SJVFS 1994:23
Statens jordbruksverks föreskrifter om certifiering m.m. av utsäde av beta, foder-, olje- och fiberväxter1
Statens jordbruksverks
författningssamling
Statens jordbruksverk
551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00
telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S
ISSN 1102-0970
Statens jordbruksverks föreskrifter
om certifiering m.m. av utsäde av beta, foder-, olje- och
fiberväxter 1 ;
beslutade den 10 februari 1994
Statens jordbruksverk föreskriver, med stöd av 3, 6, 8, 14 och 16 §§
utsädesförordningen (1993:1375)2 och 7 § förordningen (1988:860) med
instruktion för Statens utsädeskontroll, följande.
SJVFS 1994:23
Saknr U 40
Utkom från trycket
den 24 februari 1994
INLEDNING
1 § Grundläggande bestämmelser om certifiering m.m. av utsäde finns
dels i utsädeslagen (1976:298), dels i utsädesförordningen (1993:1375).
DEFINITIONER
2 § I dessa föreskrifter förstås med
1. Utsäde: frö för sådd av de i bilaga 1 punkt 1 nämnda arterna av
beta, foderväxter samt olje- och fiberväxter.
2. Bruksutsäde: utsäde som inte skall användas för vidare
uppförökning.
3. Förädlarmaterial (F-material): utsäde av en förädlad sort, som
används av förädlaren eller dennes representant för upprätthållande av
sorten eller för framställning av stamutsäde eller basutsäde.
4. Stamutsäde (utsädesklass A): utsäde som under ansvar av förädlaren
eller dennes representant är framställt från F-material eller stamutsäde och
som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för stamutsäde samt är avsett
för framställning av stamutsäde, basutsäde eller certifikatutsäde.
5. Basutsäde (utsädesklass B):
------------------------
1Senaste författningar i ämnet: Lantbruksstyrelsens föreskrifter (LSFS 1987:5) för
utsädesodling av lantbruksväxter (utom potatis) och Lantbruksstyrelsens föreskrifter (LSFS
1989:26) om statsplombering av utsäde (utom potatis).
2Jfr EES-avtalet bilaga I avsnitt III och rådets direktiv 66/400/EEG (EGT nr 125,
11.7.1966, s. 2290/66) m.fl.
SJVFS 1994:23
Saknr U 40
2
a) Förädlade sorter: utsäde som är framställt från stamutsäde som
levererats från förädlaren eller dennes representant, eller på förädlarens
begäran är framställt från F-material som uppfyller kraven för stamutsäde,
och som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för basutsäde samt är
avsett för framställning av certifikatutsäde. För hybridsorter inkluderas
utsäde för framställning av såväl hanliga som honliga föräldraplantor.
b) Lokala sorter: utsäde som har framställts under officiell kontroll
från en eller flera gårdar inom ett klart avgränsat ursprungsområde, och
som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för basutsäde samt är avsett för
framställning av certifikatutsäde.
6. Certifikatutsäde av första generationen (utsädesklass C1): utsäde av
arter enligt bilaga 1 punkt 1, som är framställt från basutsäde, eller på
förädlarens begäran från stamutsäde, och som uppfyller de i bilaga 2
angivna kraven för certifikatutsäde samt är avsett för framställning av
certifikatutsäde av andra generationen eller för användning som bruksut-
säde.
7. Certifikatutsäde av andra generationen (utsädesklass C2): utsäde
av arter enligt bilaga 1 punkt 2, som är framställt från certifikatutsäde av
första generationen, eller på förädlarens begäran från stamutsäde eller
basutsäde, och som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för certifikat-
utsäde samt är avsett för användning som bruksutsäde.
8. Handelsutsäde: utsäde av foder-, olje- och fiberväxter enligt bilaga
1 punkt 3 som är artäkta och som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven
för handelsutsäde och är avsett för användning som bruksutsäde.
9. Småförpackningar:
a) Utsäde av beta:
EG-småförpackning: en förpackning med utsäde av monogermt
naket frö, med en högsta nettovikt om 2,5 kg, eller precisionsfrö
upp till 100.000 frögyttringar med en nettovikt om högst 10 kg.
b) Utsäde av foderväxter:
I) EG-småförpackning av typ A: en förpackning med
blandning av frö som endast är avsett för grönyteändamål,
med en nettovikt om högst 2 kg.
II) EG-småförpackning av typ B: en förpackning med
certifikatutsäde, handelsutsäde eller blandning av frö av
foderväxter, med en nettovikt om högst 10 kg.
c) Utsäde av alla arter:
S-småförpackning (för utsläppande på marknaden för användning
i Sverige):
I) en förpackning med stamutsäde eller basutsäde, med en
nettovikt om högst 50 kg.
II) en förpackning med certifikat- eller handelsutsäde av
olje- och fiberväxter eller en blandning av frö av foderväxter,
med en nettovikt om högst 25 kg.
SJVFS 1994:23
Saknr U 40
3
"Specialblandning": en förpackning med en blandning av frö av
foderväxter som har en sammansättning som skiljer sig från
utsädesföretagets ordinarie sortiment, med en nettovikt om högst
25 kg. I de angivna nettovikterna inräknas inte eventuellt innehåll
av pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta
tillsatser.
10. Provtagningssäsong: perioden från den 1 juli till och med den 30
juni.
11. Officiella åtgärder: åtgärder som vidtas av Utsädeskontrollen eller
av ett organ som förklarats behörigt av Jordbruksverket.
12. OECD-systemet: de regler som är fastställda av OECD den
9 och 10 oktober 1988 för certifiering av utsäde av foder-, olje- och
fiberväxter respektive av utsäde av beta.
GRUNDLÄGGANDE KRAV FÖR CERTIFIERING
Provtagning och partistorlek
3 § Provtagning av utsäde för certifiering skall ske enligt de regler som
fastställts av International Seed Testing Association (ISTA).
Alla utsädespartier för certifiering skall vara officiellt provtagna.
Alla delar av ett parti skall vara åtkomliga för provtagning. Utsäde
som skall betas skall kunna provtas även före betning.
Ett utsädesparti som certifieras skall vara enhetligt. Partistorleken för
lupin, åkerböna och ärt får vara högst 25 ton, för beta högst 20 ton och för
övriga arter högst 10 ton. Partiets vikt får dock överstiga angiven
viktgräns med högst 5 procent.
Fältbesiktning och sortkontroll
4 § Utsäde för certifiering skall komma från fältbesiktigad och godkänd
utsädesodling. För att godkännas skall utsädesodlingen uppfylla angivna
krav för utsädesodling enligt bilaga 3, och i bilaga 2 angivna krav på
sortkvalitet.
Utöver vad som anges i bilaga 3 krävs för godkännande att odlingen
vid slutlig fältbesiktning befunnits vara fri från flyghavre.
5 § Anmälan av utsädesodling till fältbesiktning skall ske skriftligen till
Utsädeskontrollen. För fleråriga utsädesodlingar skall anmälan ske varje
år.
Utsädeskontrollen skall under vegetationsperioden svara för besiktning
av anmäld areal enligt vad som anges i bilaga 3 samt fastställa
fältavsnittens storlek, antal och fördelning på fält som skall besiktigas.
SJVFS 1994:23
Saknr U 40
4
Besiktning av odling avsedd för produktion av bruksutsäde får utföras
av person som av Utsädeskontrollen auktoriserats för detta ändamål. Areal
som besiktigats av sådan besiktningsman skall genom stickprov
efterkontrolleras av Utsädeskontrollen.
Utsädeskontrollen skall kontrollodla partier som certifieras i klasserna
A, B och C1, samt i klass C2 i den omfattning Utsädeskontrollen anser
erforderligt. Utsädeskontrollen skall i anslutning till kontrollodlingen
bedöma om den skall kombineras med laboratorieanalys.
Utsädeskontrollen eller auktoriserad besiktningsman äger tillträde till
odling som anmälts och utför besiktning i för grödan lämpligt utveck-
lingsstadium.
Utsädeskontrollen skall skriftligen underrätta uppdragsgivaren om
resultatet av kontrollodling respektive fältbesiktning.
Frövarukvalitet
6 § Frövarukvaliteten skall undersökas enligt ISTA:s regler, med de
avvikande bestämmelser rörande minsta provvikt för undersökning av
inblandning av antal frön av andra arter som framgår av dessa föreskrifter.
