SJVFS 2011:25

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring

Statens jordbruksverks

författningssamling

Statens jordbruksverk

551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00

telefax: 036-19 05 46

ISSN 1102-0970

SJVFS 2011:25

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks

föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om

miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring;

Utkom från trycket

den 27 juni 2011

Omtryck

beslutade den 22 juni 2011.

Statens jordbruksverk föreskriver1, med stöd av 10 § förordningen (1998:915) om

miljöhänsyn i jordbruket, samt efter samråd med Naturvårdsverket, i fråga om

verkets föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser

växtnäring2

dels att nuvarande 28 c § ska betecknas 28 d §,

dels att rubriken närmast efter 28 d § samt 35 och 36 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i föreskrifterna ska införas de nya paragraferna 26 b och 28 c §§.

Författningen och de allmänna råden kommer därför att ha följande lydelse från

och med den dag då denna författning träder ikraft.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Definitioner

1 §

Områden som tillhör känsliga områden

2 §

Områden som anses vara slättbygder

3 §

Lagring av stallgödsel

4-7 §§

Begränsningar av den mängd gödsel som får tillföras

8-21 §§

Begränsning av den mängd stallgödsel eller andra organiska

gödselmedel som får tillföras

8-9 §§

Ytterligare bestämmelser för jordbruksföretag med djur

10-12 §§

Anteckningsskyldighet när man tar emot eller för bort stallgödsel

eller andra organiska gödselmedel

13-15 §§

Ytterligare bestämmelser om var stallgödsel får spridas

16 §

Stallgödsel och andra organiska gödselmedel ska fördelas över

spridningsarealen

17 §

Vilken areal/mark får räknas in i spridningsarealen?

18-19 §§

Ytterligare bestämmelser för känsliga områden

19 a-20 §§

Ytterligare bestämmelser om avloppsslam

21 §

Försiktighetsmått vid spridning av gödsel

22-28 §§

Bestämmelser som gäller i hela landet

22-23 §§

Bestämmelser som gäller utanför känsliga områden

23 a §

Bestämmelser som gäller för känsliga områden

24-28 d §§

1 Jfr rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av

nitrater från jordbruket (EGT L375, 31.12.1991, s 1, Celex 31991L0676).

2 Författningen senast omtryckt SJVFS 2010:55.

SJVFS 2011:25

2

Krav för att åkermark ska anses som höst– eller

vinterbevuxen

29-34 §§

Inledande bestämmelser

29 §

Godkända grödor och obearbetad åkermark

30-31 §§

Tidpunkt för sådd, avbruten tillväxt och bearbetning

32-34 §§

Andra bestämmelser om stallgödsel och andra organiska

gödselmedel

35 §

Undantag

36-37 §

Bilagor

1-12

Definitioner

1 § I dessa föreskrifter avses med följande begrepp:

Andra organiska gödselmedel: Organiska ämnen av biologiskt ursprung, dock

ej stallgödsel, som kan användas som

gödselmedel.

Betesmark:

Mark som inte är lämplig att plöja men som kan

användas till bete.

Bruka ned:

Att gödselmedel blandas in med jord i ett skikt

av minst tio cm.

Djurenhet:

Begreppet djurenhet har samma betydelse som i

förordningen

(1998:899)

om

miljöfarlig

verksamhet och hälsoskydd.

Efterföljande vårsäsong:

Efterföljande vårsäsong börjar när förberedelser

kan starta inför vårbruket, dock tidigast den 1

januari.

Fasta gödselslag:

Stallgödsel och andra organiska gödselmedel

som kan lagras till en höjd av minst 1 meter

utan stödvägg.

Flytgödsel:

Pumpbar stallgödsel med undantag av ren urin

eller urin med inblandning av annan vätska.

Fånggrödor:

Växtlighet som har sin huvudsakliga tillväxt

mellan två huvudgrödor och som odlas med

syfte att minska växtnäringsförluster efter

huvudgrödans skörd.

Förfruktseffekt:

Den kvävemängd som föregående gröda ställer

till efterföljande grödas förfogande.

Lerjord:

Jord med ett lerinnehåll som är större än 15

viktprocent av finjorden (< 2 millimeter) i

matjordslagret.

Lättillgängligt kväve:

Kväve i formen nitrat, ammonium eller urea.

Mulljord:

Jord med ett innehåll av organiskt material som

är större än 40 viktprocent i matjordslagret.

SJVFS 2011:25

3

Myllning:

Inblandning av gödsel i marken så att gödsel

och jord får god kontakt. Myllningen kan ske

med jordbearbetningsredskap, i vilket fall

inblandning av gödseln ska ske till ett djup om

minst 5 cm, eller med myllningsaggregat.

Nedbrukning:

Se bruka ned.

Obevuxen mark:

Skördad mark utan etablerad (sådd och

uppkommen) insådd, stubbearbetad mark,

harvad mark, plöjd mark samt mark som är sådd

men där grödan inte har kommit upp.

Operativ tillsynsmyndighet:

Myndighet som utövar tillsyn direkt gentemot

den som bedriver en verksamhet eller vidtar en

åtgärd. Fördelning av ansvar för den operativa

tillsynen framgår av förordningen (1998:900)

om tillsyn enligt miljöbalken.

Stallgödsel:

Husdjurens träck eller urin med eventuell

inblandning av foderrester, strömedel eller

annan vätska såsom spillvatten, disk- och

tvättvatten, pressaft från ensilage eller eventuell

nederbörd uppsamlad på gödselplatta, rastgård

och i behållare. Begreppet omfattar även de

ingående delarna i behandlad form.

Stallgödselns långtidseffekt:

Den långsiktiga kväveleverans från marken till

grödan som en regelbunden stallgödselanvänd-

ning ger upphov till.

Stallgödselavtal:

Ett avtal som ger en producent av stallgödsel

rätt att leverera stallgödsel till en mottagare där

gödseln sedan sprids.

Stabilt svämtäcke:

Ett

täcke på

gödselytan som

har en

skorpliknande yta och står emot normala vind-

och

regnförhållanden.

Täcket

ska

vara

sammanhängande utan fler öppna gödselytor än

den eventuella öppna gödselyta som finns invid

platsen för påfyllning.

Träda:

Åkermark där ingen gröda som är avsedd för

skörd, bete eller gröngödsling har etablerats.

Vattendrag:

Bäck, å, flod, älv, kanal eller damm.

Växande gröda:

En väl etablerad gröda sådd i normal tid och

med normal utsädesmängd. Vid höstspridning i

växande gröda ska grödan vara avsedd för

övervintring och möjlig för skörd. Grödan anses

som växande även om tillväxten tillfälligt har

upphört på grund av låg temperatur.

Åkermark:

Mark som är lämplig att plöja och som kan

användas till växtodling eller bete.

(SJVFS 2010:14)

SJVFS 2011:25

4

Områden som tillhör känsliga områden

2 § I 5 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket anges känsliga

områden enligt rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av

nitrater från jordbruket3.

I bilaga 1 till dessa föreskrifter har sammanställts närmare vilka delar av Sverige

som är känsliga områden.

I bilaga 2 till dessa föreskrifter anges närmare vilka kustområden som är känsliga

områden enligt 5 § 1 förordningen om miljöhänsyn i jordbruket.

I bilaga 3 till dessa föreskrifter anges närmare vilka delar av Uppsala,

Södermanlands, Östergötlands, Västra Götalands, Örebro och Västmanlands län som

är känsliga områden enligt 5 § 2 förordningen om miljöhänsyn i jordbruket. (SJVFS

2009:82)

Områden som anses vara slättbygder

3 § har upphävts genom (SJVFS 2010:1)

Lagring av stallgödsel

4 § I 6 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket finns krav på minsta

lagringskapacitet för stallgödsel. Från dessa krav undantas jordbruksföretag med

högst två djurenheter i genomsnitt på årsbasis.

Allmänna råd till 2 kap. 3 § miljöbalken samt 6 § förordning ( 1998:915 ) om

miljöhänsyn i jordbruket

Lagringsutrymmen för stallgödsel i jordbruk eller andra verksamheter bör

åtminstone vara så stora att gödseln kan lagras under perioder och

väderleksförhållanden då spridning är förbjuden eller är olämplig eller till dess

gödseln kan tas om hand på annat sätt.

(SJVFS 2009:82)

I områden utanför de känsliga områdena bör när det är relevant följande

punkter ingå vid bestämning av lagringsvolym:

Utsöndrad mängd träck och urin. Faktorer som djurslag utifrån

produktionsinriktning, djurantal, foderstat och uppfödningsintensitet ska

beaktas vid beräkning av utsöndrad mängd träck och urin.

Tillsats av strömedel.

Vattentillskott genom spill-, disk- och rengöringsvatten samt i form av

nederbörd som faller på lagringsytorna eller andra ytor som avvattnas till

lagringsbehållaren.

Omsättningsförluster

som

innebär

minskande

gödselvolym

under

lagringsperioden i system med mycket strömedel.

(SJVFS 2009:82)

4 a § Inom känsliga områden ska när det är relevant följande punkter ingå vid

bestämning av lagringsvolym:

3 EGT L375, 31.12.1991, s 1 (Celex 31991L0676)

SJVFS 2011:25

5

Utsöndrad mängd träck och urin. Faktorer som djurslag utifrån

produktionsinriktning, djurantal, foderstat och uppfödningsintensitet ska

beaktas vid beräkning av utsöndrad mängd träck och urin.

Tillsats av strömedel.

Vattentillskott genom spill-, disk- och rengöringsvatten samt i form av

nederbörd som faller på lagringsytorna eller andra ytor som avvattnas till

lagringsbehållaren.

Omsättningsförluster

som

innebär

minskande

gödselvolym

under

lagringsperioden i system med mycket strömedel. (SJVFS 2009:82)

Allmänna råd till 6 § förordning ( 1998:915 ) om miljöhänsyn i jordbruket samt

4 a § föreskrifterna

Vid

bestämning

av

lagringsvolym

kan

schablonvärdena

för

olika

produktionsinriktningar i bilaga 7 användas som utgångspunkt. (SJVFS 2009:82)

4 b § Inom känsliga områden ska dokumentation finnas över hur lagringsvolymen i

enlighet med 4 a § har beräknats. Dokumentationen ska sparas och finnas tillgänglig

så länge beräkningen gäller för företaget. (SJVFS 2009:82)

5 § I 7 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket finns krav på

utformning av lagringsutrymmen för stallgödsel. (SJVFS 2010:1)

5 a § Vid lagring av stallgödsel ska flytgödselbehållare och urinbehållare ha ett

stabilt svämtäcke eller annan täckning som effektivt minskar ammoniakförlusterna.

Om ett svämtäcke eller annan täckning på en behållare bryts eller skadas ska de

återskapas snarast möjligt.

