SJVFS 2015:27

Statens jordbruksverks

författningssamling

Statens jordbruksverk

551 82 Jönköping

Tfn 036-15 50 00

www.jordbruksverket.se

^{ISSN 1102-0970}

SJVFS 2015:27

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks före-

skrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av växtsorter i

den svenska sortlistan;

Utkom från trycket

den 16 oktober 2015

Omtryck

beslutade den 15 oktober 2015.

Statens jordbruksverk föreskriver¹, med stöd av 10 § andra stycket

utsädesförordningen (2000:1330), att bilagorna 1 och 2 till verkets föreskrifter

(SJVFS 2001:33) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan² ska ha följande

lydelse.

Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då

denna författning träder i kraft.

Grundläggande bestämmelser

1 § Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om Statens jordbruksverks prövning

och godkännande av växtsorter, av de i bilaga 1 till utsädesförordningen (2000:1330)

angivna arterna av lantbruks- och köksväxter, för intagning i den officiella svenska

sortlistan.

Bestämmelser om godkännande av bevarandesorter av lantbruksväxter för

intagning i den officiella svenska sortlistan finns i Statens jordbruksverks föreskrifter

(SJVFS 2009:66) om godkännande av bevarandesorter av lantbruksväxter och om

produktion och saluföring av utsäde av sådana sorter.

Sorter (inavelslinjer och hybrider) som uteslutande är avsedda som komponenter

till hybridsorter behöver endast godkännas för intagning i sortlistan, om utsäde av

dessa sorter ska saluföras under sin sortbenämning.

Jordbruksverket kan besluta om intagning i sortlistan även av sorter av andra arter

än de som anges i första stycket. (SJVFS 2009:86).

Ansökan

2 § En ansökan om intagning i sortlistan ska ges in till Jordbruksverket, som föran-

staltar om provning i enlighet med 4 och 6 §§. Ansökan ska göras på ett formulär

som tillhandahålls av Jordbruksverket. Den ska vara Jordbruksverket tillhanda senast

vid den tidpunkt som fastställs av verket.

Vid ansökan om intagning i sortlistan ska även ett förslag till sortbenämning

lämnas in.

¹

Jfr kommissionens genomförandedirektiv 2014/105/EU av den 4 december 2014 om ändring av direktiven 2003/90/EG och

2003/91/EG om tillämpningsföreskrifter för artikel 7 i rådets direktiv 2002/53/EG respektive artikel 7 i rådets direktiv

2002/55/EG vad gäller vilka egenskaper som minst ska ingå i undersökningar samt minimikraven för utförandet av

undersökningar av vissa sorter av arter av lantbruksväxter och köksväxter (EUT L 349, 5.12.2014, s. 38, Celex 32014L0349).

²

Författningen senast omtryckt SJVFS 2014:13.

SJVFS 2015:27

2

Av ansökan ska framgå om en ansökan om godkännande har gjorts även i ett

annat EES-land³ eller i Schweiz. I sådant fall ska detta land anges liksom om

ansökan bifallits där. (SJVFS 2005:88).

Förutsättningar för godkännande

3 § Jordbruksverket fattar beslut om godkännande av en sort för intagning i sort-

listan på grundval av resultat från officiell provning enligt 4 och 6 §§, inhämtande av

uppgifter om tillstånd för utsläppande på marknaden enligt 9 §, godkännande för

användning som livsmedel eller foder enligt 10 § andra stycket samt om sorten har

en sortbenämning som efter kungörande kan godkännas av Jordbruksverket i enlighet

med 11 §. (SJVFS 2005:88).

4 § En sort kan godkännas för intagning i sortlistan om:

1. Sorten är särskiljbar, vilket betyder att den, oavsett om det ursprungliga materi-

alet från vilken den framställts uppkommit genom naturligt urval eller genom växt-

förädlingsarbete, klart går att skilja, med avseende på ett eller flera viktiga känne-

tecken, från alla andra sorter som är kända inom EES eller Schweiz enligt definition-

en i 5 §. Kännetecknen hos en sort ska vara klart identifierbara och möjliga att be-

skriva noggrant. Om det vid Jordbruksverkets prövning visar sig att två eller flera

anmälda sorter inte är särskiljbara från varandra ska den sort, för vilken ansökan först

har givits in, ha företräde.

