SJVFS 2009:66
Statens jordbruksverks föreskrifter om godkännande av bevarandesorter av lantbruksväxter och om produktion och saluföring av utsäde av sådana sorter
Statens jordbruksverks
författningssamling
Statens jordbruksverk
551 82 Jönköping
Tfn 036-15 50 00
www.jordbruksverket.se
ISSN 1102-0970
SJVFS 2009:66
Statens jordbruksverks föreskrifter om godkännande
av bevarandesorter av lantbruksväxter och om
produktion och saluföring av utsäde av sådana sorter;
Utkom från trycket
den 2 november 2009
beslutade den 29 oktober 2009.
Statens jordbruksverk föreskriver1, med stöd av 2, 9-10, 25 och 28 §§ utsädes-
förordningen (2000:1330) följande.
Tillämpningsområde
1 § Dessa föreskrifter innehåller regler för godkännande av bevarandesorter av de
lantbruksväxter som anges i bilaga 1 samt för produktion och saluföring av utsäde av
sådana sorter.
Grundläggande bestämmelser
2 § Grundläggande bestämmelser om certifiering m.m. av utsäde finns dels i
utsädeslagen (1976:298), dels i utsädesförordningen (2000:1330), Statens jordbruks-
verks föreskrifter (SJVFS 1994:22) om certifiering m.m. av utsäde av stråsäd,
Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:23) om certifiering m.m. av utsäde
av beta, foder-, olje- och fiberväxter respektive Statens jordbruksverks föreskrifter
(SJVFS 1995:90) om certifiering m.m. av utsädespotatis.
Definitioner
3 § De termer som används i utsädeslagen (1976:298) och växtskyddslagen
(1972:318) har samma betydelse i dessa föreskrifter.
I dessa föreskrifter förstås med
Bevarandesort: en lantsort eller en annan sort, som även kan vara förädlad, som är
naturligt anpassad till de lokala och regionala betingelserna i Sverige och som hotas
av genetisk utarmning.
Lantsort: en uppsättning populationer eller kloner av en växtart som är naturligt
anpassade till betingelserna i sin region.
Genetisk
utarmning: gradvis förlust av genetisk mångfald mellan och inom
populationer eller sorter av samma art, eller reducering av den genetiska basen för en
art till följd av mänskligt agerande eller miljöförändringar.
Ursprungsregion: den region som bevarandesorten traditionellt har odlats i och
som den är naturligt anpassad till. Om inte annat specifikt anges för en bevarandesort
anses Sverige utgöra ursprungsregionen.
1
Jfr kommissionens direktiv 2008/62/EG av den 20 juni 2008 om vissa undantag för godkännande av lantsorter och andra
sorter av lantbruksväxter som är naturligt anpassade till lokala och regionala betingelser och som hotas av genetisk utarmning,
samt om saluföring av utsäde och utsädespotatis av dessa lantsorter och andra sorter (EUT L 162, 21.6.2008, s. 13, Celex
SJVFS 2009:66
Godkännande av bevarandesorter
4 § För att en lantsort eller en annan sort ska kunna godkännas som bevarandesort
ska följande villkor vara uppfyllda.
1. Sorten ska ha ett godkänt resultat som särskiljbar, enhetlig och stabil från en
officiell provning, eller uppfylla de krav på särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet
som framgår av bilaga 2.
2. Sorten ska vara av intresse för bevarandet av de växtgenetiska resurserna,
genom att den är bedömd som bevarandevärd i första hand enligt de kriterier för
bevarande som har ställts upp inom Programmet för odlad mångfald (POM).
3. Sorten får inte vara intagen i EG:s gemensamma sortlista som annat än
bevarandesort. Om sorten tidigare har varit intagen i den gemensamma sortlistan får
den inte godkännas som bevarandesort förrän minst två år har passerat sedan den
togs ut ur den gemensamma sortlistan.
