Innehållsförteckning.

Sid. Skrivelse till Konungen ................................................. 7 Förslag till lag om folkpensionering,

Alternativ I. ........................................................ 13 Förslag till lag om införande av lagen om folkpensionering ............ 31 Förslag till lag om folkpensionering,

Alternativ II. ....................................................... 33 Förslag till lag om folkpensionering, *

Alternativ III. ...................................................... 87 Kap. 1. L'tländsk lagstiftning ............................................ 42

Danmark ............................................................ 4-4

Finland .............................................................. 49 Norge ........................................................... ....' 51 Frankrike ............................................................ 52 Nya Zeeland ......................................................... 54 Sovjetunionen ........................................................ 56 Storbritannien ........................................................ 57

Tyskland ............................................................ 60 U. S. A. ............................................................. 61 Kap. 11. Den nuvarande folkpensioneringen i vårt land ................. 62 Kap. III. Det föreliggande förslagets huvudsakliga innehåll ............. 78 Kap. IV. Skäl för reformering av den nuvarande folkpensioneringen . . . '87 Kap. V. Folkpensioneringens omfattning ................................ 92

Det försäkringsmässiga skyddet mot förtida arbetsoförmåga (invaliditetsför—

säkringen) .......................................................... 92 Folkpensioneringens anknytning till sjukförsäkringen ..................... 101 Invaliditetsbegreppet. och invaliditetsprövningen ......................... 104

Folkpensioneringens förhållande till arbetslöshetsförsäkring och socialhjälp

(fattigvård) ........................................................ 109 Pensionsåldern ........................................................ 114 Änkepension ......................................................... 118 Barnbidrag ........................................................... 120 Blindtillägg .......................................................... 120 Särskilda bestämmelser, som påverka rätten till folkpension ............. ' 121 Hemortsrättsbestämmelser ............................................. 122 Kap. VI. Principerna för folkpensioneringens utformning ............... 123

Försäkringen grundad på avgifter eller icke ............................. 123 Individuell pensionering eller familjepensionering ......................... 127 Dyrortsgraderingsfrågan ............................................... 130 Bostadstilläggens utformning .......................................... 131

• Sida 4
•  Original

Inkomstprövade pensioner eller icke ................................... 133 De 5. k. avdragsreglerna .............................................. 140 Rörliga tillägg ........................................................ 142 Privilegierad inkomst ................................................. 143 Inkomstberäkningen i övrigt ........................................... 144 Kap. VII. Pensionsförmanernas storlek ................................. 152 Allmänna synpunkter ................................................. 152 Grundpensionerna ..................................................... 156 Dyrortsgraderingen .................................................... 158 Pensionsbeloppen ..................................................... 164 Pensionsbeloppen då endast den ena av två makar uppbär pension ......... 167 Högsta inkomstgränsen för rätt till inkomstprövade pensionsförmåner ...... 169 Högre folkpension vid uppskjuten pensionering .......................... 171 H jälplöshetstillägg .................................................... 1 73 Blindtillägg .......................................................... 175 Kap. VIII. Folkpensionernas finansiering ................................ 177 Allmänna synpunkter ................................................. 177 Pensionsavgifternas storlek och utformning .............................. 177 Kommunbidragens storlek och utformning .............................. 180 Folkpensioneringsfonden ............................................... 185 Kap. IX. Pensionsstyrelsens invaliditetsförebyggande verksamhet ....... 187 Sjukvård ............................................................. 187 Yrkesutbildning ...................................................... 189 Annan verksamhet .................................................... 191 Kap. X. Pensionsstyrelsens frivilliga pensionsförsäkring ................ 194 Kap. XI. Övergångsbestämmelser ....................................... 196 Tiden för den föreslagna lagstiftningens ikraftträdande ................... 196 Pensionsförmånerna . . . . . . . . . . ......................................... 197 Omräkningsförfarande ................................................. 198 Kap. XII. Kostnadsberäkningar ......................................... 201 Framräknad folkmängd ............................................... 201 Civilståndsfördelning och invalidfrekvens ................................ 201 Antal pensionsberättigade ............................................. 205 Pensionsålderns ekonomiska betydelse .................................. 206 Antal ensamt pensionsberättigade gifta ................................. 209 Fördelning på. bostadskostnadsgrupper .................................. 210 Kostnader för pensionering utan inkomstprövning ....................... 215 Avdrag för egen inkomst .............................................. 217 Änkepensioner ........................................................ 224— Blindtillägg .......................................................... 224 Vissa ej beräknade kostnader .......................................... 226 Årlig totalkostnad per den 1 januari 1948 .............................. 226 Kommunbidrag ....................................................... 229 Erforderliga statsanslag ............................................... 230 Pensionsavgifter ...................................................... 232 Inkomst av folkpensioneringsfonden .................................... 234 Återbäring av pension genom skatter ................................... 234 Minskning av fattigvårdskostnader m. m. ............................... 240 Tabeller ............................................................. 242

