justitieråden FORSSMAN, BELLINDER, regeringsrådet LUNDEVALL, justitierådet STERZEL.

Enligt lagrådet den 10 februari 1942 tillhandakommet utdrag av protokoll över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i stats- rådet den 6 februari 1942, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlå- tande skulle för det i & 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhäm- tas över upprättade förslag till

I ) lag om aktiebolag; 2) lag angående införande av nya lagen om aktiebolag; 3) lag om ändring i konkurslagen ; 4 ) lag angående ändrad lydelse av 511 5 lagen den 13 maj 1921 (nr 227 ) om ackordsförhandling utan konkurs;

5) lag angående ändring i lagen den 18 juni 1937 (nr 521) om aktiebolags pensions— och andra personalstiftelser; och

6) lag angående ändring i lagen den 30 maj 1916 (nr 156) om vissa in- skränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, hade inför lagrådet före- dragits av revisionssekreteraren Mauritz Wijnbladh.

Förslagen föranledde följande yttrande av lagrådet.

Förslaget till lag om aktiebolag.

Föreliggande förslag till ny lagstiftning på aktiebolagsrättens område åsyf- tar, förutom att avhjälpa de brister som yppats vid tillämpningen av gäl- lande aktiebolagslag, därjämte att reglera vissa viktiga av den ekonomiska utvecklingen skapade förhållanden, till vilka hänsyn icke kunnat tagas vid tillkomsten av nämnda lag. Denna utveckling och främst koncernväsendets uppkomst hava alstrat nya problem, vilka måste beaktas i en modern aktie- bolagslagstiftning. Men på sätt lagberedningen närmare utvecklat hava djup-

• Sida 8
•  Original

gående förändringar i sociala och politiska åskådningar av betydelse för aktiebolagsväsendet även bidragit till att behovet av revision av aktiebo- lagslagstiftningen med styrka gjort sig gällande såväl hos oss som i andra länder.

Liksom gällande lag upptager förslaget blott en bolagsform, under vilken ekonomisk verksamhet kan drivas utan personlig ansvarighet för delägarna. Under förarbetena har övervägts huruvida icke efter mönster i utländsk rätt för smärre bolag borde införas någon annan dylik bolagsform med mindre betungande regler i olika avseenden. Väl må det erkännas att åtskilliga av de i förslaget upptagna bestämmelserna äro givna främst med tanke på de stora bolagen. Men av de skäl lagberedningen åberopat torde dock betänkligheter möta mot införande av en särskild bolagsform för småbolagen. Ej heller sy- nes det tillrådligt att, med bibehållande av dessa bolag inom aktiebolagslag- stiftningens ram, beträffande dem stadga undantag i någon mera avsevärd mån från regler, som åsyfta ökad publicitet och kontroll. I vissa hänseenden hava dock i förslaget lättnader medgivits för småbolagen. Att härutinnan gå än längre torde icke vara påkallat.

I olikhet mot gällande lag medgiver förslaget att ett aktiebolag må bestå även sedan aktierna samlats på en hand. I sin motivering har lagbered- ningen närmare redogjort för de modifikationer, som kunna'ske vid tillämp- ningen i fråga om enmansbolag av de för aktiebolag i allmänhet givna stad— gandena. Av denna redogörelse framgår att samtliga de regler, som avse att bereda rättsskydd för borgenär eller annan tredje man, komma att gälla även för enmansbolag. Därutöver upptager förslaget till sådant skydd sär— skilda stadganden om skadeståndsskyldighet för det fall att aktieägare — vare sig han är ensamaktieägare eller icke —— missbrukar sitt inflytande i ett bolag till skada för borgenär hos bolaget eller annan tredje man. Slutligen föreslås i enahanda syfte dels vissa ändringar i konkurslagens regler om åter- vinning dels ock upptagande i nämnda lag av särskilda bestämmelser till för— hindrande av obefogade löne- och arvodesanspråk från aktieägare, varom här är fråga, eller honom närstående person. Med hänsyn till det skydd, som sålunda kan beredas borgenärema, torde förslagets ståndpunkt i fråga om enmansbolagen kunna godtagas.

Vad angår kontrollen över aktiebolagsbildningen hava i förslaget uppta- gits regler som i korthet gå ut därpå, att en förberedande granskning av stif- telseurkunden, förslaget till bolagsordning och övriga stiftelsehandlingar skall ske hos den centrala registreringsmyndigheten. Först sedan handlingarna godkänts av denna myndighet får kungörelsen om bolagets bildande publi- ceras och aktieteckning av allmänheten äga rum. Härigenom vinnes den fördelen att fel i stiftelsehandlingarna kunna avhjälpas på ett betydligt tidigare stadium än enligt gällande rätt. Ökad kontroll har vidare föreslagits för de fall, då aktiebolag bildas på grundval av tillskott av annan egendom än penningar (apportegendom) eller med övertagande av egendom eller med andra liknande villkor, som kunna medföra särskilda risker för bolaget. Motsvarande regler skola gälla, då fråga är om ökning av aktiekapitalet ge-

• Sida 9
•  Original

nom nyteckning av aktier. De i gällande lag upptagna bestämmelserna om inbetalning av aktiekapitalet såväl vid bolagets bildande som vid ökning av aktiekapitalet hava i vissa hänseenden förtydligats, fullständigats och jäm- kats. Ovan antydda kontrollföreskrifter innefatta betydelsefulla nyheter i förhållande till gällande lag. Såsom lagberedningen framhållit har den nu- varande ordningen för aktiebolags bildande visat sig vara behäftad med åtskilliga brister. Dessa synas i förslaget vara undanröjda. De åsyftade be— stämmelserna torde väsentligen försvåra uppkomsten av mindre önskvärda företag och innebära ett skydd mot att allmänheten förledes insätta medel i bolag, som börjar sin verksamhet med en måhända betydande brist i aktie- kapitalet. .

I fråga om kapitalbildningen inom aktiebolagen hava föreslagits bestäm- melser, som på viktiga punkter skilja sig från gällande lag. Dessa bestämmel— ser syfta till att bolagets konsolideringsbehov skall på tillbörligt sätt bliva be- aktat. Förslaget har icke såsom 1910 års aktiebolagslag stannat vid en obliga- torisk avsättning till reservfonden till dess denna uppnått viss storlek i för- hållande till aktiekapitalet'utan har därjämte upptagit en regel, som ålägger ett bolag att göra avsättning av årsvinst antingen till reservfond eller till en särskild skuldregleringsfond i fall, då bolagets skuldsättning är av viss stor- lek i förhållande till det hos bolaget bundna egna kapitalet, det vill säga sum- man av aktiekapital, reservfond och skuldregleringsfond. I sammanhang här- med hava särskilda bestämmelser meddelats i fråga om villkoren för nedsätt- ning av skuldregleringsfonden. Mot de principer, varå förslaget i dessa delar är grundat, har lagrådet enligt vad närmare kommer att utvecklas under 78 & intet att erinra. Däremot kan lagrådet icke i allo biträda förslagets stånd— punkt rörande frågan till vilka skulder hänsyn skall tagas vid tillämpning av reglerna om obligatorisk avsättning till skuldregleringsfond. J ämväl till denna fråga vill lagrådet återkomma vid behandlingen av nyssnämnda paragraf.

De värderingsregler, som skola tillämpas vid upprättandet av årsredovis— ningen, ansluta sig i huvudsak till gällande lag. För vissa viktiga slag av till- gångar hava särskilda bestämmelser givits till tryggande av värderingsregler- nas genomförande. Lagrådet, som i princip icke har något att erinra mot vad i dessa hänseenden föreslås, vill dock hemställa om vissa jämkningar i fråga om den föreslagna gränsdragningen mellan anläggnings- och omsättningstill- gångar beträffande värdepapper. Lagrådet hänvisar härutinnan till sitt ytt- rande under 106 %. De föreslagna specificeringsreglerna beträffande balans- räkningen samt vinst- och förlusträkningen ävensom reglerna om förvalt- ningsberättelsens innehåll, vilka alla givits i syfte att vinna en upplysande och klar redovisning för bolagets ställning och rörelsens resultat, torde vara sakligt välgrundade.

Genom de i förslaget upptagna bestämmelserna rörande koncerner kommer en allvarlig brist i gällande lagstiftning att bliva avhjälpt. Såsom beredningen framhållit har det numera blivit allt vanligare att ett ekonomiskt företag dri- ver sin verksamhet icke inom en enhetlig aktiebolagsbildning utan i den for- men att ett bolag, moderbolaget, genom aktieinnehav behärskar ett eller flera

• Sida 10
•  Original

andra bolag, dotterbolag, vilka i sin tur kunna äga dotterbolag o. s. v. Erfa- renheten har visat att i dylika koncernförhållanden de aktiebolagsrättsliga reglerna, särskilt beträffande redovisning, kunna bliva mer eller mindre verk- ningslösa. De föreslagna reglerna rörande dylika koncernbildningar synas i allt väsentligt innefatta en skälig avvägning mellan å ena sidan aktieägares och borgenärers intresse av att moderbolagets ställning och rörelseresultat icke fördunklas genom koncernförhållandena och å andra sidan det intresse, som moderbolaget äger däri att konkurrerande företag icke genom redovis- ningen erhålla en för koncernen skadlig inblick i dess affärsförhållanden.

Lagberedningen har sökt vinna en förbättrad revision dels genom bestäm- melser, som avse att stärka revisorernas ställning i förhållande till förvalt- ningsorganen, och dels genom att i vissa fall uppställa krav på styrkt utbild- ning och erfarenhet i revisionsverksamhet. Sålunda har beredningen föresla- git att i större bolag minst en revisor skall vara auktoriserad revisor. Det vore självfallet önskvärt att i lag stadga skyldighet för varje bolag att hava en sär- skilt kvalificerad revisor. Av praktiska skäl lärer detta emellertid icke vara möjligt. Man torde följaktligen för närvarande icke kunna utsträcka skyldig— heten längre än som skett i förslaget. Jämväl i övrigt synas de viktiga spörs- mål, som sammanhänga med revisionen, hava erhållit en tillfredsställande lösning.

I förslaget hava upptagits stadganden, som åsyfta att bereda minoritet skydd mot missbruk från en bestämmande majoritetsgrupp. Dessa stadgan- den, vilka i vissa hänseenden avvika från gällande föreskrifter i ämnet, synas vara väl avvägda.

Bland nyheter i förslaget må till sist framhållas reglerna för det fall att ett aktiebolag uppgår i ett annat. Då sådan fusion erhållit alltmer ökad bety- delse, torde bestämmelser härom icke kunna undvaras i en modern aktiebo- lagslag. Lagrådet har i sak intet att erinra mot de härutinnan föreslagna be- stämmelserna.

Lagrådet har alltså funnit att förslaget till sitt sakliga innehåll har stora förtjänster, och en lagstiftning, byggd på förslagets principer, torde komma att verksamt främja rättssäkerheten inom hithörande område. Utöver vad ovan antytts ämnar dock lagrådet, som vid sin granskning tagit ställning till inkomna yttranden, hemställa om ändring rörande vissa detaljer.

I formellt hänseende har mot förslaget riktats den anmärkningen att det är synnerligen vidlyftigt och detaljrikt. Anmärkta förhållande har till stor del sin förklaring däri, att till reglering upptagits frågor av invecklad beskaffen- het och att förslaget _— i huvudsaklig överensstämmelse med det i gällande lag tillämpade systemet — jämväl innehåller stadganden av väsentligen ad- ministrativ natur. Men även med bortseende från den härav föranledda vid- lyftigheten synes fog icke kunna frånkännas den framställda anmärkningen. Lagrådet har därför, såvitt inom ramen för dess verksamhet varit möjligt, sökt att, med bibehållande i stort sett av förslagets uppställning, göra detta mera överskådligt och lättläst genom att förorda dels omgruppering av vissa bestämmelser dels ock uteslutande av åtskilliga detaljer samt vidtagande av

• Sida 11
•  Original

( r 1 l

redaktionella jämkningar. Mera omfattande omarbetning har lagrådet härvid funnit påkallad särskilt i följande hänseenden.

De grundläggande bestämmelserna om inskränkning i rätten för utländskt och därmed jämställt rättssubjekt att förvärva aktie hava upptagits i 76 ä 2 mom. Stadganden om vad i olika fall skall iakttagas, då i bolagsordningen eller, vid bildande av aktiebolag, i förslaget till bolagsordning förbehåll träf- fats enligt nämnda lagrum, återfinnas i ett stort antal paragrafer med bör- jan i 9 å. Lagrådet håller före att samtliga av dylikt förbehåll föranledda bestämmelser utom dem som blott angå registrermgsmyndighetens åliggan- den böra sammanföras i en särskild avdelning. Härigenom skulle vissa prak- tiska fördelar emås. De sammanförda bestämmelserna bliva mera över- skådliga och i flera fall kan genom sammanförandet en önskvärd förkort- ning åstadkommas. Flertalet bolag, särskilt de mindre, hava icke behov av förbehåll om bundna aktier; för stiftare av sådana bolag och funktionärema i dem måste bestämmelsernas uteslutande ur paragrafer med mera allmän- giltigt innehåll medföra lättnad vid tillämpning av den nya lagen.

Lagrådet förordar alltså, att omläggning av förslaget sker i angivna hänse- ende. Den nya avdelningen, som lämpligen kan hava sin plats omedelbart före avdelningen om registrering, bör förses med rubrik, angivande att av- delningen innehåller bestämmelser om förbud i vissa fall mot förvärv av aktier. Såsom avdelningens första paragraf kunna upptagas bestämmelserna i 76 Q 2 mom. av det remitterade förslaget med tillägg att, om förbehåll av där angivna slag gjorts, bestämmelserna i de följande paragraferna i avdelningen skola äga tillämpning. Sedan torde, med lämplig paragrafindel— ning och med erforderliga redaktionella jämkningar, sammanföras övriga hithörande på olika ställen i lagförslaget meddelade bestämmelser. Dessa kunna därvid upptagas huvudsakligen i den ordningsföljd, vari de före- komma i förslaget.

Efter denna omgruppering kan stadgandet i 76 ä 3 mom. icke kvarstå på sin nuvarande plats utan bör överflyttas förslagsvis till 9 5, där den jämte sista stycket lämpligen kan bilda ett 2 mom. Bestämmelsen synes böra erhålla den innebörden, att i bolagsordningen ej må bestämmas annan inskränkning i rätten att förfoga över aktie än i 76 å och inledningsparagrafen till den före- slagna nya avdelningen sägs.

Det kan ifrågasättas huruvida icke vad lagrådet nu förordat bör medföra, att även de i förslaget upptagna bestämmelserna om förbehåll enligt 76 ä 1 mom. om rätt för aktieägare att vid akties övergång lösa aktien på motsva- rande sätt sammanföras. Då emellertid dessa bestämmelser äro enklare till sitt innehåll och mera sparsamt förekommande än reglerna om bolag med förbehåll om bundna aktier, finnes här icke samma praktiska behov av ett sammanförande. Lagrådet anser därför att så ej bör ske och— att huvudstad- gandet i ämnet bör kvarstå i paragrafen. Dess rubrik bör erhålla en mot innehållet i det nuvarande 1 mom. svarande avfattning.

Liksom gällande lag upptager förslaget i en särskild avdelning bestämmel- ser om registrering med början i 183 %. Men bestämmelser av likartad beskaf-

• Sida 12
•  Original

fenhet förekomma även i åtskilliga tidigare paragrafer. Förslaget skulle vin— na i överskådlighet, därest de på skilda ställen givna stadganden, som huvud- sakligen avse registreringsmyndighetens åligganden, sammanfördes med be- stämmelserna i den särskilda avdelningen om registrering. Detta kan utan olägenhet ske; dock bör 49 5 med hänsyn till sitt innehåll i övrigt kvarbliva på sin nuvarande plats, varjämte 51 å i enlighet med lagrådets ovan gjorda hemställan bör upptagas i den nya avdelningen med bestämmelser om för- bud i vissa fall mot förvärv av aktier. De stadganden, som reglera vad bola- get och dess funktionärer hava att iakttaga i fråga om ansökningar och an- mälningar till registreringsmyndigheten, böra icke flyttas till den särskilda avdelningen om registrering. Dock torde de på vissa ställen förekommande bestämmelserna om skyldighet att vid ansökan om godkännande bifoga stadgad avgift böra överföras, till nämnda avdelning, där redan enligt för- slaget uti 184 & upptagits föreskrifter om registreringsavgifter. Lagrådet hemställer, att förslaget måtte på angivet sätt omredigeras, därvid erforder- liga jämkningar i de åsyftade bestämmelsernas avfattning böra vidtagas.

I förslaget förekomma på ett flertal ställen bestämmelser angående rätt att fullfölja talan mot registreringsmyndighetens beslut. Dessa kunna lämpv ligen sammanföras i en gemensam paragraf efter avdelningen om registre- ring. I den nya paragrafen böra såsom ett första stycke upptagas stadganden av innebörd, dels att om stiftarna äro missnöjda med beslut, varigenom god- kännande för registrering vägrats enligt 15 å i förslaget, eller bolaget 'är missnöjt med beslut, varigenom sådant godkännande vägrats enligt förslagets 59 och 70 åå, må, vid talans förlust, innan klockan tolv å sextionde dagen från beslutets dag besvär däröver anföras hos Konungen, dels ock att rätt till sådan talan tillkommer jämväl sökande, som är missnöjd med beslut, varigenom registrering vägrats. Ett andra stycke till paragrafen bör inne- hålla enahanda besvärsregel beträffande beslut om sådan förklaring, som avses i förslagets 33, 68, 70, 73, 144 och 180—182 åå, så ock rörande beslut om jämkning av bolagsordning enligt 188 5 1 mom. Den nya paragrafen bör förses med rubrik, utmärkande att paragrafen innehåller bestämmelser om talan mot registreringsmyndighetens beslut.

Lagrådet övergår härefter till granskning av förslagets särskilda para- grafer.

3 5. .

Uti fjärde stycket första punkten har upptagits det stadgande att å aktier- na skola utfärdas brev, där ej i den vid bolagets bildande antagna bolags- ordningen annorledes bestämts. Till motivering av stadgandet i vad det avser undantag från skyldigheten att utfärda aktiebrev har åberopats att det för sådana slag av aktiebolag, vilkas aktier icke äro föremål för omsättning, kunde vara till olägenhet att nödgas utfärda aktiebrev av löpande beskaffen- het med hänsyn främst till de krav på förvaringssäkerhet, som måste gälla beträffande dylika aktiebrev, samt att lagberedningen på grund därav an- sett sig böra föreslå, att möjlighet öppnades att i bolagsordningen intaga be-

• Sida 13
•  Original

stämmelse att aktiebrev över huvud icke skulle utfärdas. Då något större praktiskt behov härav icke torde föreligga och bestämmelserna i ämnet skulle bliva ganska vidlyftiga och invecklade, hemställer lagrådet, att ifråga- varande undantagsstadgande måtte utgå. Ett bifall härtill föranleder ute- slutande av bestämmelserna i 41 5 samt jämkningar i åtskilliga andra para- grafer.

4 €. På'sätt framhållits i ett avgivet yttrande bör bland de juridiska personer, vilka kunna vara stiftare, upptagas jämväl ömsesidigt försäkringsbolag. ' I förslaget har uttryckligen stadgats att kommun må vara stiftare. Det tor- de vara uppenbart att med kommun i detta sammanhang avses ej blott pri- märkommun utan även exempelvis landsting och att såväl kyrklig som bor- gerlig kommun innefattas under stadgandet.

5 å.

De handlingar som enligt förslaget skola upprättas vid stiftande av varje aktiebolag, nämligen stiftelseurkund, förslag till bolagsordning, tecknings- lista och kungörelse angående grunderna för bolagets bildande, sammanfat— tas under beteckningen stiftelsehandlingarna. I 5 5 av förslaget upptagas be— stämmelser om det antal exemplar, vari dessa handlingar skola upprättas, och huru de skola undertecknas. Har bestämmelse träffats därom, att stif- tare, eller annan .skall av bolaget erhålla särskild förmän eller rättighet, skall dylik bestämmelse enligt 7 ?; angivas i stiftelseurkunden, varjämte stiftarna enligt 12 ?; skola angående bestämmelsen upprätta en berättelse, benämnd stiftarberättelse. Det synes lämpligt att även denna berättelse omnämnes i 55, varigenom paragrafen skulle komma att behandla alla de handlingar, som det för olika fall åligger stiftarna att .upprätta såsom grundval för bo- lagsbildningen. Iakttages detta, kunna föreskrifterna i paragrafen om an- talet exemplar och om undertecknandet göras tillämpliga även å stiftarberät- telsen. Härigenom kan sista stycket i 12 ;) utgå.

'Det synes vara förenat med fördel att såsom stiftelsehandlingar beteckna icke blott de i 5 & av förslaget omnämnda handlingarna utan även stiftarbe- rättelsen och den granskningsberättelse, varom föreskrifter upptagas i för- slagets 13 5. Samtliga dessa handlingar skola nämligen enligt 15 å i förslaget godkännas av registreringsmyndigheten för registrering av bolaget. Gillas denna uppfattning, bör beteckningen utgå ur 5 g och i stället såsom en sam- manfattande term begagnas i de olika paragrafer i förslaget, där berörda handlingar nämnas.

Ovannämnda kungörelse synes lämpligen böra åsättas beteckningen stif— telsekungörelse. Härav påkallas jämkning icke blott av 5 % utan även av vissa andra paragrafer.

Då det torde vara tillräckligt att uppgift om stiftarnas hemvist lämnas en- dast i stiftelseurkunden, bör 5 & i detta avseende något jämkas.

. Kungl. Maj:t torde utan särskilt bemyndigande i lag äga fastställa formu-

• Sida 14
•  Original

lär till ledning vid upprättande av stiftelsehandlingar och vid anmälningar till registreringsmyndigheten. Den i andra stycket av 5 € upptagna bestäm— melsen i ämnet bör därför utgå ur lagförslaget.

6 g.

Lagberedningen har i motiven till paragrafen yttrat att, om det skulle visa sig att till prövning samtidigt föreligga ansökningar om godkännande av stiftelsehandlingar för olika bolag upptagande samma firma, det utan sär— skilt stadgande torde vara tydligt att i regel det ärende bör hava företräde som först föreligger i fullständigt skick. Patent- och registreringsverket har häremot anmärkt, att det mången gång vore svårt, för att icke säga omöjligt, att fastslå när ett sådant ärende först förelegat i fullständigt skick och att enligt praxis rätt till firma plågade tillerkännas den sökande, som till re- gistreringsmyndigheten först inkommit med ansökan om registrering. Med hänsyn till vad patent- och registreringsverket härom anfört lärer i fråga om företrädesrätt till firma någon regel av det innehåll lagberedningen angivit icke kunna uppställas.

7 %.

Bland de bestämmelser som, vid äventyr att de eljest äro utan verkan mot bolaget, skola angivas i stiftelseurkunden, har i paragrafen upptagits bestäm- melse som kan hava träffats om att ersättning skall av bolaget gäldas för de med bolagets bildande förenade kostnaderna. Det må emellertid erinras, att undantag gjorts beträffande kostnad för granskning enligt 13 å i förslaget. ] sista stycket av denna paragraf stadgas nämligen, att granskare är berättigad att bekomma skäligt arvode av bolaget, om det kommer till stånd. Härav torde följa att, även om sådan kostnad förskjutits av stiftarna, den skall, oavsett nyssnämnda föreskrift i 7 &, slutligen bestridas av bolaget.

9 &. Rörande vissa föreslagna ändringar i denna paragraf hänvisas till vad lag- rådet härom yttrat i inledningen ävensom under 3 5.

10 %.

Då det ligger i sakens natur att stiftarna äro berättigade att begränsa kret- sen av de personer som äga teckna aktier i bolaget, bör den specialregel be- träffande rätt att teckna fria aktier, som upptagits i fjärde stycket första punkten, utgå såsom överflödig. Däremot kan det av praktiska skäl vara på- kallat att, såsom lagberedningen i andra punkten föreslagit, meddela en ut- trycklig föreskrift om rätt att bestämma högre emissionskurs för fria än för bundna aktier.

Om, i enlighet med vad lagrådet förordat i inledningen, bestämmelserna om förbehåll enligt 76 5 2 mom. sammanföras i en särskild avdelning, böra dit överflyttas, förutom bestämmelsen i 10 & fjärde stycket andra punkten,

• Sida 15
•  Original

även stadgandet i andra stycket såvitt det avser sådant förbehåll. Den erinran som i tredje stycket gjorts beträffande fördelningsgrunden, då såväl fria som bundna aktier finnas, kan helt utgå.

I övrigt böra vissa redaktionella jämkningar göras i 10 g.

11 5.

I paragrafens andra stycke hava upptagits bestämmelser av innehåll, att i kungörelsen angående grunderna för bolagets bildande skalliförekomman- de fall intagas uppgift om att granskning skett enligt 13 & ävensom att hand— lingar rörande bestämmelse, som i 7 & avses, i förseglat konvolut insänts till registreringsmyndigheten. Då erforderliga upplysningar i nämnda hänseenden stå att vinna genom teckningslistan, synas de föreslagna bestämmelserna överflödiga och höra därför uteslutas.

12 5.

Angående ifrågasatt uteslutande av sista stycket hänvisas till yttrandet un- der 5 %.

13 å.

Paragrafen kan genom omarbetning och uteslutande av vissa detaljer vä- sentligt förkortas.

14 5.

Då enligt 4 & handelsbolag eller kommanditbolag får vara stiftare endast om varje personligen ansvarig bolagsman är myndig, bör i ansökningen om godkännande av stiftelsehandlingarna lämnas uttrycklig förklaring att detta villkor är uppfyllt: Första stycket av förevarande paragraf torde därför i denna del kompletteras.

I enlighet med lagrådets inledningsvis gjorda hemställan bör föreskriften i första stycket att ansökningen skall vara åtföljd av stadgad avgift flyttas till 184 5.

För den händelse föreskrifter om förande av sådan förteckning, varom stadgas i paragrafens sista stycke, skulle visa sig erforderliga, äger Kungl. Maj:t utan särskilt bemyndigande i lag meddela sådana. Lagrådet hemstäl- ler, att ifrågavarande bestämmelse måtte utgå. Vad i samma stycke upp- tagits om rätt för Konungen att meddela föreskrifter om viss avgift torde böra överföras till 192 &.

Slutligen bör paragrafen i redaktionellt hänseende något omarbetas.

15 &.

I andra stycket gives föreskrift rörande den ordning, vari registreringsmyn- digheten har att meddela godkännande av stiftelsehandlingarna i det fall att för aktiebolag, som driver verksamhet av visst slag, enligt särskild lag eller författning erfordras Konungens eller myndighets godkännande av bolags-

• Sida 16
•  Original

ordningen. Då nödiga bestämmelser härom torde böra lämnas i sådan sär- skild lagstiftning, till vilken för övrigt hänvisas uti 217 5 i förslaget, hemstäl- ler lagrådet, att andra stycket måtte utgå.

Beträffande det i tredje och fjärde styckena behandlade förfarandet då god- kännande meddelas synas andra bestämmelser ej behöva upptagas i lagen än att registreringsmyndigheten skall tillställa stiftarombudet det ena exem- plaret av ansökningen och stiftelsehandlingarna med åteckn-at bevis om god- kännandet samt huvudskriften av handlingar, som av stiftarna inlämnats rö- rande bestämmelse varom förmäles i 7 %. Uttrycklig föreskrift om skyldig— het för registreringsmyndigheten att förvara och'ltillhandahålla vissa hand- lingar lärer icke vara erforderlig.

Paragrafen kommer, om lagrådets inledningsvis gjorda hemställan vinner bifall, att överflyttas till avdelningen om registrering med undantag av sista stycket, som överflyttas till en gemensam fullföljdsparagraf.

21 &.

Såsom i lagberedningens motiv till 19 å framhållits, torde verkan av att aktiebolag registreras i fall, då aktieteckning skett med villkor som ej grun- das på bestämmelser i stiftelseurkunden, böra bliva, att den villkorliga aktie- teckningen -— där ej anmälan om ogiltigheten gjorts före registreringen — blir bindande såsom ovillkorlig. Då rörande denna fråga en viss oklarhet rått, synes lämpligen en uttrycklig bestämmelse av denna innebörd böra upptagas i 21 5.

22 5.

Enligt 14 5 första stycket aktiebolagslagen skall kallelse till konstituerande stämma av stiftarna utlysas i den ordning, som skall gälla om kallelse till or- dinarie bolagsstämma; härom finnes bestämmelse i stiftelseurkunden. I första stycket av förevarande paragraf har upptagits en legal regel om sättet för ut- lysande av konstituerande stämma och föreslås i sådant hänseende, bland annat, att kallelsen till stämman skall två gånger, första gången minst två och andra gången högst en vecka före stämman, kungöras i vissa tidningar. Då det torde vara tillfyllest att kallelsen på dylikt sätt kungöres allenast en gång, hemställes, att ifrågavarande stadgande måtte erhålla den lydelse, att kallelsen skall senast två veckor före stämman kungöras i allmänna tidningar- na 0ch tidning inom den ort, där bolagets styrelse skall hava sitt säte.

Andra stycket första punkten innehåller bestämmelser därom, att vissa handlingar jämte ett exemplar av de tidningar, i vilka stiftelsekungörelsen va- rit införd, skola under minst en vecka närmast före konstituerande stämman hållas tillgängliga för aktietecknarna. Till följd av föreskrifterna i 17 & av förslaget bliva samtliga här åsyftade handlingar tillgängliga för aktietecknare redan i och med teckningslistans framläggande med undantag av de rörande bestämmelse enligt 7 & upprättade handlingarna; dessa finnas emellertid på grund av föreskriften i 14 % fjärde stycket tillgängliga hos registreringsmyn- digheten i den mån de ej skola där förvaras i förseglat konvolut. Genom an-

• Sida 17
•  Original

tydda föreskrifter i 14 och 17 55 torde det vara tillräckligt sörjt för att aktie— tecknarna kunna erhålla de upplysningar i fråga om bolagsbildningen, som äro av vikt för dem, och ytterligare garantier i detta hänseende torde icke vara behövliga. Lagrådet hemställer därför, att ifrågavarande bestämmelser i andra stycket måtte utgå.

Bestämmelserna i andra punkten av andra stycket ävensom i tredje styc- ket förutsätta, att teckningen är avslutad och tilldelningen verkställd i så god tid före stämman, att avskrifter av de teckningslistor, varå teckning Verk- ställts, samt en över tilldelningen upprättad handling kunna hållas tillgång- liga under en vecka. Detta synes mindre lämpligt; aktieteckning bör kunna äga rum även å den konstituerande stämman eller tiden närmast före denna, något som kan vara av betydelse för den händelse minimikapitalet ej tidigare fulltecknats. Jämväl dessa bestämmelser böra därför uteslutas.

Bifalles lagrådets hemställan i fråga om paragrafens andra och tredje styei ken, skall sista punkten av fjärde stycket utgå.

23 %.

Bifall till lagrådets hemställan om uteslutande av 22 å andra och tredje styckena medför behov av komplettering av 1 mom. första stycket i föreva— rande paragraf. Vad fjärde stycket särskilt innehåller om bolag med förbea håll Om bundna aktier är av beskaffenhet att gälla utan uttryckligt stadgande och synes därför kunna utgå. Momentet torde jämväl i övrigt höra i redak- tionellt hänseende omarbetas, i samband varmed tredje och fjärde styckena lämpligen kunna sammanslås till ett stycke. .

Under hänvisning till vad lagrådet tidigare yttrat hemställes, att bestämmel— serna'i 2 mom. måtte sammanföras med övriga stadganden, som avse aktie- bolag med förbehåll om bundna aktier. "

24 5.

Om, såsom lagrådet i inledningen hemställt, bestämmelserna om förbehåll enligt 76 & 2 mom. sammanföras till en särskild avdelning, bör dit överflyt— tas den bestämmelse i ämnet som upptagits i 24 ä 2 mom. I samband därmed synes förbudet mot ändring av vad förslaget till bolagsordning innehåller om aktiekapitalets storlek lämpligen böra flyttas till slutet av momentets första stycke.

26 5.

I andra punkten av första stycket föreskrives, att i fråga om öppnande av särskild stämma samt upprättande och fastställande av röstlängd å dylik stämma skall i tillämpliga delar gälla vad i 23 ä 1 mom. är stadgat beträf— fande konstituerande stämma. Enär å den särskilda stämman allenast skall förekomma sådant val av styrelse och revisorer, som eljest skolat företagas å konstituerande stämman, lärer det redan härav följa, att de i förevarande av; seende rörande konstituerande stämman givna reglerna analogivis skola till- lämpas. Nämnda föreskrift synes därför kunna utgå.

• Sida 18
•  Original

Jämlikt 34 å i förslaget skall vid ansökningen om bolagets registrering bi— läggas, bland annat, avskrift av protokollet vid konstituerande stämman med därvid fogad avskrift av de enligt 23 ä 1 mom. första stycket å stämman framlagda handlingarna och tidningsexemplaren. Med hänsyn härtill torde det vara överflödigt att i förevarande paragraf upptaga föreskrift om att dessa handlingar och tidningsexemplar skola fogas till protokollet vid kon— stituerande stämman. Lagrådet föreslår därför, att tredje punkten i andra stycket av förevarande paragraf uteslutes. Sista punkten i samma stycke synes likaledes kunna utgå, då det ej kan anses nödigt att meddela särskild bestäm- melse därom, att i protokollet vid den konstituerande stämman anmärkning skall göras för det fall att avskrift av vissa handlingar enligt 13 å i förseglat konvolut insänts till registreringsmyndigheten. Har så skett, skall nämligen detta, enligt föreskrift i sistnämnda paragraf, vara antecknat i gransknings- berättelsen.

29—31 åå.

Bestämmelser om ansvarighet för dem som handlat å oregistrerat bolags vägnar upptagas i förslaget såväl i 29 å andra stycket som —— såvitt angår avtal -— i 31 å första stycket första och andra punkterna. De båda paragra- ferna skilja sig i denna del från varandra väsentligen därutinnan, att i 31 & särskilt framhålles att i avtalsförhållanden ansvarighet för bolagsrepresentan- terna föreligger blott i den mån annat ej avtalats eller på grund av omstän- digheterna måste anses hava varit avsett. Att på detta område avtalsfrihet råder synes emellertid vara så påtagligt, att särskild bestämmelse därom ej erfordras. I gällande aktiebolagslag 22 å andra stycket har man också nöjt sig med att uppställa en ansvarighetsregel, motsvarande den i förslagets 29 & upptagna, utan att detta veterligen lett till missförstånd. Lagrådet hemställer därför, att förslagets 31 % första stycket första och andra punkterna måtte utgå. I samband härmed bör lämpligen återstoden av detta stycke inarbetas i 29 å andra stycket samt 29 & sista stycket uteslutas.

Till förekommande av det missförståndet att enligt 30 & även ett av stiftar— na slutet avtal skulle kunna bliva för bolaget bindande i och med registre- ringen, synes i denna paragraf lämpligen böra uttryckligen utsägas att där endast är fråga om sådan ställföreträdare som avses i 93 5.

I 31 å andra stycket uppställes såsom huvudregel att den som slutit avtal för oregistrerat bolag blir fri från ansvarighet, om avtalet enligt 30 å blir gäl— lande mot bolaget. Denna regel synes lagrådet vara välgrundad. Då medkon- trahenten i sådant fall erhåller den rätt mot bolaget som vid avtalets ingå- ende var avsedd, bör han nämligen, såsom lagberedningen framhållit, ej där- efter kunna göra gällande personlig ansvarighet mot dem som handlat för bolaget. Emellertid skall det enligt förslaget stå medkontrahenten fritt att sätta regeln ur kraft genom att förklara att han, även om avtalet blir för bo- laget bindande, vill upprätthålla bolagsrepresentanternas personliga ansva- righet. Sveriges advokatsamfund har hemställt att denna undantagsbestäm- melse måtte utgå. Bestämmelsen synes, sådan den i lagförslaget utformats,

• Sida 19
•  Original

19 vara ägnad att till bolagsrepresentanternas skada bereda medkontrahenten en oberättigad fördel. Visserligen förefaller det rimligt att medkontrahenten skall kunna hålla sig till såväl bolagsrepresentanterna som bolaget, om en förplik- telse äsidosatts, som skolat fullgöras redan före registreringsdagen; en mot— satt regel skulle nämligen kunna locka bolagsrepresentantema att fördröja avtalets fullgörande. Men bortsett från dylika fall bör medkontrahenten alle- nast vara berättigad att hålla sig till bolaget, såsom vid avtalsslutet var för— utsatt. Lagrådet hemställer därför, att andra stycket måtte ändras sålunda att, om enligt 30 % avtal blir bindande för bolaget, ansvarighet ej må göras» gällande mot dem, som handlat å bolagets vägnar, utom såvitt angår för- pliktelse som skolat fullgöras före bolagets registrering.

Enligt 31 & sista stycket måste personlig ansvarighet för avtal som slutits för oregistrerat bolag utkrävas inom ett år från det bolaget registrerats. Den— na korta preskriptionstid synes vara befogad i sådana fall, då personlig an- svarighet kvarstår, oaktat medkontrahenten enligt 30 % äger hålla sig till bo-. laget. Förslaget går emellertid längre och låter samma preskriptionstid gälla, även då avtal för oregistrerat bolag slutits av stiftarna, oaktat dessa även efter registreringen äro ensamma ansvariga för avtalets fullgörande. Tillräck- liga skäl synas lagrådet saknas att sålunda gynna dem som, innan ens sty- relse _valts, vilja sluta avtal för oregistrerat bolag. Om sådant avtal över- tages av bolaget, torde i samband därmed frågan om stiftarnas ansvarighet höra, i mån av behov, avtalsmässigt regleras, och vill bolaget icke övertaga avtalet, bör stiftarnas ansvarighet kvarstå under den vanliga preskriptions- tiden. Lagrådet hemställer därför, att den i 31 & uppställda preskriptionsre- geln måtte begränsas att avse sådana fall, då personlig ansvarighet föreligger för avtal som enligt 30 & blir bindande för bolaget.

33 &.

Om, såsom lagrådet inledningsvis hemställt, de på olika ställen i förslaget upptagna bestämmelserna om registreringsmyndighetens åligganden och om fullföljd av talan mot myndighetens beslut sammanföras till särskilda av- delningar, böra andra och tredje styckena av 33 & utgå ur paragrafen. I så- dan händelse synes paragrafens första stycke lämpligen böra sammanslås. med 34 5 till en paragraf. 34 5.

Enligt gällande lag sker icke anmälan till aktiebolagsregistret beträffande revisorer. I förevarande paragraf hava upptagits bestämmelser att ansökan om bolagets registrering skall innehålla, i fråga om revisor och revisors- suppleant enahanda uppgifter som beträffande styrelseledamot samt för re- visor eller revisorssuppleant, som är auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman, uppgift härom. I 186 & hava meddelats föreskrifter om upp- gifternas införande i aktiebolagsregistret. Såsom skäl har åberopats att det för allmänheten visat sig vara av betydande intresse att kunna erhålla känne- dom ej blott om bolagets styrelse utan även om dess revisorer och att ej säl- lan förfrågan gjordes hos registreringsmyndigheten om bolagets revisorer.

• Sida 20
•  Original

'Den sålunda föreslagna utvidgningen av registreringsskyldigheten är äg- nad att ingiva betänkligheter. Såsom patent- och registreringsverket anfört skulle antalet anmälningar rörande revisorer bliva högst betydande, särskilt under övergångstiden. För bolagsstyrelsen skulle ock plikten att anmäla varje ändring i fråga om revisorerna innebära ökat besvär. Det kan ifrågasättas huruvida de fördelar, som stå att vinna genom den föreslagna lagändringen, skulle uppväga olägenheterna därav. Det synes icke vara förenat med svårig— heter för allmänheten att erhålla kännedom om revisorerna i ett bolag redanav den anledningen, att avskrift av den årliga revisionsberättelsen skall finnas hos registreringsmyndigheten. Med hänsyn härtill kan det icke anses behövligt att registrering av revisorer sker i den utsträckning som föreslagits. Blott i de fall, då enligt aktiebolagslagen eller bestämmelse i bolagsordningen revisor skall vara auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman, kan det ur kontrollsynpunkt vara av vikt att anmälan göres till registret. Däremot synes anmälan vara obehövlig, om sådan person utsetts på grund av därom fram.- ställt yrkande. Lagrådet hemställer därför, att den ifrågasatta registreri'ngsi skyldigheten av revisorer måtte begränsas i enlighet med vad nyss sagts.

Vad lagrådet sålunda hemställt föranleder jämkning av första stycket. Av skäl, som lagrådet kommer att anföra vid behandlingen av 94 &, torde ansökan om bolagets registrering böra innehålla förklaring att jämväl fir- matecknare icke är omyndig.

Med—. hänsyn till vad patent- och registreringsverket i fråga om fjärde styc- ket 4' anmärkt torde i detta lagrum böra upptagas bestämmelse att den "däri avsedda handlingen skall innehålla uppgift jämväl å det antal aktier, för vilka tillskott skett, varjämte uttrycket »därmed jämställd betalning» i sam-' ma stadgande bör kompletteras med en hänvisning till 207 &. Iakttages detta, böra motsvarande jämkningar ske i vissa andra paragrafer.

Under hänvisning till vad lagrådet tidigare yttrat hemställes, att bestäm— melserna i paragrafens sista stycke måtte sammanföras med övriga stadgan- den, som avse aktiebolag med förbehåll om bundna aktier.

I förenklingssyfte bör paragrafen' 1 vissa hänseenden omredigeras.

Beträffande av lagrådet förordade tillägg till paragrafen hänvisas till ytt- randena under 33 och 184 åå.

35 &.

Enligt förslaget skall anmälningsskyldighet föreligga allenast om avtal, som avses i förevarande paragraf, slutits inom ett år efter bolagets registrering. Då en sådan inskränkning av tiden synes kunna äventyra syftet med stad- gandet — att motverka kringgående av bestämmelserna om bolagsbildning med apport — hemställer lagrådet, att den uti ifrågavarande hänseende nu föreskrivna tiden av två år bibehålles.

36 5.

I paragrafen föreskrives, bland annat, att aktiebrev skall angiva dagen eller månaden förvutfärdandet. Då det här icke är fråga om att utmärka själ-

• Sida 21
•  Original

va tidpunkten för aktiebrevs undertecknande utan endast den tid, när utfär- dandet skall anses hava ägt rum, torde detta böra ske genom angivande av dagen därför. Ändras paragrafens avfattning i enlighet härmed, bör motsva- rande jämkning vidtagas beträffande 37 å andra stycket och 40 å andra stycket.

Sista stycket av paragrafen kan lämpligen förtydligas genom hänvisning till lagen om skuldebrev.

38 %.

Förslagets 38 ä 1 mom. ålägger, i anslutning till 27 a % aktiebolagslagen, förvärvare av namnaktier en viss undersökningsskyldighet beträffande fånges— mannens identitet samt, då överlåtaren uppträtt genom fullmäktig, i fråga om dennes behörighet. Fullgörandet av denna skyldighet utgör en förutsätt- ning för att förvärvaren skall kunna göra gällande godtrosförvärv för den händelse det skulle visa sig att förvärvet skett från annan än rätt ägare eller behörigt ombud för denne. .

I de utlåtanden, som avgivits av styrelsen för Stockholms fondbörs och bank- och fondinspektionen, hemställes om klarläggande av frågan om fond- kommissionärs undersökningsskyldighet, när aktieköp sker genom hans för- medling. - . De anförda bestämmelserna _— liksom deras förebild i 14 5 lagen om skul- debrev —— taga närmast sikte på det fall att förvärvaren utan mellanman "träder i direkt förbindelse med säljaren. Om åter ett aktieköp sker genom fondkommissionär, måste, vid sidan av dessa bestämmelser, tillika tagas hän- syn till de särskilda rättsgrundsatser som kunna härledas ur kommissionsför- hållandet. , _Då prövningen av säljarens identitet eller uppgiven fullmäktigs behörighet måste ske i samband med själva köpet och icke först när aktierna av kom- missionären överlämnas till köparen, är det tydligt att prövningen i dylika fall ankommer på kommissionären. Understundom medföra emellertid de , för kommission gällande rättsgrundsatserna en förskjutning av undersök-

'ningsskyldigheten. Om köparens fondkommissionär (inköpskommissionären)

förskaffar sig aktierna genom en annan fondkommissionär (försäljningskom— missionären), kan icke inköpskommissionären verkställa identitets- och full- maktsprövning, eftersom han ej har rätt att av försäljningskommissionären erhålla uppgift om säljarens namn. Undersökningsskyldigheten måste därför ; i sådant fall anses överflyttad på försäljningskommissionären. Detta torde

också överensstämma med uppfattningen inom fondhandeln.

Vidare får av kommissionsförhållandet anses följa att en aktieköpare, som själv är i god tro, skyddas i sitt förvärv, även om försummelse i prövningen föreligger hos en fondkommissionär. Varken av sin egen kommissionär eller av försäljningskommissionären — om han-ens känner till att en sådan an- litats — äger han fordra uppgift om säljarens namn. Han är alltså för den erforderliga prövningen helt hänvisad till vederbörande fondkommissionär, och en person, som själv ej är medlem av fondbörsen, kan överhuvud taget

• Sida 22
•  Original

icke inköpa aktier på börsen utan att anlita en sådan mellanman. Att det oaktat låta honom svara för sådana fondkommissionärens försummelser som för denne grunda ond tro synes därför icke kunna ifrågakomma.

Särskilda lagbestämmelser i dessa avseenden finner lagrådet icke vara på- kallade.

40 5.

I 36 % tredje stycket stadgas, att aktiebrev ej må till aktieägaren utgivas, med mindre denne införts i aktieboken. Det torde, även utan uttrycklig fö- reskrift därom, vara tydligt, att nämnda stadgande skall gälla jämväl aktiebrev som utgives i utbyte mot annat. Lagrådet hemställer därför, att det i andra stycket av förevarande paragraf intagna stadgandet härutinnan måtte utgå. ÅA På sätt framgår av lagrådets yttrande vid 36 &, har lagrådet ifrågasatt 'viss jämkning av förevarande paragraf i övrigt.

41 &. Rörande uteslutande av denna paragraf hänvisas till yttrandet under 3 &.

42 å.

I 2 mom. första stycket hava upptagits de grundläggande bestämmelser— ha'om styrelsens Skyldighet att i aktieboken införa den som legitimerar sig *såsom aktieägare. Rörande legitimationens beskaffenhet innehåller första punkten stadganden som närmare utveckla och klarlägga de i aktiebolags— lagens 28 & tredje stycket angivna grundsatserna. Sålunda har — i nära an— slutning till avfattningen av förslagets 38 & 1 mom. —— i lagtexten uttryck- ligen 'framhållits, att det för legitimationen avgörande år att överlåtelserna "efter sin lydelse giva innehavaren äganderätt till aktien. Är legitimationen formellti ordning, skall alltså, utan att ytterligare bevis kräves rörande in- nehavarens materiella rätt, införing i aktieboken ske. Härav får, såsom lag- beredningen framhållit, bland annat anses följa att styrelsen, om innehava- rens förvärv grundar sig på en överlåtelse tecknad genom fullmäktig, icke har att ingå på prövning av full—mäktigens behörighet att teckna överlåtelsen. " ?Enligt andra punkten av 2 mom. första stycket skall sista överlåtelsen 1 ”vara ställd till den som begär att bliva införd i aktieboken. Då denna regel ej är en legitimationsregel utan endast avser att åstadkomma överensstäm- melse mellan aktiebok och aktiebrev, synes avfattningen lämpligen böra jäm- ' kas exempelvisdärhän att. om sista överlåtelsen är tecknad in blanco, in- sföring ej må ske med mindre namnet utsättes i överlåtelsen. IAktiebolagslagens 28 & tredje stycket stadgar efter orden en obetingad skyldighet för styrelsen att i aktieboken införa den som är formellt legiti- merad såsöm ägare till aktien. Då emellertid styrelsen naturligtvis icke är skyldig att medverka till ett rättsstridigt förfarande, kan tvekan icke råda därom att: styrelsen har både rätt och skyldighet att vägra införing, om det 'i'e'tt givet'fall är uppenbart att den formella legitimationen ej motsvaras

• Sida 23
•  Original

av materiell rätt, såsom exempelvis när ett indossament är förfalskat på så- dant sätt, att innehavaren icke rimligen kan hava undgått att vid aktieför- värvet upptäcka förfalskningen. Med tanke på dylika fall har lagberedningen i sista punkten av 2 mom. första stycket upptagit en bestämmelse, enligt vilken införing ej må ske, där innehavaren uppenbarligen icke är ägare till aktien. För de verkligt uppenbara fallen är emellertid en uttrycklig lagbestämmelse obehövlig, och en sådan bestämmelse kan medföra en viss fara för att nödig återhållsamhet ej alltid skulle visas, när fråga uppkommer att vägra infö- ring i aktieboken. Med hänsyn till de allvarliga följder en sådan vägran kan medföra för aktieägaren och de möjligheter, förslagets 121 & — i anslutning till aktiebolagslagens 76 å —— öppnar att i mera tvivelaktiga fall avfordra aktieägare särskild förklaring angående hans äganderätt, hemställer lagrådet, att sista punkten måtte utgå.

Enligt 2 mom. tredje stycket skall den, till vilken i samband med död- ning _av aktiebrev, interimsbevis eller teckningsbevis nytt sådant brev eller bevis utgives, såsom ägare införas i aktieboken, om han ej förut är där in- förd. Denna regel framgår emellertid redan av de i 36 & tredje stycket och, beträffande namnaktier, i 42 ä 2 mom. fjärde stycket uttalade grundsatser- na och synes därför icke behöva särskilt upptagas i lagen.

Likaså torde de i 2 mom. sista stycket första och sista punkterna upp- upptagna bestämmelserna kunna undvaras. Att styrelsen, om den vid ut- givande av aktiebrev till viss man ställer detta till tidigare ägare, måste till- se att den nuvarande ägaren genom påskrift erhåller nödig legitimation synes även utan uttrycng bestämmelse vara påtagligt. Så får ock anses vara fallet beträffande regeln att nytt aktiebrev till viss man, som utgives i stället för dödat aktiebrev eller i utbyte mot äldre aktiebrev, skall förses med påskrift om den till vilken aktiebrevet utgives och dagen då han in— fördes i aktieboken.

Vid bifall till vad lagrådet tidigare hemställt i fråga om sådana bestäm- melser, som hänföra sig till bolag utan aktiebrev och bolag vilkas bolags- ordning innehåller förbehåll enligt 76 g 2 mom., böra vissa delar av 42 9, däribland 4 mom. i dess helhet, här utgå.

46 &.

Denna paragraf innehåller bestämmelser om påföljd av underlåtenhet att i rätt tid fullgöra inbetalning å aktie. Enligt andra stycket äger styrelsen, där inbetalning ej verkställes inom en månad efter anmaning och annan an- mäler sig vilja övertaga aktien, förklara denna övertagen av honom. Vidare föreslås rätt för styrelsen att, om betalning icke erlägges och aktien ej hel- ler förklaras övertagen av annan, förklara aktien förverkad, dock först se- dan en månad förflutit efter ånyo skedd anmaning. Då det torde saknas skäl att den försumlige aktietecknaren skall erhålla två anmaningar att fullgöra sina förpliktelser, förordar lagrådet, att angivna bestämmelser måtte ersättas med ett stadgande av innehåll att, om inbetalning ej verkställes inom en månad efter anmaning, styrelsen äger, där annan anmäler sig vilja över-

• Sida 24
•  Original

taga aktien, förklara denna övertagen av honom eller, i annat fall, förklara aktien förverkad.

48 %.

Under åberopande av lagrådets yttrande vid 34 & angående patent- "och registreringsverkets anmärkning mot paragrafens fjärde stycke 4 hemställes, att i första stycket andra punkten av förevarande paragraf måtte upptagas bestämmelse därom att anmälningen skall innehålla uppgift jämväl å det an- tal aktier, för vilka tillskott skett, ävensom att uttrycket »därmed jämställd betalning» i samma punkt kompletteras med en hänvisning till 207 5.

49 g.

Enligt gällande lag uppstår skyldighet för aktiebolag att träda i likvida- tion, om ej inom sex månader efter utgången av den för aktiernas inbetalning bestämda tiden anmälts, att full betalning behörigen erlagts för aktier till- hopa motsvarande minimikapitalet, och ej heller behörig anmälan att sådan betalning fullgjorts inkommer inom en månad efter det från registrerings— myndigheten till bolagets styrelse avlåtits skrivelse med anmaning att oför- dröjligen inkomma med dylik anmälan. '

, Såsom lagberedningen framhållit synes det av hänsyn till bolagets och dess borgenärers intresse lämpligt att ifrågavarande bestämmelser så avfattas, att längre anstånd än nu är medgivet beredes bolaget innan likvidationspåfölj- 'den inträder. I sådant syfte föreslår lagberedningen att, därest anmälan om inbetalningen ej sker inom en månad efter amnaning från registreringsmyn— digheten, denna skall hos rätten eller domaren anmäla berörda förhållande, samt att rättens prövning skall föregås av anmälningens delgivning med bo- laget, som skall erhålla viss tid, ej överstigande fyra månader, för avgivande av förklaring. Om ej inom sålunda utsatt tid med bevis från registrerings- myndigheten styrkes att registrering skett i anledning av anmälan om in— betalning, skall rätten förelägga bolaget att inom skälig tid inkomma med sådant bevis, vid äventyr att bolaget eljest förklaras skola träda i likvidation. Först vid underlåtenhet att fullgöra föreläggandet inträder enligt förslaget lik- vidationspåföljden. Det synes mindre lämpligt och torde i allt fall vara obe- hövligt att, sedan genom anmaningen från registreringsmyndigheten bolaget blivit erinrat om den bristande inbetalningen, bölaget skall erhålla såväl sär- skild förklaringstid som föreläggande med ytterligare anståndstid. De fram- komna kraven på lättnader i gällande bestämmelser torde bliva behörigen tillgodosedda även om föreläggandet gives omedelbart. Den tid, som där- vid- bör bestämmas, synes lämpligen kunna sättas till minst två och- högst fyra månader. Lagrådet hemställer därför, att paragrafen i förevarande del måtte erhålla lydelse av innebörd att, om anmälan att inbetalningen fullgjorts ejiinkommer till registreringsmyndigheten inom en månad efter anmaning, det åligger myndigheten att härom lämna meddelande till rätten eller doma- ren, som förelägger bolaget att inom viss tid, minst två och högst fyra måna- der,—inkomma med bevis från registreringsmyndigheten att anmälan om in-

• Sida 25
•  Original

betalningen registrerats vid äventyr att bolaget eljest förklaras skola träda i likvidation. I sammanhang därmed höra i paragrafens första stycke vid- tagas smärre jämkningar.

51 5.

Enligt förslaget ålägges styrelsen och verkställande direktör att, sedan. för- hållandet mellan fria och bundna aktier rubbats genom förklaring om ak- tiers förverkande, inom tre månader därefter för registrering anmäla och visa, att det tillåtna förhållandet mellan antalet fria och antalet bundna ak- tier återställts. Om det försummades, skulle tiden för sådan anmälan utsträc- kas med ytterligare tre månader från det registreringsmyndigheten till bola- get avlåtit anmaning om skyldighetens fullgörande. Ett så långt uppskov sy- nes så mycket mera onödigt som bolaget vid ärendets behandling inför dom- stol erhåller ytterligane anstånd. Lagrådet hemställer därför, att den tid, inom vilken anmälan jämte erforderligt bevis efter anmaning skall hava inkommit till registreringsmyndigheten, bestämmes till allenast en månad i likhet med vad i motsvarande fall föreskrivits i 49 &. Det av lagrådet vid samma para- graf föreslagna snabbare förfarandet vid domstol synes utan olägenhet kun- na komma till användning jämväli ärenden av förevarande slag.

Under hänvisning till vad lagrådet inledningsvis yttrat hemställes, att ifrå- gavarande bestämmelser överflyttas till särskild avdelning om förbud i vissa fall mot förvärv av aktier.

. 52 å. ' Sista stycket synes kunna uteslutas såsom överflödigt.

53 g.

. I anslutning till bestämmelserna i lagen den 30 maj 1930 om beräkning av lagstadgad tid torde i förslaget angivna tider genomgående böra räknas efter vecka, månad eller är. Den i första stycket under 4 förekommande tidsbe- stämningen bör i enlighet därmed angivas till »en månad» i stället för »fyra veckor». Med hänsyn till vad patent- och registreringsverket anfört synes ordet »skett» i andra punkten av andra stycket böra utbytas mot »beslutats». I paragrafens sista stycke hava upptagits vissa, ganska invecklade, före- skrifter till skydd mot för höga emissionskurser å fria aktier. Då, såsom bank- och fondinspektionen anmärkt, något större behov av sådant skydd knappast kan anses föreligga och betydande svårigheter skulle uppkomma vid före- skrifternas tillämpning, hemställer lagrådet, att detta stycke måtte utgå. Om sistnämnda hemställan bifalles, torde — till förebyggande av den tolk- ningen att vid kapitalökni ng, i motsats till vad enligt remitterade förslagets 10 & fjärde stycket gäller vid aktiebolags bildande, högre emissionskurs ej finge bestämmas för fria än för bundna aktier —— i lagen böra uttryckligen fastslås, att en sådan differentiering är tillåten. Föreskrift -härom_ bör upptagas i den

• Sida 26
•  Original

av lagrådet i inledningen förordade särskilda avdelningen om förbud i vissa fall mot förvärv av aktier.

54 och 55 åå.

Dessa båda paragrafer synas med fördel kunna sammanföras till en para- graf, som i huvudsak endast upptager hänvisningar till de i avdelningen om aktiebolags bildande meddelade bestämmelserna rörande motsvarande frågor, exempelvis på följande sätt.

Den nya paragrafen inledes med ett stadgande, enligt vilket beträffande sä- dant tillskott som beskrives i 54 5 första stycket skall meddelas bestämmelse i beslutet om aktiekapitalets ökning, därvid vad i 7 & är stadgat skall äga motsvarande tillämpning. Under hänvisning till 12 % föreskrives skyldighet att upprätta en mot stiftarberättelsen svarande berättelse. Därefter fastslås att bestämmelsen efter beslut av styrelsen eller bolagsstämman må göras till föremål för granskning av särskilda granskare i enlighet med vad i 13 & är för där angivet fall stadgat och att, om särskilda granskare ej anlitas, gransk- ningen i stället skall verkställas av revisorerna. Paragrafen avslutas med ett stadgande som, i huvudsaklig överensstämmelse med 54 å tredje stycket, föreskriver att vissa handlingar skola å stämman och viss tid dessförinnan hållas tillgängliga för aktieägarna.

Beträffande frågan vilka handlingar sålunda skola framläggas för aktie— ägarna ger förslaget anledning till viss tvekan. Enligt 54 å tredje stycket är styrelsen skyldig att hålla skriftliga apportavtal och liknande handlingar till- gängliga före stämman endast om granskning genom särskilda granskare ej ägt rum, och styrelsens skyldighet att hålla handlingarna tillgängliga å själva stämman är enligt motiven underkastad samma begränsning, ehuru detta ej särskilt kommit till uttryck i lagtexten. Vid aktiebolags bildande där- emot skola dylika handlingar enligt 22 å andra stycket och 23 ä 1 mom. första stycket hållas tillgängliga före och å den konstituerande stämman även då sär- skild granskningsberättelse avgivits; undantag gäller blott för det fall att av- skrift av handlingarna enligt 13 å i förseglat konvolut insänts till registrerings- myndigheten. Vill styrelsen ej begagna sig av den utväg sistnämnda paragraf anvisar, synas i själva verket tillräckliga skäl ej förefinnas att ändock låta det ankomma på styrelsen, huruVida dessa handlingar skola framläggas för aktie- ägarna eller ej. Detta synes böra beaktas vid den nya paragrafens avfattning. En annan fråga är huruvida man — därest, såsom lagrådet hemställt, 22 å andra stycket får utgå — överhuvud bör bibehålla skyldigheten att före stämman hålla dylika handlingar tillgängliga. Denna fråga synes böra be- svaras jakande, eftersom i alla händelser vid ökning av aktiekapitalet de i 54 % angivna berättelserna och yttrandena måste till aktieägarnas ledning hållas tillgängliga före stämman, medan motsvarande handlingar vid aktie— bolags bildande fogas vid teckningslistorna som framläggas redan före den konstituerande stämman.

Uppräkning av de handlingar som skola överlämnas till de särskilda grans- kama synes ej vara erforderlig.

• Sida 27
•  Original

i I redaktionellt hänseende skulle vissa fördelar vinnas, därest bestämmel- serna i paragrafens andra och tredje stycken förkortades och sammanfördes i ett stycke. [ |

58 g.

Paragrafen torde höra i redaktionellt hänseende omarbetas.

59 5.

Under hänvisning till den av lagrådet förordade omarbetningen av 15 % tredje och fjärde styckena hemställes, att jämväl avfattningen av fjärde styc- ket i förevarande paragraf måtte jämkas.

Vid bifall till vad lagrådet i'inledningen hemställt om utvidgning av av— delningen om registrering och om införandet av en gemensam fullföljdspara- graf komma andra, tredje och fjärde styckena av 59 & att flyttas till avdel- ningen om registrering och skall femte stycket ingå i fullföljdsparagrafen. Sista stycket torde, såsom under 14 & anförts, böra inarbetas i 192 %.

Bifalles lagrådets hemställan om överförande till en särskild avdelning i lagen av samtliga bestämmelser, som angå fall då i bolagsordningen inta- gits förbehåll enligt 76 ä 2 mom. i det remitterade förslaget, däribland 66 5, kan andra stycket av 61 å, som hänvisar till 66 &, såsom obehövligt utgå.

| I i ! 61 &.

63 å.

[ andra stycket bör ordet »styrelseledamöterna» utbytas mot ordet »sty- | relsen». [ Bestämmelserna i tredje stycket synas utan fara för missförstånd kunna ersättas med en hänvisning till 18 å andra stycket jämte föreskrift att å varje teckningslista skall finnas uppgift om dagen för listans framläggande.

Paragrafens näst sista stycke skallvid bifall till lagrådets inledningsvis gjorda hemställan flyttas till den särskilda avdelningen om förbud i vissa fall mot förvärv av aktier.

Vissa redaktionella jämkningar böra vidtagas.

64 %. Om, såsom lagrådet hemställt, till 21 % fogas en särskild bestämmelse om aktieteckning med ogiltigt villkor, torde i slutet av förevarande paragraf böra hänvisas till nämnda bestämmelse.

65 å. Vid bifall till lagrådets hemställan att bestämmelserna om förbehåll en- ligt 76 ä 2 mom. måtte sammanföras i en särskild avdelning torde hänvis- ningen till 66 & kunna utgå.

• Sida 28
•  Original

Det i slutet av paragrafen införda stadgandet att, vid nytecknade aktiers upptagande i aktieboken,- vad i 42 5 1 mom. är föreskrivet i tillämpliga delar skall gälla torde, då uttrycklig föreskrift härom icke synes vara behövlig, kunna uteslutas. '

68 %.

Under hänvisning till vad lagrådet tidigare yttrat hemställes, dels att be- stämmelserna i paragrafens tredje stycke sammanföras med övriga stad- ganden, som avse aktiebolag med förbehåll om bundna aktier, dels att be— stämmelserna i fjärde stycket första punkten och femte stycket första punkten flyttas till avdelningen om registrering, vilket medför viss jämkning av fem- te styckets andra punkt, dels ock att stadgandet om hesvärsrätt i fjärde styc- ket andra punkten måtte sammanföras med övriga dylika bestämmelser i en särskild paragraf.

Stadgandet i paragrafens sista stycke synes vara obehövligt och kan där- för uteslutas.

69 5.

Under hänvisning till vad lagrådet tidigare anfört hemställes, dels att de i paragrafen upptagna bestämmelserna rörande aktiebolag med förbehåll om bundna aktier sammanföras med övriga i sådant hänseende föreslagna stad— ganden, dels att i 1 mom. andra stycket upptages bestämmelse därom att an- mälningen skall innehålla uppgift jämväl å det antal aktier, för vilka till— skott skett, dels att uttrycket »därmed jämställd betalning» i samma stycke kompletteras med en hänvisning till 207 &, dels ock att stadgandet i 1 mom. sista stycket flyttas till avdelningen om registrering.

70 g.

