/ 0. Hökerberg.

• Sida 22
•  Original

FÖRSTA DELEN.

KAP. I.

HISTORIK.

' Inder de senaste tio åren hava från Riksdagens sida vid olika tillfällen

framställts anmärkningar mot den av staten bedrivna byggnadsverksam- . heten. Dessa anmärkningar hava i stort sett avsett bristande sparsam— het, som skulle yttra sig huvudsakligen i för stora eftergifter i estetiska och dylika krav, samt bristande planmässighet, vilket äter skulle yttra sig i samti- digt tillgodoseende genom olika byggnadsföretag å en och samma ort av lokal- behov, som skulle kunna fyllas genom ett byggnadsföretag, iojämn och ur stats- finansiell och samhällsekonomisk synpunkt ofta olämplig fördelning av statens byggnadsverksamhet, däri att iakttagelser och rön, som gjorts vid ett stats- bygge, ofta ej tillgodogöras vid ett senare bygge m. 111. De medel, som anbe- fallts till missförhållandenas botande, hava huvudsakligen bestått i en centra— lisering av byggnadsverksamheten.

Vi tillåta oss här erinra om vad i detta avseende förekommit.

1907 års statsrevisorer uttalade i sin berättelse angående verkställd gransk- ning av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvalt- ning Önskvärdheten av att i en byggnad, som telegrafverket då ämnade uppföra i Östersund, tillräckliga lokaler anordnades ej allenast för telegraf och telefon utan även för postverkets behov. .Postverket förhyrde nämligen lokaler i staden.

Riksdagen anslöt sig till revisorernas berörda uttalande.meu gav tillika i skrivelse den 8 maj 1908 detta sitt uttalande i ämnet en större omfattning, i det Riksdagen framhöll, att även vid andra byggnadsföretag än dem, som avsåge anordnandet av lokaler för telegraf och telefon samt post, hänsyn borde tagas till, huruvida icke inom samma byggnad kunde, förutom för den ursprungligen avsedda statsinstitutionen, beredas utrymme för en eller flera andra allmänna inrättningar, som vore i behov att tillgodoses i berörda avseende. Riksdagen föreställde sig nämligen, att avsevärd besparing ofta skulle kunna vinnas för statsverket, om vid uppförande av byggnader för det allmännas räkning uppmärk— samheten alltid vore fästad på, huruvida samtidigt andra hyggnadshehov skulle kunna på lämpligt sätt bliva avhulpna. Och ansåg Riksdagen detta ämne vara av den betydelse, att Riksdagen villei detsamma en gång för alla uttala sin åsikt, vadan Riksdagen fästade Kungl. Maj:ts uppmärksamhet på vikten där-

• Sida 23
•  Original

av, att vid fråga om uppförande av byggnader för statsverkets räkning under övervägande tages, huruvida icke genom ett och samma byggnadsföretag flera offentliga institutioners behov av nya lokaler skulle kunna tillgodoses.

Ämnet upptogs härefter av 1910 års statsrevisorer. I sin berättelse angående statsverket anförde dessa revisorer, att de på grund dels av iakttagelser under den resa, revisorerna företagit, och dels av vad för övrigt under revisionsarbe— tet inhämtats kommit till den uppfattningen, att ovanberörda av 1908 års Riks- dag så bestämt uttalade önskemål icke blivit i tillfredsställande mån av veder- börande beaktat.

Revisorerna hade sålunda trott sig finna, dels att man icke alltid behörigen övervägt möjligheten att genom ett och samma byggnadsföretag tillgodose olika offentliga institutioners behov av lokaler, dels att de institutioner, för vilkas medel respektive byggnader uppförts, emellanåt i alltför stor utsträckning till- godosett sina egna intressen med åsidosättande i viss mån av rimliga anspråk från de institutioners sida, vilka av dem skulle hyra lokaler, och dels att stundom tvister om hyresbeloppens storlek eller andra smärre meningsskiljaktigheter äventyrade beståndet av ingångna hyresavtal.

Såsom exempel på berörda förhållanden åberopade revisorerna vissa angivna, enligt revisorernas mening icke tillfredsställande skötta byggnadsärenden, vari det gällt anskaffande av lokaler för Riksbankens, telegrafverkets, postverkets och, i ett särskilt fall, ett lantmäterikontors räkning.

På grund av vad sålunda blivit anfört hade revisorerna ånyo velat framhålla vikten av att större planmässighet infördes i statens byggnadsverksamhet. Sålunda borde, då fråga om byggnadsföretag för det allmännas räkning uppstod, till en början undersökas, huruvida icke byggnadsbehovet kunde tillgodoses genom anlitande av utrymme i redan befintliga, Kronan tillhörande byggnader samt, sedan nybyggnad befunnits oundviklig, tillses, huruvida annat byggnadsföretag på samma plats kunde för statens räkning vara under närmaste tid erforderligt. Utredning i dessa avseenden kunde möjligen vad huvudstaden anginge verk- ställas av Överintendentsämbetet och vad landet i övrigt beträffade av respek- tive länsstyrelser, vilka samtliga myndigheter för sådant ändamål borde åläggas att föra fullständiga liggare över såväl statens tomt- och byggnadsfastigheter som de lokaler, vilka av statsinstitutioner voro förhyrda å de särskilda orterna.

Hade beslut fattats om byggnads uppförande för två eller flera institutioners gemensamma räkning, borde visserligen arbetets anordnande och övervakande omhänderhavas av en myndighet, men den eller de myndigheter, som skulle hava del i byggnaden, beredas tillfälle att övervaka, att deras intressen bleve behörigen tillgodosedda. För avgörande. av härvid tilläventyrs uppkommande meningsskiljaktigheter syntes reglementerade former böra vara uppställda, lik- som för slitande av tvistigheter, som under begagnande kunde uppstå emellan olika i frågan intresserade myndigheter.

Revisorerna hade ingalunda förbisett, ått särskilt i det fall, då myndigheter lydde under olika statsdepartement eller då en av myndigheterna vore omedel- bart underordnad Riksdagen, planmässigheten och det intima samarbetet för- svårades. Men vore man ense om frågans vikt, syntes dessa svårigheter ej vara omöjliga att övervinna.

• Sida 24
•  Original

Med anledning av vad revisorerna anfört avgav, bland andra myndigheter, Överintendentsämbetet den 10 januari 1911 utlåtande, däruti ämbetet uttalade, att ämbetet funne de av revisorerna framhållna önskemålen synnerligen be- aktansvärda, och vidare anförde:

>>Ämbetet förutsätter nämligen, att revisorerna med sin framställning om upp- förande av gemensamma byggnader för olika statsändamål icke velat fastslå detta som en bestämd regel, utan endast åsyftat sådana fall, då dylik gemen- sam byggnad ur olika synpunkter kan visa sig lämplig. Ämbetet får häri korthet utveckla, huru ämbetet tänkt sig, att dessa önskemål möjligen skulle kunna förverkligas.

Vad revisorerna påpekat, beträffande behovet av större planmässighet i statens byggnadsverksamhet, torde väl närmast få anses gälla denna byggnadsverksam- het i städer och stadsliknande samhällen med närmaste omgivning. För att beträffande denna byggnadsverksamhet kunna uppfylla det av revisorerna upp- ställda önskemålet fordras, angående dessa städer och stadsliknande samhällen, fullständiga uppgifter rörande:

]:o) statens ägande mark inom och närmast kring samhället; 2:o) statens byggnader samt om dessa äro helt eller blott delvis tagna ianspräk; 3:o) för statens verk förhyrda lokaler och dessas läge och ungefärliga storlek. För att göra dessa uppgifter lätt överskådliga, bör för varje samhälle upp— rättas en karta upptagande samhället med närmaste omgivning, utförd i mått— ligt format. Å denna karta skulle förhållandena inom samhället ihär berörda hänseende åskådliggöras.

Till varje sådan karta skall höra en liggare eller på annat, lätt tillgängligt sätt ordnade dokument, innehållande:

1:o) planer och nödiga sektioner samt fotografier till var och en av statens byggnader (dessa ritningar kunna vara i liten skala);

2:0) uppgift angående lokalfördelningen inom dessa byggnader samt angående den myndighet, under vilken varje byggnad sorterar;

3:0) uppgift, vilka lokaler, som eventuellt uthyrts eller upplåtits till annan än statsinstitution och i så fall till vem, angående tidpunkten då hyresavtalet utgår samt angående hyresbeloppets storlek;

4zo) uppgift, huruvida i byggnaden inrymd statsinstitution beslutits skola för- flyttas ur nuvarande lokaler och i så fall när och vart;

5:o) uppgift för sådan statsinstitution, som förhyr lokaler, angående dessa lokalers storlek, hyresbelopp samt tidpunkt, då hyresavtalet utgår.

Dylika uppgifter böra, såsom revisorerna föreslagit, finnas samlade, vad Stock- holm beträffar, hos Överintendentsämbetet, och vad landet i övrigt beträffar, hos resp. länsstyrelser, men anser ämbetet, att länsstyrelserna böra avgiva dublettexemplar av sina uppgifter till Överintendentsämbetet, så att det måtte hos en central myndighet finnas möjlighet att i här ifrågavarande avseende vinna nödiga uppgifter och ernå sådan kontroll, som av Eders Kungl. Maj:t kan komma att åläggas.

_Utnyttjande av det sålunda befintliga uppgiftsmaterialet har ämbetet tänkt sig så ordnat, att ämbetet dels vid varje nådigst anbefalld prövning av före- slagen ny- eller ombyggnad av kronans byggnad skulle tillse, att vederbörlig

• Sida 25
•  Original

hänsyn tagits till här ifrågavarande önskemål, dels vid förfrågan från sådan statens myndighet, som ämnar åt sig utföra ny- eller ombyggnad, skulle lämna de uppgifter och anvisningar, som i bemälda hänseende kunde vara att iakttaga vid byggnadsföretagets planering.

Den största svårigheten vid tillämpningen av de föreslagna åtgärderna torde ligga däruti, att långt ifrån alla för statens medel utförda byggnadsföretag komma under ämbetets granskning, i vilket hänseende ju dock en förändring kan tänkas införd.

Skulle Eders Kungl. Maj:t tinna det här av ämbetet föreslagna sättet att, åt- minstone i görligaste mån, uppfylla det av revisorerna framställda önskemålet vara lämpligt, torde närmare bestämmelser och anvisningar rörande den före- slagna ordningen böra utarbetas och fastställas.

Beträffande de övriga delarna av revisorernas uttalade önskemål, nämligen angående utarbetande av reglementerade former för avgörande av de menings- skiljaktigheter, som möjligen kunna uppstå mellan olika institutioner, om bygg- nad beslutats skola uppföras gemensam för två eller flera institutioner, anser ämbetet detta synnerligen önskvärt och torde utarbetande av dylika bestäm- melser böra anbefallas.»

Vad revisorerna i förevarande ärende anfört, fann Riksdagen, enligt skrivelse den 31 maj 1911, synnerligen beaktansvärt. Med den stora omfattning, som statens byggnadsverksamhet under de senare åren tagit och jämväl för framti- den kunde förväntas komma att erhålla, syntes det nämligen vara en tvingande nödvändighet att ej endast genom största möjliga sparsamhet vid de särskilda byggnadsföretagens utförande utan även genom en planmässig behandling av frågan om i vad mån flera olika institutioners behov av lokaler skulle kunna med ett och samma byggnadsföretag tillgodoses, kostnaderna för byggnadsverk— samheten bleve i möjligaste mån nedbringade. Att dessa synpunkter dock icke, trots 1908 års Riksdags skrivelse i ämnet, i nödig utsträckning dittills iakttagits, därom syntes de av revisorerna anförda exempel och vad Riksdagen i övrigt i detta hänseende hade sig bekant lämna vittnesbörd. Då Riksdagen emellertid, såsom ovan antytts, hyste den uppfattningen, att åtgärder till rådande av hot på de överklagade missförhållandena vore av behovet oundgängligen påkallade, samt Riksdagen funnit såväl de särskilda synpunkter, som enligt revisorernas åsikt borde vid övervägande av denna fråga tagas i beaktande, som ock de av Överintendentsämbetet föreslagna åtgärder för genomförande av den åstundade planmässigheten vara väl ägnade att bidraga till en god lösning av frågan, hade Riksdagen ansett sig böra hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning i ämnet i den av revisorerna och Överintendentsämbetet angivna riktning. Riksdagen anhöll därför, det Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning angående de åtgärder, som kunde vara erforderliga till vinnande av större planmässig- het i statens byggnadsverksamhet, vid vilken utredning de av Riksdagens revi- sorer och Överintendentsämbetet i förevarande ärende angivna synpunkter borde komma under omprövning, samt därefter meddela de föreskrifter i ämnet, som av omständigheterna kunde anses påkallade.

Jämväl 1912 års statsrevisorer ägnade uppmärksamhet åt frågan om statens byggnadsverksamhet. Anledningen härtill gåvo de av revisorerna under årets

• Sida 26
•  Original

resor gjorda iakttagelserna. Som några erfarenheter i berörda avseende angåvo revisorerna i sin berättelse om statsverket vissa byggnadsföretag för postverket och telegrafverket, beträffande vilka revisorerna ansågo sig kunna framställa anmärkningar i olika avseenden, såsom mot byggnadsförläggning, mot tomt— form, mot anordning av lokaler, ja, mot en hel byggnads anordning, vidare mot försening på grund av tidsutdräkt med färdigställande av definitiva bygg- nadsritningar, mot byggnads utrustning med torn och åtskillig annan modern arkitektonisk utsmyckning, som antogs draga med sig ganska betydande kost- nader m. m. '

Sålunda anförda sakförhålla'nden ävensom åtskilligt annat, som revisorernai detta ämne under sitt granskningsarbete iakttagit, bestyrkte — anföra revisorerna i sin berättelse _ först och främst tillvaron av den bristande planmässighet i anordnandet av statens byggnadsverksamhet, som gav anledning till anmärknin- gen av 1910 års statsrevisorer. Men även i andra avseenden kunde vägande anmärkningar göras mot statens nuvarande byggnadsverksamhet.

Till en början ville revisorerna i sådant hänseende framhålla, att en allmän tendens syntes yppa sig att åsidosätta sparsamhetens grundsatser, så snart det gällde en statens byggnad. För de förmenta estetiska synpunkterna [inge under- stundom ej blott kostnadsfrågan utan även hänsynen till de praktiska anord- ningarna träda tillbaka. Tornbyggnader utan varje praktisk uppgift, brutna tak, som lämnade stora vindsutrymmen utan användning och nedsatte hållbarheten i takbeklädnaden, dyrbara fasader med granitinfattningar och ornamenteringsar— beten mötte man på byggnader, som på intet sätt krävde monumental utsmyck— ning. Trapphallar och rumsutrymmen tilltoges understundom över hövan. Följden av dessa tendensers fria utveckling hade också blivit, att statens bygg— nader numera droge kostnader som måste väcka de allvarligaste bekymmer och som borde vara ägnade att framkalla en ingående prövning av hithörande spörsmål.

Men även i andra avseenden syntes ändringar vara av behovet påkallade. Utan att revisorerna tilltrodde sig att uttala ett bestämt omdöme om lämpligaste åtgärderna att råda bot på den planlöshet och de övriga olägenheter, som vid— lådde statens byggnadsverksamhet, sådan den under senare tid bedrivits, hade revisorerna velat ifrågasätta, huruvida icke en utväg vore, att i allmänhet sta- tens byggnadsverksamhet ställdes under en gemensam och fackmässig ledning. Med den nu rådande splittringen mellan olika myndigheter vid byggnadsverk— samhetens bedrivande kunde det ej undvikas, att misstag, som gjorts av en byggnadsmyndighet, upprepades av en annan, att erfarenheter, som vunnits av den ena, gingo förlorade för den andra. Därest en central myndighet funnes, hos vilken ansvaret för statens byggnadsverksamhet vilade, ville det synas, som om man skulle kunna hysa förhoppning, att den önskade planmässigheten kunde genomföras, på samma gång som vunna erfarenheter skulle kunna på ett vida bättre sätt tillgodogöras för framtiden.

Även en annan fördel skulle vinnas, därest en sådan central ledning av sta- tens byggnadsverksamhet komme till stånd. Så länge den nuvarande planlös- heten bestode, kunde det ej förekommas, att statens byggnadsverksamhet mycket ojämnt fördelades på olika tidsperioder. Ej sällan inträffade det, att statens

• Sida 27
•  Original

_ __,,__.....-____.—.—..v

byggnadsverksamhet komme att bliva livligast under en ekonomisk högkon- junktur, då arbetstillgången vore god inom de områden, som behärskades av den enskilda företagsamheten, medan under tider av arbetslöshet och tryckta ekonomiska konjunkturer även de arbetstillfällen, som staten erbjöde, förmin- skades. Genom byggnadsverksamhetens centraliserande skulle densamma kunna regleras även med hänsyn till nu påpekade förhållanden, vilket såväl ur stats- iinansiell som ur andra synpunkter vore av stor betydelse.

Med hänsyn dels till vad ovan anförts, dels ock därtill, att statens byggnads- verksamhet även i andra avseenden syntes kunna göras till föremål för befogade erinringar, hade revisorerna velat uttala önskvärdheten av, att den då igång- satta utredningen (enligt vad revisorerna inhämtat hade Riksdagens skrivelse den 31 maj 1911 av Kungl. Maj:t den 22 därpåföljande juni remitterats till Överintendentsämbetet med uppdrag att verkställa den iskrivelsen omförmälda utredningen samt därefter till Kungl. Maj:t inkomma med det förslag, vartill samma utredning kunde föranleda) vidgades till att omfatta frågan om statens bygg- nadsverksamhet i hela dess vidd samt att utredningen mätte bedrivas med den skyndsamhet, som frågans stora ekonomiska och praktiska betydelse påkallade. Åvenledes ville revisorerna ifrågasätta, huruvida icke lämpligt vore, att omedel— bart vederbörande verk och myndigheter, som ärnade inkomma med framställ- ningar om nybyggnader, erinrades om nödvändigheten av att omsorgsfullt plan- lägga dessa samt att därvid iakttoges all den sparsamhet och enkelhet, som, utan åsidosättande av praktiska synpunkter och verkliga behov, kunde äga rum.

lnnan emellertid Överintendentsämbetet på grund av ovanberörda nådiga remiss av den 22 juni 1911 avgivit utlåtande och förslag med anledning av Riksdagens skrivelse den 31 maj 1911 hade vi erhållit vårt uppdrag.

Till statsprotokollet den 29 juni 1912 yttrade dåvarande chefen för Finansde- partementet friherre Adelswärd följande:

»Under de s'enaste årtiondena har staten utövat en avsevärd byggnadsverk- samhet inom Stockholms stad. För ämbetsverk, myndigheter och institutioner, vilkas arbetslokaler under årens lopp blivit otillräckliga eller eljest för sitt syfte otjänliga, hava uppförts nya byggnader, ofta å andra tomter än dem, vilka dit- tills varit upplåtna för ändamålet. Härigenom hava åtskilliga byggnader blivit disponibla. Av dessa hava somliga tagits i anspråk, definitivt eller tillfälligt, för andra myndigheter eller kommittéer, under det att i fråga om en del bygg- nader statsmakterna beslutat om deras försäljning.

Denna byggnadsverksamhet såväl som disponerandet av de statens fastighe— ter, som genom densamma blivit lediga, har ägt rum utan att i någotdera fallet någon allmän enhetlig plan blivit följd. När en ny byggnad för visst ändamål erfordrats, har den icke alltid bragts till stånd med nödigt beaktande av andra samtidigt planerade byggnadsföretag eller föreliggande behov för staten av ny- byggnader inom huvudstaden för andra ändamål. Det lärer icke lida något tvivel att valet av byggnadsplats i många fall skulle kunna träffas på ett ur olika synpunkter mera tillfredsställande sätt och att statens byggnader och tomter i det hela skulle hava utnyttjats till större fromma för det allmänna så- väl ur kostnadens som ändamålsenlighetens synpunkt, därest ifrågavarande verksamhet, så långt detta över huvud taget låter sig göra, blivit utövad efter

• Sida 28
•  Original

en generell plan, avseende ett större antal byggnader och tomter samt en följd av år. Jag vill i detta sammanhang ej heller lämna oanmårkt, att en sådan plan även ur budgetsynpunkt äger sin stora betydelse, i det att den möjliggör de avsevärda byggnadskostnadernas jämnare fördelning på skilda budgeter och därigenom i sin män kan bidraga till förekommande av allt för stora fluktua- tioner i budgetens storlek under olika är.

För närvarande äro åtskilliga nya byggnadsföretag i Stockholm förestående för staten, i det att nya eller utvidgade lokaler erfordras för ett flertal ämbetsverk, myndigheter och institutioner. Härjämte kan man på grund av pågående ut- redningsarbeten på skilda områden av statslivet redan nu förutse, att ytterligare avsevärda krav hårutinnan inom de närmaste åren måste ställas på staten.

Då av vad jag redan anfört torde framgå, att jag anser en klok hushållning fordra, att ordnandet av dess byggnadsangelägenheter äger rum efter en general— plan av beskaffenhet, som jag nyss angivit, ber jag att få förelägga Eders Kungl. Maj:t förslag till vidtagande av åtgärder för ävägabringande av en sådan plan. Arbetet härmed bör till en början avse åvägabringandet av en översikt över statens samtliga byggnader och tomter i Stockholm och i övrigt utgå från en undersökning om det behov av nya eller utvidgade lokaler därstädes, som för skilda statsändamål för närvarande är för handen eller under de närmaste åren kan väntas göra sig gällande. Undersökningen bör vidare hava till föremål att klargöra, vilka statens byggnader och tomter böra tagas i anspråk för tillgodo- seende av ifrågavarande behov och därjämte omfatta en approximativ kostnads— beräkning. Slutligen har jag tänkt mig, att utredningen skulle resulterai för- slag till den ordning, i vilken de olika byggnadsarbetena borde komma till ut— förande och till kostnadernas fördelning på särskilda år.

För att utredningen skall få den betydelse, som jag avser, bör (len grunda sig på uppgifter ej blott om nu planerade byggnadsföretag utan ock om det behov av nybyggnader och utvidgningar av ämbetslokaler o. d., som kan bliva en följd av pågående utredningsarbeten inom ämbetsverk och i kommittéer.

Särskilt betydelsefullt i förevarande hänseende torde de 5. k. departemental- kommitterades arbete bliva.

På grundvalen av undersökningar i huvudsakligen de avseendenjag sålunda antytt torde därpå förslag till en generalplan för statens byggnadsverksamhet i huvudstaden ävensom för användningen eller tillgodogörandet i övrigt av sta- tens fastigheter därstädes böra utarbetas. Den begränsning av planen till tiden för dess omfattning och i övriga avseenden, som blir av nöden, synes böra he— stämmas med hänsyn till de erfarenheter, som under utredningens gång kunna v1nnas.

Vid utredningens verkställande och förslagets utarbetande bör slutligen tagas i betraktande ej mindre det behov, som må förefinnas för Stockholms stad att för gaturegleringar och andra ändamål komma i besittning av staten tillhöriga fastigheter, än även i vad mån det kan finnas önskvärt, att staten för ändamål, som utgöra föremål för utredningen, förvärvar staden tillhörig egendom.

En mera allmän utredning av förevarande slag är av Riksdagen begärdi skrivelse den 31 maj 1911. I anledning härav har Överintendentsämbetet an- befallts att avgiva utlåtande och förslag i ämnet. Vad sålunda uppdragits åt

• Sida 29
•  Original

Överintendentsämbetet utesluter icke behovet av en särskild utredning rörande statens fastigheter i Stockholm, på sätt jag nu ifrågasätter.

Då Överintendentsämbetets arbetskrafter icke äro tillräckliga för utförande inom erforderlig tid av en så tidskrävande uppgift vid sidan av de åligganden, som i övrigt vila å detsamma, synes det mig nödvändigt att anförtro utrednin- gen ät särskilt tillkallade sakkunniga, vilka i samråd med Överintendentsäm- betet skulle hava att utföra arbetet.

På grund av vad jag sålunda anfört tillåter jag mig hemställa, att Eders Kungl. Maj:t behagade uppdraga åt chefen för finansdepartementet att utse högst tre sakkunniga personer jämte sekreterare att inom nämnda departement efter verk- ställd utredning i huvudsakligen de avseenden, som av mig angivits, utarbeta och till Eders Kungl. Maj:t inkomma med en allmän plan för statens'bygg- nadsverksamhet inom Stockholms stad ävensom för användningen och tillgodo- görandet i övrigt av staten tillhöriga fastigheter därstädes.» —

För fullständigande av redogörelsen över vad i här omhandlade avseenden förekommit torde böra erinras om, att redan 1905 års Riksdag, med anledning av en nådig proposition (nr 96) rörande bland annat uppförande i Kungsträd- gården av en ny byggnad för Kungl. Maj:ts kansli, anförde såsom ett av skä- len till avslag å propositionen, att före avgörandet av en så omfattande bygg- nadsfråga borde föreligga >>en fullständig utredning såväl angående behovet under den närmaste framtiden av lokaler för statens ämbetsverk i huvudstaden som ock beträffande statens därinom belägna fastigheter, som kunna för bere- dande av plats för eller medel till ämbetslokalers inrättande tagas i anspråk».

>>Härtill kommer», säger Riksdagen vidare, »att, då ofta uppstått svårlösta frågor om markutbyte mellan Kronan å ena sidan och Stockholms stad å den andra, även häri synes finnas en anledning till att bringa klarhet angående statens ägande- och dispositionsrätt till mark och tomter inom huvudstaden, varigenom till bägge parternas fördel skulle kunna möjliggöras utbyten och fullständig uppgörelse i förevarande avseende». Vidare torde här böra erinras dels om Överintendentsämbetets utlåtande den 14 januari 1913 i anledning av Kungl. Maj:ts remiss å Riksdagens skrivelse den 31 maj 1911, dels om Riksda- gens skrivelse den 16 maj 1913, dels slutligen om det av särskilt tillkallade sakkunniga den 1 november 1915 avgivna betänkandet angående omorganisa- tion och lönereglering för ()verintendentsämbetet.

I sitt berörda utlåtande framhöll Överintendentsämbetet bland annat ange- lägenheten av att på ett ställe funnes tillgänglig en fullständig statistik över statens stadsegendomar och hus och rörande dess byggnadsverksamhet, och ifrågasatte ämbetet, att bearbetningen av det härför erforderliga materialet och utarbetandet av på detsamma grundade årliga översikter av statens här avsedda byggnadsverksamhet, ävensom upprättandet av, så långt sig göra läte, förslag till en enhetlig plan för byggnadsverksamheten, ämnad att kunna lända till efterrättelse någon tid framåt, överlåtes åt en särskild utrednings- och gransk- ningsbyrå inom ämbetet, vilken byrå i sinom tid borde få övertaga de bestyr, som nu vore rörande Stockholm uppdragna åt oss.

I skrivelse den 16 maj 1913 förklarade Riksdagen sig hava med tillfredsställelse mottagit av Överintendentsämbetet lämnad uppgift om de tendenser till större

• Sida 30
•  Original

enkelhet och sparsamhet i avseende å den ornamentala utsmyckningen av sta- tens byggnader, som numera började göra sig gällande.

Emellertid finge Riksdagen, i anslutning till revisorernas därom uttalade upp— fattning, anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes erinra vederbörande verk och myn- digheter, som ärnade inkomma med framställningar angående nybyggnader, om nödvändigheten av att omsorgsfullt planlägga desamma samt att därvid iakttaga all den sparsamhet och enkelhet, som, utan åsidosättande av praktiska syn- punkter och verkliga behov, kunde äga rum.

Såsom ett sista led i utredningen av frågan om ernående av större planmässig- het i statens husbyggnadsverksamhet är att anteckna det arbete, som verkställts av de enligt nådigt bemyndigande den 24 oktober 1913 tillkallade sakkunniga för avgivande av förslag till omorganisation av Överintendentsämbetet, och vilket arbete föreligger sammanfattat i ett den 1 november 1915 avgivet be— tänkande.

Såsom en förutsättning för möjligheten att kunna åvägabringa den önskade planmässigheten framhålla nämnda sakkunniga, att tillgång finnes till exakta uppgifter i erforderliga avseenden angående statens husbyggnadsverksamheti hela dess omfattning, d. v. s. till en fortlöpande och ändamålsenligt inrättad bygg- nadsstalisfik. En sådan statistik skulle omfatta två avdelningar. Den första av- delningen skulle omfatta uppgifterna om statens redan befintliga lokaler m.m. Över varje stad eller stadsliknande samhälle skulle upplåggas översiktskarta, varå skulle på lämpligt sätt utmärkas dels staten tillhöriga obebyggda och be- byggda egendomar, dels av staten förhyrda eller annorledes utan äganderätt helt eller delvis disponerade fastigheter. Den andra avdelningen skulle omfatta upp- gifter angående statens ännu ej tillgodosedda lokalbehov.

Om den betydelse, den ifrågasatta byggnadsstatistikcn skulle hava för en för- bättrad utredning av statens byggnadsfrågor, förelåge, framhålla bemälda sak- kunniga, i viss mån erfarenhet. Sedan nämligen det av de sakkunniga för ut- redande av statens byggnadsverksamhet i Stockholm hopbragta materialet nått en _viss grad av fullständighet, hade detta såväl av Kungl. Maj:t som än mer av ()verintendentsämbetet i avsevärd omfattning anlitats för utredande av sär- skilda byggnadsfrågor och därvid hade med full tydlighet framgått nyttan av en central institution, där det vore möjligt att redan på förberedelsens stadium Överskåda, huru den särskilda frågan påverkade och påverkades av det hela. När ifrågavarande verksamhet överflyttats till Överintendentsämbetet och där utvidgats och fullkomligats, skulle denna nytta otvivelaktigt än klarare fram- träda. Men även vid utredningar av mer allmän karaktär komme statistiken otvivelaktigt att visa sig vara av högt värde. Utan densamma torde sålunda svårligen åstadkommas någon allmän överblick över statens byggnadsverksam- het liksom ej helter över de arbetstillfällen, som genom förestående statsbyggen kunde beredas.

• Sida 31
•  Original

* KAP. ll. STATENS ["ASTIGHETER I STOCKHOLM. 1.

fullständig utredning angående behovet under den närtnaste framtiden "as ”W&W?" av lokaler» för statens ätnbetsverk i huvudstaden samt beträffande statensleh i???”

M ed anledning av Riksdagens den 18 tnaj 1905 gjorda hemställan om en IV'usliglwter— därinom belägna fastigheter, som kunde för beredande av plats för eller medel till ämbetslokalers inrättande tagas i anspråk, och då det tydligen vore av vikt för detta ändamål, att fullständig kännedom erhölles i fråga 0111 statens ägande— och dispositionsrätt till mark och tomter i huvudstaden, erhöll riksarkivarien, på föredragning av finansministern, den 26 oktober 1906 nådigt uppdrag att med tillkållande av nödiga biträden verkställa de arkivforslmingar, som kunde erfordras för vinnande av utredning rörande statens ovannämnda ägande- och dispositionsrätt, samt därefter inkomma med redogörelser för dessa forskningars resultat. Under åren 1906—1909 överlämnade riksarkivarien till Finansdeparte- mentet 22 promemorior och utredningar rörande Kronans mark- och tomtinne— hav i Stockholm, vilka tryckts och utgivits i fem häften, behandlande statens mark och tomter på Riddarholmen (häft. I), iStaden inom broarna (häft. II), på Kungsholmen (häft. III), på Helgeandsholmen (häft. IV) samt på Norrmalm häft. V : I). ' ( Någon fullständig översikt över statens samtligatomter och byggnaderiStock— holm samt deras användning förefanns emellertid icke då vi mottogo värt upp- drag. Vär första åtgärd blev alltså att infordra uppgifter iberörda hänseenden från alla de ämbetsverk och institutioner, under vilkas vård statsegendom av dylik art är ställd, samt att, där kartor visande tomternas storlek och form icke på denna väg kunde erhållas, av Stockholms stads ingenjör-skontor beställa tomtkartor.

Det sålunda insamlade materialet har ordnats topografiskt i en liggare A, omfattande statsverkets fastigheter inom Stockholm och dess omedelbara närhet, utom de statens fastigheter som stå under Järnvägsstyrelsens förvaltning, vilka samlats i en andra liggare B.

Denna liggare A, vilken sålunda omfattar, så vitt vi kunnat finna,alla statens Liggaren rl. fastigheter inom Stockholms stad utom de underJärnvägsstyrelsens förvaltning stående, lämnar uppgifter om fastigheternas eller, där tomtindelning ägt rum, tomternas belägenhet, storlek och form, om hur stor del av dem som är bc- byggd, om byggnadsår, där detta är känt, om antal rum, nyttig golvyta samt

• Sida 32
•  Original

lokalernas användning. Endast beträffande »Djurgårdsstaden» hava vi icke ansett nödigt insamla liknande detaljerade uppgifter rörande alla där befintliga gamla boningshus, vilka äro dömda att försvinna i mån som flottstationen be- höver taga utrymmet i anspråk. I liggaren finnes vidare antecknat fastighe- ternas taxeringsvärde med undantag för några nyinköpta egendomar, för vilka köpeskillingen jämte beräknade om- eller nybyggnadskostnadcr lagts till grund för värderingen. -

Fastigheternas storlek och form framgår av en för varje egendom upprättad kartskiss i allmänhet i skala 1:1500. Undantag härifrån göra kartskisserna över Skepps- och Kastellholtnarna, Galärvarvet, Djurgårdsstaden, Konradsberg, vilka utförts i skala 1 : 2000, Svea och Göta livgardenas kaserntomt, som utförts i skala 1 : 2500 samt Experimentalfältet, som utförts iskala 1 : 5000.

I liggaren lämnas liknande uppgifter även rörande inom Djurgårdsområdet till statsinstitutioner upplåtna tomter ävensom rörande några i stadens omedel— bara närhet, inom Solna socken belägna institutioner och fastigheter såsom Karlberg, Tomteboda blindinstitut, Stallmästaregården, Norrbacka, Bergshamra m. fl. samt inom Lovö församling Drottningholm, vilka å kartskisserna fram— ställts i skalan 1 : 10000.

Liggaren A, som är avsedd att framdeles förvaras hos Byggnadsstyrelsens utredningsavdelning och tjäna till ledning vid utredningar rörande statens bygg- nadsfrågor i Stockholm, är ordnad enligt kortsystemet, för att ändringar berö— rande de i densamma förekommande uppgifterna mä kunna bekvämt i den- samma införas. Fastigheterna äro ordnade i grupper topografiskt, så att de som äro belägna inom samma stadsdel bilda en grupp med ordningsnummer från och med 1 inom varje grupp. Beröra flera blad i liggaren samma fastig- het, äro bladen märkta 1, 1 a, lb o. s. v.

Gränserna mellan de olika stadsdelarna äro i allmänhet av naturen själv be- stämda och torde knappast komma att ändras. Endast gränsen mellan Oster- malm och Djurgården har ännu tendens att förskjuta sig allt efter som de närmast Östermalm belägna delarna av Djurgården intagas i stadsplanen. Längre än till Valhallavägen och dess förlängning österut borde dock »Östermalm» ej få sträcka sig. Den stadsdel, som en gång uppväxer på Ladugårdsgärdet, bör få en annan benämning.

Beträffande fastigheternas benämning råder i många fall mycken osäkerhet. Vi ha i liggaren använt den benämning som synts oss alltnännast eller som ansetts hava största förutsättningarna att bliva bestående. Byggnader, i vilka under en lång följd av är flera ämbetsverk samtidigt residerat, få vanligen be- hålla den benämning den hade vid senaste enhetliga användning med tillägget »gamla». Det Wrangelska palatset på Riddarholmen heter sålunda alltjämt »Gamla kungshuset» från den tid, då under slottsbyggnadsarbetet den kungliga familjen bodde där; »Gamla riksdagshuset» torde alltjämt bli benämningen på f. d. riksdagshuset å Riddarholmen, åtminstone intill dess det i sin helhet tages i besittning av en institution.

I ett för det statistiska materialet upprättat Iuwudregister äro emellertid fastig- heterna införda under alla av oss kända benämningar.

I liggaren A förekommer uppgift bland annat om hur många kvadratmeter

• Sida 33
•  Original

nyllig golvyta en byggnad innehåller. Denna term återkommer ofta' 1 det följande Åyttig golv och torde därför redan här behöva förklaras. Med nyttig golvyta mena vi den yli-(' sammanlagda golvarealen av samtliga i en byggnad befintliga egentliga tjänsterum, sessionssalar, väntrum, biblioteks- och arkivrum samt till vaktmästarebostäder hö— rande rnm. Däremot är i den nyttiga golvytan icke inberäknad den areal, som upptages av entréer vestibuler ,,trappor hissar, korridorer, toaletter, garderober och

dylikt, liksom naturligtvis icke heller den yta som murar och väggar upptaga. Det har visat sig, att i en ämbeisbyggnad av normaltyp upptager i varje våning

den nyttiga golvytan ....................................... omkr. 55 % kommunikationsleder, toaletter o. dyl. ......... » 25 % murar och väggar ............................................. » 20 %

av vårringsplanens hela yta.

Liggaren B, som innehåller uppgifter rörande läge, areal och taxeringsvärdeLiggaren B. å statsverkets, under Järnvägsstyrelsens förvaltning stående fastigheter i Stock- holm, är av de sakkunniga uppgjord med stöd av från Järnvägsstyrelsen till— handahållna handlingar. Kartorna, till antalet 34, äro likaledes av de sakkun- niga sammanställda och transporterade till en och samma skala, 1: 1500, med ledning av från Järnvägsstyrelsen lånade originalkartor.

På en karta i skala 1 :6000 äro de i liggarna A och B upptagna fastigheterna Fastighets- markerade med röd färg. Denna karta är av de sakkunniga sammanställd karta- med ledning dels av »Topografiska kårens karta över Stockholm, kompletterad och översedd 1901 av A. Bentzer», dels av kartor vilka ställts till vårt förfo- gande av Djurgärdsförvaltningen och av Djurgårdskommissionen, dels, för trakten norr om staden, av generalstabens kartor i skala 1 :200000.

Kartan omfattar förutom de äldre bebyggda stadsdelarna satnt Kungl. Dju1- gä1den även den nä1mast norr om staden belägna delen av Solna socken med de statsverket tillhörande egendomarna Stallmästaregården, Haga, No1",1backa Stenbrottet, Falkenärbostället, Fogdevreten, Tomteboda, Ka1'lbe1g, Ingenting, Västra Skogen, Ekelund samt Bergshamra.

Kartan sträcker sig däremot icke över de nyligen med staden inkorporerade socknarna Brännkyrka och Bromma, emedan statsverket för närvarande inom dessa områden endast äge1 ett fåtal fastigheter förutom de till statens järnvägar hörande Nödiga uppgifter rörande de förra finnas i liggaren A och rörande de senare i liggaren B.

Kungl. Djurgården, som tillhör Stockholms stads jurisdiktion, består av tvenne delar: Norra Djurgården, som sträcker sig från Älkistekanalen i norr till Djur- gårdsbrunnsviken och Djurgårdsbrunnskanalen i söder, samt Söd1a Djurgålden eller Valdemarsön.

Stora områden av den sedan 1527 Kronan tillhöriga, till Konungens enskilda disposition och under Riksmarskalksämbetets vård ställda Kungl. Djurgården hava under tidernas lopp där'if1å11 avskilts. Sålunda donerades under 1600 talet till Stock- holms stad Beckholmen1 samt uppläts till staden i och för planmässigt be- byggande »Ladugårdslandet» (större delen av nuvarande Östermalm), genom försäljning har Kronan avhänt sig äganderätten till Hjorthagen Ropsten, ett

1 Samtidigt donerades till staden även östra delen av Kungsholmen samt Långholmen. 2

• Sida 34
•  Original

Tabell 1.

Plansch 1 .

större markområde vid Kaknäs, större delen av Frescati, en mängd byggnads- tomter vid Karlaplan, Fredrikshov och Djurgårdsbrunnsviken.

Ladugårdslandet på norra samt Djurgårdsstaden och Galärvarvet på södra Djurgården hava redan länge tillhört stadens planlagda område. Under senare tid hava i stadsplanen intagits södra sidan av Valhallavägen med därintill be- lägna kvartersområden, Karlaplansområdet, Skogsinstitutets f. d. område jämte ett strandparti öster därom.

Till olika ändamål hava tid efter annan upplåtits mark till Övningsfält för militären och experimentalfält för jordbruksväsendet, till uppförande av byggnader dels för statsverkets räkning såsom kaserner, veterinärhögskola, skogshögskola, teknisk högskola, provningsanstalt, statens järnvägar m. fl., dels för enskilda institutioner såsom Rimbobanan, Sofiabemmet, Barnbördshuset, Stadion, Nordiska museet, Manilla 111. fl., dels till enskilda personer till jordbruks- och bostads- ändamål, varom närmare uppgifter återfinnas i Djurgårdssakkunnigas betän— kande med därtill hörande kartor.

De återstående partierna av Kungl. Djurgården, vilka stå under Djurgårds- förvaltningens omedelbara vård, utgöras dels av obebyggda parkområden, dels av bebyggda områden, bland vilka i första rummet märkas Rosendals slott samt vidare Stora Sjötullen (Blockhusudden) och några hovjägareboställen.

Av ovan beskrivna karta visar plansch 1 en reproduktion, varå med kraftig röd färg markerats statens fastigheter inom stadens planlagda område och med ljus— röd ton markerats staten tillhörig mark å norra och södra Djurgården samt i den intill staden gränsande delen av Solna socken.

De i liggarna A och B angivna siffrorna för fastigheternas arealer och taxe- ringsvärden hava sammanställts i tabell 1, i vilken fastigheterna ordnats topogra- fiskt liksom i liggaren A. Vi anföra här slutsummorna särskilt för fastighe— terna inom stadsplanen och de olika omkringliggande områdena samt särskilt för den statens järnvägar underlydande marken.

Areal Taxerings— kvm. värde 1920 Fastigheter inom stadsplanelagt område ........................... 1,586,166 139,243,900 (Upplåtelser till statens järnvägar undantagna.) Fastigheter inom Djurgårdsområdet. (Upplåtelser till statens järnvägar undantagna.) Upplåtelser till statsinstitutioner ........................... 1,265,682 13,830,t)21 Övriga upplåtelser .................................................. 7,680,618 — Områden lydande under Djurgärdsförvaltningen (direkt) .............................................................. 3,574,668 1,212,920 Fastigheter inom Brännkyrka församling ........................ 493,798 183,400 (Upplåtelser till statens järnvägar undantagna.) Fastigheter inom Bromma församling .............................. 12,100 24,000 . » » Solna socken ...................................... 6,613,425 2,450,200 » » Lovö socken .......................................... 7,620,000 1,652,000 Statens järnvägars mark inom stadens planlagda område, Djurgården och Brännkyrka församling ................. 1,358,985 25,579,686

30,205,442 184,177,027

• Sida 35
•  Original

I liggarna A och B finnas sålunda upptagna staten tillhöriga fastigheter i Stockholm och dess omedelbara närhet med en sammanlagd areal av 30,205,442 kvm. och med ett är 1920 uppgivet taxeringsvärde av 184,177,027 kronor. Denna senare summa måste anses ligga icke oväsentligt under fastigheternas verkliga värde. Särskilt påtaglig är undervärderingen av de större monumen- talbyggnaderna och de kungl. lustslotten. För större delen av Djurgården finnes intet värde angivet. Enligt Djurgårdssakkunnigas beräkning skulle enbart den del av Djurgården, som av dem ansågs lämplig till stad med slutet byggnads- sätt, upptagande en yta av 2,747,600 kvm., vid försäljning lämna stats- verket en nettobehållning av 137,380,000 kronor. Kungsträdgården är taxerad till endast 220,000 kronor samt Kungl. biblioteket och Humlegården tillsammans till 500,000; däremot är Bellevue upptaget till ett värde av 3,000,000 kronor, vilket allt vittnar om brist på ordning och konsekvens vid bokförandet av sta— tens fastigheter, ett förhållande som vi få anledning att längre fram närmare beröra. — Nämnda tre fastigheter Kungsträdgården, Humlegården och Bellevue hava S_tatcn tillhö— det gemensamt, att de, ehuru visserligen icke helt obebyggda, till sina huvud—779”Wii]"so'” sakliga delar äro tills vidare upplåtna till allmänt begagnande, oaktat de icke låg,? 03133? i stadsplanen fastställts såsom torg eller allmän plats. De bibehålla sålunda plats. alltjämt sin karaktär av byggnadsmark, vilket innebär, att de av statsverket kunna helt eller delvis bebyggas utan stadens medgivande till ändring av stads- planen. Detsamma torde vara förhållandet på Norrmalm bland annat även med Lantmäteribacken och markremsor utmed Tekniska skolans och Nya ele- mentarskolans gatufasader ävensom med betydande delar av till trafik upplå- ten mark på Riddarholmen, såsom c:a 71 % av den för Gamla kungshuset och Kammarrättens hus gemensamma tomten 11:r (5 kv. Riddarholmen, vissa delar av Arkivgatan, gränden utefter Rosenhaneska palatsets östra sida ävensom den gamla Geijerska tomtdelen öster om Riddarholmskyrkans kor utefterjärnvägen. Däremot törde icke utan ändring av stadsplanen kunna bebyggas den mark, vartill staten, enligt Riksarkivets utredning, visserligen måste anses vara ägare, men vilken ingår i gata eller allmän plats enligt fastställd stadsplan eller stads— plan, som »av ålder består», såsom exempelvis vissa delar av Arkiv- och Tryc- kerigatorna samt Kungsträdgårdsgatan mellan Hamngatan och Arsenalsgatan. På kartan, plansch 1, ha sådana områden markerats med hel grön färgton.

Utöver vad sålunda angivits tillhöra statsverket, förelinnas, enligt vad Riks- Fastigheter arkivets utredning ger vid handen, såväl bebyggda som obebyggda områden inom 311811 osäkra Stockholms centralare delar, ifråga om vilka statens äganderätt bestrides av ('.-((;i'olåemjts' Stockholms stad. Enligt nämnda utredning är det fallet bland annat med föl—fm "' amen. jande fastigheter, markerade med grön streckning å kartan, plansch 1. å Riddarholmen: a) Tomten nr 4 invid Gymnasiigränd, bebyggd, numera inrymmande Stock- holms borgarskolas handelslinje. se plansch 3. i Staden mellan broarna: &) Förutvarande tomten 111' 5 i kv. Mars, å fig. 5, sid.. 81, angiven med bokstäverna 11 v s t, delvis bebyggd med f. d. rannsakningsfängelset, c:a 734 kvm., delvis ingående i gatumark, c:a 128 kvm.;

• Sida 36
•  Original

å Kungsholmen:

f) Den del av Garnisonssjukhusets tomt, c:a 967 kvm., där en förlängning av Garvaregatan ansetts på 1700-talet hava framgått, å plansch 6 angiven mcd bokstäverna DCFOPHG.

2.

Fastigheten Beträffande den nuvarande användningen av statens fastigheter i Stockholm "ås ”"W”” hava vi för vinnande av överskådlighet sökt ordna dem efter det huvudsakliga e anvand— .. . _ . .. .. _ .. ,,,-,,,, andamal, for v1lket de anvandas eller aro bestamda att anvandas. Genom att sålunda sammanföra .de fastigheter, som huvudsakligen användas för likartade eller samhörande ändamål, hava de kunnat inordnas iföljande 17 ) olika grupper. i I för H. Maj:t Konungen, XI för praktiskt-vetenskapligainstitu- 3 II » Riddarholmskyrkan, tioner, * III » Kungl. Maj:ts kansli, XII » läroanstalter, i IV » centrala ämbetsverk oclrför- XIII arkiv, bibliotek och museer, valtningar, XIV » offentliga föreställningar, V » de affärsdrivande verken, XV bebyggda fastigheter, vilka äro ut- VI » Riksdagen, hyrda, VII » militära ändamål, XVI obebyggda tomter, VIII » fångvården, XVII fastigheter upplåtna till allmänna IX » sjukvården, platser. X » akademier,

Tabell 2. Tabell 2 visar fastigheternas användning i oktober 1920. De oväsentliga för- ' ändringar som sedan dess inträffat inverka icke på totalbilden. Vid tabellens | studerande torde observeras, att, då institutioner tillhörande olika grupper hava | lokaler i samma byggnad (Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien och Statens , historiska museum i Nationalmuseibyggnaden), eller då på en och samma tomt före- ) finnas två eller flera självständiga byggnader använda för helt olika ändamål, en och samma fastighet kan förekomma på flera ställen i tabellen under samma ) Säreqna eller olika benämningar. Exempel på sådana fastigheter utgör tomten nr 6 l tomtförhdl- kv. Riddarholmen med Gamla kungshuset och Kammarrättens hus, tom- *, landen.. ten nr 8 kv. Blasieholmen med Musikaliska akademiens hus och Utrikes- l

ministerhotellel, tomten nr 1 och 2 i kv. Beridarebanan med Tekniska

skolan, Nya Elementarskolan samt i en tredje byggnad lokaler för Konsthög— skolan och Generalstabens litografiska anstalt, som på mångårigt kontrakt för-

hyr lokaler i denna fastighet. .

Å andra sidan finnas egendomligt nog byggnader, som äro belägna på flera tomter. Sålunda sträcker sig Riksdagshuset ännu Över icke mindre än 3tomter och Riksbanken över 5, ehuru Riksdagen i en skrivelse till fullmäktige iRiks- gäldskontoret redan den 21 maj 1906 medgivit, att en sådan sammanslagning och styckning av statens fastigheter på Helgeandsholmen finge företagas, att

därav bildades bland annat dels en tomt upptagande områden väster om den nya gatan i Drottninggatans förlängning, dels en tomt innefattande områdena

• Sida 37
•  Original

öster 0111 samma gata, och ehuru den utredning, som med anledning av denna Riksdagens skrivelse, enligt uppdrag av nämnda fullmäktige, verkställdes genom Riksarkivet, resulterade uti, att intet hinder funnes för stadsingenjörskontoret att utfärda kartor över de två ovannämnda tomterna bildade på sätt Riksdagen medgivit (se Riksarkivets » Utredningar rörande statens mark och tomter i Stock- holm» IV).

På liknande sätt är kv. Grönlandet norra, ehuru bebyggt med ett sam- manhängande byggnadskomplex (Naturhistoriska riksmuseets och Vetenskaps- akademiens f. d. hus) ännu uppdelat i 5 tomter samt Svea ingenjörkårs om— råde å Kungsholmen i 4. Gymnastiska centralinstitutet står på två tomter nris 6 och 7 i kv. Fyrmörsaren, nr 6 tillhör statsverket, men nr 7 är s. k. ofri grund, för vilken tomtören betalas till Stockholms stad.

Garnisonssjukhusets område består av 4 tomter. Området är i slutet av 1700-talet bildat genom inköp av 4 tomter belägna på ömse sidor om den mitt igenom omrädet framdragna Garvaregatan. Hela området har sedan 1795 varit inhägnad som en tomt och som sådan betraktats, så att, då man skred till upp- förandet av Garnisonssjukhuset efter de av Kungl. Maj:t år 1816 gillade och stadfästade ritningarna, byggnaden kom att ställas just på Garvaregatans för- längning och således delvis på mark, till vilken Kronan icke har säker besitt- ningsrätt, delvis på mark tillhörande de 4 tomterna.

Dramatiska teaterns byggnad står visserligen på en tomt, men denna består av två delar: den norra och större delen, som tillhör statsverket, den främre, mindre delen, som tillhör staden, ehuru den upplåtits för ifrågavarande ändamål.

Genom en är 1892 fastställd stadsplan har Positionsartilleriets område vid Storgatan uppdelats i tre kvarter genom framdragande av såvälGrevmagnigatan som Torstensonsgatan, den senare mitt igenom huvudbyggnadens mittparti. De tre kvarteren äro indelade i sammanlagt 40 tomter. Med den uppfattning om. såväl denna byggnads som Garnisonssjukhusets både konstnärliga och praktiska värde vår tid har, torde man kunna motse ändring i de nu angivna förhållan- dena i syfte att bevara dessa byggnader för andra statens ändamål. Härtill torde vi få anledning att längre fram återkomma.

Grupperna I—XlV upptaga mer eller mindre bebyggda fastigheter, använda huvudsakligen för statsverkets räkning. I grupp XV äro sammanförda några full- ständigt bebyggda fastigheter, vilka i oktober 1920 icke användes för statsver- kets räkning utan i sin helhet uthyrdes. Under år 1921 hava dock "tre av dessa fastigheter tagits i bruk för statsverkets räkning. Sålunda har i Ateljébygg- nadsbolagets f. d. hus vid Kungsträdgården upplåtits lokaler åt Rikets allmänna kartverk och åt Konsthögskolan; Hantverkaregatan 27 har upplåtits åt Garni- sonssjukhuset och Fabriksgränd 2 till magasin och förvaltarbostad åt statens, under Byggnadsstyrelsens vård ställda centrala möbelförräd.

I grupp XVI äro slutligen sammanförda några tomter å Karlaplansområdet, vilka undantagits från försäljningen av övriga Kronan tillhöriga tomter å om- rådet ifråga för att eventuellt användas för något statens byggnadsändamål. I denna grupp har ock upptagits Nobelinstitutets f. d. tomt i den s. k. Nobel- parken (Skogsinstitutets f. d. område), sedan besittningsrätten till denna tomt nu återförvärvats av statsverket.

• Sida 38
•  Original

Stabilitet och Långt ifrån alla de förtecknade byggnaderna äro uppförda för det ändamål de nu föränderlig—

hct .; byggna-. dernas (m- vändning.

tjäna. Härmed förhåller det sig rätt olika inom olika grupper. Klart är, att byggnader 1 första rummet måste uppföras åt sådana institutioner, som för utövande av sin verksamhet erfordra alldeles speciella plananordningar, såsom Riksdagen, militära anstalter, fängelser, hospital, sjukhus, skolor, arkiv, bibliotek, museer och teatrar, ävensom åt de affärsdrivande verken, med vars normala drift och utveckling ständigt följer behovet av nya byggnader.

Då sådana institutioner växa, spränga de slutligen sina skal och tvinga till uppförande av helt nya byggnader, sedan alla de från början anordnade utvidg— ningsmöjligheterna tagits i anspråk. Ibland går utvecklingen så hastigt, att ny- hyggnad kräves redan innan 50 år förflutit. Sålunda har under ungefär denna tidsrymd nybyggts två gånger för veterinärundervisningen och för den högre tekniska undervisningen samt för Generalpoststyrelsen.

Då ett ämbetsverk äter blir för trängbott, kan verksamheten, om också icke utan vissa olägenheter, upprätthållas i byggnader, som uppförts till bostäder, kontor eller hotell.

I grupperna I och 11 samt V—XIV äro sålunda de flesta byggnader uppförda för sina nuvarande ändamål, under det att i grupperna III och IV, omfattande byggnader för Konungens kansli och ämbetsverken, de flesta ursprungligen endera avsetts till privatbostäder, vare sig i form av 1600-talets adelspalats eller vår tids hyreskaserner, eller uppförts för någon av de till grupperna V—XIV hörande institutionerna, t. ex. Riksdagen, Riksbanken, Generalpoststyrelsen, för vilka andra byggnader måst uppföras och de gamla byggnaderna sedan upp— låtits åt ämbetsverk.

För Kungl. Maj:ts kansli användas sålunda förutom det egentliga kanslihuset: En f. d. fursteboning (Arvfurstens f. d. palats)», En f. d. kungl. stallbyggnad (Kronprinsens f. d. stall), Ett 1600-talspalats (Oxenstiernska palatset), En f. d. bankbyggnad (Skandinaviska kreditaktiebolagets f. d. hus), Ett f. d. uthyrningshus (Rosenbad).

Tjänstelokaler åt de centrala ämbetsverken äro anordnade i följande för andra ända- mål uppförda hus: a) Drottning Kristinas lusthus (Lantmäteristyrelsens hus).

I)) Äldre adelspalats: Wrangelska palatset å Riddarholmen,

Hessensteinska » >. » Stenbockska » » » Rosenhaneska » » »

Preisiska huset vid Drottninggatan. c) Riksdagens f. d. byggnader:

Gamla riksdagshuset, Gamla riksbankshuset.

• Sida 39
•  Original

Vetenskapsakademiens och Naturhistoriska riksmuseets f. d. hus. 0 Förutvarande hyreshus:

Birger Jarlsgatan 7, Engelbrektsgatan :) och 7, Rosenbad 6.

För att ytterligare belysa hithörande förhållanden meddelas å nästa sida en Efter_1s50 förteckning över de nybyggnader, som uppförts i Stockholm för statsverkets räk- AtMIZlJJÖTda ning under senare hälften av 1800-talet och de tilländalupna 20 första åren ;,åfl-ffgggji av det nya seklet. I tabellen äro icke upptagna nybyggnader för de »affärsdri- /,,,1,,,_ vande verken», ej heller för Flottan.

Under dessa 70 år hava sålunda uppförts nya byggnader för Riksdag och Riksbank, för 7 av de i huvudstaden förlagda regementena, för 13 undervis— ningsanstalter, för Riksarkivet, Kungl. biblioteket, Nationalmuseum, Naturhisto— riska riksmuseet, Operan, Dramatiska teatern och Stadion, d. v. s. över- vägande antalet av de i förteckningen under grupp VI—XIV upptagna byggna- derna. Under samma tid har för de omkring 60 centrala ämbetsverken egent- ligen endast uppförts en ny byggnad, den år 1921 färdiga byggnaden för Patent- och registreringsverket. Arméförvaltningens nuvarande byggnad är visserligen uppförd under nämnda tidsperiod, men för det »affärsdrivande» postverket. Liknande är förhållandet med Gamla riksdagshuset; uppfört för Riksdagen har det genom om- och tillbyggnad omformats till ämbetsbyggnad.

Genom det under de senaste åren starkt påträngande behovet av vidgat ut- rymme för så gott SOm samtliga de centrala ämbetsverken hava statsmakterna omsider tvungits besluta uppförandet av två större nya byggnader, avsedda hu- . vudsakligen för ämbetsverk; den ena i kv. Kandidaten i närheten av Karla- planen för militära ämbetsverk, den andra på Kungsholmen i kv. Murmästaren vid Hantverkaregatan för Skolöverstyrelsen ni. fl.

I övrigt har man fortgått på den en gång inslagna vägen, att åt ämbetsverken skaffa de behövliga utrymmena i byggnader, vilka uppförts för andra ändamål.

Sålunda har statsverket för detta ändamål dels måst förhyra ett stort antal kontorslokaler och bostadslägenheter, varför närmare skall redogöras i ett föl- jande kapitel, dels inköpt icke mindre än 8 bebyggda fastigheter för att efter mer eller mindre omfattande" ombyggnader upplåtas till lokaler åt ämbetsverk.

I detta syfte har inköpts år 1916 Vetenskapsakadeiniens del av kv. Grön- Au statsrcrket landet norra, vilket iordningställes för Medicinalstyrelsen och Tandläkare- WWW/118— institutet; år 1917 inköptes fastigheterna nris 5 och 7 Engelbrektsgatan för "”hem” inrymmande av Pensionsstyrelsen; år 1918 inköptes fastigheterna nris 1, 2, 3 och 9 i kv. Björnen mellan Karduansmakaregatan, Lilla Vattugatan och Klara södra kyrkogata för beredande av lokaler åt Vattenfallsstyrelsen, fastig- heten Storkyrkobrinken nr 4 för Finansdepartementets utvidgning samt Atel- jébyggnadsbolagets hus vid Kungsträdgården utan angivande av ändamålet; år 1919 inköptes fastigheterna Storkyrkobrinken nris 7 och 9 för Försvarsde- partementet och Strömgatan nris 22 och 24 (Rosenbad) för Riksgäldskontoret m. fl. ämbetsverk; år 1920 har Patent— och registreringsverkets f. d. husihörnet

• Sida 40
•  Original

Statens efter år 1850 i Stockholm uppförda byggnader.

Grupp *

Byggnad

ret för bygg-

nadens färdig— Anmärkningar

För H. M. Konungen.

Hovstallet ....................................... Vaktstallet vid Slottet ...........

Hovets tvättinrättning ............ Hovförvaltningens hus

För centrala ämbetsverk och för- valtningar.

Arméförvaltningens hus .....................

Gamla riksdagshusev ........................

Lotsverkets byggnader, Rosenvik ......... Patentverkets nya hus

För Riksdagen.

Riksdagshuset ................................. ;

Riksbankshuset .................................

För militära ändamål.

Svea ingenjörkår .............................. Svea artilleriregementes kasern . Livregementets dragoners kasern. ' Fälttelegrafkårens kasern ........... . Svea livgardes kasern

' Stockholms hospital. Konradsberg ......

: Experimentalfältet

l , Arméns centrala beklädnadsverkstäderl * Göta livgardes kasern

Livgardets till häst kasern

För Fångvården. Länscellfz'ingelset .............................. För sjukvården.

För praktiskt-vetenskapliga institu- tioner.

........................... l

' Statens skogsförsöksanstalt ............... |

Sveriges geologiska undersökning ' Statens provningsanstalt ..................... ,

ställande ( Om- och påbyggnad.

iåUppfört för Generalpoststyrclsen, påbyggf 1907, tillbyggt 1920. 1 . *Iordningställdes för Riksdagen 1865 av; I två äldre byggnader; ont-, till- och( påbyggdes 1907; 38 rindsrnm inreddes» [ 1921.

l Matinrättningen 1867. Lilla kasern 1871;

Marieberg.

jOm- och påbyggnad. Iluset uppfördes [ år 1899 för privat ändamål.

Lantbruksmuseet.

• Sida 41
•  Original

Å ret för bygg-

Grupp' li y ;; g n a d nadens färdig- Anmärkningar ställande Xll » För läroanstalter.

]livggn. vid Slöjdgatan;

n . , , . - . ";-f N).l elemtntarskolan ........................ löd-' l ”de vid H;;torgel uppfördes tsm. [tluvmlbvggnaden ; Tekniska högskolan (gamla, ............... 18631 Bergsskolan uppförda-s 1867—1869 ochj * [ kelnihygunadcn IBEIG—INBS. ' Gymnastiska eentralinstitutct ............ ' 18113 | 'l'illhygglles år 1391. Tekniska skolan .............................. 1 18615 i *Byggn. vid Norr Mälarstrand; llyggn. ! | vid Eiraplan uppfördes 1883f85; den Karolinska institutet* ........................ i _ 1866 ' förra om- och tillbyggdes 1893 itll, ny- i ! ] bygga. farmakolog. inst. uppfördes * . i i 1909—10. i Högre lärarlnneseminariet .................. i 1871 i Musikaliska akademiens hus .5 1877 1

Sjökrigsskolan ...... I 1878 i 1888

. Blindinstitutet, Tomteboda ............... . Folkskolelärarinneseminariet .. . . . . 1908 . ; Veterinärhögskolan ........................... 1911 ; ! Krigshögskolan ................................. 1912 ; : Skogshögskolan ............. .... 1915 i . Tekniska högskolan (nya) .................. 1917 i Ny kt'mibyggllall färdig! 1921. . 1 ' i : i % Xlll ? För arkiv, bibliotek och museer. 1 i i ' i 5 Nationalmuseum ............................. 1866 i i * Kling]. biblioteket 1877 : ; Riksarkivet ....................... 1890 4 W : Naturhistoriska riksmuseet 1916 i Valmusect uppfördes år..-n 1907—1908. 1 i XIV i För offentliga föreställningar. ? ! ! Operan .......................................... 1895 ! i ;, Dramatiska teatern ..... 1908 | i ' Stadion .......................................... 1912 i *

av Smålands- och Birger Jarlsgatorna av statsverket inlösts, äganderätten till Nobelstiftelsens tomt i Nobelparken återköpts samt inköp av Barnbördshusets tomt i kv. Murmästaren vid Hantverkaregatan av Riksdagen beslutats.

Alla dessa fastigheter finnas upptagna i tabell 1. Där förekomma ock några fastigheter, vilka åvenledes kommit i statsverkets ägo under de allra senaste åren, ehuru de icke förvärvats i samma syfte som de ovan angivna. De bara av staten övertagits i samband dels med inköpet av aktiebolaget Stockholms- telefon, dels i och med övertagande av telegrafverkets pensionskassor. De förra 7, de senare 13 tHl antakn äro spädda istadens ohka ddar och användas vad Stockholmstelefons f.d. egendomar beträffar till telefonstationer och i övrigt och till större delen till uthyrning till att'årslågenheter och bostäder;fas- theten vid hlahnsknlnadsgatan 26, 28, 30 upptages dock så gottsorn heh och

• Sida 42
•  Original

Fastigheter- nas rdrd.

' Förteckning över verk mah institutioner, som förval/u statensfuslig- heter.

hållet för telefonverkets räkning. Å fastigheten Telegrafförrådet vid Älvsjö fin- nas ett bostadshus och ett par förrådsbyggnader.

Av de från telegrafverkets pensionskoassor överlagna egendomarna uthyras 3, Bondegatan -67, Hagagatan 13 samt Asögatan 47 E och F, helt och hållet till bostäder åt verkets arbetarepersonal; det så kallade Brunkebergs hotell år tills vidare uthyrt till privata kontor, bostäder och Handelshögskolan, men år man betänkt på att, så fort ske kan, där bereda utrymme för Telegrafstyrelsen.

De fem vid Jakobsbergs- och Låstmakaregatorna intill varandra och intill tele— grafverkets övriga tomter i samma kvarter (Jeriko) stötande tomterna äro av— sedda att bereda möjlighet till utvidgning av telegrafverkets dår belägna, ny- anlagda telefoncentral. Lägenheterna i dessa fem fastigheter uthyras tills vidare till bostäder och butiker. Byggnaden å egendomen _Bergsgatan 33 är avsedd att rivas och ombyggas till telefonstation; på tomten Östgötagatan 22 år grun- den redan lagd för en ny byggnad för samma ändamål. A tomten Karlaplan 2 upptages ett gårdshus helt för verkets räkning; gatubusetslågenheter uthyras. I egendomen Sturegatan 60 uthyras samtliga lägenheterna.

I dessa fastigheter finnes sålunda ett icke obetydligt antal rum, vilka för närvarande uthyras och av vilka åtskilliga skulle kunna, i den mån de icke komma att behövas för telegrafverkets eget behov, användas för statsverkets räkning, exempelvis till kommittélokaler. På grund av den nu rådande bostads- bristen åro emellertid dessa utrymmen tillsvidare icke åtkomliga för dylika ändamål.

3.

Ovan meddelade uppgifter angående Kronans egendomar i Stockholm och dess omedelbara närhet torde böra fullständigas med följande förteckning över de verk och institutioner, på vilka ansvaret för vården och underhållet av nämnda egendomar år lagt, ävensom de fastigheter var och en av dessa har att tillse samt det sätt, varpå underhållskostnaderna åro upptagna iriksstaten, ävensom dessa kostnaders storlek under femårsperioden 1913—1918, där uppgifter kull- nat erhållas.

Riksmarskalksämbetet.

Grupp ]. Kungl. slottet, Hovförvaltningens hus, Hovstallet, Husgerådskam- maren, Kungl. Djurgården, Haga, Ulriksdal, Drottningholm och Tyska botten.

Anslaget till byggnadernas underhåll utgår såsom ordinarie anslag på lcsta huvudtiteln under följande rubriker och med nedan angivna summor under åren 1913—1918.

' ' ' ' 3

R 11 b r i k l 1913 5 1914 * 1915 I 1916 i 1917 1918 1

l , ', ' l, . , ' l Stockholms slott m. fl. för de kungl. lloven' , 1 l l % upplåtna byggnaderna ..................... ; 63,000 63,000 1 63,00!) ; 63,000 : 63,000 63,000 [

1 Haga lustslott och park 8,000 '; 8,000 1 8,000 ; 8,000 . 8,000 8,000 1 ; Ulriksdals slott ............................ 8,250 ; 8,250 ' 8,250 , 8,250 8,250 ; 8,250 i * Drottningholms slott ........................ ! 24.600 i 24,600 ! 24,600 _ 24,600 24.600 ,» 24,600 i

Sllmmal103,850 *103,850 5103,850 1103350 l103,850 [103,860 ?

• Sida 43
•  Original

Grupp 11. Riddarholmskyrkan. _

Grupp III. Arvfurstens f.d. palats, Kanslihuset, Kronprinsens f. d. stall, Oxenstiernska huset, Storkyrkobrinken 4, Storkyrkobrinken 7 och 9, Utrikes— ministerhotellet.

Grupp Il'. Gamla kungshuset, Gamla riksdagshuset, Hessensteinska huset, Kammarrättens hus, Lantmäterikontorets hus, Marinstabens f. d. hus, Medici- nalstyrelsens hus, Patent- och registreringsverkets f. d. hus, Pensionsstyrelsens hus, Preisiska huset, Rosenbad, Rosenhaneska huset, Riksbankens f. d. hus (norra och södra), Vetenskapsakademiens och Naturhistoriska riksmuseets f. d. hus.

Grupp IX. Garnisonssjukhuset. _

Grupp XI. Statens provningsanstalt, Sveriges geologiska undersökning. Grupp XII. Folkskolelärarinneseminariet, Gymnastiska centralinstitutet, Högre lärarinneseminariet, Karolinska institutet, Musikaliska akademiens hus, Sergel- gatan 1, Tekniska högskolan (nya), Tekniska högskolan (gamla), Tekniska skolan.

Grupp XIII. Riksarkivet, Stenbockska huset, Kungl. biblioteket, Etnografiska museet, Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet.

Grupp XIV. Dramatiska teatern, Operabyggnaden. Grupp XV. Ateljébyggnadsbolagets hus, Fabriksgränd 2, Hantverkaregatan 27. Grupp XVII. Humlegården, Kungsträdgården. Underhållskostnaderna bestridas med medel av det ordinarie reservations- allslaget till >>byggnader och reparationer», för underhållet av samtliga, såväl i Stockholm som i övriga delar av landet belägna, under Byggnadsstyrelsens vård ställda byggnader. Detta anslag var under åren 1913 och 1914 300,000 kronor och har allt sedan dess varit 370,000, med ett tilläggsanslag under år 1918 av 230,000 kronor, år 1919 av 555,000 kronor och år 1920 av 200.000 kronor. För Garnisonssjukhusets förvaltning finnes tillgängligt ett mindre be- lopp för driften i allmänhet; ur detta bruka diverse mindre reparationsutgifter bestridas, ehuru det egentliga underhållet utgår av nämnda reservationsanslag.

Underhållet av Mynt- och justeringsverkets byggnader ombesörjes och be- kostas av verket, men Byggnadsstyrelsen har skyldighet att årligen besiktiga boställslägenheterna. Liknande besiktningsskyldighet utan underhållsskyldighet åligger Byggnadsstyrelsen även ifråga om Stadion.

För byggnaderna i Stockholm har av nämnda reservationsanslag

använts är 1913 1914 1915 1916 1917 1918 kronor 153,908 161,615 225,685 234,121 259.862 292,427 Underhållet av anläggningarna och planteringarna i Humlegården och Kungs- trädgården bekostas och ombesörjes av Stockholms stad.

Patent- och registreringsverket. _ Grupp IV. Patent- och registreringsverkets nya byggnad vid Valhallavägen.

Arméförvaltningen. Grupp IV, Arméförvaltningens hus.

• Sida 44
•  Original

Grupp VII. Ammunitionsförrådet, Ammunitionsfabriken, Arméns centrala beklädnadsverkstäder, Artillerigården, Borgen, Fredrikshov, Fälttelegrafkårens kasern, Generalstabens stall, Kronobageriet, Livgardets till häst kasern, Livrege- mentets dragoners kasern, Positionsartilleriregementets kasern, Svea artillerirege- mentes kasern, Svea ingenjörkårs kasern, Svea och Göta gardens kaserner.

Grupp XII. Krigshögskolan, Karlbergs krigsskola. Dessutom äro under, Arméförvaltningens vård ställda Karlbergs kungsgård med undantag av Solnaskogen, som förvaltas av Domänstyrelsen, samt Johan- nishov och Kvarnången i Brännkyrka församling.

Omkostnaderna för fastighelsförvaltningen bestridas dels ur ett ordinarie underhållsanslag ställt till resp. IV. och V. arméfördelningarnas förfogande, dels ur i riksstaten särskilhspecilicerade ordinarie anslag för vissa byggnader. Då i detta sammanhang företrädesvis dessa senare kostnader hava något in- tresse, anföras dessa anslag under åren 1913—1918.

B y g g n a (l 1913; 1914 1915 , 1916 1 1917 1918 l

Arméförvaltningensllus ........................ ' 11,1(10, 8,000' 8,000 e.ooof 9,000 9,000 Artilleri- och ingenjör-högskolan ............ ( 1,000 ? 1.000 1,000 1.000 % 1,000 ; 1,000 Krigshögskolan ................................. l _— l —- 1,23" 2,000 ' 3,000 : 3,000 Krigsskolan (Karlberg) med park ......... , 10,900 10,90!) % 10,900 _ 10.900 10,900 % 10,900 ! Sommai 23,000 19,900 21,130 21,900lÄ 233001 25,9onl

Marinförvaltningen.

Grupp VII. Beckholmen, Djurgårdsstaden, Galärvarvet, Kastellholmen, Skepps- holmen. .

För byggnadernas underhåll erforderliga belopp hava utgått av özte huvud- titelns ordinarie anslag under rubriken »Flottans nybyggnad och underhåll». För Stockholms station har använts följande belopp:

under år 1913 1914 1915 1916 1917 1918 kronor 130,650 88,000 133,650 161,200 157,900 200,150

Lotsstyrelsen.

Grupp IV. Lotsverkets byggnader vid Rosenvik å Djurgården. Omkostnaderna för underhållet av dessa liksom övriga lotsverkets byggnader bestr-idas dels med medel ur den ordinarie omkostnadsstaten, vari för ändamålet finnes upptaget ett belopp av 80,000 kronor, dels av extra anslag under rubri- ken >>säkerhetsanstalten för sjöfarten».

Generalpoststyrelsen.

Grupp V. Centralposthuset, Gamla posthuset (Lilla Nygatan 6), S:t Pauls- gatan 15.

Varje år avsättes från driftsmedlen en summa till den s.k. >>förnyelsef0nden>>, ur vilken sedermera utanordnas underhållsmedel efter förefallande behov.

• Sida 45
•  Original

Telegrafstyrelsen.

Grupp V. Jakobsbergsgatan 18, 20, 22, 24, Lästmakaregatan 15, 17, Malm- skillnadsgatan 26—30, Brunkebergstorg 2, Hagagatan 13, Sturegatan 60, Sibylle- gatan 24, Karlaplan 2, Skeppgbron 2, Göran Hälsin egränd 4, Högbergsgatan 33, 35, Bondegatan 67 A och B, Åsögatan 47 E, 47 F, stgötagatan 22,Kuugsholms- gatan 44, Bergsgatan 33, Vegagatan 10, Telegratförrådet vid Älvsjö.

Erforderliga medel till byggnadernas underhåll tagas direkt av driftsmedlen.

Vattenfallsstyrelsen.

Grupp V. Klara södra kyrkogata 8 och 10 samt Karduansmakaregatan 8 a och b. Erforderliga medel till byggnadernas underhåll tagas tills vidare av fastigheternas hyresavkastning.

Fångvårdsstyrelsen.

Grupp VIII. Långholmen, Länscellfängelset. Omkostnaderna för underhållet av dessa byggnader ha uppgått till följande belopp under åren 1913—1918.

l ., . , l

! - B y g g n a d 1913 1914 1915 1916 1917 1918 l * i

. , ,

Långholmen ....................................... 8,416 ? 4,863 8,940 5,074 1 9,812 . 14,590 . Lånscellfångelset ................................. 687 270 1,144 l 1,366 1 857 ! 329 [

l * ! 7 , Summa 9,10?) 5,12?! ' 10,084 , 6.440 . 10,669 ' 14,819 i För varje år upptagas i Fångvårdsstyrelsens stat under rubriken >>byggnader och reparationer» en för dylika arbeten beräknad summa.

Medicinalstyrelsen.

Grupp IX. Konradsberg (Stockholms hospital). , Underhållskostnaderna utgå av ordinarie anslaget på özte huvudtiteln till hospi- talens _underhåll och upptagas i varje anstalts stat i en underrubrik. För Stock- holms hospital har under vart och ett av åren 1913—1918 anslagits 3,000 kronor.

Lantbruksakademien.

Grupp X. Lantbruksakademiens hus. Grupp XI. Experimentalfältet. Lantbruksakademiens hus i kv. Sporren underhålles med till Akademiens för- fogande stående medel, företrädesvis av inkomsterna av fastigheten; något bidrag av statsverket förekommer icke.

Underhållet av byggnaderna vid Experimentalfältet utföres med medel av in- stitutionens ordinarie stat på 9zde huvudtiteln. Dessa kostnader hava uppgått till

under år 1913 1914 1915 1917 1918 kronor 7,450 6,500 7,500 8,500 20,000

• Sida 46
•  Original

Styrelsen för Skogshögskolan.

Grupp XII. Skogshögskolan. Reparationer och underhåll av byggnader bestridas tills vidare av anslaget

till expenser.

Styrelsen för Veterinärhögskolan.

Grupp XII. Veterinärhögskolan. '

Veterinärhögskolan sorterar direkt under Jordbruksdepartelnentet. Något spe- ciellt anslag till byggnadernas underhåll finnes icke, utan ingå härför erforder- liga medel i högskolans stat under rubriken »allmänt anslag till bränsle, be- lysning, renhållning m. m.»

Kommitterade för Nya elementarskolans byggnadskassa.

Grupp XII. Nya elementarskolan. Av nämnda kassa utgå alla för byggnadernas underhåll erforderliga medel.

Riksgäldsfullmäktige.

Grupp VI. Riksbankshuset, Riksdagshuset. ' För underhållet erforderliga belopp tagas ur »förslagsanslaget till riksdags- . och revisionskostnader samt kostnader för Riksdagens hus». '

Djurgårdskommissionen.

Grupp XVI. Till bebyggande med statsbyggnader avsedda tomter: Nobelparken, Karlaplan 13, Stora Bältgatan 2 och 13. Dessutom följande till försäljning avsedda tomter: i kv. Fältöversten nr 1, 2, 4, 5. i » Fänriken nr 1, 2, 7, 8.

» Furiren nr 15, 16. » Ryttaren nr 2, 3, 4, 5. » Trumslagaren nr 1, 2. » Kornetten nr 1. » Veterinären nr 7. » Vedbäraren nr 17. >> Musketören nr 1. » Fredrikshov nr 3, 4, 5. » Hornblåsaren nr 1, 2, 8, 9. » Gardisten nr 1, 2.

Erforderliga medel rekvireras från Statskontoret.

Stockholms stad.

.... —- u—l- .... p—c- b—l. _. |-|- u-l- b-l-

Grupp IV. Tullhuset. Grupp IX. Katarina sjukhus, Sjukhuset Eira. Grupp XVII. Bellevue.

• Sida 47
•  Original

Av de i Stockholms. omedelbara närhet belägna, i tabell 1 upptagna krono- egendomarna förvaltas Västra Skogen, Ekelund, Falkenärbostället, Fogdevreten, Stenbrottet, Solnaskogen (se ovan under Arméförvaltningen), Stallmästaregården och Bergshamra av Donlänslyrelsen: Tomteboda av direktionen för Blindinsll'iuiel, Norrbacka av direktionen för Eugenia/lemma, Ingenting av Järnvägsstyrelsen.

Utan tvivel hava tillfälligheter i många fall fått inverka på utvecklingen tilll"(l8tt'g/_tt'fSJöl'- nu rådande förhållanden på detta område, där man visserligen spårar en tendens '”:altilln-qu att för förvaltningen av statens fastigheter anlita företrädesvis sådana verk, som myamsmmg' hava husbyggnadstekniskt utbildade organ, men där dock ännu förekomma en del inkonsekvenser och svagheter.

Sålunda är Medicinalstyrelsen inrymd i en byggnad som tillses av Byggnads- styrelsen, under det att Arméförvaltningen residerari en byggnad som den själv har tillsyn över. Både Medicinalstyrelsen och Arméförvaltningen hava dock hos sig anställda utbildade arkitekter såsom tjänstemän. Myntverket, utan bygg- nadstekniskt organ, vårdar sina byggnader delvis i samråd med Byggnadssty- relsen. Veterinärhögskolans och Skogshögskolans byggnader tillses av institu- tionerna själva, under det att Övriga högskolebyggnader såsom Tekniska hög- skolans, Gymnastiska centralinstitutets, Karolinska institutets, Musikkonserva- toriets byggnader underhållas av Byggnadsstyrelsen.

Det finns visst fog för att förvaltningen av de statens fastigheter, som upp- låtas åt de centrala ämbetsverken, handhavas av en och samma myndighet. Ett stort antal av dessa byggnader inrymmer nämligen flera olika ämbetsverk och, liksom i ett hyreshus, växla lägenheterna innehavare icke så sällan. Med hän- syn till Önskvärd stabilitet och ordning såväl i bokföring som tillsyn av dessa egendomar bör deras skötsel omhänderhavas av ett ämbetsverk.

Inom den centrala statsförvaltningen representeras den husbyggnadstekniska sakkunskapen av Byggnadsstyrelsen. Under dess tillsyn har ock ställts de flesta ämbetsbyggnaderna, en stor del av undervisningsanstalterna, museer, bibliotek, arkiv samt de statsverket tillhöriga teaterbyggnaderna, representerande den kvalitativt värdefullaste delen av statens byggnader i Stockholm och dess omedelbara närhet, om man undantager de under Riksmarskalksämbetets vård ställda kungl. slotten. Antalet av de av Byggnadsstyrelsen vårdade byggnaderna, omkring 70, är dock endast en relativt liten del av statens byggnader iStock- holm, vilka torde kunna beräknas uppgå till omkring 470, om man t. ex. i fråga om ett kasernetablissement eller annat liknande byggnadskomplex uppta- ger varje särskild byggnad (uthus dock oberäknade) såsom en enhet.

Att sammanföra förvaltningen av statens alla fastigheter i städer och stads— liknande samhällen till ett enda ämbetsverk torde knappast kunna ifrågasättas. Det synes fullt i sin ordning att Arméförvaltningen tillser alla till lantmilitära ändamål tjänande byggnader, att Marinförvaltningen tillser Flottans, att Järn- vägsstyrelsen, Vattenfallsstyrelsen, Medicinalstyrelsen, Fångvårdsstyrelsen, Lots- styrelsen, vilka samtliga i sina organismer inrymma kvalificerad byggnadsteknisk sakkunskap, ha hand om underhållet och tillsynen av var och en sina special- byggnader.

Det finns även fog för, att de byggnader, i vilka de »affärsdrivande» verkens styrelser hava sitt säte, under vissa omständigheter vårdas av dessa styrelser

• Sida 48
•  Original

Sluttsarkitck- for.

själva. Har en sådan byggnads uppförande eller inköp, finansierats av det af- färsdrivande verket självt och ingår i dess räkenskaper såsom en kapitaltillgång, tillhör den givetvis dess förvaltningsområde och bör dess skötsel följaktligen handhavas av det ämbetsverket. I annat fall, såsom f. n. är förhållandet med Domänstyrelsen, som har sina lokaler i Gamla riksdagshuset, och med Tele- grafstyrelsen, som residerar i Riksbankens f. d. hus, finnes ingen särskild an- ledning att uppdraga byggnadernas skötsel åt annan än den centrala byggnads- vårdande myndigheten, Byggnadsstyrelsen, såsom ock nu äger rum.

Såväl Domänstyrelsen som även Telegraf— och Generalpoststyrelserna hava under sin värd ett mycket stort antal statens byggnader. Alla dessa tre verk äro s.k. »affärsdrivande» och alla tre utöva även en avsevärd byggnadsverksamhet, ehuru de icke hava arkitektoniskt eller byggnadstekniskt utbildade tjänstemän hos sig anställda. Handhavandet av denna deras betydande byggnadstekniska verksamhet tarvar dock, enligt vårt förmenande, endera en med verket fast organiserad, kvalificerad husbyggnadsteknisk sakkunskap eller att ett samarbete under en eller annan form med Byggnadsstyrelsen kommer till stånd.

Vad Skogs- och Veterinärhögskolornas samt Nya elementarskolans byggnader beträffar torde de lämpligen böra ställas under Byggnadsstyrelsens tillsyn, liksom måhända även Lantbruksstyrelsens hus vid Mästersamuelsgatan och musei- och skolbyggnaderna vid Experimentalfältet.

Det har ifrågasatts, att även tillsynen över Riksgäldsfullmäktiges båda stora monumentalbyggnader, Riksdags- och Riksbankshusen, skulle överlämnas till Byggnadsstyrelsen, ehuru något avgörande härom ännu icke träffats.

Det ämbetsverk, utom Byggnadsstyrelsen, som i och för sin byggnadsvård torde vara i behov av det bäst kvalificerade biträdet, är givetvis Riksmarskalksäm- betet. Hos den eller dem som i första hand bära ansvaret för de dyrbara slotts- byggnadernas underhåll måste förefinnas icke blott byggnadsteknisk utan ock konstnärlig och kulturhistorisk kompetens av högsta kvalitet. förut funnos såväl en slottsintendent (arkitekt) som en slottsbyggmästare på Stockholms slott samt en slottsarkitekt för Drottningholm och en för Gripsholm. Mellan åren 1909—1920 har för Stockholms slott funktionerat endast en slottsbyggmästare, lydande under ståthållareämbetet på Stockholmsslott, men de årliga s. k. gene- ralförslagen till reparations- och underhållsåtgärder såväl vid Stockholms slott som vid de kungl. lustslotten Drottningholm, Haga, Ulriksdal, Rosersberg, Strömsholm och Gripsholm hava sedan är 1908 granskats av Byggnadsstyrelsen. Sedan år 1920 är emellertid den omedelbara vården av Stockholms slott upp- dragen åt en av Byggnadsstyrelsen förordnad slottsarkitekt.

Vården av dessa dyrbara byggnader är alltså på god väg att ordna sig på ett fullt tillfredsställande sätt och i enlighet med anvisningarna i den kungl. kungörelsen den 26 november 1920 rörande det offentliga byggnadsväsendet.

BygyilGIISfty- De affärsdrivande verken underhålla sina byggnader med från rörelsen infly- mfw" ”fars" tande medel under det att i övriga fall vården av Kronans hus sker med av drivande verk. . .., . ., . . .. . . .

lesdagen for varje ar beVlljade sarskllda anslag. Byggnadsstyrelsen intager l detta avseende en mellanställning. I de av styrelsen förvaltade byggnaderna upptagas inga hyror av statsinstitutioner. Men på grund av de rätt betydande

• Sida 49
•  Original

hyresinkomsterna från privata innehavare av lokaler i styrelsens hus blir Bygg- nadsstyrelsen »aff'ärsdrivande» i så måtto, att hyresinkomsterna få användas till byggnadernas underhåll. På grund av under kristiden suspenderad uppsägningsrätt för fastighetsägare och andra tillfälligt verkande omständigheter har det inträf- fat, att under ett är dessa hyresinkomster i det närmaste täckt underhållskost- naderna. Det skulle kunna ifrågasättas, om icke Byggnadsstyrelsens affärsdri- vande verksamhet även under normala tider skulle kunna utsträckas därhän, att hyresinkomsterna så småningom skulle kunna täcka underhållskostnaderna för de under styrelsens förvaltning stående byggnaderna i Stockholm genom att ordna nybyggnaderna så, att bottenvåningarna kunde uthyras till affärslokaler.

En byggnad av viss storlek kostar lika mycket att uppföra, vare sig man Uthyrning av bygger i stadens centrum eller i dess utkant, förutsatt att grundförhållandena bottfämffinin- äro likartade. Vid gott affärsläge i de centralare delarna av staden skulle botten- ge" %%?sz våningen även i ett ämbetshus kunna uthyras till affärslägenbeter. Detta före— #årslokaler. faller måhända mången mindre tilltalande men torde utan allt tvivel kunna arkitektoniskt ordnas så, att ingen olägenhet därutav uppstår varken för känslan eller med hänsyn till byggnadens praktiska användning till ämbetslokaler. Hyresinkomsterna av dylika affärslokaler skulle, om man ville betrakta denna del av företaget såsom »affär», lämna skälig ränta på merkostnaden för tomt och bottenvåning samt dessutom medel utöver vad som erfordras för byggnadens eget underhåll. På så sätt skulle förvaltningsbyggnaderna kunna läggas centralt och årliga anslag icke behöva beviljas annat än till särskilda, mera omfattande ändringsarbeten, under det att kostnaderna för byggnadernas normala årliga underhåll skulle täckas av hyresinkomsterna, allt under förutsättning att den nuvarande bokföringen av statens byggnader bibehålles.

4.

Statens fastigheter bokföras i allmänhet icke i statens räkenskaper såsom Fastigheter- kapitaltillgång. Fastigheterna figurera nämligen i statens affärer endast såsom nas bokföring underhållsfordrande objekt, som icke lämna någon avkastning och för vilka ? _?jfatsze'kffsl alltså staten blott åsamkas utgifter. En konsekvens av denna uppfattning är ” ms apel" följaktligen, att hyresgästerna, d.v.s. statens verk, icke betala någon hyra för sina lokaler i statens fastigheter. I verkens budget uppträda således kostnader för lokaler endast i den mån förhyrning av sådana hos enskilda fastighetsägare förekommer.

Ett undantag härifrån bilda de affärsdrivande verkens fastigheter, vilka ingå som en integrerande del i verkens affärsrörelse och följaktligen bokföras såsom en kapitaltillgång, som bör lämna avkastning. Konsekvenserna av denna olika ordnade bokföring bliva ganska egendomliga. Då ett affärsdrivande verk uppför en byggnad, betraktas och bokföres detta som en kapitalplacering, som en »affär», vilken skall lämna avkastning, även om det gäller en förvaltnings- byggnad av identiskt likartad användning, som en av Byggnadsstyrelsen eller av något annat verk, som icke anses som affärsdrivande, uppförd ämbetsbyggnad.

I händelse det affärsdrivande verket skulle bli i tillfälle att i en dylik för- valtningsbyggnad upplåta lokaler åt andra statsinstitutioner, skulle detta ske

• Sida 50
•  Original

mot hyresersättning, medan i en liknande byggnad, uppförd av annan myndig- het än ett affärsdrivande verk, lokalerna skulle tillhandahållas fritt åt statens institutioner. Kostnaden för en byggnad av sistnämnda slag anses icke såsom en kapitalplacering utan som en utgift för en gång.

Det kan sålunda inträffa, att av två likadana, vid sidan av varandra uppförda ämbetsbyggnader, den ena kan komma att figurera i riksräkenskaperna såsom en bestående tillgång, medan den andra försvinner därur i och med byggnads- räkenskapernas avslutande. En viss likformighet i denna detalj av statsverkets bokföring skulle vara mera förenlig med önskvärd planmässighet i handhavan- det av statens husbyggnadsväsen.

Denna fråga om sättet för fastigheternas bokföring har tidigare varit föremål för Kungl. Maj:ts uppmärksamhet. Genom kungl. brev den 9 februari 1912 anbefalldes statsbokföringskommittén att taga under övervägande upptagande av, bland annat, statens fastigheter såsom tillgång i rikshuvudboken, vilket emellertid av tekniska skäl då icke ansågs kunna genomföras.

I skrivelse till Byggnadsstyrelsen den 20 maj 1921 har Riksräkenskapsverket ånyo upptagit denna fråga och meddelat, att sedan numera budgetredovisningen utbrutits ur rikshuvudboken, det blivit tekniskt möjligt att åstadkomma en riks- huvudbok, däri statens samtliga tillgångar kapitalbokslutsmässigt kunna samman- föras, samt att det är Riksräkenskapsverkets avsikt att framlägga förslag till en sådan rikshuvudbok.

