SOU 1937:4

Betänkande med förslag rörande svenskt penninglotteri

N 4-0 ('?

nå (— — UL

&( &. ICT?

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

5

To C K K "6 L M

VENSK? PENNINGLOTTERL

”A Ax ;, _,

' Statens offentliga utredningar 193'74 Kronologisk förteckning ,_

I

3. Betänkande med förslag till revision av förvarings- ochi interneringsiagarna. m. m. Marcus. 95 &. n.

4. Statslotteriutredningen. Betänkande med förslag rö- rande sveuskt penningiotteri. Baggström. 177 3. H.

1. Socialiseringsprobiemet. 2. Hushållsräkningens prob-; lem och faktorer. Tiden. viij, 173 s. Fi. '; 2. Socialiseringsidéer och socialiseringspmxis i Sovjet;! unionen. 2. Tiden. vij, 140 5. F1. |

Anm. Om särskild tryckort ej angivas, år tryekorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebok- stävar-na till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. =ecklesiastikdepartementet. Jo. = jord- bruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 aug. statens offentliga ntredningnrs yttre anordning (nr 98)' utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS OFFENTLICA UTREDNINGAR 1937: 4 HANDELSDEPARTEMENTET

& 75.50? Kläm??? _; ** X; i?” XW &er WP & . "x &? ' V"

#*

STATSLOTTERIUTREDNINGEN

BETÄNKANDE MED FÖRSLAG

RÖRANDE

SVENSKT PENNINGLOTTERI

STOCKHOLM 1 937

IVAR IIAEGGSTRÖMS BOKTRYCKERI A.B. 8812-10

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid. Skrivelse till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Handelsdepartementet 8 Sakkunnigas uppdrag ..................................... 9 U T R E D N I N G Några begreppsbestämningar ................................ 12 Behandlingen av lotterifrågor inom riksdagen och i offentliga utredningar under de senaste årtiondena .............................. 16

1910 års sakkunnigutredning sid. 16. —— Riksdagen, 1910—1920 sid. 18. — Professor Charliers utredning sid. 18. —— Riksdagen, 1921—-1935 sid. 19. —— Handelsdeparte- mentet, 1922—1935 Sid. 22.

Lotteriväsendets utveckling i Sverige under de senaste årtiondena . . . . 24

Penninglotterierna 1897—1937 ............................... 24 Omslutning sid. 24. — Organisation sid. 25. —— Omkostnader sid. 26. — Dragnings- listor sid. 26. — Lottförsäljning sid. 27. -— Stämpelavgift sid. 27. —- Vinster sid. 28.

—— Statens inkomster sid. 28. —— Intäkternas fördelning sid. 28. — Lotterimedlens användning sid. 29. — Humanistiska fonden sid. 31.

Varulotterier ........................................... 32 Premieobligationslån ...................................... 36 Totalisatorspel .......................................... 37 Tippning ............................................. 38 Sammanfattning ......................................... 441 Nuvarande system för penninglotterier i Sverige ................. 46

Organisation och förvaltning ............................. . . 46

Statlig reglering ................................... 46

Koncessionsvillkor m. m. sid. 46. — Dragningsföreskrifter sid. 49. — Godkännande av garantiförbindelser sid. 51. Kommitterade ..................................... 51 Personval och uppgifter m. 111. sid. 51. — Avtal med föreståndaren sid. 52.

Löpande lotteriförvaltning .......................... 54

Lotteriexpeditionen sid. 54. -— Kommissionärer sid. 54. — Lottsedlarnas tryckning och försäljning sid. 55. — Bankinsättningar sid. 57. — Dragning sid. 58. — Drag- ningslistor sid. 58. — Vinstutbetalning sid. 58. — Omkostnader sid. 58. Lotteriernas omsättning per år ....................... 59 Bidrag av lotterimedel .................................... 59 Former för utdelningen sid. 59. — Principer för utdelningen sid. 60. — Bidragsmot-

tagares redovisningsplikt sid. 62.

Lotteriförhållanden i vissa främmande länder ................... 63 Danmark ............................................. 63 Norge ............................................... 67 Finland .............................................. 70 Tyskland ............................................. 73 Polen ............................................... 75 Frankrike ............................................ 75 Belgien .............................................. 76 England ............................................. 76 Irländska fristaten ....................................... 78 Italien .............................................. 79 Spanien .............................................. 80 Svenskt spel på utländska lotterier ........................... 81 Tidigare undersökningar ................................... 81 Sakkunnigas utredning .................................... 82

Uppgifter från Danmark och Norge sid. 82. — Uppgifter från vissa länsstyrelser och polismyndigheter m. 111. sid. 83. — Uppgifter från postverket sid. 87. —— Uppgifter under hand sid. 92. — Sammanställning rörande svenskt spel på viktigare lotterier sid. 92. —— Omfattningen av spelet på utländska lotterier sid. 94.

SYNPUNKTER OCH FÖRSLAG

Allmän motivering ....................................... 97 Spelintresset i Sverige .................................... 97 Uppgifter för ett svenskt penninglotteri ......................... 98

Konkurrens med utlandet sid. 98. -— Regulator för det inhemska spelet sid. 100. Riktlinjer för ett svenskt penninglotteri ......................... 100 Lotterityp sid. 100. — Omfattning sid. 101. -— Spelplan sid. 102. — Behållningens användning sid. 104. — Organisation sid. 104. Riktlinjer för andra svenska lotterier m. m ....................... 106 Förslag och specialmotivering ............................... 108

Förslag till bolagsordning för ett aktiebolag för omhänderhavande av penning- lotterirörelsen i riket .................................... 108 Förslag till koncession för ett aktiebolag för omhänderhavande av penning-

lotterirörelsen i riket .................................... 111

Speciell motivering ....................................... 115

Lotteriföretagets organisation ................................ 115 Statens bestämmanderätt i lotteriaktiebolaget sid. 115. — Aktiebolagets organisation iövrigt sid. 116. — Aktiebolagets ansvarighet för vinsternas utbetalning sid. 116.

—— Lottförsäljningen sid. 117.

Lotteriets spelplan ...................................... 118 Omslutning sid. 118. — Lottpris. Lottsedlarnas befrielse från stämpelavgift sid. 118.

— Vinster sid. 119. — Vinstskatt sid. 120. — Dragning sid. 120. — Vinstutlämning. Dragningslista sid, 122.

Lotteriföretagets inkomster och utgifter ......................... 122 Inkomster sid. 122. — Utgifter. Behållning sid. 122. — Bokslut sid. 124. — Lotte- riaktiebolagets inkomstskatt sid. 124.

Lotterirörelsens behållning .................................. 125 Principer för användningen sid. 125. — Redovisning och utbetalning sid. 126. — Handläggning av ärenden om bidrag av lotterimedel. Inrättande av rådgivande nämnd sid. 126. — Kontroll över användningen av beviljade lotterimedel sid. 127.

Sammanfattning av sakkunnigas förslag ....................... 129

B I L A G O R

1. Tablå över åren 1926—1935 beviljade bidrag av lotterimedel (hela riket, landskap, stad, landsbygd) ................................. 131

2. Tablå över åren 1930—1935 beviljade bidrag av lotterimedel (olika statsde- partement) ............................................ 149

3. Tablå över åren 1930—1935 avslagna ansökningar om lotterimedel (olika stats- departement) .......................................... 1 6 1

4. Förteckning över från Humanistiska fonden för år 1936 utdelade bidrag . . . 172

5. Tablå med vissa uppgifter rörande resultatet av viktigare varulotterier under

ettvart av åren 1929, 1932 och 1935 ........................... 174

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Handelsdepartementet.

Den 30 december 1935 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för handels- departementet att tillkalla högst tre personer att inom nämnda departe— ment biträda med en utredning, som närmast skulle avse slutförande av en tidigare påbörjad utredning om inrättande av statslotteri ävensom en un- dersökning av andra tänkbara medel till förhindrande av svenskt spel på utländska lotterier.

För fullgörande av ifrågavarande utredningsuppdrag, som sedermera i vissa avseenden utvidgats, har chefen för handelsdepartementet nämnda dag såsom sakkunniga tillkallat kabinettssekreteraren C. E. Giinther, ledamoten av riksdagens första kammare, lektorn J. E. Björnsson och leda- moten av riksdagens andra kammare, f. konsuln 0. A. Wallén, därvid åt Giinther tillika uppdragits att i egenskap av ordförande leda sak— kunnigas arbete. På därom gjord ansökning har chefen för handelsdepar— tementet den 22 september 1936 entledigat Björnsson från ifrågavarande sakkunniguppdrag och i dennes ställe såsom sakkunnig förordnat leda- moten av riksdagens andra kammare, j ärnvägskonduktören C. 0. N. Lovén.

Till sekreterare hos sakkunniga har chefen för handelsdepartementet den 17 januari 1936 förordnat t. f. andre kanslisekreteraren i handelsdeparte- mentet greve N. Tolstoy.

Efter fullgörande av utredningsuppdraget i vad detsamma avser frågan om inrättande av statslotteri få sakkunniga (statslotteriutredningen) här- med Vördsamt överlämna föreliggande betänkande med förslag rörande svenskt penninglotteri.

Stockholm den 31 december 1936.

CHR. GUNTHER. CARL LOVEN. OTTO WALLEN.

/ N. Tolstoy.

Sakkunnigas uppdrag.

De omständigheter, vilka närmast föranlett sakkunnigas tillkallande,

' samt de ursprungliga riktlinjerna för deras arbete framgå av departements-

chefens anförande till statsrådsprotokollet den 30 december 1935. Detta anförande var i hithörande delar av följande lydelse.

»Sedan riksdagen i skrivelse den 16 april 1920, nr 92, anhållit, att Kungl. lVIajzt täcktes låta verkställa utredning rörande inrättandet av ett statsobliga- tionslotteri eller någon annan form av ett under statens kontroll ställt penning- lotteri samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning, uppdrog dåvarande chefen för handelsdepartementet enligt Kungl. ll/Iajzts bemyndigande åt professorn C. V. L. Charlier att såsom sakkunnig till en början verkställa undersökning angående förekomsten i främmande länder av statliga penninglotterier, dessas organisation och omfattning samt de erfa- renheter, som vunnits beträffande desamma, ävensom utarbeta plan för utred— ningsarbetets fortsatta bedrivande. Den 10 mars 1922 avlämnade professorn Cha'rlier betänkande i ämnet med förslag till inrättande av ett statslotteri av närmare angiven typ. Detta ärende är ännu beroende på Kungl. NIajzts pröv- ning. Emellertid hava under tiden efter dess avlämnande åtgärder blivit vid— tagna, vilka varit ägnade att främja de syften, som torde hava legat till grund för riksdagens nämnda skrivelse. Jag erinrar i detta sammanhang särskilt om den utökning av det existerande penninglotteriet, som genom olika beslut av Kungl. Maj:t ägt rum. Med hänsyn till den organisation detta penninglotteri * efter hand erhållit och den statliga kontroll, det är underkastat, torde detsamma

i själva verket numera kunna anses utgöra en form av statslotteri. Vidare torde här erinras om den utlottning av vinster, som äger rum i samband med statens premieobligationslån.

Den nu berörda frågan har under de senaste åren vid ytterligare tillfällen, i anledning av därom väckta motioner, varit föremål för riksdagens behandling och i skrivelse den 10 april 1935, nr 155, har innevarande års riksdag anhållit om slutförande av den år 1920 begärda utredningen om statslotteri och om framläggande av det förslag till dylikt lotteri, vartill utredningen kunde giva anledning.

Sedan i anledning av sistnämnda skrivelse inom handelsdepartementet vissa

* förberedande undersökningar verkställts, anser jag mig nu böra för Kungl. Maj:t

anmäla frågan om tillkallande av särskilda sakkunniga för ärendets vidare ut- redning.

Såsom ett viktigt skäl för den av riksdagen begärda utredningen har hänvi- sats till den kapitalflykt från landet, som i stor utsträckning ansetts äga rum genom spel på olika utländska lotterier och andra liknande företag. Riksdagen har också tidigare, i skrivelse den 30 april 1915, nr 77, anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes utarbeta och för riksdagen framlägga förslag i syfte att stävja spelet på utländska lotterier. Vid den nu ifrågasatta utredningen torde därför böra undersökas huruvida och i vad mån angivna syfte kan tillgodoses genom inrät-

tande av ett statslotteri. Men därjämte bör utredningen även omfatta de möj— ligheter i övrigt, vilka stå till buds för att förhindra den omnämnda kapital— flykten. Vid övervägande av fördelar och olägenheter av att ersätta det nuva- rande penninglotteriet med ett rent statslotteri bör särskild hänsyn även tagas till de konsekvenser, som en sådan anordning skulle medföra i avseende å sättet för disponerandet av de inflytande lotterimedlen. Jag förutsätter givetvis, att vid utredningen de vid det nuvarande penninglotteriet vunna erfarenheterna i möjligaste mån tillgodogöras.

Den utredning jag således förordar torde lämpligen böra utföras av tre inom handelsdepartementet särskilt tillkallade sakkunniga. Då vid utredningen kan befinnas önskvärt för de sakkunniga att i något avseende anlita särskild sak- kunskap, t. ex. matematisk sådan, bör möjlighet därtill kunna beredas de sak- kunniga. Därjämte böra de sakkunniga erhålla det arbetsbiträde, som visar sig erforderligt.»

Den 29 juni 1936 har härefter till sakkunniga från handelsdepartementet överlämnats en den 27 maj 1936 inkommen, till Kungl. Maj:t ställd skrift, däri Svenska Tidningsutgivareföreningens styrelse på anförda skäl hem- ställt, att bestämmelser måtte utfärdas till klargörande av, vilka pristäv- lingar och lotterimässigt betonade tillkännagivanden, som finge, och vilka som icke finge av tidningar införas.

Slutligen har sakkunnigas uppdrag även i så måtto utvidgats, att chefen för handelsdepartementet den 27 november 1936 jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande samma dag uppdragit åt sakkunniga att verkställa utredning i den lagstiftningsfråga, som närmare angives i nedanstående, i ärendet gjorda statsrådsanförande.

»Med skrivelse den 16 november 1936 har överståthållarämbetet i Stockholm till Konungen överlämnat en av tredje polisintendenten A. Zetterquist utarbe- tad promemoria angående lagligheten av vadhållning för allmänheten medelst s. k. tippning om eventuella fluktuationer å aktier noterade å Stockholms fond- börs samt för egen del anfört i huvudsak följande: Promemorian hade utarbe— tats i anledning av meddelande i pressen att i Stockholm bildats ett företag, benämnt A.-B. Börstips, med ändamål att för allmänheten anordna vadhåll- ning av nyss angivet slag. Visserligen hade sedermera i en kommuniké till pres— sen uppgivits, att bolaget icke ämnade igångsätta denna sin verksamhet; ehuru vid sådant förhållande någon ämbetets åtgärd ej erfordrades med anledning av ifrågavarande företag, hade dock ämbetet, med hänsyn till möjligheten av upp- komsten av andra liknande företag samt då gällande lagstiftning ej syntes giva tillräckliga möjligheter att ingripa mot olämplig verksamhet av berörda art, ansett sig böra giva Kungl. Maj:t del av vad i ärendet förekommit.

Av nyssnämnda promemoria framgår, att enligt Zetterquists uppfattning anordnande av vadhållning av det slag, varom här är fråga, ej är straffbart enligt gällande rätt, utan att ett tillägg till förordningen den 6 augusti 1881 angående förbud mot lotterier och andra dylika företag m. m. erfordras för kriminalisering av berörda förfarande.

Då det synes mig önskvärt, att en komplettering av lagstiftningen i syfte att förhindra tillkomsten av företag av det slag, varom här är fråga, kommer till stånd och det synes mig lämpligt, att utredning av spörsmålet bedrives av de enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1935 av dåvarande chefen

för handelsdepartementet tillkallade sakkunniga för utredning om statslotteri m. m., får jag hemställa, att Kungl. Maj:t ville bemyndiga chefen för handels- departementet att åt nämnda sakkunniga uppdraga att verkställa utredning samt avgiva förslag angående sådan ändring i gällande lagstiftning, att anord- nande av s. k. tippning för allmänheten utan samband med tävlingar förbjudes.»

Sakkunniga hava ansett sig till en början böra närmast inrikta sitt arbete på frågan om behovet och önskvärdheten av samt riktlinjerna för ett av staten inrättat svenskt penninglotteri. Denna fråga har också befunnits kunna behandlas utan omedelbart samband med det komplex av övriga, i huvudsak legislativt betonade frågor, vilkas utredande, enligt vad ovan berörts, anförtrotts åt de sakkunniga. Nu föreliggande betänkande om- fattar sålunda först angivna spörsmål. Till sistnämnda frågor hava sak- kunniga för avsikt att återkomma framdeles.

UTREDNING

Några begreppsbestämningar.

Föreliggande betänkande sysslar med åtskilliga till lotteriväsendet hö- rande begrepp, vilkas innebörd torde tarva en närmare förklaring. Sakkun- niga hava därför ansett sig här inledningsvis böra anföra. några kortare begreppsbestämningar.

Det bör emellertid framhållas, att begreppsbestämningarna i detta sam- manhang i huvudsak endast utgöra ett återgivande av vissa på ifrågava- rande område rådande uppfattningar, sådana dessa kommit till uttryck inom lagstiftning, facklitteratur och praxis. lVIed angivande av definitio- ner hava sakkunniga sålunda icke för egen del velat taga ståndpunkt i hit- hörande frågor. Härtill torde vi få tillfälle återkomma vid den behandling av spörsmålet om revision av gällande lotterilagstiftning, som vi hava för avsikt att framdeles upptaga.

Gällande svenska lotteriförordning av den 6 augusti 1881 —— vilken i 1 % stadgar principiellt förbud mot anordnande av lotterier och försäljning av lottsedlar —— innehåller icke någon bestämning av begreppet lotteri. Å andra sidan ger nämnda förordning en definition av vissa med lotterier jämnställda företag. I 2 % stadgas sålunda, att vad i 1 % i avseende å lotteri är stadgat, även skall gälla

»annat företag, varigenom åt en eller flere av de däruti deltagande erbjudes i penningar eller penningars värde utfäst och efter lottning eller därmed jämför- lig anordning utgående vinst till högre belopp än det, som erbjudes åt en var av deltagarne».

I svensk juridisk litteratur hava däremot vissa försök gjorts att närmare precisera det egentliga lotteribegreppet. I sin »Kommentar till Strafflagen kapitel 17—18» (Uppsala 1922) har sålunda professor Nils Stiernberg på tal om lotterier anfört följande:

»Ett lotteri förutsätter ett avtal, varigenom ett subjekt (anordnaren) i över- ensstämmelse med en på förhand uppgjord plan genom utfästelse inbjuder andra subjekt till förvärvande av en övervägande av slumpen (lottning eller annat där- med jämförligt förfarande) beroende ekonomisk vinstmöjlighet mot erläggande av bestämda ekonomiska motprestationer, åtminstone av alla dem som icke bliva vinnare, samt att enligt planen samtliga dessa vinstmöjligheter förutsät— tas förverkligade genom ett enda enhetligt ordnat förfarande». -

Härjämte har professor Stiernberg beträffande i 2 % lotteriförordningen avsedda lotteriliknande företag (gissningstävlingar m. m.) i anslutning till, vad ovan återgivits, anfört:

»Innebär avtalet icke någon ekonomisk förlustrisk för deltagarna, i ty att deras motprestationer göras mot erhållande av full ekonomisk valuta, bortsett från den av utfästelsen beroende vinstmöjligheten, är företaget enligt i vårt land härskande rättsuppfattning icke att anse såsom lotteri i egentlig mening, men är enligt 2 % i ovannämnda K. F. dock underkastat samma bestämmelser som detta».

I såväl lotteriförordningen som gällande stämpelförordning talas dels om sådana lotterier, där vinsten utgöres av penningar, och dels om sådana, som avse utlottning av andra värdeföremål. I anslutning till ifrågavarande indelning och i överensstämmelse med gängse administrativ terminologi hava i föreliggande betänkande använts uttrycken penninglotteri och varu— lotteri.

Med hänsyn till olikheter i planläggningen kunna lotterierna vidare in— delas i nummerlotterier, enkla lotterier (jämte s. k. sweepstakes) samt klasslotterier, vilka begrepp samtliga kommit till användning i detta be— tänkande.

I ett nummerlotteri gäller det att inom en angiven nummerserie gissa på vilket eller vilka nummer, som komma att uttagas vid en blivande drag- ningsförrättning. Spelinsatsens storlek brukar i hithörande lotterier inom vissa gränser få bestämmas av spelaren. Den nedre gränsen är härvid i allmänhet fastställd till synnerligen låga belopp. Spelvinsten utgår med bestämda multipler av insatsen.

I enkelt latte-ri skola vinsternas antal och värden i förväg angivas i en vinstplan, som antingen är från början fixerad, vilket är det vanligaste, eller ock ställes i viss relation till antalet försålda lotter. De sålunda fast- ställda vinsterna fördelas genom dragning bland samtliga de till lotteriet utställda, sålda och osålda lotterna eller ock, ehuru mera sällan, blott bland försålda lotter. Även lottpriset skall vara på förhand bestämt. Varje lot- teri utgör ett avslutat helt.

Med hänsyn till olika principer vid dragningen kunna de enkla lotterierna indelas i sedellotterier och tombolalotterier. I ett sedellotten' erhåller lott— ' köparen en öppen lottsedel, försedd med ett nummer, som får deltaga i en framdeles anordnad vinstdragning. Lottköparen får sålunda icke veta om hans lottnummer utfaller med vinst, förrän han erhållit kännedom om dragningsresultatet. I ett tombolalotteri äro andelsbevisen (lotterna), vilka tillhandahållas allmänheten i hoprullat eller på annat sätt slutet skick (oftast ur s. k. tombolahjul), från början indelade i vinstlotter och s. k. nitlotter. Varje lottköp, som ju omedelbart avgör om köparen erhåller vinst l eller icke, kan sålunda sägas utgöra ett led i dragningsförrättningen. l

Även de under senare år i form av s. k. sweepstakes anordnade lotteri- erna torde kunna sägas falla inom de enkla lotteriernas ram. Med undan- tag för några lägre vinster, vilkas vinnare omedelbart designeras genom dragningsförrättningen, låter man i sweepstakeslotterierna den egentliga dragningen endast avgöra, att vissa lottnummer överhuvudtaget skola ut- falla med vinst. De olika vinsternas fördelning å de sålunda utdragna num- ren bestämmes däremot först genom utfallet av någon för ändamålet sär- skilt utvald tävling (vanligen hästkapplöpning). Vart och ett av ifråga— varande nummer lottas nämligen å någon av de i en sådan tävling del— tagande enheterna. Utmärkande för sweepstakes-lotteriet är även, att vinst- planens struktur och omfattning är i viss mån beroende av resultatet av lottförsäljningen samt att vinsterna endast få tillfalla försålda lottnummer.

Med klasslotteri menas en kombination av enkla lotterier, vilket vart och ett betecknas såsom en »klass». Ifråga om de utmärkande dragen för denna typ av lotterier anför professor Charlier i sin meromnämnda utred- ning i statslotterifrågan:

»Vinsterna i de olika klasserna äro på förhand bestämda och äro av var- andra oberoende, men prisen på en klasslott äro så till vida av varandra bero- ende att den, som deltar i en klass, även måste betala priset för alla föregående- klasser, antingen så att han verkligen deltar i de föregående klassdragningarna eller annars erlägger även avgifterna för dessa (köplott). För att förmå spelaren att deltaga i alla dragningarna är lotteriet så ordnat att de största och de flesta vinsterna förekomma i sista klassen.»

Med premieobligationslån förstås ett län, där räntan, helt eller delvis, ersatts med utlottning av vinster. Premieobligationslånet kan på grund härav komma att förete mer eller mindre betydande likheter med lotteri. Särskilt i vissa av sina former kan denna typ av lån, såsom längre fram i betänkandet skall angivas, uppenbarligen närma sig begreppet penning- lotteri. Med hänsyn till sin övervägande karaktär av lån brukar dock pre— mieobligationslånet i allmänhet icke rubriceras såsom lotteri i egentlig me- ning.

Andra, lotteribegreppet tangerande företeelser äro totalisators'pel och tippning. Båda utgöra former av »vad» och regleras i Sverige — vid sidan om lotteriförordningen — i första hand genom en särskild förordning den 7 juni 1934 angående vadhållning i samband med tävlingar. Totalisator- spel förekommer i Sverige såsom vadhållning vid hästtävlingar och tipp— ning i förbindelse med idrottstävlingar av andra slag.

Med vad förstår professor Stiernberg i nyss anförda arbete ett från såväl »spel» i strängt teknisk mening som egentligt lotteri skilt avtal, vilket »över- vägande framstår såsom ett uttryck för en strid mellan olika meningar eller uppfattningar hos deltagarna ifråga, angående vissa existenta eller i framtiden inträffande sakförhållanden».

Tippningen har emellertid, sådan den i praktiken utformats, kommit att förete så stora överensstämmelser med nummerlotterier och vissa lotteri- liknande gissningstävlingar, att sakkunniga icke kunnat underlåta att i förevarande betänkande ägna denna företeelse en viss uppmärksamhet.

Totalisatorspelet kan visserligen icke sägas förete samma likheter med lotteri som tippningen, men en kort redogörelse även rörande denna spel- form har av sakkunniga ändock ansetts vara på sin plats i den i betän- , kandet intagna översikten över lotteriväsendets utveckling i Sverige.

Med en lotts matematiska värde avses lottens teoretiska andel i lotteriets sammanlagda vinstsumma. Detta värde erhålles därför, om man dividerar vinstsurnman med antalet i dragningen deltagande lotter.

Såsom relativt vinstvärde, vilket vanligen uttryckes i procent, betecknas den sammanlagda vinstsummans värde i förhållande till sammanlagda vär- det (priset) å de i dragningen deltagande lotterna, eller — vilket är samma sak — förhållandet mellan lottens matematiska värde och lottpriset.

Begreppet vinstchans avser slutligen sannolikheten för att en lott över- huvudtaget skall erhålla vinst i en lotter-idragning. Vinstchansen, som i föreliggande betänkande i regel uttryckes i procent, utgör alltså det tal, som uppkommer, om sammanlagda antalet vinster i en dragning divideras med sammanlagda antalet i dragningen deltagande lotter.

Behandlingen av lotterifrågor inom riksdagen och i offentliga

utredningar under de senaste årtiondena.

Frågan om statligt penninglotteri och om regleringen överhuvudtaget av inhemskt lotterispel har här i riket liksom i de flesta andra kulturländer under tidernas lopp vid upprepade tillfällen skjutits i förgrunden bland allmänhetens diskussionsämnen, och i flerfaldiga sammanhang hava de svenska statsmakterna fått sin uppmärksamhet riktad på ifrågavarande spörsmål och av olika anledningar föranletts att söka finna vägar för dess lösning.

1910 års sakkunnigutredning. En utförlig redogörelse för det svenska lotteriväsendets utveckling och de skiftande uppfattningar i statslotteri— frågan, som under äldre tider gjort sig gällande i Sverige, finnes intagen i det tryckta »Betänkande och förslag angående åtgärder till förhindrande av utländska lottsedlars spridande i riket och förändrad lagstiftning om lotte- rier», som den 16 februari 1910 avgavs av inom civildepartementet år 1908 tillkallade sakkunniga. Beträffande lotteriförhållandena i riket före sistnämnda tidpunkt tillåta vi oss därför hänvisa till den då verkställda utredningen och anse oss sålunda kunna begränsa nu förevarande redogö— relse till att, förutom en kort sammanfattning av resultatet av 1910 års utredning, i huvudsak endast avse viktigare data efter avlämnandet av sagda utredning.

1908 års sakkunniga (redaktören Adolf Hallgren och numera bankosek- reteraren Carl Törnebladh), vilka hade i uppdrag närmast att utreda frågan om lämpliga åtgärder till förhindrande av utländska lottsedlars spridande i riket, sökte till en början på olika sätt bilda sig en uppfattning om stor— leken av den penningförlust, som årligen drabbade Sverige genom spel å utländska lotterier. I sådant syfte hade de sakkunniga, bland annat, från postverket införskaffat uppgifter rörande sammanlagda värdena av post— anvisningar och rekommenderade brev till utländska lotterier under vart och ett av åren 1901, 1904 och 1907, vilka Värden visade sig uppgå till ungefärligen respektive 234, 254 och 3 miljoner kronor. Till ledning vid uppskattningen av förlustens storlek ägde de sakkunniga därjämte tillgång till yttranden från Vissa länsstyrelser m. fl. På grundval av sålunda före- liggande material och vissa verkställda beräkningar kommo de till den slut— satsen, att storleken av ifrågavarande penningförlust för det dåvarande i årligt medeltal sannolikt icke understeg 9 år 10 miljoner kronor.

De åtgärder, som av 1908 års sakkunniga föreslogos till hindrande av kapitalflykten till utländska lotterier, voro framförallt inriktade på olika ändringar i gällande författningsbestämmelser rörande lotterier. I lotteri— förordningen föreslogs sålunda bland annat intagande av förbud mot offent- liggörande av utländska dragningslistor och lotteriplaner och i samband härmed tänktes tryckfrihetsförordningen kompletterad med motsvarande stadgande. Härjämte föreslogs, att i allmänna poststadgan skulle införas föreskrifter i syfte att under Vissa förutsättningar möjliggöra öppnande av brev, som kunde misstänkas innehålla utländska lotteriförsändelser. I frågan om inhemskt penninglotteri föreslogo 1908 års sakkunniga., att i lotteri— förordningen uttryckligen skulle förutsättas, att Kungl. Maj:t ägde rätt att »till befordrande av ändamål, som prövas vara av större allmänt gagn», bevilja tillstånd till anordnande av (enkla) lotterier om penningar. Där— emot avstyrkte de sakkunniga tanken på inrättandet av ett permanent statligt lotteri, vilket — för att kunna konkurrera med de i Sverige då huvudsakligast opererande utländska lotterierna, de danska och tyska klasslotterierna — vid tidpunkten för de sakkunnigas utredning närmast ifrågasattes såsom klasslotteri. De sakkunnigas invändningar mot ett stats— lotteri grundade sig i första hand på allmänna etiska betänkligheter mot en fast lotteriinrättning, och särskilt en sådan i klasslotteriets form. Att märka är i detta sammanhang, att vid tiden för 1910 års utredning någon med nuvarande svenska penninglotterier jämförbar fast lotteriinstitution icke fanns i Sverige, utan penninglotterier hade då endast beviljats för några få speciella ändamål och med ett fåtal dragningar om året (ettvart av åren 1904—1908 4 dragningar, 1909 och 1910 5 dragningar per år). De av 1908 års sakkunniga avgivna förslagen underkastades inom civil— departementet ytterligare utredning och överväganden. Bland annat av— gåvos, på grund av remisser, utlåtanden i ämnet den 31 december 1910 av kommerskollegium, som införskaffat yttranden från samtliga länsstyrelser m. fl., samt den 22 oktober 1912 av generalpoststyrelsen. 1910 års betän- kande, mot vilket erinringar ur olika synpunkter framställdes av däröver hörda myndigheter, har efter tiden för dess utremitterande icke föranlett någon vidare åtgärd från Kungl. lVIaj:ts sida. I vad de sakkunnigas förslag avsågo ändringar i tryckfrihetsförordningen blevo de föremål för viss ytter— ' ligare bearbetning av särskilda sakkunniga för revision av tryckfrihetsför-

ordningen. Icke heller sistnämnda sakkunnigas den 20 december 1912 av- givna förslag i ämnet har emellertid lett till någon positiv åtgärd. Formellt oberoende av 1910 års utredning, ehuru möjligen under inflytande av den därpå följande diskussionen, infördes genom Kungl. Maj:ts brev den 29 juni 1917 i allmänna poststadgan sedan dess gällande förbud mot postbe- fordran av försändelse, å vilkens yttre finnes meddelande rörande inköp * och försäljning av lotter i utländskt och olovligt inhemskt lotteri. Dessför-

innan hade förbud mot postbefordran gällt endast brevkort eller korsband med meddelande om försäljning av illegala lottsedlar.

Riksdagen, 1910—1920. Sedan inom riksdagen motioner om inrättande av statslotteri som skyddsåtgärd mot utländska lotterier under vart och ett av åren 1910—1913 antingen avslagits av vederbörande kammare eller fått förfalla på grund av kamrarnas divergerande beslut, anhöll 1915 års riks— dag i skrivelse den 30 april (nr 77) —— med avböjande av motionsledes väckta förslag om statslotteri och under förordande av sådana åtgärder, som ifrågasatts av 1908 års sakkunniga —— att Kungl. Maj:t Ville utarbeta och för riksdagen framlägga. förslag i syfte att stävja spelet på utländska lotterier. Denna riksdagens framställning, vilken omförmäles i de ovan åter- givna direktiven för nuvarande sakkunniga, hade under tiden före sakkun— nigas tillkallande icke föranlett någon Kungl. hfajzts åtgärd. Vid 1916 års riksdag segrade emellertid statslotteritanken i båda kamrarna och i skri- velse den 5 maj 1916 (nr 100) anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning rörande inrättande av ett statsobligationslotteri eller någon annan form av ett under statens kontroll ställt penninglotteri samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill denna utredning kunde giva anledning. Sedan denna riksdagsskrivelse av Kungl. Maj:t den 10 oktober 1919 förklarats icke skola föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd, beslöt 1920 års riksdag med anledning av väckta motioner ånyo anhålla. om utredning i frågan om statslotteri. Ur motiveringen till ifrågavarande riksdagsskrivelse torde här följande förtjäna att återgivas:

»Inrättandet av ett statens penninglotteri behöver ————— ej innebära ett stegrat lotterispel, utan fastmera en välbehövlig reglering av spelet inom lan— det och en motvikt mot spel på utländska lotterier samt därmed en minskning av den penningström, som nu rinner ur landet genom sistberörda lotterispel.

Om ett statens penninglotteri inrättades, så borde enligt riksdagens mening vinsten användas, förutom naturligen såsom fyllnad i statsverkets inkomstkäl- lor, till främjandet av sådana ändamål, vartill nu erhållas lotterirättigheter, och som avse konstnärliga, vetenskapliga eller andra samhällsgagnande syften, som ej förut åtnjuta statsunderstöd, men som det är ett samhällsintresse att stödja.»

Professor Charliers utredning. Med anledning av sistberörda framställ— ning från 1920 års riksdag bemyndigade Kungl. Maj:t genom beslut den 25 september 1920 chefen för handelsdepartementet, till vilket departement lotteriärendena efter departementets upprättande samma. år överflyttats, att tillkalla sakkunniga för verkställande av den begärda utredningen. Med stöd härav erhöll professorn i astronomi vid Lunds universitet C. V. L. Charlier samma dag i uppdrag att »såsom sakkunnig till en början verk- ställa undersökning angående förekomsten i främmande länder av statliga penninglotterier, dessas organisation och omfattning samt de erfarenheter, som vunnits beträffande desamma., ävensom utarbeta plan för utrednings—

arbetets fortsatta bedrivande». Till Charlier överlämnades sedermera för att tagas i övervägande vid uppdragets fullgörande även vissa handlingar rörande införandet av totalisator vid kapplöpningar.

Sedan Charlier på grund av uppdraget, bland annat genom resor i ett flertal länder, sökt förskaffa sig ingående kännedom om lotteriförhållan— dena i utlandet, avlämnade han med skrivelse den 10 mars 1922 en tryckt »U'tredning angående inrättandet av ett svenskt statslotteri». Större delen av denna utredning upptager tämligen utförliga redogörelser, ur huvudsak- ligen historiska, matematiska och ekonomiska synpunkter, för penninglot- terier i olika stater, vilka uppdelas i grupper efter de där förekommande lotteriernas formella art, (klasslotterier, enkla lotterier, nummerlotterier, pemieobligationslotterier, totalisatorlotterier, länder utan statslotteri). För Sveriges vidkommande lämnas en ganska uttömmande redogörelse för in— till 1922 beviljade penninglotterier. I ett kortfattat slutkapitel framlägger Charlier vissa synpunkter och förslag i statslotterifrågan, vilka utmynna i följande utkast:

»Förslag till statslotteri.

1) Lotteriet består av 12 enkla lotteridragningar om året, som äga rum under var och en av årets 12 mån. (ex. den 15:e i varje månad).

2) Till varje enkelt lotteri säljas högst 400 000 lotter till ett pris av 10 kronor per lott. Kungl. Maj:t kan varje år bestämma om någon del av dessa lotter må försäljas såsom halvlotter till ett pris av 5 kronor per halvlott.

3) Vinstsumman i lotteriet uppgår till 65 procent av insatsernas summa. 4) Vinsternas storlek och fördelning anges varje år av Kungl. Maj:t efter förslag av lotteridirektionen.

5) Av summan av insatserna i varje lotteri går 9 procent till statsbudgeten såsom stämpelskatt, 6 procent till lotteriets omkostnader och 20 procent till sådana kulturella ändamål, som endast med svårighet kunna tillgodoses på annat sätt. Fördelningen av denna behållning av lotteriet, ävensom av preskriberade lotterivinster sker varje år genom Kungl. Maj:t efter förutgjorda ansökningar.

6) Lotterivinsterna äro skattefria.» Vid sidan av detta statslotteri föreslår Charlier införande av totalisator- spel enligt Vissa angivna grunder.

Riksdagen, 1921—1935. Då något resultat av den 1920 igångsatta utred- ningen under de närmast därpå följande åren icke kom att framläggas för ' riksdagen, höjdes snart åter röster inom riksdagen till förmån för ett snab— bare realiserande av tanken på ett svenskt statslotteri. Vid 1923 års riks- dag framställdes sålunda en interpellation rörande lotteriutredningens fort- skridande, vilken interpellation besvarades huvudsakligen med en hänvis— ning till det av professor Charlier avgivna betänkandet. Vid 1931 års riks— dag väcktes ånyo en motion angående inrättande av statligt penning- lotteri. Motionen, som bifölls av andra kammaren, avslogs emellertid av » första kammaren och fick sålunda förfalla. Samma öde rönte liknande mo-

tioner vid 1933 och 1934 års riksdagar. 1935 blev emellertid frågan om in— rättande av ett statslotteri, sedan inom andra kammaren en motion väckts i ämnet (nr 393), även inom första kammaren föremål för en mera välvillig behandling. Efter livliga debatter beslöto nämligen nämnda år båda kam- rarna, att riksdagen hos Kungl. Maj:t skulle anhålla om slutförande av den år 1920 begärda utredningen om statslotteri och om framläggande av det förslag till dylikt lotteri, vartill utredningen kunde giva anledning. En riks- dagsskrivelse i ämnet — vilken enligt vad av direktiven för nuvarande sak— kunniga framgår, slutligen ledde till sakkunnigas tillkallande — avläts den 10 april 1935 (nr 155). Att märka är i detta sammanhang, att första kammarens vederbörande utskott år 1935, i likhet med vad fallet varit under närmast föregående år, ställt sig avvisande till tanken på statslotteri (första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 3). Som motiv för sitt avstyrkande hade utskottet bland annat anfört, att åtgärder till ökande av de svenska penninglotteriernas konkurrenskraft mot utländska lotterier även kunde vidtagas inom den nuvarande halvsta-tliga organisationens ram och således utan att ett lotteri, som även formellt bleve statligt, inrättades. Å andra sidan hade vid 1935 års riksdag motsvarande utskott inom andra kammaren (andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande nr 3) tillstyrkt motionen i förevarande fråga på nedanstående, i utskottsutlåtan- det angivna grunder:

»Vid 1934 års riksdag väcktes inom andra kammaren motion (nr 484 av her- rar Wallén och Nyblom) i frågan.

Andra kammarens femte tillfälliga utskott avstyrkte då motionen i utlåtande nr 2 (efter lottning), men i reselvation till utlåtandet anfördes 1 huvudsak föl- jande: Även om det kunde ifrågasättas, huruvida en omändring av nuvarande halvofficiella penninglotteri genom föistatligande skulle bli billigare 1 drift eller giva staten ökade inkomster, och utan att vilja avhända Kungl. Maj:t möjlig- het att efter prövning i varje särskilt fall kunna tillgodose behjärtansvärda behov av ideell, kulturell eller annan samhällsnyttig art, finge erkännas att med enbart hittills vidtagna åtgärder på lotteriväsendets område allt ej vore väl— beställt eller slutgiltigt ordnat. Alltjämt förefunnes missförhållanden, som det gällde finna framkomliga vägar för att undanröja. Kapitalflykten från landet genom spel på utländska lotterier, de summor, som årligen offras på olika slag av lotterier, syntes motivera en utredning om lotteriväsendets ordnande efter för våra nuvarande förhållanden mera lämpade grunder. Härvid torde såväl restriktiva åtgärder som även omläggning av nuvarande lotteriverksamhet samt behovet av en bättre anpassad lotterilagstiftning böra komma under ompröv- ning, ävensom i vad mån riksdagen borde hava inflytande beträffande lotteri- medlens användning.

Andra kammaren biföll reservationen, under det att första kammaren intog annan ståndpunkt, varigenom förslaget om riksdagsskrivelse förföll. ' Utskottet kan i huvudsak ansluta sig till de synpunkter, som lågo till grund för andra kammarens år 1934 fattade beslut, för ett återupptagande av den år 1920 anbefallda utredningen.

Dessutom vill utskottet i detta sammanhang framhålla önskvärdheten av att en såvitt möjligt enhetlig budgetbehandling förekommer i fråga om de ända- mål, som med lotterimedel främjas och som kunna anses vara förtjänta av bidrag från det allmännas sida.

Vid utformningen av plan för ett eventuellt statligt lotteriföretag böra under— sökas alla utvägar för att giva detsamma så stor smidighet och konkurrenskraft att det med framgång kan upptaga tävlan med motsvarande utländska företag, på vilka svenska lottköpare lägga ned avsevärda penningbelopp.

Vidare anser utskottet önskvärt, att en undersökning jämväl göres beträf- fande de övriga möjligheter, vilka kunna stå till buds för hindrande av den nu pågående kapitalflykten ur landet till följd av spel på utländska lotteri— eller tippningsföretag.»

De skäl, som sålunda anförts i utskottsutlåtandet, blevo också i allt väsentligt av statslotteritankens anhängare åberopade vid de därpå föl— jande debatterna i riksdagens kamrar. Anmärkningsvärt är för övrigt, att i riksdagsdebatterna rörande statslotteri under de senaste åren, på grund av den faktiska utveckling de svenska penninglotterierna, på sätt nedan skall angivas, med tiden kommit att undergå, frågan om statslotteriets skyddsverkan mot utlandet icke i lika hög grad som förr skjutits i förgrun- den, utan diskussionen fastmer kommit att omfatta spörsmålen om de ur konstitutionell och administrativ synpunkt lämpligaste formerna för fort- satt bedrivande av penninglotterirörelse i Sverige och i synnerhet de kon— sekvenser, som ett mera fullständigt förstatligande av penninglotterierna skulle komma att medföra med avseende å dispositionen av lotteriernas be- hållning. Icke heller hava de etiska betänkligheterna mot statslotteri i dessa debatter gjort sig gällande med samma styrka som tidigare varit fallet. —

Lotteriförhållandena i riket hava under de senaste åren även ur olika spe- ciella synpunkter blivit föremål för riksdagens behandling. Med anledning av en framställning av riksdagens revisorer anhöll sålunda 1930 års riksdag i skrivelse den 2 maj (nr 175, punkt 11), att Kungl. Maj:t måtte årligen lämna riksdagen redogörelse för de bidrag av lotterimedel, som av Kungl. hIajzt lämnades till olika ändamål, en anhållan som på så sätt efterkom— mits, att den begärda redogörelsen sedermera varje år avlämnats såsom bilaga till berättelsen om vad sig i rikets styrelse tilldragit. Vid 1932 års riksdag avslogos motioner dels angående understöd av lotte1imedel åt mindre bemedlade bland jordbruksbefolkningen och dels om utredning an- gående ändrade former för beredningen av ärenden rörande bidrag av lotte- rimedel. År 1933 avslogos en motion rörande förbud mot reklam för utländ- ska lotterier genom offentliggörande av dragningslistor i svenska tidningar ävensom motioner om vidgad användning av lotterimedel till understöd åt

l kulturella strävanden på landsbygden, varjämte även vissa frågor om be—

gränsad tilldelning av lotterimedel till teaterändamål kommo under riks— dagens behandling. Är 1934: väcktes inom andra kammaren en interpella— tion i anledning av inom landet bedriven propaganda för och försäljning av lotter i utländska lotteriföretag. Svar å. interpellationen avgavs den 8 juni 19%, däri chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ekman, bland annat ställde i utsikt en förnyad prövning av frågan om vidtagande av lämpliga ändringar i lotteriförordningen och tryckfrihetsförordningen ävensom vissa åtgärder i syfte att vägra utländska lotter-ikommissionärer rätt till svenskt postgirokonto. Även vid nyssnämnda års riksdag behandlades därjämte frågan om teatrar-nas bidrag av lotterimedel. Slutligen har vid 1935 års riksdag andra kammaren avslagit en motion angående användning av överskott på förefintliga penninglotterier till understöd åt behövande änkor och barn.

Handelsdepartementet, 1922—1935. Inom handelsdepartementet har statslotterifrågan som sådan under åren närmast efter avlämnandet av pro- fessor Charliers betänkande varit föremål för vissa ytterligare utredningar och överväganden. I sådant hänseende märkes särskilt en är 1923 av då— varande förste kanslisekreteraren P. G. Hultman enligt uppdrag verkställd undersökning i ämnet, vilkens resultat finnes sammanfattat i en i decem- ber nämnda år avgiven utförlig »V. P. M. rörande statslotterifrågan». I denna uppskattas nettoförlusten för landet genom svenskt deltagande i utländska lotterier, med hänsyn till bortfallandet av spelet å. centraleurope- iska lotterier m. fl. omständigheter, till allenast 534 miljoner kronor årligen (mot 9 a 10 miljoner enligt 1910 års sakkunnigutredning — man räknade då ännu icke med någon konkurrens från norsk sida). Under hänvisning härtill och med konstaterande av, att de inhemska möjligheterna till lotteri- spel och dylikt under årens lopp avsevärt ökats, finner Hultman frågan om införande av statslotteri i Sverige för det dåvarande sakna aktualitet. Därest emellertid sådant lotteri i en framtid skulle komma till stånd, anser Hultman detta, med tanke på de då praktiskt taget enda utländska kon— kurrenterna på svenska lotterimarknaden, de danska klasslotterierna, när- mast böra inrättas i klasslotteriets form.

Under 1920- och 1930-talen hava inom handelsdepartementet därjämte på förekomma anledningar utförts olika, statslotteritanken icke omedelbart berörande, undersökningar i mer eller mindre betydande speciella lotteri— frågor. I början av denna period verkställdes sålunda en omfattande ut— redning rörande varulotterier, vilken hade till följd, bland annat, införandet i lotteriförordningen, genom kungörelse den M december 1923, av en övre värdegräns — högst 3 000 kronors omslutning — för lotterier, som kunna beviljas av länsstyrelse. Vidare ledde vissa fleråriga undersökningar och överväganden till utfärdandet av förordningarna den 22 juni 1928 och den

21 maj 1931, innefattande vissa tillägg till lotteriförordningen, varigenom förbud i princip stadgades mot yrkesmässigt avyttrande av andelar, vinst- rättigheter och vinstandelar i premieobligationer, lottsedlar och dylika bevis ävensom mot yrkesmässig avbetalningshandel med handlingar av ifrågavarande art.

Till behandlingen av totalisator- och tippningsfrågorna inom riksdagen och vederbörande statsdepartement vilja sakkunniga återkomma i ett senare sammanhang.

Lotteriväsendets utveckling i Sverige under de senaste årtiondena.

Penninglotterierna 1 897 - 1 937.

Såsom härovan redan vid ett par tillfällen i korthet berörts och, för tiden intill år 1923, utförligare relaterats i professor Charliers utredning, hava de av Kungl. Maj:t koncessionerade penninglotterierna. under årens lopp un— dergått en anmärkningsvärd utveckling. Från att till en början årligen hava utgjort endast ett fåtal fristående lotteriföretag, anordnade av och till förmån för speciella institutioner (kungl. dramatiska teaterns aktie— bolag, Sveriges centralförening för idrottens främjande, kungl. teaterns aktiebolag o. s. v.) hava dessa lotterier småningom övergått till att bilda serier av månatligen återkommande, likartat inrättade, statskontrollerade företag, vilkas behållning, utan att lotterierna knutits till särskilda kon- cessionsinnehavare, av Kungl. INIajzt såsom »lotterimedel» i förväg utdelats till olika sökande, ofta ett flertal för varje dragning, eller ock reserverats för rent budgetära ändamål.

Omslutning. De svenska penninglotteriernas utveckling från deras första framträdande i större skala belyses av nedanstående tablå:

Å Antal Antal lotter per Lottpris Omslutpmg r dragnirzgar dragning kr. per är per ar kr.

1897 .......... 3 100 000 10 3 000 000 1898 .......... 1 90 000 10 900 000 1899—1901 ...... 2 90 000 10 1 800 000

1902 .......... ( ? 138888 ) 10 2 800 000

1903 .......... 3 100 000 10 3 000 000 1904—1908 ...... 4 100 000 10 4 000 000 1909—1913 ...... 5 100 000 10 5 000 000 1914 .......... 6 100 000 10 6 000 000 1915 .......... 5 100 000 10 5 000 000 1916 .......... G 100 000 10 6 000 000 3 100 000 10

1917 .......... ( 3 100 000 11 > 6 300 000

1918 .......... 6 150 000 11 9 900 000 1919 .......... 8 150 000 11 13 200 000 8 150 000 11

1920 .......... ( 1 200 000 11 ; 15 400 000

3. (1 Antal Antal lotter per Lottpris Omslutpmg . r ragmngar dra nin , kr. per är per ar g g kr. 1921 .......... 9 150 000 11 11 850 000 1922 .......... 10 150 000 11 16 500 000 1923—1025 ...... 11 150 000 11 18 150 000 1921; .......... 12 150 000 11 19 800 000 [ 6 150 000 11 i 1927 .......... 1 200 000 11 24 100 000 [ 5 200 000 12 J 1928—1930 ...... 12 200 000 12. 28 800 000 1931 I 9 200 000 12 1 30 600 000 .......... l 3 250 000 12 I 1932—1935 ...... 12 250 000 12 36 000 000 1930 ( 8 250 000 12 i 37 440 000 -------- 4 280 000 12 ] 1937 (beviljade) . . . . 12 280 000 12 40 320 000

Organisation. De tidigare penninglotterierna kunde, enligt vad förut berörts, betraktas såsom koncessioner för särskilda institutioners räkning. Beträffande administrationen av de allra. äldsta av dessa lotteriföretag blev i vederbörande tillståndsbeslut i huvudsak endast föreskrivet, att lottför- säljningen skulle ombesörjas av koncessionsinnehavaren »genom utsedda delegerade». Senare, från och med 1914, stadgades att lottförsäljningen skulle ombesörjas av särskilda av koncessionsinnehavaren utsedda kom- mitterade eller av kommissionärer, som antagits av dessa kommitterade. Under 1920-talet hava, i samband med att lotterierna underkastats en mera ingående administrativ reglering och kontroll, genom successiva ändringar i tillståndsresolutionernas lydelse införts bestämmelser av innehåll, att lot- teriförvaltningen skall ombesörjas av kommitterade, som utsetts av chefen för handelsdepartementet efter förslag av tillståndsinnehavare (eller mot— tagare av lotterimedel), samt att kommitterade skola utse en förestån- dare för handhavande av den närmare skötseln av lotteriföretaget, vilken föreståndare, enligt vad slutligen föreskrivits, ävenledes skall godkännas av samme departementschef. Emellertid har den löpande lotteriförvalt- ningen (ombesörjande av tryckning av lottsedlar, lottförsäljning, dragning, vinstutlämning m. m.) för samtliga penninglotterier alltsedan 1897 års lotteri, oavsett de varierande bestämmelserna i tillståndsbesluten, anför- trotts en och samme föreståndare, vilken är 1936 efterträddes av sin son. Av den sålunda utsedde föreståndaren har en särskild lotteriexpedition inrättats.

Kontrollen över lotteriernas föreskriftsenliga utförande handhades enligt Kungl. Maj:ts tillståndsbrev ursprungligen av överståthållarämbetet och

av ämbetet förordnade kontrollanter. Sedan början av 1920-talet utövades kontrollen under en följd av år av två på handelsdepartementets föredrag— ning av Kungl. Riajzt utsedda kontrollanter. Från slutet av 1920-talet hava dessa kontrollanter enligt Kungl. lXIajzts bemyndigande utsetts av chefen för handelsdepartementet.. Vid dragningarna i lotterierna var där— jämte intill början av år 1925 notarius publicus närvarande.

Omkostnader. Lotteriföretagens omkostnader hava i de olika lotteritill— stånden beräknats till ganska. varierande maximibelopp per dragning, exem— pelvis: 1915 högst 50.000 kronor, för ett antal lotterier omkring 1920 högst 75 000 kronor, åren 1925—1926 högst 70 000 kronor, åren 1927 och 1928 högst 46 000 kronor, från och med år 1929 intill utvidgningen i oktober 1931 högst 38 000 kronor, därefter till och med första halvåret 1936 högst 45 000 kronor, juli och augusti 1936 högst 42 000 kronor samt från och med september sistnämnda år högst 46 000 kronor. Den är 1927 verkställda avsevärda nedsättningen av kostnaderna per dragning var närmast en följd av den åren dessförinnan successivt genomförda ökningen av antalet årliga dragningar. I samband därmed tillerkändes emellertid föreståndaren, på sätt nedan skall beröras, definitivt inkomsten av lotteriernas dragnings— listor.

Till en början erhöll föreståndaren enligt avtal en fast avlöning (i ett antal lotterier 4 000 kronor) per dragning och var icke förpliktad att an- svara för eventuellt överskridande av kostnadsramen i övrigt. Från och med ett lotteri år 1917 har föreståndaren i avtalen med vederbörande kom— mitterade i regel fått påtaga sig ansvaret för att totalkostnaden icke komme att överstiga visst i avtalet angivet belopp. Detta avtalade belopp var, innan förutberörda, av Kungl. hlajzt föreskrivna maximibelopp för lotteri— omkostnaderna år 1927 nedsattes på sätt ovan angivits, ofta något lägre än maximibeloppet (exempelvis 641 000 kronor, när maximibeloppet utgjorde 70 000 kronor). Från och med nedsättningen år 1927 har det avtalade be— loppet alltid varit lika med maximibeloppet. I stället har föreståndaren så- som ersättning fått behålla de belopp, varmed de verkliga kostnaderna kun- nat komlna att understiga det avtalade kostnadsbeloppet. I de beräkningar, som legat till grund för avtalen, har denna ersättning intill totalkostnader- nas nedsättning år 1927 upptagits till 4 000 kronor per dragning; sedermera till lägre belopp.

Dragningslistor. Dragningslistor till lotterierna hava av föreståndaren utgi- vits i varierande upplagor. Till en början motsvarade upplagans storlek, enligt uppgift, högst omkring två tredjedelar av antalet lottsedlar, och den har seder- mera stigit något snabbare än ökningen av lottantalet, så att upplagans omfatt— ning under senare år kommit att uppgå till ungefär tre fjärdedelar av nämnda antal. Priset å dragningslistorna utgjorde per styck intill år 1917 5 öre, åren

1917 och 1918 15 öre, därefter intill april 1924— 20 öre och utgör sedan dess 10 öre. Bruttoinkomsten av dragningslistorna torde sålunda per dragning kunna uppskattas till ungefärligen: år 1915 3 000 kronor, år 1917 9 800 kronor, år 1923 20000 kronor, år 1928 14 000 kronor och år 1935 18 500 kronor. Trycknings— kostnaden för listorna uppgavs i början av år 1927 till 41000 kronor per drag— ning och synes sedermera, intill den senaste utvidgningen av lotterierna, i någon mån hava nedgått. En större del av listorna har distribuerats genom återförsäl- jare, vilka härför fått uppbära en provision, som under senare år i regel upp— gått till 3 öre per exemplar. Utgivandet av dragningslista har från början be— drivits av föreståndaren såsom en från lotteriföretaget i övrigt helt fristående affär. Under ett par kortare perioder hava emellertid inkomsterna härav till- fallit lotteriernas koncessionsinnehavare. Sålunda försöktes under förra hälften av är 1927 ett system, enligt vilket tryckningskostnaden för dragningslistorna inberäknades i det åt föreståndaren anslagna totala kostnadsbeloppet, under det att inkomsterna av listornas försäljning uppbars av koncessionsinnehava— ren. Från exempelvis lotteriet med dragning i mars 1927 med omslutning av 150 000 lotter utkvitterade koncessionsinnehavarna såsom dylik inkomst ett be— lopp av kronor 7 636: 18. Redan under senare hälften av nämnda är över- gavs emellertid detta system, såtillvida som det då i samband med minsk- ningen av lotteriernas kostnadsram — mellan föreståndaren och vederbörande kommitterade avtalades, att föreståndaren för egen del finge uppbära ifråga— varande inkomster. Sådant avtal har sedan dess regelbundet avslutats beträffan- de samtliga lotterier.

Lottförsäljning. Distributionen av lottsedlar har till större delen om— händerhafts av särskilda av föreståndaren antagna. kommissionärer. Under en lång följd av år erhöllo dessa en försäljningsprovision av 20 öre för lott— sedel. I samband med ovan antydda sänkning av lotteriernas totalkostnader år 1927 blev denna provision av föreståndaren nedsatt till 10 öre. I samt- liga lotterier utom lotteriet med dragning i juli 1933, där ett tusental lotter förblevo osålda, hava alla lottsedlarna föl-sålts. En inom lotteriexpe— ditionen uppgjord statistik utvisar, att tiden för utförsäljningen av lot— terna till en dragning under avsevärda perioder utgjort endast någon dag eller ett fåtal dagar. Längre försäljningstider hava i allmänhet förekommit endast under månaderna närmast efter utvidgningar av lotteriernas om— slutning eller under tider av allmän ekonomisk depression.

