SJVFS 1997:5

Statens jordbruksverks

författningssamling

Statens jordbruksverk

551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00

telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S

ISSN 1102-0970

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 1995:90) om certifiering av

utsädespotatis;

beslutade den 16 januari 1997

Statens jordbruksverk föreskriver, med stöd av 6, 8, 16 och 19 §§

utsädesförordningen (1993:1375) och 6 § förordningen (1995:681) om

växtskydd m.m. samt efter samråd med Statens utsädeskontroll och

Statens växtsortnämnd, i fråga om verkets föreskrifter (SJVFS 1995:90)

om certifiering av utsädespotatis

dels att 31 § skall upphöra att gälla,

dels att 2, 6 - 8, 10 - 13, 19, 22, 23, 25, 27, 29, 33, 40, 41 och 43 §§,

ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna samt bilagorna 1 - 4 och 6

skall ha följande lydelse.¹

SJVFS 1997:5

Saknr U 72:1

Utkom från trycket

^{den 29 januari 1997}

2 § I dessa föreskrifter avses med

utsädespotatis: vegetativt förökningsmaterial av Solanum tuberosum

L. (potatis) som uppfyller fastställda krav på härstamning, kvalitet, pro-

duktionsbetingelser och sundhet,

kategori av utsädespotatis: stamutsäde, basutsäde och certifikatutsäde,

stamutsäde: kategori av utsädespotatis som är uppdraget från meristem

och producerat enligt kraven i dessa föreskrifter eller annat utsäde som

uppfyller motsvarande sundhets- och kvalitetskrav och som av Statens

jordbruksverk godkänts som stamutsäde och som är

1. infört från annat land inom Europeiska unionen (EU), eller

2. infört från tredje land från vilket import av utsädespotatis är tillåten.

Stamutsäde är i huvudsak avsett som utgångsmaterial för produktion av

basutsäde. För stamutsäde finns följande klasser:

-------------------------

1Jfr rådets direktiv 66/403/EEG (EGT nr L 125, 11.7.1966, s. 2320, Celex 366L0403),

77/93/EEG (EGT nr L 26, 31.1.1977, s. 20, Celex 377L0093), 69/464/EEG (EGT nr L 323,

24.12.1969, s. 1, Celex 369L0464), 69/465/EEG (EGT nr L 323, 24.12.1969, s. 3, Celex

369L0465), 93/85/EEG (EGT nr L 259, 18.10.1993, s. 1, Celex 393L0085) och

kommissionens direktiv 93/17/EEG (EGT nr L 106, 30.3.1993, s. 7, Celex 393L0017).

SJVFS 1997:5

Saknr U 72:1

2

SS

första knölgenerationen producerad i växthus eller odlings-

rum efter meristemklon

S1

första fältgenerationen

S2

andra fältgenerationen

S3

högst tredje fältgenerationen,

basutsäde: kategori av utsädespotatis som är grundat på stamutsäde

eller basutsäde i klass SE1 eller SE2. Utsädet är i huvudsak avsett som

utgångsmaterial för produktion av certifikatutsäde. För basutsäde finns

följande klasser:

SE1

högst fjärde fältgenerationen

SE2

högst femte fältgenerationen

E

högst sjätte fältgenerationen,

certifikatutsäde: kategori av utsädespotatis som är grundat på stam-

utsäde eller basutsäde. Utsädet är avsett för produktion av annan potatis

än utsädespotatis. För certifikatutsäde finns följande klass:

A

högst sjunde fältgenerationen.

