1941. ÅRS BEFOLKNINGSUTREDNING

STOCKHOLM 1945

• Sida 3
•  Original

."

10. 11.

12

13.

14

15. 46.

17

18. 19.

20. 21.

22. 23.

24. 25. 26.

27.

Alm.

Statens Offentliga utredningar 1945 —-

Kronologisk förteckning

Betänkande med förslag till utlänningslag och lag an- gående omhändertagande av utlänning i anstalt eller förläggning. Norstedt. 169 s. .lu. . Betänkande med förslag till organisation av en lutt-

tartssty'relse m. m. Norstedt. 68 s. . Betänkande rörande särskilda åtgärder vid återföra):-

det till civil verksamhet av till beredskapstjänstgöring inkallad personal. Baggström. 74 s. 15. Betänkande angående den husliga utbildningen. Beck man. 167 s '. Betänkande med utredning och förslag angående yrkes- utbildning av sjöfolk av manskapsgrad samt åtgärder till höjande av sjöfolkets allmänna och medborgerliga bildning. Idun. 870 s. E. . Utredning rörande den tekniskt-vetenskapliga forsk-

ningens ordnande. 7. Förslag till åtgärder för livsme- delsforskningens ordnande. Hseggström. 150 |:. ||. Betänkande rörande Sveriges smalspåriga järnvägar. Del 1. Allmänna synpunkter. Idun. 109 s. K. Betänkande rörande Sveriges smalspåriga. järnvägar. Del 2. Blekingeniitets järnvägar. Idun. 124 s.1pl. K. . Promemoria. med förslag till arrendebestiimmelser för

kommunal jord. Marcus. 56 s Jo. Betänkande och förslag rörande effektivisering av skyddshemselevernas eftervård m.m. Marcus. 158 s. S. Utredningar angående ekonomisk efterkrigsplanering. 8. Framställningar och utlåtanden-från kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering. 2. Betänkande med förslag'till vissa åtgärder i syfte att under depression stimulera avsättningen av varaktiga konsumtionsvaror 111. m. Marcus. 153 s. Fl. Investeringsutredningens betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 av statliga, kommunala och' statsunderstödda anläggningsarbcten. Marcus. viij, 360 s. Fi. Bilagor till investeringsutredningens betänkande med förslag till investe1ingsreserv för budgetåret 1945/46 av statliga, kommunala och statsunderstödda anläggnings— arbeten. Marcus. 83' s. "Fi.

Socialpolitikens ekonomiska verkningar. Frågeställ- ningarocbriktlinjer. AVC. Welinder. Beckman. 113 E. S. Stadsplanentredningen 1942. 3. Förslag till by:, gnads lag m. 111. V. Petterson. 660 s. Ju. Betänkande med förslag till nyorganisation av kyrko— musikerbefattningarna m. m. Del 1. Häggström. 210 5. E. Statsmaktsrna och folkhushdllningen under den till följd av stormaktskriget 1939 inträdde krisen. Del 5. Tiden juli l943—juni 1944. Idun. 484 5. F0. Normalbrandordning för städer, köpingar och munici- palsamhlillen. Norstedt. 21 s. K. Normalbrandordning för landskommuner. Alternativ 1. För kommuner med bygdebrandförsvaret och skogs- brandförsvaret samordnade. Norstedt. 21. s. Normalbrandordning för landskommuner. Alternativ 2 För kommuner, i vilka skogsbrandförsvaret ordnats för sig. Norstedt. 22 s. K. Betänkande och förslag rörande upplysningsverksam- hot om och inom försvaret. 'Katalog— o. Tidskriftstryck. 142 s. Fö. Ungdomen och nöjeslivet. Ungdomsvårdskommitténs betänkande del 3. Baggström. 372 s. Ju. Socialvårdskommitte'ns betänkande. 10. Statistisk un— dersökning angående folkpensionärernas bostadsför- hållanden m.m. Beckman. 108 5. S. Betänkande angående grundpenningväsendet. 64 s. . Betänkande och förslag angående statsbidrag till bygg- nader för folkskolev'asendet. Engström. 88 s. E. Kommitténs för partiellt arbetsföra betänkanden. Bi- laga nr 1. Riktlinjer för skapande av socialväsendets forskningsorganisation. Av Bj. Cederström. Idun. xx 286 s. 4 pl. S. ' 1944 års uppbördsberednings betänkande med förslag till omläggning av upphördsförfarandet. Marcus 589 s.

Marcus.

28 Stratfriittskommitténs betänkande med förslag till inn-5 ringar av straLiiagen för krigsmakten i vad den ha r". * brott mot staten och allmänheten Norstedt. 86 s. 3 '— 29.

30.

40.

41.

12.

43.

44.

45. 46

47. 48.

49.

50. 51

52.

53.

. Utredningar angående ekonomisk efterkrigsplanerin .

'. Betänkande angående yrkesutbildningen i Norrland. . Betänkande med förslag angående kommissionärsväfn

. 1944 års skattesakkunniga.

. Utredningar angående ekonomisk efterkriglplanering.

. Kommunindelningskommittén. 2. Betänkande med för- Strnifrättskommitténs betänkande med förslag till am) rad lagstiftning om ämbetsbrolt av präst. Nors =- . 26 s. u. Utredningar angående ekonomisk efterkrigsplanerin . 9. Framställningar (ich utlåtanden från kommissione' för ekonomisk efterkrigsplanering. 3. Betänkande ag gående den svenska handelspolitiken efter kriget m.m, Marcus.124 s. FI. 10. Sysselsiittningsundersökningar. Marcus. 224 s. ! BetänkaFnde angående dyrortsgrupperingen. Baggström: 400 1. Sv. Tryckeri AB. 301 s. Jo. sendet vid statens förvaltningsmyndigheter m. 111. W. Petterson. 160 s.

1. Betänkande med föislag angående vissa spörsmål på den allmänna kommunal- beskattningens område. V Petterson. 231 s. Fi.

11. Framställningar och utlåtanden från kommissionen för ekonomisk eftelkrigsplanering. 4. Betänkande an- gående vissa. arbetsmarknadsfrågor m. m. Marcus. 91 s. . Betänkande angående revision av kommunala fondbild— ningslagen 111. 111. Baggström. 80 :. Fi.

slag till riktlinjer för en revision av rikets indelning iborgerliga primiirkommuner. Baggström. 342 s. 8. . Knmmunindelningskoinmittén. 3. Bilagor till kommun-

indelningskommitténs betänkande med förslag till rikt- linjer för en revision av rikets indelning i borgerliga primär—kommuner. Hieggström. 124 s. S. Utredning rörande den tekniskt-vetenskapliga forsk- ningens ordnande 8. Slutbetänkande med utredning om silikatkemisk forskning och läderforskning m.m. nggström. 94 s. II. 1941 års reumatikervårdssakkunnigas betänkande. Del 3. Utredning om renmatikervårdens utbyggande och vid- tagande i övrigt av åtgärder förde reumatiska sjuk- domar-nas bekämpande. Idun. 194 s. Utredningar angående ekonomisk efterkrigsplanering. 111. Framställningar och utlåtanden från kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering. 5. Betänkande an- gående övervakning av konkurrensbegriinsande före- teelser inom näringslivet. Marcus. 175 s. Pl. 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar,.i Bilaga 5. Skolungdomens vägledning till utbildnin och yrke. Av E. Neymark. Idun. 277 s. E. 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar. Bilaga 4. Lärjungurvalet till studielinjer med den nu— varande realskolans mål. Av E. Dahr. Idun. 123 s. E. 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar. 5. Skolans betygssättning. Idun. 89 s. . Socialvårdskommitténs betänkande. 11. Utredning och förslag angående revision av lagen om folkpensionering. V. Petterson. 312 s. . Betänkande om skolmilltiderna. bil. S. Naturvetenskapliga forskningskommittén. 1. Den natur vetenskapliga forskningens behov av personal, ans] ;. och lokaler. Förslag om inrättande av ett naturveten- skapligt forskningsråd. Beckman. 243 8. E. Betänkande med förslag till förordning om vissa in— vesteringsfonder m.m. Marcus. 129 s. Fi. Betänkande om törlossningsvården. Beckman. 186 s. S. Betänkande om akademikernas amorteringsproblem. Beckman. 67 s. S. Betänkande med förslag angående reglering av den territoriella församlmgsindelningen' 1 Göteborg. Elander.

Beckman. 322 s., 1.

Göteborg. 107 s, 2 kartor. 111. Statistiska undersökningar kring beiolkningsfrågan. Beckman. 419 s. S.

Om sarskilt]. tryckort ej angiven, 11.1- tryokortsn Stockholm Bokstäverna med fetstil utgöra begynnellebok atlvema till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo.:

=jordbruk|

• Sida 1
•  Original

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1945: 53 SOCIALDEPARTEMENTET

STATISTISKA UNDERSÖKNINGAR

KRING

BEFOLKNINGSFRÅGAN

UTFÖRDA AV

. 1 47 l l 1

60

66

67 69 70

71 73 78 79 80 81

82

84

• Sida 9
•  Original

Tab. 14 b. Antalet i första giftet inträdda kvinnor i åldern 25—30 år på 1000 ogifta kvinnor i samma ålder i nio av de största städerna, landsbygdsområdena samt hela riket åren 1924— 1943/44 ........................................................ 85

>> 14 c. Antalet i första giftet inträdda kvinnor i åldern 30—40 år

på 1 000 ogifta kvinnor i samma ålder i nio av de största städerna, landsbygdsområdena samt hela riket åren 1924— 1943/44 ........................................................ 86

15 a. Antalet barnaföderskor i åldern 20—25 år på 1 000 gifta

kvinnor i samma ålder i nio av de största städerna, lands- bygdsområdena samt hela riket åren 1924—1943/44 ...... 89

>> 15 b. Antalet barnaföderskor i åldern 25—30 år på 1 000 gifta

kvinnor i samma ålder i nio av de största städerna, lands- bygdsområdena samt hela riket åren 1924—1943/44 ...... 90

» 15 c. Antalet barnaföderskor i åldern 30—40 år på 1 000 gifta

kvinnor i samma ålder i nio av de största städerna, lands- bygdsområdena samt hela riket åren 1924—1943/44 ...... 91 16. Antalet nedkomster per 1 000 gifta kvinnor i olika äkten- '

skapliga varaktighetsgrupper i nio av de största städerna, landsbygdsområdena samt hela riket vissa år .............. 92

III. Den äktenskapliga fruktsamheten under senare år:

Tab. ]. Ohserverade äktenskapliga nedkomsttal samt kapacitets— och indextal för hela rikets befolkning 1930—1943 ............ 130

>> 2. Ohserverade äktenskapliga födelsetal samt kapacitets- och

indextal för olika kommuntyper 1930—1931, 1935—1936 och 1940—1941 .............................................. 132

>> 3. Äktenskapliga fruktsamhetsindextal för olika läns lands- bygd och städer 1928—1933 och 1940—1941 .............. 134 >> 4. Äktenskapliga fruktsamhetsindextal för hela rikets lands- bygd och städer åren 1936—1941 .......................... 139 >> 5. Procentuella förändringar av den äktenskapliga fruktsam- heten inom de olika länens landsbygd 1938—1943 ........ 140 >> 6. Procentuella förändringar av den äktenskapliga fruktsam-

heten inom de olika länens städer jämte vissa enskilda större städer 1938—1943 .................................... 141

IV. Flykten från landsbygden och dess samband med nativitetsnedgången:

Tab. 1. Häraderna fördelade efter utfiyttningsöverskotten i de yngre medelåldrarna och efter procent jordbruksbefolkning ...... 157

>> 2. Häraderna fördelade efter åldersrelation och utflyttningens storlek under åren 1936—1940 .............................. 158 >> 3. Medeltalet av utfiyttningsöverskottet i procent åren 1931—

1940 i Sveriges härader, fördelade efter värdet på ålders- relationen .................................................... 158

>> 4. Sambandet mellan åldersrelation och utiiyttningen i hära- derna åren 1936—1940 länsvis .............................. 160 >> 5. Sambandet mellan åldersrelation och utflyttningen i olika

grupper av häraderna efter område och procent av jord-' bruksbefolkning .............................................. 162

V. Befolkningsrörelsens beroende av konjunkturerna under tiden efter 1920:

Tab. 1. Giftermålstal 1921—1943 .................................... 172

))

2. Födelsetal och fruktsamhetstal 1921—1943 ................

173

• Sida 10
•  Original

))

)7 »

i”???

?

535999.”

2.

1. 2. 3.

Ekonomiska tidsserier 1921—1943 ...................... Standardvariationer hos giftermålstal 1922—1943 ...... Standardvariationer hos födelsetal och fruktsamhetstal 1922—1943 ................................................ Standardvariationer hos ekonomiska tidsserier 1922— 1943 ...................................................... Konjunkturbarometer 1922—1943 ........................ Antal giftermål under olika månader 1939—1944 ...... Antal levande födda under olika månader 1939—1944 Födelsetalets variationskvoter för olika månader 1939—— 1944 ......................................................

VI. Befolkningspolitiska målsättningar: Tab. 1. Födelsetal och fruktsamhetstal under olika alternativ

rörande folkmängdsutvecklingen . . . .' ...................... Folkmängd och försörjningsbördor i framtiden enligt den antagna nativitetsutvecklingen ............................

VII. Om befolkningsprognoser med särskild hänsyn till äktenskapsfrekvens, famil- jebildning och erforderlig familjestorlek:

Tab. Framskriven manlig folkmängd åren 1945—1965 ...... Framskriven manlig ogift folkmängd åren 1945—1965.. Beräknat antal bestående äktenskap fördelade efter tid för äktenskapets ingående åren 1940—1965 ............

4 a. Medelbarnantalet i de bestående äktenskapen enligt 1935—

1936 års folkräkning. Fruktsamheten efter äktenskapets duration 1936—1940. Antagen fruktsamhet åren 1941— 1965 samt beräknat antal barn iäktenskapen åren 1940 och 1965 ..................................................

4b. Beräknat medelbarnantal i bestående äktenskap av olika.

5.

1. 2.

3.

_a!»

duration åren 1940—1965 ................................ Relativ fördelning (i procent) av de bestående äktenskapen efter antal minderåriga barn ............................

IX. En representativundersökning på 1940 års folkräkningsmaterial: I. Familj och hushåll. Tab.

Den i undersökningen medtagna befolkningen länsvis .. Den i undersökningen medtagna befolkningen efter civil- stånd ...................................................... Den i undersökningen medtagna befolkningen efter ålder och kön .................................................... Befolkningen efter hushåll och ställning i hushållet.... Befolkningen efter hushåll och ställning däri i kombi- nation med kön och ålder. Relativa tal per tusen av antalet män och kvinnor i motsvarande ålder .......... Antal familjer efter familjetyp och efter familjeförestån- darens kön och civilstånd ................................ De bestående äktenskapen efter antal hemmavarande barn och antal minderåriga barn ........................ Bestående äktenskap fördelade efter mannens ålder och barnantal .................................................. Bestående äktenskap fördelade efter hustruns ålder och barnantal ..................................................

Sid. 181 181 182 182 195 195

197

209

217

226 228

231

234 234

237

273 274 275 276 278 280 282 284

285

• Sida 11
•  Original

Tab.

))

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

19.

20.

22.

23.

24.

25.

26.

27.

28.

29.

30. 31.

32. 33.

»Övriga familjer» efter familjeföreståndarens kön och civilstånd och antalet hemmavarande barn .............. »Övriga familjer» efter familjeföreståndarens kön och civilstånd och antalet minderåriga barn ................ »Övriga familjer» fördelade efter antal hemmavarande barn och antal minderåriga barn ........................ Familjeföreståndarna inom »övriga familjer» fördelade efter ålder, kön och civilstånd samt efter antalet min- deråriga barn .............................................. Bestående äktenskap i olika befolkningsgrupper fördelade efter antal hemmavarande och antal minderåriga barn De bestående äktenskapen i olika befolkningsgrupper fördelade efter familjeföreståndarens ålder och antal hemmavarande barn ...................................... De bestående äktenskapen i olika befolkningsgrupper fördelade efter familjeföreståndarens ålder och antal minderåriga barn .......................................... Familjer, vari ingå föräldrar till familjeföreståndaren .. Familjer med föräldrar till familjeföreståndaren, förde- lade efter antal hemmavarande och antal minderåriga barn ...................................................... Bestående äktenskap, där i hushållet ingå föräldrar till familjeföreståndaren, fördelade efter familjeförestånda- rens ålder och medelbarnantalet i olika grupper ........ Barnen fördelade efter ålder och familjetyp ............ Barnen i bestående äktenskap fördelade efter ålder och antal barn i familjen .................................... Barn, tillhörande »övriga familjer» efter ålder och antal barn i familjen ............................................ »Med barn jämställda» efter ålder, familjetyp och an- tal barn i familjen ........................................ Antalet under år 1940 födda barn efter familjetyp och antalet barn i familjen .................................. År 1940 födda barn, tillhörande samboende gifta för— äldrar, fördelade efter ordningsnummer samt moderns ålder ...................................................... Fruktsamheten i bestående äktenskap efter moderns ålder och antal förutvarande barn i äktenskapet .............. Fruktsamheten i olika befolkningsgrupper efter antal förutvarande barn i äktenskapet ........................ Släktingar, hembiträden och övriga hushållsmedlemmar efter kön och ålder ...................................... Släktingar, hembiträden och övriga hushållsmedlemmar efter kön och familjetyp

a) absoluta tal ............................................ b) per 1 000 familjer ...................................... Hembiträden fördelade efter familjetyp och antal min- deråriga barn i familjen .................................. I övriga hushåll levande personer efter hushållstyp, kön och ålder .................................................. Övriga personhushåll fördelade efter hushållets storlek I övriga personhushåll boende personer efter hushållets storlek, befolkningsgrupp och kön ........................

Sid. 286 287

288

288

289

290

291 292

293

294 295

297

298

298

300

301 302 302 303 304 304 306

307 308

309

• Sida 12
•  Original

II. Inkomst och försörjningsbörda. Tab. 1.

»

>)

))

>)

))

2.

3.

10.

11.

12.

13.

14.

15. 16.

17.

18.

Inkomst och förmögenhet i relation till varandra enligt 1935/1936 års folkräkning ................................ 311 Den i representativundersökningen medtagna befolk- ningen, fördelad efter inkomstens storlek ................ 313 Befolkningen fördelad efter inkomst och efter familje- ställning a) Totalbefolkningen ...................................... 315 b) Jordbruksbefolkning .................................... 315 c) Ovrig landsbygdsbefolkning .......................... 315 d) Stadsbefolkning ........................................ 316 Relativa antalet personer utan inkomst och median- inkomsten för inkomsttagare i olika grupper efter fa- miljeställning .............................................. 317 De bestående äktenskapen efter makarnas inkomstför— hållanden

Absoluta tal ............................................ 318 Per 1 000 äktenskap .................................... 318

De bestående äktenskapen efter antal hemmavarande barn och antal personer med inkomst .................. De bestående äktenskapen efter antal hemmavarande minderåriga barn och antal personer med inkomst Antalet barnlösa äktenskap, antalet fåbarnsfamiljer samt medelbarnantalet i olika grupper av äktenskap efter in- komstförhållanden ........................................ Antalet barnlösa äktenskap och medelbarnantalet min- deråriga i de tre olika befolkningsgruppernai olika grupper av äktenskap efter makarnas inkomstförhållanden ...... Barnen fördelade efter föräldrarnas inkomstförhållanden samt. antalet barn med inkomst ......................... De bestående äktenskapen fördelade efter antal minder- åriga barn samt makarnas och de minderåriga barnens sammanlagda inkomst

a) jordbruksbefolkning .................................... b) övrig landsbygdsbefolkning ............................ c) stadsbefolkning ........................................ Antal bestående äktenskap utan inkomst i procent samt medianvärdet av familjeinkomsten efter antalet minder— åriga barn i familjen .................................... Procentantalet äktenskap utan minderåriga barn samt medelantalet minderåriga barn per äktenskap iolika inkomstklasser ............................................ Bestående äktenskap fördelade efter antalet hemmava— rande barn samt makarnas och barnens sammanlagda inkomst .................................................... Ovriga familjer efter familjeföreståndarens kön och in- komstförhållanden ........................................ Ovriga familjer efter familjestorlek och antal familje- medlemmar med inkomst ................................ Ovriga familjer efter antalet minderåriga barn och antal minderåriga barn med inkomst .......................... Antalet barn med eller utan inkomst i övriga familjer

320

321

322

322

323

324 324 325

326

329

330 330 !

% l l

• Sida 13
•  Original

Tab. 19. Övriga familjer fördelade efter familjeföreståndarens kön, antal minderåriga barn och familjeinkomst .............. 331

» 20. Antalet övriga familjer utan inkomst i % samt median-

värdet av familjeinkomsten för olika antal minderåriga barn i familjen ............................................ 332

» 21. I representativundersökningen medtagen befolkning för- delad efter inkomst, kön och ålder ...................... 334 » 22. Den i representativundersökningen medtagna befolknin—

gen efter inkomst, kön, ålder i kombination med civil- stånd eller försörjningsskyldighet ........................ 335

» 23. Procentantalet personer utan taxerat belopp efter ålder, kön och civilstånd ........................................ 336 » 24. Medianinkomsten för personer med inkomst efter ålder, kön och civilstånd ........................................ 336 >> 25. Relativa antalet familjer utan inkomst (i %) efter man- nens ålder och antalet minderåriga barn i familjen 339 >> 26. Medianinkomster i familjer med inkomst efter mannens ålder och antalet minderåriga barn i familjen .......... 339

Förteckning över tabellerna i bilaga 3 ........................................ 361

DIAGRAM OCH FIGURER. Befolkningsförhållandena i Sverige. »Ålderspyramid» för 1910 ................................................ 22 »Alderspyramid» för 1940 ................................................ 22 Födelsetalen för hela riket och dess städer 1940—1944 ................ 46

De regionala olikheterna i och utvecklingen av äktenskap;- och fötlelsefrekvensen i Sverige under tiden 1920—1944. Bruttoreproduktionstalet, giftermålsfrekvensen, äkta fruktsamhetstal (åldersgrupper) samt äkta fruktsamhetstal (durationsklasser) för

Hela riket ................................................................ 97 Stockholm ................................................................ 98 Göteborg .................................................................. 100 Malmö .................................................................... 101 Norrköping ................................................................ 102 Iiälsingborg ................................................................ 103 Orebro .................................................................... 104 Borås ...................................................................... 105 Eskilstuna ................................................................ 106 Gävle ...................................................................... 107 Mälarlandskapen (riksområde I) .......................................... 108 Ostra Götaland (riksområde II) .......................................... 110 Skåne, Halland och Blekinge (riksområde III) .......................... 111 Vänerlandskapen (riksområde IV) ........................................ 112 Norrland och Dalarna (riksområde V) .................................... 113 Allmänna födelsetalet för samtliga 9 städer, riksområdena samt hela riket ...................................................................... 115

Bruttoreproduktionstalet för samtliga 9 städer, riksområdena samt hela riket

• Sida 14
•  Original

III.

IV.

V.

Giftermålsfrekvensen för samtliga 9 städer, riksområdena samt hela riket ...................................................................... Totala äkta fruktsamhetstalet för samtliga 9 städer, riksområdena samt hela riket .................................................................. 118 Äkta fruktsamhetstal (åldersklassen 20—25 år) för samtliga 9 städer, riksområdena samt hela riket ............................................ 119 Akta fruktsamhetstal (åldersklassen 25—30 år) för samtliga 9 städer, riksområdena samt hela riket ............................................ 120 Akta fruktsamhetstal (åldersklassen 30—40 år) för samtliga 9 städer, riksområdena samt hela riket ............................................ 121 Akta fruktsamhetstal (durationsklasser 1—5 år) för samtliga 9 städer, riksområdena samt hela riket ........................................... 122

Den äktenskapliga fruktsamheten under senare år. Kartogram över den äktenskapliga fruktsamheten på landsbygden 1928

—1933 .................................................................... 136 Kartogram över den äktenskapliga fruktsamheten på landsbygden 1940 —1941 .................................................................... 137 % Flykten från landsbygden och dess samband med nativitetmzedgängen. Diagram I a—f ............................................................ 152 Kartogram över utflyttningen häradsvis i de yngre mellanåldrarna åren 1936—1940 ................................................................ 164 Befollmingsrörelsens beroende av konjunkturerna under tiden efter 1920. Antalet födelser och giftermål i Sverige åren 1921—1943 .............. 171 Relativa giftermålstal 1921—1943 ........................................ 172 Relativa födelsetal 1921—1943 ......................................... 173 Äktenskapliga fruktsamhetstal 1924—1941 .............................. 174 Ekonomiska tidsserier 1921—1943 (A) .................................. 176 Ekonomiska tidsserier 1921—1943 (B) .................................. 177 Standardvariationer hos giftermålstal 1922—1943 ...................... 183 Standardvariationer hos födelsetal 1922—1943 .......................... 184 Standardvariationer hos äktenskapliga fruktsamhetstal 1925—1941 185 Standardvariationer hos ekonomiska tidsserier 1922—1943 ............ 186 Svensk konjunkturbarometer 1922—1943 ................................ 187 Födelsetalets variationer i Sverige åren 1939—1944 .................... 198

• Sida 15
•  Original

BEFOLKNINGSFÖRHÅLLANDENA I SVERIGE En analys.

På uppdrag av befolkningsutredningen utförd av

Professor Carl-Erik Quensel.

• Sida 16
•  Original

• Sida 17
•  Original

KAPITEL 1.

Kort översikt av befolkningsutvecklingeu i Sverige.

Enligt senaste folkräkning avseende folkmängden den 31 december 1940 uppgick Sveriges befolkning till 6371 000 personer. Tio år tidigare var folk- mängdssiffran 6142 000, och tillväxten under decenniet 1931—1940 har så— lunda varit 229 000, d. v. s. något mer än 20 000 per år eller per tusen av folk- mängden 3,7 0/00. Det är emellertid den lägsta tillväxtsiffra, som observerats under de senaste hundra åren, såväl i absolut antal, som i proportion till folk— mängdens storlek. Och detta trots att under sist förflutna decennium 1931— 1940 Sverige för första gången uppvisar invandringsöverskott, medan antalet utvandrade förut avsevärt överskridit antalet invandrade personer. Av befolk— ningstillväxten utgjordes nämligen endast 174000 av den naturliga. folkök- ningen d. v. s. födelsernas överskott jämfört med dödsfallen. Aldrig tillförne under Sveriges mer än hundraåriga fredsperiod har en så låg siffra för den naturliga folkökningen kunnat konstateras.

Befolkningstillväxten har_under skilda perioder gestaltat sig olika. Stor- leken av och förändringarna i den svenska befolkningen kunna i detalj följas sedan snart tvåhundra år tillbaka, eller från 1749. För tidigare år är kun- skapen betydligt mindre och mera osäker.

De första tillgängliga något så när säkra sifferuppgifterna angiva år 1750 en totalfolkmängd av ungefär 1 800000. På närmare tvåhundra år har folk- mängden vuxit till 350 % av den ursprungliga storleken, men tillväxten har av skilda orsaker icke varit likformig.

Här må endast följande historik över befolkningsökningen framläggas. Från 1750 till 1810 var den årliga tillväxten obetydlig och folkmängden steg med endast en tredjedel från 1 800 000 till 2 400 000. Men följande sextioårs- period 1811—1870 sker en kraftig folkökning och folkmängden stiger med när- mare 75 % till omkring 4 170 000 och detta innebär en befolkningstillväxt av något mer än 9 0/oa årligen. Under nästa sextioårsperiod 1871—1930 reduceras tillväxthastigheten relativt till folkmängden om än icke i absoluta tal och folk- mängden ökar med icke fullt 50 % till 6 142 000. Uträknat per år och per tusen av folkmängden är den genomsnittliga tillväxtsiffran 1871—1930 6,5 0/00, medan den under senaste tioårsperiod 1931—1940 var 3,7 0/00.

De tydliga skillnaderna i folkmängdens tillväxt äro resultaten av flera olika omständigheter och var och en av de tre nämnda sextioårsperioderna äro i sitt slag typiska för olika befolkningsförhållanden, särskilt beträffande födelsernas och dödsfallens antal.

Perioden 1750—1810 karakteriseras av en hög nativitet och ävenledes av en hög dödlighet, så att födelseöverskottet blir tämligen lågt. Födelseöver- skottet företer dessutom avsevärda växlingar år från år särskilt på. grund av kraftiga fluktuationer i dödligheten. Födelsefrekvensen är av storleksord- ningen 30—35 per tusen av folkmängden, medan dödligheten huvudsakligen

• Sida 18
•  Original

varierar mellan 25 och 30 ()/00. Folkökningen är därför i genomsnitt 50/00. Dock märkas vissa är mycket högre dödstal. År 1773 är dödstalet över 50 0/00, d. v. s. var tjugonde av befolkningen avled under det året.

Såsom förhållandena varit under åren 1751—1810 ha de troligen varit tidi- gare. En ofta nämnd uppskattning av Sveriges folkmängd för år 1570 angiver siffran 900 000. Fördubblingen av folkmängden från 1570 till 1750 innebär en folkökning av ungefär 30/00 årligen.

Man möter här bilden av en befolkning levande under relativt primitiva om— ständigheter. Födelserna hålla sig vid ett förhållandevis stort antal per tusen av folkmängden, som man nuförtiden endast möter hos folk på en ekonomiskt. och socialt sett låg nivå. Dödligheten är också stor. Hygien och läkekonst hava ingen vidare spridning, och epidemier och hungersnöd kräva relativt ofta en avsevärd tribut av befolkningen, varjämte krigen ävenledes inverka.

Efter år 1810 sker folkökningen i snabbare tempo men detta icke som en följd av ökade födelsetal utan till följd av en allt starkare minskning av död- ligheten. Medan födelsetalet håller sig konstant något mer än 30 0/00 årligen, går dödstalet ner från 25 0/00 till obetydligt över 20 0/00, varigenom nativitets- överskottet stiger till det dubbla jämfört med tidigare. Mot slutet av sextio- årsperioden inverkar en ny faktor på befolkningstillväxten, som senare blir av allt större betydelse, nämligen utvandringen.

Den fredsperiod, som snart efter 1810 inträder och som karakteriseras av ett så småningom ökat välstånd, gör sig gällande i befolkningsrörelsen främst på dödlighetens område, medan däremot födelsetalen stå kvar på sin höga nivå oberörda av förändringarna i samhällslivet.

Under den tredje sextioårsperioden 1871—1930 bliva förhållandena me1a komplicerade och sammansatta Folkökningen uppnår numera blott undan- tagsvis samma toppsiffra, som noterades under de närmast föregående årtion- dena. Det är härvidlag tvenne omständigheter, som skilja denna period från den föregående, nämligen utvandringen under periodens första del och den särskilt under senare delen kraftiga nativitetsnedgången.

Nedgången i dödstalet, som varit så markant under den förra perioden, fortsätter även efter 1870 och 1 detta århundrade till att börja med i samma takt som förut, ja än kraftigare, från 20 o/oo till 12 ”Ion, men en avmattning in träder och stillastående börjar att skönjas under de senaste decennierna.

Den långsammare befolkningstillväxten sker sålunda trots den ytterligare reducerade dödligheten och är ett resultat dels av den under några årtionden särskilt 1881—1910 kraftiga utvandringen, tidtals 5 0lao eller mera årligen, dels och senare framförallt av den nativitetsminskning, som om än svagt kan skönjas redan omkring 1871—1880, men som först efter 1910 framträder särskilt tydlig och som fullständigt omgestaltar den svenska befolkningsutvecklingen.

Medan omkring 1870 födelsetalet var i absolut antal 135000 årligen och relativt till folkmängden 30 0/00, steg trots folkmängdstillväxten 1870—1910 födelsetalet icke absolut sett utan höll sig på samma nivå Relativt till folk— mängden sjönk det däremot långsamt till omkring 25 0loo år 1910. Efter år

• Sida 19
•  Original

1910 sjunker även det absoluta antalet födda kraftigt, särskilt efter 1920. Strax efter 1925 är födelsetalet 100000 och når 1933—1934 sitt bottenvärde 85 000, vilket per 1 000 av folkmängden utgör endast något mer än 13 0/00.

Åren 1933—1934 synas innebära en vändpunkt i födelsekurvans utveckling, även om det är väl tidigt att draga några säkra slutsatser. Minskningen i födelse— talet har upphört. Tvärtom har födelsetalet år efter år visat ökade siffror. År 1939 uppnås siffran 97 000, och även om de oroliga tiderna sedan dess icke alltför oväntat märkas i födelsetalets månatliga variationer och i en tillfällig nedgång med några tusen år 1940, hejdades nativitetsstegringen blott till— fälligt. 1941 års siffror översteg 1939 års siffror även om siffran 100 000 icke fullständigt uppnåddes men därefter tog födelsetalen jättelika steg uppåt för varje år: 114 000 1941, 125 000 1943 och 133 000 1944. Samtidigt sjönk dödstalet ytterligare och var sålunda år 1942 under 10 0/00 varför den naturliga folkökningen under de tre åren 1941—1943 har rört sig om i genomsnitt 45 000 årligen eller dubbelt så mycket som den årliga siffran under åren 1931—1940. Men befolkningsförhållandena äro så pass komplicerade, att man av sådana siffror som de ovan angivna icke med någon större säkerhet kan bedöma vad de senaste årens utveckling inneburit i själva verket och orsakerna till upp— gången. Än osäkrare blir det därför också att från de senaste årens siffror draga säkra slutledningar rörande den kommande utvecklingen.

Här må endast nämnas att födelsetalets och födelseöverskottets variationer icke kunna betraktas isolerade för sig. De måste sättas i samband med övriga förändringar i befolkningsrörelsen, i befolkningens sammansättning efter ålder och civilstånd, innan man erhåller en fullt tillförlitlig bild av utveck- lingen, på vilken förutsägelser om framtidens utveckling kunna byggas.

KAPITEL 2.

i Befolkningens sammansättning och förändringar däri.

a) Befolkningens sammansättning efter ' ålder.

Vore det så, att den olikformiga befolkningsökningen i det förflutna och särskilt den avtagande folkökningen under de senaste åren hade påverkat alla grupper av befolkningen i samma grad, skulle icke någon större anledning före- finnas att hysa några farhågor för den kommande utvecklingen. Men enär så icke är fallet, utan den minskade nativiteten innebär förändrad sammansätt- ning av befolkningen i olika avseenden, så går det icke att beskriva utveck- lingen enbart genom att angiva den totala befolkningsnumerären utan även dess sammansättning måste observeras.

Ur vissa synpunkter är det framför allt åldern, som skiljer individerna i en befolkning från varandra, och man kan härvid urskilja tre större grupper:

• Sida 20
•  Original

20 de uppväxande generationerna, de arbetsföra och produktiva» åldrarna samt åldringarna. Inga bestämda åldersgränser kunna egentligen fixeras mellan de tre grupperna, och om man bestämmer några skarpa gränser, så blir det delvis konventionella hänsyn, som bliva avgörande. De uppväxande generationerna äro främst alla under femton år och det stora flertalet av de uppväxande in— träda i nästa grupp, de arbetsföra, mellan 15 och 20 år.

De arbetsföra åldrarna sträcka sig från 15—20 år uppåt, och individerna utträda icke vid en och samma ålder utan inträda av olika skäl, sjukdom, in— validitet, somliga vid lägre och somliga vid högre levnadsålder bland åldringar och icke arbetsföra. För somliga ligger gränsen kanske mellan 50 och 60, men det stora flertalet mister i arbetsförmåga särskilt upp mot 65 år 70 års ålder, och även om ett icke obetydligt flertal besitta full arbetsduglighet även efter 70 år, tala skäl för att fixera gränsen mellan de arbetsföra och åldringar till 65 år. '

En jämförelse mellan åldersfördelningen vid skilda tidpunkter och särskilt då mellan de tre grupperna 0—20 år, 20—65 och 65 och därutöver giver en helt annan bild av befolkningsutvecklingen än den man erhåller från siffrorna. över folkmängdens totala storlek, i det att utvecklingen inom skilda ålders- klasser ter sig helt olika.

Åldersklassernas förändringar sammanhänga med födelsekurvans föränd— ringar. De enskilda åldersklassernas storlek är en följd av i första hand födelsetalets storlek motsvarande år tillbaka i tiden och i andra hand av död— lighetens storlek och den därav följande reduktionen av de skilda födelse- kullarnas ursprungliga storlek. En kraftig förändring av födelsetalet uppåt eller nedåt inverkar därför direkt på åldersfördelningen icke endast under de närmaste åren utan även under flera årtionden framåt.

Så länge absoluta födelsetalet var i stigande, var även samtidigt varje ålders- klass i stigande. När folkmängden från 1750 till 1870 steg från 1 800 000 till 4 170 000, skedde i stort sett inga större förändringar i åldersfördelningen (sc tabell 1). Antalet personer i åldrarna 20—65 var obetydligt mer än hälften av totalbefolkningen och antalet i åldern 0—20 omkring 43 %. Men när födelse- talet efter 1870 stagnerar, påverkas åldersfördelningen därav om än i början tämligen obetydligt, så att de yngre åldersklasserna 0——20 bliva relativt sett

Tabell 1. Befolkningens relativa fördelning på tre större åldersgrupper 1750—1940.

Relativ åldcrafdrdelning i 0/00 Ålders- grupp , 1940 1940 1700 1870 1910 1920 1930 1935 1940 Landsbygd Städer 0—20 427 431 410 387 339 308 - 285 310 245 20—65 511 515 506 529 569 600 619 587 676 65 o.d. 62 54 84 84. 92 92 96 103 79 Summa 1000 1000 1000 1000 1000 1000 1000 1000 1000

• Sida 21
•  Original

något fåtaligare än förut. Den förbättrade dödligheten leder å andra sidan till en ökning av de högre åldersklassernas andel av befolkningen.

Fram till och med år 1910 äro dock förändringarna tämligen obetydliga. Antalet (i %o) i åldrarna 0—20 har sedan 1870 nedgått från 431 till 410, medan åldersklasserna över 65 stigit från 54 till 84 0/00. Åldersklasserna 20—65 uppvisa nästan oförändrad numerär, nämligen 506 ”/oo mot 515 år 1870.

Men när födelsetalet efter 1910 börjar att sjunka icke endast relativt till folkmängden utan i motsats till perioden 1871—1910 även absolut, bli för- ändringarna i åldersfördelningen än kraftigare. Medan det absoluta antalet i de tre åldersklasserna 0—20, 20—65 och 65 och därutöver år 1910 var i runda tal 2 260 000, 2 790 000 och 470 000, så hade talen är 1940 ändrats till 1 821 000, 3951000 och 599000 respektive, d. v. 5. en minskning med 19 % i åldern 0—20 år, en ökning med 42 % i åldern 20—65 år och en ökning med 27 % i de högsta. åldersklasserna.

Mot en total befolkningsökning av 849 000 svarar en ökning av mer än en miljon eller 1 160 000 i de arbetsföra åldrarna. *

Den relativa åldersfördelningen visar än tydligare, att de yngre åldersklas— serna äro i tillbakagång. Medan åldersklasserna 0—20 år 1910 voro 410 o/oo av den sammanlagda befolkningen, har denna siffra år 1920 nedgått till 387 0/00, år 1930 till 339 %0, år 1935 till 308 %o. Nativitetsökningen efter 1934 har icke någon större effekt på åldersfördelningen utan procentantalet sjunker fort- farande, från 308 0/00 1935 till omkring 285 %0 år 1940.

Åldersklasserna 65 och därutöver visa en fortgående om än relativt obe— tydlig ökning från 85 %o 1910 till 92 %o 1930 och 96 0/00 1940. I gengäld är det de mellanliggande åldrarna, som öka kraftigt från 506 %o år 1910 till 529 %0 år 1920, 569 %0 år 1930 och 619 0/00 år 1940. Med andra ord från 1750 till omkring 1910 har den arbetsföra befolkningen (åldersklasserna 20—65 år) i runt tal utgjort 1_1_n_g_e_f_är_hälften av folkmängden men har sedan dess stigit till mer än 69.04. Proportionen mellan arbetsföra och icke arbetsföra enligt den använda åldersindelningen har förändrat sig från 1 : 1 till 3z2.

Den bästa. översikten över de mera detaljerade förändringarna i åldersför- delningen sedan 1910 erhålles från de här grafiskt återgivna ålderspyramiderna. Varje åldersklass (eller som här i diagrammet femårsåldersklass) represen- teras av en horisontal stapel, vars längd är proportionell mot antalet i ålder— klassen. De olika åldersklassernas staplar äro lagrade på varandra, så. att de yngsta ligga nederst och de äldsta (och minsta) överst. Könen återgivas sär- skilt genom att staplarnas längd från Vänster räknat svarar mot männens antal och dess längd åt höger mot kvinnornas.

Så länge födelsetalet håller sig konstant eller är i tilltagande, äro ålders- klasserna avtagande med växande ålder. Så är också fallet fram till och med år 1910, och beteckningen »ålderspyramid» svarar väl mot utseendet. År 1940 är bilden avsevärt förändrad. Åldersklasserna 0—20 äro fåtaligare än ålders— klasserna, 20—30, vilka äro de kraftigaste;

Utan att här gå in på den kommande utvecklingen kan ändock påpekas, att

• Sida 22
•  Original

ÄLDER= MAN so—w 85—90 50-55

70'7 5 65 '70 60" 65 55'60 50'55 45-50 40'45 35'40 150-35 25 "30 20'25 l5'20 IO' | 5 5— l 0 O_— 5 or

l9lO

300 tusen

90'00 KVINNOR 85'90 50'85 75-80 70-75 65-70 60'65 55'60 5055 45—50 40'45 55'40 30" 25'30 20'25 l5'20 l0'15 5-l0 O_— 5 CI"

|94O

ÄLDER: l l 1

300 Tusen

Tusen

den åldersfördelning, som nu finnes, icke kan tänkas förbliva bestående. Medan den relativa åldersfördelningen 1910 icke alltför mycket avviker från tidigare ; åldersfördelningar och sålunda kan sägas representera en stabil typ av ålders— i fördelningen, är åldersfördelningen av i dag labil. Ty tänker man sig befolk- * ningen 20 år senare, så ha nuvarande åldersklasserna 0—20 år efter en relativt

• Sida 23
•  Original

obetydlig reduktion genom dödligheten givit upphov till åldersklasserna 20——40 är vilka då. måste bliva färre till antalet än vad de (åldersklasserna 20—40 år) nu äro, och detta oavsett huru nativiteten gestaltar sig under de närmaste tjugo åren. Det är detta förhållande, som främst karakteriserar ut- vecklingen i våra dagar och som innehåller i sig nästan hela befolknings- frågan.

b) Befolkningens sammansättning efter

kön.

Full jämvikt råder icke bland könen i den svenska befolkningen och har ej heller alla år, för vilka siffror äro tillgängliga, någonsin varit förbanden.

Men nuvarande proportion mellan könen, 1 016 kvinnor per tusen män år 1940, är den lägsta noterade och den har fordom varit betydligt högre.1

Vid den svenska befolkningsstatistikens början år 1750 noterades siffran 1 127 kvinnor per 1 000 män, men sedan dess har siffran varit i nästan regel- bunden nedgång med vissa undantag. År 1810 var siffran 1 099 och 1870 var den 1 067. Under de tjugo senaste åren har siffran gått ned med ungefär en enhet per år från 1 037 år 1920 till 1 016 år 1940.

Kvinnokönets övertalighet, som icke endast förefinnes i Sverige utan i de , flesta europeiska stater, är icke beroende på ett överskott av kvinnokön vid födelserna. Tvärtom uppvisa gossarna en svag övervikt och mot 1 000 födda av kvinnkön svarar ungefär 1 060 av mankön. Denna siffra har varit synner— ligen konstant och nästan oberoende av alla förändringar med något av en naturlags beständighet. I stället företer mankönet en något större dödlighet än kvinnkönet, så att med stigande ålder förändras könsproportionen i ålders- klasserna. Förr var männens överdödlighet betydligt större än nu, och som en följd därav har kvinnoöverskottet uppstått. I någon grad har dock kvinno- ? överskottet även berott på den något större utvandringen av män än av kvinnor.

En jämförelse mellan könsproportionen i olika åldersklasser förr och nu visar, att det minskade kvinnoöverskottet icke har skett likformigt i samtliga åldersgrupper.

År 1870 var genom kvinnounderskottet vid födelsen antalet kvinnor i ålders— klassen 0—20 mindre än antalet män, men från och med 20 års åldern och uppåt voro i varje åldersklass männen i minoritet, och differensen blev allt större ju högre åldern var. Den sedan dess förbättrade dödligheten, särskilt utpräglad för männen, förändrar emellertid könsproportionen, så att antalet ; kvinnor per 1 000 män minskar i varje åldersklass. År 1940 voro i åldersklas-

serna under 35 år kvinnorna i minoritet, medan i varje åldersklass över 35 år männen voro i minoritet, som blev alltmer utpräglad i åldrarna över 40 år.

Den ålder, vid vilken könen voro lika talrika, har sedan 1870 till 1940 för- skjutits femton år uppåt från 20 till 35 år och förskjutes för närvarande sakta men säkert uppåt mot högre åldrar.

1 Efter år 1940 sjunker kvinnoöverskottet fortfarande och den 31 december 1943 var proportionen 1 013 kvinnor mot 1 000 män. *

• Sida 24
•  Original

Den pågående minskningen av kvinnoöverskottet, som, försåvitt icke onor— mala förhållanden stör utvecklingen, i en nära framtid kan förväntas övergå i underskott, visar sig sålunda vid ett studium av dess variation med åldern vara. knuten till de yngre åldersklasserna och medelåldern, där redan nu kvinno- underskott förefinnes. Inom de närmaste årtiondena är det mycket troligt att kvinnoöverskottet blir lokaliserat enbart till de högre åldersklasserna över femtio år.

0) Befolkningens sammmwättning efter

civilstånd. Jämsides med fördelningen efter ålder och kön är civilståndsfördelningen av största intresse.

Det är dock härvidlag av föga värde att studera totalbefolkningens uppdel- ning efter civilstånd och angiva, huru många av tusen män respektive tusen kvinnor, som äro ogifta, gifta eller förut gifta vid olika tidpunkter, enär med förut konstaterade förändringar i åldersfördelningen, d. v. s. nedgången av åldersklasserna 0—20 år, följer en förändring av civilståndsfördelningen i rikt- ning mot minskat antal ogifta. Det är i stället av värde att se, hur civilstånds- fördelningen och då särskilt antalet gifta varierar inom olika åldersklasser Vltl skilda tidpunkter.

Medan samtliga personer under femton år allesammans äro ogifta, sjunker sedan procentantalet ogifta med växande ålder och olika hastigt för båda könen såsom framgår av nedanstående tabell över antalet ogifta i olika åldrar (tabell 2).

Sålunda äro (år 1940) av 1 000 kvinnor i åldern 20—25 716 ogifta, medan siffran för männen 915 0/00 är väsentligt högre. Men skillnaden krymper ihop i högre åldrar och byter även tecken. -

I åldersklassen 30—35 år är antalet ogifta per 1 000 för männen omkring 350 men för kvinnorna omkring 270, men i nästa åldersklass äro siffrorna ungefär lika stora.: 253 för män, 246 för kvinnor. I åldersklassen 40——45 går

Tabell 2. Relativa antalet ogifta i %o i skilda åldrar 1870gl940.

Relativa antalet ogifta i "loo i skilda åldersklasser

Aldersklass M ä 11 K v i n n o r

1870 1910 1930 1955 1940 1870 1910 1930 1935 1940

15 —20 1 000 1 000 1 000 1 000 999 990 989 990 988 981 20—25 936 932 943 938 915 843 802 804 783 716 25—30 622 620 669 664 591 539 514 517 486 394 30—35 339 363 393 404 353 333 347 342 337 272" 35 —40 194 242 250 165 253 230 272 270 270 246 40 —45 130 182 192 198 199 183 243 246 240 231 45—50 99 153 166 167 167 155 215 229 231 222 50 —55 88 133 148 153 154 138 198 220 220 222

139 142 147 126 181 212 216 217

• Sida 25
•  Original

» l l l 1 |

däremot skillnaden åt andra hållet, 199 %o ogifta bland männen mot 231 0/00 bland kvinnorna. I högre åldersklasser blir skillnaden sedan större. I ålders- klassen 50—55 är sålunda nu cirka 22 %o av kvinnorna ogifta men endast 15 0/00 av männen.

Antalet gifta i olika åldrar uppvisar naturligt en annan tendens. Då förut gifta först i högre åldrar spela en betydande roll, framgå förändringarna i an- talet gifta i de yngre åldrarna och medelåldrarna i huvudsak från ovanstående siffror över ogifta.

Det relativa antalet gifta i olika åldrar stiger från 15—20-årsåldern snabbare för kvinnorna än för männen och når sitt maximum för kvinnorna i ålders- klassen 40—45 år med omkring 70 % för att sedan sjunka. För männen nås maximitalet i åldersklassen 45—50 år men är betydligt högre, närmare 80 %.

Så som civilståndsförhållanden nu variera mellan olika åldersklasser, ha de även tidigare varierat. Men inom en och samma åldersklass har antalet gifta vid olika tidpunkter förändrats avsevärt. Direkta siffror över civilstånds- fördelningen föreligga icke förrän år 1870, men sedan dess kan man i detalj studera civilståndsfördelningen i olika åldersklasser för män och för kvinnor. En tydlig ökning av antalet ogifta män i olika åldrar kan konstateras sedan åren 1870—1890 till 1930. Mellan år 1930 och 1935 äro siffrorna relativt lik- artade men efter 1935 går antalet ogifta ned kraftigt i åldrarna under 40 år.

I åldersklassen 45—50 år var år 1870 10 % av männen ogifta men siffran har sedan dess stigit till omkring 17 %. Inom andra åldersklasser är förhållan- det i viss mån detsamma. I åldersklassen 30—35 år var siffran år 1870 34 %, steg därefter till 40 % år 1935 och har sedan dess sjunkit till 35 %.

För kvinnornas vidkommande äro förändringarna i civilståndsfördelningen mera komplicerade och olikartade i olika åldersklasser. Från 1870 till 1910 stiger antalet ogifta kvinnor i de högre åldrarna medan siffrorna för 1930 äro i stort sett desamma som år 1910. Men därefter, särskilt mellan 1935 och 1940, märkes en betydande nedgång i antalet ogifta (och naturligtvis en kraftig uppgång av antalet gifta) i åldrarna under 40 år. I åldersklassen 30—35 år var 1870 33 % ogifta, 1930 34 % men 1940 27 % ogifta.

I huvudsak är utvecklingen den att antalet gifta, bortsett från de yngre åldersklasserna, har varit i sjunkande sedan 1870 fram till omkring 1930, var— efter en obetydlig ökning kan sägas hava inträffat.

Giftermålsintensiteten har sålunda av dessa siffror att döma varit betyd- ligt lägre under förra århundradets sista och detta århundrades första decennier än tidigare, medan det sista decenniet utmärkes för en ökad giftermålsfrekvens.

Den kraftiga nedgången i antalet ogifta kvinnor i de lägre årsklasserna sam- manhänger dels med det förut omnämnda förhållandet att kvinnounderskott i dessa åldrar uppträtt, dels med det förhållande att männen gifta sig med några år yngre kvinnor och då nativiteten avtager blir kvinnounderskottet mer mar— kant om man jämför antalet kvinnor med antalet män i några år högre ålders- grupper.

• Sida 26
•  Original

De konstaterade förändringarna i befolkningstillväxt och befolkningens sammansättning äro uttryck för olika förändringar i de faktorer, som tillsam— mans reglera dessa förhållanden och som kunna sammanfattas under rubriken »befolkningsrörelsen». Med denna term förstås då dödlighet, nativitet, frukt- samhet och giftermålsfrekvens ävensom ut- och invandring.

KAPITEL 3.

Regionala olikheter i befolkningens tillväxt och sammansättning. Att Sverige i befolkningsavseende icke bildar ett homogent område och att utvecklingen tett sig olika i skilda delar är ett påstående, som knappast behöver någon särskild motivering.

Under de flesta tidsperioder, men särskilt under tiden efter 1870 ha skilda områden visat helt olika typer av befolkningsutveckling. Redan en blick på nativitetsöverskottet och dess regionala variationer bekräftar detta.

Åren 1871—1880, då nativitetsnedgången ännu icke särskilt framträtt och då den naturliga folkökningen för hela riket var cirka 12 o/oo, varierade nativi- tetsöverskottet mellan länen från lägst 1 a 2 %o (Stockholms stad) till högst nära 19 0/00 (Västerbottens län). Den svenska befolkningsstatistikern Gustav Sundbärg ansåg sig vid sekelskiftet kunna uppdela Sverige i tre stora demo- grafiska huvudområden, Östsverige, Västsverige och Nordsverige med hänsyn till befolkningsförhållandena under slutet av förra århundradet.

Uppdelningen var i stora drag följande. Till Nordsverige hänfördes land— skapen Lappland, Västerbotten och Ångermanland, till Östsverige hänfördes återstående delen av Norrland samt Uppland, Västmanland, Södermanland och Gotland samt delar av Dalarna, Närke och Östergötland. Till Västsverige, som rätteligen borde benämnas Väst- och Sydsverige, hänfördes återstoden, d. V. 5. huvudparten av Götaland samt västra delarna av Svealand.

Enligt Gustav Sundbärgs karakteristik av de skilda huvudområdena i demo- grafiskt avseende kännetecknades Västsverige av låg dödlighet, högt födelse- tal och en stark folkökning (låg och hög avser härvidlag i relation till riket i dess helhet).

Östsverige karakteriserades av en genomsnittligt hög dödlighet, en låg nati— vitet och sålunda en mindre folkökning, medan däremot Nordsverige känne- tecknades av en stark naturlig folkökning erhållen genom en kombination av låg dödlighet och synnerligen högt födelsetal.

Det behöver emellertid knappast påpekas att även inom de tre huvudområ- dena icke alltför obetydliga variationer förefunnos.

Den verkliga folkökningen stämmer dock icke alltid överens med den natur- liga till följd av dels emigrationens olika storlek i skilda områden och dels framförallt den så småningom tilltagande omflyttningen inom riket.

. s = I ! |

• Sida 27
•  Original

Utvecklingen under detta århundrade har emellertid blivit den, att en sådan uppdelning som den härovan angivna icke kan sägas hava sin giltighet. Olik- heterna mellan skilda områden hava icke alltid avtagit utan snarare ökat, och förhållandena kunna icke längre beskrivas så enkelt som förr. Som ett begrepp om de nutida variationerna 1936—1940 kan nämnas, att det lägsta överskottet av födda utöver döda är 0,9 0/00 i Värmlands län närmast följt av Skaraborgs, Örebro och Kronobergs län med respektive 1,1 %o, 1,3 %o och 1,3 0/oo, och att dessa län nästan allesammans ligga i »Västsverige». Endast de övre norr— ländska länen bilda ännu en säregen typ med födelseöverskott på cirka 10 o/oo, medan intet annat län kommer upp i siffror över 5 %0.

De mycket accentuerade olikheterna i födelsetal mellan olika områden förr och nu komma att ytterligare behandlas i kapitlet om befolkningsrörelsen.

Den mest utpräglade olikheten i demografiskt avseende är dock den skill- nad, som förefinnes mellan städer och landsbygd.

Landsbygden kännetecknas av ett större nativitetsöverskott än städerna, men skillnaden har vanligtvis endast varit någon eller några få promille under de senaste årtiondena.

Dödstalet var förr betydligt lägre på landsbygden än i städerna, men diffe— rensen har under detta århundrade skiftat, så att det är landsbygden, som nu har det högre dödstalet. Sillnaden är dock tämligen obetydlig, 12 0/00 mot 11 %0 under åren 1931—1940.

Födelsetalet var åren 1871—1880 och fram till 1910 något högre i städerna än på landsbygden, men sedan 1910 har även i detta avseende ordningen om- kastats och skillnaden ökats fram till omkring 1930. Nativitetsuppgången efter 1933 är särskilt märkbar i städerna men betydligt lägre för landsbygdens vid- kommande, så att skillnaden sedan dess minskat och under allra senaste åren 1941 och senare ha. förhållandena ånyo omkastats.

Men vad som konstituerar den huvudsakliga skillnaden i befolkningsut- veckling mellan städer och landsbygd är icke nativiteten eller nativitetsöver— skottet. Det är i stället den verkliga folkökningen och den är i allra största grad beroende på den omflyttning mellan landsbygd och städer, som blivit allt kraftigare med åren och som givit upphov till orden »landsbygdens av- folkning» eller »flykten från jordbruket». Denna innebär att vissa områden, främst den egentliga landsbygden, i befolkningsutveckling stagnerar, ja går tillbaka, medan städerna och »tätorterna» öka långt mer än vad som är be- tingat av den naturliga folkökningen. Här må endast följande siffror anföras.

Landsbygdens befolkning utgjorde vid sekelskiftet omkring 4 030 000 och stadsbefolkningen 1 100 000. År 1940 redovisas å landsbygden en befolkning av endast 3 990 000, d. v. s. en minskning av ungefär en procent, medan stä- dernas folkmängd mer än fördubblats och uppgår till 2380 000.

Till denna minskning av landsbygdens folknumerär bidrager dock att vissa områdesregleringar mellan landsbygd och städer skett under mellanliggande år och att ett flertal kommuner eller delar därav med icke obetydlig folkmängd inkorporerats med gamla städer eller blivit nya städer.

• Sida 28
•  Original

Ökningen av stadsbefolkningens numerär har skett till betydligt större del genom inflyttning och inkorporeringar än genom naturlig folkökning. Av hela ökningen 1900—1940, 1 280 000, komma ungefär 615 000 eller icke fullt hälften på inflyttningsöverskottet från landsbygden, medan födelseöverskottet endast var cirka 360 000, eller 28 % av den totala tillväxten. Under åren 1901—1910 inflyttade årligen ungefär 12 000 a 13 000 till städerna från landsbygden. Nästa tioårsperiod sjönk siffran något, särskilt under världskriget, och var i genom— snitt omkring 11 000 årligen. Under dessa årtionden voro könen ungefär lik— formigt representerade bland de inflyttade, även om kvinnorna. voro i svag övervikt.

Under perioden 1921—1930 stiger den årliga siffran till omkring 15 000, av vilka nu 60 % äro kvinnor. Under därnäst följande femårsperiod 1931—1935 stiger inflyttningsöverskottet från landsbygd till städer till omkring 17 000 med ungefär oförändrad proportion mellan könen. Men åren 1936—1939 upp- visa en ännu större utflyttning och siffran nästan fördubblas till omkring 30 000. Året 1940 har utflyttningen avtagit något på grund av tidsläget liksom fallet var under förra världskriget. Överhuvudtaget är utflyttningen från landsbygd till städer kraftigt konjunkturbetonad och störst, när industri- näringen visar uppsving.

Denna. inflyttning omgestaltar befolkningens sammansättning efter ålder och kön, så att landsbygdsbefolkningen och stadsbefolkningen skilja sig avse- värt från varandra. Huvudparten av denna omflyttning faller nämligen i ålders— klasserna 15—30 år och med en betydlig övervikt som förut nämnts på kvin— norna.

Medan hela befolkningen nu jämfört med tidigare uppvisar en överrepre sentation i åldersklasserna 20—40 år, är detta till följd av omflyttningen icke fallet i samma grad med landsbygdens befolkning, medan däremot städerna uppvisa en betydligt högre andel i de arbetsföra åldrarna än riket i dess helhet. I åldersklasserna 0—20, 20—65 och 65 och därutöver komma av tusen per— soner på landsbygden 310, 587 och 103 respektive och för städerna 245, 676 och 79 enligt 1940 års folkräkning. För hela riket voro motsvarande siffror 285, 619 och 96. Fler åldringar, flera barn men mindre antal i de arbetsföra åldrarna är utmärkande för landsbygden. I städerna är mer än 2lav. av befolk- ningen i arbetsför ålder och proportionen mellan närande och tärande är 2 : 1.

Det högre antalet för landsbygden i åldrarna 0—20 är visserligen delvis en följd av det högre födelsetalet på. landsbygden, men delvis är också den högre siffran här beroende av den minskade andelen i mellanåldrarna.

Proportionen mellan könen blir i hög grad beroende av omflyttningen. På landsbygden förefanns år 1940 ett kvinnounderskott, medan kvinnoöverskott i hög grad förefanns i städerna. På tusen män komma för landsbygden 948 kvinnor och i städerna 1 143 kvinnor.

Den kvinnliga undertaligheten på landsbygden framträder än tydligare, om man bestämmer proportionerna i åldersklassen 25—30 år, där siffran 1940 var 858 kvinnor mot 1000 män, medan siffran för städerna var 1 143 och i Stockholm till och med 1 229.

• Sida 29
•  Original

Kvinnounderskottet på landsbygden framträder för något mer än 20 år sedan. År 1918 underskred för första gången antalet kvinnor antalet mänvoch sedan dess ha förhållandena förvärrats med åren. Siffrorna över könspropor- tionen för åren 1920 (994), 1925 (987), 1930 (973), 1935 (956) och 1940 (948) tala sitt tydliga språk.

Även civilståndsfördelningen influeras av omflyttningen dels direkt av den orsaken att huvudparten av inflyttningsöverskottet består av ogifta dels in- direkt av den varierande könsproportionen i mellanåldrarna.

Av kvinnor i åldrarna 25—30 år äro sålunda 628 0/00 på landsbygden gifta men i städerna endast 560 0/00. I åldersklassen 50—55 år är skillnaden nästan densamma, 691 %0 mot 597 0/cm.

För männens vidkommande med deras övertalighet å landsbygden och undertalighet i städerna bli skillnaderna omkastade. I åldersklassen 30—35 år äro 593 %o gifta å landsbygden men 701 %o i städerna. I högre åldrar bli skillnaderna dock mindre; sålunda äro i t. ex. åldern 55—60 år talen respek- tive 757 0/00 och 784 0/00.

Huruvida dessa skillnader i civilståndsfördelning mellan landsbygd och städer kunna återföras på könsproportionen eller andra orsaker beröres senare.

Dessa och andra olikheter mellan landsbygd och städer framträda än tyd— ligare, om man från den administrativa landsbygden avskiljer de stora stads- liknande samhällena samt även de medelstora tätorterna och studerar förhål- landena å den egentliga landsbygden. Ehuru en fullständig beskrivning av , förhållandena på den egentliga landsbygden skulle föra för långt må det nämnas att kvinnounderskottet på den egentliga landsbygden är betydligt kraftigare och könsproportionen därstädes är blott 920 kvinnor mot 1 000 män och att skillnaden i åldern 25—30 år är mera. markant.

Det må som avslutning här anföras, att den olikformiga utvecklingen mellan olika områden, särskilt då mellan landsbygd och städer, omfattar allvarliga frågor, och man kan utan tvivel benämna hithörande problem för Sveriges andra befolkningsfråga.

KAPITEL 4.

Befolkningens förändringar: Dödligheten.

Den allmänna utvecklingen, som refererades i inledningskapitlet, visar, att dödligheten under framförallt senaste århundrade avsevärt nedgått. Den siffra, som därvid kom till användning, var det 5. k. allmänna dödstalet, d. v. s. antalet döda per 1000 av folkmängden. Men ett sådant tal, som visserligen på sitt sätt är belysande, är dock otillfredsställande när det gäller att mera ingående följa förändringarna, enär dödligheten varierar med åldern. Dödstalets förändringar beror på förändringar i dödligheten i skilda ålders-

• Sida 30
•  Original

30 klasser men till en del även av en förändring i befolkningens ålderssamman- sättning. En förskjutning i åldersavseende mot högre medelålder i befolk— ningen leder till ett högre allmänt dödstal, utan att dödligheten i varje enskild åldersklass nödvändigtvis har varierat.

Dödlighetens nuvarande variation med åldern kan i korthet beskrivas så. Den är synnerligen hög i första levnadsåret, och närmare 5 % av alla ny- födda dö innan uppnådd ettårsålder. Under de båda sista åren 1942 och 1943 har den siffran varit nere under 3%. Därefter sjunker dödligheten snabbt och i åldersklasserna mellan 3 och 15 år dö årligen endast en å två per tusen av folkmängden. Därefter stiger den långsamt med åldern, men är i åldrarna under 45 är lägre 50/00 för att senare stiga allt kraftigare. Av antalet personer omkring 80 år dö omkring var tionde årligen.

Skillnaden i dödlighet könen emellan är markant, om än i några ålders— klasser tämligen obetydlig. Männens dödlighet ligger sålunda i varje ålders— klass över kvinnornas utan undantag. I första levnadsåret är skillnaden om- kring 1 %. Medan mer än 5 av 100 födda gossar dö innan 1 års ålder, är siffran för födda flickor endast 4 per 100.

I gångna tider var dödligheten betydligt högre såsom det allmänna döds- talet uppvisar, men nedgången ter sig avsevärt olika i skilda' åldrar. Späd- barnsdödligheten har sålunda under loppet av 100 år sjunkit från omkring 167 0/00 d. v. s. ett dödsfall per sex nyfödda, 1831—1840 till 100 0/00 vid sekel— skiftet, och numera är den under 50 0/00. Ehuru en dödlighet av denna stor- lek icke är obetydlig och säkerligen kan och bör nedbringas ytterligare är dock den svenska spädbarnsdödligheten en av de lägsta observerade i alla länder.

I de därnäst följande åldersklasserna, 1—5 år, förefinnes en ännu större reduktion av dödligheten, och på 100 år har den faktiskt sjunkit till nästan tiondedelen av dess ursprungliga storlek. Med stigande ålder blir emeller- tid nedgången av dödligheten från årtionde till årtionde allt obetydligare. I åldersklassen 15—20 år är dödligheten nu något mer än 20/00 men var för hundra år sedan 5 0/00, och nedgången är ungefärligen av samma storleksord— ning i alla åldersklasserna under 50 år. Men i än högre åldrar har dödlighets— förbättringen varit ringa och särskilt under de femtio senaste åren ha ytterst få förbättringar kunnat observeras.

Ett bättre och kanske tydligare intryck av dödlighetens nedgång och be- tydelsen därav erhålles vid användning av de från dödlighetstalen kon- struerade överlevelsetalen, vilka angiva huru många av 1000 födda, som kunna förväntas uppnå de skilda levnadsåren enligt den kända dödligheten. Enligt nuvarande dödlighet 1936—1940 uppnå av 1 000 nyfödda gossar (flickor) 953 (964) l-års åldern, 940 (954) femårsåldern. 25 års åldern uppnås av mer än 90 %, d. v. s. överlevelsetalen äro 903 (923). .

Vid femtioårsåldern ha icke fullt ytterligare 10 % avlidit, i det att endast 811 (840) kvarleva då, men sedan sjunker antalet raskt. Vid sjuttioårsåldern ha närmare hälften gått ur tiden och av tusen födda uppnå 492 män och

1 l l l

• Sida 31
•  Original

546 kvinnor åldern 72 år. Skillnaden i dödlighet mellan könen framträder som synes rätt tydligt i överlevelstetalen. Redan vid 5 års ålder är skillnaden icke obetydlig utan ungefär 1,5 % för att vid femtioårs- och sjuttioårsåldern ha stigit till 3 % respektive 11 %.

Vid födelsen förefinnes ett överskott på gossar, 106 gossar mot 100 flickor, men genom överdödlighet hos gossar reduceras överskottet med stigande ålder för att vid mera framskriden ålder förbytas mot underskott. I 25 års åldern bli proportionerna 104 mot 100, i 50 års åldern 103 mot 100, medan jämvikt uppnås vid ungefär 65 års ålder. I gångna tider var männens överdödlighet än större och som en följd, ehuru icke uteslutande härav, förefinnes för när- varande kvinnoöverskott i åldrarna över 35 år.

En jämförelse mellan nuvarande och förutvarande dödlighet t. ex. omkring 1870 visar, att enligt dåvarande dödlighet endast omkring 80 % uppnådde tjugoårsåldern och omkring 65 % uppnådde femtioårsåldern, vilka siffror så- lunda omedelbart visa betydelsen av den minskade dödligheten och dess be- tydelse för folkmängden i mellanåldrarna.

När sålunda förr av 135 födda 100 personer levde kvar i 25 års åldern erfordras numera härför faktiskt icke mer än 110 födda, och denna minskning av dödligheten upphäver sålunda en motsvarande sänkning av födelsetalet.

När sålunda födelsetalet från 1870 till 1910 är konstant, medan samtidigt dödligheten i barnaåldrarna och spädbarnsdödligheten sjunker, är detta i viss mån liktydligt med en icke obetydlig ökning av födelsetalet. Forna tiders födelsetal med deras samtidigt stora spädbarnsdödlighet äro därför icke direkt jämförbara med nuvarande födelsetal med dess låga spädbarnsdödlighet. Och den sänkning av födelsetalet, som inträffat efter 1910, har icke haft mot— svarande effekt på antalet personer, som uppnått 20 års åldern, till följd av den förbättrade dödligheten framförallt bland spädbarnen.

Medan en förbättring av dödligheten fortfarande synes förekomma i åldrarna under femtio år synes sedan detta århund'rades början inga nämn— värda förändringar i dödlighet ha skett i de högre åldersklasserna. Snarare kan i åldrarna över 65 år en obetydlig försämring hava inträffat.

Som tidigare nämnts företer dödligheten fluktuationer mellan olika om- råden. Dödstalet varierar sålunda ehuru relativt obetydligt mellan ett högsta värde (1931—1935) i Gotlands län 14,04 % och ett lägsta värde 10,90 % i Malmöhus län. Mellan landsbygd och städer är även en viss skillnad i döds- talen, i det att landsbygden uppvisar ett värde 12,040/00, som med mer än en promille överstiger dödstalet för stadsbefolkningen 10,85 %o.

Men härvidlag spela olikheter i åldersfördelning stor roll, och dödstalen bliva icke exakta mätare av dödlighetens storleksvariationer mellan olika om- råden. Tvärtom är dödligheten något lägre på landsbygden än i städerna och bland annat visar det sig därigenom, att den beräknade återstående medellivs- längden är högre för landsbygdsbefolkningen än för städerna. Skillnaden är dock ringa, men var fordom betydligt större särskilt vad beträffar männen.

• Sida 32
•  Original

Landsbygdens gynnsamma dödlighet är företrädesvis knuten till de högre åldrarna över 50 år, medan i åldern 10—40 år landsbygden har en något sämre dödlighet än städerna. Det rör sig dock för det mesta om obetydliga differenser.

Särskilt intresse knyter sig till spädbarnsdödlighetens variation mellan olika områden och olika befolkningsgrupper. Sedan gammalt är det känt att dödligheten i första levnadsåret är betydligt högre för de utom äktenskapet födda än för de inom äktenskapet födda. Medan spädbarnsdödligheten år 1936—4940 var 42 0/00, så var den för barn inom äktenskap 39 %o och för barn födda utom äktenskap 59 0loo, d. v. s. 20 olou större. Inom olika områden varierar också spädbarnsdödligheten. År 1936—1940 var den sålunda som lägst, 32 %, i Östergötlands län och som högst 68 %o, i Norrbottens län. Inom olika sam- hällsklasser företer den också stora variationer och är på det hela taget beroende av familjens ekonomiska och sociala ställning.

Det visar att, ehuru spädbarnsdödligheten i Sverige är en av de lägsta i Världen, den dock bör kunna bringas ner någon eller några procent, då det väl knappast föreligger bindande skäl för antagandet att den måste vara högre i vissa områden eller vissa grupper än i andra.

Redan en förbättring av spädbarnsdödligheten för barn utom äktenskapet till den för barn inom äktenskap gällande skulle innebära en inbesparad för- lust genom dödsfall av omkring 250 barn. Visserligen är detta ingen över- väldigande siffra i jämförelse med den ökning av nativiteten, som anses er- forderlig, men har sitt värde. En nedpressning av spädbarnsdödligheten i övrigt med en procent skulle motsvara en ökning av födelsetalet med cirka 1 000 årligen. '

KAPITEL 5.

Befolkningens förändringar: Giftermålsfrekvensen.

Giftermålsfrekvensen mätes enklast genom relationen mellan antalet in— gångna äktenskap och folkmängden, det s. k. allmänna giftermålstalet. Det allmänna giftermålstalet har under de senaste årtiondena hållit sig vid mellan 6 a 7 ”lao, medan det under- 1800—talets första hälft var betydligt högre.

Jämfört med andra länders är det nuvarande svenska giftermålstalet an— märkningsvärt lågt. Det är endast ett par av de europeiska staterna, som kunna uppvisa genomgående lägre giftermålstal än Sverige.

Från ett förhållandevis högt värde omkring 8 a 9 %0 under åren 1800—1830 sjunker det så småningom för att vid sekelskiftet vara omkring 60/00. Ned- gången är särskilt anmärkningsvärd från och med den tidpunkt, då den stora utvandringen tog sin början.

Innevarande århundrade visar giftermålstalet först en svag ökning. Det

• Sida 33
•  Original

: män i åldern 20—50 år, har under de senaste årtiondena normalt varit om- ! kring 60 0/00.

' konstant sjunkit, till dess det nått sitt bottenvärde omkring 1930. Den

stiger från 60/00 under åren 1901—1910 till 6,5 %o under åren 1921—1930. Senare sker en kraftigt accentuerad ökning av giftermålstalet särskilt efter 1933 och uppnår under femårsperioden 1936—1940 värden överstigande 9 %o och vartill motsvarighet icke finnes under de senaste hundra åren. I absolut antal har giftermålsfrekvensen stigit från något mer än 40 000 omkring 1930 till icke fullt 60 000 omkring år 1940.

Men giftermålsfrekvensen mätes icke alltför exakt av det allmänna gifter- målstalet och man får icke ett riktigt begrepp om giftermålsförhållandena enbart härav.

Så länge åldersfördelningen i en befolkning i stort sett förbliver oför- ändrad, svarar också mot giftermålstalets förändringar verkliga förändringar i giftermålsfrekvensen bland den giftasvuxna befolkningen.

Om däremot befolkningens fördelning efter ålder förändras, som i Sverige efter år 1910 är fallet, influeras giftermålstalet därav. Det ökade antalet i medelåldrarna efter år 1910 resulterar vid oförändrad giftermålsfrekvens i en svag uppgång av antalet giftermål per tusen av totalbefolkningen. Därför blir det lämpligare att mäta giftermålsfrekvensen genom att sätta antalet giftermål i relation till den del av befolkningen, som kan ingå giftermål och med bortseende från de äldre åldersklasserna, d. v. s. antalet giftermål bör sättas i relation till antingen antalet ogifta män i åldern 20—50 år eller antalet ogifta kvinnor i åldrarna 20—45 år. Man erhåller därvidlag de s. k. speciella giftermålstalen, vilka var för sig bättre angiva giftermålsfre- kvensen.

Det speciella giftermålstalet för män, antalet vigda män per 1 000 ogifta

Omkring förra århundradets mitt låg det vid 75 0/oo men har sedan dess

ökning, som allmänna giftermålstalet uppvisar detta århundrade från 1900 till 1930 är icke till finnandes i det speciella giftermålstalet och beror så— lunda på den förändrade åldersfördelningen och icke på en ökning av gifter- målsfrekvensen. Efter 1933 stiger även det speciella giftermålstalet och har under åren 1936—1940 varit omkring 80 0/00. Man måste gå tillbaka till 1831—1840 för att finna motsvarande tal i den svenska befolkningsutveck- lingen. Det speciella giftermålstalet för kvinnor, antalet vigda kvinnor per 1 000 ! ogifta kvinnor i åldrarna 20—45 år, är av något annan storleksordning men ; utvisar, som naturligt är, i stort sett samma temporära fluktuationer som , det speciella giftermålstalet för männen. Dock förefinnes en viss skillnad, l som framförallt under de senaste åren framträtt tydligare. Ökningen av det , speciella giftermålstalet för kvinnorna är större än i det motsvarande talet för männen och framträder några år tidigare. Medan det manliga har stigit från 60 0/00 till 80 0/00, eller med en tredjedel av sitt värde, har det speciella giftermålstalet för kvinnorna stigit från 72 %0 till 108 0/00, eller med hälften av sitt värde.

• Sida 34
•  Original

Skillnaden förklaras lätt genom den pågående förskjutningen mellan könens numerär särskilt i medelåldrarna, varest kvinnkönets övertalighet minskats och har förbytts eller snart förbytes i kvinnounderskott. Att denna omständighet inverkar på giftermålsförhållandena är tydligt, och man står snart måhända inför andra problem än tidigare just till följd härav.

Det är naturligt att med oförändrad giftemålsintensitet för männen en förändring av könspropositionen i mellanåldrarna följes av en ändring av giftermålsfrekvensen för kvinnorna. En förändring av proportionen mellan antalet män och kvinnor i mellanåldrarna (som blir än markantare, om antalet ogifta män och antalet ogifta kvinnor sammanställes, eftersom antalet gifta män och antalet gifta kvinnor äro lika) i riktning mot ett kvinnounderskott kan omvänt tänkas influera på giftermålsfrekvensen för mankönet.

Civilståndsfördelningen i vartdera könet, som berördes i ett föregående kapitel, är en följd av giftermålsfrekvensen. När enligt dessa data cirka 15 % av männen äro ogiftai åldersklassen 50—55 år men 22 % av kvinnorna i 45—50 årsåldern, är denna skillnad könen emellan en ren följd av kvinnoöverskottet, som resulterar i ett större antal ogifta kvinnor. Den pågående förändringen av könsproportionen kombinerad med oförändrad civilståndsfördelning för männen resulterar måhända snart i en bättre överensstämmelse mellan procenttalen ogifta män och ogifta kvinnor vid 50 års ålder, och otroligt är icke att ovanstående procenttal, 22 % ogifta kvinnor i 45—50 års åldern, sjunker till 15 % eller än lägre. Vi hava redan i kapitlet om civilståndsfördel- ningen sett hur kraftigt relativa antalet ogifta kvinnor sjunkit i de lägre åldersklasserna under det senaste decenniet. Omvänt kan emellertid änd- ringen i könsproportionen resultera därhän, att giftermålsintensiteten för män sjunker och procentantalet ogifta män stiger.

Det övervägande antalet av de ingångna äktenskapen äro äktenskap in- gångna mellan ogift man och ogifta kvinna, och de äktenskap, där endera eller bägge parter förut varit gifta, är en mindre del, mindre än 10 %.

Av 1 000 ingångna äktenskap äro således 906 ingångna mellan förut ogifta män och kvinnor. I 24 är mannen ogift men kvinnan förut gift, medan an- talet äktenskap, där mannen är förut gift men kvinnan ogift är betydligt högre, nämligen 55. I endast 15 per 1000 ingångna äktenskap äro båda parter förut gifta.

I gångna tider voro omgiften en betydligt större andel av äktenskapen, icke ovillkorligt som en följd av en större giftermålsfrekvens bland förut gifta utan fastmer beroende på det förhållandet, att genom den dåvarande högre dödligheten ett större antal äktenskap upplöstes genom endera makens död, och sålunda möjligheten till omgifte var större förr än nu.

Det under senaste årtionden ökade antalet skilsmässor märkes givetvis även i giftermålsstatistiken genom att antalet vigda med civilståndsbeteck— ningen »frånskild» är stadd i ökning men har ännu icke nått någon större omfattning.

Per 1 000 vigda män äro sålunda nu 930 för första gången vigda och av de 70 omgifta äro 33 frånskilda och 37 änklingar.

___—"._— !- :..

• Sida 35
•  Original

; längre, eventuella barn är ett argument för nytt äktenskap. För änkor äro

' skott av ogifta kvinnor har naturligtvis icke underlättat omgifte för änkorna.

För kvinnorna gäller det att 962 äro för första gången vigda samt att av de 38 omgifta 15 äro änkor samt 23 frånskilda. Som synes är antalet om- gifta änklingar betydligt högre än antalet omgifta änkor, medan däremot an- talet frånskilda män och kvinnor, som ånyo ingå äktenskap icke så mycket skilja sig från varandra.

Med hänsyn till den olika åldersfördelningen mellan å ena sidan de ogifta (aldrig gifta) och å andra sidan de förut gifta i befolkningen ställer det* sig svårt att fullt riktigt jämföra giftermålsfrekvensens storlek bland de förut gifta med giftermålsfrekvensen för de ogifta.

Sättes emellertid giftermålsfrekvensens storlek bland de ogifta männen : 100, så torde giftermålsfrekvensen för änklingar och frånskilda män kunna uppskattas till omkring 160 respektive 240 (varvid inverkan av olikheter i åldersfördelningen eliminerats), d. v. s. betydligt högre.

För kvinnorna blir giftermålsfrekvensen för änkor och frånskilda kvinnor 80 respektive 190, om giftermålsfrekvensen för ogifta kvinnor sättes lika med 100.

Det är sålunda betydligt vanligare att änklingar gifta om sig än änkor, medan däremot omgiften synas vara mycket vanliga bland frånskilda män och frånskilda kvinnor. Den låga giftermålsfrekvensen för änkor är värd att observera. Medan änklingarna i synnerligen stor utsträckning ingå nytt äktenskap, är giftermålsfrekvensen för änkorna betydligt lägre än giftermåls— frekvensen för ogifta kvinnor.

