4. Mekaniska undersökningar av smörjmedel och dylikt

5. Kontroll ,av provningsmaskiner samt besiktningar och kontroll vid järnverk och verkstäder

6. Mekaniska och fysikaliska undersökningar av byggnadsmaterial och byggnadskonstruktioner

7. Brandtekniska undersökningar

8. Undersökningar av skyddsmedel mot skadeverkningar på byggnads- material

9. Undersökning av elektriska mätinstrument, apparater, maskiner och bruksföremål 10. Elektriska och magnetiska materialundersökningar 11. Andra fysikaliska undersökningar, såsom kontroll av instrument för temperaturmätning m. m., ljudtekniska och akustiska mätningar 12. Analyser och kemiska undersökningar av metaller, malmer, bergarter och dylikt 13. Undersökningar av tekniska produkter av oorganisk natur 14. Undersökningar av vatten i tekniskt syfte, dock icke med avseende på hygienisk beskaffenhet 15. Analyser och kemiska undersökningar av brännmaterialier, oljor, torr- destillationsprodukter och dylikt 16. Undersökningar av tekniska produkter av organisk natur såsom asfalt, cellulosa, gummi, läder, garvämnen och dylikt, dock icke läkemedel, närings- och njutningSmedel

• Sida 27
•  Original

17. Kemiska och mekaniska undersökningar av papper, textilvaror och plaster 18. Undersökningar av färger och andra bestrykningsmedel samt tvätt- medel och tvättmetoder. Redogörelse för provningsanstaltens nuvarande organisation lämnas i ett senare avsnitt. Här må endast nämnas, att anstalten har fem tekniska avdelningar och en kontorsavdelning, samt att —— på sätt framgår av instruktionen — de nyss uppräknade arbetsområdena fördelar sig på de tekniska avdelningarna enligt följande: mekaniska avdelningen 1—5, bygg- nadstekniska avdelningen 6—8, elektriskt-fysikaliska avdelningen 9—11, bergskemiska avdelningen 12—14 samt kemiskt—tekniska avdelningen 15—18.

Uppdragsverksamheten Enligt instruktionen åligger det statens provningsanstalt att mot betalning utföra provningar och undersökningar på uppdrag av myndigheter, före— tag och enskilda. Uppdragsverksamheten har alltid svarat för den domine- rande delen av arbetet vid provningsanstalten. Omfattningen av denna verksamhet framgår av tabell 1 till detta betänkande. Tabellen visar prov- ningsanstaltens inkomster av uppdrag samt antalet utfärdade intyg. In- komsterna av uppdragsverksamheten utgör för närvarande cirka 2,4 milj. kronor och antalet utfärdade intyg drygt 14 000 per år. Verksamheten har under tioårsperioden 1948/49—1958/59 ökat med 60 procent räknat efter antalet intyg.

De statliga och kommunala uppdragen utgör mellan 20 och 25 procent av hela uppdragsvolymen. Återstoden, d. v. s. uppdrag från den privata sektorn, fördelar sig mellan produktion, distribution samt konsumtion och enskilda på sätt framgår av tabell 2.

I brev den 29 september 1950 har Kungl. Maj :t föreskrivit att avgifterna för uppdrag enligt taxa »skola för varje särskilt fall avvägas så, att de i huvudsak täcka statens självkostnader efter skäligt avdrag för de kost- nader, som föranleds av provningar och undersökningar enligt 5 1 b) i instruktionen eller till främjande av normering och standardisering». Prin- ciperna för taxesättningen kommer att utförligt behandlas i ett senare avsnitt.

Forsknings- och utvecklingsarbete Forsknings- och utvecklingsarbete i egentlig mening bedrivs för närvarande i mycket ringa omfattning vid provningsanstalten. Enligt en av statens sakrevision verkställd undersökning, baserad på tidredovisning, utgjorde under 30 veckor är 1958 forskningsarbete, metodrationalisering, metod- beskrivning och liknande endast cirka en procent av den totala verksam-

• Sida 28
•  Original

heten vid anstalten. Härvid bortses från det experiment-, konstruktions-, injusterings- och utredningsarbete, som syftar till att öka kunskaperna och erfarenheterna inom ett område eller som utförs för att förbereda upp— drag, vilka icke kan behandlas rutinmässigt. Omfattningen av dylikt för- beredande arbete, för vilket kostnaderna åtminstone delvis debiteras upp- dragsgivaren, utgör enligt den förenämnda undersökningen nästan 20 pro- cent av hela verksamheten vid anstalten.

Expert- och informationsverksambet

Huvuddelen av arbetet med besvarandet av remisser, publicering av rön och erfarenheter, deltagande i kommittéarbete m. m. ligger — liksom forsk- nings- och utvecklingsarbetet — på den mest kvalificerade personalen. De motsvarar tidmässigt ungefär sex procent av den totala verksamheten vid anstalten.

Antalet remisser har under de senaste åren utgjort mellan tio och tjugo per år. Därtill besvaras ett fyrtiotal skriftliga förfrågningar årligen från statliga verk och allmänna institutioner. Dessutom förekommer muntliga konsultationer i olika sammanhang.

Någon systematisk information rörande provningsanstaltens resurser och arbetsmetoder eller om materialprovning i allmänhet har icke före- kommit från anstaltens sida. De mera väsentliga resultaten av forsknings- och utvecklingsarbetet vid anstalten redovisas i monografiserien Meddelan- den från Statens Provningsanstalt eller i tekniska och andra tidskrifter. Omfattningen av denna publiceringsverksamhet har emellertid på sistone varit blygsam. Under hela 1950-talet utgavs sammanlagt blott 19 nummer av nämnda monografiserie mot cirka 30 under de två närmast föregående decennierna.

För kortare meddelanden av i huvudsak informativ karaktär utger prov- ningsanstalten också en serie Cirkulär.

Personalens deltagande i kommittéarbete och dylikt är ganska omfat- tande, vilket framgår av tabell 3.

