SJVFS 2019:8
Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om slakt och annan avlivning av djur
Statens jordbruksverks
författningssamling
Statens jordbruksverk
551 82 Jönköping
Tfn 036-15 50 00
www.jordbruksverket.se
ISSN 1102-0970
SJVFS 2019:8
Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd
om slakt och annan avlivning av djur;
Saknr L 22
Utkom från trycket
den 29 mars 2019
beslutade den 28 mars 2019.
Statens jordbruksverk föreskriver1, med stöd av 1 kap. 2 §, 2 kap. 11, 14, 17 och
18 §§, 5 kap.1 och 3 §§djurskyddsförordningen (2019:66) samt 4 § epizooti-
förordningen (1999:659) följande.
Dessutom beslutar Jordbruksverket om följande allmänna råd.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 KAP. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER ................................................................. 2
Tillämpningsområde och definitioner ...................................................................... 2
Grundläggande bestämmelser .................................................................................. 5
2 KAP. KUNSKAPSKRAV ........................................................................................ 6
3 KAP. HANTERING AV DJUR PÅ SLAKTERIER ................................................ 7
Standardrutiner ......................................................................................................... 7
Daglig hantering ....................................................................................................... 7
4 KAP. UTRUSTNING OCH DJURUTRYMMEN PÅ SLAKTERIER .................... 8
Stallutrymmen .......................................................................................................... 8
Tabell A. Utrymme för djur i lösdrift ....................................................................... 9
Tabell B. Utrymme för nötkreatur i endjursboxar .................................................... 9
Bestämmelser om utrustning och djurutrymmen på slakterier för nya anläggningar,
ny konstruktion, eller ny utrustning tagna i drift fr.o.m. den 1 januari 2013. För
befintliga anläggningar tagna i drift före den 1 januari 2013 gäller dessa
bestämmelser från och med den 9 december 2019 .................................................. 9
5 KAP. BESTÄMMELSER OM UTRUSTNING, INKLUSIVE BEDÖVNINGS-
UTRUSTNING, OCH DJURUTRYMMEN PÅ SLAKTERIER, FÖR
ANLÄGGNINGAR I DRIFT DEN 1 JANUARI 2013 ............................................. 10
Avlastning och drivning av djur ............................................................................. 10
Stallutrymmen ........................................................................................................ 11
1 Jfr rådets direktiv 93/119/EG av den 22 december 1993 om skydd av djur vid tidpunkten för slakt eller avlivning
(EGT L 340, 31.12.1993, s. 21, Celex 31993L0119), senast ändrat genom rådets förordning (EG) nr 1099/2009 av den 24
september 2019 (EGT L 303, 18.11.2009, s. 1, Celex 32009R1099). Anmälan har gjorts enligt Europaparlamentets och rådets
direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och
beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EUT L 241, 17.9.2015, s. 1, Celex 32015L1535).
SJVFS 2019:8
2
Bedövningsutrustning ............................................................................................ 11
Elektrisk bedövning ............................................................................................... 12
Koldioxidbedövning ............................................................................................... 12
6 KAP. HÅLLANDE OCH SKÖTSEL AV DJUR PÅ SLAKTERIER .................... 12
7 KAP. BEDÖVNING ............................................................................................... 13
Fixering .................................................................................................................. 13
Kontroll av bedövning ........................................................................................... 13
Tillåtna bedövningsmetoder ................................................................................... 14
Mekanisk bedövning .............................................................................................. 14
Elektrisk bedövning ............................................................................................... 19
Koldioxidbedövning ............................................................................................... 20
8 KAP. YTTERLIGARE BESTÄMMELSER OM SLAKT AV DJUR AVSEDDA
FÖR LIVSMEDELSPRODUKTION ........................................................................ 20
9 KAP. BESTÄMMELSER OM ANNAN AVLIVNING AV DJUR SOM INTE ÄR
AVSEDDA FÖR LIVSMEDELSPRODUKTION SAMT YTTERLIGARE
BESTÄMMELSER FÖR ANNAN AVLIVNING ÄN SLAKT AV
LIVSMEDELSPRODUCERANDE DJUR ............................................................... 21
Avblodning av djur utanför slakteri ....................................................................... 21
Dekapitering ........................................................................................................... 22
Halsdislokation ....................................................................................................... 22
Slag mot huvudet ................................................................................................... 22
Hjärnstamsstick ...................................................................................................... 22
Huvudskott ............................................................................................................. 23
Distansavlivning ..................................................................................................... 23
Maceration .............................................................................................................. 25
Elektrisk ström ....................................................................................................... 25
Narkosmedel och andra avlivningspreparat ........................................................... 25
Koldioxid ............................................................................................................... 26
Kolmonoxid............................................................................................................ 27
Akut avlivning av odlade fiskar ............................................................................. 27
10 KAP. ÖVRIGA BESTÄMMELSER .................................................................... 28
1 KAP. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Tillämpningsområde och definitioner
1 § Dessa föreskrifter ska tillämpas vid slakt eller annan avlivning av följande husdjur
och andra djur om de hålls av människan: nötkreatur, får, getter, renar, hjortar och
SJVFS 2019:8
3
övriga idisslare, grisar, hästdjur, fjäderfän och strutsfåglar samt övriga fåglar, hundar,
katter, rävar, minkar, kaniner, gnagare, tamillrar, primater, groddjur och kräldjur.
2 § Dessa föreskrifter gäller inte
1. försöksdjur,
2. hägnat vilt som jagas i enlighet med bestämmelserna i jaktlagen (1987:259),
jaktförordningen (1987:905) eller föreskrifter som meddelats med stöd av
jaktförordningen, och
3. vid slakt av odlade fiskar.
3 § Vid tillämpningen av dessa föreskrifter ska de regler som anges för nötkreatur
även gälla djur som tillhör grupperna Bubalus (bufflar), Bos (myskoxar, jakar m.m.),
Bison (bisonoxe, visent m.m.) och Syncerus (afrikansk buffel).
4 § I dessa föreskrifter avses med:
Avlivning
Varje avsiktligt framkallad process som leder
till att ett djur dör.
Avvanda djur
Djur vars foderstat inte längre huvudsakligen
består av mjölk eller mjölkersättningsmedel.
Bedövning
Varje avsiktligt framkallad process som leder
till att ett djur förlorar medvetandet och
förmågan att känna smärta inbegripet varje
process som leder till omedelbar död.
Bultpistol
Instrument med penetrerande bult för
mekanisk bedövning före avlivning. För
fjäderfän avser begreppet bultpistol även
instrument med icke- penetrerande bult.
Dekapitering
Avlivning genom att huvudet hastigt avskiljs
från kroppen med hjälp av ett vasst verktyg.
Distansavlivning
Avlivning på avstånd genom skjutning med
bröstskott.
Drivning
All förflyttning av djur från transportfordon
till utrymmen där djuren hålls i väntan på
avlivning eller från transportfordon eller
utrymmen där djuren hålls till den plats där de
ska bedövas eller avlivas.
Enhandsvapen
Pistol eller revolver, avsedd för kulpatroner.
Fixering
Varje metod som tillämpas för att begränsa
djurets rörelseförmåga i syfte att underlätta
effektiv bedövning och avlivning, samtidigt
SJVFS 2019:8
4
som djuren inte utsätts för onödig smärta,
rädsla eller ångest.
Fjäderfän
Tamfjäderfän, inklusive fåglar som inte
betraktas som tamfjäderfän men som föds upp
som sådan, med undantag för ratiter.
Fåglar
Klassen Aves
Försöksdjur
Samma betydelse som försöksdjur enligt
1 kap. 3 § djurskyddslagen (2018:1192).
Gnagare
Ordningen Rodentia.
Groddjur
Klassen Amphibia.
Hagelgevär
Slätborrat tvåhandsvapen konstruerat för
hagelpatroner.
Halsdislokation
Avlivning genom hastig vridning-sträckning-
tänjning av halskotpelaren på ett sådant sätt att
ryggmärgen slits av, halsens blodkärl brister
och djuret omedelbart dör.
Hägnat vilt
Vilt som hålls på ett markområde som
inhägnats med stängsel i avsikt att permanent
hålla djuren fångna inom området.
Hästdjur
Familjen Equidae.
Höns
Arten Gallus gallus.
Kaniner
Ordningen Lagomorpha (bl.a. kaniner och
harar).
Koldioxidtunnel
Slutet containersystem för koldioxidavlivning
i två faser, vilket följs av nermalning av
djurkropparna i kvarn.
Kräldjur
Klassen Reptilia.
Kulmask
Instrument med penetrerande fri kula för
mekanisk bedövning före slakt eller annan
avlivning, gjort för att placeras i direkt kontakt
med djurets huvud.