Beträffande bokföringen av statens byggnader säger Riksräkenskapsverket i nämnda skrivelse:

»Det statskapital, som är placerat i kronans publika hus, men som för närva- rande icke redovisas i rikshuvudboken, är väsentligt av samma natur, som de pro- duktiva fondernas kapital. Liksom detta är det avsett att användas till stats- regleringens nytta utan att själv förbrukas. Dess avkastning är visserligen icke sifi'ermässigt beräknad eller i någon stat upptagen, men att den existerar och tillgodonjutes av de ämbetsverk, åt vilka husen äro upplåtna, är tydligt redan därav, att i de fall, då staten icke kan i något av sina hus bereda lokal för ett ämbetsverk, anslag måste för ändamålet beviljas. Riksräkenskapsverket finner därför rättast, att, då statens fastigheter skola upptagas till redovisning i riks— huvudboken, de anses tillhöra en produktiv fond, lämpligen benämnd fonden för kronans publika hus. ————————————————

Då, såsom redan framhållits, det i kronans publika hus nedlagda kapitalet otvivelaktigt ger en årlig avkastning, som kommer statsregleringens ändamål tillgodo, synes det också gättast, att bokföringen härom lämnar en så vitt möj- ligt riktig upplysning. A fondens konto böra därföre uppdebiteras hyror för de av ämbetsverk och myndigheter disponerade fastigheterna med belopp, mot- svarande vad som skulle hava fått av anslagsmedgl för sådant ändamål utbeta- las, om kronan icke haft egna hus att upplåta. "A andra sidan böra å fondens konto avföras alla utgifter för kronans publika hus, varjämte överskottet av in- komster utöver utgifter bör överföras till statsmedelsfonden.»

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 20 februari 1922 till Riksräkenskaps- verket i huvudsak anslutit sig till Riksräkenskapsverkets uppfattning om beho- vet av att åtgärder vidtagas för vinnande av dels en fullständig Översikt Över

• Sida 51
•  Original

värdet av det statsverket tillhöriga fastighetsbeståndet, dels ock ämbetsverkens verkliga förvaltningskostnader. däri inräknade jämväl hyreskostnader för lokaler i Kronans hus. Men Byggnadsstyrelsen ställer sig dock tveksam, huruvida det för vinnande av detta syfte skall vara erforderligt att bilda en fond, till vilken hyresmedlen skulle faktiskt inflyta. Styrelsen anser det för ändamålet tillräck- ligt, att fastighetsvärden översiktligt förtecknades och att de beräknade hyres- medlen endast bokfördes »innanför linjen» å de olika ämbetsverkens stater.

Det är möjligt att den av Byggnadsstyrelsen förordade anordningen kan under någon tid lämpa sig som övergångsform till den mera affärsmässiga bokföring, som av Riksräkenskapsverket föreslagits. Emellertid behöver nog frågan under- kastas ytterligare utredning. Man kan förutse opposition från flera håll än Byggnadsstyrelsen emot en gemensam fond för all statens'husförvaltning. Varje husförvaltande verk, framför allt de affärsdrivande och militära verken, torde säkerligen vilja ur denna fond särskilja sina egna intressen.

Om statsverket kan bygga för samma kostnad pr kvm. »nyttig golvyta» som .den enskilde, och hyror uppdebiteras i statens byggnader efter samma norm pr kvm. nyttig golvyta som i närliggande enskilda bus, måste givetvis avkast- ningen, sedan underhåll 'och onera avräknats, lämna ett betydande årligt över- skott, som naturligtvis skall inlevereras till Statskontoret.

Ur en bilaga till ovan berörda skrivelse från Byggnadsstyrelsen till Riksräken- skapsverket tillåta vi oss här anföra några siffror. Byggnadsstyrelsen uppskattar värdet av de under styrelsens vård ställda Kronans hus i Stockholm till kr. 72,269,000 En på ovan nämnt sätt beräknad hyresavkastning av dessa byggna-

der uppskattar styrelsen till ........................................................... » 4,863,200 Enligt förut å sid. 26 lämnad uppgift har under år 1918 för samma byggnaders underhåll konsumerats omkring 300,000 kronor. Byggnadsstyrelsen skulle alltså enbart från dessa byggnader till Statskontoret kunna årligen inleverera omkring 4.5 miljoner kronor.

Det är klart att de förvaltande myndigheterna äro angelägna om att de från deras förvaltningsområde sålunda inflytande medlen skola användas för de om-, till- och nybyggnadsbehov, som de hava att tillse och ansvara för.

Detta system har på sätt och vis tillämpats, utom ifråga om de affärsdrivande _ verken, även i åtskilliga andra fall, då man vid försäljning av vissa fastigheter har disponerat inflytande försäljningsmedel till visst ändamål, likartat med det, vartill den försålda fastigheten använts. Som exempel härpå må anföras föl- jande fall i Stockholm: de gamla gardeskaserntomterna, Veterinärinstitutets tomt vid Karlavägen, de till försäljning upplåtna tomterna vid Karlaplan, Fredrikshov och utefter Djurgårdsbrunnsviken.

Å andra sidan har framhållits, att från statsregleringssynpunkt det måhända vore både enklare och riktigare att sammanföra alla liknande statsinkomster till en gemensam nybyggnadsfond, ur vilken medel enligt statsmakternas beslut finge utgå till de i varje fall mest trängande byggnadsbehoven.

En sådan anordning påkallar bland annat en kontinuerlig och effektiv plan- mässighet i statens husbyggnadsverksamhet.

Byggnadssakkunniga äro för sin del övertygade om lämpligheten och önsk- värdheten av att bokföringen vid statens fastighetsförvaltning omlägges till mera

Xybngnads- fond.

• Sida 52
•  Original

överensstämmelse med vad som tillämpas vid enskilda företag av samma art och som numera tillämpas även av Stockholms stad. Det vill säga, att det i fastigheten nedlagda kapitalet skall bokföras som en räntebärande tillgång, och att sålunda hyresersättning skall påföras de i byggnaden inrymda verken.

Huru de till Statskontoret inlevererade överskotten skola i rikshuvudboken upptagas och vid uppgörande av statsbudgeten tillhandahållas vederbörande, , härom torde det icke tillkomma byggnadssakkunniga att yttra sig. 4,

5.

Fastigheter- Ehuru frågan om fastigheternas brandförsäkring strängt taget icke faller inom 'nas brandför-l'amen för vårt uppdrag, hava vi ansett det vara av intresse att i samband säkring. med byggnadernas vård och bokföring beröra densamma. Statens byggnader äro i regel icke hrandförsäkrade, vilket i viss mån måste anses vara en konse- kvens av att fastigheterna icke äro i rikshuvudboken upptagna såsom kapital- tillgång. ' ' Ifrån denna regel finnas dock många undantag. Vad Stockholm beträffar ha åtskilliga fastigheter, som sedan lång tid tillbaka varit i statens ägo, varit för all framtid brandförsäkrade i Stockholms stads brandförsäkringskontor. Även fastigheter, till vilka staten under senare tiden förvärvat äganderätten, hava varit på samma sätt brandförsäkrade. Sådana brandförsäkringar lyda i allmänhet på belopp, som med nuvarande penningvärde sakna praktisk bety— delse. De nyligen för statsverket inköpta fastigheterna i kv. Rosenbad, Mer- curius, Neptunus mindre och Rännilen äro emellertid försäkrade för högre belopp. För statsverket medföra dessa försäkringar i allmänhet inga utgifter för försäkringspremier, utan inkomster i form av årliga utdelningar.

Nedanstående förteckning över brandförsäkringssummor och årliga utdelningar ! för enbart de under Byggnadsstyrelsens vård ställda byggnaderna i Stockholm , torde åskådliggöra förhållandena sådana de voro i november 1920. För ingen , av dessa försäkringar betalas någon premie, med undantag för Dramatiska tea- ( terns. Ä denna försäkring betalas till Stockholms stads brandförsäkringskontor årligen en »riskpremie» ä 1,490; 86 kronor, emedan teatern anses så mycket eldfarligare än de förut å tomten befintliga byggnaderna. De i förteckningen upptagna försäkringssummorna för Dramatiska teatern och Operan gälla näm— ligen de förut på respektive tomter varande byggnaderna. Dessa försäkringar hava överflyttats på de nya teaterbyggnaderna, som dessutom årligen försäkras till belopp, som bestämdes »vid tiden för byggnadernas färdigställande, men som numera icke motsvara deras värde. Dramatiska teatern försäkras för 4,074,040 kronor, betingande en årlig avgift av 19,954: 64 kronor och Operabyggnaden för 4,578,441 kronor med en premie av 18,313: 76 kronor. Dessa premier utgå av medel, som av Kungl. Maj:t och Riksdagen varje år ställas till Byggnadsstyrelsens förfogande.

Vidare förefinnes brandförsäkring av Stockholms slott. Slottet är uppdelati ett visst antal brandsäkert skilda sektioner och försäkring är tagen för en sådan sektion till ett belopp av 200,000 kronor under förmenande, att brandrisken under alla förhållanden endast skulle behöva omfatta en sådan brandsektion.

• Sida 53
•  Original

under Byggnadsstyrelsens vård ställda byggnader i Stockholm. November 1920.

Förteckning över brandförsäkringssummor och ärliga utdelningar för Kronans

l _ - Utdel- . _ _ Utdel- B y g g 11 a d Brandförsak- ning B y g g n a d Brandfm sak- 1, ning ringssumma ringssnmma . pr år , pr ar l | * l ll ; l l Gamla kungshuset ......... — | —— %, Transport 11,4»29,571: 78 1,429: 56 Kammarrättens hus ...... l — ' — l Folkskolcseminarict ...... * 96.950: — 96: 95 ; , l , Marinförvaltningens f. d._* % i Kungl. biblioteket ......... —— — hus ....................... i 15,000 —— * 15: _! Musikaliska akademien ...i 15,000: —- 15: — Riksarkivet .................. [ Hessensteinska huset ...... : 86,500: —— 86: 50 90,000: —— . 90: —— _ - Stenbockska huset ......... l l Riksbankens f. d- hus . . l , Kanslihuset .................. ——— ; —— (södra) ..................... l ' i _ . 10,000 — 10: — Oxenstiernska huset ...... —- — Riksbankens f. d. hns Svartmangatan nr 9 ...... 27,0001— 27:— (norra) ..................... ' Generalstabens hus ...... 200,000: — 200: — Kv. Sjöhästen ............... ; 10.000: —— 10; —— Arvfurstens f. d. palats... 26,500z— 26: 50: Högre lärarinneseminariet 150,000:-— 150:— F. (1. Preisiska huset ...... 25,0001— ; 25 — Stadion ........................ — , — Gymnastiska centralinsti— ' Fabriksgränd nr 2 ......... 22,158: 33 22: 16 tutet ....................... 11,525: — 11- 52; Etnografiska museets hus — —— Gamla tekniska liögsko- Pensionsstyrelsens hus, I__ , , _... ']315,000:— 315:— lan ........................... 2,100. 2. 10 KL Noutalje nr 13 0.1413709001 __ 370: _ ' Huset Scrgelgatan nr 1... 22,5001— 22.50 Myntverket ................ .l 57,741: 67 57:74 ' Tekniska skolan ............ 42,000: — 42: 00 Ateljébyggnadsbnlagets : Dramatiska teatern ...... 425,945:80 425: 95 f. d. hus .................. 150,000: — 100:— - Operan ........................ 295.358z21 % 295 36 Storkyrkobrinken nr 4 82,000:—— 82:— ' Utrikesministerlmtellet | 15 000' — 15 —— Storkyrkobrinken nr 7 o 9 ! 500'000: _ 500: * "'t ' ' " ]213,000:— 213:— ' Nationalmuseum ............ i —— —— — . —- — Lantmäterikontoret ...... —— — Kv. Rosenbad nr 6 ......... 1,750,000: — 1,750: — Karolinska institutet ...... 95,9501— 95: 9.5 Hantverkaregatan nr 27 -—— — Garnisonssjukhuset ...... 30,704: 17 30: 70 Grönlandet norra ......... 182,866: 67 182: 87 Gamla riksdagshuset ...... 104,988: 60 104: 98 Patentverkets f. d. hus... 300,000: —— — l i l Transport 1,429,571: 78 ll,429:56 Summa ,5,740,788: 45 j5,390: 78

• Sida 54
•  Original

Av de affärsdrivande verken, vad angår deras fastighetsförvaltning i Stock— holm, har endast Telegrafstyrelsen ett generellt nådigt bemyndigande att brand— försäkra större fastigheter, förråd och inventarier. Sådana till ett värde av minst 500,000 kronor hava med anledning härav av Telegrafstyrelsen försäkrats.

De medel, som inflyta i form av utdelningar på här ovan berörda försäk— ringar, ha förut uppburits av Statskontoret. Med anledning av en utav Bygg- nadsstyrelsen gjord underdånig framställning om att styrelsen skulle få uppbära dessa medel, har Kungl. Maj:t den 25 november 1921 förordnat, att dessa ut— delningar hädanefter tillsvidare skola uppbäras av Byggnadsstyrelsen men till- godoföras riksstatstiteln »diverse inkomster».

Om staten principiellt är sin egen brandförsäkringsgivare, varför låter stats- makterna då alltjämt i enskilda bolag försäkra teatrarna, slottet och vissa tele- grafverkets byggnader m. fl.? Byggnadsstyrelsen har redan i underdånig skri- velse den 13 oktober 1908 ifrågasatt lämpligheten av de båda teaterbyggnadernas försäkring med hänsyn till de höga premiekostnaderna. IKungl. Maj:ts propo- sition till 1898 års Riksdag, då frågan om den nya Operabyggnadens försäkring första gången förelades Riksdagen, anfördes av departementschefen såsom skäl härför dels byggnadens höga värde, dels att byggnaden vore statens enda bygg— nad för operaverksamhet, dels att densamma vore utsatt för relativt taget större fara för eldsvåda än statens byggnader i allmänhet; det syntes därför vara av tillbörlig klokhet och omtanke betingat, att byggnaden bleve till sitt fulla värde brandförsäkrad.

Det torde kunna sättas i fråga, om icke liknande skäl till försäkring i enskilda bolag skulle kunna anföras om en mängd av Kronans hus.

Beträffande telegrafverkets brandförsäkringar lära de icke så mycket avse byggnaden utan fastmer de synnerligen dyrbara maskinella anordningarna, vilkas omedelbara ersättande i händelse av förstöring är oundgängligen nödvändigt för rörelsens kontinuerliga drift. Även detta skäl kan anföras beträffande teatrarna. Ifråga om dessa kommer dessutom till den omständigheten, att de äro överlåtna till enskilda bolag, och att staten genom kontrakt förbundit sig att tillhanda- hålla bolagen för deras rörelse nödiga lokaler.

Önskvärdheten av omedelbart återställande av det skadade, för uppehållande av rörelsens kontinuerliga drift, torde kunna gälla en mängd andra Kronans hus i lika hög grad som de anförda byggnaderna.

Man har sålunda svårt att av de här anförda fallen finna den norm, enligt vilken försäkring i enskilt bolag för närvarande må äga rum.

Enligt en av överdirektör P. G. Laurin den 21 december 1916 till statsrådet och chefen för Finansdepartementet överlämnad utredning angående de åtgärder. som kunde och borde vidtagas för att utjämna de förluster, som kunna föror— sakas staten därigenom, att dess egendom förstöres genom brand, skulle staten tillhöriga byggnader till ett värde av 60 miljoner kronor och lösöre till ett värde av 30 miljoner då varit försäkrade ienskilda bolag. Dessutom voro staten tillhöriga boställen till ett värde av 43 miljoner kronor av innehavarna för— säkrade i enskilda bolag.

Premierna för dessa försäkringar bestridas från ett flertal olika anslag. De

• Sida 55
•  Original

- mm:—a_— :'(-m—

utgifter för brandskador å statens egendom som utgå direkt av statsmedel be- stridas för närvarande i allmänhet från anslaget till »oförutsedda utgifter».

Riksräkenskapsverket, som den 13 oktober 1921 avgivit underdånigt utlåtande rörande Byggnadsstyrelsens nyssnämnda framställning, framhåller i detta utlä- tande svårigheterna att med den nuvarande bokföringen av de statsutgifter och statsinkomster, som stå i samband med brandskador å Kronans hus, kunna bilda sig ett säkert omdöme om storleken av dessa poster. Riksräkenskapsverket föreslår därför, att man, för att erhålla ordning och reda med utgifterna för statens brandkostnader, bör i riksstaten uppföra ett särskilt anslag, förslagsvis benämnt »anslag för brandkostnader», av förslagsanslags natur. Från detta anslag skulle avföras utgifter för brandförsäkringspremier och för brandskador, och utdelningar av ovan angivet slag skulle tillgodoföras detta anslag. Skulle den av Riksräkenskapsverket föreslagna, ovan omnämnda »fonden för kronans publika hus» komma till stånd, anser verket, att samtliga inkomster och utgifter, vilka stå i samband med statsverkets brandkostnader för de hus, som ingå i fonden, böra bokföras ä densamma.

Slutligen må här anföras överdirektör Laurins förslag till denna frågas ord- Bramlförsäk- nande. I sin ovannämnda utredning meddelar överdirektören, att man, enligt av honom infordrade uppgifter från de förvaltande myndigheterna angående det värde, vartill av dem förvaltad statsegendom borde uppskattas i händelse den skulle brandförsäkras, kan uppskatta värdet av statens byggnader till omkring 279,000,000 kronor och av lösegendom till omkring 311,000,000 kronor. Vid denna värdering har icke medtagits den under Arméförvaltningen stående stats- egendomen, prästgårdar och bostäder, vilkas innehavare själva skola brandför- säkra byggnaderna, ej heller telegraf-, telefon- och kraftledningar, järnvägsspår, bro- och kanalbyggnader.

Överdirektör Laurin föreslår, att staten här liksom i Danmark genom årliga avsättningar bildar en brandförsäkringsfond. Den årliga avsättningen bör mot- svara den årliga brandrisken, vilken med stöd av statistiska uppgifter från svenska brandförsäkringsbolag angives till 0.03 % av egendomens brandförsäkringsvärde. Ar detta värde 279 + 311 = 590 miljoner kronor, skulle alltså årliga avsätt- ningen uppgå till 177,000 kronor.

Liksom ifråga om bokföringen av statens fastigheter finna byggnadssakkun— niga många goda skäl tala för införande av en bättre ordning i fråga om brand- försäkringen av dessa fastigheter. Av de båda här relaterade alternativen, för- slagsanslag eller avsättning till en fond (reservationsanslag), anse sig byggnads- sakkunniga böra förorda det förstnämnda, eventuellt såsom övergångsform till den senare formen.

Genom uppförande i riksstaten av ett särskilt anslag för brandkostnader i enlighet med Riksräkenskapsverkets förslag skulle man så småningom erhålla

möjlighet att få en överblick över de skador som åsamkas statens byggnader" genom eld och kostnaderna för dessa skadors ersättande. Först härefter torde man allsidigt kunna bedöma huru statens brandförsäkring lämpligen bör ordnas.

ringsfond .

• Sida 56
•  Original

Liggaren C.

Verkens upp- delning i grupper.

KAP. III.

STATENS VERK OCH INSTlTUTlONER.

1.

tatsinstitutionernas nuvarande lokalisering har i det föregående studerats Smed utgångspunkt från statens egna fastigheter, för att erhålla en bild av

den förefintliga lokaltillgången. Det nuvarande tillståndet kan och bör emellertid ses även från en annan, för vårt ändamål ännu viktigare synpunkt, nämligen med utgångspunkt från de olika verken och institutionerna samt de- ras olika art och behov av utrymme. Kännedomen härom torde väl få anses såsom en av de viktigaste förutsättningar—na för fullföljande av de sakkunnigas uppdrag, som just avser att utreda huru detta behov på bästa sätt skall kunna tillfredsställas.

Vi hava därföre upplagt en liggare C, upptagande i alfabetisk ordning sta- tens i Stockholm förlagda verk och institutioner med angivande av var deras lokaler äro belägna och, om de hava lokaler på flera ställen, vilka delar av verket äro inrymda i de olika lägenheterna samt det antal rum och den »nyttiga golvyta», som verket disponerar över vare sig i Kronans hus eller i förhyrda lägenheter, ävensom det ytterligare utrymme, som anses behövligt. Vi- dare- lämnas i liggaren uppgifter om vartill rummen användas.

I fråga om ämbetsverk redogöres sålunda för huru många rum som använ- das till tjänsterum och huru många till bostäder (för vaktmästare); i fråga om praktiskt-vetenskapliga institutioner angivas antalet och storleken av laborato- rier, tjänsterum och bostäder; i fråga om skolor, antalet och storleken av un- dervisningslokaler, tjänsterum och bostäder o. s. v.

Liggaren C, vilken liksom liggarna A och B är avsedd att förvaras hos Byggnadsstyrelsens utredningsavdelning, är liksom dessa liggare anordnad en- ligt kortsystem på lösa blad i självbindare, för att de alltjämt pågående för- ändringarna må kunna bekvämt inregistreras.

I liggaren C äro statens verk och institutioner, som nyss nämnts, ordnade alfabetiskt. Officiellt äro de inordnade under de 9 departementen eller under de 10 första av de 11 huvudtitlarna i statsverkets räkenskaper. För vårt ifråga— varande ändamål har det emellertid visat sig nödvändigt att använda en annan indelningsgrund, nämligen verkens och institutionernas art. Genom att sam- manföra likartade verk och institutioner erhållas följande 14 grupper:

• Sida 57
•  Original

Grupp 1. Hovstaterna. Grupp 8. Fångvårdsanstalter. » 2 Rätter och juridiska verk. » 9. Sjukvårdsanstalter. » 3. Kungl. Maj:ts kansli. » 10. Akademier. ». 4. Ambetsverk. » 11.. Praktiskt—vetensk. anst. » 5. Affärsdrivande verk. » 12. Undervisningsanstalter. » 6 Riksdagen och dess verk. ' » 13. Arkiv, bibliotek, museer. '» 7 Milit. kårer och inrättn. » 14. Inst. f. offentl. föreställningar.

I tabell 3 äro de sålunda grupperade verken och institutionerna 'uppförda i bokstavsordning, utom departementen, som satts i den officiella ordningsföljden. Ambetsverken i grupp 4 äro fördelade på de olika departementen.

Verkens och institutionernas art är ju bestämmande för beskaffenheten och plananordningen av deras byggnader. Grupperna i tabell 3 motsvara sålunda, på ett undantag när, fastighetsgrupperna i tabell 2, vilka grunda sig på bygg- . nadernas art. Sålunda motsvaras grupp I, »byggnader för H. M. Konungen», i tabell 2 av grupp 1, »Hovstaterna», i tabell 3. Fastighetstabellens grupp II, som endast består av en byggnad, Riddarholmskyrkan, saknar motsvarighet i tabell 3. Såsom grupp 2 har i denna sammanförts Högsta domstolen, Rege- ringsrätten, Svea hovrätt m. fl. juridiska verk. I övrigt motsvaras de följande grupperna 3—14 i tabell 3 av respektive III—XIV i tabell 2.

I tabell 3 har med en * betecknats sådana verk och institutioner, som efter allt att döma komma att stanna i de Kronans hus, i vilka de nu befinna sig, vilket dock icke hindrar, att de kunna komma att figurera i de ekonomiska beräkningarna angående kostnaderna för genomförandet av de byggnadsarbeten, vilka sammanhänga med realiserandet av det förslag till ordnandet av statens byggnadsverksamhet, som denna utredning leder fram till, ty för åtskilliga av de med * markerade verken erfordras betydande om- och tillbyggnader, såsom t. ex. för Konungens kansli, Generaltullstyrelsen, Kungl. biblioteket m. fl.

I tabell 3 finnas upptagna 173 verk och institutioner. De med * markerade uppgå till 81, vilka antagas komma att stanna i den fastighet, där de nu äro placerade, låt vara efter större eller mindre om- och tillbyggnader. At återstå- ende 92 verk och institutioner måste alltså anskaffas andra tjänstelokaleri Kronans hus. Beståndet härav får sålunda ökas genom nybyggnader och in- köp; åtskilligt utrymme kan dock vinnas genom omflyttningar samt om- och tillbyggnader.

En allmän plan för statens byggnadsverksamhet inom Stockholm kan där-. före icke inskränka sig till att angiva den omfattning och den ordning, i vil- ken nybyggnader böra äga rum, utan den måste även komma att beröra ett mycket stort antal befintliga byggnader med om- och tillbyggnader.

Genom några sammanställningar av siffror och uppgifter, hämtade ur lig- garen C, vilja vi söka belysa statens verks'och institutioners lokalisering från olika synpunkter för att få en mångsidigare överblick över situationen och om möjligt finna fasta utgångspunkter vid övervägandet av enligt vilka principer och i vilken ordning det förefintliga lokalbehovet bör tillgodoses.

Tabell 3.

• Sida 58
•  Original

WIdtlenhcter för utrym- mesbchovet.

Tabell 4.

Statsi'nsti- tutz'onernas lokalisering.

Förhyr- ningen.

Såsom mått på detta utrymmesbehov kan man använda olika enheter, be- roende på verkens och institutionernas art, d. v. s. på vilken grupp de tillhöra.

Ett ämbetsverks (grupp 2, 3, 4) utrymmesbehov mätes enklast med enheten rum. Genom mätningar på ett flertal planer över ämbetsbyggnader har man kun- nat konstatera, att medelstorleken av tjänsterummen i en dylik byggnad är om— kring 25 kvm. I samband med definitionen av begreppet »nyttig golv- yta» (sid. 17) har uppgivits, att i ämbetsbyggnader den nyttiga golvytan upp- tager omkring 55 % av varje vånings hela planyta; återstående 45 % åtgå till murar, väggar, kommunikationsleder, garderober, toaletter och dylikt. Man kan således från uppgiften om antalet rum sluta sig till storleken av den erforder- liga >>nyttiga golvytan» och därifrån till den yta byggnaden upptager och så- lunda, genom antagande av normala höjder ä rum och bjälklag, approximativt beräkna byggnadens kubikmassa och kostnad. I det följande skall emellertid visas, att även antalet fönster spelar en icke oviktig roll vid bedömandet av en ämbetslokals lämpliga storlek.

Ifråga om praktiskt—vetenskapliga institutioner och undervisningsanstaller (grupp 11 och 12) finnes icke någon liknande rumsenhet, utan måste utrymmesbehovet summariskt åskådliggöras uttryckt i kvadratmeter nyttig golvyta,

Detsamma är förhållandet ifråga om museer, bibliotek och arkiv (grupp 13), där större delen av den nyttiga golvytan upptages av stora salar eller maga- sinsutrymmen. I dessa fall är enheten »rum» mycket litet upplysande; något normerande medeltal för storleken av dylika förevisnings- och magasinsutrym- men kan icke uppställas. Beträffande. arkiv och bibliotek brukar man när- mare precisera deras behov av magasinsutrymme genom angivande av behöv- ligt antal löpmeter hyllängd = hyllmeter.

Huru statens verk och institutioner i Stockholm voro lokaliserade i oktober 1920 framgår av tabell 4. Denna tabell upptager verken och institutionerna i bokstavsordning. Den lämnar uppgifter å antalet tjänste- och bostadsrum (vaktmästarebostäder) i Kronans egna hus samt i förhyrda lokaler ävensom å rummens golvyta och hyresersättningens storlek. Vidare angives antalet tjänste- män (vaktmästare oberäknade) inom varje verk samt antalet fönster i tjänste- rum ävensom relationstalet mellan antalet fönster och tjänstemän.

2.

Vad som för närvarande torde hava det mest aktuella intresset är frågan om ämbetsverkens lokalisering. Såsom av tabell 4 framgår är ett stort antal äm- betslokaler inrymda i enskilda hus.

Staten, som icke innehade några lokalreserver i Stockholm, blev under kris- tiden ställd inför tvånget att genom förhyrning anskaffa det nödvändigaste be- hovet av rum såväl för de egentliga ämbetsverken som för kommittéer och kris- tidskommissioner.

Händelserna utvecklade sig i detta avseende så raskt, att det visade sig myc- ket svårt att kunna hålla det statistiska materialet tillräckligt färskt. Med stöd av den nådiga instruktionen för Byggnadsstyrelsen har från och med är 1918 förhållandena i detta avseende i hög grad förenklats, därigenom att all

• Sida 59
•  Original

förhyrning för statsverkets räkning av ämbetslokaler, med undantag för statens järnvägar, telegrafverket och postverket, numera sker genom Byggnadsstyrelsen. Då Byggnadsstyrelsen även ombestyr förhyrandet av lokaler åt kungl. kommit- téer, kommissioner och liknande mer eller mindre tillfälliga statsorgan, kan man utan tidsutdräkt få en i det närmaste exakt bild av statens berörda hyres- förhållanden vid vilken tidpunkt som helst. Tabell 4 angiver förhyr—ningen i oktober 1920 för statens permanenta verk och institutioner; itabell 5 lämnas en förteckning över av kommittéer och kommissioner förhyrda lokaler vid samma tidpunkt. På ett kartblad över Stockholm, plansch 2, har med svart färg markerats de fastigheter, i vilka flera eller färre rum hösten 1920 förhyr- des för statsverkets räkning.

Sammanlagda antalet av staten för nämnda ändamål förhyrda rum visar sig enligt dessa förteckningar uppgå, i oktober 1920, till 2,680, varav 1,521 tjänste- rum och 1,159 bostadsrum. För dessa lokaler betalades en hyra av 1,455,943 kronor, motsvarande ett medelpris pr tjänsterum av omkring 807 kronor och för bostadsrum av omkring 329 kronor. Att medelhyran för bostadsrummen är så låg beror på Järnvägsstyrelsens före kriget uppgjorda hyreskontrakt med dess pensionskassa.

För att giva en föreställning om huru hastigt förhållandena ändrats under de senaste åren, meddelas här två tablåer a) och b), utvisande antalet av sta- ten förhyrda rum samt hyran för dessa i oktober åren 1916, 1917, 1918, 1919 och 1920. Särskilda summor äro i tablå a) angivna för ämbetsverk och insti- tutioner (med undantag av statens järnvägar, telegraf— och postverken), för kom- mittéer och för kristidskommissioner. I tablå b) finnas motsvarande uppgifter för statens järnvägar, telegrafverket och postverket.

De i tablå a) upptagna rummen användes uteslutande till tjänstelokaler; härtill kommo 70 förhyrda bostadsrum för dessa ämbetsverks vaktmästare. De i tablå b) upptagna rummen användes övervägande till bostäder.

H yrestabtå a).

! ! ' ! ! ()ktobel 1910 ! Oktober 1917 Oktober 1918 ! Oktober 1919 ! Oktober 1920 ! ! Antal! Hyrcs- Antal! Hyrcs- A11t1!il , Hy'-1es ! Antal Hyres- ! Antal Hyres- , , ! rum ! belopp ruin belopp , rum ! belopp rum ! belopp , rum belopp ! . . . . ! ! Åmbetsverk ! , , ! och instit. ! 648 ! 916, 910, 729! 368 060 759, 128, 850 971 649,715! 1,151 880560 ! Kommittéer 48 ! 22,920! 76! 34,150 71 40,650,146 101,270 ! 75 67, 060 l ! Kristidskomm. 5 53 ! 29 ,550! 354 !2 218, 250! 373 395 690! 105 108,500! 45 ! 32 ,030 ! | Summa! 75 9 ! 369 ,380! 1159!620,460 1,203 775,190!1 1,223 859.485 11,271 979,650 Medelhyla pr! ! ! , ! , rum ......... 487!— ! 435f _ ! 644! _ 703! — 771!

låHärtilkaomma— 70 bostad51 um för vaktmästare, för 28 av dessa betalades särskild hyra med 4,300 kronor.

Tabell 5.

• Sida 60
•  Original

H yresta blå b).

Oktober 1916 Oktober 1917 Oktober 1918 Oktober 1919 Oktober 1920 Antal Hyres- Antal Hyres- Antal Hyres- Antal Hyres- , Antal Hyres- rum belopp rum belopp rum belopp rum belopp rum belopp _ i Statens Järn- vågar. Tjänsterum 26 17,950 26 17,950 58 ! 44,600 34 33,50() 28 28.900 *Bosmdsmm'" 570 146,893 575! 151,695 598! 230,215 693! 228,525 681! 224,753 kök ............ 392 395 455 454! 405! ! Postverket. ! Tjänsterum 54 73,940 54 73,940 , 65 ! 84,800 68 102,750 81 , 116,550 Bostadsrum — — 1 —— — , — — _- -—— —— ! — Kök ............ _ , — ! — -— ! — , — _ _ — ! _ ' ! . , . , Tclegrafverket . .' Tjänsterum ...! 74 52,905 87 67,805 91 60,85?) 125 77,725 141 ! 101,790 Bostadsrum .. 180! 421200 180 42,20!) 180! 42,20!) 180 42,20!) 2 — Kök ............ 104! 104 104 ! 104 1 _ | ' ! ! S:a tjänsterum 154 144,795 167 149,695 214 ! 190,255 227 213,975 , 250 ! 247,240 » bostadsrum 750! 755! _ 878!! 873 ! 683]! 191,093 _ 193,890 272,415 270,725 !. 224,763. . kök ......... 496! 500! 5:9!! 558 406!! . ! Summa 1,400 335,888 1,422 543,590 1,651 ! 462,670! 1,658 484,700! 1,340! 471,993 ,, - ,, __,i" Medeltal rums- ! ! ! hyra: , ! ! Tjänsterum _ ! 940! — 890 — ! 889 — 943 —— 983 Bostadsrum — ! 255 :? _ 257 — ! 310 — 310 329 (med kök) ! , ! ! !

Av tablå a) framgår bland annat huruledes kristidskommissionerna, för vilka ännu i oktober 1917 icke behövde hyras mer än 63 rum, i oktober 1918 logo i anspråk icke mindre än 373 förhyrda rum. I oktober 1920 förfoga dessa kommissioner endast över 45 förhyrda rum, resten hade upptagits av ämbets- verk och kommittéer. ökats.

Summan av antalet förhyrda rum har emellertid årligen Först under år 1921 har en börjande minskning kunnat konstateras.

Genom Patent- och registreringsverkets inflyttning i sin nya byggnad och genom möjligheten att efter hand ta i besittning lägenheter i de av statsverket under

• Sida 61
•  Original

de senare åren inköpta fastigheterna hava nya utrymmen vunnits i Kronans hus, så att antalet till tjänstelokaler förhyrda rum vid utgången av år 1922 minskats från ovan angivna 1,521 till 725 rum.

Hyresersättningen pr rum har under de i tablåerna upptagna åren stigit från i medeltal 487 till 771 kronor i fråga om lokaler ät ämbetsverk, kommittéer och kristidskommissioner.

Pr kvadratmeter nyttig golvyta utgjorde hyresersättningen för samma loka— leri slutet av år 1916 i medeltal 21 kronor och i slutet av år 1920 32 kronor.

Det i tablå a) angivna antalet rum, vilka förhyras för kommittéer, motsvarar visserligen icke allt det utrymme, som upptages för dylikt ändamål. En del kommittéer hava nämligen anvisats plats i statens hus. Det har ifrågasatts, huruvida det icke vore för statsverket ekonomiskt fördelaktigare att upp— föra ett särskilt kommittéhus. Byggnadssakkunniga hava dock vid prövning av detta spörsmål funnit, att under normala förhållanden en sådan byggnad knappast kan anses behövlig. Lämpliga lokaler för ett flertal kommittéer kunna beredas i Riksdagshuset mellan riksdagarna och hos åtskilliga ämbetsverk. I de under uppförande varande ämbetsbyggnaderna förekomma åtskilliga själv- ständiga, mindre grupper av rum, vilka tillsvidare kunna upplåtas till kommi- téer men även tjäna som lokalreserv åt ämbetsverken. Vi anse oss böra för- orda delta system att gälla tillsvidare, framför systemet med särskilt kommitté- hus, vilket säkerligen skulle ådraga statsverket större kostnader.

De i tablå a) angivna siffrorna te sig grafiskt framställda sålunda:

Rumsantal. Hyressumma. _ __ _ ämbetsverk. _ _ _ _ ämbetsverk. _.__!__ kommittéer. —'—'— kommittéer. ___ _ _ ___ kristidskommissioner. " ' ' -—- -- kristidskommissioner. summa. _ summa. 4—3 44 *! Q.) d—l 6-3 då 3- 5 3 2 % _ 3- 7% 5 2 % _. ... ... _. _. :— -— .. .... _ _. 5. =D & 00 m 9 % ::: (» 00 0: c 5 v— v— _ v—c (N 0 _ .. v— -—1 N o: ?.”. ?.”. i i 3 E 5 2 ?; $ 5 1.300 1,300,000 1.200 1.200,000 1,100 1,100,000 1,000 1.000,000 900 900,000 800 800,000 700 700,000 600 600,000 500 500.000 400 400,000 300 300000 200 200,000 100 100.000 0 0

• Sida 62
•  Original

De flytit-8-

kens förhyr- ning.

Förhyr-

lighet ur ekonomisk synpunkt. (l rivande ver-

De i tablå b) upptagna tre affärsdrivande verken (statens järnvägar, telegraf— verket och postverket), som med icke mindre än 1,340 rum, alltså med hälften, ingå i ovan angivna totalsumma, 2,680, förhyrda rum, intaga ifråga om förhyrning liksom i övrigt en särställning vid sidan om de centrala ämbetsverken.

Vad statens järnvägar beträffar förhyres endast ett fåtal ämbetsrum, lydande på att tillräckligt utrymme i stort sett kan sägas förefinnas i statens egna hus för denna vidlyftiga förvaltning. De förhyrda rummen äro till största delen belägna i fastigheter tillhörande statens järnvägars pensionskassor och använ- das huvudsakligen till bostadslägenheter för arbetsbefäl och arbetspersonal. An- talet härför förhyrda rum uppgick i oktober 1920 till 1,086; samtidigt förhyr- des för ämbetslokaler endast 28 rum. '

Liknande, om också icke i samma utsträckning, är förhållandet med tele- grafverket, som ävenledes hyrt lägenheter för sin arbetspersonal i de fastighe— ter, som inköpts av verkets pensionskassor. Sedan numera dessa kassor över- tagits av statsverket, hava fastigheterna kommit i statens ägo och ingå allt- jämt som en del av pensionsfondens räntebärande kapitaltillgång.

I fråga om postverket torde anskaffandet genom förhyrning av lokaler för dess avdelningskontor tills vidare kunna anses såsom det för statsverket för- delaktigaste. Blott i den mån som dessa avdelningskontors lägen och storlek med hänsyn till stadens pågående utveckling kunna fixeras, torde inköp av hus eller uppförande av nya byggnader kunna ifrågakomma. Sålunda har 1920 års Riksdag beviljat medel till inköp för postverkets räkning av egendomen nr 13 S:t Paulsgatan för inrättande av ett centralt avdelningskontor på Söder.

Förflyttning av ett avdelningspostkontor från ett hus till ett annat erbjuder i och för sig inga särskilda svårigheter. De anordningar, som erfordras för att omändra en butiksvåning eller en vanlig bostadsväning till postkontor, äro icke alltför omfattande eller dyrbara.

Helt annorlunda är förhållandet vid förflyttningen av en telegrafstation och i all synnerhet en telefonstation. Iordningställandet av en telefonsal är ett tidsödande och dyrbart arbete. Flyttningen av en telegraf— eller telefonstation medför även rubbningar av ledningsnätet. Det är därföre viktigare att telegraf- och telefonstationerna anläggas i statens byggnader än att så sker med post— verkets avdelningskontor. Stundom kunna ju båda verkens lokalbehov förenas under samma tak; i en större stad med normala utvecklingsförhållanden in— träflar dock detta icke så ofta som man skulle kunna förmoda. Maskorna i telegrafverkets nät av stationer vilja i allmänhet ordna sig annorlunda än i postverkets. Näten måste ordnas med utgångspunkt från olika centra; post- verkets från centralpostkontoret, i omedelbar närhet till järnvägens huvudsta- tion, telegrafverkets från telegrafens och telefonens centralstationer. T elegraf— och telefonstationernas läge bestämmes huvudsakligen enligt principen »kor— tast möjliga ledningar», postkontoren kunna utan sådana band distribueras på för allmänheten lämpligaste platser.

På frågan, huruvida det skulle varit mera ekonomiskt för statsverket att i

' "ingens lämp— god tid uppföra nybyggnader än att förhyra lokaler i den utsträckning som

nu skett, kan svaras både ja och nej, beroende på hur man ser saken.

• Sida 63
•  Original

. . www—vv

Såsom ovan påpekats anses byggnadskostnaderna för alla statens byggnader, som icke uppföras för de affärsdrivande verken, som en utgift för en gång ut— gående av skattemedel liksom hyresbeloppen för förhyrda lokaler. Det är då uppenbart dålig ekonomi att årligen betala 1,000,000 kronor i hyror i stället för att bygga tjänstelokaler för samma summa och därigenom efter hand be- frias frän de budgeten årligen betungande hyresersättningarua.

Betraktar man åter byggnadskostnaderna som en kapitalplacering, varå skälig avkastning, betäckande ränta och amortering, skall kunna beräknas, ställer sig saken något annorlunda. På grund av de abnorma ekonomiska förhållanden, vari vi sedan krigsåren ännu befinna oss, motsvara som bekant icke de av hyresnämnderna reglerade hyresinkomsterna skälig avkastning å den byggnads- kostnad, som uppförande av en byggnad med motsvarande antal rum för när- varande skulle draga. Det har sålunda, affärsmässigt sett, under denna tid va- rit för statsverket billigare att hyra än att bygga. I samma mån byggnads- kostnaderna sjunka och hyrorna tillåtas att stiga, närmar man sig det normala jämnviktsläget, då hyresbeloppen stå i ett naturligt förhållande till byggnads- kostnader och tomtpris.

När man nått denna punkt finnes varken ur denna eller andra synpunkter någon anledning för statsverket att uppskjuta ordnandet av arbetsplatser för sina tjänstemän i Kronans egna hus.

För det enskilda ämbetsverket behöver förhyrningen i och för sig icke med- föra någon olägenhet, om lokalerna äro passande, lämpligt belägna och framför allt belägna under samma tak och iett sammanhang. Byggnader som uppförts till kontorslokaler eller hotell och lägenheter som inretts för dylika ändamål lämpa sig i allmänhet väl till ämbetslokaler. Det genomgående korridorsyste- met, som möjliggör särskild ingång till varje rum, är nämligen ett gemensamt behov för dessa tre institutioner och är bestämmande för planläggningen av våningarna. I bostadslägenheter, som även i stor utsträckning måst förhyras, bliva förhållandena i allmänhet mindre gynnsamma för ämbetsverk och mycket otillfredsställande för praktiskt-vetenskapliga institutioner och undervisningsan- stalter. '

I nedanstående förteckning hava de verk och institutioner, som i oktober 1920 helt eller delvis voro inrymda i förhyrda lokaler, ordnats efter storleken av dessa lokaler, uttryckt i antalet rum. De verk eller institutioner som helt och hållet varit förlagda i hyrda lokaler hava märkts med en *.

För de i förteckningen upptagna 59 verken och institutionerna förhyrdes sammanlagt 1,278 rum; härav för ämbetsverken, grupp 2, 3, 4, samt de affärs- drivande verkens, grupp 5, styrelser med undantag för Järnvägsstyrelsen sam- manlagt 1,008 rum, för Järnvägsstyrelsen 28 rum, för till grupp 6 hörande verk 5 rum, för praktiskt-vetenskapliga institutioner 70 rum samt för under- visningsanstalter 167 rum. Hel't och hållet förlagda i förhyrda lokaler voro 31 ämbetsverk, 4 praktiskt-vetenskapliga institutioner samt 4 undervisnings- anstalter.

Även om förhyrningen, sådan den under de närmast förflutna åren utvecklat sig, kan sägas för statsverket hava medfört viss ekonomisk fördel och i alla händelser hava varit en tvingande nödvändighet, hava dock olägenheterna därav

• Sida 64
•  Original

Verk och institutioner, helt eller delvis inrymda i förhyrda lokaler,

ordnade efter förhyrningens omfattning.

*Riksförsäkringsanstalten ......... 181 tjänsterum. 'Vattentallsstyrelsen .............. 161 » ”Marinförvaltningen ............... 83 » 'Telegrafverkets undervisnings— anstalt .............................. 56 » *Skolöverstyrelsen .................. 55 » *Rikets allmänna kartverk ...... 31 » *Meteorol.-hydrografiska anst.._. 48 » Telegrafstyrelsen .................. 47 » ”Nedre justitierevisionen ......... 43 » Medicinalstyrelsen ............... 43 » *Tandläkareinstitutet. . .. ........... 34 » * Lotss tyrel sen ........................ 3 1 » Generaltullstyrelsen ............... 17 1 . » und.-visn.-anst. 11 » Järnvägsstyrelsen .................. 28 » *Kontrollstyrelsen .................. 28 » *Farmaceutiska institutet ......... 27 » Socialstyrelsen ..................... 26 » Byggnadsstyrelsen .............. 22 » Patent- o. registreringsverket... 22 » Högre lärarinneseminariet ...... 18 » Domänstyrelsen ..................... 16 » 'Statens bakteriologiska anstalt 12 » 'Arbetsrådet och centrala skilje— nämnden ........................... 11 »

*Arméns kasernbyggnadsnämnd 11 *Försäkringsrådet .................. 11 Lantmäterist. (und.-visn.-anst.) 11

Riksräkenskapsverket ............ 11 Utrikesdepartementet ............ 11 Kommerskollegium ............... 10 *Sjökrigshögskolan ................. 10

Oktober 1920.

'Bank- och fondinspektionen

*Justitiekanslersämbetet .........

!*Chefens för kustartilleriet ex-

! ! ! !

pedition ............................. *Fartygsinspektionen ..............

*Yrkesinspektionen ..................

, * Försäkringsin spektionen .........

! !

Postsparbanken ..................... Ecklesiastikdepartementet ......

'! *Kavalleriinspektionen ............

Lantbruksstyrelsen ..................

Lantförsvarets kommandoexped.

! *Statens biografbyrå ...............

* Lantmäterikontoret i Stockholms län ....................................

*Riksdagens militieombudsman... Socialdepartementet ............... *Statens farmaceut. laboratorium

*Statens råttskemiska laborato- rium .................................

Arméförvaltningen (arkiv) ......... *Fastighetsregisterkommissionen.. *Fryshusstyrelseu ..................... *lnfanteriinspektionen ............ "Militärläroverksinspektionen *Stuteriöverstyrelsen ...............

Kammarkollegium .................. 'Remonteringsstyrelsen ............ "Skeppsmätningskontrollören *Sprängämnesinspektören ......... *Tränginspektören ..................

*Processkommissionen ............

Summa 1,278 tjänsterum.

* Betecknar verk och institutioner, vilka voro helt och hållet inrymda i förhyrda lokaler.

9 tjänsterum.

9 )

• Sida 65
•  Original

varit synnerligen kännbara särskilt för de många ämbetsverk, som nödgats splittra sina lokaler på flera olika håll.

Denna lokalsplittring är utan tvivel den mest besvärande av de olägenheter, som vidläda den nuvarande lokaliseringen av statens verk. Här torde knap- past närmare behöva demonstreras dess störande inverkan på det dagliga arbetet inom ämbetsverket, dess hinderlighet för ärendenas skyndsamma hand- läggning och expediering eller huru den medför ökade kostnader för, bland annat, vaktmästare och hud.

Om man antager, att arbetet inom ett ämbetsverk störes mera, om lokalerna äro fördelade på tre olika ställen än på två, och mera på fyra än på tre 0. s. v., och att sålunda olägenheten av lokalsplittringen växer med antalet olika platser, på vilka ämbetsverkets lokaler äro spridda, kan man ordna dem efter storleken av denna olägenhet. Detta är vad som gjorts i tabell 6, där således Vattenfallsstyrelsen med lokaler på 10 olika ställen börjar listan. Där- näst i ordningen följer Telegrafstyrelsen med lokaler inom 9 olika fastigheter. Sedermera komma Medicinalstyrelsen, Skolöverstyrelsen, Rikets allm. kartverk, Socialstyrelsen, Generaltullstyrelsen och Domänstyrelsen, var och en med loka- ler på 4 ställen o. s. v.

En jämförelse mellan ovanstående förteckning över de verk och institutioner, vilka i oktober 1920 voro helt eller delvis inrymda i förhyrda lokaler, och ta— bell 6 är av ett visst intresse. De första 10 platserna iförteckningen upp— tagas av följande verk, vilka sålunda representera de till omfånget största för- hyrningarna :

1. Riksförsäkringsanstalten, 2 >!”'Vattenfallsstyrelsen, 3 Marinförvaltningen, 4 Telegrafverkets undervisningsanstalt, 5. *Skolöverstyrelsen,

6. *Rikets allm. kartverk,

7. Meteorologisk-hydrografiska anstalten, 8 *Telegrafstyrelsen, 9 Nedre justitierevisionen,

10 *Medicinalstyrelsen. ' Man torde uppmärksamma, att de med *” betecknade nris 2, 5, 6, 8, 10 äro desamma som även stå först på tabell 6 och sålunda äro de av lokalsplittring mest besvärade, nämligen

Va ttenfallsstyrelsen, Telegrafstyrelsen, Medicinalstyrelsen, Skolöverstyrelsen, Rikets allm. kartverk,

samt att nris 1, 3, 4, 7 och 9 samtliga hava sina lokaler samlade på ett ställe. Enligt ovan å sid. 25 lämnade uppgifter hava statsmakterna vidtagit förberedande åtgärder för åvägabringande av förbättrade lokaler åt Vattenfallssty- 4

Lokal— splittring.

Tabell 6.

• Sida 66
•  Original

Trdngbodrl- heten.

relsen, Medicinalstyrelsen och Skolöverstyrelsen, vartill här må fogas, att Rikets allm. kartverk torde komma att anvisas plats i någondera av de under upp- förande varande två nya ämbetsbyggnaderna samt att, genom statens övertagande av telegrafverkets pensionskassor, »Brunkebergs hotel» kommit i statens ägo och möjlighet beretts Telegrafstyrelsen att där kunna samla alla sina spridda avdelningar i ett Kronans hus. Samtliga de enligt tabell 6 mest splittrade ver- ken hava sålunda utsikter att inom kort få sina lokalfrågor tillfredsställande ordnade. Detta kan icke betraktas som en tillfällighet utan måste bero på att olägenheterna av lokalsplittringen äro så kännbara, att de förmå göra sig gäl- lande framför andra lokala olägenheter, i alla händelser framför enbart förhyr- ning, hur betydande den än må vara.

Oaktat den betydande förhyrningen av lokaler för statsverkets räkning kla- gas dock inom åtskilliga verk över trångboddhet. Arbetet inom ett verk kan vara av den naturen, att någon del därav icke lämpligen kan avskiljas och för— läggas till annan plats. Man måste då tills vidare maka ihop sig och under- kasta sig de med trångboddheten följande olägenheterna för arbetet inom ver- ket, vilka icke torde vara mindre, ehuru av annat slag, än de som splittringen av ett ämbetsverk i de flesta fall medför.

För att få någon måttstock för mätandet av trångboddheten hava vi sökt finna en objektiv grund för bedömande av ämbetsverkens lokalbehov i allmän— het. Vi hava för detta ändamål dels införskaffat uppgifter från varje ämbets— verk om antalet av där anställd personal den 1 oktober 1915 och den 1 oktober 1920, dels undersökt hur många fönster till tjänsterum varje ämbetsverk disponerar över.

Förhållandet mellan antalet tjänstemän och antalet rum torde nämligen icke kunna anses utslagsgivande, ty i det ena ämbetsverket behövs ett avsevärt an- tal större rum med plats för flera samarbetande personer, i det andra åter erfordras övervägande mindre rum med arbetsplats endast för en.

Icke heller förhållandet mellan nyttiga golvytan och antalet arbetsplatser kan anses måttgivande, ty arbetsplatsernas storlek varierar högst betydligt efter ändamålet. En skrivare, i all synnerhet en maskinskrivare, behöver t. ex. vå- sentligt mindre utrymme än en ritare.

Varje arbetsplats, av vad slag den vara må, mäste emellertid bli delaktig av eller helt konsumera dagern från ett fönster. I varje ämbetsverk förekomma avdelningar, i vilka två eller flera personer måste arbeta tillsammans vid ett och samma fönster; å andra sidan finnas i ett normalt ämbetsverk rum så— dana som väntrum, sessionsrum, arkiv, bibliotek med fönster utan arbetsplats, samt chefernas rum, vilka i många fall hava mera än ett fönster. Man skulle sålunda kunna förmoda, att, om antalet i ett ämbetsverk anställda personer är lika stort som antalet fönster i de tjänstelokaler som verket disponerar, lokalbehovet är normalt tillfredsställt. Detta kan även uttryckas så, att för ett ämbetsverk det normala förhållandet mellan antalet fönster och antalet an- ställd personal bör vara = 1.

• Sida 67
•  Original

I tabell 7 äro sammanställda de inkomna uppgifterna angående anställda; verken åro grupperade som i tabell 3. Under 5-årsperioden 1915—1920 hava sålunda i de 62 i tabellen upptagna verken tjänstepersonalen ökats med 1,879 från 3,448 till 5,327, eller med 54.6 %.

Orsakerna till detta förhållande, vilket intimt sammanhänger med nu rådande sociala tendenser, kunna ju vara flera; vi inskränka oss till att här påpeka tre, som torde tämligen likartat inverkat på de flesta centrala ämbetsverk.

Statsförvaltningen griper in på allt flera av samfundslivets områden med nya lagar, stadgar och förordningar. Tillsynen över dessas efterlevnad fordrar nya tjänstemän över hela landet och återverkar på Kungl. Maj:ts kansli och de centrala ämbetsverken i form av ökat antal ärenden och till följd därav behov av ökade arbetskrafter. Statsmaskineriet hari hög grad komplicerats; för att erhålla nödig överblick över det hela och dess olika delar måste dess ar- bete och rörelser åskädliggöras medelst statistiska data och sammanställningar i en utsträckning, som förut icke ansetts behövlig. Inom varje ämbetsverk måste numera en statistisk registrering av åmbetsverkets förvaltningsområde föras och sammanställas. Härtill fordras, oaktat skriv- och räknemaskiner, ytterligare ökning av arbetskrafterna.

Slutligen torde nog i sin män hava bidragit till ökningen av tjänstemännens antal den större skyndsamhet med avgivande av utlåtanden i anledning av nå- diga remisser, som nu påfordras.

I tabell 8 äro uppgifterna å antalet tjänstemän den 1 oktober 1920 (vakt- mästare oberäknade) sammanställda med uppgifterna ä antalet fönster till tjänsterum samt uträknat, förhållandet mellan dessa båda tal. Även fönstren i förhyrda lägenheter äro medräknade. Detta relationstal bestämmer den ord- ningsföljd i vilken verken satts.

Förhållandet mellan antalet fönster och tjänstemän varierar, såsom av ta— bellen synes, högst betydligt; från 0.5 till 3.5. Det vill säga, att i Riksförsäk- ringsanstalten, som har minsta antal fönster pr arbetsplats, sitta i medeltal 2 personer vid varje fönster, under det att i Justitiekanslersämbetet varje tjänste- man disponerar över 131/, fönster. Emellan dessa båda ytterligheter ordna sig verken med vart och ett sitt relationstal, som för 24 verk ligger under 1 och för 33 över 1; 8 verk hava det ovan av oss såsom det normala antagna rela— tionstalet 1, d. v. s. ett fönster för varje arbetsplats.

Medeltalet för de i tabell 8 upptagna verken är 0.91, vilket skulle innebära, att för 100 arbetsplatser icke skulle behövas mer än 91 fönster, för 50 arbets- platser 46 fönster 0. s. v. Det skulle dock vara förhastat att med stöd härav fastställa 0.91 såsom det för alla fall gällande normalförhållandet och tillämpa denna siffra vid bedömandet av förslag till nya byggnader för ämbetsverk.

Tabellen ger vid handen, att det å ena sidan finnes verk, som utan olägen- het tåla en dubbelt så stor belastning av fönstren, och å andra sidan sådana som för varje arbetsplats fordra mer än ett fönster. Till den förra kategorien höra verk med betydande antal skriv- och räknebiträden såsom Riksförsäk- ringsanstalten, Statistiska centralbyrån, Postsparbanken, Järnvägsstyrelsen m. fl., till den andra kategorien åter höra verk, där man för varje arbetsplats fordrar mycket god dager över stora ytor, verk där stora ritningar utföras eller gran-

Tabell 8.

• Sida 68
•  Original

skas "såsom Rikets allm. kartverk, Sjökarteverket, Lantmäteristyrelsen, Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen m. fl.

Man måste sålunda använda olika relationstal för olika kategorier av verk, beroende på arten av tjänstemännens arbete. Det är endast den normala ty- pen av ämbetsverk, för vilka tabellens medeltal skulle kunna anses normgivande. Detta medeltal blir, om ovannämnda kategorier utgallras, 0.98, alltså mycket nära det av oss antagna normaltalet 1.

Det kan förefalla, som om man här rörde sig med ett alltför litet mått i för- hållande till den grova approximation, som ett målande av en ämbetslokals lämpliga storlek med förhållandet mellan antalet tjänstemän och fönstren kan synas vara. I fall ämbetsverket endast har en fåtalig personal, spelar relations— talets ökning eller minskning med en tiondel icke så stor roll. Om för ett verk bestående av exempelvis 10 personer användes relationstalet 1 eller 1.1, betyder det ju endast, att i förra fallet fönsterantalet skall vara 10 och i se- nare fallet 11.

Är det åter fråga om ett ämbetsverk med t. ex. 100 personer, skulle det behövas 100 fönster med användandet av relationstalet 1, men med relationstalet 1.1 skulle behövas 110 fönster. Varje fönster kan i detta sammanhang anses representera ett tjänsterum av medelstorlek, som f. n. beräknas draga en bygg- nadskostnad av omkring 13,700 kronor. Tio rum mer eller mindre represen- tera alltså en byggnadskostnad av 137,000 kronor. Det synes därföre önskvärt att kunna närmare precisera relationstalet för ämbetsverk av normaltyp.

Det finns vissa omständigheter, som skulle kunna anses tyda på, att man för dylika verk snarare bör räkna med relationstalet 1.1 än med 1. Först och främst det förhållandet, att majoriteten av de i tabellen upptagna verken har relationstal över 1; vidare den omständigheten, att icke blott de verk som hava relationstal under 1 (med undantag av den ovannämnda kategorien med ett betydande antal skriv- och räknebiträden) klaga över trångboddhet, utan att även de verk som hava relationstal mellan 1 och 1.1 anse utrymmet ganska trångt tillmätt.

Beträffande det först nämnda förhållandet torde emellertid böra beaktas vad i ett föregående kapitel påpekats, nämligen att våra ämbetsverk till allra största delen äro inrymda i byggnader och lägenheter, som avsetts för helt andra än- damål. Utan tvivel bidrager denna omständighet till att lokalerna icke kunna lika rationellt utnyttjas, varken i fråga om golvytan eller fönsterdagern, som i en till ämbetslokal avsedd byggnad, där bland annat fönsteravstånden kunna avpassas för uppdelning av väningsplanerna i tjänsterum av lämpliga storlekar, I hyreshusen sättas i allmänhet fönstren så tätt, att vid våningarnas omänd- rande till ämbetslokaler även sådana rum, som eljest icke skulle behöva mer än ett, få två är tre fönster.

Vidkommande den ovan nämnda andra omständigheten att även verk med relationstal över 1 känna det trängt, må som exempel tagas Fångvårdsstyrel— sen, som är inrymd i Gamla riksdagshuset, en bland de få typiska ämbets- byggnaderna. Fångvårdsstyrelsen behövde 31 arbetsplatser och disponerade över 34 fönster, relationstalet var 1.1. Man ansåg visserligen inom verket, att där kunde

• Sida 69
•  Original

beredas plats för ytterligare den byrå med tre tjänstemän, som skulle komma att träda i funktion från och med är 1922. Härigenom skulle tjänstemännens och fönstrens antal bliva lika och relationstalet 1. Emellertid måste man med- giva, att utrymmet då blivit så kraftigt taget i anspråk, att nödig rörelsefrihet hindrades. Det bleve visserligen icke trångboddhet av den för arbetets gång hin— derliga art, som hos den i samma byggnad residerande.Domänstyrelsen varit rådande innan de nyinredda vindsrummen tagits i bruk, men man hade kom- mit gränsen för det tillåtna mycket nära.- Betråffande utrymmesfrågan i Kungl. Maj:ts kansli i här berörda hänseende Kungl.)!ajn's gestaltade sig förhållandena i oktober 1920 sålunda: MHSH- tjänstemän fönster relationstal Justitiedepartementet .................. 20 23 1.15 Utrikesdepartementet .................. 52 124 2.38 Försvarsdepartementet .............. 43 50 1.1 9 Socialdepartementet ..................... 47 38 0.8 1 Kommunikationsdepartementet.. 31 30 0.97 Finansdepartementet .................. 48 71 1.48 Ecklesiastikdepartementet ......... 70 72 1.03 Jordbruksdepartementet ............ 31 26 0.84 Handelsdepartementet ............... 25 43 1.72

I Kanslihuset residerade intill hösten 1921 (utom Stalsrådsberedningen) Ju- stitie—, Försvars-, Social-, Kommunikations— och Jordbruksdepartementen med ett sammanlagt antal tjänstemän av 172 personer och disponerande tillsammans 167 fönster. Relationstalet för dessa fem departement var alltså 0.97, vilket tyder på att man underskridit minimigränsen för ett lämpligt förhållande mel- lan antalet fönster och anställda, och att det med fog klagades över trångbodd- het. För ett av dessa departement, Försvarsdepartementet, har därför beretts nya lokaler i Skandinaviska kreditaktiebolagets f. d. hus i Storkyrkobrinken.

Sedan detta departement avflyttat, skulle förhållandena, under förutsättning att tjänstemännens antal i de kvarvarande departementen ej ökats, gestalta sig sålunda: antalet fönster 167, antalet tjänstemän 129, relationstal 1.29, vadan sålunda de kvarvarande 4 departementen erhålla betydligt förbättrade dager- förhållanden för sina tjänstemän. Utrikesdepartementets höga relationstal, 2.38, beror naturligtvis därpå, att, som departementet nu är installerat iArvfurstens f. d. palats, utrymmena icke kunna rationellt utnyttjas till tjänsterum.

De anförda exemplen jämförda med siffrorna i tabell 7 synes oss leda till Normer för följande slutpästående, nämligen att: . förhållandet

. , mellan anta- 1:o för ämbetsverk av normaltyp 1 byggnad uppförd tlll ämbetslokaler bör let fönster

beräknas för ett mindre verk minst ett fönster för varje arbetsplats, för ett och Ugnste- slörre verk minst 11 fönster för 10 arbetsplatser; relationstal 1—1.1; ”m”" 2:o för ett ämbetsverk med betydande antal skriv- och räknebiträden kan beräknas 11/2 ä 2 arbetsplatser vid varje fönster, relationstal 0.5—0.6; 3:0 för ett ämbetsverk med en stor del av personalen sysselsatt med utfö-

• Sida 70
•  Original

Planlöshet vid verkens placering.

randet eller granskandet av stora ritningar bör för varje fönster icke beräknas mer än 3/5 51 3/, arbetsplats, relationstal 1.3—1.7;

4:O ovanstående tal representera fullt utnyttjade lokaler; skall reservutrymme finnas, bör relationstalet ökas i proportion därefter.

Den gjorda undersökningen avsåg visserligen i första rummet att finna en objektiv grund för bedömandet av vissa ämbetsverks klagomål över trångbodd- het, men resultatet av densamma torde även kunna lämna god ledning vid be- dömandet av förslag till nya ämbetsbyggnader, vilket torde vara av visst värde, emedan vid den slutliga prövningen av dylika förslag alltjämt den misstanken före- finnes, att vederbörande verk gör anspråk på större utrymme än behovet kräver.

Även från en annan synpunkt kan denna metod att pröva ett planförslag till en ämbetslokal vara av betydelse. Arkitekten får till ledning vid uppgörande av en dylik plan uppgift å antalet rum och eventuellt även å deras golvyta. Aven om han i sitt förslag lyckats åstadkomma alla de begärda rummen med de önskvärda golvytorna, kan det, genom användning av denna beräkningsme- tod, visa sig, att fönstren icke stå i rätt proportion till det behövliga antalet arbetsplatser, och att sålunda lokalen icke kan anses fullt tillfredsställande förrän denna olägenhet avhjälpts.

Lokalsplittring och trångboddhet äro olägenheter, som inverka störande på arbetet inom ett verk.

De sakkunniga hava emellertid icke kunnat undgå att lägga märke till den planlöshet, som karakteriserar lokaliseringen av statens ämbetsverk, och huru- ledes denna planlöshet ofta medfört olägenheter, som verka ofördelaktigt på samarbetet ämbetsverken emellan, i det att samhörande verk icke alltid förlagts i varandras närhet. Härigenom hava tillkommit sådana formlösa konglomerat av ämbetsverk som de, vilka ,nu inrymmas i Gamla kungshuset och i Gamla riksdagshuset.

Kungl. Maj:ts kansli är statsförvaltningens centrum. Alla de centrala ämbets- verken hava daglig kommunikation med Kungl. Maj:ts kansli. Mellan departe- menten och ämbetsverken gå bud flera gånger om dagen; förbindelsen är må- hända livligare med somliga ämbetsverk än med andra men i allmänhet av den natur, att ett läge alltför avlägset från kansliet blir besvärande och tidsödande, då förutom budskickningar personliga konferenser ofta måste förekomma.

I ett anförande till statsrådsprotokollet av den 9 januari 1919, då fråga före- låg om inköp för statsverkets räkning av de centralt belägna fastigheterna Rosenbad nr 6 och Skandinaviska kreditaktiebolagets fastighetskomplex vid Storkyrkobrinken, framhöll statsrådet och chefen för Finansdepartementet den ständigt och snabbt växande arbetsbördan för snart sagt alla statens verk och att på grund av den därav påkallade ökningen av dess personal behovet av ökade utrymmen gjorde sig allt starkare gällande. I sådant avseende borde i främsta rummet framhållas statsdepartementen, vilka redan då voro för- lagda på 4 olika ställen och under året skulle ännu mer splittras genom ut— flyttande av Ecklesiastikdepartementet från Kanslihuset till nr 1 i kv. Sjöhästen.

• Sida 71
•  Original

—.- ___-w- -

___. ...—se...

Statsrådet framhöll vidare önskvärdheten av att samtliga departement, möjligen med undantag av Utrikesdepartementet, erhöllo lokaler i samma fastighetskomplex, samt att i betraktande av det nuvarande kanslihusets utmärkta läge lösningen av kanslihusfrågan borde i första rummet sökas genom tillgodogörande för ändamålet av Kanslihusets tomt jämte därintill gränsande tomter i erforderlig utsträckning.

Beträffande den lokala samhörigheten mellan Kungl. Maj:ts kansli och äm- betsverken säger statsrådeti samma anförande, att för flertalet av statens verk och myndigheter är ett centralt läge i närheten av statsdepartementen av stor fördel. »I hög grad gäller detta om en del av de centrala ämbetsverken. I sådant hänseende vill jag särskilt framhålla, att, i den mån arbetet på den cen- trala statsförvaltningens olika områden växer, behovet för ledningen i statsde— partementen att på mera direkt och personligt sätt än genom infordrade utlå- tanden tillgodogöra sig den sakkunskap, som finnes samlad i de centrala äm- betsverken, alltmera framträder; att ämbetsmän i de centrala verken kallas till Statsrådsberedningen förekommer sålunda allt oftare.»

Kungl. Maj:ts kansli år för närvarande installerat i 6 olika byggnader. Konsekvensen härav, om förhållandet skulle anses som permanent, vore att ämbetsverken skulle söka samla sig omkring sina respektive departement; helst i samma byggnad som departementet. Detta skulle så småningom leda till departementsbyggnader eller »ministerier», inrymmande ett departement jämte tillhörande ämbetsverk. Så skulle blivit förhållandet om den ifrågasatta departementalreformen genomförts.

Nu är emellertid den gamla ordningen bibehållen; departementen förbliva teoretiskt församlade omkring Statsrådsberedningen såsom kärnpunkt och måste av praktiska skäl även i lokalt hänseende så vitt möjligt samlas inom samma byggnad, där Statsrådsberedningen skall residera. Det finnes alltså en kanslihusfråga som fordrar sin snara lösning.

Idealet vore naturligtvis att bilda ett komplex av byggnader med kanslihuset i mitten och däromkring ämbetsbyggnader i koncentriska cirklar. Vi hava, om man skulle vilja realisera en dylik stadsplan, knappast tillfälle därtill. an- nat än endera på Ladugårdsgärdet, som upptages av lantmilitären, eller på Skepps- eller Kastellholmarna, som upptagas av sjömilitären.

Man kan ju ha rättighet att i fantasien dröja ett ögonblick vid det senare projektet, då eftertanken vägrar att tro på möjligheten av att flottstationen i längden kan få sina behov tillfredsställda i en huvudstads mitt. Gjorda utred- ningar hava visat, att man skulle kunna bebygga Skeppsholmen i sådan ut- sträckning, att en verkligt bekväm koncentration av ämbetsverken omkring en kanslibyggnad där skulle kunna äga rum, till och med utan att i nämnvärd mån "ändra Skeppsholmens utseende sedd från Karl XII torg.

Det intressantaste och värdefullaste momentet i detta uppslag ligger emeller- tid däruti, att man till Kastellholmen skulle kunna förlägga ett par av våra dyrbaraste samlingar, nämligen Riksarkivet och Kammararkivet. Det torde vara något alldeles allenastående att i en huvudstads mitt förefinnes en abso- lut brandfri tomt lik Kastellholmen. Dit borde samlas allt det som vi hava dyrbarast av minnen att bevara; där skulle man kunna låta nästan ur vattnet

• Sida 72
•  Original

Riddar— holmen.

växa upp ett byggnadsmassiv som följde strandens konturer och vilket skulle kunna bilda en värdigare och manligare insats i den vackra vyen över hamn- inloppet till huvudstaden än det nuvarande leksakskastellet.

Tänker man sig vidare, att staden vuxit ut över Ladugårdsgärdet, och som en följd härav, att en bekvämare förbindelse än Norrbro måste åstadkommas mellan de östra stadsdelarna och de centralare och södra delarna, och att denna trafikled drages från Strandvägen Över Nybroviken till Blasieholmen utanför Nationalmusei södra fasad och vidare över Strömmen mot Slottsbacken, blir förbindelsen mellan ämbetscentrum på Skeppsholmen och Slottet och Riksdags- huset icke alltför aVskräckande. Men realiserandet av en dylik möjlighet till- hör ett framtidens samhälle med helt andra resurser än det nuvarande Sverige och det nuvarande Stockholm.

Vi anse oss därföre kunna återgå till frågan om en bättre ordning och reda i ämbetsverkens lokalisering under den förutsättningen, att ett nytt kanslihus uppföres ungefär på det nuvarandes plats. Ty något bekvämare läge för Kungl. Maj:ts kansli än mellan Slottet och Riksdagshuset torde icke kunna finnas. Sedan Stockholms stad förlagt centrum för sin förvaltning till Kungsholmen, torde icke heller några större svårigheter möta att bereda utrymme för ett kanslihus av det omfång, som numera kräves för att upptaga samtliga departe- ment med undantag möjligen av Utrikesdepartementet. Ett samlande av Kungl. Maj:ts kanslis spridda delar inom ett kanslihus bör därför vara en av de första åtgärderna av mera omfattande art för att lokalt sammanföra samhörande verk.

Uppföres ett nytt kanslihus på det nuvarandes plats vid Myntgatan, är ock därmed fastslaget, att man för de centralare ämbetsverken bör, såsom hittills skett, söka bereda lokaler i Staden mellan broarna, på Riddarholmen eller nedre Norrmalm.

Den kraftigaste koncentrationen av statsförvaltningsbyggnader är sedan gam- malt på Riddarholmen, där ämbetsverken installerats i de många gamla palat- sen, som på 1600-talet uppfördes av medlemmar ur ridderskapet och adeln och förvandlade den forna Gråmunkeholmen till Riddarholmen.

På Riddarholmen böra naturligtvis i första rummet samlas de verk, som fram- för andra fordra närhet till Kungl. Maj:ts kansli. Med hänsyn härtill torde redan nu en omplacering vara önskvärd. Av de verk, som för närvarande residera på Riddarholmen, torde i första rummet där böra förbliva de kamel-ala verken, Kammarkollegium med Kammararkivet, Kammarrätten, Statskontoret och Riksräkenskapsverket och i samband med dessa Riksarkivet samt vidare Kom- merskollegium, Socialstyrelsen och Lantbruksstyrelsen, vilka tre sistnämnda behöva bekvämast möjliga förbindelse med Kungl. Maj:ts kansli. På grund av sitt dyrbara och för äganderättsförhållandena viktiga arkiv torde Lantmäteri- styrelsen böra anslutas till gruppen Kammarkollegium-Kammararkivet-Riksar- kivet och alltså förläggas till Riddarholmen. Då vi längre fram återkomma till frågan om hur ämbetsverkens lokalisering i detalj skall genomföras, komma vi därföre att, vad Riddarholmen beträffar, utgå ifrån att ovannämnda verk böra få stadigvarande lokaler på denna holme.

• Sida 73
•  Original

Under vårt utredningsarbete hava vi på grund av nådiga remisser rörande Smuman— val av plats för nya byggnader för vissa statens verk och institutioner sökt ”1.727”le ”” . . . .. . . . _ _. . .. e ms t- fasthålla Vid den prinöipen, att samhorande 1nst1tutloner bora om möjbgt for- vetenskapliga läggas i varandras närhet. Sålunda förordade de sakkunniga bland flera för— institutioner. slag till byggnadsplats för Statens provningsanstalt det område invid Tekniska högskolan vid Valhallavägen, där anstalten nu är i verksamhet. Av samma skäl förordade de sakkunniga det av förslagen till placering av Röda korsets sjukhem, som förlade detsamma i närheten av de likartade institutionerna Sofiahemmet och Barnbördshuset, se bilagorna nr 1 och nr 2. Röda korsets sjukhem blev emellertid inkastat' som ett fullkomligt främmande, för att icke säga hämmande element i en av de sakkunniga planerad grupp av byggnader för tekniskt-vetenskapliga institutioner, vilka av allt att döma komma att en- _ dera såsom nya avdelningar av Provningsanstalten eller såsom självständiga in- stitut fordra betydande tomtutrymmen. För dessa institutioner vore det av stor betydelse att få samlas omkring ett gemensamt tekniskt bibliotek, i vilket Tek- niska högskolans nuvarande skulle kunna ingå som kärna. Att sammanföra Röda korsets sjukhem med denna grupp av tekniskt-vetenskapliga institutioner finna de sakkunniga därföre alltjämt lika olämpligt. Bättre hava då våra strå- Militära verk vanden att sammanföra samhörande verk lyckats i fråga om användningen av tilll")- den nya byggnaden i kv. Kandidaten, i vilken torde komma att inrymmas ett Kammam'" flertal militära institutioner.

Vi komma naturligtvis i vårt förslag till ämbetsverkens lokalisering att söka tillämpa nämnda princip omedelbart i de fall där det låter sig göra; i många fall måste vi stanna vid att uppställa vissa samgrupperingar av verk eller in- situtioner såsom i hög grad önskvärda såsom framtida mål, dit man bör sträva att i sinom tid nå.

Bland sådana önskvärda grupperingar av samhörande verk hör iförsta rum- met ovan berörda kanslihusfråga. Här skall ytterligare anföras endast två, emedan de komma att spela en avgörande roll i vissa av oss föreslagna an- ordningar. Den ena avser sammanförandet till en grupp av byggnader ellerHöggta dom— till en byggnad, ett »justitiepalats», av de i Stockholm residerande högsta och stolen, har- högre rätterna, Högsta domstolen, Regeringsrätten och Lagrådet, Svea hovrätt ratte" m'fl' med Krigshovrätten samt Lagberedningen. I samband härmed skulle plats be- redas för ett centralt juridiskt bibliotek jämte lokaler för mera tillfälliga kom- missioner eller kommittéer för utredande av speciella detaljer eller partier av lagstiftningen.

Den andra samgrupperingen skulle avse att till en byggnad sammanföra de Sociala verk. sociala verken: Pensionsstyrelsen, Riksförsäkringsanstalten och Försäkrings- rådet. Huru vi tänka oss dessa problem lösta, skall i det följande meddelas.

Hela frågan om planlösheten i statens byggnadsväsen väcktes till liv av 1907 års 1908 årsriks- statsrevisorer genom deras framställning om önskvärdheten av att förslaget till daq_00h en för telegrafverket avsedd nybyggnad i Östersund borde omarbetas för att Planlw'efm

• Sida 74
•  Original

i samma byggnad kunna inrymma lokaler även för postverket. Riksdagen 1908 ansåg revisorernas påpekande vara av den betydelse att den ville, såsom ovan ä sid. 6 anförts, en gång för alla i frågan uttala sin åsikt, vilken formu- lerades sålunda: »att vid uppförandet av byggnader för statsverkets räkning under övervägande toges, huruvida icke genom ett och samma byggnadsföre— tag flera oä'entliga institutioners behov av lokaler skulle kunna tillgodoses».

Riksdagen säg emellertid denna fråga om sammanförandet av flera institu— tioner till en byggnad ur en helt annan synpunkt än den, från vilken vi ovan skärskådat saken. Riksdagen föreställde sig nämligen, att avsevärd besparing i byggnadskostnaderna skulle kunna vinnas genom en byggnad gemensam för flera institutioner än genom en byggnad för var och en av dessa. Ur denna , synpunkt var det likgiltigt, vilka institutioner som sammanfördes.

Vi hava ovan sökt att, med fasthållande av den anförda, av Riksdagen uttalade grundsatsen, i tillämpningen av densamma införa ett moment, som icke har någon inverkan på byggnadskostnaderna, men som, sedan byggnaderna tagits i bruk, mäste verka tids- och arbetsbesparande, alltså i riktning mot besparing av statens penningmedel, om också besparingarna icke alltid kunna på öret beräknas.

3.

Förberedande Ovan relaterade missförhållanden ifråga om ämbetsverkens lokalisering hava dfgfmlerför ingalunda undgått statsmakternas uppmärksamhet. Vi hava redan i ett före-

quigåfgz gående kapitel om »Statens fastigheter i Stockholm, deras användning och vård >>,

röjande. ' sid. 23, haft anledning att vidröra denna fråga och angiva några av de åtgärder,

' som vidtagits under de sistförflutna sex åren för att åstadkomma mera tillfreds— ställande ämbetslokaler i huvudstaden.

Vi skola här i ett sammanhang närmare redogöra för dessa åtgärder, vilka bestå dels i inköp av 8 bebyggda och 2 obebyggda fastigheter, dels i för- hyrande på lång tid av flertalet kontorslägenheter i Auditorium, dels ibeviljande av anslag till på- eller ombyggnad av vissa av de inköpta fastigheterna och av några äldre ämbetsbyggnader, dels slutligen i beviljande av medel till upp- förande av två nya betydande ämbetsbyggnader.

I följande tablå har upptagits berörda åtgärder i tidsföljd med angivande i särskilda kolumner av inköpsår, inköpssumma, beräknade kostnader för de beslutade eller föreslagna ny-, om— och påbyggnadsarbetena, beviljade statsan- slag för dylika arbeten, därav anvisade medel, ungefärliga antalet nya rum i Kronans hus, som tillkomma genom nämnda inköp och byggna(lsarbeten,.samt det eller de ämbetsverk, för vilka byggnaderna avsetts.

• Sida 75
•  Original

Åren 1916—21 vidtagna åtgärder för anskaffande av tjänsterum i staten tillhöriga byggnader.

Väg- o. vatt by ggn. sty. Rikets allm. kartverk.

1 » i u: , . , , _. ) ' . & Inköps- Beräknad * Beuljadt. Härav an- Antal __ F & s t 1 g 11 (- t :o byggnads-w byggnads— _ ' Ambetsverk 1 .: summa l Visade rum ' l 5 * kostnad 1 medel 1 l ' .. _ _ .. l - l i . _ ' * )Mcdicinalstyrelsen. Gronlsndtt norra. nr 0 ............ *1916 600.000 l 4,000,000 * (1,100,000 o,100,000 230 lTaudläkareinstitutct. . l l Norrtelje nr 13 och 14 ............ '1017 ? 1,000,000 ' 450,900 l 456,900 456,900 165 Pensionsstyrelsen. Björnen nr 1, _, 3 och 9 ......... 1018, 1'55415753'. 4,100,000 3 95,424.76 95,424.76 225 * Vattenfallsstyrelsen. ; Neptunus mindre 111 2 ............ 1918; 300,000 ; 23,500 25,000 25,000 34 Finansdepartementet. ', Kungl. Trädgården nr 4 ............ 1918 100,85? l 800,000 -—— -— 65 .. [ Mercurius nr 1, 2, 10,11. 3 9 1910 2,020,ooo 542500 512000 542000 120 ggggggjgfåfgfgf'mmt ! Rosenbad nr 6 ........................ l t910 4,030,000 550,000 — — 146 Handelsdepartem. 111.11. : l _ , _ ,» ' Rännilen nr 61020 1,000,000 & (36,000 _ 66,000 00,000 40 ! Marinstaben. Nobelinstitutets tomt i Nobel-l i parken ................................. 1020= 294,000 l _ . _ - _ _— 1 Kommerskollegium . v _ Domänstyrelsen. Gamla riksdagshuset .................. » — , — ' 265,000 428,000 300,000 39 Statistiska central- , l 1 ' byrån. Preisiska huset ........................ * — —— l 440,000 ' 440,000 440,000 15 Länsstyrelsen, lands- , . hövdingsbnst. 1 l _ Generelstabcn in. it. [Kandidaten ....l -— ' — 4,800,000 1, 960, 000 220 l Art.- o. ingenhögskol. % | ; Sjökrigshögskolan. l 1 , l 8,022,360 ] 5 ! Skolöverstyrelsen. » * i Statens meteorolog.- ? Murmästaren nr 3 .. ..9l1921l 1, 200, 000. _l 3, 600, 000 1 ,050, 000 l ' Siiinnial— l12,149,432. ul 20 512, 900 l 15.174,684.16l10,074,324.76l1,603

290 1 hydrogr. anst. :

Beträffande de i ovanstående tablå uppgivna siffrorna för antalet nytillkomna rum i Kronans hus torde följande böra påpekas.

Grönlandet norra. I denna fastighet disponerade statsverket i oktober 1920 inga lokaler. Efter ombyggnaden hava tillkommit

för ämbetsverk (grupp 4) ....................................... 118 rum » praktiskt-vetenskapliga anstalter (grupp 11)... 18 » » undervisningsanstalter (grupp 12) .................. 94 »

Summa 230 rum

Av dessa komma tillsvidare 8 rum att upplåtas åt kommittéer och 14 åt Etno- grafiska museet.

Norrtälje nr 13 och 14.1 dessa fastigheter disponerade Pensionsstyrelsen re- dan i oktober 1920 139 rum. Genom ombyggnaden, som huvudsakligen om- fattat ändringsaibeten och infölandet av cent1al uppvärmningsanordning, hava tillkommit 26 till tjänstelokaler användbara rum. Av dessa uthyras tillsvidare 19 rum.

Björnen nris 1, 2, 3 och_ 9. I oktober 1920 voro inga lokaler använda för.

* Vertill komma 137,640 kronor till förberedande åtgärder.

• Sida 76
•  Original

statsverkets räkning. Sedan desshar Vattenfallsstyrelsen tagit en lägenhet om 8 rum i besittning. Någon ombyggnad är ännu icke påbörjad.

Neptunus mindre nr 2. I denna fastighet disponerade Finansdepartementet i oktober 1920 13 rum; sedermera hava ytterligare 21 rum tagits ianspråk av departementet.

Kungl. Trädgården nr 4. Idenna fastighet har under de senare åren provisoriskt inrymts dels en del av Konsthögskolan (3 rum), som förut varit inträngd bland äldre skolavdelningar i Akademiens för de fria konsterna hus, dels en avdelning av Rikets allmänna kartverk (7 rum), förut inrymd i 4 förhyrda rum. De itablån upptagna 65 rum, som skulle tillkomma genom inköpet av denna fastighet, avse utrymmet i en av Byggnadsstyrelsen föreslagen om— och tillbyggnad. Något permanent rumstillskott har alltså detta inköp ännu ej lämnat, men 7 rum användas provisoriskt för ämbetsverk och 3 för undervisningsändamål.

Mercurius nris 1, 2, 3 och 9, 10, 11. I oktober 1920 stodo dessa fastigheter under ombyggnad. De hade dessförinnan helt upptagits av kristidskom-missioner och kommittéer. De genom inköpet och ombyggnaden erhållna 120 rummen äro alltså att betrakta såsom nytillkomna för permanenta verk, fördelade sålunda:

för ämbetsverk........,....................Å ........................... 115 rum » arkivändamål .................................................. 5 »

Summa 120 rum

Av de 115 ämbetsrummen äro tills vidare uthyrda 18 rum.

Rosenbad nr 6. I denna fastighet beräknas statsverket efter hand kunna an- vända 155 rum. I oktober 1920 voro härav upptagna för ämbetsverk (grupp 4) 5 rum, för Riksdagen (grupp 6) 6 rum. Sedermera hava ytterligare lokaler tagits i bruk för statsverkets räkning, så att statsverket för närvarande använder

för ämbetsverk (grupp 3 (_)ch 4) .............................. 55 rum » Riksdagen (grupp 6) ............................................. 16 »

Summa 71 rum

AV de återstående 84 rummen äro genom hyreskontrakt 31 rum bundna till 1 oktober 1924, 37 rum intill 1 oktober 1930 och 16 rum till innehavarens död.

Rännilen nr 6. Patent- och registreringsverkets f. d. hus var redan före hös- ten 1920 i sin helhet disponerat av ett statens ämbetsverk, vadan genom dess inlösen antalet tjänsterum i Kronans hus icke ökats.

Gamla riksdagshuset. Den angivna siffran ä antalet rum avser de genom senaste inredning av vinden tillkomna rummen.

Preisiska huset. Även i detta fall avser det angivna antalet rum det tillskott som vunnits genom om- och tillbyggnad.

Kandidaten. Det i tablån angivna rumsantalet 229 avser samtliga genom

• Sida 77
•  Original

nybyggnaderna vunna rum. Dessa fördela sig enligt Byggnadsstyrelsens förslag sålunda:

för ämbetsverk (grupp 4) ............... ....................... 184 rum » undervisningsanstalter (grupp 12) .................. 34 » » arkiv (utom magasin) (grupp 13) .................. 11 »

Summa 229 rum

Murmästaren nr 3. Siffran 290 i tablån anger det antal rum som den nya byggnaden torde komma att innehålla och som i sin helhet lärer upplåtas ät ämbetsverk tillhörande grupp 4.

4.

Med utgångspunkt från läget den 1 oktober 1920 skall här lämnas en att- män översikt över tillgång och efterfrågan på utrymmen för statens verk och institutioner och skola vi därvid företrädesvis uppehålla oss vid de grupper, inom vilka lokalbehovet gör sig kraftigast kännbart, nämligen:

Ämbetsverken omfattande grupperna 2, 3, 4 (rätter och juridiska verk, Kungl. Maj:ts kansli och de centrala ämbetsverken) samt de affärsdrivande verkens, grupp 5, styrelser med undantag av Järnvägsstyrelsen;

Sjukvårdsanstalter, grupp 9; Praktiskt-vetenskapliga anstalter, grupp 11; Undervisningsanstalter, grupp 12; Arkiv, bibliotek, museer, grupp 13.

Ämbetsverk (grupp 2—5).

De i tabell 4 sammanställda uppgifterna rörande ämbetsverkens innehav av utrymme i oktober 1920 samt uppgifterna i tabell 6 rörande lokalsplittringen ävensom det ytterligare behov av utrymme, som i oktober 1920 kunde anses behövligt, hava i tabell 9 framställts grafiskt för att giva en åskådlig bild dels av ämbetsverkens relativa storlek och behov av utrymme, dels av lokalsplittringen.

Varje verk är representerat av en långsträckt liggande rektangel indelad i fält med olika ytmarkering för lokaler i Kronans hus (svart fält), för lokaler i hyrda lägenheter (prickat fält) samt för ytterligare behövligt utrymme (vitt fält). Där de svarta och prickade fälten äro avdelade med vertikala tvärstreck, betyder detta, att lokalerna voro belägna i olika fastigheter. Längden av de olika fälten och dessas delar motsvarar storleken av den »nyttiga golvytan», uttryckt i kvm., enligt en skala som finnes utsatt under förklaringen över be- teckningarna. Man kan sålunda i tabell 7 avläsa icke blott verkens relativa storlek utan även det verkliga utrymme de i oktober 1920 upptogo och ytter- ligare behöva. -

Enligt tabell 4 användes i oktober 1920 för de till Stockholm förlagda äm- betsverken 2,758 rum, varav 1,750 i Kronans egna hus och 1,008 1 förhyrda lokaler. Enligt vid denna tid av byggnadssakkunniga insamlade uppgifter

Översikt över lokalbehovet.

Åmbetsrer- kens lokal- behov.

Tabell 9.

• Sida 78
•  Original

skulle för denna del av statsförvaltningen behövts ytterligare omkring900 rum, vadan alltså statens hela behov av tjänsterum åt ämbetsverken vid denna tid- punkt gestaltade sig sålunda:

tjänsterum i statens fastigheter .................................. 1,750 » i förhyrda lägenheter ................................. 1,008 » ytterligare behövliga c:a .......................... 900

Summa 3,658

Skulle vid denna tidpunkt ämbetsverkens behov av utrymme blivit fullt till- fredsställt i Kronans egna hus, hade det behövt byggas 1,008+900=1,908 rum eller 6 byggnader av samma storlek som den under uppförande varande nya ämbetsbyggnaden i kv. Murmästaren, vilken beräknas draga en kostnad av 3,600,000 kronor.

Emellertid hava sedan oktober 1920 de angivna siffrorna ändrats. Fastig- heterna Storkyrkobrinken 4 och Storkyrkobrinken 7 och 9 samt Patentverkets nya byggnad hava tagits i bruk, likaså de nyinredda vindsrummen i Gamla riksdagshuset ävensom ett antal rum i kv. Rosenbad och Björnen.

I Kronans egna hus hava alltså sedan hösten 1920 iordningställts till tjänste- rum för ämbetsverk

i Patentverkets nya byggnad ................................. 111 rum i Pensionsstyrelsens hus ...................................... 26 » i Storkyrkobrinken 4 ............................................. 21 » i Storkyrkobrinken 7 och 9 ................................ 120 » i Gamla riksdagshuset ............................................. 38 » i Rosenbad 6 ............................................................ 55 .. i Vattenfallsstyrelsens hus ....................................... 8 >>

Summa 379 rum

Genom tillkomsten av dessa rum hava visserligen åtskilliga förhyrningar kunnat upphöra, men å andra sidan hava nya tillkommit. I maj 1922 torde antalet för ämbetsverk förhyrda rum uppgått till 937. En förnyad undersök- ning rörande det ytterligare behavet av utrymme har slutat på en summa av omkring 630 rum. Ställningen skulle alltså vid nämnda tidpunkt varit följande:

tjänsterum i statens fastigheter .................................... 2,129 » i förhyrda lägenheter ................................. 937 » ytterligare behövliga ........................... c:a 630

Summa c:a 3,696 rum

Av dessa 2,129 rum i Kronans hus äro dock tills vidare omkring 30 uthyrda (i Pensionsstyrelsens hus 9, i Storkyrkobrinken 7 och 9 18 rum samt iRosen- bad 2 rum).