Utredningens förslag Inledning

Utredningen har ingående granskat de nuvarande formerna för verksam- heten vid statens provningsanstalt. Som resultat därav nödgas utredningen konstatera, att provningsanstalten icke har utvecklats i takt med det tek— niska framåtskridandet i landet och med de ökade behov och krav på materialprovning som uppkommit under särskilt det senaste decenniet. Anstalten har hållits nästan helt utanför den upprustning, som skett under 1950-talet på det tekniskt-vetenskapliga området, och har ej heller berörts i olika betydelsefulla utredningar, Vilka gjorts beträffande den fortsatta

• Sida 29
•  Original

utbyggnaden på detta område. Följden har blivit att provningsanstalten i dagens läge icke äger tillräckliga resurser för att inta den centrala och auk- toritativa ställning, som _ enligt vad utredningen tidigare angivit — ford— ras av en statlig offentlig provningsanstalt. Bristerna gäller såväl verk- samhetens allmänna inriktning som den organisatoriska ramen. Särskilt är utrustningen i form av apparater och instrument samt lokaler i många stycken otillräcklig och gammalmodig. Men även bristen på tjänster för kvalificerade tekniker och vetenskapsmän utgör hinder för en önskvärd och med hänsyn till det tekniska framåtskridandet nödvändig utveckling av anstalten. Också den administrativa sidan, främst i vad avser det eko- nomiska underlaget för verksamheten, släpar efter.

Utredningen anser det därför icke möjligt för provningsanstalten att inom ramen för nu tillgängliga resurser uppfylla de krav, som rimligen måste ställas på verksamheten i såväl kvalitativt som kvantitativt hän- seende. Mot den bakgrunden framläggs i det följande förslag till en genom- gripande rekonstruktion av anstaltens verksamhet och organisation. Frå- gorna om förnyelse av utrustningen, förstärkning av personalen och om— läggning av anstaltens finansiering kommer att behandlas i senare avsnitt. Här vill utredningen —— i anslutning till den tidigare redogörelsen —— ge förslag och rekommendationer beträffande den framtida inriktningen av verksamheten vid statens provningsanstalt.

Arbetsuppgifter och arbetsområden

Utredningen vill till en början framhålla, att en klar ansvarsfördelning måste förekomma mellan å ena sidan statens provningsanstalt som pro— vande myndighet och å andra sidan de organ i samhället, som fastlägger normer och bestämmelser rörande material och metoder. Ett omfattande samarbete behövs emellertid. Exempelvis bör den provande myndigheten såsom sakkunnig på sitt område delta i utarbetandet av normer och bestäm— melser.

Enligt utredningens åsikt skall provningsanstalten icke heller ägna sig åt sådan informationsverksamhet, som har karaktären av konsumentupplys- ning och som delvis sammanhänger med redovisningen av egenskaper hos material och varor. De synpunkter, som i detta avseende framlagts i statens hyggnadsbesparingsutrednings betänkande nr 2 (SOU 1957: 47), kommen- teras i bilaga 2.

Provningsanstaltens två huvuduppgifter skall enligt utredningens me- ning vara

att på uppdrag utföra provningar och undersökningar inom anstaltens kompetensområde samt

att genom forsknings- och utvecklingsarbete befrämja provningsverk- samheten i landet och öka anstaltens kvalifikationer för de uppgifter den har att lösa.

• Sida 30
•  Original

Vidare räknar utredningen med att anstalten i utvecklingens intresse skall även i framtiden medverka till att ställa sakkunnig personal till för- fogande för standardiserings- och liknande arbete, som bedrivs gemensamt av statliga och privata intressenter i kommittéer och dylikt. Ytterligare förutsätts att det skall ankomma på provningsanstalten att besvara remis- ser och förfrågningar, verka för ökad kännedom om materialprovningens mål och medel samt att på annat sätt främja intresset för materialforsk- ning och materialprovning.

Den principiella grunden för verksamhetens uppdelning i 18 arbetsom- råden enligt den föregående redovisningen har, som nämnts, varit i huvud- sak oförändrad sedan provningsanstalten tillkom år 1920. I modernise- rings- och rationaliseringssyfte föreslår utredningen att arbetet vid anstal- ten i stället fördelas på följande tolv arbetsområden.

1. Mekanisk och teknologisk provning och undersökning av byggnads- material av i huvudsak oorganisk karaktär jämte byggnadsdelar och byggnadskonstruktioner.

2. Mekanisk och teknologisk provning av metalliska konstruktionsmate— rial och därmed likställda material samt konstruktionsdelar och kon- struktioner, maskiner och andra produkter, som tillverkats av dylika material. Kontroll av provningsmaskiner samt besiktningar och kon— troll vid verkstäder och materialtillverkande industrier.

3. Provning och undersökning av eldstäder, särskilt för bostadsuppvärm— ning, andra värmeapparater samt tillbehör till sådana, kylanläggningar och kylutrustningar, ventilationsanläggningar, fläktar, luftrenings- aggregat och annan ventilationsteknisk utrustning. Mätning av värme- genomgångstal för isolationsmaterial, väggar och andra konstruktioner.

4. Brandtekniska undersökningar av byggnadsmaterial och byggnadskon- struktioner samt värdeskåp, branddörrar och liknande. Undersökning av brandsläckningsutrustning.

5. Kemisk analys av metaller samt oorganiska och organiska föreningar, material och produkter jämte fysikaliska och andra undersökningar av kemiskt-tekniska preparat och produkter.

6. Undersökning av kemiska, fysikaliska och mekaniska egenskaper hos material av huvudsakligen organisk karaktär, såsom plast och gummi, textila material, papper, arkiv- och fotomaterial, läder, trä och väg- beläggningar av organiskt ursprung.

7. Provning och undersökning av färger, lacker och andra bestryknings— medel inklusive träskyddsmedel jämte ytor, som behandlats med så— dana medel.

