Propositionens huvudsakliga innehåll

Protokoll nr 15 om ändring av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) syftar till att öka effektiviteten hos Europadomstolen. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner protokollet.

Protokollet innebär i huvudsak följande:

Det tydliggörs att det i första hand är konventionsstaterna som

ansvarar för att rättigheterna i Europakonventionen upprätthålls och att de också har en viss bedömningsmarginal när de utövar denna skyldighet.

Parterna ska inte längre kunna förhindra domstolens kammare

att överlämna ett mål till avgörande i stor sammansättning.

Tidsfristen för att lämna in ett klagomål till domstolen mins-

kas från sex till fyra månader.

Domstolen får ökade möjligheter att avvisa ett mål när en kla-

gande inte har lidit avsevärt men av en konventionskränkning.

Bestämmelsen att en domare måste avsluta sin tjänstgöring

när han eller hon fyller 70 år upphävs. I stället införs en bestämmelse att en domarkandidat måste vara under 65 år när förfarandet inför tillsättande av en domartjänst inleds.

En följdändring föreslås i lagen om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Ändringen föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner protokoll nr 15 om ändring av den europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (avsnitt 6),

2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

• Sida 4
•  Original

2. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna

Härigenom föreskrivs att lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna¹och bilagan till lagen ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 §

Som lag här i landet skall gälla den europeiska konventionen den 4 november 1950 angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna

– med de ändringar som gjorts genom ändringsprotokoll nr 11 och 14 till konventionen, och

Som lag här i landet ska gälla den europeiska konventionen den 4 november 1950 angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna – med de ändringar som gjorts genom ändringsprotokollen nr 11, 14 och 15 till konventionen, och

– med de tillägg som gjort genom tilläggsprotokollen nr 1, 4, 6, 7 och 13 till konventionen.

Konventionens och protokollens engelska och franska originaltexter, efter de ändringar och tilllägg som nämns i första stycket, finns tillsammans med en svensk översättning intagna som en bilaga till denna lag.

Konventionens och tilläggsprotokollens engelska och franska originaltexter, efter de ändringar och tillägg som nämns i första stycket, finns tillsammans med en svensk översättning intagna som en bilaga till denna lag.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

¹ Lagen omtryckt 1998:712. Senaste lydelse 2005:816 (jfr 2010:239).

• Sida 5
•  Original

Bilaga ²

Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms

Convention de sauvegarde des Droits de l’Homme et des Libertés fondamentales

Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna

The governments signatory hereto, being members of the Council of Europe,

Les gouvernements signataires, membres du Conseil de l’Europe,

Undertecknade regeringar, som är medlemmar av Europarådet,

Considering the Universal Declaration of Human Rights proclaimed by the General Assembly of the United Nations on 10^th December 1948;

Considérant la Déclaration universelle des Droits de l’Homme, proclamée par l’Assemblée générale des Nations Unies le 10 décembre 1948 ;

som beaktar den allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna som antagits av Förenta nationernas generalförsamling den 10 december 1948,

Considering that this Declaration aims at securing the universal and effective recognition and observance of the Rights therein declared;

Considérant que cette déclaration tend à assurer la reconnaissance et l’application universelles et effectives des droits qui y sont énoncés ;

som beaktar att denna förklaring syftar till att trygga ett universellt och verksamt erkännande och iakttagande av de rättigheter som där angetts,

Considering that the aim of the Council of Europe is the achievement of greater unity between its members and that one of the methods by which that aim is to be pursued is the maintenance and further realisation of human rights and fundamental freedoms;

Considérant que le but du Conseil de l’Europe est de réaliser une union plus étroite entre ses membres, et que l’un des moyens d’atteindre ce but est la sauvegarde et le développement des droits de l’homme et des libertés fondamentales ;

som beaktar att Europarådets syfte är att uppnå en fastare enhet mellan dess medlemmar och att ett av medlen att fullfölja detta syfte är att bevara och utveckla de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,

Reaffirming their profound belief in

Réaffirmant leur profond attachement à ces

som bekräftar sin djupa tro på de grund-

² Senaste lydelse 2005:816 (jfr 2010:239).

