SJVFS 2012:18
Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan
Statens jordbruksverks
författningssamling
Statens jordbruksverk
551 82 Jönköping
Tfn 036-15 50 00
www.jordbruksverket.se
ISSN 1102-0970
SJVFS 2012:18
Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks före-
skrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av växtsorter i
den svenska sortlistan;
Utkom från trycket
den 3 september 2012
Omtryck
beslutade den 30 augusti 2012.
Statens jordbruksverk föreskriver1, med stöd av 10 § utsädesförordningen
(2000:1330), att bilagorna 1 och 2 i verkets föreskrifter (SJVFS 2001:33) om
intagning av växtsorter i den svenska sortlistan2 ska ha följande lydelse.
Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då
denna författning träder i kraft.
Grundläggande bestämmelser
1 § Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om Statens jordbruksverks prövning
och godkännande av växtsorter, av de i bilaga 1 till utsädesförordningen (2000:1330)
angivna arterna av lantbruks- och köksväxter, för intagning i den officiella svenska
sortlistan.
Bestämmelser om godkännande av bevarandesorter av lantbruksväxter för
intagning i den officiella svenska sortlistan finns i Statens jordbruksverks föreskrifter
(SJVFS 2009:66) om godkännande av bevarandesorter av lantbruksväxter och om
produktion och saluföring av utsäde av sådana sorter.
Sorter (inavelslinjer och hybrider) som uteslutande är avsedda som komponenter
till hybridsorter behöver endast godkännas för intagning i sortlistan, om utsäde av
dessa sorter ska saluföras under sin sortbenämning.
Jordbruksverket kan besluta om intagning i sortlistan även av sorter av andra arter
än de som anges i första stycket. (SJVFS 2009:86).
Ansökan
2 § En ansökan om intagning i sortlistan ska ges in till Jordbruksverket, som föran-
staltar om provning i enlighet med 4 och 6 §§. Ansökan ska göras på ett formulär
som tillhandahålls av Jordbruksverket. Den ska vara Jordbruksverket tillhanda senast
vid den tidpunkt som fastställs av verket.
Vid ansökan om intagning i sortlistan ska även ett förslag till sortbenämning
lämnas in.
1 K
ommissionens direktiv 2003/90/EG av den 6 oktober 2003 om tillämpningsföreskrifter för artikel 7 i rådets direktiv
2002/53/EG vad gäller vilka egenskaper som minst skall ingå i undersökningar samt minimikraven för utförandet av
undersökningar av vissa sorter av arter av lantbruksväxter (EUT L 254, 8.10.2003, s. 7, Celex 32003L0090), senast ändrat
genom kommissionens direktiv 2012/8/EU av den 2 mars 2012 (EUT L 64, 3.3.2012, s. 9, Celex 32012L008), kommissionens
direktiv 2003/91/EG av den 6 oktober 2003 om tillämpningsföreskrifter för artikel 7 i rådets direktiv 2002/55/EG vad gäller
vilka egenskaper som minst skall ingå i undersökningar samt minimikraven för utförandet av undersökningar av vissa sorter av
arter av köksväxter (EUT L 254, 8.10.2003, s. 11, Celex 32003L0091), senast ändrat genom kommissionens direktiv
2011/68/EU av den 1 juli 2011(EUT L 175, 2.7.2011, s. 17, Celex 32011L0068 ).
2
Författningen senast omtryckt SJVFS 2011:47.
SJVFS 2012:18
2
Av ansökan ska framgå om en ansökan om godkännande har gjorts även i ett
annat EES-land3 eller i Schweiz. I sådant fall ska detta land anges liksom om
ansökan bifallits där. (SJVFS 2005:88).
Förutsättningar för godkännande
3 § Jordbruksverket fattar beslut om godkännande av en sort för intagning i sort-
listan på grundval av resultat från officiell provning enligt 4 och 6 §§, inhämtande av
uppgifter om tillstånd för utsläppande på marknaden enligt 9 §, godkännande för
användning som livsmedel eller foder enligt 10 § andra stycket samt om sorten har
en sortbenämning som efter kungörande kan godkännas av Jordbruksverket i enlighet
med 11 §. (SJVFS 2005:88).
