SJVFS 1995:90

Statens jordbruksverks

författningssamling

Statens jordbruksverk

551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00

telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S

ISSN 1102-0970

Statens jordbruksverks föreskrifter

om certifiering av utsädespotatis;

beslutade den 15 juni 1995

Statens jordbruksverk föreskriver, med stöd av 6, 8, 16 och 19 §§

utsädesförordningen (1993:1375) och 6 § förordningen (1995:681) om

växtskydd m.m. samt efter samråd med Statens utsädeskontroll och

Statens växtsortnämnd, följande om utsädespotatis.¹

SJVFS 1995:90

Saknr U 72

Utkom från trycket

^{den 22 juni 1995}

Grundläggande bestämmelser

1 § Grundläggande bestämmelser om certifiering av utsäde finns i

utsädeslagen (1976:298) och i utsädesförordningen (1993:1375). Grund-

läggande bestämmelser om frihet från allvarliga växtskadegörare m.m.

finns i växtskyddslagen (1972:318) och i förordningen (1995:681) om

växtskydd m.m.

Definitioner

2 § I dessa föreskrifter avses med

utsädespotatis: vegetativt förökningsmaterial av Solanum tuberosum

L. (potatis) som uppfyller fastställda krav på härstamning, kvalitet, pro-

duktionsbetingelser och sundhet,

kategori av utsädespotatis: stamutsäde, basutsäde och certifikatutsäde,

stamutsäde: kategori av utsädespotatis som är uppdraget från meristem

och producerat enligt kraven i denna föreskrift eller utsäde infört från

annat land inom Europeiska unionen (EU) eller annat land från vilket

import av utsädespotatis är tillåten och som uppfyller motsvarande

sundhetskrav. Stamutsäde är i huvudsak avsett som utgångsmaterial för

produktion av basutsäde. För stamutsäde finns följande klasser:

-------------------------

1Jfr rådets direktiv 66/403/EEG (EGT nr 125, 11.7.1966, s. 2320), 77/93/EEG (EGT nr L

26, 31.1.1977, s. 20), 69/464/EEG (EGT nr L 323, 24.12.1969, s. 1), 69/465/EEG (EGT nr

L 323, 24.12.1969, s. 3), 93/85/EEG (EGT nr L 259, 18.10.1993, s. 1) och kommissionens

direktiv 93/17/EEG (EGT nr L 106, 30.3.1993, s. 7).

SJVFS 1995:90

Saknr U 72

2

SS

första knölgenerationen producerad i växthus eller odlings-

rum efter meristemklon

S1

första fältgenerationen

S2

andra fältgenerationen

S3

högst tredje fältgenerationen,

basutsäde: kategori av utsädespotatis som är grundat på stamutsäde

eller basutsäde i klass SE1 eller SE2. Utsädet är i huvudsak avsett som

utgångsmaterial för produktion av certifikatutsäde. För basutsäde finns

följande klasser:

SE1

högst fjärde fältgenerationen

SE2

högst femte fältgenerationen

E

högst sjätte fältgenerationen,

certifikatutsäde: kategori av utsädespotatis som är grundat på stam-

utsäde eller basutsäde. Utsädet är avsett för produktion av annan potatis

än utsädespotatis. För certifikatutsäde finns följande klass:

A

högst sjunde fältgenerationen

Vid brist på certifierbar vara inom EU kan Statens jordbruksverk

dessutom medge certifiering i den särskilda klassen U,

brukningsenhet: företag bestående av en eller flera registerfastigheter

eller delar av sådana med gemensam användning av maskiner och annan

utrustning för produktion av potatis,

gemenskapsklasser: basutsäde av klasser som uppfyller vissa högre

ställda krav, vilka framgår av direktivet 93/17/EEG. Inom av Europeiska

gemenskapen godkända områden finns möjlighet att endast tillåta att

utsäde av dessa klasser släpps ut på marknaden,

eget utsäde: utsäde från vid fältbesiktning godkänd odling som odlats,

lagrats och sorterats på egen eller arrenderad brukningsenhet samt som är

avsett för odling på samma brukningsenhet,

meristem: tillväxtpunkt i skottspets med ett eller ett par bladanlag,

meristemplanta: planta uppväxande från meristem på sterilt substrat,

klonplantor: plantor uppväxande från en och samma meristemplanta,

meristemklon: samtliga sticklingar eller plantor, som genom vegetativ

förökning härstammar från ett och samma meristem,

moderknöl: knöl från vilken meristem tas,

moderplanta: planta utvecklad från rörstickling och odlad i substrat

fritt från sjukdomsalstrare,

rörstickling: på konstgjort substrat rotad stickling från meristemplanta,

SJVFS 1995:90

Saknr U 72

3

skyddad zon: ett område inom EU som av Europeiska gemenskapen

(EG) har erkänts antingen vara fritt från en viss växtskadegörare eller att

skadegöraren är under effektiv bekämpning,

utsädesodling: odling baserad på certifierat utsäde eller på eget utsäde

och som anmälts till fältbesiktning,

växtpass: officiell märkning, utformad enligt bilaga 6, som visar att

föreskrivna sundhetskrav vid förflyttning av växter inom EU är uppfyllda.

Registrering och godkännande

3 § Odlare eller företag som avser att odla och producera utsädespotatis

skall vara registrerade och godkända av Statens utsädeskontroll. God-

kännande kan ges till ägare eller driftsansvarig för sådant företag och kan

avse odling av stam-, bas- eller certifikatutsäde samt lagring, sortering och

förpackning av utsädespotatis.

Ansökan om registrering och godkännande skall vara Utsädeskon-

trollen tillhanda senast 1 mars det år odling och produktion av utsädes-

potatis påbörjas. Till ansökan skall bifogas karta över brukningsenhetens

hela åkerareal. Arealen för varje enskilt skifte skall anges i hektar och

benämning på dessa skall framgå.

Uppgifter om ändrade bruknings- eller produktionsförhållanden eller

andra uppgifter som ligger till grund för registrering och godkännande

skall vara Utsädeskontrollen tillhanda senast 1 mars det år odling och

produktion planeras.

Godkännande gäller tills det återkallas. Godkännande kan återkallas

om Utsädeskontrollen vid sin besiktning finner att kraven i denna före-

skrift inte efterlevs.

Anmälan om fältodling

4 § Den som avser att påbörja produktionen av nytt stamutsäde skall

skriftligen anmäla detta till Utsädeskontrollen senast den 1 juli det år

första urval för stamutsädesproduktion skall ske.

5 § Planerad utsädesodling skall anmälas skriftligen till Utsädeskon-

trollen senast den 20 maj (i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och

Norrbottens län senast den 1 juni). I anmälan skall lämnas sådana

uppgifter att samtliga på brukningsenheten förekommande potatisodlingar

kan identifieras på ekonomisk karta samt andra uppgifter som Ut-

sädeskontrollen kan behöva för kontroll och godkännande av odlingen.

SJVFS 1995:90

Saknr U 72

4

Frihet från växtskadegörare

6 § Växtskadegörare som anges i bilaga 1 A får inte förekomma på

brukningsenheten eller i utsädespartiet. Växtskadegörare som anges i

bilaga 1 B får vid produktion av stam- eller basutsäde inte förekomma på

brukningsenheten eller i utsädespartiet och vid produktion av certi-

fikatutsäde, inte på det odlade skiftet eller i utsädespartiet.

7 § Utsädespotatis får inte odlas på brukningsenhet

a. som är förklarad smittad av potatiskräfta, eller som är belägen inom

skyddsområde för potatiskräfta. Utsädesodling får påbörjas tidigast fem år

efter det att smittförklaring upphävts.

b. där övriga växtskadegörare angiva i bilaga 1 konstaterats, om sa-

nering inte genomförts enligt Jordbruksverkets anvisningar.

8 § Utsädespartier som planeras att certifieras i klasserna S, SE1 och SE2

skall analyseras med avseende på latent förekomst av ljus ringröta innan

certifiering medges. Provtagning skall ske genom Utsädeskontrollens

försorg. Analysen skall utföras vid laboratorium som godkänts av

Jordbruksverket och enligt den metod som finns beskriven i direktivet

93/85/EEG.

9 § Skiften där utsädesodling planeras skall före varje odlingssäsong

undersökas beträffande förekomst av potatiscystnematod. Provtagning och

analys skall ske genom Utsädeskontrollens försorg.

I Västerbottens och Norrbottens län kan Utsädeskontrollen medge att

nematodundersökning inte behöver göras. Undersökning skall dock alltid

ske första gången ett skifte tas i anspråk för utsädesodling av potatis och

inför första odlingsåret då utsädesodling planeras under två år av sex.

Provtagning bör ske senast hösten före planerad utsädesodling.

10 § Stam- eller basutsäde får inte odlas på brukningsenhet där potatis-

cystnematod påträffats vid undersökning genomförd enligt 9 §.