4. Sorten får inte vara skyddad av svensk växtförädlarrätt eller gemenskapens
växtförädlarrätt och inte heller vara föremål för en ansökan om växtförädlarrätt.
5. Sorten ska upprätthållas i sin ursprungsregion.
Om Jordbruksverket beslutar att godkänna sorten tas den in i den svenska
sortlistan och markeras som bevarandesort.
5 § Ansökan ska göras på blankett som Jordbruksverket fastställer. Ansökan ska
omfatta en beskrivning av sorten och uppgift om sortbenämningen. Om det finns mer
än en sortbenämning för sorten ska detta anges tillsammans med historiska belägg
för dessa.
Ansökan ska åtföljas av ett utsädesprov för Jordbruksverkets kontroll av sortens
identitet. Utsädesprovet ska tas ut och hanteras på sådant sätt som Jordbruksverket
beslutar.
6 § Om sortbenämningen är skapad efter den 25 maj 2000 ska den uppfylla kraven i
kommissionens förordning (EG) nr 637/2009 av den 22 juli 2009 om tillämpnings-
föreskrifter beträffande lämpligheten hos sortbenämningar för arter av lantbruks- och
köksväxter2.
Produktion av utsäde av bevarandesorter
7 § Utsäde av en bevarandesort får endast produceras i ursprungsregionen.
8 § Utsäde som används för vidare uppförökning ska härstamma från utsäde som
produceras på så sätt att sorten upprätthålls enligt vedertaget bruk.
9 § Den som producerar utsäde av en bevarandesort ska anmäla det till Jordbruks-
verket så att tillsyn av utsädesodlingen kan genomföras i den utsträckning Jordbruks-
verket anser nödvändig.
Villkor för saluföring av utsäde av bevarandesorter
10 § Utsäde av en bevarandesort behöver inte certifieras enligt de krav som framgår
av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:22) om certifiering m.m. av
2
EUT L 191, 23.7.2009, s. 10 (Celex 32009R0637).
2
SJVFS 2009:66
utsäde av stråsäd, Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:23) om certifi-
ering m.m. av utsäde av beta, foder-, olje- och fiberväxter respektive Statens jord-
bruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:90) om certifiering m.m. av utsädespotatis.
Även om utsädet inte ska certifieras ska det uppfylla de krav på kvalitet, sundhet
och ogräsförekomst som framgår av Jordbruksverkets föreskrifter för utsäde av den
aktuella arten, bortsett från kravet på minsta sortrenhet. Utsädet ska dock ha godtag-
bar sortrenhet.
11 § Om utsädet inte certifieras ska det kontrolleras av den som saluför utsädet, eller
genom dennes försorg, för att säkerställa att utsädet uppfyller de fastställda kraven.
Jordbruksverket kontrollerar att kvaliteten på utsäde på marknaden uppfylls genom
stickprovskontroller.
12 § Analyser av fröburet utsäde ska göras på prov från homogena partier och
utföras i enlighet med de metoder som föreskrivs av International Seed Testing
Association (ISTA). Reglerna om högsta partivikt för utsäde som framgår av Jord-
bruksverkets föreskrifter för respektive art gäller.
13 § Utsädet får endast saluföras i förslutna eller förseglade förpackningar. Förpack-
ningarna ska förslutas eller förseglas på ett sådant sätt att de inte kan öppnas utan att
förseglingssystemet skadas eller utan synlig åverkan på etiketten eller på själva för-
packningen. Förpackningarna ska märkas med en leverantörsetikett enligt vad som
framgår av bilaga 3.
14 § För saluföring av utsädespotatis gäller utöver vad som anges i 13 § att förpack-
ningen ska vara försedd med växtpass som uppfyller de krav som anges i 7 § Statens
jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot växtskade-
görare. Den som utfärdar växtpasset ska vara registrerad hos Jordbruksverket och
uppfylla de krav som anges i 3 § samma föreskrifter.