• Sida 6
•  Original

those fundamental freedoms which are the foundation of justice and peace in the world and are best maintained on the one hand by an effective political democracy and on the other by a common understanding and observance of the human rights upon which they depend;

libertés fondamentales qui constituent les assises mêmes de la justice et de la paix dans le monde et dont le maintien repose essentiellement sur un régime politique véritablement démocratique, d’une part, et, d’autre part, sur une conception commune et un commun respect des droits de l’homme dont ils se réclament ;

läggande friheterna som utgör själva grundvalen för rättvisa och fred i världen och som bäst bevaras, å ena sidan, genom verklig politisk demokrati samt, å den andra, genom en gemensam grundsyn på och respekt för de mänskliga rättigheterna, på vilka de förlitar sig,

Being resolved, as the governments of European countries which are likeminded and have a common heritage of political traditions, ideals, freedom and the rule of law, to take the first steps for the collective enforcement of certain of the rights stated in the Universal Declaration,

Résolus, en tant que gouvernements d’Etats européens animés d’un même esprit et possédant un patrimoine commun d’idéal et de traditions politiques, de respect de la liberté et de prééminence du droit, à prendre les premières mesures propres à assurer la garantie collective de certains des droits énoncés dans la Déclaration universelle,

samt såsom regeringar i europeiska stater vilka besjälas av samma anda och äger ett gemensamt arv i sina politiska traditioner, sina ideal, sin frihet och sin grundläggande rättsuppfattning och är beslutna att vidta de första åtgärderna ägnade att åstadkomma en kollektiv garanti för vissa av de rättigheter som angetts i den allmänna förklaringen,

Affirming that the High Contracting Parties, in accordance with the principle of subsidiarity, have the primary responsibility to secure the rights and freedoms defined in this Convention and the Protocols thereto, and that in doing so they enjoy a margin of appreciation, subject to the supervisory jurisdiction of the

Affirmant qu’il incombe au premier chef aux Hautes Parties contractantes, conformément au principe de subsidiarité, de garantir le respect des droits et libertés définis dans la présente Convention et ses protocoles, et que, ce faisant, elles jouissent d’une marge d’appréciation, sous le contrôle de la Cour européenne des Droits de

som bekräftar att de höga fördragsslutande parterna, i enlighet med subsidiaritetsprincipen, bär det primära ansvaret för att säkerställa skyddet av de rättigheter och friheter som anges i denna konvention och protokollen till denna, och då har en bedömningsmarginal som är underställd den prövningsrätt som tilkommer Europeiska dom-

• Sida 7
•  Original

European Court of Human Rights established by this Convention,

l’Homme instituée par la présente Convention,

stolen för de mänskliga rättigheterna upprättad genom denna

^konvention,

Have agreed as follows:

Sont convenus de ce qui suit :

har kommit överens om följande.

--------------------- ---------------------- ----------------------

Article 21 – Criteria for office

Article 21 – Conditions d’exercice des fonctions

Artikel 21 – Villkor för ämbetet

1. The judges shall be of high moral character and must either possess the qualifications required for appointment to high judicial office or be jurisconsults of recognised competence.

1. Les juges doivent jouir de la plus haute considération morale et réunir les conditions requises pour l’exercice de hautes fonctions judiciaires ou être des jurisconsultes possédant une compétence notoire.

1. Domstolens ledamöter skall vara moraliskt oförvitliga och skall antingen uppfylla de villkor som erfordras för utnämning till högre domarebefattningar eller vara rättslärda med erkänd kompetens.

2. Candidates shall be less than 65 years of age at the date by which the list of three candidates has been requested by the Parliamentary Assembly, further to Article 22.

2. Les candidats doivent être âgés de moins de 65 ans à la date à laquelle la liste de trois candidats est attendue par l’Assemblée parlementaire, en vertu de l’article 22.

2. Kandidaterna ska vara yngre än 65 år den dag till vilken den parlamentariska församlingen har begärt in listan över tre kandidater, med anledning av artikel 22.

3. The judges shall sit on the Court in their individual capacity.

3. Les juges siègent à la Cour à titre individuel.

3. Ledamöterna skall tjänstgöra i sin personliga egenskap.

• Sida 8
•  Original

4. During their term of office the judges shall not engage in any activity which is incompatible with their independence, impartiality or with the demands of a fulltime office; all questions arising from the application of this paragraph shall be decided by the Court.

4. Pendant la durée de leur mandat, les juges ne peuvent exercer aucune activité incompatible avec les exigences d’indépendance, d’impartialité ou de disponibilité requise par une activité exercée à plein temps ; toute question soulevée en application de ce paragraphe est tran-chée par la Cour.

