SOU 1946:33

Förslag till lag om försäkringsrörelse m. m

N 4-0 (;(

oå (—

CU m

&( *. IOTQ'

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

ST 0 0 K; H 0 [L M

. .

"LAGTEXT

_R ÖR E'” LS E' M. M.

LA(l

&

OMFORSAKRIN

FORSLAG TILL:

FÖRSÄKRINGSUTREDNI

Betänkande angående rundradion i Sverige. Dess aktuella behov och riktlinjer för dess framtida verk- .. samhet. Norstedt. 167 s. K.

Dödföddheten och tidig-dödligheten i Sverige. Dess samband. med nativitetsminskningen och dess tör- hållande vid olika former av förlossningsvård samt »dess socialmedicinska och befolknirhgspolitiska be- tydelse. Av C. Gyllenswiird. Beckman. 115 5. S. Betänkande med förslag till ändrade grunder för flottningslagstiftningen m. nLHseggström. 99 s. Jo. Betänkande med förslag angående uniformspliktens omfattning för viss personal vid försvarsväsendet. V. Petterson. 59 s. Fö. _" Betänkande om barnkostnadernas fördelning med i . _ förslag angående allmänna barnbidrag m.m. V. Pet- ; "terson. 351 8. S.

* Betänkande om barnkostnadernas fördelning med förslag angående allmänna barnbidrag m. m. Bila- .. gor. Beckman. 15 3 s. S. . Betänkande och förslag rörande åtgärder för att be- grdnsa antalet kontraktsanstallt manskap inom krigsmakten. Beckman. 136 s. Fö. . '.1941 års Jiirmlönesakkunniga. Betänkande med för- (slag till bostälisordning för folkskolans lärare m.m. Marcus. 146 s. FI.

1945 års universitetsberedning. 1. Dooentinstitu- tionen. Heeggström 62 s. :Betänkande med förslag till omorganisation av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen m.m. Katalog- och Tid- skriftstryek. 217 5. K.

940 års skolutrednings betänkanden och utred- ningar. 4. Skolpliktstidens skolformer. 2. Folksko- lans A. Allmän del. Idun. 341 5.1). Betänkande om tandläkarutbildningens ordnande m. m. Del 1 Beckman 216 s. E. 'Investeringsutredningens betänkande med utredning

..förande personal- och materiolresurser m. m. för genomförande av ett arbetsprogram enligt av utred-

"ningen tidigare framlagt förslag. Marcus 72 s. Fi. 1940 års skolutrednings betänkanden och utredning-

, ar. 4. Skolpliktstidens skolformer. 4. Realskolan. , Praktiska. linjer. Idun. 193 s. E.

. 1940 års skolutrednings betänkanden och utred- ningar. 4. Skolpliktstidens skolformer. 2. Folksko- 115,11. B. Förslag till undervisningsplaner. Idun. 263

Betänkande angående forsknings- och försöksve1k— :anheten på. jordbrukets område i Norrland. V. Pet-

terson.133 s.

Den familjevårdande socialpolitiken. Beckman. 132

Anm. Om särskild tryokortf ej engives,

j 20.

21. 19. Betänkande med förslag rörande den ekonomiska

ägrsvairsberedskapens framtida" organisation. Idun. .

s. 0.

Betänkande angående den centrala organisationen

gäldet (givna medicinal- och veterinärväsendet. Idun. s.

Betänkande med utredning och förslag angående ret;.en till arbetstagares uppfinningar. Norstedt. 71

s. 11. . Betänkande med förslag till ordnande av kreditgiv-

nings- och rådgivningsverksamhet för hantverk och småindustri samt bildande av företagarnämnder. Marcus. 144 s. 11 . Socialvårdskommitténs betänkande. 12. Utredning

mil; förslag angående moderskapsbidrag. Beckman. 1 s ..

. Kommitténs för partiellt arbetsföra betänkande. 1. Förslag till effektiviserad kurators- ooh "arbetsför- medlingsverksamhet för partiellt arbetsföra m.m. Katalog- och Tidskriftstryck. 200 5. S . Betänkande med förslag till lag med särskilda be- stämmelser om uppfinningar m. 111. av betydelse för rikets försvar. Norstedt. 37 s. Ju.

Betänkande angående tjånstepensionsförsäkringens organisation. Marcus. 71 s. 11. . Betänkande med förslag till investeringsreserv för

budgetåret 1946/47 av statliga,kommunala och stats- understödda anläggningsarbeten. Marcus. vlj, 378 s. 1" . Bilagor till betänkande med förslag till investerings- reserv för budgetåret 1946/47 av statliga, kommu- nala ggn ståtsunderstödda anläggningwrbeten. Mar- ons. 5 . 1943 årsjordbrukstaxeringssakkunniga. Betänkande

med förslag till ändrade bestämmelser i fråga om taxering av inkomst av jordbruksfastighet samt lag om iordbruksbokföring. Marcus. 282 s. 3 bli. Fi. . Socialutbildningssakkunniga. 2. Utredning och för-

slag rörande statsvetenskapliga examine. m. m. Hzeggström. 127 s. E. . 1940 års skolutrcdnings betänkanden och utred-

ningar. 6. Skolans inre arbete. Synpunkter på. fost- ran och undervisning. Idun. 194 s. . Betänkande med förslag till förordning angående

allmänt kyrkomöte m. m. Baggström. 161 s.

. Försäkringsutredningen. Förslag till lag om Inför- säkringsrörelse m. m. 1. Lagtext. Norstedt. iv, 150

s. H. Försäkringsutredningen. Förslag till lag om för- sälåringsrörelso m. m. 2. Motiv. Norstedt. vi, 441 s. .

ar tryekorten Stockholm. Bokstäverna. med fetstil utgöra begynnelse-

"& ' stavarna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. =- eeklesiastikdepartementet Jo. = " rdbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 aug. statens offentliga utredningen yttre anord- ni 2 (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje. departement.

FÖRSÄKRINGSUTREDNINGEN

FÖRSLAGTHLL

LAG OM FÖRSÄKRINGS- RÖRELSE M. M.

I

! LAGTEXT

STOCKHOLM 1946 susen. sox'rncmnm'r. ?. A. som & sömn

av.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Innehållsförteckning .................................................... Skrivelse till Statsrådet ................................................ Förslag till lag om försäkringsrörelse .............................. Inledande bestämmelser 1—3 55 ....................................

I. Om försäkringsakiiebolug .......................................... Om försäkringsaktiebolags bildande 4—29 55 ....................... Om aktiehrev och aktiebok 30—35 55 ............................. Om inbetalning av aktiekapital 36—43 55 .......................... Om aktiekapitalets ökning 44—59 55 .............................. Om aktiekapitalets nedsättning 60—64 55 .......................... Om inskränkning i rätten att förfoga över aktie 65 5 ............... Om reservfond så ock om holagsstämmas rätt att genom vinstutdelning

eller eljest förfoga över bolagets egendom 66—69 55 ............... Om styrelse, verkställande direktör och firmateckning 70—90 55 ...... Om styrelsens och verkställande direktörens årsredovisning 91—97 55 Om revision 98—105 55 .......................................... Om bolagsstämma 106—119 55 .................................... Om talan mot styrelseledamot, verkställande direktör, stiftare, revisor

eller aktieägare 120—124 55 .................................... Om ändring av bolagsordningen och vissa andra fall, då särskild röst-

pluralitet å bolagsstämma erfordras, så ock om ändring av grunderna 125—130 55 ................................................... Om talan å bolagsstämmobeslut 131 och 132 55 .................... Om förlängning av försäkringsaktiebolags koncession 133 5 .......... Om likvidation och upplösning 134—165 55 ........................

II. Om ömsesidigt försäkringsbolag ....................................

Om ömsesidigt försäkringsbolags bildande 166—191 55 .............. Om inbetalning och återbetalning av garantikapital 192 och 193 55 .. Om reservfond så ock om bolagsstämmas rätt att förfoga över bolagets

egendom 194—196 55 .......................................... Om uttaxering i ömsesidigt försäkringsbolag 197—203 55 ............ Om styrelse, verkställande direktör och firmateckning 204 5 .......... Om styrelsens och verkställande direktörens årsredovisning 205 5 ..... Om revision 206 5 ............................................... Om bolagsstämma och delegeradeförsamling 207—219 55 ............ Om talan mot styrelseledamot, verkställande direktör, stiftare, revisor

eller röstberättigad 220—224 55 ................................. Om ändring av bolagsordningen så ock om ändring av grunderna 225—

228 55 ........................................................ Om talan å bolagsstämmobeslut 229 och 230 55 .................... Om förlängning av ömsesidigt försäkringsbolags koncession 231 5 ...... Om likvidation och upplösning 232—261 55 ........................

Sid. III

1 5 5

92

94 94 95 95

Sid. Ill. Om försökringsfonden och övriga tekniska fonder så ock om särskilda grunder för försäkringsverksnmhet 262—278 55 .................... 107 IV. Om aktuarie 279 5 ............................................... 113 V. Om tillsyn & försäkringsbolag 280—294 55 .......................... 113 VI. Om frivillig överlåtelse av försäkringsbestånd 295 5 ................... 117 VII. Om särskild administration 296—299 55 ............................. 118 VIII. Om återförsäkring 300 5 .......................................... 120 IX. Om förbud mot viss premienedsättning och om ombud för försäkrings- bolag 301 och 302 55 ........................................... 120 X. Om registrering 303—317 55 ....................................... 121 Xl. Om klagan över försäkringsinspektionens beslut 818 5 ................. 128 XII. Om skadestånd 319—324 55 ........................................ 128 XIII. Straffbestämmelser 325—380 55 ..................................... 129 XIV. Allmänna bestämmelser 331—844 55 ................................. 132 XV. Om vissa undantag i fråga om lagens tillämplighet 345—347 55 ....... 137 Förslag till lag angående införande av nya lagen om försäkrings- rörelse ............................................................ 139

Förslag till lag om ändring i vissa delar av kommunalskattelagen.. 141

Sammanställning av bestämmelserna i förslaget till lag om försäkringsrörelse

och motsvarande bestämmelser i 1917 års försäkringslag (FL) och 1944 års aktiebolagslag (AL) .................................................. 144

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Handelsdepartementet.

Vid 1935 års riksdag väcktes en motion (11:249), vari begärdes utredning och förslag till ändrade bestämmelser för den allmänna försäkringsrörelsens organisation och driftsmetoder i syfte att nedbringa dess administrationskost- nader, åstadkomma större planmässighet i dess medelsförvaltning och effek- tivare kontroll över hela dess verksamhet. Motionen lämnades utan bifall. Vid påföljande riksdag väcktes en ny motion (I'I: 605) i samma syfte. I utlåtande (nr 37) över sistnämnda motion anförde första lagutskottet, att utskottet fun- nit, att åtskilliga förhållanden inom den enskilda försäkringsverksamheten påkallade noggrann uppmärksamhet. Utskottet ansåg, att en allmän översyn av lagen om försäkringsrörelse torde bliva ofrånkomlig och att därvid själv- fallet en av de ledande synpunkterna borde bliva, att försäkringsve-rksam- heten tillsåge de försäkrades berättigade intresse. Med hänsyn till att aktie- bolagslagstiftningen vore föremål för en allmän revision, vilken i sin tur komme att påkalla en omarbetning av lagen om försäkringsrörelse för att bringa dess bestämmelser såvitt möjligt i samklang med aktiebolagslagstift- ningen, fann emellertid utskottet det olämpligt att redan vid då ifrågavarande tidpunkt igångsätta en utredning omspännande centrala delar av försäkrings— lagstiftningen.. Utskottet hemställde därför att motionen icke måtte föran- leda någon riksdagens åtgärd. Denna hemställan biträddes av riksdagen.

I skrivelse den 21 december 1936 till statsrådet och chefen för handels- departementet framhöll försäkringsinspektionen, att vissa i skrivelsen angivna omständigheter, huvudsakligen sammanhängande med förändringen i ränte— nivån, starkt aktualiserat behovet av en utredning rörande försäkringsverk- samheten.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade departementschefen den 22 januari 1937 dels tre utredningsmän att inom departementet verkställa ut- redning och avgiva förslag angående försäkringsverksamheten, dels ock sär- skilda sakkunniga att på kallelse av ordföranden för utredningsmännen med dessa deltaga i överläggningar i ämnet. I direktiven angåvos vissa problem- komplex på såväl liv- som skadeförsäkringens område, vilka skulle ägnas särskild uppmärksamhet; därjämte borde enligt direktiven utredningen avse att belysa och enligt sunda försäkringsrättsliga principer tillrättalägga samt- liga de spörsmål, som vore av betydelse på förevarande område. Sedermera förordnade emellertid departementschefen genom beslut den 12 januari 1940 att arbetet tillsvidare skulle anstå och återupptagas först efter departements- chefens bestämmande.

I statsrådsprotokollet för den 20 november 1942 framhöll statsrådet och chefen för handelsdepartementet att under de senaste åren förhållanden in- träffat, som aktualiserade frågan om återupptagande av arbetet inom utred- ningen. I anledning av departementschefens hemställan bemyndigade Kungl. Maj:t sistnämnda dag departementschefen att dels tillkalla högst sex utred— ningsmän att i viss omfattning verkställa utredning och- avgiva förslag angå- ende försåkringsverksamheten, dels uppdraga åt en av utredningsmännen att i egenskap av ordförande leda utredningsarbetet, dels oclc förordna sekre- terare och experter. Jämlikt detta bemyndigande tillkallade departements— chefen samma dag dels överdirektören i försäkringsinspektionen fil. doktorn 0. A. Åkesson, professorn C. H. Cramér, försäkringsdirektörerna N. J. Ekwall och K. Eriksson, ledamoten av riksdagens andra kammare ombudsmannen J. A. Hermansson samt försäkringsdirektören fil. doktorn F. Lundberg att såsom utredningsmän verkställa utredning och avgiva förslag angående för- säkringsverksamheten, dels ock försäkringsdirektören jur. kand. B. Rudling att såsom expert biträda utredningsmännen vid behandlingen av frågor rörande försäkringsbolag med lokalt begränsade verksamhetsområden. Till- lika uppdrog departementschefen åt Åkesson att i egenskap av ordförande leda utredningsarbetet. Den 15 december 1942 förordnades assessorn i Svea hovrätt 0. H. Appeltofft att vara sekreterare hos utredningsmännen.

Sedan Rudling avlidit, tillkallade departementschefen enligt beslut den 17 maj 1943 försäkringsdirektören J. G. Bylund såsom expert i Rudlings ställe.

Utredningsmännen hava antagit benämningen försäkringsutredningen.

Enligt de för utredningen utfärdade direktiven skulle i stort sett följande problemkomplex upptagas till behandling, nämligen livförsäkringens tekniska bestämmelser, frågor rörande folkförsäkringen, koncession för försäkrings- bolag, regler för livförsäkringsbolagens kapitalplacering, särskilda spörsmål beträffande de lokala bolagen samt försäkringsinspektionens befogenheter och tillsynsbeståmmelsernas utformning.

I skrivelse den 8 november 1943 till chefen för handelsdepartementet an- förde utredningen, att lösningen av frågorna om en av utvecklingen påkallad

ändring av gällande försäkringstekniska regler beträffande livförsäkring icke kunde åvägabringas utan beaktande av skattebestämmelserna. Utredningen sade sig hava kommit till den uppfattningen, att utredningen icke kunde åstadkomma förslag till tillfredsställande lagbestämmelser rörande livför- säkring eller uppdraga riktlinjer för dylika bestämmelsers praktiska tillämp- ning, om icke vissa ändringar genomfördes i skattelagstiftningen. Förden- skull hemställdes, att en med hithörande frågor förtrogen person måtte till- kallas med uppdrag att efter samråd med utredningen framlägga förslag i ämnet. Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande anmodade departementschefen genom beslut den 3 december 1943 försäkringsutredningen att vid fullgörande av sitt uppdrag till behandling upptaga jämväl frågan om ändring i viss angiven omfattning av gällande skattebestämmelser rörande livförsäkrings- väsendet. Samtidigt tillkallade departementschefen kammarrättsrådet E. Stern att biträda försäkringsutredningen vid behandlingen av nämnda fråga.

Sedan 1944 års riksdag antagit ny lag om aktiebolag, anmodade chefen för handelsdepartementet, jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande, genom beslut den 22 september 1944 försäkringsutredningen att vid fullgörande av sitt uppdrag underkasta lagen om försäkringsrörelse jämväl den omarbetning, som erfordrades för att bringa nämnda lag i överensstämmelse med den av riksdagen antagna lagen om aktiebolag. I direktiven för detta uppdrag utta- lade departemenschefen bl. a., att en så fullständig anpassning som möjligt till de grundläggande principerna i den nya aktiebolagslagen borde efter- strävas. Avsteg därifrån borde sålunda ske endast i den mån sådant påkalla- des av försäkringsväsendets egenart.

I överensstämmelse med direktiven rörande den bolagsrättslig—a överarbet- ningen av lagen om försäkringsrörelse har utredningen haft fortlöpande över- läggningar med revisionssekreterarna M. Wijnbladh och E. Hagbergh, såsom inom justitiedepartementet tillkallade sakkunniga.

Utredningen har beaktat innehållet i en av Kungl. Maj:t till utredningen överlämnad underdånig skrivelse från Svenska försäkringsinpektörernas för- bund, dagtecknad den 14 januari 1943, angående koncession för nya försäk- ringsbolag.

Från chefen för finansdepartementet har till utredningen överlämnats riks- dagens skrivelse den 1 juni 1928 med begäran om utredning rörande bl. a. ifrågasatt ändring av lagen om försäkringsrörelse i den mån denna avser bestämmande av räntefoten för beräkning av premieåterbäringsreserv. Spörs- målet härom torde få anses besvarat genom försäkringsutredm'ngens nu fram— lagda förslag.

Försäkringsutredningen har beträffande skilda spörsmål haft överlägg- ningar med representanter för det enskilda försäkringsväsendet. Överlägg- ningar hava sålunda ägt rum med ledningarna för folkförsäkringsbolagen, med representanter för ränte— och kapitalförsäkringsanstalterna, med livför- säkringsbolagens aktuarier samt med ombud för Försäkringstjänstemanna- förbundet och Försäkringsfunktionärernas förbund. Rörande kapitalplace-

ringsspörsmålen har utredningen haft överläggningar med bank- och fond- inspektionen. Samråd har vidare förekommit mellan försäkringsutredningens ordförande och den år 1944 tillkallade tjänstepensionsutredningen.

Sedan försäkringsutredningens uppdrag numera slutförts, får utredningen härmed överlämna av motiv åtföljda förslag till lag om försäkringsrörelse och till lag om ändring i kommunalskattelagen.

Utredningen hänvisar vidare till.vad i motiven anföres därom, att vissa lagstiftningsåtgärder erfordras i händelse att ny försäkringslag antages.

Slutligen vill utredningen framhålla att utredningen icke funnit anledning att nu föreslå ändrad lagstiftning angående utländska försäkringsanstalters rätt att driva försäkringsrörelse här i riket. Ändrad lagstiftning beträffande de svenska försäkringsbolagen får otvivelaktigt återverkningar på de ut- ländska anstalternas ställning. Sedan ståndpunkt tagits till försäkringsutred- ningens nu framlagda förslag, torde fördenskull spörsmålen rörande de ut- ländska försäkringsanstalternas verksamhet här i riket böra upptagas till prövning.

Stockholm den 1 april 1946.

0. A. ÅKESSON.

HARALD CRAMER. N. J. EKWALL. K. ERIKSSON. A. HER-MANSSON. F. LUNDBERG.

/'

// / Olof H. Appeltofft.

F ö r s 1 a. g till Lag om försäkringsrörelse.

Härigenom förordnas som följer.

Inledande bestämmelser. 1 &.

Försäkringsrörelse må drivas, förutom av anstalt som inrättats av staten. endast av försäkringsaktiebolag eller ömsesidigt försäkringsbolag, vilket av Konungen erhållit tillåtelse till rörelsens drivande (koncession).

Ej må försäkring meddelas i annan ordning än i denna eller annan all- män lag eller författning är medgiven.

Angående

a) försäkringsanstalt som inrättats av staten,

b) ömsesidigt försäkringsbolag för försäkring av egendom å landsbygden, vars verksamhetsområde är mindre än ett härad eller, där det omfattar delar av flera härad, mindre än tio socknar, varvid med härad likställes tingslag i de orter där benämningen härad ej förekommer,

c) sjukkassa, understödsförening eller annan förening, å vilken lagen om understödsföreningar äger tillämpning, samt '

d) utländsk försäkringsanstalt,

är särskilt stadgat.

2 g.

Försäkringsbolag må icke driva annan rörelse än försäkringsrörelse. Med livförsäkringsrörelse må ej förenas försäkringsrörelse av annat slag, så- fl'amt icke särskilda skäl därtill äro. '

Vad i denna lag särskilt stadgas angående livförsäkringsrörelse skall äga motsvarande tillämpning i fråga om rörelse, som avser annan personförsäk- ring för livstid eller för längre tid än tio år.

35.

Försäkringsbolag skola, på sätt i denna lag sägs, stå under tillsyn av en för hela riket gemensam försäkringsinspektion.

Hos försäkringsinspektionen skall föras försäkringsregister för inskrivning av de uppgifter, vilka enligt denna lag skola för registrering anmälas eller vilkas intaga-nde i registret eljest är eller varder föreskrivet.

I. Om försäkringsaktiebolag.

Om försålcringsaktiebolags bildande. 4 5.

1 mom. De som vilja stifta försäkringsaktiebolag skola upprätta bolags- ordning samt därå söka Konungens stadfästelse. Avser bolagets rörelse liv- försäkring eller avser rörelsen annat slag av försäkring för all framtid eller för längre tid än tio år, skola tillika enligt vad i 9 & sägs upprättas särskilda grunder för verksamheten samt dårå sökas Konungens stadfästelse. Bolags- ordningen och grunderna skola vara försedda med stiftarnas bevittnade ' namnunderskrifter.

Finnes den tillämnade rörelsen behövlig och därjämte ägnad att främja en sund utveckling av försäkringsväsendet, prövar Konungen bolagsordning- ens och grundemas överensstämmelse med denna lag samt lag och författ- ning i övrigt, så ock om och i vad mån därutöver, med hänsyn till omfatt- ningen och beskaffenheten av bolagets rörelse, särskilda bestämmelser må erfordras.

Varda bolagsordningen och grunderna stadfästa, beviljar Konungen kon— cession tillsvidare eller, där särskilda omständigheter därtill föranleda, för bestämd tid, högst tio år.

2 mom. Å beslut om ändring av stadfäst bolagsordning eller stadfästa grunder skall ock sökas Konungens stadfästelse. Avser ändringen utvidg- ning av bolagets rörelse till ny försäkringsgren, gälle vad i 1 mom. andra och tredje styckena är stadgat angående koncession för nytt bolag.

3 mom. Ansökan om stadfästelse skall inlämnas till försäkringsinspek- tionen.

Avser ansökningen koncession för nytt bolag, skola stiftarna i ansökning- en uppgiva namn och postadress för ombud, som äger å stiftarnas väg-nar mottaga handlingar och meddelanden (stiftarombud).

Ansökan om ändring av stadfäst bolagsordning eller stadfästa grunder skall, sedan beslut om ändringen fattats, göras av styrelsen eller verkstäl— lande direktören. Vid ansökningen skall fogas enligt 341 g andra stycket be- styrkt avskrift av protokoll som förts i ärendet.

åå.

Stiftare av försäkringsaktiebolag skall vara myndig här i riket bosatt svensk medborgare, svenskt aktiebolag eller ömsesidigt försäkringsbolag el- ler svenskt handelsbolag, däri varje obegränsat ansvarig bolagsman är myn- dig här i riket bosatt svensk medborgare, eller svensk ekonomisk förening. Svenska staten samt svensk kommun må ock vara stiftare.

Den som är i konkurstillstånd kan ej vara stiftare. Stiftarna skola vara till antalet minst tre.

6 &.

Bolagsordning för försäkringsaktiebolag skall angiva:

1. bolagets firma;

2. föremålet för bolagets verksamhet med särskilt angivande, huruvida verksamheten skall avse såväl direkt försäkring som återförsäkring;

3. där verksamheten avser direkt försäkring här i riket, området för så- dan verksamhet;

4. aktiekapitalet eller, där detta skall kunna utan ändring av bolagsord— ningen bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet och maximi— kapitalet;

5. akti-es nominella belopp;

6. den ort inom riket, där bolagets styrelse skall hava sitt säte;

7. antalet styrelseledamöter och, där suppleanter för dem skola finnas, antalet styrelsesuppleanter, antalet revisorer, tiden för styrelseledamots och revisors uppdrag, så ock, där styrelseledamot och styrelsesuppl-eant eller revi- sor och revisorssuppleant ej skola väljas å bolagsstämma, huru de skola till- sättas, ävensom huruvida revisor ska-ll vara auktoriserad revisor eller god- känd granskningsman;

8. huruvida mer än en ordinarie bolagsstämma skall årligen hållas, samt vilka ärenden som skola före-komma å ordinarie stämma, utöver dern vilka enligt 118 & skola förekomma å stämma som i 113 å sägs, eller, där flera or- dinarie stämmor skola hållas, å envar av dem;

9. tiden för ordinarie bolagsstämmas hållande, vilken tid, i fråga om stäm- ma som i 113 & sägs, skall bestämmas till viss period, icke överstigande tre månader, inom sex månader från nästföregående räkenskapsårs utgång;

10. det sätt, varpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra medde— landen bringas till aktieägarnas kännedom ävensom den tid före stämma, då föreskrivna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna;

11. de grunder, enligt vilka skall förfogas över uppkommen vinst; samt 12. beträffande annan försäkring än livförsäkring, regler för begränsning av den ansvarighet bolaget må utan äterförsäkring ikläda sig på en och sam- ma risk.

Antalet styrelseledamöter, styrelsesuppleanter och revisorer kan så be- stämmas, att lägsta och högsta antalet angives.

7 %. F örsäkringsaktiebolags firma skall innehålla ordet försäkringsaktiebolag. Ny firma skall tydligt skilja sig från annat, förut i laga ordning registrerat, ännu bestående försåkringsbolags firma, så ock från benämning å utländsk försäkringsanstalt, som är allmänt känd här i riket.

8 &. Aktiekapitalet skall bestämmas med hänsyn till omfattningen och beskaf- fenheten av den tillämnade rörelsen samt fördelas i aktier å lika belopp i

svenskt mynt. Där aktiekapitalet skall, utan ändring av bolagsordningen, kunna bestämmas till lägre eller högre belopp, må lägsta beloppet (minimi- kapitalet) ej utgöra mindre än tredjedelen av högsta beloppet (maximikapi- talet).

Aktie må ej lyda å belopp understigande femtio kronor. Vad för aktie skall inbetalas må ej bestämmas till lägre belopp än det, varå aktien skall lyda (nominella beloppet). Betalning för aktie må ej erläg- gas annorledes än i penningar. Sedan för aktie full betalning blivit erlagd, vare aktieägaren icke pliktig att ytterligare tillskjuta något.

Aktie vare mot bolaget odelbar. Å aktierna skola utfärdas brev, vilka stäl- las till viss man.

9 5. För livförsäkringsrörelse skola grunder upprättas beträffande beräkning av försäkringspremier och premiereserv; avsättning till och användning av utjämningsfond; försäkringstagares rätt till återköp och fribrev; belåning av försäkringsbrev hos bolaget; verkan av underlåten premiebetalning; återbäring till försäkringstagama; samt .begränsning av den ansvarighet bolaget må utan återförsäkring ikläda sig på en och samma risk.

Skall försäkring, som ej är att hänföra till personförsäkring, meddelas för all framtid eller för längre tid än tio år, skola grunder upprättas för beräk- ning av premiereserv för sådana försäkringar ävensom för bestämmande av försäkringstagares rätt när sådan försäkring upphör i förtid eller bolaget eljest är fritt från ansvarighet för försäkringsfall.

Om grunder för livförsäkringsrörelse stadgas vidare i 263—265, 267—270, 272 och 273 åå.

deaewpr

10 ä.

1 mom. Skall för bolag, vars aktiekapital skall kunna utan ändring av bo- lagsordningen bestämmas till lägre eller högre belopp, förbehåll träffas om aktiekapitalets nedsättning genom inlösen av aktier enligt bestämda grunder efter vad i 60 å sägs,

eller skall förbehåll träffas enligt 65 ä 1 mom. om rätt för aktieägare att vid akties övergång lösa aktien eller enligt 65 % 2 mom. om inskränkning i rätten att förvärva aktie eller enligt 344 & om tvisters avgörande av skiljemän,

eller skola, i den mån sådant mä ske, grunderna för utövande av rösträtt och fattande av beslut å bolagsstämma avvika från vad därom finnes före- skrivet i 111, 125, 127 och 134 åå,

eller skall bolaget driva försäkringsrörelse i utlandet, eller skall bolagets verksamhet upphöra efter viss tid eller under visst villkor, varde bestämmelse härom intagen i bolagsordningen.

Skall kalenderåret ej utgöra bolagets räkenskapsår, varde räkenskapsåret angivet i bolagsordningen.

Där ej alla aktier skola medföra samma rätt, skall bolagsordningen angiva det belopp, vartill aktier av olika slag må kunna utgivas, och den rätt de skola medföra. Skola aktierna icke medföra lika rätt till andel i bolagets till- gångar och vinst, skall, såframt aktiekapitalet skall kunna utan ändring av bolagsordningen bestämmas till lägre eller högre belopp, i bolagsordningen särskilt angivas den rätt till teckning eller erhållande av nya aktier, som vid aktiekapitalets ökning må tillkomma varje slag av aktier.

Skall om användande av bolagets behållna tillgångar vid dess upplösning gälla annat än i denna lag stadgas, varde bestämmelse härom intagen i bo- lagsordningen.

2 mom. Ej må i bolagsordningen bestämmas annan inskränkning i rätten att förfoga över aktie än i 65 & sägs.

Ej heller må i bolagsordningen intagas bestämmelse, som inskränker bo— lagsstämmas rätt att besluta om bildande av stiftelse enligt lagen om aktie- bolags pensions- och andra personalstiftelser eller om överföring av vinst- medel till sådan stiftelse.

11 5.

Sedan stadfästelse å bolagsordningen meddelats, skola stiftarna upprätta teckningslista. Teckningslistan, som skall vara försedd med stiftarnas bevitt- nade narnnunderskrifter, skall angiva:

1. det belopp som skall inbetalas för aktie; _

2. den tid, ej överstigande två år från bolagets bildande, inom vilken in- betalning av aktie skall ske, samt, där inbetalningen må äga rum i poster, tiden för varje inbetalning;

3. där i bolagsordningen minimi- och maximikapital angivits men alle— nast visst belopp understigande maximikapitalet skall få tecknas, storleken av detta belopp; samt

4. den tid, inom vilken konstituerande stämma skall hållas; tiden må ej överstiga sex månader från det stadfästelse å bolagsordningen meddelats.

Äga andra än stiftare teckna aktier, må i teckningslistan föreskrivas, att tilldelning av aktier, som ej tillkomma stiftarna på grund av teckning före listans framläggande, skall ske efter stiftarnas bestämmande. Meddelas ej sådan föreskrift, skall i teckningslistan angivas den beräkningsgrund, efter vilken de aktier, som tecknas efter listans framläggande, i händelse av över- teckning skola å konstituerande stämman fördelas mellan tecknarna.

Angående påskrift å listan, där inbetalning å tecknad aktie må för bolaget insättas på bankräk-ning, stadgas i 331 å.

12 &.

Teckning av aktier skall ske å teckningslistan i huvudskrift eller i avskrift. som bestyrkts av notarius publicus eller landsfiskal eller av stiftarna. Vid

teckningslistan skall vara fogad på enahanda sätt styrkt avskrift av Konung- ens beslut om stadfästelse.

Innan teckningslistan framlägges i huvudskrift eller avskrift, skall teck- ning av stiftarna hava ägt rum med angivande av dagen därför.

13 å.

Varje stiftare skall teckna minst en aktie. Av annan än stiftare må tecknas allenast det antal aktier, vilket återstår efter den teckning, som gjorts av stif— tarna innan teckningslistan framlagts. Ä varje lista skall finnas uppgift om det ' antal aktier, som envar av stiftarna tecknat, så ock om dagen för listans framläggande.

När aktieteckning sker, böra tecknama vid sina namn angiva yrke och postadress.

14 5.

Ej må stiftare eller annan av bolaget för dess bildande njuta gottgörelse utöver ersättning för utgifter, som för bildandet varit uppenbarligen nödvän- diga. Ej heller må stiftare förbehålla sig eller annan särskild förmån eller rättighet.

15 å. .

Aktieteckning vare ogiltig, där den göres annorledes än å teckningslista i huvudskrift eller sådan avskrift som i 12 & sägs, eller där listan saknar upp- gift om aktieteckning av stiftarna efter vad i 13 & stadgas.

Aktieteckning med villkor vare ock ogiltig.

16 5.

Har ej beslut om bolagets bildande fattats å konstituerande stämma inom den i teckningslistan föreskrivna tiden eller å stämma, till vilken frågan uppskjutits enligt 20 å, vare aktieteckningen icke vidare bindande.

Samma lag vare, där genom lagakraftägande beslut frågan om bolagets registrering förklarats förfallen eller ansökan om bolagets registrering blivit avslagen.

17 5. Ej må, sedan bolaget registrerats, sådan grund för aktietecknings ogil- tighet, som avses i 15 å och 16 & första stycket, göras gällande, utan så är att den hos försäkringsinspektionen anmälts före registreringen.

18 &.

Konstituerande stämma skall utlysas av stiftarna att inom tid, som blivit bestämd i teckningslistan, hållas å ort inom riket. Kallelsen skall senast två veckor före stämman kungöras i allmänna tidningarna och tidning inom den ort, där bolagets styrelse skall hava sitt säte. Skriftlig kallelse skall ock med

posten avsändas till varje aktietecknare, som vid sitt namn angivit post- adress.

Skall efter vad i 20 å sägs till fortsatt stämma anstå med avgörande av frågan huruvida bolaget skall komma till stånd, skall kallelse till den fort- satta stämman utfärdas i den ordning varom i första stycket stadgas. Kal— lelsen skall angiva de ärenden som skola förekomma.

19 5.

Å konstituerande stämman skola stiftarna framlägga Konungens beslut om stadfästelse samt teckningslistan i huvudskrift. Har aktieteckning skett å avskrifter av teckningslistan, skola ock dessa framläggas. Om tilldelning av aktier skall ske efter stiftarnas bestämmande, skall framläggas en av stif- tarna undertecknad handling med uppgift om tilldelningen.

Stämman skall öppnas av den stiftarna därtill utsett. Där de närvarande ej enhälligt utse ordförande, åligger det den som öppnat stämman att såsom ordförande leda förhandlingarna, till dess röstlängd blivit godkänd och ord— förande valts.

Å stämman skall ordföranden upprätta förteckning över närvarande ak— tietecknare. Visar någon att rätt till aktier övergått å honom, skall han upp- tagas i förteckningen med angivande av aktietecknaren. Företrädes någon av ombud, skall jämväl ombudet upptagas. Har enligt föreskrift i teckningslistan tilldelning av aktier skett efter stiftarnas bestämmande, skall i förteckningen över närvarande för envar angivas det antal aktier, som tillkommer honom. I annat fall skall ordföranden upprätta förslag till aktiernas fördelning, upp- tagande för varje aktietecknare det antal aktier, som tillkommer honom. Vi- sar någon att rätt till aktier övergått å honom, skall han upptagas i fördel- ningsförslaget med angivande av aktietecknaren. Därefter skall i förteckning— en över närvarande anteckning göras om det antal aktier, som enligt fördel- ningsförslaget tilldelas envar av dem. Sedan förteckningen enhälligt eller efter en på grundval av densamma företagen omröstning godkänts med eller utan ändring, länder förteckningen till efterrättelse såsom röstlängd.

Utvisa ej teckningslistorna, att det belopp, vartill aktiekapitalet jämlikt bo- lagsordningen lägst må sättas, är fulltecknat, vare frågan om bolagets bil- dande förfallen. Samma lag vare, där det belopp, för vilket enligt föreskrift i teckningslistan tilldelning skett efter stiftarnas bestämmande, icke uppgår till minimikapitalet.

Har tilldelning av aktier ej skett efter stiftarnas bestämmande, skall beslut fattas om tilldelning av aktier till tecknarna eller dem å vilka rätt till aktier visats hava övergått, och skall, där med anledning av beslutet jämkning er- fordras i röstlängden, sådan vidtagas. Uppgår ej det belopp, därför tilldelning sker, till minimikapitalet, vare ock frågan om bolagets bildande förfallen.

I den män på grund av aktieteckning tilldelning av aktier ej sker, vare överskjutande teckning förfallen.

Vid fortsatt stämma, varom i 20 & förmäles, skall ny röstlängd upprättas. '

Å konstituerande stämman skall till avgörande företagas, huruvida bolaget skall komma till stånd. Biträdes beslut om bolagets bildande av samtliga nål- varande röstberättigade, eller finnas vid omröstning de flesta röstande med ett sammanlagt aktiebelopp av mer än halva det vid stämman företrädda aktiekapitalet och minst en fjärdedel av hela aktiekapitalet hava förenat sig därom, skall bolaget anses bildat. I annat fall vare frågan om bolagets bil- dande förfallen.

Där minst en fjärdedel av de röstande eller ock röstande med ett samman- lagt aktiebelopp av minst en fjärdedel av det vid stämman företrädda aktie— kapitalet påfordra det, skall med avgörande av frågan, huruvida bolaget skall komma till stånd, anstå till behandling å fortsatt stämma, som utsättes till viss dag minst fyra och högst sex veckor därefter. Å fortsatt stämma var- de frågan om bolagets bildande avgjord utan vidare uppskov.

21 &.

Är försäkringsaktiebolag bildat, skall val av styrelse och revisorer för- rättas.

Sker det ej är konstituerande stämman, åligger det stiftarna att senast en månad därefter i den ordning, som skall gälla för kallelse till ordinarie bo- lagstämma, utlysa särskild stämma för ändamålet att hållas så snart ske kan. Uraktlåtes det, skall försäkringsinspektionen på ansökan av aktieägare ofördröjligen i samma ordning kalla aktieägarna till sådan stämma.

I fråga om orten för särskild stämma skall gälla vad om ort för bolags— stämma är stadgat i 115 5.

22 5.

Å konstituerande stämman, så ock å särskild stämma enligt 21 5 skall, med de avvikelser som föranledas av bestämmelserna i 20 å, vad i 111 5 är stadgat om utövande av rösträtt och fattande av beslut å bolagsstämma äga motsvarande tillämpning; dock skall underlåtenhet att fullgöra inbetalning å aktie icke medföra hinder mot utövande av rösträtt.

Vid konstituerande stämman och särskild stämma enligt 21 & skall genom stiftarnas försorg föras protokoll. Rörande detta protokoll skall vad i 110 % är stadgat äga motsvarande tillämpning.

23 %.

I fråga om talan å beslut, somfattats på konstituerande stämman eller sär— skild stämma enligt 21 5, skall vad om talan å bolagsstämmobeslut är stad- gat i 131 å 1 mom. första stycket och andra stycket första punkten samt 2 mom. så ock i 132 & äga motsvarande tillämpning. Har bolageti strid mot vad i 304 g 1 mom. sägs blivit registrerat, ehuru sådan grund till klander mot beslutet om bolagets bildande förelåg som avses i 131 g 1 mom. andra och tredje styckena, vare beslutet gällande, om klandertalan ej instämts in- ,om föreskriven tid eller instämd klandertalan ogillats.

&

24 5.

Sedan styrelse och revisorer utsetts, må bolaget enligt föreskrifterna i den- na lag registreras, såframt bolagets aktiekapital, som är det tecknade be- lopp, för vilket tilldelning av aktier ägt rum, efter avdrag för aktier som må hava förklarats förverkade enligt 39 &, uppgår till minimikapitalet, samt minst hälften av aktiekapitalet erlagts genom betalning i penningar eller där- med enligt 331 % jämställd betalning.

25 %.

Innan bolaget registrerats, kan det ej förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller annan myndighet söka, kära eller svara. Sedan styrelse blivit utsedd, äge den dock föra talan i mål rörande bo- lagsbildningen, så ock eljest vidtaga åtgärd för utbekommande av tecknat aktiebelopp.

Handla stiftare eller ock styrelsen, verkställande direktören eller annan, som enligt 80 % är ställföreträdare för bolaget, eller aktieägare å bolagets vägnar, innan det registrerats, skola de, som deltagit i åtgärden eller beslut därom, svara för uppkommande förbindelser, en för alla och alla för en, så- som för egen skuld; vare tillika, där avtal träffats med någon som saknade kännedom om att bolaget var oregistrerat, en för alla och alla för en skyldi- ga att ställa betryggande säkerhet för förpliktelser, som ej skola omedelbart fullgöras.

26 %.

Har styrelsen, verkställande direktören eller annan ställföreträdare, som avses i 80 å, ingått avtal för oregistrerat bolag, vare avtalet, där registrering sker, gällande från registreringen, såvida icke den med vilken avtalet slöts utövar den rätt att frånträda avtalet, som på grund av vad i andra stycket stadgas må tillkomma honom.

Den med vilken avtalet slöts äge frånträda avtalet, innan det kommit eller enligt vad i 316 & sägs skall anses hava kommit till hans kännedom, att bola- get registrerats. Visste han att bolaget var oregistrerat, må han dock ej, med mindre förbehåll träffats, frånträda avtalet i annat fall än då ansökan om registrering icke gjorts inom den i 29 % stadgade tiden eller då ansökan, som gjorts inom denna tid, av försäkringsinspektionen avslagits.

Frånträde skall anses hava ägt rum, när meddelande därom inlämnats för befordran med post eller telegraf eller eljest på ändamålsenligt sätt avsänts till ställföreträdare, som ingått avtalet, eller till annan, som utsetts att vara styrelseledamot, verkställande direktör eller firmatecknare. Den med vilken avtalet slöts vare pliktig att, på förfrågan huruvida han vill vidbliva avtalet, inom skälig tid giva besked därom. Förklarar han sig vilja vidbliva avtalet eller underlåter han att inom skälig tid giva besked, skall han vara bunden av avtalet som om han vetat att bolaget var oregistrerat.

27 å.

Blir enligt 26 % avtal bindande för bolaget, må ansvarighet varom i 25 å andra stycket stadgas ej göras gällande, utom såvitt angår förpliktelse som skolat fullgöras före bolagets registrering. Ej heller må på grund av sådan förpliktelse talan väckas, sedan ett år förflutit från registreringen.

28 &.

Varder bolaget ej registrerat, vare styrelseledamöterna, en för alla och alla för en, ansvariga för att vad styrelsen uppburit å tecknade aktier åter- bäres till aktieägarna, efter avdrag för kostnad till följd av åtgärd som må vidtagas enligt 25 % första stycket. Återbäringen skall ock omfatta förkovran, där sådan uppkommit.

29 5.

Ansökan om bolagets registrering skall av styrelsen och verkställande di- rektören göras senast ett år från det stadfästelse å bolagsordningen meddelats.

Ansökningen skall beträffande styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkstäl- lande direktör och vice verkställande direktör innehålla uppgift om full— ständiga namnet ävensom hemvist, så ock förklaring att dessa personer äro svenska medborgare och ej äro omyndiga. Där enligt bolagsordningen revisor skall vara auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman, skola beträf- fande sådan revisor och suppleant för denne lämnas enahanda uppgifter un- der angivande att han är auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman

I ansökningen skall uppgivas, av vilka och huru bolagets firma skall teck— nas, där den ej tecknas av styrelsen eller av verkställande direktören alle- nast på grund av denna lag. Skall firman tecknas av annan person än som avses i andra stycket första punkten, gälle vad där är stadgat även i fråga om sådan firmatecknare.

Bolagets postadress skall angivas. Vid ansökningen skola fogas:

1. de listor å vilka aktieteckningen ägt rum;

2. avskrift av protokollet vid konstituerande stämman så ock, om särskild stämma hållits, av det därvid förda protokollet;

3. två exemplar av Konungens beslut om stadfästelse;

4. en av samtliga styrelseledamöter och verkställande direktören under- tecknad handling, innehållande dels uppgift om det tecknade belopp, för vilket tilldelning av aktier ägt rum, samt om det belopp, för vilket aktier må hava förklarats förverkade enligt 39 &, ävensom därom huru mycket av det belopp, vartill aktiekapitalet sålunda uppgår, blivit inbetalt, dels oclc försäkran att den anmälda inbetalningen på aktiekapitalet blivit verkställd genom betalning i penningar eller därmed enligt 331 % jämställd betalning.

I femte stycket angivna avskrifter och exemplar av stadfästelsebeslut skola vara bestyrkta på sätt i 341 & andra stycket stadgas.

Har ej varje styrelseledamot och styrelsesuppleant samt verkställande di— rektören och vice verkställande direktör, så ock i övrigt envar, som ensam eller i förening med annan är bemyndi-gad att teckna bolagets firma, å ansökningen egenhändigt skrivit sin av vittnen styrkta namnteckning, skall vid ansökningen fogas en särskild bilaga, dårå namnteckningen finnes och bli- vit styrkt av vittnen.

Där full betalning för aktier erlagts vid tiden för ansökningen, skall den i femte stycket 4 omförmälda handlingen jämväl innehålla uppgift om sam— manlagda nominella beloppet av till fullo betalda aktier.

Om aktiebrev och alctiebolc. 30 &.

Aktiebrev skola undertecknas av styrelsen samt angiva bolagets firma, ord- ningsnummer å den eller de aktier, varå breven lyda, akties nominella be— lopp och dagen för utfärdandet. Styrelseledamots namnteckning må kunna återgivas genom tryckning eller på annat dylikt sätt; dock skall varje aktie- brev vara egenhändigt underskrivet av minst en styrelseledamot.

Kunna, då aktiebrev utgivas, enligt bolagsordningen aktier av olika slag finnas, skall aktieslaget anmärkas i aktiebreven. Har i bolagsordningen inta- gits förbehåll, som i 60 eller 65 å sägs, varde ock den i förbehållet bestäm- da inskränkningen angiven i varje brev å aktie som den avser.

Aktiebrev må ej utgivas, med mindre full betalning erlagts för den eller de aktier varå brevet lyder. Utgivande av aktiebrev må ej äga rum, innan regi-strering skett därom, att full betalning erlagts för aktier tillhopa mot- ? svarande det i bolagsordningen bestämda minimikapitalet. Vid ökning av aktiekapitalet må brev utgivas å högst så många aktier som enligt 57 % re- gistrerats såsom till fullo betalda. Angående utgivande av brev å nya aktier vid sådan ökning av aktiekapitalet, som avses i 59 &, stadgas i nämnda para- graf. Aktiebrev må ej till aktieägaren utgivas, med mind-re denne införts i aktieboken.

Angående utdelningskuponger till aktiebrev är stadgat i lagen om skulde- brev.

31 5.

Efter det bolaget bildats och styrelse valts, må utgivas bevis om rätt till aktie, vilket skall till bolaget återställas vid utbekommande av brev å aktien. , Sådant bevis (interimsbevis) skall ställas till viss man och undertecknas av styrelsen på sätt i 30 5 är stadgat om "aktiebrev eller ock genom bank, där- vid å beviset skall angivas att det undertecknats av banken enligt fullmakt. Beviset skall innehålla de uppgifter, som i nämnda paragraf angivas. Inte- rimsbevis må ej till aktieägaren utgivas, med mindre denne införts i aktie- boken. Om verkställd teckning av aktie må utgivas bevis, däri upptages förbehåll att aktiebrev eller interimsbevis å aktien ej må ntbekomma-s av aktieteckna-

ren eller den till vilken hans rätt övergått, med mindre beviset återställes. Sådant bevis (teckningsbevis) skall ställas till viss man och undertecknas av stiftarna eller av styrelsen efter vad i 30 % är stadgat om aktiebrev eller ock genom bank på sätt i första stycket är föreskrivet om interimsbevis. Beviset, däri skall angivas bolagets firma, akties nominella belopp och dagen för ut- färdandet, skall innehålla de uppgifter som i 30 å andra stycket angivas.

Ä interimsbevis eller teckningsbevis skall genom styrelsens försorg på be— gäran antecknas belopp som inbetalts å aktien.

Teckningsrättsbevis och delbevis, varom stadgas i 51, 59 och 334 åå, må ställas till viss man eller till innehavaren och skola undertecknas på sätt om interimsbevis i första stycket är föreskrivet.

32 ä.

1 mom. Har aktiebrev blivit av någon, som hade det i händer, överlåtet och kommit i förvärvarens besittning; finnes sedan, att överlåtaren ej var rätte aktieägaren eller behörig att å dennes vägnar förfoga över aktiebrevet, äge nye innehavaren ändock företräde till aktien, där den som verkställde överlåtelsen kunde till stöd för sin rätt åberopa lydelsen av sammanhängan- de, till honom fortgående skriftliga överlåtelser till viss man eller in blanco, eller han skäligen kunde hållas för den, å vilken aktiebrevet var ställt eller senast överlåtet, eller antagas vara berättigad att handla å dennes vägnar. Huruvida tidigare överlåtelse är äkta och i övrigt giltig, vare förvärvaren ej pliktig att pröva, med mindre särskild anledning därtill föreligger.

Vad nu är sagt om överlåtelse av aktiebrev gälle ock i fråga om pant- sättning av dylik handling.

2 mom. Har den, som till grund för förvärv av aktiebrev åberopar annat fång än överlåtelse, blivit införd i aktieboken, skall vid senare överlåtelse eller pantsättning av aktiebrevet vad i 1 mom. är stadgat äga tillämpning jämväl med avseende å förstnämnda fång.

3 mom. Överlåtelse eller pantsättning av aktiebrev vare ej gällande mot överlåtarens eller pantsättarens borgenärer, med mindre den till vilken Över— låtelse eller pantsättning skett fått handlingen i besittning.

4 mom. Vad i 1—3 mom. är stadgat om aktiebrev skall äga motsvarande tillämpning i fråga om interimsbevis, så ock i denna lag avsett teckningsrätts— bevis och delbevis, som är ställt till viss man.