Utan tvivel kan detta förhållande hänföras till självklara saker. Änklingen har i regel ett hem, ekonomiska förhållanden med bosättningen existera icke

snarare barnen idet avseendet ett hinder, och hittillsvarande kvinnoöver—

Den höga giftermålsintensiteten för frånskilda såväl män som kvinnor synes vara värd ett mera ingående studium men får här anstå.

Hur den förändrade proportionen mellan könen kommer att inverka på omgiftesförhållandena blir vanskligt att säga. Kommer giftermålsfrekvensen för förut gifta män att sjunka, kommer giftermålsfrekvensen för änkor att stiga? Därom kan med visshet ingenting bestämt utsägas. Däremot är det tydligt att det nuvarande stora antalet giftermål icke kan hållas uppe alltför länge enär dels det mindre antal, som snart finnes i tjugo—trettioårsåldern, dels det höga giftermålstalet självt leder till en minskning av de ogiftas antal. Även en fortsatt hög giftermålsfrekvens kan icke hålla giftermålens antal vid samma höjd som nu. Som ett belägg härför kan nämnas att antalet ogifta kvinnor i åldern 20—40 år 1940 var 680000 medan det tio år tidigare * 1930 var 760 000.

Giftermålsfrekvensen varierar avsevärt mellan olika områden och mellan olika grupper i befolkningen. Sålunda voro giftermålstalen år 1936—1940 varierande mellan 13,5 %0 (Stockholms stad) och 7,6 0/oo (Skaraborgs län) och

• Sida 36
•  Original

36 med en avgjord skillnad mellan landsbygd och stöder, i det att giftermåls— talen voro 7,69 0/00 respektive 11,69 om (1. v. s. en och en halv gång så högt i städerna som på landsbygden.

Mellan olika yrkesgrupper framträda även avgjorda skillnader och gifter— målstalet för jordbruksbefolkningen ligger sålunda betydligt under riks- medeltalet, medan industribefolkningens giftermålstal är betydligt högre.

Bedömningen av variationerna mellan olika områden försvåras dock av en mängd problem, som göra förhållandena svåra att rättvist bedöma.

Till att börja med. Giftermålstalet registreras i Sverige efter brudens hemort (: kyrkoskrivningsort) och antalet ingångna giftermål i en försam— ling är detsamma som antalet i församlingen hemmahörande kvinnor, som ingått giftermål. Antalet i en församling hemmahörande män, som ingått äktenskap, är emellertid icke bekant enligt den svenska statistiken, och man kan med nutida rörlighet hos befolkningen icke förutsätta, att antalet vigda män hemmahörande i en församling överensstämmer med antalet i försam- lingen hemmahörande vigda kvinnor (antalet registrerade giftermål).

Männens giftermålsintensitet inom olika smärre områden kan därför icke direkt erhållas från tillgängliga siffror. Med hänsyn till könsproportionens starkt regionala olikheter har man också anledning att förvänta att gifter- målsintensiteten varierar olika för båda könen inom ett och samma område.

Hithörande problem må endast beröras i korthet. En undersökning för åren 1930—1931 och åren 1938—1939 visar, att antalet vigda män inom olika kommungrupper, som ingå äktenskap, skilja sig icke obetydligt från antalet kvinnor inom samma kommungrupp, som ingått äktenskap. Man skulle när- mast förmoda, att i kommuner med överskott på män i giftermålsåldrarna flera män än kvinnor ingått äktenskap, d. v. s. männen i viss utsträckning gift sig med kvinnor från andra kommuner, varest kvinnoöverskott existerar. Så är dock icke fallet.

Antalet vigda män i samtliga landskommuner överensstämmer i stort med antalet vigda kvinnor i landskommunerna och detsamma är fallet i städerna.

Men i de rena jordbrukskommunerna på landsbygden, varest mer än hälf- ten av befolkningen livnär sig av jordbruk och varest männen äro i kraftig majoritet, äro trots det de kvinnor, som ingått äktenskap, något fler till an- talet än de vigda männen, med andra ord kvinnor flytta i samband med vigseln från jordbrukskommuner till industrikommuner och städer i större utsträckning än tvärtom.

Den låga giftermålsfrekvensen, som kan konstateras för jordbruksbefolk- ningen, är därför icke enbart beroende av det förhandenvarande kvinnoöver- skottet utan sammanhänger säkerligen med de orsaker, som bland annat föranlett den kraftiga flykten från jordbruket.

Inom olika yrkesgrupper äro som sagt giftermålstalen olika, och därmed också giftermålsintensiteten. Om man sätter giftermålsintensiteten för samt- liga män = 100, så finner man efter eliminerandet av inverkan av existerande

• Sida 37
•  Original

olikheter i åldersfördelning, att jordbruksbefolkningen under åren omkring 1930 hade en giftermålsintensitet : 70, industribefolkningen 120, yrkes- gruppen handel och samfärdsel 110 samt yrkesgruppen allmän tjänst och fria yrken 130.

Folkräkningen 1940 visar också, att i 45—50—årsåldern cirka 23 % av den manliga jordbruksbefolkningen är ogift, medan motsvarande tal för hela manliga befolkningen är 17 %. Och härvid är att märka att siffran för jord- bruksbefolkningen stigit under det sista decenniet från 19 % 1930 till 23 % 1940. Inom övriga samhällsklasser har siffran sjunkit.

Uppsvinget i giftermålsfrekvens efter 1933 har därför icke drabbat alla samhällsklasser likartat. Uppgången ställer sig betydligt högre i städerna än på landsbygden och särskilt jordbruksbefolkningen har beträffande gifter— målsintensiteten kommit än mera i särklass.

Vad som ligger bakom de existerande olikheterna i giftermålsfrekvens vid olika tidpunkter och mellan olika områden och olika samhällsgrupper kan icke med lätthet konstateras. Att ekonomiska orsaker i stor utsträckning på— verka giftermålsintensiteten är dock utan allt tvivel, men huruvida denna för- klaringsgrund täcker hela variationen är däremot näppeligen troligt.

KAPITEL 6.

Befolkningens förändringar: Fruktsamhcten.

Hela befolkningsproblemet kretsar för ögonblicket omkring de rubbningar i samhällslivet som skett genom nativitetens nedgång, från 135 000 från 1910 till omkring 85 000 åren 1933 till 1934 ehuru sedan en uppgång till bortåt 100 000 mot slutet av decenniet förmärkts.

Den nedgången kan i sin tur hänföras till en nedgång av fruktsamheten, d. v. s. relationen mellan antalet barnaföderskor och antalet kvinnor i frukt- sam ålder.

Härvidlag skiljer man vanligen på den äktenskapliga och den utomäkten- skapliga fruktsamheten.

Huvudparten av antalet barn har naturligtvis alltid utgjorts av inom äkten- skapet födda, men de utom äktenskapet födda ha dock varit en icke för- aktlig minoritet. Under perioden 1871—1880 voro 10 % av barnen födda utom ? äktenskapet, åren 1901—1910 13 % och åren 1931—1935 voro 15 % födda utom

äktenskapet. Stegringen i detta procenttal beror delvis på den omständig- heten att de inom äktenskapet födda barnens antal nedgått mycket kraftigare än antalet utom äktenskapet födda. När födelsetalet efter 1933 stiger, sjunker ånyo andelen utom äktenskapet födda till under 13 %o 1936—1940 och under 10 0/00 1941—1943. Den utomäktenskapliga fruktsamhetens variationer upp-

• Sida 38
•  Original

visa icke samma gång som den äktenskapliga fruktsamheten. Medan antalet barnaföderskor per 1 000 gifta kvinnor i åldrarna 15—45 år före 1880 voro i runt tal omkring 300 0/00 (det äktenskapliga fruksamhetstalet) och sedan dess sjunkit stadigt till dess nuvarande värde av mellan 110 och 120, stiger under tidernas lopp den utomäktenskapliga fruktsamheten, antalet ogifta barna- föderskor per 1 000 ej gifta kvinnor i åldrarna 20—45 år, från ett värde av omkring 12—15 %0 under sjuttonhundratalet till ett värde av omkring 40 G/oo vid senaste sekelskiftet, varefter det sjunker till värden på något mer än 20 0/00.

Den utomäktenskapliga fruktsamheten är i Sverige tämligen hög jämförd med andra länders. Till en del beror det utan tvivel på det stora procentantalet ogifta kvinnor i Sverige, d. v. s. Sveriges låga. giftermålsfrekvens och den förhållandevis höga medelåldern vid giftermålet. Till en stor del beror det emellertid även på sedvänjor säregna för landet, och den utomäktenskapliga fruktsamheten kan i viss icke obetydlig utsträckning betraktas såsom för- äktenskaplig, d. v. s. föräldrarna ingå giftermål efter barnets födelse. Man torde kunna uppskatta antalet dylika utomäktenskapliga barn, som inom några år efter födelsen legitimeras genom föräldrarnas äktenskap, till mer än hälften eller närmare 60 % av samtliga utom äktenskapet födda. Denna siffra har dock tidigare varit betydligt lägre, omkring 30 a 40 % före sekelskiftet. Det verkliga antalet kvarblivande utomäktenskapliga barn är därför mindre än hälften av de utom äktenskapet födda-s antal. Ehuru frågan om de utom äktenskapet födda barnens antal, legitimering och ställning är ett viktigt socialt spörsmål knyter sig det största intresset till nedgången och föränd- ringarna i den äktenskapliga fruktsamheten.

Inom äktenskapet varierar fruktsamheten med åldern, så att den är högst i åldersklassen 15—20 år och sjunker sedan med stigande ålder, så att den blir obetydlig i åldrarna 45—50 år och ytterligt liten i åldersklassen över 50 år.

Medan fruktsamheten nu är omkring-500 olou i åldersklassen 15—20 år, är den omkring 120 0/00 i åldrarna 30—35 år och 30 0/00 i åldersklassen 40—45 år. Nedgången i fruktsamhet sedan 1871—1880 är synnerligen olika och har varit större i de högre åldersklasserna än i de lägre åldersklasserna. Sålunda är fruktsamheten i åldersklassen 15—20 tämligen oförändrad, i åldersklassen 30—35 år har den sjunkit från över 300 0/00 till 120 0/00 d. v. s. med 60 % och i åldersklassen 40—45 från 150 o/oo till 30 0/oo, d. v. s. med 80 %.

Ovanstående siffror angiva således tydligt och klart, att det är i äktenskap - med högre levnadsålder för hustrun, varest fruktsamheten avtagit mest och bland de äktenskapen äro nyligen ingångna äktenskap med kort varaktighet i : minoritet jämfört med äktenskap med längre varaktighet. En fördelning av barnaföderskorna efter tiden mellan nedkomst och giftermål visar, att frukt- samhetens nedgång är ojämförligt större bland äktenskap med längre var- ( aktighet. Fruktsamheten eller relationen mellan antalet barnaföderskor och antalet gifta "kvinnor i äktenskap med kort duration har gått ned betydligt mindre jämfört med äktenskap med en varaktighet längre än fem eller tio år.

• Sida 39
•  Original

I äktenskapets första år råder i någon mån abnorma förhållanden rörande fruktsamheten och detta beroende på förekomsten av föräktenskapliga kon- ", ceptioner i icke ringa utsträckning. I cirka 30 % av de i Sverige ingångna äktenskapen födas barn innan 7 ä 8 månader efter vigseln, och denna siffra håller sig tämligen konstant år från år men något varierande mellan olika landsdelar. Siffran har dock under de senaste åren något sjunkit. I de äkten- skap, där hustrun vid vigseln är under 20 år, är motsvarande siffra dubbelt så hög för att sedan bliva allt mindre med stigande ålder.

Om fruktsamhetens variationer med äktenskapets varaktighet må nämnas, att den är i genomsnitt 200 %o i äktenskapets fem första år, (1. v. s. en födelse årligen per vart femte bestående äktenskap av högst fem års varaktighet.

I äktenskap med en duration av mellan 5 och 10 år kommer icke fullt en födelse per 10 bestående äktenskap, och för bestående äktenskap med en dura— tion av 10—15 är ungefär en födelse per 20 äktenskap allt räknat för de äkten- skap, där hustrun är under 50 år.

Dessa siffror säga att efter fem års varaktighet med sådan fruktsamhet medelantalet barn per bestående äktenskap är ungefär 1, efter ytterligare fem år uppgår medelantalet till omkring 1,5 och efter inalles 15 års varaktighet finnes per bestående äktenskap omkring 1,8 barn. Ytterligare tillskott efter dessa femton åren bringar genomsnittstalet upp till omkring 2.

Förr voro dessa siffror betydligt högre. Med den fruktsamhet, som var för- handen mellan 1911 och 1915 d. v. 5. vid den tidpunkt då nativitetsnedgången och fruktsamhetsnedgången på allvar började, skulle medelbarnantalet efter I fem, tio, femton och tjugo års duration i genomsnitt uppgå till 1,6, 2,6, 3,4 I

och 3,8 respektive.

Vad fruktsamhetsnedgången har betytt för det genomsnittliga barnantalet i de bestående äktenskapen framgår med all önskvärd tydlighet av ovan— stående siffror, och nativitetsminskningen innebär framförallt en minskning ; av de stora barnskarorna, så att ett- och tvåbarnsfamiljerna äro i majoritet, medan flerbarnsfamiljerna äro betydligt färre. , 1930 års partiella folkräkning, som behandlar bland annat frågan om barn- ;? antalet i de bestående äktenskapen konstaterar således, att bland de bestående (äktenskapen 14 % voro barnlösa och 17 % hade ett barn och lika många ) 2 barn.

Medelbarnantalet var då 3,3 per bestående äktenskap oavsett ålder och

ivaraktighet. Enligt motsvarande siffror fem år senare voro talen då 20 %, (25 % och 20 % för 0-barns, ettbarns— och tvåbarnsfamiljerna, och medelbarn— , antalet var 2,3. Talen för de två tidpunkterna äro dock icke fullt kommensu- (rabla och för att rätt förstå förskjutningarna borde man i stället angiva an- talet i äktenskap med viss bestämd durationstid. _ Av de äktenskap, som ingåtts 1911—1915, och som år 1930 varat 15—20 år voro då 8 % barnlösa och medelbarnantalet var 3,7, medan siffrorna år 1935 för de äktenskap, som ingåtts 1916—1920 och som då likaledes hade bestått 15—20 år voro 12 % barnlösa och ett medelbarnantal av 2,7. i '

• Sida 40
•  Original

Dessa siffror illustrera betydelsen av fruktsamhetens nedgång för familje- storleken.

Efter år 1933 har som förut anmärkts en viss ökning av nativiteten observerats. Ökningen kommer härvidlag uteslutande på de inom äkten- skapet födda medan de utom äktenskapet föddas antal har minskat något. Nativitetsuppgången kan icke anses bero på en ökning av den äktenskapliga fruktsamheten utan är en direkt följd av giftermålstalets ökning och det därav följande stora antalet äktenskap med kort duration och förhållandevis hög fruktsamhet. Följande resonemang bestyrker detta i all sin enkelhet. Normalt är antalet giftermål omkring eller något över 40000 i Sverige. 1931—1935 var det årliga antalet giftermål 45 000 men 1936—1940 57 000. År 1940 bör man sålunda ha ungefär 50 000 äktenskap med en duration av 0—5 är mera än är 1935. Med en födelsefrekvens av ett barn per vart femte äktenskap, som ovan angavs, blir den därav följande nativitetsökningen om- kring 10000 eller den faktiskt observerade. En närmare analys bekräftar också detta. Det förefinnes ingen ökning av den äktenskapliga fruktsamheten, utan nativitetsökningen är en direkt följd av en måhända tillfällig ökning av giftermålen. Om giftermålens antal går tillbaka, sjunker troligen födelse— talet av den orsaken ånyo. En verklig inblick i fruktsamhetens be- tydelse för familjestorleken erhålles icke förrän även uppgifter om' födelsernas ordningsnummer inhämtas, så att man direkt kan angiva, huru många av de födda, som äro första barnet, andra barnet o. s. v.

I kapitlet om befolkningens utveckling i olika områden berördes i kort— het även födelsetalets regionala variationer. Det är dock icke själva födelse- talens variationer utan de olikheter i fruktsamhet, som ligga bakom födelse- talets fluktuationer, som äro de viktigaste, ty födelsetalet sammanhänger även med åldersfördelningen och mången gång följas variationer i fruktsamhet av variationer i åldersfördelning, som motverka varandra, så att födelsetalet icke varierar lika kraftigt.

Både den utomäktenskapliga och den äktenskapliga fruktsamheten förete anmärkningsvärda fluktuationer inom olika områden. Det största intresset knyter sig givetvis till den äktenskapliga fruktsamhetens variation, medan den utomäktenskapliga fruktsamhetens fluktuation trots dess storlek i Sverige är av underordnad betydelse.

Redan vid tiden för nativitetsnedgångens början åren 1871—1880 var Sverige i fruktsamhetsavseende uppdelat i flera områden. Jag ber blott få hänvisa till den i ett föregående kapitel omnämnda av Gustav Sundbärg föreslagna uppdelningen av Sverige i tre huvudområden varvid Sundbärg huvudsakligen utgått från olikheter i den äktenskapliga fruktsamheten. När fruktsamhetsnedgången sedan sätter in, sker det icke likformigt över hela!. landet utan företrädesvis inom vissa delar, medan andra under lång tid för-i bliva opåverkade därav. Med Stockholm som centrum utbreder sig ett allt, större område, där fruktsamheten efter hand sjunker, svagare i periferien.

• Sida 41
•  Original

men kraftigare i centrum. På samma vis börjar fruktsamheten även att av— taga i städerna i Malmöhus län och efterhand följa även andra angränsande områden därstädes efter.

Man kan nu för tiden eller åtminstone för några år sedan urskilja flera olika områden i fruktsamhetsavseenden, bland annat Mälarlandskapen med lägsta fruktsamheten, Skåne med likaledes obetydlig fruktsamhet; Småland med Blekinge och Halland uppvisa däremot ännu en rätt hög fruktsamhet, och de översta norrländska länen stå ännu i särklass beträffande fruktsam- hetens storlek. Utvecklingen på Gotland är anmärkningsvärd och bör på— pekas. År 1871—1880 var fruktsamheten låg, ja den lägsta i Sverige och har visserligen sedan dess nedgått ytterligare men betydligt mindre än annor— städes i Sverige, så att den nu är över genomsnittet.

Men vart och ett av ovan angivna områden är icke heller homogent utan i hög grad heterogent. Mellan olika mindre områden i vart och ett av dem kan man påvisa betydande olikheter. Av största värde äro de, som kunna konstateras mellan olika s. k. kommuntyper. Att städerna gått i spetsen för nativitetsnedgången är redan länge bekant, men inom landsbygdskommunerna kan man konstatera olikheter alltefter graden av urbanisering. De rena jord- brukskommunerna, där huvudparten av befolkningen fått sitt uppehälle av jordbruksnäringen direkt, ha regelbundet högre fruktsamhet än industri- kommunerna, där huvudparten livnär sig av industri och handel. Detta gäller icke enbart riket i dess helhet utan inom varje enskilt län. Uppdelas kom— munerna i fyra grupper (A—D—kommuner) efter relativa antalet jordbruks- befolkning och även efter tätortsbebyggelsens omfattning erhålles följande äktenskapliga fruktsamhetstal för åren 1930—1931: 174 0/00, 157 uhm, 131 och 105 0/00 d. v. 5. en tydlig minskning vid tilltagande urbanisering.1 För lands— bygden i dess helhet var siffran 147 och för städerna 92 %o och för hela riket 127 olao.

Som en anmärkningsvärd omständighet må härvidlag påpekas, att inom var och en av de fyra kommungrupperna med dess olika fruktsamhetstal jordbruksbefolkningen uppvisar nästan samma fruktsamhet närmare 180 0/00, medan det är den övriga befolkningens fruktsamhetstal som sjunker med urbaniseringen. Siffrorna för den icke jordbruksidkande befolkningen voro i de fyra kommungrupperna: 155 o/oo, 130 %o, 114 %o och 97 0/00. Huru utveck— lingen i fruktsamhetsavseende fram till år 1941 tett sig i de skilda kommun— typerna framgår av nedanstående tabell (tabell 3). Siffrorna för åren 1935—1936 visa en nedgång i alla kommungrupper dock mindre utpräglad på städerna och D-kommunerna. År 1940—1941 har fruktsamheten om än svagt ytterligare minskat i A- och B—kommunerna men ökat i D—kommunerna och städerna rätt avsevärt. Man torde kunna räkna därmed att fruktsamheten bland jordbruksbefolkningen under år 1940 varit omkring 150 % mot 180 % tio år tidigare.

I 1 I. Uhnbom, Fruktsamheten å landsbygden och särskilt inom jordbruksbefolkningen. K. Lantbruksakademiens tidskrift 1939.

• Sida 42
•  Original

Tabell 3. Antal barnaföderskor per 1 000 gifta kvinnor i åldern 15—45 år i olika kommuntyper åren 1930—1931, 1935—1936 och 1940—1941.

Kommuntyp 1930—1931 1935—1936 1940—1941

A-kommuner ........ 174 151 144 B-kommuner ........ 157 136 133 C-kommuner ........ 131 115 116 D—kommuner ........ 105 91 101 Städer .............. 92 89 100

Riket ................ 127 113 114

Den största genomgående skillnaden i fruktsamhet kan konstateras mellan landsbygd och städer, och denna skillnad är icke av idag. För åren omkring 1870 var den äktenskapliga fruktsamheten i städerna omkring 270 och på landsbygden 290 %0. År 1910—1911 voro talen 200 0/00 och 250010». Efter år 1930 kan man konstatera att olikheterna i fruktsamhet mellan landsbygd och städer alltmera avtaga. Fruktsamheten sjunker på landsbygden eller stiger åtminstone icke därstädes, medan den stiger något i städerna. Över huvud taget är det icke omöjligt, ja mycket troligt, att utvecklingen på sistone inne- bär en början till en utjämning mellan olika områden med en höjning av fruktsamheten, där den är som lägst. Det är ju helt naturligt att, om en fruktsamhetsnedgång sätter in vid skilda tidpunkter eller med olika hastig— het i olika delar, de regionala olikheterna först förstoras för att sedan, när bottenläget har nåtts, på vissa håll utjämnas. Hithörande frågor kunna dock icke exakt besvaras bland annat till följd av den komplicerade inverkan, som det ökade antalet nyingångna äktenskap innebär för en bedömning av fruktsamhetens storlek och dess förändringar.

Mellan skilda grupper av befolkningen förefinnas dessutom skillnader i fruktsamhet, som mången gång äro avsevärda. Allmänt kan man säga, att fruktsamheten och därmed även barnantalet i de bestående äktenskapen varierar, så att den är lägre med högre social ställning och även med stigande inkomst.

Enligt 1936 års partiella folkräkning utgjorde medelbarnantalet i äkten- skapen efter mannens yrke för företagare i jordbruk 2,8, för jordbruksarbetare 3,0, företagare i andra yrken än jordbruk 2,1, för funktionärer 1,8 samt för arbetare 2,1. Denna skillnad mellan olika klasser går igen även inom olika grupper alltefter vigseldatum, och de fruktsamhetsolikheter, som talen här- ovan angiva, synas sålunda ha förefunnits en längre tid, åtminstone sedan sekelskiftet.

Efter år 1933, då födelsetalet gick upp, fram till år 1940, synes det som jordbruksbefolkningen skulle vara den enda grupp, där fruktsamheten icke stigit utan ytterligare nedgått, medan arbetarklassen i övrigt varit tämligen opåverkad av någon fruktsamhetsuppgång, och som om de högre samhälls— klasserna skulle ha ökat sin fruktsamhet något. Förändringarna äro för det mesta rätt obetydliga och kunna icke bedömas med större säkerhet av hittills tillgängliga siffror.

• Sida 43
•  Original

KAPITEL 7.

Befolkningsutvecklingen i Sverige under de senaste åren.

Befolkningsförändringarna i Sverige ha sedan krigsutbrottet 1939 och särskilt under de tre åren 1941—1943 varit i viss mån säregna. Visserligen kan man i enlighet med det föregående tala om en ny period i befolknings- utvecklingen, som inleddes redan omkring år 1933 och som kännetecknades därav att giftermålsfrekvensen ökade kraftigt, att nedgången i den äktenskap- liga fruktsamheten upphörde och födelsetalet sakteligen steg år efter år men ändock står utvecklingen efter år 1940 i skarp kontrast mot det föregående. Att bedöma det framtida förloppet enbart av några års data och förloppet under dessa år är givetvis icke möjligt men väl förtjänar utvecklingsförloppet under dessa år att behandlas mera ingående ehuru de tillgängliga data ännu så länge äro synnerligen knapphändiga. De remarkabla förändringarna gälla såväl dödligheten som födelsefrekvensen och därmed även den naturliga folk— ökningen.

Dödligheten.

Dödligheten har under krigsåren sjunkit kraftigt. Det normala antalet dödsfall i Sverige har under decenniet 1931—1940 varit omkring 72000 eller omkring 110/oo. Folkmängdens storlek och till- tagande förgubbning borde följas av ett något ökat antal år för år, även om dödligheten i de enskilda åldersklasserna vore oförändrad eller till och med något nedginge. 1941 var antalet dödsfall också av normal storlek men 1942 sjunker det till något mer än 63 000, vilket motsvarar ett dödstal under 10 %0 av befolkningen, vilket aldrig förut uppnåtts. Förbättringen i dödlighet kan skönjas redan under de senare kvartalen av år 1941 och kvarstår under år 1943 på nästan samma nivå, nära 66000.

Dödligheten synes hava nått sitt minimum under det första kvartalet 1943 och visar därefter en tendens att återgå till tidigare normala värden. Så— lunda är under första halvåret 1944 antalet dödsfall 4000 högre än under samma period 1943, vilket torde resultera i att dödsfallen under hela år 1944 uppgår till något mer än 70 000.

Vilka orsakerna äro till denna kraftiga, men säkerligen endast temporära nedgång av dödligheten, är förhållandevis oklart. Utan tvivel har dödlig— heten sjunkit i alla åldrar, även i åldersklasserna över 65 år, där dödligheten förut varit förhållandevis konstant. Spädbarnsdödligheten har under de båda åren varit 3 % eller något därunder, vilket innebär en kraftig förbätt— ring. Samtidigt synes som om dödligheten under de tre senaste åren 1941—1943 varit om än obetydligt lägre i städerna än på landsbygd medan förut förhållandet varit omvänt (efter beaktande av de olika åldersfördel— ningarna på landsbygden och i städer).

• Sida 44
•  Original

Otroligt är icke att nedgången kan sättas i samband med den förändrade livsmedelstillgången som särskilt under år 1941 började på allvar märkas och de rubbningar, som därigenom föranleddes i konsumtionsvanorna. Noggranna undersökningar, baserade på de data, som framkomma vid bearbetningen efter dödsorsaker och ålder, kan måhända giva ett bättre besked härom. Troligt är emellertid, att den observerade nedgången blott bör bedömas som en till— fällig nedgång och att man av de låga värdena icke kan förvänta en fortsatt lika låg dödlighet under de närmaste åren (med undantag för spädbarnsdöd- ligheten).

Giftermålsfrelc'vensen.

Antalet ingångna giftermål har även efter krigsbrottet fortsatt att hålla sig omkring 60000 per år med obetydliga fluktuationer. Krigsutbrottet och de härigenom åstadkomna rubbningarna i samhällslivet har icke haft någon deprimerande inverkan. Det första halvåret 1944 visar också i stort sett samma siffror som motsvarande halvår 1943 och än så länge synes ingen tendens till nedgång. Det är såtillvida anmärkningsvärt, som antalet till äktenskap lediga numera sjunker icke obetydligt. År 1935 funnos i Sverige omkring 678 000 ogifta män i åldern 20—50 år och cirka 807 000 ogifta kvinnor i åldern 15—45 år. År 1940 hade dessa siffror ändrats till 650 000 respektive 734 000 och det höga giftermålstalet av i genomsnitt 57 500 per år 1936—1940 hade tärt kraftigt på beståndet av till äktenskap lediga i giftermålsåldrarna, särskilt för kvinnorna.

Så har än mera varit fallet under de tre åren 1941—1943 och antalet till äktenskap lediga i de nämnda åldrarna torde vid slutet av 1943 vara vid pass 620 000 män och 660 000 kvinnor. Decimeringen av de ogiftas antal har uppgått till vid pass 10 000 män och 20 000 kvinnor under de tre åren. Gifter- målsfrekvensen, mätt genom relationen mellan antalet ingångna äktenskap och antalet till äktenskap lediga måste därför hava stigit synnerligen kraf- tigt de senaste åren, även om en större andel av de ingångna äktenskapen numera utgöres av sådana där endera eller bägge parterna äro omgifta. Det speciella giftermålstalet för män torde därför numera vara bortåt 100 0/00 mot omkring 80 0ioo under perioden 1936—1940.

Vilka djupare orsaker, som ligga bakom dessa förhållanden, kan ännu icke närmare utrönas. Ökningen i giftermålsfrekvensen är fortfarande i lik— het med förhållandena under perioden 1936—1940 mera framträdande i städerna än å landsbygden. Men så mycket är tydligt att antalet giftermål måste gå ned i en snar framtid, därför att antalet till äktenskap lediga sjunker, dels som en följd av den höga giftermålsfrekvensen, dels därför att det är de fåtaliga årskullarna födda efter 1920 som nu inträda i giftermåls- åldrarna. En nedgång till bortåt 40000 äktenskap per år inom en snar fram- tid är icke otroligt ehuru en hög skilsmässofrekvens och ett högt antal om— giften skenbart kan hålla siffran vid en högre nivå.

• Sida 45
•  Original

De förändringar, som inträffat häri under det innevarande kriget, böra delvis ses mot bakgrunden av förhållandena under föregående världskrig 1914—4918. Världskriget följdes av vissa förändringar i befolkningsrörelsen, likaväl i Sverige som i andra länder. Födelsetalet 1915 visade nio månader efter världskrigets utbrott en tydlig reduktion och födelsetalet under världs— kriget låg hela tiden på en något lägre nivå, än om man skulle bedömt utveck- lingen efter tendensen under åren 1910—1914. Denna depression av födelse— talet följdes efter fredsslutet av en markant uppgång 1920—1921 varefter födelsetalet sedan återtog sin nedåtgående tendens.

Vid krigsutbrottet 1939 var man därför benägen att anse att födelsetalet skulle röna ett inflytande av det utrikespolitiska läget. Detta var desto mera berättigat, som den bekanta »Miinchenkrisen» i september 1938 spårades i en tillfällig nedgång av födelsetalet juni 1939 med bortåt ettusen. Och till att börja med fingo pessimisterna rätt. Fram till och med maj månad 1940 var födelsetalet högre än år 1939, men därefter i månaderna juni, juli och augusti uppvisade födelsetalet lägre siffror än motsvarande månader år 1939. I september och oktober spåras sedan inverkan av det finska vinterkriget och födelsetalet sjunker kraftigt och blir i oktober ungefär 10% lägre äni oktober 1939. Decembersiffran 1940 är däremot nästan i paritet med decembersiffran 1939. Allt som allt är födelsetalet 1940 omkring 1 500 lägre än är 1939.

Även under första kvartalet 1941 är födelsetalet lågt, omkring 4 000 lägre än under samma kvartal 1940 och i Sverige rådde det kvartalet naturlig folk— minskning (vartill dock bidrog en dödlighet betydligt över den normala). Det är här återverkan av det oroliga läget i Norden från och med den 9 april och av den kraftiga försvarsberedskapen i Sverige i samband härmed. Men andra kvartalet visar en tydlig förbättring, som fortsätter under de följande kvartalen och det totala födelsetalet 1941 blir därför nära 100000. Under år 1942 stiger sedan födelsetalen för varje kvartal och totalsiffrorna under 1942 och 1943 bliva nära 114000 respektive 125000 och de två första kvartalen 1944 visa i jämförelse med samma kvartal 1943 ökade siffror på respektive 3200 och 1700. Sådan fortsatt ökning bör resultera i ett födelsetal av mellan 132000 och 135000 för år 1944 och antalet födda har således kommit upp på samma höga nivå som under perioden 1870—1910. Med hänsyn till den låga spädbarnsdödligheten och barnadödligheten innebär det emellertid ett större tillskott än tidigare och resulterar i det största antal i en årskull, som uppnår 20-års-åldern.

Födelseuppgången för hela riket och dess städer från 1940 till 1944 åskådliggöres i nedanstående diagram, där kvartalssiffrorna jämföres med motsvarande kvartalssiffror för året 1939 (Hänsyn till trenden under år 1939 är dessutom tagen varjämte för städerna vidkommande korrektioner har före- tagits för verkställda inkorporeringar).

• Sida 46
•  Original

. Stöder

ISO

IOO

50

|94O l94| [942 1943 I944

Vad ligger bakom födelsetalets uppgång? En sak är tydlig från alla hittills givna data. Den stegrade födelsefrekven- sen fram till och med år 1941 är icke beroende på en ökning av den äktenskap- liga fruktsamheten och det genomsnittliga barnantalet i äktenskapen. Snarare är man berättigad till det påståendet att barnantalet i de bestående äkten- skapen något minskats oaktat ökningen av de inom äktenskapet föddas antal. Dock gälla olika förhållanden i skilda delar av landet. I städerna med deras något lägre fruktsamhet och lägre äktenskapliga barnantal torde en om än obetydlig ökning av den äktenskapliga fruktsamheten hava skett under åren 1933—1941 medan någon minskning skett på landsbygden.

Ökningen av födelsetalet 1933—1941 var, som förut framhölls, blott en följd av det ökade antalet nyingångna äktenskap. Men denna förklarings- grund gäller icke för åren 1942—1944. Här måste framförallt i städerna skett en verklig ökning av den äktenskapliga fruktsamheten och det genomsnitt- liga barnantalet i äktenskapen. På landsbygden torde icke så stora föränd-

• Sida 47
•  Original

ringar hava skett och särskilt gäller detta den egentliga landsbygden eller— de mera jordbruksbetonade kommunerna.

Innebörden av de senaste årens nativitetsstegring kan icke bedömas fullt klart försåvitt icke de föddas fördelning efter ordningsnummer är känd, vilket icke är fallet. För närvarande finnes i motsats till förhållandet 1914 ett stort antal nollbarns och ettbarnsäktenskap som med »normal» frukt- samhet (d. v. s. den under decenniet 1931—1940 rådande) blott långsamt skulle övergå till ettbarns- och tvåbarnsfamiljer. Som tidigare framhållits har fruktsamheten varit så låg att medelbarnantalet fem år efter vigseln är ett. Mot bakgrunden av sådana förhållanden kan det mycket väl tänkas att under några år en stegring av fruktsamheten inträffar så tidsavståndet mellan vigsel och första barnets födelse förkortas likaså mellan första och andra barnet. Någon verklig betydelsefull höjning av den äktenskapliga fruktf samheten är det i så fall emellertid icke tal om. Ty väl blir i jämförelse med tidigare barnantalet i äktenskapet födda genomsnittligt 1 eller 2 något förr räknat från vigseln men slutgiltigt högre blir det icke. Om det däremot kan konstateras att barn med högre ordningsnummer än 2 numera äro talrikare' än förut har en omsvängning av helt annan karaktär skett. Det föreligger dock ingen större statistik över de föddas ordningsnummer utan blott spridda data häröver, vilka återgivas i nedanstående tabell (tabell 4).

Här må blott nämnas följande. Befolkningsutredningens representativundersökning på 1940 års folkräk- ningsmaterial (s. 299 ff) visade att år 1940 voro 42 % av de födda det första barnet. Fördelningen efter ordningsnummer för olika befolkningsgrupper fram— går även i viss utsträckning. För städerna konstateras att mer än hälften äro- det första barnet vilket dock i någon mån sammanhänger med den höga gifter-- målsfrekvensen och det stora antalet yngre äktenskap därstädes. En av under- tecknad över Malmö stad företagen undersökning för år 1942 visade att 53 % av de inom äktenskapet födda voro förstfödda. I fruktsamhetsavseende in— tager Malmö stad en sådan ställning att siffrorna för Malmö i stort sett kan anses vara normgivande för samtliga städer. Härav synes att fördelningen

Tab. 4. De föddas fördelning efter ordningsnummer.

Antal födda. i % efter ordnings- 0 m r å & e År nummer

Bcfolkningsgrupp :

1 2 3 eller högre Hela riket .............................. 1940 42 25 33 Därav jordbruksbefolkning ............ 1940 25 22 53 övrig landsbygdsbefolkning ...... 1940 45 22 33 stadsbefolkning ................ 1940 53 30 17 Malmö .................................. 1942 53 31 16 Sveriges adel ............................ 1940—1941 47 30 23 » » ............................ 1942—1943 34 34 32

• Sida 48
•  Original

efter ordningsnummer för städernas vidkommande icke undergått någon för- skjutning mellan 1940 och 1942.

En av undertecknad företagen undersökning över födelsetalet i den svenska adeln visade att en kraftig ökning av nativiteten skett från 1940—1941 till 1942—1943 och att i samband därmed en relativ ökning av de födda med högre ordningsnummer skett. Då adeln till övervägande del tillhör de högre och ekonomiskt bäst ställda samhällslagren må detta vara värt att noteras. De givna siffrorna synes indicera att nativitetsökningen i de flesta samhälls- lager sammanhänger med en ökning av antalet förstfödda och antalet andra- barn, ehuru inom de högre samhällsklasserna en övergång till större barn— skaror synes vara förhanden.

Från Stockholm, där nativitetsstegringen varit kraftig föreligger nu också siffror, som visserligen visa att det skett en ökning av barnantalet inom äkten— skapen under åren 1942—1943 men icke av den art och beskaffenhet att an- märkningsvärt höga genomsnittstal uppnåtts (tvärtom ligga de ännu långt under motsvarande tal för Sverige i genomsnitt) och att ökningen därstädes till allra största delen torde bero på ett ökat antal förstfödda och andra barn men näppeligen på någon allmännare övergång till trebarnssystem.

Ehuru utvecklingen under de sista åren ännu ligger i visst dunkel som måhända en kommande folkräkning kan undanröja, synes det vara skäl att bedöma utvecklingen försiktigt. Vad som hänt, torde blott hava varit en koncentration av födelser till en kortare tidrymd och i de breda lagren har någon förändrad inställning till frågan om antalet barn i äktenskap knappast skett. Man kan enligt min åsikt därför icke förutsätta att dessa höga tal bli normgivande för framtiden. Minskas äktenskapsfrekvensen (och det måste den göra) sjunker småningom även födelsetalet om icke en övergång till större barnskaror i äktenskapet sker.

Men därför bör man icke se alltför mörkt på saken. Den stora och gläd— jande nativitetsökningen blir betydelsefull i framtiden. Om under dessa år det bildats många nya äktenskap och dessa snabbt fått ett och två barn kan sedan en aktiv befolkningspolitik förväntas öka det genomsnittliga barn- antalet så att ingen större nativitetsnedgång sker utan nativiteten håller sig vid den nivå, som av skilda skäl kan anses vara lagom.

KAPITEL 8.

Den kommande utvecklingen och befolkningspolitiska mål.

Den framtida utvecklingen regleras främst av dödlighet och fruktsamhet vilka tillsammans bestämma nativitetsöverskottet. Till en del bestämmes dock folkmängdens numerär av emigration och immigration, och givet är att stora förändringar i vandringsavseende härvidlag kunna leda utvecklingen

• Sida 49
•  Original

in på helt andra linjer än vad som eljest anses troligt. Fruktsamhetens och [ dödlighetens samtidiga betydelse för befolkningsutvecklingen angives 'bland annat av det 5. k. reproduktionstalet, som angiver relationerna mellan två generationers storlek eller mer preciserat huru många döttrar, som en års— kull på 1 000 födda av kvinnkön beräknas erhålla under sin livstid enligt nu- varande dödlighet och fruktsamhet.

För att dödlighet och fruktsamhet under en längre tidsperiod skola hålla varandra i jämvikt fordras det ett reproduktionstal : 1, medan ett belopp . understigande enheten leder till folkminskning. : I de officiella publikationerna beräknas talet till omkring 0,85 för år 1940 i —1941 medan det 1933—1934 var omkring 0,7 2. Omkring år 1925 passerade talet under enhetsvärdet. i Nu kunna vissa invändningar resas mot ovan definierade reproduktionstal ! och mot beräkningen därav, såsom det framträder i de officiella publikatio- ; nerna och även i utländsk litteratur. I själva verket borde det kanske vara ' något högre och troligen år 1940—1941 ligga omkring 0,90. | Det under 1 liggande värdet på reproduktionen innebär, att tillskottet genom födelser med nuvarande fruktsamhet icke kan framdeles uppväga bort- gången genom dödlighet. Att ändock ett nativitetsöverskott existerar beror på den nu befintliga åldersfördelningen med stort antal i de åldersgrupper, där dödligheten är låg och vilka samtidigt svarar för tillskottet genom födel- ser, men åldersfördelningen är icke stabil utan labil.

Huru folkmängdsnumerären och åldersfördelningen med nuvarande frukt— samhet ooh dödlighet ställer sig inom de närmaste årtiondena kan relativt lätt erhållas. Dylika prognoser ha gjorts vid flera tidpunkter, senast av be- folkningskommissionen, varvid även framtidsförloppet undersökts med flera alternativ beträffande dels fruktsamhet dels giftermålsfrekvens. Dessa prog— noser utgå från 1935 års folkmängd och åldersfördelningen vid den tidpunkten och ett av alternativen, oföränderlig äktenskaplig fruktsamhet med höjd giftermålsfrekvens, motsvarar i stort förloppet under åren 1936—1940. En— ? ligt de fortsatta beräkningarna med dessa grunder som utgångspunkt skulle ', befolkningsnumerären åren 1950, 1960, 1970 vara 6500 000, 6472 000 och * 6286 000 och folkmängden nå sitt maximum omkring 1955. Åldersfördel- ningen av 1 000 individer skulle bliva år 1950 265 i åldern 0—20 år, 627 i 5 åldern 20—65 och 108 i åldern 65 och därutöver mot 285, 619 och 96 år 1940. - År 1960 skulle talen bliva. 257, 617 och 126 samt 1970 239, 612 och 150. 5 I huvudsak innebära förändringarna en ökning av åldringarna och en ; minskning av de uppväxande generationernas procenttal och antal samt dess— llikes även en efter 1950 småningom inträdande minskning i de arbetsföra iåldersgruppernas relativa och än mer absoluta tal. Än större skulle föränd- j ringarna te sig, om man uppdelade den stora gruppen 20—65 år i flera olika [ delgrupper efter ålder. Tyngdpunkten i denna klass skjutes med tiden högre upp, i det att de yngre arbetsföra åldrarna 20—35 år bliva fåtaligare än vad som är fallet, medan de äldre arbetsföra åldrarna 50—65 öka betydligt i

4—73 45

• Sida 50
•  Original

numerär. I mångt och mycket kan den framtida utvecklingen icke rubbas av eventuellt vidtagna befolkningspolitiska åtgärder, och särskilt gäller detta åldringarnas ant-al. Å andra sidan beror utvecklingen i hög grad på frukt- samhetstalets framtida storlek och eventuellt kan detta påverkas av lämpliga åtgärder och förändrad inställning hos stora grupper av befolkningen.

Befolkningspolitiska reförmer måste grunda sig på vad som anses önsk- värt i befolkningsavseende och kommande utveckling. Alltför kraftig folk» ökning och alltför kraftig folkminskning äro härvidlag alternativ, som kunna anses vara olämpliga att eftersträva med hänsyn till de perspektiv beträf- fande landets ekonomiska utveckling, som de innebära. Valet mellan olika befolkningsmål står å ena sidan mellan en svag tillväxt i befolkningen, en konstant befolkning eller en mycket långsam befolkningsminskning. Vad som med all makt bör undvikas äro häftiga variationer i befolkningsutvecklingen, och särskilt gäller det beträffande födelsetalet. Landet kan icke hava annat än olägenheter av häftiga variationer i födelsetalet och icke enbart direkt utan även indirekt allteftersom generationerna nå olika åldrar. Sålunda bli stora rubbningar i födelseantalet sju år senare märkbara i skolväsendet och kan innebära vanskligheter.

Om man sätter målet vid en i huvudsak oförändrad befolkningsnumerär, kan emellertid detta formuleras på olika sätt. Man kan eftersträva en kon- _ stant befolkning år efter år, i vilket fall födelser och dödsfall skola motsvara varandra i antal. Man kan eftersträva en utveckling sådan att antalet i de arbetsföra åldrarna 20—65 år håller sig tämligen konstant eller undergår en obetydlig ökning och det leder i sin tur till vissa krav på födelsetalets storlek.

I ett särskilt avsnitt av detta betänkande (se s. 203 ff.) redovisas vilka krav det ena eller andra uppställda målet för befolkningsutvecklingen medför. Samtliga uppställda villkor innebära att födelsetalet bör stiga men något olika i olika fall.

För nuvarande värde av omkring 95000 1936—1940 bör det stiga till i runt tal 115000 1941—1945 och därefter under en lång följd av år hålla sig omkring 120 000.

Hur skall detta väl kunna. uppnås och vilka vägar skola befinnas lämpliga? Det är icke lämpligt att härvid bygga alltför mycket på det förhållandet att nativiteten nu är mycket högre än denna nivå. En minskning av dödlig— heten och särskilt av dödligheten i åldrarna under 20 år innebär för befolk— ningsfrågan detsamma som en ökning av födelsetalet vid oförändrad död- lighet. Ovan angivna siffror 115000 och 120000 grunda sig på nuvarande dödlighet. En sänkning av denna skulle leda till ett mindre erforderligt antal födda och bör därför eftersträvas. Eftersom av de födda cirka 9 % dö innan 20 års ålder (och därav nästan hälften under första levnadsåret), skulle av 115000 cirka 105000 uppnå tjugoårsåldern. Ett bortfall av all dödlighet under 20 år skulle innebära, att födelsetalet kunde reduceras till 105 000 res- f pektive 110 000. Så stora förhoppningar kan man icke ställa på en eventuell förbättring av dödligheten, men redan en reduktion av spädbarnsdödligheten

• Sida 51
•  Original

med 1 % från nära 5 % till 4 % och en motsvarande minskning av dödligheten i åldrarna 1—20 år skulle vara av värde.

För att uppnå här angivna födelsetal erfordras emellertid en höjning av fruktsamheten (och därvidlag helt naturligt främst den äktenskapliga frukt- samheten) av icke ringa mått.

Nuvarande fruktsamhet innebär, om den blir bestående, ett genomsnitts- tal av två barn per äktenskap. I längden erfordras emellertid ett medelbarn— antal av omkring eller möjligen icke fullt tre barn per äktenskap. Eftersom ett icke obetydligt antal äktenskap av biologiska orsaker förbliva barnlösa eller endast få ett barn, erfordras i majoriteten av äktenskapen tre till fyra barn, som således är det normala och eftersträvansvärda ur den befolknings- politiska synpunkten.

Jämsides härmed bör emellertid en förbättring av den förhållandevis låga giftermålsfrekvensen eftersträvas. Ett höjt antal gifta med oförändrad frukt samhet innebär för befolkningsutvecklingen detsamma som en mindre höja , ning av den äktenskapliga fruktsamheten vid oförändrad giftermålsfrekven—s.

När antalet ogifta män vid 45—50 års ålder i Sverige uppgår till omkring 17 % av samtliga i åldern och antalet ogifta kvinnor överstiger 20 %, är det självklart att en höjning av giftermålsfrekvensen är önskvärd. Särskilt gäller det för landsbygdsbefolkningen och än mer för den jordbruksidkande be- folkningen, vilka grupper för ögonblicket ha den lägsta giftermålsfrekvensen. En sänkning av den genomsnittliga giftermålsåldern, som i Sverige är täm— ligen hög, nära 30 år för männen och mellan 26 och 27 år för kvinnorna, har även viss inverkan. Dock är en sänkning av denna av mindre intresse, ty en minskning av genomsnittsåldern med något eller några år förlänger visser— ; ligen den fruktsamma tiden i äktenskapet men då det icke är tal om en ohejdad barnalstring inom äktenskapet utan en begränsad sådan är en sänk— ning av giftermålsåldern icke av alltför stor betydelse för hithörande frågor, ehuru den ur andra synpunkter kanske är önskvärd.

Det befolkningspolitiska målet förutsätter sålunda i främsta hand en höj- ning av den äktenskapliga fruktsamheten, i andra hand en ökning av gifter- målsfrekvensen och en sänkning av dödligheten, främst barnadödligheten.

• Sida 52
•  Original

• Sida 53
•  Original

DE REGIONALA OLIKHETERNA I OCH UTVECKLINGEN AV ÄKTENSKAPS- OCH FÖDELSEFREKVENSEN I SVERIGE UNDER TIDEN 1920—1944

En undersökning

På uppdrag av befolkningsutredningen utförd av

Professor Sten Wahlund.

• Sida 54
•  Original

• Sida 55
•  Original

I detta avsnitt redovisas resultaten av en på uppdrag av 1941 års befolk- ningsutredning verkställd undersökning av äktenskapsfrekvensens och födelse- frekvensens utveckling under mellankrigstiden och under krigsåren. Kravet på en rimlig kostnad har satt gränser för undersökningens omfattning och mål. Befintliga tabellsammanställningar i de officiella statistiska publikatio- nerna och tabellmanuskript hos kungl. statistiska centralbyrån ha blivit undersökningens huvudsakliga källor. Endast i begränsad utsträckning har . utnyttjats centralbyråns primärmaterial, vilket krävt förhållandevis omständ-

ligare behandling.

Undersökningen har i huvudsak begränsats till ett studium av olikheterna i äktenskapsfrekvens och fruktsamhet samt desammas förändringar regionalt och för kommuner av olika yrkeskaraktär. Dessutom har det blivit möjligt att få en bild av fruktsamhetens förskjutningar i åldershänseende inom olika områden av riket.

Först skall lämnas en redogörelse rörande

1. Materialets omfattning och bearbetning. I kungl. statistiska centralbyråns arkiv finnas länssammandrag över be- folkningsrörelsen, innehållande bland annat antalen vigslar och levande födda i varje församling. Ur detta källmaterial kunde uppgifter sammanställas års- vis för tiden 1920—1936 och kvartalsvis för tiden från och med 1937 till och med andra kvartalet 1942. I fråga om antalet giftermål voro siffrorna »defi- nitiva» för hela den studerade tiden. Med avseende på de födda voro de definitiva till och med år 1938 samt därefter preliminäral. Från dessa års- och länsvis uppställda sammandrag överfördes antalet vigda och levande födda varje år till särskilda listor, vilka upptogo rikets samtliga kommuner respek- tive försa'mlingar. Vidare antecknades för varje kommun folkmängden per 31 december respektive år. Sistnämnda enligt den årsvis utkommande publi- kationen »Folkmä'ngden inom administrativa områden». Kommunerna respektive församlingarna grupperades bygdevis efter den ! indelning, som finnes angiven i särskilda folkräkningen 1935/36, del II (All- männa folkräkningen den 31 december 1935, folkmängden i ettårs- och femårs— klasser efter län och civilstånd, noten efter tabell 10, s. 100—103). Ur Folk— räkningen den 31 december 1930, del III (Folkmängden efter yrke, inkomst och förmögenhet: 1 avd., tabell 1 s. 2—27), hämtades vidare klassificeringen * av landsbygdskommunerna i A-, B-, C- eller D-kommuner. De olika kommun-

1 Enligt statistiska centralbyråns erfarenheter av samma material vid andra. tillfällen äro de preliminära siffrorna för antalet gifta relativt tillfredsställande under det att man för antalet födda kan vänta ett underskott, vilket dock för hela landet ej uppgår mer än till omkring 1 %.

• Sida 56
•  Original

typerna definieras enligt följande: A: minst 75 %, B: 50—75 % av befolk— ningen tillhöra ur yrkessynpunkt jordbruk med binäringar; 0: mindre än 50 % av befolkningen tillhöra jordbruk med binär-ingar, varvid befolkningen dock ej är agglomererad; D: befolkningen är agglomererad till minst 2/3; S: städer. Det har ansetts rimligast att sålunda hänföra kommunerna till den grupp, de tillhörde vid en viss fix tidpunkt, år 1930, och ej taga hänsyn till att kommu- nernas karaktär kan ha förändrats under observationsperioden.

Vissa svårigheter förelågo för att ernå motsvarighet mellan å ena sidan antalet vigslar respektive levande födda och å andra sidan folkmängdssiff— rorna. Uppgifterna om de förra erhöllos, som nämnts, församlingsvis, under det att uppgifterna om de senare erhöllos kommunvis, dock med undantag av städernas folkmängdssiffror, vilka även de redovisats församlingsvis. På grund härav ha en del kommuner av olika yrkeskaraktär måst sammanföras, emedan två kommuner i vissa fall tillhörde en och samma församling och dylika kom— muner ej alltid kunnat särredovisas i listorna över vigda och födda. För att siffrorna vid senare bearbetning skulle kunna adderas, måste därvid den ena kommunens >>yrkesklassifikation» ändras. Åt den mindre kommunen gavs då alltid den störres beteckning. Till administrativa förändringar av betydelse har även hänsyn tagits.

Vidare har för föreliggande undersökning utnyttjats en tabell med rubri- ken >>Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets större städer (med minst 30000 invånare)» i den årligen utkommande publikationen Be— folkningsrörelsen. I nämnda tabell finnas bland annat uppgifter om folk— mängd, nativitetsöverskott samt in— och utflyttning, ingångna giftermål efter civilstånd och kontrahenternas ålder samt antal giftermål i varje månad, barna— föderskor samt ålder vid nedkomst inom och utom äktenskapet, tid mellan äktenskapets ingående och nedkomsten för barnaföderskor med barn inom äktenskapet samt levande födda barn ,i varje månad.

På. grundval av det sålunda föreliggande materialet har beräknats en serie demografiska karakteristikor (närmare beskrivna här nedan) för större städer, nämligen Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping, Hälsingborg, Örebro, Borås, Eskilstuna och Gävle. Vissa karakteristikor ha även beräknats för geografiska huvuddelar av landet, de s. k. riksområdena (se 3. 58).

Det sistnämnda från publikationen Befolkningsrörelsen hämtade tabell— materialet finnes i obruten följd från och med år 1924 till och med år 1941. Genom tillmötesgående från statistiska centralbyråns sida har i föreliggande undersökning kunnat utnyttjas motsvarande ännu opublicerade uppgifter för år 1942. För Stockholm erhölls materialet för detta år från stadens statistiska kontor. Samtliga uppgifter för år 1942 äro dqck »preliminära». '

På grund av de senaste årens märkliga, delvis oväntade befolkningsutveck— _ ling har det ansett-s önskvärt att studera de demografiska siffrorna så långt fram i tiden som möjligt. Befolkningsutredningen har därför företagit en arbetskrävande bearbetning av de på statistiska centralbyrån förvarade födelse- ' och dopboks- samt vigselboksutdragen för ovan nämnda städer (för Stock—

• Sida 57
•  Original

holm erhölls dock motsvarande uppgifter från stadens statistiska kontor) samt länens landsbygd, avseende sista halvåret 1942 och första halvåret 1943 (i det följande betecknat med 1942/43) samt andra halvåret 1943 och första halvåret 1944 (i det följande betecknat med 1943/44). Följande tabeller ha uppgjorts: a) Antalet i första giftet inträdda kvinnor fördelade efter ålder vid äkten- skapets ingående samt antalet omgifta kvinnor, b) Antalet barnaföderskor för- delade efter ålder vid nedkomsten samt barnets börd, c) Antalet barnaföder— skor med barn i äktenskap fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten (duration). För att begränsa arbetet företogs därvid en 20 %- sampling, d. v. s. endast vart femte fall (nedkomst respektive giftermål) med— togs, varefter de sålunda erhållna talen uppmultiplicerades med 5.

Det bör anmärkas, att kyrkoboksutdragen från vissa mindre församlingar vid arbetets utförande ännu ej inkommit till statistiska centralbyrån. Det material (födda respektive vigslar), vilket sålunda kommer att stå utanför föreliggande undersökning, är emellertid obetydligt i jämförelse med hela massan, varför detta förhållande ej har någon inverkan på de här nedan redo— visade siffrorna.

Vi övergå nu till en redogörelse för undersökningsresultaten. Kommen- tarerna till det omfattande tabellmaterialet ha måst göras mycket koncen— trerade. Den, som enbart önskar en allmän översiktlig framställning, hänvisas till den avslutande och delvis sammanfattande redogörelsen på s. 114 och föl— jande.

2. Antalet födda och den naturliga folkökningen. Det mest omedelbara, men även mest missledande måttet på. fruktsamheten är det årliga antalet levande födda, vilket från och med 1920 återges i tabell 1. I sina stora drag är utvecklingen av födelseantalet väl känd. Från 1920 års antal levande födda, nära 140000 (vilket jämfört med närmast omkringlig— gande antal representerade ett toppvärde), sjönk antalet mycket starkt till ett bottenläge av omkring 85 000 åren 1933 och 1934. Därefter har antalet levande födda, frånsett ett avbrott år 1940, ökat 'till nära 125 000 år 1943. Sedan bottenläget, åren 1933—1934, har antalet levande födda sålunda ökat med runt 50 % och detta förhållande har i vulgärdiskussionen tillmätts ut— slagsgivande betydelse för folkökningen på längre sikt. Emellertid har födelse— ökningen påverkats av förändringar i befolkningens storlek och dess samman— sättning efter kön, ålder och civilstånd. En närmare analys av ökningen i ån- talet födda kräver därför ingående demografiska studier. Till en början skall hänsyn endast tagas till den inverkan folkmängdsök— ningen kan ha haft. Vi uträkna det allmänna födelsetalet (antalet levande födda per 1 000 medelfolkmängd), ställa alltså de födda i relation till den totala folkmängd, som »producerat» dem. Ur tabell 1 å s. 58 framgår, att detta födelsetal i Sverige sjönk från värdet 23,61 oIoo år 1920 till 13,68 o/oo år 1934. Samtidigt sjönk antalet avlidna per 1 000 av medelfolkmängden, men mera obetydligt, från 13,30 0/00 till 11,24 %u.

• Sida 58
•  Original

Tab. ]. Översikt av folkmängden förändringar (på 1000 av medeifolkmängden) i Sverige åren 1920—1943.

Levande Döda utom Over- Å Medel— G'ftemål födda dödfödda) skott ..det' r folkmängd lda 0 ning Antal 0/00 Antal oloo Antal . 0/ Bo 00 1920 5 875 763 42 918 750 138 753 2361 78128 1330 1031 9'78 1921 5 929 403 39 550 667 127 723 21'54 73 536 1240 914 840 1922 5 970 918 36 806 61 6 116 946 19119 76 343 1279 6'80 5'66 1923 5996 640 37 829 631 113435 1892 68 424 1111 751 304 1924 6 020 939 37 385 62 1 109 055 1811 72 001 1196 615 504 1925 6 044 840 37 419 619 106 292 17'58 70 918 1173 5'85 239 1926 6 063 965 38 268 61 1 102 007 1652 71 344 117 7 505 343 1927 6 081 146 38 999 641 97 994 161 1 77 219 12.70 341 225 1928 6 096 557 40 507 664 97 868 160 5 73 267 1202 403 233 1929 6112 635 41719 6'85 92 861 15'1 9 74 538 121 9 300 2.44 1930 6 131 135 43 858 715 94 220 1537 71 790 1171 366 3'61 1931— 6 152 319 42 908 6 97 91 074 14'80 77 121 12 54 2'26 3 29 1932 6 176 405 41 673 675 89 779 1454 71 459 1157 297 452 1933 6 200 965 43 437 700 85 020 137 1 69 607 11'23 243 342 1934 6 222 328 48 095 773 85 092 13'68 69 921 11114 214 316 1935 6 241798 51306 822 85 906 13'76 72 813 11'67 209 279 1936 6 258 697 53 276 851 88 938 1421 74 836 11'96 %% 262 1937 6 275 805 55 606 8'86 90 373 1440 75 392 1201 239 2'84 1938 6 297 468 58 130 923 93 946 1492 72 693 1154 3'38 405 1939 6 325 759 61 373 970 97 380 1559 72 876 1152 3'87 491 1940 6356 368 59 166 931 95 778 1507 72 748 1114 3'63 474 1941 6 388 953 58 102 909 99 727 1561 71 910 11'26 4'35 5'48 1942 ' 6 432 337 62 386 970 113 605 17'66 63 644 9'89 777 8 04 419431 6 490 514 61 589 949 124 921 1925 65 799 1014 911 9'96 * Delvis preliminära uppgifter.

Detta resulterade i att den »naturliga folkökningen», d. v. s. överskottet av födda över döda minskade från 10,31 0/00 år 1920 till 2,44 0/00 år 1934. Margi— nalen mellan födelse- och dödstalen blev sålunda mycket knapp, och det hade inte varit långt kvar till en ren folkminskning, om födelsetalet fortsatt att sjunka kraftigare än dödstalet. Nu steg dock åter antalet levande födda, så att år 1943 allmänna födelsetalet 19, 25 0km uppnåddes, innebärande en ökning av överskottet av födda över döda till 9,11 0/00.

I det följande skall visas, att denna höga naturliga folkökning, som endast obetydligt understiger 1920 års toppsiffra, ingalunda kan sägas markera en helt tillfredsställande befolkningsutveckling. Dessförinnan vilja vi beröra de allmänna födelsetalen och deras utveckling inom olika delar av landet.

3. Allmänna födelsetalet. Inom den administrativa statistiken brukar man indela landet i s. k. riks- områden (se Särskilda folkräkningen 1935/36, del II, 5. 20*):

Landsbygdsmnråden. I: Mälarlcmdskapen, omfattande landsbygden i Stockholms, Uppsala, Söder- manlands, Örebro och Västmanlands län;

• Sida 59
•  Original

II: Östra Götaland, omfattande landsbygden i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län;

III: Skåne, Halland och Blekinge, omfattande landsbygden i Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län;

IV: Vänerlandskapen, omfattande landsbygden i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län;

V: Norrland och Dalarne, omfattande landsbygden i Kopparbergs län samt alla län i Norrland.

Stadsområden.

VI: Stockholms stad; VII: Övriga städer med minst 30 000 invånare; VIII: Övriga städer med mindre än 30 000 invånare. Områdena VII och VIII ha i det följande sammanförts till ett område med benämningen Övriga städer. Inom varje landsbygdsområde ha de tidigare om- nämnda kommuntyperna (A-, B-, C- och D-kommuner) redovisats var för sig. Från och med tredje kvartalet 1942 föreligga dock endast beräkningar av all- männa födelsetalet för riksområdena i sin helhet, således utan uppdelning på A-, B-, C- och D-kommuner.

Vid beräkning av de allmänna födelsetalen för kvartalen 1 januari 1937— 30 juni 1944 ha medelfolkmängderna kalkylerats under antagandet, att folk- mängden ett visst är har förändrat sig lineärt från årets början till deSS slut.

I tabell 2 redovisas allmänna födelsetal för hela riket med uppdelning på landsbygd och städer samt kommuntyper och riksområden.

Av tabellen framgår, att allmänna födelsetalet genomgående avtog från år 1920 till 1930-talets första hälft för att därefter stiga i vissa områden och för— hålla sig tämligen konstant i andra fram till och med år 1941. Därefter har en genomgående kraftig ökning av födelsetalet skett.

De lägsta allmänna födelsetalen noteras omkring år 1934. Sålunda nådde hela riket sitt bottenläge, 13,7 0/00, detta år med nästan lika låga värden de båda omkringliggande åren. Även landsbygden uppvisade det lägsta värdet, 14,8 %0 år 1934, och för städerna noterades bottenvärdet, 11,5 %0, åren 1933 och 1934. Beträffande kommuntyperna observeras, att A-kommunernas (jord- brukskommunernas, se sid. 55) lägsta värde, 15,8 O/oo, inträffade år 1937. Av' övriga kommuner nådde de av B-typ botten år 1935 med 14,7 ”ha, de av C-typ år 1934 med 13,4 o/oo och de av D-typ (de agglomererade) år 1933 med 12,4 0loo. Kommuntyperna nådde alltså i tidshänseende bottenvärdena i ord- ningsföljden D, C, B, A, (1. v. s. i de industriellt eller merkantilt mest ut- vecklade kommunerna kom omslaget först, i de med övervägande jordbruks- näring, sist. Lägsta talet för Stockholm (me'd des-s på grund av näringslivets sammansättning »eftersläpande» konjunkturer) var 9,8 %0 år 1934 och för övriga städer 12,0 0lao år 1933.

Under perioden 1920—1940 var födelsetalet för landsbygden högre än för städerna. Sedan bottenåret har denna skillnad emellertid successivt minskat

• Sida 60
•  Original

Tab. 2. Allmänna födelsetal för riksområden och kommuntyper årsvis 1920—1943 och kvartalsvis 1 januari 1937—30 juni 1944. Riksområde I Riksområde Ii _ (Mälarlandskapens landsbygd) (Östra Götalands landsbygd) Ar Kcmmuutyp Hela Kommuntyp Hela A B C D området A B C D området 1920 232 24'8 231 214 235 213 231 231 234 228 1921 220 2115 201 198 215 203 2011 217 245 197 1922 205 201 17'8 16'6 194 188 191) 194 215 179 1923 200 203 159 167 185 1815 187 186 225 17”: 1924 189 174 15": 154 175 179 179 182 21'9 182 1925 179 169 151 16'8 17'0 17"! 175 17'5 19 2 178 1926 177 170 151 132 16:11 1711 16'8 166 183 172 1927 171 154 139 126 150 164 164 169 181 163 1928 170 165 145 12'8 15'5 16'8 159 152 174 16'6 1929 169 144 12'8 121 143 16 : 161 155 173 15'8 1930 160 14'6 13%; 125 139 165 160 155 164 161 1931 152 140 128 127 140 160 152 149 157 155 1932 153 135 127 111 13'6 16'0 14'4 13'8 15"! 151 1933 155 126 11'7 10'6 1213 149 145 126 14'6 145 1934 141 129 11'5 103 125 152 14'2 136 137 146 1935 149 124 11'6 11'0 12": 149 144 139 14'2 14'6 1936 142 135 121 11'6 131 145 143 135 143 145 1937 145 135 131 11'9 134 150 149 138 135 14'8 Kv. 1 155 134 12'8 120 135 14-9 14": 130 138 14": 2 14-0 14”: 141 1313 141 166 150 149 125 158 3 15'6 14'0 12'8 11-3 13'6 150 160 141 152 154 4 128 132 123 104 11'3 13'6 13'8 132 125 13'6 1938 151 137 135 127 140 157 153 146 125 152 Kv. 1 14'6 13'8 137 121 14'0 15-5 1415 134 111» 14'6 2 14'9 14"! 14 9 133 147 161 161; 168 132 151; 3 155 140 137 129 144 161 16:15 1611 13'6 161 4 145 12'8 12'8 119 132 15-0 144 131; 113 140 1939 153 142 144 14'8 149 15"! 153 14'8 141 155 Kv. 1 161 149 143 147 151 15'8 150 144 141 153 2 15'8 150 149 15'6 156 162 155 156 155 163 3 155 14'6 14 3 146 150 147 15'8 15'2 13'8 158 4 141 129 140 144 139 139 14'8 142 131 145 1940 149 14:11 134 145 14'6 147 144 137 145 MW Kv. 1 147 141 134 1511 14'8 14'6 145 13”: 155 144 2 141 152 149 152 155 163 159 15 9 151; 163 3 164 140 131 141 14'8 147 145 13: 14'8 141; 4 13"! 131 120 132 132 132 12 & 11'9 126 130 1941 141; 144 139 152 147 14'6 14'3 13'8 160 149 Kv. 1 125 126 117 133 129 121 123 122 149 129 2 1611 15'8 141 174 160 16!» 161 154 164 165 3 155 163 15'6 152 158 1611 158 13'8 171; 158 4 140 135 140 145 141 137 144 13'6 151 145 1942 - - - . 16'3 . . . - 16'7 Kv. 1 168 143 141 179 157 157 11'6 129 175 13'6 2 184 17'6 157 181 17'5 17"! 171 185 200 181 3 . . . . 171 . . . . 17-3 . 4 161 17": 1943 17'8 17'6 Kv. 1 174 17'0 2 19 1 185 3 180 186 4 167 165 1944 - - Kv. 1 1915 181 2 20 s 194

• Sida 61
•  Original

Riksområde III Riksområde IV _ (Skånes, Hallands och Blekinge landsbygd) (Vines-landskapen landsbygd) Ar Kommuntyp Hela Kommuntyp Hela l A | B C | D området A | B C | D området 1920 231 233 246 21”: 236 207 21'6 210 26"! 225 1921 225 21”: 220 200 235 196 201 194 242 20": 1922 2213 202 199 181; 204 17'7 18'3 18'6 208 189 1923 208 200 193 17.0 20'1 115-0 187 181 19'6 18'6 1924 201 189 185 159 191 171. 171 1619 181; 17'9 1925 190 189 181 141 187 16'8 16'6 16'6 189 171 1926 194 185 17'8 139 1815 1615 161 153 17'7 16'7 1927 18'7 17'8 17'1 12'9 17'8 159 159 151 16'4 16'1 ', 1928 19'8 17'9 17'6 139 181 162 161! 150 14'0 16'2 : 1929 182 17'4 16'4 111 17 1 14'7 150 141 152 15'1 % 1930 180 175 16's 11-7 17: 15-0 15-1 153 161 155 ' 1931 173 16'2 15": 120 16'4 14'8 142 135 142 14'6 1932 16'5 16'1 14'9 11'3 159 145 14'1 135 150 14'5 1933 16"; 15'6 142 100 15 & 140 134 1211 134. 137 1934 16"; 155 140 1111 154 139 131 121 140 131; 1935 15": 14'8 13'6 126 149 140 131 135 12'8 137 1936 16'3 155 140 139 154 131 133 125 137 134 1937 155 16'1 149 123 154 135 13'6 131 113 13": Kv. 1 159 158 141 13'0 155 137 138 13'8 11'8 140 2 17'0 17'1 160 128 161 138 149 136 125 14'8 3 15'7 160 15'6 11”: 156 139 141-6 131 11'6 13'6 4 13'6 151 134 11'6 14% 119 111 121 11'6 123 1938 157 157 14'6 125 155 138 138 1213 11'4 13'9 Kv. 1 161 154 143 111 155 142 126 120 111 131 2 154 161; 15'1 12'2 15'9 150 1513 13'8 11'5 152 3 15'3 15'8 14'0 150 15”! 14'1 13'2 133 111 14'4 4 159 15'0 14'4 11”: 149 131 121 12) 117 131 1939 157 157 14'6 129 154 145 145 132 125 14'5 ' Kv. 1 17'o 16'5 14'4 1513 163 145 131 130 11-4 143 1 2 161 161 159 127 16'0 16'5 15'8 14-5 13'8 16'1 3 150 15'6 14”! 111; 152 138 141 130 125 145 4 14": 145 132 11'8 140 133 140 120 117 132 1940 151 151 144 13'8 151 135 137 128 115 13'6 Kv. ] 17'0 16'3 ]5'6 14'6 161. 131 13”! 130 121 13'8 2 16': 15'6 15'5 15'2 159 149 155 135 121 150 3 157 156 133 111. 151 13'6 135 115 111; 13'2 4 127 140 126 122 133 12'6 124 111 104 121 1941 153 149 1411 14'8 150 130 144 11'8 114 131; Kv. 1 128 13"! 120 120 129 111 11'8 101 109 11-s 2 171 151. 154 15'8 _. 15'9 1513 159 131 121 157 3 17'5 160 151 171 16'8 13'9 15'0 123 11”: 14'8 4 139 151 143 144 14'6 11"? 13: 110 110 126 1942 - - - - 16'5 - - - — 15'8 Kv. 1 16'6 156 1415 155 156 135 143 120 11"? 131 2 17'9 175 159 141 189 16'6 1615 127 152 152 3 . . . . 17'6 . . . . 16'4 4 15'7 15'1 1943 17'6 16'7 Kv. 1 17'5 16'4 2 186 181 3 177 17 1 4 16'6 15'1 1944 . . Kv. 1 1815 16'9 2 181 18'6

• Sida 62
•  Original

Riksom råde V

. Riksområdcna Är (Norrlands och Dalarnas landsbygd) omåäå-VI 111 och VIII Kommuntyp Hela (Stockholm) (Ovnlgaksttnder A | B | C | D området ' " c) 1920 31”: 257 26": 282 28”: 173 225 1921 283 25'1 247 234 263 153 201 1922 26"! 231 211; 233 242 13'8 17%: 1923 259 223 213 225 232 130 17'1 1924 244 21'5 20'2 21'3 22'2 12'6 164 1925 239 2162 193 21': 217 125 15”: 1926 230 196 181 20-9 202 117 149 1927 216 187 133 20 1 199 111 139 1928 211. 18'9 18'5 19'6 19": 109 137 1929 208 184 171; 176 18'8 102 132 1930 211 181 17'7 185 189 107 132 1931 204 17'5 17'2 17-4 182 107 130 1932 20'5 17'1 16'1 15'6 17'7 11'4 12'8 1933 18.9 16'4 15'6 14'2 16'8 103 120 1934 190 16'5 153 150 16'8 9'8 121 1935 19": 161 151 141 16'5 104 122 1936 195 171 15'6 141 171 1113 131 1937 192 17'1 158 132 IT» 115 135 Kv. 1 181 16"! 15-2 12-2 16”: 11'0 133 2 21'6 18'4 16-s 14'3 18'8 122 145 3 192 17'6 16'2 135 17!» 125 13'6 4 171» 115-3 157 129 155 105 125 1938 199 17'1 16'a 139 1715 12'8 14'3 Kv. 1 192 161. 113-& 131 172 127 142 2 18'8 18'2 17'1 14'6 187 135 152 3 191 17'9 16'5 13'8 180 125 144 4 190 159 162 144 164 123 133 1939 204 17'4 17'2 158 181 134 143 Kv. 1 19": 161 15'9 151 171 132 14'6 2 211: 195 180 151 190 13'6 15'8 3 207 17'6 17”: 165 1815 142 147 4 199 170 17'1 160 175 12'8 141 1940 191 16'6 160 149 17'0 13": 152 Kv. 1 19.-. 165 16 3 143 171 150 159 2 21'6 186 171 161: 190 14'8 16'2 3 1815 197 16!» 151 17'o 129 150 4 113-9 149 139 142 150 121 13'6 1941 197 17'2 183 153 171) 15'8 lö's Kv. 1 173 1415 159 13'8 156 139 140 2 227 191 206 181 201. 115-9 161) 3 191 18'8 18'9 16'6 19'0 16'6 168 4 17'6 16'0 17'7 14'7 16'6 139 134 1942 - - - - 194 180 18'8 Kv. 1 201; 1814 1715 16'8 185 1711 171 2 232 20'6 193 184 21'0 19'6 19'6 3 - - - . 19-9 18'3 197 4 17'9 169 179 1943 212 200 204 Kv. 1 201 191 19'8 2 230 21'6 17'8 3 218 20'5 175 4 200 183 201 1944 ' ' - Kv. 1 20'5 231 224 2 228 233 234

• Sida 63
•  Original

H e a k e t Ar K o m m n n t y p L (1 b an & Städerna Hela riket ygden A B C D 1920 245 239 239 244 246 212 23'6 1921 229 221 213 225 226 189 215 1922 214 205 197 19'6 20'7 16'9 196 1923 209 2011 189 191 201 161 189 1924 199 190 18'0 181 192 155 181 1925 194 187 176 130 18'8 ]4'9 17'6 1926 18'9 180 16": 1611 180 141 16'8 1927 181 17': nu 155 17'4 132 161 1928 181: 174 16'5 150 171 130 16'0 1929 1715 16'6 151 145 1615 124 152 1930 17'5 16'6 153 149 16'7 126 151 1931 17'1 158 150 144 16'0 12-4 14'8 1932 169 151 141 137 1515 124 145 1933 161 149 13 5 124 14'8 115 137 1934 130 149 131 126 141! 115 137 1935 16-0 14”: 135 127 148 118 13'8 1936 159 151 137 131 15'0 12”: 142 1937 158 15'4 14'2 16'5 152 130 144 Kv. 1 153 152 133 124 151 12": 142 2 17'1 164 150 18'5 1611 139 155 3 162 160 145 181 154 135 147 4 145 141 131; 17'1 139 120 132 1938 161 135 141 128 151 139 149 Kv. 1 160 149 139 123 151 133 14'6 2 17'6 16-». 154 135 16'4 143 158 3 161) 161 147 133 1513 139 152 4 158 14'6 13'8 124 145 130 140 1939 16-7 15": 150 145 139 1415 151 Kv. 1 16'8 151. 145 1411 15:13 142 155 2 173 161 159 150 161) 151: 163 3 16'6 151. 147 14": 160 14'6 155 4 1515 150 143 140 141) 13'8 14'5 1940 153 151 140 140 1513 14'8 15'1 Kv. 1 139 151 142 14'8 155 15”: 15'6 2 174 15'4 liv:; 150 16'6 159 1611 3 130 151 13'6 139 151 14'5 149 4 141: 137 120 129 135 131 134 1941 159 151 145 Me 155 157 15'6 Kv. 1 13'6 13-2 12'8 132 135 139 132 2 181 165. 155 164 17'3 16'8 171! 3 IT?. 16”: 151 15'8 1615 167 16'6 4 14-5 14”: 140 141 146 155 150 1942 - - - - 175 181 17"! Kv. 1 169 151 139 16'5 1515 171 161 2 193 189 17'1 17-8 18'5 19'6 139 3 - ' - - 179 186 182 4 165 17'6 16'8 1943 1815 2013 192 Kv. 1 17'9 1913 1813 2 199 21'8 207 3 190 %& 19'6 4 171; 194 181 1944 - - - Kv. 1 189 226 204

20'2 23'4 21'5

• Sida 64
•  Original

och år 1941 uppvisa städerna för första gången högre allmänt födelsetal än landsbygden. För år 1943 översteg födelsetalet för städerna motsvarande tal för landsbygden med icke mindre än 1,8 enheter. Bland städerna har vidare Stockholm under hela observationstiden haft lägre värden än övriga städer tagna tillsammans frånsett år 1941, då födelsetalen voro lika, respektive 15,8 0lou. Skillnaden i detta avseende var år 1920 avsevärd men har senare krympt samman för att under de senaste åren bli obetydlig.

Rangordningen mellan kommuntypernas födelsetal var under nedgångs- perioden A-, B-, C- och D-kommuner, dock med det undantaget att D-kom- munerna under åren 1920—1921 intogo andra platsen och åren 1923—1925 tredje platsen i fråga om födelsetalets nivå. Beroende på att de mera jord— bruksbetonade kommunerna (A- och B—kommunerna) efter bottenläget visat en mer eller mindre markerad stagnation fram till år 1942 i motsats till de mera industrialiserade (C- och särskilt D-kommunerna), har denna rangord— ning dels blivit utpräglad och dels ändrats därhän, att D-kommunerna år 1941 komma före C-kommunerna men fortfarande efter A- och B-kommu— nerna.

Av de fem landsbygdsriksområdena har det femte (Norrlands och Dalarnes landsbygd) hela tiden visat högre födelsetal än någon annan del av riket. Bland landsbygdsområdena har ordningen under den undersökta perioden i allmänhet varit V. Norrland och Dalarne, III. Skåne, Halland och Blekinge, 11. Östra Götaland, IV. Vänerlandskapen och I. Mälarlandskapen, varvid dock de båda sistnämnda sedan 1938 bytt plats. Under de senaste åren, 1942 och 1943, har emellertid rangordningen helt omkastats. Sålunda uppvisar V. Norrland och Dalarne fortfarande det högsta födelsetalet, men därefter följa nu i tur och ordning I. Mälarlandskapen, 11. Östra Götaland, III Skåne, Halland och Blekinge samt slutligen IV. Vänerlandskapen. Fram till och med år 1941 uppvisa riksområdena II, III och IV i stort sett konstanta allmänna födelsetal sedan första hälften av 1930-talet, medan områdena I och V (syd— ligaste och nordligaste Sverige) förete en något tydligare tendens till ök— ning, vilken förklarar den förut nämnda, om än svaga uppgången efter botten— åren i födelsetalet för landsbygden i sin helhet. Efter år 1941 har emellertid födelsetalet stigit avsevärt i samtliga riksområden.

Helt allmänt har redan kunnat konstateras, att födelsetalen äro högst i lan— dets nordligare delar. Av de fem landsbygdsområdena uppvisar under hela den betraktade perioden det femte, Norrland och Dalarne, högsta värdena för samt- liga kommuntyper tagna var för sig (tabell 2). Ett undantag utgöra D-kommu- nerna. (de »agglomererade») i II. Östra Götaland, vilka enstaka år hade något högre värden än motsvarande kommuner i det femte riksområdet. Den ordning i vilken de olika kommuntyperna i det femte riksområdet uppnådde sina. lägsta värden är den motsatta mot hela rikets, nämligen först A-, sedan B-, C- och D— kommunerna.

