SJVFS 2010:79

Statens jordbruksverks

författningssamling

Statens jordbruksverk

551 82 Jönköping

Tfn 036-15 50 00

www.jordbruksverket.se

^{ISSN 1102-0970}

SJVFS 2010:79

Statens jordbruksverks föreskrifter om

bevarandesorter och amatörsorter av köksväxter;

Utkom från trycket

den 10 december 2010

beslutade den 9 december 2010.

Statens jordbruksverk föreskriver¹, med stöd av 2, 7, 9-13, 20 och 25 §§

utsädesförordningen (2000:1330) följande.

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Tillämpningsområde

1 § Dessa föreskrifter innehåller regler för godkännande av bevarandesorter

respektive amatörsorter av de köksväxtarter som anges i bilaga 1, samt för

produktion och saluföring av utsäde av sådana sorter.

Grundläggande bestämmelser

2

§

Grundläggande bestämmelser om certifiering m.m. av utsäde finns i

utsädeslagen (1976:298), i utsädesförordningen (2000:1330) samt i Statens jord-

bruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:24) om certifiering m.m. av utsäde av

köksväxter.

Definitioner

3 § De termer som används i utsädeslagen (1976:298) har samma betydelse i dessa

föreskrifter.

I dessa föreskrifter förstås med

bevarandesort: en lantsort eller en annan sort, som även kan vara förädlad, som är

naturligt anpassad till de lokala och regionala betingelserna i Sverige och som hotas

av genetisk utarmning,

lantsort: en uppsättning populationer eller kloner av en växtart som är naturligt

anpassade till betingelserna i sin region,

amatörsort: köksväxtsorter som saknar reellt värde för kommersiell odling men

som har utvecklats för att odlas under särskilda omständigheter.

En sort ska anses

vara utvecklad för att odlas under särskilda omständigheter om den har utvecklats för

att odlas under särskilda jordbrukstekniska eller klimatiska förhållanden eller

särskilda markförhållanden,

genetisk utarmning: gradvis förlust av genetisk mångfald mellan och inom

populationer eller sorter av samma art, eller reducering av den genetiska basen för en

art till följd av mänskligt agerande eller miljöförändringar, samt

¹ Jfr Kommissionens direktiv 2009/145/EG av den 26 november 2009 om vissa undantag för godkännande av lantsorter och

andra sorter av köksväxter som traditionellt har odlats på vissa platser och i vissa regioner och som hotas av genetisk utarmning

och av köksväxtsorter som saknar reellt värde för kommersiell odling men som har utvecklats för att odlas under särskilda

omständigheter och om saluföring av utsäde av dessa lantsorter och andra sorter (EUT L 312, 27.11.2009, s. 44, Celex

32009L0145).

SJVFS 2010:79

ursprungsregion: den region som bevarandesorten traditionellt har odlats i och

som den är naturligt anpassad till. Om inte annat specifikt anges för en bevarandesort

anses Sverige utgöra ursprungsregionen.

GODKÄNNANDE AV SORTER

Godkännande av bevarandesorter

4 § För att en lantsort eller en annan sort ska kunna godkännas som bevarandesort

ska följande villkor vara uppfyllda.

1. Sorten ska ha ett godkänt resultat som särskiljbar, enhetlig och stabil från en

officiell provning, eller uppfylla de krav på särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet

som framgår av bilaga 2.

2. Sorten ska vara av intresse för bevarandet av de växtgenetiska resurserna,

genom att den är bedömd som bevarandevärd i första hand enligt de kriterier för

bevarande som har ställts upp inom Programmet för odlad mångfald (POM).

3. Sorten får inte vara intagen i EU:s gemensamma sortlista som annat än

bevarandesort. Om sorten tidigare har varit intagen i den gemensamma sortlistan får

den inte godkännas som bevarandesort förrän minst två år har passerat sedan den

togs ut ur den gemensamma sortlistan eller inte längre fick saluföras.

4. Sorten får inte vara skyddad av nationell växtförädlarrätt eller gemenskapens

växtförädlarrätt och inte heller vara föremål för en ansökan om växtförädlarrätt.