2. Sorten är tillräckligt enhetlig, vilket betyder att de plantor den består av, med

mycket få avvikelser, är likartade eller genetiskt identiska vad beträffar alla i sam-

manhanget väsentliga kännetecken. Hänsyn ska härvid tas till växtarters skilda re-

produktionssystem.

3. Sorten är stabil, vilket betyder att den efter upprepad förökning i enlighet med

den av förädlaren angivna förökningsmetoden, i fråga om sina väsentliga känne-

tecken fortsatt överensstämmer med sortbeskrivningen. (SJVFS 2005:88).

5 § För att en sort ska anses som känd inom EES eller i Schweiz, ska den vid tid-

punkten för ingivandet av ansökan om en ny sorts godkännande vara

1. intagen i den gemensamma sortlistan över arter av lantbruksväxter eller i den

gemensamma sortlistan över arter av köksväxter,

2. godkänd för certifiering och saluföring i ett EES-land eller i Schweiz men ännu

inte intagen i någon av de gemensamma sortlistorna enligt punkt 1, eller

3. godkänd för certifiering i ett annat land utanför EES än Schweiz.

En sort ska även anses känd inom EES och Schweiz när en ansökan om god-

kännande har lämnats in i Sverige, i något annat EES-land eller i Schweiz vid den

tidpunkt som anges i första stycket.

En sort ska dock inte anses som känd inom EES eller i Schweiz om de i första och

andra styckena angivna förutsättningarna inte längre gäller i något EES-land eller i

Schweiz, vid den tidpunkt då ett beslut om godkännande av den nya sorten fattas.

(SJVFS 2004:24).

6 § En sort kan godkännas för intagning i sortlistan om den har ett tillfredsställande

odlings- och bruksvärde, som grundar sig på resultat som framkommit vid ett till-

³

Med EES avses Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, vilket utgörs av Europeiska unionen (EU) och de länder inom

Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som undertecknat avtalet om det europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

SJVFS 2015:27

3

räckligt antal officiella värdeprovningsförsök under minst två år. Dessa försök ska

utföras på ett sådant sätt att minst följande egenskaper hos sorten kan bedömas

1. avkastningsförmåga,

2. resistens mot växtskadegörare,

3. hur sorten reagerar på faktorer i den fysiska miljön, samt

4. kvalitetsegenskaper.

De metoder som använts för att bedöma egenskaperna ska anges i samband med

redogörelsen för resultaten.

En sorts odlings- och bruksvärde ska anses som tillfredsställande om dess egen-

skaper som helhet, vid en jämförelse med andra sorter som är intagna i sortlistan,

visar ett klart framsteg i minst ett bestämt geografiskt område vad gäller odlingen,

utnyttjandet av den skördade varan eller av produkter som framställs av den.

Vid bedömningen får Jordbruksverket bortse från enstaka mindre goda egenskap-

er hos sorten om dessa uppvägs av andra överlägsna sådana.

Jordbruksverket får vid sin prövning ta hänsyn även till andra provningsresultat

som kan tillmätas betydelse vid bedömningen.

Intagning i sortlistan får nekas om odlingen av en sort kan medföra hälsofara för

människor, djur eller växter. (SJVFS 2005:88).

7 § För köksväxtsorter utom rotcikoria ska, om upprätthållaren begär det, anges om

utsäde av en godkänd sort endast får saluföras som standardutsäde, genom att det i

sortlistan anges att det är fråga om en s.k. ”b-sort”. För sådana sorter får resultaten

från inofficiella undersökningar och kunskap som erhållits genom praktiska odlings-

erfarenheter beaktas vid Jordbruksverkets prövning. (SJVFS 2007:36).