Stämpelavgift. Den i förestående tablå angivna, år 1917 genomförda förhöjningen av lottpriset till 11 kronor betingades av ett då genom för— ordning den 19 juni infört tillägg till stämpelförordningen, enligt vilket lottsedel i av Kungl. Maj:t beviljat penninglotteri skulle beläggas med en stämpelavgift av 10 öre för varje hel krona av lottsedelns valör (infört under stämpelförordningens kapitel »Om stämpel till enskilda handlingar»). Höjningen 1927 till 12 kronor orsakades av att stämpelavgiften ifråga genom förordning den 20 maj 1927 bestämdes till 20 öre per hel krona.

Vinster. Det relativa vinstvärdet i penninglotterierna, vilket ursprung— ligen utgjorde 70 procent, sänktes år 1917 på grund av stämpelskattens införande till 63.636 procent. I samband med stämpelavgiftens fördubb— ling är 1927 höjdes emellertid vinstvärdet, genom omläggning av lotteri- planerna, till 63.75 procent. Efter ökningen av lotteriernas omslutning år 1931 utgjorde vinstvärdet 63.833 procent och från och med den år 1936 genomförda ökningen har det uppgått till 63.839 procent. Högsta. vinsten i lotterierna utgjorde ursprungligen 50000 kronor men höjdes i samband med ökningen av lotteriernas omslutning år 1927 till 100 000 kronor. Lägsta vinst utgjorde under en lång följd av år 20 kronor och höjdes år 1927 till 25 kronor. Värdet av näst lägsta vinst har alltsedan början av 1900—talet varit 50 kronor. Antalet vinster i förhållande till lott- antalet (vinstchansen) utgjorde i procent: 1902—1918 10.1; 1918—juni 1927 (med undantag för en dragning) 8.3; juli 1927—augusti 1936 8 samt från och med september 1936 9.3. Lägsta vinsternas sammanlagda antal i förhållande till totala vinstantalet utgjorde under samma perioder i procent. respektive: 54.6; 40.2; 43.6; 39.9 och 4.5.9.

Statens inkomster. Genom införandet år 1917 av stämpelskatt å lott— sedlar hava, såsom av uppgifterna i efterföljande tablå kan utläsas, avsc— värda belopp av penninglotteriernas intäkter tillförts statskassan. En annan betydande inkomstpost från lotterierna har statsbudgeten tillförsäkrats ge- nom den senare införda särskilda skatten å lotterivinster. Enligt förord— ning den 28 september 1928 har nämligen stadgats, att anordnare av pen— ninglotteri skall till statsverket inleverera ett skattebelopp motsvarande tio procent av beloppet å samtliga vinster över 25 kronor, som utfallit på avyttrade lotter i vederbörande lotteridragning. I stället hava vinnarna befriats från såväl inkomstskatt som kommunalskatt för i penninglotteri- erna erhållna vinster. Slutligen hava, som ovan berörts, vissa poster av lotteriernas behållning av Kungl. Maj:t direkt avsatts för budgetära ända— mål. Pä detta sätt har från lotterierna till statsverket inlevererats år 1933 1 000 000 kronor, ettvart av åren 1934 och 1935 2 000 000 kronor och skall för år 1936 inbetalas sammanlagt 1 500000 kronor. Det första beslutet om direkt inleverering av lotteribehållning till statsverket hade närmast föranletts av vissa av organisationsnämnden och den s. k. gransknings— nämnden åren 1931 och 1932 gjorda uttalanden, enligt vilka en avsevärd del av de i riksstaten upptagna anslagen syntes vara av den art, att de lämpligast borde tillgodoses med lotterimedel.

Intäkternas fördelning. Huru penninglotteriernas intäkter under ett an— j tal olika är fördelats å inkomst— och utgiftsposter, framgår av följande, av de sakkunniga uppgjorda sammanställning.

Fördelning av inkomster och utgifter i penninglotterierna under några oli/ca år. Inkomster (kr.)

Försäljning av

Lottförsäljning Upplupna dragningslistor S uAmtfn .a (Brutto) räntor (Brutto; upp- (upps vet..?)nmgs-

skattningsvis)

. . . 5 000 000 c:a 88 875 36 000 5 124 875 1921 .......... 14 850 000 c:a 155 333 180 000 15 185 333 1923 .......... 18 150 000" c:a 175 000 220 000 18 545 000 1929 .......... 28 800 000 193 090 168 000 29 161 090 1934 .......... 36 000 000 101 309 222 000 36 323 309

Utgifter (kr.)

Utlösta _. Omkostnader Kulturella

vinster Vinstskatt Stampel— (Brutto; m. fi. Budgeten (Netto) anlft uppskatt— ändamål

ningsvis)

1913 . . 3 441 650 —— — 250 000 c:a 1 433 225 —- 1921 . . 9 243 810 — 1 350 000 765 000 c:a 3 826 523 _ 1923 . . 11 296 130 — 1 650 000 935 000 c:a 4 663 870 — 1929 . . 16 453 025 1 601 450 4 800 000 624 400 5 682 215 —— 1934 . . 20 548 045 2 022 680 6 000 000 762 000 4 990 584 2 000 000

Inkomsterna av dragningslistor och omkostnaderna hava härovan en- dast kunnat angivas uppskattningsvis, då sakkunniga icke haft tillgång till vederbörande lotteriers fullständiga bokföring.

Lotterimedlens användning. Penninglotteriernas egentliga behållning (d. v. 5. vad som återstått, sedan vinster, omkostnader, s-tämpelskatt och annan inleverering till statsverket frånräknats = lotterimedlen) har under årens lopp till högst betydande belopp utgått som bidrag till allmännyttiga ändamål. Fullständiga förteckningar över sådana av Kungl. Maj:t på före— dragning av chefen för handelsdepartementet beviljade bidrag finnas in—

' tagna beträffande tiden t. o. m. är 1922 i professor Charliers utredning samt i vad avser åren 1921—1935 i de redogörelser rörande bidrag av lotterimedel, som med början är 1931 (då för tioårsperioden 1921—1930) varje år bifogats berättelsen till riksdagen om vad sig i riket tilldragit. Sakkunniga hava även för egen del uppgjort sammanställningar över ut— delningen av lotterimedel under en följd av år. Med anledning av i riks- dagen såväl i särskilda motioner som vid debatterna i statslotterifrågan framställda anmärkningar av innehåll att landsorten, särskilt den egent-

liga landsbygden, icke i tillräcklig utsträckning tillgodosetts vid de utdel- ningar, som ägt rum, hava sakkunniga försökt att i en särskild tablå över samtliga under tioårsperioden 1926—1935 beviljade bidrag av lotterimedel genomföra en indelning av dessa bidrag med hänsyn till om de kommit någon bestämd, begränsad del av landet eller riket i dess helhet till godo,

ävensom med hänsyn till om bidragen avsett stads- eller landsbygdsända- , mål. Det har emellertid visat sig vanskligt, i många. fall helt outförbart, att ur dessa synpunkter uppdraga objektiva. eller ens några gränslinjer alls mellan de med bidragen avsedda ändamålen. Bland annat har ju de mo— derna kommunikationsmedlens och rundradioverksamhetens utomordent- liga utveckling medfört, att det beträffande ett flertal med lotterimedel understödda institutioner, sådana som teater— och musikföretag, vilka tidi— gare måhända utgjort ett nästan rent stadsintresse, numera med fog kan sägas, att de i icke obetydlig omfattning även komma landsbygden till godo. Av liknande skäl hava gränserna i åtskilliga fall utsuddats mellan institutioner, som betjäna endast lokalt avgränsade områden (landskap), och sådana som avsetts för hela rikets behov. I nyssnämnda tablå har gruppen »riksändamål» för vart och ett av de där behandlade åren kom— mit att innefatta högre bidragssumma än alla de olika ortsgrupperna sam- manlagda. Inom huvudgrupperna har en mycket stor del av de i tablån upptagna bidragsposterna icke kunnat hänföras vare sig till stads- eller landsbygdsändamål utan måst sammanföras i avdelningar under beteck— ningen blandade ändamål. Tablån ifråga har såsom bilaga (Bilaga ]) fogats vid föreliggande betänkande.

Härjämte hava sakkunniga låtit uppgöra två olika sammanställning-ar rörande ärenden om bidrag av lotterimedel, däri ärendena indelats med hänsyn till med bidragen närmast avsedda ämnen. Till ledning för indel— ningen hava därvid i regel kunnat tjäna de anteckningar, som vid ären— denas behandling inom handelsdepartementet verkställts rörande even— tuell gemensam beredning med andra departement. Ärendena hava på detta sätt kunnat indelas i »justitieändamål», »utrikesändamål» o. s. v. alltefter det departement med Vilket samråd befunnits hava ägt rum. I fall av gemensam beredning med flera departement har vid sammanställ— ningarnas uppgörande det departement utvalts, till vars verksamhetsom- råde ärendet efter sin huvudsakligaste natur ansetts höra. Där gemensam beredning icke synts hava förekommit, har ärendet hänförts till »handels— ändamål». Inom den största av de sålunda bildade avdelningarna, »eckle— siastikändamål», hava underavdelningar införts för 1) vetenskap och hög- skolor; 2) kulturminnesvård; 3) teater, musik, bildande konst, litteratur; 4) folkbildning, yrkesundervisning, arbetsstugor; 5) idrott och gymnastik. De båda sammanställningarna upptaga under åren 1930—1935 avgjorda ärenden och avse den ena beviljade bidrag av lotterimedel och den andra

avslagna ansökningar om sådana medel. Den förstnämnda innehåller redo- görelse såväl för de olika tillgodosedda ändamålen som för bidragens be— lopp. Den senare utgör i huvudsak endast en förteckning över sökande med angivande av tidpunkt (halvår), då ansökningen avslagits. I sistnämnda sammanställning har därjämte anteckning verkställts om sådana under ifrågavarande tidsperiod meddelade beslut, varigenom ansökningar av i sammanställningen upptagna sökande, vilka således åtminstone någon gång under perioden fått ansökning i ämnet avslagen, blivit bifallna. Även de båda sist omförmälda sammanställningarna, med vilka sakkunniga velat giva. en översikt över de mångskiftande allmännyttiga ändamål av social, kulturell, agrikulturell och kommersiell art, som under 1930-talet tillgodo— setts av lotterimedel, ävensom en bild av de krav, som under samma tid ansetts kunna resas på bidrag av ifrågavarande medel, återfinnas som bi- lagor vid detta betänkande ( Bilaga 2 och Bilaga 3 ).

Humanistiska fonden. Såsom tablåerna över beviljade lotterimedel ut- visa, hava under en följd av är betydande belopp av lotterimedel tillförts Humanistiska fonden. Denna. fond bildades på grund av olika av Kungl. Maj:t under åren 1927 och 1928 (första gången den 22 oktober 1927) meddelade beslut av för ändamålet till Vitterhets-, historie- och antikvitets— akademien utanordnade lotterimedel, närmast lotteriernas s. k. överskotts- medel, d. v. s. belopp, motsvarande preskriberade vinstmedel och å inne— stående medel upplupna räntor, vilka överskottsmedel tidigare tillfallit vederbörande koncessionsinnehavare, ävensom vissa av Kungl. Maj:t när- mare bestämda bidrag (under senare år 10000 kronor per dragning) av lotteriernas ordinära behållning. Fonden — till vilken från lotterier, an- ordnade före dem, som avses i sammanställningen över »åren 1930—1935 beviljade bidrag av lotterimedel», d. v. s. lotterierna med dragningar i de— cember 1927 samt under åren 1928—1930, utgått tillhopa kronor 1 701 507: 44 — har, genom av Kungl. Maj:t i tillståndsresolutionerna för olika penninglotterier föreskriven och successivt verkställd tillförsel av överskottsmedel och övriga bidrag, efter hand erhållit ett kapital på över fyra och en halv miljoner kronor. Enligt föreskrifter i av Kungl. Maj:t fastställt reglemente (den 10 augusti 1928, förnyat den 15 juni 1935) har fondens förvaltning uppdragits åt särskilda ekonomidelegerade, varjämte åt en av Kungl. hlajzt och vitterhetsakademien utsedd nämnd anförtrotts att, i regel en gång om året, fördela av fondens avkastning tillgängliga medel till olika, i reglementet närmare begränsade ändamål, avseende hu— manistisk forskning. Vid betänkandet fogad förteckning (Bilaga 4) över för år 1936 från humanistiska fonden beviljade anslag, 45 stycken å till- hop-a 164 875 kronor, torde kunna lämna en bild av arten, antalet och de genomsnittliga. beloppen av bidrag, som från fonden brukat utgå.

Vid sidan av penninglotterierna hava i Sverige under de senaste årtion- dena även varulotterier i betydande utsträckning enligt vederbörliga till- stånd kommit till utförande. Sådana tillstånd kunde före den ovan omför— mälda, år 1923 vidtagna ändringen i lotteriförordningen oavsett lotterier- nas storlek meddelas av länsstyrelse, där fråga var om välgörande ända- , mål eller understöd och uppmuntran av konstidkare, medan de beträffande allmännyttiga ändamål i övrigt beviljades av Kungl. Maj:t.

Enligt den utredning, som föregick sagda författningsändring, hade läns- styrelserna i riket dessförinnan under ett år (1922) meddelat tillhopa om- kring 1 340 lotteritillstånd, avseende lotterier med en sammanlagd omslut— ning av, lågt räknat, 2 500 000 kronor (därav flera lotterier med omslut- ning av omkring 100 000 kronor). Efter införandet av maximigränsen ä 3 000 kronor för lotterier, som kunna beviljas av länsstyrelse, torde total- omslutningen för de av länsstyrelserna beviljade lotterierna hava under- gått en icke oväsentlig minskning. Å andra sidan medförde författnings- ändringen en ökning av de kategorier varulotterier, vartill tillstånd kunna meddelas av länsstyrelse, i och med att avgörandet beträffande sådana., 3 OOO—kronorsgränsen icke överstiga-nde lotterier, som på grund av att de avsett andra. allmännyttiga ändamål än välgörenhet och konst tidigare av— gjorts av Kungl. Maj:t, på grund av författningsändringen överflyttades till länsstyrelserna. I anslutning till denna överflyttning utfärdades den 31 december 1923 från handelsdepartementet ett cirkulär till länsstyrelserna rörande den praxis, som av Kungl. Maj :t brukat följas vid beviljandet av tillstånd till mindre lotterier av nyssnämnda slag.

Den sammanlagda omslutningen av större, av Kungl. Maj:t beviljade varulotterier utgjorde, enligt en på sakkunnigas uppdrag utförd samman- räkning i runda tal: är 1929 5 079 500 kronor, år 1932 5 297 500 kronor och år 1935 5 766 350 kronor, vilka belopp under ett vart av nämnda tre år varit fördelade på omkring 35 lotteriföretag. Lotterier med en omslutning understigande 20 000 kronor — i allmänhet båt- och hästlotterier samt »basartombolor» o. dyl. — hava icke medtagits i sammanräkningen. Ve- derbörande stämpelavgift har inberäknats. Lottsedlar i av Kungl. Maj:t beviljade varulotterier hava nämligen alltsedan år 1917 varit underkastade en stämpelavgift av 10 öre per lottsedel. I Stockholm har under senare är varje månad samtidigt pågått minst två varulotterier med omslutning icke understigande 100000 kronor. För år 1936 hava sådana större lotterier med expedition i huvudstaden beviljats på sätt framgår av följande sam- manställning:

Tillståndsinnehavare

Art

Lottförsälj- ningstid

Omslut- ning, in- klusive stämpel- avgift, kronor

Stockholms stads hantverksförening .......

H. K. H. Kronprinsessan Louises hjälpkommitté . . . . Typografiska föreningen i Stockholm .......... Skytteförbundens överstyrelse

Spårvägspersonalens andelsförening Lignero 11. p. a. m. fl.

Sveriges Landstormsföreningars Centralförbund ..... Stockholms Sångarförbund ................ Stockholms kvinnliga arbeterskors semesterhemsförening Svenska Teaterförbundet

Folkets parkers centralorganisation

Stiftelsen för sjuka järnvägsmän ............. Barnens Dags förening i Stockholm ........... Föreningen Norden .................... Centralkommittén för De blindas dag .......... Svenska gymnastikförbundet ...............

Stockholms fackliga centralorganisation .........

sedellotteri (i klasser) sedellotteri tombolalotteri sedellotteri

» tombolalotteri »

)) sedellotteri » tombolalotteri sedellotteri tombolalotteri sedellotteri

tombolalotteri

hela året

jan. och febr. febr. och mars 15 febr.— 15 april 16 mars— 15 maj april och maj april och maj maj och juni 15—17 maj juni—sept. aug.—okt. september sept. och okt. sept.—dec.

15 okt.— 15 dec.

nov. och dec.

625 000

210 000 100 000 210 000

315 000

210 000 100 000 100 000 100 000 210 000 210 000 620 000 210 000 230 000 300 000

210 000

Bland de största varulotterierna märkas åtskilliga år från år återkom- mande lotterier. Särskilt de större städernas s. k. hantverks- eller industri- lotterier -— i regel inrättade såsom klasslotterier — hava med åren erhål— lit karaktären av stående institutioner. Därjämte hava emellertid tillstånd år efter år beviljats även för ett antal enkla varulotterier, såväl i tombola- lotteriets som i sedellotteriets form. Bland de förra märkas lotterierna på »Barnens Dag» och »Blindas Dag», bland de senare lotterier till förmån för skytte— och landstormsrörelserna, gymnastikförbundet, folkparkerna, Kron- prinsessans hjälpkommitté in. fl.

Enligt tillståndsresolutionerna har förvaltningen av de större lotterierna uppdragits åt en för varje lotteri, på förslag av vederbörande tillstånds- innehavare, av länsstyrelsen förordnad styrelse, vilken i sin tur ägt utse en föreståndare för handhavande av den närmare skötseln av lotteriföre— taget. Sedan en följd av år har för skytte-, landstorms— och gymnastik— lotterierna, lotteriet till förmån för Kronprinsessans hjälpkommitté m. fl. såsom föreståndare fungerat en och samme person, varigenom småningom en stående gemensam expedition uppkommit för ett antal till huvudstaden lokaliserade viktigare varulotterier. Lottpriset, stämpelavgift inberäknad, i av Kungl. Maj:t beviljade varulotterier har i allmänhet växlat mellan en

krona och två kronor tio Öre. Sammanlagda vinstvärdet i varulotterierna har enligt tillståndsresolutionerna i regel bestämts till minst hälften av sam- manlagda lottvärdet, stämpelavgiften inräknad, och i lotterier, där varu- avsättningen utgjort huvudsyftet, sådana som hantverks- och industrilot- terierna, till något högre minimivärden (omkring 70 procent). Högsta vins- ten har för de största lotterierna (omslutning 100 000—670 000 kronor) * maximerats till ganska varierande belopp, från 8 000 upp till 50 000 kronor. ' Lägsta vinst har i flertalet fall bestämts till två år fyra gånger lottpriset. Beträffande vinsternas beskaffenhet har i Kungl. Maj:ts tillståndsresolu- tioner under senare år ungefär följande bestämmelse kommit till använd- ning:

»En vinst må utgöras av svenska statens premieobligationer. Övriga vinster skola, i den mån de icke bestå av skänkta föremål, utgöras av för lotteriet direkt från tillverkare inköpta svenska hantverks-, slöjd—, industri- eller konstalster eller ock av anvisningar eller presentkort., gällande minst en månad efter den dag, då de i lotteriet utfallande vinsterna senast skola vara avhämtade, såsom betalningsmedel, anvisningarna vid köp av alster av ovan omförmält slag direkt från tillverkare och presentkorten vid köp hos ett flertal affärer, som huvudsakligen tillhandahålla varor av svensk tillverkning.»

Genom att sålunda under åtskilliga år vinster medgivits i form av pre— mieobligationer (i tombolalotterierna ofta två per lotteri, i några lotterier för ett antal år sedan upp till fyra) och dessa vinster nästan alltid fått taga hela det för högsta vinsterna reservera-de vinstvärdet i anspråk, synas varulotterierna i viss mån hava kommit att inkräkta på de rena penning— lotteriernas område. I ett flertal varulotterier, särskilt i dem som enligt. vad som ovan berörts förvaltats av en gemensam lotteriexpedition i Stock— holm, hava icke heller beträffande vinsterna i övrigt varuinköp för lotte- riernas räkning förekommit i någon större utsträckning, utan hava vin— sterna med undantag av de allra högsta kommit att utgöras av anvis- ningar och presentkort.

Varulotteriernas lottsedlar hava med få undantag visat sig mindre be- gärliga för allmänheten än lotterna i samtidigt pågående penninglotterier och särskilt under senare år hava —— trots livlig och kostsam reklamering samt höga försäljningskostnader i övrigt med provisioner upp till 20 pro— cent — i ett flertal varulotterier åtskilliga lottsedlar förblivit osålda. Osålda lottnummer hava som regel fått deltaga i vederbörande lotteri— ' dragning utom i s. k. hästlotterier, beträffande vilka brukat föreskrivas, att ' i lottdragningen endast skola medtagas nummer, motsvarande de. lotter, * som till dragningen blivit försålda.

För att erhålla en uppfattning om de större, varulotteriernas ekonomiska resultat hava sakkunniga låtit genomgå och bearbeta i handelsdeparte-

mentet tillgängliga redogörelser för viktigare varulotterier under tre olika är (1929, 1932 och 1935). Därvid har framgått, att bruttoinkomsterna i förevarande lotterier i genomsnitt motsvarats av utgifter och behållning på sätt nedanstående sammanställning utvisar (i vilken tillika angivits den genomsnittliga procenten osålda lotter):

Bruttoinkomsternas (100) fördelning i % Osålda lotter i % Vinst- 0 in k 0 s t n a d e r av hela inköp .. .. Behall— lott- (rabatter Löner och Ovriga Summa ning antalet franrak- Stämpel provi- Reklam omkost- omkost- nade) sioner nader nader 1929 1.6 40.1 5.4 9.3 9.5 4.3 28.5 31.4 1932 6.9 39.4 5.4 11.2 10.9 6.9 34.4 26.2 1935 7.7 40.0 5.3 11.9 10.1 8.1 35.4 24.6

En tablå med vissa uppgifter rörande resultatet av samtliga sålunda undersökta varulotterier finnes såsom bilaga (Bilaga 5) fogad vid detta betänkande.

Uppsikten över varulotterierna har alltid utövats av vederbörande läns— styrelse, som för ändamålet utsett särskilda kontrollanter. För deltagande i kontrollen över de största av de till Stockholm lokaliserade lotterierna har chefen för handelsdepartementet därjämte brukat utse ombud. Redo- görelse skall numera för samtliga viktigare varulotterier insändas till såväl vederbörande länsstyrelse som handelsdepartementet.

Sakkunniga hava — ehuru varulotteriväsendet icke direkt torde falla inom ramen för sakkunnigas utredningsuppdrag — icke kunnat underlåta att uppmärksamma den betydande omfattning, i vilken sådana lotterier under senare år, till viss grad i konkurrens med penninglotterierna, kom— mit till utförande. Särskilt anmärkningsvärt hava sakkunniga emellertid funnit det i förhållande till de nedlagda kostnaderna obetydliga ekono— miska utbyte, som de större varulotterierna i genomsnitt lämnat till de ändamål, för vilkas tillgodoseende lotterierna fått anordnas. Det må där- för i detta sammanhang ifrågasättas, huruvida icke ändamål, som befinnas förtjänta av understöd från det allmänna och hittills erhållit sådant i form av tillstånd till varulotteri, för framtiden åtminstone i viss utsträckning böra understödjas i former, som ur såväl understödsmottagarnas som all- mänhetens synpunkter kunna anses mera tillfredsställande, eventuellt i vissa fall genom bidrag från penninglotteri.

Beträffande de med penninglotterierna i viss mån jämförliga premie- obligationslånen finnas, i vad avser 1918 och 1921 års svenska premie— obligationslån, vissa uppgifter intagna i professor Charliers utredning. Se— dan dess hava emellertid — under åren 1923, 1931, 1933 och 1936 — av riksgäldskontoret emitterats ytterligare fyra lån av ifrågavarande slag. ; Omfattningen av i Sverige sålunda upptagna premieobligationslån ävensom ' antalet och Värdet av i samband därmed utlottade vinster m. m. utvisas av nedanstående sammanställning:

År, då lånet Lånesumma Vinster i varje utlottning Vin st chans emitterats kronor Ant 1 Sammanlagt värde per utlottning a kronor "” 1918 .......... 100 000 000 11 584 3 000 000 0.58 1921 .......... 100 000 000 12 683 3 000 000 0.63 1923 .......... 120 000 000 12 683 3 000 000 0.53 1931 .......... 100 000 000 12 693 2 150 000 0.63 1933 .......... 140 000 000 18 469 3 010 000 0.66 1936 .......... 120000 000 15 333 1 810 000 0.64

I samband med utbjudandet av de nya lånen har verkställts utbyte eller inlösen av obligationer i följande äldre lån, nämligen: 1923 1918 års län, 1931 1921 års lån, 1933 1923 års lån och 1936 1931 års lån. I samband med 1918 års lån — som därjämte löpte med 2 procent vanlig ränta — före— kom blott en vinstutlottning om året. I vart och ett av de övriga lånen har årliga antalet sådana utlottningar utgjort två. I syfte bland annat att underlätta arbetet vid utlottningarna hava obligationerna i samtliga lån sammanförts i serier (i 1918 års lån om 500, i övriga lån om 1 000 obligatio— ner). I samma syfte har vid vinstutlottningarna i enlighet med av riks- gäldskontoret utfärdade närmare föreskrifter visst s. k. gruppdragningsför— farande kommit till användning. Beträffande 1923 års lån stadgades, att obligationer, varå vinst utfallit, väl finge deltaga i samtliga efterföljande * vinstutlottningar men icke utbytas eller inlösas. I övriga premielån hava även med vinst utfallande premieobligationer behållit sitt nominella värde. Före utfärdandet av de ovan i annat sammanhang berörda förbudsbestäm- : melserna i förordningarna den 22 juni 1928 och den 21 maj 1931, inne- ' fattande vissa tillägg till lotteriförordningen, förekom en vittutbredd han- del med andelar, vinsträttigheter och Vinstandelar i premieobligationer samt försäljning av dylika obligationer på avbetalning. Denna verksamhet närmade sig, åtminstone i några av de former vari den utövades, uppen- barligen begreppet penninglotteri och utövade otvivelaktigt ett visst kon- ( kurrerande inflytande på den egentliga lotterimarknaden. Den lockelse

premieobligationerna under olika tider utövat på den köpande allmänheten, har av skilda anledningar varit, underkastad avsevärda växlingar. Medan utförsäljningen av obligationerna i flera av de tidigare lånen —— vid försäljning till omkring pari — tagit år i anspråk, kunde 1931, 1933 och icke minst 1936 års premieobligationer trots betydande överpris placeras på relativt kort tid.

Utgivningen av dragningslista till premieobligationslånens vinstutlott- ningar har av riksgäldskontoret överlåtits till firman Albert Bonnier, där— vid bland annat avtalats, att listan skall tillhandahållas allmänheten i till— räckligt antal och till ett pris av 15 öre per exemplar.

Totalisatorspel.

Totalisatorspelet, som alltsedan år 1898 av huvudsakligen moraliska skäl hade varit förbjudet i Sverige, legaliserades åter med anledning av ett beslut av 1923 års riksdag. Beslutet hade då föregåtts av motioner och diskussion vid riksdagarna såväl nämda är som året dessförinnan. Följande uttalande i ämnet av jorclbruksutskottet vid 1922 års riksdag torde i nu förevarande sammanhang kunna vara av visst intresse:

»Vad först beträffar de moraliska vådorna av lotterier och liknande spel torde åsikterna härom på de senaste åren i vårt land hava undergått en betydande förändring, vilket kommit till uttryck särskilt därutinnan, att dispenser i stor utsträckning beviljats från gällande lotteriförbud, att statens premieobliga- tionslotterier inrättats ävensom att av riksdagen hos Kungl. Maj:t begärts ut- redning rörande inrättande av ett statslotteri eller annan form av ett under statens kontroll ställt penninglotteri. I detta sammanhang tillåter sig utskot- tet framhålla, att i sistnämnda utredning, som på uppdrag av Kungl. Maj:t förberedelsevis utförts av professorn i astronomi vid Lunds universitet C. V. L. Charlier och numera föreligger i tryck, föreslås, att totalisatorslotteri skall få användas vid kapplöpningar ävensom att inkomsten härav huvudsakligen skall användas till främjande av den svenska hästaveln.»

Den 4 maj 1923 utfärdades kungörelse angående anordnande av vad— hållning medelst så kallad totalisator, enligt vilken kungörelse föreningar och andra sammanslutningar, som hava till ändamål att för hästavelns befrämjande hålla offentliga kapplöpningar eller travtävlingar under vissa villkor kunde erhålla Kungl. hIajzts tillstånd att anordna dylikt spel, medan det i övrigt fortfarande var förbjudet att anordna vadhållning vid tävlingar. 1923 års kungörelse ersattes -— i samband med regleringen av tippnings— rörelsen —— den 7 juni 1934 med nu gällande förordning angående vadhåll— ning i samband med tävlingar. I anslutning till denna förordning har i Kungl. Maj:t den 28 september 1934 utfärdat kungörelse angående vad— i hållning medelst totalisator i samband med hästtävlingar. Sistnämnda två l författningar innehålla för totalisatorspelets vidkommande i sak ingen ändring i förhållande till bestämmelserna i 1923 års kungörelse.

Med stöd av gällande bestämmelser i ämnet har Kungl. Maj:t, första gången för andra halvåret 1923 och därefter för varje kalenderår, med- delat ett antal sammanslutningar tillstånd att å angivna tider och täv- lingsplatser anordna vadhållning medelst totalisator. För år 1936 hava dylika tillstånd beviljats för fem sammanslutningar i samband med offent- liga kapplöpningar och för tretton sammanslutningar i samband med offentliga travtävlingar. Den sammanlagda årliga omsättningen å totali- satorspelet i riket utgjorde år 1923 501 693 kronor, varefter de årliga om— sättningsbeloppen uppvisa stegring t. o. m. är 1930, då totalomsättningen uppgick till 8 944 016 kronor. Efter nedgång nästpåföljande år till 8 856 160 kronor har ökningen från och med år 1932 återigen oavbrutet pågått, så att omsättningen år 1935 uppnådde 12 960 943 kronor och innevarande år efter all sannolikhet kommer att uppgå till ännu högre belopp.

Enligt av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter skola 80 procent av spe- larnas sammanlagda insatser vid en tävling återgå till dem i form av vinster. Återstående 20 procent av insatssumman delas mellan vederbö- rande sammanslutning — att användas till pris och bestridande av andra omkostnader vid tävlingen — och statsverket enligt vissa av Kungl. Maj:t fastställda grunder. Statens procentuella andel stiger med ökad omsätt— ning. Summan av statens andelar, som för budgetåret 1936/ 1937 beräknats till 1 000000 kronor, upptages i riksstaten såsom särskild inkomsttitel, under det att anslagå tillhopa samma belopp å riksstatens utgiftssida upptagas till olika med hästaveln 1 1iket sammanhängande ändamål.

Närmare bestämmelser för totalisatorspelets anordnande (vadhållnings— reglemente) ävensom erforderliga kontrollföreskrifter, vilka enligt Kungl. Maj. ts bemyndigande ursprungligen utfärdats av stuteriöverstyrelsen, meddelas numera av lantbruksstyrelsen.

Tippning.

Bland alla slag av lotterier och därmed jämförliga spelformer fann pro- fessor Charlier totalisatorn besitta de flesta fördelarna, bland annat eme— dan den utgjorde den enda spelform, där man med någon framgång kunde i förväg bedöma vinstutsikterna och sålunda kunde få »en god övning i ,konsten att gissa,, som människan så väl behöver lära sig». Den då för tiden praktiskt taget enda brukliga formen för totalisatorspel i vidsträckt bemärkelse, d. v. s. den i samband med hästtävlingar anordnade egentliga totalisatorn, ansåg dock Charlier i sitt betänkande väl böra komma ifråga som speciell spelform men icke lämpad att utvidgas till verkligt stats- lotteri. Ett annat sådant statslotteri enligt totalisatorprincipen finner Charlier vara svårt att inrätta och anför (sid. 100):

»Tyvärr lämpar totalisatorn sig ej för statslotteri. Bland annat därför att det är svårt att säga vad man i sådant fall egentligen skulle gissa på. Man skulle

eventuellt kunna inrätta ett totalisatorlotteri så att frågan vore att gissa på väderleken en viss dag eller månad. För närvarande anser jag mig emellertid ej kunna föreslå ett statslotteri av denna form, även om det i en framtid skulle kunna realiseras».

Det av professor Charlier sålunda ifrågasatta »gissningslotteriet» har under senare tid förverkligats i betydande skala i form av tippning vid idrottstävlingar. Redan under 1920—talet hade såväl enskilda personer som sammanslutningar inom idrotten i ganska stor utsträckning börjat anordna vadhållning i samband med idrottstävlingar, särskilt i Sverige eller Eng— land anordnade fotbollstävlingar. I sådana fall hade anordnaren viss tid före vederbörande tävlingar distribuerat s. k. tipskuponger, å vilka all- mänheten enligt olika system fått göra anteckningar om den gissade ut— gången av tävlingarna, varefter de sålunda ifyllda kupongerna jämte Viss mindre insats genom ombud (tobaksaffärer och dylikt) insändes till anord- naren. Sådant förfarande ansågs klart falla under förbudsbestämmelserna i kungörelsen den 4 maj 1923 angående anordnande av vadhållning me- delst så kallad totalisator, vilket också fastslogs i utslag av högsta dom- stolen (N .J . A. 1928, sid. 451). Då dessa bestämmelser emellertid i allt större utsträckning började överträdas och kringgås -— bland annat för- lades tippningens anordnande nominellt till utlandet, varigenom förfaran- det formellt blev straffritt — utarbetades inom handelsdepartementet, efter verkställd utredning, ett förslag till förordning med skärpta förbudsbestäm— melser med avseende å vadhållning i samband med tävlingar, över vilket förslag Kungl. Maj:t genom proposition den 2 mars 1934 (nr 231) begärde riksdagens yttrande. Sedan riksdagen godkänt förslaget, utfärdades, med upphävande av 1923 års totalisatorskungörelse, den 7 juni 1934 nu gäl- lande förordning (nr 237) angående vadhållning i samband med tävlingar, varigenom förbud meddelades att utan Kungl. Maj:ts tillstånd vare sig anordna sådan vadhållning eller främja deltagandet i otillåten inhemsk eller utländsk vadhållning av ifrågavarande slag. Förbudet upprätthölls sedermera ovillkorligt under tiden intill den 24 september 1934, under vil— ken tid även ett stort antal dispensansökningar avslogos. Nämnda dag er— höll emellertid ett under bildning varande aktiebolag, som sedermera inre- gistrerades under firma Aktiebolaget Tips—tjänst, Kungl. Maj:ts medgivan- de att intill den 1 juli 1936 under Vissa villkor för allmänheten anordna vadhållning i samband med idrottstävlingar, dock ej hästtävlingar.

Den för Aktiebolaget Tipstjänst sålunda meddelade koncessionen för- nyades den 29 maj 1936 att även avse tiden 1 juli 1936—30 juni 1941 och innefattar för närvarande följande villkor och föreskrifter:

»Ändring i bolagets ordning må ej ske utan Kungl. Maj:ts tillstånd. Av de vid vadhållning inflytande insatsbeloppen skola femtio procent använ- das såsom vinstutdelning till de i vadhållningen deltagande och må högst tjugu- fem procent disponeras för bolagets omkostnader.

Om bolagets reservfond skulle nedgå under femtiotusen kronor, skall av bola— gets årsvinst avsättning till fonden göras för densammas återuppbringande till nämnda belopp.

Till aktieägarna må av de till utdelning tillgängliga vinstmedel årligen utde- las högst fem procent å aktiebeloppet; dock må aktieägarna, därest under ett eller flera år den sålunda angivna högsta tillåtna utdelning ej kunnat lämnas, av senare års utdelningsbara vinst bekomma vad däri brustit.

Vad som återstår av bolagets årsvinst efter avsättning till reservfond, lämp— lig skattereserv och utdelning till aktieägare skall användas på sätt Kungl. Maj:t framdeles bestämmer, huvudsakligen till idrottens främjande.

Vid bolagets upplösning skall vad av tillgångarna återstår sedan aktieägarna äterbekommit av dem tillskjutet aktiekapital och erhållit fyllnad i eventuellt bristande utdelning för föregående år användas för ändamål, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Kungl. Maj:t skall äga utse en revisor och en suppleant för denne att jämte å bolagsstämma vald revisor deltaga i granskningen av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper.

För fortlöpande tillsyn å och kontroll av bolagets vadhållningsverksamhet skall chefen för handelsdepartementet äga utse en eller flera kontrollanter, och har bolaget att ställa sig till efterrättelse de närmare föreskrifter och anvis— ningar, som sådan kontrollant kan komma att meddela för utförande och under— lättande av den avsedda kontrollen.

Bolaget skall till revisorernas och kontrollanternas disposition ställa nödvän- diga penningmedel att av dem användas för anordnande av erforderlig siffer- revision och övrig kontroll.

Av Kungl. Maj:t utsedda styrelseledamöter, revisor och suppleanter samt av chefen för handelsdepartementet utsedda kontrollanter äga att av bolaget åt— njuta ersättning enligt grunder, som av Kungl. Maj:t bestämmas.

Kungl. Maj:t skall äga lämna de vidare föreskrifter och instruktioner, som kunna finnas erforderliga för ett rationellt utövande av bolagets verksamhet samt för en effektiv tillsyn däröver, varjämte Kungl. Maj:t förbehåller sig rätt att, därest bolaget icke iakttager här ovan eller eljest meddelade villkor och bestämmelser eller förhållandena i övrigt så påkalla, omedelbart återkalla det bolaget meddelade tillståndet.»

Den 5 oktober 1934 stadfäste Kungl. Maj:t bolagsordning för Aktie— bolaget Tipstjänst. Bolagsordningen innehåller samtliga härovan återgivna, i koncessionen intagna bestämmelser (med undantag av föreskrifterna i sista stycket) ävensom stadganden av innehåll, att styrelsen skall hava sitt säte i Stockholm, att aktiekapitalet skall utgöra minst 15 000 kronor och högst 45 000 kronor, att aktie skall lyda å 100 kronor, att aktiebreven skola ställas till viss man, att styrelsen skall bestå av fem ledamöter med tre suppleanter för dem, att Kungl. Maj:t skall utse två styrelseledamöter, därav en såsom ordförande och en såsom vice ordförande, ävensom en suppleant, samt att det skall åligga bolaget att senast den femtonde i må— naden efter utgången av varje kalenderkvartal till handelsdepartementet i två exemplar ingiva redogörelse för bolagets verksamhet under tillända— lupet kvartal.

Aktiekapitalet i Aktiebolaget Tipstjänst har tillskjutits av enskilda per- soner och har alltsedan bolagets uppkomst utgjort 45 000 kronor. Reserv— fonden har genom vederbörlig vinstavsättning uppbringats till ett belopp av 50 000 kronor.

Beträffande arvoden till de av Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna av bolagets styrelse förordnade Kungl. Maj:t den 8 mars 1935 dels att arvode till styrelsens ordförande och vice ordförande skulle för tiden till och med den 30 juni 1935 ävensom tills vidare för vart och ett av därpå följande räkenskapsår utgå med 3 000 kronor till den förre och 1 500 kronor till den senare, varjämte vice ord- föranden skulle, för den tid han tillhörde styrelsens arbetsutskott, erhålla ett ' extra arvode, beräknat efter 500 kronor för år, och dels att såsom ersättning

för det särskilda arbetet i samband med bolagets bildande och organiserandet av bolagets verksamhet skulle utgå till ordföranden 1 500 kronor och till vice ordföranden 1 000 kronor. Beträffande den av Kungl. Maj:t utsedda styrelse— suppleantens arvode förordnade Kungl. Maj:t den 13 september 1935, med ändring av ett tidigare beslut i ämnet, att suppleanten skulle tillsvidare från och med den 1 oktober 1935 uppbära ett arvode av 25 kronor för dag, under vilken han i ledamots ställe deltagit i styrelsens sammanträde, ävensom ett arvode av 500 kronor för år räknat, därest han tillhör styrelsens arbetsutskott. Arvode till av Kungl. Maj:t utsedd revisor i bolaget blev av Kungl. Maj:t den 8 mars 1935 bestämt till 1 500 kronor för räkenskapsår (1 juli—30 juni). Av chefen för handelsdepartementet förordnade kontrollanter av bolagets vadhåll- ningsverksamhet hava enligt olika av Kungl. Maj:t meddelade beslut, senast den 12 juni 1936, tillerkänts ersättning vardera med 250 kronor för varje vecka under vilken tippning anordnas och kontrollantuppdrag fullgöres. Såsom verk— ställande direktör i bolaget har sedan bolagets bildande fungerat en av de av bolagsstämman valda styrelseledamöterna, vilken härför av bolaget äger upp— bära ett arvode av 18 000 kronor för år. Å bolagets huvudkontor har syssel- satts ett varierande antal personer, år 1936 omkring 500, därav dock endast ett trettiotal fast anställda.

Distributionen av tipskupongerna och uppsamlandet av allmänhetens insat- ser handhavas av en stab över hela landet fördelade ombud (i regel innehavare av tidnings— och tobaksaffärer och dylikt), vilka i början av år 1935 uppgingo till ett antal av 2 000 och i oktober 1936 till 4 600 personer. S. k. direkttippning utan anlitande av ombud har emellertid även i viss utsträckning förekommit. Ombuden hava småningom i redovisningshänseende underställts ett antal i olika orter utplacerade centralombud. i början av år 1935 21 och i oktober 1936 34 personer. Såsom ersättning utgår till ombuden en provision av 10 procent av vederbörande insatser och till centralombuden en provision å 1—4 procent av insatserna.

Tipsspelet anordnas av Aktiebolaget Tipstjänst under sommarmånaderna på fotbollsmatcher, som spelas i Sverige om söndagarna, och under det övriga året på sådana tävlingar om lördagarna i England. Spelet är uppdelat i tre huvudgrupper enligt olika gissningssystem, nämligen: »stryktips» (för tolv å. kupongen upptagna matcher angives vinnaren eller markeras oavgjort), »siffer- * tips» (antalet mål i sex å kupongen upptagna matcher angives) samt »pooltips» (inom fem olika grupper eller »pools» tippas enligt olika regler ett antal i viss mån valfria matcher efter »stryk»-principen). Insatsen är för stryktips och siffertips 25 öre per vinstchans (: lodrät rad matcher). Ä varje kupong får en-

ligt hösten 1936 gällande bestämmelser genom 5. k. systemtippning kombine- ras högst 96 sådana chanser. För pooltips är insatsen för varje rad inom respek— tive pool lägst 25 öre och högst 20 kronor. Av ombud organiserad s. k. andels— tippning, vilken tidigare förekommit i betydande utsträckning, har av bolaget numera förbjudits. De ifyllda kupongerna jämte likvider skola, enligt hösten 1936 gällande bestämmelser, vara inlämnade senast torsdag kl. 19 före den täv— lingsdag, för vilken tippningen gäller. Det för vinnare inom varje grupp dispo— nibla beloppet, motsvarande 50 procent av i gruppen gjorda insatser, fördelas beträffande stryktips och siffertips enligt vissa regler mellan två (inom gruppen stryktips eventuellt tre) pristagargrupper, vilka bestämmas av antalet rätt tip- pade matcher. Vid pooltips eller, som det även kallas, totalisatortips, fördelas det inom varje pool disponibla vinstbeloppet mellan dem, som inom poolen ' presterat bästa resultat, i proportion (odds) till vinnande insats. Beloppet av högsta vinst har under ett flertal tippningsveckor uppgått till flera tiotal tusen kronor. Tipsvinster, överstigande 25 kronor, hava genom en den 22 februari 1935 vidtagen ändring i 1928 års förordning om särskild skatt för vissa lotteri— vinster belagts med en skatt av 10 procent.

Aktiebolaget Tipstjänsts bruttointäkter uppgingo för bolagets första verksamhetsperiod, tiden 4 oktober 1934—30 juni 1935, till kronor 7 020 398: 86 och för verksamhetsåret 1 juli 1935—30 juni 1936 till kronor 20 470 156: 96.

Den stigande omfattningen av den genom Aktiebolaget Tipstjänst be- drivna spelrörelsen väckte år 1935 vissa farhågor inom riksdagen och den 7 juni nämnda år riktades av en ledamot av andra kammaren till stats— ministern en interpellation i ämnet. I svar härå den 3 juni anförde stats- ministern bland annat:

»Aktiebolaget Tipstjänst är medvetet om sin skyldighet att hålla rörelsen inom rimliga gränser. Bolaget har i det syftet förbjudit s. k. andelstippning och starkt begränsat möjligheterna för olika slag av s. k. systemtippning, det und- viker reklam, har begränsat antalet ombud, ransonerar kupongmaterialet och har förbjudit deltagande i tippningen av personer under 18 år. Det är anledning ; avvakta verkningarna av dessa åtgärder och över huvud av en längre tids i erfarenhet. Vid bedömningen av den legala tippningsrörelsen får icke glömmas, att den har avsetts som ett medel att utrota den olaga tippningen. I detta avseende har den uppenbarligen varit av stor betydelse. Det skulle med hän- * syn till syftet vara oklokt att föra en så restriktiv politik, att man på nytt kal- l lade till livs de krafter, som man synes vara på väg att övervinna.» %

I slutet av år 1936 har emellertid Aktiebolaget Tipstjänst vidtagit vissa ytterligare åtgärder i syfte att begränsa tippningsrörelsens omfattning.

Genom beslut i november 1936 har bolaget sålunda maximerat värdet av högsta vinst till 75 000 kronor. I december samma år har bolaget därjämte bland annat beslutat, att från och med januari 1937 skall gälla följande: 1) tippning skall tills vidare anordnas endast varannan vecka; 2) ifyllda i kuponger skola avlämnas senast onsdag före vederbörande tävlingsdag; 3) ge— * nom s. k. systemtippning få å samma kupong kombineras högst 48 chanser.

I anslutning härtill torde böra anmärkas, att Aktiebolaget Tipstjänst under sin verksamhetstid vidtagit vissa omfattande åtgärder till uppdagan- de och bekämpande av illegal tippningsverksamhet.

Enligt Aktiebolaget Tipstjänsts bokslut den 30 juni 1935 hade å bola— gets årsvinst under första verksamhetsperioden, efter avsättning till reserv- fond och skattereserv samt utdelning till aktieägare, uppstått en för idrotts- ändamål avsedd behållning av kronor 1 216 297: 13, under det att i skatt på tipsvinster inlevererats kronor 224 161: —. Bolagets vinst— och för- lusträkning för tiden 1 juli 1935—30 juni 1936 har nedanstående utseende:

» Utgifter: Vinnare .................................................. 9 432 439: 18 Skatt på tipsvinster, inlevererat till Statsverket .............. 802 639: 30 Provisioner .............................................. 2 657 046: 24 Övriga utgifter ........................................... 1 100 637: 28 Vinst .................................................... 6 556 546: 37

20 549 308: 37

Inkomster: Tipsinsatser .............................................. 20 470 156: 96 Intresse ................................................. 79 151: 41

20 549 308: 37»

Efter utdelning till aktieägarna och avsättning till skattereserv har av ovanstående vinstbelopp, kronor 6 556 546: 37, redovisats en behållning av kronor 4 062 296: 37.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 20 juni 1935 och — generellt för fram— tiden -—— den 30 juni 1936 har Aktiebolaget Tipstjänst ålagts att årligen, omedelbart efter det ordinarie bolagsstämma godkänt balansräkning, å statsverkets checkräkning i riksbanken för statskontorets räkning insätta behållning, som ovan avses. I 1935 års statsverksproposition föreslogs, att de medel, som av bolaget inlevereras till statsverket, (»tipsmedel») skulle upptagas till redovisning å riksstatens inkomstsida under en härför sär- skilt uppförd inkomsttitel, benämnd »Inkomst av vadhållning vid idrotts— tävlingar», varvid förutsattes, att de å inkomsttiteln inflytande medlen skulle över vederbörande riksstatsanslag tillföras en särskild fond för till- godoseende av idrottsändamål. Riksdagen godkände de sålunda föreslagna principerna för tipsmedlens budgetbehandling och anvisade för budgetåret 1935/1936 två anslag att utgå av inkomst av vadhållning vid idrottstäv- l lingar, varav ett anslag å 100 000 kronor under åttonde huvudtiteln till understödjande av gymnastik och idrott samt ett förslagsanslag åt 400 000 kronor under tionde huvudtiteln till idrottens främjande. Med anledning av vad sålunda förekommit fann Kungl. Maj:t i brev till statskontoret den — 20 juni 1935 gott föreskriva, att tipsmedlen skulle redovisas å ovan av-

sedda, nyuppförda inkomsttitel, samt att en fond, benämnd fonden för idrottens främjande, skulle inrättas, från vilken fond, som skulle av stats- kontoret förvaltas såsom diversemedelsfond, skulle bestridas de belopp, som enligt Kungl. Maj:ts bestämmande skulle anslås till idrottens främ—

jande. Därjämte anbefalldes statskontoret att av den behållna inkomsten av vadhållning vid idrottstävlingar, sedan vederbörlig överföring till an- givna ändamål ägt rum över ovannämnda under åttonde huvudtiteln upp- förda anslag, över det under tionde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till idrottens främjande till »fonden för idrottens främjande» överföra åter- , stoden av nämnda behållna inkomst. Genom olika är 1935 meddelade be- ; slut har Kungl. Maj:t disponerat över hela det till fonden för idrottens , främjande då överförda kapitalet, tillhopa kr. 1 116 297: 13, därvid under- stöd beviljats till ett stort antal gymnastik- och egentliga idrottsändamål. ! I riksstaten för budgetåret 1936/1937 hava i enlighet med 1936 års stats- verksproposition tip-smedlen behandlats på liknande sätt som under före- gående budgetår, dock med de avvikelser, att av tipsmedlen, som under vederbörande inkomsttitel beräknats till 2 250 000 kronor, 1 000 000 kro- nor undantagits för allmänna budgetändamål, att hela återstoden skall över tionde huvudtitelns förslagsanslag till idrottens främjande överföras till fonden för idrottens främjande samt att under åttonde huvudtiteln sålunda icke upptagits något idrottsanslag. Av de å ifrågavarande fond under år 1936 faktiskt disponibla medlen har Kungl. liiaj:t vid olika till— fällen fördelat tillhopa kronor 3 062.296: 37.

I Aktiebolaget Tipstjänsts självdeklaration till 1936 års taxering (bola- gets första) har bolaget såsom taxerad inkomst till statlig inkomst- och för— mögenhetsskatt samt kommunal inkomstskatt uppgivit allenast den maxi- merade utdelningen till aktieägarna, 2 250 kronor. Under framhållande av, bland annat, att bolaget av Kungl. Biajzt ålagts att verkställa såväl inle- vereringarna till statsverket som avsättning till reservfond, har bolaget i deklarationen däremot avdragit all övrig vinst. Deklarationen har icke , godkänts vare sig av taxeringsnämnden eller av prövningsnämnden i * Stockholm, vilka upptaxerat bolagets inkomst för nämnda år till något över två miljoner kronor. Frågan har av bolaget fullföljts till kammar— 4 rätten. *

Sammanfattning. l l

Av den nu meddelade översikten över lotteriväsendets utveckling i ' Sverige under de senaste årtiondena framgår, att spelet å vederbörligen kon- cessionerade lotterier och därmed jämförliga statligt reglerade företag un— der senare år uppnått en tidigare oanad omfattning och — åtminstone beträffande de viktigare spelar-terna alltjämt uppvisar en tydlig stigande tendens, ävensom att dylikt spel med åren kommit att bedrivas i alltmer mångskiftande former.

Till belysande av den stigande omfattningen av ifrågavarande spel sam- manföras härnedan några, i det föregående delvis anförda uppgifter röran— de deltagandet i olika spelarter under ettvart av åren 1929, 1932 och 1935:

1932 kr.

1929 kr.

1935 kr.

Penninglottcricr ......... (Sammanlagt . . 28 800 000 36 000 000 36 000 000

lottvärde jämte stäm—

Pelargift) c:a 5 079 500 5 297 500 5 766 350 Totalisatarspel (summa av allmänhetens insatser) . 8 057 677 9 990 300 12 960 943 Tippning (Aktiebolaget Tipstjänsts bruttointäkter) . — — 14 397 734

Summa kronor c:a 41 937 177 51 287 800 69 125 027

Större varulotterier (omslutning, överstigande 20 000 kronor) .

Totalsumman för år 1936 torde, särskilt på grund av penningslotterier— nas utvidgning och ökad tippning, i förhållande till 1935 års summa, kom— ma att utvisa en ökning av omkring 15 miljoner kronor.

De sålunda erhållna värdena äro, när det gäller att bilda sig en uppfatt- ning om spelintressets utveckling i landet, uppenbarligen att betrakta så- som minimivärden. Härvidlag torde man nämligen även böra taga följande omständigheter i betraktande. Varulotterier av mindre omfattning än de härovan anförda torde under nu ifrågavarande år hava omsatt minst 1 a 2 miljoner kronor per år. (I stället böra från ovan anförda uppgifter rörande större varulotterier avdragas några enstaka procent, motsvarande icke för— sålda lotter.) Härjämte måste inköpen av obligationer i ovan omförmälda premielån tydligen till stor del anses hava ägt rum i rent spelintresse, sär— skilt där betydande överpris betingats och erlagts. Vidare hava, på sätt längre fram i betänkandet kommer att utvecklas, åtskilliga miljoner kro— nor om året nedlagts på spel å olika utländska lotterier och därmed jäm— förliga företag, varjämte slutligen ett icke obetydligt deltagande synes hava ägt rum i här i riket anordnade illegala lotteriliknande spel, sådana som »tidningslotterier» och dylikt, till vilken fråga sakkunniga hava för avsikt att återkomma i en ännu senare del av utredningen. Slutligen torde i detta sammanhang kunna omnämnas den år 1935 florerande s. k. kedjebrevs— rörelsen, varå enligt en uppskattning omsattes över en miljon kronor.

Beträffande artrikedomen av i Sverige under senare år bedrivna lotterier och spel i andra därmed jämförliga former torde översikten över lotterivä— sendets utveckling hava lämnat tillräckliga exempel. Sakkunniga vilja emellertid även i detta sammanhang framhålla, att särskilt inom gruppen varulotterier en mångfald olika lotteriarter varit företrädd, däribland åt— skilliga klasslotterier, ävensom att under senaste tid tippningen med dess olikartade spelregler lånat drag från såväl nummerlotteriet som skilda slag

i av totalisatorspel. l

Nuvarande system för penninglottericr i Sverige.

Organisation och förvaltning.

Statlig reglering.

Koncessionsvillkor m. m. Kungl. Maj:ts medgivande till anordnandet ' av de månatliga penninglotterierna lämnas numera regelbundet vid två olika tillfällen om året. Sålunda koncessioneras i maj eller juni lotterierna med dragningar i månaderna januari—juni påföljande år och i november i eller december lotterierna med dragningar under månaderna juni—decem— ber året därpå. Senast hava sådana koncessioner meddelats den 18 decem- ber 1936, avseende andra halvåret 1937. Koncessionsbesluten utfärdas i regel i form av särskild resolution för varje lotteri, därvid Kungl. Blajzt tillika förordnar om användningen av lotteriets behållning eller blott viss del därav. Vad av behållningen sålunda icke disponerats, fördelas av Kungl. Maj:t — i allmänhet samtidigt med utfärdandet av lotterikonces— sionerna men ibland senare — genom särskilda resolutioner såsom »bidrag av lotterimedel» till olika sökande. Beslut angående anordnande av pen- ninglotterier och beviljande av bidrag från sådana hava icke ansetts böra , meddelas av tillförordnad regering.

Till belysande av penninglotteriernas nuvarande plan och organisation , i övrigt återgives här nedan en den 29 maj 1936 utfärdad resolution av i den typ, som kommit till användning beträffande anordnandet av samt— liga lotterier med omslutning av 280 000 lottsedlar.

»Kungl. Maj:ts resolution, given Stockholms slott den 29 maj 1936 å nedan omförmälda ansökning.

Enligt resolution den 20 december 1935 förordnade Kungl. Maj:t, att 200 000 kronor av behållningen i visst penninglotteri skulle utbetalas till Kungl. Drama- tiska teaterns aktiebolag såsom bidrag till uppehållande av teaterns verksam— . het under spelåret 1936—1937, med åliggande för teatern att i samarbete med riksteaterns publikorganisation företaga turnéföreställningar i landsorten till * det antal, som av Kungl. Maj:t, efter förslag av teaterrådet, bestämdes. ,

Hos Kungl. Maj:t har nu styrelsen för bolaget anhållit om ytterligare pen— ninglotterimedel för verksamheten under nämnda spelår.

