Prop. 2022/23:15

Förstärkt skattereduktion för installation av solceller

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 10 november 2022

Ulf Kristersson

Elisabeth Svantesson (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att skattereduktionen för installation av grön teknik, det s.k. gröna avdraget, ska förstärkas genom att subventionsgraden för installation av solceller höjs från 15 procent till 20 procent av de debiterade arbets- och materialkostnaderna. Förslaget medför ändring i 7 § lagen (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik.

Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2023 och tillämpas på installationer som har betalats efter den 31 december 2022.

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik.

2. Förslag till lag om ändring i lagen (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §

Utbetalningen får uppgå till ett belopp som motsvarar mellanskillnaden mellan den debiterade ersättningen för installation av grön teknik inklusive mervärdesskatt och köparens faktiska betalning för installationen till utföraren före begäran om utbetalning.

Utbetalningen får dock uppgå till högst

1. tre sjuttondelar av det belopp som köparen har betalat om utbetalningen avser sådan installation som anges i 67 kap. 38 § första stycket 1 inkomstskattelagen (1999:1229), och

1. en fjärdedel av det belopp som köparen har betalat om utbetalningen avser sådan installation som anges i 67 kap. 38 § första stycket 1 inkomstskattelagen (1999:1229), och

2. samma belopp som köparen har betalat om utbetalningen avser sådan installation som anges i 67 kap. 38 § första stycket 2 eller 3 samma lag.

Utbetalning får inte ske till den del köparens sammanlagda preliminära skattereduktion enligt 16 § skulle uppgå till ett belopp som överstiger 50 000 kronor för ett beskattningsår.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

2. Lagen tillämpas första gången på utbetalning som avser sådan installation som har betalats efter den 31 december 2022.

3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för utbetalning som avser sådan installation som har betalats före ikraftträdandet.

3. Ärendet och dess beredning

I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 12.4) aviserade regeringen att den under 2022 avser att återkomma till riksdagen med ett förslag om förstärkt skattereduktion för installation av solceller.

Finansdepartementet har tagit fram promemorian Förstärkt skattereduktion för installation av solceller. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1 och promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2022/02811). I denna proposition behandlar regeringen promemorians förslag.

Lagrådet

Lagförslaget är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande.

Hänvisningar till S3

4. Bakgrund

Den 1 januari 2021 trädde det s.k. gröna avdraget i kraft. Det är en skattereduktion för privatpersoner för installation av viss typ av grön teknik: solcellssystem, system för lagring av egenproducerad elenergi och laddningspunkt till elfordon. Skattereduktionen ersatte statligt stöd till fysiska personer för installation av sådan teknik. De materiella reglerna finns i 67 kap.3645 §§inkomstskattelagen (1999:1229), medan förfarandet regleras i bl.a. lagen (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik.

Skattereduktionen utgår från den s.k. fakturamodellen. Fakturamodellen innebär att en privatperson som köper installation av grön teknik endast behöver betala en del av kostnaden till utföraren. Resterande belopp utgör en skattelättnad för köparen och tillgodoräknas denne som preliminär skattereduktion i samband med att motsvarande belopp utbetalas till utföraren efter begäran hos Skatteverket. Skatteverket administrerar preliminär och slutlig skattereduktion samt utbetalning till utföraren.

Skattereduktion för installation av grön teknik ges med 15 procent av de debiterade arbets- och materialkostnaderna för installation av solceller och med 50 procent av arbets- och materialkostnaderna för installation av övriga typer av grön teknik som omfattas av regelverket, under förutsättning att det finns skatt att reducera. Skattereduktionen får sammanlagt uppgå till högst 50 000 kronor per person och år.

5. Höjd subventionsgrad för installation av solceller

Regeringens förslag: Subventionsgraden för installation av solceller höjs från 15 procent till 20 procent.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ett flertal remissinstanser tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget, däribland Konkurrensverket och Skatteverket.

Flera remissinstanser anser dock att det kan finnas skäl att främja installation av solceller även för andra aktörer än hushållen. Bland dessa kan nämnas Naturvårdsverket och Näringslivets Skattedelegation.