Kulvapen
Vapen med fri projektil (kula).
Maceration
Avlivning i kvarn med snabbroterande slagor,
s.k. homogenizer.
SJVFS 2019:8
5
Mekanisk bedövning
Bedövning med kulvapen, hagelgevär eller
bultpistol eller slag i huvudet med ett hårt
föremål.
Nötkreatur
Arterna Bos taurus och Bos indicus.
Odlad fisk
Fisk som hålls för livsmedelsproduktion,
utsättning eller avel inför någon av dessa
verksamheter.
Primater
Djur tillhörande ordningen Primates.
Skjutvapen
Bultpistol, kulvapen samt hagelgevär.
Slakt
Avlivning av djur avsedda att användas som
livsmedel.
Slakt för privat konsumtion i
hemmet
Slakt
och
därvid
sammanhängande
verksamhet som sker utanför ett slakteri för
privat konsumtion i hemmet och utförs av
djurens ägare eller en person under ägarens
ansvar och överinseende.
Slakteri
Byggnad eller lokal, även mobil sådan,
iordningställd för slakt av husdjur, där köttet
är avsett för försäljning.
Standardrutiner
En uppsättning skriftliga anvisningar som
syftar till att en särskild funktion eller
standard utförs enhetligt.
Strutsfåglar
Fåglar av arterna struts, emu och nandu
(Ratitae).
Strövren
Ren som befinner sig på vinterbetesmark
under perioden 1 maj-30 september.
Tamiller
Frett, den domesticerade formen av europeisk
iller (Mustela putorius furo).
Uppstallning
Hållande av djur i stall, boxar, fållor med tak,
eller
hägn
i
anslutning
till
slakteriverksamheten, eller som utgör en del
av denna.
Övriga fåglar
Andra fåglar än fjäderfän och strutsfåglar.
Grundläggande bestämmelser
5 § Grundläggande bestämmelser om slakt och annan avlivning finns i rådets
förordning (EG) nr 1099/2009 av den 24 september om skydd av djur vid tidpunkten
SJVFS 2019:8
6
för avlivning2, djurskyddslagen (2018:1192) samt djurskyddsförordningen (2019:66).
Bestämmelser om ilastning, transport samt urlastning av djur finns i rådets förordning
(EG) nr 1/2005 av den 22 december 2004 om skydd av djur under transport och
därmed sammanhängande förfaranden och om ändring av direktiven 64/432/EEG
och 93/119/EG och förordning (EG) nr 1255/973
samt i Statens jordbruksverks
föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:7) om transport av levande djur.
Bestämmelser om avlivning av djur vid förebyggande och bekämpning av
epizootiska sjukdomar finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2002:98) om
förebyggande och bekämpning av epizootiska sjukdomar.
Bestämmelser om veterinärs rätt att förskriva och tillhandahålla läkemedel finns i
Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:25) om
skyldigheter för djurhållare och personal inom djurens hälso- och sjukvård samt i
Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2019:32) om läkemedel och
läkemedelsanvändning. Bestämmelser om avlivning av övergivna eller förvildade
katter finns även i lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter.
Bestämmelser om tillstånd för vapeninnehav och rätt att använda skjutvapen vid
avlivning av djur finns i vapenlagen (1996:67) samt i vapenförordningen (1996:70).
Bestämmelser om avlivning av vilt regleras i Naturvårdsverkets föreskrifter och
allmänna råd om jakt och statens vilt (NSF 2002:18).
6 § Bestämmelser om slakt och om offentlig kontroll i samband med slakt finns även
i följande EU-förordningar: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr
853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel
av animaliskt ursprung4, samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr
854/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda bestämmelser för
genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att
användas som livsmedel5.
7 § Bestämmelser om avlivning av försöksdjur finns i Statens jordbruksverks
föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:9) om försöksdjur.
2 KAP. KUNSKAPSKRAV
1 § Personer som hanterar djur i samband med slakt för privat konsumtion i hemmet
eller för slakt av fjäderfän, kaniner och harar som slaktas för direkta leveranser av små
kvantiteter kött från producenten till slutkonsument eller annan avlivning ska ha goda
kunskaper om djurskydd och tillräckliga kunskaper för att följa bestämmelserna i dessa
föreskrifter. De ska även ha kunskaper och färdigheter i praktisk djurhantering.
2 § Den som ska bedöva djur inför slakt för privat konsumtion i hemmet eller för
slakt av fjäderfän, kaniner och harar som slaktas för direkta leveranser av små
kvantiteter kött från producenten till slutkonsument eller på annat sätt avliva djur ska
vara väl förtrogen med den bedövnings- respektive avlivningsmetod som ska
användas.
2 EUT L 303, 18.11.2009, s. 1 (Celex 32009R1099).
3 EUT L 3, 5.1.2005, s. 1 (Celex 32005R0001).
4 EUT L 139, 30.4.2004, s. 55 (Celex 32004R0853).
5 EUT L 139, 30.4.2004, s. 206 (Celex 32004R0854).
SJVFS 2019:8
7
3 KAP. HANTERING AV DJUR PÅ SLAKTERIER
Standardrutiner
1 § Standardrutiner ska finnas lätt tillgängliga på slakteriet så att personalen kan ta
del av dem.
Dessa rutiner ska också ta hänsyn till risken för tekniska fel som t.ex. strömavbrott
eller andra omständigheter som stoppar eller fördröjer slaktarbetet, eller på annat sätt
påverkar djurskyddet negativt.
Daglig hantering
2 § Djur som har skadats under transporten eller vid ankomsten till slakteriet ska
avlivas omedelbart efter ankomsten till slakteriet. Detsamma gäller djur som uppvisar
sjukdomstecken samt svaga eller icke avvanda djur.
Under förutsättning att djuret stallas upp i ett för ändamålet avsett särskilt utrymme
och att den officiella veterinären vid slakteriet gör bedömningen att uppstallningen inte
medför lidande för djuret får kravet på omedelbar avlivning frångås i högst två timmar.
Sådan uppstallning ska journalföras.
3 § Vid uppstallning ska djuren hanteras lugnt.
Allmänna råd till 3 kap. 3 §
Etablerade djurgrupper bör hållas samman och inte blandas under
uppstallning. Omflyttning av djur inför övernattning bör undvikas.
4 § Vid drivning ska djuren hanteras lugnt. Djuren ska tydligt kunna uppfatta
drivvägen och får inte utsättas för vägval.
Om hjälpmedel måste användas vid drivning får dessa endast användas för att styra
djuren.
Hästar ska ledas individuellt.
Allmänna råd till 3 kap. 4 §
Om hjälpmedel behövs vid drivning av djuren bör en sorteringspaddel
eller en s.k. tvåhandsdrivskiva användas. Etablerade djurgrupper bör
hållas samman och inte blandas under drivning.
5 § I de fall en elektrisk pådrivare får användas ska stiften på pådrivaren vara
avrundade.
6 § Utöver vad som framgår av rådets förordning (EG) nr 1099/20096 får inte heller
fjäderfän, kaniner och harar som slaktas för direkta leveranser av små kvantiteter kött
från producenten till slutkonsument utsättas för slag eller sparkar. De får inte lyftas i
hud, päls, fjädrar, huvud, ben, vingar eller svans. De får inte heller hanteras på annat
sätt som kan orsaka smärta eller lidande.
6 EUT L 303, 18.11.2009, s. 1 (Celex 32009R1099).
SJVFS 2019:8
8
4 KAP. UTRUSTNING OCH DJURUTRYMMEN PÅ SLAKTERIER
1 § Utrymmen och utrustning på slakterier ska vara lätta att rengöra och desinficera.
Golven ska vara halkfria och väl dränerade.
2 § Vid drivning med mekanisk drivanordning ska denna ha en sådan utformning att
djuren inte riskerar att skadas.
Drivanordningen ska ansluta väl till drivgångens väggar och golv samt vara
utformad så att den stannar om ett djur inte flyttar sig.
Den mekaniska drivanordningens manöverdel ska placeras så att de djur som drivs
kan övervakas. Övervakning ska ske under maskinell drivning.
Stallutrymmen
3 § Ett slakteri ska ha stallutrymmen i tillräcklig utsträckning.
Slakterier där renar eller hjortar slaktas får i stället ha fållor eller hägn i tillräcklig
utsträckning. Dessa ska ha lämpligt skydd mot ogynnsamma väderleksförhållanden.
Stallutrymmen, fållor och hägn ska vara utformade på ett sådant sätt att djuren inte
riskerar att skadas och att djurens hälsotillstånd lätt kan kontrolleras.