7 § Utsäde får godkännas för certifiering som stamutsäde, basutsäde eller
certifikatutsäde enligt bilaga 1 punkt 1 och 2, om det vid undersökning av
officiellt uttagna prov uppfyller kvalitetskraven i bilaga 2.
För utsläppande på marknaden i Sverige skall utsäde som producerats i
Sverige dock uppfylla de högre kvalitetskrav eller tilläggskrav som anges
i bilaga 2 för sådant utsäde.
Utsäde av de i bilaga 1 punkt 3 nämnda arterna, som är tillräckligt
artäkta, kan utan föregående sortkontroll godkännas för certifiering och
släppas ut på marknaden som handelsutsäde, om utsädet uppfyller
kvalitetskraven i bilaga 2.
Parti får inte godkännas för certifiering om utsädet enligt det certifie-
rande organets bedömning är otillfredsställande rensat eller inte antas tåla
lagring utan att grobarheten försämras.
Certifiering av art- och sortblandningar
8 § Blandning av utsäde av sorter och arter av foderväxter får certifieras
för användning som bruksutsäde, om samtliga av blandningens
beståndsdelar var för sig uppfyller certifieringskraven för respektive art.
Kemiskt behandlat utsäde
9 § Kemiskt behandlat (betat) utsäde får endast certifieras om medlet är
jämnt fördelat på frövaran.
SJVFS 1994:23
Saknr U 40
5
10 § Bestämmelser om emballage och märkning av betat utsäde finns i
Statens jordbruksverks författningssamling. För transport av farligt gods
finns särskilda bestämmelser.
Utlämnande av certifierat utsäde
11 § Certifierat parti skall finnas tillgängligt på platsen för certifieringen
intill dess att undersökningen av kvaliteten visar att kraven, med undantag
för efterkontrollen av sortäkthet och sortrenhet, enligt bilaga 2 är
uppfyllda.
Utan hinder av bestämmelsen i första stycket får Utsädeskontrollen
medge att
1. utsäde för utförsel till land inom det Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet lämnas ut innan resultatet av kvalitetsundersökning
föreligger, under förutsättning att utlämnandet endast gäller första hand-
elsledet,
2. utsäde av höstraps och höstrybs lämnas ut till förbrukare inom
landet innan resultatet av kvalitetsundersökning föreligger.
Meddelande om utsädesparti, som lämnats ut till förbrukare innan
kvaliteten undersökts och som inte uppfyller kvalitetskraven enligt
bilaga 2, skall av Utsädeskontrollen kungöras i Statens jordbruksverks
författningssamling. Meddelandet skall innehålla analysresultatet, uppgift
om referensnummer, art och sort samt förpackarens namn och adress.
Undantag från krav på grobarhet
12 § Utan hinder av bestämmelserna i 7 § kan Utsädeskontrollen för
certifiering godkänna partier av stamutsäde och basutsäde, som inte
uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven avseende grobarhet. Sådant
godkännande kan meddelas under förutsättning att konstaterad grobarhet
uppges vid utsläppandet på marknaden och att utsädet skall användas för
fortsatt uppförökning.
MÄRKNING OCH FÖRSEGLING
13 § Vid utsläppande på marknaden skall varje förpackning, med
undantag för småförpackning, vara försedd med ett officiellt märke med
utformning och innehåll som uppfyller kraven i bilaga 4.
Märkningen skall utföras under det certifierande organets kontroll och
utgör ett bevis på att utsädet är certifierat.
Officiellt märke skall vara av självhäftande material, påsytt på för-
packning och av rivbeständigt material eller fäst under plomb.
SJVFS 1994:23
Saknr U 40
6
Certifierat utsäde får även släppas ut på marknaden i ventilsäck med
förtryckt text, om denna är godkänd av Utsädeskontrollen och uppfyller
märkningskraven i bilaga 4. Märkning för nationellt bruk får dock ske
genom påstämpling eller med bläckstråleskrift godkänd av Utsädes-
kontrollen, varvid varje säck skall vara försedd med individuellt löp-
nummer.
14 § Förpackningar med stamutsäde och basutsäde som godkänts
enligt 12 § skall, utöver kraven i bilaga 4, genom säljarens eller leveran-
törens försorg vara försedda med ett leverantörsmärke på vilket grobar-
heten anges. Dessutom skall på det officiella märket anges att partiets
grobarhet inte uppfyller kraven enligt bilaga 2.
15 § Förpackningar med utsäde av sort som inte är intagen i svensk
sortlista, men som är intagen i Europeiska gemenskapens gemensamma
sortlista för lantbruksväxter eller i nationell sortlista i ett land inom det
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och som skall föras ut till ett
land där den är godkänd, skall utöver kraven i bilaga 4 vara försedda med
ett leverantörsmärke med texten "Utsäde för utförsel".
16 § På förpackningar med utsäde som skall föras ut till ett land inom det
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, skall uppgifter enligt bilaga 4
även vara angivna på ett officiellt EG-språk, kompletterat med latinskt
namn för arten samt uppgift om betning då utsädet är betat.
17 § Vid certifiering skall varje förpackning förseglas under det certi-
fierande organets kontroll i samband med provtagning och märkning.
Förseglingen skall vara utförd på sådant sätt att den förstörs vid öppnan-
det.
Annullering
18 § Visar resultatet av undersökningen av frövarukvaliteten att utsädet
inte uppfyller kraven enligt bilaga 2, skall märkena under det certifierande
organets kontroll makuleras. Har ventilsäck med förtryckt text använts,
skall säckarna tömmas eller den förtryckta texten avlägsnas under det
certifierande organets kontroll.
SJVFS 1994:23
Saknr U 40
7
Certifieringens varaktighet
19 § Ett utsädesparti får släppas ut på marknaden under en period av ett
år efter den månad då förseglingen ägt rum.
Förlängt godkännande av certifierat utsäde kan medges, om partiet
efter provtagning och kontroll av det certifierande organet visar sig
fortfarande uppfylla grobarhetskravet.
Om förlängning medges, skall det certifierande organet utföra nöd-
vändig tilläggsmärkning.
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR SMÅFÖRPACKNINGAR
20 § Partier av stam-, bas-, certifikat- och handelsutsäde som godkänts
för certifiering, samt utsädesblandning enligt 8 §, får släppas ut på
marknaden i småförpackningar utan att dessa behöver vara officiellt
märkta och förseglade om de uppfyller märknings- och förseglingskraven i
21 §.
21 § Småförpackningar skall vara märkta med ett leverantörsmärke eller
med en tryckt eller påstämplad text utvändigt på förpackningen, som
uppfyller märkningskraven i bilaga 4. Om förpackningen är genomskinlig
kan märket anbringas inuti förpackningen.
Småförpackningar skall vara förseglade av utsädesföretaget på ett
sådant sätt att förseglingen förstörs vid öppnandet. Återförsegling av
småförpackningar får endast äga rum under det certifierande organets
kontroll.
22 § S-småförpackningar får endast släppas ut på marknaden för
användning i Sverige. Sådana småförpackningar med stam- och basutsäde
får endast släppas ut på marknaden för vidare uppförökning.
23 § Småförpackning av "specialblandning" av sorter eller arter, som var
för sig godkänts för certifiering, får efter beställning från den slutlige
förbrukaren säljas till denne utan krav om särskild märkning.
24 § EG-småförpackning med betutsäde, EG-småförpackningar av typ A
och typ B med foderväxtutsäde och S-småförpackningar får släppas ut på
marknaden fram till utgången av säsongen efter den provtagningssäsong
då partiet godkänts.
SJVFS 1994:23
Saknr U 40
8
25 § Förlängt godkännande av certifierat utsäde i restpartier av småför-
packningar efter den i 24 § nämnda perioden kan medges av det certifie-
rande organet om ett antal officiellt uttagna prov, ur förpackningar som är
representativa för restpartiet, fortfarande uppfyller kravet på grobarhet.
Om förlängning medges skall utsädesföretaget göra en tilläggsmärkning
som anger det nya sista datumet för utsläppande på marknaden. Sista
datumet för utsläppande på marknaden kan förlängas högst ett år.
26 § Utsädeskontrollen skall kontrollera att kvalitetskrav på utsäde i
småförpackningar samt krav om märkning och försegling av dessa upp-
rätthålls.
