SJVFS 2015:21
Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring
Statens jordbruksverks
författningssamling
Statens jordbruksverk
551 82 Jönköping
Tfn 036-15 50 00
www.jordbruksverket.se
ISSN 1102-0970
SJVFS 2015:21
Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks
föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om
miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring;
Utkom från trycket
den 12 juni 2015
Omtryck
beslutade den 11 juni 2015.
Statens jordbruksverk föreskriver1, med stöd av 5 och 10 §§ förordningen
(1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket och såvitt avser 28 a och 28 d §§ efter
samråd med Naturvårdsverket, i fråga om verkets föreskrifter (SJVFS 2004:62) om
miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring2
dels att rubriken närmast efter 2 § ska utgå,
dels att 2, 28 a och 28 d §§, rubriken närmast före 28 a § och bilagorna 1-3 ska ha
följande lydelse.
Författningen och de allmänna råden kommer därför att ha följande lydelse från
och med den dag då denna författning träder ikraft.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Definitioner
1 §
Områden som tillhör känsliga områden
2 §
Lagring av stallgödsel
4-7 §§
Begränsningar av den mängd gödsel som får tillföras
8-21 §§
Begränsning av den mängd stallgödsel eller andra organiska
gödselmedel som får tillföras
8-9 §§
Ytterligare bestämmelser för jordbruksföretag med djur
10-12 §§
Anteckningsskyldighet när man tar emot eller för bort stallgödsel
eller andra organiska gödselmedel
13-15 §§
Ytterligare bestämmelser om var stallgödsel får spridas
16 §
Stallgödsel och andra organiska gödselmedel ska fördelas över
spridningsarealen
17 §
Vilken areal/mark får räknas in i spridningsarealen?
18-19 §§
Ytterligare bestämmelser för känsliga områden
19 a-20 §§
Ytterligare bestämmelser om avloppsslam
21 §
Försiktighetsmått vid spridning av gödsel
22-28 §§
1 Jfr rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av
nitrater från jordbruket (EGT L375, 31.12.1991, s 1, Celex 31991L0676), senast ändrat genom
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1137/2008 av den 22 oktober 2008 (EUT L311,
21.11.2008, s 1-54, Celex 32008R1137).
2 Författningen senast omtryckt SJVFS 2013:40.
SJVFS 2015:21
2
Bestämmelser som gäller i hela landet
22-23 §§
Bestämmelser som gäller utanför känsliga områden
23 a §
Bestämmelser som gäller i hela Blekinge, Skåne och Hallands
län
23 b-23 c
§§
Bestämmelser som gäller för känsliga områden
24-28 d §§
Krav för att åkermark ska anses som höst– eller
vinterbevuxen
29-34 §§
Inledande bestämmelser
29 §
Godkända grödor och obearbetad åkermark
30-31 §§
Tidpunkt för sådd, avbruten tillväxt och bearbetning
32-34 §§
Andra bestämmelser om stallgödsel och andra organiska
gödselmedel
35 §
Undantag
36-37 §
Bilagor
1-12
Definitioner
1 § I dessa föreskrifter avses med följande begrepp:
Andra organiska gödselmedel: Organiska ämnen av biologiskt ursprung, dock
ej stallgödsel, som kan användas som
gödselmedel.
Betesmark:
Mark som inte är lämplig att plöja men som kan
användas till bete.
Bruka ned:
Att gödselmedel blandas in med jord i ett skikt
av minst tio cm.
Djurenhet:
Begreppet djurenhet har samma betydelse som i
förordningen
(1998:899)
om
miljöfarlig
verksamhet och hälsoskydd.
Efterföljande vårsäsong:
Efterföljande vårsäsong börjar när förberedelser
kan starta inför vårbruket, dock tidigast den 1
januari.
Fasta gödselslag:
Stallgödsel och andra organiska gödselmedel
som kan lagras till en höjd av minst 1 meter
utan stödvägg.
Flytgödsel:
Pumpbar stallgödsel med undantag av ren urin
eller urin med inblandning av annan vätska.
Fånggrödor:
Växtlighet som har sin huvudsakliga tillväxt
mellan två huvudgrödor och som odlas med
syfte att minska växtnäringsförluster efter
huvudgrödans skörd.
Förfruktseffekt:
Den kvävemängd som föregående gröda ställer
till efterföljande grödas förfogande.
Lerjord:
Jord med ett lerinnehåll som är större än 15
viktprocent av finjorden (< 2 millimeter) i
matjordslagret.
Lättillgängligt kväve:
Kväve i formen nitrat, ammonium eller urea.
SJVFS 2015:21
3
Mulljord:
Jord med ett innehåll av organiskt material som
är större än 40 viktprocent i matjordslagret.
Myllning:
Inblandning av gödsel i marken så att gödsel
och jord får god kontakt. Myllningen kan ske
med jordbearbetningsredskap, i vilket fall
inblandning av gödseln ska ske till ett djup om
minst 5 cm, eller med myllningsaggregat.
Nedbrukning:
Se bruka ned.
Obevuxen mark:
Skördad mark utan etablerad (sådd och
uppkommen) insådd, stubbearbetad mark,
harvad mark, plöjd mark samt mark som är sådd
men där grödan inte har kommit upp.
Operativ tillsynsmyndighet:
Myndighet som utövar tillsyn direkt gentemot
den som bedriver en verksamhet eller vidtar en
åtgärd. Fördelning av ansvar för den operativa
tillsynen framgår av förordningen (1998:900)
om tillsyn enligt miljöbalken.
Stallgödsel:
Husdjurens träck eller urin med eventuell
inblandning av foderrester, strömedel eller
annan vätska såsom spillvatten, disk- och
tvättvatten, pressaft från ensilage eller eventuell
nederbörd uppsamlad på gödselplatta, rastgård
och i behållare. Begreppet omfattar även de
ingående delarna i behandlad form.
Stallgödselns långtidseffekt:
Den långsiktiga kväveleverans från marken till
grödan som en regelbunden stallgödselanvänd-
ning ger upphov till.
Stallgödselavtal:
Ett avtal som ger en producent av stallgödsel
rätt att leverera stallgödsel till en mottagare där
gödseln sedan sprids.
Stabilt svämtäcke:
Ett
täcke på
gödselytan som
har en
skorpliknande yta och står emot normala vind-
och
regnförhållanden.
Täcket
ska
vara
sammanhängande utan fler öppna gödselytor än
den eventuella öppna gödselyta som finns invid
platsen för påfyllning.
Träda:
Åkermark där ingen gröda som är avsedd för
skörd, bete eller gröngödsling har etablerats.
Vattendrag:
Bäck, å, flod, älv, kanal eller damm.
Växande gröda:
En väl etablerad gröda sådd i normal tid och
med normal utsädesmängd. Vid höstspridning i
växande gröda ska grödan vara avsedd för
övervintring och möjlig för skörd. Grödan anses
som växande även om tillväxten tillfälligt har
upphört på grund av låg temperatur.
Åkermark:
Mark som är lämplig att plöja och som kan
användas till växtodling eller bete.
(SJVFS 2010:14)
SJVFS 2015:21
4
Områden som tillhör känsliga områden
2 § I 5 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket anges känsliga
områden enligt rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av
nitrater från jordbruket3.
I bilaga 1 till dessa föreskrifter har sammanställts närmare vilka delar av Sverige
som är känsliga områden.
I bilaga 2 till dessa föreskrifter anges närmare vilka kustområden och delar av
Skåne, Blekinge och Hallands län som är känsliga områden enligt 5 § 1 förordningen
om miljöhänsyn i jordbruket.
I bilaga 3 till dessa föreskrifter anges närmare vilka delar av Stockholms,
Södermanlands, Uppsala, Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, Västra Götalands,
Värmlands, Örebro, Västmanlands och Dalarnas län som är känsliga områden enligt
5 § 2 förordningen om miljöhänsyn i jordbruket. (SJVFS 2015:21)
3 § har upphävts genom (SJVFS 2010:1)
Lagring av stallgödsel
4 § I 6 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket finns krav på minsta
lagringskapacitet för stallgödsel. Från dessa krav undantas jordbruksföretag med
högst två djurenheter i genomsnitt på årsbasis.
Allmänna råd till 2 kap. 3 § miljöbalken samt 6 § förordning ( 1998:915 ) om
miljöhänsyn i jordbruket
Lagringsutrymmen för stallgödsel i jordbruk eller andra verksamheter bör
åtminstone vara så stora att gödseln kan lagras under perioder och
väderleksförhållanden då spridning är förbjuden eller är olämplig eller till
dess gödseln kan tas om hand på annat sätt.
(SJVFS 2009:82)
I områden utanför de känsliga områdena bör när det är relevant följande
punkter ingå vid bestämning av lagringsvolym:
Utsöndrad mängd träck och urin. Faktorer som djurslag utifrån
produktionsinriktning, djurantal, foderstat och uppfödningsintensitet ska
beaktas vid beräkning av utsöndrad mängd träck och urin.
Tillsats av strömedel.
Vattentillskott genom spill-, disk- och rengöringsvatten samt i form av
nederbörd som faller på lagringsytorna eller andra ytor som avvattnas till
lagringsbehållaren.
Omsättningsförluster som innebär minskande gödselvolym under
lagringsperioden i system med mycket strömedel.
(SJVFS 2009:82)
4 a § Inom känsliga områden ska när det är relevant följande punkter ingå vid
bestämning av lagringsvolym:
3 EGT L375, 31.12.1991, s 1 (Celex 31991L0676)
SJVFS 2015:21
5
Utsöndrad
mängd
träck
och
urin.
Faktorer
som
djurslag
utifrån
produktionsinriktning, djurantal, foderstat och uppfödningsintensitet ska beaktas
vid beräkning av utsöndrad mängd träck och urin.
Tillsats av strömedel.
Vattentillskott genom spill-, disk- och rengöringsvatten samt i form av nederbörd
som faller på lagringsytorna eller andra ytor som
avvattnas till
lagringsbehållaren.
Omsättningsförluster
som
innebär
minskande
gödselvolym
under
lagringsperioden i system med mycket strömedel. (SJVFS 2009:82)
Allmänna råd till 6 § förordning ( 1998:915 ) om miljöhänsyn i jordbruket
samt 4 a § föreskrifterna
Vid bestämning av lagringsvolym kan schablonvärdena för olika
produktionsinriktningar i bilaga 7 användas som utgångspunkt. (SJVFS
2009:82)
4 b § Inom känsliga områden ska dokumentation finnas över hur lagringsvolymen i
enlighet med 4 a § har beräknats. Dokumentationen ska sparas och finnas tillgänglig
så länge beräkningen gäller för företaget. (SJVFS 2009:82)
5 § I 7 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket finns krav på
utformning av lagringsutrymmen för stallgödsel. (SJVFS 2010:1)
5 a § Vid lagring av stallgödsel ska flytgödselbehållare och urinbehållare ha ett
stabilt svämtäcke eller annan täckning som effektivt minskar ammoniakförlusterna.