Är teckningsrättsbeviset eller delbeviset ställt till innehavaren och har det blivit av någon, som hade beviset i händer, överlåtet och kommit i förvärva— rens besittning; finnes sedan, att överlåtaren ej var rätte ägaren eller behö- rig att å dennes vägnar förfoga över beviset, äge nye innehavaren ändock företräde till beviset, utan så är att han visste, att den andre ej ägde över- låta handlingen, eller han åsidosatt den aktsamhet som, efter omständig- heterna, skäligen bort iakttagas. Vad i 1 mom. andra stycket och 3 inom. är stadgat skall äga motsvarande tillämpning.

Överlåter någon teckningsbevis, äge överlåtelsen ej verkan mot överlåta- rens borgenärer, med mindre den till vilken överlåtelse skett fått beviset i besittning. Varder sådant bevis överlåtet till flera, skall den som i god tro fått beviset i besittning äga företräde.

Vad nu är sagt i fråga om överlåtelse av teckningsbevis gälle ock beträf- fande pantsättning av dylikt bevis."

34 &.

Aktiebrev, interimsbevis, teckningsbevis eller delbevis, som i samband med dödning utgives i stället för annat sådant brev eller bevis, skall innehålla uppgift därom.

Utgives aktiebrev i utbyte mot annat, skall det nya aktiebrevet innehålla, att det trätt i stället för annat, samt uppgift om dagen för det äldre aktie- brevets utfärdande. Då utbyte av aktiebrev skett, skall det äldre aktiehrevet i betryggande ordning makuleras.

35 ä.

1 mom. Över försäkringsaktiebolags samtliga aktier har styrelsen att oför- dröjligen efter bolagets bildande upplägga en aktiebok. Denna må bestå av betryggande lösblads— eller kortsystem.

I aktieboken skola genom styrelsen-s försorg aktierna upptagas i nummer— följd med uppgift å aktietecknarna.

Av förvärvare vid konstituerande stämman eller hos styrelsen anmälda och styrkta förändringar i äganderätten till aktie skola ofördröjligen införas i aktieboken. Där lösningsrätt enligt 65 5 1 mom. tillkommer aktieägare, må in- föring dock ej ske, förrän det visat sig att lösningsrätten icke begagnas. Om förvärv av aktie ägt rum annorledes än genom överlåtelse, skall, om förvärvet ej införts i aktieboken, införing därav ske, när senare förvärv av aktien in- föres. Har förvärv av aktie ägt rum annorledes än genom överlåtelse, skall fångets beskaffenhet anmärkas i aktieboken. I denna skall antecknas dagen då införing sker.

Det åligger styrelsen att omedelbart före bolagsstämma vara tillstädes för att pröva de frågor om nya aktieägare-s införande i aktieboken som då kunna yppas. Dock skall, där i bolagsordningen enligt 106 g rätten till deltagande i bolagsstämmas förhandlingar gjorts beroende av att anmälan därom sker viss tid före stämman, styrelsesammanträde för prövning av frågor som nyss sagts hållas omedelbart före anmälningstidens utgång.

Styrelsen skall hålla aktieboken tillgänglig för envar som vill taga känne- dom om densamma.

2 mom. Där hinder på grund av lösningsrätt ej möter mot införing & aktie- boken, må styrelsen ej vägra att såsom ägare införa den som företer aktie- brev, såframt han kan till stöd för sin rätt till aktien åberopa lydelsen av sammanhängande, till honom fortgående skriftliga överlåtelser. Är sista över-

låtelsen tecknad in blanco, må införing ej ske med mindre namnet utsättes i överlåtelsen.

Vad i första stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning vid införing av förvärv på grund av skriftlig överlåtelse av aktiebrev, om förvärvet skett efter förvärv som ägt rum annorledes än genom överlåtelse och sistnämnda fång blivit infört i aktieboken.

Den till vilken aktie övergått vare ejgentemot bolaget att anse såsom aktieägare, innan han införts i aktieboken.

När ny ägare av aktie införes i aktieboken, skall brevet förses med på- skrift om införingen med angivande av dagen därför. Har förvärvet skett annorledes än genom överlåtelse, skall tillika fångets beskaffenhet anmärka-s i påskriften.

3 mom. Vad i 1 och 2 mom. är stadgat skall äga motsvarande tillämpning, när interimsbevis å aktie utfärdats. I fråga om teckningsbevis skola bestäm- melserna i 2 mom. sista stycket äga motsvarande tillämpning.

Om inbetalning av aktiekapital.

36 &.

Senast inom två år från försäkringsaktiebolags bildande skall aktie till fullo betalas.

Ej må kvittning ske av skuld på grund av aktieteckning mot fordran hos bolaget, med mindre styrelsen det medgiver. Kvittning må icke medgivas, där den skulle lända till nackdel för bolaget eller dess borgenärer. ,

Innan styrelse valts, må inbetalning å aktie verkställas allenast genom in- sättning för bolaget å bankräkning varom stadgas i 331 %.

37 &.

Där aktietecknare ej före eller vid bolagets bildande erlägger full betalning för aktie, åligger det honom att efter anmaning av styrelsen avlämna till bolaget ställd skriftlig förbindelse å återstoden. Denna förbindelse, som skall innehålla aktiens nummer, må icke återställas, förrän aktien blivit till fullo ' gulden eller betalningsskydighet för aktietecknaren icke längre föreligger en- . ligt 40 &. Fordran å oguldet aktiebelopp må, ändå att förbindelse utfärdats, ej av bolaget överlåtas eller pantsättas.

Försummar aktietecknare att inom en månad efter anmaning avlämna för— bindelse, vare hela det belopp, som skall inbetalas för aktien, förfallet till betalning.

Anmaning skall innehålla erinran om påföljden av att den ej efterkom- mes. Anmaning skall anses vara given, när den kungjorts på det sätt, som gäller för kallelse till ordinarie bolagsstämma, samt där aktietecknares post- adress uppgivits eller upplysning om adressen utan väsentlig omgång eller * tidsutdräkt kan inhämtas, till honom försänts i rekommenderat brev.

nu

Har aktietecknare Överlåtit aktie a annan, vare denne, om han på anmä- lan införes såsom ägare i aktieboken, skyldig att fullgöra återstående inbe- talning å aktien och avlämna förbindelse enligt 37 %. Aktietecknaren vare än- dock pliktig att fullgöra sådan skyldighet, såframt ej styrelsen medgiver be- frielse därifrån.

Vad nu är sagt skall, där aktie överlåtes vidare, äga motsvarande tillämp- ning i avseende å överlåtare och ny ägare.

39 g.

Fullgöres ej inbetalning å aktie i rätt tid, äger styrelsen utsöka det för- fallna beloppet, och skall ränta därå gäldas efter sex procent om året från förfallodagen.

Verkställes ej inbetalning inom en månad efter anmaning, äger styrelsen, där annan anmäler sig vilja övertaga aktien, förklara denna övertagen av ho- nom eller, i annat fall, förklara aktien förverkad. Då aktie förklaras förver- kad, kan vad å aktien inbetalts ej återfordras. Har aktie förklarats övertagen av annan, må ej heller vad som tidigare inbetalts återfordras, förrän den som Övertagit aktien till fullo betalt denna.

Har från aktietecknare aktie övergått å annan, må aktien ej av styrelsen förklaras övertagen eller förverkad, med mindre anmaning enligt andra styc- ket gjorts hos den som senast i aktieboken införts såsom ägare till aktien.

I avseende å den, som förklarats hava övertagit aktie, skall vad om aktie- tecknare är stadgat äga motsvarande tillämpning.

Beträffande anmaning, som i denna paragraf sägs, skall gälla vad i 37 & tredje stycket är stadgat.

40 &.

Ändå att befrielse från betalningsskyldighet medgivits aktietecknare enligt 38 & eller aktie av styrelsen förklarats övertagen eller förverkad, vare aktie— tecknaren, där bolaget försättes i konkurs på ansökan som gjorts inom två år från utgången av den för aktiernas inbetalning bestämda tiden, skyldig att, såvitt borgenärers rätt därpå beror, fullgöra återstående inbetalning å ak- tien. Vad nu är stadgat beträffande aktietecknaren gälle, där betalningsskyl- dighet mot bolaget uppkommit för ny ägare eller där aktie förklarats överta- gen av annan, jämväl denne.

41 %.

Varder, efter det ansökan om bolagets registrering gjorts, ytterligare in- betalning å aktier fullgjord, skall inom sex månader efter inbetalningen an- mälan om sålunda inbetalt belopp göras för registrering. Anmälningen, som skall vara undertecknad av samtliga styrelseledamöter och verkställande di- rektören, skall innehålla försäkran att den anmälda inbetalningen på aktie-

kapitalet blivit verkställd genom betalning i penningar eller därmed enligt 331 & jämställd betalning eller ock genom kvittning mot skuld till aktie- tecknare. Därvid skall angivas, huru mycket som guldits genom betalning och huru mycket som guldits genom kvittning, och skall, där kvittning skett, tillika försäkras att den enligt styrelsens och verkställande direktörens me- ning icke länt till nackdel för bolaget eller dess borgenärer.

I anmälningen skall ock för registrering uppgivas sammanlagda nominella beloppet av alla de aktier som vid tiden för anmälningen äro till fullo in- betalda.

42 5.

Har ej enligt 29 & eller, inom sex månader efter utgången av den för ak- tiernas inbetalning bestämda tiden, enligt 41 & anmälts, att full betalning behörigen erlagts för aktier med sammanlagt nominellt belopp ej understi- gande det i bolagsordningen bestämda minimikapitalet, skall försäkrings- inspektionen till bolaget avlåta skrivelse med anmaning att inom en månad därefter inkomma med anmälan att betalningen fullgjorts. Efterkommes ej anmaningen, åligger det inspektionen att härom länma meddelande till rät- ten, som förelägger bolaget att inom viss tid, minst två och högst fyra månader, inkomma med bevis från försäkringsinspektionen att anmälan om inbetalningen registrerats vid äventyr att bolaget eljest förklaras skola träda i likvidation. Fullgöres ej föreläggandet, förklare rätten att bolaget skall träda i likvidation.

I beslutet meddele rätten föreläggande som i 135 % första stycket sägs; och skall vad i andra stycket samma paragraf är stadgat om meddelande och underrättelse till försäkringsinspektionen äga motsvarande tillämpning.

43 %.

Hava, sedan ansökan om bolagets registrering gjorts, aktier förklarats för- verkade, skall aktiekapitalet anses minskat med det belopp, som svarar mot de förverkade aktierna; och åligger det styrelsen och verkställande direktören att för registrering av minskningen ofördröjligen anmäla antalet förverkade aktier. Om å dessa aktier något var inbetalt och registrering därav skett, skall anmälningen innehålla uppgift därom; och skall i registret införas, att det belopp, som förut registrerats såsom inbetalt å aktiekapitalet, minskats med det belopp, som inbetalts å de förverkade aktierna.

Om aktiekapitalets ökning.

44 å.

Ökning av aktiekapitalet medelst ny aktieteckning må beslutas av bolags- stämma. Erfordras för beslutet ändring av vad i bolagsordningen stadgas om aktiekapitalet, må beslutet fattas först sedan Konungens stadfästelse å änd- ringen vunnits.

Förslag till ökningsbeslut, så ock ett av samtliga styrelseledamöter och venkställande direktören undertecknat yttrande över den föreslagna kapital- ökningens betydelse för bolaget skola genom styrelsens och verkställande di- rektörens försorg dels minst en vecka före bolagsstämman hållas hos bolaget tillgängliga för aktieägarna dels ock framläggas å stämman. Där ej balans- räkningen för nästföregående räkenskapsår fastställes å stämman, skola ock efter vad nyss sagts hållas tillgängliga och framläggas å stämman:

1. avskrift av den senaste fastställda balansräkningen, försedd med an- teckning om bolagsstämmans beslut rörande bolagets vinst eller förlust, samt avskrift av förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen för det år balans- räkningen avser;

2. en av samtliga styrelseledamöter och verkställande direktören under- tecknad berättelse, däri upplysning lämnas, i den mån det finnes kunna ske utan förfång för bolaget, om händelser av väsentlig betydelse för dess ställ- ning vilka inträffat efter förvaltningsberättelsens avgivande; samt

3. ett av revisorerna avgivet yttrande över berättelsen.

45 &.

Beslutet om aktiekapitalets ökning skall angiva:

1. det belopp, varmed aktiekapitalet må ökas;

2. där enligt bolagsordningen aktier av olika slag kunna finnas, till vil- ket aktieslag de nya aktierna skola hänföras;

3. den företrädesrätt att teckna nya aktier, som enligt denna lag eller bolagsordningen må tillkomma aktieägare;

4. den tid, ej understigande en månad från den dag då beslutet enligt 49 & kungjorts i tidningarna, inom vilken aktieägare må begagna företrädesrätt till teckning;

5. akties nominella belopp och det belopp som skall inbetalas för aktie;

6. den beräkningsgrund, efter vilken vid överteckning de aktier som icke

» tecknats med företrädesrätt skola av styrelsen fördelas, där ej föreskrift med-

delas att fördelningen skall ske enligt styrelsens bestämmande; samt

7. det räkenskapsår, för vilket vinstutdelning å de nya aktierna först må utgå, varvid dock detta år må bestämmas senast till året efter det räken- skapsår, under vilket aktierna skolat till fullo inbetalas.

I ökningsbeslutet skall ock angivas det belopp, vartill aktiekapitalet upp- går vid beslutets fattande, och vad därav svarar mot aktier som registrerats såsom till fullo inbetalda. Har ökning av aktiekapitalet förut beslutats, skall beträffande sista ökningen anmärkas, huruvida aktier som icke förklarats förverkade ännu ej registrerats såsom till fullo inbetalda.

Bestämmelse må i ökningsbeslutet meddelas, att det tecknade belopp, för vilket tilldelning av nya aktier sker, skall uppgå till visst angivet minimi- belopp för att aktieteckningen skall bliva bindande.

I fall, då beträffande de nya aktierna skall gälla sådant förbehåll om ak- tiekapitalets nedsättning genom inlösen av aktier som avses i 60 &, skall i beslutet intagas erinran därom.

Bestämmelsen i 8 å tredje stycket om förbud mot att erlägga betalning för aktie annorledes än i penningar ävensom bestämmelsen i 14 å andra punkten om förbud mot förbehåll av särskild förmån eller rättighet vid aktieteckning gälle ock vid aktiekapitalets ökning.

Angående kvittning av skuld på grund av aktieteckning mot fordran hos bolaget stadgas i 55 å andra stycket.

47 &.

Bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets ökning skall av styrelsen eller verkställande direktören ofördröjligen anmälas för registrering.

Vid anmälningen skola fogas två enligt 341 å andra stycket bestyrkta av- skrifter av protokoll rörande beslutet, så ock i huvudskrift och avskrift det i 44 å andra stycket första punkten omförmälda yttrandet samt berättelse och yttrande som avses i nämnda stycke 2 och 3.

Om villkor för registrering av beslutet är stadgat i 308 % 1 mom.

48 &.

Sedan bolagsstämman fattat beslut om aktiekapitalets ökning, skola teck- ningslista och kungörelse om beslutet upprättas samt undertecknas av samt- liga styrelseledamöter och verkställande direktören.

I såväl teckningslistan som kungörelsen skall upptagas bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets ökning. Har i ökningsbeslutet bestämmelse ej med- delats om tiden för inbetalning av nya aktier, skall sådan bestämmelse upp- ' tagas i teckningslistan och kungörelsen. Då bolagsordningen innehåller för— ' behåll som i 65 & sägs, skall i teckningslistan och kungörelsen intagas erin- ran därom.

I teckningslistan skall upptagas förteckning över de handlingar som skola enligt 52 å vara fogade vid listan. Angående påskrift å listan, där inbetal- ning å tecknad aktie må för bolaget insättas pä bankräkning, stadgas i 331 233.

49 5.

Sedan ökningsbeslutet registrerats, låte styrelsen och verkställande direk- , tören införa kungörelsen i allmänna tidningarna och tidning inom den ort, där styrelsen har sitt säte. Det åligger ock styrelsen och verkställande direk— tören att ofördröjligen i rekommenderat brev om bolagsstämmans beslut underrätta varje aktieägare, om vars postadress upplysning utan väsentlig omgång eller tidsutdräkt kan inhämtas.

50 %.

Där alla förutvarande aktier medföra lika rätt till andel i bolagets till— - gångar och vinst, vare varje aktieägare berättigad att, i den mån det kan ske, av de nya aktierna efter teckning erhålla det antal som svarar mot hans

andel i det förutvarande aktiekapitalet. Finnas aktier av olika slag och med- föra dessa icke lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst, skall i fråga om företrädesrätten till teckning av nya aktier gälla vad i bolagsord- ningen föreskrives.

51 å.

Där den företrädesrätt till teckning, som tillkommer en förutvarande aktie, icke avser en eller flera nya aktier, vare aktieägare berättigad att för varje aktie utbekomma ett eller flera teckningsrättsbevis av innehåll, att inneha- varen av beviset äger rätt »att teckna en aktie mot avlämnande av det antal teckningsrättsbevis som erfordras för rätt att teckna en aktie.

Ej må teckningsrättsbevis utlämnas till aktieägare, innan registrering av beslutet om ökning skett. Aktieägare vare skyldig att förete det aktiebrev, varå rätten att erhålla teckningsrättsbevis grundas; och skall genom styrel- sens försorg sådant aktiebrev förses med påskrift att teckningsrättsbevis ut- lämnats.

Hava teckningsrättsbevis ej utfärdats, vare aktieägare, som vill begagna honom tillkommande företrädesrätt till teckning av nya aktier, skyldig att vid aktieteckningen förete det eller de aktiebrev varå teckningsrätten grun- das; och skall genom styrelsens försorg sådant aktiebrev förses med påskrift att teckningsrätten begagnats.

Hava teckningsrättsbevis utfärdats, skola de vid aktieteckningen återställas.

52 %.

Teckning av de nya aktierna skall ske å teckningslistan i huvudskrift eller i avskrift, som bestyrkts på sätt i 341 & andra stycket stadgas.

Vid teckningslistan skola vara fogade ett exemplar av bolagsordningen samt i avskrift de enligt 44 å i samband med förslaget till ökningsbeslut framlagda handlingarna, så ock avskrift av kungörelsen om ökningsbeslutet samt i huvudskrift eller avskrift av styrelsen eller verkställande direktören undertecknad uppgift om de tidningar, i vilka kungörelsen om ökningsbeslu- tet varit införd, och om dagen därför, eller ock ett exemplar av dessa tid- ningar.

Å varje teckningslista skall finnas uppgift om dagen för listans framläg- gande.

När aktieteckning sker, böra tecknarna vid sina namn angiva yrke och postadress.

53 &.

Teckning av ny aktie vare ogiltig, där den ej göres å godkänd tecknings- lista i huvudskrift eller sådan avskrift som i 52 & sägs.

Har ny aktie tecknats med villkor, vare aktieteckningen ogiltig, såframt ej. efter vad i 45 & tredje stycket stadgas, bestämmelse om villkoret medde- lats i beslutet om aktiekapitalets ökning eller ock aktietecknaren, innan till- delning av aktier sker, frånträtt villkoret.

Ej må sådan grund för aktieteckningens ogiltighet, som i första och andra styckena avses, göras gällande, utan så är att den anmälts hos försäkrings- inspektionen, i fall då i ökningsbeslutet bestämmelse upptagits om viss mi- nimiteckning, inn-an registrering skett i anledning av anmälan om sådan teck- ning enligt vad i 56 & stadgas, och eljest innan registrering jämlikt 57 ?; ägt rum i anledning av anmälan, som gjorts efter det aktien till fullo betalats.

54 5.

Sedan teckningen av nya aktier avslutats, skall ofördröjligen genom sty- relsens försorg tilldelning av nya aktier till aktietecknarna ske med tillämp- ning av vad i 50 5 samt i ökningsbeslutet enligt 45 & första stycket 6 är före- skrivet. Rörande tilldelningen skall skriftlig uppgift upprättas och under- tecknas av styrelsen. Aktierna skola genom styrelsens försorg ofördröjligen upptagas i aktieboken.

55 &.

Senast ett år från det bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets ökning fattades eller, om registrering av ökningsbeslutet vägrats och besvär däröver anförts, inom ett år från det besvären blivit bifallna, skall full betalning för ny aktie erläggas.

Ej må kvittning ske av skuld på grund av ny aktieteckning mot fordran hos bolaget, med mindre styrelsen det medgiver. Kvittning må icke medgi- vas, där den skulle lända till nackdel för bolaget eller dess borgenärer.

Vad i 37—40 åå finnes stadgat om skyldighet att erlägga betalning å aktie och avlämna förbindelse samt om påföljd av underlåtenhet att fullgöra så- dan skyldighet skall vid ny aktieteckning äga motsvarande tillämpning i av- seende å aktietecknare som ej vid teckningen erlagt full betalning.

56 5.

Har i beslutet om aktiekapitalets ökning upptagits bestämmelse om mini- miteckning, skall inom sex månader från det beslutet fattades eller, om re- gistrering av ökningsbeslutet vägrats och besvär däröver anförts, inom sex månader från det besvären blivit bifallna, för registrering anmälas det teck- nade belopp, för vilket tilldelning av nya aktier skett, där beloppet uppgår till det i ökningsbeslutet angivna minimibeloppet.

Vid anmälningen, som skall vara undertecknad av samtliga styrelseleda— möter och verkställande direktören, skola fogas:

1. teckningslistorna, så oc-k avskrift av desamma;

2. ett exemplar av de tidningar, i vilka kungörelsen angående bolagsstäm- mans beslut om ökningen varit införd; samt '

3. avskrift av den i 54 % omförmälda uppgiften rörande tilldelningen av nya aktier.

Sker ej registrering i anledning av anmälan enligt första stycket och var- der till följd därav, enligt vad i 308 5 2 mom. sägs, i registret antecknat att

den tidigare anteckningen om ökningsbeslutets registrering avföres ur re- gistret, vare aktieteckningen icke vidare bindande, och skall vad är de teck- nade aktierna inbetalats återbäras till aktietecknarna jämte fem procent rän- ta dårå. 57 g.

1 mom. Senast sex månader efter utgången av den för inbetalning av de nya aktierna bestämda tiden skall, där ej anteckningen om ökningsbeslutets registrering avförts ur registret efter vad i 308 % 2 mom. sägs, för registre- ring anmälas, huru många nya aktier som till fullo betalats.

Anmälningen, som skall vara undertecknad av samtliga styrelseledamöter och verkställande direktören, skall innehålla försäkran att den anmälda in- betalningen på aktiekapitalet blivit verkställd genom betalning i penningar eller därmed enligt 331 & jämställd betalning eller ock genom kvittning mot skuld till aktietecknare. Därvid skall angivas huru mycket som guldits genom betalning och huru mycket som guldits genom kvittning; och skall, där kvitt— ning skett, tillika försäkras, att kvittningen icke länt till nackdel för bolaget eller dess borgenärer.

I anmälningen skall, där ej anmälan skett enligt 56 &, för registrering upp- givas det tecknade belopp, för vilket tilldelning av nya aktier skett. Vid anmälningen skola i sådant fall fogas i nämnda paragraf andra stycket om- förmälda handlingar och tidningar.

Om villkor för registrering är för visst fall stadgat i 308 & 3 mom. 2 mom. Varda efter anmälan som avses i 1 mom. nya aktier ytterligare till fullo betalda, skall inom sex månader efter inbetalningen antalet sådana aktier anmälas för registrering. Anmälningen skall vara undertecknad av samtliga styrelseledamöter och verkställande direktören samt innehålla för- säkran som i 1 mom. andra stycket sägs.

3 mom. Aktiekapitalet skall, så snart registrering skett i anledning av an- mälan enligt 1 eller 2 mom., anses ökat med sammanlagda nominella be- loppet av det antal nya aktier som anmälts hava till fullo betalats.

4 mom. Om nya aktier förklaras förverkade, skola inom sex månader där- efter styrelsen och verkställande direktören för registrering anmäla antalet förverkade aktier. Med sådan anmälan skall dock anstå, till dess anmälan sker jämlikt 1 mom.

58 5.

Utan hinder av vad i 44—57 åå finnes stadgat må styrelsen besluta aktie- kapitalets ökning under förutsättning av bolagsstämmans godkännande. I sådant fall skall vad i nämnda paragrafer är föreskrivet äga motsvarande tillämpning, därvid dock skall iakttagas vad nedan är särskilt stadgat.

Sedan styrelsen fattat beslut om aktiekapitalets ökning, mä kungörelse och underrättelse om beslutet samt aktieteckning ske.

Å bolagsstämmans beslut om godkännande av styrelsens ökningsbeslut samt å styrelsens och verkställande direktörens skyldighet att viss tid före

stämma hålla handlingar tillgängliga och på stämman framlägga handlingar- na skola bestämmelserna i 44 & äga tillämpning.

Vad i 47, 55 och 56 åå sägs beträffande bolagsstämmas beslut om aktie- kapitalets ökning skall tillämpas å bolagsstämmans beslut om godkännande av kapitalökningen.

Innan ökningsbeslutet godkänns av bolagsstämman, må ej de nya aktierna upptagas i aktieboken eller den i 57 ä 1 mom. föreskrivna anmälningen för registrering äga rum.

59 g.

1 mom. Finnas i försäkringsaktiebolag, som uteslutande eller huvudsak- ligen driver annan rörelse än livförsäkringsrörelse, enligt den för nästföre- gående räkenskapsår fastställda balansräkningen och bolagsstämmans be- slut i anledning av bolagets vinst enligt balansräkningen, besparade vinst- medel, må aktiekapitalet ökas genom överföring av sådana vinstmedel. Över- föring må dock icke ske av medel som avsatts till någon för livförsäkrings- rörelse avsedd fond eller till reservfond.

I avseende å ökningsbeslutet skall gälla vad i 44 å första stycket är stad- gat. Ökningsbe-slutet skall angiva det belopp varmed aktiekapitalet skall ökas och, där enligt bolagsordningen aktier av olika slag kunna finnas, till vilket aktieslag de nya aktierna skola hänföras. Tillika skall beträffande ök- ningsbeslutets innehåll gälla vad i 45 & första stycket 7 och andra styc- ket sägs.

Förslag till ökningsbeslut skall genom styrelsens och verkställande direk- törens försorg dels minst en vecka före bolagsstämman hållas hos bolaget tillgängligt för aktieägarna dels ock framläggas å stämman. Är stämman ej ordinarie bolagsstämma som avses i 113 &, skola ock efter vad nyss sagts hållas tillgängliga och framläggas å stämman:

1. avskrift av den för nästföregående räkenskapsår fastställda balansräk- ningen, försedd med anteckning om bolagsstämmans beslut rörande bolagets vinst eller förlust, samt avskrift av förvaltningsberättelsen och revisionsberät— telsen för samma år;

2. en av samtliga styrelseledamöter och verkställande direktören under- tecknad handling, innehållande dels upplysning, i den mån det finnes kunna ske utan förfäng för bolaget, om händelser av väsentlig betydelse för bola- gets ställning, vilka inträffat efter förvaltningsberättelsens avgivande, dels ock försäkran, att anledning ej yppats att balansräkningen upprättats i strid mot bestämmelserna i 93 5; samt

3. ett av revisorerna avgivet yttrande över sistnämnda handling. Där alla förutvarande aktier medföra lika rätt till andel i bolagets till- gångar och vinst, vare varje aktieägare berättigad att av de nya aktierna er- hålla det antal, som svarar mot hans andel i det förutvarande aktiekapitalet. Finnas aktier av olika slag och medföra dessa icke lika rätt till andel i bo— lagets tillgångar och vinst, skall i fråga om rätten att erhålla nya aktier gälla

vad i bolagsordningen föreskrives. Där den rätt att erhålla nya aktier som enligt första punkten eller bolagsordningen tillkommer en förutvarande ak- tie icke avser en eller flera nya aktier, vare aktieägare berättigad att för varje aktie utbekomma ett eller flera delbevis av innehåll, att innehavare av bevi- set äger rätt att utbekomma en ny aktie mot avlämnande av det antal delbe- vis som erfordras för utbekommande av en ny aktie.

2 mom. Beslutet om ökningen skall genom styrelsens och verkställande direktörens försorg kungöras på sätt i 49 % stadgas. Ökningsbeslutet skall därefter av styrelsen eller verkställande direktören anmälas för registrering. Vid anmälningen skola fogas dels två enligt 341 % andra stycket bestyrkta av- skrifter av protokoll som förts i ärendet, dels ett exemplar av de tidningar, i vilka beslutet varit infört, dels oclc avskrift av den för nästföregående rä— kenskapsår fastställda balansräkningen eller, där beslutet ej fattats å ordi- narie bolagsstämma som avses i 113 5, av de handlingar, som efter vad i 1 mom. tredje stycket sägs skola hava framlagts å bolagsstämman.

Aktiekapitalet skall, så snart registrering av beslutet skett, anses ökat med det belopp, som enligt beslutet skall överföras till aktiekapitalet.

De nya aktierna skola i aktieboken upptagas i nummerföljd. Ej må delbevis eller brev å ny aktie utlämnas till aktieägare, innan re- gistrering av beslutet om ökningen skett och aktieägaren företett det eller de aktiebrev, varå rätten att erhålla delbevis eller ny aktie grundas. Genom styrelsens och verkställande direktörens försorg skall sådant aktiebrev förses med påskrift att delbevis eller brev ä ny aktie utlämnats. När brev å ny aktie utlämnas, skall ägaren införas i aktieboken.

3 mom. Är försäkringsaktiebolag moderbolag, må ökning av aktiekapi- talet i den ordning varom i 1 mom. stadgas ej ske medelst överföring av större del av bolagets vinst än som enligt 68 & må såsom vinstutdelning ut- betalas till aktieägarna.

Har förslaget om ökningen av aktiekapitalet väckts av styrelsen, skall revisorernas yttrande över den handling, som avses i 1 mom. tredje styc- ket 2, innehålla uttalande, huruvida, med hänsyn till koncernens ställning och resultatet av dess verksamhet i dess helhet, ökningen av aktiekapitalet får anses stå i strid mot god affärssed.

Om aktiekapitalets nedsättning.

60 5.

I försäkringsaktiebolag, vars aktiekapital kan utan ändring av bolagsord- ningen bestämmas till lägre eller högre belopp, må aktiekapitalet, såframt förbehåll därom träffats i den vid bolagets bildande stadfästa bolagsordning- en, kunna genom inlösen av aktier nedsättas enligt grunder som stadgas i förbehållet, dock ej under det i bolagsordningen bestämda minimikapitalet.

Sådan nedsättning av aktiekapitalet må även äga rum, där efter bota-gets registrering Konungens stadfästelse vunnits å ändring av bolagsordningen, varigenom förbehåll som avses i första stycket intages i denna. I dylikt fall må dock nedsättningen ske allenast genom inlösen av aktier, utgivna på grund av sådant beslut om ökning av aktiekapitalet, som fattats av bolagsstämman eller, enligt 58 &, av styrelsen, sedan ändringen av bolagsordningen re- gistrerats.

Ej må nedsättning äga rum, där fastställd balansräkning för nästföregå- ende räkenskapsår utvisar sådan ställning, att efter nedsättningen det belopp vartill aktiekapitalet nedsatts och motsvarande det av reservfonden icke skulle vara till fullo täckta.

Då enligt de i förbehållet stadgade grunderna blivit bestämt att vissa aktier skola inlösas, skola styrelsen och verkställande direktören ofördröj- ligen göra anmälan för registrering av aktiekapitalets nedsättning med mot- svarande belopp. Vid denna anmälan skall fogas avskrift av den fastställda balansräkningen för nästföregående räkenskapsår, så ock, där inlösen be- slutats av bolagsstämma, två enligt 341 å andra stycket bestyrkta avskrifter av protokollet i ärendet samt i annat fall i två exemplar en av styrelsen och verkställande direktören underskriven handling rörande bestämmandet av vilka aktier som skola inlösas. Då registrering skett, skall aktiekapitalet an- ses nedsatt, och må inlösen ej dessförinnan ske.

När aktie inlöses, skall aktiebrevet genom styrelsens och verkställande di- rektörens försorg förses med påskrift om inlösandet.

61 g.

1 mom. Beslut om nedsättning av aktiekapitalet i annat fall än i 60 % sägs fattas av bolagsstämma efter vad i 127 & stadgas.

Förslag till nedsättningsbeslut skall genom styrelsens och verkställande direktörens försorg dels minst en vecka före bolagsstämman hållas hos bola- get tillgängligt för aktieägarna dels ock framläggas å stämman. Där ej ba- lansräkningen för nästföregående räkenskapsår fastställes å stämman, skola ock efter vad nyss sagts hållas tillgängliga och framläggas å stämman:

1. avskrift av den senaste fastställda balansräkningen, försedd med an- teckning om bolagsstämmans beslut rörande bolagets vinst eller förlust, samt avskrift av förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen för sam- ma år;

2. en av samtliga styrelseledamöter och verkställande direktören under— tecknad berättelse, däri upplysning lämnas, i den mån det finnes kunna ske utan förfång för bolaget, om händelser av väsentlig betydelse för dess ställning, vilka inträffat efter förvaltningsberättelsens avgivande; samt

3. ett av revisorerna avgivet yttrande över berättelsen. Handlägges nedsättningsfrågan å två stämmor, skall vad i andra stycket sägs gälla beträffande båda stämmorna.

Nedsättningsbeslutet skall angiva det belopp varmed aktiekapitalet skall nedsättas och det sätt varpå nedsättningen jämlikt 2 mom. skall genomföras.

I beslutet skall ock upptagas föreskrift, att det nedsättningen motsvarande beloppet skall återbetalas till aktieägarna, eller att det skall avsättas till re- servfonden eller säkerhetsfonden, eller att det skall avsättas till en särskild t'ond att användas enligt beslut av bolagsstämma. Rörande olika delar av nämnda belopp kunna olika sådana föreskrifter meddelas.

Inom fyra månader från det nedsättningsbeslutet fattades eller, om klan— dertalan därå anställes, från det denna talan genom lagakraftägande utslag ogillades, skall nedsättningsbeslutet av styrelsen eller verkställande direktören anmälas för registrering. Vi-d anmälningen skola fogas två enligt 341 5 andra stycket bestyrkta avskrifter av protokoll som förts i ärendet, så ock avskrift av den för nästföregående år fastställda balansräkningen eller, där faststäl- lelse av balansräkningen ej skett i samband med nedsättningsbeslutet, av de i andra stycket 1, 2 och 3 omförmälda handlingarna.

Har anmälan ej inkommit inom föreskriven tid, vare nedsättningsbeslutet förfallet.

2 mom. Nedsättning av aktiekapitalet genomföres genom inlösen av aktier, genom indragning av aktier utan återbetalning eller genom minskning av ak- tiernas nominella belopp eller ock genom sammanläggning av aktier enligt 334 5.

Genom styrelsens och verkställande direktörens försorg skall, när aktie inlöses eller nominella beloppet minskas mot återbetalning av aktiekapital, aktiebrevet förses med påskrift därom. Påskrift skall ock, så snart ske kan, verkställas, när aktie indragits eller nominella beloppet minskats utan åter- betalning.

62 5.

1 mom. Beslut om nedsättning av aktiekapitalet enligt 61 ?; må, där beslu- tet icke innefattar föreskrift, att det nedsättningen motsvarande beloppet skall avsättas till reservfonden eller säkerhetsfonden, ej bringas till verkstäl- lighet utan rättens tillstånd.

Rättens tillstånd skall av styrelsen och verkställande direktören sökas se- nast inom sex månader efter det nedsättningsbeslutet registrerades. Vid an— sökningen skola vara fogade bevis att beslutet blivit registrerat samt avskrift av fastställd balansräkning för nästföregående räkenskapsår, försedd med anteckning om bolagsstämmans beslut rörande bolagets vinst eller förlust. Rätten inhämte försäkringsinspektionen-s yttrande huruvida eller i vad mån nedsättningen kan komma att inverka på försäkringstagarnas rätt. Finner rät— ten med hänsyn till yttrandets innehåll nedsättningen icke böra bringas till verkställighet, må ansökningen genast avslås. I annat fall utfärde rätten kal- lelse å bolagets borgenärer, med föreläggande för den, som vill bestrida an- sökningen, att sist ä viss dag, sedan sex månader förflutit, skriftligen hos rätten göra anmälan därom vid äventyr att han eljest anses hava medgivit ansökningen. Kallelsen varde anslagen i rättens kansli sex månader före inställelsedagen samt kungjord i allmänna tidningarna och minst en tidning i orten tre gånger, första gången fem och tredje gången sist två månader .fi—451759

innan den dagen inträffar. I kallelsen skall intagas ett kortfattat samman- drag av försäkringsinspektionens yttrande. Styrkes inför rätten, att de bor- genärer, vilka hos rätten bestritt ansökningen, blivit till fullo förnöjda för sina fordringar eller medgivit aktiekapitalets nedsättning eller att säkerhet, som av rätten godkännes, ställts för deras fordringar eller finner rätten, så- vitt angår försäkringstagare, med hänsyn till innehållet i försäkringsinspek- tionens yttrande, nedsättningen ändock böra verkställas, varde ansökningen bifallen.

Har stiftelse, som bildats enligt lagen om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser, hos bolaget fordran, som avses i 2 & nämnda lag, utgöre fordringen ej hinder mot bifall till ansökningen, där inför rätten visas att å fordringen avbetalats så stor del som svarar mot nedsättningen av aktie- kapitalet.

Om ansökan, som gjorts inom föreskriven tid, så ock om beslut, som med- delats i anledning av ansökningen, skall genom rättens försorg underrättelse ofördröjligen avsändas till försäkringsinspektionen.

Rättens beslut, varigenom tillstånd till nedsättningens verkställande givits, skall inom sex månader sedan beslutet vunnit laga kraft av styrelsen eller verkställande direktören anmälas för registrering. Anmälningen skall vara åtföljd av rättens beslut i huvudskrift eller avskrift, så ock av lagakraft- bevis. _

Aktiekapitalet skall anses nedsatt, då rättens beslut om tillstånd blivit re- gistrerat.

2 mom. Sådan nedsättning av aktiekapitalet, som avses i 1 mom., vare, där bolaget försättes i konkurs på ansökan som gjorts inom ett år från det rättens beslut om tillstånd till nedsättningen efter verkställd registrering kungjordes i allmänna tidningarna, utan verkan mot borgenär, som ej sam- tyckt till nedsättningen eller som vid fordringens tillkomst ej ägde eller, en- ligt vad i 316 & stadgas, skall anses hava ägt kännedom om rättens beslut, varigenom nedsättning medgivits.

63 &.

Innefattar beslut om nedsättning av aktiekapitalet enligt 61 % föreskrift att det nedsättningen motsvarande beloppet skall avsättas till reservfonden eller säkerhetsfonden, skall aktiekapitalet anses nedsatt, då beslutet om nedsätt- ningen blivit registrerat. I sådant fall må vinstutdelning till aktieägare icke äga rum, förrän rättens tillstånd därtill erhållits eller aktiekapitalet enligt verkställd registrering är ökat med ett mot nedsättningen svarande belopp.

Ansökan om rättens tillstånd till vinstutdelning skall göras av styrelsen och verkställande direktören. Vid ansökningen skall fogas bevis att beslutet om nedsättningen blivit registrerat. Rätten inhämte försäkringsinspektionens ytt- rande huruvida eller i vad mån vinstutdelningen kan komma att inverka på försäkringstagarnas rätt. Finner rätten med hänsyn till yttrandets innehåll vinstutdelning icke böra medgivas, må ansökningen genast avslås. I annat fall utfärde rätten kallelse å bolagets borgenärer med föreläggande för den,

som vill bestrida ansökningen, att sist å viss dag, sedan tre månader för- flutit, skriftligen hos rätten göra anmälan därom vid äventyr att han eljest anses hava medgivit ansökningen. Kallelsen varde anslagen i rättens kansli tre månader före inställelsedagen samt kungjord i allmänna tidningarna och minst en tidning i orten tre gånger, första gången två månader och tredje gången sist en månad innan den dagen inträffar. I kallelsen skall in- tagas ett kortfattat sammandrag av försäkringsinspektionens yttrande. Be- strides ej ansökningen eller styrkes inför rätten, att de borgenärer, vilka hos rätten bestritt ansökningen, blivit till fullo förnöj-da för sina fordringar eller medgivit vinstutdelning eller att säkerhet, som av rätten godkännes, ställts för deras fordringar, eller finner rätten, såvitt angår försäkringstagare, med hänsyn till innehållet i försäkringsinspektionens yttrande vinstutdelning än- dock böra medgivas, skall rätten lämna tillstånd att utan hinder av nedsätt- ningen vinstutdelning därefter må äga rum.

Har stiftelse, som bildats enligt lagen om aktiebolags pensions— och andra personalstiftelser, hos bolaget fordran, som avses i 2 & nämnda lag, utgöre fordringen ej hinder mot bifall till ansökningen om tillstånd till vinstutdel- ning till aktieägarna men skall, där vinstutdelning äger rum innan aktieka- pitalet enligt verkställd registrering ökats med ett mot nedsättningen sva- rande belopp, skyldighet åvila bolaget att erlägga betalning för så stor del av stiftelsens fordran vid tiden för nedsättningsbeslutet som vinstutdelningen motsvarar av aktiekapitalet efter nedsättningen. Sådan skyldighet upphöre, när å fordringen avbetalats så stor del som svarar mot nedsättningen av ak- tiekapitalet.

Rättens beslut, varigenom tillstånd till vinstutdelning givits, skall, sedan det vunnit laga kraft, av styrelsen eller verkställande direktören anmälas för registrering. Anmälningen skall vara åtföljd av rättens beslut i huvudskrift eller avskrift, så ock av lagakraftbevis.

64 &.

Egen aktie må försäkringsaktiebolag ej mot vederlag förvärva i annan ordning än i 60 eller 62 & sägs eller mottaga såsom pant. Ej heller må dotter- bolag mot vederlag förvärva eller såsom pant mottaga aktie i moderbolaget. Avtal, som träffats i strid mot förbud varom nu sagts, vare ogillt.

Vad i första stycket är stadgat utgör icke hinder för försäkringsaktiebolag att å auktion inropa för bolagets fordran utmätt aktie, dock med skyldighet att åter avyttra den, så snart det kan ske utan förlust.

Om inskränkning i rätten att förfoga över aktie. 65 g.

1 mom. I bolagsordningen må intagas förbehåll att, om aktie övergår till annan än aktieägare eller till annan än ägare av aktie av visst slag, aktie- ägarna eller ägarna av aktier av visst slag skola vara berättigade att lösa

aktien. Förvårvas flera aktier genom samma fång, må, där ej annat följer av förbehållet, lösningsrätt icke utövas i avseende å mindre antal aktier än fånget omfattar.

I bolagsordningen skall angivas den ordning, i vilken lösningsrätten må tillkomma aktieägarna inbördes, den tid, ej överstigande två månader räknat från anmälan hos styrelsen om aktiens övergång, inom vilken den som vill begagna sig av lösningsrätten skall göra anmälan därom hos styrelsen, även- som den tid, ej överstigande en månad räknat från det lösens belopp blivit bestämt, inom vilken lösen skall erläggas. Rörande anmälan hos styrelsen om akties övergång skall ofördröjligen genom styrelsens eller verkställande direktörens försorg meddelande ske till aktieägarna.

Kan överenskommelse icke träffas om lösens belopp, varde, såframt ej föreskrift om dess bestämmande enligt angiven grund intagits i bolagsord— ningen, beloppet, som skall motsvara aktiens verkliga värde, bestämt av tre skiljemän, utsedda enligt lagen om skiljemän. Åtnöjes ej part med skilje— männens beslut, äge han, där ej annat stadgats i bolagsordningen, draga tvis- ten under rättens prövning, såframt han väcker sin talan inom tre månader från det beslutet i huvudskrift eller avskrift delgavs honom.

Innan det visar sig att lösningsrätten ej begagnas, äge den till vilken aktie övergått icke utöva annan av aktien härflytande rätt gentemot bolaget än rätten att uppbära vinstutdelning och att, i händelse av aktiekapitalets ökning, utöva aktien tillkommande företrädesrätt till teckning av ny aktie. Av sådan teckning härflytande rättigheter och skyldigheter övergå å den som begagnar sig av lösningsrätten.

Vad ovan är stadgat om rätt 'att vid övergång av aktie lösa aktien skall äga motsvarande tillämpning, där den som skolat vara underkastad lösningsrätt till aktie, utan att aktien övergår å honom, förvärvar denna tillkommande rätt till erhållande av ny aktie enligt 59 & eller utövar aktien tillkommande företrädesrätt till teckning av ny aktie.

2 mom. I bolagsordningen må ock intagas förbehåll, varigenom rätten för aktiebolag eller annan samfällighet eller för annan än svensk medbor- gare att genom teckning eller överlåtelse förvärva aktie inskränkes.

Om reservfond sd oclc om bolagsstämmas rätt att genom vinstutdelning eller eljest förfoga över bolagets egendom.

66 5.

Försäkringsaktiebolag skall av årsvinsten å annan rörelse än livförsäk- ringsrörelse, efter avdrag för vad som åtgår till täckande av möjligen före— fintlig förlust från föregående är å rörelsen, avsätta minst tio procent till re— servfond. Vid beräkning av det belopp, som sålunda minst skall avsättas, må ej från årsvinsten avdragas den andel däri, som kan hava tillerkänts styrelse- ledamot, verkställande direktören eller annan såsom arvode (tantiem). Sedan fonden uppgått till ett belopp motsvarande tjugu procent av aktiekapitalet eller det högre belopp, som kan vara föreskrivet i bolagsordningen, må vidare

avsättning till fonden upphöra; nedgår fonden under det sålunda stadgade beloppet, skall avsättning därtill ånyo vidtaga.

Till reservfonden skall alltid läggas vad på grund av aktieteckning må hava erhållits för aktierna utöver det nominella beloppet, så ock, där aktie förkla- rats förverkad, vad dessförinnan blivit inbetalt å aktien.

Nedsättning av reservfonden må beslutas allenast för täckande av förlust, som enligt fastställd balansräkning finnes hava uppstått å bolagets verksam- het i dess helhet, och som icke kan ersättas av befintliga till framtida för- fogande avsatta medel. Om användande av medel, som avsatts till reservfond, i visst fall vid nedsättning av aktiekapitalet stadgas i 60 & tredje stycket.

67 g.

1 mom. Ej må till aktieägarna annorledes än i följd av aktiekapitalets nedsättning efter ty i 60 och 62 åå sägs utbetalas annat än den vinst, som förefinnes enligt fastställd balansräkning för sista räkenskapsåret, i den mån vinsten icke skall avsättas till reservfond eller säkerhetsfond eller återbä- ringsfond. Angående förbud mot vinstutdelning är för visst fall stadgat i 63 5.

Innan organisationskostnader, som uppförts som tillgång, fullständigt av- skrivits, må ej för något år till aktieägare utdelas sammanlagt mera än tre procent å det inbetalda aktiekapitalet.

Har efter försäkringsaktiebolags bildande i bolagsordningen intagits för- behåll, som i 65 ä 2 mom. sägs, må, innan förbehållet enligt 30 å andra stycket angivits å aktiebrevet, utdelning å den eller de aktier varå brevet lyder ej äga rum.

2 mom. Varder vinstutdelning beslutad och verkställd i strid mot vad i 1 mom. eller 63 & stadgats eller mot bestämmelse i bolagsordningen eller grunderna, vare aktieägare, som uppburit sådan utdelning, skyldiga att åter- bära denna jämte fem procent ränta dårå.

Samma lag vare, om utdelning skett av vinst som utvisats av fastställd ba- lansräkning till följd därav att balansräkningen upprättats i strid mot be- stämmelser som avses i 93 och 94 åå; dock må utdelningen ej återkrävas från den, som vid dess uppbärande varken insåg eller bort inse balansräk- ningens oriktighet.

För brist, som kan uppkomma vid återbäringen vare de, som medverkat till beslutet om vinstutdelning eller verkställandet av detta eller till upprät- tandet eller fastställandet av oriktig balansräkning, ansvariga efter de be- träffande skadeståndsskyldighet i 320, 323 och 324 åå stadgade grunderna.

3 mom. Sker nedsättning av aktiekapitalet medelst inlösen av aktier i strid mot förbehåll som i 60 & sägs eller mot bestämmelserna i nämnda paragraf, eller äger nedsättning av aktiekapitalet rum i förening med återbetalning till aktieägarna enligt 62 5 utan iakttagande av vad där i 1 mom. är föreskrivet, skall vad i 2 mom. första och tredje styckena här ovan är stadgat om åter- bäringsskyldighet och om ansvarighet för brist vid återbäringen äga mot- svarande tillämpning.

Av moderbolags vinst må, ändå att vinstutdelning eljest är medgiven, så stort belopp ej utdelas att vinstutdelningen, med hänsyn till koncernens ställ— ning och resultatet av koncernens verksamhet i dess helhet, får anses stå i strid mot god affärssed.

Varder vinstutdelning beslutad och verkställd i strid mot vad i första styc— ket stadgas, vare aktieägare, som uppburit utdelning, skyldiga att återbära vad till dem för mycket utdelats jämte fem procent ränta därå; dock må utdelning ej återkrävas från den, som varken insett eller bort inse berörda förhållande.

För brist, som kan uppkomma vid återbäringen, ansvare de, som medver- kat till beslutet om vinstutdelningen eller till verkställande av detsamma, efter de beträffande skadeståndsskyldighet i 320, 323 och 324 %% stadgade grun- derna.

69 %.

Det tillkommer bolagsstämma att i enlighet med bolagsordningens före- skrifter besluta, huruvida och i vad mån utdelning skall ske av den vinst som enligt 67 och 68 55 må utbetalas till aktieägarna.

Bolagsstämma må ej besluta om användande av bolagets vinstmedel eller övriga tillgångar eller om åtagande av förpliktelser för ändamål, som uppen- barligen är främmande för bolagets verksamhet. Dock äge bolagsstämma använda tillgångar till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål, såvitt det med hänsyn till ändamålets beskaffenhet, bolagets ställning och omstän- digheterna i övrigt får anses skäligt.

Bolagsstämma må ej heller, med mindre annat följer av vad i denna lag eller bolagsordningen är stadgat, besluta om sådan användning av bolagets tillgångar eller eljest om sådan åtgärd, att uppenbarligen fördel beredes vissa aktieägare till nackdel för bolaget eller övriga aktieägare.