Odling av certifikatutsäde får inte förläggas till areal där potatis-

cystnematod påträffats vid undersökning genomförd enligt 9 §.

För att kunna godkänna återupptagen utsädesproduktion då potatis-

cystnematod påträffats, får under de närmast efterföljande 10 åren, endast

odlas icke värdväxt eller potatis av sort som är resistent mot den befintliga

populationen. Därefter skall frihet från potatiscystnematod styrkas genom

en särskild undersökning som skall omfatta 12 prov per hektar.

SJVFS 1995:90

Saknr U 72

5

För produktion av stam- eller basutsäde gäller ovanstående krav all

areal som kan ingå i brukningsenhetens potatiscirkulation. För produktion

av certifikatutsäde gäller kravet sådan areal som avses användas för

utsädesproduktion.

Utgångsmaterial

11 § Utgångsmaterialet för ny stamutsädesproduktion skall tas ut i fält

från minst fem kloner som godkänts vid fältbesiktning i andra eller tredje

fältgenerationen.

Vid produktion av en ny växtförädlingsprodukt eller en sort som inte

förekommer i stamutsädesklasserna eller då ett företag avser att börja

stamutsädesproduktion, får användas material som godkänts av Utsädes-

kontrollen.

12 § Stamutsädet skall förökas klonvis minst tre knölgenerationer.

13 § Bas- och certifikatutsädesodling skall grundas på

a. certifierat utsäde av som lägst närmast högre klass,

b. eget utsäde som godkänts vid fältbesiktning i som lägst närmast

högre klass och som godkänts vid undersökning avseende virus och latent

förekomst av ljus ringröta i den omfattning som anges i 25 respektive 8

§§.

Odling

14 § Olika kloner av stamutsäde skall vara åtskilda så att de inte vidrör

varandra.

15 § Stamutsädesodling i klass S1 och S2 skall vara omgiven av minst

100 m skog eller 500 m öppen terräng (i Västerbotten och Norrbotten 100

m skog respektive 300 m öppen terräng) i förhållande till

a. växthus,

b. lagerhus för annan potatis än stamutsäde, eller

c. annan odling av potatis som inte är utsädesodling planerad för lägst

klass S3.

16 § Stamutsädesodling i klass S3 skall ha ett avstånd på minst 100 m till

a. växthus,

b. lagerhus för annan potatis än utsäde, eller

c. annan odling av potatis som inte är utsädesodling planerad för lägst

klass SE.

17 § Basutsädesodling skall ha ett avstånd av minst 25 m till

a. växthus,

SJVFS 1995:90

Saknr U 72

6

b. lagerhus för annan potatis än utsäde, eller

c. annan odling av potatis som inte är utsädesodling grundad på

stamutsäde eller basutsäde.

18 § Certifikatutsädesodling skall ligga minst 10 m från potatisodling

som inte är utsädesodling.

19 § Utsäde av flera sorter får odlas på samma brukningsenhet. Utöver

vad som anges i 15 - 18 §§ gäller att utsädesodlingar skall läggas ut åt-

skilda med minst 5 meters mellanrum.

På brukningsenheter med planerad odling av stam- eller basutsäde får

inga andra potatisodlingar, utöver utsädesodlingar förekomma.

På brukningsenheter med planerad odling av certifikatutsäde får

potatisodling, som inte är utsädesodling, endast baseras på certifierat

utsäde eller på eget utsäde som vid fältbesiktning samt virustest och

undersökning avseende latent förekomst av ljus ringröta i den omfattning

som anges i 25 respektive 8 §§, godkänts i lägst klass A föregående år.

På en brukningsenhet får endast förekomma utsädesodling för pla-

nerad produktion i olika klasser enligt följande

a. S1, S2 och S3,

b. S3, SE1 och SE2,

c. SE1, SE2 och E, eller

d. E och A.

20 § Odling av stamutsäde i klass S1 eller S2 får inte förläggas till areal

där potatis har odlats under något av de närmast föregående fyra åren.

Odling av stamutsäde i klass S3 samt bas- och certifikatutsäde får inte

förläggas till areal där potatis har odlats under något av de närmast

föregående tre åren.

I Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län tillåts

dock odling av bas- och certifikatutsäde under två år av sex. Om då

potatis odlats på skiftet under något av de närmast föregående två åren

skall denna odling ha godkänts i lägst samma klass vid fältbesiktning och

varit av samma sort.