Men även längst i söder ha födelsetalen varit relativt höga. Kommuntyperna A, B, och C ligga i det tredje riksområdet Skåne, Halland och Blekinge så. gott som genomgående på. en högre nivå än i de tre övriga riksområdena i Svealand (utom Dalarne) och Götaland (I, II och IV). Tredje riksområdets D-kommuner

• Sida 65
•  Original

uppvisa däremot allmänna födelsetal, som till och med år 1937 äro omväxlande högre och lägre än första områdets (Mälarlandskapen). Därefter ligga de först— nämndas födelsetal genomgående lägre än de sistnämndas. Vidare äro födelse- talen för tredje riksområdets D—kommuner dels lägre än motsvarande tal i II. Östra Götaland hela perioden 1920—1942, dels lägre än motsvarande tal i IV. Vänerlandskapen till och med år 1935 men därefter högre än dessa. I tredje riksområdet nådde födelsetalen sina bottenvärden i samma ordning som talen för hela landsbygden, d. v. 5. D, C, B och A.

Vi övergå så till att betrakta förhållandet i det andra landsbygdsområdet Östra Götaland. Födelsetalen äro här, frånsett enstaka, betydelselösa undantag, högre än i Vänerlandskapen; detta gäller alla fyra typerna av kommuner tagna var för sig. I fråga om 0- och D—kommuner (industrialiserad eller agglomererad landsbygd) visar Östra Götaland i stort sett också högre födelsetal än Mälar- , landskapen (I); i fråga om de mera jordbruksbetonade kommunerna ha förhållan- i dena växlat. I kommuntyp A uppvisade Mälarlandskapen högre födelsetal än , Östra Götaland till och med år 1929, men därefter lägre till och med år 1939;

under krigsåren ligga de båda riksområdenas födelsetal för A-kommunerna på i stort sett samma nivå. För B-kommunerna gäller fram till och med år 1928, att de båda riksområdena uppvisa högre och lägre värden omväxlande, varefter Östra Götaland har högre tal än Mälarlandskapen (utom de två första kvartalen år 1942). — Till slut må noteras, att vändpunkten för födelsetalens nedgång i Östra Göta- lands kommuntyper inträffade i ordningen C, B, D, A.

Slutligen återstår att jämföra det första och det fjärde landsbygdsområdet, alltså Mälarlandskapen och Vänerlandskapen. Mälarlandskapens A—kommuner (jordbrukskommuner) uppvisa hela tiden högre födelsetal än Vänerlandskapens. För B-kommunerna gäller till en början detsamma, men från och med år 1929 är förhållandet omvänt till och med år 1935, varefter värdena ligga på ungefärligen samma nivå. Från och med år 1923 till och med år 1936 ligger första riksom- rådet under det fjärde i vad som angår C- och D-kommunerna, varefter motsatsen inträffar. I första riksområdet inträffar bottenläget för födelsetalen samtidigt för A—, C— och D-kommunerna och sist för B-kommunerna. I det fjärde riksom- rådet skedde omslaget efter nedgången i födelsetalen för kommuntyperna i ord- ' ningen C, D, B och A.

Vårt studium av det allmänna födelsetalets förändringar inom huvudom- råden av riket och inom kommuner av olika yrkeskaraktär har helt allmänt givit vid handen, att den ökning i födelsetalet, som skett i Sverige under det sista årtiondet, i huvudsak kan tillskrivas rikets städer och i någon mån även övriga tätorter, men icke förrän under de allra senaste åren landsbyg- dens rena jordbruksområden.

Detta ger anledning'till att särskilt analysera nativitetsförhållandena i städerna. Härvid vilja vi dock använda mera effektiva statistiska mått än

' det allmänna födelsetalet.

4. Antalet kvinnor inom olika åldersgrupper. i I det föregående har antalet levande födda barn satts i relation till medel- lfolkmängden, varigenom ett grovt mått på födelsefrekvensen erhållits. Men antalet födda barn är givetvis i hög grad beroende av den andel av kvinnliga be- folkningen, som befinner sig i fruktsamhetsåldrarna. Bättre mått på fruktsam-

• Sida 66
•  Original

heten utgöra därför de i tabell 4 redovisade allmänna fruktsamhetstalen. Vid beräkningen av dessa har antalet levande födda under ett visst år satts i relation till (o/oo av) antalet kvinnor i åldrarna 15—50 år. De sålunda er- hållna siffrorna uppvisa samma utveckling som allmänna födelsetalet, men de öka inte lika starkt efter bottenvärdet år 1934 som allmänna födelsetalet, ty antalet kvinnor i fruktsamhetsåldrarna har ökat kraftigare än den totala folkmängden. Mellan åren 1934 och 1941 ökade antalet levande födda med 17,3 %, det allmänna födelsetalet med 14,1 % och det här sist uträknadc totala fruktsamhetstalet med 12,2 %. En mycket stor del av ökningen i an- talet levande födda kan alltså återföras på det banala faktum, att befolk— ningen i de barnaalstrande åldrarna ökat i numerär (särskilt gäller detta ök- ningen under förkrigsåren). Äldre tiders stora födelsekullar ha, under min- skad barna— och ungdomsdödlighet, kommit upp i fruktsamhetsåldrarna.

Men även det sist uträknade totala fruktsamhetstalet ger en otillfreds- ställande bild av förhållandena, då det ej tager hänsyn till åldersmorfologien inom gruppen 15—50 år. I tabellerna 3 och 4 lämnas för hela riket en redo- visning av antalet kvinnor, åldersvis, för åren 1919—1941 (för senare år finnas ännu inga åldersfördelningar). Man observerar, att antalet kvinnor i åldrarna 0—15 är absolut sett avtagit sedan år 1920. Under år 1941 har ned— gången dock upphört och förbytts i en svag ökning som följd av de senaste årens uppgång i antalet födda. Antalet i åldersgruppen 15—30 år har till- tagit till år 1929 och därefter, i stort sett, avtagit. Den tillfälliga stegringen

Tab. 3. Antalet kvinnor, fördelat på större åldersgrupper, i hela riket vid slutet av åren 1919—1941.

År 50 år och . ' Därav (*”/19) 0—15 år 15—30 år 30—50 år däröver Samtliga 15—60 år 1919 844 780 746 569 720 694 666 599 2 978 642 1 467 263 1920 847 141 755 308 733 555 670 229 3 006 233 1 488 863 1921 845 938 762 672 744 241 675 477 3 028 328 1 506 913 1922 840 017 771 071 754 510 677 891 3 043 489 1 525 581 1923 831 042 777 202 764 453 684 554 3 057 251 1 541 655 1924 819 795 786 238 775 199 690 656 3 071 888 1 561 437 1925 809 192 790 024 784 576 697 216 3 081 008 1 574 600 1926 798 069 794 609 794 862 704 203 3 091 743 1 589 471 1927 784 204 799 934 803 372 710 208 ' 3 097 718 1 603 306 1928 771 574 802 471 813 988 717 595 3 105 628 1 616 459 1929 757 710 806 066 822 438 725 920 3 112 134 1 628 504 1930 747 614 804 480 833 470 732 542 3 118 106 1 637 950 1931 736 148 804 920 846 578 737 736 3 125 382 1 651 498 1932 724 548 805 310 860 530 746 448 3 136 836 1 665 840 1933 712 678 803 595 872 485 755 920 3 144 678 1 676 080 1934 700 902 801 513 884 119 766 866 . 3 153 400 1 685 632 1935 679 193 809 226 896 311 775 325 3 160 055 1 705 537 1936 663 251 811 137 907 528 784 438 3 166 354 1 718 665 1937 652 335 808 059 918 698 794 374 3 173 466 1 726 757 1938 645 287 802 918 931 425 805 584 3 185 214 1 734 343 1939 641 633 795 673 946 480 815 161 3 198 947 1 742 153 1940 638 190 788 957 958 325 825 832 3 211 304 1 747 282 1941 638 825 779 845 969 621 837 648 3 225 939 1 749 466

å ! l

• Sida 67
•  Original

åren 1935 och 1936 betingas av de numerärt stora födelsekullarna åren 1920 och 1921. Antalet kvinnör i de båda högre åldersgrupperna, speciellt 30— 50 år, har hela tiden ökat.

Även omsatt i relativa tal visar åldersfördelningen sjunkande tal för de yngsta kvinnorna. Procentuella antalet kvinnor i åldern 15—30 år stiger något till år 1929, men avtar därefter. Ökningen av procenttalet kvinnor i åldersgruppen 30—50 år är påtaglig, likaså den något- svagare ökningen av procentantalet kvinnor över 50 års ålder. Speciellt kan iakttagas, att den relativa frekvensen kvinnor i de fruktsamma åldrarna, 15—50 år, stigit till och med år 1939 men därefter avtagit. Då kvinnorna företrädesvis föda barn i de yngre fruktsamma åldrarna, är det tydligt, att de förändringar i kvin— nornas åldersfördelning, som här redovisats, måste ha inverkat på fruktsam- f hetens utveckling, totalt sett. Även om det ovan nämnda allmänna fruktsam- hetstalet (antalet levande födda barn i förhållande till kvinnor i åldrarna : 15—50 år) är ett bättre fruktsamhetsmått än det allmänna födelsetalet, så 2 står det dock under påverkan av det förhållandet, att fördelningen av . kvinnorna inom. åldrarna 15—50 år fölskjutits mot den äldre gruppen (30— 50 år).

Tab. 4. Procentuella antalet kvinnor 1 vissa åldrar i hela riket vid slutet av åren 1919—1941 samt allmänna fruktsamhetstalet samma år.

År 50 år . Därav Allmänna — (a'/u) 0—15 år 15—30 är 30—50 år och däröver Samtliga 15__50 år frakt:;zptiljets. 1919 2886 25'06 24—20 22138 100 49'26 79'6 1920 28'18 25'18 2440 2230 100 4953 946 1921 27'95 25'19 24'58 2231 100 4977 859 1922 27'60 2534 2479 2227 100 5013 77'6 1923 27'18 2542 25.01 2239 100 5048 741 1924 2669 25159 2514 22'48 100 5083 70"! 1925 2626 2564 2547 22'63 100 5111 681 1926 25'81 2570 2571 22'78 100 51 41 645 1927 2532 2582 2593 2293 100 51'75 61'7 1928 2484 25'84 2621 2311 100 5205 61'0 1929 2435 25190 2645 23:33 100 5293 571 1930 2398 25'80 26'73 2349 100 5255 579 1931 23155 2575 27'09 23'61 100 52'84 55'6 1932 2310 2567 27'43 2380 100 5310 544 1933 2266 2555 27-15 24'c4 100 5330 51'0 1934 2223 2542 2804 2452 100 53'46 508 1935 21'49 25'61 2856 2454 100 5397 51'0 1936 2095 25412 2866 24 77 100 54'28 521 1937 20'56 25'46 2895 2503 100 5411 521; 1938 2026 2521 2924 2529 100 54—45 544 1939 2006 24'87 2959 2518 100 54'46 561 1940 19137 2457 29'84 2572 100 5441 550 1941 19'80 2417 3006 2597 100 5423 57'0 1 Antalet levande födda per 1 000 kvinnor i åldern 15—50 år den 31ha föregående år.

• Sida 68
•  Original

68 5. Bruttoreproduktionstalet.

Den förda diskussionen har givit en uppfattning om den betydelse kvin— nornas åldersfördelning spelar för födelsefrekvensen. Vi ha anledning att skapa ett mått för fruktsamheten, som är något så när »åldersfritt», d. v. s. opåverkat av kvinnornas åldersmorfologi. Ett sådant utgör det s. k. brutto- reproduktionstaletl, vilket anger, hur många levande. födda flickor, som en kvinna föder, då hon under rådande fruktsamhetsförhållanden passerar ge- nom de barnafödande åldrarna; man antar härvid, att kvinnan icke avlider under fruktsamhetsperioden. Varje kvinna måste ge upphov till ett flicke- barn för att folkmängden på lång sikt skall hålla sig konstant. I själva verket måste man taga hänsyn till barna- och ungdomsdödligheten och fordra, "att bruttoreproduktionstalet skall vara något mer än 1, för svenska förhållanden 1,1 å 1,2, för att full reproduktivitet skall anses råda.

Dylika bruttoreproduktionstal ha i tabell 5 beräknats för hela Sverige?, för riksområden samt för de nio största städerna i riket. Det visar sig, att (den preliminära) rikssiffran för 1943/44, 1,160, födelseökningen till trots, blott ligger ungefär vid reproduktionsgränsen. Vid en jämförelse mellan bruttoreproduktionstalen för de olika områdena framgår i första hand att bruttoreproduktionstalet för städerna är och har varit lägre än motsvarande tal för landsbygdens riksområden. För de senare ligga siffrorna i denna ord- ningsföljd:

V. Norrland och Dalarne ........................... 1,397 II. Östra Götaland ....................................... 1,331 III. Skåne, Halland och Blekinge .................. 1,235 I. Mälarlandskapen .................................... 1,226 IV. Vänerlandskapen .................................... 1,194

Under tidigare år ha II och III samt I och IV bytt plats ett par, tre gånger, men i övrigt har ordningsföljden varit densamma. Bland de under- sökta större städerna uppvisar för närvarande (1943/44) Norrköping ett märkligt högt bruttoreproduktionstal, 1,258, vilket till och med överstiger ' rikssiffran och motsvarande tal för vissa landsbygdsdistrikt; Borås och Gävle förete däremot mycket låga siffror, 0,842 respektive 0,874.

För hela riket föll bruttoreproduktionstalet från 1924 års relativt höga nivå (1,173) i det närmaste oavbrutet till bottenläget år 1935 (0,812), var— efter talet ökat, om man undantager en tillfällig nedgång efter krigsutbrottet ! (vilken något utjämnas i de här meddelade årssiffrorna), för att år 1943/44% beräknas uppnå det nyssnämnda värdet 1,160; Sistnämnda siffra understiger:

1 Se t. ex. R. Kuczynski: The balance of births and deaths, 1928 Washington. . 2 Beräknat på. grundval av kalkyler i Befolkningsrörelsen avseende nettoreproduktions- ", talet. För åren 1942, 1942/43 samt 1943/44 föreligga endast approximativa tal, beräknade : på. grundval av bruttoreproduktionstalets utveckling i de större städerna samt riksom- , rådena under motsvarande år. De sålunda beräknade talen ha satts inom parentes. Mot- ' svarande gäller för tabellerna 7. 9, 10, 12. 13, 14. 15 och 16. ,

• Sida 69
•  Original

Tab. 5. Bruttoreproduktionstal för hela riket, landsbygdsriksområdena samt de nio största städerna åren 1924—1943/44.

Landsbygd

III. IV.

11. Östra Skåne, Väner- Götaland Halland 0. . land- Blekinge skapen

lforr- Hälsing' Örebro I. Mälar- koprng borg land.

skapen

Göteborg V. Norr- land och

Dalarna

1924 1'286 1'439 1'282 1'559 1173 1925 l'ass 1'565 1'226 1'556 1121 1926 1117 1'379 1188 1.454 1'069 1927 1'050 1'312 1'162 1'434 1'015 1928 1100 1'315 1'139 1'422 1'001 1929 0975 1'223 1'071 1'521 0937 1930 0'980 1'257 1'077 1'386 0'966 1931 0951 1'169 1'020 11357 0925 1932 5 0924 1'185 1'011 1'215 01380 1933 0859 l'osz 0'967 1134 01320

1934 0 838 1'087 0'938 1120 0816 1935 0'821 1'051 01134 1110 0'812 1936 0'848 1'092 0'948 1'153 0'841 1937 0914 1'107 0950 1147 0847 1938 0927 hos: 0980 1182 0879

1939 1-oos 1'182 1-031 1'204 0910 1940 0964 1'038 0-975 1'168 0890 1941 MM 1'097 0'948 1'176 0924 1942

1942/43 1137 1271 1155 1'362 (1-090) 1943/44 1'226 1'235 1194 1397 (1'160)

• Sida 70
•  Original

blott obetydligt 1924 års bruttoreproduktionstal. För landsbygdens olika riksområden och för städerna är utvecklingstendensen ungefär likartad, ' även om dess styrka varierar. Man kan allmänt karakterisera situationen så, att bruttoreproduktionstalen falla från 1924 års värden i det närmaste oav- l brutet ned till bottenvärden som för landsbygden inträffa under åren 1985 i —1936, för städerna något tidigare; sedan dess har en, till en början svag l men under senaste år allt kraftigare återhämtning skett. Inget av lands l bygdens riksområden har dock 1943/44 nått upp till 1924 års nivå. För de undersökta städerna ha däremot bruttoreproduktionstalen efter bottenläget stigit mycket starkt, för att år 1943/44 ligga betydligt över utgångsvärdena år 1924. Undantag härifrån utgöra Borås och Gävle med sina nämnda an- märkningsvärt låga siffror.

Det kan vara av intresse att betrakta ordningsföljden mellan städerna vid den undersökta periodens början och slut samt respektive bottenår (se tabell 6). Man lägger särskilt märke till Örebro, som under bottenåret 1931 uppvisade det ytterligt låga bruttoreproduktionstalet 0,325, vilket markerar en mycket kraftig minskning sedan år 1924 då siffran var 0,584. Numera har emellertid reproduktionstalet för Örebro uppvisat en märkligt kraftig stegring; siffran har tredubblats sedan år 1933 och uppgick år 1943/44 till 1,055,

År 1924 uppvisade Stockholm det lägsta bruttoreproduktionstalet, 0,541. Därefter inträffade en minskning, som var relativt ringa, till en bottensiffra 0,434 år 1934. Så vidtog en mycket kraftig ökning till värdet 0,91? är 1943/44. Det är av intresse, att Stockholms reproduktionstal numera ligger i närheten av Göteborgs under det att år 1924 Göteborgs siffra låg drygt 60 % över Stockholms.

En märklig utveckling företer Borås och Gävle. I Borås, som för närva— rande uppvisar det lägsta bruttoreproduktionstalet, har ökningen varit mycket obetydlig under det senaste decenniet; år 1934 låg talet för Borås högst i serien och år 1924 näst högst. Gävle, som för närvarande uppvisar det näst

Tab. 6. Ordningsföljden mellan de större städernas bruttoreproduktionstal ' åren 1924, 1934 och 1948/44. "3

1924 »Bottenåretn 1934 (1933) 1943/44 ?

i.

Gävle .............. 0981 Borås .............. 0620 Norrköping ........ 1'258 ' Borås .............. 0'900 Hälsingborg ........ 0'683 Eskilstuna. .......... 1'122 & Göteborg .......... 0' 8 7 3 Göteborg .......... 0'5 7 6 Hålsingb org ........ 1 ' 1 09 i Eskilstuna .......... 0860 Norrköping ........ 0568 Örebro ............ 1'055 * Norrköping ........ 0'841 Gävle .............. 01546 Malmö ............ 099? l Hälsingborg ........ 0'816 Eskilstuna 1 ........ 0513 Göteborg .......... 0'985 ; Malmö ............ 0'780 Malmö1 ............ 0480 Stockholm .......... 0.913 ., _ rebro ............ 01584 Stockholm .......... 0454 Gävle .............. 0'874 ; Stockholm .......... 0541 Örebro1 ............ | 02325 Borås .............. O'sn 33 |.

* Siffran avser år 1933, då bottenläget nåddes. —— * Siffran avser 1931 års bottenläge. '

• Sida 71
•  Original

lägsta bruttoreproduktionstalet, hade år 1924 det högsta talet. Minskningen under perioden 1924—4934 har här varit relativt kraftig och ökningen 1934 —1944 relativt svag.

I de båda städer, som för närvarande uppvisa de högsta bruttoreproduk tionstalen, nämligen Norrköping och Eskilstuna, har ökningen varit anmärk— ningsvärt kraftig under den sista tioårsperioden.

Den märkliga återhämtning, som skett i reproduktiviteten sedan botten- läget för drygt tio år sedan belyses närmare i tabell 7, vilken för varje om- råde och stad ger bruttoreproduktionstalen år 1939 och 1943/44 1 procent av motsvarande tal är 1934 och 1943/44 i procent av 1939.

Det framgår, att reproduktivitetsökningen från bottenåret 1934 fram till det sista fredsåret 1939 i huvudsak varit lokaliserad till städerna och till det ur allmän demografisk synpunkt stadsliknande landsbygdsområdet kring Mälaren. Under krigsåren ha reproduktionstalen visat en ökning också på landsbygden, om ock genomsnittligt ej så kraftig som i städerna. Lands- bygdssiffran för Skåne, Halland och Blekinge uppvisar emellertid också under krigsåren en mycket obetydlig ökning.

I samband med jämförelsen mellan landsbygdsområdena och städerna för- tjänar det måhända påpekas (se tabell 2), att allmänna födelsetalet för samt— liga städer i riket år 1941 passerade (översteg) talet för landsbygden. I fråga om bruttoreproduktionstalet ligga fortfarande siffrorna för städerna i genom- snitt och siffrorna för var och en av rikets nio största städer under siffrorna för landsbygden. Detta sammanhänger givetvis med att städernas befolk- ning, särskilt vad beträffar kvinnorna, är kraftigt överrepresenterad i de fruktsamma mellanåldrarna.

Tab. 7. Bmttoreproduktlonstalet åren 1939 och 194344 1 procent av motsvarande tal åren 1934 resp. 1939 (Indextsl).

Busår 1934 = 100 Bum '939 Område = 100 1939 ' 1943/44 1943/44 Stockholm ...................................... 143 210 147 Göteborg ...................................... 135 171 126 Malmö ........................................ 130 179 137 Norrköping .................................... 136 221 163 I.;Iälsingborg .................................... 130 190 147 Orebro ........................................ 153 285 187 Borås .......................................... 128 136 106 Eskilstuna ...................................... 142 213 151 Gävle .......................................... 124 160 138 Landsbygd: I. Mälarlandskapen .......................... 120 146 122 U. Ostra. Götaland .......................... 107 130 121 IE.. Skåne, Halland och Blekinge .............. 109 114 104 IV. Vänerlandskapen .......................... 110 127 116 V. Norrland och Dalarne .................... 108 ” 125 116 Hela riket ...................................... 112 (142) (127)

• Sida 72
•  Original

6. Äktenskaplig och utomäktenskaplig fruktsamhet.

Såsom nämnts uträknar man bruttoreproduktionstalen i avsikt att göra _ jämförelserna oberoende av kvinnornas ålderssammansättning. Emellertid taga dessa mått ej någon hänsyn till huruvida kvinnorna -äro gifta eller ogifta. Vi ha därför anledning att diskutera, huruvida de framkomna resultaten kunna återföras på skillnader i äktenskapsfrekvens. Som uttryck för den- samma användes det 3. k. allmänna giftermålstalet, d. v. s. antalet per år in— gångna äktenskap per 1 000 av medelfolkmängden.

För såväl hela riket som dess skilda delar gingo giftermålstalen (se tabell 8) ned från 1920—1921 års värden till nivåer, som under åren om— kring mitten av 1920-talet voro tämligen konstanta. Åren 1927—1929 började en uppåtgående rörelse, som med endast ett av lågkonjunktur betingat av— brott omkring år 1932 pågick till i stort sett det sista fred-såret 1939, efter vilket en nedgång åter inträdde under år 1940. Under åren 1941 och 1942 inträdde en ökning, varefter emellertid en nedgång åter kan observeras år 1943. Allmänna giftermålstalen uppnådde således en »bottennivå» ungefär två år före allmänna födelsetalet. Giftermålstalens bottenvärden omkring år 1932 voro för övrigt högre än värdena vid 1920-talets mitt.

I motsats till vad som var fallet beträffande de allmänna födelsetalen är landsbygdens giftermålstal lägre än städernas. Även i fråga om Stockholm råder i detta hänseende ett motsatsförhållande: Stockholms giftermålstal är högre och dess allmänna födelsetal lägre än för övriga städer. Giftermåls- talen för kommuntyperna1 lågo år 1923 för A-, B- och C-kommuner på samma höjd, 5,6 %0, under det att talet för D—kommunerna hade värdet 6,0 %0. Därefter blev ordningsföljden, räknat från högsta giftermålstalet och nedåt i stort sett, D, C, A, B till och med år 1933, varefter ordningsfölj- den till och med år 1940 var D, 0, B, A. I det föregående har framhållits, att födelsetalen i stort sett hade motsatt ordningsföljd, d. v. s. A, B, C och D. Av »riksområdena» har som regel det femte, Norrlands och Dalarnes lands— bygd, uppvisat det högsta giftermålstalet och det fjärde, Vänerlandskapens landsbygd, det lägsta. Ordningen mellan de tre övriga landsbygdsområdena har varit växlande.

Under uppgångsperioden (från och med åren 1927—1929) har varje komv muntyp i det femte riksområdet haft högre allmänt giftermålstal än mot- svarande typ i de övriga fyra landsbygdsområdena med blott enstaka undan— tag. Förhållandet var detsamma även tidigare, ehuru då ej så entydigt. De olika kommuntyperna i övriga landsbygdsområden uppvisa sinsemellan inga genomgående skillnader från område till område under hela perioden, utan förete växlingar i rangordningen med avseende på giftermålstalets höjd.

Vi bortse här från eventuella skillnader i ålderssammansättningen för de gifta respektive vuxna ogifta och förut gifta kvinnorna för att senare återkomma

1 A jordbrukskommuner, D agglomererade kommuner; se sid. 55).

• Sida 73
•  Original

Tab. 8. Allmänna giftermålstalet för riksområden och kommuntyper årsvis

1920 1921 1922 1923 1924 1925 1926 1927 1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

liv.

1938 liv.

1939 liv-

1940 liv.

1941 liv.

1942

bä . ? »wmw »wmw www» mQMH hwww »mwu »uwH

1920—1943 och kvartalsvis 1 januari 1937—30 juni 1944.

Riksområde II

(Mälarlandskapen landsbygd) (Östra Götalands landsbygd)

sesawweeqeeasewwws

mE—Auämpp-E—ub—fngqculxmchquu—wowaämmto—lmw-mw—Hmmmu emo-o mount—w sov-ona- coca»:—

NiF—IDP

»— . .ww.qwswwwwww

wo

• Sida 74
•  Original

Forts. tab. 8.

Riksområde III Riksområdc lV Å (Skånes, Hallands och Blekinge landsbygd) (Vänerlandskapens landsbygd) r Kommuntyp Hela. Kommuntyp Hela A B C | D området A B C D området 1920 6'2 61; 65 71 61 613 6 6 6"! 79 ön 1921 617 59 5”! 6'0 6'0 60 5 9 59 Ti 61 1922 55 54 511 6'1 5'6 55 5 ?. 5'4 5'8 5'6 1923 56 54 En 61: 55 54 5 & 5'8 5'6 55 1924 56 56 49 6'1 55 517 4 9 5'6 51 55 1925 55 5'6 55 56 57 54 5 o 5'6 50 55 1926 54 58 6'0 5'9 5'8 51. 5 2 5-4 51 55 1927 57 57 59 54 57 54 5 1 54 58 51; 1928 515 53 517 M 60 515 5 5 6'6 5'5 Ers 1929 6'0 6'1 5'9 6'6 (in 5 3 5 5 56 71 58 1930 6'2 6'0 60 5-7 61 515 5 a 6'1 72 61 1931 56 58 55 57 57 53 5 a 6'0 74 58 1932 5-7 5”; 5-4 58 57 5-5 5 a 5'6 6'6 57 1933 60 6.1 6—0 55 6-0 5-7 5 s 59 69 6-0 1934 G's 6'6 6-4 69 615 G-o 5 9 61 7-5 6'4 1935 61» 6'8 6'8 80 69 6—5 6 & 65 79 617 1936 6'8 70 6-9 106 72 6-2 6 5 6'6 7'2 G's 1937 6-5. En 71 87 7—1 6-3 7 1 (S'! 7-3 71 Kv. 1 57 5-2 5-2 5 0 5-3 49 517 45 53 52 2 715 8 o 71 8 & 79 81 85 7'6 7": 85 3 41; 4 7 517 6 o 51 4-9 5'0 54 50 53 4 85 9 (; 104 15 : 10'7 7'4 9'8 9'6 11'1 9'6 1938 70 7 1 7-1 9 2 714 61; To 71 7-9 7?» Kv. ! 54 4 s 44 4 & 49 45 46 45 4'8 4'6 2 8'5 9 ! 91 10 9 9"?! 8'8 94 93 102 97 3 4"; 4 & En 7 s 71 45 50 45 50 50 4 9'8 9 9 9”: 13 6 104 81 9 () 101 111. 99 1939 6": 7 o 6": 9 4 713 715 6 9 7'7 79 74 . Kv. 1 5'4 4 : 40 3 a 45 49 43 in 41 41. 2 8'6 8 7 7'5 12 s 89 90 87 8”: 8-9 92 3 49 5 o 51 5 4 51 6'7 51 51 5'2 57 4 8'o 10 0 100 15 s 103 91 9 0 109 132 10'6 1940 60 5 8 6-1 7 7 6'6 65 6 7 71 80 7-4 Kv. 1 3'4 4 4 4'5 5 & 4'6 47 4": 51 5'7 55 2 8': 6 7 717 10 s 81 99 81 101 109 104 3 4'7 4 & 43 5 : 4'8 4'3 5'1 4'8 517 51 4 7'7 7 9 8'6 9 7 815 71 84 8'8 % 8'8 * 1941 6'1 6 (; 65 7 4 617 6-0 6 & 92 75 69 Kv. 1 4'5 4 s 41 6 : 45 315 40 3'6 3'5 41 2 77 7 :; 7'6 8 4 81 8'3 88 7": 7'3 8'8 3 41 4 e 52 4 s 50 4'7 6 o 5': 6'1 56 4 80 9 2 9': 11 & 915 76 8 2 83 121 91 1942 - » 7-3 - - - - 7'5 Kv. 1 5': 3 e 31 4 4 40 41 45 31 45 42 2 81; 8 s 9'6 109 90 9”: 95 6'1 91; 88 3 . . . 5'7 . . . . 53 4 - 10'2 - 99 1943 73 7'3 Kv. 1 45 4'5 ? 96 93 3 62 54 4 9'8 91 1944 - - Kv. 1 4'6 44 2 915 1017 *

.ndms ___..unmxminm '

• Sida 75
•  Original

Forts. tab. 8.

Riksområde V

Riksområ den s

(Norrlands och Dalarnes landsbygd) Riks- VII h VIII Är område V]. Ö _oc t" d Kommuntyp Hela (Stockholm) ( vrlgsksta er A B C D området ' n c) 1920 's 717 74 8-0 74 9 6 TB 1921 's 65 6-2 69 65 9-4 77 1922 '7 513 59 71 5'8 8'8 619 1923 '5 57 5 9 617 5'8 95 717 1924 's 5'8 59 6-8 59 91 71 1925 "& 55 59 71 57 91 7'o 1926 "4 5'8 62 717 59 9 9 69 1927 '7 62 6'5 8'3 6'1 100 71 1928 '1 5'8 6'7 7'6 6'2 9": 71 1929 '9 617 72 8"! 6'6 10.0 7'8 1930 -1 64; 72 90 617 108 8': 1931 '2 6-2 6'8 7-9 65 110 81 1932 -9 5-9 63 7-3 6-2 10': Ta 1933 '3 6-5 73 8'0 6'7 99 80 1934 -o 71 7'6 8—4 7-4 101. 91 1935 -1 71 77 83 7-4 111. 99 1936 -2 71. 78 8-4 7-5 121 104 1937 *5 7'8 8-2 83 7-9 12'6 10'7 Kv. 1 4-2 49 513 6'2 42 713 59 2 8-3 89 86 80 87 12'6 11'0 3 61) 6'9 6'7 7'5 105 101 71 4 10-7 10'1 11'9 11'5 111 201 187 1938 '1 79 85 10'6 81 1315 11'2 Kv. 1 4-4 45 5'6 81 51 62 ' 51 2 9-2 95 102 111 9'8 154 130 3 77 6'5 6'1 && 70 104 71 4 0,2 . . . - > 1939 '5 Kv. 1 4' 2 9- 3 7' 4 2' 1940 's Kv. 1 7' 2 . 3 4 1941 Kv. 1 2 3 4 1942 Kv. 1 2 3 4 . 1 2 3 4 . 1 2

• Sida 76
•  Original

Forts. tab. 8.

( 11 e l e r i k e t ( År K o m m n n t y p Sänds" Städerna Hela riket ygden A B C D - 1920 70 6'8 68 72 69 81 73 1921 617 61 6'0 615 62 77 67 1922 515 55 54 60 57 73 62 1923 56 56 56 60 57 7'8 61 1924 56 54 55 60 56 7'6 617 1925 55 5-4 57 60 5'6 7-5 62 1926 515 513 57 62 57 7'6 6': 1927 55 57 59 63 58 7-5 64 1928 5'8 57 617 615 6'0 8'0 6'6 1929 57 59 6': ':'-o 61 813 613 * 1930 61) 6'1 6'5 7'4 64 8-3 717 i 1931 51! 58 6-5 7'0 61 8-3 70 , 1932 _ 57 56 60 6'6 59 94 68 . 1933 60 60 61 6'9 613 85 70 ,. 1934 61 61; 617 7'6 6'8 95 7-7 ! 1935 67 6'8 72 81 71 1017 82 . 1936 6-7 70 7'4 8 5 717 10'8 && '( 1937 70 7'4 713 90 71; 11-2 89 ( Kv. 1 50 51 53 5'6 53 60 5'6 , 2 8 5 8 4 8 1 104 95 114 9' ' 3 53 56 56 6'6 57 7—9 65 1 . 4 9 4 10 5 11 7 113-2 1013 191 13 a " 1938 7 3 7 4 7 7 91 7'8 11'8 9 2 ( Kv. 1 4 8 4 6 4 9 56 49 54 51 2 9 1 9 2 9 3 106 95 13'6 11 o ( 3 5 4 5 3 5 4 To 57 81 6 6 .. 4 9 7 10 4 11 3 13'5 11'1 19'8 14 2 " 1939 7 5 7 5 7 9 99 80 126 9 7 Kv. 1 4 7 4 5 4 5 54 47 55 5 o 2 9 2 8 s 9 o 10'6 94 199 12 a 3 6 o 5 8 6 & 7'4 63 100 7 7 ( 4 10 s 11 o 11 7 160 11'8 200 15 o ( 1940 6 9 7 a 7 5 9'6 77 120 9 3 Kv. 1 5 4 5 6 5 & 73 60 S': 6 9 ( 2 9 5 9 4 9 & 124 100 145 11 s 3 5 2 5 5 5 1 717 5'6 87 b 7 4 75 88 9 :; 11'4 91: 167 11 a 1941 6 s 7 a 7 & 8'8 7'5 117 9 1 . Kv. 1 4 3 4 s 4 7 57 43 64 5 4 f 2 8 5 8 8 8 (; 9'6 90 194 10 6 ( 3 5 s 5 1 5 s 6”: 59 88 7 o 4 9 o 10 o 9 s 131 103 182 13 s 1942 - To 12!) 9 7 Kv. 1 4 5 4 s 4 1 53 45 6'6 5 3 ( 2 10 a 101 8 & 8'8 9 7 147 11 s 3 - 6 2 93 7 4 l 4 10 & 194 142 ( 1943 7 & 120 9-5 ( Kv. 1 5 1 75 5 9 2 10 9 14'6 11 a ( 3 6 2 157 7 5 ( 4 100 16'8 12 7 * 1944 - - ' Kv. 1 4'8 7'1 5 7 ; 4 2 10. 15-5 12 7 1 —(

• Sida 77
•  Original

till saken. I och för sig bör den ökade äktenskapsfrekvensen ha medfört ett ökat antal födda barn.

Vi ha därför anledning att något beröra den äktenskapliga respektive utom- äktenskapliga fruktsamheten (tabell 9 och 10) Vi uträkna antalet levande födda barn inom respektive utom äktenskapet per 1000 gifta respektive ogifta och förut gifta kvinnor i åldrarna 15—50 år.

Det äkta fruktsamhetstalet (se tabell 9) för hela riket föll oavbrutet från år 1920 med värdet 180,73 %0 till minimivärdet 92,3 %0 år 1935. Därefter har äkta fruktsamhetstalet med en svag regress under de första krigsåren ökat upp till värdet 116,5 O/ou år 1942/43. En obetydlig nedgång kan konstateras under året 1943/44.

Äkta fruktsamhetstalen för det första riksområdet, Mälarlandskapens landsbygd, har sjunkit från 1920 års värde, 165,7 0/00, till ett bottenvärde av 81,0 %o år 1934. Därefter kan en till en början svag men senare kraftigare ökning iakttagas. Under åren 1940 och 1941 samt är 1943/44 kan emellertid åter en viss nedgång konstateras. Maximivärdet uppnås år 1942/43 med ett äkta f1uktsamhetstal av 111,3 %o.

Jämfö1t med hela riket, de största städerna samt riksområde I, (1. v. s. Mälarlandskapens landsbygd, uppvisa de äkta fruktsamhetstalen för Göta- lands och Norrlands och Dalarnes landsbygdsriksområden (II, III, IV och V ) en egenartad utveckling. De äkta fruktsamhetstalen falla från 1920 års höga nivå (197,3 0/oo i R II, 198,3 %o i R III, 199,o %o i R IV samt 218,2 o/oo i R V) i det närmaste oavbrutet till bottenläget, vilket infaller så sent som år 1941, tydligtvis under inverkan av kriget och händelserna i grannländerna i _april 1940. Vissa minima kunna dock givetvis konstateras omkring år 1934, vilka värden emellertid betydligt överstiga talen för år 1941.

Med avseende på den äktenskapliga fruktsamhetens höjd uppvisade lands- bygdens fem riksområden år 1943/44 denna ordningsföljd.

V. Norrland och Dalarne .............................. 1292 II. Östra Götaland ....................................... 126,0 III. Skåne, Halland och Blekinge .................. 121,4 IV. Vänerlandskapen .................................... 116,2 I. Mälarlandskapen ............................... 105,27

Under observationsperioden har den inbördes ordningen mellan riksområ— (lena varierat. Emellertid har, enstaka år undantagna, Norrlands och Dalarnes landsbygd uppvisat de högsta äktenskapliga fruktsamhetstalen och Mälar- landskapens landsbygd de lägsta.

De nio stör-sta städernas äkta fruksamhetstal ligga, som väntat, avsevärt lägre än landsbygdsområdenas, med undantag för Hälsingborg och Borås. Sedan år 1942/43 har emellertid ett flertal städer passerat vissa av lands- bygdens riksområden.

I motsats till landsbygdsområdena förete utvecklingen av städernas äkta fruktsamhetstal utpräglade bottenvärden något av åren 1933—1935, men ett

• Sida 78
•  Original

Tab. 9. Antal levande födda barn inom Äktenskap per 1000 gifta kvinnor i åldern 15—50 år (»iikta fruktsamhetstalet») i nio lv __, de största städerna, landsbygdsområdena samt hela riket åren 1020—1948/44. oo

Landsbygd

_ lll. IV. 11. Östra Skåne, Väner- Götaland Halland 0. land-

- Blekinge skapen

Hälsin g— Örebro Eskils-

Göteborg borg tun & Gävle I. Mälar- land-

skapen

V. Norr- land och Dalarne

1920 165”! 197'5 1985 1990 218 2 1921 152'4 1809 1854 1841 200-& 1922 ' 138'8 166'2 1711 163'1 184'1 1923 ' ]33'1 162'5 167'5 161'6 175'5 1924 126'6 154'8 158'1 155'9 170'5

1925 121'5 150'4 152'1 1470 1601. 1926 ' 114'5 144'7 149'0 142'4 147'5 1927 105'4 139'6 140'8 135'2 142'5 1928 ' ' ' 106'1 135'0 141'0 135'6 1402 1929 96'4 128'7 131-4 125'0 1316 1930 96': 1287 1301; 127'3 1310 1931 ' ' ' 91'7 122'9 122'3 117'1 124'3 1932 ' 87'2 1189 1181 115; 120'5 1933 ' ' 83'1 111'6 113'4 108-1 113'4 1934 81'0 111'6 113'6 105'6 114 6 1935 819 1117 1092 1061 112'7 1936 ' ' ' 84'9 109'5 111'1 102'7 114'6 1937 851 109-e 109'8 103-3 112'1 1938 876 1119 1100 102'0 1121 1939 93'2 111'6 107'9 103'5 113'5

1940 88'1 104'1 104'9 96'7 1071 1941 87'8 103'1 103'5 950 1120 1942 ' 100'5 116'0 115'0 110: 12013 1942/43 111' & 127'4 126'2 115'0 125'4 1943/44 _ 105'3 126'0 121'4 116'2 129'2

• Sida 79
•  Original

Tab. 10. Antal levande födda barn utom äktenskap per 1000 ogifta och förut gifta kvinnor i åldern 15—50 år (»utomäktenakapllga fruktsamhetstalet») i nio av de största städerna, landsbygdsområdena samt hela riket åren 1920—1943/44.

Landsbygd

Stock-

Hälsing- Örebro hskils- "v I. Mälar- llI. IV. V. Norr— holm borg tuna 11. Östra Skåne, Väner- land' Götaland Hallando. lanå- ”nd ”h Blekinge skapen

Göteborg

skapen Dalarne

1920 23'2 14'8 24'5 18'8 36'8 1921 29'2 18'1 22'5 16'5 329 1922 258 161 20'5 13'5 30'3 1923 242 14'8 20'3 12'7 2815 1924 22'2 14'2 19'0 12'8 28'4 1925 22'8 14'5 20'6 13'0 27'9 1926 22'5 14'0 20's 13'0 26'9 1927 20'9 14'4 21'1 13'0 27'8 1928 21'3 14'8 21'4 12'7 27'0 1929 19'5 15'2 20's 12'4 265 1930 20'5 15'3 20'5 13'0 270 1931 ' 20'2 14'4 19'5 13'0 2615 1932 ' 19'5 13'1 19'5 12'5 24'9 1933 17'2 12'9 19'2 ll's 23'3 1934 16'6 13'5 18'5 11'1 216

1935 ' ' 1515 125 l7'e 11'2 22'3 1936 ' 16'5 11'3 17'2 10'2 22'2 1937 ' 15'7 12'2 17'4 9'9 22"! 1938 16'4 ll's 16'1 10'4 22'9 1939 16'6 11'8 1611 11': 23'6 1940 15"! 113 161 9-7 19 7 1941 15'3 11'4 ]4'5 15'9 200 1942 15' 1 10'7 14'0 10': 200 1942/43 ' 14'3 105 147 1011 205 1943/44 ' 15'4 12'2 11'1 11'1 21'8

• Sida 80
•  Original

tillfälligt minimum inträffade dessutom omkring år 1929 i flertalet av städerna ifråga. Efter bottenläget vidtog en tydlig uppgång i städernas tal i motsats till vad som var fallet i landsbygdsområdena. Ordningsföljden mellan städerna vid periodens början och slut samt vid Vändpunkten åskådliggöres av tabell 11.

Tab. 11. Ordningsföljden mellan de större städernas akta fruktsamhetstal åren 1921, 1933—1935 och 1943/44.

1933—1934 —— 1935 l92l (Botteuår) 1943/44 Borås .............. 149 Borås (1934) ........ 85 Hälsingborg ........ 117 Göteborg .......... 148 Göteborg (1934) . . . . 69 Stockholm .......... 116 Gävle .............. 124 Hälsingborg (1935) . . 67 Orebro ............ 112 Hälsingborg ........ 120 Norrköping (1933) .. 66 Gävle .............. 111 Norrköping ........ 1l7 Gävle (1933) ........ 62 Borås ......... . . 110 Malmö ............ 114 Malmö (1933) ...... 59 Malmö ....... . . . 110 Orebro” ............ ' 113 Stockholm (1934). . .. 56 Eskilstuna .......... 108 Eskilstuna .......... 101 Eskilstuna (1933). . .. 53 Göteborg .......... 104 Stockholm .......... 86 Orebro (1933) ...... 43 Norrköping ........ 103

Fruktsamhetsminskningen under 1920-talet och 1930—talets början företer inga mera anmärkningsvärda olikheter mellan de större städerna. Däremot förete dessa intressanta skillnader vad beträffar höjningen i de äktenskap- liga fruktsamhetstalen under den sistförflutna tioårsperioden. Detta studeras bättre i tabell 12, s. 81, där siffror också medtagits för landsbygdens riks— områden.

Av tabell 12, som visar äkta fruktsamhetstalet åren 1939 och 1943/44 i procent av motsvarande tal åren 1934 samt 1943/44 1 procent av 1939, framgår att ök- ningen för hela riket från år 1934 till 1939 måste tillskrivas städerna samt riksområde I. Mälarlandskapens landsbygd. Från och med år 1939 har emel- lertid ökningen i äkta fruktsamhetstalet varit densamma för samtliga lands— bygdens riksområden.

Redan under perioden 1934—4939 uppvisade de nio största städerna en i allmänhet mycket kraftig inomäktenskaplig fruktsamhetsökning; högst i Öre- bro med 47 %, lägst i Gävle med 10 %. Under krigsåren, perioden 1939 till 1943/44, uppvisar likaledes Örebro en kraftig ökning, med 69 %, men även Stockholm med 65 %. En under krigsåren anmärkningsvärt lågökning, 11 %, uppvisar Borås; den inomäktenskapliga fruktsamhetsökningen är i denna stad av samma storleksordning som i landsbygdsdistrikten. '

En avsevärd del av de nedkomster, vilka registreras som inomäktenskap— liga ha framgått ur föräktenskapliga konceptioner. För att borteliminera dessas inverkan på de äktenskapliga fruktsamhetstalen har ett speciellt frukt— ' samhetstal uträknats på så sätt, att antalet gifta barnaföderskor minskats med det antal, där äktenskapets duration är mindre än ett år, varefter resten satts i promille av antalet gifta kvinnor i åldern 15—50 år. De sålunda erhållna »wll- ”*

• Sida 81
•  Original

' Tab. 12. Äkta fruktsamhetstalet åren 1939 och 1943/44 1 procent av motsvarande tal åren 1934 resp. 1939 (Indexial [: ).] l

Basår 1934 = 100 Basa" 1939 Område = 100 1939 | 1943/44 1943/44 Stockholm .................................... 127 208 165 Göteborg ...................................... 123 150 122 Malmö ........................................ 117 162 138 Norrköping .................................... 125 157 125 Hälsingborg .................................... 134 162 121 , Orebro ........................................ 147 248 169 » Borås .......................................... 116 130 111 Eskilstuna ...................................... 135 199 142 Gävle .......................................... 110 170 127 ' Landsbygd: I. Mälarlandskapen .......................... 115 130 113 II. Ostra Götaland .......................... 100 113 113 III. Skåne, Halland och Blekinge ............ 95 106 113 IV. Våncrlandskapen .......................... 98 110 112 V. Norrland och Dalarne .................... 99 104 114 Hela riket ...................................... 104 (125) (120)

männa nettofmktsamhetstalen» redovisas i tabell M, vilken meddelas utan när— mare kommentar, då resultaten helt bestyrka de, till vilka vi kommit här ovan.

Vi ha här ovan kommenterat variationerna i den inomäktenskapliga frukt— samheten utförligt med hänsyn till att det är denna som i huvudsak är be- stämmande för befolkningsutvecklingen. Det återstår att något behandla de i tabell 10, s. 79 redovisade utomäktenskapliga fruktsamhetstalen. Dessa ha under den observerade perioden kraftigt sjunkit för såväl städer som lands- bygdsområden. För städerna kan man emellertid observera tydliga minima under något av åren 1933—1936, varefter de utomäktenskapliga fruktsamhets— talen åter stigit. Liksom för de äkta fruktsamhetstalen infaller minimum i landsbygdens riksområden (med undantag för I. Mälarlandskapen) senare än i städerna. Det kan observeras att en ökning inom nära nog samtliga riks— områden och städer skett under året 1943/44. Med undantag för Norrlands och Dalarnes landsbygd, som uppvisar mycket höga tal, ligger den utom- äktenskapliga fruktsamheten på ungefär samma nivå för samtliga städer och riksområden. *

Det kan vara på sin plats att här ge en sammanfattning av vissa delar av de hittills utvunna resultaten. Ökningen i födelsetalen under den sistför- flutna tioårsperioden kan dels återföras på en ökning av folkmängden i de lbarnalstrande åldrarna, dels en ökad äktenskapsfrekvens (många nya äkten- lskap och därför många barn). Men även fruktsamheten har ökat; siffrorna i lföreliggande kapitel visa, att det härvidlag i huvudsak är den inomäktenskap— liga fruktsamheten i städerna, som efter en bottennivå under förra hälften av 1930—talet uppvisar en stegring. I vår fortsatta analys ha vi därför anled—

• Sida 82
•  Original

Tab. 13. Antal gifta barnaföderskor (i äktenskap med minst ett års duration) per 1000 av samtliga gifta kvinnor i åldern 15—50 år i nio av de största städerna, landsbygdsområdena samt hela riket åren 1924—1943/44.

Landsbygd

.. .. HälsinV- " III. IV. Goteborg borga Orebro 11. Östra Skåne, Väner-

Götaland Halland 0. land- Blekinge skapen

V. Norr- land och Dalarne

1924 132-1 127—s 140-7 1925 - 126-3 121'3 1351 1926 ' 122—5 115-a 124'5 1927 - 114-s 110-s 1185 1928 114—. 109-4 1165 1929 106'3 101'1 108'1 1930 1055 1011 106'0 1931 ' 99'1 93'4 1014 1932 95'8 919 990 1933 ' 91'3 86'1 91'7

1934 ' ' 90'2 83'1 915 1935 858 82'7 919 1936 882 805 91'9 1937 87' 3 83' 2 89' 6 1938 877. 811 894 1939 ' ' 87'7 82'5 91'1 1940 84'8 76'7 839 1941 84'7 76'8 91'0 1942 - - - »

1942/43 81% 841 81'2 78'2 79'3 83'6 839 792 67'4 82'8 99'0 997 922 1028 (909) lgga/44 90'6 831 929 899 88'8 98'5 80'8 86'1 67'8 86'8 97'9 92'6 94'4 1051 (92'9)

• Sida 83
•  Original

ning att fortfarande taga särskild hänsyn till städernas demografiska för- hållanden.

7. Giftermålsintensiteten. De allmänna äktenskapliga och utomäktenskapliga fruktsamhetstalen måste anses som tämligen tillfredsställande mått på »benägenheten att föda barn». Emellertid kunna dessa allmänna fruktsamhetstal påverkas av köns- och åldersmorfologiska förhållanden. Det är naturligt, att i ett samhälle antalen kvinnor och män i de frukt- samma åldrarna böra vara ungefär jämstora och även något sånär lika i skilda åldersgrupper, för att förutsättningarna för nativiteten skola vara gynnsamma. En alltför stark disproportion mellan könen måste tendera till, att ett större antal antingen kvinnor eller män avstänges från möjligheten att reproducera sig. Genom de bekanta omflyttningarna av särskilt kvinnor * mellan landsbygden och tätorterna ha de senare kommit att bli övertaliga ? med avseende på kvinnorna under det att ett markerat kvinnounderskott före- . ligger på landsbygden. Denna ojämna könsproportion påverkar uppenbar— ' ligen giftermålsfrekvensen, i all synnerhet som könsolikheterna göra sig sär- skilt kraftigt gällande inom de centrala äktenskapsåldrarna. Även giftermåls- åldern påverkas, vilket i sin tur är av betydelse för fruktsamheten därigenom, att yngre individer, även bortsett från rent fysiologiska förhållanden, har större fruktsamhet än äldre. Med hänsyn till här berörda förhållanden har i föreliggande undersökning studerats giftermålsfrekvensen i olika åldrar. Vidare har observerats median- åldern1 för i första äktenskapet inträdda kvinnor, vidare medianåldern och spridningen2 vid inomäktenskaplig nedkomst, och slutligen median, medel- tal och standardavvikelse (se härom elementära läroböcker i statistik). Som ,» de senare argumenten ej uppvisa några mera anmärkningsvärda tidsföränd- ringar nöja vi oss med att i nedanstående tabell redovisa dem i medeltal för årssiffrorna under perioden 1924 till 1943/44:

.. Norr- Häl- —- . Argument Sl??? Gote- Malmö kö- sing- Or'e- Borås ESk'IS' Gävle 0 m borg . bio tuna ping borg

I sitt första äktenskap inträdda kvinnor, medianålder ............ 26'6 26'0 251; 255 25'2 26'1 25'5 25'1 26'0 Gifta kvinnor jMedian . . . . 29'2 29'4 29'0 29'2 28'9 29'6 28'9 29'0 29'3 ålder vid nedkomstenlSpridning . . 4'0 4'5 4'2 4'4 4'2 4'3 4'3 4'3 4'4 Tiden mellan akten- Median ...... 2'8 3'2 3'1 3'5 3'3 3'0 8'0 3'4 3'8 skapet och ned- Medium . . .. 4'2 4'6 4'6 5'0 4'7 4'4 4'5 4'7 4'8 komsten Standardavv. 4'0 4'5 4'5 4'5 4'4 4'5 4'5 4'6 4'6

1 Åldern på den individ, vilken föregås av lika många yngre individer, som den efter- följes av äldre individer. ? Låt Q1 beteckna åldern hos den individ, vilken i åldershänseende föregås av 25 % och efterföljes av 75 % av materialet; låt Q2 beteckna åldern hos den individ, som föregås av 75 % och efterföljes av 25 % av materialet. Spridningen betecknar halva åldersskill- naden mellan Q2 och Q,.

• Sida 84
•  Original

Tab. 14 &. Antalet i första giftet inträdda kvinnor i åldern 20—25 år på 1000 ogifta kvinnor 1 samma ålder i nio av de största städerna, landsbygdsområdena samt hela riket åren 1924—1943/44.

Landsbygd

HI. IV.

Hälsing- Örebro Eskils-

Göteborg borg tuna

I. Mälar— land-

skapen

V. Norr- land och Dalarne 1924 ' 931 785 650 83'9 691 1925 ' 91'5 83”! 708 831 69'8 1926 87"? 84'6 70'8 87'4 70'4 1927 ' 90'1 84'1 69'5 88'5 71'0 1928 921 87'7 74'3 91'8 73'5 1929 . 88'3 93'4 71'7 9454 749 1930 941; 92.8 7341 101-1 792 1931 * 94'2 81'7 73'5 93—5 76'4 1932 889 85'1 735 891 747» 1933 92"! 92'6 787 95' 5 769

1934 102'6 100'6 83-9 105-5 847 1935 111'1 107": 8619 1037 91'1 1936 1148 110—s SM 1099 967 1937 ' ' ' 126'6 115-4 96'8 114'4 103'4 1938 130.a 1261 1000 123'3 1127

1939 1482 124'1 1062 1332 123'7 1940 143'3 118'9 111'5 137'0 124'9 1941 1491 132'6 109'0 143'2 126'5 1942 . . . . . . 1942/43 1406 1158 166'5 146'9 153'0 1490 890 177'0 139'3 160'5 152'2 15113 1305 1497 (1450) 1943/44 150'7 139'7 145'5 154'4 135'5 131'2 129'9 191'9 128'5 169'0 153'9 143'5 129": 1647 (149'0)

_.oi-znc_ .

• Sida 85
•  Original

**nnwm ] IVIUW QIIWU

mnnsuuu nunnor 1 Hmmm—w nr pa [lll] Ogifta nunnor ] $iilin—im största städerna, landsbygdsområdena samt hela riket åren 1924—1943/44.

Norr-

Göteborg köping

Hälsing-

borg

Landsbygd

Örebro I. Mälar- lnn d- skapen

II. Östra Götaland Ill.

Skåne, Halland 0. Blekinge

1V.

Vän er-

land- skapen

V. Norr- land och Dalarna

1924 1925 1926 1927 1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1988 1939 1940 1941 1942

1942/43 1943/44-

993 1052 104'2 1020 1065

109'q 110'2 106'3 104'4 108'9 122'4 1365 1485 161'7 1632 1821 1682 162'0 1583 1534

980 1004 110-0 1042 1031

1003 107—& 1087

956 108":

126'4 128'7 141'8 140' 1 1400 1542 1379 1420 161'0 166'7

781 813 821 85'6 91'7 BTS 955 88-52 902 951

1041 1123 111'4 127'7 1332 1385 1351 IBM 1331 1365

1009 943 97'2 1009 1044 1162 1098 107-7 104'1 114'4 125'2 122'1 128'0 144'6 155'2 167-9 1740 mm 1735 166-5

931 907 911) 91'9 945 967 1011 999 952 995

111'6 122'2 129'1 136'4 145'2 1557 1506 1491

(161'0) (149'0)

..__ (

• Sida 86
•  Original

Tab. 14 e. Antalet i första giftet inträdda kvinnor i åldern 30—40 år på 1000 ogifta kvinnor i samma ålder i nio av de största städerna, landsbygdsområdena samt hela riket åren 1924 —1943/44.

Landsbygd

Halsmg- - ' .. .. III. IV. . " " - . rr- bOl'g I' Malar II. Ostra Skåne Vauer- V ho land- .. ' land och Gotaland Halland 0. land- Dalarne

Göteborg

skapen Blekinge skapen

1924 - - - ' ' - - - - 44-5 - 43, 414 47'6 1925 ' ' ' ' ' ' ' - ' 47'6 ' 44'1 41'5 45'2 1926 ' - - ' - ' ' - ' 45-8 - 42-1 41'6 47'4 1927 ' . ' . _ . . - - - 42.4 . 42'8 42-1 50.4 1928 ' ' ' '2 ' "_ ' ;s ' 42'9 ' 42'3 44'6 50'8

1929 ' - - ' ' ' ' . - ' 47- 5 ' 44' 5 45' 8 53' 1 1930 ' - - ' ' ' ' ' ' ' 46'9 ' 42'3 47'3 54'1 1931 - - -_ ' ' ' ., - . ' 44'1 ' 40'3 44'0 53'0 1932 ' ' ' ' ' ' ' ' 42'7 ' 44'3 43'9 49'6 1933 - ' ' ' ' ' ' ' 49-3 ' 44'9 489 54' 1

1934 ' ' ' ' ' ' ' . ' ' 55'3 ' 52'7 52'7 58'2 1935 . ' ' ' ' ' ' ' ' 60'0 ' 52 ': 54'7 58'7 1936 ' ' ' ' ' ' ' . ' ' 59'7 " ' 56'2 56'8 60'7 1937 ' ' ' ' ' ' ' " '. 70'5 ' 57'6 58'5 65'9 1938 ' ' ' ' ' ' ' ' ' 70'1 ' 62'1 63'3 75'6 1939 ' ' ' ' ' ' ' ' ' 74'2 ' 55'3 63'9 77'5 1940 ' ' ' ' ' ' ' - ' 721; ' ' '. 62'6 76'3 1941 ' ' ' - .' ' . ' ' ' 64'0 ' ' 66'7 69'5 1942 . . . . . . . _ . . _ _ ,

1942/43 ' ' ' ' ' ' 771 689 738 708 ' ' 64'8 74'3

• Sida 87
•  Original

Vi avstå från en detaljmässig analys av dessa argument, då alla väsentliga resultat av betydelse för ett studium av fruktsamhetsförhållandena framgår ur för föreliggande undersökning verkställda observationer rörande kvin- nornas giftermålsfrekvens i olika åldrar.

I tabell 14 a—c s. 84—86 har beräknats antaletiförsta giftet inträdda kvinnor ( omgiftena ha förhållandevis ringa betydelse) i åldern 20—25, 25—30 respek- tive 30—40 är per 1 000 ogifta kvinnor i samma åldrar. Dessa tal ha i det följande benämnts giftermålsintensiteten i respektive åldersgrupper.

Då åldersfördelningarna för städerna och länen i den officiella befolk- ningsstatistiken icke redovisas för andra år än folkräkningsåren (1920, 1930, 1935, 1940) ha åldersfördelningarna för mellanliggande år måst bestämmas med interpolation. För åren 1941—1943/44 har den beräknats genom extra- polation på grundval av 1935 och 1940 års värden. Vid kalkylen har hänsyn tagits till de inkorporeringar, som skett. Det är naturligt, att de erhållna interpolerade och extrapolerade värdena endast kunna ge en ungefärlig bild av de verkliga förhållandena. Noggrannheten torde dock vara så stor, att de framräknade kvoterna, se tabell 14, beskriva giftermålsintensitetens utveckling fullt nöjaktigt.

Vad först beträffar åldersgruppen 20—25 år finner man att talet för hela riket sakta stigit från år 1924 fram till år 1930, varefter ett minimum inträffat under depressionsåret 1932. Därefter har talet stigit kraftigt. År 1943/44 kan talet för hela riket beräknas till något mer än det dubbla värdet är 1924. För , städerna fluktuerade talet från år 1924 till 1930—talets början i stort sett kring

samma nivå. Under åren 1931—1933 inträffade minimum, varefter talet stigit starkt. Utvecklingen i landsbygdens riksområden har i huvudsak varit den- samma men med den skillnaden, att utgångsvärdena för riksområdena voro större än för städerna. År 1943/44 lågo talen emellertid i genomsnitt på unge- fär samma nivå för städerna som för riksområdena. Ökningen i städerna har sålunda varit större än i riksområdena. För vissa städer och områden kan ett tillfälligt minimum något av åren 1940—1941 observeras. Under senaste året (1943/44) har talet dessutom sjunkit i vissa fall, men för hela riket uppvisat en, om än ytterligt svag ökning.

Av städerna har Eskilstuna samtliga är med undantag av några år vid slutet av 1920—talet och början av 1930-talet haft de högsta värdena. Stock- ' holm, som år 1924 låg på åttonde plats kom år 1943/44 på tredje plats. Bland

landsbygdens riksområden har i allmänhet I. Mälarlandskapen haft de högsta värdena, därnäst V. Norrland och Dalarne, IH. Skåne, Halland och Blekinge, II. Östra Götaland och IV. Vänerlandskapen.

För åldersgruppen 25—30 år gäller beträffande hela riket, att giftermåls-

' intensiteten vid observationsperiodens början var cirka 30 % högre än mot-

svarande tal för åldersgruppen 20—25 år. År 1943/44 var skillnaden emeller- tid obetydlig. Giftermålsintensiteten för den yngre åldersgruppen har alltså ökat kraftigare än för den äldre åldersgruppen. I övrigt gäller för ålders- gruppen 25—30 år, att talet för hela riket stadigt ökat till år 1942/43, ehuru

• Sida 88
•  Original

med vissa tillfälliga minima. Under det senast undersökta året (1943/44) har talet sjunkit något. För de enskilda städerna och riksområdena var ökningen från år 1924 till bottenåret mer ojämn. I många fall inträffade ett minimum vid slutet av 1920-talet. Liksom för åldersgruppen 20—25 år uppvisar även i förevarande åldersgrupp Eskilstuna de högsta värdena bland städerna under det att Stockholm och Borås ha de lägsta värdena. Bland landsbygdens riks- områden är rangordningen i allmänhet, fastän mer oregelbundet, densamma som i åldersgruppen 20—25 år.

För den äldsta åldersklassen 30—40 år är giftermålsintensiteten betydligt lägre. För hela riket är talet nästan genomgående endast omkring 45 % av motsvarande tal för åldersklassen 25—30 år. Giftermålsintensiteten i åldern 30—40 år i hela riket har under den undersökta perioden ökat i det närmaste oavbrutet, I likhet med vad ovan nämnts angående de yngre åldersklasserna kan vissa minimiår urskiljas (åren 1932 och 1941). Den förut omnämnda minskningen år 1943/44 föreligger även i detta fall. Av städerna visa Eskils- tuna de högsta och Borås och Hälsingborg i regel de lägsta värdena. Rang- ordningen mellan landsbygdens riksområden har i allmänhet varit V. Norr- land och Dalarne, II. Östra Götaland, I. Mälarlandskapen, IV. Vänerland- skapen och III. Skåne, Halland och Blekinge.

Vi ha redan nämnt, att köns- och åldersmorfologiska förhållanden kunna påverka de ovan redovisade allmänna äktenskapliga fruktsamhetstalen. De skillnader i äktenskapsintensitet, vilka framkommit i föreliggande kapitel, enkannerligen dess temporala ökning (»många unga äktenskap och därför många barn») medföra, att man icke utan vidare som mätare kan godkänna de nämnda allmänna fruktsamhetstalen.

8. Den äktenskapliga fruktsamheten åldersvis. Vi uträkna kvoten mellan antalet gifta barnaföderskor i en viss åldersgrupp och antalet gifta kvinnor i samma åldersgrupp, varvid kvoten uttryckes i pro- mille. Åldersfördelningarna för städerna och länen ha erhållits på motsvarande sätt som beträffande giftermålsintensiteten (se 5. 87). De erhållna äkta frukt- samhetstalen i åldersklasser redovisas i tabell 15 a—c. Då. det äkta fruktsamhetstalet i åldern 15—20 år måste bli mycket variabelt och då det icke har särskilt stor betydelse för den senare analysen, med hän- syn till att antalet barnaföderskor inom denna åldersgrupp utgör en mycket liten del av det totala antalet barnaföderskor, skall det icke närmare beröras här. Det må blott framhållas, att detta fruktsamhetstal är större än fruktsam- hetstalen i andra åldrar. Med tanke på att de flesta äktenskapen i denna ålder ingås på grund av graviditet, är detta icke förvånande. De äkta fruktsamhetstalen i åldersgrupper avtaga med stigande ålder hos kvinnan. Äkta fruktsamhetstalen i åldersgruppen 20—25 år för hela riket samt riksområdena sjunka från den undersökta periodens början (1924) till minimivärden under 1930-talets början och slut, varefter de stiga för att år "

• Sida 89
•  Original

latinet barnaföderskor ! åldern 20-25 år på 1000 gifta kvinnor i samma ålder i nio! av 0 st rs n s bygdsområdena samt hela riket åren 1924—1943/44.

Landsbygd

Hälsing- .. .. lll. IV. bort; om” Låg?” 11. Östra Skåne, Väner-

Götaland Hallando. land- Blekinge skapen

V. Norr- land och Dalarne

Göteborg

skapen

1924 256'7 351'1 349”! 3199 3402 1925 297'3 346'9 352'8 308'6 337'0 1926 281”: 351'8 353'0 282'9 324'6 1927 268'9 341'8 318'5 272'0 3122 1928 _ 278'1 343'8 336'5 278": 3159 1929 264'6 332'5 3185 2581 2932 1930 ' 274'9 339'6 338'5 265'6 301-o 1931 264'0 3097 3139 2692 2855 1932 2474 3063 317'7 2593 2802 1933 2332 292'7 291-7 2592 2647 1934 2361 2988 287'3 275'6 266'1 1935 244'0 2871 296'8 2892 2689 1936 2389 3007 285'5 2891 2681. 1937 2358 294'4 282'3 280'2 268'5 1938 , 2381 3092 2788 278'8 264'6 1939 2541 2792 263'9 273-3 25513 1940 2413 2750 272-o 271'5 2561 1941 2399 2754 2656 2771 2601 1942 . . . . . 1942/43 286'3 2964 327' 4 329'6 (300'0) 1943/44 283' 1 304' 9 324' 3 337' 6 (3100)

• Sida 90
•  Original

Tab. 15 b. Antalet barnaföderskor i åldern 25 —30 år på 1000 gifta kvinnor i samma ålder i nio av de största städerna, lands-

bygdsområdena samt hela riket åren 1924—194344.

Stock- holm

Göteborg

Malmö

Norr- köping

Hälsing- borg

Örebro

Borås

Eskils- tuna

Gävle

Landsbygd

[. Mälar- land- skapen 11. Östra Götaland lll. Skåne,

Hallando. Blekinge

IV. Väner- lan d- skapen

V. Norr- land och Dalarne

Hela riket

1924 1925 1926 1927 1928 1929 1930 1931 1932 ¹ 933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941 1942

1942/43

130-o 127-2 130-s 117'6 113'8 117'1 121-5 121'4 126'2 116'0 114'2 121'1 126"! 1267 1400 1401 144 s 158 o 180'6 191'7 209-9 196'8 1803 1704 15415 147'0 1556 1490 1525 1381 1393 12919 1371; 1445 1462 1511; 1504 1460 1357 1599 1604 166'6 166'5 1584 146”! 1302 1321 1271 152'6 131'4 121'9 122'5 134'0 1265 1343 139'5 137'8 140-3 1384 1435 163'1 1690 178-& 180'6 165'0 15435 1593 1495 1420 140'6 125'9 124'3 122-9 127-3 1290 13815 1390 136-4 1525 1401 1537 1702 186'8 184'9 184'4 195'0 176-9 1658 1460 1320 1451 1382 155'9 131'8 1115 1221; 1385 146 5 1634 1355 1559 136'4 1661 162-& 213-s 13211 1205 1316 1111

94'8

1073 1232 950 1008 882 111'1 107'4 111'6 129'2 123'7 1390 1454 147-5 161'5 1761 2011

214'2 185'3 1703 1775 1814 1889 172-2 156'4 1706 1644 149"?! 144'8 151'6 1675 1433 153-c 147-3 1485 1434 144'5 153'8 141'3 155'1 127'0 141'9 111'4 121'3 131'J 118'1 117'0

97'7

100": 1114 1300 1230 1151 1249 1245 1163 1386 1701 155'8

1865 1902 1571 153-o 1407 1765 1437 1311 1365 1231 124'0 136'0 127'5 150'2 137'8 137'6 143'1 151'0 164'7 1506 1467 211'7 2150 1959 1797 179'5 171'0 1707 1641 152'0 1505 1431. 1481 1552 1601; 162'8 172'8 160-9 1588 1750 187'3 270'6 266'4 255'2 244'2 232'5 224'1 223'2 216'6 2060 1970 194'5 2016 1952 197-& 2025 2002 18413 1837 2180 216'1 2680 268' 7 257'6 246'3 2461; 214'6 2252 213'8 1998 1929 1889 177'9 1900 1960 1804 1932 1854 181'8 218'2 186'9 2530 2511; 2221 2131 214'3

1951 2234 2086 2021. 1882 1781 1895 1890 1907 1871

1905 1732 172'8 2031 1934

%% 255'8 235'5 224-5 226'6 210'5 211-5 203'5 193'3 185'8 187-5 187'0 188'4 184'8 187'5 190'6 176'0 1864

204' 1 195-&

228-4 221" 7 2121; 202'0 200-a 189'6 189'6 183'6

' 178—e

169'4 166-5 1659 1691 169'6 170'6 172'6 165'8 1701

(1950) (193-0)

• Sida 91
•  Original

| Imlub nunnuuuurunur ! IlllUrll ill—W lll' pl! ].le Gillan l'lllllVl' [ autumn uluur ] lll" IV'w4m'

bygdsområdena samt hela riket åren 1924—1943/44.

Landsbygd

lll. IV.

Halsmg-

borg Örebro Gävle 1. Män”.

land- skapen

Göteborg V. Norr- land och

Dalarne

1924 131”! 179'0 176'0 1702 1460 1925 1270 1675 164'9 178-9 1384 1926 100": 1640 1584 163'6 130'8 1927 1071; 1511; 152'5 159'8 123'1 1928 1100 150-s 1483 152”: 1200 1929 951 1401 137'3 144'3 1121 1930 953 1383 137'4 1422 MM: 1931 ' ' 909 13213 126'2 131'8 1051 1932 902 124'2 124'6 130'5 102'7 1933 ' 83'1 119'2 118'5 120'1 95'6

1934 82'6 116'8 116'6 118'1 96'3 1935 82'5 114'5 112'8 117'4 93'8 1936 85'5 115'0 108'6 118'2 97'1 1937 ' ' 84'4 1124 1095 114'7 95'3 1938 '" 87'1 111'1 109'6 114'4 97'1 1939 905 1101 111'1 115'8 981 1940 864 1069 101"! 107—o 97'5 1941 ' 879 10515 1000 1102 937 1942 . . . . .

1942/43 105'6 127'9 122'1 129'2 (117-o) 1943/44 109'8 121-c 1284 1341 (1200)

• Sida 92
•  Original

Tab. 16. Antalet nedkomster per 1000 gifta kvinnor i olika äktenskapliga varaktighetsgrupper i nio av de största städerna, landsbygdsområdena samt hela riket vissa år.

Landsbygd

.. . Samt- Halsing- - .. .a .. " 111. Skåne IV. borg Uteb” ha." 9 L MM” 11. om Halland Väner- stader släden Götaland och land- ' p Blekinge skapen

V. Norr- land och Dalarne

Duration 0—1 år. 1920 313'8 5241 6995 5551 5888 541'6

1933 225": 302'1 437'9 382'0 443'4 375'5 1934 2106 288'4 357'6 364'5 426'9 365'8

1938 217'1 293'9 544'8 341'8 ' 397'8 331'6 1939 2013 290'9 317'8 358'5 387'9 3241) 1940 213'5 245'1 2604 3297 3609 3141 1941 248' 7 294' 1 3240 347' 1 379' 7 3345 1942 2598 274'7 295'8 ' - -

1942/43 274'1 256'6 273'6 3679 4292 (3650) 1943/44 312'8 336'8 325'2 409'7 472'1 (385'0)

Duration 1—2 är. 1920 174'1 228'0 316'3 ' 293'4

1933 120'0 148'0 201'7 197'8 1934 1195 152'7 198'1 195'5

1938 134'6 171" 9 207' 0 1981 1939 1389 172'4 216'7 ' 1951; 1940 135'2 163'4 196'6 185'9 1941 166'2 164'6 ' 215'7 209'0 1942 173'1 164'0 - -

1942/43 1880 20315 261'8 ' ' (233'0) 1943/44 197'3 176'4 231'5 (234'0)

• Sida 93
•  Original

Fortsftab. ie.

1920 1933 1934 1938 1939 1940 194 1 1942

1942/43 1943/44

1920 1933 1934 1938 1939 1940 1941 1942

1942/43 1943/ 44

157'3

91'8 100'5

1197 12413 120'8 127's 161'5 155'8 158'1

Dm-alion 3—4

128'5

86'0 85'2

100'4 1031;

993 1131 1308 1365 143'4

Duration 2—3 är.

2477 141'8 132'9 142'2 140'5 154'9 127'4 159'4 159'3 158'8

år.

243'9 125'4 82'9 149'7 123'1 112'5 127's 160'7 132'2 167'0 287'4 164'0 163'7 166'9 166'9 162'8 164'3

(193'0) (188'0)

2435 14% 139'7 143'1 149'0 137'6 146'2

(167'0) (169'0)

• Sida 94
•  Original

Forts. tab. 16.

Landsbygd

Hälsing- .. __ 111. Skåne rv.

borg 1" 1121 naåar- ll. Ostra Halland Väner- ' ' Götaland och land- Blekinge skapen

V. Norr— land och

skapen Dalarne

Duration 4—5 år. 1920 109'1 19315 2821;

1933 67'1 83'1 ' 122'6 1934 72' 4 94' 7 122' 7

1938 83'5 105'1 126'9 1939 8.8"! 102'0 ' ' 126'8 1940 83'4 102'0 ' ' 1191 1941 955 1053 ' ' 126'7 1942 129'5 142'5 -

1942/43 134-1 140-s (162'0) 1943/44 138'7 113'8 (157'0)

Duration 1—5 år (Sammanfattning).

1920 1403 241'1 2631! 1933 92'2 119'1 156'9 1934 94'5 122'7 155'2 1938 111'3 1384 1606 1939 115'1 135'3 ' 160'8 1940 111'4 138'1 153'0 1941 128'2 131'5 162”! 1942 149'5 154'3 .

1942/43 150'7 165'2 ' ' ' ' ' (1880) 1943344 160! 148'2 (187'0)

E' mms.-.men *

• Sida 95
•  Original

1943/44 ha. uppnått i det närmaste samma nivå som år 1924. Äkta fruktsam- hetstalen för åldersgrupperna mellan 25 och 40 år uppvisa i huvudsak samma , utveckling, men slutvärdena ligga ej på tillnärmelsevis samma höga nivå som

utgångsvärdena.

De äkta fruktsamhetstalen för åldersgruppen 20—25 år i de olika städerna förändra sig på i stort sett samma sätt med tiden som riket i övrigt. Fram- till något år under 1930-talets första hälft gå talen ned, men öka därefter och visa från och med år 1942 genomgående en kraftigare ökning än förut. Stock- holm, Örebro, Eskilstuna och Gävle komma upp till ett slutvärde, som är högre än utgångsvärdet. De äkta fruktsamhetstalen i åldersgrupperna från 25 till 40 år uppvisa en nedgång från periodens början till i stort sett 1930— . talets första hälft. Den stegring som därefter kommer är för samtliga städer . utom Göteborg, Borås och Gävle så stor att slutvärdena bli högre än begyn— ' nelsevärdena år 1924. Talen för Stockholm avvika därigenom, att de uppnå

sina lägsta värden redan under 1920-talets sista år.

Nu kan man emellertid ej påstå att ens de senast framträdande fruktsam- hetstalen efter ålder äro helt oberoende av de variationer, vilka kunnat på— visas föreligga i fråga om äktenskapsfrekvensen. Den äktenskapliga fruktsam— heten sammanhänger ej blott med hustruns ålder utan också med äktenskapets duration. I de första äktenskapsmånaderna betingas fruktsamheten av för— äktenskaplig konception, och senare brukar fruktsamheten hastigt sjunka med ökad duration av äktenskapet. I tider av ökad äktenskapsfrekvens kan ceteris. paribus åldersfruktsamhetstalen, särskilt i yngre åldrar, väntas öka; vid min- skad äktenskapsfrekvens kan en tendens till minskning av åldersfruktsam— heten väntas framkomma.

Vi ha därför anledning att studera fruktsamheten i de unga äktenskapen, em sak som också har självständigt intresse. Vi ha utgått från det antal barna- föderskor, vilka under ett visst år komma på kvinnor, som under året varit gifta olika lång tid (mindre än 1 år, 1—2 år, 2—3 år etc). I den varje år ut- kommande publikationen »Befolkningsrörelsen» förekomma tabeller, där för— de större städerna samt länen antalet barnaföderskor med barn i äktenskap- fördelats efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten. Under' det att man alltså för ett visst år kan erhålla antalet barnaföderskor med olika äktenskaplig duration, är det emellertid icke möjligt att omedelbart erhålla- ! en siffra på det totalantal gifta kvinnor, som samma år skulle kunnat få barn

i motsvarande durationsklasser. Detta antal (till vilket det förra sättes i rela-' tion) måste uppskattas, vilket har skett för durationsgrupperna. 0—1, 1—2, 2—3, 3—4 och 4—5 år med hjälp av månadssiffrorna över antalet giftermål, under den hypotesen att inga äktenskap upplösas genom död eller skilsmässa.

Beräkningarna ha lett fram till de äktenskapliga fruktsamhetstal för dura- tionsklasserna 0—5 år, vilka redovisas i tabell P. På grund av det ringa observationsmaterialet blir osäkerheten i fruktsamhetstalen tämligen stor för de enskilda städerna. Betraktas de nio städerna sammanslagna, observerar man, hur fruktsamheten i den lägsta durationsklassen, 0—1 år, med sina för--

• Sida 96
•  Original

äktenskapliga konceptioner gått ned väsentligt från år 1920 till åren 1933 och 1934 och därefter fortsatt att avtaga, om än svagt, till och med år 1940. Från och med år 1941 kan en kraftig uppgång i värdena observeras. Stockholm och Gävle ha uppnått samma nivå som år 1920.

För övriga durationsklasser är också nedgången från år 1920 till åren 1933 och 1934 för såväl städerna som landsbygdens riksområden mycket stark. Där- efter uppvisa fruktsamhe-tstalen en stegring, vilken temporärt avbrytes 1940.

Sammanfattningstabellen, sid. 94, vari ges fruktsamhetstal om 1—5 års duration ger en överskådlig bild av födelsefrekvensen i unga äktenskap, vilken i stort sett överensstämmer med de resultat, till vilka vi kommit vid studium av fruktsamheten efter hustruns ålder.

Variationerna i fruktsamhet mellan de olika landsbygdsområdena äro rela— tivt obetydliga. Landsbygdens fruktsamhetstal äro och ha varit betydligt större än städernas; skillnaden mellan landsbygd och stad har dock betydligt utjämnats sedan år 1920.

En kraftig fruktsamhetsminskning ägde rum inom de unga äktenskapen under 1920—talet och början av 1930-talet. Under de fem sista fredsåren var fruktsamheten i dessa unga äktenskap relativt konstant: den steg i städerna och inom Mälarlandskapens landsbygd (riksområde I), den höll sig tämligen * konstant inom Götalands samt Norrlands och Dalarnes landsbygd (riksom— rådena II, IV, V) och sjönk inom Skånes, Hallands och Blekinge landsbygd (riksområde III). ,

Efter en tillfällig, av krigsförhållandena orsakad nedgång i fruktsamheten . år 1940, vilken i våra årssiffror ter sig mindre än den i själva verket var, har fruktsamheten inom de unga äktenskapen ej obetydligt stigit inom alla riks- områden, genomsnittligt kraftigare i städerna än på landsbygden.