Vid brist på certifierbar vara inom EU kan Jordbruksverket dessutom

medge certifiering i den särskilda klassen U,

brukningsenhet: företag bestående av en eller flera registerfastigheter

eller delar av sådana med gemensam användning av maskiner och annan

utrustning för produktion av potatis,

gemenskapsklasser: basutsäde av klasser som uppfyller vissa högre

ställda krav, vilka framgår av direktiv 93/17/EEG. Inom av Europeiska

gemenskapen godkända områden finns möjlighet att endast tillåta att

utsäde av dessa klasser släpps ut på marknaden,

eget utsäde: utsäde från vid fältbesiktning godkänd odling till vilken

utsädet härstammar från certifierat utsäde eller från eget stamutsäde. Ut-

sädet skall ha odlats, lagrats och sorterats på egen eller arrenderad bruk-

ningsenhet samt vara avsett för odling på samma brukningsenhet,

meristem: tillväxtpunkt i skottspets med ett eller ett par bladanlag,

meristemplanta: planta uppväxande från meristem på sterilt substrat,

klonplantor: plantor uppväxande från en och samma meristemplanta,

meristemklon: samtliga sticklingar eller plantor, som genom vegetativ

förökning härstammar från ett och samma meristem,

moderknöl: knöl från vilken meristem tas,

moderplanta: planta utvecklad från rörstickling och odlad i substrat

fritt från sjukdomsalstrare,

rörstickling: på konstgjort substrat rotad stickling från meristemplanta,

SJVFS 1997:5

Saknr U 72:1

3

skyddad zon: ett område inom EU som av Europeiska gemenskapen

(EG) har erkänts antingen vara fritt från en viss växtskadegörare eller att

skadegöraren är under effektiv bekämpning,

utsädesodling: odling baserad på certifierat utsäde eller på eget utsäde

och som anmälts till fältbesiktning,

växtpass: officiell märkning, utformad enligt bilaga 6, som visar att

föreskrivna sundhets- och kvalitetetskrav vid förflyttning av växter inom

EU är uppfyllda.

6 § Växtskadegörare som anges i bilaga 1 A får inte förekomma på

brukningsenheten eller i utsädespartiet. Växtskadegörare som anges i

bilaga 1 B får vid produktion av stam- eller basutsäde inte förekomma på

brukningsenheten eller i utsädespartiet och vid produktion av certi-

fikatutsäde, inte på det odlade skiftet eller i utsädespartiet. Växtskadegö-

rare som anges i bilaga 1 C får inte förekomma på det odlade skiftet eller i

utsädespartiet.

7 § Utsädespotatis får inte odlas på brukningsenhet

1. som är förklarad smittad av potatiskräfta, eller som är belägen inom

riskområde för potatiskräfta; utsädesodling får påbörjas tidigast fem år

efter det att smittförklaring upphävts, samt

2. där övriga växtskadegörare angivna i bilaga 1 konstaterats, om sa-

nering inte genomförts enligt Jordbruksverkets anvisningar.

8 § Utsädespartier som planeras att certifieras i klass SE1 skall analyseras

med avseende på latent förekomst av ljus ringröta innan certifiering

medges. Sådan analys skall även utföras i de särskilda fall Jord-

bruksverket beslutar. Provtagning skall ske genom Utsädeskontrollens

försorg. Analysen skall utföras vid laboratorium, som godkänts av Jord-

bruksverket, enligt den metod som finns beskriven i bilaga 1 till direktiv

93/85/EEG.

10 § Stam- eller basutsädesodling som skall certifieras får inte förläggas

till brukningsenhet där potatiscystnematod påträffats vid undersökning

genomförd i enlighet med 9 §.

Certifikatutsädesodling får inte förläggas till areal där potatiscyst-

nematod påträffats vid undersökning genomförd i enlighet med 9 §.

För att kunna godkänna återupptagen utsädesproduktion då potatis-

cystnematod påträffats får det under de 10 närmast efterföljande åren

endast odlas växter, som inte är värdväxter för potatiscystnematoder, eller

potatis av sort som är resistent mot den befintliga populationen. Därefter

skall frihet från potatiscystnematod styrkas genom en särskild under-

sökning som skall omfatta 12 prov per hektar.

För produktion av stam- eller basutsäde gäller kraven i tredje stycket

all areal som kan ingå i brukningsenhetens potatiscirkulation. För pro-

SJVFS 1997:5

Saknr U 72:1

4

duktion av certifikatutsäde gäller kraven sådan areal som är avsedd att

användas för utsädesproduktion.

11 § Utgångsmaterialet för ny stamutsädesproduktion skall tas ut i fält

från sorttypiska, friska plantor av högsta möjliga kvalitet.

12 § Stamutsädet skall förökas enligt de krav som anges i dessa före-

skrifter.

13 § Bas- och certifikatutsädesodling skall grundas på

1. certifierat utsäde av som lägst närmast högre klass, eller

2. eget utsäde som godkänts vid fältbesiktning i som lägst närmast

högre klass och i vilket latent förekomst av ljus ringröta ej kunnat påvisas

vid undersökning i den omfattning som anges i 8 §.

19 § Utsäde av flera sorter får odlas på samma brukningsenhet. Utöver

vad som anges i 15 - 18 §§ gäller att utsädesodlingar skall läggas ut åt-

skilda med minst 5 meters mellanrum.

På brukningsenheter med planerad odling av stam- eller basutsäde får

inga andra potatisodlingar utöver utsädesodlingar förekomma.