4 § En sort kan godkännas för intagning i sortlistan om:
1. Sorten är särskiljbar, vilket betyder att den, oavsett om det ursprungliga materi-
alet från vilken den framställts uppkommit genom naturligt urval eller genom växt-
förädlingsarbete, klart går att skilja, med avseende på ett eller flera viktiga känne-
tecken, från alla andra sorter som är kända inom EES eller Schweiz enligt definition-
en i 5 §. Kännetecknen hos en sort ska vara klart identifierbara och möjliga att be-
skriva noggrant. Om det vid Jordbruksverkets prövning visar sig att två eller flera
anmälda sorter inte är särskiljbara från varandra ska den sort, för vilken ansökan först
har givits in, ha företräde.
2. Sorten är tillräckligt enhetlig, vilket betyder att de plantor den består av, med
mycket få avvikelser, är likartade eller genetiskt identiska vad beträffar alla i sam-
manhanget väsentliga kännetecken. Hänsyn ska härvid tas till växtarters skilda re-
produktionssystem.
3. Sorten är stabil, vilket betyder att den efter upprepad förökning i enlighet med
den av förädlaren angivna förökningsmetoden, i fråga om sina väsentliga känne-
tecken fortsatt överensstämmer med sortbeskrivningen. (SJVFS 2005:88).
5 § För att en sort ska anses som känd inom EES eller i Schweiz, ska den vid tid-
punkten för ingivandet av ansökan om en ny sorts godkännande vara
1. intagen i den gemensamma sortlistan över arter av lantbruksväxter eller i den
gemensamma sortlistan över arter av köksväxter,
2. godkänd för certifiering och saluföring i ett EES-land eller i Schweiz men ännu
inte intagen i någon av de gemensamma sortlistorna enligt punkt 1, eller
3. godkänd för certifiering i ett annat land utanför EES än Schweiz.
En sort ska även anses känd inom EES och Schweiz när en ansökan om god-
kännande har lämnats in i Sverige, i något annat EES-land eller i Schweiz vid den
tidpunkt som anges i första stycket.
En sort ska dock inte anses som känd inom EES eller i Schweiz om de i första och
andra styckena angivna förutsättningarna inte längre gäller i något EES-land eller i
Schweiz, vid den tidpunkt då ett beslut om godkännande av den nya sorten fattas.
(SJVFS 2004:24).
3
Med EES avses Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, vilket utgörs av Europeiska unionen (EU) och de länder inom
Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som undertecknat avtalet om det europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
dvs. Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Lettland,
Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien,
Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.
SJVFS 2012:18
3
6 § En sort kan godkännas för intagning i sortlistan om den har ett tillfredsställande
odlings- och bruksvärde, som grundar sig på resultat som framkommit vid ett till-
räckligt antal officiella värdeprovningsförsök under minst två år. Dessa försök ska
utföras på ett sådant sätt att minst följande egenskaper hos sorten kan bedömas
1. avkastningsförmåga,
2. resistens mot växtskadegörare,
3. hur sorten reagerar på faktorer i den fysiska miljön, samt
4. kvalitetsegenskaper.
De metoder som använts för att bedöma egenskaperna ska anges i samband med
redogörelsen för resultaten.
En sorts odlings- och bruksvärde ska anses som tillfredsställande om dess egen-
skaper som helhet, vid en jämförelse med andra sorter som är intagna i sortlistan,
visar ett klart framsteg i minst ett bestämt geografiskt område vad gäller odlingen,
utnyttjandet av den skördade varan eller av produkter som framställs av den.
Vid bedömningen får Jordbruksverket bortse från enstaka mindre goda egenskap-
er hos sorten om dessa uppvägs av andra överlägsna sådana.