9. Fruktsamhetsutvecklingen i de olika städerna och landsbygdens riksområden. Vi övergå så till ett studium av huru den demografiska utvecklingen under mellankrigstiden och krigsåren gestaltat sig inom var och en av de nio största städerna och inom landsbygdens riksområden. Redogörelsen har härvid del- vis måst grunda sig på tabellmaterial, vilket på grund av sin omfattning av kostnadsskäl ej kunnat i detalj publiceras. De här ej återgivna tabellerna för- varas i manuskript inom befolkningsutredningen.

Stockholm.

År 1924 utgjorde könsproportionen 1 240 kvinnor per 1 000 män och ökade till värdet 1 252 år 1928. Samtidigt steg giftermålsfrekvensen (antalet i första giftet inträdda kvinnor per 1 000 av medelfolkmängden samtliga kvinnor) från 15,6 o/oo till 16,4 olot, vilket (se diagram 2) torde kunna förklaras av förskjutningar inom åldersfördelningen och uppgående konjunktur. Giftermålsintensiteten ökade kraf- tigt i de yngre åldrarna. Detta förhållande samt förändringarna 1 åldersfördelningen torde även ha orsakat den pågående sänkningen av de i första giftet inträdda kvin— nornas medianålder (se not 1, s. 83) från 27, 3 är år 1924 till 26,8 år år 1928] Förändringen i giftermålsåldern torde till en del ha medfört sänkningen i barna— " föderskornas ålder vid nedkomsten från 29,8 år är 1924 till 28 9 år är 1930. Trots att de förändringar, som sålunda inträffade mellan åren 1924 och 1928, borde

• Sida 97
•  Original

sRurrosrpnoouKnor—is— TALET .,

' 09 IS On 14 ,3 GlFTFRMÅIåFRE—"v"""" ...-' /KVENSEN _________ ) 72 ................. ( n ' 540 zo-zsör . * 350 320 310 ÄKTA FRUKTSAMHETSTAL 150 xx ' Åmmsenuppra 300200 x ----- 140 x ------- 290 190 xx 150 250 leo N*s - no 270/70 ................ no 250/sa 100 x,, _____ *4 kx 30-40dr/ 90 N 50 O-lö * .. ' Xxxx AKTA FRUKTSAMHETSTAL xxx DURATIONSKLASSER *x 40 **x , x*__ [" _ *—_ f ! Zur» NWW—V/ 30 2-3 år . 3'4årv..._ 20 4-56rk—x_ 4 "..?—"o— — _ "' """,-_o- f...-asså wlzo **——2L':2::"_':"_'::'."_"'?..':21'::::$/ IO

0 År l924 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 57 36 39 40 41 42 45

Diagram 1.

kunnat medgiva ökade bruttoproduktionstal, sjönko dessa och även de äkta frukt— samhetstalen i de betydelsefullaste åldersgrupperna. till minimivärden de båda åren 1928 och 1929 (se diagram 2; för jämförelse meddelas motsvarande diagram för riket, se ovan).

Från år 1928 till år 1931 sjönk könsproportionen, som sistnämnda år hade värdet 1 241. Giftermålsfrekvensen hade samtidigt fortsatt att stiga till värdet 18,6 0/00 år 1931, framför allt i de yngre åldrarna, varför giftermålsåldern fortsatt att sjunka till 26,5 år. Till detta resultat bör såväl »förbättringen» i könspropor- tionen som förändringen i åldersfördelningen ha medverkat. Nedkomstålderns spridning (se not 2, s. 83) sjönk från värdet 4,3 är år 1928 till värdet 4,0 år år 1931, samtidigt sjönk medeltiden mellan äktenskapets ingående och ned- komsten, från 4,3 till 4,0 år, och dess spridning från 4,3 till 4,0 år. Denna utveck— ling förklaras av att den äktenskapliga fruktsamheten, särskilt i de yngre åldrarna, ökade under 1930-talets första år för att nå toppvärden år 1932; se diagram 2.

enna fruktsamhetsökning återspeglas även i bruttoreproduktionstalets ökning ill tillfälliga toppvärden år 1932. Till denna delvis verkliga fruktsamhets- 'kning bör den vid 1920-talets sista år infallande högkonjunkturen (vilken dröjde ig förhållandevis länge kvar i Stockholm) ha medverkat.

• Sida 98
•  Original

ca 25

en 24, * o: 2: ' 'BRUTTOREPRODUKTIONS—

03.” TALET

0.5 21

04 :o

19

ra ' _

/GIFTERMALS

! . ............... IG _ 75 m 250 190 ÄKTA FRUKTSAMHEISTA 240 780 ALDERSGRUPPER 250

220 . 21 D 200 190 130 170

50

ÄKTA FRUKTSAMHETSTAL 30 (Här»— _ _ _ DURATIONSKLASSER .,

n År:1924 25 26 27 28 29 30 Sl 32 33 34 35 36 37 58 39 40 41 42 43

Diagram 2.

Efter år 1931 försämras könsproportionen och uppnår år 1936 värdet 1 251. Giftermålsfrekvensen har efter en övergående, konjunkturbetingad nedgång till värdet 16,8 0/00 år 1933 fortsatt sin ökning, vilken nu är starkare än tidigare (se diagram 2). Maximivärdet 24,6 0loa uppnåddes år 1939. Såväl nedkomståldern som dess spridning förhöllo sig konstanta under giftermålsfrekvensens tillfälliga nedgångsperiod, medan äkta fruktsamhetstalen i åldersgrupper minskade. Karak- teristikornas värden tyda på en minskning av fruktsamheten inom samtliga ålders— kategorier, mest dock i de yngsta åldrarna, intill åren 1933 och 1934. Under giftermålsfrekvensens uppgångsperiod efter år 1933 öka till en början såväl giftermålsåldern som nedkomståldern, dock endast svagt, varefter båda åter minska. Denna utveckling hos värdena torde tillsammans med en motsvarande förlängning och därpå följande förkortning av tiden mellan äktenskapets ingå- ende och nedkomsten (vilka förändringar dock icke äro statistiskt Säkerställda) samverka till att fruktsamheten i äktenskapsåldrarna 20—25 är först nedgått och därefter åter tilltagit (se diagram 2). Övriga äkta fruktsamhetstal i ålders—'.) grupper av betydelse tilltaga från åren 1933—1934 till 1939. På grund härav stigaå även bruttoreproduktionstalet och det totala äkta fruktsamhetstalet. Då man ;;

• Sida 99
•  Original

femellertid observerar den starka stegringen i giftermålsfrekvensen, som delvis 'torde ha förorsakats av den efter år 1936 inträdande förbättringen av könspro- portionen, måste man antaga, att en tämligen stor del av ökningen i de frukt- samhetsregistrerande karakteristikorna är beroende av giftermålsfrekvensens stegring och endast till en del av en verklig fruktsamhetsökning. Att en verklig fruktsamhetsökning kan ha inträtt bestyrkes av, att äkta fruktsamhetstalen i dura- tionsklasser uppvisa en ökning från åren 1933—1934.

Under de senaste åren har såväl bruttoreproduktionstalen som fruktsamhets- *talen i de olika åldersklasserna undergått en betydande ökning. Giftermålsinten- _siteten, framför allt i åldern 20—25 år, har ökat och åstadkommit en föryngring (av medelåldern vid giftermålet. Däremot kan en viss ökning i medelåldern för barnaföderskor samt en ökning av tiden mellan äktenskapets ingående och ned- komsten iakttagas. Detta skulle tyda på att orsaken till den kraftiga ökningen i bruttoreproduktionstal och äkta fruktsamhetstal är att söka i ökningen av gifter- målsfrekvensen men även i en verklig fruktsamhetsökning, icke minst i de äldre ålders- och durationsklasserna.

Göteborg.

Från år 1924 till år 1928 förhöll sig könsproportionen konstant med värden mellan 1 120 och 1 125 kvinnor på 1 000 män. Frekvensen i första giftet inträdda kvinnor befann sig i uppåtgående, från 13,4 0/00 år 1926 till 15,2 olao år 1928 (se diagram 3, s. 100), detta liksom fallet var i Stockholm väsentligen på grund av förändringar i åldersfördelningen. Trots detta sistnämnda förhållande upp- visade kvinnorna en konstant giftermålsålder med värden vid 26,3 och 26,4 år. Giftermålsintensiteten ökade också ungefär i samma proportion i de olika ålders— klasserna. Emedan värdena voro så gott som konstanta även för nedkomståldern (vid 30,0 år) och dess spridning (omkring 4,5 år) samt för medeltiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten (omkring 5,1 år) och dess spridning (om- kring 4,7 är), bör den nedgång i fruktsamheten, som registreras av bruttorepro- duktionstalet (från 0,873 år 1924 till 0,679 år 1928) och äkta fruktsamhetstalet (110,0 respektive 80,8 %0) vara jämnt fördelad över äktenskapen såväl med av— seende på kvinnornas ålder som äktenskapens varaktighet. Detta bestyrkes av att de äkta fruktsamhetstalen i skilda åldersklasser samtidigt avtaga.

Från och med år 1929 till år 1931 visar bruttoreproduktionstalet en svag åter- hämtning (0,713) liksom äkta fruktsamhetstalet (81,0 olou). Denna återhämtning torde kunna tillskrivas den till år 1930 växande giftermålsfrekvensen (16,8 oloo) främst baserad på uppgången för de yngre kvinnorna och en i samband därmed tilltagande fruktsamhet bland dessa (20—25 år). Att så är förhållandet framgår förutom av de äkta fruktsamhetstalen i åldersgrupper även av att tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten har nedgått något.

Fruktsamhetsnedgången fortsatte efter år 1931 till år 1934, då bruttorepro- duktionstalet var 0,576 och äkta fruktsamhetstalet 69,2 0loo. Nedgången torde till en del ha varit beroende av den från 1930 till 1932 avtakande giftermåls- frekvensen (värdet det senare året: 14,5 0lou) samt till en del av avtagande frukt- samhet i skilda ålderskategorier och hela utvecklingen förefaller kunna till- skrivas de nedåtgående konjunkturerna.

Under 1930-talet, från lågkonjunkturernas bottenår, befann sig giftermålsfre- kvensen på uppåtgående. År 1938 uppnåddes toppvärdet 22,5 "lao, varpå värdena började avtaga. För de yngre kvinnorna, 20—25 år, fortsatte giftermålsintensi- eten att stiga. Från bottenvärden omkring år 1934 visade även bruttoreproduk- ionstalet och det totala äkta fruktsamhetstalet liksom de speciella fruktsamhets- alen en uppgång fram till år 1939. År 1989 var bruttoreproduktionstalet 0,779 ch det totala äkta fruktsamhetstalet 85,4 0/00. Av karakteristikorna att döma orde emellertid uppgången i fruktsamhetstalen mera ha åstadkommits av den

• Sida 100
•  Original

GÖTE BORG

BRUTTOREPRODUKTIDNS- TALEI'

f7

GlFTERMÅLSFRE;.-"'—.__ ls —-— KVENSEN

75 290

270 260 250 240 290 220 210 200 x

—____r

*x ÄKTA FRUKTSAMHETSTAL 40 *xx DURATIONSKLASSER &

_20 4-55-0—3-4 ,» 1920 -_' ............. .....- ”rm-”?so

.— o— ___ . - -o—Q._..._u .... 'w—

., ._._._.—a

År:?)24 25 26 27 23 29 30 31 52 35 54 35 36 37 38 39 40 41 42 43

Diagram 3.

ökade giftermålsfrekvensen än av en verkligt ökad fruktsamhet. Den uppgång, som under de senaste åren kan konstateras i såväl bruttoreproduktionstal som äkta fruktsamhetstal, torde däremot till en betydlig del ha sin grund i en ökad fruktsam- het. Störst har fruktsamhetsökningen under krigsåren varit i åldersgruppen 30—40 år. I durationsklasser har ökningen varit kraftigast i 0—1, 2—3 och 4—5 årsgrupperna. Mot uppgången i sistnämnda durationsklass svarar en ökning i medeltiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten.

Malmö.

Slutsatserna för Malmös del bli desamma som för Göteborgs (se diagram 4, s. 101). Fruktsamhetsutvecklingen i Malmö avviker från den i Göteborg därigenom, att den tillfälliga återhämtningen, vilken här främst stöder sig på kvinnorna i åldern 25—30 år, inträffar år 1930 i stället för år 1931 samt att nedgången ig giftermålsfrekvensen de två åren 1940 och 1941 icke medfört någon påtaglig ned-å gång i fruktsamhetstalen. En verklig fruktsamhetsökning torde sålunda ha lin-,- trätt. Det bör observeras, att den mest markanta stegringen i fruktsamhetstalet,

• Sida 101
•  Original

BRUTTOREPRODUKTIONS-

256

240 Hoes-so år ÅKIA_ERUKT$AMHETSTAL for ALDERSGRUPPER 250 IED 100

X '. 220 så, 90 * _a V' 1. 210 ma ,, ao Y=, ? 1 200 150 ”("nya-_.” . / 70 (I, . 190 120 60 180 50 50 Odén». AKTA FR UKTSA MHETSTA s DURATIONSKLASSE n

..... _ _._._.o—. - -—./_. —.__ »...._ _..o—----—' _...41. "V n.-

—o__"'— ___,.....- ”">/- *. _._.-o——9'.'_.,.

__oo *a—oo—b"

. 0 Arzl924 25 26 27 28 29 50 51 32 53 34 55 36 37 38 59 40 41 42 43

Diagram 4.

under senare år kan iakttagas för de äldsta och yngre åldrarna, vilket väl stäm- mer överens med den kraftigare ökningen i durationsklasserna 1—2 år samt över 3 år (se diagram 4). Medelvärdet för tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten har härigenom ökat.

i Norrköping.

Under undersökningsperioden karakteriseras förhållandena i Norrköping till en början av konstanta värden för vissa storheter av de demografiska talen. Så- lunda varierar könsproportionen mellan 1 182 och 1 189 fram till år 1929, och giftermålsfrekvensen mellan 13,3 och 15,3 0/00 fram till år 1933 (se diagram 5, , s. 102), under det att karakteristikorna avseende kvinnornas giftermålsålder, nedkomstålder och tid mellan äktenskapets ingående och nedkomsten för- hålla sig konstanta hela tiden med endast en svag tendens till sänkning av giftermålsåldern kring sistnämnda år. Nedgången i bruttoreproduktions- talet från 0,841 år 1924 till 0,570 år 1932 och det totala äkta fruktsamhetstalet från 98,1 ”lou år 1924 till 65,6 o/oo år 1933 torde därför väl återge den verkliga

• Sida 102
•  Original

NORRKÖPING Oaz!

A/BRUYTOREPRODUKTIONS- TALET

;; [Å,XGIFTERMÅLSFRE1 sznsm

100

220

40 0.115ka AMA FRUKISAMHETSTAL

xx DURATIONSKLASSER

År:?QZQ 25 26 27 2! 29 50 31 32 33 54 55 36 57 30 39 40 4! 42 43

Diagram 5.

fruktsamhetsnedgången under denna tid. Nedgången i de äkta fruktsamhetstalen i åldersgrupper och i durationsklasser understryker, att förändringarna i frukt- samheten äro jämnt fördelade över samtliga äktenskap. En sedan år 1929 på- gående »förbättring» av könsproportionen (till värdet 1 127 år 1943/44) fram- häver fruktsamhetens försämring.

Denna utveckling hos könsproportionen och stegringen av giftermålsfrekvensen från år 1933 till värdet 22,0 0/00 år 1942/43 synas från bottenåret 1934 ha medfört en ökning av nativiteten. Även fruktsamheten synes ha ökat. De äkta fruktsam— hetstalen ha gått upp. Att en verklig fruktsamhetsökning skulle ha förelegat, . framgår även av ökningen av de äkta fruktsamhetstalen i skilda äktenskapliga durationsklasser. Stagnationen i giftermålsfrekvensen de allra sista åren framhäver denna fruktsamhetsutveckling.

Hälsingborg.

Könsproportionen »försämras» till en början starkt från värdet 1 112 år 1924 till värdet 1 166 år 1929. Därefter förhåller den sig konstant med blott mindre

• Sida 103
•  Original

HÄLSING BORG , 09 2, BRUTTOREPRODUKTIONS- 91109 ALET __

19 ............. 0.6 IB

05 ”._GIFrERMÅLsrae- KVENSEN

16

520 i: 510 500 25-

290 /.90

280 /80

2,0 170 ÄKTA FRUKTSAMHETSYAL ÄLDERSGRUPPER

HO IOO 90 50 70

4 O-lår—x_ ÄKTA FRUKTSAMHETQTAL 0 2_ _ oumnousxmssm & N —N N * = _ f 50 ”'— ----- 3-4årä5ä' 4.2.5.- , w— 1x [)( II Z-Sör -=,___ XVI.-_! V 20 I-Ybår ' 1920 vad 'V'HÅN . _.—- , $'%: . ' ." io 's.;-_231_:x-....._._;5:z£r-* "vi”; *. Nu,.

. G AP=I924 25 26 27 28 29 30 31 32 35 34 55 36 37 58 59 40 4I 42 43

Diagram 6.

variationer till år 1938. Giftermålsfrekvensen varierar fram till år 1933 mellan värdena 13,9 och 16,1 0/00 men kan i stort sett sägas vara konstant under denna tid (se diagram 6, ovan). Förändringen i könsproportionen tillsammans med en nedgång i de äkta fruktsamhetstalen såväl i åldersgrupper som i varaktighets- , grupper har orsakat en nedgång i bruttoreproduktionstalet från 05859 år 1925 till 0,583 år 1934 och i det totala äkta fruktsamhetstalet från 107,7 %0 år 1924 till 68,0 %o år 1935; övriga karakteristikor ha icke undergått några förändringar. Frukt- samhetsnedgången har verkat inom hela »äktenskapsstocken».

Under åren 1934 och 1935 ökade giftermålsfrekvensen till 19,4 0/00, framför allt beroende på en uppgång för de yngre åldrarna. Detta förorsakade en upp- , gång i de äkta fruktsamhetstalen i åldersgrupper särskilt i åldern 25—30 år under ! närmast följande år (fram till år 1938) men ingen genomgående stegring av frukt- lsamhetstalen i durationklasser, varför någon påtaglig verklig fruktsamhetsökning icke har inträtt. Uppgången i bruttoreproduktionstalet till värdet 0,755 år 1938 torde därför endast skenbart antyda en fruktsamhetsförbättring. Sedan år 1939 har bruttoreproduktionstalet liksom de äkta fruktsamhetstalen ökat, främst i

• Sida 104
•  Original

ÖREBRO '930 1655

BRUTTOREPRODUKTIONS- ! 07, TA LET ⁰⁵ zs/X

0.5 29 0.4 23 0.3 22

2;

za

79

re

77

mxsmzsmhsrsrxvmsm

15 _ 220” 120 210 is _ no zoo zo-ZÄEÄ'". _. . " 100 ”62% ÄKTA FRUKTSAMH'ETSTALET . se 180 12 23.506t='—. .-"-Å LD RSGRUPPER s?,mårszo no no Xx " I..- -__ '.' 70 160 100 I/ XX II,” 60 150 90 X,, 50 140 en 40

40 (Hår—xx x XX ÄKTA FRUKTSAMHETSTALET xxx DURATIONSKLAåSER

O År:!924 25 26 27 25 29 30 51 52 55 M 55 56 57 38 59 40 41 42 43

Diagram 7.

åldern 25—30 år. I durationsklasser hänför sig ökningen till de yngsta och äldsta äktenskapen under det att fruktsamheten i äktenskap av 1—4 års ålder varit oför- ändrad eller sjunkit.

Örebro.

Förhållandena i Örebro kunna, med vissa undantag, förklaras på samma sätt som i Hälsingborg. Så torde förbättringen av könsproportionen från värdet 1 226 år 1934 till 1 181 år 1937 ha bidragit till giftermålsfrekvensens stegring från 14, 5 %o år 1934 till 22, 3 0/(m är 1938 (se diagram 7, ovan) samt till uppgången av det äkta fruktsamhetstalet, särskilt i åldersgruppen 20—25 år. Vidare kan öknin- gen av de äkta fruktsamhetstalen i varaktighetsgrupper mellan åren 1933—1934 och 1938 utgöra ett belägg för en verklig fruktsamhetsförbättring under 1930- talets senare del. Sedan 1939 har bruttoreproduktionstalet stigit kraftigt, samtidigt som fruktsamheten 1 såväl ålders- som durationsklasserna ökat. Den kraftigaste ökningen» har skett 1 den äldsta åldersgruppen (30—40 år), samt i durationsklasserna över 4

• Sida 105
•  Original

BORÅS

/BRUTYOREPRODUKTIONS TALET

ÄKTA FRUKTSAMHETSTALU ÅLDERssnuppzn

270 120 250 ' no 250 _" 100

' " . 9 240 Is _. . WW O 250 __ =_ '" .' ao

, 70

40 40 ÄKTA FRUKTSAMHETSTALEI DURATIONSKLASSER

År:?924 25 25 27 28 29 50 5! 32 55 54 55 56 37 35 59 40 41 42 43

Diagram 8.

år. Tydligt är att ökningen till stor del' ar att hänföra till relativt gamla äktenskap, som dessförinnan av olika grunder uppskjutit barnalstrandet.

Borås.

Könsproportionen steg först något från värdet 1 186 år 1924 till värdet 1 198 år 1931, varefter den var konstant till år 1935. Till år 1932 visade giftermåls- frekvensen en svag ökning, dock med variationer från år till år (se diagram 8, ovan). Det nämnda året var frekvensen 18,8 0/00. De äkta fruktsamhetstalen både i åldersklasser och i durationsklasser visa fram till åren 1933—1934 en nedgång, vilken fruktsamhetsförsämring kommit till uttryck i bruttoreproduktionstalet genom en nedgång från värdet 0,900 år 1924 till värdet 0,620 år 1934, i det att övriga karakteristikor förhållit sig praktiskt taget oförändrade.

En tillfällig återhämtning i bruttoreproduktionstalet inträffade år 1930 på grund av en under detta och de närmast föregående åren ökande giftermålsfrekvens med därav följande förbättring av fruktsamhetstalet för åldersklassen 20—25 år. Under den senare delen av 1930-talet inträffade inga nämnvärda förändringar

• Sida 106
•  Original

ESKILSTUNA

enunowrpnooumow _ TALET

77 ,(GIFTERMÅLSFREKVENSEN

220

150 40 &_ ÄKTA FRUKTSAMHETSTALET ,, *sxouamlonsxmsszn ,' x ,A, !

- C Ar 1924 25 26 27 2! 29 30 31 52 55 54 55 56 57 36 59 40 41 42 43

Diagram 9.

vare sig i de äkta fruktsamhetstalen i åldersklasser eller i varaktighetsklasser, under det att könsproportionen stadigt förbättrades till 1 155 år 1943/44 och giftermålsfrekvensen steg till toppvärdet 25,9 0/00 år 1938 och därefter åter avtog. Man kan därför säga att dessa båda faktorer lågo till grund för den ökning i bruttoreproduktionstalet, som inträdde mellan åren 1934 och 1939, då värdet 0,796 uppnåddes. Ökningen i bruttoreproduktionstalet efter år 1939 torde bero på ökad fruktsamhet i äktenskapen i åldersklasserna 20—25 år och 30—40 år.

Eskilstuna.

Bruttoreproduktionstalet avtog från värdet 0,860 år 1924 till värdet 0,637 år 1928 (se diagram 9, ovan) och det totala äkta fruktsamhetstalet gick ned från 80,7 "lao år 1924 till 63,2 olao år 1929. Med undantag för åren 1932—1934 under- gick talen en till en början svag och oregelbunden stegring intill de sista under- sökta åren. År 1941 var sålunda bruttoreproduktionstalet 0,732 och det totala äkta fruktsamhetstalet 70,8 0/00. De tre åren 1932—1934 uppvisade talen minimi- värden, år 1933 0,513 respektive 53,4 olou. Kvinnornas giftermålsålder, barna-

• Sida 107
•  Original

GÄVLE

BRUTTOPEPQODUKTIONS— TALEY

22 2/ 0.5 20

0.5 7.9 IB 17 16

75 _ ,, GerrR MALSFRfKVE NSEN 14

290 180 =,

ÄKTA _FRUKTSAMHETSTAL I 75 251.570 år

ALDERSGRUPPER

270 råa, &

250 150 x ' 250 140 V 240 130 250 reo 220 210

40 Odur-&_.—

I x _ I * *NÅKTA FRUKTSAMHETSTAL " * NQURATIONSKLASSER | XX

so __,»— _______ ,Ax ;

n Årzl924 25 26 27 26 29 30 3! 32 55 54 35 36 57 36 59 40 41 42 43

Diagram 10.

föderskornas nedkomstålder samt dess spridning och tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt dess spridning voro under hela den studerade perioden i stort sett konstanta. Giftermålsåldern och nedkomståldern förete vis- serligen från och med år 1935 en svag nedgång, vilken dock kan vara slump- betingad.

Samtidigt med nedgången i bruttoreproduktionstalet och det totala äkta frukt— samhetstalet gingo de äkta fruktsamhetstalen i åldersgrupper ned. Efter år 1928 varierade de kring en i stort sett konstant medelnivå fram till de senaste åren, dock med minima under åren 1932—1934. Även de äkta fruktsamhetstalen i varaktighetsgrupper försämrades fram till åren 1933—1934. Fruktsamheten har sålunda gått ned åtminstone fram till år 1928. Om man bortser från de tre ned— gångsåren 1932—1934, kan den därefter tänkas ha förhållit sig ungefär kon- stant fram till 1940-talet. Den svaga uppgång mellan åren 1933—1934 och åren 1938—1941, som talen i durationsklasserna synas antyda, bör väl ha kunnat för- orsakas av den kraftiga uppgången i giftermålsfrekvensen från 12,9 0/00 år 1932 till 22,6 0/00 år 1937. Förbättringen av könsproportionen från värdet 1 055 år

• Sida 108
•  Original

MÄLAR LANDSKAPEN RIKSOMRÅDE I.

.%BRUTTOPEPRODUKTIONS- 1.3 TALEY

0.9 74

l.! . xGIFTERMÅLSFREKVE

NSEN 0.7 2

300 290 280 270 260 250

150 120 110 100 . ._ A 90 ";-::.., ***** eo

240

230 140 'x

— .. (J-lv.'lr>*sx AKTA FRUKTSAMHEYSTAL *xx DURATIONSKLASSER x

50

. . _ .f' _ —.— b..-"3:70." , /- _ . o ....... r' ". no......yu"

x'*. a— . —————— _oo— No-

10

n År:1924 25 26 27 za 29 50 31 32 :s 34 55 se 57 se 59 40 41 42 43

Diagram 11.

1933 till värdet 1 027 år 1938 bör ha medverkat därtill. Under krigsåren har bruttoreproduktionstalet stigit kraftigt, vilken ökning delvis måste hänföras till den ökade giftermålsintensiteten i de yngre åldrarna, men delvis till en fruktsamhets- ökning, Vilket senare förhållande framgår av den genomgående ökningen i frukt— samheten för samtliga ålders- och durationsklasser.

Gävle.

Kvinnornas giftermålsålder, de gifta barnaföderskornas nedkomstålder och dess spridning samt tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten och dess spridning förhöllo sig samtliga praktiskt taget konstanta under observationsperio- den. Fram till åren 1933 och 1934 avtogo de äkta fruktsamhetstalen för såväl . åldersgrupper som varaktighetsklasser, under det att giftermålsfrekvensen var i . stort sett konstant till år 1932 (se diagram 10, s. 107). Den fruktsamhetsnedgång, som dessa förändringar innebar, medförde att bruttoreproduktionstalet sjönk från värdet 0,931 år 1924 till värdet 0,546 år 1934 och det totala äkta fruktsamhets- talet från 103,0 0/00 år 1924 till 62,3 %0 år 1933. Till nedgången bidrog även i

• Sida 109
•  Original

% !

någon mån en försämring av könsproportionen från värdet 1 108 år 1924 till vär- det 1136 år 1929. Att könsproportionen sedan »förbättrades» till 1 123 åren 1933—1935, synes emellertid icke ha haft någon mera utslagsgivande betydelse.

Giftermålsfrekvensens ökning från 13,2 0/00 år 1932 till 22,1 0loo år 1940, or- sakad av det stegrade antalet i första giftet inträdda kvinnor, särskilt i åldern 20—30 år, medförde endast en mycket svag förbättring av de äkta fruktsamhets- talen i åldersklasser; fruktsamheten i durationsklasser håller sig tämligen kon- stant. Bruttoreproduktionstalets stegring till värdet 0,725 år 1938 sammanhänger därför icke med någon verklig fruktsamhetsökning. Ökningen i bruttoreproduk- tionstalet under de allra senaste åren torde däremot till en del ha berott på en verklig fruktsamhetsstegring, emedan såväl de äkta fruktsamhetstalen i ålders- klasser som fruktsamhetstalen i varaktighetsklasser stigit.

Mälarlandskapens landsbygd (Riksområde I ),

Under hela undersökningsperioden har könskvoten med "enstaka undantag sta- digt »försämrats», från 989 kvinnor på 1 000 män år 1924 till 950 år 1943/44. Giftermålsfrekvensen höll sig konstant under perioden 1924—1927, varefter den steg fram till värdet 12, 3 %o år 1930 (se diagram 11,s.108). Därefter sjönk giftermålsfrekvensen till ett tillfälligt minimum år 1932.Fruktsamhetsta1et sjönk från 126, 6 0/00 år 1924 ned till ett minimivärde år 1934 (81, 0 0/oo), varifrån det sedan långsamt stigit. För de olika åldersgrupperna inträffade minimum i äkta fruktsamhetstalet under något av åren 1933—1935. Dessa förändringar resulte- rade i en nedgång i bruttoreproduktionstalet från värdet 1,236 år 1924 till minimivärdet 0,821 år 1935.

Från år 1932 steg giftermålsfrekvensen till maximivärdet år 1939 (16,8 o/oo), varefter den sjönk för att år 1943/44 åter visa en uppgång. Kraftigast har ök- ningen i giftermålsintensiteten varit för åldersgruppen 20—25 år. För ålders- gruppen 30—40 år steg detta tal till år 1939, varefter det har avtagit. En mindre ökning i de äkta fruktsamhetstalen från bottenläget fram till år 1939 kan obser- veras, kraftigast för åldersgruppen 25—30 år. Följden har blivit en uppgång i såväl äkta fruktsamhetstalet som bruttoreproduktionstalet, vilken ökning främst torde ha varit betingad av ökningen i giftermålsfrekvensen.

Efter år 1939 har ökningen i fruktsamhetstalen för åldersklasserna försiggått något annorlunda, i det att den äldre klassen 30—40 år uppvisar den kraftigaste uppgången. (En tillfällig stagnation i ökningen inträffar dock under åren 1940 och 1941.) Fruktsamheten i durationsklasser har genomgående stigit något de allra senaste åren. Äkta fruktsamhetstalet och bruttoreproduktionstalet ha sam- tidigt ökat. Till en mindre del torde denna ökning i bruttoreproduktionstalet vara föranledd av en faktisk fruktsamhetsökning.

Östra Götalands landsbygd (Riksområde II).

Könskvoten har under den undersökta perioden »försämrats» i betydligt hasti— gare takt än i Mälarlandskapens landsbygd (riksområde 1). År 1924 var antalet kvinnor per 1 000 män 993 men år 1943/44 hade siffran nedgått till 932. Gifter- målsfrekvensen har långsamt stigit i det närmaste oavbrutet från värdet 10,9 0/00 år 1924 till värdet 16,8 0/00 år 1942/43 (se diagram 12, s. 110). En ned- gång inträffar dock under åren 1931—1932 samt under åren 1939—1941. Även under det senaste undersökta året (1943/44) har giftermålsfrekvensen sjunkit. En liknande utveckling med i huvudsak stigande tal om än något ojämnare, företer giftermålsintensiteten i de olika åldersklasserna. Trots detta ha de äkta fruktsamhetstalen i åldersklasser sjunkit fram till åren 1983—1934. Den ned- gång i fruktsamheten, som bruttoreproduktionstalet och totala äkta fruktsamhets- talet visa, torde sålunda icke i tillräcklig grad ge uttryck för den verkliga frukt- samhetsnedgången.

• Sida 110
•  Original

OSTRA GOTALAND RIKSOMRADE II.

14/ snurronzpnooumons-

* TALET

11 75 . ................... 1.1 M '

"LGWTERMÅLSFREKVENSEN 0.9 72

_........

II- ............

ro 270. ,är—;O or 260 _ 5 2 "K AFR KTSAMHE L QL: zsér ALDERSGRUPDER 530 . 520 310 300 290 ”0 Odeur—xN " T 50 *Nnx DURATIONSKLASSER 100 N N

År:?924 25 25 27 2! 29 50 51 52 55 54 55 56 57 se 39 40 41 42 45

Diagram 12.

Efter minimivärdena åren 1933—1934 uppvisa de äkta fruktsamhetstalen en olikartad utveckling. Talet för 20—25-årsklassen håller sig i det närmaste kon- stant fram till år 1941, under det att talen för de äldre klasserna först äro kon- stanta men därefter sjunka till minimivärden åren 1940—1941. Dessa minimi— värden äro lägre än de minimivärden som inträffade under åren 1933—1934. I durationsklasserna har fruktsamheten varit i det närmaste oförändrad. Totala fruktsamhetstalet har avtagit intill år 1941 med undantag av år 1938—1939, då en tillfällig uppgång noterades. Bruttoreproduktionstalet låg fram till år 1941 på en något högre nivå än under bottenåret (1936). Den faktiska fruktsamhets- nedgång, som inträffat under senare delen av 1930-talet, har sålunda ej kommit till uttryck i bruttoreproduktionstalet.

Efter 1942 kan en avsevärd uppgång i fruktsamhetstalen i såväl älders- som durationsklasser iakttagas, vilken ökning till större delen torde vara en följd av den högre giftermålsintensiteten men i viss mån även ett uttryck för en frukt- samhetsökning, icke minst i de äldre äktenskapen.

• Sida 111
•  Original

SKÅNE HALLAND om BLEKINGE RIKSOMRADE m. BRUTTORLPRODUKTIONS- TALET

1.0 12

r20'25 är ÄKTA FRgKTQAMHETSTAL 550 2 . ALDERSGRUPPER

²⁷⁰ 790 (::.—”#5 l_.__...- -._..' ..”-.".- :__.' [IX-=. 120 [00 & ”x:. ————',-'____——:'-—:/ _LlD 0—"5?*=X ÄKTA EBHKISAMHETEAL strålar,—”1,00

***** oumnonsxussra

10

n År:1924 25 26 27 26 29 30 31 32 53 34 55 56 37 36 59 40 41 42 43

Diagram 13.

Skånes, Hallands och Blekinge landsbygd (Riksområde III).

Liksom i de övriga riksområdena har könskvoten »försämrats», från värdet 1 006

. år 1924 till värdet 949 år 1943/44. Giftermålsfrekvensen företer samma utveckling , som i Östra Götalands landsbygd (riksområde II), (1. v. 5. en mindre ökning till år 1930, därpå en nedgång under åren 1931—1932, varpå värdena åter stiga fram till och med år 1938 (se diagram 13, ovan). Under åren närmast därefter följer så en ned- gång. Sedan år 1942/43 ligger värdet åter på en högre nivå. Giftermålsintensi— 3 teten för de olika åldersgrupperna uppvisa i stort samma utveckling. Den äkten- skapliga fruktsamheten i åldersgrupper sjönk ganska regelbundet fram till år 1935, varpå värdena först stego men sedan åter avtogo. Minimivärden inträffade under * åren 1940—1941. För åldersgrupperna 20—25 samt 30—40 år lågo dessa vär- ; den på lägre nivå än värdena vid mitten på 1930-talet. Fruktsamhetstalet för ; durationsklasser har avtagit ända fram till och med år 1941. Det totala äkta fruktsamhetstalet har under den undersökta perioden avtagit till och med år 1941; ett tillfälligt minimum kan dock iakttagas för år 1935. Tydligt är att den

• Sida 112
•  Original

VÄNERLANDSKAPEN RIKSOMRÅDE m.

4/ BRUTTOREDRODUKTIONS— = ! TALET

1.2 14 1.1 15 1.0 12XGIFYFRMÅI5FRE'_.M._ KVENSEN O'! ,, ...............

10

, 20-25 år .- 350 270 ÄK—TAÅ FRUKYSAMHETQTAL 540 260 LDiRSGRUPPER

310 160 300 150 290 140 250 ISO 270 120 260 ;. . po x ...... [70 0” gär- SD-ållör/ '00

X ÄKTA FRUKTSAMUETSTAL 50 vx DURATIONSKLASSER x

.Nuå." + 20 mo 4355.—

_ 'w—.-/'.. q. .......... .. ... ",...-...- ..",a/ *a— .._._._._—o _a»-.. ___'_a,

n År=1924 2516 27 25 29 50 31 52 35 54 55 56 57 $& 39 40 41 42 43

Diagram 14.

nedgång, som bruttoreproduktionstalet visar mellan åren 1924 och 1935 (från 1 439 till 1 051), endast till en del ganska knappt ger uttryck för den verkliga fruktsamhetsminskningen. Från och med år 1936 stiger bruttoreproduktions- talet till och med år 1939, varefter det åter avtager år 1940. Denna uppgång är endast skenbar och torde vara förorsakad av ökningen i giftermålsfrekvensen.

Under de två senaste åren (1942/43 och 1943/44) ligga giftermålsfrekvens, äkta fruktsamhetstal i såväl ålders- som durationsklasser på en högre nivå än under de närmast föregående åren. Framför allt har ökningen för de äldre durations— klasserna. varit stor. Likaså ligga såväl det totala äkta fruktsamhetstalet som bruttoreproduktionstalet på en högre nivå. Ökningen torde väsentligen vara att hänföra till uppgången i giftermålsfrekvensen men även delvis till en faktisk upp- gång i fruktsamheten.

Vänerlandskapens landsbygd (Riks-område IV).

Såväl könskvot, giftermålsfrekvens, fruktsamhetstal samt bruttoreproduktions- tal uppvisa i stort sett samma utveckling som motsvarande tal för Skånes, Hal-

• Sida 113
•  Original

NORRLAND ocH DALARNA RIKSOMRADE Y. ."'"*'-._

. ;s saunoarpaoouxnons- _.-" 'N!"

.» .........

.,,

. 14 |! 75 1.2 I+ "' ”XenFr:nmÅusng.-""A"' KVENSEN ."

1.0 12 _________ 11 "" 270 zg-ogzs-so :.. 250 'g'-&_ (60 f '.

* 523 2 sa)-'ta 55111 FRQKIQAMHETQYAL 170 310 230 T_x __ manseaupm 160 soo 290

250 270 250

N—_ ' M ETSTA 50 *xx ounArnonstAssza NN

a_k /

_ 0 År:! 24 25 26 2126 29 30 81 52 33 54 35 36 57 58 39 404142 43

» Diagram 15.

lunds och Blekinge landsbygd (riksområde III), och slutsatserna beträffande frukt- samhet-sutvecklingen bli desamma (se diagram 14, s. 112).

,Norrlands och Dalarnes landsbygd (Riksom'rdde V). l Könskvoten har »försämrats» från värdet 967 år 1924 till 932 år 1943/44. Lik- »som i de övriga riksområdena har giftermålsfrekvensen ökat, men kraftigare än i Idessa. En nedgång inträffade åren 1931—1932, likaså år 1941. De äkta fruktsam- åhetstalen ha sjunkit under den berörda perioden samt visa ungefär samma ut— *veckling, som motsvarande tal i Skånes, Hallands och Blekinge landsbygd (riks- iområde III). Likaså sjunka fruktsamhetstalen i durationsklasser under den be- ;rörda perioden fram till och med år 1940 (se diagram 15, ovan). Under år 1941 kan len viss uppgång observeras. Totala äkta fruktsamhetstalet avtager till och med år 11940. Bruttoreproduktionstalet avtog under den undersökta perioden fram till och med år 1935, varefter det steg för att åter avtaga något år 1940. Under hela under— lsökningsperioden fram till år 1941 har fruktsamheten sålunda avtagit, men efter år 1942/43 kan en kraftig ökning observeras för de äkta fruktsamhetstalen i såväl

• Sida 114
•  Original

ålders- som durationsklasser, varför det förefaller rimligt att antaga, att en del av — den fruktsamhetsökning, som uppgången i såväl bruttoreproduktionstalet som totala. ) äkta fruktsamhetstalet giva uttryck för, är att betrakta som verklig.

10. Allmän sammanfattande översikt.

Antalet födda, vilket i vårt land under senare delen av 1800-talet och fram till förra världskriget höll sig tämligen konstant vid ungefär 135 000 om året minskade kraftigt under krigsåren ned till siffran 115 200 år 1919. Under in- verkan av fredsoptimismen ökade antalet födda till 138 800 år 1920. Därefter följde det välbekanta fallet i födelsetalet under 1920—talet och början av 1930— talet:

Å 1. Arligt antal Å r Årligt antal levandefödda levandefödda 1920 ............... 138 800 1927—1928 97 900 1921—1922 ...... 122 300 1929—1930 93 500 1923—1924 ...... 111 300 1931—1932 90 400 1925—1926 ...... 104 100 1933—1934 85 000

Under knappt halftannat decennium hade alltså antalet födda minskat med' mer än en tredjedel. Men lågkonjunkturens bottenår 1933—1934 represen- terade som bekant en vändpunkt i utvecklingen. Fram till sista fredsåret, 1939, steg födelseantalet år för år:

Å ): Levandefödda 1935 .................. 85 900 1936 .................. 88 900 1937 .................. 90 400 1938 .................. 93 900 1939 .................. 97 400

Så kom kriget och födelsesiffrorna reagerade med anmärkningsvärd pre— cision:

2za kvartalet 1938—l:a kvartalet 1939 ............ 95000 223. kvartalet 1939—l:a kvartalet 1940 ............ 98000 2:a kvartalet 1940—l:a kvartalet 1941 ............ 92 800

Emellertid »hämtade sig» födelsetalen efter den »panikartade» nedgången:

Å r Levandefödda 1940 ............... 95 800 1941 ............... 99 700 ,. 1942 ............... 114 000 1943 ............... 124 900 **

............... 133 200

• Sida 115
•  Original

Å//ma'rma ;fa'deÅsefa/ef 25 - m_ ' _. x ' 'x ; » * Vd "xx X _ x '"*x_X—x_ FMX—. X,» * "* Å'x X=» __ /_5r XX—x'thx_ ”XV. / _ _ *; X * _ XX _ /—_ _ KW /O " ' 5 _ Sand/ia ?Jag/ein (JM/som gtr/(60,9 cuv/ ' _ ————— ”o'/ar Om, (lv/r jam/tade I! _._._. 05/ /m Gd aan/ I ) _ —/ra' bodog/7 B/ehnye ( ' I? ) —*'—4 oner andrkap en ' Zl? ) _ —'——— Ncrr/ano/ac/I Do/a/na ( ' Y 1 _ """""""" : r/lr | | 1 | J 1

lir/929 25 26 27 28 29JIOJ/ 32 55 54 55 56517Jc? 519 40 4/ 42 ASJ/944

Diagram 16.

Den uppgång som skett i antalet födda har redan visat sina verkningar. Antalet skolbarn har börjat öka efter den tidigare kraftiga nedgången. På 1950 talet kommer den kraftiga minskningen av antalet personer i de tidigare ;arbetsåldrarna, vilken för närvarande pågår, att förbytas till en ökning 0. s. v l Om sålunda dessa siffr01 över det absoluta antalet födda ha självständigt [intresse ha de föga att säga om befolkningsutvecklingens verkliga innebörd. &Ökningen av antalet födda sammanhänger till en början med det banala fak- Itum, att folkmängden ökat. Man brukar göra en grov reduktion härför genom att uträkna det allmänna födelsetalet, d. v. s. det årliga antalet födda per 1 000 av medelfolkmängden. Detta uppvisar givetvis mindre ökning än det absoluta antalet födda under det sistförflutna årtiondet, men företer helt allmänt mot— svarande tidsförändringar:

• Sida 116
•  Original

maa ”ook (400-" __

wa- ' , zzw— z/aa _.

[M-

0800—

0.700

0500 ' 0400 _

0500-

_ ______ _" _ åkdn?

0/00 ........ ly/rae

L

Marn/ åar-am! låna/oc” ka

”ZZnågMMB/JIWC; (

'_'—' ___—Vän"

—-—-- JMG!)

apcn

blända/luv .

,!'/"Åt!

öruffarepraduk/ionåfa/e/f

a gJIUJeI Who/m mååébory a:v/ (Riksomrdc/e )

N—Ex.»

171111111

lir/9029 25 26 27 28 29 JOJ/ .72 ..53541556575839 40 4/42 404044

År

1920 1921—1922 ......... 1923—1924 ......... 1925—1926 ......... 1927—1928 ......... 1929—1930 ......... 1931—1932 ......... 1933—1934 .........

Diagram 17. Allmänna _ födelsetal, A r o/oo 23, 6 1935—1936 20, 5 1937—1938 18, 5 1939 17, 2 1940 16,1 1941 15,3 1942 14,7 1943 13, 7 1944

Allm anna födelsetal, 0/00

14,0 14,7 15,4 15,1 15,6 17,7 19,2 20,3

• Sida 117
•  Original

Gifferm ä/s/rekvens en. JOE

25 — —

5 _ : Sami/fa QJHo'er (MAG/m Gl'idury (av) _ anda/ra n 'Ri/uomräub ) --—-— Jim Amf ? : ) — — Skåne, fil/owed) Blek/nye ( ' ) —+—+ Vdncr/a open | )

_ ***-+ Norr/an oobDabrna ( l )

"' "" rike!

||11111111||1|1||

Å6/929 25 26 27 28 27.503/ J.? 53.741; 365758 39 40 4/ 42 åt?/944

Diagram 18.

Den ökning av det allmänna födelsetalet, som ägt rum under den senare delen av 1930 talet och (efter det tillfälliga avbrottet under 1940—1941) accen- tue1ats unde1 den förflutna delen av 1940 talet har åter fört upp siffrorna till

1 den höjd, de hade vid 1920— talets början. ! Av diagram 16, s. 115, framgår att den tidsutveckling, som det allmänna & födelsetalet uppvisar för riket 1 sin helhet 1 stort sett återgår 1 landsbygdens

olika riksområden och i städerna. Anmärkningsvärt är, att den med krigs- utbrottet sammanhängande tillfälliga nedgången i födelsetalen ej framträder i städerna, men väl inom landsbygdsområdena.

Under 1920 talet och större delen av 1930— talet förelågo avsevärda skillnader 'i födelsefrekvensen mellan landets olika delar. Siffrorna för landsbygdens riksområden och de större städerna företedde följande ordning med avseende på det allmänna födelsetalet:

• Sida 118
•  Original

7ö/a/a a'lrfa fruk/sombefJ/a/ef

250 * *

ua **

/00

50 ' 5 // 9 ' _ _. anfader./mannar.;

- ———'—— ”(4615 a I ' å , _ —"—— j/Iranq Ha//andocb B/GÅ/nyc ( '

—+ _. ggn" "få?/07570 ( ' 1];

___—.. ”en

år*/anwa! ”” '

_ 0 I | | 1 | I | | | | 1 1 | | | 1 | | | lif/924 2526 2726, 29.50.5/ 52 55 54 55.36.3758 39 404742 437944"

Diagram 19.

Norrlands och Dalarnes landsbygd (högst), Skånes, Hallands och Blekinge landsbygd, Östra Götalands landsbygd, Vänerlandskapens landsbygd, Mälarlandskapens landsbygd, De större städerna (lägst). Numera ha emellertid de regionala olikheterna i födelsetalen i hög grad utjämnats. Fortfarande uppvisar Norrlands och Dalarnes landsbygd den högsta födelsesiffran, men numera har Vänerlandskapens landsbygd intagit bottenplatsen. De större städerna, vilka under 1920-talet och större delen av 1930—talet uppvisade ett avsevärt lägre födelsetal än landsbygdsområdena, ha på grund av sin synnerligen kraftiga födelsetalsökning nu uppnått siffror, _ vilka ligga över landsbygdsområdena, Norrland och Dalarne undantaget. '

• Sida 119
•  Original

122740 #ukfsambeÄS/a/ ldeer/assen 20 "25 or.

5.50"—

500

250

200

/.50 ' " /00 _ "

L

__ _____ 5017// 21,7, ?gäder (jeg/w,, ($$/?ch ]) _ 50 _ __ 9246 l—/ ä/l/ond me/ 1 ( ' lg ' : = saa ' "r . ' ”| _ --------- 71.2,de ma ' F 0 _ | | | | | | | | | | | | | | | l l 1 | 42/92? 25 26 2728 29.50.5752 555455565738 59 40 4/ 92 437944

Diagram 20.

Emellertid influeras de allmänna födelsetalen av köns- och åldersmorfolo— giska olikheter mellan de jämförda. populationerna. En befolkning, som har relativt stort antal personer i de barnaalstrande mellanåldrarna, uppvisar givet— vis ceteris paribus ett relativt högt allmänt födelsetal Vi ha därför anledning att kontrollera våra slutsatser genom ett studium av bruttoreproduktionstalen, vilka ange huru många flickebarn en kvinna föder, då hon under den givna födelsefrekvensen, åldersvis, passerar över fruktsamhetsåldrarna (se närmare ,s. 68).

Vi konstaterade här ovan, att de allmänna födelsetalen' 1 de större städerna )för närvarande äro högre än för landsbygden 1 genomsnitt. Det visar sig, att detta förhållande till stor del sammanhänger med stadsorternas relativt höga representation av kvinnor i fruktsamhetsåldrarna. Bruttoreproduktionstalen (se diagram 17, s. 116) i de större städerna ha nämligen ännu ej nått lands- bygdsdistriktens nivå.

• Sida 120
•  Original

Äkfa fru/ffsamh e/sfa/ Ä/dera/r/asaen 2 5 "30 är.

300— — 250 ' _ 200 —

/50 L

/00 _ * 50 '_' _______ __?m ”gZ/add a9J/äder "fen/J'Mdmlmåv/Mizr %% II _ k "fena : ___ agg-nd ahr/och eÅ/nycl / , l

' ””In doc/raderna (

[ | | | | | 0 ' | | lår/924 25 26 27 22? 29 50 3/ 32' 53 34 5.556 5738 59 90 4/ 92 ål)/999

Diagram 21 .

I övrigt uppvisa bruttoreproduktionstalen samma bild, som tidigare fram- kommit i fråga om de allmänna födelsetalen: skillnaderna mellan olika om- råden äro likartade och ha utjämnats under de sista åren; talen ha kraftigt minskat under 1920-talet och början av 1930—talet, den ökning som sedan skett (för landsbygdsområdena med tillfälligt avbrott kring 1940) har dock ännu' ej fört upp bruttoreproduktionstalen för landsbygdsområdena till den höjd, de uppvisade under förra delen av 19204ta1et.

Vi gå emellertid ett steg vidare i vår analys. Bruttoreproduktionstalen taga ej hänsyn till befolkningens fördelning efter civilstånd. En befolkning, där-' antalet gifta och särskilt antalet nyligen gifta är relativt stort har givetvist: ceteris pari-bus ett relativt stort bruttoreproduktionstal: många nya äktenskap,-" många barn. i Vi ha anledning tro, att bruttoreproduktionstalens ökning under det senaste(

• Sida 121
•  Original

Äkfa fruk/sambelfsfa/ Ä/dch/r/asscn .50—90 är.

250 - —

150 _

/00

⁵⁰ " E 5 %?”? %%der (IMa./m fåfänga.: ZAO—Z" åå ___ii' WWE/CA,”? I ' g ; onåd/ad) ama : Y 1

|

l l l ! 1 | |

141/92? 25 26 2728 2950 3/ 52 33 59 5556575859 404/ 42 45999

Diagram 22.

decenniet åtminstone delvis sammanhänger med giftermålsfrekvensens ökning; det må. härvidlag illustrationsvis vara tillräckligt att hänvisa till de, låt vara, grova siffrorna i diagram 188, s. 117. Detta redovisar årliga antalet i första giftet inträdda kvinnor per 1000 av medelfolkmängden samtliga kvinnor. Giftermålsfrekvensen har med ett konjunkturbetingat avbrott under 1930-talets första år ökat fram till krigsåren för att sedan hålla sig tämligen konstant.

Vi ha sålunda anledning att studera födelsefrekvensen efter civilstånd. I diagram 19, s. 118 redovisas det totala äktenskapliga fruktsamhetstalet, d.v.s. årliga antalet levande födda. inomäktenskapliga barn per 1 000 gifta kvinnor i åldern 15—50 år (vi bortse från de kvantitativt mindre representerade utom— äktenskapliga födelserna). Det totala fruktsamhetstalet påverkas emellertid av de gifta kvinnornas åldersfördelning: ju flera yngre kvinnor, desto högre fruktsamhet. Därför redovisas, såsom komplettering, på s. 119—121 äktenskap—

• Sida 122
•  Original

Äkfa fi'uk/jambe/jfa/ OUMbnslr/ajjav Aid/: -

.åf'

/5' IO" -

.5 ' —5 %li/ga ?JHderM/mm ' » ": å W ” -

_ :: le: fåne Miggåf/ZMM! ( : ? I - ":.. ”3252; I - 1 ' 0 _ | | | | | | | | | | | | | _| | | | | Af 20 5.734 365940 41112 451944

Diagram 23.

liga åldersfruktsamhetstal. Dessa influeras i sin tur, särskilt i yngre åldrar, av äktenskapens varaktighet: ju flera »nyingängna» äktenskap desto flera barn. Vi ha därför anledning att, såsom kontroll studera diagram 23, ovan, vilket ger fruktsamheten i äktenskap om 1—5 års duration; det första äktenskapsåret med sina föräktenskapliga konceptioner har alltså ej inräknats i dessa »de unga äktenskapens fruktsamhetstal».

De tendenser, vilka kunna utläsas ur de fem diagrammen, s. 118—122, över den äktenskapliga fruktsamheten äro tämligen enhetliga. Det visar sig, att den äktenskapliga fruktsamheten rätt kraftigt minskade på 1920-talet och fram mot 1930—talets mitt. Då. förbyttes den i ungefärlig konstans; fortsatt minskning inom vissa landsbygdsdistrikt (Vänerlandskapen, Skåne—Halland— Blekinge), markerad ökning i de större städerna och Mälarlandskapens lands- bygd. Krigsförhållandena medförde en tillfällig nedgång i den äktenskapliga.

• Sida 123
•  Original

!, fruktsamheten år 1940 (1941), vilken gjort sig särskilt märkbar på landsbyg- den. Sedan dess har en rätt kraftig ökning i den äktenskapliga fruktsamheten ägt rum, särskilt i de större städerna.

Under denna utveckling har en kraftig utjämning av fruktsamhetsolikhe- terna mellan olika områden ägt rum. De större städerna uppvisa under hela observationsperioden lägre fruktsamhetstal än det »stadsliknande» riksom- rådet, Mälarlandskapens landsbygd, och detta i sin tur lägre fruktsamhetssiffror ' än övriga landsbygdsområden. Skillnaderna voro avsevärda på. 1920-talet, men 1 utjämnades på 1930—talet och än mer under den gångna delen av 1940-talet.

Av intresse är att på allra sista tiden en viss tendens till sänkning av den

' äktenskapliga fruktsamheten gör sig märkbar inom landsbygdsdistrikten. Att denna numera troligen gör sig gällande även vad beträffar de större städerna indiceras av följande siffror från Stockholm:

' Allmänt

(råtta) iewååållfistdda födåjftal' 1941 .................................... 9 411 15,8 1942 .................................... 10 916 18,0 1943 .................................... 12 491 20,0 1944 .................................... 14 533 22,5 maj 1944—april 1945 ............... 14 196 21,7

Det förefaller, som om den äktenskapliga fruktsamheten nu har nått en toppunkt; härvidlag kan man givetvis ännu ej uttala sig säkert. Vi lägga här- till det faktum, att giftermålsfrekvensens tidigare ökning förbytts i konstans och åtminstone momentant befinner sig i regress. Vidare får man ihågkomma, att vårt land de senaste åren arbetsmarknadsmässigt haft goda konjunkturer, men att rubbningar på arbetsmarknaden kunna uppstå i samband med närings— livets omställning till fredsmässiga förhållanden; i den mån så sker kan man vänta sig, att giftermålsfrekvens och fruktsamhetstal minskar.

Med hänsyn till här redovisade omständigheter är det ett tämligen »opti- mistiskt» antagande, om man förutsätter, att den framtida födelsefrekvensen åldersvis (utan uppdelning på civilstånd) förblir densamma som för närva- rande. Under denna hypotes skulle det årliga framtida antalet levande födda utveckla sig på, följane sätt:

' Antal A r levandefödda 1945 ............... 132 100 1950 ............... 124 500 1955 ............... 114 800 1960 ............... 109 000

Minskningen sammanhänger med att antalet personer i fruktsamhetsåld— rarna kommer att minska under den närmaste perioden, en följd av den tidi= gare födelseminskningen fram mot 1930-talets mitt.

• Sida 124
•  Original

De siffror, vilka senast redovisats, få ej uppfattas som prognostiska: så här kommer framtiden att te sig. De representera blott och bart en formell fram- * räkning på grundval av de tendenser i de demografiska talen, vilka för när- varande göra sig gällande.

• Sida 125
•  Original

DEN ÄKTENSKAPLIGA FRUKTSAMHETEN UNDER SENARE ÅR

En undersökning

På uppdrag av befolkningsutredningen utförd av

Docent Hannes H yrenius.

• Sida 126
•  Original

• Sida 127
•  Original

1. Det förhållandet att antalet födda i Sverige från ett minimum av endast 85 000 åren 1933 och 1934 nått upp till icke mindre än 133 000 år 1944, är redan i sig självt så anmärkningsvärt, att det ger anledning närmare under- | söka, huru denna kraftiga ökning ägt rum. En ytterligare motivering härför » har man i det förhållandet, att innebörden av de stigande födelsetaleni den , allmänna diskussionen tolkats på ett sätt, som icke alltid varit riktigt och som ofta tenderat att motverka strävandena att lösa de olika sociala och ekonomiska spörsmål, som äro förbundna med befolkningsutvecklingen. Vid studiet av nativitetsutvecklingen är det givetvis den äktenskapliga fruktsamheten som tilldrager sig den huvudsakliga uppmärksamheten, enär de utom äktenskap födda under senare år minskat såväl i antal som ännu mera i relation till samtliga födda. Från ungefär 15 000 födda utom äktenskap är 1930 (16 %) hade antalet år 1943 nått ned till föga över 10 000 (9 %). För en skildring av nativitetsutvecklingen kan det därför vara befogat att, såsom i det följande skett, begränsa sig till den äktenskapliga nativiteten.

2. Huvudsvårigheten vid ett studium av fruktsamheten inom olika befolk- ningsgrupper eller inom en enda befolkning under skilda tider ligger däri, att man behöver erhålla fruktsamhetsmått, som äro oberoende av olikheter i sam- mansättningen hos de jämförda befolkningarna i fråga om de förhållanden, 3 som äro av betydelse för fruktsamhetens storlek.- Problemets statistiska lös— ning blir i sista hand beroende av, hur långt man kan föra differentieringen av de båda för fruktsamhetens beräknande erforderliga storheterna, själva folkmängden och antalet av inom densamma inträffade födelser eller ned- komster. Behovet av en utförlig uppdelning av fruktsamhetstalen stiger under tider med hastiga förändringar i befolkningsutvecklingen och likaså vid däri skeende omsvängningar. Detta har i hög grad gällt de senaste årens befolk- ningsrörelse, och det har därför framstått som önskvärt att förfina de metoder, med vilka man mätt förändringarna. Vid sidan av en uppdelning av fruktsamheten efter ålder och civilstånd har under senare tid alltmera kommit till användning den differentiering av den äktenskapliga fruktsamhet efter såväl ålder som varaktighetstid, som numera företages för varje enskilt år enligt en från framlidne professor Sven Wicksell emanerande metod.1 Beräkningarna avse hela rikets befolkning, men en upp- delning på landsbygd och städer har för senare år utförts av professor (l.-E. Quensel.2 Det har på olika sätt konstaterats, att under senare tid en omsvängning skett i fruktsamhetsutvecklingen inom rikets befolkning med en viss ökning av den

1 Metoden samt resultaten för åren 1911—1934 redovisas i SOU 1938: 24. För senare är återfinnas resultaten i Befolkningsrörelsen från och med år 1937. ” C.-E. Quensel, Den äktenskapliga fruktsamhetens förändringar 1933—1939 samt för- ändringarna i det äktenskapliga barnantalet. Statsv. Tidskr. 1943 4—5.

• Sida 128
•  Original

äktenskapliga fruktsamheten1 under de allra sista åren. Då man vet, att det trots tendenser till utjämning alltfort föreligger stora olikheter mellan skilda ; befolkningsgrupper såväl regionalt som socialt, är det önskvärt att belysa ut- vecklingen inom olika delgrupper.

Enär yrkesuppgifterna icke bearbetats i de senaste årens statistik över be- folkningsrörelsen, kunna inga uppgifter framställas för skilda yrkes- och social- klasser. De regionala variationerna i fruktsamheten kunna däremot belysas genom en flerfald data. Därvid gäller givetvis, att möjligheterna att diffen- rentiera fruktsamhetsmåtten minskas, ju utförligare geografisk uppdelning man väljer. I föreliggande undersökning har det ansetts vara tillfyllest med länsindelning med samtidig uppdelning på landsbygd och städer jämte vissa enskilda större städer. Som ett värdefullt komplement har även medtagits vissa data från lO-årsöversikten över befolkningsrörelsen 1931—1940, vari för vissa större riksområden givas uppgifter om fruktsamheten inom kommuner av olika näringstyp.

3. Det kan vara anledning att först något redogöra för det tillgängliga mate— rialet och för använda beräkningsmetoder. För varje länsområde (landsbygd, städer) ävensom vissa större städer finnes alltsedan år 1911 en fördelning av barnaföderskor med barn i äktenskap icke endast efter nedkomstålder utan även efter tiden mellan äktenskapets ingå- ende och nedkomsten. De båda indelningsgrunderna finnas likväl kombine- rade endast för hela riket samt dess landsbygd och städer. Undantag utgöra åren 1938—1941, då bearbetningen av befolkningsrörelsen skedde manuellt, varvid för varje länsområde samt ett betydande antal städer framkom en prick- ningstabell över de äktenskapliga barnaföderskornas fördelning efter ålder i ö-årsklasser och duration i l-årsklasser (det första äktenskapsåret därjämte uppdelat i månader). För år 1942 och senare föreligga ännu inga definitiva siffror. Vissa preliminära data ha likväl på föranstaltande av 1941 års befolk- ningsutredning framräknats för sista halvåret 1942 samt första halvåret 1943 genom prickning av var femte äktenskaplig nedkomst dels efter hustruns ålder och dels efter äktenskapets varaktighet. Dessa av slumpavvikelser något på- verkade data föreligga för länens landsbygdsområden samt några större städer. Användandet av de nämnda uppgifterna för ett studium av den äktenskap- liga fruktsamheten försvåras därav, att data rörande själva äktenskapsbestån- det äro synnerligen knapphändiga. Uppgifter om de gifta kvinnornas ålder inom olika länsområden och enskilda städer föreligga endast vid folkräk- ningarna och beträffande äktenskapens durationsfördelning saknas data helt och hållet. För hela riket kan denna fördelning, såsom förut antytts, beräk— nas, men för mindre områden kan detta knappast komma ifråga. Oavsett hur utförligt materialet är, måste en sammanvägning av de för " olika delgrupper av befolkningen framkomna fruktsamhetstalen ske, för att man skall kunna göra jämförelser av temporära och regionala olikheter.

1 H. Hyrenfius, De sista årens nativitetsuppgång. Ekon. Tidskr. 1942, 5. Dens., Räcker vårt födelsetal? Tiden 1944, 1. C.-E. Quensel, se not 2 s. 127.

• Sida 129
•  Original

129 Olika tillvägagångssätt äro härvid tänkbara. För skildring av här använda metoder må antagas, att det gäller att för en viss period jämföra fruktsam- heten inom en delpopulation A med en totalpopulation S. Såväl antalet gifta kvinnor som antalet barnaföderskor förutsättas vara differentierat i n grupper (ålders- och (eller) durationsklasser). Folkmängden gifta kvinnor iinom grupp 15 må för befolkningen A betecknas P, och för befolkningen IS P. Antalet barnaföderskor må betecknas B, respektive B, och frukt- samhetstalen bli då

, tf,- = % respektive ;, = & i | i

, Ju utförligare fruktsamheten differentierats, desto större framstår be- hovet av att sammanväga de framkomna talen till ett enda mått. Pro- blemet blir därför att på lämpligt sätt bilda ett medelvärde av skillnaden i fruktsamhet inom de enskilda delgrupper. Det gäller alltså att finna ett

uttryck för M [å].

Vid valet av medelvärdesformel må först noteras, att det under speci- ella omständigheter och för vissa syften kan vara befogat att använda ett ovägt medelvärde, men i föreliggande fall, där det gäller att studera fruktsamhetens kvantitativa förändringar, är ett vägt medeltal det enda rätta. Av olika tänkbara medelvärden skall här endast diskuteras två. av de vanligaste, det aritmetiska och det harmoniska. Dessa äro de enda., för vars beräkning man ej behöver kunna i alla avseenden differentiera (de båda jämförda populationernas barnaföderskor och folkmängd gifta kvinnor.

Det vägda aritmetiska medeltalet blir i föreliggande fall

2 v & ,. _ I _ (Pi

a 2 vi

Det vägda harmoniska mediet blir

I). = 2 v,— 2 v- 3 %*

Allt eftersom man ger vikterna 17,- olika innebörd, kommer man fram ;till skilda praktiskt användbara formler. Om man först i I,, sätter v, = B,, får man

2.31; _ZPipi

23% zpiäi Tk

Ill:

• Sida 130
•  Original

130 1 Detta är den sedvanliga »beräknade fallens metod», där man applicerar? standardbefolkningens fruktsamhet på den studerade populationens folk—?— mängd, varefter det totala beräknade antalet nedkomster divideras upp i, det observerade antalet.

Sätter man i stället v, = P,, erhålles en formel, som saknar praktiskt värde. Detsamma blir fallet, om man i I,, sätter li,-=E, Därest man i stället antager v, = P,, får man T B,- q'i W I = = " 2 P,- 2 P,-

Formeln, som uttrycker en »invers indexmetod», innebär, att standard- populationens fruktsamhetstal uppdivideras i den studerade populationens antal barnaföderskor, varefter det således beräknade totala antalet gifta kvinnor i fruktsam ålder sättes i förhållande till det verkliga observerade.

Rörande lämpligheten av att som vikter använda P, i stället för B,— må framhållas, att skillnaden medför en ökad betydelse åt förändringarna i högre ålders- och durationsklasser. Vid relativt små totalförändringar i fruktsamheten kan detta anses vara av föga vikt. Om mera markerade förskjutningar inträffa, torde en viss mindre dämpning bli fallet, vilket sistnämnda ur praktisk synpunkt icke kan anses vara olämpligt.

4. Utvecklingen av den äktenskapliga fruktsamheten inom totalbefolkningen 1930—1943 framgår av tabell 1. I den första delen redovisas de observerade

Tabell 1. Ohserverade äktenskapliga nedkomsttal samt kapacitets- och indextal för hela rikets befolkning 1930—1943.

Ohserverade äktenskapliga Kapacitetstal vid diffe- Indcxtal enligt formel I [L Å r nedkomsttal rentiering efter vid differentiering efter ålder och ålder och antal o/oo ålder duration ålder duration 1930 79 710 1300 13-oo 1300 1000 1000 1931 77 268 12'56 1310 13110 9511 95'a 1932 76 371 12'86 13'51 13'29 92'9 93'1 1933 72 711 11'73 1314 13'59 8711 BTS 1934 73 792 11'86 13'66 13'69 869 866 1935 74 611 11-95 13117 1411 85-15 84”: 1936 78110 12'48 1415 14'57 870 85”! 1937 79 796 12'71 14'77 15'06 861 84.4 1938 83 113 1310 151111 15157 86”: 843 1939 86 467 13'07 151-711 1610 8611 84'9 1940 85 815 1310 16112 16'6 1 8311 81-3 1941 89 857 14'06 16'62 16'93 84'6 830 1942 104 580 16115 16'98 17'28 95”! 940 1943 115 650 17110 1785 17'6 1 102'6 1011 1931—35 74 951 12-os 1351 1355 89'4 895 1936—40 82 660 15116 15'68 859 841

• Sida 131
•  Original

, äktenskapliga födelsetalen, angivande antalet barnaföderskor med barn i ' äktenskap absolut och per 1 000 av medelfolkmängden. Från ungefär 80000 ) äktenskapliga nedkomster år 1930 skedde en nedgång till icke fullt 73 000 år

1933. Därefter följde en accelererad uppgång, avbruten blott av år 1940, ! vilken för år 1943 lett fram till ett antal av drygt 115 000. I relation till den i totala folkmängden var nedkomsttalet för år 1930 13,00 %o, för år 1933 11,73 ) och för år 1943 17,30 %0. I tabellens båda följande kolumner skildras genom två kapacitetstalserier hur underlaget till den äktenskapliga nativiteten förbättrats på grund av be— , folkningens ändrade struktur —— ett högre relativt antal gifta samt gynnsam- mare ålders- och durationsfördelning bland dessa. Kapacitetstalen ha härletts genom att på de enskilda årens medelfolkmängd gifta kvinnor i olika åldrar respektive olika ålders- och durationsklasser inmultiplicera de beräknade frukt- samhetstalen för perioden 1936—1940, varefter en omproportionering företagits så att kapacitetstalet för år 1930 blir" lika med det observerade nedkomsttalet, 13,00 O/on. Det visar sig, att förutsättningama för den äktenskapliga nativiteten förbättrats avsevärt under den här avsedda perioden, nämligen från 13,00 oloo till 17,61 eller med drygt lla. Per år räknat har kapacitetstalet under 1930—talet förbättrats med 21/2 %. Under de allra sista åren har förbättringen varit unge— fär 2 % per år. Under perioden 1930—1934 föreligger ingen skillnad mellan om fruktsam- heten differentieras efter enbart ålder eller efter både ålder och duration. Från år 1935 noteras däremot en ökad divergens mellan de båda serierna av kapacitetstal, vilket är en direkt följd av giftermålstalets stegring från ett årligt genomsnitt av 43 000 åren 1930—1933 till 60000 åren 1939—1942. I de båda sista kolumnerna redovisas de fruktsamhetsindex enligt typ I,” som erhållas medelst de föregående kolumnerna. Man finner därav, att den äktenskapliga fruktsamheten, som sedan årtionden undergått en successiv minskning, enligt den sedvanliga åldersdifferentieringen fortsatte att minskas till år 1935, varefter en svag återhämtning ägde rum, som likväl under uttryck av krigshändelserna snart följdes av en ytterligare nedgång år 1940. Om man uppdelar fruktsamheten efter såväl ålder som duration, visar sig den svaga återhämtningen vid mitten av 1930-talet bero på struk- turella faktorer. Indextalet höll sig sålunda praktiskt taget konstant från 1935 till 1939. Härefter följde från 1939 till 1940 en nedgång av den äkten- skapliga fruktsamheten med något över 4 %. År 1940 bildar emellertid ett klart minimum, ty under påföljande år har den äktenskapliga fruktsamheten stigit, under de första året relativt litet (ungefär 2 %), men under åren 1942 . och 1943 avsevärt (ungefär 13 respektive 7 %). * Som en sammanfattning av det ovan anförda må sägas, att den äkten— skapliga fruktsamheten efter att med vissa ojämnheter ha minskats alltsedan 1870-talet nådde ett jämviktsläge under åren 1935—1939 på en nivå av unge- fär 40 % av 1870—talets. Under påverkan av krigshändelserna _nedgick frukt— samheten ytterligare något under år 1940 men har i gengäld under åren 1942 och 1943 uppvisat en betydande ökning upp till en nivå, som med i övrigt

• Sida 132
•  Original

132 rådande förhållanden ungefär kan sägas motsvara det för full generations- växling erforderliga.1

Det kan vara av intresse att notera, att den äktenskapliga fruktsamheten år 1943 är obetydligt högre än vad den var år 1930. Om man reducerar för denna olikhet, står mot 80 000 levande födda år 1930 ungefär 115 000 år 1943, en ökning med i det närmaste 45 % och i absoluta tal 35 000 födelser, varav blott 5000 bero på en ökad total folkmängd. Återstoden är att tillskriva strukturella olikheter i fråga om civilstånds-, ålders- och durationsfördelning.

5. Den ovan för hela rikets befolkning skildrade utvecklingen ställer sig, som förut påpekats, ganska olika för olika delpopulationer. Om man sär- skiljer landsbygdskommuner av olika näringstyp -— där A-kommunerna be— teckna jordbrukskommuner med minst 75 % jordbruksbefolkning och D-kom- munerna utgöra de egentliga tätortskommunerna på den administrativa lands- bygden -— och om man likaledes uppdelar städerna i vissa kategorier, kan man för tiden kring folkräkningarna härleda vissa tal rörande nativitet och fruktsamhet. I nedanstående tabell 2 givas först de observerade äktenskapliga födelse- talen för perioderna 1930—1931, 1935—1936 och 1940—1941, hämtade från befolkningsrörelsens 10—årsöversikt 1931—1940. Till skillnad från tabell 1. som avsåg frekvensen av äktenskapliga nedkomster, gälla de här givna siff- rorna levande födda inom äktenskap. Förhållandena 1930—1931 uppvisa avsevärda variationer i födelsetalet från 14,72 %o inom A-kommunerna till 10,04 för samtliga städer och endast 8,06 för Stockholm. Om A-kommunerna sägas representera jordbruksbefolkningen, hade denna sålunda 47 % högre äktenskaplig nativitet än den totala stadsbefolkningen. Under 1930—talets

Tabell 2. Ohserverade äktenskapliga födelsetal samt kapacitets- och indextal för olika kommuntyper 1930—31, 1935—36 och 1940—41.

Ohserverade födelsetal Kapacitetstal Indextal Kommuntyp 1930—81 1935—36 1940—41 1930—31 1935—36 1940—41 1930—31 1935—36 1940—41 A-kommuner . . . . 14'72 13'72 1403 1075 1117 12153 137 120 112 B-kommuner ...... 1305 1209 13'65 1114 1203 1311 122 107 103 C-kommuner ...... 1316 1217 1314 13117 14'01 15'60 101 89 86 D-kommuner . . . . 12'67 11'43 13'43 1548 1609 18'09 82 71 74 Stockholm ........ 800 9111 12'80 1412 151: 17150 57 60 73 Göteborg ........ 1091 1073 1341 13'89 15'18 18'06 79 71 74 Malmö .......... 9-94 103; 13'67 13'87 15150 1904 72 66 72 Ovriga städer med _, minst 30000 inv. 1013 1071 13'66 13'92 1517 1816 73 71 75 Ovriga städer med högst 30000 inv. 1106 1110 1379 1323 14'45 17'51 84 78 80 Landsbygd ...... 13'81 12'34 13115 1205 12'85 1450 115 100 94 Städer .......... 1004 10.48 1317 13'71 14 92 1770 73 70 76 Hela riket ........ 12-59 120-. 13-53 12-59 13'56 1570 100 89 86

".1 p—r—f

• Sida 133
•  Original

första hälft skedde en viss utjämning, så att sistnämnda övervikt reducerades till 31 %. I ännu högre grad blev detta likväl fallet under årtiondets sista år, så att A-kommunerna (jordbruksbefolkningen) under tiden 1940—1941 blott hade 5 % högre äktenskaplig nativitet än städerna. Denna avsevärda utjämning har försiggått så, att födelsetalet inom A-, B- och C—kommunerna efter en mindre nedgång under mitten av 1930—talet vid slutet av perioden hade ungefär samma födelsetal som vid dess början, under det att de olika stadsbefolkningarna under senare delen av 1930—talet uppvisat en avsevärd ökning av det äktenskapliga födelsetalet.

Orsakerna till denna olika nativitetsutveckling äro att finna. dels i struk- turella faktorer och dels i fruktsamhetsförskjutningar. De första illustreras av de i tabell 2 givna kapacitetstalen, vilka äro hämtade från befolknings- översikten 1931—1940 och härledda medelst hela rikets fruktsamhet 1930—— 1931 som standard. Det är därvid att lägga märke till, att fruktsamheten endast differentierats efter ålder, vadan de givna siffrorna icke utsäga hela sanningen. Detta är speciellt fallet som giftermålsfrekvensens utveckling varit högst olika inom jordbrukskommuner, övrig landsbygd och städer. Medan giftermålstalet under 1930-talet ökades med 18 % inom jordbruks- kommunerna, voro motsvarande tal för den övriga landsbygden 21 % och för städerna 35 %. Detta är den huvudsakliga anledningen till den ojämna ökningen av kapacitetstalen. Skillnaden har främst uppstått under senare delen av 1930-talet, och man finner, att A-kommunernas kapacitetstal under denna tid förbättrats med 10 %, den övriga landsbygdsbefolkningens med 14 % och städernas med 19 %. I realiteten har skillnaden varit ännu något större på grund av att förskjutningarna i durationsfördelningen här icke kommit till uttryck.

De genom jämförelse av observerade födelsetal och kapacitetstal härledda indextalen redovisas i senare delen av tabell 2 och illustrera själva den äkten- skapliga fruktsamhetens olikheter och förändringar (med reservation för att durationsförhållandena icke helt eliminerats). Mot index 100 för hela riket 1930—1931 svarade 137 för A-kommunerna, 106 för övriga landsbygdskom- muner och 73 för städerna. Talen stå i god överensstämmelse med i annat sammanhang beräknade siffror över jordbruksbefolkningens och den icke jordbrukande befolkningens fruktsamheti, av vilka framgår, att jordbruks- befolkningens äktenskapliga fruktsamhet 1930—1931 låg ungefär 65 % högre än den övriga befolkningens.

Under 1930-talets första hälft ägde en minskning rum av landsbygdens fruktsamhet från 115 till 100; nedgången var för städerna obetydlig, nämligen från 73 till 70. Under senare delen av 1930-talet fortsatte nedgången ytter- ligare något litet inom landsbygdskommunerna (frånsett tätorterna). Inom de olika redovisade stadsbefolkningarna noteras en omsvängning till en viss mindre ökning, i genomsnitt från index 70 till 76.

_ * H. Hyrenius, Jordbruksbefolkningens reproduktionsförhållanden. Kungl. Lantbruks- akademiens Tidskrift 1943, 5.

• Sida 134
•  Original

Av" utvecklingen för de olika redovisade befolkningsgrupperna kan man beräkna, att jordbruksbefolkningen 1940—1941 alltjämt hade en ungefär 50 % högre fruktsamhet än den övriga befolkningen på landsbygd och i städer.

Som ett karaktäristiskt drag i den under 1930-talet skedda utjämningen må framhållas, att nedgång ägt rum inom befolkningsgrupper med tidigare relativt hög fruktsamhet, under det att befolkningsgrupper med låg frukt- samhet passerat en vändpunkt och nu uppvisa en viss förbättring. Detta framgår tydligt av de jämförelser, som i Befolkningsöversikten 1931—1940 verkställts för olika kommuntyper inom vissa större riksområden.

6. De regionala olikheterna i fruktsamhet under 1930-talet må skildras genom nedanstående i tabell 3 givna äktenskapliga fruktsamhetsindextal för olika läns landsbygd och städer 1928—1933 och 1940—1941. Indextalen för den tidigare perioden äro hämtade från 1935 års befolkningskommissions utredningar och äro beräknade medelst hela rikets nedkomsttal i olika åldrar 1928—1933 som standard. Det må nämnas, att riksgenomsnittet för åren 1930—1931, som ovan använts, blott avviker med 1 % från det för perioden

Tabell 3. Äktenskapllga fruktsamhetsindextnl för olika låns landsbygd och städer 1928—1933 och 1940—1941.

Landsbygd Städer L a 11 1928—1933 1940—1941 1928—1933 1940—1941

Stockholms stad .............. — — 59 73 Stockholms län ...... 83 81 69 75 Uppsala » ...... 97 87 66 78 $_ö dermanlands » ...... 91 86 64 69 Ostergö tlands » ...... 105 89 75 79 Jönköpings » ...... 129 108 94 87 Kronobergs » ...... 130 102 93 90 Kalmar » ...... 119 99 80 73 Gotlands » ...... 118 106 90 97 Blekinge » ...... 136 101 89 83 Kristianstads » ...... 121 97 89 93 Malmöhus » ...... 108 9 1 71 73 Hallands " ...... 141 116 89 82 göteborgs och Bohus » ...... 119 95 78 75 Alvsb orgs » ...... 126 96 89 79 Skaraborgs » ...... 128 105 90 81 Yärmlands " ...... 106 84 78 74 Orebro » ...... 84 83 52 78 Västmanlands » ...... 92 79 67 71 Kopparbergs » ...... 90 82 74 72 Gävleborgs » ...... 94 80 73 73 Västernorrlands » ...... 101 88 82 84 Jämtlands » ...... 119 104 84 97 Västerbottens » ...... 152 1 16 105 86 Norrbottens » ...... 173 138 101 95

Hela riket 115 95 75 76

Landsbygd och städer 1928—1933 = 100, 1940—1941 = 87.