På brukningsenheter med planerad odling av certifikatutsäde får

potatisodling, som inte är utsädesodling, endast baseras på certifierat

utsäde eller på eget utsäde som vid föregående års fältbesiktning godkänts

i lägst klass A och som undersökts avseende latent förekomst av ljus

ringröta i den omfattning som anges i 8 §.

På en brukningsenhet får endast förekomma utsädesodling för pla-

nerad certifiering i olika klasser enligt följande:

1. S1, S2 och S3,

2. S3, SE1 och SE2, eller

3. SE2, E och A.

22 § Utsädesodling skall fältbesiktigas av Utsädeskontrollen. Detta gäller

dock inte sådan stamutsädesodling som inte skall certifieras. Odlingen får

inte vara så ogräsbemängd eller skadad av andra orsaker att bedömning av

odlingens kvalitet omöjliggörs. Blastdödning får inte företas innan

fältbesiktningen har slutförts.

23 § Vid fältbesiktning av stamutsädesodling får denna godkännas endast

om den är sorttypisk, sortren samt fri från virussjukdomar och

stjälkbakterios. Odlingen kasseras som stamutsäde om beståndet utan

godtagbar anledning är luckigt eller om den rensats på grund av stjälk-

bakterios.

25 § Innan certifiering får ske skall utsädet undersökas i särskild virus-

test. Om produktionen skett i Västerbottens eller Norrbottens län, fordras

dock inte virustest för certifiering av

SJVFS 1997:5

Saknr U 72:1

5

1. sorter förtecknade i bilaga 3 A,

2. stamutsäde som producerats och skall odlas vidare inom samma

kontraktsbundna utsädesproduktion,

3. stamutsäde som är avsett för egen produktion, eller

4. kontraktsbunden produktion av basutsäde av klasserna SE1 och SE2

då utsädet återtas av den odlare som producerat utsädet.

Analys skall utföras av Utsädeskontrollen. Undersökningen skall om-

fatta

1. för stamutsäde och basutsäde klasserna SE1 och SE2 minst 300

knölar per 5 hektar odling,

2. för basutsäde klass E minst 200 knölar per 5 hektar odling, och

3. för certifikatutsäde minst 100 knölar per 10 hektar odling.

Kraven för godkännande framgår av bilaga 2. Minst 80 % av knölarna

i ett prov skall ha gett upphov till plantor som är bedömbara. I annat fall

skall nytt prov tas ut och testas.

Om Jordbruksverket bedömer att virusspridningen varit obetydlig kan

verket i det särskilda fallet besluta att virustest inte behöver göras.

27 § Skörden från en godkänd utsädesodling skall lagras och sorteras hos

odlaren, vid kontraktsodling alternativt hos uppdragsgivaren.

Lagerlokaler, lådor och utrustning får endast utnyttjas gemensamt för

skörd från odling som vid fältbesiktning godkänts i olika klasser enligt

följande:

1. S1, S2 och S3,

2. S3, SE1 och SE2, eller

3. SE2, E och A.

Skörd från utsädesodling som vid fältbesiktning kasserats av annan

orsak än förekomst av stjälkbakterios eller potatiscystnematod får dock

lagras och hanteras enligt andra stycket.

Lagras olika utsädespartier i samma lokal, skall de förvaras åtskilda.

Varje parti skall vara märkt med årets fältbesiktningsnummer och i före-

kommande fall klonnummer. Vid lagring hos uppdragsgivaren skall

märkning ske innan utsädet lämnar odlarens brukningsenhet.

29 § Utsädespotatis skall för att få certifieras ha en sådan storlek att de

inte kan passera genom ett såll med kvadratiska maskor med sidan 28 mm.

För sorter med en genomsnittlig längd av minst två gånger den största

bredden, får inte maskans sida vara mindre än 25 mm. För potatisknölar

som är för stora för att passera ett såll med kvadratiska maskor med sidan

35 mm skall gränserna för största och minsta storlek uttryckas i intervall

av 5 mm.

Skillnaden mellan övre och nedre gräns i en storlekssortering får inte

överstiga 20 mm, undantaget certifiering för kontraktsbunden produktion

då skillnaden inte får överstiga 25 mm.

Kraven på storlekssortering gäller inte klasserna SS, S1 och S2.