4. Under sin mandattid får ledamöterna inte åta sig uppdrag som är oförenliga med deras oavhängighet och opartiskhet eller med de krav som ett heltidsämbete ställer; alla frågor som rör tillämpningen av denna punkt skall avgöras av domstolen.

------------------- --------------------- ------------------------

Article 23 – Terms of office and dismissal

Article 23 – Durée du mandat et révocation

Artikel 23 – Mandattid och entledigande

1. The judges shall be elected for a period of nine years. They may not be re-elected.

1. Les juges sont élus pour une durée de neuf ans. Ils ne sont pas rééligibles.

1. Domstolens ledamöter väljs för en tid av nio år. De får inte omväljas.

2. The judges shall hold office until replaced. They shall, however, continue to deal with such cases as they already have under consideration.

2. Les juges restent en fonction jusqu’à leur remplacement. Ils continuent toutefois de connaître des affaires dont ils sont déjà saisis.

2. Ledamöterna skall inneha sitt uppdrag till dess att de blir ersatta. De skall dock fullfölja handläggningen av mål som redan påbörjats.

3. No judge may be dismissed from office unless the other judges decide by a majority of two-thirds that that judge has ceased to fulfil the required conditions.

3. Un juge ne peut être relevé de ses fonctions que si les autres juges décident, à la majorité des deux tiers, que ce juge a cessé de répondre aux conditions requises.

3. En domstolsledamot får inte entledigas från sitt ämbete om inte de övriga ledamöterna med två tredjedels majoritet beslutar att domstolsledamoten inte längre uppfyller de uppställda villkoren.

-----------------------

------------------ --------------------

Article 30 – Relinquishment of jurisdiction to the Grand Chamber

Article 30 – Dessaisissement en faveur de la Grande Chambre

Artikel 30 – Hänskjutande till domstolen i stor sammansättning

• Sida 9
•  Original

Where a case pending before a Chamber raises a serious question affecting the interpretation of the Convention or the protocols thereto, or where the resolution of a question before the Chamber might have a result inconsistent with a judgment previously delivered by the Court, the Chamber may, at any time before it has rendered its judgment, relinquish jurisdiction in favour of the Grand Chamber.

Si l’affaire pendante devant une Chambre soulève une question grave relative à l’interprétation de la Convention ou de ses protocoles, ou si la solution d’une question peut conduire à une contradiction avec un arrêt rendu antérieurement par la Cour, la Chambre peut, tant qu’elle n’a pas rendu son arrêt, se dessaisir au profit de la Grande Chambre.

Om ett pågående mål i en kammare ger upphov till en allvarlig fråga som rör tolkningen av konventionen eller protokollen till denna eller om avgörandet av en fråga i en kammare kan leda till ett resultat som strider mot en tidigare dom av domstolen, får kammaren när som helst, innan den meddelar sin dom, hänskjuta målet till domstolen i stor sammansättning.

------------------ -------------------- --------------------------

Article 35 – Admissibility criteria

Article 35 – Conditions de recevabilité

Artikel 35 – Villkor för upptagande av mål till prövning

1. The Court may only deal with the matter after all domestic remedies have been exhausted, according to the generally recognised rules of international law, and within a period of four months from the date on which the final decision was taken.

1. La Cour ne peut être saisie qu’après l’épuisement des voies de recours internes, tel qu’il est entendu selon les principes de droit international généralement reconnus, et dans un délai de quatre mois à partir de la date de la décision interne définitive.

1. Ett mål får anhängiggöras hos domstolen först när alla nationella rättsmedel har uttömts i enlighet med den internationella rättens allmänt erkända regler, och senast fyra månader från dagen för beslutet.

2. The Court shall not deal with any application submitted under Article 34 that

2. La Cour ne retient aucune requête individuelle introduite en application de l’article 34, lorsque

2. Domstolen får inte ta upp ett enskilt klagomål enligt artikel 34 till behandling som

• Sida 10
•  Original

a) is anonymous; or a) elle est anonyme ; ou a) är anonymt, eller

b) is substantially the same as a matter that has already been examined by the Court or has already been submitted to another procedure of international investigation or settlement and contains no relevant new information.

b) elle est essentiellement la même qu’une requête précédemment examinée par la Cour ou déjà soumise à une autre instance internationale d’enquête ou de règlement, et si elle ne contient pas de faits nouveaux.

b) väsentligen innefattar samma omständigheter som redan prövats av domstolen eller redan hänskjutits till internationell undersökning eller reglering i annan form och som inte innehåller nya relevanta upplysningar.