.' ;-',*_,_;L1*L_-_xa-_ _ *

• Sida 135
•  Original

1928—1933. Indextalen för 1940—1941 ha härletts medelst rikssiffror för olika åldrar 1936—1940 och därefter omformats till den nivå, som motsvarar i skillnaden för hela riket mellan de två perioderna. , Fruktsamhetens regionala variationer och förändringarna däri under 1930- 1talet torde enklast klarläggas genom hänvisning till de två här avbildade kartorna, som utvisa indextalen för olika läns landsbygd 1928—1933 och imo—1941 (s.136—137). _

I huvuddrag gäller, att den äktenskapliga fruktsamheten på landsbygden " varit och alltjämt är lägst inom större delen av Svealand ävensom södra Norr- lands kustland. Något över genomsnittet ligger fruktsamheten i Götaland samt i södra Norrlands inland, och avsevärt högre är den i övre Norrland. Man synes i de regionala variationerna kunna spåra ett vissa samband med urbaniseringen; framför allt inverkar härvidlag närheten till storstäderna, speciellt Stockholm. Detta förhållande framgår särskilt tydligt, om man gör en mera vittgående regional uppdelning, såsom exempelvis den som före- togs i en demografisk utredning av 1935 års befolkningskommission.1 I den- samma studeras med häradsindextal för tiden 1928—1933 som räkneenheter bland annat sambandet mellan den äktenskapliga fruktsamheten å ena sidan samt jordbruksbefolkningen relativa andel ävensom agglomerationsgraden å den andra, och det framgår, att ett påtagligt samband förefinnes. Analoga siffror för senare år föreligga ännu icke, men det synes av bland annat de här återgivna uppgifterna att döma ha skett en viss utjämning av olikheterna, vilken givetvis även påverkat det nämnda sambandet med olika områdens yttre struktur. Utjämningen har huvudsakligen skett därigenom, att frukt- samheten minskats inom områden med tidigare hög fruktsamhet (jfr tab. 2). Den regionala nivelleringens styrka framgår av att variationskoefficienten för de båda i tabell 3 givna indexserierna för landsbygden är respektive 6,0 och 4,5 %. Det kan även förtjäna omnämnas, att om de procentuella föränd- ringarna sättas i relation till indextalen omkring år 1930, kan sambandet an— givas med korrelationskoefficienten 0,74. Detta innebär, att av de regionala olikheterna i fruktsamhetens förändringar lla förklaras av det förutvarande utgångsläget.

Indextalen för de olika stadsområdena ligga på en lägre nivå men upp- visa även de tydliga regionala olikheter. För perioden 1928—1933 uppgår variationskoefficienten till 5,0 %, och samvariationen med indextalen för lands- bygden inom samma län kan angivas med korrelationskoefficienten 0,9. Ut- jämningen under 1930—talet har likväl varit något starkare för städerna än för landsbygdsområdena, vilket tar sig uttryck däri, att variationskoefficienten nedgått till 3,0 % och korrelationskoefficienten till 0,7. Det må tillfogas, att indextalen för en del stadsområden äro relativt osäkra på grund av den * ringa folkmängden, varjämte som systematisk störningsfaktor tillkommer lolikheterna i durationsutveckling, vilka indextalen icke till fullo eliminera.

1 Betänkande med vissa demografiska utredningar. SOU 1938, 24, kap. 2.

• Sida 136
•  Original

DEN ÄKTENSKAPLIGA FRUKTSAMHETEN PÅ LANDSBYGDEN 1918 - 1933

lndexlol: hela rike! 1928—1933=100

Enl—140 EMI—ISO -l51—160 .... _ I6I—

...nu... ., A.. av..

• Sida 137
•  Original

DEN ÄKTENSKAPLIGA FRUKTSAMHETEN n LANDSBYGDEN 1940. 1941

Indextul: hela riket 1928—1933 =1OO

BI-90 91400 åtal—Ho

III—l20 lZI—I30

&: ' '- 'I

.r_ 5 __,r

ISI— I60

• Sida 138
•  Original

Det kan vara av särskilt intresse att notera, att Stockholm, som omkring år 1930 tillsammans med Örebro uppvisade den lägsta äktenskapliga frukt- samheten i riket, omkring år 1940 nått upp till genomsnittet för rikets städer (jfr tabell 2).

7. Av de i tabell 1 givna fruktsamhetstalen framgår, att fruktsamheten inom totalbefolkningen under senare delen av 1930—talet nådde en vändpunkt i sin tidigare utveckling och av tabell 2 finner man, att detta i stort sett även gäller för flertalet delpopulationer. För den egentliga landsbygdsbefolkningen fort- satte fruktsamhetsminskningen visserligen också under 1930-talets sista hälft, men i ett betydligt dämpat tempo. För tätortsbefolkningen däremot kan man för samma tid konstatera konstans eller en viss fruktsamhetsförbättring. Med hänsyn härtill kan det vara av intresse att något närmare undersöka ut- vecklingen under de senaste åren, och detta skall i det följande ske medelst användande av indexformel I,, på de å s. 128 omnämnda fördelningarna av barnaföderskorna inom olika länsområden på ålder och duration åren 1938 —1941 samt 1942—1943. Som standard har satts hela rikets beräknade äktenskapliga fruktsamhet inom olika ålders— och durationsklasser 1936—1940.1 Fruktsamhetstalen ha i första hand uppdividerats i de olika länsområdenas och städernas fördel- ningar av de äktenskapliga b'arnaföderskorna 1938—1941, varefter summerats över alla durationsklasser och över åldrar upp till 45 år. Motsvarande obser- verade antal gifta kvinnor i fruktsam ålder föreligga endast vid folkräknin- garna den 31 december 1935 och 1940 men ha beräknats på följande sätt. Antalet gifta kvinnor i åldrar under respektive 44, 43, 42, 41 och 40 år vid 1935 års folkräkning ha först framräknats till den 31 december åren 1936, 1937, 1938, 1939 och 1940 medelst totala antalet redovisade giftermål och skilsmässor. Den därvid uppkommande skillnaden mellan beräknat och obser— verat antal år 1940 kan tillskrivas nettoomflyttning och dödlighet. Skillna- den, som i allmänhet blott uppgår till ett par procent, har fördelats lika på de fem åren. För de under perioden skedda administrativa förändringarna ha korrektioner kunnat utföras relativt lätt med hjälp av de båda folkräknin- garnas uppgifter. Dessa korrektioner spela i allmänhet obetydlig roll för det totala antalet gifta kvinnor och så mycket mindre betyda då felkällorna i korrektionerna. På en punkt må dock nämnas, att viss osäkerhet föreligger, nämligen beträffande Karlskoga stad, vars relativt stora folkmängd och sär— präglade ställning göra justeringarna tämligen vanskliga. —— För beräkning av folkmängden gifta kvinnor den 31 december 1941 företogs först en fram- räkning på ovan angivet sätt, varefter reduktion för dödlighet och omflytt- ning skedde medelst förhållandena 1936—1940. För ettårsperioden 1 juli 1942—30 juni 1943 ha som nämnts preliminära ". siffror förelegat över barnaföderskornas fördelning på vissa durationsklasser, och dessa ha ävenledes använts för indexberäkning, varvid det beräknade ']

¹ Se Befolkningsrörelsen 1941, bilaga.

• Sida 139
•  Original

antalet gifta kvinnor satts i relation till motsvarande »observerade» antal den 31 december 1942. Den omständigheten, att siffrorna för 1942—1943 endast baserats på en durationsfördelning, kommer dem att något avvika från dem för åren 1938—1941, vilka få anses mera tillförlitliga.

Om man för åren 1936—1941 härleder fruktsamhetsindextal enligt for- mel I,, för rikets landsbygd och städer var för sig samt för hela riket, er— hålles nedanstående tabell 4, i vilken för jämförelse återgivits index enligt

lformel I,,. Samtliga serier ha omproportionerats så att index för år 1936 *satts = 100.

Tabell 4. Äktensknpllga fruktsamhetsindextal för hela rikets landsbygd och städer åren 1936—1941.

. Index enligt Å r Index enligt formel Ia, formel lh landsbygd städer hela riket hela riket

1936 100 100 100 100 1937 98 99 98 99 1938 98 101 98 99 1939 98 104 99 99 1940 91 102 93 95 1941 92 107 95 97

Skillnaderna mellan de båda serierna för hela riket böra ses mot bak— grund av att medelfelet i differenserna är av storleksordning 0,5 enheter. De systematiska divergenserna sammanhänga som tidigare påpekats med den omständigheten, att formel Ia ger en något för stor vikt åt högre ålders- och durationsklasser, vilket bland annat under tider med stigande fruktsamhet verkar dämpande. På grund av de icke obetydliga regionala olikheterna i äktenskapsbeståndets sammansättning synes formeln lämpa sig mindre väl för en skildring av den äktenskapliga fruktsamhetens geografiska variationer, men för en granskning av de relativa förändringarna i fruktsamheten under ett fåtal år, i föreliggande fall 1938—1941, kan den däremot anses vara fullt användbar och torde till och med ur vissa synpunkter vara att föredraga.

Med ovan gjorda reservationer kan man av de båda första kolumnerna i tabell 4 utläsa att stadsbefolkningens fruktsamhet började ökas åren 1938 och 1939 och undergick en relativt begränsad nedgång under år 1940, var- efter uppgången fortsatte under år 1941. För landsbygden var fruktsamheten tämligen oförändrad till år 1939, varefter under år 1940 följde en mera mar- kerad nedgång med en antydan om förbättring påföljande år. Det är dock påfallande, att uppgången år 1941 är avsevärt mindre än inom stadsbefolk- ,ningen.

8. Genom att jämföra de på ovan angivet sätt erhållna indextalen för olika år har erhållits nedan i tabell 5 och 6 givna procentuella förändringar av fruktsamheten inom de enskilda länens landsbygdsområden och städer 1938

• Sida 140
•  Original

& Tabell 5. Procentuella förändringar av den äktenskapliga fruktsamheten inom det olika linens landsbygd 1938-1948.

Procentuella förändringar Landsbygd inom Medelfel 1988—1939 1939—1940 l940—194l 1941—1942/43;

Stockholms län ................ + 1'4 — 51 — 1'0 +10'a 2'0 Uppsala län .................. — 36 + 215 — 1'2 +28'0 3'7 Södermanlands län ............ + 5'1 _. 41; + 31 + 11": 8'3 Ostergötlands län .............. -— 3'0 —10'1 + 2'9 + 257 2'7 Jönköpings län ................ + 08 —13'1 + 29 + 85 3'3 Kronobergs län ................ — 3'1 —- 5'0 — 4'3 +22'4 315 Kalmar län .......... + 1'0 — 6'9 -— O's +16'2 3'0 Gotlands län ...... —— 6'3 + 7'6 —- 30 + 131 59 Blekinge län ...... — 8'5 —- 0'6 — 31 + 41 4'8 Kristianstads län .. + 415 -- 71 + 1'0 + 17'3 2'4 Malmöhus län ...... . — 1'0 —— 2'7 — 0'8 +20'0 2'5 Hallands län .................. — 3'8 —— 1'8 — ?! +20'8 4'5 Göteborgs och Bohus län ...... + l'o — hs + 3'1 + 191 31: Alvsborgs län ................ — 1'2 — 9'3 ——12'8 + 31'7 ?? Skaraborgs län ................ + 2'2 -— 7'1 — 2'8 + 16'0 3'1 Yärmlands län ................ + 2'2 — 84 + 1'8 + 97 215 Orebro län .................... + 4'9 —— 2'9 + 1'8 + 186 2'9 Västmanlands län .............. + 109 _ 94 + 6'9 + 21'8 3'2 Kopparbergs län .............. —— 1'4 —- 51 + 108 + 14”: 2'8 Gävleborgs län ................ — 1*5 —— 2'9 + 101 + 5'8 _ 2'5 Västernorrlands län ............ — 0'2 —- 83 + 4'1 + l4'7 2'3 Jämtlands län ................ —— 1'7 —— 7'1 — 08 + 151; 37 Västerbottens län .............. 0'o ——11'1 + 2'0 + 4'6 3'1 Norrbottens län .............. — O's — 7'9 + 35 + 5'3 3'8

Hela landsbygden + 01 —— 614 + 1'2 +14'7 0'8

—1939, 1939—1940 och 1940—1941 samt 1941—1942/43. I tabellernas sista kolumn anges genomsnittliga medelfel för procenttalen i de tre första kolum- nerna. Vid jämförelser mellan dessa kolumner inbördes får man den totala slumpvisa variationen i differenserna genom att multiplicera medelfelen med f_n/32 d. v. s. drygt 4. Vid jämförelse mellan någon av ifrågavarande kolumner med den för perioden 1941—1942/43 har man att multiplicera medelfelet med (åt/ä d. v. s. drygt 7.

För hela riket utvisa indextalen, som förut påpekats, en mindre ökning från 1938 till 1939, följd av en viss nedgång 1939—1940. Därefter begynte så småningom en förbättring, som under första året uppgick till ett par pro- cent. För den totala. stadsbefolkningen var utvecklingen under denna tid något gynnsammare än för landsbygdsbefolkningen. Sålunda ökades frukt? samheten inom stadsbefolkningen med 3,1 % från 1938 till 1939 under dell! att den höll sig konstant inom landsbygdsbefolkningen. Nedgången 1939—Og 1940 var i städerna 2,7 % men på landsbygden 6,3 % och förbättringen 194 —1941 4,5 respektive 1,2 %. ' Från kalenderåret 1941 till året 1 juli 1942—30 juni 1943 följde en avse-i; värd uppgång i den äktenskapliga fruktsamheten, som för den totala befolkat..

i

• Sida 141
•  Original

Tabell 6. Procentuella förändringar av den äktenskapliga fruktsamheten inom de olika länens städer jämte vissa enskilda större städer 1938—1943.

Procentuella förändringar S t ii d 0 r Medelfel 1938—1939 1939+194o 1940—1941 1941—1942/43 Stockholms stad .............. + l's _— 2'7 + 14": + 2713 11 Stockholms län ................ + 16'6 — 116 + 16'6 3'9 Uppsala län .................. + 2”! + 2'4 -— 2'7 4'4 Därav Uppsala .............. + 21 + 0'7 -— I"!) 4"! Södermanlands län ............ —— 38 + 101 — 1'6 3'0 Ostergötlands län .............. — 0”! + 1'5 + 7'1 2'6 Därav Norrköping .......... + 51 — 71? + 1411 + 1710 3'4 Linköping ............ — 2'3 + 11'4 — 7'2 4'7 Jönköpings län ................ —- 10'7 + 30 + 7"? 3'5 Därav Jönköping ............ — 14'9 + 02 + 12'9 fra Kronobergs län ................ — 138 + 179 — l'b 7'5 Kalmar län .................... + 139 — 11'2 + l7'o 4'1 Gotlands län .................. — 2'8 + 89 —12'5 9'5 Blekinge län .................. _ 30 + M + 50 415 Kristianstads län .............. —- 6'7 — 3'8 + 21"! 5'8 Malmöhus län ................ + 6'0 —— 6'1 — 1'9 1'6 Därav Malmö .............. + 11'6 — 6 7 + 2'9 + 2913 2"! Hälsingborg .......... —— 2'0 — 2'9 — 0'9 +33'o 3'6 Hallands län .................. + 11 + 31% — 6'1 43 Göteborgs och Bohus län ...... + 2'9 — 3'2 -—— 5'8 1'6 __ Därav Göteborg ............ + 2'2 — 3'5 — 5'3 + 35": 1": Alvsborgs län ................ + 69 — 5'1 — 1'5 3'0 Därav Boras ................ + 59 — 91. + 51 +19'9 4'3 Skaraborgs län ................ + 11'2 -— 14'1 + 6'6 4'3 Värmlands län .............. V.. — 36 + 6'7 —11'4 3'8 Orebro län .................... + 7'2 + 22'2 + 29 3'1 Därav Orebro .............. + 7'0 + 11"! + 94 4'1 Västmanlands län .............. + 10'1 — 9'0 + 9'6 3'5 Därav Västerås .............. —— 4'2 —— 2'5 + 66 4'3 Kopparbergs län .............. + 6'9 + 107 —-21'8 4'8 Gävleborgs län ................ + O's — 97 + 15'3 3'7 Därav Gävle ................ — 1'5 —- 70 + 19'0 + 37'8 4'4 Västernorrlands län ............ + 815 + 7'4 -—— 7'8 4'0 Jämtlands län ................ + 21-7 + 7-o + 12-5 8'4 Västerbottens län .............. + 161 — 11-5 + 51; 61 Norrbottens lan ................ + 1615 —— 1'6 + 14': G's Samtliga städer + 31 — 21 + 41 0"!

ningen kan uppskattas till ungefär 17 %.1 Enligt här givna siffror var upp- gången för landsbygden 14,7 %. Härav får man för städerna en ökning med ungefär 22 %. Då de här medtagna större städerna under samma tid upp- visa en genomsnittlig fruktsamhetsförbättring med ungefär 28 %, skulle följ- aktligen småstäderna ha haft en ökning med omkring 16 %, d.v.s. något mer än den egentliga landsbygden. —- Av dessa siffror torde man knappast kunna ut- läsa någon egentlig fruktsamhetsförbättring för jordbruksbefolkningen, under det att den övriga landsbygdsbefolkningen synes ha förhållit sig på ungefär samma sätt som stadsbefolkningen.' Denna slutsats innebär dock ej nödvän-

1 H. Hyrenius, Nativitetsutvecklingen och den sjunkande dödligheten, Tidskrift för barnavård och ungdomsskydd 1944, 1.

• Sida 142
•  Original

digtvis, att landsbygdens tätorter intaga samma ställning som småstäderna. % Inom åtskilliga industriorter äro nämligen den ekonomisk— sociala. strukturen; och de sociologiska betingelserna mera att förlikna vid de större städernas, l vilket kan väntas återspeglas i fruktsamhetsutvecklingen.

De 1 tabell 5 givna procenttalen erbjuda en mycket heterogen bild och det är svårt att därav utläsa något samband med andra förhållanden, i all syn- nerhet som förändringarna under åren 1938—1941 i de flesta fall äro små i jämförelse med osäkerheten i desamma.

Man kan konstatera, att medan minimum för den totala landsbygden inföll år 1940, så. var detta fallet med blott 10 av länsområdena. För 3 inföll mini- mum år 1938 eller tidigare, för 2 år 1939 och för 9 år 1941. De tre minima för år 1938, vilka ytterst obetydligt skilja sig från de låga värdena. år 1940, gälla Södermanlands, Örebro och Västmanlands län. Dessa områden ha re- dan tidigare utmärkts av en låg fruktsamhet, och det är naturligt, om vänd- punkten här kommer tidigt. —- Beträffande de län åter, som uppvisa lägsta värdet år 1941, må påpekas, att någon mera anmärkningsvärd skillnad mot 1940 endast föreligger för Älvsborgs län. Det skulle ligga nära till hands att sätta detta i samband med svårigheterna för den i detta län relativt tal- rika småbrukarbefolkningen, men sannolikheten härför synes mindre stark med hänsyn till att andra områden med liknande befolkningsstruktur icke reagerat på fullt samma sätt.

Fruktsamhetsminskningen från 1939 till 1940 torde utan tvivel stå i ett direkt psykologiskt samband med det under 1939 utbrutna stormaktskriget och med finsk-ryska vinterkriget, men man torde icke helt kunna bortse från att de indirekta ekonomiska verkningarna också på sina håll kunnat vara av be— tydelse. Att det svaga Skördeutfallet år 1940 haft någon inverkan synes mycket troligt, ehuru något bindande bevis härför ej kan erhållas. Frukt- samhetsminskningen under år 1940 uppvisar avsevärda variationer. Särskilt stark var den i Östergötland och Jönköpings län, i Västergötland och Värm- land, i Västmanland och i de fyra nordligaste länen. Endast två län bilda avvikelse från den allmänna nedgången, nämligen Uppsala. och Gotlands län, där emellertid ökningen icke uppgår till medelfelets storlek.

Om förbättringen av fruktsamheten från 1941 till 1942—1943 kan man lika litet som om förändringarna under föregående år erhålla någon klar bild. Samtliga läns landsbygdsområden uppvisa ökning, vilken varierar från 4 a 5 % i Blekinge och de två nordligaste länen till omkring 30 % i Älvsborgs län. För vissa län torde man kunna utläsa, att en kraftig nedgång under år 1940 kompenserats genom en något starkare ökning påföljande år. Något sam- , band med fruktsamhetens totala. nivå kan icke konstateras.

Beträffande de i tabell 6 redovisade procentuella ändringstalen för länens stadsbefolkning jämte vissa. enskilda större städer är det ännu svårare att se någon tydlig tendens i de relativt stora fluktuationerna. För enskilda större städer kan man liksom för den totala stadsbefolkningen konstatera en svag j ökning från 1938 till 1939, därefter en begränsad nedgång under år 1940 och?)

24.51

• Sida 143
•  Original

så en i vissa fall mycket markant ökning. För Stockholm begynte fruktsam— hetsuppgången år 1941 med 14 % och under tiden till året 1942—43 steg den med ytterligare 27 %. En liknande utveckling uppvisa Norrköping och Gävle. För Malmö, Hälsingborg och Göteborg kommer uppsvinget först efter 1941, vilket väl i någon mån kan sättas i samband med dessa städers av krigsför- hållandena betingade lokala konjunkturer.

För de icke specificerade småstäderna går utvecklingen ofta i helt andra banor än för storstäderna, vilket troligen delvis är en följd av den regionalt varierande ekonomiska utvecklingen. De kraftiga fluktuationerna inom delvis tämligen små populationer lägga hinder i vägen för en närmare analys. Det må blott tillfogas, att man icke heller för städerna kan spåra något samband mellan de sista årens ändringar i fruktsamheten och den tidigare nivån, var- för sålunda någon ytterligare utjämning av de regionala olikheterna icke synes ha skett.

9. När i det föregående den äktenskapliga fruktsamheten skildrats genom differentiering efter såväl nedkomstålder som duration, kan detta icke sägas fullt exakt återge de verkliga fruktsamhetsförhållandena. En tredje faktor, barnantalet i äktenskapen, måste nämligen också. tillmätas en icke ringa be- tydelse. Detta blir särskilt fallet inom befolkningsgrupper med relativt kraftig barnbegränsning, eftersom de familjesociala och ekonomiska motiven där spela en viktig roll i jämförelse med exempelvis åldersfördelningen hos de äktenskap, som befinna sig i de fruktsamma åldrarna. I en bearbetning av de efter ålder och duration uppdelade fruktsamhetstalen för hela riket1 har professor C.-E. Quensel studerat fruktsamhetens beroende av medelbarn- antalet i äktenskapet. Därav kan utläsas, att den förskjutning av äktenskaps- beståndet i fråga om fördelning efter barnantal, som ägt rum under senare år, har viss del i ökningen av de enbart efter ålder och duration differentierade fruktsamhetstalen och de därav härledda indextalen. Det föreliggande sta- tistiska materialet är icke av den beskaffenheten, att man helt kan frilägga effekten av denna ytterligare strukturella förändring hos äktenskapsbeståndet, i varje fall icke för delgrupper av riksbefolkningen. Det må därför vara nog att här framhålla, att fruktsamhetsutvecklingen under de sista åren av 1930— talet och början av 1940-talet icke varit fullt så. gynnsam som olika hittills givna fruktsamhetsmått ge vid handen. Även om man icke kan företaga en justering härför i olika delpopulationers fruktsamhetskurvor, kan man utgå från att detta dock icke alltför mycket påverkar de resultat, som i det före- gående vunnits rörande fruktsamhetens variationer.

10. I ett särskilt avsnitt av detta betänkande redogöres för en undersök- ning om befolkningsrörelsens beroende av de ekonomiska konjunkturerna. Det visas därvid bland annat, att fruktsamheten under mellankrigsperioden med viss förskjutning i tiden står i samband med den ekonomiska utveck-

1 Se sid. 127 not 2.

• Sida 144
•  Original

lingen. Förhållandet är ungefär detsamma som tidigare påvisats i vissa främ— . mande länder för tiden före första världskriget. Rörande de allra sista åren ' framhålles i nämnda undersökning, att förhållandena icke helt kunna inordnas i samma schema som gäller för perioden mellan världskrigen. De här ovan givna siffrorna komplettera detta såtillvida, som de regionala och lokala kon- junkturvariationerna synas utöva en viss inverkan vid sidan av dem, som av- speglas i riksomfattande konjunkturbarometrar. Överhuvud taget får det an- ses vara vanskligt att draga några säkra slutsatser om fruktsamhetsutveck- lingen under de sista åren, eftersom ekonomisk-sociala och psykologiska kon- junkturfluktuationer här verka efter linjer, som ännu icke äro sociologiskt klarlagda.

11. Ur social synpunkt måste sägas, att det ej så mycket är själva frukt- samheten, som är av intresse, utan fastmera den samlade effekten av frukt- samheten, d. v. s. barnantalet i äktenskapen. När man studerar fruktsamheten och dess variationer, är det därför i främsta hand i syfte att belysa ändrings- tendenserna hos familjernas barnantal. Vid folkräkningarna 1930 och 1936 utfördes omfattande undersökningar rörande barnantalets storlek och variationer med hänsyn till hustruns ålder, äktenskapens varaktighet, mannens yrke och sociala ställning, hustruns för- värvsverksamhet etc., i viss män med samtidig regional uppdelning. De i representativundersökningen på 1940 års folkräkningsmateriel (se avsnitt IX) framkomna uppgifterna äro icke av den art, att de möjliggöra någon mera utförlig undersökning av de skedda förändringarna. Av vissa, å s. 47 f. omnämnda speciella undersökningar framgår, att den fruktsamhetsför- bättring, som kunnat konstateras för de allra senaste åren, ännu icke satt några alltför tydliga spår i äktenskapens barnantal. Beträffande en för Stockholms stad utförd undersökning framhålles sålunda, att den något snabbare ökningen av medelbarnantalet i de senaste årens vigsel- kullar huvudsakligen härrör från ett ökat antal första och andra barn. Det utslagsgivande blir här, huruvida man kan förvänta ett fasthållande vid den högre fruktsamheten även i högre durationsklasser. Skulle så ej bli fallet, kommer någon mera påtaglig förbättring av barnantal och reproduktion näppeligen till stånd. Det här sist anförda gäller Stockholms stad men kan också sägas om lan- dets totala befolkning. Några mera exakta uppgifter om fruktsamhetsutveck- lingen kunna därför icke framläggas med mindre man får en hela riket om— fattande statistik över dels äktenskapens fördelning efter barnantal inom skilda detaljgrupper och dels motsvarande uppgifter om barnaföderskornas fördelning efter förutvarande antal barn. I avsaknad av dylika data kan man emellertid konstatera, att den framtida befolkningsutvecklingen är ett all- li

varligt spörsmål, som förtjänar ständigt beaktande.

De sjunkande födelsetalen från 1920-talet och början av 1930-talet inträda E' nu successivt i fruktsamhetsäldrarna, vilket medför en stark uttunning av &

• Sida 145
•  Original

ödelsetalets underlag. Sålunda beräknas antalet kvinnor i åldrarna 20—35 r, som år 1940 uppgick till 800 000, ha nedgått till 610 000 år 1960. Inne- örden härav är, att under i övrigt oförändrade förhållanden den fruktsamhet, om omkring år 1940 resulterade i 100 000 födda, år 1960 endast kan ge 75 000. "ven förskjutningar i äktenskapsbeståndets sammansättning inverka, bland nnat på grund av att antalet vigda icke kan förväntas hålla sig på nuvarande öga nivå. Den samlad—e effekten av dessa och andra omständigheter är sådan, ptt det erfordras en påtaglig förbättring av den äktenskapliga fruktsamheten !för att neutralisera densamma och för att i längden hålla de födelsetal, som uppställts som önskvärda.

• Sida 146
•  Original

• Sida 147
•  Original

FLYKTEN FRÅN LANDSBYGDEN OCH DESS SAMBAND MED NATIVITETSNEDGÅNGEN

En undersökning På uppdrag av befolkningsutredningen utförd av

Professor Carl-Erik Quensel

• Sida 148
•  Original

• Sida 149
•  Original

Den inrikes omflyttningen visar näppeligen någon tendens till avmatt- ning och synes med bortseende från dess beroende av konjunkturerna bliva år för år av allt större mått. Det karakteristiska för omflyttningen är dess riktning från landsbygd till städer, från jordbruksnäringen till stadsnärin- garna. Enligt data, i de officiella befolkningspublikationerna1 har utflytt- ningen från landsbygd till städer sedan år 1910 gestaltat sig som nedanstå- . ende tablå angiver:

Är Födelseöverskott Utilyttningsöverskott på landsbygden från landsbygden 1911—1915 ..................... 37 938 12 441 1916—1920 ..................... 29 167 9 101 1921—1925 ..................... 32 786 10 780 1926—1930 ..................... 19 726 20 391 1931—1935 ..................... 12 985 18 011 1936—1940 ..................... 12 671 28 564 1941 ..................... 14 458 22 595 1942 ..................... 27 153 24 366 1943 ..................... 30 586 33 011 1944 ..................... 30 055 35 944

Sedan snart tjugo år tillbaka har omflyttningen från landsbygd till städer varit av den storleksordningen att den mer än väl uppvägt den naturliga folkökningen, varför folkminskning varit följden.

Bland de utflyttande voro kvinnorna förr i kraftig majoritet, under 1920— talet nära två tredjedelar, men så småningom har en bättre relation mellan könen inträffat och under femårsperioden 1936—1940 var skillnaden mellan männens och kvinnornas andel i utflyttningsöverskottet relativt liten (48 % män mot 52 % kvinnor).

Då den inrikes omflyttningen blivit utförligt behandlad i åtskilliga offi- ciella statistiska publikationer eller utredningar må beträffande ytterligare data om omflyttningen blott hänvisas till dessa.2

Även om utflyttningen från landsbygd till städer förorsakat folkminsk- ning på landsbygden har dock näppeligen fram till år 1935 skett en minsk- ning av den arbetsföra befolkningen därstädes. Minskningen bland lands- bygdsbefolkningen beror i icke ringa grad därpå att födelsetalet har ned- gått jämfört med tidigare, och att antalet barn under 15 år därstädes nu—

, mera är betydligt mindre än tidigare. Men man synes nu stå vid en vändpunkt. En fortsatt utflyttning av samma

1 Sveriges Officiella statistik. »Befolkningsrörelsen, Översikt för åren 1931—1940.» »Folkmängden i administrativa områden» 1941, 1942, 1943. 2 Sveriges Officiella statistik: »Folkräkningen 1930 Del II.» »Befolkningsrörelsen. Översikt för åren 1931—1940_» SOU: »Betänkande ang. landsbygdens avfolkning.» (1938: 15). >>Jordbrukets framtida tillgång på arbetskraft» (1944: 65).

• Sida 150
•  Original

150 7 storlek som tidigare måste reducera den arbetsföra befolkningen och man: måste därför fråga om den stora utflyttningen kan bibehållas.

Under senare år har det sålunda blivit vanligt att verkställa befolknings— prognoser icke endast för landet i dess helhet utan även för olika regionala enheter såsom storstäderna, landsbygden. Även för den jordbruksidkande befolkningen ha olika prognoser företagits. Som exempel må nämnas de av byråchefen Alf Johansson och aktuarie Gunnar Hävermark gjorda progno— serna över jordbruksbefolkningen (SOU 1937: 43, 1938: 10 och 1938z34), de av docenten William-Olsson och licentiaten von Hofsten gjorda prognoserna för Stockholms stads befolkningstillväxt samt de av docenten Hyrenius ut- förda prognoserna av landsbygdsbefolkningens och jordbruksbefolkningens framtida storlek (SOU 1944: 65).

Samtliga de ovan nämnda prognoserna bygga på olika val beträffande om— flyttningen från land till stad eller övergången från jordbruksnäringen till andra näringar.

Johansson och Hävermark räkna således med följande alternativ:

a) en årlig utflyttningsförlust för jordbruksbefolkningen av 6 000 män och 10 000 kvinnor,

b) en årlig utflyttningsförlust av 10000 män och 16000 kvinnor. De båda alternativen återspegla de under femårsperioderna 1931—1935 och 1936—1940 iakttagna verkliga förändringarna.

William—Olsson och von Hofsten räkna i sina prognoser över Stockholms framtida folkmängd med icke mindre än fem olika förutsättningar beträffande utflyttning från egentlig landsbygd till städer och tätorter.

1. Ingen omflyttning.

2. Flyttningsförlusterna i relation till folkmängden i olika åldersklasser förbliva desamma som under åren 1931—1935.

3. Flyttningsförlusternas absoluta storlek inom olika åldrar förbliva de- samma som under åren 1931—1935. 4 och 5. Flyttningsförlusternas relativa och absoluta storlek inom olika åldrar förbliva desamma som under åren 1936—1940._ Av de fem alternativen ansågs det första fullständigt verklighetsfräm- mande och medtogs blott som en bakgrund till de följande och det andra och det femte ansågs vara de extrema gränser inom vilka den framtida utflytt- ningen från landsbygd till städer skulle hålla sig inom de närmaste år— tiondena. Docent Hyrenius räknar bland annat med att den relativa utflyttningen (yrkesväxlingen) från jordbruksbefolkning till andra näringar skall vara lik— artad med den under årtiondet 1931—1940 iakttagna. Men kan man räkna med sådana alternativ och äro de icke tilltagna i över— kant? De bakom den inrikes omflyttningen liggande demografiska förhållan— dena förändras snabbt och bliva i framtiden annorlunda än de varit under decenniet 1931—1940. Åtminstone fram till år 1935 förorsakade utflyttningen * från landsbygden ingen minskning av folkmängden i de arbetsföra åldrarna !

• Sida 151
•  Original

(detta även inom rena jordbrukskommuner och även för kvinnornas vid— ommande).

Den kraftiga utflyttningen under femårsperioden 1936—1940 har däremot troligen lett till någon minskning av den arbetsföra befolkningen på lands- bygden och detta särskilt för kvinnornas vidkommande. Direkta jämförelser mellan olika folkräkningar försvåras av ändringar i den kommunala indel- iningen.

Förhållandena gestalta sig visserligen olika i skilda delar av landet och i somliga områden befinner sig fortfarande landsbygdsbefolkningen i de ar- betsföra åldrarna i tillväxt medan på andra håll en minskning kan konstateras.

Fram till år 1935 har det varit överskottet av nytillträdande arbetskraft i de yngre medelåldrarna, som lämnat landsbygden.

Men den även på landsbygden avtagande nativiteten leder så småningom därhän att den nytillträdande arbetskraften (d. v. s. antalet personer i åldern 15—20 år) blir numerärt mindre år för år. Om än antalet barn framgent är så stort att utan utflyttning de arbetsföra åldrarna borde tilltaga blir dock överskottet mindre och utflyttningen bör därför försvåras.

Är det därför berättigat att räkna med samma utflyttningsförluster (abso- luta eller relativa) som i det förgångna? Enligt mitt förmenande är detta oriktigt och man måste starkt ifrågasätta om icke det minskade antalet in- trädande i arbetsföra befolkningen inverkar kraftigt bromsande på den rela- tiva utflyttningen i de yngre medelåldrarna från landsbygden.

Vissa teoretiska resonemang må kanhända bättre belysa hittillsvarande och kommande utveckling.

En stationär befolkningstyp uppkommer om det absoluta antalet födda år efter år förblir konstant och dödligheten i varje åldersklass är oföränderlig. Totalantalet blir konstant och likaså antalet i varje åldersgrupp år för år. I en stationär befolkning, där årligen födes 100000, uppnår enligt nuvarande dödlighet något mer än 92 000 20—års—åldern och 82 000 50-års-åldern. Ålders- fördelningen åskådliggöres grafiskt i diagram Ia (heldragen kraftig linje). Totalantalet i den stationära befolkningen skulle bliva ungefär 65 gånger an- talet födda eller 6,5 miljoner. Men den dödlighet, som rådde omedelbart innan sekelskiftet var betydligt högre än nuvarande, särskilt i barnaåldrarna. För att erhålla en folkmängd av 6,5 miljoner skulle med den dödligheten er— fordras ett födelsetal på cirka 130000 årligen. Den stationära befolkning, som i ett sådant fall tänkes uppstå, åskådliggöres beträffande åldersfördel- ningen likaledes i diagram Ia (streckad linje). Den kännetecknas av ett be- tydligt högre födelsetal än den förra. Minskar dödligheten, framförallt barna- dödligheten, kraftigt och födelsetalet förblir oförändrat stiger till att börja tmed endast folkmängden i barnaåldrarna. Medan enligt dödligheten innan sekelskiftet av 130000 födda endast 100000 uppnådde tjugoårsåldern stiger detta antal med nuvarande dödlighet till icke fullt 120000.

Det resulterar i ett kraftigt ökat antal, som inträder på arbetsmarknaden

• Sida 152
•  Original

1 | I 0 25 50 75 0 25 50 75 0 25 50 75 ' .

Diagram ] a—f.

och vidare en större trängsel i familjerna än tidigare. Om den lokala arbets— marknaden icke kan absorbera denna ökade tillströmning behövs det blott en minimal dragningskraft från annat område för att en utflyttning skall äga rum av den överflödiga arbetskraften (= födelseöverskottet). Härvid kan det tänkas att det uppkommer en stabil befolkningstyp, åskådliggjord i diagram Ib. Genom utflyttning, företrädesvis i åldrarna 20—40 år, reduceras antalet i området befintliga i de yngre medelåldrarna successivt ned till det antal, som svarar mot ett födelsetal av enbart 100000. Av varje födelseårs— klass utflyttar vid vuxen ålder 23 % i en ålder mellan 15 och 40 år.

Den forna högre barnadödligheten ersättes sålunda av utflyttningen, som blir en regulator för folkmängdstillväxten.

Den i diagrammet .streckade ytan angiver det födelseöverskott, som senare försvinner från området till följd av utflyttning.

Stort barnantal i relation till folkmängden, stort barnantal i äktenskapen1 karakteriserar denna stabila befolkningstyp jämfört med den stationära be—j folkningen. *

• Sida 153
•  Original

I denna tänkta befolkning tänkes sedan ske en fruktsamhetsminskning, så. att nativiteten sjunker successivt under en tidrymd av 15 år från 130 000 till 100000 och därefter blir konstant. Under dessa 15 år sker ingen minskning av antalet personer, som uppnå 15-års-åldern, enär födelseminskningen in- verkar härpå först efter femton år. Samma överskott av nytillträdande ar- betskraft förefinnes och utflyttningen förbliver därför densamma. Folk- minskning inträder men detta enbart som en följd av födelsetalets nedgång. Åldersfördelningen 15 år efter nativitetsnedgångens inträdande åskådliggöres i diagram 1 c och skillnaden jämfört med diagram 1 b är den att åldersklas— serna 0—15 år hava krymt ihop. Barnantalet i äktenskapen har minskat något. En del av forna tiders födelseöverskott förefinnes emellertid ännu kvar i be- folkningen (den streckade ytan i diagram 10) men är dömd att försvinna under den fortsatta utvecklingen.

Den framtida utvecklingen beträffande utflyttningen kan emellertid ge— staltas på två olika vägar. Den ena möjligheten är den att utflyttningen endast avser det hittills ännu förefintliga födelseöverskottet. I samma mån som detta försvinner, trängseln i familjerna och överskottet av nytillträdande arbetskraft upphör, avlägsnas förutsättningarna för utflyttningen om drag- ningskraften från andra områden är av relativt obetydliga mått. I så fall kan utflyttningen betraktas som en i viss mån temporär företeelse, som försvinner i samma mån (ehuru med en viss tidsförsening) som födelseöverskottet upphör.

Den andra möjligheten är att dragningskraften från inflyttningsområdet är så stor att utflyttningen fortsätter och är av samma relativa styrka som förut d. v. s. föranleder att cirka 23 % av varje födelsekull utflyttar mellan 15— och 40—års—åldern.

Konsekvenserna av en sådan utveckling för åldersfördelningen efter ytter- ligare 15 år och 30 år åskådliggö-res på likartat sätt i diagram 1 d och 1 9. Under de femton första åren skiljer sig utvecklingen enligt den andra möjlig- heten icke nämnvärt från utvecklingen enligt den första. Vad som inträffar i båda fallen är att gångna tiders födelseöverskott reduceras kraftigt och att endast en obetydlig del därav kvarstår och folkmängden närmar sig den mera stationära typen men i ingen enda åldersgrupp har folkmängden gått ned under det antal som svarar mot den stationära befolkningen.

Men under de därpå följande åren sker en ödesdiger förändring om ut- flyttningen fortsätter i samma relativa takt. Det bildas i så fall en svacka i åldersfördelningen, åldersklasserna omkring 30 år bliva kraftigt reducerade under den nivå, som erfordras för den stationära befolkningens upprätt- hållande och för varje år som går breder denna undertalighet ut sig till allt högre åldersgrupper. Samtidigt, vid oförändrad fruktsamhet, minskas även födelsetalet ytterligare och folkminskningen vidtager i en utsträckning som gör den till en icke tillfällig utan i längden konstant företeelse.

Den svenska landsbygdens åldersfördelning (se diagram 1 f) anknyter sig för närvarande synnerligen väl till den i diagram 1 c återgivna teoretiska typen. Jämfört med en stationär befolkning (med samma numerär i åldrarna

• Sida 154
•  Original

omkring 50 år) uppvisar landsbygdsbefolkningen ett överskott framförallt i .* åldrarna 10—40 år.

Man kan därför mycket väl påstå att man beträffande utflyttningen från landsbygden står inför den kritiska period som nyss berördes för den tänkta teoretiska befolkningen. Det har varit tidigare års födelseöverskott, som vid vuxen ålder utflyttat från landsbygden till städerna, men ett sådant före- ligger icke för framtiden.1 Det har varit en del av barnen i landsbygdens stora barnskaror, som vid vuxen ålder flyttat hemifrån till städerna, men med den sjunkande nativiteten och den sjunkande familjestorleken bli förutsättningarna för utflyttning avsevärt förändrade. Så småningom torde det bliva en spän— ning av stora mått mellan den lokala efterfrågan på arbetskraft och den efter- frågan, som föranlett utflyttningen.

Om den avtagande nativiteten och familjestorleken förutsättes utöva ett inflytande på den relativa utflyttningens storlek måste det emellertid också kunna fastslås medelst undersökningar. Två väsentligt skilda metoder kunna tillämpas för att konstatera riktigheten eller oriktigheten härav.

En direkt metod vore en undersökning enligt följande riktlinjer. Med utgångspunkt från befolkningsregistren vid en bestämd tidpunkt kunde den i utvalda områden hemmahörande ungdomen i åldersgruppen 10—20 år grupperas efter faderns yrke och inkomst och efter antalet syskon. Med ledning av motsvarande befolkningsregister vid någon senare tidpunkt vore det möjligt att fastställa huru många av olika kategorier, som kvar- stanna inom området och bland annat konstatera om antalet syskon eventuellt har något inflytande på utflyttningens storlek så att enda barnet eller barn med få syskon icke utflytta i samma utsträckning som barn i stora barn- skaror.

Möjlighet till dylika undersökningar erbjuder bland annat primärmaterialet från de i 1936 års partiella folkräkning ingående jordbrukskommunerna jäm- fört med primärmaterialet för 1940 års folkräkning. Ehuru en sådan under— sökning vore ett tidsödande arbete skulle den kunna ställa utflyttningen från landsbygden i en ny intressant dager och lämna material till värdefulla sociologiska betraktelser.

En indirekt metod vore att studera den inrikes omflyttningen inom olika administrativa områden.

Omflyttningen är som bekant regionalt sett synnerligen varierande, sam— tidigt som även de demografiska förhållandena, åldersfördelning, födelsetal och fruktsamhet, variera avsevärt. Om ett samband mellan överskott i åldrarna 10—20 år och omflyttning förefinnes som det ovan skisserade, vore det even- tuellt möjligt att fastställa det från sambandet mellan regionala data, ehuru stora felkällor föreligga då individuella, för de skilda områdena säregna om- ständigheter kunna inverka kraftigt på variationen och dölja ett eventuellt samband.

1 Man kan räkna med att landsbygdens fruktsamhet för närvarande är så stor att reproduktionstalet endast obetydligt ligger under den kritiska siffran 1.

• Sida 155
•  Original

har varit denna: Står den under senare år iakttagna utflyttningen i något sam- band med relationen mellan nytillträdande arbetskraft och behovet av ny arbetskraft för att ersätta avgången genom dödsfall och uppnåendet av icke arbetsför ålder?

Den utflyttning, som härvid är av intresse, är icke utflyttningen per 1 000 av folkmängden utan utfyttningen i de yngre medelåldrarna. Det är ju väl- lbekant att utflyttningen från landsbygden blir märkbar i åldern 15 år och därefter när ett maximum mellan 20- och 25-års-åldern samt är praktiskt taget *avslutad vid 30-års-åldern för kvinnorna och 35—års—åldern för männen.

Utflyttningen i de yngre medelåldrarna är indirekt bestämbar enär de detaljerade åldersfördelningarna. för smärre områden (såsom häraderna) vid de tre senaste folkräkningarna 1930, 1935 och 1940 lämna en god möjlighet att bestämma utflyttningsöverskottet i olika åldrar. Utflyttningsöverskottet (eventuellt inflyttningsöverskottet) i varje härad under femårsperioderna 1931—1935 och 1936—4940 har bestämts på följande sätt. Antalet personer i åldersgruppen 10—25 år 1930 ha reducerats med den förväntade dödligheten och det så erhållna reducerade antalet har jämförts med det observerade an— talet i åldersgruppen 15—30 är år 1935. Differensen måste huvudsakligen bero på den inrikes omflyttningen och sättes den i relation till antalet i ålders- gruppen 10—25 år år 1930 erhålles ett siffermässigt uttryck för den relativa utflyttningen under åren 1931—1935.

Sådana utflyttningstal hava beräknats för vartdera könet och för de båda femårsperioderna 1931—1935 och 1936—1940 för varje härad. Hänsyn har tagits till eventuella områdesregleringar mellan folkräkningarna.

Relationen mellan nytillträdande arbetskraft och avgången av arbetskraft genom dödsfall och uppnående av icke arbetsför ålder kan bestämmas så att man med ledning av åldersfördelningen uträknar det antal som fem år senare förväntas befinna sig i åldern 15—65 år (om ingen utflyttning sker) och jämför detta värde med antalet i åldern 15—65 år vid utgångstidpunkten. Man erhåller därvid ökningen (eller eventuellt minskningen) och detta värde satt i relation till åldersklassen 10—15 år vid utgångspunkten blir ett mått på denna åldersklass övertalighet (eller undertalighet). Den proceduren skulle dock erfordra ett avsevärt och omständligt räknearbete och förhållan- det mellan nytillträdande arbetskraft och erforderligt behov av arbetskraft (för att hålla åldersgruppen 15—65 år konstant) har i stället mätts så att antalet i åldersklassen 10——20 år, 171040, ställdes i relation till antalet i åldersklassen 50—60 år, Pm_60 och den erhållna kvoten jämfördes med

motsvarande kvot för en stationär befolkning Den erhållna rela-

AIO—20

Pro—20 _ Å1o—2o_ PEO—60 ' ÅöO—GO, tvisade sig vara ett lämpligt och enkelt beräkningsbart mått på förhållandet mellan nytillträdande arbetskraft och. minskningen i arbetskraft genom döds— (tionen, i fortsättningen benämnd åldersrelationen 100 -

• Sida 156
•  Original

fall och uppnående av icke arbetsför ålder. Åldersrelationen 130 innebär att! antalet personer i åldersklassen 10—20 år är cirka 30 %. högre än vad som' erfordras för att vidmakthålla numerären i åldersgruppen 15—65 år under närmaste femårsperiod under förutsättning att ingen utflyttning sker. I en sådan befolkning kan 30/130 av den nytillträdande arbetskraften utvandra utan att någon egentlig minskning i de arbetsföra åldrarna inträffar.

Åldersrelationen blir därför ett siffermässigt uttryck för den utflyttning, som teoretiskt är möjlig från området, utan menliga följder, den teoretiska utflyttningsgränsen.1

k 10—15 år och om överskottet sättes i relation till åldersklassen 10—25 år blir den kritiska utflyttningsgränsen approximativt given genom formeln 1 k—l & T Sambandet mellan åldersrelation och kritisk utflyttningsgräns gives i nedan- stående tablå.

Om åldersrelationen är k % förefinnes ett överskott av iåldrarna

Kritisk utflytt- Kritisk utflytt-

Äldersrelation Äldersrelation

ningsgräns ningsgräns 120 ............... 560ho 220 ............... 1820Mo 130 ............... 77 » 230 ............... 189 » 140 ............... 95 » 240 ............... 195 » 150 ............... 111 » 250 ............... 200 » 160 ............... 125 » 260 ............... 205 » 170 ............... 137 » 270 ............... 210 » 180 ............... 148 » 280 ............... 215 » 190 ............... 158 » 290 ............... 219 » 200 ............... 167 » 300 ............... 222 » 210 ............... 175 »

Åldersrelationen år 1935 varierar i häraderna mellan 110 % som observeras blott i något enstaka härad (Svartlöga härad i Stockholms län) och siffror på. 300 eller därutöver i de övre norrländska länen.

Vid studiet av sambandet mellan utflyttningsöverskott och åldersrelation måste dock hänsyn tagas även till befolkningens yrkesfördelning. Utflytt- ningen är kraftigast i jordbruksdistrikt och samtidigt är födelsetalet och där- med även åldersrelationen större bland jordbruksbefolkningen än bland övrig landsbygdsbefolkning. Ett skenbart samband skulle därför lätt kunna upp- komma om icke vederbörlig hänsyn till den felkällan företages.

1 Om under tidigare år utflyttningen varit mindre än den teoretiskt möjliga kan givet-,, vis härigenom ett temporärt överskott av arbetskraft hava. uppstått, som kan tänkas ut-* flytta något senare. Utflyttningens beroende av konjunkturväxlingarna verkar störande och den verkliga utflyttningen kan under en högkonjunktur i inflyttningsområdet temporärt Vara. högre än den kritiska gränsen utan alltför menliga följder.

• Sida 157
•  Original

I bilaga 1 återgives för varje härad dels procentantalet jordbruks- befolkning enligt 1940 års folkräkning, dels åldersrelationen enligt ålders- fördelningen 1935 samt de beräknade omflyttningstalen i %o under femårs- perioderna 1931—1935 och 1936—1940.

Någon utförligare beskrivning av omflyttningens storlek inom olika om- råden samt dess ökning från den första av de båda femårsperioderna till den andra skall icke lämnas här. I kartogrammet på s. 164—165 gives grafiskt utflytt- iningen 1936—1940 (medeltal för båda könen). Utflyttningens storlek under de båda femårsperioderna 1926—1930 och 1931—1935 har varit föremål för studier i annat samband.1 Intresset koncentreras på det eventuella siffer- mässiga samband mellan omflyttning och åldersrelation, som erhålles från de här framlagda siffrorna.

I nedanstående tabell 1 gives en fördelning av de 285 häraderna efter % jordbruksbefolkning å ena sidan och utflyttningen å andra sidan.

I de flesta härader framträder ett utflyttningsöverskott för såväl män som kvinnor, medan inflyttningsöverskott blott finnes i ett fåtal härader. Under andra femårsperioden har antalet härader med inflyttningsöverskott

Tabell 1. Händerna fördelade efter utilyttningsöverskotten i de yngre medelåldrarna och efter % jordbruksbefolkning.

joåéd- Antal Infiytt- Utilyttningsöverskott i (,/'00 Period Kön bruks- härader nings- befonb Summa över' 0— 50— 100— 150— 200— 250— 300— 350— ning skott 49 99 149 199 249 299 349 399 1931—1935 111. —20 10 6 1 2 — 1 -— -— — — » 21—49 86 17 41 19 7 — — 1 1 — » 50—64 105 8 48 42 6 1 — — —— — » 65— 84 10 34 26 12 1 -— — — 1 » Summa 285 41 124 89 25 3 — 1 1 1 kv. —20 10 6 1 2 — 1 — — — -— » 21—49 86 12 18 31 13 8 . 2 —— —— 2 » 60—64 105 4 8 30 45 16 1 1 — — » 65— 84 — 7 22 31 20 4 -— — — » Summa 285 22 34 85 89 45 7 1 — 2 1936—1940 m. ——20 10 . 6 2 1 1 —— —- — — — » 21—49 86 12 18 21 22 9 1 3 — — » 50—64 105 4 13 34 31 17 3 2 1 — . n 65— 84 3 13 19 22 19 7 -— 1 — ( » Summa 285 25 46 75 76 45 11 5 2 — ] kv. —20 10 7 2 — 1 _ _ — — » 21—49 86 10 10 18 21 17 8 2 — » 50—64 105 1 2 19 36 30 12 5 -— » 65— 84 — 4 9 22 19 21 6 — '» Summa. 285 18 18 46 80 66 41 13

1 Betänkande ang. landsbygdens avfolkning. (SOU 1938: 15).

• Sida 158
•  Original

Tabell 2. Häraderna fördelade efter åldersrelation och utflyttningens storlek under " åren 1936—1940. '

| . M ä 11 K v i n n o r ååå? Im Utflyttning i %o In- Uttlyttning i 0/00 S,,mm, få?" 0— 50— 100— 150— 200— 250— 300— "Y"” 0— 50— 100—150— 200— 250- 300— g 49 99 149 199 249 999 349 "mg 49 99 149 199 249 299 349 120. . . . 2 2 5 3 5 — 1 —— 2 2 2 3 6 2 1 — 18 130. . . . 3 2 13 9 5 —— f— —— 2 3 6 13 7 —— 1 — 32 140. . . . 2 11 20 24 9 2 1 — 3 4 7 22 17 11 5 — 69 150. . . . 7 7 14 19 11 4 — — 4 3 11 11 19 12 2 —— 62 160. . . . 1 3 4 9 6 — 1 1 — — 3 9 3 7 2 1 25 170. . . . 2 3 5 4 6 1 1 —- — — 3 8 6 5 —— — 22 180. . . . 1 4 5 4 3 2 — —— — 1 2 6 6 2 2 — 19 190 o.d. 1 12 8 3 — 2 1 1 — 3 12 7 2 2 —— 2 28 Summa 19 44 74 75 45 11 5 2 11 16 46 79 66 41 13 3 275

Tabell 3. Medeltalet av utflyttningsöverskottet i %o åren 1931—1940 i Sveriges härader, fördelade efter värdet på åldersrelationen.

1931—1935 1936—1940 Oknhfg men” 0 . Antal perioderna Aldersrelation härader män kvinnor män kvinnor män kvinnor 130 och under ............ 50 38 93 93 111 55 18 140 » 150 .............. 131 49 99 99 144 50 45 160 » 170 .............. 47 63 119 121 165 58 46 180 » därutöver ........ 47 28 84 90 133 62 49

minskat. Många av dessa härader gränsa till större städer och förortsbe— byggelse är vanlig i dessa härader. Procenten jordbruksbefolkning i dessa härader är vanligen låg.

I tabell 2 framgår ehuru otydligt att man kan tala om ett visst sam- band mellan åldersrelation och det förefintliga utflyttningsöverskottet sär— skilt beträffande kvinnorna. (De tio härader där jordbruksbefolkningen är blott 20 % eller mindre av totalbefolkningen medtagas icke här och ej heller i fortsättningen).

Sambandet är emellertid icke alltför kraftigt utpräglat men det är större för kvinnorna än för männen och det är större för perioden 1936—1940 än för perioden 1931—1935. ( Tabellerna för åren 1931—1935 återgives icke här.)

I tabell 3 gives de uträknade medelvärdena av utflyttningsöverskotten för män och kvinnor de båda femårsperioderna som funktion av åldersrelationen.

(När här talas om genomsnittsvärden avses ovägda medeltal av värdena , för de olika häraderna. Inget avseende fästes i fortsättningen vid'variationen : i folkmängd mellan häraderna.)

• Sida 159
•  Original

Från tabellen kan utläsas följande. Om man tillsvidare bortser från de härader där åldersrelationen är synnerligen hög (180 eller därutöver)1 kan man för bägge perioderna konstatera att utflyttningsöverskottet för männen minskar med fallande åldersrelation. Samma tendens förefinnes om än icke fullt så märkbar för kvinnorna under samma period. Ökningen mellan de båda femårsperioderna har för männens vidkommande skett ungefär likartat i samtliga härader med en åldersrelation på 170 eller därunder d. v. 5. med bibehållande av sambandet mellan åldersrelation och ' utflyttning. För kvinnornas vidkommande har ökningen i utflyttningsfrekvens varit * icke fullt så kraftig som för männens vidkommande. I härader med låg ålders- relation d. v. s. ringa antal nytillträdande i arbetsför ålder har den relativa utflyttningsfrekvensen icke tilltagit i samma grad som i härader med högre åldersrelation. Detta kan måhända tolkas som ett bevis på att den minskade tillgången på yngre arbetskraft verkar dämpande på. utflyttnings- frekvensen. Inom olika delar av landet äro förhållandena emellectid avsevärt olika. I tabell 4 återgives för varje län dels det antal härader, där utflyttningen : under åren 1936—1940 gått över den kritiska gränsen, dels även den s. k. korrelationskoefficienten för sambandet mellan utflyttning och åldersrela- tion. Är korrelationskoefficienten omkring noll råder inget samband, är den positiv stiger utflyttningen med växande åldersrelation, är den däremot » negativ minskar utflyttningen med växande åldersrelation. Ju närmare den ' kommer värdet 1 desto högre än sambandet. Länen kunna, som skett i tabellen, sammanföras till olika grupper. De fyra översta norrländska länen bilda otvivelaktigt en grupp för sig. Här är åldersrelationen mycket hög, befolkningstypen starkt progressiv och utflyttningen är icke särskilt anmärkningsvärt hög (mer än i Västernorrlands län). I de 38 häraderna härstädes är utflyttningen endast i tre beträffande männen och fem beträffande kvinnorna över den kritiska gränsen. Under sådana omständigheter är det icke orimligt att utflyttningen icke kan på- visas stå i något tydligt beroende av åldersrelationen. Utflyttningen är nämligen icke något särskilt problem för dessa län. Man finner nämligen att de arbetsföra åldrarna därstädes vuxit med icke fullt 10000 män och 6000 kvinnor från 1935—1940 medan de borde hava ökat med omkring 17 000 av vartdera könet om ingen utflyttning skett. Nästa grupp äro de fem mälarlänen till vilka i detta sammanhang må föras Gävleborgs och Kopparbergs län. Här är åldersrelationen av måttlig storlek och utflyttningen hög. (Dessa län hava lämnat mycket av Stockholms in— , flyttningsöverskott. Enligt folkräkningen 1930 komma dessa län före varje ( annat län vid gruppering av länen efter invandring från landsbygden till

Stockholm 1921—1930.) Av de 85 häraderna ha beträffande 54 männens ut- flyttning överstigit det kritiska värdet och beträffande 61 gäller det för

1 Mestadels de norrländska häraderna.

• Sida 160
•  Original

Tabell 4. Sambandet mellan åldersrelation och utflyttningen ! häraderna åren 1996—1940 länsvis. ., (191131 Antal härader Utflyttning åren Korrelations- art-1 er med överskriden 1936—1940 i o/oo koefficient mellan (_mezomer teoretisk nttlytt- Ålders- (Genomsnitt för utflyttning och L 5. n ”jord-% ning för relation häraderna) åldersrelation bruks- befolk- män kvinnor män kvinnor män kvinnor ning) Norrland .............. 38 3 5 Norrbottens län ........ 13 — — 236 50 91 — 024 + 007 Västerbottens län ...... 10 — — 212 44 84 — 020 + 0'82 Jämtlands län .......... 8 — 1 180 48 110 + 001 —-0'20 Västernorrlands län 7 3 4 177 117 143 — 020 + Om Östra Mellansverige 85 54 61 Gävleborgs län ........ 8 3 6 161 98 135 + 037 + 050 Kopparbergs län ........ 13 4 6 146 62 94 —0'21 + 035 Yästmanlands län ...... 12 7 8 160 114 178 + 073 + 072 Orebro lan ........... . 13 9 10 135 118 154 —0'97 —0'29 Stockholms län ........ 16 13 12 141 138 159 + 082 + 088 Uppsala län ............ 13 10 11 167 170 204 — 0'04 _— 0'31 Södermanlands län ...... 10 8 8 149 141 172 + 080 + 024 Västra, Mellansverige. . . . 64 29 46 Yarmlands lan .......... 13 7 13 140 110 147 + 0'10 + 0 26 Alvsborgs län .......... 18 7 8 141 65 72 — 023 + 0 15 Skaraborgs län ........ 15 3 12 139 52 126 + 086 + 0 56 Göteborgs o. Bohus län. . 18 12 13 152" 158 168 + 017 + 0 20 Södra Sverige .......... 88 48 71 Östergötlands län ...... 21 15 18 145 116 160 —0'1B + 009 Jönköpings län ........ 9 3 5 143 61 104 — 0'45 —— O'so Kronobergs län ........ 6 l. 6 142 91 147 Kalmar län ............ 15 4 12 150 92 142 + 005 — 0'00 Gotlands län ............ 2 1 1 140 51 93 Blekinge län ............ 4 8 3 160 124 173 Kristianstads län ...... 10 2 6 145 75 129 + 009 + 091 Malmöhus län .......... 13 11 13 141 128 179 — 001 + 023 Hallands län ............ 8 3 7 151 91 162 —- 0'17 — 0'04 kvinnornas vidkommande. Här spåras utan tvivel ett samband mellan åldersrelation ehuru i två län (Örebro och Uppsala) korrelationskoefficienten går åt motsatt håll. I Uppsala län är det egentligen ett härad, Ulleråkers härad, som åstadkommer det avvikande resultatet och detta härad inne- håller Bondkyrka (Helga Trefaldighets) församling, som i viss mån är för- ortskommun till Uppsala och som icke oväsentligt vuxit under femårs- perioden. För Örebro län är förhållandet i viss mån annorlunda. Kumla samt Gryt- hytte och Hällefors härad med 26 respektive 24 % jordbruksbefolkning av- vika markant från de övriga häraderna. Med bortseende från dessa härader i och i viss mån även Örebro härad skulle man även i detta län fått en positiv korrelation mellan åldersrelationen och utflyttningsöverskottet.

• Sida 161
•  Original

) Man torde därför vara berättigad till det påståendet att inom detta om- råde förefinnes ett otvetydigt samband mellan åldersrelation och utflyttning, om man bortser från de härader där jordbruksbefolkningen är förhållande- vis obetydlig eller där speciella förhållanden råda.

En annan grupp bilda de fyra länen, Värmlands län, Skaraborgs, Älvs- borgs och Göteborgs och Bohus län. Även här torde sambandet vara otve- tydigt.

Inom den övriga större delen av Götaland kan man däremot icke spåra Enågot samband mellan åldersrelationen och utflyttningen för de skilda hära- ?derna. Förefinnes ett sådant är det synnerligen väl dolt bakom en mängd olika störande omständigheter, säregna för de olika häraderna.

Utflyttningen är för kvinnornas vidkommande betydligt större och det är i full överensstämmelse härmed, som man kan konstatera att sambandet mellan åldersrelation och utflyttning för kvinnornas vidkommande är mer utpräglat än för männens vidkommande.

Sambandet är nämligen positivt i 10 län (av 21 län med flera än 6 härader) för männens vidkommande men i 16 län för kvinnornas vidkommande. Och i 15 län är sambandet siffermässigt högre för kvinnornas vidkommande.

Men sambandet kan, som förut nämndes, eventuellt bero därpå att ålders— relationen är högre i jordbruksidkande härader än i mera industriellt beto— nade och att utflyttningen varierar med det relativa antalet jordbruksbe- folkning.

För att närmare undersöka om denna omständighet inverkat, ha häraderna grupperats i tre grupper efter relativa antalet jordbrukaefolkning inom vart och ett av de fyra nämnda större områdena (tabell 5). Beträffande såväl Norrland som större delen av Götaland blir resultatet ändock negativt men för Mälarlänen (inklusive Kopparbergs och Gävleborgs län) och de fyra västra landskapen i Mellansverige kan man fortfarande avläsa ett tydligt sam- band mellan åldersrelation och utflyttning (även när häraderna fördelas på olika grupper efter jordbruksbefolkningens relativa andel). Ett undantag ut— gör visserligen den grupp av härader i Mälarlänen där jordbruksbefolkningens numerär är mellan 50 och 65 % av totalbefolkningen. Här framträder sambandet som negativt men detta kan bero på tillfälligheter. För samtliga dessa undergrupper i Mellansverige sammanslagna kan sambandet mellan ålders- relation och utflyttning betraktas som säkert d. v. s. utflyttningen är mindre där åldersrelationen är låg och tillgången på yngre nytillträdande arbets- kraft är låg.

För perioden 1931—1935 kan man däremot näppeligen konstatera något samband mellan de två storheterna även i Mellansverige.

I tabell 5 angives också den s. k. regressionskoefficienten, vilken i detta ifall angiver huru mycket utflyttningen genomsnittligt ökar (eller minskar) iför varje ökning av åldersrelationen med 1 enhet.

Om åldersrelationen minskar med 10 enheter skall enligt det konstaterade regionala sambandet i t. ex. Östra Mellansveriges härader med mer än 65 %

• Sida 162
•  Original

Tabell &. Sambandet mellan åldersrelation och utflyttningen: i olika grupper av häraderna efter område och % jordbruksbefolkning.

Jord- . . Korrclation chressions- bruks- 5353; Uägygångåå/oo mellan ålders- koefficient mellan 0 ådc befolk- Antal 1935 Med lt l relation och utflyttning och mr ning härader M (1 1 ( e &) utflyttning åldersrelation i % ( teal;— (i bid) män kvinnor män kvinnor män kvinnor Norrland ' ........ 21—49 6 190 119 100 50—64 14 191 56 100 —-0'16 —0'oe —0'15 —0'o7 " 65— 20 216 41 97 —- 017 _U'as —O's7 —0'64 Ostra Mellan- sverige ' ........ 21—49 34 143 77 92 + 0"28 + 026 + 1'86 + 1'17 50—64 29 150 149 179 —0-31 ——O'24 —0'96 —0'7o 65— 20 161 185 240 + 070 + 049 + 1133 + 095 Västra. Mellan- * sverige ........ 21—49 20 144 86 87 + 014 + 040 + 2132 + 240 50—64 22 142 104 133 + 031 + 024 + 113 + 1'36 65— 22 143 101 158 + 021 + 056 + 0152 + 1'73 Södra Sverige 21—49 26 145 76 123 ——0'22 —0'|a —l'41 — 1'21 50—64 40 147 97 145 —0'14 + 005 —0'ss + 0'18 65— 22 145 126 181 + 011 + 011 + 0133 + 054 _. * Älvdals hzd och Särna och Idre hzd av Kopparbergs län ha förts till Norrland i stället för Ostra Mellansverige.

jordbruksbefolkning utflyttningen genomsnittligt nedgå med 16 %o för män- nens vidkommande och 10 0/oo för kvinnornas vidkommande.

Detta enligt det här från de regionala variationerna konstaterade sam- bandet. Huruvida detta samband också. har giltighet vid kommande tempo- rala förskjutningar är naturligtvis ovisst, då en mångfald andra faktorer här spela in och bland annat konjunkturerna kunna störa.

Man kan emellertid konstatera att åldersrelationen i Östra Mellansverige år 1935 var 149 och år 1940 119 och beräknas nedgå till 94 år 1945 och 85 år 1950 d. v. s. de uppväxande generationerna i dessa områden ersätta nu- mera icke den lokala efterfrågan på. ny arbetskraft i stället för den avgångna arbetskraften.

Detta måste ha en viss effekt på utflyttningen. Om man tänker sig det konstaterade regionala sambandet mellan utflyttning och åldersrelation ha motsvarighet beträffande de temporala variationerna skulle utflyttningen under åren 1941—1945 i detta område och dessa åldersklasser blott bli 75 % av den ursprungliga storleken och snart nedgå till bara 50 %.

Man torde även kunna få ett belägg för riktigheten av detta vid ett stu- dium av omflyttningen under de senare åren, även om endast summariska data föreligga. Utflyttningen från landsbygden var under de båda åren 1942, ——1943 ungefär 23 % högre än under perioden 1931—1940. För de fyra norr—i ländska länen har däremot utflyttningen stigit med 48 %, medan i det övriga?? Sverige ökningen stannat vid 18 %. I Norrland förefinnes som ovan visatsl: möjligheter till betydligt högre utflyttning utan att läget på. arbetsmark—f

• Sida 163
•  Original

samma tendens och inflyttningen till Stockholm från Mälarlänen (inklusive Kopparbergs och Gävleborgs län) har under de sista åren, synes det, varit stadd i sjunkande. Inflyttningen (inflyttningsöverskottet) till Stockholm de tre åren 1928, 1938 och 1943 var, med bortseende från omflyttningen mellan Stockholm och dess förorter, år 1928 21 109 personer (8 421), år 1938 29 768 (11357) och 1943 30000 (12 652). _ Härav kom från de nämnda länen1 under samma år 11298 (4 579), 14 941 ! (5 763) och 12 564 (5 104) personer eller i procent räknat 54 % (54 %), 50 % ) (51 %) och 42 % (40 %). ; Även om dessa siffror måste tagas med en Viss försiktighet, torde man dock kunna sätta förändringarna häri i samband med förut påpekade omständig- 'heter.

163 Inaden blir kritiskt. Siffror över inflyttningen till Stockholm visa också

] Sammanfattning.

För stora delar av Mellansverige synes det som om det minskade antalet nytillträdande arbetskraft utövar ett bromsande inflytande på utflyttningen och att utflyttningen i de yngre medelåldrarna. relativt sett blir mindre ju färre perSOner det finnes i åldersklasserna 10—20 år.

1 Såväl deras landsbygd som städer.

• Sida 164
•  Original

UTFLYTTNINGEN HARADSVIS åren 1956—19

L+o (_ ,), |qu , a & -_ .. Q," ' .y »' ' . l

i de yngreme/lanå/a'rama . '- __ - "i.

f.d ? , 'I

, MM,?»

a!?thmwhmmw . än

gyn—lis x Mgs "se få...

m k _ .» N. . f a ! ” .b

• Sida 165
•  Original

& lNFLYTTNINGS- OVERSKOTT

gTFLYTTNlNGS- " OVER SKOTT

231.255535200 %, och däröver

• Sida 166
•  Original

• Sida 167
•  Original

BEFOLKNINGSRÖRELSENS BEROENDE AV ,KONJUNKTURERNA UNDER TIDEN EFTER 1920

En analys På uppdrag av befolkningsutredningen utförd av

Docent Hannes H yrem'us

• Sida 168
•  Original

• Sida 169
•  Original

1. Frågeställning.

Förändringarna i en befolknings födelsetal från en tid till en annan utgöra ) den samlade effekten av en mångfald skiftande omständigheter, av vilka en- ! dast en del kunna beläggas med siffror och därigenom underkastas en statis- * tisk analys. För bedömande av befolkningsrörelsens fluktuationer har man därför att söka kvantifiera de olika mätbara faktorernas verkningar, och de resterande förändringarna hos födelsetalet få. då uppfattas som effekten av de icke mätbara faktorerna. Man kan härvidlag särskilja i huvudsak två. slag av orsaker till födelsetalets variationer, nämligen dels strukturella ändringar och dels förskjutningar i själva fruktsamheten. Till de förra kunna hänföras förändringar i befolkningens ålders- och civilståndssammansättning ävensom i äktenskapsbeståndets fördelning efter varaktighetstid och barnantal. Dessa äro samtliga av betydelse för födelsetalets storlek, och en eliminering av deras effekt kan ske på så sätt, att den relativa födelsefrekvensen, differen- tierad efter samtliga, indelningsgrunder, för varje studerad tidsperiod sam- manväges med ett och samma viktsystem. De då kvarstående förändringarna i tiden hos det vägda totala födelsetalet äro att uppfatta som effekten av frukt- samhetens fluktuationer. I den mån man icke kan föra differentieringen till- räckligt långt, blir ett dylikt förfarande givetvis inexakt i så, måtto, att effek- ten av de icke beräknade strukturförändringarna kommer att inräknas i frukt- samhetens variationer.1

Den nämnda uppspaltningen av födelsetalets förändringar är i sig själv av intresse för fastslåendet av, huru befolkningstillväxten försiggår. Men det är icke minst för bedömandet av de framtida utvecklingsmöjligheterna och för utformningen av befolkningspolitiken av stor vikt att också. få. klarlagt motivkomplexen bakom de viljebetonade elementen i nativiteten, d. v. s. i fruktsamheten och i giftermålsfrekvensen. Det största intresset knyter sig därvid till i vilken utsträckning de ekonomiska konjunkturerna påverka be- folkningsrörelsen, och det har härvidlag i vissa länder gjorts försök att belysa detta samband. Möjligheterna att nå. klarhet häri äro likväl icke alltför gynn— samma, dels på. grund av det tillgängliga statistiska materialets ofullständig- het och dels av den anledningen, att fruktsamhetens och giftermålsfrekvensens fluktuationer icke endast bero av de ekonomiska konjunkturerna utan av en mängd andra faktorer av såväl långsiktig som kortfristig och tillfällig karaktär.

Vid mätandet av sambandet mellan befolkningsrörelse och konjunkturer är det önskvärt att kunna basera studierna på en så. lång serie av data som mHyrem'us, De senaste årens nativitetsuppgång. Ekonomisk Tidskrift 1942, 5, samt dena, Räcker vårt födelsetal? Tiden 1944, 1.

I dessa båda uppsatser differentieras födelsefrekvensen efter ålder och civilstånd samt äktenskapens duration, vadan beroendet av äktenskapens barnantal förblir obestämt. Ett försök att belysa sistnämnda samband göres i (?.-E. Quensel, Den äktenskapliga fruktsam- hetens förändringar 1933—1939 samt förändringarna i det äktenskapliga barnantalet. Statsvetenskaplig Tidskrift 1943, 4—5.

• Sida 170
•  Original

möjligt. Genom olika ekonomiska arbeten, såsom bland annat »The National . Income of Sweden 1861—1930», föreligga för vårt land erforderliga ekono- miska uppgifter för en relativt omfattande tidsperiod. Emellertid kan det icke anses lämpligt att i undersökningsmaterialet inräkna krigs- och efter- krigsåren, enär de då uppkomna rubbningarna i såväl ekonomiska och sociala förhållanden som också i befolkningsutvecklingen delvis äro av annan art och intensitet än de vanliga konjunkturella variationerna. Man måste för den skull göra en uppdelning av undersökningsmaterialet i åtminstone två del- serier, den ena omfattande tiden fram till och med år 1913 och den andra av- seende mellankrigsperioden. Sedan har man givetvis också möjlighet att efteråt undersöka, om och i vad mån utvecklingen under krigsåren och åren närmast därefter låta sig inpassa i det framanalyserade allmänna schemat. Man torde härvidlag i viss mån kunna tala om »psykologiska konjunkturer», vilkas innebörd icke så lätt kan göras till föremål för statistisk analys utan måste bedömas från fall till fall.

Det torde kunna förutsättas, att befolkningsrörelsens beroende av de eko— nomiska konjunkturerna ändras i tiden och likaledes är olika inom popula- tioner med skilda levnadsvillkor och befolkningsförhållanden. I fråga om giftermålsfrekvensen ha förskjutningarna sedan tiden före första världskriget väl icke varit starkare, än att kännedomen om förkrigstidens samband mellan giftermålsfrekvens och konjunkturer även kan vara av värde för det aktuella bedömandet därav. Beträffande födelsetalet är förhållandet likväl ett annat till följd av den under de senaste årtiondena alltmer utbredda barnbegräns- ningen. Med hänsyn härtill har den nedan redovisade undersökningen be- gränsats till att omfatta endast mellankrigsperioden samt i någon mån tiden för det nu avslutade andra världskriget. Avsikten är närmast att få några håll- punkter på det nuvarande sambandet mellan befolkningsrörelse och konjunk— turer. En grundligare undersökning av problemet är givetvis önskvärd men har tills vidare icke kunnat komma till stånd på grund av tidsskäl.

2. De analyserade talserierna. Innan en skildring gives av de metoder, varigenom sambandet mellan befolkningsrörelse och konjunkturer kan mätas, må. först redogöras för de talserier, vilka här skola underkastas analys. Undersökningen har som nämnts begränsats till tiden efter förra världskriget och närmare bestämt till åren 1921 och följande. I vissa sammanhang ha ytterligare begränsningar vidtagits, bland annat med hänsyn till att utvecklingen under det senaste kriget av olika skäl icke kan inpassas i samma statistiska schema som fredsperioden mellan världskrigen.

1. Giftermålsfrekvensen har här skildrats genom följande talserier: 1. Totala antalet ingångna äktenskap inom hela riket (beteckn. GT). 2. Relativa giftermålstalet för Stockholms stad (beteckn.-_ GS).

3. » > » övriga städer (beteckn. Go"”).

4. » >> » hela landsbygden (beteckn. GL”). 5 » » » jordbrukskommuner (beteckn. GJ).

• Sida 171
•  Original

130 | | | | | | | | T | | 130 120 _ Antal födelser __110 110— — 110 ' 100 — — 100 | 90 — — 90 i 80 _ — 80 70 — —70 60 — _ 60 50 — — 50 Antal giftermål 40— — 40 30— — 30 20 — — 20 10 —- — 10 | 1 I | | | | | | | | 0 | 0 I9l 9 2! 23 25 27 29 3! 33 35 37 39 4! 43 1945

Fig. 1. Antalet födelser och giftermål ! Sverige åren 1921—1943.

lx'J Nativiteten har skildrats genom följande talserier:

1. Totala antalet födda inom hela riket (beteckn. FT).

2. Den äktenskapliga fruktsamheten inom 0—1 års duration och 25 —30 års ålder för hela riket (beteckn. (Pl).

3. Den äktenskapliga fruktsamheten inom 0—5 års duration och 25 —30 års ålder för hela riket (beteckn. (132).

4. Den äktenskapliga fruktsamheten inom 5—10 års duration och 30 —35 års ålder för hela riket (beteckn. (D;).

5. Relativa antalet födda för Stockholms stad (beteckn.qu).

6. » » » » övriga städer (beteckn. FOSt).

7. >> » » » hela landsbygden (beteckn. Fu”). 8. >> » >> » jordbrukskommuner (beteckn. FJ )

De olika serierna av giftermålstal och födelsetal avse att skildra olikheterna inom skilda sociala delpopulationer. De ekonomiska konjunkturerna kunna nämligen förmodas utöva ett växlande inflytande på exempelvis jordbruksbe— folkningen och industribefolkningen. Då direkta uppgifter om befolknings- rörelsen inom olika yrkesgrupper icke föreligga för hela den här avsedda undersökningsperioden, ha data om industribefolkningen ersatts av uppgifter

• Sida 172
•  Original

0 | | | | | | o 19" Zl 23 25 37 39 4! 43 I945

Fig. 2. Relativa giftermålstal 1921—1943. Stockholm, övriga städer, landsbygden och jordbrukskommuner.

Absolut antal Relativa giftermålstal

giftermål

Hela Stockholm Övriga Lande- Jordbruks- riket städer bygden kommuner gr GS gös: GLb g.!

39 600 939 719 6'25 36800 8112 6'86 ' $'% 37 800 9'46 7'26 Ers-| 37 400 925 701 5150 37 400 903 701 561 38300 998 6147 573 39 000 1002 TN? 5'79 40 500 914 751 599 41 700 1004 775 (ha 43 900 1077 816 6'86 42 900 1101 8'03 601 41 700 10112 779 592 43 400 994 800 6'26 48 100 1046 9'23 6'81 51 300 1153 9-94 713 53 300 1215 1037 7'28 55 600 12159 1073 7 59 58 100 1352 1120 7'81 61 400 14'75 11'88 805 59 200 14'13 ll'so 7'71 58 100 13'68 11'09 7'50 62 400 14'31 1075 794 61 600 13'65 11'51 7'82

Tabell 1. Glftermålstal 1921—1943.