Sveriges advokatsamfund lyfter att bostadsrättshavare bara omfattas i viss mån av förslaget och menar att det borde ligga i samhällets intresse att så många hushåll som möjligt får möjlighet att med subvention kunna installera grön teknik. Svensk Solenergi och Solelkommissionen framför att det finns behov av ändrade regler vad gäller utbetalningar så att en köpare har rätt till skattereduktion i samband med slutfakturan oavsett när betalning av en eventuell förskottsfaktura har skett.

Några remissinstanser avstyrker förslaget då reformen inte väntas uppnå sitt syfte att stimulera installation av grön teknik för att öka produktionen av förnybar el. Energimarknadsinspektionen, Ekonomistyrningsverket och

Konjunkturinstitutet menar att reformen främst sänker kostnaden för hushåll som redan planerar att installera solceller. Statens energimyndighet menar att en höjning av subventionsgraden för solceller inte kommer att stärka teknikens konkurrenskraft och att en översyn av vilka typer av grön teknik som omfattas av det gröna avdraget skulle ha större effekt. Även Energiföretagen Sverige menar att efterfrågan på solceller inte behöver stimuleras ytterligare och att det vore mer motiverat att utvidga det gröna avdraget till att omfatta exempelvis energieffektiviseringsåtgärder.

Skälen för regeringens förslag: Det gröna avdraget innebär en stimulans för installation av grön teknik, i form av solceller, utrustning för lagring av egenproducerad el samt laddpunkter för laddbara bilar. Stödet för installation av solceller kan bidra till kapacitetsutbyggnaden av produktionen av förnybar el och minska beroendet av fossilbaserad elproduktion. Regeringen anser att det finns skäl att sänka köparens kostnad och därigenom stimulera efterfrågan på solceller ytterligare. Detta kan i sin tur innebära att hushållens behov av inköpt el minskar, vilket bidrar till sänkta driftskostnader för hushållens elanvändning. Köparens kostnad bör sänkas genom att subventionsgraden för installation av solceller höjs från 15 till 20 procent.

Några remissinstanser, däribland Statens energimyndighet, har mot bakgrund av den höga efterfrågan på solceller ifrågasatt nyttan med den höjda subventionsgraden och framfört att det vore mer motiverat att utvidga tillämpningsområdet för det gröna avdraget till att omfatta även annan grön teknik. Aktuellt förslag avser en förstärkning av skattereduktionen för installation av solceller. En höjning av subventionsgraden kan antas leda till att fler hushåll väljer att installera solceller. Mot den bakgrunden anser regeringen att åtgärden är motiverad och att det är angeläget att åtgärden genomförs. Utvidgning av tillämpningsområdet för

det gröna avdraget till annan grön teknik, liksom synpunkter om att det finns skäl att främja solceller även för andra än hushåll som bl.a. framförts av Naturvårdsverket, faller utanför det aktuella lagstiftningsärendet. Detsamma gäller de synpunkter som framförts av Svensk Solenergi m.fl. om behovet av lagändringar rörande förskottsbetalningar.

Lagförslag

Förslaget medför ändring i 7 § lagen (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik.

6. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringen ska träda i kraft den 1 januari 2023 och tillämpas på installationer som har betalats efter den 31 december 2022.

Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna har inte yttrat sig särskilt i denna fråga. Svensk Solenergi anser att förslaget under en övergångsperiod kommer att få negativa konsekvenser eftersom köpare kan vilja skjuta upp installationer eller betalningar tills efter årsskiftet för att omfattas av den högre subventionsgraden. De nya reglerna bör därför gälla alla installationer som har slutförts och slutfakturerats efter den 1 november 2022.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser att det är angeläget att ändringen träder i kraft så snart som möjligt för att hushållens efterfrågan på solceller ska stimuleras på avsett sätt. Lagändringen bör mot den bakgrunden träda i kraft den 1 januari 2023.

Svensk Solenergi anser att de nya reglerna bör tillämpas retroaktivt från och med den 1 november 2022 bl.a. för att undvika att köpare skjuter på sina beställningar av installationer tills efter årsskiftet. Regeringen anser emellertid att denna problematik inte bör överskattas och att nackdelarna med att införa en retroaktiv tillämpning överväger fördelarna. Regeringen instämmer därför i promemorians bedömning att lagändringen bör tillämpas på installationer som har betalats efter den 31 december 2022.

7. Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

Regelrådet finner att konsekvensutredningen uppfyller kraven i den nämnda förordningen.

De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer och utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av förändringarna i skattereglerna. Antagandet om oförändrat beteende ger en god uppskattning av åtgärdernas effekt på kort och medellång sikt. På längre sikt, och för att analysera andra konsekvenser än de offentligfinansiella effekterna, kan ett mer dynamiskt synsätt behöva användas, där skattebaser tillåts påverkas av regeländringen.

Syfte och alternativa lösningar

Förslaget i denna proposition syftar till att, genom ökad subventionering, bidra till ökad utbyggnad av solceller bland hushållen. Om förslaget inte genomförs förblir tills vidare subventionsgraden kvar på sin nuvarande nivå, dvs. 15 procent. Hushåll som väljer att investera i solceller får en något högre kostnad om förslaget inte genomförs jämfört med om det genomförs.

Vid införandet av det gröna avdraget redogjordes i budgetpropositionen för 2021 för alternativa sätt att uppnå syftet med stödet (prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 13.4.20). Där lyftes bl.a. möjligheten fram att behålla de dåvarande stöden på budgetens utgiftssida och att se över förutsättningarna för att underlätta och påskynda handläggningen av ansökningarna av stöden som då sköttes av länsstyrelserna och Naturvårdsverket.

Det finns en bred palett av åtgärder att stimulera utbyggnaden av förnybar elproduktion, i huvudsak på andra politikområden än skatteområdet. En alternativ åtgärd, som specifikt rör installation av solceller, skulle kunna vara ett stöd som riktar sig till företag och kommuner. På så sätt skulle stödet vidgas till en bredare grupp i stället för att förstärkas för enbart hushåll. Ett alternativt sätt att stötta hushållen vore att minska deras beroende av el för uppvärmning. Detta skulle kunna ske genom bidrag för energieffektivisering, exempelvis för att byta ut direktverkande elvärme i småhus. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2023 att 379 miljoner kronor anvisas under 2023 för satsningar på energieffektivisering i småhus som värms upp med direktverkande el eller gas i syfte att minska sårbarheten för höga energipriser och bidra till ökad försörjningstrygghet (prop. 2022/23:1 utg.omr. 21 avsnitt 2.9.2). Satsningen inkluderar ett ekonomiskt investeringsbidrag för konvertering av uppvärmningssystem och energieffektiviserande renovering av småhus som i dag värms med direktverkande el eller gas.

Särskilda hänsyn bedöms inte behöva tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdandet, utöver vad som framgår av avsnitt 6. Det behövs inte heller några speciella informationsinsatser.

Offentligfinansiella effekter

Att höja subventionsgraden för installation av solceller från 15 till 20 procent bedöms minska skatteintäkterna med 0,28 miljarder kronor per år. Beräkningen baseras på skattereduktionerna för sådana installationer som gjordes under perioden januari–september 2022. Om installationerna

fortgår i samma omfattning under oktober–december kommer skattereduktionerna för installation av solceller under hela 2022 uppgå till 0,83 miljarder kronor, vilket motsvarar ett skattereduktionsunderlag på ca 5,5 miljarder kronor för året. Beräkningen av den offentligfinansiella effekten baseras på antagandet att installationerna av solceller blir av samma omfattning 2023 som 2022, dvs. att underlaget för skattereduktionen kommer att uppgå till 5,5 miljarder kronor. En subventionsgrad på 20 procent betyder 1,1 miljarder kronor i skattereduktioner, dvs. 0,28 miljarder kronor mer än vid 15 procents subventionsgrad.

Om installationerna av alla tre former av teknik som omfattas av det gröna avdraget (solceller, laddpunkter och lagring av egenproducerad el) fortsätter i samma takt under resten av året som under perioden januari– september 2022, kommer det gröna avdraget att innebära 1,84 miljarder kronor i uteblivna skatteintäkter för 2022 (motsvarande effekt för 2021 var 0,96 miljarder kronor). En höjd subventionsgrad för solceller skulle därmed innebära att de uteblivna skatteintäkterna växer till totalt 2,1 miljarder kronor per år fr.o.m. 2023, givet att värdet av alla installationsarbeten blir detsamma som under 2022. Denna offentligfinansiella effekt kan ställas i relation till den beräknade offentligfinansiella effekten av det gröna avdraget på 0,2 miljarder per år, inför införandet 2021 (se prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 13.4.20). Den beräkningen baserades på kostnaderna av de stöd som fanns tidigare och belastade statens budget. Om höjningen av subventionsgraden för solceller får avsedd effekt, kommer stödet att innebära ett ännu större belopp i uteblivna skatteintäkter.