4 § När nötkreatur, får, getter, grisar, hästar och fjäderfän stallas upp på slakterier
gäller måttbestämmelserna i:
1. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:18) om
nötkreaturshållning inom lantbruket m.m.,
2. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:21) om
fårhållning inom lantbruket m.m.,
3. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:22) om
gethållning inom lantbruket m.m.,
4. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:20) om
grishållning inom lantbruket m.m. och
5. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:49) om
hästhållning;
6. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:23) om
fjäderfähållning inom lantbruket m.m.
Om fjäderfän förvaras i transportbehållare på slakteriet gäller i stället de
måttbestämmelser som anges i rådets förordning (EG) nr 1/2005 av den 22 december
2004 om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande
förfaranden och om ändring av direktiven 64/432/EEG och 93/119/EG och
förordning (EG) nr 1255/977.
Om nötkreatur, får, getter eller grisar hålls i gruppbox gäller i stället
måttbestämmelserna i nedanstående tabell A. För nötkreatur som hålls i endjursboxar
gäller nedanstående tabell B. Gruppboxar ska vara utformade så att djuren har
möjlighet att vända sig.
7 EUT L 3, 05.01.2005, s. 1 (Celex 32005R0001).
SJVFS 2019:8
9
Tabell A. Utrymme för djur i lösdrift
Måtten avser fria mått
Vikt (kg)
Förvaring under
dagtid (m 2 )
Förvaring över
natten (m 2 )
Nötkreatur
< 100
0,5
1,0
100-250
1,0
1,5
250-400
1,5
1,9
400-600
2,0
2,3
> 600
2,5
2,7
Får och get
< 50
0,3
0,5
> 50
0,5
1,0
Gris (slaktgrisar) < 120
0,55
0,75
Gris (vuxna
grisar)
> 120
1,0
1,5
Tabell B. Utrymme för nötkreatur i endjursboxar
Måtten avser fria mått
Djurets
längd
1
(m)
Ungefärlig vikt
(kg)
Boxens
minsta
längd
2
(m)
Boxens
minsta
bredd
i
mankhöjd
3
(m)
< 1,80
550-650
2,5
0,8
1,80-2,00
650-850
2,75
0,85
> 2,00
> 850
3,0
0,9
1) Avstånd från svansrot till hornbas.
2) Om boxen inte är rätvinklig ska längden ökas i den utsträckning som behövs för att
djurets resnings- och läggningsbeteende inte ska påverkas negativt.
3) Boxen ska vara så bred nedtill att djuret kan ligga utan svårighet.
5 § I stallutrymmen får djuren inte utsättas för hög ljudnivå och får endast tillfälligtvis
utsättas för mekaniskt buller överstigande 75 dBA.
Allmänna råd till 4 kap. 5 §
Grindar eller liknande inredningsföremål bör vara försedda med
ljuddämpningsanordningar eller vara utförda i material som ger samma
funktion.
Bestämmelser om utrustning och djurutrymmen på slakterier för nya
anläggningar, ny konstruktion, eller ny utrustning tagna i drift fr.o.m. den 1
januari 2013. För befintliga anläggningar tagna i drift före den 1 januari 2013
gäller dessa bestämmelser från och med den 9 december 2019
Avlastning och drivning av djur
6 § Slakterier ska vara lämpligt utformade och ha lämplig utrustning för avlastning
av djur.
SJVFS 2019:8
10
Utrustningen för avlastning ska vara försedd med halksäkert underlag.
Allmänna råd till 4 kap. 6 §
Vid behov bör den del av slakteriområdet där levande djur hanteras
vara utformad på ett sådant sätt att djur som kommit lösa inte kan
avvika från området.
7 § Drivgångar ska vara horisontella eller luta svagt uppåt.
Allmänna råd till 4 kap. 7 §
Drivgångarnas lutning bör inte överstiga 17 procent.
Drivgångar bör vara utformade på ett sådant sätt att man undviker
uppenbara blindgångar, dvs. gångar där slutet syns tydligt, och skarpa
krökar. Golvbrunnar eller liknande bör inte finnas i drivgångar.
Ljuset i drivgångar bör inte blända djuren och normalt sett vara inrättat
så att djuren rör sig från ett mörkare till ett ljusare område.
Djur bör endast vistas i drivgångar medan slakt pågår.
Stallutrymmen
8 § Stallutrymmen ska vara försedda med artificiellt ljus som inte förorsakar djuren
obehag.
Om djur hålls i stall under den mörka tiden på dygnet ska dämpad belysning vara
tänd.
Bedövningsutrustning
9 § Utrustning som används vid bedövning och avlivning ska underhållas regelbundet
och besiktigas varje dag slakt sker.
10 § Reservutrustning ska underhållas regelbundet och besiktigas varje dag slakt
sker. Kontrollen av utrustningen ska journalföras.
När det finns levande djur i lokalerna, ska det finnas lätt flyttbar utrustning åtkomlig
i anslutning till stallutrymmena för bedövning och avlivning av skadade eller akut
sjuka djur.
5 KAP. BESTÄMMELSER OM UTRUSTNING, INKLUSIVE BEDÖVNINGS-
UTRUSTNING,
OCH
DJURUTRYMMEN
PÅ
SLAKTERIER,
FÖR
ANLÄGGNINGAR I DRIFT DEN 1 JANUARI 2013
1 § Utöver de bestämmelser som anges i 4 kapitlet 1–5 §§ ska följande föreskrifter
gälla slakterier som är i drift den 1 januari 2013.
Avlastning och drivning av djur
2 § Slakterier ska vara lämpligt utformade och ha lämplig utrustning för avlastning
av djur.
SJVFS 2019:8
11
Utrustningen för avlastning ska vara försedd med halksäkert underlag och, om det
behövs, sidoskydd. Broar och ramper ska vara utrustade med sidoväggar, staket eller
annat skydd som gör att djuren inte riskerar att falla av eller skadas.
Allmänna råd till 5 kap. 2 §
Vid behov bör den del av slakteriområdet där levande djur hanteras vara
utformad på ett sådant sätt att djur som kommit lösa inte kan avvika från
området.
3 § Drivgångar ska vara horisontella eller luta svagt uppåt och vara konstruerade så
att djurens flockinstinkt och naturliga beteende kan utnyttjas vid drivning.
Allmänna råd till 5 kap. 3 §
Drivgångarnas lutning bör inte överstiga 17 procent.
Drivgångar bör vara utformade på ett sådant sätt att man undviker
uppenbara blindgångar, dvs. gångar där slutet syns tydligt, och skarpa
krökar. Golvbrunnar eller liknande bör inte finnas i drivgångar.
Ljuset i drivgångar bör inte blända djuren och normalt sett vara inrättat
så att djuren rör sig från ett mörkare till ett ljusare område.
Djur bör endast vistas i drivgångar medan slakt pågår.
Stallutrymmen
4 § Stallutrymmen ska vara försedda med artificiellt ljus som inte förorsakar djuren
obehag och som medger att tillsynen över dem kan ske utan svårigheter.
Om djur hålls i stall under den mörka tiden på dygnet ska dämpad belysning vara
tänd.
Bedövningsutrustning
5 § Utrustning som används vid bedövning eller avlivning av djur ska vara utformad
och användas på ett sådant sätt att bedövning eller avlivningen sker snabbt och
effektivt enligt bestämmelserna i dessa föreskrifter.
Utrustningen ska underhållas regelbundet och besiktigas varje dag slakt sker.
Underhåll och daglig kontroll av utrustningen ska journalföras.
6 § På bedövnings- och avlivningsplatsen ska det finnas reservutrustning för
bedövning och avlivning lätt tillgänglig för att användas i nödsituationer.
Reservutrustningen ska underhållas regelbundet och besiktigas varje dag slakt sker.
Underhåll och daglig kontroll av utrustningen ska journalföras.
När det finns levande djur i lokalerna, ska det finnas lätt flyttbar utrustning åtkomlig
i anslutning till stallutrymmena för bedövning och avlivning av skadade eller akut
sjuka djur.
Allmänna råd till 5 kap. 5-6 §§
För att underlätta hanteringen bör reservutrustningen för bedövning, när
så
är
lämpligt,
vara
av
samma
typ
som
den
ordinarie
bedövningsutrustningen.
SJVFS 2019:8
12
Elektrisk bedövning
7 § Bedövningsutrustningen ska vara försedd med en teknik som garanterar att
föreskriven strömstyrka uppnås, en signal som för operatören tydligt anger att
strömkretsen är sluten samt en lätt avläsbar mätare som visar spänningen och
strömstyrkan i den slutna kretsen.