3. The Court shall declare inadmissible any individual application submitted under Article 34 if it considers that:

3. La Cour déclare irrecevable toute requête individuelle introduite en application de l’article 34 lorsqu’elle estime

3. Domstolen skall avvisa varje enskilt klagomål enligt artikel 34, om den anser att

a) the application is incompatible with the provisions of the Convention or the Protocols thereto, manifestly illfounded, or an abuse of the right of individual application; or

a) que la requête est incompatible avec les dispositions de la Convention ou de ses Protocoles, manifestement mal fondée ou abusive ; ou

a) klagomålet är oförenligt med bestämmelserna i denna konvention eller protokollen till denna, är uppenbart ogrundat eller utgör ett missbruk av rätten att klaga, eller

b) the applicant has not suffered a significant disadvantage, unless respect for human rights as defined in the Convention and the Protocols thereto requires an examination of the application on the merits.

b) que le requérant n’a subi aucun préjudice important, sauf si le respect des droits de l’homme garantis par la Convention et ses Protocoles exige un examen de la requête au fond.

b) den klagande inte har lidit avsevärt men, såvida inte respekten för de mänskliga rättigheterna som de definieras i denna konvention eller protokollen till denna kräver sakprövning.

• Sida 11
•  Original

4. The Court shall reject any application which it considers inadmissible under this Article. It may do so at any stage of the proceedings.

4. La Cour rejette toute requête qu’elle considère comme irrecevable par application du présent article. Elle peut procéder ainsi à tout stade de la procédure.

4. Domstolen skall avvisa varje klagomål som den inte anser sig behörig att pröva enligt denna artikel. Den får göra detta på vilket stadium som helst av förfarandet.

• Sida 12
•  Original

3. Ärendet och dess beredning

Den 16 maj 2013 antog Europarådets ministerkommitté (Ministerkommittén) protokoll nr 15 om ändring av den europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Protokollet öppnades för undertecknande den 24 juni 2013. Sverige undertecknade protokollet med förbehåll för ratifikation den 25 juni 2013.

De engelska och franska texterna till protokollet, vilka har samma giltighet, samt en översättning till svenska finns i bilaga 1. De artiklar i Europakonventionen som ändras genom protokoll nr 15 finns på engelska, franska och svenska i propositionens lagförslag. Allt material som rör protokollet och konventionen är tillgängligt på Europarådets webbplats på internet (www.coe.int).

Ett utkast till denna proposition har remitterats. Utkastets lagförslag finns i bilaga 2. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena är tillgängliga i Regeringskansliet (dnr Ju 2015/259/L6).

Lagrådet

Lagrådet yttrade sig över förslaget till lag om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (prop. 1993/94:117). I lagen föreskrivs att konventionen och protokollen till denna ska gälla som lag här i landet. Ändringsprotokoll nr 15 innebär i huvudsak att det görs vissa förändringar av förfarandet inför den europeiska domstolen för mänskliga rättigheter (Europadomstolen). Den lagändring som krävs för ett godkännande av protokollet är en författningsteknisk konsekvens av den metod som använts när Europakonventionen och vissa ändrings- och tilläggsprotokoll införlivats med svensk rätt. Förslaget är även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

4. Tidigare reformer för att öka Europadomstolens effektivitet

Sedan Europakonventionen trädde i kraft 1953 har ett antal ändringar och tillägg gjorts. Genom ändringsprotokoll nr 11 som trädde i kraft 1998 inrättades en heltidsarbetande domstol som ersatte den tidigare kommissionen och domstolen. I maj 2004 antogs ändringsprotokoll nr 14. Genom detta protokoll ökade domstolens möjligheter att avgöra mål på ett snabbt och effektivt sätt. Ändringarna innebar bland annat att kommittéer med tre domare kan döma i mer rutinartade mål och att en enskild domare i enklare fall kan besluta att mål inte ska tas upp till prövning i sak. På