Eftersom det gröna avdraget är utformat som en skattereduktion, innebär åtgärden minskade statliga skatteintäkter. Kommunsektorns finanser påverkas inte av förslaget. Några indirekta effekter på de offentliga finanserna bedöms inte uppstå. Därför är den s.k. offentligfinansiella nettoeffekten av förslaget densamma som den s.k. bruttoeffekten.

Förslaget innebär att skatteutgiften ”Skattereduktion för installation av grön teknik” förväntas öka i storlek.

Effekter för enskilda

Förslaget innebär att hushåll som installerar solcellspaneler, vid en given fakturerad totalkostnad, kommer att betala mindre än om förslaget inte genomförs. Att subventionsgraden höjs med 5 procentenheter betyder att skattereduktionen vid exempelvis en totalkostnad på 100 000 kronor (inklusive mervärdesskatt) kommer att vara 20 000 kronor i stället för, som med nuvarande regler, 15 000 kronor. Att tillgodogöra sig det gröna avdraget förutsätter, liksom andra skattereduktioner, att det finns skatt att reducera och att taket på 50 000 kronor i skattereduktion inte har uppnåtts genom installation av annan teknik som omfattas av det gröna avdraget.

Enligt Skatteverkets statistik uppgick den genomsnittliga skattereduktionen för solcellsinstallationer till 15 250 kronor för de första nio månaderna av 2022, medan motsvarande genomsnitt under 2021 var ca 14 300 kronor. Detta betyder att den genomsnittliga installationskostnaden har uppgått till omkring 100 000 kronor.

Effekter för företagen

Förslaget innebär inte någon omedelbar kostnads- eller intäktseffekt för företagen som agerar i branschen för installation av solcellspaneler. För det gröna avdraget tillämpas den s.k. fakturamodellen, vilket innebär att skattelättnaden dras av direkt på fakturan. Köparen betalar således bara nettobeloppet, dvs. fakturerad totalkostnad minus skattereduktion. Företaget ansöker sedan om utbetalning hos Skatteverket av mellanskillnaden av totalkostnaden och beloppet som erhållits från köparen. Skatteverket gör utbetalningen till utföraren och samtidigt tillgodoförs köparen en preliminär skattereduktion. Eftersom förslaget bara rör sig om en ökad subventionsgrad, bedöms den administrativa bördan för företagen vara oförändrad. Efter hand är det rimligt att tro att en betydande del av skattelättnaden kommer företagen till del, i form av högre debiterade priser gentemot kunderna.

Förslaget rör endast subventionsgraden för installation av solceller. Av det skälet bedöms ingen särskild hänsyn behöva tas till små företag vid reglernas utformning.

Regelrådet anser att redovisningen i promemorian brister i beskrivningen av berörda företag utifrån antal, storlek och bransch. Enligt

Skatteverkets statistik utfördes installationsarbeten inom ramen för det gröna avdraget av drygt 5 600 företag under perioden januari–september 2022. Av dessa tillhörde ungefär 80 procent branschen för byggverksamhet. Cirka 8 procent av företagen tillhörde handelsbranschen, medan 6 procent hörde till branschen för juridik, ekonomi, vetenskap och teknik. Uppgift om företagens storlek sett till antal anställda saknas, men enligt Skatteverkets uppgifter hade ungefär hälften av företagen en årsomsättning på mellan 1 och 10 miljoner kronor. Ytterligare 25 procent av företagen hade en omsättning på mellan 10 och 50 miljoner kronor. Ungefär 13 procent av företagen hade en omsättning under 1 miljon kronor. Nästan 4 000 av dessa företag utförde, uteslutande eller delvis, installationer av solceller. Branschtillhörigheten för företag som installerar just solceller antas i stort sett motsvara den ovan nämnda fördelningen bland samtliga företag som ägnar sig åt installationer inom ramen för det gröna avdraget.