8. Metallografiska undersökningar jämte undersökning av korrosion hos metalliska material och föremål.

9. Provning och undersökning av fasta, flytande och gasformiga bränslen samt smörjoljor och andra smörjmedel.

• Sida 31
•  Original

10. Mättekniska undersökningar på det elektrotekniska området samt så- dan fysikalisk-teknisk provningsverksamhet, som kan förenas där- med. Kontroll och kalibrering av instrument och mätenheter.

11. Ljud- och bullermätningar jämte vibrationsmätningar. Undersökning av ljudisolering och ljuddämpning hos material och konstruktioner. Kontroll och kalibrering av instrument. Undersökning i akustiskt av- seende av mikrofoner, telefoner, högtalare, ljudmätare, tongenerato- rer och annan elektroakustisk utrustning. 12. Fysikaliska mätningar gällande ljus, temperatur etc. Kontroll och kalibrering av instrument samt fysikalisk—teknisk provning av optisk utrustning, icke elektrisk utrustning för reglering och automatik m. m.

I anslutning till denna nya indelning i arbetsområden föreslår utred- ningen också ändring i antalet avdelningar och laboratorier hos provnings- anstalten. På sätt som närmare kommer att redovisas i avsnittet om anstal- tens organisation förordas sålunda en minskning från fem till tre avdel- ningar, nämligen avdelning A för mekanisk-teknologisk provning och under- sökning av metalliska och oorganiska konstruktions- och byggnadsmate- rial samt färdiga konstruktioner och byggnadsdelar (1—4), avdelning B för undersökning av materials struktur och kemiska sammansättning samt deras därmed sammanhängande egenskaper och funktionssätt (5—9) samt avdelning C för elektriska och fysikaliska mätningar och undersökningar (10—12).

Uppdragsverksamheten

Den fortgående snabba utvecklingen inom skilda områden av tekniken har medfört ökat behov av materialundersökningar och materialkontroll. Härigenom har breddning ägt rum av underlaget för provningsanstaltens uppdragsverksamhet. En däremot svarande utbyggnad av provningsmöjlig- heterna har likväl icke genomförts, främst beroende på att medel i till- räcklig omfattning ej stått till anstaltens förfogande för anskaffande av erforderliga resurser i personal och utrustning. Särskilt besvärande har varit de ringa möjligheterna för anstalten att ta upp nya arbetsområden. Ett visst hinder för utvecklingen har också varit konkurrensen från andra vetenskapliga institutioner och laboratorier, som vid sidan av sin ordinarie verksamhet tar emot provningsuppdrag från utomstående.

Utredningen framlägger därför förslag om anställande av ytterligare kva- lificerad personal vid anstalten, komplettering av utrustningen, vidgat sam- arbete med andra institutioner, utbyggnad av filialverksamheten m. m. Vid bifall härtill räknar utredningen med att uppdragsverksamheten kom- mer att i kvantitativt och kvalitativt hänseende svara mot de krav, som staten och det enskilda näringslivet har anledning och rätt att ställa på en offentlig statlig provningsinstitution.

• Sida 32
•  Original

Forsknings- och utvecklingsarbete

Bristen på lämpliga provningsmetoder utgör i dag ett allvarligt hinder för att provningar skall kunna utföras i den omfattning och med den grad av precision som den tekniska utvecklingen nödvändiggör. Tillskapandet av nya provningsmetoder förutsätter emellertid kännedom om i praktiken förekommande påfrestningar på material vid deras användning dels som sådana, dels i konstruktioner så att underlag erhålls för bedömning av olika provningsmetoders tillförlitlighet och noggrannhet. Utredningen understry- ker vikten av att ett väsentligt utrymme bereds forsknings- och utveck- lingsarbete av detta slag, som enligt vad tidigare sagts också är en av anstal- tens två huvuduppgifter. Det torde dessutom stå klart att endast en prov- ningsanstalt med forskning på programmet har förutsättningar att få den väl tränade personal med fördjupade kunskaper på sitt område och med en sund kritisk inställning till problemen, som är nödvändig om anstalten skall kunna tillfredsställande tjäna sitt ändamål.

Forskningens betydelse för verksamheten vid offentliga provningsanstal- ter observeras också allmänt i utlandet. Som exempel må anföras Bundes- anstalt fiir Materialpriifung i Berlin-Dahlem och Eidg. Materialpriifungs- und Versuchsanstalt (EMPA) i Ziirich. Vid den förstnämnda anstalten utgör forskningsverksamheten, som emellertid delvis sker på uppdrag, ej mindre än cirka en tredjedel av hela verksamheten. I Ziirich förutsätts en något mindre forskningsvolym.

Utredningen har övervägt i vilken utsträckning forskningsverksamhet rimligen bör bedrivas vid statens provningsanstalt och därvid stannat för att anstalten bör ges möjligheter att utföra egna forskningsarbeten i en omfattning, som svarar mot minst 15 procent av den totala verksamheten. Utredningen anser det vara av väsentlig betydelse att garantier åstadkoms för att forskningsverksamheten vid provningsanstalten verkligen får det utrymme som kan komma att avsättas för densamma och ej skjuts åt sidan vid ökad uppdragsmängd. I det syftet kommer utredningen i det följande att föreslå inrättande vid provningsanstalten av tills vidare sex fasta fors- kartjänster, tre inom avdelning A och tre inom avdelning B. För avdel- ning C förordas inga sådana tjänster. Detta sammanhänger med den starkt forskningsbetonade inriktning som redan den löpande verksamheten vid de elektriska och mättekniska laboratorierna har. Rutinmässiga under- sökningar förekommer där i proportionsvis mycket mindre omfattning än vid de andra laboratorierna. Behovet av kvalificerat forsknings- och utveck- lingsarbete blir sålunda tillgodosett inom ramen för de elektriska och mät- tekniska laboratoriernas normala arbete.

Antalet forskartjänster bör i framtiden successivt anpassas till de aktu- ella behoven och till det totala omfånget av provningsverksamheten. En plan över forsknings- och utvecklingsarbetet skall årligen göras upp av

• Sida 33
•  Original

anstaltens styrelse med angivande av de projekt, som skall bearbetas, samt de beräknade kostnaderna härför.