Jordbruksverket får vid sin prövning ta hänsyn även till andra provningsresultat
som kan tillmätas betydelse vid bedömningen.
Intagning i sortlistan får nekas om odlingen av en sort kan medföra hälsofara för
människor, djur eller växter. (SJVFS 2005:88).
7 § För köksväxtsorter utom rotcikoria ska, om upprätthållaren begär det, anges om
utsäde av en godkänd sort endast får saluföras som standardutsäde, genom att det i
sortlistan anges att det är fråga om en s.k. ”b-sort”. För sådana sorter får resultaten
från inofficiella undersökningar och kunskap som erhållits genom praktiska odlings-
erfarenheter beaktas vid Jordbruksverkets prövning. (SJVFS 2007:36).
8 § Kravet på prövning av en sorts odlings- och bruksvärde enligt 6 § omfattar inte
1. grässorter som, enligt sökandes försäkran, ska användas för annat ändamål än
foder,
2. sorter, vilkas utsäde är avsett att saluföras endast
a) i Schweiz eller i ett annat EES-land än Sverige, och detta land har godkänt
sorten såvitt avser dess odlings- och bruksvärde, eller
b) i ett annat land utanför EES än Schweiz,
3. sorter (inavelslinjer och hybrider) som uteslutande är avsedda som komponent-
er till hybridsorter som uppfyller de krav som anges i 4 §,
4. sorter av köksväxtarter, med undantag av rotcikoria, samt
5. sorter av arter som avses i 1 § fjärde stycket. (SJVFS 2007:36).
9 § En sort, som är eller innehåller en sådan genetiskt modifierad organism som av-
ses i 13 kap. 4 § miljöbalken, får endast godkännas för intagning i sortlistan under
förutsättning att ett tillstånd för utsläppande på marknaden finns enligt
13 kap. 12 § miljöbalken eller att ett godkännande för utsläppande på marknaden
finns som uppfyller kraven om ömsesidigt erkännande enligt 3 kap. 43 § förord-
ningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön.
För provning i Sverige enligt 4 och 6 §§ av en sådan sort som avses i första
stycket fordras tillstånd för avsiktlig utsättning enligt 13 kap. 12 § miljöbalken.
Uppgift om att en sort som tagits in i sortlistan är genetiskt modifierad ska framgå
av sortlistan. (SJVFS 2004:24).
SJVFS 2012:18
4
10 § Om en sort ska användas i livsmedel eller foder enligt definitionerna i artiklar-
na 2 och 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28
januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättan-
de av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor
som gäller livsmedelssäkerhet4, får sorten inte vara skadlig för människors eller djurs
hälsa vid avsiktlig konsumtion för att kunna godkännas för intagning i sortlistan.
Om material från en sort är avsett att användas i livsmedel som omfattas av
artikel 3, eller i foder som omfattas av artikel 15, i Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade
livsmedel och foder5, ska ett godkännande enligt nämnda förordning finnas för denna
användning för att sorten ska kunna godkännas för intagning i sortlistan. (SJVFS
2004:24).
11 § Jordbruksverket tillämpar vid sin prövning av sortbenämningens lämplighet
artikel 63 i rådets förordning (EG) nr 2100/94 av den 27 juli 1994 om gemenskapens
växtförädlarrätt6 samt kommissionens förordning (EG) nr 637/2009 av den 22 juli
2009 om tillämpningsföreskrifter beträffande lämpligheten hos sortbenämningar för
arter av lantbruks- och köksväxter7.
Om en sortbenämning senare skulle befinnas olämplig, kan Jordbruksverket åter-
kalla godkännandet och förelägga upprätthållaren att föreslå en annan benämning för
godkännande. Jordbruksverket kan bestämma att den ursprungliga benämningen
under en viss tid ska användas som tilläggsnamn. (SJVFS 2009:86).