Emellertid kommer situationen att väsentligt förbättras, när byggnadsarbetena i kv. Grönlandet norra och nybyggnadsarbetena i kv. Murmästaren och Kandi-

• Sida 79
•  Original

dalen avslutats och dessa byggnader kunna tagas i bruk, vilket beräknats för Grönlandet norra inträffa 1923 och för Murmästaren och Kandidaten 1925. Då ökas antalet rum för ämbetsverk i Kronans egna hus med

i Grönlandet norra ................................................ 118 rum i Murmästaren ......................................................... 228 » i Kandidaten ........................................................ 184 »

Summa 530 rum

Genom dessa nybyggnader avvecklas naturligtvis åtskilliga förhyrningar och det otillfredsställda behovet av tjänsterum för ämbetsverken minskas väsent- ligt. Ställningen kan då beräknas bliva följande:

tjänsterum i statens fastigheter .................................... 2,659 » i förhyrda lägenheter .......................... c:a 637 » i ytterligare behövliga ........................ » 400

Summa c:a 3,696

Genom de nämnda 3 byggnaderna har sålunda det 1920 angivna behovet av omkring 1,908 nya rum för ämbetsverk i Kronans hus minskats till omkring 1,037 rum. Bland de »ytterligare behövliga» c:a 400 rummen äro inbegripna 150 tjänsterum för Kungl. Maj:ts kansli. Enligt programmet för arkitekt- tävlingen i fråga om förslag till nytt kanslihus erfordras nämligen utöver det antal rum som för närvarande disponeras av Statsrådsberedningen och departementen (utom Utrikesdepartementet) omkring 150 tjänsterum. Bland övriga verk som behöva ökat utrymme och icke beröras av de omflyttningar, som stå i samband med att nybyggnaderna i kv. Grönlandet norra, Mur- mästaren och Kandidaten kunna tagas i bruk, må i första rummet nämnas Marinförvaltningen, Generaltullstyrelsen, Lantmäteristyrelsen, Byggnadsstyrel- sen, Bank- och fondinspektionen samt de affärsdrivande Domän-, Telegraf- och Vattenfallsstyrelserna.

Genom uppförandet av ett nytt kanslihus för inrymmande av Statsrådsbered- ningen och samtliga departement utom Utrikesdepartementet skulle frigöras följande antal rum i kronans hus:

i Storkyrkobrinken 2 och 4 (Finansdepartementet) 56 rum i Storkyrkobrinken 7och9 (Försvarsdepartementet) 115 » ikv. Sjöhästen (Ecklesiastikdepartementet) ........ 44 » ikv. Rosenbad (Handelsdepartementet) ............... 38 »

Summa 253 rum

Efter färdigställandet av ett nytt kanslihus skulle alltså den ovan angivna summan 1,037 minskas med 150+253=403 till omkring 630. Detta tal skulle alltså, under förutsättning att inga ökade utrymmesbehov under tiden uppkomma och att inga andra ämbetsbyggnader under tiden uppfördes eller för ändamålet

• Sida 80
•  Original

Sjukvårdsan- stalters lokalbehov.

Praktiskt- vetenskapliga anstalters laka lbeho 1'.

Under r is- ningsanstal- ters lokal- beho Ot.

lämpade fastigheter inköptes, angiva det antal rum som vid denna tidpunkt behövde byggas för att samtliga statens i Stockholm förlagda ämbetsverk skulle kunna inrymmas i Kronans egna hus.

Härvid torde emellertid böra observeras: att statsverket i Vasagatan 23 och 25 (Auditorium) enligt kontraktet förhyr c:a 240 rum till 1 oktober 1932,

att man genom ombyggnader av egendomar'na 1 kv. Björnen och Kungl. Träd- gården beräknar vinna sammanlagt 290 rum,

att omkring 100 av de »ytterligaie behövliga» rummen avse ökat utrymme åt affärsdrivande verks styrelser.

Huru många rum som efter hand ytterligare kunna upplåtas åt ämbetsverk i Rosenbad beror påi vilken utsträckning Riksgäldskontoret behöver taga dem i anspråk för sitt behov.

Det anförda torde visa, att, om de av statsmakterna igångsatta åtgärderna för beredande av tjänstelokaler åt de centrala ämbetsverken i Kronans hus blott konsekvent fullföljas och ett nytt kanslihus kommer till stånd, ämbetsvelkens lokaliseringsfråga inom relativt kort tid synes kunna ordnas, och att byggnads- anslagen i allt rikligare mån torde kunna dirigeras åt andia håll för avhjäl- pande av lika påtagliga lokalbehov inom andia grupper av statens verk och institutioner i huvudstaden.

Sjukvårdsanstalter (grupp 9).

Sedan ett 10-tal år står frågan om nybyggnad för Serafimerlasarettet på dag- ordningen. En kommitté är för närvarande sysselsatt med att i ett samman- hang utreda frågorna om nya byggnader för Serafimerlasarettet, Garnisonssjuk- huset och Karolinska institutet; byggnadsföretag, vilka på grund av sin ekono- miska storhetsordning måste utsträckas över en lång följd av år, men som också därför och av andra tvingande skäl måste snarast påbörjas..

Praktiskt-vetenskapliga anstalter (grupp 11).

Inom denna grupp är det i första rummet Statens bakteriologiska laborato- rium och Statens veterinärbakteriologiska anstalt, vilka älo i behov av nya ändamålsenliga byggnader. Även Centralanstalten för jordbruksförsök (Experi- mentalfältet) behöver två nya institutionsbyggnader och Statens provningsanstalt saknar ännu en av dei den urspiungliga planen ingående flyglar.na Den sam- manlagda erforderliga nyttiga golvytan uppgår till omkring 8,900 kvm., mot- svarande omkring 355 tjänsterum i en ämbetsbyggnad.

Undervisningsanstalter (grupp 12).

Inom denna grupp erfordras i första rummet färdigbyggandet av Tekniska högskolans byggnadskomplex vid Valhallavägen samt nya lokaler för Farma- ceutiska institutet, Högre lärarinneseminariet och Gymnastiska centralinstitu-

• Sida 81
•  Original

tet, ävensom ombyggnad av Musikkonservatoriebyggnaden. Sammanlagda er— forderliga nyttiga golvytan torde uppgå till omkring 2,600 kvm. motsvarande ungefär Tekniska högskolans hela byggnadskomplex, sedan den fullständigt utbyggts. Härvid torde emellertid böra påpekas, att Gymnastiska centralinsti- tutets värdefulla tomt samt Tekniska högskolans gamla byggnadskomplex vid Drottninggatan och Högre lärarinneseminariets nuvarande byggnad, de båda senare med en sammanlagd nyttig golvyta av 7,300 kvm., bliva användbara för andra ändamål.

Arkiv, bibliotek, museer (grupp 13).

Denna grupp innefattar uteslutande sådana institutioner, vars inneboende natur är att växa och ständigt kräva ökat utrymme. Man har därför anled- ning att inom denna grupp vänta sig ett betydande behov av ytterligare ut- rymme. Så är ock fallet, ehuru institutionernajcke äro många. Riksarkivet och Kungl. biblioteket äro båda i behov av ökat utrymme; den förra institu- tionens lokaler behöva dessutom sammanföras i närmare intill varandra belägna byggnader eller i en ny arkivbyggnad. Bland museisamlingarna är det i första rummet Statens historiska museum och Etnografiska museet som behöva helt nya byggnader. I samband med nybyggnader för dessa samlingar beredes ökat utrymme i Nationalmuseibyggnaden åt Statens konstsamlingar, och en värdefull tomt i kv. Grönlandet södra frigöres för försäljning eller användning för annat statens ändamål.

Beträffande krigsmuseerna må påpekas, att Artillerimuseum kan få erforderlig utvidgning vid eventuell överflyttning av Artilleri- och ingenjörhögskolan till kv. Kandidaten. Flottans museisamlingar äro däremot så gott som otill- gängliga av brist på lämpliga lokaler. Livrustkammaren är tillsvidare inhyst kostnadsfritt i Nordiska museets byggnad men behöver för sitt ändamål bättre lämpade lokaler. Det sammanlagda behovet av nya utrymmen, om de båda sistnämnda samlingarna medräknas, uppgår till omkring 26,800 kvm. golvyta, och om de båda nämnda samlingarna fränräknas, till omkring 19,000 kvm.

Som synes av denna summariska översikt ställas betydande krav på stats- verket i och för nybyggnader åt en mängd institutioner. Efter hand som ämbetsverken få sina utrymmesbehov i huvudsak tillfredsställda på varaktigt sätt i Kronans egna hus,» kommer turen till andra grupper. Bland ovan an- givna är museigruppen den mest fordrande, men också den som alltjämt uppskjutits och skjutes åt sidan av mera påträngande sjukvårds-, undervis- nings— och praktiskt-vetenskapliga anstalter.

Inom ett samhälle, liksom inom varje organism som lever och utvecklas, växer varje del med det hela. I ett framåtskridande statssamhälle växa så- lunda enligt naturens ordning även de särskilda förvaltningsorganen och fordra större utrymme. Detta växande sker ofta nog, liksom den levande cellens,

Luka lbehovet för arkiv, bibliotek, museer.

• Sida 82
•  Original

66 genom delning, så att nya självständiga enheter bildas. Härpå lämna våra ämbetsverks historia mångfaldiga exempel.

Ett ständigt på-, om- och nybyggande är alltså det normala iett livskraftigt samhälle. En avmattning av byggnadsverksamheten tyder på akut eller allvar- ligare sjukdom. Vi befinna oss i en sådan, låtom oss hoppas, akut avmatt- ningsperiod, beroende av påvisbara abnorma kombinationer av politiska, sociala och ekonomiska makter.

Den anhopning av statens byggnadsfrågor, som under krigs- och krisåren sålunda ägt rum, måste småningom avvecklas. Detta torde lyckligtvis kunna ske utan ökning av statens husbyggnadsbudget; ty den mest tyngande posten idenna budget, kasernbyggnadskostnaderna, torde under de närmaste åren komma att försvinna.

Vad nu särskilt statens byggnadsfrågor i Stockholm vidkommer, kompenseras i avsevärd mån nybyggnadskostnaderna genom evakuerade värdefulla tomter och byggnader i centralare stadsdelar, vilka ingå som en betydande tillgång vid utjämnandet av utrymmesbehovet. Här må blott nämnas sådana fastigheter som de, vilka för närvarande upptagas av Garnisonssjukhuset, Karolinska insti- tutet, Serafimerlasarettet och Tekniska högskolans gamla fastighet vid Drott- ninggatan.

I det följande skall närmare redogöras för hur de sakkunniga tänka sig, att det förefintliga utrymmesbehovet skall tillfredsställas dels genom nybyggnader, dels genom lämpligare användning av nuvarande byggnader, samt i vilken ord- ning detta bör förlöpa.

• Sida 83
•  Original

ANDRA DELEN.

i övergå nu till att med ledning av föregående utredningar och med stöd

8/ av i det följande meddelade mera detaljerade uppgifter rörande de olika

verkens och institutionernas speciella önskemål och behov i fråga om utrymme och läge söka uppgöra en allmän plan för statens byggnadsverksam- het inom Stockholms stad ävensom för användandet och tillgodogörandet i övrigt av staten tillhöriga fastigheter därstädes, varvid vi sökt så vitt möjligt förverkliga följande önskemål:

att inskränka nybyggande till det minsta möjliga, att bättre tillgodogöra sig åtskilliga Kronan tillhöriga tomter, att så småningom avveckla förhyrning av lokaler i enskilda fastigheter, att sammanföra i samma hus eller i varandras närhet sådana verk och in- stitutioner, som av en eller annan anledning kunna anses samhörande eller som hava fördel av att vara placerade nära varandra,

att förlägga ämbetsverken i stadens centralare delar, att på Riddarholmen bibehålla Riksarkivet och de kamerala verken. Vi hava i det föregående (sid. 33) även framkastat tanken på att, för bere- dande av plats åt ämbetsverken i stadens centralare delar, staten borde förvärva centralt och ur affärssynpunkt väl belägna egendomar, i vilka hela bottenvå- ningen jämte överbyggda gårdar kunde uthyras till affärslokaler, hellre än att för ämbetsbyggnader använda mera periferiskt belägna, staten tillhöriga tomter. Härvid borde i första rummet förvärvas fastigheter, belägna i kvarter, där staten redan förut är tomtägare, såsom i kv. Fyrmörsaren, Lejonet och Rosenbad.

De i tabell 4 upptagna verken och institutionerna kunna uppdelas iföljande tre huvudgrupper: '

1:o sådana, som redan hava sina lokalbehov fullt tillfredsställda, 2zo sådana, vilkas lokalfrågor kunna anses lösta i och med färdigställandet av de nu pågående nybyggnaderna i kv. Grönlandet norra, Murmästaren och Kandidaten samt genom inköp av vissa tomter i kv. Björnen,

3:o sådana, åt vilka lämpligare lokaler måste anvisas eller anskaffas. Genom att i denna sistnämnda grupp särskilja sådana lokalfrågor, som tränga till snar lösning, sådana, som kunna sättas i andra rummet och sådana, med vilka utan större olägenhet kan tillsvidare anstå, uppdelas denna grupp i tre underavdelningar.

Det är huvudsakligen de till tredje gruppens första och andra underavdel- ningar hörande verks och institutioners lokalfrågor som detta utredningsarbete

• Sida 84
•  Original

avser att ordna. Har man väl funnit den ordningsföljd, i vilken dessa verks och institutioners lokalbehov böra tillfredsställas, och beräknat härför erforder- liga medel, återstår endast att lämpligen fördela kostnaderna på passande bud—

getår.

En blick på Djurgårdssakkunnigas karta nr 1 övertygar genast, att statsverket icke lider brist på byggnadsmark inom Stockholm och i dess omedelbara närhet. Den fastställda stadsplanen stöter så gott som efter hela sin nordöstra och nord— västra gräns mot vidsträckta kronomarker. Av dessa ligger, som bekant, Djur- gården inom Stockholms stads område, under det att de vid nordvästra gränsen belägna områdena äro belägna inom Solna socken.

Dessa områden ligga, åtminstone enligt ännu gängse begrepp, i stadens utkan- ter och lämpa sig sålunda mindre väl för ämbetsbyggnader. Därå ha emellertid under årens lopp betydande dmråden upplåtits, förutom till militära etablisse- ment, till såväl stats— som privata institutioner, såsom Veterinär-, Skogs- och Tekniska högskolorna, Experimentalfältet, Provnings- och Skogsförsöksanstal- terna, Naturhistoriska riksmuseet, Bergianska och Nobelska stifte'lsernas institu- tioner, Barnbördshuset, Sofiahemmet, Röda korsets sjukhem, Stadion m. fl.

På senare tid har från såväl Djurgårdssakkunniga som Riksmarskalksämbetet och Byggnadsstyrelsen enstämmigt påfordrats, att, innan vidare upplåtelser gjor- des, eu fullständig plan för Norra Djurgårdens och för de närmast norr om sta- den belägna områdenas bebyggande borde uppgöras. Med anledning därav, och då även vi dela denna uppfattning, hava vi icke ansett oss kunna påräkna nå- gon byggnadsmark på dessa områden annat än undantagsvis på ett par ställen, vilkas bebyggande under inga omständigheter kan beröras av eventuella viktigare trafikleder.

Så mycket viktigare har det därför blivit att närmare undersöka de möjlig- heter till ny- och tillbyggnader, som tilläventyrs kunna förefinnas å Kronans tomtområden inom stadsplanen. Härvid hava vi funnit icke så få tomter och tomtkomplex, vilka genom större eller mindre jämkningar i tomtindelningen eller i stadsplanen synas kunna bättre utnyttjas. I ett flertal fall har härvid icke kunnat undvikas att beröra jnark som tillhör Stockholms stad eller som staden gör anspråk på att äga. A andra sidan föranleda våra förslag även avsönd- ringar av mark, som staden behöver för gator, allmänna platser eller hamn- områden. Våra förslag taga därför samtidigt syfte på att vinna naturliga ut- gångspunkter för önskvärda uppgörelser med Stockholms stad angående en mängd sedan gammalt förefintliga oklara äganderättsförhållanden beträffande såväl gatu- som tomtmark (se sid. 19 0. f.).

• Sida 85
•  Original

KAP. lV.

FÖRSLAG TILL ORDNANDE AV VISSA STATEN TILLHÖRIGA OMRÅDEN INOM OCH UTOM STOCKHOLMS STADSPLAN.

holms planlagda område. I första rummet har upptagits frågan 0111 regle- ringen av vissa partier av Riddarholmen, där fördelningen mellan gatu- och kvartersmark ännu icke genom något Kungl. Maj:ts beslut fastställts, och där även på vissa punkter osäkerhet rörande äganderätten till marken är rådande.

På Kungsholmen hava vi funnit anledning att framlägga förslag till bättre ut— nyttjande av kv. Bryggaren och Glasbruket, i vilka staten äger betydande tomt- arealer, som f. n. upptagas av Karolinska institutet, Myntverket och sjukhuset Eira. De delar av kv. Bergamotträdet och Asplunden, som nu upptagas av Garnisonssjukhuset, torde böra sammanslås till en tomt bildande ett kvarter för sig. Kv. Göken och Körsbärsträdet beröras båda av en ny och för kvar- terens lämpliga bebyggande behövlig gata och äro sålunda ur stadsplanesynpunkt beroende av varandra och av läget å denna gata. Kv. Göken inrymmer Svea ingenjörkårs f. d. kasernetablissement och kv. Körsbärsträdet Hovförvaltningens f. d. tvättinrättning samt ännu en Kronan tillhörig, vid Hantverkaregatan be- lägen tomt.

På Norrmalm fästes uppmärksamheten i första rummet vid tvenne nära intill varandra belägna kvarter, F yrmörsaren och Beridarebanan. Det förra, upptaget av Gymnastiska centralinstitutet och Telegrafstyrelsens blivande ämbetsbyggnad (Brunkebergs hotell), äges till större delen av staten, det senare, som inrymmer Tekniska skolan, Nya elementarskolan och Generalstabens litografiska anstalt m.m., äges i sin helhet av statsverket. Rörande båda hava vi funnit skäl före- slå vissa åtgärder. Kv. Fyrmörsareu skulle enligt vårt förslag kunna _fram- hållas såsom ett gott exempel på en ämbetsbyggnad med bottenvåningen upp— låten till affärslokaler utefter den utvidgade Hamngatan. Vi hava icke kunnat underlåta att nämna några ord även 0111 Kungsträdgården, vilken alltjämt ur stadsplanesynpunkt har tomtmarks natur.

På Ostermalm möta vi först Artillerigården, som torde kunna i större grad än nu är fallet utnyttjas för bebyggande. Samma är förhållandet med Positions- artilleriets kasernområde. Beträffande den från försäljning undantagna och för något statens ändamål avsedda tomten i—Fredrikshov och de för samma ända- mål undantagna tomterna vid Karlaplan hava vi undersökt kapaciteten av på dem eventuellt uppförda byggnader. I fråga om statens tomt i Nobelparkeu

D e här avsedda områdena äro belägna dels inom och dels utanför Stock-

.-| llmän örersikf.

• Sida 86
•  Original

framlägga vi ett ifrån föregående principiellt avvikande förslag. Då Hulnlegår- den liksom Kungsträdgården är tomtmark och tillhör Kronan, hava vi även upp- tagit frågan om dess eventuella bebyggande till besvarande.

De utanför Stockholms planlagda område belägna kronodomäner, som vi i det följande undersökt med hänsyn till deras användbarhet till sådana statens byggnadsbehov, som 1111 förefinnas eller kunna beräknas inställa sig inom de. närmaste 20 åren, äro följande: Djurgården, Karlbergsområdet. Stallmästaregår- den, Haga och Ulriksdal, Bergshamra, Konradsbergs- och Mariebergsområdena, Drottningholm, Johannishov och Kvarnängen. Av dessa är Bergshamra den egendom, vars användning för byggnadsändamål torde vara mest aktuell.

• Sida 87
•  Original

Fig. 1. Flygbild av Riddarholmen.

Riddarholmen.

Riddarholmen, där statsverket innehar de flesta egendomarna och använder desamma till lokaler för ett flertal ämbetsverk, synes fortfarande böra förbliva ett centrum för den statliga förvaltningen. Härför talar icke blott gammal hävd utan även det centrala läget i närheten av Kanslihuset.

()111 man undantager Riddarholmskyrkan, äger staten enligt tabell 1 på Rid- darholmen 6 bebyggda fastigheter och en obebyggd (den s. k. Geijerska tomten) med en sammanlagd tomtareal av 21,699 kvm. och ett taxeringsvärde av 4,625,000 kronor. Vi begagna i det följande samma nummer å tomterna, som förekomma i Riksarkivets utredning angående äganderättsförhållandena å Riddarholmen.

Stockholms stad äger fastigheterna nr 15, ett av de 5. k. gymnasiehusen, och nr 7, inrymmande stadens auktionsverk och arkiv, med en sammanlagd tomt— areal av c:a 3,993 kvm. *

Det andra av de 5. k. gymnasiehusen, beläget å tomten nr 4 med en areal av omkring 859 kvm., disponeras av Stockholms stad, men enligt »Utredningar rö- rande statens mark och tomter i Stockholm, verkställda av Riksarkivet», del I. Riddarholmen, lärer från statens sida kunna bestridas stadens fulla äganderätt till denna fastighet, vartill Stockholms stad endast skall äga dispositionsrätt. Stora delar av den ursprungliga tomten nr 4 (det gamla gråmunkeklostret) lära ingå i det till gatumark och öppen plats utlagda området mellan byggnaden

Statens fastigheter pd Riddar-

lmlnu'n.

• Sida 88
•  Original

Kartan över Riddar- holmen,

plansch 3.

XX 2.1.5 %ta 1,— lya? X 4

(unikt?/%% ; _, f: ..

Fig. 2. Riddarholmen 1771 enligt J. Brolins karta över Stockholm.

'I' K. Riddarholmen. U Riddarholmstorget. V Riddarholmskyrkan. a Gustavianska graven. b Karolinska graven. c Familjegravar. d Sakristia. e Possiethska graven. f Kierrmanska graven. ISterkys hus. 2 Fin- lays hus. 3 Schantziska huset. 4 l'astorshuset. 5 Prof. Schnlzenheims hus. ti Kammarrevisionen. 7 Colle- gium medicum. 8 Anatomisalen. 9 Gamla kungshuset. 10 Slottsbageri. 11 Kök. 12 Brukspatr. Ströms arvin- gzul's egendom. 13 H. Königs fabrik. 14 Braheska huset. 15 Hessensteinska huset. 16 Spruthus. 17 Riddar— 10 ms marna.

och Riddarholmskyrkan. Sammanlagda taxeringsvärdet åt dessa tre tomter nr 4, 15 och 7 var år 1920 800,000 kronor.

I enskild ägo befinner sig endast en fastighet, nr 18, tillhörande aktiebolaget P. A. Norstedt & Söner med en areal av 2,831 kvm. och ett taxeringsvärde år 1920 av_1,160,000 kronor.

A bifogade karta över Riddarholmen, plansch 3, har med ledning av Riksarkivets utredningar angående statens mark och tomter samt Kammarkollegiets advokat- fiskalsämbetes vördsamma memorial av den 14 okt. 1922 angående äganderätts— förhållanden å Riddarholmen, med röd färg angivits Kronans bebyggda, inhäg— nade eller till förgårdar disponerade tomtmark, med gul färg den Kronans tomt-

• Sida 89
•  Original

mark, vilken nu ingår i gata eller hamnområde, med röd streckning Kronan till- hörig gatumark samt med gul streckning sådan mark, vartill Kronans äganderätt bestrides av Stockholms stad. Med blå färg har betecknats tomtmark och med blå streckning gatumark tillhörig Stockholms stad. Med grön färg har betecknats tomt- mark och med grön streckning gatumark tillhörig aktiebolaget P. A. Norgtedt & Söner.

.lärnvägsmark betecknas med violett färg. Utan färgbeteckning har lämnats sådan mark, som med åtminstone 150-årig hävd varit upplåten till gata.

Någon stadsplan enligt nutida begrepp ha1 aldrig fastställts fö1 Riddarholmen. Brolins karta lördelningen av marken mellan å ena sidan gata eller öppen plats och å andra sidan tomt- elle1 byggnadsområde, sådan densamma befanns vid slutet av 1700- talet, framgår av det l1är,s såsom tig. )., meddelade utdraget av J. Brolins karta över Stockholms stad av år 1771. Utan något tvivel måste detta betraktas som en stadsplan som »av ålder består» och sålunda äga samma rättsliga verkan i fråga 0111 å densamma angivna gatumark som vore den av Kungl. Maj:t fast- ställd enligt senare lagbestämmelser.

Riddarholmen har emellertid sedan dess undergått betydande förändringar, av vilka den väsentligaste är dess omslutande med kajområden. Enligt Brolins karta sträckte sig palatstomterna med sina gårdar ned till den naturliga stran-

öre? Riddar- holmen av år 1771, jig. 2.

den; såsom en följd av kajanläggningarna måste en tiafikled upptagas tvärs .

öve1 holmen. Den framdrogs över den till Riddarholmskyrkan hörande begrav- ningsplatsen och mitt igenom den till Gamla kungshuset hörande tomten. På den härigenom avskuma södra delen av denna tomt uppfö1des Kammarrättens hus. De kraftigaste förändringarna i avseende på holmens bebyggande hava varit uppförandet av Gamla riksdagshuset, av Riksarkivet och av P. A. Nor— stedt & Söners tryckeri.

Ett väsentligt ingrepp i den gamla stadsplanen gjo1des ock genom samman- bindningsbanan, då byggnadstomtel na på holmens östra sida kraftigt reducerades.

Såsom en första åtgärd för ett vidare utnyttjande av statens fastigheter på Riddarholmen måste alltså påfordras uppgörelse med Stockholms stad såväl i fråga om äganderättsförhållandena som i fråga om fastställande av stadsplan för omradet. Åren 1900—1901 uppgjordes ett förslag till reglering av K1onans och stadens mark å Riddarholmen. På grund av skrivelse den 3 februari 1900 från chefen för F inansdepartementet till Överståthållareämbetet med an- hållan om yttrande från Stockholms stadsfullmäktige rörande stadens villkor för förvärv av för ett kanslihus på Riddarholmen behövlig stadens mark, hade staden framlagt ett förslag, daterat 6 mars 1900, angående avtal med Kronan om ägobyte av nr 7, 4 och 15 i kv. Riddarholmen mot nr 1 i kv. Vulca- nus, nr 1 1 kv. Memnon samt inläggande i stadsplanen av Kungsträdgården så- som obebyggd plats (se Stockholms stadsfullmäktiges prot. 19/3 1900). Hela bytes— avtalet gick dock om intet genom 1902 års Riksdags beslut. Senast år 1920 undersöktes möjligheten att för statens räkning förvärva A.-B. P. A. Norstedt & Söners fastighet i samband med utredning om ett utvidgat riksarkiv, men strandade denna fastighetsaf'fär på den begärda köpeskillingens, 3,500,000 kro—

Äganderätts- förhållan- dena böra ordnas och stadsplan fastställas.

• Sida 90
•  Original

Byggnadssak- kamrigas för- slag till stads- plan. Plansch 4.

nor, storlek. Genom förvärv av ovan nämnda, Kronan icke tillhöriga fastigheter skulle efter vissa om- och tillbyggnader kunna tillföras statsverket omkring 300 tjänsterum och 4,000 kvm. golvyta arkivlokaler.

Det slutli a ordnandet av holmen sammanhänger bland annat med frågan 0111 huru sammanbindningsbanan kommer att ingå till en ny centralstation. Förslag hava varit å bane att framdraga banan dels där den nu går på hol- mens östra sida, men i förhöjt läge, dels på holmens västra sida, dels i tunnel under holmen. Allt tyder numera på att järnvägsspåren för en avsevärd tid framåt komma att förbliva i sitt gamla läge, 0111 också ökade till antalet. Då en sådan eventuell breddning av spårplanet måste ske åt öster, hava byggnadssak- kunniga vid studerandet av frågan 0111 Riddarholmens ordnande utgått ifrån att den nuvarande västra gränsen för spårplanet förblir orubbad. Skulle emellertid banan förflyttas till hohnens västra sida, för att bland annat möjliggöra Vasa- gatans framdragande Över Riddarholmen till Söder, måste det finnas rum för en gata av lämplig bredd mellan nuvarande byggnader och den terrassbyggnad av 1 51 2 våningars höjd, varpå spåren antagligen skulle konnna att framgå. Härtill har i det följande hänsyn tagits.

En stadsplan enligt nutida begrepp skiljer i första rummet mellan byggnads- mark (kvarter) och gatumark (gator, torg och andra allmänna platser). Det är denna differentiering, som icke ännu ägt rum på Riddarholmen enligt nu gäl— lande lag, men som enligt byggnadssakkunnigas mening borde verkställas på sa- dant sätt, att de nuvarande förhållandena i största möjliga utsträckning bibehölles. Ett dylikt förslag är av de sakkunniga utarbetat och åskådliggjort å plansch 4,

Enligt detta förslag skulle området uppdelas i sex kvarter. Fastigheterna hava åsatts den beteckning, som enligt kungörelse i Post och Inrikes Tidningar för den 19 december 1922 fastställts av Överståthållareämbetet den 8 november 1922 i enlighet med Byggnadsnämndens beslut av den 27 september samma år.

Byggnadsnämnden synes vid sitt åtgörande i denna fråga hava utgått ifrån. att de nuvarande förhållandena på Riddarholmen skola betraktas såsom »stads- plan som av ålder består». Genom stadsplan skall, såsom nyss nämnts,i första rummet skiljas emellan byggnadsmark och gatumark. Då ett sådant särskiljande på vissa punkter å Riddarholmen icke utan vidare och i alla händelser icke utan vederbörande tomtägares hörande låter sig göra, hava byggnadssakkunniga icke ansett sig kunna betrakta den nuvarande fördelningen mellan mark, som användes till allmänt begagnande, och bebyggd eller inhägnad tomtmark såsom en stadsplan med samma laga kraft som vore den av Kungl. Maj:t fastställd, vilket däremot torde kunna sägas om 1771 års å fig. 2 reproducerade karta, emedan fördel- ningen av gatumarken och tomtmarken där synes överensstämma bättre med de nuvarande ägauderättsförhållandena.

Byggnadsnämndens för övrigt välbetänkta åtgärd, att ge olika namn åt de olika byggnads- grupperna på Riddarholmen, föranleder emellertid osökt den frågan: vem äger bestämma när en stadsplan skall betraktas som »stadsplan som av ålder består» ? Stadsplanelagen ger härom intet bestämt besked. Det förevarande fallet tyder på att samma förfarande, som ansetts nöd- vändigt för fastställande av ny stadsplan eller ändring av stadsplan, bör iakttagas även då det gäller att giva en av gammalt bestående stadsplan laga kraft enligt nu gällande lagar och för- ordningar, vilka icke alltid torde kunna tillämpas på d_vlika områden utan i samband med fastställande av »särskilda bestämmelser».

• Sida 91
•  Original

__».—x

,.4

Fig. 3 a. Riddarholmen från söder, nuvarande utseende.

Fig. 3 b. Riddarholmen från söder, byggnadssakkunnigas förslag.

Byggnadssakkunnigas förslag, plansch 4, har till förutsättning, att de Stockholms stad nu tillhöriga fastigheterna Väster Torn nr 2 och Kidaskår nr 2 kunna för— värvas av statsverket, att dispositionsrätten till Kidaskär nr 1 återförvärvas av statsverket samt att de inre delarna av holmens nuvarande fördelning mellan bebyggd mark och till gata eller öppen plats upplåten mark bibehålles och kon- firmeras genom en i laga ordning fastställd stadsplan. Den mitt över holmen upptagna trafikleden mellan Riddarholmsbron och hamnområdet har genom en sänkning av dess mellersta del mellan Gamla kungshuset och Kammarrättens hus avskilts ifrån å ena sidan omrädet omkring Riddarholmskyrkan, å andra Birger Jarlstorg.

• Sida 92
•  Original

Fig. 4a. Riddarholmen från norr, nuvarande utseende.

i :i » r. _?

Fig. 4 b. Riddarholmen från norr, byggnadssakkunnigas förslag.

Sedan tomten nr 2 Väster Torn (Auktionsverket) kommit i statens ägo och om- formats och bebyggts för Riksarkivets ändamål, förefinnes intet behov av den på Brolins karta (fig. 2) befintliga lilla återvändsgränden, som leder fram till Auktionsverket. Denna gatumark har därför förändrats till tomtmark, så att kv. Väster Torn och Kungshuset bilda ett sammanhängande område.

Den 3. k. Geijerska tomtdelen invid Gamla riksdagshuset utefter järnvägen har utlagts till gatumark.

Beträffande hamnområdena har både givits och tagits. Av den gamla tomten nr 6 (Kungshuset och Kammarrättens hus) har ett område av 2,028 kvm., på plansch 4 märkt a, b, c, d, e, f, g, h och a, och av gamla tomten nr 4 (nu Kidaskär

• Sida 93
•  Original

nr 1) ett område av 188 kvm., märkt i, k, 1, m och i, lagts till hamnområ- det.

Å andra sidan hava från det nuvarande hamnområdet lagts 258 kvm., märkt a, t, 3 och a, till kv. Väster Torn nr 2 och 885 kvm., märkt i, n, o, p, r och i, till kv. Kidaskär nr 2 och nr 3.

Såsom redan år sid. 19 angivits och av plansch 4 närmare framgår är en bety- dande del av den gamla tomten nr (3 i kv. Riddarholmen (nu Kungshuset nr 1) upplåten till allmänt begagnande. Av den gamla tomtens hela areal, 9,116 kvm.. ingå icke mindre än omkring 6,450 kvm. eller omkring 71 % igata, öppen plats eller hamnområde. Upplåtelserna hava skett dels med, dels utan Kungl. Maj:ts särskilda medgivande, vilket, där det förefinnes, lärer kunna återkallas, om så skulle befinnas från statsverkets sida behövligt.

Byggnadssakkunniga anse, såsom ock framgår av stadsplaneförslaget, att vad hamnområdet beträffar de nuvarande förhållandena höra i största möjliga ut- sträckning bibehållas och sålunda, oberoende av åganderättsförhållandena, nu- varande gatu- eller hanmmark fastställes såsom sådan. Det enda mera väsent- liga undantaget härifrån föreslås i fråga om hamnplatsen väster om Gamla kungs- huset. Av denna plats anse vi att det innanför linjerna h, a och 11, g belägna området bör bibehålla sin karaktär av tomtmark och stanna istatens ägo, även om detsamma tillsvidare, såsom hittills, upplåtes till allmänt begagnande för hamnrörelsen.

Det nya kvarteret Gråmunkeholmens gräns mot Arkivgatan följer Riksarkiv- byggnadens fasad och en inhägnad omkring Hessensteinska husets något min- skade bakgård.

Byggnadsnämnden har i sitt ovan berörda beslut, rörande fastigheternas ä Riddarholmen benämning, betraktat den smala privatgränden mellan Rosen— haneska huset (Generalstabens hus) och P. A. Norstedt & Söners hus såsom gata, ehuru den endast har en bredd av omkring 6 meter. Den åtskiljer näm- ligen kv. Väster Torn och Kungl. Boktryekaren. Gränden kommer givetvis icke att bli någon trafikled, men den behövs såsom brandskydd mellan de båda nämnda fastigheterna. Såsom sådant fungerar den lika bra vare sig marken är gatumark eller tomtmark som icke får bebyggas. Med tanke på, att i framtiden hela denna del av Riddarholmen kan komma att upptagas av Riksarkivet, och att bekväma kommunikationsleder inomhus behövas mellan områdets olika delar, har gränden å plansch 4 fått bibehålla sin karaktär av tomtmark.

Det till Riddarholmskyrkan hörande tomtområdet har begränsats genom möj- ligast raka linjer, vilka å östra, södra och västra sidorna dragits så nära bygg— naden som möjligt, men på norra sidan föreslagits att sammanfalla med den tvärs över holmen gående gatans södra begränsningslinje. Om denna gata, så- som önskvärt vore, skulle sänkas på någon del av dess sträckning, komme kyrko- gården att behöva begränsas mot densamma av en bröstvärnsmur, vilket skulle bidraga att giva mera helgd åt kyrkoområdet.

Genom den sålunda föreslagna ändringen av stadsplanen för Riddarholmen har, såsom ovan visats, byggbar mark på två ställen lagts till byggnadskvarter,

• Sida 94
•  Original

Förslag till dels till Väster Torn, dels till Kidaskär. Ändringen av kv. Väster Torn in— arkivmagasinskränker sig till en jämkning av Västra grånslinjens riktning. Genom att draga ] hämmar denna parallell med Gamla kungshusets västra fasad möjliggöres ett bättre ut— ' nyttjande av denna del av holmen. Den nuvarande rektangulära auktionsverks- byggnaden kan ersättas med ett omkring en sluten triangulär gård uppfört ar- kivmagasin av betydande kapacitet, se sid. 347. Ett arkivmagasin av den nu- varande byggnadens storlek och form beräknas kunna rymma endast 12,300 hyllmeter.

Den nuvarande byggnaden, som består av vid olika tider uppförda partier, kan icke användas som arkivmagasin. Både bjälklag, mellanväggar och fön- ster skulle behöva ändras och flyttas i sådan utsträckning, att en fullstän- dig nybyggnad från grunden torde vara nödvändig.

En ytterligare möjlighet till ökat arkivutrymme finnes antydd å plansch 4 och avser påbyggnad med en våning samt tillbyggnad åt öster av den bygg- nad, som, jämte det gamla runda tornet, nu användes för Stockholms stads arkiv.

Vid varje ändring av byggnaderna på Riddarholmen måste hänsyn tagas till att husmassornas nuvarande silhuett icke ändras till det sämre. Vi hava därför visat den nuvarande silhuetten och utseendet efter de föreslagna ändringarna sedda från söder, fig. Sa och b, samt från norr, fig. 4a och b.

Förslag till De å plansch 4 föreslagna nybyggnaderna i kv. Kidaskär beräknas kunna (i'ltÖPfSÖyggj giva omkring 3,900 kvm. nyttig golvyta, motsvarande omkring 160 tjänsterum "("le lååjKl'av normal storlek. Härvid är förutsatt att bottenvåningen mot hamnen upp- tas "" låtes till hamnkontor, magasin och dyl. Nybyggnadernas volym blir omkring 32,160 kbm. om de uppföras i 4 vån. Med ett enhetspris pr kbm. av 50 kronor skulle byggnadskostnaderna uppgå till 1,608,000 kronor.

I de båda 5. k. gymnasiehusen (f. n. Borgarskolan) skulle efter företagen reparation jämte uppsättande av en' del väggar kunna anordnas omkring 40 tjänsterum. Genom tillbyggnad åt söder av den ena av byggnaderna —— den utefter Gymnasiegränden — skulle ytterligare 26 rum vinnas.

Reparation och anläggning av centralvärmeledning i de gamla byggnaderna kan beräknas kosta omkring 90,000 kronor. Nämnda nybyggnad jämte repara— tion av de gamla byggnaderna torde kunna utföras med nu (hösten 1922) gäl- lande pris för omkring 300,000 kronor.

Sammanfatl- Stadsplan å Riddarholmen hör av vederbörande uppgöras och i laga ordning ning- fastställas, samt därefter uppgörelse rörande äganderätten till mark och i vissa fall även byggnader äga rum mellan staten och Stockholms stad.

Enligt ovan av byggnadssakkunniga uppgjorda förslag till stadsplan, plansch 4, skulle vid en dylik uppgörelse staten avstå till Stockholms stad följande om- råden (tomterna hava, för att underlätta jämförelse, numrerats såsom i Riks- arkivets utredningar):

• Sida 95
•  Original

.: -— _.— . ___—___um

79 1) Obebyggd tomtmark : Hela Geijerska tomtdelen ............................................. 612 kvm. Av tomten nr 2 och 3 (Gzla riksdagshuset) .................. 225 »

» » » 6 (G:la kungshuset) ............................. 4,207 :> -.— >> » 12 (Hessensteinska huset) ....................... 485 » » » » 17 (Riksarkivet) ....................................... 763 » 6,292 kvm.

2) Gatumark. - Av Tryckerigatan ............................................................................... . 376 »

3) Kyrkogårdsområde. Del av Riddarholmskyrkans förra kyrkogård ......... . .......................... 1,159 »

4) Mark vartill Kronans äganderätt bestrides av Stockholms stad eller Stockholms stad har dispositionsrätt.

Del av tomt nr 4 ............ ' ............................................... 188 kvm. Del av det område är tomt nr 6, varpå det gamla rid- huset var beläget ......................................................... 76 » Hamnområde .................................................................. 12,763 » Två områden öster om järnvägen ................................. 1,904 » 14,93] kvm.

Summa 22,758 kvm.

Å andra sidan skulle Stockholms stad till Kronan avstå äganderätten till föl- jande områden:

1) Bebyggd tomt. Hela tomt nr 7 (Auktionsverket), taxerad år 1922 till 500,000 kronor, utom den till gata erforderliga delen 3,062 kvm. Hela tomt nr 15 (Stockholms borgarskola), taxerad år 1922 tillsammans med tomt 4 till 300,000 kronor 770 » 3,832 kvm.

2) Mark vartill Stockholms stads äganderätt bestrides av Kronan eller Stockholms stad har dispositionsrätt. Den bebyggda delen av tomten nr 4 (hela fastigheten taxerad år 1922 tillsammans med tomt nr 15 till 300,000 kr.) .................................................................. 671 kvm. Gränden mellan tomterna nr 4 och 15 ....................... 141 » Del av det område å tomt nr'6, varpå det gamla rid- huset var beläget ........................................................ 220 » Del av hamnområdet vid tomten nr 7 ........................ 258 » 1,190 kvm.

Summa 5,022 kvm.

• Sida 96
•  Original

Kvarterets storlek och nn- carande an— vändning.

Kv. Vulcanus

och Mars lämpligaste platsen för kanslihuset

I samma stadsplaneförslag finnas upptagna vissa, ovan berörda nybyggnader för statsverkets räkning dels i kv. Väster Torn, dels i kv. Kidaskär; i båda fallen förutsättes att äganderätten till fastigheterna genom överenskonnnelse med Stock— holms stad övergått i statens hand. Genom dessa nybyggnader skulle utvinnas

i nybyggnaden ä Auktionsverkets tomt ........................ c:a 29,200 lm. arkivhylla i runda tornet och stadens arkivbyggnad efter på- och

tillbyggnad av den senare .......................................... » 8,500 >> » i nybyggnaderna inom kv. Kidaskär ........................... » 160 tjänsterum

Om de nuvarande byggnaderna såväl i ena som andra fallet endast omändras i det inre, förses med värmeledningar och repareras, kan erhållas

i Auktionsverkets byggnad ............................................ c:a 12,300 lm. arkivhylla i runda tornet och stadens arkivbyggnad ..................... » 3,400 » » i de båda nuv. gymnasiehusen .................................... >> 40 tjänsterum

Kvarteret Vulcanus. (Kanslihuset.)

Kv. Vulcanus har en areal av 1,458 kvm. Det upptages helt och hållet av en byggnad inrymmande en del av Kungl. Maj:ts kansli. På grund av ut- rymmets otillräcklighet hava under de senare åren det ena departementet efter det andra måst flyttas till andra byggnader. Detta förhållande har berörts i kap. III om »Statens verk och institutioner», sid. 54. Frågan om nytt kansli- hus har närmare behandlats dels i nämnda kap. III, sid. 55 och följande, dels i kap. V, sid. 225.

Efter mångåriga försök att finna annan lämplig plats för ett kanslihus än kv. Vulcanus, har man slutligen kommit till det resultatet, att den nuva- rande platsen är den enda riktiga. Området måste dock utvidgas att omfatta även kv. Mars. Detta kvarter är bebyggt med ett numera slopat fängelse av relativt sen dato, samt tvenne, ur arkitekturhistorisk synpunkt värdefulla bygg— nader, nämligen f. d. rådhuset och f. d. polishuset, samtliga tillhörande Stock- holms stad; i fråga om fängelsebyggnaden torde dock stadens fulla äganderätt icke vara slutgiltigt fastslagen och delar av fängelsetomten tillhöra Kronan (se sid. 20).

Under den tid statsverket sökte efter annan tomt för sitt förvaltningscentrum. uppförde Stockholms stad på Kungsholmen nytt rannsakningsfängelse, nytt polis- hus, nytt rådhus och nu senast nytt stadshus.

Det ligger en sådan medveten konsekvens i dessa åtgärder, att man bakom dem gärna vill se bland annat den goda viljan att bereda möjlighet för stats— verket att med sina ämbetsbyggnader utbreda sig på områden, som för dem äro de mest naturliga.

Vi föreställa oss därför, att det icke kan möta några oövervinneliga svårigheter för statsverket att komma i besittning av kv. Mars.

• Sida 97
•  Original

& Fig. 5.

Kvarteren Vulcanus och Mars.

• Sida 98
•  Original

Detta kvarter är uppdelat i tre tomter: rådhustomten, vars hörn å fig. 5 betecknats med bokstäverna gj : x, polishustomten betecknad med 11 g fe, samt fängelsetomten betecknad med I m n o p q r 8 g h ij k och I. Tomterna hava följande nummer i kvarteret, arealer samt taxeringsvärden år 1922:

Kv. Mars nr 1 (rådhustomten). ............. areal 3,917 kvm. värde 1,000,000 kr. 1 >> >> nr 2 och 4 (polishustomten) ...... » 805 » » 242,600 >, >> » nr 3 och 5 (fängelsetomten) ...... » 862 » >> 500,000 »

Summa 5,584 kvm. 1,742,600 kr.

Kr. Sjöhästen Såsom ett lämpligt bytesobjekt torde höra i första rummet påpekas kv. Sjöhästen lämpligt by- med en areal av 2,262 kvm. och ett taxeringsvärde år 1922 av 2,200,000 kronor. tes'Jl'Jeki' Denna fastighets försäljning har redan av 1907 års Riksdag medgivits. Fastig— heten torde vara för staden erforderlig i och för reglering av stadsplanen för denna del av huvudstaden, och där befintliga byggnader kunna icke anses hava något konst- eller kulturhistoriskt värde.

Fängelsetomten omfattar även en del av Rådhusgränden. Myntgränden är däremot gatumark. Huruvida detta förhållande skall bibehållas eller omkastas ävensom ' frågorna om eventuell breddning av Myntgatan och överbyggnad av strandgatan torde kunna avgöras först efter Överenskommelse med Stockholms ! stad. *

M'yntqatans I de sista båda spörsmålen anse sig byggnadssakkunniga dock böra ange sin bffddmng- uppfattning. Rörande Myntgatans breddning, om den betinnes nödvändig, torde kunna fastslås, att den måste ske genom inflyttning av den södra gatulinjen. Den norra gatulinjen bindes nämligen i sitt läge genom de båda värdefulla bygg— naderna f. d. rådhusets och polishusets fasadlinjer, vilka icke lära kunna rubbas.

Man har ifrågasatt att vidga gatan genom att förlägga gångtrafiken i portiker under byggnaderna på ömse sidor om gatan. På gatans norra sida torde dock en sådan portik icke kunna framföras genom polishuset, icke heller genom rådhuset, och portikens mynning vid Mynttorget skulle blockeras av kolon- nerna framför Kanslihuset. Då varken butiker eller ingångar till Kanslihuset behöva förekomma på Myntgatans norra sida, synes det oss, som hela gång- . trafiken borde kunna framföras på Myntgatans södra sida på en bred trottoar . anordnad i samband med gatans utvidgande. Till denna trottoar skulle man komma från Mynttorget genom en bred portik under brandkontoretsv hus med två valvöppningar i denna byggnads bottenvåning. På så sätt skulle hela gatans bredd mellan Kanslihuset och brandkontorets hus kunna användas till körbana, och det knappa utrymmet i kv. Vulcanus kunna helt utnyttjas för Kungl. Maj:ts kanslis behov. »

Öt'erbyggnad Vidkommande ett eventuellt överbyggande av strandgatan upptogs detta såsom av Sh'a'lvd- ett tillåtet alternativ i det av Kungl. Maj:t godkända programmet för den ny— gatan. ligen avdömda arkitekttävlingen rörande förslag till nytt kanslihus.

Samtliga tre pristagare hava begagnat sig av denna rättighet: förste pristagaren dock i mindre grad än de övriga. Byggnadssakkunniga finna de estetiska be— tänkligheter som framställts emot ett hopträngande av gattet mellan Riksbanks-

hnset och Kanslihuset icke vara av den vikt för huvudstadens skönhet, att de

• Sida 99
•  Original

böra få gälla såsom hinder för statsmakterna att på ett rationellt sätt lösa frågan om åstadkommande av ett fullt lämpligt kanslihus; vilken fråga i all korthet av statsrådet och chefen för Finansdepartementet, såsom vi tidigare å sid. 55 och 56 utförligare relaterat definierats att gälla. anskaffande av lokaler ät samtliga departementen, med undantag möjligen av Utrikesdepartementet, isamma byggnad.

Även 0111 bvggnadssakkunniga salunda icke hy sa några betänkligheter emot ett öv erbyggande av strandgatan, ger förste pristagarens förslag anledning förmoda, att en dylik anordning icke synes vara absolut nödvändig, åtminstone icke på den känsligaste punkten, d. v. 5. över den del av gatan som .'11 näunast Mynttorget.

Vi hava i annat sammanhang (sid. 56) haft anledning framhålla, huruledes Föohancllin uppför andet .11' nytt kanslihus måste anses som ett av de statens byggnadsföre- !lflt'medStock tag, som står närmast i tur att höra realiseras. Vi anse oss därför här böra betona önskvärdheten av att de härför nödvändiga förberedande åtgärderna, s.irskilt upptagande av förhandlingar med Stockholms stad rörande förvärvande av kv. Mars, så snart som möjligt sättas i verket.

Kvarteren Bryggaren och Glasbruket.

I ku. Bryggaren äger statsverket tomte1na nr 5 och 6, som äro upplåtna till

holms stad är a snar ast upptagas.

Sjukhuset

sjukhuset Eira, Stockholms stads och läns sjukhus, samt tomten 111 9, som Elms tomt disponeras av Mynt- och justeringsverket.

Tomterna nr 5 och 6 kv. Bryggaren äro till sina gränser ej exakt bestämda, men torde arealen kunna sättas till c:a 10,100 kvm. Stockholms stads byggnads- nämnd har 22 december 1897 med anledning av att tvist uppstått 0111 ifrågava— rande tomters rätta storlek och gränser funnit skäligt med stöd av % 9 mom. 4 i byggnadsordningen för Stockholms stad hänvisa vederbörande att denna tvist efter befogenhet vid domstol anhängiggöra och utföra.

Detta sålunda anbefallda utförande har ej fullföljts; en omständighet som vii detta sammanhang velat påpeka under förmenande, att i statens intresse ligger att de ovissa ägogränserna snart fixeras genom domstolsutslag.

Upplåtelsen av tomterna nr 5 och 6 till det av Stockholms stad och Stock— holms län drivna sjukhuset Eira hänför sig till kungl. brev 16 augusti 1815.

Tomterna kommo i statens ägo genom köpebrev av år 1775 och 1785 och disponerades ursprungligen av direktionen för den regala brännvinsbränningen. Enligt underdånig skrivelse den 17 juli 1815 hade ständema beslutat, »att den å Kungsholmen i Stockholm belagna egendom, som tillfölne varit nyttjad till brännvinsbrännerivelk, men 1111 icke mera därtill begagnas, ma, unde1 förbehåll av bankens panträttighet däruti, upplåtas till begagnande föl den gemensamma kurhusinrättningen för Stockholms stad och län».

Den panträtt, som Riksbanken vid ovannämnda överlåtelse av egendomen ägde i densamma, har Sedan genom lånets avhetalande upphört. Vid en rad riksdagar har sedermera frågan om dispositionsrätten till tomterna och även förslag om att staten skulle avhända sig äganderätten behandlats, men besluten ha alltid gått i den riktningen, att ingen ändring gjorts i bestående förhållanden. (Riks— arkivets »Utredningar rörande statens mark och tomter i Stockholm» III.)

dess storlek 711. m.

• Sida 100
•  Original

Myntverkets tomt, dess storlek an- vändning m. na.

Hantr'eo kar e— gatans "fudg- ning.

Fig. 6. Entrén till Myntverket.

Då detta område i mer än ett avseende måste betraktas som mindre lämpligt för sitt nuvarande ändamål, torde samtidigt med frågan 0111 uppförande av ett nytt kliniskt centralsjukhus, med vilket framdeles skulle förenas nvbvggnadet för Karolinska institutet, se sid. 319, aven möjligheterna föl en förflyttning av sjukhuset Eira samt föruts.'1tt11ingar11a för dispositionsrattens återgaende till stats- verket böra undersökas.

Tomten nr 9 innefattar 9,110 kv.m enligt designation 1896; sammanlagda arealen av statens mark inom kv. Br'yggmen ."1r salunda 19, 210 kvm. De i en- skild .igo befintliga tomterna nr 3 samt 10 och 11 inom samma kva1ter innefatta 9, 819 kvm.

T,omten som kom 1 Kronans ägo genom fastebrev av den 20 september 1847 och den 14 oktober 1850, disponeras av Mvnt— och justeringsverket, vars här belägna lokaler .'1ro i fullgott skick med tillräckliga och ändamålsenliga utrymmen.

Uti den av stadsfullmäktige 1879 antagna stadsplanen för Kungsholmen ingal bl. a. en utvidgning av Hantverkaregatan, som skulle medföra en minskning av tomtens areal med 430 k1m. Denna stadsplan blev emellertid av Kungl. Maj:t den 10 december 1880 fastställd med den inskränkningen, att undantag tills 1i-

• Sida 101
•  Original

dare gjordes »för de gator och gatuleder, vilka blivit ifrågasatta att dragas över eller eljest beröra Kungl. Maj:t och Kronan tillhörig mark».

Utredningar företagna genom ()verintendentsämbetets försorg dels 1903 av arkitekt L. Peterson, dels 1907 av arkitekt E. Josephson ha visat, att man på annan plats inom området kan uppföra byggnader till ersättning för dem som genom gatuutvidgningen skulle behöva nedrivas. Verkställande av stads- planen i vad den rör Hantverkaregatans utvidgning har påfordrats 1901 och ånyo 1903, men utan att leda till slutligt resultat. Ifrågasättas kan om, med de nya trafikförhållanden som inträda då strandgatau Norr Mälarstrand iordningställts, denna gatureglering numera kan anses av behovet påkallad. Förhållandet är analogt med trafikens avlastning från Storgatan efter Strandvägens öppnande.

Kn. Glasbruket, som i sin helhet äges av staten, omfattar två tomter, nr 3 och 4, samt upptages av byggnader för Karolinska niediko-kirurgiska in- stitutet.

Tomten ur 3 har en areal av 9,434.s kvm. enligt designation av år 1886 och tomten nr 4 en areal av 1,039.S kvm. enligt designation av samma år. Kvar- terets sammanlagda areal är 10,474.6 kvm.

Kv. Glasbruket inköptes år 1816 —— fastebrevet är daterat 19 april 1817 — och uppläts redan då för sitt nuvarande ändamål. I den under utredning varande planen för uppförande av ett nytt kliniskt centralsjukhus ingår visserligen även byggnader för Karolinska institutet. Av de etapper, som beräknas för planens slut- liga realiserande, utgör institutets flyttning dock den sista. Karolinska institutet skulle enligt detta förslag fortfarande under många år vara bundet vid sitt nuva— rande område. Detta möjliggöres därigenom, att tillräckligt utrymme finnes för den utvidgning av institutets lokaler som anses ofrånkomlig. .Den brist på nu- dervisningssalar som redan nu är rådande blir med tiden alltför besvärande.

0111 man sålunda kan räkna med en framtida förflyttning av Karolinska in— stitutet till annan plats, varigenom kv. Glasbruket med dårå befintliga byggnader bli användbara för annat ändamål, finnes från Mynt- och justeringsverkets sida för närvarande inga skäl som göra en förflyttning av verkets lokaler till annan plats önskvärd. Det kan snarare tänkas, att till myntverkstomten kan komma att förläggas ytterligare något ämbetsverk eller någon institution. Det ifrågasatta tryckeriet för allt statens värdetryck skulle sålunda kunna dit för- läggas i en ny byggnadslånga, som, under förutsättning av att Hantverkare- gatans vidgning kommer tilllstånd, kunde uppföras utefter den nya byggnads- linjen mot denna gata, under det att bostäder m. 111., som inrymmas idet nuvarande gatuhuset, kunde erhålla lokaler i en ny byggnad utefter Norr Mä- larstrand. Å fig. 7 har visats, hur tomten i detta fall skulle kunna bebyggas, samt angivits nybyggnadernas nyttiga golvyta.

Vid övervägande av de ifrågavarande fastigheternas framtida användning bör man icke förbise konsekvenserna dels av att centrum för huvudstadens förvalt- ning förflyttats till Kungsholmen omedelbart intill de ifrågavarande fastigheterna, dels av Norr Mälarstrands iordningställande i hela dess utsträckning.

Det uppstår givetvis för staden ett behov av utrymme för tjänstelokaleri

Kv. Glasbruket, dess storlek

111. m.

Myntverkets och Karol. inst.:s tom- ters framtida användning.

• Sida 102
•  Original

EN

Ku. U/rt'ka [ 2. J 4 Kv. Pt/z'räde/ &?

l l .' ; Å'u. Ärypyareiz 5 ] ! l

.; Ams waNAaä/e

SAMA MFG/101951? faxzxam ”rn/mm".

,. /' / . 1'” ': _ _ me/JJA DlLAYJå/WWLQ. HUJET/IOI' anxmchrM. .5 165/WWW. mr/ö Goa/m (”tm .%aaxm. " " Name dÅLMVKSTRA/VD. . ' " -- » 2200 ., " Å amor/m.m 1.1/sr. rawr 4 ” " " - 1400 ” nu: n n [10 Jao [30 jun [in pod [tio.nET.

Fig. 7. Å Myntverkets och Karolinska institutets tomter möjliga nybyggnader, som icke hindra en eventuell ändring av Owengatans riktning.

• Sida 103
•  Original

stadshusets omedelbara närhet, liksom statsverket har behov av ämbetsbygg- nader i kanslihusets närhet. Såväl detta förhållande som de fördelar den nya strandgatan erbjuder, företrädesvis såsom bostadsgata, komma att öka värdet ä tomtmarken i denna del av Kungsholmen. För att i sinom tid kunna fullt tilla— godogöra sig detta, torde vissa ändringar av stadsplanen vara önskvärda. A plansch 5 visas ett förslag till sådana ändringar.

Huvudtanken i detta förslag ligger däri, att Karolinska institutets byggnader skulle efter institutets avflyttning kunna användas för stadens behov och så- lunda förbli en allmän byggnad, under det att Myntverkets tomtområde skulle kunna bibehållas för detta verks behov eller uppdelas imindre tomter till försäljning. För att i sistnämnda fall möjliggöra områdets indelande i för bostadsändamål lämpade tomter har Garvaregatan framdragits genom kv. Bryggaren, vilket underlättas därav, att tomten nr 11 lämnats obebyggd just på den del där Garvaregatan skulle framgå samt att å tomten nr 3, belägen invid Myntverkets tomt, icke heller några värdefullare byggnader synas beröras av gatans framdragande.

()1vengatans riktning har ändrats; dess mynning i Norr Mälarstrand har flyt- tats så mycket österut in på Karolinska institutets tomt, att man på den åter- stående delen av denna tomt kan utveckla en symmetrisk anläggning med bibe— hållande av Karolinska institutets nuvarande institutionsbygguader.

Genom denna förskjutning av Owengatan vinnes den fördelen, att den för bostadsändamål begärligaste fasadsträckau utefter Norr Mälarstrand å Myntver- kets tomt väsentligt ökas i längd.

Byggnadssakkunniga hava i samband med utredningen rörande Karolinska institutets lokalfråga, kap. V, sid. 319, framhållit önskvärdheten och fördelarna av att nybyggnaden för institutet och Serafimerlasarettet utfördes så fort som möjligt och i ett sammanhang. Emellertid befinner sig denna fråga ännu i ett sådant läge, att det kan dröja åtskilliga år, innan den i fullt utrett skick kan föreläggas statsmakterna till avgörande. .lu längre det dröjer,ju mera närmar man sig det ögonblick, då Karolinska institutets anspråk på nybyggnader inom kv. Glasbru- ket icke längre kunna tillbakavisas, utan man nödgas offra betydande summor pa provisoriska byggnader. Vi vilja därför här betona Önskvärdheten av att dylika nybyggnader utföras så, att de icke lägga hinder i vägen för realiserandet av den å plansch .) 1isade bvggnadsplanen. En jämförelse mellan plansch 4") och fig. 7 torde ä1en visa att detta är möjligt. I denna senare figur förutsättes Hantverkaregatan utvidgad men de nuvarande kv artersgränserna i övrigt bibe- hållna. P.”1 planen finnes inprickad den å plansch 5 föleslagna ändringen a1 O1vengatans riktning.

Av fig. 7 framgår dels, att man utan att rubba på de centrala byggnaderna å Myntverkets tomt kan uppföra byggnadslängor såväl utefter Hantverkaregatan som utefter Norr Mälarstrand, dels att man, utan att behöva riva annat än några mindre värdefulla småbyggnader å Karolinska institutets tomt, kan upp- föra en del av den flygel, som skulle utgöra pendant till den vid Eiraplan be- lägna flygeln. Detta flygelparti skulle erbjuda en nyttig golvyta av omkring 1.400 kvm. samt hava en volym av omkring 12,750 kbm.

Förslag till ändring ar stadsplanen.

• Sida 104
•  Original

(v'arnz'sans— sjukhusets mnrdde, (less tillkomst och bebyggelse.

H uv udbygg- mulen av K. K. Giörzrell.

Kvarteren Bergamotträdet och Asplunden.

Garnisonssjukhusets nuvarande område, fig. 8, består av tomterna nr 1 och 2 i kv. Bergamotträdet, tomterna nr 2 och 4 i kv. Asplunden, ett mellan dessa båda kvarter befintligt område motsvarande en förlängning av Garvaregatan åt väster fram till Pilgatan samt ett mindre område vid Pilgatan. som i Riksarkivets ut- redningar rörande statens mark och tomter i Stockholm betecknats såsom av staden gjord och staden tillhörig utfyllning i Mälaren.

Hela området har sedan 1795 varit inhägnat som en tomt och som sådan betraktats, så att, då man 1817 skred till uppförande av Garnisonssjukhuset. byggnaden kom att ställas just på Garvaregatans förlängning och således delvis på mark, till vilken Kronan icke har säker besittningsrätt.

Detta område är å fig. 8 betecknat med A. B. E. F. O. P. L. M. U. N. X. V. K. G. D. och A. Det begränsas i norr av Hantverkaregatan, i öster av vidliggande tomter i kv. Bergamotträdet och Asplunden med mellanliggande del av Garvaregatan, i söder av en utfylld smal strandplats, å kartan betecknad med bokstäverna M. S. U., och Mälaren samt i väster av utfylld mark och Pil- gatan. Staden anser sig vara ägare såväl till all utfylld mark som till förläng- ningen av Garvaregatan, å kartan betecknade med D. 0. P. G. och D.

Enligt en av stadsfullmäktige 1880 antagen stadsplan skulle säväl Hantver- karegatans som Pilgatans utvidgande ske på bekostnad av Garnisonssjukhusets område. Hantverkaregatan skulle utvidgas åt söder med omkring 5111. och Pilgatan åt öster med omkring 6.5 111. in på Garnisonssjukhusets tomter. Norr Mälarstrand åter skulle framdragas omkring 11 111. utanför områdets nuvarande södra gränslinje. —

Härigenom skulle framför Garnisonssjukhusets område genom utfyllning i vatt— net bildas en remsa kvartersmark av omkring 11 m. bredd med fasadrått mot den nya strandgatan och till vilken staden skulle vara ägare. Stadsplanen fastställdes emellertid icke i de delar som berörde statens tomtmark och sålunda icke i de relaterade detaljerna.

Ett senare förslag till ändring av stadsplanen för det område som begränsas av Hantverkaregatan, Kungsholmstorg, Mälaren och Fridhemsgatan har av Kungl. Maj:t den 29 september 1911 avslagits. En förnyad framställning från stadens sida rörande Norr Mälarstrand är för närvarande underställd Kungl. Maj:ts prövning.

Området är bebyggt med Garnisonssjuklmset och därtill hörande nio mindre byggnader, företrädesvis av sten, inrymmande bestäder för portvakt, sjuksköter-

skor, betjäning, sjukhusindentent, handräckningsmanskap och befäl, kök och tvättstuga ävensom sjukrum för officerare samt en tandklinik, den sistnämnda i en nyuppförd träbyggnad vid Pilgatan.

Huvudbyggnaden med sin fasad mot Hantverkaregatan (se fig. 70 å sid. 220) är uppförd 1817—1834 efter ritningar av professor K. K. Giör1vell och kan anses såsom ett av de ståtligaste exemplen på monumental byggnadskonst från nämnda tid, så väl vad planläggning som dess yttre beträffar. Byggnaden är solid och i gott stånd, dess plananordning är enkel, överskådlig och rymlig, _se fig. 71. Emellertid lämpar den sig icke till sjukhus enligt moderna fordringar på dylika byggnader.

• Sida 105
•  Original

15 1: & q 5 G A T_Ö_N_ _____| r ____________ __| _____________________ _l j_, _ . 2 | | l l l 41| . ' ' 1— . l l— l l e.! | i l | J! | | l | l_ ut | | l l ”2 | | "| 1 i 122 L ________ .- t__ __ J ' * (',—A T A N |. _ _ ___,J, | ! l ' .,, u,. Kuuqs | få"? 42: | l...—_l;— '_jvv' v A RE" [96— '. HOLM5 ] | B '! 1 i . Ayo/anden! | TORq. | ! l i i | i. m. Lf” 5. "”|le sv NORR mma—1110" ___—Az |__ _ _ / MT Elfa? 15,0 1? TL "jo' '?0— 2?! also./arr.

Fig. 8. Kvarteren Asplunden och Bergamotträdet, förslag till ändring av stadsplanen

• Sida 106
•  Original

Garnisonens sjukvård be- höver nya lo- kaler.

Reglering av tomten nöd— rändig.

Förslag till tomtens regle- ring, jig. 8.

Det torde få anses utrett, att denna anstalt är i stort behov av nya lokaler. Genom ändrings- och tillbyggnadsarbeten skulle visserligen Garnisonssjuklmset kunna förhjälpas att någorlunda fullgott motsvara sin uppgift; fullt tidsenliga lokaler kunna dock endast erhållas genom fullständig nybyggnad (Se »Betän- kande angående sammanslagning av Garnisonssjukhuset och Serafimerlasarettet». avgivet den 11 mars 1918, samt »De sakkmmiges för utredning rörande Karo- linska institutets och Serafimerlasalettets byggnadsfrågor» skrivelse till statsrådet och- chefen för Ecklesiastikdepartementet den 18 juni 1921). Med hänsyn till det nuvarande Garnisonssjukhusets höga konstnärliga värde måste varje mera genomgripande deformering för sjukhusändamål av dess yttre eller inre på det kraftigaste avrådas, i all synnerhet som byggnaden med bibehållande av dess yttre och av den monumentala huvudanordningen i det inre torde kunna väl lämpa sig för annat statens ändamål och man sålunda har rätt att åsätta den- samma även ett högt penningvärde.

Att nya lokaler böra så fort möjligt anskaffas åt garnisonens i Stockholm sjukvård, liksom att denna anstalt måste bilda en från övriga sjukvårdsanstalter fristående institution, synes man vara på. det klara med; i fråga om var denna institution skall förläggas föreligger f. n. två alternativ, vilka båda äro föremål för utredning. Arméförvaltningen har erhållit nådigt uppdrag att uppgöra för- slag till ett garnisonssjukhus vid garnisonens övningsfält vid Järva, och ovan- nämnda sakkunniga för utredande av Karolinska institutets och Serafimerlasa- rettets byggnadsfrågor hava upptagit till behandling frågan 0111 beredande av plats för ett garnisonssjukhus i samband med nya byggnader för Serafimer— lasarettet.

Innan Garnisonssjukhusets nuvarande byggnad och tomt användes för något annat statens ändamål, torde en reglering av tomten och äganderättsförhållan- dena böra äga rum. Önskvärt vore att åtminstone det nuvarande området bil- dade en tomt, d. v. s., att tomterna nr 1 och 2 i Bergamotträdet, tomterna 2 och 3 i Asplunden samt mellanliggande del av Garvaregatan sammansloges till en tomt. '

Emellertid kan det starkt ifrågasättas, huruvida man icke bör taga steget fullt ut och genom framdragande av Agnegatan, låt vara med minskad bredd, från Hantverkaregatan till Norr Mälarstrand här bilda ett självständigt kvarter av ovan nämnda markområden jämte delar av den av staden utfyllda marken in— vid Pilgatan och Mälaren.

För genomförandet av en sådan reglering, vilken åskådliggjorts å fig. 8, skulle Stockholms stad avstå alla anspråk på äganderätt till följande områden. Delen'D. G. F. Å. H. G. och D. av Garvaregatan ........................ c:a 922 kvm. Aldre utfyllning K. 1. X. V. vid Pilgatan ...................................... >> 389 » Nyare utfyllningar vid Pilgatan samt ett område söder om sjuk-

hustomten V. X. N. U. T. Z. Y. och V. ............................. >> 2,935 . »

Summa 4,246 kvm.

Å andra sidan skulle staten till Stockholms stad avstå äganderätten till föt- jande områden:

• Sida 107
•  Original

91 Delen A, B. E. R. Q. och A. av kv. Bergamotträdet för utvidg- ning av Hantyerkaregatan ...................................................... c:a 770 kvm. Delen L. M. T. A. P. och L. av kv. Asplunden för framdra— gande av Agnegatan .............................................................. » 2,544 »

Summa c:a 3,314kvm.

Staden skulle alltså avstå 922 kvm. mera än staten. Å andra sidan torde den eventualiteten, att Kronan på rättslig väg skulle kunna tillerkännas äganderätten till en del av den mark som ingår i ovan angivna 4,246 kvm., vid en uppgö- relse med Stockholms stad icke kunna förbises.

Enligt den senast av Stockholms stad föreslagna ändringen av stadsplanen Pilgatan bör för denna del av Kungsholmen skulle, såsom ovan nämnts, även Pilgatan ut-"l'leeull'idyas- vidgas på bekostnad av Garnisonssjukhusets tomt. Vi måste på det kraftigaste avråda från fastställande av en dylik utvidgning av Pilgatan, emedan den nu- varande anordningen med de symmetriskt anlagda alléerna på ömse sidor om sjukhusbyggnaden bör bibehållas, vilket icke med säkerhet bleve förhållandet, om den yttre av trädraderna utefter Pilgatan komme på stadens gatumark. Den strängt symmetriska byggnaden bör få bibehålla sin plats i tomtens mittaxel.

Pilgatans utvidgande skulle innebära rättighet för fastighetsägarna på ömse sidor 0111 gatan att uppföra byggnader till 5 våningars höjd samt rättighet för staden till ersättning för den för utvidgningen erforderliga marken enligt lag. Nu kan rättighet till den högre höjden beredas fastighetsägarna på gatans västra sida, om en lagom bred (c:a 5 m.) remsa av Garnisonssjukhusets tomt be- lägges med den stadsplanebestämmelsen, att den icke får bebyggas. Från Kro- nans sida torde en sådan åtgärd knappast vara till framtida olägenhet, men för Stockholms stad är det en ekonomisk fördel att slippa iordningställa och under- hålla en bredare gata. Det ökade värdet å tomterna på gatans västra sida genom rättigheten att uppföra högre byggnader kan väl sägas komma såväl stat som kommun tillgodo skattevägen.

Beträffande framdragandet av Agnegatan från Hantverkaregatan till Norr Mä- Agnegatans larstrand torde först böra erinras om att ägare av tomt invid gatan blir skyl- fmmdm' dig ersätta staden värdet av gatumarken utmed tomten intill gatans mitt, och ga'lde' att sålunda Kronan måste utan ersättning avstå mark till halva gatans bredd. Från statens sida sett är gatans framdragande knappast av något intresse men torde däremot med hänsyn till stadsbilden vara synnerligen önskvärd för att undvika de fula höga brandmurarna på de intill Garnisonssjukhusets område gränsade tomterna i kv. Asplunden och Bergamotträdet, vilka brandmurar, sedda särskilt från den nya strandgatan Norr Mälarstrand, måste komma att te sig synnerligen missprydande.

Vi hava låtit Agnegatans östra byggnadslinje samman-falla med gränsen mellan tomterna 1 och 2 i kv. Asplunden. Detta innebär en icke o 'äsentlig ökning av tomtens nr 1 värde genom nyvunnen fasadrätt. Iallmänhet hava vederbö- rande i Stockholm sökt undvika att ge tomtägare dylika presenter genom atti | liknande fall förlägga gatulinjen något utanför tomtgränsen. Man skulle kunna förmoda, att exempelvis Norr Mälarstrands byggnadslinje vid passerandet av Garnisonssjukhusets tomt förlagts omkring 11 m. utanför tomtens södra gräns

• Sida 108
•  Original

framtida stor—

av dylik anledning. Ty vid Kungholmstorg förändrar Norr Mälarstrand rikt- ning, vadan det icke varit någon svårighet att förlägga byggnadslinjen i Garni— sonssjukhustomtens gränslinje. Härigenom hade man samtidigt minskat utfyll- ningen i Mälaren med 11 111.

Då det torde vara oomtvistligt, att en tomts värde ökas genom att erhålla fa- sadrätt utefter någon av dess gränser, där förut ogenombruten brandmur varit föreskriven, lärer väl denna förhöjning av egendomens värde komma till synes i dess taxeringsvärde och sålunda det allmänna allt framgent kunna taga sin anpart av tomtens värdeökning utan användande av den ovan angivna metoden för bestämmande av nya byggnadslinjer.

Varken Agnegatan eller Pilgatan äro eller bliva trafikleder av större betydelse. ()m därföre Stockholms stad skulle anse lämpligare med en mindre bredd på Agnegatan, torde från statsverkets sida detta icke böra kunna möta motstånd. Vid en bredd å Agnegatan av exempelvis 10 111. skulle samma anordning kunna tillämpas som vid Pilgatan, nämligen att belägga en 6 m. bred remsa av Garnisonssjukhustomten med bestämmelsen om förbud mot bebyggande. Dock bör sådan lösning av frågan endast medgivas under villkor, att Agnegatans västra gränslinje blir den på fig. 8 angivna, samt att staden inlöser även den del av Garnisonssjukhustomten, som kommer öster 0111 Agnegatan.

Det nybildade kvarteret skulle få en nästan rektangulär form med hörnpunk- terna i Q. R. Z. och Y. samt innehålla omkring 26,387 kvm. Kvarteret skulle genom sammanslagning av de olika markbitarna bilda en tomt, vilken bygg- nadssakkunniga föreslå —— sid. 219 att användas till inrymmande av Högsta domstolen, Svea hovrätt, Regeringsrätten och Lagrådet, Lagberedningen m. fl. juridiska verk och kommissioner.

Den nuvarande monumentala anläggningen 'med huvudbyggnaden och därmed sammanhängande _alléer bör bibehållas. Eventuellt ytterligare behövliga bygg- nader böra uppföras på den södra halvan av tomten.

Kvarteren Göken och Päronträdet.

(Svea Ingenjörkårs f. d. område.)

Tomterna nr 5, 6, 7 och 11 i kv. Göken, se plansch 6, å Kungsholmen med adressnummer Jaktvarvsgränden 5 och Hantverkaregatan 37 hava intill hösten 1922 upptagits av Svea ingenjörkårs kasernetablissement.

Tomterna nr 5, 6 och 7 med en sammanlagd areal av 43,016 kvm. bilda en sammanhängande figur, som sträcker sig från Hantverkaregatan till Mälaren och be— gränsasi väster av till kvarteret år 1909 lagd tomtindelad och delvis redan bebyggd kvartersmark, i söder av Mälaren, i öster av Jaktvarvsgränd och inorr av vägen till jaktvarvet och av Stockholms stads mark, varav en del är inhägnad och upplåten till kasernområde. Skilt från detta område ligger invid Jaktvarvsvägen tomten nr 11 med en areal av c:a 2,823 kvm., helt och hållet omgiven av sta— dens mark.

Sammanlagda taxeringsvärdet å dessa tomter med åbyggnader var enligt 1920 års taxering 4,285,000 kronor. _

• Sida 109
•  Original

Rörande statens åtkomst av dessa tomter, av vilka nr 7 redan 1684 kom i statens ägo för att användas till kungligt jaktvarv, medan nr 5, 6 och 11 in- köptes först 1863 för att användas för kasernändamål, hänvisas till Riksarkivets » Utredningar rörande statens mark och tomter i Stockholm» del III.

Enligt den 1880 antagna stadsplanen skulle dessa tomter på så sätt beröras Ify'dgasatta av regleringen, att Hantverkaregatans södra gränslinje skulle flyttas c:a 5 meter stadsplane- åt norr utanför ägogränsen, varigenom fasadrätt skulle förloras, att Jaktvarvs- ””drmgm" gränden och vägen till jaktvarvet skulle igenläggas, varigenom tillträde på denna sida till området skulle stängas och en betydande fasadrätt även här gå för— lorad, samt att utmed tomtens nr 7 västra gränslinje skulle dragas en ny 60 fot 6 decimaltum bred gata, varjämte utanför tomterna skulle utefter Mälaren anläggas en strandgata, Norr Mälarstrand.

Vid fastställande av denna stadsplan förklarade emellertid Kungl. Maj:t, att de gator och gatudel.1r,1ilka enligt planen blivit ifrågasatta att dragas över eller eljest beröra Kronan tillhörig mark, borde för det dåvarande i avbidan på 1e- derbörandes yttrande från stadfästelse undantagas.

Någon förändring i de sålunda oavgjorda förhållandena har sedermera icke sat Eriksga- ägt rum annat än beträffande tomtens nr 7 västra gräns Genom en .1r 1909 fans Jam:/tt- fastställd stadsplan har nämligen S.t Eriksgatan flyttats omkring 32 111..1t7””'7'h1909' väste1, varigenom Kronan gick miste 0111 fasadrätten mot sagda gata utefter hela västra tomtgränsen och värdet å Kronans tomtmark avsevärt reducerades.

I underdånigt utlåtande den 14 juni 1922 rörande ändring av stadsplanen för västra delen av Norr Mälarstrand har Byggnadsstyrelsen påpekat, att från Kro— nans sida ännu icke vidtagits någon åtgärd för att med stöd av 25 å i lagen angående stadsplan och tomtindelning (1 kap. 30 å i fastighetsbildningslagen) påfordra ersättning för den förlust Kronan såsom markägare inom kv. Göken kan anses hava lidit genom nämnda ändring av S:t Eriksgatans läge.

Enligt Riksarkivets utredning torde ägogränserna mellan statens och stadens Ågagtiinscrna inalk icke vara definitivt klarlagda. Även i fråga om strandrätten och utanfö1itke defim'i'f området i Mälaren verkställda utfyllnader synas .iganderättsförhallandena om- fw'f'dc 'tvistade.

Fabriksgränd 111' 2, f. d. Kungl. fatburen.

Fastigheten nr 2 i kv. Päronträdet med adressnummer 2 vid Fabriksgränden Kungl. fut— — se plansch 6 — har en tomtareal av 3, 086 kvm. och ett taxerings1ärdebng'en sfmlt'ln av 300 ,000 kronor. ["-”(' "" ”'

Fastigheten inköptes av Kronan .11' 1866 föl att såsom en lämplig strandtomt användas till tvättinrättning for 1101 et.

Tomten gränsar till Fabriksgränd och en sedan gammalt använd körväg från Pilgatan till Fabriksgränd; en del av denna väg (c:a 300 kvm.) ligger helt och hållet på mark, tillhörande tomten 111' 2, enligt uppgift i kungl. propositionen till Riksdagen 1865—66. I köpekontraktet är intaget ett förbehåll för rätt för angrän— sande tomter till denna körväg, ett förbehåll som bortfaller, för den händelse strandgata framdrages utmed egendomens södra gränslinje åt Mälaren. I öster gränsar tomten mot avsöndrad del av tomten nr 2 och i söder sträckte den sig vid tiden för köpet till Mälaren.

• Sida 110
•  Original

H (mtrerkare- gatan 27, stor- lek, läge m. 111.

Förslag till stadspland kv. Göken och Pä-

runt)-(idet.

År 1898 verkställdes utfyllning framför kv. Päronträdet i och för fram- dragande av Norr Mälarstrand. Därigenom blev Kronans tomt nr 2 avstängd från förbindelsen med sjön. Tomten blev härefter för sitt ändamål mindre lämplig, varför tvättinrättningen flyttades till Slottets omedelbara närhet i kv. Neptunus mindre nr 3 och 4. Staden förser inrättningen kostnadsfritt med vattenledningsvatten.

Efter tvättinrättningens flyttning ställdes fastigheten Fabriksgränden nr 2 genom kungl. brev den 21 augusti 1914 under d. v. Överintendentsämbetets vård. Lä- genheterna äro sedan hösten 1921 dels uthyrda till verkstäder och bostäder, dels upptagna av Statens centrala möbelförråd jämte bostad för förrådsförvaltaren.

Hantverkaregatan nr 27.

Fastigheten nr 3 i kv. Päronträdet — se plansch 6 — är belägen i hörnet av Hantverkare— och Pilgatorna'och har en tomtareal av 1,090 kvm. samt ett taxeringsvärde av 118,000 kronor. Den kom i statens ägo dels 1779 dels 1781 och användes tidigare till kasern men uppläts 1811 åt Garnisonssjukhuset, som disponerade den till 1920, då den ställdes under Byggnadsstyrelsens vård. Fastig- heten uthyres till verkstäder och bostäder. Ett par rum äro ställda till Statens centrala möbelförråds förfogande.

Byggnadssakkunniga hava uppgjort ett stadsplaneförslag, plansch 7, 0111- fattande hela det område, som upptages av kv. Göken och Päronträdet. Från ett av arkitekt Hallman uppgjort och Kungl. Maj:ts prövning år 1911 underställt förslag till stadsplan för detta område har upptagits som ledande grundtanke framdragande av en diagonalgata från skärningen mellan Hantverkaregatan och Pilgatan till S:t Eriksgatan mitt för mynningen av Pontoniergatan.

Jaktvarvsgränden igenlägges och Polhemsgatan fullföljes genom kvarteret ned till Norr Mälarstrand. Fabriksgränden bibehålles men göres bredare. Södra sluttningen av det berg varpå Kungsholms skola är uppförd anordnas som park. Ovannämnda, staten tillhöriga fastighet kv. Päronträdet med adressnummer Hantverkaregatan 27 skulle härigenom åtgå till gatumark. Den nordvästliga delen av kv. Göken, som med ett smalare parti når upp till Hantverkare— gatan, har reserverats för Farmaceutiska institutet. Enligt inom Byggnadssty— relsen gjord utredning skulle nämligen detta institut kunna efter vissa ombygg- nader beredas lämpliga lokaler i två av de på området nu befintliga byggna- derna, nämligen kasernbyggnaden och den vid Hantverkaregatan belägna mat- inrättningen (se kap. V, sid. 308). '

Denna del av kvarteret ägnar sig icke för uppdelande i bostadstomter med slutet byggnadssätt på grund av dess oregelbundna form, som åter bestämmes av den branta bergväggen som begränsar området mot öster.

Invid ovannämnda parkområde befinner sig en äldre bostadsbyggnad i två våningar, som ligger ganska vackert inpassad i terrängen och trådvegetationen. Den torde böra av statsverket bibehållas och användas för bostadsändamål, eventuellt uthyras åt tjänstemän vid Farmaceutiska institutet.

• Sida 111
•  Original

I övrigt äro nuvarande byggnader avsedda att så småningom försvinna och de nya kvarteren eller kvartersdelarna att styckas i tomter, lämpade till försälj- ning för bostadsändamål.

Enligt det av oss uppgjorda stadsplaneförslaget, plansch 7, skulle Kronans mark inom de båda sistnämnda kvarteren uppdelas sålunda:

för statens eget behov ................................. 14.255 kvm. till gator och öppna platser ..................... 12.236 » till tomtmark att försäljas ........................ 23,524 »

50,015 kvm.

Dessutom skulle tillkomma Kronan ersättning dels för förlorad strandrätt, dels för förlorad fasadrätt mot .laktvarvsgrändeu.

Man har ifrågasatt, att även efter Svea ingenjörkårs avflyttning till Järva Förläggning använda dess gamla etablissement för "inkvartering av Norrlands ingenjörkår,!!g? Norrlands intill dess avgjort blivit hur denna trupp slutligen skall kaserneras. Härigenomi?"-q'f"307'ffdr

.. .. . zll Lv. Goken. skulle reglerandet av stadsplanen for sydvasthga delen av Kungsholmen och Norr Mälarstrand samt exploaterandet av statsverkets betydande tomtmark i kv. Göken ytterligare fördröjas.

Denna senare omständighet torde ses i samband med det förhållandet, att ex— ploateringen av statens tomter vid Karlaplan, Fredrikshov och utefter Djurgärds— brunnsviken snart är slutförd och att den stora marktillgången på Ladugårdsgär- det icke kan tillgodogöras, förrän en stadsplan för hela området kunnat fastställas.

Byggnadssakkunniga vilja därför betona önskvärdheten av att statsverkets egendomar i kv. Göken och Päronträdet icke bindas vid någon använd- ning, som kan lägga hinder i vägen för ett ordnat bebyggande av denna trakt så snart som möjligt.

Marieberg och Konradsberg.

.llariebergsområdet, fig. 9, består av tomterna nr 2 och 4 i kv. Mälaren. Marieberg,- Det har en areal av 191,717 kvm. och taxeringsvärderades år 1920 till 2,986,000 storlek, __taxe— kronor. Delen a b c d och a med en areal av 18,124 kvm. är upplåten med dis— l'uquvålff'e, positionsrätt till Konradsbergs hospital, och delen b 6 f g h i R I m (1 c och b magasin!) med en areal av omkring 12,680 kvm. är utarrenderad till Stockholms stad såsom ägare av den intill densamma stötande egendomen Adolfsberg. Åter- stående delen av Marieberg är fördelad mellan Fälttelegrafkåren och Ammuni— tionsfabriken: Fälttelegrafkåren med omkring 20 större och mindre byggnader på ett område av omkring 54,540 kvm. samt Ammunitionsfabriken med ungefär samma antal byggnader, dock av något mindre omfång, på ett område av om- kring 106,373 kvm.

Sammanlagda nyttiga golvytan i de till kasernen hörande byggnaderna uppgår till omkring 8,900 kvm. och i de till Ammunitionsfabriken hörande till omkring 5,430 kvm.

• Sida 112
•  Original

För Fälttelegrafkåren har påbörjats nybyggnader vid Järvafältet, men har ar- betena därmed f. n. upphört. Efter branden i Ammunitionsfabriken år 1920 beviljade 1920 års Riksdag 834,000 kronor för fabrikens iståndsättande, vilket arbete slutförts.

. (7 WSÄÄRÖ. Fia/dnm; 5 I / 7

209280” vi);

"maa/Faa? 757! f..-* ;" .'A B. . opp/4179! ' i ;

107326 pw): ' '

."ll .. |||! all'- ”A R [Lägst—kb ' I. . .

[ . . _.

) ARLKREN ,!'/,

/. 4 m r.. _a ? wo 290. 390 #90 WW-

Fig. 9. Statens fastigheter i kvarteret Mälaren.

Områdets I samband med frågan om förflyttning av de militära institutionerna f'an Planlägqqlde Stockholm har Kungl. Maj:t genom nådiga brev den 18 juni och 8 oktober ('Chfp'sall' 1915 uppdragit åt Arméförvaltningen att uppgöra plan bl. a. för försäljning av

mag. ., . ., .. . Kronans egendomar a Kungsholmen, vrlken plan skulle omfatta saval Mariebergs— området som Svea ingenjörkårs område i kv. Göken. Arméförvaltningen

• Sida 113
•  Original

har därefter hos (1. v. Överintendentsämbetet begärt yttrande över en, med an— ledning av nämnda nådiga bemyndigande, av arkitekt Hallman gjord utredning rörande ifrågavarande planer. Efter hörande av olika myndigheter har Bygg— nadsstyrelsen slutligen i skrivelse till Arméförvaltningen 11/3 1921 avgivit ytt- rande, se bilaga 3, över stadsplaneförslaget. Byggnadsstyrelsen anser sig icke kunna tillstyrka att detta förslag lägges till grund för vidare utarbetning, utan anser styrelsen en omarbetning med hänsyn till nya inverkande trafiktekniska faktorer böra företagas, när tidpunkten härför kan anses föreligga.

Konradsbergs område, fig. 9, består av tomterna 5 och 17 i kv. MälarenKom-adslm-g; med en sammanlagd areal av omkring 204,280 kvm. och taxeringsvärderades d688_8f01'lqlc, år 1920 till 3,224,000 kronor. Området är upplåtet åt Stockholms hospital, som ”333333?" är inrymt uti 11 större och mindre byggnader med en sammanlagd nyttig golv- ”(hum-,,,, yta av omkring 6,630 kvm., varav själva huvudbyggnaden upptager 4,280 kvm. ' och ekonomibyggnaden 860 kvm. Ovriga byggnader upptagas huvudsakligen av bostäder.

Enligt meddelande från chefen för Medicinalstyrelsen skulle det för sinnes- Ifrågasatt ut- sjukvården vara önskvärt att förflytta större delen av patienterna vid Konrads- rymmande- berg till andra hospital och bereda plats i huvudstaden endast för det mindre antal, som behöves för den kliniska undervisningen vid Karolinska institutet.

En rubbning i fråga om nuvarande användningen även av fastigheten Kon- radsberg torde sålunda icke få anses alldeles utesluten, även om tidpunkten härför måste antagas vara tämligen avlägsen.

Mariebergs och Konradsbergs områden bilda ett sammanhängande, Kronan Mariebergs tillhörigt parti av huvudstaden med en sammanlagd areal av omkring 396,0000671 Kom-ads- kvm. eller 80 tunnland, beläget nära gränsen för den tätare bebyggda delen av Zäll-525221); Kungsholmen. ökning.

En antaghar stadsplan för endera av de båda fastigheterna måste ovill- korligeu beröra även den andra. Den naturliga utvecklingen av stadens gatunät lärer väl i första rummet komma att inkräkta på de båda områden, tillhörande Stockholms sjukhem och Allm. barnhuset, som ligga emellan Kronans ifråga- varande fastigheter, Rålambstorg och de västligaste bebyggda kvarteren på Kungsholmen, men därnäst'torde turen komma till Konradsbergsområdet. Vid framdragande av Norr Mälarstrand med dess projekterade snabbspårväg till Bromma beröras emellertid samtidigt alla dessa egendomar.

Det lärer väl icke vara tvivel underkastat, att förr eller senare Kungsholmen Bro mellan måste förenas med Söder medelst en bro. För den som från västligaste delen NOW th SÖ- av Norr Mälarstrand skall färdas till motliggande stadsdel ä Södermalm före- S,,legäsååfl'jn faller det abnormt att behöva taga kroken över det i fjärran blånande näset ' vid Slussen. Lämpligaste läget ur teknisk synpunkt för en bro mellan Kungs— holmen och Söder är över Långholmen—Smedsudden. Det är ju icke heller uteslutet, att en järnvägsförbindelse mellan Norr och Söder kan behöva fram- dragas på samma bro. Det är uppenbart, att förutsättningarna för områdenas planläggning och användning i framtiden är beroende på lösningen av dessa

• Sida 114
•  Original

såsom belägna nära den punkt, där norr—södergående och öster—västergående huvudtrafikleder komma att skära varandra, betraktas såsom synnerligen värde-

i ! trafikproblem. I alla händelser måste Mariebergs- och Konradsbergsområdena, fulla.

, X x (5 . 'mzwumfkvx . . X ' . , »/ 'X_ um ex:/”az” , - -. - M/Ö , r ) A_ Rx Ef / N _/ " . ;, . l— l , ' xx I/ /_"' . ' l i ------ AETt'fAW-WM-tt ' ”Mrzgfmmrwaww i _) >, f&W—fmm—wmmwmwww ; f, menton”?- 190 Jag r— r— _ _rm .:

Fig. 10. Förslag till kliniskt centralsjukhus på Konradsberg-Mariebergsområdeua.

A. Karolinska institutet. B. Kliniker. C. Sjukpaviljonger. D. Administrntionsbyggnad. E. Ekonomibyggnad. F. Bostäder för sjukhuspersonulen. .H. Bostadskvarter.

I likhet med Byggnadsstyrelsen anse byggnadssakkunniga, att frågan om upp- görande av stadsplan för Marieberg och även för Konradsbergsområdet bör anstå, till dess man vunnit större klarhet i fråga om de stora trafikledernas framdra- gande över områdena ifråga.

Byggnadssakkunniga finna icke heller tillrådligt att dessförinnan ingå på frågan om deras försäljning eller framtida användning för statsverkets räkning.