Regelrådet konstaterar vidare att det helt saknas redovisning av påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag, vilket anses vara en brist. Effekten av förslaget på konkurrensvillkoren i solcellsbranschen och i närliggande branscher bedöms vara begränsad, särskilt då det endast rör sig om en mindre ökning av subventionsgraden i stödet.

Konkurrensverket har tagit del av den remitterade promemorian och har inga synpunkter på förslaget eller dess effekter på konkurrensvillkoren.

Effekter för sysselsättning, inkomstfördelning och jämställdheten mellan kvinnor och män

Förslaget kan leda till en viss ökning i efterfrågan på arbetskraft i branschen för solceller och därmed till något fler sysselsatta i branschen. Om den ökade efterfrågan i huvudsak rör kvalificerade tjänster, kan den ökade sysselsättningen i branschen antas ske i huvudsak på bekostnad av minskad sysselsättning i andra, närliggande branscher. I den mån solcells-

branschen rekryterar även okvalificerad personal, kan åtgärden även öka den totala sysselsättningen något. Effekten bedöms dock som försumbar.

Skatteverkets statistik visar att av de skattereduktioner för det gröna avdraget som gjordes under 2022 års första nio månader gick 54 procent till individer med en årsinkomst på 500 000 kronor eller mer. Motsvarande andel för 2021 var 59 procent. Det betyder att det gröna avdraget i huvudsak kommer individer i de högre inkomstgrupperna till del. En förstärkning av det gröna avdraget bidrar därmed i viss mån, om än marginellt, till ökad inkomstspridning. Män står för ungefär tre fjärdedelar av skattereduktionsbeloppen under 2021 och de första nio månaderna av 2022. Detta talar för att ett förstärkt grönt avdrag kan minska den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män något.

Effekter för miljön

Det gröna avdraget är en stödåtgärd för att stimulera installation av grön teknik, i form av solceller, utrustning för lagring av egenproducerad el samt laddpunkter för laddbara bilar. Stödet till solceller kan bidra till ökad produktionen av förnybar el och minska beroendet av fossilbaserad elproduktion.

Utbyggnaden av solceller bland hushållen sker nu i hög takt, vilket torde vara en effekt av såväl efterfrågestimulansen i form av det gröna avdraget som de höga elpriserna. Kapacitetsbegränsningar i branschen för solcellsinstallationer sätter gränser för utbyggnadstakten. En ökning av subventionsgraden för solceller i det gröna avdraget bedöms kunna påskynda utbyggnaden endast i liten utsträckning. Förstärkningen av stödet bedöms därför i huvudsak bidra med en något sänkt kostnad för de hushåll som redan planerar att installera solceller. Förslaget bedöms av denna anledning ha små effekter på de fossila koldioxidutsläppen och på miljön i övrigt.

Effekter för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna

Förslaget bedöms endast medföra marginella förändringar för Skatteverket avseende information och it-system. Förändringarna ingår i den anpassning som årligen görs på grund av ny eller förändrad lagstiftning, och eventuella tillkommande kostnader kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Förslaget bedöms inte medföra någon ökning av antalet mål i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Eventuella tillkommande kostnader kan därför hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Förslagets förenlighet med EU-rätten

Förslaget bedöms vara förenligt med det EU-rättsliga regelverket.

Hänvisningar till S7

8. Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i lagen (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik

7 §

Paragrafen reglerar utbetalningens storlek.

Av andra stycket första punkten framgår att om utbetalningen avser en sådan installation som anges i 67 kap. 38 § första stycket 1 inkomstskattelagen (1999:1229), dvs. installation av ett nätanslutet solcellssystem, får utbetalningen uppgå till högst en fjärdedel av det belopp som köparen har betalat. Utbetalningen blir alltså maximalt 20 procent av vad köparen och Skatteverket betalat sammanlagt. Begränsningen aktualiseras i de fall då köparen har betalat mindre än 80 procent av de totalt debiterade kostnaderna för arbete och material inklusive mervärdesskatt.

Övervägandena finns i avsnitt 5.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Av första punkten framgår att lagen träder i kraft den 1 januari 2023.