• Sida 5
•  Original

Sid.

Kap. XIII. Speciell motivering .......................................... 256 Särskilda yttranden ..................................................... 276

1. Herrar Bexelius, Hartmann Och Wangson ............................ 276

2. ,, Hagård och Skoglund ....................................... 276

3. ,, Hartmann och Wallén samt fru Nordgren .................... 277

4. ,, Hartmann, Höjer, Wallén och Östlind ........................ 278

5. ,, Hartmann och Höjer ........................................ 278

6. Fru Nordgren samt herrar Hagård, Skoglund och Wallén ............... 279

7. Herr Wangson .................................................... 280

Bilagor:

A. Yttrande angående inom socialvårdskommittén verkställd utredning rörande

invaliditetsprövningen m. m. ........................................ 282

B. Den sannolika framtida befolkningsutvecklingen av professor Sten Wahlund 298 C. Kostnadsberäkning för änkepensionering enligt socialvårdskommitténs förslag av fll. dr Gerdt Brundin ..................................... 309

• Sida 6
•  Original

• Sida 7
•  Original

TILL KONUNGEN.

Genom beslut den 17 december 1937 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för socialdepartementet att utse en kommitté med uppdrag att verkställa en över- syn av den svenska socialvården och framlägga därav föranledda förslag. Rikt-

• Sida 8
•  Original

linjerna för kommitténs arbete framgå av departementschefen statsrådet Gustav Möllers anförande till statsrådsprotokollet vid föredragningen av detta ärende. Efter en redogörelse för under senare år företagna utrednin- gar berörande olika delar av den sociala hjälpverksamheten, anförde de- partementschefen bland annat följande:

”Av nu anförda skäl delar jag riksdagens uppfattning, att en allmän över— syn av socialvården, däri inräknat fattigvården, bör äga rum. Denna översyn kan emellertid icke begränsas till att avse endast nyssnämnda åtgärder för skapande av enhetlighet. Den bör även upptaga till granskning socialvårdens materiella innehåll. Vid den allmänna översyn, som jag sålunda förordar, möta fyra huvuduppgifter, 1) revision av fattigvårdslagen, vilken revision i vissa delar kan antagas komma att beröra även barnavårdslagen, 2) gransk- ning av lagstiftning rörande såväl socialförsäkringen som övriga socialpoli- tiska stödåtgärder, framför allt ur synpunkten av dess effektivitet och till- räcklighet, 3) samordnande i görlig mån av socialvårdens olika grenar samt 4) omprövning av socialvårdsutgifternas fördelning mellan stat och kommun.

Granskningen av socialförsäkringen bör avse att utröna, både huruvida den bör underkastas förändringar i syfte att bättre tillgodose föreliggande upp- gifter och huruvida densamma lämpligen kan utvidgas till att avse även andra behov än för närvarande är fallet. Övervägas bör exempelvis om icke sjukkasseväsendet kan omläggas eller utvecklas på sådant sätt att invalid- understödsverksamheten låter sig däri naturligen inordnas. Beträffande övriga statliga socialpolitiska åtgärder bör undersökas dels huruvida under- stödsbeloppen och de för dessas åtnjutande gällande förutsättningarna äro rättvist och rimligt avvägda, dels ock huruvida hjälpformer av denna typ ) lämpligen kunna utsträckas till att omfatta grupper, vilka nu äro därifrån * uteslutna.”