8 § Kravet på prövning av en sorts odlings- och bruksvärde enligt 6 § omfattar inte

1. grässorter som, enligt sökandes försäkran, ska användas för annat ändamål än

foder,

2. sorter, vilkas utsäde är avsett att saluföras endast

a) i Schweiz eller i ett annat EES-land än Sverige, och detta land har godkänt

sorten såvitt avser dess odlings- och bruksvärde, eller

b) i ett annat land utanför EES än Schweiz,

3. sorter (inavelslinjer och hybrider) som uteslutande är avsedda som komponent-

er till hybridsorter som uppfyller de krav som anges i 4 §,

4. sorter av köksväxtarter, med undantag av rotcikoria, samt

5. sorter av arter som avses i 1 § fjärde stycket. (SJVFS 2007:36).

9 § En sort, som är eller innehåller en sådan genetiskt modifierad organism som av-

ses i 13 kap. 4 § miljöbalken, får endast godkännas för intagning i sortlistan under

förutsättning att ett tillstånd för utsläppande på marknaden finns enligt

13 kap. 12 § miljöbalken eller att ett godkännande för utsläppande på marknaden

finns som uppfyller kraven om ömsesidigt erkännande enligt 3 kap. 43 § förord-

ningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön.

För provning i Sverige enligt 4 och 6 §§ av en sådan sort som avses i första

stycket fordras tillstånd för avsiktlig utsättning enligt 13 kap. 12 § miljöbalken.

Uppgift om att en sort som tagits in i sortlistan är genetiskt modifierad ska framgå

av sortlistan. (SJVFS 2004:24).

SJVFS 2015:27

4

10 § Om en sort ska användas i livsmedel eller foder enligt definitionerna i artiklar-

na 2 och 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28

januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättan-

de av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor

som gäller livsmedelssäkerhet⁴, får sorten inte vara skadlig för människors eller djurs

hälsa vid avsiktlig konsumtion för att kunna godkännas för intagning i sortlistan.

Om material från en sort är avsett att användas i livsmedel som omfattas av

artikel 3, eller i foder som omfattas av artikel 15, i Europaparlamentets och rådets

förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade

livsmedel och foder⁵, ska ett godkännande enligt nämnda förordning finnas för denna

användning för att sorten ska kunna godkännas för intagning i sortlistan. (SJVFS

2004:24).

11 § Jordbruksverket tillämpar vid sin prövning av sortbenämningens lämplighet

artikel 63 i rådets förordning (EG) nr 2100/94 av den 27 juli 1994 om gemenskapens

växtförädlarrätt⁶ samt kommissionens förordning (EG) nr 637/2009 av den 22 juli

2009 om tillämpningsföreskrifter beträffande lämpligheten hos sortbenämningar för

arter av lantbruks- och köksväxter⁷.

Om en sortbenämning senare skulle befinnas olämplig, kan Jordbruksverket åter-

kalla godkännandet och förelägga upprätthållaren att föreslå en annan benämning för

godkännande. Jordbruksverket kan bestämma att den ursprungliga benämningen

under en viss tid ska användas som tilläggsnamn. (SJVFS 2009:86).

Provningens utförande

12 § Provningen av en sorts särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet ska utföras av

Jordbruksverket eller av en myndighet i ett annat EES-land, Schweiz eller ett tredje-

land om provningen enligt Jordbruksverkets beslut kan jämställas med provning som

utförs här i landet.

När det gäller sorter av de arter som anges i bilaga 1 ska provningen utföras enligt

de provningsriktlinjer för respektive art som utfärdats av förvaltningsrådet för

Gemenskapens växtsortsmyndighet (CPVO). Provningen av sorter av de arter som

anges i bilaga 2 ska utföras enligt de provningsriktlinjer som fastställts av Internatio-

nella unionen för skydd av växtförädlingsprodukter (UPOV). Samtliga sortegenskap-

er enligt riktlinjerna i bilaga 1 ska användas, respektive alla egenskaper som märkts

med en asterisk (*) i de riktlinjer som anges i bilaga 2, om inte observation av en viss

egenskap är omöjlig genom att en annan egenskap uttrycks, eller en viss egenskap

inte kommer till uttryck på grund av de miljöförhållanden under vilka provningen

utförs.