• Sida 13
•  Original

grund av att Ryssland, som den enda av Europarådets medlemsstater, inte hade ratificerat protokoll nr 14 tog Sverige under 2008 initiativ till en provisorisk lösning som innebar att vissa av bestämmelserna i protokoll nr 14 skulle tillämpas i avvaktan på att protokollet skulle ratificeras av Ryssland. Detta resulterade i ett nytt provisoriskt protokoll, ändringsprotokoll nr 14a, som antogs i maj 2009. Protokollet innebar bland annat att bestämmelsen om att en enskild domare i vissa fall kunde besluta att ett mål inte skulle prövas i sak kunde tillämpas i mål mot de stater som ratificerat protokoll nr 14a. Den 1 juni 2010 trädde ändringsprotokoll nr 14 i kraft och samtidigt upphörde ändringsprotokoll nr 14a att gälla.

5. Nya regler för att ytterligare öka Europadomstolens effektivitet

Under 2010 och 2011 hölls två högnivåkonferenser om Europadomstolens framtid i Interlaken, Schweiz och Izmir, Turkiet. Under våren 2012 hölls ytterligare en högnivåkonferens, denna gång i Brighton, England. Konferensen resulterade i en deklaration där Ministerkommittén rekommenderades att anta vissa ändringar i konventionen. Ministerkommittén gav därefter Europarådets styrkommitté för mänskliga rättigheter (CDDH) i uppdrag att föreslå ändringar till konventionen. Efter att CDDH lämnat förslag till ändringar antog Ministerkommittén ändringsprotokollet. Protokollet öppnades därefter för undertecknande.

5.1. Principerna om subsidiaritet och konventionsstaternas bedömningsmarginal synliggörs

Av Europadomstolens praxis framgår att konventionsstaterna många gånger har en bedömningsmarginal när de tillämpar bestämmelserna i Europakonventionen. Detta ska ses i ljuset av att nationella domstolar och myndigheter normalt är bättre lämpade än Europadomstolen att bedöma ett mål utifrån nationella behov och förhållanden. Till detta kommer att konventionsstaterna, när de tillämpar bestämmelserna i Europakonventionen, ofta måste väga olika intressen mot varandra, exempelvis enskildas intressen mot allmänna intressen. Omfattningen av staternas bedömningsmarginal är dock underställd Europadomstolens prövning. Detta innebär att det är Europadomstolen som självständigt definierar omfattningen av staternas bedömningsmarginal.

Principen om staternas bedömningsmarginal återspeglar det faktum att skyddet för mänskliga rättigheter i första hand ska upprätthållas på nationell nivå (subsidiaritetsprincipen). Europadomstolen är ingen överprövningsinstans i vanlig mening utan dess uppgift är i stället att övervaka att de rättigheter som följer av Europakonventionen respekteras.

Dessa förhållanden tydliggörs nu genom att det i ingressen till Europakonventionen uttryckligen anges att det i första hand är konventionsstaterna som, i enlighet med subsidiaritetsprincipen, ansvarar för att rättig-

• Sida 14
•  Original

heterna i Europakonventionen upprätthålls och att konventionsstaterna har en viss bedömningsmarginal när de utövar denna skyldighet. Tillägget innebär ingen materiell förändring utan syftet är endast att synliggöra principerna så som de har utvecklats genom Europadomstolens praxis.

5.2. Tidsfristen för att ge in klagomål till Europadomstolen minskas från sex till fyra månader

Av artikel 35 i konventionen följer att ett klagomål måste lämnas in till Europadomstolen inom sex månader från det datum då det slutgiltiga nationella beslutet meddelades. Utvecklingen mot snabbare kommunikationsteknik har ansetts innebära att tidsfristen för att klaga till Europadomstolen bör kortas ned från sex till fyra månader efter det slutliga inhemska beslutet. Ändringen medför att klagofristen för att klaga inför Europadomstolen stämmer bättre överens med de flesta konventionsstaters inhemska klagofrister.

5.3. En ändring görs i bestämmelsen om att domstolen ska avvisa ett klagomål om klaganden inte har lidit avsevärt men av en konventionskränkning

Genom ändringsprotokoll nr 14 infördes en ny bestämmelse i artikel 35 som innebär att domstolen ska avvisa ett klagomål om den anser att den klagande inte har lidit avsevärt men. Det finns dock två undantag. För det första får avvisning inte ske om respekten för de mänskliga rättigheterna, som de definieras i konventionen och protokollen till denna, kräver en prövning i sak. För det andra krävs för avvisning att den enskilde har fått en vederbörlig prövning av nationell domstol. Genom ändringarna tas det andra undantaget bort. Syftet är att ge effekt åt principen att en domstol ska kunna avvisa rent triviala mål (de minimis non curat praetor).