• Sida 115
•  Original

Beträffande denna sistnämnda fråga hava byggnadssakkunniga iett till Bygg- sem/imam. nadsstyrelsen den 4 februari 1922 avgivet yttrande- — se bilaga 4 — ifråga om sarettet Pd lämplig plats för nya byggnader för Serafimerlasarettet och Karolinska institutet R%f'tebergs' _ . .. _ . .. .. . ... . onrads- redogjort f01 en av sakkunniga foretagen undersokmng om mOJllgheten av att be,.gso,m.d_ förlägga dessa institutioner till Marieberg, fig. 10. Denna undersökning gav vid det. handen, att för ändamålet ifråga måste tagas i anspråk säväl Mariebergs- som Konradsbergsområdena, men att för en första utbyggnad endast Mariebergsom— rådet vore behövligt, samt att anläggningen skulle kunna ordnas så, att man vid dess genomförande kunde undgå att ställa sig i vägen för de stora trafik- problemens rationella lösning. Fördelen med de nämnda institutionernas för- läggande till denna plats vore dess närhet under den långa byggnadsperioden till institutionernas nuvarande lokaler. Ehuru sålunda platsen ifråga ur många synpunkter ansågs synnerligen lämplig, måste byggnadssakkunniga dock förorda viss föreslagen del av Ladugårdsgärdet till plats för Serafimerlasarettet, såsom varande den enda omedelbart tillgängliga, för ändamålet lämpliga platsen.

Mariebergs— och Konradsbergsområdena böra alltså tillsvidare betraktas såsom en synnerligen värdefull reserv för statens kommande behov av markutrymme i denna del av huvudstaden.

Kvarteret Bj örnen.

Med hänvisning till den utredning rörande bebyggandet av kv. Björnen, som För Vatten— fmnes i kap. V, sid. 182 och följande, anse vi oss här endast böra anteckna, fallsåttl'jflsm att genom ombyggandet av den västligaste delen av kvarteret (se fig. 55), vilken ”kf_behovhgt tillsvidare icke synes erforderlig för Vattenfallsstyrelsen, kunna utvinnas omkring " wmme' 115 tjänsterum med en sammanlagd nyttig golvyta av 2,870 kvm. samt att ny- byggnadernas kubikmassa skulle kunna beräknas uppgå till omkring 21,200 kbm.

Kvarteren F yrmörsaren, Sporren och Beridarebanan.

Kv. Fyrmörsareu, fig. 12, är beläget mellan Brunkebergstorg och Hamnga- Kv. tan. Idetta kvarter innehar statsverket tomterna nr 6 och 7 (Gymnastiska Fyrmörsm'm centralinstitutet) och tomten nr 3 (Brunkebergs hotell).

Tomten nr 6 innefattar en areal av 2,265 kvm. och tomten nr 7 1,260 kvm. Gymnastiska Den senare tomten är belägen på ofri grund. Enligt fastställd stadsplan skall Centralinsti- Hamngatan utläggas till en bredd av 16 m., varigenom en markremsa av 7 m. ”dets tom" bredd, motsvarande c:a 845 kvm., avgår från tomtarealen. Beridarebansgatan är ävenledes i stadsplanen vidgad, dock med oförändrad gatulinje för ifrågavarande, statsverket tillhörande tomter. Enligt är 1912 fastställd stadsplan kommer SveavZ - gen i sin förlängning att mynna i Hamngatan mitt för Gymnastiska centralinstitutet.

Gymnastiska centralinstitutets nuvarande fastighet blir disponibel för annat stats- ändamål, då institutet efter föreslagen omorganisation kan taga sin projekterade högskolebyggnad i besittning. (Se kap. V, Gymnastiska centralinstitutet, sid. 311.)

• Sida 116
•  Original

Brunkebergs hotell.

Förslag till kvarterets bebyggande, jig. 12.

två st:..." r.f'd'u'm-nt. ww

genom

Fig. 11. Brunkebergs hotell (1922).

Tomten 111 3, som nyligen kommit i statsverkets ägo genom dess övertagande av telegrafv erkets pensionskassor, har en areal av 2 ,623 kvm. Egendomen dispo- neras av Telegrafstyrelsen, som har för avsikt att öka byggnadens höjd med ännu en_,våning för att däi kunna inrymma sin centrala administration.

Genom innehavet av dessa båda stora fastigheter äger statsverket större delen av kv Fyrmörsa1en. ör statsverket bör det givetvis vara ett önskemål att även förvärva den återstående, Stockholms stad tillhöriga tomten nr 8 (1, 610 kvm. .,, taxerad år 1922 till 910, 000 kronor, varigenom statsverket skulle komma i besittning av ett centralt beläget, för ämbetsverk lämpligt helt kvarter, vilket efter Hamngatans utvidgning skulle kunna bebyggas på sätt å fig. 12 sche- matiskt angivits.

Byggnadslängornas bredd är beräknad för mittkorridor med tjänstelokaler på ömse sidor. Korridorsystemet är fört fram genom alla komplexets partier, och på lämpliga ställen äro trapphus angivna. Byggnaderna äro beräknade att upp- föras med bottenvåning, 4 våningar samt vindsvåning. Hela bottenvåningen jämte de övertäckta gårdarna och större delen av källarutrymmena skulle upp- låtas till affärsändamål. Alla över bottenvåningen belägna lokaler förutsättas upplåtna till tjänsterum och vaktmästarebostäder. Under dessa förutsättningar skulle för affärsändamål kunna uthyras omkring 2,950 kvm. golvyta i botten- våningen och de övertäckta gårdarna, och till tjänstelokaler förefinnas omkring

• Sida 117
•  Original

Z: ( P ( kt)" (I) 21 (i 00 LG DÅ c:) 01. Lil OG EETECKIYAE mygg/mp .- . . GAMMAL bygg/m D' Föreg/agan ATT—KVAES'TA Halo 5 o IO ao 30 .;o 50 Go 70 se 90 IOOMP.

Fig. 12. Kvarteret Fyrmörsaren, förslag till dess bebyggande.

• Sida 118
•  Original

Kv. Spar-ren.

Kr. Beridare— banan, dess användning.

8,375 kvm. i de 5 ovanför varande våningarna. Denna senare summa motsva— rar omkring 335 tjänsterum av normal storlek.

För att kunna vid varje tidpunkt kalkylera finansieringen av ett dylikt bygg— nadsföretag skola de härför behövliga konstanterna här sammanställas.

1) Tomten nr 6 (tillhör statsverket) .............................. 2,265 kvm. 2) » » 7 (ofri grund) .......................................... 1,260 » 3) » » 8 (tillhör Stockholms stad) ..................... 1,597 »

Summa 5,122 kvm.

Tomten nr 8 får efter Hamngatans utvidgning en fasadlängd utefter Malm— skillnadsgatan av 46 111. och utefter Hamngatan av 28 m. Dess areal minskas med 190 kvm. genom Hamngatans utvidgande.

Tomterna nr 6 och 7 få utefter Hamngatan och Beridarebansgatan en sam- manlagd fasadlängd av 105 m. Genom vidgningen av Hamngatan minskas tom— ten nr 6 och 7 med omkring 970 kvm.

0

Den a skissen, fig. 12, visade byggnaden har en volym av omkring 83,000 kbm., under förutsättning att Hamngatan sänkes till samma höjd som gatu— nivån vid Klarabergsgatans mynning samt att Malmskillnadsgatan föres på bro över Hamngatan. Bottenvåningen lämnar omkring 2,950 kvm. nyttig golvyta. de fem däröver varande våningarna tillsammans omkring 8,375 kvm.

Byggnadssakkunniga föreslå (se sid. 251), att en eventuell nybyggnad i kv. Fyrmörsareu måtte upplåtas huvudsakligen åt socialförsäkringsverken.

I ku. Sporren innehar Lantbruksakademien tomten nr 8, vilken genom 1863 års Riksdags beslut »tillerkändes akademien med full dispositionsrätt, dock utan rättighet att densamma sig avhända». Genom stadsfullmäktiges beslut 4 maj 1911 skall Beridarebansgatan mellan Klarabergsgatan och Mästersamuels- gatan breddas till 10.10 111., vilken utvidgning skall ske även på kv. Sporrens mark. Tomten nr 8 får alltså sin gatulinje mot Beridarebansgatan indragen omkring 3.70 111. och dess tomtareal minskad från 908 kvm. till 836 kvm., se vidare under rubriken Lantbruksakademien, sid. 297.

Statsverket äger hela kv. Beridarebanan, som omfattar två tomter, nr1 och 2, se fig. 13.

Tomten nr 1 är utefter Sergelgatan bebyggd med några äldre byggnader, vilka upplåtits dels till Generalstabens litografiska anstalt (40 rum) mot en årlig hyra, enligt kontrakt gällande till 1 januari 1924, av 4,500 kronor, 'dels till boställe och ateljé åt Konsthögskolans professor i statybildhuggarekonst (12 rum och ateljé) samt till undervisningslokaler (8 rum) åt nämnda högskola.

Utefter Slöjdgatan och södra sidan av Hötorget upptages tomten nr 1 av Nya elementarskolan. Skolan har icke erhållit disposition över annan del av tom— ten än den byggnaderna stå på. Skolbyggnaderna hava uppförts (6 alnar) 3.1; m. innanför tomtgränsen mot Slöjdgatan, vilken markremsa utlagts till gata.

• Sida 119
•  Original

får?—160155 (__. 01 : &? t'* ' PU o= .. . _ L) q 0 . rd m . i" ?> ' m _a -_ > ' > - *l 2 - 2 m Ås TER SAMUELS GATAN ; i %? NYBYGGNAD. '! ama: EYGG/YADER FÖPIISMCi/YA ATT KVARSTÅ CIn'iW'YIYf [ F | ] Ai '( _! 10 e m 10 'no Ao 50 cc 70

Fig. 13. Kvarteret Beridarebanan, nybyggnad vid Sergelgatan.

• Sida 120
•  Original

KUNGS GÅTAN

CDL-DODGE;

HÖTORGET

' (l

5

Sta tybilrl- / huggare- bostället och %

Sergels ateljé. gömt/64

l . | | | | | | |

x . HV.—LV? Maila

%m—Z/l'i 517.

. »?

i i

MASTEÅMSAMUEBSGÄTA » % Ma, ,% ”»

HVLVD "TH 839

Fig. 14. Kvarteret Beridarebanan. Sergels ateljé

bibehålles.

uppläts emellertid genom kungl. brevet 22/9 1848 denna sistnämnda byggnad dels

Tomten nr 2 är bebyggd med Tek— niska skolans byggnad, som likaledes indragits från gatulinjen såväl vid Slöjdgatan som Mästersamuels- och Sergelgatorna. Indragningen uppgår vid Sergelgatan och Slöjdgatan till 2.5 m. och vid Mästersamuelsgatan till omkring 1.5 m. De sålunda ändra- de gatubredderna äro icke i stads- planen fastställda och äganderätten till den till gata upplåtna tomtmarken lärer icke i laga ordning hava frångått Kronan.

Kv. Beridarebanan sträckte sig ur- sprungligen ända till Oxtorgsgatan. Genom 1829 års Riksdags beslut över- läts hela den norra delen av kvarteret till Stockholms stad för att läggas till Hötorget. Handeln på torget hade näm- ligen så ökats, att lantmännen med sina varor och fordon hade ont om utrymme.

Av de i kv. Beridarebanan befint- liga byggnaderna daterar sig Tek- niska skolans från år 1866, Nya Ele- mentarskolans dels från 1859, dels från 1889. Beträffande de tre äldre bygg- naderna utefter Sergelgatan torde här, enligt Riksarkivets utredning, böra meddelas följande. Den norra och den mellersta av byggnaderna ha från bör- jan tjänat» som bostad och verkstad för den berömde bildhuggaren Sergel och kommo därefter att benämnas statybildhuggarebostället. Söder därom fanns ett gammalt gjuteri. Detta upp- läts på en tid av 30 år räknat från 13/3 1830 åt dåvarande innehavaren av statybildhuggarebostället, professor- Byström. Han rev gjuteriet och upp- förde en ny byggnad, vilken enligt kungl. brev den 22/8 1848 (Byströms dödsår) skulle utan ersättning avläm- nas till Kronan efter utgången av de nämnda 30 åren. Efter Byströms död

• Sida 121
•  Original

at statybildhuggaren, dels åt justitiestatsministern, vilken jämväl disponerade det ursprungliga statybildhuggarebostället i bredvidliggande byggnad. Nuvarande statybildhuggaren, d. v. s. professorn i modellering vid Konsthögskolan, har alltjämt boställe i det Byströmska husets översta våning samt ateljé i den gamla Sergelska verkstaden i bottenvåningen i byggnaden närmast Hötorget. Ibotten- våningen i det Byströmska huset och en del av mittbyggnaden äro för närva- rande inrymda Konsthögskolans etsningsskola och bildhuggareskola. I övrigt upptagas lokalerna i de tre byggnaderna av Generalstabens litografiska anstalt.

Vid övervägande av om och i vilken utsträckning denna betydande Kronans fastighet kan behöva tagas i anspråk för andra statens ändamål och huruvida tomtutrymmet bör bättre tillvaratagas, torde följande omständigheter böra beaktas.

En omorganisering av den tekniska undervisningen torde vara förestående, av- seende att från varandra skilja den rena yrkesundervisningen, för vilken Stock— holms stad skulle anskaffa lokaler, och undervisningen i konsthantverk, vilken skulle inrymmas i av statsverket tillhandahållna lokaler.

Denna senare undervisning skulle, så har man tänkt sig, förläggas till Tek- niska högskolans gamla byggnader, vilka enligt gjorda beräkningar skulle lämpa sig synnerligen väl för detta ändamål (jämför sid. 331).

Vidare torde beaktas, att Tekniska skolans nuvarande byggnad icke lämpar sig till ämbetslokaler på grund av rummens höjd, men att densamma förutom till skola ägnar sig synnerligen väl till museiändamål.

Vad Nya elementarskolan beträffar, är den i avsaknad av egen gymnastik— lokal. Gymnastikövningarna försiggå i Gymnastiska centralinstitutets salar. För- ilyttas detta institut till närheten av Stadion, torde Nya elementarskolan behöva förses med egen gymnastiksal, såvida icke hela skolan följer med institutet till Valhallavägen, såsom även föreslagits.

Vid Nya elementarskolans senaste tillbyggande med flygeln utefter Hötorgets södra sida utbildades fasaden mot detta torg med ett sidoparti vid hörnet av Slöjdgatan och ett parti i torgets mittaxel, tydligen anordnat i avsikt att, då byggnaden en gång framdrages ända till Sergelgatan, bilda byggnadens mittparti.

Fastighetens framtida användning.

Tekn iska skolans lokaler lämp-

liga till m aseu m .

Byggnaderna vid Sergelgatan torde på grund av deras ovan i korthet relate- Sergels ateljé rade historia få anses hava ett visst konsthistoriskt affektionsvärde; åtminstone enkonst-Och måste detta kunna sägas om Sergels ateljé, ivilken alltsedan hans dagar landets främste skulptörer utfört sina konstverk.

Något arkitektoniskt värde torde dessa byggnader knappast kunna sägas äga, allra minst statybildhuggareverkstaden, som till sitt yttre företer ett mycket litet tilltalande utseende i nuvarande skick, såsom torde framgå av fig. 15. .

För den händelse Generalstabens litografiska anstalt skulle avflytta eller upp- sägas, uppstår fråga om användningen" av de därigenom ledigvordna lokalerna och i samband därmed måhända även om dessa byggnaders rivning och upp- förande av ny byggnad bildande fortsättning på Nya elementarskolans byggnad vid Hötorget och indragen från tomtgränsen mot Sergelgatan i linje med Tek— niska skolans byggnad (se fig. 13). Att i sådant fall bevara den historiska statybildhuggareverkstaden är icke möjligt.

kultur- historiskt värdefull byggnad.

• Sida 122
•  Original

Nämnda nybyggnad skulle kunna erbjuda en golvyta av omkring 1,600 kvm., om den uppfördes med tre våningar, och omkring 2,000 kvm., om hörnpartiet vid Hötorget uppfördes i tre våningar såsom motsvarande hörnparti vid Slöjd- gatan och den övriga byggnaden med fyra våningar. I en dylik byggnad

Fig. 15. Sergels ateljé. nuvarande utseende.

torde Nya elementarskolans nuvarande behov av utrymme kunna tillfredsställas (jämför sid. 328); bottenvåningen i flygeln vid Slöjdgatan skulle då möjligen kunna återgå till att bli gymnastiksal. Emellertid torde denna planform för en skolbyggnad, med relativt smala byggnadslängor omkring skolgården, knappast

• Sida 123
•  Original

kunna tillfredsställa det år 1909 av dåvarande Överstyrelsen för rikets allmänna läroverk påpekade behovet av mera tidsenliga lokaler. Även gården anses, såsom skolgård, mindre lämplig, emedan större delen av densamma ligger stän- digt beskuggad av Tekniska skolans höga byggnad.

Fig. 16. Sergels ateljé, förslag till ordnande av dess yttre.

Om Nya elementarskolan skall upprätthållas såsom en ren statsinstitution, Knöl/99710? torde väl ock en helt ny byggnad å annan plats för densamma behöva uppföras. 03%??ng ?" Det är dock föga troligt, att medel härtill kunna tänkas beviljade inom en nära tai—skolan. liggande tid.

• Sida 124
•  Original

Nybyggnad Då man sålunda icke inom beräkuelig tid kan påräkna dessa byggnader för utqfterSergel-annat statens ändamål, lärer väl ock frågan om nybyggnad utefter Sergelgatam flata" bö" böra anstå till dess frågan om skolbyggnadernas användning kan avgöras.

"”sm' Vid eventuell avflyttning av Generalstabens litografiska anstalt skulle dess lo— kaler, sådana de nu äro eller med mindre ändringar kunna bliva, tillsvidare upp— låtas åt Konsthögskolan för inrymmande av dess nu till Ateljébyggnadsbolagets f. d. hus förlagda skola för dekorativ målning. Man skulle på så sätt få samlade- i en byggnad alla de Konsthögskolans avdelningar, som icke kunnat erhålla plats i Akademiens för de fria konsterna hus. Sergels ateljé. Byggnadssakkunniga hava slutligen även undersökt möjligheten av att för fram- böf” fåfdmk tiden bevara den historiskt märkliga statybildhuggareateljén. Säkerligen skulle 3715sz 2252, andra, för dylika gemensamma kulturminnens bevarande känsligare nationer historiskt icke utan starkt tvingande skäl avklippa de traditioner, som leva i denna för- monument. nämliga konstverkstad. Från statsverkets sida finnes icke, såsom ovan visats.

något skäl att vidtaga någon ombyggnad för närvarande. Utdrages Sveavägen på föreslaget sätt till Hamngatan mitt igenom kvarteren mellan Sergelgatan och Malmskillnadsgatan, förefinnes ej heller något tvingande skäl till Sergelgatans utvidgning. Elementarskolans hötorgsfasad torde kunna ändras så, att den utan tillbyggnad mot Sergelgatan bildar ett avslutat helt. Genom det nya konserthusets utflyttande på en del av Hötorget förskjutes även torgets mittaxel åt Slöjdgatan till.

Förutsättningen för ett bibehållande av ateljén anse byggnadssakkunniga emel— lertid vara, att åt dess yttre, fig. 15, ges en mera vårdad arkitektonisk hållning, vilket utan större kostnader låter sig göra. Man ville i behandlingen av bygg— nadens yttre gärna se en hyllning åt Sergels minne. Vi hava i fig. 16 sökt visa i vad riktning en sådan förädling av byggnaden skulle kunna tänkas gå.

Den del av byggnadslängan utefter Sergelgatan, som innehåller ateljén, skulle kunna utbildas till ett självständigt, om också icke fristående byggnadsparti, vil- ket vid eventuella ombyggnader eller förändringar av angränsande byggnader måste respekteras. Man förbinder gärna tanken på bevarandet av den gamla Sergelska bildhuggareverkstaden med en önskan om saluhallens avlägsnande eller dess ersättande med en i sitt inre och yttre smakfullare. Framför allt vore önskvärt, att saluhallen ordnades så, att icke området framför Kronans hus vid Hötorget hade karaktär av bakgård, såsom nu är fallet.

Kvarteret Grönlandet södra.

Ändamålet Detta kvarter, tig. 17, inköptes för statsverkets räkning av Vetenskaps-

med dess akademien för 250,000 kronor, vilka för ändamålet beviljats av 1874 års Riks—

inköp. dag. Man avsåg med detta köp att där kunna avhjälpa behovet av utvidgade lokaler för Naturhistoriska riksmuseets samlingar.

Genom nådigt brev den 28 augusti 1874 bemyndigades Vetenskapsakademien bland annat att övertaga förvaltningen av egendomen. Härvid bestämdes, att av de hyresmedel, som komme att inflyta innan hela kvarteret behövde tagasi anspråk för museets räkning, skulle, sedan tillfälliga och årliga utgifter för egen-

• Sida 125
•  Original

domens förvaltning och underhåll blivit bestridda, återstoden reserveras och år från år sammanläggas för att framdeles för det med egendomen avsedda ända- mål användas i den ordning Kungl. Maj:t kunde komma att föreskriva.

De uppsamlade hyresmedlen, som redan vid 1902 års slut uppgingo till 278,888: 76 kronor, hava liksom de genom försäljning av en del av kvarteret influtna med- len ingått bland de anslag, som beviljats till beredande av nya lokaler åt Natur- historiska riksmuseet vid Frescati.

VALLI NGATAN

!7228

HOLLÄNDAREGATAN

ADOLF TREDRIKS KYRKOGATA

io. ao so no se ro 80 90. mb./Ta? J | | 1 1 1 | 1 4

| | 1 1 1 | 1 1

Fig. 17. Kvarteret Grönlandet södra.

Den tanke, som låg till grund för statsverkets inköp av kv. Grönlandet södra, innebar ett, arkitektoniskt sett, mycket värdefullt moment, nämligen möjlig- heten att anordna Adolf Fredriks plan till en ur stadsplanesynpunkt väl ord- nad förplats till Adolf Fredriks kyrka, med tvenne likvärdiga, monumentalt och enhetligt utformade byggnadskroppar på ömse sidor om huvudaxeln. Såsom saken sedermera fått utveckla sig genom försäljning av större delen av kvarteret och museets förflyttning till annan plats, utgör den ett bland de många exemplen på hur såväl staten som staden för stundens krav förslösar sina estetiska till- gångar, vilka, rätt skötta, skulle erhållit ett ökat och bestående värde.

• Sida 126
•  Original

Förslag till de två osdlda tomternas utnyttjande, fig. 17.

Tomten nr 1 inköptes av

Brukssociete- ten 1867.

De två återstående, ännu osålda, östligaste tomterna nr 8 och 9 äro tillsvidare upptagna av Etnografiska museets samlingar, vilka hopträngts så långt utrym- met medgivit i de på tomterna kvarstående gamla byggnaderna.

De båda tomternas sammanlagda areal uppgår till 1,462 kvm. Byggnadssak- kunniga hava å fig. 17 visat ett schema för deras utnyttjande till ämbetslokaler under förutsättning av deras sammanslagning till en tomt. I en byggnad av samma höjd som övriga byggnader i kvarteret skulle kunna erhållas omkring 110 tjänsterum. Byggnadens kubikmassa kan beräknas till omkring 22,000 kbm.

Huruvida dessa väl belägna tomter böra säljas eller reserveras för något sta- tens ändamål, är en fråga, som icke behöver avgöras, förrän en ny byggnad för Etnografiska museet står färdig att tagas i bruk, då måhända utrymmesbehov uppstått, som för närvarande icke kunna förutses.

Kvarteret Vega (f. d. Paris). (Tekniska högskolan, Drottninggatan.)

Kv. Vega består av två tomter, nr 1 och nr 2. Tomten nr 1, betecknad c, f, e, b och c på fig. 18, har en areal av 2,785 kvm. Den inköptes år 1867 av Brukssocieteten för en summa av 16,000 rdr och över- lämnades med full äganderätt till Kungl. Maj:t och Kronan med förbehåll, »att endast byggnader för bergsundervisningen och dess befrämjande må på tomten uppföras, dock med rätt för Brukssocieteten att på dess bekostnad låta ä tom— tens västra del uppföra den eller de byggnader, som societeten möjligen kan finna lämpligt att besluta för ombesörjande av bergsskoleelevernas praktiska undervis- ning eller för andra föremål, som kunna avse järnhanteringens utveckling».

Genom detta kraftiga ingripande i den segslitna frågan om Bergsskolans för— flyttande till Stockholm eller kvarstannande i Falun avgjordes denna fråga vid 1867 års Riksdag enligt det första alternativet.

Sedan Bergsskolan jämte vissa andra delar av Tekniska högskolan år 1917 överflyttat till nybyggnaderna vid Valhallavägen, hava från statsverkets sida åt- gärder vidtagits för att erhålla fri dispositionsrätt över tomten i fråga. Bruks- societeten har förklarat sig villig att tillmötesgå denna önskan under villkor dock, »att statsverket avsätter en fond å 200,000 kronor, vars avkastning borde enligt närmare bestämmelser, som kunde fastställas av Tekniska högskolans styrelse med godkännande av Järnkontorets styrelse, användas för främjande, huvudsak- ligen vid Bergsskolan i Stockholm, av tekniskt-vetenskaplig forskning inom de vid nämnda bergsskola företrädda vetenskapsgrenar».

I 1923 års statsverksproposition föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen att anvisa 200,000 kronor för detta ändamål.1 Detta förslag ingår såsom ett momenti vissa andra anslagsäskanden för iordningställandet av Tekniska högskolans gamla kemibyggnad åt Farmaceutiska institutet, åt vilket redan 1922 års Riksdag an- visat provisorisk lokal i denna byggnad. Då denna byggnad är belägen delvis

1 Anslaget har av 1923 års Riksdag beviljats.

• Sida 127
•  Original

på tomten nr 1, måste uppgörelse med Brukssocieteten angående den fria dispo- sitionsrätten över tomten och dess användning föregå Farmaceutiska institutets begagnande av byggnaden.

_! L | TEKNOLOGGATAN

7åöarferetil &

NVivasnquv a

KUNGSTENSGATAN

(

Ö A. , .

_J aeooeo ©©e3©©©©cå>©_ ' b. DROTTNINGGATAN

| — | __? me......s '? 2.0 >P "P 5? 6.0 ?r 5.0 9.0 som :

Fig. 18. Kvarteret Vega (f.d. Paris).

Tomten nr 2, på fig. 18 betecknad med d, c, h, a och d, med en areal av 9,520 Tomten nr 2. kvm. inköptes av statsverket år 1859 för en summa av 50,000 rdr för att dit förlägga en ny byggnad för dåvarande Teknologiska institutet.

Inom kv. Vega finnas tre byggnader: Tekniska högskolans gamla huvud- Befintliga byggnad A, uppförd på tomten nr 2 under åren 1860—1863, Bergsskolans f. d. byggnade" byggnad B, uppförd å tomten nr 1 under åren 1867—1869, samt Tekniska hög- skolans f. d. kemibyggnad C uppförd delvis på tomten nr 1 och delvis på tom- ten nr 2 under åren 1896—1898.

• Sida 128
•  Original

År 1917 överflyttades till de nya byggnaderna vid Valhallavägen samtliga fack- skolornas två sista årskurser utom fackskolan för kemi, som först 1921 dit över- flyttats, sedan särskild byggnad härför iordningställts.

Den gamla huvudbyggnaden A upptages numera av högskolans två första års- kurser, dess kansli och dess bibliotek. Bergsskolebyggnaden B är av statsverket kostnadsfritt 'och intill dess lokalerna kunna bliva behövliga för något statens ändamål upplåten åt Metallografiska institutet, en från Stockholms högskola emanerande och av enskilda medel bildad och underhållen institution; översta våningen har varit upplåten åt ett par kommittéer. Den gamla kemibyggnaden C står sedan 1921 tom, men inredes för mottagande av Farmaceutiska institutet hösten 1923.

Byggnaden I byggnadskomplexet vid Valhallavägen är plats beredd för byggnader, avsedda nas framtida att mottaga de delar av Tekniska högskolan, som ännu äro kvar vid Drott— a'Wf'indmn—(l- ninggatan. Så snart dylika byggnader uppförts, skulle, så har man tänkt sig, Tek-

niska högskolans förra byggnader upplåtas till en nybildad konsthantverksskola.

På grund av de stora våningshöjderna ägna sig dessa byggnader icke till äm- betslokaler men däremot synnerligen väl till en konsthantverksskola, för vilken erfordras såväl rit- och föreläsningssalar som laboratorier och verkstäder.

En från kompetent håll gjord utredning rörande utrymmesbehovet för en dy- lik anstalt tyder på, att densamma skulle behöva icke blott den gamla huvud- byggnaden och kemibyggnaden utan även bergsskolebyggnaden och isinom tid måhända även de å fig. 18 angivna tillbyggnaderna.

Storleken av den »nyttiga golvytan» i de å denna figur visade byggnaderna, under förutsättning att de uppföras till samma höjd som nuvarande byggnader, framgår av följande tablå.

I gamla huvudbyggnaden A förefinnas .......................................... c:a 3,400 kvm. » » kemibyggnaden C » .......................................... » 1,800 >> » >> bergsskolebyggnaden B » ......................................... » 500 » » nybyggnaden D erhållas ............................................................... » 2,100 » » » E » .............................................................. » 1,500 » » » F » ............................................................... 450 »

Summa 9,750 kvm.

För att underlätta ett approximativt kostnadsöverslag beträffande nybyggna- derna meddelas även dessas. kubikmassor:

Nybyggnaden D har en volym av ............................................. c:a 21,000 kbm. » E » >> » >> ............................................. » 12,500 » » F » >> >> » ............................................. » 4,800 »

Byggnadssakkunniga föreslå, att kv. Vega reserveras för en blivande konst- hantverksskola.

. M...... _.m.._.____-__——......

• Sida 129
•  Original

Kungsträdgården.

Fig. 19. Flygbild av Kungsträdgården och trakten däromkring.

Såsom tidigare, sid. 19, påpekats är Kungsträdgården i stadsplanen upptagen Tomtens stor- som tomtmark, ehuru den till största delen är upplåten till allmänt begagnande. lek OCh läge-

Själva Kungsträdgården har en areal av omkring 29,360 kvm. och den med Kungsträdgården sammanhängande och tomten tillhörande Lantmäteribacken omkring 384 kvm. eller tillsammans omkring 29,744 kvm. Tomten betecknas såsom nr 4 i kv. Kungl. Trädgården, vilket begränsas i norr och söder av Hamn- och Arsenalsgatorna, i öster och väster av Kungsträdgårds- och Västra Trädgårdsgatorna.

Från det ursprungliga området avsöndrades och försåldes 1763 de nuvarande tomterna nr 2, 3, 5 och 6 ikv. Kungl. Trädgården. Dessa tomter tillhöra respektive Fastighetsaktiebolaget Trädgården (Blanchs teater), Civilstatens pen- siopsinrättning, de Geerska fideikommisset och Föreningen Nya sällskapet.

Ar 1865 uppläts en tomtdel med en areal av 550 kvm. av Kungl. Trädgår- dens nordvästra hörn i vinkeln mellan Hamngatan och Västra Trädgårdsgatan åt dåvarande Ateljébyggnadsbolaget på vissa villkor. Det av bolaget där upp- förda huset inlöstes av statsverket år 1918 för en summa av 100,856: 98 kronor. Se vidare angående utnyttjande av denna tomtdel kap. V, sid. 188.

Från kvarteret sålda och upplåtna

tomter.

• Sida 130
•  Original

Kanslih us i Kungstrr'id- gd rden .

En monu— mental bygg- nad i Kungs- trädgårdens fond önsk—

värd.

Ända till år 1851 stod i norra delen av Kungsträdgården en under Karl XII:s tid uppförd byggnad, som ursprungligen var orangeri men därefter använts som offentlig balsalong 1796—1802, Arsenal 1802—23, brunnssalong 1823—51. Då man sökte efter plats för Nationalmuseum, var norra delen av Kungsträdgården även starkt ifrågasatt och sammalunda då frågan om Operabyggnadens lämp- ligaste placering var före. Senast har ifrågasatts att där uppföra ett nytt kan- slihus.

Enligt nådig befallning avlämnade Överintendentsämbetet den 18 oktober 1899 till Kungl. Maj:t ett av dåvarande e. o. arkitekten hos ämbetet, C. Möller, utar- betat förslag till ett kanslihus i Kungsträdgården. Efter ytterligare utredningar med förslag till kanslihusets förläggande dels på dess nuvarande plats dels på Riddarholmen, framlade Kungl. Maj:t för 1905 års Riksdag, proposition nr 96, ett av arkitekten Ludv. Peterson uppgjort förslag till en sammanhängande svit av äm- betsbyggnader utefter Kungsträdgårdens norra gräns mot Hamngatan samt ut- efter dess västra gräns mot Västra Trädgårdsgatan ända från Hamngatan till Jakobs kyrkogård. I dessa längor skulle inrymmas Kungl. Maj:ts kansli, bostad för statsministern, Marinförvaltningen, Lantmäterikontoret 111. m. Riksdagen ansåg visserligen icke kanslihusets förläggande till Kungsträdgården olämpligt, men kunde av åtskilliga andra skäl icke biträda Kungl. Maj:ts förslag. (Jämför kap. V, sid. 230.)

Arkitekten Möllers förslag hade upptagit nästan 1/4 av Kungsträdgården, ar- kitekten Petersons endast omkring 1/10, emedan han förlagt de flesta lokalerna i byggnadslängan utefter trädgårdens västra sida, mellan denna och Västra Trädgårdsgatan.

Statsmakterna hava sålunda allvarsamt ifrågasatt ett bebyggande av norra delen av Kungsträdgården. Givetvis uppväcker varje sådant förslag mycket litet sympati bland huvudstadens innevånare, vilka blivit vana att betrakta denna Kronans tomt såsom en öppen plats.

Ur stadsplanesynpunkt är det dock en sak som är viktigare för Stockholm såsom landets huvudstad och storstad än att bevara varje kvadratmeter av den nuvarande Kungsträdgården obebyggd, och det är att få en monumen— tal fondbyggnad för torget, en byggnad som dominerar torget, och till vilken torget är den naturliga förplatsen. Behovet av en dylik avslutning på Kungs- trädgården framträder synnerligen påtagligt å flygbilden, lig. 19. Detta mål skulle väl kunna nås även med en monumental byggnad på norra sidan av Hamngatan i kv. Hästen. Härvid inställa sig dock vissa svårigheter dels genom grannskapet av Nordiska kompaniets höga byggnadsmassor, dels genom de betydande kostnaderna för förvärvandet av de för ändamålet erforderliga tomterna.

Byggnadssakkunniga anse visserligen, att det nya kanslihuset bör förläggas å annan plats, men hava med det anförda velat framhålla vikten utav att åt- minstone norra delen av Kungsträdgården tillsvidare bibehålles som tomtmark, och att några väsentliga eller dyrbarare förändringar av anläggningarna i Kungsträdgården icke borde verkställas förrän i samband med uppförande av en monumentalbyggnad i dess fond.

• Sida 131
•  Original

Bellevue.

Denna egendom med en areal av 115,128 kvm. är ställd under Haga kungs- Tomtens stor- gärds förvaltning och är intagen i Stockholms stads planlagda område såsom lek och karak- stadsfastighet och betecknad med tomtnummer 24 efter 1810 års num'mer— ordning i kv. Kråkhvilan.

Genom kontrakt av den 5 mars 1889 har egendomen utarrenderats till Stock- holms stad för en tid av 50 år, räknat från den 1 april 1889, för ett årligt arrende av 3000 kronor. Enligt detta kontrakt förbinder sig Stockholms stad att vidmakthålla egendomen som offentlig park i samma utsträckning som vid emot- tagandet samt att icke utan ståthållareämbetets på Haga medgivande vidtaga för— ändringar eller uppföra andra än för egendomens förvaltning behövliga byggnader.

Egendomen genomskäres av Värtajärnvägen. För dess utvidgning till dubbel- spårig torde ytterligare utrymme behövas.

tär.

Dess synnerligen vackra trädbestånd i förening med den kuperade terrängen Området bör samverka till att göra Bellevue till en av de vackrare delarna av parkbältet kring Brunnsviken. På den del av området, som ligger emellan Brunnsviken och järnvägsskärningen, torde enligt vårt förmenande någon byggnadsplats icke böra upplåtas, då Brunnsvikens karaktär av parksjö måste vidmakthållas. På den högsta bergplatån närmast Roslagsgatan står ännu kvar den gamla huvud- byggnaden samt ett annat bostadshus av senare dato. Denna bergplatå skulle möjligen kunna tänkas ytterligare bebyggd med någon institutionsbyggnad, som dock icke finge uppföras till större höjd än två våningar och förläggas så, att den icke verkade störande från stränderna kring Norra Brunnsviken.

Kvarteret Riddaren nr 6.

(Högre lärarinneseminariet.)

bibehållas som park.

Fastigheten kv. Riddaren nr 6, fig. 20, har en areal av 3,216 kvm. och är 'l'onitens stor— ar 1922 taxeringsvärderad till 600,000 kronor.

lek och taxe-

Av den betydande arealen är knappt 1/4 bebyggd (c:a 707 kvm.) med en "'ingsvärde' byggnad för Statens högre lärarinneseminarium och normalskola för flickor.

Under det anstalten utvecklats har byggnaden förblivit i det skick den 1871 Nuvarande färdigställdes. Seminariets behov av ökat utrymme har tvingat till förhyrningar

byggnad

på två olika ställen i dess omedelbara närhet av lägenheter med sammanlagt ”filmen!—Q' nästan lika stort antal rum som i seminariebyggnaden (jämför sid. 314).

Tomten har på grund av otillräcklig areal och olämplig form redan av 1900 års Riksdag ansetts oanvändbar för uppförandet av en fullt tillfredsställande byggnad för skolan.

Vikarierande rektor vid seminariet har emellertid i en till Byggnadsstyrelsen ställd skrivelse den 21 april 1921 återupptagit frågan om utökning av seminariets lokaler på den egna tomten, då utsikterna att under dåvarande statsfinansiella för- hållanden erhålla anslag till nybyggnad ä annan tomt syntes vara ganska små.

Med anledning därav hava byggnadssakkunniga, till vilka ärendet remitterats av Byggnadssak- Byggnadsstyrelsen, undersökt möjligheterna för ett bättre utnyttjande av den ifråga- kunnigas förslag.

• Sida 132
•  Original

varande tomten för statsverkets räkning, varvid hänsyn tagits både till dess fort- satta användning för seminariet och dess eventuella användning för ett ämbetsverk.

Under det att på större delen av tomten grundförhållandena äro goda, torde de på den innersta tredjedelen vara av natur att väsentligt fördyra dess bebyggande. Det ligger då närmast till hands att låta detta parti av tomten förbli obebyggt och. om tomten skall fortfarande användas för seminariet, bli lekplan eller plantering.

& Z 2 , .' , fc : %arlferezl CC) . 4 i E : i 7235 ' I' i G & ___—___ . ' — ' : . N T-———-—-—-w.--- ..... .. : ' . i j ' _ x 0 x . . !_.__....______l._.____._-_.x på | | : DD x . ' * t ! ! ä i . ;; ! ! _ Ev_ i x i | | i . xx xxx xt. xx xxxx xxxxxi 'tx xx xx xXx xx xxxxxxxxxxxxx &» RI D D AR E. —- G A TA N

20 50.

MET.10

I....qul

. 1115. 510, 610. 79, 89. Op. BQMET % ?

Fig. 20. Kvarteret Riddaren nr 6. Högre lärarinneseminariet.

10 |

Den nuvarande seminariebyggnaden är belägen vid Riddargatans högsta punkt. To'mten sänker sig i terrasser ned mot den nämnda innersta tredjedelen, som ligger omkring 6 in. under seminariebyggnadens bottenvånings golv och i jämnhöjd med den privatgata, som från Nybrogatan leder fram till denna del av tomten.

Bästa sättet att utnyttja den övriga delen av tomten synes oss vara, att på sätt visas i figur 20 på området a, b, c, d återupprepa samma byggnadstyp med central ljusgård som nuvarande byggnad, dock något bredare än denna och sålunda bättre belyst i det inre. Vi hänvisa för närmare detaljer rörande detta förslag till fig. 101, sid. 318.

Tomten måste ju betraktas såsom centralt belägen. Att döma av anord— ningarna framför de nyuppförda byggnaderna i grannskapet torde meningen vara att sänka backen c:a 1.2 m., vilket kommer att göra tomten mera tillgäng- lig från Birger Jarlsgatan.

• Sida 133
•  Original

Då byggnadssakkunniga för närvarande icke kunna anvisa någon lämplig staten tillhörig tomt för en helt ny byggnad för Högre lårarinneseminariet och därmed förenade statens normalskola för flickor inom stadens planlagda område, och då upplåtande av plats på Norra Djurgården icke bör ske förrän stadsplan för området fastställts, anse vi oss böra förorda, att tomten ytterligare bebygges för semi- nariets och normalskolans behov enligt ovan angivet uppslag. Nybyggnadens volym beräknas uppgå till omkring 13,700 kbm. och den nyttiga golvytan till 1,025 kvm.

När en gång seminariet beredes möjlighet att flytta till annan plats, kunna byggnaderna lätt apteras till lokal för något eller några ämbetsverk. Man kan beräkna att för sådant ändamål erhålla omkring 75 tjänsterum.

Artillerigården.

Artillerigården, fig. 21, upptager tomten nr 10 i kv. Järnlodet, med en Tomtens stor- areal av 16,184.3 kvm. Ifrågasatta utvidgningar av Sibylle- och Artillerigatorna lek m- m- enligt linjerna 0—3: och y-: skulle förminska denna areal med omkring 1,460 kvm.

Tomten är bebyggd med en huvudbyggnad och tvenne flygelbyggnader: den ena utefter Sibylle- och Riddargatorna, den andra utefter Artilleri- och Riddar- gatorna. Mer än 2/3 av tomten är obebyggd och samlad i en för militära öv- ningar tydligen avsedd stor gård.

Av huvudbyggnadens, det ursprungliga Tyghusets utrymme (sammanlagda Byggnaden golvytan omkring 6,000 kvm.), användes för närvarande omkring hälften till nuqarargde Artillerimuseum och endast omkring 1,200 kvm. för tygstationens räkning. "Mumma- I byggnaden inrymmas dessutom Artilleri- och ingenjörhögskolan (956 kvm.), Arméförvaltningens artilleridepartements konstruktions-, kontroll- och statis- tiska avdelningar (420 kvm.) samt landstormsförråd (435 kvm.). Flygeln ut- efter Artillerigatan upptages huvudsakligen av verkstäder; den har få mellan- väggar, inga korridorer och en golvyta av 2,600 kvm. Flygeln utefter Sibylle- gatan upptages till betydande del av bostäder. I denna senare flygel med en nyttig golvyta av omkring 2,000 kvm. inrymmes dock även Artilleristaben (8 rum med en sammanlagd golvyta av 380 kvm.) samt Artilleri- och ingenjör- högskolans kemiska laboratorium (325 kvm.). Omkring 64 rum med en sam- manlagd nyttig golvyta av 1,320 användas till bostadslägenheter.

Huvudbyggnaden ligger på ett plan omkring 3 m. högre än Riddargatan, och gården sluttar jämnt ned mot denna gata. Den högre, närmast huvud- byggnaden belägna delen av flyglarna visar sig både i det yttre och inre såsom särskilda, måhända äldre delar. Deras yttre arkitektur överensstämmer helt med huvudbyggnadens, och bottenvåningens golv jämte övriga bjälklag ligga på helt andra höjder än i övriga delar av flyglarna.

Enligt Kungl. Maj:ts nådiga proposition nr 230 beviljade 1914 års Riksdag .If'jfiqafatt medel till vissa militära byggnader, varvid bestämdes, att härför erforderliga033722le” medel skulle förskottsvis utgå av värnskattemedel men sedermera ersättas av m, Artilleri—

lantförsvarets fond för byggnader m. in. eller annan fond, dit köpeskillingarna gården.

• Sida 134
•  Original

IGA'TAN

ÖYLLEGATAN LLER

t!) 1 ART!

n to 5. i 20 :o 1.0 50. 60. 70. 50 90. 100. no. en. Isa. inom. hmm..? ? l 4 | 1 | | I

Fig. 21. Kvarteret Järnlodet nr 10, planer av nuvarande byggnaders bottenvåningar: a b c d och e f g h områden föreslagna till försäljning; v-a: och y-z ifrågasatta nya gatulinjer. Nedre figuren visar en sektion i anläggningens mittaxel.

• Sida 135
•  Original

) . .

Fig. 22. Tyghuset å Artillerigården. Över mittpartiet höjer sig Östermalmskyrkans kupol.

för då till lantförsvaret anslagna fastigheter, vilka med Riksdagens samtycke försäljas, kunde komma att inflyta. Den kungl. propositionen stödde sig på ett anförande till statsrådsprotokollet för den 10 juli 1914, vari chefen för Lant- försvarsdepartementet såsom tillgångar, vilka inom den närmaste tiden kunde förvandlas i pengar för byggnadskostnadernas definitiva bestridande, upptager bland annat i första rummet två områden, a b c d samt e f g h å fig. 21, som ansågos lämpligen kunna avskiljas från Artillerigården. Man förutsatte sålunda redan då, att verkstäderna och övriga i flyglarna inrymda institutioner och bo- städer skulle inom kort förflyttas till annan mindre värdefull plats.

Lyckligtvis har försäljningen av de båda områdena å Artillerigården icke ännu kunnat äga rum. Byggnadssakkunniga vilja bestämt avråda från försälj- ning av andra delar av Artillerigården än de som erfordras för eventuella gatu- vidgningar. Denna centralt belägna fastighet torde nämligen behövas för andra statens ändamål.

Vad huvudbyggnaden angår lämpar den sig synnerligen väl för museiändamål. Genom Artilleri- och ingenjörhögskolans förflyttning till den under uppförande varande nya byggnaden i kv. Kandidaten (se sid. 207) kan Artillerimuseet erhålla behövligt vidgat utrymme. Frågan om de militära museernas lokalise- ring är ännu icke utredd. I en av Artillerimuseets nuvarande chef, major Os- wald Kuylenstierna, 1912 publicerad uppsats om »Utvecklingslinjer för vårt armémuseum», finnes intagen planen till ett av arkitekt T. Grut uppgjort, vackert

Huvudbygg- naden bör bi- behållas som museilokal.

• Sida 136
•  Original

Nu varande anlägg- ningens mo- numentalitet bör bevaras.

förslag att anordna hela översta våningen till en sammanhängande hall för be- varande och utställande av trofésamlingen. Genom förflyttning av de nu i huvud- byggnaden förlagda avdelningarna av Arméförvaltningen, tyghus— och landstorms— förråden kan vinnas ytterligare omkring 3,000 kvm. för museiändamål använd— bart utrymme.

Flygelbyggnaderna åter kunna icke utan avsevärda kostnader användas för annat än nuvarande ändamål, om icke möjligen såsom förrådslokaler eller för museala ändamål. För att kunna använda dem till ämbetslokaler måste man anordna genomgående korridorer och vidtaga betydande förändringar i rums- indelningen. En mängd mellanväggar måste uppsättas och andra borttagas, värmeledning införas och hela det inre undergå en fullständig reparation. På så sätt skulle emellertid i dessa byggnader kunna åstadkommas omkring 150 till ämbetslokaler användbara, större och mindre rum. Detta antal skulle kunna ökas med ytterligare omkring 64 till 214 rum, om flyglarna påbyggdes med en vaning.

I betraktande av att den ifrågasatta och delvis redan genomförda utvidgningen av Sibylle- och Artillerigatorna förr eller senare torde behöva utsträckas förbi Artillerigården och medföra flyglarnas rivning, kan man ställa sig tveksam om lämpligheten av att lägga ned avsevärda kostnader på dessa flygelbyggnader; så mycket mer som sålunda vunna utrymmen bliva såsom ämbetslokaler be- häftade med en del oundvikliga olägenheter på grund av byggnadernas långsträckta form och ringa bredd. Ifrågasättes permanent förläggning av ämbetsverk till Artillerigården, torde därför böra undersökas, huruvida icke nybyggnad vore att föredraga. Vid en sådan undersökning bör å ena sidan tillses, att tomtutrymmet i största möjliga utsträckning tillgodogöres, men att å andra sidan storvulen- heten i den nuvarande anläggningen icke förstöres.

Den monumentala huvudbyggnaden å Artillerigården med den över dess mitt- parti sig höjande kupolen å Östermalmskyrkan var en gång, då den bildade fond för en ända till Nybroviken nående öppen plats, en av huvudstadens mest storstadsmässigt anlagda stadsbilder. Genom att låta statsverket uppföra hov- stallet (färdigt 1893) på denna plats berövade sig Stockholm fördelarna av den effektfulla, arkitektoniskt väl beräknade kombin-ationen mellan de båda bygg- naderna. Det hela blev undanstucket vid en smal, föga trafikerad gata. Hela gamla Tyghusets fasad är för övrigt dold av ett par rader tätt framför den- samma planterade träd. Det hela är ett intressant, ehuru för landets arkitekter nedslående exempel på vår okänslighet för arkitektoniska värden. Emellertid bör vad som återstår väl bevaras och om möjligt göras mera effektivt. Det bör skapas en ny ram till tavlan, avpassad efter det mindre avstånd varpå den nu kan ses.

De båda flygelpartierna vid Riddargatan stanna för närvarande på ett avstånd från varandra av 45 111. Detta var riktigt, då tomten bildade ena kortsidan på en långsträckt öppen plats. Nu bör detta mått minskas högst väsentligt och effekten ökas genom att bilda ett sammanhängande ramverk, d. v. 5. man bör se museibyggnaden och kyrkkupolen genom en med valv eller platt tak övertäckt bred och hög entré till Artillerigården, endera i form av en öppen

• Sida 137
•  Original

portik mellan två fl 'gelb rggnader eller så- . . som en monumentålt orådnad genomfarti www—å M E...... en sammanhängande byggnad utefter Rid- . _ dargatan.

Fig. 23 visar en plan för bebyggande av Artillerigården under den förutsättningen, att sidogatorna skola utvidgas enligt linjerna v-a: och y-z å fig. 21. Gården tänkes ned— schaktad till Riddargatans plan; framför fondbyggnaden sänkes marken till gårds- planet i terassavsatser med trappsteg i an- läggningens mittaxel. "Utefter Riddargatan bildar byggnadskomplexet en samman- hängande länga med en hög genomfart i mitten. Byggnaderna tänkas uppförda en våning högre än de nuvarande, d. v. 5. med tre våningar och vindsvåning. Göras bygg- naderna högre, är fara värt att man går miste om den imponerande effekten av den

»”

GÅTAN

_ mål—R_T—i—l—L—L—E—R—i— _ _ __ ”_D"—

m . m ovan påpekade monumentala arkitektoniska R I 5 D A R [ G A T A N . . " Mmmm anordningen.Tyghuset—Ostermalmskyrkan, nisi 110 aln (saab | | | "t'”- pl ! | alone-|,

på samma sätt som Slottets skenbara stor- lek försvann vid Riksdagshusets uppförande. Fig_ 23. Artillerigården. Förslag till nybygg- Vid kortsidorna å den i övrigt orörda mu- nad för ämbetsverken. seibyggnaden äro tillbyggnader föreslagna, avsedda att uppföras i två våningar och in- rymma arbetsrum, verkstäder och bostäder för museets tjänstemän och betjänte. Enligt detta förslag skulle i ämbetsbyggnaderna erhållas minst 7,500 kvm. nyttig golvyta, motsvarande omkring 300 tjänsterum och i tillbyggnaderna till museibyggnaden 1,300 kvm. nyttig golvyta eller omkring 50 rum. Nybyggnaderna för ämbetsverk beräknas upptaga en volym av c:a 59,400 kbm. och tillbyggnaderna till museet c:a 9,000 kbm. Aven om kostnaderna för iord- ningställande av de nuvarande flygelbyggnaderna till ämbetslokaler bliva relativt små i jämförelse med kostnaderna för nybyggnader, tveka vi dock icke att för- orda nybyggnad i det fall att frågan gäller inrättande av permanenta lokaler åt _ ämbetsverk.

Mänskligt att döma är den dag rätt avlägsen, då anslag till nybyggnader å Artillerigården komma att betunga budgeten. De nuvarande byggnadernas evakue- ring förutsätter nämligen avsevärda byggnadsarbeten på annan plats, och en statens byggnadsfråga behöver i allmänhet 20 år för att mogna till utförande. Artillerigårdens framtida användning torde icke desto mindre vara en fråga, inför vilken man inom relativt nära liggande tid måste taga ställning, emedan andra, mera trängande lokalfrågor därav kunna vara beroende.

Vi utgå ifrån att Artillerigården allt framgent bör tjäna militära ändamål. Under denna förutsättning synas fyra möjligheter förefinnas. Den kan användas

• Sida 138
•  Original

Ar méför valt—

tz'll Artiller z- gå? den.

Armé— och illarinför— valtningarn a flyttas till Artilleri- gården .

Marinför- valtm'ngen och Flottans museum jiyttas till Artilleri- gården.

rigdrden museum.

Hela Artille—

endera för lantmilitära ändamål såsom hittills eller för lant- och sjömilitära eller ock enbart för sjömilitära ändamål; den kan slutligen i sin helhet upplä— tas till museala ändamål.

I förstnämnda fall skulle Arméförvaltningen överflyttas dit och sammanföras

ningen flyttas med sina där nu förlagda avdelningar tillhörande dess artilleridepartement och

Artilleristaben, vilka ämbetsverk tillsammans torde upptaga en golvyta av om— kling 5, 000 kvm., motsvarande 2/3 av den enligt ovan angivna nybyggnadsförslag vunna golvytan. Återstående tredjedel av utrymmet torde kunna, om ej till annat, bliva lämpligt till förrådslokaler.

Arméförvaltningens ledigvordna byggnad skulle upplåtas åt Marinförvaltningen (2,140 kvm.), eventuellt även åt Marinstaben (650 kvm.), Chefen för kustartilleriet (110 kvm.) och Högste befälhavaren Över kustflottan (150 kvm.), vilka ämbetsverk nu upptaga tillsammans en golvyta av 3,050 kvm., under det att i Arméförvalt- ningens l1us erbjudes en golvyta av omkring 4,400 kvm.

Den andra möjligheten ifråga 0111 Artillerigårdens framtida användning skulle vara att dit förlägga Armé— och Marinförvaltningarna, vilket skulle erfordra en golvyta av omkring 7,000 kvm. Det är icke uteslutet, att man, genom ett kraf- tigare utnyttjande av vindsvåningen än som förutsatts i det i fig. 23 åskådlig— gjorda nybyggnadsförslaget, skulle kunna bereda utrymme även för Marinstaben, Chefen för kustartilleriet och Högste befälhavaren över kustflottan, d. v. s. inreda ännu ett tjugotal rum. För Arméförvaltningens därvid ledigblivna centralt be- lägna byggnad torde vid den tiden icke bliva svårt finna användning.

Vidare hava vi tänkt oss den möjligheten, att Artillerigården skulle helt och hållet upplåtas till sjömilitära ändamål. Nybyggnaderna skulle i så fall kunna betydligt inskränkas och avse att bereda utrymme åt Marinförvaltningen, Marin— staben, Chefen för kustartilleriet och Högste befälhavaren över kustflottan, vilka. som ovan nämnts, endast behöva ett golvutrymme av omkring 3,050 kvm.

Denna _lösning av de marina ämbetsverkens lokalfräga skulle kombineras med en förändrad användning av det gamla Tyghuset. Detta skulle då upplåtas till Marinmuseum, och Armémuseet, det nuvarande Artillerimuseum, förflyttas till Karlberg, dit även Artilleristaben jämte vissa delar av Arméförvaltningens artilleridepartement möjligen kunde överflyttas.

Man gör sig slutligen den frågan: kunna de nuvarande flyglarna icke utan alltför kostsam nyinredning användas för något annat statens ändamål än äm— betslokaler? Svaret på denna fråga öppnar perspektivet ut över den fjärde möjligheten för Artillerigårdens användning, nämligen uteslutande till museum. Skulle man vilja driva saken åt detta håll, borde flyglarna, sedan de blivit ut- rymda, upplåtas till uppställande av marinmuseets samlingar. Till Artilleri- gården skulle då samlas såväl Arméns som Flottans troféer och andra histo- riska minnen och modeller.

• Sida 139
•  Original

Det kan anföras goda skäl för vart och ett av dessa alternativ. De förut- sätta emellertid helt olika förberedande åtgärder. Den gemensamma förutsätt- _ningen är dock uppförandet av nytt tygstationsetablissement i samband med

ny artillerikasern vid Järva. Denna åtgärd skulle icke blott möjliggöra ett bättre utnyttjande av Artillerigården utan även medelbart kunna medföra ordnade lokalförhållanden på en närliggande del av statsförvaltningen. Genom det nu- varande artillerikasernetablissementets frigörande kan nämligen dit sammanföras Arméförvaltningens intendentsdepartements till Stockholm förlagda förråd (sid. 284). Härigenom åter bleve det möjligt för statsverket att genomföra exploateringen av Fredrikshov, och en stor magasinsbyggnad på Skeppsholmen kunde ställas till Flottans förfogande.

De lokalfrågor som kunna tänkas sammanhänga med frågan om Artilleri- gårdens framtida användning beröra sålunda, utom Svea artilleriregemente, Ar— tilleristaben med tygstation och verkstäder även

Arméförvaltningen och dess intendentur- Högste befälhavaren över kustflottan,

förråd, i Flottans förråd ä Skeppsholmen, Krigsskolan å Karlberg, . Arméns museum, Marinförvaltningen, Flottans museum, Marinstaben, ( Trofésamlingen. |

Chefen för kustartilleriet,

Av alla dessa institutioners lokalfrågor torde den som rör Arméförvaltningens intendenturförråd vara av sådan innebörd att den närmast bör påkalla veder- börandes uppmärksamhet.

Positionsartilleriregementets kasernområde.

Kasernen, fig. 24, är uppförd för Livregementet till häst enligt ritningar av C. Fr. Blom och blev färdig år 1811. Området bildade då en tomt omfattande hela kv. Hästgardet med en areal, som efter gränsregleringen mot Narvavägen upp- gick till 38,464 kvm.

Områdets storlek.

När Riksdagen år 1892 beviljade medel till ny hästgardeskasern vid Sturevägen Dess indel- beslöts samtidigt, att den dåvarande hästgardeskasernens område vid Storgatan "men kvarter skulle till betäckande av kostnaderna för den nya kasernen uppdelas i kvarter och tomter och efter byggnadernas rivning försäljas. Reglering av området ge- nom framdragande av Grevmagnigatan med 18 111. bredd och Torstensonsgatan med 24 m. bredd genom detsamma, samt Styrmansgatans breddning till 18 m. fastställdes genom kungl. brev den 27 maj 1892. Genom denna ändring av stadsplanen uppdelades sålunda kv. Hästgardet i tre kvarter, benämnda Spiltan (närmast Styrmansgatan), Krubban (mellan Grevmagni- och Torstensonsgatorna) samt Häcken (invid Narvavägen). Dessa kvarter hava styckats i 40 tomter på sätt fig. 26 visar.

Gatumarken skulle med full äganderätt överlämnas till staden och åtog sig statsverket kostnaden för de nya gatudelarnas fullständiga ordnande med av-

och tomter är

1892.

• Sida 140
•  Original

Kasernen med (less jigg- lar bör be- paras.

Bygg); (als- sakkunnigas stadsplane—

förslag.

Fig. 24. Positionsartilleriets kasern.

loppsledningar samt tuktad sten i både kör- och gångbanor, med det undantag att avloppsledning icke behövde läggas i Styrmansgatans vidgade del.

I statsrådet och chefens för Lantförsvarsdepartementet anförande till stats- rådsprotokollet den 10 juli 1914 ansåg han sig kunna påräkna, att ifrågavarande kasernområde inom en nära liggande tidpunkt skulle genom försäljning av tomtmarken tillföra statsverket en inkomst av 3,520,000 kronor.

Ännu har lyckligtvis icke den fastställda stadsplanen kommit till utförande eller någon del av området kunnat försäljas, emedan Positionsartilleriet alltjämt är i besittning av byggnaderna. .

Vid uppgörandet av den fastställda stadsplanen har ingen hänsyn tagits till den Blomska kasernbyggnaden med dess båda flyglar utefter Storgatan. Denna anläggning besitter dock så betydande monumentalitet, att det bör vara ett all- mänt intresse att söka bevara densamma.

Byggnaderna äro visserligen utdömda såsom kaserner men äro långt ifrån obrukbara för andra statens behov. Sålunda kunna de med lämpliga omänd- ringar bland annat ägna sig synnerligen väl för museala ändamål.

Byggnadssakkunniga hava med anledning härav uppgjort ett förslag till stadsplan för det gamla kv. Hästgardet under förutsättning att de Blomska kasernbyggnaderna behållas, se fig. 27. Även enligt detta förslag skulle området uppdelas i tre kv., av vilka det västligaste, A, mellan Styrmansgatan och den över området framdragna Grevmagnigatan nästan sammanfaller med ovan- nämnda kv. Spiltan. Den östliga delen av området delas av en parallellt med Linnégatan lagd gata i två kvarter, varav det nordliga, B, är avsett att uppdelas

___—mur" W....

• Sida 141
•  Original

GATA H

70j7fe/LQVJ1ÄE 'if

(_ . .&M »! . in 7111» (f, | | [ l l— Nilo ? II I. N 40 ? |?) Eld men! r 1 # L ( * l ( * 1

Fig. 25. Positionsartilleriets kasernområde med nuvarande byggnader.

1. Kansli och kasern. 9. Otticersstall. 16. Lilla ridhuset samt matsal. 2. och 3. Slallttyglar. 10. Underofficersbyggnad. 17. Sommarkök.

4. Exercishus. 11. Skosmedja. 18. Avträdesbyggnad. &. Tvätthus. 12. Serveringspaviljong. 19. Dansbana.

6. Stora ridhuset. 13. Avträdesbyggnad. 20. Köksbyggnad. 7 Materialskjul. 14. Marketenteri och mäss. 21. Ved- och vagnbod. 8 Sommarstall o. fordonsförråd. 15. Repnralionsverkstad. 22. Materialbod.

i tomter till försäljning och det södra, C, att bilda tomt för de tre kvarstående kasernbyggnaderna med utrymme även för eventuella tillbyggnader.

Enligt den fastställda stadsplanen har

kv. Spiltan en areal av .................................... 9,199 kvm.

» Krubban » » » .. 12,633 » » Häcken » » » .................................... 9,816 » 31,648 kvm. Gatumark ...................................................... 6,816 »

Summa 38,464 kvm. Enligt det i fig. 27 åskådliggjorda stadsplaneförslaget skulle

det västra kvarteret A få en areal av .................. 8,946 kvm. » nordöstra » B » » » » .. .. 8,174 » » sydöstra » C » » » » .................. 16,474 » 33,594 kvm. Gatumark ..................................................... 4.870 »

Summa 38,464 kvm.

• Sida 142
•  Original

*.Z TORST'E rm 0 115 GATAH

, :: Mmöok (0705090400 41130 JQOME l mm:-rå; r 1 ,

Fig. 26. Positionsartilleriets kasernområde, fastställd stadsplan.

Sammanlagda ytan av kvartersmarken är i det senare förslaget något större än enligt den fastställda stadsplanen, beroende därpå att gatumarken något minskats. Den till försäljning åt enskilda avsedda tomtmarken i kvarteren A och B uppgår enligt byggnadssakkunnigas förslag till 17,120 kvm.

Av kvarteret A har genom Byggnadsstyrelsens förmedling reserverats för tele- grafverkets räkning en byggnadstomt, a, b, c, d, av omkring 1,820 kvm. areal ; att tagas i bruk år 1925. i

I skrivelse av den 28 januari 1920 till Byggnadsstyrelsen har Arméförvalt— . ningen för sin del härtill lämnat'medgivande.

Ekonomiska Den ekonomiska innebörden av den föreslagna stadsplaneändringen framgår beräkningmt av följande beräkningar. Enligt 1111 gällande stadsplan skulle behållningen efter försäljningen av de 40 tomterna, sedan alla med försäljningen och färdigstäl- landet av gatorna förenade kostnader avdragits, kunna beräknas uppgå till om» kring 8,846,400 kronor. Medeltalet av motsvarande behållning vid försäljningen av tomterna å Fredrikhovsområdet uppgives av Djurgårdskommissionen hava varit 99:97 kronor pr kvm. av hela området (gator+ tomtmark). A Fredriks- : hovsområdet utgör tomtmarken 80.12 % av hela områdets areal. Enligt den fastställda stadsplanen för Positionsartilleriets område uppgår tomtmarken till

• Sida 143
•  Original

.nu—anwa? .ä må,—maa :: maa—få dum.—82:35: ££._o_5._n=_o_=mom .mm .ar—

x .

»» OQGOMDWA . v w _. - . OQOGOOOO råg & 0000 000% ååå & såå

Zac—PANG ] UZZHJ ooo—+

ha.

1_

NVLVB—GNVWHÅ—LS

• Sida 144
•  Original

Förslag till ordnande 11.1. kvarteret C'.

Tomtens storlek.

Pd tomten be

fintliga bygg- nader.

82.3 % av hela området. Vi hava därför vid ovan angivna summa behållning ansett oss kunna avrunda Djurgårdskommissionens medeltalssiffra 99:97 till jämnt 100 kronor.

Enligt det å fig. 27 äskådliggjorda förslaget till ändring av stadsplanen skulle hela kvarteiet C upplåtas till någon museal statsinstitution. För att även i detta fall kunna använda oss av Djurgä1dskommissionens siffro1 hava vi från 0111— rådets hela areal främäknat kvarteret C. Återstående del av Positionsa1tille1iets område har en areal av 21,990 kvm., varav 4,870 kvm. gatumark och 17,120 kvm. tomtmark. Tomtmarkens areal utgör sålunda 76.9 % av bruttoarealen. Med ledning av Djurgårdskommissionens siffror skulle man kunna approximera sig till en antaglig behållning av 95 kronor pr kvm. bruttoareal, idetta fall 21,990 kvm. eller 2,089,050 kronor. Den för telegrafverket reserverade tomten är här- vid beräknad att försäljas enligt samma normer som övriga till försäljning av- sedda tomter.

Det för museiändamål reserverade kvartelet C med därpå befintliga använd- bara byggnader skulle alltsa kunna sägas representera ett värde för statsveiket av 1 7,57, 350 kronor (3, 846, 400— 2,089, 050). Även med detta bety dande tomtv ärde torde det bli billigare att omforma kasernbyggnaderna för museiändamål än att uppföra ny museibyggnad å eventuellt billigare tomt.

Enligt av oss gjorda undersökningar skulle kasernbyggnaden och de båda stallflyglarna kunna för museiändamäl lämna en golvyta av omkring 5,000 kvm. Genom de på fig. 27 visade tillbyggnaderna bakom huvudbyggnaden och mellan densamma och flyglarna skulle utrymmet kunna ökas med ytterligare 4,500 kvm. golvyta.

Byggnadssakkunnigaförmena sålunda, att Positionsartilleriets kasernbyggnad och de båda stallbyggnaderna vid Storgatan böra bevaras och inredas för mu- seiändamål, se kap. V, sid. 374, och att på grund därav den för kasernområdet nu gällande stadsplanen vid regementets förflyttning icke bör få träda i kraft, utan en ny stadsplan för området fastställas i huvudsaklig överensstämmelse med den i fig. 27 visade.

Fredrikshov.

Av F redrikshovsområdet, som efter dess stadsplaneläggande uppdelats ibygg- nadstomter till försäljning, har i kv. Fredrikshov för statens eget bruk undantagits tomten nr 6 med en areal av 3,761 kvm. yta. Enligt senast (den 3 november 1922) fastställd ändring av stadsplanen för detta område upptages kv. Fredrikshov uteslutande av ifrågavarande tomt.

På tomten befinna sig tvenne äldre byggnader. Den ena utgjorde en gång ändpartiet av östra flygeln å det åt änkedrottningen Lovisa Ulrika på uppdrag av konung Gustav III efter ritningar av Överintendenten C. F. Adelcrantz upp- förda slottet Fredrikshov (1772—1776). Den andra byggnaden, belägen invid Storgatan, uppfördes redan under konung Fredrik I:s tid och för hans räkning.

• Sida 145
•  Original

Fig. 28. Fredrikshov nr 6, nuvarande utseende.

Båda byggnaderna äro för sin tid karakteristiska arkitekturminnesmärken. Den förstnämnda, slottsflygeln, är dock av betydligt mäktigare monumental karaktär än den mindre, vid Storgatan belägna byggnaden. Det var särskilt med tanke på att kunna använda denna slottsflygelrest såsom det centrala huvud- partiet i en ny byggnad för något statens behov som denna tomt undantogs från försäljning.

Nämnda byggnaderjämte andra på det gamla Fredrikshovsområdet ännu osålda Byggnader- partier kvarstående byggnader disponeras av Arméförvaltningen till förrådslokalernas nuvaran— för intendentsdepartementet samt till kasern för ett intendenturkompani.

I byggnaden vid Storgatan residerar Krigshovrätten i 7 rum jämte ett rum och kök för en vaktmästare. De övriga rummen i denna byggnad upptagas av intendenturen.

I underdånig skrivelse, daterad oktober 1918, har föreståndaren för Livrustkam- maren gjort framställning om' ifrågavarande tomts upplåtande till Livrustkam- maren. Framställningen åtföljes av ett av arkitekt R. Hjort upprättat förslag till tomtens bebyggande för detta ändamål, se fig. 29.

På ett fyndigt sätt har man i detta förslag sökt begagna sig av de båda ovan- nämnda byggnaderna, vilka inkomponerats i ett komplex av rätt heterogena byggnadspartier dominerade av ett torn. Utan tvivel äro lokalerna synnerligen väl anpassade för livrustkammarsamlingens säregna behov.

Emot detta sätt att begagna sig av de båda äldre byggnaderna torde emeller- tid med fog kunna anmärkas, att den pittoreska anordningen av det hela strider

9

de använd- ning.

Livrustkam- mm'eizs för- läggande till Fredrikshov.

• Sida 146
•  Original

emot den monumentala slottsflygelbyggnadens karaktär, som fordrar att få vi- dare utveckla sig symmetriskt.

Tornet, den sammanhållande kraften mellan de stridiga byggnadspartierna, är visserligen såsom sådan nödvändigt, när byggnaden betraktas isolerad från om- givningen, men denna dess verkan torde komma att förtagas redan av de höga boningslmsen i omgivande kvarter och i ändå högre grad av den närliggande

A B

C

NVLVSHOLS

'_'.__.-._.___.'_X.._._._.." __ .____ .-

LOVISAGATAN .. . , a » =,- 1. f***

Fig. 29. Arkitekt lt. Hjorths förslag till bebyggande av kvarteret Fredrikshov. A fasad mot Storgatan, B fasad mot Fredrikshovsgalan, (] plan av bottenvåningen.

• Sida 147
•  Original

Oscarskyrkans spira. De bakomliggande husens i kv. Gardisten och Hornblå- saren taklisthöjder äro genom särskilda bestämmelser fastställda till 31.50 111. över slusströskeln; det föreslagna tornets taklist synes befinna sig endast omkring 38 111. över slnsströskeln.

C LOVISAGATAN

NVLVSHOLS

FREDRlKSHOVSGATAN

! 1 . m 15. en. 13. uJia/"igt.

Fig. 30. Fredrikshov nr 6, byggnadssakkunnigas förslag till dess bebyggande. A fasad mot Storgatan, B fasad mot Fredrikshovsgatun, C plan av våningen 2 tr. upp.

Vi hava undersökt möjligheterna för att utbygga denna tomt i bättre överens- Byggnadssak- stämmelse med det gamla slottsbyggnadspartiets eget kynne och funnit, att man (mumsa för- på denna väg skulle kunna erhålla en mycket god ämbetsbyggnad. Det som Slag t'” "'""

.. .. .... .. ...,btb'l. en gang varlt andpartl a slottsflygeln skulle, a omse SldOl' tlllbyggt, mga sa- ” yggnm

• Sida 148
•  Original

Fredrikshov bör snarast )uäilz'gt ut- rymmas.

som mittparti i en huvudbyggnad sträckande sig över tomtens hela bredd från Fredrikshovsgatan till L'ovisagatan. Genom flygelbyggnader utefter dessa gator skulle korridorsystemet ytterligare kunna utvecklas, såsom framgår av tig. 30. och sträckas ända fram till Storgatan med tjänsterum på ömse sidor om korri- doren. I huvudbyggnaden ensamt kan erhållas 60 tjänsterum med en samman— lagd nyttig golvyta av 1,384 kvm. och 85 fönster. I var och en av flygelbygg- naderna erhållas 42 tjänsterum med 860 kvm. nyttig golvyta och 50 fönster.

Förutsättningen för flyglarnas framdragande ända till Storgatan är emellertid, att byggnaden vid Storgatan rives. Denna byggnad är uppförd i tre våningar. I varje våning torde kunna anordnas 8 tjänsterum, d. v. 5. att i byggnaden skulle kunna anordnas summa 24 tjänsterum eller omkring hälften av vad som rymmes i en av nämnda flygelbyggnader. I den ovan föreslagna symmetriska utvecklingen av slottstlygeln kan byggnaden vid Storgatan icke inrangeras, var- ken ifråga om våningshöjder eller korridorsystem. Dä härtill kommer, att bygg- naden ligger omkring 1.5 111. under bredvid liggande gatumark, synes full— giltiga skäl förefinnas att låta denna byggnad få vika, för att bereda möjlighet att tillfullo utnyttja den både lurlturhistoriskt och praktiskt sett mera värde— fulla av de båda byggnaderna, och att göra detta på ett sätt som bättre svarar emot detta värde, än det av Livrustkammarens föreståndare framlagda förslaget.

Enligt detta sistnämnda förslag uppgår kubikmassan av nybyggnaderna till omkring 28,900 kbm., enligt' det i fig.,30 visade förslaget uppgår nybyggnadernas volym till omkring 23,250 kbm.

Vi hava i det föregående utgått ifrån att den tid icke kan vara avlägsen, då Fredrikshov icke längre behöver tagas ianspräk för Arméförvaltningens behov. Av det till försäljning bestämda omrädet återstår icke andra tomter än sådana, på vilka förefinnas byggnader, som upptagas av intendentsdepartementet. Dessa tomter hava en. sammanlagd areal av omkring 6,300 kvm. Med ledning av l)jurgårdskommissionens redogörelse för dess verksamhet under åren 1910—1920 torde värdet av dessa tomter kunna uppskattas till omkring 724,200 kronor och nettobehållningen till omkring 652,000 kronor. Djurgårdskommissionen harpå- pekat, att, sedan numera Svea ingenjörkår lämnat sin kasern ikv. Göken å Kungsholmen, Fredrikshovsbyggnaderna skulle kunna utrymmas och manskap och förråd tills vidare inrymmas i byggnaderna i kv. Göken.

Även om det av Byggnadsstyrelsen framlagda förslaget, att förlägga Farma- ceutiska institutet till den stora kasernen därstädes, skulle komma till utförande, torde övriga lokaler möjligen vara tillräckliga att ersätta utrymmet i Fredrikshov.

Ingenjörkårens f. d. kasernområde är dock, även det, avsett till försäljning. Alla härför nödiga förarbeten fordra visserligen åtskilliga år, men knappast så lång tid att ett provisoriskt användande av byggnaderna för Arméns intenden- turförråd kan anses rimligt. I följande kapitel har under rubriken »Arméns intendenturförråd», sid. 284, angivits andra möjligheter för denna anstalts lokali- sering.

Byggnadssakkunniga föreslå, att Fredrikshovsområdet så fort som möjligt eva- kueras, att kv. Fredrikshov bebygges helt eller delvis enligt ovan angivna förslag fig. 30, samt att byggnaderna av skäl som närmare angivits å sid. 253 upplåtas till ämbetslokal ät "Byggnadsstyrelsen.

• Sida 149
•  Original

133 Statens tomt i Nobelparken.

Denna tomt, som upptager en areal av c:a 3,000 kvm. men som till sina Tomtens lator— gränser icke är fixerad, är belägen inom Skogsinstitutets f. d. område å Norra lek ”Ch ["-"e- Djurgården, nuvarande Nobelparkeu.

Konungens dispositionsrätt över Djurgården grundar sig på Riksens ständers %mtens ti”- skrivelse den 1 december 1809, varigenom ständerna erbjödo Karl XIII att till ""om”" bestridande av hovhållningen emottaga en viss årlig summa mot det att till Riksens ständer överlänmades såsom en i evärdeliga tider åt dem förbehållen rättighet »förvaltningen och användandet av de Kungl. gårdar och Kungsladu- gårdar 111. 111. som förut stått under Konungens omedelbara styrelse, med iakt— tagande av att den här vid huvudstaden belägna Djurgården bör förbliva under Kungl. Maj:ts enskilda disposition». . '

Sedan den kommitté, som av Kungl. Maj:t tillsattes den 8 april 1902, avgivit betänkande om de delar av Norra Djurgården, vilka borde försäljas för erhållande av medel till de nya kasernetablissement, som genom den nya härordningen vore erforderliga, framlade Riksmarskalksämbeteti utlåtande över detta betänkande förslag angående det område som enligt Riksmarskalksämbetets åsikt borde försäljas.

I detta utlåtande yttrade Riksmarskalksämbetet, att det erhållit bemyndigande att göra hemställan om, att ett område å Skogsinstitutets dåvarande område på omkring 3,000 kvm. måtte förbehållas Hans Maj:t Konungens personliga disposi— tion, att till särskilt ändamål användas.

Vid beslutet om att Skogsinstitutets f. d. område skulle få avhändas Kronan, undantag 1905 års Riksdag i överensstämmelse härmed omkring 3,000 kvm. av detta område.

I beslut den 24 december 1906 förklarade sig Hans Maj:t Konung Oscar II Konungen ar- vilja till Nobelstiftelsens förmån under vissa villkor avstå dispositionsrätten till S_tdr (ti-919081) berörda område av omkring de 3,000 kvm., vilka voro belägna å Skogsinstitutets färglagt,” dåvarande område. i 0 e _

8872.

Då Nobelstiftelsen icke ansåg sig kunna uppföra sin byggnad på en tomt varå endast dispositionsrätt kunde erhållas, hemställde stiftelsen, att av Riksdagen måtte utverkas medgivande, att ifrågavarande område finge avhändas Kronan på samma sätt som i 1905 års riksdagsbeslut blivit bestämt för övriga av Djur- gårdens till försäljning avsedda områden.

På grund härav föreslog Kungl. Maj:t i proposition nr 142 1907 års Riksdag Riksdagen medgiva, att, därest Hans Maj:t Konungen komme att till Nobelstiftelsen förmedyivgr (97)!- bebyggande upplåta det område om c:a 3,000 kvm. som enligt Riksdagens skri- tensnforwlj' velse den 18 maj 1905 angående försäljning av vissa delar av Djurgården be- my' stämdes att undantagas för Hans Maj:t Konungens disposition, området finge på samma villkor försäljas som i ovan nämnda riksdagsskrivelse blivit bestämt.

Denna framställning blev av Riksdagen bifallen den 13 maj 1907. Sedan Nobelstiftelsen uppfyllt det för erhållande av dispositionsrätten till ifråga- varande område uppställda villkoret, förklarade Hans Maj:t Konungen enligt beslut den 3 februari 1908 dispositionsrätten till området vara på Nobelstiftelsen överlåten. Härefter uppdrog Kungl. Maj:t genom beslut den 27 mars 1908 åt

• Sida 150
•  Original

Fig. 31. Statens tomt i Nobelparkeu. Förslag till fixerande av deSS läge och gränser.

kommissionen för handhavande av frågor rörande nytt övningsfält för de i Stock- holm förlagda truppförbanden, att för en köpeskilling av 150,000 kronor till Nobelstiftelsen försälja området ifråga. Tomten dter- I skrivelse den 8 september 1919 hemställde Nobelstiftelsen, huruvida icke köp” av Stafs— Kungl. Maj:t vore villig vidtaga åtgärder för återförvärvande åt statsverket av verket samma tomt. '

• Sida 151
•  Original

Som skäl härför anfördes bland annat, »att genom andra byggnadsföretag i huvudstaden större samlingslokaler skola i en nära framtid komma till stånd, vilka väl ägna sig för den högtidliga utdelningen av nobelprisen och säkerligen kunna få av Nobelstiftelsen användas för detta ändamål». Vidare anfördes, att, då stiftelsens byggnadsfråga blivit begränsad till beredande av endast förvalt- ningslokal för stiftelsen, den ifrågavarande tomten ansågs för stor för detta ändamål.

Sedan Byggnadsstyrelsen, Statskontoret, intendenten för Djurgården samt Riks— marskalksämbetet yttrat sig i frågan, föreslog Kungl. Maj:t Riksdagen i proposi— tion nr 389 (år 1920) att godkänna Nobelstiftelsens erbjudande, att på statsverket överlåta sin rätt till det 3,000 kvm. stora området å Skogsinstitutets gamla område, samt att, för beredande av gottgörelse åt Nobelstiftelsen för avstående av dess rätt till bemälda område, anvisa å extra stat för år 1921 294,000 kronor. :

Riksdagen biföll vad Konungen sålunda föreslagit och förklarade, att området ifråga borde reserveras för något statens ändamål.

Som ovan nämnts äro tomtens belägenhet och gränser icke fixerade. Då frågan Tomten bä,- gällde uppförandet av en byggnad åt Nobelinstitutionen, avsåg man att förläggaförläggas om- denna på områdets högsta platå. ]?ng Skogs-

Man har emellertid blivit alltmer tveksam i fråga om önskvärdheten av att1"3t'tjf$tsf"l' placera en monumentalbyggnad av stora dimensioner på kullens topp. Den ' skulle resa sig högt över trädkronorna och förtaga det nuvarande behagliga in- trycket av att stenhusmassorna avbrytas av en park, vars mjuka trädkonturer runda sig ned mot vattnet.

Bibehållande av den nuvarande anordningen med en låg byggnad vid kullens fot och närmare gatan vore ur denna synpunkt mycket att föredraga. Bygg— nadssakkunniga ansluta sig till denna uppfattning och föreslå i sammanhang härmed, att de 3,000 kvm. förläggas så, fig. 31, att de bilda ett tomtområde omkring den ännu kvarstående byggnad, som förut inrymt Skogsinstitutet och numera tillsvidare hyser Generalstabens topografiska avdelning (se sid. 274).

Genom en dylik förläggning av tomten skulle denna byggnad, som eljest är avsedd att rivas, kunna komma statsverket tillgodo för något dess ändamål, även sedan topografiska avdelningen inflyttat i den nya byggnaden i kv. Kandidaten.

Av det ovan anförda torde framgå, att såväl dispositions- som äganderätten Tomtens areal till det ifrågavarande markområdet numera återgått till Kronan. Ehuru Djur- behöver ökas. gårdskommissionen redan den 6 juni 1918 erhöll nådigt uppdrag att uppgöra förslag till avtal angående upplåtande till Stockholms stad med full äganderätt av de delar av Skogsinstitutets förutvarande område, vilka enligt den 15 de- cember 1911 fastställd stadsplan skulle avsättas till allmän park, har sådant förslag ännu icke kunnat definitivt framläggas, företrädesvis emedan läget, stor— leken och gränserna för det av Nobelstiftelsen en gång disponerade området ännu icke kunnat fixeras.

Då detta område av 1905 års Riksdag undantogs för Hans Maj:t Konungens personliga disposition, bestämdes dess storlek till omkring 3,000 kvm. Vid för- handlingarna om Nobelstiftelsens övertagande av området ifrågasatte stiftelsen

• Sida 152
•  Original

att få inköpa ytterligare 3,500 kvm. Vid behandlingen av detta ärendei Stats- rådet den 4 april 1907 förklarade föredragande statsråd, att något bemyndigande av Riksdagen för Kungl. Maj:t till en dylik försäljning icke erfordras, då detta område inginge i den del av Norra Djurgården, till vars försäljande Kungl. Maj:t redan erhållit dylikt medgivande. Då Riksdagen överlämnat åt Kungl. Maj:t att avgöra, vad som borde undantagas från försäljning för att användas för statens eget behov, torde Kungl. Maj:t utan Riksdagens hörande även kunna avsätta för statsverkets räkning omkring Skogsinstitutets f. d. byggnader ett tomtområde avsevärt större än 3,000 kvm.

A B

Fig. 32.

A plan av våningen 1 tr. upp, B plan av bottenvåningen.

Det område som byggnadssakkunniga i det å fig. 31 återgivna förslaget an— givit såsom tomtmark upptager en yta av omkring 5,300 kvm. Detta förslag är utarbetat i samråd med Djurgårdskommissionen, på vars åtgörande lärer _bero att få gränserna för området närmare bestämda och genom stadsplan fast- ställda. Härvid är att märka, att tomtgränsen visserligen överskrider den fast— ställda gatulinjen och att sålunda en ändring av stadsplanen ifråga om ordnan- det av Strandvägen måste ske, men att intet intrång göres på gatans effektiva bredd. Icke heller göres något intrång på bredden av den närmast gatan lö- pande allén (för gående). Den yttre allén (för ridande) böjes däremot av till höger in i parken utefter stranden av Djurgårdsbrunnsviken. Den utanför alléerna på Strandvägen anlagda kajgatan varken behöver eller bör fortsättas på andra sidan Djurgårdsbron längre än till parkområdet, där endast känsligt anlagda gång- och ridvägar få slingra sig fram och där den sällsamt vackra strandkon— turen och vegetationen icke får »regleras» med gator, kajer eller utfyllningar, utan bibehållas i sitt naturliga skick. Den stora lastbiltrafiken från och till Ladugårdsgärdestaden och Lidingön lär väl under inga omständigheter få fram- föras på Strandvägen utan uppdelas på andra och genare vägar.

• Sida 153
•  Original

Vid utarbetande av detta förslag hava vi förutsatt, att Skogsinstitutets förra Till- och ny- byggnad skall upplåtas till statsministerhotell. Byggnaden behöver för detta ändamål både till- och ombyggas för att lämna erforderligt utrymme särskilt för entré- och köksdepartement. I bottenvåningen skulle kunna anordnas: entré med rymligt kapprum och toalett, statsministerns skrivrum, två Salonger, mat- sal, serveringsrum, kök med skafferier, matsal för tjänare m. m.; i övre vå— ningen: sängkammare med toalettrum och badrum, barnkammare och gästrum med tillhörande badrum, ett par sällskapsrum, syrum, borstrum, sovrum för tjänare m. m. på sätt närmare framgår av fig. 32.

Vid infartsgrindarna har å situationsplanen inlagts en mindre byggnad inrym- mande garage samt portvaktarbostad. En befintlig mindre byggnad i tomtens sydöstra hörn torde lämpligen kunna användas såsom bostad åt en gårdskarl, som även bör kunna sköta värmeledningen. Samtliga byggnads-, terrasserings- och planeringsarbeten torde kunna utföras för omkring 290,000 kronor.

Gränserna för det till ministerhotellet hörande området bestämmas delvis av terrängen och trädvegetationen, men hava är vissa punkter givits det föreslagna läget för att skydda dem som uppehålla sig på terrasserna söder och väster om byggnaden mot påträngande nyfikenhet från den förbipromenerande allmänhetens sida. Köksflygeln skyddar mot inblick över terrassen från bergkullen bakom området. ()mrådet framför huvudfasaden mot Strandvägen torde erbjuda goda möjligheter för modern trädgårdskonst.

Svea och Göta livgardesregementenas kasernområde.

Såsom av fig. 33 synes, är själva kasernkomplexen anlagd så, att den helt in- ordnar sig i det i denna del av Östermalm rådande gatunätet, under det att gränsen a, b, c, d, e för norra delen av livgardesregementenas kasernområde icke ansluter sig till detta gatusystem. Utefter linjen ab stöter kaserntomten intill det till försäljning upplåtna Karlaplansområdet. Den triangel, som bildas mellan denna linje, Banérgatan och Valhallavägens förlängning, har dock icke ännu in- tagits i stadsplanen och torde icke heller lämpligen kunna däri intagas med mindre en reglering av gränsen mot kaserntomten kommer till stånd.

Denna omständighet jämte det förhållandet, att samtliga tomter inom Karla- plansområdet inom kort äro försålda och bebyggda, har föranlett oss att taga under övervägande, huru området norr om själva kasernbyggnaderna, d. v. 5. mellan förlängningarna av Karlavägen och Valhallavägen, skulle lämpligen kunna regleras. De härvid bestämmande momenten hava varit: lzo) att ansluta trafik- lederna till. det västerifrån kommande gatusystemet, 2:o) att bevara så stor del av den vackra parken på kaserntomten som möjligt, 3:o) att under dessa be- tingelser dock utlägga så stor del av marken som möjligt till byggnadskvarter för försäljning. ,

Vi hava sålunda tänkt oss Banérgatan och Valhallavägen utdragna förbi om- rådet, samt en ny gata, parallell med Banérgatan, utlagd på östra sidan om ka- sernbyggnaderna. Utefter västra och östra sidorna av den sålunda bildade rek— tangeln äro 54 m. breda kvarter för uppförande av ö—vånings hyreshus utlagda.

byggnader.

Nordliga delen. av tomten bör regleras.

Förslag till reglering.

• Sida 154
•  Original

Det vore önskvärt, att byggnadslängorna i dessa kvarter mot parken kunde erhålla en enhetlig, i viss mån monumental hållning. Det är icke uteslutet, att man skulle kunna utan olägenhet inlägga nägra enfamiljshus utefter de parken be- gränsande gatorna i öster och väster, under förutsättning att dessa byggnader bliva låga och av ensartad typ. På grund av terrängförhållandena komme Karla— vägens förlängning att ligga på ett högre plan än parken, vilket förhållande skulle kunna med mycken arkitektonisk effekt utnyttjas.

I stället för tomtfiguren a, b, c., d, e med en yta av ':a 78,000 kvm. skulle kaserntomten norr om Karlavägens förlängning erhålla formen f, g, h, i, k, l, m, 11 med en yta av c:a 70,500 kvm. För realiserandet av detta förslag erfordras

f_imoo () LuulunL

Fig. 33. Förslag till stadsplan för en del av Livgardestomterna och närliggande områden.

• Sida 155
•  Original

dels ändring av stadsplanen, dels Riksdagens medgivande till försäljning av den nybildade kvartersmark, som icke redan ställts under Djurgårdskommissionens förvaltning, i samband varmed uppgörelse med Stockholms stad rörande ägande- rätten till gatumarken och gatomas iordningställande 111. 111. lärer böra träffas.

Sammanlagda arealen av till försäljning sålunda bildad tomtmark uppgår till .

omkring 31,650 kvm., som fördelar sig på följande sätt:

Tomtmark tillhörande Karlaplansområdet .................................... c:a 11,750 kvm. » » kasernområdet ......................................... » 10,050 » » » Ladugårdsgärdet ....................................... » 9,850 »

Summa 31.650 kvm.

Gatumarken uppgår till 21,475 kvm. och fördelar sig sålunda:

På Karlaplansområdet ................................ c:a 4,275 kvm. >> kasernområdet ....................................... » 10,950 » » Ladugårdsgärdet .................................... » 6,250 »

Summa 21,475 kvm.

Det är åt detta håll staden vill växa. De nya moderna våningarna i Karla- planshusen hava gjort denna del av staden eftersökt såsom boplats. Kunde tomtförsäljningarna fortsättas över ytterligare områden i denna trakt, torde sä- kerligen köpare vara att påräkna.

Karlaplansområdet.

Den 15 december 1911 fastställdes stadsplan för större delen av de områden å Norra Djurgården, som enligt 1905 års Riksdags beslut finge på det sätt Kro— nan avhändas, att därav till Stockholms stad kostnadsfritt med äganderätt upp- lätes de delar som enligt en blivande stadsplan erfordras till gator, torg och all- männa platser ävensom angränsande vattenområden, samt att de återstående delarna fö1såldes i den o1d11i11g Kungl. Maj:t bestämde.

Genom nådigt brev av den 15 mars 1912 uppdrogs åt Djurgårdskommissionen att handhava försäljningen lör Kronans 1äkning av de sålunda bildade byggnads- tomterna. Härvid undantogos från försäljningen bland andra vissa invid eller i närheten av Karlaplanen belägna tomter, för att reserveras för statens egna ända- mål. Dessa tomter, nr 1 kv. Fältväbeln, nr 3 kv. Fältöversten samt nr 1 kv. Djursborg, äro ännu icke tagna i bruk föl statsverkets räkning.