Provningens utförande
12 § Provningen av en sorts särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet ska utföras av
Jordbruksverket eller av en myndighet i ett annat EES-land, Schweiz eller ett tredje-
land om provningen enligt Jordbruksverkets beslut kan jämställas med provning som
utförs här i landet.
När det gäller sorter av de arter som anges i bilaga 1 ska provningen utföras enligt
de provningsriktlinjer för respektive art som utfärdats av förvaltningsrådet för
Gemenskapens växtsortsmyndighet (CPVO). Provningen av sorter av de arter som
anges i bilaga 2 ska utföras enligt de provningsriktlinjer som fastställts av Internatio-
nella unionen för skydd av växtförädlingsprodukter (UPOV). Samtliga sortegenskap-
er enligt riktlinjerna i bilaga 1 ska användas, respektive alla egenskaper som märkts
med en asterisk (*) i de riktlinjer som anges i bilaga 2, om inte observation av en viss
egenskap är omöjlig genom att en annan egenskap uttrycks, eller en viss egenskap
inte kommer till uttryck på grund av de miljöförhållanden under vilka provningen
utförs.
Provningen av sorter av övriga arter ska utföras enligt de riktlinjer som Jord-
bruksverket fastställer.
Provningen av en sorts odlings- och bruksvärde utförs genom Sveriges lantbruks-
universitets försorg. Provningen kan kortas i de fall ett officiellt provningsresultat
4
EGT L 31, 1.2.2002, s. 1 (Celex 32002R0178).
5
EUT L 268, 18.10.2003, s. 1 (Celex 32003R1829).
6
EGT L 227, 1.9.1994, s. 1 (Celex 31994R2100).
7 EUT L 191, 23.7.2009, s. 10 (Celex 32009R0637).
SJVFS 2012:18
5
från ett EES-land, Schweiz eller ett tredjeland finns och då detta resultat enligt Jord-
bruksverket kan jämställas med provning som utförts här i landet.
Sökanden ska tillhandahålla utsäde eller förökningsmaterial av en sort som
anmälts till provning, i den mängd och av den kvalitet som den provande myndig-
heten begär.
De myndigheter som utför provning enligt första eller fjärde stycket ska årligen
informera sökanden om de preliminära provningsresultaten. (SJVFS 2005:88).
Sortlistan
13 § Jordbruksverket kungör beslut om intagning i eller uttagning ur sortlistan, för-
nyat godkännande för en sort liksom andra ändringar av betydelse. Övriga EES-
länder, Europeiska kommissionen och Schweiz ska underrättas om dessa beslut och
om ingivna, återkallade och avslagna ansökningar samt om förslag till
sortbenämningar. För varje ny sort ska en kort beskrivning av sorten bifogas.
Underrättelsen till kommissionen utgör en anmälan till EU:s gemensamma
sortlista för arter av lantbruksväxter respektive för arter av köksväxter8. (SJVFS
2009:86).
14 § Jordbruksverket publicerar årligen den officiella svenska sortlistan, som för
varje sort ska innehålla
1. sortens benämning, om denna är en kod ska det särskilt framgå
2. namnet på den som är ansvarig för upprätthållandet av sorten och dennes
eventuella ombud i landet,
3. tidpunkten för sortens intagning i sortlistan,
4. tidpunkten när sortgodkännandets giltighetstid löper ut,
5. eventuell synonym sortbenämning som används i ett annat EES-land eller i
Schweiz,
6. förbehåll som gäller för en sådan sort som avses i 8 § första stycket punkt 2
(exportsort),
7. uppgift om eventuell förlängd period enligt 16 § fjärde stycket för saluföring
och certifiering av en sort vars giltighetsperiod löpt ut, samt
8. uppgift om att en sort är genetiskt modifierad.
För sorter av raps och rybs ska det framgå om de är dubbellåga (00), dvs. har
påvisats producera frö med en högsta glukosinolathalt på 25 µmol/g vid en vattenhalt
på 9 %, bestämd i enlighet med EN ISO 9167-1:1995, och högst 2 % erukasyra av
det totala innehållet av fettsyra, bestämt i enlighet med EN ISO 5508:1995.