Om styrelse, verkställande direktör och firmateckning. 70 å.

För försäkringsaktiebolag skall finnas en styrelse bestående av minst tre ledamöter.

Styrelsen väljes å bolagsstämma: dock må enligt bestämmelse, som intagits i bolagsordningen, en eller flera av ledamöterna kunna tillsättas i annan ord- ning.

Styrelseledamot, som väljes å bolagsstämma, skall utses för tid intill dess stämma som i 113 ?; sägs hållits och må icke väljas för längre tid än till och med den stämma som skall äga rum under tredje räkenskapsåret efter valet. Skall mer än en ordinarie stämma årligen hållas, gälle vad nu är sagt den stämma å vilken styrelseval skall förrättas.

Ändå att den tid, för vilken styrelseledamot blivit utsedd, ej gått till ända, må han skiljas från uppdraget genom beslut av den som utsett honom. Sty—

relseledamot äge ock rätt att avgå före utgången av nämnda tid, dock icke den som är verkställande direktör, så länge han kvarstår i denna befattning. Anmälan om avgång skall göras hos styrelsen, så ock, där styrelseledamot ej är vald ä bolagsstämma, hos den som tillsatt honom.

Om styrelseledamot, som är vald å bolagsstämma, entledigas eller eljest avgår eller avlider eller hinder för honom att vara styrelseledamot uppkom- mer enligt 72 å och suppleant ej finnes, åligger det övriga styrelseledamöter att ofördröjligen föranstalta om val av ny ledamot för tid, som återstår av den tid för vilken den förre blivit vald. Meddelas icke annan föreskrift i bo- lagsordningen, mä dock med valet anstå till nästa ordinarie bolagsstämma där styrelseval skall äga rum, såframt styrelsen är beslutför med kvarståen- de ledamöter och suppleanter. 71 å.

Styrelsen skall utse en verkställande direktör. Denne må utses inom eller utom styrelsen; dock må i bolagsordningen eller av bolagsstämman föreskri— vas, att verkställande direktör skall utses inom styrelsen.

Styrelsen äger förordna vice verkställande direktör att tjänstgöra i verk- ställande direktörens ställe.

72 &.

Styrelseledamöterna och verkställande direktören skola vara myndiga här i riket bosatta svenska medborgare.

73 &.

Vad i denna lag är stadgat om styrelseledamot och verkställande direktör skall i tillämpliga delar gälla beträffande suppleant och vice verkställande direktör.

I bolagsordningen må närmare bestämmelser upptagas om de förutsätt- ningar, under vilka suppleant eller vice verkställande direktör äger inträda i tjänstgöring, så ock, där flera suppleanter finnas, om ordningen för deras inträde. Sådana bestämmelser må jämväl meddelas av den som utsett supp— leanten eller vice verkställande direktören. Bestämmelse som i detta stycke sägs må ej registreras.

Har i fall, då enligt bestämmelse i bolagsordningen som avses i 70 å andra stycket en eller flera styrelseledamöter skol-a tillsättas i annan ordning än genom val å bolagsstämma, sådan ledamot ej tillsatts, skall av rätten er- sättare förordnas på ansökan av styrelseledamot, aktieägare. borgenär eller annan, vars rätt kan vara beroende av att någon finnes som äger företräda bolaget.

74 &.

Verkställande direktören skall handhava den löpande förvaltningen av bo— lagets angelägenheter. Ledningen och förvaltningen i övrigt tillkommer sty- relsen.

Den löpande förvaltningen omfattar ej åtgärd, som med hänsyn till bolagets förhållanden är av osedvanlig beskaffenhet eller av stor betydelse. Där sty- relsens beslut icke kan avvaktas utan väsentlig olägenhet för verksamhetens gång, må dock verkställande direktören vidtaga sådan åtgärd men bör, så snart det kan ske, underrätta styrelsen därom.

75 %.

Det åligger verkställande direktören att under styrelsens inseende sörja för en sådan organisation av bolagets verksamhet, som med hänsyn till bolagets förhållanden må anses tillfredsställande. Han skall ock leda driften av bo- lagets rörelse och utöva tillsyn över dess befattningshavare.

Styrelsen är pliktig att tillse, att en sådan organisation av bolagets verk— samhet finnes som i första stycket sägs. Styrelsen skall vaka över att verk- ställande direktören fullgör sina åligganden samt, där det med hänsyn till om- fattningen eller beskaffenheten av bolagets verksamhet eller eljest finnes på— kallat, utfärda instruktioner för verkställande direktören och andra befatt- ningshavare i bolaget. Styrelsen skall tillse, att erforderliga upplysningar an- gående bolagets förhållanden komma styrelsen till handa på lämpligt sätt och vid lämpliga tider.

Uppkommer förfall för verkställande direktören och finnes ej vice verk- ställande direktör, svarar styrelsen för de åligganden, som enligt vad ovan sagts skola ankomma på verkställande direktören.

76 &.

Verkställande direktören skall sörja för att bolagets bokföring fullgöres i överensstämmelse med lag samt att medelsförvaltningen är ordnad på betryg- gande sätt. Styrelsen är pliktig att tillse, att en med hänsyn till bolagets för- hållanden och god köpmannased tillfredsställande organisation av bokfö— ringen och medelsförvaltningen finnes, och skall, där organisationen ej jäm- väl omfattar betryggande kontroll, genom en eller flera särskilt utsedda sty- relseledamöter öva tillsyn över bokföringen och medelsförvaltningen.

Om förvaltningen av värdehandlingar, som skola förvaras avskilda från bolagets övriga tillgångar, stadgas vidare i 276 och 277 åå.

77 5.

Inom styrelsen skall en ledamot vara ordförande. Har bolagsstämman ej utsett ordförande eller skall, där en eller flera ledamöter tillsatts i annan ord- ning än genom val ä bolagsstämma, sådan ledamot ej enligt bolagsordningen tillika vara styrelsens ordförande, välje styrelsen ordförande. Vid lika röste- tal skall valet avgöras genom lottning. Verkställande direktören eller vice verkställande direktör må icke utses till ordförande.

Det åligger ordföranden att tillse att sammanträden hållas då så erfordras. Framställer styrelseledamot eller verkställande direktör som ej tillhör styrel- sen begäran om sammankallande av styrelsen, skall hans begäran efterkom-

mas. Verkställande direktören skall, ändå att han ej är styrelseledamot, när- vara vid styrelsens sammanträden, där ej styrelsen för visst fall annorledes bestämmer.

Vid styrelsens sammanträden skola föras protokoll, vilka skola till riktig- heten bestyrkas av ordföranden och den ledamot styrelsen därtill utser. Le- damot av styrelsen, så ock verkställande direktören, även om han ej är sty- relseledamot, är berättigad att på begäran få särskild från styrelsens beslut avvikande mening antecknad till protokollet. Protokollen skola föras i num- merföljd och förvaras på betryggande sätt.

78 5.

Styrelsen är beslutför, där de vid sammanträde tillstädesvarandes antal överstiger hälften av hela antalet styrelseledamöter, såframt ej för beslutför— het högre antal föreskrivits i bolagsordningen. Ärende må dock icke företagas, med mindre såvitt möjligt samtliga styrelseledamöter eller, vid förfall för någon av dem, suppleant för honom erhållit tillfälle att deltaga i ärendets behandling.

Såsom styrelsens beslut gälle, där föreskrift om särskild röstpluralitet ej givits i bolagsordningen, den mening, om vilken vid sammanträde de flesta röstande förena sig, och vid lika röstetal den mening, som biträdes av ordfö- randen. Är styrelsen icke fulltalig, må beslut anses föreligga allenast där av de tillstädesvarande ett antal överstigande en tredjedel av hela antalet styrel- seledamöter enat sig.

79 å.

Ledamot av styrelsen eller verkställande direktören må ej handlägga fråga rörande avtal mellan honom och bolaget. Ej heller må han handlägga fråga om avtal mellan bolaget och tredje man, såframt han däri äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets. Vad sålunda är stadgat äge motsvarande tillämpning beträffande gåva från bolaget, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot styrelseledamoten, verkställande direktören eller tredje man.

80 5.

Styrelsen äger, i den mån annat icke följer av vad i denna lag är stadgat, att ej mindre handla å bolagets vägnar i förhållande till tredje man än även företräda bolaget inför domstolar och andra myndigheter. Samma behörighet tillkommer ock den eller dem som efter vad i 81—83 åå sägs äga teckna bola- gets firma (firmatecknare); dock äga de, som må utöva firmateckningsrätt allenast i förening, endast i förening företräda bolaget.

Även om verkställande direktören må allenast i förening med annan teckna bolagets firma, äger han i avseende å åtgärd, som efter vad i 74 5 är stadgat ankommer på verkställande direktören, ensam företräda bolaget, där fråga ej är om rättshandling som enligt lag skall ske skriftligen.

81 &.

Bemyndigande för styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkställande direk- tören eller vice verkställande direktör att teckna bolagets firma må meddelas av styrelsen, där ej i bolagsordningen blivit bestämt, att sådant bemyndigande icke må meddelas. Styrelsen äge ock bemyndiga annan än nu sagts att teck- na bolagets firma, om tillåtelse därtill givits i bolagsordningen eller av bolags- stämman; dock må i dylikt fall bemyndigande ej lämnas den som är omyndig eller den som icke är här i riket bosatt svensk medborgare.

Bemyndigande att teckna bolagets firma må när som helst av styrelsen återkallas.

82 %.

Då bemyndigande att teckna bolagets firma meddelas, äger styrelsen fö- reskriva, att rätten till firmateckning får av två eller flera personer utövas allenast i förening. I avseende å sådan firmatecknare må ock föreskrivas, att han vid firmateckning bör underskriva sitt namn endast såsom kontra- signant. Dylik kontrasignant äge teckna bolagets firma endast tillsammans med firmatecknare, som ej är kontrasignant. .

Föreskrives annan inskränkning i rätten att teckna bolagets firma än i första stycket sägs, må den ej registreras.

I bolagsordningen eller av bolagsstämman må föreskrivas, att bemyndi- gande att teckna bolagets firma får av styrelsen meddelas allenast två eller flera personer i förening.

83 &.

Verkställande direktören skall äga teckna bolagets firma i förening med en styrelseledamot, där han ej på grund av bestämmelse i bolagsordningen eller enligt styrelsens bemyndigande äger ensam teckna bolagets firma eller ock styrelsen föreskrivit, att han skall äga teckna firman i förening med viss person eller en av vissa personer.

Den rätt att teckna bolagets firma, som på grund av denna lag eller be— stämmelse i bolagsordningen tillkommer verkställande direktören, äge ock vice verkställande direktör, då han inträtt för verkställande direktören.

84 %.

Styrelsen eller annan, som jämlikt 80 Q är ställföreträdare för bolaget, må ej förfoga över dess tillgångar eller ikläda det förpliktelser eller eljest vidtaga åtgärder i strid mot vad i 69 å andra stycket första punkten och tredje styc- ket är stadgat beträffande bolagsstämma. Styrelsen äger dock till allmän- nyttigt eller därmed jämförligt ändamål använda tillgång, som i förhållande till bolagets ställning är av ringa betydelse.

85 5.

I förhållande till bolaget åligger det styrelsen och annan ställföreträdare för bolaget att ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter som med— delas i bolagsordningen eller av bolagsstämman. Annan ställföreträdare än styrelsen vare ock skyldig att ställa sig till efterrättelse föreskrift, som med- delas av styrelsen eller, såvitt angår åtgärd som enligt 74 & ankommer på verkställande direktören, av denne. Dock må styrelsen och annan ställföre- dare för bolaget icke efterkomma föreskrift, där den finnes såsom stri- dande mot denna lag eller bolagsordningen ej vara gällande, icke heller före— skrift av bolagsstämma om sådan åtgärd avseende förvaltningen av bolagets angelägenheter, vars verkställighet styrelsen finner innebära ett uppenbart åsidosättande av bolagets intressen.

Den, som enligt 79 ?; icke må för bolaget handlägga fråga om avtal, äge ej heller befogenhet att utan särskilt uppdrag av styrelsen företräda bolaget i

o

avseende a avtalet. 86 &.

Har styrelsen eller annan ställföreträdare för bolaget företagit rättshand- ling å bolagets vägnar men därvid handlat i strid mot vad i 84 å är stadgat eller mot föreskrift, som avses i 85 5, eller eljest överskridit sin befogenhet, vare rättshandlingen ej gällande mot bolaget, så framt tredje man insåg eller bort inse att sådant överskridande förelåg.

Overskrider verkställande direktören vid företagande av rättshandling den honom enligt 74 ?; tillkommande förvaltningsrätten, vare utan avseende dårå rättshandlingen gällande, så framt tredje man ej insåg eller bort inse att så— dant överskridande förelåg.

Om styrelsesuppleant eller vice verkställande direktör företrätt bolaget, vare det förhållandet, att förutsättning för hans inträde i styrelseledamots eller verkställande direktörens ställe saknades, utan verkan gentemot tredje man, där han ej insåg eller bort inse nämnda förhållande.

87 &.

Skriftlig handling, som utfärdas för försäkringsaktiebolag, bör underteck- nas med bolagets firma, och skola de, som teckna firman, därvid underskri- va sina namn.

Har styrelsen eller annan ställföreträdare för bolaget utfärdat handling utan firmateckning och framgår icke av dess innehåll, att den utfärdats å bolagets vägnar, svare de, som undertecknat handlingen, för vad genom handlingen må hava slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld. Sådan ansvarighet skall dock ej åvila undertecknarna, där av omständig- heterna vid handlingens tillkomst framgick, att den utfärdades för bolaget, samt den till vilken handlingen ställts av bolaget erhåller behörigen under- tecknat godkännande av handlingen utan oskäligt dröjsmål efter det begä- ran därom framställts eller personlig ansvarighet gjorts gällande mot under- tecknarna.

88 å.

Angående behörighet för styrelseledamot, så ock för den, som eljest, en- sam elleri förening med annan, bemyndigats teckna bolagets firma, att mot- taga stämning för bolaget är stadgat i rättegångsbalken ; och skall vad i så- dant avsende gäller äga tillämpning jämväl då annat meddelande skall de]- givas bolaget.

89 &.

Vill styrelsen kära till bolaget, skall styrelsen kalla aktieägarna till bo- lagsstämma för val av ställföreträdare att föra bolagets talan i tvisten. Stäm- ning skall anses delgiven, då den blivit föredragen å stämman.

90 å.

Utses efter det ansökan om bolagets registrering gjorts vice verkställande direktör eller sker ändring i avseende å de till styrelseledamöter eller sty- relsesuppleanter eller till verkställande direktör eller vice verkställande di- rektör utsedda personerna eller i fråga om rätten att teckna bolagets firma, eller ändrar styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkställande direktör eller vice verkställande direktör eller eljest någon, som ensam eller i förening med annan äger teckna firman, sitt hemvist eller ändras bolagets postadress, skall styrelsen eller verkställande direktören därom ofördröjligen göra anmälan för registrering. Å denna anmälan skall vad i 29 å andra, tredje och sjunde styc— kena sägs'äga motsvarande tillämpning. Vid anmälan, som ej avser allenast ändring av hemvist eller av bolagets postadress, skall fogas avskrift av pro- tokoll eller annan handling som bestyrker anmälningen.

Rätt att göra anmälan enligt första stycket tillkommer den som beröres av anmälningen.

Om styrelsens och verkställande direktörens årsredovisning. 91 5.

Det åligger styrelsen och verkställande direktören att för varje räken- skapsår avgiva redovisning för förvaltningen av bolagets angelägenheter ge- nom avlämnande av balansräkning, avseende bolagets ställning vid räken— skapsårets utgång (balansdagen), vinst- och förlusträkning samt förvalt- ningsberättelse. Dessa redovisningshandlingar skola vara underskrivna av samtliga styrelseledamöter och verkställande direktören. Skola enligt denna lag andra redovisningshandlingar avgivas, må dessa undertecknas av verk- ställande direktören ensam.

I-Iar beträffande redovisningshandling avvikande mening antecknats till styrelsens protokoll, skall yttrandet fogas till redovisningshandlingen.

Minst en månad före den bolagsstämma, varom förmäles i 113 &, skola styrelsen och verkställande direktören till revisorerna i huvudskrift eller av- skrift avlämna redovisningshandlingarna för det förflutna räkenskapsåret.

Räkenskapsår för försäkringsaktiebolag skall vara helt år, dock må rä- kenskapsår vid rörelsens början ävensom vid omläggning av räkenskapsår avse del av år eller utsträckas att omfatta högst aderton månader. Såframt ej särskilda förhållanden till annat föranleda, skall kalenderåret vara rä- kenskapsår.

För försäkringsbolag, hörande till samma koncern, bör såvitt möjligt be- stämmas samma räkenskapsår,

93 5.

I avseende å försäkringsaktiebolags inventarium, balansräkning samt vinst- och förlusträkning skola, jämt-e vad i bokföringslagen eljest är stadgat, gälla följande bestämmelser.

1 mom. Tillgång må, såframt ej nedan annorlunda stadgas, icke upptagas vare sig över verkliga värdet eller till högre belopp än det, vartill kostnader- na för dess anskaffning uppgått. Dock må tillgång upptagas till högre be- lopp än som motsvarar dessa kostnader i fall, där det på grund av särskilda omständigheter må anses tillåtligt jämlikt god köpmannased.

Såsom det verkliga värdet å viss tillgång skall anses försäljningsvärdet efter avdrag för försäljningskostnaderna, om ej på grund av tillgångens be- skaffenhet eller andra omständigheter annat värde bör sättas dårå jämlikt allmänna bokföringsgrunder och god köpmannased.

2 mom. Utan hinder av vad i 1 mom. stadgas må fastighet, som är av- sedd för inrymmande av bolagets huvudkontor, ävensom aktier i dotterbolag samt tillgång på grund av tillskjutet garantikapital i sådant bolag upptagas till högst det belopp, vartill kostnaderna för dylika tillgångars anskaffning uppgått.

I fråga om fastighet som avses i första stycket gälle dock, att årlig av- skrivning därå skall efter lämplig avskrivningsplan ske med belopp, som motsvarar fastighetens värdeminskning på grund av ålder och nyttjande eller annan därmed jämförlig orsak, såvitt ej fastighetens verkliga värde uppenbarligen är högre än det, som skulle framkomma efter sådan avskriv- ning. Finnes till följd av orsak, som ej kan antagas vara övergående, fas— tighetens verkliga värde vara avsevärt lägre än det värde som erhålles efter vad ovan sägs, skall särskild avskrivning ske, i den mån ej en ökning av den årliga avskrivningen må anses tillfyllest jämlikt allmänna bokföringsgrun- der och god köpmannased. Hava under räkenskapsåret kostnader nedlagts för förbättring å fastigheten eller hava sådana kostnader balanserats från tidigare räkenskapsår, må de inräknas i anskaffningskostnaderna.

Beträffande aktier i dotterbolag samt tillgång på grund av tillskjutet ga- rantikapital i sådant bolag gälle, att avskrivning å dylik tillgång skall ske i den mån det må anses erforderligt enligt allmänna bokföringsgrunder och god köpmannased.

Utöver vad i andra stycket tredje punkten är stadgat må ej tillgång som avses i detta moment i annat fall än i 3 mom. sägs upptagas till högre värde än det, vartill den var uppförd i närmast föregående balansräkning.

3 mom. Om fastighet som avses i 2 mom. måste anses äga ett bestående värde väsentligt överstigande det belopp, vartill fastigheten är upptagen i närmast föregående balansräkning, må fastigheten utan hinder av vad i sagda moment äur stadgat upptagas till högst detta värde, såframt det belopp varmed uppskrivning sker användes till

a) avsättning till försäkringsfond, utjämningsfond, säkerhetsfond, åter- bäringsfond eller regleringsfond eller

13) erforderlig avskrivning på värdet av andra tillgångar av det slag som avses i 2 mom.

Fastighetens värde må dock ej i något fall uppskrivas över senast fast- ställda taxeringsvärdet.

4 mom. Osäkra fordringar skola upptagas högst till det belopp varmed de beräknas komma att inflyta.

5 mom. Under förutsättning att de värdehandlingar, i vilka försäkrings- fond jämlikt 274 5 första stycket 1—7 och 275 &, jämförd med 274 ?; första stycket 1——7, redovisas, beräknas kunna å tider, som med hänsyn till be- skaffenheten av bolagets förbindelser prövas tillfredsställande, förvandlas i penningar till belopp motsvarande det bokförda värdet, må värdehandling, som vid räkenskapsårets slut användes till redovisning av nämnda fond, kun- na, utan hinder av vad ovan i 1 mom. är stadgat, upptagas till samma värde som i närmast föregående balansräkning eller, där värdehandlingen anskaf- fats under räkenskapsåret, till det belopp, som motsvarar kostnaderna för dess anskaffning.

6 mom. I fall, då bolaget innehar egna aktier, skola de med angivande av nominella beloppet upptagas såsom tillgång allenast inom linjen.

Vid värdering av moderbolags aktier i dotterbolag skall avdrag från det enligt 2 mom. beräknade värdet av aktierna ske för så stor del av värdet som belöper på aktier, vilka dotterbolaget äger i moderbolaget. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning i det fall, då aktier i moderbolaget till- höra annat dotterbolag däri förstnämnda dotterbolag äger del. Inom linjen skall moderbolagets andel i nominella beloppet av de aktier i moderbolaget, som ägas av dotterbolag, angivas såsom andel i egna aktier.

7 mom. Kostnader för bolagsbildningen eller för ökning av aktiekapitalet, så ock förvaltningskostnader må icke upptagas såsom tillgång.

De i samband med bolagsbildningen och därefter före utgången av andra räkenskapsåret till organisation av bolagets verksamhet använda kostnader- na må, där sådant i bolagsordningen bestämmes, upptagas såsom tillgång intill i bolagsordningen medgivet belopp. Sådana kostnader skola avskrivas med minst en åttondel för varje efter andra räkenskapsåret följande år.

8 mom. Ej må i stället för avskrivning på värdet av tillgångar motsva- rande belopp uppföras bland skulderna.

1 mom. I balansräkningen skola tillgångar och skulder fördelas i poster på sätt som må anses påkallat med hänsyn till verksamhetens art och all- männa bokföringsgrunder. Därvid skall iakttagas, att reservfond och för— säkringsfond upptagas såsom särskilda skuldposter; omfattar bolagets rö- relse olika försäkringsgrenar, skall för varje försäkringsgren särskild för- säkringsfond upptagas. Driver bolaget livförsäkringsrörelse, skola för denna , verksamhetsgren såsom särskilda skuldposter upptagas jämväl följande tek- W niska fonder, nämligen utjämningsfond, säkerhetsfond, återbäringsfond och regleringsfond.

Närmare bestämmelser angående tillgångars och skulders fördelning i pos- ter samt dessas uppställning och benämning så ock angående redovisning av aktier i andra bolag ävensom andra andelsrättigheter meddelas av Ko- nungen.

2 mom. Fond må ej redovisas under benämningen pensionsfond eller un- derstödsfond eller under annan benämning, som utmärker att fonden bildats för tryggande av pension eller eljest för anställdas eller deras anhörigas väl— färd. Har bolaget bildat stiftelse efter vad i lagen om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser är stadgat, skall skuld på grund av överföring av medel från bolaget till stiftelsen redovisas i särskild post med upptagande av stiftelsens benämning, därvid skuld på grund av överföring som beslutats vid balansräkningens fastställande, skuld för ränta för det år balansräk- ningen avser, i den mån den ej avräknats mot utgifter, och skuld på grund av tidigare överföringar skola angiva-s för sig.

3 mom. Av balansräkningen skall framgå i vad mån tillgångar pantsatts jämlikt 276 och 277 55.

4 mom. Inom linjen skall anmärkas sammanlagda beloppet av bolagets borgens- och övriga ansvarsförbindelser, i den mån de icke upptagits bland skulderna.

Inom linjen skall ock angivas sammanlagda beloppet för år av pensioner, utgående på grund av förpliktelser, vilka ej upptagits såsom skuld i balans- räkningen eller motsvaras av där upptagen skuld till pensionsstiftelse. Pen- sionsförpliktelser, som i närmast föregående balansräkning upptagits såsom skuld, må ej redovisas inom linjen.

5 mom. I moderbolags balansräkning skall upplysning meddelas om sam- manlagda beloppet av moderbolagets fordringar hos och skulder till varje dotterbolag, så ock om sammanlagda beloppet av varje dotterbolags ford- ringar hos och skulder till annat dotterbolag.

95 g.

Vinst- och förlusträkning skall så uppställas att en tillfredsställande redo- visning erhålles för huru vinsten eller förlusten för räkenskapsåret uppkom- mit. Därvid skall iakttagas, att intäkter och kostnader fördelas i lämpliga poster med hänsyn till verksamhetens art. Omfattar verksamheten flera för-

säkringsgrenar, skola intäkter och kostnader beträffande varje verksamhets- gren särskilt redovisas.

Närmare bestämmelser angående vinst- och förlusträkningens uppställ— ning meddelas av Konungen.

96 ä.

1 mom. I förvaltningsberättelsen skall, i den mån det finnes kunna ske utan förfång för bolaget, upplysning lämnas om sådana för bedömningen . av bolagets ställning och resultatet av dess verksamhet samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning viktiga förhållanden, vilka ej framgå av balansräkningen eller vinst— och förlusträkningen, så ock om händelser av väsentlig betydelse för bolaget, jämväl där de inträffat efter räkenskaps- årets slut. -

I förvaltningsberättelsen skall uppgivas medelantalet under räkenskaps— året anställda fältmän, med särskilt angivande av antalet yrkesfältmän, samt medelantalet övriga i bolagets tjänst anställda personer. I den mån motsva— rande uppgifter ej lämnas i vinst- och förlusträkningen, skall ock i särskil- da poster upptagas sammanlagda beloppet av utbetalda löner och ersättning- ar under räkenskapsåret dels till fältmän, dels till styrelsen samt verkstäl- lande direktören och andra personer i ledande ställning, dels ock till övriga befattningshavare i bolaget.

Har uppskrivning av tillgång verkställts för räkenskapsåret, skall redogö- relse lämnas för grunden till uppskrivningen, för det belopp varmed upp- skrivning skett och, i fall som avses i 93 ä 3 mom., jämväl för användningen av beloppet.

Har beträffande avskrivning på tillgång som avses i 93 ä 2 mom. eller i annat avseende någon viktigare ändring vidtagits i förhållande till tidigare balansräkning eller vinst- och förlusträkning, skall redogörelse därför läm- nas i förvaltningsberättelsen.

Styrelsen och verkställande direktören skola i förvaltningsberättelsen fram- ställa förslag i anledning av bolagets vinst eller förlust enligt balansräk- ningen.

2 mom. Har koncernbalansräkning eller koncernredogörelse upprättats efter vad i 97 & sägs, skall i förvaltningsberättelsen för moderbolag uppgivas resultatet av koncernens verksamhet i dess helhet.

97 %.

I moderbolag skall avgivas koncernbalansräkning, innehållande ett sam- mandrag av moderbolagets och dotterbolagens balanser, eller koncernredogö- relse, däri skall upptagas en sammanställning av koncernbolagens vinster och förluster. Närmare bestämmelser angående koncernbalansräknings och koncemredogörelses uppställning och innehåll meddelas av Konungen.

Undantag från eller inskränkning i skyldigheten att avgiva koncernbalans— räkning eller koncemredogörelse må för särskilt fall medgivas av Konung— en eller den myndighet Konungen bestämmer.

Om revision.

98 &.

Styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt bolagets räken- skaper skola granskas av minst två revisorer. Revisorerna väljas å bolags- stämma; dock må i bolagsordningen kunna bestämmas, att en eller flera re- visorer skola på annat sätt tillsättas att jämte minst en å bolagsstämman vald revisor deltaga i granskningen.

Då revisorer väljas, skola lika många suppleanter väljas. Angående revisor som förordnas av försäkringsinspektionen stadgas 1285 %.

99 &.

Revisorer och revisorssuppleanter, som väljas av bolagsstämma, skola ut- ses för tid intill dess stämma som i 113 5 sägs hållits och må icke väljas för längre tid än till och med den stämma som skall äga rum under tredje rä- kenskapsåret efter valet. Skall mer än en ordinarie stämma årligen hållas, gälle vad nu är sagt den stämma, å vilken revisorsval skall förrättas. Revisor må, ändå att den tid för vilken han blivit utsedd ej gått till ända, skiljas från uppdraget genom beslut av den som tillsatt honom.

Om revisor, som är vald å bolagsstämma, entledigas eller eljest avgår eller avlider och suppleant på grund av avgång eller frånfälle ej finnes för honom, åligger dei: styrelsen att ofördröjligen föranstalta om val av ny revisor. Vad nu är sagt gälle ock, där hinder att vara revisor uppkommer enligt 100 &. Sker valet å annan än ordinarie stämma, där revisorsval skall äga rum, skall uppdraget avse allenast tiden till och med sådan stämma.

Den, som utsetts till revisor eller revisorssuppleant, skall därom ofördröj- ligen underrättas, om han valts å bolagsstämma, av styrelsen eller verkstäl- lande direktören och eljest av den som tillsatt honom.

Skall enligt bolagsordningen revisor vara auktoriserad revisor eller god- känd granskningsman och sker ändring i avseende å därtill utsedd person eller suppleant för denne eller beträffande sådan persons hemvist, skall sty- relsen eller verkställande direktören ofördröjligen göra anmälan därom för registrering. Å denna anmälan skall vad i 29 å andra stycket sägs äga mot- svarande tillämpning. Vid anmälan, som ej avser allenast ändring av hem- vist, skall fogas aVSkrift av protokoll eller annan handling som bestyrker ändringen.

Rätt att göra anmälan enligt fjärde stycket tillkommer den som beröres av ändringen.

Med auktoriserad revisor och godkänd granskningsman avses av handels- kammare i riket auktoriserad revisor och godkänd granskningsman.

100 %.

1 mom. Revisor skall vara myndig här i riket bosatt svensk medborgare. Revisor skall hav-a den erfarenhet beträffande bokföring och insikt i ekono-

miska förhållanden som med hänsyn till bolagets verksamhet erfordras för uppdraget.

Omfattar bolagets verksamhetsområde hela riket eller är verksamheten eljest av stor omfattning, skall minst en av revisorerna vara auktoriserad re— , visor eller godkänd granskningsman. ,

Till revisor må ej utses den, som är bel'attningshavare i bolaget eller eljest intager en underordnad eller beroende ställning till styrelseledamot eller verkställande direktören eller till annan befattningshavare i ledande ställning i bolaget, ej heller styrelseledamots, verkställande direktörens eller sådan be- fattningshavares make eller den, som med honom ärirätt upp- eller nedstigan- de skyldskap eller svågerlag eller är hans syskon eller med honom är i det svågerlag, att den ene är gift med den andres syskon.

2 mom. Bland revisorerna i moderbolag bör, där det kan ske, en eller flera vara revisorer i dotterbolag.

3 mom. Hava revisorer ej utsetts till antal som i denna lag och bolags- ordningen är föreskrivet eller hava revisorer utsetts utan iakttagande av be- stämmelse i 1 mom., åligger det styrelsen, styrelseledamot och verkställande direktören att ofördröjligen om förhållandet göra anmälan till försäkrings— inspektionen. Anmälan må göras även av aktieägare eller borgenär.

4 mom. Vad i denna paragraf stadgas om revisor skal] äga motsvarande tillämpning å revisorssuppleant.

101 g.

Där antalet revisorer utgör minst tre, skola dessa inom sig utse en ordfö— rande att leda revisionen. Revisorerna skola sammanträda så ofta de finna nödigt. Det åligger ordföranden, där sådan utsetts. att kalla till sammanträde.

102 g.

1 mom. Det åligger revisorerna vid fullgörandet av sitt uppdrag att granska bolagets böcker och andra räkenskaper, att taga del av styrelsens och bolagsstämmans protokoll, att verkställa inventering eller kontrollera verkställd inventering av bola- gets kassa och övriga tillgångar,

att tillse huruvida bolagets organisation av och kontroll över bokföringen och medelsförvaltningen är tillfredsställande,

att, sedan de redovisningshandlingar som i 91 å omförmälas avgivits för bolaget, granska nämnda redovisningshandlingar, samt

att vidtaga de åtgärder som i övrigt för ett behörigt fullgöra-nde av revi- sionsuppdraget må vara erforderliga.

Revisorerna hava att ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som meddelas av bolagsstämma och ej innefatta inskränkning i deras i lag stadgade skyldigheter eller eljest strida mot lag eller författning eller mot bolagsordningen. __|

Om det revisor åvilande granskningsarbetet är av större omfattning, vare han berättigad att därtill anlita hos honom för biträde i revisionsverksam-

het anställd, lämplig person såsom medhjälpare efter vad med hänsyn till arbetets art får anses tillbörligt. Rätt att sålunda anlita medhjälpare förelig- ger icke, såframt bolagsstämman vid valet träffar sådant förbehåll.

Styrelsen och verkställande direktören skola giva revisor tillgång till bo— lagets böcker, räkenskaper och andra handlingar samt i övrigt det biträde, som av honom påkallas för uppdraget. Av revisor begärd upplysning angå- ende förvaltningen må ej av styrelsen eller verkställande direktören vägras.

2 mom. Är bolaget moderbolag. skola revisorerna granska jämväl den ' avgivna koncernbalansräkningen eller koncemredogörelsen; och skall reviso— rernas granskning även i övrigt avse moderbolagets förhållanden till dotter- bolagen samt dotterbolagens förhållanden inbördes.

103 5.

Revisorerna skola för varje räkenskapsår avgiva en av dem undertecknad revisionsberättelse, som skall överlämnas till styrelsen minst två veckor före den i 113 & omförmälda bolagsstämman. Revisorerna skola ock inom samma tid till styrelsen återställa de till dem överlämnade redovisningshandlingar- na. Därvid skola revisorer-na hava å balansräkningen samt vinst- och för- lusträkningen tecknat påskrift med yttrande, huruvida dessa handlingar överensstämma med bolagets av dem granskade böcker eller icke, och skall påskriften i övrigt beträffande granskningen innefatta hänvisning till revi- sionsberättelsen.

104 g.

1 mom. Revisionsberättelsen skall innehålla redogörelse för resultatet av revisorernas granskning samt uttalande, huruvida anledning till anmärkning i avseende å de till revisorerna överlämnade redovisningshandlingarna, bola- gets bokföring eller inventeringen av dess tillgångar eller eljest beträffande förvaltningen av bolagets angelägenheter föreligger eller icke. Föreligger an- ledning tilt anmärkning, skall denna angivas i revisionsberättelsen. Reviso- rerna äge ock i berättelsen meddela erinringar, som de anse böra komma till aktieägarnas kännedom.

Revisionsberättelsen skall innehålla särskilt uttalande angående fastställelse av balansräkningen; angående ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktö— ren; samt

angående styrelsens och verkställande direktörens förslag i anledning av bolagets vinst eller förlust enligt balansräkningen.

Har uppskrivning av tillgång verkställts för räkenskapsåret eller har till- gång som anskaffats under räkenskapsåret upptagits till högre värde än an- skaffningskostnaden, skall särskilt uttalande därom göras i revisionsberät- telsen.

Revisor, som hyser från de i revisionsberättelsen gjorda uttalandena skilj— aktig mening eller eljest finner särskilt uttalande påkallat, äger till revisions- berättelsen föga yttrande därom, såframt han ej avgiver särskild revisionsbe- rättelse.

2 mom. Revisionsberättelsen för moderbolag skall innehålla särskilt utta- lande, huruvida föreslagen vinstdisposition med hänsyn till koncernens ställ- ning och resultatet av koncernens verksamhet i dess helhet får anses stå i strid mot god affärssed. Hava revisorerna saknat erforderliga upplysningar rörande dotterbolags förhållanden, skall detta angivas jämte anledningen därtill.

105 &.

Hör till bolaget stiftelse, som bildats enligt lagen om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser, skall revisorernas granskning avse jämväl stif- telsens förvaltning samt dess räkenskaper; och skall vad -i 102 & 1 mom. fjärde stycket är stadgat beträffande bolagets styrelse och verkställande di— rektören äga motsvarande tillämpning å styrelse eller god man för stiftelsen.

Där stiftelse, som i första stycket sägs, står under särskild förvaltning, skola revisorerna, samtidigt med överlämnande till bolagets styrelse av revi- sionsberättelsen, till styrelsen eller gode mannen för stiftelsen överlämna sär- skilt yttrande rörande granskningen av stiftelsens förvaltning och räkenska— per. I revisionsberättelsen skola revisorerna yttra sig om granskningen av stiftelsens förvaltning och dess räkenskaper.

Om bolagsstämma. 106 å.

Aktieägares rätt att deltaga i handhavandet av bolagets angelägenheter ut- övas å bolagsstämma. Där äge varje aktieägare, som införts i aktieboken och anmäler sig till deltagande i förhandlingarna, rösträtt i enlighet med vad i 111 & sägs.

I bolagsordningen må kunna stadgas, att aktieägare för att vinna rätt till deltagande i förhandlingarna skall hos styrelsen anmäla sig viss tid, högst tre dagar, sön— och helgdagar oräknade, före bolagsstämman. Meddelas dylikt stadgande, skol-a i bolagsordningen jämväl intagas bestämmelser om kungö- rande av ort och tid för hållande av sådant styrelsesammanträde, som i 35 ä 1 mom. sägs.

107 &.

Vill någon själv eller genom ombud utöva rösträtt för aktie, vare han, så- framt å bolagsstämman aktieägare med ett sammanlagt aktiebelopp av minst en tiondel av det vid stämman företrädda aktiekapitalet framställt yrkande därom, pliktig att avlämna en av honom egenhändigt underskriven försäkran, att han icke under falskt sken av köp, gåva eller annat förvärv åtkommit ak- tien utan verkligen förvärvat äganderätt till denna, att han ej heller för att kringgå i lag eller bolagsordningen meddelade bestämmelser om rösträtt för- värvat aktien med skyldighet att åter avyttra den, samt att han fortfarande är ägare av aktien. Har försäkran å tidigare bolagsstämma avlämnats av den uppgivne aktieägaren, vare han allenast pliktig att avlämna försäkran, att förändring i äganderätten till aktien icke ägt rum.

Beträffande aktie, för vilken någon såsom aktieägare tidigare utövat röst- rätt, må försäkran ej avfordras denne, med mindre aktieägare hos styrelsen anmält yrkande därom minst fem dagar före stämman. Om sådan anmälan skall genom styrelsens eller verkställande direktörens försorg underrättelse med posten genast avsändas till den yrkandet avser, där uppgift om hans postadress utan väsentlig omgång eller tidsutdräkt kan inhämtas.

Skall försäkran avgivas av förmyndare eller annan ställföreträdare för äga— ren, varde den därefter lämpad.

108 &.

Såvitt hinder ej möter, böra styrelsens ledamöter och verkställande direk- tören närvara vid bolagsstämma så ock minst en av revisorerna, där å stäm- man redovisning för bolaget skall behandlas eller eljest ärende förekommer av beskaffenhet att revisors närvaro kan anses påkallad. Rätt att närvara vid bolagsstämma tillkommer städse revisor.

109 %.

Ej må någon själv eller genom ombud eller såsom ombud för annan å bo- lagsstämma deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan honom och bolaget. Ej heller må han deltaga i behandling av fråga om avtal mellan bolaget och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets. Vad sålunda stadgats äge motsvarande till- lämpning beträffande gåva från bolagets sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller tredje man.

Styrelseledamot eller verkställande direktören må ej deltaga i beslut om an- svarsfrihet för förvaltningsåtgärd, för vilken han är ansvarig, eller i val av revisor. _

I behandlingen av fråga om överlåtelse av försäkringsbestånd som avses i 295 & äger övertagande bolaget deltaga utan hinder av vad i första stycket sägs.

110 &.

Ä bolagsstämma skall styrelsen hålla aktieboken tillgänglig. Där ej genom föreskrift i bolagsordningen är bestämt vem som skall vara ordförande på bolagsstämma, välje stämman själv ordförande att leda för-

' handlingarna. Till ordförande må utses den som ej är aktieägare, om annat icke föreskrives i bolagsordningen.

Är ej ordförande bestämd genom bolagsordningen, skall stämman öppna-s av styrelsens ordförande eller den styrelsen därtill utsett.

Utse, då ordförande skall väljas, de närvarande ej enhälligt ordförande, åligger det den som öppnat stämman att såsom ordförande leda förhand- lingarna, till dess röstlängd blivit godkänd och ordförande valts.

Å stämman skall ordföranden upprätta och till godkännande framlägga en förteckning över närvarande aktieägare och ombud för aktieägare med upp- gift å det antal aktier, för vilket envar av dem äger utöva rösträtt. Sedan

förteckningen enhälligt eller efter en på grundval därav företagen omröstning godkänts med eller utan ändring, länder förteckningen till efterrättelse så- som röstlängd å stämman; dock att, där stämman uppskjutes till senare dag än nästföljande söckendag, ny förteckning skall upprättas å den fortsatta stämman.

Genom styrelsens försorg skall föras protokoll över förhandlingarna å stäm- man. I protokollet skola intagas röstlängden, de beslut, som av ordföranden angivits vara fattade av stämman, samt, där röstning skett, dess resultat. Anteckning skall i protokollet ske om prövning av kallelsen till stämman. Protokollet skall undertecknas eller till riktigheten vitsordas av ordföranden och minst en på stämman utsedd person. Senast inom två veckor efter stäm- man skall protokollet genom styrelsens och verkställande direktörens försorg hållas hos bolaget tillgängligt för aktieägarna. Protokollen skola på betryg- gande sätt förvaras.

111 5.

Jämte vad i övrigt i denna lag är stadgat om utövande av rösträtt och fat- tande av beslut är bolagsstämma gälle:

1. att rösträtt ej må utövas för aktie, å vilken icke fullgjorts förfallen in— betalning eller i fråga om vilken ej, där det skolat ske, avlämnats i 37 eller 55 % omförmäld förbindelse;

2. att varje aktie, för vilken rösträtt må utövas, berättigar till en röst;

3. att frånvarande aktieägares rösträtt må utövas genom ombud;

4. att ingen dock må för egna och andras aktier utöva rösträtt för sam- manlagt mer än en femtedel av det på stämman företrädda aktiekapitalet;

5. att såsom bolagets beslut gäller den mening, för vilken de flesta rös- terna avgivas;

6. att vid lika röstetal val avgöres genom lottning, men i andra frågor den mening gäller som biträdes av de flesta röstande eller, om jämväl antalet rös- tande är lika, av stämmans ordförande.

1 bolagsordningen må kunna intagas bestämmelser avvikande från vad i första stycket 2—6 stadgas; dock att aktieägares rättighet att utöva rösträtt ej får inskränkas utöver vad i första stycket 1 är föreskrivet, att olika röst- värde för aktier i bolaget icke må så bestämmas, att röstvärdet för någon aktie överstiger tio gånger röstvärdet för annan aktie, och att aktieägarä rättighet att genom ombud utöva rösträtt ej får inskränkas i vidare mån än att föreskrift må kunna meddelas därom, att till ombud må utses allenast aktieägare. Utan hinder av vad sålunda stadgas må dels beslut enligt 125 Q 2 mom. andra stycket fattas om sådan ändring av bolagsordningen i fråga om röstvärdet för aktier av olika slag som erfordras för att förhindra att förhål- landet mellan aktier av olika slag rubbas och dels i beslut om aktiekapitalets ökning föreskrift meddelas, att för ny aktie ej må utövas rösträtt vid bestäm- mande av vinstutdelning vartill den nya aktien icke medför rätt.

För egen aktie må försäkringsaktiebolag icke utöva rösträtt, ej heller må av dotterbolag rösträtt utövas för aktie i moderbolaget.

Vad ovan i första stycket 1 stadgats utgör ej hinder för aktieägare att, un- der det han är förlustig sin rösträtt, med laga verkan deltaga i beslut, för vars giltighet erfordras att samtliga aktieägare förena sig därom. Erfordras för besluts giltighet samtycke av samtliga aktieägare eller ock viss röstplura- litet av de vid bolagsstämma företrädda aktierna eller 'av bolagets hel-a aktie- kapital, skola aktier, för vilka rösträtt ej må utövas enligt tredje stycket, icke medräknas.

112 g.

Den, som vill föra talan såsom fullmäktig för aktieägare å bolagsstämma, skall, där ej aktieägaren å stämman muntligen bemyndigar honom därtill, styrka sin behörighet genom skriftlig dagtecknad fullmakt. Fullmakt vare ej gällande för stämma, som börjar senare än fem år efter fullmaktens utfär- dande.

113 5.

Inom sex månader efter utgången av varje räkenskapsår skall hållas ordi- narie bolagsstämma, å vilken styrelsen och verkställande direktören hava att framlägga redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen för det sistför- flutna räkenskapsåret.

Genom styrelsens och verkställande direktörens försorg skola de hand- lingar, som sålunda skola framläggas å stämman, under minst en vecka när- mast före denna hos bolaget hållas tillgängliga för aktieägarna i tillräckligt antal exemplar ävensom ofördröjligen översändas till aktieägare som med uppgivande av postadress anhåller därom.

Aktieägare vare berättigad att få ärende hänskjutet till prövning å ordina- rie stämma, såframt han hos styrelsen skriftligen framställer yrkande därom minst tio dagar före stämman. Föranleder yrkandet särskilt tillkännagivande och meddelande enligt 116 å andra stycket, skola kostnaderna därför gäldas av den som framställt yrkandet.

114 g.

Styrelsen äger, när den finner lämpligt, kalla aktieägarna till extra bolags— stämma.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen med angivande av skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra bolagsstämma att hållas så snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske. Efterkommer styrelsen ej inom en vecka sådan påfordran, äge revisorerna på sätt i 115 och 116 åå är stadgat själva utlysa stämma. Äro icke samt- liga revisorer ense om stämmas utlysande, gälle den mening, varom de flesta förena sig eller vid lika röstetal deras mening som anse extra stämma böra hållas.

Extra bolagsstämma skall ock av styrelsen utlysas, då det för uppgivet än- damål skriftligen påfordras av aktieägare med ett sammanlagt aktiebelopp, utgörande minst en tiondel av hela aktiekapitalet eller den mindre del därav som kan vara bestämd i bolagsordningen.

115 &.

Bolagsstämma skall sammanträda å den ort, där styrelsen har sitt säte, så- framt ej i bolagsordningen blivit bestämt att stämma skall hållas å annan ort inom riket. '

Kallelse till bolagsstämma skall utfärdas av styrelsen i enlighet med bo- lagsordningens föreskrifter. Kallelseåtgärderna skola vara vidtagna senast två veckor före ordinarie och senast en vecka före extra stämma.

Utlyses ordinarie stämma som i 113 & sägs att hållas å annan tid än som bestämts i bolagsordningen, skall senast två veckor före stämman dels kun- görelse om stämmans hållande införas i allmänna tidningarna och tidning inom den ort, där bolagets styrelse har sitt säte, dels ock kallelse med posten avsändas till varje i aktieboken införd aktieägare, om vars postadress uppgift kan utan väsentlig omgång eller tidsutdräkt inhämtas. Är i bolagsordningen något ytterligare föreskrivet om kallelse till ordinarie stämma, skall det iakt- tagas.

Uppskjutes stämma till dag som infaller mer än en månad därefter, skall kallelse jämlikt andra stycket utfärdas till den fortsatta stämman.

Där för giltighet av bolagsstämmobeslut erfordras att det fattas å två på varandra följande stämmor, må kallelse till sista stämman ej ske, innan första stämman hållits. Är icke någon av stämmorna ordinarie, skola mel- lan dem förflyta minst två månader, och skall beträffande kallelse till sista stämman iakttagas vad i tredje stycket är stadgat. Kallelse i sådan ordning till sista stämman skall jämväl eljest ske, om för besluts giltighet erfordras att det å den-na stämma biträdes av minst nio tiondelar utav samtliga röstande eller utav samtliga röstande för aktier av visst slag; dock skall rörande kal- lelsen med posten gälla, att den skall i rekommenderat brev försändas till aktieägarna eller i sist angivna fall till ägarna av aktier av nämnda slag.

116 5.

I kallelsen till bolagsstämma skola angivas de ärenden, som skola före- komma å stämma-n, dock vare det ej erforderligt att i kallelse till ordinarie stämma särskilt angiva de ärenden, som enligt denna lag eller bolagsord- ningen skola där företagas. Under minst en vecka närmast före stämma skall tillika en fullständig förteckning över samtliga ärenden, som skola förekom- ma å stämman, genom styrelsens och verkställande direktörens försorg hållas hos bolaget tillgänglig för aktieägarna ävensom ofördröjligen översändas till aktieägare, som med uppgivande av postadress anhåller därom. Skall å stämma förekomma ärende innefattande förslag till ändring av bolagsord- ningen, varde det huvudsakliga innehållet av ändringen angivet i kallelsen och förteckningen.

Har aktieägare enligt 113 & framställt yrkande om ärendes hänskjutande till prövning på ordinarie stämma å sådan tid att ärendet icke kunnat an- givas i kallelsen till stämman, skall genom styrelsens försorg ofördröjligen om ärendets hänskjutande till stämman tillkännagivande äga rum på det sätt,

som i bolagsordningen stadgas för kallelse till ordinarie bolagsstämma, samt meddelande med posten avsändas till varje i aktieboken införd aktieägare, om vars postadress uppgift kan utan väsentlig omgång eller tidsutdräkt in- hämtas.

Ärende, som ej angivits i kallelsen till stämman eller varom tillkännagi— vande och meddelande icke ägt rum'efter vad i andra stycket stadgas, eller som ej upptagits i förteckningen, må icke vid stämman företagas till avgö- rande, där ej i fråga om ordinarie stämma ärendet enligt denna lag eller bo- lagsordningen skall förekomma på stämman eller omedelbart föranledas av ärende som där skall avgöras. Ej heller må ärende angående ändring av bo- lagsordningen företagas till avgörande å ordinarie eller extra stämma, med mindre föreskriften i första stycket sista punkten iakttagits. Utan hinder av vad sålunda stadgats må dock å såväl ordinarie som extra stämma kunna fattas beslut om utlysande av extra stämma för behandling av visst ärende.