• Sida 173
•  Original

o I | | | | | | | | | | | 0 1919 II 23 25 27 29 3! 33 35 37 39 4! 43 I 945 Fig. 3. Relativa födelsetal 1921—1948. Stockholm, övriga städer, landsbygden och jordbrukskommuner. . .. Aktcnskapliga fruktsamhetstal Absolut Relahva todelsotal Hola riket antal . födda 25—30 års 25—30 års 30—35 års ” Hela Sto kh , Övriga Landa- Jordbruks- ålder ålder ålder . c 0 m städer bygden kommuner 0—1 _å" O_5 ?" 5—10_ 5" riket duration duration duration FT FS Fäst FLb FJ (I), (I), (133 1921 127 700 151: 2010 22'68 23'4 1922 116 900 1376 17'86 2075 219 1923 113 400 130 1 1701 2005 211. 1924 109 100 12'63 1629 19—25 205 420 270 147 1925 106 300 1246 15'67 18'76 19'8 420 263 143 1926 102 000 11'7 2 1490 18'02 194 413 253 137 1927 98 000 111 4 13'86 1714 190 396 242 129 1928 97 900 1091 1375 1714 190 342 240 127 1929 92 900 1023 1317 1649 181 356 227 117 1930 94 200 107 7 13'26 16'68 181 365 226 113 1931 91 100 1070 1295 15'98 17*e 349 217 110 1932 89 800 11'41 1275 1559 174 355 213 109 1933 85 000 10'28 11'94 14'80 165 335 203 101 1 1934 85 100 9135 12'08 1477 162 320 199 101 | 1935 85 900 10'86 12 28 14-79 161 298 196 99 1936 88 900 1124. 1314 1503 160 296 198 104 1937 90 400 11'48 13'46 15'18 15'8 285 196 104 1938 93 900 1275 1425 1549 16'6 287 198 105 1939 97 400 13'46 1433 1593 16'8 274 197 107 1940 95 800 1370 1519 15 2 1 160 288 192 97 1941 99 700 1550 15'86 1515 1 160 280 201 99 1942 113 600 1799 18151 1731 124 900 2002 2015 1854

• Sida 174
•  Original

25-30 års ålder ""O—1 års durotion((l>ll

aoo— . _ —3oo ” 25— 30års ålder _ 2-00_ 0—5 års durction(d>z) . _ zoo .. "1

30—35 års ålder 100— 5—10 års duration((l>3) 400

0 | | | | | | | | | | 1 0 I9l9 2! 23 25 27 29 3! 33 35 37 39 4! I943

Fig. 4. Äktenskapllga fruktsamhetstal 1924—1941. Olika alders- och durationsklasser för hela riket.

om befolkningen i'Stockholm och i övriga städer. För jordbruksbefolkningen ha av Statistiska Centralbyrån framräknade tal använts för en del av under- sökningsperioden; för övriga är har en sammankedjning skett med relativtal för A-kommunerna.

Då, som i det följande närmare redogöres, sambandet mellan olika tids— serier icke skall mätas genom de absoluta talvärdena, utan av på olika sätt bildade differenser, kommer härvid större delen av effekten från de tidigare berörda strukturella faktorerna bakom giftermålstalets och födelsetalets varia— tioner att rent automatiskt elimineras. Det kan för den skull vara be— rättigat att vid en första granskning använda de absoluta gifterinåls— och födelsetalen i stället för speciella nuptialitets- och fruktsamhetstalfsom mer eller mindre rensats från effekten av strukturella faktorer. Så. har här skett för hela rikets befolkning. För de olika delbefolkningarna ha med hänsyn till de administrativa förändringarna använts de allmänna relativa giftermåls— och födelsetalen.

Då. strukturförändringarna likväl icke helt elimineras genom undersöknings— metoden, ha förutom de enkla födelsetalen även uppställts ett par serier av fruktsamhetstal för hela riket. Härvid ha använts ovägda medeltal av de beräknade äktenskapliga fruktsamhetstalen inom olika ålders- och durations- klasser, avseende dels nedkomstäldern 25—30 år och durationerna 0—1 samt 0—5 år och dels nedkomståldern 30—35 år och durationen 5—10 år.

3. De ekonomiska konjunkturerna ha skildrats genom följande talserier:

1. Nationalinkomsten i 1935 års penningvärde, angiven i kronor per per- son i åldrarna 15—65 år (beteckn. N).

• Sida 175
•  Original

I

gibt—oa

. Industriens produktionsvärde i 1935 års penningvärde (beteckn. I). . Antalet redovisade industriarbetare (beteckn. W). . Omdömessiffra rörande arbetstillgången (konjunktursiffra) (beteckn.K). . Procenten arbetslösa inom fackförbunden (med omvänt tecken) (be- teckn. P). . Antal arbetssökande per 100 lediga platser (med omvänt tecken) (be- teckn. A). . Tackjärnsproduktionen (beteckn. T). . Utrikeshandelns volym 1 1935 års penningvärde (beteckn. U). . Industriarbetarnas reallön i 1935 års penningvärde (beteckn. R). 1 0. Prisindex på. ] ordbruksprodukter i 1935 års penningvärde (beteckn. J). 1 1. Godstonkilometer avgiftsphktigt gods (beteckn. G). 1 2. Antal konkurser (med omvänt tecken) (beteckn. C). Natio- äalm't Itndu- Ut- Indu- Jord- oms & nens rikes- stri- brukets per 1n- pro- Antal A bets- Procent Arbeta- ha b _ r divid i duk— sysscl- ”xi & arbots— ansök- T k d ln- tar 0 (lp ;t— Gods- äldrar- tions- satta 1 & ng lösa ningar mac ' c ns arnas u _ ton- Kou- Är ua 15— värde indu- (Kol?- inom per jarns- Vågå?) rigg); pjäs; kilo- kurser 65 år (1935 striar- lärt: fack- 100 Jag" sig en_ aja" &_ åf” &_ meter (1935 lira pen- betare 'ff för- lediga nig _ iii _ nig __ års pen- ning— & ra) bunden platser v" ä n.. dg .. &” ning- värde) ar o) var 0) var 0) värde) milj.kr. 1000- 1000 Kr tal % Antal ton Milj. kr Kr Index Milj. Antal (N) (1) (W) (K) (P) (A) (T) (U) (R) (J) (G) (C) 1921 1 610 2 550 328 1'98 261! 299 314 1 530 2 180 120 237 5 620 1922 1 720 2 860 326 265 229 314 264 1 810 2 060 105 2"!!! 4 785 1923 1 870 3 260 358 3'14 12 5 197 283 2 160 2 200 110 288 3 794 1924 1 930 3 480 380 3'04 105 181 513 2 400 2 310 117 3'19 3 550 1925 1 940 3 520 392 304 11'0 210 432 2 480 2 350 118 3'45 3 491 1926 2 010 3 810 407 3'06 12"? 213 462 2 640 2 460 111 3'58 3 377 1927 2 030 3 860 410 3'1 9 120 210 418 2 910 2 500 110 3'95 3 191 1928 2 050 4 110 439 3'3 ! 1015 201 396 2 980 2 450 111 313 3 092 1929 2 190 4 480 453 3” 102 174 490 3 330 2 640 104 4'59 3 172 1930 2 200 4 430 455 305 11'9 183 460 3 060 2 730 94 416 3 034 1931 2 040 4 030 430 21; 1 168 251 389 2 500 2 710 88 3'46 3 564 1932 1 900 3 770 401 241 224 487 265 2 100 2 600 80 2'50 4 423 1933 1 930 3 920 393 2”! 5 23'8 685 323 2 220 2 670 84 2'50 3 947. 1934 2 130 4 640 438 3'50 180 479 525 2 630 2 740 93 3'54 2 728' 1935 2 350 5 050 471 3'58 15'0 365 570 2 770 2 770 100 3'92 2 136 1936 2 550 5 490 499 (”$'% 12”! 262 588 3 120 2 820 105 4'54 2 114 1937 2 770 6 380 536 3'99 108 187 648 3 970 2 860 106 5'61 1 812 1938 2 810 6 290 543 3'58 109 196 668 3 700 2 900 107 52 1 1 821 1939 2 920 6 790 564 3'88 92 173 644 4 020 2 920 116 605 1 639 1940 2 930 6 470 555 3'46 11'8 182 745 2 710 2 770 129 721 1 841 1941 2 800 6 200 550 3'37 11'3 198 714 2 170 2 600 131 797 1315 1942 2 730 6 540 581 3972 7'5 147 738 2 050 2 640 848 902 1943 3'75 5'7 131 1 950 2 710

Tabell 3. Ekonomiska tidsserier 1921—1943.

• Sida 176
•  Original

Kr S&W . 1 _ 1 1 1 i | Nahonahnkomsi per individ _lndustriens produktionsvörd — _ e(1 ³⁰⁰⁰ 1 åldrarna 15—65 år (N)/k Mkr i 1935 års penningviirde/_/x Kr | 1935 års penningvärde 2500— _ 2000— ff./2V _ _ /_/_X/ 1500— _ - /

1000— _ _ 500— _ _ 0111111111111111111 1111111111111111110 Tuscnlal | | ( l _ ' _ 7oo— Ania| industriarbetare(W) _ Konjunkturslffra |

Tusenial Omdöme om arbeistillgången (K)

zoo— — — 200- — _ —1 100 — — 0 I | I 1 1 I | | 1 I I | I I 1 I I I 1 I 1 l 1 1 l | I 1 I 1 l I | I i 1 n % | | [ | Ania Procent arbetslösa inom _ _ Ansökningar om _ 30" .. . 600 fackforenlngarna (P) arbete per 100 15— — - lediga platser (A) —500 20— — — —400 15__ _- _ & —300 10" w X_VX _ » x_n” s,. _ - —100 1 1 1 1 | 1 1 1 | 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 | i 1 1 1 | 1 1 | 1 1 1 1 1

0 1 1 o I 910 25 30 35 40 43 20 25 30 35 40 1943

Fig. 5. Ekonomiska tidsserier 1921—1943. (A).

Rörande de olika. serier av ekonomiska och sociala data, som här använts för att skildra. konjunkturerna, må först nämnas, att den omräkning till fast (1935 års) penningvärde, som utförts på serierna N, I, U, R och J, skett medelst socialstyrelsens levnadskostnadsindex. Det är uppenbart, att detta innebär en schematisk förenkling, eftersom bland annat penningvärdet ändrats olika för exempelvis industriarbetare och jordbruksbefolkning. För den kom- mande användningen av de härledda talserierna spelar detta likväl en under- ordnad roll. .

Av de olika ekonomiska serierna ha 1, W och T hämtats från den officiella :.? industristatistiken, K, P och A från socialstyrelsens arbetsmarknadsstatistik " och R från dess lönestatistik, U från handelsstatistiken, 0 från statistik över , rättsväsendet och G från järnvägsstatistiken. Serie N har för åren till och

• Sida 177
•  Original

usen lon

Mkr ] | | j | | —4500 700— Tackjörnsproduklionen (T) _ " Ulrikeshondelns volym (U) Tusen ion — Mkr | 1935 års penningvärde —4000 600 — " _ — 3500

500— _ ' /_/X 13000 m_ M _ _ V &_2500 _ -2000 300— _ _ —1500

200 - —

_ —1000 ' 100— ' " __ asoo 0 1 1 1 | 1 | | l | J | | 1 I I | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | 1 0 1 l 2 | Index Industriarbelurnas reallön (R) _ Jordbrukets produktionspriser (J) 440

K" Kr 1 1935 års penningvärde lndexlal: 1935 års pennlngvörde —120 /_—/ 2500- Afv— S'," " V—NÄV —100 2000- N/ _ — —|ao

1500 — _ — _ 60 '1000— — — —40 [ 500— _ _ _20 o 1 1 _L 1 1 | | 1 1 | | | | | 14 m 1 l 1 1 | | I | 1 1 | 1 J 1 | I | | I 0 Antal Mm" | | — | | —7000 | 7— Godslonkilomeier (G) — Antal konkurser (C) . [ Avgiftpliktigt gods. mll]. -— —6000 | 6— — ) _ —5000 5— _ _ X __ _4000 4 |— — . 3._ f/A/XV _ _ x_v —3000 2_ _ — X -2000 1— - — —1000 0 | | | | |m| | | | | | | | | | | | 1 | | | | | | | f1 1 | | | | | 1 | | 0 1920 25 30 35 40 43 20 25 30 35 40 1943

Fig. 5. Ekonomiska tidsserier 1921—1943. (B).

med 1934 hämtats från »The National Income in Sweden 1861—1930». För 'senare år ha uppgifter erhållits från officiella utredningar av professor |E. Lindahl m. fl. Serien J slutligen har hämtats från jubileumsskriften |»Sveriges Lantbruksförbund 1917—1942» och utgör en sammanvägning av |prisserier för olika jordbruksprodukter.

De här ovan under 1, 2 och 3 nämnda talserierna avse i första hand års— lsiffror. I vissa fall ha även en del månadssiffror kommit till användning för studiet av utvecklingen under de senaste åren.

Samtliga årsserier finnas redovisade i tabellerna 1—3 och ha grafiskt åskådliggjorts i fig. 1——5.

• Sida 178
•  Original

3. Använda beräkningsmetoder. Problemet att beräkna korrelationen mellan tvenne tidsserier är i all— mänhet ingalunda så enkelt, som en första betraktelse :ynes ge vid handen, och det får sägas utgöra ett ännu icke helt klarlagt kapitel inom den teore- tiska statistiken. Redan en granskning av de i diagrammen återgivna ekonomiska kurvorna visar, att man icke kan direkt korrelera de uppställda storheterna. Om man exempelvis jämför industriens produktionsvolym, I, konjinktursiffran, K, och antalet konkurser, O, så är den förstnämnda växande, den andra tämligen konstant och den sista avtagande. Det framstår därför som erforderligt att först undanröja den sekulära, mera långsamma förändringen, »trenden», för att få fram siffror, som blott ange de enskilda årens konjunkturella läge, (1. v. s. deras avvikelser från trenden. Beräkning av trenden kan ske på olika sätt. Därest konjunkturvågorna vore av tämligen konstant längd, skulle det framstå som mycket naturligt att an— vända löpande medeltal med ett antal termer, motsvarande cykelns längd. Om man vid varierande våglängd använder det antal år, som svarar mot den, längsta cykeln, har man härmed redan gjort våld på de ursprungliga siffrorna, och de därigenom framräknade konjunkturvariationerna bli inkorrekta. Man kan då med lika stor rätt övergå till att beräkna trenden genom ett polynom enligt minsta kvadratmetoden. Detta kan för övrigt i föreliggande fall anses som desto mera befogat, som antalet termer är tämligen begränsat och meto- den med löpande medeltal innebär slöseri med s. k. frihetsgrader (det antal observationstermer, som teoretiskt kvarstår, sedan man frånräknat dem som åtgå för att bestämma utjämningskurvorna). I ett flertal arbeten rörande sambandet mellan befolkningsrörelse och konjunkturer har trenden beräknats enligt minsta kvadratmetodenl. Frågan om vilket gradtal man bör välja för polynomet gör emellertid, att icke heller denna metod blir fullt adekvat utan påverkas av subjektiva faktorer. Det är exempelvis stor skillnad mellan om man utjämnar födelsekurvan FT med en rät linje eller en andragradsparabel; i sistnämnda fallet kvarstå relativt obe— tydliga variationer kring kurvan. Vare sig trenden eliminerats på ena eller andra sättet, har man för under— lättande av grafisk jämförelse brukat omproportionera avvikelserna från trenden — absoluta eller relativa _— i förhållande till dessas standardavvikelse.

Om de ursprungliga variatvärdena betecknas E,- och trendvärdena E,,

— Ei—E, . har man sålunda bildat e,- : E,- — E, eller 6,- : ___—__| v1dare där1från| i

2 8,- 2 (81: __ me,-lg ei N

m.,. = och ae,” : _ N

| samt slutligen s,- : (T' ei 1 Se bland annat R. H. Hooker, On the Correlation of the marriage Rate With Foreign Trade, Journ. of the Roy. Stat. Soc. 1901. G. U. Yule, 011 changes in the Marriage- ana Birth-rates in England and Wales during the Past Half Century, Journ. of the Roy. Stat Soc. 1906. D. S. Thomas, Social Aspects of the Business Cycle, London 1925.

• Sida 179
•  Original

Kallas det mot 9,- svarande värdet i en annan serie E,! för så, har man som mått på sambandet beräknat korrelationen ro=r (s, 8,7). Med hänsyn till den fasförskjutning (eng. »lag»), som eventuellt kan föreligga mellan de båda serierna, kan det därjämte vara lämpligt att beräkna exempelvis r, = r (s,- e',_1), 7'__1 = r (s,- E'HI) etc. Genom att lägga en parabel genom r,, ro och 7'_1 (ev. flera värden), finner man maximum och den däremot svarande genomsnittliga fasförskjutningen.

Det här ovan skisserade förfaringssättet är emellertid icke alldeles rätt- visande. Det bygger bland annat på det antagandet, att de olika observatio— nerna i en tidsserie äro av varandra oberoende. Så är icke fallet, något som ju tydligt framgår vid betraktandet av en ekonomisk serie. Konjunkturläget under ett kort tidsintervall måste ju sägas vara i viss mån förutbestämt av utvecklingen under den närmast föregående tiden.

Variationerna i de båda ovan anförda serierna E och E' kunna antagas vara uppbyggda av två eller flera olika komponenter, varav i vardera serien åtmin- stone en komponent kan tänkas ge upphov till periodiska svängningar. Om denna komponent råkar vara gemensam för de båda serierna, inses lätt, att en verklig korrelation framkommer mellan 8 och e'- Därest inga tydliga gemensamma element föreligga, kan likväl lätt uppstå periodiciteter med samma längd, och man får då en skenbar korrelation. Skulle våglängderna vara olika långa, får man vid ett tillräckligt stort material ingen dylik falsk korrelation, men för en begränsad tidsperiod gäller detta icke. Speciellt må nämnas, att om den ena av serierna icke uppvisar någon cyklisk variation (våglängden oändligt lång), uppstår ingen falsk korrelation.

För att vid korreleringen av de båda tidsseriema i någon mån undanröja beroendet av tidsplaceringen av de enskilda termerna kan man härleda den s. k. självregressionen samt residualerna

Å,=s,-—(os + ps,-_, + Ås,_2 + - -) och Åli : 8,7: _" (94, + 16, E'i—x + Å, Eri—2 + ' ' ') och slutligen korrelationen r (A, N,).

Antalet termer i regressionsekvationerna kan bestämmas med ledning

9 av den multipla korrelationskoefficienten, R = & / 1 __ ale. Empiriskt finner O';

man, att i föreliggande material i allmänhet endast erfordras 3 eller 4 termer, dvs. att beroendet mellan 8, och s,_,, kan negligeras för k> 2 d 3.

De metoder, som kommit till användning i föreliggande undersökning, av- vika i vissa avseenden från den här ovan skildrade.

I stället för att på ett eller annat sätt härleda en trendkurva och beräkna de enskilda årssiffrornas absoluta eller relativa avvikelser därifrån ha beräk- nats de procentuella förändringarna från det ena året till det nästa. Då

• Sida 180
•  Original

trenden likväl här skulle medföra vissa oriktighetér, har först en ompropöit tionering skett medelst en rät linje.

Om de ursprungliga talen betecknas E', (z = 1, 2' ' ' ' n), har först bei

& räknats regressionskoefficienten ?) = 1) (E, 1.) samt ,8 = E—' varifrån så härletts 1

E,- _ _. _. H. samt e, = —E—'_—E'—l.

E,: —.—— 1 + (2—1) 13 Ei—l

Med hänsyn till den grafiska representationen kan det vara iämpligt att i stället för 6,— taga de omproportionerade värdena, »standardvariationema»

Det må härvid tillfogas, att 05, beräknats på värden för i från och med? 1922 till och med 1939.

I tabellerna 4—7 ha återgivits de för olika befolkningsstatistiska och eko— nomiska serier erhållna standardvariationerna, och i fig. 6—10 ha de represen- terats grafiskt. Problemet är sålunda att studera korrelationen emellan de

givna serierna.

Av de olika här uppställda måtten på konjunkturutvecklingen uppvisa ett flertal mycket överensstämmande förlopp under tiden 1922—1939. Till en del beror detta på att vissa faktorer äro gemensamma. Sålunda ingår indu— striens produktionsvolym som en viktig del av nationalinkomsten, och den— samma står själv i nära samband med antalet sysselsatta industriarbetare. På likartat sätt förhåller det sig med procenten arbetslösa inom fackförbunden och antalet arbetssökande per 100 lediga platser.

Om man uppfattar alla de olika ekonomiska serierna som empiriska närme— värden på den »sanna», okända konjunkturkurvan, kan denna i viss mån bestämmas genom 5. k. faktoranalys. För att få ett tillfredsställande resultat skulle dock erfordras, att dylik analys utföres för ett flertal olika regionalt och socialt avgränsade befolkningsgrupper. Med hänsyn till konjunkturuppgif— ternas användning har det emellertid här ansetts tillfyllest att helt enkelt taga ett genomsnitt av de ekonomiska standardvariationsserier, som uppvisa den största likheten. Härvid har valts det vägde medeltalet

e=%[2n+i+w+2k+(—p)+(—a)]

Vikterna ha valts med hänsyn till att N och K ansetts vara relativt själv- ständiga mått, under det att som uttryck för industriproduktionen och arbets- marknaden valts medelvärdena av variationerna i I och W respektive i (_P) och (_A) Det kan givetvis diskuteras, hur en sammanvägning bör ske, men

• Sida 181
•  Original

Absolut antal giftermål

Hela riket

gT

Relativa gifterm ålstal

gS

Stockholm

Övriga städer

Lands- bygden

” Öst (] Lb

Jordbruks- kommuner

gJ

1922 1923 1924 1925 1926 1927 1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941 1942 1943

— 310 — 0-53 — 1'30 — 1'01 —— 0"27 — 0135 + 013

000 + 062 —— 1'48 —— 1157 + 0118 + 210 + 115 + 035 + 059 + 059 + 098 — 1'66 -— 1'74 + 2'18 — 1'01

— 1'81 + 0'82 — l'oo ——-O'9a + 1'29 — 0'34 — 1-07 + 010 + 095 —— 0'04 — 1'89 ——0'97 + 0'66 + 1'57 + 010 + 014, + 1-05 + 1'59 — l'as —— 1'01 + 052 — 1'28

—1'85 + 035 —1'57 —0'81 — 1'20 —0'17 + 063 —0'04 + 044 —0'85 — 1'42 —0'04 + 215 + 102 + 055 + 020 + 037 + 0'78 ——-1'57 —0'92 — 113 + l'oo

—3'es —O'74 —— L16 — O-ss — 0'06 —— 059 + 039 + 006 +—018 —— 206 — 1'42 + 1'16 + 2n6 + 094 + 006 + 077 + 029 + 045 — 1'94 —— 139 + 132 — 1'03

Tabell 4. Standurdvariationer hos giftermålstal 1922—1943.

Absolut antal födda

Hela riket

fT

Relativa födelsetal

Äktenskapliga fruksamhetstal

Hela riket

Stockholm Ovriga

fs

städer

fäst

Lands- bygden

fL b

J Ordbruke- kommuner

fJ

2 5 — 3 0 års ålder O — 1 års duration

(111

2 5 — 30 års ålder 0 — 5 års duration

(fe

30—35 års ålder 5—10 års duration

(fa

1922 1923 1924 1925 1926 1927 1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941 1942 1943

— 2'34 —0'57 +0'sz — 0'41 — 0'89 —0'85 + 038 — 1'23 + 039 — 0'63

O'oo —1'27 + 047 + 075 + 1'58 + 101 + 171 + 1'68 ——O'03 + 1'71 + 510 + 374

— 1'66 —0'9s —0'52

0'00 — 1.06 —O'ss — 0'30 —— l'os + 083 + 015 + 1'08 — 1'60 —— 0'81 + 1'01 + 1'44 + 044 + 1'86 + 090 + 0117 + 2'28 + 275 + 1'91

—— 2'36 — 0'84 ——0'7a —0'61 —0'89 — 1'36 + 012 —0'7o + 044 —— 0'23 — 0'05 —1'19 + 0'61 + 0'63 + 208 + 091 + 175 + 1'31 + 093 + 1'40 + 4'04 + 310

— 2'46 ——0'71 — 0'89 —O'32 — O'ss —0'57 + 061 — 1'86 + 1'04 —0'89 —0'21 —1'21 + 0'61 + 071 + 1'29 + 1'07 + 116 + 1'79 — 0'86 + 1'50 + 5'00 + 3'39

— 1'93 —— O'an —— 1'12 —O'76

0'00 —0'4o + 060 — 1'16 + O'so —— 0'60 + 020 — 1'37

000 + 0150 + 040 + 040 + 273 + 1'49 — 1'24 + 092

+ 077 + 027 -—0'47 + 056 — 1'9s + 1'60 —O'71 + 1'48 --— O'ss —0'3s — 1'10 + 086 — 0'06 + 1'59 —0's7 + 2134 + 044

+ 004 — 1'14 — 1'18 + 070 —1'67 + 0'83 _o—ss + 0'26 — 1-05 + 009 + 031 + 1'62 + 079 + 1'40 + 1'05 + 013 + 325

—0'es —O'5o —l'16 + 0'28 —- 1'68 —O'sa ——0'17 + 055 —— 1'50 + 0'64 + Om; + 197 + 072 + 1'27 + 112 ——1'77 + 1'44

• Sida 182
•  Original

Antal Natio- Indu— syssel- nalin— striens satta

Arbets. tillgång (Kon-

Arbets- Ut- In- Jord- Gods Procent ansök- rikes- dustri- brukets ton-_ Antal komst produk- m- 'unk arbets- ningar han- arbe— pro- kilo- kan— per tions- dustri- Jt r: lösa per 100 delns tai-nas dukt— meter kurser individ värde arbo- sillä-a) platser volym reallön priser tare

(n) U) (M)) (L") (_ p) (— a) (t) (M) (T) (i) (9) (—c)

+ 071 + 073 -—0'81 + 291 + 0'66—0'11 —0'35 + 114 —2'79 —2'19 + 056 + 093 + l'os + 1'00 + 1'36 + l'65 + 221 + 1132 + 003 + 1'26 + 1'61 + 059 + 004 + 140

000 + 014 + 055 —0'47 + 0'86 + 0 31 + 2'78 + 0155 +1'os + 113 + 034 + 027 —0'44 —0'so + Om; —O'19 —0'3s — 0:46 —0-79 —0'os 0'00 _ 0'18 + 021 —— 005 + 012 + 0'43 + 013 ——0.10 —0-53 000 + 005 + 024 + 099 —0'ss —0'02 + Om —0'44 —0'52 —0'40 + 024 + 009 + 010 ”054 + 051 —0'15 + 0'18 + 031 + 018 — 034 + 024" + 086 + 016 + 0'56 + 013 —0'37 — 0'11 —— 1-47 -— 0'38 — 1'28 ()'oo + 031 + 057 + 011 + 016 + 018 + 047 + 071 + 071 + 201 + 115 + 230 — 0'44 — 0'44 —0-75 —O'47 —- 1'19 ——0's4 —O'12 ——0'39 —— 097 + 062 -— 1'64 — 0157 + Om — 1'82 — 1'85 — 1'73 —— 1'53 + 1'99 — ha —0 74 — l'sa — 0'95 — 1'13 — 1'19 _ 1'63 —1'ss — 1'39 — 1'94 ——0's7 — 1'64 —2'92 —— 1'34 — 1'61— 20!) ———1-70 — 1'65 —— 2'17 —0'14 Om —()'92 + 1'20 —0'21-— 114 + O'ss + 0'18 + 0133 + 082 —0'u; + 054 + 1'53 + 203 + 1'85 + 242 + 1'09 + 099 + 222 + 1'35 + Om + 1'55 + 1'63 + 211 + 1'55 + 070 + 1'09 + 034 + 081 + 079 + 018 + 016 —0'33 + 1'18 + 077 + 1'39 + 1'21 + 072 + 077 + 050 + Om + 0 93 —0'01 + Om; + 018 + 0138 + 070 — (res + 1'25 + 1'82 + 1"o7 + 019 + 074 + 096 + 027 + 210 —0'1s 000 + 1'10 + 077 —0'22 — 0'66 —0'17 — 1'24 —0'09 —0'1s —— 0'01 —0's1 000 + O'so —0'52 —- 0'39 + 044 + 064 + 035 + 0'68 + 077 + 0'41 —0'2G + 049 —0'58 —1'24 + 0 72 + 040 —0'42 — 1'04 — 0 77 — 1'o7 — 1'42 — 012 + 0'48 ——3'oo — 2 38 + 1'54 + 090 —1'3s _ 1'19 —O'9s —0'es —- 038 + 019 — 0'23 —0'24 —- l'ss —2'75 + 056 + 042 + 1'85 —»0'91 + 0'36 + 080 + 059 + 1'63 + 0'85 + 001 -—O's7 0'00 —— + 022 + 204 + 018 + 1'17 + Om —0'66 + 040

Tabell 6. Standardvarintioner hos ekonomiska tidsserier 1922—1943.

o Konjunktur- » Konjunktur— Konjunktur- Ar Ar barometer barometer barometer

1922 + 093 1930 —— ()"89 — 0'67 1923 + 1'41 1931 — 197 + 019 1924 + 001 1932 —— 1'97 — 1-01 1925 + 049 1933 ——0'17 —0'81 1926 ——0'12 1934 + 1'78 + 0'28 1927 — 029 1935 + 086 + 039 1925 + 007 1936 + 072 1929 + 032 1937 + Om

Tab. 7. Konjunkturbarometer 1922—1943.

Vägt genomsnitt av de ekonomiska tidsserierna n, i, 7,0, lc, —p och _a.

det här använda förfaringssättet torde få anses vara, acceptabelt med hänsyn till de små olikheterna mellan de olika medtagna serierna.

Talserien e har icke direkt utnyttjats utan har omräknats så, att me :O och ae : 1 för årsvärdena 1922—1939. Vad de senaste åren beträffar, har sammanvägningen till e ändrats i mån av bortfall av en eller flera bland de deltagande serierna. Serie e, som i det följande må kallas »konjunkturbarometer», finnes återgiven i tab. 7 och fig. 10.

• Sida 183
•  Original

Helo [riket (91) M 0 U U "'

_-2

——3

llll Il-4 5 40 l943

| ' | _ Stockholm (95) _ Övriga stöder (sön)/X

_ A / _A AA rv Jil/J V

lllll lLll

| 1 J

| [ Landsbygden (ng) _ Jordbrukskpmmuner (9]

N XA

”— : ?

|||1||1|||||1| llllllllllllll 25 30 35 40 432! 25 30 35 40

Fig. 6. Standardvariationer hos giftermålstal 1922-1943.

4. Giftermålsfrekvensens variation med konjunkturerna under mellankrigsperioden. Den första jämförelsen har utförts för hela riket mellan serierna gT och 6. Med hänsyn till att tidsberoendet icke helt elimineras genom den företagna utjämningen och diEerensutbildningen i G och E är det lämpligt att här- leda den partiella korrelationskoefflcienten ryck.,_ Korrelationen har beräknats för fasförskjutningen k =—— 1, 0, 1 och 2. Med hänsyn till önskvärdheten att vid fasförskjutningen icke få in i räkningarna variatvärden för krigsåren och de första efterkrigsåren ha kalkylerna blott baserats på de 15 värdena för åren 1925—1939, De erhållna partiella korrela- tionskoefficienterna äro följande:

Fnsförskjutning Beteckning Värde —— 1 Tge_1't 0,31

0 rge 0 . , 0 ,82 1 Tyg! . ! 0,38

• Sida 184
•  Original

& T 6 5_ Hela riket (F) _5

4— ' 4

3_ —3

2— —2

1._ M —1

G A A f o

uv vv

—2— ——2

-3 | | | | | | | | 1 1 | | | | | | | _; |92| 25 30 35 40 1943 L T . | "| 5 4_ Stockholm (fs) _ _ Övriga stöder (fÖS') _4 3— — — 3 2— [X — » —2 1_ M _ _ /VX _| 0 INA / i A I"" 0 v __ ww —2— — — ——2 —3 | | | 1 1 | | | . | I | | | 1 I 1 l 1 L LI | | | I | '1 I | | | | 1 —3 5 | | | | S 4_ Landsbygden (be) _ Jordbrukskommuner (fl) _4 3— — — #3 2— — — —2 1— — — —1 ⁰ A l r/JX NA Av. ) / o vvw --/v v v —2— — — —|'2 _; | | | J_l [ I | | 1 | | | | I l I | I I | | | | I | 1 | | | | -3 92! 25 30 35 40 43 2! 25 30 35 40 1943

Fig. 7. Standardvariatiouer hos födelsetal 1922—1943.

Lägges en andragradsparabel genom de tre första värdena, får man maximi- värdet 759,51” = 0,83 för k : 0,04_

Den genomsnittliga fasförskjutningen skulle enligt detta förfaringssätt vara 0,04 år=15 dagar.

Anpassas en tredjegradskurva genom alla fyra korrelationsvärdena får man max1mum

ryck.; = 0,83 för I:: = _— 0,16.

• Sida 185
•  Original

3 3 2__ 25— 30 års ålder, 0—1 års durationW) _2 * ÅV/l WMX "* c XV A 0 —1 — _ -1 _7 | | | | | | | | —2 4 4

_ 25—30 års ålder, 0—5 års duration ((Pa)

2— ——2

1— _|1

(: AVA o

—2— —-2 | L | | | | | | 1

_ 30— 35 års ålder, 5—10 års duration (%)

z 2 1* —1 o o

_1_ _ _1 -2 IV | -2 1923 zls 39 4| 1943

Fig. 8. Standardvarintioner hos äktenskapliga fruktsamhetstal 1925—1941.

Den omständigheten, att fasförskjutningen här blir negativ och att gifter- målsfrekvensen alltså. skenbart skulle stå. i samband med konjunkturerna. något senare i tiden, möter intet principiellt hinder. Serien 6 utgör ju blott ett närmevärde på konjunkturerna, och reaktionen för dessa på äktenskaps- marknaden kan mycket väl ligga förskjuten på annat sätt än de ekonomiska företeelser som avspeglas i e-serien.

Innebörden av en partiell korrelationskoeflicient 11096ka 0 83 är, att de från tidsberoende befriade relativa fluktuationerna i giftermålstalet till 44% skulle förklaras av konjunkturinflytandet. Fullt så kan man dock ej uppfatta det empiriskt funna värdet på. koefficienten, eftersom denna är under-

• Sida 186
•  Original

X/XJN _1— -2 ||| ||Ll ||

V.

3 . , , . 3 Natiobolinkomst per individ Industriens produktionsvörde(i) 1— iåldrarno15—657Jn) — — /X —2 1— _ |— —1 , /X . A XA ? A A AA , ' * V V

| | | | | | | | | | | | | | | | | | -2 | | | | | 3 Antal industriarbetare (w) * " Konjunktursiffro (k) "3 2_ — — —2 ” FVX /” ” 0 A N N Å bo" V v VH -._/ v -- V W -7 1 l 1 | I | I | I 4 l I 1 l I | | | | | | | | | | | LI | | | —2 | | | I I | 3' Procent arbetslösa (-p) _] _ Ansökningar om arbete (-o) _3 _ —2

f_X/l F

%

A __A [xo NJ X ' lf ' H

-1— — — --1 -2 — — _ --2 _! | | | | | | I | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | _3 4 | l l ' | I 4 3; Tockjörnsproduktionen(t) _ _ Utrikeshandelns volym (0) _3 21. _ - —2

- A XA Å AA A 0 0 / l/V | v v ' N V -1— — — -—1 —2— — — ——2 _3 | | | | | | | | | | | | | | | | L | | | | | | | | | | | | | 1_L I; '3 3 | | | | 1 | 3 2, lndustriurbetarnas reallön (r) _ |. Jordbrukets produktpriser (j) _2 0 Fä ” A / A pv 0

NI V —2— — — --2 — l I | | l l I I l I | I l l I | | | I | | | | | | | | | | _3 3_ | | _ _ l l _3 Godstonkilometer (9) Antal konkurser (-c)

2— _ — —2 ” /*—/X X" "& A [ "* G VXVÅ vf A VAVA O || x/ __ -2__ _ _ 4-1 -'2 | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | JJ_.—3 192! 25 30 40 43 2| 25 30 35 40 1943

• Sida 187
•  Original

”X

'3 | | —3 I92! 1943

Fig. 10. Svensk konjunkturbarometer 1922—1943.

Medelvärde av standardvariationer hos vissa ekonomiska tidsserier.

kastad slumpvisa variationer. Värdet kan enligt t—provet anses signifikant, men det ringa antalet frihetsgrader lämnar plats för stora variationer hos det »sanna» värdet. Som mått på verkligen konstaterade förhållanden har korrela— tionskoeffioienten dock under alla förhållanden sitt givna värde.

Ett enkelt sätt att ange sambandet mellan 9 och 6 är att beräkna tecken- likheter hos de olika talparen. Det visar sig därvid, att för åren 1923—1939 relativa antalet lika tecken är 0,68 mot vid oberoende 0,50. Skillnaden upp— går till 11/2 gånger medelfelet.

De givna uppgifterna må ha ett visst värde för bedömandet av sambandet, men de måste kompletteras med beräkningar över korrelationen mellan resi— dualerna vid självregression.

Om man prövar, vilken självregresionslinje, som ger den bästa multipel— korrelationen, kan man för g bland annat uppställa ekvationerna

I a; + 51, gH + 61 ti H 91” _ ”2 + bs, gi—l + ba" gi—z + 02 ti g,- : as + ba'gz'_1 + bg" 91.32 + b.?m gi—S

IV 97: = ”4 + brygd-1 + 174” gi—a + bém gi—a + 04 t,—

Med 14 termer får man för de fyra ekvationerna en multipelkorrelation av resp. RI : 0,36. RH: 0,64, RH]: 0,45 och RIV: 0,60. Med 15 termer kan man därjämte beräkna R'1= 0,47 och R',]: 0,74.

Det vill härav synas, som det bästa uttrycket skulle vara ekv. II, vilken för 15 termer blir

51. = 0,13 + 0,96 g,_,—— 0,48 gH, + 0,05 t,

• Sida 188
•  Original

Om man på samma sätt beräknar självkorrelationen för serien e enligt ekvationerna II och IV, visar sig den förra ge RH: 0,50 och den senare RIV: 0,41. Aven här blir sålunda ekvation II bäst. Utseendet därav blir

ät : 0,07 + 0,66 ei— — 0,47 €i_2 + 0,05 ti

1

Om man så slutligen beräknar korrelationen mellan residualerna gi— & och el. — ä,, kommer man för fasförskjutningen : 0 fram till det slutliga värdet på sambandet, 0,59. Vid 70: 1 får man 0,27.

f

Residualkorrelationen 0,59 visar sig vara något lägre än den direkt obser— verade partiella korrelationskoefficienten, 0,83. Den korta tidsserien ger för det förra värdet endast 10 frihetsgrader; med så begränsat material kan man med en sannolikhet av 3 på. 100 få den observerade korrelationen vid samp- ling ur en okorrelerad moderpopulation. Som förut framhållits kan korrela- tionskoefficienten dock tillmätas ett visst egenvärde, oaktat den icke baserats på ett så stort material, att den kan anses fullt signifikant.

Beräkningen av den partiella korrelationen ryck., mellan g och e har ut- förts för Stockholms stad, övriga städer och landsbygden samt för jordbruks- kommuner. De härvid erhållna värdena samt de beräknade maximivärdena och häremot svarande genomsnittliga fasförskjutningstal ha sammanfattats i följande tablå:

Värde på ryck-t för k : Maximal korrelation Befolkningsg'rupp Motsvarande _ 1 0 1 2 forskjtuånmgs- knyt ]:

åtockholm .................. — 024 036 061 027 099 061 Ovriga städer .............. 026 079 036 -— 0'55 —— 004 073 Landsbygden ................ 0'48 0'81 0'25 —— O'u —0'25 0'54 Jordbrukskommuner ........ 070 046 — 0'08 — 0'39 — 0'89 0'71 Hela riket .................. 0 31 082 038 018 — 0-10 088

Det må först påpekas, att de för hela riket framräknade talen icke utgöra något mellanvärde av motsvarande tal för de olika delpopulationerna, något som icke heller är teoretiskt nödvändigt. Till någon del kan här tänkas ha inverkat den omständigheten, att i ena fallet använts absoluta och i andra fallet relativa giftermålstal.

Korrelationens beroende av fasförskjutningen är ganska olika inom de skilda befolkningsgrupperna. Som en följd härav blir den genomsnittliga fas- förskjutning, som motsvarar maximum hos korrelationskoefficienten, av högst varierande värde. För jordbrukskommunerna erhålles värdet —0,89 år, för landsbygden —0,25, för »övriga städer» ——0,04 och för Stockholm + 0,99.

• Sida 189
•  Original

—*—-_= ärar?

Maximivärdet hos korrelationen varierar samtidigt mellan 0,61 för Stockholm och 0,84 för landsbygden.

Man har särskilt anledning förmoda, att serie e, alldenstund den i främsta hand anger stadsnäringarnas konjunkturvariationer, är mindre lyckad som mätare av jordbruksbefolkningens förhållanden. Detta framgår av ett stu- dium av fig. 6 och 9. Om man jämför serie e med serie j, variationerna hos jordbrukets produktpriser, visar det sig, att det föreligger en fasförskjutning mellan dessa båda serier, som kan väntas ha medverkat till det negativa för- skjutningstal, som erhållits för jordbrukskommunbefolkningens giftermåls- frekvens. Korreleras serierna e och j, erhåller man maximalt samband (7: 0,85) vid en förskjutning av 0,40 år. Ungefär hälften av den ovan påvisade negativa förskjutningen skulle därigenom vara förklarad. Det är så att märka, att serien :[ ingalunda ger ett rättvisande uttryck för jordbruksbefolkningens konjunkturen-varför det väl låter sig tänka, att en annan ekonomisk serie ' skulle ge ännu bättre överensstämmelse. Som en viktig omständighet må

vidare anföras, att jordbruksbefolkningens giftermålsfrekvens är mycket låg, till stor del som en följd av ekonomiska och sociala förhållanden, och detta synes i viss grad ägnat att öka konjunkturberoendet »i sidled».

Beträffande de ovan givna siffrorna för landsbygden och »övriga städer» är föga att säga förutom att de ganska nära ansluta sig till de för hela riket givna talen. För Stockholm, som uppvisar den lägsta korrelationen, må no— teras, att fasförskjutningen belöper sig till icke mindre än 0,99 år. Förkla- ringen är givetvis delvis den, att e—serien icke heller för huvudstaden är ett fullgott mått på konjunkturvariationerna, ehuru bristerna här gå i annan rikt— ning än beträffande jordbruksbefolkningen. Man kan i någon mån belysa detta genom att för Stockholm uppställa en särskild konjunkturserie och jäm— föra denna med riksserierna. Väljer man därvid som mått antalet arbets- sökande per 100 lediga platser, erhålles i förhållande till a—serien i tabell 6 en fasförskjutning av 0,2 år. En granskning av kurvorna i fig. 7 låter för— moda, att särskilt förhållandena under åren omkring 1930 utövat visst infly- -:' tande. Som ytterligare förklaring till den starka fasförskjutningen' för Stock-

holmsbefolkningens giftermålsfrekvens må hänvisas till vissa sociologiska

' faktorer, sammanhängande med storstadens hela samhällsstruktur, bostadsför- *, hållanden och hushållsvanor, flyttningstider etc.

;"Det må beträffande Stockholm och jordbrukskommunerna framhållas, att man med för vardera befolkningen bättre lämpade konjunkturserier troligt- vis- skulle ha erhållit icke blott mindre fasförskjutning utan också en något

' högre maximal korrelation.

Den sammanfattande innebörden av de här ovan redovisade maximala

' korrelationskoefficienterna är, att de tidsrensade variationerna i giftermåls-

taletförklaras av sambandet med konjunkturerna med följande procent för de

. skilda _ befolkningsgrupperna:

• Sida 190
•  Original

Av konjunktur- Maximal beroendet förklarad _ korrelation andel av giftermåls- Befolkningsgrupp ,. talets tidsrensade Tgek . ; variationer

%

Stockholm .................... 061 21 Ovriga stader ................ 073 32 Landsbygden ..... . .......... 084 46 Jordbrukskommuner .......... O'? 1 30

Hela riket .................... 088 44

Ehuru korrelationskoefficienterna i sig själva kunna anses någorlunda höga, är den del av giftermålstalets variationer, som förklaras av konjunkturbero- endet, mera begränsad. För hela riket blir andelen 44 % och för landsbyg- den ungefär lika mycket. För övriga städer och för jordbrukskommunerna är procenttalet omkring 30, under det att för Stockholm endast erhålles 21. Som ovan anmärkts torde dock ett annat val av konjunkturmätare ha resulterat i något högre värden för såväl Stockholm som jordbrukskommunerna.

De givna korrelationskoefficienterna ha, som förut framhållits, ett visst egenvärde, även när de icke kunna anses statistiskt säkra, i det att de utvisa sambanden under en given begränsad period. Beträffande signifikansen hos korrelationskoefficienterna må anföras, att med 12 frihetsgrader har man vid stickprov ur en okorrelerad moderpopulation en sannolikhet av 1 % att få en korrelation av 0,70 eller högre och en sannolikhet av 5 % att få en korrela- tion av 0, 57 eller mera. De erhållna korrelationskoefficienterna stå sålundal på gränsen till vad som brukar anses signifikant. Därest de fyra delpopula- tionerna kunde anses som reagerande oberoende av varandra, skulle de olika koefficienterna tillsammans ge betydligt större styrka åt det antydda sam— bandet. Även om man toge hänsyn till de olika seriernas självregression, skulle då ett tydligt samband föreligga. Det förtjänar emellertid understrykas, att även om en erhållen korrelationskoefficient skulle kunna anses som signi- fikant skild från noll, så är därmed icke dess värde generaliserbart. Det »sanna» agerande sambandet förblir obestämt, låt vara att det ingränsats till — i föreliggande fall _- positiva värden inom ett intervall, som på grund av 1 det ringa antalet frihetsgrader dock är tämligen vidsträckt. *

5. Födelsetalets variation med konjunkturerna under mellankrigs- perioden. Variationerna i födelsetalet ha grafiskt återgivits i fig. 7. Man finner därav dels en viss tendens till oscillation mellan närliggande årssiffror och dels en samvariation med konjunkturerna. . Beträffande de förstnämnda variationerna må anföras, att de i viss mån skulle kunna vara ett uttryck för den omständigheten, att ett högt antal födda

• Sida 191
•  Original

under ett år av rent biologiska orsaker måste följas av något lägre födelsetal under påföljande år. Då emellertid fruktsamheten under den här studerade perioden är avsevärt lägre än den fysiologiskt möjliga, är det att förmoda, att dylika förhållanden ej spela alltför stor roll. Detta bestyrkes för övrigt av de i fig. 8 återgivna standardvariationerna för äktenskapliga fruktsamhetstal. I serie rm, som avser den äktenskapliga fruktsamheten i åldern 20—25 och duration 0—1 år, äro de bakomliggande populationerna olika för varje år. Likafullt äro oscillationerna minst lika tydliga som vid f—serierna. Med hän— syn till det här anförda har det ansetts berättigat att direkt använda seri- erna f och (1) för studiet av sambandet med konjunkturerna.

Sambandet mellan födelsetalets fluktuationer och de ekonomiska konjunk— turerna kompliceras av att födelstalet jämväl påverkas av giftermålstalets för- ändringar. Av denna anledning har förfarits på följande sätt.

Fasförskjutningen mellan f och e må betecknas u, medan den mellan f och g betecknas 1). För vissa par av heltalsvärden på u och v (00, 10, 20, 21,

31, 32) har beräknats den partiella korrelationskoeificienten 13%.”

För hela rikets befolkning erhållas därvid följande värden: Fasförskjutning Korrelation ” rfeu'gt 0 -— 0' 1 1 1 051 2 057 3 014

Lägges en tredjegradsparabel genom de fyra värdena, får man maximum

ff,”, = 0,61 för u = 1,62

Om man från det mot maximum svarande förskjutningstalet frånräknar graviditetsperiodens längd, skulle sålunda konjunkturerna påverka födelse- talet efter något mer än 10 månader. Då ett beslut att sätta barn till världen likväl i viss omfattning icke ger omedelbart resultat, får den reella tidsskill- naden mellan variationerna i konjunkturerna och i viljan till barn anses vara något lägre, måhända omkring ett halft år.

Den maximala korrelationen uppgår till 0,61, vilket kan synas vara ett täm- ligen markant samband. Dettas storlek framgår dock något bättre, om man från korrelationskoefficienten beräknar, hur stor andel av födelsetalets från tids- och giftermålsinflytande rensade variationer, som kunna anses bero på konjunkturberoendet. Man finner, att detta icke förklarar mer än en femte- del, närmare bestämt 21 %.

Kalkyler av här redovisat slag ha utförts för de fyra befolkningsgrupperna Stockholm, övriga städer, landsbygden och jordbrukskommuner. De därvid framkomna siffrorna redovisas i följande tablå.

• Sida 192
•  Original

Värde på rfeu'gt för n = Maximal korrelation Befolkningsgrupp Motsvarande i'örskjutnings— .— 0 1 2 3 tal 'It/eu ' 95 'It

' Stockholm ...................... —— 054 049 058 012 172 061 Ovriga städer .................. —-0'oo 054 070 012 1'77 0'72 Landsbygden .................... 008 048 () 56 0 11 172 058 Jordbrukskommuner ............ — 019 037 039 0112 151 042 Hela. riket ...................... — 011 051 057 014 1'62 0'01

På samma sätt som i fråga om giftermålstalens konjunkturberoende gäller, att de angivna värdena för riksbefolkningen icke äro eller behöva vara genom- snitt av motsvarande tal för de olika delpopulationerna.

Korrelationens variation med förskjutningstalet % visar sig vara något varierande, vilket väl i någon mån bör ses i samband med den tidigare nämnda omständigheten, att e—serien icke kan vara ett lika gott mått på konjunktu— rerna för alla de olika delpopulationerna. Vid beräkning av maximikorrela— tionen får man dock tämligen likartade förskjutningstal.

Den maximala korrelationen för totalbefolkningen uppgår, som tidigare nämnts, till 0,61. Högst ligger »övriga städer» med 0,72, varefter följer Stock— holm med 0,61 och landsbygden med 0,58. För jordbrukskommunerna är korrelationen endast 0,42. Även om man icke på vanligt sätt kan väga siff— rorna mot varandra, lärer man dock därav kunna draga den slutsatsen, att födelsetalets konjunkturberoende är märkbart lägre inom jordbruksbefolk— ningen än inom den övriga befolkningen. Det torde vara uppenbart, att detta står i växelsamband med den omständigheten, att jordbruksbefolkningens fruktsamhet under ifrågavarande period varit relativt hög och icke i samma grad utsatt för medveten reglering som hos den icke jordbrukande befolk- ningen. Vad å andra sidan Stockholm beträffar, så har fruktsamheten där varit mycket låg. Det ligger nära till hands att antaga, att fruktsamhetens samband med konjunkturerna är beroende av barnets ordningsnummer. De ekonomiska och sociala påfrestningarna av att skaffa ett barn, jämförda med längtan efter detta barn, synas åtminstone för stadsfamiljer vara starkare, om man redan har ett par, tre barn än om man tidigare icke har något eller blott ett. Då de förstfödda på grund av barnbegränsningen utgöra en högre andel bland de födda i Stockholm än inom den övriga icke jordbrukande befolk— ningen, ger detta en förklaring till att korrelationen mellan födelsetalets och konjunkturernas variationer är något lägre i Stockholm än inom övriga städer och inom den icke jordbrukande landsbygdsbefolkningen.

Om man beräknar, huru stor procent konjunkturberoendet förklarar av födelsetalets variationer, sedan man eliminerat tidens och giftermålstalets in— verkan, blir resultatet följande:

• Sida 193
•  Original

_ Av konjunkturberoendet för- Muxxmal klarad andel av födelsetalets Befolkningsgrupp korrelation tids— och giftermålsrcnsadc variationer A- y—Wlt ' gt

%

Stockholm .............. 0'61 21 Ovriga städer .......... 072 31 Landsbygden .......... 0'58 19 Jordbrukskommuner . . . . 012 9

Hela riket .............. 0 61 21

För totalbefolkningen förklarar konjunkturberoendet ungefär 20 % av födelsetalets variationer. För »övriga städer» erhålles ungefär 30 %. Genom en jämförelse av siffrorna för landsbygden och jordbrukskommunerna kan man förmoda, att även för den icke jordbrukande landsbygdsbefolkningen gäller ungefär 30 %, under det att för jordbruksbefolkningen erhålles ungefär 10 %. För Stockholm förklaras ungefär 20 % av födelsetalets variationer genom konjunkturberoendet.

Beträffande den statistiska säkerheten hos de erhållna korrelationskoeffi- cienterna — och därmed hos procenttalen —— må anföras, att man vid stick- prov av föreliggande storlek ur en okorrelerad moderpopulation har en san— nolikhet av 0,01 att få en korrelation av 0,81 eller högre, en sannolikhet av 0,02 att få. en korrelation av minst 0,73 och en sannolikhet av 0,05 att få minst 0,62. De ovan erhållna korrelationskoefficienterna skulle i enlighet härmed kunna anses som om icke fullt signifikativa så dock någorlunda säkra. I "den mån de olika befolkningsgruppernas likartade reaktion för konjunkturvaria— tionerna kan anses styrka varandra, blir tillförlitligheten givetvis större. Här— emot står å andra sidan en viss självregression, som eventuellt kan uppväga värdet därav. — Det måi detta sammanhang understrykas, att även om födelse- talets konjunkturberoende anses statistiskt säkert, vet man föga. om hur stor den mera generellt gällande, »sanna» korrelationen är, alldenstund denna kan tänkas variera inom ganska vida gränser. Och det fordras ett icke alltför ringa värde på densamma för att den skall kunna anses ha någon nämnvärd bety—' delse. Sålunda kräves en korrelation av över 0,4 blott för att förklara 10 % av födelsetalets variationer. _

Som ett komplement till de ovan relaterade kalkylerna över födelsetalets samvariation med konjunkturerna ha beräkningar utförts för de tre serier av fruktsamhetstal, som bland annat finnas återgivna i fig. 8.

Då variationerna i fruktsamhetstalen till skillnad från födelsetalen äro oberoende av giftermålsfrekvensen, är det till fyllest att beräkna den partiella korrelationskoefficienten r Detta har skett för heltalsvärden på för- 'lew't' skjutningstalet 10 = 0, 1, 2 och 3. På samma sätt som förut erhålles sedan den maximala korrelationen jämte motsvarande genomsnittliga förskjutnings— tal genom anpassning av en parabel.

• Sida 194
•  Original

Av konjunktur- Mot maximum Maximal beroendet förklarad svarande för- korrela- andel av fruktsam- skjutningstal tion hetens tidsrensade variationer

%

Äktenskapsgrupp

(» r,, em . !

(]), : 25—30 års ålder, 0—1 års duration ...... 2'60 038 8 (12; » » n _ 0—5 » 1'00 054 16 (13 : 30—35 » » , 5—10 » 210 056 17

Inom första äktenskapsåret bland äktenskap med hustrun i åldern 25—30 år är fruktsamheten relativt hög, 300 år 400 o/oo, vilket bör ses i samband med det förhållandet, att ungefär 75 % av de födda inom denna äktenskaps— grupp äro avlade före vigseln. Det är under dessa förhållanden naturligt, att sambandet med konjunkturerna är relativt lågt, nämligen 0,38. Samtidigt är fasförskjutningen tämligen hög, 2,60 är. Med hänsyn till graviditetsperio— dens längd samt dröjsmål med en eftersträvad konception kan den verkliga förskjutningen uppskattas till ungefär halvtannat år. I någon mån torde denna tidsskillnad få anses bero på valet av ekonomisk jämförelseserie samt på. räknetekniska förhållanden (val av interpolationsformel etc.). Förskjut— ningstalet synes det oaktat utvisa, att de, som icke redan vid äktenskapets ingående haft ett barn på Väg, icke omedelbart reagera för konjunkturväx- lingarna, Trygghetskravet fordrar viss tid för att komma underfund med tids» läget samt troligen också för att i någon mån hinna stadga familjens ekonomi inför de utgifter, som ett barn förorsakar.

För de båda durationsgrupperna 0—5 och 5—10 års duration är maximi- korrelationen ungefär 0,5 5" och det genomsnittliga förskjutningstalet ungefär 2 år, vilket står i någorlunda god överensstämmelse med vad som förut visats för de totala födelsetalens variationer.

Den andel av fruktsamhetstalens tidsrensade variationer, som förklaras av konjunkturberoendet, utgör för den yngsta årsgruppen av äktenskap endast 8 %. För de båda övriga durationsgrupperna uppgår andelen till 16 a 17 %.

6. Giftermålsfrekvensens och nativitetens beroende av konjunkturerna under de senaste åren. . Som förut framhållits, kan det på förhand anses mindre lämpligt att in— ordna befolkningsrörelsen under krigsåren i samma kalkyler som mellan- krigsperioden. Förutom de ekonomiska konjunkturerna i sedvanlig bemär— kelse tillkomma nämligen andra faktorer, som utövat en påtaglig inverkan på såväl giftermålsfrekvens som nativitet. Hit höra dels vissa företeelser i själva krigsutvecklingen, som visat sig ha en psykologisk verkan, och dels den av kriget medförda svenska försvarsberedskapen. Om man för perioden 1939—1943 jämför kurvorna i fig. 6 och 7 med kon— junkturbarometern i fig. 10, visar sig en tydlig samvariation äga rum, som,

• Sida 195
•  Original

om dessa år medräknats i de tidigare kalkylerna, skulle ha styrkt det där påvisade sambandet. Kovariationen är likväl något missvisande av ovan an- givna skäl, och det kan vara anledning att göra en särskild översikt över utvecklingen.

I tabell 8 redovisas antalet vigda under olika månader från och med januari 1939, och i tabell 9 givas motsvarande antal levande födda.

Antal giftermål Månad

1939 1940 1941 1942 1943

Januari ........ 1 952 2 480 2 147 2 265 2 781 Februari 2 533 2 934 2 566 2 909 3 008 Mars 3 419 5 529 3 927 3 578 3 827 7 368 6 140 6 055 6 764 7171 Maj ............ 4 790 5 820 4 844 5 978 3 581 Juni 5 273 6 804 6 101 6 232 4 365 ' 3 796 3 171 3 304 3 411 4189 Augusti ........ 3 298 3 586 3 760 4 284 3 837 September ...... 5 168 3 944 4 105 4 258 4 128 Oktober ........ 9 170 6 850 8 300 9 902 8 407 November ...... 5 722 5 349 6 304 5 110 5 289 December ...... 8 884 6 559 (i 689 7 299 7 024

Summa 61 373 59 166 58 102 61 990 61 607

Anm. Uppgifterna för 1942—1944 preliminära.

Tabell 8. Antal giftermål under olika månader 1939—1944.

Antal levande födda Månad

1939 1940 1941 1942 1943

Januari ........ 7 740 7 735 6 777 8 640 9 638 Februari 7 314 7 788 6 389 8 149 9 271 9 059 9 227 8 613 9 844 11 153 8 869 8 955 8 955 10 100 11 462 8 745 8 938 5) 456 10 552 11 440 8 125 8 075 9 007 9 899 10 555 8 372 8 159 9 172 10 092 10 935 8 059 7 838 8 494 9 493 10 300 September ...... 8 119 7 683 8 908 9 678 10 601 Oktober ........ 7 951 7 164 8 035 U 666 10 282 November ...... 7 436 6 754 7 526 8 621 9 411 December ...... 7 591 7 462 8 395 8 831 9 838

Summa 97 380 95 778 99 727 113 565 124 886

Anm. Uppgifterna för 1942—1944 preliminära.

Tabell 9. Antal levande födda under olika månader 1939—1944.

Vad först giftewnålsfrekvensens variationer beträffar, så äro de normala säsongfluktuationerna så kraftiga, att det är tämligen svårt att ur månads— siffrorna få en rätt uppfattning om eventuellt samband med konjunkturer och krigshändelser. De olika månadstalens inbördes relationer bero i hög grad på de stora helgernas placering samt på en av bostadsförhållandena be-

• Sida 196
•  Original

tingad anhopning i oktober månad. Om man försöker att medelst förhållan- dena under ett någorlunda normalt år eliminera säsongvariationerna i de ovan givna siffrorna för åren 1939 och senare, kvarstå stora fluktuationer mellan månaderna april, maj och juni, inom vilka påsk och pingst kunna in— träffa vid olika tider. Också för övriga månader kommer man genom ett dylikt enkelt förfaringssätt fram till variationer, som icke äro uttryck för reella avvikelser från ett normalt förlopp utan som bero på bland annat brister i de använda metoderna. Det är av denna anledning nästan omöjligt att skönja samband mellan giftermålstalets och konjunkturernas månads- siffror, och det har därför icke ansetts erforderligt att här utföra en säsong— eliminering av antytt slag. Vad en dylik har att ge framgår av en tidigare gjord analys för perioden 1931—19401.

Den allmänna samvariationen mellan giftermålstalet och konjunkturerna visas av de i fig. 6 och 10 givna årskurvorna. Därutöver kan man genom granskning av tabell 8 notera vissa tillfälliga förändringar, som direkt kunna sättas i relation till kriget.

Vid krigsutbrottet 1939 steg antalet giftermål så att antalet under sep- tember månad ingångna äktenskap uppgick till 5 200 mot 3 600 samma månad föregående år. Även under påföljande månader var frekvensen relativt hög. Att siffran för mars 1940 blev så hög, berodde likväl till stor del på att påsken inföll i slutet av denna månad. För månaderna mars till och med juni 1940 tillsammans blev frekvenstalet ungefär 15 % högre än under samma tid 1939. En viss inverkan torde härvidlag de ändrade bestämmelserna om vigsel utan föregående lysning ha haft. Antalet s. k. krigsvigslar uppgick under månaderna april till och med juni 1940 till 4000 eller 20 % av totala antalet vigda under dessa månader. Anledningen till denna ökning av äktenskaps- frekvensen synes till en del ligga i en folkpsykologisk omsvängning under senare år, vartill krigshändelserna utgjort ett incitament. Man kan emeller- tid också konstatera, att rent materiella faktorer spelat in. Sålunda torde de i samband med beredskapsinkallelse utgående familjebidragen ha medverkat till legalisering av utomäktenskapliga förbindelser av mera varaktig karaktär. Åtminstone synes detta ha varit fallet under år 1940 och bestyrkes bland annat av att krigsvigslarna under nämnda tid voro särskilt vanliga inom vissa delar av södra Norrland, där dylika »icke registrerade äktenskap» varit sär- skilt vanliga.

Rörande utvecklingen av giftermålstalet efter 1940 må här endast anföras, att några mera anmärkningsvärda förändringar icke kunna spåras utöver vad redan anförts om det allmänna sambandet med konjunkturerna. Det må här» vid noteras, att konjunktursiffror rörande arbetsmarknad, produktion m. in. i någon mån ge en bristfällig bild på grund av å ena sidan beredskapsin- kallelserna och å den andra industriens omläggning till krigsproduktion.

1 H. Hyrenius: Giftermålsirekvens och nativitet i Sverige under senare år. Statsv. Tidskr. 1940 nr 5.

• Sida 197
•  Original

]För att underlätta en granskning av födelsetalets förändringar ha de i tabell 9 redovisade talen underkastats viss bearbetning i syfte att eliminera dels den allmänna trenden och dels säsongvariationerna. Den förstnämnda är, som förut framhållits, ganska likartad med konjunkturutvecklingen i dess huvuddrag, och sedan detta väl konstaterats, kan det vara lämpligt att utrensa densamma. Förfaringssättet har varit följande.

För varje månad har beräknats det genomsnittliga antalet födda per dag. Vidl utprickning av de därifrån härledda kva'rtalsgenomsnitten från och med sista halvåret 1938 visar det sig, att en andragradsparabel väl uttrycker tren- den. De från kurvan erhållna värdena för varje månad ha så multiplicerats med säsongfrekvenstal, som erhållits från genomsnittsförhållandena 1938—39 (efter vederbörlig korrektion för trenden). De sålunda beräknade värdena för varje särskild månad ha uppdividerats i det verkligen observerade an- talet födda.

De på detta sätt härledda variationskvoterna ge uttryck åt i vad mån födelsetalet under olika månader överstiger eller understiger vad som »nor- malt» skulle förväntas enligt den allmänna trenden samt en »normal» säsong- variation. På grund av tillfällighetens spel har det ansetts lämpligt att ej använda de direkt framräknade kvoterna utan att först göra en enkel utjäm— ning medelst löpande medeltal med två termer. Eftersom den eventuella effekten på födelsetalet av en given händelse kan beräknas inträffa efter 9 månader eller mera, har medeltalet ansetts böra representera den sista av de två. däri ingående månaderna. Variationskvoterna redovisas i tabell 10.

Födelsetalets variationskvoter

1939 1940 1941 1942 1943

Januari ........ l'ozm 1'020 0'912 1'016 1:005 Februari 1'020 1'024 0'844 1'002 1030 Mars 1-013 1'031 0375 0930 1'014 1'035 l'oaa 0'949 l'ooo l'oso Maj_ ............ 1'021 1'016 0'990 1'028 1'037 Jun1 1004 0'986 1'015 l'oss 1'014 ' 1'020 0'974 1'055 1'051 l'oao August-i ........ 1'025 0'968 1'012 1'034 1008 September ...... 1'014 0940 0994 l'oos O 988 Oktober ........ 1'046 0'9ao 1'000 0'999 1'020 November ...... 1'072 0'956 0'984 1'005 1'025 December ...... 1'042 0'949 0'996 0994 0937

Tabell 10. Födelsetalets variationskvoter för olika månader 1939—1944.

I fig. 11 ha variationskvoterna återgivits grafiskt. För att underlätta gransk- ningen har med 9 månaders tidsförskjutning angivits Sveriges Industriför- bunds säsongrensade produktionsindex. Den övre tidsskalan avser födelse- talet och den undre indexserien. Under den nedre skalan ha angivits några viktigare händelser i krigsförloppet.

Beräkningen av variationskvoterna blir i viss mån subjektiv genom valet

• Sida 198
•  Original

Varlailons-

I939 l9 kval JFMAMJJASONDJFMAMI

40. JFMA Ml r|

l944

.IFMAMJ |||||

l943

IFMÅMIIÅS ||||| ll

[942 JFMAMJJÅSOND ||||| ||||l

194! JASOND ouo lil ||

JAS |||

Vurlollons- kvot

110||||||r||||||||||| 105-

mot— 95— 90—

85

| | | [

JASOND ||||||||||

[|| | I | | I | |

| || || |||| ||| |||||||

[ MlJA

I93

||||||1|| ||| AMJJASONDIFMA

f—Å—s

Slormukts

Fig.

Il_lL some

krigets

[ | JF Mil

"'? "'$—

3

gets atlon 0. Norge

slul

Ocku uv Dufimur

börlcm

Vlnierkrlgevs hörlun

Vlnierkrl

H |... .

l940

| M ]

!943

||| ||| | | JFMAMJIASONDJFMA

I942

lll llIlAl | ASONDJFMAMJ;IA$O

! Ngo

Födelsetaiets variationer i Sverige åren 1938—1944.

JASOND

Variationskvoter för födelsetalet under olika månader samt säsongrensad produktionsindex med 9 månaders tidsförskjutning.

• Sida 199
•  Original

; av en andragradsparabel som uttryck för trenden. I själva verket torde en fjärdegradskurva ha varit lämpligare; man hade då bland annat erhållit lägre ». värden för år 1939 och högre för år 1944. Dessa förhållanden spela dock ringa '. roll i föreliggande fall. " Den politiska spänning, som fick sin utlösning i Miinchenkrisen i septem- ber 1938, spåras i födelsetalen under försommaren påföljande år. Det har beräknats, att födelsebortfallet härvid skulle ha uppgått till ungefär ett tusen— * tal, vilket likväl kompenserades genom ett relativt högt födelsetal några få -' månader senare. Under föråret 1939 rådde tidvis stark politisk oro, vilket synes ha haft viss sänkande efffekt på födelsetalet i slutet av året.

Den tyska inmarschen i Polen och Englands inträde i kriget i början av september 1939 utlöste en tydlig minskning av konceptionsfrekvensen, vilket ( ytterligare skärptes, när Finland kom i krig den 30 november. I början av * mars 1940 slöts fred mellan Finland och Sovjetunionen, och samtidigt här— med noterar man en ökning i konceptionerna. Genom Tysklands ockupation av Danmark och Norge den 9 april 1940 ' kom kriget inpå Sveriges knutar, och man finner härvid en mycket kraftig ' minskning av konceptionerna. Efter några månader hade frekvensen dock åter nått upp till >>normal» nivå.

Beträffande utvecklingen under denna tid må först nämnas, att födelse- bortfallet torde kunna uppskattas till i runt tal 5000. Anledningen härtill torde, med hänsyn till reaktionen inför spänningen hösten 1938 och våren ,. 1939, delvis få utgöras av en avsiktlig barnbegränsning inför kriget. Till en

. del sammanhänger den likväl också med att de svenska inkallelserna till för— svarsberedskap medförde en minskad samlagsfrekvens inom äktenskapen. Det , är icke möjligt att avgöra huru mycket var och en av dessa båda samverkande omständigheter betytt.

Reaktionen inför krigshändelserna har föranlett vissa granskningar av nativitetsutvecklingen i bland annat Stockholm och Malmöl, och som väntat ha variationerna i dessa städer i vissa avseenden varit mera påtagliga än för hela rikets befolkning. Bland annat kan det vara av intresse notera, att Stock— holms-befolkningen reagerade kraftigare för finska vinterkriget, under det att Malmö-befolkningen genom närheten till Danmark voro mera känsliga för händelserna den 9 april 1940.

Därigenom att de här återgivna variationskvoterna hnderkastats en lätt utjämning, döljes i viss mån ett förhållande, som framhålles i Lysanders här omnämnda. artikel. Minskningen av födelsetalen började icke 9 månader efter Danmarks och Norges ockupation utan något tidigare. Orsaken har ansetts vara att söka i ett ökat antal aborter, såväl provocerade som spontana. An- tagandet styrkes av vissa förändringar i könsproportionen bland de födda.

Efter de kraftiga förändringar i födelsetalet, som följde av det första krigs— (11-: Lysander: Krigshändelser och födelsefrekvens. Svenska. Läkartidningen 1941 nr 19 samt S. Clason : Nativitetsvariationerna och förlossningsvården i Stockholm under krigsåren 1940——1942. Svenska Läkartidningen 1943 nr 20.

• Sida 200
•  Original

utbrottet, finska vinterkriget samt Danmarks och Norges ockupation, synas krigshändelserna icke ha utövat någon mera påtaglig psykologisk påverkan på fruktsamheten. Indirekt ha de dock inverkat genom förändringar i den svenska försvarsberedskapens omfattning. Sambandet mellan denna och födelsetalets växlingar ha för Stockholms del undersökts av Clason i ovan- nämnda artikel, varvid det visade sig, att » . . . varje vågtopp exakt korrespon- derar med hemkomsten av något större truppförband till Stockholm. .. korrelationen är synnerligen påtaglig. . . .».

Även i de här givna siffrorna för hela riket synes man kunna spåra militär- inkallelsernas förändringar. Sålunda torde nativitetsökningen under mitten av år 1941 kunna sättas i samband icke blott med en inträdande avspänning efter chocken den 9 april 1940 utan i någon mån också med Viss minskning av försvarsberedskapen i slutet av 1940. Något liknande torde vara fallet med nativitetsuppgången i mitten av år 1942. Även här synes man kunna spåra en reaktion efter en tidigare konceptionsminskning, i detta fall föran— ledd av det i juni 1941 började kriget mellan Tyskland och Sovjetuninonen, varvid genom Finlands deltagande kriget ånyo fördes i närhet av Sverige. Som förut påpekats kan man dock icke avgöra, huru mycket av föränd- ringarna som bero på avsiktlig födelsekontroll och huru mycket som beror på. ofrivillig abstinens.

Några ytterligare kommentarer till födelsetalets variationer skola här icke göras. Det må endast avslutningsvis framhållas, att variationskvoternas förändringar icke få pressas på sitt innehåll, enär de genom den företagna elimineringen av sekulär- och säsongvariationerna äro behäftade med viss osäkerhet. Härtill kommer, att effekten av de kraftiga fluktuationernai giftermålstalet är mycket svår att bedöma. Det må sålunda exempelvis framhållas, att de höga födelsetalen i juli 1941 och 1942 möjligen kunna stå i samband med ett ökat antal oktober-giftermål föregående år.

7. Sammanfattning. De ovan redovisade beräkningarna ha till syfte att belysa giftermålstalets och nativitetens beroende av konjunkturerna under de två senaste årtion- dena. Därvid har mellankrigsperioden 1921—1939 behandlats för sig medelst speciell statistisk måtodik. Rörande förhållandena under de senare åren har granskningen skett genom mera elementära metoder. Vid den förstnämnda undersökningen har icke använts de ursprungliga giftermåls- och födelsetalen utan vissa därifrån härledda »standardvariations— ta1»,vilka anges i tabellerna 4och5.Vid beräkningen därav har först eliminerats långtidsförändringarna (>>trenden»), varefter beräknats de procentuella för— ändringarna från år till år. Slutligen ha, för underlättande av en grafisk jäm— förelse, procenttalen omproportionerats i förhållande till spridningen. _ I tabell 6 redovisas analogt beräknade standardvariationer för ett antal eko— nomiska tidsserier, vilka grafiskt återgivits i fig. 9. Slutligen har med led—

• Sida 201
•  Original

ning härav en genomsnittlig konjunkturbarometer beräknats och återgivits i tabell 7 och fig. 10.

Av de variationer i giftermålsfrekvensen som kvarstå, sedan man eliminerat tidsberoendet, kan en viss procentuell andel förklaras av sambandet med konjunkturerna. Detta procenttal torde vara. det enklaste måttet på gifter— målsfrekvensens konjunkturberoende.

För hela riket 1922—1939 får man ett procenttal av 44 %. Med reserva— tion för den osäkerhet, som ligger i den korta observationsserien, kan man alltså säga, att ungefär 4/10 av giftermålstalets tidsrensade variationer bero på den ekonomiska utvecklingen.

Förhållandena äro något olika inom olika kategorier av riksbefolkningen. För landsbygden får man ungefär samma värde som för riksbefolkningen. Däremot visar sig konjunkturberoendet vara något lägre inom stadsbefolk— ningen. För Stockholm skulle sålunda 2han) och för övriga städer 3/10 av gifter- målsfrekvensens fluktuationer härröra från konjunkturberoendet. I själva verket torde man kunna räkna med en något högre andel åtminstone för Stockholm, i det att den här använda konjunkturserien icke är en fullgod mätare av huvudstadens konjunkturer. Vad slutligen jordbruksbefolkningen beträffar, så uppgår konjunkturberoendets andel för densamma till 3/m.

För att kunna mäta fruktsamhetens beroende av konjunkturerna måste man först från variationerna utmönstra effekten av tidsberoendet (långtids- förändringarna) och av giftermålstalets förändringar. Av de variationer, som därefter kvarstå-, visa sig för hela riket 2/1o bero på konjunkturerna. För lands- bygden och för Stockholm noteras samma värde men för jordbrukskom- munerna blott 1/10. Då. detta i huvudsak torde vara representativt för jord- bruksbefolkningen, torde man, om ock med viss osäkerhet, kunna förmoda, att den icke jordbrukande landsbygdsbefolkningen uppvisar relationen 3/m i likhet med vad fallet är med befolkningen i städerna utom Stockholm.

Att jordbruksbefolkningens fruktsamhet uppvisar ett lågt konjunkturbe- roende synes sammanhänga med att fruktsamheten är förhållandevis hög och ej i lika hög grad som den övriga befolkningens föremål för medveten begränsning. För den icke jordbrukande befolkningen står nativiteten i ett tydligare samband med konjunkturerna. Härvid kan man förutsätta, att de ekonomiska betingelserna spela en större roll för exempelvis familjer med i? barn än för familjer utan barn, när det gäller frågan om man skall skaffa sig ett ytterligare barn. Med hänsyn till att 0- och 1-barnsäktenskapen domi— nera inom Stockholmsbefolkningen, förklarar detta dennas något lägre procentsiffra.

Som en sammanfattning av det här anförda kan sägas, att inom befolk— ningsgruppper med mera begränsat barnantal uppvisar fruktsamheten ett icke obetydligt samband med konjunkturerna. För jordbruksbefolkningen med dess högre fruktsamhet är konjunkturberoendet tämligen ringa. De utvunna siffrorna synas därjämte bestyrka, att trygghetskravet är av större vikt, när

• Sida 202
•  Original

det gäller att öka barnantalet från 1 a 2 till det befolkningspolitiskt efter- strävade av 3 eller mera, än när det är fråga om det första barnet.

Det förtjänar påpekas, att utöver det här diskuterade konjunkturberoendet fruktsamheten också står i ett annat samband med de ekonomiska förhållan— dena, nämligen via de på längre sikt verkande befolkningspolitiska åtgärder, som vidtagas från samhällets sida. Det synes därför föreligga icke obetydliga möjligheter att genom en framsynt ekonomisk och social politik påverka nativitetsutvecklingen.

Utöver de direkta kalkylerna över befolkningsrörelsens konjunkturbe- roende under mellankrigsperioden har företagits en enkel granskning av för— ändringarna under de senaste åren. Därom må här i korthet nämnas, dels att själva de ekonomiska konjunkturerna tydligt återspeglas i såväl gifter- målsfrekvens som nativitet, och dels att vissa händelser under de första krigs— åren satte spår i befolkningsrörelsen. Bland dessa senare må nämnas en ök— ning av giftermålen under månaderna efter krigsutbrottet, varav en del torde få återföras på krigspsykologiska faktorer, medan en del helt enkelt voro av de militära familjebidragen framkallade legaliseringar av utomäktenskapliga förbindelser. För fruktsamheten medförde krigsutbrottet i september 1939 en tydlig tillbakagång, som blev än starkare efter finsk-ryska krigets utbrott i slutet av november samma år. Totalt kan man för denna tid räkna med ett födelsebortfall på ungefär 5000. Man kan dock icke angiva, hur stor andel därav som får tillskrivas en avsiktlig barnbegränsning inför krigshändelserna, och hur mycket som beror på att männen legat inkallade. Under senare år synes krigsutvecklingen ha spelat föga roll för befolknings-rörelsen i vårt land, varför åter de ekonomiska betingelserna kommit mera i förgrunden. Det är dock vanskligt att just nu spåra sambanden i de tidigare återgivna kurvorna, eftersom krigsförhållandena och avspärrningen göra de olika eko— nomiska serierna mindre lämpade som mått på de verkliga konjunkturerna.

• Sida 203
•  Original

BEFOLKNINGSPOLITISKA MÅLSÄTTNINGAR

Beräkningar

rörande den önskvärda storleken av det framtida födelsetalet.

På uppdrag av befolkningsutredningen utförda av

Docent Hannes Hyrenius

• Sida 204
•  Original

• Sida 205
•  Original

All planering av statlig och kommunal likaväl som enskild verksamhet måste självfallet baseras på vissa förutsättningar angående den framtida ut- vecklingen. Därvid har man tidigare i allmänhet utan vidare kunnat förut- sätta en fortgående utveckling av näringslivet i någorlunda oförändrad takt. Om emellertid inom ett land eller en ort den tidigare befolkningstillväxten förbytes i stagnation eller tillbakagång, blir allt planerande för framtiden av— sevärt vanskligare än förut på grund av en nödtvungen omläggning av den ekonomiska och sociala verksamhetens art och omfattning. Det är för den skull naturligt, att de senaste decenniernas befolkningsutveckling medfört ett allt tydligare behov av prognoser över den framtida befolkningsutveck— lingen.

De första kalkylerna över Sveriges kommande befolkningsutveckling ut- fördes av professor Sven Wicksell vid mitten av 1920-talet.] Dessa ha senare följts av en flerfald för olika ändamål utförda specialprognoser (t. ex. för planering rörande försvar, skolväsende, pensionsförsäkring m. m.). De senaste mera omfattande beräkningarna över Sveriges framtida befolknings— utveckling utfördes för Befolkningskommissionens räkning,2 och de meto- der, som därvid användes, inneburo en viss förfining i jämförelse med tidi— gare. Blott ett fåtal år ha förflutit sedan dessa beräkningar utfördes och ehuru därvid de senaste årens nativitetsuppsving icke kunde förutses, torde det vara lämpligt att här lämna en kortfattad översikt rörande desamma.

Befolkningskommissionens beräkningar baserades i fråga om dödligheten på den då senaste kända dödlighetstabellen, den för år 1933. Beträffande fruktsamhetens och giftermålsfrekvensens framtida storlek laborerades med fyra olika alternativ.

Det mest pessimistiska antagandet, hypotes I, förutsatte att fruktsam— heten, civilstånden sammanlagda, komme att befinna sig i fortsatt nedgång för att så småningom stabilisera sig på en viss slutnivå. Något antagande om giftermålsfrekvensen var här alltså icke nödvändigt. Hypotes II inne- bar, att fruktsamheten såväl inom som utom äktenskapet antogs i framtiden bli densamma som under år 1933. Beträffande den kvinnliga giftermåls— frekvensen förutsattes, att denna i framtiden skulle vara den i Sverige tidi- gare sedvanliga, uttryckt genom intensitetstalen för perioden 1901—1910. Hypotes III förutsatte, att giftermålsfrekvensen i samtliga åldersklasser upp- ginge till 1,25 gånger den »normala» enligt hypotes II, samt att fruktsam- heten liksom i hypotes II höll sig konstant på 1933 års nivå (med vissa mindre korrektioner). I hypotes IV slutligen beräknades giftermålsfrekven—

1 S. D. Wicksell, Sveriges framtida befolkning under olika förutsättningar. Ekonomisk Tidskrift 1926. 2 S. D. Wicksell och C.-E. Quensel, Prognoser över Sveriges folkmängd under de när- maste årtiondena. SOU 1938: 24.