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade chefen för socialdeparte— mentet den 3 januari 1938 såsom ledamöter i kommittén dåvarande lands- hövdingen Bernh. Eriksson, byråchefen E. G. Bexelius, numera ledamoten av riksdagens andra kammare, lasarettssysslomannen A. Hagård, numera gene- raldirektören K. J. Höjer, ledamoten av riksdagens första kammare, profes- sorn B. G. Ohlin, stadsfullmäktiges i Malmö ordförande, direktören E. Ols— son, samt ledmöterna av riksdagens andra kammare fru Olivia Nordgren, lantbrukaren 0. A. Wallén och redaktören A. 1. E. Österström. Därjämte upp- drogs åt Eriksson att såsom ordförande leda kommitténs arbete. På därom

• Sida 9
•  Original

gjord framställning entledigade chefen för socialdepartementet den 3 maj 1938 professor Ohlin från uppdraget och tillkallade ledamoten av riksdagens andra kammare J. M. Skoglund att i Ohlins ställe vara ledamot av kommit— tén. Sedan Kungl. Maj :t den 4 oktober 1940 bemyndigat chefen för social- departementet att tillkalla ytterligare en ledamot, tillkallades genom beslut samma dag fattigvårdsdirektören i Stockholm O. R. Wangson att vara leda- mot av kommittén. Österström avled under november månad 1943, varefter redaktören Lennart Hartmann den 14 juli 1944 utsågs till ledamot efter Öster- ström. Kommittén har antagit namnet Socialvårdskommittén.

Till kommitténs sekreterare vid utredningen om revision av folkpensio- neringen har av chefen för socialdepartementet förordnats byråchefen i pensionsstyrelsen Rolf Broberg.

Till sakkunniga vid utredningen förordnades av chefen för socialdeparte— mentet den 9 oktober 1943 byråchefen i pensionsstyrelsen Anders Josef Öst- lind samt sekreteraren, numera t. f. byråchefen Manne Ferdinand Parenius, den 12 april 1944 byråchefen i pensionsstyrelsen 0. E. Tegendal samt den 25 april 1945 förste provinsialläkaren, numera t. f. byråchefen i medicinalsty- relsen Håkan XVickbom och biträdande lasarettsläkaren vid Södersjukhuset i Stockholm, docenten Eric Jonsson.

De försäkringstekniska utredningarna och kostnadsberäkningarna ha ut— förts av byråchefen Östlind.

Av professorn Sten Wahlund har utförts en prognos om den sannolika fram- tida befolkningsutvecklingen och av förste byråinspektören Gerdt Brundin kostnadsberäkningar för änkepensioneringen.

I syfte att erhålla ett material, som kunde utgöra en belysning av fattig- vårdsförhållandena i allmänhet och i vilken omfattning folkpensionärerna erhölle understöd från fattigvården eller i form av kommunala pensionstill- skott har kommittén utfört tvenne omfattande statistiska undersökningar, för vilka redogöras i tryckta betänkanden, den ena angående kommunernas ålderdomshem (S.O.U. 1940: 22) och den andra angående fattigvårdcns understödsverksamhet (S.O.U. 1941: 29). Under åren 1944 och 1945 har utförts en omfattande statistisk undersökning angående folkpensionärernas bostadsförhållanden m.m., för vilken redogöres i kommitténs betänkande (S.O.U. 1945: 23).

Till Kungl. Maj:t har kommittén förutom yttranden över vissa riksdags- motioner avgivit följande förslag beträffande folkpensioneringen:

• Sida 10
•  Original

den 16 september 1941 angående ändringar av reglerna för minskning av tilläggspension på grund av egen inkomst;

den 29 juni 1944 angående provisoriska tillägg till tilläggspensioner och invalidunderstöd m.m.; och

den 21 december 1944 angående provisoriska utjämningspensioner och utjämningsunderstöd.