Tomten nr 1 kv. Djursborg bildar fond för ()stermalmsgatan. Under det bygg- nadssakkunnigas utredningsarbete pågått, har vid olika tillfällen fråga uppstått om användningen av denna sistnämnda tomt. Förslag hava utarbetats för att undersöka, hur tomten på lämpligaste sätt borde bebyggas samt hur många rum skulle kunna erhållas. Med stöd av dessa utredningar kan antagas, att i en byggnad, se fig. 35, med bottenvåning, 4 våningar däröver samt inredd vind

Stadsplanen

för området

fastställdes 1911.

Djurgärds- kommissio- nen .

Kv. Djurs— borg nr 1 kan försäljas.

• Sida 156
•  Original

Kv. Fä l t väbeln fordrar en monumental byggnad.

VAL HALLA VÄG EN

**

PLANEN _f'OkJMTJkaA/mf åt?/OV ,» '(”[JERVWDZ' ram £.»? &. 'Y' L 0 '? , Ä %. få» . . 50. 0. toa 900. 500 MET. Lauzuzuzu 1 i ' J

Fig. 34. Vid Karlaplan reserverade tomter.

skulle kunna erhållas 165 tjänsterum med en sammanlagd nyttig golvyta av 4,12") kvm. Byggnadens kubikmassa kan beräknas uppgå till omkring 28,500 kbm. Byggnadssakkunniga finna emellertid ingen anledning att längre reservera denna tomt för statens räkning utan vilja förorda dess försäljning.

Tomten nr 1 kv. Fältväbeln har ett synnerligen anspråksfullt läge i fonden på den storstadsmässigt anlagda Karlaplanen och mellan de båda stora nya tra- fiklederna Hjorthagsvägen och Värtavägen. Den fordrar en monumental bygg- nad med stora mått, vilken reser sig i höjden helst med en kupol dominerande den högvuxna omgivningen. Av alla de statens byggnadsbehov, som nu måste tillfredsställas, finnes intet som i det yttre behöver uppträda med den monu- mentalitet, som ifrågavarande läge fordrar, 0111 icke möjligen trofésamlingen samt vissa delar av Livrustkammaren. .Tomtens möjligheter låter tanken arbeta vi- dare i denna riktning, trofésamling — minneshall (panteon) — nationalmonument.

• Sida 157
•  Original

Mellan den gamla staden och den kommande skulle den närvarande genera- tionen bygga ett monument, där folket, generation efter generation, finge hug— fästa minnet av betydelsefulla utslag av »dess andes stämma i världen». Pa den platsen skulle ett emot »folkets» majestät svarande imponerande minnenas tempel kunna inordnas helt naturligt i stadsbilden.

Under alla omständigheter böra tillsvidare undantagas från försäljning icke blott hela kv. Fältväbeln och tomten nr 3 1 kv. Fältöversten, utan även övriga tomter i sistnämnda kvarter, för att man vid bebyggandet av kv. Fältväbeln må ha fria händer att eventuellt ändra Stora Bältgatans läge och behålla i sin hand möjligheten att bestämma både huvudformer och detaljer å blivande byggnader i kv. Fältöversten med hänsyn till en monumental byggnad å kv. Fältväbeln, särskilt med tanke på anordnandet av en entré till densamma från Valhallavägen.

ÖSTER/mms —

JEKT/ A—B. 70. sa. 90. 100.MET. 1 .l ! J. *

#

Fig. 35. Djursborg nr 1. Förslag till dess bebyggande.

• Sida 158
•  Original

Obebyggrla områden re- serveras för Patent— och registrerings- verket.

' 'omtens stor- lek.

Humlegår- dens värde.

Kvarteret Doktorn. (Patent— och registreringsverket.)

Såsom en tillgång på outnyttjad tomtmark torde även böra inregistreras den del av kv. Doktorn, som icke upptages av Patent— och registreringsverkets nya byggnad. På var sin sida om denna byggnad finnes plats för tillbyggna- der, såsom ä tig. 36 angivits med bokstäverna a, b, c, (1 samt e, f, g, 11.

Man kan i var och en av dessa tillbyggnader erhålla omkring 66 rum, i båda tillsammans alltså 132 tjänsterum av normal storlek (25 kvm. golvyta). Till- byggnadernas sammanlagda volym blir omkring 25,000 kbm.

De båda områdena böra reserveras för Patent- och registreringsverkets eget framtida eventuella utvidgningsbehov och tillsvidare vårdas såsom planterade förgårdar.

Området mellan kv. Doktorn och Kandidaten, vilka båda tillhöra staten, har hittills varit gatumark och kallats Löjtnantsgatan; genom nådigt beslut den 15 december 1922 har en ändring av stadsplanen fastställts, varigenom kv. Doktorn, Löjtnantsgatan och kv. Kandidaten sammanslagits till ett kvarter, be- nämnt Uppfinnaren, och Löjtnantsgatans mark alltså förvandlats till tomtmark, vilken emellertid, enligt fastställd bestämmelse, icke får bebyggas.

Humlegården.

Humlegården är liksom Kungsträdgården ett Kronan tillhörigt byggnadslwarter. vilket upplåtits till allmänt begagnande såsom park, utan att hava på författ- ningsenligt sätt fått karaktär av allmän plats.

Kvarteret har en areal av 110,875 kvm., av vilka omkring 2,064 kvm. upp- tagas av Kungl. biblioteket. Kostnaderna för parkens skötsel och underhåll be- stridas av Stockholms stad.

Om man antager, att statsmakterna skulle önska exploatera detta synnerligen välbelägna kvarter, kan det tänkas äga rum på flera olika sätt. Under alla omständigheter torde dock böra reserveras dels tillräckligt utrymme för Kungl. Bibliotekets utvidgningsbehov, dels tillbörligt utrymme runt 0111 det sålunda till- mätta byggnadsområdet, för att isolera byggnaden och dess dyrbara innehåll från omgivande stadsdel. Med hänsyn härtill torde för statsverkets räkning böra reserveras den det av Humlegården som är belägen söder om den stora, tvärs genom parken gående, gamla allén. Detta område borde inhägnas och vara tillgängligt för allmänheten endast under de tider av dygnet då biblioteket hålles öppet. Man skulle kunna ge området en ännu mera fredad och sluten karak— tär genom att mot de omgivande gatorna begränsa det med låga envånings- längor med ogenombrutna väggar mot parken och butiksfönster mot gatorna, liksom den gamla Norrbrobasaren.

Den norra delen av Humlegården skulle däremot isin helhet kunna uppdelas i mindre kvarter genom utdragande av befintliga gator i stadsdelarna i öster och norr såsom visats i tig. 37. Hela området norr om den stora tvärallén har en

• Sida 159
•  Original

VALHALLAVÄGEN

SKE DPAREGATAN

ARTl LLERI GATAN E////// //////////// ////// /////////7///////////////2

/ / ä / /// ////////,///////////////////////////////////////////////////z//////////////

mm Meri-zei". o. 1. en 50. 90. 50

_ o. 70. so. 90 toof uo tOMETER.

Fig. 36. Kvarteren Doktorn och Kandidaten.

areal av c:a 59,026 kvm.; gatumarken skulle enligt detta förslag upptaga en yta av sammanlagt c:a 13,208 kvm. och lämnande 45,818 kvm. tomtmark, 77.63 % av det hela, till försäljning. Enligt Djurgårdskommissionens redogörelse av den 31 mars 1921 för försäljning av tomtmark från Fredrikshovsområdet har vid denna försäljning uppstått en nettobehållning pr kvm. bruttoareal —— d. v. s.

• Sida 160
•  Original

Kvarterets storlek och mz- rarande (m- vändning.

sammanlagda arealen av gatu- och tomtmark ; av 99:97 kr. Tomtarealen uppgick där till 80.72 % av hela området. 1 ovan angivna förslag till Humle— gårdens exploatering upptager tomtarealen visserligen icke fullt så stor del av området, men å andra sidan torde tomtmarken i Humlegården få anses 'ärde-

fullare än ä Fredrikshovsområdet. Vi anse

NJ l i i i i Ä i . oss därför kunna räkna med en nettobe— K A R L A v Ä & 1: N hållning vid exploatering av norra hälften

&. ' " av Humlegården av 100 kronor pr kvm. it”/_j * eller för hela området 5,902,600 kronor. 5” , Denna kalkyl är gjord icke fö' att locka Z KMTKNEJG

statsmakterna att förstöra Humlegården och dess utomordentligt vackert och rikt ut- vecklade trädbestånd, utan för att visa den ekonomiska innebörden av en eventuell fastställelse av norra delen av Humlegården såsom allmän plats och överlåtande av den därefter värdelösa marken med ägande- rätt till staden.

& EMELMUTXuUMLEM/WDSMT ' mm >—”WML M; ! fwm Byggnadssakkunniga vilja sammanfatta Hbl—* ——' ' ' itf—»» , " sin mening angående Humlegården sålunda:

Fitå- 37- Humlegål'den— den bör bibehållas såsom en Kronan till-

hörig tomtmark och tillsvidare upplåtas till

allmänt begagnande som park. Utöver vad som erfordras för utvidgning av Kungl. biblioteket, se tig. 37, behöver icke Humlegårdens mark tagas i anspråk för något statens byggnadsändamål under, mänskligt att döma, mycket lång tid framåt. Vår utredning synes oss nämligen visa, att Kronan äger högst betydande marktillgångar, som kunna tagas i anspråk innan Humlegården behöver offras.

Kvarteret Domherren.

Länscellfängelset.

Det triangelformade kv. Domherren mellan Östermalms-, Rådmans- och Uggleviksgatorna —— a, b, c, (1, f, g, e, a å fig. 38 — har en areal av 5,285 kvm. Med åbyggnader taxerades fastigheten år 1922 till 400,000 kronor.

K 'arteret är i sin helhet upplåtet till Stockholms läns stratfängelse, som år 1898 där inflyttade i för detsamma uppförda byggnader, bestående av en ad— 111inistrationsbyggnad, en cellbyggnad och en mindre bostadsbyggnad. l admi— nistrationsbyggnaden inrymmas förutom expeditionsrum för fängelseförvaltningen samt bostäder för direktören och en del av vaktpersonalen även domstolsloka— ler för Stockholms läns västra domsaga, Södra Roslags, Sollentuna och Fären— tuna härads samt Södertörns domsaga. Lokalerna äro sålunda fördelade:

• Sida 161
•  Original

Expeditionslokaler ................................. 16 rum Domstolslokaler .................................... 6 » med en golvyta av 876 kvm. Bostäder ................................................ 31 » Fångceller ............................................. 112 » >> » » » 757 »

I underdånig skrivelse den 12 december 1922 har F ångvårdsstyrelsen föresla- Fångrdrds— git, att fängelset skulle nedläggas och fångarna överflyttas till andra fängelser, Styt'elsqfföt'c' samt att rannsakningslokal för de nämnda hu...: iZi—75351??- domsagorna borde anordnas vid krona) å ä ”mugg häktet å Långholmen. Fastigheten i kv. ' ' Domherren skulle överlämnas till Bygg- öSTERMN—HSÖATA” nadsstyrelsen för att i de nuvarande bygg- naderna eventuellt inreda ämbetslokal åt Fångvärdsstyrelsen och i övrigt försäljas eller användas för annat Kronans ändamål. Den nordliga delen av kvarteret, a, b, c, d, e, a, med administrationsbyggnaden och halva cellbyggnaden samt en vaktmästare- bostad vid hörnet a, skulle förbliva i stats- verkets ägo, under det att den sydliga de- len, e, (1, f, g, e, skulle försäljas.

Byggnadssakkunniga, som haft del av Byggnaderna denna framställning under dess handlägg- lfimlfflåtg till ning i Byggnadsstyrelsen, dit ärendet re- ”Wide?”- mitterats för underdånigt utlåtande, hava funnit goda skäl angivna för fängelsets för- flyttning till en mera isolerad plats men hava icke kunnat biträda F ångvårdsstyrel- ___”, sens förslag att inreda byggnaderna till lökal n gm ?” ef sj: ap _=,n ler mm för Fångvårdsstyrelsen, emedan en för detta

ämbetsverk särskilt inredd lokal i GI'Öll- Fig. 38. Kvarteret Domherren, landet norra stode färdig att 0111 några må- Lånscellfängelset-

nader mottaga styrelsen.

Byggnadssakkunniga hänvisade till Riksarkivets trängande behov av ett stort magasinsutrymme, där de nu rikligt inströmmande arkivalia från kristidskom- missioner och kommittéer kunde på ett ställe samlas. Man skulle enbarti cell- byggnaden kunna uppställa omkring 5,700 löpmeter arkivalia.

KAR LAVÅG E N

(Genom beslut av den 16 mars 1923 har Kungl. Maj:t icke funnit skäl bifalla framställningen i vad den rörde inredande av lokaler åt Fängvårdsstyrelsen i kv. Domherren. Beträffande fängelsets nedläggande skall Kungl. Maj:t framdeles meddela beslut.)

Vidkommande den i Fångvårdsstyrelsens framställning vidrörda tanken att Tomten bör försälja någon del av kvarteret, hava vi för Byggnadsstyrelsen framhållit önsk-ickeföt'säljas- värdheten av att så icke måtte ske. Det är nämligen för fastighetens utnytt- jande för statsverkets ändamål av mycket stort värde att den omfattar ett helt

10

• Sida 162
•  Original

Starbäcks motion

1913.

kvarter, särskilt 0111 den nu såsom provisorisk föreslagna användningen av bygg- naderna till reservdepå åt Riksarkivet skulle övergå att bliva permanent, en tanke som vi tillåtit oss framkasta ä sid. 348 i samband med utredningen av Riksarkivets lokalfråga.

Norra Djurgården.

Såsom Djurgårdssakkunniga hava vi jämte professor Einar Lönnberg tidigare haft att utreda frågan 0111 vilka delar av Djurgården borde såsom park bevaras. I detta sammanhang gäller frågan i främsta rummet att inom samma område påvisa platser eller partier, som kunna lämpa sig till byggnadsmark för stats- institutioner, och huru dessa enligt vårt förmenande borde ordnas.

Det torde "icke vara ur vägen att här anföra ett par utdrag av yttranden dels av herr Starbäck i hans motion till 1913 års Riksdag rörande Djurgårdens bi- behållande såsom naturlig park, dels av 1913 års Riksdag i dess underdåniga skrivelse med anledning av denna motion. Dessa yttranden återfinnas fullstän- digare refererade i Djurgårdssakkunnigas betänkande av den 15 maj 1917.

Herr Starbäck yttrar bland annat: »Av den vid denna motion bifogade kartan jämte den bilaga, som upptager förteckning å de områden, som för bebyggande och andra ändamål så att säga undantagits Djurgården, framgår, att parkområdet redan nu i högst betydande grad inkräktats. Till dessa områden kunna yttermera läggas den för regemen— tenas skjutövningar avsedda halvö, som begränsas av en linje, dragen mellan Djurgårdsbrunn och Lidingöbro 'ärdshus, och det för exercisövningar använda egentliga gärdet. Huru med dessa senast nämnda områden i framtiden kan komma att förfaras, är visserligen ej alldeles klart; men efter all sannolikhet konnna de i största utsträckning att efter särskild plan bebyggas och endast smärre delar att apteras till parker, troligtvis med mer eller mindre artificiell prägel, 0111 det också är att hoppas, att vid den blivande stadsplanens faststäl- lande all möjlig hänsyn till de naturliga omgivningarna liksom till terrängen komma att tagas. Vad området mellan Sturevägen, Norra Brunnsviken och Lilla Värtan beträffar, finnas där ännu stora sammanhängande parkområden av, gläd— jande att säga, ännu ganska jungfrulig art. Men storstaden tränger även här på och planer ha nyligen varit uppe att å en av de naturskönaste platserna bereda mark för den statsmedicinska anstalten.

Mot" strävandet att bibehålla Djurgården såsom naturlig park ställa sig sålunda högst avsevärda ekonomiska statsintressen. Användandet av Djurgårdskassans medel till andra ändamål än de ursprungligen avsedda kan fresta till påtryck- ning 0111 ytterligare tomtupplåtelser. Det saknades ingalunda antydningar om dylikt i den debatt, som förekom inom andra kammaren, då frågan 0111 disposi— tionsrätten till Djurgården 1908 var före. Behovet för tomter till statens ända— mål kan skapa ständigt nya krav för ny mark härför. Det synes mig förden— skull lämpligt att se till, huruvida det icke å andra sidan finnes andra stats— intressen, motsatta de rent ekonomiska, som tala för att en undersökning sna-

• Sida 163
•  Original

rast åvägabringas, för att ett lyckligt avvägande mellan dessa stridande intressen ej må av händelsernas gång omöjliggöras.

Utan tvivel måste det framstå såsom en fosterländsk angelägenhet, att Djur- gårdens bebyggande icke må ske på ett sådant sätt eller i en sådan utsträck- ning, att Djurgårdens egenskap av öppen park kan komma att lida», säger 1906 års utskott; och måhända får man beteckna såsom ett utslag av samlna'syn på saken, då statsutskottet 1908 >>velat framhålla önskvärdheten därav, att till dess den nu väckta frågan 0111 dispositionen av Djurgården och Djurgårdskassan blivit av,gjord ytterligare tomte1 å Djurgården icke må till enskilda upplåtas.»

Med anledning av herr Starbäcks motion yttrade Riksdagen bland annat föl-

jande.

»Vidkommande härefter nor1a Djulgården så uppträda här starka och å sin sida berättigade intressen hotande mot detta områdes bevarande som öppen park. Såväl statsverkets ekonomiska intresse av tomtförsäljningar som expan— sionsbehovet hos statens till huvudstaden förlagda institutioner hava givit an- ledning till inkräktningar på parkområdet, som, i och för sig förklarliga, dock giva full aktualitet åt det av motionären framförda spörsmålet. Då enligt riks- dagens förmenande visserligen betydliga delar av norra Djurgården, men dock på långt när icke hela dess område, böra ekonomiskt exploateras, synes riks— dagen därför starka skäl föreligga att överväga, vad som lämpligen bör bibehållas som park och vad som kan upplåtas till andra ändamål.

Om således Djurgårdens bibehållande i största möjliga grad såsom park i sin nuvarande utsträckning framstår såsom önskvärt för riksdagen, må å andra sidan framhållas, att då, såsom också av vad ovan anförts framgår, detta önskemåls förverkligande skulle i främsta rummet komma att innebära ett tillgodoseende av Stockholms stads befolknings intressen, staten till gengäld för sin underlåten— het att exploatera ifrågavarande markområden med fog kan göra anspråk på att vid kommande eventuella mellanhavanden med Stockholms stad röna största tillmötesgående från stadens sida.»

På grund av vad sålunda anförts hemställde slutligen Riksdagen, under utta- lande av den önskan, att Kungl. Djurgården vid Stockholm i så stor utsträck— ning som möjligt bibehålles såsom naturlig park, att utredning måtte verkställas, så att snarast möjlig en lämplig gräns kunde fastslås för de områden, som borde såsom park för all framtid bevaras.

Resultatet av Djurgårdssakkunnigas utredningar rörande gränserna för de 0111- råden av Djurgården, vilka borde för all framtid bevaras såsom park, har åskådlig- gjorts å en till ovannämnda betänkande fogad karta nr 3. Djurgårdsmarken uppdelas där i tre kategorier, nämligen:

lzo) sådan mark, vilken bör såsom park bibehållas; 2zo) sådan mark, som väl må upplåtas till bebyggande, men med ett bygg- nadssätt så glest och till så ringa höjd att byggnaderna kunna sägas underordna sig vegetationen;

3:o) sådan mark, som må bebyggas med s. k. slutet byggnadssätt. Den mark, som Djurgårdssakkunniga hänfört till tredje kategorien bildar en sammanhängande yta med en areal av omkring 275 hektar, ett område, som f. 11. till allra största delen upptages av Ladugårdsgärdet, och som är ungefär

Riksdagens yttrande.

Dj argdrds- sakkunnigas utredning.

• Sida 164
•  Original

Djurgårdens exploatering, historik.

Förm'imsta hindret för exploate- ringen är militären.

lika stort som Norrmalm och Östermalm tillsammantagna. Det är över detta område som Djurgårdssakkunniga tänka sig att den tätbebyggda staden så små— ningom skall få växa ut.

Frågan 0111 försäljning av vissa delar av Norra Djurgården har länge varit föremål för förslag och överläggningar inom Riksdagen. Redan vid71892 års urtima Riksdag väcktes inom första kammaren motion om att Ladugårdsgärdet med angränsande staten tillhöriga parker m. 111. skulle upplåtas till bebyggande på samma sätt som tillgått vid försäljningen av de gamla gardestomterna. Frågan var sammankopplad med frågan om grundskatternas avskrivande och föll med dem.

I underdånig skrivelse rörande avyttrande av vissa delar av Ladugårdsgärdet har 1901 års Riksdag sedermera bland annat anfört, att i och för bestridande av de med den nya härordningen förenade extra utgifter borde vissa delar av Kronan tillhöriga, norr 0111 Djurgärdsbrunnsviken och Djurgårdskanalen belägna, vidsträckta området kunna med fördel för staten försäljas.

Det var med anledning av denna Riksdagens skrivelse som Kungl. Maj:t i april 1902 tillsatte en kommitté för utredande av med frågan om upplåtande av delar av Ladugårdsgärdet till bebyggande sammanhängande frågor. I sitt i maj 1903 avgivna betänkande föreslår denna kommitté icke blott Ladugårdsgärdets utan hela Norra Djurgårdens upplåtande till bebyggande.

Resultatet av denna utredning inskränkte sig emellertid till beslut 0111 försälj- ning av det s. k. Karlaplansområdet samt ett område utefter Djurgårdsbrunns- viken (den s. k. Diplomatstaden).

Frågan 0111 hela Norra Djurgårdens upplåtande till bebyggande torde väl hädan- efter, i alla händelser för en mycket lång tid framåt, vara inskriven från dag- ordni1,1gen sedan Riksdagen, såsom ovan anförts, uttlyckt som sin önskan, att Kungl. Dju1gärden 1 så stor utst1äckning som möjligt bibehålles som naturlig park Huru kraftigt »statsverkets ekonomiska intressen av tomtförsäljningar,» trots allt intresse för bevarandet av parknaluren, gör sig gällande, bevisas bäst därav, att, redan något år efter det Djurgårdssakkunniga avlämnat sin utredning, en bety- dande del av ett av de områden, som sakkunniga ansett böra bibehållas som park, uppläts åt Stockholms stad till ha111nanläggningar.

Det förnämsta hindret för Norra Djurgårdens ordnande har varit och är allt- jämt, att så stor del därav användes till övningsfält för militären. Härigenom har man, för tillfredsställandet av expansionsbehovet hos statens till huvudsta- den förlagda institutioner, nödgats inkräkta på mark, som bort tillhöra park- området, och gått miste om fördelen av att kunna förlägga sådana institutioner, som stimulera bostadsbyggande i sin närhet, till Ladugårdsgärdet, där icke blott möjligheter till exploatering av mark för bostadsändamål förefinnas, utan det ock från statsverkets sida är högeligen önskvärt, att sådan exploatering må kunna äga rum så hastigt som möjligt.

Djurgårdssakkunniga hava i sitt betänkande framhållit även denna sistnämnda synpunkt, och vi vilja här ytterligare betona såsom ett viktigt moment vid ord— nandet av statens byggnadsverksamhet å Ladugårdsgärdet, att valet av institu— tioner och tomtplats sker med hänsyn även till institutionens förmåga att stimu— lera bostadsbyggande och till den omgivande terrängens lämplighet härför.

• Sida 165
•  Original

En absolut nödvändig förutsättning för tillämpandet av denna metod är emel- lertid, att Ladugårdsgärdet i sin helhet definitivt upphör att vara övningsfält. Upplåtande till försäljning av smala markremsor i gärdets kanter, såsom hittills ägt rum, är ur denna synpunkt mindre tillfredsställande, bebyggandet måste kunna förläggas till vilken del av gärdet som helst.

Medel till inköp och ordnande av ett enligt moderna begrepp lämpligare öv- ningsfält än Ladugårdsgärdet beviljades av 1905 års Riksdag,i samband varmed man tänkte sig, att nya kaserner skulle uppföras invid detta fält för samtliga till huvudstaden förlagda regementen utom Livgardet till häst. Sedan många är är det nya övningsfältet vid Järva i användning men kasernerna alltjämt kvar i Stockholm. Att döma av förhållandena i andra huvudstäder lärer det knap— past vara nödvändigt att invid i själva staden belägna kaserner hava ett stort övningsfält. 0111 så är fallet, skulle frågan om Ladugårdsgärdets exploatering vara oberoende av frågan om kasernernas förflyttning och frågor rörande gär- dets bebyggande kunna avgöras utan hänsyn till de militära intressen, som stå i samband med dess användning till övningsfält.

Att denna tankegång icke är främmande för Kungl. Maj:t, torde man måhända vara berättigad att antaga på grund därav, att ett betydelsefullt steg tagits i an- tydd riktning i och med det åt Djurgårdskommissionen lämnade nådiga upp- draget att upprätta förslag till program för en allmän pristävlan i fråga om fö1slag till skelett- stadsplan för Ladugårdsgärdet. Hela denna fråga 0111 Norra Djurgårdens ordnande delvis som park och delvis enligt fastställd stadsplan sy- nes sålunda sent omsider vara förd in på rätta spår. De för dess rätta bedö— mande nödiga, förberedande utredningarna äro dels redan utförda (Djurgårds- sakkunnigas betänkande), dels under arbete (pristävlingen).

Byggnadssakkunniga tillåta sig emellertid ännu en gång framhålla vikten utav att, då man, sedan stadsplan för gärdet fastställts, går att exploatera detsamma, det till bebyggande avsedda området eller områdena måtte ställas till förfogande för det nya ändamålet under den myndighets förvaltning, som får iuppdrag att ombesörja områdets exploaterimg Detta behöver icke innebära, att militären omedelbart skulle utrymma hela fältet, utan endast att statens ekonomiska in- tressen och dess allmänna behov av mark fö1 byggnadsändamal må fa göra sig gällande framför de militära.

Det är emellertid ett långt steg emellan utlysandet av en stadsplanetåvlan och det ögonblick, då en stadsplan över Ladugårdsgärdet kan komma att fastställas. Dessförinnan böra endast i undantagsfall några nya markupplåtelser äga rum från det område som tävlingen avser. Byggnadssakkunniga hava därför icke ansett sig kunna påräkna någon byggnadsmark på Ladugårdsgärdet under den närmaste framtiden, med undantag för det projekterade stora kliniska cen- tralsjukhuset, vilket Byggnadsstyrelsen i samråd med byggnadssakkunniga iun— derdånig skrivelse av den 4 februari 1922 ansett kunna förläggas till området mellan Valhallavägen och Smedsbacken, utan att hindrande föregripa stadens naturliga utveckling åt detta håll, se bilaga 4.

Den n1a1',k som Djurgårdssakkunniga hänfört till andra kategorien d. v. s.

Förutsätt- ningarna för en rationell exploatering.

Stadsplane- tävling.

Upplätelser . böra ej äga rum, innan stadsplan

fastställts.

Viss outnytt—

mark som visserligen får bebyggas, men där trädvegetationen dock i stort sett lad byllwmd8- skall dominera ligger icke i ett sammanhang, utan bilda1 större och mindre

mar k.

• Sida 166
•  Original

Föregående upplåtelser ha'va skett planlöst.

Området nordväst om Tekniska hög skolan.

områden på de partier å Djurgården, där ett bebyggande enligt dylik princip redan fått äga rum.

Sålunda ha vi, enligt Djurgårdssakkunnigas karta nr 3, å den nordvästligaste delen av Norra Djurgården ett betydande dylikt område, som till större delen upptages av Bergianska stiftelsen, Vetenskapsakademien med Naturhistoriska riksmuseet, Nobelstiftelsen och Experimentalfältet. Strax därintill och invid Norra Brunnsviken ockuperas ett område av Skogs— och Veterinärhögskolorna. Ett mvcket stort område av dvlik natur sträcker sig utefter Sturev agen från Val— hallavägen och Östra stationen ända ut till Värtans stationsområde. Det sydli- gaste av dessa områden på Norra Djurgården följer som en relativt smal skydds- zon norra stranden av Djurgårdsbrunnsviken och Djurgårdsbrunnskanalen.

Ehuru den sammanlagda arealen av dessa områden uppgår till omkring 250 hektar finnas dock relativt få lämpliga platser för vtterligare bebyggande. Det mesta är redan upptaget av alla de institutioner, vilka för tillfredsställande av sina utrymmesbehov hänvisats till Kungl. Djurgården, emedan tomtplats icke kunnat anskaffas inom stadens planlagda område.

Rikligast förekommer ännu outnyttjad byggnadsmark inom det stora, ovan— nämnda området utefter Sturevägen. Byggnadssakkunniga hava redan i förra de- len av detta betänkande (sid. 57) i samband med frågan 0111 sammanförandet av samhörande institutioner haft tillfälle vidröra användningen av den delav detta område, som ligger norr och nordväst 0111 Tekniska högskolans nya byggnader. Denna högplatås bebvggande har varit föremål för utredningar såväl inom ngg- nadsstyrelsen som av byggnadssakkunniga med anledning 111'1918 års Riksdags beslut, att viss del av densamma finge upplåtas till Svenska röda korset för uppförande av byggnader för sjukhem och hem för sjuksköterskor.

Föregående upplåtelser av dylik art å Norra Djurgården hava skett till synes utan någon enhetlig plan. Institutionerna hava placerats utan tanke på vare sig ett stadsplanemässigt ordnande av terrängen eller ett arkitektoniskt utnyttjande av byggnadsmassor och grönska. Man har anvisat platser, där man så vitt möjligt undgått att konnna i kollision med de militära intressena eller med Djur— gårdsförvaltningens lika imperatoriska anspråk på skydd för Djurgårdens bestånd av träd och buskar. Som exempel på en dylik planlös anhopning av byggnads- komplex må endast framhållas gruppen Stadion—Barnbördshuset—Sofiahemmet —Tekniska högskolan—Statens provningsanstalt —— se plansch 8.

Ett första steg i annan riktning togs vid upplåtelsen åt Svenska röda ko1set då Kungl. Waj: t i juli 1918 uppdrog åt B1ggnadsstyrelsen att i samråd med Riks- marskalksambetet upprätta förslag till plan för ordnande av ovannämnda hög— platå i sammanhang med upprättande av förslag till gränsei för det åt Röda korset upplåtna området.

Man måste beklaga, att tanken på ett sådant ordnande icke förut kommit till uttryck Det hade då säkerligen varit betydligt lattare och möjligare att av det ifrågavarande omiådet skapa en verkligt förnämlig plats för offentliga institu- tionsbvggnader. På det sätt som Rimbobanans stationsområde Tekniska hög— skolans och Statens plo1ningsanstalts om1åden inlagts i teirängen samt Drott— ning Kristinas väg framdragits, ar det mycket svart att med de inskränkta me-

• Sida 167
•  Original

del, som stå våra arkitekter till buds, kunna bringa reda, ordning och samman— hållning i den rådande anarkien bland byggnaderna å detta parti av Djurgården.

Byggnadsstyrelsens förslag till områdets bebyggande (se fig. 39) grundar sig på den förutsättningen att i en framtid lnå genom detsamma kunna framdragas en bred utfartsvåg förbi Skogshögskolan, Experimentalfältet och Naturhistoriska

t' M li

wmwwmmt

;äwfågwewgz lm

*

/”) m

/ &" f. /

r' : ”475va . pm:a/Mar

'. 10715-1'

»:

......u-tza...” 4— "

Fig. 39. Schematisk framställning av planen för bebyggande av området nordväst om Tekniska högskolan.

riksmuseet till Bergshamra, Ulriksdal, Stocksund, Djursholm o. s. v. I ett den 20 september 1920 avgivet yttrande till Byggnadsstyrelsen hava Stockholms stads- fullmäktige biträtt denna uppfattning. Den nuvarande utfartsvägen genom Roslags- tull med sina två järnvägsundergångar och skarpa krökar torde nämligen icke kunna betraktas såsom slutgiltig utfartsväg till Roslagen.

Enligt Byggnadsstyrelsens förslag till områdets ordnande, se bilaga 1, utmynnar den projekterade chaussén i en invid Valhallavägen, på Rimbobanans mark bildad öppen plats, och vinnes utrymme utefter chaussén på områdena E' och E” för den omkring 200 m. långa vattenränna, som anses erforderlig för vissa under— sökningar i samband med undervisningen vid Tekniska högskolan.

Huruvida så stor del av Rimbobanans område kan offras för bildande av den framför en stationsbyggnad nödvändiga trafikplatsen och huruvida sålunda myn- ningen av chaussén kommer att ordnas enligt det av Byggnadsstyrelsen fram-- lagda förslaget eller på annat sätt, är för vårt ändamål likgiltigt. Ty från Tek- niska högskolans maskinhus räknat norrut kan chaussén på grund av terräng-

• Sida 168
•  Original

Omrddet in vid Barn- bördsh uset.

förhållandena icke ha väsentligen annat läge än förslaget angiver, vilket är be- stämmande för formen och storleken av partiet F 1, d. v. s. just den del av ifrågavarande område som byggnadssakkunniga anse böra reserveras för tekniskt- vetenskapliga institutioner. Alla övriga delar av området äro nämligen redan upp- tagna. Sålunda är B upplåtet åt Svenska röda korset, E' och E” måste re- serveras för Tekniska högskolan och F” är utlovat åt högskolans studentkår för dess byggnad.

Med anledning av styrelsens för Tekniska högskolan underdåniga hemställan om att annan byggnadsplats skulle upplåtas åt Röda korset, emedan bebyggan- det av området B för Röda korsets räkning skulle lägga oöverstigliga hinder i vägen för högskolans framtida utveckling, hava byggnadssakkunniga i under- dånigt utlåtande den 26 januari 1922 (bilaga 2) beräknat området Fl till 30,000 kvm., vilket sålunda är vad som här finnes disponibelt för ovan angivna ända- mål, vilket f. 11. kan sägas inbegripa Statens provningsanstalts utvidgningsbehov — av anstalten beräknat till omkring 22,600 kvm. —, det tekniska centralbiblio- teket samt sådana tekniskt-vetenskapliga anstalter, som skulle behöva nåra för— bindelse med såväl den ena som den andra av dessa institutioner. På området FI fullt utbyggt med trevåningsbyggnader torde kunna utvinnas omkring 18,000 kvm. »nyttig golvyta».

Med avseende på sättet för detta områdes bebyggande framhåller Byggnads— styrelsen i dess underdåniga utlåtande den 28 oktober 1920 (bilaga 3) med för- slag till gränser för Röda korsets tomt, såsom ett moment ,av stor betydelse för utseendet icke blott från chaussén utan även och i all synnerhet från de på andra sidan Valhallavägen belägna partierna av staden, särskilt från hörnet av Valhallavägen och Odengatan, nämligen att byggnadsmassorna få utveckla sig med relativt låga längor omkring en på högsta partiet av kullen placerad, över de andra sig höjande institutionsbyggnad.

Att denna bergkulle Fl för närvarande av Djurgårdsförvaltningen är upptagen och bebyggd med ett hovjägareboställe och en såg med virkesupplag torde väl icke behöva utgöra något oöverstigligt hinder för dess framtida användande för av byggnadssakkunniga ovan angivna ändamål. Såväl Tekniska högskolans sty- relse, Statens provningsanstalt och Ingenjörsvetenskapsakademien som Kommers- kollegium och Byggnadsstyrelsen hava vid olika tillfällen haft anledning giva uttryck åt den meningen, att i Tekniska högskolans och Provningsanstaltens omedelbara närhet bör plats reserveras för nämnda tekniskt-vetenskapliga biblio- tek och anstalter.

Förflytta vi oss härefter söder om Tekniska högskolan till området mellan Sofiahemmet, Barnbördshuset och Tekniska högskolan, befinna vi oss uti en omkring 150 m. bred dalgång mellan den branta höjd i norr, som krönes av Tekniska högskolans byggnader, och den betydligt lägre bergkulle, varpå Barn— bördshuset uppförts. Marken är relativt plan och belägen omkring 16 111. under Tekniska högskolans marknivå.

Detta område befinner sig för närvarande i ett oordnat och mycket litet till- talande skick. De omgivande byggnaderna fordra att komma i ett bättre för- hållande till varandra inbördes och till den omgivande naturen genom lämpligt

• Sida 169
•  Original

ordnande av vägar och gräsplaner samt riktiga grupperingar av trädvegetationen, men framför allt genom en vacker byggnad i anläggningens fond mot öster.

Djurgårdssakkunniga hava i ett underdånigt utlåtande den 11 april 1916 (se Djurgårdssakkunnigas betänkande, sid. 126) i fråga om anvisande av plats för Röda korsets ovan berörda anstalt påpekat detta förhållande och lämpligheten av att i samband med uppförandet av en fondbyggnad å detta område giva det- samma en geometriskt ordnad och mera kultiverad form. Djurgårdssakkunniga föreslogo, att platsen borde upplåtas åt Röda korset, vilket ansågs så mycket lämpligare som två sjukvårdsanstalter redan förefunnos i närheten.

Sedan numera annan mark upplåtits åt Röda korset, förefinnes alltså här en ledig byggnadsplats med en areal av omkring 12,000 kvm., vilken torde böra reserveras för något sjukvårdsändamål.

Det närbelägna området bakom Stadion, som för närvarande upptages bland annat av ett ridhus, har föreslagits såsom plats för den institution för fysisk fostran, som kommer att övertaga Gymnastiska centralinstitutets uppgifter, och torde för detta ändamål böra reserveras.

Den återstående nordvästliga delen av det stora, med mörkgrön färg på Djur— gårdssakkunnigas karta 111' 3 betecknade området utefter Sturevägen upptages av Östermalms idrottsplats, Livgardets till häst park med Fältrittklubbens bana samt ett stort triangelformigt område mellan Sturevägen och Värtabanan.

Östermalms idrottsplats bör förbli där den nu fått tillfälle att utveckla sig. Parkområdet och ridbanan torde böra bibehållas såsom ersättning för vad rege- mentet förlorar i och med Ladugårdsgärdets bebyggande som stad. Det triangel- formiga området mellan Sturevägen ocerärtabanan åter torde böra reserveras för järnvägsändamål. Byggnadssakkunniga anse, att man icke f. 11. kan göra något intrång på dessa områden med för de beträffande ändamålen främmande i11stitutionsbyggnader.

I närheten av Veterinärhögskolan finnas två byggnadsplatser, den ena på berg- kullen öster om högskolan, den andra söder om högskolan, det s.k. Kräftriket. Förslag hava varit å bane att till dessa platser förlägga än den ena, än den andra statsinstitutionen. Sålunda har inom Byggnadsstyrelsen uppgjorts ritningar till ett Farmaceutiskt institut på den förstnämnda platsen och vid avgörande av plats för Statens provningsanstalt vägde ,det mellan Kräftriket och den nuva- rande platsen invid Östra stationen tse Djurgårdssakkunnigas betänkande, sid. 116). Bergkullen öster om Veterinärhögskolan torde numera få anses ur räk- ningen, emedan den förklarats vara behövlig för statens järnvägars behov av markutrymme vid Albano station. .Vid den tid Djurgårdssakkunnigas nyss be- rörda utlåtande avgavs, ansågs Kräftriket höra i första rummet reserveras för den veterinärbakteriologiska anstalten. Sedermera gjorda utredningar hava emel- lertid visat, att området i fråga är för litet för denna anstalt, som behöver stort utrymme till rastgårdar m. 111. för djuren. Byggnadssakkunniga anse, att Kräft- riket tills vidare bör reserveras för Veterinärhögskolans och därmed samhörande

Området bakom Stadion..

Området utefter Sture- vägen.

Kräftriket och. berg- kullen öster om Veterinär- högskolan.

• Sida 170
•  Original

Frescati.

Plats för Veterinärbak- teriologiska anstalten.

Plats för Etnografiska museet.

Djurgärds- brunnsvikens parksiönatm'

mdste be- mms.

anstalters räkning. varvid emellertid torde observeras, att skogspartiet utmed Brunnsviken måste bevaras såsom naturlig park samt att den sydligaste delen av området kan komma att behövas för järnvägs-, hamn- eller andra trafikändamål.

Det nordligaste av de på kartan nr 3, tillhörande Djurgårdssakkunnigas be— tänkande, med mörkare grön färg betecknade områdena, vilket till allra största delen upptages av vetenskapliga anstalter, inrymmer emellertid ett ännu icke upptaget parti, beläget söder om Vetenskapsakademiens tomt och mellan lands— vägen och Rimbobanan. Gjorda undersökningar giva vid handen, att detta om- råde lämpar sig för Statens veterinärbakteriologiska anstalt. Då vidare detta område icke är beläget på alltför långt avstånd från Veterinärhögskolan och av de tomter, som kunna ifrågakomma såsom lämpliga för nämnda anstalt, i alla händelser är den som ligger högskolan närmast, anse vi oss böra föreslå områ- dets reserverande för Statens veterinärbakteriologiska anstalt. Se sid. 304 och fig. 97.

Det torde i detta sammanhang böra erinras om, dels att byggnadssakkunniga tidigare (lt/5 1913) hos Kungl. Maj:t hemställt om uppdrag åt dåvarande Over- intendentsämbetet att undersöka möjligheten av att använda byggnaderna i kv. Grönlandet norra företrädesvis för de etnografiska samlingarna, sedan Veten— skapsakademien och Naturhistoriska riksmuseet därifrån avflyttat, dels atti Na- turhistoriska riksmuseets byggnadsplan ingick även en byggnad för den etnogra- fiska avdelningen. Denna sist nämnda byggnad har icke kommit till utförande, men den ingår såsom ett nödvändigt arkitektoniskt led i den monumentala anlägg— ningen. A andra sidan hava byggnaderna i kv. Grönlandet norra ombyggts och inredas för andra ändamål. Byggnadssakkunniga ha därför numera ingen anledning föreslå ändring i. den ursprungliga byggnadsplanen utan beräkna, att plats för ett etnografiskt museum finnes på Naturhistoriska riksmuseets tomt. En förutsättning härför är emellertid, att en gränsreglering företages mellan denna tomt och Nobelinstitutets intill gränsande område, vilken reglerings genomfö 'ande icke torde möta några större. svårigheter. Se vidare sid. 358.

På södra delen av Norra Djurgården hava Djurgårdssakkunniga med mörkare grön färg markerat ett omkring 250 m. brett område utefter Djurgårdsbrunns— viken och Djurgårdsbrunnskanalen. Härmed avses att bevara Djurgårdsbrunns- vikens karaktär av parksjö med grönskande stränder. Byggnadssakkunniga vilja betona vikten av att åt kommande generation bevara detta för en stor stad så ytterst värdefulla parkparti. Att så nära centrum ha tillgång till en av naturen vacker och välformad parksjö är för en stad av Stockholms betydenhet något mycket sällsynt. Det gäller därför att med all makt söka bevara dess naturliga strandformer och strandvegetation och, där den lantliga karaktären förstörts, så- som genom Livregementets dragoners kasernbyggnader och villorna i den s. k. Diplomatstaden, söka så vitt möjligt genom planteringar skymma undan störande byggnadspartier.

På de inre, mot Ladugårdsgärdet gränsande delarna av ifrågavarande område torde visserligen glest liggande, ' relativt låga byggnader utan olägenhet kunna uppföras, men områdets indelning med gator och byggnadskvarter sammanhänger så intimt med den stadsplan, "som kan komma att fastställas för Ladugårdsgär-

• Sida 171
•  Original

det, att upplåtelser från detta område icke böra äga rum förrän dylik stadsplan fastställts.

Om man vill respektera de gränser för parkområdena, som av Djurgårdssak- kunniga angivits, samt icke föregripa en blivande stadsplan över Ladugårdsgärdet, finnas följande för byggnadsändamål användbara områden å Norra Djurgården:

lzo) Södra delen av Naturhistoriska riksmuseets tomt, reserverad för Statens etnografiska museum;

2zo) Ett område söder om Vetenskapsalmdemiens tomt, beläget mellan Rimbo- banan och landsvägen, reserveras för Veterinärbakteriologiska anstalten:

3:o) Bergshöjden öster om Veterinärhögskolan, reserverad för statens järnvägar: 4zo) Kräftriket bör reserveras för ändamål samhörande med Veterinärhögskolan och för denna högskolas ökade behov av utrymme;

5zo) Området nordväst om Tekniska högskolan bör reserveras för tekniskt— vetenskapliga anstalter och för denna högskolas utvidgningsbehov;

6:03 Området söder om Tekniska högskolan i närheten av Allm. barnbörds— huset reserveras för något sjukvårdsändamål;

7zo) Området bakom Stadion reserveras för anstalter för fysisk fostran och idrott.

Södra Djurgården.

Sedan lång tid tillbaka har största delen av Södra Djurgården av de rege-

Sammanfalf ning.

S. Djurgär-

rande Konungarna upplåtits ät allmänheten och betraktats som huvudstadens den folkl'm'k- förnämsta folkpark. Det mot Skeppsholmen vettande strandområdet från och med Djurgårdsbron till och med Beckholmen har dock länge varit intaget i stadsplanen och delvis som stad bebyggt (Djurgårdsstaden). Numera tillhör hela detta område, med undantag av ett par kvarter nedanför Hasselbacken samt ett område närmare Beckholmen, Flottans station i Stockholm.

Från Södra Djurgården är mark upplåten åt ett dövstuminstitut vid Manilla samt åt Nordiska museet med Skansen. I övrigt har i stor utsträckning mark upplåtits till enskilda för bostadsändamål, företrädesvis vid stränderna utefter segelleden. Omkring Djurgärdsslätten gälla upplåtelser—na i allmänhet förlustel- selokaler. Djurgårdssakkunniga hava emellertid i sitt betänkande påpekat, att under det vidsträckta områden av Norra Djurgården under senare år tagits i besittning av myndigheter och institutioner för olika ändamål, kan man be- träffande Södra Djurgården spåra en bestämd tendens att under Djurgårdsför- valtningens direkta vård återföra från densamma förut utarrenderad mark.

Det är klart, att en institution sådan som Nordiska museet förr eller senare behöver Ökat utrymme. Den nuvarande byggnaden utgör knappt fjärdedelen av det ursprungliga byggnadsförslaget. Av Nordiska museets samlingar lärer endast omkring 1/4 vara utställd i de för allmänheten tillgängliga lokalerna. Det finns två möjligheter för museets utvidgande. Endera framåt mot Djur— gårdsentrén, d. v. s. åt samma sida som det ursprungliga byggnadsprojektet ut- vecklade sig, eller bakåt på Galärvarvets nuvarande område.

Upplåtelsen

Nordiska m usect.

• Sida 172
•  Original

> NäiiPXs

Ifa

/% l

väteatom—elenana?

'lqlilru-JÅ'ÅLGIQJ' Tn: NA D sne-rg el©l©1©—'©!©l©'©_ 5 -- XC

_t_ .v.v——v

[.a » e.. 5,- Ajo 7." '|' "I" ul- "L"1' ”P "i" IIHF. . r . . r .

Fig. 40. Djurgårdssakkunnigas förslag till flyglar å ömse sidor om Nordiska museet.

Byggnadssakkunniga hava i ett yttrande den 16 april 1914 (se Djurgårdssak- kunnigas betänkande, sid. 113) till chefen för Finansdepartementet framlagt ett förslag till flygelbyggnader på ömse sidor om platsen framför Nordiska museet. Den ena inrymmande Statens historiska museum, den andra eventuellt avsedd för Nordiska museets utvidgningsbehov (tig. 40).

Fråga hade nämligen uppstått om placerandet av Statens historiska museum mittför Djurgårdsentrén, där nu Biologiska museibyggnaden står, emedan Vitter- hets-, historie- och antikvitetsakademien ansett i hög grad önskvärt att detta museum förlades i omedelbar närhet till Nordiska museet. Byggnads- och

• Sida 173
•  Original

Fig. 41. Karta över Södra Djurgårdens nordvästra udde med Galärvarvet och . Nordiska museet.

• Sida 174
•  Original

Norra delens av Galär— rarvet fri— görande.

Djurgårdssakkunniga konnno emellertid, efter på platsen gjorda iakttagelser och undersökningar, till det resultatet, att uppförandet av en stor byggnad på denna plats medförde betänkliga praktiska och estetiska olägenheter. Det var i sam- band med och som resultat av dessa undersökningar som sakkunniga framlade berörda förslag till flygelbyggnader på ömse sidor om Nordiska museet, vilket emellertid icke föranledde någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Om detta förslag på grund företrädesvis av psykologiska skäl icke ansågs antagligt såsom lösning på Statens historiska museums byggnadsfråga, så visade det dock, att behövliga tillbyggnader till Nordiska museet i form av flyglar mot Djurgårdsentrén ur arkitektonisk synpunkt skulle vara till fördel för den nu- varande museibyggnaden. Denna byggnads läge skulle ej längre verka isolerat och tillfälligt, utan man skulle erhålla en till Djurgårdsentrén fast anknuten anläggning av monumental verkan. Jämför sid. 370—374. » '

En nyligen timad eldsvåda inom varvet har besannat de farhågor som upp- repade gånger uttalats av dem, som närmast ansvara för Nordiska museets ena— stående samlingar. Kungl. Maj:t har även funnit nödigt, att åtgärder vidtoges för undanröjande av eldfaran för museet från detta håll. I nådigt brev den 3U/,, 1921 till Marinförvaltningen angående anvisande av medel för viss vid eldsvådan å Galärvarvet förstörd material ln. ln. heter det sålunda: _______

>>Enär vidare i sammanhang med frågan om slutligt ersättande av skador och förluster vid branden jämväl bör upptagas frågan 0111 utflyttande efter hand av vissa av de nuvarande varvsanläggningarna på Galärvarvet till de områden i den s. k. Djurgårdsstaden med angränsande kvarter jämte Beckholmen, som för kronans räkning förvärvats från Stockholms stad eller från enskilda »— en åt- gärd varigenom varvsverksamheten till varvets fördel kan samlas mot den redan påbörjade dockanläggningen å Beckholmen samt Galärvarvets nordligaste delar i närheten av Nordiska museet frigöras till försäljande eller till upplåtande till parkområde, vilket i sin ordning bör kunna undanröja eldfara för museet — hava Vi funnit gott befalla Eder

att uppgöra förslag till förvärvande för kronans räkning av de återstående områden i närheten av den s. k. Allmänna gränd å Djurgården, genom vilkas besittande varvet skulle erhålla ett sammanhängande strandområde från det nu- varande Galärvarvet lill Beckholmen,

att i samband härmed uppgöra förslag till utbyte eller försäljning av Galär- varvets nordligaste delar vid Nordiska museet samt om utflyttning av därva- rande etablissement, i den utsträckning sådant skulle kunna låta sig göra, till lämplig plats å de förvärvade områdena vid Djurgårdsstaden eller till Skepps— holmen, samt —— —— —————————————————— »

Enligt vad byggnadssakkunniga tro sig veta lärer man inom Marinförvalt- ningen anse, att det å fig. 41 med bokstäverna a, b, c, d, e, f, g, h, i, k, 1 och a betecknade området skulle kunna frigöras för försäljning eller upplåtande till park. Sträckan b, c, (1 av Galärvarvsmuren skulle i så fall rivas och ersättas med en ny mur i, h, g, f, e och d, i vilken punkt den nya muren skulle an- slutas till den kvarvarande gamla muren d, 11, r, s, t. Idet ovan citerade

• Sida 175
•  Original

Fig. 42. Flygbild av Galärvarvet, Nordiska museet och Djurgårdsentrén.

kungl. brevet ifrågasättes det frigiorda områdets försäljning eller dess upplåtande till park. Utan tvivel vore det med hänsyn till stadsbilden det mest tilltalande att upplåta det till park.

Att planlägga området med gator och kvarter för bebyggande med femvå- nings hyreshus vore ur denna synpunkt det minst önskvärda, då man vid sådant byggnadssätt icke har möjlighet att reglera den enskildes byggnadsverksamhet så strängt, som här skulle fordras, för att den relativt lilla stadsdelens utse— ende inifrån staden skulle få nödvändig enhetlighet och stadga i linjerna. Det— samma kan sägas även i fråga om en villastad på området. Byggnaderna bliva visserligen då lägre, men enhetligheten och lugnet i linjerna bliva absolut oupp- nåeliga. Skulle över huvud försäljning av tomter till privatbostäder äga rum, borde knappast mer än tre villor få uppföras utefter sundet mellan Nybroviken och Djurgårdsbrunnsviken, samt en på området mitt emot Skeppsholmen. De till dessa villor hörande tomterna måste vara så belägna i förhållande till var- andra, att byggnaderna få utseendet av att vara inplacerade i en park, icke i en villastad, och så stora att utrymme finnes för utvecklande av verkligträdgårds— konst i samband med byggnaderna.

Vid eventuell upplåtelse av mark till enskilda torde kunna ifrågasättas, huru- vida sådan upplätelse bör ske med äganderätt. Galärvarvsområdet uppläts på 1700-talet från Djurgården till Flottan. I händelse någon del av området icke längre behöves för Flottan, borde den återgå till Djurgården och upplåtelser till enskilda endast avse nyttjanderätten, såsom sker å Djurgården i övrigt.

• Sida 176
•  Original

omrädet bör

statsinstitu- t1 oner. Det frilagda reserveras för

Emellertid finnes det ännu ett sätt för det frigjorda områdets utnyttjande, som icke berörts i det kungl. brevet, nämligen dess användande för annat statens ändamål, på sätt framhållits i Riksmarskalksämbetets underdåniga skrivelse den 4 februari 1915 i förevarande fråga.

Museimännens blickar hava länge varit riktade på detta område såsom syn- nerligen lämplig plats för museala byggnader, i första rummet Statens histo- riska museum. I en till denna utredning fogad bilaga 9 har professor N. Lithberg lämnat en redogörelse för de i Stockholm befintliga kulturhistoriska samlingarna, deras inbördes förhållande samt deras lokalbehov. Professor Lith- berg framhåller samhörigheten mellan åtskilliga av dessa samlingar inbördes och mellan dem och vissa statsinstitutioner samt ger skäl för önskvärdheten av att de placeras i varandras närhet. Till denna grupp av samhörande mu— seer och institutioner hör också Nordiska museet och, då detta är fast lokali- serat, anser professor Lithberg, att de övriga samlingarna och institutionerna böra förläggas till Nordiska museets omedelbara närhet, d. v. s. på det område av Galärvarvet, som nu är avsett att frigöras från varvet.

De verk och institutioner, som sålunda enligt professor Lithberg borde för- läggas i Nordiska museets omedelbara närhet äro:

Statens historiska museum,

Antikvarisk—topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet, Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien, Nationalmusei konstindustriavdelning,

Musikhistoriska museet, Teaterhistoriska museet,

Centralstyrelsen för Sveriges etnografiska undersökning, Undersökningen av Sveriges ortnamn,

» Namnbyrån.

Museikomplexet bör enligt professor Lithberg ordnas så, att Statens historiska museum förlägges i särskild byggnad. Mellan denna och Nordiska museet upp- föres en byggnad för bibliotek och arkiv, även inrymmande Riksantilwarieäm— betets, Vitterhets-, bistorie— och antikvitetsakademiens samt Undersökningens av Sveriges ortnamn och Namnbyråns lokaler. Denna byggnad och i all synner- het biblioteket skall stå i omedelbar förbindelse med Statens historiska museum och Nordiska museet.

Byggnadssakkunniga, som just i sammanförandet av samhörande verk funnit den enda hållbara principen för ett rationellt ordnande av statens verks och institutioners lokalisering, känna sig mycket tilltalade av detta professor Lith- bergs förslag. Det å fig. 41 med bokstäverna a, b, c, d, e, f, g, h, i, k, I och a angivna området torde erbjuda god plats för dessa institutioner, åtminstone om Nordiska museets utvidgning får äga rum på området mellan Galärvarvet och Djurgårdsentrén. Jämför utredningen rörande ifrågavarande museer, sid. 368 och följande.

• Sida 177
•  Original

Byggnadssakkunniga vilja sålunda livligt förorda det ifrågasatta frigörandet av den nordligaste delen av Galärvarvet men tillåta sig framhålla Vikten utav att, innan frågan om dess framtida användning avgöres, det måtte utredas huru- vida området i sin helhet eller någon del därav behöver reserveras för något statens ändamål.

På Södra Djurgården i övrigt torde icke några byggnadsplatser för statsinsti- tutioner vara att söka.

Bergshamra.

Bergshamra egendom är belägen mellan Norra Brunnsviken och Värtan. På Egendomens en mindre sträcka har den strand även vid Edsviken. Till egendomen hörlåge,kamktär den lilla ön Bockholmen i Värtan vid inloppet till Stocksund.

Huvudparten av Bergshamra ligger norr om Älkistekanalen. Den bildar en skogbevuxen högplatå i norr, från vilken terrängen, till största delen odlad, sluttar sakta mot söder mot Brunnsviken, invid vars strand höja sig två fristående träd- bevuxna bergkullar. Den söder om kanalen belägna delen av Bergshamra delas av Rimbobanan i två ungefär lika stora delar, av vilka den västra invid Brunns- viken belägna delen disponeras av greve Nils Barck och hans efterkommande i 50 år, räknat från den 11 juni 1917, varefter området i fråga med allt vad därpå finnes skall avträdas till Kungl; Maj:t och Kronan. Till Bergshamra hör även ett rektangulärt stycke ängsmark norr om Naturhistoriska riksmu— seet. Egendomen har en areal av 1,274,000 kvm. med icke mindre än 4,460 m. strandlinje.

Stora landsvägen från Stockholm till socknarna nordost därom samt Rimbo- järnvägen genomskära det sydöstra hörnet av området norr om Alkistekanalen. Stationen Ålkistan å nämnda järnbana är belägen på Bergshamra mark. En kloakledning, på kartan fig. 43 utmärkt med prickstreckad linje, är framdragen genom egendomen för att till Värtan avleda spillvattnet från såväl statens järn- vägars som vissa kasernområden vid Järva. Den är av sådana dimensioner att den skall kunna tjäna som huvudavloppsledning även för Bergshamra.

Egendomens närhet till Stockholm i förening med ovan anförda förhållanden gör densamma i flera avseenden lämpad för bebyggande. Den har även i rätt stor utsträckning utnyttjats till villaupplåtelser. Förutom huvudgården finnas på egendomen ej mindre än 26 lägenheter, somliga avsedda endast till sommar- bostad, andra användbara till bostad året runt. '

Jordbruksområdet, med en areal av 330,830 kvm. eller omkring 26 % av hela egendomen, är för närvarande utarrenderat till odlingssällskapet Stock- holms omnejd f. d. föreningen Koloniträdgårdar i Stockholms omnejd.

Nuvarande årliga arrendeavgifter uppgå enligt meddelande från Domänstyrel- sen till: ' '

• Sida 178
•  Original

Ulrlkdduld

m—mfw iamruan/Ilva. —>—'-—- Ammm'a.

Fig. 43. Karta över Bergshamra.

för bostadslägenheter .......................................................................... kr. 18,985: — » jordbruksområdet ......................................................................... » 6.200: _ » fisket ............................................................................................. » 300: ——

Summa kr. 25,485:——

Det torde slutligen böra påpekas, att den stora kraftledningen från Untraver— ken till Stockholm är på sätt å fig. 43 finnes angivet framdragen över Bergs- hamra. Detta medför, att ett område av 30 m. bredd utefter ledningen måste hållas fritt från träd och icke utan olägenhet kan utnyttjas till bebyggande för

• Sida 179
•  Original

bostadsändamål. Kraftledniugen kan sålunda sägas upptaga omkring 43,000 kvm. (= 3. 5 % av egendomens hela areal), varav 12 ,000 kvm. komma på den del, som föl närvarande disponeras av greve Barck, och omkling 20 000 kvm. på den skogbevuxna höjdplatån.

I (")verensstämmelse med nådig proposition beviljade 1917 års Riksdag 515 ,000 Riksdagen kronor till .iterförvär ande at Kronan av besittningsrätlen till kronoegendomen återförvärvm Bergshamra med tillhörande lägenhetel 111. 111. ävensom inlösen av hus .1 lägen— egendmm'" heten Johanneberg.

Kronan tillträdde besittningsrätteu den 11 juni 1917, då lösenl)eloppet av Do— mänstyrelsen deponerades i A.—B. Göteborgs Bank för vederbörande rättsha 'ares räkning. Större delen av egendomen var då utarrenderad till greve Casimir Lewenhaupt intill den 14 mars 1919. Enligt nådigt bemyndigande utarrenderade Domänstyrelsen lägenheterna efter nämnda dag på en tid av fem är, alltså till den 14 lnars 1924. ,

I nådiga propositionen framhölls av chefen för Jordbruksdepartementet, att egendomens närbelägenhet till huvudstaden gjorde densamma icke blott värde- full för tomtupphitelser och liknande ändamål utan möjligen även användbar för speciella statsändamål.

Löseusumman utgick av medel tillhörande statens domäners fond avsedd till inköp av skogsmark 111. 111. Enligt Domänstyrelsens mening skulle härigenom av Riksdagen blivit fastslaget, att statens domäners fond skall beredas tillgångar till inköp av skogsmark 111. 111. genom försäljning eller upplåtande för speciella statsändamål av delar av Bergshamra.

Den 6 juni 1918 erhöll Byggnadsstyrelsen nådigt uppdrag att, efter en allsidig Byggnadssty; utredning om behovet av mark a kronoegendomen Bergshamra nr 1 i Stock- relsen uppgår holms stad och län för speciella ändamål, uppgöra förslag till plan för egen- StadSPlan- (lomeus användning för dylika ändamål ävensom för tomt'upplätelser och lik- uaud' ändamål. I sin underdåniga skrivelse av den 29 januari 1920 med fram—. läggande av program rörande utredningens omfattning och anhållan 0111 medel för dess utförande anför Bygg nadsstyrelsen bland annat följande.

»V.'11je fo1sl1u till ett utnyttjande av Belgshamra för ett tätare bebyggande eller l('")1 bebyggande med hus av mera betydande massa .in nu befintliga, maste i forsta rummet taga hänsyn till det av Djurgårdssakkunniga i deras betänkande av den 15 maj 1917 starkt betonade intresset saväl föl staten som staden att söka bevara Brunnsvikens karaktär av parksjö, det vill säga att ordna bebyg— gandet sa, att strändelnas nuvarande lummiga natur ej gar förlorad och ersättes med bilden av en mer eller mindre tät anhopning av bostadshus, låt vara dyr- ha '.1 villor. Statens byggnadsverksamhet vid Brunnsviken erbjuder två synner- ligen belysande exempel på hur man med stora byggnadskomplex kan i ena fallet ohjälpligt förstöra Brunnsvikens parksjönatur såsom genom Veterinärhög- skolans byggnader, och hur 111.111 i alld'a fallet, Naturhistoriska museet, kan lämna parl.11atmen vid st1anden orörd och med god arkitektur försköna land- skapet

Vad nu Bergshamra vidkommer erbjuder givetvis den relativt plana, odlade sydliga delen en synnerligen lämplig byggnadsplats för någon institution med

• Sida 180
•  Original

. römac ru. Hannus au. ” RSKILDA syccnnosumunurr. rör.

BERGSHAMRA

171. monom.”

vruårm un—u

Fig. 44. Förslag till stadsplan för Bergshamra med plats för en central frökontrollanstalt.

rätt stora lokalbehov. Området ger ruln för byggnad eller byggnader med stora massor, vilka skulle komma att spela en lika viktig roll för Brunnsvikens ut— seende som Naturhistoriska riksmuseet och vilka därför borde i fråga om grup- pering och proportioner utformas med samma anspråk på estetisk kultur som sistnämnda byggnad.

De nuvarande till bostadslägenheter upplåtna områdena hava icke inkräktat på jordbruksområdet. De äro grupperade företrädesvis på tre olika ställen, dels på en Skogshöjd invid stationen Älkistan, dels vid foten av den ena fristående bergkullen invid Brunnsviken, på kartan betecknat Tivoli, dels ock omkring det så kallade nedre Bergshamra i skogsbrynet väster 0111 den öppna jorden.

• Sida 181
•  Original

Emellertid synes även den norra skogbevuxna höjdplatån kunna i stor ut- sträckning lämpa sig för bebyggande med fristående bostäder. Byggnadsstyrelsen har vid övervägande av frågan 0111 lämpligaste användningen av Bergshamra egendom kommit till den övertygelsen, att man för närvarande bör inskränka sig till uppgörande av en byggnadsplan för utnyttjandet till bostäder av sist- nämnda område, i samband varmed de redan nu till bostadslägenheter upplåtna områdena böra genom byggnadsplaner regleras. Den nuvarande öppna odlade terrängen skulle tillsvidare såsom sådan bibehållas och reserveras för något eventuellt statsbehov.

Det förefinnes ju sedan en längre tid tillbaka ett ytterst kännbart behov av bostäder i huvudstaden och dess omgivningar, och torde det tvivelsutan kunna anses såsom en statsangelägenhet, att bereda bostäder åt statens tjänstemän under sådana betingelser att trycket av dyrtiden i någon mån kompenserades. Det vill synas som 0111 det ifrågavarande området genom sitt läge nära staden, invid vattendrag och med goda kommunikationer skulle vara synnerligen lämpat för anläggande av ett sådant villastadsområde för statstjänstemän, administrerat på enahanda sätt som Mörby.» —

Byggnadssakkunniga instämma till fullo i detta Byggnadsstyrelsens program för egendomens utnyttjande. Ehuru Byggnadsstyrelsens stadsplaneförslag ännu icke kunnat i slutredigerad form framläggas för Kungl. Maj:ts prövning, hava byggnadssakkunniga blivit satta i tillfälle att i fig. 44 reproducera detsamma. I detta förslag hava vissa områden betecknade XV och XXIII reserverats för statsinstitutioner.

Genom nådig remiss anmodades Byggnadsstyrelsen den 20 september 1922 att anvisa plats för en ifrågasatt central frökontrollanstalt. Då anstalten borde förläggas i närheten av Experimentalfältet och Skogsförsöksanstalten, hänvisade styrelsen till Bergshamraområdet såsom det lämpligaste. Byggnadsstyrelsen på- pekade lämpligheten av att mangårdsbyggnaden på egendomen Bergshamra samt ett område däromkring, c:a 2 har, reserverades för nämnda ändamål. Aven byggnadssakkunniga anse denna plats synnerligen lämplig för en central frö- kontrollanslalt. A stadsplaneförslaget fig. 44 är detta område betecknat med XV och har en areal av omkring 27,000 kvm.

Ulriksdals kungsgård.

Bland de insamlade uppgifterna rörande Ulriksdal torde i detta sammanhang E_qmdomens endast följande böra antecknas. Egendomen har en areal av 1,801,000 kvm. areal. och är liksom de övriga lustslotten ställd under Riksmarskalksämbetets värd.

Under åren 1916—1922 har slottet undergått en genomgripande reparation och Reparationer. ombyggnad för en kostnad av omkring 560,000 kronor. För att erbjuda större 1916—1922- bekvämlighet såsom bostad åt den kungl. familjen hava där införts moderna ' anordningar i fråga 0111 uppvärmning, belysning, renhållning och inom ekonomi- avdelningen i övrigt.

• Sida 182
•  Original

Krigsskolan till Ulriksdal.

E_qe'ndomens areal och läge.

Fig. 45. Ulriksdals slott vid Edsviken.

Då på sin tid fråga uppstod 0111 val av plats invid (")vningsfältet vid Järva för Krigsskolan, fördes tankarna helt naturligt från slottet Karlberg till slottet Ulriks- dal, som efter ."111kedrollning Sofias död stod oanvänt. Se sid. 324.

Efter berörda reparation torde numera knappast kunna bli tal 0111 användan— det av slottsbyggnaden för annat än det därmed avsedda ändamålet. Däremot torde det väl icke vara uteslutet, utan snarare något att sträva efter, att inordna krigsskoleanläggningen i den med slottsbyggnaderna sammanhängande geome— triskt ordnade terrängen såsom en i förhållande till själva slottsträdgården sido- ordnad anläggning. Härigenom skulle måhända ett nytt liv kunna ingjutas i den tynande, en gång ståtliga, vidsträckta trädgårds- och parkanläggningen.

Haga kungsgård.

Haga kungsgård omfattar en areal av 1,228,000 kvm. och sträcker sig mellan Norra Brunnsviken och allmänna landsvägen i öster och väster samt från Stall— mästaregården i söder till gränsen för Järvafältet i norr. Haga kungsgård star under Riksmarskalksämbetets vård och är, med undantag för själva slottet med tillhörande inhägnad mark samt vissa utarrenderade områden, upplåten till all— män park.

• Sida 183
•  Original

Någon markupplåtelse för byggnadsändanlål har icke skett, 0111 man undan— tager ett tomtområde invid landsvägen, vilket upplåtits till tingshusbyggnad för Södra Roslags domsaga.

Någon anledning till förändring av nu rådande förhållanden synes icke före- Haga bärför- ligga. Haga är och konnner säkerligen även framdeles att förbliva den stora bli fOZ/fzmrk— folkparken för de norra stadsdelarna och borde såsom sådan ingå i planen för ett större Stockholm.

Stallmästaregården.

Stallmästaregården, fig. 46," som ursprungligen tillhört Karlbergs kungsgård, är Egendomens belägen mellan Stockholms stadsplanegräns och Haga kungsgård, mellan lands- a'realochliiye. vägen och Brunnsviken. Statens järnvägar avskär en mindre del, som benämnes Lilla Stallmästaregården. Egendomen har en areal av 44,751 kvm., varav 3,147 äro upplåtna till Stockholms stad'till hamnplats. Egendomen i övrigt är ställd under Domänstyrelsens vård och utarrenderad från den 14 mars 1921 för en tid av 3 år.

Fråga har varit å bane att använda området till byggnadsmark. Postverket Om/rddet bör framlade år 1919 förslag att dit förlägga bostadsbyggnader för postverkets räkning. ifygd i Park- Emellertid avslogs framställningen av Kungl. Maj:t 31/12 1919, sedan vederbörande (ålägga? myndigheter avstyrkt den begärda markupplåtelsen. Området ingår såsom en ' del av det parkbälte som omsluter och allt framgent bör omsluta Norra Brunns- viken; dess bebyggande bör därför helst inskränkas till det minsta möjliga.

|

Karlberg—Norrbacka.

Norrtull ligger alltjämt vid Stockholms stads gräns. Utanför >>tullen'>> vidtager Områdets Solna socken, som närmast stadsgränsen möter medd kungsgårdarna Karlberg, läge OCh be- Haga, Ulriksdal och längst i öster, på andra sidan Alkistekanalen, med den av såfgjiifågf' staten nyligen återförvärvade egendomen Bergshamra. '

Från den en gång betydande kungsgården Karlberg ha av olika anledningar under tidernas lopp avsöndrats såsom särskilda enheter väster och norr 0111 huvudgården: Ekelund, Västra Skogen, Ingenting, och nordost om huvudgården: Tomteboda, Fogdevreten, Stenbrottet, Falkenärbostället och Norrbacka, vilka samtliga ställts under Domänstyrelsens vård, med undantag av Ingenting, som förvaltas av Järnvägsstyrelsen, och Norrbacka, som förvaltas av direktionen för Eugeniahennnet, se plansch 9. Karlbergs kungsgård har smält samman till själva slottet med närmast omgivande parkområde, vilket står under Arméförvalt— ningens vård, samt Solnaskogen, en långsträckt oregelbunden ägofigur som upp- tagermellanrummet mellan ovannänmda, nordost 0111 huvudgården avskilda en- heter. Solnaskogen förvaltas av Domänstyrelsen. (Jämför sid. 28 och 31.)

Det är ett betydandemarkområde, omkring 2,370,000 kvm., intill stadens norra gräns, vilket, liksom Djurgården intill östra gränsen för stadens planlagda 0111- råde, befinner sig i Kronans ägo och. som till icke obetydliga delar skulle kunna lämpa sig till försäljning för bostadsändamål.

• Sida 184
•  Original

Fig. 46. Stallmästaregården, karta över området.

Plan för om» I samband med frågan 0111 de militära institutionernas förflyttning till Järva rådets ft'glm- har också Kungl. Maj:t den 18 juni 1915 befallt Arméförvaltningen att inkomma få? (31722? med fullständig plan för den framtida användningen av den av Krigsskolan IP. gHallma,,:dispone1'ade marken. Förslag till sådan plan, omfattande Kronan tillhörig mark invid stadens norra gräns från och med Karlberg till Norrtull och landsvägen därifrån och norrut, uppgjordes på Arméförvaltningens anmodan av arkitekt P. Hallman. Byggnadsstyrelsen, som anmodades granska förslaget, har i en till Arméförvaltningen ställd skrivelse den 11 mars 1921, bilaga 5, framställt vägande anmärkningar mot detsamma.

• Sida 185
•  Original

Fig. 47. Karlbergs slott och park, flygbild.

Beträffande området närmast omkring slottet framhåller styrelsen, att områ- (lets.läge i f(")rhållande till järnvägarnas infartslinjer till huvudstaden gör det lönlöst att söka planlägga om 'ådets bebyggande innan läget för dessa linjer kunnat närmare bestämmas. Byggnadsstyrelsen betonar i denna skrivelse bland annat, vad redan ()verintendentsä111betet tidigare framhållit, att vid dylik plan- läggning Karlbergs slott, platsen framför samt parken bakom detsamma böra förbli oberörda av stadsplanen, och att för de närmast slottsom 'ådet liggande delarna måtte fastställas bestämmelser avseende att begränsa husens höjd till högst 2 våningar.

Byggnadssakkunniga anse sig även med styrka böra framhålla, att slottet och Karlbergs parkanläggningen hav. ett sådant värde, att även avsevärda ekonomiska upp-810tt OChPat'k ()ffringar för att 'ädda detta arv åt 'åra efterkommande måst), anses berättigade. näää???)

0111 också ännu icke några allvarsamma angrepp på själva slottsanläggnin- ] ' gens existens hörts utav, är parken så mycket mera hotad genom intrång såväl av järnvägs- som gatutrafiken. Statens järnväga' anser sig behöva framdeles ytterligare stympa parken genom avskärande f'ån densamma av en omkring 50 m. bred remsa, och den erforderliga gatuförbindelsen mellan stadspartierna öster och 'åster 0111 Karlberg måste genomskära parkonn'ådet såsom en viadukt. De uppoffringar, som vi ovan syfta på, gälla ifråga om järnvägens pretentioner att så vitt möjligt uttaga det behövliga utrymmet öster 0111 de nuvarande spåren, samt ifråga 0111 gatuviadukten, att densamma icke utföres på en jordvall eller i form av gallerverksbro, utan såsom en serie 'alvbågar av sten eller betong så

• Sida 186
•  Original

Ang. stads-

plan för Solnaskogen.

"Joina ! 'Lffgl

KYI'I—Za ." l V is [ Åld r ” 5 Ö ' 0 nu e - * Tomteboda x Blindinstitut ' doms'

*rEJlaqen [bmi för ? )” &

JMI—ena Bakterio— Kunder. ! Ha a - wa , Ianqhux . ”*

Haga Södra

,. quialea Laboratorw c:a 67.000 kvm..

Norrtull: så fal-ion

—-— Gräns för det planlagda området ....» Gräns för nuvarande markupplåtelser = mark för statligt ändamål.

"” 500 Mark avsedd h'llbosl'adskvarter. allmän planterad plats.

Fig. 48. Solnaskogen. Förslag till plats för Statens bakteriologiska laboratorium.

formade, att anläggningen tillfredsställer höga anspråk på smak och prydlighet. Området mellan slottet och den stora tvärallén i parkens nordliga del borde under alla omständigheter kunna förbli oberört av såväl järnvägs- som gatutrafik.

Beträffande förslaget till stadsplan å det Kronan tillhöriga området mellan Tomteboda och landsvägen till Norra kyrkogården, har Byggnadsstyrelsen i. nämnda skrivelse påpekat önskvärdheten av att viadukten överjärnvägsområdet. som skall bliva lmvudtratikleden till Råsunda, drages mera i västlig riktning, varigenom densamma skulle kunna avsevärt förkortas, samt att gatorna icke göras bredare än nödvändigt.

• Sida 187
•  Original

Byggnadsstyrelsen påpekar, att för fastställande av stadsplan för detta område icke erfordras medverkan av Stockholms stadsfullmäktige, och att såväl vatten— oeh avloppsfrågorna som belysning även kunna, om så befunnes nödvändigt, ordnas oberoende av staden. Byggnadsstyrelsen anser därföre, att, så fort en plan för huvudvägarna fastslagits, man borde skrida till utformningen av de sålunda bildade markområdena genom deras uppdelande i k 'arter och tomter efter hand som deras användning kan förutses.

"Då Byggnadsstyrelsen avgav sitt yttrande, kunde icke något direkt behov att för statligt ändamål undantaga mark angivas, men styrelsen påpekar områdets lämp- lighet både för sådant ändamål och för bostadshus för statsanställda såväl tjän— stemän som arbetspersonal, särskilt statens järnvägars personal.

Vid våra undersökningar rörande lämplig plats för Statens bakteriologiska laboratorium hava vi funnit, att terrängen norr om Norrbacka måste anses såsom för ändamålet synnerligen användbar. I samråd med laboratoriets föreståndare har där ett område utstakats. vilket å tig. 48 finnes angivet med tjock heldragen begränsningslinje.

I samma figur visas ett förslag till huvudvägarnas läge och riktning, utar— betat med ledning av arkitekt Hallmans ovan berörda stadsplaneförslag och Byggnadsstyrelsens direktiv samt med hänsyn tagen till möjligheten att på om- rådets nordöstra parti kunna avgränsa ett tillräckligt område för Statens bakte— riologiska laboratorium (se sid. 302).

Vidkommande de tre väster om Karlberg belägna Ekelund, Västra Skogen och

Plats för Statens balc- teriologiska laboratorium.

Ang. stads-

Ingenting är den sistnämnda egendomen redan ställd under JärnvägsstyrelsensPlan för 07”- förvaltning och måste sålunda betraktas såsom för denna statsinstitution behöv— lig. Ekelund och Västra Skogen bilda ett sammanhängande område med en areal av 576,940 kvm. Detta område synes endast obetydligt beröras av järn— vägstrafiken och skulle sålunda i sinom tid kunna för statsverkets räkning ex- ploateras eller för något statens lokalbehov utnyttjas. För närvarande kunna byggnadssakkunniga icke angiva något särskilt dylikt ändamål, för vilket det i sin helhet eller delvis borde reserveras. Så länge området kan få utgöra en del av det parkonn'åde, som skiljer den egentliga staden från de norr om den— samma framtrz'ingande förstäderna, fyller det emellertid en samhällsnyttig uppgift.

Vi hava för överskådlighetens skull uppdelat området Karlberg—Norrbacka i följande tre partier: Karlbergs slott med park, området nordost härom och om— rådet väster om slottet. Beträffande det sistnämnda torde för när 'arande intet vara att göra. Området öster om Karlberg fram till Norrtull och landsvägen norrut bör, sedan stadsplan för detsamma uppgjorts och fastställts, upplåtas till bebyggande. Visst parti av detta område bör reserveras för Statens bakteriolo— giska laboratorium.

Vidkommande Karlbergs slott och park hänvisas dels till sid. 323 (Krigs- skolan), dels till vår utredning rörande museernas lokalfrågor, sid. 357. Vi vilja här endast ytterligare betona nödvändigheten av att, om det ur konst- och

rädena väster ont Karlberg. '

Samman- fattning.

• Sida 188
•  Original

kulturhistorisk synpunkt synnerligen värdefulla slottet överhuvud skall be 'aras och användas till något musealt ändamål, det blir så mycket nödvändigare att avskilja byggnaden från bangårdsanläggningarnas rök genom bevarandet av parkens gamla höga och täta lövträdsvegetation, och att en med hänsyn härtill bestämd gräns måste sättas för järnvägens intrång på parkområdet.

Drottningholms kungsgård.

[

;t t . '— m'tåL. i . .*?". . J ' _ ' ' . w .

Fig. 49. Karta över Drottningholms kungsgård.

Kungs- Kungsgården omfattar en sammanlagd areal av 7,620,000 kvm. och ligger med gårdens areal omkring halva arealen på Lovön; den andra hälften fördelar sig på de två re- fitta??" lativt stora öarna Kärsön och Fogelön samt en mängd holmar, av vilka de "q' till arealen största äro: Sotholmen, Hundholmen, Kofsan, Morgongåvan, Skräd- darholmen, Krankholmen, Granholmen, Björnholmen, Tallholmen o'ch Fläsket.

Samtliga dessa holmar och de båda nämnda öarna tillhöra i sin helhet Drott- ningholm.

För närvarande och under en avsevärd tid framåt torde knappast någon del av Drottningholms kungsgård behöva tagas i bruk för något för dess nuvarande användning främmande, speciellt statsändamål.

Men i den mån som huvudstaden växer mot väster är det ju icke otänkbart att, särskilt på Kärsön, vissa områden kunna komma att behöva upplåtas för byggnadsändamål.

• Sida 189
•  Original

Tyska botten.

Tyska botten är en liten lägenhet om 12,100 kvm. areal, belägen norr om Drottningholm på Brommalandet. Den ligger vid segelleden, inkilad mellan Blackeberg och Stockholms stora, så gott som hela socknen omfattande mark.

Den står under Domänstyrelsens vård och är utarrenderad. .

Byggnadssakkunniga kunna icke angiva nå- _. got särskilt statsändamål, för vilket lägenheten furu, ., qn .,. xp .,. :.,- "r qajun för närvarande kan behövas. Någon anled- ning att försälja den finnes icke heller. Fig. 50. Karta över Tyska botten.

Lägenhetens areal och läge.

BRO/"VM S(XKEN flocåjlad omr-Jak

Johannishov och Kvarnängen.

Johannishov och Kvarnängen bilda en sammanhängande ägofigur med en areal av 476,190 kvm. Den är belägen på höjdplatån utanför Skanstull, dominerande hela hu— vudstaden. Området torde vara inköpt för militära ändamål, ty det är ställt under Arméförvaltningens vård. Där finnas även lämningar efter befästningsanordningar. Större delen av området är utarrenderat till Stockholms stad. Spårvägen till En- skede är framdragen mitt igenom detsamma. Egendomen har ett ur flera synpunkter mycket förmånligt läge mellan Enskede och Södermalm med god byggnadsgrund över sannolikt hela området samt fördelaktiga terrängförhållanden för naturlig avledning av vatten och orenlighet. Då byggnadssakkunniga år 1915 hade att yttra sig rörande plats för ny byggnad för Seratimerlasarettet, förordade vi Johannis- hov, vilken plats dock med hänsyn till nämnda lasaretts egenskap av läroanstalt ansågs alltför avsides belägen. Enligt uppgift från Arméförvaltningen har ifrågasatts egendomarnas försäljning till Stockholms stad. Då Johannishov och Kvarnängen äro de Egendomarm , _ _ enda fastigheter av någon betydenhet, som böta "WSW"?— Matlab, 't nu &» wäl—590 . , ,'(" , lo,—nm. statsverket äger inom de södra delarna av ”älfaogååm' huvudstaden, och då de haya ett gott läge ' ' Fig. 51. Johannishov och Kvarnängen. nära Hammarbysjön och Årstaviken, den

_ __i_ . __saoéerz.

En? taxa

. wt— .ck:

• Sida 190
•  Original

Byggnads— mark inom. stadsplam n..

framtida stora trafikleden mellan Saltsjön och Mälaren, genomkorsas av spår— vägslinje samt tangeras av statens järnvägsspår till Stockholms slakthus, anse sig byggnadssakkunniga böra betona önskvärdheten av att Johannishov och Kvarnängen tills vidare bibehållas i statens ägo.

Sammanfattning.

Den föregående utredningen visar, att statsverket inom Stockholms stadsplane— lagda område har åtskilliga fastigheter, vilka under vissa förutsättningar kunna utnyttjas för ett vidst'äcktare bebyggande än hittills ägt rum.

Betingelserna härför äro företrädesvis av två slag. Dels beroende på överens- kommelse med staden angående vissa erforderliga stadsplaneregleringar samt an— gående vissa äganderättsförhällanden, dels beroende på vederbörandes medgivande till omflyttningar bland statens verk och institutioner enligt principen, att sam- hörande verk sammanföras.

Med hänvisande i fråga om detaljerna till föregående utredningar och utan hänsyn tagen till om de beträffande områdena för närvarande äro- för de olika ändamålen lediga eller ens tillhöra statsverket, vilja vi sålunda framhålla såsom lämpliga platser för uppförande av nya förualtningsbyggnader: Riddarholmen Kv. Grönlandet södra Kv. Vulcanus och Mars (Kanslihuset) » Fyrmörsaren (Gymn. centr.-inst.)

» Bryggaren (Myntverket) Järnlodet (Artillerigården) » Asplunden (Garnisonssjukhuset) Fredrikshov » Björnen (Vattenfallsstyrelsen) Uppfinnaren (Patentverket)

ä': &

För undervisaingsändamål kunna avsevärda, ännu obebyggda partier av föl- jande kvarter användas: . Kv. Vega (Gamla tekniska högskolan) » Glasbruket (Karolinska institutet) >> Göken (F. d'. Svea ingenjörkårs kasern) » Riddaren (Högre lärarinneseminariet)

För museir'indamål torde särskilt lämpa sig: Positionsartilleriets kasernområde, Artillerigården (Tyghuset), Norra delen av Flottans varv, Tekniska skolans byggnad. Kv. Fältöversten och Fältväbeln,

Till försäljning lämpa sig betydande delar av kv. Göken, tomterna nr 2 och 3 i kv. Päronträdet, ävensom delar av Positionsartilleriets samt Svea och Göta livgardenas kasernområden. Här torde ock böra erinras om att 1907 års Riksdag medgivit försäljning av kv. Sjöhästen.

Betydande arealer av i gator och allmänna platser ingående mark tillhöra Kronan, såsom redan å sid. 19 närmare angivits. De böra vid uppgörelser med staden lämpligen kunna användas som bytesmedel. .

• Sida 191
•  Original

De utanför stadens planlagda delar befintliga Kronan tillhörande områdena — B _;ggnads—

Djurgården, Bergshamra, Karlbergs kungsgård med omgivande kronoegendomar, "ta?/i ufawför

Konradsberg, Marieberg — hava vi i allmänhet icke ansett oss kunna disponera för visst ändamål, innan byggnadsplaner för områdena i fråga fastställts. Endast på ett fåtal ställen, där terrängförhållanden och befintliga trafikleder gjort ett före- gripande av en allmän byggnadsplan ofarligt, hava vi ansett oss kunna förorda vissa områdens reserverande för bestämda ändamål, företrädesvis för praktiskt- ellcr tekniSkt-vetenskapliga anstalter.

Sådana områden äro: Del av Solnaskogen för Statens bakteriologiska laboratorium,

» » Bergshamra för en central frökontrollanstalt, » » Frescati för Statens veterinärbakteriologiska anstalt, ». » » » Etnografiska museet, » » Kräftriket för Veterinärhögskolan, Ettwnnråde invid Albano för statens järnvägar, - >> » av 0111 Tekniska högskolan för tekniskt-vetcnskapliga anstalter,

» » s.o. » » >> » sjukvårdsändamål, —> » bakom Stadion för Gymnastiska centralinstitutet, » » av Ladugårdsgärdet för Kliniska centralsjukhuset.

Av Kronans stora markområden på Norra Djurgården och i Solna socken in- vid stadens norra gräns torde stora delar så småningom komma att försäljas och bebyggas som stad. Detta gäller i första rummet Ladugårdsgärdet, Solna- skogen, västra delen av Karlbergs kungsgård samt de. väster 0111 kungsgården belägna egendomarna Ekelund och Västra Skogen.

I medlet på 1500- talet, efter Gustav Vasas indragning av klosteregendomaina, tillhöide Kungsholmen samt de områden, på vilka nu Östermalm och Norrmalm utbreda sig, Kronan. Staden såsom sadan torde icke i någon nämnvärd ut sträckning varit jordägare vare. sig inom eller utom murarna.

Först i medlet på 1600-talet har ett bebyggande av Norrmalm på ömse sidor 0111 Brunkebergsåsen framskridit så långt, att en reglering av bebyggelsen blir nödvändig. Det .ii då som Kronan till staden överlåter större delaina av nu- vaiande Ostermalm och av Kungsholmen intill nuv a1ande Fiidhemsgatan. Dessa första stora markföiväiv synes staden erhållit så gott som till sk änks utan några nämnvärda ekonomiska uppoffringar. Ända langt barn mot vara dagar kan man spåra k arlevor av detta patriarkaliska föihållande, då Kungl. Maj:t och Kronan betraktades och betraktade sig såsom den faderlige beskyddaren som gav av sitt överflöd.

Staden har emellertid så småningom och särskilt under senare delen av 1800- talet blivit den största fastighetsägaren inom det planlagda området och tävlande med Kronan i fråga 0111 storleken av utanför stadsplanegränsen belägna, staden tillhöriga områden. Staden äger markerna söder och väster 0111 de bebyggda stadsdelarna, Kronan de öster och norr därom belägna. Såsom fastighetsägare i lmvudstaden med närmaste omnejd äro staten och staden numera ekonomiskt mera jämbördiga och förhandla även med varandra såsom sådana. Vid dylika

stadsplanen.

Staten och. staden sdsom markägare inom Stock- holm.

• Sida 192
•  Original

Behovet av större enhet- lighet :" sta-

tens stads- fastighets—

jörvalhzz'ng.

förhandlingar ha stadens delegerade i så måtto en starkare ställning än statens, att de hava att stöda sig på utredningar av en enhetligare organisation av sta- dens fastighetsförvaltning än statens. Förvaltningen av statsverkets ifrågavarande egendomar är anförtiodd åt en mängd verk och institutioner, som hava mycket liten kommunikation sinsemellan.

Emellertid har Kungl. Maj:t i instruktionen för Byggnadssty relsen, %% 3, 6, 10 samt genom nådiga kungörelsen den 26 november 1920 »med föreskrifter rö- rande offentliga byggnadsväsendet», åå 40, 41, 42, anvisat den väg, varpå man skulle kunna nå fram till en viss enhetlig handläggning av ärenden rörande statens fastigheter utan att behöva förlägga deras förvaltning under en enda myn- dighet. Med Byggnadsstyrelsens utredningsavdelning avsågs just att få till stånd ett centralställe för handläggning av alla ärenden rörande statens fastigheter. deras eventuella försäljande eller bebyggande samt rörande statens verks och institutioners lokalbehov och härför nödiga åtgärder.

Det behöves blott, att den tanken vidare utvecklas och den befintliga organis— .men tages kraftigare i användning. Författningsenligt skall inom Byggnadssty-

relsen upprättas och är under tillblivelse ett centralt statens fastighetsarkiv, om- fattande såväl åtkomsthandliugar, kartor och andra uppgifter rörande all staten tillhörig mark i stad eller stadsliknande samhälle och dessas närmaste omgiv- ning, som ritningar å därpå befintliga byggnader jämte uppgifter rörande deras konstruktion,—kostnad, användning o. s. v. I fråga om statens fastigheter i Stock- holm, bilda byggnadssakkunnigas liggare A, B och C jämte alla under utred- ningsarbetet anskaffade kopior av tomtkartor och byggnadsritningar grundstom— men.

Byggnadsstyrelsen synes vara så mycket mer skickad att utbildas till ett dy- likt centralställe som styrelsen har kompetens att bedöma ärenden rörande sta— tens fastigheter av nämnda art icke endast ur ekonomisk, teknisk och estetisk synpunkt, utan även ur stadsplanesynpunkt och med vederbörlig hänsyn tagen till luilturhistoriska intressen.

• Sida 193
•  Original

KAP. V.