Om ett svämtäcke eller annan täckning på en behållare bryts eller skadas ska de
återskapas snarast möjligt.
(SJVFS 2010:1)
Allmänna råd till 5 a § föreskrifterna
Om svämtäcket på en flytgödselbehållare skadas eller bryts i samband med
omrörning eller spridning av gödseln bör ett stabilt svämtäcke ha återskapats
inom 14 dagar. Efter en fullständig tömning kan en något längre tid accepteras
om gödselnivån i behållaren är så låg att det av praktiska skäl inte går att t.ex.
blanda ner fastgödsel eller halm. Tiden för återskapande bör vid tömning
räknas från det att gödsel åter börjar tillföras behållaren. På en urinbehållare
bör ett stabilt svämtäcke återskapas inom 7 dagar efter spridning.
Om annan täckning, exempelvis tak, skadats bör detta åtgärdas inom 14
dagar. Om inte detta är praktiskt möjligt bör alternativ täckning användas för
att minimera ammoniakförluster under den tid det tar att åtgärda skadan på
den ursprungliga täckningen.
(SJVFS 2010:1)
5 b § Påfyllning av urin och flytgödsel till urin- och flytgödselbehållare ska ske
under täckning. Undantag gäller dock vid påfyllning som sker innan ett svämtäcke
återskapats.
(SJVFS 2010:1)
SJVFS 2015:21
6
5 c § Påfyllning av icke pumpbar gödsel till urin- och flytgödselbehållare får ske
ovanifrån förutsatt att öppningen i täckningen hålls så liten som möjligt för att
minimera ammoniakförlusterna.
(SJVFS 2010:1)
5 d § Bestämmelserna i 5 a – 5 c §§ gäller enbart för jordbruksföretag med fler än tio
djurenheter i
1. Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs,
Kalmar, Gotlands, Blekinge, Skåne, Hallands och Västra Götalands län, samt
2. Slättbygder inom Värmlands, Örebro och Västmanlands län.
I bilaga 4 till dessa föreskrifter anges vilka områden som ska anses som
slättbygder inom Värmlands, Örebro och Västmanlands län.
(SJVFS 2010:1)
6 § Gödsellagring inne i stallbyggnad, exempelvis i ströbädd, får inräknas i utrymme
för lagring av stallgödseln.
7 § I utrymme för lagring av stallgödsel får mellanlagring direkt på mark utomhus
inte inräknas.
Allmänna råd till 2 kap. 3 § miljöbalken
För verksamheter som inte omfattas av 7 § förordning om miljöhänsyn i
jordbruket bör lagringsutrymmena för stallgödsel vara utformade på ett
godtagbart sätt med hänsyn till läckage och avrinning från lagringsplatsen.
Finns det risk att lakvatten från lagrad gödsel medför olägenhet för
människors hälsa eller miljön bör utrymmet vara utformat så att läckage och
avrinning till omgivningen inte sker. Risk för olägenhet för människors hälsa
eller miljön anses särskilt föreligga om ytvatten eller grundvatten förorenas
genom avrinning eller läckage från lagringsplatsen.
(SJVFS 2009:82)
Allmänna råd till 2 kap. 3 - 4 §§ miljöbalken
Placeringen av lagringsplats för stallgödsel och andra organiska
gödselmedel bör väljas så att
eventuellt läckage från lagringsplatsen får så liten negativ effekt på
omgivningen som möjligt, t.ex. att gödsel inte spolas ned i närliggande
ytvatten eller förorenar grundvatten,
olägenheter för människors hälsa i form av t.ex. lukt och flugor inte
uppkommer för närboende.
(SJVFS 2009:82)
Allmänna råd till 26 kap. 19 § miljöbalken , 5 § förordning ( 1998:901 ) om
verksamhetsutövares egenkontroll samt 7 § förordning ( 1998:915 ) om
miljöhänsyn i jordbruket
För att säkerställa att läckage och avrinning från ett lagringsutrymme för
stallgödsel inte sker bör lagringsutrymmet regelbundet inspekteras så att
defekter kan upptäckas och åtgärdas. (SJVFS 2009:82)
SJVFS 2015:21
7
Allmänna råd till 2 kap. 3 § miljöbalken
Tillfällig lagring i fält
Tillfällig lagring av stallgödsel eller andra organiska gödselmedel i stuka i
fält bör endast ske av gödsel som kan lagras till minst 1 meters höjd.
Lagringstiden bör alltid hållas så kort som möjligt. Om växtnäringsinnehållet,
i synnerhet kväveinnehållet, i gödseln är högt (t.ex. fjäderfägödsel eller
nötgödsel med liten halminblandning) bör tillfällig lagring i fält i första hand
ske i direkt anslutning till vårbruket eller under sommar och tidig höst inför
höstsådd. Under tidig vår och under senare delen av hösten bör lagringstiden
begränsas till någon eller högst några veckor. Gödsel med större inblandning
av strömedel och som kan lagras uppåt 2 meters höjd, gödsel med lågt
näringsinnehåll eller komposterad gödsel bör kunna lagras under något längre
tid.
Vid tillfällig lagring av stallgödsel eller andra organiska gödselmedel i fält
bör följande beaktas:
Att stukan placeras på det fält där gödseln senare ska spridas. Vid
återkommande lagring på samma fält bör lagringsplatsen flyttas inom
fältet och inte återkomma till samma plats inom en period av 5 år.
Att mängden gödsel som läggs ut inte är större än vad som kan anses
motiverat med hänsyn till växtnäringsbehovet på det aktuella fältet.
Att lagringsplatsen väljs eller anordnas så att läckage till följd av utlakning
eller ytavrinning från gödseln vid tö eller häftigt regn kan undvikas och att
ytvatten eller dricksvattentäkt inte riskerar att förorenas.
Att lagringen inte sker på plats där det finns risk för översvämning,
ansamling av vatten eller hög grundvattennivå under lagringstiden.
Att jordarten på lagringsplatsen är av sådan karaktär att den förhindrar
snabb genomrinning genom markprofilen.
Att lagringen inte sker direkt ovanför kända dräneringsledningar.
Att utläggningen kan ske utan att markskador uppkommer.
Att lagringsplatsen väljs eller anordnas så att olägenheter i form av t.ex.
lukt och flugor inte uppkommer för närboende.
(SJVFS 2009:82)
Kompostering i fält
Kompostering av stallgödsel i jordbruk som har krav på utrymme för
lagring enligt förordning ( 1998:915 ) om miljöhänsyn i jordbruket bör i första
hand utföras i utrymmen som uppfyller kraven för lagring.
Kompostering av gödsel som kan lagras till minst 2 meters höjd och som
behöver komposteras innan spridning kan dock ske i stuka i fält. Vid sådan
kompostering bör följande beaktas:
Att komposteringen i första hand sker under sommarhalvåret (april till
oktober). Detta är dock inte lika angeläget när det gäller gödsel med riklig
inblandning av strömedel t.ex. hästgödsel.
Att gödseln sprids vid närmast lämpliga tillfälle efter det att
komposteringen av materialet är avslutad.
SJVFS 2015:21
8
Att kompost som ligger kvar längre än till oktober månad täcks med tätt
material. Hästgödsel eller dylikt med stor inblandning av halm behöver
dock inte täckas.
Att utläggning i en och samma kompost sker under en begränsad
tidsperiod.
Att komposten placeras på åkermark som är i bruk och på det fält där
gödseln senare ska spridas. Vid återkommande lagring på samma fält bör
komposteringsplatsen flyttas inom fältet och inte återkomma till samma
plats inom en period av 5 år.
Att en gröda anläggs på platsen så snart som möjligt efter det att gödseln
avlägsnats.
Att lagringsplatsen väljs eller anordnas så att läckage till följd av utlakning
eller ytavrinning från gödseln vid tö eller häftigt regn kan undvikas och att
ytvatten eller dricksvattentäkt inte riskerar att förorenas.
Att lagringen inte sker på plats där det finns risk för översvämning eller
ansamling av vatten under komposteringstiden.
Att jordarten på platsen inte är av sådan karaktär att det sker en snabb
genomrinning genom markprofilen. Sandjordar bör därför undvikas.
Tyngre jordar kan bearbetas ytligt innan kompostering för att undvika att
snabb genomrinning sker genom sprickor och maskgångar.
Att grundvattenytan på platsen inte ligger nära markytan och att det inte
förekommer risk att grundvattenytan stiger till markytans nivå under
komposteringstiden.
Att komposten inte placeras på en plats som utgör infiltrationsområde för
dricksvattentäkt.
Att komposteringen inte sker direkt ovanför kända dräneringsledningar.
Att utläggningen kan ske utan att markskador uppkommer.
Att komposteringsplatsen väljs så att olägenheter för närboende i form av
t.ex. lukt och flugor inte uppkommer.
Att komposten ordnas på sådant sätt att kompostering främjas bl.a. genom
att storlek och utformning på stukan anpassas så syrebrist kan undvikas.
(SJVFS 2009:82)
Begränsningar av den mängd gödsel som får tillföras
Begränsning av den mängd stallgödsel eller andra organiska gödselmedel som får
tillföras
8 § Stallgödsel eller andra organiska gödselmedel får under en femårsperiod inte
tillföras i större mängd än vad som motsvarar 22 kg totalfosfor per hektar
spridningsareal och år, räknat som ett genomsnitt för företagets hela spridningsareal
per år under perioden. Femårsperioden utgörs av en löpande sammanhängande
period om fem kalenderår.
Allmänna råd till 8 § föreskrifterna, 26 kap. 19 § miljöbalken samt 6 §
förordning ( 1998:901 ) om verksamhetsutövares egenkontroll
Mängden fosfor som utsöndras med gödseln från olika djurslag under ett år
kan bestämmas med hjälp av schablonvärden eller med hjälp av
SJVFS 2015:21
9
balansberäkningar. Analyser av stallgödseln kan normalt sett inte anses vara
ett godtagbart alternativ för att bestämma fosforutsöndringen från olika
djurslag. Schablonvärden som kan användas vid bestämning av utsöndrad
mängd fosfor med stallgödseln från olika djurslag finns i bilaga 8.
Då en balansberäkning används för att bestämma fosforinnehållet i
stallgödseln bör åtminstone fosformängderna i följande poster beaktas:
Ingående värden i balansen
Foder (även till avkomma om dessa räknas till moderdjuret)
Eventuella livdjur som köpts in och som växer till i verksamheten
Utgående värden i balansen
Levererade produkter (mjölk, kött, ägg, skinn m.m.)
Sålda liv- och utslagsdjur
Differensen mellan in- och utgående värden i balansen kan anses utgöra
den mängd fosfor som utsöndras med stallgödseln.
Som underlag till balansberäkningarna kan antingen analyser av
fosforinnehåll eller schablonvärden för innehållet av fosfor i olika fodermedel,
produkter etc. användas.