(SJVFS 2010:1)

Allmänna råd till 5 a § föreskrifterna

Om svämtäcket på en flytgödselbehållare skadas eller bryts i samband med

omrörning eller spridning av gödseln bör ett stabilt svämtäcke ha återskapats

inom 14 dagar. Efter en fullständig tömning kan en något längre tid accepteras

om gödselnivån i behållaren är så låg att det av praktiska skäl inte går att t.ex.

blanda ner fastgödsel eller halm. Tiden för återskapande bör vid tömning räknas

från det att gödsel åter börjar tillföras behållaren. På en urinbehållare bör ett

stabilt svämtäcke återskapas inom 7 dagar efter spridning.

Om annan täckning, exempelvis tak, skadats bör detta åtgärdas inom 14 dagar.

Om inte detta är praktiskt möjligt bör alternativ täckning användas för att

minimera ammoniakförluster under den tid det tar att åtgärda skadan på den

ursprungliga täckningen.

(SJVFS 2010:1)

5 b § Påfyllning av urin och flytgödsel till urin- och flytgödselbehållare ska ske

under täckning. Undantag gäller dock vid påfyllning som sker innan ett svämtäcke

återskapats.

(SJVFS 2010:1)

5 c § Påfyllning av icke pumpbar gödsel till urin- och flytgödselbehållare får ske

ovanifrån förutsatt att öppningen i täckningen hålls så liten som möjligt för att

minimera ammoniakförlusterna.

(SJVFS 2010:1)

SJVFS 2011:25

6

5 d § Bestämmelserna i 5 a – 5 c §§ gäller enbart för jordbruksföretag med fler än tio

djurenheter i

1. Stockholms,

Uppsala,

Södermanlands,

Östergötlands,

Jönköpings,

Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Skåne, Hallands och Västra

Götalands län, samt

2. slättbygder inom Värmlands, Örebro och Västmanlands län.

I bilaga 4 till dessa föreskrifter anges vilka områden som ska anses som slättbygder

inom Värmlands, Örebro och Västmanlands län.

(SJVFS 2010:1)

6 § Gödsellagring inne i stallbyggnad, exempelvis i ströbädd, får inräknas i utrymme

för lagring av stallgödseln.

7 § I utrymme för lagring av stallgödsel får mellanlagring direkt på mark utomhus

inte inräknas.

Allmänna råd till 2 kap. 3 § miljöbalken

För verksamheter som inte omfattas av 7 § förordning om miljöhänsyn i

jordbruket bör lagringsutrymmena för stallgödsel vara utformade på ett

godtagbart sätt med hänsyn till läckage och avrinning från lagringsplatsen. Finns

det risk att lakvatten från lagrad gödsel medför olägenhet för människors hälsa

eller miljön bör utrymmet vara utformat så att läckage och avrinning till

omgivningen inte sker. Risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön anses

särskilt föreligga om ytvatten eller grundvatten förorenas genom avrinning eller

läckage från lagringsplatsen.

(SJVFS 2009:82)

Allmänna råd till 2 kap. 3 - 4 §§ miljöbalken

Placeringen av lagringsplats för stallgödsel och andra organiska gödselmedel

bör väljas så att

eventuellt läckage från lagringsplatsen får så liten negativ effekt på

omgivningen som möjligt, t.ex. att gödsel inte spolas ned i närliggande

ytvatten eller förorenar grundvatten,

olägenheter för människors hälsa i form av t.ex. lukt och flugor inte

uppkommer för närboende.

(SJVFS 2009:82)

Allmänna råd till 26 kap. 19 § miljöbalken , 5 § förordning ( 1998:901 ) om

verksamhetsutövares egenkontroll samt 7 § förordning ( 1998:915 ) om

miljöhänsyn i jordbruket

För att säkerställa att läckage och avrinning från ett lagringsutrymme för

stallgödsel inte sker bör lagringsutrymmet regelbundet inspekteras så att defekter

kan upptäckas och åtgärdas. (SJVFS 2009:82)

SJVFS 2011:25

7

Allmänna råd till 2 kap. 3 § miljöbalken

Tillfällig lagring i fält

Tillfällig lagring av stallgödsel eller andra organiska gödselmedel i stuka i fält

bör endast ske av gödsel som kan lagras till minst 1 meters höjd. Lagringstiden

bör alltid hållas så kort som möjligt. Om växtnäringsinnehållet, i synnerhet

kväveinnehållet, i gödseln är högt (t.ex. fjäderfägödsel eller nötgödsel med liten

halminblandning) bör tillfällig lagring i fält i första hand ske i direkt anslutning

till vårbruket eller under sommar och tidig höst inför höstsådd. Under tidig vår

och under senare delen av hösten bör lagringstiden begränsas till någon eller

högst några veckor. Gödsel med större inblandning av strömedel och som kan

lagras uppåt 2 meters höjd, gödsel med lågt näringsinnehåll eller komposterad

gödsel bör kunna lagras under något längre tid.

Vid tillfällig lagring av stallgödsel eller andra organiska gödselmedel i fält bör

följande beaktas:

Att stukan placeras på det fält där gödseln senare ska spridas. Vid

återkommande lagring på samma fält bör lagringsplatsen flyttas inom fältet

och inte återkomma till samma plats inom en period av 5 år.

Att mängden gödsel som läggs ut inte är större än vad som kan anses

motiverat med hänsyn till växtnäringsbehovet på det aktuella fältet.

Att lagringsplatsen väljs eller anordnas så att läckage till följd av utlakning

eller ytavrinning från gödseln vid tö eller häftigt regn kan undvikas och att

ytvatten eller dricksvattentäkt inte riskerar att förorenas.

Att lagringen inte sker på plats där det finns risk för översvämning,

ansamling av vatten eller hög grundvattennivå under lagringstiden.

Att jordarten på lagringsplatsen är av sådan karaktär att den förhindrar

snabb genomrinning genom markprofilen.

Att lagringen inte sker direkt ovanför kända dräneringsledningar.

Att utläggningen kan ske utan att markskador uppkommer.

Att lagringsplatsen väljs eller anordnas så att olägenheter i form av t.ex. lukt

och flugor inte uppkommer för närboende.

(SJVFS 2009:82)

Kompostering i fält

Kompostering av stallgödsel i jordbruk som har krav på utrymme för lagring

enligt förordning ( 1998:915 ) om miljöhänsyn i jordbruket bör i första hand

utföras i utrymmen som uppfyller kraven för lagring.

Kompostering av gödsel som kan lagras till minst 2 meters höjd och som

behöver komposteras innan spridning kan dock ske i stuka i fält. Vid sådan

kompostering bör följande beaktas:

Att komposteringen i första hand sker under sommarhalvåret (april till

oktober). Detta är dock inte lika angeläget när det gäller gödsel med riklig

inblandning av strömedel t.ex. hästgödsel.

Att gödseln sprids vid närmast lämpliga tillfälle efter det att komposteringen

av materialet är avslutad.

SJVFS 2011:25

8

Att kompost som ligger kvar längre än till oktober månad täcks med tätt

material. Hästgödsel eller dylikt med stor inblandning av halm behöver dock

inte täckas.

Att utläggning i en och samma kompost sker under en begränsad tidsperiod.

Att komposten placeras på åkermark som är i bruk och på det fält där

gödseln senare ska spridas. Vid återkommande lagring på samma fält bör

komposteringsplatsen flyttas inom fältet och inte återkomma till samma plats

inom en period av 5 år.

Att en gröda anläggs på platsen så snart som möjligt efter det att gödseln

avlägsnats.

Att lagringsplatsen väljs eller anordnas så att läckage till följd av utlakning

eller ytavrinning från gödseln vid tö eller häftigt regn kan undvikas och att

ytvatten eller dricksvattentäkt inte riskerar att förorenas.

Att lagringen inte sker på plats där det finns risk för översvämning eller

ansamling av vatten under komposteringstiden.

Att jordarten på platsen inte är av sådan karaktär att det sker en snabb

genomrinning genom markprofilen. Sandjordar bör därför undvikas. Tyngre

jordar kan bearbetas ytligt innan kompostering för att undvika att snabb

genomrinning sker genom sprickor och maskgångar.

Att grundvattenytan på platsen inte ligger nära markytan och att det inte

förekommer risk att grundvattenytan stiger till markytans nivå under

komposteringstiden.

Att komposten inte placeras på en plats som utgör infiltrationsområde för

dricksvattentäkt.

Att komposteringen inte sker direkt ovanför kända dräneringsledningar.

Att utläggningen kan ske utan att markskador uppkommer.

Att komposteringsplatsen väljs så att olägenheter för närboende i form av

t.ex. lukt och flugor inte uppkommer.

Att komposten ordnas på sådant sätt att kompostering främjas bl.a. genom att

storlek och utformning på stukan anpassas så syrebrist kan undvikas.

(SJVFS

2009:82)

Begränsningar av den mängd gödsel som får tillföras

Begränsning av den mängd stallgödsel eller andra organiska gödselmedel som får

tillföras

8 § Stallgödsel eller andra organiska gödselmedel får under en femårsperiod inte

tillföras i större mängd än vad som motsvarar 22 kg totalfosfor per hektar

spridningsareal och år, räknat som ett genomsnitt för företagets hela spridningsareal

per år under perioden. Femårsperioden utgörs av en löpande sammanhängande

period om fem kalenderår.

Allmänna råd till 8 § föreskrifterna, 26 kap. 19 § miljöbalken samt 6 §

förordning ( 1998:901 ) om verksamhetsutövares egenkontroll

Mängden fosfor som utsöndras med gödseln från olika djurslag under ett år

kan bestämmas med hjälp av schablonvärden eller med hjälp av

balansberäkningar. Analyser av stallgödseln kan normalt sett inte anses vara ett

SJVFS 2011:25

9

godtagbart alternativ för att bestämma fosforutsöndringen från olika djurslag.

Schablonvärden som kan användas vid bestämning av utsöndrad mängd fosfor

med stallgödseln från olika djurslag finns i bilaga 8.

Då en balansberäkning används för att bestämma fosforinnehållet i

stallgödseln bör åtminstone fosformängderna i följande poster beaktas:

Ingående värden i balansen

Foder (även till avkomma om dessa räknas till moderdjuret)

Eventuella livdjur som köpts in och som växer till i verksamheten

Utgående värden i balansen

Levererade produkter (mjölk, kött, ägg, skinn m.m.)

Sålda liv- och utslagsdjur

Differensen mellan in- och utgående värden i balansen kan anses utgöra den

mängd fosfor som utsöndras med stallgödseln.

Som underlag till balansberäkningarna kan antingen analyser av

fosforinnehåll eller schablonvärden för innehållet av fosfor i olika fodermedel,

produkter etc. användas.

