Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att lagen (2013:984) om kvotplikt för biodrivmedel och de relaterade ändringarna i lagen (1994:1776) om skatt på energi ska utgå. Skälet är att de energi- och koldioxidskatteregler som skulle kombineras med kvotplikten ännu inte har godkänts vid statsstödsprövningen inom Europeiska unionen.

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (2013:957) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

2. lag om ändring i lagen (2013:984) om kvotplikt för biodrivmedel.

• Sida 4
•  Original

2. Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1. Förslag till lag om ändring i lagen (2013:957) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att lagen (2013:957) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi ska utgå.

• Sida 5
•  Original

2.2. Förslag till lag om ändring i lagen (2013:984) om kvotplikt för biodrivmedel

Härigenom föreskrivs att lagen (2013:984) om kvotplikt för biodrivmedel ska utgå.

• Sida 6
•  Original

3. Ärendet och dess beredning

I november 2013 antog riksdagen lagen (2013:957) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi och lagen (2013:984) om kvotplikt för biodrivmedel (prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU1, rskr. 2013/14:56). I propositionen var det planerade ikraftträdandet för de båda lagarna satt till den 1 maj 2014. I juli 2013 hade regeringen ansökt hos Europeiska kommissionen (kommissionen) om ett godkännande av att de energi- och koldioxidskatteregler för biodrivmedel som skulle förenas med kvotplikten inte var att anse som statsstöd och att åtgärderna därför skulle kunna kombineras. Eftersom kommissionen vid tidpunkten för riksdagens beslut ännu inte godkänt den svenska ansökan, överlämnade riksdagen åt regeringen att besluta om när lagarna skulle träda i kraft. Regeringen har inte beslutat att lagarna ska träda i kraft.

Regeringens diskussioner med kommissionen har ännu inte lett fram till ett beslut i statsstödsfrågan. Fråga har därför uppkommit om den fortsatta hanteringen av den av riksdagen beslutade lagstiftningen.

En promemoria med lagförslag för den fortsatta hanteringen har utarbetats inom Regeringskansliet. Promemorians lagförslag finns i bilaga 1. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Näringsdepartementet (dnr N2014/2805/RS).

Lagrådet

De föreslagna lagändringarna innebär att lagen (2013:957) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi och lagen (2013:984) om kvotplikt för biodrivmedel ska utgå. Lagförslagen är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets granskning skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande över förslagen.

4. Lagen om kvotplikt för biodrivmedel och relaterade ändringar i lagen om skatt på energi ska utgå

Regeringens förslag: En lag om ändring i lagen om skatt på energi och lagen om kvotplikt för biodrivmedel ska utgå.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna:

Skatteverket, Statens energimyndighet,

Transportstyrelsen, Redareföreningen och Sveriges hamnar har inga synpunkter på förslaget. Svebio har inget att erinra mot att den beslutade kvotplikten och den förändrade energibeskattningen utgår. Svebio har framfört synpunkter på hur framtagandet av framtida styrmedel för biodrivmedel bör bedrivas, bl.a. att det bör skapas en bred överenskommelse om hur målet om en fossiloberoende fordonsflotta ska uppnås. Svenska

• Sida 7
•  Original

Petroleum & Biodrivmedel Institutet (SPBI) tillstyrker förslaget om att lagen om kvotplikt för biodrivmedel samt de relaterade ändringarna i lagen om skatt på energi ska utgå. SPBI förordar att man i samråd med närmast berörda branscher tittar på förutsättningarna för en kvotplikt i linje med de förslag som SPBI lämnade in i samband med remissvaret på betänkandet Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84).

Bakgrunden till regeringens förslag: Nedsättning eller befrielse från energiskatt och koldioxidskatt kan vara utformade så att åtgärderna definitionsmässigt utgör statsstöd enligt reglerna i fördraget om

Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Av EUF-fördraget, artikel 108.3, följer att en medlemsstat ska underrätta Europeiska kommissionen (kommissionen) i så god tid att den kan yttra sig om alla planer på att vidta eller ändra stödåtgärder. Ett stöd får inte införas eller ändras förrän kommissionen har fattat ett beslut om att godkänna stödet.