Till den nu angivna, genom särskilda tjänster garanterade egna forsk- ningen kommer, såsom för närvarande, sådana forskningsbetonade arbeten, som anstalten kan erhålla i uppdrag att utföra eller för vilka särskilda anslag beviljas av de statliga forskningsråden.

Härutöver föreslår utredningen att arbetsplats hos provningsanstalten skall kunna beredas doktorander och licentiander vid universitet och hög- skolor, som önskar utföra arbeten på materialprovningens område. Här- igenom får dessa studerande tillfälle att utnyttja anstaltens utrustning, samtidigt som anstalten får ett värdefullt tillskott till forskningsverksam- heten. Utredningen anser det lämpligt att i första hand provningsanstaltens styrelse närmare undersöker förutsättningarna för ett dylikt samarbete och framlägger de förslag i frågan som kan befinnas motiverade.

Expert- och informationsverksamhet

Utredningen är angelägen att understryka värdet av att vid statens prov— ningsanstalt bedrivs en effektiv expert- och informationsverksamhet, För närvarande brister det särskilt i fråga om informationen.

Resultat av forsknings- och utvecklingsarbeten vid provningsanstalten, vilka kan beräknas ha allmänt intresse, bör som nu publiceras i Meddelan— den från Statens Provningsanstalt eller i annan lämplig monografiserie eller tidskrift.

Vid sidan härav bör sörjas för en fortlöpande och allsidig information om provningsanstaltens resurser för olika slag av provningar och under- sökningar. Det har nämligen visat sig, att bristande kännedom föreligger på många håll om anstaltens arbetsuppgifter och undersökningsmöjlig- heter. Detta torde ha bidragit till att anstalten icke utnyttjats i önskvärd omfattning. Den bristande kännedomen om provningsanstaltens möjlig- heter kan också ha medfört onödig utbyggnad av provningsresurser på andra håll.

Utredningen vill därför föreslå att anstalten vid sidan av monografiserien Meddelanden från Statens Provningsanstalt regelbundet utger ett informa— tionsblad att tillställas industrier, företag, organisationer, verk och institu- tioner, vilka kan förväntas ha intresse av anstaltens verksamhet. Förutom uppgifter om anstaltens resurser för olika slag av provningar och under- sökningar bör däri inflyta också upplysningar och rekommendationer, som kan tänkas förbättra och förenkla kontakten mellan uppdragsgivarna och anstalten. Får provningsanstalten möjligheter att ge ut ett sådant informa— tionsblad, kan den nuvarande serien Cirkulär nedläggas. Utredningen vill i det sammanhanget ifrågasätta om inte även provningsanstaltens årsredo- görelse bör kunna skrivas så, att den kan användas som allmän information för anstaltens uppdragsgivare om arbetet vid anstalten.

• Sida 34
•  Original

En annan form för informationsverksamhet, som enligt utredningens mening bör begagnas i större utsträckning än för närvarande, är tillfälliga eller regelbundet återkommande sammanträden, konferenser, symposier och dylikt med deltagande av experter från olika håll för behandling av gemensamma problem på materialprovningens område. Med hänsyn till den mångfald av tekniska problem, som anstalten har att ta upp till behandling, är ömsesidigt utbyte den vågen av kunskaper och erfarenheter på material- provningsområdet rent av en förutsättning för att arbetet vid anstalten skall kunna utföras med erforderlig sakkunskap. Studieresor till utlandet och modern facklitteratur är också nödvändiga medel i strävandena att ge tjänstemännen nyttig information om utvecklingen inom anstaltens verk- samhetsområde.

Under åberopande av vad nu sagts vill utredningen starkt understryka vikten av att den ledande personalen vid provningsanstalten i tillräcklig omfattning bereds tillfälle till studieresor och till deltagande i kongresser, konferenser, kurser och dylikt samt att anstalten i behövlig omfattning får tillgång till modern facklitteratur.

När det gäller studieresor till utlandet bör det enligt utredningens me- ning få ankomma på provningsanstaltens styrelse att inom en given ekono- misk ram — förslagsvis åtminstone 20 000 kronor för år — meddela beslut härom. För närvarande förutsätter utlandsresor, även resor till de nor— diska länderna, Kungl. Maj:ts godkännande i varje särskilt fall.

Provningsanstalten skall ägna uppmärksamhet åt dokumentationen inom sitt verksamhetsområde och för såväl egen som utomståendes räkning skaffa sig god kännedom om de publikationer och andra handlingar, som är av betydelse för verksamheten. Utredningen vill i detta sammanhang framhålla betydelsen av att en upprustning kommer till stånd av prov— ningsanstaltens bibliotek, vartill utredningen återkommer senare.

Den egentliga expertverksamheten — besvarande av remisser och för- frågningar, deltagande i kommittéer o. s. v. _ anser utredningen bör kunna fortsätta efter ungefär samma riktlinjer som nu. Dock syns en viss rationa- lisering böra genomföras när det gäller personalens deltagande i kommit- téer av skilda slag.

Som regel bör besvarandet av förfrågningar samt konsultationer ske utan kostnad för uppdragsgivaren, såvida inte arbetet är särskilt tidskrävande.

En viktig del av konsultationsverksamheten är att lämna uppgifter om var i landet — eller eventuellt utlandet _ provningar och undersökningar kan utföras, för vilka provningsanstalten saknar egna resurser. Det bör därför tillses att anstaltens personal äger tillräckliga kunskaper om var dessa andra provningsmöjligheter finns. Anstalten bör också på begäran kunna lämna anvisningar och råd om hur olika slag av provningar skall utföras.

• Sida 35
•  Original

KAPITEL IV

Statens provningsanstalts organisation

Antal avdelningar m. m.