Balansberäkningar för fosforutsöndring med gödsel från djuren på företaget

bör utgå ifrån förutsättningarna i den enskilda verksamheten. Ändras

fodersammansättning eller andra produktionsförhållanden på företaget bör man

göra en ny balansräkning. Består produktionen av flera uppfödnings- eller

produktionsomgångar per år beräknas den sammanlagda fosformängden genom

att fosforutsöndringen från varje enskild omgång adderas.

Om fosforinnehållet i stallgödseln har bestämts genom balansberäkningar bör

dessa beräkningar dokumenteras. Beräkningarna bör sparas under minst sex år.

(SJVFS 2009:82)

Allmänna råd till 2 kap. 3 § miljöbalken

Åkermark som ingår i växtföljden bör markkarteras regelbundet så att markens

fosforhalt kan bedömas. Provtagningsintervallet bör anpassas till bl.a.

jordartsförhållanden, odlingens inriktning under växtföljden, utförd gödsling och

annan information som kan visa på fosfortillståndet i marken t.ex.

växtnäringsbalanser och tidigare markkarteringar. Förrådsgödsling med fosfor

bör om möjligt undvikas. På jordar med P-AL-klass III och högre bör inte mer

fosfor tillföras än vad som motsvarar den mängd som förs bort med grödan.

I odlingssystem med tillförsel av fastgödsel eller avloppsslam kan det dock

vara svårt att undvika fosforgivor som är större än den enskilda grödans aktuella

behov och vid odling av vissa fosforkrävande grödor t.ex. potatis kan det finnas

skäl att tillföra mer fosfor än vad som förs bort med grödan. Om extra fosfor har

tillförts ett visst år genom spridning av fastgödsel eller avloppsslam eller genom

gödsling till t.ex. en potatisgröda bör fosforgödslingen till efterföljande grödor

reduceras i motsvarande grad.

(SJVFS 2009:82)

9 § har upphävts genom (SJVFS 2009:82)

SJVFS 2011:25

10

Ytterligare bestämmelser för jordbruksföretag med djur

10 § Jordbruksföretag med högst tio djurenheter i genomsnitt på årsbasis omfattas

inte av 8 § vad gäller gödsel från de egna djuren.

Tillförsel av annan stallgödsel eller av andra organiska gödselmedel utöver den

gödsel som kommer från egna djur får dock inte ske i större mängd än vad som anges

i 8 §. Den spridningsareal som motsvarar de egna djuren ska först räknas bort.

Beräkning av spridningsarealen för de egna djuren ska utgå från en tillförsel som

högst får motsvara 22 kg totalfosfor per hektar och år. Fram till 1 januari 2013 får

dock beräkningen av spridningsarealen för de egna djuren ske utifrån bilaga 5, för de

djurslag som finns med i bilagan. (SJVFS 2009:82)

11 § Jordbruksföretag med i genomsnitt fler än tio djurenheter på årsbasis får fram

till den 1 januari 2013 använda sig av följande bestämmelser:

1. När det gäller djurslag som finns med i bilaga 5 får företaget på årsbasis hålla

det antal djur per hektar spridningsareal som framgår av bilagan, även om det

innebär att 8 § inte kan följas.

2. Om gödsel från djurslag som finns med i bilaga 5 förs bort från företaget får

djurantalet ökas i motsvarande grad. För att antalet djur ska få ökas då

stallgödsel förs bort ska dokumentation enligt 14 § finnas.

3. Tillförsel av annan stallgödsel eller av andra organiska gödselmedel på

företagets spridningsareal, utöver den gödsel som kommer från egna djur som

finns med i bilaga 5, får dock inte ske i större mängd än vad som anges i 8 §.

Den spridningsareal som krävs för de egna djuren enligt bilaga 5 ska först

räknas bort. (SJVFS 2010:55)

12 § De särskilda bestämmelserna i 11 § gäller dock inte för jordbruksföretag med

fler än tio djurenheter som efter den 1 januari 2006 får ett tillstånd enligt 5 §

förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd eller gör en

anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt 21 § i samma förordning om den

förändring som ligger till grund för tillståndet eller anmälan medför att antalet

djurenheter utökas i jordbruksföretaget. Dessa jordbruk ska följa bestämmelserna i

8 §.

Dokumentationskyldighet när man tar emot eller för bort stallgödsel eller andra

organiska gödselmedel

13 § På jordbruksföretag som tar emot stallgödsel eller andra organiska gödselmedel

ska dokumentation finnas över mottaget gödselslag, vilken mängd som tas emot,

vilken mängd totalfosfor den mottagna gödseln motsvarar, datum för mottagandet

samt från vem gödseln kommer. För stallgödsel kan uppgifter om vilka djurslag och

vilket antal djur gödseln kommer ifrån ersätta uppgiften om mängden totalfosfor.

Dokumentationen ska sparas och finnas tillgänglig under minst sex år.

(SJVFS

2009:82)

14 § På jordbruksföretag som för bort stallgödsel ska dokumentation finnas över

stallgödselmängden som levereras, vilka djurslag och vilket antal djur gödseln

kommer ifrån alternativt hur stor mängd totalfosfor gödseln innehåller, datum för

SJVFS 2011:25

11

leverans samt till vem gödseln levereras. Dokumentationen ska sparas och finnas

tillgänglig under minst sex år.

Jordbruksföretag med högst tio djurenheter i genomsnitt på årsbasis omfattas inte

av bestämmelserna i första stycket.

(SJVFS 2009:82)

15 § har upphävts genom (SJVFS 2009:82)

Ytterligare bestämmelser om var stallgödsel får spridas

16 § Ytterligare bestämmelser om spridning av stallgödsel finns i Statens jordbruks-

verks föreskrifter (SJVFS 1999:119) om hänsyn till natur- och kulturvärden i

jordbruket. (SJVFS 2005:74)

Stallgödsel och andra organiska gödselmedel ska fördelas över spridningsarealen

17 § Om ett jordbruksföretag tillför stallgödsel eller andra organiska gödselmedel

ska gödseln under en femårsperiod ha tillförts på hela spridningsarealen. Har

företaget tillgång till en större spridningsareal än vad som krävs för att uppfylla

bestämmelserna i 8 § behöver stallgödsel eller andra organiska gödselmedel endast

tillföras på den minsta areal som krävs för att 8 § ska kunna uppfyllas.

Femårsperioden utgörs av en löpande sammanhängande period om fem kalenderår.

Djurhållande företag med högst tio djurenheter är undantagna från kraven att

tillföra gödseln på hela spridningsarealen när det gäller gödseln från de egna djuren.

På företag med fler än tio djurenheter i genomsnitt på årsbasis och som omfattas av

bestämmelserna i 11 §, ska under en femårsperiod gödsel från de egna djuren istället

tillföras på minst den spridningsareal som behövs för djuren enligt bilaga 5.

Femårsperioden utgörs av en löpande sammanhängande period om fem kalenderår.

Vilken areal/mark får räknas in i spridningsarealen?

18 § I spridningsarealen får följande mark räknas in:

1. Åkermark inom jordbruksföretaget som är tillgänglig för spridning av

stallgödsel eller andra organiska gödselmedel.

2. Betesmark om betesdjur finns på företaget. Endast den del av betesmarken

som motsvarar betets andel av djurens foderstat får räknas in i

spridningsarealen. Beräkningen ska ske på årsbasis.

19 § Areal som ligger i träda får inte räknas in i spridningsarealen.

I spridningsarealen får inte heller räknas in åkermark där förbud mot spridning

råder eller mark där spridning är olämplig, t.ex. på grund av närhet till ytvatten eller

vattentäkt. (SJVFS 2005:74)

Ytterligare bestämmelser för känsliga områden

19 a § Inom känsliga områden får stallgödsel inte tillföras i större mängd än vad som

motsvarar 170 kg totalkväve per hektar spridningsareal och år. Kväve som förloras i

SJVFS 2011:25

12

samband med spridning får inte räknas bort från gödselns ursprungliga kväve-

innehåll. Tillförseln av stallgödsel får räknas som ett genomsnitt för företagets hela

spridningsareal. (SJVFS 2010:55)

Allmänna råd till 19 a § föreskrifterna

Vid beräkning av stallgödselns innehåll av totalkväve får den mängd kväve

som förloras i stall och vid lagring räknas bort från gödselns ursprungliga kväve-

innehåll.

Stall- och lagringsförluster samt andelen totalkväve kan för olika gödselslag

schablonmässigt uppskattas enligt bilaga 9. (SJVFS 2010:55)

19 b § Inom känsliga områden får inför höstsådd av oljeväxter högst 60 kg

lättillgängligt kväve per hektar tillföras. Inom samma områden får inför höstsådd av

övriga grödor högst 40 kg lättillgängligt kväve per hektar tillföras. Den mängd

lättillgängligt kväve som tillförs ska anpassas till grödornas behov på hösten. (SJVFS

2010:55)

Allmänna råd till 19 b § föreskrifterna

Innehåll av mängden lättillgängligt kväve i stallgödseln kan uppskattas utifrån

aktuella

schablonvärden

i

bilaga

10

eller

genom

analys

av

ammoniumkväveinnehållet i gödseln. (SJVFS 2010:55)

20 § Inom känsliga områden ska tillförseln av kväve via gödselmedel begränsas så

att den inte överstiger den mängd som för avsedd gröda kan anses vara nödvändig för

att utnyttja växtplatsens produktionsförmåga. På jordbruksföretag ska behovet av

gödselkväve för den förväntade skördenivån beräknas efter att hänsyn tagits till

stallgödselns långtidseffekt, förfruktseffekt, eventuell mulljord samt tillförsel av

stallgödsel och andra organiska gödselmedel till årets gröda.

Vid beräkning av gödslingsbehovet till en enskild gröda ska utgångspunkten vara

den förväntade skördenivån för det aktuella fältet. I beräkningen ska de ingående

posterna enligt bilaga 6 vara med. Beräkningen ska dokumenteras genom en

växtodlingsplan eller motsvarande. Beräkningen ska användas som utgångspunkt för

gödslingen. (SJVFS 2009:82)

Allmänna råd till 20 § föreskrifterna

Innehåll av mängden lättillgängligt kväve i stallgödsel kan uppskattas utifrån

aktuella schablonvärden i bilaga 10. Innehåll av mängden lättillgängligt kväve i

stallgödsel eller i andra organiska gödselmedel kan även bestämmas genom

analys av ammoniumkväveinnehållet i gödseln. I flytgödsel och urin kan

ammoniumkväveinnehållet med fördel bestämmas genom analys.

För att ta hänsyn till förfruktseffekten från föregående gröda kan värdena i

bilaga 11 användas som utgångspunkt.