En medlemsstat kan anmäla en åtgärd som medlemsstaten inte anser utgöra statsstöd till kommissionen för att få klarhet om rättsläget genom ett rättsligt bindande beslut av kommissionen. Detta är betydelsefullt inte minst för att ge stabila villkor för de aktörer som berörs av åtgärden. Om en medlemsstat inför en icke anmäld stödåtgärd som vid en senare prövning av kommissionen, till exempel efter ett klagomål, visar sig vara ett statsstöd som inte är förenligt med EUF-fördraget är de företag som fått del av stödet återbetalningsskyldiga för detta jämte ränta.

En förutsättning för att en åtgärd ska omfattas av statsstödsreglerna i EUF-fördraget är att den gynnar vissa företag eller viss produktion. När det gäller åtgärder som rör beskattning anses en åtgärd som är utformad på ett sådant sätt att den följer skattesystemets natur och logik dock inte vara selektiv och utgöra statsstöd i den mening som avses i EUFfördraget. En sådan åtgärd omfattas inte av anmälningskravet. I budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1) gjorde regeringen bedömningen att den beskattning som skulle gälla för biodrivmedel som ingår i bensin eller dieselbränsle när den nya kvotpliktslagen träder i kraft inte utgör statsstöd. De regler som avses är att någon koldioxidskatt inte skulle tas ut för hållbara biodrivmedel samt att den energiskatt som skulle tas ut för dessa biodrivmedel motsvarar den som tas ut för ett jämförbart fossilt drivmedel, omräknat efter energiinnehåll. För att få rättslig säkerhet avseende denna bedömning lämnade regeringen den 4 juli 2013 in en anmälan till kommissionen, se statsstödsärende SA.36972(2013/N).

När en anmälan i ett statsstödsärende kommit in till kommissionen inleds en preliminär granskning av anmälan. Kommissionen har vid en sådan granskning möjlighet att antingen besluta att den anmälda åtgärden inte utgör stöd eller att den utgör stöd som är förenligt med den gemensamma marknaden. Finns det tveksamhet i fråga om stödets förenlighet med den gemensamma marknaden ska ett formellt granskningsförfarande i stället inledas av kommissionen. Vid det formella granskningsförfarandet ska kommissionen sträva efter att anta ett beslut inom 18 månader efter det att detta formella förfarande har inletts.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen har anmält två skatteåtgärder till kommissionen för prövning och anfört att dessa inte är selektiva då de följer det nationella skattesystemets natur och logik och av det skälet inte utgör statsstöd i EUF-fördragets mening. Det gäller dels

• Sida 8
•  Original

att någon koldioxidskatt inte tas ut för hållbara biobränslen, dels att den energiskatt som tas ut för biodrivmedel i bensin eller dieselbränsle motsvarar den som tas ut för ett jämförbart fossilt drivmedel, omräknat efter energiinnehåll.

Inom ramen för den preliminära granskningen av de anmälda åtgärderna har det framkommit att kommissionen varken kan fatta beslut om att de inte utgör stöd eller om att de utgör förenligt stöd. Det som främst gett upphov till tveksamhet är den svenska utformningen av koldioxidskatten och närmare bestämt att koldioxidskatt endast tas ut på innehållet av fossilt kol och därmed inte träffar biobränslen. Enligt det synsätt som har redovisats är det ett stöd att endast beskatta det kol som ger upphov till fossila koldioxidutsläpp och inte kolet som ingår i biobränslen, även om det inte ger upphov till några nettoutsläpp till atmosfären. Vidare har det framkommit att en sådan stödåtgärd inte går att kombinera med den kvotplikt som riksdagen beslutat om.

Det ovan redovisade beskedet från den preliminära granskningen innebär att varken lagen (2013:957) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi eller lagen (2013:984) om kvotplikt för biodrivmedel kan träda i kraft förrän kommissionen fattat ett positivt beslut inom ramen för en formell granskning. Ledtiderna vid ett sådant förfarande är långa och utgången osäker. För att det ska gå att få ett godkännande kan dessutom ändringar i anmälda bestämmelser behöva göras. Mot bakgrund av detta, och inte minst behovet att ge berörda aktörer en rimlig förutsägbarhet avseende framtida regler på området, bedömer regeringen att såväl lagen om ändring i lagen om skatt på energi som lagen om kvotplikt för biodrivmedel nu bör utgå. Förslaget om att lagarna ska utgå får stöd av remissinstanserna. För energibeskattningens del innebär detta att beslutade höjningar av energiskatten för hållbara biodrivmedel som ingår i bensin eller dieselbränsle inte träder i kraft.