Nuvarande förhållanden

Ledningen av statens provningsanstalt utövas av en styrelse, bestående av fem av Kungl. Maj:t för en tid av fyra är utsedda ledamöter samt över- direktören och chefen för anstalten. Av ledamöterna förordnas en efter förslag av kommerskollegium, en efter förslag av överstyrelsen för de tek- niska högskolorna, en efter förslag av Ingeniörsvetenskapsakademien och en efter förslag av Jernkontoret. Den återstående ledamoten represente- rar annan industri än järnhanteringen. Kungl. Maj:t utser en av ledamö- terna att vara ordförande i styrelsen. En av styrelsemedlemmarna är enligt Kungl. Maj:ts bestämmande provningsanstaltens inspektör.

Arbetet vid provningsanstalten är fördelat på fem tekniska avdelningar och en kontorsavdelning. I det föregående har lämnats en redogörelse för de tekniska avdelningarnas arbetsområden, sådana dessa är angivna i instruktionen. Några fast organiserade arbetsgrupper motsvarande arbets- områdena finns icke. Visserligen förekommer på avdelningarna ett antal laboratorier, men dessa är mer att anse som bokföringstekniska enheter. Antalet personer inom dessa varierar inom vida gränser, liksom även »förste mannens» i varje enhet kapacitet och ansvarsställning. Till meka- niska avdelningen hör tre enheter, nämligen allmänna laboratoriet, metal- lografiska laboratoriet samt en grupp för provning av skyddsutrustning. Den byggnadstekniska avdelningen är delad på fem enheter, nämligen betong- och tegellaboratoriet, rör- och hållfasthetslaboratoriet, trälabora- toriet med provning även av eldsläckningsmaterial, brand- och värmeiso— leringslahoratoriet samt stenlahoratoriet. Den bergskemiska avdelningen är ej delad på laboratorier. Den kemiskt-tekniska avdelningen består av analyslaboratoriet, textil- och plastlaboratoriet, bränslelaboratoriet, olje- laboratoriet och asfaltlaboratoriet. Den elektriskt-fysikaliska avdelningen består av fyra enheter, nämligen elektriska laboratoriet, ljud— och värme- laboratoriet, lufttekniska laboratoriet och fotometriska laboratoriet. Dess- utom är till var och en av de mekaniska och elektriskt-fysikaliska avdel- ningarna knuten en verkstad. Ytterligare finns vid anstalten anställd en fotograf.

• Sida 36
•  Original

Kontorsavdelningen har till uppgift att verkställa diarieföring av inkom- mande ärenden — utom såvitt gäller uppdrag _— och att ombesörja utskrif— ter samt expediering av intyg och skrivelser. Den mottar, förvaltar och redovisar alla till anstalten inflytande penningmedel samt verkställer ut- betalningar och för anstaltens räkenskaper. Vidare förs förteckning över de till anstalten hörande inventarierna. Kontorsavdelningen har fyra sek- tioner, nämligen kassa och bokföring, registrering, skrivcentral samt bi— bliotek.

Utredningens förslag Utredningen har tidigare framlagt förslag om ny indelning i arbetsom- råden vid statens provningsanstalt. Därvid nämndes att utredningen också förordar ändring i antalet avdelningar och laboratorier. De av utredningen ifrågasatta arbetsområdena låter sig nämligen på ett naturligt sätt uppdelas i tolv laboratorier, fördelade på tre avdelningar.

Den av utredningen föreslagna nya organisationen får därvid följande utseende.

Avdelning A: Mekanisk-teknologisk provning och undersökning av metal- liska och oorganiska konstruktions- och byggnadsmaterial samt färdiga konstruktioner och byggnadsdelar.

1. Byggnadslaboratorium 2 Laboratorium för järn— och metallprovning

3. Värme- och ventilationstekniskt laboratorium 4 Brandtekniskt laboratorium Verkstad för mekaniskt arbete, snickeri, elektrisk anläggning samt instrumentbygge. Hit hör också en fotograf. Verkstaden betjänar samt- liga avdelningar. Avdelning B: Undersökning av materials struktur och kemiska sam- mansättning samt deras därmed sammanhängande egenskaper och funk- tionssätt.

2. Materiallaboratorium (för plast och gummi, textila material, papper, arkiv- och fotomaterial, läder, trä, vägbeläggningar av organiskt ur- sprung m. m.)

3. Färg- och lacklaboratorium

4. Laboratorium för metallografi och korrosion

5. Laboratorium för bränslen och smörjmedel Avdelning C: Elektriska och andra fysikaliska mätningar och under-

sökningar.

1. Elektriskt laboratorium

2. Akustiskt laboratorium

3. Laboratorium för fysikaliska mätningar (andra än elektriska och akustiska)

• Sida 37
•  Original

Jämfört med vad som gäller för närvarande innebär utredningens förslag till organisationsplan i huvudsak en omdisposition i avsikt att vinna en tidsenligare och rationellare uppläggning av arbetet vid provningsanstalten. För bl. a. det värmetekniska området har emellertid en utbyggnad av verk- samhetsområdet förutsatts.

Vad utredningen senare föreslår om förstärkning av de personella och materiella resurserna vid statens provningsanstalt i syfte att öka och för— bättra provningsmöjligheterna där påverkar arbetsbelastningen och organi- sationen på kontorsavdelningen, eller kansliavdelningen som utredningen vill att den skall benämnas i fortsättningen.

Sektionen för kassa och bokföring bibehålls i stort sett oförändrad, var- vid dock förutsätts att medel i tillräcklig utsträckning ställs till förfogande för anskaffning av moderna kontorsmaskiner. I det sammanhanget kan nämnas att redan under innevarande år på försök vissa åtgärder vidtagits i ändamål att rationalisera debiteringen och bokföringen.

Med utredningens inställning att uppdragsverksamheten skall vara i princip självbärande följer krav på en fortlöpande eftergranskning av taxe— sättningen. Härför bör inom kansliavdelningen inrättas en särskild sektion för statistik och efterkalkyl. Dessutom kommer avdelningen, enligt vad utredningen tidigare föreslagit, att tillföras ökade arbetsuppgifter såvitt gäller dokumentation och information.

Provningsanstaltens organisation i enlighet med nu framlagda förslag visas i vidstående schema. Hela frågan om personalbehovet för de olika av- delningarna behandlas i kommande avsnitt.