5. Sorten ska upprätthållas i sin ursprungsregion.

Om Jordbruksverket beslutar att godkänna sorten tas den in i den svenska

sortlistan och markeras som en sort vars utsäde antingen har certifierats som

”certifikatutsäde av en bevarandesort” eller kontrollerats som ”standardutsäde av en

bevarandesort”. En sådan sort ska införas i EU:s gemensamma sortlista över arter av

köksväxter som en ”bevarandesort vars utsäde ska certifieras i enlighet med artikel

10 i kommissionens direktiv 2009/145/EG eller kontrolleras i enlighet med artikel 11

i det direktivet”.

Sorter som endast kan kontrolleras som standardutsäde av en bevarandesort införs i

EU:s gemensamma sortlista över arter av köksväxter som en ”bevarandesort vars

utsäde ska kontrolleras i enlighet med artikel 11 i kommissionens direktiv

2009/145/EG”.

5 § Ansökan ska göras på blankett som Jordbruksverket fastställer. Ansökan ska

omfatta en beskrivning av sorten och uppgift om sortbenämningen. Om det finns fler

än en sortbenämning för sorten ska detta anges tillsammans med historiska belägg

för dessa.

Ansökan ska, om så begärs, åtföljas av ett utsädesprov för Jordbruksverkets

kontroll av sortens identitet. Utsädesprovet ska tas ut och hanteras på sådant sätt som

Jordbruksverket beslutar.

6 § Om en sortbenämning inte varit känd före den 25 maj 2000 ska den uppfylla

kraven i kommissionens förordning (EG) nr 637/2009 av den 22 juli 2009 om

tillämpningsföreskrifter beträffande lämpligheten hos sortbenämningar för arter av

lantbruks- och köksväxter². Detsamma gäller om sortbenämningen varit känd före 25

²

EUT L 191, 23.7.2009, s.10 (Celex 32009R0637).

2

SJVFS 2010:79

maj 2000, men kränker tredje parts äldre rätt som är skyddad enligt artikel 2 i den

förordningen.

Godkännande av amatörsorter

7 § För att en amatörsort ska kunna godkännas som sådan ska följande villkor vara

uppfyllda.

1. Sorten ska ha ett godkänt resultat som särskiljbar, enhetlig och stabil från en

officiell provning, eller uppfylla de krav på särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet

som framgår av bilaga 2.

2. Sorten får inte vara intagen i EU:s gemensamma sortlista som annat än

amatörsort. Om sorten tidigare har varit intagen i den gemensamma sortlistan får den

inte godkännas som amatörsort förrän minst två år har passerat sedan den togs ut ur

den gemensamma sortlistan eller inte längre fick saluföras.

3. Sorten får inte vara skyddad av nationell växtförädlarrätt eller gemenskapens

växtförädlarrätt och inte heller vara föremål för en ansökan om växtförädlarrätt.

Om Jordbruksverket beslutar att godkänna sorten tas den in i den svenska

sortlistan och markeras som en amatörsort vars utsäde endast har kontrollerats som

”standardutsäde av en amatörsort”. En sådan sort ska införas i EU:s gemensamma

sortlista över arter av köksväxter som en ”amatörsort vars utsäde ska kontrolleras i

enlighet med artikel 26 i kommissionens direktiv 2009/145/EG”.

8 § Ansökan ska göras på blankett som Jordbruksverket fastställer. Ansökan ska

omfatta en beskrivning av sorten och uppgift om sortbenämningen. Om det finns fler

än en sortbenämning för sorten ska detta anges tillsammans med historiska belägg

för dessa.

9 § Om en sortbenämning inte varit känd före den 25 maj 2000 ska den uppfylla

kraven i kommissionens förordning (EG) nr 637/2009 av den 22 juli 2009 om

tillämpningsföreskrifter beträffande lämpligheten hos sortbenämningar för arter av

lantbruks- och köksväxter². Detsamma gäller om sortbenämningen varit känd före 25

maj 2000, men kränker tredje parts äldre rätt som är skyddad enligt artikel 2 i den

förordningen.

VILLKOR FÖR PRODUKTION OCH SALUFÖRING AV UTSÄDE

Produktion av utsäde av bevarandesorter

10 § Utsäde av en bevarandesort får endast produceras i ursprungsregionen.