SJVFS 1997:5

Saknr U 72:1

6

33 § Vid certifieringen skall utsädespartiet uppfylla de kvalitetskrav i

övrigt som anges i bilaga 4. För sorter som anges i bilaga 3 B gäller dock

att andelen knölar med symptom av rostringar får vara högst 20

viktprocent. Överensstämmelse med dessa krav skall kontrolleras av

Utsädeskontrollen.

Om Utsädeskontrollen vid sin besiktning misstänker att kraven inte

uppfylls, skall kontrollanalys genomföras. Vid kontrollanalys undersöks

för klass S, SE och E 200 knölar per 5 000 kg och för klass A 200 knölar

per 10 000 kg.

Partier som vid sådan kontrollanalys inte uppfyller de krav som anges i

bilaga 4 får omsorteras och därefter återigen genomgå kontroll av

Utsädeskontrollen. Partier som kasserats p.g.a. rötor eller partier som av

andra orsaker inte är lämpliga som utsäde får inte omsorteras.

40 § Rörsticklingar från varje meristemklon, som skall användas för

produktion av stamutsäde, skall vara fria från bladrullvirus, PVA, PVM,

PVS, PVX, PVY, TSWV, tobaksrattelvirus, potatismopptoppvirus och

spindle tuber viroid, Erwinia carotovora subsp. artroseptica, Erwinia

carotovora subsp. carotovora, Erwinia chrysanthemi, Clavibacter

michiganensis subsp. sepedonicus och Pseudomonas solanacearum och

andra växtpatogena virus samt bakterie- och svampsjukdomar. Dessutom

skall moderknölen vara fri från Clavibacter michiganensis subsp.

sepedonicus och Pseudomonas solanacearum.

Undersökningen skall utföras av laboratorium som Jordbruksverket

godkänner.

41 § Meristemplantor skall lagras och hanteras på sätt som hindrar

återinfektion av skadegörare. De får användas för upprepad produktion av

stamutsäde.

Meristemplantorna sticklingförökas klonvis. Rörsticklingar överförs

till odlingssubstrat, som är fritt från sjukdomsalstrare, för produktion av

moderplantor i växthus eller odlingsrum. Från moderplantorna får en

knölgeneration, SS, produceras. Alternativt kan rörsticklingar planteras i

fält för produktion av S1.

43 § Nematodundersökning, fältbesiktning och virustest av sådant certi-

fikatutsäde som ett företag tillhandahåller sina avtalsbundna odlare får,

utan hinder av vad som föreskrivs i 9, 22 och 25 §§, utföras av person

som av Utsädeskontrollen auktoriserats för detta ändamål.

Undersökningar enligt första stycket får endast utföras inom företag

som bedriver handel med matpotatis eller med förädlad vara där potatis

utgör råvaran.

Fältbesiktning av stamutsädesodling från vilken hela skörden levereras

till företagets avtalsbundna odlare får, utan hinder av vad som föreskrivs i

SJVFS 1997:5

Saknr U 72:1

7

22 §, utföras av person som av Utsädeskontrollen auktoriserats för detta

ändamål.

Resultaten från undersökningar enligt första och tredje stycket skall

omgående tillställas Utsädeskontrollen och skall kontrolleras genom

stickprov i den omfattning Utsädeskontrollen beslutar.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

2

1. Denna författning träder ikraft den 1 juli 1995, då Statens jord-

bruksverks föreskrifter (SJVFS 1992:29) om utsädespotatis skall upphöra

att gälla.

2. Krav på samodling enligt 19 § fjärde stycket 3 och krav på lagring

enligt 27 § andra stycket 3 skall tillämpas från och med certifieringen av

1996 års skörd.

3. Krav på analys av ljus ringröta enligt 8 §, krav på högsta andel

knölar med symptom av rostringar för sorter som anges i bilaga 3 B och

krav på märkning enligt bilaga 6 skall tillämpas från och med certifie-

ringen av 1997 års skörd.

4. För meristemklon som testats före den 1 juli 1995 avseende frihet

från de växtskadegörare som anges i 40 § skall bestämmelser enligt

Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1992:29) om utsädespotatis

tillämpas.

-------------------------

Denna författning träder i kraft den 29 januari 1997.

SVANTE ENGLUND

Karin Nordin

(Växtinspektionen)

-------------------------

2Ändringen innebär bl.a. att punkterna 2, 4 och 5 skall upphöra att gälla och att punkten 3

skall benämnas 4.

SJVFS 1997:5

Saknr U 72:1

8

Bilaga 1

Växtskadegörare

A.

Clavibacter michiganensis (Smith)

Davis et al. ssp sepedonicus

(Spieckermann et Kotthoff) Davis et al.