Enligt andra punkten av första stycket skall i fråga om styrelsens beslut om aktiekapitalets ökning i tillämpliga delar gälla vad i 52—469 åå finnes Stadgat med iakttagande av vad vidare i paragrafen sägs. För underlättande av en enklare och kortare avfattning av fortsättningen av paragrafen'kan ifrågavarande punkt lämpligen erhålla den lydelsen, att vad i nämnda para- grafer är föreskrivet skall äga motsvarande tillämpning, därvid dock skall iakttagas vad nedan i paragrafen är särskilt stadgat.

Avfattas första stycket på sätt lagrådet föreslagit, torde de särskilda hän- visningarna i andra och tredje styckena kunna utgå. Övriga föreskrifter i dessa stycken böra sammanslås till ett stycke av innehåll att, sedan styrelsen fattat beslut om aktiekapitalets ökning, styrelsen och verkställande direktör hava att hos registreringsmyndigheten göra ansökan om godkännande av ökningsbeslutet, av föreskrivna yttranden och berättelser samt av tecknings- listan och kungörelsen och att, efter det godkännande meddelats, kungörelse och underrättelse om styrelsens ökningsbeslut samt aktieteckning mä ske.

I femte stycket upptagna bestämmelser synas utan olägenhet kunna .inn- skränkas till ett stadgande av innehåll, att vad i 56, 67 och 68 55 sägs beträf-

• Sida 29
•  Original

tande bolagsstämmas beslut om aktiekapitalets ökning skall tillämpas få bo- lagsstämmans beslut om godkännande av kapitalökningen. I ett nytt stycke bör endast tilläggas att, innan ökningsbeslutet godkänts av bolagsstämman, de nya aktierna ej må upptagas i aktieboken och ej heller den i 69 ä 1 mom. fö- reskrivna anmälningen för registrering må äga rum.

Om, på sätt lagrådet förordat, bestämmelserna angående åtgärder från registreringsmyndighetens sida överföras till den i lagförslaget intagna sär- skilda avdelningen om registrering och näst sista stycket i enlighet härmed utgår ur förevarande paragraf, erfordras viss jämkning av sista stycket i paragrafen.

71 %.

Benämningen gratisaktier, mot vilken erinringar framställts i vissa yttran- den,—torde vara så inarbetad i det allmänna språkbruket, att den, ehuru nå— got missvisande, likväl bör godtagas. Liknande uttryck begagnas i åtskilliga främmande länder. Anses en annan benämning böra väljas, synes av de ifrå— gasatta uttrycken endast »fondaktier» förtjäna övervägande.

Med hänsyn till vad patent- och registreringsverket anfört torde i 2 mom. böra- intagas stadgande av innebörd att — i fall då beslut om ökning av aktie- kapitalet fattats å ordinarie bolagsstämma som i 127 g avses — vid registre- ringsanmälningen skall fogas avskrift av den å stämman fastställda balans- räkningen. '

Beaktas lagrådets förut gj01da hemställan om uteslutande ur lagförslaget av sådana stadganden, som avse fall då aktiebrev ej skola utfärdas, samt om överförande till särskilda avdelningar. av de bestämmelser, som angå bundna aktier och åtgärder från registreringsmyndighetens sida, tar,-vas vissa jämk- ningar av 1 och 2 mom. Dessa torde härutöver böra underkastas översyn" i redaktionellt hänseende, därvid det i 2'mom. införda stadgandet om att gra- tisaktierna skola i aktieboken upptagas i nummerföljd synes med fördel kun- na såsom ett särskilt stycke erhålla plats mellan fjärde och femte styckena i förslagets 2 mom., varjämte i samma moment första stycket och återstående delar av andra stycket lämpligen sammanföras till ett enda stycke. Jämväl 3 mom. synes höra i redaktionellt hänseende jämkas.

72 5.

Om ett bolag ändrar sin bolagsordning därhän att aktiekapitalet må ned- sättas genom inlösen av aktier, skall enligt andra stycket inlösen få ske allenast av sådana aktier, som utgivits på grund av ett efter registrering av bolagsordningsändringen fattat beslut om ökning av aktiekapitalet. Denna avgränsning av förbehållets räckvidd synes, såsom patent- och registrerings- verket framhållit, vara för snäv. Praktiska skäl tala för att ett bolag som önskar utfärda inlösningsbara aktier skall äga att i ett sammanhang besluta såväl om kapitalökningen som om inlösningsförbehållets upptagande i bo- lagsdrdningen. Därigenom minskas det antal bolagsstämmor som erfordras för genomförande av transaktionen i dess helhet.

• Sida 30
•  Original

För att förbehållet skall gälla beträffande aktier av viss emission torde böra fordras ej blott att ökningsbeslutet fattats efter slutligt beslut om änd- ringen av bolagsordningen utan även att det registrerats samtidigt med sist- nämnda beslut eller senare än detta. Registreras ökningsbeslutet tidigare, kan nämligen aktieteckning komma att ske redan innan bolagsordnings- ändringen genom kungörelse bragts till allmänhetens kännedom. Samma synpunkt leder till att ytterligare en begränsning måste uppställas. Om ök- ning av aktiekapitalet enligt 70 % beslutas av styrelsen under förutsättning av bolagsstämmans godkännande, får aktieteckning ske redan innan bolags- stämmans beslut om godkännande av styrelsens ökningsbeslut registrerats. I dylika fall synes, för att förbehållet skall gälla de nya aktierna, böra ford- ras att styrelsens beslut fattats efter det bolagsordningsändringen registre- rats.

Lagrådet hemställer, att andra stycket måtte omarbetas i enlighet med vad nu anförts.

Avfattningen av tredje stycket bör jämkas exempelvis på det sättet, att nedsättning ej må äga rum, där fastställd balansräkning för nästföregående räkenskapsår utvisar sådan ställning, att efter nedsättningen det belopp var- till aktiekapitalet nedsatts och motsvarande del av reservfonden icke skulle vara till fullo täckta, eller att efter nedsättningen summan av aktiekapitalet. reservfonden och skuldregleringsfond skulle understiga sådana bolaget åvi— lande skulder som skola tagas i beräkning vid skuldregleringsfonds bestäm- mande.

Bifalles lagrådets hemställan att bestämmelser om bundna aktier måtte sammanföras till en särskild avdelning, skall näst sista punkten av fjärde stycket här utgå.

73 &.

För vinnande av större överskådlighet torde stadgandena i förevarande paragraf lämpligen uppdelas på tre paragrafer sålunda, att lagförslagets I och 5 mom. bilda en paragraf, 2 och 4 mom. en paragraf och 3 mom. en paragraf. Förutom vissa redaktionella jämkningar torde härvid vidtagas uteslutning av sådana stadganden om bundna aktier, om åtgärder från re- gistreringsmyndighetens sida och om talan mot registreringsmyndighetens beslut, som vid bifall till lagrådets förut därom gjorda hemställan böra er- hålla plats i särskilda avdelningar.

I enlighet med patent- och registreringsverkets hemställan bör i 1 mom. in- tagas stadgande av innebörd att, om i samband med nedsättningsbeslutet fast— ställelse skett av balansräkningen för nästföregående räkenskapsår, avskrift av denna skall fogas vid registreringsanmälningen.

Enligt andra stycket av 2 mom. i förevarande paragraf skall rättens till- stånd sökas senast inom fyra månader efter det nedsättningsbeslutet registre- rades. Vid ansökningen skall fogas bland annat avskrift av fastställd balans— räkning för nästföregående räkenskapsår. Skulle nedsättningsbeslutet re— gistreras kort efter ingången av ett räkenskapsår, kan det bliva svårt att

• Sida 31
•  Original

i i | i

hinna fastställa balansräkningen för nästföregående räkenskapsår inom den tid, som enligt nämnda stadgande står till buds för sökande av rättens till- stånd. Ordinarie bolagsstämma, å vilken styrelsens redovisningshandlingar och revisionsberättelsen skola framläggas, skall nämligen enligt 127 5 i lag- förslaget hållas inom sex månader efter utgången av varje räkenskapsår och å denna stämma torde balansräkningen jämlikt 132 5 i regel bliva fast- ställd. Det synes därför tillrådligt att tiden för sökande av rättens tillstånd utsträckes till sex månader efter det nedsättningsbeslutet registrerades.

Om, såsom föreslagits, bestämmelserna i 2 mom. sjätte stycket första och tredje punkterna överföras till avdelningen om registrering, bör i momentets femte stycke uttryckligen angivas, att rättens beslut om tillstånd till ned- sättningens verkställande skall anmälas för registrering inom sex månader sedan beslutet vunnit laga kraft.

76 %.

Lagrådet har i inledningen yttrat sig angående denna paragraf. Enligt uttalande i lagberedningens motiv må lösningsrätt enligt paragra— fens ] mom. utövas även i avseende å en del av de aktier som hembjudas. Häremot har Sveriges advokatsamfund bland annat invänt: En dylik par- tiell inlösen kunde, särskilt när de hembjudna aktierna utgjorde tungan på vägen och hade en väsentlig del av sitt värde just i denna sin egenskap, med- föra obehörig vinst för den inlösande och allvarlig orättvisa gentemot den hembjudande, för vilken värdet av de kvarvarande aktierna måhända bleve betydligt reducerat; ytterst ginge förlusten kanske oftast ut icke över en hembjudande köpare utan över den innehavare av en aktiepost, vilken nöd- gades avyttra densamma men på grund av faran för partiell inlösen icke kunde utanför de övriga aktieägarnas krets finna någon köpare, som vore villig betala aktiepostens verkliga värde. En rätt till partiell inlösen stode ock- så illa tillsamman med lagstadgandets syfte, som allenast syntes vara att möjliggöra för aktieägarna att med stöd av föreskrift i bolagsordningen kun- na hålla aktierna inom en mer eller mindre sluten krets men däremot icke att bereda möjlighet till begränsning av aktieinnehavet för den som över huvud accepterades som delägare i bolaget; hade det senare varit meningen, skulle väl lagen tillåtit förbehåll om hembudsskyldighet vid akties över- gång jämväl till den som redan vore aktieägare. Vad sålunda anmärkts fin- ner lagrådet böra beaktas. Lagrådet hemställer därför, att i 1 mom. första stycket måtte upptagas ett stadgande av innehåll att, för den händelse flera aktier förvärvas genom samma fång, lösningsrätt icke må, där ej annat föl— jer av förbehållet, utövas i avseende å mindre antal aktier än fånget omfat- tar. I sammanhang härmed bör momentet i redaktionellt hänseende om- arbetas.

Det sålunda föreslagna stadgandet innebär jämväl att den hembudsskyl- dige ej är pliktig godtaga anbud å delposter, även om dessa tillsammans omfatta hela innehavet, under annan förutsättning än att anbudsgivarna

• Sida 32
•  Original

förklara sig svara för det hela på samma sätt som om ett. gemensamt anbud förelåge.

I olikhet mot vad som skett i vissa andra paragrafer beträffande avskrift av handling har i 1 mom. andra stycket särskilt angivits att avskrift av skiljemännens beslut, som delgives part, skall vara bestyrkt. Då detta med hänsyn till stadgandet i 213 å tredje stycket torde vara obehövligt, hemstäl- ler lagrådet, att ordet »bestyrkt» i nämnda stycke av förevarande paragraf måtte utgå.

Bland de rättssubjekt, som enligt de i 2 mom. första stycket föreslagna bestämmelserna kunna drabbas av förbud att förvärva aktier, böra för vin- nande av närmare överensstämmelse med lagen den 30 maj 1916 upptagas jämväl stiftelser.

Bifall till lagrådets tidigare gjorda hemställan i fråga om förslagets be- stämmelser för det fall att aktiebrev icke skola utfärdas föranleder uteslu- tande av andra punkten i nyssnämnda stycke.

Till sist bör i förtydligande syfte andra stycket i 2 mom. undergå en re- daktionell omarbetning.

78 %.

En av'de mera betydelsefulla nyheterna i lagberedningens förslag utgöres av de i 78 & upptagna reglerna om skyldighet för bolag att avsätta medel till skuldregleringsfond och om begränsning av rätten att verkställa vinstutdel- ning, så länge skulderna överstiga summan av aktiekapitalet, reservfonden och skuldregleringsfond. Dessa regler härledas ur grundsatsen att aktiebolag i allmänhet böra eftersträva att icke arbeta med mindre eget kapital än hälf- ten av omslutningen. Emellertid har ansetts att skuldsättning på längre sikt, grundad på belåning av inteckningar i fastigheter av mera värdebeständigt slag, vore ekonomiskt väl försvarlig, även om den överstege bolagets eget kapi- tal. I enlighet härmed har i paragrafens fjärde stycke föreskrivits, att vid till- lämpning av ifrågavarande bestämmelser bland skulderna ej skall inräknas långfristig gäld, för vilken ställts säkerhet av inteckning inom sextio procent av senast fastställda taxeringsvärdet för jordbruksfåstighet eller för annan fastighet, belägen i stad, köping eller municipalsamhälle, å vilken finnes upp- förd byggnad huvudsakligen innehållande lägenheter för uthyrning till bo- stads-, butiks- eller kontorsändamål.

Av 77 & sista stycket jämfört med 78 & framgår att, såsom bank- och fond- inspektionen framhällit, skuldregleringsfonden skall före reservfonden använ- das för täckande av förlust.

De erinringar som i vissa yttranden framställts därom, att de i 78 % upp- tagna stadgandena skulle vara obehövliga eller, såsom ägnade att över hövan inskränka bolagens rörelsefrihet, mindre lämpliga, anser lagrådet icke vara övertygande utan finner lagberedningens förslag i förevarande del i allt vä- sentligt vara välgrundat. Enligt lagrådets mening föreligga ej heller tillräck- liga skäl att, såsom av näringsorganisationerna och svenska bankföreningen ifrågasatts, på grund av tidsläget låta tillsvidare anstå med genomförandet av

• Sida 33
•  Original

ifrågavarande bestämmelser. Emellertid torde vissa jämkningar böra vidtagas för tillgodoseende av uttalade önskemål.

Vad först beträffar sådana yrkanden, som hava avseende ä bolag med verk- samhet av visst slag, torde frågan härom, såvitt angår järnvägsaktiebolag, försäkringsaktiebolag, bankaktiebolag och andra bolag, som driva lånerörelse, häri inbegripna s. k. inteckningsbolag och tomträttskassor, med hänsyn till att för dessa bolag finnes särskild lagstiftning, till vilken hänvisas i 217 5 första styc- ket av det remitterade förslaget, böra anstå till den översyn av nämnda lag- stiftning, som erfordras, därest föreliggande förslag upphöjes till lag. På sätt lagberedningen uttalat i motiven till 217 & tarvas även beträffande de s. k. sys- tembolagen särskilda, från 78 % avvikande föreskrifter. I fråga om sådana ak— tiebolag — frånsett bankaktiebolagen — som efter särskilt tillstånd driva fond- kommissionsrörelse, har av bank- och fondinspektionen med flera påpekats, att de föreslagna bestämmelserna om avsättning till skuldregleringsfond skulle leda till avsevärd skärpning av hittills tillämpad praxis, enligt vilken den re- geln följts att företagens skuldsättning icke må överstiga ett belopp motsvaran- de fem gånger det egna kapitalet. De undantagsbestämmelser, som föranledas av detta påpekande, böra lämpligen erhålla plats i lagen om fondkommissions- rörelse och fondbörsverksamhet. Frågan om meddelande av dylika bestäm- melser synes kunna anstå till blivande revision av övriga stadganden, som av- ses i 217 % andra stycket.

Vidkommande därefter de erinringar, som framställts mot undantagsbe- stämmelserna i fjärde stycket av 78 &, äro dessa i huvudsak av två slag. Några av dem röra kravet på ställande av säkerhet och gå ut på att avdrag må göras för skulder till ett sammanlagt belopp motsvarande värdet av de i balansräk- ningen upptagna tillgångarna av det slag säkerheterna skulle avse, oansett om tillgångarna vore belånade eller ej. Därjämte har ifrågasatts huruvida icke med dylika tillgångar borde jämställas kontanta penningar och banktill- godohavanden, så att åtminstone i vissa fall och i viss utsträckning häremot svarande belopp finge frånräknas skulderna. Andra yttranden, vilka icke avse kravet på ställande av säkerhet i och för sig, innefatta yrkanden att såsom sä- kerhet i förevarande hänseende måtte godkännas inteckningar jämväl i in- dustrifastigheter, i vattenkraftanläggningar eller i fartyg.

Såsom redan antytts hava undantagsbestämmelsema i paragrafens fjärde stycke föranletts av det förhållandet att åtskilliga bolag normalt arbeta med lånade medel i större omfattning än som motsvarar det egna kapitalet. Så är framförallt fallet med bolag, som äga för uthyrning avsedda fastigheter i stå- der och stadsliknande samhällen. Det synes lagrådet naturligt att för sådana och liknande fall fastighetsinteckningar skola hava ställts såsom säkerhet för lånen, om eftergift skall kunna ske från skyldigheten att göra avsättning till skuldregleringsfonden. Först därmed kan full trygghet anses föreligga mot de risker, som ligga i en i jämförelse med det egna kapitalet mera omfattande skuldsättning. Enbart förhandenvaron av belåningsbara tillgångar kan icke anses under alla förhållanden betryggande. Ur de synpunkter, som varit väg- ledande vid förslagets avfattande, kan det ej heller anses lämpligt att med

• Sida 34
•  Original

fastighetsinteckningar av i förslaget angiven art likställa kontanter och bank- tillgodohavanden.

Lagrådet finner det ej heller tillrådligt att i detta sammanhang godtaga inteckningar i industrifastigheter. På sätt lagberedningen framhållit torde sådana fastigheter i allmänhet icke motsvara de krav på värdebeständighet som i förevarande hänseende måste uppställas. Enahanda skäl tala mot god- kännande av inteckningar i sådana vattenkraftanläggningar, som hava indu- striföretag till huvudsakliga avnämare. Större kraftverk skulle måhända med hänsyn till att avsättningen av den alstrade kraften merendels är tämligen oberoende av konjunkturernas växlingar kunna, åtminstone i vissa fall, anta- gas erbjuda nöjaktig säkerhet. Det godtagbara belåningsvärdet å dylika kraft- verk finge emellertid antagligen sättas ej oväsentligt lägre än för jordbruks— fastigheter, varigenom betydelsen av en undantagsbestämmelse av ifrågava- rande slag skulle bliva ganska ringa. I varje fall finner lagrådet sig icke på nu föreliggande utredning kunna tillstyrka undantagsregelns utsträckande till inteckningar i kraftverksanläggningar.

Beträffande fartygsinteckningar har till stöd för yrkandet om deras likstäl- lande med fastighetsinteckningar åberopats bland annat, att fartyg av den storlek och beskaffenhet som här avses äro lätta att realisera varhelst de be- finna sig. Denna synpunkt kan enligt lagrådets mening icke tillmätas avgörande betydelse. Det är icke lättförytterligheten det kommer an på utan på trygghe— ten i säkerheten, och härutinnan kunna fartygsinteckningar icke likställas med fastighetsinteckningar. Ett fartygs värde är nämligen i hög grad bero- ende av konjunkturerna. Dessutom måste hänsyn tagas till förekomsten av sjöpanträtter, som medföra förrnånsrätt framför inteckningar. På grund här— av kan lagrådet icke heller tillstyrka bifall till de framställda yrkandena i denna del.

I några yttranden har påkallats jämkning av förslaget med hänsyn till de särskilda förhållanden som kunna föreligga inom koncerner med fastighets- ägande dotterbolag. Fall kunna inträffa då inom en koncern skulderna till utomstående i huvudsak åvila moderbolaget, medan huvudparten av koncer- nens fastigheter tillhöra ett eller flera dotterbolag. I sådana fall vore det ej till- fredsställande att moderbolaget skulle äga avräkna endast skulder, för vilka moderbolaget självt ställt inteckningssäkerhet. Mot förslagets grundtanke sy- nes enligt lagrådets mening ej vara stridande att i detta sammanhang även taga hänsyn till inteckningssäkerhet, som tillhandahållits av ett helägt dotter- bolag, varvid såsom helägt betraktas sådant dotterbolag, vars aktier till mer än nittiofem procent ägas av moderbolaget eller ock av ett eller flera sådana dot— terbolag eller av moderbolaget och ett eller flera dotterbolag. Lagrådet hem- ställer därför, att efter fjärde stycket i paragrafen måtte införas ett nytt stycke av innehåll att, om för moderbolags gäld sådan säkerhet som i nyssnämnda stycke avses lämnats av dylikt dotterbolag, ej heller denna gäld skall inräknas bland skulderna.

Om till 78 & fogas ett sådant tillägg som nu angivits, torde tillika i 107 % 3 mom.. böra upptagas bestämmelse av innebörd att, därest dotterbolag ingått

• Sida 35
•  Original

i

ansvarsförbindelse för moderbolaget eller annat dotterbolag eller ställt dotter- bolaget tillhörig egendom såsom pant för moderbolagets eller annat dotterbo- lags gäld, detta skall anmärkas i den särskilda uppgift till moderbolagets ba- lansräkning som skall upprättas enligt 2 och 3 mom. i samma paragraf.

Ytterligare en jämkning av förslaget, vilken ej heller den innebär en avvi- kelse från den grundläggande principen, finner lagrådet påkallad, nämligen såvitt angår d'e förskott som, ofta i betydande omfattning, lämnas å gjorda beställningar inom verkstadsindustrien och hos skeppsvarven. Dylika förskott pläga, enligt vad som uppgivits, i leverantörens balansräkning upptagas bland skulderna men torde, åtminstone i allt väsentligt, böra betraktas såsom be- talningar a conto, vilka merendels motsvaras av särskilda tillgångar i balans— räkningen. Det måste anses befogat att, på sätt yrkats av bland andra närings- organisationerna och Sveriges redareförening, skulder av dylik natur ej med- räknas vid skuldregleringsfondens bestämmande. Lagrådet hemställer där- för, att till 78 % fogas ett ytterligare tillägg av innebörd att, om förskott å be- ställning erhållits, skall såsom skuld räknas det förskotterade beloppet med avdrag för det i balansräkningen upptagna värdet å det, som med förskot— tet är tillverkat.

Bifalles lagrådets hemställan om utökande av 78 & med två nya stycken, torde paragrafen böra delas i två moment, det första momentet omfattande paragrafens tre första stycken och det andra momentet upptagande såsom första stycke förslagets fjärde stycke samt såsom andra och tredje stycken de föreslagna nya styckena i nämnd ordning.

Slutligen får lagrådet, enär det torde vara utan egentlig betydelse, om den gäld, som enligt de förordade reglerna må fråndragas vid skuldregleringsfon— dens bestämmande, är långfristig eller ej, hemställa, att ordet »långfristig» i paragrafens fjärde stycke måtte utgå.

80 &.

Enligt bestämmelserna i andra stycket äro de som uppburit i strid mot stadgandet i första stycket utdelad vinst återbäringsskyldiga. Härvid har dock genom stadgandet i sista satsen av stycket gjorts det undantag, att från den, som varken insett eller bort inse att utdelningen var olaglig, ut- delning ej må återkrävas. I anledning av vad i ett yttrande anmärkts mot formuleringen av berörda undantagsbestämmelse må framhållas, att med den föreslagna formuleringen ej avsetts att beträffande tillvaron av god tro hos den, som uppburit vinstutdelning, giva en regel om bevisskyldig- het, avvikande från den som är allmänt gällande. Att den onda tron skall hänföras till tidpunkten för vinstutdelningens nytande torde vara uppen- bart.

81 &.

Jämlikt förslaget skall en minoritet av aktieägare, representerande minst en tiondel av aktiekapitalet, äga påkalla utdelning av högst en femtedel av vinsten enligt balansräkningen, dock i intet fall av mer än fem procent

• Sida 36
•  Original

av bolagets behållna förmögenhet. Från åtskilliga håll, bland annat av Sve— riges advokatsamfund, har framhållits olämpligheten av att minoriteten skulle kunna kräva utdelning även av vinstmedel som besparats från tidi- gare år. Då ej heller årsvinsten borde i dess helhet få i strid mot majorite- tens mening uttagas, har föreslagits den ytterligare begränsningen, att mino— riteten icke skulle äga påkalla utdelning av mer än hälften av årsvinsten. Lagrådet, som finner en dylik begränsning vara befogad, hemställer, att fö- reskrift därom införes i andra stycket av paragrafen. Såsom patent— och re- gistreringsverket påpekat, böra orden »eller förlust» utgå ur styckets första punkt

83 5.

Enligt gällande lag skall aktiebolags styrelse bestå av en eller flera leda— möter. I första stycket av denna paragraf föreslås det stadgandet att, om enligt bolagsordningen aktiekapitalet eller maximikapitalet överstiger 300,000 kronor, styrelsen skall bestå av minst tre ledamöter. Lagrådet har intet att erinra mot att stadgande upptages om skyldighet för större bolag att hava en styrelse med detta antal ledamöter. Den föreslagna gränsdragningen be- träffande bolag med bestämmelse om minimi- och maximikapital torde emel- lertid, på sätt framhållits i vissa av yttrandena, komma att medföra stor ojämnhet i tillämpningen. Om i ett bolag med ett maximikapital av 330,000 kronor det verkliga aktiekapitalet sammanfaller med minimikapitalet, skulle stadgandet kunna bliva tillämpligt å bolag med inbetalt aktiekapital av blott 110,000 kronor. Däremot skulle ett bolag, där det inbetalda aktiekapi— talet utgjorde exempelvis 250,000 kronor, kunna undgå skyldigheten, så- framt maximikapitalet enligt bolagsordningen satts till 300,000 kronor eller lägre. Till förhindrande av att allt för små bolag tvingades utse tre styrelse- ledamöter har i ett yttrande föreslagits att bestämma gränsen vid ett maximi- kapital av 500,000 kronor. Detta kan emellertid icke förordas, då härigenom bolag, som kunna antagas driva rörelse av betydande omfattning, skulle falla utom stadgandets tillämplighetsområde. Av det sagda lärer framgå att en be- stämmelse om maximikapitalet såsom avgörande icke innebär en rationell lös- ning av frågan. Av praktiska skäl torde ej heller omslutningen, som ju växlar med varje år, kunna uppställas såsom norm i förevarande hänseende. Lag- rådet finner för sin del att storleken av det verkliga aktiekapitalet bör vara avgörande och att endast sådana bolag böra träffas av bestämmelsen, där detta kapital överstiger 300,000 kronor. Det synes icke behöva befaras att genom en sådan gränsdragning kontrollen över stadgandets efterlevnad skulle i av- sevärd grad försvåras. Lagrådet hemställer därför, att stadgandet måtte så- lunda avfattas, att om aktiekapitalet överstiger 300,000 kronor, styrelsen skall bestå av minst tre ledamöter.

Då vid ombyte av styrelse den avgående styrelsen normalt synes böra kvarstå till stämmans slut, torde avfattningen av paragrafens tredje stycke böra något jämkas. Iakttages detta, bör motsvarande jämkning vidtagas i 112 5 första stycket.

• Sida 37
•  Original

Uti 57 & sista stycket i gällande lag stadgas att, om av bolagsstämma vald styrelseledamot avgår innan den tid, för vilken han blivit vald, gått till ända och suppleant ej finnes, det åligger övriga styrelseledamöter att ofördröjligen föranstalta om val av ny ledamot. Enligt det remitterade för- slaget åligger det i angivna fall icke övriga styrelseledamöter utan styrelsen d. v. s. jämväl den avgående styrelseledamoten att draga försorg om bolags- stämmas sammankallande för val av ny ledamot. Patent- och registrerings- verket har anmärkt, att det icke torde vara behövligt att avgående styrelse— ledamot medverkar till stämmas sammankallande i annat fall än då hela styrelsen avgår. Lagrådet, som ämnar hemställa om sådan ändring av 131 % att den kommer att avse även det fall att styrelse ej finnes, förordar, att gäl— lande bestämmelser måtte bibehållas i fråga om skyldigheten i förevarande fall att sammankalla bolagsstämma för val av ny styrelseledamot.

Stadgandet i femte stycket sista punkten synes vara obehövligt och bör därför uteslutas.

Det torde vara överensstämmande med god ordning att person, som ut- setts till ledamot i bolagets styrelse, i likhet med revisor, härom erhåller un- derrättelse. Lagrådet vill därför ifrågasätta, huruvida icke till paragrafen bör fogas ett stadgande av innehåll, att den som utsetts till styrelseledamot eller suppleant skall därom ofördröjligen underrättas, om han valts å bo— lagsstämma, av styrelsen eller verkställande direktör och eljest av den som tillsatt honom.

Till sist bör avfattningen av fjärde stycket andra punkten i redaktionellt hänseende något jämkas.

84 %.

Såsom i flera yttranden framhållits kan med skäl ifrågasättas, huruvida det i sista stycket uppställda förbudet att anställa verkställande direktör, där styrelseledamöternas antal understiger tre, är behövligt eller lämpligt. Om bolaget finner att styrelsen bör befrias från befattningen med den lö- pande förvaltningen, framstår det i själva verket såsom onödigt att sty- relseledamöternas antal skall behöva ökas till tre för att den löpande för- valtningen skall kunna överflyttas på en verkställande direktör; de fördelar ur synpunkten av ökad kontroll över verkställande direktörens förvalt- ning, som en kollegial sammansättning av styrelsen kan medföra, äro knap- past sä stora, att de kunna motivera en tvingande lagbestämmelse sådan som den föreslagna. Däremot synes det vara lämpligt att föreskriva att, för den händelse styrelseledamöternas antal understiger tre, verkställande direktör ej må utses, med mindre i bolagsordningen föreskrivits att så skall ske. I enlighet härmed hemställer lagrådet, att sista stycket måtte uteslutas och att första stycket kompletteras på sätt nu angivits.

Den i 86 å upptagna bestämmelsen om rätt för styrelsen att utse vice verkställande direktör synes höra, med något jämkad avfattning, överflyttas till 84 &.

Lagrådet har intet att erinra mot den uppfattning, som kommit till

• Sida 38
•  Original

uttryck genom det föreslagna stadgandet i andra stycket av 84 &. Emeller- tid synes den där behandlade frågan icke vara av beskaffenhet att höra göras till föremål för specialbestämmelse. Enligt lagrådets mening bör där- för stadgandet uteslutas.

85 %.

Enligt stadgandet i andra stycket må av styrelseledamöterna icke flera, verkställande direktör inräknad, än en för varje påbörjat fyrtal vara be- fattningshavare i bolaget eller eljest innehava en verkställande direktören underordnad ställning. Det föreslagna stadgandet, som saknar motsvarighet i gällande lag, sammanhänger med den kontrolluppgift, som enligt försla- get skall åvila styrelsen gentemot verkställande direktören. På sätt fram- hållits i åtskilliga av yttrandena skulle bestämmelsen i många fall leda till betydande olägenheter. Särskilt gäller detta ifråga om dotterbolag och fa- miljebolag. Det har ifrågasatts huruvida icke genom en smidigare avfatt- ning av stadgandet anmärkta olägenheter kunde undanröjas eller minskas. Detta synes emellertid icke kunna ske med mindre upptoges undantagsbe- stämmelser av tämligen invecklad art. Med hänsyn härtill och då stadgandet i allt fall torde sakna större praktisk betydelse för främjandet av den åsyf- tade kontrollen hemställes, att detsamma måtte utgå.

I tredje stycket hava upptagits bestämmelser bland annat för det fall att till ledamot i styrelsen eller till verkställande direktör utses någon som ej är myndig. Bestämmelserna innebära att i vissa fall omyndig styrelse- ledamot eller verkställande direktör skall kunna tjänstgöra intill dess an- nan utsetts eller domstol annorlunda förordnat. Då omyndig person icke ens tillfälligtvis bör få utöva dylik befattning, hemställes, att berörda be- stämmelser måtte uteslutas.

86 5.

I första stycket synas första och andra punkterna kunna utgå såsom obe- hövliga och tredje punkten, i enlighet med vad under 84 & framhållits, böra överflyttas till sistnämnda paragraf. Till första stycket kan med fördel det i tredje stycket upptagna registreringsförbudet överföras. Andra styckets andra punkt synes bliva obehövlig, därest i första punkten hänvisningen till 83—85 åå utbytes mot en allmän hänvisning till vad i lagförslaget är stadgat om sty- relseledamöter och om verkställande direktör. I samband härmed kan lämp- ligen ordningsföljden mellan de båda första styckena omkastas.

87 5.

I paragrafen stadgas, att i bolag, där verkställande direktör finnes, den lö- pande förvaltningen skall handhavas av honom. Den löpande förvaltningen skall ej anses omfatta åtgärd av osedvanlig beskaffenhet eller av stor bety— delse. Även sådan åtgärd skall dock få vidtagas av verkställande direktören, där styrelsens beslut icke utan avsevärd olägenhet för verksamhetens gång kan avvaktas. Det torde emellertid vara självklart, att verkställande direktö-

• Sida 39
•  Original

ren har både rättighet och skyldighet att vidtaga åtgärd av den brådskande natur att styrelsens beslut därom icke utan synnerligt men för bolagets verk- samhet hinner inhämtas. Särskild föreskrift i dylikt hänseende torde alltså vara onödig och kan, åtminstone med den avfattning som givits däråt i för- slaget, giva upphov till missbruk. Lagrådet hemställer därför, att sista punk- ten i paragrafens andra stycke måtte utgå.

88 &.

I andra stycket av paragrafen har styrelsen ålagts att utöva en viss överva- kande verksamhet. Då det ligger i sakens natur, att styrelsen ej kan fullgöra denna skyldighet utan att förskaffa sig erforderliga upplysningar angående bolagets förhållanden, hemställes, att styckets sista punkt, som upptar särskilt stadgande härom, måtte utgå.

Med hänsyn till avfattningen av sista stycket i paragrafen lärer något tillägg till detsamma, såsom ifrågasatts i ett yttrande, icke föranledas därav att lag- rådets hemställan om uteslutande av sista stycket i 85 5 av förslaget skulle vinna bifall.

89 &.

Om, såsom lagrådet under 84 & hemställt, förbudet mot utseende av verk- ställande direktör i bolag med mindre än tre styrelseledamöter uteslutes, måste avfattningen av sista stycket jämkas.

90 &.

Under åberopande av vad lagrådet yttrat i fråga om 85 å andra stycket hem- ställes, att förbudet mot att utse befattningshavare till ordförande i styrelsen måtte utgå; i fråga om verkställande direktör och vice verkställande direktör torde dock förbudet böra bibehållas.

Bestämmelserna om kallelse av ledamot och suppleant i andra stycket, om utseende av ordförande i tredje stycket första punkten samt om underteck- nande och vitsordande av protokoll i fjärde stycket torde såsom obehövliga kunna uteslutas. Detsamma gäller de i paragrafens femte och sjätte stycken föreslagna stadgandena.

Paragrafen torde jämväl i övrigt böra undergå smärre jämkningar.

91 5.

Vid bifall till lagrådets hemställan om uteslutande av 86 & första stycket andra punkten måste avfattningen av 91 & första stycket jämkas.

94 &.

Enligt slutstadgandet i första stycket må bemyndigande för annan än sty- relseledamot, suppleant, verkställande direktör eller vice verkställande direk— tör att teckna bolagets firma ej utan Konungens tillstånd meddelas den som icke är här i riket bosatt svensk medborgare. Däremot saknas föreskrift att

• Sida 40
•  Original

omyndig person ej må erhålla dylikt bemyndigande. Då omyndig ej bör vara firmatecknare, hemställes, att berörda stadgande måtte i angivna hänseende kompletteras.

98 5.

Enligt förslaget må styrelsen och annan ställföreträdare för bolaget icke efterkomma föreskrift av bolagsstämma om åtgärd avseende förvaltningen av bolagets angelägenheter, där föreskriften av styrelsen prövas vara till skada för bolaget. Det kan icke vara lämpligt att i fråga om bolagsstämmobeslut åt styrelsen inrymma prövningsrätt i den utsträckning, som ordalagen i stad- gandet synas omfatta. Förbudet torde, i anslutning till vad Sveriges advokat- samfund föreslagit, böra inskränkas till sådan åtgärd, vars verkställighet sty- relsen finner innebära ett uppenbart åsidosättande av bolagets intressen. Lag- rådet hemställer, att sista punkten av första stycket i paragrafen omarbetas i sådant syfte.

I sista stycket meddelas stadgande av innebörd att ställföreträdare för bolag icke äger utan särskilt bemyndigande av styrelsen företräda bolaget i avseende å avtal, när jäv mot honom föreligger. Då föreskrift av dylikt innehåll icke synes böra meddelas, föreslås, att detta stycke utgår.

100 %.

I andra stycket av paragrafen hava upptagits bestämmelser dels därom att, om av styrelse eller annan ställföreträdare för bolaget handling utfärdats utan firmateckning och det icke av dess innehåll framgår att den utfärdats å bola- gets vägnar, de som undertecknat handlingen skola svara för vad genom hand— lingen må hava slutits en för alla och alla för en såsom för egen skuld, dels ock därom att sådan ansvarighet ej skall åvila undertecknarna, där de förmå visa, att av omständigheterna vid handlingens tillkomst framgick att den ut— färdades för bolaget, och bolaget utan oskäligt dröjsmål efter framställd be— gäran avgiver behörigen undertecknad förklaring att handlingen är mot bo- laget bindande. Bestämmelserna i sistnämnda del synas vara mindre väl läm- pade för det fall att den, till vilken handlingen ställts, gör gällande personlig ansvarighet mot undertecknarna utan att dessförinnan eller sedermera fram- ställa begäran om bolagets godkännande av handlingen. Lagrådet föreslår därför, att sista punkten i stycket i stället avfattas sålunda, att ansvarighet ej skall åvila undertecknarna, där av omständigheterna vid handlingens till- komst framgick, att den utfärdades för bolaget, samt den, till vilken hand- lingen ställts, av bolaget erhåller behörigen undertecknat godkännande av handlingen utan oskäligt dröjsmål efter det begäran därom framställts eller personlig ansvarighet gjorts gällande mot undertecknarna.

103 å.

Lagrådet får hänvisa till sitt yttrande under 184 €, där viss jämkning av fö- revarande paragraf förordas.

• Sida 41
•  Original

Första och andra styckena torde kunna genom redaktionell omarbet- ning väsentligen förkortas.

I tredje stycket har upptagits den nuvarande bestämmelsen att redovis- ningshandlingarna för det förflutna räkenskapsåret skola avlämnas till revi— sorerna minst en månad före den ordinarie bolagsstämman. Det har an- märkts, att denna tid vore för kort i betraktande av att revisorerna enligt förslaget _ liksom enligt gällande lag — skola överlämna revisionsberät— telsen till styrelsen minst två veckor före stämman. Det är dock att märka, att revisorerna kunna påbörja sitt granskningsarbete redan före redovisnings- handlingarnas avlämnande, då de ju hava fri tillgång till bolagets räkenska- per. Förlängning av ifrågavarande tid kan även medföra den olägenheten att den ordinarie bolags-stämman fördröjes. Lagrådet anser därför, att den i gäl- lande lag föreskrivna tiden för redovisningshandlingarnas avlämnande bör i enlighet med lagberedningens förslag bibehållas.

105 5.

Då i 9 & av förslaget upptagits bestämmelse att räkenskapsåret skall an- givas i bolagsordningen, om det ej skall utgöra kalenderår, synes andra styc- ket i förevarande paragraf kunna utgå.

106 &.

I 1 mom. andra stycket stadgas att under viss förutsättning »nedsättning» skall ske av anläggningstillgångs värde, i den mån ej en ökning av den år- liga avskrivningen må anses tillfyllest jämlikt allmänna bokföringsgrunder och god köpmannased. Härmed åsyftas alltså en extraordinär avskrivning i motsats till den årliga. Då ordet »nedsättning» synes vara en mindre lämp- lig beteckning härför, förordas, att nämnda ord måtte ersättas med uttrycket »särskild avskrivning». Iakttages detta, böra vissa redaktionella ändringar vidtagas i 2, 3 och 9 mom. samt 108 5 under B 4.

Avfattningen av 1 mom. första stycket torde i förtydligande syfte böra något jämkas.

Enligt det föreslagna stadgandet i 3 mom. första punkten skola aktier i dotterbolag, så ock aktier i andra bolag eller andra andelsråtter samt obliga- tioner och andra fordringar, som äro avsedda att stadigvarande innehavas av bolaget, anses såsom anläggningstillgångar. Förslaget bygger alltså på den uppfattningen att innehavets avsedda större eller mindre långvarighet bör vara avgörande för frågan huruvida tillgången skall anses såsom an- läggningstillgång eller såsom omsättningstillgång. Äro tillgångarna avsedda att stadigvarande innehavas av bolaget, skola de enligt förslaget bedömas så— som anläggningstillgångar ej blott i det fall att fråga är om sådant innehav, vilket i realiteten äger sin huvudsakliga betydelse såsom ett medel till in- flytande över ett annat företag, utan ock då tillgångarna förvärvats för att utgöra stadigvarande k'apitalplacerinag för bolaget. Den sålunda föreslagna

• Sida 42
•  Original

gränsdragningen mellan anläggnings- och omsättningstillgångar i avseende å värdepapper synes icke vara tillfredsställande. Såsom framhållits i ett ytt- rande torde det vid förvärv av värdepapper sällan avgöras, huruvida de sko- la behållas under längre tid eller vid uppkommande behov av likvida medel avyttras. Det måste därför ofta bliva beroende av vederbörandes godtycke, på vilket konto dessa tillgångar komma att föras. Det synes lagrådet riktigare och lämpligare att till anläggningstillgängar hänföra blott sådana värdepap— per, vilkas innehav är av stadigvarande betydelse för bolaget. Hit höra främst aktier i dotterbolag, men även andra aktier eller fordringar, som förvärvats huvudsakligen i syfte att skaffa bolaget inflytande eller andra fördelar hos främmande företag, böra räknas såsom anläggningstillgångar. Däremot bör tillgång, förvärvad enbart för kapitalplacering, städse upptagas såsom om- sättningstillgång. Någon olägenhet härav med hänsyn till den för sistnämnda slag av tillgångar föreslagna strängare värderingsprincipen (lägsta värdets princip) torde icke behöva befaras. Skulle större kursfall, orsakat av en ex- traordinär ekonomisk kris, inträffa å bolagets såsom omsättningstillgångar bokförda aktier eller obligationer, böra, såsom lagberedningen påpekat, här— vid framkomna priser icke utan vidare anses motsvara verkliga värdet; varje försämring av börsvärdet torde icke behöva föranleda omedelbar avskrivning utan detta bör ske blott i den mån så påkallas med hänsyn till allmänna bok- föringsgrunder och god köpmannased. På grund av det anförda hemställer lagrådet, att orden »som äro avsedda att stadigvarande innehavas av bolaget» måtte ersättas med »vilkas innehav är av stadigvarande betydelse för bola- get». I sammanhang härmed bör en redaktionell jämkning vidtagas i 5 mom.

Bestämmelserna i 6 mom. andra stycket torde i förtydligande syfte böra omredigeras sålunda, att dels värderingsregeln för den händelse att bolaget är moderbolag och dotterbolag äger aktier i moderbolaget upptages för sig i första punkten dels ock i en ny andra punkt införes ett särskilt stadgan- de av innebörd, att vad i första punkten sagts skall äga motsvarande till— lämpning i det fall då aktier i moderbolaget tillhöra annat dotterbolag, däri förstnämnda dotterbolag äger del.

Uti 10 mom. andra stycket hava meddelats regler för värdering av lång- fristiga skulder som lyda å utländskt mynt. Då sådan-a skulder endast i un- dantagsfall torde förekomma hos allmänna aktiebolag, synes det obehövligt att upptaga bestämmelser härutinnan i lagen. Lagrådet hemställer därför, att de föreslagna bestämmelserna i 10 mom. andra stycket måtte utgå.

107 %.

Bifalles lagrådets hemställan beträffande 106 g 3 mom., bör motsvarande ändring ske i fråga om de under A II 7 och 8 i förevarande paragraf an- givna posterna.

Lagberedningen har förklarat sig anse, att det bör fordras upptagande i balansräkningen allenast av summan av de till värdeminskningskonton för anläggningstillgångar överförda beloppen, ehuru i bolagets böcker särskilt värdeminskningskonto måste uppläggas för varje i balansräkningen uppta-

• Sida 43
•  Original

gen post anläggningstillgångar. Beredningen har i detta sammanhang hän- visat till att, jämlikt 108 & B 4 i förslaget, i vinst- och förlusträkningen skall lämnas sålunda specificerad uppgift angående de under räkenskapsåret verk— ställda avskrivningarna eller avsättningarna till värdeminskningskonton i fråga om anläggningstillgångar. Tillika har beredningen erinrat, att enligt 106 g 5 mom. värdeminskningskonto kan uppläggas för osäkra fordringar vare sig dessa äro anläggnings- eller omsättningstillgångar. Enligt bered- ningens mening framginge av nyssnämnda stadgande, att sådant värdeminsk- ningskonto för fordringar skulle redovisas i särskild post och att, om värde- minskningskonto användes för fordringar av såväl anläggningstillgångs som omsättningstillgångs natur, två dylika värdeminskningskonton borde redovi— sas, ett för vartdera slaget av fordringar. Syftet med anläggningstillgångar- nas specificering i olika pos-ter uti balansräkningen torde emellertid delvis förfelas, om ej upplagda värdeminskningskonton redovisas efter motsva- rande fördelning. Det synes ej heller av paragrafens föreslagna avfattning i förevarande hänseende tydligt framgå, huru värdeminskningskonton för fordringar skola i balansräkningen upptagas. Lagrådet hemställer därför, :att avfattningen av B II ändras sålunda att bland skulderna skola upptagas :>värdeminskningskonton med beloppen fördelade på de särskilda tillgånge— posterna».

Långfristiga skulder torde i allmänhet kunna redovisas i två poster: 1. obligationslån och 2. andra långfristiga skulder. Förekomma lån mot för- lagsbevis, debentures eller dylikt, höra i anledning av inledningsstadgandet till 1 mom. ytterligare poster tillkomma. Begreppet partialförskrivningar sy- nes icke hava sådan bestämdhet, att det bör upptagas i lagtexten. Med hän- syn till vad nu anförts hemställer lagrådet, att de i B III 1 förekommande orden »lån mot partialförskrivningar, förlagsbevis eller dylikt» måtte utgå.

Till vinnande av överensstämmelse med tillgångssidan bör posten »Kort— l'ristiga skulder» (B IV) uppdelas i två underavdelningar: 1. växelskulder och 2. andra kortfristiga skulder.

I sista stycket av 1 mom. föres'krives att, om bolag har tillgångar eller skulder av andra slag än i nämnda mom. sägs, motsvarande fördelning i till- gångs- eller skuldposter skall äga rum. Då redan av inledningsstadgandet till 1 mom. framgår, att den i paragrafen förekommande uppräkningen av pos- ter i balansräkningen icke är uttömmande, torde nyssnämnda föreskrift kun- na uteslutas. I anledning av vad bank- och fondinspektionen i sitt yttrande anfört rörande behov av avvikelse från balansschemat kan momentet i stål- let enligt lagrådets mening lämpligen avslutas med en bestämmelse av inne- håll att i fråga om tillgångs- och skuldposternas uppställning och benämning sådana avvikelser må göras som få anses överensstämma med allmänna bok- föringsgrunder och god köpmannased.

Enligt stadgande i 2 mom. må, där det med hänsyn till bolagets bästa fin- nes vara påkallat, aktier till ett sammanlagt värde av högst en fjärdedel av bolagets behållna förmögenhet redovisas i vissa gemensamma poster utan så- dan specificering, som eljest enligt föreskrift i detta mom. skall ske. Såsom

• Sida 44
•  Original

bank— och fondinspektionen anmärkt, synes nämnda villkor vara väl obe— stämt avfattat. Lagrådet förordar, att villkoret erhåller skärpt lydelse, för- slagsvis »där sådan redovisning finnes kunna lända till förfång för bolaget».

Enligt uttalande i lagberedningens motiv skola i nu omförmälda hänseende med aktier likställas andra andelsrätter. Lagrådet finner uttryckligt stad- gande därom böra meddelas och lämpligen kunna fogas såsom ett tredje stycke till 2 mom.

Med hänvisning till vad lagrådet vid 78 % anfört angående säkerhet, som dotterbolag ställt för moderbolagets gäld, hemställer lagrådet, att till 3 mom. andra stycket av förevarande paragraf fogas en ny punkt av innehåll att, om dotterbolag ingått ansvarsförbindelse för moderbolaget eller för annat dotterbolag eller ställt dotterbolaget tillhörig egendom såsom pant för mo- derbolagets eller annat dotterbolags gäld, det ock skall anmärkas i den särskilda uppgift till balansräkningen, som enligt 2 och 3 mom. skall läm- nas om vissa förhållanden rörande moderbolag och dotterbolag.

I 7 mom. första stycket föreskrives, bland annat, att inom linjen skall an- givas sammanlagda beloppet av bolagets borgens- och övriga ansvarsförbin- delser, däribland förbindelser för diskonterade växlar, i den mån dessa icke upptagits bland skulderna. Då sistnämnda förbindelser böra angivas i sär- skild post, torde någon jämkning i avfattningen av föreskriften erfordras.

Jämlikt andra stycket av 7 mom. skola pensionsförpliktelser, i den mån de ej upptagits såsom skuld i balansräkningen eller motsvaras av där upp- tagen skuld till pensionsstiftelse, inom linjen anmärkas med angivande av sammanlagda beloppet för år av utgående pensioner. Lagrådet anser stad- gandet böra erhålla ändrad avfattning, så att därav tydligt framgår att icke pensionsförpliktelsernas kapitalvärde vars uträknande kan medföra om- fattande arbete — utan endast de utgående pensionernas sammanlagda be— lopp behöver angivas. Någon redogörelse för ännu icke aktuella pensionsför- pliktelser torde icke behöva lämnas.

108 %.

Angående viss jämkning av denna paragraf hänvisas till yttrandet un— der 106 &.

109 %.

Såsom lagberedningen framhållit är det för bedömningen av ett bolags ställning och för att kunna följa dess utveckling av vikt, att redovisningen år efter år göres efter ungefär enahanda grunder. Till kontroll härav har i 1 mom. tredje stycket upptagits ett stadgande av innehåll att, om någon vik— tigare ändring i förhållande till tidigare balansräkning eller vinst- och för- lusträkning vidtagits beträffande avskrivningarna på bolagets anläggnings- tillgångar eller i andra avseenden, redogörelse härför skall lämnas i förvalt- ningsberättelsen. Där egendom av någon betydenhet överföres från anlägg- ningstillgångarna till omsättningstillgångarna eller tvärtom, torde detta vara en sådan ändring, som avses med stadgandet. Då det är av största vikt för

• Sida 45
•  Original

& ) ?

bevarande av kontinuiteten mellan balansräkningarna att icke ändring god- tyckligt sker i tillgångarnas fördelning på nämnda huvudgrupper, hemställer, lagrådet, att stadgandet måtte kompletteras med uttrycklig föreskrift därom att redogörelse för viktigare ändring beträffande redovisningen av tillgångar såsom anläggningstillgångar eller såsom omsättningstillgångar skall lämnas i förvaltningsberättelsen.

Enligt bestämmelsen i 2 mom. skall förvaltningsberättelsen för moderbolag, där ej resultatet av koncernens verksamhet i dess helhet uppgives, innehålla särskilt uttalande, huruvida detta resultat, enligt avgiven koncernbalansräk- ning eller koncernredogörelse, överstiger eller understiger resultatet av mo- derbolagets verksamhet enligt dess balansräkning. Den föreslagna lydelsen medgiver att förvaltningsberättelsens innehåll ins-kränkes till uppgifter så obestämda, att de icke giva erforderlig ledning för bedömande av ställningen. Det torde emellertid vara nödvändigt att förvaltningsberättelsen är av den fullständighet, att aktieägarna kunna bilda sig en tillförlitlig uppfattning här- utinnan. Den av lagberedningen till motivering av det föreslagna stadgandet åberopade omständigheten, att det siffermässiga resultatet av en koncern- balansräkning eller koncernredogörelse ej kan beräknas erhålla mer än rela- tiv säkerhet, bör icke utgöra hinder mot att styrelse i moderbolag ålägges att alltid i förvaltningsberättelsen uppgiva resultatet av koncernens verksamhet i dess helhet. För den händelse resultatet på grund av särskilda omständig— heter är ovisst bör detta självfallet angivas i förvaltningsberättelsen. Lagrådet hemställer, att stadgandet måtte erhålla den lydelse, att i förvaltningsberät- telsen för moderbolag skall uppgivas resultatet av koncernens verksamhet i dess helhet.

111 &.

Enligt stadgande i första stycket skola, om enligt bolagsordningen aktie- kapitalet eller maximikapitalet överstiger 300,000 kronor, minst två reviso- rer utses i bolaget. Av skäl som lagrådet anfört vid 83 % bör beträffande bolag med minimi- och maximikapital storleken av det verkliga aktiekapita- let vara avgörande jämväl för frågan huruvida i bolaget skall finnas mer än en revisor. Lagrådet, som anser att minst två revisorer böra finnas i bo- lag med aktiekapital överstigande 300,000 kronor, hemställer, att stadgandet måtte ändras i enlighet härmed.

Bestämmelsen i sista stycket kan lämpligen flyttas till 116 &. Jämväl i övrigt böra vissa jämkningar av redaktionell art vidtagas.

112 &.

Bifall till lagrådets hemställan beträffande 83 å tredje och femte styckena föranleder dels vissa jämkningar i förevarande paragrafs två första stycken dels ock uteslutande av sista punkten i andra stycket.

Under åberopande av vad lagrådet anfört vid behandlingen av 34 % hem- ställes, att första punkten i fjärde stycket måtte erhålla den avfattningen att, om enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen revisor skall vara auktorise-

• Sida 46
•  Original

rad revisor eller godkänd granskningsman och ändring sker i avseende å där— till utsedd person eller suppleant för denne eller beträffande sådan persons hemvist, styrelsen eller verkställande direktör ofördröjligen skall därom göra anmälan för registrering. Andra punkten i stycket torde höra i redaktionellt hänseende något jämkas.

113 %.

Denna paragraf upptager i 1 mom. första stycket andra punkten föreskrift därom, att revisor skall hava den erfarenhet beträffande bokföring och in- sikt i ekonomiska förhållanden som med hänsyn till bolagets verksamhet er- fordras för uppdraget. Detta i och för sig självklara stadgande, vars åsido- sättande icke medför någon påföljd, synes kunna utgå.

Andra stycket av 1 mom. innehåller föreskrifter om skyldighet i vissa an- givna fall att till revisor utse person, som är auktoriserad revisor. Det må ifrågasättas, huruvida icke för det fall att skyldigheten gjorts beroende av aktiekapitalets storlek det verkliga aktiekapitalet i stället för maximikapi— talet enligt bolagsordningen bör vara avgörande. Förslagets ståndpunkt i detta hänseende kommer, på samma sätt som anmärkts beträffande liknande * fall i 83 5, att leda till stor ojämnhet i tillämpningen. Lagrådet, som håller i före att skyldigheten i fråga, åtminstone för närvarande och så länge till- gången till auktoriserade revisorer är tämligen begränsad, bör i här avsett fall gälla endast för bolag med ett aktiekapital av två miljoner kronor eller däröver, hemställer, att stadgandet ändras i enlighet härmed.

Tredje och fjärde styckena av samma moment torde höra i redaktionellt hänseende något jämkas.

I 2 mom. av förevarande paragraf föreslås, att uppdrag såsom revisor må ! kunna anförtros vissa handelsbolag, kommanditbolag eller aktiebolag, som driva revisionsverksamhet. Något behov av dylika föreskrifter, vartill före- bilder finnas i utländsk rätt, har veterligen ej framträtt här i riket. Önskar något bolag tillgodogöra sig den särskilda erfarenhet som må finnas hos ett revisionsbolag, kan för övrigt detta utan särskilt lagstadgande möjliggöras genom att till revisorer och suppleanter för dem utses hos revisionsbolaget anställda personer. Lagrådet hemställer därför, att stadgandena i 2 mom. måtte utgå. ' Enligt 3 mom. första stycket hör bland revisorerna i moderbolag, där det | kan ske, någon eller några vara revisorer i dotterbolagen. Även om en sådan | anordning må anses lämplig, torde stadgande härom icke behöva inflyta i I lagen utan det böra överlämnas åt vederbörande bolag att förfara så som det självt finner lämpligt. Stadgandet bör därför utgå.

I andra stycket av samma moment föreskrives, att i dotterbolag må, utan hinder av vad i 1 mom. tredje stycket av paragrafen stadgas, av minst två revisorer en vara tjänsteman i moderbolaget. Denna eftergift från jävsbestäm- melserna i 1 mom. tredje stycket har föranletts av önskan att möjliggöra för en koncern att till revisor i dotterbolag utse tjänsteman hos moderbolaget även för det fall, att styrelseledamot eller överordnad befattningshavare hos mo-

• Sida 47
•  Original

derbolaget är styrelseledamot hos dotterbolaget. Föreskriften i fråga synes betänklig, enär en sådan revisor ej kan förväntas under alla förhållanden komma att intaga den självständiga hållning, som måste krävas av en revi- sor. Bestämmelsen kan icke heller anses behövlig för att tillförsäkra moder- bolagets ledning erforderlig inblick i dotterbolagets förhållanden; moderbola— gets representant i styrelsen bör kunna hava tillräcklig möjlighet härtill. Lag- rådet hemställer därför, att jämväl detta stycke måtte utgå.

114 5.

Om, såsom lagrådet hemställt under 34 &, bestämmelserna om registrering av revisorer begränsas till sådana fall, där revisor enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen skall vara auktoriserad revisor eller godkänd gransk— ningsman, bör motsvarande begränsning iakttagas i sista stycket av före- varande paragraf.

I ett nytt stycke torde böra föreskrivas att vad i paragrafen stadgas för det fall att revisor utsetts utan iakttagande av bestämmelse i 113 & ock skall gälla i fråga om revisorssuppleant.

I redaktionellt avseende synas vissa jämkningar böra vidtagas.

115 5.

Då Konungens befallningshavande allenast i undantagsfall må utse mera än en revisor för sådant uppdrag som avses i paragrafen, anser lagrådet, att detta bör komma till tydligt uttryck, exempelvis genom användande av orden »då särskilda omständigheter därtill föranleda». Därjämte böra vissa redaktionella ändringar vidtagas i paragrafen.

116 5.

Det torde utan särskilt stadgande vara klart, att bestämmelserna i 112 5 om att revisor kan skiljas från sitt uppdrag av den som tillsatt honom samt i 113 % om de kvalifikationer revisor skall äga och om jäv mot revisor gälla jämväl i avseende å revisor, som utses av Konungens befallningshavande. Vad i förevarande paragraf härutinnan upptagits synes därför kunna utgå. Om i enlighet med lagrådets tidigare hemställan stadgandet i 111 % sista stycket flyttas till 116 5, kommer den att innehålla bestämmelse om rätt för revisor, som utsetts av aktieågargrupp eller Konungens befallningsha- vande, att av bolaget erhålla skäligt arvode.

117 &.

Såsom Föreningen auktoriserade revisorer framhållit, torde det ej före- ligga något egentligt behov att genom lagstiftning reglera rätt för revisor att för biträde i revisionsverksamheten använda medhjälpare. Lagrådet hem— ställer därför, att de i 1 mom. tredje stycket intagna bestämmelserna härom måtte utgå ur förslaget.

• Sida 48
•  Original

Första stycket av 118 & upptager föreskrift bland annat därom, att revi- sorerna vid återställandet av de till dem överlämnade redovisningshandling- arna skola å balansräkningen samt vinst- och förlusträkningen hava tecknat påskrift med yttrande, huruvida dessa handlingar överensstämma med bola- gets av dem granskade böcker eller icke, samt att påskriften i övrigt beträf- fande granskningen skall innefatta hänvisning till revisionsberättelsen. Den- na föreskrift, vartill motsvarighet saknas i gällande lag om aktiebolag, synes icke vara påkallad av något verkligt behov. Lagrådet förordar därför, att föreskriften utgår. Härav föranledes viss jämkning av 201 % 7.

119 5.

Första stycket av 1 mom. torde för vinnande av någon förkortning böra jämkas i redaktionellt hänseende. I samband härmed synes sista punkten i stycket utan olägenhet kunna uteslutas.

Uttryckliga bestämmelser om skyldighet för revisorerna att särskilt ut- tala sig angående omfattningen av den av dem verkställda granskningen och inventeringen eller av dem utövade kontrollen å verkställd inventering samt angående bolagets organisation av bokföringen, medelsförvaltningen och till- synen däröver lära knappast vara erforderliga. Det torde även utan sådana bestämmelser vara tydligt, att revisorerna höra i revisionsberättelsen lämna erforderliga upplysningar i nämnda hänseenden. Bestämmelserna i fråga torde därför kunna utgå.

Likaså torde stadgandet i fjärde stycket av samma moment om skyldig- het för revisorerna att i berättelsen yttra sig angående den av dem verk- ställda granskningen beträffande bolaget tillhörig pensions- eller annan per- sonalstiftelse kunna uteslutas, därest åt första stycket gives en mera allmän avfattning.

Även utan uttryckligt stadgande torde det ankomma på revisorerna att i revisionsberättelsen för moderbolag intaga meddelande om yppat hinder för erhållande av erforderliga upplysningar rörande dotterbolags förhållan- den. Det i sista punkten av 2 mom. intagna stadgandet härom kan därför utelämnas.

121 5.

Innebörden av stadgandet i första stycket andra punkten skulle komma till tydligare uttryck, om den erhölle den avfattningen att, där försäkran å tidigare bolagsstämma avgivits av den uppgivne aktieägaren, han allenast skall vara pliktig att avlämna försäkran att förändring i äganderätten till aktien ej ägt rum.

122 €.

I paragrafens sista punkt har upptagits bestämmelse därom att rätt att närvara vid bolagsstämma tillkommer vice verkställande direktör, ändå att han ej är aktieägare. Däremot har motsvarande föreskrift beträffande sty-

• Sida 49
•  Original

relsesuppleant icke ansetts erforderlig. Det torde även utan lagstadgande vara klart, att såväl vice verkställande direktör som styrelsesuppleant äro berät- tigade att vara tillstädes å bolagsstämma vid behandling av ärende angåen- de förvaltningsåtgärd, däri de deltagit. Att meddela bestämmelse om deras rätt att eljest närvara vid bolagsstämma synes ej vara erforderligt. Ifråga- varande bestämmelse torde därför kunna utgå.

124 &.

I tredje stycket hava bestämmelser meddelats rörande vem som skall öpp- na bolagsstämmma, då ordförande ej är bestämd genom bolagsordningen. I sådant hänseende torde böra stadgas, att stämman skall öppnas av styrel- sens ordförande eller den styrelsen därtill utsett. Regler för det fall att ingen styrelseledamot är tillstädes vid stämman synas icke vara behövliga. Lag— rådet hemställer, att stycket måtte ändras i enlighet härmed.

Vissa redaktionella jämkningar böra vidtagas i paragrafens andra, fjärde och sjätte stycken.

125 %.

Uti andra stycket av förevarande paragraf har upptagits den föreskriften att olika röstvärde för aktier i bolaget icke må så bestämmas, att röstvärdet för någon aktie överstiger tio gånger röstvärdet för annan aktie. Detta stad- gande är icke avsett att gälla aktier, som vid tiden för den nya lagens ikraft— trädande redan äro utgivna, ej heller nya aktier, som i äldre bolag efter nämnda tid komma att utgivas utan att därför kräves ändring av bolags- ordningens bestämmelse om aktiekapitalets eller maximikapitalets storlek. Däremot skola enligt 4 g 12 mom. i förslaget till promulgationslag med be- gränsningen träffas ej endast aktier i bolag, som nybildas efter lagens ikraft- trädande, utan även nya aktier i äldre bolag, då för utgivandet av aktierna erfordras ändring av nyssberörda bestämmelse i bolagsordningen. Uti ytt- randen av näringsorganisationerna och exportbolagen har hemställts, att i sistnämnda fall möjlighet till dispens från huvudregeln måtte införas. Huvud- regeln skulle här medföra att bolaget, om det har behov av att utfärda nya aktier med begränsat röstvärde, skulle nödgas införa ett nytt aktieslag vid sidan av de gamla, vilkas röstvärde bestämts i överensstämmelse med äldre rätt. De fördelar man genom regeln vill vinna kunna icke anses uppväga olägenheten av att omröstningsförhållandena i sådana äldre bolag bliva mera invecklade. Lagrådet ämnar därför vid behandlingen av angivna lagrum i förslaget till promulgationslag hemställa om sådan ändring däri, att — oav- sett huruvida utgivandet av nya aktier förutsätter ändring av bolagsord- ningens bestämmelse om aktiekapitalets storlek eller ej — äldre bolag, i vilka finnas aktier med ett röstvärde överstigande tio gånger röstvärdet för aktier av annat slag, må, utan hinder av vad i andra stycket av förevarande paragraf stadgas, utgiva aktier med de röstvärden, som tillkomma redan ut- givna aktier. '

• Sida 50
•  Original

50 126 g.