11 § Utsäde som används för vidare uppförökning ska härstamma från utsäde som

producerats på så sätt att sorten upprätthålls enligt vedertaget bruk.

12 § När den som saluför utsäde av en bevarandesort också producerar utsädet, ska

storlek och plats för utsädesodlingen anmälas till Jordbruksverket. Anmälan ska

göras senast 14 dagar före sådd så att tillsyn av utsädesodlingen kan genomföras i

den utsträckning Jordbruksverket anser nödvändig. Om det på grundval på

anmälningarna är sannolikt att de högsta tillåtna arealerna enligt bilaga 1 av en

bevarandesort kommer att överskridas, får varje berörd producent endast saluföra den

kvantitet som Jordbruksverket tilldelar under respektive produktionssäsong.

3

SJVFS 2010:79

Villkor för saluföring av utsäde av bevarandesorter

13 § En bevarandesort måste vara godkänd och intagen på den svenska sortlistan

innan utsäde av sorten får saluföras.

14 § Genom undantag från Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:24) om

certifiering m.m. av utsäde av köksväxter³ kan utsäde av en bevarandesort saluföras

som ”certifikatutsäde av en bevarandesort” eller ”kontrollerat standardutsäde av en

bevarandesort” utan att ha varit föremål för officiell undersökning. Detta förutsätter

att utsädet ändå uppfyller de krav på kvalitet, sundhet och ogräsförekomst som

framgår av dessa föreskrifter, bortsett från kravet på minsta sortrenhet. Utsädet ska

dock ha godtagbar sortrenhet.

15 § Analyser ska göras av att utsädet uppfyller kraven i 14 §. Analyserna ska göras

på prov från homogena partier. Analyserna ska utföras i enlighet med de metoder

som föreskrivs av International Seed Testing Association (ISTA) förutom i fråga om

vad som där rekommenderas i fråga om minsta provvikt. ISTAs rekommedationer i

fråga om minsta provvikt framgår av bilaga 1a i SJVFS 1994:24. Reglerna om högsta

partivikt för utsäde framgår av Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1994:24) om

certifiering m.m. av utsäde av köksväxter.

16 § Utsädet får endast saluföras i förseglade förpackningar. Förpackningarna ska

förseglas på ett sådant sätt att de inte kan öppnas utan att förseglingen skadas eller

synlig åverkan uppkommer på etiketten eller själva förpackningen. Förpackningarna

ska märkas med en leverantörsetikett enligt vad som framgår av bilaga 3 eller med en

påtryckt eller påstämplad text med samma information.

17 § Utsäde av en bevarandesort får endast saluföras i sin ursprungsregion.

18 § Den högsta kvantitet utsäde som får saluföras i Sverige per år av en

bevarandesort får inte överstiga den mängd som behövs för att producera köksväxter

på det antal hektar som framgår av bilaga 1.

Villkor för saluföring av utsäde av amatörsorter

19 § En amatörsort behöver inte vara godkänd i Sverige men måste vara godkänd

och intagen på EU:s gemensamma sortlista som en amatörsort.

20 § Genom undantag från Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:24) om

certifiering m.m. av utsäde av köksväxter kan utsäde av amatörsorter saluföras som

”kontrollerat standardutsäde av en amatörsort” utan officiell undersökning. Detta

förutsätter att utsädet ändå uppfyller de krav på kvalitet, sundhet och ogräsförekomst

som framgår av dessa föreskrifter, bortsett från kravet på minsta sortrenhet. Utsädet

ska dock ha godtagbar sortrenhet.

21 § Analyser ska göras av att utsädet uppfyller kraven i 20 §. Analyserna ska

utföras i enlighet med de metoder som föreskrivs av International Seed Testing

³

^{EUT L 361, 9.12.2004, s. 21, Celex 32004D0842.}

4

SJVFS 2010:79

Association (ISTA) förutom i fråga om vad som där rekommenderas i fråga om

minsta provvikt. ISTAs rekommedationer i fråga om minsta provvikt framgår av

bilaga 1a i SJVFS 1994:24. Reglerna om högsta partivikt för utsäde framgår av

Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1994:24) om certifiering m.m. av utsäde av

köksväxter.