PLAN FÖR LOKALISERING AV STATENS I STOCKHOLM FÖRLAGDA VERK (OCH INSTITUTIONER.

att ordna, uppgå till ett antal av 173, se tabell 3. Av dessa torde, såsom å sid. 41 anförts, omkring hälften eller 81 kunna beräknas framgent ha sina lokaler inom den fastighet där de nu residera, i en del fall visserligen efter större eller mindre om- och tillbyggnader. För de återstående 92 verken måste förflyttning av ämbetslokalen till annan fastighet äga rum. I ett föregående ka- pitel hava orsakerna till denna betydande rubbning särskilt i ämbetsverkens lokalisering närmare skärskådats. Här må endast erinras om, att i oktober 1920 icke mindre än 59 verk och institutioner voro helt eller delvis inrymda i för- hyrda lägenheter och att av dessa icke mindre än 31 ämbetsverk voro helt och hållet förlagda i förhyrda lokaler, se sid. 47.

För anskaffande av tjänsterum åt statsverkets tjänstemän i Kronans egna hus hava statsmakterna alltsedan år 1916 offrat betydande summor. De för sådant ändamål vidtagna åtgärderna finnas i en tablå å sid. 59 angivna och bestå dels i inköp av bebyggda och obebyggda fastigheter samt om- och påbyggnader å vissa av dessa fastigheter och å några äldre ämbetsbyggnader, dels i uppförandet av helt nya byggnader.

Inköpssumman för de nyförvärvade fastigheterna uppgår till 12,149,432:24 kronor. Sammanlagda kostnaderna för de med fastighetsköpen förenade bygg- nadsarbetena beräknades hösten 1922 komma att uppgå till 20,542,900 kronor, av vilka Riksdagen beviljat 15,174,684: 76 kronor och därav anvisat 10,074,324: 76 kronor. Man beräknade att i dessa fastigheter kunna erhålla 1,603 tjänsterum efter om- och nybyggnaderna.

I en första avdelning av detta kapitel skall närmare redogöras för dessa inköp och byggnadsarbeten samt angivas de verk och institutioner, som härigenom skulle komma att få sina utrymmesbehov tillfredsställda för en lång tid framåt.

I en andra avdelning lämnas detaljerade redogörelser för samtliga i tabell 3 upptagna verks och institutioners nuvarande lokalförhållanden samt, i de fall där så visat sig av behovet påkallat, förslag till nya lokaler.—'

De statens verk och institutioner, vilkas lokalfrågor denna utredning avser

• Sida 194
•  Original

Kvarterets storlek och läge.

Tomten nr 5 tnhöpes.

Tabell 4 lämnar en översikt av lokalförhållandena sådana de voro hösten 1920. Sedan dess hava en del förändringar ägt rum, vilka iakttagits i den föl- jande redogörelsen. Några väsentliga rubbningar i de hösten 1920, å sid. 61—66, gjorda framtidsberäkningarna hava dessa förändringar emellertid icke åstadkom- mit, då de i allmänhet varit den beräknade konsekvensen av vidtagna förbere- dande åtgärder.

I en tredje avdelning uppdelas verken och institutionerna i grupper med hän— syn till deras lokalfrågas läge och bliva slutligen i den grupp, vilken omfattar verk med ännu olöst lokalfråga, uppställda i den ordningsföljd, som för närva- rande vill synas såsom den lämpligaste och naturligaste.

A.

AV STATSMAKTERNA VIDTAGNA ÅTGÄRDER FÖR BEREDANDE AV LOKALER I KRONANS HUS ÅT VISSA VERK OCH INSTITUTIONER.

Kvarteret Grönlandet norra.

Kv. Grönlandet norra, fig. 52, har en areal av 4,742.3 kvm. och begränsas i norr och söder av Kammakare- och Vallingatorna samt i öster och väster av Holländare- och Drottninggatorna.

Med anledning av Vetenskapsakademiens underdåniga framställning 0111 för- värvande för statens räkning _av den akademien tillhöriga tomten nr 5 i kv. Grönlandet norra fick (1. v. Overintendentsämbetet den 30/6 1913 i uppdrag att verkställa utredning för utrönande av bl. a. 0111, sedan hela kvarteret kom- mit i statens ägo, byggnaderna kunde användas för något eller några statens be- hov. Overintendentsämbetet tillstyrkte inköp av egendomen för beredande av lokaler åt lifedicinalstyrelsen, Statsmedicinska anstalten och Tandläkareinsti- tutet.

Byggnadssakkunniga, som i denna fråga avgivit underdånigt yttrande den 19 februari 1915, hava därvid anslutit sig till ämbetets uppfattning om lämpligheten av ifrågavarande fastighetsförvärv samt till fastigheternas användning för de av ämbetet föreslagna institutionerna ävensom tillsvidare för d. v. Meteorologiska centralanstalten.

Enligt Kungl. Maj:ts proposition nr 108 av den 18 februari 1916 beviljade Riksdagen 650,000 kronor till inköp för statsverkets räkning av Vetenskapsaka- demiens fastighet nr 5 i kv. Grönlandet norra i Stockholm. Kronan, som förut ägde tomterna nr 1, 2, 3 och 4, blev härigenom ägare av hela kv. Grönlandet norra med därpå befintliga byggnader.

• Sida 195
•  Original

kANvLHAEGATAN

D norm-| N CGATAN

(x',

13 OTTEN'VÄN . VALLINGATAN

Fasad mot Vallingatan.

FA N HA KAR L år*—Il ._., [me;-171141]: rum./___

,——-—Ma mulm—.,.

l"

__.

111

15" W . - 4

gj r—AlMJ/yr. »: s: ' & 5 e 2 ' = * S |: . d * o 5— %* å hä ? $ 1— | , _

"". . HOLl At DAQLG V W

_l_-

E_L ITT (,,

...i

"rr

_ia-am'lmugnzm —,:__ LTR. * *.ALL'NEATÅH

.._ få 'uirl'iarsz/rlah (—

KAMMAKAREGATAN kar—'.MMARFGArAN p" r ( ¹ || |: | ol'—11% T & _ . x I , ' 2 g .. | ' : n' ' H ?; E 23 | 4 = ( r—l & ( (" H ' e i; ? . s:) i "& u 1- 5 Hm &,me =”— :3 :- tm ' ' : .: ä' är _ ? ; 2 . Tn _j .: ) ' '— .. %s s? ** _ _, =_. n _ __ 51 E; ; : z 5 _ 3, .;2» 's 4 +- ** * .- gå _l l—l L—4 L '"" g % 1 '. .— (er-.- t—f 1,4. . ' , / 4 I : 5; ”..,/m 5 ' . ,' ' 51:- 1 * 1 * Å J * Ti:—l"? ' j _ _j IÅ_—____ - Fa'nyud "(ugn/"__ —»J - ?..Tm VALLINGATAN :; Ip” vALLINqsfmi ”Äh. o ? no Ja |? 50 so »? A agg , :o var 111

Fig. 52.. Kvarteret Grönlandet norra.

• Sida 196
•  Original

Byggnadssty- relsen uppgår rim ingar.

Riksdagen 1919 beviljar anslag.

Efter förberedande undersökningar både av dåvarande Överintendentsämbetet och av byggnadssakkunniga erhöll ämbetet den 23 juli 1916 nådigt uppdrag att upprätta förslag till användandet av kv. Grönlandet norra. Redan på— följande 5 december överlämnade ämbetet ett av arkitekten B. Almquist upp- rättat förslag avseende, förutom betydande reparationsarbeten, att utbygga vå— ningen 3 trappor upp och påbygga en lättare vindsvåning samt att i byggnaden inrymma Medicinalstyrelsen med dåvarande Statsmedicinska anstalten samt Tand- läkareinstitutet. Kostnaderna beräknades till 1,506,000 kronor.

Med anledning av Tandläkareinstitutets yttrande rörande detta förslag amne- dades ()verintendentsämbetet att utarbeta nytt förslag avseende att, med bibehål— lande av byggnaderna i såvitt möjligt oförändrat skick, använda dem för Medi— cinalstyrelsens och Statsmedicinska anstaltens behov. Förslaget överlämnades till Kungl. Maj:t med ämbetets tillstyrkan den 28 februari 1918.

Båda förslagen förelades 1918 års Riksdag, som ansåg att största möjliga ut— rymme borde beredas i byggnaden och för den skull beviljade 1,500,000 kronor för genomförande av det större alternativet med inrymmande i byggnaden även av Tandläkareinstitutet och uttalade samtidigt önskvärdheten av arbetets snara igångsättande. Frågan om lokaler åt Statens bakteriologiska laboratorium borde emellertid anstå tills viss utredning ägt rum.

I kungl. brev den 1/7 1918 erhöll Byggnadsstyrelsen i uppdrag att uppgöra ritningar till ombyggnaden i samråd med Medicinalstyrelsen, inspektorn för Tand— läkareinstitutet samt föreståndarna för Meteorologiska centralanstalten och för Hydrografiska byrån.

Efter av Byggnadsstyrelsen för den skull från respektive anstalter infordrat slutgiltigt program för deras lokalbehov uppgjordes av arkitekten R. Almquist ett nytt förslag. vilket av Kungl. Maj:t i proposition nr 126 dagtecknad den 25 februari 1919 förelades 1919 års Riksdag. Förslaget avsåg att ibyggnaderna in- rymma Medicinalstyrelsen och Tandläkareinstitutet men icke den Meteorologisk- hydrograliska anstalten, emedan tillräckligt utrymme icke kunde beredas den- samma. Däremot hade vissa lokaler beräknats för ett hygieniskt och ett diagnos- tiskt—bakteriologiskt laboratorium samt några bostadsrum för amanuenser.

Riksdagen beviljade det av Kungl. Maj:t äskade anslaget av 1,000,000 kronor å extra stat för år 1920 utöver de. tidigare beviljade 1,500,000. Riksdagen ansåg emellertid, att särskilda lokaler för ett hygieniskt och ett diagnostiskt-bakteriolo- giskt laboratorium icke borde beräknas, och att icke heller amanuensbostäder borde i byggnaden inrymmas. I fråga om lokalutrymmets disponerande i övrigt ansåg Riksdagen, att i åtskilliga fall inskränkningar kunde vidtagas, utan att härigenom olägenheter behövde förorsakas.

Med vidtagande av de sålunda ifrågasatta begränsningarna av lolmlutrymmets utnyttjande ansåg Riksdagen, att plats kunde tillsvidare beredas ytterligare någon statsinstitution eller det härigenom tillgängliga utrymmet på annat sätt kunna för statens ändamål vinna användning.

Genom denna av Riksdagen påyrkade ändring av rumsdispositionen blev c:a 1,244 kvm. nyttig golvyta för annat ändamål disponibel.

Till byggnadens färdigställande har vidare 1920 års Riksdag beviljat 2,400,000 kronor år extra stat för år 1921 samt 1921 års Riksdag 200,000 kronor ä extra stal

• Sida 197
•  Original

för år 1922. Härmed har sammanlagt 5,100,000 kronor anslagits till 0111- och påbyggnad av kv. Grönlandet norra, som beräknas bliva färdigt till inflyttning under år 1923.

Byggnaden kommer att efter färdigställandet, se lig. 52, innehålla 230 för Byggnadens tjänsteändamål avsedda, direkt belysta rum och salar. Enligt Kungl. Maj:ts användning- beslut av den 30 juni 1922 kommer användningen av dessa att bliva följande. För Medici1ralstyrelsen tagas 71 rum i anspråk, för Statens rättskemiska labo- ratorium 8, för Statens farmaceutiska laboratorium 10, för Fångyårdsstyrelsen tillsvidare 39 och för kommittéer en isolerad grupp 0111 8 rum. Återstående 94 rum, till största delen stora salar, äro beräknade för Tandläkareinstitutet, som dock tills vidare kunnat ställa 14 111111 till Etnografiska museets disposition.

Utöver dessa tjänstelokaler inrymmer byggnaden nio bostadslägenheter om var- dera 2 rum och kök, avsedda föl vaktmästarepersonalen.

1 och med de nämnda institutionernas inflyttande 1 den nya ämbetsbyggnaden Genom om— i kv. Grönlandet no1ra, vilket beräknas kunna äga rum liösten 1923, kommaflytmingenlc' följande lokaler i Kronans hus att f1igöras föl andra ändamål. dwblw?” lo kaler i Kro-

Fångvårdsstyrelsens lokaler i Gula riksdagshuset 35 rum . ”ans hus. Medicinalstyrelsens lokaler i Svartmangatan 9 36 »

Summa 71 rum

Samtidigt bliva även följand av statsv'elket förhyrda lokaler obehövliga och Obehövliga en årlig hyresulgift av 36,140 kronor undvikes för??/210155 Medicinalstyrelsens lokaler Svartmangatan 11, hyra ............................. 1,800 kr. 9 " ee)" » >> St. Nygatan 6, hyra .................................... 4,200 » >> » Auditorium, hyra ....................................... 1,840 » Rättskemiska labor. » Regeringsgatan 18 hyra .............................. 5,800 » Farmaceutiska labor. » >> .............................. 4, 000 » 'l'andläkareinstitutets

%

Malmskillnadsgatan 46, hyra .................... 18 ,000 » Summa 36,140 kr.

Kvarteret Norrtälje nr 13 och 14.

Dessa fastigheter bestå av tomterna nr 13 och 14 1 kv. Norrtälje med adress— Fa stigheter- numme1 5 och 7 lanelb1ektsgatan. Tomternas sammanlagda areal uppgar till ”(181598 OCh 2,062 kvm. Av tomtarealen äro 1,266 kvm bebyggda. Sto'kk

Alltsedan 1913, då Pensionsstyrelsen började sin verksamhet, hava för styrel— sens behov lokaler varit förhyrda i Engelbrektsgatan 7. För att tillgodose det behov av ökat lokalutrymme, som på grund av styrelsens växande arbetsbörda erfordrades, blev det nödvändigt att tid efter annan förhyra ytterligare lokaler.

Redan år 1915 erbjöd ägaren till fastigheten Kungl. Maj:t att för 550,000 kro— nor förvärva densamma för statsverkets räkning. Styrelsen ansåg dock, att ifrågavarande fastighet icke skulle bliva tillräcklig för styrelsens behov, på grund varav anbudet ej heller av Kungl. Maj:t antogs.

Sedan förhållandena medgivit att bättre bedöma de framtida lokalbehoven, Riksdag-ellr föreslog Pensionsstyrelsen inköp av såväl fastigheten nr 13 som nr 14, för vilketjlgå gråa? ändamål 1917 års Riksdag beviljade en summa av 1,000,000 kronor att redan 9 '

• Sida 198
•  Original

under 1917 diponeras. De oundgängligen nödiga ombyggnadsarbetena beräknades då uppgå till 82,000 kronor. Ställes ”"de? Sedan fastigheterna för statsverkets räkning förvärvats, ställdes de, enligt Kungl. %%ggjzsai'äffå Maj:ts beslut den 21 september 1917, under Byggnadsstyrelsens vård. Husen pdbyg Det visade sig snart nödvändigt att påbygga de båda fastigheterna med en

gas. våning samt anordna centraluppvärmning. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts

proposition beviljade 1920 års Riksdag för nämnda ändamål härför då beräk- nade 456,900 kronor, av vilka 175,000 anvisades å 1920 års tilläggsstat och återstoden 281,900 kronor å extra stat för år 1921.

Före påbyggnadsarbetets början innehöllo byggnaderna 166 rum (härav 15 kök). Av dessa disponerade Pensionsstyrelsen 139 rum, varav 5 användes till vaktmästarebostäder. De övriga 27 rummen voro utl1y1da.

Efter påbyggnaden, som nu är fullbordad, innehålla husen 171 1um(h'111 ."1ro köken och 5 bostadsrum inräknade).

Rummens an- Pensionsstyrelsen disponerar 146 rum, därav 8 bostadsrum, och de övriga 25 taÅOCh-FW' rummen, varav 4 kök, äro fortfarande uthyrda. Av de uthyrda rummen kunna ”imam-Q' endast 19 rum, som äro uthyrda till bostäder, användas till tjänsterum, de övriga

6 rummen, som äro belägna i en souterrainvåning, utgöras av butikslokaler.

Rörande gemensam byggnad för de sociala försäkringsverken se sid. 251.

"

Kvarteret Björnen nr 1, 2, 3 och 9.

Fastigheter- Kv. Björnen, fig. 53, är beläget mellan Drottninggatan och Klara södra kyrkogata i öster och väster samt Lilla Vattugatan och Karduansmakaregatan

å [a_i-&_ xx xxxxxxxx x' xxssxx xxx xx xxxxw M

X////Ll/I.///L/A/ VATTUGATAN.

nas läge och storlek.

DROTTNINGGATAN.

SMAKAR E GATA N

NNXxx!

KLARA SÖDRA KYRKOGA

t

40.15

mål

0. 10. 20. 50 40. 50. 60. 70. 80. 90.100. 110. 120. 1

MWi—ll—iltlll_l

Fig. 53. Kvarteret Björnen.

• Sida 199
•  Original

Fig. 54. Fastigheten kvarteret Björnen nr 3 och 9. Gårdsfasad.

i norr och söder. De ifrågavarande tre fastigheterna, som bilda kvarterets västra hälft, hava en areal av:

Tomten nr 1 ................................................. 6925 kvm. » >> 2 ................................................. 443.—— » » » 3 och 9 ......................................... 2,478.1 »

Summa 3,613.6 kvm.

Den bebyggda delen av tomterna upptager en yta av 2,590 kvm. Antalet rum i de gamla husen är 262 med en golvyta av 5,182 kvm. Huvudbyggnaden å tom- ten nr 3 och 9, med adressnummer 8 B vid Karduansmakaregatan —— dets. k. Rudbeckska husgt — är en såväl estetiskt som kulturhistoriskt värdefull byggnad från 1700—talet. A fig. 53 är den betecknad med bokstäverna a, b, c, d, 11, i och a, fig. 54 visar gårdsfasaden c, d.

Inom fastigheterna nr 1 och nr 2 i kv. Björnen uthyras omkring 79 rum och 11 kök. Med undantag för två affärslokaler, som äro uthyrda till 1 oktober 1927, äro samtliga lokaler uthyrda på ett år. Lägenheterna kunna icke utan rätt bety— dande ombyggnader användas till vanliga ämbetslokaler, då genomgående korri- dorer saknas och rummen mot de trånga gårdarna äro dåligt belysta. Bygg- naden å tomten 111' 1 befinnes för övrigt i ganska bristfälligt skick.

• Sida 200
•  Original

Fastigheterna Den 30 augusti 1917 gjorde Vattenfallsstyrelsen underdånig framställning om

”köpas för anskaffande av central förvaltningsbyggnad för statens vattenfallsverk och om ngäggs' inköp för sådant ändamål av tomterna nr 1, 3 och 9 i kv. Björnen i Stock—

räkning holm ävensom om utförandet å nämnda fastighet av vissa om- och tillbyggnader.

Sedan anbud infordrats även å tomten nr 2, framlades för 1918 års Riksdag förslag 0111 inköp av samtliga de tre fastigheterna för en köpeskilling av sam— manlagt 1,554,575: 24 kronor. Riksdagen medgav, att detta inköp måtte ske för statens vattenfallsverks räkning, samt anvisade för gäldande av berörda köpeskil- ling ävensom för utförande å nämnda fastigheter av vissa byggnadsarbeten på tilläggsstat för år 1918 ett reservationsanslag å 1,650,000 kronor.

W ' I / x /

Xxx x x x x mm xxx x 3

4

X

DROTTNINGGATAN

& ,_.___. _. ' .

KLARA SÖDRA KYRKOGATA T___

KAR D UANSMARARE GAT A N

X XX XX X XE & M. 10 0. 10. 20. 50. #0. 50. 60 70. 30. 90. 100. HD. 120. 150.140. 150M.

WIJIIJJLIIIIJ

Fig. 55. Vattenfallsstyrelsens förslag av är 1920 till om- och nybyggnader ä tomten ur 3 och 9 samt tomterna nr 1 och nr 2 i kvarteret Björnen. De snedstreekade partierna av byggnadskomplexet avses inrymma Vattenfallsstyrelsens lokaler. De helt nybyggda partierna inom området a, b, c, d, e, f, g, 11 och a skulle tillsvidare kunna an— vändas för något annat statens ändamål.

Riksdagen, be- I sin skrivelse till Konungen den 8 mars 1918 ansåg sig Riksdagen vilja fram— f/f'ir fullstän-hålla, att, innan frågan om vidare på— eller ombyggnad förelades Riksdagen, '”9 113/99710th" fullständig plan för fastigheternas utnyttjande borde utarbetas. Härvid syntes plan. även böra tagas under övervägande, huruvida det icke vore för staten fördelak- tigare att i viss utsträckning utföra nybyggnad åtomterna än att vidtaga kost— samma förstärknings- och ändringsarbeten å de nuvarande husen.

Med anledning av den utav Byggnadsstyrelsen väckta frågan 0111 fastigheternas ställande under sagda styrelses vård, ville Riksdagen framhålla, att, då anslaget för fastighetsinköpet, såsom Kungl. Maj:t avsett, borde behandlas såsom en ut— gift för kapitalökning för statens vattenfallsverk, därav utan vidare borde följa,

• Sida 201
•  Original

att fastigheterna skulle förvaltas av Vattenfallsstyrelsen och fastighetsköpet ske för statens vattenfallsverks räkning.

Enligt Riksdagens sålunda givna anvisning lät Vattenfallsstyrelsen sedermera Ny byggnads— upprätta en fullständig plan, fig. 55, till de ifrågavarande fastigheternas använd- ning, varvid en mera genomgripande ombyggnad förutsattes utom ifråga 0111 Rud— beckska huset. Enligt detta förslag skulle visserligen rummens antal icke uppgå till mer än 225, mot nuvarande 262, men den nyttiga golvytan skulle utgöra 5,960 kvm. mot nuvarande 5,182, vilket innebär, att i förslaget, såsom var att vänta, ingingo mänga ritsalar av betydande storlek. Kostnaderna beräknades, då detta förslag i slutet av år 1920 framlades för Kungl. Maj:t, till 4,100,0()() kronor, motsvarande med nuvarande (hösten 1922) enhetspriser omkring 3,000,000 kronor. Någon Kungl. Maj:ts framställning till Riksdagen har emellertid detta förslag ännu icke föranlett.

] underdånig skrivelse den 24 november 1922 har Vattenfallsstyrelsen hem- ställt 0111 ett anslag av 841,000 kronor till ombyggnad av det Rudbeckska huset inom kv. Björnen samt nybyggnad av en flygel utmed Karduans- makaregatan från Rudbeckska huset till granntomten i öster ävensom en flygel utmed den östra tomtgränsen. Härigenom skulle erhållas omkring 90 tjänsterum med en sammanlagd golvyta av 2,089 kvm., 2 lunchrum och en vaktmästarebo— stad. Det sammanlagda fönsterantalet i tjänsterunnnen skulle utgöra 138. Enligt anteckningar å ritningarna skulle plats kunna beredas för 168 tjänstemän. Rela- tionen mellan antalet fönster och tjänstemän bleve sålunda 138:168 eller 0.82, ett relationstal, som för ett verk av Vattenfallsstyrelsens art måste anses synner- ligen otillfredsställaude. Ombyggnaden måste alltså utsträckas över ytterligare något parti av fastigheten, såvida 168 tjänstemän där skola inrymmas.

Genom att låta Älvkarleby kraftverks förvaltning, som är inrymd i 29 rum i Nybrogatan 111' 3, tillsvidare stanna i denna lokal, kan emellertid antalet arbets— platser tillsvidare något sänkas. Eljest vill det synas som om det vore lämpli- gare att utsträcka ombyggnadsarbetena även till flygeln utefter Lilla Vattugatan, på lig. 53 betecknad med (1, e, f, g, 11 och d. Vattenfallsstyrelsens samtliga till Stockholm förlagda avdelningar skulle då kunna inrymmas i de å fig. 55 sned— streckade byggnadspartierna. För sina nuvarande lokaler betalar styrelsen en arlig hyresersättning av omkring 100,00() kronor. Jämför sid. 279.1

Den i lig. 55 framställda planen för ny byggnad å övriga delen, a, b, c, d, e, f, g, 11 och a, av tomtkomplexet visar schematiskt fördelningen mellan byggnads— kroppar och gårdsrum samt mellan trafikleder och rum. I en dylik byggnad i 4 våningar skulle kunna erhållas omkring 125 tjänsterum. Alla tomterna för- utsättas sammanslagna till en tomt. _

För ett rationellt utnyttjande för statsverkets räkning av detta tomtkomplex

1 Enligt senaste (1924) inom Vattenfallsstyrelsen gjorda utredningar skulle en första utbyggnad å den del av området, som ligger ösler om en linje mellan Karduansmakare- och Lilla Vattu— gatorna, gående genom punkterna c och (i på fig. 55, kosta omkring 1,260,000 kronor. En full— ständig utbyggnad ända fram till Klara södra kyrkogata beräknas kosta 2,653,(HIO kronor. [båda fallen förutsättas byggnader i 4 våningar.

plan fram— lägges.

Ombyggnad a 1.» Rudbeck— ska huset.

• Sida 202
•  Original

härmed avsedda ändamålet. lärer nog det rätta vara att efter hand fullfölja det av Vattenfallsstyrelsen, en- ligt Riksdagens anvisning. uppgjorda förslaget till mera genomgripande ombygg- nad av de mindre värdefulla byggnaderna å de tre tomterna. Härigenom skulle våningarnas höjder kunna göras lika i komplexets olika partier och golven komma i samma plan, vilket vore önskvärt isynnerhet om hela byggnads— komplexet skulle komma att erfordras för Vattenfallsstyrelsens behov.

Genom inköpet av dessa fastigheter har statsverket kommit i besittning av en centralt belägen egendom, vilken så snart ske kan borde utnyttjas för det

Med ombyggnaden av den del, som icke omedel-

bart erfordras för Vattenfallsstyrelsen, torde lämpligen böra anstå till mera eko- nomiskt gynnsamma tider. Hyresavkastningen lämnar under tiden skälig ränta

å det nedlagda kapitalet.

Kvarteret Neptunus mindre nr 2.

Fastighetens Denna fastighet, fig. 5 och 56, med läge och stor-adressnummer 4 Storkyrkobrinken, lek' har en tomtyta av 266 kvm. Bygg- naden inrymmer 32 st. rum, 2 butiker och 5 lagerrum, tillsammans 39 rum med en nyttig golvyta av 692 kvm. Finansdepar- Finansdepartementet har från hösten tanten—tet hyr 1913 varit inrymt i det intill liggande IOM; ”fam—V'Oxenstiernska huset, Storkyrkobrin— wtm' ken 2, fig. 57. Från oktober 1917 hyrdes i den angränsande fastigheten, Storkyrkobrinken 4, på 5 år våningen 2 trappor upp, bestående av 7 rum och kök för beredande av (")kat utrym- me ål detta departement. Då detta tillskott av lokaler icke motsvarade behovet, och då någon möjlighet att få förhyra ytterligare lokaler icke före— fanns, beslöt Kungl. Maj:t föreslå Riks— dagen inköpa huset. Fastigheten ägdes av körsnären Al— bert L, Bergström, Axel Bergströms stärbhus, samt ytterligare en person. Förhandlingarna om köp avfastighe— ten fördes från Kronans sida, till en början av generaldirektören C. Möller, vilken därvid, under förutsättning av

Fig. 56. Storkyrkobrinken 4.

• Sida 203
•  Original

Fig. 57. Oxenstiernska huset, Storkyrkobrinken 2.

Kungl. Maj:ts och Riksdagens bifall, avgav anbud om inköp av fastigheten för 250,000 kronor. Detta anbud blev av husets ägare samstämmigt avvisat. Då en av ägarna dessutom förklarade sig icke vilja gå med på försäljning av fastig— heten, lät generaldirektör Möller med förhandlingarnas fortsättande anstå.

Då förhandlingarna sedermera direkt från departementets sida återupptogos, in- kommo ägarna i en till Konungen ställd skrivelse med erbjudande att för 300,00() kronor försälja hela fastigheten under villkor, dels att anbudet antogs före ljuni 1918, dels att A.-B. P. N. Bergström till den 1/10 1921 finge disponera en butiks- lägcnhct i bottenvåningen samt *väningarna 3 och 4 trappor upp för en årlig hyra av 8,500 kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts proposition beslöt 1918 års Riksdag att inköpa fastigheten och att bemyndiga Kungl. Maj:t att ur den under Statskontorets förvaltning stå- ende fonden för anordnande av lokaler för statens ämbetsverk i huvudstaden taga i anspråk 300,000 kronor för inköp av fastigheten, samt högst 25,000 kro— nor för utförande av erforderliga reparationer.

Den 6 december 1918 uppdrog Kungl. Maj:t åt Byggnadsstyrelsen att verk- ställa de av styrelsen föreslagna och till en kostnad av 23,500 kronor beräknade reparationsarbetena. Se Byggnadsstyrelsens årsberättelse 1918, sid. 48 och 49.

Riksdagen 1918 inköpet- fastigheten..

Byggnaden repareras.

• Sida 204
•  Original

Sedan Aktiebolaget P. N. Bergström avllyttat från de i bottenvåningen och våningarna 3 och 4 trappor upp disponerade lokalerna, har byggnaden reparerats och iordningställts för Finansdepartementet, som härigenom vunnit en välbehövlig tillökning i utrymme.

Rzunmensan- Departementet disponerar samtliga rum i våningarna 1, 2, 3 och 4 trappor fa?- ock'an— upp, 30 rum, varav en vaktmästarebostad om 2 rum och kök, med en samman— ””"lnmg' lagd golvyta av omkring 600 kvm. I bottenvåningen är den ena butikslokalen

omändrad till frukostlokal för departementets personal, den andra är uthyrd som affärslokal.

Kvarteret Kungl. Trädgården nr 4.

Kunysträd- Kungsträdgården utgör en tomt, nr 4 i kv. Kungl. Trädgården, som i !ldrden "'göf öster och väster begränsas av de båda T rädgårdsgatorna, i norr av Hamngatan C" tom- och i söder av Arsenalsgatan. L'ppldtelsetill Genom nådigt beslut den 21 april 1865 medgav Kungl. Maj:t, att i nordvästra .tteliébyyg- hörnet av Kungsträdgården finge uppföras en byggnad, huvudsakligen innehål- "mllsggåagef lande lokaler för konstcxpositiou och målarateljéer. Med stöd härav avslöt ()ver- 0' intendentsämbetet den 25 september 1866 med ett för uppförande av en dylik byggnad bildat bolag, Ateljébyggnadsaktiebolaget, kontrakt angående upplå- tande av ett område med en areal av 550 kvm. för nämndaändamålåanvisad

Fig. 58. Ateljébyggnadsbolagets f. d. hus.

• Sida 205
•  Original

plats i Kungsträdgården. I detta kontrakt ingick bland annat den bestämmelsen, »att, därest tomten framdeles skulle finnas vara för något statens ändamål be- hövlig», bolaget ägde att för å tomten då varande byggnad av Kronan erhålla lösen till ett belopp motsvarande byggnadskostnaderna enligt däröver upprättade verificerade byggnadsräkningar, som hos Överintendentsämbetet voro förvarade.

Den nuvarande byggnaden, Västra Trädgårdsgatan 10, se fig. 58, består av en bottenvåning med en höjd av 4.8 m. samt däröver två våningar, vardera med en höjd av 5.1 m. Lokalerna mot Västra Trädgårdsgatan äro entre- solerade och användas till vaktmästarebostäder och expeditionsrum. Varje va- ning innehåller omkring 510 kvm. nyttig golvyta. Se Byggnadsstyrelsens årsbe- rättelse 1918.

På anmälan av källarmästaren Blanch medgav Kungl. Maj:t 3 juni 1881, att den ovannämnda tomten finge tillökas med ett omkring 85 kvm. stort område söder därom för att därå uppföra en veranda, på villkor att avgälden för Ateljé— byggnadsbolagets dåvarande tomtplats å torget höjdes från 300 till 1,000 kronor, att ifrågavarande upplåtelse, utan sammanblandning med den föregående, ägde rum tillsvidare och intill dess annorlunda av Kungl. Maj:t kunde varda förordnat och utan rättighet för bolaget, att, om verandans borttagande skulle bliva an— befallt, därför av Kronan bekomma ersättning.

Tomten fill- ökas 1881.

Med anledning av den stora_ svårigheten att anskaffa lokaler för statens verk ()nn'ddeidfer- och inrättningar framställde ()verintendentsämbetet i underdånig skrivelse den !ld'r 1?” Kro- 3 juli 1917 förslag därom, att Kungl. Maj:t, med begagnande av den Kronan i förutnämnda kontrakt förbehållna rätten, måtte vidtaga åtgärder för tomtens återställande till statsverket. Efter att hava omnämnt, att, enligt de hos Över- intemlentsämbetet förvarade räkenskaperna, byggnadskostnaderna uppgått till 100,856 kronor 98 öre, hemställde ämbetet, att, därest Kungl. Maj:t biträdde ämbetets mening ifråga, Ateljébyggnadsbolagets disposition över tomten finge upphöra den 1 oktober 1918, vid vilken tid således statsverkets skyldighet att inlösa byggnaden skulle. inträda. Vidare hemställde ämbetet, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att till inlösen av nämnda bolags hus bevilja 100,857 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att disponera anslaget redan under 1918, dels ock lämna ämbetet i uppdrag att upprätta förslag till byggnadens användning för statsändamål.

Den 3 augusti 1917 uppdrog Kungl. Maj:t åt ämbetet att uppsäga Ateljébygg- nadsaktiebolaget till avflyttning senast den 1 oktober 1918 samt att uppgöra förslag till byggnadens användning. Med anledning härav uppgjorde ämbetet tvenne alternativa förslag, vilka med underdånig skrivelse överlämnades till Kungl. Maj:t den 3 november 19t7.

Departementschefen ansåg sig emellertid endast böra förelägga Riksdagen frågan om inlösen av byggnaden. Enligt Kungl. Maj:ts förslag beslöt sålunda 1918 års Riksdag, att för inlösen av Ateljébyggnadsaktiebolagets hus å tilläggsstat för är 1918 anvisa 100,857 kronor.

I skrivelse den 5 mars 1918 anmälde Byggnadsstyrelsen, att styrelsen efter verkställd utredning rörande användningen av ifrågavarande byggnad kommit till det resultat, att, då Preisiska huset i sin helhet syntes behövligt enbart för Länsstyrelsens tjänstelokaler jämte bostad åt landshövdingen, Byggnadsstyrelsens

710".

Förslag till byggnadens användning.

• Sida 206
•  Original

Fastighets-

(t.-b. Huvud- staden före- sldr byte av egendomar.

lokaler måtte förläggas till Ateljébyggnadsbolagets hus, som för detta ändamål skulle om- och påbyggas. Kostnaden härför beräknades till 420,000 kronor. Med anledning härav föreslog Kungl. Maj:t i proposition nr 247 för år 1918 Riksdagen att, för beredande av lokaler för Länsstyrelsen i Stockholms län, an- visa 95,000 kronor och för beredande av ökat lokalutrymme för Byggnadssty- relsen anvisa 420,000 kronor. Riksdagen biföll emellertid icke detta förslag, emedan förnyad prövning av ifrågavarande verks lokalfrågor ansågs behövlig. Enligt nådig befallning upptog Byggnadsstyrelsen dessa frågor till förnyad ut- redning, som resulterade i ett den 7 februari 1919 ingivet underdånigt utlåtande och förslag angående, bland annat, användningen av Ateljébyggnadsbolagets f. d. hus. Styrelsen hade härvid tagit hänsyn till att Stockholms stad, enligt

fx—a. /

& ' NKVD ' i" N, ,

vari/ere! egg—eldfara i

Nga ! Ng7 ; ssim

0 -= . ' ., _.J 0 G (9 B J/u. X/a/zg/ roc/Qaida? få ooooooooeooooe/I oeeeoeeooeeeoel H

.10. o. 10. 20. 30 40. 50. eo, 70. 80. 90. 10011. m_nhml 1 | 1 1 1 1 l 1 1

.-. *»

Fig. 59. Nordvästra hörnet av kvarteret Kungl. Trädgården nr 4 (Kungsträdgården).

A, Ateljébyggnadsaktiebolagets f. d. område efter Hamngatans utvidgning; B, föreslagen tillbyggnad; C, tomten nr 2 kvarteret Kungl. Trädgården.

lämnat meddelande, skulle komma att påyrka utvidgning av Hamngatan vid ifrågavarande byggnad till samma bredd som gatan har mellan Regeringsgatan och Västra Trädgårdsgatan.

Förslaget avsåg att behålla bottenvåningen i huvudsak som den var, samt att, genom omplacering av bjälklagen och genom höjning av byggnaden med 2.8 m., ovan bottenvåningen bilda fyra våningar av normal höjd. Den utbyggda verandan på byggnadens södra sida lämnas oförändrad. Utredningen visade att byggnaden kunde bliva en god ämbetsbyggnad samt att de sålunda erhållna lokalerna x01e synnerligen lämpliga till tjänstelokalei för Byggnadsstyrelsen. Omändringsarbetena beläknades draga en kostnad av 625 ,000 kronor.

Kungl. Maj:t framlade Byggnadsstyrelsens förslag för 1919 åls Riksdag med äskande av nödiga medel för dess genomförande, men icke heller denna gång ansåg sig Riksdagen kunna godtaga förslaget, på grund av att till vederbörande utskott inkommit tvenne skrivelser från fastighetsaktiebolaget Huvudstaden, ägare

• Sida 207
•  Original

både till den intill statens tomt i kv. Kungl. Trädgården belägna tomten nr 2i samma kvarter och till den mitt emot Ateljébyggnadsbolaget belägna fastigheten nr 7 i kv. Spektern, rörande byte av sistnämnda fastighet mot den statsverket tillhöriga tomten 1 kv. Kungl. Trädgården; Riksdagen ansåg, att, innan frågan upptogs till slutgiltig prövning, projektet rörande ovan nämnda byte borde tagas under omprövning. En sådan omprövning hade Byggnadsstyrelsen haft anledning göra redan under den utredning, som föregick 1919 års förslag, ehuru erbjudandet av ekonomiska skäl icke ansågs vara av den art att det borde un- derställas Kungl. Maj:ts prövning.

Nu återupptogos emellertid, enligt nådig befallning med anledning av Riks- dagens uttalade önskan, förhandlingar med fastighetsaktiebolaget Huvudstaden, och utarbetades inom Byggnadsstyrelsen ännu ett byggnadsförslag. Detta avsåg dels om- och påbyggnad av Ateljébyggnadsbolagets f. d. hus, minskat för Hamngatans utvidgning, dels nybyggnad till samma höjd på det å fig. 59 med B betecknade området, varvid förutsattes, att bolaget Huvudstaden samti- digt skulle på tomten nr 2 i kv. Kungl. Trädgården uppföra en byggnad av samma höjd.

Detta förslag ingavs till Kungl. Maj:t den 2% 1920. Iden förslaget åtföljande underdåniga skrivelsen meddelar styrelsen, att aktiebolaget Huvudstaden förklarat, att, om statsverket för sitt ändamål bebyggde den mot tomten nr 2 gränsande markremsan B, bolaget vore villigt att å sin tomt nr 2 jämväl verkställa ny- byggnad på ett i arkitektoniskt avseende enhetligt sätt.

Byggnadssty-

relsens för— slag av är 1920.

Styrelsen meddelade vidare, att enligt detta förslag skulle erhållas 65 tjänste-_ rum med en sammanlagd nyttig golvyta av 1,610 kvm. i fyra våningar samt i bottenvåningen lokaler lämpliga till uthyrning. Kostnaderna för förslagets ge- nomförande beräknades uppgå till 1,200,000 kronor. Förslaget har icke föran— lett någon Kungl. Maj:ts framställning till Riksdagen.

För närvarande disponeras hela bottenvåningen samt 2 rum 11/2 tr. och 2 rum 21/2 tr. upp av Blanchs kafé, våningen 1 tr. upp disponeras av Konsthög- skolan och våningen 2 tr. upp av Rikets allm. kartverk. Den nuvarande an— vändningen av byggnaden torde få betraktas såsom provisorisk, ehuru de höga, djupa och väl belysta lokalerna en och två trappor upp ägna sig synnerligen väl både för Konsthögskolan och Rikets allm. kartverk.

Om den nuvarande byggnaden i samband med Hamngatans utvidgning förå kortas med omkring 6.5 ni., måste byggnadens yttre arkitektur helt omformas, och det är mycket tvivelaktigt Om man på den förkortade tomten kan väga upp- föra en byggnad med den av Byggnadsstyrelsen på alla dess förslag angivna höj- den, utan att riskera, att densamma kommer att verka tornartad, vilket knappast synes önskvärt på denna plats.

De sakkunniga anse härför, att Byggnadsstyrelsens senaste förslag, enligt vil- ket fasaden mot Kungsträdgården skulle förlängas med 38 m. åt söder, är ett steg i rätt riktning. Vi kunna emellertid icke underlåta att här framhålla önskvärdheten av att statsverket samtidigt även kunde för egen räkning bebygga tomten nr 2 i kv. Kungl. Trädgården. Först härigenom ernås ett fullt ratio- nellt utnyttande av Kronans och aktiebolaget Huvudstadens intill varandra gränsande smala och långsträckta områden. Härigenom skulle även erhållas

Byggnadens nuvarande och framtida användning.

• Sida 208
•  Original

ytterligare omkring 36 tjänsterum samt ett par stora utrymmen i bottenvånin- gen, lämpliga för affärsändamål eller till expositionslokaler.

Sammanlagda antalet tjänsterum skulle alltså uppgå till omkring 100, vilket möjliggör placerandet därstädes av ett medelstort ämbetsverk med 20 21 30 rums reserv, som tillsvidare kunde användas till kommittéer.

Bolaget Hn- Fastighetsaktiebolaget Huvudstadens ovan berörda erbjudande avsåg, att bo— ”flätade?” laget skulle till Kronan avstå äganderätten till fastigheten nr 7 kv. Spektern, bågg'fliflålåzs värderad till 1,100,000 kronor, mot det att Kronan till bolaget avstode ägande— ' 'rätten till de å fig. 59 med A och B betecknade partierna av tomten nr 4 kv. Kungl. Trädgården jämte därå befintliga byggnader samt erlade en mellanavgift av 600,000 kronor. Bolaget värderade alltså områdena A och B med byggnader till 500,000 kronor. Vi kmma antaga, att bolaget vid värderingen av området A endast tog i beräkning tomtens värde och att huset var avsett att rivas och ersättas med nytt.

Ateljébyggnadsbolagets f. d. tomtområde, A, har en areal av 550 kvm., om— rådet B en areal av 304 kvm. Delas de 500,000 kronorna i proportion efter ytstorleken mellan de. båda tomtområdena A och B, komma 321,640 kronor på Ateljébyggnadsbolagets f. d. tomt och 178,360 kronor på markremsan B utefter bolaget Huvudstadens tomt. Nu är givetvis hörntomten mot Hamngatan betyd— ligt mycket mera värd än denna markremsa, vadan man måste antaga att, en- ligt fastighetsbolagets beräkningar, detta senare område knappast kunnat värderas till mer än 150,00() kronor.

Bolagets tomt nr 2 i kv. Kungl. Trädgården — betecknad med C i tig. 59 —— har en areal av 383.2 kvm., nyssnämnda markremsa 304 kvm. Ehuru bo- lagets tomt är något större, torde den knappast hava samma höga värde som det senare tomtområdet, medan detta har rätt till fönster mot Kungsträdgården, ; vilket bolagets tomt väl aldrig lärer erhålla.

Man kommer sålunda till den slutsatsen, att, enligt l'astighetsbolaget Huvud- 'i stadens eget erbjudande är 1919, värdet ä fastigheten nr 2 i kv. Kungl. Träd- 1 gården med nuvarande byggnad i alla händelser icke kan skattas högre än : 150,000 kronor. &

Byggnadsstyrelsens senaste förslag beräknades draga en byggnadskostnad av .1,200,000 kronor, vilket nu (hösten 1922) motsvarar en byggnadskostnad av | 900,000 kronor. Finge byggnadsarbetet utsträckas över bolaget Huvudstadens ifrågavarande tomt, C, skulle byggnadskostnaderna ökas med omkring 400,000 kronor. För inköp av denna tomt samt uppförande av en ämbetsbyggnad å omkring 100 tjänsterum samt en till uthyrning avsedd bottenvåning skulle allt- så erfordras ett anslag av 1,450,000 kronor.

Inkomsten av bottenvåningen torde kunna uppskattas till omkring 50,000 kronor.

Statsverket har inlöst Ateljébyggnadsbolagets hus för att använda detsamma till något sitt ändamål, vilket icke kunnat äga rum förrän hösten 1921, på grund av hyresnämndens beslut att icke medgiva statsverket tillträde till 10- kalerna. Intill dess Stockholms stad påfordrar Hamngatans utvidgning torde

• Sida 209
•  Original

under nu rådande ekonomiska förhållanden knappast böra ifrågasättas någon ombyggnad av vare sig den ena eller andra omfattningen. Med ovanstående något vidlyftigare behandling av denna byggnadsfråga hava de sakkunniga en- dast velat betona vikten av att, då en ombyggnad skall äga rum, denna bör ske i den omfattning, som ovan angivits.

Det kan resas tvivel om det lämpliga uti att å denna ur affärssynpunkt så värdefulla plats uppföra en ämbetsbyggnad. Vi hava uti det föregående fram- hållit, dels att man måste söka förlägga de centrala ämbetsverken centralt, dels, sid. 33, att detta kan underlättas genom att bottenvåningarna upplåtas åt affärs- livet. Det är detta system vi ovan sökt tillämpa. I varje fall, om statsverket helt skall vika för affärsintresset, måste det ske med avsevärd ekonomisk för- del för statsverket. Något sådant erbjudande har emellertid icke låtit höra av sig.

Samtliga aktier i Ateljébyggnadsaktiebolaget lära befinna sig i en mans hand, vilken med stöd av detta innehav förmodas ärna söka återbekomma nyttjanderätten till tomten den dag, då densamma icke skulle befinnas vara för något statens ändamål behövlig.

Huruvida ett sådant anspråk kan göras lagligt gällande, sedan Kronan med stöd av kontraktet återtagit nyttjanderätten till tomten och inlöst byggnaden, synes knappast antagligt.

Ovannämnda kontrakts sista paragraf har följande lydelse: » 10. att tomten, så länge densamma av bolaget disponeras, ej må användas till annat ändamål än det vartill upplåtelsen skett, vid äventyr i fall av över- trädelse hårutinnan, att Kronan äger genast återtaga tomten utan skyldighet att inlösa bolagets därå varande byggnad, börande vid enahanda äventyr om- förmälda byggnad, i händelse densamma eller någon del därav genom vådeld eller av annan anledning förstöres, inom högst två år därefter vara i fullgott skick återställd.»

Härav torde framgå, att tomten endast i Kronans hand lärer kunna användas för annat ändamål än det vartill den upplåtits åt Ateljébyggnadsaktiebolaget.

Kvarteret Mercurius nr 1, 2, 10, 11, 3 o. 9.

Fastigheterna nr 1, 2, 10 och 11 1 kv. Mercurius, fig. 5, med adress- Fastigheter- nummer Västerlånggatan 16 och Storkyrkobrinken 7, samt nr 3 och 9 i samma "(18 läge och kvarter med adressnummer Storkyrkobrinken 9 och Stora Gråmunkegränden 6, hava en sammanlagd tomtareal av 1,666 kvm. Tomterna bilda ett samman- hängande komplex, som tillhört Skandinaviska kreditaktiebolaget.

storlek.

1 underdånig skrivelse den 16 mars 1918 hemställde Folkhushållningskom- Fastigheterna missionen, att Kungl. Maj:t måtte, så vitt möjligt, vidtaga anstalter för beredande åt kommissionen av sådant lokalutrymme, att ett sammanförande av dess olika avdelningar kunde i största utsträckning äga rum. I denna skrivelse medde— lades, att kommissionen, som ägt kännedom om att Skandinaviska kreditaktie- bolagets ovannämnda hus till största delen stode ledigt, sedan bolagets rörelse

13

i-nlröpas.

• Sida 210
•  Original

Riksdagen

köpet.

flyttats till dess nya fastighet vid Gustav Adolfstorg, efterhört om lokaler i nämnda hus kunde få hyras, men fått det besked att förhyrning icke kunde medgivas, men att fastigheterna vore till salu.

Folkhushållningskommissionens framställning remitterades till Byggnadsstyrel- sen, som sedermera mottog från fullmäktigen i Riksgäldskontoret, fil. doktor Karl Hildebrand, en den 27 mars 1918 daterad promemoria, vari närmare be- lystes lämpligheten av att för statsverkets räkning förvärva ifrågavarande fastig- heter.

I utlåtande den 11 april 1918 meddelade Byggnadsstyrelsen, att för utrönande av fastigheternas värde Byggnadsstyrelsen med ledning av i trakten gällande hyror kommit till det resultatet, att fastigheterna skulle vara värda 1,575,000 kronor:

Hyresavkastningen beräknades sålunda:

till tjänsterum använda lokaler ........................... 1,950 kvm. a 30:— 58,500 stora banksalen ..................................................... 380 » >> 50:— 19,000 kassavalv ............................................................... 110 >» >> 20: — 2,200 arkiv, källare ......................................................... 455 » >> 20:— 9,100

Summa årlig hyresinkomst 94,400

Kapitaliserades denna summa efter 6 % erhölles ovan nämnda belopp 1,575,000 kronor. Fastigheterna måste emellertid iståndsättas och värmeledning införas i Storkyrkobrinken 9, varför beräknades en kostnad av 90,000 kronor. Sty- relsen ansåg därför en köpeskilling av 1,500,000 kronor vara skälig. Bygg- nadsstyrelsen ansåg vidare, att egendomarna på grund av sitt centrala läge, och då genom fastigheternas förvärvande ett ansenligt antal rum för stats- verkets alltjämt stegrade rnmsbehov erhölles, vore synnerligen lämpliga att av statsverket förvärvas. Med stöd av vad sålunda anförts, ansåg sig Bygg- nadsstyrelsen i underdånighet kunna föreslå Kungl. Maj:t att för 1,500,000 kro- _ nor för statsverket inköpa fastigheterna 1. 2, 10, 11, 3 och 9 i kv. Mercurius,

för att i första hand och tillsvidare användas för Folkhushållningskommissionens räkning.

Då Byggnadsstyrelsen emellertid under hand inhämtat, att ägarens minimipris å fastigheterna vore 2,000,000 kronor, ansåg Byggnadsstyrelsen, att å Kungl. Maj:ts bedömande torde bero, »huruvida ett förvärvande av fastigheterna vore för statsverket i så särskilt hög grad önskvärt, att betalning av en köpeskilling till ett så avsevärt högre belopp än det av styrelsen här ovan beräknade skulle kunna anses vara motiverad».

Under trycket av det alltjämt växande behovet av ökat utrymme för statens

191,91beuiljar ämbetsverk och övriga statens myndigheter i huvudstaden fann Kungl. Maj:t mete för in- gott besluta, att under förbehåll om Riksdagens samtycke inköpa för statsver- kets räkning ifrågavarande egendomar. Riksdagen godkände (1919) det villkorligt ingångna avtalet och anvisade för köpeskillingens täckande ett förslagsanslag ä 2,020,000 kronor å tilläggsstat för år 1919 att utgå av tillfälliga lånemedel.

• Sida 211
•  Original

Fig. 60. Storkyrkobrinken 7, kvarteret Mercurius nr 1, 2, 10, 11.

Den kontrakterade köpeskillingen var visserligen 2,000,000 kronor. Då emel— lertid densamma skulle erläggas i statsobligationer till en kurs som med 1 % understege obligationens marknadsvärde vid tiden för köpeskillingslikviden, kom det behövliga beloppet att något överstiga den i kontraktet angivna summan.

Byggnadsstyrelsen beräknade i augusti 1919 kostnaderna för fastigheternas iordningställande till 542,000 kronor. Då det syntes angeläget att snarast möj— ligt få taga lokalerna i anspråk, ställde Kungl. Maj:t den 24 oktober samma år till styrelsens förfogande för bestridande av de under året löpande utgifterna för dessa arbeten 150,00() kronor av anslaget till oförutsedda utgifter. Den av styrelsen uppgjorda planen för arbetenas bedrivande godkändes av Kungl. Maj:t den 28 november 1919. Se Byggnadsstyrelsens årsbelättelse 1919, sid. 51—55.

Av detta anslag konsumerades endast 32,731162 k101101,e1nedan arbetena icke kunde igångsättas förrän i december.

I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts proposition anvisade 1920 års Riksdag, med gillande av ovannämnda åtgärd att för ändamålet anlita anslaget till oför- utsedda utgifter, å sjunde huvudtitelns tilläggsstat 509,768: 38 kronor, utgörande skillnaden mellan den beräknade kostnaden 542,000 och nyssnämnda 32,731: 62

Fastigheter— nas iordning— ställande.

• Sida 212
•  Original

Fig, 61. Västerlånggatan 16, kvarteret Mercurius nr 1, 2, 10, 11.

kronor. Med anledning av arbetslönernas förhöjning har 1921 års riksdag för ändamålet anslagit ytterligare 78,000 kronor. På grund av arbetsinställelser blevo lokalerna icke färdiga förrän under sommaren 1921, då de togos i besitt- ning huvudsakligen av Försvarsdepartementet. Sammanlagda kostnaderna hava uppgått till omkring 600.000 kronor.

Antal rum Byggnaderna innehålla sammanlagt 133 rum, vilka användas sålunda: och dessas an -

””'”"th Försvarsdepartementet incl. lantförsvarets och sjö-

försvarets kommandoexpeditioner ........................ 81 rum Domänstyrelsen ......................................................... 15 » Riksarkivet .............................................................. 1 » Bränslekommissionen (arkiv) ................................... 4 » Maskinistbostad ......................................................... 3 >> Uthyrda bostadsrum ................................................ 18 >>

» butikslokaler 133 ruln

• Sida 213
•  Original

Fig. 62. Rosenbad sett från Vasabron.

Kvarteret Rosenbad nr 6.

Fastigheten nr 6 i kv. Rosenbad,' tig. 63, med adress Strömgatan 24 och Fastighetens

Rosenbad nr 2 innehåller i areal 2,165 kvm.

Byggnaden, lig. 62, uppfördes åren 1902—1904 av Aktiebolaget Rosenbad efter ritningar av arkitekten F. Boberg. Byggnaden bildar till sitt yttre en arkitek- tonisk enhet med byggnaden å tomten nr 5 i samma kvarter, belägen ihörnet av Drottninggatan och Strömgatan. Med hänsyn till bevarandet av denna för stadsbilden mycket värdefulla enhet borde dessa egendomar hava samma ägare.

Den 12 september 1918 anmälde Riksgäldsfullmäktige till chefen för Finans— departementet, att fullmäktige erhållit fastigheten nr 6 i kv. Rosenbad på band till månadens utgång samt att en eventuell framställning till Riksdagen om fastighetens inköp för statsverkets räkning enligt fullmäktiges mening borde göras av Kungl. Maj:t, icke .av fullmäktige.

Närmaste anledning till denna åtgärd torde varit, att Riksgäldskontorets lokaler visat sig otillräckliga, och att, om åt Riksgäldskontoret kunde beredas lokaler utom Riksdagshuset, skulle vinnas ökat utrymme för Riksdagens egna behov av lokaler för dess bibliotek m. m.

Den 26 september fann Kungl. Maj:t gott besluta, att under förbehåll om Riks- dagens samtycke inköpa för statsverkets räkning ifrågavarande egendom.

I sitt anförande till statsrådsprotokollet den 9 januari 1919 rörande sjunde huvudtitelns tilläggsstat för nämnda år angiver finansministern de synpunkter, från vilka han ansett sig böra bedöma de då föreliggande frågorna om inköp

läge och stor—

lek m. m,

Fasliglzetens inköp.

• Sida 214
•  Original

dels av Rosenbad nr 6, dels av Skandinaviska kreditaktiebolagets hus vid Stor- kyrkobrinken. Han framhåller, att på grund av den ständigt och snabbt växande arbetsbördan för snart sagt alla statens verk och den därav påkallade ökningen av deras personal, gjorde sig behovet av ökade utrymmen allt starkare gällande, samt att ämbetsverken borde förläggas i departementets närhet, emedan i den mån arbetet på den centrala statsförvaltningens olika områden växer, behovet

AKADEMIGR .

XV * XXXXXXXXXXXÅXXÅX X

FREDSGATAN

xx,_ © ' i

%aräereå ?aaefzéad

% . (C ECE

.»l% 6— %

./.

STRÖMGATAN

Mm o 10. 90. 50. 60. 70. till 50. 80. 30. MEM—H J—A J..—L b..-l

Fig. 63. Kvarteret Rosenbad nr 6.

100. 110. 120. 'IÖQ wlan.

för ledningen i statsdepartementen att mera direkt och personligt än genom utlåtande tillgodogöra sig sakkunskapen i ämbetsverken, allt mera framträder.

Enligt Riksgäldsfullmäktiges utredning begärdes för fastigheten ett _pris av 4,000,000 kronor, motsvarande 163 kronor pr kv.—fot. För den ovan nämnda intillgränsande fastigheten hade Nordiska kreditbanken betalat över 200 kronor pr kv.-fot; Nordiska kompaniets förra byggnad vid Regeringsgatan hade sålts efter 183 kronor pr kv.-fot. Hyresinkomsten, som då uppgavs vara 168,260 kronor, ansågo fullmäktige kunna höjas till 260,000 a 280,000 kronor, med ett enhetspris av 50 kronor pr kvm. golvyta för kontorslokaler.

• Sida 215
•  Original

Enligt köpekontraktet skulle 1,000,000 kronor erläggas kontant och 3,000,000 kronor antingen kontant eller i svenska statens 5 % obligationer av år 1918 med ränta från 1 april 1919 till en kurs, som med 1 % understege Obligationernas marknadsvärde vid tiden för köpeskillingslikviden.

Med hänsyn till sistnämnda bestämmelse skulle köpeskillingens verkliga belopp något överstiga den i kontraktet angivna summan, vadan Kungl. Maj:t hos Riks— dagen äskade ett anslag å 4,030,000 kronor. Riksdagen biföll detta Kungl. Maj:ts förslag och anvisade å 1919 års tilläggsstat ett förslagsanslag å 4,030,000 kronor, därav 3,030,000 kronor att utgå av tillfälliga lånemedel. varefter Kungl. Maj:t uppdrog åt Kammarkollegium att avsluta köpet. Se Byggnadsstyrelsens års- berättelse 1919, sid. 55—59.

Emellertid har statsverket ännu hösten 1922 icke kunnat taga i bruk för sin Antalet rum räkning mera än 71 av de 155 rum byggnaden innehåller. 067'__flcrfl_8 ("1- Av dessa 71 rum disponerar: ””M"”W' Riksgäldskontoret .................................................... 10 rum Handelsdepartementet ................................................ 27 » Justitieombudsmannen ............................................ 6 » Universitetskanslern ................................................... 3 » Stuteriöverstyrelsen ................................................... 5 » Processkommissionen ................................................ 4 » Bränslekommissionen ................................................ 3 » Jordbrukskommissionen .......................................... 4 » Sjölagskornmittén ..................................................... 2 » Bostäder åt vaktmästare, portvakt och maskinist 7_ »

Summa 71 rum

Övriga lokaler innehavas av:

A/B. Oxelösund—Grängesberg ................................. 37 rum (enl. kontrakt till 1/101923) Restaurant A/B. Rosenbad ....................................... 31 » (enl. kontrakt till L/,01924) Grosshandlar Liberg ................................................... 16 » (enl. kontrakt till hans död) , Summa 84 rum

I var och en av de övre våningarna kunna anordnas 40 tjänsterum. Skulle bottenvåningen, som nu till största delen upptages av restaurang Rosenbad, om- ändras till åmbetsrum, skulle i denna våning kunna erhållas ytterligare omkring 35 tjänsterum av normal storlek och sålunda i hela huset omkring 195 tjänsterum.

Kvarteret Rännilen nr 6.

Fastigheten nr 6 i kv. Rännilen, fig. 64, med adress Birger Jarlsgatan 7 har Fastighetens ' en tomtareal av 692 kvm., av vilka 520 kvm. äro bebyggda. Byggnaden innehåller i våningarna 1, 2, 3 och 4 trappor upp sammanlagt 46

läge, storlek m. m.

• Sida 216
•  Original

Fastigheten inköptes är 1906.

tjänsterum med 1,192 kvm. nyttig golvyta samt en vaktmästarebostad. Botten- våningen, som upptages av affärslokaler, innehåller 279 kvm. nyttig golvyta. Intill hösten 1921 disponerades samtliga utrymmen i fastigheten utom botten— våningen av Patent— och registreringsverket, som då inflyttade i sin nya byggnad i kv. Doktorn vid Valhallavägen.

ÅW

MÄSTER SAMUELS GATAN

/

trava material?

%;zrferef (203225 ela

SMÅLANDS GATAN

W . x xx xxxxx x Xxxx xx av , '- norwmsrore. E & © D i ' © ©

mo. o. 10. 20. 30. 40. 50 60. 70. 80. 90. mo. 110. "120. 130. wo. 150/4.

Fig. 64. Kvarteret Rännilen nr 6.

Fastigheten, som ursprungligen uppfördes till bostadshus, inköptes år 1906 av Patent- och registreringsverket för 630,000 kronor. Medlen togos av den fond. som enligt kungl. förordning av den 14 juni 1901 skulle bildas av överskott a patent- och varumärkesavgit'ter samt registreringsavgifter.

Redan efter 10 år blev emellertid denna byggnad för trång för Patentverket, vadan detsamma måste se sig om efter lokaler på annat håll. _ Enligt Kungl. Maj:ts proposition medgav 1916 års Riksdag, att, för uppförande av en ny byggnad i det statsverket tillhöriga kv. Doktorn vid Valhallavägen för Patent— och registreringsverket finge tagas i anspråk ett belopp av 1,700,000 kronor av ovannämnda fond. Sedermera har Kungl. Maj:t utverkat Riksdagens medgivande att för sagda ändamål av samma fond finge ytterligare användas dels 1,305,000

• Sida 217
•  Original

kronor för själva byggnadsarbetet, dels 300,000 kronor till möblering och inred— ning av de nya ämbetslokalerna.

Då Patent- och registreringsverkets nybyggnad började nalkas sin fullbordan Fastigheten gjorde Byggnadsstyrelsen den 23 oktober 1919 en underdånig hemställan, att inlöses är Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för statsverkets räkning inlösa Patent- 1920_eg,€egt”ts' verkets fastighet i kv. Rännilen för 1,000,000 kronor samt att för utförande av L . nödiga reparationer i byggnaden bevilja ett belopp av 65,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen hade efter en uppskattning av den hyresinkomst, som kunde beräknas från fastigheten inflyta, kommit till det resultat, att en köpeskilling av 1,000,000 kronor skulle kunna erläggas. Vid ett erbjudande av fastigheten till privat köpare skulle sannolikt ett avsevärt högre köpeanbud kunna erhållas. Genom förvärvande av ovan nämnda fastighet skulle dock en icke oväsentlig lättnad jämförelsevis hastigt vinnas i de svårigheter Byggnadsstyrelsen kämpade med på grund av bristen på ämbetslokaler i huvudstaden.

Enligt Kungl. Maj:ts proposition anvisade 1920 års Riksdag ä tilläggsstat för år 1920 ett reservationsanslag av 1,065,000 kronor till inlösen för statsverkets räkning av Patent- och registreringsverkets fastighet nr 6i kv. Rännilen i Stockholm samt till reparation å fastigheten.

Sedan de erforderliga reparationerna slutförts, har fastigheten tagits i bruk Rummens an- under hösten 1921. . tat. om."” ] vandnmg. I byggnaden äro inrymda: Marinstaben ...................................................... med 26 rum Sjökrigshögskolan ............................................ >> 10 » Chefen för kustartilleriet ................................. >> 4 » Högste befälhavaren över kustflottan ............ >> 6 »

Summa 46 rum

Marinstabens vaktmästare har en bostad i byggnaden om 3 rum och kök.

Bottenvåningen och källaren äro fortfarande uthyrda till atfärsändamål och lämna en hyresavkastning av sammanlagt 35,400 kronor.

Ovannämnda verk skulle emellertid icke kunnat placeras i denna byggnad med Förhyrm'ng i mindre några kompletterande utrymmen för Sjökrigshögskolan samt för kust- angränsande artilleriets chefsexpedition stått att hyra i intillgränsande hus. För dessa utrymmen egendom” erlägges en hyra av 5,600 kronor.

Statens tomt i Nobelparken.

Denna tomt, som upptager en areal av c:a 3,000 kvm., men som till sina Tomtens läge gränser icke är bestämd, är belägen inom Nobelparkeu å Norra Djurgården. 0071 Storlek- I kap. IV, sid.133, har utförligt redogjorts för denna tomts tillkomst, hurule- des den på sin tid förvärvats av Nobelstiftelsen och sedermera återgått i statens ägo samt huruledes Riksdagen 1920 vid beviljandet av den för återköpet erfor- derliga summan förklarade, att området borde reserveras för något statens än-

• Sida 218
•  Original

Fastighetens läge och. stor- lek m. m.

Lokalernas (m vämlnmg.

damål. Där har även redogjorts för ett av byggnadssakkunniga uppgjort förslag till bestämmande av områdets gränser på sådant sätt, att det skulle bilda en tomt inneslutande Skogsinstitutets f. d. huvudbyggnad, se fig. 31. Denna bygg- nad skulle i huvudsak bibehållas och tillbyggas samt iordningställas till bostad åt statsministern, se fig. 32.

I byggnaden är sedan hösten 1916 provisoriskt inrymd Generalstabens topo- grafiska avdelning, för vilken permanenta lokaler beredas å annan plats. Jämför sid 208.

Inom nämnda huvudbyggnad skulle, om dit förlades något ämbetsverk, kunna anordnas omkring 24 tjänsterum. Med en mindre tillbyggnad skulle rumsan— talet kunna ökas till omkring 32 tjänsterum. Emellertid är det uppenbart, att byggnadens läge i en vacker park och dess villaartade karaktär snarare inbju- der till att tänka sig den såsom en förnämlig bostad än såsom en ämbetsbyggnad.

Byggnadssakkunniga föreslå därför, att statens byggnadstomt i Nobelparkeu erhåller det läge, den storlek och form som angives å fig. 31, samt att Skogs- institutets f. d. byggnad tillbygges och iordningställes till »Statsministerhotell».

Gamla riksdagshuset.

Denna fastighet består av tomterna 2 och 3 i kv. Riddarholmen och har en areal av 3,774 kvm.

Byggnaden, med adress Birger Jarlstorg 3 och 5, har sedan Riksdagen därifrån avflyttat undergått en betydande ombyggnad (1908—1911), enligt arkitekt Aron Johanssons ritningar, varigenom densamma omformats till en mycket god äm- betsbyggnad med 231 tjänsterum, 4 arkivmagasin, 25 bostadsrum samt restau- ranglokaler. Kostnaderna för denna ombyggnad uppgingo i runt tal till 1,108,000 kronor.

Under år 1921 hava i byggnadens vind ytterligare inretts 38 tjänsterum, för vilket ändamål 1920 och 1921 års riksdagar beviljat tillsammans 428,000 kronor.

Lokalerna i Gamla riksdagshuset voro 1922 upptagna av följande ämbetsverk:

Domänstyrelsen Lagbyrån (Justitiedeprt)

F ångvårdsstyrelsen Lantbruksstyrelsen Kommerskollegium Statistiska centralbyrån Lagberedningen Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Det var på föranledande av klagomål över trångboddhet från Kommerskollegium och Domänstyrelsen som inredningen av vindsrummen kom till stånd. De 38 nytillkomna rummen voro avsedda huvudsakligen för dessa båda ämbetsverk; ett mindre antal även för utökning av Statistiska centralbyråns lokal.

Oaktat denna utvidgning måste alltjämt lokaler förhyras för Kommerskollegium, Domänstyrelsen och Lantbruksstyrelsen. De i byggnaden inrymda ämbetsverken tränga hårt mot varandra. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har åtskilliga för dess ändamål olämpligt belysta rum. Den nuvarande lokaliseringen av dessa, för övrigt heterogena verk kan därföre betecknas som mycket otillfredsställande.

• Sida 219
•  Original

De sakkunniga föreslå med anledning därav en grundlig omrangering av åmbets- Omplacering verken ifråga. Vid övervägande av lämpligaste användningen av Gamla riksdags- av ämlfetsyer- huset hava vi kommit till den slutsatsen, att detsamma bör upplåtas åt Kommers- ke" 3?de!" kollegium, Statistiska centralbyrån samt Socialstyrelsen, som också har brist ?!7- på utrymme och är hänvisad till förhyrning på flera ställen. Lagberedningen och Lagbyrån skulle tills vidare få behålla sina lokaler, men alla de övriga ämbetsverken, med undantag naturligtvis av Kommerskollegium och Statistiska centralbyrån, anvisas plats å andra håll. På sätt nedan vid detaljredogörelserna för de olika verkens lokalfrågor visas, torde detta låta sig göra i samband dels med de inom kort avslutade om- och påbyggnaderna i kv. Grönlandet norra, dels med färdigställandet av den nya ämbetsbyggnaden i kv. Murmästaren är 1926.

Preisiska huset.

Denna fastighet, kv. Skansen nr 2, med adressnummer 36 Drottninggatan, Fastighetens har en tomtyta av 1,46?) kvm., fig. 65 och 66. Byggnaden inrymmer 69 rum ]("i!/8 00,7: $'”?"— och 5 arkivutrymme-n, tillsammans 74 rum med en nyttig golvyta av 1.581 kvm. le "

! ! I | ! i i I !

Fig. 66. Preisiska huset, Drottninggatan 36.

• Sida 220
•  Original

Historik.

Egendomen kom-i statens ägo såsom danaarv efter friherrinnan Anna Maria Preis, som avled 1812 och som givit egendomen dess namn. Egendomen uppläts till boställe och ämbetsrum dels åt landshövdingen i Stockholms län, dels även åt generaladjutanten för Armén. Från år 1840 övertog chefen för Försvarsde- partementet den senares boställsvåning och Försvarsdepartementets kommando- expedition ämbetslokalerna, som emellertid 1848 avstodos fög att bereda ökat utrymme åt Länsstyrelsens arkiv och länets lantmäterikontor. Ar 1867 inflyttade Serafimerordensgillet och Överintendentsämbetet i försvarsministerns boställs—

Kvarierez' åt?/25672

DROTTNlNGGATAN. BERIDAREBANSGATAN

%;

M .” ,:1'

BRU N KEBERGSGATAN

m i ..

M. 10. 0. 10. 20. 30. 40. 50. 50. 10. 80. . 100/W. L 1 L 1 l l l i J |

Fig. 66. Kvarteret Skansen nr 2.

våning, som även delvis uppläts till Länsstyrelsen. Krigshovrätten efterträdde Serafimerordensgillet och först år 1888 fingo Länsstyrelsen och Överintendents- ämbetet disponera hela fastigheten. Egendomen innehaves fortfarande av Länsstyrelsen och nuvarande Byggnadsstyrelsen, men utrymmet är för båda dessa verk alldeles för knappt, även fastän Lantmäterikontoret överflyttat i förhyrd lokal och Byggnadsstyrelsen från och med 1918 förhyr lokaler för två av sina byråer.

För lösandet av Länsstyrelsens och Byggnadsstyrelsens lokalfrågor framlade Byggnadsstyrelsen den 15 mars 1918 två alternativa förslag.

Av dessa förslag innebar det ena (Alt. I) att Preisiska huset skulle ombyggas på så sätt, att erforderligt lokalutrymme skulle i fastigheten beredas för Läns- styrelsen och Byggnadsstyrelsen. Bostad för landshövdingen skulle på annat håll anvisas eller förhyras. Kostnaderna för byggnadsarbetena beräknades till

.. enwp,—=.

• Sida 221
•  Original

260,000 kronor. För hyrande av våning åt landshövdingen beräknades ett år- ligt belopp av 10,000 kronor, motsvarande med en räntefot av 5 % ett kapi- talvärde av 200,000 kronor. Detta alternativ skulle alltså binda sammanlagt 460,000 kronor.

Det andra förslaget (Alt. Il) utgjorde en kombinerad lösning av frågan om användandet av såväl Ateljébyggnadsbolagets f. d. hus som Preisiska huset. Enligt detta förslag skulle Länsstyrelsens lokaler och landshövdingens bostad inrymmas i Preisiska huset och Byggnadsstyrelsen i Ateljébyggnadsbolagets hus. Kostnaden för de arbeten, som enligt detta förslag voro erforderliga i Preisiska huset, beräknades till 93,000 kronor.

Kostnaden för om- och påbyggnaderna av Atelje'byggnadsbolagets f. d. hus beräknades till 240,000 kronor. De med detta alternativ förbundna kostnaderna skulle således belöpa sig till 513,000 kronor.

Av dessa båda förslag tillstyrkte Byggnadsstyrelsen alternativ II, vilket av Kungl. Maj:t förelades 1918 års Riksdag.

Riksdagen biföll emellertid icke detta förslag, emedan förnyad prövning av ifrågavarande verks lokalfrågor ansågsbehövlig. Som motiv för avslaget anförde Riksdagen bland annat, att förslaget att upptaga hela »den mycket värdefulla fastigheten Drottninggatan 36» för Länsstyrelsens behov syntes Riksdagen inne- bära en så kostsam lösning av förevarande lokalfråga, att redan på grund därav förnyad utredning av ärendet torde föreligga. Vidare anförde Riksdagen, att enligt Riksdagens förmenande skulle, därest staten så önskade, denna egendom kunna avyttras till ett pris som betydligt översteg kostnaderna för uppförande av ett helt nytt länsresidens.

Enligt nådig befallning verkställde Byggnadsstyrelsen förnyad utredning, som resulterade i ett den 7 februari 1919 ingivet underdånigt utlåtande och förslag angående bland annat användningen av Preisiska huset.

Gent emot Riksdagens uppfattning, att fastigheten vore för värdefull för att användas enbart för Länsstyrelsen, anförde Byggnadsstyrelsen, att verkställda utredningar givit vid handen, att till ämbetslokaler för Länsstyrelsen och till bostad för landshövdingen erfordrades sammanlagt 1,600 kvm. golvyta. Kost- naden för en byggnad, innehållande ovan nämnda golvyta, skulle efter dåvarande priser uppgå till c:a 1,150,000 kronor. Om härtill lades priset för tomt, som beräknades till 500,000 kronor, komme kostnaden för nybyggnad med tomt att uppgå till 1,650,000 kronor.

Preisiska huset värderades av Byggnadsstyrelsen till 1,300.000 kronor. Lades härtill kostnaden för de i alternativ II avsedda ändringsarbetena, vilka då be- räknats till 115,0003—kronor (i stället för de i mars 1918 beräknade 93,000 kro- nor) komme anordnandet av länsresidens i Preisiska huset att motsvara en kostnad av 1,415,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen anförde vidare, att styrelsen i varje fall på det livligaste avslyrkte försäljningen av det Preisiska huset. Med tanke på det alltjämt växande behovet av lokaler för statsverkets räkning samt den rådande stora svårigheten att förhyra lokaler, ansåg styrelsen, att det vore föga vålbetänkt att avhända sig en så välbelägen fastighet som Preisiska huset.

• Sida 222
•  Original

1920 års Riks— dag anslår medel till om.- oeh tillbygg- nad.

Rummens anv tal och an— vändnmg.

I fråga om användningen av denna byggnad framlade Byggnadsstyrelsen ånyo två alternativ, det ena benämnt »påbyggnadsförslaget», innebärande bygg- nadens om- och påbyggnad för att bereda lokaler åt Länsstyrelsen, Byggnads- styrelsen, Statens centrala möbelförråd samt bostad åt landshövdingen för en beräknad kostnad av 1,015,000 kronor, vartill måste läggas kostnaden för anskaf- fande av lokaler åt dessa institutioner under ombyggnadstiden, beräknad till 185,000 kronor eller sammanlagt 1,200,000 kronor; det andra benämnt »ändrings- förslaget», innebärande om- och tillbyggnad för inrymmande av Länsstyrelsen, bostad åt landshövdingen, Statens centrala möbelförråd samt reservlokaler, om- fattande 18 rum, för en beräknad kostnad av 365,000 kronor. Enligt detta senare förslag skulle åt Byggnadsstyrelsen beredas lokaler iAteljébyggnads- bolagets hus. »Andringsförslaget» förelades 1919 års Riksdag, som likväl icke biföll detsamma.

Emellertid beviljade 1920 års Riksdag enligt Kungl. Maj:ts proposition 440,000 kronor för om— och tillbyggnad av Preisiska huset ihnvudsaklig överensstämmelse med ovan nämnda »åndringsförslag» samt anvisade därav 90,000 kronor åtill- läggsstat för år 1920 samt 330,000 kronor å extra stat för år 1921.

I sin skrivelse härom till Konungen anmälde Riksdagen, efter att ha ifrågasatt huruvida det icke, med hänsyn till svårigheten att anskaffa lokaler för vissa statsinstitutioner, vore fördelaktigt att använda även den del av fastigheten, som upptogs av landshövdingebostaden, till ämbetslokaler, och att, om detta visade sig fördelaktigt, icke något hinder förelåge att vidtaga åtgärder i ovannämnda syfte.

Den 3 december 1920 anbefallde Kungl. Maj:t Byggnadsstyrelsen att, i den mån lämpligen kunde ske, verkställa om- och tillbyggnaden av de delar av fastig- heten, som icke berördes av frågan om inrymmande i densamma av lands- hövdingebostaden, och förklarade, att Kungl. Maj:t framdeles ville meddela beslut i denna fråga. ' '

Enligt Kungl. Maj:ts förslag anvisade 1921 års Riksdag det återstående beloppet, 20,000 kronor, av beviljade 440,000 kronor.

Arbetet med om- och påbyggnaden av Preisiska huset har under åren 1921 och 1922 bedrivits i huvudsak enligt det av Riksdagen godkända s. k. »ändrings- förslaget» .

Lokalernas fördelning enligt detta förslag framgår av följande tablå.

Länsstyrelsen ........................... 48 rum (härav 10 arkiv) Landshövdingens bostad ......... 16 >> (härav 1 hall, 1 serv.—rum, . 1 badrum, 1 handkammare och 1 kök) Vaktmästarebostäder ............... 6 » (härav 2 kök) Disponibla lokaler .................. 14 >> 84 rum

Genom den nu berörda om- och tillbyggnaden skulle i Preisiska huset erhållas 15 rum mer än vad byggnaden före ombyggnaden innehöll.

Detta rumsantal kan ju synas litet med hänsyn till den beräknade byggnads- kostnaden. Härvid bör dock beaktas, att de nytillkomna rummens golvyta mot-

• Sida 223
•  Original

svarar c:a 20 rum med 25 kvm. golvyta. Vidare utbytas de lokala eldstäderna i hela huset mot centralvärmeledning. Kostnaden härför uppgår enligt kontrakt till 43,000 kronor. Dessutom måste en hel del reparationer företagas även i de delar av byggnaden, som icke direkt beröras av om- och påbyggnaden.

Med anledning av att Byggnadsstyrelsens lokalfråga ännu icke blivit löst, är Byggnadsstyrelsens administrativa, statsplane- och intendentsbyråer ännu inrymda i byggnaden och förhyres tillsvidare bostad för landshövdingen.

Rummens nuvarande fördelning är följande:

Länsstyrelsen .................. 44 rum (härav 6 arkivutrymmen) Do vaktmästarebostad.. 6 » ( » 2 kök) Byggnadsstyrelsen ......... 31 » ( » 4 arkivutrymmen) Dzo vaktmästarebostad... 3 » ( » lkök)

Summa 84 rum Rörande byggnadens framtida användning se Länsstyrelsen, sid. 246.

Kvarteret Kandidaten.

Denna Kronans tomt, tig. 36, sid. 153, bildade intill den 15 december 1922 ett Fastighetens helt kvarter mellan Östermalms— och Löjtnantsgatorna i söder och norr samt Ar- läge och stor- tilleri- och Skeppargatorna i väster och öster. Tomten har en areal av 5,020.8 lek' kvm. Nämnda dag fastställde, såsom ovan å sid. 142 anförts, Kungl. Maj:t den ändringen av stadsplanen, att kv. Kandidaten och Doktorn samt den mark, som upptagits av Löjtnantsgatan, sammanslogos till ett kvarter som benämndes Uppfinnaren. Vi behålla emellertid fortsättningsvis de hittills använda beteck- ningarna kv. Kandidaten och kv. Doktorn å de båda tomterna i kv. Upp- finnaren.

I hörnet mellan Östermalms- och Artillerigatorna uppfördes på denna tomt Ena jlygeln under åren 1910—1912 en byggnad för Krigshögskolan med en areal av 656 uppföwjes kvm. Byggnaden inrymmer utom- Krigshögskolan även expeditionslokaler för 1910—1J12' IV. och V. arméfördelningarna samt för Stockholms stads- och Stockholms lantrullföring.

Denna byggnad utgjorde endast en del av ett projekt, som avsåg tomtens bebyggande med en mittbyggnad utefter Löjtnantsgatan och två flyglar; mitt- byggnaden avsedd huvudsakligen för Krigsarkivet, den östra flygeln för Artilleri- och ingenjörhögskolan och Sjökrigshögskolan, den västra flygeln för Krigshög- skolan. Det är denna senare flygel som 1912 färdigställdes för avsett ändamål.

I underdånig skrivelse den 26 februari 1920 föreslog Byggnadsstyrelsen, efter Byggnadssty- verkställd utredning i samråd med byggnadssakkunniga, att för anskaffande av relse")? för— behövligt antal tjänsterum för statsverkets behov uppföra nybyggnader bland signaling?- annat på den oanvända delen av kv. Kandidaten, för att dit förlägga företrädes- gare %ebyg- vis militära institutioner, i första rummet Generalstaben. Enligt detta projekt gande. skulle tomten utnyttjas i betydligt större utsträckning än enligt 1910 års förslag

• Sida 224
•  Original

1920 års Riks- dag beviljar byggnadsan-

slag.

Antal rum och deras an- vämlmng.

genom salnmanbyggande -av flyglarna med en väsentligt större huvudby gnad till en enda sammanhängande byggnad omkring en gård med ingång från ster— malmsgatan på samma plats, där den nu är anordnad, fig. 67 och 68.

Sedan 1920 års Riksdag i huvudsak godkänt ifrågavarande förslag och för denna byggnad och den samtidigt beslutade ämbetsbyggnaden ikv. Murmästaren beviljat ett klumpanslag av 8,722,360 kronor och därav på tilläggsstat för 1920 anvisat 700,000 kronor, huvudsakligen avsedda för inköp av tomt i kv.

% lysarf tlf/f & (tners/rfa/fq,_____l #! ' ' - _E— __ I , vh * nu j rr | |" | & __ TID:] $% 5 _ | _11 . z » ; —t % å . 'n t.f.. ? 5 :l ; E li 'if I: (£ [; & |__ & __$ $” i" ., " i” F 1 '- I &” .Ci i & 2 l— : o. Lv—r & az * E & | 1 li; _: __ . — | V _ J L—Lgmmz/rlahn DFEPÄLLAREN OSTERf—MLMSGATAN ÖVREKÅLLARLN ÖSTERMALMSGATAN

[Inf/”rm _l/lrMJ/zfm— ”Hur/u)”. [ff/IDFIIV-l ' 1 3.— _? [-.. . Tif | | | ”i" l 1 | | ' . i talang; . — mu lim—_” "II; __4 ? (att

HJ]?

i TR ÖSTERMALMSGATAN

52”: ,

Lefay/vw» rill Lil

NVLVDI d 313le 141/w SPJEP PAREGATAXJ

SKEPPARE GÅTAN NVaVDlHEl'Fl luv

BOTTENVÅN

m o to aning av aa_ve ap eo nom

Fig. 67. Ark. E. Josephsons förslag till bebyggande av kvarteret Kandidaten. Planer av källawåningarna7 bottenvåningen och våningen 1tr. upp.

Murmästaren, samt för år 1921 anvisat 3,000,000 kronor, har Byggnadsstyrelsen på nådigt uppdrag genom arkitekt E. Josephson låtit utarbeta fullständigt för- slag till utbyggande av kv. Kandidaten. I detta förslag utnyttjades utrymmes- möjligheterna i ännu högre grad än i den 1920 års Riksdag förelagda skissen, i det man anordnat två våningar källare samt tjänsterum i vinden.

De nya byggnadspartierna skulle komma att'innehålla omkring 264 rum. [ hela byggnadskomplexet skulle inrymmas, utom de nuvarande ovan nämnda fem, följande verk och institutioner: Generalstaben, Generalstabens topografiska avdelning, Marinstaben, Chefens för kustartilleriet expedition, Högste befälhavarens

• Sida 225
•  Original

över kustflottan expedition, Infanteriinspektionen, Kavalleriinspektionen, Träng- inspektionen, Inspektörens för militärläroverken expedition, Bemonteringsstyrelsen. Artilleri- och ingenjörhögskolan, Sjökrigshögskolan, höstäder för vaktmästare och rum för vaktmanskap samt för utvidgning av två av de inuvarande bygg- nader inrymda verken, nämligen Fjärde arméfördelningens och Stockholms stads rullförings expeditioner. Byggnadsstyrelsen hade vidare föreslagit, att Krigsar- kivet tills vidare skulle uppställas i den undre källaren.

År'mr

'l'

NYÅR/DI ?l id 'lllfdxf Tlf/J!!

Nvtvslu'twuuv

SKEPPAREGATAN

5 T R (1515 mmm/nam

'_-gmen/:/nlmr h," riv/h owli/nin] tu:

a TR. OSTERMALMsquAN

o/mya/u a nu!.—J—

NV_LV9| ua—nuw N iuv 5 1 a 311 xmv

S KEPPAD EGA FAN SKEPPAREGATAN

Ar/I- m: ]n.- -77:/fw/n— 5 TR. . ÖSTERMALMSGATAN

4.1 R CSTER MALMSGATAN

”mucpäoxwwwwgspwwm

Fig. 68 Ark. E. Josephsons förslag till bebyggande av kvarteret Kandidaten. Planer av våningarna 2, 3, 4 och 5 tr. upp.

Förslaget förelades 1921 års Riksdag, som förklarade sig anse, att byggnaden borde komma till utförande i enlighet med dessa, av departementschefen föror- dade planer, och bemyndigade Kungl. Maj:t att av de för 1921 anvisade tre miljonerna taga i anspråk 1,950,000 kronor för utförande under år 1922 av grund- läggningsarbetena föi den nya byggnaden i kv. Kandidaten.

Den 27 juni 1921 erhöll Byggnadsstyrelsen nådigt uppdlag att uppföra bygg- naden i fråga.

Genom uppförandet av denna byggnad samt förläggande dit av ovannämndaLolcaler1”--Iuo verk och institutioner komma följande lokaler i Kronans hus att frigöras förnäm husf'i andra ändamål: göms

• Sida 226
•  Original

Vissa för-

liga.

Beräknad

nad.

och storlek.

Tomtens (it— komst. fl'omtens läge

Generalstabens lokaler i Bosenhaneska huset .......................................... 53 rum Krigsarkivets » » >> » ......................................... 8 » >> >> » kv. Sjöhästen .......................................... 17 >» Artilleri- och ingenjörhögskolans lokaler i Artillerigården ..................... 21 » Marinstabens lokaler i Birger Jarlsgatan 7 ............................................. 26 » Sjökrigshögskolans lokaler i Birger Jarlsgatan 7 .................................... 10 » Högste befäl.-hav. ö. kustflottan d:o .................................... 6 » Chefen f. kustartilleriet » .................................... 4

Summa 145 rum

Samtidigt bliva även följande av statsverket förhyrda lokaler obehövliga och

hyrda ”kale?” en årlig hyresutgift av 23.000 kronor undvikes. blwa obehöv-

Kavalleriinspektörens lokal (Sturegatan 46) ................................ hyra 4,000 kr lnsp. för militärläroverken lokal (Kommendörsgatan 12) .......... » 3,500 Infanteriinspektionens lokal (Narvavägen 22) .............................. » 2,700 Tränginspektionens lokal (Smålandsgatan 10) ............................ » 3,700 & Remouteringsstyrelsens lokal (Eriksbergsgatan 7) ....................... >> 3,500 » Sjökrigshögskolans och kustartilleriets chefsexpeditions förhyrda

lokaler (Smålandsgatan 10) ......................................................... » 5,600 »

(maga 23.000 kr.

Byggnadskostnaden, som 1920 beräknades till 6,100,000 kronor, anses hösten

byygmdSkOSf'1922 kunna stanna vid omkring 4,300,000 kronor.

Byggnaden torde kunna beräknas stå färdig till intlyttning är 1926.

Kvarteret Murmästaren nr 3.

Tomten nr 3 i kv. Murmästaren med adress Hantverkaregatan nr 19 upp— tager en areal av 4,335 kvm. Den sträcker sig genom kvarteret frän Hant— verkaregatan till Garvaregatan.

Tomten, som är obebyggd och under senare tider uthyrts till upplagsplats, har tillhört Allm. barnbördshuset.

1909 års Riksdag ställde till denna institutions förfogande i och för uppförande av ny byggnad dels en tomt å Djurgården bakom Stadion, dels en summa av 879,500 kronor, vilka skulle äterbäras till statsverket i den mån, vid tomtens i kv. Murmästaren avyttring, försäljningssumman räckte. Genom avbetalningar hade skuldsumman är 1920 nedgått till 805,000 kronor.

En underdånig framställning den 25 oktober 1919 från Allm. barnbördshuset om beviljande av medel till en ifrågasatt betydande tillbyggnad till byggnaden är Djurgården, gav Byggnadsstyrelsen anledning att framlägga förslag om den gamla barnbördshustomtens övertagande av statsverket, för uppförande å den- samma av en ämbetsbyggnad.

• Sida 227
•  Original

Behovet av nya byggnader för vissa ämbetsverk hade nämligen blivit trän- gande och tomten kunde ju förvärvas med en relativt liten direkt utgift. Bygg- nadsstyrelsen värderade tomten till 867,000 kronor, vadan alltså endast en summa av 62,000 kronor behövde av Riksdagen för ändamålet anslås. De övriga 805,000 kronorna gingo i avräkning å skulden.

Kungl. Maj:t och Riksdagen godkände detta förslag och 1920 års Riksdag1920drs1tiks- beviljade för inköp av ifrågavarande tomt samt för uppförande av ämbetsbygg- (lay bevilim nader dels å denna tomt, dels i kv. Kandidaten å Östermalm en summa av fiffel”; 2": 8,722,360 kronor. Av denna summa beräknades 8,160,000 för byggnadernas upp— '] m;) ygq förande, 500,360 kronor till ersättande av Riksgäldskontorets fordran på Allm. barnbördshuset och 62,000 kronor till inlösen av tomten. Av ovannämnda an- slagssumma anvisades på 1920 års tilläggsstat 700,000 kronor och på extra stat för år 1921 3,000,000 kronor.

Emellertid kom köpet icke till stånd, emedan direktionen för Allm. barnbörds- huset äsatte ifrågavarande tomt ett pris av 1,200,000 kronor, vilket med 395,000 kronor översteg den summa av 805,000 kronor, som statsverket hade att utbe- konnna av köpeskillingen.

Med anledning av den stora brist på ämbetslokaler för statens verk, som var rådande, ansåg 1921 års Riksdag, trots det höjda priset, det vara i hög grad önskligt att ovan nämnda tomtköp »snarast komme till stånd».

Riksdagen ansåg sig 'dä1för böla bevilja erforderliga medel för 1e1kställighet av köpet och beviljade därför. utöver de redan beviljade 62 000,1tterligare 333 ,000 kronor att utgå a extra stat för a1'1922 Kungl. Maj. t bemyndigades att av de tö1'1921 anvisade tre miljonerna taga i anspråk 1 ,050, 000 kronor för utfölande under är 1922 av grnndläggningsarbetena för den nya byggnaden i kv. Murmästaren.

Genom nådigt brev av den 27 juni 1921 uppdrog Kungl. Maj:t åt Byggnads— styrelsen att i' huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten Axel Lindegren uppgjort förslag låta uppföra en byggnad i kv. Murmästaren.

I september 1920 beräknade Byggnadsstyrelsen kostnaden för ifrågavarande byggnad till 5,881,000 kronor. I augusti 1921 kunde styrelsen anmäla, att kost— naderna icke behövde överstiga 5,300,000 kronor, och hösten 1922 anses kost— naderna kunna stanna vid 3,400,000 kronor.