Bestämmelsen i andra punkten att fullmakt skall i huvudskrift eller av- skrift bifogas protokollet torde knappast vara påkallad. Det bör stå veder- börande fritt att på annat sätt förvara fullmakterna. Bestämmelsen synes alltså böra uteslutas.

Till förebyggande av att rösträtt obehörigen utövas har lagberedningen bland annat föreslagit den i sista punkten upptagna bestämmelsen att full— makt att företräda aktieägare på bolagsstämma ej skall vara gällande för stämma, som börjar senare än tre år efter fullmaktens utfärdande. I vissa yttranden har uttalats den meningen av någon tidsbegränsning för fullmakts giltighet icke borde ifrågakomma. Då det icke kan anses tillfredsställande att å bolagsstämma rösträtt utövas för någon som, kanske sedan lång tid tillbaka, icke vidare är aktieägare, kan lagrådet icke tillstyrka bestämmel- sens uteslutande. Däremot finner lagrådet med hänsyn till vad i yttrandena anmärkts den föreslagna tiden av tre år under vissa förhållanden kunna vara väl kort. Lagrådet vill därför förorda, att tiden förlänges, förslagsvis till fem år.

127 %.

Det torde icke vara behövligt att i lagtexten intaga erinran därom att, då bolagsordningen föreskriver ordinarie bolagsstämmas hållande vid tidigare tidpunkt än den i paragrafen angivna, bolagsordningens föreskrift såvitt möjligt skall efterkommas. Första stycket av 127 & torde därför böra jämkas.

Lagrådet vill vidare hemställa, att andra stycket måtte i redaktionellt hän- seende ändras för vinnande av närmare anslutning till lydelsen av motsva- rande stadgande i 69 5 första stycket gällande lag om aktiebolag.

129 5.

Andra styckets tredje och fjärde punkter torde böra utbrytas till ett sär- skilt stycke för vinnande av ökad överskådlighet och en förenklad avfattning av hänvisningarna i de nuvarande tredje och fjärde styckena. Även i övrigt synes paragrafens avfattning böra något jämkas.

130 %.

I första stycket lämnas föreskrift om översändande av förteckning över ärenden, vilka skola förekomma å bolagsstämma, till aktieägare som an- håller därom. Det torde lika litet här som i 127 %, där fråga är om över- sändande av vissa redovisningshandlingar, behöva särskilt angivas, att över— sändandet skall ske kostnadsfritt. Lagrådet föreslår därför, att sistnämnda ord uteslutes ur lagtexten.

131 &.

I anledning av vad patent- och registreringsverket yttrat vid 83 & femte stycket hemställer lagrådet, att bestämmelsen i första stycket av förevarande

• Sida 51
•  Original

paragraf erhåller sådan avfattning att den kommer att avse även det fall att styrelse ej finnes.

132 &.

För vinnande av större likformighet med andra omröstningsbestämmelser i lagförslaget hemställer lagrådet, att uttrycket »mer än en femtedel av rös- tetalet» i andra stycket av 1 mom. utbytes mot orden »minst en femtedel av röstetalet».

I anledning av framställd anmärkning mot det föreslagna stadgandet i 1 mom. tredje stycket om skyldighet att till registreringsmyndigheten insända avskrift av protokoll angående balansräkningens fastställande vill lagrådet förorda, att bestämmelsen härom liksom om skyldighet att, för det fall att balansräkningen ej blivit fastställd, insända underrättelse därom måtte er— sättas med föreskrift att på den till registreringsmyndigheten översända av- skriften av balansräkningen skall finnas av styrelseledamot eller verkstäl' lande direktör undertecknat bevis huruvida balansräkningen fastställts eller ej. I samband härmed torde någon jämkning böra ske i avfattningen av sista punkten i tredje stycket.

133 g.

Beträffande skyldighet för styrelsen och verkställande direktör att lämna upplysningar till aktieägarna å bolagsstämma har föreslagits den inskränk- ningen 'att de endast äro pliktiga att upplysa om förhållanden, som kunna väsentligt inverka på bedömandet av värdet av bolagets tillgångar med mera. Då ordet »väsentligt» i detta sammanhang kan tolkas på olika sätt och giva upphov till tvist, hemställes, att detta ord måtte utgå ur den föreslagna lag— texten i första stycket.

Det synes ej vara nödigt att, på sätt i tredje stycket skett, särskilt fram— hålla, att aktieägare jämväl före stämma äger hos styrelsen framställa begä— ran att upplysning i visst hänseende skall lämnas å stämman. Tredje stycket kan därför enligt lagrådets mening utgå.

Under hänvisning till yttrandet vid 130 % föreslår lagrådet tillika, att ordet »kosrtnadsfritt» uteslutes ur fjärde och femte styckena.

138 5.

Enligt denna paragraf skall uppgörelse mellan bolaget och stiftare, styrel— seledamot, verkställande direktör, revisor eller granskare rörande honom i så- dan egenskap åliggande skadeståndsskyldighet ej vara för bolaget eller dess konkursbo bindande, där den träffats innan tid för anställande av talan mot honom gått till ända efter vad i 134—137 åå är stadgat.

Mot denna bestämmelse i vad den avser uppgörelse med stiftare har lag- rådet intet att erinra. Ett vittgående förbud mot uppgörelser är här, såsom i motiven framhållits, påkallat till förebyggande av den — särskilt när stif— tarna övertaga alla aktierna i bolaget — tänkbara möjligheten att bestäm- melserna om stiftaransvar berövas sin verkan genom en uppgörelse mellan stiftarna och bolaget.

• Sida 52
•  Original

Likaså ansluter sig lagrådet till förslagets ståndpunkt att även en uppgö- relse med annan i paragrafen angiven person än stiftare skall vara utan ver- kan mot bolagets konkursbo. Däremot finner lagrådet, i likhet med Sveriges advokatsamfund, paragrafen i alltför stor utsträckning begränsa möjligheten att träffa en för själva bolaget bindande uppgörelse angående den skade- ståndsskyldighet som åvilar annan än stiftare. Till grund för förslaget ligger synpunkten att den rätt att föra skadeståndsrtalan, som enligt tidigare para- grafer tillkommer en aktieägareminoritet, icke bör kunna göras overksam genom en uppgörelse mellan den ansvarige och bolaget. Men minoritetens rätt ; synes bliva i behörig utsträckning tillvaratagen, om paragrafen i denna del * jämkas så, att bindande uppgörelse kan före den angivna tidens utgång träf- fas av bolagsstämma, där ej aktieägare med ett sammanlagt aktiebelopp ut- görande minst en tiondel av hela aktiekapitalet röstat däremot. För den hän- delse aktieägare för skadeståndstalan å bolagets vägnar bör tillika fordras att uppgörelsen biträtts av honom. Kallelseåtgärderna beträffande stämma, varå fråga om uppgörelse skall behandlas, synas böra vara vidtagna senast två veckor före stämman.

Lagrådet hemställer, att paragrafen måtte omarbetas i enlighet med vad sålunda anförts.

139 €.

För den händelse genom beslut om ändring av bolagsordningen vissa men ej alla aktiers rätt försämras, skall enligt 1 mom. första stycket andra punk- ten samtycke erfordras endast av ägarna till nämnda aktier och därjämte angående beslutets fattande å två på varandra följande bolagsstämmor gälla vad i 2, 4 och 5 mom. är stadgat. Hänvisningen till dessa tre lagrum åter- t kommer även i tredje punkten. Då emellertid avfattningen av 4 mom. och av i 1 mom. andra stycket ger vid handen att någon kumulativ tillämpning av 1 och 4 mom. ej är åsyftad, böra hänvisningarna till 4 mom. utgå ur 1 mom. första stycket. .

Samma bestämmelser som upptagits i 1 mom. andra stycket återkomma i i 4 mom. andra stycket. Detta omnämner därjämte det fall att genom en bo- lagsordningsändring det belopp, vartill aktier av visst slag skola kunna ut- givas, sänkes. Sistnämnda fall torde böra inarbetas i 1 mom. andra stycket, | varefter 4 mom. andra stycket kan utgå. t

Tredje punkten av 1 mom. första stycket bör lämpligen utbrytas till ett sär- i skilt stycke, varigenom bland annat den i 142 & givna hänvisningen till först- 4 nämnda lagrum kan förenklas. I sammanhang härmed bör även styckets ? sista punkt upptagas såsom ett särskilt stycke. .

I enlighet med lagrådets tidigare hemställan bör stadgandet i 1 mom. and— , ra stycket sista punkten flyttas till avdelningen om förbud i vissa fall mot förvärv av aktier.

För vinnande av ökad överskådlighet synes uppställningen av 2 mom. böra ändras sålunda att, efter viss redaktionell jämkning, de olika fall momentet avser upptagas under varandra i" fristående led. Då det enligt lagrådets me-

• Sida 53
•  Original

ning även utan uttrycklig bestämmelse måste anses klart, att fråga om röst— värdet för redan utgivna aktier är att hänföra under grunderna för utövande av rösträtt, synes den särskilda föreskriften härom kunna utgå. Bestämmelsen i 5 mom. andra punkten torde kunna utgå såsom över- flödig. Jämväl i övrigt böra vissa jämkningar vidtagas i avfattningen av 139 5'.

143 %.

Vad i 144 och 188 55 stadgas angående verkställighet av beslut om bolags- ordningsändring i vissa fall kan icke anses vara av den beskaffenhet att er- inran därom behöver ske i samband med föreskrifterna i 143 %. Tredje styc- ket torde därför kunna utgå.

145 5.

I 42 % 2 mom. i förslaget har upptagits den nu gällande regeln att, om aktiebrev är ställt till viss man, den till vilken aktien övergått ej gentemot bolaget är att anse såsom aktieägare, innan han blivit införd i aktieboken. Av nämnda stadgande följer, att aktieägare, som icke införts i aktieboken, saknar ej blott rösträtt på bolagsstämma utan också röstberättigad aktieäga- res rätt att föra talan mot bolagsstämmas beslut. Dylik klanderrätt synes dock böra tillerkännas den, vilken obehörigen förvägrats införing i aktiebo— ken. Erfarenheten har visat att en sådan rätt icke skulle sakna praktisk be- tydelse. Lagrådet hemställer därför, att till första stycket av 1 mom. i före- varande paragraf fogas ett tillägg av innehåll att rätt till klandertalan även skall tillkomma den som förmår visa, att styrelsen obehörigen vägrat att in— föra honom såsom aktieägare i aktieboken.

I fråga om preskriptionstiden för klandertalan mot bolagsstämmobeslut har lagberedningen föreslagit, att den allmänna klandertiden bestämmes till tre månader. Klandertiden skulle dock förlängas till sex månader för vissa fall, där det ansetts föreligga särskild fara att aktieägare förbiser ett å bo- lagsstämma fattat beslut. Dessa fall hava angivits vara, att i lag eller bolags- ordning upptagna föreskrifter om sättet för kallelsens utfärdande väsentli- gen eftersatts, att till avgörande å bolagsstämma företagits ärende i strid mot bestämmelserna i 130 5 tredje stycket (om ärendes upptagande i kallelse till stämma m. m.), samt att bolagsstämmas beslut icke riktigt upptagits i pro- tokollet. Införande av särskilda klandertider för olika fall synes emellertid böra undvikas. Enhetlig klandertid lär så mycket lättare kunna bibehållas som den allmänna klandertiden enligt förslaget förlängts från två månader

; — enligt gällande rätt —— till tre månader. Inom sistnämnda tid torde — * frånsett extraordinära fall för vilka särskild lagstiftning icke bör ifråga-

komma — en aktieägare kunna förskaffa sig kännedom såväl därom att bo- * lagsstämma hållits som om därvid fattade beslut. Såsom beredningen framhål—

lit. kan det ock medföra svåra olägenheter, om ett bolagsstämmobeslut skulle kunna rivas upp efter lång tids förlopp. På grund av vad sålunda anförts hemställer lagrådet, att den föreslagna bestämmelsen om en särskild klan-

• Sida 54
•  Original

dertid av sex månader för ovan angivna fall måtte utgå. Iakttages detta, skulle andra stycket av 145 % endast innehålla att, om talan grundas därpå, att beslutet icke tillkommit i behörig ordning eller att det eljest kränker al- lenast aktieägares rätt, talan skall instämmas inom tre månader samt att, om det försummas, beslutet skall vara gällande.

I redaktionellt hänseende torde dessutom vissa mindre förkortningar kunna vidtagas i paragrafens avfattning.

146 5.

Enligt lagrådets hemställan under 145 % skall talan mot bolagsstämmas beslut i samtliga där angivna fall instämmas inom tre månader. Lagrådet förordar, att samma tid upptages i 146 5 i fråga om ingivande till rätten eller domaren av ansökan om prövning av arvode, som bolagsstämma bestämt.

148 och 149 åå.

Den tid, inom vilken dag för inställelse i ärende angående aktiebolags trädande i likvidation skall utsätta-s, har bestämts i 148 % till minst två och högst tre månader samt i 149 % till minst tre och högst fyra månader. Då skäl saknas att i angivna hänseende stadga olika tider samt en tid av minst två och högst fyra månader — vilken lagrådet tillstyrkt i fråga om ett likartat fall i 49 å — synes vara lämplig jämväl för samtliga de fall, varom i nu före- varande paragrafer är fråga, hemställer lagrådet, att erforderliga ändringar ; härutinnan måtte vidtagas i paragraferna. i

Tillika torde vissa jämkningar av redaktionell art böra göras i 149 % första i stycket. i

150 %. i

I första punkten av paragrafens första stycke har såsom likvidationsan- ledning upptagits den omständig-heten att aktiebolag saknar verkställande direktör, där sådan skall finnas. Om lagrådets hemställan under 84 % be- , träffande rätten att utse verkställande direktör bifalles, bör nämnda likvida- tionsanledning begränsas till det fall att verkställande direktör skall utses på grund av föreskrift i aktiebolagslagen. '

Tillräckliga skäl synas icke föreligga för införande av skyldighet för aktie- , bolag att träda i likvidation, om bolaget saknar till registret anmäld revisor. | I sådan händelse åligger det nämligen jämlikt 114 5 i förslaget Konungens * befallningshavande att efter anmälan om förhållandet förordna revisor, och f denna bestämmelse torde vara tillfyllest för att förebygga att ett aktiebolag ! driver verksamhet utan behörig revisor. Erinras må att lagrådet under 34 å ; hemställt, att anmälan till registret om val av revisor allenast skulle ske i det fall att därtill skall utses auktoriserad revisor eller godkänd gransknings- ' man. Lagrådet hemställer, att andra punkten av första stycket i förevarande paragraf måtte uteslutas.

Jämväl tredje punkten av samma stycke torde kunna utgå. Även utan ut- '

• Sida 55
•  Original

tryckligt stadgande lärer vara tydligt, att det förhållande anmälan avser skall styrkas.

I andra punkten av tredje stycket har upptagits föreskrift att, om kallelse utfärdas på grund av anmälan från registreringsmyndigheten, i kallelsen skall intagas hänvisning till bestämmelsen i 173 % första stycket. På grund av hänvisning i 151 5 till 150 & kommer föreskriften att avse även kallelse som utfärdas på grund av anmälan från registreringsmyndigheten jämlikt 151 %. Föreskriften i fråga synes icke vara erforderlig. Lagrådet hemställer, att den uteslutes.

För åvägabringande av likformighet i fråga om den tid, inom vilken kallel- se till inställelse inför rätten jämlikt 148, 149 och 150 55 skall införas i all— männa tidningarna, torde i tredje punkten av tredje stycket den föreslagna tiden »minst tre och högst fyra månader» böra ändras till »minst två och ; högst fyra månader». Sistnämnda minimitid lär jämväl i förevarande fall 1 vara tillräcklig.

Fjärde stycket synes för vinnande av önskvärd förkortning kunna erhålla I det innehåll att, om ej innan ärendet företages till avgörande styrkes, att ! behörig styrelse eller verkställande direktör finnes samt att införing i re- i gistret skett, rätten skall förklara, att bolaget skall träda i likvidation, och i förordna en eller flera likvidatorer. Med en sådan avfattning av lagrummet | har rätten utan särskilt stadgande möjlighet att i mån av behov medgiva l part anstånd med ingivande av nödiga bevis, varjämte det lämnas öppet för ' rätten att, om så finnes påkallat, hos registreringsmyndigheten inhämta upp-

lysning huruvida stadgad införing i registret skett.

151 %.

De föreslagna bestämmelserna rörande åtgärder i anledning av under- låtenhet att till registreringsmyndigheten ingiva fastställd balansräkning synas I med fördel kunna förenklas därigenom, att det stadgas rätt och plikt för | registreringsmyndigheten att, när för aktiebolag fastställd balansräkning " icke för något av de tre — i stället för fyra enligt förslaget —-— sista räken-

skapsåren inkommit, därom göra anmälan hos rätten eller domaren för pröv- ning av frågan om skyldighet för bolaget att träda i likvidation. Då jämväl enskilda sakägares intressen härigenom skulle bliva tillgodosedda, erfordras icke någon föreskrift om rätt för sådan sakägare att hos domstol göra ansökan om åläggande för bolaget att på grund av nyssnämnda förhållande träda i likvidation. Lagrådet hemställer därför, att första stycket i paragrafen måtte * utgå och att andra stycket erhåller den ändrade avfattning som ovan an- givits.

Beaktas vad lagrådet hemställt i fråga om 150 % fjärde stycket, bör tredje stycket i förevarande paragraf undergå någon jämkning.

152 &.

Bifalles lagrådets hemställan beträffande 151 %, erfordras viss jämkning i avfattningen av förevarande paragraf.

• Sida 56
•  Original

I anslutning till vad som anförts under 106 % hemställer lagrådet, att orden »eller nedsättning» i andra stycket av förevarande paragraf uteslutas.

För vinnande av större likformighet med andra omröstningsbestämmelser i lagförslaget får lagrådet, under erinran om sitt uttalande under 132 & i ett likartat spörsmål, hemställa, att i sista stycket av denna paragraf uttrycket »aktieägare med ett röstetal överstigande en femtedel» utbytes mot orden >aktieägare, vilkas sammanlagda röstetal utgör minst en femtedel». Där- jämte torde sista punkten av stycket i redaktionellt avseende något jämkas.

156 5.

Vid bifall till lagrådets hemställan om uteslutande av bestämmelsen i 85 % tredje stycket angående omyndig styrelseledamot bör även tredje punkten i förevarande paragrafs första stycke utgå.

Enligt andra styckets andra punkt äger bolagsstämma utse likvidatorer i stället för sådana som förordnats av rätten, dock allenast om förordnandet meddelats enligt 148 eller 149 %. Då det emellertid närmast är att anse som en nödfallsåtgärd att rätten eller, enligt 157 %, domaren i bolagsstämmans ställe utser likvidatorer, synes det även i andra än de i 148 och 149 %% angivna fallen böra stå bolagsstämman öppet att, om aktieägarna icke åtnöjas med likvidator som förordnats av judiciell myndighet, ersätta denne med en annan. Lagrådet hemställer därför, att bestämmelsen i andra styckets andra punkt måtte utsträckas att helt allmänt gälla likvidatorer som av rätten eller domaren förordnats i annat fall än i 157 & andra stycket sägs.

158 &.

Förslaget innebär att anmälan om likvidationstillstånds inträde och övriga i första stycket angivna förhållanden skall göras endast av de likvidatorer som utsetts av bolagsstämman eller förordnats av rätten. Om emellertid denna anmälningsskyldighet icke av dem fullgjorts vid den tidpunkt då likvidator ut— ses av någon utomstående enligt 154 5 första stycket sista punkten, synes även sådan likvidator böra svara för anmälningsskyldighetens fullgörande. Lagrådet hemställer därför, att paragrafen, i nära anslutning till 105 % aktie- bolagslagen, måtte inledas med en allmän bestämmelse, enligt vilken lik— vidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla att bolaget trätt i likvidation eller, där likvidationen efter vad i 147 5 andra stycket sägs skall inträda å viss kommande dag, att bolaget träder i likvidation nämnda dag.

Första styckets andra punkt, i vad den avser angivande av tiden då likvi- dator valts eller förordnats av rätten, synes med hänsyn till det sätt, på vilket tidpunkten för likvidationstillståndets inträde bestämts i 154 & tredje stycket, böra bibehållas oförändrad. Återstående bestämmelser i 158 & kunna med fördel utbytas mot en föreskrift att i övrigt beträffande anmälan för registre- ring rörande likvidator eller suppleant för honom eller i fråga om rätt att under likvidationen teckna bolagets firma eller om ändring av bolagets post-

• Sida 57
•  Original

adress vad i 34 och 103 55 är för där avsedda fall stadgat skall äga motsva— rande tillämpning.

Anmärkas må att, om paragrafens allmänna uppställning bibehålles, lag- rummet i allt fall måste kompletteras med en bestämmelse att bevis om Ko- nungens tillstånd att till likvidator eller firmatecknare utse annan än den som är här i riket bosatt svensk medborgare skall fogas ej blott vid anmälan en- ligt andra stycket utan även vid anmälan jämlikt första stycket. Med den av lagrådet förordade omskrivningen framgår skyldigheten att bifoga dylikt be— vis i båda fallen med erforderlig tydlighet av hänvisningen till 34 och 103 åå.

159 5.

Om i andra stycket införes hänvisning till 34 5, 112 & fjärde och femte styckena samt 114 å i fråga om anmälan eller meddelande för registrering beträffande likvidationsrevisor och suppleant, kunna tredje, fjärde och femte styckena i förevarande paragraf utgå. Sker ej dylik hänvisning, erfordras, därest lagrådets hemställan rörande registreringsanmälan vid ovannämnda paragrafer bifalles, viss jämkning av de föreslagna stadgandena i tredje styc— ket.

Vidare synes andra punkten i andra stycket kunna ersättas med en hänvis— ning i styckets första punkt till 128 5. Då hänvisningen till revisors rättigheter jämväl omfattar i 116 & stadgad rätt till arvode för revisor, som förordnats av Konungens befallningshavande, är särskilt omnämnande i stycket av så- dan revisors rätt till arvode överflödigt.

160 &.

Uteslutas på sätt lagrådet föreslagit tredje, fjärde och femte styckena i 159 €, bör avfattningen av sista stycket i förevarande paragraf jämkas i en— lighet därmed.

161 &.

Den i andra stycket bestämda tiden av fyra veckor, inom vilken revisions— berättelse skall avgivas, hör av skäl som lagrådet vid 53 & anfört sättas till en månad.

Enligt 127 & sista stycket är aktieägare berättigad att få ärende hänskjutet till prövning å ordinarie bolagsstämma. Rätt att kalla aktieägarna till extra bolagsstämma tillkommer styrelsen jämlikt 128 % första stycket; och föreslås i samma paragraf samt i 13] % regler dels rörande rätt för aktieägareminoritet att hos styrelsen påkalla extra bolagsstämmas utlysande och dels om bolags— stämmas utlysande i vissa fall genom Konungens befallningshavande efter an- mälan av, bland andra, styrelseledamot eller aktieägare. Vad sålunda stadgats bör gälla jämväl under likvidation, därvid styrelsens och styrelseledamots be- fogenheter böra utövas av likvidatorerna och av enskild likvidator. Lagrådet hemställer därför, att i en ny paragraf, förslagsvis efter 161 &, måtte upptagas ett stadgande av innebörd att vad i 127, 128 och 131 55 är stadgat om rätt för aktieägare att få ärende hänskjutet till prövning å bolagsstämma och att

• Sida 58
•  Original

påfördra utlysande av stämma skall äga motsvarande tillämpning under lik- vidation, varvid såsom ordinarie skola anses stämmor enligt 161, 168 och 171 55. Därest lagrådets hemställan i fråga om 164 g bifalles, erfordras icke i förevarande sammanhang särskild bestämmelse angående likvidatorerna.

Till den föreslagna nya paragrafen kan lämpligen såsom 2 mom. fogas sista stycket i 161 g.

162 %.

I fråga om den balansräkning likvidatorerna enligt denna paragraf skola upprätta föreskrives i andra stycket, bland annat, dels att, om vid tillgång- arnas värdering hänsyn tagits därtill att vissa tillgångar eller slag av till- gångar skäligen må antagas kunna försäljas i ett sammanhang, detta skall anmärkas i balansräkningen, dels ock att i balansräkningen tillgångar och skulder skola för sig sammanräknas och skillnaden mellan slutsummorna utsättas. Redan av den i samma stycke intagna hänvisningen till 7 och 8 åå bokföringslagen torde framgå, att sistnämnda föreskrift skall iakttagas. Även den först här ovan omförmälda bestämmelsen, som allenast avser en av möj- ligen förekommande grunder till avvikelse från eljest vanligt försäljnings- värde, synes vara överflödig. Lagrådet hemställer därför, att sagda föreskrif- ter måtte utgå.

163 5.

Den i sista punkten av andra stycket gjorda erinringen att om fusion är särskilt stadgat kan såsom obehövlig uteslutas. En mindre redaktionell jämk- ning bör göras i första stycket andra punkten.

164 5.

l 1 Om första stycket, i nära anslutning till 110 5 aktiebolagslagen, erhåller så— dan avfattning, att det helt allmänt avser likvidatorernas befogenhet att före- träda bolaget och deras rättigheter och skyldigheter i övrigt, synes tredje stycket kunna uteslutas. Bestämmelserna i andra stycket om likvidatorssuppleanter böra, särskilt om 86 å ändras på sätt lagrådet föreslagit, likaledes utgå. , l l 1

165 €.

Om avfattningen av 100 5 andra stycket jämkas på sätt lagrådet ovan före- slagit, måste motsvarande jämkning företagas i 165 5.

167 %.

Beträffande likvidationsrevisorernas skyldighet att återställa redovisnings- handlingarna och förse dem med påskrift hänvisar första stycket i para— grafen till 118 5 första stycket. Hänvisningen i vad den avser påskrift å handlingarna förfaller, om lagrådets hemställan under 118 & bifalles, och hänvisningen i övrigt torde höra ersättas med en bestämmelse av innebörd

• Sida 59
•  Original

att handlingarna skola återställas inom den för avgivande av revisionsberät— telse stadgade tiden.

Vad angår det fall att till bolaget hör personalstiftelse synes tillräcklig vägledning erhållas, om 167 å andra stycket ersättes med ett stadgande, en- ligt vilket bestämmelsen i 118 å andra stycket skall erhålla motsvarande till- lämpning.

170 5.

I det remitterade förslaget skiljes mellan klander av bolagsskifte (170 %) och klander av likvidatorernas förvaltning (177 5 1 mom.). Klandertalan av förstnämnda slag hänför sig allenast till fördelningen av de för ändamålet redovisade tillgångarna, medan talan rörande beloppet av vad som skall för— delas mellan aktieägarna faller under bestämmelserna om klander av likvida- torernas förvaltning. För båda slagen av talan föreslås en klandertid av ett år från slutredovisningens framläggande å bolagsstämma.

Lagrådet, som icke har något att erinra i fråga om tiden för anställande av klandertalan mot likvidatorernas förvaltning, vill med anledning av vad handelskammaren i Gävle anfört ifrågasätta, huruvida icke den föreslagna tiden för anställande av talan om klander av skiftet väsentligen kan för- kortas. Härvid må erinras, att enligt 130 & konkurslagen klander mot utdel- ningsförslag i konkurs skall anmälas inom trettio dagar från den dag då för- slaget till utdelning först varit tillgängligt för granskning. En klandertid be- träffande bolagsskifte av allenast en månad eller, såsom nämnda handels- kammare förordat, tvä månader synes dock vara väl kort. Däremot torde tillräckligt rådrum beredas med en klandertid av tre månader, (1. v. s. samma tid som enligt lagrådets mening bör stadgas för väckande av talan å bolags- stämmobeslut enligt 145 ä 1 mom. Lagrådet förordar därför, att den i 170 % tredje stycket upptagna tiden av ett år utbytes mot en tid av tre månader.

Sveriges advokatsamfund har fäst uppmärksamheten å gällande lags brist på bestämmelser om preskription av rätten till medel som utskiftats vid aktie- bolags likvidation. Av praktiska skäl torde rätten att utbekomma dylika medel icke böra vara till tiden obegränsad. Å andra sidan bör preskription icke in- träda tidigare än vad som gäller ifråga om fordringsrätter. Beträffande verkan av inträdd preskription synes det naturliga vara att medlen återfalla till bo- laget för utskiftning mellan de aktieägare, som bevarat sin rätt i bolaget, efter samma grunder som skola gälla beträffande andra efter likvidationens avslutande yppade tillgångar. Gillas denna uppfattning, skulle till 170 & kunna fogas ett fjärde stycke av innebörd att, om aktieägare icke inom tio år efter det slutredovisning framlades å bolagsstämma anmält sig att lyfta vad han vid skiftet bekommit, han skall vara förlustig sin rätt därtill, varvid stadgandena i 174 å skola äga tillämpning.

171 5.

Om 167 & jämkas på sätt ovan föreslagits, bör avfattningen av förevarande paragraf i vad den avser likvidationsrevisorerna närmare anpassas efter den

• Sida 60
•  Original

avfattning förstnämnda lagrum sålunda erhåller. Hänvisningar höra i denna del göras icke till 167 5 utan till de där åberopade lagrummen, nämligen 119 5 1 mom. och 118 5 andra stycket. Förstnämnda hänvisning, som har avseende å revisionsberättelsens innehåll, kan ersätta föreskriften att likvida— tionsrevisorerna skola särskilt yttra sig om huruvida anmärkning beträffande förvaltningen av bolagets angelägenheter under likvidationen göres eller icke.

174 5.

I denna paragraf hava upptagits bestämmelser om likvidationens fortsät- tande i vissa fall efter det bolaget skall anses upplöst enligt 172 eller 173 %. Där ej behöriga likvidatorer finnas, skall enligt förslaget rätten på anmälan utlysa bolagsstämma för val av likvidatorer samt ombesörja, förutom i bolags- ordningen föreskrivna kallelseåtgärd'er, att kungörelse om stämmans hållande sker i allmänna tidningarna och i ortstidning ävensom att skriftlig kallelse med posten avsändes till varje i aktieboken införd aktieägare, om vars post- adress uppgift kan utan väsentlig omgång eller tidsutdräkt inhämtas. Det sy- nes vara olämpligt att betunga rätten med ett så omständligt kallelseförfa— rande. De i 156 och 157 åå meddelade bestämmelserna innefatta även det fall att ingen likvidator finnes; för sådan händelse giver 156 % Konungens befallningshavande befogenhet att på ansökan av aktieägare utlysa bolags- stämma för val av likvidator och enligt 157 % må, där behöriga likvidatorer saknas, aktieägare, borgenär eller annan, vars rätt kan vara beroende av att någon finnes som äger företräda bolaget, hos rätten eller domaren göra ansökan om förordnande av likvidatorer. Dessa bestämmelser, vilka utan sär- skilt stadgande bliva tillämpliga jämväl under likvidations fortsättande enligt förevarande paragraf, torde vara tillfyllest. Om vad lagrådet hemställt under 156 och 161 55 vinner bifall, kan, därest aktieägarna eller viss minoritet av dessa icke skulle åtnöjas med en av judiciell myndighet enligt 157 5 första stycket utsedd likvidator, framställning göras om bolagsstämmas utlysande för val av annan likvidator.

Det är av vikt att till den bolagsstämma, som först hålles efter likvidatio- nens fortsättande, kallelse sker på ett betryggande sätt. Det kallelseförfarande, som stadgas i 129 5 andra stycket i det remitterade förslaget för det fall att ordinarie bolagsstämma utlyses att hållas ä annan tid än i bolagsordningen bestämts, bör därför tillämpas i fråga om den första stämman, oavsett om därå skall förekomma val av likvidatorer eller icke.

På grund av det anförda hemställer lagrådet, att i förevarande paragraf måtte upptagas stadganden av innebörd dels att om, efter det bolaget skall anses upplöst enligt 172 eller 173 %, tillgång yppas för bolaget eller talan väckes mot bolaget eller behov av likvidationsåtgärd eljest uppkommer, lik- vidationen skall fortsättas, dels att anmälan härom skall av likvidatorerna ofördröjligen göras för registrering, dels ock att, beträffande kallelse till den bolagsstämma, som efter likvidationens återupptagande först skall hållas, skall gälla ovannämnda stadgande i 129 %. Övriga i 174 & föreslagna bestäm-

• Sida 61
•  Original

melser torde, då vad därmed avses följer av tidigare givna föreskrifter, vara obehövliga och böra förty utgå.

176 5.

Om lagrådets hemställan under 161 % bifalles, bör i förevarande paragrafs andra stycke hänvisning göras jämväl till den av lagrådet förordade nya paragrafen.

Vissa redaktionella jämkningar synas böra vidtagas.

177 &.

I likhet med lagberedningen anser lagrådet, att bolagsstämma bör äga besluta att talan mot likvidator skall anställas på grund av förvaltningen. Skulle emellertid anledning till sådan talan yppas först efter den bolags- stämma, då slutredovisning framlagts, och alltså sedan bolaget blivit upplöst, tillkommer det —— enligt stadgande som bibehållits från gällande rätt -— alltid aktieägare att väcka dylik talan. Det synes därför icke vara behövligt att pålägga domstol det i vissa fall mycket omfattande besvär, som är förenat med utlysande av bolagsstämma. Såsom lagrådet vid 174 & framhållit bör en sådan åtgärd undvikas. Med hänsyn härtill föreslår lagrådet, att andra punk— ten i första stycket av 177 g 1 mom. uteslutes och att andra stycket med nå- gon jämkning i avfattningen sammanslås med återstoden av första stycket till ett gemensamt stycke.

Tredje stycket av förevarande moment upptager den bestämmelsen att, om likvidator entledigats eller eljest avgått eller avlidit före likvidationens av— slutande, tiden för anställande av klandertalan skall räknas från den bolags- stämma, varå framlagts redovisningshandlingar och revisionsberättelse avse- ende det räkenskapsår, då avgången eller frånfället inträffade. Ehuru enligt förslaget likvidatorerna ålagts att avgiva redovisning för varje räkenskaps- år, behöva aktieägarna —— i motsats till vad som gäller om förvaltningen av bolagets angelägenheter före likvidationen — icke fatta slutlig ståndpunkt rörande förvaltningens godkännande för varje år utan först sedan likvidatio- nen i dess helhet avslutats, då förhållandena bättre kunna överblickas. Den omständigheten att en likvidator dessförinnan avgått bör icke föranleda rubbning i denna för aktieägarna viktiga princip. Lagrådet hemställer därför, att omförmälda bestämmelse måtte utgå ur tredje stycket. .

I fjärde stycket skall hänvisas till, förutom 134 & fjärde stycket, såväl 137 å som 138 5. Det i detta stycke upptagna stadgandet kan lämpligen sam- manslås med nästföregående stycke, därest detta på angivet sätt förkortas.

Bifalles lagrådets hemställan beträffande tredje stycket, måste femte styc- ket, om det bibehålles, till avfattningen jämkas. Lagrådet anser dock, att hela stycket kan utgå. I sådan händelse kommer — liksom enligt gällande rätt — det allmänna stadgandet om ettårig preskriptionstid för klander av redovisning att gälla jämväl skadeståndstalan mot syssloman, som förord- nats enligt 150 eller 151 5 i förslaget. Tiden kommer här att räknas från det sysslomannen avlämnat sin redovisning till likvidatorerna.

• Sida 62
•  Original

Vad angår 177 5 2 mom. bör, om lagrådets hemställan rörande 1 mom. tredje stycket bifalles, motsvarande uteslutning ske i fråga om andra stycket i förevarande moment. Hänvisningen skall här upptaga, jämte 136 % fjärde stycket, såväl 137 5 som 138 5. Första stycket i momentet kan i redaktionellt hänseende något förkortas.

178 €.

Förevarande paragraf, som kompletteras av 179 &, innebär den nyheten, att ett bolag, som trätt i likvidation, under vissa förutsättningar äger avbryta likvidationen och återupptaga sin verksamhet. I betraktande av att förslaget 4 väsentligt mildrat den gällande rättens föreskrifter om skyldighet att träda i i likvidation kan en viss tvekan råda rörande behövligheten av de föreslagna * vidlyftiga bestämmelserna om återupptagande av bolagets verksamhet. I varje fall synes det emellertid vara att gå för långt att, i motsats till såväl tysk rätt som det danska förslaget, medgiva verksamhetens återupptagande även sedan utskiftningen påbörjats. Sådan regeln i förslaget utformats i första stycket andra punkten kan den också leda till ett kringgående av den i 77 & uppställda utdelningsbegränsningen för den händelse reservfonden vid likvidationens inträde icke uppgick till det i samma paragraf eller i bo- lagsordningen angivna maximibeloppet. Andra punkten av 178 5 första styc— ket bör därför utgå.

Dessutom torde vissa redaktionella jämkningar böra vidtagas.

179 €.

Det synes vara obehövligt (att, då bolagets verksamhet skall återupptagas, fordra att lividatoremas slutredovisning skall granskas ej blott av likvida- tionsrevisorerna utan även av de nya revisorerna. Lagrådet hemställer där— för, att första styckets tredje och fjärde punkter måtte jämkas därhän att slutredovisningen skall granskas endast av likvidationsrevisorerna.

Det föreslagna stadgandet i andra stycket torde böra erhålla en något vidare innebörd och lämpligen kunna avfattas sålunda, att vad i lagen röran- de styrelseledamot är stadgat beträffande ansvarsfrihet, talan å förvaltningen och uppgörelse med bolaget skall, i fall som avses i första stycket, äga mot- svarande tillämpning i avseende å likvidator. i

Då redan av 103 och 112 åå med tillräcklig tydlighet torde framgå att val | av styrelse och revisorer skola anmälas för registrering, kan sista stycket av , förevarande paragraf utgå.

180 %.

Några redaktionella jämkningar synas böra vidtagas i 1 mom. av före- * varande paragraf. Om lagrådets inledningsvis gjorda hemställan rörande överflyttande till särskilda avdelningar i lagen av förslagets bestämmelser om åtgärder från registreringsmyndighetens sida och om fullföljd av talan i mot beslut av registreringsmyndigheten vinner bifall, torde i nämnda moment de tre sista punkterna av fjärde stycket och andra punkten av femte styc-

• Sida 63
•  Original

ket uteslutas. I samband därmed bör i första punkten av fjärde stycket ut- tryckligen angivas, att rättens beslut om tillstånd till fusionsavtalets bring- ande till verkställighet skall anmälas för registrering inom sex månader se- dan beslutet vunnit laga kraft.

Det synes lämpligt, att de delar av momentet, som angå åtgärder från registreringsmyndighetens sida, vid överflyttning till avdelningen med be- stämmelser om registrering sammanföras till en ny paragraf. Den nya para- grafen kan därvid erhålla sådan avfattning, att dess bestämmelser om re— gistreringsmyndighetens åtgärder för det fall att frågan om fusion skall för- falla bliva tillämpliga icke endast å fusion, som avses i 180 5, utan även å fusion jämlikt 181 eller 182 g.

181 %.

Stadgandena i första stycket andra punkten av 3 mom. och i andra styc- ket första punkten av samma moment böra sammanföras till ett stadgande av innehåll att i övrigt skall vad i 180 ä 1 mom. tredje, fjärde och sjätte styckena för där avsett fall är stadgat äga motsvarande tillämpning. Iakt- tages detta, kan lämpligen detta stadgande sammanföras med återstående bestämmelser i de två första styckena av 181 ä 3 mom. till ett enda stycke. Jämväl i övrigt synas jämkningar av redaktionell art böra vidtagas i para— grafen.

184 5.

Första stycket bör, såsom förut antytts, enligt lagrådets mening utvidgas att omfatta även ansökan om godkännande enligt 14, 59 och 70 åå.

Andra stycket innehåller bestämmelser för garanterande av att registrerings- myndigheten erhåller tillgång till varje firmatecknares egenhändiga namn- teckning. Där sådan namnteckning ej finnes redan på registreringsansök- ningen, skall den upptagas i särskild bilaga. Första punkten, som hänför sig till ansökningen om bolagets registrering, bör lämpligen flyttas till 34 %, där de bilagor som i övrigt skola fogas vid ansökningen äro uppräknade. And— ra punkten, som avser anmälan om inträffade förändringar, torde kunna helt utgå, om avfattningen av 103 & jämkas så, att paragrafen kommer att hänvisa ej blott till de delar av 34 å, som erbjuda ledning för bedömande av anmälningens innehåll, utan även till den bestämmelse om firmatecknares namnteckning som enligt vad nyss sagts skulle överflyttas till 34 5 från 184 å andra stycket. Om 158 g omarbetas på sätt lagrådet i det föregående hemställt, bliva även särskilda bestämmelser om likvidators och likvidators- suppleants namnteckning överflödiga.

185 %.

Uti 1 mom. andra punkten stadgas det undantag från huvudregeln i mo— mentets första punkt, att vad de vid ansökan, varom där är fråga, fogade handlingarna innehålla ej må, såvitt dessa handlingar godkänts av registre- ringsmyndigheten enligt 15 %, föranleda vägran av registrering, därest icke i

• Sida 64
•  Original

fråga om bestämmelse, som avses i 7 5, med hänsyn till upplysningar vilka ej framgått av de handlingar som förut prövats av registreringsmyndighe- ten, väsentlig felaktighet finnes föreligga. Med stadgandet i 2 mom. andra stycket åsyftas att giva motsvarande regler för det fall att styrelsen enligt 70 & fattat beslut om aktiekapitalets ökning under förutsättning av bolags- stämmans godkännande. Således skall i regel förnyad prövning i registre- ringsärendet av ökningsbeslutet och de i 70 å tredje stycket omförmälda handlingarna icke äga rum, därest beslutet och handlingarna förut godkänts av registreringsmyndigheten. Detta skulle komma till klarare uttryck, därest stadgandet erhölle en avfattning av innehåll att i angivna fall skall vad i 1 mom. andra punkten stadgas äga motsvarande tillämpning, då registrering sökes av bolagsstämmans beslut om godkännande av ökningsbeslutet. Det torde utan särskilt omnämnande av 54 5 vara klart att, där i ökningsbeslu- tet intagits bestämmelse enligt sistnämnda paragraf, rörande denna bestäm- melse skall gälla vad i 185 ä 1 mom. stadgas om bestämmelse, som avses i 7 %.

Bestämmelserna i 1 mom. sista punkten och i 3 mom. första stycket andra punkten torde icke vara erforderliga och höra därför uteslutas.

I enlighet med lagrådets förut gjorda hemställan bör 3 mom. andra styc- ket inarbetas i den nya paragrafen med bestämmelser om talan mot regi- streringsmyndighetens beslut.

Slutligen böra vissa smärre jämkningar av redaktionell art vidtagas i para- grafen.

186 %.

Därest lagrådets under 34 & gjorda hemställan beträffande begränsning av registreringsskyldigheten i fråga om revisorer bifalles, torde stadgandet i första stycket 14 av förevarande paragraf erhålla lydelse av den innebörd, att där enligt denna lag eller bolagsordningen revisor eller revisorssupple- ant skall vara auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman, uppgift om hans fullständiga namn och hemvist skall införas i registret.

Vissa smärre jämkningar av redaktionell art böra vidtagas.

187 %.

Första och andra punkterna i första stycket torde lämpligen kunna sam- manslås till ett stadgande av innehåll att, om efter det aktiebolag registrerats anmälan göres om förhållande, som enligt aktiebolagslagen skall anmälas för registrering, skall, där registrering beviljas, vad sålunda anmälts anmärkas i registret. Att härunder inbegripes jämväl anmälan om ändring i ett redan registrerat förhållande är uppenbart. I den mån särskilda föreskrifter om innehållet av anmärkningen i registret erfordras, böra dessa Liksom hittills meddelas i administrativ ordning.

Andra stycket i paragrafen innehåller föreskrifter angående vilket bolags upplägg som skall användas vid införandet av anmälningar rörande fusion. Även dessa föreskrifter synas lämpligen kunna utfärdas i administrativ ord- ning med stöd av det föreslagna stadgandet i 192 å och således här böra utgå.

• Sida 65
•  Original

Tredje styckets sista punkt, som endast innehåller föreskrift om vissa handlingars förseende med påskrift om deras företeende i behandlat ärende, torde kunna utgå. Vad angår övriga bestämmelser i tredje stycket, synas de talrika hänvisningarna till andra lagrum kunna i huvudsak undvikas, om åt bestämmelserna gives en mera allmän avfattning. Lagrådet föreslår där- för, att de ersättas med ett stadgande av innehåll att, om registrering sker på grund av anmälan i fall, då protokollsavskrift eller, jämlikt 72 & fjärde stycket, annan handling skall i två exemplar ingivas i ärendet, det ena av dessa skall, försett med bevis om registreringen, återställas till bolaget.

Fjärde stycket torde kunna inskränkas till en föreskrift av innebörd att, om handling ingivits i såväl huvudskrift som avskrift, huvudskriften skall återställas. Även utan särskilt stadgande lär det vara tydligt, att under ut- trycket huvudskrift av handling skall inbegripas jämväl teckningslista, som upptager aktietecknares namnteckningar i original, även om själva listan utgör en avskrift av den ursprungliga teckningslistan.

190 %.

Då det torde vara självklart att den som gör anmälan enligt förevarande paragraf måste styrka de omständigheter, varpå anmälningen grundas, synes stadgandet i tredje stycket kunna utgå.

191 %.

Andra stycket, som avser kungörande av vissa registreringsåtgärder, in- nehåller en uppräkning av alla lagrum, som avse anteckning i registret om att tidigare anteckning därur avförts, utom 190 å andra stycket. Då det synes vara obehövligt att betunga lagtexten med en "sådan uppräkning, hemställes, att avfattningen måtte ändras därhän att, där i annat fall än i 190 å andra stycket avses i registret antecknats, att tidigare anteckning därur avföres, kungörelse därom skall äga rum på sätt i lagrummet angivcs.

192 5.

Till denna paragraf torde, såsom redan i det föregående antytts, böra över— föras vad tidigare paragrafer innehålla därom att närmare bestämmelser om avgifter för ansökan om godkännande meddelas av Konungen.

199 %.

I första stycket av denna paragraf meddelas stadgande om nedsättning i vissa fall av ersättningsskyldighet som åvilar stiftare, styrelseledamot eller annan i sådan ställning, att han i förevarande hänseende bör likställas med styrelseledamot. Ett uttalande i inledningen till avdelningen om skadestånd (sid. 637) synes giva vid handen, att nedsättning må ske även i det fall att vederbörande uppsåtligen orsakat skadan. Av andra motivuttalanden samt av lagrummets avfattning framgår emellertid att detta icke är stadgandets inne-, Ex.—424220

• Sida 66
•  Original

börd, utan att därmed avses att nedsättning blott skall kunna ske, när den skadeståndsskyldige handlat av vårdslöshet och denna är ringa. Mot försla- gets sålunda angivna ståndpunkt har lagrådet intet att erinra.

Vad angår andra stycket kan ifrågasättas, huruvida beträffande sådant förfarande som behandlas i 198 & något egentligt utrymme finnes för tillämp- ning av den i stycket föreslagna jämkningsregeln. Påtagligt är i varje hän- delse att regeln i fall som här avses måste begagnas med stor försiktighet.

Uti vissa yttranden har gjorts gällande att jämkningsrätten enligt föreva- rande paragraf ej borde, på sätt skett genom stadgandet i tredje stycket, be— gränsas till sådana fall, då brottslig handling icke föreligger, och att särskilt vid straffbelagd överträdelse av rena ordningsföreskrifter möjlighet till jämk— ning icke borde vara utesluten. Såsom lagberedningen framhållit synas be- tänkligheterna mot att över huvud medgiva nedsättning av skadeståndsskyl- digheten framträda särskilt vid överträdelse av bestämmelser, som avse att skydda enskild aktieägare, borgenär hos bolaget eller annan tredje man mot direkt skada. Försiktigheten torde därför bjuda att här begränsa jämknings- regeln till sådana fall då gärningen ej är belagd med straff. Att uppställa en motsatt regel för övriga skadeståndsfall skulle vara mindre tillfredsstäl— lande. Vad särskilt angår överträdelse av rena ordningsföreskrifter, torde dy- lika förseelser ytterst sällan kunna föranleda någon skadeståndsskyldighet. Lagrådet anser sig därför icke böra tillstyrka uteslutandet av tredje stycket i förevarande paragraf.

201 å.

Vid bifall till lagrådets hemställan under 118 & höra i punkt 7 orden »eller i påskrift å sådan handling» utgå. I punkt 8 bör hänvisning ske även till 171 5.

204 &.

Bifalles lagrådets vid 83 & gjorda hemställan rörande underrättelse till den som valts till styrelseledamot, hör bland de i 204 & första stycket under 6 om— förmälda lagrummen jämväl upptagas 83 & sista stycket.

I första stycket under 7 bör med avseende å likvidationsrevisor hänvisas jämväl till 171 % andra stycket.

Uteslutas, såsom lagrådet föreslagit, dels förslagets bestämmelser angående bolag, i vilka brev å aktierna icke skola utfärdas, dels ock vissa andra före- skrifter, vilkas överträdande är i denna paragraf särskilt belagt med straff, erfordras ytterligare jämkning av stadgandena i 204 5 första stycket. Där- jämte torde paragrafen böra fullständigas med bestämmelser i anslutning till den av lagrådet förordade avdelningen om förbud i vissa fall mot förvärv av aktier.

För vinnande av större tydlighet torde andra stycket i förevarande para- graf höra i redaktionellt hänseende underkastas en mindre ändring.

I vissa yttranden har hemställts, att straffet för överträdelse av den före— slagna lagens ordningsföreskrifter måtte bestämmas till penningböter i stället

• Sida 67
•  Original

för dagsböter. Denna hemställan torde främst vara förestavad av farhåga för att ledamöterna i bolagsstyrelser skulle kunna bliva utsatta för oskäligt höga bötesstraff. Det är emellertid att märka, att på grund av föreskriften i para- grafens andra stycke straff i de flesta här avsedda fall kommer att, där verk— ställande direktör finnes, drabba denne ensam. I detta sammanhang bör ock erinras om bestämmelsen i 2 kap. 8 % strafflagen, enligt vilken, om brottet är ringa, dagsbotens belopp må därefter jämkas. Skulle straffet för ifrågava— rande förseelser bestämmas till allenast penningböter, högst 300 kronor, skulle de avsedda lagbudens verkan, särskilt såvitt gäller större bolag, bliva väsentligt försvagad. Lagrådet anser sig därför icke kunna tillstyrka den ifrå- gasatta strafflindringen.

209 och 210 åå.

Bestämmelserna i dessa paragrafer kunna lämpligen sammanföras i en paragraf med de båda styckena i 209 % såsom första moment och stadgandet i 210 & såsom det andra.

211 &.

Bestämmelserna om tvångssammanläggning av aktier avse, såsom av 1 mom. första och andra styckena framgår, att förhindra att efter en bolags- ordningsändring, varigenom aktiekapitalet höjes, eller efter nedsättningsbe— slut aktiernas nominella belopp skulle understiga det belopp, varå aktierna i det föreliggande bolaget utan Konungens tillstånd lägst må lyda. Till de grundläggande bestämmelserna i dessa stycken ansluta sig i tredje stycket vidlyftiga regler, som kunna sammanfattas så, att man vid genomförandet av tvångssammanläggningen icke får gå längre än sammanläggningsinstitu- tets förut angivna syfte påkallar. Dessa regler synas böra utbytas mot en be- stämmelse som inskränker sig till att angiva själva begränsningsprincipen.

Hur långt man i varje särskilt fall får gå vid sammanläggningen framgår med utgångspunkt från denna princip i regel redan av en jämförelse mellan aktiekapitalet, sådant det är efter bolagsordningsändringen eller nedsättnings- beslutet, och de allmänna stadgandena om akties minimivalör i 3 5.

Är i bolaget aktiernas nominella belopp på grund av dispens lägre än eljest är medgivet, beror det på dispensresolutionens innebörd, huruvida den lägre aktievalören får bibehållas även efter en kapitalökning. Får den bibe- hållas oförändrad — vilket enligt motiven är innebörden av de resolutioner som för närvarande meddelas — finnes intet behov av att vid höjning av aktiekapitalet även höja aktiernas nominella belopp och är följaktligen en- ligt första stycket tvångssammanläggning utesluten. Om åter i ett dylikt bo— lag aktiekapitalet icke höjes utan nedsättes, ligger det i sakens natur att bo— laget i regel äger genomföra nedsättningen så, att aktiernas dispensvis med— givna minimivalör lämnas oförändrad och att inom denna gräns tvångssam- manläggning må ske. Men skall aktiekapitalet nedsättas så långt, att efter nedsättningen dess storlek enligt 3 & berättigar till ännu lägre minimivalör — ett bolag, som på grund av dispens har aktier å t. ex. 20 kronor, beslutar

• Sida 68
•  Original

nedsätta kapitalet under 50,000 kronor — får naturligtvis icke bolaget tvångs- vis sammanlägga flera aktier än som erfordras till förhindrande av att de nya aktiernas valör skulle komma att understiga det nya minimum, 10 kronor.

Vad åter beträffar de säkerligen ganska fåtaliga bolag, där på grund av äldre lagstiftning aktiernas nominella belopp är lägre än i 3 5 är för olika fall angivet, blir frågan om tvångssammanläggning må ske beroende av huruvida bolaget äger bibehålla den låga aktievalören även efter en ändring av aktie— kapitalet. Sistnämnda fråga hänför sig till tolkningen av övergångsbestäm— melserna till den föreslagna lagen. Om detta spörsmål över huvud anses på— kalla en särskild bestämmelse, bör denna därför meddelas i promulgations— lagen. Lagrådet finner emellertid en uttrycklig bestämmelse i ämnet icke vara erforderlig. Redan enligt gällande rätt anses nämligen, såsom i motiven fram- hållits, att en höjning av aktiekapitalet medför skyldighet att anpassa aktie- valören efter lagen vid tiden för bolagsordningsändringen. Och i fråga om nedsättning av aktiekapitalet gälla synpunkter likartade med dem som i det föregående utvecklats beträffande bolag med Konungens tillstånd att hava aktier å låga valörer.

Under hänvisning till vad ovan anförts hemställer lagrådet, att de i 211 % 1 mom. tredje stycket upptagna reglerna måtte ersättas med en bestämmelse av innebörd att sammanläggning, som beslutas enligt första eller andra styc- ket, ej må avse flera aktier än som erfordras för att vid utbyte mot en ny aktie dennas nominella belopp icke skall understiga det belopp, varå aktierna i bolaget utan Konungens tillstånd lägst må lyda.

Bestämmelsen i fjärde styckets andra punkt, som ej har avseende ä tvångs- sammanläggning, torde böra upptagas i ett särskilt stycke. Sista punkten i fjärde stycket skall, vid bifall till lagrådets hemställan under 3 %, utgå.

Avfattningen av paragrafen synes i övrigt böra något jämkas.

212 5.

.Enligt 1 mom. andra stycket skall den tid, inom vilken tvist som prövats av skiljemän må dragas under domstol, räknas från det skiljemännens be- slut genom styrelsens försorg tillställts part. Med hänsyn härtill synes lagen böra inskärpa att styrelsen är skyldig att ombesörja delgivningen ofördröj- ligen, varjämte bestämmelsen torde böra jämkas på sådant sätt att den öppnar möjlighet för en part att, om delgivningen med motpart fördröjes', "själv ombesörja delgivningen med den verkan att tiden för anställande av "talan börjar löpa.

Enligt 1 mom. tredje stycket äger aktieägare som påkallat inlösen avstå därifrån, om skiljedomen eller domstols avgörande beträffande 'lösenbel loppet gått honom emot. Det synes emellertid vara föga billigt att'e'n aktie- ägare, "som* på bolagets bekostnad underställt inlösningsfrågan' skiljemäns avgörande och därefter till äventyrs fört tvisten vidare genom flera instan— ser, 'det.oaktat' skall kunna mot vederparternas bestridande göra avgörandet verkningslöst. Lagrådet hemställer därför, att ifrågavarande bestämmelse måtte utgå. - ' '

• Sida 69
•  Original

& t t t r i l

Dessutom torde paragrafens avfattning böra underkastas vissa jämk- ningar.

214 55.

Den i förevarande paragraf upptagna bestämmelsen därom att, när kun- görelse enligt särskild föreskrift skall införas i ortstidning, sådan tidning bör väljas som genom sin spridning är ägnad att bringa kungörelsen till allmän kännedom, har enligt vad lagberedningen anfört till syfte att före- bygga publicering i tidningar med blott ringa spridning. Bestämmelsen, vars åsidosättande icke förbundits med särskild påföljd, utsäger endast vad som även utan föreskrift i lag måste anses gälla. Lagrådet hemställer därför, att paragrafen måtte utgå.

2löå

Den i paragrafens första stycke upptagna, från 136 5 i gällande aktiebo— lagslag hämtade föreskriften om laga domstol för aktiebolag kommer att bliva överflödig i och med ikraftträdandet av nya rättegångsbalken, som i 10 kap. 1 5 innehåller stadgande i ämnet. Det skulle med anledning härav kuima ifrågasättas, huruvida icke föreskriften borde utgå ur lagförslaget och ersättas med bestämmelse i promulgationslagen till den föreslagna ak- tiebolagslagen att gälla intill dess nya rättegångsbalken träder i kraft. Då sistnämnda lags ikraftträdande måhända kommer att dröja rätt länge, har lagrådet emellertid intet att erinra mot föreskriftens bibehållande i aktiebo- lagslagen tills vidare, men hemställer om en mindre jämkning av redaktio- nell natur. '

På sätt lagberedningen anfört bör i paragrafens andra stycke upptagas stadgande därom, att åtal för försummelse att enligt bestämmelse i aktie— bolagslagen göra anmälan för registrering skall anhängiggöras vid allmän underrätt i den ort, där bolagets styrelse har sitt säte. Dylikt stadgande har dock icke influtit i det remitterade förslaget. I samband med lagtextens full- ständigande i detta hänseende torde i paragrafens andra stycke böra intagas föreskrift att jämväl sådan talan, varom stadgas i 76 ä 1 mom. och 212 % av det remitterade förslaget, skall anhängiggöras vid nämnda underrätt. En sådan regel kan anses betingad redan av tvistefrågans natur och under— lättar bevisningen rörande bolagets förhållanden. Den säkerställer även att lösningsfrågan i hela dess vidd kommer att prövas vid samma i lag bestäm- da domstol. Lagrådet hemställer, att andra stycket av förevarande para- graf måtte ändras i enlighet härmed

Förslaget till lag angående införande av nya lagen om aktiebolag. 4 &. Enligt 2 mom. skola vissa delar av övergångsbestämmelserna till 1910 års "aktiebolagslag fortfarande gälla. Uppräkningen omfattar blandannat 141-.å fjärde stycket som stadgar att, ,i den mån 1910 års lag lämnar äldre

• Sida 70
•  Original

bestämmelser orubbade så vitt angår bolag som bildats före lagens ikraft- trädande, även straffsanktionen för överträdelse av sådana bestämmelser skall bedömas enligt äldre lag. Då en motsvarande regel, omfattande även bolag som bildats före ikraftträdandet av 1910 års lag, upptagits i den före— slagna promulgationslagens 5 &, bör i 2 inom. av förevarande paragraf hän— visningen till 141 & fjärde stycket i 1910 års lag utgå.

I 4 mom. uppställes såsom huvudregel rörande aktiekapitalets storlek i äldre bolag, att äldre rätt skall tillämpas i stället för bestämmelsen i 2 & första stycket huvudlagen. Den nya lagens ikraftträdande skall således icke medföra skyldighet för äldre bolag att anpassa sitt aktiekapital efter de nya reglerna. Detta överensstämmer med vad som utan uttrycklig bestämmelse torde gälla redan enligt 1910 års aktiebolagslag och synes även vara så na- turligt, att det ej behöver särskilt i lagen utsägas. En s-pecialbestämmelse rörande denna fråga skulle dessutom kunna leda till den missuppfattningen, att en motsatt regel skulle bliva att tillämpa i det närbesläktade fallet att i ett bolag, då den nya lagen träder i kraft, aktievalören är lägre än det i nya lagen föreskrivna minimum.

Den i 4 mom. uppställda regeln innebär vidare, att ett bolag med ett .aktiekapital på exempelvis 5,000 kronor är oförhindrat att höja kapitalet till annat belopp under 10,000 kronor. Detta följer emellertid redan därav att fråga är om en åtgärd, varigenom avvikelsen från den nya lagens prin- ciper minskas.

Beträffande sänkning av aktiekapitalet innehåller 4 inom. den undan- i tagsbestämmelsen att det i bolagsordningen bestämda aktiekapitalet eller ; minimikapitalet icke genom ändring av bolagsordningen må sänkas till be— ] lopp undenstigande 10,000 kronor. Även denna bestämmelse synes så till * vida vara överflödig som det ligger i sakens natur att ett bolag, vars i bo- lagsordningen bestämda aktiekapital överensstämmer med den nya lagens fordringar, icke enbart av den anledningen att bolaget bildats med stöd av äldre rätt får ändra bolagsordningen så, att den kommer i strid mot den lag, som gäller då frågan om bolagsordningsändringen blir aktuell. Härvid måste det anses betydelselöst att bolaget till äventyrs, då nya lagen trädde i kraft, hade ett aktiekapital understigande 10,000 kronor, vilket därefter höjts utöver detta belopp. Om åter ett bolag med minimi- och maximikapi- tal vid tiden för nya lagens ikraftträdande hade ett minimikapital på exem— pelvis 5,000 kronor och ett faktiskt aktiekapital på 10,000 kronor eller mera, synas tillräckliga skäl knappast föreligga att, såsom remitterade förslaget innebär, medgiva bolaget att, inom ramen för det minimikapital som så- lunda enligt äldre rätt bestämts i bolagsordningen, nedsätta sitt aktieka— pital under det i nya lagen angivna minimum, 10,000 kronor.

På nu anförda skäl hemställer lagrådet, att 4 mom. måtte utgå. Om, såsom lagrådet vid behandlingen av huvudlagen hemställt, bestämmel- serna om bolag utan aktiebrev uteslutas, skall jämväl 5 mOm. utgå.

Med hänsyn till de bolag, i vilka räkenskapsåret ej sammanfaller med ka- lenderåret, bör första stycket i 10 mom. erhålla en något ändrad avfattning.

• Sida 71
•  Original

Vid bifall till lagrådets hemställan om uteslutande av bestämmelserna i andra och tredje styckena av huvudlagens 85 ?; bör även 10 mom. andra stycket av förevarande paragraf uteslutas, i den mån det har avseende å 85 och 86 åå.

Den av lagrådet föreslagna ändrade lydelsen av 83 och 112 åå föranleder jämkning av bestämmelserna i momentets tredje stycke.

I fråga om 12 mom. hemställer lagrådet, att de där upptagna bestämmel- serna måtte omarbetas på sätt under 125 & huvudlagen angivits.

Om, såsom lagrådet under huvudlagens 126 ?; föreslagit, den där 'an- givna giltighetstiden för fullmakt förlänges, bör motsvarande ändring företa- gas i 13 mom. av förevarande paragraf.

9 5.

Då den försäkran angående innehavet av bundna aktier, som omförmäles i andra punkten av förevarande paragraf, hänför sig till förhållandena vid ti- den för anteckningen i aktieboken, bör i uttrycket »må förvärva bundna ak- tier» ordet »må» utbytas mot »ägt».

Under hänvisning till vad lagrådet anfört vid 51 å i det remitterade försla- get till aktiebolagslag hemställer lagrådet, att senare delen av paragrafen måt- te erhålla en avfattning, som överensstämmer med den av lagrådet föreslagna lydelsen av nyssnämnda lagrum.

Enligt 4 & 10 mom. i förslaget till promulgationslag skall nyval av reviso- rer och revisorssuppleanter under iakttagande av huvudlagens bestämmel- ser förrättas å ordinarie bolagsstämma under det räkenskapsår, då huvud- lagen trädde i kraft. På sätt patent- och registreringsverket framhållit torde i promulgationslagen böra införas stadgande om skyldighet att göra anmälan för registrering av de vid nämnda val utsedda personerna, oavsett huruvida därvid ändring sker beträffande dem som tidigare valts. Dylikt stadgande bör, vid bifall till lagrådets hemställan om begränsning av den i huvudlagen föreskrivna registreringsskyldigheten i fråga om revisorer och revisorssupple- anter samt om ändrad avfattning av nyssnämnda bestämmelse i förslaget till promulgationslag, erhålla däremot svarande innehåll.