] fråga om folkpensioneringens administrativa handhavande har det icke varit möjligt att i detta sammanhang framlägga förslag. Det är kommitténs avsikt att snarast möjligt avgiva särskilt betänkande i denna fråga sedan vissa pågående utredningar avslutats om annan ordning för folkpensionernas utbe— talande och klarhet vunnits rörande sjukförsäkringens organisation. Kom— mittén har icke ansett det vare sig behövligt eller möjligt att i detta samman— hang utarbeta erforderliga följdförfattningar till den föreslagna lagen. Efter— som lagstiftningen föreslagits att träda i kraft först den 1 januari 1948, torde erforderlig tid föreligga att i annan ordning utarbeta sådana författningar liksom även att genomföra den lagstiftning rörande pensioneringens orga- nisatoriska handhavande, som kan befinnas erforderlig.

I avbidan på befolkningsutredningens förslag om allmänna barnbidrag har kommittén uppskjutit frågan om revision av barnbidragslagen och i samband därmed utredningen om understöd till änkor med minderåriga barn;

I betänkandet framläggas tre av kommittén utarbetade alternativ för ut- formningen av ålderspensioneringen. Dessa alternativ skilja sig därutinnan att ålderspension utgöres enligt alternativ I av 200 kronors grundpension och tilläggspension efter inkomstprövning, enligt alternativ II av 600 kronors grundpension och tilläggspension efter inkomstprövning samt enligt alterna- tiv III av allmän ålderspension i sin helhet utgående utan inkomstprövning. Enligt samtliga alternativen utgå bostadstillägg i vissa orter efter inkomst- prövning. Folkpension avseende tid före 67 års ålder utgår enligt samma bestämmelser i alla tre alternativen.

Av kommitténs ledamöter ha ordföranden herr Eriksson, herrar Bexelius, Hartmann och Wangson samt fru Nordgren förordat alternativ II och herrar Hagård, Höjer, Olsson, Skoglund och Wallén alternativ III. Av de särskilt tillkallade sakkunniga har herr Parenius uttalat sig för alternativ 11 samt herrar Tegendal och Östlind för alternativ 111.

Till kommittén har från socialdepartementet överlämnats för att tagas i

övervägande vid utredningen följande förslag och framställningar:

• Sida 11
•  Original

den 15 april 1943 framställning från Svenska Landsbygdens kvinnoför- förbund,

den 30 juni 1943 framställning från besparingsberedningen, den 18 oktober 1943 framställning från Stockholms Förenade Folkpen— sionärer, den 8 november 1943 framställning från Sven Johan Karlsson, Tjurkö, samt den 28 juni 1945 framställning från Sveriges Folkpensionärers Riks-

organisation. Den 2 mars 1945 har av chefen för socialdepartementet överlämnats riks- dagens skrivelse den 27 febr. 1945 vari anhålles, att vid utarbetande av

förslag till folkpensioneringens framtida utformning måtte beaktas, att folk-

erhålla mindre, kontanta belopp varöver de själva äga förfoga.

Med återställande av nämnda handlingar får kommittén härmed över- lämna:

]. Förslag till lag om folkpensionering avseende ovannämnda tre alter-

nativ samt

50 förslag till lag om införande av lagen om folkpensionering. Särskilda yttranden ha i vissa frågor avgivits av undertecknade Bexe— lius, Hagård, Hartmann, Höjer, Olivia Nordgren, Skoglund, Wallén och

Wangson.

Stockholm i november 1945. Underdånigst pensionärer, som avses i 11 % folkpensionslagen, få i lag föreskriven rätt att

BERNH. ERIKSSON

| ERNST BEXELIUS ALARIK HAGÅRD LENNART HARTMANN KARL J. HÖJER OLIVIA NORDGREN EMIL OLSSON

MARTIN SKOGLUND OTTO WALLEN OTTO WANGSON

Rolf Broberg Josef Östlind

• Sida 12
•  Original

• Sida 13
•  Original

Alternativ I.

Förslag till

lag om folkpensionering.

Allmänna bestämmelser.

1 &.

Envar svensk medborgare, som är eller bör vara i riket mantalsskriven, är där ej nedan i denna lag annorlunda stadgas berättigad till folkpension.