Vid individuell bedövning ska utrustningen vara försedd med en anordning som
mäter motståndet och som förhindrar att apparaten kan användas om minsta tillåtna
strömstyrka inte kan uppnås.
Koldioxidbedövning
8 § Utrustningen i koldioxidschaktet ska vara försedd med en teknik för grafisk
registrering av koldioxidkoncentrationen och en för operatören tydlig signal som
varnar om koncentrationen sjunker under den nivå som fastslagits i standardrutinen.
Utrustningen ska kalibreras regelbundet.
Registreringen av koldioxidkoncentrationen ska ske på sådan nivå i
koldioxidschaktet/tunneln som gör det möjligt att kontrollera att den koncentration
och tidsperiod som fastslagits i standardrutinerna avseende grundläggande parametrar
vid bedövning har uppnåtts.
Koldioxidschaktet/tunneln (bedövningsutrymmet) ska kunna inspekteras när
bedövningsanläggningen är i drift.
6 KAP. HÅLLANDE OCH SKÖTSEL AV DJUR PÅ SLAKTERIER
1 § Djur som kan förväntas vara aggressiva mot varandra ska hållas åtskilda.
Om djur hålls lösgående ska hornbärande och hornlösa djur hållas åtskilda, om de
inte tidigare hållits i samma grupp. Hornbärande och hornlösa renar behöver dock
inte hållas åtskilda.
Allmänna råd till 6 kap. 1 §
Djur av olika art, kön och ålderskategori samt djur som kommer från olika
besättningar bör hållas åtskilda. Slaktgrisar, renar, fjäderfän respektive
unga strutsar av olika kön i etablerade grupper kan dock hållas
tillsammans.
2 § Strutsfåglar får inte bindas. Fixering på annat sätt får endast vara tillfällig i
samband med hantering. Strutsfåglar får inte hållas fast eller på annat sätt fängslas i
benen, fjädrarna eller enbart en vinge.
3 § Om djuren har varit utsatta för höga temperaturer i fuktigt väder ska de vid
behov avkylas på lämpligt sätt.
4 § Tillsyn över uppstallade djur ska ske minst morgon och kväll.
Allmänna råd till 6 kap. 4 §
På kvällen bör tillsyn ske efter det att samtliga djur för dagen har kommit
till slakteriet.
SJVFS 2019:8
13
5 § Utöver vad som framgår av rådets förordning (EG) nr 1099/20098 ska även
kaniner och harar ha fri tillgång till dricksvatten under uppstallning.
6 § Om den sammanlagda tiden för transport till och uppstallning på slakteriet
överstiger tolv timmar ska djuren utfodras med foder som är lämpligt för djurarten och
i tillräcklig mängd. Idisslare ska förses med stråfoder.
7 § Djur får stallas upp på slakteri högst en natt. Djur som stallas upp över natten ska
slaktas utan dröjsmål följande dag. Renar som hålls i hägn enligt 4 kap. 3 § får dock
hållas i hägnet i upp till fem dygn.
Allmänna råd till 6 kap. 7 §
Om det inte går att undvika att stalla upp djur över natten, bör de djur som
hålls över natten vara de djur som kom sist in till slakteriet den dagen.
8 § Högmjölkande kor ska slaktas före slaktdagens slut. Slakteriet ska informera sig
om vilka kor som är högmjölkande. Om högmjölkande kor anländer till slakteriet
efter slaktdagens slut, ska de slaktas omgående nästa dag. Högmjölkande kor med
uppenbart spänt juver ska mjölkas innan övernattning.
Mjölkning som utförts på slakteri ska journalföras.
Allmänna råd till 6 kap. 8 §
Av den dokumentation som följer med ett nötkreatur till slakt bör i
förekommande fall framgå djurets laktationsstatus och tidpunkt för
senaste mjölkning.
7 KAP. BEDÖVNING
Fixering
1 § Följande metoder är tillåtna för att kortvarigt minska ett djurs rörelsefrihet vid
bedövning
1. användning av bedövningsbox, som får vara utrustad med anordning för
fixering av huvudet,
2. fasthållning av djurets huvud med en grimma, brems eller liknande vid
mekanisk bedövning,
3. fasthållning av djurets huvud med horntag vid mekanisk bedövning av ren,
4. manuell fasthållning av mindre djur,
5. slakttratt för fjäderfän, samt
6. fotbyglar för fjäderfän med en vikt av högst 20 kg.
Kontroll av bedövning
2 § Efter utförd bedövning i samband med samtlig slakt och avlivning ska en kontroll
göras att djuret är bedövat.
8 EUT L 303, 18.11.2009, s. 1 (Celex 32009R1099).
SJVFS 2019:8
14
Tillåtna bedövningsmetoder
3 § Följande bedövningsmetoder är tillåtna att använda till respektive djurart, med
de begränsningar och detaljerade anvisningar som anges i 4-7, 16-17, 20-24, 26-28
§§ som gäller vid samtlig slakt och avlivning och 8-15, 18-19, 25 §§ som gäller vid
slakt för privat konsumtion i hemmet och avlivning.
Bultpistol
Kulvapen
Slag i
huvudet
Elektricitet
Koldioxid
Nötkreatur
X
X⁕
Får
X
X⁕
X
Getter
X
X⁕
X
Renar
och
hjortar
X
X⁕
Övriga
idisslare
X
X⁕
Grisar
X
X⁕
X
X
Hästdjur
X
X⁕
Höns
X
X
X
X
X
Övriga
fjäderfän
X
X
X
Strutsfåglar
X
X
X
Kaniner
X
X
X
X
⁕Även hagelgevär är tillåtet enligt nedanstående paragrafer.
Mekanisk bedövning
4 § Vid mekanisk bedövning ska djurets rörelsefrihet begränsas så att skottet kan
placeras rätt. Detta gäller dock inte i samband med strövrensslakt. I samband med
alla typer av avlivning som omfattar mekanisk bedövning ska bedövning ske
omedelbart efter att djurets rörelsefrihet har begränsats.
5 § Skjutvapnets typ, laddning och ammunition ska anpassas till djurarten och djurets
storlek.
6 § Ett skjutvapens skötsel ska innefatta rengöring, smörjning och kontroll av
eventuella packningar varje dag det används. Motsvarande skötsel ska ske innan
vapnet används efter ett längre uppehåll.
Ammunition ska förvaras torrt.
Den som använder bultpistol ska efter varje skott säkerställa att bulten återgår till
utgångsläget.
7 § Vid samtlig slakt eller avlivning där bultpistol eller ett annat skjutvapen används
för att bedöva djur ska djuret skjutas så att hjärnan träffas och skadas på ett sådant
sätt att djuret omedelbart förlorar medvetandet.
Om en bultpistol används för att bedöva fjäderfän får djuret skjutas så att hjärnan
skadas på ett sådant sätt att djuret omedelbart förlorar medvetandet.
När andra skjutvapen än bultpistol och kulmask används, ska vapnets mynning inte
ha direktkontakt med djuret.
8 § Vid slakt för privat konsumtion i hemmet eller annan avlivning där enhandsvapen
används för bedövning av nötkreatur, får, getter, renar, hjortar, grisar och hästdjur
måste vapnets kaliber vara minst 32” (7,65 mm) och ammunitionen som används
SJVFS 2019:8
15
måste ha mynningsenergi (E
0
) av minst 217 J (joule). Kulan ska vara konstruerad för
att expandera och vara rundnosad, s.k. wadcutterkulor får inte användas.
Allmänna råd till 7 kap. 8 §
Längsta avstånd vid bedövning genom skjutning med enhandsvapen bör
vara 25 cm.
9 § Vid mekanisk bedövning i samband med slakt för privat konsumtion i hemmet
och annan avlivning av nötkreatur, med undantag av tjurar och kalvar, ska vapnet
placeras i rät vinkel mot skallbenet i den punkt där tänkta linjer från respektive öras
överkant till motstående sidas öga korsar varandra. Hur vapnet ska placeras framgår
av nedanstående skiss.
På tjurar ska vapnet placeras i rät vinkel mot skallbenet cirka en centimeter vid
sidan om den ovan beskrivna punkten och på kalvar ska vapnet placeras i rät vinkel
mot skallbenet något nedanför denna punkt.
Placering av vapnet vid mekanisk bedövning av nötkreatur:
10 § Vid mekanisk bedövning i samband med slakt för privat konsumtion i hemmet
och annan avlivning av får utan horn ska vapnet placeras i rät vinkel mot skallens
högsta punkt i mittlinjen på det sätt som framgår av nedanstående skiss. På får utan
horn får vapnet även placeras i rät vinkel mot skallbenet något nedanför den punkt
där tänkta linjer från respektive öra till motstående sidas öga korsar varandra.