Balansberäkningar för fosforutsöndring med gödsel från djuren på
företaget bör utgå ifrån förutsättningarna i den enskilda verksamheten. Ändras
fodersammansättning eller andra produktionsförhållanden på företaget bör
man göra en ny balansräkning. Består produktionen av flera uppfödnings-
eller produktionsomgångar per år beräknas den sammanlagda fosformängden
genom att fosforutsöndringen från varje enskild omgång adderas.
Om fosforinnehållet i stallgödseln har bestämts genom balansberäkningar
bör dessa beräkningar dokumenteras. Beräkningarna bör sparas under minst
sex år.
(SJVFS 2009:82)
Allmänna råd till 2 kap. 3 § miljöbalken
Åkermark som ingår i växtföljden bör markkarteras regelbundet så att
markens fosforhalt kan bedömas. Provtagningsintervallet bör anpassas till
bl.a. jordartsförhållanden, odlingens inriktning under växtföljden, utförd
gödsling och annan information som kan visa på fosfortillståndet i marken t.ex.
växtnäringsbalanser och tidigare markkarteringar. Förrådsgödsling med
fosfor bör om möjligt undvikas. På jordar med P-AL-klass III och högre bör
inte mer fosfor tillföras än vad som motsvarar den mängd som förs bort med
grödan.
I odlingssystem med tillförsel av fastgödsel eller avloppsslam kan det dock
vara svårt att undvika fosforgivor som är större än den enskilda grödans
aktuella behov och vid odling av vissa fosforkrävande grödor t.ex. potatis kan
det finnas skäl att tillföra mer fosfor än vad som förs bort med grödan. Om
extra fosfor har tillförts ett visst år genom spridning av fastgödsel eller
avloppsslam eller genom gödsling till t.ex. en potatisgröda bör
fosforgödslingen till efterföljande grödor reduceras i motsvarande grad.
(SJVFS 2009:82)
SJVFS 2015:21
10
9 § har upphävts genom (SJVFS 2009:82)
Ytterligare bestämmelser för jordbruksföretag med djur
10 § Jordbruksföretag med högst tio djurenheter i genomsnitt på årsbasis omfattas
inte av 8 § vad gäller gödsel från de egna djuren.
Tillförsel av annan stallgödsel eller av andra organiska gödselmedel utöver den
gödsel som kommer från egna djur får dock inte ske i större mängd än vad som anges
i 8 §. Den spridningsareal som motsvarar de egna djuren ska först räknas bort.
Beräkning av spridningsarealen för de egna djuren ska utgå från en tillförsel som
högst får motsvara 22 kg totalfosfor per hektar och år. (SJVFS 2012:41)
11 § har upphävts genom (SJVFS 2012:41)
12 § har upphävts genom (SJVFS 2012:41)
Dokumentationskyldighet när man tar emot eller för bort stallgödsel eller andra
organiska gödselmedel
13 § På jordbruksföretag som tar emot stallgödsel eller andra organiska gödselmedel
ska dokumentation finnas över mottaget gödselslag, vilken mängd som tas emot,
vilken mängd totalfosfor den mottagna gödseln motsvarar, datum för mottagandet
samt från vem gödseln kommer. För stallgödsel kan uppgifter om vilka djurslag och
vilket antal djur gödseln kommer ifrån ersätta uppgiften om mängden totalfosfor.
Dokumentationen ska sparas och finnas tillgänglig under minst sex år.
(SJVFS
2009:82)
14 § På jordbruksföretag som för bort stallgödsel ska dokumentation finnas över
stallgödselmängden som levereras, vilka djurslag och vilket antal djur gödseln
kommer ifrån alternativt hur stor mängd totalfosfor gödseln innehåller, datum för
leverans samt till vem gödseln levereras. Dokumentationen ska sparas och finnas
tillgänglig under minst sex år.
Jordbruksföretag med högst tio djurenheter i genomsnitt på årsbasis omfattas inte
av bestämmelserna i första stycket.
(SJVFS 2009:82)
15 § har upphävts genom (SJVFS 2009:82)
Ytterligare bestämmelser om var stallgödsel får spridas
16 § Ytterligare bestämmelser om spridning av stallgödsel finns i Statens jordbruks-
verks föreskrifter (SJVFS 1999:119) om hänsyn till natur- och kulturvärden i
jordbruket. (SJVFS 2005:74)
SJVFS 2015:21
11
Stallgödsel och andra organiska gödselmedel ska fördelas över spridningsarealen
17 § Om ett jordbruksföretag tillför stallgödsel eller andra organiska gödselmedel
ska gödseln under en femårsperiod ha tillförts på hela spridningsarealen. Har
företaget tillgång till en större spridningsareal än vad som krävs för att uppfylla
bestämmelserna i 8 § behöver stallgödsel eller andra organiska gödselmedel endast
tillföras på den minsta areal som krävs för att 8 § ska kunna uppfyllas.
Femårsperioden utgörs av en löpande sammanhängande period om fem kalenderår.
Djurhållande företag med högst tio djurenheter är undantagna från kraven att
tillföra gödseln på hela spridningsarealen när det gäller gödseln från de egna djuren.
(SJVFS 2012:41)
Vilken areal/mark får räknas in i spridningsarealen?
18 § I spridningsarealen får följande mark räknas in:
1. åkermark inom jordbruksföretaget som är tillgänglig för spridning av
stallgödsel eller andra organiska gödselmedel.
2. betesmark om betesdjur finns på företaget. Den inräknade betesmarken får
högst utgöra den andel av spridningsarealen som motsvarar betets andel av djurens
foderstat under året. (SJVFS 2012:41)
19 § Areal som ligger i träda får inte räknas in i spridningsarealen.
I spridningsarealen får inte heller räknas in åkermark där förbud mot spridning
råder eller mark där spridning är olämplig, t.ex. på grund av närhet till ytvatten eller
vattentäkt. (SJVFS 2005:74)
Ytterligare bestämmelser för känsliga områden
19 a § Inom känsliga områden får stallgödsel inte tillföras i större mängd än vad som
motsvarar 170 kg totalkväve per hektar spridningsareal och år. Kväve som förloras i
samband med spridning får inte räknas bort från gödselns ursprungliga kväve-
innehåll. Tillförseln av stallgödsel får räknas som ett genomsnitt för företagets hela
spridningsareal. (SJVFS 2010:55)
Allmänna råd till 19 a § föreskrifterna
Vid beräkning av stallgödselns innehåll av totalkväve får den mängd kväve
som förloras i stall och vid lagring räknas bort från gödselns ursprungliga
kväveinnehåll.
Stall- och lagringsförluster samt andelen totalkväve kan för olika gödselslag
schablonmässigt uppskattas enligt bilaga 9. (SJVFS 2010:55)
19 b § Inom känsliga områden får inför höstsådd av oljeväxter högst 60 kg
lättillgängligt kväve per hektar tillföras. Inom samma områden får inför höstsådd av
övriga grödor högst 40 kg lättillgängligt kväve per hektar tillföras. Den mängd
lättillgängligt kväve som tillförs ska anpassas till grödornas behov på hösten. (SJVFS
2010:55)
SJVFS 2015:21
12
Allmänna råd till 19 b § föreskrifterna
Innehåll av mängden lättillgängligt kväve i stallgödseln kan uppskattas
utifrån aktuella schablonvärden i bilaga 10 eller genom analys av
ammoniumkväveinnehållet i gödseln. (SJVFS 2010:55)
20 § Inom känsliga områden ska tillförseln av kväve via gödselmedel begränsas så
att den inte överstiger den mängd som för avsedd gröda kan anses vara nödvändig för
att utnyttja växtplatsens produktionsförmåga. På jordbruksföretag ska behovet av
gödselkväve för den förväntade skördenivån beräknas efter att hänsyn tagits till
stallgödselns långtidseffekt, förfruktseffekt, eventuell mulljord samt tillförsel av
stallgödsel och andra organiska gödselmedel till årets gröda.
Vid beräkning av gödslingsbehovet till en enskild gröda ska utgångspunkten vara
den förväntade skördenivån för det aktuella fältet. I beräkningen ska de ingående
posterna enligt bilaga 6 vara med. Beräkningen ska dokumenteras genom en
växtodlingsplan eller motsvarande. Beräkningen ska användas som utgångspunkt för
gödslingen. (SJVFS 2009:82)
Allmänna råd till 20 § föreskrifterna
Innehåll av mängden lättillgängligt kväve i stallgödsel kan uppskattas
utifrån aktuella schablonvärden i bilaga 10. Innehåll av mängden
lättillgängligt kväve i stallgödsel eller i andra organiska gödselmedel kan även
bestämmas genom analys av ammoniumkväveinnehållet i gödseln. I flytgödsel
och urin kan ammoniumkväveinnehållet med fördel bestämmas genom analys.
För att ta hänsyn till förfruktseffekten från föregående gröda kan värdena i
bilaga 11 användas som utgångspunkt.
För att ta hänsyn till den långsiktiga kväveverkan som regelbunden
stallgödselanvändning ger upphov till kan värdena i bilaga 12 användas som
utgångspunkt för tillämpning i öppen växtodling. (SJVFS 2010:55)
Allmänna råd till 2 kap. 3 § miljöbalken
I områden utanför de känsliga områdena bör nedanstående beaktas vid
spridning av gödselmedel.
Tillförsel av kväve via gödselmedel bör begränsas så att den inte överstiger
den mängd som för avsedd gröda kan anses vara nödvändig för att utnyttja
växtplatsens produktionsförmåga. Vid beräkning av gödslingsbehovet till en
enskild gröda bör utgångspunkten vara den förväntade skördenivån för det
aktuella fältet. Vid beräkningen bör hänsyn tas till stallgödselns långtidseffekt,
förfruktseffekt, eventuell mulljord samt tillförsel av stallgödsel och andra
organiska gödselmedel till årets gröda.
Innehåll av mängden lättillgängligt kväve i stallgödsel kan uppskattas
utifrån aktuella schablonvärden i bilaga 10. Innehåll av mängden
lättillgängligt kväve i stallgödsel eller i andra organiska gödselmedel kan även
bestämmas genom analys av ammoniumkväveinnehållet i gödseln. I flytgödsel
och urin kan ammoniumkväveinnehållet med fördel bestämmas genom analys.
Markens kvävelevererande förmåga kan uppskattas utifrån aktuella
schablonvärden för förfrukt i bilaga 11 och långtidsverkan av stallgödsel i
bilaga 12 samt jordart. (SJVFS 2010:55)
SJVFS 2015:21
13
Allmänna råd till 26 kap. 19 § miljöbalken samt 6 § förordning ( 1998:901 )
om verksamhetsutövares egenkontroll
Verksamhetsutövaren bör kunna redogöra för hur han kommit fram till
grödans kvävebehov samt vilken gödsling som genomförts.