Då särskild kallelse skall ske till fortsatt stämma, skall beträffande kal- lelsens innehåll och påföljden av att ärende icke angivits i kallelsen vad ovan i denna paragraf är stadgat äga motsvarande tillämpning.

117 å.

Finnes ej styrelse för försäkringsaktiebolag, har försäkringsinspektionen att, på anmälan av verkställande direktören eller aktieägare eller då förhål- . landet eljest varder för inspektionen kunnigt, ofördröjligen utlysa bolags- . stämma. I fråga om ordningen för utlysande av stämma i sådant fall gälle ? vad i 115 och 116 55 är stadgat.

Underlåter styrelsen att i föreskriven ordning kalla aktieägarna till ordi- narie bolagsstämma eller har styrelsen ej senast två veckor efter påfordran, * som i 114 & tredje stycket sägs, utlyst extra bolagsstämma att hållas så snart

det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske, vare lag som i 2883 2 och 3 anlIl. sägs.

118 g.

1 mom. Ä ordinarie bolagsstämma, som avses i 113 &, skola till avgörande företagas frågorna om fastställelse av balansräkningen med de ändringar eller tillägg, som må finnas erforderliga, samt om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktören för den tid redovisningen omfattar. Stämman skall ock fatta beslut i anledning av bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen.

Med beslut i nämnda frågor skall dock anstå till fortsatt stämma å viss dag minst en och högst två månader därefter, om det påfordras av aktie- ägare, vilkas sammanlagda röstetal utgör minst en femtedel av röstetalet för samtliga vid stämman företrädda aktier eller som företräda sammanlagt minst en tiondel av hela aktiekapitalet. Utöver nämnda tid vare uppskov med sådant beslut ej medgivet.

Om skyldighet att inom viss tid till försäkringsinspektionen insända av- skrift av balansräkningen jämte andra handlingar stadgas i 281 %.

2 mom. Där i moderbolag på stämma, som avses i 113 &, yrkande fram- ställes om utdelning av vinst utöver vad i förvaltningsberättelsen föreslagits, skall, om det sålunda framställda yrkandet godkännes av stämman, med be- slut i frågan anstå till sådan fortsatt stämma som i 1 mom. sägs. Till den fortsatta stämman skola samtliga styrelseledamöter och verkställande di— rektören så ock revisorerna avgiva yttrande, huruvida den yrkade vinstut- delningen med hänsyn till koncernens ställning och resultatet av koncernens verksamhet i dess helhet får anses. stå i strid mot god affärssed. Ä den fort- satta stämman må beslut ej fattas om högre utdelning än som sålunda yr- kats.

119 g.

Styrelsen och verkställande direktören vare pliktiga att å den bolagsstäm— ma, varom förmäles i 113 &, i den mån det av aktieägare äskas och kan ske utan förfång för bolaget, meddela till buds stående närmare upplysningar an- gående förhållanden, som kunna inverka på bedömandet av värdet av bola— gets tillgångar, av dess ställning i övrigt och av resultatet av dess verksam- het samt av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolagets angelägenheter. Upplysningsplikten avser även bolagets förhållande till kon- cernbolag.

Det åligger styrelsen och verkställande direktören att jämväl eljest å bo- lagsstämma meddela aktieägare upplysning efter vad nu är sagt i avseende å ärende, som skall förekomma å stämman.

Om för lämnande av begärd upplysning erfordras uppgifter, som ej äro tillgängliga å stämman, skall upplysningen inom två veckor därefter skrift- ligen hos bolaget hållas tillgänglig för aktieägarna ävensom översändas till aktieägare, som framställt begäran om densamma.

Fin-ner styrelsen att begärd upplysning icke kan av styrelsen eller verk- ställande direktören utan förfång för bolaget lämnas å stämman, skall upp- lysningen i stället lämnas till bolagets revisorer inom två veckor därefter. Revisorerna skola inom en månad efter stämman till styrelsen avgiva skrift- ligt yttrande, huruvida den begärda upplysningen lämnats till dem samt hu- ruvida upplysningen enligt deras mening bort föranleda ändring i revisions- berättelsen eller eljest giver anledning till erinran. Där det är fallet, skall ändringen eller erinri-ngen angivas i yttrandet. Revisorernas yttrande skall av styrelsen hållas hos bolaget tillgängligt för aktieägarna samt i avskrift över— sändas till aktieägare, som framställt begäran om upplysningen.

Om talan mot styrelseledamot, verkställande direktör, stiftare, revisor eller aktieägare. 120 %.

Ansvarsfrihet må ej anses vara styrelseledamot eller verkställande direk— tören beviljad, såframt aktieägare med ett sammanlagt aktiebelopp, utgöran— de minst en tiondel av hela aktiekapitalet, röstat däremot.

Äro de som röstat mot ansvarsfrihets beviljande i minoriteten, må i deras aktiebelopp icke inräknas aktie, som aktieägaren bekommit annorledes än genom bodelning, arv eller testamente och för vilken aktieägaren blivit in- förd i aktieboken senare än sex månader före den stämma där redovisnings- handlingarna och revisionsberättelsen framlades.

Varder talan å förvaltningen under det räkenskapsår redovisningen avser ej anställd inom sex månader från det redovisningshandlingarna och revi- sionsberättelse framlades på bolagsstämman, vare så ansett som om ansvars- frihet blivit beviljad.

Om ansvarsfrihet blivit beviljad, må likväl talan kunna anställas mot sty— relseledamot eller verkställande direktören på grund av åtgärd, om vars vid- tagande eller betydelse för bolaget styrelsen, styrelseledamot eller verkstäl- lande direktören uppsåtligen eller av vårdslöshet i redovisningshandlingarna eller eljest till bolagsstämman eller till aktieägarna enligt 119 & tredje styc- ket eller ock genom bokföringen eller eljest till revisorerna lämnat i väsent- liga hänseenden oriktiga eller ofullständiga upplysningar. Talan, som grun- das därpå att styrelseledamot eller verkställande direktören begått brottslig i handling, må ock eljest kunna mot honom anställas, så framt ej beviljad

ansvarsfrihet uppenbarligen avsett även nämnda handling.

121 g.

Har ansvarsfrihet enligt 120 % icke blivit styrelseledamot eller verkställan- de direktören beviljad, äge aktieägare med aktiebelopp, varom i nämnda pa- ragraf stadgas, å bolagets vägnar föra talan mot honom å förvaltningen. Samma lag vare i fråga om anställande av sådan talan som enligt vad där sägs må anställas utan hinder av att ansvarsfrihet blivit beviljad.

Sedan tal-an blivit anställd, må den omständigheten, att en eller flera av de aktieägare som anställt talan avstått från denna, ej utgöra hinder för de övriga att fullfölja talan, ändå att deras sammanlagda aktiebelopp är mindre än ovan sagts.

Aktieägare, som enligt första stycket anställt talan mot styrelseledamot eller verkställande direktören, svare för rättegångskostn-aderna, dock med rätt att av bolaget erhålla ersättning, i den mån kostnaderna täckas av vad genom rättegången kommit bolaget till godo.

122 %.

Har förslag om anställande av talan för bolaget om skadestånd mot stiftare på grund av bolagsbildningen eller mot revisor på grund av hans uppdrag prövats på bolagsstämma, vare i fråga om aktieägares rätt att å bolagets vägnar föra sådan talan lag som i 121 % sägs, därest förslaget blivit av stäm- man antaget eller ock biträtts av aktieägare med sammanlagt aktiebelopp varom i 120 & stadgas. Rätten att föra talan mot stiftare vare dock ej be- roende dårav, att aktieägare viss tid varit i aktieboken införd såsom ägare till sina aktier.

Talan ma ej anställas mot stiftare sedan tre år förflutit efter bolagets re- gistrering eller mot revisor sedan två år förflutit från det revisionsberättelse eller yttrande, varom förmäles i 44, 58, 59 eller 61 å, framlades å bolags- stämma eller yttrande enligt 119 & avgavs.

Mot aktieägare må bolaget ej föra talan om skadestånd enligt 320 eller 322 &, sedan två år förflutit efter beslut eller åtgärd dårå talan grundas.

Utan hinder av vad i andra och tredje styckena sägs må talan anställas som grundas därpå att stiftare, revisor eller aktieägare begått brottslig hand- ling.

123 ä.

Försättes bolaget i konkurs på ansökan, som gjorts inom två år från den stämma där redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen framlades, äge konkursboet, ändå att ansvarsfrihet blivit styrelseledamot eller verkställande direktören beviljad, anställa talan mot honom å förvaltningen under det rå- kenskapsär redovisningen avser.

Mot stiftare, revisor eller aktieägare äge ock, där bolaget försättes i kon— kurs på ansökan, vilken gjorts inom tid som i 122 % andra och tredje stycke- na är för talan i varje särskilt fall föreskriven, konkursboet föra sådan talan.

Talan, varom i denna paragraf stadgas, skall väckas inom sex månader från första borgenärssammanträdet eller, där tiden för anställande av talan för bolaget då ännu ej gått till ända, inom utgången av den tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

124 %.

Uppgörelse mellan bolaget och stiftare rörande honom i sådan egenskap åliggande skadeståndsskyldighet vare ej bindande för bolaget eller dess kon- kursbo, där den träffats innan tid för anställande av talan mot honom gått till ända efter vad ovan är stadgat.

Vad i första stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning i fråga om uppgörelse beträffande skadeståndsskyldighet, som åvilar styrelseledamot, verkställande direktören eller revisor. Bolaget vare dock bundet av uppgö— relse, som träffats av bolagsstämma. Är fråga om uppgörelse med styrelse— ledamot eller verkställande direktören, skola revisorerna höras i ärendet. Ej må uppgörelse anses träffad av stämman, om aktieägare med ett sammanlagt aktiebelopp, utgörande minst en tiondel av hela aktiekapitalet, röstat däremot. För aktieägare skadeståndstalan å bolagets vägnar, vare uppgörelse ej gäl- lande med mindre den biträtts av honom. Skall fråga om uppgörelse behandlas å stämma, skola, ändå att denna ej är ordinarie, föreskrivna kallelseåtgärder vara vidtagna senast två veckor före stämman.

Om ändring av bolagsordningen och vissa andra fall, då särskild röstpluralitet å bolagsstämma erfordras, så ock om ändring av grunderna. 125 %.

1 mom. Beslut, som innefattar sådan ändring av bolagsordningen att rätts- förhållandet mellan redan utgivna aktier rubbas, vare ej giltigt, med mindre samtliga aktieägare fören-at sig därom. Försämras genom beslutet allenast vissa aktiers rätt, erfordras dock samtycke endast av ägarna till nämnda ak- tier, och skall därjämte angående beslutets fattande å två på varandra föl- jande bolagsstämmor gälla vad här nedan i 2 och 5 mom. är för varje sär- skilt fall stadgat.

Finnas aktier av olika slag och rubba-s genom beslutet rättsförhållandet mellan aktieslagen, erfordras för giltighet av beslutet, utöver vad i 2 eller 5 mom. är stadgat, allenast att beslutet å den sista stämman biträtts av nio tiondelar av samtliga röstande för det slag av aktier, vilkas rätt genom be- slutet försämras, och att de som biträtt beslutet tillika företrätt nio tionde- lar av dessa aktier.

Beträffande beslut om intagande i bolagsordningen av bestämmelse enligt 65 g 1 mom. om lösningsrätt vid övergång av aktie skall vad i första och andra styckena är stadgat äga motsvarande tillämpning.

För giltighet av beslut om sådan ändring av bolagsordningen, att det där bestämda aktiekapitalet eller maximikapitalet höjes eller att det belopp, var- till aktier av visst slag skola kunna utgivas, höjes eller sänkes, eller att nytt aktieslag skall kunna utgivas, erfordras, ändå att genom beslutet rättsförhål- landet rubbas mellan aktier av olika slag, iakttagande allenast av vad i 4 och 5 mom. är för varje särskilt fall stadgat. Beträffande beslut varigenom i bolagsordningen intages förbehåll varom i 65 ä 2 mom. förmäles, gälle vad i 5 mom. sägs.

2 mom. Beslut om ändring av bolagsordningen som avser

reglerna för utövande av rösträtt och för fattande av beslut å bolags- stämma,

intagande av förbehåll enligt 344 % eller av förbud att klandra skiljedom enligt 65 5 1 mom. eller 335 &,

förlängning av tiden för bolagets bestånd eller borttagande av något för bolagets bestånd stadgat villkor, eller '

användningen av bolagets vinst eller av bolagets behållna tillgångar vid dess upplösning

vare ej giltigt med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom eller be- slutet fattats å två på varandra följande bolagsstämmor samt å den sista stämman biträtts av minst nio tiondelar av samtliga röstande och de som bi- trätt beslutet tillika företrätt minst tre fjärdedelar av hela aktiekapitalet.

Innebär ett i samband med ned'sättningsbeslut enligt 61 % fattat beslut alle- nast sådan ändring av bolagsordningen i ämne varom i detta mom. förmäles, som erfordras för att förhindra att förhållandet mellan aktier av olika slag rubbas genom nedsättningen, gälle med avseende å sistnämnda beslut vad i 5 mom. stadgas.

3 mom. Beslut avseende ändring av bolagsordningen i fråga om föremå- let för bolagets verksamhet vare ej giltigt, med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom eller beslutet fattats å två på varandra följande bolags- stämmor samt å den sista stämman biträtts av minst två tredjedelar av samt- liga röstande och dessa tillika företrätt minst tre fjärdelar av det på stäm- man företrädda aktiekapitalet.

4 mom. Där aktier av olika slag finnas och dessa ej medföra lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst, vare beslut om sådan ändring av bo— lagsordningen, att det i bolagsordningen bestämda aktiekapitalet eller maxi- mikapitalet eller det belopp, vartill aktier skola kunna utgivas av något av nämnda slag, höjes eller ock att nytt aktieslag skall kunna utgivas, icke giltigt, med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom eller beslutet fat- tats å två på varandra följande bolagsstämmor samt å den sista stämman bi- trätts av minst tre fjärdedelar av samtliga röstande och, där genom beslutet visst aktieslags rätt försämras, de som biträtt beslutet tillika företrätt minst tre fjärdedelar av sistnämnda slag av aktier. I samband med sådant beslut må beslut i samma ordning fattas om den ändring av bolagsordningen, att det belopp, vartill aktier av visst slag skola kunna utgivas, sänkes.

5 mom. Beslut om annan ändring av bolagsordningen än ovan avses vare ej giltigt, med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom eller beslutet fattats å två på varandra följande bolagsstämmor och å den sista stämman biträtts av minst två tredjedelar av samtliga röstande.

6 mom. Är för giltighet av beslut. som avses i 1—5 mom., något ytterligare villkor bestämt i bolagsordningen, lände ock det till efterrättelse.

126 g.

Beslutas sådan ändring av bolagsordningen, att nytt aktieslag skall kunna utgivas, eller i bolag, där aktier av olika slag finnas, sådan ändring av bo- lagsordningen, att det där bestämda aktiekapitalet eller maximikapitalet eller det belopp, vartill aktier av visst slag skola kunna utgivas, höjes, skall i be— slutet angivas det belopp, vartill aktier av varje särskilt slag skola kunna ut- givas, och, där beslutet avser utgivande av nytt aktieslag, den rätt som i för- hållande till de förutvarande aktierna skall tillkomma det nya aktieslaget.

Skola aktierna icke medföra lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst, skall ibeslutet särskilt angivas den rätt till teckning eller erhållande av nya aktier, som vid aktiekapitalets ökning skall tillkomma varje slag av aktier.

Avser beslut, varigenom i bolagsordningen intages förbehåll, som i 65 ä 2 mom. sägs, icke bolagets samtliga aktier. och åsämjas ej aktieägarna be- träffande vilka förbehållet skall gälla, varde frågan därom avgjord genom lottning, som anställes å bolagsstämma i sammanhang med beslutet.

127 5.

Beslut om nedsättning av aktiekapitalet enligt 61 & vare, där icke samtliga aktieägare förenat sig därom, ej giltigt, med mindre beslutet fattats å två på varandra följande bolagsstämmor och å den sista stämman biträtts av minst

två tredjedelar av samtliga röstande. Rubbas genom beslutet rättsförhållan— det mellan aktierna, erfordras därjämte å den sista stämman samtycke av ägarna av de aktier, vilkas rätt genom beslutet försämras.

Har i bolag, där aktier av olika slag finnas, beslut fattats, som avser ned- sättning av aktiekapitalet genom minskning med lika belopp av samtliga ak- tier av visst slag eller sammanläggning av dessa aktier, och innehåller be— slutet tillika, att till reservfonden eller säkerhetsfonden skall avsättas ett mot nedsättningen svarande belopp, vare, änskönt genom beslutet den rätt som tillkommer dessa aktier försämras, beslutet giltigt, där det å sista stämman biträtts av minst nio tiondelar av samtliga röstande för nämnda slag av ak- tier och de som biträtt beslutet tillika företrätt minst tre fjärdedelar av dessa aktier.

Är för giltighet av beslut som ovan sägs något ytterligare villkor bestämt i bolagsordningen, lände det till efterrättelse.

Erfordras för beslut om nedsättning av aktiekapitalet, som avses i 61 %, ändring av vad i bolagsordningen stadgas rörande aktiekapitalet eller rö- rande akties nominella belopp, skall beslut om sådan ändring av bolagsord- ningen fattas i sammanhang med nedsättningsbeslutet.

Skall beslut om nedsättning av aktiekapitalet genomföras medelst sam- manläggning av aktier, och erfordras enligt 334 & 1 mom. att samtliga ak- tieägare förena sig om sammanläggningen, vare nedsättningsbeslutet ej gäl- lande, med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom.

128 g.

Har beslut fattats om ändring av bolagsordningen enligt 125 5 1 mom. andra stycket eller tredje stycket jämfört med andra stycket eller om nedsätt- ning av aktiekapitalet enligt 127 % andra stycket, vare aktieägare, vars rätt genom beslutet försämras och som å sista stämman röstat mot beslutet, be- rättigad påkalla, att hans aktier varda efter vad i 335 & stadgas inlösta av de aktieägare, som å nämnda stämma röstat för beslutet, om han å stämman gjort förbehåll därom. Samma rätt tillkomme ock aktieägare, som röstat emot bolagsordningsändring som beslutats enligt 125 ä 2 mom. första stycket.

Göres av aktieägare förbehåll som i första stycket sägs, vare, där å sam- ma stämma förnyad prövning av frågan om bolagsordningsändring eller om nedsättning av aktiekapitalet påkallas av aktieägare som röstat för beslutet, detta ej gällande, med mindre det å stämman bekräftas i den ordning som är stadgad angående beslutet å sista stämman.

129 %.

Beslut om ändring av grunderna fattas av styrelsen; och gälle därvid vad i 78 å är stadgat. 130 5. Sedan Konungens stadfästelse vunnits å ändring av bolagsordning eller grunder, skall ändringen av styrelsen eller verkställande direktören ofördröj- ligen anmälas för registrering. Ändri—ngsbeslutet må ej gå i verkställighet in-

nan registrering skett. Vid anmälningen skola fogas två enligt 341 5 andra stycket bestyrkta avskrifter av protokoll som förts i ärendet samt av Ko- nungens beslut om stadfästelse.

Avser beslutet sådan ändring av bolagsordningen att däri intages förbehåll som i 65 & sägs, skall vid anmälningen fogas intyg av två personer, att på varje brev å aktie som avses med förbehållet påskrift skett om den i förbe— hållet bestämda inskränkningen i rätten till aktie; är förbehållet sådant som i 65 ä 2 mom. sägs skall vid anmälningen tillika fogas en av samtliga styrelseledamöter och verkställande direktören underskriven försäkran att enligt aktieboken de aktier, som förbehållet avser icke innehavas av andra än som utan hinder av förbehållet må förvärva därmed avsedda aktier.

Om talan & bolagsstämmobeslut.

131 g.

1 mom. Menar styrelsen, styrelseledamot, verkställande direktören eller aktieägare att beslut, som fattats å bolagsstämma, icke tillkommit i behörig ordning eller eljest strider mot denna lag eller bolagsordningen eller grun- derna, äge därå tala genom stämning å bolaget. Rätt till sådan talan äge ock den som förmår visa, att styrelsen obehörigen vägrat att införa honom såsom aktieägare i aktieboken.

Grundas talan därå, att beslutet icke tillkommit i behörig ordning eller att det eljest kränker allenast aktieägares rätt, skall talan väckas inom tre må- nader från beslutets dag. Försummas det, vare beslutet gällande.

Hava vid bolagsstämmobeslut, som skall anmälas för registrering, i denna lag eller bolagsordningen upptagna föreskrifter om särskild röstpluralitet icke rätteligen iakttagits, vare, ehuru klandertalan ej väckts, beslutet icke gällan— de, utan så är att i strid mot 304 ?g 2 mom. registrering av beslutet ägt rum.

2 mom. Har talan å bolagsstämmobeslut anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill förekommer, att innan slutligt utslag i målet meddelas för- ordna att beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där beslutet är av beskaffenhet att höra registreras, meddelande ofördröjligen genom rättens försorg avsändas för registrering.

Domstols utslag, varigenom bolagsstämmobeslut upphävts eller ändrats, gälle jämväl för de aktieägare som ej fört talan.

132 5.

Har bolagsstämma bestämt arvode åt styrelseledamot, revisor eller tjänste- man i bolaget eller eljest åt någon för fullgörande av honom meddelat upp- drag, äge aktieägare med ett sammanlagt aktiebelopp, utgörande minst en tiondel av hela aktiekapitalet, inom tre månader från beslutets dag hos rät— ten göra skriftlig ansökan om prövning av arvodets storlek, därest det för- menas vara för högt; och äge rätten efter vederbörandes hörande jämka arvodet, om det finnes uppenbarligen vara bestämt till oskäligt belopp.

Om förlängning av försäkringsaktiebolags koncession. 133 5.

Har koncession för bestämd tid beviljats försäkringsaktiebolag, må till Ko- nungen ställd ansökan om förlängning av koncessionen inlämnas till försäk- ringsinspektionen sist sexton månader före utgången av den löpande konces- sionen. Beslut om sådan ansökan skall fatta-s å ordinarie bolagsstämma och gälle därvid vad i 111 % första stycket 5 och 6 är stadgat. Vid ansökningen skall fogas enligt 341 å andra stycket bestyrkt avskrift av protokoll som förts i ärendet.

Om likvidation och upplösning.

134 5.

Bolagsstämma äger besluta att bolaget skall träda i likvidation. Har för- säkringsinspektionen lämnat meddelande till rätten enligt 42 % eller har för- hållande inträffat som i 135 % sägs, skall beslutet fattas enligt 111 % första stycket 5 och 6. Samma lag vare beträffande beslut i fall SOm avses i 139 5. Beslut att bolaget skall träda i likvidation vare eljest icke giltigt, med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom eller beslutet fattats å två på var- andra följande bolagsstämmor och å den sista stämman biträtts av minst två tredjedelar av samtliga röstande. Är för giltighet av beslutet något ytterligare villkor bestämt i bolagsordningen, lände det till efterrättelse.

Föreligger ej fall som i första stycket andra eller tredje punkten sägs, må bolagsstämman kunna i beslutet föreskriva, att likvidationen skall inträda först å viss kommande dag högst två månader därefter, dock senast å första dagen av nästa räkenskapsår.

135 5.

Har i bolagsordningen fastställd tid för bolagets verksamhet gått till ända, eller har eljest förhållande inträffat, på grund varav enligt bestämmelse i bolagsordningen bolaget skall upphöra med sin verksamhet,

eller har bolagets hela försäkringsbestånd överlåtits,

eller har för bestämd tid beviljad koncession gått till ända utan att ny koncession beviljats,

eller har Konungen förklarat bolaget hava förverkat koncessionen, och varder ej på grund av anmälan inom sex veckor därefter enligt 144 % i registret infört att bolaget trätt i likvidation, förklare rätten, på ansökan av styrelseledamot, verkställande direktören eller aktieägare eller på anmälan av försäkringsinspektionen, och efter bolagets hörande, att bolaget skall träda i likvidation; och förelägge rätten bolaget att inom viss tid, ej understigande sex veckor, till rätten ingiva bevis, att registrering skett på grund av anmälan enligt 144 %, vid äventyr att eljest en eller flera likvidatorer förordnas av rätten.

Genom rättens försorg skall till försäkringsinspektionen ofördröjligen av- sändas dels för registrering meddelande om beslutet att bolaget skall träda i likvidation, dels ock underrättelse om förordnande av likvidator med an- givande av hans fullständiga namn och postadress.

136 &.

Har aktiekapitalet till två tredjedelar eller den mindre del, som kan vara bestämd i bolagsordningen, gått förlorat och har ej, inom fyra månader från den bolagsstämma, å vilken enligt 139 % likvidationsbalansräkning framlagts, bristen blivit fylld eller ock registrering skett därom att aktiekapitalet enligt 63 å nedsatts sålunda att täckning därför föreligger jämlikt likvidationsba- lansräkning, äge styrelseledamot, verkställande direktören eller aktieägare hos rätten göra ansökan att bolaget skall förklaras skyldigt att träda i likvida- tion. Anmälan må ock göras av försäkringsinspektionen.

Sker ansökan eller anmälan, skall rätten ofördröjligen utfärda kallelse å bolaget samt å aktieägare, som vilja yttra sig i ärendet, att inställa sig för rät- ten å utsatt dag minst två och högst fyra månader därefter, då frågan om bo- lagets trädande i likvidation skall prövas av rätten. Kallelsen skall delgivas bolaget på sätt om stämning i tvistemål är stadgat. Det åligger styrelsen att genast utlysa bolagsstämma för meddelande om kallelsen.

Visas att aktiekapitalet till den del som i första stycket sägs gått förlorat, och har ej senast å den för ärendets handläggning utsatta dagen anmälts och styrkts att bristen i aktiekapitalet blivit fylld eller att beslut om sådan nedsättning av aktiekapitalet varom i första stycket sägs blivit registrerat, förklare rätten att bolaget skall träda i likvidation. I fråga om beslutet och om förordnande av likvidatorer, så ock om avsändande av meddelande och under- rättelse till försäkringsinspektionen skall gälla vad i 135 5 är stadgat.

137 &.

Saknar försäkringsaktiebolag till registret anmäld behörig styrelse eller verkställande direktör, vare styrelseledamot, verkställande direktören, aktie- ägare eller borgenär, så ock envar annan, vars rätt kan vara beroende av att någon finnes som äger företräda bolaget, berättigad att hos rätten göra an- sökan, att bolaget skall förklaras skyldigt att träda i likvidation.

Där förhållande som avses i första stycket varder för försäkringsinspek- tionen kunnigt, skall inspektionen ofördröjligen därom göra anmälan hos rätten.

Sker ansökan eller anmälan, skall rätten ofördröjligen utfärda kallelse å bolaget samt å aktieägare och borgenärer, som vilja yttra sig i ärendet, att inställa sig för rätten å utsatt dag, då frågan om bolagets trädande i likvida— tion skall prövas av rätten. Kallelsen skall delgivas bolaget på sätt om stäm- ning i tvistemål är stadgat, där upplysning vinnes om någon med vilken del- givning kan äga rum. Genom rättens försorg skall kungörelse om kallelsen införas i allmänna tidningarna och tidning inom den ort, där bolagets styrelse

skall hava sitt säte, minst två och högst fyra månader före nämnda dag. Rätten äge, där så äskas eller eljest finnes erforderligt, förordna en eller flera sysslomän att taga bolagets egendom under vård samt bevaka dess angelägen- heter och företräda bolaget till dess rätten meddelat beslut i ärendet.

Styrkes ej innan ärendet företages till avgörande, att behörig styrelse eller verkställande direktör finnes samt att införing i registret skett, förklare rät- ten, att bolaget skall träda i likvidation, och förordne en eller flera likvida- torer.

Genom rättens försorg skall till försäkringsinspektionen ofördröjligen av- sändas dels för registrering meddelande om beslutet att bolaget skall träda i likvidation, dels ock underrättelse om förordnande av likvidator med angi- vande av hans fullständiga namn och postadress. Förordnas syssloman, skall ock för registrering ofördröjligen avsändas meddelande därom med angivan- de av sysslomannens fullständiga namn och hemvist.

138 å.

I ärende varom i 135—137 åå förmäles skall för de kostnader som sökan- den fått vidkännas för delgivning eller kungörelse av kallelse och för expedi- * tion i ärendet gottgörelse till honom utgå av bolagets medel, där bolaget för-

klaras skola träda i likvidation eller rätten eljest prövar skäligt att gottgö- relse utgår.

Har ärendet upptagits på grund av anmälan från försäkringsinspektionen, skola kostnaderna för kungörelse och delgivning utgå av allmänna medel samt slutligen gäldas med bolagets medel eller, om dessa ej lämna tillgång därtill, av statsverket.

139 å.

Det åligger styrelsen och verkställande direktören att, när helst anledning yppas till antagande att aktiekapitalet till den del som i 136 å sägs gått förlo- rat, ofördröjligen upprätta särskild balansräkning för ntrönande av bolagets ställning (likvidationsbalansräkning).

I likvidationsbalansräkningen skola tillgångarna upptagas till värde, som skall beräknas enligt vad i 93 å 1 mom. andra stycket är stadgat. Tillgångar som avses i 93 å 2 mom. första stycket må dock, även om nämnda värde är lägre, upptagas till det belopp, som motsvarar kostnaderna för deras anskaff- ning med avdrag av den värdeminskning för vilken enligt sistnämnda moment andra och tredje styckena avskrivning bör äga rum. I övrigt skall beträffan- de balansräkningen gälla de bestämmelser som avses i 93 och 94 åå.

Visar likvidationsbalansräkningen att aktiekapitalet till den del som i 136 å sägs gått förlorat, skall styrelsen, sedan yttrande däröver inhämtats av re- visorema, ofördröjligen kalla aktieägarna till bolagsstämma för prövning av balansräkningen och frågan om bolaget skall träda i likvidation. Minst en vecka före stämman skola genom styrelsens och verkställande direktörens försorg avskrift av likvidationsbalansräkningen och av revisorernas yttrande avsändas till försäkringsinspektionen samt huvudskriften eller avskrift hål

las hos bolaget tillgänglig för aktieägarna. Huvudskriften skall ock framläg- gas å stämman.

140 g.

Beslutar bolagsstämma att bolaget skall träda i likvidation, välje stämman en eller flera likvidatorer. Stämman må ock utse en eller flera suppleanter. Enligt bestämmelse, som på grund av särskild lag eller författning eller eljest intagits i bolagsordningen, må en eller flera likvidatorer kunna tillsättas på annat sätt att jämte de å bolagsstämman valda deltaga i likvidationen.

Har rätten enligt 135 eller 136 å förklarat att bolaget skall träda i likvi- dation, åligger det styrelsen att genast sammankalla bolagsstämma för val av likvidatorer, ändå att ändring sökes i beslutet.

Då likvidatorer utsetts å bolagsstämma eller förordnats av rätten, skall bo— laget anses hava trätt i likvidation, såframt ej bolagsstämman, efter vad i 134 å sägs, beslutat att likvidationen skall inträda först å senare dag.

Finnes i bolagsordningen bestämmelse som i första stycket sägs, åligger det styrelsen, verkställande direktören eller likvidator att ofördröjligen giva den som enligt nämnda bestämmelse skall tillsätta likvidator underrättelse om bolagsstämmans eller rättens beslut att bolaget skall träda i likvidation.

Angående likvidator som förordnas av Konungen stadgas i 289 å.

141 å.

Underlåta styrelseledamöterna eller verkställande direktören att fullgöra vad dem åligger enligt 139 å, svare de för bolagets uppkommande förbindel- ser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

Utser ej bolagsstämma likvidatorer inom fyra månader efter det likvida- tionsbalansräkning framlagts å stämma, ändå att aktiekapitalet till den del som i 136 å sägs gått förlorat, vare de, som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut om fortsättande av bolagets verksamhet eller handla å dess vägnar, ansvariga för uppkommande förbindelser efter vad ovan stadgas. Varder bristen i aktiekapitalet fylld eller beslut om nedsättning av aktiekapi- talet som i 136 å sägs registrerat, äge ej ansvarighet rum för förbindelse som därefter uppkommer.

142 å.

Likvidator skall vara myndig här i riket bosatt svensk medborgare. Uppdraget att vara likvidator gälle intill dess likvidationen blivit avslutad, men den som meddelat uppdraget må när som helst entlediga likvidatom och utse annan i hans ställe. Bolagsstämma äger ock utse likvidator i stället för likvidator, som förordnats av rätten i annat fall än nedan i fjärde stycket eller i 143 å andra stycket sägs.

Om likvidator, som är vald å bolagsstämma, entledigas eller eljest avgår eller avlider eller hinder för honom att vara likvidator uppkommer enligt första stycket och suppleant ej finnes, åligger det övriga likvidatorer att oför- dröjligen sammankalla stämma för val av ny likvidator. Inträffar sådant

fall i fråga om likvidator, som blivit tillsatt i annan ordning, skola övriga likvidatorer ofördröjligen underrätta den som tillsatt honom. Finnas ej and— ra likvidatorer, skall försäkringsinspektionen på ansökan av aktieägare oför- dröjligen utlysa bolagsstämma för val av ny likvidator.

Visar likvidator uppenbarligen motvilja eller försummelse vid fullgörande av sitt uppdrag, äge rätten, på anmälan av försäkringsinspektionen eller lik- vidationsrevisor och efter likvidatorns hörande, entlediga honorn och för.- ordna annan i hans ställe. Har rätten entledigat likvidator och i hans ställe förordnat annan, skall underrättelse därom med angivande av dennes full- ständiga namn och postadress genom rättens försorg ofördröjligen avsän- das till försäkringsinspektionen.

Vad i denna paragraf är stadgat om likvidator skall i tillämpliga delar gälla beträffande suppleant för likvidator.

143 å.

Finnes försäkringsaktiebolag, som enligt verkställd registrering trätt i lik- vidation, sedermera sakna till registret anmälda behöriga likvidatorer, skall rätten på ansökan av aktieägare, borgenär eller annan, vars rätt kan vara beroende av att någon finnes som äger företräda bolaget, eller på anmälan av försäkringsinspektionen, där det Vänder kunnigt för inspektionen, förord- na likvidatorer.

Har i fall, då likvidator skall tillsättas enligt bestämmelse i bolagsordning- en som avses i 140 å första stycket, sådan likvidator ej tillsatts, skall ersät- tare förordnas av rätten på ansökan eller anmälan som i första stycket sägs.

Genom rättens försorg skall till försäkringsinspektionen ofördröjligen av— sändas underrättelse om förordnande av likvidator med angivande av hans fullständiga namn och postadress.

144 å.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla att bolaget trätt i likvidation eller, där likvidationen efter vad i 134 å sägs skall inträda å viss kommande dag, att bolaget träder i likvidation nämnda dag. Anmäl- ningen skall innehålla uppgift om dagen för val eller rättens förordnande. I övrigt skall beträffande anmälan för registrering rörande likvidator eller suppleant för honom eller i fråga om rätt att under likvidationen teckna bolagets firma eller om ändring av bolagets postadress vad i 29 och 90 åå är stadgat för där avsedda fall äga motsvarande tillämpning.

145 5.

Å den bolagsstämma, vid vilken likvidatorer utses, skall jämväl väljas en eller flera likvidationsrevisorer att granska likvidatorernas förvaltning och bolagets räkenskaper under likvidationen. Hava likvidatorer förordnats av rätten, skola de ofördröjligen sammankalla aktieägarna till stämma för så-

dant val. Bolagsstämma må ock utse en eller flera suppleanter. Likvidations- revisor och suppleant må när som helst entledigas och annan utses i hans ställe.

Vad i 29 å, 99 å tredje, fjärde och femte styckena, 100 å, 101 å, 102 å 1 mom. och 114 å är stadgat om revisor och suppleant för revisor, om re- visors rättigheter och skyldigheter samt om anmälan eller meddelande för registrering beträffande revisor skall i tillämpliga delar gälla rörande likvi- dationsrevisor och suppleant, där ej annat följer av vad här nedan är stad- gat.

Angående likvidationsrevisor som förordnas av försäkringsinspektionen stadgas i 289 å.

146 å.

Då bolaget trätt i likvidation, åligger det styrelsen och verkställande direk- tören a-tt ofördröjligen avgiva redovisning för sin förvaltning av bolagets an- gelägenheter under tid, för vilken redovisningshandlingar ej förut framlagts å bolagsstämma.

Redovisningshandlingar skola av likvidatorema ofördröjligen i huvud- skrift eller avskrift överlämnas till revisorerna, som hava att inom en månad avgiva revisionsberättelse. Redovisningshandlingarna och revisionsberättel- sen skola av likvidatorema så snart ske kan framläggas å bolagsstämma; och skall å denna stämma till behandling företagas frågan om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsens ledamöter och verkställande direktören för den tid redovisningen omfattar.

I fråga om styrelsens och verkställande direktörens redovisning, om revi- sorernas granskning och revisionsberättelsen, om handlingar-s framläggande å bolagsstämma, tillhandahållande under viss tid före denna och insändande till försäkringsinspektionen, om behandlingen av frågan om ansvarsfrihet samt om anställande av talan mot styrelseledamot eller verkställande direk- tören skola i tillämpliga delar gälla de bestämmelser, som avses i 91—96, 102—105, 113, 118, 120—124 och 284 åå. Omfattar den tid, för vilken redo— visning skall avgivas enligt första stycket, även föregående räkenskapsår, skall särskild redovisning avgivas för nämnda år och skall därvid jämväl 97 å äga tillämpning.

147 g.

1 mom. Vad i 113, 114 och 117 åå är stadgat om rätt för aktieägare att få ärende hänskjutet till prövning å bolagsstämma och att påfordra utlysan- de av stämma skall äga motsvarande tillämpning under likvidation, varvid såsom ordinarie skola anses stämmor enligt 146, 154 och 157 åå.

2 mom. Om kallelse till bolagsstämma under likvidation skall gälla vad om kallelse till extra stämma är stadgat; dock skola föreskrivna kallelseåt- gärder vara vidtagna senast två veckor före stämma som avses i 146, 154, 157, 162 eller 163 å.

Det åligger likvidatorema att ofördröjligen söka kallelse å bolagets okända borgenärer samt upprätta och i bolagets inventariebok införa inventarium och balansräkning.

I inventarium och balansräkning för försäkringsaktiebolag i likvidation skola upptagas bolagets tillgångar och skulder, tillgångarna till värde som skall beräknas enligt vad i 93 Q 1 mom. andra stycket är stadgat. Aktieka- pitalet skall i balansräkningen upptagas inom linjen. I övrigt skall beträf- fande inventarium och balansräkning för försäkringsaktiebolag i likvidation gälla vad i 7 och 8 åå bokföringslagen är stadgat.

Likvidatorerna skola ofördröjligen överlämna ett av dem underskrivet exemplar av balansräkningen till likvidationsrevisorema.

149 g.

Där ej annat föranledes av bestämmelserna i 296—299 åå, skola likvida- torema förvalta bolagets angelägenheter under likvidationen.

Det åligger likvidatorema att så snart ske kan förvandla bolagets egen- dom i penningar, i den mån det erfordras för likvidationen, samt att verk- ställa betalning av bolagets skulder. Bolagets rörelse må fortsättas i den om- fattning som är nödvändig för en ändamålsenlig avveckling. Likvidatorerna skola föranstalta om skifte av bolagets behållna tillgångar, där ej annat föl— jer av bolagsordningen.

Bolagets egendom må ej avyttras under hand utan samtycke av den av Konungen förordnade likvidatom. Finnes denne hav—a utan skäl vägrat sitt samtycke, äge försäkringsinspektionen på ansökan av övriga likvidatorer tillåta försäljningen. Samtycke, som nu är sagt, vare ej av nöden där lik- vidatorema vilja till gällande börspris överlåta å fondbörs noterat värde-

papper. Angående förbud mot meddelande av försäkringar stadgas i 165 &.

150 5.

Med de inskränkningar, som följa av vad i 149 % samt i 296—299 åå eller eljest om likvidation är stadgat, skall i fråga om likvidatorers befogenhet att företräda bolaget så ock om deras rättigheter och skyldigheter i övrigt 'i tillämpliga delar gälla vad i denna lag är stadgat angående styrelse eller styrelseledamot, dock med iakttagande av att likvidatorema skola svara jäm- väl för de åligganden som enligt denna lag ankomma på verkställande di- rektör. Hava två eller flera likvidatorer utsetts, skall åt en av dem uppdragas att fullgöra verkställande direktörens skyldigheter i avseende å bolagets bok- föring och medelsförvaltning.

151 5.

Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg av orden »i. likvidation». I övrigt skall vad i 87 % första stycket finnes föreskrivet i fråga

om undertecknande av handling, som utfärdas för bolaget, äga motsvarande tillämpning under bolagets likvidation.

Har av likvidatorema eller annan ställföreträdare för bolaget handling ut- färdats utan sådan firmateckning som i första stycket sägs, och framgår icke av handlingens innehåll såväl att den utfärdats å bolagets vägnar som ock att bolaget är i likvidation, svare de, som undertecknat handlingen, för vad genom handlingen må hava slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld. Sådan ansvarighet skall dock ej åvila undertecknarna, där av omstän- digheterna vid handlingens tillkomst framgick, att den utfärdades för bolaget och att detta var i likvidation, samt den till vilken handlingen ställts av bola- get erhåller behörigen undertecknat godkännande av handlingen utan oskäligt dröjsmål efter det begäran därom framställts eller personlig ansvarighet gjorts gällande mot undertecknarna.

152 %.

Det åligger likvidatorema att för varje räkenskapsår avgiva redovisning för förvaltningen av bolagets angelägenheter genom avlämnande av balans- räkning avseende bolagets ställning balansdagen, likvidationsräkning och för- valtningsberättelse. Dessa redovisningshandlingar skola vara underskrivna av samtliga likvidatorer. Vad i 91 å andra stycket är stadgat skall äga motsva- rande tillämpning. Har bolaget under räkenskapsåret fortsatt rörelsen eller viss rörelsegren, skall dock häröver avgivas sådan vinst- och förlusträkning som avses i 95 &.

Likvidatorerna skola i likvidationsräkningen upptaga redovisning för in- komster och utgifter under räkenskapsåret, därvid inkomsterna å försäljning av bolagets tillgångar skola fördelas efter de i balansräkningen upptagna till- gångsposterna samt bland utgifterna skola för sig upptagas dels belopp, som erlagts i betalning för bolagets skulder, och dels övriga utgifter i lämpliga poster.

I förvaltningsberättelsen skall, i den mån det finnes kunna ske utan för- fång för bolaget, upplysning lämnas om likvidationens gång. Hava tillgångar i balansräkningen upptagits till lägre eller högre värde än i närmast föregå- ende balansräkning, skola i förvaltningsberättelsen angivas de belopp, var- med nedsättning eller höjning skett av de under särskild post i balansräk- ningen upptagna tillgångarnas sammanlagda värde.

Har likvidationen ej avslutats inom två år, skola i nästa förvaltningsberät- telse de hinder uppgivas, som därför mött.

Inom två månader efter räkenskapsårets slut skola likvidatorema till lik- vidationsrevisorerna i huvudskrift eller avskrift avlämna redovisningshand- lingarna.

153 &. Inom en månad efter det redovisningshandlingama överlämnats till likvi- 'dationsrevisorerna skola de till likvidatorema avlämna berättelse över gransk- ningen av deras förvaltning och bolagets räkenskaper för räkenskapsåret. Re-

visionsberättelsen, som skall vara underskriven av likvidationsrevisorerna, skall innehålla uttalande, huruvida enligt deras mening likvidationen onödigt fördröjes eller icke. Om revisionsberättelsens innehåll i övrigt och om redo- visningshandlingarnas återställande och förseende med påskrift skall i till- lämpliga delar gälla vad i 103 % och 104 % 1 mom. är stadgat. Hör till bo- laget stiftelse som i 105 & sägs, skall vad där är stadgat äga motsvarande tillämpning. '

154 5.

Sedan likvidationsrevisorema till likvidatorema avlämnat sin revisionsbe- rättelse, skola likvidatorema ofördröjligen kalla aktieägarna till bolagsstäm- ma för granskning av redovisningen. Rörande framläggande av redovisnings- handlingarna och revisionsberättelsen å stämman och deras tillhandahållande åt aktieägarna under viss tid före stämman skall gälla vad i 113 & stadgas.

Angående insändande av redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen gäller vad i 284 % stadgas.

155 5.

När den i kallelsen å okända borgenärer utsatta inställelsedagen är förbi och all veterlig gäld blivit betald, skola bolagets tillgångar skiftas. Är någon del av gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller av annan orsak be— talning ej ske, skola till samma gäld-s betalning erforderliga medel innehållas och återstoden skiftas.

Sker skifte annorledes än nu är sagt, eller befinnas innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning, vare i händelse av bolagets oförmåga att fullgöra sina förbindelser den, som uppburit något vid skiftet, skyldig att återbära vad han bekommit. För brist, som kan uppkomma vid återbäring- en, vare likvidatorema ansvariga efter de beträffande skadeståndsskyldighet i 320, 323 och 324 åå stadgade grunderna.

156 &.

Aktieägare vare berättigad att vid skifte av bolagets behållna tillgångar be- komma vad å hans aktier belöper i förhållande till hela aktiekapitalet. Inne- håller bolagsordningen bestämmelser, som avvika från vad sålunda stadgas, lände det till efterrättelse.

Dä utskiftning verkställes, skola aktiebreven genom likvidatorernas försorg förses med påskrift därom.

Förmenar aktieägare att han vid skifte icke bekommit vad på honom belö- per enligt första stycket, skall han vid talans förlust anhängiggöra sin talan mot bolaget inom tre månader efter det slutredovisning framlades å bolags- stämma. I fråga om aktieägares återbäringsskyldighet och om likvidators ansvarighet skall vad i 155 & stadgas äga motsvarande tillämpning.

Har aktieägare icke inom fem år efter det slutredovisning framlades å bo- lagsstämma anmält sig att lyfta vad han vid skiftet bekommit, vare han för- lustig sin rätt därtill. Äro medlen i förhållande till de skiftade tillgångarna

att anse som ringa, äge rätten på anmälan av likvidatorema förordna att de skola tillfalla allmänna arvsfonden; i annat fall skall vad i 159 5 är stadgat äga tillämpning.

157 å.

Sedan likvidatorema fullgjort sitt uppdrag, skola de så snart ske kan av- giva slutredovisning för sin förvaltning genom avlämnande av förvaltnings- berättelse rörande likvidationens gång från likvidationens början till dess av- slutande. Berättelsen skall ock innehålla redogörelse för utskiftning. Vid be- rättelsen skola fogas redovisningshandlingar för hela likvidationstiden. Be- rättelsen och redovisningshandlingarna skola i huvudskrift eller avskrift av- lämnas till likvidationsrevisorerna, vilka hava att inom en månad därefter avgiva en av dem underskriven revisionsberättelse över förvaltningen under likvidationen och återställa handlingarna. Om revisionsberättelsens innehåll och om redovisningshandlingarnas återställande och deras förseende med på- skrift skall i tillämpliga delar gälla vad i 103 & och 104 g 1 mom. är stadgat. Hör till bolaget stiftelse som i 105 & sägs, skall vad där är stadgat äga mot- svarande tillämpning.

Efter det revisionsberättelsen avlämnats till likvidatorema, skola dessa ofördröjligen kalla aktieägarna till bolagsstämma för granskning av slutredo- visningen. Angående redovisningshandlingarnas och revisionsberättelsens framläggande å stämman och tillhandahållande ät aktieägarna under viss tid före stämman skall gälla vad i 113 å stadgas; dock äge aktieägare allenast på egen bekostnad bekomma avskrift av nämnda handlingar.

Angående insändande av redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen gäller vad i 284 % stadgas.

158 5.

Då likvidatorema fullgjort sitt uppdrag och å bolagsstämman framlagt slutredovisning för sin förvaltning, anses bolaget upplöst; och skall anmälan därom ofördröjligen göras för registrering.

Vid anmälningen, som skall vara undertecknad av samtliga likvidatorer, skola fogas enligt 341 å andra stycket bestyrkt avskrift av protokoll som förts i ärendet ävensom bevis om dagen för utfärdande av kallelsen å okända borgenärer.

159 &.

Yppas, efter det bolaget skall anses upplöst, tillgång för bolaget eller väc- kes talan mot bolaget eller uppkommer eljest behov av likvidationsåtgärd, skall likvidationen fortsättas. Anmälan härom skall av likvidatorema oför- dröjligen göras för registrering.

Beträffande kallelse till den bolagsstämma, som efter likvidationens åter- upptagande först skall hållas, gälle vad i 115 & tredje stycket är stadgat.

Rörande beslut om avträdande av försäkringsaktiebolags egendom till kon- kurs skall meddelande samtidigt med kungörelsen om beslutet genom kon- kursdomarens försorg till försäkringsinspektionen avsändas för registrering.

Under kon—kurs företrädes bolaget såsom konkursgäldenär av styrelsen och verkställande direktören eller, där vid konkursens början sysslomän enligt 137 & eller likvidatorer voro utsedda, av dessa; dock må i behörig ordning kunna utses styrelse i stället för sysslomän ävensom nya styrelseledamöter eller nya likvidatorer.

Det åligger konkursförvaltaren, då konkurs avslutats, att för registrering ofördröjligen avsända meddelande därom med angivande huruvida överskott finnes eller icke. Är konkursförvaltare ej tillsatt, skall sådan anmälan göras av konkursdomaren.

161 &.

Där efter avslutande av försäkringsaktiebolags konkurs överskott ej fin- nes, anses bolaget upplöst, då konkursen avslutades.

Finnes överskott, skall likvidation verkställas och gälle i avseende dårå bestämmelserna i 140—145 samt 147—158 åå. Har ej inom en månad efter konkursens avslutande för registrering anmälts, att bolaget trätt i likvidation, förklare rätten, på ansökan av styrelseledamot, verkställande direktören, ak- tieägare eller borgenär eller på anmälan av försäkringsinspektionen, att bo- laget skall träda i likvidation. I fråga om ärendets handläggning och om beslutet skall i tillämpliga delar gälla vad i 135 % är stadgat.