Om kontrollen visar att utsäde inte uppfyller kvalitetskraven enligt
bilaga 2 eller märkningsbestämmelserna enligt bilaga 4, skall detta kun-
göras i Utsädeskontrollens årliga meddelande. Meddelandet skall förutom
analysresultatet även innehålla uppgift om referensnummer, art och sort
samt förpackarens namn och adress.
OECD-SYSTEMET
27 § Utsäde för utförsel kan på begäran certifieras enligt OECD:s system,
om sorten i fråga är intagen i OECD:s sortlista eller i den officiella
sortlistan i ett land som är anslutet till detta system, och utsädespartiet
uppfyller de av OECD fastställda kraven.
Vid certifiering enligt OECD-systemet skall Utsädeskontrollen utfärda
certifieringsbevis och märka partiet enligt OECD:s regler.
INFÖRSEL AV UTSÄDE
28 § Införsel av utsädesparti, inklusive EG-småförpackningar, med en
sammanlagd vikt om mer än 25 kg skall skriftligen anmälas till Utsädes-
kontrollen. Anmälan skall innehålla uppgift om
1. exportland,
2. art,
3. sort,
4. kvantitet,
5. referensnummer, och
6. certifieringsklass.
Om utsädet är certifierat enligt OECD:s system skall anmälan åtfölj-as
av ISTA:s "orange certifikat" eller annat certifikat som är godkänt av EG.
SJVFS 1994:23
Saknr U 40
9
29 § Utsäde får föras in som icke slutligt certifierat utsäde för att certi-
fieras som certifikatutsäde om
1. sorten är intagen i den svenska sortlistan,
2. partiet åtföljs av ett officiellt dokument vari intygas att det är odlat
på ett fält som vid fältbesiktning har befunnits fritt från flyghavre,
3. utsädet härstammar från basutsäde eller certifikatutsäde av första
generationen, och
4. moderpartiet är sortkontrollerat av en myndighet i ett annat land
inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller av en
myndighet i ett land som med avseende på certifieringen har godkänts av
den Europeiska gemenskapen som tredje land.
Utsädet skall åtföljas av ett officiellt dokument enligt bilaga 5.
30 § Införsel av ett certifierat utsädesparti av en sort som inte är intagen i
den svenska sortlistan får ske om partiet
1. förs in för uppförökning och hela skörden därefter förs ut ur
landet,
2. förs in för rensning och färdigbearbetning och därefter förs ut ur
landet,
3. är odlat som F-material under förädlarens kontroll och förs in för
vidare uppförökning under förädlarrepresentants ansvar, eller
4. förs in för försöksmässig provning, vetenskapligt ändamål eller
urvalsarbete i partier med en högsta nettovikt om 50 kg.
UNDANTAG FRÅN BESTÄMMELSERNA
31 § Om det föreligger särskilda skäl kan Jordbruksverket medge
undantag från föreskrifterna i denna författning.
------------------------
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Denna författning träder i kraft den 1 mars 1994.
För certifiering och märkning före den 1 juli 1994 av under 1993 eller
tidigare producerat utsäde som är avsett för utsläppande på marknaden i
Sverige gäller dock Lantbruksstyrelsens föreskrifter (LSFS 1989:26) om
statsplombering av utsäde (utom potatis) i tillämpliga delar.3
------------------------
3Föreskrifterna upphör att gälla vid ikraftträdandet av Statens jordbruksverks föreskrifter
(SJVFS 1994:22) om certifiering m.m. av utsäde av stråsäd.
Därjämte får utsäde av lin, sockerbeta, sojaböna, solros, svartsenap
och vallmo fram till den 1 juli 1994 märkas med kvalitetsdeklaration
SJVFS 1994:23
Saknr U 40
10
enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1991:100) om
kvalitetsdeklaration vid överlämnande av vissa utsädesvaror4 och, om
sådan märkning har skett, utan certifiering släppas ut på marknaden i
Sverige.
Därutöver får följande tillämpas för utsläppande på marknaden i
Sverige.
Utsädesodling som hösten 1993 grundats på utsäde statsplomberat i
klass C med högre generationstal än första generationen efter basutsäde
får fram till den 1 november 1994 certifieras i klass C utan generationstal.
Utsäde statsplomberat i klass C med högre generationstal än andra
generationen efter basutsäde, D, E eller U får fram till den 30 juni 1995
ommärkas till klass C utan generationstal, om kravet i 19 § andra stycket
är uppfyllt.
SVANTE ENGLUND
Eva Dahlberg
(Växtodlingsenheten)
------------------------
4Genom verkets föreskrifter (SJVFS 1994:21) om ändring i Statens jordbrukverks
föreskrifter (SJVFS 1991:100) om kvalitetsdeklaration vid överlämnande av vissa
utsädesvaror, upphör 3-5 §§ samt rubriken närmast före 3 § i föreskrifterna att gälla den
1 mars 1994.
SJVFS 1994:23
Saknr U 40
11
Bilaga 1
ARTER OCH CERTIFIERINGSKLASSER
1. Certifiering i klass A, B och certifikatutsäde första generationen (C1):
Betor
Beta vulgaris L. var. altimissa Döll
Sockerbeta
Beta vulgaris L. var. crassa Mansf.
Foderbeta
Foderväxter
- gräs
Agrostis canina L.
Brunven
Agrostis capillaris L.
Rödven
Agrostis gigantea Roth
Storven
Agrostis stolonifera L.
Krypven
Alopecurus pratensis L.
Ängskavle
Arrhenatherum elatius (L.) P. Beauv. ex J.S. et K.B.
Presl.
Knylhavre
Bromus catharticus Vahl
Plattlosta
Bromus sitchensis Trin.
Alaskagräs
Cynodon dactylon (L.) Pers.
Bermudagräs
Dactylis glomerata L.
Hundäxing
Festuca arundinacea Schreber
Rörsvingel
Festuca ovina L.
Fårsvingel
Festuca ovina L. var. duriuscula Koch
Hårdsvingel
Festuca pratensis Hudson
Ängssvingel
Festuca rubra L.
Rödsvingel
Festuca pratensis x Lolium multiflorum (x Festulolium)
Festulolium, rajsvingel
Lolium multiflorum Lam.
Italienskt rajgräs, inklusive
westerwoldiskt rajgräs
Lolium perenne L.
Engelskt rajgräs
Lolium x boucheanum Kunth
Hybridrajgräs
Phalaris aquatica L.
-
Phleum bertolonii DC.
Turftimotej
Phleum pratense L.
Timotej
Poa annua L.
Vitgröe
Poa compressa L.
Berggröe
Poa nemoralis L.
Lundgröe
Poa palustris L.
Sengröe
Poa pratensis L.
Ängsgröe
Poa trivialis L.
Kärrgröe
Trisetum flavescens (L.) P. Beauv.
Gullhavre
SJVFS 1994:23
Saknr U 40
12
- baljväxter
Hedysarum coronarium L.
Tuppklöver (sulla)
Lotus corniculatus L.
Käringgigel
Lupinus albus L.
Vitlupin
Lupinus angustifolius L.
Blålupin
Lupinus luteus L.
Gullupin
Medicago lupulina L.
Humlelusern
Medicago sativa L.
Blålusern
Medicago x varia T. Martyn
Lusern
Onobrychis viciifolia Scop.
Esparsett
Pisum sativum L. (partim)
Ärt
Trifolium alexandrinum L.
Alexandrinerklöver
Trifolium hybridum L.
Alsikeklöver
Trifolium incarnatum L.
Blodklöver
Trifolium pratense L.
Rödklöver
Trifolium repens L.
Vitklöver
Trifolium resupinatum L.
Persisk klöver
Trigonella foenum-graecum L.
Bockhornsklöver
Vicia faba L. (partim)
Åkerböna
Vicia pannonica Crantz
Ungersk vicker
Vicia sativa L.
Fodervicker
Vicia villosa Roth
Luddvicker
- övriga arter
Brassica napus L. var. napobrassica (L.) Rchb.
Kålrot
Brassica oleracea L. convar. acephala (DC.) Alef. var.
medullosa + var. viridis L.
Fodermärgkål
Phacelia tanacetifolia Benth.
Honungsört
Raphanus sativus L. var. oleiformis Pers.