På får och getter med horn ska vapnet placeras strax bakom benåsen mellan
hornen i riktning mot käkvinkeln på det sätt som framgår av nedanstående skiss.
Bestämmelser om när avblodning ska påbörjas i sådana fall finns i 8 kap. 2 § andra
stycket.
På getter utan horn får vapnet placeras på samma sätt som för får, eller som för
getter med horn. Bestämmelser om när avblodning ska påbörjas vid skjutning bakifrån
finns i 8 kap. 2 § andra stycket.
Placering av vapnet vid mekanisk bedövning av får och getter:
SJVFS 2019:8
16
Placering av vapnet vid mekanisk bedövning av får och getter med horn:
11 § Vid mekanisk bedövning i samband med slakt för privat konsumtion i hemmet
och annan avlivning av renar ska vapnet placeras något ovanför en tänkt linje mellan
ögonens överkant på det sätt som framgår av nedanstående skiss.
Om hornutskott förhindrar att djuret skjuts i pannan får vapnet placeras strax
bakom hornen i riktning mot munnen enligt nedanstående skiss.
Placering av vapnet vid mekanisk bedövning av renar:
Placering av vapnet vid mekanisk bedövning av renar med hornutskott i pannan:
12 § På övriga idisslare ska vapnet placeras på samma sätt som på nötkreatur, enligt
9 §.
13 § Vid mekanisk bedövning i samband med slakt för privat konsumtion i hemmet
och annan avlivning av grisar som väger mer än 90 kg, med undantag av galtar och
äldre suggor, ska vapnet placeras mot skallbenet i medellinjen två till tre centimeter
ovanför en tänkt linje som förbinder ögonens övre kant, i linje med halskotpelaren
SJVFS 2019:8
17
och i riktning mot svansfästet. Hur vapnet ska placeras framgår av nedanstående
skiss.
På grisar som väger mindre än 90 kg ska vapnet placeras på motsvarande sätt i
förhållande till djurets storlek, dvs. något närmare den tänkta linjen.
På galtar och äldre suggor ska vapnet placeras mot skallbenet vid sidan om den
benkant som löper längs skallens medellinje, tre till fyra centimeter ovanför en tänkt
linje som förbinder ögonens övre kant.
Placering av vapnet vid mekanisk bedövning av grisar:
Allmänna råd till 7 kap. 13 §
När bultpistol används, bör patroner med en laddning av minst 4
grains användas på grisar som väger mer än 90 kg, och minst 2,5
grains på grisar som väger mindre än 90 kg. Bultpistol bör inte användas
vid bedövning av grisar med avvikande skallform, t.ex. hängbuksvin.
14 § Vid mekanisk bedövning i samband med slakt för privat konsumtion i hemmet
och annan avlivning av hästdjur ska vapnet placeras i rät vinkel mot pannbenet på
mittlinjen mitt emellan en tänkt linje mellan överkanten på ögonen och översta
benkanten i skallen på det sätt som framgår av nedanstående skiss.
Placering av vapnet vid mekanisk bedövning av häst:
Allmänna råd till 7 kap. 14 §
Den punkt som beskrivs i denna föreskrift återfinns ofta nära det främre
pannluggsfästet, cirka 2 centimeter ovanför den punkt där tänkta linjer
från respektive öra till motstående sidas öga korsar varandra.
15 § Nötkreatur, får, getter, renar, grisar och hästdjur får bedövas genom skjutning
med kulgevär eller hagelgevär enligt nedanstående tabell i samband med slakt för
privat konsumtion i hemmet och annan avlivning.
SJVFS 2019:8
18
Riktning
Kulgevär
1
Hagelgevär 1
Ammunition
Anmärkning
Avstånd
Ammunition
Avstånd
Nötkreatur
Vapnet
ska
vinklas så att
skottet
riktas
genom
hjärnstammen.
Minst klass 3.
Tjurar äldre än
30 mån minst
klass 2.
Hålspetsammu-
nition får inte
användas i klass
3 till nötkreatur
som väger mer
än 100 kg.
Högst
5
meter.
Kaliber 20 eller
grövre, med minst
28 g hagel av
storlek minst 2,75
mm (US 6).
5-25 cm
från
djurets
huvud.
Får
och
Getter
Vapnet
ska
vinklas så att
skottet
riktas
genom
hjärnstammen.
Får och getter
utom baggar
och
bockar:
minst klass 4
med
expanderande
kula
(motsvarande
E 0
om minst
150 joule) i
vapen
med
kaliber
om
minst 5,6 x 15
R, .22 LR.
Baggar
och
bockar minst
klass 3.
Högst
5
meter
Kaliber 36 (.410)
eller grövre, med
patron
innehållande 12,5
g av minst 2,5
mm hagel (US 7),
ej
stålhagel.
Baggar
och
bockar kaliber 20
eller grövre med
minst 28 g hagel
av storlek minst
2,75 mm (US 6).
5-25 cm
från
djurets
huvud.
Renar
Skottet
ska
riktas
mot
hjärnan.
Minst klass 2
med
expanderande
kula
(motsvarande
E100 om minst
800 J, kulvikt
minst 3,2 g).
Högst
5
meter. För
strövren
högst 50
meter.
Kaliber 20 eller
grövre, med minst
28 g hagel av
storlek minst 2,75
mm (US 6).
5-25 cm
från
djurets
huvud.
Grisar
Vapnet ska
vinklas så att
skottet riktas i
linje
med
halskotpelaren.
Minst klass 3
(motsvarande
E
100
om minst
200 J, kulvikt
minst 2,5 g).
Galtar äldre än
12 mån minst
klass 2.
Hålspetsammu-
nition får inte
användas i klass
3 till äldre grisar
än slaktsvin.
Högst
5
meter.
Kaliber 20 eller
grövre, med minst
28 g hagel av
storlek minst 2,75
mm (US 6).
5-25 cm
från
djurets
huvud.
Hästdjur
Vapnet ska
vinklas så att
skottet riktas i
linje
med
halskotpelaren.
Minst klass 4
med
expanderande
kula
(motsvarande
E0 om minst
150 J), i vapen
med
kaliber
om minst 5,6 x
15 R, .22 LR.
Högst
5
meter.
Kaliber 20 eller
grövre, med
minst 28 g hagel
av storlek minst
2,75 mm (US 6).
5-25 cm
från
djurets
huvud.
1) Indelningen i klasser baserar sig på indelningen av kulpatroner i Naturvårdsverkets föreskrifter
(NFS 2002:18) om jakt och statens vilt.9
16 § Vid samtlig slakt och annan avlivning av strutsfåglar ska vapnet placeras i rät
vinkel mot skallbenet på skallens högsta punkt.
17 § Vid samtlig slakt och annan avlivning av kaniner ska vapnet placeras mitt på
den högsta punkten av huvudet och riktas mot käkvinkeln.
9 Senast ändrad genom NFS 2018:2.
SJVFS 2019:8
19
18 § Kaniner och fjäderfän får bedövas genom ett slag i bakhuvudet med ett hårt
föremål vid slakt för privat konsumtion i hemmet.
Enstaka sjuka, skadade, eftersatta eller av andra skäl frångallrade fjäderfän och
kaniner får bedövas genom ett slag i bakhuvudet med ett hårt föremål eller, för
mindre djur, genom att bakhuvudet slås mot ett hårt fast föremål.
Slaget ska utföras på ett sådant sätt att djuret omedelbart förlorar medvetandet.
19 § Efter utförd mekanisk bedövning i samband med slakt för privat konsumtion i
hemmet och annan avlivning ska en kontroll göras att djuret uppvisar följande tecken
1. djuret ska omedelbart falla samman och får inte visa några tecken på
resningsförsök,
2. normal andningsrytm ska inte kunna ses hos djuret, samt
3. djurets ögon ska vara öppna och blicken stirrande riktad framåt.
Elektrisk bedövning
20 § Bedövningsutrustningen ska vid individuell bedövning vara försedd med en
teknik som garanterar att föreskriven strömstyrka uppnås och en signal som för
operatören tydligt anger att strömkretsen är sluten.
21 § Elektroder ska vara väl underhållna och rena.
22 § Vid elektrisk bedövning av strutsfåglar ska elektroderna placeras på båda sidor
om skallen så att strömmen passerar genom djurets hjärna.
23 § Vid individuell bedövning då elektroderna placeras på båda sidor om skallen,
ska strömstyrkan uppgå till minst följande värden för varje djur
1. 1,25 Ampere för får och getter,
2. 0,5 Ampere för strutsfåglar samt fjäderfän med en kroppsvikt över 2,5 kg,
3. 0,3 Ampere för övriga fjäderfän, samt
4. 0,3 Ampere för kaniner.