Grödans kvävebehov bör i verksamheter med mera omfattande växtodling
lämpligen dokumenteras i en växtodlings- eller gödslingsplan eller annan
skriftlig form. Utförd gödsling bör dokumenteras i en journal där det bör
framgå vilket fält som avses, vilken areal det har, vilken gröda som såtts samt
sådatum, datum för gödselspridning samt typ och mängd av gödselmedel som
spridits. Vilka grödor som odlats och utförd gödsling bör dokumenteras för
hela växtföljden och dokumentationen bör sparas i minst sex år. (SJVFS
2009:82)
Ytterligare bestämmelser om avloppsslam
21 § Ytterligare bestämmelser om spridning av avloppsslam finns i Naturvårds-
verkets kungörelse med föreskrifter (SNFS 1994:2) om skydd för miljön, särskilt
marken, när avloppsslam används i jordbruket.
Försiktighetsmått vid spridning av gödsel
Bestämmelser som gäller i hela landet
22 § har upphävts genom (SJVFS 2009:82)
23 § Mineralgödsel som innehåller urea ska vid spridning på obevuxen mark myllas
eller brukas ned inom fyra timmar från spridningen. (SJVFS 2009:82)
Bestämmelser som gäller utanför känsliga områden
23 a § Stallgödsel och andra organiska gödselmedel som sprids under perioden den
1 december – den 28 februari ska brukas ned inom 12 timmar. (SJVFS 2009:82)
Bestämmelser som gäller i hela
Blekinge, Skåne och Hallands län (SJVFS 2013:40)
23 b § Vid spridning av stallgödsel på obevuxen mark i Blekinge, Skåne och
Hallands län ska nedmyllning ske inom fyra timmar. (SJVFS 2012:41)
23 c § I Blekinge, Skåne och Hallands län ska spridning av flytgödsel i växande
gröda ske med någon av följande metoder:
1. bandspridningsteknik eller annan liknande teknik som innebär att gödseln
direkt placeras på marken under växttäcket,
2. myllningsaggregat eller annan liknande teknik som innebär att gödseln placeras
direkt i marken,
3. teknik som innebär att 1 del gödsel späds ut med minst ½ del vatten före
spridningen, eller
SJVFS 2015:21
14
4. teknik som innebär att spridningen följs av bevattning med minst 10 millimeter
vatten. Bevattning ska påbörjas senast inom fyra timmar och vara avslutad inom tolv
timmar efter det att spridningen inleddes. Om det regnar får regnmängden räknas
från kravet på minst 10 millimeter vatten. (SJVFS 2012:41)
Bestämmelser som gäller för känsliga områden
24 § Inom känsliga områden får inte
1. gödselmedel spridas på vattenmättad eller översvämmad mark,
2. gödselmedel spridas på snötäckt mark, eller
3. gödselmedel spridas på frusen mark. (SJVFS 2009:82)
Allmänna råd till 2 kap. 3 § miljöbalken
I områden utanför de känsliga områdena bör inte gödselmedel spridas på
snötäckt mark. Gödselmedel bör inte heller spridas på frusen mark om man
kan befara att gödsel kommer förloras genom ytavrinning vid nederbörd,
tjällossning eller snösmältning. Även risken för avrinningsförluster genom
sprickor i den frusna marken bör beaktas. (SJVFS 2009:82)
Spridning av gödselmedel bör inte ske om det på grund av
markförhållandena, t.ex. lutning, kan befaras att gödseln spolas ned i
närliggande ytvatten eller förorenar grundvatten. (SJVFS 2009:82)
I sådana områden där det förekommer varierande vattennivå bör spridning
av gödselmedel undvikas om det finns risk för förluster genom att marken
översvämmas eller blir vattenmättad. (SJVFS 2009:82)
24 a § Inom känsliga områden får gödselmedel inte spridas på jordbruksmark
närmare än två meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö.
Den gödsel som djuren själva tillför marken vid betesgång ska inte räknas in i
begreppet spridning.
(SJVFS 2009:82)
24 b § Inom känsliga områden får gödselmedel inte spridas på jordbruksmark som
gränsar till vattendrag eller sjö och där markens lutning mot vattnet överskrider
10 procent (10/100).
Den gödsel som djuren själva tillför marken vid betesgång ska inte räknas in i
begreppet spridning.
(SJVFS 2010:55)
Allmänna råd till 24 b § föreskrifterna
För att bestämma lutningen på jordbruksmark kan höjdkurvor på
Lantmäteriets Fastighetskarta användas. Vid bestämning av lutningen bör en
sträcka av minst 50 meter från vattendraget eller sjö ingå. (SJVFS 2009:82)
25 § Inom känsliga områden får inga gödselmedel spridas under tiden den
1 november – den 28 februari. (SJVFS 2010:55)
SJVFS 2015:21
15
Känsliga områden i Blekinge, Skåne och Hallands län
26 § I känsliga områden i Blekinge, Skåne och Hallands län är spridning av
stallgödsel och andra organiska gödselmedel under tiden den 1 augusti – den
31 oktober bara tillåten i växande gröda eller inför höstsådd av höstoljeväxter. På
lerjordar är dock spridning även tillåten inför höstsådd av annan gröda än oljeväxter.
Spridning i fånggröda är inte tillåten.
Vilka delar av Blekinge, Skåne och Hallands län som tillhör de känsliga områdena
framgår av 2 §. (SJVFS 2012:41)
26 a § Med undantag från vad som sägs i 26 § första meningen får fasta gödselslag
spridas i både växande gröda som inte är fånggröda och på obevuxen mark under
tiden den 1 oktober – 31 oktober. Fastgödsel från fjäderfän får dock under tiden den
1 oktober – 31 oktober inte spridas på obevuxen mark. (SJVFS 2010:55)
26 b § Fram till och med den 31 december 2015 får, utöver de generella spridnings-
bestämmelserna i 26 §, fruktsaft från stärkelsetillverkning av potatis spridas på
obevuxen mark eller inför höstsådd under tiden den 1 augusti – den 31 oktober.
(SJVFS 2011:25)
26 c § Fasta gödselslag som sprids på obevuxen mark under tiden den 1 oktober –
31 oktober ska brukas ned inom fyra timmar.
Vilka delar av Blekinge, Skåne och Hallands län som tillhör de känsliga områdena
framgår av 2 §. (SJVFS 2012:41)
Allmänna råd till 26 § föreskrifterna
Proverna
för lerhaltsbestämning
bör vara jämnt fördelade över hela
företagets åkermark eller vara anpassade efter jordartsskillnader i
åkermarken.
Minst ett jordprov för vart tredje hektar bör tas. På skiften som är
mindre än tre hektar bör dock minst ett jordprov tas. Provplatserna bör
märkas ut på en karta över jordbruksföretaget.
För bestämning av lerhalt
(<0,002 mm)
kan
sedimentationsanalys
användas.
Analysen
bör
göras
av ett ackrediterat
laboratorium.
Analysresultaten bör dokumenteras.
(SJVFS 2009:82)
27 § har upphävts genom (SJVFS 2012:41)
28 § har fått ändrad beteckning genom (SJVFS 2012:41)
De känsliga kustområdena, känsliga områden i Uppsala, Östergötlands, Jönköpings,
Kalmar, Västra Götalands, Värmlands, Örebro, Västmanlands och Dalarnas län samt
Stockholms, Södermanlands och Gotlands län
28 a § I de känsliga kustområdena, i känsliga områden i Uppsala, Östergötlands,
Jönköpings, Kalmar, Västra Götalands, Värmlands, Örebro, Västmanlands och
Dalarnas län samt i Stockholms, Södermanlands och Gotlands län är spridning av
stallgödsel och andra organiska gödselmedel under tiden den 1 augusti – den 31
SJVFS 2015:21
16
oktober bara tillåten i växande gröda eller inför höstsådd. Spridning i fånggröda är
inte tillåten.
Vilka delar av Sverige som tillhör de känsliga områdena framgår av 2 §. (SJVFS
2015:21)
28 b § Med undantag från vad som sägs i 28 a § första meningen får fasta gödselslag
spridas i både växande gröda som inte är fånggröda och på obevuxen mark under
tiden den 1 oktober – 31 oktober. Fastgödsel från fjäderfän får dock under tiden den
1 oktober – 31 oktober inte spridas på obevuxen mark. (SJVFS 2010:55)
28 c § Fram till och med den 31 december 2015 får, utöver de generella spridnings-
bestämmelserna i 28 a §, fruktsaft från stärkelsetillverkning av potatis spridas på
obevuxen mark under tiden den 1 augusti – den 31 oktober. (SJVFS 2011:25)
28 d § Fasta gödselslag som sprids på obevuxen mark i de känsliga kustområdena, i
känsliga områden i Uppsala, Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, Västra Götalands,
Värmlands, Örebro, Västmanlands och Dalarnas län samt i Stockholms,
Södermanlands och Gotlands län under tiden den 1 oktober – 31 oktober ska brukas
ned inom 12 timmar.
Vilka delar av Sverige som tillhör de känsliga områdena framgår av 2 §. (SJVFS
2015:21)
Allmänna råd till 2 kap. 3 § miljöbalken samt till 23 a, 23 b, 26 c och 28 d §§
föreskrifterna
På mark där det är möjligt att bruka ned stallgödsel bör gödseln antingen
brukas ned så snart som möjligt efter spridning eller spridas genom
myllningsteknik.
Spridning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel bör dessutom
undvikas före eller under helger om olägenheter för närboende kan befaras.
(SJVFS 2009:82)
Allmänna råd till 2 kap. 3 § miljöbalken
Spridning av gödselmedel bör ske vid en tidpunkt som medför att en så stor
del av tillförd växtnäring som möjligt tas upp av grödan.
Gödselmedel som innehåller stor andel lättillgängligt kväve (t.ex. flytgödsel
och urin) bör inte spridas under hösten i eller inför sådd av höststråsäd.
Sådana gödselmedel bör inte heller spridas under hösten inför vårsådd i Syd-
och Mellansverige.
Flytgödsel och urin bör om möjligt spridas i växande gröda eller före sådd
på våren. Spridning inför sådd av höstoljeväxter kan också utgöra ett
godtagbart alternativ. (SJVFS 2009:82)
Brytning av vall och gröngödslingsgrödor bör göras vid en tidpunkt som
innebär att efterföljande grödor kan utnyttja de växtnäringsämnen som frigörs
på bästa sätt, och att risken för utlakning av växtnäringsämnen minimeras.
Gröngödslingsgrödor bör inte tillföras eller brukas ner inför sådd av
höststråsäd. Gröngödslingsgrödor bör istället tillföras eller brukas ner under
sen höst, alternativt vår, inför vårsådd. Tillförsel eller nedbrukning inför sådd
av höstoljeväxter kan också utgöra ett godtagbart alternativ. (SJVFS 2009:82)
SJVFS 2015:21
17
Allmänna råd till 2 kap. 3 § och 26 kap. 19 § miljöbalken samt 5 §
förordning ( 1998:901 ) om verksamhetsutövares egenkontroll
Gödselspridare bör regelbundet kontrolleras och justeras så att de kan
sprida gödselmedlen i avsedda mängder och med så god precision som möjligt
med hänsyn till använd teknik. Likaså bör föraren vara förtrogen med
spridarens
inställningsmöjligheter
och
prestanda
(arbetsbredd,
gödselfördelning längs kördraget m.m.) vid spridning av den aktuella gödseln.