För en grässort, som är avsedd för annat ändamål än foder, får det anges i sort-
listan om sorten vid officiell provning i Sverige har bedömts ha ett tillfredsställande
odlings- och bruksvärde. (SJVFS 2005:88).
15 § Jordbruksverket ska för varje godkänd sort sammanställa dokumentation som
innehåller en sortbeskrivning och de uppgifter som legat till grund för intagningen i
sortlistan. Denna dokumentation ska lämnas till övriga EES-länder, Schweiz och
kommissionen om så begärs.
Jordbruksverket ska bevara referensprov av godkända sorter för efterkontroll.
(SJVFS 2005:88).
8 Kommissionen publicerar de gemensamma sortlistorna i Europeiska unionens officiella tidning (EUT).
SJVFS 2012:18
6
Giltighetstid för sortgodkännande
16 § Ett godkännande är giltigt fram till utgången av det tionde kalenderåret efter det
år då sorten godkändes för intagning i sortlistan. Ett godkännande kan därefter för-
nyas med 10 år i taget, under förutsättning att sorten enligt Jordbruksverkets bedöm-
ning odlas i tillräcklig omfattning, eller bör bibehållas i syfte att bevara de växtgene-
tiska resurserna, och att den fortfarande uppfyller kraven på särskiljbarhet, enhetlig-
het och stabilitet.
En ansökan om förnyat godkännande ska ges in till Jordbruksverket senast två år
före godkännandetidens utgång. Jordbruksverket ska i sortlistan ange om en ansökan
om förnyat godkännande givits in. Skulle ansökan inte vara slutbehandlad vid tioårs-
periodens utgång, får Jordbruksverket tillfälligt förlänga godkännandets giltighetstid
till dess ett beslut om förnyat godkännande är fattat.
Om en sorts giltighet löpt ut utan att förnyelse begärts eller erhållits, eller sort-
godkännandet av annan anledning återkallats, ska den tas ut ur sortlistan.
Certifiering och saluföring av förökningsmaterial av en sort, som godkänts enligt
dessa eller tidigare föreskrifter, får dock ske till och med den 30 juni det tredje året
efter giltighetens utgång. Om upprätthållaren önskar använda sig av denna möjlighet
ska det meddelas till Jordbruksverket, senast innan sortgodkännandets giltighetstid
löper ut. Annars kan denna möjlighet inte utnyttjas. En sådan förlängd period ska
framgå av sortlistan. (SJVFS 2005:88).
Övriga bestämmelser
17 § Den som är ansvarig för en sorts upprätthållande ska
1. svara för att sorten upprätthålls enligt vedertaget bruk för upprätthållande av
sorten,
2. föra och bevara anteckningar om förökning av sorten, att användas för kontroll
av upprätthållandet. I anteckningarna ska även ingå uppgifter som omfattar genera-
tionerna före basutsäde eller motsvarande kategori, samt
3. på anmodan av Jordbruksverket ta ut och sända in prov av förökningsmaterial
för kontroll. Sådant prov kan även tas ut officiellt.
Upprätthållande kan ske i ett annat EES-land, Schweiz eller i ett tredjeland vars
kontroll av upprätthållande av sorter av ministerrådet har bedömts vara likvärdig med
upprätthållande inom EU9. (SJVFS 2005:88).
18 § Jordbruksverket återkallar ett godkännande och tar ut en sort ur sortlistan om
1. det efter provning visar sig att sorten inte längre är särskiljbar, tillräckligt
enhetlig eller stabil, eller
2. den som är ansvarig för upprätthållandet av sorten begär det, såvida inte upp-
rätthållandet tillgodoses av någon annan. (SJVFS 2005:88).