Provningen av sorter av övriga arter ska utföras enligt de riktlinjer som Jord-

bruksverket fastställer.

Provningen av en sorts odlings- och bruksvärde utförs genom Sveriges lantbruks-

universitets försorg. Provningen kan kortas i de fall ett officiellt provningsresultat

från ett EES-land, Schweiz eller ett tredjeland finns och då detta resultat enligt Jord-

bruksverket kan jämställas med provning som utförts här i landet.

⁴

EGT L 31, 1.2.2002, s. 1 (Celex 32002R0178).

⁵

EUT L 268, 18.10.2003, s. 1 (Celex 32003R1829).

⁶

EGT L 227, 1.9.1994, s. 1 (Celex 31994R2100).

⁷ EUT L 191, 23.7.2009, s. 10 (Celex 32009R0637).

SJVFS 2015:27

5

Sökanden ska tillhandahålla utsäde eller förökningsmaterial av en sort som

anmälts till provning, i den mängd och av den kvalitet som den provande myndig-

heten begär.

De myndigheter som utför provning enligt första eller fjärde stycket ska årligen

informera sökanden om de preliminära provningsresultaten. (SJVFS 2005:88).

Sortlistan

13 § Jordbruksverket kungör beslut om intagning i eller uttagning ur sortlistan, för-

nyat godkännande för en sort liksom andra ändringar av betydelse. Övriga EES-

länder, Europeiska kommissionen och Schweiz ska underrättas om dessa beslut och

om ingivna, återkallade och avslagna ansökningar samt om förslag till

sortbenämningar. För varje ny sort ska en kort beskrivning av sorten bifogas.

Underrättelsen till kommissionen utgör en anmälan till EU:s gemensamma

sortlista för arter av lantbruksväxter respektive för arter av köksväxter⁸. (SJVFS

2009:86).

14 § Jordbruksverket publicerar årligen den officiella svenska sortlistan, som för

varje sort ska innehålla

1. sortens benämning, om denna är en kod ska det särskilt framgå

2. namnet på den som är ansvarig för upprätthållandet av sorten och dennes

eventuella ombud i landet,

3. tidpunkten för sortens intagning i sortlistan,

4. tidpunkten när sortgodkännandets giltighetstid löper ut,

5. eventuell synonym sortbenämning som används i ett annat EES-land eller i

Schweiz,

6. förbehåll som gäller för en sådan sort som avses i 8 § första stycket punkt 2

(exportsort),

7. uppgift om eventuell förlängd period enligt 16 § fjärde stycket för saluföring

och certifiering av en sort vars giltighetsperiod löpt ut, samt

8. uppgift om att en sort är genetiskt modifierad.

För sorter av raps och rybs ska det framgå om de är dubbellåga (00), dvs. har

påvisats producera frö med en högsta glukosinolathalt på 25 µmol/g vid en vattenhalt

på 9 %, bestämd i enlighet med EN ISO 9167-1:1995, och högst 2 % erukasyra av

det totala innehållet av fettsyra, bestämt i enlighet med EN ISO 5508:1995.

För en grässort, som är avsedd för annat ändamål än foder, får det anges i sort-

listan om sorten vid officiell provning i Sverige har bedömts ha ett tillfredsställande

odlings- och bruksvärde. (SJVFS 2005:88).

15 § Jordbruksverket ska för varje godkänd sort sammanställa dokumentation som

innehåller en sortbeskrivning och de uppgifter som legat till grund för intagningen i

sortlistan. Denna dokumentation ska lämnas till övriga EES-länder, Schweiz och

kommissionen om så begärs.

Jordbruksverket ska bevara referensprov av godkända sorter för efterkontroll.

(SJVFS 2005:88).

⁸ Kommissionen publicerar de gemensamma sortlistorna i Europeiska unionens officiella tidning (EUT).