F ilialverksamheten

Nuvarande förhållanden

Inom byggnadsmaterialområdet är proven ofta tunga och skrymmande, och det är dyrbart att transportera dem längre sträckor. För rutinmässig prov- ning av betongprovkroppar och betongrör har provningsanstalten därför under senare år inrättat ett antal filialer. Filialerna är i allmänhet för- lagda till tekniska gymnasier, där tillgängliga laboratorieutrymmen och lärarpersonal kan utnyttjas. Filialer för provning av byggnadsmaterial finns nu i Härnösand, Karlskrona, Hälsingborg och Jönköping. Jönköpingsfilia- len lyder direkt under provningsanstaltens byggnadstekniska avdelning och är förlagd till en för ändamålet uppförd och förhyrd byggnad. Arbetet på platsen utförs av två av provningsanstalten på extra stat i lönegraderna Ag 15 och Ag 11 anställda personer. Underhandlingar pågår för närvarande om inrättande av filialer för provning av byggnadsmaterial även i Borlänge, Luleå och Norrköping.

• Sida 38
•  Original

Utredningens förslag Utredningen anser det angeläget att filialverksamheten, särskilt när det gäller provning av byggnadsmaterial, bibehålls och ytterligare utbyggs. Som skäl härtill må anföras.

Provning av byggnadsmaterial förekommer redan i jämförelsevis stor omfattning och kan beräknas få än större omfång och betydelse, med därav föranledd ökning av arbetsuppgifterna. Filialerna medför då en önskvärd

Organisationsschema Överdirelclör Avdelning A Avdelning B Avdelning C Kansliavdelning Avd. chef Avd. chef Avd. chef Byrådir. — Forskargrupper — Forskargrupper Elektriskt labora— — Expedition —- torium _ _ Ekon. kontroll, —— Bäggfmdsmbom' Anålysmbm' Akustiskt labora- — statistik, inv. orlum torium . torium Information do- — — Laboratorium för — Materiallabora- . .. . ' 'ärn- och metall— torium Laboratorium for— kumentation, ] fysikaliska mät- bibliotek

provmng __ Färg- och lack—

laboratorium

ningar (andra än elektr. och akus— tiska)

——Värme— och venti- Bokföring, kassa _

lationstekuiskt la- Skrivcentral, '—

— Laboratorium för

boratorium metallografi och arkiv m. m. _— Brandtekniskt la- korrosion boratorium

—' Laboratorium för bränslen och smörjmedel

Gemensam verk- stad

Filialer

Filial

avlastning av arbetet på provningsanstaltens byggnadslaboratorium i Stock— holm, samtidigt som de kan verka stimulerande på intresset för byggnads- teknisk provning. Av särskild betydelse är den personliga kontakt, som kan etableras mellan filialens personal och de lokala uppdragsgivarna. Från— varon av särskild provningsteknisk expertis på platsen medför i allmänhet inte några svårigheter, då provning av betongkroppar och betongrör som regel sker rent rutinmässigt. Utredningen anser emellertid att vid en fort- satt utbyggnad av de byggnadstekniska filialerna bör beaktas möjligheterna att successivt taga upp även annan för byggnadsindustrin viktig provning.

Enligt utredningens åsikt skall filialerna så långt möjligt förläggas i an- slutning till tekniska gymnasier, varvid den där tillgängliga lärarpersona- len kan mot arvode utnyttjas för övervakning av arbetet. Övrig personal vid filialerna bör anställas direkt av provningsanstalten.

Utredningen har inom sig diskuterat möjligheterna för provningsanstal- ten att öppna filialverksamhet även på andra områden än det byggnads- tekniska. Utredningen anser emellertid inte skäl föreligga nu till initiativ

• Sida 39
•  Original

i den riktningen, utom såvitt gäller det textiltekniska området. Utredningen bedömer nämligen en alltför omfattande decentralisering av verksamheten vid provningsanstalten mindre lämplig. Bland annat fordrar lösning av ett provningsuppdrag ofta samtidig medverkan av flera laboratorier. Frågan om utflyttning till filialer av olika grenar av verksamheten vid provnings- anstalten bör dock ägnas fortsatt uppmärksamhet.

För de önskemål, som framkommit rörande en auktorisering av verk— samheten vid bland annat textilinstitutets i Borås materialprovningslabo— ratorium lämnas en redogörelse i bilaga 1, sid. 67. Utredningen anser att dessa önskemål blir bäst tillgodosedda genom att laboratoriet knyts till provningsanstalten som filial. Därvid kan erfarenheter också vinnas av hur en filial på ett utpräglat specialområde arbetar. Efter underhandskontakt mellan utredningen och provningsanstalten har anstalten tagit upp preli- minära förhandlingar i frågan med institutet. Utredningen har anledning att räkna med att dessa förhandlingar rätt snart skall resultera i en över- enskommelse av innebörd att textilinstitutet i Borås kommer att fungera som filial till provningsanstalten, när det gäller olika slag av textilprov- nlngar.

Personal och lönesättning

Nuvarande förhållanden

Den närmaste ledningen av arbetet vid provningsanstalten utövas av över- direktören, som förordnas av Kungl. Maj:t för en tid av högst sex år. Tjänsten är inplacerad i lönegrad Bp 5.

Kontorspersonalen omfattar sammanlagt 24 befattningshavare. Arbetet leds av en förste byråsekreterare i Ao 23. Närmast under honom sorterar en kassör i Ae 13 och en registrator i Ao 10. Tjänsten som sekreterare åt överdirektören är inplacerad i lönegrad Ag 10. Biblioteket förestås av en biblioteksassistent i Ao 12. Övrig personal sysslar med kassa och bokföring samt löpande skrivarbeten och är inplacerad i sedvanliga lönegrader för biträdespersonal i statstjänst. Tjänsten som förste byråsekreterare tillsätts av Kungl. Maj:t efter förslag av styrelsen.