Oljerättika
Olje- och fiberväxter
Brassica juncea (L.) Czernj. et Cosson
Sareptasenap
Brassica napus L. (partim)
Raps
Brassica nigra (L.) Koch
Svartsenap
Brassica rapa L. var. silvestris (Lam.) Briggs
Rybs
Carum carvi L.
Kummin
Glycine max (L.) Merr.
Sojaböna
Helianthus annuus L.
Solros
Linum usitatissimum L.
Fiberlin, oljelin
Papaver somniferum L.
Vallmo
Sinapis alba L.
Vitsenap
2. Certifiering som certifikatutsäde i andra generationen (C2):
SJVFS 1994:23
Saknr U 40
13
Art
Tidsbegränsning för certifiering
i klass C2
Dactylis glomerata
Hundäxing
t.o.m. 1/7 1996
Festuca pratensis
Ängssvingel
t.o.m. 1/7 1996
Festuca rubra
Rödsvingel
t.o.m. 1/7 1996
Linum usitatissimum
Lin
-
Phleum pratense
Timotej
t.o.m. 1/7 1996
Pisum sativum
Ärt
t.o.m. 1/7 1995
Poa pratensis
Ängsgröe
t.o.m. 1/7 1996
Trifolium hybridum
Alsikeklöver
t.o.m. 1/7 1996
Trifolium pratense
Rödklöver
t.o.m. 1/7 1996
Trifolium repens
Vitklöver
t.o.m. 1/7 1996
Vicia faba
Åkerböna
t.o.m. 1/7 1995
3. Certifiering som handelsutsäde:
Art
Brassica nigra
Svartsenap
Hedysarum coronarium
Tuppklöver (sulla)
Onobrychis viciifolia
Esparsett
Poa annua
Vitgröe
Trigonella foenum-graecum
Bockhornsklöver
Vicia pannonica
Ungersk vicker
SJVFS 1994:23
Saknr U 40
14
Bilaga 2
KVALITETSKRAV FÖR UTSÄDE AV BETA, FODER-, OLJE-
OCH FIBERVÄXTER
Utsädet skall uppfylla följande krav:
A. Betutsäde (Beta vulgaris)
1. Utsädet skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet.
2. Sjukdomar som försämrar utsädets användbarhet skall hållas på lägsta
möjliga nivå.
3. Utsädet skall i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet och
grobarhet. Undersökt mängd skall vara 500 g.
EG:s krav
Rent frö*
(vikt-%)
Grobarhet,
lägst (% av
frögyttringar eller
rent frö)
Sockerbeta:
- monogermt frö
97
80
- tekniskt monogermt frö (precisionsfrö)
97
75
- multigermt frö av sorter med mer än 85%
diploider
97
73
- annat frö
97
68
Foderbeta:
- multigermt frö av sorter med mer än 85%
diploider, monogermt frö, tekniskt monogermt frö
(precisionsfrö)
97
73
- annat frö
97
68
* Exklusive, i förekommande fall, bekämpningsmedel i pulverform, pelleteringsmedel eller
andra fasta tillsatser.
4. Inblandning av frön av andra arter får inte överstiga 0,3 viktprocent.
5. Andelen avfall i utsädet får inte överstiga 0,5 viktprocent för mono-
germt frö och tekniskt monogermt frö (precisionsfrö). I fråga om pelle-
terat utsäde skall analysen utföras på officiellt tagna prov ur det färdig-
ställda partiet, d.v.s. efter eventuell mekanisk behandling men före
pelletering.
6. Vattenhalten får vara högst 15,0%.
SJVFS 1994:23
Saknr U 40
15
7. Därutöver krävs för:
a) Monogermt frö:
Minst 90% av grodda frögyttringar får ge endast en groddplanta.
Andelen frögyttringar som ger tre eller flera groddplantor får inte över-
stiga 5%, beräknat på andelen grodda frögyttringar.
b) Tekniskt monogermt frö (precisionsfrö):
aa) av sockerbeta: Minst 70% av de grodda frögyttringarna får ge
endast en groddplanta. Andelen frögyttringar som ger tre eller flera
groddplantor får inte överstiga 5%, beräknat på andelen grodda frögytt-
ringar.
bb) av foderbeta: Minst 58% av de grodda frögyttringarna får ge
endast en groddplanta vad avser sorter med mer än 85% diploider. För allt
annat frö gäller att minst 63% av de grodda frögyttringarna får ge endast
en groddplanta. Andelen frögyttringar som ger tre eller flera groddplantor
får inte överstiga 5%, beräknat på antalet grodda frögyttringar.
Följande högre svenska krav skall uppfyllas för certifiering för
utsläppande på marknaden i Sverige:
1. Utsädet skall uppfylla följande krav beträffande renhet och grobarhet.
Undersökt mängd skall vara 500 g.
Svenska krav
Rent frö*
(vikt-%)
Grobarhet, lägst
(% av fröytt-
ringar eller rent
frö)
Sockerbeta:
- monogermt frö
97
90
- tekniskt monogermt frö (precisionsfrö)
97
90
- multigermt frö av sorter med mer än 85%
diploider
97
73
- annat frö
97
68
Foderbeta:
- multigermt frö av sorter med mer än 85%
diploider, monogermt frö, tekniskt monogermt frö
(precisionsfrö)
97
73
- annat frö
97
68
* Exklusive, i förekommande fall, bekämpningsmedel i pulverform, pelleteringsmedel eller
andra fasta tillsatser.
2. Monogermt frö:
SJVFS 1994:23
Saknr U 40
16
Minst 95% av grodda frögyttringar får ge endast en groddplanta. Andelen
frögyttringar som ger tre eller flera groddplantor får inte överstiga 3%,
beräknat på andelen grodda frögyttringar.
B. Utsäde av foderväxter
1. Utsädet skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet. Särskilda krav på
sortrenhet, konstaterad vid kontrollodling eller laboratorieanalys, framgår
av nedan angiven tabell:
Sortrenhet i respektive klass, lägst (%)
Art
A, B
C1
C2
Kålrot, fodermärgkål
99,7
99,0
-
Ängsgröe, enklonssorter
99,7
98,0
-
Ärt, åkerböna
99,7
99,0
98,0
Övriga arter skall vara sortäkta med hänsyn till art och certifierings-
klass.
2. Sjukdomar som försämrar utsädets användbarhet skall hållas på lägsta
möjliga nivå.
3. Utsädet skall i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet,
inblandning av andra arter samt grobarhet.
SJVFS 1994:23
Saknr U 40
17
I) Certifikatutsäde
a) Gräsarter
Högsta inblandning av frön
av andra arter (vikt-%)
Art
Grobar-
het, %
lägst a)
Rent frö,
vikt-%
lägst
Totalt
Enskild
art d)
Kvick-
rot
Antal Rumex
spp., utöver
R. acetosella
och R. mari-
timus
Minsta prov-
mängd (gram)
för bestämning
av frön av
andra arter e)
Alaskagräs
75
97
1,5
1,0
0,5
10
200
Bermudagräs
70
90
2,0
1,0
0,3
2
5
Festulolium, rajsvingel
75
96
1,5
1,0
0,5
5
50
Gröe, kärr-
75
85
2,0 b)
1,0 b)
0,3
2
5
Gröe, lund-
75
85
2,0 b)
1,0 b)
0,3
2
5
Gröe, sen-
75
85
2,0 b)
1,0 b)
0,3
2
5
Gröe, vit-
75
85
2,0 b)
1,0 b)
0,3
5
10
Gröe, ängs-
75
85
2,0 b)
1,0 b)
0,3
2
5
Gullhavre
70
75
3,0
1,0 c)
0,3
2
5
Hundäxing
80
90
1,5
1,0
0,3
5
30
Knylhavre
75
90
3,0
1,0 c)
0,5
5
80
Phalaris aquatica
75
96
1,5
1,0
0,3
5
60
Plattlosta
75
97
1,5
1,0
0,5
10
200
Rajgräs, engelskt
80
96
1,5
1,0
0,5
5
60
Rajgräs, italienskt inkl.