Hade bolaget, i fall som avses i andra stycket, trätt i likvidation, innan dess egendom avträddes till konkurs, gälle vad i 159 Q är stadgat.

162 &.

1 mom. Bolagsstämma äger besluta att talan skall på grund av förvalt- ningen anställas mot likvidator. Enskild aktieägare äger ock för bolagets räk- ning men i eget namn föra sådan talan; och skall i dylikt fall vad i 121 % sista stycket är stadgat angående rättegångskostnad äga motsvarande tillämp- ning.

Talan må ej väckas senare än ett år från det slutredovisningshandlingarna och revisionsberättelsen framlades å bolagsstämma. Har likvidator entledi- gats eller eljest avgått eller avlidit före likvidationens avslutande, skall dock tiden för anställande av talan räknas från den bolagsstämma, varå framlagts redovisningshandlingar och revisionsberättelse avseende det räkenskapsår, då avgången eller frånfället inträffade. Vad i 120 % fjärde stycket, 123 % och 124 å andra stycket är stadgat skall äga motsvarande tillämpning i avseende å talan mot likvidator och uppgörelse mellan bolaget och likvidator rörande honom i sådan egenskap åliggande skadeståndsskyldighet.

2 mom. Beträffande skadeståndstulan mot likvidationsrevisor skall vad i 1 mom. första stycket är stadgat äga motsvarande tillämpning.

Talan må ej anställas senare än två år från det slutredovisningshandlingar- na och revisionsberättelsen framlades å bolagsstämma eller, där fråga är om talan på grund av tillsynen över likvidator som entledigats eller eljest avgått eller avlidit före likvidationens avslutande eller om talan mot likvidations- revisor, som sålunda avgått eller avlidit, från den bolagsstämma, varå fram- lagts redovisningshandlingar och revisionsberättelse avseende det räkenskaps- år, då avgången eller frånfället inträffade. Vad i 122 & fjärde stycket, 123 & och 124 å andra stycket är stadgat skall äga motsvarande tillämpning i fråga om talan mot likvidationsrevisor samt om uppgörelse mellan likvidationsrevi- sor och bolaget.

163 %.

Har försäkringsaktiebolag trätt i likvidation på grund av bolagsstämmas beslut i fall, då i denna lag stadgad anledning därtill icke var för handen eller allenast anledning som i 136 & sägs förelåg, eller har försäkringsaktie- bolag trätt i likvidation på grund av rättens beslut enligt nämnda paragraf, och har anledning till likvidation icke senare uppkommit enligt 42 eller 135 %, äger bolagsstämma, såframt brist i bolagets aktiekapital icke föreligger och utskiftning av bolagets tillgångar ännu icke börjat, besluta att likvidationen skall upphöra och bolaget återupptaga sin verksamhet.

Uppkommer fråga om återupptag—ande av bolagets verksamhet, skall av likvidatorema upprättas balansräkning efter de grunder varom stadgas i 139 &. Balansräkningen samt en av likvidatorema underskriven berättelse rö- rande skälen till återupptagande av bolagets verksamhet skola överlämnas till likvidationsrevisorerna.

Likvidationsrevisorema skola så snart ske kan över balans-räkningen och berättelsen till likvidatorema avgiva yttrande, som skall innehålla särskilt uttalande, huruvida hinder för verksamhetens återupptagande föreligger en- ligt första stycket eller icke.

Balansräkningen, berättelsen och yttrandet skola minst en vecka före bo- lagsstämman hållas hos bolaget tillgängliga för aktieägarna. Dessa handlingar skola jämväl framläggas å stämman.

Bolagsstämmas beslut om likvidationens upphörande och återupptagande av bolagets verksamhet vare icke giltigt, med mindre det fattas i den ord- ning, som gäller för beslut om bolagets trädande i likvidation i fall då i denna lag stadgad anledning därtill icke är för handen.

För registrering skall ofördröjligen anmälas, att likvidationen skall upp- höra och bolagets verksamhet återupptagas. Anmälningen, som skall under- tecknas av samtliga likvidatorer, skall innehålla försäkran, att hinder enligt första stycket mot verksamhetens återupptagande ej föreligger. Vid anmäl- ningen skola fogas två enligt 341 5 andra stycket bestyrkta avskrifter av protokoll, som förts & ärendet, samt avskrift av balansräkningen, berättelsen och yttrandet av likvidationsrevisorerna.

Beslut om återupptagande av bolagets verksamhet må ej gå i verkställig- het, innan registrering skett.

Har, sedan försäkringsaktiebolag trätt i likvidation, genom domstols laga- kraftägande utslag bolagsstämmans eller rättens beslut om likvidation blivit upphävt och anteckning därom skett i registret, eller registrering om åter- upptagande av bolagets verksamhet skett jämlikt 163 €, skola likvidatorema ofördröjligen kalla aktieägarna till bolagsstämma för val av styrelse och revi- sorer. Likvidatorerna skola ock för sin förvaltning avgiva slutredovisning, som i 157 % sägs. Redovisningshandlingarna skola avlämnas till likvidations- revisorerna, vilka hava att inom en månad därefter till likvidatorema avgiva revisionsberättelse, innefattande särskilt uttalande angående ansvarsfrihet för dem. Sedan handlingarna av likvidatorema tillställts styrelsen, skall denna ofödröjligen kalla aktieägarna till bolagsstämma för fattande av beslut i fråga om ansvarsfrihet för likvidatorema. Angående redovisningshlandlingarnas och revisionsberättelsens framläggande å stämman och tillhandahållande åt ak- tieägarna under viss tid före stämman skall gälla vad i 113 5 är stadgat; dock äge aktieägare allenast på egen bekostnad bekomma avskrift av nämnda handlingar. Om kallelse till stämman skall gälla vad om kallelse till extra bolagsstämma är stadgat; dock skola föreskrivna kallelseåtgärder vara vid- tagna senast två veckor före stämman.

Vad i denna lag rörande styrelseledamot är stadgat beträffande ansvars- frihet, talan å förvaltningen och uppgörelse med bolaget skall, i fall som avses i första stycket, äga motsvarande tillämpning i avseende å likvidator.

Då genom lagakraftägande utslag bolagsstämmans eller rättens beslut om likvidation blivit upphävt, skall anmälan därom för anteckning i registret en- ligt 313 ?) första stycket ofördröjligen göras av likvidatorema.

Angående insändande av redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen gäller vad i 284 % stadgas.

165 5.

Har försäkringsaktiebolag trätt i likvidation eller kommit i konkurstill- stånd, må nya försäkringar icke meddelas.

Utan hinder av vad i första stycket är stadgat må dock under bolagets lik- vidation sådan livförsäkring meddelas, som föranledes av gällande försäk- ringsavtal.

II. Om- ömsesidigt försäkringsbolag.

Om ömsesidigt försåkringsbolags bildande.

166 &.

1 mom. De som vilja stifta ömsesidigt försäkringsbolag skola upprätta bo- lagsordning samt dårå söka Konungens stadfästelse. Avser bolagets rörelse livförsäkring eller avser rörelsen annat slag av försäkring för all framtid eller för längre tid än tio år, skola tillika enligt vad i 173 5 sägs upprättas

särskilda grunder för verksamheten samt dårå sökas Konungens stadfästelse. Bolagsordningen och grunderna skola vara försedda med stiftarnas bevitt— nade namnunderskrifter.

Finnes den tillämnade rörelsen behövlig och därjämte ägnad att främja en sund utveckling av försäkringsväsendet, prövar Konungen bolagsordning- ens och grundemas överensstämmelse med denna lag samt lag och författ- ning i övrigt, så ock om och i vad mån därutöver, med hänsyn till omfatt- ningen och beskaffenheten av bolagets rörelse, särskilda bestämmelser må erfordras.

Varda bolagsordningen och grunderna stadfästa, beviljar Konungen kon- cession tillsvidare eller, där särskilda omständigheter därtill föranleda, för bestämd tid, högst tio år.

2 mom. Å beslut om ändring av stadfäst bolagsordning eller stadfästa grun- der skall ock sökas Konungens stadfästelse. Avser ändringen utvidgning av bolagets rörelse till ny försäkringsgren, gälle vad i 1 mom. andra och tredje styckena är stadgat angående koncession för nytt bolag.

3 mom. Ansökan om stadfästelse skall inlämnas till försäkringsinspek- tionen.

Avser ansökningen koncession för nytt bolag, skola stiftarna i ansökning- en uppgiva namn och postadress för ombud, som äger å stiftarnas vägnar mottaga handlingar och meddelanden (stiftarombud).

Ansökan om ändring av stadfäst bolagsordning eller stadfästa grunder skall, sedan beslut om ändringen fattats, göras av styrelsen eller verkställande direktören. Vid ansökningen skall fogas enligt 341 % andra stycket bestyrkt avskrift av protokoll som förts i ärendet.

167 %.

Stiftare av ömsesidigt försäkringsbolag skall vara myndig här i riket bo- satt svensk medborgare. Svenska staten samt svensk kommun må ock vara stiftare.

Den som är i konkurstillstånd kan ej vara stiftare. Stiftarna skola vara till antalet minst tre.

168 &.

Delägare i ömsesidigt försäkringsbolag äro försäkringstagama. Återförsäk- ringstagare skall dock icke på grund av återförsäkringen anses såsom del- ägare.

I fråga om livförsäkring och annan personförsäkring häfta för ömsesidigt försäkringsbolags förbindelser allenast bolagets tillgångar. Beträffande försäk- ring av annat slag svara delägarna personligen med obegränsad eller till visst belopp begränsad ansvarighet för bolagets förbindelser.

Delägares ansvarighet må göras gällande allenast i den ordning denna lag föreskriver.

Om obegränsad ansvarighet såsom förutsättning för meddelande av visst slag av försäkring är stadgat i 4 5 lagen om försäkring för olycksfall i arbete.

169 %.

Ömsesidigt försäkringsbolag må icke, med mindre särskilda skäl till un- dantag förefinnas, bildas utan garantikapital.

Garantikapitalet skall bestämmas med hänsyn till omfattningen och beskaf- fenheten av den tillämnade rörelsen samt återbetalas då det ej vidare erford- ras för rörelsens ändamålsenliga bedrivande. Angående villkor för återbetal— ning är vidare stadgat i 193 5.

170 &.

Bolagsordning för ömsesidigt försäkringsbolag skall angiva:

1. bolagets firma;

2. föremålet för bolagets verksamhet med särskilt angivande. huruvida verksamheten skall avse såväl direkt försäkring som återförsäkring;

3. beträffande direkt försäkring här i riket, området för sådan verksamhet;

4. den ort inom riket, där bolagets styrelse skall hava sitt säte;

5. antalet styrelseledamöter och, där suppleanter för dem skola finnas, antalet styrelsesuppleanter, antalet revisorer, tiden för styrelseledamots och revisors uppdrag, så ock, där styrelseledamot och styrelsesuppleant eller re- visor och revisorssuppleant ej skola väljas å bolagsstämma, huru de skola tillsättas, ävensom huruvida revisor skall vara auktoriserad revisor eller god- känd granskningsman;

6. huruvida mer än en ordinarie bolagsstämma skall årligen hållas samt vilka ärenden som skola förekomma ä ordinarie stämma, utöver dem vilka enligt 218 % skola förekomma å stämma som i 213 & sägs, eller, där flera ordinarie stämmor skola hållas, å envar av dem;

7. tiden för ordinarie bolagsstämmas hållande, vilken tid, i fråga om stäm— ma som i 213 & sägs, skall bestämmas till viss [period, icke överstigande tre månader, inom sex månader från nästföregående räkenskapsårs utgång;

8. grunderna för utövande av rösträtt och fattande av beslut å bolagsstäm— ma, med särskilt angivande, huruvida och i vilken mån delägare skall vara utesluten från rösträtt;

9. det sätt, varpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra medde- landen kungöras delägarna eller röstberättigade, som icke äro delägare, ävensom den tid före stämma, då föreskrivna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna;

10. där ej för bolagets förbindelser häfta allenast dess tillgångar, intill vilket belopp och i vilken ordning delägarna äro för bolagets förbindelser personligen ansvariga;

11. där bolaget är skyldigt att göra avsättning till reservfond, huru stor del av bolagets årsvinst, som minst skall avsättas till dylik fond och till vil- ket belopp reservfonden skall uppgå för att avsättning ej skall behöva äga rum;

12. antal och belopp av försäkringar, som skola vara tecknade, innan bo- laget må anses bildat;

13. de grunder, enligt vilka skall förfogas över uppkommen vinst; 14. beträffande annan försäkring än livförsäkring, regler för begränsning av den ansvarighet bolaget må utan återförsäkring ikläda sig på en och sam- ma risk;

15. där verksamheten avser såväl direkt försäkring som återförsäkring, regler för återförsäkringens begränsning i förhållande till den direkta för- säkringen;

ävensom där garantikapital förskjutes; 16. garantikapitalets belopp; 17. i vilken ordning garant skall inbetala tecknat garantibelopp; 18. huruvida och i vilken ordning ränta skall erläggas å garantikapitalet och vinst utdelas till garant, så ock i vilken ordning garantikapitalet skall återgäldas;

19. huruvida och i vilken mån rösträtt å bolagsstämma mä tillkomma garant.

Antalet styrelseledamöter, styrelsesuppleanter och revisorer kan så bestäm- mas, att lägsta och högsta antalet angives.

Bolagsordningen skall jämväl innehålla bestämmelser ej mindre om den tid, ej överstigande sex månader från det stadfästelse å bolagsordningen meddelats, inom vilken konstituerande stämma skall hållas, än även om grunderna för utövande av rösträtt och fattande av beslut å sådan stämma.

171 €.

Ömsesidigt försäkringsbolags firma skall innehålla orden ömsesidig samt försäkring. I fråga om bolag, vars verksamhet endast avser att meddela för— säkring av egendom inom ett län, skall firman angiva området för bolagets verksamhet men må ordet ömsesidig utelämnas.

Ny firma skall tydligt skilja sig från annat, förut i laga ordning registrerat, ännu bestående försäkringsbolags firma, så ock från benämning å utländsk försäkringsanstalt, som är allmänt känd här i riket.

172 5.

Vid bestämmande av antal och belopp av försäkringar, som skola vara tecknade, innan ömsesidigt försäkringsbolag må anses bildat, skall hänsyn tagas till beskaffenheten av den tillämnade rörelsen och till garantikapitalets storlek.

173 5.

För livförsäkringsrörelse skola grunder upprättas beträffande beräkning av försäkringspremier och premiereserv; avsättning till och användning av utjämningsfond; försäkringstagares rätt till återköp och fribrev; belåning av försäkringsbrev hos bolaget; verkan av underlåten premiebetalning; återbäring till försäkringstagarna; samt

PPFPNP

7. begränsning av den ansvarighet bolaget må utan återförsäkring ikläda sig på en och samma risk.

Skall försäkring, som ej är att hänföra till personförsäkring, meddelas för all framtid eller för längre tid än tio år, skola grunder upprättas för beräk— ning av premiereserv för sådana försäkringar ävensom för bestämmande av försäkringstagares rätt när sådan försäkring upphör i förtid eller bolaget eljest är fritt från ansvarighet för försäkringsfall.

Om grunder för livförsäkringsrörelse stadgas vidare i 263—265, 267—270, 272 och 273 åå.

174 %.

Skall förbehåll träffas enligt 344 & om tvisters avgörande av skiljemän, eller skall bolaget driva försäkringsrörelse i utlandet, eller skall bolagets verksamhet upphöra efter viss tid eller under visst villkor,

varde bestämmelse härom intagen i bolagsordningen. Där kalenderåret ej skall utgöra bolagets räkenskapsår, varde räkenskaps— året angivet i bolagsordningen.

Skall om användande av bolagets behållna tillgångar vid dess upplösning gälla annat än i denna lag stadgas, varde bestämmelse härom intagen i bo— lagsordningen.

175 5.

Sedan stadfästelse å bolagsordningen meddelats, skall teckning av försäk— ringar i bolaget ske å teckningslista som upprättats av stiftarna och försetts med deras bevittnade namnunderskrifter. Teckning må ock ske å sådan av- skrift av teckningslistan, som bestyrkts av notarius publicus eller landsfiskal eller av stiftarna. Vid teckningslistan skall vara fogad på enahanda sätt styrkt avskrift av Konungens beslut om stadfästelse.

När teckning sker, böra tecknarna vid sina namn angiva yrke och post- adress.

176 å.

Ej må stiftare eller annan av bolaget .för dess bildande njuta gottgörelse utöver ersättning för utgifter, som för bildandet varit uppenbarligen nödvän- diga. Ej heller må stiftare förbehålla sig eller annan särskild förmån eller rättighet.

177 g.

Teckning av försäkring mä å konstituerande stämma icke tagas i beräkning där den skett annorledes än ä teckningslista i huvudskrift eller sådan avskrift som i 175 ?; sägs eller där teckningen gjorts med förbehåll.

178 &. Har ej beslut om bolagets bildande fattats å konstituerande stämma inom den i bolagsordningen föreskrivna tiden eller å stämma, till vilken frågan upp- 6—451759

skjutits enligt 182 %, vare teckning av försäkring eller garantikapital icke vi- dare bindande.

Samma lag vare, där genom lagakraftägande beslut frågan om bolagets registrering förklarats förfallen eller ansökan om bolagets registrering blivit avslagen.

179 &.

Ej må, sedan bolaget registrerats, sådan grund för tecknings ogiltighet, som avses i 177 & och 178 & första stycket, göras gällande, utan så är att den hos försäkringsinspektionen anmälts före registreringen.

180 %.

Konstituerande stämma skall utlysas av stiftarna att inom tid, som blivit bestämd i bolagsordningen, hållas å ort inom riket. Kallelsen skall senast två veckor före stämman kungöras i allmänna tidningarna och tidning inom den ort, där bolagets styrelse skall hava sitt säte. Skriftlig kallelse skall ock med posten avsändas till envar, som verkställt teckning och vid sitt namn angivit postadress ävensom till garant, som är röstberättigad.

Skall efter vad i 182 & sägs till fortsatt stämma anstå med avgörande av frågan huruvida bolaget skall komma till stånd, skall kallelse till den fort- satta stämman utfärdas i den ordning varom i första stycket stadgas. Kallelsen skall angiva de ärenden'som skola förekomma.

181 5.

Å konstituerande stämman skola stiftarna framlägga Konungens beslut om stadfästelse samt teckningslistan i huvudskrift. Har teckning skett å avskrifter av teckningslistan, skola ock dessa framläggas.

Stämman skall öppnas av den stiftarna därtill utsett. Där dte närvarande ej enhäliigt utse ordförande, åligger det den som öppnat stämman att såsom ord- förande leda förhandlingarna, till dess röstlängd blivit godkänd och ordfö- rande valts.

Ä stämma-n skall ordföranden upprätta förteckning över närvarande röst- berättigade. Företrädes någon av ombud, skall jämväl ombudet upptagas. Därefter skall i förteckningen över närvarande anteckning göras om det rös- tetal, som tillkommer envar av dem. Äger någon utöva rösträtt såsom garant skall detta angivas i förteckningen». Sedan förteckningen enhälligt eller efter en på grundval av densamma företagen omröstning godkänts med eller utan ändring, länder förteckningen till efterrättelse såsom röstlängd.

Utvisa ej teckningslistorna, att försäkringar blivit tecknade till minst det antal ochbelopp, som i bolagsordningen föreskrivits, vare frågan om bolagets bildande förfallen.

Skall garantikapital förskjutas och styrkes ej å stämman att detsamma bli- vit inbetalt till den del, som i bolagsordningen föreskrivits, vare lag som i fjärde stycket sägs.

Vid fortsatt stämma, varom i 182 % förmäles, skall ny röstlängd upprättas.

182 5.

Å konstituerande stämman skall till avgörande företagas, huruvida bolaget skall komma till stånd. Dock må beslutas, att med frågans avgörande skall anstå till fortsatt stämma, som utsättes till viss dag minst fyra och högst sex veckor därefter. Ä fortsatt stämma varde frågan om bolagets bildande av— gjord utan vidare uppskov.

Beslutes att bolaget skall komma till stånd, skall bolaget anses bildat; i annat fall vare frågan om bolagets bildande förfallen.

183 &.

Är ömsesidigt försäkringsbolag bildat, skall val av styrelse och revisorer förrättas.

Sker det ej å konstituerande stämman, åligger det stiftarna att senast en månad därefter i den ordning, som skall gälla för kallelse till ordinarie bo- lagsstämma, utlysa särskild stämma för ändamålet att hållas så snart ske kan. Uraktlåtes det, har försäkringsinspektionen att då förhållandet vardet för inspektionen kunnigt ofördröjligen i samma ordning kalla de röstberätti- gade till sådan stämma.

I fråga om orten för särskild stämma skall gälla vad om ort för bolags- stämma är stadgat i 215 g.

184 5.

Vid konstituerande stämman och särskild stämma enligt 183 & skall genom stiftarnas försorg föras protokoll. Rörande detta protokoll skall vad i 210 € är stadgat äga motsvarande tillämpning.

185 5.

I fråga om talan å beslut, som fattats på konstituerande stämman eller sär— skild stämma enligt 183 å, skall vad om talan å bolagsstämmobeslut är stad— gat i 229 & 1 mom. första stycket och andra stycket första punkten samt 2 inom. så ock i 230 & äga motsvarande tillämpning. Har bolaget i strid mot vad i 304 5 1 mom. sägs blivit registrerat, ehuru sådan grund till klander mot beslutet om bolagets bildande förelåg som avses i 229 & 1 mom. andra och tredje styck-ena, vare beslutet gällande, om klandertalan ej instämts inom föreskriven tid eller instämd klandertalan ogillats.

186 S'. Sedan styrelse och revisorer utsetts så ock, där enligt bolagsordningen ga- rantikapital skall förskjutas, minst hälften av garantikapitalet erlagts genon betalning i penningar eller därmed enligt 331 & jämställd betalning samt stad gawd skyldighet att avlämna förbindelser, som i 192 & sägs, fullgjorts, må ha laget enligt föreskrifterna i denna lag registreras.

Innan bolaget registrerats, kan det ej förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller annan myndighet söka, kära eller Svara. Sedan styrelse blivit utsedd, äge den dock föra talan i mål rörande bo- lagsbildningen, så ock eljest vidtaga åtgärd för utbekommande av tecknat garantibelopp.

Handla stiftare eller ock styrelsen, verkställande direktören eller annan, som enligt 204 %, jämförd med 80 5, är ställföreträdare för bolaget, eller del- ägare å bolagets vägnar, innan det registrerats, skola de, som deltagit i åt- gärden eller beslut därom, svara för uppkommande förbindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld; vare tillika, där avtal träffats med nå- gon som saknade kännedom om att bolaget var oregistrerat, en för alla och alla för en skyldiga att ställa betryggande säkerhet för förpliktelser, som ej skola omedelbart fullgöras.

188 5.

Har styrelsen, verkställande direktören eller annan ställföreträdare, som avses i 204 &, jämförd med 80 %, ingått avtal för oregistrerat bolag, vare av- talet, där registrering sker, gällande från registreringen, såvida icke den med vilken avtalet slöts utövar den rätt att frånträda avtalet, som på grund av vad i andra stycket stadgas må tillkomma honom.

Den med vilken avtalet slöts äge frånträda avtalet, innan det kommit eller enligt vad i 316 & sägs skall anses hava kommit till hans kännedom, att bo- laget registrerats. Visste han att bolaget var oregistrerat, må han dock ej, med mindre förbehåll träffats, frånträda avtalet i annat fall än då ansökan om registrering icke gjorts inom den i 191 % stadgade tiden eller då ansökan, som gjorts inom denna tid, av försäkringsinspektionen avslagits.

Frånträde skall anses hava ägt rum, när meddelande därom inlämnats för befordran med post eller telegraf eller eljest på ändamålsenligt sätt avsänts till ställföreträdare, som ingått avtalet, eller till annan, som utsetts att vara styrelseledamot, verkställande direktör eller firmatecknare. Den med vilken avtalet slöts vare pliktig att, på förfrågan huruvida han vill vidbliva avtalet, inom skälig tid giva besked därom. Förklarar han sig vilja vidbliva avtalet eller underlåter han att inom skälig tid giva besked, skall han vara bunden av avtalet som om han vetat att bolaget var oregistrerat.

189 &.

Blir enligt 188 & avtal bindande för bolaget, må ansvarighet varom i 187 å andra stycket stadgas ej göras gällande, utom såvitt angår förpliktelse som skolat fullgöras före bolagets registrering. Ej heller må på grund av sådan förpliktelse talan väckas, sedan ett år förflutit från registreringen.

190 &. Varder bolaget ej registrerat, vare styrelseledamöterna, en för alla och alla för en, ansvariga för att vad styrelsen uppburit på grund av garanti—

avtal eller teckning av försäkring i bolaget återbäres till garant eller tecknare efter avdrag för kostnad till följd av åtgärd som må vidtagas enligt 187 % första stycket. Återbäringen skall ock omfatta ränta, där sådan uppkommit.

191 å.

Ansökan om bolagets registrering skall av styrelsen och verkställande dif rektören göras senast ett år från det stadfästelse å bolagsordningen medde- lats.

Ansökningen skall beträffande styrelseledamot, styrelsesuppleant, verk- ställande direktör och vice verkställande direktör innehålla uppgift om full- ständiga namnet ävensom hemvist, så ock förklaring att dessa personer äro svenska medborgare och ej äro omyndiga. Där enligt bolagsordningen re- visor skall vara auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman, skola beträffande sådan revisor och suppleant för denne lämnas enahanda upp- gifter under angivande att han är auktoriserad revisor eller godkänd gransk— ningsman. '

I ansökningen skall uppgivas, av vilka och huru bolagets firma skall teck- nas, där den ej tecknas av styrelsen eller av verkställande direktören allenast på grund av denna lag. Skall firman tecknas av annan person än som avses i andra stycket första punkten, gälle vad där är stadgat även i fråga om så- dan firmatecknare. .

Bolagets postadress skall angivas. Vid ansökningen skola fogas;

1. de listor å vilka teckning av försäkringar ägt rum;

2. avskrift av protokollet vid konstituerande stämman så ock, om särskild stämma hållits, av det därvid förda protokollet;

3. två exemplar av Konungens beslut om stadfästelse.

Dessutom skall, där enligt bolagsordningen garantikapital skall förskjutas, vid ansökningen fogas styrkt avskrift av garantiavtalet ävensom en av samt- liga styrelseledamöter och verkställande direktören undertecknad handling innehållande dels uppgift, huru stor del av garantikapitalet som inbetalts, samt huruvida och i vad mån förbindelser, som i 192 & omförmälas, blivit avlämnade, dels ock försäkran att den anmälda inbetalningen på garanti-. kapitalet blivit verkställd genom betalning i penningar eller därmed enligt 331 & jämställd betalning.

I femte och sjätte styckena angivna avskrifter och exemplar av stadfästel» sebeslut skola vara bestyrkta på sätt i 341 å andra stycket stadgas.

Har ej varje styrelseledamot och styrelsesuppleant samt verkställande di- rektören och vice verkställande direktör, så ock i övrigt envar, som ensam eller i förening med annan är bemyndigad att teckna bolagets firma, å an- sökningen egenhändigt- skrivit sin av vittnen styrkta namnteckning, skall vid ansökningen fogas en särskild bilaga, därå namnteckningen finnes och blivit styrkt av vittnen.

Om inbetalning och återbetalningen garantikapital.

192 5.

1 mom. Senast inom två år från ömsesidigt försäkringsbolags bildande skall, där garantikapital iförskjutes, tecknat garantibelopp vara med penningar eller därmed enligt 331 % jämställd betalning till fullo inbetalt.

Garant vare skyldig att senast vid bolagets bildande avlämna till bolaget ställd skriftlig förbindelse å tecknat garantibelopp, som är oguldet. Fordran å .oguldet garantibelopp må, ändå att förbindelse utfärdats, ej av bolaget över- låtas eller pantsättas.

Ej må kvittning ske av skuld på grund av teckning av garantibelopp mot fordran hos bolaget, med mindre styrelsen det medgiver. Kvittning må icke medgivas, där den skulle lända till nackdel för bolaget eller dess borgenärer.

Innan styrelse valts, må inbetalning av garantibelopp verkställas allenast genom insättning för bolaget å bankräkning, varom stadgas i 331 %.

2 mom. Varder, efter det ansökan om bolagets registrering gjorts, ytterligare inbetalning å garantikapital fullgjord, skall inom sex månader efter inbetal- ningen anmälan om sålunda inbetalt belopp göras för registrering. Anmäl- ningen, som skall vara undertecknad av samtliga styrelseledamöter och verk- ställande direktören, skall innehålla försäkran, att den anmälda inbetalning- en på garantikapitalet blivit verkställd genom betalning i penningar eller därmed enligt 331 % jämställd betalning eller ock genom kvittning mot skuld till garant. Därvid skall angivas, huru mycket som guldits genom betalning och huru mycket som guldits genom kvittning, och skall, där kvittning skett, tillika försäkras att den enligt styrelsens och verkställande direktörens me- ning icke länt till nackdel för bolaget eller dess borgenärer.

193 %.

Återbetalning av garantikapital må icke ske förrän såsom tillgång uppförda organisationskostnader fullständigt avskrivits samt, där rörelsen avser livför- säkring, säkerhetsfonden uppgår till det i 271 % angivna minimibeloppet.

Beslut om återbetalning av garantikapitalet, helt eller delvis, må ej bringas till verkställighet utan försäkringsinspektionens tillstånd.

Verkställd återbetalning skall av styrelsen och verkställande direktören oför— dröjligen anmälas för registrering.

Om reservfond så ock om bolagsstämmas rätt att förfoga över bolagets egendom.

194 å.

Ömsesidigt försäkringsbolag skall av årsvinsten å annan rörelse än livför— säkringsrörelse, efter avdrag för vad som åtgår till täckande av möjligen före- fintlig förlust från föregående år å rörelsen, göra avsättning till reservfond med minst det belopp, som angives i bolagsordningen. Vid beräkning av det

belopp, som sålunda minst skall avsättas, må ej från årsvinsten avdragas den andel däri, som kan hava tillerkänts styrelseledamot, verkställande di— rektören eller annan såsom arvode (tantiem). Sedan fonden uppgått till visst i bolagsordningen föreskrivet minimibelopp, må vidare avsättning till fon- den upphöra; nedgär fonden under det sålunda föreskrivna beloppet, skall avsättning därtill ånyo vidtaga.

Nedsättning av reservfonden må beslutas allenast för täckande av förlust, som enligt fastställd balansräkning finnes hava uppstått å bolagets verksam- het i dess helhet, och som icke kan ersättas av befintliga till framtida förfo— gande avsatta medel.

195 ä.

1 mom. Ej må till betalning av ränta enligt garantiavtal eller till utdelning av vinst åt garant användas annat än den vinst, som förefinnes å rörelsen i dess helhet enligt fastställd balansräkning för sista räkenskapsåret, i den mån vinsten icke skall avsättas till reservfond eller säkerhetsfond eller åter- bäringsfond.

Innan organisationskostnader, som uppförts såsom tillgång, fullständigt avskrivits, må ej för något år såsom ränta eller vinst till garanter utgivas sammanlagt mera än fem procent å det inbetalda garantikapitalet.

2 mom. Varder räntebetalning eller vinstutdelning beslutad och verkställd i strid mot vad i 1 mom. stadgats eller mot bestämmelse i bolagsordningen eller grunderna, vare garanter, som uppburit sådan betalning eller utdelning, skyldiga att återbära denna jämte fem procent ränta därå.

Samma lag vare, om betalning eller utdelning skett av vinst som utvisats av fastställd balansräkning till följd därav att balansräkningen upprättats i strid mot bestämmelser som avses i 205 &, jämförd med 93 och 94 åå; dock må betalningen eller utdelningen ej återkrävas från den, som vid dess upp- bärande varken insåg eller bort inse balansräkningens oriktighet.

För brist, som kan uppkomma vid återbäringen vare de, som medverkat till beslutet om räntebetalning eller vinstutdelning eller verkställandet därav eller till upprättandet eller fastställandet av oriktig balansräkning, ansvariga efter de beträffande skadeståndsskyldighet i 320, 323 och 324 åå stadgade grunderna.

196 5.

Det tillkommer bolagsstämma att i enlighet med bolagsordningens före- skrifter besluta, huruvida och i vad mån räntebetalning eller utdelning skall ske av den vinst som enligt 195 g må användas för sådant ändamål.

Bolagsstämma må ej besluta om användande av bolagets vinstmedel eller övriga tillgångar eller om åtagande av förpliktelser för ändamål, som up- penbarligen är främmande för bolagets verksamhet. Dock äge bolagsstämma använda tillgångar till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål, såvitt det med hänsyn till ändamålets beskaffenhet, bolagets ställning och omstän- digheterna i övrigt får anses skäligt.

Bolagsstämma må ej heller, med mindre annat följer av vad i denna lag eller bolagsordningen eller grunderna är stadgat, besluta om sådan använd- ning av bolagets tillgångar eller eljest om sådan åtgärd, att uppenbarligen fördel beredes vissa garanter till nackdel för bolaget eller övriga garanter.

Om uttaxering i ömsesidigt försäkringsbolag.

197 &.

Uppkommer i ömsesidigt försäkringsbolag förlust å annan Skadeförsäkring än personförsäkring skall det belopp, vartill förlusten uppgår, i den mån den icke varder täckt genom användande av befintliga till framtida förfogande avsatta medel eller genom nedsättning av reservfonden, med tillägg av högst en tiondel uttaxeras å dem, som varit delägare i bolaget under hela eller nå— gon del av det räkenskapsår, varunder förlusten uppkommit. Är delägarnas personliga ansvarighet begränsad till visst belopp, skall uttaxeringen där- efter jämkas. '

Varder ej förlusten täckt genom uttaxering på sätt i första stycket är stadgat, skall kvarstående förlust utjämnas genom nedsättning såväl av pre— miereserven med därav betingad nedsättning av försäkringsbeloppen som av de ersättningshelopp, som svara mot försäkringsfall, vilka inträffat under det räkenskapsår, varunder förlusten uppkommit.

Där garantikapital förskjutits, skall vad i första och andra styckena är stadgat om .förlustens täckande gälla allenast det belopp, varmed förlusten må överstiga det inbetalda garantikapitalet till den del detta icke redan åter- betalats till garanterna.

' Om täckande av förlust i fråga om livförsäkring eller annan personförsäk- ring stadgas i -272 och 273 55.

198 %.

Uttaxering enlig—'t 197 ;) skall, efter det balansräkning för räkenskapsåret blivit av bolagsstämman fastställd, genom styrelsens och verkställande di- rektörens försorg ofördröjligen bringas till verkställighet. Inbetalning av medel som uttaxerats må fördelas på högst sex terminer, dock att sista in- betalningen skall vara gjord inom tre år från beslut om uttaxering.

Uttaxeringsbeslut skall, där ej annat är i bolagsordningen bestämt, minst en månad före varje inbetalningsdag delgivas i den ordning, som finnes stad- gad för kungörande av meddelanden till delägarna.

199 %.

Uttaxering skall ske i förhållande till varje delägares försäkringsbelopp. Vid nedsättning av delägares andel i, premiereserven och av ersättnings— belopp skola alla andelar och ersättningsbelopp nedsättas i samma förhål— lande.

Har någon redan uppburit större ersättning än honom tillkommer efter ersättningsbeloppens nedsättning, är han skyldig att till bolaget återbära vad han sålunda för mycket uppburit.

Om bolagsordningen innehåller bestämmelser, som avvika från vad i denna paragraf är stadgat, vare de gällande. '

200 5.

Å delägare uttaxerat belopp, som ej å utsatt tid erlägges, skall ofördröjligen ntsökas. Finnes vid utmätning delägare. sakna genast utmätningsbar tillgång till det utsökta beloppets fulla gäldande eller varder delägares egendom av- trädd till konkurs, skall, i den mån förlust som jämlikt 197 € skall täckas genom uttaxering, icke genom de erlagda beloppen blivit täckt, i förra fallet vad som brister och i senare fallet vad å delägaren belöper uttagas hos övriga delägare så långt deras ansvarighet räcker; och skola i ty fall de för första uttaxeringen gällande grunder lända till efterrättelse.

201 &.

Avträdes ömsesidigt försäkringsbolags egendom till konkurs, må delägares personliga ansvarighet för bolagets förbindelser göras gällande endast i den mån bolagets tillgångar ej förslå till gäldande av dess skulder samt allenast i den ordning som i 202 och 203 åå sägs.

202 %.

Då förslag till slututdelning i bolagets konkurs upprättas, skall, där brist för borgenärerna uppstår, av konkursförvaltningen jämväl upprättas förslag till uttaxering å delägarna, så långt deras ansvarighet räcker, av det belopp som erfordras för bristens täckande. Sådan uttaxering skall verkställas efter de grunder, som stadgas i 197 och 199 åå, dock att uttaxeringen skall ske ä dem, som vid tiden för konkursansökningens ingivande voro eller under hela eller någon del av det före nämnda tid närmast förflutna året varit delägare i bolaget.

Underrättelse om förslagets upprättande skall upptagas i den kungörelse, som utfärdas angående utdelningsförsla'get, och varde därjämte av rättens ombudsman meddelad delägarna på sätt om kungörande av meddelanden åt dem finnes stadgat. Vad konkurslagen innehåller om tillhandahållande av utdelningsförslag samt om ordningen för klander därå skall äga motsvarande tillämpning i fråga om förslag. till uttaxering. Klandertalan å sådant förslag må jämväl av delägare anställas.

203 5.

Sedan förslaget till uttaxering vunnit laga kraft eller blivit av första dom— stolen i konkurssaken prövat, åligger det konkursförvaltaren att ofördröjligen i den ordning, som finnes stadgad för kungörande av meddelanden åt del— ägarna, infordra de uttaxerade beloppen.

Infordrat belopp, som ej erlägges ä utsatt tid, skall av konkursförvaltaren utsökas; och vare vid utsökningen förslaget till uttaxering lika gällande som domstols lagakra-ftägande dom.

Finnes vid utmätning delägare sakna genast utmätningsbar tillgång till det utsökta beloppets fulla gäldande, eller varder delägares egendom avträdd till konkurs, gälle vad i 200 & är stadgat.

Är ej förslaget till uttaxering av alla borgenärerna och delägarna gillat, må ej utdelning ske, innan tid för klanders anställande är försutten. Har förslaget överklagats, må ej belopp, som klandret avser, annorledes än mot borgen utdelas, förrän slutlig dom över klandret fallit.

Om styrelse, verkställande direktör och firmateckning. 204 &.

1 mom. Angående styrelse, verkställande direktör och firmateckning skall för ömsesidigt försäkringsbolag gälla vad i fråga om försäkringsaktiebolag stadgas i 70—88 åå, dock med iakttagande att den beträffande tiden för val av styrelseledamot i 70 å tredje stycket upptagna hänvisningen till 113 5 skall avse bestämmelsen i 213 %, att vad i 73 & tredje stycket sägs om aktieägare skall äga tillämpning å delägare och garanter i ömsesidigt försäkringsbolag, samt att den i 84 & upptagna hänvisningen till 69 å andra stycket första punkten och tredje stycket skall avse bestämmelserna i 196 & andra stycket första punkten och tredje stycket.

Konungen mä, där det med hänsyn till området för bolagets verksamhet och dennas omfattning prövas kunna ske, medgiva undantag från föreskriften att verkställande direktör skall utses. I sådant fall uppd'rage styrelsen åt en av styrelseledamötema att fullgöra de skyldigheter, som enligt denna lag åvila verkställande direktören i avseende å bolagets bokföring och medelsförvalt- ningen, och svare styrelsen i övrigt för de åligganden, som enligt denna lag ankomma på verkställande direktören.

2 mom. Vill styrelsen kära till bolaget, skall styrelsen kalla de röstberät- tigade till bolagsstämma för val av ställföreträdare att föra bolagets talan i tvisten. Stämning skall anses delgiven, då den blivit föredragen å stämman.

3 mom. Vad i 90 & stadgas om registreringsanmälan skall lända till efter— rättelse jämväl i fråga om ömsesidigt försäkringsbolag, dock skall i stället för de i nämnda paragraf första stycket andra punkten angivna lagrum till- lämpas föreskrifterna i 191 å andra, tredje och åttonde styckena.

Om styrelsens och verkställande direktörens årsredovisning.

205 &.

Angående styrelsens och verkställande direktörens årsredovisning skall för ömsesidigt försäkringsbolag gälla vad i fråga om försäkringsaktiebolag stad- gas i 91 och 92 åå, 93 5 1—5 mom. och 7—8 mom., 94 g 1 mom. och 3—5

mom. samt 95—97 åå; dock att den beträffande tiden för avlämnande av redovisningshandlingar i 91 % tredje stycket upptagna hänvisningen till 113 & skall avse bestämmelsen i 213 &.

Om revision. 206 3”.

Vad angående revision i försäkringsaktiebolag finnes stadgat i 98—104 åå skall gälla jämväl i fråga om revision i ömsesidigt försäkringsbolag; därvid skall dock iakttagas, att den i 99 & första stycket och 103 5 första stycket upptagna hänvisningen till bolagsstämma enligt 113 & skall avse bolagsstäm- ma som i 213 & sägs, samt att å anmälan enligt 99 å fjärde stycket skall i stället för där angivet lagrum tillämpas 191 % andra stycket.

Om bolagsstämma och delegeradeförsamling.

207 %. Delägares rätt att deltaga i handhavandet av bolagets angelägenheter utövas :i bolagsstämma, där ej i bolagsordningen bestämts att den skall utövas av utsedda delegerade (delegeradeförsamling). Garants rösträtt utövas å bolagsstämma eller i delegeradeförsamling. Vad i denna lag stadgas om bolagsstämma skall gälla jämväl om delegera- deförsamling. Delegerads rösträtt må ej utövas genom ombud.

208 &.

Såvitt hin-der ej möter, böra styrelsens ledamöter och verkställande direk- tören närvara vid bolagsstämma så ock minst en av revisorerna, där å stäm- man redovisning för bolaget skall behandlas eller eljest ärende förekommer av beskaffenhet att revisors närvaro kan anses påkallad. Rätt att närvara vid bolagsstämma tillkommer städse revisor.

209 &.

Ej må någon själv eller genom ombud eller såsom ombud för annan å bo- lagsstämma deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan honom och bolaget. Ej heller må han deltaga i behandling av ifråga om avtal mellan bolaget och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets. Vad sålunda stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande gåva från bolagets sida, så ock beträffande rätte- gång eller annan talan mot honom eller tredje man.

Styrelseledamot eller verkställande direktören må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för förvaltningsåtgärd, för vilken han är ansvarig, eller i val av revisor.

I behandlingen av fråga om överlåtelse av försäkringsbestånd som avses i 295 & äger övertagande bolaget deltaga utan hinder av vad i första styc- ket sägs.

Där ej genom föreskrift i bolagsordningen är bestämt vem som skall vara ordförande på bolagsstämma, välje stämman själv ordförande att leda för- handlingarna. Till ordförande må utses den som ej är röstberättigad å stämman, om annat icke föreskrives i bolagsordningen.

Är ej ordförande bestämd genom bolagsordningen, skall stämman öppnas av styrelsens ordförande eller den styrelsen därtill utsett.

Utse, då ordförande skall väljas, de närvarande ej enhälligt ordförande, åligger det den som öppnat stämman att såsom ordförande leda förhandling— arna, till dess röstlängd blivit godkänd och ordförande valts.

Å stämman skall ordföranden upprätta och till godkännande framlägga en förteckning över närvarande röstberättigade och ombud för röstberättigade med uppgift å det röstetal, som tillkommer envar av dem. Sedan förteckningen enhälligt eller efter en på grundval därav företagen omröstning godkänts med eller utan ändring, län—der förteckningen till efterrättelse såsom röstlängd å stämman; dock att, där stämman uppskjutes till senare dag än nästföljande söckendag, ny förteckning skall upprättas å den fortsatta stämman.

Genom styrelsens försorg skall föras protokoll över förhandlingarna å stämman. I protokollet skola intag-as röstlängden, de beslut, som av ord- föranden angivits vara fattade av stämman, samt, där röstning skett, dess resultat. Anteckning skall i protokollet ske om prövning av kallelsen till stäm- man. Protokollet skall undertecknas eller till riktigheten vitsordas av ord- föranden och minst en på stämman utsedd person. Senast inom två veckor efter stämman skall protokollet genom styrelsens och verkställande direk- törens försorg hållas hos bolaget tillgängligt för delägarna så ock för röstbe— rättigade, som ej äro delägare. Protokollen skola på betryggande sätt för- varas. '

211 &.

Jämte vad i övrigt i denna lag är stadgat om utövande av rösträtt och f-at- tande av beslut å bolagsstämma, gälle, såframt ej annat är i bolagsordningen föreskrivet:

1. att frånvarande delägares rösträtt må utövas allenast av annan röstbe- rättigad delägare;

2. att såsom bolagets beslut gäller den mening, för vilken de flesta rösterna avgivas;

3. att vid lika röstetal val avgöres genom lottning, men i andra frågor den mening gäller som biträdes av de flesta röstande eller, om jämväl antalet röstande är lika, av stämmans ordförande.

212 9.

Den, som vill föra talan såsom fullmäktig för röstberättigad å bolagsstämma. skall, där ej den röstberättigade å stämman muntligen bemyndigar honom därtill, styrka sin behörighet genom skriftlig dagtecknad fullmakt. Fullmakt vare ej gällande för stämma, som börjar senare än ett år efter fullmaktens utfärdande.

Inom sex månader efter utgången av varje räkenskapsår skall hållas ordi- narie bolagsstämma, å vilken styrelsen och verkställande direktören hava att framlägga redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen för det sistför- flutna räkenskapsåret.

Genom styrelsens och verkställande direktörens försorg skola de band— lingar, som sålunda skola framläggas å stämman, under minst en vecka närmast före denna hos bolaget hållas för de röstberättigade tillgängliga i

i tillräckligt antal exemplar ävensom ofördröjligen översändas till röstberätti- gad som med uppgivande av postadress anhåller därom.

Röstberättigad äge att få ärende hänskjutet till prövning å ordinarie stämma. såframt han hos styrelsen skriftligen framställer yrkande därom minst tio dagar före stämman. Föranleder yrkandet särskilt tillkännagivande och med- delande enligt 215 5 andra stycket, skola kostnaderna därför gäldas av den som framställt yrkandet.

214 å.

Styrelsen äger, när den finner lämpligt, kalla de röstberättigade till extra bolagsstämma.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen med angivande av skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra bolagsstämma att hållas så snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske. Efterkommer styrelsen ej inom en vecka sådan påfordran, äge revisorerna på sätt i 215 och 216 åå är stadgat själva utlysa stämma. Äro icke samtliga revi— sorer ense om stämmas utlysande, gälle den mening, varom de flesta förena sig eller vid lika röstetal deras mening som anse extra stämma böra hållas.

Extra bolagsstämma skall ock av styrelsen utlysas, då det för uppgivet ända- mål skriftligen påfordras av minst en tiondel av samtliga röstberättigade eller det mindre antal, som kan vara bestämt i bolagsordningen.

215 &.

Bolagsstämma skall sammanträda å den ort, där styrelsen har sitt säte. såframt ej i bolagsordningen blivit bestämt att stämma skall hållas ä annan ort inom riket.

Kallelse till bolagsstämma skall utfärdas av styrelsen i enlighet med bolags- ordningens föreskrifter. Kallelseåtgärderna skola vara vidtagna senast två veckor före ordinarie och senast en vecka före extra stämma.

Utlyses ordinarie stämma som i 213 5 sägs att hållas å annan tid än som bestämts i bolagsordningen, skall senast två veckor före stämman kungö— relse om stämmans hållande införas i allmänna tidningarna och tidning inom den ort, där bolagets styrelse har sitt säte. Är i bolagsordningen något ytter- , ligare föreskrivet om kallelse till ordinarie stämma, skall det iakttagas.

Uppskjutes stämma till dag som infaller mer än en månad därefter, skall kallelse jämlikt andra stycket utfärdas till den fortsatta stämman.

Där för giltighet av bolagsstämmobeslut erfordras att det fattas å två på varandra följande stämmor, må kallelse till sista stämman ej ske, innan första stämman hållits. Är icke någon av stämmorna ordinarie, skola mellan dem förflyta minst två månader, och skall beträffande kallelse till sista stämman iakttagas vad i tredje stycket är stadgat.

216 g.

I kallelsen till bolagsstämma skola angivas de ärenden, som skola före— komma å stämman, dock vare det ej erforderligt att i kallelse till ordinarie stämma särskilt angiva de ärenden, som enligt denna lag eller bolagsordningen skola där företagas. Under minst en vecka närmast före stämma skall tillika en fullständig förteckning över samtliga ärenden, som skola förekomma å stämman, genom styrelsens och verkställande direktörens försorg hållas hos bolaget tillgänglig för de röstberättigade ävensom ofördröjligen översändas till röstberättigad, som med uppgivande av postadress anhåller därom. Skall å stämma förekomma ärende innefattande förslag till ändring av bolagsord— ningen, varde det huvudsakliga innehållet av ändringen angivet i kallelsen och förteckningen.

Har röstberättigad enligt 213 & framställt yrkande om ärendes hänskju- tande till prövning på ordinarie stämma å sådan tid att ärendet icke kunnat angivas i kallelsen till stämman, skall genom styrelsens försorg ofördröjligen om ärendets hänskjut-ande till stämman tillkännagivande äga rum på det sätt, som i bolagsordningen stadgas för kallelse till ordinarie bolagsstämma.

Ärende, som ej angivits i kallelsen till stämman eller varom tillkännagivande icke ägt rum efter vad i andra stycket stadgas, eller som ej upptagits i för- teckningen, må icke vid stämman företagas till avgörande, där ej i fråga om ordinarie stämma ärendet enligt denna lag eller bolagsordningen skall före- komma _på stämman eller omedelbart föranledes av ärende som där skall avgöras. Ej heller må ärende angående ändring av bolagsordningen företagas till avgörande å ordinarie eller extra stämma, med mindre föreskriften i första stycket sista punkten iakttagits. Utan hinder av vad sålunda stadgats må dock å såväl ordinarie som extra stämma kunna fattas beslut om utly— sande av extra stämma för behandling av visst ärende.