Föreskriven strömstyrka ska för alla djurslag i alla situationer uppnås inom en
sekund efter det att strömkretsen har slutits och ska därefter upprätthållas genom
djurets hjärna till dess att djuret är bedövat. Lämpliga åtgärder ska också vidtas för
att säkerställa en god elektrisk kontakt, särskilt genom avlägsnande av ull eller genom
att huden fuktas.
24 § Vid elektrisk bedövning av slaktkyckling och värphöns då huvudet passerar
genom ett vattenbad ska strömstyrkan, vid användning av 50-200 Hz växelström, för
varje djur uppgå till 0,12 Ampere.
Föreskriven strömstyrka ska upprätthållas till dess att djuret är bedövat.
25 § Efter utförd elektrisk bedövning av får, getter, grisar eller strutsfåglar i samband
med slakt för privat konsumtion i hemmet och annan avlivning ska en kontroll göras
att djuret uppvisar följande tecken
1. djuret ska falla samman i kramp vilken först karaktäriseras av stelhet, sedan
av muskelryckningar,
2. normal andningsrytm ska inte kunna ses hos djuret, samt
3. djurets ögon ska vara öppna och pupillerna kraftigt utvidgade.
SJVFS 2019:8
20
Koldioxidbedövning
26 § Vid koldioxidbedövning av grisar ska indrivningen ske från en indrivningsbox.
Boxen ska vara belägen i omedelbar anslutning till den transportkorg som fraktar
grisarna ner i koldioxidschaktet.
Koldioxidschaktets övre del ska vara försedd med belysning.
Vid manuell indrivning ska den som arbetar med indrivningen befinna sig i
indrivningsboxen.
27 § Transportkorgar för grisar ska vara försedda med ett plant och halkfritt golv.
I varje transportkorg ska det finnas utrymme för minst två grisar. Transportkorgarna
ska vara utformade så att djuren kan stå upprätta tills de förlorar medvetandet.
Transportkorgarna får inte överbeläggas.
28 § Gasbedövningsutrustning ska kalibreras regelbundet.
Registreringen av koldioxidkoncentrationen ska ske på sådan nivå i
koldioxidschaktet/tunneln som gör det möjligt att kontrollera att den koncentration
och tidsperiod som fastslagits i standardrutinerna avseende grundläggande parametrar
vid bedövning har uppnåtts.
Koldioxidschaktet/tunneln (bedövningsutrymmet) ska kunna inspekteras när
bedövningsanläggningen är i drift.
8 KAP. YTTERLIGARE
BESTÄMMELSER OM
SLAKT
AV DJUR
AVSEDDA FÖR LIVSMEDELSPRODUKTION
1 § Nötkreatur, får, getter, renar, hjortar och övriga idisslare, grisar, hästdjur samt
fjäderfän, strutsfåglar och kaniner ska slaktas enligt föreskrifterna i detta kapitel. För
annan avlivning än slakt, samt för foderslakt av de djurslag som inte omfattas av 7
kap., gäller detta kapitel.
2 § Vid mekanisk bedövning med bultpistol eller skjutvapen i samband med slakt
för privat konsumtion i hemmet och vid slakt av fjäderfän, kaniner och harar för
direkta leveranser av små kvantiteter kött från producenten till slutkonsument
och annan avlivning ska avblodning påbörjas inom 60 sekunder efter bedövning.
Får och getter som bedövats genom skjutning bakifrån i enlighet med
bestämmelserna i 7 kap. 11 § andra stycket ska avblodas senast 15 sekunder efter det
att skottet avlossats.
3 § Avblodning av kaniner, harar och fjäderfän i samband med slakt för privat
konsumtion i hemmet och vid slakt av fjäderfän, kaniner och harar för direkta
leveranser av små kvantiteter kött från producenten till slutkonsument ska utföras
genom att man öppnar båda halspulsådrorna eller det gemensamma blodkärl som dessa
ådror utgår ifrån.
4 § Efter avblodningen ska det göras en kontroll i syfte att säkerställa att djuret är
dött innan ytterligare steg i slaktprocessen får utföras på detta djur. En sådan kontroll
ska utföras visuellt på samtliga djur.
För andra djurslag än fjäderfän ska den visuella kontrollen kompletteras med
stickprovskontroller där avsaknad av hornhinnereflex eller frånvaro av
smärtkänslighet kontrolleras.
SJVFS 2019:8
21
Vid misstanke om att ett djur inte är dött ska djuret omedelbart bedövas på nytt
och avblodas.
Allmänna råd till 8 kap. 4 §
Den person som kontrollerar att djuret är dött bör vara utrustad med
bultpistol eller annan lämplig bedövningsutrustning samt stickkniv. Vid slakt
av grisar i högt tempo bör kontrollen utföras av en person som inte samtidigt
har andra uppgifter, om inte en elektronisk övervakningsutrustning framtagen
specifikt för ändamålet används.
Förekomst av otillräcklig avblodning bör utredas och dokumenteras, så
att orsaken kan fastställas och åtgärdas.
9 KAP. BESTÄMMELSER OM ANNAN AVLIVNING AV DJUR SOM INTE
ÄR AVSEDDA FÖR LIVSMEDELSPRODUKTION SAMT YTTERLIGARE
BESTÄMMELSER
FÖR
ANNAN
AVLIVNING
ÄN
SLAKT
AV
LIVSMEDELSPRODUCERANDE DJUR
1 § I de fall det i nedanstående paragrafer anges att en avlivningsmetod endast får
användas på medvetslösa djur får djuret göras medvetslöst genom användning av de
metoder som är tillåtna för respektive djurslag enligt 7 kap.
Allmänna råd till 9 kap. 1 §
För att göra djur medvetslösa i samband med avlivning, i de fall då 7
kap. inte är tillämpligt, bör veterinär anlitas. För mindre djur (ålders-
respektive viktgränser, se 8 §) får slag i huvudet användas som
bedövningsmetod.
2 § Även i andra situationer än slakt ska det efter genomförd avlivning göras en
kontroll i syfte att säkerställa att djuret är dött, innan vidare åtgärder företas med
kroppen. En sådan kontroll ska utföras visuellt på samtliga djur. Vid misstanke om
att ett djur inte är dött ska förnyade avlivningsåtgärder omedelbart vidtas.
Allmänna råd till 9 kap. 2 §
När så är möjligt eller lämpligt bör döden hos djur som avlivats
genom halsdislokation, slag mot huvudet eller koldioxid säkerställas
genom avblodning, dekapitering eller annan lämplig metod.
Avblodning av djur utanför slakteri
3 § Följande djur får avlivas genom avblodning: nötkreatur, får, getter, renar, hjortar
och övriga idisslare; grisar, hästdjur, fjäderfän, strutsfåglar och övriga fåglar; hundar,
katter, minkar och rävar; kaniner, gnagare och tamillrar. Avblodning får endast göras
på medvetslösa djur.
För avblodning av nötkreatur, får, getter, renar, hjortar och övriga idisslare, grisar,
hästdjur samt fjäderfän, strutsfåglar och kaniner gäller 8 kap. 2-4 §§ i tillämpliga delar.
4 § Avblodning av ett djur ska utföras genom att man öppnar båda halspulsådrorna,
det gemensamma blodkärl som dessa ådror utgår ifrån eller ett annat centralt blodkärl.
SJVFS 2019:8
22
Dekapitering
5 § Kaniner, gnagare, tamillrar, fjäderfän och övriga fåglar samt kräldjur och groddjur
får avlivas genom dekapitering. För kaniner och fjäderfän är avlivning genom
dekapitering enbart tillåtet för individer som avlivas/slaktas för privat konsumtion i
hemmet. Djur ska vara medvetslösa när de avlivas.
Kaniner, gnagare och tamillrar med en kroppsvikt om 1 kg eller därutöver får inte
avlivas genom dekapitering.
På kräldjur och groddjur ska hjärnan förstöras omgående efter dekapitering.
Halsdislokation
6 § Fjäderfän med en kroppsvikt överstigande 250 g ska först bedövas i enlighet
med 7 kap.
Strutsfåglar får inte avlivas genom halsdislokation.
Om det är nödvändigt i diagnostiskt syfte får en veterinär besluta att fjäderfän upp
till 5 kg får avlivas genom dislokation av halskotpelaren utan föregående bedövning,
på ett sådant sätt att djuret omedelbart dör.