För att ta hänsyn till den långsiktiga kväveverkan som regelbunden

stallgödselanvändning ger upphov till kan värdena i bilaga 12 användas som

utgångspunkt för tillämpning i öppen växtodling. (SJVFS 2010:55)

SJVFS 2011:25

13

Allmänna råd till 2 kap. 3 § miljöbalken

I områden utanför de känsliga områdena bör nedanstående beaktas vid

spridning av gödselmedel.

Tillförsel av kväve via gödselmedel bör begränsas så att den inte överstiger

den mängd som för avsedd gröda kan anses vara nödvändig för att utnyttja

växtplatsens produktionsförmåga. Vid beräkning av gödslingsbehovet till en

enskild gröda bör utgångspunkten vara den förväntade skördenivån för det

aktuella fältet. Vid beräkningen bör hänsyn tas till stallgödselns långtidseffekt,

förfruktseffekt, eventuell mulljord samt tillförsel av stallgödsel och andra

organiska gödselmedel till årets gröda.

Innehåll av mängden lättillgängligt kväve i stallgödsel kan uppskattas utifrån

aktuella schablonvärden i bilaga 10. Innehåll av mängden lättillgängligt kväve i

stallgödsel eller i andra organiska gödselmedel kan även bestämmas genom

analys av ammoniumkväveinnehållet i gödseln. I flytgödsel och urin kan

ammoniumkväveinnehållet med fördel bestämmas genom analys.

Markens kvävelevererande förmåga kan uppskattas utifrån aktuella

schablonvärden för förfrukt i bilaga 11 och långtidsverkan av stallgödsel i bilaga

12 samt jordart. (SJVFS 2010:55)

Allmänna råd till 26 kap. 19 § miljöbalken samt 6 § förordning ( 1998:901 ) om

verksamhetsutövares egenkontroll

Verksamhetsutövaren bör kunna redogöra för hur han kommit fram till

grödans kvävebehov samt vilken gödsling som genomförts.

Grödans kvävebehov bör i verksamheter med mera omfattande växtodling

lämpligen dokumenteras i en växtodlings- eller gödslingsplan eller annan skriftlig

form. Utförd gödsling bör dokumenteras i en journal där det bör framgå vilket fält

som avses, vilken areal det har, vilken gröda som såtts samt sådatum, datum för

gödselspridning samt typ och mängd av gödselmedel som spridits. Vilka grödor

som odlats och utförd gödsling bör dokumenteras för hela växtföljden och

dokumentationen bör sparas i minst sex år. (SJVFS 2009:82)

Ytterligare bestämmelser om avloppsslam

21 § Ytterligare bestämmelser om spridning av avloppsslam finns i Naturvårds-

verkets kungörelse med föreskrifter (SNFS 1994:2) om skydd för miljön, särskilt

marken, när avloppsslam används i jordbruket.

Försiktighetsmått vid spridning av gödsel

Bestämmelser som gäller i hela landet

22 § har upphävts genom (SJVFS 2009:82)

23 § Mineralgödsel som innehåller urea ska vid spridning på obevuxen mark myllas

eller brukas ned inom fyra timmar från spridningen. (SJVFS 2009:82)

SJVFS 2011:25

14

Bestämmelser som gäller utanför känsliga områden

23 a § Stallgödsel och andra organiska gödselmedel som sprids under perioden den

1 december – den 28 februari ska brukas ned inom 12 timmar. (SJVFS 2009:82)

Bestämmelser som gäller för känsliga områden

24 §4 Inom känsliga områden får inte

1. gödselmedel spridas på vattenmättad eller översvämmad mark,

2. gödselmedel spridas på snötäckt mark, eller

3. gödselmedel spridas på frusen mark. (SJVFS 2009:82)

Allmänna råd till 2 kap. 3 § miljöbalken

I områden utanför de känsliga områdena bör inte gödselmedel spridas på

snötäckt mark. Gödselmedel bör inte heller spridas på frusen mark om man kan

befara att gödsel kommer förloras genom ytavrinning vid nederbörd, tjällossning

eller snösmältning. Även risken för avrinningsförluster genom sprickor i den

frusna marken bör beaktas. (SJVFS 2009:82)

Spridning av gödselmedel bör inte ske om det på grund av markförhållandena,

t.ex. lutning, kan befaras att gödseln spolas ned i närliggande ytvatten eller

förorenar grundvatten. (SJVFS 2009:82)

I sådana områden där det förekommer varierande vattennivå bör spridning av

gödselmedel undvikas om det finns risk för förluster genom att marken

översvämmas eller blir vattenmättad. (SJVFS 2009:82)

24 a § Inom känsliga områden får gödselmedel inte spridas på jordbruksmark

närmare än två meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö.

Den gödsel som djuren själva tillför marken vid betesgång ska inte räknas in i

begreppet spridning.

(SJVFS 2009:82)

24 b § Inom känsliga områden får gödselmedel inte spridas på jordbruksmark som

gränsar till vattendrag eller sjö och där markens lutning mot vattnet överskrider

10 procent (10/100).

Den gödsel som djuren själva tillför marken vid betesgång ska inte räknas in i

begreppet spridning.

(SJVFS 2010:55)

Allmänna råd till 24 b § föreskrifterna

För att bestämma lutningen på jordbruksmark kan höjdkurvor på

Lantmäteriets Fastighetskarta användas. Vid bestämning av lutningen bör en

sträcka av minst 50 meter från vattendraget eller sjö ingå. (SJVFS 2009:82)

4 Ändringen innebär att tidigare punkterna 3 a-c har upphävts.

SJVFS 2011:25

15

25 § Inom känsliga områden får inga gödselmedel spridas under tiden den

1 november – den 28 februari. (SJVFS 2010:55)

Blekinge, Skåne och Hallands län

26 § I Blekinge, Skåne och Hallands län är spridning av stallgödsel och andra

organiska gödselmedel under tiden den 1 augusti – den 31 oktober bara tillåten i

växande gröda eller inför höstsådd av höstoljeväxter. På lerjordar är dock spridning

även tillåten inför höstsådd av annan gröda än oljeväxter. Spridning i fånggröda är

inte tillåten. (SJVFS 2009:82)

26 a § Med undantag från vad som sägs i 26 § första meningen får fasta gödselslag

spridas i både växande gröda som inte är fånggröda och på obevuxen mark under

tiden den 1 oktober – 31 oktober. Fastgödsel från fjäderfän får dock under tiden den

1 oktober – 31 oktober inte spridas på obevuxen mark. (SJVFS 2010:55)

26 b § Fram till och med den 31 december 2015 får, utöver de generella spridnings-

bestämmelserna i 26 §, fruktsaft från stärkelsetillverkning av potatis spridas på

obevuxen mark eller inför höstsådd under tiden den 1 augusti – den 31 oktober.

(SJVFS 2011:25)

Allmänna råd till 26 § föreskrifterna

Proverna

för lerhaltsbestämning

bör vara jämnt fördelade över hela företagets

åkermark eller vara anpassade efter jordartsskillnader i åkermarken.

Minst ett

jordprov för vart tredje hektar bör tas. På skiften som är mindre än tre hektar bör

dock minst ett jordprov tas. Provplatserna bör märkas ut på en karta över

jordbruksföretaget.

För bestämning av lerhalt

(<0,002 mm)

kan

sedimentationsanalys användas.

Analysen bör göras av ett ackrediterat laboratorium. Analysresultaten bör

dokumenteras.

(SJVFS 2009:82)

27 § Vid spridning av stallgödsel på obevuxen mark i Blekinge, Skåne och Hallands

län ska nedmyllning ske inom fyra timmar.

Fasta gödselslag som sprids på obevuxen mark under tiden den 1 oktober –

31 oktober ska dock brukas ned inom fyra timmar. (SJVFS 2010:55)

28 § I Blekinge, Skåne och Hallands län ska spridning av flytgödsel i växande gröda

ske med någon av följande metoder:

1. bandspridningsteknik eller annan liknande teknik som innebär att gödseln

direkt placeras på marken under växttäcket,

2. myllningsaggregat eller annan liknande teknik som innebär att gödseln

placeras direkt i marken,

3. teknik som innebär att 1 del gödsel späds ut med minst ½ del vatten före

spridningen, eller

4. teknik som innebär att spridningen följs av bevattning med minst 10

millimeter vatten. Bevattning ska påbörjas senast inom fyra timmar och vara

avslutad inom tolv timmar efter det att spridningen inleddes. Om det regnar

får regnmängden räknas från kravet på minst 10 millimeter vatten.

SJVFS 2011:25

16

De känsliga kustområdena, känsliga områden i Västra Götalands och Östergötlands

läns inland, känsliga områden kring Hjälmaren och Mälaren, Gotlands län samt

Öland

28 a § I de känsliga kustområdena, i känsliga områden i Västra Götalands och

Östergötlands läns inland, i känsliga områden kring Hjälmaren och Mälaren, i

Gotlands län samt på Öland är spridning av stallgödsel och andra organiska

gödselmedel under tiden den 1 augusti – den 31 oktober bara tillåten i växande gröda

eller inför höstsådd. Spridning i fånggröda är inte tillåten.

Den närmare indelningen av vilka delar av Sverige som tillhör de känsliga

områdena framgår av 2 §. (SJVFS 2009:82)

28 b § Med undantag från vad som sägs i 28 a § första meningen får fasta gödselslag

spridas i både växande gröda som inte är fånggröda och på obevuxen mark under

tiden den 1 oktober – 31 oktober. Fastgödsel från fjäderfän får dock under tiden den

1 oktober – 31 oktober inte spridas på obevuxen mark. (SJVFS 2010:55)

28 c § Fram till och med den 31 december 2015 får, utöver de generella spridnings-

bestämmelserna i 28 a §, fruktsaft från stärkelsetillverkning av potatis spridas på

obevuxen mark under tiden den 1 augusti – den 31 oktober. (SJVFS 2011:25)

28 d § Fasta gödselslag som sprids på obevuxen mark i de känsliga kustområdena, i

känsliga områden i Västra Götalands och Östergötlands läns inland, i känsliga

områden kring Hjälmaren och Mälaren, i Gotlands län samt på Öland under tiden den

1 oktober – 31 oktober ska brukas ned inom 12 timmar.

Den närmare indelningen av vilka delar av Sverige som tillhör de känsliga

områdena framgår av 2 §. (SJVFS 2011:25)

Allmänna råd till 2 kap. 3 § miljöbalken samt till 23 a, 27 och 28 d §§

föreskrifterna

På mark där det är möjligt att bruka ned stallgödsel bör gödseln antingen

brukas ned så snart som möjligt efter spridning eller spridas genom

myllningsteknik.

Spridning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel bör dessutom

undvikas före eller under helger om olägenheter för närboende kan befaras.