Rätt till folkpension inträder

a) vid fyllda sextiosju år (ålderspension);

b) med avseende å tid före fyllda sextiosju år vid höggradig och varaktig nedsättning av arbetsförmågan (invalidpension);

e) med avseende å tid före fyllda sextiosju år vid höggradig nedsättning av arbetsförmågan, vilken varit oavbrutet bestående minst ett år, där ned— sättningen utan att kunna anses varaktig dock kan antagas bli bestående ytterligare avsevärd tid (sjukbidrag); samt

d) med avseende å tid, för vilken rätt till folkpension som under a)—c) sagts ej föreligger, vid mannens frånfälle för änka, som då fyllt femtiofem år och varit gift med honom minst tio år ( änkepension ).

Rätt till folkpension som under b) och c) sagts inträder tidigast den månad under vilken den pensionsberättigade fyller sexton år.

Ingår kvinna som åtnjuter änkepension nytt äktenskap, upphör rätten till ånkepensionen.

Såsom bidrag till pensionskostnaderna, skola pensionsavgifter erläggas i enlighet med vad nedan sägs.

2 %.

Höggradig nedsättning av arbetsförmågan skall anses vara för handen hos den, vilken på grund av kropps- eller sinnessjukdom, vanförhet eller lyte befinnes vara ur stånd att försörja sig genom sådant arbete, som mot- svarar hans krafter och färdigheter. Höggradig nedsättning av arbetsför- mågan skall dock utan hinder av vad nu sagts anses vara för handen hos

• Sida 14
•  Original

den, som är blind. Såsom blind skall anses den, som saknar synförmåga eller vilkens synförmåga, sedan ljusbrytningsfel rättats, är så nedsatt att han saknar ledsyn.

3 %.

Pensionsärenden, som i denna lag avses, handläggas av en för hela riket gemensam myndighet, benämnd pensionsstyrelsen, samt av särskilda pen- sionsnämnder i orterna.

Grunder för pcnsionsstyrelsens organisation och verksamhet, utöver vad i denna lag stadgas, bestämmas av Konung och riksdag.

Om folkpension,

) ! 4 5. )

1 mom. Till envar, som är berättigad till ålderspension, invalidpension eller sjukbidrag, utgår grundpension med 200 kronor om året. )

Jämte grundpension utgår, där ej annorlunda föranledes av vad nedan sägs, ) tilläggspension med 600 kronor om året för gift pensionsberättigad och ) 800 kronor om året för annan. )

2 mom. Änkepension utgör, där ej annorlunda föranledes av vad nedan ) sägs, 600 kronor om året. )

3 mom. Riket indelas med hänsyn till bostadskostnaderna i fem bostads- ) kostnadsgrupper på sådant sätt att grupp med högre nummer omfattar orter i med större bostadskostnader, däri inberäknade kostnaderna för bränsle, än ) grupp med lägre nummer. För pensionsberättigad tillhörande grupp med i högre nummer än I förhöjas tilläggspension och änkepension med särskilda ] tillägg, avsedda att täcka de högre bostadskostnaderna (bostadstillägg). Bo- stadstillägg utgör för år räknat i bostadskostnadsgrupp II för gift pensionsberättigad och änkepensionsberät-

tigad 100 kronor och för annan 150 kronor,

i bostadskostnadsgrupp III för gift pensionsberättigad och änkepensionsbe- rättigad 200 kronor och för annan 300 kronor, i bostadskostnadsgrupp IV för gift pensionsberättigad och änkepensionsbe- rättigad 300 kronor och för annan 450 kronor samt i bostadskostnadsgrupp V för gift pensionsberättigad och änkepensionsbe- rättigad 400 kronor och för annan 600 kronor. Indelningen i bostadskostnadsgrupper verkställes enligt de närmare före- skrifter Konungen meddelar av den myndighet, som har att verkställa indel— ning i ortsgrupper enligt 48 ä 1 inom. kommunalskattelagen den 28 september 1928, och gäller för en tid av tio år i sänder. Pensionsberättigad anses till- höra den bostadskostnadsgrupp inom vilken han är mantalsskriven; dock att för tillhörighet till bostadskostnadsgrupp med högre nummer än I skall fordras att den pensionsberättigade även de tre närmast föregående åren

• Sida 15
•  Original

varit mantalsskriven å ort i den gruppen eller grupp med ännu högre num- mer, såvida icke på grund av omständigheterna prövas skäligt i särskilt fall medgiva undantag.