Lagrådet hemställer förty, att i en särskild paragraf, förslagsvis efter 8 g i promulgationslagen, måtte upptagas bestämmelse av innebörd dels att, se- dan i bolag, där på grund av nya lagen eller bolagsordningen revisor skall vara auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman, revisorsval ägt rum efter vad i 4 € 10 mom. promulgationslagen sägs, styrelsen eller verkställande direktör skall, även om vid valet ändring i fråga om sådan revisor eller supp- leant för denne icke skett, om honom ofördröjligen göra anmälan för registre- ring, dels att å dylik anmälan vad i 34 % nya lagen sägs om registreringsan— mälan beträffande revisor skall hava motsvarande tillämpning, dels ock att vid anmälningen skall fogas protokoll eller annan handling, som bestyrker anmälningen. Tillika torde böra stadgas att, om anmälan som nu sagts un-

• Sida 72
•  Original

derlåtes, straffet skall vara dagsböter samt att åtal därom skall anhängiggö- ras vid allmän underrätt i den ort, där styrelsen har sitt säte.

Förslaget till lag angående ändring i lagen om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser.

18 &.

Bifalles lagrådets hemställan om uteslutande av sista punkten ur första stycket av 119 % 1 mom. i det remitterade förslaget till lag om aktiebolag, tor- de i andra punkten av första stycket i förevarande paragraf orden »eller erin- ran» icke böra tillfogas utan nämnda stycke lämnas oförändrat.

19 å.

! Bifall till lagrådets hemställan vid 179 g i förslaget till aktiebolagslag för- * anleder viss jämkning av sista punkten i tredje stycket av förevarande pa- ragraf. ! !

Förslaget till lag angående ändring i lagen om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag.

Därest, på sätt lagrådet hemställt, ur det remitterade förslaget till lagom aktiebolag uteslutas de stadganden som angå aktiebolag utan aktiebrev, kan 2 & i 1916 års lag bibehållas i nu gällande lydelse. Förevarande lagförslag bör i sådan händelse begränsas att avse 3 &, varjämte lagförslagets rubrik och ingress torde jämkas i anslutning härtill. ( I I | i

Övriga lagförslag.

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Ur protokollet:

G. Lindencrona.

• Sida 73
•  Original

Lagtext utarbetad i enlighet med lagrådets yttrande.

Lag om aktiebolag.

Härigenom förordnas som följer:

Inledande bestämmelser.

1 5.

De, som vilja med ett av dem tillskjutet, i visst antal lotter (aktier) för- delat kapital idka verksamhet i bolag utan att personligen ansvara för där- av uppkommande förbindelser, äga, på sätt i denna lag sägs, bilda aktie- bolag.

2 &. Aktiekapitalet skall bestämmas i svenskt mynt och må ej sättas lägre än tiotusen kronor. Där aktiekapitalet skall, utan ändring av bolagsordningen, kunna bestäm- mas till lägre eller högre belopp, må lägsta beloppet (minimikapitalet) ej utgöra mindre än tredjedelen av högsta beloppet (mailimikapitalet).

3 &.

Aktierna skola lyda å lika belopp, ej understigande femtio kronor; dock må aktie kunna lyda å mindre belopp, lägst tio kronor, om det i bolagsord- ningen bestäm-da aktiekapitalet eller maximikapitalet icke överstiger femtio- tusen kronor eller ock Konungen för särskilt fall giver tillstånd därtill.

Vad för aktie skall inbetalas må ej bestämmas till lägre belopp än det, varå aktien skall lyda (nominella beloppet). Betalningen skall erläggas i penningar, där den ej må annorledes fullgöras efter vad i denna lag är sagt. Sedan för aktie full betalning blivit erlagd, vare aktieägaren icke pliktig att ytterligare tillskjuta något.

Aktie vare mot bolaget odelbar. Å aktierna skola utfärdas brev, vilka ställas till viss man, där ej Konungen för särskilt fall medgiver, att breven-må ställas till innehavaren.

• Sida 74
•  Original

Om aktiebolags bildande. 4 å.

Stiftare av aktiebolag skall vara myndig här i riket bosatt svensk medbor— gare, svenskt aktiebolag eller ömsesidigt försäkringsbolag, svenskt handels- bolag eller kommanditbolag, däri varje personligen ansvarig bolagsman är myndig här i riket bosatt svensk medborgare, eller svensk ekonomisk för- ening. Svenska staten samt svensk kommun må ock vara stiftare.

Den kan ej vara stiftare som är i konkurstillstånd. Stiftarna skola vara till antalet minst tre.

5 %.

Stiftarna skola upprätta stiftelseurkund, förslag till bolagsordning, teck- ningslista, kungörelse angående grunderna för bolagets bildande (stiftelse- kungörelse) samt berättelse angående bestämmelse som jämlikt 7 å intagits i stiftelseurkunden (stiftarberättelse). Dessa handlingar skola upprättas i två exemplar och undertecknas av stiftarna. Å stiftelseurkunden skall anteckning göras om stiftarnas hemvist. Namnunderskrifterna skola vara styrkta av vitt- nen.

6 &.

Stiftelseurkunden skall innehålla överenskommelse om bildande av aktie- bolag för idkande av verksamhet under viss angiven firma enligt de bestäm- melser som upptagas i förslaget till bolagsordning. Föremålet för bolagets verksamhet skall till sin art angivas. ;

Aktiebolags firma skall innehålla ordet aktiebolag. Firman skall tydligt % skilja sig från andra förut i aktiebolagsregistret införda, ännu bestående fir- i mor, så ock från oregistrerad firma, vilken upptagits i stiftelseurkund som blivit av registreringsmyndigheten godkänd efter vad i 190 & 1 mom. sägs, där ej godkännandet förfallit enligt 191 & eller bolaget registrerats under annan firma än den i stiftelseurkunden upptagna.

7 &.

I stiftelseurkunden skall angivas varje bestämmelse, som må hava träffats 5 därom,

att stiftare eller annan skall äga teckna aktie med rätt eller plikt att mot aktien tillskjuta annan egendom än penningar eller eljest med villkor,

att sådan egendom annorledes än mot aktier skall från stiftare eller annan ! övertagas av bolaget,

att ersättning skall av bolaget gäldas för de med bolagets bildande för- enade kostnaderna, eller 5 att stiftare eller annan eljest skall av bolaget erhålla särskild förmån eller I rättighet. l

Där viss person avses med bestämmelse varom i denna paragraf förmäles, ' skall denne till namn och hemvist angivas i stiftelseurkunden. Däri skall ock

• Sida 75
•  Original

angivas den egendom som skall tillskjutas eller övertagas, antalet aktier eller annat vederlag som skall lämnas och de huvudsakliga villkor i övrigt som skola gälla beträffande till-skottet eller övertagandet. I fråga om ersätt- ning för de med bolagets bildande förenade kostnaderna skall särskilt an- givas dels högsta beräknade kostnaden för själva bolagsbildningen, dels kostnad för tekniskt, kommersiellt eller annat arbete av värde för organi- sationen av bolagets rörelse och dels annan gottgörelse, som till stiftare eller annan skall utgå för bolagets bildande, med uppgift om grunden till gottgörelsen. Beträffande särskild förmån eller rättighet, som skall tillkom- ma stiftare eller annan, skall grunden till förmånen eller rättigheten angivas. l stiftelseurkunden skall hänvisas till de handlingar som kunna vara upp- rättade rörande bestämmelsen. Där bestämmelsen grundar sig på avtal, som ej träffats skriftligen, skall avtalet fullständigt upptagas i stiftelseur- kunden.

Har bestämmelse ej angivits i stiftelseurkunden efter vad nu är sagt, vare den utan verkan mot bolaget.

8 &.

Bolagsordningen skall angiva:

1. bolagets firma;

2. föremålet för bolagets verksamhet;

3. aktiekapitalet eller, där detta skall kunna utan ändring av bolagsord- ningen bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet och max-imi- kapitalet;

4. akties nominella belopp;

5. den ort inom riket, där bolagets styrelse skall hava sitt säte;

6. antalet styrelseledamöter och, där suppleanter för dem skola finnas, antalet styrelsesuppleanter, antalet revisorer, tiden för styrelseledamots och revisors uppdrag, så ock, där styrelseledamot och styrelsesuppleant eller re— visor och revisorssuppleant ej skola väljas å bolagsstämma, huru de skola tillsättas;

7. huruvida mer än en ordinarie bolagsstämma skall årligen hållas, samt vilka ärenden som skola förekomma å ordinarie stämma, utöver dem vilka enligt 126 % skola förekomma å stämma som i 121 % sägs, eller, där flera ordinarie stämmor skola hållas, å envar av dem;

8. tiden för ordinarie bolagsstämmas hållande, vilken tid, i fråga om stäm— ma som i 121 & sägs, skall bestämmas till viss månad eller två på varandra följande månader inom sex månader från nästföregående räkenskapsårs ut- gång; samt

9. det sätt, varpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra medde- landen bringas till aktieägarnas kännedom, ävensom den tid före stämma, då föreskrivna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna.

Antalet styrelseledamöter, styrelsesuppleanter och revisorer kan sålunda be- stämmas, att lägsta och högsta antalet angives.

• Sida 76
•  Original

1' mom. Skola aktiebreven ställas till innehavaren, eller skall för bolag, vars aktiekapital skall kunna utan ändring av bolags- ordningen bestämmas till lägre eller högre belopp, förbehåll träffas om aktiekapitalets nedsättning genom inlösen av aktier enligt bestämda grun— der efter vad i 65 å sägs,

eller skall förbehåll träffas enligt 70 g om rätt för aktieägare att vid akties övergång lösa aktien eller enligt 226 5 om tvisters avgörande av skiljemän,

eller skola, i den mån sådant må ske, grunderna för utövande av rösträtt och fattande av beslut å bolagsstämma avvika från vad därom finnes före- skrivet i 119, 133, 135 och 140 åå,

eller skall bolagets verksamhet efter viss tid eller under visst villkor upp- höra,

varde bestämmelse härom intagen i bolagsordningen Skall bolagets räkenskapsår ej utgöra kalenderår varde räkenskapsåret i bolagsordningen angivet

Där ej alla aktier skola medföra samma rätt, skall bolagsordningen an— giva det belopp, vartill aktier av olika slag må kunna utgivas, och den rätt de skola medföra. Skola aktierna icke medföra lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst, skall, såframt aktiekapitalet skall kunna utan ändring' av bolagsordningen bestämmas till lägre eller högre belopp, i bolagsordning- en särskilt angivas den rätt till teckning av nya aktier och till erhållande av gratisaktier, som vid aktiekapitalets ökning må tillkomma varje slag av aktier. .

I den män med bolagets verksamhet ej åsyftas beredande av vinst åt aktie- ägarna, skall i bolagsordningen angivas verksamhetens syfte, och skall till— lika bestämmelse upptagas om användandet av den vinst som må uppkom- ma å verksamheten och av bolagets behållna tillgångar vid dess upplösning. "Skall eljest om användande av bolagets vinst eller av bolagets behållna tillgångar vid dess upplösning gälla annat än i denna lag stadgas varde ock bestämmelse därom intagen i bolagsordningen.

2 mom. Ej må i bolagsordningen bestämmas annan inskränkning i rätten att förfoga över aktie än i 70 och 177 55 sägs. . Ej heller må i bolagsordningen intagas bestämmelse, som inskränker bolags- stämmas rätt att besluta bildande av stiftelse enligt lagen om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser eller öve1föring av vinstmedel till så- dan stiftelse.

mg

Teckningslistan, som skall upptaga bolagets firma, skall angiva:

1. det belopp som skall inbetalas för aktie;

2. den tid, ej överstigande två år från bolagets bildande, inom vilken inbetalning av aktie skall ske samt, där inbetalningen må äga rum i poster, tiden för varje inbetalning;

• Sida 77
•  Original

nast visst belopp understigande maximikapitalet skall få tecknas, storleken av detta belopp; samt

4. den tid, inom vilken konstituerande stämma skall hållas; tiden må ej överstiga sex månader från det godkännande enligt 190 & 1 mom. meddelats av registreringsmyndigheten. '

Har i förslaget till bolagsordning upptagits förbehåll, som i 65 eller 70 % sägs, skall i teckningslistan intagas erinran därom.

Äga andra än stiftare teckna aktier, må i teckningslistan föreskrivas, att tilldelning av aktier, som ej tillkomma stiftarna på grund av teckning före listans framläggande, skall ske efter stiftarnas bestämmande. Meddelas ej sådan föreskrift, skall i teckningslistan angivas den beräkningsgrund, efter vilken de aktier, som tecknas efter listans framläggande, skola, i händelse av överteckning, å konstituerande stämman fördelas mellan tecknarna.

I teckningslistan skall upptagas förteckning över de handlingar, som en- I ligt 16 & skola fogas vid densamma. Angående påskrift å listan, där inbetal— ning å tecknad aktie må för bolaget insättas på bankräkning, stadgas i

| | : 3. där i bolagsordningen minimi- och maximikapital angivits men alle-

219 g. 11 g.

Stiftelsekungörelsen skall innehålla de bestämmelser, som äro intagna i stiftelseurkunden enligt 6 och- 7 åå, i förslaget till bolagsordning enligt 8 % första stycket 3 och 4 samt 9 g 1 mom. och i teckningslistan enligt 10 5 första stycket 1—4. Ur kungörelsen må dock uteslutas vad stiftelseurkunden inne- håller om andra villkor beträffande tillskott eller övertagande än antalet ak- tier eller annat vederlag, som skall lämnas, och om grunden till gottgörelse eller till särskild förmån eller rättighet.

Stiftarberättelsen skall angiva de omständigheter, som kunna vara av vikt vid bedömandet av grunden till den bestämmelse berättelsen avser och av bestämmelsens skälighet.

I fråga om egendom, som skall tillskjutas eller övertagas, skall i stiftar- berättelsen angivas det värde, som å egendomen beräknats, och de omstän- digheter, på vilka denna beräkning grundats. Beträffande rörelse skall re- sultatet av densamma under de sista två åren eller den kortare tid rörelsen drivits uppgivas och, där för rörelsen bokföringsplikt föreligger, balansräk- ningar samt beträffande aktiebolag vinst- och förlusträkningar för samma tid i avskrift bifogas stiftarberättelsen. | ! ! 12 5. t

13 &.

Har i stiftelseurkunden intagits bestämmelse, som avses i 7 %, äga stif- tarna hos handelskammaren för det distrikt, inom vilket bolagets styrelse skall hava sitt säte, söka förordnande av minst två granskare. Till dem skola stiftarna för granskning överlämna båda exemplaren av stiftelseurkunden

• Sida 78
•  Original

och stiftarberättelsen, så ock i huvudskrift och- avskrift de handlingar som må vara upprättade angående bestämmelsen.

Granskarna skola rörande verkställd granskning avgiva skriftlig berättelse i två exemplar (granskningsberättelse). De skola i berättelsen särskilt yttra sig om riktigheten och fullständigheten såväl av den i stiftelseurkunden in- tagna bestämmelsen som av stiftarberättelsen samt angående skäligheten av det värde som beräknats å tillskjuten eller övertagen egendom och av vederlaget därför, så ock om skäligheten av utfäst gottgörelse för bolagets bildande eller av särskild förmån eller rättighet. Granskar-na skola förse de till dem överlämnade handlingarna med bevis om granskningen.

Granskningsberättelsen skall jämte övriga handlingar tillställas stiftarna. Önska stiftarna att de handlingar, som innefatta den i stiftelseurkunden in- tagna bestämmelsen, ej skola fogas vid ansökan som i 14 % sägs, skall dock avskriften av dessa handlingar i förseglat konvolut insändas till registre- ringsmyndigheten att av denna förvaras. Anteckning om insändandet skall göras i granskningsberättelsen.

Avskriften må hos registreringsmyndigheten icke vara för någon tillgäng- lig, med mindre stiftarna eller, där konstituerande stämma hållits och sty- relse valts, styrelsen skriftligen det medgiver eller ock domstol därom för- ordnat.

Granskare vare berättigad att bekomma skäligt arvode av bolaget, om det kommer till stånd, och- eljest av stiftarna.

14 å.

Sedan de i 5 % omförmälda handlingarna samt i förekommande fall gransk- ningsberättelse upprättats, skola stiftarna hos registreringsmyndigheten gö- ra ansökan om dessa stiftelsehandlingars godkännande för registrering av bolaget. I ansökningen skall intagas uppgift om stiftarnas fullständiga namn. medborgarskap och hemvist ävensom förklaring av stiftarna att de ej äro omyndiga eller i konkurstillstånd. Är handelsbolag eller kommanditbolag stiftare, skola beträffande varje personligen ansvarig bolagsman lämnas ena- handa uppgifter, så ock förklaring att han ej är omyndig. Stiftarna skola i ansökningen uppgiva namn och postadress för ombud, som äger å deras väg- nar mottaga handlingar och meddelanden från registreringsmyndigheten (stif- tarombud).

Där i förslaget till bolagsordning intagits bestämmelse, till vilken Konung- ens tillstånd erfordras jämlikt 3, 77 eller 147 &, skall vid ansökningen fogas bevis om sådant tillstånd.

Ansökningen skall inlämnas i två exemplar. Till registreringsmyndigheten skola ock inlämnas båda exemplaren av stiftelsehandlingarna ävensom de an- gående bestämmelse som avses i 7 & upprättade handlingarna i huvudskrift och avskrift, där ej avskrift av dem enligt 13 & insänts till myndigheten. Har granskning skett, skall avskrift av handelskammarens förordnande för granskarna inlämnas.

• Sida 79
•  Original

Sedan godkännande meddelats enligt 190 g 1 mom., låte stiftarna införa stiftelsekungörelsen med därå tecknat godkännande i allmänna tidningarna och tidning inom den ort, där bolagets styrelse skall hava sitt säte.

16 %.

Teckning av aktier skall ske å den godkända teckningslistan i huvudskrift eller i avskrift, som bestyrkts av notarius publicus eller landsfiskal eller av l stiftarna.

Vid teckningslistan skola övriga stiftelsehandlingar vara fogade i avskrift, upptagande jämväl registreringsmyndighetens påteckning om godkännande. Stiftelsekungörelsen skall åtföljas av en av stiftarna undertecknad uppgift om de tidningar, i vilka kungörelsen varit införd, och om dagen därför, eller ock av ett exemplar av dessa tidningar.

Varje stiftare skall teckna minst en aktie. Av annan än stiftare må teck- nas allenast det antal aktier, vilket återstår efter den teckning, som gjorts av stiftarna innan teckningslistan framlagts.

När aktieteckning sker, böra tecknarna vid sina namn angiva yrke och

, postadress. l 17 å. * Innan teckningslistan framlägges i huvudskrift eller avskrift, skall teckning av stiftarna hava ägt rum med angivande av dagen därför. Å varje lista skall , finnas uppgift om det antal aktier, som envar av stiftarna sålunda tecknat, l så ock om dagen för listans framläggande. * Innehåller stiftelseurkunden bestämmelse som avses i 7 &, må tecknings- l lista ej framläggas förrän minst två veckor förflutit från det stiftelsekungö- 3, relsen varit införd i tidningarna efter vad i 15 5 är stadgat. Har aktieteck— l ning gjorts å lista, som framlagts tidigare än nu är sagt, vare den ej gäl- l lande mot aktietecknaren, om han gör anmälan hos registreringsmyndighe- f ten inom tre veckor från det kungörelsen blivit införd i tidningarna. Inkom- mer sådan anmälan, åligger det registreringsmyndigheten att ofördröjligen underrätta stiftarombudet.

18 &.

Aktieteckning vare ogiltig, där den göres annorledes än å godkänd teck-

¹ ningslista i huvudskrift eller sådan avskrift som i 16 & sägs, eller där listan saknar uppgift om aktieteckning av stiftarna efter vad i 17 å stadgas.

Har aktie tecknats med villkor, vare aktieteckningen ogiltig, såframt ej, ef-

? ter vad i 7 & sägs, bestämmelse om sådan teckning intagits i stiftelseurkundem

Ändå att tilldelning av aktier ej skall ske efter stiftarnas bestämmande, åligger det dem att ofördröjligen sedan aktieteckning ägt rum granska teck-f ningslistorna samt å lista, där aktieteckning skett med villkor och grund till teckningens ogiltighet efter vad i andra stycket sägs föreligger, göra påskrift om teckningens ogiltighet, så ock därom underrätta aktietecknaren.

• Sida 80
•  Original

Har ej beslut om bolagets bildande fattats å konstituerande stämma inom den i teckningslistan föreskrivna tiden eller å stämma, till vilken frågan upp- skjutits enligt 23 &, vare aktieteckningen icke vidare bindande.

Samma lag vare, där genom lagakraftägande beslut frågan om bolagets registrering enligt 191 & förklarats förfallen eller ansökan om bolagets regi- strering blivit avslagen.

20 5.

Ej må, sedan bolaget registrerats, sådan grund för aktietecknings ogiltig- het, som avses i 18 å och 19 & första stycket, göras gällande, utan så är att den hos registreringsmyndigheten anmälts före registreringen. Har sådan an- mälan ej gjorts, skall den, som utan iakttagande av vad i 7 & är stadgat teck— nat aktie med villkor, vara bunden av sin teckning ändå att han icke äger göra villkoret gällande.

21 &.

Konstituerande stämma skall utlysas av stiftarna att inom tid, som blivit i teckningslistan bestämd, hållas å ort inom riket. Kallelsen skall senast två veckor före stämman kungöras i allmänna tidningarna och tidning inom den ort, där bolagets styrelse skall hava sitt säte. Skriftlig kallelse skall ock med posten avsändas till varje aktietecknare, som vid sitt namn angivit postadress.

Skall med avgörande av frågorna om antagande av förslaget till bolagsord- ning och huruvida bolaget skall komma till stånd anstå till fortsatt stämma efter vad i 23 å sägs, skall till den fortsatta stämman kallelse utfärdas i den ordning varom i första stycket stadgas. Kallelsen skall angiva de ärenden som skola förekomma samt, där ändringar beslutats i förslaget till bolagsordning, dessas huvudsakliga innehåll.

22 å.

'Ä konstituerande stämman skola stiftarna framlägga stiftelsehandlingarna jämte ett exemplar av de tidningar, i vilka stiftelsekungörelsen varit införd, så ock de rörande bestämmelse som avses i 7 % upprättade handlingarna, där . ej enligt 13 & avskrift av dem insänts till registreringsmyndigheten. Har aktie- i teckning skett å avskrifter av teckningslistan, skola ock dessa framläggas. Om tilldelning av aktier skall ske efter stiftarnas bestämmande, skall fram— läggas en av stiftarna undertecknad handling med uppgift om tilldelningen.

'Stämman skall öppnas av den stiftarna därtill utsett. Där de närvarande ej. enhälligt utse ordförande, åligger det den som öppnat stämman att såsom ordförande leda förhandlingarna, till dess röstlängd blivit godkänd och ord— förande valts.

z'Å stämman skall ordföranden upprätta förteckning över närvarande aktie- tecknare. Visar någon att rätt till aktier övergått å honom, skall han uppta- gas i förteckningen med angivande av aktietecknaren. Företrädes någon

• Sida 81
•  Original

listan tilldelning av aktier skett efter stiftarnas bestämmande, skall i förteck- ningen över närvarande för envar angivas det antal aktier, som tillkommer honom. I annat fall skall ordföranden upprätta förslag till aktiernas fördel- ning, upptagande för varje aktietecknare det antal aktier, som skall tillkom- ma honom. Visar någon att rätt till aktier övergått å honom, skall han upp- tagas i fördelningsförslaget med angivande av aktietecknaren. Därefter skall i förteckningen över närvarande anteckning göras om det antal aktier, som enligt fördelningsförslaget tilldelas envar av dem. Sedan förteckningen en- hälligt eller efter en på grundval av densamma företagen omröstning god- känts med eller utan ändring, länder förteckningen till efterrättelse såsom röst- längd.

Utvisa ej teckningslistorna, att det belopp, vartill aktiekapitalet jämlikt förslaget till bolagsordning lägst må sättas, är fulltecknat, vare frågan om bolagets bildande förfallen. Samma lag vare, där det belopp, för vilket en- ligt föreskrift i teckningslistan tilldelning skett efter stiftarnas bestämmande, icke uppgår till minimikapitalet.

Har tilldelning av aktier ej skett efter stiftarnas bestämmande, skall beslut fattas om tilldelning av aktier till tecknarna eller dem å vilka rätt till aktier L visats hava övergått, och skall, där med anledning av beslutet jämkning er- : fordras i röstlängden, sådan vidtagas. Uppgår ej det belopp, därför tilldel-

ning sker, till minimikapitalet, vare ock frågan om bolagets bildande för- fallen.

I den män på grund av aktieteckning tilldelning av aktier ej sker, vare överskjutande teckning förfallen.

Vid fortsatt stämma, varom i 23 % förmäles, skall ny röstlängd upprättas.

[ av ombud, skall jämväl ombudet upptagas. Har enligt föreskrift i tecknings- | # | | i I

23 5.

1 mom. Uppkommer ä konstituerande stämman ej fråga om ändring i förslaget till bolags-ordning, skall till avgörande företagas, huruvida förslaget skall antagas och, där så sker, huruvida bolaget skall komma till stånd. Biträdes beslut om antagande av förslaget till bolagsordning och om bola- gets bildande av samtliga närvarande röstberättigade, eller finnas vid omröst- ning de flesta röstande med ett sammanlagt aktiebelopp av mer än halva det vid stämman företrädda aktiekapitalet och minst en fjärdedel av hela aktiekapitalet hava förenat sig därom, skall bolaget anses bildat; i annat fall vare frågan om bolagets bildande förfallen. *

Har i stiftelseurkunden intagits bestämmelse som avses i 7 %, skall, före avgörandet av frågan om bolaget skall komma till stånd, bestämmelsen särskilt godkännas, och skall beslut därom för att vara gällande fattas i den ordning som i första stycket stadgas. Ändring i bestämmelsen, som uppen- barligen icke länder till nackdel för bolaget, må dock äga rum, om beslut därom fattas i nämnda ordning. Varder ej bestämmelsen utan eller med sådan ändring godkänd, vare frågan om bolagets bildande förfallen. Den som avses—

• Sida 82
•  Original

med bestämmelsen, så ock den, å vilken rätt till aktie övergått från honom, äger icke deltaga i omröstning om godkännande eller ändring av bestämmel- sen, ej heller må han eller av honom tecknade eller förvärvade aktier vid om- röstningen tagas i beräkning; dock äge vad nu är stadgat icke tillämpning, om bestämmelsen gäller samtliga närvarande röstberättigade.

Där minst en fjärdedel av de röstande eller ock röstande med ett sam- manlagt aktiebelopp av minst en fjärdedel av det vid stämman företrädda aktiekapitalet det påfordra, skall med avgörande av frågan, huruvida bola- get skall komma till stånd, anstå till behandling å fortsatt stämma, som ut- sättes till viss dag minst fyra och högst sex veckor därefter. Å fortsatt stämma varde utan vidare uppskov frågan om bolagets bildande avgjord.

2 mom. Uppkommer å konstituerande stämman vid behandlingen av förslaget till bolagsordning fråga om ändring däri, må ändring äga rum allenast om beslut fattas i den ordning som skolat gälla för beslut om ändring i bolags- ordningen, därest förslaget antagits och bolaget blivit registrerat. Erfordras enligt 133 % för ändringen beslut å två på varandra följande bolagsstämmor, skall, därest beslut om ändring fattas å konstituerande stämman, frågan upptagas till behandling å fortsatt stämma som i 1 mom. tredje stycket sägs. , Ej må ändring beslutas i avseende å förslagets bestämmelse om aktiekapi— % talets storlek. i

Sedan väckt fråga om ändring i förslaget till bolagsordning vunnit pröv- ning, skall till avgörande företagas, huruvida förslaget, med de ändringar som må hava beslutats, skall antagas och, där så sker, huruvida bolaget skall komma till stånd. Beträffande beslut om antagande av förslaget till bolagsordning med de ändringar som må hava beslutats, så ock om bolagets bildande gälle vad i 1 mom. är stadgat.

Är aktiebolag bildat, skall val av styrelse och revisorer förrättas. Sker det ej å konstituerande stämman, åligger det stiftarna att senast en månad därefter i den ordning, som skall gälla för kallelse till ordinarie bo- lagsstämma, för ändamålet utlysa särskild stämma att hållas så snart ske kan. Uraktlåtes det, har Konungens befallningshavande i det län, där bolagets styrelse skall hava sitt säte, att på ansökan av aktieägare ofördröjligen i samma ordning kalla aktieägarna till sådan stämma.

I fråga om orten för särskild stämma skall gälla vad om ort för bolags— stämma är stadgat i 123 5.

i 1 ) ..,.

Å konstituerande stämman, så ock å särskild stämma enligt 24 % skall, med de avvikelser som föranledas av bestämmelserna i 23 %, vad i 119 5 är stadgat om utövande av rösträtt och fattande av beslut å bolagsstämma äga motsvarande tillämpning; dock skall underlåtenhet att fullgöra inbetalning å aktie icke medföra hinder mot utövande av rösträtt.

» | 25 g. | |

• Sida 83
•  Original

t r i ?

Vid konstituerande stämman och särskild stämma enligt 24 & skall genom stiftarnas försorg föras protokoll. Rörande detta protokoll skall vad i 118 5 är stadgat äga motsvarande tillämpning.

26 s.

I fråga om talan å beslut, som fattats på konstituerande stämman eller särskild stämma enligt 24 5, skall vad om talan å bolagsstämmobeslut är stadgat i 138 g 1 mom. första stycket och andra stycket första punkten samt 2 mom. så ock i 139 & äga motsvarande tillämpning. Har bolaget i strid mot vad i 192 ä 1 mom. sägs blivi-t registrerat, ehuru sådan grund till klander mot beslutet om bolagets bildande förelåg som avses i 138 5 1 mom. andra och tredje styckena, vare beslutet gällande, om klandertalan ej in- stämts inom föreskriven tid eller instämd klandertalan ogillats.

27 %.

Sedan styrelse och revisorer utsetts, må bolaget enligt föreskrifternai denna lag registreras, såframt bolagets aktiekapital, som är det tecknade belopp, för vilket tilldelning av aktier ägt rum, efter avdrag för aktier som må hava enligt 43 % förklarats föl—verkade, uppgår till minimikapitalet, samt av aktiekapitalet minst hälften erlagts genom betalning i penningar eller därmed enligt 219 & jämställd betalning eller ock inbetalts i annan egendom i enlighet med stiftelseurkundens bestämmelser.

28 &.

Innan bolaget registrerats, kan det ej förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller annan myndighet söka, kära eller svara. Sedan styrelse blivit utsedd, äge den dock föra talan i mål rörande bolagsbildningen, så ock eljest vidtaga åtgärd för utbekommand'e av tecknat aktiebelopp eller annat utfäst tillskott.

Handla stiftare eller ock styrelsen, verkställande direktör eller annan, som enligt 87 5 är ställföreträdare för bolaget, eller aktieägare å bolagets vägnar, innan det registrerats, skola de, som deltagit i åtgärden eller beslut därom, svara för uppkommande förbindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld; vare tillika, där avtal träffats med någon som saknade kännedom om att bolaget var oregistrerat, skyldiga att ställa betryggande säkerhet för förpliktelser, som ej skola omedelbart fullgöras.

29 5.

Har styrelsen, verkställande direktör eller annan ställföreträdare, som av- ses i 87 å, ingått avtal för oregistrerat bolag, vare avtalet, där registrering sker, gällande från registreringen, såvida icke den med vilken avtalet slöts utövar den rätt att frånträda avtalet, som på grund av vad i andra stycket stadgas må tillkomma honom.

• Sida 84
•  Original

Den med vilken avtalet slöts äge frånträda avtalet, innan det kommit eller enligt vad i 204 % sägs skall anses hava kommit till hans kännedom, att bo- laget registrerats. Visste han att bolaget var oregistrerat, må han dock ej, med mindre förbehåll träffats, frånträda avtalet i annat fall än då ansökan om registrering icke gjorts inom den i 32 % stadgade tiden eller då ansökan, som gjorts inom denna tid, av registreringsmyndigheten avslagits.

Frånträde skall anses hava ägt rum, när meddelande därom inlämnats för befordran med post eller telegraf eller eljest på ändamålsenligt sätt avsänts till ställföreträdare, som ingått avtalet, eller till annan, som utsetts att vara styrelseledamot, verkställande direktör eller firmatecknare. Den med vilken avtalet slöts vare pliktig att, på förfrågan huruvida han vill vidbliva avtalet, inom skälig tidgiva besked därom. Förklarar han sig vilja vidbliva avtalet eller underlåter han att inom skälig tid giva besked, skall han vara bunden av avtalet som om han vetat att bolaget var oregistrerat.

30 %.

Blir enligt 29 % avtal bindande för bolaget, må ansvarighet ej göras gäl- lande mot dem, som handlat å bolagets vägnar, utom såvitt angår förplik- telse som skolat fullgöras före bolagets registrering. Ej heller må på grund av sådan förpliktelse talan väckas mot dem, sedan ett år förflutit från re— gistreringen.

31 %.

Varder bolaget ej registrerat, vare styrelseledamöterna, en för alla och alla för en, ansvariga för att vad å tecknade aktier blivit av styrelsen uppburet återbäres till aktieägarna, efter avdrag för kostnad till följd av åtgärd som må vidtagas enligt 28 & första stycket. Äterbäringen skall ock omfatta för- kovran, där sådan uppkommit.

32 %.

Ansökan om bolagets registrering skall av styrelsen och verkställande di- rektör göras senast sex månader efter utgången av den tid inom vilken konsti- tuerande stämma skall hållas enligt teckningslistan.

Ansökningen skall beträffande styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkstäl- lande direktör och vice verkställande. direktör innehålla uppgift om full- ständiga namnet, medborgarskap och hemvist, så ock förklaring att dessa per- soner ej äro omyndiga. Där enligt denna lag eller bolagsordningen revisor skall vara auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman, skola be- träffande sådan revisor och suppleant för denne lämnas enahanda uppgifter under angivande att han är auktoriserad revisor eller godkänd gransknings- man. ' —

I ansökningen skall uppgivas, av vilka och huru bolagets firma skall teck- nas, där den ej tecknas av styrelsen eller av verkställande direktör allenast på grund av denna lag. Skall firman tecknas av annan person än som avses

| | I i | i t i

• Sida 85
•  Original

i andra stycket första punkten, gälle vad där är stadgat även i fråga om sådan firmatecknare.

Bolagets postadress skall angivas. Vid ansökningen skola fogas:

1. de listor å vilka aktieteckningen ägt rum;

2. avskrift av protokollet vid konstituerande stämman, med därvid fogad avskrift av de enligt 22 å ä stämman framlagda handlingarna, så ock ett exemplar av där framlagd—a tidningar samt, om särskild stämma hållits, av— skrift av det därvid förda protokollet;

3. två exemplar av den antagna bolagsordningen, så ock, där å konstitue- rande stämman ändring i bestämmelse som avs-es i 7 & beslutats, två av- skrifter av den godkända stiftelseurkunden, försedda med påskrift om änd- ringen;

4. en av samtliga styrelseledamöter och verkställande direktör underteck- nad handling, innehållande dels uppgift om det tecknade belopp, för vilket tilldelning av aktier ägt rum, samt om det belopp, för vilket aktier må hava enligt 43 & förklarats förverkade, ävensom därom huru mycket av det belopp. vartill aktiekapitalet sålunda uppgår, blivit inbetalt, dels, där mot aktie till- skjutits annan egendom än penningar, uppgift å den egendom som tillskjutits och det antal aktier för vilka tillskott skett, dels oclc försäkran att den an- mälda inbetalningen på aktiekapitalet, där den ej fullgjorts genom sådant tillskott, blivit verkställd genom betalning i penningar eller därmed enligt 219 & jämställd betalning; samt

5. bevis om tillstånd, som enligt 79, 88 eller 107 & må vara av Konungen lämnat.

I femte stycket angivna avskrifter, exemplar av bolagsordningen och på- skrift å stiftelseurkunden skola vara bestyrkta på sätt i 224 å andra stycket stadgas.

Har ej varje styrelseledamot och styrelsesuppleant samt verkställande di— rektör och vice verkställande direktör, så ock i övrigt envar, som ensam eller i förening med annan är bemyndigad att teckna bolagets firma, å ansök- ningen egenhänd-igt skrivit sin av vittnen styrkta namnteckning, skall vid ansökningen fogas en särskild bilaga, därå namnteckningen finnes och blivit av vittnen styrkt.

Där för aktier full betalning erlagts vid tiden för ansökningen, skall den i femte stycket 4 omförmälda handlingen jämväl innehålla uppgift om sam- manlagda nominella beloppet av till fullo inbetalda aktier.

33 5.

Har, innan två år förflutit efter bolagets registrering, för gottgörelse, som överstiger en femtedel av hela aktiekapitalet, å bolaget-s vägnar träffats av- tal om förvärv av fast eller lös egendom, som är avsedd till stadigvarande bruk för bolaget, skall av styrelsen och verkställande direktör ofördröjligen för registrering anmälas att sådant avtal träffats med uppgift omldagen därför.

• Sida 86
•  Original

I anmälningen skall angivas den egendom, som förvärvats, den person, från vilken förvärvet skett, med uppgift om namn och hemvist, det vederlag, som lämnats, samt de huvudsakliga villkor i övrigt, som gälla beträffande förvärvet. Vid anmälningen skall fogas av revisorerna avgivet yttrande rö- rande riktigheten och fullständigheten av vad anmälan innehåller om avtalet ävensom huruvida detta givit anledning till erinran från revisorerna.

Om aktiebrev och aktiebok. 34 &.

Aktiebrev skola undertecknas av styrelsen samt angiva bolagets firma, ord- ningsnummer å den eller de aktier, varå breven lyda, akties nominella be- lopp och dagen för utfärdandet. Styrelseledamots namnteckning må kunna återgivas genom tryckning eller på annat dylikt sätt; dock skall varje aktie- brev vara egenhändigt underskrivet av minst en styrelseledamot.

Kunna, då aktiebrev utgivas, enligt bolagsordningen aktier av olika slag finnas, skall aktieslaget anmärkas i aktiebreven. Har i bolagsordningen in- tagits förbehåll som i 65 eller 70 & sägs, varde ock i varje brev ä aktie som den i förbehållet bestämda inskränkningen avser denna angiven.

Aktiebrev må ej utgivas, med mindre full betalning erlagts för den eller de aktier varå brevet lyder. Utgivande av aktiebrev må ej äga rum, innan registrering skett därom, att full betalning erlagts för aktier tillhopa mot- svarande det vid bolagsordningens antagande bestämda minimikapitalet. Vid ökning av aktiekapitalet må brev utgivas å högst så många aktier som enligt 62 & registrerats såsom till fullo betalda. Angående utgivande av brev å gratis- aktier stadgas i 64 ä 2 mom. Aktiebrev må ej till aktieägaren utgivas, med mindre denne införts i aktieboken.

Angående utdelningskuponger till aktiebrev är stadgat i lagen om skulde- brev.

35 &.

Efter det bolaget bildats och styrelse valts, må bevis om rätt till aktie ut- givas, vilket skall till bolaget återställas vid utbekommande av brev å aktien. Sådant bevis (interimsbevis) skall ställas till viss man och undertecknas av styrelsen på sätt i 34 5 är stadgat om aktiebrev eller ock genom bank, där- vid å beviset skall angivas att det undertecknats av banken enligt fullmakt. Beviset skall innehålla de uppgifter som i nämnda paragraf sägs. Interims- bevis må ej till aktieägaren utgivas, med mindre denne införts i aktieboken.

Om verkställd teckning av aktie må utgivas bevis, däri upptages förbehåll att aktiebrev eller interimsbevis å aktien ej må utbekommas av aktieteckna- ren eller den till vilken hans rätt övergått, med mindre beviset äterställes. Sådant bevis (teckningsbevis) skall ställas till vis-s man och undertecknas av stiftarna eller av styrelsen efter vad i 34 & är stadgat om aktiebrev eller ock genom bank på sätt i första stycket är föreskrivet om interimsbevis. Beviset, däri'sk-all angivas bolagets firma, akties nominella belopp och dagen för ut- färdandet, skall innehålla de uppgifter som i 34 å andra stycket sägs.

• Sida 87
•  Original

A interimsbevis eller teckningsbevis skall genom styrelsens försorg på be- gäran antecknas belopp som inbetalts å aktien.

Teckningsrättsbevis och delbevis, varom stadgas i 56, 64, 175," 176 och 222 åå, må ställas till viss man eller till innehavaren och skola undertecknas på sätt om interimsbevis i första stycket är föreskrivet.

36 &.

1 mom. Har aktiebrev, som är ställt till innehavaren, blivit av någon, som hade det i händer, överlåtet och kommit i förvärvarens besittning; fin- nes sedan, att överlåtaren ej var rätte aktieägaren eller behörig att å dennes vägnar förfoga över aktiebrevet, äge nye innehavaren ändock företräde till aktien, utan så är att han visste, att den andre ej ägde överlåta handlingen, eller han åsidosatt den aktsamhet som, efter omständigheterna, skäligen bort iakttagas.

I fråga om aktiebrev till viss man vare lag samma, där den som verkställde överlåtelsen kunde till stöd för sin rätt åberopa lydelsen av sammanhäng- ande, till honom fortgående skriftliga överlåtelser till viss man eller in blanco, eller han skäligen kunde hållas för den, å vilken aktiebrevet var ställt eller senast överlåtet, eller antagas vara berättigad att handla å dennes vägnar. Huruvida tidigare överlåtelse är äkta och i övrigt giltig, vare förvärvaren ej pliktig att pröva, med mindre särskild anledning därtill föreligger.

Vad nu är sagt om överlåtelse av aktiebrev gälle ock i fråga om pantsätt- ning av dylik handling.

2 mom. Har den, som till grund för förvärv av aktiebrev till viss man åberopar annat fång än överlåtelse, blivit införd i aktieboken, skall, om över- låtelse eller pantsättning av aktiebrevet därefter äger rum. vad i 1 mom. andra och tredje styckena är stadgat äga motsvarande tillämpning.

3 mom. Vad i 1 och 2 mom. är stadgat om aktiebrev skall äga mot- svarande tillämpning i fråga om interimsbevis. så ock om teckningsrättsbevis och delbevis, som avses i 56, 64, 175, 176 och 222 åå.

37 &.

Överlåter någon teckningsbevis, äge överlåtelsen ej verkan mot överlåta- rens borgenärer, med mindre den till vilken överlåtelse skett fått beviset i besittning. Varder sådant bevis överlåtet till flere, skall den som i god tro fått beviset i besittning äga företräde.

Vad nu är sagt i fråga om överlåtelse av teckningsbevis gälle ock beträf- fande pantsättning av dylikt bevis.

38 %.

Aktiebrev, interimsbevis, teckningsbevis eller delbevis, som i samband med dödning utgives i stället för annat sådant brev eller bevis, skall innehålla uppgift därom.

• Sida 88
•  Original

Utgives aktiebrev i utbyte mot annat, skall det nya aktiebrevet innehålla, att det trätt i stället för annat, samt uppgift om dagen för det äldre aktiebre- vets utfärdande. Då utbyte av aktiebrev skett, skall det äldre aktiebrevet i makulerat skick på betryggande sätt förvaras av bolaget.

39 så.

1 mom. Över aktiebolags samtliga aktier har styrelsen att ofördröjligen efter bolagets bildande upplägga en aktiebok. Denna må bestå av betryggan- de lösblads- eller kortsystem.

I aktieboken skola genom styrelsens försorg,r aktierna upptagas i nummer- följd med uppgift å aktietecknarna.

Av förvärvare vid konstituerande stämman eller hos styrelsen anmälda och styrkta förändringar i äganderätten till aktie skola ofördröjligen införas i aktieboken. Där lösningsrätt enligt 70 & tillkommer aktieägare, må införing dock ej ske, förrän det visat sig att lösningsrätten icke begagnas. Om för- värv av aktie, dårå brev är ställt till viss man, ägt rum annorledes än ge- nom överlåtelse, skall, om förvärvet ej införts i aktieboken, införing därav ske, när senare förvärv av aktien införes. Har förvärv av sådan aktie ägt rum annorledes än genom överlåtelse, skall i aktieboken fångets beskaffenhet anmärkas. I aktieboken skall antecknas dagen då införing sker.

Det åligger styrelsen att omedelbart före bolagsstämma vara tillstädes för att pröva de frågor om nya aktieägares införande i aktieboken som då kunna yppas. Dock skall, där i bolagsordningen enligt 114 å rätten till del- tagande i bolag-sstämmas förhandlingar gjorts beroende av att anmälan där— om sker viss tid före stämman, styrelses-ammanträde för prövning av frågor som nyss sagts hållas omedelbart före anmälningstidens utgång.

Styrelsen skall hålla aktieboken tillgänglig för envar som vill taga känne— dom om densamma.

2 mom. Där hinder på grund av lösningsrätt ej möter mot införing i aktie- boken, må styrelsen ej vägra att såsom ägare införa den, som företer aktie- brev ställt till innehavaren eller ock aktiebrev ställt till viss man, såframt han kan till stöd för sin rätt till aktien åberopa lydelsen av sammanhängande, ' till honom fortgående skriftliga överlåtelser. Är sista överlåtelsen tecknad in blanco, må införing ej ske med mindre namnet utsättes i överlåtelsen.

Vad i första stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning vid införing av förvärv på grund av skriftlig överlåtelse av aktiebrev ställt till viss man, om förvärvet skett sedan förvärv som ägt rum annorledes än genom överlå- telse blivit infört i aktieboken. i År aktiebrev ställt till viss man, vare den till vilken aktien övergått ej ] gentemot bolaget att anse såsom aktieägare, innan han införts i aktieboken.

När ny ägare av aktie, därå brev är ställt till viss man, införes i aktieboken, | skall brevet förses med påskrift om införingen- med angivande av dagen därför. Har förvärvet skett annorledes än genom överlåtelse, skall tillika fång— ets beskaffenhet anmärkas i påskriften.

• Sida 89
•  Original

3 mom. Vad i 1 och 2 mom. är stadgat för det fall, att å aktie utfärdats brev till viss man, skall äga motsvarande tillämpning, när å aktie interims- bevis utfärdats. I fråga om teckningsbevis skola bestämmelserna i 2 mom. sista stycket äga motsvarande tillämpning.

Om inbetalning av aktiekapital.

40 &. Sist inom två år från aktiebolags bildande skall aktie till fullo inbetalas. Ej må kvittning ske av skuld på grund av aktieteckning mot fordran hos bolaget, med mindre styrelsen det medgiver. Kvittning må icke medgivas, där den skulle lända till nackdel för bolaget eller dess borgenärer. ' Innan styrelse valts, må inbetalning å aktie verkställas allenast genom in— sättning för bolaget å bankräkning varom stadgas i 219 &.

* 41 g. : Där aktietecknare ej före eller vid bolagets bildande erlägger full betalning l för aktie, åligger det honom att efter anmaning av styrelsen avlämna till i bolaget ställd skriftlig förbindelse å återstoden. Denna förbindelse, som skall ? innehålla aktiens nummer, må icke återställas, förrän aktien blivit till fullo ; gulden eller betalningsskyldighet för aktietecknaren icke längre föreligger en- » ligt 44 %. Fordran å oguldet aktiebelopp må, ändå att förbindelse utfärdats, ej av bolaget överlåtas eller pantsättas. ; Försummar aktietecknare att inom en månad efter anmaning avlämna för- , bindelse, vare hela det belopp, som skall inbetalas för aktien, till betalning ; förfallet. j Anmaning skall innehålla erinran om påföljden av att den ej efterkom- mes. Anmaning skall anses vara given, när den kungjorts på det sätt, som & gäller för kallelse till ordinarie bolagsstämma, samt, där aktietecknares post- 1 adress uppgivits eller upplysning om adressen utan väsentlig omgång eller tidsutdräkt kan inhämtas, till honom försänts i rekommenderat brev.

42 &.

Har aktietecknare överlåtit aktie å annan, vare denne, om han på an- mälan såsom ägare införes i aktieboken, skyldig fullgöra återstående inbetal- ning å aktien och avlämna förbindelse enligt 41 &. Aktieteckn'aren vare än- . dock pliktig fullgöra sådan skyldighet, såframt ej styrelsen medgiver befri- 1 else därifrån.

i Vad nu är sagt skall, där aktie vidare överlåtes, äga motsvarande tillämp- ' ning i avseende å överlåtare och ny ägare. l

43 %. Fullgöres ej inbetalning å aktie i rätt tid, äger styrelsen utsöka det för- fallna beloppet, och- skall ränta dårå gäldas efter sex procent om året från förfallodagen.

• Sida 90
•  Original

Verkställes ej inbetalning inom en månad efter anmaning, äger styrelsen, där annan anmäler sig vilja övertaga aktien, förklara denna övertagen av honom eller, i annat fall, förklara aktien förverkad. Då aktie förklaras för- verkad, kan vad å aktien inbetalts ej återfordras. Har aktie förklarats över- tagen av annan, må ej heller vad som tidigare inbetalts äterfordras, förrän den som övertagit aktien till fullo inbetalt denna.

Har från aktietecknare aktie övergått å annan, må aktien ej av styrelsen förklaras överlagen eller förverkad, med mindre anmaning gjorts, efter vad i andra stycket sägs, hos den som senast i aktieboken införts såsom ägare till aktien.

I avseende å den, som förklarats hava övertagit aktie, skall vad om aktie- tecknare är stadgat äga motsvarande tillämpning.

Beträffande anmaning, som i denna paragraf sägs, skall gälla vad i 41 % tredje stycket är stadgat.

44 g.

Ändå att befrielse från betalningsskyldighet medgivits aktietecknare enligt 42 å eller aktie av styrelsen förklarats övertagen eller förverkad, vare aktie- tecknaren, där bolaget 'försältes i konkurs på ansökan som gjorts inom två år från utgången av den för aktiernas inbetalning bestämd-a tiden, skyldig att, såvitt borgenärers rätt därpå beror, fullgöra återstående inbetalning å ak- tien. Vad nu är stadgat beträffande aktietecknaren gälle, där betalningsskyl- dighet mot bolaget uppkommit för ny ägare eller där aktie förklarats överta- gen av annan, jämväl denne.

45 Q'.

Varder, efter det ansökan om bolagets registrering gjorts, ytterligare in- betalning å aktier fullgjord, skall inom sex månader efter inbetalningen för registrering anmälan göras om sålunda inbetalt belopp. Anmälningen, som skall vara undertecknad av samtliga styrelseledamöter och verkställande di- rektör, skall innehålla dels, där mot aktie tillskjutits annan egendom än pen— ningar, uppgift å den egendom som tillskjutits och det antal aktier för vilka tillskott skett, dels ock försäkran att den anmälda inbetalningen på aktie- kapitalet, där den ej fullgjorts genom sådant tillskott, blivit verkställd genom betalning i penningar eller därmed enligt 219 % jämställd betalning eller ock genom kvittning mot skuld till aktietecknare. Därvid skall angivas, huru . mycket som guldits genom betalning och huru mycket som guldits genom ! kvittning, och skall, där kvittning skett, tillika försäkras att den enligt sty- ; relsens och verkställande direktörs mening icke länt till nackdel för bolaget '” eller dess borgenärer.

I anmälningen skall ock för registrering uppgivas sammanlagda nominella beloppet av alla de aktier som vid tiden för anmälningen äro till fullo in- betalda.

• Sida 91
•  Original

46 5.

Har ej enligt 32 & eller, inom sex månader efter utgången av den för ak- tiernas inbetalning bestämda tiden, enligt 45 & anmälts, att full betalning behörigen erlagts för aktier med sammanlagt nominellt belopp ej understi- gande det vid bolagsordningens antagande bestämda minimikapitalet, skall registreringsmyndigheten till bolaget avlåta skrivelse med anmaning att inom en månad därefter inkomma med anmälan att betalningen fullgjorts. Efter- kommes ej anmaningen, åligger det myndigheten att härom lämna meddelan— de till rätten eller domaren, som förelägger bolaget att inom viss tid, minst två och högst fyra månader, inkomma med bevis från registreringsmyndigheten att anmälan om inbetalningen registrerats vid äventyr att bolaget eljest för- klaras skola träda i likvidation. Fullgöres ej föreläggandet, förklare rätten att bolaget skall träda i likvidation.

I beslutet meddela. rätten föreläggande som i 141 & tredje stycket sägs; och skall vad i fjärde stycket är stadgat om meddelande och underrättelse till registreringsmyndigheten äga motsvarande tillämpning.

47 5.

Hava, sedan ansökningen om bolagets registrering gjorts, aktier förklarats förverkade, skall aktiekapitalet anses minskat med det "belopp, som svarar mot de förverkade aktierna; och åligger det styrelsen och verkställande di- rektör att för registrering av minskningen ofördröjligen anmäla antalet för- verkade aktier. Om å dessa aktier något var inbetalt och registrering därav skett, skall anmälningen innehålla uppgift därom; och skall i registret införas, att det belopp, som förut registrerats såsom inbetalt å aktiekapitalet, minskats med det belopp, som inbetalts å de förverkade aktierna.

Om aktiekapitalets ökning. 48 å.

Ökning av aktiekapitalet medelst ny aktieteckning må beslutas av bolags- stämma. Erfordras för beslutet ändring av vad i bolagsordningen stadgas om aktiekapitalet, må beslutet fattas först efter slutligt beslut om sådan ändring.

Förslag till ökningsbeslut, så ock ett av samtliga styrelseledamöter och verkställande direktör undertecknat yttrande över den föreslagna kapitalök- ningens betydelse för bolaget skola genom styrelsens och verkställande direk- törs försorg dels minst en vecka före bolagsstämman hållas hos bolaget till- gängliga för aktieägarna dels ock framläggas å stämman. Där ej å stämman fastställelse sker av balansräkningen för nästföregående räkenskapsår, skola ock efter vad nyss sagts hållas tillgängliga och framläggas å stämman:

1. avskrift av den senaste fastställda balansräkningen, försedd med an- teckning om bolagsstämmans beslut rörande bolagets vinst eller förlust, samt

• Sida 92
•  Original

avskrift av förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen för det år ha- lansräkningen avser;

2. en av samtliga styrelseledamötel och verkställande direktö1 undertecknad berättelse, däri upplysning lämnas, i den mån det finnes kunna ske utan förfång för bolaget, om händelser av väsentlig betydelse för dess ställning vilka inträffat efter förvaltningsberättelsens avgivande; samt

3. ett av revisorerna avgivet yttrande över berättelsen. Varder i fall, då i förslaget till ökningsbeslut upptagits bestämmelse som avses i 50 &, förslaget såvitt angår nämnda bestämmelse ej utan ändring an- taget, vare frågan om ökning av aktiekapitalet förfallen.

495

Beslutet om aktiekapitalets ökning skall angiva:

1. det belopp, varmed aktiekapitalet må ökas;

2. där enligt bolagsordningen aktier av olika slag kunna finnas, till vilket aktieslag de nya aktierna skola hänföras;

3. den företrädesrätt att teckna nya aktier, som enligt denna lag eller bolagsordningen må tillkomma aktieägare;

4. den tid, ej understigande en månad från den dag då beslutet enligt 54 å kungjorts i tidningarna, inom vilken aktieägare må begagna företrädesrätt till teckning;

5. akties nominella belopp och det belopp som skall inbetalas för aktie;

6. den beräkningsgrund, efter vilken vid överteckning de aktier som icke tecknats med företrädesrätt skola av styrelsen fördelas, där ej föreskrift med- delas att fördelningen skall ske enligt styrelsens bestämmande; samt

7. det räkenskapsår, för vilket vinstutdelningå de nya aktierna först ma utgå, varvid dock detta år må bestämmas senast till året efter det räken- skapsår under vilket aktierna skolat till fullo inbetalas.

I ökningsbeslutet skall ock angivas det belopp, vartill aktiekapitalet upp— går vid beslutets fattande, och vad därav svarar mot aktier som registrerats såsom till fullo inbetalda. Har ökning av aktiekapitalet förut beslutats, skall beträffande sista ökningen anmärkas, huruvida aktier som icke förklarats förverkade ännu ej registrerats såsom till fullo inbetalda.

Bestämmelse må i ökningsbeslutet meddelas, att det tecknade belopp för vilket tilldelning av nya aktier sker skall, för att aktieteckningen skall bliva bindande, uppgå till visst angivet minimibelopp.

I fall, då beträffande de nya aktieina skall gälla sådant fölbehåll om ak- tiekapitalets nedsättning genom inlösen av aktier som avses i 65 &, skall i beslutet intagas erinran därom.

50 &. Skall aktieägare eller annan äga teckna ny aktie med rätt eller plikt att mot aktien tillskjuta annan egendom än penningar eller att kvitta skuld på grund av aktieteckningen mot fordran hos bolaget eller eljest med annat vill-

• Sida 93
•  Original

kor än i 49 å tredje stycket sägs, varde bestämmelse därom meddelad i be- slutet om aktiekapitalets ökning, därvid vad i 7 5 är stadgat skall äga mot- svarande tillämpning.

Rörande bestämmelsen skall avgivas en av samtliga styrelseledamöter och verkställande direktör undertecknad berättelse av innehåll som i 12 & sägs beträffande stiftarberättelse.

Bestämmelsen må efter beslut av styrelsen eller bolagsstämman göras till föremål för granskning av särskilda granskare i enlighet med vad i 13 & är för där angivet fall stadgat. Om särskilda granskare ej anlitas, skall gransk- ningen i stället verkställas av revisorerna.

De berättelser, som avgivas enligt andra stycket och över verkställd granskning enligt tredje stycket, skola minst en vecka före bolagsstämman i huvudskrift eller avskrift hållas hos bolaget tillgängliga för aktieägarna. De skola ock i huvudskrift framläggas å stämman. Vad nu sagts om berät- telserna skall även gälla de rörande bestämmelsen upprättade handlingarna, där ej avskrift av dem, på sätt i 13 % sägs, insänts till registreringsmyndig- heten.

51 g».

Bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets ökning skall av styrelsen eller verkställande direktör ofördröjligen anmälas för registrering.

Vid anmälningen skola fogas två enligt 224 & andra stycket bestyrkta av- skrifter av protokoll rörande beslutet, så ock i huvudskrift och avskrift i ärendet avgivna berättelser och yttranden samt de angående bestämmelse som avses i 50 & upprättade handlingarna, där ej avskrift av dem, på sätt i 13 & sägs, insänts till registreringsmyndigheten. Om särskilda granskare anlitats, skall avskrift av handelskammarens förordnande inlämna-s.

. 52 &.

Sedan bolagsstämman fattat beslut om aktiekapitalets ökning, skola teck- ningslista och kungörelse om beslutet upprättas samt undertecknas av samt- liga styrelseledamöter och verkställande direktör.

I såväl teckningslistan som kungörelsen skall upptagas bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets ökning. Där ökningsbeslutet innefattar bestäm— melse som avses i 50 5, skall beträffande kungörel-sens innehåll vad i 11 å andra punkten är stadgat äga motsvarande tillämpning. Har i ökningsbeslutet bestämmelse ej meddelats om tiden för inbetalning av nya aktier, skall sådan bestämmelse upptagas i teckningslistan och kungörelsen. Då bolagsordning- en innehåller förbehåll som i 70 & sägs, skall i teckningslistan och kungö— relsen intagas erinran därom. »

I teckningslistan skall upptagas förteckning över de handlingar som skola enligt 57 5 vara fogade vid listan. Angående påskrift å listan, där inbetal— ning å tecknad aktie må för bolaget insättas på bankräkning, stadgas i 219 %.

• Sida 94
•  Original

Godkännande av teckningslistan och av kungörelsen om ökningsbeslutet skall av styrelsen och verkställande direktör sökas hos registreringsmyndig- heten. Vid ansökningen, som skall avlämnas i två exemplar, skola fogas teck- ningslistan och kungörelsen i huvudskrift och avskrift.

54 g.

Sedan godkännande meddelats enligt 190 % 2 mom., låte styrelsen och verk- ställande direktör införa kungörelsen med därå tecknat godkännande i all- männa tidningarna och tidning inom den ort, där styrelsen har sitt säte. Det åligger ock styrelsen och verkställande direktör att ofördröjligen i re- kommenderat brev om bolagsstämmans beslut underrätta varje aktieägare, om vars postadress upplysning utan väsentlig omgång eller tidsutdräkt kan inhämtas.

55 å.

Där alla förutvarande aktier medföra lika rätt till andel i bolagets tillgång- ar och vinst, vare varje aktieägare berättigad att, i den mån det kan ske, av de nya aktier, för vilka betalning skall erläggas i penningar, efter teckning erhålla det antal som svarar mot hans andel i det förutvarande aktiekapi- talet. Finnas aktier av olika slag och medföra dessa icke lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst, skall i fråga om företrädesrätten till teck- ning av nya aktier gälla vad i bolagsordningen föreskrives.

56 &.

Där den företrädesrätt till teckning, som tillkommer en förutvarande aktie, icke avser en eller flera nya aktier, vare aktieägare berättigad att för varje aktie utbekomma ett eller flera teckningsrättsbevis av innehåll, att inne- havaren av beviset äger rätt att teckna en aktie mot avlämnande av det antal teckningsrättsbevis som erfordras för rätt att teckna en aktie.

Ej må teckningsrättsbevis till aktieägare utlämnas, innan registrering av beslutet om ökning skett. Aktieägare vare skyldig att förete det aktiebrev, varå rätten att erhålla teckningsrättsbevis grundas; och skall genom styrel— sens försorg sådant aktiebrev förses med påskrift att teckningsrättsbevis utlämnats. ,

Hava teckningsrättsbevis ej utfärdats, vare aktieägare, som vill begagna honom tillkommande företrädesrätt till teckning av nya aktier, skyldig att vid aktieteckningen förete det eller de aktiebrev varå teckningsrätten grundas; och skall genom styrelsens försorg sådant aktiebrev förses med påskrift att teckningsrätten begagnats. -

Hava teckningsrättsbevis utfärdats, skola de vid aktieteckningen åter- ställas. '

• Sida 95
•  Original

Teckning av de nya aktierna skall ske å den godkända teckningslistan i ' huvudskrift eller i avskrift, som bestyrkts på sätt i 224 5 andra stycket stad- gas.

Vid teckningslistan skola vara fogade ett exemplar av bolagsordningen samt i avskrift de enligt 48 å, jämte förslaget till ökningsbeslut, främlagda handlingarna, så ock avskrift av kungörelsen om ökningsbeslutet med på- skrift om dess godkännande av registreringsmyndigheten samt i huvudskrift eller avskrift av styrelsen eller verkställande direktör undertecknad uppgift om de tidningar, i vilka kungörelsen om ökningsbeslutet varit införd, och om dagen därför, eller ock ett exemplar av dessa tidningar. Har i öknings- beslutet intagits bestämmelse som i 50 & sägs, skola jämväl däröver avgivna berättelser vara i avskrift fogade vid listan.

Innehåller ökningsbeslutet bestämmelse som i 50 & sägs, skall vad i 17 å andra stycket är stadgat äga motsvarande tillämpning. Å varje teckningslista skall finnas uppgift om dagen för listans framläggande.

När aktieteckning sker, böra tecknarna vid sina namn angiva yrke och postadress.

58 %.

Teckning av ny aktie vare ogiltig, där den ej göres a godkänd tecknings— lista i huvudskrift eller sådan avskrift som i 57 & sägs.

Har 'ny aktie tecknats med villkor, vare aktieteckningen ogiltig, såframt ej, efter vad i 49 % tredje stycket eller 50 & stadgas, bestämmelse om villkoret meddelats i beslutet om aktiekapitalets ökning. 1 Ej må sådan grund för aktieteckningens ogiltighet, som i första och andra

styckena avses, göras gällande, utan så är att den anmälts hos registrerings- : myndigheten, i fall då i ökningsbeslutet bestämmelse upptagits om viss mini—

miteckning, innan registrering skett i anledning av anmälan om sådan teck- ning enligt vad i 61 & stadgas, och eljest innan registrering jämlikt 62 & ägt ! rum i anledning av anmälan, som gjorts efter det aktien till fullo inbetalats; och skall vad i 20 å andra punkten sägs hava motsvarande tillämpning.

59 5.

Sedan teckningen av nya aktier avslutats, skall ofördröjligen genom styä relsens försorg tilldelning av nya aktier till aktietecknarna ske med tillämp- , ning av vad i 55 5 samt i ökningsbeslutet enligt 49 5 första stycket 6 är före- 1 skrivet. Rörande tilldelningen skall skriftlig uppgift upprättas och under- ? tecknas av styrelsen. Aktierna skola genom styrelsens försorg ofördröjligen upptagas i aktieboken.