21 § Maskiner och redskap som används vid odling av utsädespotatis,

skall före säsongens början vara noggrant rengjorda och desinficerade. De

får användas i odling på annan brukningsenhet endast om odlingen är en

utsädesodling av samma kategori och de därefter noggrant rengörs och

desinficeras.

SJVFS 1995:90

Saknr U 72

7

Maskiner och redskap som använts inom brukningsenheten vid odling

som inte är en vid fältbesiktning godkänd utsädesodling av potatis, får

användas vid odling av certifikatutsäde endast om de dessförinnan nog-

grant rengjorts och desinficerats.

Fältbesiktning

22 § Utsädesodling skall fältbesiktigas av Utsädeskontrollen. Odlingen

får inte vara så ogräsbemängd eller skadad av andra orsaker att bedöm-

ning av odlingens kvalitet omöjliggörs. Blastdödning får inte företas innan

fältbesiktningen har slutförts.

23 § Vid fältbesiktning av stamutsädesodling får en klon, eller efter

klonsammanslagningen en odling, godkännas endast om den är sorttypisk,

sortren, samt fri från virussjukdomar och stjälkbakterios. En klon eller

odling kasseras som stamutsäde om beståndet utan godtagbar anledning är

luckigt eller om den rensats på grund av stjälkbakterios.

24 § Vid fältbesiktning av bas- och certifikatutsädesodling får plantor av

främmande sort samt sjuka plantor rensas bort före besiktningen. Detta

skall ske så tidigt som möjligt genom uppgrävning. Såväl blast som knölar

skall uppsamlas och bortföras från odlingen. Orsak till och omfattning av

bortrensningen skall finnas dokumenterad vid fältbesiktningstillfället.

Vid fältbesiktning skall undersökas och protokollföras förekomst av

plantor av främmande sort och avvikande typ samt plantor med symptom

på bladrullsjuka, krussjuka eller stjälkbakterios. Förekomsten anges i

antalsprocent. Kraven för godkännande framgår av bilaga 2. Övriga

symptom av patologisk eller fysiologisk karaktär noteras.

Virustest

25 § Innan certifiering får ske skall utsädet undersökas i särskild virus-

test. Om produktionen skett i Västerbottens eller Norrbottens län, fordras

dock inte virustest för certifiering av

1. sorter förtecknade i bilaga 3,

2. stamutsäde som producerats och skall odlas vidare inom samma

kontraktsbundna utsädesproduktion,

3. stamutsäde som är avsett för egen produktion, eller

4. kontraktsbunden produktion av basutsäde av klasserna SE1 och SE2

då utsädet återtas av den odlare som producerat utsädet.

SJVFS 1995:90

Saknr U 72

8

Analys skall utföras av Utsädeskontrollen. Undersökningen skall om-

fatta

1. för stamutsäde och basutsäde klasserna SE1 och SE2 minst 300

knölar per 5 hektar odling,

2. för basutsäde klass E minst 200 knölar per 5 hektar odling, och

3. för certifikatutsäde minst 100 knölar per 10 hektar odling.

Krav för godkännande framgår av bilaga 2. Minst 80 % av knölarna i

ett prov skall ha givit upphov till plantor som är bedömbara. I annat fall

skall nytt prov tas ut och testas.

Om Jordbruksverket bedömer att virusspridningen varit obetydlig kan

verket i det särskilda fallet besluta att virustest inte behöver göras.

Lagring

26 § Lager- och sorteringslokaler samt därtill hörande lagrings- och

sorteringsanordningar som används för utsädespotatis skall vara godkända

av Utsädeskontrollen. De skall inför varje säsong och senast till

fältbesiktningen vara noggrant rengjorda och desinficerade. Rengöring

och desinficering skall utföras enligt anvisningar från Jordbruksverket.

27 § Skörden från en godkänd utsädesodling skall lagras och sorteras hos

odlaren, vid kontraktsodling alternativt hos uppdragsgivaren.

I en lokal där skörden från en godkänd utsädesodling förvaras får

endast förvaras skörd från fältbesiktigad utsädesodling förutsatt att skör-

den från sådan odling inte kasserats vid fältbesiktningen på grund av

stjälkbakterios eller potatiscystnematod.

Lokaler, lådor och utrustning får endast utnyttjas gemensamt för skörd

från odling som vid fältbesiktning godkänts i olika klasser enligt följande:

a. klasserna S1, S2 och S3,

b. klasserna S3, SE1 och SE2, eller

c. klasserna SE1, SE2, E och A.