Vid de tekniska avdelningarna sysselsätts för närvarande i runt tal 130 personer, varav drygt tio har högskoleutbildning och ett fyrtiotal gymnasie- eller institutsutbildning. Övriga anställda utgörs av biträden och verk-. stadspersonal med varierande lägre utbildning. Byggnadstekniska avdel- ningen år den största. Där arbetar något mer än 50 personer. Elektriskt— fysikaliska avdelningen har cirka 25 personer anställda och kemiskt-tek- niska avdelningen omkring 20. Mekaniska och bergskemiska avdelningarna sysselsätter 20 respektive 12 personer.

Var och en av de tekniska avdelningarna förestås av en avdelningschef, som tillsätts av Kungl. Maj:t efter anmälan av styrelsen. Tjänsterna som

• Sida 40
•  Original

avdelningschef är inplacerade i lönegrad Ao 26. Av övrig ordinarie och extra-ordinarie personal är avdelningschefens närmaste medhjälpare pla- cerade i lönegrad Ao eller Ae 23, utom vid byggnadstekniska avdelningen, där också en tjänst finns i lönegraden Ao 24. Därunder finns inrättade tjänster i lönegraderna A 10—19 för gymnasie- eller institututbildade ingen- jörer samt i lönegraderna A 1—12 för biträden och verkstadspersonal. Annan ordinarie och extra-ordinarie befattningshavare än avdelningschef i löne- grad 21 och högre tillsätts av Kungl. Maj:t efter förslag av styrelsen.

Nära hälften av personalen vid de tekniska avdelningarna är extra befatt— ningshavare. För dem tillämpas i allmänhet samma lönegrader som för den ordinarie och extra—ordinarie personalen. Men även ren arvodesanställning — timlön, daglön, månadsarvode — förekommer. Den extra personalen avlönas med anlitande av den i provningsanstaltens avlöningsstat uppförda, förslagsvis betecknade anslagsposten Avlöningar till tillfälliga biträden. Storleken av denna personal, som antas av styrelsen, anpassas från tid till annan efter omfånget av uppdragsverksamheten. Omfattningen av nuva— rande personal med fördelning på lönegrader framgår av sammanställning på sid. 46—47.

Utredningens förslag Under provningsanstaltens första år utgjorde den akademiskt utbildade personalen mellan 20 och 30 procent av hela personalkadern. Nu är mot- svarande procentsiffra omkring 7. Denna förskjutning i personalens sam- mansättning mot befattningshavare med lägre utbildning —— vilken utveck- ling närmare visas i tabell 4 — har medfört att många viktiga arbetsupp- gifter vid provningsanstalten, särskilt sådana med syfte på den framtida utvecklingen, måst eftersättas. Genom det växande underskottet på befatt- ningshavare med förmåga att självständigt handlägga inkommande upp- drag och skriva intyg över utförda arbeten har avdelningscheferna på ett föga rationellt sätt blivit i allt större utsträckning belastade med arbets— uppgifter, tillhörande den rutinmässiga delen av verksamheten. Utredningen har inledningsvis nämnt och vill här ytterligare understryka, att bristen på tjänster vid provningsanstalten för kvalificerade tekniker och forskare utgör hinder för en önskvärd och med hänsyn till det tek- niska framåtskridandet även nödvändig utveckling av anstalten. Arten av det arbete, som utförs vid provningsanstalten, ställer mycket stora krav på särskilt den ansvariga personalens kunskapsomfång, erfarenhet och om- döme. Inom varje laboratorium och arbetsgrupp möter personalen ofta nya problem och nya typer av mätningar och undersökningar. Många av de upp- drag, vilka inkommer från industrier och andra, gäller problem, som upp- dragsgivaren ej anser sig ha möjlighet att lösa med anlitande av egna labo- ratorieresurser. Mer än hälften av alla uppdrag, som lämnas till provnings- anstalten, beräknas också vara av den karaktären, att kvalificerad personal

• Sida 41
•  Original

behövs för deras bearbetning. Även för rutinmässiga undersökningar och provtagningar erfordras ofta lång erfarenhet och gott omdöme hos veder- börande tjänsteman.

Utredningen vill även betona vikten av att personalstyrkans storlek kan vid varje tidpunkt anpassas efter mängden av de arbetsuppgifter, som prov- ningsanstalten får sig förelagda. Närmast tänker utredningen på de krav som uppdragsverksamheten ställer. För att inkommande uppdrag skall kunna behandlas utan onödigt dröjsmål — de allmänt långa väntetiderna kritiseras nu rätt starkt av uppdragsgivarna — är det nödvändigt att erfor- derliga kompletteringar och förändringar av personalen kan genomföras snabbt och smidigt. Utredningen förutsätter därför att provningsanstalten liksom för närvarande skall ha rätt att med anlitande av särskild anslags- post anställa extra personal i behövlig omfattning.

Men det är inte endast i fråga om uppdragsverksamheten, som en för- stärkning av de personella resurserna är motiverad. Av vad utredningen sagt tidigare framgår att utbyggnad behövs även när det gäller forsknings- och utvecklingsarbetet vid anstalten, liksom i fråga om expert- och informa- tionsverksamheten.

Under åberopande härav vill utredningen nu i ett sammanhang redovisa sina ställningstaganden rörande personalens storlek och lönesättning. Vid beräkning av kostnaderna och jämförelser med nuläget använder sig ut- redningen av de för år 1961 beslutade lönerna. Med nuläget avses maj må- nad 1960. Till en början behandlar utredningen endast den ordinarie och extra-ordinarie personalen. Medelsbehovet för anställande av extra befatt- ningshavare tas upp i det avslutande stycket.

Beträffande tjänsten som överdirektör ifrågasätter utredningen icke änd— ring i anställningsform eller lönegradsplacering.