SJVFS 2015:27

6

Giltighetstid för sortgodkännande

16 § Ett godkännande är giltigt fram till utgången av det tionde kalenderåret efter det

år då sorten godkändes för intagning i sortlistan. Ett godkännande kan därefter för-

nyas med 10 år i taget, under förutsättning att sorten enligt Jordbruksverkets bedöm-

ning odlas i tillräcklig omfattning, eller bör bibehållas i syfte att bevara de växtgene-

tiska resurserna, och att den fortfarande uppfyller kraven på särskiljbarhet, enhetlig-

het och stabilitet.

En ansökan om förnyat godkännande ska ges in till Jordbruksverket senast två år

före godkännandetidens utgång. Jordbruksverket ska i sortlistan ange om en ansökan

om förnyat godkännande givits in. Skulle ansökan inte vara slutbehandlad vid tioårs-

periodens utgång, får Jordbruksverket tillfälligt förlänga godkännandets giltighetstid

till dess ett beslut om förnyat godkännande är fattat.

Om en sorts giltighet löpt ut utan att förnyelse begärts eller erhållits, eller sort-

godkännandet av annan anledning återkallats, ska den tas ut ur sortlistan.

Certifiering och saluföring av förökningsmaterial av en sort, som godkänts enligt

dessa eller tidigare föreskrifter, får dock ske till och med den 30 juni det tredje året

efter giltighetens utgång. Om upprätthållaren önskar använda sig av denna möjlighet

ska det meddelas till Jordbruksverket, senast innan sortgodkännandets giltighetstid

löper ut. Annars kan denna möjlighet inte utnyttjas. En sådan förlängd period ska

framgå av sortlistan. (SJVFS 2005:88).

Övriga bestämmelser

17 § Den som är ansvarig för en sorts upprätthållande ska

1. svara för att sorten upprätthålls enligt vedertaget bruk för upprätthållande av

sorten,

2. föra och bevara anteckningar om förökning av sorten, att användas för kontroll

av upprätthållandet. I anteckningarna ska även ingå uppgifter som omfattar genera-

tionerna före basutsäde eller motsvarande kategori, samt

3. på anmodan av Jordbruksverket ta ut och sända in prov av förökningsmaterial

för kontroll. Sådant prov kan även tas ut officiellt.

Upprätthållande kan ske i ett annat EES-land, Schweiz eller i ett tredjeland vars

kontroll av upprätthållande av sorter av ministerrådet har bedömts vara likvärdig med

upprätthållande inom EU⁹. (SJVFS 2005:88).

18 § Jordbruksverket återkallar ett godkännande och tar ut en sort ur sortlistan om

1. det efter provning visar sig att sorten inte längre är särskiljbar, tillräckligt

enhetlig eller stabil, eller

2. den som är ansvarig för upprätthållandet av sorten begär det, såvida inte upp-

rätthållandet tillgodoses av någon annan. (SJVFS 2005:88).

⁹

Se rådets beslut 2005/834/EG av den 8 november 2005 om likvärdighet av kontroller i vissa tredjeländer av förfaranden för

upprätthållande av sorter och om ändring av beslut 2003/17/EG (EUT L 312, 29.11.2005, s. 51, Celex 32005D0834).

SJVFS 2015:27

7

19 § Jordbruksverket får återkalla ett godkännande och ta ut en sort ur sortlistan

1. om bestämmelserna i dessa föreskrifter inte följs,

2. om upprätthållaren trots uppmaning inte ställer nödvändigt förökningsmaterial

till förfogande för efterkontroll,

3. om upprätthållaren trots uppmaning inte betalar förfallna avgifter i angiven tid,

eller

4. om intagningen i sortlistan skett på oriktiga grunder. (SJVFS 2005:88).

-------------------------

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna författning¹⁰ träder i kraft den 31 december 2015.

2. Äldre föreskrifter gäller för provningar av en sort enligt 12 § av de i bilaga 1 eller

2 angivna arterna, som har påbörjats före den 1 januari 2016.