westerwoldiskt rajgräs
75
96
1,5
1,0
0,5
5
60
Rajgräs, hybrid-
75
96
1,5
1,0
0,5
5
60
Rajsvingel, se Festulolium
Svingel, får-
75
85
2,0
1,0
0,5
5
30
Svingel, hård-
75
85
2,0
1,0
0,5
5
30
Svingel, röd-
75
90
1,5
1,0
0,5
5
30
Svingel, rör-
80
95
1,5
1,0
0,5
5
50
Svingel, ängs-
80
95
1,5
1,0
0,5
5
50
Timotej
80
96
1,5
1,0
0,3
5
10
Turftimotej
80
96
1,5
1,0
0,3
5
10
Ven, brun-
75
90
2,0
1,0
0,3
2
5
Ven, kryp-
75
90
2,0
1,0
0,3
2
5
Ven, röd-
75
90
2,0
1,0
0,3
2
5
Ven, stor-
80
90
2,0
1,0
0,3
2
5
Ängskavle
70
75
2,5
1,0 c)
0,3
5
30
SJVFS 1994:23
Saknr U 40
18
b) Baljväxtarter och övriga arter
Högsta inblandning av frön av
andra arter (vikt-%)
Art
Grobarhet,
%
lägst a)
Högsta
halt hårda
frön
%
Rent
frö,
vikt-%
lägst
Totalt
Enskild
art h)
Antal Rumex
spp., utöver
R. acetosella
och R. mari-
timus
Minsta prov-
mängd (gram)
för bestämning
av frön av
andra arter e)
Esparsett
75
20
95
2,5
1,0
5
400*
Klöver, alexandriner-
80
20
97
1,5
1,0
10
60
Klöver, alsike-
80
20
97
1,5
1,0
10
20
Klöver, blod-
75
20
97
1,5
1,0
10
80
Klöver, bockhorns-
80
-
95
1,0
0,5
5
450
Klöver, persisk
80
20
97
1,5
1,0
10
20
Klöver, röd-
80
20
97
1,5
1,0
10
50
Klöver, tupp- (sulla)
75
30
95
2,5
1,0
5
120**
Klöver, vit-
80
40
97
1,5
1,0
10
20
Käringgigel
75
40
95
1,8 f)
1,0 f)
10
30
Lupin, blå-
75
20
98
0,5 g)
0,3 g)
5
1 000
Lupin, gul-
80
20
98
0,5 g)
0,3 g)
5
1 000
Lupin, vit-
80
20
98
0,5 g)
0,3 g)
5
1 000
Lusern
80
40
97
1,5
1,0
10
50
Lusern, blå-
80
40
97
1,5
1,0
10
50
Lusern, humle-
80
20
97
1,5
1,0
10
50
Vicker, foder-
85
20
98
1,0 g)
0,5 g)
5
1 000
Vicker, ludd-
85
20
98
1,0 g)
0,5 g)
5
1 000
Vicker, ungersk
85
20
98
1,0 g)
0,5 g)
5
1 000
Åkerböna
85
5
98
0,5 g)
0,3 g)
5
1 000
Ärt
80
-
98
0,5 g)
0,3 g)
5
1 000
Fodermärgkål
75
-
98
1,0
0,5
10
100
Honungsört
80
-
96
1,0
0,5
-
40
Kålrot
80
-
98
1,0
0,5
5
100
Oljerättika
80
-
97
1,0
0,5
5
300
*Frukt 600 gram
**Frukt 300 gram
SJVFS 1994:23
Saknr U 40
19
Anmärkningar:
a) Samtliga friska ej grodda frön medräknas i grobarheten. För de arter där det är aktuellt
medräknas hårda frön i grobarheten upp till den för arten angivna högsta tillåtna halten
hårda frön.
b) För en Poa-art skall inblandning med högst 0,8 viktprocent av frön av andra arter av Poa
inte betraktas som en förorening och skall inte ingå vid beräkning av högsta inblandning av
frön av andra arter (totalt resp. av enskild art).
c) För ängskavle, knylhavre och gullhavre skall den föreskrivna högsta tillåtna
inblandningen av frön av en enskild art inte omfatta frön av Poa-arter.
d) Förekomst av frön av renkavle (Alopecurus myosuroides) får inte överstiga 0,3
viktprocent.
e) Utsädet får ej innehålla frön av flyghavre (Avena fatua, A. sterilis, A. ludoviciana) eller
snärja (Cuscuta spp.) i den angivna provmängden. Förekomst av ett frö av snärja i det
föreskrivna provet av gräsarter respektive käringgigel, Medicago- och Trifolium-arter skall
inte betraktas som en förorening om ett andra prov med samma resp. dubbel vikt är fritt från
snärja.
f) För käringgigel skall inblandning av högst en viktprocent av frön av rödklöver inte
betraktas som en förorening och skall inte ingå vid beräkning av högsta inblandning av frön
av andra arter (totalt resp. av enskild art).
g) Inblandning i lupin med högst 0,5 viktprocent av frön av andra arter av lupin, i ärt av
annan ärt, av storfröiga Vicia-arter i andra storfröiga Vicia-arter eller av småfröiga Vicia-
arter i andra småfröiga Vicia-arter skall inte betraktas som en förorening och skall inte ingå
vid beräkning av högsta inblandning av frön av andra arter (totalt resp. av enskild art).
h) Förekomst av frön av väppling (Melilotus spp.) i utsäde av baljväxter får inte överstiga
0,3 viktprocent. Förekomsten av frön av åkerrättika (Raphanus raphanistrum) och
åkersenap (Sinapis arvensis) i utsäde av Brassica- och Raphanus-arter får inte överstiga 0,3
viktprocent.
Ytterligare krav för utsäde av lupin:
a) Antalet lupinfrön av avvikande färg får inte överstiga 2% i bitter lupin
och 1% i andra lupiner.
b) Antalet frön av bitter lupin i andra sorter än bitter lupin får inte över-
stiga 2,5%.
II) Stam- och basutsäde
Utsädet skall uppfylla samma krav för renhet, inblandning av andra arter
och grobarhet som certifikatutsäde med följande undantag:
1) Vad som anges under anmärkningarna b, c, d, f och g gäller inte för
stam- och basutsäde, samt anmärkning e vad beträffar möjligheten för ett
andra prov för undersökning av förekomst av snärja.
2) Viktprocenten för inblandning av andra arter får inte överstiga 0,3. För
plattlosta och Alaskagräs gäller dock 0,4. Dessutom får högst 20 frön i
undersökt mängd utgöras av en enskild art (utom vad som gäller enligt
punkt 3 och 4 nedan).
3) Högsta inblandning av frön av andra arter av Poa-arter än den som skall
undersökas får inte överstiga 1 i ett prov om 500 frön.
SJVFS 1994:23
Saknr U 40
20
4) I ängskavle, knylhavre, hundäxing, Festuca- och Lolium-arter samt
Festulolium skall inblandning av högst 80 frön av Poa-arter inte betraktas
som en förorening. I gullhavre skall inblandning av högst 20 frön av Poa-
arter inte betraktas som en förorening.
5) Utsäde av baljväxter skall vara fritt från väppling (Melilotus spp.).
Förekomst av ett frö av väppling i undersökt mängd av tuppklöver (sulla),
käringgigel samt Medicago- och Trifolium-arter skall inte betraktas som
en förorening om ett andra prov om två gånger den undersökta mängden
är fritt från frön av väppling. Antalet frön av väppling behöver inte
fastställas i utsäde av lupin-arter, esparsett, ärt, bockhorns-klöver samt
Vicia-arter.
6) Antalet bittra lupin-frön i andra sorter än bitter lupin får inte överstiga
1%.
7) Högsta tillåtna halt av Rumex spp., kvickrot och renkavle får uppgå till:
Art
Antal Rumex spp., utöver
R. acetosella och
R. maritimus
Kvickrot
Renkavle
(Alopecurus
myosuroides)
Agrostis-arter
1
1
1
Ängskavle
2
5
5
Knylhavre
2
5
5
Bromus-arter
5
5
5
Hundäxing
2
5
5
Festuca-arter
2
5
5
Festulolium
2
5
5
Lolium-arter
2
5
5
Phleum-arter
2
1
1
Poa-arter
1
1
1
Gullhavre
1
1
1
Tuppklöver
(sulla)
2
Käringgigel
3
Lupin-arter
2
Medicago-arter
3
Esparsett
2
Ärt
2
Trifolium-arter
3
Bockhornsklöver
2
Vicia-arter
2
Kålrot
2
Fodermärgkål
3
Honungsört
-
Oljerättika
2
III) Handelsutsäde
SJVFS 1994:23
Saknr U 40
21
Utsädet skall uppfylla samma krav för renhet, inblandning av andra arter
och grobarhet som certifikatutsäde med följande undantag:
1) Viktprocenten angående högsta inblandning av frön av andra arter,
både totalt resp. av enskild art, får ökas med 1 procentenhet.