Häröver har teaterrådet den 11 maj 1936 avgivit infordrat utlåtande.

lotteri med dragning i januari 1937 må anordnas enligt följande plan och när—

i l l l Kungl. Maj:t medgiver i anledning av förevarande ansökning, att ett penning— mare bestämmelser. ! | i | |

1. Lotteriet skall omfatta en dragning med ett antal av 280000 lottsedlar, var och en å tio kronor, för vilket pris, avgiften för stämpel å lotterna ej inbe— gripen, lotterna skola försäljas till allmänheten. Vinstbeloppet i lotteriet skall vara 2 145 000 kronor fördelat sålunda:

:

1 vinst a 100000 kronor ......................... 100000 kronor 1 >> >> 50 000 >> ......................... 50 000 >>

10 vinster ) 10 000 » ......................... 100 000 >>

30 >> >> 5 000 >> ......................... 150 000 »

260 >> >> 1 000 >> ......................... 260 000 >>

550 » ) 500 » ......................... 275 000 »

800 >> >> 200 » ..................... . . . 160 000 >>

2 500 >> >> 100 >> ......................... 250 000 >>

10 000 >> » 50 >> ......................... 500 000 3

12 000 >> >> 25 >> ......................... 300 000 >> 26 152 vinster 2 145 000 kronor

2. Till bestridande av omkostnader för lotteriet må av i lotteriet inflytande medel användas högst 46 000 kronor.

3. Av behållningen i lotteriet skola etthundratusen (100000) kronor utbe— talas till Kungl. Dramatiska teaterns aktiebolag såsom ytterligare bidrag till uppehållande av teaterns verksamhet under spelåret 1936—1937. Som villkor för tillgodonjutande av teatern för spelåret 1936—1937 beviljade lotterimedelsbidrag, vilka skola såsom inkomst upptagas i teaterns stat för om— förmälda spelår, föreskriver Kungl. Maj:t, att teatern under spelåret i samarbete med riksteaterns publikorganisation giver åttiofem turnéföreställningar i lands— orten, dock med rätt för teaterrådet att i detta antal företaga mindre jämk- ningar, att bidragsbeloppen skola vid eventuell upplösning av bolaget, innan dess tillgångar skiftas, i mån av tillgång inlevereras till statskontoret för att till— läggas Kungl. Dramatiska teaterns reservfond samt att riksdagens revisorer skola äga granska teaterns förvaltning och räkenskaper. Av behållningen i lotteriet skola vidare utbetalas 499 000 kronor till ändamål, varom Kungl. Maj:t sedermera vill fatta beslut. Återstoden av lotteriets behåll- ning skall utbetalas till humanistiska fondens ekonomidelegerade för att till— godoföras nämnda fond, med skyldighet för vederbörande att låta fondens räkenskaper och förvaltning underkastas den granskning från riksdagens revi- sorers sida. som Kungl. Maj:t kan komma att föreskriva.

4. Till Kungl. Maj:t skall avlämnas, för att av Kungl. Maj:t godkännas, av bankinrättning eller av ett konsortium vederhäftiga personer ingången förbin— delse, däri ansvaras för att, oberoende av utfallet av försäljningen av lotter, ej mindre de utfästa vinsterna skola till vinnarna på sätt nedan i punkt 10. sägs utbetalas, än även 609 000 kronor bliva för de med lotteriet avsedda ändamål disponibla.

5. Försäljningen av lotter må ej påbörjas, innan vederbörligt godkännande, som i punkt 4. sägs, erhållits.

6. Chefen för handelsdepartementet äger att, efter förslag av styrelsen för i Kungl. Dramatiska teaterns aktiebolag, utse kommitterade för lotteriet, vilka i * samråd med kontrollanter, varom nedan sägs, skola förvalta lotteriföretaget i enlighet med de närmare föreskrifter, som må utfärdas av nämnda departe- mentschef. Som föreståndare för lotteriet skall av kommitterade anställas en av

samme departementschef, på därom av kommitterade gjord framställning, god— känd person, vilken skall hava att under deras överinseende och såsom deras ombud handhava den närmare skötseln av lotteriföretaget.

7. De personer, som hava befattning med lotteriet, må icke bereda sig annan ekonomisk fördel därav än den gottgörelse, som i vederbörlig ordning må bliva dem tillerkänd för arbete, som utförts för lotteriföretagets räkning.

8. Lottsedlarna må icke till allmänheten utbjudas eller försäljas av andra än ! föreståndaren eller utav denne antagna kommissionärer. Bevis om andel i lott- sedel må icke säljas. i

9. Dragningen i lotteriet skall taga sin början den 15 januari 1937 samt för— siggå i enlighet med chefens för handelsdepartementet cirkulär den 27 april , 1936 angående föreskrifter för dragningens verkställande i vissa penninglot- terier. 10. Vinsterna skola mot överlämnande av med vinst utfallen lottsedel utbe- talas från och med den 15 februari 1937. Den vinnare, som icke inom ett år från den dag, dragningen började, uttagit sin vinst, har förlorat sin rätt till vinstbeloppet. Om vinst ej i sålunda föreskriven ordning kunnat uttagas på grund av att lottsedeln förkommit, men anmälan om lottsedelns försvinnande kommit kommitterade eller föreståndaren för lotteriet tillhanda före dragning- ens början, må dock kommitterade på ansökning, som kommit dem eller före- ståndaren tillhanda inom två månader från dragningen, efter hörande av kon- trollanterna och prövning av omständigheterna i föreliggande fall, äga utbe— tala vinsten till vederbörande med innehållande, vad angår vinstbelopp över tjugufem kronor, av så stort belopp, som motsvarar den stadgade skatten å vinsten. Av behållningen i lotteriet skola 609000 kronor, därav dock endast 10 000 kronor av den humanistiska fonden tillkommande andelen, utbetalas en månad efter det dragningen tagit sin början samt återstoden inom en månad efter det nyssnämnda preskriptionstid tilländalupit. 11. Chefen för handelsdepartementet äger utse två kontrollanter ej mindre för utövande av tillsyn däröver, att lotteriföretaget utföres enligt angivna grun- der och de särskilda föreskrifter, som kunna bliva meddelade, än även för att granska kommitterades verksamhet och lotteriets räkenskaper. 12. Förenämnda kontrollanter, som efter lotteriets avslutande skola till che— fen för handelsdepartementet avgiva berättelse angående lotteriet, äga att av det i punkt 2. omförmälda belopp å 46 000 kronor erhålla arvode vardera åt 500 kronor. Kungl. Maj:t förbehåller Sig slutligen rätt att, om så finnes lämpligt, företaga ändring i lotteriets plan och bestämmelserna för dess anordnande.

GUSTAF

/Fritjof Ekman.»

nor, inberäknats vederbörlig stämpelavgift. Lottens matematiska värde är kr. 7: 66. Beträffande relativt vinstvärde och vinstchans i nuvarande lotterier hänvisas till den historiska översikten.

Så snart vederbörande mottagare av lotterimedelsbidrag enligt föreskrift i lotteriresolutionerna inkommit med förslag i ämnet, utser chefen för han— delsdepartementet kommitterade för halvårets sex lotterier till ett antal

i Sakkunniga vilja här erinra om, att i det föreskrivna lottpriset, 12 kro— l i

av två eller tre för varje lotteri. Sedan dessa kommitterade härefter av- givit förslag till föreståndare för samtliga ifrågavarande lotterier, godkän— ner departementschefen sådan föreståndare och meddelar i samband där— med Vissa föreskrifter att iakttagas vid avslutande av de avtal, som kom— mitterade hava att träffa med föreståndaren. För de lotterier, som kon- cessionerats genom resolutioner den 29 maj 1986, har i sådant hänseende föreskrivits:

»1. Som ersättning för anordnandet av lotteriet äger föreståndaren uppbära i ett för allt 46 000 kronor mot skyldighet att bestrida samtliga på grund av lotte- riets anordnande uppkommande kostnader, däri inbegripet såväl kostnad för de i ovanberörda resolutioner omförmälda garantiförbindelser som arvode till kontrollanter.

2. De i lotteriet inflytande medlen skola av föreståndaren omedelbart dag efter dag insättas å bankräkning för lotteriföretagets räkning mot högsta möj- liga ränta. Från de sålunda insatta medlen äger föreståndaren utbekomma den honom enligt punkt 1. tillkommande ersättning ävensom i mån av behov ut— taga de belopp, som erfordras för erläggande av stämpelavgift och utbetalande av i lotteriet utfallande vinster. Uttag från ifrågavarande bankräkning må dock endast äga rum medelst check eller kvitto, som underskrivits, förutom av före— ståndaren eller kommitterad för vederbörande lotteri, jämväl av kontrollant i lotteriet.

3. Utgifterna för dragningslistor bekostas av föreståndaren, som skall äga att uppbära samtliga inkomster av listorna mot förpliktelse att tillhandahålla allmänheten desamma till ett pris ej överstigande 10 öre per exemplar.»

I god tid före vederbörande dragning förordnar chefen för handelsdepar- tementet vidare för varje månadslotteri två personer, i regel statstjänste— män, att vara sådana kontrollanter, som i lotteriresolutionerna avses. I förordnandet bruka kontrollanterna erinras om dels av Kungl. Maj:t och chefen för handelsdepartementet utfärdade bestämmelser rörande veder- börande lotteri och dels gällande bestämmelser (kungörelsen den 21 decem— ber 1928, nr 486) om uppbörd och redovisning av särskild skatt å vissa lotterivinster.

Dragningsföreskrifter. En åtgärd med avseende å penninglotterierna, som enligt lotteriresolutionerna jämväl ankommer på chefen för handels— , departementet, är slutligen meddelandet av föreskrifter för dragningens verkställande. För lotterierna med dragning under månaderna septem- ber—december 1936 hava dylika föreskrifter den 27 april 1936 utfärdats av följande lydelse:

»Dragning skall äga rum offentligt under kontroll av den eller de personer, som av chefen för handelsdepartementet för ändamålet utses.

För dragningens verkställande skola finnas tillgängliga 280 000 sedlar av fast papper, medelst tryck i följd numrerade från och med 1 men i övrigt sinsemel- lan lika. Varje sedel skall för att bibehållas hoprullad förses med en ring av

papp. De sedlar, vilka anskaffats för dragningen i juli 1936, må användas jäm— väl vid dragningen i september 1936 ävensom tills vidare vid senare dragningar, under förutsättning att noggrant iakttages, att samtliga ur lotthjulet vid tidi- gare dragning uttagna sedlar före ny dragning under kontroll åter nedläggas i hjulet. För dragningen i september 1936 skola anskaffas 30 000 nya sedlar, num- rerade 250 001—280 000. Dessa sedlar skola, sedan de noggrant kontrollerats, var för sig hoprullas med numret inåt samt instickas i en ring av papp. I—Iär- ! efter skola de nyanskaffade sedlarna inläggas i lotthjulet samt därefter väl blan- das såväl sinsemellan som med de förut i hjulet befintliga sedlarna, varefter lott- hjulet omedelbart förseglas. De nyanskaffade 30 000 sedlarna må under samma förutsättning som de övriga sedlarna tills vidare jämväl användas vid senare dragningar.

Förutom nämnda sedlar, vilka motsvara numren å lottsedlarna, skola finnas 1 652 sedlar av annan färg, av vilka var och en skall representera ett vinst— belopp å 200 kronor eller däröver enligt den fastställda vinstplanen. Vinstbe- loppet skall finnas i tryck angivet å sedeln. Sedlarna skola frånsett trycket sins— emellan vara lika. Sedan de noggrant kontrollerats, skola de, hoprullade och instuckna i ringar av papp, väl blandas samt inläggas i ett annat hjul, här nedan kallat vinsthjulet, som till dess dragning sker skall vara förseglat.

Dragning skall tillgå på följande sätt.

Vid vartdera av ovannämnda två hjul biträda två personer, den ena minder— årig, den andra en vuxen person.

Först kringvridas de båda hjulen ett antal varv. Härefter uttaga de minder— åriga biträdena samtidigt ur respektive hjul en sedel. Sedlarna överlämnas, sedan desamma upprullats, till vederbörande äldre biträden, varefter med hög röst först det biträde, som mottagit sedeln ur lotthjulet, uppläser det å sedeln tryckta numret samt därefter det biträde, som mottagit sedeln ur vinsthjulet, uppläser det å sistnämnda sedel tryckta vinstnumret, som angiver det vinst- belopp, å vilket lottnumret utfallit. Lottnumren och vinstbeloppen protokoll- föras på sätt nedan närmare angives, varpå sedlarna uppträdas å stark tråd med vinstsedeln underst. Samma förfarande upprepas härefter successivt tills vinsthjulet tömts, med iakttagande att, sedan å en och samma tråd uppträtts 200 sedlar av vartdera slaget, ny tråd påbörjas. På den sista tråden må dock uppträdas 252 sedlar av vartdera slaget. Trådarna skola förseglas samt förses med tydlig nummerbeteckning.

Under dragningen av ovan angivna vinster skola de båda hjulen för ytter— ligare blandning av sedlarna med lämpliga mellanrum tillslutas och kringvridas-

Sedan sålunda de högre vinsterna utfallit, dragas utan användande av vinst— ' hjul först 2500 vinster å 100 kronor, därefter 10000 vinster å 50 kronor och slutligen 12 000 vinster å 25 kronor. Vid dragning av ifrågavarande lägre vin— ster må så tillgå, att vederbörande sedlar av ett minderårigt biträde under upp- sikt av kontrollant uttagas ur lotthjulet till erforderligt antal, varefter de, lika— ledes under uppsikt av kontrollant, i skilda grupper uppläsas, protokollföras och uppträdas å tråd. För var och en av sistberörda tre vinstgrupper användes en särskild tråd, å vilken 400 sedlar uppträdas, varefter ny tråd påbörjas. Vid dragningen av 100-kronorsvinsterna må, om så finnes lämpligt, å den sista trå— den uppträdas 500 sedlar. Trådarna skola förseglas och numreras i vederbörlig ordning.

Vid dragning föras två särskilda protokoll, det ena (A-protokollet) med num— rerade tvåsidiga upplägg, av vilka vart och ett medelst linjering uppdelas i 100

rum, det andra (B-protokollet) med blad, genom perforering delade i 10 rum. I vartdera protokollet numreras de särskilda rummen i följd från och med 1 till och med 26 152. Allt efter som de ur hjulen uttagna sedlarna uppläsas anteck— nas lottnummer och vinstbelopp samtidigt i båda protokollen.

A-protokollet föres av kontrollant eller den, som av denne därtill utses. B-pro- tokollet föres av person, utsedd av lotteriets föreståndare.

Då avbrott i dragningen sker, skola tjänliga anordningar vidtagas till före- kommande av obehörig behandling av de uttagna eller fortfarande i hjulen inne— slutna sedlarna ävensom av protokollen.

Så snart ske kan kontrolläsas de båda protokollen mot de å trådar uppträdda sedlarna, vilka äga vitsord framför protokollen. Kontrolläsningen skall företagas av kontrollant personligen, dock att beträffande vinster om högst 50 kronor kontrolläsningen må företagas av annan person under kontrollants uppsikt. Skulle å tidpunkt, då sedlarna icke längre finnas bevarade, bristande överens- stämmelse mellan protokollen befinnas föreligga, skall A—protokollet äga vitsord.

Sedan ovanberörda kontrolläsning ägt rum, skola de genom perforering skilda ' rummen i B-protokollet ordnas först i grupper, omfattande vinster av samma ' storlek, och därefter inom varje grupp i ordningsföljd efter lottnumren. Sålunda

ordnat begagnas därefter B-protokollet såsom manuskript vid tryckning av vinstlista för dragningen, dock att korrektur till vinstlista skall kontrolläsas jämväl mot A—protokollet och i erforderliga fall mot de år trådar uppträdda sed- larna. Vinstlistan, undertecknad av den eller de utsedda kontrollanterna, offent- liggöres snarast möjligt efter dragningen.»1 | l

Godkännande av garantiförbindelser. Någon tid före påbörjandet av lottförsäljningen till första lotteriet under ett halvår brukar Kungl. Maj:t genom en serie beslut godkänna garantiförbindelser, som av vederbörande kommitterade, jämlikt föreskrift i lotteriresolutionerna, avlämnas till säker- het för utbetalningen av vinster och behållning i halvårets samtliga lotte- rier. Sådana förbindelser, vilka enligt nyssnämnda beslut skola. förvaras av registratorn i handelsdepartementet, hava under senare år av lotteri— föreståndaren, mot viss ersättning, alltid anskaffats från Aktiebolaget Sven- ska Handelsbanken.

Kommitterade.

Personval och uppgifter m. m. Till belysande av, vilka lotterimedels— mottagare som på grund av föreskrift i vederbörande lotteriresolutioner * under senaste år fått föreslå kommitterade, och det personval som därvid träffats, anföras härnedan uppgifter i ämnet med avseende å de för åren 1935 och 1936 koncessionerade lotterierna (uppgifterna avse i angiven ordning: dragningsmånad, förslagsställare, kommitterade):

1 Det i dragningsföreskrifterna meddelade stadgandet, att numret på ur lotthjulet uttagen sedel uppläses före uppläsandet av numret på ur vinsthjulet samtidigt uttagen sedel, har tillkommit med anledning av en av sakkunniga till vederbörande inom handelsdepartementet under hand framförd anmärkning. Dessförinnan upplästes ifrågavarande två nummer i omvänd ordning, vilket av sak- kunniga ansågs vara ur kontrollsynpunkt mindre betryggande.

januari: centralstyrelsen för riksteaterns publikorganisation: undervisnings- rådet A. N. Thomson, direktören C. A. G. Collijn och direktören G. M. Berg— man; februari, juli och augusti: styrelsen för kungl. teaterns aktiebolag: direk- tören A. Johansson, överintendenten J. Forsell och advokaten E. Lidforss; mars: ortsnamnskommissionen: professorerna B. Hesselman och J. Sahlgren; april: konsertföreningen i Stockholm: docenten G. Jeanson och konserthusdirek- tören G. Fogelmarck; maj, juni, oktober, november och december: Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: andre kanslisekreteraren 1. A. Hedenlund, e. antikvarien E. J. Lundberg och t. f. antikvarien K.-A. Gustawsson; september: styrelsen för svenska gymnastikförbundets gymnastikfolkhögskola: kaptenen H. Edgardh, advokaten G. Holmström och gymnastikdirektören A. Holmström.

1936.

januari: styrelsen för kungl. dramatiska teaterns aktiebolag: fil. doktorn H. Nordensson, teaterchefen O. Molander och kamreraren G. Jahne; februari, maj, juli och augusti: styrelsen för kungl. teaterns aktiebolag: direktören A. Johans- son, överintendenten J. Forsell och advokaten E. Lidforss; mars: ortsnamns- kommissionen: kammarrådet E. Schalling och professorn B. Hesselman; april: konsertföreningen i Stockholm: docenten G. Jeanson och konserthusdirektören G. Fogelmarck; juni, september, november och december: Vitterhets—, historie— och antikvitetsakademien: andre kanslisekreteraren 1. A. Hedenlund, e. antikva- rien E. J. Lundberg och t. f. antikvarien K.-A. Gustawsson; oktober: föreningen armémusei vänner: överintendenten A. Lagrelius, kamreraren T. von Schreeb och kaptenen F. Pira.

Kommitterade hava. till uppgift, praktiskt taget, endast att avgiva för— slag till lotteriföreståndare samt enligt av Kungl. hfajzt och chefen för handelsdepartementet utfärdade direktiv avsluta avtal med denne, att: överlämna ovanberörda, av föreståndaren anskaffade garantiförbindelse, ävensom att på sätt i lotteriresolutionerna förutsättes, pröva fråga. om rätt för vinnare att i Visst fall utbekomma vinst utan företeende av lottsedel. För uppdrag såsom kommiterad i penninglotteri utgår icke någon ersätt— ning.

Avtal med föreståndaren. Innehållet i avtal, som ovan avses, framgår av nedan återgivna —. beträffande lotteriet med dragning i juni 1937 —— mellan vederbörande kommitterade samt lotteriföreståndaren avslutade överenskommelse:

»Emellan kommitterade för penninglotteriet med dragning den 15 juni 1937 till förmån för kulturella m. fl. ändamål å ena sidan samt herr Harald Rooth å andra sidan träffas härmed följande

Avtal.

& 1. Kommitterade uppdraga åt herr Harald Rooth och denne åtager sig att mot en ersättning av Fyrtiosextusen (46 000:—) kronor vara föreståndare för och under deras överinseende och såsom deras ombud handhava den närmare sköt-

seln av det genom Kungl. Maj:ts resolution av den 29 maj 1936 beviljade pen- ninglotteriet med dragning den 15 juni 1937. 5 2.

Herr Harald Rooths åtagande enligt & 1 innefattar skyldighet för honom att tillse och ansvara för att vid lotteriets genomförande de av Kungl. Maj:t i resolution av den 29 maj 1936 och förordningarna om stämpelskatt av den 25 maj 1927 (svensk författningssamling N:o 166) och om vinstskatt den 28 september 1928 (N:o 376) och kungörelse av den 21 december 1928 (N:o 486) meddelade bestämmelserna iakttagas samt noggrant iakttaga de föreskrifter, som utfärdas av chefen för Handelsdepartementet, för lotteriet och dragningens . verkställande,

att anställa för lotteriet erforderlig personal, att tillhandahålla för lotteriet erforderliga lokaler jämte behövliga möbler ävensom alla för lotteriets genomförande nödiga inventarier och materialier, att gälda alla omkostnader och utgifter för lotteriet av vad slag de vara må, med undantag dock av kostnader för behörig stämpelbeläggning av lotterna, att senast den 15 juli 1938 till kontrollanterna avlämna vederbörligen förda . räkenskaper för lotteriet jämte tillhörande verifikationer ävensom att i övrigt ombesörja alla för lotteriets genomförande nödiga åtgärder. Herr Harald Rooth förbinder sig dessutom att på egen bekostnad i nödigt antal exemplar trycka dragningslista i lotteriet samt tillhandahålla allmänhe- ten densamma till ett pris av 10 öre per exemplar. Inkomsten av dragningslis- tans försäljning äger Rooth uppbära.

53.

Beträffande lottförsäljningen bestämmes följande:

! Andelar eller bevis om andelar i lottsedel må ej från penninglotteriet försäljas ; eller till kommissionärer utlämnas, ej heller må lottsedlar försäljas på avbetal— ning. Lottsedlar få ej till allmänheten utbjudas eller försäljas av andra än herr Harald Rooth och av denne antagna kommissionärer. Lotteriets kommissionä- rer skola omedelbart till lotteriet redovisa vid lottförsäljningen inflytande medel, och åligger det herr Harald Rooth att noga vaka över att detta fullgöres. För direkt expedition av lottsedlar till personer inom eller utom Stockholm må ej lotteriet tillgodogöra sig högre ersättning än som erfordras för täckande av kost- ' naderna för porto och dragningslista.

& 4.

De i lotteridragningen inflytande medlen skola av herr Harald Rooth omedel- bart dag efter dag insättas å bankräkning för lotteriföretagets räkning mot hög- sta möjliga ränta. Från de sålunda insatta medlen äger herr Harald Rooth ut— bekomma den honom enligt & 1 tillkommande ersättningen och i mån av behov

* uttaga de belopp, som erfordras för erläggande av stämpelavgift och skatt samt utbetalande av i dragningen utfallna vinster och till vederbörande institutioner bestämda belopp. Uttag från ifrågavarande bankräkning må dock endast äga rum medelst kvitto underskrivet förutom av herr Harald Rooth eller kommit— ? terad för lotteriet jämväl av kontrollant i lotteriet.

& 5. Den 22 juni 1937 skall till Generalpoststyrelsen utbetalas fastställd stämpel— avgift för till dragningen försålda lottsedlar och den 14 juli 1937 fastställd vinst- skatt. Av behållningen i lotteriet skola den 15 juli 1937 utbetalas till ..........

...................... (Här följer en uppräkning av genom lotteriet tillgodo- sedda ändamål.) Den ytterligare behållning, som kan komma att uppstå på ifrågavarande lotteri, skall utbetalas till Humanistiska Fondens ekonomidele- gerade senast den 15 juli 1938.

& 6. För lotterimedlens redovisning ävensom för eventuellt oriktiga utbetalningar av vinstmedel vid huvudkontoret ansvarar herr Harald Rooth ensam. "

Detta avtal är upprättat i två exemplar, av vilka kommitterade tagit ett och , herr Harald Rooth ett.»

Löpande lotteriför'ualtning.

Lotteriexpeditionen. Den av lotteriföreståndaren å lotteriernas huvud- expedition (Lotteriexpeditionen, Fredsgatan 12, Stockholm) anställda per— sonalen utgöres av ett trettiotal fast anställda personer och ett tiotal mera tillfälligt engagerade biträden. Härjämte sysselsättas cirka två veckor varje månad ytterligare omkring sex personer med kontrolläsning av från tryckeriet nylevererade lottsedlar. Tillfälliga biträden erhålla visst arvode per arbetsdag. Till de fast anställda utgår avlöning efter en långsamt sti- gande löneskala. För oktober månad 1936 uppgingo avlöningarna till de fast anställda — 28 personer — till sammanlagt kronor 9 010. Det löpande arbetet å huvudexpeditionen utgöres huvudsakligen av direkt försäljning av lottsedlar samt expediering av sådana till återförsäljare och postrekvi— renter, förberedelser till och biträde vid dragning, uppläggande av drag— ningslista, vinstutbetalning samt expediering av dragningslista till direkta . köpare, återförsäljare och postrekvirenter. De olika göromålen äro icke * uppdelade på särskilda personalgrupper, utan personalen får ägna sig åt i de arbetsuppgifter, som vid varje tillfälle äro mest brådskande. Enligt * föreståndarens beräkningar böra samtliga berörda sysslor, så länge för- * säljningen till postrekvirenter icke överstiger 18 a 20 tusen lotter i måna— den, kunna handhavas av den fast anställda personalen, och är alltså * engagerandet av extra biträden närmast betingat av ökad postrekvisition (hösten 1936 i genomsnitt 450 000—50 000 lottsedlar i månaden, tidigare något mindre). Direkt från lotteriexpeditionen har under hösten 1936 för— sålts allenast omkring 2 000 lottsedlar i månaden.

Kommissionärer. Till alldeles övervägande del försiggår lottförsäljningen genom av föreståndaren för olika orter antagna kommissionärer. Sådana kommissionärer funnos i november 1936 till ett antal av 370 och utgjordes i allmänhet av innehavare av bok-, pappers- eller tobaksaffärer, å mindre orter i enstaka fall även av affärsidkare av andra slag. Vid nyssnämnda tidpunkt utgjorde antalet kommissionärer: i Stockholms stad med till sta- den hörande förorter 23, i Göteborg 7, i Malmö 3, i Norrköping 2, i Eskil—

stuna 2 och i Sundbyberg 2. I övrigt fanns icke å någon ort mera än en kommissionär. Samtidigt voro kommissionärer-na på följande sätt fördelade på de olika länen:

Stockholms län ............... 18 Göteborgs och Bohus län ...... 20 Uppsala län .................. 7 Älvsborgs län ................ 19 Södermanlands län ............ 15 Skaraborgs län ................ 19 Östergötlands län .............. 19 Värmlands län ................ 15 Jönköpings län ................ 20 Örebro län ................... 16 Kronobergs län ............... 12 Västmanlands län ............. 12 Kalmar län ................... 15 Kopparbergs län .............. 18 Gotlands län .................. 3 Gävleborgs län ................ 18 Blekinge län .................. 6 Västernorrlands län ............ 15 Kristianstads län .............. 18 Jämtlands län ................ 5 NIalmöhus län ................ 25 Västerbottens län ............. 15 Hallands län .................. 6 Norrbottens län ............... 11

Vid antagandet av kommissionärer brukar numera mellan föreståndaren och kommissionären i huvudsak överenskommas följande:

Kommissionären antages tills vidare och under förutsättning att han per drag— ning kan försälja minst ett 60—tal lottsedlar. Kommissionären mottager lottsed— larna till försäljning i kommission och uppbär såsom ersättning en provision av 10 öre för försåld lottsedel. För lottsedel får av allmänheten icke betingas högre pris än 12 kronor. Försäljningen skall äga rum mot kontant betalning. Lottsed- lar få icke på grund av beställning försändas per post eller läggas undan för senare avhämtning. För postrekvisition skall allmänheten sålunda hänvisas till lotteriexpeditionen. Lottsedlarna skola redovisas allt efter försäljningens fort— gång, därvid dellikvider dagligen böra insändas till lotteriexpeditionen. Slutlik- vid skall hava inkommit, så snart lottsedlarna blivit slutsålda, eller ock ome- delbart efter det kommissionärens lottförsäljning enligt lotteriexpeditionens be— stämmande eljest skall upphöra, i vilket sistnämnda fall osålda lottsedlar sam- tidigt skola återställas. Provisionen avdrages vid slutlikviden. Kommissionären äger rätt att på eget ansvar utbetala vinster. Sålunda inlösta lottsedlar kunna, därest de äro över en månad gamla, användas såsom likvid vid redovisningen av försålda lottsedlar. Kommissionären äger från lotteriexpeditionen bekomma dragningslistor — som till allmänheten skola försäljas för 10 öre stycket — till ett reducerat nettopris av 7 öre per styck.

Lottsedlarnas tryckning och försäljning. Centraltryckeriet i Stockholm, där lottsedlarna för de senaste lotterihalvåren av föreståndaren brukat kontrakteras, låter trycka dessa å för ändamålet speciellt tillverkat papper, förser lottsedlarna, enligt överenskommelse med föreståndaren, med sär- skilda kännetecken till förekommande av bedrägliga manipulationer samt låter sammanbinda dem i häften om tjugo stycken, i följd numrerade sed— lar. Leveransen av lottsedlar till en dragning påbörjas vanligen inemot två månader före dragningen. Allteftersom lottsedlarna från tryckeriet in—

komma till lotteriexpeditionen, kontrolläsas de av särskild personal, som ovan nämnts. Sedan samtliga lottsedlar sålunda genomgåtts, utsändes, cirka 40 dagar före dragningen, huvudmassan av lottsedlarna till kommis- sionärerna, och undanläggas för post- och kontantförsäljning avsedda lott— sedelspartier.

Försäljningen från samtliga kommissionärer i riket och kontantförsälj- ningen direkt från lotteriexpeditionen påbörjas på morgonen den 15 (eller, om sön- eller helgdag då inträffar, närmast påföljande vardag) i månaden närmast före den, till vilken lottsedlarna gälla. Under de senaste måna- derna hava lottsedlarna vid ifrågavarande försäljningsställen slutsålts re- dan under loppet av nyssnämnda dag. Lottsedlarna måste sålunda sägas under sista tiden hava varit föremål för mycket stark efterfrågan, vilket ju även lätteligen kunnat utläsas av de uppseendeväckande köbildningarna vid lottförsäljningsställena. Ehuru lottsedlarna därvid brukat ransoneras så, att ingen på samma ställe fått köpa mera än en eller två lottsedlar har det för många uppenbarligen varit förenat med svårigheter eller t. 0. m. visat sig helt omöjligt att på detta sätt komma över en lottsedel till viss dragning. Enligt vad för sakkunniga uppgivits har illegal mellanhandsför- medling av lottsedlar till överpris förekommit. Personer i landsorten, vilka med posten önska bekomma lottsedel till en dragning jämte dragnings— lista, bruka numera, bland annat genom tillkännagivande å dragningslis- torna, från lotteriexpeditionen uppmanas att med uppgivande av namn och adress senast den 12 i månaden före den, då dragningen äger rum, å lotteri- expeditionens postgirokonto insätta 12 kronor 50 öre (därav 10 öre till dragningslista., 35 öre till porto jämte rekommendationsavgift för lottse- deln, 5 öre till korsbandsporto för dragningslistan). För att inom Stockholm per post kunna erhålla lottsedel utan dragningslista skall i samma ordning inbetalas 12 kronor 30 öre. Även vid postförsäljningen har det enstaka månader inträffat, att de för dylik försäljning undanlagda lottsedlarna icke räckt till samtliga inom behörig tid inkonma rekvisitioner, utan en del av de senast inkomna bland dessa kunnat tillgodoses först till på- följande månad. Någon postförskottsförsäljning äger icke rum.

På sakkunnigas begäran har inom lotteriexpeditionen utförts en sta— tistisk beräkning rörande fördelningen av de till en dragning (mars 1936) försålda lottsedlarna efter olika försäljningsmetoder samt, inom sålunda erhållna grupper, å olika län 111. m. Uträkningens resultat framgår av tablån å nästa sida.

Den från lotteriexpeditionen bedrivna, relativt obetydliga lottförsälj- ningen till utlandet (c:a 1.000 år 1 200 lotter i månaden) fördelar sig täm- ligen jämnt på Svensk—Amerika, Norge och Finland. Från lotteriexpeditio- nens sida har ingen som helst reklam bedrivits i utlandet.

Försålda lotter Genom kom- missionärer Med Lottsedlarnas om direkt ' Summa antal 1 % av från lotteri- posten folkmängden expeditionen Stockholms stad .................. 51 868 900 52 768 10.03 Stockholms län ................... 5 006 ] 072 G 078 2.24 Uppsala län ...................... 4 760 581 5 341 3.85 Södermanlands län ............... 8 540 785 9 325 4.95 Östergötlands län ................. 14 179 ] 253 15 432 4.95 (därav Norrköping .............. 6 000) Jönköpings län ................... 7 140 1 216 8 356 3.55 Kronobergs län .................. 2 317 1 104 3 421 2.2 1 Kalmar län ...................... 4 994 1 284 6 278 2.70 Gotlands län ..................... 600 253 853 1.47 Blekinge län ..................... 4 560 473 5 033 3.44 Kristianstads län ................. 4 000 1 057 5 057 2.04 Malmöhus län .................... 17 67] 1 373 19 044 3.68 (därav Malmö .................. 7 400) Hallands län ..................... 3 980 467 4 447 2.92 Göteborgs och Bohus län .......... 25 730 952 26 682 5.70 (därav Göteborg ................ 23 700) Älvsborgs län .................... 7 359 1 182 8 541 2.57 Skaraborgs län ................... 5 500 1 078 6 578 2.72 Värmlands län .................... 5 980 1 679 7 659 2.8 Örebro län ....................... 9 132 751 9 883 4.52 Västmanlands län ................ 6 940 881 7 821 4,85 Kopparbergs län .................. 7 991 1 159 9 150 3.70 Gävleborgs län ................... 10 610 994 11 604 4,13 Västernorrlands län ............... 6 731 1 169 7 900 2.8 Jämtlands län .................... 1 787 1 070 2 857 2,10 Västerbottens län ................. 2 785 1 062 3 847 1.81 Norrbottens län .................. 3 960 885 4 845 2,35 Utlandet ........................ __ 1 200 1 200 __ Summa 224 120 25 880 250 000 4.01 (medeltal)

Bankinsättningar. De till lotteriexpeditionen såsom likvid för försålda lotter inflytande medlen insättas av föreståndaren för lotteriföretagets räkning å kapitalräkning med Aktiebolaget Svenska Handelsbanken, där— vid särskild räkning anlitas för ett vart av de olika månadslotterierna. För varje lotteri kommer sålunda med nu gällande räntefot att under en tid av i genomsnitt två månader (medlen inflyta en månad före drag— ningen; Vinster och lotterimedelsbidrag skola enligt lotteriresolutionerna

utbetalas en månad efter dragningen) tillgodoräknas en ränta av två pro- cent på cirka 3 000 000 kronor. Räntan för varje månadslotteri kan sålunda uppskattas till omkring 10 000 kronor.

Dragning. Beträffande sättet för dragningens verkställande torde de ovan återgivna, av chefen för handelsdepartementet meddelade föreskrif- terna i ämnet lämna tillräcklig Vägledning. Dragningen pågår numera varje månad under två dagar i följd, första dagen (den 15 eller, om helg— i eller söndag då infaller, nästpåföljande vardag) klockan 9—18 och andra dagen från klockan 9 till omkring klockan 13. De vid dragningarna biträ— dande minderåriga hava under senaste. år varit flickor från Stockholms folkskolor.

Dragningslistor. Dragningslistor hava för lotterierna med omslutning av 280 000 lotter brukat av tryckeriet Paragon i Stockholm för lotteriföre— ståndarens räkning tryckas i en upplaga av något över 200 000 exemplar, varav endast några enstaka tusen förblivit osålda. AV dragningslistorna hava cirka 80 procent försålts genom lotteriets kommissionärer och några tusen avyttrats genom andra återförsäljare i Stockholm. Av dessa senare hava en del erhållit listorna från lotteriexpeditionen sig tillsända till ett pris av 8 öre per styck och andra, vid avhämtning, fått listorna för 7 öre. (Kommissionärernas rabattpris är 7 öre.) Återstoden, ett 30—tal tusen listor, har mot förskottslikvid i masskorsband distribuerats till allmänheten di— rekt från lotteriexpeditionen.

Vinstutbetalning. Vinsterna utbetalas under i lotteriresolutionerna före— skriven tid såväl från lotteriexpeditionen som i viss utsträckning från lot- teriets kommissionärer. lVchket vanligt är numera, att vinster förskotteras ; hos privatbanker, s. k. växelkontor med flera. Enligt vad från lotteri— [ föreståndaren "uppgivits, har stundom (6 a 10 gånger om året) inträffat, att vinnare anmält sig efter utgången av i lotteriresolutionerna föreskriven , preskriptionstid (ett år från första dragningsdagen). Före vederbörande l dragning inkomma, på sätt i lotteriresolutionerna numera angives såsom * förutsättning för att vinst skall kunna utbekommas utan företeende av * lottsedel, anmälningar om förkomna lottsedlar enligt uppgift till ett antal av några hundra om året.

Omkostnader. Till gäldande av samtliga under ett år upplöpande om— kostnader (föreståndarens vinst inberäknad; portoavgifter för till allmän- heten expedierade lottsedlar och dragningslistor ej inbegripna) i månatliga lotterier med den omslutning (280000 lotter) och den typ i övrigt, som enligt senaste koncessioner föreskrivits, kunna, i anslutning till vad ovan anförts, följande belopp anses stå till förfogande.:

Föreskrivet belopp ur lotteriernas spelsumma ................... kr. 46 000 Bruttoinkomst av dragningslistorna ....................... c:a » 20000

Summa kr. 66000

66 000 )( 12 = 792 000 kr.

Lotteriförvaltningens Viktigaste utgiftsposter under ett år avse, såsom av det föregående redan till en del torde framgå: provisioner för lottsedels- försäljning (c:a 24 000 kr. )( 12 : c:a 288 000 kr.), provisioner för försälj- ning av dragningslista (c:a 5 000 kr. )( 12 : c:a 60 000 kr.), avlöningar och pensionsavgifter (c:a 12 000 kr. )( 12 = 144 000 kr.), annonsering (c:a 1 800 kr. )( 12 : c:a 21 600 kr.), avgift till bank för erforderliga garanti- förbindelser, papper till och tryckning av lottsedlar och dragningslistor, frakter och porton, hyror, kontrollantarvoden, försäkringar, skrivmateriel o. s. v.

Lotteriernas omsättning per år.

De sammanlagda intäkterna för lotterier av nu ifrågavarande typ torde per år kunna uppskattas till:

F örsålda lotter .................................... kr. 40 320 000 Bruttoinkomst av dragningslistorna .................... (c:a) ) 240 000 Räntor ..................................... >> » 120 000

Summa (c:a) kr. 40 680 000

Om man utgår från att de outtagna vinsternas värde per år uppgår till sammanlagt 350 000 kronor, vilken uppskattning med hänsyn till hittills— varande erfarenhet synes rimlig, fördela sig lotteriernas ovan angivna årliga intäkter på följande sätt å olika utgiftsposter:

Kronor Procent Vinnare (vinster med avdrag av vinstskatt) ........... 23 206 000 57.04 Omkostnader ............................... 792 000 1.95 Kulturella m. fl. ändamål (inklusive outtagna vinster och räntor) 6 778 000 16.66

Staten. Stämpelavgift ........................ 6 720 000 16.52 Budgetens andel av behållningen ............ 1 000 000 2,46 Vinstskatt ........................... 2 184- 000 9 904 000 5.37 24.35 40 680 000 100

Bidrag av lotterimedel.

Former för utdelningen. Med anledning av en ovan i annat samman— hang omförmäld riksdagsmotion i ämnet lät 1932 års riksdag verkställa en utredning rörande formerna för handläggning av ärenden angående bi— drag av penninglotterimedel. Resultatet av denna utredning finnes på föl— jande sätt sammanfattat i ett av andra kammarens fjärde tillfälliga ut- skott den 4 mars 1932 avgivet utlåtande (nr 4):

»Lotteriärendena handläggas i handelsdepartementet. Inkommande an- sökningar om bidrag av lotterimedel remitteras av departementet i första hand till olika sakkunniga myndigheter allt efter ansökningens art. Sålunda infordras, förutom från vederbörande länsstyrelse, yttranden beträffande bi- drag till museiföreningar från Vitterhets—, historie- och antikvitetsakademien samt i vissa fall från nationalmuseum, beträffande bidrag till folkhögskolor och lantmannaskolor från skolöverstyrelsen respektive lantbruksstyrelsen, beträffande bidrag till konsertföreningar från musikaliska akademien, be— träffande bidrag till sociala och kommersiella ändamål från socialstyrelsen respektive kommerskollegium o. s. V. Vid sin prövning av de remitterade ansökningarna taga nu angivna myndigheter all den sakkunskap i anspråk, som inom och utom myndigheten finnes disponibel.

I allmänhet äga två fördelningar av lotterimedel rum årligen, en gång under våren och en gång under hösten, därvid vardera gången disponeras över behållningen i sex lotteridragningar, d. v. 3. enligt nu gällande plan 3240 000 kronor förutom räntor och preskriberade vinster. Vid vardera fördelningen upptagas till prövning de då färdigberedda ansökningarna, i allmänhet ett hundratal. Sammanlagda beloppet sökta lotteribidrag brukar vid varje fördelning uppgå till 10 år 20 miljoner kronor. Då det tillgängliga beloppet är Väsentligt mindre, måste vid uppgörandet av fördelningsför- slaget i regel synnerligen kraftiga nedskärningar göras i de sökta beloppen.

Före ärendenas avgörande upprättas beträffande varje särskild ansökning en utförlig promemoria, vari redogörelse lämnas för ansökningens innehåll och den införskaffade utredningen ävensom för frågan belysande fakta i övrigt. Härefter äger föredragning av ärendena rum inför handelsministern i närvaro av statssekreteraren i departementet, varvid de olika behoven och intressena vägas mot varandra. Som resultat av denna prövning, varunder handelsministern under hand även rådför sig med övriga av respektive an- sökningar intresserade statsråd, framkommer ett preliminärt fördelnings- förslag. Detta underkastas därefter förnyad prövning och omarbetning under ytterligare en departementsberedning, i vilken ecklesiastikministern och statssekreteraren i ecklesiastikdepartementet deltaga. Slutligen över- sändes det sålunda reviderade förslaget jämte en generalpromemoria över alla föreliggande ansökningar till samtliga statsråd, varefter ärendena föredragas i allmän statsrådsberedning.»

Vad sålunda anförts är, enligt vad sakkunniga inhämtat, i allt väsentligt tillämpligt även på nuvarande förhållanden.

Principer för utdelningen. De vid föreliggande betänkande fogade sam- manställningarna rörande utdelade lotterimedelsbidrag torde tydligt ut— visa, att några bestämda gränser icke kunna uppdragas för det område, inom Vilket dylika bidrag under senare år kommit ifråga. Av tillgängliga

uppgifter lärer dock kunna utläsas, att lotterimedel med viss förkärlek brukat beviljas till några återkommande typer av ändamål, sådana som teatrar, museer, vetenskapliga institutioner, inrättningar för högre folk- bildning, utställningar o. s. v. Såsom av berörda sammanställningar jämväl framgår, har det därvid särskilt inom grupperna vetenskap, teater och musik i några fall inträffat, att delvis högst betydande bidrag av lotteri— medel år från år kommit att utgå till en och samma mottagare. Eljest har, enligt vad sakkunniga erfarit, en mer eller mindre framgångsrik strävan gjort sig gällande att begränsa eller åtminstone icke öka antalet regelbun- det återkommande bidrag till ett och samma ändamål. I stället synes man hava lämnat visst företräde åt engångsbehov sådana som byggnadsföretag för olika institutioners räkning, uppläggandet av lönefonder vid länsmuseer o. dyl. Efter tipsmedlens tillkomst hava understöd av lotterimedel icke längre utgått till idrottsändamål. Rent statliga institutioner hava som regel icke ansetts kunna ifrågakomma som mottagare av lotterimedel. Där man med bidrag av dylika medel velat stödja något ändamål, som närmast re— presenterats av dylik institution, har man därför ofta i stället lämnat bi— draget till någon med institutionen samarbetande enskild inrättning (exem— pelvis till »Nationalmusei Vänner» i stället för nationalmuseum, »Livrust— kammarstiftelsen» i stället för livrustkammaren, »Stiftelsen till restaure— ring av Uppsala slott» i stället för byggnadsstyrelsen o. s. v.).

Till vissa med lotterimedel understödda ändamål (Operan, Nordiska mu- seet, Kulturhistoriska museet i Lund, ortnamns— och landsmålsundersök- ning, svensk folkminnesforskning, folkliga musikskolan m. fl.) hava bidrag mer eller mindre regelbundet utgått även från riksstaten. Att märka är, att i sådana fall ofta en avgränsning göres mellan användningen av medlen från riksstaten och lotterimedlen. Exempelvis skall, beträffande ortnamns— och landsmålsundersökningarna, budgetanslaget användas till administra— tionskostnader, medan lotterimedelsbidraget utgår till s. k. fältarbeten. Överhuvudtaget har man vid upprepade tillfällen försökt uppdraga mera bestämda gränslinjer mellan budgetändamål och ändamål, som hellre. böra understödjas av lotterimedel. Särskilt ingående diskuterades hithörande frågor i samband med de starka besparingssträvandena år 1931 och 1932, i Vilket sammanhang av organisationsnämnden och den s. k. gransknings— nämnden framhölls, att en avsevärd del av de i riksstaten upptagna ansla- gen kunde anses vara av den kulturella art eller tillfälliga natur, att de lämpligast borde tillgodoses med lotterimedel. Ifrågavarande spörsmål lös— tes därvid på det sättet, att, enligt vad ovan angivits, betydande bidrag av lotterimedel under olika år kommit att tillföras budgetens inkomstsida. "Senast har, genom Kungl. Maj:ts beslut den 10 juli 1936, med anledning av vederbörligt riksdagsbeslut i förevarande ämne, förordnats att av reser- verad behållning i olika penninglotterier med dragningar andra halvåret

1936 och första halvåret 1937 tillhopa 1 000 000 kronor skola utbetalas till statskontoret för att tillgodoföras inkomsttiteln diverse inkomster i riks- staten för budgetåret 1936/ 1937.

Beträffande tillförandet av lotterimedel till Humanistiska fonden och an- vändningen av fondens avkastning få sakkunniga hänvisa till den förut meddelade historiska översikten och till ovan återgivna lotteriresolution.

Bidrag av medel från visst penninglotteri beviljas i regel under året före det, då dragningen äger rum i lotteriet. I avvaktan på att vederbörande bidrag en månad efter dragningen bliver tillgängligt, bruka därför bidrags- mottagarna, enligt vad sakkunniga inhämtat, i icke obetydlig utsträckning hos bankinrättning mot vederbörligt ränteavdrag belåna den resolution, varigenom bidraget erhållits.

Bidragsmottagares redovisningsplikt. För närvarande åläggas samtliga mottagare av bidrag av penninglotterimedel att beträffande användningen av ifrågavarande medel dels inom angiven tid avgiva redovisning till såväl handelsdepartementet som, i förekommande fall, annat statsdepartement (exempelvis ecklesiastikdepartementet) och vederbörlig myndighet (exem- pelvis skolöverstyrelsen) dels ock underkasta sig den granskning från riks— dagens revisorers sida, som Kungl. Maj:t kan komma att föreskriva. Här— jämte meddellas ofta speciella föreskrifter i syfte att trygga en riktig an— vändning av beviljade lotterimedel. Beträffande exempelvis byggnadsar— beten för museer, skolor, teatrar o. dyl. stadgas sålunda i regel, att arbe— tenas planläggning och utförande skola stå under vederbörlig kontroll av respektive fackmyndighet, beträffande lönefonder vid museer att de skola förvaltas av länsstyrelse, samt ifråga om museer i allmänhet att de skola stå under tillsyn av riksantikvarien.

Någon generell föreskrift om sådan granskning, som ovan avses, från riks— dagsrevisorernas sida har ännu icke av Kungl. Mäjzt meddelats och veter- ligen hava icke heller för speciella fall utfärdats några föreskrifter om dylik granskning. (Beträffande denna fråga hänvisas till den utförliga redogörel— sen i riksdagsrevisorernas berättelse 1935, Del I, sid. 2—12.) Även utan stöd av Kungl. hiajis föreskrift hava. emellertid riksdagsrevisorerna under de senaste åren i åtskilliga fall besökt mottagare av lotterimedelsbidrag (museer, skolor, agrikulturella anstalter m. m.). Särskilt uttalande har 1935 ( sid. 166 och 167 i revisionsberättelsen) gjorts beträffande användningen av till folkliga musikskolan i Ingesund utanordnade lotterimedel.

Lotteriförhållandcn i vissa främmande länder.

Redan i det av särskilda sakkunniga den 16 februari 1910 avgivna be- tänkandet angående åtgärder till förhindrande av utländska lottsedlars spridande i riket m. m. hava åtskilliga uppgifter sammanförts om dåva— rande lotteriförhållanden i främmande länder. I den av professor Charlier den 10 mars 1922 avgivna. utredningen »angående inrättandet av ett svenskt statslotteri» finnes ett. ännu mera omfattande material intaget rörande lotteriväsendet i ett antal olika. länder. Härjämte har visst mera aktuellt material rörande lotterier och lotterilagstiftning i utlandet inom handelsdepartementet hopbragts i samband med 1934 års lagstiftning om tippning.

Sakkunniga hava emellertid även för egen del låtit insamla vissa kom- pletterande uppgifter rörande lotteriförhållanden i ett flertal länder. Så- lunda har genom utrikesdepartementets försorg upplysning ur skilda syn— punkter inhämtats rörande lotteriväsendet i Danmark, Norge, Finland, Tyskland, Polen, Frankrike, Belgien, Irländska fristaten, Italien och Spa— nien. Därjämte har även åtskilligt material i ämnet på olika vägar under hand ställts till sakkunnigas förfogande.

I det följande vilja sakkunniga på grundval av tillgängliga uppgifter lämna en redogörelse för sådana förhållanden i utlandet, som kunna anses vara av mera omedelbart intresse för nu ifrågavarande utredning. Upp— gifterna i ovannämnda två tryckta betänkanden förutsättas därvid vara kända och hava sålunda i regel icke ansetts böra här återupprepas.

Danmark.

Det statliga klasslotteriet är reglerat genom särskild lagstiftning. Enligt gällande lag kunna koncessioner meddelas även för andra lotterier (inbe— gripet s. k. tombolor). Eljest är förbjudet att föranstalta om lotterispel, att »colligera» för inhemska eller främmande lotterier, att salubjuda lottsedlar i sådana liksom att besörja därmed i samband stående förrättningar, att driva handel med vinstandelar i in— och utländska lotterier, att avyttra eller salubjuda utländska premieobligationer eller andelar eller vinsträtt i sådana samt att i inländska tidningar eller på annat sätt kungöra planer för främmande eller illegala inländska lotterier och liknande företag.

För övrigt torde under nuvarande förhållanden den danska va-lutakon- trollen på ett effektivt sätt hindra inköp av utländska lottsedlar.

Sedan år 1934, då Danska Koloniallotteriet upphörde, har i Danmark endast existerat ett stort penninglotteri, nämligen danska klasslotteriet eller »det Kongelige Kpbenhavnske Klasselotteri» .1

Klasslotteriet utgör en under danska finansdepartementet lydande rent statlig institution, och tjänstemännen på dess huvudkontor (Direktoratet) äro sålunda i vanlig mening statsanställda. De utgjordes hösten 1936 av : en direktör, en kontorschef, fem fullmäktige och ett trettiotal biträden i ' olika underordnade befattningar, därav ett tiotal vid en s. k. huvudkollek- tion för lottförsäljning.

Lotteriet kontrolleras av en särskild av regeringen utsedd nämnd på fem personer, av vilka tre äro jourhavande vid varje dragning.

Försäljning av lotterna — med undantag av en mindre huvudkollektion vid direktoratet — äger rum genom särskilda kollektörer, vilkas antal hösten 1936 uppgick till omkring '780. Kollektörerna torde, på sätt i pro— fessor Charliers utredning angivits, alltjämt i regel vara »gamla fröknar eller fruar (änkor), som härmed ha en viss pension». De uppbära en provi— sion av 7 % å värdet, stämpelavgift frånräknad, av hos dem avyttrade lottsedlar. Härjämte äga kollektörerna av lottköpare utom Köpenhamn uppbära ersättning för porto och kursförlust vid eventuell växling av ut- ländsk valuta samt enligt direktoratets bestämmande »et mindre Ekspe- ditionsgebyr», innefattande ersättning för utgifter till papper och kuvert m. 111. Denna ersättning är exempelvis för försändning av ett brev med lott- sedlar och försändning av dragningslistan fastställd till 25 öre per klass.

I samband med koloniallotteriets indragning har antalet lotter i klass- lotteriet med stöd av en den 14 februari 1934 utfärdad lag ökats till 170 000 , per halvårsserie.

Den under vinterhalvåret 1936/1937 pågående lotteriserien bär beteck— ! ningen det 256. klasslotteriet. l

I den första av en halvårsseries sex klasser äro samtliga lotter »köp— l lotter». I de följande klasserna äro lotterna till större delen beräknade såsom »förnyelselotter», varjämte ett mindre antal lotter äro avsedda att vara köplotter eller »ersättningslotter» d. v. s. hava till uppgift att ersätta de lotter, som i närmast föregående klass utfallit med vinst och enligt lotte— riets regler därför icke få deltaga i de följande klassernas dragningar. Pri- set för såväl förnyelselott som köplott stiger från de lägre klasserna till de

1 i | !

högre. Priset å köplott till någon av klasserna II—VI är lika med summan av lottpriset i klass I samt priset å förnyelselott i var och en av övriga redan utdragna klasser. För varje dragning, i vilken en lott äger deltaga, skall per hellott erläggas en stämpelavgift av 2 kronor. Lotterna före- komma alltjämt i valörerna 1/1, 1/2, 1/4 och 1/8, därvid olika nummer- [ serier reserveras för de olika valörerna. Uli—valören synes vara den van—

1 Samtliga värdeuppgifter rörande detta lotteri angivas här i dansk valuta.

ligaste. De olika nummerdelarna inom ett för dellottsförsäljning avsett nummer särskiljas genom litterabeteckningar. För vinnare i klasserna I—V är deltagandet i nästpåföljande klass såtillvida obligatoriskt, som ett belopp motsvarande köplottpriset i sistnämnda klass skall avdragas från vinsten, för vilket belopp med tillägg av stämpelavgift vinnare, efter därom gjord anmälan, äger rätt att utbekomma ersättningslott, som ovan sägs. Sådan vinnare får alltså icke tillgodoräkna sig inbetalningarna till redan dragna klasser. Eljest skola vinsterna utbetalas utan avdrag för skatt eller dylikt (kollektörerna äro förbjudna att betinga sig »Dusör» vid vinst-' utfall). Vinsterna preskriberas fyra månader efter dragningens avslutande. I övrigt få sakkunniga beträffande danska klasslotteriets nuvarande spel— plan m. m. hänvisa till en å omstående sida införd tablå. Uppgifterna i tablån gälla spelare, som personligen i Danmark ombesörja lottköp, vinst— i uttag o. s. v. För utom Danmark bosatta personer ställer sig spelet, såsom ? sakkunniga längre fram skola närmare belysa, betydligt ofördelaktigare på grund av då uppkommande avbränningar i form av extra kommissionärs— , arvoden, porton, kursförluster vid växling av valutor m. m. Vinstplanen för en halvärsseries alla sex klasser sammanlagda har nedan— stående utseende:

1 vinst 5. 250 000 kronor ....................... 250 000 kronor 1 >> >> 150 000 >> ....................... 150 000 >> 2 vinster » 100 000 >> ....................... 200 000 >> 1 vinst >> 60 000 >> ...................... 60 000 >> 2 vinster >> 50 000 >> ....................... 100 000 >> 2 >> >> 40 000 >> ....................... 80 000 >> 3 >> >> 30 000 >> ....................... 90 000 >> 2 >> >> 25 000 >> ....................... 50 000 >> 2 >> >> 20 000 >> ....................... 40 000 >> 10 >> >> 15 000 >> ....................... 150 000 > 46 >> >> 10 000 >> ....................... 460 000 >> 125 >> >> 5 000 >> ....................... 625 000 >> 780 >> >> 2 000 >> . . . . ................. 1 560 000 >> 1 260 >> >> 1 000 >> ....................... I 260 000 >> 1 670 >> >> 500 >> . . .................... 835 000 >> 3 220 >> >> 200 >> ...................... 644 000 >> 2 997 >> >> 160 >> ....................... 4-79 520 >> ' 21 180 » » 120 » . . . . .................. 2 541600 » 6 696 >> >> 100 >> ...................... 669 600 >>

1 38 000 vinster ................................... 10 244 720 kronor 1 premie ................................... 50 000 >>

10 2944 720 kronor

Med ovan angivna »premie» utfaller det sist utdragna vinstnumret i sjätte klassen utan hänsyn till storleken av därä utfallen vinst.

Tablå med vissa uppgifter rörande spelplan m. m. i Det Kongelige Kpbenhavnske Klasselotteri.

En var av sex

(I—VI) klasser

II III IV V

Hela halvårs- serien

Antal »köplotter» (II—VI)

Antal »ersättningslotter» . . . .

(I) respektive »fömyelselotter»

154 000

Sammanlagt antal lotter ..... . . . . . . . 154 000

Pris per lott (I: »köplott»; II—VI: »förnyelselott») . . . Ståmpelavgift härå

Summa(kr.) ............. ........... Sammanlagt lottvärde, stämpelavgiften inberäknad (kr.) 1 232 000 Antal vinster 2 400 Sammanlagd vinstsumma. (kr.) . .. .......... . ......... 546 200

Lottens matematiska värde (kr.) ....................