Då särskild kallelse skall ske till fortsatt stämma, skall beträffande kallel- sens innehåll och påföljden av att ärende icke angivits i kallelsen vad ovan i denna paragraf är stadgat äga motsvarande tillämpning.

217 5.

Finnes ej styrelse för ömsesidigt försäkringsbolag, har försäkringsinspektio— tionen att, på anmälan av verkställande direktören eller röstberättigad eller då förhållandet eljest vardet för inspektionen kunnigt, ofördröjligen utlysa bolagsstämma. I fråga om ordningen för utlysande av stämma i sådant fall gälle vad i 215 och 216 åå är stadgat.

Underlåter styrelsen att i föreskriven ordning kalla de röstberättigade till ordinarie bolagsstämma eller har styrelsen ej senast två veckor efter på-

fordran, som i 214 5 tredje stycket sägs, utlyst extra bolagsstämma att hållas så snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske, vare lag som i 288 % 2 och 3 mom. sägs.

218 &.

Å ordinarie bolagsstämma, som avses i 213 &, skola till avgörande före- t: gas frågorna om fastställelse av balansräkningen med de ändringar eller tillägg, som må finnas erforderliga, samt om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktören för den tid redovisningen omfattar. Stämman skall ock fatta beslut i anledning av bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen.

Med beslut i nämnda frågor skall dock anstå till fortsatt stämma å viss dag minst en och högst två månader därefter, om det påfordras av minst en tiondel av närvarande röstberättigade. Utöver nämnda tid vare uppskov med sådant beslut ej medgivet.

Om skyldighet att inom viss tid till försäkringsinspektionen ingiva avskrift av balansräkningen jämte andra handlingar stadgas i 281 g.

219 &.

Styrelsen och verkställande direktören vare pliktiga att å den bolagsstämma, varom förmäles i 213 5, i den mån det av röstberättigad äskas och kan ske utan förfång för bolaget, meddela till buds stående närmare upplysningar angående förhållanden, som kunna inverka på bedömandet av värdet av bola- gets tillgångar, av dess ställning i övrigt och av resultatet av dess verksamhet samt av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolagets ange- lägenheter. Upplysningsplikten avser även bolagets förhållande till koncern- bolag. "

Det åligger styrelsen och verkställande direktören att jämväl eljest å bo- lagsstämma meddela röstberättigad upplysning efter vad nu är sagt i avseende å ärende, som skall förekomma å stämman.

Om för lämnande av begärd upplysning erfordras uppgifter, som ej äro tillgängliga å stämman, skall upplysningen inom två veckor därefter skrift- ligen hos bolaget hållas tillgänglig för de röstberättigade ävensom översändas till röstberättigad, som framställt begäran om densamma.

Finner styrelsen att begärd upplysning icke kan av styrelsen eller verkstäl- lande direktören utan förfäng för bolaget lämnas å stämman, skal] upplys- ningen i stället lämnas till bolagets revisorer inom två veckor därefter. Revi- sorerna skola inom en månad efter stämman till styrelsen avgiva skriftligt yttrande, huruvida den begärda upplysningen lämnats till dem samt huruvida upplysningen enligt deras mening bort föranleda ändring i revisionsberättelsen eller eljest giver anledning till erinran. Där det är fallet, skall ändringen eller erinringen angivas i yttrandet. Revisorernas yttrande skall av styrelsen hållas hos bolaget tillgängligt för de röstberättigade samt i avskrift översändas till röstberättigad, som framställt begäran om upplysningen.

Om talan mot styrelseledamot, verkställande direktör, stiftare, revisor eller röstberättigad.

220 ä.

Ansvarsfrihet må ej anses vara styrelseledamot eller verkställande direk- tören beviljad, såframt minst en tiondel av samtliga röstberättigade röstat däremot.

Varder talan å förvaltningen under det räkenskapsår redovisningen avser ej anställd inom sex månader från det redovisningshandlingarna och revi- sionsberättelsen framlades på bolagsstämma, vare så ansett som om ansvars- frihet blivit beviljad.

Om ansvarsfrihet blivit beviljad, må likväl talan kunna anställas mot styrelseledamot eller verkställande direktören på grund av åtgärd, om vars vidtagande eller betydelse för bolaget styrelsen, styrelseledamot eller verkstäl— lande direktören, uppsåtligen eller av vårdslöshet i redovisningshandlingarna eller eljest till bolagsstämman eller till de röstberättigade enligt 219 € tredje stycket eller ock genom bokföringen eller eljest till revisorerna lämnat i väsentliga hänseenden oriktiga eller ofullständiga upplysningar. Talan, som grundas därpå att styrelseledamot eller verkställande direktören begått brotts- lig handling, må ock eljest kunna mot honom anställas, såframt ej beviljad ansvarsfrihet uppenbarligen avsett även nämnda handling.

221 5.

Har ansvarsfrihet enligt 220 å icke blivit styrelseledamot eller verkstäl- lande direktören beviljad, äge röstberättigade till det antal, som i nämnda paragraf stadgas, å bolagets vägnar föra talan mot honom å förvaltningen. Samma lag vare ri fråga om anställande av sådan talan som enligt vad där sägs må anställas utan hinder av att ansvarsfrihet blivit beviljad.

Sedan talan blivit anställd, må den omständigheten, att en eller flera av de röstberättigade, som anställt talan, avstått från denna, ej utgöra hinder för de övriga att fullfölja talan, ändå att deras sammanlagda antal är mindre än ovan sagts.

Röstberättigade, som enligt första stycket anställt talan mot styrelseledamot eller verkställande direktören, svare för rättegångskostnaderna, dock med rätt att av bolaget erhålla ersättning, i den mån kostnaderna täckas av vad genom rättegången kommit bolaget till godo.

222 5.

Har förslag om anställande av talan för bolaget om skadestånd mot stif- tare på grund av bolagsbildningen eller mot revisor på grund av hans upp- drag prövats på bolagsstämma, vare i fråga om röstberättigades rätt att å bolagets vägnar föra sådan talan lag som i 22]. & sägs, därest förslaget blivit av stämman antaget eller ock biträtts av minst en tiondel av samtliga röst— berättigade.

Talan må ej anställas mot stiftare sedan tre år förflutit efter bolagets re- gistrering eller mot revisor sedan två år förflutit från det revisionsberättelse framlades å bolagsstämma eller yttrande enligt 219 % avgavs.

Mot delägare eller röstberättigad, som ej är delägare, må bolaget ej föra talan om skadestånd enligt 320 &, sedan två år förflutit efter beslut eller åt- gärd dårå talan grundas.

Utan hinder av vad i andra och tredje styckena sägs må talan anställas som grundas därpå att stiftare, revisor, delägare eller röstberättigad, som ej är delägare, begått brottslig handling.

223 &.

Försättes bolaget i konkurs på ansökan, som gjorts inom två år från den stämma där redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen framlades. äge konkursboet, ändå att ansvarsfrihet blivit styrelseledamot eller verk— ställande direktören beviljad, anställa talan mot honom å förvaltningen un- der det räkenskapsår redovisningen avser.

Mot stiftare, revisor, delägare eller röstberättigad, som ej är delägare, äge ock, där bolaget försättes i konkurs på ansökan, vilken gjorts inom tid som i 222 å andra och tredje styckena är för talan i varje särskilt fall föreskriven, konkursboet föra sådan talan.

Talan, varom i denna paragraf stadgas, skall väckas inom. sex månader från första borgenärssammanträdet eller, där tiden för anställande av talan för bolaget då ännu ej gått till ända, inom utgången av den tid. Försummas det, va-re rätt till talan förlorad.

224 g.

Uppgörelse mellan bolaget och stiftare rörande honom i sådan egenskap åliggande skadeståndsskyldighet vare ej bindande för bolaget eller dess kon— kursbo, där den träffats innan tid för anställande av talan mot honom gått till ända efter vad ovan är stadgat.

Vad i första stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning i fråga om uppgörelse beträffande skadeståndsskyldighet, som åvilar styrelseledamot. verkställande direktören eller revisor. Bolaget vare dock bundet av uppgö- relse, som träffats av bolagsstämma. Är fråga om uppgörelse med styrelse- ledamot eller verkställande direktören, skola revisorerna höras i ärendet. Ej må uppgörelse anses träffad av stämman, om minst en tiondel av samtliga röstberättigade röstat däremot. För röstberättigad skadeståndstalan å bo- lagets vägnar, vare uppgörelse ej gällande med mindre den biträtts av honom. Skall fråga om uppgörelse behandlas å stämma, skol-a, ändå att denna ej är ordinarie, föreskrivna kallelseåtgärder vara vidtagna senast två veckor före stämman.

Om ändring av bolagsordningen så ock om ändring av grunderna.

225 %.

Beslut om ändring av bolagsordningen vare ej giltigt, med mindre samtliga röstberättigade förenat sig därom eller beslutet fattats å två på varandra följande bolagsstämmor och å den sista stämman biträtts av minst två tred— jedelar av samtliga röstande.

Är för giltighet av beslut, varom nu är sagt, något ytterligare villkor be— stämt i bolagsordningen, lände ock det till efterrättelse.

226 g.

Beslut om ändring av grunderna fattas av styrelsen; och gälle därvid vad i 204 &, jämförd med 78 &, är stadgat.

227 5.

Sedan Konungens stadfästelse vunnits å ändring av bolagsordning eller grunder, skall ändringen av styrelsen eller verkställande direktören ofördröj- ligen anmälas för registrering. Ändringsbeslutet må ej gå i verkställighet innan registrering skett. Vid anmälningen skola fogas två enligt 341 å andra stycket bestyrkta avskrifter av protokoll som förts i ärendet samt av Konung- ens beslut om stadfästelse.

228 %.

Avser ändring av bolagsordningen delägares ansvarighet för bolagets för- bindelser, må, där ej samtliga delägare samtyckt till ändringen, beslutet där- om tillämpas endast för tid, som börjar minst ett är efter registrering av ändringsbeslutet.

När registrering skett, skall därom genom styrelsens och verkställande di- rektörens försorg ofördröjligen dels kungörelse införas i allmänna tidningar- na och tidning inom den ort, där bolagets styrelse har sitt säte, dels ock med- delande med posten avsändas till envar delägare, vars postadress är känd. Den, som var delägare i bolaget vid tidpunkten för ändringsbeslutets fattande, men icke samtyckt till ändringen, äger att inom ett är från beslutets registre- ring, utan iakttagande av eljest stadgad uppsägningstid, häva försäkringsav- talet med rätt för honom att utfå vad av erlagd premie belöper efter den tid— punkt, då försäkringsavtalet upphör att gälla.

Om talan å bolagsstämmobeslut. 229 g.

1 mom'. Menar styrelsen, styrelseledamot, verkställande direktören eller delägare eller röstberättigad, som ej är delägare, att beslut, som fattats å bo- lagsstämma, icke tillkommit i behörig ordning eller eljest strider mot denna

lag eller bolagsordningen eller grunderna, äge därå tala genom stämning ä bolaget. ' få”)

Grundas talan därå, att beslutet icke tillkommit i behörig ordning eller att det eljest kränker allenast den rätt som tillkommer delägare eller röstberätti- gad, som ej är delägare, skall talan väckas inom tre månader från beslutets dag. Försummas det, vare beslutet gällande.

Hava vid bolagsstämmobeslut, som skall anmälas för registrering, i denna lag eller bolagsordningen upptagna föreskrifter om särskild röstpluralitet icke rätteligen iakttagits, vare, ehuru klandertalan ej väckts, beslutet icke gällande, utan så är att i strid mot. 304 g 2 mom. registrering av beslutet ägt rum. . , gräva

2 mom. Har talan å bolagsstämmobeslut anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill förekommer, att innan slutligt utslag i målet meddelas för- ordna att beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där beslutet är av beskaffenhet att höra registreras, meddelande ofördröjligen genom rät- tens försorg avsändas för registrering.

Domstols utslag, varigenom bolagsstämmobeslut upphävts eller ändrats, gälle jämväl för delägare eller röstberättigad, som ej är delägare, ändå att han ej fört talan.

230 ,5.

Har bolagsstämma bestämt arvode åt styrelseledamot, revisor eller tjänste- man i bolaget eller eljest åt någon för fullgörande av honom meddelat upp- drag, äge röstberättigade, utgörande minst en tiondel av sammanlagda an- talet, inom tre månader från beslutets dag hos rätten göra skriftlig ansökan om prövning av arvodets storlek, därest det förmenas vara för högt; och äge rätten efter vederbörandes hörande jämka arvodet, om det finnes uppen- barligen vara bestämt till oskäligt belopp.

Om förlängning av ömsesidigt försäkringsbolags koncession.

231 5.

Har koncession för bestämd tid beviljats ömsesidigt försäkringsbolag, må till Konungen ställd ansökan om förlängning av koncessionen inlämnas till försäkringsinspektionen sist vsexton månader före utgången av den löpande koncessionen.

Beslut om sådan ansökan skall fattas å ordinarie bolagsstämma och gälle därvid vad i 215 5 2 och 3 är stadgat. Vid ansökningen skall fogas enligt 341 5 andra stycket bestyrkt avskrift av protokoll som förts i ärendet.

Om likvidation och upplösning.

232 &.

Bolagsstämma äger besluta att bolaget skall träda i likvidation. Har för- hållande inträffat som i 233 % sägs, skall beslutet fattas enligt 211 % 2 och 3.

Beslut att bolaget skall träda i likvidation vare eljest icke giltigt, med mindre I samtliga röstberättigade förenat sig därom eller beslutet fattats å två på var- andra följande bolagsstämmor och å den sista stämman biträtts av minst två tredjedelar av samtliga röstande. Är för giltighet av beslutet något ytterligare villkor bestämt i bolagsordningen, lände det till efterrättelse.

Föreligger ej fall som i första stycket andra punkten sägs, mä bolagsstäm- man kunna i beslutet föreskriva, att likvidationen skall inträda först å viss kommande dag högst två månader därefter, dock senast å första dagen av nästa räkenskapsår.

233 å.

Har i bolagsordningen fastställd tid för bolagets verksamhet gått till ända, eller har eljest förhållande inträffat, på grund varav enligt bestämmelse i bolagsordningen bolaget skall upphöra med sin verksamhet,

eller har bolagets hela försäkringsbeständ överlåtits, eller har för bestämd tid beviljad koncession gått till ända utan att ny koncession beviljats,

eller har Konungen förklarat bolaget hava förverkat koncessionen, och varder ej på grund av anmälan inom sex veckor därefter enligt 239 & i registret infört att bolaget trätt i likvidation, förklare rätten, på ansökan av styrelseledamot, verkställande direktören eller delägare eller röstberättigad. som ej är delägare, eller på anmälan av försäkringsinspektionen, och efter bolagets hörande, att bolaget skall träda i likvidation; och förelägge rätten bolaget att inom viss tid, ej understigande sex veckor, till rätten ingiva be- vis, att registrering skett på grund av anmälan enligt 239 5, vid äventyr att eljest en eller flera likvidatorer förordnas av rätten.

Genom rättens försorg skall till försäkringsinspektionen ofördröjligen av— sändas dels för registrering meddelande om beslutet att bolaget skall träda i likvidation, dels ock underrättelse om förordnande av likvidator med angi— vande av hans fullständiga namn och postadress.

234 &.

Saknar ömsesidigt försäkringsbolag till registret anmäld behörig styrelse eller verkställande direktör, där sådan skall utses, vare styrelseledamot, verk- ställande direktören, delägare eller röstberättigad, som ej är delägare, eller annan borgenär, så ock envar annan, vars rätt kan vara beroende av att nå- gon finnes som äger företräda bolaget, berättigad att hos rätten göra ansökan. att bolaget skall förklaras skyldigt att träda i likvidation.

Där förhållande som avses i första stycket varder för försäkringsinspektio- nen kunnigt, skall inspektionen ofördröjligen därom göra anmälan hos rätten.

Sker ansökan eller anmälan, skall rätten ofördröjligen utfärda kallelse å bolaget samt å delägare och övriga borgenärer, som vilja yttra sig i ärendet. i att inställa sig för rätten är utsatt dag, då frågan om bolagets trädande i likvi- dation skall prövas av rätten. Kallelsen skal-l delgivas bolaget på sätt om stämning i tvistemål är stadgat, där upplysning vinnes om någon med vilken

delgivning kan äga rum. Genom rättens försorg skall kungörelse om kallel- sen inför—as i allmänna tidningarna och tidning inom den ort, där bolagets styrelse skall hava sitt säte, minst två och högst fyra månader före nämnda dag. Rätten äge, där så äskas eller eljest finnes erforderligt, förordna en eller flera sysslomän att taga bolagets egendom under vård samt bevaka dess ange- lägenheter och företräda holaget till dess rätten meddelat beslut i ärendet.

Styrkes ej innan ärendet företages till avgörande, att behörig styrelse eller verkställande direktör finnes samt att införing i registret skett, förklare rätten, att bolaget skall träda i likvidation, och förordne en eller flera likvidatorer.

Genom rättens försorg skall till försäkringsinspektionen ofördröjligen av- sändas dels för registrering meddelande om beslutet att bolaget skall träda i likvidation, dels ock underrättelse om förordnande av likvidator med angi- vande av hans fullständiga namn och postadress. Förordnas syssloman, skall ock för registrering ofördröjligen avsändas meddelande därom med angivan- de av sysslomannens fullständiga namn och hemvist.

235 5.

I ärende varom i 233 och 234 åå förmäles skatt för de kostnader som sö— kanden fått vidkännas för delgivning eller kungörelse av kallelse och för expedition i ärendet gottgörelse till honom utgå av bolagets medel, där bola- get förklaras skola träda i likvidation eller rätten eljest prövar skäligt att gottgörelse utgår.

Ha—r ärendet upptagits på grund av anmälan från försäkringsinspektio- nen, skola kostnaderna för kungörelse och delgivning utgå av allmänna me- del samt slutligen gäldas med bolagets medel eller, om dessa ej lämna till- gång därtill, av statsverket.

236 &.

Beslutar bolagsstämma att bolaget skall träda i likvidation, välje stämman en eller flera likvidatorer. Stämman må ock utse en eller flera suppleanter. Enligt bestämmelse, som på grund av särskild lag eller författning eller eljest intagits i bolagsordningen, må en eller flera likvidatorer kunna tillsättas på annat sätt att jämte de å bolagsstämman valda deltaga i likvidationen.

Har rätten enligt 233 g förklarat att bolaget skall träda i likvidation, ålig- ger det styrelsen att genast sammankalla bolagsstämma för val av likvidato- rer, ändå att ändring sökes i beslutet.

Då likvidatorer utsetts å bolagsstämma eller förordnats av rätten, skall bo- laget anses hava trätt i likvidation, såframt ej bolagsstämman, efter vad 'i 232 5 sägs, beslutat att likvidationen skall inträda först å senare dag.

Finnes i bolagsordningen bestämmelse som i första stycket sägs, åligger det styrelsen, verkställande direktören eller likvidator att ofördröjligen giva den som enligt nämnda bestämmelse skall tillsätta likvidator underrättelse om bolagsstämmans eller rättens beslut att bolaget skall träda i likvidation;

Angående likvidator som förordnas av Konungen stadgas i 289 €.

Likvidator skall vara myndig här i riket bosatt svensk medborgare. Uppdraget att vara likvidator gälle intill dess likvidationen blivit avslutad, men den som meddelat uppdraget må när som helst entlediga likvidatom och utse annan i hans ställe. Bolagsstämma äger ock utse likvidator i stället för likvidator, som förordnats av rätten i annat fall än nedan i fjärde stycket eller i 238 å andra stycket sägs.

Om likvidator”, som är vald å bolagsstämma, entledigas eller eljest avgår eller avlider eller hinder för honom att vara likvidator uppkommer enligt första stycket och suppleant ej finnes, åligger det övriga likvidatorer att oför- dröjligen sammankalla stämma för val av ny likvidator. Inträffar sådant fall i fråga om likvidator, som blivit tillsatt i annan ordning, skola övriga likvidatorer ofördröjligen underrätta den som tillsatt honom. Finnas ej andra likvidatorer, skall försäkringsinspektionen på ansökan av delägare eller röst- berättigad, som ej är delägare, ofördröjligen utlysa bolagsstämma för val av ny likvidator.

Visar likvidator uppenbarligen motvilja eller försummelse vid fullgörande av sitt uppdrag, äge rätten, pä anmälan av försäkringsinspektionen eller likvi— dationsrevisor och efter likvidatorns hörande, entlediga honom och förordna annan i hans ställe. Har rätten entledigat likvidator och i hans ställe förord- nat ann-an, skall underrättelse därom med angivande av dennes fullständiga namn och postadress genom rättens försorg ofördröjligen avsändas till för- säkringsinspektionen.

Vad i denna paragraf är stadgat om likvidator skall i tillämpliga delar gälla beträffande suppleant för likvidator.

238 &.

Finnes ömsesidigt försäkringsbolag, som enligt verkställd registrering trätt i likvidation, sedermera sakna till registret anmälda behöriga likvidatorer, skall rätten på ansökan av delägare eller röstberättigad, som ej är delägare, eller annan borgenär eller den, vars rätt kan vara beroende av att någon fin- nes som äger företräda bolaget, eller på anmälan av försäkringsinspektionen, där det varder kunnigt för inspektionen, förordna likvidatorer.

Har i fall, då likvidator skall tillsättas enligt bestämmelse i bolagsordning— en som avses i 236 5 första stycket, sådan likvidator ej tillsatts, skall ersättare förordnas av rätten på ansökan eller anmälan som i första stycket sägs.

Genom rättens försorg skall till försäkringsinspektionen ofördröjligen av- sändas underrättelse om förord-nande av likvidator med angivande av hans fullständiga namn och postadreSs.

239 %. Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla att bolaget trätt i likvidation eller, där likvidation-'en efter vad i 232 % sägs skall inträda å viss kommande dag, att bolaget träder i likvidation nämnda dag. Anmäl- ningen skall innehålla uppgift om dagen för val eller rättens förordnande. I

1 övrigt skall beträffande anmälan för registrering rörande likvidator eller ' suppleant för honom eller i fråga om rätt att under likvidationen teckna bolagets firma eller om ändring av bolagets postadress vad i 191 5 och 204 &, jämförd med 90 5, är stadgat för där avsedda fall äga motsvarande tillämp- ning. 240 å.

Ä den bolagsstämma, vid vilken likvidatorer utses, skall jämväl väljas en eller flera likvidationsrevisorer att granska likvidatorernas förvaltning och bolagets räkenskaper under likvidationen. Hava likvidatorer förordnats av rätten, skola de ofördröjligen sammankalla de röstberättigade till stämma för sådant val. Bolagsstämma må ock utse en eller flera suppleanter. Likvida- tionsrevisor och suppleant må när som helst entledigas och annan utses i hans ställe.

Vad i 191 g och 206 %, jämförd med 99 % tredje, fjärde och femte stycke- na ävensom 100 &, 101 5 och 102 5 1 mom., samt 214 5 är stadgat om revi- sor och suppleant för revisor, om revisors rättigheter och skyldigheter samt om anmälan eller meddelande för registrering beträffande revisor skall i tillämpliga delar gälla rörande likvidationsrevisor och suppleant, där ej an- nat följer av vad här nedan är stadgat.

Angående likvidationsrevisor som förordnas av försäkringsinspektionen stadgas i 289 g.

241 &.

Då bolaget trätt i likvidation, åligger det styrelsen och verkställande direk- tören att ofördröjligen avgiva redovisning för sin förvaltning av bolagets angelägenheter under tid, för vilken redovisningshandlingar ej förut fram- lagts å bolagsstämma.

Redovisningshandlingarna skola av likvidatorema ofördröjligen i huvud- skrift eller avskrift överlämnas till revisorerna, som hava att inom en må- nad avgiva revisionsberättelse. Redovisningshandlingarna och revisionsberät- telsen skola av likvidatorema så snart ske kan framläggas å bolagsstämma; och skall å denna stämma till behandling företagas frågan om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsens ledamöter och verkställande direktören för den tid redovisningen omfattar.

I fråga om styrelsens och verkställande direktörens redovisning, om revi- sorernas granskning och revisionsberättelsen, om handlingars framläggande å bolagsstämma, tillhandahållande under viss tid före denna och insändan- de till försäkringsinspektionen, om behandlingen av frågan om ansvarsfrihet samt om anställande av talan mot styrelseledamot eller verkställande direk- tören skola i tillämpliga delar gälla de bestämmelser, som avses i 205 &, jäm- förd med 91—96 åå, och 206 %, jämförd med 102—104 åå, ävensom 213. 218, 220—224 och 284 åå. Omfattar den tid, för vilken redovisning skall av— givas enligt första stycket, även föregående räkenskapsår, skall särskild re- dovisning avgivas för nämnda år och skall därvid jämväl 205 &, jämförd med 97 %, äga tillämpning.

1 mom. Vad i 213, 214 och 217 åå är stadgat om rätt för röstberättigad att få ärende hänskjutet till prövning ä bolagsstämma och att påfordra ut- lysande av stämma skall äga motsvarande tillämpning under likvidation. varvid såsom ordinarie skola anses stämmor enligt 241, 249 och 252 åå

2 mom. Om kallelse till bolagsstämma under likvidation skall gälla vad om kallelse till extra stämma är stadgat; dock skola föreskrivna kallelseåt- gärder vara vidtagna senast två veckor före stämma som avses i 241, 249, 252, 258 eller 259 å.

243 å.

Det åligger likvidatorema att ofördröjligen söka kallelse å bolagets okän- da borgenärer samt upprätta och i bolagets inventariebok införa inventa- rium och balansräkning.

I inventarium och balansräkning för ömsesidigt försäkringsbolag i likvi- dation skola upptagas bolagets tillgångar och skulder, tillgångarna till värde som skall beräknas enligt vad i 205 å, jämförd med 93 å 1 mom. andra styc- ket, är stadgat. I övrigt skall beträffande inventarium och balansräkning för ömsesidigt försäkringsbolag i likvidation gälla vad i 7 och 8 åå bokförings— lagen är stadgat.

Likvidatorerna skola ofördröjligen överlämna ett av dem underskrivet ex- emplar av balansräkningen till likvidationsrevisorerna.

244 g.

Där ej annat föranledes av bestämmelserna i 296—299 åå, skola likvida- torema förvalta bolagets angelägenheter under likvidationen.

Det åligger dem att så snart ske kan förvandla bolagets egendom i pen- ningar, i den mån det erfordras för likvidationen, samt att verkställa betal- ning av bolagets skulder. Bolagets rörelse må fortsättas i den omfattning som är nödvändig för en ändamålsenlig avveckling. Likvidatorerna skola ock föranstalta om skifte av bolagets behållna tillgångar, där ej annat följer av bolagsordningen.

Bolagets egendom må ej avyttras under hand utan samtycke av den av Konungen förordnade likvidatom. Finnes denne hava utan skäl vägrat sitt samtycke, äge försäkringsinspektionen på ansökan av övriga likvidatorer till— låta försäljningen. Samtycke, som nu är sagt, vare ej av nöden, där likvida- torema vilja till gällande börspris överlåta å fondbörs noterat värdepapper.

Angående förbud mot meddelande av nya försäkringar stadgas i 261 å.

245 å.

Med de inskränkningar som följa av vad i 244 å samt i 296—299 åå eller eljest om likvidation är stadgat, skall i fråga om likvidatorers befogenhet att företräda bolaget så ock om deras rättigheter och skyldigheter i övrigt i till- lämpliga delar gälla vad i denna lag är stadgat angående styrelse eller styrel-

seledamot, dock med iakttagande av att likvidatorema skola svara jämväl för de åligganden som enligt denna lag ankomma på verkställande direktören. Hava två eller flera likvidatorer utsetts, skall åt en av dem uppdragas att fullgöra verkställande direktörens skyldigheter i avseende å bolagets bok- föring och medelsförvaltning.

246 5.

Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg av orden »i likvidation». I övrigt skall vad i 204 %, jämförd med 87 5 första stycket, fin- nes föreskrivet i fråga om undertecknande av handling, som utfärdas för bolaget, äga motsvarande tillämpning under bolagets likvidation.

Har av likvidatorema eller annan ställföreträdare för bolaget handling ut- färdats utan sådan firmateckn'ing som i första stycket sägs, och framgår icke av handlingens innehåll såväl att den utfärdats å bolagets vägnar som ock att bolaget är i likvidation, svare de, som undertecknat handlingen, för vad genom handlingen må hava slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld. Sådan ansvarighet skall dock ej åvila undertecknarna, där av omstän- digheterna vid handlingens tillkomst framgick, att den utfärdades för bolaget och att detta var i likvidation, samt den till vilken handlingen ställts av bola- get erhåller behörigen undertecknat godkännande 'av handlingen utan oskäligt dröjsmål efter det begäran därom framställts eller personlig ansvarighet gjorts gällande mot undertecknarna.

247 %.

Det åligger likvidatorema att för varje räkenskapsår avgiva redovisning för förvaltningen av bolagets angelägenheter genom avlämnande av balans— räkning avseende bolagets ställning balansdagen, likvidationsräkning och för- valtningsberättelse. Dessa redovisningshandlingar skola vara underskrivna av samtliga likvidatorer. Vad i 205 &, jämförd med 91 å andra stycket, är stadgat skall äga motsvarande tillämpning. Har bolaget under räkenskapsåret fort- satt rörelsen eller viss rörelsegren, skall dock häröver avgivas sådan vinst— och förlusträkning som avses i 95 &.

Likvidatorerna skola i likv1d-ationsräkningen upptaga redovisning för in- komster och utgifter under räkenskapsåret, därvid inkomsterna å försäljning av bolagets tillgångar skola fördelas efter de i balansräkningen upptagna till- gångsposterna samt bland utgifterna skola för sig upptagas dels belopp, som erlagts i betalning för bolagets skulder, och dels övriga utgifter i lämpliga poster. '

I förvaltningsberättelsen skall, i den mån det finnes kunna ske utan för- fång för bolaget, upplysning lämnas om likvidationens gång. Hava tillgångar i balansräkningen upptagits till lägre eller högre värde än i närmast före- gående balansräkning, skola i förvaltningsberättelsen angivas de belopp, var- med nedsättn-ing eller höjning skett av de under särskild post i balansräk- ningen upptagna tillgångarnas sammanlagda värde.

Har likvidationen ej avslutats inom två år, skola i nästa förvaltningsberät— i telse de hinder uppgivas, som därför mött.

Inom två månader efter räkenskapsårets slut skola likvidatorema till lik- vidationsrevisorerna i huvudskrift eller avskrift avlämna redovisningshand- lingarna.

248 &.

Inom en månad efter det redovisningshandlingama överlämnats till likvi- dationsrevisorerna skola de till likvidatorema avlämna berättelse Över gransk- ningen av deras förvaltning och bolagets räkenskaper för räkenskapsåret. Revisionsberättelsen, som skall vara underskriven av likvidationsrevisorerna. skall innehålla uttalande, huruvida enligt deras mening likvidationen onödigt fördröjes eller icke. Om revisionsberättelsens innehåll i övrigt och om redo- visningshandlingarnas återställande och förseende med påskrift skall i tillämp- liga delar gälla vad i 206 %, jämförd med 103 g och 104 5 1 mom., är stad- gat. Hör till bolaget stiftelse som i 105 ?; sägs, skall vald där är stadgat äga motsvarande tillämpning.

249 %.

Sedan likvidations-revisorerna till likvidatorema avlämnat sin revisionsbe- rättelse, skola likvidatorema ofördröjligen kalla de röstberättigade till bolags- stämma för granskning av redovisningen. Rörande framläggande av redovis- ningshandlingarna och revisionsberättelsen å stämman och deras tillhanda- hållande åt de röstberättigade under viss tid före stämman skall gälla vad i 213 å stadgas.

Angående insändande av redovisningshandlingarna och revisionsberättel- sen till försäkringsinspektionen gäller vad i 284 & stadgas.

250 &.

När den i kallelsen a okända borgenärer utsatta inställelsedagen är förbi och all veterl-ig gäld bliv—it betald, skola bolagets tillgångar skiftas. Är någon del av gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller av annan orsak be- talning ej ske, skola till samma gälds betalning erforderliga medel innehållas och återstoden skiftas.

Sker skifte annorledes än nu är sagt, eller befinnas innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning, vare i händelse av bolagets oförmåga att fullgöra sina förbindelser den, som uppburit något vid skiftet, skyldig att åter- bära vad han bekommit. För brist, som kan uppkomma vid återbäringen. vare likvidatorema ansvariga efter de beträffande skadeståndsskyldighet i 320, 323 och 324 åå stadgade grunderna.

251 g.

e

Finnas, sedan den i kallelsen a okända borgenärer utsatta inställelsedagen är förbi och all veterlig gäld bliv-it betald eller erforderliga medel därtill av- satta, tillgångar vilka enligt bestämmelse i bolagsordningen kunna fördelas bland dem, som vid bolagets trädande i likvidation voro delägare i bolaget,

skall fördelning ske i förhållande till varje delägares försäkringsbelopp, där ej annan fördelningsgrund är bestämd i bolagsordningen.

Förmenar delägare att han vid skifte icke bekommit vad på honom be- löper, skall han vid talans förlust anhängiggöra sin talan mot bolaget inom tre månader efter det slutredovisning framlades å bolagsstämma. I fråga om delägares återbäringsskyldighet och om likvidators ansvarighet skall vad i 250 å stadgas äga motsvarande tillämpning.

Har delägare icke inom fem år efter det slutredovisning framlades å bo- lagsstämma anmält sig att lyfta vad han vid skiftet bekommit, vare han för— lustig sin rätt därtill. Äro medlen i förhållande till de skiftade tillgångarna att anse som ringa, äge rätten på anmälan av likvidatorema förordna att de skola tillfalla allmänna arvsfonden; i annat fall skall vad i 254 & är stadgat äga tillämpning.

252 5.

Sedan likvidatorema fullgjort sitt uppdrag, skola de så snart ske kan av— giva slutredovisning för sin förvaltning genom avlämnande av förvaltnings— berättelse rörande likvidationens gång från likvidationens början till dess av— slutande. Berättelsen skall ock innehålla redogörelse för utskiftning. Vid be- rättelsen skola fogas redovisningshandlingar för hela likvidationstiden. Be- rättelsen och redovisningshandlingarna sko-la i huvudskrift eller avskrift av— lämnas till likvidationsrevisorerna, vilka hava att inom en månad därefter avgiva en av dem underskriven revisionsberättelse över förvaltningen undt'er likvidationen och återställa handlingarna. Om revisionsberättelsens innehåll och om redovisningshandlingarnas återställande och deras förseende med på— skrift skall i tillämpliga delar gälla vad i 206 %, jämfört med 103 5 och 104 % 1 mom., är stadgat. Hör till bolagets stiftelse som i 105 % sägs, skall vad där är stadgat äga motsvarande tillämpning.

Efter det revisionsberättelsen avlämnats till likvidatorema, skola dessa ofördröjligen kalla de röstberättigade till bolagsstämma för granskning av slutredovisningen. Angående redovisningshandlingarnas och revisionsberät— telsens framläggande å stämman och tillhandahållande åt de röstberättigade under viss tid före stämman skall gälla vad i 213 € stadgas; dock äge röstbe- rättigade allenast på egen bekostnad bekomma avskrift av nämnda hand- lingar.

Angående insändande av redovisningshandl'ingarna och revisionsberättelsen till försäkringsinspektionen gäller vad i 284 & stadgas.

253 &.

Då likvidatorema fullgjort sitt uppdrag och å bolagsstämman framlagt slutredovisning för sin förvaltning, anses bolaget upplöst; och skall anmälan därom ofördröjligen göras för registrering.

Vid anmälningen, som skall vara undertecknad av samtliga likvidatorer, skola fogas enligt 341 & andra stycket bestyrkt avskrift av protokoll som förts i ärendet ävensom bevis om dagen för utfärdande av kallelsen å okända borgenärer.

Yppas, efter det bolaget skall anses upplöst, tillgång för bolaget eller väc— kes talan mot bolaget eller uppkommer eljest behov av likvidationsåtgärd, skall likvidationen fortsättas. Anmälan härom skall av likvidatorema oför- dröjligen göras för registrering.

Beträffande kallelse till den bolagsstämma, som efter likvidationens åter- upptagande först skall hållas, gälle vad i 215 % tredje stycket är stadgat.

255 &.

Rörande beslut om avträdande av ömsesidigt försäkringsbolags egendom till konkurs skall meddelande samtidigt med kungörelsen om beslutet genom konkursdomarens försorg till försäkringsinspektionen avsändas för registre- ring.

Under konkurs företrädes bolaget såsom konkursgäldenär av styrelsen och verkställande direktören eller, där vid konkursens början sysslomän enligt 234 5 eller likvidatorer voro utsedda, av dessa; dock må i behörig ordning kunna utses styrelse i stället för sysslomän ävensom nya styrelseledamöter eller nya likvidatorer.

Det åligger konkursförvaltaren, då konkurs avslutats, att för registrering ofördröjligen avsända meddelande därom med angivande huruvida överskott finnes eller icke. Är konkursförvaltare ej tillsatt, skall sådan anmälan göras av konkursdomaren.

256 &.

Där efter avslutande av ömsesidigt försäkringsbolags konkurs överskott ej finnes, anses bolaget upplöst, då konkursen avslutades.

Finnes överskott, skall likvidation verkställas och gälle i avseende dårå bestämmelserna i 236—240 samt 242—253 55. Har ej inom en månad efter konkursens avslutande för registrering anmälts, att bolaget trätt i likvida- tion, förklare rätten, på ansökan av styrelseledamot, verkställande direk- tören eller delägare eller röstberättigad, som ej är delägare, eller annan bor- genär eller på anmälan av försäkringsinspektionen, att bolaget skall träda i likvidation. I fråga om ärendets handläggning och om beslutet skall i till- lämpliga delar gälla vad i 233 ?; är stadgat.

Hade bolaget, i fall som avses i andra stycket, trätti likvidation, innan dess egendom avträddes till konkurs, gälle vad i 254 5 är stadgat.

257 &.

Har ömsesidigt försäkringsbolag trätt i likvidation eller kommit i kon- kurstillstånd, äge garant för fordran på grund av inbetalning av garantibe- lopp ej njuta betalning ur bolagets tillgångar förrän bolagets övriga skulder blivit till fullo guldna eller erforderliga medel därtill avsatta.

258 g 1 mom. Bolagsstämma äger besluta att talan skall på grund av förvalt- ningen anställas mot likvidator. Enskild delägare eller röstberättigad, som ej är delägare, äger ock för bolagets räkning men i eget namn föra sådan talan;

och skall i dylikt fall va-di 221 & sista stycket är stadgat angående rättegångs- kostnad äga motsvarande tillämpning.

Talan må ej väckas senare än ett år från det slutredovisningshandlingarna och revisionsberättelsen framlades å bolagsstämma. Har likvidator entledi- gats eller eljest avgått eller avlidit före likvidationens avslutande, skall dock tiden för anställande av talan räknas från den bolagsstämma, varå fram- lagts redovisningshandlingar och revisionsberättelse avseende det räkenskaps- år, då avgången eller frånfället inträffade. Vad i 220 % tredje stycket, 223 å och 224 5 andra stycket är stadgat skall äga motsvarande tillämpning i av- seende å talan mot likvidator och uppgörelse mellan bolaget och likvidator rörande honom i sådan egenskap åliggande skadeståndsskyldighet.

2 mom. Beträffande skadeståndstalan mot likvidationsrevisor skall vad i 1 mom. första stycket är stadgat äga motsvarande tillämpning.

Talan må ej anställas senare än två år från det slutredovisningshandling- arna och revisionsberättelsen framlades å bolagsstämma eller, där fråga är om talan på grund av tillsynen över likvidator som entledigats eller eljest av— gått eller avlidit före likvidationens avslutande eller om talan mot likvida- tionsrevisor, som sålunda avgått eller avlidit, från den bolagsstämma, varå framlagts rediovisningshandlingar och revisionsberättelse avseende det räken- skapsår, då avgången eller frånfället inträffade. Vad i 222 & fjärde stycket, 223 & och 224 % andra stycket är stadgat skall äga motsvarande tillämpning i fråga om talan mot likvidationsrevisor samt om uppgörelse mellan likvida— tionsrevisor och bolaget.

259 &.

Har ömsesidigt försäkringsbolag trätt i likvidation på grund av bolagsstäm- mas beslut i fall, då i denna lag stadgad anledning därtill icke var för han— den, och har anledning till likvidation icke "senare uppkommit enligt 233 €. äger bolagsstämma, såframt utskiftning av bolagets tillgångar ännu icke bör- jat, besluta att likvidationen skall upphöra och bolaget återupptaga sin verk- samhet. '

Uppkommer fråga om återupptagande av bolagets verksamhet, skall av likvidatorema upprättas balansräkning efter de grunder varom stadgas i 139 &. Balansräkningen samt en av likvidatorema underskriven berättelse rö- rande skälen till återupptagande av bolagets verksamhet skola överlämnas till likvidationSrevisorerna.

Likvidationsrevisorema skola så snart ske kan över balansräkningen och berättelsen till likvidatorema avgiva yttrande, som skall innehålla särskilt uttalande, huruvida hinder för verksamhetens återupptagande föreligger en- ligt första stycket eller icke.

Balansräkningen, berättelsen och yttrandet skola minst en vecka före bo—

! lagsstämman hållas hos bolaget tillgängliga för de röstberättigade. Dessa handlingar skola jämväl framläggas ä stämman. ' Bolagsstämmas beslut om likvidationens upphörande och återupptagande av bolagets verksamhet vare icke giltigt, med mindre det fattas i den ord-

ning, som gäller för beslut om bolagets trädande i likvidation i fall då i denna lag stadgad anledning därtill icke är för handen.

För registrering skall ofördröjligen anmälas, att likvidationen skall upp- höra och bolagets verksamhet återupptagas. Anmälningen, som skall under- tecknas av samtliga likvidatorer, skall innehålla försäkran, att hinder enligt första stycket m'ot verksamhetens återupptagande ej föreligger. Vid anmäl- ningen skola fogas två enligt 341 & andra stycket bestyrkta avskrifter av protokoll, som förts i ärendet, samt avskrift av balansräkningen, berättelsen och yttrandet av likvidationsrevisiorerna.

Beslut om återupptagande av bolagets verksamhet må ej gå i verkställig- het, innan registrering skett.

260 5.

Har, sedan ömsesidigt försäkringsbolag trätt i likvidation, genom domstols lagakraftäg-ande utslag bolagsstämmans eller rättens beslut om likvidation blivit upphävt och anteckning därom skett i registret, eller registrering om återupptagande av bolagets verksamhet skett jämligt 259 %, skola likvidato- rerna ofördröjligen kalla de röstberättigade till bolagsstämma för val av sty- relse och revisorer. Likvidatorerna skola ock för sin förvaltning avgiva slut- f'edovisning, som i 252 & sägs. Redovisningshandlingarna skola avlämnas till likvidationsrevisorerna, vilka hava att inom en månad därefter till likvidato- rern-a avgiva revisionsberättelse, innefattande särskilt uttalande angående ansvarsfrihet för dem. Sedan handlingarna av likvidatorema tillställts sty- relsen, skall denna ofördröjligen kalla de röstberättigade till bolagsstämma för fattande av beslut i fråga om ansvarsfrihet för likvidatorema. Angående redovisningshandlingarnas och revisionsberättelsens framläggande å stäm- man och tillhandahållande åt de röstberättigade under viss tid före stämman skall gälla vad i 213 & är stadgat; dock äge röstberättigad allenast på egen bekostnad bekomma avskrift av nämnda handlingar. Om kallelse till stäm- man skall gälla vad om kallelse till extra bolagsstämma är stadgat; dock skola föreskrivna kallelseåtgärder vara vidtagna senast två veckor före stämman.

Vad i denna lag rörande styrelseledamot är stadgat beträffande ansvars- frihet, talan å förvaltningen och uppgörelse med bolaget skall, i fall som avses i första stycket, äga motsvarande tillämpning i avseende å likvidator.

Då genom lagakraftägande utslag bolagsstämmans eller rättens beslut om likvidation blivit upphävt, skall anmälan därom för anteckning i registret en- ligt 313 & första stycket ofördröjligen göras av likvidatorema.

Angående insändande av redovisningshandlingama och revisionsberättel- sen gäller vad i 284 & stadgas.

261 &. Har ömsesidigt försäkringsbolag trätt i likvidation eller kommit i kon- kurstillstånd, må nya försäkringar icke meddelas. Utan hinder av vad i första stycket är stadgat mä dock under bolagets likvidation sådan livförsäkring meddelas, som föranledes av gällande försäk- ringsavtal.

III. Om försäkringsfonden och övriga tekniska fonder så ock om särskilda grunder för försäkringsverksamhet.

262 5.

1 mom. I försäkringsbolags balansräkning skall såsom skuld under be- nämningen försäkringsfond upptagas värdet balansdagen av bolagets an- svarighet på grund av

dels inträffade försäkringsfall (ersättningsreserv), dels löpande försäkringar (premiereserv), dels ock, där rörelsen avser livförsäkring, tilldelad återbäring. Tilldelad återbäring, som förfallit till betalning, skall föras till ersätt- ni-ngsreserven.

2 mom. Hava två eller flera försäkringsbolag, som enligt denna lag äro berättigade att driva försäkringsrörelse, övertagit försäkring under gemen- sam ansvarighet en för alla och alla för en, vare ett vart av bolagen pliktigt att göra avsättning till försäkringsfond allenast för så stor del av försäkring- en som, enligt avtal mellan bolagen, på det bolag belöper.

263 5.

De i 9 % första stycket och 173 5 första stycket omförmälda grunderna skola avse att trygga bolagets förmåga att dels fullgöra sina förpliktelser en- ligt ingångna försäkringsavtal, dels bereda försäkring till en med hänsyn till försäkringens art skälig kostnad.

Finnas grunderna icke längre fylla det avsedda ändamålet, åligge det sty- relsen och verkställande direktören att utan dröjsmål föranstalta om erfor— derlig ändring av grunderna.

Om grunder som här avses skall vidare gälla vad i 264, 265, 267—270, 272 och 273 55 är stadgat.

264 &.

1 mom. Grunderna för beräkning av försäkringspremier (premiegrun- derna) och premiereserv (premiereservgrunderna) för livförsäkrings-rörelse skola innehålla antaganden rörande dödlighet och andra riskmått, räntefot samt omkostnader. Grunderna må ock, där så finnes ändamålsenligt, inne— hålla antaganden rörande särskilda säkerhetstillägg.

Antagandena rörande dödlighet och andra riskmått, räntefot samt omkost- nader skola väljas så, att de kunna anses vart för sig betryggande för den art av försäkringsrörelse varom fråga är; dock må avvikelse härifrån ske i den män i grunderna ingående antaganden rörande särskilda säkerhetstillägg därtill föranleda.

l 2 mom. Premiereservgrunderna skola vara så avfattade, att vid envar tidpunkt premiereserven utgör skillnaden mellan kapitalvärdet av bolagets framtida utgifter för löpande försäkringar och kapitalvärdet av de premier bolaget må hava att ytterligare uppbära för dessa försäkringar, ökad med

det belopp, som anses erforderligt för mötande av förlust genom försäk- ringars upphörande i förtid. Kapitalvärdena av bolagets framtida utgifter och premier skola beräknas med hänsyn till antagandena rörande särskilda säkerhetstillägg om sådana ingå i grunderna.

Premiereservgrunderna skola innehålla regler för beräkning av den del av premiereserven, som må anses" belöpa på varje enskild försäkring.

3 mom. Vid ändring av premiereservgrundema för redan tecknade för- säkringar må antagande rörande dödlighet, andra riskmått, räntefot eller omkostnader bedömas med hänsyn jämväl till den säkerhet, som kan anses vara för handen i övriga nu nämnda antaganden.

265 ä.

1 mom. Erfordras på grund av ändrade förhållanden väsentlig förstärk- ning av premiereserven för redan tecknade försäkringar, mä för bestämd tid meddelas stadfästelse å särskilda premiereservgrunder (övergångsgrunder).

Har bolaget tillfälligt lidit avsevärd förlust till följd av att tillgångarna sjunkit i- värde eller dödligheten överstigit den i grunderna antagna eller ge- nom annan liknande omständighet, må ock, såframt anledning icke förelig- ger till antagande, att bolaget skall råka på obestånd, stadfästelse meddelas å övergångsgrnnder, där detta finnes främja försäkringstagamas intresse.

l övergångsgrunderna må, utan hinder av vad eljest är stadgat rörande premiereservgrunder, föreskrivas, att vid beräkning av premiereserven kapi— talvärdet av bolagets framtida utgifter skall minskas med kapitalvärdet av överskott, som väntas uppkomma i rörelsen under den tid övergångsgrun- derna äro gällande. .

Utan synnerliga skäl må övergångsgrunder icke gälla under längre sam- manhängande tid än tio år.

2 mom. Beträffande stadfästelse å övergångsgrunder gälle vad i 4 och 166 åå är stadgat. Såsom villkor för stadfästelse å övergångsgrunder må föreskrivas, att bolaget skall på sätt i 276 å är stadgat sätta jämväl andra värdehandlingar, än där avses, i särskilt förvar.

266 %. Med utjämningsfond förstås i denna lag fond som är avsedd för utjäm- ning i livförsäkringsrörelse av sådana ojämnheter i det ekonomiska förlop- pet, som härröra av växlingar i dödlighet, sjuklighet eller invaliditet.

267 &. Grunderna för försäkringstagares rätt till återköp och fribrev skola angiva villkoren för åtnjutande av dylik rätt samt innehålla regler för beräkning av återköps- och fribrevsvärden.

268 &. Grunderna för belåning av försäkringsbrev hos bolaget skola angiva vill- koren för belåning ävensom innehålla bestämmelser om lånevärde, räntefot och verkan av underlåten räntebetalning.

l ! 1

Grunderna för verkan av underlåten premiebetalning skola angiva i vil- ken ordning bolagets ansvarighet vid sådan underlåtenhet kan komma att upphöra eller eljest förändras. Därjämte skola grunderna angiva villkoren för att försäkringen ånyo må träda i kraft (återupplivning).

270 å.