LEIF DENNEBERG

Anna Pettersson

(Regelenheten)

¹⁰

SJVFS 2015:27.

SJVFS 2015:27

8

Bilaga 1

Arter för vilka provningsriktlinjer (”Protocol for Distinctness, Uniformity and

Stability Tests”) för respektive art har utfärdats av förvaltningsrådet för Gemenskap-

ens växtsortsmyndighet (CPVO). Protokollen finns tillgängliga på CPVO:s webb-

plats (www.cpvo.europa.eu).

Lantbruksväxter

Art

Protokoll

CPVO:s beslutsdatum

Durumvete

TP/120/3

19 mars 2014

Engelskt rajgräs

TP/4/1

23 juni 2011

Finsvingel, finbladig

fårsvingel

TP/67/1

23 juni 2011

Fodermajs

TP/2/3

11 mars 2010

Fårsvingel

TP/67/1

23 juni 2011

Hampa

TP/276/1

28 november 2012

Havre, rödhavre

TP/20/1

6 november 2003

Hybridrajgräs

TP/4/1

23 juni 2011

Hårdsvingel

TP/67/1

23 juni 2011

Italienskt rajgräs

TP/4/1

23 juni 2011

Korn

TP/19/3

21 mars 2012

Nakenhavre

TP/20/1

6 november 2003

Potatis

TP/23/2

1 december 2005

Raps

TP/36/2

16 november 2011

Ris

TP/16/2

21 mars 2012

Råg

TP/58/1

31 oktober 2002

Rågvete

TP/121/2 rev.1

16 februari 2011

Rödsvingel

TP/67/1

23 juni 2011

Skuggsvingel

TP/67/1

23 juni 2011

Solros

TP/81/1

31 oktober 2002

Spånadslin, oljelin

TP/57/2

19 mars 2014

Styvt rajgräs

TP/4/1

23 juni 2011

Större hårdsvingel

TP/67/1

23 juni 2011

Vete

TP/3/4 rev.2

16 februari 2011

Westerwoldiskt rajgräs

TP/4/1

23 juni 2011

Ärt

TP/7/2

11 mars 2010

Köksväxter

Art

Protokoll

CPVO:s beslutsdatum

Aubergin, äggplanta

TP/117/1

13 mars 2008

Blekselleri

TP/82/1

13 mars 2008

Blomkål

TP/45/2

11 mars 2010

Blomsterböna

TP/9/1

21 mars 2007

Bondböna

TP/

Broadbean

/1

25 mars 2004

Broccoli

TP/151/2

21 mars 2007

SJVFS 2015:27

9

Brysselkål

TP/54/2

1 december 2005

Böna (buskböna, stör-

böna, brun böna)

TP/12/4

27 februari 2013

Chilipeppar, paprika

TP/76/2

21 mars 2007

Endiviasallat, Witlof-

cikoria

TP/173/1

25 mars 2004

Escarolesallat,

friséesallat

TP/118/3

19 mars 2014

Fänkål

TP/183/1

25 mars 2004

Grönkål

TP/90/1

16 februari 2011

Gräslök

TP/198/1

1 april 2009

Gurka (slanggurka,

druvgurka)

TP/61/2

13 mars 2008

Kardon, kronärtskocka

TP/184/2

27 februari 2013

Kålrabbi

TP/65/1

25 mars 2004

Lök (Cepa-gruppen)

TP/46/2

1 april 2009

Melon

TP/104/2

21 mars 2007

Morot, fodermorot

TP/49/3

13 mars 2008

Persilja

TP/136/1

21 mars 2007

Piplök

TP/161/1

11 mars 2010

Pumpa, squash

TP/119/1 rev.