5.4. Parterna ska inte längre kunna förhindra domstolens kammare att hänskjuta ett mål till att avgöras i stor sammansättning

I artikel 30 finns bestämmelser om Europadomstolens möjligheter att på egen hand hänskjuta ett mål till att avgöras i stor sammansättning. Av artikeln framgår bland annat att parterna har möjlighet att motsätta sig ett sådant hänskjutande. Genom protokollet tas denna möjlighet bort. På så sätt förkortas processen i mål som rör svåra tolkningsfrågor och mål där Europadomstolen avser att ändra sin praxis. Dessutom ökar möjligheten för Europadomstolen att tillgodose kravet på en enhetlig praxis, eftersom parterna inte kan förhindra att en prejudikatfråga hänskjuts till att avgöras i stor sammansättning. I sammanhanget kan nämnas att Europadomstolen

• Sida 15
•  Original

har ändrat sina interna regler på så sätt att en kammare numera har en skyldighet att hänskjuta ett mål till att avgöras i stor sammansättning, om den förutser att ändra domstolens praxis.

5.5. Kandidater för domartjänst måste vara under 65 år det datum till vilket den parlamentariska församlingen begärt in en lista på kandidater

Enligt artikel 23 upphör domarnas mandattid när de fyller 70 år. Genom ändringarna upphävs kravet att en domare måste avsluta sin tjänst när han eller hon fyller 70 år, vilket undanröjer risken att en erfaren domare måste avsluta sin tjänstgöring före utgången av mandatperioden. Det har inte ansetts nödvändigt med en övre åldersgräns eftersom en domares mandatperiod numera inte kan förlängas. I stället införs en ny bestämmelse i artikel 21 som innebär att kandidaterna till en domartjänst måste vara yngre än 65 år när ansökningsförfarandet inleds. Genom bestämmelsen säkerställs att högt kvalificerade domare kan fullgöra sin mandatperiod och samtidigt stärks kontinuiteten i domstolen.

6. Överväganden

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner ändringsprotokoll nr 15 till Europakonventionen.

De ändringar av Europakonventionen som protokollet innebär införlivas med svensk rätt genom en ändring i lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. I utkastet till proposition finns dock en delvis annorlunda översättning av konventionens ingress.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna, bland annat

Riksdagens ombudmän, Juridiska fakulteten vid Uppsala Universitet, Justitiekanslern, Kammarrätten i Stockholm och Göta hovrätt, tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Sveriges Advokatsamfund avstyrker förslaget och menar bland annat att utfallet av den reform som genomförts genom ändringsprotokoll nr 14 först måste utvärderas. Enligt

Sveriges Advokatsamfund har det protokollet fått ett antal negativa konsekvenser för rättighetsskyddet.

Sveriges Advokatsamfund invänder mot att det engelska begreppet ”primary responsibility” har översatts till ”huvudsakliga ansvaret” och att det engelska ”subject to the supervisory jurisdiction of the European Court of Human Rights” har översatts till ”medan den överordnade tolkningsrätten är förbehållen Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna”. Sveriges Advokatsamfund menar vidare att ändringen i konventionens ingress ger intryck av att staterna har en bedömningsmarginal

• Sida 16
•  Original

i fler fall än vad som gäller enligt Europadomstolens nuvarande praxis.

Centrum för rättvisa och Juridiska fakulteten vid Uppsala Universitet anser å sin sida att tillägget i ingressen inte innebär någon materiell förändring.

Centrum för rättvisa, Civil Rights Defenders och Sveriges Advokatsamfund är kritiska till ändringen i bestämmelsen om att domstolen ska avvisa ett klagomål om klaganden inte har lidit avsevärt men av en konventionskränkning. De menar bland annat att avvisningsmöjligheterna som Europadomstolen redan har är tillräckliga. Enligt Centrum för rättvisa går ändringen stick i stäv med subsidiaritetsprincipen och signalerar till inhemska domstolar att dessa inte heller behöver beakta vissa kränkningar.