60 %.

Sist ett år från det bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets ökning fatta- des eller, om registrering av ökningsbeslutet eller godkännande enligt 190 & 2 mom. vägrats och besvär däröver anförts, inom ett år från det besvären

• Sida 96
•  Original

blivit genom lagakraftägande beslut bifallna, skall för ny aktie full betalning erläggas.

Där ej i beslutet om aktiekapitalets ökning intagits bestämmelse om rättig- het för aktieägare eller annan att teckna ny aktie med rätt eller plikt att kvitta skuld på grund av aktieteckningen mot fordran hos bolaget, må kvitt- ning av sådan skuld mot fordran icke ske, med mindre styrelsen det med— giver. Kvittning må icke medgivas, där den skulle lända till nackdel för bolaget eller dess borgenärer.

Vad i 41—14 åå finnes stadgat om skyldighet att erlägga betalning å aktie och avlämna förbindelse samt om påföljd av underlåtenhet att full- göra sådan skyldighet skall vid ny aktieteckning äga motsvarande tillämp- ning i avseende å aktietecknare som ej vid teckningen erlagt full betalning.

61 å.

Har i beslutet om aktiekapitalets ökning upptagits bestämmelse om mini- miteckning, skall inom sex månader från det beslutet fattades eller, om re— gistrering av ökningsbeslutet eller godkännande enligt 190 5 2 mom. vägrats och besvär däröver anförts, inom sex månader från det besvären blivit ge- nom lagakraftägande beslut bifallna, för registrering anmälas det tecknade ( belopp, för vilket tilldelning av nya aktier skett, där beloppet uppgår till det i ökningsbeslutet angivna minimibeloppet.

Vid anmälningen, som skall vara undertecknad av samtliga styrelseleda— möter och verkställande direktör, skola fogas:

1. teckningslistorna, så ock avskrift av desamma;

2. ett exemplar av de tidningar, i vilka kungörelsen angående bolagsstäm— mans beslut om ökningen varit införd; samt

3. avskrift av den i 59 å omförmälda uppgiften rörande tilldelningen av nya aktier.

Sker ej registrering i anledning av anmälan enligt första stycket och var- der till följd därav, enligt vad i 195 5 2 mom. sägs, i registret antecknat att den tidigare anteckningen om ökningsbeslutets registrering avföres ur re: gistret, vare aktieteckningen icke vidare bindande, och skall vad å de teck- nade aktierna inbetalats återbäras till aktietecknarna jämte fem procent ränta ,därå.

62 5.

| 1 mom. Sist sex månader efter utgången av den för inbetalning av de nya aktierna bestämda tiden skall, där ej anteckningen om ökningsbeslutets re- gistrering avförts ur registret efter vad i 195 5 2 mom. sägs, för registrering anmälas huru många nya aktier som till fullo inbetalats.

Anmälningen, som skall vara undertecknad av samtliga styrelseledamöter ' och verkställande direktör, skall innehålla dels, där mot ny aktie tillskjutits ! annan egendom än penningar, uppgift å den egendom som tillskjutits och : det antal aktier för vilka tillskott skett, dels ock försäkran att den anmälda ' inbetalningen på aktiekapitalet, där den ej fullgjorts genom sådant. tillskott,-

• Sida 97
•  Original

blivit verkställd genom betalning i penningar eller därmed enligt 219 & jäm- ställd betalning eller ock genom kvittning mot skuld till aktietecknare. Därvid skall angivas huru mycket som guldits genom betalning och huru mycket som guldits genom kvittning, skolande, där kvittning skett utan att bestäm— melse därom varit intagen i ökningsbeslutet, tillika försäkras, att kvittningen icke länt till nackdel för bolaget eller dess borgenärer.

I anmälningen skall, där ej enligt 61 & anmälan skett, för registrering upp- givas det tecknade belopp, för vilket tilldelning av nya aktier skett. Vid anmälningen skola i sådant fall fogas i nämnda paragraf andra stycket om- förmälda handlingar och tidningar.

2 mom. Varda efter anmälan som avses i 1 mom. nya aktier ytterligare till fullo inbetalda, skall inom sex månader efter inbetalningen antalet så- dana aktier anmälas för registrering. Anmälningen skall vara undertecknad av samtliga styrelseledamöter och verkställande direktör samt innehålla uppgift och försäkran som i 1 mom. andra stycket sägs.

3 mom. Aktiekapitalet skall, så snart registrering skett i anledning av an- mälan enligt 1 eller 2 mom., anses ökat med sammanlagda nominella be- loppet av det antal nya aktier som anmälts hava till fullo inbetalats.

4 inom. Om nya aktier förklaras förverkade, skola inom sex månader därefter styrelsen och verkställande direktör för registrering anmäla antalet förverkade aktier. Med sådan anmälan skall dock anstå, till dess anmälan sker jämlikt 1 mom.

63 &.

Utan hinder av vad i 48—62 åå finnes stadgat må styrelsen besluta aktie- kapitalets ökning under förutsättning av bolagsstämmans godkännande. I sådant fall skall vad i nämnda paragrafer är föreskrivet äga motsvarande tillämpning, därvid dock skall iakttagas vad nedan är särskilt stadgat.

Sedan styrelsen fattat beslut om aktiekapitalets ökning, hava styrelsen och verkställande direktör att hos registreringsmyndigheten göra ansökan om godkännande av ökningsbeslutet, av föreskrivna yttranden och berättelser samt av teckningslistan och kungörelsen. Efter det godkännande meddelats mä kungörelse och underrättelse om styrelsens ökningsbeslut samt aktieteck- ning ske.

Å bolagsstämmans beslut om godkännande av styrelsens ökningsbeslut samt å styrelsens och verkställande direktörs skyldighet att viss tid före stämma hålla handlingar tillgängliga och» på stämman framlägga handlingarna skola bestämmelserna i 48 och 50 åå äga tillämpning.

Vad i 51, 60 och 61 åå sägs beträffande bolagsstämmas beslut om aktie- kapitalets ökning skall tillämpas å bolagsstämmans beslut om godkännande av kapitalökningen.

Innan ökningsbeslutet godkänts av bolagsstämman må ej de nya aktierna upptagas i aktieboken eller den i 62 ä 1 mom. föreskrivna anmälningen för registrering äga rum.

• Sida 98
•  Original

Där jämlikt 195 5 4 mom. frågan om aktiekapitalets ökning förklarats för— fallen och beslutet om förklaringen vunnit laga kraft, vare gjord aktie- teckning icke vidare bindande, och skall vad om återbäring är i 61 & stad— gat äga motsvarande tillämpning.

64 ä.

1 mom. Finnas i bolag, enligt den för nästföregående räkenskapsår fast- ställda balansräkningen och bolagsstämmans beslut i anledning av bolagets vinst enligt balansräkningen, besparade vinstmedel som ej avsatts till reserv- fond eller skuldregleringsfond, må aktiekapitalet ökas genom överföring av sådana vinstmedel eller av belopp varmed uppskrivning sker enligt 100 & 2 mom. Medel, som avsatts till reservfond, må ock användas till ökning av aktiekapitalet, i den mån fonden ej därigenom nedgår under tjugu procent av det ökade aktiekapitalet eller under det högre belopp som kan vara föreskrivet i bolagsordningen. Ökning av aktiekapitalet som här avses genomföres medelst utgivande av gratisaktier.

I avseende å ökningsbeslutet skall gälla vad i 48 5 första stycket är stadgat. Ökningsbeslutet skall angiva det belopp varmed aktiekapitalet skall ökas och, där enligt bolagsordningen aktier av olika slag kunna finnas, till vilket aktieslag gratisaktierna skola hänföras. Tillika skall beträffande ök- ningsbeslutets innehåll gälla vad i 49 5 första stycket 7 och andra stycket sags.

Förslag till ökningsbeslut skall genom styrelsens och verkställande direk- törs försorg dels minst en vecka före bolagsstämman hållas hos bolaget till- gängligt för aktieägarna dels ock framläggas å stämman. Är stämman ej ordinarie bolagsstämma som avses i 121 ©, skola ock efter vad nyss sagts hållas tillgängliga och framläggas å stämman:

1. avskrift av den för nästföregående räkenskapsår fastställda balansräk- ningen, försedd med anteckning om bolagsstämmans beslut rörande bolagets vinst eller förlust, samt avskrift av förvaltningsberättelsen och revisionsberät- telsen för samma år;

2. en av samtliga styrelseledamöter och verkställande direktör underteck- nad handling, innehållande dels upplysning, i den mån det finnes kunna ske utan förfång för bolaget, om händelser av väsentlig betydelse för bolagets ställning vilka inträffat efter förvaltningsberättelsens avgivande, dels ock försäkran, att anledning ej yppats att balansräkningen upprättats i strid mot bestämmelserna i 100 5; samt

3. ett av revisorerna avgivet yttrande över nämnda handling. Där alla förutvarande aktier medföra lika rätt till andel i bolagets till- gångar och vinst, vare varje aktieägare berättigad att av gratisaktierna er— hålla det antal, som svarar mot hans andel i det förutvarande aktiekapitalet. Finnas aktier av olika slag och medföra dessa icke lika rätt till andel i bo- lagets tillgångar och vinst, skall i fråga om rätten till erhållande av gratis- aktier gälla vad i bolagsordningen föreskrives. Där den rätt till erhållande av

• Sida 99
•  Original

gratisaktier som enligt första punkten eller bolagsordningen tillkommer en förutvarande aktie icke avser en eller flera gratisaktier, vare aktieägare be- rättigad att för varje aktie utbekomma ett eller flera delbevis av innehåll, att innehavaren av beviset äger rätt att utbekomma en gratisaktie mot avlämnande av det antal delbevis som erfordras för utbekommande av en gratisaktie.

2 mom. Beslutet om ökningen skall genom styrelsens och verkställande direktörs försorg kungöras på sätt i 54 & stadgas. Ökningsbeslutet skall där- efter av styrelsen eller verkställande direktör anmälas för registrering. Vid anmälningen skola fogas dels två enligt 224 5 andra stycket bestyrkta av- skrifter av protokoll som förts i ärendet, dels ett exemplar av de tidningar, i vilka beslutet varit infört, dels ock avskrift av den för nästföregående rä- kenskapsår fastställda balansräkningen eller, där beslutet ej fattats å ordi- narie bolagsstämma som avses i 121 5, av de handlingar, som efter vad i 1 mom. tredje stycket sägs skola hava framlagts å bolagsstämman.

Aktiekapitalet skall, så snart registrering av beslutet skett, anses ökat med det belopp, som enligt beslutet skall överföras till aktiekapitalet.

Gratisaktierna skola i aktieboken upptagas i nummerföljd. Ej må delbevis eller brev å gratisaktie utlämnas till aktieägare, innan re- gistrering av beslutet om ökningen skett och aktieägaren företett det eller

.. de aktiebrev, varå rätten att erhålla delbevis eller gratisaktie grundas. Ge-

nom styrelsens och verkställande direktörs försorg skall sådant aktiebrev förses med påskrift att delbevis eller brev å gratisaktie utlämnats. När brev å gratisaktie utlämnas, skall ägaren införas i aktieboken.

3 mom. Är bolag moderbolag, må ökning av aktiekapitalet i den ordning varom i 1 mom. stadgas ej ske medelst överföring av större del av bolagets vinst än som enligt 74 & må såsom vinstutdelning utbetalas till aktieägarna.

Har förslaget om ökningen av aktiekapitalet väckts av styrelsen, skall i den handling, som avses i 1 mom. tredje stycket 2, upptagas försäkran att innehållet av den särskilda uppgift till moderbolagets balansräkning, varom stadgas i 101 % 2 och 3 mom., och av koncernbalansräkningen eller kon- cernredogörelsen beaktats vid förslaget. Revisorernas yttrande över hand— lingen skall innehålla uttalande, huruvida, med hänsyn till koncernens ställ— ning och resultatet av dess verksamhet i dess helhet, ökningen av aktiekapi- talet får anses stå i strid med god affärssed.

Om aktiekapitalets nedsättning. 65 %.

I aktiebolag, vars aktiekapital kan utan ändring av bolagsordningen be— stämmas till lägre eller högre belopp, må aktiekapitalet, såframt förbehåll därom träffats i den vid bolagets bildande antagna bolagsordningen, kunna genom inlösen av aktier nedsättas enligt grunder som stadgas i förbehållet, dock ej under det i bolagsordningen bestämda minimikapitalet.

Sådan nedsättning av aktiekapitalet må även äga rum, där efter bolagets registrering beslutats ändring av bolagsordningen, varigenom förbehåll som

• Sida 100
•  Original

avses i första stycket intages i denna. I dylikt fall må dock nedsättningen ske allenast genom inlösen av aktier, utgivna antingen på grund av sådant bolagsstämmobeslut om ökning av aktiekapitalet, som fattats efter slut- ligt beslut om ändringen av bolagsordningen och registrerats samtidigt med sistnämnda beslut eller senare än detta, eller på grund av ökningsbeslut, som av styrelsen enligt 63 & fattats efter det ändringen av bolagsordningen registrerats.

Ej må nedsättning äga rum, där fastställd balansräkning för nästföregå- ende räkenskapsår utvisar sådan ställning, att efter nedsättningen det be- lopp vartill aktiekapitalet nedsatts och motsvarande det av reservfonden icke skulle vara till fullo täckta, eller att efter nedsättningen summan av aktie- kapitalet, reservfonden och skuldregleringsfond skulle understiga sådana bo- laget åvilande skulder som skola tagas i beräkning vid skuldregleringsfonds bestämmande.

Då enligt de i förbehållet stadgade grunderna blivit bestämt att vissa ak- tier skola inlösas, skola styrelsen och verkställande direktör ofördröjligen göra anmälan för registrering av aktiekapitalets nedsättning med motsvarande belopp. Vid denna anmälan skall fogas avskrift av den fastställda balansräk- ningen för nästföregående räkenskapsår, så ock, där inlösen beslutats av bo- lagsstämma, två enligt 224 & andra stycket bestyrkta avskrifter av protokol- let i ärendet samt i annat fall i två exemplar en av styrelsen och verkställande direktör underskriven handling rörande bestämmandet av vilka aktier som skola inlösas. Då registrering skett, skall aktiekapitalet anses nedsatt, och må inlösen ej dessförinnan ske.

När aktie inlöses, skall aktiebrevet genom styrelsens och verkställande di- rektörs försorg förses med påskrift om inlösandet.

66 g.

1 mom. Beslut om nedsättning av aktiekapitalet i annat fall än i 65 % sägs fattas av bolagsstämma efter vad i 135 & stadgas.

Förslag till nedsättningsbeslut skall genom styrelsens och verkställande direktörs försorg dels minst en vecka före bolagsstämman hållas hos bolaget tillgängligt för aktieägarna dels ock framläggas å stämman. Där ej å stäm- man fastställelse sker av balansräkningen för nästföregående räkenskapsår, skola ock efter vad nyss sagts hållas tillgängliga och framläggas å stämman:

1. avskrift av den senaste fastställda balansräkningen, försedd med anteck- ning om bolagsstämmans beslut rörande bolagets vinst eller förlust, samt av- skrift av förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen för samma år;

2. en av samtliga styrelseledamöter och verkställande direktör underteck- nad berättelse, däri upplysning lämnas, i den mån det finnes kunna ske utan förfång för bolaget, om händelser av väsentlig betydelse för dess ställning, vilka inträffat efter förvaltningsberättelsens avgivande; samt

3. ett av revisorerna avgivet yttrande över berättelsen.

• Sida 101
•  Original

| i

Handlägges nedsättningsfrågan å två stämmor, skall vad i andra stycket sägs gälla beträffande båda stämmorna.

Nedsättningsbeslutet skall angiva det belopp varmed aktiekapitalet skall nedsättas och det sätt varpå nedsättningen jämlikt 2 mom. skall genomföras. I beslutet skall ock upptagas föreskrift, att det nedsättningen motsvarande beloppet skall återbetalas till aktieägarna, eller att det skall avsättas till re- servfonden, eller att det skall avsättas till en särskild fond att användas en— ligt beslut av bolagsstämma. Rörande olika delar av nämnda belopp kunna olika sådana föreskrifter meddelas.

Inom fyra månader från det nedsättningsbeslutet fattades eller, om klander"- talan dårå anställes, från det denna talan genom lagakraftägande utslag ogillades, skall av styrelsen eller verkställande direktör nedsättningsbeslutet anmälas för registrering. Vid anmälningen skola fogas två enligt 224 å andra stycket bestyrkta avskrifter av protokoll som förts i ärendet, så ock avskrift av den för nästföregående år fastställda balansräkningen eller, där fastställel- se av balansräkningen ej skett i samband med nedsättningsbeslutet, av de i andra stycket 1, 2 och 3 omförmälda handlingarna.

Har anmälan ej inkommit inom föreskriven tid, vare nedsättningsbeslutet förfallet.

2 mom. Nedsättning av aktiekapitalet genomföres genom inlösen av aktier, genom indragning av aktier utan återbetalning eller genom minskning av ak- tiernas nominella belopp eller ock genom sammanläggning av aktier enligt 222 5.

Genom styrelsens och verkställande direktörs försorg skall, när aktie inlöses eller nominella beloppet minskas mot återbetalning av aktiekapital, aktiebre- vet förses med påskrift därom. Påskrift skall ock, så snart ske kan, verk-- ställas, när aktie indragits eller nominella beloppet minskats utan återbetal- ning.

67 å.

] mom. Beslut om nedsättning av aktiekapitalet enligt 66 % må, där be— slutet icke innefattar föreskrift, att det nedsättningen motsvarande beloppet skall avsättas till reservfonden, ej bringas till verkställighet utan rättens till- stånd.

Rättens tillständ skal] av styrelsen och verkställande direktör sökas senast inom sex månader efter det nedsättningsbeslutet registrerades. Vid ansök- ningen skola vara fogade bevis att beslutet blivit registrerat, av styrelsen eller verkställande direktör underskriven förteckning över bolagets samtliga kän- da borgenärer med angivande av deras postadress samt avskrift av fastställd balansräkning för nästföregående räkenskapsår, försedd med anteckning om bolagstämmans beslut rörande bolagets vinst eller förlust. Där enligt denna balansräkning summan av aktiekapitalet, reservfonden och skuldreglerings— fond understiger eller efter nedsättningen skulle komma att understiga så— dana bolaget åvilande skulder som skola tagas i beräkning vid skuldregle- ringsfonds bestämmande, skall ansökningen avslås. Möter ej sådant hinder

• Sida 102
•  Original

mot bifall till ansökningen, utfärde rätten kallelse å okända borgenärer att skriftligen angiva sina fordringar hos rätten; och gälle om dagen för instäl- relsen och om kallelsens kungörande vad om kallelse å okända borgenärer är stadgat. Styrkes inför rätten, att de borgenärer, vilka äro upptagna å för- teckningen eller givit sig an hos rätten, blivit till fullo förnöjda för sina upp- givna fordringar eller medgivit aktiekapitalets nedsättning eller att säkerhet, som av rätten godkännes, ställts för deras fordringar, varde ansökningen bifallen.

Har stiftelse, som bildats enligt lagen om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser, hos bolaget fordran, som avses i 2 % nämnda lag, utgöre fordringen ej hinder mot bifall till ansökningen, där inför rätten visas att å fordringen avbetalats så stor del som svarar mot nedsättningen av aktie- kapitalet.

Om ansökan, som gjorts inom föreskriven tid, så ock om beslut, som med- delats i anledning av ansökningen, skall genom rättens eller domarens för— sorg underrättelse ofördröjligen avsändas till registreringsmyndigheten.

Rättens beslut, varigenom tillstånd till nedsättningens verkställande givits, skall inom sex månader sedan beslutet vunnit laga kraft av styrelsen eller verkställande direktör anmälas för registrering. Anmälningen skall vara åt— följd av rättens beslut i huvudskrift eller avskrift, så ock av lagakraftbevis.

Aktiekapitalet skall anses nedsatt, då rättens beslut om tillstånd blivit registrerat.

2 mom. Sådan nedsättning av aktiekapitalet, som i 1 mom. avses, vare, där bolaget försättes i konkurs på ansökan som gjorts inom ett år från det rättens beslut om tillstånd till nedsättningen efter verkställd registrering kun- gjordes i allmänna tidningarna, utan verkan mot borgenär, som ej till ned- sättningen samtyckt eller som vid fordringens tillkomst ej ägde eller, enligt vad i 204 & stadgas, skall anses hava ägt kännedom om rättens beslut, var— igenom nedsättning medgivits.

68 &.

Innefattar beslut om nedsättning av aktiekapitalet enligt 66 % föreskrift att det nedsättningen motsvarande beloppet skall avsättas till reservfonden, skall aktiekapitalet anses nedsatt, då beslutet om nedsättningen blivit registrerat. I sådant fall må vinstutdelning icke äga rum, förrän rättens tillstånd därtill erhållits eller aktiekapitalet enligt verkställd registrering är ökat med ett mot nedsättningen svarande belopp.

Ansökan om rättens tillstånd till vinstutdelning skall göras av styrelsen och verkställande direktör. Vid ansökningen skola fogas bevis att beslutet om nedsättningen blivit registrerat ävensom av styrelsen eller verkställande direktör underskriven förteckning över bolagets samtliga kända borgenärer med angivande av deras postadress. Rätten utfärde kallelse å bolagets borge— närer, såväl kända som okända, med föreläggande för den, som vill bestrida

o

ansökningen, att sist före klockan tolv a viss dag näst efter tre månader

• Sida 103
•  Original

skriftligen hos rätten göra anmälan därom vid äventyr att han eljest anses hava medgivit ansökningen. Har bolagets styrelse sitt säte å landet och äskas ej urtima ting, må inställelsen utsättas till det allmänna tingssamman— träde som infaller näst efter tre månader. Kallelsen varde å rättens dörr an— slagen tre månader före inställelsedagen och i allmänna tidningarna kun- gjord tre gånger, första gången två månader och tredje gången sist en månad innan den dagen inträffar. Kronans ombudsman i orten och alla kända in- ländska och utländska borgenärer skola om kallelsen särskilt underrättas, och skall genom rättens eller domarens försorg sådan underrättelse avsän- das till inländsk borgenär minst en månad och till utländsk borgenär minst två månader före inställelsedagen. Bestrides ej ansökningen eller styrkes in- för rätten, att de borgenärer, vilka hos rätten bestritt ansökningen, blivit till fullo förnöjda för sina fordringar eller medgivit vinstutdelning eller att så- kerhet, som av rätten godkännes, ställts för deras fordringar, skall rätten lämna tillstånd att utan hinder av nedsättningen vinstutdelning därefter må äga rum.

Har stiftelse, som bildats enligt lagen om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser, hos bolaget fordran, som avses i 2 & nämnda lag, utgöre fordringen ej hinder mot bifall till ansökningen om tillstånd till vinstutdel- ning; men skall, där vinstutdelning äger rum innan aktiekapitalet enligt verk- ställd registrering ökats med ett mot nedsättningen svarande belopp, skyl— dighet åvila bolaget att erlägga betalning för så stor del av stiftelsens ford— ran vid tiden för nedsättningsbeslutet som vinstutdelningen motsvarar av aktiekapitalet efter nedsättningen. Sådan skyldighet upphöre, när å ford— ringen avbetalats så stor del som svarar mot nedsättningen av aktiekapitalet.

Rättens beslut, varigenom tillstånd till vinstutdelning givits. skall, sedan det vunnit laga kraft, av styrelsen eller verkställande direktör anmälas för re- gistrering. Anmälningen skall vara åtföljd av rättens beslut i huvudskrift el- ler avskrift, så ock av lagakraftbevis.

69 å.

Egen aktie må aktiebolag ej mot vederlag förvärva i annan ordning än i 65 eller 67 % sågs, ej heller mottaga såsom pant. Vad nu är stadgat utgör icke hinder för aktiebolag att å auktion inropa för bolagets fordran utmätt aktie, dock med skyldighet att åter avyttra den, så snart det kan ske utan förlust.

Avtal, som träffats i strid mot förbud varom stadgas i första stycket, vare ogillt.

Om lösningsrätt vid övergång av aktie.

70 %.

Skola aktiebreven ställas till viss man, må i bolagsordningen intagas för— behåll att, om aktie övergår till annan än aktieägare eller till annan än ägare av aktie av visst slag, aktieägarna eller ägarna av aktier av visst slag

• Sida 104
•  Original

skola vara berättigade att lösa aktien. Förvärvas flera aktier genom samma fång, må, där ej annat följer av förbehållet, lösningsrätt icke utövas i avse- ende å mindre antal aktier än fånget omfattar.

1 bolagsordningen skall angivas den ordning, i vilken lösningsrätten må tillkomma aktieägarna inbördes, den tid, ej överstigande två månader räknat från anmälan hos styrelsen om aktiens övergång, inom vilken den som vill begagna sig av lösningsrätten skall därom göra anmälan hos styrelsen, även- som den tid, ej överstigande en månad räknat från det lösens belopp blivit bestämt, inom vilken lösen skall erläggas. Rörande anmälan hos styrelsen om akties övergång skall ofördröjligen genom styrelsens eller verkställande direk— törs försorg meddelande ske till aktieägarna.

Kan överenskommelse icke träffas om lösens belopp, varde, såframt ej föreskrift om dess bestämmande enligt angiven grund intagits i bolagsord— ningen, beloppet, som skall motsvara aktiens verkliga värde, bestämt av tre skiljemän, utsedda enligt lagen om skiljemän. Ätnöjes ej part med skiljemän- nens beslut, äge han draga tvisten under rättens prövning, såframt han in— stämmer sin talan inom tre månader från det beslutet i huvudskrift eller av- skrift delgavs honom.

lnnan det visar sig att lösningsrätten ej begagnas, äge den till vilken aktie övergått icke utöva annan av aktien härflytande rätt gentemot bolaget än rätten att uppbära vinstutdelning och att, i händelse av aktiekapitalets ök- ning, utöva aktien tillkommande företrädesrätt till teckning av ny aktie. Av sådan teckning härflytande rättigheter och skyldigheter övergå å den som begagnar sig av lösningsrätten.

Vad ovan är stadgat om rätt att vid övergång av aktie lösa aktien skall äga motsvarande tillämpning, där den som skolat vara underkastad lösningsrätt till aktie, utan att aktien övergår å honom, förvärvar denna tillkommande rätt till gratisaktie eller utovar aktien tillkommande företrädesrätt till teckning av ny aktie.

Om reservfond och skuldregleringsfond, sä ock om bolagsstämmas rätt att genom vinstutdelning eller eljest förfoga över bolagets egendom.

71 å.

Av aktiebolags årsvinst, efter avdrag för vad som åtgår till täckande av möjligen förefintlig förlust från föregående år, skola minst tio procent av- sättas till reservfond. Vid beräkning av det belopp, som sålunda minst skall avsättas, må ej från årsvinsten avdragas den andel däri, som kan hava tillerkänts styrelseledamot, verkställande direktör eller annan såsom arvode (tantiem). Sedan fonden uppgått till ett belopp motsvarande tjugu procent av aktiekapitalet eller det högre belopp, som kan vara föreskrivet i bolags— ordningen, må vidare avsättning till fonden kunna upphöra; nedgår fonden under det sålunda stadgade beloppet, skall avsättning därtill ånyo vidtaga.

Till reservfonden skall alltid läggas vad på grund av aktieteckning må hava

• Sida 105
•  Original

för aktierna erhållits utöver det nominella beloppet, så ock, där aktie för— klarats förverkad, vad dessförinnan blivit inbetalt å aktien.

Nedsättning av reservfonden må beslutas allenast för täckande av förlust, som enligt fastställd balansräkning finnes hava uppstått å bolagets verksam- het i dess helhet, och som icke kan ersättas av befintliga till framtida förfo— gande avsatta medel. Om användande av medel, som avsatts till reservfond, för ökning samt i visst fall vid nedsättning av aktiekapitalet stadgas i 64 ä 1 mom. och 65 % tredje stycket.

72 &.

1 mom. Ändå att reservfonden uppgår till belopp som i 71 5 eller i bo- lagsordningen föreskrives, skall avsättning av minst tio procent av bolagets årsvinst ske till reservfonden eller en skuldregleringsfond, därest bolagets skulder enligt balansräkningen överstiga summan av aktiekapitalet, reserv- fonden och skuldregleringsfonden.

Så länge bolagets skulder överstiga summan av aktiekapitalet, reservfonden och skuldregleringsfonden, må av bolagets vinst enligt balansräkningen, efter avsättning enligt vad i 71 å och ovan i första stycket är stadgat, ej utdelas mer än som motsvarar fem procent av bolagets behållna förmögenhet enligt balansräkningen, med mindre ett lika stort belopp som det vilket därutöver utdelas ytterligare avsättes till reservfonden eller ock, då den uppgår till före— skrivet belopp, till skuldregleringsfonden.

Då summan av aktiekapitalet, reservfonden och skuldregleringsfonden enligt balansräkningen överstiger bolagets skulder, må nedsättning av skuldregle- ringsfonden ske, dock med högst en femtedel av överskottet årligen. Nedsätt- ning av skuldregleringsfonden må ock ske genom överföring till reservfonden. Skuldregleringsfonden må i dess helhet avföras ur balansräkningen, där un- der fem år i följd summan av aktiekapitalet och reservfonden överstigit skul- derna.

2 mom. Vid tillämpning av bestämmelserna i 1 mom. skall ej bland skul- derna inräknas gäld, för vilken av bolaget lämnats säkerhet av inteckning inom sextio procent av senast fastställda taxeringsvärdet för jordbruksfastig- het eller för annan fastighet, belägen i stad, köping eller municipalsamhälle, å vilken finnes uppförd byggnad huvudsakligen innehållande lägenheter för ut- hyrning till bostads—, butiks- eller kontorsändamål.

Har för moderbolags gäld sådan säkerhet som avses i första stycket läm— nats av dotterbolag, vars aktier till mer än nittiofem procent ägas av moder- bolaget eller ock av ett eller flera sådana dotterbolag eller av moderbolaget och ett eller flera sådana dotterbolag, skall ej heller sådan gäld inräknas bland skulderna.

Där förskott å beställning erhållits, skall såsom skuld räknas det förskotte- rade beloppet med avdrag för det i balansräkningen upptagna värdet å det som med förskottet är tillverkat.

• Sida 106
•  Original

73 ä.

1 mom. Ej mä till aktieägarna annorledes än i följd av aktiekapitalets ned- sättning efter ty i 65 eller 67 & sägs utbetalas annat än den vinst, som förefin— nes enligt fastställd balansräkning för sista räkenskapsåret, i den mån vinsten icke skall avsättas till reservfonden eller skuldregleringsfond. Angående för- bud mot vinstutdelning och inskränkning i rätten att utdela vinst är för vissa fall stadgat i 68 å och 72 5 1 mom.

2 mom. Varder vinstutdelning beslutad och verkställd i strid mot vad i 1 mom., 68 5 eller 72 % 1 mom., stadgats eller mot bestämmelse i bolagsord- ningen, vare de, som uppburit sådan utdelning, skyldiga att återbära denna jämte fem procent ränta därå.

Samma lag vare, om utdelning skett av vinst som utvisats av fastställd ba- lansräkning till följd därav att balansräkningen upprättats i strid mot be- stämmelserna i 100 och 101 åå; dock må från den, som vid vinstutdelningens uppbärande varken insåg eller bort inse balansräkningens oriktighet, utdel- ningen ej återkrävas.

För brist, som kan uppkomma vid återbäringen, vare de, som medverkat till beslutet om vinstutdelning eller verkställandet av detta eller till upprättandet eller fastställandet av oriktig balansräkning, ansvariga efter de beträffande skadeståndsskyldighet i 208, 211 och 212 åå stadgade grunderna.

3 mom. Sker nedsättning av aktiekapitalet medelst inlösen av aktier i strid mot förbehåll som i 65 % sägs eller mot bestämmelserna i nämnda paragraf, eller äger nedsättning av aktiekapitalet rum i förening med återbetalning till aktieägarna enligt 67 5 utan iakttagande av vad där i 1 mom. är föreskrivet, skall vad i denna paragraf 2 mom. första och tredje styckena är stadgat om återbäringsskyldighet och om ansvarighet för brist vid återbäringen äga motsvarande tillämpning.

74 å. . Av moderbolags vinst må, ändå att vinstutdelning eljest är medgiven, så stort belopp ej utdelas att vinstutdelningen, med hänsyn till koncernens ställning och resultatet av koncernens verksamhet i dess helhet, får anses stå i strid mot god affärssed.

Varder vinstutdelning beslutad och verkställd i strid mot vad i första styc- ket stadgas, vare de, som uppburit utdelning, skyldiga att återbära vad till dem för mycket utdelats jämte fem procent ränta därå; dock må från den, som varken insett eller bort inse berörda förhållande, utdelning ej återkrävas.

För brist, som kan uppkomma vid återbäringen, ansvare de, som medver— kat till beslutet om vinstutdelningen eller till verkställandet av detsamma, efter de beträffande skadeståndsskyldighet i 208, 211 och 212 åå stadgade grunderna.

75 5.

' Det tillkommer bolagsstämma att besluta, huruvida och i vad mån utdelning skall ske av den vinst som enligt 73 och 74 åå må utbetalas till aktieägarna.

• Sida 107
•  Original

Innehåller bolagsordningen avvikande bestämmelser, lände de till efterrät- telse.

Aktieägare med sammanlagt aktiebelopp, utgörande minst en tiondel av hela aktiekapitalet, äga att å stämma som i 121 % sägs, innan beslut fattats om användningen av vinst enligt den fastställda balansräkningen, påkalla utdelning av högst en femtedel därav, dock i intet fall av mer än hälften av årsvinsten eller av mer än fem procent av bolagets behållna förmögenhet. Vid beräkningen av nämnda del av vinsten enligt balansräkningen skall först från vinsten avdrag göras för avsättning till reservfonden eller skuld- regleringsfond, dock ej för större avsättning till reservfonden än att denna kommer att uppgå till det belopp som i 71 å eller i bolagsordningen föreskri- ves, och ej heller för avsättning till skuldregleringsfond med mer än tjugu procent av vinsten enligt balansräkningen eller med större belopp än att sum- man av aktiekapitalet, reservfonden och skuldregleringsfonden kommer att motsvara sådana bolagets skulder som skola tagas i beräkning vid skuldreg— leringsfonds bestämmande.

Är bolaget moderbolag, må jämlikt andra stycket vinstutdelning ej påkallas i strid mot vad som stadgas i 74 5.

76 &.

Bolagsstämma må ej besluta om användande av bolagets vinstmedel eller övriga tillgångar eller om åtagande av förpliktelser för ändamål, som uppen- barligen är främmande för föremålet för bolagets verksamhet eller för verk- samhetens syfte. Dock äge bolagsstämma till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål använda tillgångar, såvitt det med hänsyn till ändamålets beskaffenhet, bolagets ställning och omständigheterna i övrigt får anses skäligt.

Bolagsstämma må ej heller, med mindre annat följer av vad i denna lag eller bolagsordningen är stadgat, besluta om sådan användning av bolagets tillgångar eller eljest om sådan åtgärd. att uppenbarligen fördel beredes vissa aktieägare till nackdel för bolaget eller övriga aktieägare.

Om styrelse, verkställande direktör och Hrmatecknjng. 77 5.

För aktiebolag skall finnas en styrelse bestående av en eller flera leda- möter. Överstiger aktiekapitalet trehundratusen kronor, skall styrelsen bestå av minst tre ledamöter.

Styrelsen väljes å bolagsstämma; dock må enligt bestämmelse, som på grund av särskild lag eller författning eller med Konungens tillstånd intagits i bolagsordningen, en eller flera av ledamöterna kunna i annan ordning till- sättas.

Styrelseledamot, som väljes å bolagsstämma, skall utses för tid intill dess stämma som i 121 & sägs hållits och må icke väljas för längre tid än till och

• Sida 108
•  Original

med den stämma som skall äga rum under tredje räkenskapsåret efter valet. Skall mer än en ordinarie stämma årligen hållas, gälle vad nu är sagt den stämma å vilken styrelseval skall förrättas.

Ändå att den tid, för vilken styrelseledamot blivit utsedd, ej gått till ända, må han skiljas från uppdraget genom beslut av den som utsett honom. Sty- relseledamot äge ock rätt att avgå före utgången av nämnda tid, dock icke den som är verkställande direktör, så länge han kvarstår i denna befattning. Anmälan om avgång skall göras hos styrelsen, så ock, där styrelseledamot ej är vald å bolagsstämma, hos den som tillsatt honom.

Om styrelseledamot, som är vald å bolagsstämma, entledigas eller eljest avgår eller avlider eller hinder att vara styrelseledamot för honom uppkom- mer enligt 79 å och suppleant ej finnes, åligger det övriga styrelseledamöter att ofördröjligen föranstalta om val av ny ledamot för tid, som återstår av den tid för vilken den förre blivit vald. Meddelas i bolagsordningen icke annan föreskrift, må dock med valet anstå till nästa ordinarie bolagsstämma där styrelseval skall äga rum, såframt styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter och suppleanter samt i bolag, som i första stycket andra punkten avses, antalet ej understiger vad där stadgas.

Den, som utsetts till styrelseledamot eller suppleant, skall därom ofördröj— ligen underrättas, om han valts å bolagsstämma, av styrelsen eller verkstäl- lande direktör och eljest av den som tillsatt honom.

78 &.

Består styrelsen av tre eller flera ledamöter, skall styrelsen utse en verk— ställande direktör. Understiger styrelseledamöternas antal tre, må ej verkstäl— lande direktör utses, med mindre sådant föreskrivits i bolagsordningen.

Verkställande direktör må utses inom eller utom styrelsen, dock kan i bo- lagsordningen eller av bolagsstämman föreskrivas, att verkställande direktör skall utses inom styrelsen.

Styrelsen äger förordna vice verkställande direktör att tjänstgöra i verk- ställande direktörs ställe.

79 &.

Styrelseledamöterna och verkställande direktör skola vara myndiga och. där ej för särskilt fall Konungen annat tillåter, här i riket bosatta svenska medborgare. Sådant tillstånd må beträffande styrelseledamöterna ej avse mer än en tredjedel av hela antalet.

80 %.

Vad i denna lag är stadgat om styrelseledamot och verkställande direktör skall i tillämpliga delar gälla beträffande suppleant och vice verkställande direktör.

I bolagsordningen må närmare bestämmelser upptagas om de förutsätt- ningar, under vilka suppleant eller vice verkställande direktör äger inträda

• Sida 109
•  Original

i tjänstgöring, så ock, där flera suppleanter finnas, om ordningen för deras inträde. Sådana bestämmelser må jämväl meddelas av den som utsett supp- leanten eller vice verkställande direktören. Bestämmelse som i detta stycke sägs må ej registreras.

Har i fall, då enligt bestämmelse i bolagsordningen som avses i 77 å andra stycket en eller flera styrelseledamöter skola tillsättas i annan ordning än genom val å bolagsstämma, sådan ledamot ej tillsatts, skall av rätten eller domaren ersättare förordnas på ansökan av styrelseledamot, aktieägare, bor- genär eller annan, vars rätt kan vara beroende av att någon finnes som äger företräda bolaget.

81 %.

Styrelsen skall, i enlighet med vad i denna lag är stadgat, förvalta bolagets angelägenheter. Är verkställande direktör utsedd, skall den löpande förvalt- ningen handhavas av honom samt ledningen och förvaltningen i övrigt av bolagets angelägenheter tillkomma styrelsen.

Den löpande förvaltningen av bolagets angelägenheter omfattar ej åtgärd, som med hänsyn till bolagets förhållanden är av osedvanlig beskaffenhet eller av stor betydelse.

82 &.

Det åligger verkställande direktören att under styrelsens inseende sörja för en sådan organisation av bolagets verksamhet, som med hänsyn till bolagets förhållanden må anses tillfredsställande. Han skall ock leda driften av bo- lagets rörelse och utöva tillsyn över dess befattningshavare.

Styrelsen är pliktig tillse, att en sådan organisation av bolagets verksam- het finnes som i första stycket sägs. Styrelsen skall vaka över att verkstäl- lande direktören fullgör sina åligganden samt, där det med hänsyn till om- fattningen eller beskaffenheten av bolagets verksamhet eller eljest finnes på— kallat, utfärda instruktioner för verkställande direktören och andra befatt- ningshavare i bolaget.

Finnes ej verkställande direktör eller uppkommer förfall för honom och finnes ej vice verkställande direktör, svarar styrelsen för de åligganden, som enligt vad ovan sagts skola ankomma på verkställande direktören.

83 &.

Verkställande direktören skall sörja för att bolagets bokföring fullgöres i överensstämmelse med lag samt att medelsförvaltningen är på betryggande sätt ordnad. Styrelsen är pliktig tillse, att en med hänsyn till bolagets för- hållanden och god köpmannased tillfredsställande organisation av bokfö- ringen och medelsförvaltningen finnes, och skall, där organisationen ej jämväl omfattar betryggande kontroll, genom en eller flera särskilt utsedda styrelse- ledamöter öva tillsyn över bokföringen och medelsförvaltningen.

Består styrelsen av endast två ledamöter, skall styrelsen, om verkställande

• Sida 110
•  Original

direktör ej är utsedd, uppdraga åt en av ledamöterna att fullgöra verkstäl- lande direktörs åligganden i avseende å bokföringen och medelsförvalt— ningen. .

84 5.

Inom styrelsen skall en ledamot vara ordförande. Har bolagsstämman ej utsett ordförande eller skall, där en eller flera ledamöter tillsatts i annan ord- ning än genom val å bolagsstämma, sådan ledamot ej enligt bolagsordningen tillika vara styrelsens ordförande, välje styrelsen ordförande. Vid lika röste- tal skall valet avgöras genom lottning. Verkställande direktör eller vice verk- ställande direktör må icke utses till ordförande.

Det åligger ordföranden att tillse att sammanträden hållas då så erfordras. Framställer styrelseledamot eller verkställande direktör som ej tillhör sty- relsen begäran om sammankallande av styrelsen, skall hans begäran efter- kommas. Verkställande direktör skall, ändå att han ej är styrelseledamot, när— vara vid styrelsens sammanträden, där ej för visst fall styrelsen annorledes bestämmer.

Vid styrelsens sammanträden skola föras protokoll. Ledamot av styrelsen, så ock verkställande direktör, även om han ej är styrelseledamot, är berätti— gad att på begäran få särskild från styrelsens beslut avvikande mening an— tecknad till protokollet. Protokollen skola föras i nummerföljd och på be- tryggande sätt förvaras.

v

85 %.

Styrelsen är beslutför, där de vid sammanträde tillstädesvarandes antal överstiger hälften av hela antalet styrelseledamöter, såframt ej för beslut- förhet högre antal föreskrivits i bolagsordningen. Ärende må dock icke före- tagas, med mindre såvitt ske kunnat samtliga styrelseledamöter eller, vid för- fall för någon av dem, suppleant för honom erhållit tillfälle att deltaga i ären- dets behandling.

Såsom styrelsens beslut gälle, däri bolagsordningen föreskrift om särskild röstpluralitet ej givits, den mening, om vilken vid sammanträde de flesta rös- tande förena sig, och vid lika röstetal den mening, som biträdes av ordföran- den. Är styrelsen icke fulltalig, må beslut anses föreligga allenast där av de tillstädesvarande ett antal överstigande en tredjedel av hela antalet styrelse- ledamöter enat sig.

86 %.

Ledamot av styrelsen och verkställande direktör äga ej handlägga fråga rörande avtal mellan honom och bolaget. Ej heller må han handlägga fråga om avtal mellan bolaget och tredje man, såframt han däri äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets. Vad sålunda är stadgat äge motsvarande tillämpning beträffande gåva från bolaget, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot styrelseledamoten, verkställande direktören eller tredje man.

• Sida 111
•  Original

Styrelsen äger, i den mån annat icke följer av vad i denna lag är stadgat, att ej mindre i förhållande till tredje man handla å bolagets vägnar än även inför domstolar och andra myndigheter företräda bolaget. Samma behörighet tillkommer ock den eller dem som efter vad i 88—90 55 sägs äga teckna bola- gets firma (firmatecknare); dock äga de, som må utöva firmateckningsrätt allenast i förening, endast i förening företräda bolaget.

Även om verkställande direktör må allenast i förening med annan teckna bolagets firma, äger han i avseende å åtgärd, som efter vad i 81- 5 är stadgat ankommer på verkställande direktören, ensam företräda bolaget, där fråga ej är om rättshandling som enligt lag skall ske skriftligen.

88 %.

Bemyndigande för styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkställande direk- tör eller vice verkställande direktör att teckna bolagets firma må meddelas av styrelsen, där ej i bolagsordningen blivit bestämt, att sådant bemyndigande icke må meddelas. Styrelsen äge ock bemyndiga annan än nu är sagt att teck- na bolagets firma, om tillåtelse därtill givits i bolagsordningen eller av bolags- stämman; dock må i dylikt fall bemyndigande ej lämnas den som är omyndig och ej heller utan Konungens tillstånd den som icke är här i riket bosatt svensk medborgare.

Bemyndigande att teckna bolagets firma må när som helst av styrelsen återkallas.

89 5.

Då bemyndigande att teckna bolagets firma meddelas, äger styrelsen föreskriva, att rätten till firmateckning får av två eller flera personer ut- övas allenast i förening. I avseende å sådan firmatecknare må ock föreskri- vas, att han vid firmateckning bör underskriva sitt namn endast såsom kon- trasignant. Dylik kontrasignant äge teckna bolagets firma endast tillsammans med firmatecknare, som ej är kontrasignant.

Föreskrives annan inskränkning i rätten att teckna bolagets firma än i första stycket sägs, må den ej registreras.

I bolagsordningen eller av bolagsstämman må föreskrivas, att bemyndi- gande att teckna bolagets firma får av styrelsen meddelas allenast två eller flera personer i förening.

90 &.

Verkställande direktör skall äga teckna bolagets firma i förening med en styrelseledamot, där han ej på grund av bestämmelse i bolagsordningen eller enligt styrelsens bemyndigande äger ensam teckna bolagets firma eller ock styrelsen föreskrivit, att han skall äga teckna firman i förening med viss per- son eller en av vissa personer.

• Sida 112
•  Original

Den rätt att teckna bolagets firma, som på grund av denna lag eller be- stämmelse i bolagsordningen tillkommer verkställande direktör, äge ock vice verkställande direktör, då han inträtt för verkställande direktören.

91 5.

Styrelsen eller annan, som jämlikt 87 5 är ställföreträdare för bolaget, må ej förfoga över dess tillgångar eller ikläda det förpliktelser eller eljest vidtaga åtgärd i strid mot vad i 76 & första stycket första punkten och andra stycket är stadgat beträffande bolagsstämma. Styrelsen äger dock till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål använda tillgång, som i förhållande till bo- lagets ställning är av ringa betydelse.

92 5.

I förhållande till bolaget åligger det styrelsen och annan ställföreträdare för bolaget att ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter som med- delas i bolagsordningen eller av bolagsstämman. Annan ställföreträdare än styrelsen vare ock skyldig att ställa sig till efterrättelse föreskrift, som med- delas av styrelsen eller, såvitt angår åtgärd som enligt 81 & ankommer på verkställande direktören, av denne. Dock må styrelsen och annan ställföre- trädare för bolaget icke efterkomma föreskrift, där den finnes såsom stri- dande mot denna lag eller bolagsordningen ej vara gällande, icke heller före- skrift av bolagsstämma om sådan åtgärd avseende förvaltningen av bolagets angelägenheter, vars verkställighet styrelsen finner innebära ett uppenbart åsidosättande av bolagets intressen.

93 5.

Har styrelsen eller annan ställföreträdare för bolaget företagit rättshand- ling å bolagets vägnar men därvid handlat i strid mot vad i 91 % är stadgat eller mot föreskrift, som avses i 92 &, eller eljest överskridit sin befogenhet, vare rättshandlingen ej gällande mot bolaget, såframt tredje man insåg eller bort inse att sådant överskridande förelåg.

Överskrider verkställande direktör vid företagande av rättshandling den honom enligt 81 % tillkommande förvaltningsrätten, vare utan avseende därå rättshandlingen gällande, såframt tredje man ej insåg eller bort inse att så- dant överskridande förelåg.

Om styrelsesuppleant eller vice verkställande direktör företrätt bolaget, vare det förhållandet, att förutsättning för hans inträde i styrelseledamots eller verkställande direktörs ställe saknades, utan verkan gentemot tredje man, där han ej insåg eller bort inse nämnda förhållande.

94 å.

Skriftlig handling, som utfärdas för aktiebolag, bör undertecknas med bo- lagets firma, och skola de, som teckna firman, därvid underskriva sina namn.

• Sida 113
•  Original

Har av styrelsen eller annan ställföreträdare för bolaget handling utfär- dats utan firmateckning och framgår icke av dess innehåll, att den utfär- dats å bolagets vägnar, svare de, som undertecknat handlingen, för vad ge- nom handlingen må hava slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld. Sådan ansvarighet skall dock ej åvila undertecknarna, där av om— ständigheterna vid handlingens tillkomst framgick, att den utfärdades för bolaget, samt den till vilken handlingen ställts av bolaget erhåller behörigen undertecknat godkännande av handlingen utan oskäligt dröjsmål efter det * begäran därom framställts eller personlig ansvarighet gjorts gällande mot undertecknarna.

95 %.

Angående behörighet för styrelseledamot, så ock för den, som eljest, en- sam eller i förening med annan, bemyndigats teckna bolagets firma, att för bolaget mottaga stämning är stadgat i rättegångsbalken ; och skall vad i så- dant avseende gäller äga tillämpning jämväl då annat meddelande skall del- givas bolaget.

96 5. Vill styrelsen kära till bolaget, skall styrelsen kalla aktieägarna till bolags- stämma för val av ställföreträdare att i tvisten föra bolagets talan. Stäm- ning skall anses delgiven, då den blivit föredragen å stämman.

97 %.

Utses, efter det ansökan om bolagets registrering gjorts, verkställande direktör eller vice verkställande direktör, eller sker ändring i avseende å de till styrelseledamöter eller styrelsesuppleanter eller till verkställande direktör eller vice verkställande direktör utsedda personerna eller i fråga om rätten att teckna bolagets firma, eller ändrar styrelseledamot, styrelsesuppleant, verk- ställande direktör eller vice verkställande direktör eller eljest någon, som en- sam eller i förening med annan äger teckna firman, sitt hemvist eller ändras bolagets postadress, skall styrelsen eller verkställande direktör därom oför- dröjligen göra anmälan för registrering. Å denna anmälan skall vad i 32 å andra, tredje och sjunde styckena sägs äga motsvarande tillämpning. Vid an- mälan, som ej avser allenast ändring av hemvist eller av bolagets postadress, skall fogas avskrift av protokoll eller annan handling som bestyrker anmäl- ningen, så ock, där jämlikt 79 eller 88 & Konungens tillstånd erfordras, bevis om sådant tillstånd.

Rätt att göra anmälan enligt första stycket tillkommer den som beröres av anmälningen.

Om styrelsens och verkställande direktörs årsredovisning.

98 5. Det åligger styrelsen och verkställande direktör att för varje räkenskaps- år avgiva redovisning för förvaltningen av bolagets angelägenheter genom 8—424220

• Sida 114
•  Original

avlämnande av balansräkning, avseende bolagets ställning vid räkenskaps- årets utgång (balansdagen), vinst— och förlusträkning samt förvaltningsbe- rättelse. Dessa redovisningshandlingar skola vara underskrivna av samtliga styrelseledamöter och verkställande direktör. Skola enligt denna lag andra redovisningshandlingar avgivas, må dessa, där verkställande direktör finnes, undertecknas av honom ensam.

Har beträffande redovisningshandling avvikande mening antecknats till styrelsens protokoll, skall yttrandet fogas till redovisningshandlingen.

Minst en månad före den bolagsstämma, varom förmäles i 121 &, skola styrelsen och verkställande direktör till revisorerna i huvudskrift eller av- skrift avlämna redovisningshandlingarna för det förflutna räkenskapsåret.

99 &.

Räkenskapsår för aktiebolag skall vara helt år, dock må räkenskapsår vid rörelsens början ävensom vid omläggning av räkenskapsår avse del av år eller utsträckas att omfatta högst aderton månader.

För aktiebolag, hörande till samma koncern, bör såvitt möjligt bestämmas samma räkenskapsår.

100 %.

Jämte vad i bokföringslagen är stadgat skola i avseende å aktiebolags inventarium, balansräkning samt vinst- och förlusträkning gälla följande bestämmelser.

1 mom. Tillgångar som äro avsedda till stadigvarande bruk för bolaget (anläggningstillgångar) må upptagas till högst det belopp, vartill kostnaderna för deras anskaffning eller tillverkning uppgått; dock skall avskrivning därå efter lämplig avskrivningsplan årligen ske med belopp, som motsvarar tillgångarnas värdeminskning på grund av ålder och nyttjande eller annan därmed jämförlig orsak, såvitt ej tillgångarnas verkliga värde uppenbarligen är högre än det, som skulle framkomma efter sådan avskrivning.

Finnes till följd av orsak, som ej kan antagas vara övergående, anläggnings— tillgångs verkliga värde vara avsevärt lägre än det värde som erhålles efter vad i första stycket sägs, skall särskild avskrivning ske, i den mån ej en ökning av den årliga avskrivningen må anses tillfyllest jämlikt allmänna bok- föringsgrunder och god köpmannased.

Hava under räkenskapsåret nedlagts kostnader för förbättring å anlägg- ningstillgång eller hava från tidigare räkenskapsår balanserats sådana kost- nader, må de inräknas i anskaffnings- eller tillverkningskostnaderna. An- läggningstillgång må ej eljest i annat fall än här nedan stadgas upptagas till högre värde än det, vartill den var uppförd i närmast föregående balans— räkning.

2 mom. Utan hinder av vad ovan i 1 mom. är stadgat må anläggnings- tillgångar, vilka måste anses äga ett bestående värde väsentligt överstigande ' det belopp, vartill de äro uppförda i närmast föregående balansräkning, upp-

• Sida 115
•  Original

tagas till högst detta värde, såframt det belopp varmed uppskrivning sker användes till

a) avskrivning på värdet av andra anläggningstillgångar eller

b) sådan ökning av aktiekapitalet varom stadgas i 64 Q. 3 mom. Aktier i dotterbolag. så ock aktier i andra bolag eller andra an— ; delsrätter samt obligationer och andra fordringar, vilkas innehav är av sta— digvarande betydelse för bolagets verksamhet. skola anses såsom anlägg- ningstillgångar. I fråga om sådana anläggningstillgångar gälle dock, att av— skrivning skall ske i den mån det må anses erforderligt enligt allmänna bok- föringsgrunder och god köpmannased.

4 mom. Andra tillgångar än anläggningstillgångar (omsättningstillgångar) må ej upptagas vare sig över verkliga värdet eller till högre belopp än det vartill kostnaderna för deras anskaffning eller tillverkning uppgått. Omsätt- ningstillgångar må dock upptagas till högre belopp än som motsvarar dessa kostnader i fall. där det på grund av särskilda omständigheter må anses till— låtligt jämlikt god köpmannased.

Såsom det verkliga värdet å omsättningstillgång skall anses försäljnings- värdet efter avdrag för försäljningskostnaderna, om ej på grund av till- gångens beskaffenhet eller andra omständigheter annat värde bör därå sät— tas jämlikt allmänna bokföringsgrunder och god köpmannased.

5 mom. Osäkra fordringar skola upptagas högst till det belopp varmed de beräknas komma att inflyta, dock må sådana fordringar kunna upptagas till fulla beloppet, därest skillnaden uppföres bland skulderna å särskilt värdeminskningskonto för fordringar. Värdelösa fordringar må icke upp- tagas såsom tillgång.

Har fordran. som skall anses såsom anläggningstillgång, i närmast före— gående balansräkning såsom osäker eller värdelös icke upptagits till det be- lopp varå den lyder, må fordringen utan hinder av vad i 1 och 2 mom. stad- gas upptagas till det belopp. varmed den beräknas komma att inflyta.

6 mom. I fall, då bolaget innehar egna aktier. skola de allenast inom lin— jen upptagas såsom tillgång med angivande av nominella beloppet.

Är bolaget moderbolag och äger dotterbolag aktier i moderbolaget. skall vid värderingen av moderbolagets aktier i dotterbolaget avdrag från det en— ligt 3 mom. beräknade värdet av dessa aktier ske för så stor del av värdet som belöper på dotterbolagets aktier i moderbolaget. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning i det fall, då aktier i moderbolaget tillhöra annat dotterbolag däri förstnämnda dotterbolag äger del. Inom linjen skall moder— bolagets andel i nominella beloppet av de aktier i moderbolaget, som ägas av dotterbolag. angivas såsom andel i egna aktier.

, 7 mom. Har bolaget övertagit en rörelse mot vederlag som överstiger vär- » det av de med rörelsen övertagna tillgångarna. må skillnaden (affärsvärde, * goodwill) kunna upptagas såsom anläggningstillgång i särskild post. Å denna tillgång skall årligen avskrivas skäligt belopp. dock minst en tiondel, där ej på grund av särskilda omständigheter avskrivning med en mindre andel må anses tillåtlig enligt allmänna bokföringsgrunder och god köpmannased.

• Sida 116
•  Original

8 mom. Kostnader för bolagsbildningen eller för ökning av aktiekapitalet, så ock förvaltningskostnader må icke upptagas såsom tillgång.

Kostnader för tekniskt. kommersiellt eller annat arbete må. där de äro av väsentligt värde för organisationen av bolagets rörelse, upptagas såsom an— läggningstillgång i särskild post. kostnader som gjorts före bolagets bildande dock allenast såframt i stiftelseurkunden angivits att ersättning skall gäldas av bolaget. Har sådan organisationskostnad ej upptagits i första balansräk- ningen efter det den uppkommit. må den icke senare uppföras såsom till- gång. Ä tillgång varom nu sägs skall årligen avskrivas skäligt belopp, dock minst en femtedel, där ej på grund av särskilda omständigheter avskrivning med en mindre andel må anses överensstämma med allmänna bokförings— grunder och god köpmannased.

9 mom. I stället för avskrivning på värdet av anläggningstillgångar må mot- svarande belopp kunna uppföras bland skulderna på värdeminskningskonto. Sådant konto må ej minskas annorledes än genom en minskningen motsva- rande avskrivning på det värde vartill tillgångarna upptagits.

Vad i första stycket andra punkten stadgas gälle ej om värdeminsknings- konto som i 5 mom. första stycket sägs.

10 mom. Har bolaget utgivit obligationer eller andra långfristiga skuld- förbindelser, som skola inlösas med högre belopp än det bolaget erhållit för dem, må skillnaden upptagas bland tillgångarna såsom särskild post och avskrivas genom årliga belopp, fördelade på tiden från förbindelsernas ut- givande till deras förfallande till betalning.

101 &.

Vid uppställande av aktiebolags balansräkning skola i tillämpliga delar bestämmelserna i 1—7 mom. här nedan iakttagas.

1 mom. Följande poster skola upptagas var för sig, dock att ytterligare fördelning i poster skall äga rum, där det med hänsyn till bolagets förhål- landen må anses påkallat jämlikt allmänna bokföringsgrunder och god köp- mannased:

A. Bland tillgångarna.

I. Fordringar å icke fullgjorda inbetalningar på tecknade aktier. II. Anläggningstillgångar. l. jordbruks— och skogsfastigheter; 2. fabriksfastigheter med därtill hörande anläggningar samt andra fastigheter; . maskiner, inventarier och dylikt; . patent och liknande rättigheter; . affärsvärde (goodwill); . organisationskostnad, som avses i 100 % 8 mom. , . aktier av stadigvarande betydelse för bolagets verksamhet, a) aktier 1 dotterbolag, b) andra aktier;

• Sida 117
•  Original

8. obligationer, andra värdepapper och fordringar av stadigvaran- de betydelse för bolagets verksamhet. III. Omsättningstillgångar. 1. lager av färdiga varor, av varor under tillverkning samt av rå- varor, hjälp- och driftsmaterial; aktier, som icke falla under II. 7; obligationer och andra värdepapper, som icke falla under II. 8; andra fordringar än som under II. 8 och Ill. 3, 5 och 6 avses; accepterade växlar; kontanta penningar, checkar och banktillgodohavanden. IV. Förlust å bolagets verksamhet,

a) balanserad förlust,

b) nettoförlust för räkenskapsåret.

B. Bland skulderna.

I. Aktiekapitalet, reservfonden, skuldregleringsfond och andra fonder, var för sig. II. Värdeminskningskonton med beloppen fördelade på de särskilda tillgångsposterna.

III. Långfristiga skulder.

1. obligationslån; 2. andra långfristiga skul-der.

IV. Kortfristiga skulder.

1. växelskulder; 2. andra kortfristiga skulder.

V. Oguldna, på grund av taxering under räkenskapsåret eller något föregående år utgående skatter och det beräknade beloppet av de skatter som därutöver belöpa på tiden före balansdagen. VI. Vinst å bolagets verksamhet,

a) balanserad vinst, b) nettovinst för räkenskapsåret.

I fråga om tillgångs- och skuldposternas uppställning och benämning må sådana avvikelser göras, som få anses överensstämma med allmänna bokfö- ringsgrunder och god köpmannased.

2 mom. Aktier i andra bolag skola i balansräkningen särskilt för varje

' bolag, med angivande av dettas namn, upptagas till antal och värden; dock må, där sådan redovisning finnes kunna lända till förfång för bolaget, aktier till ett sammanlagt värde som icke överstiger en fjärdedel av bolagets behåll— na förmögenhet enligt balansräkningen redovisas efter vad i 1 mom. A. II. 7 a) och b) samt III. 2 sägs i gemensamma poster, utan angivande av bola- gens namn samt aktiernas antal och värden. i I en särskild skriftlig uppgift till balansräkningen skall upplysning med—

delas om antalet bolaget tillhöriga aktier i varje bolag med angivande av dess namn samt aktiernas bokförda värde, där sådan upplysning ej meddelas i balansräkningen, så ock om varje dotterbolags innehav av aktier i annat kon- cernbolag. Till den särskilda uppgiften eller, där sådan uppgift ej avgives, till

???—POP

• Sida 118
•  Original

balansräkningen skall, om så ske kan, fogas senaste balansräkningen för dessa bolag.

Med aktier skola likställas andra andelsrätter. 3 mom. I moderbolags balansräkning skola inom linjen upptagas, där moderbolaget har överstigande fordran hos dotterbolag, sammanlagda be- loppet av överstigande fordringar hos dotterbolagen samt, där moderbolaget har överstigande skuld till dotterbolag, sammanlagda beloppet av översti- gande skulder till dotterbolagen.

I den särskilda uppgiften till balansräkningen, varom i 2 mom. andra styc— ket stadgas, skall ock upplysning meddelas om sammanlagda beloppet av moderbolagets fordringar hos och skulder till varje dotterbolag, så ock om sammanlagda beloppet av varje dotterbolags fordringar hos och skulder till annat dotterbolag. Har dotterbolag ingått ansvarsförbindelse för moderbola- get eller för annat dotterbolag eller ställt dotterbolaget tillhörig egendom så— som pant för moderbolagets eller annat dotterbolags gäld, varde det ock anmärkt i den särskilda uppgiften.

4 mom. Finnas fordringar mot styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, verkställande direktör eller vice verkställande direktör i bolaget eller i dot- terbolag och överstiga fordringarna sammanlagt två procent av bolagets be- hållna förmögenhet enligt balansräkningen, skall sammanlagda beloppet av dessa fordringar särskilt angivas.

5 mom. Fond må ej redovisas under benämningen pensionsfond eller un— derstödsfond eller under annan benämning, som utmärker att fonden bildats för tryggande av pension eller eljest för anställdas eller deras anhörigas väl- färd. Har efter vad i lagen om aktiebolags pensions- och andra personal- stiftelser är stadgat sådan stiftelse bildats, skall skuld på grund av Överfö- ring av medel från bolaget till stiftelsen redovisas i särskild post med uppta- gande av stiftelsens benämning, därvid skuld på grund av överföring som be- slutats vid balansräkningens fastställande, skuld för ränta för det år balans- räkningen avser, i den mån den ej avräknats mot utgifter, och skuld på grund av tidigare överföringar skola för sig angivas.

6 mom. Vid posten balanserad vinst skall inom linjen angivas beloppet av hela vinsten enligt balansräkningen för föregående räkenskapsår samt huru detta belopp enligt bolagsstämmans beslut disponerats.