Av andra punkten framgår att lagen tillämpas första gången på utbetalning från Skatteverket till utföraren som avser sådan installation som köparen har betalat efter den 31 december 2022. Det är alltså köparens betalning till installatören som har betydelse för lagens tillämpning. Lagen ska således tillämpas på en utbetalning som avser en installation av solceller som utförts i december 2022 om köparen har betalat installationen i januari 2023.

Av tredje punkten framgår att äldre bestämmelser fortfarande gäller för utbetalning från Skatteverket till utföraren som avser sådan installation som har betalats före den 1 januari 2023. Det innebär att äldre bestämmelser, dvs. en subventionsgrad om 15 procent, ska tillämpas om installationen exempelvis har utförts i december 2022 och köparen har betalat för installationen under samma månad.

Övervägandena finns i avsnitt 6.

Sammanfattning av promemorian Förstärkt skattereduktion för installation av solceller

Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna har kommit överens om att skattereduktionen för installation av grön teknik, det s.k. gröna avdraget, ska förändras genom att subventionsgraden för installation av solceller höjs från 15 procent till 20 procent av de debiterade arbets- och materialkostnaderna.

I promemorian lämnas ett förslag med den innebörden. Förslaget medför ändring i 7 § lagen (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik.

Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2023 och tillämpas på installationer som har betalats efter den 31 december 2022.

Promemorians lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §

Utbetalningen får uppgå till ett belopp som motsvarar mellanskillnaden mellan den debiterade ersättningen för installation av grön teknik inklusive mervärdesskatt och köparens faktiska betalning för installationen till utföraren före begäran om utbetalning.

Utbetalningen får dock uppgå till högst

1. tre sjuttondelar av det belopp som köparen har betalat om utbetalningen avser sådan installation som anges i 67 kap. 38 § första stycket 1 inkomstskattelagen (1999:1229), och

Utbetalningen får dock uppgå till högst

1. en fjärdedel av det belopp som köparen har betalat om utbetalningen avser sådan installation som anges i 67 kap. 38 § första stycket 1 inkomstskattelagen (1999:1229), och

2. samma belopp som köparen har betalat om utbetalningen avser sådan installation som anges i 67 kap. 38 § första stycket 2 eller 3 samma lag.

Utbetalning får inte ske till den del köparens sammanlagda preliminära skattereduktion enligt 16 § skulle uppgå till ett belopp som överstiger 50 000 kronor för ett beskattningsår.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

2. Lagen tillämpas första gången på utbetalning som avser sådan installation som anges i 67 kap. 38 § första stycket 1 inkomstskattelagen (1999:1229), om installationen har betalats efter den 31 december 2022.

3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för utbetalning som avser sådan installation som anges i 67 kap. 38 § första stycket 1 inkomstskattelagen (1999:1229), om installationen har betalats före ikraftträdandet.

Förteckning över remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över promemorian Förstärkt skattereduktion för installation av solceller lämnats av Boverket, Ekonomistyrningsverket, Energiföretagen Sverige, Energimarknadsinspektionen, Företagarna, Förvaltningsrätten i Karlstad, Installatörsföretagen, Konjunkturinstitutet, Konkurrensverket, Naturvårdsverket, Näringslivets Skattedelegation, Regelrådet, Skatteverket, Småföretagarnas Riksförbund, Solelkommissionen, Statens energimyndighet, Svensk solenergi, Svenskt Näringsliv, Sveriges advokatsamfund, Tillväxtverket och Villaägarnas Riksförbund.

Följande remissinstanser har inte svarat: Konsumenternas energimarknadsbyrå, Lantbrukarnas riksförbund, Naturskyddsföreningen, Power Circle AB, Svensk Handel, Svenska Elektrikerförbundet och Sveriges Energiföreningars Riksorganisation.

Utöver instanserna på remisslistan har yttranden även inkommit från Fastighetsägarna Sverige, Klövsta Energi AB och Svenska kyrkan.

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 november 2022

Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Waltersson Grönvall, Strömmer, Roswall, Forssmed, Tenje, Slottner, M Persson, Wykman, Kullgren, Brandberg, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari

Föredragande: statsrådet Elisabeth Svantesson

Regeringen beslutar proposition Förstärkt skattereduktion för installation av solceller