15 § Utsäde av en bevarandesort får endast saluföras i sin ursprungsregion.
16 § Den högsta kvantitet utsäde som får saluföras i Sverige per år av en bevarande-
sort framgår av bilaga 1.
Administrativa bestämmelser
17 § Den som saluför utsäde av en bevarandesort ska rapportera sin sålda kvantitet
till Jordbruksverket.
-----------
Denna författning träder i kraft den 1 december 2009 då Statens jordbruksverks
föreskrifter (SJVFS 2009:45) om godkännande av bevarandesorter av lantbruks-
3
SJVFS 2009:66
Bilaga 1
Förteckning över lantbruksväxtarter, tekniska frågeformulär från Gemen-
skapens växtsortmyndighet i de fall sådana finns, samt högsta kvantitet utsäde
som får saluföras per bevarandesort och art
Gröda / Art
Vetenskapligt namn Frågeformulär
(se www.cpvo.europa.eu)
Högsta
kvantitet
per sort och
år (kg)
Högsta
kvantitet
totalt per
art och år
(kg)
Havre (inklusive
nakenhavre)
Avena sativa L.
(inklusive Avena nuda
L.)
CPVO-TQ 020
139 500
2 790 400
Korn (inklusive
nakenkorn) –
höst
Hordeum vulgare L.
CPVO-TQ 019
4 300
20 000
Korn (inklusive
nakenkorn) – vår
Hordeum vulgare L.
CPVO-TQ 019
165 100
5 503 200
Råg
Secale cereale L.
CPVO-TQ 058
17 800
355 800
Rågvete x
Triticosecale Wittm. CPVO-TQ 121
42 600
852 250
Vete – höst
Triticum aestivum L.
emend. Fiori et Paol.
CPVO-TQ 003
148 000
4 933 400
Vete – vår
Triticum aestivum L.
emend. Fiori et Paol.
CPVO-TQ 003
26 800
892 500
Speltvete
Triticum spelta L.
-
25 000
25 000
Foderärt, Kokärt Pisum sativum L.
CPVO-TQ 007
19 900
35 000
Åkerböna
Vicia faba L.
CPVO-TQ
Broadbean
5 200
40 000
Potatis
Solanum tuberosum L. CPVO-TQ 023
190 050
190 050
5
SJVFS 2009:66
Bilaga 2
Krav för särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet
För sorter som saknar en officiell provning av särskiljbarhet, enhetlighet och
stabilitet ska följande uppgifter lämnas för att säkerställa identifiering:
1. En beskrivning av sorten enligt de tekniska frågeformulär som anges i bilaga 1 till
dessa föreskrifter, så att sortens särskiljbarhet och stabilitet kan bedömas. Saknas
sådana formulär ska sorten beskrivas på sådant sätt som Jordbruksverket beslutar.
2. Sortens enhetlighet bedöms utifrån provningsriktlinjerna för respektive art som
anges i bilaga 1 respektive bilaga 2 till Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
2001:33) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan.
Undantag från riktlinjerna är att, när enhetligheten bestäms, accepteras upp till 10 %
plantor av klart avvikande typ i kontrollparceller med normal planttäthet.
3. All information från odlingar och observationer av sorten som har gjorts, även från
egen förökning och användning.
6
SJVFS 2009:66
Bilaga 3
Märkningskrav
1. Texten "EG:s regler".
2. Namn och adress på den som ansvarar för märkningen.
3. Månad och år för försegling av partiet.
4. Art.
5. Sort.
6. Ordet
”bevarandesort”.
7. Ursprungsregion.
8. Partiets
referensnummer.
9. Netto-
eller
bruttovikt.
10. Har pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser
använts, ska även typ av tillsats anges samt det ungefärliga förhållandet
mellan frönas vikt och totalvikten. Om utsädet varit föremål för betning,
pelletering eller annan specialbehandling ska detta anges.
7