Lagras olika utsädespartier i samma lokal, skall de förvaras åtskilda.

Varje parti skall vara märkt med årets fältbesiktningsnummer och i före-

kommande fall klonnummer. Vid lagring hos uppdragsgivaren skall

märkning ske innan utsädet lämnar odlarens brukningsenhet.

28 § Utrustning som används för lagring och sortering av utsädespotatis,

skall före säsongens början vara noggrant rengjord och desinficerad.

Utrustning som använts för lagring och sortering av certifikatutsäde får

under samma säsong

a. inte användas för iordningställande av stamutsäde,

b. användas för iordningställande av basutsäde endast om den dess-

förinnan noggrant rengjorts och desinficerats.

Utrustning som använts för annan potatis än skörd från vid fält-

besiktning godkänd utsädesodling får under samma säsong

SJVFS 1995:90

Saknr U 72

9

a. inte användas för iordningställande av stam- eller basutsäde,

b. användas för iordningsställande av certifikatutsäde endast om den

dessförinnan noggrant rengjorts och desinficerats. Utrustningen får dock

endast användas inom brukningsenheten.

Knölkvalitetskontroll

29 § Utsädespotatis skall för att få certifieras ha en sådan storlek att de

inte kan passera genom ett såll med kvadratiska maskor med sidan 28 mm.

För sorter med en genomsnittlig längd av minst två gånger den största

bredden, får inte maskans sida vara mindre än 25 mm. För potatisknölar

som är för stora för att passera ett såll med kvadratiska maskor med sidan

35 mm skall gränserna för största och minsta storlek uttryckas i intervall

av 5 mm.

Skillnaden mellan övre och nedre gräns i en storlekssortering får inte

överstiga 15 mm, undantaget certifiering för kontraktsbunden produktion

då skillnaden inte får överstiga 25 mm. För utförsel till annat land inom

EU gäller att skillnaden mellan övre och nedre gräns i en storlekssortering

inte får överstiga 20 mm förutsatt att mottagarlandet inte godkänt en större

storleksskillnad.

Kraven på storlekssortering gäller inte klasserna SS, S1 och S2.

30 § Utsädespartiet får inte vara frostskadat eller fuktigt. Misstänks ett

utsädesparti vara frostskadat eller föreligger risk för kraftiga angrepp av

Phoma- eller Fusariumröta i partiet, får Utsädeskontrollen uppskjuta

certifieringen i högst två veckor.

31 § Utsädeskontrollen har möjlighet att föreskriva att skörden skall be-

handlas med växtskyddsmedel.

32 § Utsädespotatis får inte certifieras om den behandlats med gro-

ningshämmande medel.

33 § Vid certifieringen skall utsädespartiet uppfylla de kvalitetskrav i

övrigt som anges i bilaga 4. Överensstämmelse med dessa krav skall

kontrolleras av Utsädeskontrollen.

Om Utsädeskontrollen vid sin besiktning misstänker att kraven inte

uppfylls, skall kontrollanalys genomföras. Vid kontrollanalys undersöks

för klass S, SE och E 200 knölar per 5 000 kg och för klass A 200 knölar

per 10 000 kg.

Partier som vid sådan kontrollanalys inte uppfyller de krav som anges i

bilaga 4 får omsorteras och därefter återigen genomgå kontroll av

Utsädeskontrollen. Partier som kasserats p.g.a. rötor eller partier som av

andra orsaker inte är lämpliga som utsäde får inte omsorteras.

SJVFS 1995:90

Saknr U 72

10

Förslutning och märkning

34 § Vid certifieringen skall utsädet vara förpackat i emballage som

godkänts av Utsädeskontrollen. Säckar, storsäckar och kartonger skall

vara nya. Begagnade lådor och lastpallar samt transportmedel skall vara

noggrant rengjorda och desinficerade.

Förpackningar av certifierad utsädespotatis skall vara förslutna. De

skall vara förslutna på sådant sätt att de inte kan öppnas utan åverkan på

förslutningen. Förpackningar med certifierad utsädespotatis får endast

återförslutas under överinseende av Utsädeskontrollen.

Utan hinder av andra stycket får certifierad utsädespotatis som är

avsedd för odlare inom kontraktsbunden produktion förvaras i förpack-

ningar som inte är förslutna.

35 § Förpackningar av certifierad utsädespotatis skall vara märkta med

växtpass, som skall innehålla text som framgår av bilaga 6. Texten skall

vara tydligt läsbar, utan rättningar och med outplånlig skrift.