Relativt vinstvärde (%) ............................ 44

Vinstchans (%) .................. . ........... . . . . .. 1.55

1. Därest sammanlagda lottvärdet. 14 716 400 kr., divideras med

151 600 2 400 151 600 2 400 154 000 154 000

10 14 2 2 12 16

1 862 400 2 502 400 2 400 3 600 620 900 871 500 4: 03 5: 66

33.34 34.83

1.55 2.33

lottantalet

? Förhållande mellan serielottens matematiska värde och >medelpriset».

150 400 3 600 154 000

14 2 16

2 572 000 3 800 1 032 560

6: 70

40.15

2.46

150 200 3 800 154 000

14 2 16 2 631 200 3 800 1 308 520

8: 50

49.73

2.46

150 200 3 800 154 000

22 2 24

3 916 400 22 001

5915040

38: 41

151.03

14.29

154 000 16 000 170 000

80 12

921 14 716 400 38 001 10 294 720

(Serielott) 60: 56

69.952

(Medeltal :) 4.10

170 000 st., erhålles ett medelpn's av kr. 86: 57.

Värdet av lägsta och högsta vinst utgör i de olika klasserna i kronor respektive:

I. 100—25 000

II. 100—30 000

III. 100—40 000

IV. 120—50 000

V. 160—100 000

VI. 120—250 000

Dragningen i de olika klasserna verkställes så, att varje månad dragning äger rum i en klass. Dragningen pågår i klasserna I—V endast två är tre dagar, under det att den i sista klassen tager hela sexton dagar i anspråk.

Under förutsättning av att samtliga lotter försäljas, vilket åtminstone i de högre klasserna oftast lärer vara fallet, och att alla vinster avhämtas, fördela sig intäkterna i en halvårsserie av danska klasslotteriet på följande sätt:

Staten: Kronor Procent Stämpelavgift ....................... 1 848 000 12.56 s.k. rabatt (11% av lottpriset, stämpelavgiften

icke inberäknad) .................... 1 415 524 3 263 524 9.52 22.18 Omkostnader: Kollektörerna (7 % av lottpriset, stämpelavgiften >

icke inberäknad) .................... 900 788 6.12 >>Bestyrelseutgifter>> (2 % av lottpriset, stämpelav-

giften icke inberäknad) ............... 257 368 1.158156 1.75 7.87 Vinster: ................................. 10 294 720 69.95

14 716 400 100

Statens inkomst av lotteriet ingår i allmänna budgeten, dock att vid lotteriets utvidgning år 1934 50 000 kronor av statsinkomsten tänktes skola användas till vetenskapliga ändamål på Grönland.

Almindeligt dansk V are- og Industrilotten' samt danska Landbrugslot- teriet äro, såsom redan i professor Charliers utredning angivits, båda in— rättade såsom klasslotterier med samma antal klasser och lottnummer som danska klasslotteriet. Lottantalet i förevarande två varulotterier har så- lunda under årens lopp ökats på samma sätt som i klasslotteriet. I varu- lotterierna förekommer intet särskilt dragningsförfarande, utan vinsterna bestämmas på grundval av danska klasslotteriets dragningslista.

De båda varulotterierna, särskilt det förstnämnda, inrättades på sin tid för att ersätta ett flertal mindre varulotterier, som dessförinnan med växlande fram- gång konkurrerade med varandra. Inrättningar, som förr erhållit koncession till särskilda varulotterier, blevo därefter i regel hänvisade till utdelning från ifrågavarande stående lotterier.

Norge.

Det är enligt gällande norsk lotterilagstiftning som regel förbjudet att utan särskilt tillstånd upprätta lotterier eller överhuvudtaget genom

»lykkespil» bortlotta penningar eller varor, att sälja eller salubjuda lott— sedlar till illegala och utländska lotterier och bortlottningar, ävensom att i tidningar intaga eller på annat sätt sprida tillkännagivanden om utländ— ska lotterier och bortlottningar, dessas planer och dragningar m. m..

Alla postförsändelser i korsband, som antagas innehålla meddelanden från utländska lotterier eller agenter för sådana, skola undersökas av post— * väsendet och, om misstanken visar sig grundad, tillbakasändas.

Norska penninglotterietl har under tiden efter avgivandet av professor , Charliers utredning undergått betydande utvidgningar och förändringar i övrigt.

Penninglotteriväsendet i Norge regleras för närvarande i första hand genom nedanstående lag:

»Lov om oprettelse av et pengelotteri fra og med året 1928.

Vi Haakon, Norges Konge, gjör vitterlig:

at Oss er blitt forelagt Stortingets beslutning, av 14 juli 1925 sålydende: % 1. Lov om lotterier og andre lykkespil av 14 juni 1851, jfr. tilleggslov av 27 juli 1895 skal ikke vaere til hinder for, at der for et tidsrum av 15 år, regnet fra og med året 1928, oprettes et pengelotteri, hvis plan blir å approbere av Kongen og hvis overskudd tilfaller de formål, som Stortinget bestemmer.

% 2. Den årlige innskuddssum må ikke vaere over kr. 36 000 000, fordelt på 12 trekninger. Hver trekning utgjpr et selvstendig lotteri. , Prisen på hvert lodd fastsettes til kr. 10:—. Dog kan der i planen forbehol- * des vedkommende selskap adgang til å selge et visst antall halvlodder å kr. 5: —. l

ä 3. Summen av gevinstene må ikke utgjyöre mindre en 64 pct. av innskudds— . summen. (Ändrat genom lag den 14 juni 1932. —— Vinstvärdesprocenten var tidigare 70.) Ingen gevinst må overstige kr. 100000. Fordring på utbetaling av gevinst foreldes i 1 år fra trekningsdagen. Av foreldede gevinstbelgäp utres utgiftene ved den i g 4 omhandlede komité, mens resten tilfaller de formål, som Stortinget bestemmer. ! l l

ä 4. Lotteriet oprettes av en komité på 3 medlemmer, som opnevnes av Kongen. Salget av loddene overdras av komitéen med Kongens approbasjon til et selskap på naermere kontraktmessig bestemte Vilkår. Komitéen fprer opsyn med, at lotteriet drives på kontraktmessig måte under iakttagelse av forskrif— tene i naervaerende lov og den approberte plan.

Godtgjgärelsen til komitéens medlemmer fastsettes av vedkommende regje- ringsdepartement.

Komitéen trer i virksomhet fra og med året 1928. Inntil da utgöves de komi- téen i naervaerende lov tillagte befeielser av den i henhold til lov av 2 mai 1912 5 4 organiserte komité på 5 medlemmer, som fratrer ved utgangen av 1927.

& 5. Salg av loddsedler foregår gjennem selskapet og ved de forhandlere som

1 Samtliga värdeuppgifter rörande detta lotteri angivas här i norska kronor.

selskapet antar. Enhver som ellers avhender eller sgker å avhende loddsedler med fortjeneste eller som medvirker hertil straffes med beter.

& 6. Denne lov trer i kraft straks. Ti har Vi antatt og bekreftet, likesom Vi herved antar og bekrefter samme som lov, under Vår hånd og rikets segl. Gitt på Oslo slott den 17 juli 1925.

Haakon

(L. S.) Joh. Ludw. Mowinckel. H. S. Färs-t.

Penninglotteriets löpande förvaltning är av den i ovanstående lag an— givna lotterikommittén alltjämt överlåten till »Den norske Creditbank», som alltså utgör det i lagen förutsedda »selskapet» för lottförsäljning.

Årligen anordnas för närvarande tolv dragningar. Antalet lotter är till varje dragning 225 000. Lottpriset är 10 kronor, dock att halvlotter ä 5 kronor kunna säljas till av kommittén för varje dragning bestämt antal. Stämpelavgift utgår icke. »Selskapet» (: Creditbanken) skall före varje dragning hos lotterikommittén avhämta hela det för dragningen bestämda antalet lotter mot inbetalning av belopp, motsvarande dels vederbörligen fastställda bidrag till allmänna ändamål och dels sammanlagda vinstvär- det. Samtliga utgifter med undantag av kostnaderna för lotterikommittén bestridas av »selskapet», d. v. s. utgifterna för tryckning, reklam, kom— missionärsprovisioner m. m. Härjämte står »selskapet» _ som i fast räk- ning till avyttring övertager samtliga lotter —— risken av att det i sin tur icke slutsäljer alla lotter. För denna risk och för omkostnaderna uppbär »selskapet» en sammanlagd ersättning av 5.5 procent av lotteriets spel- summa.

Det relativa vinstvärdet är 64 procent. Vinsternas antal är i varje drag- ning 22 520, fördelade på följande sätt:

] vinst å 50 000 kronor ......................... 50 000 kronor 1 >> >> 20 000 >> ......................... 20 000 >> 5 vinster >> 10 000 >> ......................... 50 000 >> 20 >> >> 5 000 >> ......................... 100 000 >> 200 >> >> 1 000 >> ......................... 200 000 >> 317 >> >> 500 >> ......................... 158 500 >> 550 >> >> 200 >> ......................... 110 000 » 2 5041 >> >> 100 >> ......................... 250 400 >> 3 602 >> >> 50 >> ......................... 180 100 >> 15 300 >> >> 20 >> ......................... 306 000 >> 22 500 vinster .................................... 1 425 000 kronor 10 premier ä 1 000 kronor ......................... 10 000 » 10 >> >> 500 >> ......................... 5 000 *

22 520 vinster .................................... 1 440 000 kronor

Beträffande ovan angivna premier gäller, att premierna ä 1 000 kronor till- falla de 5 numren omedelbart före och efter högsta vinsten samt att de å 500 kronor tillfalla de 5 numren före och efter näst högsta vinsten. — »Hvis den stprste eller neststorste gevinst skulde bli uttrukket på et av nummerne 1 til og med 5 blir nummerne 225 000 og bakover til og med 224 996 å betrakte som de 5 nummer som kommer umiddelbart foran no. 1. På lign. måte forholdes hvis de nevnte gevinster faller på et av nummerne 224996 til og med 225 000

idet nummerne 1 til og med 5 betraktes som kommende umiddelbart efter * 225 000.»

Lottens matematiska värde är 6: 40 kronor. Vinstchansen är 10.008 pro- cent.

Vinsterna utbetalas utan avdrag och äro fritagna från inkomstbeskatt— .

ning. Under antagande av att samtliga Vinster avhämtas, fördelar sig lotteriets sammanlagda spelsumma per är sålunda:

Vinster ................................. 17 280 000 kronor 64 % Creditbankens ersättning ..................... 1 485 000 » 5.5 >> Överskott .............................. 8 235 000 >> 30.5 >> Summa ................................ 27 000 000 kronor 100 %

Överskottet i penninglotteriet inklusive huvudparten av preskriberade » vinster fördelades ursprungligen oberoende av allmänna budgeten till olika, företrädesvis »landsomspennende» ändamål. Småningom upptogos emellertid allt större belopp av lotterimedlen å budgetens inkomstsida. Sedan år 1934 redovisas hela lotteriöverskottet över allmänna budgeten. På budgetens utgiftssida upptagas å andra sidan betydande anslag till ändamål, som särskilt angivas tidigare hava varit »dekket av lotterimidler», sådana som »skogsaken», »fremme av fiskerinäringen», »folkehelsen», »videnskapelige og kulturelle formål» m. fl. Hithörande anslagsfrågor, som på sedvanligt sätt förberedas inom vederbörande statsdepartement, av— göras sålunda av stortinget i samband med övriga budgetfrågor. Beträffan- de åtskilliga sålunda beviljade anslag brukar stortinget emellertid upp- draga åt regeringen att, inom ramen för mera allmänt hållna direktiv, när— mare bestämma över fördelningen, exempelvis ifråga om anslaget till »vi- denskapelige og kulturelle formål», som under de tre senaste budgetåren uppgått till 500 000 år 550 000 kronor.

Finland.

Lotteriväsendet i Finland överensstämmer i flera avseenden 'med mot— svarande förhållanden i Sverige. I finska strafflagen har sålunda, i huvudsaklig överensstämmelse med

vad härom i 1881 års svenska lotteriförordning föreskrivits, förbud stad- gats att utan behörigt tillstånd föranstalta om lotterier och liknande före- tag ävensom att försälja eller saluhålla lotter i otillåtna lotteriföretag.

Varulotteriväsendet, som i Finland är reglerat genom en särskild pre- sidentförordning, företer även betydande likheter med motsvarande sven- ska förhållanden, sådana dessa reglerats i lotteriförordningen och därjämte utbildats genom praxis.

Med avseende å penninglotterierna, som likaledes synas hava lånat åt- skilliga drag från motsvarande svenska institution, har en särskild förord- ning utfärdats av följande lydelse:

Förordning angående penninglotteri.

Given i Helsingfors, den 7 maj 1926.

På föredragning av Ministern för inrikesärendena stadgas härmed följande:

1 &.

Statsrådet är berättigat att för upprätthållande av anstalter, som avse be- främjande av vetenskap, konst eller idrott, bevilja koncession till föranstaltande av penninglotteri.

För samma tid må flera koncessioner icke beviljas. (»idrott» tillagt genom förordning 26 oktober 1926).

2 &.

Koncession beviljas för viss tid, dock icke för längre tid än tio år i gången.

Bä.

Verkställas under ett och samma är flera dragningar, utgör envar av dem ett

självständigt lotteri. 4 &.

I koncessionen bör nämnas: 1) ändamålet till vilket nettoinkomsten av lotteriet skall användas; 2) tiden, under vilken koncessionen är gällande; 3) största antalet dragningar i året;

4) lottens pris; 5) maximiantalet lotter och högsta vinstens belopp i varje dragning;

6) huru stor del av den beräknade totalinkomsten av dragningen, som åt- minstone bör användas till vinster; samt

7) de övriga villkor, som befinnas nödiga att uppställa.

' I koncessionen kan en del av den årliga nettovinsten reserveras jämväl för annat vetenskap, konst eller idrott befrämjande ändamål än det, för vilket lot- teriet i främsta rummet föranstaltats, enligt vad av statsrådet, sedan netto- vinsten blivit utredd, bestämmes. (»idrott» tillagt genom förordning 26 okto— ber 1926.)

5 &.

För utnyttjande av koncessionen skall tillsättas en bestyrelse, i vilken stats- rådet utser två och koncessionsinnehavaren tre medlemmar. Bestyrelsen väljer inom sig ordförande och är beslutför, då tre medlemmar äro tillstädes, av vilka åtminstone en bör vara utsedd av statsrådet.

Bestyrelsen vare berättigad att anordna lotteriet genom förmedling av ett särskilt kansli, så ock att på sitt ansvar samt med bestyrelsen förbehållen över- vakningsrätt överlämna dess föranstaltande åt enskild person eller samman- slutning.

Bestyrelsemedlemmarnas arvoden bestämmas av statsrådet på framställning av bestyrelsen och inbegripas i omkostnaderna för lotteriet.

65.

Koncessionsinnehavaren bör ställa av ministeriet för inrikesärendena god- ; känd säkerhet för utbetalning av lotterivinsterna, första gången innan konces- * sionen tages i anspråk och därefter för ett kalenderår i sänder.

75.

Genom försäljning av lotter influtna medel böra insättas i säker bankinrätt- , ning, tills desamma utbetalas åt de därtill berättigade. Vinsterna böra utbetalas åt vederbörande senast inom en månad efter drag— ningens avslutande. 8 &.

Därest lotteriet icke föranstaltas inom ett år efter det tillstånd därtill bevil— jats eller i koncessionen uppställda villkor icke iakttagas eller ock missbruk eljest yppas, kan koncessionen av statsrådet återkallas.

95.

Närmare anvisningar angående tillämpningen av denna förordning utfärdas

vid behov av statsrådet. Det alla, som vederbör, till efterrättelse länder.

Helsingfors, den 7 maj 1926.

Republikens President Lauri Kr. Helander Minister för inrikesärendena Gustaf Ignatius

Jämlikt denna förordning har regeringen, senast för tiden 1 juni 1936 —31 december 1940, meddelat koncession till föranstaltande av penning— lotteri åt aktiebolaget Finska Operan och aktiebolaget Suomen Kansallis- teatteri (finska nationalteatern) gemensamt. Den enligt samma förordning av, bland andra, nämnda koncessionsinnehavare tillsatta lotteribestyrelsen har enligt kontrakt överlämnat den löpande lotteriförvaltningen till ett enskilt företag, Finansinstitutet Aktiebolag.

Enligt vederbörande statsrådsbeslut och ovannämnda kontrakt är det årliga antalet penninglotterier (dragningar) 12, lotternas antal i varje drag- ning 50 000 och lottpriset 100 ka. Försäljning av lottandelar är icke till- låten. Lotteriplanen kan inom viss angiven ram ändras genom överens— kommelse mellan bestyrelsen och Finansinstitutet.

1 vinst 5. 300 000 ka ........................... 300 000 ka

1 » >> 100 000 >> ........................... 100 000 >>

5 vinster » 50 000 >> ........................... 250 000 >>

10 >> >> 25 000 >> ........................... 250 000 >>

20 >> >> 10 000 >> ........................... 200 000 >> 70 '> >> 5 000 ' ........................... 350 000 >> 400 ,) >> 1 000 >> ........................... 4—00 000 >>

1 100 >> >> 500 >> ........................... 550 000 » 3 000 >> » 200 >> ........................... 600 000 »

4 607 vinster ..................................... 3 000 000 ka

Relativa vinstvärdet är sålunda 60 procent och vinstchansen 9.21 pro— cent. — Outtagna vinster preskriberas efter ett år.

Vinster, icke understigande 5 000 ka, äro underkastade en i form av stämpelskatt utgående inkomstbeskattning å 10 procent.

Finansinstitutet svarar för alla med lotterierna förenade omkostnader utom arvodena till bestyrelsens medlemmar och ställer bankgaranti för utbetalningen av såväl vinsterna som lotteriernas beräknade behållning. Härför är institutet berättigat att uppbära en ersättning med 5 procent av lotteriernas spelsumma.

Av behållningen (35 procent av spelsumman) erhålla koncessionsinne— havarna tillsammans 22 procent och ställes återstoden till statsrådets för- fogande. Denna återstod utdelas därefter, sedan vederbörlig plan under— ställts riksdagen, av regeringen till olika anstalter, som avse befrämjande av vetenskap, konst eller idrott.

Tyskland.

I Tyskland är förbjudet att utan tillstånd från vederbörande myndig— het offentligt anordna lotterier och annat »Gliickspiel». Inom de särskilda staterna förekomma olika restriktioner med avseende å utländska lotterier. I Sachsen är exempelvis även deltagandet i utländska lotterier förbjudet.

Preussisch-Säddeutsche Klassenlotterie förvaltas numera av en pre- sident, som biträdes av en förste direktör, en direktör och ett antal andra tjänstemän, vilka samtliga äro preussiska statsanställda.

Lottförsäljningen äger uteslutande rum genom statliga kollektörer. Lott— köpare är icke berättigad att till första klassen av en lotteriserie välja visst nummer.

Lotternas antal är för närvarande i varje halvårsserie 800 000, varav i envar av klasserna II—V 20 000 äro »ersättningslotter». Priset per enkel hellott är till varje klass (klass I »köplott», klasserna II—V »förnyelse-

lott»): 24 RM. Serielotten kostar sålunda 120 RM. I lottpriset ingår stämpel till ett värde av 16 2/3 procent. Totala spelsumman i serien utgör 91200000 RM. Sammanlagda vinstvärdet är 67 591 680 RM, fördelat å 343 000 vinster. Värdet av lägsta Vinst (i klass I) är 60 RM och av de två högsta vinsterna (i klass V) vardera 1 000 000 RM. Från vinsterna av- drages en, inkomstskatten ersättande, skatt å 20 procent. hfed utgångs— punkt härifrån blir serielottens matematiska värde 67.59 RDI och relativa vinstvärdet 59.29 procent. Utan frånräknande av vinstskatten utgör rela— tiva vinstvärdet 74.11 procent. Vinstchansen är i envar av klasserna I—IV 2.78 procent och i klass V 36.53 procent.

Dragningen äger rum offentligt med användandelav omfattande säkerhets- anordningar samt både verkställes och kontrolleras av tjänstemän från andra statliga inrättningar än statslotteriet. I sjätte klassen pågår dragningen om— kring 30 dagar.

Lotteriets spelsumma per år fördelar sig, om man utgår ifrån att samt- liga lotter försäljas och samtliga Vinster avhämtas, på följande sätt å de olika huvudposterna:

R M P r 0 e e 11 t Vinster med avdrag av vinstskatt ................ 108146 688 59.29 Vinstskatt (staten) ................... 27 036 672 14.32 Stämpel » ................... 30 400 000 57 436 672 16.67 31.49 Kollektörer (utom del i vinstskatten) ............. 16 816 640 9.22

182 400 000 100 *

Statens inkomster användas — utom vissa belopp av vinstskatten, som avsättas för lotteriets administration — till rent budgetära ändamål.

Sächsische Landes-Lotterie omfattar nu per halvår 160 000 lotter. Pri— set å hel serielott är 150 RM (insatsen i varje klass är 30 Rhf). Samman— lagda vinstvärdet är 16 837000 RM, fördelatå 72000 vinster och 101 premier. Vinstavdraget är 16 procent. 1 | i

Hamburger Staats-Lotterie omfattar numera endast 57 000 lotter per halvårsserie. Hel »köplott» i klass I respektive »förnyelselott» i klasserna II—VI kostar 20 RM. Sammanlagda vinstvärdet är 4529 200 RM, för- delat å 21 343 vinster och 13 premier. Vinstavdraget är 20 procent.

Premierna tjäna här liksom i sachsiska lotteriet till att efter vissa spelregler förstärka de övriga vinsterna, så att i lyckligaste fall mycket höga vinster kunna uppkomma.

Utom de stora stående klasslotterierna bruka 1 Tyskland till olika välgörande o. dyl. ändamål stundom även anordnas penninglotterier av mindre om- fattning. I åtminstone en del av dessa verkställes dragningen före lottförsälj- ningen, varefter vinstlotter med åtryckta vinstbelopp och nitlotter inläggas i kuvert, som förseglade försäljas till allmänheten. Lottköpare erhåller sålunda omedelbart besked om spelresultatet.

Lotteriväsendet utgör monopol för polska staten. Det är förbjudet såväl att sälja som att köpa och innehava lottsedlar i utländska och illegala lotterier, lik- som att offentliggöra planer och dragningsresultat i sådana lotterier. Med lot- teri förstås i lotterilagstiftningen hasardspel med i förväg angiven plan.

I Polen förekom ett särskilt klasslotteri redan under rikets gamla själv- ständighetstid, vilket lotteri därefter fortlevat inom Rysslands polska pro- vinser. Efter Polens sista självständighetsförklaring har detta klasslotteri _ genom en är 1920 utfärdad lag organiserats i form av polskt statligt före— ! tag. Polska klasslotteriet omfattar för närvarande per halvår 195 000 lot— ter, fördelade i fyra klasser, samt 108 16% vinster å sammanlagt 24 570 000 zloty (en zl. : c:a 75 öre). Högsta vinsten uppgår till 1 000 000 zloty.

Frankrike.

Franska lagstiftningen definierar begreppet lotteri såsom en försäljning av egendom eller andra förmåner, vilken helt eller delvis äger rum under slumpens inverkan, eller såsom ett för allmänheten anordnat företag i syfte att väcka förhoppning om en vinst, som bestämmes av slumpen.

Det är — med dispensmöjligheter — förbjudet att anordna lotteri liksom att försälja lotter i otillåtna och utländska lotterier och tillhandagå vid sådan för— säljning.

Genom lag den 31 maj 1933 har inrättats ett stort statligt penninglotteri: Loterie Nationale. Lotteriet, som förvaltas av finansministeriet, är att be— trakta såsom »enkelt» och utföres i ett varierande antal dragningar, unge- färligen en dragning per månad. Dragningsdagarna angivas icke i lotteri- planen utan fastställas och tillkännagivas först senare, beroende på utfallet av lottförsäljningen.

I varje dragning förekomma numera 1 200 000 lottsedlar å 100 francs (ursprungligen 2 000 000 lottsedlar). Vinsternas antal är 133 693 och sam— manlagda vinstvärdet uppgår till 72 000 000 francs.

Dragningen äger rum med användande av ett fåtal sifferkulor enligt ett sy— stem, där endast för bestämmande av de lottnummer, som skola vinna de allra högsta vinsterna, hela numret utdrages (en kula drages då för numrets enhets- sifl'ra, en för dess tiotalssiffra, en för dess hundratalssiifra o. s. v. hela vägen). I övrigt bestämmas enligt detta system samtliga vinnande nummer enbart ge- nom utdragande av sifferkula, motsvarande numrens enhetssiifra (lägsta vin- sterna) eller numrens enhets- och tiotalssiifra (näst lägsta vinsterna) eller ock, därjämte, (för medelhöga vinster) numrens hundratalssiffra respektive hundra- tals— och tusentalssiffra. _ Med undantag för de högsta vinsterna är tillåtet att kumulera två eller flera Vinster på ett lottnummer.

Till belysande av berörda dragningsprinciper och sättet att tillkännagiva resul— tatet av en dragning meddelas här nedan såväl vinstplanen för en dragning som ett exempel på hur vinsterna i en sådan dragning kunna utfalla:1

1 Dragningslistari, vars uppställning sålunda blir mycket kortfattad, tillhandahålles allmänheten avgiftsfritt.

Vinster. Bredvidstående vinster utfalla på Antal Värde (i francs) följande nummer: 1 3 000 000 ............ 841287 6 1 000 000 ............ 101141, 64659, 318802, 798287, 1112397, 89627 6 500 000 ............ 26818, 1011174, 824369, 785211, 236272, 1089625 120 100 000 ............ Alla nummer, som sluta på 4417 120 50 000 ............ » >> >> >> » 7326 240 25 000 ............ >> » >> >> » 0389 och 3982 1 200 10 000 ............ >> >> >> >> >> 415 12 000 1 000 ............ >> >> » » >> 27 120 000 100 ............ >> >> >> >> >> 6

Vinstchansen är 11.14 procent. Vinsterna å 100 francs utgöra emellertid, som synes, endast återbetalning av det erlagda lottpriset. Relativa vinst- värdet är 60 procent. Vinsterna äro befriade från inkomstskatt.

AV lotteriets spelsumma användes 330—350 procent till omkostnader. Distributionen äger rum genom uppbördskontor, postanstalter, tobaks- affärer, banker, lantbrukssammanslutningar och sammanslutningar av för- utvarande deltagare i världskriget m. fl.

Behållningen (3650—3670 procent) har anslagits till särskilda ändamål, såsom understöd åt förutvarande deltagare i världskriget (ursprungliga ändamålet), speciella lantbruksbehov samt finansiering av 1937 års Paris- utställning.

Belgien.

Även i Belgien är förbjudet att verka för avsättning av lottsedlar i lotterier, som icke vederbörligen tillåtits. Härunder anses även falla lotterier i utlandet.

Ett större statligt penninglotteri, Loterz'e Coloniale, har inrättats efter mönster av franska statslotteriet. Liksom detta lotteri är sålunda det bel— giska anordnat i ett med hänsyn till efterfrågan å lotterna växlande antal dragningar. Varje dragning i det belgiska lotteriet omfattar emellertid endast 1 000 000 lotter å 50 francs. Principerna för vinstfördelningen och dragningssättet äro i huvudsak desamma som i franska lotteriet.

England.

I England har lotteri- och vadhållningsväsendet nyligen varit föremål för ett omfattande utrednings— och lagstiftningsarbete.

Sålunda har en för ändamålet tillsatt kunglig kommitté år 1933 efter ingående undersökningar avlämnat vissa betänkanden med förslag i före- varande ämnen. Ur innehållet i kommitténs huvudbetänkande torde här böra anmärkas följande:

I England — där på över hundra är icke förekommit några större inhemska lotterier — har allmänheten under senare år trots gällande förbud att sprida utländska lottsedlar i landet, i mycket stor utsträckning kommit att deltaga i de omfattande lotteriföretag, som sedan år 1930 i form av »sweepstakes» anord—

nats inom Irländska fristaten. Förslag hava framkommit att motarbeta ett så- dant deltagande genom upprättande av stora inhemska penninglotterier. För sin del avvisar kommittén emellertid denna tanke bland annat på den grund, att engelska folkets nyväckta lotteriintresse sannolikt vore av övergående natur och att det därför, frånsett den tvivelaktiga effektiviteten av en sådan åtgärd vore ur flera synpunkter olämpligt att genom nyinrättande av mer eller mindre permanenta lotterier utnyttja och vidmakthålla detta intresse. Om det likväl skulle befinnas önskvärt att inom England upprätta stora penninglotte- rier, finner kommittén, oaktat de moraliska betänkligheterna häremot, den mest praktiska formen för sådana lotterier vara ett från privatintressen helt befriat : statslotteri.

Kommitténs förslag gå därför, i vad avser lotteriväsendet, huvudsakligen ut på en skärpning av lagstiftningen till förhindrande av illegalt lotterispel.

Kommitténs arbeten resulterade i en av regering och parlament år 1934 antagen utförlig lag om vadhållning och lotterier ( »Betting and Lotteries Act, 1934»).

Lagen ger inga bestämda definitioner av vare sig begreppet vadhållning (»betting») eller begreppet lotteri. Enligt ovannämnda kommittébetän— kande hava de engelska domstolarna såsom lotteri brukat anse en anord- ning för fördelning av vinster genom lottning eller slumpvis, under förut- sättning att valuta i någon form erlagts av vederbörande deltagare.

I samband med lotterier behandlar emellertid lagen s. k. pristävlingar, vilka definieras sålunda:

»Varje i eller genom en tidning eller i förbindelse med någon aHär eller annat företag eller i samband med försäljning av en vara till allmänheten anordnad tävlan, i vilken pris erbjudas för gissningar med avseende å utfallet antingen av en kommande tilldragelse eller av en redan inträffad händelse, vars resultat ännu icke är fastställt eller ännu icke är allmänt bekant, ävensom över huvud taget varje i berörda ordning anordnad tävlan, i vilken framgången icke i väsent- lig grad beror på skicklighet.»

Vad sålunda sägs om vadhållning i förbindelse med företag skall emellertid enligt ifrågavarande lag icke avse av s. k. bookmakers anordnad, legitim vad— hållning.

Lagen betecknar allt lotteriväsen såsom i princip olagligt. Undantagna äro endast mindre lotterier, anordnade antingen i samband med basarer och dylikt eller inom förefintliga sammanslutningar (dock ej speciella lot— teri— eller spelklubbar; särskilt angivas konstföreningar) eller ock bland

' personer, som alla hava samma arbete eller bo i samma fastighet (»pre— mises»).

Beträffande utländska och illegala lotterier är bland annat förbjudet att trycka lottsedlar, att distribuera lottsedlar och på olika angivna sätt med- verka Vid eller förbereda sådan distribution ävensom att offentliggöra eller , distribuera reklam eller meddelanden om dragningsresultat eller andra upp— gifter, ägnade att stimulera allmänheten till deltagande i lotterier av ifråga— varande slag.

Irländska fristaten har under de senaste åren blivit säte för en världs— omspännande lotteriinstitution, »The Irish Hospitals Sweepstakes». Nämn— da lotterier, vilka stå i samband med olika hästkapplöpningar, instiftades år 1930 och administreras av ett enskilt, i viss mån statsreglerat företag, Hospitals Trust, Ltd. Lotteriernas behållning är, såsom av deras namn ; torde framgå, anslagen till irländska sjukhus.

År 1930 anordnades endast ett sweepstake, under det att vart och ett av , åren 1931—1936 tre sådana lotterier avhållits, vilka de senaste åren i regel varit anknutna till någon av de med namnen »Cambridgeshire», »Grand ] National» och »Derby» betecknade engelska kapplöpningarna. De särskilda 1 lotteriernas omslutning har, beroende på deras elastiska organisation, va— rierat ganska avsevärt. 1931 års sweepstake omfattade sålunda endast c:a 750 000 £, medan totalomslutningen i ett vart av de övriga synes hava varierat mellan knappt 1 3/4 och över 4 miljoner £. Av dessa belopp gå minst 16.67 procent till återförsäljare. AV nettot användes, enligt uppgift i lotteriprospekten, 75 procent till Vinster, varefter återstoden utgör lotte— , riets behållning. Vinstchansen håller sig vid ett Värde av omkring 1 : 1 000.

Lottsedlarna utgivas — i häften om tolv stycken — i ett mycket frikostigt * tilltaget antal serier om c:a 100 000 lottsedlar vardera. Varje sedel består av en » talong (»counterfoil») och den egentliga sedeln. Lottpriset är nominellt 10 shil- * lings, men erhålles vid övertagande (för eventuell återförsäljning) av ett helt ? häfte rabatt med en sjättedel av priset. Då lottsedlarna icke bliva giltiga, förrän talongen, med påskrift om köpares och återförsäljares namn, jämte likvid in— kommit till lotteristyrelsen, anser sig denna kunna utan säkerhet utlämna kuponghäften till vem som helst. Lottsedlar, åtföljda av reklamtryck, kringspri— das sålunda — ofta, så att säga, blott på försök —— i stora mängder över hela världen. Icke försålda lottsedlar behöva icke redovisas. I stället uppmanas all- mänheten (genom tillkännagivande å lottsedlar och prospekt m. m.) att vid avlämnande av talong och likvid till annan än lotteristyrelsen i eget intresse noga förvissa sig om den anlitade återförsäljarens absoluta vederhäftighet. Lott- köpare erhåller garanti för att hans lott blivit giltig först sedan han från lotteri- styrelsen fått mottaga ett särskilt kvitto, utvisande att talongen jämte likvid i rätt tid (tre veckor före dragningen) inkommit till lotteriet, och att lotten så- lunda får deltaga i dragningen. För sent inkomna, av likvid åtföljda talonger, räknas dock köpare till godo för ett kommande sweepstake.

I lotteridragningen, som äger rum några få dagar före vederbörande kapplöp— ning, deltaga, såsom av det föregående torde framgå, endast försålda lotter. De till lotteriet inkomna talongerna (»counterfoils») tjänstgöra härvid — inlagda i ett stort lotthjul — såsom nummersedlar. Ur ett särskilt, mindre hjul (vinst- hjul) dragas namnen på till tävlingen anmälda hästar på sådant sätt, att varje hästnamn enligt vad nedan angives kommer att motsvaras av en eller flera lot- l ter. Dragningsförrättningen omgives med en oerhörd reklamapparat. De där- , vid medverkande äro iförda särskilda teaterkostymer. resultaten rundradie- ras o. s. v. '

Det för vinnare i ett sweepstake beräknade totalbeloppet uppdelas i så många

»potter» om 100 000 £, som beloppet medgiver. Överskottet delas i 10 extra— vinster. Inom varje pott bestämmas vinsterna på följande sätt: Köpare av lott, vilken dragits i samband med namnet å häst, som vinner kapplöpningen, erhål- ler 30 000 £; lottköpare, som dragit häst nr 2, vinner 15000 £ och lottköpare, som dragit häst nr 3, vinner 10 000 £. Övriga lotter, som dragits i samband med hästnamn, dela inom varje pott 35 000 £. Dessutom förekomma inom varje pott 100 extravinster om 100 £ varje samt ett antal vinster till återförsäljarna av de med de högsta vinsterna utfallna lottsedlarna. I de två första sweepstakes före— kom ingen uppdelning i »potter» med påföljd, att de allra högsta vinsterna där ! kommo att uppgå till respektive 208 792 och 354 724— £.

För den händelse lottförsäljningen till ett sweepstake skulle utvisa så dåligt resultat, att vinster icke skulle kunna utdelas enligt vad ovan sägs, äro lott— köparna genom en särskild bankdeposition garanterade vinster till en minimi— summa av 25 000 £.

Italien.

Det i professor Charliers utredning beskrivna statliga nummerlotteriet, det 5. k. »Lotto»-spelet, fortsätter alltjämt enligt samma principer, som i utredningen angivits.

Vid sidan av detta hava under de senaste åren uppkommit två stora statslotterier, vilka båda inrättats efter mönster av de irländska sweep— stakes. I de nyinrättade lotterierna är sålunda antalet lottsedlar icke från början bestämt utan kan elastiskt anpassa sig efter växlande efterfrågan. Likaledes är fördelningen av vinsterna i båda lotterierna i sista hand be- roende på resultatet av sportsliga evenemang, i det ena, »Lotteria, di Ille— rano» placeringen av de tävlande hästarna vid vissa kapplöpningar i Me— rano och i det andra, »Lotteria di Tripoli», utfallet av vissa i Tripolis an— ordnade hastighetstävlingar med automobil.

Ur reglementet för »Lotteria di hierano» (instiftat år 1935) torde här följande böra anföras:

Lotteriet förvaltas av finansministeriet och står under inseende av en sär- skilt förordnad kommitté. Lottsedlarna utgivas i ett från början icke begrän— sat antal serier om 100 000 lottsedlar vardera. Varje lottsedel består av en talong (»matrice»), vilken behålles av vederbörande säljare, och den egentliga sedeln ( »figlia»). Lottpriset är 12 lire. Lottförsäljningen äger rum genom »lotto»- kollektörer, banker, postanstalter och ett stort antal andra inrättningar och organisationer eller personer, som lotteriadministrationen därtill finner lämp— , liga. Av lottförsäljare äger administrationen fordra säkerhet. De officiella för-

säljarna kunna på eget ansvar överlåta försäljningen på andra. Säljare behåller i provision 2 lire per lott. Redovisning, åtföljd av de försålda lottsedlarnas talonger jämte likvid, skall varje vecka avlämnas till finansministeriets veder— börande lokalavdelning. Alla talonger till försålda lottsedlar skola hava inkom- mit senast viss angiven dag före dragningen, vid äventyr att de icke få deltaga i densamma. Innehavare av för sent redovisade, försålda lotter äger återfå erlagd betalning. Vissa dagar efter dragningen skola även osålda lottsedlar av försäljarna återställas till vederbörande finansmyndighet. På lotteriets huvud- kontor upprättas, så snart ovanberörda redovisningar inkommit, före dragning—

en en förteckning över försålda lottnummer. Genom en särskild dragningsför- rättning, fyra dagar före kapplöpningarna i Merano, utdragas därefter för pre- liminär bestämning av vinnande lottnummer, så många av de försålda lottnum— ren, som motsvara dels antalet till kapplöpningarna anmälda hästar och dels antalet tröstpris (300). Denna dragning verkställes med anlitande av siffer- kulor enligt samma principer som dragningen av de högsta vinsterna i franska statslotteriet (se ovan!). I händelse nummer utfaller, som icke motsvarar för- såld lott, eller dubbelnummer, betraktas sådant nummer såsom ogiltigt, och nytt nummer utdrages. Genom en annan dragningsförrättning lottas därefter - envar av de anmälda hästarna å något av de utdragna lottnumren, varefter , vinsternas fördelning å de sålunda lottade numren enligt närmare angivna reg— ler bestämmes av hästarnas placering i kapplöpningarna. Vinsterna skola till sammanlagt värde motsvara viss angiven del (c:a 35 procent) av de samman- lagda insatserna och kunna sålunda med avseende å storleken vara underkastade avsevärda växlingar. De högre vinsterna äro maximerade. Högsta vinsten, till innehavaren av den lottsedel, vars nummer lottats å häst som vinner i huvud- loppet: »Gran Premio Merano», får sålunda icke överstiga 2 500 000 lire.

Lotteriets behållning går —— förutom en stämpelavgift å 10 procent, som infly- ter i budgeten — till en rad särskilt angivna ändamål av huvudsakligen social och idrottslig karaktär.

Spanien.

Ett stort statligt penninglotteri, Loteria Nacional, utföres årligen i ett flertal fristående (enkla) dragningar, vilkas antal och tidpunkt närmare bestämmas av vederbörande lotteriadministration. I regel hava varje må— nad anordnats tl'e dylika dragningar. För de olika dragningarna bruka lott— antal, lottpris och vinstplan variera högst avsevärt.

Lottantalet i en dragning kan i vissa fall utgöra endast 35000 och i andra uppgå till 276000. Lottpriset kan växla mellan 30 och 2 000 pesetas per hel— lott. Lottsedlarna äro i allmänhet uppdelade i tiondedelar. Högsta vinst uppgåri regel till mycket högt belopp, i den s. k. juldragningen ända upp till 15 000 000 pesetas. Utom ett fåtal höga vinster bruka vinstplanerna innehålla några hundratal medelstora vinster, vilka utgå till sådana lottnummer (»aproxima— ciones»), som enligt angivna regler närmast ansluta till nummer, som vunnit de höga vinsterna, ävensom ett stort antal små vinster av samma storlek som lottpriset, vilka utgå till varje lottnummer, vars sista siffra (»terminacion») är densamma som slutsiffran i det lottnummer, varå högsta vinsten utfallit. Chan- sen att vinna på en lott kommer med hänsyn till dessa småvinster att över- stiga 10 %.

Lotterna försäljas genom lotteriadministrationen och genom särskilda av denna antagna officiella försäljare, vilka i sin tur på eget ansvar kunna anställa underagenter.

Av intäkterna utgå c:a 70 procent till vinster. Behållningen tillfaller spe- ciella statliga eller kommunala ändamål, såsom röda korset, tuberkulosens bekämpande, Madrids universitet 0. s. v.

Svenskt spel på utländska lotterier.

Tidigare undersökningar.

I 1910 års lotteribetänkande framlades resultatet av en omfattande ut— . redning angående svenskt deltagande i spel å lotterier i utlandet. Utred- ningen grundade sig dels på vissa genom postverket anskaffade siffer— uppgifter, avseende värdeförsändelser till lotterikollektörer i Danmark, Tyskland och Ungern ( 1907 tillhopa c:a 3 miljoner kronor), dels på vissa allmänt hållna. uttalanden i yttranden från ett flertal länssty- relser och dels på olika uppskattningar och beräkningar med ledning av andra för utredningsmännen tillgängliga uppgifter rörande såväl svenskt lotterispel som utländska lotteriers struktur och försäljningssätt. Såsom sammanfattning av sina undersökningar ifråga. om storleken av de sven- ska bruttoinsatserna i utländska lotterier anförde utredningsmännen: »Det synes icke omöjligt, att det utgående beloppet kan uppgå till omkring 15 millioner kronor om året och det synes mycket sannolikt, att det icke understiger 12 millioner kronor». För beräknande av landets nettoförlust på ifrågavarande lotterispel funno sig utredningsmännen böra utgå ifrån, att en stor del av vinsterna från lotterier i andra länder icke alls eller en— dast till betydligt reducerade belopp utbetalades till svenska Vinnare, ävensom att lottsedlarna av dessa vinnare genom olika pålägg och anskaff- ningskostnader i allmänhet i hög grad överbetalats. Med anledning härav ansågo de sig från ovan angivna bruttobelopp kunna avdraga endast en mindre del av de i vederbörande officiella lotteriplaner angivna relativa vinstvärdena. Det är på detta sätt utredningsmännen kommit till ovan omförmälda uppskattning av den för det dåvarande sannolika årliga sven— ska nettoförlusten på utländskt lotterispel: 9 a 10 miljoner kronor. Med anledning av de sålunda publicerade uppgifterna rörande svenskt deltagande i utländska lotterier lät danska skattedepartementet år 1910 verkställa en utredning ifråga om det svenska deltagandet i danska lotte- 'rier. Enligt denna utredning, vars resultat är 1912 delgavs svenska rege— ringen, skulle. den i 1910 års betänkande gjorda uppskattningen av dylikt deltagande vara betydligt överdriven. I nämnda danska utredning, som bland annat även omfattade vissa uppgifter om det 5. k. koloniallotteriets utlandsförsäljning, medgavs emellertid, att det egentliga danska klasslotte- (riets direktorat uppskattat de svenska lottköparnas andel i detta lotteri * till en sjättedel av lotteriets omslutning, vilket enligt dåvarande förhållan— den — inklusive stämpelavgift men bortsett från extra. pålagor och om— 6

kostnader — motsvarade ett bruttobelopp av något över 2 % miljoner kro— nor. Att märka är i detta sammanhang, att ett stort antal av svenskar genom oauktoriserade ombud verkställda lottinköp av— naturliga skäl måst hava undandragit sig direktoratets uppmärksamhet.

I januari 1917 fick svenska regeringen mottaga ett nytt meddelande om en officiell dansk undersökning i förevarande ämne, enligt vilken det efter , 1910 icke kunnat konstateras någon nämnvärd stegring i avsättningen av : danska lottsedlar på Sverige. ?

Beträffande den inom handelsdepartementet år 1923 verkställda utred- i ningen rörande bland annat svenskt spel på utländska lotterier få sakkun— niga hänvisa till den historiska översikten (sid. 22). I detta sammanhang torde endast böra anmärkas, att den därvid framkomna siffran för Sveri— ges årliga nettoförlust å dylikt spel —— 5 % miljoner kronor — uppskattats utan tillgång till särskilt primärmaterial.

Sakkunnigas utredning.

För egen del hava sakkunniga på olika vägar sökt införskaffa möjligast aktuella material rörande svenska allmänhetens deltagande i utländskt * lotterispel. Hänvändelser i detta syfte hava gjorts såväl till Kungl. Maj:ts ' beskickningar i Köpenhamn och Oslo som till landshövdingarna i Kristian— stads och Malmöhus län och till polisen i Stockholm. Härjämte har post- i verket på sakkunnigas begäran utfört en specialundersökning i ämnet. De uppgifter, som på nämnda sätt erhållits, hava slutligen kompletterats ge— nom studium av material, som från andra håll ställts till sakkunnigas för—

i i i i i fogande, ävensom genom bedömande av förut tillgängliga uppgifter och allmänt kända förhållanden.

|

Uppgifter från Danmark och Norge. Från svenska beskickningen i Köpenhamn har med anledning av sakkunnigas hänvändelse uppgivits, att det icke torde låta sig göra att genom de danska valutamyndigheterna er— hålla några upplysningar i ämnetl, ävensom att danska klasslotteriets di— rektorat på förfrågan av beskickningens konsulatkansli givit följande nega— tiva. svar:

»Foranlediget heraf skal man meddele, att det vilde vaere Direktoratet en Glaede at meddele alle fornödne Oplysninger med Hensyn til det stillede Spörgs- maal, saafremt man blot selv var i Besiddelse av nogenlunde tilfredsstillende Oplysninger i saa Henseende.

1 Penningförsändelser härrörande från spel å danska lotterier omfattas icke av gällande danska valutarestriktioner.

Forholdet er imidlertid det, att selvom der i Kollektionerne föres Fortegnel- ser (Hovedböger) over samtlige Spillere, nytter det ikke, hvis man vil danne sig et Skön over Antallet af Spillere i et bestemt Land, at foretage Optaelling i samtlige Kollektioners Hovedböger av Antallet af de Spillere, der har Bopael i det paagaeldende Land og spiller enten ved direkte Korrespondance med Kollek- tionen eller gennem Kommissionaer i det paagazldende Land. Et betydeligt Antal Lodsedler ekspederes nemlig til Udlandet gennem uautoriserede Kommissionsfor- retninger her i Landet, som ikke er Direktoratets Kontrol undergivne, og til hvis Bokföring Direktoratet ikke har Adgang.

Idet saaledes en Del af Salget til Udlandet unddrager sig Direktoratets Kon— trol, ser dette sig desvaerre ikke i Stand til at imödekomme Konsulatkansliets Anmodning om Oplysninger vedrörende Omfanget af det danske Klasselotteris Salg til Sverige.»

Svenska beskickningen i Oslo har från norska penninglotteriets kontors— . chef erhållit den likaledes negativa upplysningen,

»at det årlig kommer en del enkeltbestillinger fra Sverige. Nogen oversikt over disses antall kan imidlertid ikke skalfes. Det norske Pengelotteri har ingen agent i Sverige, så noget organisert salg foregår der ikke».

Uppgifter från vissa länsstyrelser och polismyndigheter m. 111. Från länsstyrelsen i hlalmöhus län har med anledning av en från sakkunniga gjord framställning överlämnats en av Malmö polis verkställd utredning beträffande spel å danska klasslotteriet. I redogörelsen för denna utredning meddelas bland annat följande.

Det i Malmö och trakten däromkring bedrivna spelet å danska klasslotteriet tillginge vanligen på sådant sätt, att spelarna läte inköpa och förnya lottsedlar i plämnda lotteri genom särskilda ombud, som för ändamålet överreste till Köpen—

amn.

Det förekomme emellertid även, att personer på landet genom posten rekvire— rade lottsedlar från lotterikollektörer i Danmark.

Det kunde antagas, att enbart i Malmö funnes 25 å 30 personer, som regel- bundet i stor skala åtoge sig ombudsuppdrag, som ovan sagts. Sådana mer eller mindre yrkesmässiga ombud funnes därjämte i samtliga städer och större sam- hällen inom Nialmöhus län. Några av de i Malmö bosatta ombuden hade vid förhör uppgivit, att de årligen omsatt danska lottsedlar till summor, som för var och en av dem ungefärligen uppgått till respektive: 25 000 kronor, 10 000 kronor, 45 000 kronor, 10 000 kronor och 75 000 kronor (övervägande %-lotter). Två av ombuden hade meddelat, att omsättningen å deras förmedlingsverk— samhet under de senaste tre åren nedgått med c:a 15 procent. Den ene hade för— klarat nedgången med ökat intresse för tippning.

För varje inköp eller förnyelse av lottsedel brukade ovannämnda ombud, oav— sett sedelns valör (1/8, 1/,,, 1/2 eller hel), av sina uppdragsgivare få uppbära en ersättning av 25 öre.

Såsom allmänna omdömen och iakttagelser har vid Malmö—polisens ut— redning framgått, att de belopp, som från Malmöhus län årligen överföras till danska klasslotteriet, troligen överstiga en miljon kronor, att de som

en gång förskaffat sig en lottsedel i danska klasslotteriet ogärna vilja av— stå från densamma., ävensom att personer i Sverige, som vunnit å detta lotteri, utan att tänka på att de erlagt lottpriset i dansk valuta ofta ut— tryckt sitt missnöje med, att vinsterna utbetalats med reduktion för kurs- skillnaden mellan svenskt och danskt mynt.

Länsstyrelsen i Kristianstads län har genom cirkulär hört länets samtliga , magistrater, stadsstyrelser och landsfiskaler ifråga om den beräknade om- 1 fattningen av spelet å utländska lotterier, med anledning varav, efter verk- ställd undersökning, uppgifter avgivits beträffande deltagande såväl i dan- * ska klasslotteriet som i norska penninglotteriet. De sålunda erhållna upp— gifterna — som torde kunna giva en viss bild särskilt av det sätt, varpå - den svenska allmänheten för närvarande deltager i utomlands anordnade lotterier, ävensom av den relativa utbredningen inom ett sydsvenskt län av de därvid i främsta rummet ifrågakommande två lotterierna — synas förtjäna härnedan, ort för ort, i korthet återgivas.

Kristianstad.

Två personer hava uppgivit, att de år 1935 förmedlat inköp av danska lott— sedlar för tillhopa 5 000 kronor. Enligt den enes förmenande skulle intresset för spel å ifrågavarande lotteri under sista tiden hava märkbart avtagit, under det att den andre icke förmärkt någon nedgång i intresset i fråga.

Simrishamn.

I norska penninglotteriet hava lottsedlar försålts till belopp, varierande mel— lan 600 och 1 000 kronor, för år räknat, och i danska klasslotteriet årligen för omkring 600 kronor.

Danska lottsedlar bruka i regel anskaffas genom ombud, som vid resa till Köpenhamn ombesörja inköp och omsättningar mot en ersättning av 25 öre per lottsedel. Tvenne sådana ombud hava uppgivit, att det i staden å danska klasslotteriet varje är troligen omsättes omkring 20 000 kronor.

Det norska penninglotteriet fick år 1930 — delvis på bekostnad av det sven— ska —— ett kraftigt uppsving, därvid norska lottsedlar i staden säkerligen om- sattes till ett sammanlagt värde av c:a 10 000 kronor per år. Sedan ett par personer år 1933 dömts för åter-försäljning av norska lotter, nedgick emellertid ifrågavarande omsättning något. Alltjämt finnas dock minst ett hundratal per- soner, som varje månad personligen rekvirera lottsedlar från Norge.

Hässleholm. ' Per år nedlägges å danska klasslotteriet mellan 1 500 och 2 000 kronor och å norska penninglotteriet mellan 5 000 och 6 000 kronor. Gråmanstorps landsfiskalsdistrikt.

I Klippans municipalsamhälle torde c:a 150 personer deltaga i danska klass— lotteriet.

!

Björnekulla landsfiskalsdistrikt. C:a 10 000 kronor nedläggas årligen på danska klasslotteriet.

Rebbelberga landsfiskalsdistrikt. Endast ett femtontal personer kunna antagas spela på utländska lotterier.

Båstads landsfiskalsdistrikt.

Årligen torde sammanlagt omkring 5 000 kronor nedläggas på de danska och norska lotterierna. Svenska penninglotterier och premieobligationer samt tipp- ning synas dock alltmera vinna terräng på de utländska lotteriernas bekostnad.

Riseberga landsfiskalsdistrikt.

Omkring 2 400 kronor om året nedläggas för närvarande på danska klasslot- teriet. Tidigare har deltagandet i nämnda lotteri varit avsevärt större. Ned— gången torde bero på ökat intresse för inhemska lotterier, obligationer och tipp- ning.

Örkelljunga landsfiskalsdistrikt.

I orten förekommer visst deltagande i danska lotterier, därvid utbetalning- arna nästan undantagslöst gå över postgiro.

Stoby landsfiskalsdistrikt. 6 000 31 7 000 kronor årligen torde förbrukas å lotter i utländska lotterier.

Brönnestads landsfiskalsdisthkt. Genom förmedling av särskilda ombud omsättas årligen c:a 400 kronor i

o

danska klasslotteriet och c:a 300 kronor 3. norska penninglotteriet. Dessutom förekommer, ehuru i mindre omfattning, att lottsedlar direkt rekvireras från nämnda lotterier.

Verums och Vinslövs landsfiskalsdistrikt.

På utländska lotterier offras varje är, lågt räknat, i det förstnämnda distrik- tet 6 000 och i det senare 2 000 kronor.

Osby landsfiskalsdistrikt. Danska lottsedlar omsättas årligen för omkring 9 600 kronor.

F örlövs landsfiskalsdz'strikt.

Årligen nedlägges c:a 3 300 kronor på norska penninglotteriet och 1 700 kro- nor på danska klasslotteriet.

Örkeneds landsfiskalsdistrikt.

Huvudsakligen genom posten torde årligen något över 2 000 kronor inbetalas till ett vart av danska klasslotteriet och norska penninglotteriet.

Oppmanna landsfiskalsdistrikt. Endast några enstaka fall av spel å utländskt lotteri hava kunnat konstateras.

N äsums, Fjälkinge och Vä landsfiskalsdistrikt.

På lotter i danska klasslotteriet och norska penninglotteriet nedlägges årligen ungefär:

i Näsums distrikt mellan 500 och 700 kronor (huvudsakligen å danska lotter), i Fjälkinge distrikt 600 kronor och i Vä distrikt mellan 1 500 och 2 000 kronor (huvudsakligen å danska lotter.)

Äsphults landsfiskalsdistrikt.

Årligen avsändes huvudsakligen genom postverket c:a 1 400 kronor till norska penninglotteriet och c:a 750 kronor till danska klasslotteriet.

Degerberga och Brösarps landsfiskalsdistrz'kt.

Till utländska lotterier utbetalas årligen genom postverket och annorledes. högt räknat, i Degerberga distrikt 400 a 500 kronor och i Brösarps distrikt 1 000 kronor.

Tryde landsfiskalsdistrikt.

Till utländska lotterier -— norska penninglotteriet minst lika mycket som danska klasslotteriet — sändas, lågt räknat, 12 000 kronor om året.

Löderups landsfiskalsdistrikt.

Spelfrekvensen synes beträffande danska klasslotteriet — som för 20 å 30 år sedan anlitades synnerligen flitigt — hava avtagit men däremot ökat beträf- fande norska penninglotteriet. Årligen torde för närvarande c:a 3000 kronor , nedläggas på utländska lotterier. i

Järrestads landsfiskalsdistrikt. , För detta distrikt meddelas, * i ». . .att det säkerligen icke är småbelopp som årligen . . .nedläggas på utländ- ska lotterier, även om efter tillkomsten av svenska premieobligationslånen in— tresset för utländska lotterier något avtagit.

Här på orten torde spellusten för norskt lotteri vara minst lika stor som för danska klasslotteriet.»

skaffade, i flera fall endast grovt uppskattade siffrorna rörande spelet å utländska lotterier utvisar för danska klasslotteriets vidkommande ett årligt totalbelopp av c:a 75 000 kronor och för norska penninglotteriet en ungefärlig årssumma av 40 000 kronor. Uppgifterna hava emellertid där- vid i olika avseenden måst kompletteras med rena antaganden.

Vissa upplysningar rörande spelet å utländska lotterier hava, såsom ovan berörts, erhållits från Stockholms polis. För sakkunnigas räkning hava från nämnda polis sålunda inlånats handlingar, avseende samtliga vid polis- domstolen i Stockholm åren 1931—1935 anhängiggjorda mål angående överträdelse av det i lotteriförordningen meddelade förbudet att, för egen eller annans räkning, utbjuda eller avyttra lotter i utländskt lotteriföre— tag. Ur nämnda handlingar, som alla avse åtal för försäljning av lotter i

i En summering av de av länsstyrelsen i Kristianstads län sålunda inför- »Det Norske Pengelotteri», må här följande anföras. ! i

Åtalen — sammanlagt femton till antalet — rikta sig i fyra fall mot inneha- vare av tobaksaffärer och i alla de övriga mot representanter för s. k. växelkon- tor. Ett och samma kontor förekommer därvid icke mindre än åtta gånger.