(SJVFS 2009:82)

Allmänna råd till 2 kap. 3 § miljöbalken

Spridning av gödselmedel bör ske vid en tidpunkt som medför att en så stor del

av tillförd växtnäring som möjligt tas upp av grödan.

Gödselmedel som innehåller stor andel lättillgängligt kväve (t.ex. flytgödsel

och urin) bör inte spridas under hösten i eller inför sådd av höststråsäd. Sådana

gödselmedel bör inte heller spridas under hösten inför vårsådd i Syd- och

Mellansverige.

SJVFS 2011:25

17

Flytgödsel och urin bör om möjligt spridas i växande gröda eller före sådd på

våren. Spridning inför sådd av höstoljeväxter kan också utgöra ett godtagbart

alternativ. (SJVFS 2009:82)

Brytning av vall och gröngödslingsgrödor bör göras vid en tidpunkt som

innebär att efterföljande grödor kan utnyttja de växtnäringsämnen som frigörs på

bästa sätt, och att risken för utlakning av växtnäringsämnen minimeras.

Gröngödslingsgrödor bör inte tillföras eller brukas ner inför sådd av

höststråsäd. Gröngödslingsgrödor bör istället tillföras eller brukas ner under sen

höst, alternativt vår, inför vårsådd. Tillförsel eller nedbrukning inför sådd av

höstoljeväxter kan också utgöra ett godtagbart alternativ. (SJVFS 2009:82)

Allmänna råd till 2 kap. 3 § och 26 kap. 19 § miljöbalken samt 5 § förordning

( 1998:901 ) om verksamhetsutövares egenkontroll

Gödselspridare bör regelbundet kontrolleras och justeras så att de kan sprida

gödselmedlen i avsedda mängder och med så god precision som möjligt med

hänsyn till använd teknik. Likaså bör föraren vara förtrogen med spridarens

inställningsmöjligheter och prestanda (arbetsbredd, gödselfördelning längs

kördraget m.m.) vid spridning av den aktuella gödseln. (SJVFS 2009:82)

Krav för att åkermark ska anses som höst- eller vinterbevuxen

Inledande bestämmelser

29 § I 11 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket finns

bestämmelser om att en viss andel av åkermarken i vissa områden ska vara höst–

eller vinterbevuxen.

Godkända grödor och obearbetad åkermark

30 § Godkända grödor för att åkermark ska anses som höst– eller vinterbevuxen är

1. vall,

2. höstoljeväxter,

3. höstsäd,

4. sockerbetor, fodersocker– och foderbetor, morötter, rödbetor och andra

liknande rotväxter,

5. fleråriga frukt– och bärodlingar,

6. energiskog, och

7. fånggrödor.

Grödorna ska vara sådda med en för arten och syftet med odlingen normal

utsädesmängd.

31 § Även åkermark som är obearbetad efter spannmåls– och oljeväxtodling får

räknas som höst– eller vinterbevuxen, men bara om marken är obearbetad från

axgång i spannmålsodling respektive från blomning i oljeväxtodling.

SJVFS 2011:25

18

Tidpunkt för sådd, avbruten tillväxt och bearbetning

32 § För att åkermark ska anses som höst– eller vinterbevuxen ska huvudgrödor och

sådana fånggrödor för vilka tillväxten kommer att avbrytas under efterföljande

vårsäsong sås

1. senast den 5 oktober i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar,

Gotlands och Västra Götalands län, och

2. senast den 15 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län.

33 § För att åkermark ska anses som höstbevuxen får tillväxten av vall, fleråriga

frukt– och bärodlingar, energiskog samt fånggrödor sådda före den 1 augusti

avbrytas

1. tidigast den 10 oktober i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar,

Gotlands och Västra Götalands län, och

2. tidigast den 20 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län.

Som höstbevuxen åkermark får i Blekinge, Skåne och Hallands län även räknas

fånggrödor i form av vitsenap och oljerättika sådda före den 20 augusti. Tillväxten av

vitsenap och oljerättika får avbrytas tidigast i enlighet med första stycket punkten 2.

Obearbetad åkermark efter spannmåls– och oljeväxtodling får bearbetas eller

bekämpas kemiskt tidigast vid de tidpunkter som anges i första stycket. (SJVFS

2009:82)

34 § För att åkermark ska anses som höst– eller vinterbevuxen får

1. tillväxten av fånggrödor sådda den 1 augusti eller senare avbrytas tidigast

under efterföljande vårsäsong, och

2. tillväxten av vallar och fånggrödor som innehåller mer än en fjärdedel

baljväxter med avseende på ytandelen av växttäcket avbrytas först under

efterföljande vårsäsong.

Andra bestämmelser om stallgödsel och andra organiska gödselmedel

35 § Bestämmelser som berör stallgödsel och andra organiska gödselmedel i syfte

att förhindra smittspridning finns i

1. Europaparlamentets och rådet förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21

oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav

framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och

om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska

biprodukter)5,

2. Kommissionens förordning (EU) nr 142/2011 av den 25 februari 2011 om

genomförande av Europaparlamentets och rådet förordning (EG) nr

1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav

framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och

om genomförande av rådets direktiv 97/78/EG vad gäller vissa prover och

produkter som enligt det direktivet är undantagna från veterinärkontroller vid

gränsen6,

5 EUT L 300, 14.11.2009, s. 1, Celex 32009R1069

6

EUT L 54, 26.2.2011, s. 1, Celex 32011R0142

SJVFS 2011:25

19

3. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2006:84) om befattning med

animaliska biprodukter, och införsel av andra produkter, utom livsmedel, som

kan sprida smittsamma sjukdomar till djur och människor. (SJVFS 2011:25)

Undantag

36 § Den operativa tillsynsmyndigheten får i enskilda fall medge undantag från

bestämmelserna i 23-23 a §§, 24 § 2 och 3, 25 §, 26-26 a §§, 27 §, 28 a-28 b §§ och

28 d § om omständighet har uppstått som verksamhetsutövaren varken kunnat eller

borde ha förutsett och inte heller kunnat påverka. Undantag får dock inte lämnas om

verksamhetsutövaren på egen hand kan fullgöra det som åligger honom eller henne

eller om verksamhetsutövaren kan uppdra åt någon annan att göra det.

Utöver vad som sägs i första stycket får den operativa tillsynsmyndigheten även

medge undantag från nedmyllningskravet i 27 § om det behövs på grund av särskilt

hög risk för jordflykt på våren. (SJVFS 2011:25)

37 § har upphävts genom (SJVFS 2010:55)

-------------------------

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

1. Denna författning7 träder i kraft den 1 januari 2006, då verkets föreskrifter (SJVFS

1999:79) om miljöhänsyn i jordbruket upphör att gälla.

2. Författningen ska dock inte tillämpas vad gäller 8, 10, 11 och 17 §§ på

spridningsareal som jordbruk enligt skriftligt avtal i 2 § andra stycket i den gamla

författningen har förbundit sig att upplåta till spridning av stallgödsel från ett annat

jordbruk. Avtalet måste vara ingått före den 1 januari 2006. För denna

spridningsareal ska 8, 10, 11 och 17 §§ i den nya författningen börja tillämpas när

avtalet upphör att gälla, dock senast den 1 januari 2011.

3. I den femårsperiod som anges i 8 och 17 §§ ska inte tid räknas in som föregick

ikraftträdandet av denna författning.

-------------------------

1. Denna författning8 träder i kraft den 1 januari 2006.

2. Övergångsbestämmelserna till verkets föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljö-

hänsyn i jordbruket vad avser växtnäring ska tillämpas även på denna författning.

-------------------------

Denna författning9 träder i kraft den 15 september 2006.

-------------------------

Denna författning

och de allmänna råden10 träder i kraft den 1 januari 2010.

7 SJVFS 2004:62

8 SJVFS 2005:74

9 SJVFS 2006:66

SJVFS 2011:25

20

Genom denna författning upphävs Statens jordbruksverks allmänna råd (2005:1) om

lagring och spridning av gödsel m.m.

-------------------------

Denna författning och de allmänna råden11 träder i kraft den 1 februari 2010.

-------------------------

Denna författning och de allmänna råden12 träder i kraft den 1 april 2010.

-------------------------

Denna författning och de allmänna råden13 träder i kraft den 1 januari 2011.

-------------------------

Denna författning och de allmänna råden14 träder i kraft den 1 augusti 2011.

MATS PERSSON

Mona Strandmark

(Regelenheten)

10 SJVFS 2009:82

11 SJVFS 2010:1

12 SJVFS 2010:14

13 SJVFS 2010:55

14 SJVFS 2011:25

SJVFS 2011:25

21

Bilaga 1

Känsliga områden

Av 5 § förordningen ( 1998:915 ) om miljöhänsyn i jordbruket framgår att

Stockholms, Blekinge, Skåne, Hallands och Gotlands län samt Öland ingår i

känsliga områden. Därutöver ingår följande områden i känsliga områden:

Län

Kommun

Församling, enligt 2004

års församlingsindelning

Området ingår per

den 1 januari 2006

och

därefter

i

följande församling

Uppsala

Håbo

Alla

Uppsala

Uppsala

domkyrkoförsamling

Helga Trefaldighet

Gamla Uppsala

Vaksala

Danmark

Funbo

Hagby

Ramsta

Balingsta

Västeråker

Dalby

Uppsala–Näs

Läby

Norra Hagunda

Vänge

Norra Hagunda

Åland

Norra Hagunda

Skogs–Tibble

Norra Hagunda

Järlåsa

Norra Hagunda

Jumkil

Börje

Åkerby

Bälinge

Skuttunge

Ärentuna

Björklinge

Gottsunda

Knivsta

Alla

Enköping

Alla

Södermanland

Vingåker

Alla

Nyköping

Lunda

Kiladalen

Tuna

Kiladalen

Tunaberg

Bergshammar

Kiladalen

SJVFS 2011:25

22

Nyköpings S:t Nicolai

Nyköpings Alla Helgona

församling med Svärta

Nyköpings Alla

Helgona15

Tystbergabygden

Trosa

Alla

Oxelösund

Alla

Katrineholm

Julita

Eskilstuna

Alla

Strängnäs

Alla

Östergötland

Ödeshög

Svanshals

Ödeshög

Västra Tollstad

Ödeshög

Heda

Ödeshög

Rök

Ödeshög

Norrköping

Norrköpings S:t Olai

Norrköpings Hedvig

Norrköpings Matteus

Norrköpings Östra Eneby

Norrköpings Borg

Norrköpings S:t Johannes

Styrstad

Tingstad

Kullerstad

Skärkind

Kimstad

Kvillinge

Krokek

Kvarsebo

Östra Stenby

Konungsund

Dagsberg

Furingstad

Tåby

Kuddby

Å

Östra Ny

Östra Husby

Häradshammar

Jonsberg

Rönö

Vrinnevi

Svärtinge

Söderköping

Alla

Motala

Motala

Kristberg

Borensberg

Brunneby

Borensberg

15 Församlingen har endast bytt namn.

SJVFS 2011:25

23

Klockrike

Älvestad

Fornåsa

Lönsås

Ekebyborna

Ask

Varv och Styra

Aska

Västra Stenby

Aska

Fivelstad

Aska

Vadstena

Alla

Mjölby

Högby

Mjölby

Skänninge

Skänninge-Allhelgona

Bjälbo

Allhelgona

Skänninge-Allhelgona

Järstad

Normlösa

Vallerstad

Skeppsås

Appuna

Väderstad

Hogstad

Väderstad

Väderstad

Väderstad

Kumla

Väderstad

Viby

Veta

Herrberga

Valdemarsvik Alla

Linköping

Linköpings

domkyrkoförsamling

Linköpings

domkyrkoförsamling

och Gottfridsberg16

Linköpings S:t Lars

Landeryd

Slaka

Kärna

Kaga

Ledberg

Sjögestad

Vikingstad

Västerlösa

Vikingstad

Björkeberg

Vikingstad

Rappestad

Vikingstad

Vikingstad

Vikingstad

Vreta Kloster

Vreta kloster

Flistad

Vreta kloster

Ljung

Vreta kloster

Östra Harg

16 Linköpings domkyrkoförsamling enligt 2004 års församlingsindelning har delats i dels Linköpings

domkyrkoförsamling och dels i den nybildade församlingen Gottfridsberg.