19 mars 2014

Purjolök

TP/85/2

1 april 2009

Rotcikoria

TP/172/2

1 december 2005

Rotselleri

TP/74/1

13 mars 2008

Rädisa, trädgårdsrättika TP/64/2

27 februari 2013

Rödbeta (inklusive

Cheltenhambeta)

TP/60/1

1 april 2009

Rödkål

TP/48/3

16 februari 2011

Salladskål

TP/105/1

13 mars 2008

Sallat

TP/13/5

16 februari 2011

Savojkål

TP/48/3

16 februari 2011

Schalottenlök

TP/46/2

1 april 2009

Sockermajs, popmajs

TP/2/3

11 mars 2010

Sparris

TP/130/2

16 februari 2011

Spenat

TP/55/5

27 februari 2013

Tomat

TP/44/4 rev.

27 februari 2013

Tomatgrundstammar

TP/294/1

19 mars 2014

Vattenmelon

TP/142/2

19 mars 2014

Vintersallat

TP/75/2

21 mars 2007

Vitkål

TP/48/3

16 februari 2011

Vitlök

TP/162/1

25 mars 2004

Ärt (märgärt, spritärt,

sockerärt)

TP/7/2

11 mars 2010

(SJVFS 2015:27).

SJVFS 2015:27

10

Bilaga 2

Arter för vilka provningsriktlinjer (”Test Guidelines”) för respektive art har fast-

ställts av Internationella unionen för skydd av växtförädlingsprodukter (UPOV).

Riktlinjerna finns tillgängliga på UPOV:s webbplats (www.upov.int).

Lantbruksväxter ¹¹

Art

Riktlinjernas nr

UPOV:s beslutsdatum

Alaskagräs

TG/180/3

4 april 2001

Blålupin

TG/66/4

31 mars 2004

Blålusern

TG/6/5

6 april 2005

Bomull

TG/88/6

4 april 2001

Brunven

TG/30/6

12 oktober 1990

Foderbeta

TG/150/3

4 november 1994

Fodervicker

TG/32/7

20 mars 2013

Gullupin

TG/66/4

31 mars 2004

Hundäxing

TG/31/8

17 april 2002

Jordnöt

TG/93/4

9 april 2014

Krypven

TG/30/6

12 oktober 1990

Kålrot

TG/89/6 rev.

4 april 2001 + 1 april 2009

Kärringtand

TG 193/1

9 april 2008

Lusern

TG/6/5

6 april 2005

Oljerättika

TG/178/3

4 april 2001

Plattlosta

TG/180/3

4 april 2001

Rajsvingel

TG/243/1

9 april 2008

Rybs

TG/185/3

17 april 2002

Rödklöver

TG/5/7

4 april 2001

Rödven

TG/30/6

12 oktober 1990

Rörsvingel

TG/39/8

17 april 2002

Safflor

TG/134/3

12 oktober 1990

Sojaböna

TG/80/6

1 april 1998

Sorghum

TG/122/3

6 oktober 1989

Storven

TG/30/6

12 oktober 1990

Timotej

TG/34/6

7 november 1984

Turftimotej

TG/34/6

7 november 1984

Vallmo

TG/166/4

9 april 2014

Vitklöver

TG/38/7

9 april 2003

Vitlupin

TG/66/4

31 mars 2004

Vitsenap

TG/179/3

4 april 2001

Åkerböna

TG/8/6

17 april 2002

Ängsgröe

TG/33/7

9 april 2014

Ängssvingel

TG/39/8

17 april 2002

¹¹ Ändringen innebär bl.a. att hampa, trädgårdsrättika och tomatgrundstammar flyttas från bilaga 2 till

bilaga 1 och får nya protokollnummer.

SJVFS 2015:27

11

Köksväxter

Art

Riktlinjernas nr

UPOV:s beslutsdatum

Jättepumpa (inklusive

vinterpumpa)

TG/155/4 rev.

28 mars 2007 + 1 april 2009

Mangold

TG/106/4

31 mars 2004

Rabarber

TG/62/6

24 mars 1999

Sallatscikoria

TG/154/3

18 oktober 1996

Rova (inklusive majrova) TG/37/10

4 april 2001

Svartrot

TG/116/4

24 mars 2010

(SJVFS 2015:27).