Beträffande det antal norska lottsedlar, som genom dessa företag omsatts, har i några av målen uppgivits respektive: 25 åt 200 i månaden, 200 i månaden, 100 i månaden, 35 a 40 till en dragning, »omkring 100 stycken», enstaka lotter, »omkring 50 lotter», 25 a 75 per månad, 30 a 50 hellotter och omkring 100 halv- lotter per månad, »minst 100 stycken per månad» samt 20 hellotter och 25 halv- lotter i månaden. I ett av målen har Stockholms polis genom förmedling av polisen i Oslo inhämtat från Det Norske Pengelotteri, att detta till ett i målet avsett växelkontor i Stockholm nedanstående månader är 1932 låtit avsända lottsedlar till följande belopp i norska kronor, nämligen: februari 900, mars 5 000, april 4 500, maj 4 500, juni 4 500 och juli 3 500.

Genom de åtalade hava de norska lottsedlarna tillhandahållits vederbörande köpare till följande priser i svenska kronor: hellott för kr. 11:—, 11:50 eller 12:— (det senaste i flertalet fall), halvlott för kr. 5:50 eller 6:— (det senare vanligast).

De åtalade hava som regel invänt, att de icke »utbjudit» eller »avyttrat» de utländska lottsedlarna utan endast tillhandagått vid rekvisition av sådana. Utom i ett mål, som avskrivits, hava samtliga åtalade dömts till böter.

I detta sammanhang torde böra anmärkas, att högsta domstolen år 1933 meddelat utslag i trenne mål rörande försäljning av utländska lottsedlar. (Nytt Juridiskt Arkiv 1928, sid. 621—626).

I två av dessa mål blevo handelsidkare i Malmö dömda för avyttrande av lotter i norska penninglotteriet, oavsett invändning att de endast tillhandagått vid »rekvisition». I det ena målet hade upplysts, att vederbörande avyttrat omkring 50 halvlotter (å kr. 5: 50) och 25 hellotter (a 11 kronor). I det andra hade framgått, att den åtalade till bland annat en angiven dragning avyttrat 212 halv— och 28 hellotter (till respektive kr. 5: 50 och 11:—).

Det tredje målet avser en kvinnlig »kommissionär» i Hälsingborg, som åtalats för det hon vid resa till Köpenhamn enligt uppdrag omsatt lottsedlar i danska klasslotteriet. Varje månad hade hon sålunda för olika privatpersoners räkning omsatt omkring 800 lottsedlar och dessutom för omsättning fått mottaga sam— manlagt minst 320 lottsedlar från tvenne cigarrhandlare i Hälsingborg. För varje omsättning hade hon uppburit 25 öre av privatpersonerna och 10 öre av cigarrhandlarna. Tidigare hade den åtalades far ofta även anskaffat nya lott- sedlar till ifrågavarande lotteri. Under de senaste två åren hade emellertid var- ken av denne eller den åtalade verkställts några sådana anskaffningar utan endast omsättningar utförts av redan innehavda lottsedlar. Sedan lottsedlar till Det Norske Pengelotteri börjat anskaffas till Hälsingborg, hade nämligen inga nya innehavare av danska lottsedlar tillkommit, utan hade i stället många lämnat sina nummer i det danska lotteriet. Den åtalade blev dömd av veder— börande rådstuvurätt och hovrätt men frikändes av högsta domstolen.

1 Uppgifter från postverket. Ur material, som i olika sammanhang in— 1 förskaffats genom postverket, hava erhållits upplysningar av betydande värde för bedömandet av omfattningen av nu ifrågavarande lotterispel.

Från ett av generalpoststyrelsen den 3 juli 1934 — i samband med en tidigare (sid. 22) omnämnd interpellation i ämnet — avgivet yttrande har sålunda ifråga om utländska lotterikollektörers innehav av svenskt post— girokonto inhämtats följande:

»Antalet postgirokonton för personer eller firmor i utlandet, vilka äro eller skäligen kunna tänkas vara lotterikollektörer, utgör för närvarande omkring ett tiotal. Till dessa konton inbetalades under år 1933 ett sammanlagt belopp av i runt tal 353 000 kronor. Under samma år hava vederbörande kontoinnehavare 3 genom utbetalningar till sina respektive hemländer från kontona uttagit ett * belopp av inalles 228 000 kronor. Återstoden eller 125 000 kronor har dispone- rats för utbetalningar till adressater inom Sverige.»

Vidare hava sakkunniga för egen del, till belysande av ifrågavarande spörsmål, från postverket till en början införskaffat vissa uppgifter ur den allmänna poststatistiken. På detta sätt har erhållits nedanstående sam- manställning rörande under åren 1933—1935 mellan å ena sidan Sverige och å andra sidan Norge och Danmark verkställd utväxling av samtliga postanvisningar och postförskott:

Utvämling mellan Sverige och N orge.

1933 1934 1935 1

Till Från Till Från Till Från *

Norge Norge Norge Norge Norge Norge ,

Postanvisnin gar :[ * antal ........ 184 386 27 949 194 230 37 371 198 707 42 944 kronor ....... 3 019 228 470 052 3 089 527 623 352 3 294 825 694 694

Postförskott :

(härav oinlösta) . . (1 656) (6 089) (1 911) (6 701) (1 994) (7 143) kronor ....... 445 719 2 253 552 516 107 2 295 190 539 765 2 384 184

Utvämling mellan Sverige och Danmark.

1933 1934 1935 Till Från Till Från Till Från Danmark Danmark Danmark Danmark Danmark Danmark Postanvisningar:1 antal ........ 49 645 16 018 46 529 14 861 49 369 15 210 kronor ....... 1 122 580 372 287 1 122 948 343 972 1 185 459 328 714 Postförskott: antal ........ 5 901 23 749 5 892 20 831 6 752 21 740 (härav oinlösta) . . (290) (3 357) (353) (2 307) (378) (2 260) kronor ....... 82 017 412 597 85 484 353 419 66 832 419 080

1 Inklusive återgående inlösta postförskottsanvisningar. antal ........ 21 475 175 505 31 196 181 755 33 634 179 721 l & l l

Av de sålunda meddelade uppgifterna rörande utväxlingen av postanvis- ningar mellan Sverige och Norge kan utläsas ett överskott till Norges för— del, som under ett vart av där ifrågavarande år uppgått till icke mindre än 2549 176, 2466 175 och 2600131 kronor. Starka skäl tala för att ifrågavarande överskott till alldeles övervägande del är betingat av pen- ningförsändelser till norska penninglotteriet. Bland annat har från post— kontoret GöteborgI i samband med överlämnandet av hithörande upp— gifter upplysts, att »omkring 99 procent» av dit från Oslo ankomna post- ; förskottsförsändelser kunde anses utgöra lotteripostförskott.

Även till Danmarks fördel utvisar ovanstående sammanställning ett rätt betydande överskott i de utväxlade postanvisningarnas antal och värde. Överskottet (c:a 800 000 kronor om året) är dock ej fullt lika anmärk- ningsvärt som för Norges vidkommande och synes icke heller lika bestämt kunna sägas erhålla sin huvudsakliga förklaring i penningförsändelser för inköp av lottsedlar.

Såsom ovan berörts, har på sakkunnigas begäran inom postverket även utförts en specialundersökning angående försändelser, avsedda för och här- rörande från viktigare utländska lotterier. Beträffande utförandet av nämnda undersökning — vartill uppdraget meddelades av Kungl. Maj:t — och de resultat, som därvid framkommo, vilja sakkunniga hänvisa till nedan intagna, av generalpoststyrelsen avgivna redogörelse:

»Till Sakkunniga angående inrättande av ett statslotteri m. m.

Handelsdepartementet, S t 0 c k h 0 lm.

Sedan Kungl. Maj :t genom skrivelse den 17 april 1936 anbefallt generalpost- styrelsen att utföra och till Eder överlämna en möjligast fullständig och aktuell utredning i fråga om det svenska postverkets anlitande för försändelser, avsedda för och härrörande från viktigare utländska lotterier, får generalpoststyrelsen, efter verkställd utredning, äran anföra följande.

Lotteriförsändelser förekomma i nämnvärd omfattning endast i förbindelsen med Danmark och Norge. Tid efter annan inkomma visserligen till generalpost- styrelsen i beslag tagna korsbandsfö1sändelser från England, innehållande reklam för tippningsföretag, tippningskuponger m.m., vilket tyder på att engelska före- tag söka marknad 1 Sverige, men i vad mån spel hos dylika företag vunnit ut- , bredning här 1 landet låter sig svårligen bedöma genom granskning av postför— sändelserna till och från England. På grund av i Sverige gällande bestämmelser om vadhållning torde nämligen likvider till England, som avse deltagande i tipp— ning av fotbollsmatcher eller hästtävlingar, nästan undantagslöst sändas på sådant sätt, att deras egenskap av vadhållningsinsatser icke framskymtar. Spel på egentliga lotterier i andra länder än Danmark och Norge förekommer — såvitt ur postal synpunkt kan bedömas —— praktiskt taget icke alls. Undersök- 1 ningen har med hänsyn härtill ansetts kunna begränsas att omfatta endast * assurerade och rekommenderade brevförsändelser samt postanvisningar i utväx— lingen med Danmark och Norge.

De erhållna siffrorna, som återfinnas å bifogade tablå, grunda sig på uppgif— ter från vederbörande postanstalter och avse tiden medio maj—medio av augusti innevarande år (Tablån — med av sakkunniga gjort tillägg av årssiffror för försändelser till och från Norge — återfinnes här nedan). Uppgifter avse- ende förfluten tid, exempelvis för år 1935, kunna icke ens uppskattningsvis med- delas, enär för här ifrågavarande syfte erforderliga anteckningar icke verkstäl- las vid försändelsernas bokföring.

Eftersom avsändarna i regel undvika anteckningar, som direkt utvisa försän- delses egenskap av lotteriförsändelse, måste uppgifterna bygga på tjänstemän- nens större eller mindre kännedom om kollektörernas namn och adresser eller — där dylika anteckningar saknas —— försändelsernas utseende och beskaffen- het, något som på grund av många års erfarenhet låter sig göra i förbindelserna med Danmark och Norge. Med hänsyn härtill torde man kunna utgå från att någon mindre del av lotteriförsändelserna undgått vederbörande posttjänste— mäns uppmärksamhet och att de erhållna siffrorna således äro något för låga.

Lotteriförsändelser i postförbindelsen Sverige—Danmark och Sverige—Norge enligt anteckningar vid vederbörande postanstalter under tre månader (medio av maj—medio av augusti 1936).

Från Sverige.

Postanvisningar Postförskotts- Assurerade Red—fåglar anv1sn1ngar forsandelser försändelser Antal Belopp Antal Belopp Antal Belopp Antal 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. kr. kr. kr. Till Danmark . . . . 2 150 18 017 1 947 20 832 54 11 097 2 948 » Norge ...... 2 061 27 103 38 633 527 233 407 296 558 5 819 Summa för 3 mån. . 4 211 45 120 40 580 548 065 461 307 655 8 767 » (beräkn) för ett är ....... 16 844 180 480 162 320 2 192 260 1 844 1 230 620 35 068 Därav till Norge . . 8 244 108 412 154 532 2 108 932 1 628 1 186 232 23 276

Till Sverige.

Assurerade Rekommenderade Postanvisningar försändelser utan försändelser utan postförskott postförskott Antal Belopp Antal Belopp Antal 8 . 9 . 1 0 . 1 1 . 1 2 . kr. kr.

Från Danmark ...... 16 452 16 4 441 782 » Norge ........ 16 152 596 396 606 4 949 Summa för 3 mån. . . . . 32 604 612 401 047 5 731 » (beräkn) för ett år 128 2 416 2 448 1 604 188 22 924 Därav från Norge . . . . 64 608 2 384 1 586 424 19 796

Av tablån kan icke direkt utläsas, huru stora belopp, som årligen sändas med post från Sverige till Danmark och Norge såsom likvid för lotter och icke heller huru stort vinstbelopp, som tillföres landet. Assurerade och rekommenderade försändelser från Sverige kunna nämligen innehålla antingen likvid för lotter eller vinstlotter för inlösen. Storleken av belopp, som inneslutits i rekommen— derad försändelse, kan givetvis icke heller bedömas. Det sammanlagda belop— pet för postanvisningar och postförskottsanvisningar till Danmark och Norge kan emellertid bestämt sägas utgöra likvid för lotter och det belopp, som årligen sändes med post till Danmark och Norge såsom likvid för lotter, kan därför beräknas utgöra lägst 2 372 740 kronor, fördelade på 179 164 poster (kol. 1—4 i tablån). Det bör nämnas, att antal och belopp i fråga om postförskottsanvis— ningar erhållits genom att med postförskott belagda assurerade och rekommen— derade lotteriförsändelser vid ankomsten till Sverige räknats och postförskotts- beloppen antecknats. Då det naturligtvis förekommer, att dylika postförskotts— försändelser icke utlösas och därför återsändas till avsändaren, borde siffrorna beträffande postförskottsanvisningarna egentligen ha minskats med antal och belopp för återsända, men detta antal beräknas vara så obetydligt, att det här lämnats ur räkningen. Till det belopp, som skall anses utgöra svenska inbetal— ningar till utländska lotterier, kan säkerligen läggas ytterligare 300 000 kronor för år. Det har nämligen utrönts, att till postgirokonton, som innehas av lotteri— kollektörer i utlandet, under år 1935 inbetalats 303 440 kronor.

Såsom av tablån framgår (kol. 8—11), har under statistikperioden till Sverige inkommit 612 assurerade försändelser utan postförskott med ett angivet värde av 401 047 kronor samt 32 postanvisningar å sammanlagt 604 kronor. Till Sve- rige skulle således på detta sätt under ett års tid ha influtit 1 606 604 kronor, fördelade på 2576 försändelser. Medelbeloppet för assurerad försändelse, 655 kronor, och det obetydliga antalet postanvisningar tyda emellertid på att min— dre vinster sändas på annat sätt, antagligen i rekommenderade försändelser och — att döma av den stora skillnaden mellan antalet rekommenderade försändel- ser från Sverige och dylika till Sverige — i stor utsträckning även i vanliga brev (checker eller växlar). Med hänsyn härtill och då det ej är uteslutet, att en del av ifrågavarande assurerade försändelser innehållit lotter till ombud eller andra större avnämare i Sverige, torde dessa siffror få anses sakna allt värde vid ett bedömande av det belopp, som tillföres landet i vinstmedel. I betrak— tande av omfattningen av lotterispelet erhållas måhända de tillförlitligaste vinstsiffrorna, om man utgår från att dessa skola stå i samma förhållande till de svenska insatserna (sedan provision fråndragits) som hela vinstbeloppet till det belopp samtliga utsläppta lotter representera.

Generalpoststyrelsen har ansett sig i detta sammanhang böra omnämna, att enligt vad postdirektören i Södra distriktet (Malmö) upplyst, omsättning av lotter och uttagning av vinstbelopp åtminstone för Skånes vidkommande i stor ' utsträckning sker genom förmedling av svenska kommissionärer, som resa över

till Danmark. Postdirektören anser sannolikt, att betydande belopp på detta sätt föras ur landet, och anför såsom belysande för trafikens omfattning, att en av de många kommissionärerna lär behöva tillbringa ända till tre dagar i Köpen— hamn vid varje omsättningsperiod för att medhinna sina uppdrag.

Stockholm den 2 oktober 1936.

Kungl. Generalpoststyrelsen. Anders Örne

/Gunnar Lager.»

Uppgifter under hand. Ur material, som under hand ställts till sakkun- nigas förfogande, torde här följande böra anföras beträffande vissa danska lottförsäljares tillvägagångssätt i Sverige:

En person i Köpenhamn — vilken uppgiver sig endast vara innehavare av ett »Ekspeditionskontor för det Danske Klasselotteri» och som alltså tydligen icke är auktoriserad kollektör — har genom tryckta cirkulär, som hösten 1936 mass- vis spritts i Sverige, utbjudit lotter i danska klasslotteriet till priser, som högst 1, anmärkningsvärt överstiga de officiella lottpriserna. hled porto, omkostnader * och dragningslista har sålunda för förnyelse till de sex olika klasserna debite— , rats: för 1/S-lott respektive kronor 2: 50, 3: 45, 3: 95, 3:95, 3: 95 och 5: 15 i stäl- ' let för de officiella priserna kronor 1:—, 1:50, 2:—, 2: —, 2: — och 3: — (jämte ? porto och ett »Ekspeditionsgebyr» av 25 öre per klass. — Jfr ovan sid. 64 och 66); för 1/,—lott respektive kronor 4:50, 4:95, 5: 95, 5: 95, 5: 95 och 8:15 i stället , för, officiellt, kronor 2:—, 3:—, 4:—, 4:—, 4:— och 6:— (med tillägg, som ovan berörts) o. s. v. 1 det eljest utförliga, på svenska språket avfattade cirku— läret finnes ingen antydan om att de däri uppgivna beloppen äro beräknade i dansk valuta, ehuru vid av sakkunniga gjord undersökning så medgivits vara fallet. Personen i fråga är innehavare av svenskt postgiro.

Uppgifter hava till sakkunniga inkommit om förefintligheten även av 1 andra lottförsäljare än den nu nämnde med liknande affärsmetoder som : denne och med tillgång till svenskt postgirokonto. (

Av ett flertal uppgifter ur bland annat tidningspressen och rättegångs— ; handlingar, vartill sakkunniga ägt tillgång, har slutligen framgått, att den * svenska allmänheten åtminstone tidvis även under senare år i betydande omfattning deltagit i utomlands anordnade tippningsföretag ävensom i spe- let å »The Irish Sweepsta-kes». Vissa uppgifter tyda även på deltagande — ehuru i mindre utsträckning — i de finska, franska och spanska pen- ninglotterierna. *

De centraleuropeiska penninglotterierna, som vid tiden för 1910 års lotteriutredning spelade en betydande roll i Sverige, synas numera — bland annat på. grund av kända valutaförhållanden — hava helt förlorat sin svenska marknad.

Sammanställning rörande svenskt spel på viktigare lotterier. Till belysande av de olika fördelar och nackdelar, som för den svenska allmän- heten under nuvarande förhållanden (hösten 1936) i flertalet fall äro för— bundna med spelet å de Viktigaste i Sverige konkurrerande penninglotte— rierna, hava sakkunniga i en å sid. 94 intagen tablå sammanställt vissa uppgifter rörande danska klasslotteriet, norska penninglotteriet och svenskt penninglotteri. Uppgifterna gälla, för vartdera. lotteriet, under ett halvår regelbundet bedrivet spel. För danska. lotteriet har räknats med %-lotter och för det norska med %—lotter, vilka valörer, enligt samstäm— miga uppgifter, synas vara de allmännast förekommande. Det här i landet

oftast debiterade priset för norsk halvlott har antagits vara det förut an— givna, av återförsäljare tillämpade priset av 6 svenska kronor. Priserna å danska lotter och vinstvärdena i de båda utländska lotterierna hava ävenledes omräknats i svensk valuta, lottpriserna enligt privatbankernas aktuella säljkurs (100 danska kr.: kr. 86: 85) och vinstvärdena enligt av samma banker tillämpad köpkurs å sedlar (100 danska kr. :kr. 85: 85; 100 norska kr. : kr. 96: 60). Till priset å de danska kvartslotterna har —— under antagande av att sådana lotter till övervägande del förvärvas igenom anlitande av »resande ombud» — för varje klass tillagts en ombudsprovision av 25 svenska öre. I avsaknad av något så när säkert material hava sakkunniga vid beräkning av vinstvärdet icke gjort avdrag för särskilda kostnader vid vinsternas utfående från respektive utländskt lotteri. Sakkunniga vilja emellertid i detta sammanhang erinra om att sådana — större eller mindre — avdrag, särskilt där vinsterna anskaffas genom mer eller mindre yrkesmässiga ombud eller erhållas genom posten, måste bliva ofrånkomliga. Detta gäller emellertid för vinnare i svenska landsorten i viss mån även vinster i svenskt penninglotteri. Sakkunniga hava i förevarande sammanhang icke heller ansett sig kunna räkna med de olika reglerna för beskattning av vinst från utländskt lotteri (vanlig svensk stats— och kommunalskatt) och från svenskt penninglotteri (sär- skild skatt år 10 procent för Vinster över 25 kronor).

Sammanställningen utvisar, att relativa vinstvärdet för en genomsnitt- lig svensk spelare ställer sig avsevärt mycket fördelaktigare i svenskt pen— ninglotteri än i norska lotteriet. Däremot blir relativa vinstvärdet vid del- tagande, på sätt här förutsättes, med fjärdedelslott i en dansk halvårs— serie trots ombudsprovisionen en obetydlighet högre än vid spel å svenska lotterierna. Beträffande danska lottsedlar, som anskaffas genom »resande ombud», blir relativa vinstvärdet för halv- och hellott ännu något bättre (ombudsprovisionen är alltid 25 öre!), under det att samma Värde för 1/,,-lott uppenbarligen blir mindre fördelaktigt än i svenskt lotteri. Därest sådana oauktoriserade återförsäljare av danska lottsedlar anlitas, som ovan (sid. 92) berörts, kan det relativa vinstvärdet av en dylik lottsedel för svensk spelare nedgå till mindre än hälften av de värden, som i föreva- rande sammanställning angivits.

Vinstchansen i norska penninglotteriet är, som synes, något litet fördel- aktigare än chansen i svenskt penninglotteri. I danska klasslotteriet är vinstchansen, jämförd med chansen i svenskt penninglotteri, i de fem för- sta klasserna ojämförligt mycket sämre men i sjätte klassen däremot , väsentligt fördelaktigare.

Tablå med vissa ur svensk spelares synpunkt (sid. 92 och 93) beräknade' uppgifter röra-nde lottpris, lottvårde, vinstvärde och vinstchans med avseende å fjärdedelslotter i danska klasslotteriet, halvlotter i norska penninglotteriet och hellotter i svenskt penninglotteri (samtliga värdeuppgifter i svenska kronor).

Danska klasslotteriet

Envar av sex (I—VI) klasser

I II III IV V VI

Hela serien

serielott: 21: 48 l

Lottpris ........... 1 1: 99 a 2: 86 2 3: 72 23: 72 5'3: 72 7 5: 46 medelpris- 20.15 Lottens matematiska värde 0: 76 0: 87 1: 21 1: 44 1: 82 8: 24 serielott: 13: — Relativt vinstvärde (%)B . 38.31 30.90 32.15 37.12 46.05 1428?» 64.49 Vinstchans (%) ....... 1.55 1.55 2.33 2.46 2.46 14.28 medeltal: 4.10

1 »Köplott.» 2 »Förnyelselott.» 3 Beräknat efter lottens medelpris (således med hänsyn även till »köplotter» i klasserna

II—VI). Norska penninglotteriet Svenskt penninglotteri ( 1 en dragning sex dragningar en dragning sex dragningar

Lottpris ........... 6: — 36: — 12: — 72: »— * Lottens matematiska värde 3: 09 18: 55 7: 66 45: 96 * Relativt vinstvärde (%) . . 51.53 63.84 1 | (medeltal) | (medeltal) *

Vinstchans (%) ....... 10.01 9.34

Omfattningen av spelet på utländska lotterier. Till ledning vid upp- skattningen av den omfattning, i vilket spel å utländska lotterier och lot- teriliknande företag för närvarande bedrives i-Sverige, hava, såsom den föregående redogörelsen utvisar, något så när exakta uppgifter stått att er— hålla endast i relativt ringa utsträckning. Bortsett från vissa detaljupp— gifter rörande i sydsvenska orter verkställda inköp av danska klasslotter och några spridda upplysningar av mera underordnat Värde, torde näm- ligen i detta avseende endast den av postverket på sakkunnigas begäran utförda specialundersökningen kunna tillerkännas en högre grad av tillför- litlighet. I övrigt hava sakkunniga för att komma till en uppfattning i ämnet måst bygga sina slutsatser på mera allmänt hållna uppgifter och under hand erhållna meddelanden.

Det synes i varje fall vara ställt utom tvivel, att de utländska lotterier, som under nuvarande förhållanden mest anlitas av svenska spelare, äro »Det Kgl. Köbenhavnske Klasselotteri» och »Det Norske Pengelotteri». Uppenbart synes också, att lottsedlar i det förstnämnda lotteriet numera

till huvudsaklig del anskaffas vid personliga besök i Danmark eller genom »resande ombud», under det att spelet å det norska lotteriet i mycket stor omfattning bedrives genom förmedling av postverket.

Postverkets ovan omförmälda specialundersökning giver tydligt vid han- den, att de sammanlagda belopp, som från Sverige årligen med posten av- sändas till norska penninglotteriet, per år räknat uppgå till lägst 2 1/4 mil- joner svenska kronor (sammanlagda årsvärdena av till norska lotteriet av— sända postanvisningar och postförskottsanvisningar jämte en mindre del 3 av inbetalningarna å utländska lotterikollektörers postgiro.) Till nämnda belopp skall i första rummet uppenbarligen läggas en betydande del av de Värden, som, enligt undersökningen, befordras till norskt lotteri i assure- rade och rekommenderade försändelser. Härjämte måste man sannolikt räkna med att ganska avsevärda belopp — i både checkar och sedlar — till norska penninglotteriet inbetalas jämväl i vanliga lösbrev, vilka icke alls omfattas av postverkets utredning. Vidare bör hänsyn även tagas till att, såsom i generalpoststyrelsens skrivelse anförts, en del av de med under— sökningen avsedda försändelserna undgått vederbörande posttjänstemäns uppmärksamhet. Slutligen bör till ovan angivna minimibelopp även läg— gas de, enligt vad sakkunniga hava anledning förmoda, icke obetydliga summor, som särskilt från gränstrakterna mot Norge tillföras norska pen— ninglotteriet utan anlitande av postverket. Med hänsyn till samtliga så- lunda tillkommande faktorer hava sakkunniga kommit till den uppfatt— ningen, att den totala årssumman för de svenska inbetalningarna till nor— ska penninglotteriet sannolikt icke understiger dubbla minimibeloppet. Totalbeloppet ifråga skulle sålunda kunna uppskattas till omkring 4 % miljoner kronor.

För danska klasslotteriets vidkommande ställer sig en approximativ beräkning av de svenska inbetalningarna ännu vanskligare än beträffande det norska lotteriet. Det postala siffermaterialet lämnar härvidlag tydligen icke tillräcklig ledning, och värdeuppgifterna från Skåne-länen kunna, frånsett deras lokala begränsning, enligt sakens natur knappast anses ut- trycka mer än ganska låga minimivärden. En något säkrare utgångspunkt hava sakkunniga ansett utgöras av den från danska klasslotteriets sida är 1910 meddelade och år 1917 vidhållna uppgiften, att omkring en sjättedel * av lottsedlarna i detta lotteri kunde anses finna avsättning i Sverige. Det

synes, särskilt med hänsyn till att det konkurrerande koloniallotteriet nu- mera nedlagts, icke utan skäl kunna antagas, att danska klasslotteriet även under de senast förflutna åren lyckats utplacera en motsvarande an— del av sina lottsedlar på den svenska marknaden. Ifrågavarande andel var, ; enligt vad ovan angivits, sannolikt beräknad starkt i underkant. Med hän- ! syn till att det svenska intresset för spel å danska klasslotteriet för när— varande enligt vissa uppgifter Visar tecken till stagnation eller t. o. m. till-

bakagång, anse sig dock sakkunniga under nuvarande förhållanden icke kunna öka omförmälda från dansk sida uppgivna andel till mer än en femtedel av klasslotteriets totala omslutning. Då danska klasslotteriets årsomslutning för närvarande inklusive extra pålagor 0. dyl. i svensk mynt uppgår till nära 30 miljoner kronor, skulle de sammanlagda svenska inbe— talningarna till nämnda lotteri på detta sätt kunna uppskattas till om— kring 6 miljoner svenska kronor om året. ,

Beträffande det svenska deltagandet i »The Irish Sweepstakes» hava i inga som helst säkra uppgifter kunnat erhållas. Med hänsyn till en av sak— * kunniga konstaterad ganska betydande spridning av lottsedlar och reklam— , prospekt inom landet synes det här emellertid röra sig om rätt avsevärda belopp.

Material saknas även för ett säkert bedömande av den omfattning, i vil— ken svenska allmänheten alltjämt deltager i utomlands anordnade tipp- ningsföretag. Sakkunniga vilja emellertid här erinra om, att omslutningen av denna tippning, enligt vad vissa dagliga tidningar våren 1936 inhämtat från initierade personer, då uppskattades till 2 miljoner kronor per år räknat.

Det inom Sverige i övrigt bedrivna spelet på utländska lotterier och där— , med jämställda företag torde vara av relativt underordnad betydelse.

”För uppskattningen av landets nettoförlust på utländska lotterier o. dyl. ? synes man enligt sakkunnigas uppfattning -— med hänsyn tagen till över— betalning av lotterna, avdrag å vinsterna och vinster, som aldrig nått vin— naren — icke kunna avdraga mer än hälften från ovan antydda brutto- belopp. (Jämför de relativa vinstvärdena enligt tablån å sid. 94!)

SYNPUNKTER OCH FÖRSLAG

Allmän motivering.

Spelintresset i Sverige.

Av den föregående redogörelsen framgår, att spel på lotterier och där— med jämförliga anordningar erbjudits den svenska allmänheten i en nästan ständigt stigande omfattning under de senaste årtiondena, men att efter— frågan alltjämt synes vara större än utbuden. Särskilt anmärkningsvärd är den ökning av spellusten, som för närvarande gör sig kännbar. Tippningen går här i spetsen med en kraftigt ökad omsättning, som under de senaste månaderna stigit till omkring 1 000 000 kronor i veckan. Totalisatorspelet visar likaledes växande omfattning, varulotterierna —— de större oftast med en högsta vinst i premieobligationer — ingen minskning och trots allt detta har hösten 1936 en utvidgning av de månatliga penninglotterierna från 250 000 till 280 000 lotter kunnat genomföras utan någon som helst svårig- het för avsättningen a.v lotterna. Tvärtom har rusningen efter lottsedlarna, med köbildning och ransonering som följd, vid de senaste dragningarna varit väl så stor som tidigare.

Samtidigt med denna ökning i spelet på inhemska företag och tillkomsten av nya former för detsamma fortsätter spelandet på utländska lotterier i avsevärd omfattning. Såsom förut framhållits har det lika litet nu som vid föregående tillfällen, då försök gjorts, varit möjligt att få ens någorlunda exakta uppgifter angående de belopp, som av utländska lotteriföretag dra- gas ur riket. Något har dock kunnat fastställas. Det är uppenbart att de tyska lotterierna åtminstone tillsvidare fullständigt förlorat sin betydelse. Det danska klasslotteriet har däremot fortfarande en god marknad i vårt land, särskilt i södra Sverige. Som ny konkurrent uppträder det norska pen—

ninglotteriet med påtaglig framgång. Likaledes torde det irländska sweep— stake vinna terräng. Detta företag, som lockar med enorma högsta vin— ster, har visat sig hava förmåga att plötsligt slå igenom i ett eller annat land. I Italien blev det för några år sedan så populärt, att staten fann sig föranlåten att som motåtgärd inrätta inhemska sweepstakes. Sammanfatt— ningsvis kan det sägas, att det svenska spelet på utländska lotterier säker— : ligen uppgår till flera miljoner kronor om året, att det särskilt på sista tiden lenormt ökade spelet inom landet icke medfört någon verkligt utpräglad

tillbakagång beträffande avsättningen av utländska lottsedlar, och slutligen att det finnes en av erfarenheter bestyrkt risk för att nya. utländska lotteri- företag vinna insteg i landet.

Uppgifter för ett svenskt penninglotteri.

Under nu angivna förhållanden kunna sakkunniga icke undgå att finnal det önskvärt, att i Vårt land finnes ett av staten kontrollerat större pen—f ninglotteri, varmed dock ingenting i första hand är utsagt angående formen för detsamma. Dess uppgift bör vara att dels bjuda effektiv konkurrens! med de utländska lotterierna, dels tjänstgöra som regulator på det inhemJ ska lotterispelets område.

Konkurrens med utlandet. Vad konkurrensen med utlandet beträffar, må det genast framhållas, att ett svenskt lotteri, hållet inom rimliga grän- ser i avseende på omfattning och vinstlockelser, icke kan förväntas helt undantränga de utländska. Det är härvid flera omständigheter, som spela in. Danska klasslotteriet har många svenska kunder, som under åratal läm—W nat sin regelbundna tribut och som kanske hålla fast vid ett visst nummer” vilket de icke vilja överge. Det norska lotteriet har å sin sida haft ny-l hetens behag och spelas sannolikt av icke så få svenskar jämsides med det? svenska. I andra fall åter kan det vara en egenartad spelplan eller en oer—j hört stor högsta vinst, som verkar bestickande. På lotterispelets områdel kan man lika litet som på andra räkna med att hänsynen till nationella intressen eller ens rent ekonomiska förnuftsskäl skola vara helt avgörande för de enskilda individernas handlande.

Bien å andra. sidan vore det oriktigt att icke tillerkänna ett större svenskt lotteri en betydlig verkningsgrad såsom avledare av spelet på de utländska. Om de nuvarande dragningarna upphörde, skulle med all sannolikhet myc— ket större belopp än för närvarande strömma ut ur landet till olika lotte— rier. Det synes likaledes kunna antagas, att sistnämnda belopp skulle kunna icke oväsentligt minskas från sin nuvarande storlek, om det svenska pen- ninglotteriet utökades och i viss mån omlades. Ty så länge efterfrågan på svenska lottsedlar är så mycket större än tillgången, att försäljningen till varje dragning upphör medan rekvisitionerna ännu inströmma och kö- bildningen vid försäljningsställena pågår, bör rimligtvis en stor del av köparna av utländska lottsedlar utgöras av personer, som önskat spela på det svenska lotteriet, men icke anmält sig i tid eller icke velat taga risken av att komma för sent. Fordrar man icke ett fullständigt utestängande av: utländska lotterier, utan nöjer sig med att söka nedbringa svenskt spel på desamma till en sådan nivå, att det icke längre har någon avsevärd natio- nalekonomisk betydelse, så torde det finnas all anledning att söka åtmin—

stone ett bland medlen härtill i ett konkurrensstarkt svenskt lotteri under statens kontroll.

Lämpligheten att på denna väg söka bekämpa de utländska lotterierna har stundom bestritts. Det har därvid vanligen gjorts gällande att ett svenskt lotteri, för att vara konkurrensdugligt, måste ges en avsiktligt upp- driven omfattning och bedrivas under former, som icke vore önskvärda. 1908 års sakkunniga gjorde sig till målsmän för en dylik uppfattning. De ansågo sålunda, att ett enkelt lotteri icke kunde taga upp kampen, utan att det härför fordrades, att man överginge till klasslotteriets form. Därjämte togo de för givet, att staten genom sina agenter måste pådriva spellusten hos folket, vilket givetvis vore mindre tilltalande. Dessa betraktelser må hava varit befogade på sin tid, de senaste årens erfarenheter peka dock i annan riktning. Icke heller vi anse oss böra förorda införandet av klass- lotteri, detta på grunder, som längre fram skola anföras. Men dessutom synes det oss icke längre behövligt. Vad anledningen än må vara — upp- dykandet av nya former för lotterier eller endast ökad köpkraft inom vissa befolkningslager — må lämnas osagt, men det har icke minst i Danmark på senare tiden ofta konstaterats, att klasslotteriformen icke längre visar samma överlägsna dragningskraft i förhållande till de enkla lotterierna som tidigare, förutsatt naturligtvis att de senare erbjuda lika goda Vinst— möjligheter. Ett påtagligt uttryck härför är det norska enkla lotteriets för— måga att vinna terräng i Sverige, på vissa håll direkt på bekostnad av dan- ska klasslotteriet. Invändningen att staten skulle nödgas stimulera spel— ivern hos folket håller icke heller streck, i varje fall icke för tillfället. Även ett betydigt större antal lotter än de nu försålda skulle säkerligen finna avsättning utan att någon reklamverksamhet behövde tillgripas, och skulle ' spellusten minska, vore det ju relavtivt enkelt att också minska lotteriets

omfattning. Konkurrenskraften borde i så fall rimligtvis förbliva den— samma, då väl den minskade spellusten i samma grad komme att taga sig uttryck gentemot de utländska lotterierna.

Ett verkligt skäl mot att utnyttja ett svenskt lotteri i konkurrenssyfte skulle däremot föreligga, om det kunde påvisas någon annan och bättre ut- väg att nå samma mål. Närmast till hands ligger givetvis att tänka på änd- rad lagstiftning till förhindrande eller försvårande av utländska lottsedlars ' försäljning i Sverige. Till detta ämne skola sakkunniga återkomma senare. Redan nu vilja vi emellertid framhålla, att vi icke anse det möjligt att en— bart på lagstiftningsvägen uppnå ett verkligt effektivt resultat. Härför skulle fordras så drastiska åtgärder, innebärande en vittgående kontroll av de enskilda medborgarnas korrespondens med utlandet och noggranna » undersökningar av vad som från utlandet införes, att de av principiella skäl i icke synas böra ifrågasättas. Skärpt lagstiftning kan tänkas jämsides med,

men icke gärna som en ersättning för ett svenskt lotteri, när det gäller att välja de lämpligaste medlen att hålla nere spelet på utländska lotterier.

Regulator för det inhemska Spelet. Den andra huvuduppgiften för ett! av staten kontrollerat större penninglotteri, nämligen att vara en regulator ' för det inhemska spelet, framträder särskilt tydligt under tider, då spel- lusten är högt utvecklad. Det bör under sådana tider vara ett statsintresse, att — försåvitt lotterispel eller därmed jämförligt spel eller vadhållning överhuvud tillåtes — allmänheten erbjudes möjlighet att spela på ett lot— teri, där vinstmöjligheterna, organisationen och behållningens användning äro av staten kontrollerade samt avvägda med hänsyn tagen till nationens gemensamma intressen. Nu rådande förhållanden visa behovet härav. De talrikt förekommande varulotterierna samt tippningen må hava sitt be— ; rättigande av speciella skäl, men både ur spelarnas och ur nationalekono— miska synpunkter uppvisa de så många bristfälligheter, att det icke kan anses önskvärt att låta hela den existerande spelkraften koncentrera sig på dessa eller liknande företag. Ju större utbredning dessa företag erhålla, desto mer angeläget blir det därför att söka leda åtminstone en väsentlig del av spellusten till ett lotteri, där spelarnas och det allmännas intressen bliva bättre och överhuvud så väl som möjligt tillgodosedda. Härigenom framkommande. sunda normer för lotterispel i allmänhet böra också vara ägnade att fördelaktigt återverka på varulotterierna och övriga nyssbe- rörda företag. '

Riktlinjer för ett svenskt penninglotteri. !

Vilka fordringar böra då ställas på ett lotteri med ovan angivna upp— i gifter? I få ord sammanfattade bestå de däri, att lotteriet bör vara till- räckligt lockande och omfattande för att konkurrera med de utländska, men icke förleda genom särskilda mer eller mindre bedrägliga. lockbeten, l såsom våldsamt tilltagna högsta vinster, komplicerade anordningar av spelplanen o. d., och icke eftersträva att ytterligare uppdriva den redan förekommande spellusten. Vidare bör det vara ekonomiskt välorganiserat samt kontrollerat, och slutligen bör behållningen gå till ett eller flera all- männyttiga ändamål, eventuellt delvis direkt till statskassan.

Dessa allmänna grundsatser torde böra något närmare utvecklas ur syn- punkten av deras tillämpning i föreliggande fall.

' Lotterityp. I fråga om den typ av lotteri, som är att föredraga, synes valet endast kunna stå mellan klasslotteri och enkelt lotteri. De olika lot- terityper, som hittills i skilda länder prövats, och det för dem karakte- ristiska, framgå av professor Charliers utredning samt, beträffande några nyare typer, av den här ovan lämnade redogörelsen för vissa lotterier i utlandet. Om klasslotterierna yttrar professor Charlier bland annat föl— jande:

»Klasslotterierna hava onekligen den fördelen, framför av varandra

oberoende lotteridragningar, att förvärvandet av deltagare i lotteriet under- lättas. Detta förklarar ock den stora spridning denna lotteriform har vun— nit i olika länder. Å andra sidan måste man dock påpeka, att denna an— ordning utgör en mindre lämplig form att locka spelare till lotteriet, genom att tvinga dem att först deltaga i dragningar, som äro för spelarna synner— ligen ogynnsamma, med endast en behållning av 10 till 20 procent av in- satsen. Visserligen är det sant, att i den sista klassen dessa ogynnsamma utsikter repareras, så att i medeltal för en spelare, som deltar i alla drag— * ningarna, behållningen dock kommer att uppgå till 60 a 70 procent av totalinsatsen. Men det inkorrekta består däri att många spelare, speciellt sådana som hava. ont om pengar, endast komma att deltaga i några av de första klasserna, som ju lämna mycket liten behållning, och sedan avbryta spelet antingen på grund av brist på pengar eller, vilket är det ännu van— ligare på grund av bristande insikt om lotteriets verkliga natur, som inne- bär att var och en, som deltar i några dragningar, men ej i den sista klas— sen, begår en stor ekonomisk dumhet.»

Det ligger otvivelaktigt berättigande i denna kritik, och då som förut anförts någon nödvändighet att övergå till klasslotteriformen för att upp- taga konkurrensen med de utländska lotterierna icke numera synes före- ligga, torde det icke vara anledning att övergiva det enkla lotteriets klara och lätt förståeliga form.

Omfattning. I fråga om den omfattning, som ett lotteri av ifrågavarande slag bör äga, gäller det tydligen att finna. ett Visst lagom. Det måste vara tillräckligt stort för att utom sin nuvarande kundkrets draga till sig eller i varje fall bereda spelmöjlighet åt de allra flesta av dem, som nu spela på utländska lotterier. Å andra sidan bör det icke tilltagas så vidlyftigt, att den redan nu nästan oroande stora spellusten måste ytterligare stimuleras för att lotterna skola bliva slutsålda. Det är naturligtvis icke möjligt att rent siffermässigt angiva det optimum, där dessa båda önskemål gemen— samt bäst tillgodoses. För närvarande utbjudas 280 000 lotter a 12 kronor till varje månatligen återkommande dragning. De slutsäljas regelbundet praktiskt taget omedelbart, omkring en månad före dragningen och medan efterfrågan ännu är så stor, att köbildning pågår vid de större försäljnings— ' ställena. Därefter kunna överhuvud inga lottsedlar få köpas till närmast följande dragning. Det ligger nära till hands att antaga, att de utländska lotteriernas svenska kunder i stor utsträckning bestå av personer, som visat sig så angelägna att deltaga i det svenska lotteriet, att de underkastat sig obehaget av att timtals stå i kö, men likväl icke hunnit fram i tid, samt av 3 dem som icke vilja vänta till den först efter inemot två månader skeende * nästa svenska dragningen. Ur synpunkten av konkurrensen med utlandet

bör sålunda, i nuvarande läge, det svenska lotteriet utökas, och sannolikt

betydligt utökas, varjämte det är önskvärt att lottförsäljningen så an- ordnas, att den pågår under en större del av den månad, som förflyter när— mast före dragningen. Det bör emellertid icke förglömmas, att för när— varande råda goda konjunkturer i allmänhet och efter vad det vill synas särskild högkonjunktur på lotterispelets område. Ett bakslag kan inträffa snart nog, och då framträder risken av att hava tilltagit lotteriet i alltför stor omfattning. Denna risk är dubbel, nämligen dels den ekonomiska för

vi tänkt oss att en fast minimiplan skulle fastställas, förslagsvis motsva- rande 30 000 000 kronor årligen. Därefter skulle, i händelse av fortsatt efterfrågan, lottsedlar få försäljas intill en maximigräns, förslagsvis fast- ställd till ett belopp motsvarande 30 000 000 kr. högre än minimiplanens, för år räknat. I dragningen skulle då ingå i första hand ett antal nummer,

ett antal lotter försålts, alla sålda lottnummer. Vinsterna skulle utgå enligt den fastställda minimiplanen och, vad beträffar medelstora och mindre vin- ster, utökas efter en på förhand bestämd skala, allteftersom antalet sålda lotter överstege minimiplanen. Denna lotterityp, som ju ligger inom det enkla lotteriets ram, har visserligen icke prövats i Sverige, men snarlika typer förekomma i utlandet och några större tekniska svårigheter för ge— nomförandet torde icke föreligga.

Spelplan. I nära sammanhang med lotteriets omfattning står frågan om lottsedlarnas och vinsternas storlek. För närvarande kosta. lotterna 12 kro- nor, varav 2 kronor utgöra stämpelskatt, och säljas endast som hellotter. Lottpriset blir till följd av stämpelskatten anmärkningsvärt högt — sär- skilt i förhållande till storleken av lägsta vinst — och ägnat att under tider av sämre konjunkturer onödigtvis försvåra lotternas avsättning. Med ut- gångspunkt från att lotteriet göres till en mera fast av staten behärskad institution, synes det vara riktigare att statens vinst utgår av behållningen och skatten å lotterivinsterna, men icke i form av en stämpelbeskattning av lottsedlarna. Någon minskning av statens andel behöver ju ingalunda följa härav. Ett lottpris av 10 kronor för hellott torde vara väl avvägt, men därjämte synes det vara önskvärt, att varje lott uppdelades i två halvlotter, som kunde köpas var för sig. Härigenom skulle man tillmötesgå spelare inom den förmögenhetsklass, där spel på lotteri för 5 kronor åt gången kan anses försvarligt, medan en utgift på 10 kronor för detta ända— mål är för stor. Dessutom kunde lottsedlarna genom det fördubblade an- lotteriföretagets del och dels den förut berörda moraliska, bestående i att '; staten, mer eller mindre intresserad i lotteriet, komme att understödja ? strävandena att hålla den avtagande spellusten vid liv. De sakkunniga , hava funnit det bästa sättet att undgå detta dilemma vara att låta lotte- * riet erhålla en viss elasticitet i avseende på sin omfattning. Närmast hava motsvarande minimiplanen, och i andra hand, nämligen om därutöver ,

talet enheter (halvlotter) spridas på flera försäljningsställen och försälj- ningen pågå under längre tid än nu är fallet, vilket skulle väsentligt bi- draga till bekämpandet av de utländska lotterierna. Sakkunniga hava haft under övervägande att föreslå en ytterligare uppdelning av lottsedlarna i mindre enheter. Vi hava emellertid stannat för att icke förorda en sådan åtgärd. Små lottvalörer hava nämligen alltid visat sig hava. en stor för- måga att fresta personer, som på grund av sin svaga ekonomiska ställning över huvud icke böra befatta sig med lotterispel, och redan en fyrdelning ; av hellotterna skulle medföra en så stor mängd lottenheter, att avsätt- ningen av lotterna därigenom antagligen snarare försvårades än under— lättades. Om man räknar med 300 000 hellotter i månaden, vilket icke är högt tilltaget, skulle en fyrdelning innebära att icke mindre än 1 200 000 lottenheter (fjärdedelslotter) vore att avyttra varje månad.

I detta sammanhang vilja de sakkunniga påpeka angelägenheten —— av skäl som ovan anförts — av att lottsedlarna sprides på ett stort antal kom— missionärer, även om detta skulle medföra större kostnader än en mera koncentrerad försäljningsorganisation.

I fråga om vinsternas storlek vilja de sakkunniga främst varna mot en alltför kraftigt tilltagen högsta Vinst. Detta icke därför att en mycket hög vinst skulle verka avskräckande på spelarna, utan av alldeles motsatt skäl, därför att den utgör ett alltför frestande lockbete för den mera tank- lösa delen av allmänheten. Denna iakttagelse har gjorts i alla länder och alla tider. Ett förvånande stort antal människor synas föreställa sig att ett lotteri, där man kan vinna 1 000 000 måste vara mera generöst och mera fördelaktigt för spelarna, än ett där högsta vinsten endast utgör 50 000. Och även personer, som vid närmare eftertanke inse det orimliga häri, finna det mera lockande att riskera sin insats för en vinst på en miljon än för 50 000. Ett av staten auktoriserat lotteri bör emellertid icke locka allmänheten att spela genom förespeglande av chimärer. De förnuftigare spe-larna måste också inse, att en måttlig högsta vinst är till deras fördel. Att den mera omdömesgilla delen av lotteripubliken verkligen är av denna åsikt, har också framgått av till sakkunniga från allmänheten inkomna skrivelser. Utsikten för den enskilde spelaren att vinna högsta vinsten är så försvin- nande liten, att han bör vara medveten om att vad han närmast siktar på, ' då han gör sin insats, är de medelstora och små vinsterna. Och dessa ökas givetvis i antal och värde, i samma mån som högsta vinsten hålles vid lägre höjd. Ett belopp på 50 000 kronor såsom högsta vinst anse därför sakkun- niga vara tillräckligt högt. Med tanke på den utländska konkurrensen må det erinras, att detta belopp utgör högsta vinsten i det norska lotteriet. Be- träffande vinsternas storlek i övrigt skall här endast anmärkas, att lägsta vinstvärdet icke synes böra sättas alltför lågt. 30 kronor, alltså en netto- vinst av 20 kronor på insatsen å hellott, torde få anses skäligt. Med

nämnda lägsta vinstvärde skulle — under förutsättning att skattskyl— digheten för vinst alltid bedömes efter storleken av vinst, som utfaller å hel lott — alla Vinster direkt beskattas enligt gällande lagstiftning, något som likaledes synes vara i sin ordning. Skatten på lotterivinster utgår ju näm— ligen i stället för vanlig inkomstskatt och utgör sålunda i princip ingen extra pålaga på lotterispelet. Vinstvärdet i sin helhet bör givetvis vara så avpassat, att lotteriet blir lika fördelaktigt för spelarna som de konkurre— rande utländska lotterierna, och detsamma gäller om vinstchansen. Som framgår av annorstädes i detta betänkande (sid. 66, 69 och 94) anförda * jämförelsetal, synes ett vinstvärde av mellan 64 och 70 procent och en ; vinstchans på. omkring 10 procent vara tillfyllestgörande. Dessa siffror mot— svara för övrigt ungefärligen dem som gälla. för det nuvarande svenska lot— ' teriet.

Behållningens användning. Behållningen av lotteriet förutsattes av sak— , kunniga skola gå direkt till statskassan samt till särskilda allmännyttiga ändamål. Statens andel i lotteriets avkastning kan naturligtvis sättas hur högt eller lågt som helst, men om såsom hittills vissa allmännyttiga ända— ; mål därjämte skola tillgodoses, något som sakkunniga icke kunna annat än tillstyrka, är det önskvärt att åtminstone vissa grundlinjer fastställas för en längre tid framåt. Utgår man från att stämpelskatten på lottsedlarna bortfaller, skulle en fördelning av behållningen med hälften direkt till stats— kassan och hälften till nyssnämnda ändamål sannolikt ganska väl svara mot användningen av de nuvarande lotteriernas avkastning. Den del av behållningen, som avsåges för allmännyttiga ändamål, torde lämpligen böra avsättas-till en fond, varifrån utdelning sker i den mån tillgång här— till finnes. Själva fördelningen anse de sakkunniga böra liksom hittills verk- ställas av Kungl. Maj:t. Då det emellertid här rör sig om avsevärda belopp och de sökande företagen och institutionerna äro av mångahanda slag, vore det önskvärt att åt en särskild nämnd uppdroges att granska inkommande ansökningar och avgiva förslag angående fördelningen. Denna nämnd, som borde utses av Kungl. Maj:t och bestå av förslagsvis minst fem personer, skulle närmast företräda en upplyst allmän opinion men icke direkt repre- sentera de intressen, som antagas komma att tillgodoses genom medlens fördelning.

Organisation. Vad slutligen angår lotteriets handhavande och skötsel, så lärer kravet på största möjliga effektivitet och kontroll i förening med låg— sta möjliga omkostnader medföra, att för framtiden en mera fast organi— sation genomföres. Den nuvarande anordningen kan i detta. avseende icke anses tillfyllestgörande. Om, såsom här förutsättes, statsmakterna besluta inrättandet av ett mera permanent lotteri och därvid giva detaljerade an-

visningar beträffande spelplan, lottförsäljning, behållningens användning o. s. V., kan utförandet härav icke lämpligen böra tillgå så, att Kungl. Maj:t — vare sig direkt eller som f. n. genom uppdrag åt »kommitterade» —— gör upp kontrakt med en enskild person om de olika dragningarnas handhavande och den ersättning, som härför skall uppbäras av personen i fråga. Ett av staten inrättat permanent lotteri fordrar enligt sakkunnigas mening ett permanent organ för dess bedrivande. Det ligger intet klander mot den nuvarande lotteriföreståndaren eller hans företrädare, om det fram— hålles, att ett bibehållande av den nuvarande anordningen i en av stats— makterna i allt övrigt fastlagd lotteriplan skulle innebära en principiellt för— kastlig inkonsekvens. Vid e.tt lotteri av den omfattning, varom här är fråga, stå alltför stora ekonomiska värden på spel för att staten skall kunna blunda för de riskmoment av olika slag, omöjliga att på förhand angiva men i varje fall teoretiskt ofrånkomligen sammanhängande med att hela skötseln av lotteriet överlåtes åt enskild person genom uppgörelse från fall till fall. Härtill kommer att vissa omkostnader böra kunna nedbringas ge- nom en organisation, där det enskilda intresset gör sig mindre gällande. Det ligger nämligen i sakens natur att den ersättning, som skall utgå till den enskilda entreprenören, måste utmätas med hänsyn till risken för honom av oförutsedda utgifter och lotteriets nedläggande ävensom därtill att hans in- komst av lottsedlarnas och dragningslistornas försäljning icke kan med säkerhet förutsägas. Lotteriet som sådant går därigenom onödigtvis miste om de icke obetydliga belopp, som kunna inflyta till entreprenören genom att utgifterna hållas nere eller inkomsterna av ovannämnda försäljning överstiga det för varje särskild dragning beräknade minimum. Vissa utgif— ter, som direkt sammanhänga med den nuvarande anordningen, exempel— vis avgiften för bankgaranti för vinster och behållning, skulle också lättare kunna avvecklas genom förändrad organisation.

Emellertid kunna de sakkunniga icke förorda att steget tages helt ut från den nuvarande alltför lösliga organisationen till lotteriets införlivande med den ordinarie statsförvaltningen. Att tillskapa en statens lotteristyrelse med därtill hörande tjänstemannakår synes allmänt sett vara mindre önsk- värt. Uppgifterna för en sådan statsinstitution skulle bliva allt för speciella och för litet sammanhängande med den statliga administrationens verk— samhet i allmänhet. Dessutom är det icke möjligt att förutsäga framtids— utsikterna för ett penninglotteri. Spellusten synes visserligen f. n. snarare öka än avtaga, men på detta område kunna. hastigt nog helt ändrade för— hållanden inträda. De sakkunniga måste för sin del anse framtidsutsikterna så ovissa, att vi icke kunna tillstyrka inrättandet för lotteriets skötsel av ett nytt statsorgan, vilket måhända snart nog befunnes överflödigt. Icke , heller synes det vara lämpligt att anförtro ifrågavarande uppgift åt någon i nu befintlig statlig institution. Den organisationsform, som synes oss mest

lämpad för ändamålet, är den bolagsform, som kommit till användning vid vissa monopolföretag och även i fråga om den legaliserade tippningen. I enlighet härmed skulle lotteriets bedrivande anförtros åt ett för ändamålet bildat aktiebolag med relativt litet aktiekapital, till allra största delen i sta— tens ägo, och vars styrelse skulle till större delen tillsättas av Kungl. hlajzt. Företagets bolagsordning skulle fastställas av statsmakterna och dess verk— samhet bedrivas enligt direktiv av Kungl. Maj:t. Härigenom skulle enligt vår mening de olägenheter, som Vidlåda den nuvarande anordningen, bliva på ett tillfredsställande sätt avhjälpta utan att betänkligheterna inför in— rättandet av ett rent statslotteri behövde göra sig gällande. En förutsätt- ning för detta förslag är emellertid, att aktiebolaget i fråga bleve fritaget 4 från skatt till stat och kommun för själva lotteriets avkastning. Om bolags— formen väljes, bör sålunda samtidigt tillses att ändring i berörda hänseende göres i skattelagarna, försåvitt en dylik ändring är behövlig.

Riktlinjer för andra svenska lotterier m. m.

Därest i det föregående angivna normer böra uppställas för ett av staten kontrollerat och granskat penninglotteri, så måste emellertid såsom ett komplement härtill också fordras, att inga andra större lotterier eller lik— nande företag tillåtas, vilka i avsevärd grad bryta mot dessa grundregler. Detta förefaller självklart, men ämnet måste här beröras, emedan det f. n. finnes ett av staten auktoriserat företag av sådant slag, nämligen Aktie- bolaget Tipstjänst. Ursprungligen legaliserad för att motverka den inom idrottsklubbarna uppkomna, men därefter till en allmän okontrollerad spel— verksamhet urartade vadhållningen vid fotbollsmatcher, har tippningen i sin legala form utvecklats till ett stort penninglotteri, låt vara av ett i viss mån egenartat slag. Det är särskilt genom de på grund av den opåräknat stora anslutningen utgående höga vinsterna (den högsta numera maximerad till 75 000 kronor), som företagets karaktär av lotteri framträder. Och detta lotteri uppvisar en hel rad av de för icke önskvärda lotterier utmärkande egenskaperna. Redan formen av en gissningstävlan, där sakkunskapen sken- bart kan göra sig gällande, är förkastlig därför att den innefattar ett be- drägligt lockmedel. De initierade torde vara ense om att sakkunskapen spelar en försvinnande liten roll för resultatet av tävlingen. Men en säker- ligen stor mängd spelare tror sig genom första- eller andrahandskännedom om de olika fotbollslagens styrka sitta inne med särskilda förutsättningar att Vinna och deltaga i tävlingen i tron att denna deras kännedom gör tipp- ningen till en för deras vidkommande ekonomiskt sund spekulation. De i tidningarna (det finns t. o. 111. en särskild fackpress på området) av experter meddelade lförhandstips bevisa tillvaron av och underblåsa denna övertro på »sakkunskapen». Ett närmare studium av experternas tips i jämförelse

med de slutliga resultaten av matcherna Visar i själva verket, att sakkun- skapen är så gott som värdelös och att tävlingen är i allt väsentligt ett rent hasardspel. Vidare är den låga grundinsatsen, 25 öre, särskilt i förening med rätten att obegränsat öka densamma, enligt urgammal lotterierfaren- het ägnad att locka till för högt spel. De minst bemedlade spelarna frestas att satsa för många 25-öringar, de något bättre ställda att med alltför stora belopp deltaga i sammanslutningar för spel i stor skala. Ty den — visser— ligen ytterst ringa — utsikten att vinna 75 000 kronor, i ena fallet på endast = ett par 25-öringars insats och i andra fallet genom att deltaga i tävlingen * med ett tillräckligt antal kombinationer, utgör mycket ofta en svårmot- ståelig frestelse. Härtill kommer så ytterligare, att vinstvärde och vinst- chans äro anmärkningsvärt ofördelaktiga för spelarna, ja så dåliga, att intet större penninglotteri torde uppvisa något liknande.