(SJVFS 2009:82)
Krav för att åkermark ska anses som höst- eller vinterbevuxen
Inledande bestämmelser
29 § I 11 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket finns
bestämmelser om att en viss andel av åkermarken i vissa områden ska vara höst–
eller vinterbevuxen.
Godkända grödor och obearbetad åkermark
30 § Godkända grödor för att åkermark ska anses som höst– eller vinterbevuxen är
1. vall,
2. höstoljeväxter,
3. höstsäd,
4. sockerbetor, fodersocker– och foderbetor, morötter, rödbetor och andra
liknande rotväxter,
5. fleråriga frukt– och bärodlingar,
6. energiskog, och
7. fånggrödor.
Grödorna ska vara sådda med en för arten och syftet med odlingen normal
utsädesmängd.
31 § Även åkermark som är obearbetad efter spannmåls– och oljeväxtodling får
räknas som höst– eller vinterbevuxen. (SJVFS 2012:41)
Tidpunkt för sådd, avbruten tillväxt och bearbetning
32 § För att åkermark ska anses som höst– eller vinterbevuxen ska huvudgrödor och
sådana fånggrödor för vilka tillväxten kommer att avbrytas under efterföljande
vårsäsong sås
1. senast den 5 oktober i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar,
Gotlands och Västra Götalands län, och
2. senast den 15 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län.
33 § För att åkermark ska anses som höstbevuxen får tillväxten av vall, fleråriga
frukt– och bärodlingar, energiskog samt fånggrödor sådda före den 1 augusti
avbrytas
SJVFS 2015:21
18
1. tidigast den 10 oktober i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar,
Gotlands och Västra Götalands län, och
2. tidigast den 20 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län.
Som höstbevuxen åkermark får i Blekinge, Skåne och Hallands län även räknas
fånggrödor i form av vitsenap och oljerättika sådda före den 20 augusti. Tillväxten av
vitsenap och oljerättika får avbrytas tidigast i enlighet med första stycket punkten 2.
Obearbetad åkermark efter spannmåls– och oljeväxtodling får bearbetas eller
bekämpas kemiskt tidigast vid de tidpunkter som anges i första stycket. (SJVFS
2009:82)
34 § För att åkermark ska anses som höst– eller vinterbevuxen får
1. tillväxten av fånggrödor sådda den 1 augusti eller senare avbrytas tidigast under
efterföljande vårsäsong, och
2. tillväxten av vallar och fånggrödor som innehåller mer än en fjärdedel
baljväxter med avseende på ytandelen av växttäcket avbrytas först under
efterföljande vårsäsong.
Andra bestämmelser om stallgödsel och andra organiska gödselmedel
35 § Bestämmelser som berör stallgödsel och andra organiska gödselmedel i syfte
att förhindra smittspridning finns i
1. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21
oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav
framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om
upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska
biprodukter)4,
2. Kommissionens förordning (EU) nr 142/2011 av den 25 februari 2011 om
genomförande av Europaparlamentets och rådet förordning (EG) nr 1069/2009 om
hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som
inte är avsedda att användas som livsmedel och om genomförande av rådets direktiv
97/78/EG vad gäller vissa prover och produkter som enligt det direktivet är
undantagna från veterinärkontroller vid gränsen5,
3. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2006:84) om befattning med
animaliska biprodukter, och införsel av andra produkter, utom livsmedel, som kan
sprida smittsamma sjukdomar till djur och människor. (SJVFS 2011:25)
Undantag
36 § Den operativa tillsynsmyndigheten får i enskilda fall medge undantag från
bestämmelserna i 23 §, 23 a §, 23 b §, 24 § 2 och 3, 25 §, 26-26 a §§, 26 c §, 28 a-28
b §§ och 28 d § om omständighet har uppstått som verksamhetsutövaren varken
kunnat eller borde ha förutsett och inte heller kunnat påverka. Undantag får dock inte
lämnas om verksamhetsutövaren på egen hand kan fullgöra det som åligger honom
eller henne eller om verksamhetsutövaren kan uppdra åt någon annan att göra det.
4 EUT L 300, 14.11.2009, s. 1, Celex 32009R1069
5
EUT L 54, 26.2.2011, s. 1, Celex 32011R0142
SJVFS 2015:21
19
Utöver vad som sägs i första stycket får den operativa tillsynsmyndigheten även
medge undantag från nedmyllningskravet i 23 b § om det behövs på grund av särskilt
hög risk för jordflykt på våren. (SJVFS 2012:41)
37 § har upphävts genom (SJVFS 2010:55)
-------------------------
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1. Denna författning6 träder i kraft den 1 januari 2014.
2. För Huskvarna och Grava församlingar ska bestämmelserna i 4 a, 4 b, 19 a, 19
b, 20, 24, 24 a, 24 b, 25, och 28 a-28 d §§ tillämpas från och med den 1 januari
2015.
-------------------------
Denna författning7 träder i kraft den 1 april 2016.
HARALD SVENSSON
Johannes Eskilsson
(Regelenheten)
6 SJVFS 2013:40
7 SJVFS 2015:21
SJVFS 2015:21
20
Bilaga 1
Känsliga områden
Av 5 § förordningen ( 1998:915 ) om miljöhänsyn i jordbruket framgår att
Gotlands, Stockholms och Södermanlands län är känsliga områden. Därutöver
är följande områden känsliga områden.
Län
Kommun
Församling utifrån 2004
års församlingsindelning
Uppsala
Håbo
Alla
Knivsta
Alla
Heby
Västerlövsta
Huddunge
Vittinge
Nora
Östervåla
Harbo
Tierp
Tolfta
Vendel
Tegelsmora
Tierp
Västland
Uppsala
Uppsala domkyrkoförs.
Helga Trefaldighet
Gamla Uppsala
Vaksala
Danmark
Funbo
Hagby
Ramsta
Balingsta
Västeråker
Dalby
Uppsala-Näs
Läby
Vänge
Åland
Skogs-Tibble
Järlåsa
Jumkil
Börje
Åkerby
Bälinge
Skuttunge
SJVFS 2015:21
21
Tensta
Lena
Ärentuna
Björklinge
Viksta
Knutby
Faringe
Almunge
Gottsunda
Stavby
Tuna
Rasbo
Rasbokil
Enköping
Alla
Östhammar
Alunda
Morkarla
Östergötland
Ödeshög
Stora Åby
Svanshals
Västra Tollstad
Heda
Rök
Åtvidaberg
Grebo
Värna
Björsäter
Hannäs
Finspång
Risinge
Valdemarsvik Alla
Linköping
Alla
Norrköping
Alla
Söderköping
Alla
Motala
Motala
Brunneby
Klockrike
Älvestad
Fornåsa
Lönsås
Ekebyborna
Ask
Varv och Styra
Västra Stenby
Fivelstad
Vadstena
Alla
Mjölby
Alla
Jönköping
Jönköping
Hakarp
Huskvarna
Svarttorp
Lekeryd
SJVFS 2015:21
22
Rogberga
Öggestorp
Nässjö
Forserum
Kalmar
Torsås
Torsås
Söderåkra
Mörbylånga
Alla
Mönsterås
Alla
Kalmar
Alla
Nybro
Kristvalla
S:t Sigfrid
Oskarshamn
Oskarshamn
Misterhult
Döderhult
Västervik
Alla
Borgholm
Alla
Blekinge
Olofström
Jämshög
Karlskrona
Karlskrona stadsförs.
Aspö
Lyckå
Kristianopel
Jämjö
Torhamn
Sturkö
Ramdala
Rödeby
Fridlevstad
Sillhövda
Nättraby
Hasslö
Ronneby
Ronneby
Listerby
Bräkne-Hoby
Karlshamn
Karlshamn
Hällaryd
Åryd
Asarum
Mörrum
Elleholm
Sölvesborg
Alla
Skåne
Svalöv
Alla
Staffanstorp
Alla
Burlöv
Alla
Vellinge
Alla
Östra Göinge
Knislinge
Gryt
Kviinge
Emmislöv
SJVFS 2015:21
23
Bjuv
Alla
Kävlinge
Alla
Lomma
Alla
Svedala
Alla
Skurup
Alla
Sjöbo
Alla
Hörby
Alla
Höör
Alla
Tomelilla
Alla
Bromölla
Gualöv
Ivetofta
Perstorp
Alla
Klippan
Alla
Åstorp
Alla
Båstad
Alla
Malmö
Alla
Lund
Alla
Landskrona
Alla
Helsingborg
Alla
Höganäs
Alla
Eslöv
Alla
Ystad
Alla
Trelleborg
Alla
Kristianstad
Kristianstads Heliga
Trefaldighet
Norra Åsum
Äsphult
Träne-Djurröd
Vä-Skepparslöv
Köpinge
Nosaby
Fjälkestad
Österslöv
Araslöv
Åhus
Nymö
Bäckaskog
Fjälkinge
Gustav Adolf-Rinkaby
Maglehem
Hörröd
Huaröd
Degeberga
Vittskövle
Östra Vram
Västra Vram
Linderöd
SJVFS 2015:21
24
Everödsbygden
Simrishamn
Alla
Ängelholm
Alla
Hässleholm
Hässleholm
Ignaberga
Stoby-Norra Sandby
Vinslöv
Gumlösa
Sörby
Nävlinge
Hästveda
Farstorp
Norra Åkarp
Vankiva
Norra Mellby
Häglinge
Brönnestad
Matteröd
Finja
Västra Torup
Halland
Hylte
Drängsered
Halmstad
Alla
Laholm
Alla
Falkenberg
Falkenberg
Skrea
Abild
Asige
Årstad
Slöinge
Eftra
Stafsinge
Morup
Ljungby
Vinberg
Alfshög
Vessige
Askome
Köinge
Svartrå
Okome
Gällared
Krogsered
Varberg
Alla
Kungsbacka
Alla
Västra Götaland
Härryda
Landvetter
Råda
Partille
Alla
SJVFS 2015:21
25
Öckerö
Alla
Stenungsund
Alla
Tjörn
Alla
Orust
Alla
Sotenäs
Alla
Munkedal
Alla
Tanum
Alla
Dals-Ed
Gesäter
Rölanda
Färgelanda
Alla
Ale
Alla
Lerum
Stora Lundby
Vårgårda
Lena
Hol
Algutstorp
Grästorp
Alla
Essunga
Alla
Gullspång
Amnehärad
Södra Råda
Bengtsfors
Ödskölt
Bäcke
Mellerud
Alla
Lilla Edet
Alla
Mark
Kinna
Sätila
Hyssna
Hajom
Berghem
Fotskäl
Tostared
Surteby-Kattunga
Öxnevalla
Horred
Istorp
Herrljunga
Bråttensby
Eggvena
Fölene
Remmene
Källunga
Mjäldrunga
Vara
Alla
Götene
Alla
Tibro
Tibro
Töreboda
Töreboda
Fredsberg
Bäck
Fägre
SJVFS 2015:21
26
Göteborg
Alla
Mölndal
Alla
Kungälv
Alla
Lysekil
Alla
Uddevalla
Alla
Strömstad
Alla
Vänersborg
Alla
Trollhättan
Alla
Alingsås
Alingsås
Stora Mellby
Magra
Långared
Erska
Ulricehamn
Kärråkra
Möne
Åmål
Åmål
Mo
Tösse med Tydje
Ånimskog
Fröskog
Mariestad
Alla
Lidköping
Alla
Skara
Alla
Skövde
Alla
Hjo
Mofalla
Fridene
Korsberga
Tidaholm
Tidaholm
Daretorp
Velinga
Baltak
Fröjered
Valstad
Dimbo-Ottravad
Varv
Acklinga
Hömb
Kungslena
Falköping
Falköping
Friggeråker
Hällestad-Trävattna
Floby
Sörby
Gökhem
Ullene
Vilske-Kleva
Marka
SJVFS 2015:21
27
Göteve
Grolanda-Jäla
Börstig
Kinneved
Luttra
Karleby
Åsle
Tiarp
Mularp
Slöta
Skörstorp
Högstena
Dala
Borgunda
Stenstorp
Brunnhem
Segerstad
Södra Kyrketorp
Valtorp
Håkantorp
Torbjörntorp
Gudhem
Östra Tunhem
Ugglum
Bjurum
Broddetorp
Värmland
Kil
Alla
Hammarö
Alla
Forshaga
Forshaga
Grums
Grums
Borgvik
Ed
Sunne
Västra Ämtervik
Östra Ämtervik
Karlstad
Karlstads domkyrkoförs.