9
Se rådets beslut 2005/834/EG av den 8 november 2005 om likvärdighet av kontroller i vissa tredjeländer av förfaranden för
upprätthållande av sorter och om ändring av beslut 2003/17/EG (EUT L 312, 29.11.2005, s. 51, Celex 32005D0834).
SJVFS 2012:18
7
19 § Jordbruksverket får återkalla ett godkännande och ta ut en sort ur sortlistan
1. om bestämmelserna i dessa föreskrifter inte följs,
2. om upprätthållaren trots uppmaning inte ställer nödvändigt förökningsmaterial
till förfogande för efterkontroll,
3. om upprätthållaren trots uppmaning inte betalar förfallna avgifter i angiven tid,
eller
4. om intagningen i sortlistan skett på oriktiga grunder. (SJVFS 2005:88).
-------------------------
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Denna författning10 träder i kraft den 5 april 2001, då verkets föreskrifter (SJVFS
1994:196) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan ska upphöra att gälla.
-------------------------
Denna författning11 träder i kraft den 1 juli 2002.
Om provningen av en sort enligt 12 § av de i bilagan angivna arterna påbörjats
före den 31 mars 2002 behöver de berörda sorterna inte genomgå någon ny provning
för att visa att de är i överensstämmelse med de nya bestämmelserna.
-------------------------
Denna författning12 träder i kraft den 7 maj 2004.
Om provningen av en sort enligt 12 § av de i bilaga 1 eller 2 angivna arterna på-
börjats före den 7 maj 2004 enligt bestämmelserna i de äldre föreskrifterna behöver
de berörda sorterna inte genomgå någon ny provning för att visa att de är i överens-
stämmelse med bestämmelserna i de nya föreskrifterna.
-------------------------
Denna författning13 träder i kraft den 1 januari 2006.
Om provningen av en sort enligt 12 § av de i bilaga 1 eller 2 angivna arterna på-
börjats före den 1 april 2006 enligt bestämmelserna i de äldre föreskrifterna behöver
de berörda sorterna inte genomgå någon ny provning för att visa att de är i överens-
stämmelse med bestämmelserna i de nya föreskrifterna.
-------------------------
Denna författning14 träder i kraft den 1 juli 2007.
-------------------------
10
SJVFS 2001:33.
11
SJVFS 2002:51.
12
SJVFS 2004:24.
13
SJVFS 2005:88
14
SJVFS 2007:36
SJVFS 2012:18
8
Denna författning15 träder i kraft den 1 november 2007.
-------------------------
Denna författning16 träder i kraft den 1 november 2008.
-------------------------
Denna författning17 träder i kraft den 1 januari 2010.
-------------------------
Denna författning18 träder i kraft den 31 december 2010.
Om provningen av en sort enligt 12 § av de i bilaga 1 eller 2 angivna arterna på-
börjats före den 31 december 2010 enligt bestämmelserna i de äldre föreskrifterna
behöver de berörda sorterna inte genomgå någon ny provning för att visa att de är i
överensstämmelse med bestämmelserna i de nya föreskrifterna.
------------------------
Denna författning19 träder i kraft den 31 december 2011.
Om provningen av en sort enligt 12 § av de i bilaga 1 eller 2 angivna arterna på-
börjats före den 31 december 2011 enligt bestämmelserna i de äldre föreskrifterna
behöver de berörda sorterna inte genomgå någon ny provning för att visa att de är i
överensstämmelse med bestämmelserna i de nya föreskrifterna.
------------------------
Denna författning20 träder i kraft den 30 september 2012.
Om provningen av en sort enligt 12 § av de i bilaga 1 eller 2 angivna arterna på-
börjats före den 30 september 2012 enligt bestämmelserna i de äldre föreskrifterna
behöver de berörda sorterna inte genomgå någon ny provning för att visa att de är i
överensstämmelse med bestämmelserna i de nya föreskrifterna.