Med det nu anförda hava de sakkunniga icke velat komma tippningen som sådan till livs. Vi hava endast velat framhålla, att alla överväganden avseende ett penninglotteri med statens garanti måste förutsätta, att det icke tillåtes vare sig Tipstjänst eller något annat liknande företag att be- driva verksamhet efter sådana mindre önskvärda riktlinjer, som sakkunniga genom bestämmelserna för det föreslagna penninglotteriet velat motarbeta. I annat fall vila alla beräkningar angående lotteriets bedrivande och dess resultat på oviss grund. En verkningsfull åtgärd i sådant syfte beträffande tippningen vore enligt sakkunnigas mening att högsta vinsten maximerades, men icke till 75 000 kronor utan till ett betydligt lägre belopp, exempelvis 500 eller allra högst 1 000 kronor. Därigenom skulle tippningen återföras till vad den väl ursprungligen avsåg att vara, nämligen ett slags av staten auktoriserat allmänt sällskapsspel om pengar. Deltagandet i tippningen skulle säkerligen fortfarande vara betydligt, men frestelsen för de mindre bemedlade att förstöra sin ekonomi i det bedrägliga hoppet att i ett slag vinna en förmögenhet skulle försvinna.

De sakkunniga hava härmed framfört de skäl, som synas oss tala för in- rättandet av ett permanent penninglotteri och de grundsatser, som vi anse , böra tillämpas på detsamma. Vi övergå härmed till att framlägga följande förslag i ämnet.

Förslag och specialmotivering.

Förslag till bolagsordning för ett aktiebolag för omhänderhavande

av penninglotterirörelsen i riket.

Bolagsordning

för

Svenska Penninglotteriet Aktiebolag.

% 1.

Detta bolag, vars firma är Svenska Penninglotteriet Aktiebolag, är grun— dat på aktier enligt bestämmelserna i lagen om aktiebolag den 12 augusti 1910.

% 2. ,

Bolagets verksamhet har till föremål att efter Kungl. Maj:ts medgivande 3 bedriva penninglotterirörelse. ! % 3. l Bolagets styrelse har sitt säte i Stockholm. l

högst Etthundrafemtiotusen (150 000) kronor.

% 5. Aktie skall lyda å Etthundra (100) kronor. Aktiebreven skola ställas till viss man. % 6.

Alla aktier medföra samma rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst.

% 7.

Har aktie övergått till person, som icke förut är aktieägare i bolaget, skall aktien ofördröjligen hembjudas aktieägarna till inlösen genom skriftlig an- mälan hos bolagets styrelse. Åtkomsten av aktien skall därvid styrkas, samt, där äganderätten övergått genom köp, uppgift lämnas om den betingade köpesumman.

N är aktie sålunda till inlösen hembjudits, skall styrelsen därom genast underrätta bolagets aktieägare på sätt som om meddelanden till aktieägarna är föreskrivet, med anmodan till den, som önskar begagna sig av lösnings—

% 4.

Bolagets aktiekapital skall utgöra minst Femtiotusen (50 000) kronor och

rätten, att skriftligen anmäla sig hos styrelsen inom fjorton dagar därefter. ! l i

Är svenska staten aktieägare och anmäler sig vilja lösa hembjuden aktie, skall företrädesrätt att lösa tillkomma svenska staten. Begagnar sig svenska staten ej av denna rätt, skall, där flera anmält sig vilja lösa, företrädes— rätten dem emellan bestämmas genom lottning, verkställd av notarius pu- blicus, dock att, därest samtidigt flera aktier hembjudits, aktierna först, så långt ske kan, skola jämnt fördelas bland dem, som vilja lösa.

Därest överenskommelse ej kan träffas om lösens belopp, skall detta be— lopp, motsvarande aktiens verkliga värde, dock högst dess nominella värde, bestämmas av tre skiljemän, utsedda enligt gällande lag om skiljemän utan rätt för part, som ej åtnöjes med skiljemännens beslut, att draga tvisten under rättens prövning.

Därest ej inom stadgad tid någon anmäler sig vilja lösa hembjuden aktie eller, sedan lösebeloppet å dylik aktie i behörig ordning fastställts, aktien ej inom fjorton dagar därefter inlöses, äger den, som hembudet gjort, att bliva för aktien registrerad.

% 8.

AV bolagets aktier må allenast viss del, vid varje tid mindre än en femte— del, genom teckning eller överlåtelse förvärvas av utländsk medborgare, samfällighet eller stiftelse, av svenskt handelsbolag, vari finnes utländsk bolagsman, av svensk ekonomisk förening, av svenskt aktiebolag, vars aktie- brev må ställas till innehavaren, eller av annat svenskt aktiebolag, i vars bolagsordning ej intagits förbehåll, varom förmäles i 2 % 2 stycket av lagen den 30 maj 1916 om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egen- dom eller gruva eller aktier i Vissa bolag; dock att utan hinder av det nu gjorda förbehållet aktier må förvärvas av svenskt bolag eller svensk för- ening, som avses i 18 % av berörda lag.

% 9.

Bolagets styrelse består av sju ledamöter med lika antal suppleanter. Kungl. Maj:t äger utse fyra styrelseledamöter, därav en såsom ordförande och en såsom vice ordförande, ävensom fyra suppleanter. Övriga styrelse— ledamöter och suppleanter utses å ordinarie bolagsstämma. Styrelseleda— möter och suppleanter utses för ett år i sänder.

Styrelsen är beslutför, när minst fyra ledamöter äro tillstädes, såvida

' samtliga eller minst tre, däribland ordföranden eller vice ordföranden, äro

om beslutet ense. Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden eller vice ordföranden.

% 10. , Bolagets firma tecknas av den eller dem bland styrelsens ledamöter eller , suppleanter, som styrelsen därtill utser. Styrelsen må ock bemyndiga annan än styrelseledamot eller suppleant att teckna firman.

Bolagets räkenskaper skola den 31 december varje år i fullständigt bok- slut sammanföras. Bokslutet skall vara verkställt senast den 1 april på— följande år, då räkenskaperna jämte tillhörande handlingar ävensom av styrelsen avgiven förvaltningsberättelse jämte Vinst- och förlusträkning och balansräkning för senaste räkenskapsåret skola för granskning över- lämnas till de utsedda revisorerna, vilka senast den 1 maj böra över gransk- ningen avgiva skriftligt utlåtande, däri ansvarsfrihet för styrelsen bestämt tillstyrkes eller avstyrkes.

% 12.

Av bolagets årsvinst skall, sedan i lag föreskrivet belopp avsatts till reservfond, en procent avsättas till en särskild garantifond. Sedan garanti- fonden uppgått till ett belopp av femhundratusen (500 000) kronor, skall vidare avsättning till densamma upphöra. Nedgår garantifonden under femhundratusen (500 000) kronor, skall avsättning därtill ånyo vidtagas. ,

% 13. % Av till utdelning tillgängliga vinstmedel må årligen till aktieägarna ut- ( delas högst tre procent å aktiebeloppet; dock må aktieägare, därest under ett eller flera är ovan angivna högsta tillåtna utdelning ej kunnat lämnas, av senare års utdelningsbara vinst bekomma, vad däri brustit.

% 14.

Årsvinsten skall, sedan i % 12 stadgade avsättningar skett, och medel till utdelning å aktiekapitalet avsatts, oavkortad ställas till Kungl. Maj:ts förfogande, att användas, på sätt Kungl. Maj:t närmare föreskriver, ena hälften för statsverkets behov och andra hälften till allmännyttiga ända- mål.

% 15.

Granskningen av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper skall verkställas av tre revisorer, för Vilka lika antal suppleanter skola finnas. Av dessa äger Kungl. Maj:t utse två revisorer jämte två suppleanter för dem, medan den tredje jämte suppleant för honom Väljes å ordinarie bo— lagsstämma.

% 16.

Ordinarie bolagsstämma skall hållas i Stockholm en gång om året före maj månads utgång.

Ä denna stämma skall styrelsen framlägga förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkning och balansräkning för det förflutna räkenskaps— året tillika med revisorernas utlåtande över den av dem verkställda gransk- ningen.

Utom de övriga frågor, vilka i behörig ordning till stämmans avgörande

hänskjutas, skola därjämte å densamma följande ärenden till behandling förekomma, nämligen:

1. fastställelse av balansräkningen för det gångna räkenskapsåret;

2. fråga om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid, reviso- rernas utlåtande avser;

3. fråga om användningen av den vinst, som å bolagets rörelse uppkom- mit, samt, därest vinstutdelning beslutas, när densamma får av aktie— ägarna lyftas;

4. bestämmande av ersättning till styrelsen och revisorerna;

5. val av styrelseledamöter och suppleanter;

6. val av revisor och suppleant för tiden intill nästa ordinarie bolags- stämma.

% 17.

Bolagsstämma öppnas av styrelsens ordförande eller, vid förfall för ho— nom, av annan ledamot av styrelsen, varefter närvarande röstberättigade Välja ordförande vid stämman.

Omröstning vid stämman sker öppet, dock att, därest sluten omröstning påkallas av någon aktieägare, omröstningen skall ske på dylikt sätt.

% 18.

Kallelse till bolagsstämma ävensom andra meddelanden till aktieägarna skola ske medelst brev i rekommenderad försändelse, kallelse till bolags— stämma senast två veckor före stämman.

% 19.

Vid bolagets upplösning skall vad av tillgångarna återstår, sedan aktie- ägarna återbekommit av dem tillskjutet aktiekapital och erhållit fyllnad i eventuellt bristande utdelning för ett eller flera föregående år, ställas till

Kungl. Maj:ts förfogande. % 20.

Denna bolagsordning må ej ändras utan Kungl. Maj:ts samtycke.

Förslag till koncession för ett aktiebolag för omhänderhavande av penninglotterirörelsen i riket.

Kungl. Maj:ts resolution, given Stockholms slott den. 1937 å nedan omförmälda ansökning.

(Här följer en redogörelse för den i ärendet gjorda ansökningen.)

Kungl. Maj :t — som förut denna dag fastställt bolagsordning för Sven— ska Penninglotteriet Aktiebolag -— förklarar, i anledning av förevarande

ansökning, att bolaget må, sedan detsamma. blivit i vederbörlig ordning registrerat, tills vidare under åren 1938—19a2 bedriva penninglotterirö- relse enligt följande närmare bestämmelser.

1. Bolaget skall för allmänheten anordna lotteri med dragning varje månad. '

2. Till varje dragning skall bolaget tillhandahålla lotter i ett i förhål- lande till efterfrågan väl avvägt antal, dock tills vidare lägst 250 000 och högst 500 000.

3. Priset per lott skall utgöra 10 kronor.

4. Lottsedlarna skola vara så beska—ffade, att samtliga lotter skola kunna försäljas jämväl såsom halvlotter.

5. Vinsternas antal och sammanlagda värde. skola, enligt vad nedan sägs, för varje dragning av bolaget fastställas i visst förhållande till an— talet till dragningen försålda lotter. Om antalet försålda lotter icke uppnår 251 000, skall vinstplanen be— stämmas sålunda:

1 vinst å 50 000 kronor ......................... 50 000 kronor 1 >> >> 30 000 >> ......................... 30 000 >> 1 » >> 25 000 >> ......................... 25 000 >> 1 >> >> 20 000 ) ......................... 20 000 >> 10 Vinster >> 10 000 ) ......................... 100 000 >> 20 » » 5 000 ' ......................... 100 000 >> 165 » » 1 000 » ......................... 165 000 >> 350 >> >> 500 >> ......................... 175 000 ) 2 000 ) ) 100 ' ......................... 200 000 >> 7 000 >> >> 50 >> ......................... 350 000 >> 15 000 » >> 30 » ......................... 450 000 >> 211 549 vinster .................................... 1 665 000 kronor 10 premier ä 1 000 kronor ......................... 10 000 »

Summa 1675 000 kronor

Därest antalet försålda lotter uppgår till minst 251 000, skola för varje uppnått fullt tusental försålda lotter utöver 250 000, utom de i ovanstå— ende vinstplan angivna Vinsterna, förekomma vinster enligt följande till-

läggsplan:

1 vinst år 1000 kronor ............................. 1000 kronor

2 vinster ) 500 >> ............................. 1000 » 7 > >> 100 >> ............................. 700 >> 35 >> >> 50 >> ............................. 1750 >> 75 >> >> 30 >> ............................. 2250 >> 120 vinster ........................................ 6700 kronor

6. För fullgörande av sin ansvarighet att utbetala vinster och premier enligt härovan i punkt 5 angivna grunder skall bolaget

antingen förfoga över garantifond till belopp, som av Kungl. Maj:t i vederbörlig ordning prövats vara för ändamålet betryggande,

eller ock, där Kungl. Maj:t så påfordrar, ställa annan säkerhet, som kan av Kungl. Maj:t godkännas.

7. För distribution och försäljning av lottsedlarna skall bolaget an— ställa ombud med åliggande för dessa att i sin tur antaga underombud i tillräcklig utsträckning för att lottsedlarna bekvämt skola kunna tillhanda- hållas allmänheten i alla delar av landet. Lottsedlarna må icke till allmänheten utbjudas och försäljas av andra än ombud och underombud som ovan sägs. Provision för försäljning av lottsedlar skall utgå enligt grunder, som godkännas av chefen för handelsdepartementet.

8. Bolaget må icke till försäljning utlämna lottsedlar, där icke fullgod säkerhet för desamma avlämnas.

9. Bolaget skall tillse, att till försäljning utlämnade lottsedlar redo- visas till bolaget i så god tid före vederbörande dragning, att nödiga an- ordningar för dragningen hinna verkställas. 10. Dragningen skall varje månad taga sin början den 15 eller, om sön- ! dag eller helgdag då inträffar, nästa söckendag. 11. Därest antalet till en dragning försålda lotter understiger 250 000, skola i dragningen likväl medtagas 250 000 lottnummer, däribland samt- liga de nummer, som motsvara försålda lotter. Uppgår antalet försålda lotter till minst 250 000, skall dragningen endast omfatta samtliga nummer som motsvara försålda lotter. 12. hIed försåld lott förstås i punkterna 5 och 11 härovan sådan till försäljning utlämnad lott, där ingen av halvlotterna eller endast ena halv- lotten inom av bolaget föreskriven tid som i punkt 9 avses redovisats till bolaget såsom osåld. 13. För verkställande av dragning skola de närmare föreskrifter lända till efterrättelse, som, efter förslag av bolaget, meddelas av chefen för han- delsdepartementet. Oberoende av vinst, som därå må utfalla vid dragningen, skall vart och ett av de i en dragning deltagande 5 lottnummer, som i nummerordningen kommer närmast före och närmast efter det nummer, varå högsta vinsten * utfallit, erhålla premie, som i 5 punkten härovan sägs. Om högsta vinsten utfaller på något av de. 5 lägsta av de i dragningen deltagande lottnumren, skola såsom närmast före lägsta numret kom- mande lottnummer räknas de högsta i dragningen deltagande numren i ordning uppifrån. Om högsta vinsten utfaller på något av de 5 högsta av de i dragningen deltagande lottnumren, skola såsom lottnummer efter hög- l sta numret anses de lägsta i dragningen deltagande numren i ordning ner- ifrån.

14. Bolaget skall för varje dragning låta trycka dragningslista i nödigt antal exemplar. Dragningslistan skall tillhandahållas allmänheten till pris, som godkännes av chefen för handelsdepartementet.

15. Vid en dragning utfallna vinster skola mot överlämnande av med vinst utfallen lottsedel utbetalas från och med den 5 i månaden näst efter den, då dragningen ägde rum. Vinnare, som icke inom två år från den dag, dragningen började, uttagit sin vinst, har förlorat sin rätt till vinst- beloppet. Om vinst ej i sålunda föreskriven ordning kunnat uttagas på grund av att lottsedeln förkommit, men anmälan om lottsedelns försvin- nande kommit bolaget tillhanda före dragningens början, må dock bola- get på ansökning, som kommit detsamma tillhanda inom sex månader från dragningens början, efter hörande av kontrollanterna och prövning av

l l !

omständigheterna i föreliggande fall, äga utbetala Vinsten till vederbö— ' rande. I sistnämnda fall skall bolaget vid Vinstens utbetalande innehålla och omedelbart till generalpoststyrelsen inbetala den stadgade skatten å vinsten.

Aled Vinst förstås i denna punkt jämväl premie, som i punkt 5 här- ovan sägs.

16. Bolaget skall senast den 15 i varje månad till chefen för handels- departementet avlämna redogörelse rörande bolagets ekonomiska ställning vid utgången av nästföregående månad. 17. Vad av vinsten å bolagets rörelse under ett räkenskapsår må åter- stå efter avsättning till reservfond, garantifond och utdelning till aktie- ägarna skall av bolaget omedelbart efter det ordinarie bolagsstämma god— känt balansräkning, inbetalas till statskontoret att användas på sätt Kungl. Maj:t närmare föreskriver, ena hälften för statsverkets behov och andra hälften till allmännyttiga ändamål. Kungl. Maj:t förbehåller sig rätt att, efter bolagets hörande, förordna om utbetalande av lämpliga förskott å den del av bolagets årsvinst, som enligt vad ovan sagts, skall användas till allmännyttiga ändamål. 18. Chefen för handelsdepartementet äger utse en eller flera kontrol- lanter för utövande av tillsyn däröver, att lotterirörelsen bedrives enligt ovan angivna grunder och de särskilda föreskrifter, som i anslutning där— till kunna bliva meddelade. Kontrollanterna äga att av bolaget erhålla gottgörelse med belopp, som av Kungl. Maj:t fastställes. 19. Kungl. Maj :t förbehåller sig slutligen rätt att, om så finnes lämpligt, företaga ändring i förevarande bestämmelser ävensom att, därest bolaget icke. iakttager här ovan eller i annan ord— ning meddelade villkor och bestämmelser eller eljest särskilda skäl därtill föranleda, omedelbart återkalla det bolaget meddelade tillståndet.

Speciell motivering.

Huvuddragen av de synpunkter, som av sakkunniga ansetts böra an— 1 läggas å ett svenskt penninglotteri, torde utan vidare framgå av här ovan framlagda förslag till bolagsordning och till koncession för ett aktiebolag för omhänderhavande av penninglotterirörelsen i riket. Riktlinjerna för lotteriföretagets organisation äro i första rummet uppdragna i bolagsord— ningen och i viss utsträckning därjämte i lotterikoncessionen. I övrigt om— fattar koncessionen huvudsakligen en plan för lotterispelets bedrivande. Koncessionen, som i anslutning till nuvarande praxis tänkes utfärdad i form av dispens från gällande lotteriförbud, har synts lämpligen böra er— hålla en giltighetstid av tillsvidare fem är. Där särskilda skäl därtill för- anleda, skall koncessionen av Kungl. Maj:t kunna återkallas (punkt 19 i koncessionen) . '

Lotteriföretagets organisation.

Statens bestämmanderätt i lotteriaktiebolaget. Vid utformandet av förslaget till bolagsordning hava sakkunniga utgått från grundsatsen, att staten skall helt behärska företaget och att några privata intressen så— lunda icke skola hava möjlighet att göra sig gällande. Utan att detta direkt utsäges i bolagsordningen, hava sakkunniga följ- aktligen förutsatt, att staten i det tilltänkta bolaget tecknar så stor del av aktierna, som aktiebolagslagen medgiver. För den händelse staten dock vid något tillfälle skulle innehava en mindre del av aktierna än sålunda avsetts, hava vi i % 7 bolagsordningen föreslagit företräde för staten vid lösen av hembjuden aktie. För att ytterligare säkerställa statens bestäm- manderätt hava vi i % 9 bolagsordningen vidare föreslagit, att Kungl. Maj:t skall äga utse majoriteten av styrelsens ledamöter och suppleanter ' och att Kungl. Maj:t skall bland dem förordna såväl ordförande som vice ordförande, liksom ock att styrelsebeslut för att bliva giltigt skall hava biträtts av någon av dessa senare, där endast tre ledamöter äro om beslutet ense. I samma syfte hava vi i & 15 bolagsordningen föreslagit, att Kungl. Maj:t skall hava rätt att tillsätta två av bolagets tre revisorer jämte samma antal suppleanter.

Bolagsordningen förutsättes skola fastställas av Kungl. Maj:t och änd- ring däri icke kunna vidtagas utan Kungl. Maj:ts samtycke (% 20).

Aktiebolagets organisation i övrigt. Bolagets aktiekapital har (i % 4 bolagsordningen) ansetts kunna begränsas till lägst 50000 och högst 150 000 kronor, då något egentligt driftskapital icke torde vara behövligt utöver det, som erfordras för inköp av inventarier, förskott å lokalhyror ävensom vissa andra kostnader för bolagets organisation. Enligt % 13 bolagsordningen har den årliga utdelningen å bolagets aktiekapital in-

aktier, som icke innehavas av staten.

Antalet styrelseledamöter har med hänsyn till företagets beräknade om- fattning ansetts icke böra vara alltför ringa. Sakkunniga hava därför (i % 9 bolagsordningen) föreslagit, att styrelsen skall bestå av sju ledamöter med lika antal suppleanter. Utöver de särskilda uppgifter, som till följd av föreskrifter i lotterikoncessionen komme att åligga bolagets styrelse, synes

daglig befattning med bolagets verksamhet samt utöva en fortlöpande övervakning av lotterirörelsens riktiga bedrivande. Önskvärdheten av en sådan anordning har även varit ett skäl för att vi ansett oss böra föreslå ett relativt stort antal ledamöter i styrelsen.

På bolagsstämma skulle, enligt den föreslagna bolagsordningen (åå 15 och 16), bland annat ankomma att förrätta val av en minoritet i styrel- sen samt av en revisor, vilken senare av sakkunniga förutsättes böra vara en för uppgiften fullt kvalificerad person, exempelvis en av Stockholms handelskammare auktoriserad revisor.

Aktiebolagets ansvarighet för vinsternas utbetalning. För utbetalan- de av Vinster och bidrag till allmännyttiga ändamål i de av Kungl. Maj:t koncessionerade penninglotterierna har hittills, såsom tidigare i betänkan— det angivits, före lottförsäljningens början alltid ställts säkerhet. Denna säkerhet, som i flertalet fall utgjorts av bankgaranti, har under de senaste tio åren dragit en kostnad av sammanlagt över 250 000 kronor. Det behö- ver väl knappast framhållas, att nämnda garanti icke vid något tillfälle behövt helt eller delvis tagas i anspråk. Av inkomsterna i det av sakkun— niga föreslagna penninglotteriet skulle, som ovan berörts, bidrag till all— männyttiga ändamål beviljas först i den mån medel funnes tillgängliga. För beviljade bidragsbelopp skulle alltså för framtiden någon säkerhet icke behöva komma i fråga. För utbetalningen av vinster torde däremot alltjämt vissa garantier komma att erfordras. Ett tänkbart alternativ skulle härvidlag vara att staten själv iklädde sig ansvarighet gentemot Vinnarna. Med hänsyn till att det ifrågasatta lotteribolaget dock icke skulle komma att utgöra ett statsorgan i egentlig mening, hava sakkun- niga emellertid icke velat förorda nämnda alternativ utan i stället utgått skränkts till högst 3 procent, Vilken procent sakkunniga med hänsyn till ( nuvarande allmänna ränteläge ansett fullt tillfredsställande även för de 1 oss styrelsen, genom olika ledamöter, i lämplig utsträckning böra taga *

ifrån, att erforderliga garantier ställas av det tilltänkta bolaget. För ända- målet i fråga förutsättes bolaget i första hand skola av inflytande medel successivt avsätta en garantifond å 500 000 kronor (% 12 bolagsordningen, punkt 6 koncessionen). Nämnda belopp, som visserligen endast komme att motsvara en del av det sammanlagda vinstvärdet i en dragning, har av sakkunniga likväl ansetts tillräckligt för täckande även av de största underskott, vilka efter sannolikheten skulle kunna komma att _uppstå, så mycket mer som bolaget därutöver komme att förfoga över betydande tillgångar, bland annat i form av medel, som avsatts för eventuell utbe— talning av outtagna vinster (jämför punkt 15 koncessionen). För de fall att bolagets garantifond icke skulle uppgå till stadgat belopp hava vi — närmast med tanke på bolagets allra första verksamhetstid, under vilken bolaget ju icke heller komme att förfoga över medel för outtagna vinster — i punkt 6 lotterikoncessionen föreslagit, att bolaget skall kunna åläg— gas att ställa annan säkerhet, som av Kungl. Maj:t godkännes.

Lottförsäljningeu. Riktlinjerna för den av sakkunniga tänkta organisa- tionen för försäljning av lotter framgå av bestämmelserna i punkterna 7—9 lotterikoncessionen. Att bolagets huvudkontor, enligt vad av andra stycket i punkt 7 torde framgå, icke skulle bedriva direkt lottförsäljning till allmänheten, vilja vi främst motivera med de förenklingar och bespa- ringar å huvudkontoret, som en sådan anordning skulle medföra. Ett sy— stem, där hela försäljningen går genom självständiga redogörare, komme för övrigt med de principer, som Vi tänkt oss för dragningarna i lotteriet, även att i icke oväsentlig grad underlätta fastställandet av Vilka lotter, som skola medtagas i en dragning. (Se punkt 12 lotterikoncessionen). Den ovillkorliga bestämmelsen i punkt 8 lotterikoncessionen om ställande av fullgod säkerhet för från bolaget mottagna lottsedlar hava vi ansett mo- tiverad med bland annat den omständigheten att till försäljning utläm— nad lott, oberoende av om likvid för densamma verkligen inkommit till bolaget, enligt föreskrift i punkt 12 av koncessionen i förhållande till bolaget skall anses såsom såld och vinst därå kunna utlottas under förut— sättning endast, att lotten icke inom behörig tid redovisats såsom osåld. De av bolaget direkt antagna ombuden —— vilkas försäljningsdistrikt ' lämpligen synas böra utgöras av lån, landskap eller därmed jämförliga områden — skulle, enligt vad sakkunniga närmast tänkt sig, för direkt försäljning till allmänheten på eget ansvar distribuera från bolaget mot- tagna lottsedlar till de å de olika orterna inom distriktet utplacerade underombuden och därjämte handhava försäljningen av från allmänheten per post rekvirerade lottsedlar. Underombuden skulle ombesörja den direkta försäljningen till avhämtning. De direkt till bolaget redovisande ombuden synas oss lämpligen böra utgöras av för ändamålet Väl kvalifi-

cerade personer, som huvudsakligast ägna sig åt denna sin uppgift. Till underombud förutsättas däremot företrädesvis komma att antagas tobaks— och pappershandlare eller andra dylika mindre näringsidkare, för Vilka in— komsten av ombudsuppdraget skulle bliva ett välbehövligt bidrag till deras försörjning.

Lotteriets spelplan.

Omslutning. Såsom nedre och övre gränser för det elastiska lotteriet : hava vi, med utgångspunkt från de senaste årens erfarenheter i fråga om ? efterfrågan å lottsedlar, för den närmaste framtiden (i punkt 2 lotterikon- cessionen) föreslagit 250000 respektive 500000 lotter i månaden, vilket med ett lottpris av 10 kronor motsvarar en årlig omslutning av lägst ' 30 000 000 och högst 60 000 000 kronor. IVIedeltalet mellan nämnda gräns— tal, d. v. 5. ett lotteri med ett månatligt lottantal av 375 000 lotter och en årsomslutning av 45 000 000 kronor, hava sakkunniga velat beteckna såsom en för den närmaste tiden sannolik »normalplan». Sistnämnda be— * lopp motsvarar vad som i Sverige. årligen nedlägges å inhemska penning— 1 lotterier med nuvarande omslutning, ökat med knappt hälften av de sum- * mor, som kunna antagas för närvarande gå till lotterier i grannländerna. Vi utgå ifrån att Kungl. Maj:t, i den mån särskilda förhållanden därtill föranleda, skall förordna om erforderliga ändringar av de i koncessionen fastställda gränserna.

Lottpris. Lottsedlarnas befrielse från stämpelavgift. På skäl, som redan i allmänna motiveringen anförts, hava sakkunniga stannat för att föreslå ett lottpris av 10 kronor för hellott, vilket kommit till uttryck i punkt 3 av ovan intagna lotterikoncession.

Lottsedlarna skulle, såsom i allmänna motiveringen jämväl angivits, icke vara belagda med stämpelavgift, utan skulle statens hela inkomst av det tilltänkta lotteriföretaget, utom skatten å vinsterna, komma att utgå av företagets behållning. En liknande anordning förekommer ju nu exem- pelvis beträffande Aktiebolaget Tipstjänst och synes överhuvud taget vara den naturligaste i ett av staten behärskat affärsföretag. Stämpelavgiften å lottsedlar är för närvarande, såsom tidigare i betänkandet berörts, i stämpelförordningen reglerad genom ett särskilt stadgande under kapitlet »om stämpel till enskilda handlingar». Detta stadgande lyder sålunda:

»Lottsedel för deltagande i lotteri, som med Kungl. Maj:ts tillstånd anord- nats, skall av lotteriets anordnare före utlämnandet förses med stämpel, då lot— teriet avser penningar, av 20 öre för varje hel krona av det belopp, varå lott- sedeln lyder, och, då lotteriet avser andra Värdeföremål, av 10 öre för varje lott- sedel.»

I anslutning härtill föreskrives i stämpelförordningens 56 %, att anord- nare av såväl penninglotteri som andra lotterier under vissa förutsätt- ningar må inleverera vederbörligt stämpelbelopp utan att de särskilda lott— sedlarna försetts med stämpel.

Under åberopande av vad härovan framhållits, vilja vi alltså föreslå, att nyssnämnda stadganden i gällande stämpelförordning ändras i sådan rikt- ning, att lottsedel i med vederbörligt tillstånd anordnat penninglotteri fri— tages från stämpelavgift.

I punkt & lotterikoncessionen hava Vi i anslutning till i allmänna moti- veringen framförda synpunkter föreslagit, att varje lott skall kunna upp- delas i två halvlotter, vilka skola kunna köpas var för sig. Vi hava där— vid närmast tänkt oss en anordning med perforering eller dylikt av de å hel lott lydande lottsedlarna.

Vinster. Principerna för det föreslagna lotteriets vinstplan hava redan angivits i den allmänna motiveringen och hava i punkt 5 lotterikonces- sionen närmare utförts. Vi tänka oss alltså, att lotteriet till en början skall omfatta Vinster enligt en fast minimiplan, med vilken lottköparna under alla förhållanden skola kunna räkna. I den mån lottförsäljningen stiger utöver visst antal lotter, skulle de medelstora och mindre Vinsterna utökas enligt en på förhand bestämd skala. Relativa vinstvärdet skulle, med tillämpning av de föreslagna reglerna, vid varje uppnått fullt tusental försålda lotter ut- över 250 000 i månaden alltid utgöra jämnt 67 procent. N är ett sådant tusental påbörjats men icke uppnåtts, skulle nämnda relativa värde vis— serligen bliva något lägre; det skulle dock aldrig komma att nedgå till mindre än 66.73 procent (vid ett antal av 250 999 försålda lotter). _Vinst— chansen i det föreslagna lotteriet komme att stiga allt efter som vinstpla— nen ökas. Vid tillämpning av minimiplanen utgör vinstchansen 9.84 pro— cent. För en plan motsvarande 375 000 försålda lotter blir den 10.55 pro- cent och komme för den i koncessionen angivna maximiplanen att uppgå till 10.91 procent. Skälen för högsta vinstens begränsning till 50 000 kro— nor och för att lägsta vinst icke sättes lägre än 30 kronor hava anförts i allmänna motiveringen. Även med avdrag av vinstskatt å 10 procent,

' d. v. s. reducerad till 27 kronor, blir lägsta vinsten icke oväsentligt för-

delaktigare än lägsta vinsten i de nuvarande penninglotterierna, 25 kro- nor, om man tager i betraktande, att priset per hellott i det tilltänkta lot— teriet skulle utgöra endast 10 kronor mot 12 kronor i nuvarande penning- lotteri. Såsom särskilda tröstvinster för dem, vilkas nummer nära ansluta . sig till det, varå högsta vinsten utfallit, hava vi i vinstplanen inlagt 10

premier ä 1 000 kronor (se även punkt 13, andra och tredje stycket).

Vinstskatt. Å halvlott skulle i det föreslagna lotteriet av lägsta och näst lägsta vinst komma att belöpa respektive 15 och 25 kronor. Med till— lämpning av nu gällande lagstiftning om skatt å lotterivinster skulle så- dana halvvinster sannolikt komma att bliva befriade från vinstskatt. I 1 % 1 mom. förordningen den 28 september 1928 om särskild skatt å vissa lot- terivinster stadgas nämligen, att å vinst i svenskt penninglotteri dylik skatt skall erläggas endast därest vinsten överstiger tjugufem kronor. Nå- got uttryckligt stadgande finnes visserligen icke om att skattefriheten även skall gälla halva vinster, som här avses, men en tolkning av förord- ningen i nyss angiven riktning synes dock vara mest överensstämmande med grunderna för ifrågavarande lagstiftning. (Jämför Kungl. Maj:ts pro— position 1928z213, sid. 211—241.) Som vi redan i den allmänna motive- ringen haft tillfälle. att uttala, anse vi det emellertid vara i sin ordning, att samtliga vinster i det föreslagna lotteriet, således även nu ifrågava- rande mindre vinster å halvlott, komma att underkastas den särskilda vinstskatten. Vi vilja därför i detta sammanhang hemställa, att bestäm— melserna i ovan omförmälda förordning om särskild skatt å vissa lotteri— vinster ändras i sådan riktning att skattskyldigheten för lotterivinst alltid bedömes efter storleken av vinst, som utfaller å hel lott. Vid bestämman— det av skattskyldigheten för lotterivinst tages ju för närvarande icke hel- ler någon hänsyn till om den vinnande. lotten, genom privat överenskom- melse, uppdelats å olika delägare. Det säger sig för övrigt självt, att ett system, där en. på halvlott belöpande vinst å 15 eller 25 kronor är skatte- fri, medan motsvarande vinst på hellott är belagd med en skatt av 10 pro— cent, mycket lätt skulle leda till kringgåenden av hithörande skattebe— stämmelser.

Dragning. I lotterier, Vilka i likhet med de ovan omförmälda irländska och italienska sweepstakeslotterierna samt det av sakkunniga nu ifråga- satta elastiska lotteriet som regel utlotta vinster endast å nummer motsva- rande försålda lotter, är det av särskild vikt, att lottköparna erhålla garan— tier för att deras lotter i vederbörlig ordning redovisas såsom försålda till lotteriets huvudkontor och följaktligen få deltaga i dragningen.

I de italienska sweepstakeslotterierna är i förevarande avseende så ordnat, att lottköpare, vilkens lott av återförsäljare inom behörig tid icke redovisats till lotteriet och där upptagits å en lista över försålda lotter, tillförsäkrats rätt att från lotteriet, på begäran, återfå erlagd betalning. Till lottköpares ledning publiceras särskilda förteckningar över inom behörig tid icke redovisade lotter. I ett irländskt sweepstake erhåller en lottköpare, enligt vad tidigare berörts, garanti för att hans lott får deltaga i lotteridragningen, i och med det att han från lotteriets huvudkontor får mottaga ett särskilt kvitto, utvisande att talong- en till hans lott jämte likvid i rätt tid inkommit till huvudkontoret. Om försåld lott för sent redovisats till huvudkontoret, räknas den erlagda betalningen lott—

köparen till godo för ett kommande sweepstake. Om lott av vederbörande åter- försäljare icke alls redovisats till huvudkontoret, äger lottköpare däremot icke rätt till någon ersättning.

I det elastiska lotteri, som sakkunniga nu föreslå, torde risken vara eliminerad för att lotter, som inköpas av allmänheten, på grund av bris— tande redovisning från återförsäljare skola gå miste om sin rätt att del- taga i dragningen. Vi utgå nämligen ifrån, att den förteckning över för- sålda lotter, som före dragningen måste upprättas å lotteriföretagets hu- ' vudkontor, i första hand skall omfatta samtliga från bolaget till veder-

börande ombud för försäljning utlämnade lottsedlar. Ur denna förteck— ning skola endast sådana lotter uteslutas, däri båda halvlotterna inom be- hörig tid redovisats (återlämnats) såsom osålda. Lott, som inom behörig tid redovisats såsom till halva värdet osåld, skall i dragningsavseende be— traktas såsom försåld (punkt 12 lotterikoncessionen.) För den osålda halvlotten kommer lotteriföretaget självt att deltaga i dragningen. Lott- sedlar å osålda lotter och halvlotter som ovan avses torde före dragning- en, där vederbörande lott icke skall deltaga i dragningen, böra på lämpligt sätt makuleras och, i fall där lotteriet själv skall spela på halvlotten, förses med påstämpling härom. Särskilda anordningar torde även böra vidtagas för de fall, då lotteriet till följd av att mindre än 250 000 lotter avyttrats till någon dragning, självt komme att spela på visst antal hellotter (punkt 11, första stycket).

Själva dragningsförfarandet synes oss lämpligen kunna anordnas i hu- vudsaklig överensstämmelse med i svenskt penninglotteri för närvarande tillämpat dragningssystem. I det tilltänkta lotteriet skulle man, trots väx— lingarna i lottantalet, såsom i det nuvarande lotteriet under en följd av dragningar även kunna använda samma nummersedlar i lotthjulet, under förutsättning att dessa sedlar — vid ökad försäljning eventuellt utökade med erforderliga tilläggsserier — vid varje dragning åtminstone motsva- rade samtliga nummer, som skola deltaga i dragningen. Utöver sedlar, motsvarande sistnämnda nummer, skulle emellertid lotthjulet uppenbar- ligen även kunna komma att innehålla sedlar motsvarande nummer å osålda lotter, som icke skola deltaga i dragningen. I den mån sådana num- mer utfalla vid en dragning, tänka vi oss att de (i likhet med vad fallet ' är i italienska Meranolotteriet) skola anses såsom icke dragna och genom omdragning ersättas med nummer, som skola deltaga i dragningen. Ut- färdandet av närmare bestämmelser för dragningens verkställande synes oss emellertid efter förslag av lotteribolaget böra ankomma på chefen för handelsdepartementet (punkt 13, första stycket lotterikoncessionen).

Sakkunniga förutsätta givetvis att en absolut betryggande kontroll an- ordnas såväl vid samtliga förberedelser till dragningarna som vid drag— ningarnas utförande och dragningslistornas utarbetande. För åvägabring-

ande av sådan kontroll hava vi dels tänkt oss förut antydda anordning med fortlöpande övervakning från lotteribolagets styrelse och dels utgått ifrån, att lotterirörelsen därjämte skall kontrolleras av särskilda, av lot— teriföretaget helt oberoende kontrollanter (punkt 18 lotterikoncessionen).

Vinstutlämning. Dragningslista. Tiden, inom vilken vinster skola vara avhämtade, har av sakkunniga i punkt 15 lotterikoncessionen föreslagits utsträckt till två år efter dragningen. Under denna tid torde tillfälle att bevaka sin rätt kunna erbjuda sig för praktiskt taget alla lottköpare, även ] sådana som av särskilda skäl (sjukdom eller bortovaro) under längre tid varit förhindrade att anmäla sig för utfående av eventuell vinst.

I det tilltänkta lotteriet skulle liksom i nuvarande penninglotterier che— fen för handelsdepartementet äga pröva skäligheten av priset å dragnings— ( lista (punkt 14 lotterikoncessionen). Sakkunniga hava ansett sig kunna räkna ! med att detta pris, som i svenska penninglotterier under de senaste tjugo åren ' varierat mellan 10 och 20 öre, åtminstone för de närmaste tiden fastställes i till 15 öre per exemplar, d. V. s. samma pris, som nu gäller å dragningslistan l till premieobligationslånens vinstutlottningar. Likaledes anse vi oss kunna utgå ifrån att dragningslistans upplaga för framtiden liksom för närvarande kommer att motsvara omkring tre fjärdedelar av lottantalet, vilket synes kunna påräknas särskilt med hänsyn till att lottantalet i det föreslagna lotteriet på grund av lotternas uppdelning i halvlotter komme att motsvara en större mängd självständiga spela-re än samma tal i nuvarande lotterier. Distributionen av dragningslistorna synes i första rummet böra hand— havas av lotteriets ombud.

Lotteriföretagets inkomster och utgifter.

Inkomster. Sakkunniga hava, såsom ovan angivits, velat räkna med att det tilltänkta lotteriet för den närmaste tiden normalt komme att få en årlig omslutning av 4 500 000 lotter år 110 kronor. Lotteriföretagets in- komster under ett år skulle alltså vid denna »normalplan» i första rummet komma att utgöras av 45 000 000 kronor av lottförsäljningen. Härtill kom— me en inkomst av dragningslistorna, vilken, med utgångspunkt från vad härovan anförts, per år skulle kunna uppskattas till brutto 500 000 kronor. Slutligen komme det av oss ifrågasatta lotteriföretaget vid en årsomslut— ning, som nyss nämnts, att tillföras ränteinkomster å innestående medel och fonder till belopp, som med samma förräntningsmöjligheter som de nu rådande skulle uppgå till omkring 250 000 kronor årligen.

Utgifter. Behållning. Lotteriföretagets Viktigaste utgiftspost komme uppenbarligen att utgöras av utbetalningarna till vinnare. Dessa utbetal— ningar skulle — om de outtagna vinsternas sammanlagda värde under ett

år antagas uppgå till 400 000 kronor (jämför ovan sid. 59) —— vid en års— omslutning enligt normalplanen, efter avdrag av stadgad vinstskatt, komma att uppgå till 26 775 000 kronor. Vinstskatten komme under samma förut- sättningar att utgöra 2 975 000 kronor. Samtidigt skulle nettobehållningen sannolikt komma att belöpa sig till omkring 14 500 000 kronor. Då nämnda behållning, enligt vad sakkunniga velat föreslå, skulle lika fördelas mellan statsverket och vissa allmännyttiga ändamål, komme alltså lotteriets sam— L manlagda inlevereringar till statsverket att uppgå till nära 10% miljoner , kronor om året.1 För de allmännyttiga ändamålen skulle på detta sätt åter- stå omkring 7% miljoner kronor.

Företagets omkostnader komme — sådan sakkunniga tänkt sig lotte- riets organisation — till större delen att utgöras av provisioner för försälj— ning av lotter och dragningslistor. Redan med hänsyn till att lotterna en— ligt det av oss föreslagna systemet komme att spridas på ett så stort antal ombud, att de särskilda ombuden ute i orterna i flera fall sannolikt endast skulle få försälja helt obetydliga poster, synes denna provision, om man vill bereda ombuden en skälig förtjänst å rörelsen, procentuellt icke kunna sättas alltför lågt. Härtill kommer, att ombudens arbete skulle bliva re— lativt komplicerat genom införandet av halvlotter och sannolikt komme att pågå kontinuerligt på sådant sätt, att, när försäljningen till en dragning slutat, försäljning till nästa dragning omedelbart skulle påbörjas och fort- sätta en hel månad. Med hänsyn till berörda omständigheter synes provi- sionen för försäljningen av lottsedlar lämpligen kunna bestämmas till två eller lägst en och en halv procent av lottpriset. Större delen av denna pro- vision skulle utgå till de mindre företagare ute i orterna, som i egenskap av underombud komme att försälja lotter direkt till avhämtning. En mindre del av provisionen skulle på sådant sätt fördelas mellan de direkt till bola- get redovisande ombuden, att var och en av dessa tillerkändes en rimlig in— komst. Grunderna för de för försäljning av lottsedlar utgående provisio- nerna synas oss, efter förslag av bolaget, böra fastställas av chefen för han— delsdepartementet (punkt 7, tredje stycket lotterikoncessionen). Provisio- nen för försäljning av dragningslistor torde däremot kunna bestämmas av bolaget och av detsamma på lämpligt sätt fördelas mellan direkta och in— direkta ombud samt eventuellt även andra försäljare av dragningslistorna. ' Själva huvudkontorets omkostnader — inbegripet utgifter för bolagssty- relsen, revision och kontroll samt tryckning av lottsedlar och dragningslista — äro givetvis svåra att för framtiden ens tillnärmelsevis angiva. Sakkun- niga hava dock funnit anledning antaga att dessa kostnader vid en omslut— ning motsvarande normalplanen sannolikt icke skulle behöva överstiga ett årligt belopp av 300 000 kronor. Detta belopp har framkommit såsom re- sultat av vissa mera ingående detaljberäkningar, Vilka icke ansetts nödvän- digt att här redovisa.

Bokslut. Bolagets räkenskaper skola enligt % 11 bolagsordningen sam- manföras i fullständigt bokslut den 31 december varje år. För att chefen för handelsdepartementet även under löpande räkenskapsår lätt skall kunna överblicka bolagets ställning och i förekommande fall lämna erforderliga direktiv beträffande dess ekonomiska dispositioner hava vi emellertid förut— satt, att bolaget varje månad till handelsdepartementet skall avlämna preli- minärt bokslut (punkt 16 lotterikoncessionen).

Lotteriaktiebolagets inkomstskatt. I ovanberörda kostnadsstat hava inga utgifter medräknats för statlig eller kommunal inkomstskatt för lotteri— bolagets årsvinst. Såsom i allmänna motiveringen redan anförts, hava vi nämligen, när vi föreslagit inrättandet av ett lotteriföretag i aktiebolags- form, förutsatt att det blivande lotteribolaget skulle fritagas från skatt för inkomst. Ingen som helst inkomstskatt utgår för övrigt av några nuva- rande svenska lotteriföretag. Även om det för statsverkets vidkommande väl kan anses likgiltigt, om dess inkomster av lotteriföretaget till någon del komme att uttagas i form av inkomstskatt i stället för att efter andra nor- mer utgå av företagets behållning, synes det dock sakkunniga vara prin- cipiellt riktigare och för lotteriet mera praktiskt, om dess inlevereringar till staten få beräknas efter såvitt möjligt enhetliga grunder. (Jämför här— ovan beträffande stämpelskatten!) Ännu mindre anse sig sakunniga kunna förorda en anordning, som komme att medföra skyldighet för lotteriföre- taget att erlägga kommunal inkomstskatt, en skatt, som dessutom enligt nu gällande bestämmelser komme att helt tillfalla en enda kommun, Stock- holm. Erfarenheterna av Aktiebolaget Tipstjänst taxering (ovan sid. 44) tyda emellertid på, att det av oss nu ifrågasatta aktiebolaget med för närva- rande gällande skattebestämmelser sannolikt skulle bliva underkastat så- , väl statlig som kommunal inkomstskatt och detta säkerligen till högst be— tydande belopp. På grund av vad sålunda anförts vilja sakkunniga hem— ställa, att det lotteriaktiebolag, som med anledning av förevarande förslag må komma till stånd, genom uttryckligt stadgande i skattelagarna i allt väsentligt fritages från inkomstskatt till stat och kommun. Endast å den del av inkomsten, som avsättes till reservfond eller utdelas till aktieägarna, synes skatt lämpligen kunna utgå. Möjligen skulle ett stadgande av nu åsyftad innebörd kunna införas i gällande kommunalskattelag i anslutning till föreskrifterna i 30 % 4 mom. angående särskilda normer för beskatt— ningen av parti— och detaljhandelsbolag för försäljning av rusdrycker samt av utövaren av statens tobaksmonopol.

Sakkunniga vilja i detta sammanhang slutligen påpeka, att erforderliga förberedande organisationsåtgärder för att lotteribolaget på sätt vi i kon—

cessionsförslaget förutsatt skall kunna börja sin verksamhet med 1938 års ingång, med hänsyn till den föreslagna lotterirörelsens omfattning och i vissa avseenden oprövade beskaffenhet, torde böra vidtagas i mycket god tid, helst redan under sommaren 1937.

Lotterirörelsens behållning.

Principer för användningen. I allmänna motiveringen hava sakkunniga fastslagit grundsatsen, att behållningen i det ifrågasatta nya lotteriföre- taget. skulle fördelas mellan statsverket och en fond, varifrån Kungl. Maj:t kunde tillgodose särskilda allmännyttiga ändamål. Grunderna för denna för- delning torde genom beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen lämpligen böra fastställas att gälla tillsvidare. Sakkunniga hava utgått ifrån, att genom sådant beslut åtminstone för de närmaste åren skulle föreskrivas, att be- hållningen — efter vederbörlig fondering och utdelning tillaktieägare — skall lika fördelas mellan budgeten och de särskilda ändamålen, vilken prin- cip även kommit till uttryck i % 14 bolagsordningen och punkt 17 lotteri— koncessionen.

Att i förväg angiva de olika slag av särskilda allmännyttiga ändamål, som vore avsedda att tillgodoses av lotteriets behållning (lotterimedlen) torde med de principer, som i Sverige hittills följts vid tilldelning av lotteri- medelsbidrag och som enligt sakkunnigas uppfattning även för framtiden i huvudsak böra tillämpas, svårligen låta sig göra och knappast ens vara lämpligt. Såsom förutsättningar för att ett allmänt behov skall kunna till— godoses i den extraordinära ordning, som en tilldelning av lotterimedel onek- ligen utgör, synes endast böra gälla, att behovet varit så svårt att förutse eller beräkna eller ock av sådan tillfällig eller speciell art, att det icke lämp— ligen kunnat eller kan, efter ordinär budgetberedning och riksdagsbehand- ling, tillgodoses med vanligt statsanslag. Lotterimedlen komme, med ett sådant betraktelsesätt, närmast att utgöra en för samtliga statsdeparte—

5 ments verksamhetsområden gemensam komplettering till de olika huvud-

titlarnas anslag till extra utgifter. En viss avgränsning i princip av de ända— mål, som lämpligen böra komma i fråga vid fördelningen av lotterimedel, synes även med utgångspunkt från vad ovan anförts kunna i förväg göras, eventuellt genom beslut av statsmakterna. Sakkunniga vilja i varje fall såsom ett önskemål uttala, att för framtiden åtminstone i praktiken något mera bestämda gränslinjer än hittills måtte uppdragas mellan budgetända— mål och ändamål, som av Kungl. lVIajzt understödjas med lotterimedel. Önskvärt torde även vara att man — för att icke göra något ändamål helt beroende av den relativt osäkra inkomst, som ett bidrag av lotteri— medel trots allt måste anses utgöra. — liksom nu i möjligaste mån efter— strävar en begränsning av antalet regelbundet återkommande bidrag till

ett och samma ändamål. I detta sammanhang vilja sakkunniga slutligen erinra om de anmärkningar, som i riksdagen framställts av innehåll, att landsorten, särskilt den egentliga landsbygden, vid de utdelningar av lot- terimedel, som hittills ägt rum, icke tillgodosetts i tillräcklig utsträckning.

Med det system sakkunniga tänkt sig för redovisning av lotterirörelsens , behållning skulle ränteinkomster och preskriberade vinster komma att ingå i den övriga årsbehållningen. En anordning, där sådana överskottsmedel lik— ' som nu månatligen utbetalas till Humanistiska fonden, torde alltså icke kunna förekomma. Det är emellertid intet som hindrar, att föreskrift i stäl- let lämnas om utbetalning till nämnda fond av lämpligt avvägda belopp ur den del av lotteriföretagets behållning, som skall användas för särskilda allmännyttiga ändamål.

Redovisning och utbetalning. I punkt 17, första stycket lotterikonces- sionen hava sakkunniga föreslagit, att vad av vinsten å bolagets rörelse un- der ett år må återstå efter avsättning till reservfond, garantifond och ut- delning till aktieägarna, skall av bolaget, omedelbart efter det ordinarie bolagsstämma godkänt balansräkning, inbetalas till statskontoret att an— vändas på sätt Kungl. Maj:t närmare föreskriver, ena hälften för statsver- kets behov och andra hälften till allmännyttiga ändamål. Statskontoret torde till följd härav komma att redovisa den av bolaget för budgetära ändamål inlevererade delen av behållningen under särskild inkomsttitel å riksstaten. Beträffande de för allmännyttiga ändamål avsedda lotterimed- len synes däremot böra föreskrivas, att dessa i den mån de av bolaget in- levereras, av statskontoret skola överföras till en särskild, av statskontoret 4 förvaltad fond (exempelvis benämnd lotterimedelsfonden) från vilken de belopp skola bestridas, som enligt Kungl. Maj:ts bestämmande komma att » beviljas till allmännyttiga ändamål. i

För att trängande allmännyttiga ändamål, särskilt under tiden innan in— ; levereringar till lotterimedelsfonden hunnit verkställas, utan dröjsmål skola ? kunna tillgodoses, hava sakkunniga genom de föreslagna stadgandena i i andra stycket av punkt 17 lotterikoncessionen velat möjliggöra förskotts- i utbetalningar å den del av bolagets årsvinst, som beräknas bliva disponibel för allmännyttiga ändamål. För tillgodoseende av särskilt angelägna ända- mål redan innan bolaget komme att förfoga över sådana förskottsmedel' torde ett extra förskottsförfarande kunna anordnas, eventuellt med anli- tande av andra, för statskontoret tillgängliga medel. (

Handläggning av ärenden om bidrag av lotterimedel. Inrättande av rådgivande nämnd. Ärendena angående bidrag av lotterimedel synas oss ' även med det nu föreslagna systemet i första hand lämpligen kunna hand— . läggas i den ordning, som för närvarande tillämpas. Sakkunniga utgå så— ;

lunda ifrån att fördelningen av lotterimedel liksom hittills komme att be- slutas på föredragning av chefen för handelsdepartementet efter inom ve— derbörande myndighet verkställd utredning och i samråd med övriga, av hithörande ärenden intresserade departementschefer. Det är särskilt ange- läget att vid utredning, som här avses, till understöd ifrågasatta institu- tioners ekonomiska ställning fullständigt klarlägges.

Före det slutliga avgörandet torde emellertid här ifrågavarande ärenden böra för ytterligare övervägande underställas den särskilda rådgivande nämnd, vars inrättande vi i allmänna motiveringen föreslagit. Denna nämnd skulle i främsta rummet hava att tillse, att de avgränsningar av området för lotterimedlens användning iakttagas, vilka av statsmakterna må hava i vederbörlig ordning fastställts eller eljest befunnits böra gälla. Därjämte bör det åligga nämnden att biträda med prövningen av huruvida ändamål, vartill lotterimedelsbidrag sättes ifråga, är av sådan betydelse att det över- huvudtaget kan anses förtjänt av bidrag från det allmänna, ävensom att deltaga i bedömandet av vederbörande institutioners verkliga behov av un- derstöd. Nämnden bör slutligen hava till uppgift att yttra sig ifråga om den lämpligaste avvägningen mellan olika konkurrerande intressegrupper av de bidragsbelopp, som befinnas kunna utgå.

Rörande den ifrågasatta nämndens tillsättande och sammansättning hava vi uttalat oss i allmänna motiveringen. Såsom förebilder vid dess inrättande torde i olika avseenden kunna tjäna exempelvis: teaterrådet (Kungl. Maj:ts i brev på ecklesiastikdepartementet den 5 april 1935), nämnden för upprät— W tande av förslag till utdelning av statens studielån (Kungl. Maj:ts brev på

ecklesiastikdepartementet den 13 december 1935) samt statens hemslöjds- råd (Kungl. lVIajzts brev på handelsdepartementet den 12 juni 1936). * Nämndens ledamöter torde böra tillerkännas dagarvode och annan ersätt-

ning enligt gällande kommittékungörelse. Kostnaderna härför synas böra utgå av lotterimedel. Erforderlig föredragning inför nämnden torde kunna anordnas genom handelsdepartementets försorg.

Kontroll över användningen av beviljade lotterimedel. Sakkunniga finna önskvärt, att institutioner, som erhålla bidrag av lotterimedel, till förebyg— gande av missbruk, i framtiden åläggas redovisningsplikt till vederbörande statsdepartement och myndigheter icke blott beträffande användningen av ifrågavarande bidrag utan beträffande hela sin verksamhet ävensom att de förklaras skyldiga att låta hela verksamheten granskas av riksdagens revi- sorer. För ernående av ytterligare kontroll torde bidragsmottagares redo- visningsplikt, där så kan ske, böra kompletteras med rätt och skyldighet för vederbörande statsorgan (riksantikvarien, byggnadsstyrelsen, skolöver- styrelsen o. s. v.) att effektivt övervaka den verksamhet, vartill bidraget

utgått, i likhet med vad för närvarande brukar äga rum beträffande exem— pelvis vissa med lotterimedel finansierade museer och byggnadsarbeten. I fall, där övervakning genom befintligt statsorgan icke lämpligen kan an- ordnas, skulle mottagare av lotterimedelsbidrag såsom villkor för bidragets åtnjutande kunna av Kungl. Maj:t åläggas att underkasta sig och efter an— givna grunder bekosta för ändamålet ifråga särskilt föranstaltad statlig] kontroll och revision. ?