SJVFS 2011:25

24

Rystad

Törnevalla

Östra Skrukeby

Lillkyrka

Gistad

Örtomta

Askeby

Bankekind

Vårdsberg

Linköpings Berga

Linköpings Johannelund

Linköpings Skäggetorp

Linköpings Ryd

Kalmar

Torsås

Torsås

Söderåkra

Kalmar

Alla

Nybro

S:t Sigfrid

Nybro-S:t Sigfrid

Mönsterås

Alla

Oskarshamn

Oskarshamn

Döderhult

Misterhult

Västervik

Hjorted

Västrum

Gladhammar-Västrum

Gladhammar

Gladhammar-Västrum

Hallingeberg

Törnsfall

Gamleby

Odensvi

Lofta

Loftahammar

Överum

Ukna

Västra Ed

Västervik

Västra Götaland Härryda

Landvetter

Råda

Partille

Alla

Öckerö

Öckerö

Stenungsund

Alla

Tjörn

Alla

Orust

Alla

Sotenäs

Alla

Munkedal

Alla

Tanum

Tanum

Lur

Kville

Fjällbacka

SJVFS 2011:25

25

Bottna

Svenneby

Färgelanda

Alla

Ale

Alla

Grästorp

Alla

Essunga

Alla

Mellerud

Alla

Lilla Edet

Alla

Vara

Alla

Götene

Alla

Töreboda

Töreboda

Fredsberg

Bäck

Fägre

Göteborg

Alla

Mölndal

Alla

Kungälv

Alla

Lysekil

Alla

Uddevalla

Alla

Strömstad

Alla

Vänersborg

Alla

Trollhättan

Alla

Mariestad

Alla

Lidköping

Alla

Skara

Alla

Skövde

Alla

Tidaholm

Valstad

Dimbo-Ottravad

Varv

Acklinga

Hömb

Kungslena-Hömb

Kungslena

Kungslena-Hömb

Fröjered

Tidaholm

Baltak

Falköping

Falköping

Falköping

Friggeråker

Hällestad-Trävattna

Floby

Floby

Floby

Sörby

Floby

Gökhem

Ullene

Floby

Vilske-Kleva

Marka

Göteve

Floby

Luttra

Falköping

Karleby

SJVFS 2011:25

26

Åsle

Tiarp

Mularp

Slöta

Skörstorp

Högstena

Dala

Borgunda

Stenstorp

Stenstorp

Brunnhem

Stenstorp

Segerstad

Hornborga

Södra Kyrketorp

Stenstorp

Valtorp

Hornborga

Håkantorp

Hornborga

Torbjörntorp

Gudhem

Gudhem

Östra Tunhem

Gudhem

Ugglum

Gudhem

Bjurum

Gudhem

Broddetorp

Hornborga

Örebro

Lekeberg

Hidinge

Knista

Knista

Knista

Kräcklinge

Edsberg

Hackvad

Edsberg

Edsberg

Edsberg

Hallsberg

Hallsberg

Viby

Sköllersta

Örebro

Alla

Kumla

Alla

Västmanland

Kungsör

Alla

Hallstahammar Alla

Västerås

Alla

Köping

Köping

Himmeta–Bro

Kolsva

Odensvi

Munktorp

Arboga

Alla

(SJVFS 2006:66)

SJVFS 2011:25

27

Bilaga 2

Kustområden som hör till känsliga områden enligt 5 § 1 förordningen om

miljöhänsyn i jordbruket

Län

Kommun

Församling, enligt 2004

års församlingsindelning

Området ingår per

den 1 januari 2006

och

därefter

i

följande församling

Stockholm

Vallentuna

Vada

Össeby

Össeby–Garn

Össeby

Angarn

Össeby

Österåker

Alla

Värmdö

Alla

Huddinge

Alla

Botkyrka

Grödinge

Tumba

Botkyrka

Haninge

Alla

Tyresö

Alla

Täby

Alla

Danderyd

Alla

Stockholms

stad

Alla

Södertälje

Södertälje–Tveta

Östertälje

Överjärna

Ytterjärna

Hölö

Mörkö

Västertälje

Nacka

Alla

Sundbyberg

Alla

Solna

Alla

Lidingö

Alla

Vaxholm

Alla

Norrtälje

Norrtälje–Malsta

Björkö–Arholma

Väddö

Singö

Häverö-Singö

Häverö

Häverö-Singö

Edebo

Ununge

Skederid

Husby–Sjuhundra

Lohärad

Estuna

Estuna och

Söderby-Karl

SJVFS 2011:25

28

Söderby–Karl

Estuna och

Söderby-Karl

Roslags–Bro

Vätö

Rådmansö

Frötuna

Blidö

Länna

Riala

Nynäshamn

Alla

Södermanland

Nyköping

Lunda

Kiladalen

Tuna

Kiladalen

Tunaberg

Bergshammar

Kiladalen

Nyköpings S:t Nicolai

Nyköpings Alla Helgona

församling med Svärta

Nyköpings Alla

Helgona17

Tystbergabygden

Trosa

Alla

Oxelösund

Alla

Östergötland

Norrköping

Kvarsebo

Krokek

Kvillinge

Norrköpings Östra Eneby

Norrköpings Hedvig

Styrstad

Dagsberg

Östra Stenby

Konungsund

Furingstad

Tåby

Kuddby

Östra Husby

Häradshammar

Jonsberg

Rönö

Östra Ny

Å

Svärtinge

Söderköping

Skönberga

Söderköping

S:t Anna

Valdemarsvik Alla

Kalmar

Torsås

Torsås

Söderåkra

Kalmar

Alla

Nybro

S:t Sigfrid

Nybro-S:t Sigfrid

Mönsterås

Alla

17 Församlingen har endast bytt namn.

SJVFS 2011:25

29

Oskarshamn

Oskarshamn

Döderhult

Misterhult

Västervik

Hjorted

Västrum

Gladhammar-Västrum

Gladhammar

Gladhammar-Västrum

Hallingeberg

Törnsfall

Gamleby

Odensvi

Lofta

Loftahammar

Överum

Ukna

Västra Ed

Västervik

Västra Götaland Härryda

Landvetter

Råda

Partille

Alla

Öckerö

Öckerö

Stenungsund

Alla

Tjörn

Alla

Orust

Alla

Sotenäs

Alla

Munkedal

Alla

Tanum

Tanum

Lur

Kville

Fjällbacka

Bottna

Svenneby

Göteborg

Alla

Mölndal

Alla

Kungälv

Alla

Lysekil

Alla

Uddevalla

Alla

Strömstad

Alla

(SJVFS 2006:66)

SJVFS 2011:25

30

Bilaga 3

Känsliga områden enligt 5 § 2 förordningen om miljöhänsyn i jordbruket

Vilka delar av Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Västra Götalands,

Örebro och Västmanlands län som tillhör känsliga områden enligt 5 § 2

förordningen om miljöhänsyn i jordbruket.

Län

Kommun

Församling, enligt 2004

års församlingsindelning

Området ingår per

den 1 januari 2006

och

därefter

i

följande församling

Uppsala

Håbo

Alla

Uppsala

Uppsala

domkyrkoförsamling

Helga Trefaldighet

Gamla Uppsala

Vaksala

Danmark

Funbo

Hagby

Ramsta

Balingsta

Västeråker

Dalby

Uppsala–Näs

Läby

Norra Hagunda

Vänge

Norra Hagunda

Åland

Norra Hagunda

Skogs–Tibble

Norra Hagunda

Järlåsa

Norra Hagunda

Jumkil

Börje

Åkerby

Bälinge

Skuttunge

Ärentuna

Björklinge

Gottsunda

Knivsta

Alla

Enköping

Alla

Södermanland

Vingåker

Alla

Katrineholm

Julita

Eskilstuna

Alla

Strängnäs

Alla

Östergötland

Ödeshög

Svanshals

Ödeshög

Västra Tollstad

Ödeshög

SJVFS 2011:25

31

Heda

Ödeshög

Rök

Ödeshög

Motala

Motala

Kristberg

Borensberg

Brunneby

Borensberg

Klockrike

Älvestad

Fornåsa

Lönsås

Ekebyborna

Ask

Varv och Styra

Aska

Västra Stenby

Aska

Fivelstad

Aska

Vadstena

Alla

Mjölby

Högby

Mjölby

Skänninge

Skänninge-Allhelgona

Bjälbo

Allhelgona

Skänninge-Allhelgona

Järstad

Normlösa

Vallerstad

Skeppsås

Appuna

Väderstad

Hogstad

Väderstad

Väderstad

Väderstad

Kumla

Väderstad

Viby

Veta

Herrberga

Linköping

Linköpings

domkyrkoförsamling

Linköpings

domkyrkoförsamling

och Gottfridsberg18

Linköpings S:t Lars

Landeryd

Slaka

Kärna

Kaga

Ledberg

Sjögestad

Vikingstad

Västerlösa

Vikingstad

Björkeberg

Vikingstad

Rappestad

Vikingstad

Vikingstad

Vikingstad

Vreta Kloster

Vreta Kloster

Flistad

Vreta Kloster

Ljung

Vreta Kloster

18 Linköpings domkyrkoförsamling enligt 2004 års församlingsindelning har delats i dels Linköpings

domkyrkoförsamling och dels i den nybildade församlingen Gottfridsberg.