Centrum för rättvisa, Svenska avdelningen av internationella Juristkommissionen, Sveriges Advokatsamfund och Civil Rights Defenders är negativt inställda till förslaget att minska klagofristen till Europadomstolen. De pekar bland annat på att ett klagomål till Europadomstolen för de flesta advokater är en ovanlig händelse som kräver ett omfattande arbete.

Skälen för regeringens förslag

Regeringens utgångspunkter

Europadomstolen spelar en avgörande roll i upprätthållandet av skyddet för grundläggande rättigheter i Europa. Det är av väsentlig vikt att enskilda kan få till stånd en prövning inför Europadomstolen när de nationella rättsordningarna inte lever upp till de krav som Europakonventionen ställer.

För att Europadomstolen även fortsättningsvis ska kunna axla sin roll som en garant för skyddet av grundläggande rättigheter måste den ges förutsättningar att fatta väl avvägda beslut inom en skälig tid. Om Europadomstolen inte fattar sina beslut inom en acceptabel tidsperiod riskerar domstolen att förlora i auktoritet. Det har under lång tid pågått ett arbete för att på olika sätt effektivisera Europadomstolen. Flera av ändringarna som nu föreslås utgör ytterligare steg i den riktningen, vilket är positivt. Samtidigt är det viktigt att bevaka att strävan efter en effektivare domstol inte sker på bekostnad av enskildas möjligheter att få sin sak prövad.

Protokoll nr 15 utgör en helhet som Sverige antingen ställer sig bakom eller förkastar. Det är inte möjligt att endast ratificera vissa delar av protokollet. Avgörande för om Sverige bör ratificera protokollet är därför om ändringarna i protokollet sammantaget innebär att domstolens möjligheter att slå vakt om skyddet för enskildas fri- och rättigheter stärks.

Principerna om subsidiaritet och konventionsstaternas bedömningsmarginal synliggörs

Principen om staternas bedömningsmarginal har utvecklats i Europadomstolens praxis och åberopas ofta av såväl konventionsstater som Europadomstolen. Den har nära koppling till subsidiaritetsprincipen, som innebär att det i första hand är konventionsstaterna som ansvarar för att rättigheterna i Europakonventionen upprätthålls och att Europadomstolens uppgift är att kontrollera att staterna uppfyller sina skyldigheter på området. De båda principerna har så stor betydelse att det är rimligt att de

• Sida 17
•  Original

kommer till tydligt uttryck i konventionen. Som framgår i avsnitt 5.1 innebär Europadomstolens praxis att staterna kan åberopa principen om bedömningsmarginal i många fall. I den förklarande rapporten till protokoll nr 15 klargörs att förslaget inte innebär någon materiell förändring av principens tillämpingsområde. Hänvisningen till staternas bedömningsmarginal innebär alltså inte någon förändring i sak.

Regeringen delar Sveriges Advokatsamfunds uppfattning att översättningen av ingressen till konventionen kan göras tydligare. För att översättningen bättre ska återspegla innehållet i de franska och engelska originaltexterna bör därför ”primary responsibility” översättas med ”primära ansvaret” och ”subject to the supervisory jurisdiction of the European Court of Human Rights” översättas med ”som är underställd den prövningsrätt som tillkommer Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna”.

Parterna ska inte längre kunna förhindra domstolens kammare att hänskjuta ett mål till att avgöras i stor sammansättning

Europadomstolen har under lång tid haft problem med höga balanser. Ett flertal åtgärder har vidtagits för att ge domstolen förutsättningar att effektivisera arbetet och på så sätt komma till rätta med balanserna. Ytterligare ett steg i denna riktning tas nu genom att parterna inte längre ska ha möjlighet att hindra Europadomstolen från att hänskjuta ett mål till att avgöras i stor sammansättning. Ändringen innebär att processen förkortas i de mål som avgörs i stor sammansättning. Dessutom ges Europadomstolen ökade möjligheter att tillgodose kravet på en enhetlig praxis, eftersom parterna inte längre kan hindra att domstolen i stor sammansättning klargör rättsläget i komplicerade frågor.