• Sida 206
•  Original

sen i varje åldersklass stiga till 1,50 gånger motsvarande tal enligt hypotes II. Den äktenskapliga fruktsamheten antogs med vissa mindre modifikationer vara densamma som i hypotes II, medan den utomäktenskapliga fruktsam— heten beräknades så småningom sjunka ned till hälften.

Vid beräkningarna bildade 1935 utgångspunkten med en folkmängd på 6,25 miljoner. I nedanstående tablå anges enligt de olika hypoteserna folk— mängden för det år, då maximum beräknades uppnås, samt för år 1985.

Beräknad folkmängd i miljoner enligt

Hypotes I Hypotes II Hypotes III Hypotes IV

1935 .............................. Maximiår .......................... 1985 ..............................

6-25 6'28 (1940) 440

6'25 6'41 (1950) 541

6'25 651 (1955) 551

635 655 (1955) 5'93

Årliga antalet födda beräknades enligt hypotes I sjunka från 78 000 under Ö—årsperioden 1936—1940 ned till 29000 under perioden 1981—1985 och en— ligt hypotes II från 90000 till 58000. Enligt hypotes III blev födelsetalet under åren 1941—1945 96000 för att sedan sjunka till 70000 under 1980- talets första hälft. För hypotes IV slutligen voro motsvarande tal 99 000 res— pektive 74 000.

Den nuvarande folkökningen kommer enligt de olika hypoteserna att förr eller senare övergå i en folkminskning av varierande storlek. Perioden 1951 ——1955 beräknas enligt hypoteserna I och II ha att uppvisa en folkminsk— ning på respektive 4,1 och 0,8 0hm, medan hypoteserna III och IV fortfarande skulle innebära en svag folkökning på 0,3 respektive 0,7 %o. Under 1980- talets första hälft äro de beräknade årliga folkminskningstalen respektive 15,6, 8,4, 6,2 och 5,6 0/00.

Hittills gjorda befolkningsframskrivningar ha, antingen de utförts medelst grova eller mera förfinade metoder, haft det gemensamt, att man med led— ning av den tidigare befolkningsutvecklingen sökt bedöma den framtida stor— leken av de demografiska elementen, varefter man på basis av vissa gjorda hypoteser därom beräknat folkmängdens framtida storlek och sammansätt- ning. Av de så erhållna slutresultaten har man kunnat utläsa, vilka verk- ningar befolkningsutvecklingen i framtiden kommer att medföra på politiska, sociala, ekonomiska och kulturella förhållanden, och kännedom därom har tagits till utgångspunkt för krav på olika befolkningspolitiska åtgärder för att i möjligaste mån stävja en ogynnsam utveckling och i stället åstadkomma en förbättring.

I stället för att vid kalkylerna steg för steg räkna sig fram och därefter analysera de erhållna resultaten kan man emellertid vända på. problemet så— lunda: Vi ställa oss ett visst befolkningspolitiskt mål före och fråga, "huru— dan nativitetsutvecklingen måste vara, för att vi skola nå detta mål.

• Sida 207
•  Original

När man t. ex. finner, att vårt folk under förutsättning av oförändrad frukt- samhet och dödlighet inom en nära framtid skulle börja att minskas, ligger det nära till hands att fråga, hur stort födelsetalet behöver vara, för att folk- mängden skulle hållas konstant.

En minskning av folkmängden är visserligen icke önskvärd, men det kan vara särskilt befogat att rikta uppmärksamheten på den del av befolkningen, som i sin gärning främst representerar och utgör svenska folket, nämligen de »aktiva» åldersgrupperna från 15 å 20 år och upp till 60 år 70 år. Det är av storleken hos dessa befolkningsgrupper, som landets produktiva kraft Och dess såväl inrikespolitiska som utrikespolitiska ställning i sista hand bero. Man har därför all anledning ställa sig spörsmålet: hur stort skall födelsetalet vara, för att den arbetsföra befolkningen skall hållas uppe vid sin nuvarande numerär eller eventuellt undergå. en sakta ökning? Med hänsyn till genera- tionsväxlingen kan man också. fråga, vilket födelsetal som kräves, för att an talet kvinnor i fruktsam ålder icke skall förminskas, och utifrån försvars— politiska aspekter blir problemet att bestämma det erforderliga födelsetalet för att hålla försvarskraften i form av värnpliktiga män obeskuren.

Befolkningens sammansättning på producerande och enbart konsumerande ger en annan frågeställning. Då de senaste decenniernas befolkningsutveck- ling medfört en extrem ålderssammansättning, kommer försörjningsbördan gentemot åldringar att i framtiden starkt ökas. Till en del — men icke helt —— kan detta motverkas genom ett ökat födelsetal, och frågan är då, vilket födelsetal man ur denna synpunkt bör eftersträva. De arbetandes försörj— ningsbörda gentemot hela befolkningen blir en sammanfattning av befolk— ningens hela struktur. Vilket födelsetal kräves då för att hålla den totala försörjningsbördan konstant eller dess förändringar inom rimliga gränser?

De ovan skisserade målsättningarna kunna givetvis aldrig bli förverkligade med någon större noggrannhet. På grund av den nuvarande befolkningens ojämna ålderssammansättning skulle ett strikt fasthållande vid det ena eller det andra kravet på konstansinnebära ett från tid till annan avsevärt varie— rande födelsetal (en vågrörelse). En jämn gång i fruktsamhetstal och födelse— tal är ju det naturliga, och större eller mindre avvikelser från de uppställda målen måste därför under alla förhållanden förutsättas.

Syftet med föreliggande kalkyler är att ur de ovan angivna målsättnin- garna söka utfinna, vilken utveckling av födelsetalet som bör eftersträvas, och att i korthet ange innebörden därav för den framtida befolkningen. Till- vägagångssättet vid undersökningen har av nyssnämnda skäl blivit, att be— räkningar först verkställts för att utröna det nödvändiga födelsetalet för uppfyllandet av de olika mål, som i det föregående angivits. Nästa steg har bestått i utkristalliserande av en önskad, jämnt förlöpande genomsnittlig födelsekurva, och slutligen har densammas effekt på den framtida befolk- ningens storlek och sammansättning studerats, varvid speciellt avvikelserna från de ursprungliga målsättningarna undersökts.

• Sida 208
•  Original

Alt. 1. Totala folkmängden konstant.

Hur bör födelsetalet gestalta sig i framtiden för att Sveriges folkmängd icke skall minskas? Vid besvarandet av den frågan är först att märka, att man härvidlag icke rimligen kan räkna med en från en given tidpunkt kon- stant folkmängd, eftersom befolkningens nuvarande struktur är ägnad att giva upphov till en viss folkökning under ett antal år framåt i tiden. Där- emot kan man tala om kon-stans i så måtto, att folkmängden förutsättes allt— mera närma sig en viss konstant storlek, och det är innebörden härav som här skall belysas som alternativ 1.

Om man antager, att folkmängdsutvecklingen kan skildras genom en s. k. logistisk kurva.,1 där dennas parametrar bestämmas på grundval av folk- mängdssiffrorna 1900—1940, erhåller man en övre gräns av 6,79 miljoner. Från siffran 6, 37 miljoner år 1940 stiger folkmängden till 6,49 år 1950; för år 1960 blir den 6,59 miljoner, för år 1970 6,65 och för år 1980 6,70 miljoner.

Det årliga födelsetal, som erfordras för att med nuvarande dödlighet _ den använda dödlighetstabellen avser perioden 1936—1940 — uppehålla ovan— stående folkmängder, är för folkmängden år 1940 97 200, för år 1950 99 100, för år 1960 100500, för år 1970 101500 och för år 1980 102200. Den övre folkmängdsgränsen motsvarar 103 700. Tilläggas må, att för varje år medel— livslängden höjes, kan det erforderliga födelsetalet sänkas med halvtannat tusental.

De här angivna födelsetalen gälla emellertid en stationär åldersfördelning, och då. den aktuella åldersfördelningen är långtifrån stationär, komma de födelsetal, som i realiteten erfordras för hållande av de givna folkmängds— siffrorna, att fluktuera i vågrörelser kring den ovan antydda födelsekurvan.

I tabell 1 kol. 1 gives en sammanställning av de genomsnittliga årliga födelsetal, som erfordras under olika femårsperioder från och med 1941— 1945 till och med 1976—1980. I tabellens nedre hälft anges motsvarande fruktsamhetstal, uttryckande antalet levande födda per 1000 kvinnor i åld— rarna 20—45 år.

På grund av den nuvarande åldersfördelningen är det erforderliga födelse— talet relativt lågt för den närmaste framtiden men uppvisar en successiv stegring från 88 000 under perioden 1941—1945 till 111 000 under tiden 1976 —1980, d. v. s. en ökning med cirka 25 %. Sett i relation till antalet kvinnor i de fruktsamma åldrarna är ökningen emellertid avsevärt större; fruktsam— hetstalet skulle behöva ökas från 68,5 till 110,5 0loa, d. v. 5. med över 60 %.

Åldersstrukturen, som för närvarande är gynnsam för försörjningsförhållan- den och levnadsstandard, kommer att under de närmaste decennierna undergå betydande förskjutningar mot en högre ålderstyngdpunkt, vilket i sin tur resulterar i en gradvis skeende försämring av försörjningsläget. Folkmäng-

A

där y betyder folkmängden och t tiden samt A, B och " äro parametrar. A anger den övre gräns, till vilken folkmängden asymptotiskt närmar sig.

• Sida 209
•  Original

Tabell 1. Födelsetal och fruktsamhetstal i framtiden under olika alternativ rörande folkmängdsutvccklingen.

Alt. 4 Folkmängden kvinnor i åldrarna 20—45 är konstant

Alt. 1 Alt. 2 Alt. & Totala folk. Folkmängden Folkmängden mängden i åldrarna i åldrarna tenderar mot 20—65 år 20—65 är konstans konstant sukta växande

Alt. 6 Antal manliga yrkesutövare konstant

Årligt antal födda.

1941—45 .............. 88 000 106 000 116 000 114 000 100 000 1946—50 .............. 92 000 113 000 122 000 111 000 103 000 1951—55 .............. 94 000 119 000 129 000 96 000 110 000 1956—60 .............. 97 000 117 000 127 000 88 000 114 000 1961—65 .............. 101 000 114 000 124 000 94 000 117 000 1966—70 .............. 105 000 109 000 119 000 113 000 1 12 000 1971—75 .............. 108 000 97 000 107 000 110 000 107 000 1976—80 .............. 111 000 91 000 102 000 96 000 101 000

Stationär befolkning . . 104 000 1 107 000 — 100 000 105 000

Frnlrtsa mhefsfal .

1941 —45 .............. 68'5 S%!» 899 887 77'8 1946—50 .............. 72.7 89"; 966 87'7 81.4 1951 — 55 .............. 784 991 106-8 797 91": 1956—60 .............. 857 1031 111'8 77'4 100'8 1961—55 .............. 940 104 4 1121 853 » 1073 1966 —70 .............. 102'6 10013 106' 7 102'9 1057 1971—75 .............. 108'5 87'0 921 1004 1003 1976—80 .............. 1105 7719 911 875 91'2

Stationär befolkning . . 91'3 913 97 5 91'3 91'3

* Avser den övre gränsen för folkmängden.

den i de arbetande åldrarna —— här helt enkelt angiven som folkmängden i åldrarna 20—65 år — som år 1930 uppgick till 3,49 miljoner och år 1940 till 3,95, kommer under 1940-talet att ytterligare ökas något, till 4,11 miljoner år 1950, men därefter följer en nedgång till 4,04 år 1960. Enligt de här gjorda antagandena om det framtida födelsetalet skulle därefter ske en ytter- ligare minskning ända ned till 3,66 är 1980. —— Samtidigt med dessa föränd- ringar i de produktiva åldrarna kommer antalet personer i högre åldrar att alltmera stiga; folkmängden över 60 år var år 1940 0,60 miljoner men kan för åren 1950, 1960, 1970 och 1980 med tämligen stor noggrannhet beräknas till respektive 0,68, 0,70, 0,92 och 1,04 miljoner. _

Vad de här antydda åldersförskjutningarna innebära framgår i grova drag av omstående tablå. Som mått på den totala försörjningsbördan har där angivits antalet personer i samtliga åldrar per 100 i åldrarna 20—65 år, och som uttryck för ålderdomsförsörjningsbördan, d. v. 5. den helt improduktiva konsumtionen, har valts antalet personer över 65 år per 100 individer i åld- rarna 20—65 år. Någon vägning med hänsyn till olika åldrars olika stora konsumtion har icke gjorts. Även om de härigenom framkomna storheterna icke kunna sägas giva ett alltför noggrant mått på försörjningsbördornas genomsnittliga storlek, ge de likväl ett fullt tillfredsställande uttryck för de i tiden skeende förändringarna däri.

• Sida 210
•  Original

Total Ålder-doms- försörj nings- försörjnings— börda börda

1940 .................... 161-3 152 1950 .................... 157'9 16'6 1960 .................... 162'9 19'6 1970 .................... 1725 239 1980 .................... 18340 285

Stationär befolkning . . . . 1732 235

I jämförelse med förhållandena i en stationär befolkning är försörjnings— bördan för närvarande mycket låg och genom den om ock ringa tillväxten av de arbetande åldrarna under 1940—talet kommer den totala försörjnings— bördan att ytterligare minska något. Efter 1950 vidtager emellertid enligt det här behandlade alternativet en märkbar uppgång från 157,9 försörjda per 100 i arbetsför ålder år 1950 till 183,0 år 1980. Ökningen motsvarar 0,5 % per år, vilket alltså är måttet på det stigande trycket på de försörjande åldersklasserna. I fråga om försörjningen av gamla har man under alla för- hållanden att räkna med en ökning från 15,2 per 100 år 1940 till 19,6 år 1960. Det här behandlade alternativet rörande det framtida födelsetalet ger för år 1980 siffran 28,3 gamla per 100 individer i arbetande åldrar. Ökningen motsvarar en förändring av 1,1 % per år.

Alt. 2. Folkmängden i åldrarna 20—65 år konstant.

Då en folkmängdsutveckling enligt en logistisk kurva icke kan anses vara tillfredsställande ur försörjningssynpunkt och med hänsyn till den erforder- liga fruktsamheten icke heller är möjlig att hålla i längden, kan det vara an- ledning att fästa särskilt avseende vid de »aktiva» åldersgrupperna, eftersom dessa i främsta hand äro bestämmande för landets och folkets materiella och kulturella tillstånd. Som ett enkelt uttryck härför har ovan valts ålders— klasserna 20—65 år och nedan skall klarläggas innebörden av att hålla dessa gruppers numerär oförändrad.

I nedanstående tablå angives folkmängden män och kvinnor i åldrarna 20 ———65 år från år 1920. Antalet var då 3,11 miljoner och hade år 1940 nått upp

Folkmängd i åldrarna 20—65 år miljoner

3'11 3'29 3'49 3'75 3'95 4'08 4'11 4'08 4'04

• Sida 211
•  Original

till 3,95 miljoner. Med vissa antaganden om dödligheten är folkmängden be- stämd ända fram till år 1960, och man finner, att efter en svag uppgång under 1940-talet kommer att följa en minskning ned till 4,04 miljoner år 1960.

Om man håller folkmängden i åldrarna 20—65 år konstant på nivån 4,04 miljoner alltifrån år 1960, bli de erforderliga födelsetalen och fruktsamhets— talen så som framgår av tabell 1 kol. 2.

I en stationär befolkning erfordras ett årligt födelsetal på 107 000, för att folkmängden i åldrarna 20—65 år skall få en storlek av 4,04 miljoner. På grund av den onaturliga åldersfördelningen inom åldersgruppen 20—65 år kommer det för den framtida svenska befolkningen erforderliga födelsetalet att variera i en vågrörelse omkring detta genomsnittsvärde. Under femårs- perioden 1941—1945 erfordras ett årligt genomsnittligt födelsetal på 106000, under perioden 1946—1950 ett tal på 113 000 och under åren 1951—1955 ett årligt antal födda på 119 000. Därefter nedgår det önskade födelsetalet åter till en låg vändpunkt på 91 000 under perioden 1976—1980.

Då det här gjorda antagandet för de närmaste decennierna förutsätter högre födelsetal än vad som krävdes i alternativ 1, komma de framtida totala försörjningsbördorna att i början ökas. Senare komma emellertid såväl de totala som ålderdomsförsörjningsbördorna i gengäld att lättas. Storleken därav kommer givetvis att på samma sätt som födelsetalet skifta från tid till annan med en stationär befolknings förhållanden som ett genomsnitt. Följande tablå visar, huru förhållandena skulle komma att ställa sig under de när- maste decennierna, därest alternativ 2 förverkligades.

Total Ålderdoms- försörjnings- försörjnings- börda börda

1940 161-3 152 1950 162-; 16'6 1960 172-7 19'6 1970 1764 228 1980 17315 25'6

Alt. 3. Folkmängden i åldrarna 20—65 år sakta växande.

Önskemålet att folkmängden 1' de aktiva åldrarna skall förbli oförändrad måste ur många synpunkter anses vara ett minimikrav, som starkt bryter av mot den hittillsvarande utvecklingen. Uttrycket att stillastående är liktydligt med tillbakagång torde här i viss utsträckning äga tillämpning, och det har från nationalekonomiskt håll, bland annat i 1935 års Befolkningskommissions betänkanden, framhävts, att en sakta stigande befolkning får anses vara det ur ekonomisk och social synpunkt lämpligaste.

Av tablån å s. 210 framgår, att folkmängden i de produktiva åldrarna under 1920- och 1930—talen uppvisade en ganska jämn ökning på i genomsnitt 5,6 % per ö-årsperiod eller 1,1 % per år. Tillväxten försiggick dock under 1930- talet i ett något retarderat tempo. För perioden 1940—1945 blir ökningen

• Sida 212
•  Original

3,3 % och för tiden 1945—1950 blott 0,8 %, varefter under 1950-talet kommer att följa en viss nedgång med ungefär 1 % per 5-årsperi0d. Denna utveckling är en följd av de tidigare förändringarna i födelsetalet och kan icke ändras, I fråga om den därefter följande utvecklingen kan man emellertid, i stället för att som i alternativ 2 uppställa kravet på en efter år 1960 oförändrad folk- mängd i de aktiva åldrarna, gå in för det ovan framställda önskemålet om en sakta stigande folkmängd. Detta skall här göras i den moderata formen, att folkmängden i åldersgruppen 20—65 år antages öka med 1 % per 5-årsperiod (mot drygt 5 under 1920— och 1930-talen och 3% under 1940-talets första hälft). De för uppfyllandet av detta antagande erforderliga födelse— och fruktsamhetstalen angivas i tabell 1 kol. 3.

Den föreslagna svaga tillväxten av folkmängden motsvarar ett fruktsamhets- tal av 97,5 mot 91,3 vid konstans. Man finner vidare, att alternativ 3 för de närmaste decennierna nästan genomgående innebär ett födelsetal på 10000 mera än i alternativ 2. De totala försörjningsbördorna komma för den skull att i början stiga något hastigare, så att vi mot slutet av 1950-talet för någon tid passera över den för en stationär befolkning svarande nivåns. Försörj— ningstrycket från de högre åldersgrupperna blir samtidigt mera begränsat än vid” föregående alternativ.

Alt. 4. Folkmängden kvinnor i åldrarna 20—45 är konstant.

Om folkmängden i de aktiva åldrarna hålles konstant, är detta att uppfatta som ett uttryck för oförändrad produktionsförmåga. Med tanke på befolk- ningens fortbestånd kan .man likaså uppställa det målet, att reproduktions- kraften skall förbli förändrad. Ett enkelt uttryck härför blir, att antalet kvinnor i fruktsam ålder skall hållas konstant.

Antalet kvinnor i fruktsam ålder — här definierat med åldersgrupperna 20—45 år — uppgick år 1940 till 1,28 miljoner och är till sin storlek bestämt ända fram till år 1960, då det kan beräknas till 1,10 miljoner. Om antalet därefter hålles oförändrat, innebär detta, att det årliga antalet födda och fruktsamhetstalet under olika perioder bör ha. den storlek, som anges i tabell 1 kol. 4.

I en stationär befolkning erfordras ett födelsetal på 100500 årligen för att hålla antalet kvinnor i åldrarna 20—45 år konstant lika med 1,10 miljoner, och det under olika tider erforderliga antalet födda barn kommer för den skull att variera däromkring. Att den härledda serien börjar med ett så högt tal som 114 000 beror på att konstanthållandet av antalet kvinnor i åldrarna 20—45 år från år 1960 innebär ett abrupt avbrott i den tidigare nedgången hos detta antal. *

Alt. 5. Folkmängden män i åldrarna 20—45 är konstant.

En oförminskad styrka hos ett folk innebär ur försvarspolitisk synpunkt bland annat, att antalet vapenföra män hålles oförändrat. Med den utveck—

• Sida 213
•  Original

'.'—TT:.FÅT- i A ; f , .

..... "___.qu

ling av försvarsanstalterna, som det totala kriget fört med sig, äro visserligen alla åldersgrupper mer eller mindre engagerade, men de för vapentjänst viktigaste åldrarna kunna dock lämpligen definieras med åldersgrupperna 20—45 år.

Antalet män i åldrarna 20—45 år uppgår för närvarande till 1,30 miljoner men kommer om några år att börja minskas för att år 1960 uppgå till 1,14 miljoner. Skall detta antal sedan i fortsättningen hållas konstant, innebär detta praktiskt taget detsamma, som när i alternativ 4 folkmängden kvinnor i åldrarna 20—45 år hålles oförändrad. Några närmare kalkyler och kom- mentarer äro därför ej erforderliga.

Alt-. 6. Antalet manliga yrkesutövare konstant.

De i det föregående refererade kalkylerna över olika alternativ för befolk— ningsutvecklingen kunna givetvis förfinas i olika avseenden. Så gäller t. ex. beträffande alternativ 4, att den potentiella fruktsamheten är olika hög i olika åldrar mellan 20 och 45 år, och ett hänsynstagande därtill skulle ge till resultat vissa modifikationer i de ovan erhållna siffrorna.

Då i alternativen 2 och 3 de arbetande inom befolkningen definieras med åldrarna 20—65 år, är detta en grov förenkling. En icke obetydlig del av åldersklassen 15—20 år är ävenledes att hänföra till de arbetande, medan å andra sidan åtskilliga personer över 20 år till följd av lång utbildning ännu ej inträtt i förvärvsarbete. Härtill kommer sedan en med stigande ålder till- tagande procent helt eller delvis arbetsoförmögna, varom statistiken över yrkesverksamhet och arbetsoförmåga lämnar vissa uppgifter. För att få en upp— fattning om innebörden härav har med ledning av de senaste tre folkräkningarna beräknats de aktiva manliga yrkesutövarnas relativa andel bland samtliga män i motsvarande åldrar. Efter vissa justeringar och avrundningar erhöllos därvid följande procenttal yrkesutövare:

,, ) Procent Alder I recent

Alder yrkesutövare yrkesutövare

15 —20 81'0 45—50 97'0 20—25 91'5 50 —55 950 25 —30 96'5 55—60 89'0 30—35 97'0 60—65 81'0 35 —40 970 65 —70 65'0 40—45 97'0

De angivna talen kunna givetvis ej tagas som exakta mätare på relativa antalet arbetande inom olika åldersklasser, något som bland annat framgår av den förhållandevis höga procentsiffran i åldersklassen 65—70 år. Dock må framhållas, att dylika mindre brister utöva ett tämligen ringa inflytande vid de räkningar, för vilka talen utnyttjats.

Det medelst de ovan angivna procenttalen beräknade antalet arbetande män uppgick för år 1940 till 2,13 miljoner och beräknas för år 1955 uppgå

• Sida 214
•  Original

till i det närmaste 2,19 miljoner. Som alternativ 6 har nu antagits, att detta antal bör hållas konstant i fortsättningen. De årliga födelsetal och fruktsam— hetstal, som under olika tider erfordras för att detta skall uppnås, anges i tabell 1 kol. 5.

Om antalet arbetsföra män i en stationär befolkning skall hållas på. 2,19 miljoner, erfordras ett födelsetal på 105 000, kring vilket sålunda de be- räknade talen för olika år komma att variera. Under den första femårsperio- den bör årliga antalet födda uppgå till 100000, varefter det erforderliga födelsetalet så småningom stiger till 117 000 under perioden 1961—1965 för att sedan åter nedgå.

De på samma sätt som i det föregående beräknade måtten på försörjnings— bördorna anges i nedanstående tablå. Man finner därav, att även om den aktiva befolkningen hålles vid konstant numerär, komma försörjningsbördorna att växa under de närmaste årtiendena.

Total Älderdoms. försörjnings- försörjnings-

börda börda 1940 161 ' 3 15” 2 1950 160' 6 16' 6 1960 169" 4 19' 6 1970 177 '0 23" 2 1980 179" o 26'5

Alt. 7. Den totala försörjningsbördan tenderar mot konstans.

Då de stigande försörjningsbördorna utgöra ett gemensamt drag i alla de hittills uppställda alternativen, kan man fråga sig, vilken utveckling av födelse— talet som skulle erfordras för att hålla förskjutningarna i försörjningsbör- do-rna inom rimliga gränser. Det är härvidlag att märka, att förhållandena till följd av befolkningens ålderssammansättning för närvarande äro särskilt gynnsamma. När år 1940 den totala ålderdomsförsörjningsbördan ovan an- givits med talet 161,3, är motsvarande tal i en stationär åldersfördelning 173,2. I fråga om försörjningsbördorna gentemot gamla är skillnaden avse- värd, i det att jämförelsetalen äro 15,2 respektive 23,5. Då dessa förhållan— den med nödvändighet måste utvecklas i riktning mot högre försörjnings- tryck på den aktiva befolkningen, kan man icke rimligtvis räkna med konstans i annan bemärkelse än att storleken av försörjningsbördorna alltmera närmar sig de förhållanden, som gälla för en stabil befolkning. Det ligger därvid närmast till hands att välja den stationära åldersfördelningen som riktlinje.

Den totala försörjningsbördan har ovan angivits genom kvoten mellan den totala folkmängden och folkmängden i de centrala åldrarna 20—65 år. Här skall som ett något bättre mått användas förhållandet mellan den totala folk- mängden män och det i enlighet med det föregående beräknade antalet yrkes- utövande män. Detta mått på den totala försörjningsbördan var enligt

• Sida 215
•  Original

åldersfördelningen år 1940 148,47 och är i en stationär åldersfördelning enligt 1936—1940 års dödlighet 158,30. Om utjämningen fram till stationära för— hållanden antages ske med den moderata intensiteten av 1 % per 5—årsperiod, uppnås det önskade jämviktsläget år 1970. De för uppfyllande av dessa vill— kor erforderliga födelsetalen framgår av följande tablå:

Erforderligt antal födda

1941—45 113 000 1946 — 50 97 000 1951—55 99 000 1956—60 121 000 1961—65 102 000 1966—70 100 000 1971—75 109 000 1976—80 88 000

De erhållna talen uppvisa tämligen tvära fluktuationer från en period till en annan. Ett modifierat antagande om det sätt, varpå den nuvarande för- . sörjningsbördan ändras mot stationära förhållanden, ger givetvis en annan ut- ' veckling, men de stora variationerna kvarstå till större delen. För att få ett . grepp på innebörden av de givna födelsetalen kan man exempelvis använda ; löpande medeltal, och man kan då konstatera, att det här uppställda alterna— , tivet torde få anses vara relativt lätt att förverkliga under den närmaste fram- "i' tiden. Från slutet av 1950-talet och framgent kommer likväl det erforder- , liga födelsetalet att innebära en avsevärt stegrad fruktsamhet. Ett be- , mästrande därav kan endast ske på så sätt, att födelsetalet under de båda närmaste decennierna bringas upp till en högre nivå än som här ovan förut— satts.

Alt. 8. Älderdomsförsörjningsbördan tenderar mot konstans.

Som förut påpekats är försörjningsbördan gentemot åldringar och yrkes- lösa för närvarande extremt låg, och man måste för den skull räkna med en stigande försörjningskvot. Denna ökning kan givetvis försiggå på olika sätt och man kan lämpligen uppställa det antagandet, att åldersdomsförsörjnings- bördan på viss tid stiger till den för en stationär befolkning'svarande nivån för att därefter hålla sig oförändrad.

Som mått på försörjningsplikten gentemot gamla skall här, till skillnad från vad som tidigare skett, användas kvoten mellan antalet män över 65 år och det beräknade antalet vrkesutövande män. Detta mått är till sin storlek bestämt till och med år 1955 och blir för olika år följande:

1940: 12.90, 1945: 13.59, 1950: 14.53 och 1955: 15.61.

Förändringen innebär en något accelererad ökning med drygt 61/2 % per 5-årsperiod. I en stationär befolkning är motsvarande mått 20,48. Om man tänker sig ökningen försiggå med 7 % per 5—årsperiod, uppnås denna nivå

• Sida 216
•  Original

på fyra perioder, d. v. s. år 1975. Ett dylikt antagande ger likväl orimliga variationer i födelsetalet och kan därför lämnas åsido. Om man fördelar ut- jämnandet på fem perioder, bli även då fluktuationer-na i det erforderliga födelsetalet synnerligen kraftiga. Från 117 000 under tiden 1941—1945 stiger antalet till 148 000 under perioden 1956—1960 för att sedan sjunka ned till en låg vändpunkt på endast 22000. Man skulle kunna tänka sig, att ut- jämningen upp till stationära förhållanden sker enligt en krökt kurva, men det visar sig, att de framräknade födelsetalen även i detta fall äro underkas- tade avsevärda variationer och tidvis komma att ligga på en betydligt högre nivå än vad man rimligtvis kan påräkna. Innebörden härav är därför i kort- het den, att vi icke genom måttliga ändringar av födelsetalet ha möjlighet att helt bemästra försörjningsbördan gentemot åldringar. Denna måste med nödvändighet komma att ökas under de närmaste decennierna och kommer under en följd av år att ligga högre än den i en stationär åldersfördelning rådande nivån.

Slutresultat.

Vid en granskning av de olika ovan behandlade alternativen finner man, att flera bland dem av ena eller andra anledningen kunna avföras från diskus— sionen. De fall, där det önskade födelsetalet under den närmaste framtiden skulle vara lätt att förverkliga eller rent av redan överskrides, innebära i fortsättningen en desto kraftigare ökad fruktsamhet. Redan ur denna syn— punkt är det önskvärt att från början hålla födelsetalet så högt som möjligt. Av stor betydelse är härvid den omständigheten, att förutsättningarna för ett relativt högt födelsetal under den närmaste framtiden avsevärt förbättrats genom den under senare år starkt ökade giftermålsfrekvensen (jfr s. 219 f.). Den ökning av nativiteten, som under 1940—talet kräves för att i enlighet med alternativ 3 giva en obetydligt stigande folkmängd i de arbetande åldrarna, synes under dessa förhållanden kunna åstadkommas. Under 1950— och 1960— talen torde emellertid detta alternativ bli mera svåruppnåeligt och en jämk- ning nedåt av de ovan givna talen måste göras. Om man därvid samtidigt tager viss hänsyn till fruktsamhetstalens utveckling, kan man för de närmaste femårsperioderna uppställa följande normer:

Önskvärt årligt

anta] födda 1941—45 .................... 115 000 1946—50 .................... 122 000 1951—55 .................... 125 000 1956—60 .................... 121 000 1961—65 .................... 117 000 1966—70 .................... 113 000

De anförda siffrorna ha givetvis sin största betydelse för de båda första årtiondena. Då talen endast uttrycka genomsnittsvärden för olika 5-års-

• Sida 217
•  Original

perioder, spelar det ingen större roll, huru dessa medelvärden uppnås. Blir födelsetalet av någon anledning särskilt lågt under något enskilt eller några få år, t. ex. på grund av en ekonomisk eller politisk kris, kan detta kompen- seras av ett högre antal födda under närmast föregående och påföljande år och vice versa. Man har därför ingen anledning att genom någon sorts inter-polering beräkna det önskvärda födelsetalet för varje enskilt år.

I vad mån svarar nu denna hypotetiska utveckling av det framtida födelse— talet till de olika krav på folkmängden, som i det tidigare framställts? Svar på den frågan lämnas av de i tabell 2 givna uppgifterna över befolknings—

Tabell 2. Folkmängd och försörjningsbördor i framtiden enligt den antagna nativitetsntveekllngen.

Totala folk män gd en

Folkmängden i åldrarna 20 — 6 5 år

Folkmängden kvinnor i åldrarna

Antalet manliga yrkesutövare

Försörjningabördor

Gentemot

Gentemot åldringar

20—45 år total-

milj. milj. milj. milj, befolkningen

1940 1945 1950 1955 1960 1965 1970

213 217 215 219 222 226 22.9

1'28 1'29 124 116 110 110 1—13

395 403 411 4'08 4'04 4'08 4'12

6'57 6'66 6'70' 696 711 7'22 728

161'3 160": 1644 170-7 1758 1769 176'7

152 15 6 161; 18'1 19'6 21'0 22'4

Anm. Sitfror i antikva bero endast på dödligheten. födelsetalet under 1940- och 1950-talen. 1960.

Siffror i kursiv baseras även på det antagna Siffror med medivalstil bero därjämte på födelsetalet efter

förhållandena vid olika tidpunkter. Med antikvastil anges därvid de nu gällande storheterna samt de framtida tal, som blott influeras av dödligheten, och som därför äro att anse såsom i det närmaste säkra. Med kursivstil anges de framtida storheter, som jämväl bero på de här ovan antagna födelsetalen under de båda närmaste decennierna. Med medivalstil slutligen anges ytter— ligare tal fram till år 1970, vilka även bero av det förutsatta antalet födda efter år 1960.

Den totala folkmängden uppgick år 1940 till 6,37 miljoner och kommer enligt de givna förutsättningarna att stiga i en så småningom retarderad takt för att kulminera vid mitten av 1970—talet på en nivå av ungefär 7,30 miljoner. Folkmängden i åldrarna 20—65 år, som från 3,95 miljoner år 1940 når upp till 4,11 miljoner år 1950 men därefter decimeras till 4,04 år 1960, kommer att i fortsättningen uppvisa en sakta tillväxt med ungefär 1/5 % per år. Antalet manliga yrkesutövare, som sakta ökas från 2,13 miljoner år 1940 till 2,19 miljoner år 1955, kommer enligt de uppställda nativitetsantagandena att därefter tillväxa i ungefär samma tempo. Vad så slutligen antalet kvinnor i åldrarna 20—45 år beträffar, så skulle detta från sitt redan nu betingade minimum av 1,10 miljoner år 1960 undergå en sakta ökning mot slutet av 1960-talet.

• Sida 218
•  Original

För försörjningstrycket innebära de supponerade framtida födelsetalen en stegring av något varierande grad. Den totala försörjningsbördan, som för år 1940 kan angivas med talet 161,3, kan för år 1960 beräknas ha nått upp till en nivå av ungefär 175, vilken obetydligt överstiger förhållandena i en stationär åldersfördelning och som sedan bibehålles under de båda följande decennierna Försörjningsbördan gentemot åldringar uppvisar likaledes en moderat ökning med ungefär 11/4 % per år fram till 1970-talet, då förhållan- dena närmat sig stationära förhållanden.

För att få en uppfattning om vad dessa önskvärda födelsetal innebära i fråga om fruktsamhet har man att på ett lämpligt sätt ställa antalet födda i relation till antalet fruktsamma kvinnor.

Den fysiologiska fruktsamheten uppvisar efter 35—årsåldern en med åldern allt kraftigare nedgång. Om befolkningens åldersfördelning inom de frukt— samma åldrarna övergår från en mera normal sådan till stadier, där en ovan- ligt stor del av antalet kvinnor i åldrarna 20—45 år befinner sig i de högre åldersgrupperna, kommer detta följaktligen att innebära en försämring av det sedvanliga totala fruktsamhetstalets värde som mätare av fruktsamheten i de enskilda åldersklasserna. I stället för detta tal, som ju för övrigt kommit till användning i det föregående, skall här som ett något lämpligare frukt- samhetsmått användas antalet födda per 1 000 kvinnor i åldrarna 20—40 år.

Det sålunda definierade fruktsamhetstalets storlek under olika 5—årsperio- der från år 1901 till 1980 framgår av följande tablå:

Antal födda Antal födda & r per 1000 kvinnor Å r per 1000 kvinnor * i åldrarna i åldrarna 20—40 är 20—40 år 1901 — 05 188' 8 1936—40 89" 6 1906—10 1809 1941—45 109'6 1911—15 1596 1946-50 1205 1916—20 142'7 1951—55 132'1 1921—25 126'0 1956—60 137'2 1926—30 101'1 1961—65 1361 1931—35 86'8 1966 — 70 126'5

I en stationär befolkning uppgår motsvarande fruktsamhetstal till 113,2 o/oo. Den svenska befolkningens fruktsamhetstal passerade ned under denna gräns omkring år 1925 och nådde ett minimum under 1930talets första hälft med 87 %0 för att under senare år stiga till 90 0/00. De ovan erhållna önskvärda födelsetalen innebära nu, att fruktsamhetstalet under den närmaste femårsperioden bör bli 110 och under 1940—talets senare hälft 120, varefter — det under 1950—talet bör stiga till över 135 %o. Därefter kan en återgång mot stationära förhållanden äga rum. Fruktsamhetstalets låga värde på 1930—talet låg drygt 20 % under det för en stationär befolkning erforderliga. De upp— ställda önskade födelsetalen komma å andra sidan att under slutet av 1950— talet kräva en toppnivå hos fruktsamhetstalet, som ligger ungefär 20 % över

• Sida 219
•  Original

'å'-,.agr

. 33, ,, *. .*i i

*. *.fF' *

rec...—4-4

det i en stationär åldersfördelning rådande. Ökningen under 1940- och 1950- talen motsvarar i genomsnitt 1,6 % per år.

Om innebörden av de önskvärda framtida födelsetalen kan man även få en uppfattning genom att beräkna något slag av medelbarnantal. Ett enkelt förfarande är därvid att sätta antalet barn under 15 år i relation till antalet kvinnor i åldrarna 30—45 år*. För olika är från 1900 till 1980 erhållas då följande värden:

Medelantalet bam Medelantalet barn under 15 är per . under 15 är per kvinna i åldrarna kvinna i åldrarna 30—45 år 30—45 år

1900 351 1'50 1910 351 2'00 1920 %% 226 1925 269 2'48 1930 '2'33 270 1935 197 2'79 1940 174

Det på ovanstående sätt definierade medelbarnantalet är i en stationär be- folkning 2,19, vilken nivå passerades i början av 1930—talet. Enligt de beräk— nade framtida födelstalen bör det nuvarande värdet, 1,74, så småningom höjas till 2,79 om 30 år, varefter en nedgång mot stationära förhållanden kan ske.

Då de använda måtten på fruktsamhet och medelbarnantal icke fästa av— seende vid civilståndsfördelningen, står vägen öppen för en diskussion av, huru den erforderliga ökningen av barnantalet skall ske.

Den starka ökningen av antalet giftermål under senare år — från ett årligt genomsnitt av något över 40000 vid 1930-talets början till ungefär 60000 omkring år 1940 _ har riktat uppmärksamheten på betydelsen för nativiteten av en hög äktenskapsfrekvens.

Antalet födda, som under åren 1933 och 1934 nådde sitt minimum med endast 85000, steg först långsamt och nådde år 1939 upp till 97400. Efter en mindre nedgång påföljande år kunde för år 1941 noteras en födelsesiffra av 99400, för år 1942 113600 och för år 1943 125 000. Utförda analyser2 ge vid handen, att nativitetsuppgången ända fram till år 1941 huvudsakligen varit förorsakad av den stegrade giftermålsfrekvensen, vilken medförde dels en gynnsammare civilståndssammansättning och dels en föryngring av äkteni skapsbeståndet med hänsyn till varaktighetstid. Under de senaste åren kan man likväl räkna med jämväl en begränsad fruktsamhetsökning.

1 Då kvinnorna i dessa åldrar i genomsnitt äro 37,5 år gamla, medan barnen under 15 år i medeltal äro 7,5 år, svarar detta mot en medelålder hos barnaföderskorna av 30 år. 2 C.-E. Quensel: Den äktenskapliga fruktsamhetens förändringar 1933—1939 samt för- ändringarna i det äktenskapliga barnantalet. Statsvetenskaplig Tidskrift 1943 nr 4—5. H. Hyrenius: 'De sista årens nativitetsuppgång. Ekonomisk Tidskrift 1942 nr 5. H. Hyrcnius: Räcker vårt födelsetal? Tiden 1944 nr 1.

• Sida 220
•  Original

För att vi skola kunna hålla de ovan framräknade önskvärda födelsetalen och totala fruktsamhetstalen är det givetvis angeläget, att den nuvarande, för svenska förhållanden höga giftermålsintensiteten bibehålles eller even— tuellt ytterligare ökas, vilket sistnämnda icke är otänkbart med hänsyn till att stora befolkningsgupper alltjämt ha en jämförelsevis låg nuptialitetä Även under antagande av en oförändrad giftermålsintensitet bland männen torde man för övrigt kunna räkna med en något förbättrad civilståndsför— delning bland kvinnorna med hänsyn till pågående förskjutningar i köns— proportionen? På grund av det minskade antalet kvarstående ogifta kommer likväl i fortsättningen det årliga antalet ingångna äktenskap att minskas även under antagande av oförändrad eller till och med något ökad giftermåls— intensitet. Den för närvarande för nativiteten gynnsamma förskjutningen i äktenskapens durationsfördelning kommer för den skull att relativt snart förbytas i sin motsats.

Innebörden av vad här ovan sagts om giftermålsfrekvensen är, att man genom att hålla densamma hög kan förbättra underlaget för nativiteten åt— skilligt men att effekten i fortsättningen icke kan bli så stark som under de senaste åren. Ett par kalkyler må anföras för att belysa dennas storlek.

Procenten gifta bland kvinnor i åldersgruppen 20—40 år var år 1920 48,0 %, år 1935 47,9, år 1930 48,4, år 1935 50,6 och år 1940 57,5 %. Fram till år 1930 var civilståndsfördelningen sålunda tämligen konstant, men sedan har en förbättring ägt rum, som varit särskilt påtaglig under slutet av 1930- talet och som fortskridit även under åren närmast efter 1940. Takten torde likväl även vid mycket gynnsamma förhållanden komma att bli allt långsam— mare. Den övre gränsen för procenttalet gifta bland kvinnor i åldrarna 20—40 år lärer komma att ligga vid 65 eller möjligen 70 %. Siffran 65 % ligger något högre än den relation, som i det långa loppet skulle erhållas enligt giftermålsintensiteten under åren omkring 1940. Detta betyder för den skull praktiskt taget bibehållande av den nuvarande giftermålsintensi— teten och alternativet 70 % en ytterligare ökning därav.

De uppställda önskade födelsetalen äro för perioden 1941—1945 115 000 och för 1956—1960 121000, vilket motsvarar ett totalt fruktsamhetstal av respektive 109,0 och 137,2. Ökningen utgör 25 % eller i genomsnitt 1,5 % per år. Om man nu antar, att procenten gifta så småningom ändras från 57,5 år 1940 till 65,0 år 1960, och om samtidigt förutsättes, att den utomäktenskap— liga fruksamheten förblir konstant, kommer det äktenskapliga fruktsamhets— talet för åldrarna 20—40 år att bli 173,5 %0 för perioden 1941—1945 och 203,0 0/00 för tiden 1956—1960. Ökningen är 17 %, vilket omräknat per år blir 1,1 %. För den händelse civilståndsfördelningen skulle förbättras ytter- ligare och procenttalet gifta år 1960 ha kommit upp till 70, skulle den äkten- skapliga fruktsamheten från 1941—1945 och till 1956—1960 endast behöva

1 C.—E. Quensel: Giftermålsfrekvcusen i Sverige i skilda områden och yrkesgrupper. Ekonomisk Tidskrift 1943 nr 2. ' ' ” O.-E. Quensel: Giftermålsintensiteten i Sverige under de sista årtiondena. och dess framtida storlek. Statsvetenskaplig Tidskrift 1939 nr 2.

• Sida 221
•  Original

ökas med 12 % eller icke fullt 0,8 % per år. Dock må beträffande såväl detta tal som det ovan givna alternativet 1,1 % framhållas, att siffrorna torde ligga i underkant på grund av de tämligen snart i ogynnsam riktning gående för— skjutningarna i durationsfördelningen.

De sist refererade kalkylerna stämma Väl överens med räkningar, som ut- förts i syfte att på sedvanligt sätt bestämma den framtida befolkningsutveck- lingen utifrån vissa hypoteser beträffande fruktsamheten.1 Rörande civil- ståndsfördelningen förutsattes, att denna är 1955 skulle ha nått den mot 1939—1942 års giftermålsintensitet svarande fördelningen. Den äktenskap- liga fruktsamhetcn differentierades enbart efter duration. Med utgångspunkt från en fruktsamhetsnivå, motsvarande 115 000 födda årligen under perioden 1941—1945, uppställdes ett alternativ med oförändrad fruktsamhet och ett annat, där den äktenskapliga fruktsamheten förutsättes stiga med 1 % årligen fram till perioden 1956—1960. De beräknade födelsetalen blevo för de när— maste fem 5-årsperioderna i första fallet 115000, 116000, 111000, 103000 och 98000 samt i senare fallet 115000, 122 000, 122000, 120000 och 119000. Man finner härav att en genomsnittlig förbättring av den äkten— skapliga fruktsamheten med 1 % per är tämligen nära överensstämmer med de ovan uppställda önskemålen rörande födelsetalets utveckling under den närmaste framtiden.

Sammanfattning.

De i det föregående refererade kalkylerna ha visat, att vi på grund av den hittillsvarande befolkningsutvecklingen icke kunna undgå den tendens till pressad levnadsstandard, som ligger i ökade försörjningsbördor. De upp- kommande förskjutningarna därutinnan kunna emellertid hållas inom rimliga gränser, därest födelsetalen kunna bringas att stiga på ungefär det sätt, som angives av talserien å s. 216.

Som kvantitativt mål för den närmaste framtidens befolkningspolitiska strävanden kan uppställas, att det årliga genomsnittliga födelsetalet från om- kring 115000 under 1940-talets första hälft bör stiga till omkring 125000 under början av 1950—talet. Därefter kan en sakta nedgång vidtaga. Dessa födelsetal innebära, att det totala fruktsamhetstalet under de närmaste 15 a 20 åren bör stiga med ungefär 1,5 % per år. Genom vidmakthållande av den giftermålsintensitet, som rått under de senaste åren, kommer dock civilståndsfördelningen att samtidigt förändras i gynnsam riktning i så hög grad, att den äktenskapliga fruktsamheten icke torde behöva ökas med mer än genomsnittligen 1,1 år 1,2 % per år. En ytterligare förbättring av gifter— målsintensiteten kan sänka detta tal med ett par tiondelar. Kvar står likväl kravet på att fruktsamheten ökas med ungefär 1 % årligen, vilket visserligen för ett enskilt år kan förefalla bagatellartat men som under en längre följd av år innebär en betydande fruktsamhetsförbättring.

H. Hyrenius: Jordbrukets framtida tillgång på arbetskraft. SOU 1944: 65 kap. 5.

• Sida 222
•  Original

För folkmängdsutvecklingen innebära de uppställda födelsetalen en sakta tillväxt. Sålunda kommer folkmängden i åldrarna 20—65 år att alltifrån år 1960 ökas med ungefär 0,2 % per år. Antalet kvinnor i fruktsam ålder be— räknas efter 1960 ävenledes öka i samma takt. Försörjningsbördorna gentemot åldringar komma visserligen att stiga med 11/3 % per år men det totala för— sörjningstrycket kommer däremot endast att ökas relativt långsamt.

Analysen av de önskvärda födelsetalen visar, att dessa icke innebära någonting orimligt, men att det obetingat kräves radikala åtgärder för att i längden hålla reproduktionen uppe. Befolkningspolitiken synes framför allt böra inriktas på de befolkningsgrupper, där förhållandena äro särskilt otill- fredsställande i ena eller andra avseendet. Sålunda böra åtgärderna att för— bättra giftermålsförhållandena i första hand inriktas på jordbruksbefolk- ningen, medan strävandena att höja fruktsamhet och barnantalet i första hand böra avse städerna och särskilt vissa kategorier av stadsbefolkningen. Med en dylik uppläggning av befolkningspolitiken kunna vi bemästra befolk— ningsfrågans huvudproblem. Det ligger emellertid vikt uppå, att befolknings- politiken intensifieras snart, enär vidtagna åtgärder på grund av befolk— ningens struktur ge avsevärt större effekt nu än om de följa först om några år.

• Sida 223
•  Original

OM BEFOLKNINGSPROGNOSER MED SÄRSKILD HÄNSYN TILL ÄKTENSKAPSFREKVENS, FAMILJEBILDNING OCH ERFORDERLIG

FAMILJESTORLEK

En undersökning

På uppdrag av befolkningsulredningen utförd av

Professor Carl-Erik Quensel.

• Sida 224
•  Original

' .lvwllll |,lill1rlllllllllll i _|:- J. 1

• Sida 225
•  Original

Vid de sedvanliga metoderna för befolkningsprognoser utgår man från en känd befolkning, fördelad efter ålder och kön, och beräknar med ledning av en förutsatt för framtiden gällande dödlighetstabell, huru många av den ur- sprungliga befolkningen, som vid skilda tidpunkter kvarleva i olika ålders— grupper. Därefter uträknas med ledning av hypoteser om fruktsamheten (= antalet barnaföderskor per tusen kvinnor i olika åldrar) hur stort födelse- talet bliver under skilda tidsperioder, framskriver de så erhållna årskullarna successivt och kan så fortsätta in infinitum, eventuellt med hänsynstagande till förutsatta temporära variationer i dödlighet och fruktsamhet.

Uppställer man därvid som norm för utvecklingen en viss födelsefrekvens kan man på så sätt se vilka fordringar, som måste ställas beträffande frukt- samhetens storlek i framtiden.

Så länge intresset i första hand knytes till en beskrivning av befolkningens åldersfördelning och dess förändringar i framtiden är den beskrivna metoden den enklaste och fördelaktigaste. Men numera bör kravet på befolknings- prognoser ställas högre. Det gäller icke endast att erhålla den kommande åldersfördelningen, det gäller också att beskriva familjebildning och för- skjutningar i familjestorleken under åtminstone de närmaste decennierna, och på. så sätt vunnen kunskap blir betydelsefull för befolkningspolitikens ut- formning och bostad-spolitiken.

Den ovan beskrivna. metoden sätter födelsetalet som en funktion av antalet kvinnor i olika åldrar men ställer icke antalet födda i relation till antalet bestående äktenskap av varierande duration och barnantal. Så måste dock bliva fallet, om man skulle vilja bestämma antalet familjer, familjestorleken och dess variationer under de kommande åren. De födda måste mera placeras in i sitt biologiska och sociala sammanhang, familjerna och det blir för be- folkningsstatistiken viktigt att jämsides med åldersfördelnngen m. m. även följa. familjeutvecklingen. '

Och uppställer man en viss norm för födelsetalet blir avgjort frågan den, vilken äktenskapsfrekvens, vilken äktenskaplig fruktsamhet och familjestorlek måste i så fall tänkas?

Metoden för utvidgade och förbättrade befolkningsprognoser blir därför att utgå icke enbart från befolkningen fördelad efter kön och ålder utan även från den givna civilståndsfördelningen och därefter på grundval av en given dödlighetstabell, en given giftermålsfrekvens och given eller förutsatt frukt- samhet i äktenskapet följa först åldersfördelningen, sedan civilståndsfördel- ningen och äktenskapsbildningen och slutligen familjestorleken.

Här nedan följer en redogörelse för en dyl-ik befolkningsprognos med till- lämpning på Sveriges befolkning. De olika teoretiska grundvalarna diskuteras successivt allteftersom de komma. till användning vid det praktiska utförandet.

• Sida 226
•  Original

En dylik befolkningsprognos kan uppdelas i ett flertal successiva räkne- operationer, vilka här skildras i tur och ordning.

1. En framskrivning av befolkningen efter kön och ålder.

Utgångspunkterna för en dylik framskrivning äro dels en befolkning för— delad efter ålder och kön vid en given tidpunkt, dels en förutsatt dödlighet under de närmaste decennierna.

Detta äro de nödvändiga förutsättningarna för befolkningsprognoser över- huvud. Här har utgåtts från åldersfördelningen i Sverige av den 31 december 1940 och som dödlighetstabell har använts tabellen för åren 1936—1940. Re- sultaten av framskrivningarna framgå av tab. 1. Av skäl, som senare skall be— röras, gives endast siffror för den manliga befolkningen. De överensstämma med de siffror, som framlagts av Statistiska Centralbyrån i tioårsöversikten över befolkningsrörelsen 1931—1940, ehuru de ha förts fram till år 1965. Med hänsyn härtill vill jag icke kommentera resultaten. De äro i stort sett lik- artade med tidigare befolkningsprognosers åldersfördelningar och huvud- resultaten äro sålunda välkända.

Tabell 1. Framskriven manlig folkmängd åren 1945—1965.

Stationär be- Folkmängd Äldersklass folkning enligt mln 194 0 1936 ——-1940 enligt folk- års dödlighet räkningen

Framskriven folkmängd i 100-tal

sl/12 1945 31ha: 1950 31/12 1955 51/12 1960 31ha 1965

0— 5 474 263 227 179 2 950 5—10 468 420 208 833 2 244 2 914 10—15 465 466 227 012 2 075 2 230 2 895 15—20 461 683 264 476 2 252 2 058 2 212 2 872 20—25 454 881 273 451 2 606 2 219 2 028 2 179 2 829

25—30 447 922 276 491 2 693 2 566 2 185 1 997 2 146 30—35 441 233 274 784 2 724 2 652 2 528 2 152 1 967 35 —50 434 057 247 597 2 703 2 679 2 609 2 487 2 117 40—45 424 779 223 063 2 423 2 645 2 622 2 554 2 433 45—50 412 736 197 238 2 167 2 354 2 570 2 548 2 481

50—55 392 265 176 573 1 894 2 081 2 260 2 468 2 446 55—60 373 306 154 683 1 663 1 784 1 960 2 129 2 325 60—65 341 319 134 193 1 414 1 521 1 631 1 792 1 947 65—70 296 977 105 474 1 168 1 231 1 323 1 419 1 559 70 —75 238 457 73 500 847 938 988 1 063 1 140

över 75 298 347 95 581 939 1 004 1 104 1 188 1 275

För perioden 1941—1945 förutsättes ett totalt födelsetal av 605 000 eller 311000 födda gossar.

2. En framskrivning av befolkningen efter ålder och civilstånd.

Utgångspunkterna härför äro dels befolkningen fördelad på. civilstånd (ogifta å. ena sidan, övriga å andra sidan) och ålder, dels en förutsatt gifter- målsfrekvens under de närmaste decennierna.

• Sida 227
•  Original

Här föreligga vissa vanskligheter vid framskrivningen. Med ledning av en förutsatt giftermålsfrekvens är det möjligt att bestämma civilståndsför- delningen (antalet ogifta) under kommande år och beräkna det väntade an- talet ingångna äktenskap. (Giftermålsfrekvensen är kvoten mellan antalet vigda i en viss ålder och motsvarande antal till äktenskap lediga i samma ålder.) Men skall man härvid utgå från giftermålsfrekvensen för män eller för kvinnor? Giftermålsfrekvensens temporära variationer ha varit olika stora. för män och för kvinnor och antalet till äktenskap lediga i för giftermål gynn- sam ålder har icke bibehållit samma. proportion mellan könen. Orsakerna härtill hava varit dels förändringarna i könsproportionen i olika åldrar, dels att födelsekurvans variationer och rubbningarna i åldersfördelningen till följd därav medverkat till en förskjutning i könsproportionen bland de till äktenskap lediga (enär man därvid måste jämföra olika åldersklasser för män och kvinnor). Dessa omständigheter inverka också i framtiden.

Man torde vid bedömningen av den kommande familjebildningen böra utgå från männens civilståndsfördelning och giftermålsfrekvens som det primära och eventuellt sedan härleda giftermålsfrekvensen och civilståndsfördelningen för kvinnorna som en sekundär följd av det förra.

Bestämningen av antalet ogifta män i skilda åldrar i framtiden sker meto- diskt likartat med framskrivningen av befolkningen efter ålder.

Med kännedom om antalet för första gången vigda män i enskilda ettårs— klasser och med kännedom om den ogifta befolkningen fördelad på ettårs- klasser kan man beräkna sannolikheten för en person i given ålder att gifta sig (bliva gift) under ett bestämt åldersår, på samma sätt som man bestämmer en dödsrisk. Med de så erhållna giftermålssannolikheterna som grundval kan man konstruera en »överlevelsetabell» med avseende på giftermålsrisken, som visar huru många av 100 000 i femtonsårsåldern, som äro ogifta vid 16, 17, 18 års ålder etc. (om antalet ogifta endast decimeras genom ingående av äktenskap). Multipliceras de så erhållna talen med den vanliga överlevelse— tabellen (för dödlighet) blir det möjligt att erhålla en tabell, utvisande huru många av 100,000 födda, som kvarleva och äro ogifta vid olika åldrar. Man kan med ledning därav beräkna huru stort antalet ogifta blir i skilda åldrar för den stationära befolkningen.

I tab. 2 gives dels en tabell, som visar huru stort antalet ogifta män blir i en stationär befolkning enligt 1936—1940 års dödlighet och enligt 1940 års giftermålsfrekvens. (Jag bortser härvid från den omständigheten att dödlig— heten som bekant är något högre för ogifta än för gifta.)

Kvoterna för de successiva talen i den stationära befolkningen må användas för en framskrivning av den ogifta befolkningen. Resultaten, med utgångs- punkt från 1940 års fördelning efter civilstånd, givas likaledes i tabell 2.

_Ehuru jag icke närmare vill kommentera den framtida åldersfördelningen må [blott några ord beträffande de erhållna siffrorna över antalet ogiftai skilda åldrar lämnas. Antalet ogifta män i åldern 20—50 år, de typiska gifter- målsåldrarna, var år 1940 omkring 650 000 och har tidigare varit än högre. Den

• Sida 228
•  Original

mm...—_a... A. . _

228 Tabell 2. Framskriven manlig ogift folkmängd åren 1945—1965.

Antal ”gifta i Framskriven folkmängd ogifta i 100-tal den stationära. Ogifta 31/12 Åldersklass befolkningen 1 94 0 enligt enligt 1940 år! folkräkningen "ha alha al/1a ”lm 31/1a giftermål? 1945 1950 1955 1960 1965 rekvens 15—-20 461 471 264 327 2 251 2 057 2 210 2 870 20—25 412 122 250 248 2 360 2 005 1 837 1 974 2 563 25—30 248 386 163 355 1 508 1 422 1 211 1 107 1 190 30—35 127 216 96 990 837 772 729 620 567 35—40 77 375 62 533 590 509 470 443 377 40—45 56 445 44 394 456 430 371 343 323 45—50 46 557 32 926 366 376 355 306 283 50—55 41 120 27 154 291 323 332 313 270 55—60 37 174 22 780 245 263 292 300 283 60—65 33 204 18 641 203 219 235 261 268 65—70 28 750 14 127 161 175 190 203 226 70—75 23 064 9 229 113 129 141 152 163 över 75 28 844 10 675 113 130 149 166 182

siffran sjunker kraftigt fram till omkring år 1960. Antalen vid slutet av åren 1945, 1950 och 1955 bliva respektive 612000, 551000 och 497000 och visa sålunda tydligt att nedgången i stort sett blir omkring 10 000 per år. Under perioden 1956—1960 blir nedgången mindre kraftig och efter år 1960 stiger antalet ogifta då de kraftiga årskullarna födda efter år 1940 inträda i gifter- målsåldrarna. Antalet ogifta i åldern 20—50 år blir 1965 530 000 mot 479 000 år 1960.

De siffrorna visa tydligt att antalet ingångna äktenskap i framtiden måste bliva betydligt mindre än vad fallet är för närvarande. Och en närmare kalkyl bestyrker detta. Siffran över antalet ingångna äktenskap (här—:an- talet för första gången vigda män) var åren 1936—1940 i genomsnitt 53500 men blir under de följande femårsperioderna lägre som framgår av nedan— stående tablå.

Ä r Antal giftermål 1941—1945 ..................... 52 500 1946—1950 ..................... 48 200 1951—1955 ..................... 43 600 1956—1960 ..................... 40 100 1961—1965 ..................... 40 300

En svag återhämtning framträder sålunda under femårsperioden 1961— 1965, då som förut meddelats de stora. årskullarna födda efter 1940 inträda i giftermålsåldrarna.

Den förändrade civilståndsfördelningen under inverkan av en så pass hög giftermålsfrekvens som 1940 års belyses måhända bäst med siffrorna över procenttalet ogifta i olika åldrar 1940 och 1965.

• Sida 229
•  Original

Man finner följande. Enligt 1940 .. års giftermåls- Aldersgrnpp 1940 1965 frekvens i sta- tionänbefolk-

nmg

91 % 55 % 29 % 18 % 13 % 11 % 10 % 10 % 10 % 10 %

14 % 10 %

Inom åldern 20—50 år sjunker år 1965 i varje åldersklass det relativa an- talet ogifta icke oväsentligt jämfört med förhållandena år 1940. I de högre åldrarna över 60 år visar sig icke någon förändring jämfört med år 1940. I åldrarna under 50 år har enligt framskrivningen det relativa antalet ogifta uppnått de värden, som korrespondera mot förhållanden i den stationära be- folkningen medan så icke är fallet i åldrarna över femtio år. Om framskriv- ningen hade fortsatt ytterligare några decennier under samma antaganden skulle dock så hava skett.

Det må påpekas att som utgångspunkt för beräkningarna lades giftermåls- frekvensen för året 1940. Giftermålsfrekvensen var då förvisso hög (det speciella giftermålstalet för män var då 84 0hm mot 63 olou 1931—1935 och 60 0/00 1921—1930) men den har dock varit högre såväl år 1939 (87 o/oo) som även under åren 1942 och 1943. Om giftermålsfrekvensen blir varaktigt högre än den här förutsatta minskas antalet ogifta än snabbare och kraftigare och det beräknade antalet ingångna äktenskap blir åtminstone under det närmaste årtiondet något högre men kanske sedan något lägre.

Här har blott särskilts de ogifta men ingen särskiljning i övrigt efter gift, änkling eller frånskild har skett. Den särskiljningen må dock anses vara av förhållandevis mindre betydelse än särskiljandet av den ogifta befolk- ningen från den övriga. Gruppen förut gifta blir endast i de högre åldrarna av betydelse och behandlas lämpligen (ehuru här icke så skall ske) i samband med antalet bestående äktenskap av olika duration.

20—25 25—30 30—35 35—40 40—45 45—50 50—55 55—60 60—65 65—70

HHl—ÅMCHQD

Hl—lD—ID—lb—JMLOCQOXLD wmeIQOOTUXQONJ Hr—w—u—l HÅRLOHr-leDQDU'H assessments sensessnnssssnn

Anm.. Vid de hitintills företagna beräkningarna har antagits att ingen in- eller ut- vandring förekommer. För hela Sveriges vidkommande torde det vara ett rimligt anta- gande, även om en del speciella förhållanden kunna åstadkomma ändringar i in- och ut- vandringen av mera betydande mått.

För mindre områden av landet kan man dock icke förutsätta att antagandet ingen in- eller utflyttning är rimligt. Vill man studera befolkningen efter ålder, civilstånd (och även familjestorlek) för t. ex. Sveriges städer eller någon speciell stad måste man förutsätta att en omflyttning sker vars storlek och riktning kan diskuteras ur många synpunkter. Enär den inrikes omflyttningen i huvudsak må anses vara lokaliserad till åldrarna 15—35 år och till de ogifta kan i så fall framskrivningsmetodiken enklast modifieras och utökas så att man vid slutet av varje femårsperiod ökar eller minskar befolkningen och de ogifta med de förutsatta hypotetiska absoluta omflyttningstalen i åldrarna 15—35 år och där— efter fortsätter framskrivningen en ny femårsperiod.

• Sida 230
•  Original

3. En framskrivning av de bestående äktenskapen fördelade efter duration eller kalenderår för vigseln.

Härför fordras:

a) uppgift om antalet bestående äktenskap efter duration vid utgångs— punkten för framskrivningarna,

b) uppgift om det väntade antalet nyingångna äktenskap under olika perioder i framtiden samt

0) en »överlevelsetabell» för de bestående äktenskapen. Om det vidare syftet med en befolkningsprognos skall vara: att erhålla familje-storlek (vid viss hypotes om födelsetalet) erfordras i första hand data rörande de bestående äktenskapens antal fördelade efter tidpunkt för vigseln (durationstiden) vid skilda tidpunkter.

Med hänsyn till de omgiftas rela-tivt sett mindre vikt för familjebildning och födelsefrekvens vill jag inskränka framskrivningen till att avse enbart de äktenskap där mannen vid vigseln är ogift. De äktenskap, som beträffande männen äro omgiften äro ur hushållsbildning av underordnad betydelse enär mannen, han må vara änkling eller frånskild, redan i många fall har eget hem och hushåll.

En »överlevelsetabell» för de bestående äktenskapen måste taga hänsyn till dödlighet och skilsmässofrekvens. Den förra är relativt lätt att uppskatta medan den senare i framtiden kan komma. att bliva av större storleksordning än för närvarande. Tages nuvarande dödlighet 1936—1940 och skilsmässo— frekvens för år 1940 som utgångspunkt finner man att en överlevelsetabell för bestående äktenskap må beskrivas medelst följande tabell.

Antal kvarstå-

Duration ende äktenskap

av 1 000 in-

gångna

() år .............................. 1 000 5 » .............................. 953 10 » .............................. 898 15 » .............................. 844 20 » .............................. 784 25 » .............................. 712 30 >> .............................. 626 35 >> .............................. 517 40 » .............................. 380

Härvidlag har använts dödligheten för samtliga civilstånd, ehuru de gifta som bekant hava en lägre dödlighet än totalbefolkningen. För framskriv— ningen av de bestående äktenskapen har därför dessa tal något modifierats och det antagits att av de ingångna äktenskapen samtliga bestå vid slutet av vigselkalenderåret. Under loppet av nästa kalenderår bortfaller 10 %o, likaså under loppet av det tredje, fjärde och femte så. att efter i medeltal 4,5 år

• Sida 231
•  Original

Tabell 3. Beräknat antal bestående äktenskap fördelade efter tid för äktenskapets ingående åren 1940—1965.

In gån gna Tid för äktenskap äktenskapets (mannens

ingående första 1945 1950 1955 1960 1965 äktenskap)

Beräknat antal bestående äktenskap den 91/1,

197 700

1961—1965 201 680 — __ _ — 196 420 186 600

1956 —1960 200 490 — 1951—1955 218 130 — 213 670 202 990 190 810 1946—1950 241 180 — 236 260 224 450 210 980 196 210 1941—1945 262 590 257 260 244 400 229 740 213 660 196 570

1936—1940 267 491 262 290 249 180 234 130 217 740 200 320 180 290 1931—1935 211 411 197 030 185 210 172 250 158 470 142 620 121 230 1926—1930 188 397 164 830 153 290 141 030 126 930 107 890 86 310 1921—1925 173 675 140 490 129 250 116 320 98 870 79 090 55 363 1916—1920 176 292 129 190 116 270 98 830 79 060 55 340 —

1911—1915 152 739 99 030 85180 67 340 47 140 — 1906—1910 151 689 83 180 66 540 46 580 — —— 1901—1905 140 535 60 700 42 490 — — 1896— 1900 139 630 40 660 — 1891—1895 124 268 — — —

960 0/00 kvarstå. Av 1 000 ingångna äktenskap under fem kalenderår kvarstår vid slutet av femårsperioden således i genomsnitt 980. För framskrivning under ytterligare femårsperioder ha relationstalen 950 "lou, 940 %o, 930 "lao, 920 "lou, 900 %0, 850 %o och 800 0lou använts, vilket innebär att efter i genom- snitt 2,5 år kvarstå 980 0/00, efter 7,5 år kvarstår 931 %o, efter 12,5 år kvarstår 875 %0, efter 17,5 år 814 %0, efter 22,5 år 749 %0, efter 27,5 år 674 olm), efter 32,5 år 573 0/00 och slutligen efter 37,5 år 458 %0. Dessa tal ligga något över de tal, som erhållas direkt från 1936—1940 års dödlighetstabell och 1940 års skilsmässofrekvens men skillnaderna äro mestadels blott några promille. Någon fördelning av de bestående äktenskapen efter duration finnes icke tillgänglig senare än för folkräkningen 1935/36. Ehuru de siffrorna må anses vara defekta i vissa avseenden kunna de dock efter några smärre korrektioner läggas till grund för en framskrivning fram till år 1940. Man erhåller därvid de i tabell 3 givna talen för år 1940 (varvid de under åren 1936—1940 in- gångna äktenskapen framskrivits med ledning av de anförda »överlevelse- talen»). Med ledning av överlevelsetabellen och med utgångspunkt från de i avdelning 2 givna antalen ingångna äktenskap fram till år 1965 erhålles så siffror över antalet bestående äktenskap vid slutet av varje femårsperiod fram till år 1965. Om man begränsar sig till antalet äktenskap med en dura- tion understigande 45 år finner man följande totalsiffror.

1940 ........................... 1 177 000 1945 ........................... 1 284 000 1950 ........................... 1 357 000 1955 ........................... 1 396 000 1960 ........................... 1 409 000 1965 ........................... 1 411 000

• Sida 232
•  Original

Talen visa en oavbruten stegring. Trots att anta-let nyingångna äktenskap minskas, växer antalet bestående äktenskap och uppnår åren 1960—1965 över 1 400 000 och ökningen är mer än 200 000. Man har visserligen bortsett från äktenskap med mer än 45 års duration men deras antal är förhållandevis obetydligt och kan näppeligen uppgå till mycket mer än 50 000 varför fluk- tuationerna i deras antal äro betydelselösa. 1940 års folkräkning redovisar ett antal gifta av inalles 1 330 000 och differensen med den ovan givna siffran 1 177 000 beror dels på antalet bestående äktenskap med över 45 års duration, dels på antalet bestående äktenskap där mannen är omgift. Antalet omgifta män har varit omkring 35 000 under decenniet 1931—1940 och antalet bestående äktenskap, där mannen är omgift torde därför kunna skattas till bortåt 100 000, i god överensstämmelse med de övriga anförda siffrorna.

Det bör dock icke förglömmas att ökningen av de bestående äktenskapens antal icke innebär att ökningen är likartad i skilda durationsgrupper. Antalet äktenskap, som bestått högst 15 år och vilka svara för huvudparten av barn- alstringen, visar sålunda en stigande tendens fram till år 1950, därefter ned— gång, som framgår av bifogade tablå.

Antal äkten-

Är skap av högst

15 års duration 1940 .............................. 624 000 1945 .............................. 692 000 1950 .............................. 715 000 1955 .............................. 668 000 1960 .............................. 610 000 1965 .............................. 575 000

Medan dessa äktenskap äro omkring hälften av samtliga både är 1940 och 1950 sjunka de sedan relativt i betydelse och torde 1965 vara icke fullt 40 % av totala antalet bestående äktenskap. Detta har sin givna betydelse för frågan om födelsetalets storlek och den äktenskapliga fruktsamhet, som är erforderlig för att hålla födelsetalet vid en viss nivå.

4. Beräkning av familjestorleken i äktenskapen vid förutsatt födelsefrekvens.

För sådana beräkningar eller framskrivningar av familjestorleken (: medel- talet barn per äktenskap) erfordras kännedom om dels barnantalet i de bestå- ende äktenskapen av olika duration vid utgångsperioden dels fruktsamhetens storlek i äktenskap av olika durationstider.

Fruktsamheten efter äktenskapets duration är möjligt att approximativt erhålla genom uppgifter i den officiella statistiken över barnaföderskorna för- delade efter tid mellan vigsel och nedkomst.

Sådana fruktsamhetstal ha också givits regelbundet även om de t. ex. avse fruktsamheten efter äktenskapets duration och hustrun-s ålder (eller vigselålder). Det är dock möjligt att erhålla fruktsamhetstal efter äkten-

• Sida 233
•  Original

skapets duration utan avseende på hustruns ålder (eller mannens ålder). Sådana tal (något approximerade) för perioden 1936—1940 givas i tabell 4. Medelbarnantalet i de bestående äktenskapen givas vid folkräkningen 1935/36. Då fruktsamheten efter äktenskapets duration 1936—1940 är bekant kan barnantalet i genomsnitt framskrivas till år 1940 i varje durationsklass. Dessa tal givas likaledes i tabell 4. Det förutsättes att fruktsamheten i genomsnitt är densamma i såväl de kvarlevande äktenskapen som i de äktenskap, vilka upplösas genom dödsfall eller genom skilsmässa. Fruktsamheten efter duration under perioden 1936—1940 var sådan att medelbarnantalet vid konstant fruktsamhet skulle bliva efter fem års duration 0,96, efter 10 år 1,42, efter 15 år 1,68 och efter 20 års duration 1,80. Medelbarnantalen vid folkräkningen 1935/36 inkludera emellertid föräkten- skapliga, genom föräldrarnas vigsel legitimerade barn. Under perioden 1931—1935 torde antalet föräktenskapliga barn per 100 då ingångna giftermål varit något mer än 15. Den siffran är dock i sjunkande eftersom bland annat det utomäktenskapliga födelsetalet kraftigt sjunkit. För framskrivningen antages att de år 1936 ingångna äktenskapen i genomsnitt hava 0,14 föräkten- skapliga barn, de år 1937 ingångna äktenskapen hava 0,13 föräktenskapliga barn i genomsnitt etc och siffran för 1940 års äktenskap antages vara 0,10. Den siffran antages bliva bestående i framtiden. Det framgår av de i tabell 4 givna talen, vilken kraftig nedgång i familje— storlek, som måste hava inträffat under de fem åren 1936—1940. Den obser— verade nativitetsökningen har icke varit av den storlek att den höjt barnan- talet i äktenskapen, tvärtom har det sjunkit framförallt i de högre durations- klasserna.

Om fruktsamheten fram till år 1965 blir oförändrad i enlighet med nivån 1936—1940 beräknas antalet födda till 84 800 1941—1945, 86 100 1946—1950, 82 500 1951—1955, 76 800 1956—1960 och 72 800 1961—1965.

Om den arbetsföra befolkningen skall hållas oförändrad under längre tid bör dock födelsetalet vara omkring 115 000—120 000. Den äktenskapliga fruktsamheten åren 1936—1940 är icke på långa vägar tillräcklig för det ända— målet. Nu täckes naturligtvis en del av nativiteten genom födelser utom äktenskapet och omgiftena svara för en del. Det synes därför som om man för de fem olika femårsperioderna bör räkna med ett årligt födelsetal i de bestående första äktenskapen av omkring 110000 åren 1941—1950, 108 000- åren 1951—1955 och 105000 under åren 1956—1965 såsom norm för antalet födelser i de bestående äktenskapen (mannens första äktenskap).

I så fall bör äktenskapliga fruktsamheten i jämförelse med förhållandena under åren 1936—1940 vara som följer.

1936—1940 ........................... 100 1941—1945 ........................... 128 1946—1950 ........................... 128 195 1—1955 ........................... 131 1956—1960 ........................... 137 1961—1965 ........................... 144

• Sida 234
•  Original

Tabell 4 a. Medelbarnantalet i de bestående äktenskapen enligt 1935—1936 års folk- , räkning. Fruktsamheten efter äktenskapets duration 1936—1940. Antagen fruktsamhet åren 1941—1965 samt beräknat antal barn i äktenskapen åren

1940 och 1965. Frukt- .. Medel- Antagen f ruktsamhct efter äktenskapets samheten .. . . .. barnan- Berakn at duration 1 o/oo Beraknat .. . efter Darav tal enligt "kt _ medel- medel- under Durationstid 1935— a en bam- barn- 1936 års SkaPets antal antal 15 å" folk- duration 1940 1941— 1946— 1951— 1956— 1961— 1965 ålder .. . 1936— 1945 1950 1955 1960 1965 rakning 1 940

0— 1 033 319 028 400 400 420 440 460 0'28 0'28 2 0'60 195 053 250 250 260 270 280 0-70 070 3 083 168 0—7 2 220 220 220 230 240 0'96 096 3— 4 099 152 0'89 200 200 200 210 220 ha 11 9 5 115 130 104 170 170 170 180 190 1'40 1'40

5— 6 124 110 117 140 140 145 150 160 1157 157 6— 7 1'41 105 131 130 130 135 145 150 1'69 1'69 7— 8 1-53 92 116 120 120 125 130 135 1'83 1'83 8— 9 1'67 80 154 105 105 105 110 115 1'95 1'95 9—10 1'76 71 1'62 90 90 95 100 105 205 205

10—11 1'87 63 1'68 80 80 85 85 90 2'16 2'16 11—12 200 55 180 70 70 75 75 80 219 219 12—13 215 50 1'87 65 65 65 70 75 225 225 13—14 214 45 197 60 60 60 60 65 251 2'26 14—15 2'36 40 203 50 50 55 55 60 235 295

15—-16 253 31 2-1 1 40 40 45 45 45 210 21 1 16—17 253 28 220 35 35 40 40 40 241 178 17—18 278 26 235 30 30 30 35 35 242 1'56 18 —19 285 21 240 25 25 25 25 30 243 1'36 19—20 297 17 2'48 20 20 20 25 25 215 120

20—21 318 12 2'64 15 15 15 17 18 248 107 21—22 317 10 272 12 12 12 13 14 248 093 22—23 332 8 285 10 10 10 11 12 2'48 O's—1 23—24 3'88 6 290 8 8 8 9 10 2'48 070 24—25 315 4 301 5 5 5 5 6 2'48 O'so

Tabell 4 b. Beräknat medelbarnantal i bestående äktenskap av olika duration ären

1040—1965. Medelbarn- Beräknat medelbarnantal i äktenskapen sx/u Duration gntal per ”kg????” 1940 1945 1950 1955 1960 1965 0— 5 077 063 080 0139 0'85 0'87 0'89 5—10 151 110 153 1'66 1'68 174 1132 10—15 212 136 l'ss 200 215 2'16 225 15—20 2-74 251 211 2-13 223 235 242 20—25 329 280 259 220 224 2'88 2'48

• Sida 235
•  Original

Hur stor fruktsamheten skall tänkas vara under längre fram kommande tidsperioder må lämnas ur räkningen. Då. börjar äktenskapens antal ånyo att stiga, varför någon ytterligare kraftig ökning av den äktenskapliga frukt- samheten måhända icke torde vara erforderlig.

Fruktsamheten bör öka. Den har redan ökat och har eller blir under perioden 1941—1945 av ungefär önskad omfattning. Men hur har och hur skall ökningen fördela sig på de olika durationsklasserna? Här kunna flera alternativ tänkas varvid det närmast till hands liggande är en likformig ök— ning av fruktsamheten i alla durationsklasser. Av föreliggande siffror synes det som om ökningen av den äktenskapliga fruktsamheten under de allra sista åren i viss mån varit mera utpräglad i intervallet 5—10 år efter vigseln. Där— om kan man dock ännu icke fullt tydligt döma. För de beräkningar, som här skall givas över det erforderliga genomsnittliga barnantalet i äkten- skapen har jag emellertid valt det enkla antagandet att fruktsamheten stiger likartat i samtliga durationsklasser och de så. antagna under de olika perio- derna gällande fruktsamhetstalen gives i tabell D. Där gives också huru stort det äktenskapliga medelbarnantalet skall bliva enligt dessa beräkningar vid slutet av år 1965.

De enligt denna fruktsamhetshypotes förväntade medelbarnantalen i äkten— skap av olika duration gives i sammanfattad form också i tabell 4b för vart femte år fram till år 1965 så att de temporära variationerna i barnantalet i olika durationsgrupper kan följas.

År 1940 ligger medelbarnantalet i varje durationsgrupp men särskilt för de högsta durationerna avsevärt under motsvarande värden är 1935. År 1945 har en återgång till 1935 års siffror skett beträffande äktenskap med mindre än 10 års varaktighet medan vid äktenskap med mera än 15 års duration kon- stateras en fortsatt nedgång. År 1950 har medelbarnantalet blott sjunkit i durationsklassen 20—25 år men stigit i de övriga. Därefter följer en stegring år från är. Men jämför man de slutliga siffrorna för år 1965 med 1935 års siffror kan man icke tala om alltför stora förskjutningar. Det rör sig härvid för de lägre durationsklasserna. om tämligen blygsamma höjningar medan medelsiffrorna för de högre durationsklassema icke kommer upp till 1935 års nivå.