7 mom. Inom linjen skall anmärkas sammanlagda beloppet av bolagets borgens- och övriga ansvarsförbindelser, i den mån de icke upptagits bland skulderna, med angivande i särskild post av förbindelser för diskonterade växlar. Tillika skall inom linjen upptagas av bolaget ställda panters samman— lagda värde enligt balansräkningen. I fråga om inteckningar skall samman- lagda beloppet angivas dels för inteckningar i fast egendom, dels för förlags- inteckningar, dels för inteckningar i fartyg och dels för inteckningar i annan lös egendom med angivande av dess slag.

Inom linjen skall ock angivas sammanlagda beloppet för år av pensioner, utgående på grund av förpliktelser, vilka ej upptagits såsom skuld i balans-

• Sida 119
•  Original

räkningen eller motsvaras av där upptagen skuld till pensionsstiftelse. Pen- sionsförpliktelser, som i närmast föregående balansräkning upptagits såsom skuld, må ej redovisas inom linjen.

102 %.

Vinst- och förlusträkning skall så uppställas att en med hänsyn till bola— gets förhållanden och god köpmannased tillfredsställande redovisning erhål- les för huru vinsten eller förlusten för räkenskapsåret uppkommit.

Följande poster skola upptagas var för sig, dock att ytterligare fördelning i poster skall äga rum, där det med hänsyn till bolagets förhållanden må an- ses påkallat jämlikt allmänna bokföringsgrunder och god köpmannased: A. Bland intäkterna.

l. intäkten av bolagets rörelse. Driver bolaget av varandra väsentligen oberoende rörelsegrenar, skall intäkten av varje sådan rörelsegren särskilt redovisas, där det ej finnes kunna lända till förfång för bolaget. Vid intäktens beräknande må avdrag ej göras för omkostnader som skola särskilt redo- visas under B. 2—7;

2. vinstutdelning å aktier eller andra andelar, med särskilt angivande av vinstutdelning från dotterbolag;

3. räntor, med särskilt angivande av räntor från dotterbolag;

4. vinster på avyttring av anläggningstillgångar, där ej med hänsyn till omständigheterna redovisning i annan ordning må anses överensstämma med allmänna bokföringsgrunder och god köpmannased;

5. andra intäkter, som ej härleda sig från rörelsen; ö. vederlagsfria eller andra extraordinära förvärv;

7. nettoförlust å bolagets verksamhet under räkenskapsåret. B. Bland kostnaderna.

1. förlust å bolagets rörelse eller å sådan rörelsegren, för vilken särskild redovisning skall lämnas efter vad under A. 1 sägs;

2. räntor, med särskilt angivande av räntor till dotterbolag;

3. skatter;

4. avskrivningar på värdet av anläggningstillgångar eller avsättningar till värdeminskningskonton för anläggningstillgångar, därvid beloppets fördel- ning pä de under särskilda poster i balansräkningen upptagna tillgångarna skall angivas;

5. förlust på avyttring av anläggningstillgångar, där ej med hänsyn till omständigheterna redovisning i annan ordning må anses överensstämma med allmänna bokföringsgrunder och god köpmannased;

6. allmänna förvaltningskostnader;

7. extraordinära kostnader och förluster;

8. nettovinst å bolagets verksamhet under räkenskapsåret. För de under B. 4 och B. 6 upptagna kostnaderna må avdrag göras vid beräkningen av intäkten av bolagets rörelse, men skola i sådant fall dessa kostnader upptagas bland kostnaderna inom linjen.

• Sida 120
•  Original

1 mom. I förvaltningsberättelsen skall, i den mån det finnes kunna ske utan förfång för bolaget, upplysning lämnas om sådana för bedömningen av bolagets ställning och resultatet av dess verksamhet samt styrelsens och verk- ställande direktörs förvaltning viktiga förhållanden, vilka ej framgå av ba- lansräkningen eller vinst- och förlusträkningen, så ock om händelser av vä- sentlig betydelse för bolaget, jämväl där de inträffat efter räkenskapsårets slut.

Har uppskrivning av anläggningstillgångar verkställts för räkenskapsåret, skall redogörelse lämnas för grunden till uppskrivningen, för det belopp var- med uppskrivning skett och för användningen av beloppet. Där omsätt- ningstillgångar upptagits till högre belopp än kostnaderna för deras anskaff- ning eller tillverkning, skall det med angivande av grunden därtill särskilt anmärkas.

Har beträffande avskrivningarna på bolagets anläggningstillgångar eller av- sättningarna å värdeminskningskonton för sådana tillgångar eller beträffan- de redovisningen av tillgångar såsom anläggningstillgångar eller omsättnings- tillgångar eller i andra avseenden någon viktigare ändring i förhållande till tidigare balansräkning eller vinst- och förlusträkning vidtagits, skall redogö— relse därför lämnas i förvaltningsberättelsen.

Styrelsen och verkställande direktör skola i förvaltningsberättelsen fram— ställa förslag, där avsättning till reservfond eller skuldregleringsfond skall ske, om sådan avsättning, så ock i övrigt förslag i anledning av bolagets vinst eller förlust enligt balansräkningen.

2 mom. I förvaltningsberättelsen för moderbolag skall resultatet av kon- cernens verksamhet i dess helhet uppgivas.

104 5.

Är aktiebolag moderbolag, skall koncernbalansräkning eller koncernredo- görelse avgivas, vilken skall hänföra sig till balansdagen för moderbolaget.

Koncernbalansräkning skall upptaga ett efter allmänna bokföringsgrunder och god köpmannased upprättat sammandrag av moderbolagets och dotter- bolagens balanser. Koncernbalansräkningen skall utvisa vinsten eller förlus- ten för koncernen, efter avdrag för internvinster.

Koncernredogörelse skall innehålla uppgift dels om moderbolagets vinst, efter avdrag för avsättning till reservfonden eller skuldregleringsfond, eller moderbolagets förlust, dels ock för varje dotterbolag om den på moderbola- get belöpande andelen i dotterbolagets vinst, efter avdrag för sådan avsätt- ning som nyss sagts och för vinstutdelning, eller i dotterbolagets förlust, i den mån vinsten eller förlusten hos dotterbolaget icke blivit vid värderingen av aktierna i dotterbolaget beaktad i moderbolagets balansräkning. Vinsten eller förlusten för koncernen, beräknad genom en sammanställning av de för koncernbolagen sålunda uppgivna vinsterna och förlusterna, med av- drag för internvinster, skall särskilt angivas.

• Sida 121
•  Original

Ingår ej hela den på moderbolaget belöpande andelen av dotterbolags vinst eller förlust i vinst- och förlustsammanställningen för koncernen, skall koncernredogörelsen innehålla upplysning, på vilket sätt vinsten eller för- lusten är beaktad i moderbolagets balansräkning. I koncernredogörelsen skall ock angivas, på vilket sätt avdrag gjorts för internvinster. Med internvinst avses på moderbolaget belöpande andel av vinst å över- * låtelse av tillgång inom koncernen, i den mån ej överlåtelse av tillgången därefter skett till köpare utanför koncernen eller ock förbrukning av till- gången eller nedsättning av dess värde ägt rum hos koncernbolag som för- värvat densamma.

Om revision.

105 &.

Styrelsens och verkställande direktörs förvaltning samt bolagets räken— skaper skola granskas av en eller flera revisorer. Överstiger aktiekapitalet trehundratusen kronor, skola i bolaget utses minst två revisorer.

Revisorer väljas på bolagsstämma; dock må i bolagsordningen kunna be- stämmas, att en eller flera revisorer skola på annat sätt tillsättas att jämte minst en å bolagsstämman vald revisor deltaga i granskningen.

Vid val av två revisorer äger aktieägargrupp, vars röstetal vid stämman ut- gör mer än en tredjedel av röstetalet för samtliga där företrädda aktier, utse en revisor. Sådan aktieägargrupp äger påkalla att minst två revisorer väljas, ändå att enligt bolagsordningen val av allenast en revisor skall äga rum. Vid val av flera än två revisorer äger aktieägargrupp, med ett röstetal översti- gande en fjärdedel av röstetalet för samtliga vid stämman företrädda aktier, utse en revisor. I den mån revisorer ej utsetts efter vad nu är sagt, skall val av revisorer ske enligt 119 & första stycket 5 och 6. I valet må ej deltaga aktieägare, vilken tillhör aktieägargrupp som utsett revisor.

Då revisorer väljas, skola lika många suppleanter väljas. Aktieägargrupp, som utser revisor, skall utse suppleant för honom.

Skall i aktiebolag med aktier av olika slag enligt bestämmelse i bolagsord- ningen revisor väljas särskilt av ägarna till visst aktieslag, äger utan hin- der därav aktieägargrupp företrädande minst så många aktier av samma eller olika slag, att röstetalet för dem utgör mer än en tredjedel av röstetalet för samtliga vid stämman företrädda aktier, utse en revisor och en suppleant för honom. Därefter skall för de olika aktieslagen val ske enligt 119 & första stycket 5 och 6; dock må i valet ej deltaga aktieägare som deltagit i utseendet av nyssnämnde revisor.

Utser aktieägargrupp som ovan sägs till revisor eller revisorssuppleant an- nan än auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman, åligger det grup- pen, Om stämman det påyrkar, att i dennes ställe utse sådan revisor. Med auktoriserad revisor och godkänd granskningsman avses av handelskammare i riket auktoriserad revisor och godkänd granskningsman.

• Sida 122
•  Original

Revisorer och revisorssuppleanter, som väljas av bolagsstämma. skola alla utses för samma tid. Valet skall ske för tid intill dess stämma som i 121 % sägs hållits och må icke avse längre tid än till och med den stämma som skall äga rum under tredje räkenskapsåret efter valet. Skall mer än en ordi- narie stämma årligen hållas, gälle vad nu är sagt den stämma, å vilken revi- sorsval skall förrättas. Revisor må, ändå att den tid för vilken han blivit ut- sedd ej gått till ända, skiljas från uppdraget, där han valts på bolagsstämma, av stämman och eljest genom beslut av den som tillsatt honom.

Om revisor, som är vald på bolagsstämma, entledigas eller eljest avgår eller avlider och suppleant på grund av avgång eller frånfälle ej finnes för honom, åligger det styrelsen att ofördröjligen föranstalta om val av nya revisorer och suppleanter. Vad nu är sagt gälle ock, där hinder att vara revisor uppkommer enligt 107 %. Sker valet å annan än ordinarie stämma, där revisorsval skall äga rum, skall uppdraget avse allenast tiden till och med sådan stämma.

Den, som utsetts till revisor eller revisorssuppleant, skall därom ofördröjli- gen underrättas, om han valts å bolagsstämma, av styrelsen eller verkställan- de direktör och eljest av den som tillsatt honom.

Skall enligt denna lag eller bolagsordningen revisor vara auktoriserad revi- sor eller godkänd granskningsman och sker ändring i avseende å därtill utsedd person eller suppleant för denne eller beträffande sådan persons hemvist, skall styrelsen eller verkställande direktör ofördröjligen därom göra anmälan för registrering. Å denna anmälan skall vad i 32 å andra stycket sägs äga mot— svarande tillämpning. Vid anmälan, som ej avser allenast ändring av hemvist, skall fogas avskrift av protokoll eller annan handling som bestyrker änd- ringen, så ock, där jämlikt 107 & Konungens tillstånd erfordras, bevis om så- dant tillstånd.

Rätt att göra anmälan enligt fjärde stycket tillkommer den som beröres av ändringen.

107 g.

Revisor skall vara myndig och, där ej för särskilt fall Konungen annat tillå- ter, här i riket bosatt svensk medborgare.

Uppgår aktiekapitalet till två miljoner kronor eller däröver eller äro bola- gets aktier eller av bolaget utgivna obligationer föremål för notering å fond- börs inom riket, skall minst en av revisorerna vara auktoriserad revisor. Auk— toriserad revisor eller godkänd granskningsman skall ock utses, där det är föreskrivet i bolagsordningen eller begäres av aktieägare med ett sammanlagt aktiebelopp om minst en tiondel av hela aktiekapitalet.

Till revisor må ej utses den, som är befattningshavare i bolaget eller eljest intager en underordnad eller beroende ställning till styrelseledamot eller verk- ställande direktör eller till befattningshavare i bolaget, åt vilken uppdragits ombesörjandet av bokföringen eller medelsförvaltningen eller kontrollen där- över, ej heller styrelseledamots, verkställande direktörs eller sådan befatt-

• Sida 123
•  Original

ningshavares make eller den, som med honom är i rätt upp- eller nedstigande skyldskap eller svågerlag eller är hans syskon eller är gift med hans syskon.

I fall som avses i andra stycket skall suppleant för auktoriserad revisor vara auktoriserad revisor och suppleant för godkänd granskningsman vara ; godkänd granskningsman eller auktoriserad revisor. Vad i denna paragraf i övrigt stadgas om revisor skall äga motsvarande tillämpning å revisorssupple- ant.

108 &.

Hava i aktiebolag revisorer ej utsetts till antal som i denna lag och bolags- ordningen är föreskrivet eller hava revisorer utsetts utan iakttagande av be- stämmelse i 107 %, åligger det styrelsen, styrelseledamot och verkställande di- rektör att ofördröjligen anmäla förhållandet för Konungens befallningsha- vande. Anmälan må göras även av aktieägare eller borgenär. Där enligt re- gistreringsanmälan, som gjorts jämlikt 106 5, till revisor icke blivit utsedd auktoriserad revisor, ehuru det enligt 107 % andra stycket första punkten sko- lat ske, skall ock anmälan göras av registreringsmyndigheten.

På anmälan varom i första stycket sägs skall Konungens befallningsha- vande, i fall då revisorer icke utsetts till antal som enligt denna lag och bolags- ordningen är föreskrivet, förordna revisorer till erforderligt antal samt, i fall då revisor som är auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman ej ut- setts, ehuru det enligt denna lag eller bolagsordningen skolat ske, förordna en sådan revisor. Är revisor omyndig eller har någon, som ej är här i riket bosatt svensk medborgare, utan Konungens tillstånd utsetts till revisor eller har nå- gon utsetts till revisor i strid mot vad i 107 % tredje stycket stadgas, skall på anmälan därom Konungens befallningshavande förklara honom entledigad och förordna revisor i hans ställe. Har anmälan ej gjorts av styrelsen, skall före besluts meddelande tillfälle beredas styrelsen att yttra sig i ärendet. För- ordnande av revisor skall avse tid till dess annan revisor blivit i föreskriven ordning utsedd.

Har revisor, som enligt denna lag eller bolagsordningen skall vara auktori- serad revisor eller godkänd granskningsman, förordnats eller entledigats efter vad i andra stycket sägs, skall genom Konungens befallningshavandes försorg ofördröjligen avsändas meddelande därom för registering. Ä meddelandet skall vad i 32 å andra stycket stadgas äga motsvarande tillämpning.

Vad i denna paragraf stadgats för det fall att revisor utsetts utan iaktta- gande av bestämmelse i 107 5 skall ock gälla i fråga om revisorssuppleant.

109 å.

Hos Konungens befallningshavande må påkallas utseende av revisor att med övriga revisorer deltaga i granskningen av styrelsens och verkställande direk- törs förvaltning och bolagets räkenskaper eller att företaga granskning av viss åtgärd eller av vissa räkenskaper. Förslag härom skall väckas å bolagsstämma. Har förslaget å bolagsstämma antagits eller ock biträtts av aktieägare med ett sammanlagt aktiebelopp, utgörande minst en tiondel av hela aktiekapitalet, *

• Sida 124
•  Original

åligger det styrelsen att inom en vecka hos Konungens befallningshavande göra framställning om utseende av revisor. Under-låter styrelsen det, stånde varje aktieägare fritt att göra dylik framställning. Då särskilda omständig— heter därtill föranleda, äge Konungens befallningshavande utse flera dock högst tre revisorer för uppdraget.

Avser uppdraget granskning av viss åtgärd eller av vissa räkenskaper, skall till bolagsstämma avgivas särskilt yttrande över granskningen.

110 5.

Av aktieägargrupp eller Konungens befallningshavande utsedd revisor vare berättigad att av bolaget erhålla skäligt arvode.

111 g.

1 mom. Det åligger revisorerna vid fullgörandet av sitt uppdrag att granska bolagets böcker och andra räkenskaper, att taga del av styrelsens och bolagsstämmans protokoll, att verkställa inventering eller kontrollera verkställd inventering av bola- gets kassa och övriga tillgångar,

att tillse huruvida bolagets organisation av och kontroll över bokföringen och medelsförvaltningen är tillfredsställande,

att, sedan de redovisningshandlingar som i 98 & omförmälas avgivits för bolaget, granska nämnda redovisningshandlingar, samt

att vidtaga de åtgärder som i övrigt för ett behörigt fullgörande av revi- sionsuppdraget må vara erforderliga.

Revisorerna hava att ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som meddelas av bolagsstämma och ej innefatta inskränkning i deras i lag stadgade skyldigheter eller eljest strida mot lag eller författning eller mot bolagsordningen.

Styrelsen och verkställande direktör skola giva revisor tillgång till bola- gets böcker, räkenskaper och andra handlingar samt i övrigt det biträde, som av honom påkallas för uppdraget. Av revisor begärd upplysning angående förvaltningen må ej av styrelsen eller verkställande direktör vägras.

Hör till bolaget stiftelse, som bildats enligt lagen om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser, skall revisorernas granskning avse jämväl stiftel- sens förvaltning samt dess räkenskaper; och skall vad i tredje stycket är stad- gat beträffande bolagets styrelse och verkställande direktör äga motsvarande tillämpning å styrelse eller god man för stiftelsen.

2 mom. Är bolag moderbolag, skola revisorerna granska jämväl den i 101 5 2 och 3 mom. omförmälda skriftliga uppgiften samt den avgivna koncern- balansräkningen eller koncernredogörelsen; och skall revisorernas gransk- ning även i övrigt avse moderbolagets förhållanden till dotterbolagen samt dotterbolagens förhållanden inbördes.

• Sida 125
•  Original

Revisorerna skola för varje räkenskapsår avgiva en av dem undertecknad revisionsberättelse, som skall överlämnas till styrelsen minst två veckor före den i 121 % omförmälda bolagsstämman. Revisorerna skola ock inom samma tid till styrelsen återställa de till dem överlämnade redovisningshandlingarna.

Där stiftelse, som i 111 % 1 mom. sägs, står under särskild förvaltning, sko- la revisorerna, samtidigt med överlämnande till bolagets styrelse av revisions- berättelsen, till styrelsen eller gode mannen för stiftelsen överlämna särskilt yttrande rörande granskningen av stiftelsens förvaltning och räkenskaper.

113 s.

1 mom. Revisionsberättelsen skall innehålla redogörelse för resultatet av revisorernas granskning samt uttalande, huruvida anmärkning i avseende å de till revisorerna överlämnade redovisningshandlingarna, bolagets bokfö— ring eller inventeringen av dess tillgångar eller eljest beträffande förvalt- ningen av bolagets angelägenheter föreligger eller icke. Föreligger anledning till anmärkning, skall denna angivas i revisionsberättelsen.

Revisionsberättelsen skall innehålla särskilt uttalande angående fastställelse av balansräkningen; angående ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktör; samt

angående styrelsens och verkställande direktörs förslag i anledning av bo- lagets vinst eller förlust enligt balansräkningen, därvid skall angivas huru- vida förslaget omfattar stadgad avsättning till reservfonden eller skuldregle- ringsfond.

Har uppskrivning av anläggningstillgångar skett enligt 100 ä 2 mom. eller hava omsättningstillgångar upptagits till högre belopp än kostnaderna för deras anskaffning eller tillverkning, skall särskilt uttalande därom göras i revisionsberättelsen.

Revisor, som hyser från de i revisionsberättelsen gjorda uttalandena skilj- aktig mening eller eljest finner särskilt uttalande påkallat, äger till revisions- berättelsen foga yttrande därom, om han ej avgiver särskild revisionsbe- rättelse.

2 mom. Revisionsberättelsen för moderbolag skall innehålla yttrande, huruvida de i 101 ä 2 och 3 mom. samt 104 % givna föreskrifterna fullgjorts, så ock särskilt uttalande, huruvida föreslagen vinstutdelning med hänsyn till koncernens ställning och resultatet av koncernens verksamhet i dess helhet får anses stå i strid mot god affärssed.

Om bolagsstämma.

114 %.

Aktieägares rätt att deltaga i handhavandet av bolagets angelägenheter utövas å bolagsstämma. Där äge, om aktiebreven äro ställda till viss man,

• Sida 126
•  Original

varje aktieägare, som införts i aktieboken och anmäler sig till deltagande i förhandlingarna, rösträtt i enlighet med vad i 119 % sägs. Äro aktiebreven ställda till innehavaren, tillkomme rösträtt i enlighet med vad i nämnda paragraf sägs envar. som anmäler sig till deltagande i förhandlingarna och därvid företer aktiebrev eller eljest styrker sin äganderätt till aktie.

I bolagsordningen må kunna stadgas, att aktieägare för att vinna rätt till deltagande i förhandlingarna skall hos styrelsen anmäla sig viss tid, högst tre dagar, sön- och helgdagar oräknade, före bolagsstämman. Meddelas dylikt stadgande. skola i bolagsordningen jämväl intagas bestämmelser om kungö- rande av ort och tid för hållande av sådant styrelsesammanträde, som i 39 ä 1 mom. sägs. '

115 5.

Vill någon själv eller genom ombud utöva rösträtt för aktie, vare han, såframt å bolagsstämman aktieägare med ett sammanlagt aktiebelopp av minst en tiondel av det vid stämman företrädda aktiekapitalet framställt yr- kande därom, pliktig att avlämna en av honom egenhändigt underskriven försäkran, att han icke under falskt sken av köp, gåva eller annat förvärv åt- kommit aktien utan verkligen förvärvat äganderätt till denna, att han ej heller för att kringgå i lag eller bolagsordningen meddelade bestämmelser om rösträtt förvärvat aktien med skyldighet att åter avyttra den, samt att han fortfarande är ägare av aktien. Har försäkran å tidigare bolagsstämma avlämnats av den uppgivne aktieägaren, vare han allenast pliktig att avläm- na försäkran, att förändring i äganderätten till aktien icke ägt rum.

Beträffande aktie, för vilken någon såsom aktieägare tidigare utövat röst- rätt, må försäkran ej avfordras denne, med mindre aktieägare hos styrelsen anmält yrkande därom minst fem dagar före stämman. Om sådan anmälan skall genom styrelsens eller verkställande direktörs försorg underrättelse med posten genast avsändas till den yrkandet avser, där uppgift om hans post- adress utan väsentlig omgång eller tidsutdräkt kan inhämtas.

Skall försäkran avgivas av förmyndare eller annan ställföreträdare för ägaren,. varde försäkran därefter lämpad.

116 &.

Såvitt hinder ej möter, böra vid bolagsstämma närvara styrelsens leda- möter och verkställande direktör, så ock minst en av revisorerna, där å stäm- man redovisning för bolaget skall behandlas eller eljest ärende förekommer av beskaffenhet att revisors närvaro kan anses påkallad. Rätt att närvara vid bolagsstämma tillkommer städse revisor.

117 &.

Ej må någon själv eller genom ombud eller såsom ombud för annan är bolagsstämma deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan honom och bolaget. Ej heller må han deltaga i behandling av fråga om avtal mel-

• Sida 127
•  Original

lan bolaget och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse. som kan vara stridande mot bolagets. Vad sålunda stadgats äge motsvarande till- lämpning beträffande gåva från bolagets sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller tredje man. _

Styrelseledamot och verkställande direktör må ej deltaga i beslut om an- svarsfrihet för förvaltningsåtgärd, för vilken han är ansvarig, eller i val av revisor.

I behandlingen av fråga om fusionsavtal som avses i 175 % äger överta- gande bolaget deltaga utan hinder av vad i första stycket sägs.

118 5.

Å bolagsstämma skall aktieboken av styrelsen hållas tillgänglig. Där ej genom föreskrift i bolagsordningen är bestämt vem som skall vara ordförande på bolagsstämma, välje stämman själv ordförande att leda för- handlingarna. Till ordförande må utses den som ej är aktieägare, om annat icke föreskrives i bolagsordningen.

Är ej ordförande bestämd genom bolagsordningen, skall stämman Öpp- nas av styrelsens ordförande eller den styrelsen därtill utsett.

Utse, då ordförande skall väljas, de närvarande ej enhälligt ordförande, åligger det den som öppnat stämman att såsom ordförande leda förhand- lingarna, till dess röstlängd blivit godkänd och— ordförande valts.

Å stämman skall av ordföranden upprättas och till godkännande framläg- gas en förteckning över närvarande aktieägare och ombud för aktieägare med uppgift å det antal aktier, för vilket envar av dem äger utöva rösträtt. Sedan förteckningen enhälligt eller efter en på grundval av denna företagen omröstning godkänts med eller utan ändring, länder förteckningen till efter- rättelse såsom röstlängd å stämman; dock att, där stämman uppskjutes till senare dag än nästföljande söckendag, ny förteckning skall upprättas å den fortsatta stämman.

Genom styrelsens försorg skall föras protokoll över förhandlingarna å stämman. I protokollet skola intagas röstlängden, de beslut, som av ordfö- randen angivits vara fattade av stämman, samt, där röstning skett, dess re— sultat. Anteckning skall i protokollet ske om prövning av kallelsen till stäm- man. Protokollet skall undertecknas eller till riktigheten vitsordas av ordfö- randen och minst en på stämman utsedd person. Senast inom två veckor efter stämman skall protokollet genom styrelsens och verkställande direktörs för- sorg hållas hos bolaget tillgängligt för aktieägarna. Protokollen skola på betryggande sätt förvaras.

119 %.

Jämte vad i övrigt i denna lag är stadgat om utövande av rösträtt och fat- tande av beslut å bolagsstämma gälle: 1. att rösträtt ej må utövas för aktie, å vilken icke fullgjorts förfallen in—

• Sida 128
•  Original

betalning eller i fråga om vilken ej, där det skolat ske, avlämnats i 41 eller 60 & omförmåld förbindelse;

2. att varje aktie, för vilken rösträtt må utövas, berättigar till en röst;

3. att frånvarande aktieägares rösträtt må utövas genom ombud;

4. att ingen dock må för egna och andras aktier utöva rösträtt för sam— manlagt mer än en femtedel av det på stämman företrädda aktiekapitalet;

5. att såsom bolagets beslut gäller den mening, för vilken de flesta rös- terna avgivas;

6. att vid lika röstetal val avgöres genom lottning, men i andra frågor den mening gäller som biträdes av de flesta röstande eller, om jämväl antalet rös- tande är lika, av stämmans ordförande.

1 bolagsordningen må kunna intagas bestämmelser avvikande från vad i första stycket 2—6 stadgas; dock att aktieägares rättighet att utöva rösträtt ej får inskränkas utöver vad i första stycket 1 är föreskrivet, att olika röstvär— de för aktier i bolaget icke må så bestämmas, att röstvärdet för någon aktie överstiger tio gånger röstvärdet för annan aktie, och att aktieägares rättighet att genom ombud utöva rösträtt ej får inskränkas i vidare mån än att före- skrift må kunna meddelas därom, att till ombud må utses allenast aktieägare. Utan hinder av vad sålunda stadgas må dels beslut enligt 133 5 2 mom. andra stycket fattas om sådan ändring av bolagsordningen i fråga om röstvärdet för aktier av olika slag som erfordras för att förhindra att förhållandet mellan ak- tier av olika slag rubbas och dels i beslut om aktiekapitalets ökning föreskrift meddelas, att för ny aktie ej må utövas rösträtt vid bestämmande av vinst- utdelning vartill den nya aktien icke medför rätt.

För egen aktie må av aktiebolag rösträtt icke utövas, ej heller må av dotter- bolag rösträtt utövas för aktie i moderbolaget.

Vad ovan i första stycket 1 stadgats utgör ej hinder för aktieägare att, under det han är förlustig sin rösträtt, med laga verkan deltaga i beslut, för vars giltighet erfordras att samtliga aktieägare förena sig därom. Erfordras för be- sluts giltighet samtycke av samtliga aktieägare eller ock viss röstpluralitet av de vid bolagsstämma företrädda aktierna eller av bolagets hela aktiekapi- tal, skola aktier, för vilka rösträtt ej må utövas enligt tredje stycket, icke med- räknas.

120 €.

Den, som vill såsom fullmäktig föra talan för aktieägare å bolagsstämma, skall, där ej aktieägaren å stämman muntligen bemyndigar honom därtill, styrka sin behörighet genom skriftlig, dagtecknad fullmakt. Fullmakt vare ej gällande för stämma, som börjar senare än fem år efter fullmaktens utfär— dande.

121 5.

Inom sex månader efter utgången av varje räkenskapsår skall hållas ordi— narie bolagsstämma, a vilken styrelsen och verkställande direktör hava att framlägga redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen för det sist—

• Sida 129
•  Original

förflutna räkenskapsåret, med undantag dock för sådan särskild uppgift till balansräkningen, som avses i 101 5 2 och 3 mom., samt för koncernbalansräk- ning eller koncemredogörelse.

Genom styrelsens och verkställande direktörs försorg skola de handlingar, som sålunda skola framläggas å stämman, under minst en vecka närmast före denna hållas hos bolaget för aktieägarna tillgängliga i tillräckligt antal exemplar ävensom ofördröjligen översändas till aktieägare, som med uppgi- vande av postadress anhåller därom.

Aktieägare vare berättigad att få ärende hänskjutet till prövning å ordina- rie stämma, såframt han hos styrelsen skriftligen framställer yrkande därom minst tio dagar före stämman. Föranleder yrkandet särskilt tillkännagivande och meddelande enligt 124 & andra stycket, skola kostnaderna därför gäldas av den som framställt yrkandet.

122 &.

Styrelsen äger, när den finner lämpligt, kalla aktieägarna till extra bolags- stämma.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen med angivande av skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra bolagsstämma att hållas så snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske. Efterkommer styrelsen ej inom en vecka sådan påfordran, äge revisorerna på sätt i 123 och 124 åå är stadgat själva utlysa stämma. Äro icke samt- liga revisorer ense om stämmas utlysande, gälle den mening, varom de flesta förena sig, eller vid lika röstetal deras mening som anse extra stämma böra hållas.

Hava revisorer utsetts jämlikt 109 &, äga de att, oavsett övriga revisorers me- ning, påkalla extra bolagsstämma efter vad i andra stycket sägs.

Extra bolagsstämma skall ock av styrelsen utlysas, då det för uppgivet än— damål skriftligen påfordras av aktieägare med ett sammanlagt aktiebelopp, utgörande minst en tiondel av hela aktiekapitalet eller den mindre del därav som kan vara bestämd i bolagsordningen.

123 %.

Bolagsstämma skall sammanträda å den ort, där styrelsen har sitt säte, sä— framt ej i bolagsordningen blivit bestämt att stämma skall hållas å annan ort inom riket.

Kallelse till bolagsstämma skall utfärdas av styrelsen i enlighet med bolags- ordningens föreskrifter. Kallelseåtgärderna skola vara vidtagna senast två vec- kor före ordinarie och senast en vecka före extra stämma.

Utlyses ordinarie stämma. som i 121 & sägs att hållas å annan tid än som bestämts i bolagsordningen, skall senast två veckor före stämman dels kun- görelse om stämmans hållande införas i allmänna tidningarna och tidning inom den ort, där bolagets styrelse har sitt säte, dels ock kallelse med posten avsändas till varje i aktieboken införd aktieägare, om vars postadress uppgift al.—424220

• Sida 130
•  Original

kan utan väsentlig omgång eller tidsutdräkt inhämtas. Är i bolagsordningen något ytterligare föreskrivet om kallelse till ordinarie stämma, skall det iakttagas.

Uppskjutes stämma till dag som infaller mer än en månad därefter, skall kallelse jämlikt andra stycket utfärdas till den fortsatta stämman.

Där för giltighet av bolagsstämmobeslut erfordras att det fattas å två på varandra följande stämmor, må kallelse till sista stämman ej ske, innan första stämman hållits. Är icke någon av stämmorna ordinarie, skola mel- lan dem förflyta minst två månader, och skall till sista stämman kallelse ske i den ordning som i tredje stycket är stadgad. Kallelse i sådan ordning till sista stämman skall jämväl eljest ske, om för besluts giltighet erfordras att det å denna stämma biträdes av minst nio tiondelar utav samtliga röstande eller utav samtliga röstande för aktier av visst slag; dock skall rörande kallel- sen med posten gälla, att den skall i rekommenderat brev försändas till aktie- ägarna eller i senast angivna fall till ägarna av aktier av nämnda slag.

124 %.

I kallelsen till bolagsstämma skola angivas de ärenden, som skola före- komma å stämman, dock vare det ej erforderligt att i kallelse till ordinarie stämma särskilt angiva de ärenden, som enligt denna lag eller bolagsord- ningen skola där företagas. Under minst en vecka närmast före stämma skall tillika en fullständig förteckning över samtliga ärenden, som skola förekom- ma å stämman, genom styrelsens och verkställande direktörs försorg hållas hos bolaget tillgänglig för aktieägarna ävensom ofördröjligen översändas till aktieägare, som med uppgivande av postadress anhåller därom. Skall å stämma förekomma ärende innefattande förslag till ändring av bolagsord- ningen, varde det huvudsakliga innehållet av ändringen angivet i kallelsen och förteckningen.

Har aktieägare enligt 121 % framställt yrkande om ärendes hänskjutande till prövning på ordinarie stämma å sådan tid att ärendet icke kunnat an- givas -i kallelsen till stämman, skall genom styrelsens försorg ofördröjligen om ärendets hänskjutande till stämman tillkännagivande äga rum på det sätt, som i bolagsordningen stadgas för kallelse till ordinarie bolagsstämma, samt meddelande med posten avsändas till varje i aktieboken införd aktie- ägare, om vars postadress uppgift kan utan väsentlig omgång eller tidsut- dräkt inhämtas.

Ärende, som ej varit angivet i kallelsen till stämman eller varom tillkän- nagivande och meddelande icke ägt rum efter vad i andra stycket stadgas, eller som ej upptagits i förteckningen, må icke vid stämman företagas till avgörande, där ej i fråga om ordinarie stämma ärendet enligt denna lag eller bolagsordningen skall förekomma på stämman eller omedelbart föranledes av ärende som där skall avgöras. Ej heller må ärende angående ändring av bolagsordningen företagas till avgörande å ordinarie eller extra stämma, med mindre föreskriften i första stycket sista punkten iakttagits. Utan hinder av

• Sida 131
•  Original

vad sålunda stadgats må dock både å ordinarie och å extra stämma kunna fattas beslut om utlysande av extra stämma för behandling av visst ärende.

Då särskild kallelse skall ske till fortsatt stämma, skall beträffande kal— lelsens innehåll och påföljden av att ärende icke angivits i kallelsen vad ovan i denna paragraf är stadgat äga motsvarande tillämpning.

125 &.

Finnes ej styrelse för aktiebolag eller underlåter styrelsen att i föreskriven ordning kalla aktieägarna till ordinarie bolagsstämma eller har styrelsen ej senast två veckor efter påfordran, som i 122 % fjärde stycket sägs, utlyst extra bolagsstämma att hållas så snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske, har Konungens befallningshavande att på anmälan av styrelseledamot, verkställande direktör eller aktieägare ofördröjligen utlysa bolagsstämma.

I fråga om ordningen i sådant fall för utlysande av ordinarie eller extra stämma gälle vad i 123 och 124 åå är stadgat.

126 g.

1 mom. Ä ordinarie bolagsstämma, som avses i 121 å, skola till avgö- rande företagas frågorna om fastställelse av balansräkningen med de änd- ringar eller tillägg, som må finnas erforderliga, samt om beviljande av an- svarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktör för den tid re- dovisningen omfattar. Stämman skall ock fatta beslut i anledning av bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen.

Med beslut i nämnda frågor skall dock anstå till fortsatt stämma å viss dag minst en och högst två månader därefter, om det påfordras av aktie- ägare, vilkas sammanlagda röstetal utgör minst en femtedel av röstetalet för samtliga vid stämman företrädda aktier eller som företräda sammanlagt minst en tiondel av hela aktiekapitalet. Utöver nämnda tid vare uppskov med sådant beslut ej medgivet.

Sist en månad efter det balansräkningen blivit fastställd eller, där balans- räkning ej fastställts å bolagsstämman, sist en månad efter denna eller, om stämma ej hållits inom tid som i 121 % första stycket stadgas, inom sju må- nader från föregående räkenskapsårs utgång, skall genom styrelsens och verkställande direktörs försorg avskrift av balansräkningen, vinst- och för- lusträkningen, förvaltningsberättelsen samt revisionsberättelsen insändas till registreringsmyndigheten. På avskriften av balansräkningen skall finnas av styrelseledamot eller verkställande direktör undertecknat bevis, huruvida ba- lansräkningen fastställts eller ej; i förstnämnda fall skall beviset tillika in- nehålla uppgift om bolagsstämmans beslut i anledning av bolagets vinst eller förlust enligt balansräkningen.

2 mom. Där i moderbolag på stämma, som avses i 121 &, yrkande fram- ställes om utdelning av vinst utöver vad i förvaltningsberättelsen föresla- gits, skall, om det sålunda framställda yrkandet godkännes av stämman eller,

• Sida 132
•  Original

i händelse det avser utdelning enligt 75 å andra stycket, biträdes av aktie- ägare med sammanlagt aktiebelopp utgörande minst en tiondel av hela aktie- kapitalet, med beslut i frågan anstå till sådan fortsatt stämma som i 1 mom. sägs. Till den fortsatta stämman skola samtliga styrelseledamöter och verk- ställande direktör så ock revisorerna avgiva yttrande, huruvida den yrkade vinstutdelningen med hänsyn till koncernens ställning och resultatet av koncernens verksamhet i dess helhet får anses stå i strid mot god affärs- sed. Å den fortsatta stämman må beslut ej fattas om högre utdelning än som sålunda yrkats.

127 5.

Styrelsen och verkställande direktör vare pliktiga att å den bolagsstämma, varom förmäles i 121 g, i den mån det av aktieägare äskas och kan ske utan förfång för bolaget, meddela till buds stående närmare upplysningar an— gående förhållanden, som kunna inverka på bedömandet av värdet av bola- gets tillgångar, av dess ställning i övrigt och av resultatet av dess verksam— het samt av styrelsens och verkställande direktörs förvaltning av bolagets angelägenheter. Upplysningsplikten avser även bolagets förhållande till kon- cembolag.

Det åligger styrelsen och verkställande direktör att jämväl eljest å bo- lagsstämma meddela aktieägare upplysning efter vad nu är sagt i avseende å ärende, som skall förekomma å stämman.

Om för lämnande av begärd upplysning erfordras uppgifter, som ej äro tillgängliga å stämman, skall inom två veckor därefter upplysningen skrift- ligen för aktieägarna hållas tillgänglig hos bolaget ävensom översändas till aktieägare, som framställt begäran om densamma.

Finner styrelsen att begärd upplysning icke kan av styrelsen eller verk- ställande direktör utan förfång för bolaget lämnas å stämman, skall upplys- ningen i stället lämnas till bolagets revisorer inom två veckor därefter. Revi- sorerna skola inom en månad efter stämman till styrelsen avgiva skriftligt yttrande, huruvida den begärda upplysningen lämnats till dem, samt huru”- vida upplysningen enligt deras mening bort föranleda ändring i revisionsbe- rättelsen eller eljest giver anledning till erinran. Där det är fallet, skall änd- ringen eller erinringen angivas i yttrandet. Revisorernas yttrande skall av styrelsen hållas hos bolaget tillgängligt" för aktieägarna samt i avskrift över- sändas till aktieägare, som framställt begäran om upplysningen.

Om talan mot styrelseledamot, verkställande direktör, stiftare, revisor, granskare eller aktieägare.

128 &.

Ansvarsfrihet må ej anses vara styrelseledamot eller verkställande direktör beviljad, såframt aktieägare med ett sammanlagt aktiebelopp, utgörande minst en tiondel av hela aktiekapitalet, röstat däremot. *

Äro de som röstat mot uansvarsfrihets beviljande i minoriteten, må i deras

• Sida 133
•  Original

aktiebelopp icke inräknas aktie, varå brevet är ställt till viss man, om aktie- ägaren bekommit aktien annorledes än genom bodelning, arv eller testa- mente och blivit för aktien införd i aktieboken senare än sex månader före den stämma där redovisningshandlingar-na och revisionsberättelsen fram- lades.

Varder talan å förvaltningen under det räkenskapsår redovisningen avser ej anställd inom sex månader från det redovisningshandlingarna och revi- sionsberättelsen framlades på bolagsstämman, vare så ansett som om ansvars- frihet blivit beviljad.

Om ansvarsfrihet blivit beviljad, må likväl talan kunna anställas mot sty- relseledamot eller verkställande direktör på grund av åtgärd, om vars vid- tagande eller betydelse för bolaget styrelsen, styrelseledamot eller verkstäl— lande direktör uppsåtligen eller av vårdslöshet i redovisningshandlingarna eller eljest till bolagsstämman eller till aktieägarna enligt 127 å tredje stycket eller ock genom bokföringen eller eljest till revisorerna lämnat i väsentliga hänseenden oriktiga eller ofullständiga upplysningar. Talan, som grundas därpå att styrelseledamot eller verkställande direktör begått brottslig hand- ling, må ock eljest kunna mot honom anställas, såframt ej beviljad ansvars- frihet uppenbarligen avsett även nämnda handling.

129 &.

Har ansvarsfrihet enligt 128 & icke blivit styrelseledamot eller verkställan- de direktör beviljad, äge aktieägare med aktiebelopp, varom i nämnda para- graf stadgas, mot honom å bolagets vägnar föra talan å förvaltningen. Sam- ma lag vare i fråga om anställande av sådan talan som enligt vad där sägs må anställas utan hinder av att ansvarsfrihet blivit beviljad.

Sedan talan blivit anställd, må den Omständigheten, att en eller flera av de aktieägare som anställt talan avstått från denna, ej utgöra hinder för de öv- riga att fullfölja talan, ändå att deras sammanlagda aktiebelopp är mindre än här ovan sagts.

Aktieägare, som enligt första stycket anställt talan mot styrelseledamot el- ler verkställande direktör, svare för rättegångskostnaderna, dock med rätt att av bolaget erhålla ersättning, i den mån kostnaderna täckas av vad genom rättegången kommit bolaget till godo.

130 €.

Har förslag om anställande av talan för bolaget om skadestånd mot stiftare på grund av bolagsbildningen eller mot revisor eller granskare på grund av hans uppdrag prövats på bolagsstämma, vare, om förslaget blivit av stäm- man antaget eller ock biträtts av aktieägare med sammanlagt aktiebelopp var- om i 128 & stadgas, i fråga om aktieägares rätt att å bolagets vägnar föra sådan talan lag som i 129 & sägs; dock vare rätten att föra talan mot stif- tare eller talan mot granskare på grund av granskning varom i 13 &

• Sida 134
•  Original

stadgas ej beroende därav, att aktieägare viss tid varit -i aktieboken in- förd såsom ägare till sina aktier.

Talan mä ej anställas mot stiftare eller mot granskare, på grund av gransk- ning som i 13 & sägs, sedan tre år förflutit efter bolagets registrering, eller mot revisor eller granskare, sedan två år förflutit från det revisionsberättelse eller yttrande eller berättelse, varom förmäles i 48, 50, 63, 64 eller 66 %, fram- lades å bolagsstämma eller yttrande enligt 127 % avgavs.

Mot aktieägare må talan för bolaget om skadestånd enligt 208 eller 210 % ej anställas, sedan två år förflutit efter beslut eller åtgärd därå talan grundas.

Utan hinder av vad i andra och tredje styckena sägs må talan anställas som grundas därpå att stiftare, revisor, granskare eller aktieägare begått brottslig handling.

131 &.

Försättes bolaget i konkurs på ansökan, som gjorts inom två år från den stämma där redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen framlades, äge konkursboet, ändå att ansvarsfrihet blivit styrelseledamot eller verkstäl- lande direktör beviljad, mot honom anställa talan å förvaltningen under det räkenskapsår redovisningen avser.

Mot stiftare, revisor, granskare eller aktieägare äge ock, där bolaget för- sättes i konkurs på ansökan, vilken gjorts inom tid som i 130 5 andra och tredje styckena är för talan i varje särskilt fall föreskriven, konkursboet föra sådan talan.

Talan, varom i denna paragraf stadgas, skall anhängiggöras inom sex må- nader från första borgenärssammanträdet eller, där tiden för anställande av talan för bolaget då ännu ej gått till ända, inom utgången av den tid. För- summas det, vare rätt till talan förlorad.

132 &.

Uppgörelse mellan bolaget och stiftare rörande honom i sådan egenskap åliggande skadeståndsskyldighet vare ej för bolaget eller dess konkursbo bin- dande, där den träffats innan tid för anställande av talan mot honom gått till ända efter vad ovan är stadgat.

Vad i första stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning i fråga om uppgörelse beträffande skadeståndsskyldighet, som åvilar styrelseledamot, verkställande direktör, revisor eller granskare. Bolaget vare dock bundet av uppgörelse, som träffats av bolagsstämma. Ej mä uppgörelse anses träffad av stämman, om aktieägare med ett sammanlagt aktiebelopp, utgörande minst en tiondel av hela aktiekapitalet, röstat däremot. För aktieägare ska- deståndstalan å bolagets vägnar, vare uppgörelse ej gällande med mindre den biträtts av honom. Skall fråga om uppgörelse behandlas ä stämma, skola, ändå att denna ej är ordinarie, föreskrivna kallelseåtgärder vara vidtagna senast två veckor före stämman.

• Sida 135
•  Original

Om ändring av bolagsordningen och vissa andra. fall, då särskild röstpluralitet å. bolagsstämma erfordras.

133 %.

1 mom. Beslut, som innefattar sådan ändring av bolagsordningen att rätts- förhållandet mellan redan utgivna aktier rubbas, vare ej giltigt, med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom. Försämras genom beslutet allenast vissa aktiers rätt, erfordras dock samtycke endast av ägarna till nämnda ak- tier. och skall därjämte angående beslutets fattande å två på varandra föl- jande bolagsstämmor gälla vad här nedan i 2 och 5 mom. är för varje särskilt fall stadgat.

Finnas aktier av olika slag och rubbas genom beslutet rättsförhållandet mellan aktieslagen, erfordras för giltighet av beslutet, utöver vad i 2 eller 5 mom. är stadgat, allenast att beslutet å den sista stämman biträtts av nio tiondelar av samtliga röstande för det slag av aktier, vilkas rätt genom be- slutet försämras, och att de som biträtt beslutet tillika företrätt nio tionde- lar av dessa aktier.

Beträffande beslut om intagande i bolagsordningen av bestämmelse en- ligt 9 5 1 mom. om särskilt syfte med bolagets verksamhet eller enligt 70 5 om lösningsrätt vid övergång av aktie skall vad i första och andra styckena är stadgat äga motsvarande tillämpning.

För giltighet av beslut om sådan ändring av bolagsordningen, att det där bestämda aktiekapitalet eller maximikapitalet höjes eller att det belopp, var- till aktier av visst slag skola kunna utgivas, höjes eller sänkes, eller att nytt aktieslag skall kunna utgivas, erfordras, ändå att genom beslutet rättsför- hållandet rubbas mellan aktier av olika slag, iakttagande allenast av vad i 4 och 5 mom. är för varje särskilt fall stadgat.

2 mom. Beslut om ändring av bolagsordningen som avser grunderna för utövande av rösträtt och för fattande av beslut å bolags— stämma,

intagande av förbehåll enligt 226 &, förlängning av tiden för bolagets bestånd eller borttagande av något för bolagets bestånd stadgat villkor, eller

användningen av bolagets vinst eller av bolagets behållna tillgångar vid dess upplösning utan att fall är för handen som avses i 1 mom. tredje stycket,

vare ej giltigt med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom eller be— slutet fattats å två på varandra följande bolagsstämmor samt å den sista stäm- man biträtts av minst nio tiondelar av samtliga röstande och de som biträtt beslutet tillika företrätt minst tre fjärdedelar av hela aktiekapitalet.

Innebär ett i samband med nedsättningsbeslut enligt 66 % fattat beslut alle- nast sådan ändring av bolagsordningen i ämne varom i detta mom. förmäles, som erfordras för att förhindra att förhållandet mellan aktier av olika slag genom nedsättningen rubbas, gälle med avseende å sistnämnda beslut vad i 5 mom. stadgas.

3 mom. Beslut avseende ändring av bolagsordningen i fråga om föremå-

• Sida 136
•  Original

let för bolagets verksamhet vare ej giltigt, med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom eller beslutet fattats å två på _varandra följande bolags- stämmor samt å den sista stämman biträtts av minst tre fjärdedelar av samt- liga röstande och dessa tillika företrätt minst tre fjärdedelar av hela aktie- kapitalet.

4 mom. Där aktier av olika slag finnas och dessa ej medföra lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst, vare beslut om sådan ändring av bo- lagsordningen, att det i bolagsordningen bestämda aktiekapitalet eller maxi- mikapitalet eller det belopp, vartill aktier skola kunna utgivas av något av nämnda slag, höjes eller ock att nytt aktieslag skall kunna utgivas, icke gil- tigt, med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom eller beslutet fattats å två på varandra följande bolagsstämmor samt å den sista stämman biträtts av minst tre fjärdedelar av samtliga röstande och, där genom beslutet visst aktieslags rätt försämras, de som biträtt beslutet tillika företrätt minst tre fjärdedelar av sistnämnda slag av aktier. I samband med sådant beslut må beslut i samma ordning fattas om den ändring av bolagsordningen, att det be- lopp, vartill aktier av visst slag skola kunna utgivas, sänkes.

5 mom. Beslut om annan ändring av bolagsordningen än ovan avses vare ej giltigt, med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom eller beslutet fattats å två på varandra följande bolagsstämmor och å den sista stämman biträtts av minst två tredjedelar av samtliga röstande.

6 mom. Är för giltighet av beslut, som avses i 1—5 mom., något ytter- ligare villkor bestämt i bolagsordningen, lände ock det till efterrättelse.

7 mom. Har i bolagsordningen på grund av särskild lag eller författning eller efter Konungens medgivande intagits föreskrift, enligt vilken viss be- stämmelse icke må ändras, utan att Konungen därtill lämnat medgivande, må ej heller sådan föreskrift utan Konungens medgivande ändras.

134 5.

Beslutas sådan ändring av bolagsordningen, att nytt aktieslag” skall kunna utgivas, eller i bolag, där aktier av olika slag finnas, sådan ändring av bo- lagsordningen, att det där bestämda aktiekapitalet eller maximikapitalet eller det belopp, vartill aktier av visst slag skola kunna utgivas, höjes, skall i beslu- tet angivas det belopp, vartill aktier av varje särskilt slag skola kunna utgivas, och, där beslutet avser utgivande av nytt aktieslag, den rätt som i förhållande till de förutvarande aktierna skall tillkomma det nya aktieslaget.

Skola aktierna icke medföra lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst, skall i beslutet särskilt angivas den rätt till teckning av nya aktier och till erhållande av gratisaktier, som vid aktiekapitalets ökning skall tillkomma varje slag av aktier.

135 5.

Beslut om nedsättning av aktiekapitalet enligt 66 % vare, där icke samtliga aktieägare förenat sig därom, ej giltigt, med mindre beslutet fattats å två på varandra följande bolagsstämmor och å den sista stämman biträtts av minst

• Sida 137
•  Original

två tredjedelar av samtliga röstande. Rubbas genom beslutet rättsförhållan- det mellan aktierna, erfordras därjämte å den sista stämman samtycke av ägarna av de aktier, vilkas rätt genom beslutet försämras.

Har i bolag, där aktier av olika slag finnas, beslut fattats, som avser nedsätt- ning av aktiekapitalet genom minskning med lika belopp av samtliga aktier av visst slag eller sammanläggning av dessa aktier, och innehåller beslutet tillika, att till reservfonden skall avsättas ett mot nedsättningen svarande be- lopp, vare, änskönt genom beslutet den rätt som tillkommer dessa aktier för- sämras, beslutet giltigt, där det å sista stämman biträtts av minst nio tiondelar av samtliga röstande för nämnda slag av aktier och de som biträtt beslutet tillika företrätt minst tre fjärdedelar av dessa aktier.

Är för giltighet av beslut som ovan sägs något ytterligare villkor bestämt i bolagsordningen, lände det till efterrättelse.

Erfordras för beslut om nedsättning av aktiekapitalet, som avses i 66 &, ändring av vad i bolagsordningen stadgas rörande aktiekapitalet eller rörande akties nominella belopp, skall beslut om sådan ändring av bolagsordningen fattas i sammanhang med nedsättningsbeslutet.

Skall beslut om nedsättning av aktiekapitalet genomföras medelst samman- läggning av aktier, och erfordras enligt 222 g 1 mom. att samtliga aktie- ägare förena sig om sammanläggningen, vare nedsättningsbeslutet ej gäl- lande, med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom.

136 &.

Har beslut fattats om ändring av bolagsordningen enligt 133 & 1 mom. andra stycket eller tredje stycket jämfört med andra stycket eller om nedsätt- ning av aktiekapitalet enligt 135 & andra stycket, vare aktieägare, vars rätt genom beslutet försämras och som å sista stämman röstat mot beslutet, berät- tigad påkalla, att hans aktier varda efter vad i 223 % 1 mom. stadgas in— lösta av de aktieägare som å nämnda stämma röstat för beslutet, om han å stämman gjort förbehåll därom. Samma rätt tillkomme ock aktieägare. som röstat emot bolagsordningsändring som beslutats enligt 133 % 2 mom. första stycket.

Göres av aktieägare förbehåll som i första stycket sägs, vare, där å sam— ma stämma förnyad prövning av frågan om bolagsordningsändring eller om nedsättning av aktiekapitalet påkallas av aktieägare som röstat för beslutet. detta ej gällande, med mindre det å stämman bekräftas i den ordning som är stadgad angående beslutet å sista stämman.

137 %.

Beslut om ändring av bolagsordningen skall av styrelsen eller verkställan- de direktör ofördröjligen anmälas för registrering och må ej gå i verkställig- het, innan registrering skett. Vid anmälningen skola fogas två enligt 224 5 andra stycket bestyrkta avskrifter av protokoll som förts i ärendet.

• Sida 138
•  Original

Avser beslutet sådan ändring av bolagsordningen att däri intages förbehåll som i 70 & sägs, skall vid anmälningen fogas intyg av två personer, att på varje brev å aktie som avses med förbehållet påskrift skett om den i förbe- hållet bestämda inskränkningen i rätten till aktie.

Om talan å bolagsstämmobeslut.

138 %.

1 mom. Menar styrelsen, styrelseledamot, verkställande direktör eller aktie- ägare att beslut, som fattats å bolagsstämma, icke tillkommit i behörig ord; ning eller eljest strider mot denna lag eller bolagsordningen, äge därå tala ge- nom stämning å bolaget. Rätt till sådan talan äge ock den som förmår visa, att styrelsen obehörigen vägrat att införa honom såsom aktieägare i aktie— boken.

Grundas talan därpå. att beslutet icke tillkommit i behörig ordning eller att det eljest kränker allenast aktieägares rätt, skall talan instämmas inom tre månader från beslutets dag. Försummas det, vare beslutet gällande.

Hava vid bolagsstämmobeslut, som skall anmälas för registrering, i denna lag eller bolagsordningen upptagna föreskrifter om särskild röstpluralitet icke rätteligen iakttagits, vare, ehuru klandertalan ej instämts, beslutet icke gäl— lande, utan så är att i strid mot 192 g 2 mom. registrering av beslutet ägt rum.

Har bolagsstämma, där yrkande jämlikt 75 å andra stycket framställts, fattat beslut i strid mot vad i nämnda paragraf stadgas, äge aktieägare med sammanlagt aktiebelopp som där sägs tala å beslutet, och skall 129 % andra stycket äga motsvarande tillämpning.

2 mom. Vill styrelsen anhängiggöra talan efter vad i 1 mom. stadgas, vare lag som i 96 & sägs; dock skall i fall, som avses i 1 mom. andra stycket, sty- relsens rätt till talan anses bevarad, om den i 96 ?) omförmälda stämman bli— vit inom klandertiden utlyst att hållas så snart det med iakttagande av före- skriven kallelsetid kan ske.

Har talan å bolagsstämmobeslut anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill förekommer, att innan slutligt utslag i målet meddelas förordna att be- slutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där beslutet är av beskaffen- het att höra registreras, meddelande ofördröjligen genom rättens eller doma- rens försorg avsändas för registrering.

Domstols utslag, varigenom bolagsstämmobeslut upphävts eller ändrats, gälle jämväl för de aktieägare som ej instämt talan.

139 %.

Har bolagsstämma bestämt arvode åt styrelseledamot, revisor eller tjänste— man i bolaget eller eljest åt någon för fullgörande av honom meddelat upp- drag, äge aktieägare med ett sammanlagt aktiebelopp, utgörande minst en tiondel av hela aktiekapitalet, där arvodet förmenas vara för högt bestämt, att inom tre månader från beslutets dag hos rätten eller domaren göra skrift-

• Sida 139
•  Original

lig ansökan om prövning av arvodets storlek; och äge rätten, där arvodet up— penbarligen finnes vara bestämt till oskäligt belopp, att_efter vederbörandes hörande göra jämkning däri.

Om likvidation och upplösning. 140 %.

Bolagsstämma äger besluta att bolaget skall träda i likvidation. Har re- gistreringsmyndigheten lämnat meddelande till rätten eller domaren enligt 46 %, 181 5, 183 g 3 mom. eller 185 å 3 mom., eller har förhållande inträffat som i 141 % sägs, skall beslutet fattas enligt 119 & första stycket 5 och 6. Sam- ma lag vare beträffande beslut i fall som avses i 146 %. Beslut att bolaget skall träda i likvidation vare eljest icke giltigt, med mindre samtliga aktie— ägare förenat sig därom eller beslutet fattats å två på varandra följande bo- lagsstämmor och å den sista stämman biträtts av minst två tredjedelar av samtliga röstande. Är för giltighet av beslutet något ytterligare villkor be- stämt i bolagsordningen, lände det till efterrättelse.

Föreligger ej fall som i första stycket andra eller tredje punkten sägs, mä bolagsstämman kunna i beslutet föreskriva, att likvidationen skall inträda först å viss kommande dag inom högst två månader därefter, dock senast å första dagen av nästa räkenskapsår.

141 5.

Har i bolagsordningen fastställd tid för bolagets verksamhet gått till ända eller eljest förhållande inträffat, på grund varav enligt bestämmelsei bolags- ordningen bolaget skall upphöra med sin verksamhet, och varder ej på grund av anmälan inom sex veckor därefter enligt 151 g i registret infört att bola- get trätt i likvidation, förklare rätten, på ansökan av styrelseledamot, verk- ställande direktör eller aktieägare, att bolaget skall träda i likvidation. Sådan ansökan skall göras hos rätten eller domaren.

Sker ansökan, skall rätten eller domaren ofördröjligen utfärda kallelse å bolaget samt å aktieägare, som vilja yttra sig i ärendet, att inställa sig för rät- ten å utsatt dag minst två och högst fyra månader därefter, då frågan om bo- lagets trädande i likvidation skall prövas av rätten. Genom sökandens för- sorg skall inom tid, som föreskrives av rätten eller domaren, delgivning av kallelsen ske med bolaget på sätt om stämning i tvistemål är stadgat. Det åligger styrelsen att genast utlysa bolagsstämma för meddelande om kallelsen.

Förklarar rätten att bolaget skall träda i likvid-ation, skall i beslutet före- läggande meddelas bolaget att inom viss tid, ej understigande sex veckor, till rätten eller domaren ingiva bevis, att registrering skett på grund av anmälan enligt 151 %, vid äventyr att eljest en eller flera likvidatorer förordnas av rätten.

Genom rättens eller domarens försorg skall till registreringsmyndigheten ofördröjligen avsändas dels för registrering meddelande om beslutet att bo-

• Sida 140
•  Original

laget skall träda i likvidation, dels ock underrättelse om förordnande av lik- vidator med angivande av hans fullständiga namn och postadress.

142 &.

Har aktiekapitalet till två tredjedelar eller den mindre del, som kan vara bestämd i bolagsordningen, gått förlorat och har ej, inom fyra månader från den bolagsstämma, å vilken enligt 146 & likvidationsbalansräkning framlagts, bristen blivit fylld eller ock registrering skett därom att aktiekapitalet enligt 68 & nedsatts sålunda att täckning därför föreligger jämlikt likvidationsba- lansräkning, äge styrelseledamot, verkställande direktör eller aktieägare hos rätten eller domaren göra ansökan att bolaget skall förklaras skyldigt att trä- da i likvidation.

Sker sådan ansökan, skall vad i 141 % andra stycket är stadgat äga mot- svarande tillämpning.

Visas att aktiekapitalet till den del som i första stycket sägs gått förlorat, och har ej senast å den för ärendets handläggning utsatta dagen anmälts och styrkts att bristen i aktiekapitalet blivit fylld eller att beslut om sådan ned- sättning av aktiekapitalet varom i första stycket sägs blivit registrerat, för- klare rätten att bolaget skall träda i likvidation. I fråga om beslutet och om förordnande av likvidatorer, så ock om avsändande av meddelande och un- derrättelse till registreringsmyndigheten skall gälla vad i 141 & tredje och fjärde styckena är stadgat.

143 5.

Saknar aktiebolag till registret anmäld behörig styrelse eller verkställande direktör, där sådan enligt denna lag skall utses, vare styrelseledamot, verk— ställande direktör, aktieägare eller borgenär, så ock envar annan, vars rätt kan vara beroende av att någon finnas som äger företräda bolaget, berätti- gad att hos rätten eller domaren göra ansökan, att bolaget skall förklaras skyldigt att träda i likvidation.

Har förhållande som i första stycket avses fortvarit mer än ett år, skall registreringsmyndigheten, där det varder för densamma kmmigt, göra an- mälan därom hos rätten eller domaren.

Sker ansökan eller anmälan, skall rätten eller domaren ofördröjligen u-t- färda kallelse å bolaget samt ä aktieägare och borgenärer, som vilja yttra sig i ärendet, att inställa sig för rätten å utsatt dag, då frågan om bolagets trä- dande i likvidation skall prövas av rätten. Genom rättens eller domarens för- sorg skall kungörelse om kallelsen införas i allmänna tidningarna minst två och högst fyra månader före nämnda dag samt kallelsen så snart ske kan delgivas bolaget på sätt om stämning i tvistemål är stadgat, där upplysning vmnes om någon med vilken delgivning kan äga rum. Rätten eller domaren äge, där så äskas eller eljest finnes erforderligt, förordna en eller flera syss- lomän att taga bolagets egendom under vård samt bevaka dess angelägenhe- ter och företräda bolaget till dess rätten meddelat beslut i ärendet.

• Sida 141
•  Original

Styrkes ej innan ärendet företages till avgörande, att behörig styrelse eller verkställande direktör finnes samt att införing i registret skett, förklare rät— ten, att bolaget skall träda i likvidation, och förordne en eller flera likvida- lorer.

Genom rättens eller domarens försorg skall till registreringsmyndigheten ofördröjligen avsändas dels för registrering meddelande om beslutet att bo— laget skall träda i likvidation, dels ock underrättelse om förordnande av lik- vidator med angivande av hans fullständiga namn och postadress. Förord- nas syssloman, skall ock för registrering ofördröjligen avsändas meddelande därom med angivande av sysslomannens fullständiga namn och hemvist.

144 5.

Har för aktiebolag fastställd balansräkning icke för något av de tre sista räkenskapsåren inkommit till registreringsmyndigheten, skall denna göra an- mälan därom hos rätten eller domaren för prövning av frågan om skyldig- het för bolaget att träda i likvidation.

Sker sådan anmälan, skall vad i 143 5 är stadgat om kallelse till viss för ärendets handläggning inför rätten utsatt dag äga motsvarande tillämpning. Varder ej innan ärendet företages till avgörande med bevis från registrerings- myndigheten styrkt, att fastställd balansräkning för något av de tre sista räkenskapsåren dit inkommit, förklare rätten att bolaget skall träda i lik— vidation.

I fråga om förordnande av sysslomän eller likvidatorer så ock om avsän- dande av meddelande och underrättelse till registreringsmyndigheten skall gälla vad i 143 5 är stadgat.

145 5.

I ärende varom i 141—143 åå förmäles skall för de kostnader som sökan- den fått vidkännas för delgivning eller kungörelse av kallelse och för proto- koll i ärendet gottgörelse till honom utgå av bolagets medel, där bolaget för— klaras skola träda i likvidation eller rätten eljest prövar skäligt att gottgörelse utgår.