Sammanfattning av sakkunnigas förslag.

De förslag rörande svenskt penninglotteri, som sakkunniga nu överlämna, kunna i det väsentliga sammanfattas på följande sätt:

1. Sakkunniga föreslå, att under statens medverkan ett aktiebolag inrät- tas för bedrivande av penninglotterirörelse. Förslag till bolagsordning för detta aktiebolag framlägges med bland an- nat följande innehåll: Aktiekapitalet skall utgöra minst 50 000 och högst 150 000 kronor. Styrelsen skall bestå av sju ledamöter, av vilka Kungl. Maj:t utser fyra och de återstående väljas å bolagsstämma. Bolagets års— vinst skall, efter vederbörlig avsättning till reserv— och garantifond samt utdelning till aktieägare med högst 3 procent å. aktiebeloppet, ställas till Kungl. Nlajis förfogande att användas, ena hälften för statsverkets behov och andra hälften till särskilda allmännyttiga ändamål. Utan att detta utsäges i bolagsordningen, förutsätta sakkunniga, att sta- ten tecknar så stor del av bolagets aktier, som aktiebolagslagen medgiver.

2. Sakkunniga framlägga förslag till koncession för det ifrågasatta aktie- bolaget, däri detta skulle medgivas att tillsvidare under åren 1938—1942 bedriva penninglotterirörelse enligt i koncessionen närmare angivna bestäm- melser. Bland dessa bestämmelser märkas följande. Dragning skall anordnas varje månad. Lottpriset skall till varje dragning vara 10 kronor. Lotterna skola kunna försäljas jämväl såsom halvlotter ä 5 kronor. Lotteriet skall för varje dragning i avseende å omslutningens storlek och i proportion härtill även ifråga om vinsternas antal och värde inom vissa gränser elastiskt anpassas efter efterfrågan på lottsedlar. Såsom lägsta och högsta gränser föreslås tillsvidare omslutningar motsvarande 250000 re- spektive 500 000 lotter per dragning. Vinstvärdet fastställes på sådant sätt, att det vid varje dragning kom—

* mer att så nära som möjligt motsvara 67 procent av lottvärdet. Högsta vinsten bestämmes till 50 000 kronor. Värdet av lägsta vinst fastställes till ' 30 kronor.

För distribution och försäljning av lottsedlarna skall bolaget anställa om—

bud med åliggande för dessa att i sin tur antaga underombud 1 tillräcklig ( utsträckning, för att lottsedlarna bekvämt kunna tillhandahållas allmän- heten 1 alla delar av landet. Preskriptionstiden för vinsternas utfående bestämmes till två år.

3. Sakkunniga hemställa, att lottsedlarna genom vederbörlig ändring i gällande stämpelförordning fritagas från stämpelskatt.

4. Förslag framlägges om sådan ändring i skattelagarna, att det före— slagna lotteriaktiebolaget i allt väsentligt befrias från inkomstskatt till stat och kommun.

5. Gällande förordning om särskild skatt å vissa lotterivinster föreslås ändrad i sådan riktning, att skattskyldigheten för lotterivinst alltid bedö- mes efter storleken av vinst, som utfaller å hel lott. .

6. Den del av lotteriets behållning, som skall användas till särskilda all— : männyttiga ändamål (lotterimedlen), bör enligt sakkunnigas förslag avsät— tas till en särskild, av statskontoret förvaltad fond. Fördelningen av lotterimedlen förutsättes liksom hittills komma att, på ' föredragning av chefen för handelsdepartementet, beslutas av Kungl. Maj:t * efter i stort sett samma riktlinjer som nu följas.

Sakkunniga föreslå emellertid, att Kungl. Maj:t vid fördelningen ifråga skall biträdas av en särskild av Kungl. Maj:t förordnad nämnd, bestående av minst fem personer. Denna nämnd skulle närmast företräda en upplyst allmän opinion men icke direkt representera de intressen, som antagas komma att tillgodoses genom lotterimedlens fördelning.

_ 7. Sakkunniga föreslå vissa skärpningar i kontrollen över användningen av beviljade lotterimedel.

8. Sakkunniga finna slutligen önskvärt, att en viss återhållsamhet iakt- * tages vid beviljande av större varulotterier ävensom att tippning och spel i andra liknande former icke få bedrivas efter sådana mindre önskvärda riktlinjer, som sakkunniga velat motarbeta genom bestämmelserna för det föreslagna penninglotteriet. '

131

Åren 1926—1935 beviljade bidrag av lotterimedel.

Bidragen hava här, såvitt kunnat ske, uppdelats efter de landskap som bidra— gen huvudsakligen kommit till godo samt, inom landskapen med hänsyn till om bidragen till övervägande del avsett stads- eller landsbygdsändamål. —— Där förstnämnda indelning icke befunnits möjlig, hava vederbörande bidrag hänförts till riks-ändamål, under vilken rubrik ansetts kunna upp— tagas en särskild underavdelning för bidrag till övervägande landsbygdsända- mål. _ Övriga bidrag under »riksändamål» liksom åtskilliga bidrag inom de olika landskapsavdelningarna hava icke lämpligen kunnat hänföras till vare sig stads- eller landsbygdsändamål utan måst sammanföras i särskilda under— avdelningar för blandade ändamål.

l OOO-tal kronor 1926 1927 1928 1929 1930|1931|1932|1933 1934|1935 Summa

I. Riksändamål.

Landsbygdsändamål.

Gammalsvenskbystiftelsen . — _ _ — — _ 45 15 -— _ 60 Hembygdsvård, Samfundet

för ..................... 92'9 _ _ _ 30 _ _ 30 _ _ 1529 J ordbrukar-Un gdomens F ör-

bund ................... _ -_ 100 — _ _ 40 37 _ _ 177 Mjölkpropagandan, För-

eningen ................. _ — — _ 10 10 5 __ __ __ 25

;Svensk hemslöjd. Förening- en (för deltagande i Stock-

holmsutställningen 1930) . -— _ — 25 _ _ _ _- _ — 25 Svenska betes— och vallför-

eningen ................. — _ 200 _ — _ _ — _ _ 200 Svenska Fiskareförbundet .. _ _ _ _ _ _ _ 10 —— _ 10 Svenska Föreningen för

folkbad ................. _ — — _ 100 —— _ — — _ 100

' Svenska hemslöjdsförening— arnas riksförbund (för del- tagande i Stockholmsut—

ställningen 1930) ........ _ _ _ 50 _ _ _ _ _ — ' 50 Svenska livsmedelspropa— ! gandan, Föreningen ...... _ — —— —— _ _ _ 10 —— _ 10 *Svenska ungdomsringen för

bygdekultur ............. _ _ — _ 10 _ _ _ _ _ 10 Svenskullskommittén ...... _ — — _ — _ _ —- 7 _ 7

Sveriges utsädesförening . . .

1 OOO-tal kronor

1926|1927 1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934- 1935 Summ

Upplysningsföreuingen för

ökad användning av sven- ska jordbrukets med binä- ringar produkter ......... _ — — _ — 20 _ _ _ _ 20

Summa 92'9 _ 300 75 150 30 215 102 7 _ 971'1f

Blandade ändamål.

Ahlman, Hans W:son, pro- fessor (spetsbergsexpedi-

tion) ................... — — _ _ _ 30 _ _ -_ _ 30 ; Akademien för de fria ; konsterna ............... _ 68 80 _ _ _ _ — — — _ 148

L*Amitié Franco—Suédoise, Föreningen (svenskt stu-

denthem i Paris) ........ _ 200 135 _ 50 85 45 —_ __ _ 510 Antwerpenutställningen 1930 _ _ — 16 _- _ _ _ __ _ 16

Arbetarnas Bildningsför- bund och svenska sjöfolks- förbundet _ _ _ —— — _ 455 455 45' 455 182

U'

Arkitekturminnesföreningen _ 30 _ _ _ _ _ _ _ _ 30 !

Armémusei Vänner, För-

eningen ................. _ _ _ _ _ — 30 30 30 30 120%

Baltiskt kulturellt samar- bete, Kommittén för (be- arbetning av arkeologiskt ; material) ............... _ _ _ _ _ 10 10 __ _ _ 20 i

Barrelonautställningen 1929 _ _ 265 20 _ _ _ _ *** _ 2851

Brysselutställningen 1935

(Sveriges allmänna export- förening) ............... _ _ _ _ _ _: _ _ 150 _ 150

Centralförbundet för socialt arbete .................. 100 _ _ _ _ 200 _ _ _ _ 300

Centralrådet för Svenska

kyrkans sjömansvård i hemlandet .............. _ _ — _ _ 21' 14'5 14'5 14'5 14'5 79"

O!

Chicagoutställningen (Sven-

ska Trafikförbundet) ..... _ _ _ _ _ _ _ 50 _ _ 50 Cypern, utgrävningar på . . _ _ _ 35 _ 30 125 _ 15 _ 92' Dramatiska teaterns aktie-

bolag, Kungl.1 .......... 471'6 _ 525 370 315 300 380 350 300 300 3311 Egyptenkommittén ....... — _ _ _ _ 40 20 20 _ 40 120 Estlandskommittén (gym-

nasium i Hapsal m. m.) .. _ _ _ — _ _ _ _ _ 10 10 Eugeniahemmet .......... — 75 _ _ — - _ _ _ _ _ 75 ]

Fackskolan för huslig eko— nomiiUppsala .......... _ _ _ _ _ _ 100 _ _ _ 1001

1 De statsunderstödda teatrarna _ vilka numera alla. deltaga i Riksteaterns publikorganisatimi _ hava samtliga upptagits under :Riksändamål. Blandade ändamål.» %

1 OOO-tal kronor 1926 1927 1928 1929 1930 1931|1932|1933 1934|1935|sUmma

olkbildningsforskning i Uppsala, Institutet för .. — _ _ _ _ _ 20 __ _ _ 20

olkets parkers Central- organisation ............. _ — 75 _ 25 25 50 50 50 50— 325

olkliga musiklivets främ- jande, Föreningen för (Folkliga musikskolan å Ingesund, Arvika) ....... — 184 — _ _ _ 10 80 _ 5 279

Folkmusikkommissionen _ — _ _ _ _ _ _ 7'5 --— 7'5

Gustaf Adolfsfonden för de svenska kulturminnesmär—

ikenas vård .............. — _ _ _ 200 _ _ _ _ —— 200

Göteborgs lyriska teater, Aktiebolaget ............ 229'2 181'1225 225 225 225 225 200 225 225 2185'3

Göteborgs teater, Aktiebo- ;laget(Lorensbergsteatern)178'2 140'9 175 175 175 175 175 175 200 175 1744'1

Heilins, Sven, vetenskapliga

expeditioner ............. _ _ 250 250 _ 250 _ 50 _ _ 800 Hovkapellets pensionsin- ' rättning ............... _— _ _ _ _ 20 10 10 10 10 60

Hyltén-Cavallius—stiftelsen för folkminnesforskning vid

Lunds universitet ........ 19'5 _ 17 _ 12 19 12 15 15 238 133"?! Hälsingborgs stadsteater, 'Föreningen .............. 60 102 95 145 125 125 125 125 125 125 1 152

institutet för folkminnes— lforskning vid Göteborgs

lhögskola ................ 29'2 _ 27'5 _ 12 12 12 9 12 12 1257 lärnvägsmän, Stiftelsen för

sjuka ................... _ _ _ _ _ _ _ —— _ 10 10 Kyrkosångens Vänner, Säll-

skapet, m. fl. ............ _ _ 20 _ _ _ 12 — _ 12 44 Köln, pressutställningen 1928 .................... _ _ 40 7 _ _ — _ _ _ 47 Landsflyktiga intellektuella,

Kommittén för .......... _ _ _ _ _ _ -— _ _ 25 25 Landsmålsarkivet i Uppsala 702 _ 555 39 80 80 80 80 80 80 6447 Landsmålsföreningarna i

Lund .................. 21'4 _ — 11 _ 22 15 12 18 15 114'4 *riégeutställningen 1930 _ _ _ 14 _ — _ _ _ — 14

rivrustkammarstiftelsen till ininne av Carl Anton Oss-

ahr .................... _ _ _ _ 50 50 _ _ _ _ 100

ivrustkammarstiftelsen och iFöreningen Nationalmusei änner gemensamt (inköp v troféer m. m.) ........

1 OOO-tal kronor

1926 1927 1928|1929|1930 1931 193211933|193411935 Summa

London, konstindustriut- ställningen 1931 (Svenska

Slöjdföreningen) ......... _ -_ _ _ 60 _ 19 _ _ _ 79 Lupussjuka, Stiftelsen hem-

met för ................. _ _ _ _ 60 _ 60 _ _ _ 120 Marinmusei Vänner, För- i eningen ................ _ _ _ _ 100 _ — 30 18 _ 148 i Motorförarnas helnykter— " hetsförbund (trafikfilm) .. _ _ __ _ _ _ _ 15 - ' _ 15 i Musikhistoriska Museet, * Stiftelsen ............... _ _ — _ _ _ -— 10 — _ 10 I New York, konstindustriut-

ställningen 1927 ......... 30 — — _ — _ _ _ _ - ' 30 Nordisk Folkhögskola i

Geneve ................. _ — _ — _ _ _ 3 _ 3 6

Nordiska Administrativa Förbundet (historisk pub-

likation) ................ _ _ _ 25 _ __ _ _ _ _ _ 25 Nordiska Museet ......... 123'7 _ 100 205 275 75 250 60 60 50 1 1987 Olympiska spel ........... — 350 _ _ 325 165 _ _ — * _ 840 Operan (Kungl. teaterns ,

aktiebolag) .............. 1 348'9 848 _ 1 025 645 800 800 800 830 800 7 896'9 Ortnamnskommissionen . . . . _ 40 40 40 74 74 74 74 74 74 564

Ortnamns— och dialektforsk- ningen vid Göteborgs hög— skola .................. 10'4 -— — 59 8 8 8 7 7 6 ti (30 ( Paris. konstindustriutställ-

ning 1925 ............... 40 _ _ _ _ _ _ _ — ' 40 * Paris, konstindustriutställ— i ning 1934 ............... _ — _ _ _ —_ _ _ 2 _ 2 i Paris, konstutställning 1929 _ _ 45 8'5 —— _ — _ — " _ ä' 'ä Pietas, Föreningen (konser— j vering av textilier) ........ _ _ _ _ _ _ 5 _ _ 5 10 l Postmusei Vänner, För-

eningen ................. _ _ — __ _ — 15 —— ' _ 15

Propagandakommittén Välj

svensk vara ............. _ _ _ _ _ 20 _ _ _ — 20

Riksförbundet för bildande _

konst ................... _ — _ _ 50 _ 75 -_ > 20 140

Riksföreningen för svenskhe-

tens bevarande i utlandet 228'3 _ _ _ _ 20 _ _ _ _ 24831 Riksmusei Vänner, För-

eningen ................. _ _ —— _ _ 6 — 5 — _ 11

Riksteaterns publikorgani—

sation, Centralföreningen

för ..................... _ _ —_ _ _ _ _ _ 112'6 200 312"

Rysslandssvenskarna ......

1 OOO-tal kronor 1926 1927 1928 1929|1930 1931 1932'1933 1934— 1935 Summa.

kidlöpningens främjande, Föreningen för .......... 224'5 _ _ _ _ _ __ _ _ __ 224-51

kådebanan, andelsförening

11. p. a.. ................. 75 48 100 100 114 100 100 90 40 — 767 vensk—Amerikanska Ny- hetsbyrån ............... _ _ _ _ _ __ _ __ _ 50 50

pvensk konst för varor, för- iening 11. p. a. ............ _ _ _ _ _ _ 10 10 _ _ 20

Svensk kulturfilm, förening 'u. p. a. (nykterhetsupplys-

ning) ................... _ _ _ _ _ 90 __ _ _ _ 90 Svensk undervisningshisto- ria, Föreningen för ....... _ _ _ _ 5 _ __ _ _ _ 5

Svenska avdelningen av för- eningen för Skandinaviska sjömanshem i utländska

, hamnar ................ _ 39 —- _ _ 37 10 ,_ __ _ 86

Svenska avdelningen av in- ternationella skytteunionen ioch riksförbundet för kort- ;distansskjutning .......... _ 26 _ _ _ _ _ _ __ _ 26

Svenska gymnastikförbun-

'dets gymnastikfolkhögsrcola _ _ — _ — _ _ _ 100 _ 100 Svenska institutet i Rom .. — 24 36 — 20 25 20 25 25 25 200 Svenska Linnésällskapet . . . _ —— _ _ _ _ _ _ 50 — 50 Svenska Luftfartsförbundet . — _ _ — _ 60 50 15 _ _ 125 Svenska mässan .......... _ — _ _ _ _ _ _ 125 _ 125

Svenska Röda Korset, Över- styrelsen för (utbildning i

gassjukvårdstjänst) ...... _ _ _ _ _ _ —— _ _ 8 8 Svenska Slöjdföreningen . . . — _ 75 _ — _ 25 _ 30 — 130 Svenska Sångarförbundet . . —— _ _ _ _ 10 10 _ 15 _ 35

Svenska sällskapet för an- tropologi och geografi . .. . _ _ _ __ _ __ 25 _ _ _ 05 Svenska trafikförbundet (l'E- sebyrå i New York) ...... _ _ — _ _ _ 49 _ _ _ 49 Svenska turistföreningen . . . _ _ _ — — _ _ _ _ 100 100 Svenska Vanföreanstalter— mas Centralkommitté ..... —- 75 _ _ _ 15 _ _ _ _ 90

Sveriges allmänna export- ;förening (marknadsunder- Fökning) ................ — — _ — _ — _ 10 _ _ 10

veriges fiolbyggareförbund _ _ _ _ _ _ 5'5 _ _ 6 115

veriges förenade student- kårer (undersökning av stu- denternas levnadsstandard)

Sveriges hantverksorganisa— tion

Sveriges Husmodersförening-

ars Riksförbund

Sveriges körförbund .......

Sveriges orkesterföreningars Riksförbund

Sveriges sjöfartsmuseum i Stockholm, Föreningen . ..

Sångsällskapet »De Svenske» Teaterrådet

Tekniska högskolans stu- dentkår

Tekniskt museum .........

Vetenskapsakademien (forsk- ningsresa till Colombia) .. Ålderdomshem för sjukskö- terskor, Stiftelsen för .....

Summa

Summa rlksändamål

II. Ortsändamål.

Stockholms stad.

Stadsändamål.

»Bikupan» (för Stockholms- utställningen 1930) .......

Brunssons, Johanna, väv- skola (för Stockholmsut- ställningen 1930) ........ Engelbrekts Barnavårds- och Husmodersskola, För- eningen .................

Folkkonsertförbundet

Gravströms, Thyra, f. d.

medarbetares textilförening 11. p. a. (för Stockholmsut— ställningen 1930) ........

Gullberg, Elsa (för Stock- holmsutst'allningen 1930) ..

Gustaf II Adolfs-utställ- ningen i Stockholm 1982 .. Handarbetets vänner (för Stockholmsutställningen 1930) ...................

1000-tal kronor 1926 1927 1928 1929 1930 1931 1932 1933 | 1934 | 1935 | Sum] _ __ _ _ _ _ _ _ 10 _ _ _ _ _ — 18 10 10 _ _ _ 56 _ _ 40 _ _ 20 25 _ 1 _ _ _ 65 _ 80 80 80 80 80 46| | — _ 18 _ 135 15 15 15 10 17 101 _ _ _ — — _ 5 _ _ _ i _ _ _ _ _ _ _ _ _ 24 2 _ 100 _ _ _ _ _ _ _ _ 101 _ _ 50 50 100 — 50 _ — _ 251 _ — _ _ _ _ _ _ 9 _ | — 100 50 _ _ 50 _ _ _ _ 20| 3 2601 2 911 2 499 2 8314 3 2885 3 5125 3 274 2 6007 2 9191 2 6758 29 771 3 353 2 911 2 799 2 9064 3 4385 3 542'5 3 489 2 7027 2 926'1 2 6758 30 74, | | | _ _ _ 5 _ _ _ _ _ _ | | __ __ __ 5 _ _ _ _ _ _ | _ _ _ — _ _ 10 _ _ _ 1| _ — — — 20 — _ _ — 15 3| __ _ _ __ 3 _ _ __ _ _ _ _ _ __ 3 _ __ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 45 — — _ 4 5 — — _ i i |

1 OOO—tal kronor

1926 1927 1928|1929|1930|1931|1932|1933 1934 1935|Summa

em och Hjälp åt ensam- tående arbetssökande

vinnar, Föreningen ...... _ __ _ — _ _ _ 12 _ _ 12 embiträdesföreningens em, Stiftelsen .......... _ _ _ _ _ _ _ _ 10 _ 10 ftfartsutställningen i ptockholm 1930 ......... _ _ _ _ 12 _ — _ _ _ 12 ftfartsutställningen i Stockholm 1936 ......... _ _ _ _ — _ _ _ _ 40 40 tadionstyrelsen .......... — 248 _ _ _ _ _ _ _ _ 248 Lockholms borgarskola . . . . _ 200 _ _ _ _ _ _ __ _ 200 ;ockholms högskola (inköp w visst bibliotek). .. — _ _ _ _ 15 _ _ _ _ 15 ;ockholms högskolas stu- lentförening (studentkår) . _ _ _ 75 _ 100 _ _ _ _ 175 ;ockholms konsertförening . 100 200 _ 170 145 145 145 135 135 135 1 310 oekholmsutställningen 1930 _ _ 800 800 _ _ _ _ _ _ 1 600 '.rindbergskommittén (mo- __ tument över Strindberg) .. — _ _ — _ _ — 25 _ _ 20

reriges centralförening för drottens främjande (Öster- nalms idrottsplats) ...... _ _ _ 200 _ _ _ _ _ _ 200 idra kristliga föreningen ,v Unga kvinnor i Stock-

,olm ................... _ _ _ _ _ — _ _ 120 30 150 Summa 100 648 800 1260 183 260 200 172 265 220 4108

ppland. u(lsiimla mål.

lköpings stads drätsel- animare (restaurering av

lostcrruin) ............. _ _ — _ — 12 24 _ _ _ 36 eijersgårclen i Uppsala, _ tiftelsen ............... — _ _ _ —— —— -_ _ 60 10 75

>psala slott, Stiftelsen för estaurering och omhän-

erhavande av rikssalen å — _ _ _ _ 213 _ _ _ _ 213 ' Summa _ _ _ _ _ 225 24 _ 60 15 324 nds-bygdsiindamål.

kobsbergs folkhögskola .. _ _ —— — _ — _ 90 _ _ 90

anka skärgårdsförbundet ygambulans i Stoek— _ hns skärgård) ......... _ _ _ _ — — 60 _ _ _ 60

terhets-, historie- och an- vitetsakademien (forn- innen i Gamla Uppsala) — _ 80 _ _ _ _ _ _ _ 80

1 OOO-tal kronor

1926 1927 1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 Summ Västlands Jordbrukareung- doms hembygdsgård ..... _ _ _ _ _ _ _ _ _ 15 15 Summa _ _ 80 _ _ _ 60 90 _ 15 245 Blandade ändamål. Akademiska sjukhusets sjuksköterskeförening, | Uppsala ................ _ _ _ _ _ 100 150 _ _ '_ 250| Sigtunastiftelsen (bibliotek .» och folkhögskola) ....... _ _ _ _ _ _ _ 150 _ _ 150| Upplands fomminnesför- * ening ................... _ 50 _ _ 30 _ _ 15 _ 35 130' Summa _ 50 _ _ 30 100 150 165 _ 35 530 Summa Uppland — 50 80 _ 30 325 234 255 60 65 1 099 Södermanland. Stadsändamål. Eskilstuna konstförening .. _ — _ _ _ _ _ _ _ 100 100 Landsbygdsändamål. Jäders församling (restaure- ring av Axel Oxenstiernas gravkor) ................ _ _ _ _ _ 75 _ _ _ _ 75 Vackstanäs lanthushålls- | skola ................... _ _ _ _ _ _ 60 _ 25 _ 85 Summa _ _ _ _ _ 75 60 _ 25 _ löd Blandade ändamål. | Södermanlands hembygds- förbund _ _ _ _ _ _ 50 _ _ 50 10t| Södermanlands museiför- | bund ................... — 50 _ 40 50 _ _ _ _ _ 140 Summa _ 50 _ 40 50 _ 50 _ _ 50 240 Summa Södermanland _ 50 _ 40 50 75 110 _ _ 25 150 500 Östergötland. Stadsändamål. Birgittastiftelsen (restaure- ring av Vadstena kloster) _ _ —- _ _ _ 21 _ _ _ 2 Norrköpings sjömanshems missionsförening ......... _ — — _ _ _ — — _ 20 2 Norrköpings stads bibliotek och konstmuseum (För— eningen Gamla Norrköping) _ _ _ _ _ _ _ 115 _ 250 36 Summa

1 OOO-tal kronor 1926 1927 1928 1929 1930 1931 1932|1933 1934|1935 Summa

ndsbygdsändamål .

drika Bremerförbundet 'r lanthushållsskolan i imforsa ............... —- —— — _ ' _ _ 75 — — — — 75

tterhets-. historie— och an- ikvitetsakademien för kon— rvering av Alvastra rui— Wer .................... _ _. _ _ _ _ 40 _ _ _ ' _ 40 ' Summa _ _ _ _ 40 75 _ _ _ 115 landade ändamål.

iänninge, jubileumsutställ- ringen och lantbruksmötet

929 ................... — __ _ _ — 35 _ _ _ _ 35

rldaternas vänner i Linkö—

tings stift .............. _ _- 25 _ — _ _ _ _ » - 25

itergötlands fornminnes-

pch museiförening ........ 50 _ 85 _ _ 50 _ _ 15 _ 200

Summa 50 _ 110 _ _ 85 _ _ 15 _ 260

umma Östergötland 50 _ 110 _ _ 125 96 115 15 270 781

måland.

zndsbygdsändamål. enhults ungdomsskolor,

örening u. p. a. ........ _ _ _ — _ 40 _ 40 _ _ 80

ärnamo folkhögskoleför—

ming .................. __ _" _ _ _ _ _ _ 40 _ - 40

ästbo härads lantmanna- bch lanthushållningsför— ining u. 1). a. .......... _ — —— _ __ 60 _ _ __ _ 60

Summa _ _ _ _ _ 100 _ 40 40 _ 180 landade ändamål.

inköpings läns folkhögsko-

as elevförbund .......... _ _ _ _ _ _ 5 _ —_ _ 5

almar läns fornminnesför-

aning ................... _ ” ' _ 101 _ _ -_ — 50 _ 151

ronohergs läns hembygds-

örlmnd ................ _ _ _ _ —_ 15 _ _ _' _ 15

brra Smålands fornmin-

nesförening ............. _ 200 _ _ _ 100 _ — _ _ 300

:vedbygdens fornminnes-

pch hembygdsförening . . . . _ _ _ _ _ 20 _ _ _ _ 20

hålands fornminnen och

kulturhistoria, Föreningen —_ 50 120 __ _ 75 — — 40 _ _ 285

|usl,bygdens Kulturhisto—

ska förening ........... _ _ _ _ _ 25 10 _ _ _ _ 35 Summa __ 250 120 101 -_ 235 15 40 50 _ 811

Summa Småland _ 250 120 101 — 335 15 80 90 _ 991

Gotland. Landsbygdsändamål. Bunge, Kulturhistoriska museet i ................ Blandade ändamål.

Gotlands fornvänner, För- eningen .................

Summa Gotland

Blekinge. Stadsändamål.

Karlskrona stads teater och konserthus, Stiftelsen för . .

Skottsborgska gårdens (i Karlshamn) bevarande, Stiftelsen för ............

Summa

Blandade ändamål .

Blekinge musei— och hem- bygdsförbund ...........

Summa Blekinge

Skåne. Stadsändamål.

Hälsingborgs Konserthus, Stiftelsen ...............

Kristianstads konserthus

Lunds stadsfullmäktige (teaterbyggnad) .........

Svenska eldbegängelseför- eningens lokalavdelning i Hälsingborg ............. Trälleborgs stad (konserve- ring av klosterkyrka) . . . .

Ystads stadsfullmäktige (konstmuseum m. m.) . . ..

Summa Landsbygdsiindamål . Göinge hembygdsförening .. Hammenhögs lantmanna- skola ...................

Lunds stifts kyrkl. ung- domsförbunds folkhög-

skoleförening 11. p. a. (lant- hushållsskola) ...........

1000-tal kronor

1926 1927 1928 1929 1930 1931|1932|1933 1934 1935 Sunni _ _ _ _ _ _ 15 _ _ _ 15

| _ 50 _ _ 50 50 _ _ 50 200» _ 50 _ _ 50 50 15 _ 50 _ 215; _ _ _ _ _ _ _ _ _ 275 275 _ 40 _ _ _ _ _ _ _ — 40 _ 40 _ _ _ _ _ _ _ 275 315

| _ 40 40 _ _ 50 — _ 60 190 _ 80 40 _ _ 50 _ _ _ 335 505

|

| _ _ _ _ _ _ _ 30 30 30 901 _ _ _ _ _ _ 100 135 — _ 230 _ _ _ _ _ _ _ _ 200 200 _ 100 _ _ _ _ _ _ _ _ _ 1004 _ _ _ _ — _ 6 — _ — 6 _ _ _ _ 50 100 50 _ _ _ 200 _ 100 _ _ 50 100 150 166 30 230 826 _ _ _ _ _ _ 10 _ _ _ 10 _ — _ _ _ 50 _ _ _ 50

225 — _

| 1 OOO—tal kronor 1926|1927 1928 1929|1930|1931|1932 1933 1934 1935|Summn

unka-Ljungby folkhög— skola .................. _ _ _ _ _ _ _ _ __ 35 35 ordvåistra Skånes ung- omsskolor Fridhem, för- ening 11. p. a. ............ _ _—- — _ _ 75 _ _ __ _ 75 orrvikens trädgårdar, För- ! ningen ................. _ — __ __ _ _ 10 _ _. _ 15 bsby lantmanna- och lant—

|hushållsskola ............ _ _ _ — - _ _ 75 _ _ _ 75 150 Dxie och Skytts härads folkhögskoleförening 11. p. &. _ _ _ _ _ _ _ _ — 45 45

ikånska Lantbruksskolans å Dala byggnadsförening . _ _ _ _ _ _ — _ 20 _ 20 lydöstra Skånes folkhög- skoleförening (lantmanna- och folkhögskolan i Tome-

lilla) ................... _ _ _ — _ _ — 25 _ _ 25 Vemmenhögs Ill. fl. häraders 'folkhögskoleförening ..... _ — _ _ _ 50 _ — _ _ 50 lilan, Garantiföreningen för folkhögskolan ........... _ _ _ — _ — _ 85 —- _ 85

fitterliets-, historie- och an- itikvitetsakademien (forn- minnen å l—lven) ........ 50 —— _ — _ _ _ _ _ _ 50

Önnestads folkhögskolas och lantmannaskolas garanti-

förening ................ _ __ __ _ 50 _ -— _- 67 — 117 Summa 50 — — _ 50 250 25 132'5 87 155 749'5

ilandade ändamål.

Kulturhistoriska föreningen

för Södra Sverige ........ 435'8 200 _ — 100 100 _ _ 110 55 1 000'8 landskrona husmoders—

skola, Föreningen ........ _ _ _ _ — _ _ _ _ 6'5 6'5 .unds lasarett ........... _ _ _ _ _ _ 150 — _ _ 150 yIalmö museum .......... 80 _ 110 110 100 — 100 250 200 50 1 000 lkånes hembygdsförbund . . _ _ _ _ _ 50 _ __ _. _ 50

Summa 515'8 200 110 110 200 150 250 250 310 111'52207'3 Summa Skåne 5658 300 110 110 300 500 425 548'5 427 496'53782'8

Ialland.

Flandade ändamål. llallands hembygdsförbund _ 200 _ _ 10 _ 50 5 _ _ 265

allands museiförening . . . . — _ _ 75 75 _ _ _ _ — 150

Summa Halland

1 OOO-tal kronor 1926 1927 1928 192911930 1931|1932|1933|1934|1935 siimm

Göteborg och Bohus- län Stadsändawu'il.

Allmänna Körförbundet i Göteborg och Göteborgs

körförbund .............. _ _ _ *— — _ 10 __ ' * ** Nl Göteborgs konserthus _____ _ — 350 350 200 _ 150 _" >" __ 1 050 Göteborgs orkesterförening. 100 100 _ 75 75 75 75 70 70 70 710 Sjömanshemmet i Göteborg _ _ _ _ _ _ 125 _ _ 125 250.

Summa 100 100 350 425 275 75 360 70 70 195 2020

Landsbygdsändamål.

Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap (lant-

hUShållsskolan i Dingle) _. — _ _ —— _ —— _ 50 — _ 50

Svenska Västkustfiskames

Centralförbund .......... _ _ - _ _ i ** ** 10 _ — 10

Vendelsbergs folkhögskola .. _ — _ —— _ 50 _ _ > ' _ 50

Västkustens ungdomsskolas

byggnadsförening 11. p. a. . . — _ _ _ _ _ _ 50 ' _ 50 Summa _ —— _ —— _ 50 — 110 _ — 160

Blandade ändamål.

Göteborgs högskolas stu- dentkår ................ —— 100 _ _ _— _ "_ "* "' IOQ

Göteborgs och Bohusläns | fomminnesförening samt | Bohusläns fornminnes- och | hembygdsförbund gemen- samt (Kulturminnesrådet för Göteborgs och Bohus län) .................... — _ 25 — _ 75 _ _ _ 50 150

Summa — 100 25 _ _ 75 _ _ _ 50 250

Gul; h h 1 emm" " en:;flåån 100 200 375 425 275 200 360 180 70 245 2430

Dalsland.

Landsbygdsändamål. Steneby hemslöjdsförening.. _ _ — _ _ _ _ _ 15 — 1

Blandade ändamål.

Dalslands fornminnes- och hembygdsförbund ........ _ _ _ _ 50 50 _ _ _ 50 15

Summa Dalsland

. ___Al—m_m__ ___ .cn _

1 OOO-tal kronor 1926 1927|1928|1929|1930|1931|1932|1933 1934 1935 Summa

lästergötland.

tadsändamål .

Iariestads teaterförening .. __ _- _ _ _ _ __ __ 5 _ 5

övde teaterförening . p. a. ................. _ _ _ _ _ _ _ 4 __ __

Summa — _ _ _ _ _ _ 4 5 _ 9

iandsbygdsänd amål _ karaborgs läns västra folk- högskolas främjande u.p.a., Föreningen till .......... _ _ _ _ 50 — _ 50 — _ 100

llandade ändamål.

De sju häradens kultur- historiska förening ....... _ _ _ _ — _ — _ _ 30 30 kara stifts arbetshem (för frigivna fångar och lösdri-

vare) ................... . _ _ _ _ _ _ 15 _ _ _ 15 lästergötlands fornminnes— förening ................ 50 100 _ _ — _ _ _ _ 50 200

(östra Sveriges Arbetares folkhögskola, Föreningen

för ..................... — _ _ _ — 50 _ 30 _ _ 80 | Summa. 50 100 _ _ _ 50 15 30 _ 80 325 , Summa Västergötland 50 100 _ — 50 50 15 84 5 80 434 lärmland. tadsändamål. farlstads teaterförening . . . — _ — _ _ _ _ 15 _ 50 65

|landade ändamål.

farlstadsutställningen 1929 (Värmlands läns hushåll-

ningssällskap) ........... _ — _ _ 100 — _ _ _ _ 100 fristinehamns praktiska skola ................... _ _ _ _ _ _ _ — _ . 50 50 'ärmlands fornminnes- och

tnuseiförening ........... _ 150 _ _ _ 50 _ — _ 100 300

Summa _ 150 _ _ 100 50 _ — _ 150 450

Landsbygdsändamål.

Loka brunn, Föreningen ..

Blandade ändamål.

Örebro läns museum, För- eningen .................

Surnma Närke

Västmanland.

Stadsiindamål.

Engelbrektsmonument i Arboga, Arbetsutskottet för resande av ett ........

Västerås Konstförening . . . . Västeråsutställningen 1929 .

Summa

Landsbygdsändanäl.

Sätra brunn, Styrelsen för

Blandade ändamål.

Västmanlands läns fornmin- nesförening .............

Summa Västmanland

Dalarna.

Stadsän damål.

Falu stad (medborgarhus) . .

Landsbygdsändamål. By sockengille ............ Brunnsviks folkhögskola . . .

Väster Dalarnes folkhög- skoleförening ............ Övre Dalarnes folkhögskole- förening ................

Blandade ändamål. Dalarnas Kulturminnesråd .

Dalarnas Fornminnes- och Hembygdsförbund .......

Summa Dalarna

1000-tal kronor 1926 1927 1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 Su _ _ _ _ _ _ 170 _ _ _ 17 _ _ _ 75 50 _ _ 25 _ _ 151 _ _ 125 75 50 _ 170 25 _ _ 441 | | | _ _ _ _ _ _ _ _ _ 18 1: _ _ _ _ _ 50 _ _ _ _ 51 _ _ _ _ 25 _ _ _ _ _ 21 _ — _ _ 25 50 _ _ _ 18 91 | _ _ _ — _ _ _ 28 _ _ 2| _ 75 — _ _ 50 _ 25 _ _ 15| _ 75 _ _ 25 100 — 53 _ 18 27] | — _ _ _ _ _ 175 _ _ _ 17 _ _ — _ _ _ _ _ _ 7-5 _ _ _ — _ _ _ _ _ 65 _ _ _ _ _ _ _ _ 115 _ 11 _ _ _ _ _ 75 _ _ _ 38 11 _ _ _ _ — 75 _ _ 115 1105 3 _ 50 35 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 50 _ _ _ 50 1 _ 50 35 _ — 50 _ _ _ 50 1 6

1 OOO-tal kronor

1926 1927|1928 1929 1930|1931 1932 1933 1934— 1935 Summa

ästrikland och . älsingland. tadsändamål.

åvle stad (byggnad för bibliotek, konsert- och föreläsningssalar m. rn.) .. _ _ 100 _ 100 — _ 100 _ _ 300

andsbygdsiindamål.

elsingegården 11. p. a., Föreningen (lanthushålls- fskola) .................. — _ — _ _ _ — 45 _ _ 45 glandade ändamål.

Gästrike-Hälsn] ge hem-

bygdsförbund ........... _ 137 20 60 68 150 _ _ _ _ 435 Elälsinglands idrottsförbund _ _ — — — _ 10 _ _ _ 10 Summa _ 137 20 60 68 150 10 _ _ _ 445 Summa Gästrikland och Hälsingland _ 137 120 60 168 150 10 145 — _ 790 ledelpad och Ånger- nanland. .andsbygdsändamål. [orra Ångermanlands lant— bmnnaskoleförening ...... _ _ — _ _ _ _ _ 40 — 40 öråker, Norrlands träd— gårdsskola i ............. — _ _ — — 50 _ _ _ 35 85 Summa _ _ — — — 50 _ _ 40 35 125

landade ändamål.

lorrländsk hembygdsforsk-

ning, Föreningen.för ..... 50 100 _ _ 50 50 _ — _ _ 250 anföra i Norrland, För- :ningen för bistånd åt . .. . _ _ 125 _ 50 50 _ — _ _ 225 ästernorrlands idrottsför- bund ................... _ _ _ _ _ _ 10 _ _ _ 10 Summa 50 100 125 _ 100 100 10 _ _ _ 485 Summa Medelpad och

Ångermanland 50 100 125 _ 100 150 10 _ 40 35 610 ;ärjedalen och imtland. _ pn(lsbygdsändamål. iirjedalsslöjd, Föreningen . _ _ _ — _ 50 _- _ _ _- 50 rsta lantmannaskola, tiftelsen för stödjande av _ -—- — _ _ _ _ 60 _ _ 60

Summa _ _ _ _ _ 50 _ 60 _ _ 110

1 OOO-tal kronor

1926|1927 1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934— 1935 Sum

Blandade ändamål.

Jämtlands läns museiför-

ening ................... 50 136 _ 200 _ 50 50 _ _ _ 486 Jämtland-Härjedalens

idrottsförbund .......... _ _ _ _ _ _ 10 _ _ _ 10 1

Summa 50 136 _ 200 _ 50 60 — _ _ 4963

Summa Härjedalen i

och Jämtland 50 136 — 200 _ 100 60 60 _ _ 6061

Västerbotten (Västerbottens län).

Landsbygdsändamål.

Västerbottens läns arbets-

stugor, Stiftelsen ........ _ _ _ _ _ — _ 160 _ 115 275 Västerbottens läns hem-

slöjdsförening 11. p. a. . .. . _ _ _ _ _ _ 15 _ _ _ 15|

Summa _ _ —— _ _ _ 15 160 _ 115 290!

Blandade ändamål.

Västerbottens idrottsför- | bund ................... — _ _ _ _ _ 10 _ _ _ 10

Västerbottens läns hem-

bygdsförening ........... 50 50 40 _ 50 _ _ _ _ _

Summa 50 50 40 _ 50 _ 10 — _ _

Summa Västerbotten 50 50 40 _ 50 _ 25 160 _ 115 Norrbotten

(Norrbottens län).

Landsbygdsändamål .

Kemisk-växtbiologiska an- stalten i Luleå, .......... _ — _ _ _ 25 _ _ _ _

Norrbottens läns arbetsstu—

gor, Stiftelsen ........... _ _ —— _ _ _ _ —— 70 40

Sunderby folkhögskolor . .. _ 74 _ _ 75 _ _ _ 54 _

Tornedalens folkhögskola,

Stiftelsen ............... _ — _ _ _ _ 50 _ _ _ Summa _ 74 _ _ 75 25 50 _ 124 40

Blandade ändamål.

| Norrbottens idrottsförbund _ _ _ _ _ _ 10 _ _ _ lq Norrbottens län hembygds- | förening ................ 50 66 40 _ 50 150 75 5 _ 11 441

Summa. 50 66 40 _ 50 150 85 5 _ 11 451

Iumma Norrbotten

Biks- och ortsändamål.

1000-tal kronor 1926|1927|1928 1929|1930 1931 1932 1933 193411935 Summa

ändamål. 3 353 2 911 2 799 2 9064 3 438'5 3 542'5 3 489 2 702”? 2 9261 2 6758 30 714 ändamål.

; holms stad .......... 100 648 800 1 260 183 260 200 172 265 220 4 108 |land ................. _ 50 80 _ 30 325 234 255 60 65 1 099 termanland ............ _ 50 _ 40 50 75 110 _ 25 150 500 lrgötland ............. 50 _ 115 _ _ 125 96 115 15 270 781 land ................. _ 250 120 101 _ 335 15 80 90 _ 991 land ................. — 50 _ _ 50 50 15 _ 50 _ 215 :inge ................. _ 80 40 _ _ 50 _ _ _ 335 505 ue ................... 565'8 300 110 110 300 500 425 548'5 427 4965 3 7828 and ................. _ 200 _ 75 85 _ 50 5 _ _ 415 Eborg och Bohuslän . . . . 100 200 375 425 275 200 360 180 70 245 2 430 |land ................ _ _ _ _ 50 50 _ _ 15 50 165 ':ergötland ............ 50 100 _ _ 50 50 15 84 5 80 434 nland ................ — 150 _ _ 100 50 _ 15 _ 200 515 ke ................... _ — 125 75 50 _ 170 25 _ _ 445 ;manland ............. — 75 _ _ 25 100 _ 53 _ 18 271 urna. ................. _ 50 35 _ _ 125 175 _ 115 1605 6605

................... _ 137 120 60 168 150 10 145 _ _ 790 lelpad och Ångerman- rl .................... 50 100 125 _ 100 150 10 _ 40 35 610 iedalen och Jämtland . . 50 136 — 200 _ 100 60 60 _ _ 606 ;erbotten (s län) ....... 50 50 40 _ 50 _ 25 160 —_ 115 490 rbotten(s län) ......... 50 140 40 — 125 175 135 5 124 51 845

Summa ortsändamål 1 065'8 2 766 2 120 2 346 1 691 2 870 2 105 1 9025 1 301 2 491 20 658'3 Totalsumma 4 4188 5 677 4 919 5 2524 5 1295 6 4125 5 594 4 605'2 4 2271 5 1668 51 4023

Procent.

ländamål ............. 75'9 51'3 57 553 67'1 55"? 624 587 69”? 51'8 59'8 ändamål ............. 24'1 48'7 43 447 32'9 44'8 37'6 41'3 308 48"? 40"?

1000-tal kronor 1926 1927 1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934'1935 Su

Stadsändamål ............ 200 888 1 375 1 685 633 710 930 642 430 1 373 8 Landsbygdsändamål ...... 1429 74 380 75 325 745 685 817'5 433 4705 4 .Blandade— ändamål ...... 4 075'9 4 715 3164 3 492'4 4 1715 4 9575 3 979 3 145'7 3 344'1 3 3233 38

Totalsumma 4 4188 5 677 4 919 5 2524 5 1295 6 4125 5 594 4 605'2 4 2271 5 166'8 514

P 1- 0 e e n t. Stadsändamål ............ 4'5 15'6 28 321 12.3 11'1 16'6 13'9 10'2 26'6 17 l Landsbygdsändamål ...... 32 13 7"? 1'4 6'3 11'6 12'3 17'8 10'7 9'1 »Blandade» ändamål ...... 923 831 64"?! 66'5 81'4 77'3 71'1 68'3 79'1 64'3 74 Tillägg.

Förutom ovannämnda ändamål ha lotterimedel tillförts:

1 OOO-tal kronor 1926 1927 1928| 1929 | 1930 | 1931 |19321 1933 | 1934 | 1935 Små

Humanistiskafonden ..... _ _ c:a 600000 kronor per år c:a4l Budgeten — _ _| _ | _ | — |100012000|2000|1500 G

149

Åren 1930—1935 beviljade bidrag av lotterimedel,

fördelade å de statsdepartements verksamhetsområden, vartill bidragen

huvudsakligen ansetts höra.

K r o n o r 1930 1931 1932 1933 1934— 1935 Summa

Ändamål

' I. Justitieändamål.

Skara. stifts arbetshem (för frigivna fångar och lösdri-

vare) ................... v —- 15 000 — — -— 15 000

II. Utrikesändamål. Nordisk Folkhögskola i Ge-

neve, Föreningen ........ — — — 3 000 —— 3 000 6 000

Svensk-Amerikanska Ny— hetsbyrån .............. — —- — —— — 50 000 50 000 Summa — — — 3 000 — 53 000 56 000

III. Försvarsändamål.

Armémusei Vänner, För-

eningen ................. — — 30 000 30 000 30 000 30 000 120 000 lNIarinmusei Vänner, För- eningen ................ 100 000 — — 30 000 18 000 — 148 000

Svenska Röda Korset, Överstyrelsen för (utbild- ning i gassjukvårdstjänst) -—— -— ? _ _ 8000 8000

Summa 100 000 — 30 000 60 000 48 000 38 000 276 000

IV. Socialändamål.

Akademiska sjukhusets sjuk-

sköterskeförening, Uppsala —- 100 000 150 000 — — — 250 000 Centralförbundet för socialt

arbete .................. — 200 000 —— — —- W- 200 000 Gammalsvenskbystiftelsen . — -— 45 000 15 000 — —— 60 000

*Hem och Hjälp åt ensam- stående arbetssökande

kvinnor, Föreningen ...... —— _ —— 12 000 — —— 12 000 Hembiträdesföreningens hem, Stiftelsen .......... —— — — — 10 000 — 10 000 , Järnvägsmän, Stiftelsen för l sjuka .................. — — — —— — 10 000 10 000 iLandsflyktiga intellektuella, * Kommittén för .......... — — _ _ _— 25 000 25 000

Loka brunn, Föreningen . . — -— 170000 — — —— 170000

Ändamål

Kronor

1930 1931 1932 1933 | 1934 | 1935 | Summa

Lunds lasarett ............ _ _ 150 000 _ _ — 150 000 Lupussjuka, Stiftelsen hem-

met för ................ 60 000 _ 60 000 _ _ — 120 000 Rysslandssvenskarna ...... 130 000 75 000 100 000 _ _ — 305 000 Svenska föreningen för folk-

bad .................... 100 000 _ — — _ _ 100 000 Svenska skärgårdsförbundet _ _ 60 000 _ _ _ 60 000 Svenska Vanföreanstalter-

nas Cen tralkommitté ..... _ 15 000 _ _ — _ 15 000 Sätra brunn, Styrelsen för _ _ _ 28 000 _ _ 28 000 Vanföra i Norrland, För-

eningen för bistånd åt . . . . 50 000 50 000 _ — _ — 100 000 Åldersdomshem för sjukskö-

terskor, Stiftelsen för ..... — 50 000 — — — _ 50 000 1

Summa 340 000 490 000 735 000 55 000 10 000 35 000 1 665 000 3

V. Kommunikations-

ändamål. Postmusei Vänner, För-

eningen ................. — _ 15 000 _ _ _ 15 000 Svenska. Luftfartsförbundet _ 60 000 50 000 15 000 _ — 125 000 Svenska Trafikförbundet

(resebyrå i New York) . . . _ — 49 000 _ _ _ 49 000

Summa. _ 60 000 114 000 15 000 _ _ 189 000

VI. Finånsändamål. Hovkapellets pensionsinrätt-

ning ................... _ 20 000 10 000 10 000 10 000 10 000 60 000 VII. Ecklesiastik—

ändamål. 1) Vetenskap och högskolor. Ahlman, Hans W:son, pro-

fessor (spetsbergsexpedi-

tion) ................... _ 30 000 _ —— — _ 30 000 L'Amitié Franco-Suédoise,

Föreningen (för svenskt

studenthem i Paris) ...... 50 000 85 000 45 000 _ _ _ 180 000 Cypemexpeditionen, Kom-

mittén för svenska ...... _ 30 000 12 500 _ 15 000 _ 57 500 Egyptenkommittén ....... _ 40 000 20 000 20 000 -_ 40 000 120 000 Folkbildningsforslming i

i Uppsala, Institutet för . . _ _ 20 000 _ _ _ 20 000 Hedins, Sven, vetenskapliga

expeditioner ............. _ 250 000 _ 50 000 _ _ 300 000

Ändamål

Hyltén-Cavallius-stiftelsen för folkminnesforskning vid Lunds universitet . . ..

Institutet för folkminnes- forskning vid Göteborgs

, högskola ................

1Landsrnålsarkivet i Uppsala Landsmålsföreningarna i Lund ..................

Nordiska museet (för forsk- ningsvcrksamhet) ........

Ortsnamnskommissionen . . .

Ortsnamns- och dialekt— forskningen vid Göteborgs högskola ................

Riksmusei Vänner, För- eningen ................. Stockholms högskola (inköp av visst bibliotek) .......

Stockholms högskolas stu— dentkår ................

Svensk undervisningshisto- ria, Föreningen för ......

Svenska institutet i Rom . .

Svenska sällskapet för an- tropologi och geografi . . .. Sveriges förenade student— kårer (undersökning av studenternas levnadsstan- dard) ..................

Vetenskapsakademien (forskningsresa i Colombia)

Summa 2) Kulturmi'rmesvårel.1 Baltiskt kulturellt samar- bete, Kommittén för (be- arbetning av arkeologiskt material) ...............

! Birgittastiftelsen (restaure- ring av Vadstena. kloster) Blekinge musei- och hem- bygdsförbund ........... Bunge, Kulturhistoriska museet i ................

. Dalarnas Fornminnes- och ' Hembygdsförbund .......

12 000

12 000

80 000

75 000

74 000

8 000

5 000 20 000

336 000

19 000

12 000 80 000

22 000 75 000 74 000 8 000 G 000 15 000

100 000

25 000

871 000

10 000

50 000

50 000

12 000

12 000

80 000

15 000

50 000

74 000

8 000

20 000

25 000

393 500

10 000

21 000

15 000

15 000

9 000 80 000

12 000

60 000 74 000

7 700

5 000

25 000

5 000

362 700

15 000

12 000 80 000

18 000

60 000 74 000

6 000

25 000

9 000 314 000

23 800

12 000 80 000 15 000 50 000 74 000

6 000

25 000

325 800

60 000

50 000

96 800

69 000

480 000

82 000

370 000

444 000

43 700

11 000

15 000

100 000

5 000 140 000

25 000

5 000

9 000 2 603 000

20 000

21 000

110 000 15 000

100 000

1 Här hava även måst medtagas ett antal institutioner, tillika avsedda för andra ändamål än kul- turminnesvård (»bildande konst» o. dyl.).

Ändamål

Kronor

1930 1931 1932 1933 1934 1935 Summa

Dalslands fornminnes- och

hembygdsförbund ........ 50 000 50 000 _ — _ 50 000 150 000 De sju härademas kultur-

historiska förening ...... _ _ — — _ 30 000 30 000 Enköpings stads drätsel-

kammare (restaurering av i klosterruin) ............. _ 12 000 24 000 _ _ _ 36 000 * Geijersgården i Uppsala, !

Stiftelsen ............... — _ — _ 60 000 15 000 75 000 i Gotlands fornvänner, För- »

eningen ................ 50 000 50 000 _ _ 50 000 _ 150 000 ; Gustaf Adolfsfonden för de

svenska kulturminnesmär- .

kenas vård .............. 200 000 _ — — _ _ 200 000 Gustaf II Adolfs-utställ-

ningen i Stockholm 1932 .. _ _ 45 000 _ _ _ 45 000 * Gästrike-Hälsinge hem- ;

bygdsförbund ........... 68 000 150 000 _ _ _ _ 218 000 ? Göinge hembygdsförening .. — — 10 000 — — _ 10 000 i Göteborgs och Bohusläns i

fornminnesförening samt

Bohusläns fornminnes- och , hembygdsförbund (gemen- ,

saint) .................. _ 75 000 _ _ _ _ 75 000 Hallands hembygdsförbund . 10 000 _ 50 000 5 000 _ _ 65 000 Hallands museiförening . . . . 75 000 _ _ _ _ _ 75 000 Hembygdsvård, Samfundet

för .................... . 30 000 _ _ 30 000 _ _ 60 000 Jäders församling (restaure-

ring av Axel Oxenstiernas

gravkor) ................ _ 75 000 _ _ _ _ 75 000 Jämtlands läns museiför-

ening .................. _ 50 000 50 000 _ _ _ 100 000 Kalmar läns fomminnesför-

ening ................... _ _ _ _ 50 000 _ 50 000 Kronobergs läns hembygds-

förbund ................ _ 15 000 _ — _ _ 15 000 Kulturhistoriska föreningen

för Södra Sverige ........ 100 000 100 000 _ _ 110 000 55 000 365 000 Kulturminnesrådet för

Göteborgs och Bohus län _ _ _ _ _ 50 000 50 000 Livrustkammarstiftelsen till

minne av Carl Anton Oss-

bahr ................... 50 000 50 000 _ — _ — 100 000 Livrustkammarstiftelsen och

föreningen Nationalmusei vänner gemensamt (inköp

av troféer m. m.) ........ _ 50000 _ _ _ _ 50000

Ändamål

Kronor

1930 1931 1932 1933 1934 1935 Summa.

Llalmö museum .......... 100 000 _ 100 000 250 000 200 000 50 000 700 000 Nordiska museet (byggnads-

fond ml. rn.) ............ 200 000 _ 200 000 _ _ _ 400 000 Norra Smålands fornminnes— I förening ................ — 100 000 _ — — — 100 000 Norrbottens läns hembygds— l förening ................ 50 000 150 000 75 000 5 000 _ 11 000 291 000 Norrländlsk hembygdsforsk-

nin g, Föreningen för ..... 50 000 50 000 _ _ _ _ 100 000 Pietas. Föreningen (konser-

vering av textilier) ....... _ _ 5 000 _ _ 5 000 10 000 Riksföreningen för svensk-

hetens bevarande i utlan- det (inköp av Gustaf

Adolfsminnen) .......... _ 20 000 _ — — _ 20 000 Sevedbygdens fornminnes- , och hembygdsförening . . . . _ 20 000 _ — — — 20 000 Skånes hembygdsförbund . . — 50 000 _ _ _ _ 50 000 Smålands fornminnen och .kulturhistoria, Föreningen _ 75 000 _ 40 000 _ _ 115 000 Svenska Linnésällskapet . . . _ _ —- _ 50 000 _ 50 000 Svenska ungdomsringen för

bygdekultur ............. 10 000 _ _ _ _ _ 10 000 Södermanlands hembygds-

förbund ................ — _ 50 000 _ _ 50 000 100 000 Södermanlands museiför-

bund ................... 50 000 _ _ _ _ _ 50 000 Tjustbygdens Kulturllisto-

riska förening ........... _ 25 000 10 000 _ _ _ 35 000 Trälleborgs stad (konserve-

ring av klosterkyrka) . . . . — _ — 6 000 — _ 6 000 Upplands fornminnesför-

ening .................. 30 000 _ — 15 000 _ 35 000 80 000 Uppsala slott; Stiftelsen för

restaurering och omhänder-

havande av rikssalen å . . . _ 213 000 _ _ _ _ 213 000 Vitterhets-, historie- och an-

tikvitetsakademien (kon-

servering av Alvastra rui-

ner) .................... _ 40 000 _ _ _ _ 40 000 Värmlands fornminnes- och museiförening ........... _ 50 000 _ _ _ 100 000 150 000 Västerbottens läns hem- bygdsförening ........... 50 000 _ _ _ — _ 50 000 Västergötlands fornminnes- förening ................ _ _ — — _ 50 000 50 000 fästmanlands läns fornmin- tnesförening ............. _ 50 000 _ 25 000 _ _ 75 000 )

Kronor

Ä n d 8. m ål 1930 1931 1932 | 1933 1934. 1935 Summa

Örebro läns museum, För- eningen ................ 50 000 _ _ 25 000 _ _ 75 000

Östergötlands fomminnes- och museiförening ........ _ 50 000 _ _ 15 000 _ 65 000

Summa 1 223 000 1 680 000 665 000 401 000 535 000 611 000 5 115 000

3 ) Teater, musik, bildande j

konst.