22 § Utsädet får endast saluföras i förseglade förpackningar. Förpackningarna ska

förseglas på ett sådant sätt att de inte kan öppnas utan att förseglingen skadas eller

synlig åverkan uppkommer på etiketten eller själva förpackningen. Förpackningarna

ska märkas med en leverantörsetikett enligt vad som framgår av bilaga 3 eller med en

påtryckt eller påstämplad text med samma information.

23 § Den högsta nettovikt per förpackning utsäde som får saluföras i Sverige per år

av en amatörsort framgår av bilaga 4.

Gemensamma bestämmelser om rapportering, efterkontroller och tillsyn

24 § Den som saluför utsäde av en bevarandesort eller en amatörsort ska för varje

produktsäsong rapportera sin sålda kvantitet till Jordbruksverket.

25 § Jordbruksverket kontrollerar genom stickprovskontroller att kvaliteten på

utsäde på marknaden uppfylls.

26 § Vid tillsyn över att villkoren för produktion och saluföring följs

uppmärksammas särskilt sorten och kvantiteterna samt, i fråga om utsäde av

bevarandesorter, platsen för utsädesproduktionen.

-----------

Denna författning träder i kraft den 31 december 2010.

Mats Persson

Linda

Qvarnemark

(Växtodlingsenheten)

5

SJVFS 2010:79

Bilaga 1

Förteckning över köksväxtarter, tekniska frågeformulär från Gemenskapens

växtsortmyndighet i de fall sådana finns, samt den maximala arealen för odling

av varje bevarandesort.

Gröda / Art

Vetenskapligt

namn

Frågeformulär

(se www.cpvo.europa.eu

respektive www.upov.int)

Högsta antal

hektar för

produktion av

köksväxt per

bevarandesort

Lök

Schalottenlök

Allium cepa L.

- Cepa-gruppen

- Aggregatum-

gruppen

TP 46/2, 1.4.2009

Cepa-gruppen =

40

Aggregatum-

gruppen = 20

Piplök

Allium fistulosum L.

TP 161/1, 11.3.2010

10

Purjolök

Allium porrum L.

TP 85/2, 1.4.2009

20

Vitlök

Allium sativum L.

TP 162/1, 25.3.2004

20

Gräslök

Allium

schoenoprasum L.

TP 198/1, 1.4.2009

10

Dansk körvel

Anthriscus cerefolium

(L.) Hoffm.

10

Blekselleri

Rotselleri

Apium graveolens L.

TP 82/1, 13.3.2008

(Blekselleri)

TP 74/1, 13.3.2008

(Rotselleri)

10

Sparris

Asparagus officinalis

L.

TP 130/1, 27.3.2002

10

Rödbeta (inklusive

Cheltenhambeta)

Mangold

Beta vulgaris L.

TP 60/1, 1.4.2009

(Rödbeta, inklusive

Cheltenhambeta)

TG/106/4, 31.3.2004

(Mangold)

20

Grönkål

Blomkål

Broccoli

Brysselkål

Savojkål

Vitkål

Rödkål

Kålrabbi

Brassica oleracea L.

TG/90/6, 31.3.2004

(Grönkål)

TP 45/2, 11.3.2010

(Blomkål)

TP 151/2, 21.3.2007

(Broccoli)

TP 54/2, 1.12.2005

(Brysselkål)

TP 48/2, 1.12.2005

(Savojkål, Vitkål,

Rödkål)

TP 65/1, 25.3.2004

(Kålrabbi)

40

6

SJVFS 2010:79

Rova (inklusive

majrova och

salladskål)

Brassica rapa L.

TG/37/10, 4.4.2001

(majrova)

TP 105/1, 13.3.2008

(salladskål)

40

Chilipeppar, paprika Capsicum annuum L. TP 76/2, 21.3.2007

40

Friséesallat

Escarolesallat

Cichorium endivia L. TP 118/2, 1.12.2005

10

Endiviasallat eller

witlof-cikoria

Sallatscikoria

Rotcikoria

Cichorium intybus L.