4 mom. Tilläggspension och änkepension ävensom bostadstillägg minskas med fem tiondelar av den pensionsberättigades årsinkomst i rad dun må överstiga för gift pensionsberättigad 300 kronor och för annan pensions- berättigad 400 kronor samt, där ej är fråga om änkepension. med ytterligare tre tiondelar i vad årsinkomsten må överstiga dubbla nämnda belopp. Minsk— ning skall ske proportionellt å tilläggs- eller änkepension och bostadstillägg.

Till pensionsberättigad gift man,xvilkens hustru ej är pensionsberättigad, , ,; utgår hustrutillägg, där hustrun fyllt 60 år och makarna varit gifta minst 10 / år. Hustrutillägget utgö1es av tillät!r t,gspension och bostadstillägg, uppgående !

! | | | | )

till samma belopp som hustrun skulle ha erhållit 1 form av sadana förmåner, dälest hon varit pensionsberättigad. '

För gift pensionsberättigad, som ej är berättigad till hustrutillägg [etch vil- kens make ej är pensionsberättigad, skall tilläggspension och bostay'dstillägg höjas, tilläggspensionen med en tredjedel och bostadstilläggct med hälften.

Uppgår tillä ggspension, änkepension eller summan av tilläggs- elller änke- pension och bostadstillägg ej till helt antal kronor, skall pensiofnen eller summan avrundas till närmaste hela krontal. lli

Uppg år änkepension efter avrundning som nu sagts till mindre/' än 60 kro- nor, skall den ej utgå.

5 mom. Pensionsstyrelsen äger, där särskilda skäl därtill föranleda, med- giva, att, utan hinder av bestämmelserna i 4 mom. första stycket första punkten, tilläggspension och bostadstillägg må utgå med tillsammans högst 400 kronor om året till gift pensionsberättigad, vilken ej är berättigad till blindtillägg som i 5 % sägs, under följande förutsättningar, nämligen

att den pensionsberättigade äger rätt till invalidpension. att invalidpensionen beviljats den pensionsberättigade för tid före fyllda sextio år,

att den pensionsberättigade är helt oförmögen till arbete och att den pensionsberättigades make ej är berättigad till folkpension. Sålunda beviljad förmån kan jämväl utgå för tid, efter det alt den pen- sionsberättigade uppnått sextiosju års ålder. Skulle, sedan även maken till- erkänts folkpension, makarnas folkpensioner tillsammans uppgå till lägre belopp än den folkpension som på grund av vad nu sagts utgått till den först pensionsberättigade maken, äger pensionsstyrelsen tillerkänna donne tilläggspension och bostadstillägg till så stort belopp att makarnas folkpensio- ner sammanlagt uppgå till beloppet av den tidigare utgående folkpensioncn.

6 mom. När nedan i denna lag talas om tilläggspension avses därvid även änkepension och bostadstillägg, såvida icke annat av ordalydelsen fram— går.

• Sida 16
•  Original

5 %.

Lider pensionsberättigad av sådan blindhet, som i 2 % sagts, och har han blivit blind före fyllda sextio år, förhöjes hans folkpension med 700 kronor om året ( blindtillägg). Blindtillägg utgives dock icke till den som enligt gällande bestämmelser om blindundervisning är skolpliktig.