7 § Följande djurslag får avlivas genom halsdislokation:
1. Gnagare och kaniner i annan situation än slakt med en kroppsvikt om högst 1
kg. Djur med en kroppsvikt överstigande 150 g ska vara medvetslösa när de
avlivas.
2. Övriga fåglar med en kroppsvikt om högst 5 kg.
Fåglar med en kroppsvikt överstigande 250 g ska vara medvetslösa när de avlivas.
Slag mot huvudet
8 § Slag mot bakhuvudet får användas för att avliva ett mindre antal
1. lamm, killingar, smågrisar, hundvalpar, kattungar samt mink- och rävvalpar,
om djuret är yngre än 14 dagar,
2. strutsfågelkycklingar och fjäderfän, samt
3. kaniner, gnagare, tamillrar, kräldjur, groddjur samt övriga fåglar, om djuret
väger högst 1 kg.
Slaget ska utföras med sådan kraft och precision att det medför omedelbar
medvetslöshet och död.
Allmänna råd till 9 kap. 8 §
Djurets bakhuvud bör med ett hårt slag slås mot ett fast förankrat,
hårt föremål. Djuret kan även slås hårt i bakhuvudet med ett för ändamålet
lämpligt trubbigt föremål.
Hjärnstamsstick
9 § Kräldjur och groddjur får avlivas genom att ett smalt, vasst instrument sticks in
och roteras i djurets hjärna genom öppningen mellan skallen och halskotpelaren.
Instrumentet ska föras in först framåt mot hjärnstammen och därefter bakåt mot
ryggmärgen.
Hjärnstamsstick får endast göras på medvetslösa djur.
SJVFS 2019:8
23
Huvudskott
10 § Hundar och katter som har skadat sig eller av annan anledning har en kraftigt
inskränkt rörelsefrihet får avlivas i enlighet med nedanstående tabell. Även katter
som har fångats i fälla får avlivas i enlighet med nedanstående tabell.
Hundar och katter får avlivas med kulvapen eller hagelgevär, som är tillåtna för
jakt eller avlivningsändamål, i enlighet med kraven i nedanstående tabell. Djuret ska
skjutas så att hjärnan träffas och skadas på ett sådant sätt att djuret omedelbart
förlorar medvetandet. Medvetandet får inte återkomma.
Riktning
Kulvapen
1
Hagelgevär
1
Ammunition
Avstånd
Ammunition
Avstånd
Hundar Mot
djurets
bakhuvud.
Minst kaliber .22
Long eller .22
Long Rifle (5,6 x
15
R),
expanderande
kula,
klass
4
(anslagsenergi
minst 150 J (E
0
)).
Högst
2
meter,
vid
användning
av
enhandsvapen
dock
5-25
cm.
Kaliber 20 eller
grövre,
patron
innehållande minst
28 g av minst 3
mm hagel (US 5),
ej stålhagel.
Högst
2
meter.
Katter
Mot
djurets
huvud.
Minst kaliber .22
Short (5,6 x 11
R), expanderande
kula,
anslagsenergi
minst 70 J (E
0
).
Högst
2
meter,
vid
användning
av
enhandsvapen
dock
5-25
cm.
Kaliber 36 (.410)
eller grövre, patron
innehållande minst
12,5 g av minst 2,5
mm hagel (US 7),
ej stålhagel.
Högst
2
meter.
1) Indelningen i klasser baserar sig på indelningen av kulpatroner i Naturvårdsverkets
föreskrifter (NFS 2002:18) om jakt och statens vilt.
11 § Gnagare, tamillrar, kräldjur och kaniner får avlivas genom skjutning med vapen.
Vid avlivning med skjutvapen ska skjutvapnets laddning respektive ammunition
anpassas till djurarten och djurets storlek.
Djuret ska skjutas så att hjärnan träffas och skadas på ett sådant sätt att djuret
omedelbart förlorar medvetandet. Medvetandet får inte återkomma.
Om bultpistol används, ska djuret avblodas omedelbart efter det att djuret har
skjutits.
Distansavlivning
12 § Enstaka förvildade, förrymda eller skadade djur, som inte är möjliga att fånga
in utan att djuren åsamkas ett större lidande, får avlivas med för jakt- eller
avlivningsändamål avsedda kulgevär och hagelgevär enligt nedanstående tabell.
SJVFS 2019:8
24
Djurslag
Kul- eller hagelgevär
1
samt
ammunitionstyp
Längsta
skjut-
avstånd
Träff-
om-
råde
2
Nötkreatur
(oskadade)
Klass 1 (endast kulgevär).
Expanderande kula3 med
E
1004
om minst 2800 J
(motsvarande .308 Win.
med 10,7 g kula), minst
kaliber 7,62 mm.
100 m
Bröst
Buffel, bison,
visent samt
skadade
vuxna
nötkreatur
Klass 1 (endast kulgevär).
Expanderande kula3 med
E
1004 om minst 3700 J
(motsvarande 9,3 x 62
med 18,5 g kula), minst
kaliber 7,62 mm.
50 m
Bröst
Får
och
Getter
Klass 1 (endast kulgevär)
Expanderande
kula3,
Klass 1.
50 m
Bröst
Renar
Klass 1 (endast kulgevär).
Expanderande
kula3,
Klass 1.
100 m
Bröst
Övriga
idisslare
Klass 1 (endast kulgevär).
Expanderande kula3 med
E
1003 om minst 3700 J
(motsvarande 9,3 x 62
med 18,5 g kula), minst
kaliber 7,62 mm.
100 m
Bröst
Grisar
Klass 1 (endast kulgevär).
Expanderande
kula3,
Klass 1.
25 m
Bröst
Hästdjur
Klass 1 (endast kulgevär).
Expanderande
kula3,
Klass 1, med minst 11,7 g
kula, minst kaliber 7,62
mm.
50 m
Bröst
Strutsar
Klass 1 (endast kulgevär).
Expanderande
kula3,
Klass 1.
50 m
Bröst
Kaniner
Minst Klass 4 (kulgevär) Expanderande
kula3,
eller hagelgevär med kaliber minst klass 4, eller en
36 (.410) eller grövre. hagelpatron innehållande
minst 12,5 g av minst 2,5
mm hagel (US 7), ej
stålhagel.
50 m (kulgevär)
20
meter
(hagelgevär)
Bröst
Hundar
Minst
Klass
2
(endast Expanderande
kula3,
kulgevär) eller hagelgevär minst Klass 2, eller en
med kaliber 20 eller grövre.
hagelladdning med minst
32 g hagel, minst 3 mm
(US 5), ej stålhagel.
25 m (kulgevär)
10 m
(hagel- gevär)
Bröst
Katter
Minst Klass 3 (kulgevär) Expanderande
kula3,
eller hagelgevär med kaliber minst Klass 3, eller en
20 eller grövre.
hagelladdning med minst
30 g hagel, minst 2,75
mm (US 6), ej stålhagel.
30 m (kulgevär)
20 m
(hagel- gevär)
Bröst
Minkar
Minst Klass 4 (kulgevär) Expanderande
kula3,
eller hagelgevär med kaliber minst Klass
4, eller
30 m (kulgevär)
Bröst
36 eller grövre.
hagelpatron innehållande
minst 12,5 g av minst 2,5 mm hagel (US 7), ej stålhagel.
20 m (hagel)
Rävar
Minst Klass 3 (kulgevär)
Expanderande
kula3,
eller hagelgevär med kaliber
minst
Klass
3,
eller20
eller grövre. hagelpatron innehållande minst
28 g av minst 3 mm hagel (US 5), ej stålhagel.
25 m (kulgevär)
15 m (hagel)
Bröst
Tamillrar
Minst Klass 3 (kulgevär)
Expanderande
kula3,
eller hagelgevär med kaliber
minst
Klass
3,
eller
20 eller grövre.
hagelpatron innehållande
minst 28 g av minst 3 mm
hagel (US 5), ej stålhagel.
25 m (kulgevär)
10 m (hagel)
Bröst
Kräldjur
Klass 1-3 (endast kulgevär)
beroende på djurslag och storlek
25 m
Huvud
1) Indelningen i klasser baserar sig på indelningen av kulpatroner i
Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:18) om jakt och statens vilt.
SJVFS 2019:8
25
2) Med “bröst” i nedanstående kolumn avses det område (hjärtat, lungor, stora
kroppskärlen) som används som träffområde vid normal jakt.
3) Dock inte så kallad varmint-kula.
4) Anslagsenergi mätt 100 meter från mynningen.
Allmänna råd till 9 kap. 12 §
Bröstskott för andra djur än hund och katt bör kompletteras med
avblodning i enlighet med bestämmelserna i 3 §.