Grunderna beträffande återbäring till försäkringstagarna skola innehålla regler för

1. avsättning till återbäringsfonden samt för denna fonds användning;

2. förutberäkning av återbäring, såframt ej med hänsyn till särskilda för— hållanden sådan förutberäkning icke skall ske;

3. tilldelning av återbäring;

4. förräntning av återbäringsmedel; samt

5. användning av regleringsfonden. Reglerna beträffande återbäringsfonden skola vara så avfattade, att avsätt- ning till fonden icke må underlåtas, med mindre fonden uppgår till minst det beräknade värdet av bolagets ansvarighet enligt reglerna för förutbe- räknad återbäring, i den mån denna ännu icke blivit tilldelad.

Reglerna för tilldelning av återbäring skola angiva den ordning, vari till- delning skall ske; tilldelad återbäring skall utbetalas. omedelbart eller vid bestämd senare tidpunkt eller ock tillgodoräknas rförsäkringstagaren såsom nedsättning av premien eller såsom premie för tilläggsförsäkring.

Utfästelse om återbäring må ej göras annorledes än i enlighet med reg- lerna för tilldelning av återbäring.

271 %.

Försäkringsbolag som meddelar livförsäkring skall på sätt nedan i denna paragraf sägs göra avsättning till säkerhetsfond.

I den mån summan av utjämningsfonden och säkerhetsfonden understiger fem procent av den del av premiereserven för livförsäkring, som är redo- visad annorledes än genom värdet av svensk återförsäkringsgivares ansva- righet, så ock i den mån säkerhetsfonden ensam understiger två och en halv procent av nämnda del av premiereserven, skall till säkerhetsfonden avsättas minst en tredjedel av bolagets årsvinst å livförsäkringsrörelsen, sedan möjligen befintlig förlust från föregående räkenskapsår täckts och, där enligt denna lag eller bestämmelse i bolagsordningen avsättning till reservfond skall ske, sådan avsättning skett. Vid beräkning av det belopp, som sålunda minst skall avsättas, må ej från årsvinsten avdragas den andel däri, som kan hava tillerkänts styrelseledamot, verkställande direktören eller annan såsom arvode (tantiem).

272 &.

Förutom för ändamål som angivas i grunderna må nedsättning av regle- ringsfonden, utjämningsfonden och återbäringsfonden ske allenast för täck- kande av förlust enligt vad i 273 5 är stadgat.

Nedsättning av säkerhetsfonden må icke utan försäkringsinspektionens tillstånd äga rum för annat ändamål än i samma lagrum sägs.

273 ä.

1 mom. Meddelar försäkringsbolag enbart livförsäkring och uppkommer förlust å rörelsen, som ej kan täckas av befintliga till framtida förfogande avsatta medel, skall till täckande av förlusten nedsättning ske av reglerings- fonden, säkerhetsfonden, utjämningsfonden och återbäringsfonden i nu an- given ordning; skolande, där nedsättning sker av återbäringsfonden, den det av fonden, som icke avser förutberäknad återbäring, i första hand nedsättas.

Varderi ömsesidigt försäkringsbolag förlusten ej täckt på sätt i första styc- ket sägs, skall kvarstående förlust, i den mån densamma överstiger före- fintligt garantikapital, utjämnas genom nedsättning av bolagets ansvarighet för löpande livförsäkringar och tilldelad återbäring.

Den ändring beträffande förutberäknad återbäring, som må föranledas av nedsättning av återbäringsfonden enligt första stycket, ävensom nedsättning av ömsesidigt försäk-ringsbo—lags ansvarighet enligt andra stycket skall verk- ställas pä sätt som med hänsyn till förlustens orsak och andra omständig— heter prövas skäligt. För nedsättningen skola upprättas grunder (nedsätt— ningsgrunder). Beträffande stadfästelse å nedsättningsgrunder gälle vad i 4 och 166 åå är stadgat.

2 mom. Meddelar försäkringsbolag såväl livförsäkring som försäkring av annat slag och uppkommer förlust å livförsäkringsrörelsen, som ej kan täc— kas av befintliga till framtida förfogande avsatta medel för livförsäkrings rörelsen, skall till täckande av förlusten nedsättning ske av de i 1 mom första stycket angivna fonderna. Kvarstår förlust, skall den täckas i första hand genom användande av befintliga till framtida förfogande avsatta medel för rörelsen i övrigt samt i andra hand genom nedsättning av reservfonden.

V arder i ömsesidigt försäkringsbolag förlusten ej täckt på sätt i första styc— ket sägsw, skal.] vad i 1 mom. andra och tredje styckena finnes stadgat äga mot- svarande tillämpning.

3 mom. Om obegränsad ansvarighet såsom förutsättning för meddelande av vis-st slag av försäkring är stadgat i 4 5 lagen om försäkring för olycks- fall i arbete.

274 5.

Vid envar tidpunkt skall ett belopp motsvarande försäkringsfonden för liv- försäkringar vara redovisat i följande slag av värdehandlingar:

1. obligationer eller andra skuldförbindelser, som utfärdats eller garante- mts av staten;

2. obligationer utfärdade av Sveriges allmänn-a hypoteksbank, Konungari- ket Sveriges stadshypotekskassa, Svenska bostadskreditkassan, Svenska skeppshypotekskassan eller Inteckningsbanken aktiebolag;

3. av riksbanken, svenskt bankaktiebolag, postsparbanken eller annan svensk sparbank utfärdade fordrin-gsbevis, med undantag av sådana för den

allmänna rörelsen avsedda förskrivningar, som medför rätt lill betalning först efter utfärdarens övriga fordvingsägare (förlagsbevis);

4. obligationer eller andra skuldförbindelser, utfärdade eller garanterade av kommun, som till lånets upptagande eller garanterande erhållit Konung- ens tillstånd;

5. av svenskt industriföretag utfärdade obligationer, vilka offentligen ut- bjudits av svensk bank;

6. skuldförbindelser, för vilka bolaget äger säkerhet genom inteckning i fast egendom inom två tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde, även— som skuldförbindelser med säkerhet av inteckning i tomträtt inom två tredje- delar av senast fastställda taxeringsvärde och med den ytterligare begräns- ninug med hänsyn till tomträttsavtalets innehåll eller andra omständigheter, som försäkringsinspektionen föreskriver; dock att i varje fall åbyggnad skall, för att inteckning i fastigheten eller tomträtten må godkännas, vara brand- försäkrad i försäkringsbolag som avses i denna lag eller i utländsk försäk- ringsanstalt med rätt att driva försäkringsrörelse här i riket;

7. inhemska eller utländska värdehandlingar, som till sin art och till den säkerhet de erbjuda kunna anses jämförliga med några av de under 1—6 nämnda; dock att värdehandlingar, vilka enligt sin lydelse skola infrias i främmande valuta, må användas för redo-visning allenast i den mån de mot- svara försäkringsfonden för försäkringar i samma valuta;

eller ock i följande tillgångar av annan art:

8. belopp, som bolaget förskjutit mot säkerhet i försäkringsbrev inom återköpsvärdet;

9. värdet av återförsäkringsgivares ansvarighet på grund av i äterförsäk- ring övertagna livförsäk'ringar, dock att värdet av utländsk försäk-rings anstalts ansvarighet ej må i vidsträcktare mån användas till redovisning av försäkringsfonden än försäkringsinspektionen med hänsyn till försäkrings— tagamas säkerhet finner kunna medgivas.

Utan hinder av vad i första stycket är stadgat må ett belopp, motsvarande högst en tiondel av försäkringsfonden för försäkringar i svensk valuta, redo- visas i värdehandlingar av annat slag än de under 1—7 nämnda; i fråga om aktier må redovisning dock ske allenast i aktier som äro föremål för notering å fondbörs inom riket.

275 &.

Avser försäkringsbolags rörelse försäkring av annat slag än personförsäk- ring och meddelas sådan försäkring för all framtid eller för längre tid än tio år, skall i fråga om redovisning av försäkringsfond för sådana försäkringar vad i 274 5 första stycket 1—7 och andra stycket sägs äga motsvarande tillämpning.

, 276 5.

1 mom. De värdehandlingar, i vilka enligt 274 & första stycket 1—7 och andra stycket samt 275 & försäkringsfond helt eller delvis redovisas, skola

förvaras avskild—a från bolagets övriga tillgångar och under minst två lås med olika nycklar, av vilka en innehaves av ett av försäkringsinspektionen förordnat ombud. I de sålunda förvar-ade handlingarna njute försäkringsta— gama panträtt såsom i handfängen pant till säkerhet för fullgörandet av bolagets på försäkringsavtalen grundade förbindelser.

Det åligger styrelsen och verkställande direktören att tillse att, på sätt i första stycket är sagt, vid envar tidpunkt värdehandlingar till erforderligt belopp satts i särskilt förvar. Hava värdehandlingar satts i förvar till större värde än som enligt denna lag erfordras, må försäkringsinspektionen på framställning av styrelsen eller verkställande direktören lämna tillstånd till utbekommande av värdehandlingar svarande mot överskottet. Styrelsen eller verkställande direktören äge jämväl för utbetalande av förfallet försäkrings- eller återbäringsbelopp, för vilket avsättning till försäkringsfonden ägt rum. utbekomma handlingar av motsvarande värde. Utbyte av värdehandling mot anna-n handling av motsvarande värde må äga rum, där sådant påkallas av styrelsen eller verkställande direktören.

Behöver bolaget för bevakande av sin rätt på grund av värdlehandling, som blivit satt i särskilt förvar, eller för annat dylikt ändamål tillgång till så- dan handling, vare ombudet pliktigt att till behörig företrädare för bolaget emot kvitto utlämna handlingen m-ot skyldighet för styrelsen och verkstäl- lande direktören. att inom skälig tid återställa handlingen eller avlämna an- nan handling av motsvarande värde

2 mom. Har äterförsäkringsgivare enligt denna lag satt i särskilt förvar värdehandlingar motsvarande värdet av försäkringsfonden för försäkringar, som mottagits i återförsäkring, skall pan-trätten tillkomma försäkringstagar- na li det bolag, som tagit äterförsäkringen.

277 g.

Meddelar försäkringsbolag såväl livförsäkring som försäkring av annat slag, skola tillgångar motsvarande säkerhetsfonden redovisas på sätt i 274 5 första stycket 1—7 och andra stycket är föreskrivet om försäkringsfond; i fråga om värdehandlingar, i vilka tillgångarna sålunda redovisas, gälle vad i 276 5 sägs om där avsedda handlingar.

278 5.

Det åligger ombud som i 276 & avses att, där styrelsen eller verkställande direktören icke fullgör vad dem enligt nämnda lagrum åligger, därom oför- dröjligen göra anmälan hos försäkringsinspektionen.

Ombudet äge av bolaget uppbära arvod'e till belopp, som av Konungen bestämmes.

IV. Om aktuarie.

279 g.

1 11101”. 1 försäkringsbolag som meddelar livförsäkring skola förekomman- de försäkringstekniska utredningar och beräkningar utföras under överin- seende av en därtill anställd person (aktuarie).

Villkoren för behörighet att utöva befattning såsom aktuarie bestämmas av Konungen. På Konungens prövning ankommeri särskilt fall, huruvida utan hinder av dylika villkor viss person mä kunna godkännas såsom aktuarie.

2 mom. Det åligger styrelsen eller verkställande direktören att, när aktuarie antagits eller frånträtt sin befattning, därom ofördröjligen göra anmälan för registrering.

Rätt att göra anmälan enligt första stycket tillkommer den som beröres av anmälningen.

V. Om tillsyn å försäkringsbolag. 280 5.

Det åligger styrelsen och verkställande direktören i försäkringsbolag att, när bolaget börjat sin verksamhet, därom ofördröjligen underrätta försäk- ringsinspektionen.

281 %.

Sist en månad efter bolagsstämma, varom i 113 eller 213 % förmäles, eller, om stämma ej hållits inom tid som där stadgas, inom sju månader från fö- regående räkenskapsårs utgång skall genom styrelsens och verkställande di- rektörens försorg till försäkringsinspektionen insändas dels avskrift av ba- lansräkningen, vinst- och förlusträkningen, förvaltningsberättelsen och revi- sionsberättelsen, dels en särskild redogörelse angående bolagets verksamhet under räkenskapsåret och ställning balansdagen, dels oclc, i fråga om livför- säkringsrörelse, redogörelse för beräkning av premiereserven, utjämningsfon- den och återbäringsfonden. Redogörelserna skola upprättas enligt anvisning- ar, som meddelas av försäkringsinspektionen, och vara undertecknade, den förra av styrelsen och verkställande direktören samt den senare av aktua— rien.

På avskriften av balansräkningen skall finnas av styrelseledamot eller verkställande direktören undertecknat bevis, huruvida balansräkningen fast- ställts eller ej; i förstnämnda fall skall beviset tillika innehålla uppgift om bolagsstämmans beslut i anledning av bolagets vinst eller förlust enligt ba- lansräkningen.

282 5.

Det åligger styrelsen och verkställande direktören för försäkringsbolag som meddelar livförsäkring att, såvitt angår livsförsäkringsrörelsen, till försäk-

ringsinspektionen insända dels inom nio månader efter varje räkenskapsårs utgång redogörelse i vad mån det verkliga förloppet av rörelsen avvikit från de enligt 9 eller 173 & upprättade grunderna, dels ock vart femte är, å tid som inspektionen bestämmer, statistisk-ekonomisk utredning angående verk— samhetens förlopp och bolagets ställning (teknisk balansräkning). Redogörel- sen och utredningen skola upprättas av aktuari'en enligt anvisningar av för- säkringsinspektionen samt vara av honom undertecknade.

Där i visst fall teknisk balansräkning finnes böra avgivas utöver vad i första stycket sägs, må inspektionen infordra sådan.

Det ankommer på försäkringsinspektionen att bestämma när efter bolagets bildande teknisk balansräkning första gången skall upprättas så ock den tid- rymd, som den först avgivna balansräkningen skall omfatta.

283 5.

Styrelsen och verkställande direktören vare jämväl i andra fall än i 281 och 282 åå sägs pliktiga att lämna försäkringsinspektionen de upplysningar, som inspektionen finner erforderliga.

284 %.

Sist en månad efter bolagsstämma som avses i 146, 164, 157, 164, 241, 249, 252 och 260 åå skall genom likvidatoremas försorg till försäkringsinspektio— nen insändas avsk-rift av de i nämnda paragrafer omförmälda redovisnings— handlingar och revisionsberättelser.

285 %.

Förs-äkringsins-pektionen skall förordna revisor att med övriga revisorer deltaga i granskningen av styrelsens och verkställande direktörens förvalt- ning samt bolagets räkenskaper. Vad nu sagts gälle ej där med hänsyn till rörelsens omfattning eller eljest förordnande av revisor icke finnes påkallat.

Försäkringsinspektionen äger när som helst återkalla uppdraget och i stäl- let förordna ny revisor.

För revisor som förordnats av försäkringsinspektionen skall inspektionen utfärda instruktion. Revisorn äge av bolaget uppbära arvode till belopp, som bestämmes av inspektionen.

286 &.

Försäkringsinspektionen äge när det prövas nödigt sammankalla försäk- lingsbolags styrelse. Har av försäkringsinspektionen framställd begäran om utlysande av extra bolagsstämma icke efterkommits av styrelsen, må försäk— ringsinspektionen utlysa sådan stämma.

287 g.

1 mom. Styrelsen och verkställande direktören skola bereda försäkrings- inspektionen tillfälle att när som helst inventera bolagets kassa och övriga tillgångar samt granska bolagets böcker, räkenskaper och andra handlingar.

2 mom. Vid bolagsstämma eller av försäkringsinspektionen utlyst styrel- sesammanträde må inspektionen närvara och i överläggningarna deltaga.

3 mom. Vad försäkringsinspektionen vid granskning av böcker, räken- skaper och andra handlingar eller vid bolagsstämma eller styrelsesamman- träde må hava erfarit angående enskildas personliga eller ekonomiska. för- hållanden må ej yppas för allmänheten.

288 5.

1 mom. Försäkringsinspektionen äge meddela de erinringar i fråga om försäkringsbolags verksamhet, som inspektionen finner påkallade.

2 mom. Finner försäkringsinspektionen, att avvikelse skett från denna lag eller bolagsordningen eller från grun- derna, där sådana finnas,

att bolagsordningen eller grunderna icke längre äro tillfredsställande med hänsyn till omfattningen och beskaffenheten av bolagets rörelse,

att de tillgångar, i vilka försäkringsfonden redovisas, icke äro tillfyllest, att försäkringsbeståndet icke är tillräckligt för erforderlig riskutjämning, eller

att eljest allvarlig anmärkning mot försäkringsbolags verksamhet före- ligger,

skall inspektionen förelägga bolaget att inom viss tid vidtaga de åtgärder, som prövas härav påkallade.

3 mom. Har föreläggande som i 2 mom. sägs icke inom den bestämda tiden efterkommits och har ej heller annorledes det anmärkta förhållandet undanröjts,

skall försäkringsinspektionen göra anmälan därom hos Konungen, som efter bolagets hörande må förklara koncessionen förverkad.

4 mom. Har, sedan koncession för försäkringsbolag beviljats, icke inom föreskriven tid hållits konstituerande stämma, ankomme på Konungen att efter anmälan av försäkringsinspektionen förklara koncessionen förverk-ad. Lag samma vare, om genom lagakraftägande beslut frågan om bolagets re- gistrering förklarats förfallen eller ansökan om bolagets registrering blivit avslagen, så ock där bolaget icke börjat sin verksamhet inom tre månader från det bolaget registrerad-es.

5 mom. Om registrering av beslut, varigenom koncession förklarats för- verkad, förordnar Konungen.

289 5.

1 mom. Har försäkringsbolag trätt i likvidation, skall försäkringsinspek- tionen göra anmälan därom hos Konungen; och förordnar Konungen en per- son att med övriga likvidatorer verkställa likvidationen. Likvidator som så- lunda förordnas skall teckna bolagets firma i förening med den eller dem som eljest äga teckna firman. 1 övrigt skall vad i denna lag är stadgat om likvidator äga motsvarande tillämpning; dock att ersättare för likvidator, tarom nu är fråga, icke må av rätten förordnas. Sådan likvidator må entle- digas allenast av Konungen.

Likvidator som förordnats av Konungen äge av bolaget uppbära arvode till belopp, som bestämmes av Konungen.

Om registrering av förordnande eller entledigande av likvidator, som här avses, beslutar Konungen.

2 mom. Försäkringsinspektionen äge under likvidationen i avseende å likvidatorema samma befogenhet, som enligt denna lag tillkommer inspek- tionen beträffande styrelsen.

Inspektionen må, där så prövas erforderligt, förordna likvidationsrevisor. Beträffande denne skall vad om revisor i 285 5 stadgas äga motsvarande tillämpning.

290 %.

Försäkringsinspektionen äge förelägga vite vid meddelande av föreskrift eller förbud enligt denna lag.

291 g.

Till bestridande av kostnaden för försäkringsinspektionens organisation och verksamhet skall försäkringsbolag årligen erlägga bidrag enligt bestäm— melser, som meddelas av Konungen. Detta bidrag må icke i något fall över- stiga en femtedels procent av bolagets hela inkomst av avgifter för nästföre— gående kalenderår för försäkringar, som tillhöra bolagets rörelse här i riket.

292 &.

Ledamot av eller 'befattningshavare hos försäkringsinspektionen må ej vara ledamot i styrelsen för svenskt försäkringsbolag eller anställd i sådant bolag eller i utländsk försäkringsanstalt, som erhållit tillstånd att här i riket driva försäkringsrörelse. Säd'an ledamot eller befattningshavare må ej heller vara aktieägare eller garant i dylikt företag.

293 g.

Närmare bestämmelser om försäkringsinspektionens organisation och verksamhet meddelas av Konungen.

294 &.

Avträdes försäkringsbolags egendom till konkurs, skall konkursdomaren härom ofördröjligen göra anmälan hos Konungen, och förordnar Konungen, där så prövas erforderligt, ett allmänt ombud att såsom konkursförvaltare deltaga i konkursboets förvaltning med den eller de förvaltare, som utses på sätt i konkurslagen stadgas.

Det allmänna ombud, som sålunda blivit förordnat, äge beträffande med- förvaltare göra sådan anmälan, som i 80 å konkurslagen sågs.

Utan hinder av beslut, som kan vara fattat om delning av förvaltningen av boet, äge allmänna "ombudet deltaga i förvaltningen i alla dess delar.

Om arvode till allmänna ombudet gälle vad- i konkurslagen beträffande arvode till konkursförvaltare är i allmänhet stadgat.

VI. Om frivillig överlåtelse av försäkringsbestånd.

295 ä.

1 mom. Avtal därom att ett försäkringsbolags hela försäkringsbestånd eller del därav skall övertagas av ett annat försäkringsbolag må träffas mellan bo- lagen, såframt av styrelsen i det överlåtande bolaget framlagt förslag till avtal angående överlåtelse godkänts av bolagsstämman i detta bolag efter vad i 2 mom. sägs. Avtalet må ej verkställas utan försäkringsinspektionens tillstånd. '

2 mom. Beslut om godkännande för det överlåtande bolaget av förslag till avtal om överlåtelse skall fattas å ordinarie bolagsstämma enligt 111 g första stycket 5 och 6 eller 211 & 2 och 3. '.

Inom fyra månader från det beslutet fattades eller, om klandertalan därå anställts, från det denna talan genom lagakraftägande' utslag ogillades, skall beslutet av det överlåtande bolagets styrelse eller" verkställande direktör an- mälas för registrering. Två enligt 341 5 andra stycket bestyrkta avskrifter av protokoll som förts i ärendet. innehållande fullständigt angivande av första- get till avtal, skola fogas vid anmälningen. Har anmälan ej gjorts inom före- skriven tid, vare frågan om överlåtelse förfallen.

3 mom. Senast fyra månader efter det registrering skett på anmälan som i 2 mom. andra stycket sägs skall såväl det övertagande som det överlåtande bolagets styrelse göra ansökan om försäkringsinspektionens tillstånd att bringa avtalet om överlåtelse till verkställighet.

Försäkringsinspektionen äger förelägga bolagen att förebringa den ytter- ligare utredning inspektionen finner nödig för bedömande huruvida överlå- telsen kan ske utan förnärmande av försäkringstagares rätt.

Finnes ej ansökningen böra genast avslås, skall försäkringsinspektionen genom tillkännagivande i allmänna tid'ningama och tidning inom den ort, där det överlåtande bolagets styrelse har sitt säte, kungöra ansökningens in- nehåll, avtalet angående överlåtelsen och ett sammandrag av den förebragta utredningen med föreläggande för de försäkringstagare, vilkas försäkringar äro avsedda att överlåtas, att sist inom tre månader efter kungörelsens ut- färdande hos försäkringsinspektionen anmäla, huruvida de hava något att erinra mot ansökningen. '

Försäkningsinspektionens beslut, varigenom tillstånd till avtalets verk- ställande givits, skall ofördröjligen registreras. När registrering skett, skall det överlåtande bolaget anses fritaget från sina förpliktelser på grund av de överlåtna försäkringarna, vilka förpliktelser i stället skola åvila det över- tagande bolaget.

4 mom. Sedan överlåtelsen verkställts åligger det styrelsen och verkställan- de direktören i det övertagande bolaget att, i den ordning försäkringsinspek- tionen må finna" ändamålsenlig, därom underrätta envar försäkringstagare, vars försäkring omfattas av överlåtelsen.

5 mom. Överlåtes ett försäkringsbolags hela försäkringsbestånd, vare bo- laget skyldigt att träda i likvidation.

Varder, sedan till-stånd givits till överlåtelse, helt eller delvis, av försäk- ringsbestånd, det överlåtande bolaget försatt i konkurs, 'skall vid tillämpning av vad i konkurslagen är stadgat angående rätt till talan om återgång av avtal, sådant avtal som avses i denna paragraf, anses ingånget den dag till- stånd till avtalets verkställande gavs.

VII. Om särskild administration.

296 5.

1 mom. Har försäkringsbolag som meddelar livförsäkring trätt i likvida- tion eller kommit i konkurstillstånd, skall för tillvaratagande av livförsäk- ringstagarnas rätt en särskild administration inträda. Förvaltningen av admi- nistrationsboet åligger försäkringsinspektionen.

Försäkringsinspektionen skall ofördröjligen för livförsäkringstagarnas räk- ning omhändertaga samtliga de värdehandlingar, i vilka livförsäkringstagar- na enligt bestämmelserna i 276 och 277 åå njuta panträtt. Härmed övergå på administrationsboet alla bolagets rättigheter och skyldigheter på grund av livförsäkringsavtalen ävensom, där livförsäkringar återförsäkrats, bolagets rättigheter och skyldigheter på grund av återförsäkringarna.

2 mom. För det belopp, varmed bokförda värdet av ovan omförmälda värdehandlingar understiger summan av försäkringsfonden och övriga till livförsäkringsrörelsen hörande avsättningar, äge administrationsboet ford- ringsrätt hos bolaget.

Försäkringsinspektionen skall låta verkställa utredning för fastställande av det belopp, vartill administrationsboets fordran enligt första stycket upp- går å första dagen i månaden näst efter den, då bolaget trädde i likvidation eller, där konkurs inträffat. beslutet om egendomsavträde meddelades. Försäkringsinspekti-onen skall tillika låta utreda huruvida de omhänder- tagna värdeh-andlingama tillsammans med administrationsboets fordran hos bolaget enligt första stycket motsvarar det belopp som beräknas vara erfor- derligt för livförsäkringsförpliktelsernas fullgörande; i den mån brist före- ligger, skall administrationsboets fordran ökas med motsvarande belopp.

297 &.

1 mom. Sedan de i 296 & föreskrivna åtgärderna vidtagits, skall försäk- ringsinspektionen inleda underhandlingar med svenska försäkringsbolag som må befinnas villiga att övertaga de till administrationsboet hörande försäk- ringarna.

Finner försäkringsinspektionen efter verkställd utredning att anbud, som i följd av underhandlingarna inkommit, med hänsyn till omständigheterna är att förorda, skall inspektionen genom tillkännagivande i allmänna tidningar-

na och i övrigt på ändamålsenligt sätt kungöra anbudets innehåll och ett sammandrag av den verkställda utredningen med föreläggande för försäk- ringstagama att sist inom tre månader efter kungörelsens utfärdande hos inspektionen anmäla huruvida de hava något att erinra mot anbudet.

Sedan den i andra stycket föreskrivna tiden gått tillända, skall försäkrings— inspektionen med eget utlåtande övenl-ämna ärendet till Konungens avgörande.

Om registrering av beslut, varigenom Konungen lämnat tillstånd till över- låtelse, förordnar Konungen. När registrering skett, skall administrationsboet anses fritaget från sina förpliktelser på grund av de överlåtna försäkringar- na, vilka förpliktelser i stället skola åvilla det övertagande bolaget.

Sedan tillstånd till överlåtelse lämnats, åligger det styrelsen och verkstäl- lande direktören i det övertagande bolaget att i den ordning försäkrings- inspektionen må finna ändamålsenlig, därom underrätta envar försäkrings- tagare, vars försäkring omfattas av överlåtelsen. Förutsätter överlåtelsen ned— sättning av fö-rsäkrings- eller återbäringsbelopp eller skola efter överlåtelsen andra villkor gälla för försäkringarna, skall jämväl nämnda förhållande bringas till försäkringstagamas kännedom.

2 mom. Har icke inom två år från det administrationen inträdde till för- säkringsinspektionen inkommit anbud av beskaffenhet som i 1 mom. andra stycket sägs, åligger det försäkringsinspektionen att hos Konungen göra an— mälan om förhållandet.

3 mom. Finner Konungen ej skäl att lämna tillstånd till överlåtelse av hela försäkringsbeståndet, ankomme på Konungen att förordna om admi- nistrationens fortsättande eller om administrationsboets avveckling.

298 %.

Å livförsäkrings- och återbäringsbelopp, som förfallit tiJll betalning innan bolaget trätt i likvidation eller, där konkurs inträffat, beslutet om egendoms- avträde meddelades, skall utbetalas så mycket, som skolat gäldas, därest lik- vidation eller konkurs icke inträffat.

Å livförsäkrings- eller återbäringsbelopp, som förfaller till betalning under administrationstiden, må, innan administrationen avslutats, utbetalas allenast så mycket som försäkringsinspektionen finner kunna utgå utan förnärman- de av övriga livförsäkringstagares rätt. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning i fråga om återköp av försäkring eller belåning av försäkrings- brev hos bolaget. Finnes sedermera att för mycket utbetalats, äge återbetal- ning ej rum.

Angående förbud mot meddelande av nya försäkringar stadgas i 165 och 261 åå.

299 g.

Har försäkringsbolag som meddelar försäkring av annat slag än person— försäkring och meddelar sådan försäkring för all framtid eller för längre tid än tio år trätt i likvidation eller kommit i konkurstillstånd, skall försäkrings- , inspektionen utse ett ombud, som har att å försäkringstagamas vägnar iakt—

taga och bevaka den panträtt, som jämlikt 276 g tillkommer försäkringsta— gama uti de till deras säkerhet i särskilt förvar satta värdehandlingar; och har ombudet därvid! att tillse att varje försäkringstagare njuter panträtt i de pantsatta värdehandlingarna för den på hans försäkring belöpande andel i försäkringsfonden.

Ombudet äge av bolaget uppbära arvode till belopp, som bestämmes av Konungen.

VIII. Om återförsäkring.

300 &.

Försäkringsbolag må icke utan försäkringsinspektionens medgivande sluta avtal, varigenom bolaget förbinder sig att i återförsäkring avgiva ännu icke tecknade livförsäkringar, där avtalet icke kan av bolaget uppsägas att utan vederlag upphöra senast ett år efter uppsägningen. Försäkringsbolag må ej heller utan inspektionens medgivande sluta avtal om avgivande i återför- säkring av redan tecknad livförsäkring, där försäkringen vid avtalets ingå- ende varit i kraft mera än ett halvt år.

Vad! sålunda stadgats gäller icke med avseende på försäkringsbolag som allenast meddelar återförsäkring.

IX. Om förbud mot viss premienedsättning och om ombud för försäkringsbolag.

301 &.

Å de livförsäkringspremier, som försäkringsbolag jämlikt grunderna be- stämt, må till fördel för enskild försäkringstagare eller grupp av försäk- rigstagare varken direkt eller indirekt nedsättning medgivas vare sig av bo— laget eller av dess ombud annorledes än genom återbäring i överensstäm— melse med grunderna.

302 %.

Försäkringsbolag må icke lämna uppdrag att såsom bolagets ombud an— skaffa eller förmedla anskaffning av ansökningar om försäkring åt annan än den, som kan anses äga betingelser att på ett värdigt och lämpligt sätt ut- öva sådan verksamhet. Det åligger försäkringsbolag att vidtaga betryggan- de åtgärder för övervakande av ombuduenys verksamhet.

Bolaget må icke lämna ersättning, vare sig i form av provision eller annor- ledes, för anskaffning eller förrnedling av anskaffning av ansökningar om försäkring åt annan än bolagets ombud.

X. Om registrering. 303 å.

Ansökan om försäkringsbolags registrering och anmälan för registrering sko—la ingivas eller i betalt brev med posten insändas till försäkringsinspek- tionen. Sådan ansökan eller anmälan skall vara åtföljd av stadgade avgifter.

304 5.

1 mom. Hava vid ansökan om registrering av försäkringsbolag eller i frå— ga om upprättande av handling, som skall fogas vid sådan ansökan, icke iakttagits de föreskrifter, som finnas för varje särskilt fall stadgade, eller prövas beslut om bildande av försäkringsbolag icke hava tillkommit i före- skriven ordning eller hinder mot registrering av bolaget eljest möta på grund av föreskrifterna i denna lag eller annan lag eller författning, skall registreL ring vägras.

2 mom. Hava vid anmälan för registrering eller i fråga om upprättande av handling, som skall fogas vid sådan anmälan, icke iakttagits de före— skrifter, som finnas för varje särskilt fall stadgade, eller prövas beslut, som anmäles för registrering och för vars giltighet Konungens stadfästelse ej er- fordras, icke hava tillkommit i föreskriven ordning eller ej stå i överensstäm- melse med föreskrifterna i denna lag eller eljest strida mot lag eller författ- ning eller mot bolagsordningen eller grunderna eller vara till sin avfattning i något viktigare hänseende otydligt eller vilseledande, skall registrering väg- ras. Är annan grund 'till sådan klandertalan mot bolagsstämmobeslut, som avses i 131 g 1 mom. andra stycket eller 229 5 1 mom. andra stycket, än att vid beslutet i denna lag eller bolagsordningen upptagna föreskrifter om sär- skild röstpluralitet icke rätteligen iakttagits, vare det dock ej hinder mot registrering, sedan tid för väckande av klandertalan utgått utan att talan instämts.

3 mom. Vägras registrering, skall försäkringsinspektionen ofördröjligen med posten översända underrättelse om beslutet med skälen därför till bo— laget eller, där anmälan enligt denna lag gjorts av enskild person, till den som gjort anmälningen, om han uppgivit postadress.

4 mom. Göres ej ansökan om försäkringsbolags registrering inom den i 29 eller 191 å stadgade tiden, skall försäkringsinspektionen förklara frågan om bolagets registrering förfallen samt ofördröjligen med posten översända underrättelse om beslutet till stiftarombudet.

305 &. Beviljas försäkringsaktiebolags registrering, låte försäkringsinspektionen i registret införa: 1. dagen för Konungens beslut om stadfästelse och dagen för beslutet om bolagets bildande: 2. bolagets firma;

3. föremålet .för bolagets verksamhet med särskilt angivande, huruvida verksamheten avser såväl direkt försäkring som återförsäkring;

4. där verksamheten avser direkt försäkring här i riket, området för så— dan verksamhet;

5. det belopp vartill, jämlikt den av styrelseledamöterna och verkställan- de direktören lämnade uppgiften, aktiekapitalet uppgår, så ock, där aktieka- pitalet skall kunna utan ändring av bolagsordningen bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet och maximikapitalet;

6. akties nominella belopp;

7. det belopp som enligt förenärnnda uppgift blivit inbetalt å aktiekapi— talet, sarnt, där aktiekapitalet ej till fullo inbetalats, inom vilken tid återstå- ende inbetalning skall fullgöras;

8. där aktiekapitalet icke blivit till fullo inbetalt, sammanlagda nominella beloppet av de aktier som enligt samma uppgift till fullo inbetalats;

9. den ort inom riket där styrelsen har sitt säte; 10. bolagets postadress; 11. tiden för ordinarie bolagsstämmas hållande; 12. det sätt, varpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra medde- landen skola bringas till aktieägarnas kännedom, ävensom den tid före stäm- ma, då föreskrivna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna;

13. varje styrelseledamots och styrelsesuppleants samt verkställande di— rektörens och vice verkställande direktörs så ock, där eljest någon ensam eller i förening med annan är bemyndigad att teckna bolagets firma, dennes fullständiga namn och hemvist; .

14. av vilka och huru bolagets firma skall tecknas, där den ej tecknas av styrelsen; samt

15. där enligt bolagsordningen revisor eller revisors-suppleant skall vara auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman, uppgift om hans full— Ständiga namn och hemvist.

Innehåller bolagsordningen bestämmelse eller förbehåll, varom förmäles i 10 ä 1 mom., varde anmärkning om bestämmelsen eller förbehållet införd i registret. Beträffande bestämmelse som avses i 10 5 1 mom. tredje stycket skall tillika angivas det belopp, till vilket aktier av olika slag utgivits och må kunna utgivas.

Det ena'av de till försäkringsinspektionen ingivna exemplaren av Konung- ens beslut om stadfästelse skall förses med bevis om registreringen av bola- get och återställas till detta. De listor, varå aktieteckningen ägt rum, skola ock återställas till bolaget.

306 g.

Beviljas ömsesidigt försäkringsbolags registrering, låte försäkringsinspek- tionen i registret införa: 1. dagen för Konungens beslut om stadfästelse och dagen för beslutet om bolagets bildande; 2. bolagets firma;

3. föremålet för bolagets verksamhet med särskilt angivande, huruvida verksamheten avser såväl direkt försäkring som återförsäkring;

4. beträffande direkt försäkring här i riket, området för sådan verk- samhet;

5. beloppet av garantikapital, där sådant förskjutes, samt huru stor del därav blivit inbetalwd;

6. den ort inom riket där styrelsen har sitt säte;

7. bolagets postadress;

8. där ej för bolagets förbindelser häfta allenast dess tillgångar, intill vil- ket belopp och i vilken ordning del-ägarna äro för bolagets förbindelser per- sonligen ansvariga;

9. tiden för ordinarie bolagsstämmas hållande; 10. det sätt, varpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra medde- landen kungöras delägarna eller röstberättigade, som icke äro delägare, ävensom den tid före stämma, då föreskrivna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna;

11. varje styrelseledamots och styrelsesuppleants samt verkställande di- rektörens och vice verkställande direktörs så ock, där eljest någon ensam eller i förening med annan är bemyndigad att teckna bolagets. firma, dennes full- ständiga namn och hemvist;

12. av vilka och huru bolagets firma skall tecknas, där den ej tecknas av styrelsen;

13. grunderna för utövande av rösträtt och fattande av beslut å bolags- stämma, med särskilt angivande, huruvida och i vilken mån delägare skall vara utesluten från rösträtt;

14. huruvida och i vilken mån rösträtt å bolagsstämma tillkommer garant; 15. huruvida bolagsstämmas befogenhet skall, helt eller delvis, utövas av delegeradeförsamling; samt

16. där enligt bolagsordningen revisor eller revisorssuppleant skall vara auktoriserad revisor elller godkänd granskningsman, uppgift om hans fall- ständiga namn och hemvist.

Innehåller bolagsordningen bestämmelse eller förbehåll, varom förmäles i 174 å, varde anmärkning om bestämmelsen eller förbehållet införd i regist- ret.

Det ena av de till försäkringsinspektionen ingivna exemplaren av Ko— nungens beslut om stadfästelse skall förses med bevis om registreringen av bolaget och återställas till detta. Teckningslistorna i huvudskrift Askola ock återställas till bolaget.

307 &.

Göres, efter det försäkringsbolag registrerats, anmälan om förhållande, som enligt denna lag skall anmälas för registrering, skall, där registrering bevil- jas, vad sålunda anmälts anmärkas i registret.

Sker registrering på grund av anmälan i fall, då protokollsavskrift eller, jämlikt 60 & fjärde stycket, annan handling skall i två exemplar ingivas i

ärendet, skall det ena av dessa, försett med bevis om registreringen, återstäl- las till bolaget.

Har handling ingivits i såväl huvudskrift som avskrift, skall huvudskriften återställas. Där registrering sker på grund av anmälan enligt 56 5, 57 g 1 mom. eller 58 & skola ock de listor, varå aktieteckningen ägt rum, återställas.

308 g.

1 mom. Beslut om Ökning av aktiekapitalet må, evad ökningen skall ske medelst teckning av nya aktier eller utgivande av nya aktier enligt 59 %, ej registreras, med mindre registrering skett därom, att det belopp, vartill aktie- kapitalet uppgår efter vad i 24 å sägs, blivit till fullo inbetalt, och beloppet ej understiger minimikapitalet enligt den vid bolagets bildande stadfästabo- lagsordningen.

Har beslut om aktiekapitalets ökning förut fattats och anteckningen om beslutets registrering ej avförts ur registret efter vad nedan i 2 mom. sägs, må beslut om ytterligare ökning ej registreras, innan på grund av förra be- slutet tecknat belopp, därför tilldelning av nya aktier skett, med avdrag för aktier som förklarats förverkade, blivit till fullo inbetalt och detta förhållan- de registrerats. '

Vad i första och andra styckena stadgats i avseende å beslut om ökning skall, i fall som avses i 585, tillämpas å registreringen av bolagsstämmans godkännande av Ökningsbeslutet.

2 mom. Har i fall, då beslut om ökning av aktiekapitalet innehåller bestäm- melse om minimiteckning, registreringsanmälan enligt 56 å icke gjorts inom föreskriven tid, skall försäkringsinspektionen till bolaget avlåta skrivelse med anmaning att inom en månad därefter inkomma med sådan anmälan. Efter- kommes ej anmaningen eller har genom lagakraftägande beslut registrering vägrats, skall inspektionen förklara ökningsbeslutet förfallet samt därom ofördröjligen med posten översända underrättelse till bolaget. Sedan beslutet om förklaringen vunnit laga kraft, skall i registret antecknas, att på grund av förklaringen den tidigare anteckningen om ökningsbeslutets registrering avföres ur registret.

3 mom. Innehåller ökningsbeslutet bestämmelse om minimiteckning, må registrering i anledning av anmälan varom i 57 5 1 mom. förmäles ej ske med mindre registrering ägt rum i anledning av anmälan enligt 56 ä.

4 mom. Har styrelsen enligt 58 & fattat beslut om aktiekapitalets ökning, må registrering på grund av anmälan enligt 56 eller 57 & ej ske förrän bolags- stämmans godkännande av ökningsbeslutet registrerats.

309 5.

Har i fall, då enligt 62 å rättens tillstånd erfordras för verkställighet av beslut om nedsättning av aktiekapitalet, ansökan om sådant tillstånd ej gjorts inom föreskriven tid eller har ansökan genom Iagakraftägande beslut avsla- gits eller har beslut om tillstånd icke anmälts för registrering inom den där-

för stadgade tiden, skall försäkringsinspektionen förklara nedsättningsbeslu— tet förfallet samt därom ofördröjligen med posten översända underrättelse till bolaget. Sedan beslutet om förklaringen vunnit laga kraft, skall i registret antecknas, att på grund av förklaringen den tidigare anteckningen om ned- sättningsbeslutets registrering avföres ur registret.

310 &.

1 mom. Har beslut fattat-s om sådan ändring av vad i bolagsordningen stadgas om aktiekapitalet eller minimikapitalet att detta överstiger det belopp, vartill aktiekapitalet vid beslutets fattande uppgår, må registrering allenast samtidigt ske av beslutet om bolagsordningsändringen och av beslut om er— forderlig ökning av aktiekapitalet.

Skall ökningen av aktiekapitalet äga rum medelst ny aktieteckning, skall vid registrering av beslutet om bolagsordningsändringen antecknas, att den ej är verkställd.

Har ökningsbeslutet enligt 308 g 2 mom. av försäkringsinspektionen genom lagakraftägande beslut förklarats förfallet, skall ock beslutet om bolags— ordningsän—dringen anses förfallet och anteckning i regstret ske, att på denna grund den tidigare anteckningen om detta besluts registrering avföres ur re- gistret. Anmäles för registrering att full betalning erlagts för så många ak- tier, att aktiekapitalet uppgår till minimikapitalet enligt den beslutade bolags- ordningsändringen, skall vid registrering i anledning av anmälningen tillika antecknas, att bolagsordningsändringen är verkställd, och åligger det inspek- tionen att tillställa bolaget bevis därom. Göres ej sådan anmälan inom tre är efter utgången av den i 53 & stadgade tiden, skall inspektionen, efter det bo— lagets styrelse erhållit tillfälle att yttra sig, hos Konungen anmäla förhållan- det, och ankommer det på Konungen att besluta erforderlig jämkning i bo- lagsordningen. I registret skall införas anteckning om jämkningen, och skall bevis om bestämmelsens nya lydelse av inspektionen tillställas bolaget.

2 mom. Har beslut fattats om sådan ändring av vad i bolagsordningen stadgas om aktiekapitalet eller maximikapitalet att detta understiger det be- lopp, vartill akiekapitalet vid beslutets fattande uppgår, må registrering alle- nast samtidigt ske av beslutet om bolagsordning-sändringen och av beslut om erforderlig nedsättning av aktiekapitalet .

Innefattar nedsättningsbeslutet icke föreskrift om att det nedsättningen motsvarande beloppet skall avsättas till reservfonden eller säkerhetsfonden, skall vid registrering av beslutet om bolagsordningsän—dtringen antecknas, artt den ej är verkställd.

Har nedsättningsbeslutet enligt 309 5 av försäkringsinspektionen genom lagakraftägande beslut förklarats förfallet, skall ock beslutet om bolagsord- ningsändringen anses förfallet och anteckning i registret ske, att på denna grund den tidigare anteckningen om detta besluts registrering avföres ur registret. Vid registrering av rättens tillstånd till nedsättningens verkställan- de enligt 62 % skall tillika antecknas, att bolagsordningsändringen är verk- ställd, och åligger det inspektionen att tillställa bolaget bevis därom.

3 mom. Då för genomförande av beslut om nedsättning av aktiekapitalet er- fordras ändring av aktiernas nominella belopp, må registrering allenast sam- tidigt ske av nedsättningsbeslutet och beslut om erforderlig ändring av bolags- ordningens bestämmelse om akties nominella belopp. I fråga om registre- ringen av beslutet om sådan bolagsordningsändring skall vad i 2 mom. andra och tredje styckena är stadgat om registrering av bolagsordningsändring rö- rande aktiekapitalet äga motsvarande tillämpning.

Erfordras för genomförande av bolagsordningsändring beträffande akties nominella belopp sammanläggning av aktierna i bolaget, må, där anmälan för registrering av beslutet om sammanläggning skall göras enligt 334 & 1 mom. sista stycket, registrering allenast samtidigt ske av beslutet om bolags— ordningsändringen och av beslutet om erforderlig sammanläggning.

311 g.

Har ansökan enligt 295 5 3 mom. om tillstånd att bringa avtal om överlåtel- se av försäkringsbestånd till verkställighet ej inkommit inom föreskriven tid eller har ansökan genom lagakraftägande beslut avslagits, skall försäkrings— inspektionen förklara frågan om överlåtelse förfallen samt därom ofördröj- ligen med posten översända underrättelse till bolagen.

Har genom lagakraftägande beslut frågan om överlåtelse förklarats för- fallen, skall i registret antecknas, att på denna grund den tidigare anteck— ningen rörande överlåtelseavtalet avföres ur registret.

312 &.

Företer försäk—ringsbol'ags registrerade firma likhet med en i handelsregis- ter, föreningsregister, aktiebolagsregistret eller försäkringsregistret tidigare införd firma, och lider därigenom innehavaren av sistnämnda firma förfång, äge han hos domstol föra talan om skadestånd.

Menar någon eljest, att en i försäkringsregistret verkställd inskrivning län- der honom till förfång, må talan om registreringens upphävande samt om skadestånd föras vid domstol.

313 &.

Har genom lagakraftägande dom förklarats, att en i registret gjord inskriv- ning ej bort ske eller att beslut, som registrerats, är ogiltigt, eller att eljest visst förhållande, varom inskrivning skett, ej föreligger, skall på anmälan av part i registret antecknas, att på nämnda grund den tidigare anteckningen avföres ur registret.

Varder, sedan i registret gjorts anteckning rörande beslut om avträdande av bolags egendom till konkurs, av överrätt förklarat, att beslutet ej bort meddelas, skall på anmälan därom i registret göras anteckning enligt vad i första stycket stadgas.

Vid anmälan, som ovan sägs, skall fogas avskrift av domen eller utslaget, så ock i fall, som i första stycket sägs, lagakraftbevis.

314 %.

Vad i försäkringsregistret införes, med undantag av meddelande Om kon— kurs, varom förmäles i 160 eller 255 _83, skall genom försäkringsinspektionens försorg ofördröjligen kungöras i allmänna tidningarna.

Där i annat fall än i 313 & andra stycket avses i registret antecknas, att tidigare anteckning avföres d-årur, skall kungörelse därom äga rum efter vad ovan sågs.

En samling för hela riket av vad sålunda kungjorts skall genom det all- männas försorg efterhand befordras till trycket samt förses med register. I den mån nyssnämnda samling tryckes skall den översändas till varje dom- stol, länsstyrelse och överexekutor.

Anmälningar och ansökningar med därvid fogade handlingar skola, sär- skilt för varje bolag, förvaras såsom bilagor till försäkringsregistret.

315 %.

Närmare föreskrifter om försäkringsregistrets förande, de i 314 & stad— gade kungörelserna, avgifterna för registreringen och dess kungörande samt om tid och sätt för utgivande av den i nämnda paragraf omförmälda sam- lingen och dess översändand'e till vissa myndigheter meddelas av Konungen.

316 &.

Det, som i enlighet med denna lag blivit infört eller antecknat i försäk- ringsregistret och kungjort i allmänna tidningarna, skall anses hava kommit till tredje mans kännedom, där ej av omständigheterna framgår, att han var— ken ägde eller bort äga vetskap därom.

Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som blivit eller bort bliva infört eller antecknat i registret, icke med laga verkan åberopas mot annan än den, som visas hava ägt vetskap därom.

317 %.

Företer den, som inför domstol, länsstyrelse eller överexekutor företräder försäkringsbolag, bevis utvisande, att han den dag beviset utfärda-des enligt försäkringsregistret var behörig att företräda bolaget, och är beviset ej äldre än ett år, åligger det myndigheten att ur den i 314 g omförmälda tryckta sam— lingen inhämta upplysning, huruvida förändring beträffande behörigheten ägt rum. Vad i sådant avseende nyssnämnda samling, i den mån den kommit myndigheten till handa, utvisar skall för myndigheten äga vitsord, där ej an- nat förhållande visas vara för handen.

XI. Om klagan över försäkringsinspektionens beslut.

318 5.

1 mom. Den, som icke åtnöjes med försäkringsinspektionens beslut, var- igenom registrering vägrats, må sist inom två månader från beslutets dag däröver anföra besvär hos Konungen.

Över beslut om sådan förklaring, som avses i 304 % 4 mom., 308 5 2 mom.. 309 5 och 311 & må jämväl besvär anföras i den ordning, varom i första stycket stadgas.

2 mom. Över beslut, som (i annat fall än i 1 mom. sågs, av försäkrings- inspektionen meddelas på grund av denna lag, må klagan föras hos Konungen inom den tid som för överklagande av förvaltande myndigheters och ämbets- verks beslut är stadgad.

XII. Om skadestånd.

319 &.

Har vid försäkringsbolags bildande stiftare förfarit så, att skada tillskyn- dats bolaget, och handlade stiftaren därvid av uppsåt eller vårdslöshet, vare han pliktig att ersätta bolaget skadan.

320 &.

Har styrelseledamot, verkställande direktören, revisor, likvidator, sysslo- man som avses i 137 eller 234 % eller likvidationsrevisor vid fullgörandet av sitt uppdrag uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskyndat bolaget skada, vare han pliktig att till bolaget utg-iva ersättning för skadan.