Enligt det ovan nämnda förslaget, se tig. 69, skulle byggnaden uppföras i 5 v.t- Antalet runt ningar med omkring 58 tjänsterum med 1,434 k1 111 nyttig golvyta i varje våning. 00/5 (lem—8 Sammanlagt sålunda omk1ing 290 tjänsterum med en nyttig golvyta av 7,170 kv 111. ”"””"d'm/F

Byggnadsstyrelsen har i samråd med de sakkunniga föreslagit, att följande ämbetsverk skulle erhålla sina ämbetslokaler i denna byggnad: Skolöverstyrelsen, Väg— och vattenbyggnadsstyrelsen, Rikets allmänna kartverk, Meteorologisk- hydrograiiska anstalten.

Genom uppförandet av denna byggnad samt förläggande dit av ovan nämnda [Lokaler iKro- 1erk och institutioner komma följande lokaler i Kionans hus att frigöras för Hmemsblzw and1a ändamål: lem-q” Gamla riksdagshuset ................................................ 36 rum Ateljébyggnadsbolagets f. d. hus ........................... 9 »

Summa 45 rum

• Sida 228
•  Original

T _.11..11111111111111 JJ Ii? :Håll—_ 111——

_) _ I: ?J- . i: ) Ijz]- 1.1.” i _jii ._ &

——T . . . . . . i . _- ..... _ 1 _ ..... . . — [piggy/rt! [ri/mkt : . _ J'J frigglkU/mm ], gaar/fylla;— BOTTENVÅN . [rh/a'wrr/yr/Åm,

11Llil|--.1-.1_1.|1llill1v|

& 1111 111.111 __..- (.:I »

pr.» .— 1

"[_1 ' ' 1

111111åflllltl lil 112111111

! TR. .? ffa/a'wrr/yM/rr/L S.TR. l/ly- uf 141/[m ÅJ/jyrzp/mé/r. ! 1 1 l 1 i ( ( '_' | | 1 I J... , 11 ', '. :""* . 1 —- --1=1

;

; TW” rn ITF-Tll | llllllLll

JTR. fila/mr lir/raraözjozrÅ—Å/z/z/N/nymfa Ända/! ”ir-TR. ,PiÅr/r ///nt'uz/;f/r/rl

mv. .,...9 s* 99 59 19 == ce 79 av av nome.

Fig. 69. Ark. Axel Lindegrens förslag till bebyggande av kvarteret Murmästaren nr 3. ' Planer av källaren, bottenvåningen samt våningarna 1, 2, 3 och & tr. upp.

• Sida 229
•  Original

Samtidigt bliva följande av statsverket förhyrda lokaler obehövliga och en årlig hyresutgift av 133,400 kronor inbesparas: Skolöverstyrelsens lokaler i Barnhusgatan 18 ........................... hyra 50,000 kr. » > » Auditorium .................................... » 9,000 >> >> » » Eriksbergsgatan 6 A ........................ » 12,200 »

Rikets allm. kartverks lokaler i Storkyrkobrinken 5 .............. » 8,700 >>

>> » » » » Brunkebergsgatan 11 ............ » 22,000 »

Meteorologisk-hydrogratiska anst, Munkbrogatan 2 ................. » 31,500 »

Summa 133,400 kr.

Sammanfattning.

Genom om- och tillbyggnader i ovan berörda fastigheter, vilka i inköp kostat statsverket 12,149,432: 25 kronor, har man beräknat att kunna anskaffa 1,603 nya rum för en kostnad av 20,542,000 kronor (se sid. 59).

En del av dessa byggnadsarbeten äro slutförda, andra påbörjade, åtskilliga ännu endast ifrågasatta.

De slutförda arbetena hava dragit en kostnad av 6,416,572: 79 kronor och 755 nya rum hava tagits i bruk. Samtidigt ha 129 rum i Kronans hus blivit lediga och hyresersättningar till ett årligt belopp av omkring 134,600 kronor ha inbesparats.

I följande fastigheter äro arbetena i sin helhet avslutade:

1 _ 1 ( Fastighet lnkops- ( Byggnads- Antal nya

, summa . kostnad rum

1 1 1 ( Grönlandet norra ................................................... 650,000 4,432,902: 27 1 230 1 Norrtälje nr 13 och 14 ......................................... 1,000,000 ; 468,016:241 165 ( Neptunus mindre nr 2 .......................................... 300,000 . 23,482:591 32 , Mercurius nr 1, 2, 10, 11, 3 o. 9 ..... 2,020,000 , 574,002z91 1 133 5 Rännilen nr 6 ............................. 1.000,000 64,819: 08 46 ' Gamla riksdagshuset ............................................. —— . 266,447zö9 38 Preisiska huset ...................................................... — ' 504,93: 03 . 15 Summa 4,970,000 1 ö,334,663: 81 1 659

Lägges härtill, att Vattenfallsstyrelsen tagit i bruk 8 rum i kv. Björnen, att 17 rum 1 kv. Kungl. Trädgården nr 4 iordningställts för 27343: 08 kronor och tagits i bruk för statsverkets räkning samt att man för ordnandet av 71 rum åt statsverket 1 kv. Rosenbad nr 6 påkostat 54,565: 90 kronor, erhållas ovan an- givna 755 rum och 6,416,572: 79 kronor.

Under utförande äro:

1 Inkö s- Beräknad Antal 11 '1 1

1 Fastighet p byggnads— y. , summa rum

( kostnad ( Kv. Murmästaren nr 3 .......................................... 1,200,000 3,400,000 290 Kv. Kandidaten ................................................ . ..... — 4,300,000 264 Summa 1,200,000 7,700,000 554

Vissa. för- hyrda lokale 1- () behövliga .

• Sida 230
•  Original

Genom Medicinalstyrelsens överilyttande till kv. Grönlandet norra blir dess bygg- nad vid Svartmangatan ledig och skall för en beräknad summa av 120,000 kronor iordningställas åt Kontrollstyrelsen, som där erhåller 39 rum, varav 9 nytillkomna.

Sammanlagt skulle sålunda genom redan vidtagna och under utförande varande byggnadsarbeten tillkomma 1318 nya rum i Kronans hus, varvid samtidigt om— kring 100 rum dels i Preisiska huset, dels i Medicinalstyrelsens hus skulle undergå en genomgripande reparation.

Enligt ovanstående uppgifter har för åstadkommande av dessa 1,418 rum ut- givits för fastighetsköp och byggnadskostnader eller beräknats komma att ut- ]äggas sammanlagt 20,406,572 kronor. Härtill bör emellertid läggas den andel i inköpssummorna för fastigheterna i kv. Björnen, Rosenbad och Kungl. Träd- gården, som faller på de i dessa fastigheter av statsverket upptagna ovan nämnda 96 rummen. Vi beräkna denna andel till i runt tal 2,144,000 kronor.

Sammanlagda kostnaderna för de 1,418 rummen skulle alltså kunna sägas uppgå till 22,550,572 kronor, vilket blir c:a 15,900 kronor pr rum. Detta år visser- ligen ett högt tal men torde böra bedömas med hänsyn till att en väsentlig del av inköpen och byggnadsarbetena måst äga ruln under den dyraste tiden samt att många av dessa rum äro salar av betydande storlek. Särskilt Tand— låkareinstitutets lokaler i kv. Grönlandet norra och de militära högskolorna 1 kv. Kandidaten inrymma salar av betydande mått. Aven bland Skolöverstyrelsens utrymmen i kv. Murmästaren förekomma några mycket stora salar.

De verk och institutioner, som genom ovan relaterade utförda eller under ut- förande varande åtgärder beräknats kunna erhålla för lång tid framåt använd- bara lokaler, äro följande:

Stuteriöverstyrelsen, Skeppsmätningskontro]lören, Fartygsinspektionen, Sprängämnesinspektionen.

Grupp 2. Rätter och juridiska verk. Processkommissionen.

Grupp 4. Ämbetsverk. Fångvårdsstyrelsen, Generalstaben, Grupp 6. Riksdagen och dess verk.

lnfanteriinspektionen, Kavalleriinspektionen, Tränginspektionen, Inspektören för militärläroverken, Remonteringsslyrelsen, Marinstaben,

Högste befälhavaren över kustflottan, Chefen för kustartilleriet, Pensionsstyrelsen, Medicinalstyrelsen, _ Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, Kontrollstyrelsen, Skolöverstyrelsen, Universitetskanslern, Rikets allm. kartverk,

Riksgäldskontoret, Justitieombudsmannen.

Grupp 10. Akademier. Krigsvetenskapsakademien.

Grupp 11. Praktiskt-vetenskapliga in- stitutioner. Meteorologisk-hydrogratiska anstalten, Statens farmaceutiska laboratorium, Statens rättskemiska laboratorium.

Grupp 12. Undervisningsanstalter. Artilleri- och ingenjörhögskolan. Sjökrigshögskolan, Ta ndläka reinsti tutet.

• Sida 231
•  Original

Av de i tabell 3 upptagna och med * icke markerade 92 verken skulle alltså 31 hava blivit fast lokaliserade. Härtill torde under vissa omständigheter kunna läggas ytterligare några verk.

Under förutsättning att Telegrafstyrelsen snart blir färdig med inredandet av Brunkebergs hotell till sin ämbetsbyggnad, komma Telegrafstyrelsen och Lots- styrelsen att bliva fast lokaliserade, och under förutsättning att Domänstyrelsen kan finna någon för dess behov lämpad byggnad inom de närmaste åren, skulle detta verk samt Socialstyrelsen, Arbetsrådet och centrala skiljenämnden, Yrkes— inspelctionen och Lantbruksstyrelsen kunna fast lokaliseras.

Det skulle sålunda i bästa fall återstå 54. verk med olösta eller svävande lokal— frågor. Bland dessa framträda vissa grupper, vilkas lokalfrågor synas böra lösas i ett sammanhang såsom till exempel de rätter och juridiska verk, som finnas upptagna i tabell 3, grupp 2 (se sid. 219), Kungl. Maj:ts kansli (sid. 225) samt socialförsäkringsverken (sid. 251). Beträffande andra viktiga grupper äro deras lokalfrågor beroende av varandra. Så är exempelvis lokaliseringen av statens museala samlingar beroende av frågan om kaserneringen av de i Stockholm förlagda regementena. .

Slutligen må här antecknas, att av de åtgärder för anskaffande av tjänsterumi staten tillhöriga byggnader, som enligt tablån å sid. 59 planerats, följande mera ' omfattande ombyggnadsarbeten ännu icke kommit till utförande:

Beräknad Fastighet 1 Inköps- byggnads- Antal nya Anmärkningar 1 summa kostnad rum Kv. Björnen nr 1, 2, 3 0.911 1 554 575_ 24 11,121,000 110 I:sta utbyggnaden 1 Kv. Björnen nr 1, 2, 3 o. 9 ]; * ' ' ' 3,000,000 225 2zdra » , Kv. Kungl. Trädgården nr/e 100,8571— 800,000 65 Hel om- och tillbyggnad 1 [71 rum äro iordningställda 1 Kv. Rosenbad nr 6 ......... 4,030,000: »— 385,500 84 för 54.566 kronor och tagna» 1 li bruk av statsverket 1 Statens tomt i Nobelparkeu 1 Eggsåzllislrrnilävlghligan?)? 1 D.Skogsinstitutets f. d. hus 294,000: —— 1 300,000' , 30 PP _ , . 4 letter och badrum, forrads- Summa 5,979,432: 24 1 5,606,500 1 514 rum m. m.

Vid beräknande av kostnaden pr rum bör här iakttagas, att från inköpssum- man 5,979,432: 24 kronor måste dragas 2,144,000 kronor, utgörande den anpart av inköpssumman som ovan beräknats motsvara de av statsverket redani bruk tagna 96 rummen 1 kv. Björnen, Rosenbad och Kungl. Trädgården. En- hetspriset pr rum stiger ändock till c:a 18,370 kronor, vilket beror dels därpå, att de angivna kostnadssummorna för ombyggnaden av kv. Björnen torde vara för högt beräknade, dels därpå att ordnandet av statsministerbostaden i Skogs- institutets f. d. hus samt i samband därmed stående terrasseringar och yttre anläggningar medföra relativt högt enhetspris pr rum å denna byggnad. Genom Vattenfallsstyrelsens inrymmande i kv. Björnen nr 3 och 9 skulle en årligen ut- gående hyresersättning av omkring 100,000 kronor upphöra.

• Sida 232
•  Original

216 B.

FÖRSLAG TILL VERKENS OCH INSTITUTIONERNAS LOKALISERING.

I det föregående har lämnats en allmän överblick över statsinstitutionernas i Stockholm lokalförhållanden och statsverkets fastighetsbestånd därsammastädes. Vidare har påvisats de möjligheter till utrymmets ökande, som förefinnas inom dessa statens fastigheter, ävensom redogjorts för de under senaste tid beslutade fastighetsköp samt om- och nybyggnader, vilka gjorts i syfte att bereda ökat antal tjänstelokaler åt statens funktionärer.

Emellertid erfordras en mera ingående kännedom om statsinstitutionerna och deras nuvarande lokalisering för att kunna rätt bedöma deras lokalbehov och anvisa utvägar för eventuella olägenheters avhjälpande. I följande avdelning meddelas därför resultaten av byggnadssakkunnigas undersökningar i berörda avseenden beträffande samtliga i. tabell 3 upptagna verk och institutioner, inord- nade i samma 14 grupper och samma ordningsföljd som i tabellen. De lokal- förändringar som ägt rum sedan oktober 1920, till vilken tidpunkt de i tabell 4 meddelade uppgifterna hänföra sig, äro, så vitt de kommit till vår kännedom, i denna redogörelse iakttagna. .

För varje institution har angivits, huruvida den, enligt vårt förmenande, kan anses redan fast lokaliserad eller tillhöra den kategori, som kan beräknas bli fast lokaliserad i och med genomförandet av ovan berörda, av statsmakterna vidtagna åtgärder, eller om den måste inrubriceras bland dem, för vilkas lämp- ligare lokalisering måste på ett eller annat sätt sörjas genom omflyttningar, om- eller nybyggnader. Rörande denna sistnämnda kategori har angivits det sätt på vilket vi tänkt oss att lokalfrågan i varje särskilt fall skall kunna lösas.

Det visar sig, att endast i mycket få fall en dylik lokalfråga står isolerad och kan handläggas såsom ett fristående ärende utan sammanhang med andra' verks lokalfrågor.— Oftast föranleder en rubbning av den nuvarande lokaliseringen en serie omflyttningar.

Den ledande grundtanken i byggnadssakkunnigas förslag till lokalisering har varit, att sammanföra samhörande verk. Med »samhörande» verk menas den samhörighet i den dagliga ämbetsgärningen mellan två eller flera institutioner som gör en kort och bekväm förbindelse mellan tjänstelokalerna önskvärd för att underlätta ärendenas handläggning, vilket ingalunda alltid vill säga detsamma som departemental samhörighet.

Givetvis syfta byggnadssakkunnigas förslag även på att efter hand avveckla den under de senare åren betydligt stegrade förhyrningen och att inskränka nybyggnader i stadens utkanter genom att i största möjliga utsträckning till- godogöra sig statens fastigheter i de centralare stadsdelarna. Det är klart, att den plan för ordnandet av institutionernas lokalisering, som byggnadssakkunniga härmed framlägger, tager tid att genomföra. Vi hava beräknat 15 a 20'är. Under denna tid kunna naturligtvis förhållanden inträda, som vrida utveck— lingen i annan riktning, exempelvis genom omorganiseringen av vissa partier av statsförvaltningen föranledande avsevärd ökning eller minskning av lokalbehovet.

• Sida 233
•  Original

Önskvärt vore dock, att vid bestämmandet av institutionernas placering den grundtanken alltjämt fasthölles, att samhörande verk sammanfördes. Redan härigenom vinnes en planmässighet och stadga i statens byggnadsväsende som i längden medför ekonomiska fördelar. Varje lokaliserings- eller nybyggnads- fråga borde i första rummet prövas ur—denna synpunkt och med vederbörligt beaktande av dess sammanhang med andra lokalbehov. '

Grupp 1. Hovstaterna.

En stor del av hovstaternas tjänstelokaler äro inrymda i Kungl. slottet, där även bostäder för några ämbetsmän befinna sig. Sedan nya byggnader uppförts för Hovstallet (1893) och för Hovförvaltningen (1913) samt man för tvättinrätt- ningen, som förut var belägen på Kungsholmen i egendomen Fabriksgränden nr 2, år 1912 berett modernt inrättade lokaler å tomten nr 3 och 4 i kv. Neptunus mindre, fig. 5, invid Kungl. slottet, torde icke förefinnas några nya lokalbehov för dessa ämbeten och förvaltningar med tillhörande bostadslägenheter,

Grupp 2. Rätter och juridiska verk.

Högsta domstolen residerar alltsedan sin tillkomst, 1789, i Kungl. slottet, där den för närvarande disponerar i våningen 1 tr. upp de fyras. k. ordenssalarna med en golvyta av i medeltal 4114 kvm. samt de bakom dessa liggande 4 mindre rummen med i medeltal 27 kvm. golvyta.

Högsta domstolen disponerar dessutom en bostad om 2 rum och kök i kv. Sjöhästen för en vaktmästare.

Ordenssalarnas storlek och utstyrsel motsvarar den fordran på värdighet man har rätt att ställa på sätet för landets högsta rättskipning. Emellertid rubbas detta förhållande betänkligt vid de stora slottsfesterna, då salarna brukat om— vandlas till kapprum eller matsalar samt Högsta domstolens sessioner för någon eller några dagar måste inställas.

De praktiska olägenheterna härav äro dock icke av den art, att man endast på den grund behöver vidtaga åtgärder för flyttning av Högsta domstolen till annan byggnad, så länge nuvarande organisation av rättsväsendet består.

Det lärer emellertid vara att förvänta, att en omläggning av förfarandet vid våra högre och högsta rätter kommer att äga rum inom en ej alltför avlägsen framtid. Förändringen skulle bland annat medföra, att såväl Svea hovrätts som Högsta domstolens sessioner bleve offentliga med muntlig förhandling såsom vid underrätterna. '

Domsalarna måste då inredas med plats icke blott för rättens medlemmar, utan med särskilda avdelningar även för åklagare, kärande, svarande och vitt-

Hovsta term a .

Högsta dom- stole—n.

• Sida 234
•  Original

Krigsho L'- rätten.

Lagbered— ningen.

Processkom - m issz'mzen.

Regeringsrätt- ten och Lag— rådet.

Svea hovrätt.

nen samt för allmänheten. Till varje domsal måste anslutas ett överlåggnings- rum för rätten, rum för åklagare, vittnen m. m. I byggnaden måste utrymme beredas för kansli, för advokater, ävensom väntrum för parter och allmänhet o. s. v. -

För sådana domstolar fordras lokaler med helt annan planläggning, än som skulle kunna åstadkommas i Kungl. slottet eller i Gamla kungshuset, där Svea hovrätt nu har sina lokaler. Det blir under sådana förhållanden nödvändigt att anordna nya lokaler för båda dessa domstolar.

Krigshovrätten disponerar för närvarande 7 rum i Fredrikshov med en sam- manlagd nyttig golvyta av 228 kvm. samt en vaktmästarebostad om 1 rum och kök (38 kvm.). Krigshovrätten i Stockholm är en avdelning av Svea hovrätt och skulle, 0111 utrymme funnes, ha lokaler i omedelbart samband med Svea hovrätt. Olägenheterna av denna splittring av hovrätten på två från varandra avlägset belägna ställen i staden äro så pass kännbara, att de, så snart om- ständigheterna det medgiva, böra undanröjas och hovrättens båda avdelningar sammanföras inom en byggnad.

Lagberedningen disponerar 4 rum med sammanlagt 86 kvm. nyttig golvyta i våningen 4 tr. upp i Gamla riksdagshuset. Lokalerna, som anses tillräckliga, äro belägna intill Justitiedepartementets lagbyrås bibliotek, vilket är installerat i två rum i samma byggnad. Man kan redan nu förutse att såväl lagbered- ningens lokal som biblioteksrnmmen komma att behövas för Kommerskollegiets utvidgning, vadan för dessa institutioner måste anvisas plats i annan byggnad.

Lagrådet. Se Regeringsrätten.

Processkommissionen har från och med 1 oktober 1921 erhållit 4 rum med en golvyta av 143 kvm. i den statsverket tillhörande delen av Rosenbad.

Någon anledning till ändring av kommissionens lokalförhållanden finnes för närvarande icke. Processkommissionen kan därföre anses såsom fast lokaliserad.

Regeringsrätten och Lagrådet disponera i Arvfurstens f.d. palats 1 tr. upp till- sammans 7 rum med en sammanlagd nyttig golvyta av 343 kvm., därtill kom- mer en vaktmästarebostad med 67 kvm. golvyta i bottenvåningen. Lokalerna äro behövliga för Utrikcsdepartementet, varför andra lokaler måste beredas dessa verk så fort ske kan.

Svea hovrätt har sina lokaler i bottenvåningen samt våningarna 1 och 2 tr. upp i Gamla kungshuset på Riddarholmen, där den disponerar 34 rum, upp- tagande tillsammans en nyttig golvyta av 1,390 kvm.

Hovrätten arbetar för närvarande på 9 divisioner, Krigshovrättens avdelningar oberäknade. Antalet anställda var den 1 oktober 1920 101 personer, mot vilka svara 66 fönster: relationstal alltså 0.57. Två divisioner äro nödsakade använda samma sessionssal. Detta verk kan sålunda med fog klaga över trångboddhet, oaktat rummen i allmänhet hava betydande storlek (i medeltal 42.5 kvm.).

• Sida 235
•  Original

Då likartat förhållande är rådande inom de båda andra verk, Kammarkolle- gium och Statskontoret, som för närvarande upptaga" byggnaden i fråga, måste för ett av verken anvisas annan lokal.

Vi hava tidigare (se sid. 56) framhållit lämpligheten av att de kamerala ver- ken samlas på Riddarholmen, och nyss påpekat konsekvenserna beträffande såväl Högsta domstolens som hovrättens lokaler vid den ifrågasatta omlägg- ningen av rättegångsförfarandet i de högre instanserna. För hovrätten före- finnes icke heller något särskilt behov av centralt läge. På grund av alla dessa skäl måste Svea hovrätt, ehuru äldst på platsen, vika för de andra och avflytta från Gamla kungshuset, så snart omständigheterna det medgiva.

Ehuru Nedre justitierevisionen enligt statskalendern tillhör Kungl. Maj:ts kansli, är det dock ur vår synpunkt lämpligare att redogöra för dess lokalfråga i sam— band med Högsta domstolens. I programmet för den nyligen avslutade kansli- hustävlingen fanns ej heller något utrymme beräknat för Nedre justitierevi- sionen.

För detta ämbetsverk förhyras på Strömsborg 43 rum, 1 vaktrum och 1 mörkt rum, tillsammans 1,303 kvm. nyttig golvyta, jämte vaktmästarebostad om 1 rum och kök. Härför erlägges en hyresersättning från och med I oktober 1921 av 45,000 kronor exklusive värme. Vid eventuell omläggning av processförfarandet vid de högre instanserna skulle detta verk såsom sådant komma att upphöra. Delar av verket skulle dock lokalt anslutas till Högsta domstolen.

Med hänsyn till den betydande hyra som erlägges för lokalerna på Ströms- borg vore det önskvärt att ju förr desto hellre kunna anvisa lokaler för Nedre justitierevisionen i något Kronans hus, intill dess ett avgörande i omorganisa- tionsfrågan ägt rum. Såvitt byggnadssakkunniga kunna skönja, torde detta icke vara möjligt utan nybyggnad, exempelvis genom ombyggnad av någondera av de för Vattenfallsstyrelsen tillsvidare obehövliga fastigheterna nr 1 eller 2i kv. Björnen (jämför sid. 182—186). Såvida icke, på grund av inskränkningari Riksförsäkringsanstaltens personal och därav följande minskat behov av utrymme för detta verk, samt genom den beslutade indragningen av ett flertal konnnit- téer, tillräckligt många rum skulle kunna bliva lediga i Vasagatan 23 och 25 (Auditorium) för att inrymma .lustitierevisionen i denna byggnad, vilken till större delen förhyres av statsverket intill år 1932.

Förslag till ordnande av de till grupp 2 hörande verkens lokalfrågor.

Av föregående redogörelse för ifrågavarande verks nuvarande lokalförhållanden framgår, att, oavsett om en omläggning av Högsta domstolens och hovrätternas arbetssätt kommer att genomföras eller icke, deras lokaler äro olämpliga eller-lwn'tielmmm' behövas för annat ändamål. Endast Processkommissionen torde under sin återstående livstid måhända kunna stanna i sina nuvarande lokaler. Så skulle ock kunna ske medNedre justitierevisionen. om husägaren kan nöja sig med en rimligare hyresersättning.

Nedrejustitie-

• Sida 236
•  Original

Fig. 70. Garnisonssjukhuset. Fasaden mot Hantverkaregatan.

Byggnadssakkunniga hava redan tidigare, å sid. 57 och 92, givit en antydan om det sätt, på vilket vi anse att de till denna grupp hörande verkens lokal- frågor böra lösas. Vid övervägandet av lämpligaste användningen av Garni- sonssjukhusets nuvarande tomt och byggnad hava vi funnit, att denna senare synnerligen väl skulle kunna lämpa sig till ett >>justitiepalats» för inrymmande i första rummet av Högsta domstolen efter en eventuell omorganisation.

I denna byggnad skulle utom för domstolen och dess kansli kunna beredas plats för Lagberedningen, Regeringsrätten, Lagrådet samt några rum för kom- mittéer eller kommissioner för utredande av speciella detaljer eller partier av lagstiftningsväsendet ävensom för ett centralt juridiskt bibliotek.

Det torde få betraktas som en synnerligen lycklig omständighet, att staten i Garnisonssjukhuset äger en byggnad, som genom sitt monumentala, allvarliga yttre, fig. 70, och inre motsvarar de fordringar på värdighet, som man har rätt att ställa på den byggnad som skall vara sätet för landets högsta dömande myndighet. Egendomligt nog synes dess plananordning lämpa sig bättre till domstolslokaler än till sjukhus. Hur denna stora byggnad i detalj skall anordnas för sin nya uppgift, synes oss böra bliva föremål för en senare utredning vid den tidpunkt, då planen för den nya organisationen föreligger i färdigt skick.

Då det för oss nu gällt att preliminärt undersöka möjligheterna för den ifrågavarande byggnadens användning till justitiepalats, hava vi, efter samråd med

• Sida 237
•  Original

Processkommissionens ordförande, beräknat, att Högsta domstolen skulle komma att arbeta på 4 divisioner och att för varje division skulle erfordras en stor sessionssal med överläggningsrum, rum för justitieråden, föredragande m. fl. samt rum för advokater och vittnen m. in. Till Högsta domstolen skulle höra ett gemensamt kansli med expeditionsrum samt arkiv med rum för arkivarier m. 111. Från en gemensam stor vestibul (»Salle des pas perdus») skulle för allmänheten finnas ingång till var och en av sessionssalarna.

Byggnaden innehåller tre våningar och en souterrängvåning, vilken dock till större delen befinner sig ovan jord. Terrängen sluttar nämligen ganska kraf- tigt mot söder, så att verkliga källare endast förekomma under mittbyggnadens mot norr vända sida. Den sammanlagda »nyttiga golvytan» uppgår till c:a 3,400 kvm., vilka fördela sig med omkring 930 kvm. på var och en av de egentliga våningarna och omkring 600 i souterrängvåningen.

För närvarande disponera de ovannämnda verken över följande golvytor:

Högsta domstolen ....................... . ...................... 537 kvm. Nedre justitierevisionen ....................................... 1,303 » Lagberedningen ................................................... 86 >> Regeringsrätten och Lagrådet ........................... 343 »

"sammt

De tre våningarna ovan jord i Garnisonssjukhuset innehålla omkring 2,800 kvm. nyttig golvyta, vadan alltså ett rätt avsevärt utrymme torde förefinnas för bibliotek och kommissioner m. m.

Lokalerna skulle kunna tänkas utnyttjade på sätt i fig. 71 angivits, nämligen: I bottenvåningen: Kansli på ena sidan om vestibulen och på den andra bib- liotek och rum för advokater.

Våningen 1 tr. upp: Högsta domstolens 4 divisioner,

» 2 » » Regeringsrätten och Lagrådet, Lagberedningen och kom- mittérum.

För Svea hovrätt med Krigshovrätten mäste ny byggnad uppföras, då ingen av de övriga byggnaderna på tomten kunna härför användas och i huvudbygg- naden icke finnes utrymme för både Högsta domstolen och Svea hovrätt. Det linnes däremot gott utrymme på nedre delen av tomten för nybyggnad.

Man torde nämligen i detta fall icke kunna genomföra den eljest tilltalande tanken att genom tillbyggnad till den nuvarande huvudbyggnaden samla alla verken inom en byggnad med en gemensam huvudingång, från vilken man under tak kan nå alla lokaler. På grund av terrängens starka sluttning äro vissa praktiska olägenheter förenade med en tillbyggnad åt Mälaresidan; ät Hantverkaregatan torde tillbyggnader eller flygelbyggnader icke böra ifrågasättas. Dessa omständigheter i förening med pieteten för byggnaden såsom kulturmin- nesmärke, men framför allt risken att förstöra det värde, låt vara ideella, som varje verkligt konstverk äger, hänvisar till nedre delen av tomten såsom enda möjliga plats för en fristående nybyggnad. Även om ,man söder om nuvarande Garnisonssjukhuset för terrass och trädgårdsanläggningar reserverar ett område av nästansamma storlek som gårdsrummet framför huvudfasaden, sedan Hant-

Ny byggnad för S rea lmz'riitt.

• Sida 238
•  Original

Ja?/0,63 ler.

PLA/t/AVMZM/P vi"/v, PMA/A VBUTTEA/WÖV.

_ a'om .s/la/erz

t'

HMAVWÖV me upp poz/mv [a'/v 2 D? app

r:? 5 9 ILO 9.9 3,0 nio av P1

Fig. 71. Förslag till Garnisonssjukliusets användning såsom justitiepalats.

verkaregatan vidgats, återstår dock ett byggnadsområde av omkring 11,150 kvm., om tomten regleras på sätt vi i ett föregående kapitel tillåtit oss föreslå, se lig. 8, sid. 89.

Vi hava med stöd av uppgifter från Processkommissionen beräknat, att ett hovrättshus i tre våningar skulle upptaga en markyta av omkring 1,200 »kvm.

Vi utgå härvid ifrån att Svea hovrätt skulle komma att arbeta på 6 divisioner med lokaler av ungefär samma omfattning som Högsta domstolens. I bygg- naden sknlle vidare linnas lokaler för Krigshovrätten, kansli samt arkiv. Hov- rätten disponerar för närvarande med sina 9 divisioner 1,390 kvm. nyttig golv— yta och Krigshovrätten 228, tillsammans 1,618 kvm. I ovanstående beräkning av en ny byggnads yta har antagits ett behov av 2,000 kvm. nyttig golvyta för Svea hovrätt med Krigshovrätten, vilket torde få anses tillräckligt. Efter om- organisationen erfordras visserligen för varje division mera utrymme, men å andra sidan minskas divisionernas antal från 9 till 6.

Frågan om denna byggnads placering på. tomten och dess plandisposition måste i likhet med inredningen av huvudbyggningen avgöras först sedan orga- nisationsfrägan lösts. Dock torde redan nu böra framhållas vikten av att dess placering och planläggning bestämmes så, att det stora tomtområdet kan till- godogöras genom tillbyggnader vare sig för hovrätten eller för andra rättsinsti- tutioner eller under .lustitiedepartementet lydande verk.

• Sida 239
•  Original

Om tidpunkten när detta kan beräknas inträffa kan ingenting med bestämd— het yttras. Processkommissionen beräknar att hava avslutat sin utredning om- kring år 1930, men därmed är icke dess förslag antaget.

Vad som emellertid här måste framhållas är, att, då en gång omläggningen av rättsordningen vid de högre instanserna skall trädai kraft, måste nya lokaler såväl för Högsta domstolen som Svea hovrätt stå färdiga, emedan de nuva- rande lokalerna för dessa båda institutioner då äro oanvändbara.

Naturligtvis kan icke Garnisonssjukhuset användas till domstolsbyggnad utan en genomgripande inre reparation. Byggnaden behöver dessutom förses med helt ny centraluppvärmningsanordning samt nya gas—, vatten-, avlopps- och elektriska ledningar. Med nu, hösten 1922, gällande priser skulle kostnaderna för en dylik renovering av byggnaden kunna beräknas uppgå till c:a 690,000 kronor.

En ny byggnad för Svea hovrätt av ovan angiven storlek kan under samma förutsättning beräknas draga en byggnadskostnad av 1,000,000 kronor.

Som ovan nämnts kan omläggningen av processförfarandet vid de högre in— stanserna knappast tänkas genomförd förrän i medlet av 1930-talet. Redan dessförinnan måste rymligare lokaler beredas ät Svea hovrätt, som lider av trångboddhet och icke kan vinna något ökat utrymme i Gamla kungshuset, emedan säväl Kammarkollegium som Statskontoret ingalunda kunna lämna ifrån sig några rum, utan själva äro i behov av lokalutvidgning.

Under avvaktan på omorganisationens ikraftträdande och ny byggnads upp- förande på Kungsholmen skulle visserligen hovrätten kunna erhålla lokaler i det närliggande Rosenhaneska huset, där nu Generalstaben och en delav Krigs- arkivet äro inrymda. Detta hus kan beräknas bliva ledigt tidigast 1926, då Generalstaben torde kunna inflytta i nybyggnaden i kv. Kandidaten vid Öster- malmsgatan, för vilken byggnad grunden lägges under år 1922.

Generalstaben upptager i Rosenhaneska huset en golvyta av 1,988 kvm. Hov- rätten disponerar för närvarande i Kungshuset en golvyta av 1,390 kvm., vadan utrymmet i Rosenhaneska huset torde medgiva en icke oväsentlig utvidgning av hovrättens lokaler. Skulle även den del av Krigsarkivet, som nu befinner sig i sistnämnda byggnad, flyttas till kv. Kandidaten, såsom föreslagits, finnas ytterligare c:a 500 kvm. arkivutrymme till hovrättens förfogande.

Då emellertid Rosenhaneska huset hör till de byggnader som efter hand måste komma att ställas till Riksarkivets förfogande och redan nu behovet av större utrymme på Riddarholmen för Riksarkivet gör sig starkt gällande, ha de sakkunniga ansett sig böra undersöka möjligheten av att på annat håll anskaffa provisoriska lokaler för Svea hovrätt.

Närmast till hands ligger då att tänka sig att för ändamålet få disponera Gamla rådhuset (f. d. Bondeska palatset) vid Riddarhustorget. Byggnaden tillhör visser- ligen icke statsverket utan Stockholms Stad, men lärer väl kunna av staten förvär- vas, sedan staden nnmera flyttat sitt förvaltningscentrum till Kungsholmen. Bygg- naden torde för övrigt behövas såso'm lokalreserv för Kungl. Maj:ts kansli och upptogs även såsom sådan reserv i programmet för ovan berörda kanslihustävling.

Kostnadsbe— räkningar.

Provisoriska lokaler för Svea hovrätt.

• Sida 240
•  Original

Provisoriska lokaler för Regerings- rätten och. Lagrådet.

Byggnadssakkunniga ha därför i samråd med t. f. presidenten för Svea hovrätt undersökt möjligheten av Svea hovrätts inrymmande i Bondeska palatset,plansch 11.

Svea hovrätt kommer från och med år 1923 att behöva ökat lokalutrymme på grund av ändrad arbetsordning. '

Följande lokaler erfordras: Plenisal för 50 ledamöter. 1—2 rum för presidenten. 2 rum för sekreterare invid presidentens rum. 10 sessionssalar för 5 ledamöter. 10 rum för ledamöter (antalet "kan möjligen inskränkas). 2 aktuariekontor, sammanlagt 3—4 rum.

2 rum för advokatfiskal.

2 rum (stora) för arkivarien, med skåp. Arkivutrymmen, som icke behöva hava direkt förbindelse med arkivariens rum.

Rum för 9 ordinarie och 15 e. o. amanuenser. Rum för 15 maskinskriverskor. Utan några nämnvärda förändringar av det Bondeska palatset kan för hov- rätten behövligt utrymme tillgodoses, varvid hovrättens arkiv beredes plats i byggnadens stora källarutrymmen.

Hovrätten skulle erhålla 58 salar och tjänsterum med en sammanlagd nyttig golvyta av 1,350 kvm. och 115 fönster. Hovrättens nuvarande lokaler utgöra 34 salar och tjänsterum med 1,390 kvm. men endast 66 fönster.

Av de lokaler i Gamla kungshuset, som hovrätten lämnar, behöva 15 rum tilldelas Kammarkollegium och 4 rum Statskontoret. Därefter återstå 12 rum med en sammanlagd golvyta av c:a 510 kvm., vilka böra upplåtas åt Regerings- rätten och Lagrådet under avvaktan på iordningställandet av dessa institutioners lokaler i Garnisonssjukhuset.

Deras nuvarande lokaler i Arvfurstens f. d. palats måste nämligen, så fort ske kan, utrymmas, för att bereda erforderlig plats åt Utrikesdepartementet, som redan upptager större delen av denna för Utrikesdepartementet synnerligen lämp— liga och i sin helhet behövliga byggnad (jämför grupp 3, sid. 235).

Sammanfattning.

Alla ändringar i nuvarande lokalisering av de till denna grupp hörande verken böra syfta till och underlätta ett samlande av dessa verk till den statens fastig- het å Kungsholmen som för närvarande användes för garnisonens sjukvård. Denna fastighet bör efter överenskommelse med Stockholms stad till sina gränser regleras genom ändring av stadsplanen och ny tomtindelning (sid. 90).

.Innan Garnisonssjukhuset kan hinna bli ledigt och för det nya ändamålet iordningställt och innan nybyggnad för_Svea hovrätt kan hinna uppföras på samma tomt, mäste emellertid åt Regeringsrätten, Lagrådet och Svea hovrätt provisoriskt anvisas andra lokaler än de nuvarande, emedan dessa behövas för

• Sida 241
•  Original

andra ämbetsverk. Regeringsrättens och Lagrådets ruln i Arvfurstens f. d. palats behövas för Utrikesdepartementet, och Svea hovrätts rum i Gamla kungs- huset för Kammarkollegium och Statskontoret samt för att provisoriskt inrymma Regeringsrätten och Lagrådet. Svea hovrätt bör förläggas endera i Rosenhaneska huset eller i Gamla rådhuset (Bondeska palatset). Det senare är att föredraga, emedan Rosenhaneska huset i så fall omedelbart efter Generalstabens avflyttning kan överlämnas till den institution (Riksarkivet). till vilken byggnaden ändå förr eller senare måste upplåtas. Lokalerna i Gamla rådhuset lämpa sig även bättre för hovrätten än Rosenhaneska huset.

Under förutsättning att det muntliga processförandet_in'föres vid Högsta domsto— len och hovrätterna, skulle sålunda samtliga i grupp 2 upptagna rätter och juri— diska verk med undantag av Processkommissionen och Nedre.justitierevisionen, som upphöra, erhålla sina tjänstelokaler på Garnisonssjukhusets tomt. Varom icke, får man tänka sig att Högsta domstolen stannar i Slottet, och att Regeringsrätten och Lagrådet likaledes bibehålla sina rum iGamla kungshuset. Garnisonssjuk— huset skulle i så fall iordningställas för Svea hovrätt med Krigshovrätten. At Nedre justitierevisionen får upplåtas någon av de fastigheter som bli lediga då det nya kanslihuset står färdigt.

Grupp 3. Kungl. Maj:ts kansli.

Kungl. Maj:ts kansli är för närvarande (hösten 1922) lokaliserat på följande Sätt: - '

" Statsrådsberedningen har i Kanslihuset 12 rum med en sammanlagd golvyta av 377 kvm.

Justitiedepartementet har i Kanslihuset 18 rum med en sammanlagd nyttig golvyta av 419 kvm.; tjänstemännens antal är 20, antalet fönster till tjänsterum 27, relationstalet alltså = 1.35.

Nedre justitierevisionen förhyr på Strömsborg 43 rum med en sammanlagd golvyta av 1,30?» kvm. för 45,000 kronor. Se ovan grupp 2, sid. 219.

Justitiekanslersåmbctct hyr ena Riddarhusflygeln bestående av 9 tjänsterum och 3 vaktmästarrum med en sammanlagd golvyta av 197 kvm. för en summa av 4,000 kronor. Tjänstemännens antal är 6, antalet fönster 21, relationstalet = 3.50.

Utrikesdepartementet har intill hösten 1921 haft 55 rum i Arvfurstens f. d. palats; dessutom har hyrts dels i Centralposthuset 9 rum för arvs- och ersätt— ningsbyrän samt 8 rum för passbyrän, dels i Auditorium 11 rum för den s. k. B-avdelningen, en krigstidsprodukt som så småningom torde kunna avvecklas. Sedan numera åt de militära myndigheter, som haft lokaler i Arvfurstens f. d. palats, kunnat anvisas plats dels i Storkyrkobrinken 7 och 9, dels i Patent— verkets f. d. hus, hava med övriga Utrikesdepartementets avdelningar i Arv— furstens f. d. palats sammanförts de båda ovannämnda avdelningarna i Cen— tralposthuset, under det att B-avdelningens lokaler i Auditorium kunnat minskas till 5 rum för en hyra av 3,600 kronor.

15

Kungl. Maj:ts kanslis mc- varande lokaler.

• Sida 242
•  Original

Kanslihuset.

& 7

ig. F

• Sida 243
•  Original

Utrikesdepartementet har alltså numera i Arvfurstens f. d. palats 77 rum med en sammanlagd golvyta av 2,464 kvm., tjänstemännens antal är 110, antalet fönster 124, relationstalet = 1.02.

Försvarsdepartementet, som förut hade sina lokaler dels i Kanslihuset och dels i Arvfurstens palats (se tabell 4), har i Storkyrkobrinken 7 och 9 hösten 1921 erhållit 36 tjänsterum med en sammanlagd golvyta av 850 kvm., vartill kom— ma 5 brandfria valv, omkring 240 kvm. arkivutrymme samt 3 bostadsrum för vaktmästare. Tjänstemännens antal är 43, antalet fönster 49, relationstalet = 1.14.

Socialdepartementet har i Kanslihuset 34 tjänsterum med en sammanlagd golv- yta av 801 kvm. samt 3 bostadsrum för vaktmästare. Tjänstemännens antal är 41, antalet fönster 54, relationstalet = 1.32.

Kommanikationsdepartementet har i Kanslihuset 38 tjänsterum med en sam- manlagd golvyta av 835 kvm. Tjänstemännens antal är 39, antalet fönster 61, relationstalet = 1.59.

Finansdepartementet upptar hela Oxenstiernska huset, 22 tjänsterum och 2 bostadsrum för vaktmästare och har i det intill gränsande huset nr 4 Storkyrko- brinken, som av statsverket inköpts år 1918, 27 tjänsterum, ett frukostrum och en vaktmästarebostad 0111 2 rum och kök. Den sammanlagda nyttiga golvytan _ i dessa 49 tjänsterum är 1,123 kvm., tjänstemännens antal är för närvarande 31, antalet fönster 82, relationstalet = 2.64. För Finansdepartementets statisti- ska utredning hyras 3 rum i Smålandsgatan 10 för en hyra av 1,800 kronor.

Ecklesiastikdepartementet har i kv. Sjöhästen 44 tjänsterum med en sam- manlagd golvyta av 962 kvm. samt 3 bostadsrum för vaktmästare. Tjänste- männens antal är 55, antalet fönster 61, relationstalet = 1.11.

Jordbruksdepartementet har i Kanslihuset 22 tjänsterum med en sammanlagd golvyta av 513 kvm. samt 3 bostadsrum för vaktmästare i kv. Sjöhästen. Tjänstemännens antal är 29, antalet fönster 29, relationstalet = 1.

Handelsdepartementet har i Rosenbad f. n. 27 tjänsterum med en sammanlagd golvyta av 766 kvm. Tjänstemännens antal är 28, antalet fönster 34, relations- talet = 1.21.

Handelsdepartementets vaktmästare bebor tills vidare en lägenhet om 2 rum och kök i Marinstabens f. d. hus Birger Jarlstorg 13.

Kungl. Maj:ts kansli har alltså sina lokaler inom följande åtta byggnader: till Kanslihuset äro förlagda: Statsrådsberedningen, Justitie-, Social—, Kommu- nikations- och Jordbruksdepartementen;

till Arvfurstens f. d. palats: Utrikesdepartementet; till Storkyrkobrinken 7 och 9: Försvarsdepartementet; till Storkyrkobrinken 2 och 4: Finansdepartementet ; till kv. Sjöhästen : Ecklesiastikdepartementet;

till Rosenbad : Handelsdepartementet; till Strömsborg : Nedre justitierevisionen; till Riddarhuset: Justitiekanslersämbetet. Dessutom förhyras i Auditorium 5 rum för Utrikesdepartementets B-avdelning samt 3 rum för Finansdepartementet i Smålandsgatan 10.

• Sida 244
•  Original

tidigare förslag.

Behovet av nya lokaler för Kungl. Maj:ts kansli har sedan lång tid varit

kanslihus; trängande och givit anledning till flerfaldiga utredningar rörande dels om- och

tillbyggnad av det gamla kanslihuset, dels nybyggnad på olika centrala platser.

Vi tillåta oss härom ur Kungl. Maj:ts proposition till 1920 års Riksdag anföra följande.

»Det nuvarande kanslihuset med den därtill hörande tomten nr 1 ikvarteret Vulcanus vid Mynttorget i Stockholm disponerades ursprungligen av myntverket, men sedan i sammanhang med år 1840 fattat beslut om statsrådets förändrade organisation, fråga väckts om beredande aven gemensam ämbetslokal för samt- liga statsdepartements expeditioner, uppläts byggnaden till lokal för flertalet av dessa expeditioner. Ifrågavarande byggnad, som således från början icke varit avsedd till ämbetslokal för Kungl. Maj:ts kansli, visade sig ganska snart vara såsom sådan mindre lämplig och otillräcklig. En jämlikt Kungl. Maj:ts be— myndigande under år 1893 av sakkunniga verkställd besiktning rörande kan— slihusets" beskaffenhet utvisade jämväl, att byggnaden var behäftad med väsent— liga brister med hänsyn till såväl hållfastheten som trygghet mot eldfara och att dessa brister allenast delvis kunde avhjälpas.

De sålunda förefintliga olägenheterna föranledde inom kort åtgärder i syfte att åstadkomma ny lokal för kansliet. Såsom en förberedande åtgärd i detta hänseende anmodades dåvarande Överintendentsämbetet den 7 juni 1893 att inkomma med yttrande, bland annat, huruvida, med iakttagande att den ound- gängligen erforderliga ökningen i utrymme bleve beredd, önskemålet kunde vinnas genom ombyggnad av kanslihuset på dess nuvarande plats. Den sålunda ifrågasatta utvägen för frågans lösning avstyrktes emellertid av de särskilda sakkunniga, som av ämbetet utsetts att avgiva yttrande i ärendet.

Förhandlingar inleddes härefter i syfte att för beredande av plats för ny kan- slihusbyggnad för kronans räkning förvärva åtskilliga fastigheter, men dessa förhandlingar ledde icke till något resultat. Det återstod alltså att utreda, huru- vida någon kronan tillhörig obebyggd tomt med lämplig belägenhet kunde an— vändas för ändamålet. '

I första hand föll därvid tanken på norra delen av Kungsträdgården, och anmodades Överintendentsämbetet att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till ny kanslihusbyggnad förlagd till nämnda plats. Det infordrade förslaget, som utarbetats av dåvarande e. o. arkitekten hos ämbetet Carl Möller, överläm- nades av ämbetet med skrivelse den 18 oktober 1899 till Kungl. Maj:ts pröv— ning. Enligt nämnda förslag skulle en monumental byggnad uppföras med fasad åt Kungsträdgården, varvid förutsattes, att ateljébyggnadsbolagets då- varande hus i nordvästra hörnet av Kungsträdgården samt vissa därintill be— lägna byggnader och anordningar skulle rivas. Kostnaden för uppförande av nytt kanslihus skulle enligt ifrågavarande förslag uppgå till 3,950,000 kro- nor, därvid medräknats kostnader för inlösen av förenämnda byggnader och av vissa tomter, som i anledning av förslagets genomförande måste bibehållas obebyggda.

För vinnande av ytterligare utredning angående föreliggande byggnadsfräga uppdrog Överintendentsämbetet emellertid efter erhållen anmodan, åt dåva—

rande e. o. arkitekten hos ämbetet Ludv. Peterson att uppgöra skisser och

• Sida 245
•  Original

approximativa kostnadsberäkningar till nytt kanslihus, förlagt_ till det område av Riddarholmen, som upptogs av den statsverket tillhöriga, till ämbetslokal för Generalstaben disponerade tomten nr 8 i kvarteret Riddarholmen och den Stockholms stad tillhöriga, för stadens auktionsverk använda tomten nr 7 i samma kvarter. Med skrivelse den 16 januari 1900 överlämnade Överinten- dentsämbetet till Kungl. Maj:t ifrågavarande förslag. Detta förslag, som beräk- nades draga en byggnadskostnad av .2,880,000 kronor, förutsatte förvärv åt kronan av auktionsverkets förenämnda tomt. Samma förslag förutsatte vidare, att nya lokaler skulle beredas åt de institutioner, som för det dåvarande in- rymdes i Generalstabens hus, och uppgjordes jämväl olika förslag till lösandet av denna fråga. Samtliga framkomna alternativ beräknades emellertid draga avsevärda kostnader, och såväl med hänsyn härtill som av vissa andra skäl ansågs tanken pa en förläggning av kanslihuset på sist angivet sätt böra övergivas. '

Sedan sistnämnda förslag alltså förfallit, igångsattes utredning angående en förläggning av kanslihuset å det område av Riddarholmen, som då upptogs av kammarrättens och marinförvaltningens hus, samt vissa delar av de Stockholms stad tillhöriga tomterna nr 4 och 15 i kvarteret Riddarholmen. Ett förslag till nytt kanslihus å nämnda plats utarbetades på uppdrag av Overintendentsäm- betet av dåvarande e. o. arkitekten Ludv. Peterson. I samband därmed upp— gjordes förslag bland annat till en för inrymmande av kammarrätten, domän- styrelsen och kammararkivet avsedd byggnad å den förut omförmälda, staden tillhöriga tomten nr 7 i kvarteret Riddarholmen. Dessa förslag ävensom till desamma hörande kostnadsberäkningar, som slutade å respektive 2,700,000 kronor och 1,000,000 kronor, överlämnades av ämbetet till Kungl. Maj:t med skrivelse den 7 juni 1901.

Jämväl för realiserandet av detta förslag erfordrades förvärv av vissa staden tillhöriga fastigheter.

Då det emellertid ansågs önskvärt att så vitt möjligt åt den nya byggnad, vari kansliet skulle inrymmas, bevara dess nuvarande läge, verkställdes vid samma tid utredning angående möjligheten att uppföra ett nytt kanslihus å den nuvarande tomten, tillökad med de delar av kvarteret Mars, som upptogs av Överståthållarämbetets hus och Stockholms stads rannsakningsfängelse, ävensom Myntgränden. Denna plan ansågs emellertid av flera skäl ej böra komma till utförande, bland annat _med hänsyn därtill, att, därest en kanslihusbyggnad å ifrågavarande område skulle erhålla tillräcklig storlek, densamma måst upp- föras i fem våningar, vilket med hänsyn till läget ansågs olämpligt.

Vid anmälan av föreliggande byggnadsfråga den 21 februari 1902 förordade dåvarande chefen för Finansdepartementet på anförda skäl det senare förslaget till kanslihusbyggnad å Riddarholmen, och avlät Kungl. Maj:t jämväl i enlighet härmed framställning i ämnet till 1902 års riksdag.

Kungl. Maj:ts förslag vann emellertid ej riksdagens bifall, utan anhöll riks- dagen om ny utredning i ämnet.

Vid den nya utredning, som med anledning härav igångsattes, undersöktes i första hand, i enlighet med ett av riksdagen gjort uttalande, ånyo möjligheten att förlägga kanslihuset å den plats, som upptogs av Generalstabens hus med närliggande byggnader, eller alltså i huvudsaklig överensstämmelse med 1900

• Sida 246
•  Original

års förslag. Likaledes verkställdes förnyad utredning angående möjligheten att bygga ä nuvarande tomt, tillökad med angränsande mark. Sedan de tidigare förslagen upprättats hade emellertid behov av ökat utrymme för departementen uppkommit, varför kanslihuset nu måste planeras icke oväsentligt större än förut. Dä svårigheter med hänsyn härtill mötte att för skäligt pris förvärva erforderliga markområden för ett kanslihus, förlagt till någon av sist angivna platser, samt jämväl av vissa andra skäl ansågos båda alternativen böra lämnas åsido. I stället inriktades utredningen på en förläggning av kanslihuset i Kungs- trädgården. Sedan nytt förslag till uppförande av ett kanslihus därstädes ut- arbetats av dåvarande e. o. arkitekten Ludv. Peterson gjorde Kungl. Maj:t jämväl framställning till 1905 års riksdag (proposition n:o 96) om anslag för ända- målet.

Det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget avsåg en huvudbyggnad utmed Hamn— gatan jämte två mindre byggnader utefter samma gata, varjämte en länga av byggnader skulle uppföras å Kungsträdgårdens västra del utmed Västra Träd— gårdsgatan. Kostnader för samtliga byggnader hade beräknats till 4,000,000 kronor, härutöver förutsatte förslaget emellertid vissa kostnader för inlösen av ateljébyggnadsbolagets dåvarande hus samt vissa i enskild ägo varande tomter vid Västra Trädgårdsgatan.

Ej heller detta förslag vann riksdagens bifall. Vid anmälan av sitt beslut i ämnet framhöll riksdagen, bland annat, att innan frågan om uppförande av nytt kanslihus avgjordes, en fullständig utredning borde komma till stånd rörande behovet av lokaler för statens samtliga ämbetsverk i huvudstaden samt angående statens därinöm belägna fastigheter, vilka kunde tagas i anspråk för beredande av plats för eller medel till ämbetslokalers inrättande.

Något nytt förslag till nybyggnad för Kungl. Maj:ts kansli har sedermera ej förelagts riksdagen. Denna fråga har dock alltjämt varit föremål för utred— ningar, och har därvid tanken på en förläggning av det nya kanslihuset till nuvarande tomt, utökat med vissa delar av angränsande tomter, ånyo upptagits. Sålunda anbefallde Kungl. Maj:t den 29 september 1911 ()verintendentsämbetet att uppgöra alternativa skisser jämte approximativa kostnadsförslag till nybyggnad för kansliet dels å de tomter, som upptagas av nuvarande kanslihuset, gamla polishuset och rannsakningsfängelset, eventuellt även med användande även av den mellanliggande Myntgränden, och dels å nyssnämnda område med tillägg av kvarteret Aglaurus. "

Den sålunda anbefallda utredningen igångsattes jämväl av Overintendents- ämbetet. Då tidsförhållandena emellertid hittills icke ansetts lämpliga för ut- förande av ett så betydande byggnadsföretag, har utredningens resultat icke blivit överlämnat till Kungl. Maj:ts prövning.

I en till Kungl. Maj:t ingiven skrift av den 15 februari 1918 har styrelsen för statsförvaltningens tjänst'emannaförening, under betonande av det trängande be- hovet av ny kanslibyggnad, hemställt om utredning rörande ett i nämnda skrift angivet förslag i ämnet. Sedermera har samma styrelse i en den 19 april 1918 dagtecknad skrift, med ändring av sin föregående framställning, ifrågasatt an- ordnande av tävlan för svenska arkitekter angående lösande av kansliets ny- byggnadsfråga. Enligt styrelsens mening borde vid utlysande av denna tävlan

• Sida 247
•  Original

Fig. 73. Nytt kanslihus; första pristagarens förslag, fasaden.

fastslås, att byggnadsområdet för det blivande kanslihuset skulle utgöras av kvarteren norr om Myntgatan från Mynttorget till Riddarhusgränden.»

Sedan Byggnadsstyrelsen enligt nådigt uppdrag den 4 oktober 1918 låtit genom professor E. Lallerstedt uppgöra program för dylik tävlan, har 1921 års Riksdag i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts proposition beviljat 65,000 kronor för täckande av kostnaderna för tävlingen ifråga.

Enligt tävlingsprogrammet skulle det blivande kanslihuset komma att inrymma lokaler för såväl Statsrådsberedningen som samtliga departementen utom Utrikes- departementet, som förutsättes kvarstanna i Arvfurstens f. d. palats. Program-

Nytt kansli- hus. Senaste förslag.

• Sida 248
•  Original

• Sida 249
•  Original

Fig. 75. Nytt kanslihus; första pristagarens förslag, sektion.

met medgiver även en sådan lösning av uppgiften, varigenom Finans- och För- svarsdepartementen kvarstanna i nuvarande lokaler.

.

Vid beräknandet av utrymmesbehovet.i den nya kanslibyggnaden har man utgått från följande antagande rörande antalet rum för varje departement:

Statsrådsberedningen ................... .. ......... 13 rum, har nu 12 rum. Justitie- departementet .................. 41 » » » 18 » Försvars- » ................. 98 » » » 78 » Social- » .................. 56 » » » 34 » Kommunikations- » .................. 61 » » a 38 » Finans- » .................. 51 » » » 49 » Ecklesiastik- » .................. 63 » » » 44 » J ordbruks- » .................. 46 >> » » 22 » Handels- » 56 » » » 27 » Gemensamma lokaler ........................... 13 »

»

Reservlokaler ................................. c:a 43 ' Summa c:a 535 rum, motsvarande ........... ' ....................................... nuvarande 322 rum.

Ca

• Sida 250
•  Original

Fig. 76. Nytt kanslihus; första pristagarens förslag, gärdsinteriör.

Härtill komma omkring 50 bostadsrum och kök för vaktmästare. Under byggnadstiden vore meningen att de i gamla kanslihuset inrymda de— partementen skulle kunna kvarbo medan de nya delarna av komplexet upp- fördes i kv. Mars och sedermera överflytta dit medan den gamla byggnaden

• Sida 251
•  Original

revs och återuppbyggdes på ny grund i anslutning till de i kv. Mars nyupp— förda delarna av det nya kanslihuset.

Byggnadsarbetena skulle sålunda komma att uppdelas på två perioder och måste beräknas taga en tid av 6 år. Då byggnadsarbetena i gynnsammaste fall knappast kunna taga sin början förrän 1926, kan hela komplexet icke be— räknas färdigt förrän 1932.

Enligt ovan å sid. 42 angivna metod för beräknande av en ämbetsbyggnads ungefärliga kostnad och med antagande av en medelstorlek å de c:a 550 rum- men av 25 kvm. och att byggnaden uppföres till en höjd av 22 m. i 5 vå- ningar samt att byggnadskostnaden pr kbm. för en ämbetsbyggnad kan värderas till 50 kronor, skulle dessa kostnader uppgå till omkring 5,560,000 kronor.

i och med färdigställandet av ett nytt kanslihus enligt ovanberörda program komma följande staten tillhöriga byggnader och lägenheter att bliva disponibla för annat ändamål:

Storkyrkobrinken 2 och 4: tjänsterum 49, bostadsrum 5.

Dzo 7 >> 9: » 78, » 3.

* » Kv. Sjöhästen: .................. » 44, >> 3 Kv. Rosenbad: .................. >> 27.

Summa tjänsterum 198, bostadsrum 11.

Då genom tävlingen bevisats, att en byggnad, motsvarande programmets mycket högt uppdrivna fordringar på utrymme, kan gott få rum på kv. Vul- canus och Mars, finnes väl icke längre något tvivel om, att kanslihuset här för— läggas tilt denna plats. Att detta bör ske snart, därför talar, förutom den nu- varande byggnadens betänkliga tillstånd, särskilt grundens (se Byggnadsstyrel— sens årsberättelse 1918 sid. 50), bland annat även önskvärdheten av att snarast möjligt samla departementen i en byggnad.

Vid utredningen rörande ett nytt kanslihus har man utgått ifrån att Utrikes- Utrikesdepar- _a departementet skulle fortfarande ha sina lokaler i Arvfurstens f. d. palats. tementeti Staten inlöste fastigheten år 1902 för 2,250,000 kronor, varvid Riksdagen i ?fåf'zfåsltågs sin skrivelse till Konungen, daterad 13 maj 1902, tillkännagav, att den ansåge, ' '] ' att palatset alltjämt borde bibehållas såsom en publik byggnad och inköpas för statsverkets räkning; och syntes, säger Riksdagen, så mycket större skäl härtill föreligga, som byggnadens framstående läge särskilt gör den synnerligen lämplig att användas för allmänt ändamål och det alltmer framträdande behovet av nya och utvidgade lokaler för de centrala ämbetsverken borde föranleda därtill, att det tillfälle, som i förevarande avseende erbjöde sig för tillgodoseende av detta behov, icke borde lämnas obeaktat. Behovet av nya och utvidgade lokaler för de centrala ämbetsverken gjorde sig alltså kraftigt gällande redan för 20 år sedan. Paradvåningen med synnerligen konstnärlig dekorering av Louis Masreliez ligger 1 tr. upp med tillträde genom en monumental trappa från stora portvalvet. Paradvåningens mot torget vettande rum användas till departementets arkiv, som där är provisoriskt inhyst. Ett av praktrummen är avbalkat med en trä—

• Sida 252
•  Original

Fig. 77. Arvfurstens f. d. palats.

vägg för att åstadkomma ett toalettrum. I ett annat rum äro de förgyllda skulpterade omfattningarna oljemålade vita samt en modern kakelugn uppsatt; i flygeln mot Fredsgatan har en modern järntrappa inbyggts i anslutning till den förnämliga huvudtrappan. En del av dessa och liknande åtgärder äro vid- tagna innan staten övertog byggnaden.

Ehuru ursprungligen uppfört till fursteboning har palatset emellertid stora förutsättningar att fylla fordringarna på ett utrikesministerium, i all synnerhet om där samtidigt beredes bostad åt utrikesministern på sådant sätt, att de tre stora paradrummen mot Gustaf Adolfstorg kunna på lämpligt sätt ställas iför- bindelse med boställsvåningen för att användas vid officiella mottagningar och banketter eller internationella konferenser.

Tanken på att slopa nuvarande utrikesministerhotellet vid Blasieholmstorg såsom utrikesministerns bostad har under senaste tiden allt oftare dykt upp”och nu senast, på föranledande av en av Musikaliska akademien gjord underdånig framställning om verkställande av utredning rörande möjligheten av det nu- varande utrikesministerhotellets upplåtande åt akademien, tagit en mera fast form uti en nådig befallning den 3 juni 1921 till Byggnadsstyrelsen att i sam- band med nyssnämnda utredning även verkställa utredning angående huruvida och på vad sätt bostad åt utrikesministern skulle kunna beredas i fastigheten nr 1 i kv. Lejonet i Stockholm, d. v. s. Arvfurstens f. d. palats.

Härmed synes oss såväl frågan om användningen av Utrikesministerhotellet som Arvfurstens f. d. palats hava förts in på rätta banor.

: __ ___".q—Jsu....._a .... ... _ -

• Sida 253
•  Original

(_

'” mår/.—

Tr'_"l"'l ”

: i : detta! :?ngwa . q! .

mm" ”mer: BommZ/M/i WAN Av :ir/ef DOTTENVÄIV/ÄMEV

r TR, way I WamN/löE/V

[]

170/XM

' juh-n.; Zäll, % l i t Wan/.se” !

» * /.>.7// fs./mg l f(I/any få,-mé Ömalm/m

. o . PLAN AV ANDRA VÄN/NGC” 974" [W

mt

= **t ' d %

&.

Fig. 78. 'örslag till inredande av tjänstelokaler åt Utrikesdepartementet och bostad åt utrikes- ministern i Arvfurstens f. d. palats.

• Sida 254
•  Original

Det lider nämligen, enligt de sakkunnigas förmenande, intet tvivel om, att Musikaliska akademiens snart 20-åriga byggnadsfråga kan tillfredsställande lösas endast om akademien kan få disponera även över Utrikesministerhotellets byggnad och tomtområde (se Musikaliska akademien, sid. 299). Vad Arvfurstens f. d. palats beträffar torde detsamma kunna lämna utrymme såväl för departementet som för ministerbostaden, under förutsättning dock, att man å gården utefter brandmuren mot grannens tomt uppför en byggnad huvudsakligen avsedd för upptagande av det nu i praktsalarna inrymda arkivet, samtatt byggnaden i övrigt får användas uteslutande fördessa två ändamål. Den gjorda utredningen ger vid handen, att Utrikesdepartementet på så sätt skulle kunna disponera 69 ämbetsrum samt omkring 280 kvm. arkivutrymme och 14 bostadsrum för vakt-

|—

, i |

il- ., * l ?f/x/W/

?? _l. frå/(aa Ä—Å Jef/(or: C—D JCÅ/t'aä [ _ F MMO O.

! to 20 )OAET ' _lllllthl 1 l

Fig. 79. Förslag till inredande av tjänstelokaler åt Utrikesdemrtementet och bostad åt utrikes- ministern i Arvfurstens f. d. palats, sektioner.

mästare, portvakt, chaufför och maskinist. Utrikesministerbostaden skulle bestå av 23 rum samt de 4 stora praktrummen.

Dispositionen i stora drag av byggnaden, fig. 78, ger sig själv: ministerbostaden i södra flygeln utefter strömmen med särskild trappa och ingång till vänster i stora portgången. Den nuvarande trappan till höger blir uppgång till ministerns arbets- och mottagningsrum samt till paradvåningen ävensom till ämbetsverket i övrigt, till vilket dock även leder den gamla rekonstruerade trappan i det Torstensonska palatset, -d. v. s. i byggnadens norra flygel utefter Fredsgatan.

Kostnaderna för genomförandet av detta förslag kunna approximativt beräknas enligt (september 1922) gällande pris till omkring 975,000 kronor, däri inberäknade kostnaderna för införande av värmeledning i hela byggnaden samt förstärkning av grunden under flygeln mot Strömgatan. Det senare arbetet, som under alla omständigheter förr eller senare måste vidtagas, beräknas enbart draga en kostnad av 50,000 kronor. '

• Sida 255
•  Original

I och för iordningställande av de rum i byggnaden, som hösten 1921 av Ut— rikesdepartementet övertagits från Marinstabens utrikesavdelning, *Örsvarsdepar- tcmentet och Sjöförsvarets kommandoexpeditiou, summa 29 rum och en vakt- mästarebostad, beviljade 1920 års Riksdag 145,000 kronor. Större delen av denna summa avsåg införande av värmeledning i en del av byggnaden. Med anledning av den ovan relaterade ifrågasatta förändrade användningen av bygg- naden inskränktes reparationsarbetena till att omfatta endast sådana, som under alla omständigheter måste utföras. Härigenom begränsades kostnaderna till 40,000 kronor. Aterstäende 105,000 kronor torde sålunda kunna få påräknas såsom redan tillgängliga vid eventuellt införande av värmeledning i hela bygg- naden enligt det utvidgade programmet, vilket skulle kunna genomföras först 1926, då efter Svea hovrätts avflyttning från Gamla kungshuset (se sid. 223) lämpliga lokaler i detta hus skulle kunna beredas Regeringsrätten och Lagrådet, vilka för närvarande äro de enda utom Utrikesdepartementet som bebo Arv- furstens f. d. palats.

Den såsom slutgiltig nu beskrivna användningen av Arvfurstens f. d. palats förutsätter, som nämnts, uppförandet av en arkivbyggnad utefter västra tomt- gränsen. Denna byggnad behöver icke bli fulare än grannens brandmur; sna- rare skulle därmed kunna vinnas ett bättre utseende åt denna gårdssida. Men den redan smala gården bleve ännu trängre. Man erinras om den å sid. 67 framkastade principen: att kvarter, där staten är tomtägare, böra isin helhet så småningom bringas i Kronans ägo. Staten är icke nu i absolut behov av tom— ten nr 2 i kv. Lejonet, men man kan förutse, att den tiden kommer, då utrym—

u

met a tomten nr 1 blir otillräckligt.

Liksom utrikesministerbostaden måste inrubriceras bland de lokaler, som er- Statsminister- fordras för Kungl. Maj:ts kansli, så lärer väl ock bli fallet med bostaden för hotell- statsministern, om och när en sådan anses höra av statsverket tillhandahållas innehavaren av detta ämbete.

Byggnadssakkunniga hava trott sig finna en lämpligt belägen och med Vissa förändringar för ifrågavarande ändamål passande byggnad i Skogsinstitutets f.d. byggnad i Nobelparkeu i Strandvägens fond. För närmare uppgifter rörande denna fråga hänvisas till sid. 135.

Grupp 4. Ämbetsverk,

1. Ämbetsverk tillhörande Justitiedepartementet.

Fasiighetsregisterkommissionen har sin lokal i Svartmangatan 24, där den dispo- Fastighets- nerar 4 rum med en sammanlagd nyttig golvyta av 117 kvm. och 7 fönster mot 76.0?8t?rk0m' en årshyra av 1,300 kronor. ”Hmmm

Då hyreskontraktet utgår den 1 april 1923 torde motsvarande utrymme kunna beredas kommissionen i Rosenbad.

• Sida 256
•  Original

Fdngvdrds- styrelsen.

Sammanfatt- ning.

Fångvårdsstyrelsen har sina lokaler i Gamla riksdagshuset, fördelade på källar- våning, jordvåning och bottenvåning. Styrelsen disponerar över 32 rum med en sammanlagd nyttig golvyta av 703 kvm. Tjänstemännens antal i oktober 1920 var 31, fönsterantalet 34 och alltså relationstalet : 1.10. Enligt 1921 års Riksdags beslut upprättades år 1922 en ny byrå inom styrelsen. Tjänstemän- nens antal har härmed ökats till 34 och relationstalet blivit = 1.

Dessa siffror visa, att utrymmet i Fångvårdsstyrelsens lokaler är så kraftigt utnyttjat, att ytterligare behov av utrymme icke kan tillfredsställas inom nu an— visade område i Gamla riksdagshuset. Då Fångvårdsstyrelsen för det alltjämt väiande straffregistret behöver möjlighet till efter hand ökat utrymme, då sty- relsen vidare icke kan anses för sin verksamhet särskilt bunden vid Riddar- holmen och dä slutligen styrelsens nuvarande lokaler behövas för de verk som böra ha lokaler på Riddarholmen, i detta fall Kommerskollegium och Social- styrelsen, hava byggnadssakkunniga föreslagit att översta våningen i västra delen av Grönlandet norra skulle upplåtas åt Fångvårdsstyrelsen, vilket av Kungl. Maj:t även medgivits i nådigt brev den 30 juni 1922.

Sedermera har Fån vårdsstyrelsen emellertid ifrågasatt, att, då cellfängelset i kv. Domherren å )stermalm icke längre behövdes för fängelseändamål, dess administrationsbyggnad och en del av cellbyggnaden skulle efter vissa ändringar och reparationer upplåtas åt styrelsen, och i samband därmed den för detta ändamål icke behövliga delen av kvarteret försäljas till bostadsändamål (se sid. 144).

Den för F ångvårdsstyrelsen avsedda lokalen i Grönlandet norra innehåller 39 rum med en sammanlagd nyttig golvyta av 1,200 kvm. och _66 fönster, relations- tal = 1.94. Styrelsen skulle alltså där få väsentligt rymligare och ljusare lo— kaler än i Gamla riksdagshuset. Ehuru rummens antal endast ökats med 7, d. v. s. 22 %, har den nyttiga golvytan ökats med 71 % och fönsterantalet med 94 %.

"1 kv. Domherren beräknas styrelsen kunna disponera omkring 38 tjänsterum med omkring 850 kvm. nyttig golvyta och 93 fönster. Härtill kommer arkivut- rymme med omkring 80 kvm. golvyta och 13 fönster. Rummens'antal skulle alltså bli ungefär detsamma som i Grönlandet norra, ehuru golvytan är mindre.

Byggnadsstyrelsen har i underdånig skrivelse den ] februari 1923 avstyrkt F ång— vårdsstyrelsens förflyttande till Länscellfängelsets förvaltningsbyggnad, emedan de företrädesvis till bostäder avsedda rummen icke utan anordnande av korri— dorer skulle kunna apteras till tjänstelokaler samt emedan det skulle vara förenat med ytterligare kostnader att omändra de för F ångvårdsstyrelsen i kv. Grön— landet norra iordningställda rummen för annat ändamål.

Byggnadssakkunniga anse i likhet med Byggnadsstyrelsen, att Fångvårdssty- relsen bör, såsom en gång bestämts, förflyttas till den för densamma iordning- ställda lokalen i Grönlandet norra. Se i övrigt sid. 178 och följande.

De båda till J ustitiedepartementet hörande i Stockholm förlagda ämbetsverken Fastighetsregisterkommissionen och Fångvårdsstyrelsen torde från och med år 1923 få anses fast lokaliserade i Kronans hus.

• Sida 257
•  Original

241 2. Ämbetsverk tillhörande Försvarsdepartementet.

Arméförvaltningen upptager helt och hållet f. d. posthuset vid Rödbodtorget, Armeförvalt- Jakobsgatan 30. Byggnaden har, sedan posten år 1906 lämnade densamma, ”'mye'l' dels påbyggts med en hel våning år 1907, dels tillbyggts år 1920 med en arkiv- byggnad på gården.

Genom uppdelning av en del stora rum i flera mindre ha under de senaste åren tjänsterummens antal ökats från 157 till 186 rum.

Lokalerna i byggnaden disponeras sålunda:

Artilleridepartementet ......... 21 rum, ' 386 kvm. golvyta. Fortifikations- » ......... 42 » 1,000 » » Intendents- » ......... 43 » 1,126 » » Civila » ......... 68 » 1,332 » » Sjukvårdsstyrelsen .............. 12 » 286 » »

Summa 186 rum, 4,130 kvm. golvyta.

Härtill komma: 8 vaktmäst.-bost. (rum och kök) ......... 22 rum. Arkivlokaler .......................................... 130 kvm.

För Arméförvaltningens arkiv förhyras dessutom 4 rum med 122 kvm. golv- yta i Munkbrogatan nr 2 mot en årshyra av 2,300 kronor.

För magasinering av Sjukvårdsstyrelsens förråd av sjukvårdsartiklar förhyres vidare i S:t Eriksgatan 6 en källarlokal med 1,100 kvm. golvyta mot en hyra av 18,000 kronor.

Beträffande tjänstelokalerna vid Rödbodtorget torde de få anses motsvara be- hovet. Någon anledning att flytta ämbetsverket till annan plats förefinnes icke för närvarande. Emellertid pågår utredning om eventuell administrativ samman- slagning av de lant- och sjömilitära centrala ämbetsverken. Huruvida en sådan sammanslagning kan komma att inverka på Arméförvaltningens lokalfråga kan ännu icke beräknas. Marinförvaltningen bor för närvarande iförhyrda lokaler. Förr eller senare kommer turen till detta ämbetsverk att inflytta i Kronans hus. Erfordras härför ny byggnad, kan en kombinerad Armé- och Marinförvaltnings- byggnad knappast tänkas uppförd på någon annan tillräckligt stor och lämpligt belägen, statsverket tillhörig tomt än Artillerigården (jämför sid. 117 o. följ).

Vi hava emellertid för närvarande ingen anledning att beträffande själva äm- betsverket Arméförvaltningen föreslå någon ändring av dess lokalisering.

I fråga om Sjukvårdsslyrelsens förråd i källaren till huset S:t Eriksgatan ösjukvdt'dsfty' uppstod år 1920, med anledning av den kraftiga förhöjningen av hyresersätt- 75535ng);- ningen från 7,500 till 18,000 kronor, vid ärendets behandling hos Byggnadssty- ' relsen fråga om uppförande för dessa dyrbara förråd jämte de i Fredrikshov upplagda av en särskild byggnad jämte vaktmästarebostad invid någon av sta- tens järnvägsstationer. Förslag till dylik förrådsbyggnad uppgjordes och be- räknades draga en byggnadskostnad av 410,000 kronor (enligt nu gällande pris c:a 310,000 kronor), vilket godtogs av Sjukvårdsstyrelsen. Statens järnvägar 16

• Sida 258
•  Original

Armén s kasernbygg- na den ämnd.

()i'vilanställ- ningskommis— sionen.

Djurgårds- kommis- sionen.

Femte armé- fördelningens expedition.

Fjärde armé-

syntes icke heller hava haft något att invända mot byggnadens placering å viss angiven plats å Norrtulls stationsområde. Emellertid medgav icke då tiden att föra frågan vidare, varför hyreskontraktet rörande källarlokalen i S:t Eriksgatan 6 förlängdes på 5 år med en årshyra av 18,000 kronor. Byggnadssakkunniga hava å sid. 285 påvisat en annan möjlighet: nämligen att, vid Svea artilleri- regementes för/lyftning till ny kasern, inrymma sjukvårdsförrådel (jämte Arméns intendentnrförråd) i den nuvarande ariillerikasernen. Intill dess måste sjuk- vårdsförrådet provisoriskt lokaliseras.

Kasernbyggnadsnämnden, som i oktober 1920 hyrde 11 rum för en årshyra av 9,000 kronor, innehar nu i Auditorium 14 rum, för vilka betalas 8,000 kronor. pr år. Av de 15 kaserner som nämnden haft i uppdrag att utföra äro 12 i det närmaste färdiga. Arbetena med de två kasernerna i Linköping torde avslutasinom de närmaste åren, och arbetena med kasernen i Lund hava, sedan grunderna utförts, inställts enligt 1921 års Riksdags beslut.

Som denna nämnd måste anses vara av tillfällig natur, alldenstund dess upp- drag egentligen endast omfattar byggandet av ett visst antal infanterikaserner, torde nämndens tjänstelokaler allt framgent böra anskaffas genom förhyrning, såvida icke nämnden anslutes till något befintligt ämbetsverk med tillräckligt utrymme för densamma i något Kronans hus, se under rubriken »Byggnads- styrelsen», sid. 254.

Civilanställningskommissionen disponerar 1 rum i Krigshögskolans byggnad 1 kv. Kandidaten, ()stermalmsgatan 8. Någon ändring av lokalens storlek eller läge hava de sakkunniga ingen anledning föreslå.

Djurgårdskommissionen har sin lokal i nr 17 Drottninggatan, där 3 rum med en golvyta av 68 kvm. förhyras för 2,000 kronor om året. Kommissionens an- slutning till Byggnadsstyrelsen har ifrågasatts, varför vi föreslå dess för/lyttande till Fredrikshov i samband med anordnande därstädes av lokaler åt Byggnadssty- relsen, sid. 254.

Femte arméfördelningens expedition disponerar i Krigshögskolans hus ikv. Kandidaten 13 rum med 284 kvm. nyttig golvyta samt ett rum för städerska. Anledning till ändring i dess lokalisering i huvudstaden förehnnes icke; det är dock icke uteslutet att expeditionen kan komma att förflyttas till någon stad inom V. arméfördelningens eget område, eventuellt Uppsala.

Fjärde arméfördelningens expedition disponerar i Krigshögskolans hus i kv.

.fördelnmgms Kandidaten 14 ruln med 301 kvm. golvyta. Behövlig lokalutvidgning med 5

expedition.

General- staben.

rum har upptagits i Byggnadsstyrelsens förslag till nybyggnad i kv. Kandidaten, vartill medel beviljats av 1920 års Riksdag. Lokalen beräknas vara färdig till inflyttning hösten 1926.

Generalstaben, som enligt tabell 4 i oktober 1920 innehade 49 tjänsterum i Rosen- haneska huset, kv. Riddarholmen nr 8, innehar för närvarande 53 rum och salar med en sammanlagd golvyta av 1,988 kvm. i samma byggnad.

• Sida 259
•  Original

Tjänstemännens antal i oktober 1920 var 84; fönsterantalet är 97; relations- talet alltså 1.15.

I den nya byggnaden 1 kv. Kandidaten, fig. 67 och 68, har för Generalstaben beräknats 85 rum med en sammanlagd nyttig golvyta av 2,332 kvm. och 134 fönster. Golvytan skulle sålunda komma att ökas med omkring 12.5 % och relationstalet mellan antalet fönster och tjänstemän bli 1.59. Lokalerna beräknas bli färdiga tidigast hösten 1926.

Infanteriinspektionen hyr 4 rum i huset Narvavägen 22 för 1,750 kronor. I nya byggnaden i kv. Kandidaten har beräknats för denna inspektion 4 rum med 108 kvm. golvyta och 6 fönster.

lx'avalleriinspektionen hyr 6 rum i huset Sturegatan 46 för 4,000 kronor. Inya byggnaden i kv. Kandidaten har beräknats för denna expedition 4 rum med en golvyta av 108 kvm. och 7 fönster.

Lantförsvarets kommandoexpedilion disponerar vid sidan av Försvarsdeparte- mentet 26 rum i Storkyrkobrinken 7 och 9, fönsterantalet är 33, tjänstemän— nens antal 29. Relationstalet således 1.14. I programmet för det nya kansli- huset är beräknat nödigt utrymme för denna expedition i samband med För- svarsdepartementets lokaler.

Militärläroverksinspektionen hyr 4 rum i huset Kommendörsgatan 12 för 3,500 kronor. I nya byggnaden i kv. Kandidaten är för denna inspektion beräknat 4 rum med 108 kvm. golvyta och 7 fönster.

Remonteringsslyrelsen hyr 3 rum i huset Eriksbergsgatan 7 för 3,500 kronor. I nya byggnaden i kv. Kandidaten är för denna styrelse beräknat 3 rum med en golvyta av 72 kvm. och 5 fönster.

Stockholms lantrullförings expedition har i Krigshögskolans byggnad 2 rum. Anledning till ändring i dess lokalisering förefinnes icke.

Stockholms sladsrullförings expedition har i Krigshögskolans hus 4 rum och skall enligt nybyggnadsförslaget i kv. Kandidaten i den nya byggnaden erhålla ytterligare 6 rum, vilken utvidgning av lokalen torde vara behövlig.

Tränginspektionen, som 1920 hyrde 3 rum i Munkbrogatan 2, hyr nu 5 rum i Smålandsgatan 10 för 3,700 kronor. I nya byggnaden i kv. Kandidaten har för denna inspektion beräknats 4 rum med en golvyta av 108 kvm. och 6 fönster. ' *

Infanteri- inspektionen.

Kavalleri- inspektionen.

LanU'örsva- rets kom- mandoexp.

lililitärläro- verksinspek- tionen.

Remont.- styrelsen.

Sthlms lant- i'iillf-exp.

Stockholms stads rilllf.-e:cp.

Tränginspek— tionen.

Chefens för kustartilleriet expedition, som i oktober 1920 hyrde 8 rum i Birger Chefens för Jarlsgatan 25, har nu 4 rum i Patentverkets f. d. hus och förhyr 4 rum ivid- kustartilleriet liggande hus, Smålandsgatan 10, för 4,200 kronor. I nya byggnaden i kv. Kandi— daten .har för denna expedition beräknats 8 rum med en golvyta av 234 kvm. och 14 fönster. Se »Marinstaben». -

expedition.

• Sida 260
•  Original

Högste befäl- havarens över kustflottan expedition.

Marinför- valtningen.

Marinstaben.

Sjökarte verket.

Högste befälhavarens över kustflottan expedition, som förut innehade 5 rum i Långa raden å Skeppsholmen, innehar nu 6 rum i Patentverkets f. d. hus. I nya byggnaden i kv. Kandidaten har för denna expedition beräknats 8 rum med en golvyta av 183 kvm. och 11 fönster. Se »Marinstaben».

Marinförvallningen är inrymd i huset Mästersamuelsgatan 6, där 83 tjänste- rum med en nyttig golvyta av 2,020 kvm. samt 6 bostadsrum för vaktmästare förhyras för 43,000 kronor enligt kontrakt gällande till 1926. Tjänstemännens antal i oktober 1920 var 148 och fönsterantalet 161, vadan förhållandet mellan antalet fönster och behövliga arbetsplatser var 1.09. Givetvis bör ett så be- tydande ämbetsverk, så snart som omständigheterna det medgiva, anvisas plats i något Kronans hus. Då emellertid de nuvarande förhyrda lokalerna äro lämpliga, tillräckliga och samlade på ett ställe, och då åtskilliga institutioner äro i mera trängande behov av förbättrade, utvidgade eller samlade lokaler, synes oss frågan om Marinförvaltningens förflyttning till något gammalt eller nybyggt Kronans hus höra till dem som böra sättas i sista rummet. Vi hava dock icke skjutit denna lokalfråga helt och hållet ifrån oss, utan efter försök i olika riktningar stannat vid den möjligheten, att till Artillerigården sammanföra samtliga sjömilitära institutioner. Jämför sid. 121.

Marinstaben har från sina förra lokaler i Arvfurstens f. d. palats samt å Skeppsholmen hösten 1921 inflyttat i Patent- och registreringsverkets f.d. hus. Birger Jarlsgatan 7, där åt Marinstaben upplåtits 26 rum med 61 fönster och med en sammanlagd nyttig golvyta av 631 kvm. samt en vaktmästarebostad.

För Marinstaben beredes plats i den nya byggnaden för militära verk och institutioner i kv. Kandidaten (se sid. 207), där en lokal på 28 rum med en sammanlagd golvyta av 881 kvm. och 42 fönster reserverats för dess ända- mål. Då de av Marinstaben disponerade 24 rummen i Arvfurstens f. d. palats omedelbart behövdes för Utrikesdepartementet, har man icke kunnat avvakta färdigställandet av nämnda byggnad i kv. Kandidaten, som beräknats kunna äga rum först 1926. Emellertid har från Marinstaben framhållits, att deras blivande permanenta ämbetslokal lämpligen borde sammanföras med Marinför- valtningens och icke med Generalstabens. Detsamma skulle gälla även Högste befälhavarens över kustflottan samt Chefens för kustartilleriet expeditioner.

Skulle Kungl. Maj:t besluta i överensstämmelse härmed, blir dessa tre ämbets— verks lokalfråga icke för närvarande aktuell, utan beroende på när Marinför— valtningens nybyggnadsfråga kan upptagas till slutligt avgörande. I så fall skulle Marinstaben jämte de båda nämnda sjömilitära chefsexpeditionerna tills— vidare stanna i de nuvarande lokalerna. Jämför härmed byggnadssakkunnigas förslag till användning av Patentverkets f. d. byggnad, i händelse Marinstaben skulle förflyttas till kv. Kandidaten, sid. 247.

Sjökarteverket disponerar på Skeppsholmen tillsammans 24 tjänsterum samt 2 rum för vaktmästare i Sjökarteverkets hus eller samtliga utrymmen i byggnaden. Någon anledning till ändring i nuvarande lokalförhållanden föreligger icke. Detta verk kan sålunda anses fast'lokaliseral. '

• Sida 261
•  Original

Sjöförsvarets kommandoexpedition disponerar vid sidan av Försvarsdeparte- Sjöförsvarets mentet 16 rum med 26 fönster och 275 kvm. golvyta iStorkyrkobrinken 7 och 9. Tjänstemännens antal är 11, relationstalet är 2.36. I programmet för det nya kanslihuset är i samband med Försvarsdepartementet beräknat nödigt ut- rymme för denna liksom för Lantförsvarets kommandoexpedition.

För större delen av de till denna avdelning av grupp 4, d. v. s. till F örsvars- departementet, hörande ämbetsverk beredes rum i den under uppförande va- rande ämbetsbyggnaden i kv. Kandidaten (numera Uppfinnaren), fig. 67 och 68. Sålunda skulle av de ovan relaterade 14 till lantförsvaret hörande verken icke mindre än 11 komma att inrymmas i nämnda byggnad, om Byggnadsstyrelsens förslag till dess utnyttjande vinner nådigt godkännande, nämligen:

IV. arméfördelningens expedition, Militärlärouerksinspektionen, V. arméfördelningens expedition, Remonteringsstyrelsen, Civilanställningskommissionen, Stockholms lantrullföringseatpedilion, Generalstaben, Stockholms stadsrullföringsexpedition, Infanteriinspektionen, Tränginspektionen. Kavalleriinspektionen,

Eventuellt skulle även tre av Sjöförsvarets ämbetsverk inrymmas i samma byggnad, nämligen: Chefens för kustartilleriet expedition, Högste befälhavarens Över kast/loltan expedition och Marinstaben.

Beträffande Armé- och Marinförvaltningarna måste byggnadssakkunniga på grund av den svävande organisationsfrågan rörande dessa verk inskränka sig till att föreslå deras kvarstannande tills vidare i nuvarande lokaler. Vi hänvisa emellertid till vad som yttrats rörande dessa ämbetsverks och ovannämnda tre, sjöförsvaret tillhörande verks lokalisering i samband med utredningen angående Artillerigårdens framtida utnyttjande, sid. 121.

För Lant— och Sjöförsvarets kommandoexpeditioner beräknas plats iett nytt kanslihus.

Sjökarteverket är fast lokaliserat i egen byggnad, och för Kasernbyggnadsnämn- den och Djurgårdskommissionen böra tillsvidare lokaler förhyras.

3. Ämbetsverk tillhörande Socialdepartementet.

För Arbetsrådet och centrala skiljenämnden förhyras f. n. 11 rum med en sam- manlagd nyttig golvyta av 340 kvm. samt 2 rum och kök för en vaktmästare i huset Stora Nygatan 40—42 mot en årlig hyresersättning av 16,700 kronor.

Lokalt samhörande med dessa verk är Yrkesinspektionen. Samtliga böra er- hålla lokaler i Kronans hus i närheten av Socialstyrelsen. Härvid bör iakttagas, att utöver det nödiga antalet tjänsterum anordnas ett par rymliga sessionssalar för »Förlikningsmännen i arbetstvister».

De för Arbetsrådet och centrala skiljenämnden samt Förlikningsmännen i arbetstvister behövliga rummens antal beräkna vi tillsammans till 16.

De sakkunniga anse sig kunna i samband med Socialstyrelsens överflyttande

kommando— expedition.

Sammanfatt- ning.

Arbetsrådet och centrala

skiljenämn- den.

• Sida 262
•  Original

Försäkrings- rddet.

Länsstyrelsen för Stock- holms län.

till Gamla riksdagshuset bereda rum i denna byggnad för dessa institutioner (se nedan sid. 249), för vilka alltså förhyrning bör fortgå åtminstone till år 1926.

Försäkringsrådet har sina lokaler i Näckströmsgatan nr 4. Där förhyras 12 rum med 322 kvm. golvyta för en årshyra av 12,000 kronor. (1 oktober 1920 innehade rådet, såsom i tabell 4 angives, 11 rum, hyran var 11,000 kronor.)

Försäkringsrådet tillhör den grupp av sociala verk, som enligt vårt förslag sid. 251 skulle sammanföras till en byggnad i kv. Fyrmörsareu eller annorstädes. Intill dess torde lokaler böra såsom hittills anskaffas genom förhyrning, eller vid kommande omflyttningar beredas i något Kronans hus.1

Konungens befallningshavande i Stockholmslän har, alltsedan egendomen 1812 kom i statens ägo, haft boställe och ämbetsrum i Preisiska huset Drottninggatan 36. Där har ock Overintendentsämbetet — sedan 1918 Byggnadsstyrelsen —— varit inrymt. För att bereda ökat utrymme åt de båda ämbetsverken måste landshövdingen år 1919 flytta till en av statsverket förhyrd våning.

Under rubriken Preisiska huset, sid. 204, redogöres för de olika förslag till ordnande av berörda båda ämbetsverks lokalfrågor, som av Byggnadsstyrelsen framlagts utan att ännu hava länt till definitivt resultat.

Riksdagens beslut peka i den riktningen att Preisiska huset skall bliva Stock- holms läns lantstatshus och länsresidens. Säkert finnes det härför erforderliga utrymmet; huruvida man skall kunna anordna en fullt tillfredsställande lands- hövdingbostad i denna byggnad, är däremot mindre säkert. Byggnadens plan- form och kombinationen ämbetsverk-bostad lägga hinder ivägen för utbildande av en verkligt förstklassig landshövdingbostad, sådan man kan ha rättighet att fordra i landets huvudstad.