Vid förslutning med plomb skall märkningen fästas under plomben. I

annat fall placeras den direkt på emballaget på sådant sätt att den inte kan

avlägsnas utan åverkan på underlaget eller märkningen. Efter Utsä-

deskontrollens medgivande får märkningen ersättas med tryck direkt på

förpackningen.

Särskilda krav för certifiering av basutsäde i gemenskapsklasserna

EG1, EG2 och EG3

36 § För certifiering av basutsäde i gemenskapsklasserna EG1, EG2 och

EG3 gäller utöver de krav som i övrigt framgår av denna författning att

1. odlingen, samt den odling från vilken odlingen direkt härstammar,

inte får förläggas till areal där potatis har odlats under något av de närmast

föregående tre åren,

2. odlingen, samt den odling från vilken odlingen direkt härstammar,

skall fältbesiktigas av Utsädeskontrollen två gånger, och

3. odlingen skall härstamma direkt från en odling som uppfyller de

krav som anges i bilaga 5 A. Odlingen i sig skall uppfylla de krav som

anges i bilaga 5 B. Vid tveksamhet skall fältbesiktningsresultatet kom-

pletteras med laboratorietestning av blad enligt lämplig metod.

Särskilda krav för odling av stamutsäde i laboratorium och växthus

eller odlingsrum

37 § Den som avser att producera stamutsäde skall ha tillgång till växt-

patologisk expertis samt produktions- och lagringslokal som godkänts av

Jordbruksverket.

SJVFS 1995:90

Saknr U 72

11

38 § Vid allt laboratoriearbete och vid odling av meristemplantor, rör-

sticklingar och moderplantor skall erforderlig försiktighet och största

möjliga hygien iakttas för att undvika infektion av växtmaterialet. En

kultur som visar sig vara förorenad av svamp eller bakterier skall kasseras.

Endast personer, som arbetar med produktion eller kontroll av stam-

utsäde skall ha tillträde till laboratorium, odlingsrum eller växthus som

används för stamutsädesproduktion.

Meristem, meristemkloner och moderplantor skall lätt kunna identi-

fieras. De skall därför numreras och hållas väl åtskilda under hela od-

lingen.

39 § Den som producerar stamutsäde skall för varje uppdragning föra

fortlöpande noteringar beträffande skärning av meristem, odling av

meristemplantor och rörsticklingar, kylförvaring av rörsticklingar och

odling av moderplantor. Uppgifter om tidpunkten för genomförande av

respektive arbetsmoment, antalet meristem och plantor samt eventuell

kassationsorsak och omfattning skall kunna redovisas till Utsädeskon-

trollen.

40 § Rörsticklingar från varje meristemklon, som skall användas för

produktion av stamutsäde, skall vara fria från bladrullvirus, PVA, PVM,

PVS, PVX, PVY, TSWV, rattelvirus, mopptoppvirus och spindle tuber

viroid, Erwinia carotovora var. artroseptica, Erwinia carotovora var.

carotovora, Erwinia chrysanthemi, Clavibacter michiganensis subsp.

sepedonicus och Pseudomonas solanacearum och andra växtpatogena

virus samt bakterie- och svampsjukdomar. Dessutom skall moderknölen

vara fri från Clavibacter michiganensis subsp. sepedonicus och

Pseudomonas solanacearum.

Undersökningen skall utföras av laboratorium som Jordbruksverket

godkänner.

41 § Meristemplantor skall lagras och hanteras på sätt som hindrar

återinfektion av skadegörare. De får användas för upprepad produktion av

stamutsäde.

SJVFS 1995:90

Saknr U 72

12

Meristemplantorna sticklingförökas klonvis. Rörsticklingar överförs

till odlingssubstrat, som är fritt från sjukdomsalstrare, för produktion av

moderplantor i växthus eller odlingsrum. Från moderplantorna får en

knölgeneration, SS, produceras. Alternativt kan rörsticklingar planteras

direkt i fält för produktion av S1.

Införsel av utsädespotatis

42 § Införsel av utsädespotatis från land utanför EU skall skriftligen

anmälas till Utsädeskontrollen senast en vecka efter införseln. Anmälan

skall innehålla uppgifter om

1. importör,

2. produktionsland och kontrollerande myndighet,

3. avsändarland,

4. sort,

5. kvantitet,

6. referensnummer, samt

7. kategori och eventuell certifieringsklass.