Där medhjälpare, som av revisor eller likvidationsrevisor anlitats för granskningsarbetet, vid uppdragets utförande uppsåtligen eller av vårdslös- het tillskyndat bolaget skada, svare revisorn för skadan.

Har aktieägare eller delägare eller röstberättigad, som ej är delägare, ge- nom överträdelse av denna lag eller bolagsordningen eller grunderna upp- såtligen eller av grov vårdslöshet tillskyndat bolaget skada. vare ock han pliktig att till bolaget utgiva ersättning för skadan.

321 &.

Har styrelseledamot eller annan som avses i 320 & första stycket genom överträdelse av denna lag eller bolagsordningen eller grunderna uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskynda't tredje man skada, vare han pliktig att til—l denne utgiva ersättning för skadan. Samma lag vare, där aktieägare eller delägare eller röstberättigad, som ej är delägare, genom sådan överträdelse uppsåtligen eller av grov vårdslöshet tillskyndat tredje man skada.

Har i försäkringsaktiebolag styrelsen, styrelseledamot, verkställande direk— tören eller likvidator tillskyndat bolaget eller aktieägare skada genom åt- gärd, som innebär att fördel uppenbarligen beredes vissa aktieägare till nack- del för bolaget eller övriga aktieägare, skall skyldighet att utgiva ersättning för skadan åvila jämväl aktieägare, som uppsåtligen genom begagnande av sitt inflytande över styrelseledamot, verkställande direktören eller likvidator medverkat till åtgärden. Innefattar åtgärd, vartill aktieägare sålunda med- verkat, överträdelse av denna lag eller bolagsordningen eller grunderna till skada för borgenär hos bolaget eller annan tredje man, vare aktieägaren ock skyldig att utgiva ersättning till denne.

323 %.

Ävilar ersättningsskyldighet stiftare jämlikt 319 eller styrelseledamot eller annan enligt 320 å första eller andra stycket eller 321 5 första punkten, och föreligger allenast ringa vårdslöshet, må ersättningen nedsättas, där det med hänsyn jämväl till skadans storlek och omständigheterna i övrigt prövas skäligt.

Har aktieägare eller delägare eller röstberättigad, som ej är delägare, ådra— git sig ersättningsskyldighet jämlikt 320 5 tredje stycket, 321 & andra punk- ten eller 322 å, må ock ersättningen nedsättas, där det med hänsyn till hans skuld och omständigheterna i övrigt prövas skäligt.

Nedsättning efter vad nu är sagt äge ej rum, om den ersättningsskyldiges förfarande innefattade brottslig handling.

324 5.

Äro flera ersättningsskyldiga för skada efter vad i 319—323 åå är stadgat, svare de för ersättningen en för alla och alla för en, den vars ersättnings— skyldighet nedsatts enligt 323 & dock allenast med det nedsatta beloppet. Sinsemellan skola de taga del i ersättningens gäldande efter ty med hänsyn till den större eller mindre skuld, som finnes ligga envar av dem till last, samt till omständigheterna i övrigt prövas skäligt.

XIII. Straubestämmelser. 325 &.

Driver någon här i riket försäkringsrörelse utan att vara berättigad där- till, straffes med dagsböter eller fängelse.

326 5.

Med dagsböter eller fängelse straffes 1. stiftare, där han uppsåtligen eller av grov vårdslöshet meddelar orik- tig eller vilseledande uppgift i teckningslista eller i handling, som bifogas

listan eller eljest framlägges på konstituerande stämman, eller i ansökan om stadfästelse å bolagsordning eller grunder;

2. styrelseledamot, verkställa-nde direktör eller annan, som i anmälan för eller ansökan om registrering eller i försäkran eller annan handling som fogas därvid uppsåtligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilsele- dande uppgift;

3. styrelseledamot, verkställande direktör eller likvidator, där han upp- såtligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i handling, som hälles tillgänglig för aktieägare eller aktietecknare eller för delägare eller röstberättigade, som ej äro delägare, eller som framlägges på bolagsstämma, eller i påskrift å sådan handling eller i handling eller medde- lande som kungöres eller sändes till aktieägare, delägare eller röstberättigad;

4. styrelseledamot eller verkställande direktör, där han vid upprättande av balansräkning, vinst- och förlusträkning, förvaltningsberättelse eller redo- görelse, varom förmäles i 91 och 97 åå eller 205 &, jämförd med 91 och 97 åå eller 139, 146 eller 241 &, uppsåtligen förfar i strid mot bestämmelser, som avses i 93—97 åå eller 139 å eller 205 å, jämförd med 93 & 1—5 mom. och 7—8 mom., 94 Q 1 mom. och 3—5 mom. samt 95—97 åå;

5. likvidator som vid upprättande av balansräkning, likvidationsräkning, vinst- och förlusträkning eller förvaltningsberättelse, som avses i 148, 152, 157, 243, 247 eller 252 5, uppsåtligen förfar i strid mot bestämmelserna i nämnda lagrum, så ock likvidator som vid upprättande av balansräkning enligt 163 eller 259 % uppsåtligen förfar & strid mot bestämmelser som avses i 139 5 samt 93 eller 94 ä;

6. revisor eller likvidationsrevisor, där han i revisionsberättelse eller an— nan handling, som framlägges på bolagsstämma eller annorledes hålles till- gänglig för aktieägare eller aktietecknare eller för delägare eller röstberät— tigade, som ej äro delägare, eller i påskrift å sådan handling uppsåtligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift rörande bolagets angelägenheter eller uppsåtligen eller av grov vårdslöshet underlåter att göra anmärkning beträffande förvaltningen, ändå att anledning därtill föreligger;

7. revisor eller likvidationsrevisor, där han uppsåtligen eller av grov vårds— löshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i yttrande, vilket enligt 105 å andra stycket första punkten, 153 & eller 157 & överlämnas till styrelse eller god man för stiftelse som avses i lagen om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser.

327 5.

Med dagsböter eller fängelse straffes ock

1. styrelseledamot eller verkställande direktör, som uppsåtligen eller av vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i redogörelse, utred- ning eller bevis, som avses i 281 eller 282 5, eller vid lämnande av upplysning enligt 283 %;

2. aktuarie, där han i redogörelse eller utredning, som enligt 281 eller

282 & avlämnats "till försäkringsinspektionen, uppsåtligen eller av vårdslös- het meddelar oriktig eller vilseledande uppgift;

3. styrelseledamot, med vars begivande utfärdas aktiebrev, interimsbevis eller teckningsbevis, som är ställt till innehavaren, eller dylikt brev eller bevis, i vilket mot föreskrift i 30 å andra stycket, 31 5 första stycket tredje punkten eller 31 å andra stycket tredje punkten, den i förbehåll som i nämn- da lagrum sägs bestämda inskränkningen icke angivits;

4. styrelseledamot eller likvidator, där han uppsåtligen låter i aktieboken verkställa införing i strid mot bestämmelserna i 35 ä 1 mom. andra eller tredje stycket, 35 g 2 mom. första eller andra stycket, 35 g 3 mom. första punkten, 54 & tredje punkten eller 59 ä 2 mom. tredje stycket eller fjärde stycket sista punkten eller underlåter att ombesörja, att förändring i ägande- rätten till aktie varder jämlikt 35 & 1 mom. tredje eller fjärde stycket, 35 ä 2 mom. första eller andra stycket eller 35 g 3 mom. första punkten införd i aktieboken;

5. styrelseledamot, verkställande direktör eller likvidator, som uppsåtligen eller av vårdslöshet i strid mot bestämmelserna i 63 5, 67 ä 1 mom., 68 % första stycket, 193 % eller 195 & 1 mom. låter verkställa utbetalning till ak- tieägare eller garant;

6. revisor, likvidationsrevisor eller revisors eller likvidationsrevisors med- hjälpare som, oaktat han insett eller bort inse, att skada därav kunnat följa, yppar något av vad vid verkställd granskning kommer till hans kännedom, utan att det med nödvändighet erfordras för fullgörande av hans upp- drag;

7. den som i sådan försäkran, varom förmäles i 107 &, uppsåtligen läm- nar oriktig uppgift.

328 &.

Med dagsböter straffes

1. revisor eller likvidationsrevisor, där han annorledes än i 326 g 6 sägs vid upprättande av revisionsberättelse, som avses i 104, 146, 153 eller 157 5 eller 206 g, jämförd med 104 &, eller 241, 248 eller 252 &, väsentligen efter- sätter bestämmelserna i nämnda lagrum;

2. stiftare, där han uppsåtligen eller av vårdslöshet bestyrker avskrift, varom förmäles i 12 & första stycket eller 175 % första stycket, ehuru avskrif- ten är oriktig, så ock styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkställande direk- tör, vice verkställande direktör, likvidator, suppleant för likvidator eller fir- matecknare, där han uppsåtligen eller av vårdslöshet bestyrker arvskrift, som i 341 å andra stycket sägs, ehuru avskriften är oriktig.

329 ;. Med dagsböter straffes ock 1. den som, i annat fall än i 327 & 3 och 4 avses, underlåter att iakttaga föreskrift i 30 5, 31 & första, andra eller fjärde stycket, 35 €, 54 % tredje punkten eller 59 5 2 mom. tredje stycket eller fjärde stycket sista punkten,

så ock den som bryter mot föreskrift i 34 g, 51 å andra stycket första punk- ten, 59 ä 2 mom. fjärde stycket första punkten, 64 5, 334 & 2 mom. tredje stycket eller 340 &;

2. den som bryter mot föreskrift i 301 5 eller 302 & andra stycket;

3. styrelseledamot, verkställande direktör eller likvidator, där han under- låter att verkställa påskrift å aktiebrev enligt 51 å andra eller tredje stycket, 59 Q 2 mom. fjärde stycket, 60 % sista stycket, 61 ä 2 mom. andra stycket eller 156 å andra stycket;

4. ledamot i styrelse eller god man för försäkringsaktiebolags personalstif- telse, där han underlåter att iakttaga vad honom enligt 105 & första stycket åligger.

330 &.

Böter och viten, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan.

XIV. Allmänna bestämmelser.

331 &.

Betalning för tecknad aktie eller tecknat garantibelopp medelst anvisning eller förbindelse, som utställts av riksbanken eller annan bank och är betal- bar vid uppvisandet, så ock betalning genom insättning på räkning, som på begäran av stiftarna eller styrelsen öppnats av bank för mottagande av inbe— talning å aktier eller garantikapital i bolaget, skall vara jämställd med betal- ning i penningar. Öppnas sådan räkning, skall banken låta ombesörja påskrift därom å teckningslistan, så ock i kvitto å gjord insättning anmärka, att in- sättningen skett på räkning som avses i denna paragraf.

Tillgodohavande å räkningen skall, med den inskränkning som följer av vad i tredje och fjärde styckena stadgas, stå till bolagets fria förfogande.

På räkningen insatt belopp må ej för bolaget lyftas, innan bolaget registre- rats, ej heller, i fråga om försäkringsaktiebolag, där i beslut om aktiekapita- lets ökning medelst ny aktieteckning upptagits bestämmelse om minimiteck- ning, innan registrering skett på anmälan enligt 58 å, eller, om styrelsen enligt 56 å beslutat aktiekapitalets ökning, innan bolagsstämmans godkännande av ökningsbeslutet registrerats.

Inträffar sådant fall att aktieteckningen eller teckning av garantibelopp enligt 16, 56 eller 178 & icke vidare är bindande, skall det på räkningen in— satta beloppet jämte därå gottgjord ränta återbetalas till aktietecknaren eller hans rättsinnehavare. Har teckningsbevis eller interimsbevis utfärdats, skall beviset förses med påskrift om återbetalningen.

332 g.

1 mom. Har någon genom testamente erhållit nyttjanderätten till aktier i försäkringsaktiebolag eller ock av avkomsten av sådana aktier med bestäm-

melse, till betryggande av hans avkomsträtt, att aktierna sko-la sättas under särskild vård, ska-ll, där enligt testamentet rätten att -i bolaget företräda aktier— na skall tillkomma nyttjande- eller avkomsträttshavaren, beträffande denne, såvitt angår rätten 'att i bolaget företräda aktierna, gälla vad i denna lag om aktieägare är stadgat.

Såväl ägaren som nyttjande— eller avkomsträttshavaren skall på anmälan bliva införd i aktieboken. Vid införingen skall anteckning göras om ägande- rättsförvärvet och om den med nyttjande- eller avkomsträtten förenade rätten att i bolaget företräda aktierna. I fråga om införing av nyttjande- eller av- komsträttshavaren skall i övrigt vad om införing av aktieägare är stadgat äga motsvarande tillämpning, dock skall påskrift om införingen ej ske å aktiebre- vet. Styrkes att nyttjande- eller avkomsträtten upphört, skall anteckning där— om göras i aktieboken.

Skall försäkran som avses i 107 % avgivas av nyttjande- eller avkomsträtts- havare, varde försäkran därefter lämpad.

2 mom. När god man på grund av förordnande jämlikt 11 kap. 4 5 5 lagen om förmynderskap förvaltar aktier för blivande ägares räkning, skall blivande ägare på anmälan av gode mannen införas såsom ägare i aktieboken med an- teckning om förvärvet och om förordnandet.

333 &.

1 mom. Äger ett försäkringsaktiebolag eller ett ömsesidigt försäkringsbo- lag mer än hälften av aktierna i ett försäkringsaktiebolag eller, om aktier med olika röstvärde finnas, så många aktier, att röstetalet för dem utgör mer än hälften av röstetalet för samtliga aktier, skall det förra bolaget anses såsom moderbolag och det senare bolaget såsom dotterbolag. Om ett eller flera dotterbolag eller också moderbolaget och ett elle-r flera dotterbolag till'- sammans äga så många aktier i ett försäkringsaktiebolag som nyss sagts, skall jämväl sistnämnda bolag anses såsom dotterbolag (dotterdotterbolag) till mo— derbolaget. Har ett försäkringsbolag eljest på grund av aktieinnehav eller till följd av garantiavtal eller annat avtal eller av annan orsak ett bestämma-nde inflytande över ett annat försäkringsbolag, varmed jämväl är förbundet ett väsentligt intresse i det senares stälhiing och resultatet av dess verksamhet, skall ock det förra bolaget anses såsom moderbolag och det senare bolaget såsom dotterbolag.

Alla bolag, som äro med varandra sålunda förenade att de inbördes äro mo- der- och dotterbolag eller dotterbolag till samma moderbolag, kallas kon- cembolag.

2 mom. Då sådant förhållande inträtt att ett försäkringsbolag enligt vad i 1 mom. sägs skall anses såsom moderbolag i förhållande till annat försäkrings- bolag, skall det förra bolagets styrelse därom ofördröjligen underrätta styrel- sen för det senare bolaget. Dotterbolags styrelse vare pliktig att meddela sty- relsen för moderbolaget de upplysningar, som äro erforderliga för beräkningen av koncernens ställning och resultatet av koncernens verksamhet i dess helhet.

1 mom. Beslutas i försäkringsaktiebolag enligt 61 & sådan nedsättning av aktiekapitalet, att nedsättningens genomförande medelst minskning av aktier— nas nominella belopp skulle medföra att detta skulle nedgå under femtio kro- nor, äge, där nedsättningen ej skall genomföras medelst inlösen eller in- dragning av aktier, bolagsstämman besluta sammanläggning av aktierna i bolaget. Sammanläggning må ej avse flera aktier än som erfordras för att vid utbyte mot en ny aktie dennas nominella belopp icke skall understiga femtio kronor.

Beslut om sammanläggning av aktier, efter vad ovan stadgas, vare ej gäl- lande, med mindre beslutet ingår i nedsättningsbeslutet.

I annat fall än nu är sagt vare beslut om sammanläggning av aktier ej gällande, med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom.

Där beslut om sammanläggning av aktier ej ingåri beslut om nedsättning av aktiekapitalet, skall beslutet ofördröjligen av styrelsen eller verkställande direktören anmälas för registrering. Vid anmälningen skola foga—s två enligt 341 å andra stycket bestyrkta avskrifter av protokoll som förts i ärendet.

2 mom. När registrering skett av beslut om sammanläggning av aktier eller, om sådant beslut ingår i beslut om nedsättning av aktiekapitalet, när aktie- kapitalet enligt 62 eller 63 % skall anses nedsatt, skola aktiebreven icke för ägaren medföra annan rätt mot bolaget än att i utbyte erhålla brev å nya ak- tier till det antal som belöper på de förutvarande aktierna eller, där ej fullt antal nya aktier belöper på de förutvarande, ett delbevis för varje aktie, som ej kan utbytas. Sådant bevis skall innehålla att ägaren är berättigad erhålla en ny aktie mot avlämnande av det antal delbevis som erfordras för utbe- kommande av en ny aktie.

Det åligger styrelsen att ofördröjligen för sådant utbyte från aktieägarna in- fordra breven å de förutvarande aktierna genom anmaning, som skall givas på det sätt varom i 115 & tredje stycket stadgas för där avsedd kallelse. Av— lämna aktieägare icke aktiebrev för utbyte inom sex månader efter det de så- lunda infordrats, skall ny anmaning på samma sätt ske till dessa aktieägare. Avlämnas icke aktiebreven inom ett år efter denna anmaning, skola å dem belöpade aktiebrev och delbevis för vederbörandes räkning försäljas på of- fentlig auktion, i den ordning varom stadgas i förordningen den 23 oktober 1914 om vad vid försäljning av värdepapper i vissa fall skall iakttagas. Sedan försäljning skett, medföra de förutvarande aktiebreven ioke annan rätt för ägaren än att utbekomma å dem belöpande del av det vid försäljningen in- ilutna beloppet med avdrag för kostnaderna för den senare anmaningen och för försäljningen. Den senare anmaningen skall innehålla erinran om påfölj- den av att den ej efterkommes.

I brev å ny aktie skall angivas, att aktien tillkommit efter sammanlägg- ning av förutvarande aktier. De äldre aktiebreven skola i betryggande ord— ning makuleras.

3 mom. Vad i 2 mom. stadgas om utbyte av aktiebrev vid sammanläggning

av aktier skall äga motsvarande tillämpning, då på grund av beslut om bo- lagsordningsändring rörande akties nominella belopp delning av aktie i flera nya aktier skall äga rum.

335 %.

Vill aktieägare enligt 128 % påkalla inlösen av sina aktier, skall skriftlig , ansökan därom göras hos styrelsen inom två veckor efter den bolagsstämma, därå förbehåll om inlösen gjorts. Styrelsen skall efter utgången av nämnda tid ofördröjligen i rekomenderat brev giva de aktieägare, för vilka lös- ningsplikt kan inträda, underrättelse om de ansökningar som inkommit till styrelsen. Bestrider sådan aktieägare, att grund för anspråket föreligger, eller kan överenskommelse ej träffas om lösens belopp, skall tvisten avgöras av tre skiljemän.

Kunna de aktieägare, som gjort ansökan om inlösen, ej enas om utseende av skiljeman, skall försäkringsinspektionen utse skiljeman bland dem som av nämnda aktieägare därtill föreslagits. Styrelsen äge utse skiljeman och föra talan för de aktieägare, för vilka lösningsplikt kan inträda. I övrigt skall i fråga om skiljemänn-en och förfarandet inför dem i tillämpliga delar gälla vad i lagen om skiljemän är stadgat. Är tvist om lösens belopp, skall detta bestämmas så att det motsvarar aktiens verkliga värde. För lösen vare de aktieägare, som röstat för beslutet, ansvariga en för alla och alla för en. Kostnaderna för skiljemannaförfarandet skola åvila bolaget, där ej skilje- männen på grund av särskilda omständigheter pröva skäligt ålägga aktie- ägare att helt eller delvis svara för dessa kostnader. Part, som är missnöjd med skiljemännens beslut, äger, där ej annat stadgats i bolagsordningen. draga tvisten under rättens prövning, såframt han instämmer sin talan inom tre månader från det beslutet i huvudskrift eller avskrift delgavs honom. Styrelsen skall ofördröjligen ombesörja delgivningen av beslutet. Talan må föras av såväl styrelsen som enskild lösningspliktig aktieägare. Sådan talan gälle till förmån för annan lösningspliktig.

Kunna de lösningspliktiga aktieägarna ej enas om fördelningen sinsemel- lan av de aktier som skola inlösas, skola de övertaga aktierna efter antalet av de aktier, med vilka de deltagit i beslutet om bolagsordningsändring eller om nedsättning av aktiekapitalet.

336 %.

Av aktierna i svenskt aktiebolag må försäkringsbolag icke utan försäk- ringsinspektionens medgivande äga mer än en tiondel eller, om aktier med olika röstvärde finnas, större antal än att röstetalet för aktierna utgör högst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier. Tillhör försäkringsbolaget kon- cern, skall vad sålunda stadgats gälla koncernen.

Vad i första stycket första punkten är stadgat skall ej äga tillämpning å aktier i försäkringsaktiebolag eller i aktiebolag, som har till uteslutande i syfte att äga aktier i försäkringsaktiebolag eller att tillskjuta garantikapital * i ömsesidigt försäkringsbolag.

Föreligger intressegemenskap mellan försäkringsbolag, å ena, samt aktie- bolag, varå denna lag icke äger tillämpning, eller registrerad förening, å andra sidan, äge försäkringsinspektionen att, där det med hänsyn till till- synen över försäkringsverksamheten finnes nödigt och sedan Konungen där- tilll lämnat samtycke, förelägga aktiebolag eller förening som här avses att avgiva särskild redovisning över intressegemenskapen enligt anvisningar av försäkringsinspektionen.

338 &. Utan försäkringsinspektionen medgivande må två eller flera försäkrings— bolag icke meddela försäkring under gemensam ansvarighet en för alla och alla för en.

339 å.

Försäkringsbolag må ej utlåna medel till styrelseledamot,styrelsesuppleant, verkställande direktören-, vice verkställande direktör, a-ktu'arien eller revisor i bolaget eller i annat bolag inom samma koncern. Ej heller må lån utläm- nas mot borgen lav person som ovan sägs.

Vad i första stycket första punkten stadgas utgöre ej hinder för bolaget att i enlighet med vad därom i grunderna föreskrives utlämna lån mot så— kerhet i försäkringsbrevet.

340 å

Fönsäkringsbrev ”skall innehålla ej mindre de allmänna försäkringsvillko— ren än även de för försäkringen gällande särskilda villkor.

341 %.

Skall enligt bestämmelse i denna lag anmälan eller ansökan göras eller 'an- nan handling undertecknas av styrelsen, skall egenhändig namnunderskrift tecknas av minst hälften av hela antalet styrelseledamöter eller vid förfall för styrelseledamot av styrelsesuppleant. Där undertecknande skal-l ske av samtliga styrelseledamöter, må ock vid förfall för styrelseledamot egenhän- dig namnunderskrift tecknas av styrelsesuppleant. Vad nu är sagt skall äga motsvarande tillämpning, då anmälan eller ansökan skall göras eller annan handling skall undertecknas av likvidatorema eller samtliga likvidatorer. Skall handling undertecknas av verkställande direktören, må vid förfall för honom undertecknande ske av vice verkställande direktör eller, där sådan ej finnes, av styrelseledamot eller styrelsesuppleant, som därtill bemyndigats av styrelsen.

Avskrift, som på grund av särskild föreskrift i denna lag skall vara be- styrkt enligt detta stycke, skall vara till riktigheten bestyrkt av notarius publicus eller landsfiskal eller ock av minst två personer, som hava ställning av styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkställande direktör, vice verkstäl— lande direktör, likvidator, suppleant för likvidator eller firmatecknare.

Annan avskrift skall, där ej särskild föreskrift givits, vara till riktigheten bestyrkt av två personer.

342 &,

Skall på grund av stadgande i denna lag eller föreskrift i bolagsordning kungörelse äga rum i tidning inom viss ort, bör sådan tidning väljas som genom sin spridning är ägnad att bringa kungörelsen till allmän kännedom.

343 å.

Försäkringsbolag vare uti de mål, för vilka ej annorlunda genom lag stad- gas, lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen har sitt säte.

Åtal för försummelse att enligt bestämmelse i denna lag göra anmälan för registrering så ock talan, varom i 65 ä 1 mom. och 335 g stadgas, skall lika- ledes a-nhängiggöras vid allmän underrätt som i första stycket sägs.

344 &.

Innehåller bolagsordningen förbehåll, att tvister mellan bolaget och styrel- sen, styrelseledamot, verkställande direktören, likvidator eller aktieägare eller delägare eller röstberättigad, som ej är delägare, skola hänskjutas till av- görande av en eller flera skiljemän, äge det förbehåll samma verkan som tillkommer skiljeavtal. Om påkallande av förbehållets tillämpning gälle vad om stämning i denna lag finnes stadgat; där styrelsen vill föra klander— talan mot bolagsstämmobeslut, skall styrelsens rätt till talan anses bevarad, om den i 89 & eller 204 & 2 mom. omförmälda stämman blivit inom den i 131 g 1 mom. andra stycket eller 229 ä 1 mom. andra stycket stadgade tiden utlyst att hållas så snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske.

XV. Om vissa undantag i fråga om lagens tillämplighet.

345 %.

Beträffande tjänstepensionsförsäkring må Konungen, där sådant finnes från allmän synpunkt ändamålsenligt, medgiva avvikelser från vad denna lag innehåller beträffande premiereserv och redovisning av försäkringsfond. Konungen må ock i fråga om återförsäkring medgiva de avvikelser, som prövas skäliga.

Driver försäkringsbolag rörelse i utlandet, äger Konungen för det ut- ländska försäkringsbeståndet medgiva de avvikelser från vad denna lag in- nehåller, som med hänsyn till utländsk lag finnas påkallade.

346 %.

I avseende å Stockholms stads brandförsäkringskontor skall i tillämpliga delar gälla vad i denna lag är beträffande ömsesidigt försäkringsbolag, som

meddelar brandförsäkring för all framtid eller för längre tid än tio år, i all- mänhet stadgat, dock att härigenom icke föranledes skyldighet för kontorets delägare att vidkännas vidsträcktare ansvarighet för kontorets förbindelser, än som förefunnits före den 1 januari 1904.

347 5.

I fråga om ränte- och kapitalförsäkringsanstalt skall i tillämpliga delar gälla vad i denna lag stadgas "angående ömsesidigt försäkringsbolag, dock med undantag av 171 & första stycket första punkten.

Beträffande anstalt som i första stycket sägs skall premiereserven utgöra summan av besparingsfonden och livräntefonden. Med besparingsfond för- stås den mot försäkringarna i anstalten svarande behållningen, vad angår kapitalförsäkring i den mån behållningen icke förfallit till betalning, och vad angår livränteförsäkring i den mån de försäkrade ej uppnått den ålder, då livränta skall börja utgå. Med livräntefond förstås kapitalvärdet av ut- gående livräntor.

F ö r s 1 & g till Lag angående införande av nya lagen om försäkringsrörelse.

Härigenom förordnas som följer.

15.

Den nu antagna lagen om försäkringsrörelse skall jämte vad nedan stadgas lända till efterrättelse från och med den 1 januari 1948.

2 &. Genom nya lagen upphäves, med nedan angivna begränsning, lagen den 25 maj 1917 (nr 257) om försäkringsrörelse så ock vad i övrigt finnes i lag eller särskild författning stridande mot nya lagens bestämmelser.

3 å. Däri lag eller särskild författning förekommer hänvisning till lagrum, som ersatts genom bestämmelse i nya lagen, skall denna i stället tillämpas.

45.

1 mom. Den nya lagen skall lända till efterrättelse jämväl å försäkrings- bolag, som registrerats enligt äldre lag. Därvid skall dock iakttagas vad nedan stadgas.

2 mom. I fall, då införing i aktieboken skett innan nya lagen trätt i kraft, äga bestämmelserna i 32 5 2 mom., 35 5 2 mom. andra stycket och 38 & icke tillämpning. Har den, som åberopar annat förvärv av aktiebrev än överlå- telse, blivit i aktieboken införd före nya lagens ikraftträdande, och har ej, inom tre år efter det lagen trädde i kraft, ansökan gjorts om aktiebrevets dö- dande eller talan mot innehavaren instämts om bättre rätt till aktiebrevet, skall dock, när överlåtelse eller pantsättning därefter sker, vad i 32 ä 2 mom. och 35 ä 2 mom. andra stycket är stadgat äga motsvarande tillämpning.

3 mom. Bolag som i 1 mom. avses åligger att hos Konungen göra ansökan om stadfästelse å de ändringar av bolagsordningen och, där särskilda grunder för verksamheten skola finnas, av dessa grunder, som erfordras för att bo- lagsordningen och grunderna skola stå i överensstämmelse med föreskrifterna i den nya lagen. Konungen prövar ansökningen jämlikt bestämmelserna i

4 eller 166 % nya lagen, dock att prövningen icke må avse frågan huruvida sådant bolags rörelse är behövlig. Varda bolagsordningen och grunderna stad- fästa, beviljar Konungen koncession tillsvidare eller, där särskilda omstän- digheter därtill föranleda, för bestämd tid, högst tio år.

1; mom. Ansökan enligt 3 mom. skall inlämnas till försäkringsinspektio- nen senast sex månader efter det nya lagen trätt i kraft. Med Konungens be- givande kan för visst bolag tiden utsträckas till högst två år.

Innan ansökningen prövats, må bolaget fortsätta sin verksamhet enligt be- stämmelserna i äldre lag, i den mån ej Konungen förordnat att föreskrifter i nya lagen skola tillämpas.

5 mom. Sker ej ansökan varom i 3 mom. förmäles inom föreskriven tid eller varder ansökningen avslagen, skall bolaget träda i likvidation.

Hava likvidatorer för försäkringsbolag utsetts innan nya lagen trätt i kraft eller föreligger fall som i första stycket sägs, skall äldre lag gälla i avseende å likvidationen.

5 &. Ömsesidigt [försäkringsbolags firma, som registrerats innan nya lagen

trätt i kraft, må godkännas även om densamma icke överensstämmer med bestämmelserna i 171 5 första stycket.

6 &.

Förseelse mot äldre lag skall bedömas efter nämnda lag även efter det lagen upphört att gälla för det bolag, beträffande vars verksamhet förseelsen blivit begången.

7 %.

För giltigt beslut om sådan ändring av bolagsordning som avses i 4 % 3 mom. vare, utan hinder av vad eljest kan i äldre lag eller bolagsordningen vara stadgat angående särskild röstpluralitet, erforderligt allenast att det fattats å två på varandra följande bolagsstämmor och å den sista stämman biträtts av minst två tredjedelar av de röstande.

8 5.

Det ankommer på Konungen att meddela de föreskrifter, vilka betingas av att Konungens Befallningshavande icke vidare skall taga befattning med ären- den rörande stadfästelse å bolagsordning för och registrering av ömsesidigt försäkringsbolag.

F ö r s 1 a g i till Lag om ändring i vissa delar av kommunalskatte- lagen den 28 september 1928 (nr 370).

Härigenom förordnas, att 30 ä 2 mom. kommunalskattelagen den 28 sep- tember 19281 samt punkt 1 andra stycket ävensom punkterna 3 och 4 av anvisningarna till nämnda paragraf skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

30 ä.

2 mom. För inländsk försäkringsanstalt skall såsom nettointäkt anses överskottet å försäkringsrörelsen samt beträffande livförsäkringsrörelse, för- utom överskottet å rörelsen, ett belopp ( ränteskatteunderlaget) motsvarande en tredjedel av den enligt anvisningarna beräknade räntan å dels den del av försäkringsfonden för direkt meddelade kapitalförsäkringar, tillhörande anstaltens här i riket drivna rörelse, som icke utgör ersättningsreserv, dels ock återbäringsfonden. Det på ett beskattningsår belöpande ränteskatteunder— laget skall dock, därest ej enligt vad i nästföljande stycke stadgas annor- ledes därmed må förfaras, vara underkastat beskattning allenast i den mån det icke överstiger en på sätt i anvisningarna sägs begränsad, för livförsäk- ringsrörelsen beräknad behållning. Överskjutande, ej beskattad del av rän- teskatteunderlaget skall överföras till beskattning nästföljande år, och, i vad den jämte det årets ränteskatteunderlag överstiger den för sistnämnda år beräknade behållningen, det därnäst följande året. Har beträffande viss del av sålunda överfört ränteskatteunderlag skatt ej heller sistberörda år kun- nat uttagas, skall beskattning av sådan del icke förekomma. Vid beskatt- ningen skall tidigare uppkommet ränteskatteunderlag medräknas före se- nare uppkommet.

Där försäkringsanstalt det påfordrar, må i fall, då ränteskatteunderlaget överskjuter behållningen, även överskjutande del av detsamma tagas till be- skattning.

Vid beräkning av inländsk försäkringsanstalts överskott å försäkringsrö- relse må från bruttointäkten göras avdrag för avsättning till försäkringsfond ' för egen räkning samt i den utsträckning, som närmare angives i anvisning- l arna, till säkerhetsfond, utjämningsfond och återbäringsfond.

* Senaste lydelse, se 1943: 263. 10—451759

142 Anvisningar till 30 g. 1. Beräkning av —- —— skäligt sätt. Med försäkringsfond för egen räkning förstås försäkringsfond (ersättnings— reserv, premiereserv och tilldelad återbäring) enligt försäkringslagen, minskad ' med värdet av återförsäkrares ansvarighet. I ersättningsreserven inbegripes i fråga om försäkringsanstalt, som driver sjöförsäkring, den förstärkning av försäkringsfonden, som sådan anstalt gör enligt bolagsordningen, och i fråga om anstalt, som driver livförsäkring, återköpsreserven.

Med premieinkomst — återförsäkrares andelar.

3. Vid beräkning av överskottet å Iiuförsäla'ingsrörelsc mä från brutto- intäkten avdrag göras förutom för driftskostnader, som avses i 29 &, för avsättning till försäkringsfond för egen räkning, i lag föreskriven säker- hetsfond, utjämningsfond och äterbäringsfond; dock att i fråga om åter- bäringsfond för kapitalförsäkring avdrag må ske endast i den mån avsätt— ningen verkställts med de i premierna ingående säkerhetstilläggen (premie- marginalerna) och under förutsättning att överföring av ränteskatteunder- lag icke äger rum. Premiemarginalerna utgöra den säkerhetsbelastning, som inlagts i premierna för att dessa skola kunna anses betryggande. Beräkning av premiemarginalerna, inberäknat den i punkt 4 första stycket omförmälda räntemarginalen, skall av försäkringsanstalt verkställas enligt av Konungen utfärdade föreskrifter. Med utjämningsfond förstås här fond, som enligt lagen om försäkringsrö— relse och av Konungen stadfästa grunder må användas endast för utjäm- ning i livförsäkringsrörelse av sådana ojämnheter i det ekonomiska förloppet, som härröra av växlingar i dödlighet, sjuklighet eller invaliditet samt efter sådan disposition kvarstående förlust å livförsäk-ringsrörelsen i dess helhet. Avdrag för ökning av sådan utjämningsfond, som belöper å kapit-alför- säkring för dödsfall, må icke ske i den mån fonden genom ökningen kommer att överskjuta två procent av sammanlagda risksum-man för försäkrade per- soner, som omfattas av dylik försäkring, med avdrag av den del därav, för vilken återförsäkrare svara. Med risksum-m-a för försäkrad person förstås den omedelbara ökning av försäkringsfonden, som den försäkrades död skulle medföra. Nedsättning av försäkringsfond för egen räkning, säkerhetsfond, utjäm- ningsfond och återbäringsfond skall anses som intäkt. Utbetald återbäring får avdragas såsom utgift. Vid tillämpningen av 30 % räknas kapitalförsäkring, som är kombinerad med livränteförsäkring, under viss förutsättning som livränteförsäkring (se anvisningarna till 31 5).

4. Vid beräkning av ränteskatteunderlaget skall, där ej särskilda förhål- landen påkalla annat, ränta å fond beräknas å medeltalet av fondens belopp vid årets början och slut. Därvid skall tillämpas den för premiereservberäk-

ningen antagna räntefoten ökad med den i premiemarginalerna ingående räntemarginalen. —— I fråga om ränte- och kapitalförsäkringsans'talt sättes räntan å premiereserven lika med det belopp, vilket såsom ränta gorttskrivitis besparingsfonden, med avdrag av den ränta, som under året utbetalts till be- sparingsfondens delägare.

Ränteskatteunderlage-t, i förekommande fall ökat med överfört ränteskatte- underlag, må icke i annat fall än som avses i 2 mom. andra stycket av före- varande lagrum vid ett års taxering tagas till beskattning i vad det överstiger en för livförsäkringsrörelsen beräknad behållning, motsvarande bruttointäk- len å livförsäkringsrörelsen efter avdrag av dels driftskostnader, som avses i 29 %, dels ock avsättning 'till försäkringsfond för egen räkning, samt efter tillägg av dels andra nedskrivningar än oundgängliga, dels ock inkomster, vilka i beskattningshänseende äro att hänföra till annan förvärvskälla än för— säkringsrörelse. Belopp motsvarande förlust å sådan försäljning eller annan överlåtelse, som uppenbarligen skett i syfte att minska den enligt vad nyss sagts beräknade behållningen, skall tilläggas denna. Nedskrivning till verk- liga värdet skall anses såsom oundgän-glig, dock icke beträffande värdehand- ling, som under räkenskapsåret använts för redovisning av försäkringsfon- den, såvida icke handlingens beskaffenhet eller särskilda omständigheter där- till föranleda. Vid tillämpning av vad ovan stadgats skall iakttagas dels att från de inkomstbelopp, vilka i beskavttningsavseende äro att hänföra till an- nan förvärvskälla än försäkringsrörelse, avdrag mä ske för underskott å an- nan sådan förvärvskäll-a, dels ock att i fråga om försäkringsanstalt, som jämväl driver sjuk—, olycksfalls- eller skadeförsäkring'srörellse, inkomstbelopp och underskott, vilka härröra från annan förvärvskälla än försäkringsrörelse, medräknas endast i den mån de enligt lagen om försäkringsrörelse äro att hänföra till livförsäkringsverksamheten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1948, vilken dag Kungl. Maj:ts förordning den 28 maj 1943 (nr 265) om begränsning av skatt för svensk livförsäkringsanstalt skall upphöra att gälla.

Sammanställning

av bestämmelserna i förslaget till lag om försäkringsrörelse och motsvarande bestämmelser i 1917 års försäkringslag (FL) och 1944 års aktiebolagslag (AL).

Förslaget FL

& 1 och 265 1 och 2 223 1 st. och 244 1 st. 2 st. 1 st. 1) 1 st. 2)

:x- Pl

p—i

... få Masool wooououooooooml cocoa—l &I I ”'

...... mm n'(-v- . . '”U

1 st. 12) 13)

|.- M |" .

4) 5). 6) 9) 9) 10)

8) 7)

H OCDOOQGUHÅGDNH (Dm—IQUHÄUD MH

HH MH

&»uvvsvovvo'u .

N (I! S"'

u-l mna—»»».c—wu—l smc-ww

& 1 2 3 4 5 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 7 8

6 och 20 jfr 9 2 p. och 110 samt 41

och 42 7 4 1 st. 3), 11), 14),

16)—18) och 2 st. 8

8 och 17 8 » 17 9

jfr 110 1 och 2 st.

11 12 1 p. 13 1 och 3 st. 14 14 1 mom. 15 16 17 18

19 jfr 245 20 och 21 1 st. 21 2 st.

21 &

jfr 50

60 60

61

1 och 4 st. 2 st. 3 st.

jfr 250

2 st. och 1 st.

2 st. jfr

1 st.

1—3 st. 4 st. jfr 177

1, 3. 5 Och 6 st. 4 st. 1 och 3 st. 2 st.

och 54 1 st. 2 st.

och 55

och 63 2 st.

1 st. 2 st.

1 st.

1 st. och

Förslaget FL AL & 5 5 96 61 2sL 103 97 104 98 64 1 och 2 st. jfr 105 99 64 4 och Sst. 106 och 105 6 st. sista p. 10%) 64 3 st. 107 och 108 1 och 4 st. 10 —— —— 102 65 1 och 2 st. 111 103 65 356 112 156 104 113 105 65 a 111 1 mom. 5 st., 112 2st.och 113 lannL 4sL 106 67 1 st. 114 107 67 2 och 3 st. 115 108 —— 116 109 68 117 110 69 - 118 111 70 119 112 —— _ 120 113 73,61 och 72 4st. 121 114 74 1—3 st. 122 1, 2 och 4 st. 115 71 - 123 116 72 1——3st.och 74 45t. 124 117 ' jh'75 jh'125 118 76 1 och 2st. 126 119 , 76 3sL 127 120 77 128 121 78 och 79 129 122 80 130 123 81 131 124 —— 132 125 82 ' 133 126 83 1 st. 134 127 —— 135 128 —— 136 129 —— —— 130 85 137 131 86 138 132 87 139 133 —— ' —— 134 ja 84 140 135 88 3 och 4 p., 93 141 136 88 1 p” 93 142 137 90 143 138 —— 145 139 89 1——3$L 146 140 91 147 141 89 4 st. och 92 148 142 95 149 143 94 150 144 96 151 145 —— 152 146 ' 97 154 147 —— 155 148 98 lsL 156 149 98 2st. 157 jfr 100 2 st. 150 100 lst 158 151 101 159 152 99 160 153 —— 161 154 162 155 102 163

5 5 5 156 103 164 157 104 165 158 106 166 159 _ 168 160 107 169 161 108 170 162 105 lst. 171 163 _ 172 164 _ 173 165 109 _ 166 117 1 st. — 167 117 2 st. _ 168 118 _ 169 119 lst. _ 170 1 st. 1 p. 121 lst. l) — 170 2 » 121 1 st. 2) _— 170 3 » — -— 170 4 » 121 lst. 4) 170 5 » 121 5) och 6) _ 170 6 » 121 9) _ 170 7 » 121 » _ 170 8 » 121 10) _ 170 9 » 121 11) —- 170 10 » 121 13) _ 170 11 » —— _ 170 12 » 121 lst. 14) _ 170 13 » 121 8) _ 170 14 » 121 7) _ 170 15 » _ _ 170 16 » 121 1 st. 18) 170 17 » 121 19) —— 170 18 » 121 21) _ 170 19 » 121 10) _ 170 2 st. _ _ 170 3 st. 121 2 st. —— 171 122 och 262 _ 172 124 _ 173 123 _ 174 121 1 st. 3), 15)_17) _ 175 125 _ 176 jfr 126 _ 177 127 _ 178 128 _ 179 129 _ 180 130 _ 181 131 _ 182 131 _ 183 _ _ 184 132 _ 185 133 186 134 _ 187 135 _ 188 _ _ 189 _ _

. 190 _ _

, 191 136 jfr 245 _ 192 1 mom. 137 _ 192 2 mom. 138 _ 193 119 2 st. och

l 218 2 st.

* 194 _ _ 195 147 _ 196 148 _ 197 139 _

198 141 och 142, jfr 139

Förslaget

& 199 200 201 202 203 204 205 206 207 208 209 210 211 212 213 214 215 216

217 21 8 21 9 220 221 222 223 224 225 226 227 228 229 230 23 1 232 233 234 235 236 237 238 239 240 241 242 243 244

245 246 247 248 249 250 251 252 253 254 255 256 257 258 259 260 261

jfr

jfr

5 140

143 144 145 146 150—162, 164 149 och 162 165 och 166 121 3 st. 168 169

172, 162 och 171 4 st. 173 1—3 st. 170 171 1—3 st. och 173 4 st. 174 175 1 och 2 st. 175 3 st. 176 177 och 178 179 180

181 183 184 185 186 182 188 187 188 190 189 191

192

193 1 st. 193 2 st. och 195 2 st. 195 1 st. 196 194

197 198 och 200 199 201 202 203 204 200

205

llllllllllllll Illlllllllll llllllllllllllllllm

lllllllllilllllll

Förslaget FL A L 5 5 5 262 lmom. 212 1 st. _ 262 2 mom. 214 _ 263 _ _ 264 213 _ 265 _ _ 266_27O _ _ 271 218 1—3 st. _

jfr 219 1 st. _ 272 218 4 och 5 st. _ 273 jfr 139 274 215 _ 275 216 _ 276 lmom. 217 l_3 st. _ 276 2 mom. _ _ 277 219 2 st. _ 278 217 4 och 5 st. 279 221 och 222 _ 280 _ _ 281 226 1 st., 2 st. 3) och 4 st. _ 282 jfr 226 2 st. 4) och 4 st. _ 283 » 226 5 st. _ 284 _ _ 285 227 2 st. 286 _ _ K 287 227 lst. _ 288 1 mom. _ _ 288 2 och 3 mom. 228 1—3 st. _ 288 4 mom. _ 288 5 mom. 228 4 st. _ 289 1 mom. 228 3 och 4 st., 229 _ 289 2 mom. _ _ 290 _ _ 291 225 _ 292 223 2 st. _ 293 223 3 st. _ 294 230 _ 295 237 _ 296 231 och 233 _ 297 234 och 235 _ 298 232 _ 299 236 _ 300 239 _ 301 241 _ 302 242 och 243 _ 303 245 189 304 246 1 och 2 st. 191 och 192 305 247 193 306 248 _ 307 249 194 308 _ 195 309 196 310 _ 198 311 _ 199 312 253 200 313 254 201 314 251 202 315 252 203 316 255 204 317 256 205 * 318 1 mom. 246 3 st. 206 318 2 mom. 224 1 st. _ 319 110 1 st. 4) 207 320 62, 66, 163 och 167 208 321 113 och 208 209 322 _ 210

Förslaget FL AL % 5 5 323 _ 211 324 212 325 257 _ 326—329 258 ooh 259 213—216 330 260 218 331 _ 219 332 _ 220 333 _ 221 334 _ 222 335 _ 223 1 mom. » 336 _ _ . 337 _ _ . 338 jfr 214 _ 339 _ jfr 101 4 mom. 340 111 och 206 _ 341 _ 224 342 _ 225 343 114, 115, 209 och 210 226 344 116 och 211 227 345 240 och 220 _ 346 263 _

347 264 _

& __

Bättsskipning. Fångvåra.

*Allrrräu lagstiftning.

EStatsför-fattning. Allman statsförvaltning.

[ Vattenvåsen. Skogsbruk. Bergsbr'uk. ; Betänkande med förslag till ändrade grunder för tio ' nlngslagstiftningen m.m. 3]

Betänkande med förslag till omorganisation av våg- och

vattenbyggnadsstyrelsen m m [10

Kommun alförvultnin g. *

Statens och kommunernas finans—Wasell.

1.943 års jordbrukstaxeringssekunnige. Betänkande med

rslag till ändrade bestammelser i fråga om taxering av inkomst av jordbruksfastighet samt lag om jord- bruksboldöring. [29]

Politi.

Nationalekonomi och socialpolitik.

dfö'ddheten och tidigdödligheten i Sverige. Dess sam— *

and med nativitetsminskningen och dess förhallande d olika former av förlossningsvård samt dess social- 'ediclinnke. och befolkningspolitlska betydelse. [2]

Betänkande om barnkostnadernas fördelning med förslag '

*till allmänna. barnbidrag m m. [5] Bilagor [6].

esteringsutredningensb e tänkande med utredning ro- & rande i:ersonal- och materielresurser m. m. för genom- Grande av ett arbetsprogram enligt av utredningen tidigare framlagt förslag. [13] n tamiljevardande sooialpolitiken. [17]

de med förslag rörande den ekonomiska. för-

svarslleredskalpens framtida organisation. [19] Sooialvårdskemmitténs betänkand 9.3 12. Utredning och gslpg ang. moderskepsbidrag. [28 mmitténs för partiellt arbetsföra betänkande. 1. För- lag till effektiviserad knrators- och arbetsför-medlings- , . erk'samhet för partiellt arbetsföra m. m. [2 4] etånkande med förslag till investeringsreserv for bud- taret1946/47 av statliga, kommunala. och statsunder- Odda anläggningen—beten [27] Bilagor. [28]

Hälso- och sjukvård.

tänkande ang den centrala organisationen av det _ vile. 'medicinal- och veterinärväseendet. [20]

Allmänt nällngsväseu.

Betänkande med utredning och förslag ang. rätten till arbetstagares uppfinningar. [21]

Industri.

Betänkande med förslag till ordnande av kreditgivninge- rtdgivningsverksamhet för hantverk och små.- dust'ri samt bildande av företagarnåmnder. [22]

Just egendom. Jordbruk med binäringar. ' tänkande" ang. forsknings- och försöksverksamheten

jordbrukets område i Norrland. [16] aug. dtveeklingsplanering på. jordbrukets område.

Handel och sjöfart.

Kommunikationsväsen.

Betänkande ang, rundradioni Sverige. Dess aktuella » ; hov och riktlinjer för dess framtida verksamhet€ [lT' _ .

Ban k-, kredit- oclfpenningväsen.

Försäkringsvlisen.

Betankåde ang. tjänstepensionsförsäkringens organisi on Försäkringsutredningen. Förslag till lag om försåkrn rörelse m.m. LLagtext. [33] 2. Motiv. [34] .

Kyrkoviisen. Undervisningsviisen. Andlig odling i_ övrigt.

1941 års larerlönesakkunniga. Betänkande med för-sl till boställsordning för folkskolans lärare m. m. [' 1945 års universitetsberedning. 1. Docentinstitutio [ ] 1940 års skolutrednings betänkanden och utredni'nga IV. Skolpliktstidens skolformer. 2. Folkskolan. A. Allmän del. [11] B. Förslag till : dervisningsplaner. [15] '. 4. Reslskolan. Praktiska linjer. [14 E%änlåartdg] om tandläkarutbildningensordnande m. m e . Socialutbildningssakk . 2. Utredning och fö : .. rörande statsvetenskepliga examina m. m. [30] Betänkande med förslag till förordning ang. allmän kyrkomöte m. m. [32]

Försvar sväsen.

Betänkande med förslag ang. uniformspliktens omfatt' ning för viss personal vid försvarsvasendet . [4 ]

Betänkande och förslag rörande åtgärder för att begrnn ga. a.n[talet kontraktsanställt manskap inom krigsmak en. 7] Betänkande med förslag till lag med särskilda bes : . melser om uppfinningar m. m. av betydelse för riket försvar. [25]

Utrikes ärenden. Internationell rätt.