2) En högsta inblandning med 10 viktprocent av frön av andra Poa-arter i
vitgröe skall inte betraktas som en förorening.
3) En högsta inblandning med 1 viktprocent av frön av väppling
(Melilotus spp.) i tuppklöver (sulla) skall inte betraktas som en förorening.
4) En högsta inblandning med 6 viktprocent av frön av fodervicker och
luddvicker eller besläktade odlade arter i ungersk vicker skall inte
betraktas som en förorening.
5) Lägsta renhetsgrad för ungersk vicker skall vara 97 viktprocent.
Följande tilläggskrav skall uppfyllas för certifiering för utsläppande
på marknaden i Sverige:
1. Vattenhalten för utsäde av foderväxter får vara högst 13,0% utom för
ärt, vicker-arter och åkerböna för vilka vattenhalten får vara högst 17,0%.
SJVFS 1994:23
Saknr U 40
22
C. Utsäde av olje- och fiberväxter
1. Utsädet skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet. Särskilda krav på
sortrenhet, konstaterad vid kontrollodling eller laboratorieanalys, framgår
av nedan angiven tabell:
Sortrenhet i respektive klass, lägst
(%)
Art
A, B
C1
C2
Raps och rybs, förutom sorter som endast är
avsedda till foder
99,9
99,7
-
Raps och rybs, sorter som endast är avsedda till
foder, vitsenap
99,7
99,0
-
Sojaböna
97,0
95,0
-
Solros, utom hybridsorter
99,7
99,0
-
Vallmo
99,0
98,0
-
Fiber- och oljelin
99,7
98,0
97,5
2. Utsädet skall i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet,
inblandning av andra arter samt grobarhet. Handelsutsäde skall, i före-
kommande fall, uppfylla samma krav som certifikatutsäde.
Högsta innehåll av frön av andra
arter (antal)
Art
Grobarhet,
%
lägst
Rent frö,
vikt-%
lägst
Totalt
Antal Rumex spp.
utöver R. acetosella
Minsta provmängd
(gram) för bestäm-
ning av frön av andra
arter, a)
Klass
A, B
Klass
C
Kummin
70
97
25 c) d)
-
-
80
Lin, fiber-
92
99
15 d) e)
-
-
150
Lin, olje-
85
99
15 d) e)
-
-
150
Raps
85
98
b) c)
2
5
100
Rybs
85
98
b) c)
2
5
70
Senap, sarepta-
85
98
b) c)
2
5
40
Senap, svart-
85
98
b) c)
2
5
40
Senap, vit-
85
98
b) c)
2
5
200
Sojaböna
80
98
5
-
-
1 000
Solros
85
98
5
-
-
1 000
Vallmo
80
98
25
-
-
10
Anmärkningar:
a) Utsädet får ej innehålla frön av flyghavre (Avena fatua, A. sterilis, A. ludoviciana) eller
snärja (Cuscuta spp.) i den angivna provmängden. För alla arter i tabellen, utom kummin,
sojaböna och solros, betraktas inte ett frö av snärja i det föreskrivna provet som en
förorening om ett andra prov av samma vikt är fritt från snärja.
b) Inblandning av frön av andra arter i utsäde av Brassica-arter och vitsenap får inte
överstiga 0,3 viktprocent.
c) I utsäde av Brassica-arter, kummin och vitsenap får i undersökt mängd förekomma högst
10 frön av åkerrättika (Raphanus raphanistrum).
d) I utsäde av kummin respektive lin får i undersökt mängd förekomma
högst 3 resp. 4 frön
av renkavle (Alopecurus myosuroides).
e) I utsäde av lin får i undersökt mängd förekomma högst 2 frön av linrepe (Lolium
remotum).
SJVFS 1994:23
Saknr U 40
23
3. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets använd-
barhet skall hållas på lägsta möjliga nivå. Som särskilda krav skall dock
följande gälla:
a) För lin får antalet frön som är infekterade med Botrytis inte över-
stiga 5%. Antalet frön som är infekterade med andra sjukdomar än
Botrytis, särskilt Ascochyta linicola, Colletotrichum lini, Fusarium spp.
och Alternaria spp., får inte överstiga totalt 5%. I fiberlin får antalet frön
som är infekterade med Ascochyta linicola inte överstiga 1%.
b) I undersökt mängd av rybs och vitsenap respektive raps och solros
får antalet sklerotier eller fragment av sklerotier av Sclerotinia sclero-
tiorum inte överstiga 5 respektive 10. Undersökning härom behöver inte
göras såvida det inte råder något tvivel om att kraven är uppfyllda.
c) För sojaböna gäller särskilt följande:
aa) Vad beträffar Pseudomonas syringae pv glycinea får högst fyra
delprov i ett prov om minst 5 000 frön per parti, uppdelat i fem delprov,
vara smittade med nämnda organism. Om misstänkta kolonier identifieras
i samtliga fem delprov får ovannämnda krav bekräftas genom lämpliga
biokemiska undersökningar av isolat på lämpligt medium av misstänkta
kolonier från varje delprov.
bb) Vad beträffar Diaporthe phaseolorum får andelen smittade
frön inte överstiga 15%.
cc) Andelen avfall får inte överstiga 0,3 viktprocent.
Undersökning härom behöver inte göras såvida det inte råder något tvivel
om att kraven är uppfyllda.
Följande tilläggskrav skall uppfyllas för certifiering för utsläppande
på marknaden i Sverige:
1. Vattenhalten för samtliga oljeväxtarter får vara högst 10,0%.
2. Svenskproducerat utsäde av raps och rybs skall undersökas för
innehåll av glukosinolater. Glukosinolathalter i svenskproducerat utsäde
av raps- och rybssorter med låg glukosinolathalt får inte överstiga 20
mikromol/gram fettfri torrsubstans i klass A och B respektive 25
mikromol/gram fettfri torrsubstans i klass C.
SJVFS 1994:23
Saknr U 40
24
Bilaga 3
KRAV
PÅ
UTSÄDESODLING
FÖR
CERTIFIERING
AV
SKÖRDEN OCH PÅ FÄLTBESIKTNING
Utsädesodling:
1. Förfrukten på fältet får inte vara oförenlig med produktionen av utsäde
av den aktuella grödans art och sort, och fältet skall vara tillräckligt fritt
från plantor som härrör från den tidigare grödan.
2. Grödan skall uppfylla följande krav.
a) Beta: Grödan skall uppfylla följande krav med avseende på avstånd
från angränsande pollenkällor som kan ge upphov till oönskad pollinering:
Gröda
Minsta avstånd
1. Vid produktion av stam- och basutsäde:
— från varje pollenkälla av familjen Beta
1000 m
2. Vid produktion av certifikatutsäde:
a) av sockerbeta:
— från alla pollenkällor av familjen Beta som inte upptas nedan
1000 m
— från tetraploida sockerbetspollenkällor, om den avsedda pollenkällan
eller en av de avsedda pollenkällorna är diploid
600 m
— från diploida sockerbetspollenkällor, om den avsedda pollenkällan är
helt tetraploid
600 m
— från sockerbetspollenkällor av okänd ploiditet
600 m
— från diploida sockerbetspollenkällor, om den avsedda pollenkällan
eller en av de avsedda pollenkällorna är diploid
300 m
— från tetraploida sockerbetspollenkällor, om den avsedda pollenkällan
är helt tetraploid
300 m
— mellan två odlingsfält för utsäde av sockerbeta där hansterilitet inte
används
300 m
b) av foderbeta:
— från alla pollenkällor av familjen Beta som inte upptas nedan
1000 m
SJVFS 1994:23
Saknr U 40
25
— från tetraploida foderbetspollenkällor, om den avsedda pollenkällan
eller en av de avsedda pollenkällorna är diploid
600 m
— från diploida foderbetspollenkällor om den avsedda pollenkällan är
helt tetraploid
600 m
— från foderbetspollenkällor av okänd ploiditet
600 m
— om den avsedda pollenkällan eller en av de avsedda pollenkällorna är
diploid, från diploida foderbetspollenkällor
300 m
— från tetraploida foderbetspollenkällor om den avsedda pollenkällan är
helt tetraploid
300 m
— mellan två odlingsfält för utsäde av foderbeta där hansterilitet inte
används
300 m
Ovanstående avstånd kan reduceras om det vid fältbesiktning bedöms
finnas tillräckligt skydd i form av naturliga korsningsbarriärer. Isolering är
inte nödvändig mellan två grödor där samma pollenkälla används.