Maceration
13 § Levande okläckta, halvkläckta eller daggamla fågelungar får avlivas genom
maceration. Vid sådan avlivning ska utrustningens kapacitet vara tillräcklig för att
snabbt avliva alla djur.
Enstaka okläckta eller halvkläckta fågelungar får även avlivas genom krossning
på annat sätt.
Elektrisk ström
14 § Vid avlivning av chinchillor, fjäderfän och övriga fåglar med elektrisk ström
ska exponeringen för strömmen ske på ett sådant sätt att djuret omedelbart förlorar
medvetandet och att hjärtat stannar.
Avlivningsutrustningen ska vara försedd med utrustning som för operatören tydligt
anger att strömkretsen är sluten.
Elektroderna ska vara väl underhållna och rena.
Narkosmedel och andra avlivningspreparat
15 § Samtliga djurslag får avlivas genom en överdos av narkosmedel för injektion.
Sådana avlivningar ska utföras av en veterinär eller på veterinärs delegering i enlighet
med Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:25) om
skyldigheter för djurhållare och personal inom djurens hälso- och sjukvård samt
Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2019:32) om läkemedel och
läkemedelsanvändning. Veterinären är dock skyldig att själv fastställa att djuret är
dött.
Tillförseln av preparatet får ske genom en intravenös, intrakardiell (hjärtstick) eller
intraperitoneal (i buken) injektion eller, för kräldjur och groddjur, en intracoelomisk
(i kroppshålan) injektion. Hjärtstick får endast utföras på medvetslösa djur.
Allmänna råd till 9 kap. 15 §
Vävnadsretande preparat bör tillföras intravenöst. Vid intraperitoneal
tillförsel av vävnadsretande preparat bör djuret vara sederat (ha fått
lugnande preparat).
16 § Samtliga djurslag får avlivas genom injektion av kemiska preparat specifikt
avsedda för ändamålet och för det aktuella djurslaget. Sådan avlivning ska utföras av
en veterinär eller på veterinärs delegering i enlighet med Statens jordbruksverks
föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:25) om skyldigheter för djurhållare
och personal inom djurens hälso- och sjukvård samt Statens jordbruksverks
föreskrifter (SJVFS 2019:32) om läkemedel och läkemedelsanvändning.
Veterinären är dock skyldig att själv fastställa att djuret är dött.
SJVFS 2019:8
26
När preparat utan sederande effekt används ska djuret vara medvetslöst vid
tillförseln av avlivningspreparatet.
Groddjur får avlivas genom att avlivningspreparat tillförs i vattnet.
17 § Hundar, katter, rävar, minkar, kaniner, gnagare, tamillrar, primater, fjäderfän,
strutsfåglar och övriga fåglar får avlivas genom en överdos av narkosmedel för
inhalation. Sådan avlivning ska utföras av en veterinär eller på veterinärs delegering i
enlighet med Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:25)
om skyldigheter för djurhållare och personal inom djurens hälso- och sjukvård samt
Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2019:32) om läkemedel och
läkemedelsanvändning. Veterinären är dock skyldig att själv fastställa att djuret är
dött.
Allmänna råd till 9 kap. 17 §
Vid avlivning av kaniner med narkosmedel för inhalation bör djuret
vara sederat (ha fått lugnande preparat).
18 § Eter eller kloroform får inte användas vid avlivning av djur.
Koldioxid
19 § Vid avlivning av fjäderfän genom exponering för koldioxid i stall ska visuell
inspektion av djuren kunna ske under avlivningen. Gashalten i stallet ska kunna
mätas vid behov.
Den planerade avlivningen ska anmälas till länsstyrelsen senast en vecka i förväg.
Avlivningen ska övervakas av en veterinär från det att gasen släpps på till det att
utrymmet öppnats och resultatet kan inspekteras. Veterinären ska godkänna den gjorda
beräkningen av mängden koldioxid som ska användas vid avlivningen innan
gasinsläppet påbörjas. När avlivningen är genomförd ska veterinären sända in en ifylld
rapportblankett till Jordbruksverket.
Vid förprövningspliktig nybyggnation av höns- och kalkonstallar ska fast
genomföringsrör för gasinsläpp installeras.
Allmänna råd till 9 kap. 19 §
Insläppen bör vara så placerade eller utformade att djuren inte kan
träffas direkt av den inkommande, koncentrerade gasstrålen. Innan
gasen släpps på bör därför området närmast gasinsläppet spärras av på
ett sådant sätt att inga fåglar kan vistas närmare insläppet i munstyckets
riktning än 10 meter. Alternativt kan insläppen riktas snett uppåt, eller
flera parallella gasinsläpp eller en inre fördelare användas för att snabbt
fördela gasen i huset. För att inte ett alltför kraftigt övertryck ska uppstå
i byggnaden bör det finnas öppningar i byggnadens översta del så att luft
kan passera ut när gasen släpps på. Gasen bör tempereras genom
förvärmning. Mängden koldioxid (kg) för att uppnå 80 % koncentration
kan beräknas med hjälp av formeln
stallvolym(m 3 ) x 1,8 x 0,80
.
20 § Vaktlar och daggamla kycklingar får avlivas med koldioxid. Vid sådan
avlivning ska djuren föras in i ett utrymme med högsta möjliga koncentration av
koldioxid, som ska tillföras i ren form. Djuren ska stanna i utrymmet till dess de har
dött.
SJVFS 2019:8
27
21 § Då höns avlivas genom exponering för koldioxid i tunnel med kvarn ska
visuell inspektion av djuren kunna ske under avlivningen. Koldioxidtunneln ska vara
försedd med två prober för mätning av koldioxidhalten, en placerad tidigt och en sent
i tunneln. Båda dessa ska kunna avläsas samtidigt.
Den planerade avlivningen ska anmälas till länsstyrelsen senast en vecka i förväg.
Veterinär ska finnas närvarande och inspektera avlivningen vid uppstart samt under
en timmes drift. När avlivningen är genomförd ska veterinären sända in en ifylld
rapportblankett till Jordbruksverket.
22 § Gnagare äldre än 10 dagar får avlivas med koldioxid enligt nedan.
Utrymmet där djuren exponeras för gasen ska vara konstruerat så att djuren inte
skadas. Visuell inspektion av djuren ska kunna ske under avlivningen.
Avlivning med gas ska ske på ett sådant sätt att alla djur snabbt blir medvetslösa
och därefter dör. Djuren ska stanna i utrymmet till dess de dött.
Vid avlivning med koldioxid ska djuren utsättas för en koldioxidhalt om minst 80
volymprocent. Koldioxidhalten i utrymmet ska kunna mätas vid behov.
Allmänna råd till 9 kap. 22 §
När så är möjligt eller lämpligt bör djur som avlivas med koldioxid
göras medvetslösa med hjälp av annan narkosgas eller annan metod,
innan koldioxidavlivningen påbörjas.
23 § Visuell inspektion av djuren ska kunna ske då mink avlivas. Djuren ska stanna i
utrymmet till dess de dött.
Kolmonoxid
24 § Det är inte tillåtet att avliva djur genom exponering för kolmonoxid.
Akut avlivning av odlade fiskar
25 § Detta avsnitt, 25–27 §§, gäller endast för odlade fiskar, och endast i samband
med annan avlivning än slakt.
26 § Vid bedövning och avlivning av odlade fiskar ska hänsyn tas till odlingssystem,
art, storlek och antal fiskar som ska avlivas. De metoder som används ska antingen
1. leda till omedelbar död, eller
2. snabbt leda till bedövning som varar tills döden inträder och som alltid följs
av en metod som leder till döden, eller
3. leda till död hos fisk som är bedövad eller sövd.
27 § Strupskärning får inte ske utan föregående bedövning.
28 § Kontroll ska göras att fisken är död.
Allmänna råd till 9 kap. 26-28 §§
Kontroll av att fisken är död kan göras genom konstaterande av att de
rytmiska gälrörelserna omedelbart och permanent har upphört, eller
genom att ögonrörelserna när fisken vickas från sida till sida omedelbart
och permanent har upphört. Koldioxid bör endast användas när stora
mängder fisk snabbt måste avlivas av smittskydds- eller djurskyddsskäl.
SJVFS 2019:8
28
10 KAP. ÖVRIGA BESTÄMMELSER
1 § Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket medge undantag från
bestämmelserna i dessa föreskrifter.
_________________________
Denna författning träder i kraft den 1 april 2019, då Statens jordbruksverk
föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2012:27) om slakt och annan avlivning av djur
ska upphöra att gälla. De allmänna råden ska gälla från och med samma tidpunkt.
CHRISTINA NORDIN
Helena Elofsson
(Avdelningen för djurskydd och hälsa)