För utsäde infört från annat land inom EU och som skall användas för

vidare uppförökning i det svenska certifieringssystemet gäller att partiet

skall vara märkt enligt EG:s krav för märkning av utsädespotatis.

Klassificering i det svenska certifieringssystemet görs av Utsädeskon-

trollen i samråd med Jordbruksverket.

Övriga bestämmelser

43 § Nematodundersökning, fältbesiktning och virustest av sådant certi-

fikatutsäde som ett företag tillhandahåller sina avtalsbundna odlare får,

utan hinder av vad som föreskrivs i 9, 22 och 25 §§, utföras av person

som av Utsädeskontrollen auktoriserats för detta ändamål.

Undersökningar enligt första stycket får endast utföras inom företag

som bedriver handel med matpotatis eller med förädlad vara där potatis

utgör råvaran.

Resultaten från sådana undersökningar skall omgående tillställas

Utsädeskontrollen och skall kontrolleras genom stickprov i den omfatt-

ning Utsädeskontrollen beslutar.

44 § Resultaten av fältbesiktning och knölkvalitetskontroll skall lämnas

skriftligen till uppdragsgivaren vid förrättningstillfället.

45 § Vid brist på utsäde eller om särskilda skäl annars föreligger, kan

Jordbruksverket medge undantag från de krav som angivits i denna för-

fattning, såvida detta inte påverkar kvaliteten vid fortsatt uppförökning

och det inte strider mot EG:s bestämmelser.

SJVFS 1995:90

Saknr U 72

13

46 § Ytterligare bestämmelser om krav på märkning med växtpass, vid

förflyttning inom EU av utsädespotatis som inte certifieras, samt krav på

förvaring av växtpass finns i Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

1. Denna författning träder ikraft den 1 juli 1995, då Statens jord-

bruksverks föreskrifter (SJVFS 1992:29) om utsädespotatis skall upphöra

att gälla.

2. Krav på registrering och godkännande enligt 3 §, krav på nema-

todundersökning enligt 9 § andra stycket och krav på eget utsäde enligt

13 § b och 19 § tredje stycket skall tillämpas från och med certifieringen

av 1996 års skörd. För certifiering av 1995 års skörd skall bestämmelser

avseende krav på nematodundersökning och eget utsäde enligt Statens

jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1992:29) om utsädespotatis tillämpas.

3. För meristemklon som testats före 1 juli 1995 avseende frihet från

de växtskadegörare som anges i 40 § skall bestämmelser enligt Statens

jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1992:29) om utsädespotatis tillämpas.

4. För certifiering av 1995 års skörd får Utsädeskontrollen

a. godkänna och registrera utsädesodlare efter anmälan enligt 5 §

under förutsättning att kraven i 6 och 7 §§ är uppfyllda, och

b. medge att nematodundersökning inte behöver göras i Väster-

bottens och Norrbottens län.

5. Skörden från odlingar 1995 baserade på utsäde i klasserna A1, A2,

och A3 får certifieras i klass A om de uppfyller kraven i denna föreskrift.

-------------------------

Denna författning träder i kraft den 1 juli 1995.

SVANTE ENGLUND

Karin Nordin

(Växtinspektionsenheten)

SJVFS 1995:90

Saknr U 72

14

Bilaga 1

Växtskadegörare

A.

Clavibacter michiganensis (Smith)

Davis et al. ssp sepedonicus

(Spieckermann et Kotthoff) Davis et al.

Ljus ringröta

Pseudomonas solanacearum

(Smith.) Smith

Mörk ringröta

Synchytrium endobioticum

(Schilbersky) Percival

Potatiskräfta

Ditylenchus destructor Thorne

Potatisrötnematod

Meloidogyne chitwoodi

Golden, O'Bannon, Santo & Finley

Rotgallnematod

Leptinotarsa decemlineata Say

Koloradoskalbagge

Beet necrotic yellow vein virus

Rhizomania

Tomato spotted wilt virus

Bronsfläckvirus

B.

