Statens jordbruksverks föreskrifter om godkännande av bevarandesorter av lantbruksväxter och om produktion och saluföring av utsäde av sådana sorter

Dessa föreskrifter innehåller regler för godkännande av bevarandesorter av de lantbruksväxter som anges i bilaga 1 samt för produktion och saluföring av utsäde av sådana sorter.

Grundläggande bestämmelser om certifiering m.m. av utsäde finns dels i utsädeslagen (1976:298), dels i utsädesförordningen (2000:1330), Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:22) om certifiering m.m. av utsäde av stråsäd, Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:23) om certifiering m.m. av utsäde av beta, foder-, olje- och fiberväxter respektive Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:90) om certifiering m.m. av utsädespotatis.

De termer som används i utsädeslagen (1976:298) och växtskyddslagen UPPHÄVD

(1972:318) har samma betydelse i dessa föreskrifter. I dessa föreskrifter förstås med Bevarandesort: en lantsort eller en annan sort, som även kan vara förädlad, som är naturligt anpassad till de lokala och regionala betingelserna i Sverige och som hotas av genetisk utarmning. Lantsort: en uppsättning populationer eller kloner av en växtart som är naturligt anpassade till betingelserna i sin region. Genetisk utarmning: gradvis förlust av genetisk mångfald mellan och inom populationer eller sorter av samma art, eller reducering av den genetiska basen för en art till följd av mänskligt agerande eller miljöförändringar. In situ-bevarande: bevarande av genetiskt material i dess naturliga miljö och, i fråga om odlade växtarter, i den jordbruksmiljö där de har utvecklat sina egenskaper.

Jfr kommissionens direktiv 2008/62/EG av den 20 juni 2008 om vissa undantag för godkännande av lantsorter och andra sorter av lantbruksväxter som är naturligt anpassade till lokala och regionala betingelser och som hotas av genetisk utarmning, samt om saluföring av utsäde och utsädespotatis av dessa lantsorter och andra sorter (EUT L 162, 21.6.2008, s. 13, Celex 32008L0062).

Ursprungsregion: den region som bevarandesorten traditionellt har odlats i och som den är naturligt anpassad till. Om inte annat specifikt anges för en bevarandesort anses Sverige utgöra ursprungsregionen.

För att en lantsort eller en annan sort ska kunna godkännas som bevarandesort ska följande villkor vara uppfyllda. 1. Sorten ska ha ett godkänt resultat som särskiljbar, enhetlig och stabil från en officiell provning, eller uppfylla de krav på särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet som framgår av bilaga 2. 2. Sorten ska vara av intresse för bevarandet av de växtgenetiska resurserna, genom att den är bedömd som bevarandevärd i första hand enligt de kriterier för bevarande som har ställts upp inom Programmet för odlad mångfald (POM). 3. Sorten får inte vara intagen i EG:s gemensamma sortlista som annat än bevarandesort. Om sorten tidigare har varit intagen i den gemensamma sortlistan får den inte godkännas som bevarandesort förrän minst två år har passerat sedan den togs ut ur den gemensamma sortlistan. 4. Sorten får inte vara skyddad av svensk växtförädlarrätt eller gemenskapens växtförädlarrätt och inte heller vara föremål för en ansökan om växtförädlarrätt. 5. Sorten ska upprätthållas i sin ursprungsregion. Om Jordbruksverket beslutar att godkänna sorten tas den in i den svenska sortlistan och markeras som bevarandesort.

Ansökan ska göras på blankett som Jordbruksverket fastställer. Ansökan ska omfatta en beskrivning av sorten och uppgift om sortbenämningen. Om det finns mer än en sortbenämning för sorten ska detta anges tillsammans med historiska belägg för dessa. Ansökan ska åtföljas av ett utsädesprov för Jordbruksverkets kontroll av sortens identitet. Utsädesprovet ska tas ut och hanteras på sådant sätt som Jordbruksverket beslutar.

UPPHÄVD

Om sortbenämningen är skapad efter den 25 maj 2000 ska den uppfylla kraven i kommissionens förordning (EG) nr 930/2000 av den 4 maj 2000 om tillämpningsföreskrifter beträffande lämpligheten hos sortbenämningar för arter av lantbruks- och köksväxter .

Utsäde av en bevarandesort får endast produceras i ursprungsregionen.

Utsäde som används för vidare uppförökning ska härstamma från utsäde som produceras på så sätt att sorten upprätthålls enligt vedertaget bruk.

Den som producerar utsäde av en bevarandesort ska anmäla det till Jordbruksverket så att tillsyn av utsädesodlingen kan genomföras i den utsträckning Jordbruksverket anser nödvändig.

EGT L 108, 5.5.2000, s. 3 (Celex 32000R0930).

Utsäde av en bevarandesort ska certifieras enligt de krav som framgår av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:22) om certifiering m.m. av utsäde av stråsäd, Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:23) om certifiering m.m. av utsäde av beta, foder-, olje- och fiberväxter respektive Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:90) om certifiering m.m. av utsädespotatis.

Utsädet får endast saluföras i förslutna eller förseglade förpackningar. Förpackningarna ska förslutas eller förseglas på ett sådant sätt att de inte kan öppnas utan att förseglingssystemet skadas eller utan synlig åverkan på etiketten eller på själva förpackningen. Förpackningarna ska märkas med en leverantörsetikett enligt vad som framgår av bilaga 3.

För saluföring av utsädespotatis gäller utöver vad som anges i 10 § att förpackningen ska vara försedd med växtpass som uppfyller de krav som anges i 7 § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot växtskadegörare. Den som utfärdar växtpasset ska vara registrerad hos Jordbruksverket och uppfylla de krav som anges i 3 § samma föreskrifter.

Utsäde av en bevarandesort får endast saluföras i sin ursprungsregion.

Den högsta kvantitet utsäde som får saluföras per år av en bevarandesort framgår av bilaga 1.

Den som saluför utsäde av en bevarandesort ska rapportera sin sålda kvantitet till Jordbruksverket.

-----------

UPPHÄVD

Denna författning träder i kraft den 30 juni 2009.

MATS PERSSON

Eva Dahlberg (Växtodlingsenheten)