SJVFS 2011:25

32

Östra Harg

Rystad

Törnevalla

Östra Skrukeby

Lillkyrka

Gistad

Örtomta

Askeby

Bankekind

Vårdsberg

Linköpings Berga

Linköpings Johannelund

Linköpings Skäggetorp

Linköpings Ryd

Norrköping

Norrköpings S:t Olai

Norrköpings Matteus

Norrköpings Borg

Norrköpings S:t Johannes

Tingstad

Kullerstad

Skärkind

Kimstad

Vrinnevi

Söderköping

S:t Laurentii

Söderköping

Drothem

Söderköping

Västra Husby

Gårdeby

Östra Ryd

Västra Götaland Färgelanda

Alla

Ale

Alla

Grästorp

Alla

Essunga

Alla

Mellerud

Alla

Lilla Edet

Alla

Vara

Alla

Götene

Alla

Töreboda

Töreboda

Fredsberg

Bäck

Fägre

Vänersborg

Alla

Trollhättan

Alla

Mariestad

Alla

Lidköping

Alla

Skara

Alla

Skövde

Alla

Tidaholm

Valstad

Dimbo-Ottravad

Varv

SJVFS 2011:25

33

Acklinga

Hömb

Kungslena-Hömb

Kungslena

Kungslena-Hömb

Fröjered

Tidaholm

Baltak

Falköping

Falköping

Falköping

Friggeråker

Hällestad-Trävattna

Floby

Floby

Floby

Sörby

Floby

Gökhem

Ullene

Floby

Vilske-Kleva

Marka

Göteve

Floby

Luttra

Falköping

Karleby

Åsle

Tiarp

Mularp

Slöta

Skörstorp

Högstena

Dala

Borgunda

Stenstorp

Stenstorp

Brunnhem

Stenstorp

Segerstad

Hornborga

Södra Kyrketorp

Stenstorp

Valtorp

Hornborga

Håkantorp

Hornborga

Torbjörntorp

Gudhem

Gudhem

Östra Tunhem

Gudhem

Ugglum

Gudhem

Bjurum

Gudhem

Broddetorp

Hornborga

Örebro

Lekeberg

Hidinge

Knista

Knista

Knista

Kräcklinge

Edsberg

Hackvad

Edsberg

Edsberg

Edsberg

Hallsberg

Hallsberg

Viby

Sköllersta

Örebro

Alla

Kumla

Alla

Västmanland

Kungsör

Alla

SJVFS 2011:25

34

Hallstahammar Alla

Västerås

Alla

Köping

Köping

Himmeta–Bro

Kolsva

Odensvi

Munktorp

Arboga

Alla

(SJVFS 2006:66)

SJVFS 2011:25

35

Bilaga 4

Områden som är att anse som slättbygder i Värmlands, Örebro och

Västmanlands län enligt 5 d § föreskrifterna

Län

Kommun

Församling, enligt 2004

års församlingsindelning

Området ingår per

den 1 januari 2006

och

därefter

i

följande församling

Värmland

Kil

Stora Kil

Frykerud

Hammarö

Hammarö

Forshaga

Forshaga

Nedre Ullerud

Ullerud

Grums

Grums

Borgvik

Ed

Karlstad

Karlstads domkyrko-

församling

Norrstrand

Östra Fågelvik

Väse-Fågelvik

Väse

Väse-Fågelvik

Nyed

Alster-Nyedsbygden

Alster

Alster-Nyedsbygden

Grava

Nor

Nor-Segerstad

Segerstad

Nor-Segerstad

Västerstrand

Kristinehamn

Alla

Säffle

Säffle

Tveta

Bro

Botilsäter

Ölserud

Millesvik

Eskilsäter

Ny–Huggenäs

Gillberga

Kila

Örebro

Lekeberg

Hidinge

Knista

Knista

Knista

Kräcklinge

Edsberg

Hackvad

Edsberg

Edsberg

Edsberg

Hallsberg

Hallsberg

Viby

Sköllersta

SJVFS 2011:25

36

Örebro

Örebro Nikolai

Örebro Olaus Petri

Längbro

Almby

Mosjö

Täby

Tysslinge

Axberg

Asker

Stora Mellösa

Norrbyås

Gällersta-Norrbyås

Gällersta

Gällersta-Norrbyås

Glanshammar

Mikael

Adolfsberg

Kumla

Alla

Lindesberg

Näsby

Fellingsbro

Västmanland

Kungsör

Alla

Hallstahammar Alla

Västerås

Alla

Sala

Alla

Köping

Köping

Himmeta–Bro

Kolsva

Odensvi

Munktorp

Arboga

Alla

(SJVFS 2010:1)

SJVFS 2011:25

37

Bilaga 5

Högsta antalet djur som får hållas per hektar tillgänglig spridningsareal för

olika djurslag

Djurslag

Djur/hektar

Kor för mjölkproduktion (även sinkor och utslagskor)

1,6

Kor huvudsakligen för uppfödning av kalvar (amkor och dikor)

2,3

Kvigor, tjurar och stutar 1 år och däröver

4,6

Kalvar under 1 år

5,8

Får och getter

15

Suggor i produktion

2,2

Slaktsvin

10,5

Värphöns

100

Värphöns i bur (tillsats av fytas i fodret)

165

Värphöns i frigående (tillsats av fytas i fodret)

150

Unghöns

250

Unghöns (tillsats av fytas i fodret)

365

Slaktkycklingar

470

Kalkoner, ankor och gäss

140

Hästar

3

Minkar, avelshonor

50

(SJVFS 2006:66)

SJVFS 2011:25

38

Bilaga 6

Beräkning av gödslingsbehovet av kväve

Poster

Kg kväve per hektar

Gödselgiva för aktuell gröda vid den förväntade

skördenivån

För att kunna skatta möjlig skördenivå ska historiska

skördeuppgifter användas eller göras med utgångspunkt

från markbeskaffenhet (jordart, markförhållanden), klimat,

möjlighet till bevattning, markanvändning,

jordbruksmetoder och normal tidpunkt för sådd.

……………

Gör justering genom avdrag för följande:

Nettomineralisering av markens förråd av

organiskt kväve genom

- Stallgödselns långtidseffekt*

- ……………

- Förfruktseffekt från föregående gröda

Hänsyn tas även till kväveverkan från gröngödslings- och

fånggrödor

- ……………

- Mulljord

- ……………

Planerad tillförsel av stallgödsel och andra

organiska gödselmedel till årets gröda

Kväveverkan från dessa gödselmedel ska värderas med

hänsyn till gödselslag, mängd, spridningsteknik och

spridningstidpunkt.

- ……………

Årets beräknade behov av mineralgödselkväve

eller annan kompletteringsgödsling med kväve

= ……………

*Vid beräkning av gödslingsbehovet till vall behöver inte hänsyn tas till stallgödselns långtidseffekt.

(SJVFS 2010:55)

SJVFS 2011:25

39

Bilaga 7

Allmänna råd till 6 § förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket samt 4 a §

Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket

vad avser växtnäring

Schablonvärden för producerad mängd gödsel (inkl nederbörd) för olika

djurslag och olika lagringstider, m3

Djurslag

Fastgödsel a)

Urin + gödselvatten

Flytgödsel

Beräkningsenhet

Lagringstid, mån

Lagringstid, mån

Lagringstid, mån

6

8

10

12

6

8

10

12

6

8

10

12

Mjölkko, 6 000 kg mjölk/år

6,8 9,0 11,3 13,6

4,8 6,5 8,1

9,7

12,5 16,6 20,8 24,9

Mjölkko, 8 000 kg mjölk/år

7,1 9,4 11,8 14,2

5,1 6,7 8,4

10,1 13,0 17,4 21,7 26,1

Mjölkko, 10 000 kg mjölk/år

7,2 9,6 12,0 14,4

5,1 6,9 8,6

10,3 13,3 17,7 22,1 26,5

Kviga/stut < 1 år

1,8 2,4 3,0

3,6

1,3 1,7 2,2

2,6

3,0 4,0 5,0

6,0

Kviga/stut > 1 år

2,9 3,9 4,9

5,9

2,4 3,2 4,0

4,8

5,2 6,9 8,6 10,3

Gödtjur, 1-12 mån

1,9 2,6 3,2

3,9

1,5 1,9 2,4

2,9

3,3 4,4 5,5

6,6

Vallfodertjur, 1-16 mån

2,5 3,4 4,2

5,1

2,1 2,8 3,5

4,2

4,5 6,0 7,6

9,1

Betestjur, 1-18 mån

3,0 4,0 5,0

6,0

2,5 3,4 4,2

5,1

5,3 7,1 8,9 10,7

Diko, 6 mån stallperiod

3,9

2,2

6,1

Sugga i produktion

1,5 2,0 2,5

3,0

3,0 4,0 5,0

6,0

3,9 5,2 6,5

7,8

Suggplats i satellit, 16 v system

1,5 2,1 2,6

3,1

3,3 4,4 5,5

6,6

3,8 5,0 6,3

7,6

Suggplats i suggnav

0,6 0,8 1,0

1,3

1,1 1,5 1,9

2,3

1,6 2,1 2,7

3,2

Slaktsvin, 3,0 omg/år

0,35 0,47 0,58 0,69

1,0 1,3 1,6

2,0

1,3 1,8 2,2

2,6

Värphöns, 100 st

1,9 2,6 3,2

3,9

4,8 6,4 8,0

9,6

Unghöns, 100 st, 2,2 omg/år

0,6 0,8 1,0

1,2

Djupströgödsel b)

Lagringstid, mån

6

8

10

12

Slaktkycklingar 100 st, 7,0 omg/år 0,7 0,9 1,2 1,4

Kalkon, 100 st, 2,3 omg/år

1,7 2,3 2,8 3,4

Häst

5,0 6,6 8,3 9,9

Får, 6 mån stallperiod

0,8

Mjölkko, 8000 kg mjölk/år

15

20 25

30

Kviga/stut, < 1 år

3,4 4,5 5,6 6,7

Kviga/stut, > 1 år

6

8

10

12

Sugga i produktion

4,4 5,8 6,3 8,7

a) Volymvikten för fastgödsel, ton/m3: nöt, sugga och slaktsvin 0,75 ton/m3; värphöns och unghöns

0,9 ton/m3.

b) Volymvikten för djupströgödsel, ton/m3: 0,5 ton/m3.

I ovanstående schablonvärden har träck- och urinproduktion, strötillsats,

omsättningsförluster, rengöringsvatten samt vattenspill summerats. Tillskottet som

kommer från nederbörd har beräknats utifrån 300 mm, 3 m lagringsdjup i flytgödsel-

och urinbehållare och efter 1 m lagringshöjd för fastgödsel. Utöver angiven

vattentillsats tillkommer diskvatten för mjölkkor. Denna mängd kan skattas till

storleksordningen 200 liter per månad och mjölkko.