Allmänna Körförbundet i , Göteborg och Göteborgs 1 körförbund ............. — — 10 000 — — _ 10 oool

Dramatiska teaterns aktie- tiebolag, Kungl. ......... 315 000 300 000 380 000 350 000 300 000 300 000 1 945 0001 Engelbrektsmonument i i Arboga, Arbetsutskottet för resande av ett ....... — _ _ _ _ 18 000 18 0001

Eskilstuna konstförening . . _ _ _ _ _ 100 000 100 0001

Falu stad (medborgarhus) . _ — 175 000 _ _ _ 175 000.

Folkets parkers centralor- l ganisation .............. 25 000 25 000 50 000 50 000 50 000 50 000 250 000

Folkkonsertförbundet ..... 20 000 _ — — _ 15 000 35 00%

Folkliga musiklivets främ- jande, Föreningen för (till * musikskolan å Ingesund). . _ _ 10 000 80 000 _ 5 000 95 000

Folkmusikkommissionen . . . _ _ _ _ 7 500 _ 7 50

Gävle stad (byggnad för bibliotek, konsert- och föreläsningssalar 111. m.) . . 100 000 _ _ 100 000 _ _ 200 00

Göteborgs konserthus ..... 200 000 — 150 000 _ _ _ 350 00

Göteborgs lyriska teater,

Aktiebolaget ............ 225 000 225 000 225 000 200 000 225 000 225 000 1 325 00 Göteborgs orkesterförening . 75 000 75 000 75 000 70 000 70 000 70 000 435 00 Göteborgs teater, Aktiebola-

get (Lorensbergsteatem) . . 175 000 175 000 175 000 175 000 200 000 175 000 1 075 00 Hälsingborgs Konserthus,

Stiftelsen ............... _ _ — 30 000 30 000 30 000 90 00 Hälsingborgs stadsteater,

Föreningen, u. p. a.. ...... 125 000 125 000 125 000 125 000 125 000 125 000 750 00 Karlskrona stads teater och

konserthus, Stiftelsen för. . — _ _ _ _ 275 000 275 00 Karlstads teaterförening _ _ — 15 000 — 50 000 65 00 Kristianstads konserthus _ _ 100 000 130 000 _ _ 230 00 Kyrkosångens Vänner, Säll-

skapet, m. fl. ........... _ _ 12 000 _ _ 12 000 24 00 Lunds stadsfullmäktige

(teaterbyggnad) ......... _ _ — _ _ 200 000 200 00 Mariestads teaterförening . . _ _ _ _ 5 000 _ 5 00

Ändamål

Musikhistoriska Museet, Stiftelsen ...............

orrköpings stads bibliotek och konstmuseum (För- eningen Gamla Norr- . köping) ................ Operan (Kungl. teaterns aktiebolag) ..............

Riksförbundet för bildande konst ..................

Riksteaterns publikorganisa- tion, Centralstyrelsen för Skådebanan, andelsför- ening 11. p. a. ............ Skövde teaterförening u. p. a. ................

Stockholms konsertförening Strindbergskommittén (mo- nument över Strindberg)..

Svensk konst för varor, för- ening 11. p. a. ............

Svenska sångarförbundet .. Sveriges fiolbyggareförbund Sveriges körförbund ......

Sveriges orkesterföreningars riksförbund .............

Sångsällskapet » De Svenske» ...............

Teaterrådet .............. Västerås Konstförening . . . .

Ystads stadsfullmäktige (konstmuseum m. m.) .. . .

Summa

&) Folkbildning, yrkesunder— visning, arbetes—tager.1 Arbetarnas bildningsför— bund och Svenska sjöfolks- förbundet ............... Brunnsviks folkhögskola . . .

Centralrådet för svenska

kyrkans sjömansvård i hemlandet .............. Engelbrekts barnavårds- ioch husmodersskola, För- eningen ................. 1

645 000

50 000

114 000

145 000

50 000 2 304: 000

800 000

100 000

145 000

50 000

100 _000 2 210 000

21 500

800 000

75 000

1 00 000

145 000

10 000 10 000 5 500

80 000

5 000

50 000 2 767 500

45 500

14 500

10 000

115 000

800 000

90 000

4 000 135 000

25 000

10 000

20 000

80 000

2 614000

45 500

14 500

kommit självständigt, skulle hava hänförts till ajordbmksändamål».

830 000

112 579

40 000

135 000

15 000

25 000

80 000

2 250 079

45 500

14 500

250 000

800 000

20 000

200 000

135 000

6 000

80 000

24 000

3165 000

45 500 65 000

14 500

365 000

4 675 000

145 000

312 579

444 000

4 000 840 000

25 000

20 000 35 000 11 500 85 000

400 000

5 000 24 000 50 000

200 000 15 310 579

182 000 65 000

79 500

10 000

1 Några av de här upptagna undervisningsanstaltema omfatta även avdelningar, som, om de före-

Ändamål

K

I'OIIOI'

1930 1931 1932 1933 | 1934 | 1935 | Summa

Estlandskommittén (gymna-

sium i Hapsal m. m.) . . . . _ _ _ _ _ 10 000 10 00 Fackskolan för huslig eko-

nomi i Uppsala .......... _ _ 100 000 _ _ _ 100 00 Jakobsbergs folkhögskola . . _ _ _ 90 000 _ — 90 000 Jönköpings läns folkhögsko- l las elevförbund .......... _ _ 5 000 _ _ _ 5 000 Kristinehamns praktiska l. skola ................... _ _ _ _ _ 50 000 50 000 Landskrona husmoders- l

skola, Föreningen ........ _ _ _ _ _ 6 500 6 500 Motor-förarnas helnykter- i

hetsförbund (trafikfilm) . . _ _ _ 15 000 _ _ 15 000 Munka-Ljungby folkhög— *

skola ................... — _ _ _ _ 35 000 35 000 Nordvästra Skånes ung- l

domsskolor Fridhem, för—

ening u. p. a. ............ _ 75 000 _ _ — _ 75 00 Norrbottens läns arbetsstu-

gor, Stiftelsen ........... — _ — _ 70 000 40 000 110 oot Oxie och Skytts härads *

folkhögskoleförening » u. p. a. ................ _ _ _ _ _ 45 000 45 00 Sigtunastiftelsen (bibliotek

och folkhögskola) ........ _ _ _ 150 000 _ _ 150 00 Skaraborgs läns västra folk-

högskolas främjande

u. p. a., Föreningen till . . . . 50 000 _ _ 50 000 _ — 100 00 Sunderby folkhögskola . . . . 75 000 _ _ _ 54 000 _ 129 00 Svensk kulturfilm, förening

11. p. a. (nykterhetsupplys-

ning) ................... _ 90 000 _ _ _ _ 90 0 Svenska turistföreningen . . . _ _ _ _ _ 100 000 100 00 Sveriges Husmodersför-

eningars Riksförbund _ 18 000 10 000 10 000 _ _ 38 0 Sydöstra Skånes folkhög-

skoleförening (lantmanna-

och folkhögskolan i Tome-

lilla) ................... _ _ _ 25 000 _ _ 25 00 Södra kristliga föreningen

av Unga kvinnor i Stock—

holm ................... _ _ _ _ 120 000 30 000 150 00 Tornedalens folkhögskola,

Stiftelsen ............... — _ 50 000 _ — _ 50 00 Vemmenhögs m. fl. häraders

folkhögskoleförening ..... _ 50 000 _ _ _ _ 50 00 Vendelsbergs folkhögskola. . _ 50 000 _ _ _ _ 50 00

Ändamål

Kronor

1930 i 1931 1932 1933 19344 1935 Summa Vilan, Garantiföreningen för folkhögskolan ........... _ _ _ 85 000 _ —— 85 000 ärnamo folkhögskoleför- ening ................... _ _ _ _ 40 000 _ 40 000 ; äster Dalarnes folkhög— 1 skoleförening ............ _ — _ _ 115 000 _ 115 000 Västerbottens läns arbets- stugor, Stiftelsen ........ _ — _ 160 000 — 115 000 275 000 Västkustens ungdomsskolas byggnadsförening u. p. a. _ _ _ 50 000 _ _ 50 000 Västra Sveriges Arbetares folkhögskola, Föreningen för .................... _ 50 000 _ 30 000 _ _ 80 000 Önnestads folkhögskolas och lantmannaskolas garanti— förening ................ 50 000 _ _ _ 67 000 _ 117 000 Övre Dalarnes folkhögskole- förening ................ _ 75 000 _ _ _ 38 000 113 000 Summa 175 000 429 500 235 000 725 000 526 000 594 500 2 685 000 4) Idrott och gymnastik. Hälsinglands idrottsförbund _ _ 10 000 _ _ _ 10 000 Jämtland-Härjedalens idrottsförbund .......... _ _ 10 000 — _ _ 10 000 Norrbottens idrottsförbund. _ _ 10 000 _ _ _ 10 000 Olympiska spel .......... 325 000 165 000 _ _ _ _ 490 000 Svenska Gymnastikförbun- dets gymnastikfolkhög- skola ................... _ _ _ _ 100 000 _ 100 000 Västerbottens idrottsför- bund ................... _ _ 10 000 _ _ _ 10 000 Västernorrlands idrottsför- bund ................... _ _ 10 000 _ _ _ 10 000 Summa 325 000 165 000 50 000 — 100 000 _ 640 000 VIII. J ordbruksända- mål. Fredrika Bremerförbundet (lanthushållsskolan i Rim- forsa) .................. — _ 75 000 _ _ _ 75 000 Söteborgs och Bohus läns ' hushållningssällskap (lant- hushållsskolan i Dingle) . . _ _ _ 50 000 _ _ 50 000 Hammenhögs lantmanna- skola ................... — 50 000 _ _ _ — 50 000 EIelsingegården u. p. a., För- leningen (lanthushållsskola) _ _ _ 45 000 _ _ 45 000 l . l

Ändamål

Kronor

1930 | 1931 1932 | 1933 1934 1935 | Summa

Jordbrukar-Ungdomens för-

bund ................... _ — 40 000 37 000 _ _ 77 00 Kemisk-växtbiologiska an-

stalten i Luleå .......... _ 25 000 _ _ _ _ 25 00 Lunds stifts kyrkliga ung-

domsförbunds folkhög- skoleförening 11. p. a. (lant— |

hushållsskola) ........... — _ _ 22 500 _ — 22 50q Mjölkpropagandan, För— l

eningen ................. 10 000 10 000 5 000 _ _ _ 25 000 Norra Ångermanlands lant- !

mannaskoleförening ...... _ _ _ — 40 000 _ 40 000 Norrvikens trädgårdar, För-

eningen ................. _ _ 15 000 _ _ _ 15 000 Osby lantmanna- och lant-

hushållsskola ............ _ 75 000 _ _ _ 75 000 150 000 Skånska Lantbruksskolans 5 |

Dala byggnadsförening . . . _ _ — _ 20 000 _ 20 000 Svenska Fiskareförbundet _ _ _ 10 000 — _ 10 OOq Svenska livsmedelspropa- |

gandan, Föreningen ...... _ — _ 10 000 — _ 10 00 ' Svenska Västkustfiskarnes

Centralförbund .......... _ _ _ 10 000 _ _ 10 00 * Svenskullskommittén ...... — — — _ 7 000 — 7 00 * Sveriges utsädesförening . . . _ _ 125 000 _ _ _ 125 00 Söråker, Norrlands träd-

gårdsskola i ............. _ 50 000 _ _ _ 35 000 85 00 Tenhults ungdomsskolor,

förening 11. p. a. ........ _ 40 000 _ 40 000 — _ 80 00 Torsta lantmannaskola,

Stiftelsen för stödjande av _ _ _ 60 000 _ _ 60 00 Upplysningsföreningen för

ökad användning av sven- ska jordbrukets med binä-

ringar produkter ......... _ 20 000 _ — — _ 20 00 Vackstanäs lanthushålls-

skola ................... — _ 60 000 _ 25 000 _ 85 00 Västbo härads lantmanna-

och lanthushållningsför-

ening 11. p. a. ............ _ 60 000 _ _ _ _ 60 00

Summa 10 000 330 000 320 000 284 500 92 000 110 000 1 146 5

IX. Handelsändamål. Brysselutställningen 1935

(Sveriges allmänna export-

förening) ............... _ _ _ _ 150000 — 150 00 Chicagoutställningen (Sven-

ska Trafikförbundet) 50 000 _ 50 00

Ändamål

K

1' onor

1930 1931 1932 1933 1934 | 1935 Summa

Gravströms, Thyra, f. d. medarbetares textilför- ening u. p. a. (för delta- gande i Stockholmsutställ- | ningen 1930) ............ Gullberg, Elsa (för delta- gande i Stockholmsutställ- ningen 1930) ............

Härjedalsslöjd, Föreningen .

Karlstadsutställningen 1929 (Värmlands läns hushåll- ningssällskap) ...........

London, konstindustriut- ställningen 1931 .........

Luftfartsutställningeu i Stockholm 1930, Inter- nationella ...............

Luftfartsutställningen i Stockholm 1936, Inter— nationella ............... Norrköpings sjömanshems missionsförening ......... Propagandakommittén Välj svensk vara .............

Sjömanshemmet i Göteborg Skänninge, jubileumsutställ- ningen och lantbruksmötet 1929 ................ . . .

Steneby hemslöjdsförening 11. p. a. .................

Svenska avdelningen av för- eningen för Skandinaviska sjömanshem i utländska

hamnar .................

Svenska kvinnors National- l'örbund (deltagande i ut- ställningen i Paris 1934) ..

Svenska mässan (Göteborg) Svenska Slöjdföreningen . . .

Sveriges allmänna export- förening (marknadsunder- sökning) ................

Sveriges hantverksorganisa- tion ....... . ............

Sveriges sjöfartsmuseum i Stockholm, Föreningen1

1 Se även »Marinmusei Vänner» under :Försvarsändamål».

| L

3 000

3 000

100 000

60 000

12 000

13 500

50 000

20 000

35 000

37 000

15 000

19 000

125 000

10 000

25 000

15 000

10 000

15 000

15 000

2 000 125 000 30 000

10 000

10 000

40 000

20 000

125 000

17 000

3 000

3 000 50 000

100 000

79 000

12 000

40 000 20 000 20 000 250 000 35 000

15 000

47 000

2 000 _ 125 000 55 000

10000 4

10 000 '

85 500

-- ., K r o n o r A n (1 a m al 1930 1931 1932 1933 1934 1935 Summa Tekniskt museum ........ 100 000 _ 50 000 _ _ _ 150 0 Västerbottens läns hem- slöjdsförening u. p. 3. . . . . _ _ 15 000 _ _ _ 15 0 Västeråsutställningen 1929 . 25 000 _ _ _ _ _ 25 0 By sockengille ........... _ _ _ _ _ 7 500 7 50 Västlands J ordbrukareung- | doms hembygdsgård ..... _ _ _ _ . _ 15 000 15 00 Summa 316 500 157 000 259 000 75 000 342 000 224 500 1 374 Od Sammanfattning. I . Justitieändamål ..... —- — 15 000 _ _ _ 15 00 II . Utrikesändamål ..... — _ _ 3 000 _ 53 000 56 00 I I I . F örsvarsändamål 100 000 _ 30 000 60 000 48 000 38 000 276 00| I V. Socialändamål ...... 340 000 490 000 735 000 55 000 10 000 35 000 1 665 001 V. Kommunikations- | ändamål ........... _ 60 000 114 000 15 000 _ _ 18.9 00| VI. F inansändamål ...... _ 20 000 10 000 10 000 10 000 10 000 60 00| VII. Ecklesiastikändamål . 4 363 000 5 355 500 4 111 000 4 102 700 3 725 079 4 696 300 26 353 57| Därav till:

]) Vetenskap och högsko- Ior

2) Kulturminnesvård . ..

3) Teater, musik, bildande konst

4) Folkbildning, yrkes- undervisning, arbets- stugor 5) Idrott och gymnastik. VIII. Jordbruksändamål . . . IX. H andelsändamål

Summa

Härjämte har av behåll- ningen i penninglotterierna tillförts:

Humanistiska fonden (10000 kr. varje månad jämte preskriberade vin- ster och räntor) .........

. 1 223 000

336 000

2 304 000

175 000 325 000

10 000 316 500 5 129 500

561 4453

Budgeten

871 000 1 680 000

2 210 000

429 500 165 000 330 000 157 000 6 412 500

674 185

393 500 665 000

2 767 500

235 000

50 000 320 000 259 000 5 594 000

565 640

1 000 000 2 000 000

362 700 401 000

2 614 000

725 000 284 500

75 000 4 605 200

630 584

314 000 535 000

2 250 079

526 000 100 000

9.2 000 342 000 4 227 079

c:a 600 000

2 000 000

325 800 611 000

3 165 000

594 500

110 000 224 500 5 166 800

c:a 600 000

1 500 000

1 Beloppen upptagas under det år, då de lotterier från vilka medlen utgått, blivit beviljade.

161 Bilaga 3.

Tablå över åren 1930—1935 avslagna ansökningar om bidrag av lotterimedel,

| fördelade å de statsdepartements verksamhetsområden, vartill de med ansök— | ningarna avsedda ändamålen huvudsakligen ansetts höra.

Förklaringar. I tablån angivas även de tillfällen, då bifall lämnats till ansökning om lotterimedels- bidrag från sökande, som här avses. V : första halvåret, H : andra halvåret. A : avslag, B : bifall. I : Antal under ifrågavarande sexårsperiod meddelade avslagsbeslut.

II : Sökande, vilkas ansökningar under ifrågavarande sexårsperiod icke vid något till- fälle bifallits (hithörande sökande, som under perioden fått flera ansökningar avslagna, upptages i »Summa II» under det halvår, då första ansökningen avslagits).

1930 1931 1932 1933 1934 1935 Sökande I II V|HVHV|HVHV|HVH I. Utrikesändamål. Informationsbyrån för fredsfrågor och mellanfolklig rätt, Föreningen ...... _ _ _ _ _ _ A _ _ _ _ _ 1 1 Kleberg, Emma (sonen omkommit i Rådsunionen) .................... -— — _ _ _ A -— _ — _ _ _ 1 1 Summa 1 _ _ — _ — 1 1 _ — _ _ _ 2 _ Summa II — _ — _ _ 1 1 _ _ _ _ _ _ 2 II. Försvarsändamål. Drottning Victorias Örlogshem ...... _ '— _ — — A _ _ _ — _ _ 1 1 Soldatemas Vänner i Halmstad, För- eningen .......................... _ _ — — — A _ — _ _ — _ 1 1 Summa 1 — _ _ —— _ 2 _ _ _ _ _ _ 2 _ Summa II _ _ — _ _ 2 _ _ _ _ — _ _ 2 III. Socialändamål. Brännkyrka ungdomsråd ............ _ — _ _ _ _ A — _ _ _ _ 1 1 Dramatiska och musikaliska artister- nas pensionsförening m. fl. ......... A _ _ — —' _ _ _ — _ _ _ 1 1 Eklöv, Ernst (familjens underhåll) . .. _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ A :Frideborg», Stiftelsen (prästänkor i ärkestiftet) ....................... _ _ _ _ _ A _ A _ A — A 4 1 Gammalsvenskbystiftelsen ........... _ _ _ _ B B _ B A _ _ _ 1 _ Handelsgårdens hemgård, Föreningen,

Sökande

1932

1934 1935

II

Hedman, G. (allmän välgörenhet) . . . .

Heland, von, K. E. Hj. (radioappara- ter åt småbrukare m. fl.) ..........

»Hem för gamla män», Stiftelsen . .. . Hemmet i Kalmar, förening 11. p. a. .. :Hjälp genom arbete», Sällskapet . . . . Jord åt arbetslösa, Riksföreningen . . . . Järnvägsmän, Stiftelsen för sjuka . .. . Knivsta brandkårsförening .......... Lillhemmet i Skellefteå, Föreningen . . Rysslandssvenskarna ................ Sinnessjuka, Skyddsföreningen för . . . . Sjukhusens standardiseringskommitté. . Skyddsvärnet i Stockholm, Föreningen Skånes Arbetarkvinnors Semesterhem

Stockholms konsertförening (pensione- ring av personal) ..................

Svenska Eldbegängelseföreningens lo- kalavdelning i Hälsingborg ......... Svenska Röda Stjärnan, centralstyrel- sen för ..........................

Svenska Skärgårdsförbundet .........

Svenska vanföreanstalternas central- kommitté ........................

Svenska Victoriaförsamlingen i Berlin (sjukvårds- och hjälpfond) .........

Sveriges Godtemplares Ungdomsför— bund (antituberkulosbamhem) ......

Sätra brunn, Styrelsen för .......... Summa I

Summa II

IV. Kommunikationsändamål. Kungl. Svenska Aeroklubben ........ Svenska luftfartsförbundet ..........

Summa I

Summa II

V. Finansändamål. Allmänna Sparbankernas insättare . . . .

Dramatiska teaterns arbetares pen- sionskassa (Jfr. »socialåndamålx!)

Hb»

_A

65

m HHw>

m—bd

CC

Hir-

A

A

wc.-=>

H

H

HHHHHHHHHHHH

34

WMF-*

10

HHlHHHb—lD—l

HHHb—l

Sökande

II

Hovkapellets pensionsinrättrling ...... Rosengren, J. (för vissa bankinsättare) Summa I

Summa II

VI. Ecklesiastikändamål.

1) Vetenskap och högskolor. Andersson, T., fil. dr. (,Nordic Sta- tistical Journal») .................. Bolinder, G., fil. dr. (forskningsresa i Colombia och Venezuela) ..........

Franzén, Nat., fil. lic. (liturgihistoria). . Landsmålsföreningama i Lund ...... Riksföreningen för svenskhetens beva- rande i utlandet (svenska utlandslek- torat m. m.) ......................

Riksmusei vänner ..................

Studenthemmet i Stockholm, Styrelsen för stiftelsen ......................

Svensk undervisningshistoria, För- eningen för ....................... Svenska Astronomiska Nationalkom- mittén ...........................

Svenska Astronomiska Sällskapet . . . .

Svenskt biografiskt lexikon, Redak- tionskommittén för ................ Sverige-Amerika stiftelsen (stipendier) Summa. I

Summa II

2) Kulturminnesvård. Blekinge musei— och hembygdsförbund Bohusläns Fornminnes- och hembygds- förbund

Cederbom, L. A. (utgivande av en äldre regementsrulla) ..............

Dahlbäck, B., författare (forsknings— arbete) ...........................

Dalarnas Fornminnes- och Hembygds- förbund

Dalslands fornminnes- och hembygds- förbund

De sju häradens kulturhistoriska för- ening

A

ooww

14

Sökande

II

Falbygdens museibyggnadsförening u. p. a., m. fl. ....................

Falsterbo Naturskydds- och Fornmin- nesförening .......................

Gustav-Adolfs-fonden, Centralkommit- tén för ...........................

Gästrike—Hälsinge hembygdsförbund . .

Gästrike-Hälsinge studentnation i Uppsala (publikation) .............. af Geijerstam, K. (minnesmärke vid Göta kanal) ......................

Göteborgs och Bohus läns Fornminnes- förening samt Bohusläns Fornminnes- och hembygdsförbund ..............

Hallands hembygdsförbund .......... Hembygdsvård, Samfundet för ...... Jönköpings läns hembygdsförbund . . . Jämtlands läns museiförening ........

Järstads församling (restaurering av kyrkoinventarier) .................

Kalmar Läns fornminnesförening

Kulturhistoriska föreningen för Södra Sverige ...........................

Landskrona museiförening .......... Marstrand, Sällskapet S:t Erik i . . ..

Mellersta Kalmar läns hembygdsför- ening Döderhultgården .............

Noraskogs arkiv ...................

Nordmarksstugan, Fornminnes- och Slöjdföreningen ....................

Norra Smålands fornminnesförening ..

Norrländsk hembygdsforskning, För-

eningen för ....................... Risinge museiförening ..............

Rosengren, J. (»Smålands beskriv- ning») ...........................

Sjörups församling (restaurering av ödekyrka) ........................ Skenniuge Fornminnes— och Hem- bygdsförening .....................

Skånes hembygdsförbund ...........

Smålands fornminnen och kulturhisto- ria, Föreningen för ................

Stranda härads hembygdsförening . . . .

>>>>

A

Ib-wl

ba

V III —— A A —— __ A B— B B A* »— .x —— A

1935 v III A A A ___. A. —— A _ —— zl —— B __ A —- A

cato—App.—

H

1930 1931 1932 1933 1934- 1935 Sökande I II VHVHVHVHVHVIH

Svenska Linné-sällskapet ............ — — — —— — — — A A B — — 2 — Svenska ungdomsringen för bygdekul-

tur .............................. — B — — — — — — A A — —- 2 '— Söderköpings kyrkoråd (kyrkorestau—

rering) ........................... -— — — — — — — -— — A —- A 2 1 Södermanlands hembygdsförbund — —— — — B — — — —— A A B 2 _ Södra Hallands hembygds- och forn-

minnesförening .................... — _ — — _ — — — — A — A 2 1 Tornedalens hembygdsgille .......... —— —- — —— — —— — —— —— — A »— 1 1 Uddevalla Museiförening, Styrelsen för —— — -—— —— — A — — — — — — 1 1 Vadstena och St. Pers kyrkofullmäk-

tige och kyrkoråd ................. —- —— — — '— —— — — — — — A 1 1 Värmlands fornminnes- och museiför-

ening ............................ — —— —— B —- A A — A A A B 5 — Västerbottens läns hembygdsförening — B — -— — A — — — — A -—— 2 _ Västergötlands Fornminnesförening,

Styrelsen för ...................... — _— — — —— A — A — — A B 3 — Västmanlands fornminnesförening . . .. — — B — — A A B — — A A 4 -— Örebro läns museum, Föreningen B —— —— —— — A -— B — — A — 2 — Östergötlands Fornminnes- och Musei-

förening .......................... — — B — — A A A — B _ — 3 4

Summa I — 2 1 2 —— 24 8 8 7 12 15 10 89 — Summa II —— 2 1 2 — 10 — — — 2 3 4 —- 24 3) Teater, musik, bildande konst, litteratur. Akademien för de fria konsterna —— — — — — A — —— — — — —— 1 1 Akademiska kapellet vid Lunds uni-

versitet (Prof. L. Smith) .......... — — —— —— —— — A A _ — — — 2 1 Amatörteaterns riksförbund ......... — — — — — — —— — —— — — A 1 1 Aneby Parksalsförening ............ — — — — — —— — — — A — A 2 1 Arbetarringens Konserthus, Aktiebola-

get .............................. — — — —— — A — — — — — — 1 1 Bergström, Sigge (bildverk över folk- typer) ........................... — -— -— — — —— -— —— — —— A — 1 1 Bodens stadsfullmäktige (byggnad för konsertsal m. m.) ................. — — — — —— A — — — — _— — 1 1 Folkliga musiklivets främjande, För- eningen för ....................... — —— — — B —- B B _ A ”— _" 1 '— Gävle stads drätselkammare (byggnad för bibliotek och konsertsal m. m.).. — B — _ — A —— B _ — — — 1 Göteborgs museum ................ —— — — —— — — _— — A — — — 1 1 Göteborgs teater, Aktiebolaget ...... B — B B B A B A B B B — 2 '—

Halmstad stad (byggnad för teater och konserterm.m.) .................. —————————————AAA31

Sökande

II

Jordbrukare-Ungdomens förbund (sångkurser) ...................... Kamke, I., konstnär (porträttalbum) Karlskrona drätselkammare (byggnad för konsertsal m. m.) ..............

Karlstads hörsalsförening ............ Karlstads teaterförening ............

Katrineholms enskilda läroverks folk- liga musikskola ...................

Litteratörförbundet .................

Lunds stadsfullmäktige (konsert- och teaterbyggnader) ..................

Malmö Konserthus, Styrelsen för Stif- telsen ............................

Norrköpings stads bibliotek (För- eningen Gamla Norrköping) ........

Orphei Drängar, Sångföreningen .....

Sirén, O. intendent (konstinköp för nationalmuseum) ..................

Skara, Föreningen för åstadkommande av ett monument i ................

Skara teater, Aktiebolaget .......... Skolteatern, Föreningen ............. Skådebanan, andelsförening 11. p. a. . . Stalheim, Th. (litterärt arbete) ...... Strindbergskommittén ..............

Svensk konst för varor, förening 11. p. a. ..........................

Svenska Sångarförbundet ........... Sveriges fiolbyggareförbund .........

Tomelilla köpings konstsamling, För- eningen .......................... Umeå stads drätselkammare (konsert- hus m. m.) .......................

Vretblad, Patrik, musikdirektör (utgi- vande av viss musik) ..............

Örnsköldsviks teater- och konserthus— stiftelse ..........................

Summa II

4) Folkbildning, yrkemmdervisning, a-rbetsstugor.

Brunnby minne, Templet nr 975 ... .

Brunnsviks folkhögskola. Föreningen . .

A

A

1935 V H _ A — B A B —— A A _ A B A — A B A __ A __ A __ —— B — A A _ -— A 11 7

4 5

HHHI—lwr—l

HH

Sökande I II

Charlottendals skolhem i Skara, för-

ening u. 1). a. .................... — _ —— — — — — — A — — — 1 Dörrstumföreningen i Göteborg ...... — — — — —— — _ — — A — A Dövstumföreningen Svenske ........ — A —— — — — A — — — — — 2 Esperantokongressen, 26:e universella,

Bestyrelsen för ................... -— — —— —— — A —— — —— — — — 1 Fellingsbro folkhögskola m. m. ...... — — —— — —- — — -—— — — A A 2 1 Heimdal, Ungdomsförbundet (vandrar-

hem vid Wendelsbergs folkhögskola) _ -— —— — — — A — — — — — 1 1 Isabergs Turistförening 11. p. a. ...... —— — — — — A —— A — A — A 4 1 Karlskoga praktiska läroverk, Stiftel-

sen .............................. —— — — — —— — — — A _ — — 1 1 Kristinehamns praktiska skola, Styrel-

sen för ........................... — —— — -— — — — — — A A B 2 — Ljusne husmodersskola .............. — — — —- — — — — — — A — 1 1 Munka-Ljungby Folkhögskola ....... — — — —— — — — A — — — B 1 — Norrbottens läns arbetsstugor, Stiftel-

sen .............................. — —— —- — — A —— — — B B _— 1 — Oxie och Skytts härads folkhögskole-

förening u. p. a. .................. — —— — — A -— — A — — B — 2 _— Semesterhemsföreningen Borgen ..... — — — —— — — —— — — — A — 1 1

Stockholms kyrkliga sjömansvård, Sty- relsenför ........................ ————-—————-——————A11

Stockholms lokalförening av Riksför- eningen för svenskhetens bevarande i utlandet (undervisningsanstalter i Estland) .......................... ——-————A—A—A——31 Svensk upplysningsfilm, Förbundet A — — — — »— -—— — — —— — — 1 1

Sveriges husmodersföreningars riksför—

bund ............................ —————B—B—B——A——1— Sveriges Storloge av I. 0. G. T. m. fl. — —— —- -— —— — — —

1 :> I I | H H

Södra Kristliga föreningen av Unga kvinnor i Stockholm .............. — — — — -— _ -— A

I en I c:

Tekniska skolan i Stockholm ........ — — — -—— -— —— — —

> :> I I I

Uppsala dövstumförening ........... — A — —— — — A A

>>

Vallvik församlingshus .............. — — — _ —— — —— —- Wendelsbergs folkhögskola .......... —— — — B — —— — — Värnamo folkhögskoleförening ....... -— — — — — — — A A

| | :> ] wHHaH—A

ru | |

Väster Dalarnes folkhögskoleförening och styrelsen för Malungs folkhög- skola ............................. —————————AB————1—" Västkustens Ungdomsskolas byggnads- föreningu.p.a. .................. ——————————-———A———11

Västra Sveriges Arbetares folkhögskola, — — Föreningenför .................... B——A—B——"——1—

Sökande

V H

II

Yrkeskurser för kökspersonal vid större anstalter, Anstalten ................

Ölands folkhögskola ................ Övre Dalarnes folkhögskoleförening .. Summa I

Summa II

5) Idrott och gymnastik. Hälsinglands mi fl. idrottsförbund . . . .

Kanslern för rikets universitet (gym- nastik- och idrottsinrättning för uni- versitetet i Lund) .................

Svenska Gymnastikförbundet ........ Sveriges Scoutförbund ..............

Zanders Medico-Mekaniska Gymna- stik, Aktiebolaget .................

Östergötlands m. fl. idrottsförbund .. Summa I

Summa II

VII. J ordbruksändamål.

Allmän Svensk Trädgårdstidnings Redaktionskommitté ...............

Benninge lanthushållsskola, Förening- en för ............................

Fiskpropaganda, Föreningen för ...... Hem i Sverige, Styrelsen för Sällskapet Jordbrukare-Ungdomens förbund

Linder, A. (biodling m. m.) ..........

Lunds stifts kyrkliga ungdomsförbunds folkhögskoleförening 11. p. a. (lanthus- hållsskola) ........................

Mjölkpropagandan, Föreningen ...... Norrvikens trädgårdar, Föreningen . . . Offers lanthushållsskoleförening 11. p. a. »0stkusten», Tidningen, m. fl. ...... Rösiö, P. J. ........................ Skurups lantmannaskola ............ Skånska Lantbruksskolan å Dala .. .. Svenska Fiskareförbundet ........... Svenska livsmedelspropagandan ......

Svenska mosskulturföreningen, Styrel— sen för

| HHbj

[ >w>

| www»

A

|:>>-I

watch»

49

HHHHH

MHMHMHHHHH

HHH

1930 1931 1932 1933 1934 1935 Sökande I II

VHVHVIH VIH VIHVH

Svenska Västkustfiskamas Centralför-

bund ............................ _ — — — _ A B _ _ —— — — 1 — Tenhults ungdomsskolor, förening

11. p. a. .......................... — _ _ B _ A — B _ _ _ _ 1 — Torsta lantmannaskola, Stiftelsen för

stödjande av ...................... _ — _ _ — A _ B — —- _ — 1 — W'eibullsholms växtförädlingsanstalt .. — _ — — _ _ A _ — — — — 1 1

Västbo härads lantmanna- och lanthus-

hållsskoleförening 11. p. a. .......... — _ B — _ _ — — A A — _ 2 _ Önnestads foklhögskolas och lant—

mannaskolas garantiförening ........ _ 'B — — — _ A — — B — _ 1 _

[ Summa 1 _ — 1 1 1 10 5 2 1 4 1 27 _

Summa II _ _ 1 _ — 3 4 _ — 2 —- 1 —— 11

! lvnr. Handelsändamål.

l Andersson, A. W. (affärsverksamhet) — _ — _ — — _ — _ A — —— 1 1 Arbetsflitens befrämjande, Sällskapet

till .............................. _ — — — _ _ _ A — _ _ _ 1 1 Gävleborgs läns hemslöjdsförbund . . . . — _ — — — A — _ _ — _ _ 1 1 *Heimbygda, föreningen, i Östersund

(hemslöjd) ....................... — _ — _ _ _ _ _ — A — — 1 1 Hilding, E. A. (för en uppfinning) . . . . — — _ _ _ _- — _ A _ — — 1 1 Kristianstads läns hemslöjdsförening .. _ _ _ _ — A _ _ _ — _ _ 1 1 Livbojen i Stockholm, Styrelsen för ! Sällskapet ........................ _ — — _ _ A —- _ — _ _ — 1 1 Lundberg, E. 0. (för en uppfinning) .. _ _— _ _ _ A _ — _ — _ — 1 1 Norrköpings sjömanshems missionsför-

ening ............................ _ _— _ _ —— —— _ _ — A — B 1 _ Propagandakommittén Välj svensk

vara ............................. _ _ _ B _ A _ _ — _ —— _ 1 —— Sjöhistoriska museets marinavdelning _ — _ _ —— — —- —— — —- -— A 1 Sjökaptenssocicteten i Stockholm . . .. — —— _ _ --- __ A —- — _ A

Skeppstedt, Th. (mineralundersök- ningar) ........................... ___—_A__——_—1

Svensk-Internationella Pressbyrån — — _ — — _ _ A -— A — —*

Svenska avdelningen av Föreningen ; för skandinaviska sjömanshem i ut- B ,ländska hamnar ................... _ _ B B _ A _ — — _ — _ 1 _—

iSvenska handelskammaren i Frankrike _ — _ _ _ _ _ _ _ A — — 1 1

Svenska hemslöjdsföreningarnas riks-

förbund .......................... ————_—A_AA——3

Svenska seglarskolan ................ _ _ _ _ _ _ _ _ _ A _ —

Sveriges sjöfartsmuseum i Stockholm, Föreningen .......................

1933 1934 1935 Sökande I II V H V H V H V H V H V H Uppsala läns hemslöjdsförening ...... — _ _ — — A _ _ _ _ — _ 1 1 Ångfartygsbefälhavaresällskapet ...... _ — A _ — _ _ _ _ — — _ 1 1 Kisa Bygdegård ........ ' ............ — — _ — — — A _— A A — A 4 1 * Norderö hembygdsgård ............. — _ — _ _ _ _ _ _ _ A _ 1 1 [ Stammareds bygdegård ............. — — — — — — — _ — A — — 1 1 3 Västlands Jordbrukareungdoms hem- ; bygdsgård ........................ _ — _ _ — — _ A _ A — B 2 _ & summaI——1——s243111333—3 Summa II _ — 1 _ _ G 2 3 1 5 1 1 _ 20 Sammanfattning.

1930 1931 1932 1933 1934 1935

Summa VHVHVIHVHVHVH

I. Utrikesändamål ............... — _ _ — — 1 1 _ _ _ _ _ 2 II. F örsvarsändamål ............. _ _ _ _ _ 2 _ _ _ -— — _ 2 III. Socialändamål ................ 2 _ 2 _ 1 6 4 6 1 4 4 4 34 IV. Kommunikationsiindamål ...... — 1 _ _ _ 1 1 _ — — _ _ 3 V. Finansändamål ............... _ _ 1 2 _ 1 _ — 2 1 1 _ 8

IO N in

VI. Ecklesiastikändamål ........... 3 4 2 4 1 48 22 19 19 33 34 26

Därav: 1) Vetenskap och högskolor ........ — — 1 1 _ 6 4 _ _ _ 1 1 14 2) Kulturminnesvård .............. _ 2 1 2 — 24 8 8 7 12 15 10 89 3) Teater, musik, bildande konst,

litteratur ...................... 2 _ —- _ _ 10 4 3 6 10 1 1 7 53 4) Folkbildning, yrkesundervisning, *

arbetsstugor .................. 1 2 _ 1 1 5 3 8 5 10 6 7 49 5) Idrott och gymnastik .......... _ _ — _ _ 3 _ 1 1 1 1 10 VII. Jordbmksändamål ............ — _ 1 1 1 10 5 2 1 4 1 1 27 VIII. Handels-ändamål .............. -- _ 1 — _ 8 2 4 3 11 1 3 33

7 34

l 1 I. Antal avslagsbeslut. ! l

II. Antal sökande, vilkas ansökningar under ifrågavarande sexårsperiod icke vid något tillfälle bifallits (hithörande sökande, som under perioden fått flera ansökningar avslagna, upptages under det halvår, då första ansökningen avslagits).

I. Utrikesämlamål ............... II. F ö rsvarsändamål ............. III. Socialända'mål ................

IV. Kommunikationsändamål ..... _ .

Därav: 1) Vetenskap och högskolor ........ 2) Kulturminnesvård ..............

3) Teater, musik, bildande konst, litteratur ......................

4) Folkbildning, yrkesundervisning, arbetsstugor ...................

5) Idrott och gymnastik .......... VII. Jordbruksändamål ............ VIII. Handelsändamål ..............

1930 1931 1932 1933 1934- 1935

Summa. VHVHVHVIHVHVH —————11————— 2 —————2—————— 2 2—2—1633—12222 —————1——————— 1 ——11———— ——— 3 34143244— 91012 81 ———133——————1 8 —212—10———235 25 2————62—3344 24 12—1—31—343321 —————21—1——— 4 ——1——34——2—1 11 ——1——62315112O

6 6

Bilaga ];.

Förteckning över från Humanistiska fonden för år 1936 utdelade bidrag.

Av föreligande 85 ansökningar om bidrag från Humanistiska fonden för år 1936 hava 4—5 bifallits. De beviljade bidragen, uppgående sammanlagt till 164.875 kronor, hava fördelats på följande sätt:

Andre bibliotekarie N. Afzelius, Stockholm, för fullgörande av forskningar rörande Jacob Wallenberg 1 500 kronor, professor J. G. Andersson, Stockholm, såsom bidrag till utgivande av sjunde volymen av Östasiatiska samlingarnas bulletin 6000 kronor, fil. lic. A Andrén, Lund, till tryckning av cirka 160 planscher till en avhandling över det etruskisk—italiska templet och dess terra- cottadekor 2 500 kronor, amanuens H. Arbman, Stockholm, till framställning av klichéer och planscher till ett arbete om Sveriges förbindelser med Rhentrak- terna under vikingatiden 2000 kronor, arkiv för dekorativ konst, Lund, (pro- fessor R. Josephson) för bedrivande av arkivets verksamhet (dock ej till inköp) 2 500 kronor, antikvarie T. J. Arne, Stockholm, till renritning och katalogise- ring av den svenska Iranexpeditionens arkeologiska material 800 kronor, ama- nuens A. Bagge och fil. dr. K. Kjellmark, Stockholm, för tryckning av del I av en monografi över »Stenåldersboplatserna vid Siretorp» 5000 kronor, ama— nuens B. Berthelson, Stockholm, såsom bidrag till tryckningen av ett arbete om Birgittinerordens byggnadsskick 41000 kronor, fil. dr G. Bolinder, Stock- holm, såsom bidrag till bearbetning av etnografiska och arkeologiska sam— lingar från dennes forskningar i Colombia 1000 kronor, riksbibliotekarie I. Collijn, Stockholm, för tryckning av en hittills okänd handskrift till Petrus de Dacia, Vita Christinae Stumbelensis 2000 kronor, fil. mag. K. 0. Falk, Kowno, till fullbordande av vetenskapliga forskningar rörande sjö- och flod- namn på baltoslaviskt område 1 500 kronor, riksheraldikern friherre H. Fleet- wood för fortsättande av en påbörjad beskrivande förteckning över svenska medeltidssigill 2 000 kronor, fil. kand. S. Florin, Stockholm, till fullföljande av en undersökning rörande Södermanlands äldsta bebyggelsehistoria i relation till landskapets naturgeografiska utveckling efter istiden 1 500 kronor, docent E. Gjerstad, Rom, såsom bidrag till tryckningskostnaderna för Cypernexpe— ditionens publikation, band III, 5 000 kronor, fil. dr. G. Granberg, Uppsala, för utarbetande och tryckning av ett arbete om »Natnrvåsen i äldre nordisk folk— tradition» 2000 kronor, till t. f. antikvarie K. A. Gustawsson, Stockholm, för utarbetande av en översikt av fornlämningsformerna i Sverige under den yngre järnåldern 2500 kronor, docent J. Götlind, Uppsala, för tryckning av ett arbete om »Västergötlands folkmål» 3000 kronor, redaktionssekreterare B. Hildebrand, Stockholm, för tryckning av brevbilagorna till ett arbete om »Christian Thomsens lärda förbindelser i Sverige 1816—1837, deras förutsätt- ningar, utveckling och betydelse» 3000 kronor, fil. lic. K. G. Izikowitz, Göte— borg, som bidrag till en etnografisk forskningsresa i Kina 2500 kronor, gre- vinnan Cecilia af Klercker, Vadsbro, som bidrag till utgivande av sjunde delen av »Hedvig Elisabeth Charlottes Dagbok» 3000 kronor, förste amanuens S. Landahl, Stockholm, för excerpering av arkivmaterial till en avhandling över

ämnet »Josias Cederhielm och det holsteinska partiet 1722—1727» 1 500 kro- nor, professor E. Löfstedt, Lund. för en vetenskaplig studieresa till Tyskland, Italien och eventuellt Grekland för fullföljande av forskningar i latinsk språk— och stilhistoria 2 800 kronor, amanuens E. hlanker, Stockholm, som bidrag till tryckning av ett arbete om de lapska trolltrnmmorna 5000 kronor, docent I. lVIodéer, Uppsala, för insamling och bearbetning av material till en språk— lig-etnologisk undersökning av äldre nordisk fisketerminologi 2000 kronor, ' professor B. Nerman, Stockholm, till slutförande av bearbetningen av Got— l lands Vendeltid 9000 kronor, professor Martin Olsson, Stockholm, för fort— satta undersökningar i och om Kalmar slott samt för konservering och bear— betning av de vid undersökningarna gjorda fynden 4000 kronor, professor A. W. Persson, Uppsala, såsom bidrag till kompletterande utgrävning i Berbati i Grekland 2500 kronor, docent H. Pleijel, Lund, till samlande och bearbe— tande av material till en avhandling med titeln »Från Jesper Svedberg till Jacob Otto Hoof. En studie i 1700-talets religiösa brytningstid» 2000 kronor, Kungl. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens histo- ria till publicering av brev till rikskansler Fredrik Sparre (ur det 3. k. Börs— torpsarkivet) 7500 kronor, Föreningen för Skidlöpningens främjande såsom bidrag till utgivande på engelska språket av en publikation om i svenska myrar och mossar gjorda fynd av skidor från förhistorisk tid 2500 kronor, Svenska litteratursällskapet i Uppsala som bidrag till tryckning av en biblio- grafi över den vetenskapliga litteraturhistoriska produktionen under åren 1900—1930 2000 kronor, svensk Estniska samfundet i Tartu som bidrag till utgivande av ett svensk-estniskt lexikon 4000 kronor, utgivarna av verket Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium, till tryckning av vissa delar av verket 10000 kronor, docent G. Tilander, Lund, till tryckning m. m. av en editio princeps av landskapslagen för Aragonien 4. 400 kronor, docent Nils Törn— qvist, Lund, såsom bidrag till tryckning av en avhandling med titeln »Kirchen- hymnen und Perikopen im Cod. Pal. Vind. 2682» 1200 kronor, f.d. fält- låkare A. Wahlstedt, Stockholm. som bidrag till tryckningen av ett arbete med titeln »Minnespenningar över enskilda svenska män och kvinnor, III:e följ— den» 2000 kronor, docent N. Valmin, Lund, till bearbetning av fynden från Malthiakropolen i Messenien 2 000 kronor, fil. lic. O. Vessberg, Ålsten, för stu— dieresa till Italien, alternativt Grekland, samt Berlin, Paris och London för studier rörande den romerska porträttskulpturens utveckling under republi— ken 1 800 kronor, förste bibliotekarie G. Wetterberg, Lund, till tryckning av biskop Jesper Svedbergs självbiografi 1375 kronor, fortsatt inventering och förteckning av svenska medeltidsurkunder 12000 kronor, fortsatt undersök- ning och publicering av Sveriges runinskrifter 10000 kronor, utgivning av Vitterhetsakademiens handlingar avseende akademiens båda klasser, 8 000 kro- nor, påbörjande av tryckningen av ett arbete rörande Hj. Stolpes undersök- ningar på Björkö 10 000 kronor, professor emeritus E. Wrangel, Lund, för full- bordandet av ett arbete rörande »Den äldre medeltidens rundbyggnader i Europa och de skandinaviska rundkyrkorna» 2000 kronor, musikdirektör P. Vretblad, Stockholm, till utgivande i tryck av 12 sonater av Johan Helmich Roman 2000 kronor. -

med vissa uppgifter rörande

Ta-

resultatet av viktigare

Bruttoinkomsternas (100) beräknade för- delning i % ........................

Lott- Antal Brutto- Innehavare av lotteritillståndet Antal lotter pris osålda inkomst kr. lotter kr. 1929 Barnens dag i Stockholm .................... 330 000 2: 10 — 669 712: 99 ' De blindas dag ............................ 125 000 2: 10 2 263 464: 64 ' Skytteförbundens överstyrelse ............... 100 000 2: 10 860 218 397: 77 Stockholms Fackliga Centralorganisation ..... 100 000 1: 10 — 112 459: 44 ' Norrköpings Fackliga Centralorganisation ..... 15 000 2: 10 986 30 778: 43 3 Svenska Luftfartsförbundet ................. 150 000 2: 10 8 962 311 305: 66 ' Typografiska föreningen i Stockholm ........ 100 000 1: 10 194 112 292: 98 Folkets parkers centralorganisation, Eskilstuna 100 000 2: 10 6 216 201 754: 10 ' Göteborgs fackföreningars centralförsamling . . 75 000 1: 10 — 88 286: 22 Samtliga ovanstående lotterier: Summa 1 095 000 _ 17 220 2 008 452: 23 . Antal osålda lotter i % av hela antalet .. -— — 1'6 —— Bruttoinkomsternas (100) beräknade för- delning i % ........................ -— — — — 1932 Barnens dag i Stockholm ................... 335 000 2: 10 — 692 394: 75 Svenska Musikerförbundet .................. — — — 172 392: 05 | De blindas dag ............................ 130 000 2: 10 — 274 635: 37 Stockholms Fackliga Centralorganisation ...... 125 000 1: 10 -— 141 176: 57 Svenska Gymnastikförbundet ................ 150 000 2: — 8 915 309 182: 15 Sveriges Författareförening .................. 150 000 2: 10 70 251 161 052: 46 Skytteförbundens överstyrelse ............... 200 000 2: 10 1 630 437 046: 10 Hyresgästernas Havsbadsförening 11. p. &. i Göteborg ................................ 60 000 1: 10 —— 72 049: 4 Svenska Luftfartsförbundet .................. 150 000 2: 10 10 483 306 570: 89 Göteborgs fackföreningars centralförsamling . . 60 000 1: 10 — 75 217: 99 Norrköpings Fackliga Centralorganisation . . . . 15 000 2: 10 1 368 29 924: 95 Folkets Parkers Centralorganisation,- Stockholm 100 000 2: 10 9 036 196 705: 86 samtlig" "mmm "mem" umma 1 475 000 — 101 683 2 868 348: 14 Antal osålda lotter i % av hela antalet .. -— _ 6'9 —-

Bilaga 5. blå varulo tterier under ettvart av åren 1929, 1932 och 1935. 0 m k 0 s t 11 a d e r . . .. Behållning V t k .. lååång?) Stämpel Löner. och Reklam Ovriga Summa netto k provrsioner kr omkostnader omkostnader kr. r. kr. ' kr. kr. 257 300: 34 33 000: —— 17 573: 39 28 470: 40 24 668: 43 103 712: 22 308 700: 43 113 634: 37 12 500: — 26 798: 34 21 112: 93 9 582: 99 69 994: 26 79 836: 01 91 117: 36 9 927: 80 25127: 51 35 348: 57 8 109: 49 78 513: 37 48 767: 04 46 030: 67 10 000: — 15 209: 45 4 720: 48 3 569: 37 34 222: 55 32 206: 22 13 313: 37 1 401: 40 6 224: _ 984: 07 1 220: 95 9 830: 42 7 634: 64 131 418: 90 14 119: 20 26 829: 03 70 808: 21 9 786: 50 121 542: 94 58 343: 82 39 912: 30 10 003: 89 31 736: 67 4 206: 61 8 270: 09 54 217: 26 18 163: 42 81 465: 50 9 378: 40 27 465: 75 22 655: 25 17 534: 19 77 033: 59 43 255: 01 31 459: 52 7 500: — 10 778: 31 1 898: 35 2 956: 35 23 133: 01 33 693: 69 805 652: 33 107 830: 69 187 742: 45 190 204: 87 86 421: 61 572 199: 62 630 600: 28 401 54 9'3 9'5 4'3 28'5 31'4 273 691: 25 33 500: — 23 415: 10 32 111: 68 21 186: 39 110 213: 17 308 490: 33 58 198: 21 7 735: 20 28 950: 85 25 161: 83 11 069: 90 72 917: 78 41 276: 06 112 406: 23 13 000: — 33 217: 20 7 745: —-— 26 589: 76 80 551: 96 81 677: 18 57 312: 70 12 500: — 24 539: 10 1 101: 35 10 339: 03 48 479: 48 35 384: 39 118 000: 59 14 108: 50 35 931: 59 63110: 98 32 144: 33 145 295: 40 45 886: 16 75146: 67 8 0362 20 26 256: 30 21 985: 52 12 887: 75 69 165: 77 16 740: 02 165 396: 92 20 000: — 56 687: 65 78 365: 51 18 498: 79 173 551: 95 98 097: 23 25 233: 40 6 000: — 11 093: 05 1 691: 22 4 018: 76 22 803: 03 24 012: 57 129 497: 60 13 993: 30 37 697: 02 80 070: 35 11 088: 34 142 849: 01 34 224: 28 28 308: 95 6 000: — 10 484: 16 485: — 5 224: 70 22 193: 86 24 715: 18 14 553: 66 1 363: 20 5 407: 26 1 480: 95 1 512: 50 9 763: 91 5 607: 38 83 679: 49 9 119: — 26 484: 65 — 42 947: 33 78 550: 98 34 475: 39 1 141 425: 67 145 355: 40 320 163: 93 313 309: 39 197 507: 58 976 336: 30 750 586: 17 39'4 5'4 11'2 10'9 6'9 34'4 26'2

. Antal Brutto- Innehavare av lotteritillståndet Antal lotter pris osålda inkomst kr. lotter kr.

1935 Norrköpings Fackliga Centralorganisation . . . . 15 000 2: 10 3 680 26 112: — Typografiska Föreningen i Stockholm ........ 100 000 1: — 54 102 675: 37 Svenska Luftfartsförbundet .................. 100 000 2: 10 14 672 206 069: 33 Kronprinsessans Hjälpkommitté .............. 150 000 2: 10 791 357 782: 34 Sveriges Landstormsföreningars Centralförbund 100 000 2: 10 2 057 227 084: 18 Svenska Gymnastikförbundet ................ 150 000 2: —— 2 470 298 578: 71 Aktiebolaget Göteborgs Lyriska Teater ...... 60 000 2: 10 37 778 50 235: 83 Riksföreningen för simningens främjande . . . . 150 000 1: — 22 482 130 775: 48 Barnens dag i Stockholm .................... 335 000 2: _ 23 505 642 163: 53 Svenska Teaterförbundet .................... 50 000 2: 10 3 972 93 112: 69 Segelsällskapet Fram och S. K. Fzs arbetares

förening Lilla Brattön .................... 30 000 2: 10 1 027 65 566: 78 Göteborgs Fackliga Centralorganisation ...... 50 000 1: 50 7 202 69 367: 03 De blindas dag ............................ 130 000 -— — 261 127: 76 Stockholms Kvinnliga Arbeterskors Semester-

hemsförening 11. p. a.. ...................... 100 000 1: — — 104 709: 54 Hyresgästernas Havsbadsförening 11. p. a. i

Göteborg ................................. 40 000 1: 10 7 533 39 342: 46 Göteborgs Lungsjukas Centralförening ........ 40 000 1: 10 — 52 210: 24 Fplkets Parkers Centralorganisation, Stockholm 100 000 2: 10 4 303 219 355: 13

samma ovanstående hmm" Summa 1 700 000 — 131 526 2 946 268: 40 Antal osålda lotter i % av hela antalet . . _ — 7'7 —

Bruttoinkomstemas (100) beräknade för- delning i % ........................

Omkostnader

. . .. Behållning Vinstinkop L" h .. , netto netto kr. Stämpel oner' oc Reklam Ovriga Summa kr.

k provrsioner k omkostnader omkostnader r. kr. r. kr. kr. 13 523: 61 1 132: — 4 992: 62 2 193: 43 1 009: 19 9 327: 24 3 261: 15 5 38 761: 23 10 011: 67 29 190: 75 3 479: 05 8 211: 16 50 892: 63 13 021: 51

77 198: 58 8 668: — 27 195: 38 62 874: 19 24 169: 48 122 907: 05 5 963: 70 129 386: 93 14 920: 90 31 851: 51 55 496: 36 38 332: 20 140 600: 97 87 794: 44

87 264: 05 9 794: —— 26 053: 35 37 963: 78 21 966: 75 95 777: 88 44 042: 26 125 926: 07 14 753: —— 45 593: 26 58 200: 09 280: 68 118 827: 03 53 825: 61

28 398: 35 2 222: 20 8 895: 66 3 147: 73 9 731: 59 23 997: 18 — 2 159: 70 49 722: 55 12 805: 20 30 100: 63 3 127: 95 15 965: 43 61 999: 21 19 053: 72 271 767: 45 31 149: 50 22 019: 14 29 060: 19 21 626: 69 103 855: 52 266 540: 56 35 852: 20 4 606: 50 12 426: 17 2 253: 02 5 973: 92 25 259: 61 32 000: 88

28 995: 29 2 897: 30 7 902: 19 1 524: 08 5 049: 83 17 373: 40 19 198: 09 27 524: 80 4 279: 80 13 099: 74 1 184: 60 5 087: 91 23 652: 05 18 190: 18 111 764: 96 13 000: — 38 047: 45 11 375: 62 12 923: 75 75 349: 82 74 012: 98

37 956: 18 10 000: —- 26 971: 70 4 994: 94 9 877: 25 51 843: 89 14 909: 47

14 084: 25 3 246: 70 7 155: 35 2 507: 31 3 821: 09 16 730: 45 8 527: 76 17 957: 70 4 000: — 11 991: — — 6 533: 16 22 524: 16 11 728: 38 81 390: 02 9 595: 50 8 812: 25 18 379: 50 46 930: 64 83 717: 89 54 247: 22

1 177 474: 22 157 082: 27 352 298: 15 297 761: 84 237 493: 72 1 044 635: 98 724 158: 20

53 81