Grava
Norrstrand
Östra Fågelvik
Väse
Nyed
Alster
Nor
Segerstad
Västerstrand
Kristinehamn
Kristinehamn
Visnums-Kil
Visnum
SJVFS 2015:21
28
Ölme
Säffle
Säffle
Tveta
Bro
Botilsäter
Ölserud
Millesvik
Eskilsäter
Ny-Huggenäs
Kila
Örebro
Lekeberg
Kräcklinge
Hackvad
Edsberg
Hallsberg
Hallsberg
Viby
Sköllersta
Örebro
Alla
Kumla
Alla
Lindesberg
Lindesberg
Näsby
Fellingsbro
Västmanland
Surahammar
Alla
Kungsör
Alla
Hallstahammar Alla
Norberg
Karbenning
Västerås
Alla
Sala
Sala
Västerfärnebo
Fläckebo
Norrby
Tärna
Kumla
Kila
Köping
Alla
Arboga
Alla
Dalarna
Säter
Säter
Stora Skedvi
Gustafs
Hedemora
Alla
Avesta
Folkärna
(SJVFS 2015:21)
SJVFS 2015:21
29
Bilaga 2
Kustområden och delar av Blekinge, Skåne och Hallands län som är känsliga
områden enligt 5 § 1 förordningen om miljöhänsyn i jordbruket
Län
Kommun
Församling utifrån 2004
års församlingsindelning
Stockholm
Vallentuna
Vada
Össeby–Garn
Angarn
Österåker
Alla
Värmdö
Alla
Huddinge
Alla
Botkyrka
Grödinge
Tumba
Haninge
Alla
Tyresö
Alla
Täby
Alla
Danderyd
Alla
Stockholms
stad
Alla
Södertälje
Södertälje–Tveta
Östertälje
Överjärna
Ytterjärna
Hölö
Mörkö
Västertälje
Nacka
Alla
Sundbyberg
Alla
Solna
Alla
Lidingö
Alla
Vaxholm
Alla
Norrtälje
Norrtälje–Malsta
Björkö–Arholma
Väddö
Singö
Häverö
Edebo
Ununge
Skederid
Husby–Sjuhundra
Lohärad
Estuna
Söderby–Karl
Roslags–Bro
Vätö
SJVFS 2015:21
30
Rådmansö
Frötuna
Blidö
Länna
Riala
Nynäshamn
Alla
Södermanland
Nyköping
Lunda
Tuna
Tunaberg
Bergshammar
Nyköpings S:t Nicolai
Nyköpings Alla Helgona
församling med Svärta
Tystbergabygden
Trosa
Alla
Oxelösund
Alla
Östergötland
Norrköping
Kvarsebo
Krokek
Kvillinge
Norrköpings Östra Eneby
Norrköpings Hedvig
Styrstad
Dagsberg
Östra Stenby
Konungsund
Furingstad
Tåby
Kuddby
Östra Husby
Häradshammar
Jonsberg
Rönö
Östra Ny
Å
Svärtinge
Söderköping
Skönberga
S:t Anna
Valdemarsvik Alla
Kalmar
Torsås
Torsås
Söderåkra
Mörbylånga
Alla
Kalmar
Alla
Nybro
S:t Sigfrid
Mönsterås
Alla
Oskarshamn
Oskarshamn
Döderhult
Misterhult
Västervik
Hjorted
Västrum
SJVFS 2015:21
31
Gladhammar
Hallingeberg
Törnsfall
Gamleby
Odensvi
Lofta
Loftahammar
Överum
Ukna
Västra Ed
Västervik
Borgholm
Alla
Blekinge
Olofström
Jämshög
Karlskrona
Karlskrona stadsförs.
Aspö
Lyckå
Kristianopel
Jämjö
Torhamn
Sturkö
Ramdala
Rödeby
Fridlevstad
Sillhövda
Nättraby
Hasslö
Ronneby
Ronneby
Listerby
Bräkne-Hoby
Karlshamn
Karlshamn
Hällaryd
Åryd
Asarum
Mörrum
Elleholm
Sölvesborg
Alla
Skåne
Svalöv
Alla
Staffanstorp
Alla
Burlöv
Alla
Vellinge
Alla
Östra Göinge Knislinge
Gryt
Kviinge
Emmislöv
Bjuv
Alla
Kävlinge
Alla
SJVFS 2015:21
32
Lomma
Alla
Svedala
Alla
Skurup
Alla
Sjöbo
Alla
Hörby
Alla
Höör
Alla
Tomelilla
Alla
Bromölla
Gualöv
Ivetofta
Perstorp
Alla
Klippan
Alla
Åstorp
Alla
Båstad
Alla
Malmö
Alla
Lund
Alla
Landskrona
Alla
Helsingborg
Alla
Höganäs
Alla
Eslöv
Alla
Ystad
Alla
Trelleborg
Alla
Kristianstad
Kristianstads Heliga
Trefaldighet
Norra Åsum
Äsphult
Träne-Djurröd
Vä-Skepparslöv
Köpinge
Nosaby
Fjälkestad
Österslöv
Araslöv
Åhus
Nymö
Bäckaskog
Fjälkinge
Gustav Adolf-Rinkaby
Maglehem
Hörröd
Huaröd
Degeberga
Vittskövle
Östra Vram
Västra Vram
Linderöd
SJVFS 2015:21
33
Everödsbygden
Simrishamn
Alla
Ängelholm
Alla
Hässleholm
Hässleholm
Ignaberga
Stoby-Norra Sandby
Vinslöv
Gumlösa
Sörby
Nävlinge
Hästveda
Farstorp
Norra Åkarp
Vankiva
Norra Mellby
Häglinge
Brönnestad
Matteröd
Finja
Västra Torup
Halland
Hylte
Drängsered
Halmstad
Alla
Laholm
Alla
Falkenberg
Falkenberg
Skrea
Abild
Asige
Årstad
Slöinge
Eftra
Stafsinge
Morup
Ljungby
Vinberg
Alfshög
Vessige
Askome
Köinge
Svartrå
Okome
Gällared
Krogsered
Varberg
Alla
Kungsbacka
Alla
Västra Götaland
Härryda
Landvetter
SJVFS 2015:21
34
Råda
Partille
Alla
Öckerö
Alla
Stenungsund
Alla
Tjörn
Alla
Orust
Alla
Sotenäs
Alla
Munkedal
Alla
Tanum
Tanum
Lur
Kville
Fjällbacka
Bottna
Svenneby
Göteborg
Alla
Mölndal
Alla
Kungälv
Alla
Lysekil
Alla
Uddevalla
Alla
Strömstad
Alla
(SJVFS 2015:21)
SJVFS 2015:21
35
Bilaga 3
Känsliga områden enligt 5 § 2 förordningen om miljöhänsyn i jordbruket
De delar av Stockholms och Södermanlands län som inte angetts i bilaga 2 är
känsligt område enligt 5 § 2 förordningen om miljöhänsyn i jordbruket.
Nedan anges de delar av Uppsala, Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, Västra
Götalands, Värmlands, Örebro, Västmanlands och Dalarnas län som är
känsliga områden enligt 5 § 2 förordningen om miljöhänsyn i jordbruket.
Län
Kommun
Församling utifrån 2004
års församlingsindelning
Uppsala
Håbo
Alla
Knivsta
Alla
Heby
Västerlövsta
Huddunge
Vittinge
Nora
Östervåla
Harbo
Tierp
Tolfta
Vendel
Tegelsmora
Tierp
Västland
Uppsala
Uppsala domkyrkoförs.