TP 173/1, 25.3.2004

(Endiviasallat eller

witlof-cikoria)

TG/154/3,

18.10.1996

(Sallatscikoria)

TP 172/2, 1.12.2005

(Rotcikoria)

40

Vattenmelon

Citrullus lanatus

(Thunb.) Matsum. et

Nakai

TP 142/1, 21.3.2007

20

Melon

Cucumis melo L.

TP 104/2, 21.3.2007

40

Druvgurka

Slanggurka

Cucumis sativus L.

TP 61/2, 13.3.2008

20

Jättepumpa

(inklusive

vinterpumpa)

Cucurbita maxima

Duchesne

TG/155/4rev.,

28.3.2007 + 1.4.2009

40

Pumpa, squash

Cucurbita pepo L.

TP 119/1, 25.3.2004

20

Kardon

Kronärtskocka

Cynara cardunculus

L.

TP 184/1, 25.3.2004

40

Fodermorot

Morot

Daucus carota L.

TP 49/3, 13.3.2008

40

Fänkål

Foeniculum vulgare

Mill.

TP 183/1, 25.3.2004

20

Sallat

Lactuca sativa L.

TP 13/4, 1.4.2009

40

Tomat

Lycopersicon

esculentum Mill.

TP 44/3, 21.3.2007

40

Persilja

Petroselinum crispum

(Mill.) Nyman ex A.

W. Hill

TP 136/1, 21.3.2007

10

Blomsterböna

Phaseolus coccineus

L.

TP 9/1, 21.3.2007

10

Buskböna

Störböna

Phaseolus vulgaris L. TP 12/3, 1.4.2009

40

Märgärt

Sockerärt

Spritärt

Pisum sativum L.

(partim)

TP 7/2, 11.3.2010

40

7

SJVFS 2010:79

Rädisa

Rättika

Raphanus sativus L.

TP 64/1, 27.3.2002

(Rädisa)

TG/63/6, 24.3.1999

(Rättika)

10

Rabarber

Rheum rhabarbarum

L.

TG/62/6, 24.3.1999

10

Svartrot

Scorzonera hispanica

L.

TG/116/4, 24.3.2010 10

Aubergin, äggplanta Solanum melongena

L.

TP 117/1, 13.3.2008

20

Spenat

Spinacia oleracea L.

TP 55/3, 11.3.2010

20

Vintersallat

Valerianella locusta

(L.) Laterr.

TP 75/2, 21.3.2007

10

Bondböna

Vicia faba L. (partim) TP

Broadbean/1,

25.3.2004

40

Popmajs

Sockermajs

Zea mays L. (partim)

TP 2/3, 11.3.2010

10

8

SJVFS 2010:79

Bilaga 2

Krav för särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet

För sorter som saknar en officiell provning av särskiljbarhet, enhetlighet och

stabilitet ska följande uppgifter lämnas för att säkerställa identifiering:

1. En beskrivning av sorten enligt de tekniska frågeformulär som anges i bilaga 1 till

dessa föreskrifter, så att sortens särskiljbarhet och stabilitet kan bedömas. Saknas

sådana formulär ska sorten beskrivas på sådant sätt som Jordbruksverket beslutar.

2. Sortens enhetlighet bedöms utifrån provningsriktlinjerna för respektive art som

anges i bilaga 1 respektive bilaga 2 till Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

2001:33) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan.

Undantag från riktlinjerna är att, när enhetligheten bestäms, accepteras upp till 10

% plantor av klart avvikande typ i kontrollparceller med normal planttäthet.

3. All information från odlingar och observationer av sorten som har gjorts, även från

egen förökning och användning.

9

SJVFS 2010:79

Bilaga 3

Märkningskrav för utsäde av bevarandesorter

1. Texten "EG:s regler och standarder".

2. Namn och adress på den som ansvarar för märkningen eller personens

identifieringsnummer.

3. Förseglingsåret uttryckt på följande sätt: ”förseglad …” (år), eller året för den

sista provtagningen för den senaste grobarhetsanalysen, uttryckt på följande sätt:

”provtaget …” (år).

4. Art

5. Bevarandesortens benämning.

6. Texten ”certifikatutsäde av en bevarandesort” eller ”standardutsäde av en

bevarandesort”.