Ploiditeten hos såväl de fröbärande som de pollenspridande komponen-
terna i utsädesproducerande gröda måste fastställas med hänvisning till
den gällande sortlistan. Om denna uppgift inte lämnas för en sort skall
ploiditeten betraktas som okänd och ett minsta isoleringsavstånd på 600
meter följaktligen krävas.
b) Foderväxter: Grödan skall uppfylla följande krav med avseende på
avstånd från angränsande pollenkällor som kan ge upphov till oönskad
pollinering:
Gröda
Minsta avstånd
Brassica-arter och honungsört
— för produktion av stam- och basutsäde
— för produktion av certifikatutsäde
400 m
200 m
Andra arter eller sorter än Brassica-arter, honungsört, ärt, enklons-
sorter av ängsgröe
— för produktion av utsäde avsett för uppförökning, fält upp till två
hektar
200 m
— för produktion av utsäde avsett för uppförökning, fält över två
hektar
100 m
— för produktion av bruksutsäde, fält upp till två hektar
100 m
— för produktion av bruksutsäde, fält över två hektar
50 m
Ovanstående avstånd kan reduceras om det vid fältbesiktning bedöms
finnas tillräckligt skydd i form av naturliga korsningsbarriärer.
SJVFS 1994:23
Saknr U 40
26
Följande särskilda krav skall därutöver gälla:
I) Växter av andra arter, vars frön är svåra att skilja från frön från den
aktuella grödan i laboratorieprov, skall hållas på låg nivå. I synnerhet
gäller detta skördar av Lolium-arter eller Festulolium som skall uppfylla
följande krav:
Antalet plantor av en annan Lolium-art eller Festulolium än den
aktuella skördens art får inte överstiga:
— en per 50 m² vid produktion av basutsäde,
— en per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde.
II) Grödan skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet. I synnerhet
grödor av andra arter än ärt, åkerböna, kålrot, fodermärgkål eller ängsgröe
skall uppfylla följande krav:
Antalet plantor av den aktuella grödans art som inte är sortäkta får inte
överstiga:
— en per 30 m² vid produktion av basutsäde,
— en per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde.
För ängsgröe får antalet plantor av arten som utgörs av främmande sort
inte överstiga:
— en per 20 m² vid produktion av basutsäde,
— fyra per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde.
För sorter som klassificerats officiellt som "apomiktiska enklonssor-
ter" får dock ett högsta antal plantor av främmande sort om sex per 10 m²
anses uppfylla ovanstående krav vid produktion av certifikatutsäde.
c) Olje- och fiberväxter: Grödan skall uppfylla följande krav med avse-
ende på avstånd från angränsande pollenkällor som kan ge upphov till
oönskad pollinering:
Gröda
Minsta avstånd
Brassica-arter, utom raps, kummin samt vitsenap:
— för produktion av stam- och basutsäde
— för produktion av certifikatutsäde
500 m
200 m
Raps:
— för produktion av stam- och basutsäde
— för produktion av certifikatutsäde
200 m
100 m
Brassica-arter för produktion av hybrider:
— för produktion av basutsäde
— för produktion av certifikatutsäde
500 m
300 m
SJVFS 1994:23
Saknr U 40
27
Gröda
Minsta avstånd
Solros:
-- för produktion av basutsäde av hybrider
-- för produktion av stam- och basutsäde av andra sorter än
hybrider
-- för produktion av certifikatutsäde
1 500 m
750 m
500 m
Ovanstående avstånd kan reduceras om det vid fältbesiktning bedöms
finnas tillräckligt skydd i form av naturliga korsningsbarriärer.
Följande särskilda krav skall därutöver gälla:
I) Grödan skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet eller, i fråga om
grödor av en inavelslinje av solros, godtagbar äkthet och renhet med
avseende på dess egenskaper. Vid produktion av utsäde av hybridsorter av
solros skall detsamma även gälla för de ingående komponenternas
egenskaper, inklusive hansterilitet eller återställande av fertilitet.
II) I synnerhet grödor av sareptasenap, svartsenap och kummin skall
uppfylla följande krav:
Antalet plantor av arten som utgörs av främmande sort får inte överstiga:
— en per 30 m² vid produktion av basutsäde,
— en per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde.
III) I synnerhet grödor av solroshybrider skall uppfylla följande krav:
a) Andelen plantor som utgörs av främmande sort eller avvikande typ i
förhållande till inavelslinjen eller komponenten får inte överstiga:
aa) vid produktion av basutsäde:
i) för inavlade linjer: 0,2%
ii) enkla hybrider:
— hanlig förälder: plantor som har spridit pollen medan 2%
eller mer av honplantorna har receptiva blommor: 0,2%
— honlig förälder: 0,5%
bb) vid produktion av certifikatutsäde:
— hankomponent: plantor som har spridit pollen medan 5%
eller mer av honplantorna har receptiva blommor: 0,5%
— honkomponent: 1,0%
b) Följande övriga krav skall uppfyllas vid produktion av utsäde av
hybridsorter:
aa) Hankomponentplantorna skall sprida tillräckligt med pollen
under honkomponentplantornas blomning.
bb) Då honkomponentplantorna har receptiva pistillmärken skall
andelen honkomponentplantor som har spridit eller sprider pollen inte
överstiga 0,5%.
SJVFS 1994:23
Saknr U 40
28
cc) Vid produktion av basutsäde får andelen honkomponentplantor
som utgörs av främmande sort eller avvikande typ i förhållande till
komponenten och som har spridit eller sprider pollen inte överstiga 0,5%.
dd) En hansteril komponent skall användas för att producera
certifikatutsäde med användning av en hankomponent som innehåller en
särskild fertilitetsåterställande linje (eller linjer) så att åtminstone en
tredjedel av de plantor som odlas av den uppkomna hybriden producerar
pollen som i alla avseenden kan bedömas som normalt.
3. Skadliga organismer som försämrar utsädets användbarhet skall hållas
på lägsta möjliga nivå. Vad beträffar sojaböna gäller detta särskilt för
organismerna Pseudomonas syringae pv glycinea, Diaporthe phaseo-
lorum var. caulivora och var. sojae, Phialophora gregata och Phytoph-
thora megasperma f. sp. glycinea.
Fältbesiktning:
Uppfyllande av de krav som anges ovan skall kontrolleras genom fält-
besiktning. Dessa fältbesiktningar skall utföras enligt följande:
A. Fältbesiktning skall utföras då grödan är i sådant skick och i ett sådant
utvecklingsstadium att fullgod kontroll är möjlig.
B. Antalet fältbesiktningar skall utgöra
— för beta: minst en fältbesiktning. För basutsäde skall två sådana
besiktningar utföras, en av sticklingarna och en av de fröproducerande
plantorna.
— för foderväxter: minst en fältbesiktning.
— för olje- och fiberväxter: för andra grödor än hybridsorter minst en
fältbesiktning. I fråga om hybridsorter minst tre fältbesiktningar.
SJVFS 1994:23
Saknr U 40
29
Bilaga 4
MÄRKNINGSKRAV
1. Märkning av partier och förpackningar, utom småförpackningar
a. Obligatorisk information på officiellt märke, avseende stam-, bas- och
certifikatutsäde av samtliga arter (med undantag för blandningar):
1. Texten "EG:s regler".*
2. Certifieringsorgan och land.
3. Partiets referensnummer samt ev. löpnummer på säckar.
4. Månad och år för officiell försegling.
5. Art. **
6. Sort. ***
7. Utsädesklass, med generationsbeteckning efter basutsäde.
8. Produktionsland.
9. Netto- eller bruttovikt.
10. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts anges
texten "Ej avsett för produktion av foderväxter".