Har enligt 143 eller 144 % ärende upptagits på grund av anmälan från registreringsmyndigheten, skola kostnaderna för kungörelse och delgivning av kallelse gäldas med bolagets medel. Om dessa ej lämna tillgång därtill. skall ersättning utgå av allmänna medel.

146 g.

Det åligger styrelsen och verkställande direktör att, när helst anledning yppas till antagande att aktiekapitalet till den del som i 142 5 sägs gått förlo- rat, ofördröjligen upprätta särskild balansräkning för utrönande av bolagets ställning (likvidationsbalansräkning).

I likvidationsbalansräkningen skola tillgångarna upptagas till värde, som

• Sida 142
•  Original

skall beräknas enligt vad i 100 5 4 mom. andra stycket är stadgat, dock att anläggningstillgångar må, även om nämnda värde är lägre, upptagas till det belopp, som motsvarar kostnaderna för deras anskaffning eller tillverkning, med avdrag av den värdeminskning för vilken enligt 100 5 1 och 3 mom. av- skrivning bör äga rum. I övrigt skall gälla vad om balansräkning i 100 och 101 åå är stadgat.

Visar likvidationsbalansräkningen att aktiekapitalet till den del som i 142 & sägs gått förlorat, skall styrelsen, sedan yttrande däröver inhämtats av revi- sorerna, ofördröjligen kalla aktieägarna till bolagsstämma för prövning av balansräkningen och frågan om bolaget skall träda i likvidation. Minst en vecka före stämman skola genom styrelsens och verkställande direktörs för- sorg avskrift av likvidationsbalansräkningen och av revisorernas yttrande av- sändas till registreringsmyndigheten samt huvudskriften eller avskrift hållas hos bolaget tillgänglig för aktieägarna. Huvudskriften skall ock framläggas å stämman.

Å bolagsstämman må beslut att bolaget skall träda i likvidation dock ej fat- tas, om aktieägare, vilkas sammanlagda röstetal utgör minst en femtedel av röstetalet för samtliga vid stämman företrädda aktier, begära anstånd med prövningen. I sådant fall skall prövningen ske å ny bolagsstämma, som hål- les minst en månad därefter. Till denna stämma skall ny kallelse utfärdas, och skall vad i tredje stycket är stadgat beträffande handlingars tillhandahål- lande och framläggande äga motsvarande tillämpning.

147 å.

Beslutar bolagsstämma att bolaget skall träda i likvidation, välje stämman en eller flera likvidatorer. Stämman må ock utse en eller flera suppleanter. Enligt bestämmelse, som på grund av särskild lag eller författning eller med Konungens tillstånd intagits i bolagsordningen, må en eller flera likvidatorer kunna på annat sätt tillsättas att jämte de å bolagsstämman valda deltaga i likvidationen.

Har rätten enligt 141 eller 142 & förklarat att bolaget skall träda i likvi- dation, åligger det styrelsen att genast sammankalla bolagstämma för val av likvidatorer, ändå att ändring sökes i beslutet.

Då likvidatorer utsetts ä bolagsstämma eller förordnats av rätten, skall bo- laget anses hava trätt i likvidation, såframt ej bolagsstämman, efter vad i 140 % sägs, beslutat att likvidationen skall inträda först å senare dag.

Finnes i bolagsordningen bestämmelse som i första stycket sägs, åligger det styrelsen, verkställande direktör eller likvidator att ofördröjligen giva den som enligt nämnda bestämmelse skall tillsätta likvidator underrättelse om bo- lagsstämmans eller rättens beslut att bolaget skall träda i likvidation.

148 g.

Underlåta styrelseledamöterna eller verkställande direktör att fullgöra vad dem åligger enligt 146 %, svare de för bolagets uppkommande förbindelser,

• Sida 143
•  Original

en för alla och alla för en, såsom för egen skuld. Varder bristen i aktiekapi- talet fylld eller beslut om nedsättning av aktiekapitalet som i 142 % sägs re- gistrerat, äge ej ansvarighet rum för förbindelse som därefter uppkommer.

Utser ej bolagsstämma likvidatorer inom fyra månader efter det likvida- tionsbalansräkning framlagts å stämma, ändå att aktiekapitalet till den del som i 142 & sägs gått förlorat, vare de, som med vetskap om förhållandet del- taga i beslut om fortsättande av bolagets verksamhet eller handla å dess väg- nar, ansvariga för uppkommande förbindelser efter vad ovan sägs.

149 g.

Likvidator skall vara myndig och, där ej för särskilt fall Konungen annat tillåter, här i riket bosatt svensk medborgare. Sådant tillstånd må ej avse mer än en tredjedel av hela antalet likvidatorer.

Uppdraget att vara likvidator gälle intill dess likvidationen blivit avslutad, men den som meddelat uppdraget må när som helst entlediga likvidatom och utse annan i hans ställe. Bolagsstämma äger ock utse likvidator i stället för likvidator, som förordnats av rätten eller domaren i annat fall än i 150 & andra stycket sägs.

Om likvidator, som är vald å bolagsstämma, entledigas eller eljest avgår eller avlider eller hinder att vara likvidator för honom uppkommer enligt första stycket och suppleant ej finnes, åligger det övriga likvidatorer att oför- dröjligen sammankalla stämma för val av ny likvidator. Inträffar sådant fall i fråga om likvidator, som blivit tillsatt i annan ordning, skola övriga likvidatorer ofördröjligen underrätta den som tillsatt honom. Finnas ej andra likvidatorer, skall Konungens befallningshavande på ansökan av aktieägare ofördröjligen utlysa bolagsstämma för val av ny likvidator.

Visar likvidator uppenbarligen motvilja eller försummelse vid fullgörande av sitt uppdrag, äge rätten, på anmälan av likvidationsrevisor eller sådan god man som i 153 & sägs och efter likvidatorns hörande, entlediga honom och förordna annan i hans ställe. Har rätten entledigat likvidator och förordnat annan i hans ställe, skall underrättelse därom med angivande av dennes fullständiga namn och postadress genom rättens eller domarens försorg ofördröjligen avsändas till registreringsmyndigheten.

Vad i denna paragraf är stadgat om likvidator skall i tillämpliga delar gälla beträffande suppleant för likvidator.

150 &.

Finnes aktiebolag, som enligt verkställd registrering trätt i likvidation, se- dermera sakna till registret anmälda behöriga likvidatorer, skall rätten eller domaren på ansökan av aktieägare, borgenär eller annan, vars rätt kan vara beroende av att någon finnes som äger företräda bolaget, eller på anmälan av registreringsmyndigheten, där det varder för myndigheten kunnigt, för- ordna likvidatorer.

Har i fall, då likvidator skall tillsättas enligt bestämmelse i bolagsordning-

• Sida 144
•  Original

en som avses i 147 5 första stycket, sådan likvidator ej tillsatts, skall ersättare förordnas av rätten eller domaren på ansökan eller anmälan som i första stycket sägs.

Genom rättens eller domarens försorg skall till registreringsmyndigheten ofördröjligen avsändas underrättelse om förordnande av likvidator med an- givande av hans fullständiga namn och postadress.

151 %.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla att bolaget trätt i likvidation eller, där likvidationen efter vad i 140 % sägs skall inträda å viss kommande dag, att bolaget träder i likvidation nämnda dag. Anmäl— ningen skall innehålla uppgift om dagen för val eller rättens förordnande. I övrigt skall beträffande anmälan för registrering rörande likvidator eller suppleant för honom eller i fråga om rätt att under likvidationen teckna bolagets firma eller om ändring av bolagets postadress vad 1 32 och 97 åå är för där avsedda fall stadgat äga motsvarande tillämpning.

152 %.

Å den bolagsstämma, vid vilken likvidatorer utses, skall jämväl väljas en eller flera likvidationsrevisorer att granska likvidatorernas förvaltning och bolagets räkenskaper under likvidationen. Hava likvidatorer förordnats av rätten, skola de ofördröjligen sammankalla aktieägarna till stämma för så— dant val. Bolagsstämma må ock utse en eller flera suppleanter. Likvidations- revisor och suppleant må när som helst entledigas och annan utses i hans ställe.

Vad i 32 5, 106 & tredje, fjärde och femte styckena, 107 g, 108 g, 110 %, 111 5 1 mom. och 122 5 är stadgat om revisor och suppleant för revisor, om Konungens befallningshavandes förordnande och entledigande av revisor. om revisors rättigheter och skyldigheter samt om anmälan eller meddelande för registrering beträffande revisor skall i tillämpliga delar gälla rörande likvidationsrevisor och suppleant, där ej annat följer av vad här nedan är stadgat.

153 %.

På ansökan av aktieägare med minst en tiondel av hela aktiekapitalet för- ordne rätten eller domaren en god man att hava tillsyn över likvidatorernas förvaltning samt utöva den medbestämmanderätt i avseende å denna, varom stadgas i 157 %. Gode mannen skall vara myndig här i riket bosatt svensk medborgare.

Likvidatorerna skola giva gode man-nen tillgång till bolagets böcker, räken- skaper och andra handlingar samt tillfälle att när som helst inventera bola— gets kassa och övriga tillgångar. De må ej vägra honom begärd upplysning angående förvaltningen.

• Sida 145
•  Original

Gode mannen äge, när helst han finner omständigheterna det påfordra, sammankalla aktieägarna till bolagsstämma samt vare berättigad att å stäm- ma, där han är närvarande, föra ordet.

Gode mannen är berättigad att av bolaget erhålla skäligt arvode. På rätten ankommer att entlediga gode mannen och i hans ställe förordna annan.

När god man förordnats, skall ofördröjligen meddelande därom genom rättens eller domarens försorg avsändas för registrering. I fråga om med— delandet så ock om anmälan, då ändring sker, skall vad i 152 5 andra stycket är stadgat äga motsvarande tillämpning.

154 5.

Då bolaget trätt i likvidation, åligger det styrelsen och verkställande direk- tör att ofördröjligen avgiva redovisning för sin förvaltning av bolagets ange- lägenheter under tid, för vilken redovisningshandlingar ej förut framlagts å bolagsstämma.

Redovisningshandlingarna skola av likvidatorerna ofördröjligen i huvud- skrift eller avskrift överlämnas till revisorerna, som hava att inom en månad avgiva revisionsberättelse. Redovisningshandlingarna och revisionsberättel- sen skola av likvidatorerna så snart ske kan framläggas å bolagsstämma; och skall å denna stämma till behandling företagas frågan om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsens ledamöter och verkställande direktör för den tid redovisningen omfattar.

I fråga om styrelsens och verkställande direktörs redovisning, om reviso4 rernas granskning och revisionsberättelsen, om handlingars framläggande å bolagsstämma, tillhandahållande under viss tid före denna och avsändande till registreringsmyndigheten, om behandlingen av frågan om ansvarsfrihet samt om anställande av talan mot styrelseledamot eller verkställande direktör skall i tillämpliga delar gälla vad i 98—103, 111—113, 121, 126, 128—130 och 132 åå är stadgat. Omfattar den tid för vilken redovisning skall avgivas enligt första stycket även föregående räkenskapsår, skall för nämnda år särskild redovisning avgivas och skall därvid jämväl 104 % äga tillämpning.

155 &.

1 mom. Vad i 121, 122 och 125 åå är stadgat om rätt för aktieägare att få ärende hänskjutet till prövning å bolagsstämma och att påfordra utlysande av stämma skall aga motsvarande tillämpning under likvidation, varvid såsom ordinarie skola anses stämmor enligt 154, 162 och 165 åå.

2 mom. Om kallelse till bolagsstämma under likvidation skall gälla vad om kallelse till extra stämma är stadgat, dock skola föreskrivna kallelse— åtgärder vara vidtagna senast två veckor före stämma som avses i 154, 162, 165,171 eller 172 &.

• Sida 146
•  Original

156 &.

Det åligger likvidatorerna att ofördröjligen söka kallelse å bolagets okända borgenärer samt upprätta och i bolagets inventariebok införa inventarium och balansräkning.

I inventarium och balansräkning för aktiebolag i likvidation skola upp- tagas bolagets tillgångar och skulder, tillgångarna till värde som skall be- räknas enligt vad i 100 5 4 mom. andra stycket är stadgat. Aktiekapitalet skall i balansräkningen upptagas inom linjen. Finnes skuld till stiftelse, som bildats enligt lagen om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser, skall i balansräkningen skulden redovisas i särskild post. I övrigt skall beträffande inventarium och balansräkning för aktiebolag i likvidation gälla vad i 7 och 8 åå bokföringslagen är stadgat.

Likvidatorerna skola ofördröjligen överlämna ett av dem underskrivet exemplar av balansräkningen till likvidationsrevisorerna. ,

157 %.

Likvidatorerna skola förvalta bolagets angelägenheter under likvidationen. Det åligger dem att så .snart ske kan förvandla bolagets egendom i penningar, i den mån det erfordras för likvidationen, samt att verkställa betalning av bolagets skulder. Bolagets rörelse må fortsättas allenast i den mån det är nödvändigt för en ändamålsenlig avveckling. Likvidatorerna skola ock för- anstalta om skifte av bolagets behållna tillgångar, där ej annat följer av bolagsordningen.

Har god man förordnats, må bolagets egendom ej avyttras under hand utan gode mannens samtycke. Finnes god man hava utan skäl vägrat sitt samtycke, äge rätten på ansökan av likvidatorerna tillåta försäljningen. Gode mannens samtycke vare ej av nöden, där likvidatorerna vilja till gällande börspris överlåta å fondbörs noterat värdepapper.

Där aktieägare med aktiebelopp, som i 153 & sägs, å den stämma, på vilken likvidatorer utses, tillkännagiva, att förordnande av god man kom- mer att begäras, må, intill dess fjorton dagar förflutit från stämman eller dessförinnan god man förordnats, bolagets egendom icke avyttras i annan mån än att av dess lösa egendom må försäljas vad för fortsättande av bo— lagets rörelse eller för undvikande av skada i följd av egendomens försäm- ring eller förstöring oundgängligen erfordras.

Företes under likvidationens fortgång hos likvidatorerna bevis, att aktie- ägare med aktiebelopp, som i 153 % sägs, hos rätten eller domaren gjort an- sökan om förordnande av god man, skall, intill dess fjorton dagar förflutit från det beviset hos likvidatorerna företetts eller dessförinnan god man för— ordnats, gälla enahanda inskränkning i rätten att avyttra bolagets egendom, som ovan i tredje stycket sägs.

158 5.

Med de jämkningar, som följa av vad i 157 % eller eljest om likvidation är stadgat, skall i fråga om likvidatorers befogenhet att företräda bolaget så

• Sida 147
•  Original

ock om deras rättigheter och skyldigheter i övrigt i tillämpliga delar gälla vad i denna lag är stadgat angående styrelse eller styrelseledamot i fall, då verkställande direktör ej finnes.

159 5.

Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg av orden »i likvidation». I övrigt skall vad i 94 & första stycket finnes föreskrivet i fråga om undertecknande av handling, som för bolaget utfärdas, äga motsvarande tillämpning under bolagets likvidation.

Har av likvidatorerna eller annan ställföreträdare för bolaget handling ut- färdats utan sådan firmateckning som i första stycket sägs, och framgår icke av handlingens innehåll såväl att den utfärdats å bolagets vägnar som ock att bolaget är i likvidation, svare de, som undertecknat handlingen, för vad genom handlingen må hava slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld. Sådan ansvarighet skall dock ej åvila undertecknarna, där av omständigheterna vid handlingens tillkomst framgick, att den utfärdades för bolaget och att detta var i likvidation, samt den till vilken handlingen ställts av bolaget erhåller behörigen undertecknat godkännande av handlingen utan oskäligt dröjsmål efter det begär-an därom framställts eller personlig ansva- righet gjorts gällande mot undertecknarna.

160 5.

Det åligger likvidatorerna att för varje räkenskapsår avgiva redovisning för förvaltningen av bolagets angelägenheter genom avlämnande av balans- räkning avseende bolagets ställning balansdagen, likvidationsräkning samt förvaltningsberättelse. Dessa redovisningshandlingar skola vara underskrivna av samtliga likvidatorer. Vad i 98 å andra stycket är stadgat skall äga mot- svarande tillämpning.

Likvidatorerna skola i likvidationsräkningen upptaga redovisning för in- komster och utgifter under räkenskapsåret, därvid inkomsterna å försälj- ning av bolagets tillgångar skola fördelas efter de i balansräkningen upp- tagna tillgångsposterna samt bland utgifterna skola för sig upptagas dels belopp, som erlagts i betalning för bolagets skulder, och dels övriga utgif- ter i lämpliga poster.

I förvaltningsberättelsen skall, i den mån det finnes kunna ske utan för- fång för bolaget, upplysning lämnas om likvidationens gång samt, där bo- laget under räkenskapsåret i väsentlig omfattning fortsatt rörelsen eller viss rörelsegren, om resultatet därav, såframt ej vinst- och förlusträkning läm- nas angående rörelsen eller nämnda rörelsegren. Hava i balansräkningen tillgångar upptagits till lägre eller högre värde än i närmast föregående balansräkning, skola i förvaltningsberättelsen angivas de belopp, varmed nedsättning eller höjning skett av de under särskild post i balansräkningen upptagna tillgångamas sammanlagda värde.

_.

• Sida 148
•  Original

Har likvidationen ej avslutats inom två år, skola i nästa förvaltningsberät- telse de hinder uppgivas, som därför mött.

Inom två månader efter räkenskapsårets slut skola likvidatorerna till likvidationsrevisorerna samt till god man, där sådan förordnats, i huvud— skrift eller avskrift avlämna redovisningshandlingarna.

161 5.

Inom en månad efter det redovisningshandlingarna överlämnats till likvi— dationsrevisorerna skola de till likvidatorerna avlämna berättelse över gransk— ningen av deras förvaltning och bolagets räkenskaper för räkenskapsåret samt återställa handlingarna. Revisionsberättelsen, som skall vara underskri- . ven av likvidationsrevisorerna, skall innehålla uttalande, huruvida enligt de— ras mening likvidationen onödigt fördröjes eller icke. Om revisionsberättel- sens innehåll i övrigt skall i tillämpliga delar gälla vad i 113 % 1 mom. är stadgat. Bestämmelsen i 112 å andra stycket skall äga motsvarande tillämp- ning.

162 &.

Sedan likvidationsrevisorerna till likvidatorerna avlämnat sin revisions- berättelse, skola likvidatorerna ofördröjligen kalla aktieägarna till bolags- stämma för granskning av redovisningen. Rörande framläggande av redovis- ningshandlingarna och revisionsberättelsen å stämman och deras tillhanda- hållande åt aktieägarna under viss tid före stämman skall gälla vad i 121 & stadgas.

163 %.

När den i kallelsen å okända borgenärer utsatta inställelsedagen är för— bi och all veterlig gäld blivit betald, skola bolagets tillgångar skiftas. Är någon del av gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller av annan orsak betalning ej ske, skola till samma gälds betalning erforderliga medel innehållas och återstoden skiftas.

Sker skifte annorledes än nu är sagt, eller befinnas innehållna medel ej, lämna tillgång till gälds betalning, vare i händelse av bolagets oförmåga att fullgöra sina förbindelser den, som vid skiftet något uppburit, skyldig att återbära vad han bekommit. För brist, som kan uppkomma vid återbäringen,. vare likvidatorerna ansvariga efter de beträffande skadeståndsskyldighet i 208, 211 och 212 åå stadgade grunderna.

164 &.

Aktieägare vare berättigad att vid skifte av bolagets behållna tillgångar bekomma vad å hans aktier i förhållande till hela aktiekapitalet belöper. Innehåller bolagsordningen bestämmelser, som avvika från vad sålunda stad-' gas, lände de till efterrättelse.

Då utskiftning verkställes, skola aktiebreven genom likvidatorernas för— sorg förses med påskrift därom. —

• Sida 149
•  Original

' Förmenar aktieägare att han vid skifte icke bekommit vad på honom belöper enligt första stycket, skall han vid talans förlust inom tre månader efter det slutredovisning framlades å bolagsstämma anhängiggöra sin talan mot bolaget. I fråga om aktieägares återbäringsskyldighet och om likvidators ansvarighet skall vad i 163 % stadgas äga motsvarande tillämpning.

Har aktieägare icke inom tio år efter det slutredovisning framlades å bo— lagsstämma anmält sig att lyfta vad han vid skiftet bekommit, vare han för- lustig sin rätt därtill; och skall vad i 168 Q är stadgat äga tillämpning.

165 5.

Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de så snart ske kan av- giva slutredovisning för sin förvaltning genom avlämnande av förvaltnings- berättelse rörande likvidationens gång från likvidationens början till dess avslutande. Berättelsen skall ock innehålla redogörelse för utskiftning. Vid berättelsen skola fogas redovisningshandlingar för hela likvidationstiden. Be- rättelsen och redovisningshandlin'garna skola i huvudskrift eller avskrift avlämnas till likvidationsrevisorerna samt, där god man förordnats, till denne. Likvidationsrevisorerna hava att inom en månad därefter avgiva en av dem underskriven revisionsberättelse över förvaltningen under likvidationen och återställa handlingarna. Om revisionsberättelsens innehåll skall i tillämpliga delar gälla vad i 113 5 1 mom. är stadgat. Bestämmelsen i 112 & andra stycket ' skall äga motsvarande tillämpning.

Efter det revisionsberättelsen avlämnats till likvidatorerna, skola dessa ofördröjligen kalla aktieägarna till bolagsstämma för granskning av slutredo- visningen. Angående redovisningshandlingarnas och revisionsberättelsens framläggande å stämman och tillhandahållande åt aktieägarna under viss tid före stämman skall gälla vad i 121 % stadgas; dock äge aktieägare allenast på egen bekostnad bekomma avskrift av nämnda handlingar.

166 &.

Då likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag och å bolagsstämman framlagt slutredovisning för sin förvaltning, anses bolaget upplöst; och skall Oför-_ dröjligen anmälan därom göras för registrering.

_Vid anmälningen, som skall vara undertecknad av samtliga likvidatorer, skola fogas enligt 224 5 andra stycket bestyrkt avskrift av protokoll som förtsi ärendet ävensom bevis om dagen för utfärdande av kallelsen å okända borgenärer.

167 &.

Har på anmälan av registreringsmyndigheten rätten jämlikt 143 eller 144 & förklarat att bolaget skall träda i likvidation, äge rätten, då anledning fö- religger till antagande att bolaget saknar tillgångar, på anmälan av likvida- torerna förklara att likvidationen skall nedläggas och bolaget anses upplöst.

• Sida 150
•  Original

Där sådan förklaring meddelas, skall vad i 152—166 55 stadgas ej äga till- lämpning.

Genom rättens eller domarens försorg skall ofördröjligen för registrering avsändas meddelande om rättens förklaring att likvidationen skall nedläggas och bolaget anses upplöst.

168 &.

Yppas, efter det bolaget skall anses upplöst enligt 166 eller 167 %, tillgång för bolaget eller väckes talan mot bolaget eller uppkommer eljest behov av likvidationsåtgärd, skall likvidationen fortsättas. Anmälan härom skall av lik- vidatorerna ofördröjligen göras för registrering.

Beträffande kallelse till den bolagsstämma, som efter likvidationens åter— upptagande först skall hållas, gälle vad i 123 % tredje stycket är stadgat.

169 &.

Rörande beslut om avträdande av aktiebolags egendom till konkurs eller om inledande för aktiebolag av ackordsförhandling utan konkurs skall med- delande samtidigt med kungörelsen om beslutet genom konkursdomarens försorg till registreringsmyndigheten avsändas för registrering. '

Under konkurs företrädes bolaget såsom konkursgäldenär av styrelsen och verkställande direktör eller, där vid konkursens början sysslomän en- ligt 143 eller 144 & eller likvidatorer voro utsedda, av dessa; dock må i behörig ordning kunna utses styrelse i stället för sysslomän ävensom nya styrelse- ledamöter eller nya likvidatorer.

Det åligger konkursförvaltaren, då konkurs avslutats, att för registrering ofördröjligen avsända meddelande därom med angivande huruvida överskott finnes eller icke. Är konkursförvaltare ej tillsatt, skall sådan anmälan göras av konkursdomaren.

170 &.

Där efter avslutande av aktiebolags konkurs överskott ej finnes, anses . bolaget upplöst, då konkursen avslutades.

Finnes överskott, skall likvidation verkställas och gälle i avseende dårå bestämmelserna i 147—153 samt 155 166 åå. Har ej inom en månad efter konkursens avslutande för registrering anmälts, att bolaget trätt i likvida- tion, förklare rätten, på ansökan av styrelseledamot, verkställande direktör, aktieägare eller borgenär eller på anmälan av registreringsmyndigheten, att bolaget skall träda i likvidation. I fråga om kallelsen till inställelse i ärendet, om ärendets handläggning och om beslutet skall i tillämpliga delar gälla vad i 141 Q är stadgat. Har ärendet upptagits på anmälan av registreringsmyndig- heten, skall delgivning av kallelsen ske genom rättens eller domarens försorg.

Hade bolaget, i fall som avses i andra stycket, trätt i likvidation, innan dess egendom avträddes till konkurs, gälle vad i 168 5 är stadgat.

• Sida 151
•  Original

1 mom. Bolagsstämma äger besluta att talan skall på grund av förvalt- ningen anställas mot likvidator. Enskild aktieägare äger ock för bolagets räk— ning men i eget namn föra sådan talan; och skall i dylikt fall vad i 129 & sista stycket är stadgat angående rättegångskostnad äga motsvarande tillämpning.

Talan må ej väckas senare än ett år från det slutredovisningshandlingarna och revisionsberättelsen framlades å bolagsstämma. Vad i 128 & fjärde stycket. 131 & och 132 5 andra stycket är stadgat skall äga motsvarande tillämpning i avseende å talan mot likvidator och uppgörelse mellan bolaget och likvidator rörande honom i sådan egenskap åliggande skadeståndsskyldighet.

2 mom. Beträffande skadeståndstalan mot likvidationsrevisor eller god man, som förordnats enligt 153 5, skall vad i 1 mom. första stycket är stadgat äga motsvarande tillämpning.

Talan må ej anställas senare än två år från det slutredovisningshandlingar— na och revisionsberättelsen framlades å bolagsstämma. Vad i 130 % fjärde stycket, 131 5 och 132 å andra stycket är stadgat skall äga motsvarande till- lämpning i fråga om talan mot likvidationsrevisor eller god man samt om uppgörelse mellan likvidationsrevisor eller god man och bolaget.

172 5.

Har aktiebolag trätt i likvidation på grund av bolagsstämmas beslut i fall, då i denna lag stadgad anledning därtill icke var för handen eller allenast anledning som i 142 % sägs förelåg, eller har aktiebolag trätt i lik- vidation på grund av rättens beslut enligt nämnda paragraf, och har an- ledning till likvidation icke senare uppkommit enligt 46 g, 141 g, 181 &, 183 g 3 mom. eller 185 & 3 mom., äger bolagsstämma, såframt brist i bolagets aktiekapital icke föreligger och utskiftning av bolagets tillgångar ännu icke börjat, besluta att likvidationen skall upphöra och bolaget återupptaga sin verksamhet.

Uppkommer fråga om återupptagande av bolagets verksamhet, skall av likvidatorerna upprättas balansräkning efter de grunder varom stadgas i 146 &. Balansräkningen samt en av likvidatorerna underskriven berättelse röran-de skälen till återupptagande av bolagets verksamhet skola överlämnas till likvidationsrevisorerna och god man, där sådan finnes.

Likvidationsrevisorerna skola så snart ske kan över balansräkningen och berättelsen till likvidatorerna avgiva yttrande, som skall innehålla särskilt uttalande, huruvida hinder för verksamhetens återupptagande föreligger en- ligt första stycket eller icke. Sådant yttrande skall ock avgivas av god man.

Balansräkningen, berättelsen samt yttrandet av likvidationsrevisorerna och av god man skola minst en vecka före bolagsstämman hållas hos bolaget tillgängliga för aktieägarna. Dessa handlingar skola jämväl fram-läggas & stämman. »

Bolagsstämmas |beslut om likvidationens upphörande och återupptagande av bolagets verksamhet vare icke giltigt, med mindre det fattas i den ord-

• Sida 152
•  Original

ning, som gäller för beslut om bolagets trädande i likvidation i fall då i denna lag stadgad anledning därtill icke är för handen.

För registrering skall ofördröjligen anmälas, att likvidationen skall upp- höra och bolagets verksamhet återupptagas. Anmälningen, som skall under- tecknas av samtliga likvidatorer, skall innehålla försäkran, att hinder enligt första stycket mot verksamhetens återupptagande ej föreligger. Vid anmäl- ningen skola foga-s två enligt 224 5 andra stycket bestyrkta avskrifter av protokoll, som förts i ärendet, samt avskrift av balansräkningen, berättelsen och yttrandet av likvidationsrevisorerna och av god man.

Beslutet om återupptagande av bolagets verksamhet mä ej gå i verkställig- het, innan regi-strering skett.

173 &.

Har, sedan aktiebolag trätt i likvidation, genom domstols lagakraftägande utslag bolagsstämman—s eller rättens beslut om likvidation blivit upphävt och anteckning därom skett i registret, eller registrering jämlikt 172 5 om åter- upptagande av bolagets verk-samhet skett, skola likvidatorerna ofördröjligen kalla aktieägarna till bolagsstämma för val av styrelse och revisorer. Likvi- datorerna lskola ock för sin förvaltning avgiva slutredovisning, som i 165 ?; sägs. Redovisningshandlingarna skola avlämnas till likvidationsrevisorerna och, där god man förordnats, till denne. Likvidationsrevisorerna hava att inom en månad därefter till likvidatorerna avgiva revisionsberättelse, inne- fattande särskilt uttalande angående ansvarsfrihet för dem. Sedan hand- lingarna av likvidatorerna tillställts styrelsen, skall denna ofördröjligen kalla aktieägarna till bolagsstämma för fattande av beslut i fråga om ansvarsfri- het för likvidatorerna. Angående redovisningshandlingarnas och revisions- berättelsens framläggande å stämman och tillhandahållande åt aktieägarna under viss tid före stämman skall gälla vad i 121 5 är stadgat; dock äge aktieägare allenast på egen bekostnad bekomma avskrift av nämnda hand- lingar. Om kallelse till stämman skall gälla vad om kallelse till extra bolags-- stämma är stadgat; dock skola föreskrivna kallelseåtgärder vara vidtagna senast två veckor före stämman.

Vad i denna lag rörande styrelseledamot är stadgat beträffande ansvars— frihet, talan å förvaltningen och uppgörelse med bolaget skall, i fall som avses i första stycket, äga motsvarande tillämpning i avseende å likvidator.

Då genom lagakraftägande utslag bolagsstämmans eller rättens beslut om likvidation blivit upphävt, skall anmälan därom för anteckning i registret enligt 201 5 första stycket ofördröjligen göras av likvidatorerna.

Om fusion. 174 &.

1 mom. Äger moderbolag samtliga aktier i dotterbolag, må, med tillåtelse av bolagsstämma i dotterbolaget, inellan bolagen träffas avtal, att dotter- bolaget skall sålunda uppgå i moderbolaget att dotterbolaget utan likvida-

• Sida 153
•  Original

tion upplöses samt alla dess tillgångar och skulder övertagas av moderbo- laget (fusion). Fusions-avtalet må dock icke verkställas utan rättens till- stånd.

lnom fyra måna-der från bolagsstämmans beslut om tillåtelse till fusions- avtalet eller, om klandertalan å beslutet anställts, från det denna talan genom lagakraftägande utslag ogillades, skall dotterbolagets styrelse eller verkstäl- lande direktör för registrering anmäla, att sådant beslut fattats. Två en- ligt 224 & andra stycket bestyrkta avskrifter av bolagsstämmans protokoll i ärendet skola fogas vid anmälningen. Har anmälan ej gjorts inom före- skriven tid, vare frågan om fusion förfallen.

Senast fyra månader efter det registrering av beslutet skett skall såväl moderbolagets som dotterbolagets styrelse göra ansökan om rättens tillstånd att bringa fusionsavtalet till verkställighet. Vid ansökningen skola fogas be- vis att beslutet blivit registrerat samt av dotterbolagets styrelse eller verk- ställande direktör underskriven förteckning över dotterbolagets kända hor- genärer med angivande av postadress. Rätten utfärde kallelse å dotterbo- lagets borgenärer, både kända och okända, med föreläggande för den, som vill göra förbehåll om rätt till betalning av dotterbolaget för sin fordran, att sist före klockan tolv å viss dag näst efter sex månader skriftligen göra anmälan därom hos rätten. Kallelsen varde å rättens dörr anslagen sex månader före inställelsedagen och i allmänna tidningarna kungjord tre gånger, första gången sist fem månader och tredje gången sist två månader innan den dagen inträffar. Kronans ombudsman i orten och alla kända inländska och utländska borgenärer skola om kallelsen särskilt underrättas, och skall genom rättens eller domarens försorg så- dan underrättelse avsändas till inländsk borgenär minst en månad och till utländsk borgenär minst tre måna-der före inställelsedagen. Styrkes in- för rätten, att de borgenärer, vilka anmält förbehåll som nyss sagts, blivit till fullo förnöjda för sina fordringar eller att säkerhet som av rätten god- kännes ställts för fordringarna, skall rätten lämna tillstånd till avtalets verkställande. Om ansökan, som gjorts inom föreskriven tid, så ock om beslut, som meddelats i anledning av ansökningen, skall genom rättens eller domarens försorg underrättelse ofördröjligen avsändas till registreringsmyn- digheten.

Rätten-s beslut, varigenom tillstånd givits, skall inom sex månader sedan beslutet vunnit laga kraft av såväl moderbolagets som dotterbolagets sty-- relse anmälas för registrering. Anmälningen skall vara åtföljd av rättens beslut i huvudskrift eller avskrift, så ock av lagakraftbevis.

När rättens beslut om till-stånd till fusionsavtalets verkställande registre- rats, ska—ll dotterbolaget anses upplöst samt dess tillgångar och skulder över- tagna av moderbolaget.

Hör till dotterbolaget stiftelse, som bildats enligt lagen om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser, skall vad i nämnda lag är stadgat rörande överförande av aktiebolags personalstiftelse till annat aktiebolag äga tillämpning vid fusionen. Rättens tillstånd till fusion'savta'lets verkstäl-

• Sida 154
•  Original

lande må ej meddelas, med mindre det styrkes, att tillsynsmyndigheten givit sitt till-stånd till stiftelsens överförande till moderbolaget. Anmälan för re- gistrering rörande stiftelsens överförande skall göras samtidigt med anmälan varom i fjärde stycket stadgas.

2 mom. Äger moderbolag mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolag, vare moderbolaget berättigat att av övriga aktieägare i dotterbolaget inlösa återstående aktier efter vad i 223 & 2 mom. stadgas.

I fall som i första stycket sägs äge annan aktieägare i dotterbolaget än moderbolaget påkalla att hans aktier i dotterbolaget varda efter vad i 223 & 3 mom. stadgas inlösta av moderbolaget.

175 &.

Fusion av aktiebolag med annat aktiebolag må jämväl äga rum i den ord— ning här nedan i 1 3 mom. sägs.

1 mom. Avtal därom, att ett aktiebolags alla tillgångar och skulder skola genom fusion övertagas av ett annat aktiebolag mot vederlag i penningar eller aktier i det övertagande bolaget, må träffas mellan bolagen, såframt av sty— relsen i det överlåtande bolaget framlagt förslag till sådant fusionsavtal god- känts av bolagsstämma i detta bolag efter vad i 2 mom. sägs. Fusionsavtalet må ej verkställas utan rättens tillstånd.

Minst en vecka före bolagsstämman skola för aktieägarna i det överlå— tande bolaget hållas hos bolaget tillgängliga:

1. fullständigt förslag till fusionsavtal mellan det överlåtande och det över- tagande bolaget;

2. avskrift av det överlåtande bolagets senaste fastställda balansräkning, försedd med anteckning om bolagsstämmans beslut rörande bolagets vinst eller förlust, samt avskrift av förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen för samma år;

3. en av det överlåtande bolagets samtliga styrelseledamöter och verk- ställande direktör undertecknad berättelse, innehållande dels redogörelse för de omständigheter som kunna vara av vikt vid bedömandet av förslagets lämplighet för bolaget och dels upplysning, i den mån det kan ske utan för- fång för bolaget, huruvida efter nämnda balansräknings avgivande inträffat händelser vilka äro av väsentlig betydelse för bolagets ställning;

4. ett av revisorerna avgivet yttrande över den i 3 omförmälda berättelsen såvitt den avser bolagets ställning.

Förslaget till fusionsavtal skall innehålla uppgift å det värde i penningar, som beräknas genom fusionen belöpa på varje aktie i det överlåtande bola- get. Skall vederlag för de överlåtna tillgångarna helt eller delvis utgöras av aktier i det övertagande bolaget och bestämmes icke antalet aktier sålunda, att å en aktie i det överlåtande bolaget belöper en eller flera aktier i det övertagande bolaget, skall aktieägare i det överlåtande bolaget vara berät- tigad att för varje av honom ägd aktie utbekomma ett eller flera av det över- tagande bolaget utställda delbevis av innehåll, att innehavaren av beviset äger rätt att utbekomma en aktie i det övertagande bolaget mot avlämnande

• Sida 155
•  Original

av det antal delbevis som erfordras för rätt att utbekomma en aktie. I fu- sionsavtalet skall angivas det antal delbevis som belöper på varje aktie i det överlåtande bolaget samt det antal sådana delbevis som erfordras för utbe- kommande av en aktie i det övertagande bolaget.

Skall överlåtelsen ske mot vederlag som helt eller delvis utgöres av aktier i det övertagande bolaget, skola i avskrift detta bolags senaste fastställda balansräkning, försedd med anteckning om bolagsstämmans beslut rörande bolagets vinst eller förlust, samt förvaltningsberättelsen och revisionsberättel- sen för samma år jämväl hållas tillgängliga efter vad i andra stycket sägs.

De handlingar varom i andra och fjärde styckena förmäles skola jämväl framläggas på bolagsstämman.

Handlägges fusionsfrågan på två stämmor, skall vad i andra, fjärde och femte styckena sägs gälla beträffande båda stämmorna.

2 mom. Sådant beslut om godkännande av förslag till fusionsavtal som avses i 1 mom. vare ej giltigt, med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom eller beslutet fattats å två på varandra följande bolagsstämmor samt å sista stämman biträtts av minst två tredjedelar av samtliga röstande och de som biträtt beslutet tillika företrätt minst tre fjärdedelar av det på stämman företrädda aktiekapitalet.

Aktieägare, som på sista stämman röstat mot beslutet, äge, såframt han vid stämman gör förbehåll därom, påkalla att hans aktier varda efter vad i 223 % 1 mom. stadgas inlösta av de aktieägare som på stämman röstat för beslutet. Göres sådant förbehåll, vare, om förnyad prövning av fusionsfrå— gan påkallas, beslutet ej gällande, med mindre det på stämman bekräftas i den ordning som är stadgad angående beslutet på sista stämman.

Inom fyra månader från det beslutet fattades eller, om klandertalan dårå anställts, från det denna talan genom lagakraftägande utslag ogillades, skall beslutet av det överlåtande bolagets styrelse eller verkställande direktör an- mälas för registrering. Två enligt 224 % andra stycket bestyrkta avskrifter av protokoll som förts i ärendet, innehållande fullständigt angivande av för- slaget till fusionsavtal, skola fogas vid anmälningen. Har anmälan ej gjorts inom föreskriven tid, vare frågan om fusion förfallen.

3 mom. Senast fyra månader efter det registrering skett på anmälan som i 2 mom. sägs skall såväl det övertagande som det överlåtande bolagets sty- relse göra ansökan om rättens tillstånd att bringa fusionsavtalet till verk- ställighet; och skall i övrigt vad i 174 ä 1 mom. tredje, fjärde och sjätte styckena är för där avsett fall stadgat äga motsvarande tillämpning. Då enligt- fusionsavtalet vederlaget till det överlåtande bolaget skall helt eller delvis utgöras av aktier i det övertagande bolaget, skall anmälningen för registre— ring av rättens beslut innehålla förklaring, att aktierna blivit tecknade av det förra bolaget.

När rättens beslut om tillstånd till fusionsavtalets verkställande registre- rats, anses det överlåtande bolagets tillgångar och skulder hava övergått till det övertagande bolaget. I det överlåtande bolaget skola styrelsen och verk- ställande direktör föranstalta om skifte av vederlaget och avgiva slutredovis-

• Sida 156
•  Original

ning; och skall vad i 164—166 och 171 %% beträffande likvidation är stad- 'gat äga motsvarande tillämpning.

176 5.

Har aktiebolag trätt i likvidation, må utan hinder därav fusion med annat aktiebolag äga rum på sätt i 175 % sägs, och skall vad om styrelsen och dess ledamöter samt om revisorerna är stadgat gälla i avseende å likvidatorerna samt å likvidationsrevisorerna och god man, om sådan förordnats enligt 153 5. Sedan rättens tillstånd till fusionens verkställande registrerats, skall likvidationen avslutas och gälle vad i 164—166 och 171 55 är stadgat.

Om förbud i vissa fall mot förvärv av aktier. 177 %.

Skola aktiebreven ställas till viss man, mä förbehåll göras därom, att aktier i bolaget ej må genom teckning eller överlåtelse förvärvas av aktie- bolag eller andra samfälligheter eller stiftelser eller av vissa slag av aktie- bolag eller andra samfälligheter eller stiftelser eller av annan än svensk med- borgare. I förbehållet må bestämmas, att viss del av aktierna icke skall avses med den i förbehållet bestämda inskränkningen (fria aktier) och att övriga aktier skola avses därmed (bundna aktier). Förbehållet skall intagas i bo- lagsordningen. '

Har aktieägare, som enligt förbehållet ej må genom teckning eller över- låtelse förvärva bundna aktier, annorledes förvärvat sådana aktier, skall förbehållet icke medföra hinder för honom att på grund av den företrädes- rätt till teckning av nya aktier eller rätt att erhålla gratisaktier, som enligt denna lag eller den vid förvärvet gällande bolagsordningen är förenad med de förvärvade aktierna, bekomma bundna aktier.

Där förbehåll enligt denna paragraf gjorts, skola bestämmelserna i 178—— 187 åå äga tillämpning.

178 g.

1 mom. Vid bildande av aktiebolag skall i teckningslistan och stiftelsekun- görelsen upptagas erinran om förbehållet.

Det belopp som skall inbetalas för aktie må bestämmas högre för fria aktier än för bundna.

2 mom. Då aktieteckning sker, skall, om förbehållet icke avser samtliga aktier, aktietecknare med rätt att förvärva allenast fria aktier vid sin teck- ning angiva detta. Där det belopp, som skall inbetalas för aktie, bestämts högre för fria aktier än för bundna, skola övriga aktietecknare vid sin teck- ning angiva det antal fria aktier som må tilldelas dem.

3 mom. Vid tilldelningen av aktier skola, om förbehållet icke avser samt— liga aktier, aktietecknare med rätt att förvärva allenast fria aktier erhålla sådana aktier.

• Sida 157
•  Original

Understiger antalet fria aktier det dessa aktietecknare tillkommande anta- let, skola de fria aktierna å dem fördelas i förhållande till det envar tillkom- ' mande antalet och, i den mån det ej kan ske, genom lottning. Där stiftare , må förvärva allenast fria aktier, skall dock endast vad som av sådana aktier återstår, sedan han erhållit tilldelning på grund av teckning före tecknings- listans framläggande, fördelas på grund av annan aktieteckning.

Överstiger antalet fria aktier det aktietecknare med rätt att förvärva alle- nast fria aktier tillkommande antalet, skall överskottet fria aktier fördelas å övriga aktietecknare efter den i andra stycket angivna grunden; dock må, om det belopp som skall inbetalas för aktie bestämts högre för fria aktier än för bundna, större antal fria aktier ej tilldelas aktietecknare än som av honom angivits i teckningslistan.

I den mån fria aktier ej tilldelas aktietecknare, som må förvärva bundna aktier, skola bundna aktier tilläggas dem.

4 mom. Vad förslaget till bolagsordning innehåller om förbehållet må ej ändras genom beslut å konstituerande stämman.

179 å.

Vid ansökningen om bolagets registrering skall fogas en av samtliga sty-. relseledamöter och verkställande direktör underskriven handling, innehål— lande dels uppgift å antalet bundna och antalet fria aktier, efter avdrag av det antal aktier som må hava enligt 43 & förklarats förverkade, dels ock för- säkran att enligt aktieboken bundna aktier icke innehavas av andra än som utan hinder av förbehållet må förvärva bundna aktier. Vid ansökningen skall vara fogat intyg av två personer, att i aktieboken vid varje aktie anmärkts, om den är bunden eller fri.

180 &.

I varje brev eller interimsbevis å aktie, som den i förbehållet bestämda in- skränkningen avser, skall denna angivas.

I teckningsbevis skall, då till aktietecknaren tilldelning må ske allenast av fria aktier, detta angivas.

I aktieboken skall vid varje aktie anmärkas, om den är bunden eller fri.

181 g.

Då förbehållet icke avser samtliga aktier, skall i anmälan, varom stadgas i 47 5, för registrering uppgivas antalet bundna och antalet fria aktier som förklarats förverkade.

Har antalet fria aktier, till följd därav att bundna aktier förklarats förver- kade, kommit att överstiga den "enligt förbehållet medgivna delen av aktierna, åligger det styrelsen och verkställande direktör att inom tre månader därefter för registrering anmäla och visa, att det tillåtna förhållandet mellan antalet fria och antalet bundna aktier inträtt. Sker det ej, skall registreringsmyndig— heten till bolaget avlåta skrivelse med anmaning att inom en månad därefter

• Sida 158
•  Original

inkomma med anmälan jämte bevis. Efterkommes ej anmaningen, åligger det myndigheten att härom lämna meddelande till rätten eller domaren, och skall vad i 46 5 är stadgat äga motsvarande tillämpning.

182 &.

1 mom. Vid ökning av aktiekapitalet medelst ny aktieteckning skall i teck- ningslistan och kungörelsen om ökningsbeslutet intagas erinran om förbe- hållet.

Det belopp som skall inbetalas för aktie må bestämmas högre för fria aktier än för bundna.

2 mom. I teckningsrättsbevis skall angivas, om företrädesrätten till teck- ning tillkommer aktieägare på grund av fri eller bunden aktie.

3 mom. Avser förbehållet icke samtliga aktier, skall vid teckning av de nya aktierna vad i 178 % 2 mom. stadgas äga motsvarande tillämpning.

Vid fördelningen av aktierna må tilldelning av flera fria aktier ej äga mm än att det tillåtna förhållandet mellan antalet fria och antalet bundna aktier upprätthålles. Med iakttagande av att nya fria aktier skola först tilldelas ak- tietecknare för teckning med företrädesrätt på grund av fria aktier skall i öv- rigt vad om fördelningen av fria aktier är i 178 & 3 mom. andra, tredje och fjärde styckena stadgat äga motsvarande tillämpning.

183 5.

1 mom. Vid anmälan enligt 61 å skall fogas en av samtliga styrelseleda- möter och verkställande direktör undertecknad handling, innehållande dels uppgift å antalet bundna och antalet fria nya aktier, dels ock försäkran att nya bundna aktier icke tilldelats andra än som utan hinder av förbehållet ägt vid nyteckning erhålla bundna aktier. Vid ansökningen skall vara fogat intyg av två personer, att i aktieboken vid varje ny aktie anmärkts, om den är bun- den eller fri.

2 mom. I anmälan enligt 62 ä 1 eller 2 mom. skall för registrering uppgivas, huru många av de till fullo inbetalda nya aktierna som äro bundna och huru många som äro fria. Vid anmälan jämlikt 62 ä 1 mom. skall, där anmälan ej skett enligt 61 &, fogas handling och intyg som ovan i 1 mom. sägs.

3 mom. Å anmälan enligt 62 g 4 mom. skall vad i 181 5 år stadgat äga motsvarande tillämpning.

184 g.

Vid utgivande av gratisaktier skall, där förbehållet icke avser samtliga aktier, tilldelning av så stort antal fria gratisaktier, som svarar mot an- talet förutvarande fria aktier, äga rum på grund av dessa aktier.

I delbevis, som avses i 64 ä 1 mom., skall angivas, om rätten till gratis- aktie tillkommer aktieägare på grund av fri eller bunden aktie. Fri gratis— aktie må lämnas endast mot fullt antal delbevis avseende fria "aktier.,

_ I anmälan enligt 64 g 2 mom. skall för registrering uppgivas antalet bundna

• Sida 159
•  Original

och antalet fria gratisaktier; och skall vid anmälningen vara fogat intyg av två personer att i aktieboken vid varje gratisaktie anmärkts, om den är bun- den eller fri.

185 5.

1 mom. Vid nedsättning av aktiekapitalet genom inlösen av aktier skall, där förbehållet icke avser samtliga aktier, i anmälan enligt 65 % uppgivas, huru stor del av det belopp, som nedsättningen avser, motsvaras av fria och av bundna aktier.

2 mom. Vid nedsättning av aktiekapitalet i annat fall än i 65 & sägs skall ock, där förbehållet icke avser samtliga aktier och nedsättningen ej skall genomföras genom minskning av aktiernas nominella belopp, för registre- ring uppgivas huru stor del av det belopp, som nedsättningen avser, mot- svaras av fria och av bundna aktier. Sådan uppgift skall lämnas, om ned- sättningen beslutats enligt 67 å, i anmälan enligt nämnda paragraf 1 mom. och, vid nedsättning som avses i 68 å, i anmälan enligt 66 5 1 mom.

3 mom. Har antalet fria aktier, till följd därav att nedsättning av aktie- kapitalet genomförts annorledes än genom minskning av aktiernas nominella belopp, kommit att överstiga den enligt förbehållet medgivna delen av akti- erna i bolaget, skall vad i 181 å andra stycket är stadgat äga motsvarande tillämpning.

186 5.

1 mom. Beslut, varigenom i bolagsordningen intages förbehåll enligt 177 &, skall fattas i den ordning som i 133 % 5 mom. sågs.

2 mom. Sedan registrering skett av beslut som avses i 1 mom., skall sty- relsen ofördröjligen ombesörja verkställighet av beslutet.

Avser förbehållet ej samtliga aktier, skall bestämmande av vilka aktier som skola vara fria och vilka som skola vara bundna ske genom styrelsens försorg inför notarius publicus. Tillhör aktie, när registreringen av beslutet om förbehållets intagande i bolagsordningen kungöres enligt 202 %, någon som på grund av förbehållet icke må förvärva bunden aktie, vare aktien fri, såframt han ej efter beslutet med vetskap om detta genom överlåtelse för- värvat aktien. Där ej ägarna av övriga aktier annorledes åsämjas, skola genom lottning mellan dessa aktier bestämmas ytterligare så många fria aktier, att sammanlagda antalet fria aktier uppgår till högst det i förbehål- let bestämda antalet. Hava aktiebreven utgivits i serier å olika antal aktier, må dock, där det lämpligen kan ske, antalet fria aktier fördelas mellan de olika serierna efter deras storlek och lottning därefter företagas inom var serie, så att varje aktiebrev kommer att avse endast fria eller endast bund- na aktier. För vad sålunda bestämts skall skriftlig redogörelse upprättas och bestyrkas av notarius publicus. ! Det åligger styrelsen att utan dröjsmål genom anmaning till aktieägarna, i vilken skall givas på det sätt varom i 123 & tredje stycket stadgas, infordra * breven å de aktier som ej skola vara fria enligt andra stycket andra punkten.

• Sida 160
•  Original

Evad förbehållet avser samtliga aktier eller icke, skall genom styrelsens för- sorg påskrift om den i förbehållet bestämda inskränkningen ske på breven— å de aktier som skola vara bundna, så ock i aktieboken vid varje aktie an— märkas om aktien är bunden eller fri. Där den, som är i aktieboken senast införd såsom ägare till aktien, på grund av förbehållet icke må förvärva bunden aktie, må påskrift å brevet ej ske, med mindre i aktieboken införes ägare till aktien, som utan hinder av förbehållet må förvärva bunden aktie.

3 mom. Inom ett år efter det beslut fattades om intagande i bolagsordning— en av förbehållet eller, där talan om klander å beslutet anställts, utslag varigenom talan ogillats vunnit laga kraft, skall för registrering anmälas, att beslutet blivit verkställt.

I anmälningen, som skall vara undertecknad av samtliga styrelseledamöter och verkställande direktör, skall för registrering uppgivas antalet bundna och antalet fria aktier. Vid anmälningen skola fogas dels en på enahanda sätt undertecknad handling innehållande försäkran, att påskrift om den i förbe— hållet bestämda inskränkningen skett på varje brev å bunden aktie, att såsom ägare till bundna aktier icke äro i aktieboken införda andra än som utan hinder av förbehållet må förvärva bundna aktier, samt att i det upp- givna antalet bundna aktier icke veterligen ingår aktie som enligt 2 mom.-* andra stycket andra punkten är fri, dels bevis om påskriftens lydelse, dels oclc intyg av två personer att i aktieboken vid var aktie anmärkts, om den är bunden eller fri.

4 mom. Fråga om bolagsordningsändring som avses i 1 mom. vare för— fallen, om bolagsstämma, innan registrering skett på grund av anmälan en- ligt 3 mom., beslutar att ändringen ej skall verkställas. Sådant beslut vare icke giltigt, med mindre det biträtts av minst två tredjedelar av samtliga rös- tande. Anmälan om beslutet skall av styrelsen eller verkställande direktör ofördröjligen göras för registrering. och skall vid anmälningen fogas avskrift av protokoll i ärendet.

187 5.

Å bunden aktie må utdelning ej äga rum, innan den i förbehållet bestäm- da inskränkningen angivits i aktiebrevet eller interimsbeviset enligt 180 & eller påskrift gjorts å aktiebrevet enligt 186 5 2 mom.

Om registrering.

188 &.

Registreringsmyndighet för aktiebolag skall vara patent- och registrerings- verket eller den myndighet som Konungen kan komma att bestämma.

Hos registreringsmyndigheten skall föras aktiebolagsregister för inskriv- ning av de uppgifter, vilka enligt denna lag skola för registrering anmälas, eller vilkas intagande i registret eljest är eller varder föreskrivet. *

• Sida 161
•  Original

189 5.

Ansökan om godkännande för registrering enligt 14, 53 och 63 55, ansö— kan om aktiebolags registrering och anmälan för registrering skola ingivas eller i betalt brev med posten insändas till registreringsmyndigheten. Sådan ansökan eller anmälan skall vara åtföljd av stadgade avgifter.

190 g.

1 mom. Har vid upprättandet av någon av stiftelsehandlingarna icke iakt- tagits vad i denna lag är stadgat, eller finnes någon av dessa handlingar el- jest innehålla något, som strider mot denna lag eller annan lag eller författ- ning, eller vara till sin avfattning i något viktigare hänseende otydlig eller vilseledande, eller hava föreskrifterna i 14 & icke iakttagits eller har stadgad avgift ej erlagts, varde godkännande av nämnda handlingar för registrering av bolaget vägrat. Vägras godkännande, skall beslutet därom med angivande av skälen ofördröjligen med posten tillställas stiftarombudet.

Meddelas godkännande, skall registreringsmyndigheten tillställa stiftarom- budet det ena exemplaret av ansökningen och stiftelsehandlingarna med åtecknat bevis om godkännandet samt huvudskriften av handlingar, som av stiftarna inlämnats rörande bestämmelse varom förmäles i 7 &.

2 mom. Godkännande av teckningslista eller kungörelse, som upprättats sedan bolagsstämma fattat beslut om aktiekapitalets ökning, må ej givas, in- nan ökningsbeslutet registrerats.

Har registrering av ökningsbeslutet vägrats eller har vid upprättandet av teckningslistan eller kungörelsen icke iakttagits vad i 52 å och 182 % 1 mom. sägs eller möter eljest hinder mot godkännande eller har stadgad avgift ej erlagts, skall godkännande av nämnda handlingar vägras. Vägras godkän- nande, skall beslutet därom med angivande av skälen ofördröjligen med pos- ten tillställas bolaget.

Meddelas godkännande, skola det ena exemplaret av ansökningen samt huvudskriften av teckningslistan och kungörelsen med åtecknade bevis om godkännandet återställas till bolaget.

3 mom. Har styrelsen enligt 63 & fattat beslut om aktiekapitalets ökning, skall vad i 2 mom. andra och tredje styckena är stadgat tillämpas å registre- ringsmyndighetens behandling av styrelsens ansökan om godkännande av ökningsbeslutet och de i 63 å andra stycket omförmälda handlingarna.

191 ;.

Göres ej ansökan om bolagets registrering inom den i 32 & stadgade tiden, skall registreringsmyndigheten till stiftarombudet ofördröjligen avlåta skri— velse med anmaning att framställa erinran till den det vederbör att vidtaga erforderliga ågärder för vinnande av registrering. Sökes ej registrering inom tre månader från det skrivelsen avlåtits, skall myndigheten förklara frågan om bolagets registrering förfallen samt om beslutet ofördröjligen till stiftar- ombudet med posten översända underrättelse.

• Sida 162
•  Original

Har frågan om bolagets registrering förklarats förfallen eller ansökan om registrering avslagits, vare, sedan beslutet därom vunnit laga kraft, godkän- nande, som meddelats enligt 190 g 1 mom., förfallet.

192 5.

1 mom. Hava vid ansökan om registrering av aktiebolag eller i fråga om upprättande av handling, som skall fogas vid sådan ansökan, icke iakttagits de föreskrifter, som finnas för varje särskilt fall stadgade, eller prövas be- slut om antagande av bolagsordning eller om bildande av aktiebolag icke hava tillkommit i föreskriven ordning eller hinder mot registrering av bola- get eljest möta på grund av föreskrifterna i denna lag eller annan lag eller författning, skall registrering vägras. Vad de vid ansökningen fogade hand- lingarna innehålla må dock ej, såvitt dessa handlingar godkänts av registre- ringsmyndigheten, föranleda vägran av registrering, därest icke i fråga om bestämmelse som avses i 7 %, med hänsyn till upplysningar vilka ej fram- gått av de handlingar som förut prövats av myndigheten, väsentlig felaktighet finnes föreligga.

2 mom. Hava vid anmälan för registrering eller i fråga om upprättande av handling, som skall fogas vid sådan anmälan, icke iakttagits de före- skrifter, som finnas för varje särskilt fall stadgade, eller prövas beslut, som anmäles för registrering, icke hava tillkommit i föreskriVen ordning eller ej stå i överensstämmelse med föreskrifterna i denna lag eller eljest strida mot lag eller författning eller mot bolagsordningen eller vara till sin avfattning i något viktigare hänseende otydligt eller vilseledande, skall registrering vägras. Är annan grund till sådan klandertalan mot bolagsstämmobeslut, som avses i 138 & 1 mom. andra stycket, än att vid beslutet i denna lag eller bolagsordningen upptagna föreskrifter om särskild röstpluralitet icke rätte- ligen iakttagits, vare det dock ej hinder mot registrering, sedan tid för an- ställande av klandertalan utgått utan att talan instämts.

Har styrelsen enligt 63 & fattat beslut om aktiekapitalets ökning, skall vad i 1 mom. andra punkten stadgas äga motsvarande tillämpning, då registre- ring sökes av bolagsstämmans beslut om godkännande av ökningsbeslutet.

3 mom. Vägras registrering, skall registreringsmyndigheten ofördröjligen med posten översända underrättelse om beslutet med skälen därför till bo- laget eller, där anmälan gjorts med tillämpning av sista stycket i 97 eller 106 &, till den som gjort anmälningen, om han uppgivit postadress.

193 %.

Beviljas aktiebolags registrering, låte registreringsmyndigheten i registret införa:

1. dagen för beslutet om bolagets bildande;

2. bolagets firma;

3. föremålet för bolagets verksamhet, så ock, i den män med bolagets verksamhet ej åsyftas beredande av vinst åt aktieägarna, verksamhetens

• Sida 163
•  Original

syfte samt bestämmelserna om användandet av vinst å verksamheten och av bolagets behållna tillgångar vid dess upplösning;

4. det belopp vartill, jämlikt den av styrelseledamöterna och verkställan- . de direktör lämnade uppgiften, aktiekapitalet uppgår, sä ock, där aktiekapi- talet skall kunna utan ändring av bolagsordningen bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet och maximikapitalet;

5. akties nominella belopp;

6. det belopp som enligt förenämnda uppgift blivit inbetalt å aktiekapi- talet, samt, där aktiekapitalet ej till fullo inbetalats, inom vilken tid åter— stående inbetalning skall fullgöras;

7. där aktiekapitalet icke blivit till fullo inbetalt, sammanlagda nominella beloppet av de aktier som enligt samma uppgift till fullo inbetalats;

8. den ort inom riket där styrelsen har sitt säte;

9. bolagets postadress; 10. tiden för ordinarie bolagsstämmas hållande; 11. det sätt, varpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra medde— landen skola bringas till aktieägarnas kännedom, ävensom den tid före stämma, då föreskrivna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna;

12. varje styrelseledamots och styrelsesuppleants samt verkställande di- rektörs och vice verkställande direktörs så ock, där eljest någon ensam eller i förening med annan är bemyndigad att teckna bolagets firma, dennes fullständiga namn och hemvist;

13. av vilka och huru bolagets firma skall tecknas, där den ej tecknas av styrelsen; samt

14. där enligt denna lag eller bolagsordningen revisor eller revisorssupp- leant skall vara auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman, uppgift om hans fullständiga namn och hemvist.

Innehåller bolagsordningen bestämmelse eller förbehåll, varom förmäles i 9 & 1 mom. första, andra eller tredje stycket eller 177 &, varde anmärk- ning om bestämmelsen eller förbehållet införd i registret. Beträffande be— stämmelse som avses i 9 g 1 mom. tredje stycket skall tillika angivas det belopp, till vilket aktier av olika slag utgivits och må kunna utgivas. Är för- behållet sådant som i 177 & sägs, skall antalet bundna och antalet fria aktier införas i registret jämlikt den av styrelseledamöterna och verkställande di- rektör därom lämnade uppgiften.

Har i stiftelseurkunden intagits bestämmelse som avses i 7 %, varde ock anmärkning om sådan bestämmelse införd i registret.

Det ena av de till registreringsmyndigheten ingivna exemplaren av den å konstituerande stämman antagna bolagsordningen skall förses med bevis om registreringen av bolaget och återställas till detta. De listor, varå aktieteck- ningen ägt rum, skola ock återställas till bolaget.

Där å konstituerande stämman ändring i bestämmelse som avses i 7 & : beslutats, skall den ena av de jämlikt 32 å femte stycket ingivna avskrif- i tema av stiftelseurkunden återställas till bolaget försedd med påskrift att i den företetts i ärendet om bolagets registrering.

• Sida 164
•  Original

194 &.

Göres, efter det aktiebolag registrerats, anmälan om förhållande, som en- ligt denna lag skall anmälas för registrering, skall, där registrering beviljas, vad sålunda anmälts anmärkas i registret. Avser anmälan ändring av aktie- bolags firma, skall rörande bolaget ny, fullständig inskrivning i registret göras.

Sker registrering på grund av anmälan i fall, då protokollsavskrift eller, jämlikt 65 % fjärde stycket, annan handling skall i två exemplar ingivas i ärendet, skall det ena av dessa, försett med bevis om registreringen, åter— ställas till bolaget.

Har handling ingivits i såväl huvudskrift som avskrift, skall huvudskrif- ten återställas.

195 5.

1 mom. Beslut om ökning av aktiekapitalet må, evad ökningen skall ske medelst teckning av nya aktier eller utgivande av gratisaktier, ej registreras, med mindre registrering skett därom, att det belopp, vartill aktiekapitalet uppgår efter vad i 27 & sägs, blivit till fullo inbetalt, och beloppet ej under- stiger minimikapitalet enligt den vid bolagets bildande antagna bolagsord- ningen.

Har beslut om aktiekapitalets ökning förut fattats och anteckningen om beslutets registrering ej avförts ur registret efter vad nedan i 2 mom. sägs, må beslut om ytterligare ökning ej registreras, innan på grund av förra be- slutet tecknat belopp, därför tilldelning av nya aktier skett, med avdrag för aktier som förklarats förverkade, blivit till fullo inbetalt och detta för- hållande registrerats.

Vad i första och andra styckena stadgats i avseende å beslut om ökning skall, i fall som avses i 63 %, tillämpas å registreringen av bolagsstämmans godkännande av ökningsbeslutet.