Ljus ringröta

Pseudomonas solanacearum

(Smith.) Smith

Mörk ringröta

Synchytrium endobioticum

(Schilbersky) Percival

Potatiskräfta

Meloidogyne chitwoodi

Golden, O'Bannon, Santo & Finley

Rotgallnematod

Leptinotarsa decemlineata Say

Koloradoskalbagge

Beet necrotic yellow vein virus

Rhizomania

Tomato spotted wilt virus

Bronsfläckvirus

B.

Globodera pallida (Stone) Behrens

Vit potatiscystnematod

Globodera rostochiensis

(Wollenweber) Behrens

Gul potatiscystnematod

C.

Ditylenchus destructor Thorne

Potatisrötnematod

SJVFS 1997:5

Saknr U 72:1

9

Bilaga 2

Fältbesiktning och virustest

Fältbesiktning

Högsta tillåtna andel plantor med fel, angivet i procent, i respektive klass

Fel

Klass

S

SE1/SE2

E

A

Främmande sort och

avvikande typ

0

0,05

0,05

0,1

Bladrull- och krussjuka

0

*

0,2

0,7

10

Stjälkbakterios

0

0,1

0,5

1

Virustest

Högsta tillåtna andel knölar med virus, angivet i procent, i respektive

klass

Virus

Klass

S

SE1/SE2

E

A

Y, A och bladrull

**

0

0,4

1

10

X

0

***

--- Undersöks inte ---

S och M

0,3

***

--- Undersöks inte ---

-------------------------

^{*Kravet gäller frihet från alla synliga symptom av virussjukdomar.}

^{**Förekomst av bladrullvirus undersöks endast om misstanke om smitta föreligger.}

***Undersöks endast i sorter som är dokumenterat mottagliga för dessa viroser.

SJVFS 1997:5

Saknr U 72:1

10

Bilaga 3

A.

Potatissorter som är motståndskraftiga mot potatisvirus Y

Annika

Bellona

Elin

Frieslander

Maria

Maris Bard

Matilda

Meva

Minerva

Ovatio

Provita

Saturna

Sava

Saxon

Timate

B.

Potatissorter som är starkt mottagliga för rostringar

Dianella

Elles

Prevalent

Producent

SJVFS 1997:5

Saknr U 72:1

11

Bilaga 4

Kvalitetskrav vid certifiering (viktprocent, högst):

Kvalitetsfel

1 Blöta och torra rötor .................................................................

varav blöta rötor och brunröta ..................................................

0,5

0,1

2 Djupa växtsprickor och starkt missformade, mekaniska och

fysiologiska skador djupare än 5 mm .......................................

3

3 Vanlig skorv på mer än 1/3 av ytan .......................................... 5

Total tolerans punkterna 1 - 3 ........................................................ 6

4 Rostringar ................................................................................. 2

5 Lackskorv, blåsskorv, pulverskorv mer än 1/10 av ytan ...........

varav pulverskorv .....................................................................

3

1

6 Stora knölar (större än den övre gränsen) ................................. 3

7 Små knölar (mindre än den nedre gränsen) .............................. 3

8 Jord och andra främmande ämnen ............................................ 1

SJVFS 1997:5

Saknr U 72:1

12

Bilaga 6

Märkningskrav

Text som skall finnas på ett växtpass:

a)

"1. EG-växtpass"

b)

"2. Sverige"

c)

"3. Statens Utsädeskontroll"

d)

"4. Odlarens registreringsnummer:......................"

e)

"5. Certifieringsnummer:...................."

f)

"6. Utsädespotatis. Solanum tuberosum."

g)

"7. Nettovikt:....................kg"

h)^*

"8. ZP, godkänt till skyddad zon:...................."

i)

"Förpackarens registreringsnummer:...................."

j)

"EG:s regler och normer"

k)

"Månad och år för certifiering:....................."

l)

"Sortnamn:........................."

m)

"Kategori och klass:...................."

n)

"Storlek:...................."

o)

"Kemisk behandling:...................."

Växtpassets utformning

A.

Färg:

Klass

S

vitt med violett band

"

SE/E

vitt

"

A

blått

"

U

brunt

B.

Storlek:

Minsta storlek för förpackningar med en vikt av 25 kg eller större: 110

millimeter x 67 millimeter.

-------------------------

*Om partiet är godkänt för förflyttning inom eller till en skyddad zon skall namnet på den

skyddade zonen anges efter koden ZP.