En ändring görs i bestämmelsen om att domstolen ska avvisa ett klagomål om klaganden inte har lidit avsevärt men av en konventionskränkning

Protokollet ger Europadomstolen ökade möjligheter att avvisa klagomål i de fall där klaganden inte har lidit avsevärt men då det för avvisning inte längre ska krävas att den enskilde fått en prövning i inhemsk domstol. Ändringen ger ytterligare uttryck för principen de minimis non curat praetor, dvs. principen om att domstolen inte ska ägna sig åt bagatellartade mål. Detta innebär att domstolen inte behöver ägna tid och kraft åt mål som inte bör avgöras av en internationell domstol som Europadomstolen. I stället frigörs tid och resurser för domstolen att handlägga mål där enskilda har lidit avsevärt men. Det är viktigt att komma ihåg att Europadomstolen alltid måste pröva ett mål om respekten för mänskliga rättigheter kräver det. Detta gäller alltså även om klaganden inte har lidit avsevärt men. Det finns därför, till skillnad från vad Centrum för rättvisa, Civil Rights Defenders och Sveriges Advokatsamfund framfört oro för, ingen risk att den ändring som nu görs kommer att medföra att Europadomstolen avvisar mål som borde ha prövats av domstolen. Ändringen strider enligt regeringens mening inte heller mot subsidiaritetsprincipen. Det bör också nämnas att det undantag som nu tas bort har haft en mycket begränsad betydelse i domstolens praxis.

• Sida 18
•  Original

Tidsfristen för att ge in klagomål till Europadomstolen minskas från sex till fyra månader

Att klagofristen inför Europadomstolen minskas från sex till fyra månader är rimligt med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen på kommunikationsområdet. Som en del remissinstanser har påpekat medför visserligen förslaget att klagande och ombud får något mindre tid att förbereda ärenden inför Europadomstolen. Klagofristen till Europadomstolen är emellertid – även med den nu föreslagna ändringen – väl tilltagen. Ändringen gör inte att Sverige bör underlåta att ratificera protokollet.

Kandidater för domartjänst måste vara under 65 år det datum till vilket den parlamentariska församlingen begärt in en lista på kandidater

Eftersom det inte längre finns någon möjlighet att förlänga en domares mandatperiod finns det heller inte något behov av bestämmelsen att en domare måste avsluta sin tjänstgöring när han eller hon fyller 70 år. Behovet av att inte ha för gamla domare i domstolen tillgodoses i stället genom den nya bestämmelsen att domarkandidater måste vara yngre än 65 år. Genom ändringarna undanröjs risken att erfarna domare måste avsluta sin tjänstgöring under mandatperioden.

Regeringens sammanfattande slutsatser

Genom ändringarna i Europakonventionen ökar Europadomstolens möjligheter att på ett effektivt och ändamålsenligt sätt hantera de klagomål som kommer in till domstolen. Samtidigt tydliggörs att domstolens roll är att vaka över att de mänskliga rättigheterna i Europa upprätthålls och att detta sker genom att domstolen kontrollerar att de beslut som tas på nationell nivå inte inskränker enskildas rättigheter enligt konventionen. Vidare ökar domstolens möjligheter att bibehålla en hög kvalitet på sina avgöranden och samtidigt upprätthålla en enhetlig praxis. Sammantaget innebär ändringarna enligt regeringens mening att domstolens möjligheter att slå vakt om skyddet för enskildas fri- och rättigheter stärks. Denna bedömning innebär också att regeringen, till skillnad från Sveriges Advokatsamfund, anser att det inte är nödvändigt att utvärdera utfallet av protokoll nr 14 innan protokoll nr 15 godkänns. Sverige bör därför ratificera ändringsprotokoll nr 15.

Eftersom Sverige har inkorporerat Europakonventionen, med de ändringar som gjorts genom ändringsprotokoll nr 11 och 14 och med de tillägg som gjorts genom tilläggsprotokoll nr 1, 4, 6, 7 och 13, genom lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, bör ändringsprotokoll nr 15 inkorporeras på samma sätt genom att lagen ändras.

7. Ikraftträdande

Regeringens förslag: Lagändringen ska träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

• Sida 19
•  Original

Promemorians förslag överenstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft något att invända mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Protokoll nr 15 träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av en tid av tre månader räknat från den dag då alla konventionsparter har uttryckt sitt samtycke till att vara bundna av protokollet. När detta sker går inte att säga i dagsläget. Lagändringen bör därför träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

8. Kostnader

Regeringens förslag innebär att de ändringar av Europakonventionen som gjorts genom protokoll nr 15 till konventionen införlivas med svensk lag. Detta leder inte till några ökade kostnader för det allmänna.

• Sida 20
•  Original