Om gödselvårdsanläggningen har tak, från vilket nederbörden avleds, minskar

uppsamlingsbehovet för nederbörd. Tak över flytgödsel- och urinbehållare kan

schablonmässigt sägas minska lagringsbehovet med 10 % respektive 5 %. Tak över

SJVFS 2011:25

40

gödselplattan minskar schablonmässigt lagringsbehovet av urin vid nötkreaturs-

hållning med ca 40 % och vid svinhållning med ca 20 %.

Torrsubstanshalterna (ts-halt) i beräkningen är för flytgödsel från nötkreatur 9 %,

slaktsvin 6 %, suggor 8 % och sinsuggor 10 %. Om ts-halten avviker från de halter

som schablonvärdena utgått från påverkas såväl lagringsbehov som växtnäringshalt.

Om mer vätska tillförs flytgödseln än vad som antagits sjunker ts-halten och därmed

ökar behovet av lagringskapacitet. Hålls en högre ts-halt i gödseln än vad som

angivits i beräkningen är lagringsbehovet överskattat.

(SJVFS 2010:55)

SJVFS 2011:25

41

Bilaga 8

Allmänna råd till 8 § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om

miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring

Schablonvärden för fosforutsöndring från olika djurslag

Djurslag och produktionsform

Utsöndrad mängd

fosfor per år (kg)

Fjäderfä

Slaktkyckling, 7 omgångar per år, per plats

(tillsats av fytas i fodret)

0,057

Värphöns, inredda burar, per plats

(tillsats av fytas i fodret)

0,13

Värphöns, på golv eller gräs, per plats

(tillsats av fytas i fodret)

0,15

Unghöns, 0-16 v., 2,2 omgångar per år, per plats

(tillsats av fytas i fodret)

0,059

Kalkon (ankor och gäss), per plats

0,24

Svin

Slaktsvin, 3 omgångar per år, per plats

2,3

Slaktsvin, 3,5 omgångar per år, per plats

2,7

Sugga i traditionell produktion, 2,2 grisningar per

år

10,3

Suggring, nav, utplacering i satellit 3 v. innan

grisning, per sugga

4,2

Suggring, nav, utplacering i satellit 7 v. innan

grisning, per sugga

3,1

Suggring, satellit, utplacering 3 v. före grisning,

per plats med 3,26 grisningar per år

9,1

Suggring, satellit, utplacering 7 v. före grisning,

per plats med 3,26 grisningar per år

10,7

Nöt

Mjölkko 6 000 kg mjölk/år

14,9

Mjölkko 8 000 kg mjölk/år

15,9

Mjölkko 10 000 kg mjölk/år

17,4

Mjölkko 12 000 kg mjölk/år

19,1

Kviga och stut, 1-12 mån

3,1

Tjur under 1 år

5,0

Kvigor, tjurar och stutar 1 år och däröver

8,0

Diko eller amko

12,0

Häst

Häst

8,9

Häst, ponny (300 kg)

6,4

SJVFS 2011:25

42

Djurslag och produktionsform

Utsöndrad mängd

fosfor per år (kg)

Får och get

Får (tacka med 1,8 lamm)

1,5

Get 800 kg mjölk

1,7

Övrigt

Kanin, avelshona inklusive 32 ungar per år (även

chinchilla)

1,6

Avelshona mink, inkluderar del av hane

samt 4,5 –5 valpar per år

1,1

Struts för köttproduktion

3,9

(SJVFS 2010:55)

SJVFS 2011:25

43

Bilaga 9

Allmänna råd till 19 a § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om

miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring

Schablonvärden för kväveinnehåll och förluster

Kg kväve per djurplats och år

Djurslag/gödselhantering

utsöndring/

förluster stall/

kvar efter

totalkväve

lagring

lagring

Fjäderfä

Slaktkyckling,

djupströgödsel, 7 omg/år

0,28

0,05

0,23

Värphöns, bur 60 v.

kletgödsel

0,52

0,09

0,43

Värphöns, golv 60 v.

kletgödsel

0,6

0,14

0,46

Unghöns, 0-16 v.

djupströgödsel, 2,2 omg/år

0,22

0,08

0,14

Svin

Slaktsvin, 28,5-110 kg

flytgödsel, 3 omg/år

11

1,9

9,1

Sugga,

flytgödsel, 2,2 grisningar/år

36

6,3

30

Sugga,

fastgödsel, 2,2 grisningar/år

21

6

15

Sugga,

urin, 2,2 grisningar/år

15

4

11

Sinsuggor i suggnav 3 v,

flytgödsel, 3,1 omg/år

22

3,6

18

Suggor i satellit inkl. smågris

3 v till 28,5 kg,

flytgödsel, 3,26 omg/år

30

5

25

Nöt

Mjölkko 8 000 kg mjölk/år,

flytgödsel

117

12

105

Mjölkko 8 000 kg mjölk/år,

fastgödsel

71

17

54

Mjölkko 8 000 kg mjölk/år,

urin

46

11

35

Mjölkko 10 000 kg mjölk/år,

flytgödsel

139

14

125

Mjölkko 10 000 kg mjölk/år,

fastgödsel

85

20

65

Mjölkko 10 000 kg mjölk/år,

urin

54

13

41

Mjölkko 12 000 kg mjölk/år,

flytgödsel

145

14

131

Kviga, stut 1-12 mån,

flytgödsel

22

1,5

21

Tjur < 1 år,

flytgödsel

34

2,3

32

SJVFS 2011:25

44

Kg kväve per djurplats och år

Djurslag/gödselhantering

utsöndring/

förluster stall/

kvar efter

totalkväve

lagring

lagring

Kviga, tjur och stut >1 år,

flytgödsel

47

3,3

44

Diko, totalt 12 mån,

djupströgödsel

69

30

39

Diko, totalt 12 mån,

flytgödsel

63

4,3

59

Häst

Häst, 500 kg, tävling,

fastgödsel

61

26

35

Häst, 500 kg, fritid,

fastgödsel

48

20

28

Häst, ponny (300 kg),

fastgödsel

33

14

19

Får

Får + 1,8 lamm,

djupströgödsel

14

6,4

7,6

(SJVFS 2010:55)

SJVFS 2011:25

45

Bilaga 10

Allmänna råd till 2 kap. 3 § miljöbalken, samt 19 b och 20 §§ Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring

Schablonvärden för innehåll av lättillgängligt kväve i stallgödsel,

kg per 10 ton gödsel

Gödseltyp

Lättillgängligt kväve,

kg per 10 ton gödsel

Fastgödsel, nöt

10

Fastgödsel, svin

10

Fastgödsel, höns

70

Fastgödsel slaktkycklingar

100

Fastgödsel, häst

5

Djupströgödsel, nöt

5

Djupströgödsel, svin

5

Urin, nöt, täckt behållare

25

Urin, svin, täckt behållare

15

Flytgödsel, nöt, 9 % torrsubstanshalt

15

Flytgödsel, svin, 8 % torrsubstanshalt

30

Flytgödsel, svin, 6 % torrsubstanshalt

20

I tabellvärdet för slaktkycklinggödsel har även hänsyn tagits till att en del av urinsyran i gödseln

omvandlas till lättillgängligt kväve. Det betyder att innehållet av lättillgängligt kväve som kommer

grödorna tillgodo blir större i denna gödsel än vad en analys visar.

I tabellvärdet för nötgödsel har även hänsyn tagits till att en del av det lättillgängliga kvävet i samband

med omsättningen byggs in i det organiska substansen i marken. Det betyder att innehållet av

lättillgängligt kväve som kommer grödorna tillgodo blir mindre i denna gödsel än vad en analys visar.

(SJVFS 2010:55)

SJVFS 2011:25

46

Bilaga 11

Allmänna råd till 2 kap. 3 § miljöbalken samt 20 § Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring

Olika grödors förfruktseffekt uttryckta som kväveefterverkan, kg kväve/ha.

Förfrukt

Eftergröda

Kväveefterverkan,

kg N/ha

Korn, höstsäd

Höstvete

Vårsäd

0

0

Havre

Höstvete

Vårvete

0

0

Gräsvall

Höstvete

Vårsäd

15

15

Blandvall

Höstvete

Vårsäd

40

40

Foderärter

Höstvete

Vårsäd

35

25

Åkerbönor

Höstvete

Vårsäd

25

25

Höstraps

Höstvete

40

Våroljeväxter

Höstvete

Vårsäd

20

20

Sockerbetor

Höstvete

Vårsäd

25

20

Potatis

Vårsäd

Höstsäd

0

0

Stubbträda

Höstvete

Vårsäd

20

10

Utgångspunkten för värdena är att förfruktsvärdet av höstsäd och korn är satt till noll.

Övriga förfrukters inverkan på eftergrödan är angiven som skillnad i förhållande till höstsäd och korn.

Förfruktseffekt uttryckta som kväveefterverkan i kg kväve/ha efter fånggrödor

och mellangrödor samt gröngödslingsvallar

Grödtyp

Kväveefterverkan, kg kväve/ha

Fånggrödor eller mellangrödor

insådda i vår- eller höstsäd

Höstplöjning

Vårplöjning

Rajgräs

0

0

Rödklöver

25

35

Vitklöver

30

35

Rödklöver och rajgräs i blandning

15

10

Gröngödslingsvall

Tidig höstplöjning

och höstsådd

Sen höstplöjning

eller vårplöjning

och vårsådd

Rödklöver, alsikeklöver

60

70

Rödklöver+gräs

40

50

Vitklöver

70

80

SJVFS 2011:25

47

Vitklöver+gräs

50

60

Rajgräs

0

0

(SJVFS 2010:55)

SJVFS 2011:25

48

Bilaga 12

Allmänna råd till 2 kap. 3 § miljöbalken samt 20 § Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring

Långsiktig kväveverkan av stallgödsel efter minst 30 års djurhållning med

angivet djurantal

Antal djurplatser/ha för att uppnå den långsiktiga kväveverkan i

kg kväve per ha, som anges i kolumnen längst till vänster i tabellen

Kg

N/ha

Mjölkko

Kalv,

1-6 mån

Övriga

nöt-

kreatur

Sugga i

produktion

Slakt-

svin

Värp-

höns

Slakt-

kyckling

4

0,2

1,1

0,5

0,7

2,7

40

80

8

0,4

2,3

1,1

1,3

5,3

80

160

12

0,6

3,4

1,6

2,0

8,0

120

240

16

0,8

4,6

2,1

2,7

10,7

160

320

20

1,0

5,7

2,7

3,3

13,3

200

400

24

1,2

6,8

3,2

4,0

16,0

240

480

(SJVFS 2010:55)