11. Om utsädet varit föremål för pelletering eller annan specialbe-
handling skall detta anges.
12. För sorter som är hybrider eller inavelslinjer:
a) För basutsäde, om hybriden eller inavelslinjen som utsädet
tillhör har godkänts officiellt: Namnet på den komponent, under vilket den
har godkänts officiellt, och texten "komponent" i fråga om hybrider eller
inavelslinjer som uteslutande är avsedda som komponenter för slutliga
sorter.
b) För basutsäde i övriga fall: Namnet på den komponent som
basutsädet tillhör (kan anges med kodbeteckning), åtföljt av ett omnäm-
nande av den slutliga sorten och texten "komponent".
c) För certifikatutsäde: Namnet på den sort som utsädet tillhör,
åtföljt av texten "hybrid".
* För svenskproducerat utsäde godkänt enligt bilaga 2.A anges "EG:s
regler, svenska kvalitetskrav".
** För betutsäde anges om det är fråga om sockerbeta eller foderbeta.
*** För betutsäde anges texten "monogermt" om det är fråga om mono-
germt frö eller texten "precision" om det är fråga om tekniskt monogermt
frö (precisionsfrö).
b. Obligatorisk information på officiellt märke, avseende handelsutsäde
av samtliga arter som anges i bilaga 1 punkt 3:
1. Texten "EG:s regler".
2. Certifieringsorgan och land.
3. Partiets referensnummer samt ev. löpnummer på säckar.
SJVFS 1994:23
Saknr U 40
30
4. Månad och år för officiell försegling.
5. Art.
6. Texten "Handelsutsäde".
7. Produktionsland.
8. Netto- eller bruttovikt.
c. Obligatorisk information på officiellt märke för art- eller sortbland-
ningar:
1. Texten "EG:s regler".
2. Certifieringsorgan och land.
3. Partiets referensnummer samt ev. löpnummer på säcken.
4. Månad och år för officiell försegling.
5. Texten "Utsädesblandning för ... (avsett ändamål)".
6. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden.
7. Netto- och bruttovikt.
8. Texten "Endast för Sverige".
9. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts anges
texten "Ej avsett för produktion av foderväxter".
2. Märkning av småförpackningar (Leverantörsmärke eller tryckt
text på förpackningen)
a. Obligatorisk information för EG-småförpackning av betutsäde:
1. Texten "EG-småförpackning".
2. Firmans namn eller firmamärke.
3. Partiets serienummer eller referensnummer.
4. Kontrollmyndighet och land.
5. Månad och år för sista försäljning.
6. Art. *
7. Sort. **
8. Texten "Certifikatutsäde".
9. Netto- eller bruttovikt eller antalet frögyttringar.
10. Om utsädet varit föremål för pelletering eller annan specialbe
handling skall detta anges.
* Dessutom anges om det är fråga om sockerbeta eller foderbeta.
** Dessutom anges texten "monogermt" om det är fråga om monogermt
frö eller texten "precision" om det är fråga om tekniskt monogermt frö
(precisionsfrö).
SJVFS 1994:23
Saknr U 40
31
b. Obligatorisk information för EG-småförpackning av typ A:
1. Texten "EG-småförpackning, typ A".
2. Firmans namn eller firmamärke.
3. Kontrollmyndighet och land.
4. Partiets referensnummer.
5. Månad och år för sista försäljning.
6. Texten "Utsädesblandning för ... (avsett ändamål)".
7. Netto- eller bruttovikt.
8. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden.
9. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts, texten
"Ej avsett för produktion av foderväxter".
c. Obligatorisk information för EG-småförpackning av typ B:
I) Certifikatutsäde
1. Texten "EG-småförpackning, typ B".
2. Firmans namn eller firmamärke.
3. Partiets serienummer eller referensnummer.
4. Kontrollmyndighet och land.
5. Månad och år för sista försäljning.
6. Art.
7. Sort.
8. Texten "Certifikatutsäde".
9. Netto- eller bruttovikt.
10. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts, texten
"Ej avsett för produktion av foderväxter".
II) Handelsutsäde
Samma information som för certifikatutsäde med följande undantag:
punkt 7. Sort anges inte.
punkt 8. "Handelsutsäde" anges i stället.
III) Utsädesblandningar
1. Texten "EG-småförpackning, typ B".
2. Firmans namn eller firmamärke.
3. Partiets serienummer eller referensnummer.
4. Kontrollmyndighet och land.
5. Månad och år för sista försäljning.
6. Texten "Utsädesblandning för ... (avsett ändamål)".
7. Netto- eller bruttovikt.
8. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden.
SJVFS 1994:23
Saknr U 40
32
9. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts, texten "Ej
avsett för produktion av foderväxter".
d. Obligatorisk information för S-småförpackning:
I) Stamutsäde och basutsäde
1. Texten "S-småförpackning".
2. Texten "Stamutsäde" eller "Basutsäde".
3. Firmans namn eller firmamärke.
4. Referensnummer.
5. Kontrollmyndighet.
6. Månad och år för sista försäljning.
7. Art.
8. Sort.
9. Netto- eller bruttovikt.
10. Texten "Endast för uppförökning".
11. Texten "Endast för Sverige".
II) Certifikatutsäde och handelsutsäde av olje- och fiberväxter
1. Texten "S-småförpackning".
2. Texten "Certifikatutsäde" eller "Handelsutsäde".
3. Firmans namn eller firmamärke.
4. Referensnummer.
5. Kontrollmyndighet.
6. Månad och år för sista försäljning.
7. Art.
8. Sort.
9. Netto- eller bruttovikt.
10. Texten "Endast för Sverige".
III) Foderväxter i blandningar
1. Texten "S-småförpackning".
2. Firmans namn eller firmamärke.
3. Referensnummer.
4. Kontrollmyndighet.
5. Månad och år för sista försäljning.
6. Texten "Utsädesblandning för ... (avsett ändamål)".
7. Netto- eller bruttovikt.
8. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden.
9. Texten "Endast för Sverige".
10. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts, texten
"Ej avsett för produktion av foderväxter".
3. Särskild märkning
SJVFS 1994:23
Saknr U 40
33
Märkning av F-material, som skall användas för produktion av stamut-
säde.
Det officiella märket skall omfatta följande upplysningar:
1. Art.
2. Sort.
3. Texten "F-material".
4. Referensnummer.
5. Produktionsland.
4. Utformning av officiellt märke respektive leverantörsmärke
a. Färg:
Officiellt märke:
F-material
Vit
Stamutsäde (klass A)
Vit med violett
diagonal rand
Basutsäde (klass B)
Vit
Certifikatutsäde 1:a generation (klass C1)
Blå
Certifikatutsäde 2:a generation (klass C2)
Röd
Handelsutsäde
Brun
Art- eller sortblandningar
Grön
Leverantörsmärke:
EG-småförpackning
Blå
EG-småförpackning av typ A
Grön
EG-småförpackning av typ B
1) certifikatutsäde 1:a generation (klass C1)
Blå
2) certifikatutsäde 2:a generation (klass C2)
Röd
3) handelsutsäde
Brun
4) blandningar
Grön
SJVFS 1994:23
Saknr U 40
34
S-småförpackning
1) stamutsäde
Vit med violett diagonal rand
2) basutsäde
Vit
3) certifikatutsäde
1:a generation (klass C1)
Blå
4) certifikatutsäde
2:a generation (klass C2)
Röd
5) handelsutsäde
Brun
6) blandningar
Grön
b. Storlek:
Minsta storlek 110 x 67 mm. Undantag för småförpackningar där
anpassning av storlek får ske.
SJVFS 1994:23
Saknr U 40
35
Bilaga 5
OFFICIELLT DOKUMENT SOM KRÄVS VID INFÖRSEL AV
ICKE SLUTLIGT CERTIFIERAT UTSÄDE (ENLIGT 29§)
Dokumentet skall innehålla följande upplysningar:
1. Utställande myndighet.
2. Art, får anges med latinskt namn i förkortad form.
3. Sort.
4. Utsädesklass.
5. Referensnummer för moderparti samt i vilket land certifiering av
sådant parti har skett.
6. Partiets eller odlingens referensnummer.
7. Areal för produktion av aktuellt parti.
8. Skördad mängd och antal förpackningar.
9. Godkänd fältbesiktning.
10. Resultat av ev. föranalyser.