Förutsättningen för Preisiska husets iordningställande i sin helhet för Läns- styrelsens behov av ämbets- och bostadslokaler är att Byggnadsstyrelsen anvi- sas utrymme på annat håll.

Då vi i det följande komma att föreslå Byggnadsstyrelsens förflyttning till Fredrikshov, gå vi visserligen i den av Riksdagen anvisade riktningen och före- slå i konsekvens härmed, att Preisiska huset användes till ämbetslokal åt Läns- styrelsen och till Iandshövdingresidens, men anse oss dock här böra redogöra för de undersökningar som gjorts i annan riktning.

Vid övervägandet av de båda verkens med varandra sammanhängande lokal- frågor torde böra observeras, att Byggnadsstyrelsen måste hava sina lokaler samlade i en byggnad, under det att de till länsstyrelserna hörande lokalerna i allmänhet utan olägenhet uppdelas på tre olika byggnader, en för ämbets- verket, en för landshövdingens bostad samt en för länets lantmäterikontor. Om sålunda i huvudstaden kunde påvisas lämpliga lokaler i Kronans hus, låt vara på olika ställen, för dessa tre ändamål, skulle det måhända kunna ifrågasättas att låta Byggnadsstyrelsen taga hela Preisiska huset i anspråk. Byggnaden är nämligen lagom stor för detta ändamål.

Länsstyrelsens lokalfråga skulle i så fall säkerligen kunna ordnas på flera

¹ Enligt nåd. brev ”/f, och 79/G 1923 har åt Försäkringsrådet upplåtits lokaler i Engelbrektsgatan 5.

.a..- "'.'—v amana-m

* .ääwåi'.*?&.umn '-.

• Sida 263
•  Original

olika sätt. Vi inskränka oss till att här angiva ett par möjligheter, och vilja vi då i första rummet fästa uppmärksamheten på, att statsverket uti den åt Lantmäteristyrelsen upplåtna gamla byggnaden vid V. Trädgårdsgatan äger ett litet förnämligt palats, som synnerligen väl skulle ägna sig till boställe åt någon tjänsteman med representationsskyldigheter. Byggnaden har för övrigt en gång itiden varit upplåten till boställe, nämligen åt lantmäterigeneraldirektören. Den kan, enligt vad våra undersökningar giva vid handen, utan svårighet in— redas till ett bekvämt landshövdingresidens. Man skulle till och med i bygg- naden knnna få utrymme för Stockholms läns lantmäterikontor med ingång genom porten i Lantmäteribacken.

Enligt byggnadssakkunnigas plan för ordnandet av ämbetsverkens lokalisering skulle denna byggnad förr eller senare bli ledig. Se vidare härom under Lant— mäteristyrelsen, sid. 272. Skulle Rosenhaneska huset, efter Generalstabens snart förestående avflyttning, överlämnas till Riksarkivet (sid. 346) och icke såsom även ifrågasatts till Svea hovrätt, då skulle frågan om Lantmäteristyrelsens överflyttande till Riddarholmen snart bliva aktuell och ovan berörda förslag till_ länsresidens kunna upptagas till prövning.

Ännu en staten tillhörig, liten förnämlig gammal byggnad (sid. 128) inne— hållande omkring 20 rum finnes ä Fredrikshovsområdet. Även denna skulle kunna inredas till ett länsresidens, i vilket fall den större Fredrikshovsbygg— naden, tillbyggd såsom föreslagits i samband lned utredningen rörande Bygg— nadsstyrelsens lokalfråga, skulle användas till lantstatshus och lokal för Lant— mäterikontoret i Stockholms län. Se fig. 30 sid. 131 samt sid. 253.

Skulle det gamla palatset vid Lantmäteribacken åter bli länsresidens, borde egentligen byggnaden mitt emot (Civilstatens änke- och pupillkassa) vara lant- statshuset. Längre fram på V. Trädgårdsgatan äger Kronan emellertid ett hus. Ateljébyggnadsbolagets f. d. hus, som genom om- och tillbyggnad kan förvandlas till en god ämbetsbyggnad (se sid. 188) lämpad för Länsstyrelsen. Eljest finnes ej långt därifrån, i hörnet av Smålands- och Birgerjarlsgatorna Patentverkets f. d. hus, som innehåller ungefär det behövliga antalet rum och som skulle bliva ledigt samtidigt med Rosenhaneska huset, om Byggnadsstyrelsens förslag till utnyttjande av den nya militära ämbetsbyggnaden i kv. Kandidaten skulle av Kungl. Maj:t godtagas. Detta förslag innebär nämligen att åt nuvarande innehavare av Patentverkets f. d. hus skulle beredas lokaler i nämnda nya byggnad. Såsom synes finnas flera möjligheter att ordna ifrågavarande lokal- frågor till och med så, att man i Stockholms som övriga län finge ett lands— hövdingresidens.

Medicinalstyrelsen har för närvarande sina lokaler huvudsakligen i statens fastighet, Svartmangatan 9. Av de i densamma ingående tomterna nr 2 och 3 av kv. Cepheus inköptes den senare den 2/2 1780 och den förra den 11/,i 1799 av Kungl. Nummerlotteriet. Sedan detta upplösts den 4/6 1841, Över- gingo de till Sundhetskollegium, som från och med 1878 burit namnet liledicinalstyrelsen. Byggnaden innehåller 30 tjänsterum med en nyttig golvyta av 721 kvm. samt 3 vaktmästarebostäder, tillsammans 6 rum; härtill kommer omkring 148 kvm. magasinsutrymme i en gårdsbyggnad. Vid flera tillfällen

Medicinalsty- relsen.

• Sida 264
•  Original

Pensionssty- relsen.

Riks- försäkrings- anstalten.

har styrelsen framfört önskan om andra lokaler, enär de nuvarande äro otill— räckliga, vilket framgår av att verket på annat håll måste förhyra lokaler. Sålunda förhyres:

Svartmangatan 11, 3 tjänsterum, 90 kvm. för en hyra av kr. 1,800: ——

Stora Nygatan 6, 6 » 111 >> (veterinärbyrä) » 4,200: — Auditorium 3 rum 89 » (bibliotek) » 1,840: —' Idungatan ], 30 >> 805 » » 38,000: ——

Denna sistnämnda lokal disponeras till största delen av Statistiska central- byråns folkräkningsarbete. (I oktober 1920 betalades för lokalerna Svartman- gatan 11 1,200 kronor. Biblioteket var då inrymt i 4 rumi Skeppsbron nr 10.)

Härtill komma 2 rum med 42 kvm. golvyta i Karolinska institutet, vilka användas till pestlaboratorium.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut av den 30 juni 1922 iordningställes för Medici— nalstyrelsen, Statens farmaceutiska (sid. 303) och rättskemiska (sid. 304) labora- torier i kv. Grönlandet norm nya lokaler på sätt finnes angivet å fig. 52, sid. 179.

Medicinalstyrelsen beräknas där få 71 tjänsterum med en sammanlagd nyttig golvyta av omkring 2,000 kvm. och 129 fönster, samt 3 vaktmästarebostäder.

Statens farmaceutiska laboratorium beräknas där få 10 rum med en golvyta av 242 kvm. och 17'fönster och Statens rättskemiska laboratorium 8 rum, 222 kvm. golvyta och 11 fönster.

I och med dessa tre institutioners inflyttning i Grönlandet norra, vilket he- räknas kunna äga rum hösten 1923, skulle ett årligt hyresbelopp av omkring 17,500 kronor inbesparas och Medicinalstyrelsens hus bliva ledigt för något annat statens ändamål (se Kontrollstyrelsen sid. 260). Beträffande lokaler ät Statens bakteriologiska laboratorium se sid. 302, och åt Statens veterinärbakteriologiska anstalt sid. 304.

Pensionsstyrelsen har sin lokal i nr 5 och nr 7 Engelbrektsgatan, vilka hyreshus 1917 inköptes av statsverket och sedermera omändrats till ämbetslokaler så gott sig göra låtit, se sid. 181.

Pensionsstyrelsen disponerar där 138 tjänsterum med 259 fönster. Då tjän- stemännens antal är 261 blir relationstalet 0.99, vilket för ett verk av denna art måste anses mycket tillfredsställande. För vaktmästare och maskinist upp- tagas ytterligare 8 bostadsrum.

Vi hava å annat ställe under rubriken >>kvarteret Fyrmörsaren», sid. 99, fram- lagt ett förslag att, efter kvarterets reglering med anledning av Hamngatans utvidgning, å dess nordliga del uppföra en ämbetsbyggnad av sådana dimen- sioner, att i densamma skulle kunna inrymmas samtliga socialförsäkringsverken, sålunda även Pensionsstyrelsen. Intill dess så kan äga rum, är Pensionssty- relsen att betrakta som fast lokaliserad i Engelbrektsgatan nr 5 och nr 7.

Riksförsäkringsanstalten upptog, enligt tabell 4, i oktober 1920 i Auditorium 181 tjänsterum med en golvyta av 2,717 kvm. och 230 fönster. Tjänstemän— nens antal var 460 och relationstalet 0.50. Hyran för lokalen uppgick till

• Sida 265
•  Original

148,550 kronor. I december 1922 äro motsvarande siffror följande: 151 tjänste- rum, 170 fönster, 328 tjänstemän, relationstal 0.52 och hyran 131,600 kronor. Det angivna förhållandet, 0.52, mellan antalet fönster och tjänstemän kan för ett verk av ifrågavarande typ icke anses olämpligt.

Statsverkets hyreskontrakt rörande lokalerna i Auditorium gäller, såsom tidigare meddelats, till 1 oktober 1932. Till dess kan möjligen den ovan under »Pensionsstyrelsen» omnämnda ämbetsbyggnaden i kv. Fyrmörsaren hava blivit uppförd och Riksförsäkringsanstalten jämte övriga social'försäkringsverk taga densamma i besittning.

Socialstyrelsen innehade, enligt tabell 4, i oktober 1920 iKronans hus 42 rum Socialstyrel- i Hessensteinska huset å Riddarholmen och 1 rum i kv. Sjöhästen samt 15 för- 86"- hyrda rum Drottninggatan 88 och 11 förhyrda rum i St. Nygatan 40—42. Detta ämbetsverk innehar nu alltjämt hela Hessensteinska huset på Riddarholmen, innehållande 42 rum med 994 kvm. nyttig golvyta ävensom det till bokförråd använda rummet i kv. Sjöhästen. Dessutom förhyras för styrelsens sjukkasse- byrå och dess andra byrå 19 rum i St. Nygatan 40—42 för en hyra av 28,700 kronor. Styrelsen disponerar alltså sammanlagt 62 rum. Styrelsens behov av utvidgade lokaler har måst tillfredsställas genom förhyr- ning, vilket medfört splittring. Ämbetsverket är alltså i behov av nya lokaler, tillräckligt stora att rymma hela verket och så ordnade, att man kan möta eventuell ökning av tjänstepersonalen utan att bli besvärad av trångboddhet. Styrelsens intima förbindelse med Socialdepartementet gör det önskvärt, att verket kvarstannar på Riddarholmen. Vid övervägande av frågan om placeringen av detta ämbetsverk bör även hänsyn tagas därtill, att i dess omedelbara när- het böra förläggas Arbetsrådet och centrala skiljenämnden samt Yrkesinspektionen. Byggnadssakkunniga föreslå Socialstyrelsens förläggande till Gamla riksdags— huset, varigenom nämnda anspråk kunna tillfredsställas. Rörande sättet att realisera detta förslag och möjligheterna härför hänvisas till »sammanfattningen» här nedan.

Yrkesinspektionen i första distriktet med assistenter förhyr 5 rum med en Yrkesinspek- sammanlagd golvyta av 100 kvm. för 3,850 kronor i Stadsgården. För yrkes- ”one"- inspektrisen med assistenter förhyras 3 rum med en sammanlagd golvyta av 47 kvm. för 2,100 kronor i Stora Nygatan 40—42.

Yrkesinspektionen behöver ha sina lokaler i närheten av Socialstyrelsen, Ar— betsrådet och centrala skiljenämnden. De sakkunniga föreslå därför, att utrymme för denna institution beredes i Gamla riksdagshuset i samband med överflyt- tandet dit av Socialstyrelsen, och att därvid för denna institution beräknas 10 rum med omkring 14 fönster.

Överståthållareämbetets tjänstelokaler såväl som bostad åt överståthållaren till- Överstdthdl- handahållas av Stockholms stad. lareämbetet.

Av de under Socialdepartementet lydande ämbetsverken äro flertalet sålunda Samma-nfatt— — inrymda i förhyrda lokaler. Så är förhållandet med Arbetsrådet och centrala skilje- "fny-

• Sida 266
•  Original

Fig. 80. Gamla riksdagshuset, sektion.

nämnden, Försäkringsrådet, Riksförsäkringsanstalten och Yrkesinspektionen, under det att Medicinalstyrelsen, Pensionsstyrelsen och Socialstyrelsen hava sina lokaler till största delen i Kronans hus. Av de tre sistnämnda kan Pensionsstyrelsen

tillsvidare anses vara tillfredsställande lokaliserad; Medicinalstyrelsen får perma- nenta lokaler år 1923 i kv. Grönlandet norra; Socialstyrelsen, som f. 11. har lokaler såväl i Kronans hus som i hyrda lokaler på flera ställen, behöver få sina lokaler samlade inom en staten tillhörig byggnad. Att för detta ända- mål på- eller tillbygga Hessensteinska huset, verkets nuvarande huvudsäte, torde icke låta sig göra, varför man nödgas söka någon annan lösning av denna fråga. Då Socialstyrelsen hör till de verk, som på grund av livlig förbindelse med Kungl. Maj:ts kansli bör hava ett centralt läge och helst kvarstanna på Riddarholmen, hava vi, såsom ovan nämnts, funnit lämpligast att Överflytta detta verk till Gamla riksdagshuset, sedan plats för detsamma här beretts ge- nom bortflyttande därifrån av Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, Domänstyrel— sen, Fångvårdsstyrelsen och Lantbruksstyrelsen. Av dessa verk är endast det sistnämnda i samma behov som Socialstyrelsen av centralt läge. Vi föresla därföre dess överflyttande till Hessensteinska huset, vilket torde lämpa sig syn— nerligen väl för detta ämbetsverk.

Enligt detta förslag, vilket åskådliggjorts å plansch 12, skulle Gamla riksdags- huset helt reserveras för Kommerskollegium, Statistiska centralbyrån och Social— sty relsen. Lagberedningen och Justitiedepartementets lagbyrå skulle dock tills— vidare få behålla sina mm för att i sinom tid beredas mera tillfredsställande lokaler dels i det å sid. 219 projekterade >>justitiepalatset>>, dels i ett nytt kan- slihus (se sid. 231). För Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förflyttning till ämbetsbyggnaden 1 kv. Murmästaren, Domänstyrelsens inköp av fastighet samt

• Sida 267
•  Original

för Fångvårdsstyrelsens överflyttande till kv. Grönlandet norra hava vi redo- gjort dels under de respektive verkens rubriker, dels under rubrikerna Mur- mästaren sid. 210 och Grönlandet norra sid. 178.

Gamla riksdagshuset innehåller 290 tjänsterum. Av dessa skulle enligt för— slaget 114 rum tilldelas Kommerskollegium med Sprängämnes- och Elek- triska inspektionerna samt Skeppsmätningskontrollören (nu 103),115 rum skulle tilldelas Socialstyrelsen med Arbetsrådet och centrala skiljenämnden samt Yrkesin- spektionen (nu 81); vidare skulle 40 tjänsterum tilldelas Statistiska centralbyrån (nu 35) och 6 rum Lagberedningen och Lagrådet. Härefter skulle återstå 15 reservrum, vilka tillsvidare vore att tillgå för mera tillfälliga behov.

En annan grupp av till detta departement hörande verk, vilka kunna anses samhörande så tillvida, att det ur flera synpunkter vore fördelaktigt att lokalt sammanföra dem, bildar Försäkringsrådet, Pensionsstyrelsen och Riksförsäkrings— anstalten.

Med hänvisning till utredningen rörande användandet av Kronans fastigheter i kv. Fyrmörsaren, sid. 99, föreslå byggnadssakkunniga, att ifrågavarande ämbetsverk beredas permanenta lokaler i en ny ämbetsbyggnad i nämnda kvar- ter. Enligt berörda utredning skulle i denna byggnad kunna påräknas omkring 335 tjänsterum av medelstorleken 25 kvm. Ovan har utrymmesbehovet för de tre verken angivits vara

för F örsäkringsrådet ................................................ 12 rum » Pensionsstyrelsen ............................................. 146 >» » Riksförsäkringsanstalten .................................... 151 >>

Summa 309 rum.

Det vill alltså synas som den projekterade ämbetsbyggnaden i kv. Fyr— mörsaren skulle kunna lämna utrymme för de nämnda tre verken, såsom de för närvarande äro organiserade.

Emellertid arbetar, som bekant, en kommitté på utredande av frågan om socialförsäln'ingens centralisering genom eventuell sammanslagning av Pensions- styrelsen och Riksförsäkringsanstalten i avsikt bland annat att åstadkomma en reduktion av antalet tjänstemän i de båda verken och sålunda minska utrym— mesbehovet. A andra sidan skymtar man konturerna av ett nytt ämbetsverk eller en ny byrå inom det sammanslagna försälu'ingsverket, nämligen en sjuk- försäln'ingsanstalt. Skulle sålunda det gemensamma behovet av utrymme för samtliga socialförsäkringsverken slutligen visa sig större än vi ovan beräknat,— torde dock icke tanken på användandet av kv. Fyrmörsaren behöva över- givas, då möjlighet finnes att uppföra byggnaden i sex våningar, varigenom skulle tillkomma ytterligare omkring 60 tjänsterum.

Förutsättningen för genomförandet av vårt byggnadsprojekt i kv Fyrmör- saren är givetvis, att en ny byggnad uppförts åt Gymnastiska centralinsti- tutet (se härom sid. 311), att ofria tomten nr 7 i kvarteret friköpts samt att tomten nr 8, som nu äges av Stockholms stad, inköpts av statsverket och sam— manslagits med Gymnastiska centralinstitutets båda tomter till en tomt.

• Sida 268
•  Original

Byggnads- styrelsen.

Det torde icke vara alldeles uteslutet, att realiserandet av detta förslag skulle kunna finansieras av Pensionsstyrelsen och Riksförsåkringsanstalten eller av ettdera av dessa verk. Det kapital, som behöver tillhandahållas, kan beräknas sålunda (jämför sid. 102): för inköp av tomten nr 8 ................................................ kr. 1,100,000 » uppförande av ny ämbetsbyggnad ........................... » 4,000,000 5,1007000 härtill bör läggas värdet av statens tomter nr 6 och 7 ..................... 2,000,000

Summa kr. 7,100,000

Om man antar följande hyra pr kvm. och pr rum för respektive affärslokaler och tjänsterum:

för butiksrum vid Hamngatan .................. 100 kr. pr kvm. » » » Beridarebansgatan ...... 50 » >> >> >> lagerlokaler i bottenvåningen ............ 30 >> >> » » » » källaren ....................... 20 >> » » » tjänsterum ............................................. 950 » » rum

skulle hyresinkomsten uppgå till 461,700 kronor, vilket utgör 6.5 % på ovan beräknade kapitalplacering.

Vidare torde beaktas, att i och med genomförandet av detta projekt de år- liga hyresersättningarna för Försäkringsrådets lokaler (nu 12,000 kronor) och för Riksförsäkringsanstaltens (nu 131,600 kronor) komma att upphöra, samt att de av Pensionsstyrelsen nu disponerade byggnaderna nr 5 och 7 vid Engelbrekts- gatan bliva lediga för annat statens ändamål eller till försäljning.

Dessa byggnader äro uppförda till hyreshus och borde helst få återgå till sitt ursprungliga ändamål. I sin skrivelse till Konungen den 6 juni 1917 rörande beviljande av medel för inköp av dessa båda fastigheter tillkännagav Riksdagen sin åsikt i denna fråga.sålunda: »Riksdagen förutsätter dock, att de planerade ombyggnadsarbetena, så långt möjligt är, begränsas, samt att de utföras på så- dant sätt, att fastigheterna, vid eventuell förflyttning av ämbetsverket till andra lokaler, lämpligen kunna återgå till privatbruk.»

Fastigheterna kostade i inköp 1,000,000 kronor och anslaget täcktes med lånemedel. Statsverket har sedermera genom påbyggnad och införande av vår- meledning i byggnaderna (sid. 182) ökat deras värde, vilket för närvarande torde kunna uppskattas till c:a 1,400,000 kronor.

4. Åmbetsverk tillhörande Kommunikationsdepartementet.

Byggnadsstyrelsen har allt sedan sin tillkomst, d. v. 5. från och med Över- i11tendentsämbetets_ omorganisation .1/1 1918, varit splittrat på två ställen med tjänsterum dels i ()verintendentsämbetets gamla lokaler iPreisiska huset, Drott- ninggatan 36, dels i en privatbyggnad, Klara södra kyrkogata 18. Statens cen- trala möbelförråd, som står under Byggnadsstyrelsens förvaltning, är inrymt i f. d. Kungl."fatburen, Fabriksgränd 2, jämte en bostad för förvaltaren.

Samtidigt med Överintendentsämbetet voro i Preisiska huset inrymda Läns-

• Sida 269
•  Original

styrelsen och landshövdingens bostad. För att bereda ökat utrymme åt de båda ämbetsverken förflyttades nämnda bostad till förhyrd våning år 1919.

Enligt Kungl. Maj:ts proposition beviljade 1920 års Riksdag, på sätt i annat sammanhang under rubriken Preisiska huset å sid. 206 anförts, medel till denna byggnads om- och tillbyggnad i syfte att där bereda utrymme huvudsakligen för Länsstyrelsen och landshövdingens bostad. Byggnadsstyrelsen skulle anvisas lokal å annat ställe.

Efter ombyggnaden disponerar Byggnadsstyrelsen i Drottninggatan 36 (Preisiska huset) 31 rum med en sammanlagd nyttig golvyta av 636 kvm. och 42 fönster samt i huSet nr 18 Klara södra kyrkogata 25 rum med 394 kvm. och 36 fönster mot en årlig hyra av 17,000 kronor. Styrelsen har alltså till sitt förfogande sammanlagt 56 tjänsterum med 78 fönster. Då tjänstemännens antal än 69 blir alltså relationstalet mellan fönster och tjänstemän = 1.13. Detta tal angiver att lokalerna äro knappt tillmätta med hänsyn till styrelsens egenskap att vara ett verk, där man handskas med stora ritningar och kartor. Till olägenheterna av att hava lokalerna splittrade på två ställen kommer även det mycket be- tänkliga förhållandet, att, Byggnadsstyrelsens ytterst värdefulla ritningsarkiv rörande kyrkor och andra kulturbyggnader samt de under bildning varande »statens centrala ritningsarkiv», »fastighetsregisterarkivet» och »stadsplanearkivet» icke äro brandsäkert förvarade.

Byggnadsstyrelsen har själv föreslagit, att Ateljébyggnadsbolagets f. d. hus skulle upplåtas åt styrelsen och för ändamålet om— och tillbyggas (sid. 191). Då denna lösning av styrelsens lokalfråga icke synes kunna vinna Riksdagens gillande, hava byggnadssakkunniga sökt andra möjligheter. I kv. Fredrikshov finnes en byggnad, som genom om— och tillbyggnad kan förvandlas till en god åm- betsbyggnad av den storlek som Byggnadsstyrelsen behöver.

Beträffande denna fastighets nuvarande användning och sättet för dess fram— tida bebyggande hånvisas till artikeln »Fredrikshov», sid. 128. I fig. 30, sid. 131, åskådliggöres hur vi tänkt oss, att det kvarstående monumentala åndpartiet av slottsflygeln skulle kompletteras med sidopartier och förses med flyglar utefter F redrikshovs- och Lovisagatorna. Inskränker man sig till endast den förstnämnda åtgärden —— uppförande av sidopartierna —— och låter det anstå med flyglarna, torde byggnaden ändå bli tillräcklig för Byggnadsstyrelsen med dess nuvarande organisation, och kostnaderna bliva naturligtvis härigenom kraftigt reducerade. Under det den fullständiga utbyggnaden beräknas till 23,500 kbm., skulle den första utbyggnaden endast uppgå till omkring 9,500 kbm. Med ett enhetspris av exempelvis 45 kronor pr kbm. blir alltså kostnaden i förra fallet 1,057,5OO krönor och i det senare 427,500 kronor. —

Byggnadsstyrelsen" har, som ovan nämnts, nu sammanlagt 56 tjänsterum med 1,030 kvm. golvyta och 78 fönster. Fredrikshovsbyggnaden skulle efter första utbyggnaden innehålla 60 tjänsterum med en sammanlagd golvyta av 1.384 kvm. och 85 fönster. Den skulle sålunda bli fullt tillräcklig för Byggnads- styrelsen. Den på tomten befintliga mindre byggnaden skulle tills vidare och intill dess behovet krävde flyglarnas uppförande stå kvar och kunna användas som lokal åt Kasernbyggnadsnåmnden och Djurgårdskommissionen, två tillfäl- liga institutioner, vilkas verksamhet ifrågasatts att övertagas av Byggnadsstyrelsen.

• Sida 270
•  Original

Väg- och vattenbygg- nadsstyrelsen.

Samman- fattning.

Genom att förlägga detta ämbetsverk till Fredrikshov skulle sålunda hela Fredrikshovsområdet kunna definitivt ordnas. De nu osålda tomterna skulle kunna avyttras och kv. Fredrikshov, som reserverats för något statens ända- mål, utbyggas efterhand på det, enligt vårt förmenande, mest praktiska och stilenliga sättet. Ytterligare må framhållas, att tre samhörande verk samman- föras samt att Byggnadsstyrelsen på denna plats med all säkerhet skulle komma i närheten av Riksantikvarien, med vilken styrelsen har ständigt samarbete. Det lider väl icke något tvivel om, att Statens historiska museum och Riks- antikvarien komma att slutligen installeras i någon byggnad i närheten av Fredrikshov. - '

Den nu föreslagna användningen av kv. Fredrikshov medför en årlig be- sparing av 27,500 kronor, (1. v. s. sufnman av de hyror som erläggas för 10- kaler åt Kasernbyggnadsnämnden, Djurgårdskommissionen och två av Byggnads- styrelsens byråer.

Väg- och vatlenbyggnadsstyrelsen har för närvarande sina lokaler i Gamla riksdagshuset, där 33 tjänsterum med 1,075 kvm. nyttig golvyta och 67 fönster disponeras. Styrelsen är avsevärt trångbodd och lokalerna äro delvis illa be- lvsta.

Enligt vårt förslag till ordnande av ämbetsverkens placering i statsverkets byggnader på Riddarholmen skall Gamla rikdagshuset reserveras för Konnners- kollegium, Statistiska centralbyrån och Socialstyrelsen. Väg- och vattenbygg- nadsstyrelsen måste enligt detta förslag anvisas annan plats. Beträffande valet av annan plats ansluta sig byggnadssakkunniga till Byggnadsstyrelsens förslag att inrymma Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i en av våningarna i den nya ämbetsbyggnaden i kv. Murmästaren å Kungsholmen. Väg— och vattenbygg- nadsstyrelsen skulle härigenom lokalt sammanföras med Rikets allmänna kart- verk och Meteorologisk-hydrografiska anstalten; en kombination som kan vara av värde för de tre verken, se fig. 69, sid. 212.

Ämbetsverket skulle dår erhålla 59 tjänsterum med 1,320 kvm. golvyta och 85 fönster. Tjänstemännens antal skulle vid tiden för inflyttningen enligt från Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen inhämtade uppgifter uppgå till 56. Förhål- landet mellan antalet fönster och tjänstemän skulle alltså bli ==1.52, vilket måste anses lämpligt för ett verk vars arbete i stor utsträckning omfattar gransk- ning av ritningar och kartor.

Av de båda till Kommunikationsdepartementet hörande icke ofärsdriuande verken, Byggnadsstyrelsen och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, skulle sålunda det sistnämnda redan år 1926 erhålla fast lokalisering inybyggnaden 1 kv. Murmästaren. Byggnadsstyrelsens lokalfråga är mera komplicerad. Vi hava bland de i det föregående, sid. 247, avgivna alternativen stannat vid förslaget att förlägga detta ämbetsverk till Fredrikshov.

• Sida 271
•  Original

5. Ämbetsverk tillhörande Finansdepartementet. Bank- och fondinspeklionen, som i oktober 1920 hyrde 9 rum samt vaktmästare- Bah!-'— 0071 bostad 0111 2 rum och kök för en sammanlagd hyra av 9,000 kronor i Sturegatan fm'dlmpek' 16, har nu där inalles 10 rum mot en hyra av 8,000 kronor. Lokalen torde för närvarande kunna anses tillräcklig. Verket bör emellertid, så snart tillfälle därtill yppar sig, överflyttas i något Kronans hus och om möjligt sammanföras med Försåkringsinspektionen. Byggnadssakkunniga föreslå, att husen nr 2 och '; Storkyrkobrinken, som bliva lediga då nytt kanslihus uppförts, reserveras för dessa båda uerk.

I l l .. . I . I .” . I ' " . ., . _ y 1 A n . |

Fig. 81. Tullhuset vid Skeppsbron.

tionen.

Generaltullstyrelsen residerar i tullhuset, fig. 81, vid Skeppsbron, som utgör Generaltull— ett byggnadskomplex sträckande sig från Skeppsbron till Österlånggatan över två tomter nr 3 och nr 7 1 kv. Argus, fig. 82. Tomten nr 3, belägen i hörnet av Skeppsbron och Packhusgränden upptages utefter Skeppsbron av »stora packhuset,» som uppfördes efter ritningar av E. Palmstedt och togs i bruk 1788. Tomten nr 7 är belägen vid ()sterlånggatan och upptages av det 5. k. »accishuset».

Lokalerna i komplexet användas dels av Generaltullstyrelsen, dels av de lo- kala tnllförvaltningarna. Enligt Riksarkivets utredningar tillkommer ägande-

styrelsen.

• Sida 272
•  Original

rätten till de båda tomterna Kungl. Maj:t och Kronan, men äganderätten till dårå befintliga åbyggnader till 3/4 Kronan och till 1/4 staden; vilket senare för— hållande, såsom tvivelaktigt dock, enligt samma källa, borde rättsligen avgöras.

Det åligger staden att ensam ansvara för underhållet av byggnaderna, utom beträffande de lokaler som användas av Generaltullstyrelsen, dess kansli och kontor, vilka skola underhållas av staten.

I de båda fastigheterna finnas 70 tjänsterum, 18 bostadsrum och 16 maga— sinslokaler. Härav disponerar styrelsen 42 tjänsterum med en sammanlagd golvyta av 1,195 kvm. och 9 bostadsrum. Den övriga delen av fastigheterna användes av Stockholms stad för de lokala tullförvaltningarnas behov.

Styrelsen hyr dessutom:

1. Skeppsbron 36, 11 rum, 260 kvm. för 7,200 kronor. I

» 40, 6 » 126 >> » 6,650 » I Stadsgården 40, 1 1 » 388 » » 10,000 » I » 40, arkiv-vind » 1,500 »

Summa 28 rum, 774_kvm. för 25,350 kronor.

Enligt tabell 4 betalade styrelsen i oktober 1920 för samma lägenheter sam- manlagt 17,700 kronor. Lokalen i Stadsgården användes för styrelsens under— visningsanstalt. '

Generaltullstyrelsen har alltså f. n. 59 tjänsterum med en nyttig golvyta av 1,581 kvm., 11 undervisningsrum med 388 kvm. golvyta samt 9 bostadsrum.

Hos styrelsen voro 1920 anställda 158 tjänstemän; antalet fönster i tjänste- rummen är 97 och relationstalet alltså = 0.61.

Detta tal angiver, att antalet fönster är för litet i förhållande till arbetsplat- sernas antal och att styrelsen behöver ökat utrymme. Styrelsen lider både av trångboddhet och lokalsplittring. Man måste sålunda se till att samla dess olika avdelningar på ett ställe i Kronans hus med efter styrelsens behov av- passat antal rum och fönster.

Tillgodoseendet av tullverkets lokalbehov i Stockholm är en fråga, som länge varit aktuell, och gäller detta erforderliga utvidgningar icke blott av de olika förvaltningsavdelningarnas expeditions-, magasins— och packhusutrymmen, utan även Generaltullstyrelsens och dess byråers lokaler. Ett förhållande, som in- verkat försvårande på lösningen av denna lokalfråga, är statsverkets och Stock- holms stads gemensamma äganderätt till tullhuset vid Skeppsbron jämte det s. k. accishuset, vilka under tidernas lopp blivit alltför otillräckliga för att täcka både styrelsens och lokalförvaltningarnas behov. Följden härav har bli- vit, att såväl styrelsen som staden varit hänvisade att i de närbelägna fastig- heterna, nr 36 och nr 40 Skeppsbron, fylla behovet av utrymme till de priser, vartill sådant stått att erhålla. I anledning härav har tagits under övervägande, huruvida icke en överenskommelse borde träffas om att endera av de båda ägarna skulle övertaga fastigheterna. Ett preliminärt förslag, enligt vilket staden skulle komma i besittning av dem, uppgjordes år 1916. Som vederlag skulle till statsverket överlåtas äganderätten till fastigheterna nr 4 och nr 5 1 kv. Riddarholmen jämte en dårå uppförd nybyggnad för Generaltullstyrelsen.

• Sida 273
•  Original

Dessa underhandlingar ledde emellertid icke till något positivt resultat, bland annat av skäl, som sammanhängde med lösningen av Stockholms centralban— gårdsfråga.

Generaltullstyrelsens lokalfråga torde numera få anses hava kommit i ett gynnsammare läge genom Stadsfullmäktiges beslut om inköp av den s.k. Drottsgården, till vilken de i tull- och accis- husen inrymda lokalförvaltningarna äro & avsedda att förflyttas. Därefter skulle Gene- raltullstyrelsen kunna efter verkställda för— Q;

atNchEBRINKzM

ändringar taga hela fastigheterna i bruk för sitt behov, därest överenskommelse kan träffas med staden rörande Kronans övertagande av dess andel i byggnaderna.

Staden kan icke taga lägenheterna i Drottsgården i besittning förrän bostads- marknaden blir fri, vadan eventuella bygg- nadsarbeten för iordningställande av tull- och accishusen för Generaltullstyrelsens räkning knappast kunna tänkas påbörjas förrän under år 1926.

Styrelsens behov av utrymme vid denna tid torde böra beräknas något större än det nuvarande dels för den ifrågasatta per- sonalbyrån, dels för ett centrallaboratorium, vilka lokaler torde erfordra en sammanlagd m ._ ax golvyta av omkring 350 kvm. och minst 'M |? 1'0' 310' "ia 510 sig" in 'un' ”nu liqm" 14 fönster.

En av OSS gjord approximativ beräkning Fig. 82 Kvarteret Argus, tomterna 111' 3 och 7. av det utrymme, som efter lokalförvaltnin- garnas avflyttning kan genom vissa omändringar åstadkommas inom de båda fastigheterna, ger vid handen, att plats där kan beredas för Generaltullstyrelsen och dess byråer men knappast för undervisningsanstalten (såvida icke tom- terna nr 1 och nr 2 i samma kvarter av staten inköpas). Detta bekräftas även av ett inom Byggnadsstyrelsen genom arkitekten A. Johansson uppgjort för- slag, av vilket i fig. 83 visas ett par planer och en genomskärning. Den monu— mentala fasaden är oförändrad.

Kammarkollegium har sedan gammalt sina lokaler huvudsakligen i Gamla Kammarkol- kungshuset, där ämbetsverket enligt tabell 4 i oktober 1920 disponerade 24 legitim rum. För närvarande innehar kollegiet 27 tjänsterum med en sammanlagd nyttig golvyta av 1,184 kvm. i våningarna 1 och 2 tr. upp, samt dessutom 1 rum på 24 kvm. i Kammarrättens hus.

Kollegiets arkivalier hava hittills varit fördelade på fyra kontor: första arkiv- kontoret eller kammararkivet, andra arkivkontoret, registratorskontoret och advokattiskalskontoret.

I lokalt hänseende förefinnes en bestämd åtskillnad mellan å ena sidan kam-

• Sida 274
•  Original

'! 4

H

(

t 1

i

H 1

B 0 T TENVÄN . f/H/hianJ/föpf/ ri»; m m VÄN . S.TR . grilna/r/[rfÅ/o'rfa. mf .%aråéynå» .

Fig. 83. Förslag till om- och tillbyggnad av tullhuset för Gencraltullstyrelsen.

• Sida 275
•  Original

mararkivet och å andra sidan de tre övriga kontorens arkivalier. De sistnämnda äro uppställda i respektive kontors tjänsterum i Gamla kungshuset och omfatta omkring 1,500 hyllmeter.

Kammararkivet åter har sin huvudlokal i en annan byggnad, Birger Jarls— torg 13, skild från de förra genom nedfarten till Riddarholmshamnen. Där äro handlingarna uppställda i ett arkivmagasin i tre bottnar på omkring 5,076 hyllmeter. I samband härmed disponeras 4 tjänsterum i byggnadens botten- , våning mot Birger Jarlstorg (i oktober 1920 var tjänsterummens antal 5). Av brist

på utrymme har en betydande del arkivalier —— förnämligast länsräkenskaper från 1800-talet — måst magasineras i det norra f. d. riksbankshuset vid Järntorget, där 31 rum med en sammanlagd golvyta av 1,554 kvm. upplåtits för ändamålet. Dessa senare lokaler innehålla f. 11. c:a 5,875 hyllmeter.

Slutligen disponerar kollegiet för sina arkivalier ett par källarrum, det 5. k. »Tornet», under ett av Gamla kungshusets torn, dock utan någon förbindelse inomhus med kollegiets ämbetslokaler. Här finnas uppställda c:a 760 hyllmeter arkivalier.

Arkivets huvuddepot i Kammarrättens hus har under år 1921 börjat befrias från överhängande brandfara, i det att förberedande åtgärder vidtagits för in- förande av värmeledning i hela byggnaden. Grunden till denna är nämligen stadd i rörelse, vilket medfört upprepade sprickbildningar särskilt vid skorstens— stockarna. Ju förr dess hellre bör grunden säkerställas och samtidigt härmed den understa arkivbottnens trägolv, som ligger direkt på marken, avlägsnas och ersättas med ett väl isolerat betonggolv. '

Arkivinredningen är givetvis gammalmodig och bjälklagen äro icke tillräck- ligt bärkraftiga att tillåta ett fullt effektivt utnyttjande av golvutrymmet.

Kammararkivets lokalfråga har numera, sedan detsamma genom nådigt beslut den 22 juni 1921 ställts under riksarkivariens vård, kommit i ett något för- ändrat läge och kommer att avhandlas i sammanhang med frågan om Riks- arkivets lokalisering, se sid. 340, varvid ock frågan om placeringen av de i norra f". d. riksbankshuset förvarade arkivalierna beröres.

Kammarkollegium självt är i stort behov av ökat utrymme för sina tjänste- män och de arkivalier som fortfarande skola stanna under dess vård och för- varas i ämbetslokalerna.

De sakkunniga föreslå, att detta ästadkommes genom utflyttande ur bygg- naden av Svea hovrätt, se sid. 223. Kammarkollegium skulle då kunna få till sin disposition dels hela våningen 2 trappor upp, vilket medför en ökning av 12 tjänsterum, dels 3 rum i våningen 1 trappa upp, vilket medför en ökning av 4 rum, emedan ett av dessa rum är så stort att det kan uppdelas i två. Kollegiet skulle alltså erhålla 16 tjänsterum utöver de nuvarande 27 eller till- sammans 43 tjänsterum, vilket torde kunna anses motsvara behovet. Antalet tjänstemän är visserligen betydligt större, nämligen 75, men flera rum äro av betydande storlek och fönsterantalet är 90. Relationsalttalet 1.2 måste för ett ämbetsverk av kammarkollegiets art anses tillfredsställande.

Såsom ovan nämnts anse vi, att Kammarkollegium hör till de verk som böra stanna på Riddarholmen. Efter ovan föreslagna utvidgning torde alltså detta verks lokalfråga kunna sägas vara tillråtlalagd för en lång lid framåt.

• Sida 276
•  Original

K ammar- rätten .

Kontrollsty- relsen.

Mynt- och J ustefrings— verket.

Kammarrätten, som i oktober 1920 disponerade 48 rum i Kammarrättens hus och 14 rum i det vidliggande Marinförvaltningens f. d. hus, innehar nu, sedan en del av Kammarrätten uppgått i Riksräkenskapsverket, i Kammarrättens hus 36 rum med 938 kvm. golvyta och i vidliggande Marinförvaltningens f. d. hus 3 rum med 88 kvm. nyttig golvyta. Härtill kommer en vaktmästarebostad i Kammarrättens hus om 1 rum och kök.

Verket har alltså sammanlagt 39 rum med en sammanlagd golvyta av 1,026 kvm. Tjänstemännens antal är 60 och antalet fönster till tjänsterum 69. Rela- tionstalet är 1.15.

Då Kammarrätten hör till de kamerala verk, vilka vi ovan (sid. 56) ansett böra ligga samlade på Riddarholmen och dess nuvarande lokal är tillfreds- ställande, anse hyggnadssakkunniga verket såsom fast lokaliserat.

Kontrollslyrelsen hyr i huset nr 6 Nybrogatan 25 rum jämte laboratorium och vaktmästarebostad om 1 rum och kök, sammanlagt 553 kvm. golvyta för 26,200 kronor enligt kontrakt gällande till 1/10 1925 (i oktober 1920 betalades för dessa lokaler 22,000 kronor). Dessutom förhyres i Norra Blasieholmshamnen nr 3 en magasinslokal a 185 kvm. för 3,000 kronor.

Kontrollstyrelsen hör icke till de splittrade eller trångbodda verken, vadan man skulle kunna låta anstå med dess inflyttning i något Kronans hus. Emel- lertid yppar sig genom Medicinalstyrelsens förflyttning år 1923 till kv. Grön- landet norra ett gynnsamt tillfälle att för Kontrollstyrelsen kunna anvisa en lämplig permanent lokal i*Svartmangatan 9. Denna byggnad innehåller 30 tjänsterum och 6 bostadsrum med en sammanlagd golvyta av 825 kvm. På tomten finnas även gårdsbyggnader, vilka kunna användas till magasinsutrym- men, som på grund av gårdens rymlighet torde kunna utökas.

Ehuru byggnaden är väl underhållen, torde, efter Medicinalstyrelsens avflytt- ning och innan Kontrollstyrelsen kan i detsamma inflytta, åtskilliga ändrings- arbeten behöva utföras, värmeledning och hiss anordnas samt vinden inredas.

Härigenom skulle kunna erhållas 48 tjänsterum med en sammanlagd golvyta av omkring 950 kvm.

Byggnadssakkunniga föreslå sålunda, att Medicinalstyrelsens nuvarande hus, Svartmangatan 9, efter denna styrelses avflyttning, upplåtes till Kontrollstyrelsen. Härigenom skulle den årliga hyresersättningen för Kontrollstyrelsens lokaler 29,200 kronor inbesparas.1

Mynt- och justeringsverket innehar å tomten nr 9 1 kv. Bryggaren med adress nr 5 och 7 Hantverkaregatan 4 st. byggnader jämte vakthus vid ingången från Hantverkaregatan. Byggnaderna innehålla tillsammans 96 rum och salar med en sammanlagd yta av 3,274 kvm. Samtliga husen användas i sin helhet för Myntverkets räkning.

Myntets lokaler befinna sig i gott skick och äro fullt tillräckliga för det nu— varande behovet. Något behov för den närmaste framtiden av ytterligare ut— rymme förefinnes icke.

1 Enligt nåd. brev 15/2 1924 föreskrives, »att den statsverket tillhöriga fastigheten nr 9 vid Svartmangatan i Stockholm skall, sedan den blivit för ändamålet iordningställd, tagas i anspråk såsom ämbetslokal för Kontrollstyrelsem.

%

• Sida 277
•  Original

Enligt föreliggande stadsplan, som i vad densamma berör statens fastigheter dock icke är fastställd, skall emellertid en del av den mot Hantverkaregatan liggande delen av tomten avstås för Hantverkaregatans breddning. vilket skulle innebära, att den vid Hantverkaregatan belägna byggnaden samt portbyggnaden i hörnet av Hantverkare— och Owengatorna måste rivas.

I kap. IV sid. 83 och följande hava byggnadssakkunniga närmare utvecklat hur man dels med hänsyn till Hantverkaregatans utvidgande dels av andra an- ledningar skulle kunna bättre än nu är fallet utnyttja Kronans fastigheter ikv. Bryggaren och Glasbruket, Varvid även den möjligheten alternativt berörts, att Myntverket skulle komma att förflyttas till annan plats.

Dä för närvarande dock ingen särskild anledning till sådan förflyttning före- finnes, hava byggnadssakkunniga utgått ifrån att Mynt- och justeringsverket slan- nar kvar på nuvarande tomt, samt att, om Hantverkaregatans utvidgning fast- ställes, ny bostadsbyggnad uppföres endera i Hantverkaregatans nya byggnads- linje eller vid Norr Mälarstrand, beroende på om ett ifrågasatt statens värde- papperstryckeri kommer att inrättas eller icke. Om en sådan anstalt kommer till stånd och skall förläggas till huvudstaden, torde nämligen lämpligaste plat- sen för detsamma vara i en ny byggnad utefter Hantverkaregatan på Mynt- verkets tomt.

Postsparbanken, som i oktober 1920 innehade 27 rum med 1,226 kvm. golvyta i Centralposthuset samt en förhyrd lägenhet om 7 rum i Mästersamuelsgatan 71 innehar för närvarande i Centralposthuset vid Vasagatan 42 rum och salar med 1,399 kvm. nyttig golvyta samt dessutom 1 arkivlokal med 363 kvm. golv- yta. Tjänstemännens antal är 151, fönsterantalet 113, förhållandet mellan an- talet fönster och antalet tjänstemän är alltså : 0.75.

Från" och med 1923 års ingång kommer Postsparbanken att upphöra att vara ett självständigt verk och sammanslås med Generalpoststyrelsen, som alltså får sörja för att nödigt utrymme finnes för tjänstepersonalen.

Riksräkenskapsverket, som i sig upptagit dels Kammarrättens revisionsavdelning, dels Statskontorets riksbokslutsbyrå, har anvisats plats dels i Marinförvaltningens f. (i. hus Birger Jarlstorg nr 11, där det disponerar 44 rum jämte arkivrum och källare, dels i Kammarrättens intill liggande hus, Birger Jarlstorg 13, där det disponerar översta våningen bestående av 13 rum, vilka ställts i direkt förbin- delse med lokalerna i nr 11.

Riksräkenskapsverket har alltså tillsammans 57 rum med en sammanlagd nyttig golvyta av 1,641 kvm. Tjänstemännens antal är 125 och antalet fönster till tjänsterum 118. Relationstalet : 0.94.

Riksräkenskapsverket hör till de kamerala verken, vilka vi ovan (sid. 56) ansett böra ligga samlade på Riddarholmen. Detta verks lokalfråga kan alltså i och med dess nuvarande förläggning anses vara de/initiut löst.

Statistiska centralbyrån, som enligt tabell 4 i oktober 1920 innehade 33 tjänste—

Postspar- banken.

Riksräken- skapsverket.

Statistiska

rum och 3 arkivsalar med en sammanlagd golvyta av 1,325 kvm. i Gamla centralbyrån.

• Sida 278
•  Original

Statskontoret.

Stockholms tullkammare.

Stockholms packhus— inspektion.

Sayonara. fattning.

riksdagshuset samt dessutom en vaktmästarebostad, disponerar för närvarande i samma byggnad 35 tjänsterum och 3 arkivsalar med tillsammans 1,352 kvm. nyttig golvyta förutom vaktmästarebostad. Härtill komma 16 förhyrda rum (folkräkningen) samt en vaktmästarebostad i Idungatan 1, för vilka betalas en årshyra av 26,000 kronor.

Ambetsverket förfogar över en personal av 93 tjänstemän. Antalet fönster till tjänsterummen i Gamla riksdagshuset är 50; relationstalet alltså : 0.54.

Något direkt behov av ökat utrymme, annat än möjligen några rum för till- fälliga utredningar, förefinnes icke. I samband med de av oss föreslagna för- flyttningarna av vissa i Gamla riksdagshuset inrymda ämbetsverk (se Domän- styrelsen. Fängvårdsstyrelsen, Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen) kan emellertid inom några är detta behov utan svårighet tillfredsställas, i det att 4 av Domän- styrelsens nuvarande rum kunna läggas till Statistiska centralbyråns område. Härigenom skulle centralbyrån få alla sina lokaler i våningarna 2 och 3 tr. upp och den sammanlagda nyttiga golvytan uppgå till c:a 1,370 kvm. och fön- sterantalet till 55, vadan sålunda relationstalet mellan fönster och tjänstemän skulle bli = 0.59.

Verkets lokaler äro anordnade och inredda för dess speciella behov, varför dess förflyttning till annan lokal på grund av därmed förenade kostnader torde om möjligt böra undvikas.

De sakkunniga finna icke heller någon anledning till verkets förflyttning till annan plats utan föreslå, att detsamma kvarstannar i sin nuvarande lokal med ovan angivna utvidgning.

Statskontoret, som i oktober 1922 innehade 27 rum iGamla kungshuset och 5 rum i Birger Jarlstorg 11, disponerar nu sedan dess riksbokslutsbyrå uppgått i Riksräkenskapsverket i Gamla kungshuset 22 tjänsterum med 970 kvm. nyttig golvyta.

Statskontoret behöver ytterligare minst 4 rum, vilka torde kunna erhållas i den norra flygelns bottenvåning, så snart Svea hovrätt flyttat, se sid. 223.

Stockholms tullkammare har f. n. sina lokaler i tullhuset vid Skeppsbron. Dessa lokaler äro dock behövliga för Generaltullstyrelsen. Stockholms stad, som är skyldig tillhandahålla nödigt utrymme, är även betänkt på att flytta tullkammaren till annan plats, sid. 255.

Stockholms packhusinspektion; rörande (less lokal gäller detsamma som 0111 tullkammarens.

Av de under Finansdepartementet lydande ämbetsverken äro flertalet inrymda i statens hus. Endast för Bank— och fondinspektionen samt Kontrollstyrelsen förhyras lokaler. Generaltullstyrelsen beräknas komma i besittning av hela tull- huset. Kammarkollegium, Kammarrätten, Mynt- och justeringsverket, Riksråken- skapsverket, Statistiska centralbyrån och Statskontoret hava slutgiltig förlägg- ning. För Bank- och fondinspektionen reserveras Oxenstiernska huset och

• Sida 279
•  Original

vidliggande hus i Storkyrkobrinken. Kontrollstyrelsen förflyttas till Medicinal- styrelsens f. d. hus är 1923. Postsparbanken upphör såsom självständigt verk och beräknas erhålla lokal hos Generalpoststyrelsen.

6. Ämbetsverk tillhörande Ecklesiastikdepartementcl.

Riksantikvarien, se Statens historiska museum, sid. 368.

Skolöverstyrelsen hyrde enligt tabell 4 i oktober 1920 32 rum i Barnhusgatan 18 för en årshyra av 30,000 kronor, 13 rum i Vasagatan 23 och 25 (Auditorie- byggnaden) för 10,480 kronor, 10 rmn för Pedagogiska biblioteket och Svenska skolmuseet i Eriksbergsgatan 6 A för 5,050 kronor; dessutom voro 3 rum i Karolinska institutet upplåtna åt bibliotekskonsulenterna.

För närvarande disponerar Skolöverstyrelsen omkring 60 rum i Barnhusgatan 18 för en hyra av 50,000 kronor, 13 rum i Auditoriebyggnaden för en hyra av 9,000 kronor samt de 10 rmnmen i Eriksbergsgatan 6 A mot en från och med 1 oktober 1923 förhöjd hyra av 12,200 kronor. Tillsammans alltså 83 rum för en ärlig hyra av 71,200 kronor.

Skolöverstyrelsen skulle enligt Byggnadsstyrelsens och byggnadssakkmmigas förslag erhålla sina lokaler samlade iden nya ämbetsbyggnaden 1 kv. Mur- mästaren i dess bottenvåning och våningen 1 trappa upp, fig. 69, sid. 212. De båda till Skolöverstyrelsen anslutna, statsunderstödda privata institutionerna, Svenska skolmuseet och Pedagogiska biblioteket, skulle erhålla rymliga lokaler i bottenvåning och källare. I bottenvåningen skulle dessutom inrymmas sty- relsens statistiska avdelning, bibliotekskonsulenterna samt den yrkespedagogiska centralanstalten. Ambetsverket i övrigt skulle installeras i våningen 1 trappa upp. Om man undantager de nämnda båda privata institutio11erna,.skulle Skol- överstyrelsen i den nya lokalen erhålla omkring 100 rum med en sammanlagd nyttig golvyta av omkring 2,200 kvm. och 135 fönster. Då tjänstemännens antal är omkring 80 blir relationstalet = 1.7, vilket tyder på att tills vidare åt- skilliga rum skulle kunna upplåtas till kommittélokaler.

Genom Skolöverstyrelsens överflyttande till den nya byggnaden i kv.,Mur— mästaren kan detta ämbetsverk anses fast lokaliserat. Samtidigt inbesparas för statsverket en årlig hyresutgift av 71,200 kronor.

Statens biografbyrå hyr 6 rum med en golvyta av 84 kvm. i Drottninggatan 58 för en årshyra av 6,000 kronor under 5 år från 1 oktober 1920.

Den nuvarande lokalen är fördelaktigt belägen, men icke fullt tillräcklig. Byrån behöver ett rymligt expeditionsrum med plats innanför disk för tre per- soner, ett väntrum, 3 arbetsrum samt ett mindre och ett större uppspelnings- rum; det senare omkring 10 m. långt. Byråns lokaler böra vara brandsäkert isolerade från övriga delar av den byggnad, i vilken lokalen befinner sig, på grund av eldfängdheten hos det material, filmen, varmed byråns personal handskas.

De sakkunniga föreslå, att för Biografbyrån tillsvidare och intill dess lämplig lokal kan beredas i någon centralt belägen ny statens ämbetsbyggnad nödiga tjänsterum förhyras.

Riks- (m tikuaricn . Skolöversty- relsen.

Statens biografbyrd.

• Sida 280
•  Original

Universitets- kanslerns exp.

Sammanfatt- ning.

Fryshus- styrelsen.

Lantbruks— styrelsen.

Fig. 84. Hessensteinska huset, Birger Jarlstorg 2, fasad mot Arkivgatan.

Universitetkkanslern disponerar 3 rum i den staten tillhöriga fastigheten i kv. Rosenbad. Ingen anledning finnes till utvidgning eller förflyttning av lokalen, vadan denna expedition torde få anses fast lokaliserad.

Av de tre till Ecklesiastikdepartementet hörande ämbetsverken är sålunda ett, Universitetskanslersämbetet, fast lokaliserat, Skolöverstyrelsen beräknas bli fast lokaliserad är 1926 och för Biografbyrån bör tillsvidare lokal hyras.

.-

1. Ämbetsverk tillhörande Jordbruksdepartementet.

Fryshusstyrelsen hyr i Auditoriebyggnaden 4 rum för 2,400 kronor. Styrelsen kommer sannolikt inom närmaste framtiden att upphöra såsom självständigt verk och dess lokalfråga att sammanfalla med det verks, dit styrelsens arbets— uppgifter överflyttas.

Lantbruksstyrelsen hör till de ämbetsverk, vilka 0111 möjligt böra förläggas i omedelbar närhet till Kungl. Maj:ts kansli. Styrelsen har för närvarande sina huvudsakliga lokaler i Gamla riksdagshuset, där den förfogar över 24 tjänsterum.

• Sida 281
•  Original

MTTENVÄNINGEN ! når/.erå'r f TG. (a'—7.3 U:

___l ** flå?» % .—-—.._ i/f/j l' _ ( '. l. i _ _ l E B E E E B ; a & = : T ,. : .SE/(TION A—B 1.—i*.'.7.'5f.'n'2 r.? upp in

A"»lr4jblll'ls'rr " :o 4:

Fig. 85. Hessensteinska huset, Birger Jarlstorg 2, planer och sektion.

med en golvyta av 592 kvm. och 47 fönster, samt en vaktmästarebostad 0111 2 rum och kök. I Gamla södra riksbankshuset äro 3 rum upplåtna åt styrelsens arkiv och i Munkbrogatan 2 förhyras 4 rum för en hyra av 2,000 kronor för tuberkulosavdelningen.

I och för beredande av plats i Gamla riksdagshuset för Kommerskollegium och Socialstyrelsen mäste Lantbruksstyrelsen såväl som Väg- och vattenbyggnads- samt Fångvårdsstyrelserna därifrån avflytta.

Byggnadssakkunniga föreslå, att ät Lantbruksstyrelsen upplåtes Hessensteinska huset, sedan Socialstyrelsen lämnat detsamma. Denna byggnad innehåller 42 rum med en sammanlagd golvyta av 994 kvm. och 76 fönster. Hos styrelsen äro anställda 35 tjänstemän, vadan byggnaden torde erbjuda fullt tillräckligt utrymme. Se fig. 84, 85, 86.

Lantmäteristyrelsen och dess arkiv äro sedan lång tid tillbaka inrymda i sta- tens hus Västra Trädgårdsgatan 2 med tomtnummer 1 1 kv. Kungl. Träd-

Lantmäteri- styrelsen.

• Sida 282
•  Original

gården. Byggnaden har ett fritt läge. mellan Karl XIII torg, Lanhnäteribacken, Västra Trädgårdsgatan och Jakobs kyrkogård, fig. 87.

Den 24 september 1912 överlämnade statsrådet och chefen för Jordbruks- departementet samtliga då hos Kungl. Maj:t vilande handlingar rörande an- skaffande av lämpligare lokaler för Lantmäteristyrelsen till byggnadssakkunniga för övervägande vid fullgörandet av det oss lämnade uppdraget.

Enligt dessa handlingar hade även Ekonomiska kartverket haft sina lokaler förlagda till nämnda byggnad sedan år 1865, då vissa av de till boställsvåning åt generaldirektören för lantmäteriet anvisade rummen skulle upplåtas dels till beredande av större utrymme åt Generallantmäterikontoret, dels åt Ekonomiska kartverket.

Redan år 1889 hava Riksdagens revisorer anmärkt, att de vid besök i den byggnad, vari Generallantmäterikontoret vore inrymt, visserligen funnit den- samma vara av solid beskaffenhet och genom sitt fria läge utgöra ett lämpligt förvaringsrum för kontorets dyrbara arkiv, men att densamma det oaktat icke erbjöde önskvärd säkerhet mot eldfara.

I däröver avgivet gemensamt underdå- nigt utlåtande den 25 januari 1890 fråm- höllo Overintendentsämbetet och Lantmä- teristyrelsen, att förhållandet icke kunde avhjälpas annorledes än antingen genom uppförande av nytt hus eller genom vä- sentlig förbättring av det nuvarande.

Förhållandet anmäldes för 1890 års

__-.. _l" . __ , -- . .

åt?—”W Riksdag i statsutskottets utlåtande den 17 __ _ . mars 1890, därvid utskottet av vad som hg" 86" Hessemte'mka huset fasad mat förekommit ansåg framgå, att ifrågava-

B' ' J '1 t . . .. .. . "gel al s org rande byggnad, v1lke11 pa satt rev1sorerna

erinrat, inrymde ett betydande antal högst värdefulla och delvis oersättliga handlingar, icke i alla avseenden erbjöde önskvärd säkerhet mot eldfara; och antog utskottet att det amnärkta förhållandet skulle avhjälpas genom Kungl. Maj:ts försorg.

Detta statsutskottets betänkande föranledde icke något Riksdagens yttrande eller någon åtgärd från Kungl. Maj:ts sida för undanröjande av de angivna bristerna.

[ underdånigt utlåtande den 19 mars 1903 angående av Kungl. Maj:t anbefalld undersökning av de centrala ämbetsverkens arkiv bekräftade riksarkivarien, att Lantmäteristyrelsens lokaler voro alldeles otillräckliga och icke skyddade mot eldfara.

Frågan upptogs till förnyad behandling av Lantmäteristyrelsen, som i under- dånig skrivelse den 28 oktober 1903 anförde, att, då några åtgärder till skyd— dande av styrelsens arkiv mot eldfara och för beredande av ökat utrymme i arkivet icke vidtagits, behovet av sådana åtgärder fortfarande vore synnerligen trängande.

Det i arkivlokalen befintliga utrymmet vore numera så upptaget, atti arkivet icke kunde inrymmas mer än ytterligare två, högst tre års kartrenovationer.

• Sida 283
•  Original

Fig. 87. V. Trädgårdsgatan 2.

Lantmäteristyrelsen hemställde att, därest Kungl. Maj:t skulle finna åtgärder böra vidtagas till skyddande av kartarkivet mot eldfara och till ökande av ut- rymmet däri, Kungl. Maj:t måtte uppdraga åt Overintendentsämbetet att föran- stalta om erforderliga ritnings- och kostnadsförslags uppgörande.

Till 1905 års Riksdag avlät Kungl. Maj:t nådig proposition angående upp- förande av ny byggnad för Kungl. Maj:ts kansli m. m., i vilken ämbetslokaler tills vidare skulle beredas även för Lantmäteristyrelsen och Rikets allmänna kartverk.

Då emellertid omförmälda nådiga proposition icke vann Riksdagens bifall, ansågo sig Riksdagens revisorer redan samma år ånyo böra rikta uppmärksam- heten ä önskvärdheten av att åtgärder vidtogos för undanröjande av den eld- fara, för vilken Lantmäteristyrelsens arkiv vore utsatt.

I häröver den 16 januari 1906 avgivet utlåtande anförde La11tmäteristyrelsen, att, då några åtgärder i berörda avseenden icke vidtagits, behovet av sådana åtgärder fortfarande vore synnerligen trängande.

Med anledning av vad sålunda förekommit anhöll Riksdagen i skrivelse den 27 april 1906, att Kungl. Maj:t måtte taga i övervägande, vilka åtgärder borde

• Sida 284
•  Original

vidtagas för att åt Generallantmäterikontorets arkiv bereda skydd mot eldfara och ökat utrymme, samt därefter snarast möjligt till Riksdagen inkomma med den framställning, vartill förhållandena kunde föranleda. Riksdagen framhöll härvid särskilt, hurusom den mening allmänt syntes göra sig gällande, att lant- mäterikontorets lokaler i sitt nuvarande skick vore för sitt ändamål otjänliga. Nödvändigheten av att den eldfara. för vilken de därstädes förvarade dyrbara, delvis oersättliga kartor och handlingar vore utsatta, snarast möjligt bleve un- danröjd, syntes Riksdagen mana därtill, att frågan om beredande av lämplig lokal åt detta arkiv toges under omprövning, oberoende av andra byggnads- frågor. _

Med anledning härav anbefallde Kungl. Maj:t Overintendentsämbetet att i samråd med Lantmäteristyrelsen uppgöra fullständigt, av erforderliga ritningar och kostnadsberäkningar åtföljt förslag till åtgärder i av Riksdagen angivet syfte.

Den 13 november 1906 överlämnade ämbetet ett av arkitekten S. Cronstedt utarbetat förslag till om- och påbyggnad av lantmäterikontorets hus. Förslaget avsåg att i byggnaden inrymma såväl Lantmäteristyrelsen och dess arkiv som Rikets allmänna kartverks ekonomiska avdelning. Kostnadsberäkningen slutade å en summa av 190,000 kronor.

Då förslaget ej föranledde proposition, anhöll Lantmäteristyrelsen i underdånig skrivelse den 9 april 1907, dels att vissa av Rikets allmänna kartverk dispo- nerade lägenheter måtte överlämnas till styrelsen mot att kartverket bereddes ersättning i utrymme genom övertagande av de rum i vindsvåningen, som dit— tills använts såsom undervisningslokaler och för förvaring av styrelsens instru- mentsamling m. m., dels ock att erforderliga undervisningslokaler i stället måtte beredas i Arvfurstens f. d. palats (fastigheten nr 1 i kv. Lejonet).

Genom nådigt beslut den 21 juni 1907 föreskrev Kungl. Maj:t, dels att de före- slagna förändringarna skulle vidtagas, dels ock att i attikväningen till fastig- heten nr 1 i kv. Lejonet skulle åt Lantmäteristyrelsen upplåtas undervisnings— sal samt vaktmästarebostad.

Den 13 mars 1909 inkom riksarkivarien med förnyad framställning om effek- tiva åtgärders snara vidtagande för att bereda erforderlig eldsäkerhet samt ökat utrymme åt Lantmäteristyrelsens arkiv.

I denna sin framställning framhöll riksarkivarien, hurusom han vid inspek- tion av ifrågavarande arkiv funnit Generallantmäterikontorets arkivlokaler all- deles otillräckliga och icke skyddade mot eldfara. Arkivets viktigaste och egen— domligaste parti utgjordes av den stora samlingen kartor, vilka till större delen vore inbundna i väldiga skinnband samt ordnade läns- och stadsvis, och som måste anses vara av oskattbart värde både i kulturhistoriskt och praktiskt- ekonomiskt hänseende. Beträffande eldfaran anför riksarkivarien, att arkiv- lokalen erbjöde så gott som intet värn i nämnda hänseende. Varken ovantill eller nedtill voro rmmnen skyddade av valv eller brandfria bottnar; golven vore av trä och uppvärmningen av hela byggnaden skedde medelst vanliga kakel- ugnar. Själva kartmaterialets yttre beskaffenhet försvårade givetvis i händelse av eldfara ett räddningsarbete. I fråga om lokalens otillräcklighet påpekar riks— arkivarien, hurusom serien av länsvis ordnade och bundna kartor måste imer än ett fall avbrytas på hyllorna och fortsättningen placeras än här än där, vilket

• Sida 285
•  Original

givetvis medförde ganska väsentliga olägenheter. Intet utrymme för nya hyllor funnes att tillgå och för besökande kunde i själva verket ingen nämnvärd plats beredas. Följden härav hade blivit, att när en karta för offentlig eller enskild räkning skulle kopieras, måste kartan skäras lös ur bandet och tagas hem till någon enskild bostad, där kopiering kunde ske, en anordning som syntes riks- arkivarien synnerligen betänklig. I sin egenskap av chef för det offentliga ar- kivväsendet hemställde riksarkivarien, att effektiva åtgärder måtte snarast vid- tagas för att åt Lantmäteristyrelsens dyrbara samlingar bereda såväl nödig trygg- het som tillräckligt utrymme.

I utlåtande häröver ifrågasatte Lantmäteristyrelsen att ensam få disponera byggnaden och att åt kartverket skulle förhyras lokaler, samt anhöll i under— dånighet, att uppdrag måtte givas åt Överintendentsämbetet att låta verkställa erforderliga ändringar i byggnaden för att bereda arkivet en tillräcklig och så vitt möjligt brandfri lokal.

Detta förslag fann Kungl. Maj:t den 30 april 1909 ej till någon vidare åtgärd _ föranleda.

Emellertid hade Lantmåteristyrelsen i skrivelse den 26 januari 1909 hos Över— intendentsämbetet gjort framställning om vidtagande av på ämbetet ankommande åtgärder för lösande av lokalfrågan. Med anledning härav överlämnade ämbetet den 27 april 1909 ett förslag till förändringsarbeten för erhållande av så tillfreds- ställande lokaler som omständigheterna medgåve, under förutsättning att hela byggnaden upplåtes åt Lantmäteristyrelsen. Kostnaderna beräknades till 46,000 kronor. På nådig befallning förebragte Overintendentsämbetet den 14 december 1909 en ny utredning, som utvisade att det icke läte sig göra att genom om- och tillbyggnad av huset bereda erforderliga utrymmen i detsamma för såväl Lantmäteristyrelsen med arkiv som kartverkets ekonomiska och geodetiska av- delningar.

Genom nådigt beslut den 23 september 1910 anbefallde nu Kungl. Maj:t Över- intendentsämbetet att, efter samråd med Lantmäteristyrelsen samt chefen för Rikets allmänna kartverk. uppgöra och till Kungl. Maj:t inkomma med kost- nadsförslag och ritningar för uppförande å Kronan tillhörande tomt inom huvud- staden av en byggnad, inrymmande lokaler för Lantmäteristyrelsen och dess arkiv samt Rikets allmänna kartverks ekonomiska och geodetiska avdelningar.

Med underdånig skrivelse den 21 februari 1911 överlämnade Överintendents- ämbetet det sålunda infordrade, av arkitekten hos ämbetet S. Cronstedt med ledning av inom de särskilda ämbetsverken utarbetade promemorior uppgjorda förslaget till ifrågavarande nybyggnad jämte kostnadsförslag, slutande å en summa av 606,000 kronor. Såsom lämplig plats för byggnaden hade ämbetet föreslagit parkområdet närmast öster om gardeskasernerna vid den blivande fort- sättningen av Strandvägen. .

Varken Lantmäteristyrelsen eller chefen för kartverket hade något att i huvud- sak erinra mot förslaget och riksarkivarien ansåg att ur brandsäkerhetssynpunkt ingen anmärkning kunde göras mot detsamma. Detta förslag blev emellertid vilande i avvaktan på en kommittéutredning rörande lantmäteriundervisningens ordnande.

• Sida 286
•  Original

. v PMA/AV V/NDJVÄN/IVGZ/V. PMNAVIHN.1 TR, UPP

. V PLA/V A V 50 TIZ'NVAN/IVGZ'N MAI/MLM REN. Om |. . 31 nu nf: 3,0 ['I-(. | | »

Fig. 88. V. 'l'rädgårdsgalan 2. Lantmäteristyrelsens ämbetslokal, planer.

Såsom ovan nämnts överlämnades frågan den 24'september 1912 till de sak- kunniga att tagas i övervägande vid fullgörande av det dem lämnade uppdraget.

Sedermera har genom nådig remiss den 30 januari 1914 för samma ändamål överlämnats till byggnadssakkunniga ett från enskilt håll framställt önskemål rörande anordningen av Lantmäteristyrelsens arkiv i en eventuell ny byggnad.

I skrivelse den 5 oktober 1915 fäster Lantmäteristyrelsen på nytt Kungl. Maj:ts uppmärksamhet på lokalförhållandena. Bästa lösningen anser styrelsen vara 1911 års nybyggnadsförslag. Därest Kungl. Maj:t icke skulle biträda detta för- slag, anser sig styrelsen böra väcka fråga om sådana ändrings- och reparations- arbeten, att lokalbehovet för de närmaste åren måtte tillgodoses. Styrelsen erinrar om 1907 års förslag, som borde förbindas med en tillbyggnad på vattenbutikens plats. Kostnaderna beräknades till 70- å 75,000 kronor.

()verintendentsämbetet gjorde ett förslag i sistnämnda riktning, som dock icke godtogs av Lantmäteristyrelsen. I stället ingav ämbetet till Kungl. Maj:t ett förslag, som huvudsakligen avsåg införande av centraluppvärmningsanordning i hela byggnaden. Enligt nådig proposition 24 mars 1916 beviljade Riks- dagen 30,000 kronor till vidtagande av dylika åtgärder till skydd för styrelsens arkiv.

I juli samma år anhöll Lantmäteristyrelsen om ytterligare medel för vid- tagande av vissa åtgärder till förbättrande bland annat av Reproduktionsanstal-

• Sida 287
•  Original

tens lokaler. Överintendentsämbetet beräknade kostnaderna till 16,000 krdnor. I underdånigt utlåtande den 21 november 1916 hava byggnadssakkunniga ansett sig böra avstyrka denna anhållan och i stället förorda, att lokal för Reproduk- tionsanstalten anskaffades utom styrelsens hus vare sig i någon annan staten tillhörig byggnad eller genom förhyrning. Då den nyligen inrättade anstalten befunne sig i utveckling, skulle det inom kort visa sig nödvändigt att ytterligare utöka anstaltens arbetslokaler, vilket emellertid näppeligen läte sig göra inom Lantmz'iteristyrelsens hus, då ju styrelsens övriga där in- rymda avdelningar länge varit trångbodda. Först i oktober 1919 Hyttades Reproduktionsanstalten till förhyrd lokal.

Lantmäteristyrelsens undervisningsanstalt hade redan ti- digare haft lokaler på olika ställen, bland annat i attik- våningen i Arvfurstens f. d. palats. Från och med 1912 har hela undervisningen varit förlagd till förhyrda lokaler i Östermalms gamla skolhus, Artillerigatan 60.

De geodetiska och ekonomiska avdelningarna av Rikets allmänna kartverk lämnade Lantmäteristyrelsens hus är 1912 och förlades i förhyrda lokaler.

För närvarande (december 1922) har Lantmäteristyrelsen i nr 2 Västra Trädgårdsgatan 30 tjänsterum med en golvyta Fig. 89. V. Trädgårdsg. 2. av 793 kvm. och 57 fonster samt vaktmästare- och port- Sektion C—l). vaktsbostäder om sammanlagt 7 rum. För undervisningsan— stalten förhyras 8 rum i Artillerigatan 60 med en golvyta av 570 kvm.; för Statens reproduktionsanstalt förhyras i samma byggnad 12 rum med 686 kvm. golvyta. För de båda lokalerna betalas en årshyra av 21.800 kr. Rörande Rikets allmänna kartverk se nedan, sid. 274.

Sedan Lantmäteristyrelsen numera ensam innehar samtliga lokaler i Kronans hus Västra Trädgårdsgatan 2 och sålunda icke längre kan klaga över trång— boddhet, och sedan, genom införande av centralvärmeledning och en del andra åtgärder, arkivet numera kan sägas vara skyddat för eldfara i den mån så kan ske i en byggnad med gamla träbjälklag, synes Lantmäteristyrelsen kunna an- ses väl lokaliserad för en avsevärd tid framåt. Undervisningsanstaltens lokal- fråga är alltjämt svävande och avhängig av denna undervisnings slutliga ord— nande såsom en självständig institution eller såsom en fackskola inom någon av de befintliga högskolorna. Vad Statens reproduktionsanstalt beträffar tager den alltmer karaktär av en självständig institution, som fordrar allt större utrymme och som på grund av det buller tryckpressarna åstadkomma icke utan särskilda försiktighetsmått bör inrymmas i en ämbetsbyggnad.

Det en gång av Lantmäteristyrelsen ivrigt omfattade, ovan berörda nybygg- nadsförslaget av år 1911 torde därföre icke vidare kunna sägas hava några skäl för sig utan böra helt skrinläggas. V

Vid bedömande av huruvida Lantmäteristyrelsen i byggnadssakkunnigas plan för ordnandet av statens byggnadsverksamhet i Stockholm skall för framtiden anses fast lokaliserad i Västra Trädgårdsgatan 2 måste hänsyn tagas till en rätt viktig omständighet, som av Lantmäteristyrelsen själv framhållits i dess yttrande den 24 november 1913 över departementalkommitterades betänkande.

• Sida 288
•  Original

Fig. 90. Stenbockska huset, Birger Jarlstorg 4.

Styrelsen yttrar däri: _ —— — »Såväl i kommitterades betänkande som uti detta utlåtande har vidrörts lantmåteristyrelsens och lantmäteriets beröring med kammarkollegium och de kamerala förhållandena. Vid den utveckling, som under de senare åren skett inom lantmäteriets förvaltningsområde, har hänsyn till de kamerala förhållandena allt mer och mer kommit att beaktas. Ett mot- svarande förhållande har säkerligen gjort sig gällande inom kameralväsendet, vilket framgår bland annat av den ökning, som under senare åren skett i fråga om de utredningar, vilka hos lantmäteristyrelsen påkallats av kammarkollegium. Härvid har självfallet framstått, att fördelar stode att vinna genom ett samman- förande i lokalt avseende av kammarkollegium och lantmäteristyrelsen särskilt vad angår deras arkiv, som i många delar kunna sägas komplettera varandra. Om denna synpunkt beaktas, ligger nära till hands ifrågasätta, att för nämnda båda förvaltningsgrenar anvisas riksarkivets nuvarande byggnad jämte det där intill liggande riksgäldskontorets f. d. egendom, vilka efter erforderliga för— ändrings— och nybyggnadsarbeten torde bereda erforderligt utrymme. Att för- lägga lantmäteristyrelsen och dess arkiv till Djurgården kommer att medföra olägenheter för det avsevärda antalet personer, som har behov att i arkivet göra undersökningar och inhämta upplysningar.»

• Sida 289
•  Original

VÄN/NGE” & 750»

' l l .l M Q __ , _, . , _ , ; __ * , . x.» " - * | . :- (..) 'I; , .; * . , . _ -' 1 /'_ , /' ' ' 4 i _ NJ WIN/NGM 1 7? UPP :va—(ENVÄN/Nfriv _: 5. in :p » game!".

Fig. 91. Stenbockska huset, planer.

Ur denna synpunkt sett förefinnes alltså ett naturligt samband mellan Kam- markollegium med dess arkiv och Lantmäteristyrelsen med dess arkiv. Bygg— nadssakkunniga hava därföre undersökt möjligheterna för att lokalt åter sam- manföra de båda ämbetsverken. Enligt vårt förslag. till ordnande av ämbets— verkens lokalfräga skulle de kamerala verken samlas på Riddarholmen och Kammarkollegium behålla sina lokaler i Gamla kungshuset. Riksarkivet skulle även förbli på Riddarholmen och få tillfälle att så småningom utvidga sig på holmens *norra partier. Härvid skulle vid första lägliga tillfälle de i det Sten- bockska huset vid Birger Jarlstorg nu magasinerade arkivalierna överflyttas till annan, för dylika handlingars bevarande mera lämpad lokal och den ifråga- varande byggnaden iordningställas för Lantmäteristyrelsen. Där kunna erhållas 32 tjänsterum med en golvyta av 825 kvm. och 58 fönster samt två vaktmästarebostäder. Se fig. 90, 91, 92.

Det Stenbockska huset står i direkt förbindelse med riksarkivbyggnaden. I denna senare byggnad skulle kunna ordnas tillfredsställande lokaler för Lantmäteristyrelsens arkiv och till denna byggnad borde isamband härmed även överföras Kammarkollegiets arkiv. Rörande förutsätt- ningarna för realiserandet av dessa förslag hänvisas till ut— redningen angående Riksarkivets lokalfråga, se sid. 342.

Byggnadssakkunnigas förslag rörande Lantmäteristyrelsens lokalisering går alltså ut på, att denna styrelse tillsvidare Fis- 92_ Stenbockska stannar i Väslra Trädgårdsgatan 2, men att densamma, så huset, sektion.

• Sida 290
•  Original

Lantmäteri- kontoret i Stockholms

lä n .

- Rikets all- männa kart- verk.

fort möjligheter därtill yppa sig, överflyttas till Riddarholmen och inrymmes i det Stenbockska huset med arkivet förlagt i nuvarande riksarkivbyggnaden. Be- träffande undervisningsanstalten och Statens reproduktionsanstalt böra proviso- riska lokaler åt dem tillhandahållas genom förhyrning eller i Kronans egna hus, intill dess de båda anstalternas organisation och storlek kan fullt säkert bedömas. Sålunda skulle undervisningsanstalten kunna år 1926 tills vidare få övertaga Skogsinstitutets f. d. byggnader efter den topografiska avdelningen av Rikets allm. kartverk.

För Lantmäterikontoret i Stockholms län förhyras 5 rum med en golvyta av 190 kvm. och 8 fönster i nr 15 Brunkebergstorg mot en årshyra av 3,550 kronor.

Lantmäterikontoret bör inrymmas i samma hus som Länsstyrelsen eller i någon lokal i dess närhet. Enligt byggnadssakkunnigas förslag, sid. 246, skulle läns— styrelsens lokaler för framtiden förbliva i Preisiska huset, Drottninggatan 36, och där beredas utrymme för såväl Lantmäterikontoret som landshövdingens bostad genom Byggnadsstyrelsens förflyttande till annan plats. Skulle någondera av de å sid. 247 angivna andra alternativen för Länsstyrelsens placering väljas, finnes i båda fall plats beräknad för Lantmäterikontoret.

Rikets allmänna kartverk arbetar på tre avdelningar, den topografiska, den geodetiska och den ekonomiska.

Den topografiska avdelningen av Rikets allm. kartverk och Generalstabens to- pografiska avdelning äro egentligen en och samma institution, som organisato- riskt och lokalt för närvarande måste anses höra samman med Generalstaben. Generalstabens topografiska avdelningschef, som jämte adjutant och 12 på av- delningen tjänstgörande officerare äro uppförda på Generalstabens stat under 4zde huvudtiteln, år samtidigt'chef för hela Rikets allm. kartverk, vars stat i övrigt återfinnes under 9zde huvudtiteln.

Den topografiska avdelningen var intill för några år sedan förlagd till samma hus som Generalstaben, det Rosenhaneska huset på Riddarholmen; För be- redande av bättre utrymme därstädes åt Generalstaben förflyttades denna av- delning av kartverket till Skogsinstitutets f. d. byggnad, som, enligt Kungl. Maj:ts medgivande av den 1 september 1916, upplåts för ändamålet ifråga.

Där disponerar avdelningen 22 rum med en sammanlagd golvyta av 604 kvm. I den beslutade nya militära ämbetsbyggnaden i kv. Kandidaten (se fig. 67 och 68) är utrymme beräknat för den topografiska avdelningen i översta våningen, 25 rum med en sammanlagd golvyta av 1,010 kvm. Arbetsplatsernas an- tal har antagits till 28 och fönsterantalet torde uppgå till 44, vadan rela- tionstalet blir 1.57, vilket för ett verk av denna art får anses tillfredsstäl- lande.

Den geodetiska gudelningen har intill år 1905 även haft sina lokaler i Rosen- haneska huset. Aren 1905—1910 var avdelningen inrymd i några rum i det närliggande Hessensteinska huset (Socialstyrelsens nuvarande säte); därefter flyttades avdelningen till Storkyrkobrinken 5, där för närvarande hyras 10 rum med en golvyta av 230 kvm. för 8,000 kronor samt en bostadslägenhet om 2 rum och kök för 700 kronor om året.

• Sida 291
•  Original

Den ekonomiska avdelningen har förut haft ämbetslokal i Lantmäteristyrelsens hus. Utrymmet behövdes emellertid för denna styrelse, varför lägenheter för- hyrdes för den ekonomiska avdelningen dels 17 rum (388 kvm.) i Brunkebergs- torg 11 för en årshyra av 22,000 kronor, dels 4 rum (101 kvm.) i Brunkebergs— torg 13. Personalen i denna sist nämnda lägenhet överflyttades hösten 1921 till översta våningen i Ateljébyggnadsbolagets f. d. hus, som 1918 inköpts av statsverket. Upplåtelsen av denna lokal måste dock anses provisorisk. Bygg- naden niåste förr eller senare ombyggas och delvis rivas för Hamngatans utvidg— ning. Med anledning härav och då geodetiska avdelningens lokaler icke äro till- fredsställande och verket för övrigt är splittrat på 4 olika platser, har Bygg— nadsstyrelsen i samråd med byggnadssakkunniga föreslagit, att en av Våningarna i den under uppförande varande ämbetsbyggnaden i kv. Murmästaren (se sid. 210) upplåtes åt Rikets allm. kartverks geodetiska och ekonomiska avdel- ningar.

Rikets allm. kartverk skulle alltså, intill dess en mera enhetlig organisation av detsamma —— med anslutning måhända till detsamma även av sjökarteverket — genomförts, få lokalerna förlagda helt i Kronans hus men dock uppdelade på två olika platser; den topogra/iska avdelningen i den militära nya ämbetsbyggna— den i kv. Kandidaten, de geodetiska och ekonomiska avdelninga'rna i den nya ämbetsbyggnaden i kv. Murmäslaren. För uppförande av en observationspavil— jong i Observatorielunden åt geodetiska avdelningen anvisade 1916 års Riksdag 19,000 kronor. ()verintendentsämbetet anbefalldes, att föranstalta om byggna- dens uppförande. Vid utarbetandet av ritningarna befanns, att det ursprung— liga förslaget icke fullt tillgodosåg förefintliga utrymmesbehov samt att byggnads- kostnaden dels på grund härav, dels på grund av prisstegringar skulle uppgå till 59,000 kronor. På framställning av Överintendentsämbetet förordnade Kungl. Maj:t den 9 oktober 1917, att med utförandet av byggnadsföretaget skulle tills vidare anstå. Samtidigt överlämnades från J ordbruksdepartementet till byggnads- sakkunniga för kännedom och efterrättelse avskrift av berörda kungl. förord- nande jämte vissa handlingar i ärendet.

Byggnadssakkunniga förmena, att en observationspaviljong av permanent natur bör komma till utförande först i samband med en mera permanent lokalisering av Rikets allmänna kartverk i en för hela verket gemensam byggnad. Intill så kan ske torde man få såsom hittills nöja sig med provisoriska anordningar.

Stuteriöverstgrelsen har förut haft tjänsterum i förhyrd lägenhet men är sedan hösten 1922 inflyttad i Rosenbad, där styrelsen disponerar över 5 rum med en golvyta av 123 kvm. och 7 fönster. Styrelsen kan numera anses fast lokaliserad.

Sluteriöver- styrelsen.

Av de under .lordbruksdepartementet lydande verken är det sålunda endast Sammanfatt- Sluteriöverstyrelsen som kan anses fast lokaliserad i slutet av år 1922.

I och med färdigställandet av ämbetsbyggnaden i kv. Murmästaren kan Lantbruksstyrelsen och Rikets allmänna kartverks geodetiska och ekonomiska av- delningar hliva fast lokaliserade. Lantmäteristyrelsen förflyttas till Riddarholmen.

ning.

• Sida 292
•  Original

Fartygs- inspektionen.

Försäkrings- inspektionen.

Kommers— kollegium.

La tas/melsen.

Lantmäterikontoret för Slockholms län inrymmes endera i Västra Trädgårdsgatan 2 eller i Preisiska huset.

8. Ämbetsverk tillhörande Handelsdepartementet.

Fartygsinspeklionen har i Gamla riksdagshuset i samband med Kommers- kollegii lokaler 9 rum med en nyttig golvyta av 161 kvm. och 13 fönster. Ämbetsverket kan härmed anses för en längre tid framåt fast lokaliserat.

För Stockholmsdistriktets inspektion förhyras 7 rum i Slussplan 63 mot en årshyra av 5,200 kronor. För denna avdelning kan framdeles beredas utrymme i det norra av f. d. riksbankshusen.

Försåkringsinspektionen förhyr 10 rum med en golvyta av 265 kvm. samt en vaktmästarebostad om två rum och kök 1 Arsenalsgatan 10 för en årshyra av 16,000 kronor till den 1 oktober 1926.

Verket bör, så fort tillfälle därtill yppar sig, överflytta i något Kronans hus och om möjligt sammanföras med Bank- och fondinspektionen. Byggnadssak- kunniga föreslå, att husen nr 2 och 1; Storkyrkobrinken, som bliva lediga då nytt kanslihus uppförts, reserveras för dessa båda verk. Se sid. 255.

Kommerskollegium disponerar i Gamla riksdagshuset å Riddarholmen 93 tjänste- rum med en golvyta av 2,055 kvm. och 149 fönster samt en vaktmästarebostad om två rum och kök. Dessutom förhyras för verkets räkning 6 tjänsterum med 220 kvm. golvyta och 12 fönster i Övre Munkbron 7 för den elektriska inspektionen.

Beträffande ordnandet av ämbetsverkens lokalisering å Riddarholmen hava byggnadssakkunniga å sid. 56 förklarat, att hela deras plan vilar bland annat på den förutsättningen, att Kommerskollegium anses fast lokaliserat i Gamla riksdagshuset. Vid den år 1926 beräknade omtlyttningen torde det kunna där beredas 114 tjänsterum med en golvyta av 2,649 kvm. och 179 fönster icke blott för kollegiet självt och Fartygsinspektionen, utan även för Elektriska inspek- tionen, Skeppsmätningskontrollören och Sprängämnesinspektören. Plansch 12.

Lotsstyrelsen förhyr i nr 2 Kornhamnstorg 31 tjänsterum med en golvyta av 595 kvm. och 40 fönster samt 3 vaktmästarebostäder om två rum och kök var- dera för en sammanlagd årshyra av 14,000 kronor till 1 oktober1925. Tjänste- männens antal i oktober 1922 var 31. I samma fastighet förhyres även en lokal om 4 rum för chefens för mellersta lotsdistriktet expedition och lotskon- toreti Stockholm, betingande en hyra av 3,000 kronor.

Då Telegrafstyrelsen, som för närvarande innehar Gamla södra riksbanks- huset, har för avsikt att inom de närmaste åren (eventuellt 1924) överflytta till den under dess vård stående fastigheten Brunkebergstorg nr 2, skulle Gamla södra riksbankshuset kunna för annat statsändamål disponeras. Enligt verkställd un- dersökning synes byggnaden' väl lämpa sig för Lotsstyrelsens behov. I bygg- naden skulle kunna beredas utrymme för Lotsstyrelsen med 32 tjänsterum samt bostäder för 2 a 3 vaktmästare. Där skulle dessutom kunna inrymmas chefens 4.'-u .

• Sida 293
•  Original

för mellersta lotsdistriktet expedition (3 rum jämte arkiv) samt lotskontor för Stockholm (2 rum) jämte 3 logement för uppassningen vid Stockholms och Mälarens lotsplatser.

I underdånig skrivelse den 16 juni 1922 har Lotsstyrelsen under förklaring, att ovanberörda förslag skulle för framtiden tillgodose dess lokalbehov, hem- ställt att efter Telegrafstyrelsens avflyttning få disponera denna byggnad, med undantag för viss del av bottenvåningen, vilken framställning byggnadssak- kunniga ävensom Byggnadsstyrelsen tillstyrkt.1

Efter inflyttningen i Gamla södra riksbankshuset skulle Lotsstyrelsen kunna anses fast lokaliserad och en årlig hyresutgift av 17,000 kronor inbesparas.

Patent- och registreringsverket har i oktober 1921 övertlyttat från huset Birger Jarlsgatan nr 7 till den för detta ämbetsverk under 1918—1921 uppförda nya byggnaden i kv. Doktorn (nu Uppfinnaren) vid Valhallavägen. Byggnaden inne- håller 111 tjänste- och biblioteksruln med en nyttig golvyta av 3,845 kvm.

Patent- och registreringsverket kan numera anses såsom för mycket lång framtid fast lokaliserat.

Skeppsmåtningskontrollören innehar i Gamla riksdagshuset en tjänstelokal på 2 rum med en golvyta av 74 kvm. Denna ämbetsbefattning sorterar under Kommerskollegium och bör alltså tillsammans med detta verk ha sin lokal 1 nämnda byggnad och kan således anses fast lokaliserad.

Patent- och registrerings- verket.

Skepps- mätninga- kontrollören.

Sprängämnesinspektören, vilken liksom föregående myndighet lyder underSprängänmes-

Kommerskollegium, har även sin expedition i Gamla riksdagshuset i 2 rum med en golvyta av 60 kvm. och är att anse såsom fast lokaliserad.

Av de enligt tabell 3 till Handelsdepartementet hörande 7 myndigheterna äro alltså Kommerskollegium, Fartygsinspektionen, Skeppsmätningskontrollören och Sprängämnesinspektören samt Patent- och registreringsverket fast lokaliserade. Lotsstyrelsen torde under den närmaste tiden i samband med Telegrafstyrelsens flyttning till Brunkebergstorg nr 2 få permanent lokal iGamla södra riks- banksbyggnaden. Försäkringsinspektionen skulle efterträda Finansdepartementet i Oxenstiernska huset, Storkyrkobrinken 2, när ett nytt kanslihus hunnit upp- föras.

Grapp 5. De affärsdrivande verken.

De affärsdrivande verkens ekonomiska särställning i statsförvaltningen, deras byggnadsfrågors i de flesta fall intima samband med själva affärsrörelsen gör det icke blott mindre lämpligt utan omöjligt för byggnadssakkunniga att söka utstaka riktlinjer för deras husbyggnadsverksamhet i Stockholm.

Endast vissa av dessa verks styrelsers lokalfrågor må i detta sammanhang om- nämnas, emedan andra icke affärsdrivande verks lokalfrågor äro av dem beroende.

' Enl. kgl. brev 5/& 1924 ha vissa lokaler i Gamla södra riksbankshuset upplåtits åt Lotsstyrelsen.

inspektören.

Sammanfatt— ning.