Helga Trefaldighet
Gamla Uppsala
Vaksala
Danmark
Funbo
Hagby
Ramsta
Balingsta
Västeråker
Dalby
Uppsala-Näs
Läby
Vänge
Åland
Skogs-Tibble
Järlåsa
Jumkil
Börje
Åkerby
SJVFS 2015:21
36
Bälinge
Skuttunge
Tensta
Lena
Ärentuna
Björklinge
Viksta
Knutby
Faringe
Almunge
Gottsunda
Stavby
Tuna
Rasbo
Rasbokil
Enköping
Alla
Östhammar
Alunda
Morkarla
Östergötland
Ödeshög
Stora Åby
Svanshals
Västra Tollstad
Heda
Rök
Åtvidaberg
Grebo
Värna
Björsäter
Hannäs
Finspång
Risinge
Linköping
Alla
Norrköping
Norrköpings S:t Olai
Norrköpings Matteus
Norrköpings Borg
Norrköpings S:t Johannes
Tingstad
Kullerstad
Vånga
Skärkind
Kimstad
Simonstorp
Vrinnevi
Söderköping
S:t Laurentii
Drothem
Västra Husby
Gårdeby
Östra Ryd
SJVFS 2015:21
37
Motala
Motala
Brunneby
Klockrike
Älvestad
Fornåsa
Lönsås
Ekebyborna
Ask
Varv och Styra
Västra Stenby
Fivelstad
Vadstena
Alla
Mjölby
Alla
Jönköping
Jönköping
Hakarp
Huskvarna
Svarttorp
Lekeryd
Rogberga
Öggestorp
Nässjö
Forserum
Kalmar
Nybro
Kristvalla
Västervik
Dalhem
Blackstad
Västra Götaland
Tanum
Naverstad-Mo
Dals-Ed
Gesäter
Rölanda
Färgelanda
Alla
Ale
Alla
Lerum
Stora Lundby
Vårgårda
Lena
Hol
Algutstorp
Grästorp
Alla
Essunga
Alla
Gullspång
Amnehärad
Södra Råda
Bengtsfors
Ödskölt
Bäcke
Mellerud
Alla
Lilla Edet
Alla
Mark
Kinna
Sätila
Hyssna
Hajom
Berghem
SJVFS 2015:21
38
Fotskäl
Tostared
Surteby-Kattunga
Öxnevalla
Horred
Istorp
Herrljunga
Bråttensby
Eggvena
Fölene
Remmene
Källunga
Mjäldrunga
Vara
Alla
Götene
Alla
Tibro
Tibro
Töreboda
Töreboda
Fredsberg
Bäck
Fägre
Vänersborg
Alla
Trollhättan
Alla
Alingsås
Alingsås
Stora Mellby
Magra
Långared
Erska
Ulricehamn
Kärråkra
Möne
Åmål
Åmål
Mo
Tösse med Tydje
Ånimskog
Fröskog
Mariestad
Alla
Lidköping
Alla
Skara
Alla
Skövde
Alla
Hjo
Mofalla
Fridene
Korsberga
Tidaholm
Tidaholm
Daretorp
Velinga
Baltak
Fröjered
SJVFS 2015:21
39
Valstad
Dimbo-Ottravad
Varv
Acklinga
Hömb
Kungslena
Falköping
Falköping
Friggeråker
Hällestad-Trävattna
Floby
Sörby
Gökhem
Ullene
Vilske-Kleva
Marka
Göteve
Grolanda-Jäla
Börstig
Kinneved
Luttra
Karleby
Åsle
Tiarp
Mularp
Slöta
Skörstorp
Högstena
Dala
Borgunda
Stenstorp
Brunnhem
Segerstad
Södra Kyrketorp
Valtorp
Håkantorp
Torbjörntorp
Gudhem
Östra Tunhem
Ugglum
Bjurum
Broddetorp
Värmland
Kil
Alla
Hammarö
Alla
Forshaga
Forshaga
Grums
Grums
SJVFS 2015:21
40
Borgvik
Ed
Sunne
Västra Ämtervik
Östra Ämtervik
Karlstad
Karlstads domkyrkoförs.
Grava
Norrstrand
Östra Fågelvik
Väse
Nyed
Alster
Nor
Segerstad
Västerstrand
Kristinehamn
Kristinehamn
Visnums-Kil
Visnum
Ölme
Säffle
Säffle
Tveta
Bro
Botilsäter
Ölserud
Millesvik
Eskilsäter
Ny-Huggenäs
Kila
Örebro
Lekeberg
Kräcklinge
Hackvad
Edsberg
Hallsberg
Hallsberg
Viby
Sköllersta
Örebro
Alla
Kumla
Alla
Lindesberg
Lindesberg
Näsby
Fellingsbro
Västmanland
Surahammar
Alla
Kungsör
Alla
Hallstahammar Alla
Norberg
Karbenning
Västerås
Alla
Sala
Sala
Västerfärnebo
SJVFS 2015:21
41
Fläckebo
Norrby
Tärna
Kumla
Kila
Köping
Alla
Arboga
Alla
Dalarna
Säter
Säter
Stora Skedvi
Gustafs
Hedemora
Alla
Avesta
Folkärna
(SJVFS 2015:21)
SJVFS 2015:21
42
Bilaga 4
Områden som är att anse som slättbygder i Värmlands, Örebro och
Västmanlands län enligt 5 d § föreskrifterna
Län
Kommun
Församling, enligt 2004
års församlingsindelning
Värmland
Kil
Stora Kil
Frykerud
Hammarö
Hammarö
Forshaga
Forshaga
Nedre Ullerud
Grums
Grums
Borgvik
Ed
Karlstad
Karlstads domkyrko-
församling
Norrstrand
Östra Fågelvik
Väse
Nyed
Alster
Grava
Nor
Segerstad
Västerstrand
Kristinehamn
Alla
Säffle
Säffle
Tveta
Bro
Botilsäter
Ölserud
Millesvik
Eskilsäter
Ny–Huggenäs
Gillberga
Kila
Örebro
Lekeberg
Hidinge
Knista
Kräcklinge
Hackvad
Edsberg
Hallsberg
Hallsberg
Viby
Sköllersta
Örebro
Örebro Nikolai
Örebro Olaus Petri
SJVFS 2015:21
43
Längbro
Almby
Mosjö
Täby
Tysslinge
Axberg
Asker
Stora Mellösa
Norrbyås
Gällersta
Glanshammar
Mikael
Adolfsberg
Kumla
Alla
Lindesberg
Näsby
Fellingsbro
Västmanland
Kungsör
Alla
Hallstahammar Alla
Västerås
Alla
Sala
Alla
Köping
Köping
Himmeta–Bro
Kolsva
Odensvi
Munktorp
Arboga
Alla
(SJVFS 2012:41)
SJVFS 2015:21
44
Bilaga 5
har upphävts genom (SJVFS 2012:41)
SJVFS 2015:21
45
Bilaga 6
Beräkning av gödslingsbehovet av kväve
Poster
Kg kväve per hektar
Gödselgiva för aktuell gröda vid den förväntade
skördenivån
För att kunna skatta möjlig skördenivå ska historiska
skördeuppgifter användas eller göras med utgångspunkt
från markbeskaffenhet (jordart, markförhållanden), klimat,
möjlighet till bevattning, markanvändning,
jordbruksmetoder och normal tidpunkt för sådd.
……………
Gör justering genom avdrag för följande:
Nettomineralisering av markens förråd av
organiskt kväve genom
- Stallgödselns långtidseffekt*
- ……………
- Förfruktseffekt från föregående gröda
Hänsyn tas även till kväveverkan från gröngödslings- och
fånggrödor
- ……………
- Mulljord
- ……………
Planerad tillförsel av stallgödsel och andra
organiska gödselmedel till årets gröda
Kväveverkan från dessa gödselmedel ska värderas med
hänsyn till gödselslag, mängd, spridningsteknik och
spridningstidpunkt.
- ……………
Årets beräknade behov av mineralgödselkväve
eller annan kompletteringsgödsling med kväve
= ……………
*Vid beräkning av gödslingsbehovet till vall behöver inte hänsyn tas till stallgödselns långtidseffekt.
(SJVFS 2010:55)
SJVFS 2015:21
46
Bilaga 7
Allmänna råd till 6 § förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket samt 4 a §
Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket
vad avser växtnäring
Schablonvärden för producerad mängd gödsel (inkl nederbörd) för olika
djurslag och olika lagringstider, m3
Djurslag
Fastgödsel a)
Urin + gödselvatten
Flytgödsel
Beräkningsenhet
Lagringstid, mån
Lagringstid, mån
Lagringstid, mån
6
8
10
12
6
8
10
12
6
8
10
12
Mjölkko, 6 000 kg mjölk/år
6,8 9,0 11,3 13,6
4,8 6,5 8,1
9,7
12,5 16,6 20,8 24,9
Mjölkko, 8 000 kg mjölk/år
7,1 9,4 11,8 14,2
5,1 6,7 8,4
10,1 13,0 17,4 21,7 26,1
Mjölkko, 10 000 kg mjölk/år
7,2 9,6 12,0 14,4
5,1 6,9 8,6
10,3 13,3 17,7 22,1 26,5
Kviga/stut < 1 år
1,8 2,4 3,0
3,6
1,3 1,7 2,2
2,6
3,0 4,0 5,0
6,0
Kviga/stut > 1 år
2,9 3,9 4,9
5,9
2,4 3,2 4,0
4,8
5,2 6,9 8,6 10,3
Gödtjur, 1-12 mån
1,9 2,6 3,2
3,9
1,5 1,9 2,4
2,9
3,3 4,4 5,5
6,6
Vallfodertjur, 1-16 mån
2,5 3,4 4,2
5,1
2,1 2,8 3,5
4,2
4,5 6,0 7,6
9,1
Betestjur, 1-18 mån
3,0 4,0 5,0
6,0
2,5 3,4 4,2
5,1
5,3 7,1 8,9 10,7
Diko
3,9 5,2
2,2 2,9
6,1 8,1
Sugga i produktion
1,5 2,0 2,5
3,0
3,0 4,0 5,0
6,0
3,9 5,2 6,5
7,8
Suggplats i satellit, 16 v system
1,5 2,1 2,6
3,1
3,3 4,4 5,5
6,6
3,8 5,0 6,3
7,6
Suggplats i satellit, 8 v system
3,1 4,1 5,2
6,2
6,5 8,7 10,8 13,0
7,5 10,0 12,5 15,0
Suggplats i suggnav
0,6 0,8 1,0
1,3
1,1 1,5 1,9
2,3
1,6 2,1 2,7
3,2
Slaktsvin, 3,0 omg/år
0,35 0,47 0,58 0,69
1,0 1,3 1,6
2,0
1,3 1,8 2,2
2,6
Värphöns, 100 st
1,9 2,6 3,2
3,9
4,8 6,4 8,0
9,6
Unghöns, 100 st, 2,2 omg/år
0,6 0,8 1,0
1,2
Djupströgödsel b)
Lagringstid, mån
6
8
10
12
Slaktkycklingar 100 st, 7,0 omg/år 0,7 0,9 1,2 1,4
Kalkon, 100 st, 2,3 omg/år
1,7 2,3 2,8 3,4
Häst
5,0 6,6 8,3 9,9
Får
0,8
Mjölkko, 8000 kg mjölk/år
15
20 25
30
Kviga/stut, < 1 år
3,4 4,5 5,6 6,7
Kviga/stut, > 1 år
6
8
10
12
Sugga i produktion
4,4 5,8 6,3 8,7
a) Volymvikten för fastgödsel, ton/m3: nöt, sugga och slaktsvin 0,75 ton/m3; värphöns och unghöns
0,9 ton/m3.
b) Volymvikten för djupströgödsel, ton/m3: 0,5 ton/m3.
I ovanstående schablonvärden har träck- och urinproduktion, strötillsats,
omsättningsförluster, rengöringsvatten samt vattenspill summerats. Tillskottet som
kommer från nederbörd har beräknats utifrån 300 mm, 3 m lagringsdjup i flytgödsel-
och urinbehållare och efter 1 m lagringshöjd för fastgödsel. Utöver angiven
vattentillsats tillkommer diskvatten för mjölkkor. Denna mängd kan skattas till
storleksordningen 200 liter per månad och mjölkko.