Hur utvecklingen efter är 1965 bör gestalta sig är svårare att bedöma men om man förutsätter att den under år 1961—1965 gällande fruktsamheten för- blir bestående inträffar i så fall näppeligen några särskilt stora förändringar i det äktenskapliga barnantalet efter år 1965. Medelbarnantalet i äktenskap, med 15—20 års duration bör vara 2,6 och med 20—25 års duration 2,7 barn.

Det framgår sålunda att de födelsetal, som krävas för att vidmakthålla den stationära befolkningen i de arbetsföra äldrama tämligen konstant, väl förut- sätta en betydligt ökad fruktsamhet men näppeligen att barnantalet i de be- stående äktenskapen skall stiga till anmärkningsvärt höga genomsnittsvärden.

• Sida 236
•  Original

5. Fördelningen av de bestående äktenskapen efter antalet minderåriga barn.

De erhållna medelantalen barn bidraga i hög grad till kännedomen om den erforderliga framtida familjestorleken, men det är dock en bristfällig kunskap, som ur många synpunkter skulle te sig än värdefullare om man erhåller för- delningen av äktenskapen efter barnantal. Men vilken fördelning motsvarar ett givet medelbarnantal?

Man rör sig här på en mycket osäker mark ty en mångfald olika fördelningar kunna resultera i samma medeltal. Ett medeltal av 2,5 kan sålunda uppkomma om majoriteten av äktenskapen har två eller tre barn och samtidigt extrema avvikelser från medeltalet äro sällsynta men kan även förefinnas i en för- delning med en relativt stor proportion nollbarns— och ettbarnsäktenskap, vilka uppvägas av ett stort antal barnrika familjer på fem eller än flera barn.

En approximativ beräkning av fördelningen efter barnantal kan stundom baseras på givna fördelningar, t. ex. de fördelningar efter barnantal, som erhållits vid 1935—1936 års folkräkning, om de korrigeras på lämp— ligt sätt så att de förändrade fördelningarna svara mot det på förhand kända medeltalet. Det kan dock vara olämpligt då. dessa fördelningar äro resultatet av bland annat en stark barnbegränsning i somliga samhällsklasser och en relativt kraftig fruktsamhet i andra samhällslager.

Å andra sidan kan man mera spekulativt konstruera fram en fördelning av det givna medeltalet barn efter grunder som anses troliga eller lämpliga. Som exempel härpå kan nämnas: För en i längden stationär befolkning erfordras i genomsnitt ett slutvärde av omkringy2,7 barn per äktenskap. Det medeltalet kan motsvaras av följande tänkta fördelning. Av 100 äktenskap skola 10 vara barnlösa, 10 ettbarnsfamiljer, 20 tvåbarnsfamiljer, 25 trebarnsfamiljer, 30 fyrbarnsfamiljer och 5 fembarnsfamiljer. Erfarenheten lär att omkring 10 % av samtliga äktenskap äro dömda till barnlöshet av biologiskt medicinska skäl, 10 % kunna av samma skäl tänkas stanna vid ett barn, och kanhända 20 % stannar vid två barn av biologiskt-medicinska skäl och sociala skäl i kombina- tion. Om medelbarnantalet skall bliva 2,7 måste, om fyra barn tänkes vara maximum, 20 % ha tre och resterande 40 % fyra barn. Men det är näppeligen tänkbart att med så många fyrbarnsfamiljer inga fembarnsfamiljer förekomma och därför får den angivna fördelningen anses vara mera trolig och lämplig, ehuru den blott är en bland alla de tänkbara fördelningar, som svara mot medelvärdet 2,7 barn.

Men själva fördelningen av äktenskapen efter totala antalet i äktenskapet födda barn (familjen i biologisk bemärkelse) får anses vara relativt betydelse— lös. Viktigare är fördelningen efter antalet hemmavarande barn, familjen ur social synpunkt. Men bedömningen av hithörande problem försvåras av bris— tande kunskap bland annat om de åldrar, vid vilka barnen lämnar föräldra— hemmet och åldern växlar i stor utsträckning med familjens sociala ställning

• Sida 237
•  Original

och antalet barn i familjen. Men före femton års ålder lämna barnen i mycket ringa utsträckning föräldrahemmet, varför en fördelning av familjerna efter antalet barn under femton år må. anses vara möjlig att erhålla. Ty med känne- dom om fruktsamheten i äktenskapet efter äktenskapets duration följer icke endast kännedom om antalet barn födda i äktenskapet utan också kännedom om antalet barn under femton års ålder (d. v. s. födda under de femton sista för- flutna åren av det bestående äktenskapets duration).

I tabell 4 a gives sålunda som exempel för år 1965 det beräknade antalet barn under femton år per äktenskap och som en sammanfattning givas nedan— stående tal för åren 1950 och 1965.

Durationstid Medelantal barn under 15 år 1950 1965

0—5 .................. 0,82 0,89 5—10 .................. 1,66 1,82 10—15 .................. 1,97 2,25 15—20 .................. 1,36 1,60 20—25 .................. 0,69 0,82 25—30 .................. 0,27 _ 0,38 30—35 .................. 0,06 0,11

Häremot svarande fördelningar efter antalet minderåriga barn (d. v. s. under femton år)1 kunna till exempelvis tänkas vara följande, ehuru givetvis ingen sträng bevisföring kan givas för att det måste vara just de angivna.

Tabell 5. Relativ fördelning (i %) av de bestående äktenskapen efter antal minderåriga barn.

0 1 2 3 4 & Duration Ä r 1 9 5 0 0— 5 25 68 7 5—10 12 28 42 18 10— 15 12 20 38 21 7 2 15—20 20 42 23 12 3 20—25 48 37 13 2 25—30 75 23 2 30—35 94 6 Å r 1 9 6 5 0— 5 20 71 9 6—10 10 23 42 25 10—15 10 15 30 32 11 2 15—20 18 32 2 18 5 20—25 45 33 17 5 25—30 70 22 8 30—35 89 11

1 Ingen hänsyn tages till antalet avlidna barn. Antalet hemmavarande levande barn blir dock något mindre än vad medelantalet angivet men med nuvarande låga spädbarns- dödlighet rör sig skillnaden om maximalt 5 %.

• Sida 238
•  Original

Med utgångspunkt från sådana mer eller mindre teoretiska fördelningar beräknas att antalet familjer med minderåriga barn vid slutet av åren 1950 och 1965 skall gestalta sig som framgår av nedanstående tablå. Som jämförelse gives motsvarande siffror från 1935—1936 års folkräkning såväl för hela riket som för landsbygden.

1 9 3 5 Antal minderåriga barn 1950 1965 Landsbygd Städer Riket 1 202 400 122 200 324 600 433 100 392 600 2 120 400 56 800 177 200 268 300 254 200 3 59 300 20 100 79 400 116 700 152 900 4 27 700 6 900 34 600 21 600 30 800 5 14 200 2 700 16 900 4 700 3 800 6 och flera 11 600 1 400 13 000

Summa familjer 435 600 210 100 645 700 844 400 834 300 Summa barn 872 500 345 600 1 218 100 1 429 700 1 501 900

Genomsnitt per familj 200 1'64 1'39 1'69 1'80

Det framgår av dessa tabeller att antalet familjer med minst ett minder— årigt barn stiger från det antal som fanns år 1935 till år 1950 med närmare 200 000. Men detta är icke särskilt märkligt enär antalet ingångna äktenskap enligt beräkningarna har ökat oerhört ehuru medelantalet barn i familjer med minst ett minderårigt barn sjunker. Efter 1950 fram till år 1965 synes antalet familjer med barn vara mera konstant. Medelantalet barn per familj kommer däremot att stiga men blir år 1965 dock lägre än vad det var 1935.

Medan man år 1935 hade en relativt ojämn fördelning med procentuellt sett många stora familjer har det för framtiden antagits att de stora barnskarorna, som erfarenheten synes utvisa, försvinna i stor utsträckning och att det erfor- derliga antalet barn erhålles därigenom att antalet barnlösa familjer skall av. taga. Medan år 1935 mer än 20 % av äktenskap i durationsklassen 5—10 år voro barnlösa har här antagits att den siffran år 1965 går ner till omkring 10 %, ett värde som till följd av medicinska skäl icke mycket kan under— skridas.

I jämförelse med förhållandena år 1935 skulle de beräknade fördelningarna år 1950 och 1965 kännetecknas av ett betydligt ökat antal familjer med ett till tre minderåriga barn medan däremot familjerna med fyra eller flera minder— åriga barn avtaga kraftigt. Skillnaden mellan åren 1950 och 1965 är den att ettbarns- och tvåbarnsfamiljerna något avtaga, enär de nyingångna äktenska- pens antal avtager med åren. Däremot stiger antalet familjer med tre eller flera minderåriga barn från 1950 till 1965.

Utvecklingen efter år 1965. I beräkningarna ha endast förhållandena fram till år 1965 berörts och för- ändringarna i familjestorleken studerats. Motiven för tidsbegränsningen har

• Sida 239
•  Original

varit dels att en prognos längre fram i tiden blir av mindre värde, dels att perioden fram till åren 1960—1965 blir en kritisk tid i den svenska befolk— ningsutvecklingen. De numerärt sett fåtaliga årskullarna födda mellan åren _ 1920 och 1940 inträda under åren fram till år 1960 på arbetsmarknaden varför ; äktenskapsbildningen avtager med åtföljande konsekvenser för födelse- talet. Utvecklingen efter 1965 ter sig däremot något gynnsammare under för- ; utsättning att födelsetalet numera håller sig vid 120 000 årligen.

,—.-.. ;W714R;*' ——

Om födelsetalet blir av storleksordningen 115 OOO—120000 årligen, ökar efter år 1965 de ogifta männens antal i åldern 20—50 år och antalet ingångna äktenskap visar tendens till stegring. Sålunda kan beräknas att antalet ogifta män år 1970 skulle bliva omkring 560 000 mot 530 000 fem år tidigare och att giftermålstalet 1966—1970 blir omkring 44000 årligen mot 40000 under de närmast föregående åren. Härigenom kan åtminstone under perioden 1966— 1970 samma födelsetal som förut erhållas utan någon ytterligare ökning av den äktenskapliga fruktsamheten utöver värdet för åren 1961—1965. Snarare skulle en liten minskning kunna ske utan menliga följder. Några större för- ändringar i familjestorlek och fördelning efter barnantal under åren 1965— 1970 är därför icke erforderliga.

6. Sammanfattning.

Om man analyserar den kommande befolkningsutvecklingen med hänsyn icke endast till ålder utan även till familjebildning och erforderlig familje- storlek blir slutresultatet följande. Antalet ogifta män i åldrarna 20—50 år decimeras kraftigt fram till omkring år 1960. I samband därmed reduceras även de nyingångna äktenskapens antal till omkring 40 000 årligen åren 1961—

'_ 1965 mot närmare 60000 nu. Om födelsetalet skall hållas vid en nivå av - mellan 115 000 och 120 000 årligen (vilket erfordras för att folkmängden i de

arbetsföra åldrarna skall förbliva tillnärmelsevis konstant), måste fruktsam— heten successivt ökas och under åren 1961—1965 vara 44 % högre än under åren 1936—1940. Men barnantalet i de bestående äktenskapen blir trots detta icke av särskild anmärkningsvärd storlek och näppeligen högre än vad för närvarande eller för några år sedan var förhållandet. Antalet familjer med många minderåriga barn ökas troligen icke medan man dock torde räkna med flera tvåbarns- och trebarnsfamiljer än för närvarande.

• Sida 240
•  Original

• Sida 241
•  Original

BEFOLKNINGSPROGNOSER UNDER SENARE ÅR

En översikt På uppdrag av befolkningsutredningen sammanställd av

Docent Hannes Hyrenius

• Sida 242
•  Original

• Sida 243
•  Original

Befolkningsutredningen har ansett det lämpligt att till tjänst för dem, som av olika anledningar kunna önska en orientering om den framtida befolknings— utvecklingen, giva en kortfattad exposé över olika viktigare befolkningspro- gnoser, som utförts under senare årl. Översikten ger i första hand hänvisning till ett antal redogörelser över egentliga befolkningsprognoser och redovisar därvid de viktigaste hypoteserna jämte några enkla siffror från resultaten. Därjämte gives avslutningsvis en förteckning över ett antal smärre befolk— ningsstatistiska undersökningar, vilka äro av intresse, då det gäller att tyda. innebörden av befolkningsrörelsen under de allra sista åren samt att där- ifrån bedöma utvecklingen under den närmaste framtiden.

Beträffande befolkningsprognosernas metodik må. här särskilt hänvisas till följande, nedan berörda utredningar: I: 1 a, I: 4 och H: 1 ävensom, beträffande regionala och lokala prognoser, III: 2b (Sandvikenprognosen).

I. Otfentliggjorda prognoser avseende hela rikets befolkning.

1 a. Betänkande med vissa demografiska utredningar. SOU 1938: 24. Kap. 3. Prognoser över Sveriges folkmängd under de närmaste årtiondena. Av S. D. Wicksell och O'.—E. Quensel. 33 s. 1 b. Betänkande i sexualfrågan. SOU 1.936:59. Bil. 8. Utsikterna i fråga om den framtida befolkningsutvecklingen i Sverige och de ekonomiska verkningarna av olika alternativt möjliga be- folkningsutvecklingar. Av G. Myrdal och S. D. Wicksell. 44 s.

De mest omfattande prognoser för Sveriges hela befolkning, som utförts under det senaste decenniet, utgöra de kalkyler, som på uppdrag av 1935 års Befolkningskommission verkställdes av prof. S. D. Wicksell och sedermera prof. C.-E. Quensel.

Prognoserna utgå. från fördelningen på kön och ålder är 1935 och ge full— ständiga åldersfördelningar fram till 1985. Som mått på dödligheten an- vändes 1933 års dödlighetstabell. Rörande giftermålsfrekvens och fruktsam- het uppställdes följande fyra hypoteser:

I. Fruktsamheten, civilstånden sammanlagda, antages fortsätta att nedgå för att stabilisera sig på viss slutnivä.

11. Den kvinnliga giftermålsfrekvensen förutsättes vara den i Sverige tidigare normala. Fruktsamheten såväl inom som utom äktenskapet antages förbli vid 1933 års nivå..

1 Rörande tidigare utförda prognoser se t. ex. förteckning i SOU 1986: 59 (betänkande i sexualfrågan) sid. 255. .

• Sida 244
•  Original

III. Den kvinnliga giftermålsfrekvensen antages öka med 25 % i för- hållande till den tidigare normala. Fruktsamheten såväl inom som utom äktenskapet förutsättes förbli vid 1933 års nivå.

IV. Den kvinnliga giftermålsfrekvensen antages öka med 50 % i förhållande till den tidigare normala. Fruktsamheten inom äktenskapet antages förbli oförändrad, medan fruktsamheten utom äktenskapet förutsättes successivt nedgä till hälften av 1933 års nivå.

De fyra hypoteserna motiveras och skildras utförligt genom tabeller och diagram. Ehuru de olika antagandena vid prognosernas utförande ansågos rimliga och förmenades ingränsa den sannolika utvecklingen (alternativ III torde ha ansetts som det mest troliga), har utvecklingen gått utöver även det mest optimistiska alternativet IV. Dettas antagande om att giftermålsfre- kvensen skulle ökas med hälften utöver den tidigare nivån har mycket nära besannats, men fruktsamhetsantagandet stämmer mindre väl med utvecklingen under de allra sista åren. Till en del beror detta på. att de använda äkten- skapliga fruktsamhetstalen efter enbart ålder ej ge fullt uttryck åt den dura- tionsföryngring av äktenskapsbeståndet, som blivit en följd av de starkt ökade giftermålstalen. Till en del har också inverkat en fruktsamhetsökning, som svårligen kunde förutses vid prognosernas utförande.

Av antydda skäl ha förutsägelserna rörande födelsetalet även enligt den gynnsammaste hypotesen givit för låga resultat. Sålunda uppskattades an— talet födda under 5-årsperioden 1941—45 enligt hypotes IV till 99 000, var— efter skulle ske en fortlöpande nedgång till 74000 under perioden 1981—85. I gengäld har en kraftig ökning ägt rum, som för år 1944 resulterat i 133 000 och som för 1941—45 torde ge i genomsnitt 122000. — Givetvis påverkas dödssiffrorna av att födelsetalen underskattas men ge dock vissa hållpunkter för en bedömning.

Folkmängdsutvecklingen enligt hypotes IV framgår av följande tablå:

Ä r Folkmängd milj. 1935 6'26 1940 6'85 1950 6'58 1960 6'52 1970 6'86

. Folkmängden beräknades kulminera med 6,55 miljoner år 1955. Det må här anföras, att den nuvarande befolkningsrörelsen flyttat en eventuell folk- minskning långt fram i tiden. . - Trots de anförda bristerna hos prognoserna ge dessa i ett annat avseende värdefulla uppgifter, nämligen rörande förskjutningarna i åldersstrukturen, särskilt beträffande de före år 1935 födda årskullarna. Härvidlag ha de

• Sida 245
•  Original

publicerade åldersfördelningarna för vart 5. e år fram till 1985 ett betydande värde Vissa utdrag enligt hypotes IV meddelas här.

Beräknad folkmängd i 1 OOOAtal enligt hypotes IV Alder Män Kvinnor

1940 1970 1940 1970 0—20 924 788 890 757 20—35 821 656 795 632 35—50 662 628 685 611 50—65 464 677 429 668 65—m 278 442 332 498 0— m 3 149 3 191 3 201 3 166

Det må i anslutning härtill vara nog att understryka, att det sker en avse. värd förskjutning mot högre ålderstyngdpunkt (s. k. förgubbning) och att även det hittillsvarande kvinnoöverskottet successivt försvinner. Man finner vidare, att folkmängden i de arbetsföra åldrarna under tiden fram till om- kring 1960 kommer att förbli tämligen konstant vid ett antal av ungefär 4 miljoner i åldrarna 20—65 år, men att det inom dessa åldrar sker en minsk— ning i de yngre och en ökning i de högre arbetsåldrarna.

I anförda undersökning lb gives en sammanfattning av prognoserna i lä samt utförliga kommentarer rörande de ekonomiska och sociala verk- ningarna av olika. alternativ.

2. Jordbrukets framtida tillgång på arbetskraft. SOU 1.944: 65. Kap. 5. Prognoser avseende Sveriges totala befolkning. Av H. ngenias. 6 8.

I en av 1942 års jordbrukskommitté föranstaltad utredning om jordbrukets framtida arbetskraftstillgång har, såsom en yttre ram för bland annat vissa överväganden rörande omflyttningen, gjorts en prognos för hela rikets be— folkning.

Prognoserna utgå från 1940 års åldersfördelning, 1936—40 års dödlighet samt ingen nettomigration. Rörande giftermåls- och civilståndsförhållanden antages, att männens civilståndsfördelning från 1940 successivt ändras så att den år 1955 blir lika med den, som motsvarar 1939—42 års giftermålsintensitet. Den utomäktenskapliga fruktsamheten antages förbli oförändrad. I fråga om den äktenskapliga fruktsamheten har laborerats med 3 alternativ:

1. Den äktenskapliga fruktsamheten i olika åldrar hos hustrun antages förbli vid den nivå, som motsvarar 1940-talets första år.

2. Den äktenskapliga fruktsamheten inom olika durationsklasser antages förbli vid den nivå, som motsvarar 1940—talets första år.

3. Fruktsamhetstalen enligt alternativ 2 antagas under de närmaste 15 åren öka med 1 % per år.

• Sida 246
•  Original

Alternativ 3 torde vara det, som bäst motsvarar de senaste årens utveck- ling. Födelsetalet beräknas under slutet av 1940-talet och början av 1950—talet , uppgå till 122000, varefter det håller sig" konstant under den studerade perioden fram till 1970.

Resultaten av de olika alternativen redovisas för vart femte år på kön samt åldersgrupperna 0—15, 15—65 och 65—w år. Därjämte givas full— ständiga åldersfördelningar enligt alternativ 2 för åren 1950, 1960 och 1970.

Följande sammanställning må här göras av de enligt alternativ 3 erhållna fördelningarna:

Kön Folkmängd i 1000-tal der 1940 1950 1960 1970

Män. 0—15 663 797 877 832 15 —65 2 223 2 256 2 303 2 368 65 —w 274 3lr7 367 431

O—m 3 160 3 370 3 547 3 631

Kvinnor.

0 — 15 638 763 838 795 15—65 2 249 2 260 2 274 2 311 65—w 325 368 428 493

0—0) 3 212 3 391 3 540 3 599

Båda könen. 0—1:) 6 372 6 761 7 087 7 230

Om förskjutningarna i åldersstrukturen må anföras, att medan år 1940 på 100 personer i arbetsåldrarna kommo 29 barn under 15 år och 13 personer över 65 år, så äro motsvarande beräknade tal för år 1970 35 respektive 20. För- sörjningsbördan gentemot åldringar skulle sålunda ökas med hälften under tiden fram till 1970.

3. Befolkningsprognos, utförd år 1945 av S. Wahlund på uppdrag av socialvårdskommittén. Publiceras som bilaga till socialvårds— kommitténs betänkande angående revision av lagen om folkpen- sionering. SOU 1945:46. Numera föreligger för riksbefolkningen ytterligare en prognos, vilken tager hänsyn till de allra senaste årens demografiska utveckling. Prognosen utgår från befolkningens fördelning efter kön och ettårsvis efter ålder den 31 decem— ber 1942. För att vid beräkningarna kunna inbegripa de senaste årens ned- gång i dödligheten ha för femårsperioden 1938—1942 uträknats dödsrisker i ettårsklasser för män och kvinnor. Antalet döda i Sverige för varje ettårig födelsekull under perioden 1938—1942 är sålunda satt i relation till antalet levande personer i motsvarande åldersår i riket den 31 december 1937—31

• Sida 247
•  Original

december 1941. Vid beräkningen av dödsriskerna har inverkan av in— och ut— flyttningen ansetts sakna betydelse. På grundval av de erhållna dödsrisktalen har en överlevelsetabell sammanställts, vilken tillämpats vid framskrivningen.

Vid beräkning av anta-let levande födda för åren 1945—1985 har antagits, att fruktsamheten kommer att motsvara 1944 års nivå för riket. Då fruktsam- hetstal i ettårsklasser icke kunnat uträknas längre fram än till och med år . 1942, d. v. s. så långt den officiella statistikens primärmaterial medgivit, ha dessa fruktsamhetstal för år 1942 upproportionerats till 1944 års nivå för levande födda i förhållande till 1942 års nivå. De sålunda kalkylerade frukt- ,, samhetstalen, civilstånden sammanslagna, innebära på grund av äktenskapens nuvarande gynnsamma durationsfördelning samt framtida förskjutningar i civil- ståndsfördelningen ett antagande om ungefär oförändrad fruktsamhet. Frukt ', samhetstalen ha tillämpats på det framskrivna antalet kvinnor i ettårsklasseri motsvarande ålder. Då framskrivningen skett i intervall, nämligen från år _ 1942 till år 1950, och därefter för vart femte år till år 1985, har antalet levande i födda för de mellanliggande åren beräknats genom linjär interpolation. Det Ä- beräknade årliga antalet levande födda har fördelats på kön enligt sexualpro-

portionen bland levande födda i Sverige under perioden 1938—1942, vilken utgjort 51,36 % gossar mot 48,64 % flickor. Dödsrisken för antalet levande födda fram till åldern 0—1 år vid nästföljande årsslut har beräknats på grund- val av skillnaden mellan nämnda antal och antalet kvarlevande i detta ålders— år vid slutet av resp. födelseår under femårsperioden 1938—1942.

Följande sammanställning visar det antal levande födda och den totala folkmängd, som erhållits på grundval av de gjorda fruktsamhets- och dödlig- hetsantagandena, ävensom de allmänna födelsetal, som framkomma enligt fram- skrivningsresultaten:

Ä r Antal levande- Folkmängd, Födelsetal, födda milj. 0/00 1942 114000 646 17'6 1944 133 600 6'60 208 1950 124500 687 181 1960 109 200 7'17 15'2 1970 125200 7'38 17'0

Prognosen ger alltså i hög grad avvikande resultat mot I: 1 a men överens- stämmer rätt Väl med I: 2. Folkmängden kan alltså väntas stiga under över- skådlig tid, under det att födelsetalen kunna. väntas minska fram mot 1960— talets början för att sedan åter öka, som en självklar följd av födelsefrekven- sens utveckling under de sistförflutna decennierna.

Den av professor Wahlund verkställda prognosen visar en åldersmorfologi, som avsevärt avviker från I: 1 a, men endast obetydligt från I: 2 (här sam- manhänga skillnaderna i huvudsak med den under de senaste åren minskade dödligheten) .

• Sida 248
•  Original

Folkmängd i 1000-tal

Alder Män Kvinnor 1940 1970 1940 1970 0—20 927 1 122 894 1 077 20—35 825 797 803 771 35—50 668 643 689 630 50—65 465 691 501 694 65 — m 275 447 324 507 0 -—-m 3 160 3 700 3 211 3 679

Befolkningen i »arbetsåldrarna» 20—65 år, Vilken 1942 uppgick till drygt 4 miljoner, kan enligt beräkningarna år 1950 väntas bli drygt 4,1 miljoner och därefter, efter en svag minskning under 1950-talet, öka till 4,2 miljoner under 1960-talet, vilken folkmängdssiffra för 20—65-årsåldern torde hålla sig tämligen konstant under 1970—talet.

4. Om befolkningsprognoser med särskild hänsyn till äktenskaps- frekvens, familjebildning och erforderlig familjestorlek. Av (J.-E. Quensel. 17 8. Se detta betänkande s. 223.

I ovanstående uppsats framlägges en metod att utföra prognoser, som ger icke blott folkmängden efter ålder och civilstånd utan även en framskrivning av äktenskapsbeståndet efter duration samt en ungefärlig fördelning efter barnantal. Metoderna illustreras för hela rikets befolkning och äga härvid ett betydande intresse. Deras värde höjes i den mån de kunna komma till användning för exempelvis regionala prognoser belysande bostadsbehovet.

Framskrivningen av äktenskapsbeståndet i olika durationer tillgår så, att man först framskriver den ogifta manliga befolkningen (varvid i reduktione- kvoterna inkluderas såväl dödlighet som nuptialitet), varigenom sedan antalet giftermål per år kan beräknas. Nuptialiteten år 1940 resulterade i 54 900 första gången vigda män. Ett bibehållande av denna intensitet medför ett antal vigda, som sjunker från 52 500 1941—45 till 40 300 1961—65.

Utifrån aktuella dödlighets- och skilsmässoförhållanden konstrueras en äktenskapens dekrementtabell, med hjälp varav man kan framräkna de in- gångna äktenskapen efter duration. Av resultaten må. här anföras, att antalet äktenskap av högst 15 års duration beräknas till följande:

• Sida 249
•  Original

_ Antal äktenskap A r av högst 15 års duration 1940 624 000 1945 692 000 1950 715000 1955 668 000 1960 610 000 1965 575 000

Utifrån barnantalet i olika durationer vid 1935/36 års folkräkning samt fruktsamheten efter enbart duration 1936—40 kan barnfördelningen 1940 beräknas. För kommande perioder uppställas approximativa fruktsamhetstal, motsvarande ett årligt antal i äktenskap födda av ungefär 110000 (jfr avh. I: 5). Genom summering av dessa blir det möjligt att beräkna medelbarn— antalet för olika durationer för vart femte år.

Den mot medelbarnantalet svarande fördelningen av äktenskapen efter barnantal kan givetvis icke beräknas men illustreras av ett par konstruerade fördelningar, som torde ange huvuddragen. Det visar sig, att bland äktenskap med barn under 15 år kan man förvänta en ökning av antalet med 2 och 3 barn samt en icke obetydlig minskning av antalet med 4 eller flera barn.

5. Befolkningspolitiska målsättningar. Av H . Hyrenius. 20 8. Se detta betänkande s. 203.

Befolkningsprognoser utföras i allmänhet så, att man uppställer vissa hypo- teser rörande ändringselementens framtida utveckling, varefter man räknar sig till hur folkmängden och dess struktur ändras. I ovannämnda undersök— ning är förfarandet det motsatta. Frågeställningen har varit: vilken utveck- ling hos födelsetalet och hos fruktsamheten erfordras för att hålla folk- mängden i arbetsför ålder konstant, respektive sakta stigande, för att hålla antalet kvinnor i fruktsam ålder konstant, för att hålla antalet värnpliktiga män oförändrat, för att hålla försörjningsbördan gentemot åldringar inom vissa gränser etc. Från de olika sålunda erhållna erforderliga födelsetals- serierna har uppställts en rimlig medelväg. Slutligen har studerats dennas innebörd i fråga om den äktenskapliga fruktsamheten samt dess effekt på folkmängden och dennas struktur ur ovan anförda synpunkter.

Det framräknade »önskvärda födelsetalet» under den närmaste framtiden blev följande:

Önskvärt årligt Ä * antal födda. 1941—45 115 000 1946—50 122 000 1951—55 125 000 1956 — 60 121 000 1961—65 117 000

• Sida 250
•  Original

Det förtjänar framhållas, att den supponerade nativitetsutvecklingen nära sammanfaller med den enligt alternativ 3 i ovan refererade undersökning I: 2. Det verkliga inträffade födelsetalet har under de allra sista åren skjutit över detta mål, men det är anledning förmoda, att en återgång snart är att emotse som en följd av strukturella förskjutningar.

Ur de tidigare anförda synpunkterna innebär den »önskvärda» och, såsom det förefaller, relativt troliga nativitetsutvecklingen följande:

Folkmängd Antal kvinnor Antal Å ,. roligt & i åldrarna i åldrarna. manliga g 20—65 år 20—45 år yrkesutövare milj. milj. milj. milj. 1940 6137 23% 1'28 213 1950 6'76 4'11 1'24 213 1960 7-11 4-04 110 222 1970 7'28 4-12 113 2'29

Det visar sig alltså, att den totala folkmängden kommer att fortsätta att tillväxa (till skillnad från det mest optimistiska alternativet i Befolknings— kommissionens prognoser, nr I: 1 a hyp. IV).

Folkmängden i de arbetsföra åldrarna 20—65 år visar sig förbli praktiskt taget konstant på en nivå något över 4 miljoner (obs. dock »kvalitetförsäm- ring» genom förskjutning mot högre ålderstyngdpunkt). Underlaget för nativiteten, antalet kvinnor i åldrarna 20—45 år, måste på grund av den tidigare utvecklingen minskas med ungefär 15 % under de båda närmaste årtiondena, därefter en tids konstans. Antalet manliga yrkesutövare slut- ligen skulle genom den »önskvärda» födelsetalsutvecklingen undergå en ringa stegring från 2,17 miljoner år 1945 till 2,29 miljoner år 1970.

Beträffande försörjningsbördan må nämnas, att per 100 personer i åldrarna 20—65 år komma 61 under— och överåriga år 1940 men 77 på 1970—talet. En- bart personer över 65 år per 100 i arbetsåldrarna beräknas stiga från 15 år 1940 till 22 år 1970.

6. S. Wahlund, Medan patienten väntar . .. S. 17—37. Stockholm 1944.

I ovan anförda bok i »befolkningsfrågan om ett avfolkat och om ett avfolk— ningshotat Sverige» gives först en kort och lättillgänglig översikt av det nu— varande befolkningsläget. Å de angivna sidorna redovisas sedan prognoser för hela rikets befolkning från 1940 till 1985. Kalkylerna omfatta endast de födda fram till år 1940 och ha utförts medelst 1936—1940 års dödlighet. Resultaten äro därför lika med dem som framläggas i avh. 2 ovan, men de förtjäna särskilt framhållas på grund av det sätt, på vilket såväl prognosmeto. diken som icke minst själva resultaten delgivas en bredare allmänhet. Be-

• Sida 251
•  Original

träffande det framlagda sifferresultatet må det vara nog att meddela, att folk- mängden finnes redovisad på kön och 5års åldersklasser för vart femte år från 1940 till 1985. Därjämte givas vissa sammanställningar över större ålders- klasser, varigenom belyses befolkningens fördelning på produktiva och icke produktiva, försörjningskvoter etc.

7. Befolkningsrörelsen 1931—40. SOS. Kap. B IV. Den framtida utvecklingen. 3 3.

I 10årsöversikten av befolkningsrörelsen 1931—1940 redovisas från vissa begränsade förutsättningar prognoser över hela rikets befolkning från 1940 till 1960. Prognoserna avse endast den år 1940 redan befintliga befolkningen. De enda erforderliga antagandena ha därför gällt dödligheten, som förutsatts förbli vid 1936—40 års nivå, samt nettomigrationen, som antagits vara : 0 i varje åldersklass.

Den beräknade framtida folkmängden i åldrar över 20 år redovisas i 5—års åldersklasser för vart och ett av åren 1945, 1950, 1955 och 1960.

8. Betänkande om förlossningsvården. Avgivet av 1941 års befolk- ningsntredning. SOU 1.945: 50. Kap. 8. Beräkningar av sanno- lika antalet levande födda barn i Sverige åren 1945—1960 samt variationer i födelsernas antal under året.

Ovan nämnda kalkyler redovisa det framtida antalet födda under antagan- det att fruktsamheten i olika åldrar utan uppdelning på civilstånd förblir oför— ändrad på 1944 års nivå. Då man kan emotse en viss ytterligare förbättring av civilståndsfördelningen men samtidigt en ogynnsam förskjutning i äktenska- pens durationsfördelning, betyder detta en i fortsättningen ungefär oförändrad fruktsamhet. Resultaten överensstämma väl med dem i avh. 2 och 4. Sålunda erhållas för åren 1945, 1950, 1955 och 1960 födelsetal på respektive 132000, 124 000, 115 000 och 110 0000. Innebörden är, att det minskade antalet kvinnor i fruktsam ålder sänker födelsetalet med 17 % under närmaste 15 åren.

Närmast med hänsyn till platsbehovet å förlossningsanstalterna givas vissa fördelningar av födelserna på olika månader inom olika riksområden. Mini- mum råder i februari, maximum i mars—maj med en spännvidd av 20 å 30 %.

11. Prognoser avseende särskilda befolkningsgrupper.

Under senare år har utarbetats ett stort antal specialprognoser för olika befolkningsgrupper eller områden. Ett par av dessa avse särskilda större yrkesgrupper såsom nr 1 och 2 nedan angående jordbruksbefolkningens respektive industribefolkningens framtida utveckling. Det stora flertalet ut-

• Sida 252
•  Original

göres av prognoser för olika städer och samhällen, till tjänst för stadsplane- ring i vidaste bemärkelse, för bostadsbehov och bostadsbyggande, för dimen- , sionering av tekniska och sociala verk och inrättningar m. m.

I det följande gives först en förteckning över en del viktigare special- prognoser. Förteckningen gör icke anspråk på att vara fullständig och ger en del kortare kommentarer endast i anslutning till ett fåtal arbeten, som av metodologiska eller andra skäl kunna vara av större intresse.

1. Jordbrukets framtida tillgång på arbetskraft. SOU 1944: 65. Ut- redning verkställd på uppdrag av 1942 års jordbrukskommitté av H. Hyrenius. 196 3.

För bedömande av jordbrukets framtida utveckling och produktionsmöjlig— heter har 1942 års jordbrukskommitté låtit verkställa vissa prognoser rörande jordbruksbefolkningen.

I de första kapitlen redovisas och undersökes jordbruksbefolkningens tidigare utveckling och aktuella struktur som bakgrund för bedömning av den framtida nettoavflyttningen. I ett kapitel samt i en särskild bilaga skildras dels de sedvanliga och dels särskilt utarbetade metoder för prognoserna.

De ovan (I: 2) berörda prognoserna för hela riket utgöra en yttre ram för diskussion och bedömning av hur arbetskraften kan förväntas fördela sig på jordbruk och stadsnäringar i framtiden. Av mängden diskuterade och under- sökta flyttningsalternativ framstår härvid som troligt, att den relativa netto— avflyttningen från jordbruket kan väntas bli ungefär lika stor som under 1930-talet.

Prognoser ha utförts dels för hela jordbruks- och skogsbruksbefolkningen inom 18 olika naturliga jordbruksområden, dels länsvis för olika socialklas- ser (företagare och arbetare) samt dels länsvis för olika detaljgrupper (stor— jordbruk, bondejordbruk, småjordbruk samt skogsbruk + diverse grupper). I samtliga fall ha ett flertal olika flyttningsalternativ prövats, så att den verk- liga utvecklingen kan sägas ha blivit ingränsad.

Enligt huvudalternativet, en oförändrad relativ nettoavflyttning enligt 1930-talets nivå, kommer utvecklingen av den totala jordbruks— och skogs- bruksbefolkningen att bli följande:

Å Jordbruks- Total _ Päre? ! befolkning befolkning i)” ru. s. ' ' ' - efolkmug mlll- mil].

1930 2-23 6'14 364 1940 201 637 31-5 1950 1'80 6'76 26'6 1960 1'58 7.09 22'8

• Sida 253
•  Original

För jordbrukets arbetskraft (folkmängden i åldrarna 15—65 år) beräknas utvecklingen bli:

Ä Jordbruksbefolkning i 1 OOO-tal :-

Män Kvinnor Båda könen 1930 730 638 1 368 1940 705 594 1 299 1950 642 525 1 167 1960 571 451 1 022

För den manliga arbetskraften emotses en minskning från 705 000 år 1940 till 571 000 år 1960, d. v. 5. med 1 % eller 6000 ä 7 000 per år; på grund av förändringar i åldersstrukturen är detta procentuellt åtskilligt mer än genom- snittet under 1930—talet.

De regionala olikheterna visas bli avsevärda. Av stor vikt är vidare den kraftiga åldersförskjutningen mot högre medelålder samt en ytterligare skärp— ning av den redan nu starka kvinnobristen.

Undersökningen omfattar ett stort antal tabeller samt en del diagram och kartor, belysande jordbruksbefolkningens hittillsvarande och emotsedda ut- veckling och struktur för skilda områden, inom olika socialgrupper samt vid olika storleksgrupper av jordbruk.

2. Några grunddrag i den svenska arbetskraftsbalansen. Av G. Ahl- berg och I Svennilson. Ekonomisk Tidskrift 1944:4. 12 8.

I syfte att utröna, vad befolkningsutvecklingen kan innebära för industri- näringens framtida a-rbetskraftstillgång, har Industriens utredningsinstitut igångsatt en undersökning, varav vissa preliminära resultat publicerats i ovan nämnda tidskriftsartikel. En slutlig redogörelse är avsedd att framläg— gas i tryck under år 1945.

Om man bortser från eventuell in— eller utvandring av större omfattning, kan den allmänna befolkningsutvecklingen i åldrarna 15—65 år —— de arbetsföra åldrarna — förutsägas med tämligen stor säkerhet fram till år 1960. Det visar sig, att denna befolkning, som tidigare befunnit sig i stark tillväxt, under den närmaste framtiden måste beräknas praktiskt taget stagnera. Detta reser för industriens del ett hinder för en fortsatt expansion i samma takt som tidigare. Utvecklingen blir väsentligen beroende av jordbrukets förmåga att avstå arbetskraft. En grundläggande fråga i undersökningen är därför den framtida balansen mellan jordbruket och övriga näringar (»stads— näringarna»). Till grund för prognosen på denna punkt ha lagts vissa alterna- tiva antaganden rörande den sannolika rationaliseringstakten inom jord- : bruket. f -' Ehuru det visar sig, att stadsnäringarnas folkmängd i de arbetsföra

• Sida 254
•  Original

åldrarna som följd av jordbrukets fortsatta avfolkning kan väntas alltjämt tillväxa, måste detta dock beräknas ske i avsevärt långsamma-re takt än hittills. Detsamma gäller därmed även tillgången på arbetskraft. Det är dock tänk- bart, att tendensen i detta avseende kan modifieras något genom en ökning av yrkesverksamheten, enkannerligen bland kvinnorna. Frågan om kvinnornas framtida deltagande i förvärvslivet har därför tagits upp till särskild diskussion.

Uppskattningen av industriens framtida tillgång på arbetskraft har skett med utgångspunkt dels från de förutnämnda alternativen rörande jordbrukets avfolkning, dels från retrospektiva undersökningar rörande balansen mellan de olika stadsnäringarna. I fråga om industriarbetarna har tillströmningen till och avgången från yrket under 1930—talet gjorts till föremål för särskilda studier. På basis härav ha ålderspyramider för den framtida arbetarstammen upprättats, och konsekvenserna av de därvid konstaterade förskjutningarna i åldersstrukturen ha diskuterats.

Hur tillgången på arbetskraft kommer att gestalta sig inom de särskilda industribranscherna är av naturliga skäl svårt att förutsäga. På denna punkt ha därför endast i form av exempel gjorts några antydningar om den möjliga utvecklingen.

3 a. Betänkande med förslag rörande lån och årliga bidrag av stats- medel för främjande av bostadsförsörjningen för mindre be- medlade barnrika familjer. SOU 1935: 2. Bil. 4: De demo— grafiska betingelserna för bostadsmarknadens och bostadsstan- dardens utveckling. Av A. Johansson. 13 s. . Betänkande med förslag rörande lån och bidrag av statsmedel till främjande av bostadsförsörjningen för mindre bemedlade barnrika familjer i egnahem m. m. SOU 1937:43. Kap. 10 + Bil. 3. 16 + 13 s. . Byggnadsindustrien i Sverige 1. SOU 1.938:10. Bil. 1. P. M. rörande preliminära beräkningar över det framtida bostads- behovet. Av A. Johansson och G. Hävermark. 7 s. .Den statliga egnahemsverksamheten. SOU 193884. Bil. D. Undersökning rörande den framtida hushållsbildningen inom jordbruksbefolkningen och övrig landsbygdsbefolkning. Av A. Johansson och G. Hävermark. 21 s. . Det framtida bostadsbehovet i städerna. Av Alf Johansson. Ekonomisk Tidskrift 1.939: 2. 23 s. . Befolkningsutveckling och bostadsbehov i tätorter och på lands- bygden åren 1945—1960. Kapitel i bostadssociala utredningens slutbetänkande, del ]. Beräknas avlämnas i december 1945. Serien SOU.

I de här ovan förtecknade arbetena lämnas en redovisning över beräk- ningar, som utförts i syfte att belysa vårt lands bostadsbchov och bostads-

• Sida 255
•  Original

försörjning under den närmaste framtiden. Grundstommen härtill utgöres av ett antal prognoser för hela riket samt för landsbygd och städer utifrån ! 1935 års folkmängdssiffror. I 3 a redovisas en del beräkningar för hela rikets befolkning för åren 1940, 1945, 1950 och 1960 med fördelning på kön, ålder och civilstånd. An- ": tagandena ha härvid varit en extrapolerad dödlighet samt ingen nettomigra- tion.

I 3 b och d givas prognoser för landsbygden, uppfattad enligt 1935 års indel— ning. Dessa undersökningar ha sträckte ända fram till år 1990. Antagandena hai fråga om nativiteten varit 1) sjunkande till 1950, sedan reproduktionen konstant : 0,50, 2) oförändrad reproduktion : 1,00, 3) reproduktionen sti- gande till 1950, sedan konstant : 1,25. I fråga om nettoflyttningen har» laborerats med följande hypoteser: &) ingen nettoflyttning, b) landsbygdens nettoflyttningsförlust : 10000 män och 20000 kvinnor per Ö—årsperiodr c) flyttningsförlusten : 30 000 män respektive 50000 kvinnor, d) flyttnings— förlusten : 50 000 män och 80 000 kvinnor.

Den närmare användningen av de utförda prognoserna har tillgått så, att man först undersökt bostadsbehovet för olika befolkningsgrupper av ogifta, gifta och förut gifta i vissa åldersgrupper enligt aktuella förhållanden (bostads— räkningar), varifrån man beräknat vissa framtida behovskvoter. Genom att applicera dessa på de framräknade befolkningssiffrorna erhålles det fram- tida bostadsbehovet. De anförda redogörelserna behandla dessa frågor relativt. utförligt i text och ett betydande antal tabellerl.

III. Regionala och lokala prognoser.

Den mängd prognoser, som under senare år utförts för olika städer och större samhällen, äro av mycket skiftande omfång och utförande. I vissa fall har syftet blott varit att belysa någon speciell kommunal fråga, t. ex. dimensionering av ett barnbördshus; ofta har det dock hållits för angeläget att klarlägga alla de olika ekonomiska och sociala problem, som samman- hänga med befolkningsutvecklingen, varvid främst må nämnas bostadsbe- hovets storlek och karaktär, behovet av skollokaler, sjukhus och ålderdoms- hem, dimensioneringen av kommunala tekniska och kulturella inrättningar samt den egentliga stadsplaneringen med planering av bostads, fabriks- och friluftsområden. De flesta regionala prognoserna lägga huvudvikten vid bo— stadsförsörjningen.

Metoderna kunna med vissa variationer i stort sett sägas ha bestått i att man först studerat befolkningens och näringslivets utveckling under modern. tid, varigenom man fått möjligheter att i någon mån bedöma näringslivets framtida möjligheter samt att ingränsa befolkningsrörelsens, speciellt netto—

i I fråga om beräkningar om befolkningsutveckling och bostadsbehov jämför även nedan under III: 2 och 3.

• Sida 256
•  Original

flyttningens, framtida storlek. Härifrån har man sedan på befolkningsstatis- tisk väg utfört framräkning av befolkningen i skilda åldrar, eventuellt med uppdelning på civilstånd och familje- (hushålls) typ, och man har så också sökt sammanpassa dessa prognoser med extrapoleringar av kurvor över näringslivets utveckling.

1 a. Stockholms framtida utveckling. Av W. William-Olsson. Stock- holm 1941. 224 s. 1 b. Demografiska undersökningar av Stockholms folkmängdstill- växt. Stockholms stads statistik X nr 22. Av E. von Hofsten. Stockholm 1.942. 78 s. 1 c. Utredning angående stadsplanen för Gubbängen. Stockholms stads statistik X nr 23. Av E. von Hofsten. Stockholm 1944. 85 8.

De mest omfattande regionala prognoserna gälla huvudstaden. Upplägg— ningen har härvid av flera skäl blivit mycket vittgående, enär det på samma gång gällt att förutbedöma såväl Stockholms ekonomiska expansionsmöjlig- heter som ock de befolkningsreserver inom hela landet, som kunna beräknas svara för huvudparten av den kommande befolkningstillväxten.

I huvudarbetet om Stockholms framtida utveckling redovisas först en re- trospektiv undersökning över befolkningsutvecklingen inom städer och öv- riga tätorter samt den egentliga landsbygden, vilken bland annat grundas på den under punkt III: 5 omförmälda ekonomisk-geografiska översikten för Sveriges samtliga kommuner och tätorter. Ur en ekonomisk undersökning avseende landsbygden (= icke tätorter) inom vissa regioner uppdragas så riktlinjer för landsbygdens framtida utveckling. Tätortsbefolkningens ut- veckling framgår ur skillnaden mellan hela rikets befolkning och den fram— räknade landsbygdsbefolkningen. Man kan då också kalkylera tätorternas nettovinst av den inrikes avflyttningen. Huvudstadens andel av tätorternas totala flyttningsvinst har hittills uppvisat en ständig ökning, och de olika flyttningsantagandena laborera med olika stark ökning i nämnda andel. Det som rimligast ansedda flyttningsalternativet, nr 4, innebär, att Stockholms andel av den totala avflyttningen från egentliga landsbygden stiger från 40 % vid slutet av 1930-talet till 100 % omkring år 1965, varefter huvudstaden ytter- ligare antages växa icke blott på landsbygdens utan även på de övriga tät— orternas bekostnad.

Det förtjänar påpekas, att beräkningen av tätortsbefolkningen baserats på en ganska pessimistisk riksprognos, nämligen befolkningskommissionens hypotes 2 (jfr I: 1 a). Då riksbefolkningens utveckling kan anses bli åtskilligt gynnsammare (jfr I: 2, 3 och 5), torde också utvecklingen för Stockholm kunna bli icke obetydligt kraftigare än vad som i prognoserna förutsatts.

I följande tablå redovisas huvudalternativet 4 samt det av utredningsman— nen såsom alltför optimistiskt hållna alternativet 5; dessa innebära i fråga

• Sida 257
•  Original

om nettoflyttning ett antal av 70 000 för ö-årsperioden 1936—40 samt i förra fallet en jämn nedgång till 50 000 för perioden 1956—60, i andra fallet konstans.

Ä Folkmängd i Stor-StOCkholm i 1 OOO-tal r Antagande 4 Antagande &

1935 651 651 1940 719 719

1950 836 852 1960 915 973 1970 949 1 075 1980 940 1 161

Medan i slutsatsen till avhandling 1a anföres, att Stor—Stockholm knap- past kan beräknas nå upp till miljonen, så torde hela rikets och huvudsta— dens befolkningsutveckling under de senaste åren ha visat, att folkmängden i Stor-Stockholm tämligen säkert kan komma att icke obetydligt överskrida miljonen. Såväl för hela rikets som för Stockholms befolkning har nämligen nativitetsutvecklingen ställt sig åtskilligt gynnsammare än beräknat.

Även om man redan nu kan finna, att stockholmsprognoserna förutsatt en alltför låg fruktsamhet samt att man lagt största vikten vid ett något för lågt flyttningsantagande, ge likväl de befolkningsstatistiska kalkylerna värde- fulla uppgifter om befolkningens strukturförhållanden. I avhandling 1 b redo- visas närmare den statistiska sidan av prognosundersökningarna med ett antal tabeller och diagram. Det anföres, att befolkningens ålderssammansättning under de närmaste 30 a 40 åren kommer att ändras i riktning mot en allt talrikare folkmängd i de högsta åldrarna, en något stigande folkmängd i de högre arbetsföra åldrarna, en kraftigt sjunkande folkmängd i de lägre arbets- föra åldrarna samt ett sjunkande barnantal. Med avseende på barnen och i någon mån de lägsta arbetsföra åldrarna framhållas dock, att utvecklingen kan bli gynnsammare på grund av annan nativitet (något som ju också blivit fallet).

Jämsides med de undersökningar och överväganden, som lett fram till huvudalternativen för prognoserna, har i avhandling 1 a givits en ekonomisk- statistisk undersökning av yrkes- och näringsliv i Stor-Stockholm. Härigenom har det blivit möjligt att dra en del slutsatser om hur den supponerade totala folkmängdsutvecklingen kommer att te sig inom olika yrkesgrupper. I fråga om befolkningens yrkessammansättning framhålles, att den torde förskjutas i riktning mot en relativ tillbakagång av industriarbetarbefolkningen till för- män för de grupper, som tillhöra administration, handel och samfärdsel. På grund av åldersförskjutningar emotses en minskning av gruppen husligt arbete.

Den ovan anförda utredningen lc anföres här som exempel på mindre regionala undersökningar, syftande till ordnandet av en generalplan, i detta

• Sida 258
•  Original

fall för ett förområde till Stockholm. Uppläggningen är till stor del den- samma som för en del nedan nämnda regionala prognoser men belyser mera utförligt en del för storstadsbefolkningen aktuella problem. Innehållet må här blott antydas genom en del kapitelrubriker: Översiktlig analys av Stock- holms förortsbebyggelse. Yttre förutsättningar för Gubbängen samt önske- mål som bebyggelsen bör uppfylla. Bostads- och lägenhetstyper. Befolknin- gens åldersfördelning. Behovet av skolor. Behovet av daghem för barn m. m. Tvättens organisation. Parker och lekplatser m. m. Detaljhandeln med livs— medel. Samlings- och ungdomslokaler m. m.

2 a. Beräkningar av det framtida bostadsbehovet, utförda av Statens byggnadslånebyrå.

Inom statens byggnadslånebyrå (utredningsavdelningen) utföras sedan ett par år tillbaka befolkningsframskrivningar avseende enskilda orter; härjämte ha verkställts beräkningar rörande den framtida befolkningsutvecklingen i hela riket, på. egentliga landsbygden och i samtliga tätorter. Dessa kalkyler utgöra ett led i de undersökningar av det framtida bostadsbehovet på en— skilda orter, som utföras av utredningsavdelningen och vilka äro avsedda att ligga till grund för konkreta bostadsförsörjningsplaner på respektive orter.

Då det gäller beräkningar rörande det framtida antalet hushåll (fram till år 1970) ha antaganden om fruktsamheten endast mindre betydelse. Av större vikt är frågan om den framtida civilståndsfördelningen. Vissa under- sökningar för hela riket rörande giftermålsfrekvensens inverkan på civil- ståndsfördelningen ha framlagts i en utredning (ej publicerad), som avser att visa de sannolika förändringarna i de demografiska betingelserna för hushålls— bildningen i Sverige under den närmaste framtiden.

Då beräkningar rörande det framtida hushållsbeståndet avse även hus- hållens storlek, öva antaganden om fruktsamheten stort inflytande på re- sultatet. En preliminär undersökning (ej publicerad) har företagits inom ut- redningsavdelningen rörande antalet hushåll samt hushållens storlek och sammansättning i rikets tätorter åren 1940—60, speciellt med hänsyn till för— ändringarna i fruktsamhet och hushållsbildningsvanor, samt rörande familje- strukturen. Flera av de statistiska data, som skola ligga till grund för dylika beräkningar, äro hittills bristfälliga och därför avvaktas resultatet av 1945 års bostads- och folkräkningar. Av byggnadslånebyrån utförda undersökningar för enskilda. orter:

Tryckta: Katrineholm, Oskarshamn. Stencilerade: Gävle, Sollentuna, Västerås. Maskinskrivna: Södertälje, Åtvidaberg.

Under arbete och planerade: Arvika, Avesta, Borlänge, Falköping, Hälsingborg, Härnösand, Höganäs, Karlskrona, Kumla, Kävlinge, Köping, Linköping, Malmö, Norrköping, Nässjö, Slite, Uppsala, Söderhamn, Hässleholm, Östersund med Horns- berg, Sundsvall, Halmstad, Landskrona.

• Sida 259
•  Original

2 b. Beräkningar av det framtida bostadsbehovet på olika orter ut- förda av Svenska Riksbyggen.

Inom Svenska Riksbyggens statistiska avdelning har även sedan några år tillbaka utförts olika prognosberäkningar för städer och samhällen:

Tryckt: Sandviken planerar sin bostadsförsörjning. En undersökning av sta- dens befolkningsutveckling, bostadsförhållanden och framtida bostadsbehov under åren 1940—1960. På uppdrag av Sandvikens stads bostadskommitté utförd av Svenska Riksbyggen. Gävle 1945. 115 s.

Stencilerad: Holmsund. Maskinskrivna: Fagersta, Hofors, Laholm, Skellefteå, Solna. Under arbete: Eskilstuna, Växjö och Åtvidaberg.

Uppläggningen av de här ovan och nedan under punkterna 2 a och b samt 3 angivna undersökningarna. är i flesta fall rätt likartad, varför det kan vara till fyllest att blott kommentera en. Som exempel har här valts prognoserna över Sandviken (2 b).

De första avsnitten skildra den tidigare utvecklingen av befolkning och näringsliv, varur uppställas vissa hypoteser rörande de framtida demografiska förhållandena. Härur erhållas fördelningar på kön, ålder och civilstånd fram till år 1960. Redan dessa ge upplysning om t. ex. antalet skolbarn under den närmaste framtiden liksom även viss möjlighet att bedöma bland annat det med förgubbningen följande ökade behovet av allmänna inrätt— ningar för ålderdomsförsörjning, sjukvård etc. '

Huvuduppgiften för prognoserna är att tjäna som underlag för en bedöm— ning av det framtida bostadsbehovet. För den skull göres först en undersök- ning av bostadsbestånd och levnadsförhållanden åren 1939 (allmänna bostads- räkningen) och 1944 (specialundersökning). Härvid registreras bland annat bostädernas storlek, kvalitet och kostnader samt bostadshushållens samman- sättning, inkomster och hyresbetalningsförmåga. Normerna för beräkningen av det framtida bostadsbehovet diskuteras, en bostadspolitisk målsättning fixeras —— undanröjande av trångboddhet, sanering av undermåliga bostäder etc. — varefter redovisas: dels en översikt av bostadsbehovet under de när- maste tio åren, dels riktlinjer för den praktiska bostadspolitiken i form av en bostadsförsörjningsplan för tiden fram till 1950.

Det må tillfogas, att redogörelsen för Sandviken-prognosen är så upp- lagd, att den i många avseenden torde kunna tjäna som mönster vid utarbetan- det av prognoser för andra samhällen. Speciella lokala intressen kunna dock medföra, att vissa partier kunna förtjäna en något vidgad framställning.

Av övriga prognoser för skilda orter må följande nämnas:

3a. Den framtida folkmängdsutvecklingen i Malmö och Hälsing- borg. Av H. Hyrenius. Svenska Stadsförbundets Tidskrift 1942: 4. 7 s.

• Sida 260
•  Original

. Karlstads framtida utveckling 1.945—196'0. Befolkningsprognos utförd av A.-B. Svenska Telegrambyråns marknadsundersök- ningsavdelning. Karlstad 1945. 25 s. . Den framtida befolkningsutvecklingen i Landskrona. Utredning utförd på uppdrag av Landskrona stad av H. H yrenius. Lands- krona 1943. 17 s. . Östersunds befolkningsutveckling. Befolkningsprognos på upp— drag av Generalplaneberedningen i Östersund utförd av W. William-Olsson. ] manuskript 1945. . Hagfors framtida utveckling. Bilaga till stomplan och stads- plan för Hagfors municipalsamhälle. Av H. Egler och O. Danneskiold-Samsae. . Byggnadsplan för Nykroppa brukssamhälle. Bilaga: Demo- grafisk utredning och beräkning av bostadsbehov. Av O. Danne- skiold-Samsce. . Storfors framtida utveckling. Bilaga till byggnadsplanen för * Storfors brukssamhälle upprättad av H. Egler och O. Danne- skiold-Samsce.

. Tollered. En undersökning i samband med utarbetandet av en byggnadsplan för Tollered av H. Egler och O. Danneskiold— Samsce. '

'. Dispositionsplan för Munkfors municipalsamhälle. Upprättad av H. Egler och O. Danneskiold-Samsae. '. Nynäshamn. En befolkningsprognos och bostadsbehovsunder- sökning för åren 1945—1960. Bilaga till generalplan för N ynäs- hamn. Utförd genom Föreningen för social planering av B. Bardel och R. Koessler. Stockholm 1944.

. Undersökning rörande konsekvenserna för befolkningsutveck- lingen i Saltsjöbaden, kommunens skatteunderlag och kommu- nala utgiftsbehov m. m. av genomförandet av viss planerad bostadsbebyggelse. Av G. Ekdahl och P. Åsbrink. (Under arbete.)

Det må här vidare framhållas, att ett flertal undersökningar av ekonomisk- geografisk art och delvis av prognostisk uppläggning utförts eller pågå. vid Handelshögskolans i Stockholm geografiska institution av eller under led- ning av docent W. William-Olsson. Särskilt må. nämnas undersökningar av- seende:

4a. Utredning angående Norrlands näringsliv. SOU 1.943:3.9. S. 65—74. Den framtida befolkningsutvecklingen. Av W. William- Olsson. 4 b. Gävle.

4 0. Halmstad.

4d. Norrköping (för Norrköpings näringskommitté).

• Sida 261
•  Original

4 e. Nyköping ( för byggnadsnämnden i Nyköping). 4 f. Näringslivet och differentieringen i Eskilstuna (för general— planeberedningen i Eskilstuna). 4 g. Uddevalla ( för drätselkammaren i Uddevalla).

Beträffande metoden för institutionens befolkningsframskrivningar för respektive orter eller regioner hänvisas till artikeln »Befolkningsframskriv— ning på. grafisk väg» av W. William—Olsson. Ymer 1945: 2.

5. Ekonomisk-geografisk översikt över Sverige.

Vid Handelshögskolans i Stockholm geografiska institution pågår. även sedan ett par år utarbetandet av en stort upplagd ekonomisk-geografisk under- sökning av hela landet, vilken blir av utomordentligt stort värde och intresse vid bedömandet av olika orters ekonomiska och demografiska förhållanden och för uppgörandet av regionala prognoser.

Resultaten komma att redovisas i a) en ekonomisk—geografisk karta över Sverige (under tryckning), b) ett kortsystem över landets samtliga kommuner med kurvor över folkmängdsutvecklingen från 1805 och uppgifter om tätorts— och landsbygdsfolkmängd (färdigt) _samt c) ett kortsystem, framställt i fem upplagor och innehållande ett kort för varje tätort och ett för den egentliga landsbygden i varje länsdel av de naturliga jordbruksområdena. På korten finnas uppgifter om folkmängdsutveckling (kurvor), befolkningens ålders-, köns- och civilståndsfördelning samt yrkesfördelning (diagram). Av dessa kort- system kommer ett att finnas på Handelshögskolans geografiska institution och de övriga att tillställas Industriens utredningsinstitut, Landsorganisatio- nen, Sveriges Lantbruksförbund och Statens Byggnadslånebyrå, vilka organi- sationer tillskjutit medel för kortsystemens iordningställande.

IV. Befolkningsstatistiska uppsatser och artiklar.

I anslutning till den ovan givna översikten av befolkningsprognoser har det ansetts befogat att i korthet omnämna ett antal smärre tidskriftsuppsatser med analyser av den aktuella och i viss mån även den kommande befolknings- utvecklingen. En del däri givna data och utläggningar torde nämligen vara av visst intresse vid utförandet av befolkningsprognoser.

E'. von Hofsten, Några jämförelser mellan befolkningsutvecklingen i Frankrike och i Sverige. Ymer 1943: 1. 19 5. H. Hyrenius', De senaste årens nativitetsuppgång. Ekonomisk Tidskrift 1942: 4. 9 s. -———, Räcker vårt födelsetal? Tiden 1944: 1. 8 s.

, Nativitetsutvecklingen och den sjunkande dödligheten. Tidskrift för barna- vård och ungdomsskydd 1944: 1. 5 s.

• Sida 262
•  Original

H. Hyrenius, Befolkningsrörelsen under 1930—talet. Ekonomisk Tidskrift 1945: 1. 7 s. —, Om beräkningar av reproduktionstal. Ekonomisk Tidskrift 1945: 3. 9 s. E. Höijer, Befolkningssituationen ur allmän och geografisk synpunkt. Ymer 1944: 4. 18 s. C.-E. Quensel, Giftermålsintensiteten i Sverige under de sista årtiondena och dess framtida storlek. Statsvetenskaplig Tidskrift 1939: 3. 29 s.

, Changes in Fertility following Birth Restriction. Skandinavisk Aktuarietid- skrift 1939. 23 s.

, Landsbygdens avfolkning och flykten från jordbruket. Ekonomisk Tidskrift 1940: 3. 18 s. ——-—, Några kritiska anmärkningar rörande begreppet reproduktionstal. Ekono— misk Tidskrift 1941: 3. 9 s. .—, _Befolkningsutvecklingen och befolkningsfrågan. Svensk Tidskrift 1942: 5. 8 s. _, Giftermålsfrekvensen i Sverige i skilda områden och yrkesgrupper. Ekono- misk Tidskrift 1943: 2. 22 s.

, Den äktenskapliga fruktsamhetens förändringar 1933—1939 samt föränd- ringarna i det äktenskapliga barnantalet. Statsvetenskaplig Tidskrift 1943: 5. 22 s.

—, Studier över adelns demografi under senare år. Statsvetenskaplig Tidskrift 1944: 5. 39 s. I. Uhnbom, Fruktsamheten å landsbygden och särskilt inom jordbruksbefolk- ningen. Kungl. Lantbruksakademiens Tidskrift 1939: 41/2. 59 s.

, Befolkningsutvecklingen i Norrland från äldre tider och till våra dagar. Ymer 1942: 3—4. 16 s.

-——, Arbetskraften, dess reserver och fördelning samt framtida storlek. Svensk Sparbankstidskrift 1943: 8—9. 21 s.

, Befolkningsutvecklingen i Sverige och dess förutsättningar. Nordisk För- säkringstidskrift 1944z2. 16 s. W. William—Olsson, Norrlands befolkning. Ymer 1942: 3—4. 12 s. —, Befolkningsframskrivning på grafisk väg. Ymer 1945: 2. 6 s.

• Sida 263
•  Original

. .. .. wtf?—__? __,n i

EN REPRESENTATIVUNDERSÖKNING PÅ 1940 ÅRS FOLKRÄKNINGSMATERIAL

På befolkningsutredningens uppdrag utförd av

Professor Carl—Erik Quensel och Byråchef Iuar Uhnbom.

• Sida 264
•  Original

• Sida 265
•  Original

I. Familj och hushåll. KAPITEL 1.

Undersökningens tillkomst och syfte.

De närmast föregående folkräkningarna i Sverige, 1930 års allmänna och 1935/36 års partiella, ha utförligt behandlat statistiska spörsmål beträffande familjestorlek, barnantal i äktenskapet och inkomst. De allmänna resultat, som därvid vunnits beträffande barnantalets och fruktsamhetens fluktuationer mellan skilda områden och mellan skilda yrkes- och socialklasser, tordei stora drag vara giltiga än i dag. Men familjestorlek och barnantal ha inom befolkningen förändrats under de senaste åren. Sålunda ha de minderåriga barnens (under 18 år) antal nedgått avsevärt i relation till de bestående äkten- skapens antal. Antalet barn under 18 års ålder har sjunkit från i runt tal 1 875 000 år 1930 och 1 715 000 år 1935 till 1 601 000 år 1940, trots de senaste årens nativitetsökning. Samtidigt har de bestående äktenskapens antal (an— talet gifta kvinnor) stigit från 1 110 000 år 1930 och 1 198000 år 1935 till 1 305 000 år 1939 och 1 333 000 år 1940.

På grund av rådande krisförhållanden fick 1940 års folkräkning ett be- gränsat omfång jämfört med de två. föregående. De befolkningsdata, som be- handlats vid 1940 års folkräkning, äro förutom hemorten kön, ålder och civil- stånd samt yrke, medan någon bearbetning av befolkningen efter hushåll, ställning i hushållet eller efter familjestorlek icke företagits. Likaså ingå ej några uppgifter om inkomst och förmögenhet.

För sina överväganden i befolkningsfrågan har emellertid 1941 års befolk— ningsutredning varit i behov av uppgifter, som visa inkomstens storlek i för- hållande till försörjningsbördan, särskilt med hänsyn till hushållssamman- sättning, familjestorlek och de enskilda personernas familjeställning. Då någon statistisk belysning av dessa förhållanden icke kunnat åstadkommas genom de direkta folkräkningsuppgifterna, har en särskild undersökning verk- ställts angående dessa frågor.

Planen för undersökningen utformades enligt nedanstående grunder.

Från 1940 års folkräkningsmaterial skulle utväljas en mindre del av befolk- ningen, representativ på så sätt att alla grupper av befolkningen efter såväl hemort som yrke, inkomst och familjeställning borde hava samma utsikt att medtagas. I folkräkningsmaterialet äro personerna ordnade hushållsvis med ställningen i hushållet (familjeställning) angiven. Inkomstuppgifter eller där- med jämnställda uppgifter för den berörda delen av befolkningen skulle er- hållas från taxeringslängderna genom länsstyrelsernas försorg.

Med hänsyn till undersökningens syfte att icke så mycket fastslå olikheter mellan skilda befolkningslager utan fastmera studera förändringarna sedan

• Sida 266
•  Original

1930 och 1935 jämte en komplettering av vissa detaljfrågor ansågs, att syftet kunde vinnas med en så pass liten andel av befolkningen som en halv procent (32 000). Visserligen kunna inkomstuppgifter för ett så pass begränsat material icke lämna en fullt tillfredsställande bild av totalbefolkningens inkomstför- hållanden särskilt med hänsyn till inkomstens stora variation mellan å ena sidan ytterst obetydliga belopp och å andra sidan miljonbelopp, men det ansågs troligt, att medelinkomsten för den utvalda delen icke skulle komma att skilja sig från totalbefolkningens medelinkomst med mer än några få procent. Med hänsyn till de under nuvarande tidsläge föränderliga eko— nomiska förhållandena skulle en större noggrannhet, vunnen genom ett be- tydligt utökat material, icke svara mot den därigenom orsakade ökningen i kostnad och erforderlig tid för bearbetningen.

KAPITEL 2.

Urvalet av den i undersökningen ingående befolkningen.

Den bråkdel av befolkningen, som skulle medtagas i undersökningen, ut- valdes enligt följande grunder.

Det till folkräkningen den 31 december 1940 insamlade materialet består av utdrag ur församlingsböckerna, kompletterade med yrkesuppgifter från man— talsblanketterna, och föreligger i form av ark med plats för maximum 30 personer å ena sidan och 35 personer å andra sidan. I genomsnitt är antalet personer något färre å varje sida. Personerna äro som regel uppförda efter bostad, och personer tillhörande samma hushåll ingå i löpande följd med an- teckning om ställning i hushållet. . För att ett material av det föreslagna omfånget skulle lämna en så re- presentativ bild av totalbefolkningen som möjligt hade det varit lämpligast att utvälja vart tvåhundrade hushåll. Då så av praktiska skäl var omöjligt, ansågs i stället vart tvåhundrade sidonummer av församlingsboksutdragen böra utväljas, varigenom befolkningen kom att uttagas i grupper om cirka 25 —30 personer.

Hade folkräkningsmaterialet varit numrerat i löpande följd med sidonum- mer från 1 till cirka 240 000, skulle sidonumren 100, 301, 500, 701 etc. ha uttagits. Då en genomgående numrering saknades och icke utan extra arbete kunde genomföras, blev uttagning-sprincipen något förändrad. För varje grupp om 5 000 personer av befolkningen, ordnad kommunvis i den administra- tiva ordningen uttogs ett sidonummer, vilket nummer inom respektive kommun bestämdes i förväg.

I de fall, då personer tillhörande samma hushåll voro upptagna å olika sidor i församlingsboksutdragen, tillämpades följande regler.

Tillhörde den första eller de första personerna å den utvalda sidan ett hushåll, vars övriga medlemmar förefunnos å föregående sida, medtogos de

• Sida 267
•  Original

icke. Var däremot ett hushåll delat mellan den utvalda sidan och närmast följande sida av församlingsboksutdraget, medtogos samtliga personer i hus- hållet. '

Då det genomsnittliga antalet personer upptagna på varje sida av för— samlingsboken var något större än 25, ledde förfaringssättet till att i stället för 50/oo ungefär 5,5 %0 uttogos, och det totala antalet blev 35000 personer.

Av församlingsboksutdragens uppgifter avskrevos följande och medtogos vid undersökningen, nämligen personernas fullständiga namn, födelsedata, kön och civilstånd samt yrke, vartill kommo hemort samt uppgifter om hus- hållets sammansättning och medlemmarnas ställning däri.

Avskrifterna tillställdes länsstyrelserna för erhållandet av inkomstupp— gifter. Från taxeringslängderna för år 1941 (1940 års inkomster) infördes uppgift om till »statlig inkomst och förmögenhet taxerat belopp», »orts- avdrag» samt »beskattningsbart belopp».

_—

KAPITEL 3.

Bearbetningen av uppgifterna.

Representativundersökningen skulle beskriva befolkningen efter familje- storlek, familjeställning och inkomst i kombination, varigenom en uppfatt-

ning om den försörjningsbörda, som åvilar olika personer, skulle erhållas. Bearbetningen av materialet skedde därför i första hand med huvudvikten lagd på hushålls— och familjeuppgifterna samt inkomstuppgifterna.

Familje- och hushållsuppgifter.

Med begreppet familj avses i detta sammanhang den faktiska familjen, sådan den ter sig vid observationsögonblicket, och med »familjer» menas dels samtliga bestående äktenskap (med eller utan barn), dels ogifta eller förut gifta personer, män eller kvinnor, som bilda hushåll tillsammans med hemmavarande barn, vuxna eller minderåriga.

Någon undersökning av familjebiologisk natur, d. v. s. en analys av de bestående äktenskapen med hänsyn till makarnas samtliga gemensamma barn, födda före eller efter vigseln, med inräknande även av döda barn och barn, som vistas utom hemmet, var icke avsedd. Den för sådant ändamål erforder— liga uppgiften om datum för vigseln ingår icke i primär-uppgifterna till 1940 års folkräkning. '

De vid 1930 och 1935/36 års folkräkningar företagna undersökningarna hade till huvudsyfte familjebiologiska synpunkter, men vid den senare folk— räkningen verkställdes ävenledes en undersökning, där familjebegreppet hade i huvudsak samma innebörd, som ovan angivits. Härigenom har i det följande vissa sammanställningar med uppgifterna från denna, folkräkning kunnat goras.

• Sida 268
•  Original

Trots att familjestorlek och familjesammansättning var det väsenliga för undersökningen, lades dock vid bearbetningen huvudvikten skenbart å hus- hållsgrupperingen. Hushållsbegreppet har ett vidare omfång än familje- begreppet, i det att ett hushåll icke nödvändigtvis behöver bestå av en familj utan kan vara en sammanslutning av flera personer utan familjesamband, var- jämte i ett hushåll med en familj som huvudbeståndsdel kunna ingå andra personer.

De i representativundersökningen ingående hushållen och familjerna grupperades i fem typer, i det följande benämnda hushållstyp 1—5.

Huvudprincipen för den företagna uppdelningen var en gruppering efter försörjningspliktens karaktär, sådan denna gestaltar sig inom den enhet, som familjen utgör. Enligt gängse bestämmelser förefinnes försörjningsplikt dels äkta makar emellan, dels för föräldrar gentemot barn, framför allt minderåriga men även vuxna, och dels för barn gentemot deras föräldrar.

Man kan sålunda förutom försörjningsplikt makar emellan särskilja två huvudriktningar hos denna, för det första försörjningsplikt riktad mot en yngre generation, för det andra försörjningsplikt riktad mot en äldre genera- tion. Därtill komma kombinationerna mellan dessa, exempelvis det fall då en person samtidigt har försörjningsplikt mot åldrig fader och (eller) moder jämsides med försörjningsplikten mot egna barn.

Medan försörjningsplikt och den däremot svarande försörjningsbördan be- träffande barnen tidigare framgått vid svenska folkräkningar samt därvid senast och utförligast vid 1935/36 års partiella, har förekomsten av för- sörjningsplikt mot föräldrar och den däremot svarande försörjningsbördan icke behandlats i tidigare befolkningsstatistik.

De fem hushållstyperna voro: Hushållstyp 1. Till denna hushållstyp hänfördes samtliga de hushåll, varest huvudpersonen var antingen man med hustru (med eller utan barn) (härmed jämn—ställdes sammanboende man och kvinna med gemensamma barn), eller ensamboende man eller kvinna med hemmavarande barn, (1. v. s. de hus— håll, där huvudbeståndsdelen utgjordes av en familj. Försörjningsplikt åvilar eller kan tänkas åvila huvudpersonen mot hustru eller barn, varjämte även försörjningsplikt mot hemmavarande egna föräldrar eller svärföräldrar kan förekomma.

När inom en familj det kunde anses sannolikt, att de vuxna barnen för- sörjde föräldrarna till följd av dessas ålder och otillräckliga inkomst och samtidigt inga minderåriga barn förekommo, fördes likväl hushållen till följande typ.

Hushållstyp 2. Till denna grupp fördes de familjer, där en person eller flera vuxna syskon bodde tillsammans (voro skrivna å samma plats) med en eller bägge av sina föräldrar, och där det till följd av inkomstuppgifterna. m. m. med skäl kunde anses sannolikt, att det icke var föräldrarna, som för- sörjde barnen, utan tvärtom de vuxna barnen, som försörjde föräldrarna.

• Sida 269
•  Original

Förefunnos minderåriga barn, varmed med hänsyn till gällande skatte- lagstiftning avsågos barn under 18 år, fördes familjen dock alltid till typ 1.

Hushållstyp 3. Hit fördes samtliga enpersonshushåll och de flerpersons- hushåll, varest släktskap i rätt upp- eller nedstigande led icke förefanns mellan medlemmarna, och det sålunda icke förefanns någon egentlig i lag fastställd inbördes försörjningsplikt mellan medlemmarna. Släktskap i övrigt kunde dock förefinnas.

Hushål'lstyp 4. Denna grupp utgjordes av s. k. anstaltshushåll, d. v. s. kaserner, sjukhus, ålderdomshem och dylikt, men hit fördes endast för- valtningspersonalen vid sådana institutioner. De, som för sin försörjning på grund av ålderdom, långvarig sjukdom m. m. voro skrivna i sådana hushåll, fördes till nästa grupp.

Hushållstyp 5. »Anstaltsförsörjda».

Förefunnos i de två sistnämnda hushållstyperna 4 och 5 familjer, skildes dessa från hushållet i övrigt och behandlades fristående.

De två första hushållstyperna voro sålunda olika typer av familjehushåll eller hushåll, där kärnan är en familj men där även andra än familjemed- lemmar kunna ingå. —- Den tredje typen omfattar återstående personhushåll.

I vissa, till antalet ringa fall, voro hushållen till sin sammansättning mera komplicerade, men i görligaste mån verkställdes då en uppdelning i två hus- håll, exempelvis när ett hushåll bestod av tvenne sammanboende familjer.

Gränsen mellan de två första hushållstyperna måste sägas vara flytande. När en fader eller moder äro skrivna tillsammans med ett eller flera vuxna barn, ställer det sig mången gång svårt att avgöra, huruvida försörjnings- bördan vilar å den äldre eller den yngre generationens medlemmar. Icke sällan är nämligen försörjningsbördan delad mellan dessa medlemmar, be- roende på att såväl föräldrarna som barnen ha inkomster, de förra t. ex. genom pension eller kapitalräntor. Bland jordbruksbefolkningen förekom det ej sällan, att en familj utgjordes av en änka med flera vuxna ogifta barn, och av inkomstuppgifterna att döma ägde änkan gården, medan barnen bru- kade egendomen. Hänsyn togs därvid icke uteslutande till inkomst utan även till ålder vid uppdelningen av hushåll mellan de båda typerna 1 och 2.

Det måste i detta sammanhang noga uppmärksammas, att uppdelningen efter försörjningsplikt, sådan den här utformats, begränsar sig till sådan familjegemenskap, som konstitueras av gemensam kyrkoskrivningsort för familjens medlemmar. Försörjningsplikt och underhållsskyldighet kan även finnas mot barn eller föräldrar, som icke ingå i hushållsgemenskapen därför att de äro skrivna å annan ort.

Beträffande minderåriga barn torde denna reservation vara mindre be- tydelsefull, om också t. ex. omfattningen av försörjningsskyldigheten för fader gentemot barn utom äktenskapet och för frånskild man mot förutvarande hustru och barn icke framgår av undersökningen.

Underhållsskyldigheteli mot föräldrar och den däremot svarande för-

• Sida 270
•  Original

sörjningsbördan framgår av undersökningen otvivelaktigt endast till en del (ovisst hur .stor) till följd av nyssnämnda orsaker. Alla de förvisso icke få- taliga fall, då föräldrar eller enbart fader eller moder äro bosatta skilda från barnen och underhållas av barnen helt eller delvis medelst ekonomiska till- skott, komma icke tillsynes. Å andra sidan äro de fall, då de gamla leva till- sammans med ett eller flera av sina barn, förtjänta av stort beaktande, då det i många fall torde vara ekonomiska skäl, som ligga till grund för hus- hållsgemenskapen och ifrågavarande förhållanden verka förhindrande eller försenande på barnens möjlighet att bilda egen familj.

Skulle undersökningen omfattat all försörjningsplikt mot hustru, f. d. hustru, barn och föräldrar, var de än bo, måste andra metoder ha tillgripits för materialinsamlingen. Undersökningen måste då ha tagit rundfrågeformen, varvid uppgifterna genom förfrågningar erhållits från befolkningen eller delar därav. Sådan metod kunde icke tillgripas, då det inneburit mångdubbelt ökade kostnader och krävt betydligt längre tid.

Inom de tre första hushållstyperna indelades hushållen i skilda under- grupper, varjämte de enskilda medlemmarnas ställning i hushållet eller familjen karakteriserades enligt nedanstående system.

Hushållstyp 1. Ställningen i hushållet angavs enligt följande schema:

1. huvudpersonen,

2. huvudpersonens hustru,

3. barn till huvudpersonen eller hans hustru (ej nödvändigt gemensamma),

4. »med barn jämnställda», d. v. s. adoptivbarn, fosterbarn samt även barnbarn, t. ex. utomäktenskapligt barn till en ej hemmavarande dotter.

5. föräldrar till huvudpersonen eller hans hustru,

6. övriga släktingar,

7. hembiträden, hushållerskor, barnsköterskor,

8. övriga hushållsmedlemmar.

Hushållets sammansättning karakteriserades främst genom en indelning i nio typer och därefter inom var och en av de nio undergrupperna genom en indelning efter barnantal, såväl totala antalet hemmavarande som antalet minderåriga barn (under 18 är), inklusive »med barn jämnställda».

De nio undergrupperna voro:

1. huvudpersonen =man med hustru utan hemmavarande föräldrar. = ensamboende man » » » » kvinna. » » » : man med hustru med en av föräldrarna i hushållet. ensamboende man » » » » » » » kvinna, » » » » >> » = man med hustru med bägge föräldrarna i hushållet. ensamboende man » _» » » » » kvinna, » >> » »

599099”?wa