HARALD SVENSSON
Anna Pettersson
(Regelenheten)
15
SJVFS 2007:75
16
SJVFS 2008:56
17
SJVFS 2009:86
18
SJVFS 2010:76
19
SJVFS 2011:47
20
SJVFS 2012:18
SJVFS 2012:18
9
Bilaga 1
Arter för vilka provningsriktlinjer (”Protocol for Distinctness, Uniformity and
Stability Tests”) för respektive art har utfärdats av förvaltningsrådet för Gemenskap-
ens växtsortsmyndighet (CPVO). Protokollen finns tillgängliga på CPVO:s webb-
plats (www.cpvo.europa.eu).
Lantbruksväxter
Art
Protokoll
CPVO:s beslutsdatum
Durumvete
TP/120/2
6 november 2003
Engelskt rajgräs
TP/4/1
23 juni 2011
Finsvingel, flinbladig
fårsvingel
TP/67/1
23 juni 2011
Fårsvingel
TP/67/1
23 juni 2011
Havre och rödhavre
TP/20/1
6 november 2003
Hybridrajgräs
TP/4/1
23 juni 2011
Hårdsvingel
TP/67/1
23 juni 2011
Italienskt rajgräs
TP/4/1
23 juni 2011
Korn
TP/19/2rev
11 november 2010
Majs (fodermajs)
TP/2/3
11 mars 2010
Nakenhavre
TP/20/1
6 november 2003
Potatis
TP/23/2
1 december 2005
Raps
TP/36/2
16 november 2011
Ris
TP/16/1
18 november 2004
Råg
TP/58/1
31 oktober 2002
Rågvete
TP/121/2 rev.1
16 februari 2011
Rödsvingel
TP/67/1
23 juni 2011
Skuggsvingel
TP/67/1
23 juni 2011
Solros
TP/81/1
31 oktober 2002
Spånadslin/Oljelin
TP/57/1
21 mars 2007
Styvt rajgräs
TP/4/1
23 juni 2011
Större hårdsvingel
TP/67/1
23 juni 2011
Vete
TP/3/4 rev.2
16 februari 2011
Westerwoldiskt rajgräs
TP/4/1
23 juni 2011
Ärt
TP/7/2
11 mars 2010
Köksväxter
Art
Protokoll
CPVO:s beslutsdatum
Aubergin/äggplanta
TP/117/1
13 mars 2008
Blekselleri
TP/82/1
13 mars 2008
Blomkål
TP/45/2
11 mars 2010
Blomsterböna
TP/9/1
21 mars 2007
Bondböna
TP/
Broadbean
/1
25 mars 2004
Broccoli
TP/151/2
21 mars 2007
Brysselkål
TP/54/2
1 december 2005
SJVFS 2012:18
10
Böna (buskböna, stör-
böna och brun böna)
TP/12/3
1 april 2009
Chilipeppar, paprika
TP/76/2
21 mars 2007
Endiviasallat eller
Witlof-cikoria
TP/173/1
25 mars 2004
Escarolesallat och
friséesallat
TP/118/2
1 december 2005
Fänkål
TP/183/1
25 mars 2004
Grönkål
TP/90/1
16 februari 2011
Gräslök
TP/198/1
1 april 2009
Gurka (slanggurka och
druvgurka)
TP/61/2
13 mars 2008
Kardon och kronärtskocka TP/184/1
25 mars 2004
Kålrabbi
TP/65/1
25 mars 2004
Lök (Cepa-gruppen)
TP/46/2
1 april 2009
Melon
TP/104/2
21 mars 2007
Morot och fodermorot
TP/49/3
13 mars 2008
Persilja
TP/136/1
21 mars 2007
Piplök
TP/161/1
11 mars 2010
Pumpa, squash
TP/119/1
25 mars 2004
Purjolök
TP/85/2
1 april 2009
Rotcikoria
TP/172/2
1 december 2005
Rotselleri
TP/74/1
13 mars 2008
Rädisa
TP/64/1
27 mars 2002
Rödbeta (inklusive
Cheltenhambeta)
TP/60/1
1 april 2009
Rödkål
TP/48/3
16 februari 2011
Salladskål
TP/105/1
13 mars 2008
Sallat
TP/13/5
16 februari 2011
Savojkål
TP/48/3
16 februari 2011
Schalottenlök
TP/46/2
1 april 2009
Sockermajs, popmajs
TP/2/3
11 mars 2010
Sparris
TP/130/2
16 februari 2011
Spenat
TP/55/3
11 mars 2010
Tomat
TP/44/3
21 mars 2007
Vattenmelon
TP/142/1
21 mars 2007
Vintersallat
TP/75/2
21 mars 2007
Vitkål
TP/48/3
16 februari 2011
Vitlök
TP/162/1
25 mars 2004
Ärt (märgärt, spritärt och
sockerärt)
TP/7/2
11 mars 2010
(SJVFS 2012:18).