Om gödselvårdsanläggningen har tak, från vilket nederbörden avleds, minskar
uppsamlingsbehovet för nederbörd. Tak över flytgödsel- och urinbehållare kan
SJVFS 2015:21
47
schablonmässigt sägas minska lagringsbehovet med 10 % respektive 5 %. Tak över
gödselplattan minskar schablonmässigt lagringsbehovet av urin vid nötkreaturs-
hållning med ca 40 % och vid svinhållning med ca 20 %.
Torrsubstanshalterna (ts-halt) i beräkningen är för flytgödsel från nötkreatur 9 %,
slaktsvin 6 %, suggor 8 % och sinsuggor 10 %. Om ts-halten avviker från de halter
som schablonvärdena utgått från påverkas såväl lagringsbehov som växtnäringshalt.
Om mer vätska tillförs flytgödseln än vad som antagits sjunker ts-halten och därmed
ökar behovet av lagringskapacitet. Hålls en högre ts-halt i gödseln än vad som
angivits i beräkningen är lagringsbehovet överskattat.
(SJVFS 2012:41)
SJVFS 2015:21
48
Bilaga 8
Allmänna råd till 8 § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om
miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring
Schablonvärden för fosforutsöndring från olika djurslag
Djurslag och produktionsform
Utsöndrad mängd
fosfor per år (kg)
Fjäderfä 8
Slaktkyckling, 7 omgångar per år, per plats
0,057
Värphöns, inredda burar, per plats
0,13
Värphöns, på golv eller gräs, per plats
0,15
Unghöns, 0-16 v., 2,2 omgångar per år, per plats
0,059
Kalkon (ankor och gäss), per plats
0,24
Svin 9
Slaktsvin, 3 omgångar per år, per plats
1,6
Slaktsvin, 3,5 omgångar per år, per plats
1,9
Sugga i traditionell produktion, 2,2 grisningar per
år
7,0
Suggplats i suggnav, utplacering i satellit 3 v.
innan grisning, per plats
2,7
Suggplats i suggnav, utplacering i satellit 7 v.
innan grisning, per plats
2,7
Suggplats i satellit, utplacering 3 v. före grisning,
per plats med 6,5 grisningar per år
16,0
Suggplats i satellit, utplacering 7 v. före grisning,
per plats med 6,5 grisningar per år
18,1
Nöt
Mjölkko 6 000 kg mjölk/år
14,9
Mjölkko 8 000 kg mjölk/år
15,9
Mjölkko 10 000 kg mjölk/år
17,4
Mjölkko 12 000 kg mjölk/år
19,1
Kviga och stut, 1-12 mån
3,1
Tjur under 1 år
5,0
Kvigor, tjurar och stutar 1 år och däröver
8,0
Diko eller amko
12,0
8 Schablonvärdena bygger på tillsats av fytas i fodret
9 Schablonvärdena bygger på tillsats av fytas i fodret, utan fytastillsats blir utsöndrad mängd fosfor i
gödseln 30 % högre.
SJVFS 2015:21
49
Djurslag och produktionsform
Utsöndrad mängd
fosfor per år (kg)
Häst
Häst, stor (500 kg)
8,9
Häst, ponny (300 kg)
6,4
Får och get
Får (tacka med 1,8 lamm)
1,5
Get 800 kg mjölk
1,7
Övrigt
Kanin, avelshona inklusive 32 ungar per år (även
chinchilla)
1,6
Avelshona mink, inkluderar del av hane
samt 4,5 –5 valpar per år
1,1
Struts för köttproduktion
3,9
(SJVFS 2012:41)
SJVFS 2015:21
50
Bilaga 9
Allmänna råd till 19 a § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om
miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring
Schablonvärden för kväveinnehåll och förluster
Kg kväve per djurplats och år
Djurslag/gödselhantering
utsöndring/
totalkväve
förluster
stall/lagring
kvar i gödsel
efter lagring
Fjäderfä
Slaktkyckling,
djupströgödsel, 7 omg/år
0,28
0,05
0,23
Värphöns, bur 60 v.
kletgödsel
0,52
0,09
0,43
Värphöns, golv 60 v.
kletgödsel
0,6
0,14
0,46
Unghöns, 0-16 v.
djupströgödsel, 2,2 omg/år
0,22
0,08
0,14
Svin
Slaktsvin, 28,5-110 kg
flytgödsel, 3 omg/år
11
1,9
9,1
Sugga,
flytgödsel, 2,2 grisningar/år
36
6,3
30
Sugga,
fastgödsel, 2,2 grisningar/år
21
6
15
Sugga,
urin, 2,2 grisningar/år
15
4
11
Sinsuggor i suggnav 3 v,
flytgödsel, 3,7 omg/år
15
2,5
12,5
Suggor i satellit inkl. smågris
3 v till 28,5 kg,
flytgödsel, 6,5 omg/år
80
13
67
Nöt
Mjölkko 8 000 kg mjölk/år,
flytgödsel
117
12
105
Mjölkko 8 000 kg mjölk/år,
fastgödsel
71
17
54
Mjölkko 8 000 kg mjölk/år,
urin
46
11
35
Mjölkko 10 000 kg mjölk/år,
flytgödsel
139
14
125
Mjölkko 10 000 kg mjölk/år,
fastgödsel
85
20
65
Mjölkko 10 000 kg mjölk/år,
urin
54
13
41
Mjölkko 12 000 kg mjölk/år,
flytgödsel
145
14
131
Kviga, stut 1-12 mån,
flytgödsel
22
1,5
21
Tjur < 1 år,
flytgödsel
34
2,3
32
SJVFS 2015:21
51
Kg kväve per djurplats och år
Djurslag/gödselhantering
utsöndring/
totalkväve
förluster
stall/lagring
kvar i gödsel
efter lagring
Kviga, tjur och stut >1 år,
flytgödsel
47
3,3
44
Diko, totalt 12 mån,
djupströgödsel
69
30
39
Diko, totalt 12 mån,
flytgödsel
63
4,3
59
Häst
Häst, 500 kg, tävling,
fastgödsel
61
26
35
Häst, 500 kg, fritid,
fastgödsel
48
20
28
Häst, ponny (300 kg),
fastgödsel
33
14
19
Får
Får + 1,8 lamm,
djupströgödsel
14
6,4
7,6
(SJVFS 2012:41)
SJVFS 2015:21
52
Bilaga 10
Allmänna råd till 2 kap. 3 § miljöbalken, samt 19 b och 20 §§ Statens jordbruksverks
föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring
Schablonvärden för innehåll av lättillgängligt kväve i stallgödsel,
kg per 10 ton gödsel
Gödseltyp
Lättillgängligt kväve,
kg per 10 ton gödsel
Fastgödsel, nöt
10
Fastgödsel, svin
10
Fastgödsel, höns
70
Fastgödsel slaktkycklingar
100
Fastgödsel, häst
5
Djupströgödsel, nöt
5
Djupströgödsel, svin
5
Urin, nöt, täckt behållare
25
Urin, svin, täckt behållare
15
Flytgödsel, nöt, 9 % torrsubstanshalt
15
Flytgödsel, svin, 8 % torrsubstanshalt
30
Flytgödsel, svin, 6 % torrsubstanshalt
20
I tabellvärdet för slaktkycklinggödsel har även hänsyn tagits till att en del av urinsyran i gödseln
omvandlas till lättillgängligt kväve. Det betyder att innehållet av lättillgängligt kväve som kommer
grödorna tillgodo blir större i denna gödsel än vad en analys visar.
I tabellvärdet för nötgödsel har även hänsyn tagits till att en del av det lättillgängliga kvävet i samband
med omsättningen byggs in i det organiska substansen i marken. Det betyder att innehållet av
lättillgängligt kväve som kommer grödorna tillgodo blir mindre i denna gödsel än vad en analys visar.
(SJVFS 2010:55)
SJVFS 2015:21
53
Bilaga 11
Allmänna råd till 2 kap. 3 § miljöbalken samt 20 § Statens jordbruksverks
föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring
Olika grödors förfruktseffekt uttryckta som kväveefterverkan, kg kväve/ha.
Förfrukt
Eftergröda
Kväveefterverkan,
kg N/ha
Korn, höstsäd
Höstvete
Vårsäd
0
0
Havre
Höstvete
Vårvete
0
0
Gräsvall
Höstvete
Vårsäd
15
15
Blandvall
Höstvete
Vårsäd
40
40
Foderärter
Höstvete
Vårsäd
35
25
Åkerbönor
Höstvete
Vårsäd
25
25
Höstraps
Höstvete
40
Våroljeväxter
Höstvete
Vårsäd
20
20
Sockerbetor
Höstvete
Vårsäd
25
20
Potatis
Vårsäd
Höstsäd
0
0
Utgångspunkten för värdena är att förfruktsvärdet av höstsäd och korn är satt till noll.
Övriga förfrukters inverkan på eftergrödan är angiven som skillnad i förhållande till höstsäd och korn.
Förfruktseffekt uttryckta som kväveefterverkan i kg kväve/ha efter fånggrödor
och mellangrödor samt gröngödslingsvallar
Grödtyp
Kväveefterverkan, kg kväve/ha
Fånggrödor eller mellangrödor
insådda i vår- eller höstsäd
Höstplöjning
Vårplöjning
Rajgräs
0
0
Rödklöver
25
35
Vitklöver
30
35
Rödklöver och rajgräs i blandning
15
10
Gröngödslingsvall
Tidig höstplöjning
och höstsådd
Sen höstplöjning
eller vårplöjning
och vårsådd
Rödklöver, alsikeklöver
60
70
Rödklöver+gräs
40
50
Vitklöver
70
80
Vitklöver+gräs
50
60
SJVFS 2015:21
54
Rajgräs
0
0
(SJVFS 2012:41)
SJVFS 2015:21
55
Bilaga 12
Allmänna råd till 2 kap. 3 § miljöbalken samt 20 § Statens jordbruksverks
föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring
Långsiktig kväveverkan av stallgödsel efter minst 30 års djurhållning med
angivet djurantal
Antal djurplatser/ha för att uppnå den långsiktiga kväveverkan i
kg kväve per ha, som anges i kolumnen längst till vänster i tabellen
Kg
N/ha
Mjölkko
Kalv,
1-6 mån
Övriga
nöt-
kreatur
Sugga i
produktion
Slakt-
svin
Värp-
höns
Slakt-
kyckling
4
0,2
1,1
0,5
0,7
2,7
40
80
8
0,4
2,3
1,1
1,3
5,3
80
160
12
0,6
3,4
1,6
2,0
8,0
120
240
16
0,8
4,6
2,1
2,7
10,7
160
320
20
1,0
5,7
2,7
3,3
13,3
200
400
24
1,2
6,8
3,2
4,0
16,0
240
480
(SJVFS 2010:55)