Globodera pallida (Stone) Behrens

Vit potatiscystnematod

Globodera rostochiensis

(Wollenweber) Behrens

Gul potatiscystnematod

SJVFS 1995:90

Saknr U 72

15

Bilaga 2

Fältbesiktning och virustest

Fältbesiktning

Högsta tillåtna andel plantor med fel, angivet i procent, i respektive klass

Fel

Klass

S

SE1/SE2

E

A

Främmande sort och

avvikande typ

0

0,05

0,05

0,1

Bladrull- och krussjuka

0

*

0,2

0,7

10

Stjälkbakterios

0

0,1

0,5

1

Virustest

Högsta tillåtna andel knölar med virus, angivet i procent, i respektive

klass

Virus

Klass

S

SE1/SE2

E

A

Y och A

0,0

0,4

1

10

X

0

**

--- Undersöks inte ---

S och M

0,3

**

--- Undersöks inte ---

-------------------------

^{*Kravet gäller frihet från alla synliga symptom av virussjukdomar.}

**Undersöks endast i sorter som är dokumenterat mottagliga för dessa viroser.

SJVFS 1995:90

Saknr U 72

16

Bilaga 3

Potatissorter som är motståndskraftiga mot potatisvirus Y

Elin

Maria

Maris Bard

Matilda

Minerva

Provita

Rosamunda

Timate

SJVFS 1995:90

Saknr U 72

17

Bilaga 4

Kvalitetskrav vid certifiering (viktprocent, högst):

Kvalitetsfel

1 Blöta och torra rötor .................................................................

varav blöta rötor och brunröta ..................................................

0,5

0,1

2 Djupa växtsprickor och starkt missformade, mekaniska och

fysiologiska skador djupare än 5 mm .......................................

3

3 Vanlig skorv och nätskorv på mer än 1/3 av ytan .....................

varav vanlig skorv ....................................................................

10

5^*

Total tolerans punkterna 1 - 3 ........................................................ 6

4 Rostringar ................................................................................. 2^**

5 Lackskorv, blåsskorv, pulverskorv mer än 1/10 av ytan ...........

varav pulverskorv .....................................................................

3

1

6 Stora knölar (större än den övre gränsen) ................................. 3

7 Små knölar (mindre än den nedre gränsen) .............................. 3

8 Jord och andra främmande ämnen ............................................ 1

-------------------------

*Fram till 1 juli 1996 tolereras 10% vanlig skorv. Utsäde med mer än 5 % vanlig skorv får

dock inte säljas till andra länder inom EU.

**För klass A inom kontraktsbunden produktion högst 20 %.

SJVFS 1995:90

Saknr U 72

18

Bilaga 5

Särskilda krav för gemenskapsklasserna EG1, EG2 och EG3

A. Krav på den odling från vilket utsädespartiet skall härstamma

Högsta tillåtna andel plantor med fel, angivet i procent, i respektive klass

Fel

Klass

EG 1

EG 2

EG 3

Synliga virussymptom vid

fältbesiktning eller vid efter-

följande virustest

0,1

0,1

0,1

Stjälkbakterios

0

0,25

0,25

B. Krav på odling som skall certifieras i gemenskapsklasserna EG1,

EG2 och EG3

Högsta tillåtna andel plantor med fel, angivet i procent, i respektive klass

Fel

Klass

EG 1

EG 2

EG 3

Synliga virussymptom vid

fältbesiktning eller vid efter-

följande virustest

0,5

0,5

1

Stjälkbakterios

0

0,5

1

SJVFS 1995:90

Saknr U 72

19

Bilaga 6

Märkningskrav

Text som skall finnas på ett växtpass:

a)

"EG-växtpass"

b)

"Sverige"

c)

"Statens Utsädeskontroll"

d)

"Förpackarens registreringsnummer:...................."

e)

"Certifieringsnummer:...................."

f)

"Utsädespotatis. Solanum tuberosum."

g)

"Nettovikt:....................kg"

h)^*

"ZP, godkänt till skyddad zon:...................."

i)^**

"RP, ersättningväxtpass:...................."

j)^*** "Produktionsland:...................."

k)

"EG:s regler och normer"

l)

"Månad och år för certifiering:....................."

m)

"Sortnamn:...................."

n)

"Kategori och klass:...................."

o)

"Storlek:...................."

p)

"Kemisk behandling:...................."

Växtpassets utformning

A.

Färg:

Klass

S

vitt med violett band

"

SE/E

vitt

"

A

blått

"

U

brun

B.

Storlek:

Minsta storlek för förpackningar med en vikt av 25 kg eller större: 110

millimeter x 67 millimeter.

-------------------------

*Om partiet är godkänt för förflyttning inom eller till en skyddad zon skall namnet på den

skyddade zonen anges efter koden ZP.

**Om ett växtpass ersatts med ett annat skall registreringsnumret för den ursprunglige

odlaren eller importören anges efter koden RP.

***Om partiet odlats i land utanför EU skall ursprungslandet anges här. För partier med

ursprung inom EU endast "-".