6 5. 1 mom. Ärsinkomst, som i 4 & avses, utgör med nedan nämnda avvikelser —______ all den inkomst, för år räknad, som någon skäligen kan antagas komma att '— under den närmaste tiden åtnjuta. Såsom inkomst räknas icke annan folk- X pension än blindtillägg och ej understöd, som någon på grund av skyldskap weller svågerlag må vara föranledd att utgiva. Pension eller understöd, som utgår till pensionsberättigad eller dennes make på grund av gåva, testamente eller försäkring, vilken icke är i lag föreskriven, eller ock, utan samband med oljvjckfall i arbetet, på grund av egen eller anhörigs förutvarande arbets- anställnitpg, räknas ej heller såsom inkomst i den mån beloppet sammanlagt icke över'stiger för äkta makar 600 kronor och för annan 400 kronor. Ärsinkt); kronor. ' 2 momJFörmån av fri bostad och fritt bränsle får, där bostaden med hänsyn till ortens förhållande i fråga om sin beskaffenhet och storlek är till- fredsställande, ej uppskattas lägre än till följande belopp:

mst avrundas för envar pensionsberättigad till närmaste hela tiotal

För var och en av äkta makar För annan pensionsberättigad ) Tilläggspensionen be- _ _ j räknad enligt bestäm- Bostad utan Bostadumed fri Bostad utan Bostadnmed. fri ) melserna för: uppvarmmng uppvarmmng uppvarmnmg uppvarmnmg ) Kr. Kr. Kr. Kr. ) Bostadskost- . nadsgrupp I 80 120 110 170 ) , ,, 11 170 215 240 310 i ,, III 260 310 370 450 ,, IV 350 405 500 590 ,, V 440 500 630 730

Där inkomst eljest helt eller delvis utgöres av naturaförmåner, skall upp- skattningen verkställas efter regler, som fastställas av Konungen.

Åtnjuter någon bostad, bränsle eller annan förmån mot en ersättning, som uppenbarligen i avsevärd mån understiger det i orten för förmån av samma beskaffenhet normala priset, skall såsom inkomst räknas skillnadsbeloppet mellan å ena sidan det verkliga värdet av förmånen, dock högst det belopp

• Sida 17
•  Original

vartill värdet av förmånen skulle hava uppskattats om den varit helt veder- lagsfri, och å andra sidan den betingade ersättningen.

Inkomst av fast egendom eller byggnad å ofri grund skall lägst upptagas till det inkomstbelopp, som skulle kunna ernås, därest beloppet av egendo- mens värde efter avdrag av gäld varit placerat i räntebärande värdehand- lingar.

Vid uppskattningen av förmögenhets avkastning skall denna höjas med 10 procent av det belopp, varmed förmögenheten må överstiga för gift pensions- berättigad 7 500 kronor och för annan 10 000 kronor.

Såsom någons förmögenhet skall vid tillämpningen av denna paragraf anses summan av honom tillhörigt kapital och saluvärdet av andra tillgångar av större värde, såsom fast egendom och större husdjur, sedan från summan avdragits förefintlig gäld.

3 mom. Har någon på sätt sägs i 9 5 andra stycket avhänt sig inkomst eller egendom, må vid fastställandet av hans årsinkomst så anses som om han fortfarande vore i besittning av inkomsten eller egendomen.

4 mom. I fråga om äkta makar skall årsinkomsten för envar av dem beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda årsinkomst och värdet av , förmögenhet beräknas utgöra hälften av makarnas sammanlagda förmö-

genhet.

7 5.

Vid tillämpningen av denna lag må gift pensionsberättigad, där i särskilda fall med hänsyn till föreliggande omständigheter så finnes höra ske, anses såsom icke gift samt icke gift pensionsberättigad, vilken sedan avsevärd tid sammanlever under äktenskapsliknande förhållanden med annan, anses som om han vore gift med denne.

8 &.

I mom. Befinnes arbetsförmågan hos den, som åtnjuter invalidpension eller sjukbidrag, icke längre vara höggradigt nedsatt skall hans folkpension indragas.

Åtnjuter pensionsberättigad med bidrag av allmänna medel sjukvård eller yrkesutbildning för förebyggande eller hävande, helt eller delvis, av arbets- oförmåga, mä med hänsyn till föreliggande omständigheter förordnas, att folkpension under tiden icke skall utgå eller utgå med nedsatt belopp. Har han anhöriga, vilka för sitt uppehälle äro beroende av pensionen, må dem medgivas rätt att under samma tid uppbära denna eller del därav.