SJVFS 2012:18
11
Bilaga 2 21
Arter för vilka provningsriktlinjer (”Test Guidelines”) för respektive art har fast-
ställts av Internationella unionen för skydd av växtförädlingsprodukter (UPOV).
Riktlinjerna finns tillgängliga på UPOV:s webbplats (www.upov.int).
Lantbruksväxter
Art
Riktlinjernas nr
UPOV:s beslutsdatum
Alaskagräs
TG/180/3
4 april 2001
Blålupin
TG/66/4
31 mars 2004
Blålusern
TG/6/5
6 april 2005
Bomull
TG/88/6
4 april 2001
Brunven
TG/30/6
12 oktober 1990
Foderbeta
TG/150/3
4 november 1994
Gullupin
TG/66/4
31 mars 2004
Hundäxing
TG/31/8
17 april 2002
Jordnöt
TG/93/3
13 november 1985
Krypven
TG/30/6
12 oktober 1990
Kålrot
TG/89/6rev
4 april 2001 + 1 april 2009
Lusern
TG/6/5
6 april 2005
Oljerättika
TG/178/3
4 april 2001
Plattlosta
TG/180/3
4 april 2001
Rybs
TG/185/3
17 april 2002
Rödklöver
TG/5/7
4 april 2001
Rödven
TG/30/6
12 oktober 1990
Rörsvingel
TG/39/8
17 april 2002
Safflor
TG/134/3
12 oktober 1990
Sojaböna
TG/80/6
1 april 1998
Sorghum
TG/122/3
6 oktober 1989
Storven
TG/30/6
12 oktober 1990
Timotej
TG/34/6
7 november 1984
Turftimotej
TG/34/6
7 november 1984
Vallmo
TG/166/3
24 mars 1999
Vicker
TG/32/6
21 oktober 1988
Vitklöver
TG/38/7
9 april 2003
Vitlupin
TG/66/4
31 mars 2004
Vitsenap
TG/179/3
4 april 2001
Åkerböna
TG/8/6
17 april 2002
21 Ändringen innebär att engelskt rajgräs, finsvingel/finbladig fårsvingel, fårsvingel, hybridrajgräs,
hårdsvingel, italienskt rajgräs och rödsvingel flyttas till bilaga 1.
SJVFS 2012:18
12
Köksväxter
Art
Riktlinjernas nr
UPOV:s beslutsdatum
Ängsgröe
TG/33/6
12 oktober 1990
Ängssvingel
TG/39/8
17 april 2002
Jättepumpa (inklusive
Vinterpumpa)
TG/155/4rev
28 mars 2007 + 1 april 2009
Mangold
TG/106/4
31 mars 2004
Piplök
TG/161/3
1 april 1998
Rabarber
TG/62/6
24 mars 1999
Rova (inklusive majrova) TG/37/10
4 april 2001
Rättika
TG/63/6
24 mars 1999
Sallatscikoria
TG/154/3
18 oktober 1996
Svartrot
TG/116/4
24 mars 2010
(SJVFS 2012:18).