I Alliansregeringens energiöverenskommelse anges det som en av regeringens långsiktiga prioriteringar att fordonsflottan bör vara oberoende av fossila bränslen till år 2030. Fordonsanvändningen karakteriseras dock i dag fortfarande av ett stort fossilberoende, vilket motiverat att regeringens satsningar inom energi- och klimatområdet under senare tid haft ett särskilt fokus på transportsektorn. Regeringen kommer att fortsätta detta arbete och avser nu, med beaktande av kommissionens preliminära granskning, att utvärdera hur långsiktigt goda villkor för hållbara biodrivmedel ska kunna skapas. Inom ramen för detta arbete kommer synpunkterna avseende det fortsatta arbetet från såväl Svebio som SPBI att hanteras.

5. Konsekvensanalys

Konsekvensen av att den av riksdagen beslutade lagstiftningen inte kan träda i kraft är att dagens regelverk, där biodrivmedel i bensin och dieselbränsle främjas genom skattenedsättning, fortsatt gäller, givet att

• Sida 9
•  Original

överkompensation inte sker. Detta innebär bland annat att det s.k. tullvillkoret¹ kvarstår. Svebio har framfört synpunkter på konsekvensanalysen och anser att avsaknaden av information och dialog med branschen varit ett problem samt att den korta framförhållningen i besluten har inneburit onödiga kostnader för företagen. Regeringen beklagar de problem som den korta framförhållningen kan ha inneburit för företagen men kan konstatera att det inte har funnits några alternativ till hantering av den uppkomna situationen.

Offentligfinansiella effekter

Intäktsförstärkningen av de beslutade energiskattehöjningarna beräknades i prop. 2013/14:1 till 0,51 mdkr 2014, 0,65 mdkr 2015, 0,60 mdkr 2016, 0,60 mdkr 2017 och varaktigt. Följden av att de beslutade energiskattehöjningarna nu utgår är ett motsvarande intäktsbortfall.

Effekter för företag och hushåll

De pumppriseffekter som redovisats i prop. 2013/14:1 med anledning av kvotplikten och de relaterade energiskattehöjningarna, bedöms inte inträffa eftersom lagstiftningen nu utgår.

Vissa företag kan ha påbörjat omställningen till det nya kvotpliktssystemet exempelvis genom ändrade administrativa rutiner. Det kan inte uteslutas att kostnader för detta har uppstått och att företagen nu måste anpassa sig för en återgång till det som gällde innan beslutet om kvotplikt. Dessa kostnader följer dock av att det i dagsläget inte finns något alternativ till att låta den av riksdagen beslutade lagstiftningen utgå.

Effekter för miljön

Förslaget bedöms inte försämra biodrivmedlens konkurrensvillkor i en sådan utsträckning att målet om att minska klimatgaserna med 40 procent påverkas. Förslaget bedöms inte heller påverka möjligheterna för Sverige att uppfylla målet om 50 procent förnybar energi i Sverige 2020. Sverige har ett mål om 10 procent förnybart i transportsektorn 2020. Den förnybara andelen i transportsektorn beräknades av Energimyndigheten uppgå till 12,6 procent 2012. Andelen förnybart i transportsektorn ökade 2013 preliminärt till 15,6 procent. Förslaget bedöms inte påverka möjligheten att uppfylla målet om 10 procent förnybart i transportsektorn 2020.

¹ Tullvillkoret innebär att skattebefrielse endast medges för etanol i bensin om den skattskyldige har framställt eller anskaffat denna etanol eller motsvarande mängd etanol, vilken vid import eller framställning inom EU har hänförts till KN-nr 2207 10 00 (odenaturerad etanol), se 7 kap. 3 c § fjärde stycket lagen om skatt på energi i dess nuvarande lydelse.

• Sida 10
•  Original