2 mom. Har för någon, som åtnjuter tilläggspension, årsinkomsten ökats till sådant belopp att rätt till tilläggspension ej längre tillkommer honom, indrages tilläggspensionen. Sker eljest ändring i den inkomst efter vilken tilläggspensionen blivit bestämd, må pensionen i enlighet därmed ökas eller 2

• Sida 18
•  Original

minskas, dock att ökning av pensionsbelopp ej må äga rum mer än en gång under varje år.

Mantalsskrives någon som åtnjuter tilläggspension å ort i annan bo- stadskostnadsgrupp eller överföres den ort, där han är mantalsskriven, till annan sådan grupp, skall tilläggspensionen jämkas eller bortfalla enligt reglerna för den senare gruppen, såvida icke på grund av särskilda omstän— digheter prövas skäligt i särskilt fall medgiva undantag; dock att efter man— talsskrivning å ort i bostadskostnadsgrupp med högre nummer höjning av pensionen må ske endast efter ansökning och med tillämpning av vad i 4 & 3 mom. sista stycket stadgats.

Befinnes någon som åtnjuter folkpension icke längre uppfylla de villkor i fråga om svenskt medborgarskap och mantalsskrivning i riket, som i 1 & första stycket sagts, skall pensionen indragas, såvida icke detta med hänsyn till omständigheterna prövas oskäligt.

3 mom. Den, som åtnjuter tilläggspension, är pliktig att, om hans arbets- förmåga eller hans eller hans makes ekonomiska förhållanden i övrigt väsent- ligt förbättrats, utan oskäligt dröjsmål meddela detta till pensionsstyrelsen eller pensionsnämndens ordförande i det pensionsdistrikt, där han senast bli- vit mantalsskriven. Enahanda skyldighet åligger honom, om han ingår äkten- skap eller om hans äktenskap upplöses genom makens död eller annorledes. Åtnjuter någon invalidpension eller sjukbidrag, vari icke ingår tilläggspen— sion, vare han pliktig att, om hans arbetsförmåga väsentligt förbättrats. göra anmälan som nu sagts.

I detta mom. stadgad anmälningsskyldighet åvilar beträffande omyndig pensionsberättigad förmyndaren och beträffande pensionsberättigad, som är gift och sammanbor med sin make, jämväl maken. Uppbäres pensionen av annan än den pensionsberättigade eller nu nämnd person, är jämväl denne anmälningsskyldig.

9 5.

För pensionsberättigad, som beträffande sin eller sin makes inkomst eller egendom eller tidigare avhänd inkomst eller egendom i samband med egen eller makes pensionsansökning åberopat oriktig uppgift av beskaffenhet att kunna påverka rätten till tilläggspension, ehuru skäligen kunnat fordras av honom att uppgiften varit riktig, skall ansökning om tilläggspension avslås och redan beviljad sådan pension indragas; dock att, där ej annat finnes påkallat, viss tid skall bestämmas under vilken rätten till tilläggs- pension skall vara förverkad. I samband med beslut om avslag eller indrag- ning för viss tid skall pensionsstyrelsen bestämma huruvida rätten att erhålla tilläggspension efter den tidens utgång skall vara beroende av ny ansökning. Vad nu är sagt skall, där skäl därtill prövas föreligga, gälla jämväl för

• Sida 19
•  Original

pensionsberättigad, som utan vederlag eller mot uppenbarligen otillräckligt vederlag avhänt sig inkomst eller egendom i sådan myckenhet att avhändel- sen avsevärt inverkar vid beräkning av tilläggspension, ehuru han bort för- utse att avhändelsen skulle föranleda behov av sådan pension eller av högre sådan.

Har någon försummat den honom enligt 8 % 3 mom. åvilande skyldigheten att meddela upplysning om förändrade förhållanden med avseende å honom. själv eller hans make, må, där försummelsen inverkat på rätten till eller beloppet av folkpensionen och icke kan anses ursäktlig, ansökning om till— ) läggspension avslås för honom och hans make och redan beviljad tilläggs— pension indragas så som i första stycket stadgats.