2 mom. Har i fall, då beslut om ökning av aktiekapitalet innehåller bestäm- melse om minimiteckning, registreringsanmälan enligt 61 % icke gjorts inom föreskriven tid, skall registreringsmyndigheten till bolaget avlåta skrivelse med anmaning att inom en månad därefter inkomma med sådan anmälan. Efter- kommes ej anmaningen eller har genom lagakraftägande beslut registrering vägrats, skall myndigheten förklara ökningsbeslutet förfallet samt därom ofördröjligen till bolaget med posten översända underrättelse. Sedan beslutet om förklaringen vunnit laga kraft, skall i registret antecknas, att på grund av förklaringen den tidigare anteckningen om ökningsbeslutets registrering avföres ur registret.

3 mom. Innehåller ökningsbeslutet bestämmelse om minimiteckning, må registrering i anledning av anmälan varom i 62 53" 1 mom. förmäles ej ske med mindre registrering ägt rum i anledning av anmälan enligt 61 ä.

4 mom. Har styrelsen enligt 63 % fattat beslut om aktiekapitalets ökning, må registrering på grund av anmälan enligt 61 eller 62 % ej ske förrän bolags- stämmans godkännande av ökningsbeslutet registrerats.

• Sida 165
•  Original

Har anmälan för registrering av bolagsstämmans godkännande icke gjorts inom sex månader efter det registreringsmyndigheten godkänt ökningsbeslutet och de i 63 å andra stycket omförmälda handlingarna, skall myndigheten till , bolaget avlåta skrivelse med anmaning att inom en månad därefter inkomma med sådan anmälan. Efterkommes ej anmaningen eller har genom lagakraft- ägande beslut registrering vägrats, skall myndigheten förklara frågan om ak- tiekapitalets ökning förfallen samt därom ofördröjligen till bolaget med' posten översända underrättelse.

196 %.

Har i fall, då enligt 67 % rättens tillstånd erfordras för verkställighet av beslut om nedsättning av aktiekapitalet, ansökan om sådant tillstånd ej gjorts inom föreskriven tid eller har ansökan genom lagakraftägande beslut avsla- gits eller har beslut om tillstånd icke anmälts för registrering inom den där— för stadgade tiden, skall registreringsmyndigheten förklara nedsättningsbe- slutet förfallet samt därom ofördröjligen till bolaget med posten översända underrättelse. Sedan beslutet om förklaringen vunnit laga kraft, skall i re- gistret antecknas, att på grund av förklaringen den tidigare anteckningen om nedsättningsbeslutets registrering avföres ur registret.

197 &.

Där verkställighet av beslut, varigenom i bolagsordningen intagits förbe- håll enligt 177 %, icke anmälts för registrering inom den i 186 & 3 mom. stadgade tiden, skall registreringsmyndigheten förklara frågan om ändring av bolagsordningen förfallen samt därom ofördröjligen till bolaget med posten översända underrättelse.

198 g.

1 mom. Har beslut fattats om sådan ändring av vad i bolagsordningen stad- gas om aktiekapitalet eller minimikapitalet att detta överstiger det belopp, vartill aktiekapitalet vid beslutets fattande uppgår, må registrering allenast samtidigt ske av beslutet om bolagsordningsändringen och av beslut om er- forderlig ökning av aktiekapitalet.

Skall ökningen av aktiekapitalet äga rum medelst ny aktieteckning, skall vid registrering av beslutet om bolagsordningsändringen antecknas, att den ej är verkställd.

Har ökningsbeslutet enligt 195 5 2 mom. av registreringsmyndigheten genom lagakraftägande beslut förklarats förfallet, skall ock beslutet om bolagsord- ningsändringen anses förfallet och anteckning i registret ske, att på denna grund den tidigare anteckningen om detta besluts registrering avföres ur re- gistret. Anmäles för registrering att full betalning erlagts för så många ak- tier, att aktiekapitalet uppgår till minimikapitalet enligt den beslutade bolags- ordningsändringen, skall vid registrering i anledning av anmälningen tillika

• Sida 166
•  Original

antecknas, att bolagsordningsändringen är verkställd, och åligger det re- gistreringsmyndigheten att tillställa bolaget bevis därom. Göres ej sådan an- mälan inom tre år efter utgången av den i 60 % stadgade tiden, skall myn- digheten, efter det bolagets styrelse erhållit tillfälle att yttra sig, besluta er- forderlig jämkning i bolagsordningsändringen samt om beslutet ofördröjligen till bolaget med posten översända underrättelse. Sedan beslutet vunnit laga kraft, skall i registret införas anteckning om jämkningen samt bevis om be- stämmelsens nya lydelse av myndigheten tillställas bolaget.

2 mom. Har beslut fattats om sådan ändring av vad i bolagsordningen stadgas om aktiekapitalet eller maximikapitalet att detta understiger det be— lopp, vartill aktiekapitalet vid beslutets fattande uppgår, må registrering alle- nast samtidigt ske av beslutet om bolagsordningsändringen och av beslut om erforderlig nedsättning av aktiekapitalet.

Innefattar nedsättningsbeslutet icke föreskrift om att det nedsättningen motsvarande beloppet skall avsättas till reservfonden, skall vid registrering av beslutet om bolagsordningsändringen antecknas, att. den ej är verkställd.

Har nedsättningsbeslutet enligt 196 å av registreringsmyndigheten genom lagakraftägande beslut förklarats förfallet, skall ock beslutet om bolagsord- ningsändringen anses förfallet och anteckning i registret ske, att på denna grund den tidigare anteckningen om detta besluts registrering avföres ur registret. Vid registrering av rättens tillstånd till nedsättningens verkställan- de enligt 67 5 skall tillika antecknas, att bolagsordningsändringen är verk- ställd, och åligger det registreringsmyndigheten att tillställa bolaget bevis därom.

3 mom. Registrering av beslut öm bolagsordningsändring, varigenom ak- tiekapitalet eller maximikapitalet höjes så att ändring av bolagsordningens bestämmelse om akties nominella belopp enligt denna lag erfordras, må ske allenast samtidigt med registrering av beslut om erforderlig bolagsordnings- ändring rörande nominella beloppet.

Då för genomförande av beslut om nedsättning av aktiekapitalet erford- ras ändring av aktiernas nominella belopp, må registrering allenast samti- digt ske av nedsättningsbeslutet och beslut om erforderlig ändring av bo- lagsordningens bestämmelse om akties nominella belopp. I fråga om regi- streringen av beslutet om sådan bolagsordningsändring skall vad i 2 mom. andra och tredje styckena är stadgat om registrering av bolagsordningsänd- ring rörande aktiekapitalet äga motsvarande tillämpning.

Erfordras för genomförande av bolagsordningsändring beträffande akties nominella belopp sammanläggning av aktierna i bolaget, må, där anmälan för registrering av beslutet om sammanläggning skall göras enligt 222 5 1 mom. sista stycket, registrering allenast samtidigt ske av beslutet om bolags- ordningsändringen och av beslutet om erforderlig sammanläggning.

4 mom. Vid registrering av beslut om sådan ändring av bolagsordningen, att däri intages förbehåll som i 177 & sägs, skall antecknas, att bolagsord— ningsändringen ej är verkställd. Har enligt 197 % frågan om bolagsordnings- ändringen genom lagakraftägande beslut förklarats förfallen, skall anteck-

• Sida 167
•  Original

ning i registret ske, att på denna grund den tidigare anteckningen om be- slutets registrering avföres ur registret. Sådan anteckning skall ock ske, där anmälan göres, att bolagsstämma beslutat att verkställighet ej skall äga rum, och frågan om bolagsordningsändring förty enligt 186 & 4 mom. förfallit. Vid registrering i anledning av anmälan enligt 186 % 3 mom. skall tillika antecknas, att bolagsordningsändringen är verkställd, och åligger det regi- streringsmyndigheten att tillställa bolaget bevis därom.

199 5.

Har ansökan enligt 174, 175 eller 176 5 om rättens tillstånd att bringa fusionsavtal till verkställighet ej inkommit inom föreskriven tid eller har an- sökan genom lagakraftägande beslut avslagits eller har beslutet om tillstånd icke anmälts för registrering inom den därför stadgade tiden, skall registre- ringsmyndigheten förklara frågan om fusion förfallen samt därom ofördröj- ligen till moderbolaget och dotterbolaget med posten översända underrättelse.

Har genom lagakraftägande beslut frågan om fusion förklarats förfallen, skall i registret antecknas, att på denna grund den tidigare anteckningen rö- rande fusionsavtalet avföres ur registret.

Vid registrering av rättens beslut om tillstånd till fusion enligt 174 5 skall antecknas, att dotterbolaget är upplöst.

200 %.

Företer aktiebolags registrerade firma likhet med en i handelsregister, för- eningsregister eller aktiebolagsregistret tidigare införd firma, och lider där- igenom innehavaren av sistnämnda firma förfång, äge han hos domstol föra talan om förbud för aktiebolaget att efter viss tid använda förstnämnda fir- ma samt om skadestånd. Rätt till sådan talan mot aktiebolag äge ock annat aktiebolag vars firma senare registrerats, där tidigare godkännande av fir- man då var gällande enligt 6 å.

Menar någon eljest, att en i aktiebolagsregistret verkställd inskrivning länder honom till förfång, må talan om registreringens upphävande samt om skadestånd föras vid domstol.

201 5.

Har genom lagakraftägande dom blivit förklarat, att en i registret gjord inskrivning ej bort ske eller att beslut, som registrerats, är ogiltigt, eller att eljest visst förhållande, varom inskrivning skett, ej föreligger, skall på an- mälan av part i registret antecknas, att på nämnda grund den tidigare an- teckningen avföres ur registret.

Varder, sedan i registret gjorts anteckning rörande beslut om avträdande av aktiebolags egendom till konkurs eller om inledande för aktiebolag av ackordsförhandling utan konkurs, av överrätt förklarat, att beslutet ej bort meddelas, skall på anmälan därom i registret göras anteckning enligt vad i

• Sida 168
•  Original

första stycket stadgas. Har ackordsförhandlingen upphört, gälle ock vad nu är sagt, där den ej förfallit på grund av att konkurs inträffat.

202 5.

Vad i aktiebolagsregistret införes, med undantag av meddelande om kon— kurs eller ackordsförhandling utan konkurs, varom förmäles i 169 5, skall genom registreringsmyndighetens försorg ofördröjligen kungöras i allmänna tidningarna.

Där i annat fall än i 201 5 andra stycket avses i registret antecknas, att tidigare anteckning därur avföres, skall kungörelse därom äga rum efter vad ovan sägs.

En samling för hela riket av vad sålunda kungjorts skall genom det all— männas försorg efter hand befordras till trycket samt förses med register. I den mån nyssnämnda samling tryckes skall den översändas till varje dom— stol, Konungens befallningshavande och överexekutor.

Anmälningar och ansökningar med därvid fogade handlingar skola, sär- skilt för varje bolag, förvaras såsom bilagor till aktiebolagsregistret.

203 &.

Närmare föreskrifter om aktiebolagsregistrets förande, de i 202 % stad— gade kungörelserna, avgifterna för ansökan om godkännande samt för regist- reringen och dess kungörande så ock om tid och sätt för utgivande av den i nämnda paragraf omförmälda samlingen och dess översändande till vissa myndigheter meddelas av Konungen.

204 5.

Det, som i enlighet med denna lag blivit infört eller antecknat i aktiebo- lagsregistret och kungjort i allmänna tidningarna, skall anses hava kommit till tredje mans kännedom, där ej av omständigheterna framgår, att han var- ken ägde eller bort äga vetskap därom.

Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som blivit eller bort bliva infört eller antecknat i registret, icke med laga verkan åberopas mot annan än den, som visas hava ägt vetskap därom.

205 5.

Företer den, som inför domstol, Konungens befallningshavande eller över- exekutor företräder aktiebolag, bevis utvisande, att han den dag beviset ut- färdades enligt aktiebolagsregistret var behörig att företräda bolaget, och är beviset ej äldre än ett år, åligger det myndigheten att ur den i 202 5 omför— mälda tryckta samlingen inhämta upplysning, huruvida förändring beträf— fande behörigheten ägt rum. Vad i sådant avseende nyssnämnda samling, i den mån den kommit myndigheten till handa, utvisar skall för myndighe- ten äga vitsord, där ej annat förhållande visas vara för handen.

• Sida 169
•  Original

Om talan mot registreringsmyndighetens beslut. 206 %.

Äro stiftarna missnöjda med beslut, varigenom godkännande för registre- ring vägrats enligt 190 Q 1 mom., eller är bolaget missnöjt med beslut var- igenom sådant godkännande vägrats enligt nämnda paragraf 2 eller 3 mom., må, vid talans förlust, innan klockan tolv å sextionde dagen från beslutets dag besvär däröver anföras hos Konungen. Rätt till sådan talan tillkomme ock sökande, som är missnöjd med beslut, varigenom registrering vägrats.

Över beslut om sådan förklaring, som avses i 191 %, 195 & 2 och 4 mom., 196 g, 197 & och 199 &, så ock över beslut om jämkning av bolagsordning enligt 198 5 1 mom. må jämväl besvär anföras i den ordning, varom i första stycket stadgas.

Om skadestånd. 207 &.

Har stiftare, uppsåtligen eller av grov vårdslöshet, till oskäligt högt värde uppskattat egendom, som vid aktiebolags bildande tillskjutits eller över- tagits enligt bestämmelse varom stadgas i 7 å, eller eljest vid bolagets bil- dande så förfarit att skada därigenom tillskyndats bolaget, vare han pliktig att ersätta bolaget skadan.

Där stiftare uppsåtligen eller av vårdslöshet eftersatt honom beträffande villkorlig aktieteckning åvilande granskningsskyldighet och skada därigenom tillskyndats aktietecknaren eller den å vilken hans rätt övergått, vare stifta- ren pliktig att ersätta skadan.

208 %.

Har styrelseledamot, verkställande direktör, revisor, granskare, likvidator, syssloman som avses i 143 eller 144 5, likvidationsrevisor eller god man som avses i 153 5 vid fullgörandet av sitt uppdrag uppsåtligen eller av vårdslös- het tillskyndat bolaget skada, vare han pliktig att till bolaget utgiva ersätt- ning för skadan.

Aktieägare, som genom överträdelse av denna lag eller bolagsordningen uppsåtligen eller av grov vårdslöshet tillskyndat bolaget skada, vare ock pliktig att till bolaget utgiva ersättning för skadan.

209 g.

Har styrelseledamot eller annan som avses i 208 % första stycket genom överträdelse av denna lag eller bolagsordningen uppsåtligen eller av vårds- löshet tillskyndat aktieägare, borgenär hos bolaget eller annan tredje man skada, vare han pliktig att till denne utgiva ersättning för skadan. Samma lag vare, där aktieägare genom sådan överträdelse uppsåtligen eller av grov vårdslöshet tillskyndat aktieägare, borgenär hos bolaget eller annan tredje man skada.

• Sida 170
•  Original

Har styrelsen, styrelseledamot, verkställande direktör eller likvidator till- skyndat bolaget eller aktieägare skada genom åtgärd, som innebär att fördel uppenbarligen beredes vissa aktieägare till nackdel för bolaget eller övriga aktieägare, skall skyldighet att utgiva ersättning för skadan åvila jämväl aktieägare, som uppsåtligen genom begagnande av sitt inflytande över sty- relseledamot, verkställande direktör eller likvidator medverkat till åtgärden. Innefattar åtgärd, vartill aktieägare sålunda medverkat, överträdelse av den- na lag eller bolagsordningen till skada för borgenär hos bolaget eller annan tredje man, vare aktieägaren ock skyldig att utgiva ersättning till denne.

211 &.

Åvilar ersättningsskyldighet stiftare jämlikt 207 5 andra stycket eller sty- relseledamot eller annan enligt 208 g första stycket eller 209 5 första punk- ten, och ligger allenast ringa vårdslöshet honom till last, må ersättningen ned- sättas, där det med hänsyn jämväl till skadans storlek och omständigheterna i övrigt prövas skäligt.

Har aktieägare ådragit sig ersättningsskyldighet jämlikt 208 å andra styc— ket, 209 % andra punkten eller 210 %, må ock ersättningen nedsättas, där det med hänsyn till hans skuld och omständighetema i övrigt prövas skäligt.

Nedsättning efter vad nu är sagt äge ej rum, om den ersättningsskyldiges förfarande innefattade brottslig handling.

212 &.

Äro flera ersättningsskyldiga för skada efter vad i 207—211 åå är stadgat, svare de för ersättningen en för alla och alla för en, den vars ersättnings- skyldighet nedsatts enligt 211 & dock allenast med det nedsatta beloppet. Sinsemellan skola de taga del i ersättningens gäldande efter ty med hänsyn till den större eller mindre skuld, som finnes ligga envar av dem till last, samt till omständigheterna i övrigt prövas skäligt.

Straffbestämmolser. 213 %.

Med dagsböter eller fängelse straffes:

1. stiftare, där han uppsåtligen meddelar oriktig eller vilseledande upp- gift i stiftelsehandling eller annan handling, som lämnas till eller hålles tillgänglig för granskare, registreringsmyndigheten eller aktietecknare eller framlägges på konstituerande stämman, eller i påskrift å sådan handling el- ler i ansökan till registreringsmyndigheten;

2. granskare, som uppsåtligen meddelar oriktig eller vilseledande upp- gift i granskningsberättelse eller i påskrift å handling som till honom över- lämnats;

• Sida 171
•  Original

3. styrelseledamot, verkställande direktör eller annan, som i anmälan el- ler ansökan till registreringsmyndigheten eller i försäkran eller annan hand- ling som fogas därvid uppsåtligen meddelar oriktig eller vilseledande upp- gift;

4. styrelseledamot, verkställande direktör eller likvidator, där han upp- såtligen meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i handling, som hälles tillgänglig för aktieägare, aktietecknare eller granskare eller framlägges på bolagsstämma, eller i påskrift å sådan handling eller i handling eller med- delande som kungöres eller sändes till aktieägare;

5. styrelseledamot eller verkställande direktör, där han vid upprättande av balansräkning, vinst- och förlusträkning eller förvaltningsberättelse, som avses i 98, 146 eller 154 &, uppsåtligen förfar i strid mot bestämmelserna i 100 5, 101 % 2—7 mom., 102 5 första stycket, 103 5 eller 146 5;

6. likvidator som vid upprättande av balansräkning, likvidationsräkning eller förvaltningsberättelse, som avses i 156, 160 eller 165 å, uppsåtligen förfar i strid mot bestämmelserna i nämnda lagrum; så ock likvidator som vid upprättande (av balansräkning som avses i 172 & uppsåtligen förfar i strid mot vad som stadgas i 146 & samt 100 5 eller 101 % 2—7 mom.;

7. revisor, likvidationsrevisor eller god man som förordnats enligt 153 å, där han i revisionsberättelse eller annan handling, som framlägges på bo- lagsstämma eller annorledes hålles tillgänglig för aktieägare eller aktieteck- nare, uppsåtligen meddelar oriktig eller vilseledande uppgift rörande bola- gets angelägenheter eller uppsåtligen underlåter att göra anmärkning beträf- fande förvaltningen, ändå att anledning därtill föreligger;

8. revisor eller likvidationsrevisor, där han uppsåtligen meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i yttrande, vilket enligt 112 5 andra stycket, 161 & eller 165 & överlämnas till styrelse eller god man för stiftelse som avses i la- gen om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser.

214 &.

Med dagsböter eller fängelse straffes ock:

1. styrelseledamot, med vars begivande utfärdas aktiebrev, vilket utan Konungens tillstånd är ställt till innehavaren, eller interimsbevis eller teck- ningsbevis, som är ställt till innehavaren, eller aktiebrev, interimsbevis eller teckningsbevis, i vilket mot föreskrift i 34 å andra stycket, 35 5 första stycket tredje punkten, 35 å andra stycket tredje punkten, 180 5 första styc- ket eller 186 5 2 mom. tredje stycket andra punkten den i förbehåll som i nämnda lagrum sägs bestämda inskränkningen icke angivits;

2. styrelseledamot eller likvidator, där han uppsåtligen låter i aktieboken verkställa införing i strid mot bestämmelserna i 39 g 1 mom. andra eller tredje stycket, 39 ä 2 mom. första eller andra stycket, 39 ä 3 mom. första punkten, 59 & tredje punkten, 64 ä 2 mom. tredje stycket eller fjärde stycket sista punkten, 180 & tredje stycket eller 186 g 2 mom. tredje stycket andra punkten eller underlåter ombesörja, att förändring i äganderätten till aktie

• Sida 172
•  Original

varder jämlikt 39 ä 1 mom. tredje eller fjärde stycket, 39 ä 2 mom. första eller andra stycket eller 39 ä 3 mom. första punkten införd i aktieboken;

'3. styrelseledamot, verk-ställande direktör eller likvidator, som uppsåtligen eller av vårdslöshet'i strid mot bestämmelserna i 68 5, 72 å andra stycket, 73 ä 1 mom., 74 % första stycket eller 187 & låter verkställa utbetalning till aktieägare;

4. revisor, likvidationsrevisor eller granskare som, oaktat han insett eller bort inse, att skada därav kunnat följa, yppar något av vad vid verkställd granskning kommer till hans kännedom, utan att det med nödvändighet erfordras för fullgörande av hans uppdrag;

5. den som i sådan försäkran, varom förmäles i 115 %, uppsåtligen läm- nar oriktig uppgift.

215 %.

Med dagsböter straffes:

1. styrelseledamot eller verkställande direktör, där han vid upprättande av balansräkning eller vinst- och förlusträkning, som avses i 98, 146 eller 154 å, väsentligen eftersätter bestämmelserna i 101 5 1 mom. eller 102 5 and- ra och tredje styckena, eller vid upprättande av handling varom nyss sagts eller av förvaltningsberättelse, som avses i 98 eller 154 5, av vårdslöshet för- far i strid mot bestämmelser som avses i 213 & 5;

2. likvidator, där han vid upprättande av balansräkning, som avses i 172 &, väsentligen eftersätter bestämmelserna i 101 g 1 mom., eller vid upp- rättande av balansräkning, likvidationsräkning eller förvaltningsberättelse, som avses i 156, 160, 165 eller 172 %, av vårdslöshet förfar i strid mot be- stämmelser som avses i 213 5 6;

3. revisor eller likvidationsrevisor, där han annorledes än i 213 g 7 sägs vid upprättande av revisionsberättelse, som avses i 113, 154, 161 eller 165 %, väsentligen eftersätter bestämmelserna i nämnda lagrum;

4. stiftare, där han uppsåtligen eller av vårdslöshet bestyrker avskrift som i 16 5 första stycket sägs, ehuru avskriften är oriktig, så ock styrelse— ledamot, styrelsesuppleant, verkställande direktör, vice verkställande direktör, likvidator, suppleant för likvidator eller firmatecknare, där han uppsåtligen eller av vårdslöshet bestyrker avskrift, varom förmäles i 224 å andra styc- ket, ehuru avskriften är oriktig.

216 &.

Med dagsböter straffes ock:

1. den som, i annat fall än i 214 g 1 och 2 avses, underlåter att iakttaga föreskrift i 34 5, 35 5 första, andra eller fjärde stycket, 39 å, 59 & tredje punkten, 64 ä 2 mom. tredje stycket eller fjärde stycket sista punkten, 180 % eller 186 g 2 mom. tredje stycket andra punkten, så ock den som bryter mot föreskrift i 38 5, 56 å andra stycket första punkten, 64 ä 2 mom. fjärde stycket första punkten, 69 %, 182 g 2 mom., 184 å andra stycket eller 222 g 2 mom. tredje stycket;

• Sida 173
•  Original

2. styrelseledamot, verkställande direktör eller likvidator, där han un- derlåter att verkställa påskrift å aktiebrev enligt 56 å andra eller tredje styc- ket, 64 ä 2 mom. fjärde stycket, 65 & sista stycket, 66 ä 2 mom. andra styc- ket eller 164 5 andra stycket;

3. styrelseledamot, verkställande direktör eller likvidator, där han under- låter att iakttaga föreskrift som beträffande [anmälan för registrering är meddelad i 33 5, 45 5, 47 &, 51 5, 61 g, 62 ä 1, 2 eller 4 mom., 63 å, 64 g 2 mom. första stycket, 65 & fjärde stycket, 66 ä 1 mom. femte stycket, 67 ä 1 mom. femte stycket, 68 & fjärde stycket, 97 5 första stycket, 106 & fjärde stycket, 137 5, 151 å, 152 % andra stycket, 166 %, 168 & första stycket, 172 % sjätte stycket, 173 & tredje stycket, 181 & första stycket, 183 5, 184 % tredje stycket, 185 ä 1 eller 2 mom. eller 222 5 1 mom. sista stycket;

4. styrelseledamot, verkställande direktör eller likvidator, där han under— låter att till revisorer, likvidationsrevisorer eller god man avlämna hand- lingar enligt vad som stadgas i 98 % tredje stycket, 154 å andra stycket, 156 & tredje stycket, 160 % femte stycket, 165 5 första stycket, 172 5 andra stycket eller 173 & första stycket;

5. styrelseledamot, verkställande direktör eller likvidator, där han under- låter att iakttaga föreskrift som med avseende å framläggande av hand— lingar å bolagsstämma eller tillhandahållande av handlingar viss tid före stämma är meddelad i 121 & första eller andra stycket, 146 & tredje stycket, 154 å andra eller tredje stycket, 162 %, 165 % andra stycket, 172 % fjärde stycket eller 173 % första stycket;

6. styrelseledamot, verkställande direktör eller likvidator, där han un- derlåter att iakttaga föreskrift som är meddelad i 57 å andra stycket, 70 å andra stycket sista punkten, 77 & sista stycket, 106 & tredje stycket, 111 % 1 mom. tredje stycket, 118 & första eller sjätte stycket, 124 % första stycket andra punkten, 127 & tredje stycket eller fjärde stycket första eller fjärde punkten, 152 å andra stycket, jämfört med 106 g tredje stycket eller 111 % 1 mom. tredje stycket, 153 å andra stycket, 154 & tredje stycket, jämfört med 111 5,3" 1 mom. tredje stycket, 158 %, jämförd med 118 & första eller sjätte stycket, eller i 160 & fjärde stycket;

7. revisor, vilken underlåter att iakttaga föreskrift som meddelats i 112 &. 127 & fjärde stycket, 154 5 andra stycket eller i 154 & tredje stycket, jämfört med 112 5, så ock likvidationsrevisor, som försummar att fullgöra vad i 161 5 första eller sista punkten eller 165 5 första stycket femte eller sjunde punkten eller 172 å tredje stycket finnes stadgat;

8. god man, som förordnats enligt 153 5, där han underlåter att avgiva yttrande enligt 172 g tredje stycket;

9. ledamot i styrelse eller god man för aktiebolags personalstiftelse, där han underlåter att iakttaga vad honom enligt 111 & 1 mom. fjärde stycket åligger; samt

10. förvaltare i aktiebolags konkurs, som bryter mot vad i 169 & tredje stycket är stadgat.

Där föreskrift varom i denna paragraf förmäles skall fullgöras av sty-

• Sida 174
•  Original

relsen eller verkställande direktör eller genom styrelsens eller verkställande direktörs försorg, skall, om verkställande direktör finnes, ansvar åvila allenast denne.

Förseelse mot 118 & första eller sjätte stycket, 121 å första eller andra stycket, 124 & första stycket andra punkten, 127 9 tredje eller fjärde styc— ket, 146 & tredje stycket, 154 5 andra stycket andra punkten, 154 & tredje stycket, jämfört med 121 å första eller andra stycket, 158 &, jämförd med 118 & första eller sjätte stycket, 160 % fjärde stycket, 162 å andra punk- ten, 165 å andra stycket andra punkten, 172 & fjärde stycket eller 173 5 första stycket sjätte punkten må åtala—s allenast av målsägande; och skall härvid såsom målsägande anses såväl bolaget som varje aktieägare.

217 g.

Hava ej de i 126 5 1 mom., 146 & tredje stycket eller 154 & omförmälda handlingarna inom föreskriven tid avsänts till registreringsmyndigheten, äger rätten, på talan av allmän åklagare, genom vite tillhålla styrelseledamöterna och verkställande direktör att fullgöra sin skyldighet.

218 %.

Böter och viten, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan.

Allmänna bestämmelser. 219 å.

Betalning för tecknad aktie medelst anvisning eller förbindelse, som ut— ställts av riksbanken eller annan bank och är betalbar vid uppvisandet, så ock betalning genom insättning på räkning, som på begäran av stiftarna eller styrelsen öppnats av bank för mottagande av inbetalning å aktier i bo- laget, skall vara jämställd med betalning i penningar. Öppnas sådan räk- ning, skall banken låta ombesörja påskrift därom å teckningslistan, så ock i kvitto å gjord insättning anmärka, att insättningen skett på räkning som i denna paragraf avses.

Tillgodohavande å räkningen skall, med den inskränkning som följer av vad i tredje och fjärde styckena stadgas, stå till bolagets fria förfogande.

På räkningen insatt belopp må ej för bolaget lyftas, innan bolaget registre- rats, ej heller, där i beslut om aktiekapitalets ökning medelst ny aktieteckning upptagits bestämmelse om minimiteckning, innan registrering skett på an- mälan enligt 61 %, eller, om styrelsen enligt 63 % beslutat aktiekapitalets ökning, innan bolagsstämmans godkännande av ökningsbeslutet registrerats.

Inträffar sådant fall att aktieteckningen enligt 19, 61 eller 63 & icke Vidare är bindande, skall det på räkningen insatta beloppet jämte därå gottgjord ränta återbetalas till aktietecknaren eller hans rättsinnehavare. Har teck-

• Sida 175
•  Original

ningsbevis eller interimsbevis utfärdats, skall beviset förses med påskrift om återbetalningen.

220 ä.

1 mom. Har någon genom testamente erhållit nyttjanderätten till aktier eller ock avkomsten av aktier med bestämmelse, till betryggande av hans av- komsträtt, att aktierna skola sättas under särskild vård, skall, där enligt testa- mentet rätten att i bolaget företräda aktierna skall tillkomma nyttjande- eller avkomsträttshavaren, beträffande denne, såvitt angår rätten att i bolaget före- träda aktierna, gälla vad i denna lag om aktieägare är stadgat.

Såväl ägaren som nyttjande- eller avkomsträttshavaren skall på anmälan bliva införd i aktieboken. Vid införingen skall anteckning göras om ägande- rättsförvärvet och om den med nyttjande- eller avkomsträtten förenade rät- ten att i bolaget företräda aktierna. I fråga om införing av nyttjande- eller avkomsträttshavaren skall i övrigt vad om införing av aktieägare är stadgat äga motsvarande tillämpning, dock skall om införingen påskrift å aktiebre- vet ej ske. Styrkes att nyttjande- eller avkomsträtten upphört, skall anteck— ning därom göras i aktieboken.

Skall försäkran som avses i 115 % avgivas av nyttjande- eller avkomst— rättshavare, varde försäkran därefter lämpad.

2 mom. När god man på grund av förordnande jämlikt 11 kap. 4 5 5 la- gen om förmynderskap förvaltar aktier för blivande ägares räkning, skall på anmälan av gode mannen såsom ägare i aktieboken införas blivande ägare med anteckning om förvärvet och om förordnandet.

221 5.

1 mom. Äger ett aktiebolag mer än hälften av aktierna i ett annat aktie- bolag eller, om aktier med olika röstvärde finnas, så många aktier, att röste- talet för dem utgör mer än hälften av röstetalet för samtliga aktier, skall det förra bolaget anses såsom moderbolag och det senare bolaget såsom dot- terbolag. Om ett eller flera dotterbolag eller ock moderbolaget och ett eller flera dotterbolag tillsammans äga så många aktier i ett annat bolag som nyss är sagt, skall jämväl sistnämnda bolag anses såsom dotterbolag (dotterdotter- bolag) till moderbolaget. Har ett aktiebolag eljest på grund av aktieinnehav eller avtal eller av annan orsak ett bestämmande inflytande över ett annat aktiebolag, varmed jämväl är förbundet ett väsentligt intresse i det senares ställning och resultatet av dess verksamhet, skall ock det förra bolaget anses såsom moderbolag och det senare bolaget såsom dotterbolag.

Alla bolag, som äro med varandra sålunda förenade att de inbördes äro moder- och dotterbolag eller dotterbolag till samma moderbolag, kallas kon- cernbolag.

2 mom. Är aktiebolag dotterbolag, vare styrelsen pliktig att meddela sty— ; relsen för moderbolaget de upplysningar, som äro erforderliga för beräkning- en av koncernens ställning och resultatet av koncernens verksamhet i dess helhet.

• Sida 176
•  Original

1 mom. Beslutas bolagsordningsändring, varigenom aktiekapitalet eller maximikapitalet höjes så att efter bolagsordningsändringen aktiernas nomi- nella belopp skulle understiga det belopp. varå aktierna i bolaget utan Ko- nungens tillstånd lägst må lyda, äge bolagsstämma besluta sammanläggning av aktierna i bolaget.

Beslutas i aktiebolag, vars aktier på grund av Konungens tillstånd eller till följd av äldre lagstiftning lyda å lägre belopp än det, varå aktierna i bolaget utan Konungens tillstånd lägst må lyda, nedsättning av aktiekapitalet enligt 66 å.

eller beslutas i annat aktiebolag enligt 66 & sådan nedsättning av aktieka- pitalet, att nedsättningens genomförande medelst minskning av aktiernas no- minella belopp skulle medföra att detta skulle nedgå under femtio kronor eller, där efter nedsättningen aktierna i bolaget enligt 3 g må lyda å lägst tio kronor, under nämnda belopp,

äge ock, där nedsättningen ej skall genomföras medelst inlösen eller in- dragning av aktier, bolagsstämman besluta sammanläggning av aktierna i bolaget.

Sammanläggning, som beslutas enligt första eller andra stycket, må ej avse flera aktier än som erfordras för att vid utbyte mot en ny aktie dennas nominella belopp icke skall understiga det belopp, varå aktierna i bolaget utan Konungens tillstånd lägst må lyda.

Beslut om sammanläggning av aktier, efter vad ovan stadgas, vare ej gäl- lande, med mindre beslutet, i fall som avses i första stycket, fattats i den ordning vari bolagsordningsändringen rörande aktiekapitalet skall beslutas, samt, i fall som avses i andra stycket, ingår i nedsättningsbeslutet.

I annat fall än nu är sagt vare beslut om sammanläggning av aktier ej gäl- lande, med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom.

Där beslut om sammanläggning av aktier ej ingår i beslut om nedsättning av aktiekapitalet, skall beslutet ofördröjligen av styrelsen eller verkställande direktör anmälas för registrering. Vid anmälningen skola fogas två enligt 224 % andra stycket bestyrkta avskrifter av protokoll som förts i ärendet.

2 mom. När registrering skett av beslut om sammanläggning av aktier eller, om sådant beslut ingår i beslut om nedsättning av aktiekapitalet, när aktiekapitalet enligt 67 eller 68 5 skall anses nedsatt, skol—a aktiebreven icke för ägaren medföra annan rätt mot bolaget än att i utbyte erhålla brev å nya aktier till det antal som på de förutvarande aktierna belöper eller, där ej fullt antal nya aktier belöper på de förutvarande, ett delbevis för varje aktie, som ej kan utbytas. Sådant bevis skall innehålla att ägaren är berättigad erhålla en ny aktie mot avlämnande av det antal delbevis som erfordras för utbekommande av en ny aktie.

Det åligger styrelsen att ofördröjligen för sådant utbyte från aktieägarna infordra breven å de förutvarande aktierna genom anmaning, som skall givas på det sätt varom i 123 & tredje stycket stadgas för där avsedd kallelse.

• Sida 177
•  Original

Avlämna aktieägare icke aktiebrev för utbyte inom sex månader efter det de sålunda infordrats, skall på samma sätt ny anmaning ske till dessa aktie- ägare. Avlämnas icke aktiebreven inom ett år efter denna anmaning, skola ä dem belöpande aktiebrev och delbevis för vederbörandes räkning försäljas på offentlig auktion, i den ordning varom stadgas i förordningen den 23 okto- ber 1914 om vad vid försäljning av värdepapper i vissa fall skall iakttagas. Sedan försäljning skett, medföra de förutvarande aktiebreven icke annan rätt för ägaren än att utbekomma å dern belöpande del av det vid försäljningen influtna beloppet med avdrag för kostnaderna för den senare anmaningen och för försäljningen. Den senare anmaningen skall innehålla erinran om på- följden av att den ej efterkommes.

I brev å ny aktie skall angivas, att aktien tillkommit efter sammanlägg- ning av förutvarande aktier. De äldre aktiebreven skola i makulerat skick på betryggande sätt förvaras av bolaget.

Finnes i bolagsordningen förbehåll som i 177 % sägs och avser förbehållet icke samtliga aktier, skall i utbyte mot brev å fri aktie lämnas brev eller del- bevis avseende fri aktie samt i utbyte mot brev å bunden aktie lämnas brev eller delbevis avseende bunden aktie. I delbevis skall angivas, huruvida det avser fri eller bunden aktie. Fri ny aktie erhålles endast mot delbevis, som samtliga avse fri aktie.

3 mom. Vad i 2 mom. stadgas om utbyte av aktiebrev vid sammanlägg- ning av aktier skall äga motsvarande tillämpning, då på grund av beslut om bolagsordningsändring rörande akties nominella belopp delning av aktie i flera nya aktier skall äga rum.

223 5.

1 mom. Vill aktieägare enligt 136, 175 eller 176 & påkalla inlösen av sina aktier, skall skriftlig ansökan därom göras hos styrelsen inom två veckor efter den bolagsstämma, dårå förbehåll om inlösen gjorts. Styrelsen skall efter utgången av nämnda tid ofördröjligen 'i rekommenderat brev giva de aktieägare, för vilka lösningsplikt kan inträda, underrättelse om de ansök- ningar som inkommit till styrelsen. Bestrivder sådan aktieägare, att grund för anspråket föreligger, eller kan överenskommelse ej träffas om lösens belopp, skall tvisten avgöras av tre skiljemän.

Kunna de aktieägare, som gjort ansökan om inlösen, ej enas om utseende av skiljeman, skall Konungens befallningshavande i det län, där styrelsen har sitt säte, utse skiljeman bland dem som av nämnda aktieägare därtill föreslagits. Styrelsen äge utse skiljeman och föra talan för de aktieägare, för vilka lösnings'plikt kan inträda. I övrigt skall i fråga om skiljemänncn och förfarandet inför dem i tillämpliga delar gälla vad i lagen om skiljemän är stadgat. Är tvist om lösens belopp, skall detta bestämmas så att det mot- svarar aktiens verkliga värde. I fall som i 175 eller 176 & sägs skall dock lösen bestämmas till minst det belopp, som i förslaget till fusionsavtal be- räknats belöpa å varje aktie. För lösen vare de aktieägare, som röstat för be—

12—424210

• Sida 178
•  Original

slutet, ansvariga en för alla och 'alla för en. Kostnaderna för skiljemanna- förfarandet skola åvila bolaget, där ej skiljemännen på grund av särskilda omständigheter pröva skäligt ålägga aktieägare att helt eller delvis svara för dessa kostnader. Part, som är missnöjd med skiljemännens beslut, äger draga tvisten under rättens prövning, såframt han instämmer sin talan inom tre månader från det beslutet i huvudskrift eller avskrift delgavs honom. Styrelsen skall ofördröjligen ombesörja delgivningen. Talan må föras av så- väl styrelsen som enskild lösningspliktig aktieägare. Sådan talan gälle till förmån för annan lösningspliktig. '

Kunna de lösning-sp'liktiga aktieägarna ej enas om fördelningen sinsemel- lan av de aktier som skola inlösas, skola de övertaga aktierna efter antalet av de aktier, med vilka de deltagit i beslutet om bolagsordningsändring, om nedsättning av aktiekapitalet eller om fusion.

2 mom. Önskar moderbolag enligt 174 & 2 mom. lösa övriga aktieägares aktier i dotterbolag, skall skriftlig ansökan därom göras hos styrelsen för dotterbolaget. Styrelsen skall ofördröjligen kalla övriga aktieägare i dotter— bolaget till sammankomst å viss dag för förhandling med moderbolaget rö- rande inlösningen. Sammankomsten skall äga rum å ort, där bolagsstämma må hållas, och kallelsen skall ske på sätt i 123 & tredje stycket är stadgat. Bestrider aktieägare att grund för lösningsanspråket föreligger eller kan överenskommelse ej träffas om lösens belopp, äge moderbolaget hänskjuta t.visten till avgörande av tre skiljemän.

Skiljema-nnaförfarandet skall senast tre månader efter den 'i första stycket omförmälda sammankomsten påkallas hos dotterbolagets styrelse genom skriftlig begäran, däri skall angivas den skiljeman som utses av moder- bolaget. Har sådan begäran gjorts, åligger det dotterbolagets styrelse att där— om, på sätt i 123 å tredje stycket är stadgat, underrätta övriga aktieägare med anmaning till dem att inom två månader därefter hos dotterbola- gets styrelse skriftligen föreslå skiljeman. Där samtliga aktieägare äro in- förda i aktieboken och hava inom sålunda angiven tid föreslagit samma skiljeman, skall dotterbolagets styrelse underrätta moderbolaget, att han utsetts till skiljeman. I annat fall skall dotterbolagets styrelse hos rätten be- gära förordnande av god man. Gode mannen skall hos Konungens befall- ningshavande i det län, där dotterbolagets styrelse har sitt säte, med eget förslag och uppgift på de personer som av aktieägare föreslagits, begära för- ordnande av skiljeman, så ock bevaka frånvarande aktieägares rätt under skiljemannaförfarandet. I övrigt skall i fråga om skiljemännen och förfar-_ randet inför dem i tillämpliga delar gälla vad i lagen om skiljemän är stad- gat. Är tvist om lösens belopp, skall detta bestämmas så att det motsvarar aktien-s verkliga värde. Kostnaderna för skiljemannaförfarandet skola åvila moderbolaget, där ej skiljemännen på grund av särskild-a omständigheter pröva skäligt ålägga annan aktieägare att helt eller delvis svara för dessa kostnader. Part, som är missnöjd med skiljemännens beslut, äger genom stämning draga tvisten under rättens prövning inom tid som i 1 mom. sägs.

Där det av aktieägare i dotterbolaget yrk'as, vare moderbolaget pliktigt att,

• Sida 179
•  Original

innan ärendet vidare behandlas inför skiljemännen eller rätten, ställa säker- het, som av skiljemännen eller rätten godkännes, för lösens erläggande.

Inom en månad efter det lösens belopp blivit genom skiljemännens eller domstols lagakraftägande beslut fastställt, skola aktieägarna till moderbola- get överlämna sina aktiebrev, försedda med påskrift om överlåtelse, mot ut- bekommande av det fastställda lösenbeloppet. Hava aktiebrev ej inom nämn- da tid överlämnats, åligger det moderbolagets styrelse och verkställande di- rektör att ofördröjligen ombesörja att lösenbeloppet för aktierna ned-sättes hos överexekutor enligt lagen om gälds betalning genom penningars nedsät- tande i allmänt förvar; och må därvid förbehåll enligt 4 & samma lag icke göras. Sedan nedsättning skett, skall moderbolaget anses vara ägare av ak- tierna, och medföre aktiebreven, innan de överlämnats till moderbolaget, icke annan rätt för innehavaren än att mot brevens avlämnande till överexekutor utbekomma beloppet jämlikt nyssnämnda lag. Ombesörjes ej sådan nedsätt- ning, äro styrelsens ledamöter och verkställande direktör ansvariga för be- loppet, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

3 mom. Vill aktieägare enligt 174 & 2 mom. påkalla att hans aktier i dot- terbolag inlösas av moderbolaget, äge han hänskjuta därom uppkommen tvist med moderbolaget till avgörande av tre skiljemän. I fråga om skilje- männen och förfarandet inför dem skall i tillämpliga delar gälla vad i lagen om skiljemän är stadgat. Beträffande lösens belopp, kostnaderna för skilje- mannaförfarandet och talan mot skiljemännens beslut skall vad ovan i 2 mom. sägs äga tillämpning.

224 %.

Skall enligt bestämmelse i denna lag anmäla—n eller ansökan göras eller annan handling undertecknas av styrelsen, skall egenhändig namnunderskrift tecknas av minst hälften av hela antalet styrelseledamöter eller vid förfall för styrelseledamot av styrelsesuppleant. Där undertecknande skall ske av samt— liga styrelseledamöter, må ock vid förfall för sty-relseledamot egenhändig namnunderskrift tecknas av styrelsesuppleant. Vad nu är sagt skall äga mot- svarande tillämpning, då anmälan eller ansökan skall göras eller annan hand— ling skall undertecknas av likvidatorerna eller samt-liga likvidatorer. Skall handling undertecknas av verkställande direktör, må vid förfall för honom undertecknande ske av vice verkställande direktör eller, där sådan ej finnes, av styrelseledamot eller styrelsesuppleant, som därtill bemyndigats av sty- relsen.

Avskrift, som på grund av särskild föreskrift i denn-a lag skall vara be— styrkt enligt detta stycke, skall vara till riktigheten bestyrkt av notarius publi- cus eller landsfiskal eller ock av minst två personer, som hava ställning av styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkställande direktör, vice verkställande direktör, likvidator, suppleant för likvidator eller firmatecknare.

Annan avskrift skall, där ej särskild föreskrift givits, vara till riktigheten bestyrkt av två personer.

• Sida 180
•  Original

180 225 &.

Aktiebolag vare uti de mål, för vilka ej annorlunda genom lag stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen har sitt säte.

Åtal för försummelse att enligt bestämmelse i denna lag göra anmälan för registrering så ock talan, varom i 70, 217 och 223 åå stadgas, skall likaledes anhängiggöras vid allmän underrätt som i första stycket sägs.

226 &.

Innehåller bolagsordningen förbehåll, att tvister mellan bolaget och styrel- sen, styrelseledamot, verkställande direktör, likvidator eller aktieägare skola hänskjutas till avgörande av en eller flera skiljemän, äge det förbehåll sam- ma verkan som tillkommer skiljeavtal; och gälle om påkallande av förbe- hållets tillämpning vad om stämning i denna lag finnes stadgat.

227 5.

Om järnvägsaktiebolag och försäkrin'gsaktiebolag, så ock om bankaktie- bolag och andra aktiebolag, som hava till ändamål att driva lånerörelse, är särskilt stadgat. . Vad i denna lag är stadgat gälle ej, i den män i lag eller författning sär— skilda bestämmelser givas beträffande aktiebolag för verksamhet av visst slag.

• Sida 181
•  Original

L 3. g angående införande av nya lagen om aktiebolag.

Härigenom förordnas som följer:

1 å. Den nu antagna lagen om aktiebolag skall jämte vad här nedan stadgas lända till efterrättelse från och med den 1 januari 194 ; dock skall vad i 6 och 7 åå denna lag föreskrives gälla från dag som där sägs.

2 å.

Genom nya lagen upphäves, med den begränsning här nedan stadgas, la— gen den 12 augusti 1910 om aktiebolag tillika med alla de särskilda stad- ganden, vilka innefatta ändring i eller tillägg till nämnda lag, så ock vad i övrigt finnes i lag eller särskild författning stridande mot nya lagens be- stämmelser.

3å.

Där i lag eller särskild författning förekommer hänvisning till lagrum, som ersatts genom bestämmelse i nya lagen, skall denna i stället tillämpas.

4 å.

1 mom. Aktiebolag, som bildats innan nya lagen trätt i kraft, må registre- ras i enlighet med bestämmelserna i äldre lag, dock skall ansökan om bo- lagets registrering hava till registreringsmyndigheten inkommit inom ett år efter lagens ikraftträdande, vid äventyr att eljest frågan om bolagets registre- ring är förfallen.

I avseende å bolag, som bildats enligt äldre lag, skall nya lagen lända till efterrättelse med nedan angivna undantag.

2 mom. Beträffande bolag, som bildats innan lagen den 12 augusti 1910 trätt i kraft, skall vad för sådant bolag gäller enligt samma lag 141 å tredje stycket 2), 3), 5), 6), 7), 10) och 11) fortfarande gälla.

3 mom. I den mån bestämmelserna om talan, som avses i 26 å. samt stad- gandena i 45, 46 och 47 åå nya lagen avvika från motsvarande bestämmelser i äldre lag, skola de'sistnämnda äga tillämpning. Bestämmelsen i 181 å andra stycket. nya lagen äger icke tillämpning.

• Sida 182
•  Original

4 mom. De i nya lagen upptagna bestämmelserna om interimsbevis, teck— ningsbevis, teckningsrättsbevis och delbevis äga ej tillämpning på interims— bevis eller annat bevis, som utgivits före lagens ikraftträdande.

5 mom. I fall, då införing i aktieboken skett innan nya lagen trätt i kraft, äga bestämmelserna i 36 å 2 mom., 39 å 2 mom. andra stycket och 42 å icke tillämpning. Har den, som åberopar annat förvärv av aktiebrev till viss man än överlåtelse, blivit i aktieboken införd före nya lagens ikraftträdande, och har ej, inom tre år efter det lagen trädde i kraft, ansökan gjorts om aktie- brevets dödande eller talan mot innehavaren instämts om bättre rätt till ak- tiebrevet, skall dock, när överlåtelse eller pantsättning därefter sker, vad i 36 å 2 mom. och 39 å 2 mom. andra stycket är stadgat äga motsvarande tillämpning.

6 mom. Har beslut av bolagsstämma fattats före nya lagens ikraftträ- dande, skola i fråga om beslutet, om talan däremot samt om beslutets re- gistrering och verkställande bestämmelserna i äldre lag äga tillämpning.

Om före nya lagens ikraftträdande åtgärd vidtagits för verkställighet av nedsättning av aktiekapitalet enligt 49 å lagen den 12 augusti 1910, må ned- sättningen verkställas och registreras jämlikt bestämmelserna i sistnämnda lag. Jämväl när å sådan nedsättning av aktiekapitalet 65 å nya lagen är till- lämplig, må aktieägare, som enligt ett i bolagsordningen före lagens ikraft— trädande intaget förbehåll äger rätt att påfordra inlösen av aktie efter be- stämda grunder, njuta denna rätt till godo utan hinder av bestämmelserna i 65 å tredje stycket nya lagen.

7 mom. Innehåller bolagsordningen förbehåll som avses i 52 å första eller andra stycket lagen den 12 augusti 1910, skola de angående förbehållet i bo- lagsordningen givna bestämmelserna gälla, även om de avvika från vad i 70 eller 177 å nya lagen stadgas.

Finnes i bolagsordningen bestämmelse, som avses i 100 å andra stycket lagen den 12 augusti 1910, vare den gällande utan hinder av att i 147 å nya lagen angivet villkor för sådan bestämmelses intagande i bolagsordningen icke förelegat.

8 mom. Vad om antalet styrelseledamöter och revisorer är stadgat i 77 å första stycket och 105 å första stycket nya lagen, så ock vad om val av re- visorer och revisorssuppleanter föreskrives i lagen skall träda i tillämpning, då efter 194 års ingång bolagsstämma, som i 121 å sägs, först hålles. Skall mer än en ordinarie stämma årligen hållas, gälle vad nu är sagt den stämma, där val av styrelseledamöter och revisorer skall äga rum.

De styrelseledamöter och styrelsesuppleanter, som äro valda vid nya lagens ikraftträdande, må utan hinder av bestämmelsen i 77 å tredje stycket nya lagen utöva sitt uppdrag under den tid för vilken de äro valda.

Innehåller bolagsordningen icke sådan föreskrift rörande tiden för sty- relseledamots och revisors uppdrag som är förenlig med bestämmelserna i 77 å tredje stycket och 106 å första stycket nya lagen, skall val av styrelse- ledamot, styrelsesuppleant, revisor och revisorssuppleant efter lagens ikraft- trädande avse tiden intill dess bolagsstämma, som i 121 å sägs, under nästa

• Sida 183
•  Original

räkenskapsår hållits. Skall mer än en ordinarie stämma årligen hållas, gälle vad nu är sagt den stämma under nästa räkenskapsår där val skall äga rum.

9 mom. Bestämmelserna i 87—90 åå nya lagen utgöra icke hinder för styrelseledamot eller styrelsesuppleant, som jämlikt äldre rätt på grund av bestämmelse i bolagsordningen eller genom bolagsstämmas beslut bemyndi- gats teckna bolagets firma, att utöva firmateckningsrätt under den tid för vilken han vid nya lagens ikraftträdande var vald till styrelseledamot eller styrelsesuppleant.

10 mom. Finnas i bolag aktier, vilkas röstvärde överstiger tio gånger röst- värdet för aktier av annat slag, må bolaget, utan hinder av vad i 119 5 andra stycket nya lagen stadgas, utgiva aktier med de röstvärden, som tillkomma redan utgivna aktier.

11 mom. Bestämmelsen i 120 5 andra punkten nya lagen skall icke till- lämpas å fullmakt, som utfärdats före lagens ikraftträdande; dock vare sådan fullmakt ej gällande för stämma, som börjar senare än fem år efter ikraft- trädandet.

12 mom. Hava likvidatorer för aktiebolag utsetts, innan nya lagen trätt i kraft, skall äldre lag gälla i avseende å likvidationen, och skola ej heller be- stämmelserna i 172, 173 och 176 åå nya lagen äga tillämpning.

5 %.

Skall i fråga om bolag som avses i 4 5 1 mom. enligt vad i nämnda para- graf stadgas äldre lags bestämmelse gälla, och är i samma lag överträdelse av bestämmelsen belagd med straff, skall beträffande sådant bolag jämväl dylik straffbestämmelse lända till efterrättelse.

6 5.

Har före nya lagens ikraftträdande verkställande direktör utsetts med rätt att teckna bolagets firma efter vad i 90 5 första stycket nya lagen sägs, må från och med den 1 oktober 194 på anmälan av styrelsen registrering därom ske enligt bestämmelserna i nya lagen. Om sådan anmälan ej skett före la- gens ikraftträdande, skall därefter anmälan ofördröjligen göras. Vad nu är sagt gäller ock i fråga om vice verkställande direktör.

7 g. Från och med den 1 januari 194 må beslut enligt nya lagen fattas om ändringar i bolagsordningen till överensstämmelse med nya lagen att gälla från det lagen trätt i kraft, så ock enligt nya lagen registrering av beslutet ske med anteckning i registret att ändringen skall gälla från dagen för nya lagens ikraftträdande.

8 5. Har ej inom fem år efter nya lagens ikraftträdande för registrering an- mälts beslut om ändring av bolagsordningen till överensstämmelse med nya

• Sida 184
•  Original

lagen i ämnen, som avses i 8 5 första stycket 6 och 8, eller i fråga om grun- derna för styrelsens beslutförhet eller om rätten att teckna bolagets firma, skall registreringsmyndigheten till bolaget avlåta skrivelse med anmaning att inom ett år därefter för registrering anmäla beslut om sådan ändring. Efter- kommes ej anmaningen, åligger det myndigheten att upprätta förslag till så- dan jämkning av bolagsordningen i nämnda avseenden att överensstämmelse vinnes med föreskrifterna i nya lagen samt att, sedan bolagets styrelse erhål- lit tillfälle att yttra sig över förslaget, besluta sådan jämkning. Om beslutad jämkning skall myndigheten ofördröjligen till bolaget med posten översända underrättelse. Över beslutet må besvär anföras i den ordning som i 206 & sägs. Sedan beslutet vunnit laga kraft, skall i registret införas anteckning om jämkningen samt bevis om bestämmelsens nya lydelse av myndigheten tillställas bolaget.

9 %.

Sedan i bolag, där på grund av nya lagen eller bolagsordningen revisor skall vara auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman, revisorsval ägt rum efter vad ovan i 4 & 8 mom. sägs, skall, även om därvid ändringi fråga om sådan revisor eller suppleant för denne icke skett, styrelsen eller verkställande direktör om honom ofördröjligen göra anmälan för registre- ring. Å denna anmälan skall vad i 32 å andra stycket nya lagen sägs äga motsvarande tillämpning. Vid anmälningen skall fogas avskrift av protokoll eller annan handling som bestyrker anmälningen.

Underlåtes anmälan som nu sagts, vare straffet dagsböter. Åtal härom skall anhängiggöras vid allmän underrätt i den ort, där styrelsen har sitt säte.

10 &.

Innehåller bolagsordningen i bolag, som bildats innan nya lagen trätt i kraft, förbehåll som i 52 å andra stycket lagen den 12 augusti 1910 avses, skall inom ett år från nya lagens ikraftträdande antalet bundna och antalet fria aktier anmälas för registrering. Vid anmälningen, som skall vara under- tecknad av samtliga styrelseledamöter och verkställande direktör, skola fogas dels en på enahanda sätt undertecknad försäkran att enligt aktieboken bundna aktier icke innehavas av andra än som utan hinder av förbehållet ägt för- värva bundna aktier, dels ock intyg av två personer, att i aktieboken vid var aktie anmärkts, om den är bunden eller fri. Inkommer ej inom nämnda tid sådan anmälan, utvisande att det tillåtna förhållandet mellan antalet fria och antalet bundna aktier föreligger, skall registreringsmyndigheten till bolaget avlåta anmaning att inom en månad därefter inkomma med anmälan. Efter- kommes ej anmaningen, åligger det myndigheten att härom lämna meddelan- de till rätten eller domaren, och skall vad i 46 5 nya lagen är stadgat äga mot- svarande tillämpning.

• Sida 185
•  Original

Lag

om ändring i konkurslagen .

Härigenom förordnas, dels att i konkurslagen skola införas två nya para- grafer av nedan angivna innehåll och betecknade 32 a och 100 a, dels ock att 34 å samma lag skall erhålla följande ändrade lydelse:

32aå.

Till aktiebolags konkursbo må från aktieägare, som på grund av sitt aktie- innehav har eller hade ett bestämmande inflytande över bolaget, eller från sådan aktieägares make eller den, som är hans avkomling eller gift med hans avkomling, återvinning enligt 28—32 åå äga rum, ändå att åtgärd, som för varje fall avses, blivit företagen tidigare än i nämnda paragrafer sägs; dock ej om den vidtagits mer än ett år innan konkursansökningen gjordes.

Har person, som i första stycket avses, inom ett år innan konkursansök- ningen gjordes eller under tiden därefter till dess beslutet om egendomsav- träde meddelades, från bolaget uppburit lön eller arvode i vidare mån än han enligt 100 a å äger i konkurs göra såsom fordran gällande, gånge betal— ningen på talan av konkursboet åter.

34 å.

Har i fall, då 28, 28 a, 29, 32, 32 a eller 33 å icke är tillämplig, gäldenären innan beslutet om egendomsavträde meddelades ingått avtal, varav kommit skada för borgenärerna, och var det vid avtalets ingående hans avsikt att till- skynda dem skada, gånge, där den, med vilken avtalet ingicks, hade kän— nedom om gäldenärens avsikt, det avtal på talan av konkursboet åter; dock må, sedan fem år förflutit från det avtalet ingicks, sådan talan ej anställas mot annan än gäldenärens make.

100 a å.

I aktiebolags konkurs må person, som avses i 32 a å, icke göra gällande fordran på lön eller arvode för tiden efter det beslut om egendomsavträde meddelades, ej heller för tiden dessförinnnan i vidare mån än hans arbete må anses hava länt till nytta för bolaget och i intet fall för längre tid tillbaka än ett år innan konkursansökningen gjordes.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 194 .

• Sida 186
•  Original

Lag

angående ändrad lydelse av til 5 lagen den 13 maj 1921 (nr 227) om ackordsförhandling utan konkurs.

Härigenom förordnas, att 54 å lagen om ackordsförhandling utan konkurs skall erhålla följande ändrade lydelse:

54 å.

Vad i lag eller särskild författning är stadgat om underrättelse eller an- mälan hos registreringsmyndighet angående konkurs samt om registrering av sådan underrättelse eller anmälan skall äga motsvarande tillämpning i avseende å ackordsförhandling utan konkurs, där särskild bestämmelse ej givits.

Har i registret gjorts anteckning därom att ekonomisk förening fått till stånd ackordsförhandling utan konkurs och visar föreningen, att förhand- lingen upphört, skall anteckningen avföras ur registret; dock att vad sålun- da stadgats icke skall äga tillämpning, om ackordsförhandlingen förfallit på grund därav att konkurs inträffat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 194 .

• Sida 187
•  Original

L & g angående ändring i lagen den 18 juni 1937 (nr 521) om aktiebolags peusions- och andra personalstiftelser.

Härigenom förordnas, att 18 och 19 åå lagen den 18 juni 1937 om aktie- bolags pensions- och andra personalstiftelser skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

18 å.

Sedan aktiebolag — —— _— för bolaget.

Inrättas särskild styrelse eller förordnas god man för stiftelsen, skall år- ligen, inom en månad efter det balansräkning fastställts, genom styrelsens för bolaget försorg till styrelsen eller gode mannen för stiftelsen lämnas en av behörig eller behöriga firmatecknare bestyrkt avskrift av balansräkning- en. Där bolaget trätt i likvidation, skall genom likvidatorernas försorg läm— nas en sålunda bestyrkt avskrift av de redovisningshandlingar, som årligen avgivas av likvidatorerna, samt av likvidationsrevisorernas revisionsberät- telse, så ock av handlingar, som vid slutredovisningen avlämnats av likvida- torerna, jämte revisionsberättelsen däröver. Det åligger ock styrelse eller likvidatorer för bolaget att på begäran av styrelsen eller gode mannen för stiftelsen giva de upplysningar, som äro för styrelsen eller gode mannen er- forderliga för handhavandet av stiftelsens angelägenheter.

19 å.

Personalstiftelses penningar _— — — eller värdepapper. Annan stiftelsen — — _ lämplig räkning.

Styrelse eller god man för stiftelsen skall föra räkenskaper över stiftelsens tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter. Räkenskapsår för stif- telsen vare bolagets räkenskapsår. Styrelsen eller gode mannen skall årligen avsluta räkenskaperna samt, inom två månader efter det bolagets balansräk— ning för räkenskapsåret blivit fastställd eller, där bolaget trätt i likvidation eller försatts i konkurs, inom fyra månader efter räkenskapsårets utgång, till tillsynsmyndigheten insända dels berättelse angående stiftelsens förvalt— ning under året, dels ock sammandrag av räkenskaperna enligt formulär som av Konungen fastställts. Yttrande av bolagets revisorer eller likvidations- revisorer rörande deras granskning av stiftelsens förvaltning skall fogas vid dessa handlingar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 194 .

• Sida 188
•  Original

L a g angående ändrad lydelse av 3 5 lagen den 30 maj 1916 (nr 156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva. fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag.

Härigenom förordnas, att 3 å lagen den 30 maj 1916 om vissa inskränk- ningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bo- lag skall erhålla följande ändrade lydelse:

3å.

Förvärv av — _ — vare ogillt.

Har någon, av vilken enligt sådant förbehåll aktie ej må genom teckning eller överlåtelse förvärvas, annorledes bekommit aktie, skall i fråga om hans rätt att på grund av nämnda aktie vid teckning bekomma nya aktier eller erhålla gratisaktier gälla vad i aktiebolagslagen är stadgat. '

Denna lag träder i kraft den 1 januari 194 .

• Sida 189
•  Original

Tabl 11

över bestämmelserna i lagberedningens förslag till lag om aktiebolag och motsvarande bestämmelser enligt den med ledning av lagrådets yttrande utarbetade lagtexten.

Lagrådet Lagberedningen Lagrådet Lagberedningen & å i 5 Inledande bestämmelser. Om inbetalning av aktiekapital. 1 1 40 43 2 2 41 44 3 3 42 45 43 46 Om aktiebolags bildande. 44 47 45 48 g g 46 49 6 6 47 50 ; ; Om aktiekapitalets ökning. , 9 9, 76 3 mom. åå åå 10 10 11 11 50 54, 55 12 12 51 56 13 13 52 58 14 14 53 59 15 16 54 60 16 17 55 61 1.7 18 56 62 18 19 57 63 19 20 58 64 20 21 59 65 21 22 60 67 22 23 1 mom. 61 68 23 24 62 69 24 25 63 70 25 26 64 71 åf; 2; Om aktiekapitalets nedsättning. 28- 29 65 72 29 30 66 73 1 o. 5 mom. 30 31 67 73 2 o. 4 mom. 31 32 68 73 3 mom. 32 33 1 st., 34, 184 2 st. 1 p. 69 75 33 35 Om lösningsrätt vid övergång av aktie. 7 76 1 . Om aktiebrev och aktiebok. 0 mom 34 36 Om reservfond och skuldregleringsfond, så 35 37 ock om bolagsstämmas rätt att genom 36 38 vinstutdelning eller eljest förfoga över bo- 37 39 lagets egendom. 38 40 71 77 39 42 1—3 mom. 72 78

• Sida 190
•  Original