7. Ursprungsregion.

8. Partiets referensnummer som tilldelats av den person som ansvarar för

anbringandet av etiketterna.

9. Deklarerad netto- eller bruttovikt eller deklarerade frön.

10. Om vikten anges och pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta

tillsatser används, anges typ av kemisk behandling eller tillsats samt det

ungefärliga förhållandet mellan frögyttringarnas eller frönas vikt och totalvikten.

Märkningskrav för utsäde av amatörsorter

1. Texten "EG:s regler och standarder".

2. Namn och adress på den som ansvarar för märkningen eller personens

identifieringsnummer.

3. Förseglingsåret uttryckt på följande sätt: ”förseglad …” (år), eller året för den

sista provtagningen för den senaste grobarhetsanalysen, uttryckt på följande sätt:

”provtaget …” (år).

4. Art

5. Sortens benämning.

6. Texten ”amatörsort”

7. Partiets referensnummer som tilldelats av den person som ansvarar för

anbringandet av etiketterna.

8. Deklarerad netto- eller bruttovikt eller deklarerade frön.

9. Om vikten anges och pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta

tillsatser används, anges typ av kemisk behandling eller tillsats samt det

ungefärliga förhållandet mellan frögyttringarnas eller frönas vikt och totalvikten.

10

SJVFS 2010:79

Bilaga 4

Förteckning över köksväxtarter och högsta nettovikt per förpackning som får

saluföras.

Gröda / Art

Vetenskapligt namn Högsta nettovikt per

förpackning (g)

Lök

Schalottenlök

Allium cepa L.

- Cepa-gruppen

- Aggregatum-gruppen

25

Piplök

Allium fistulosum L.

25

Purjolök

Allium porrum L.

25

Vitlök

Allium sativum L.

25

Gräslök

Allium schoenoprasum

L.

5

Dansk körvel

Anthriscus cerefolium

(L.) Hoffm.

25

Blekselleri

Rotselleri

Apium graveolens L.

5

Sparris

Asparagus officinalis

L.

5

Rödbeta (inklusive

Cheltenhambeta)

Mangold

Beta vulgaris L.

25

Grönkål

Blomkål

Broccoli

Brysselkål

Savojkål

Vitkål

Rödkål

Kålrabbi

Brassica oleracea L.

5

Rova (inklusive

majrova och

salladskål)

Brassica rapa L.

25

Chilipeppar, paprika Capsicum annuum L.

5

Friséesallat

Escarolesallat

Cichorium endivia L.

5

Endiviasallat eller

witlof-cikoria

Sallatscikoria

Rotcikoria

Cichorium intybus L.

5

Vattenmelon

Citrullus lanatus

(Thunb.) Matsum. et

Nakai

5

Melon

Cucumis melo L.

5

Druvgurka

Cucumis sativus L.

25

11

SJVFS 2010:79

Slanggurka

Jättepumpa

(inklusive

vinterpumpa)

Cucurbita maxima

Duchesne

25

Pumpa, squash

Cucurbita pepo L.

25

Kardon

Kronärtskocka

Cynara cardunculus L. 5

Fodermorot

Morot

Daucus carota L.

25

Fänkål

Foeniculum vulgare

Mill.

5

Sallat

Lactuca sativa L.

25

Tomat

Lycopersicon

esculentum Mill.

5

Persilja

Petroselinum crispum

(Mill.) Nyman ex A.

W. Hill

25

Blomsterböna

Phaseolus coccineus

L.

250

Buskböna

Störböna

Phaseolus vulgaris L.

250

Märgärt

Sockerärt

Spritärt

Pisum sativum L.

(partim)

250

Rädisa

Rättika

Raphanus sativus L.

25

Rabarber

Rheum rhabarbarum

L.

5

Svartrot

Scorzonera hispanica

L.

25

Aubergin, äggplanta Solanum melongena L. 5

Spenat

Spinacia oleracea L.

250

Vintersallat

Valerianella locusta

(L.) Laterr.

25

Bondböna

Vicia faba L. (partim) 250

Popmajs

Sockermajs

Zea mays L. (partim) 250

12