För kansliavdelningen föreslås en måttlig förstärkning, Vilken bör genom- föras redan under budgetåret 1961/62. Med tanke på omfattningen och bety- delsen av de arbetsuppgifter, som ligger på provningsanstaltens kansli, sär- skilt beträffande den ekonomiska förvaltningen, föreslår utredningen —— efter jämförelse med förhållandena vid andra statliga institutioner av unge- fär samma storlek som provningsanstalten —— att förste byråsekreterare- tjänsten förändras till byrådirektörstjänst i lönegrad Ao 24. För att chefen för kansliet skall kunna avlastas rutinbetonade personalärenden m. m. föreslår utredningen att en tjänst nyinrättas som kanslist i reglerad beford- ringsgång. Innehavaren av tjänsten skall även fungera som kanslichefens ställföreträdare vid förfall för denne. —— Ur ekonomisk synpunkt föreligger oavvisligt krav på att en fortlöpande kontroll införs av provningsanstaltens taxor. Utredningen föreslår därför att en tjänst som arbetsstudieingenjör nyinrättas vid anstalten. Tjänsten bör placeras i lönegrad Ae 15. —- Enligt vad utredningen tidigare förordat kommer publicerings- och informations- verksamheten att öka ej oväsentligt. Denna verksamhet fordrar kvalifice-

• Sida 42
•  Original

rad ledning. Utredningen anser att verksamheten av praktiska skäl kan inordnas under biblioteket och föreslår därför inrättande av en tjänst som biblioteksamanuens i reglerad befordringsgång. För det rutinmässiga arbe- tet inom biblioteket föreslås en tjänst som förste biblioteksbiträde i löne— grad Ae 9. I samband härmed bör tjänsten som förste biblioteksassistent i lönegrad Ao 12 utgå ur personalförteckningen. Härutöver bör tjänsten som sekreterare åt överdirektören extraordinariesättas i Ae10. Å andra sidan har efter omläggning av registerföringen i uppdragsverksamheten arbetsuppgifterna för registratorn minskat så väsentligt, att denna tjänst kan nedflyttas från lönegrad Ao 10 till lönegrad Ao 9 med benämningen kontorist. Innehavaren av sistnämnda tjänst skall i fortsättningen svara för anstaltens intygsarkiv samt för diarieföringen och arkiveringen av hand- lingar tillhörande officiella och allmänna ärenden. Slutligen torde vid över- gång till maskinell bokföring den lägre biträdespersonalen tills vidare kunna minskas med åtminstone en befattningshavare. Å andra sidan kommer vid ökad uppdragsvolym framöver behovet av biträdespersonal att stiga. Kost- nadsökningen netto för nu ifrågasatta förändringar å kansliet beräknas till 140000 kronor för budgetåret 1961/62.

Vid bifall till vad utredningen föreslagit om ändrad avdelningsorgani- sation begränsas antalet tjänster som avdelningschef till tre mot för när- varande fem. Å andra sidan motiverar omorganisation och nytillkommande arbetsuppgifter ändrad kompetens och löneställning för avdelningsche- ferna. Genom sammanslagningarna vidgas nämligen avdelningarnas verk- samhetsområde och ökas antalet underställda befattningshavare i kvalifi— cerad ställning. Vid bifall till vad utredningen förordar om ökning av forsk- nings— och utvecklingsarbetet vid anstalten kommer också de nya avdel- ningscheferna att i väsentligt högre grad än nu få syssla med kvalificerat dylikt arbete. Utredningen tänker även på de arbetsuppgifter som fordrar att kontakt på högt plan hålls med industrier och forskningsinstanser, svenska såväl som utländska. Med hänsyn härtill anser utredningen, att för tjänst som avdelningschef skall krävas kompetens jämförbar med den som fordras för erhållande av professur vid teknisk högskola. Vid tillsätt- ning skall tillämpas i princip samma sakkunnigförfarande som där gäller. De sakkunniga bör utses av provningsanstaltens styrelse med hänsyns- tagande till förslag av överstyrelsen för de tekniska högskolorna och Ingen- iörsvetenskapsakademien. Genom den ökade kompetensen hos avdelnings- cheferna blir det även möjligt att lägga ansvaret för provningsintygen på dessa. Nu vilar detta ansvar på anstaltens chef. Det ifrågasatta utbytet av fem tjänster som avdelningschef i Ao 26 mot tre dylika tjänster i Bo 3 inne- bär netto en kostnadsminskning av 42 000 kronor för år.

Utredningen har tidigare understrukit vikten av att ordentligt utrymme bereds forsknings- och utvecklingsarbetet vid provningsanstalten samt att garantier skapas för att detta utrymme ej får maka åt sig vid ökad upp-

• Sida 43
•  Original

dragsmängd. Under åberopande härav föreslår utredningen inrättande vid provningsanstalten av tills vidare sex tjänster som forskningsingenjör med inplacering i lönegrad högst Ae 23. Av dessa tjänster — för vilka endast personer med högskolekompetens bör ifrågakomma _ knyts tre till avdel- ning A och tre till avdelning B. Avlöningskostnaderna beräknas till 170 000 kronor för år.

Det direkta ansvaret för det med provningsanstaltens uppdragsverksam- het förenade laboratoriearhetet kommer att åvila föreståndarna för de olika laboratorierna. Deras skicklighet och erfarenheter blir i stor utsträckning avgörande för standarden på anstaltens arbete. I anslutning till den av utredningen framlagda organisationsplanen föreslår utredningen nu inrät- tande av tolv tjänster som laboratoriechef och indragning i samband där- med av närmast motsvarande tjänster i nuvarande organisation. För de nya tjänsterna lämpade personer bör kunna erbjudas sådana löneförmåner, att personbyte på tjänsterna i möjligaste mån undviks. För behörighet till tjänst som laboratoriechef bör enligt utredningen i allmänhet krävas tek- nologie licentiatexamen eller motsvarande kompetens. Det kan nämnas att laboratoriecheferna vid exempelvis de schweiziska och tyska provnings— anstalterna praktiskt taget alltid har avlagt doktorsexamen. Tjänsterna bör inplaceras i lönegrad högst Ae 26. Sökande med lägre kompetens, dock lägst civilingenjörsexamen eller motsvarande, skall kunna inplaceras i löne- grad A23 eller A 24, intill dess vederbörande kvalificerat sig för tjänst i A 26. De årliga kostnaderna för tolv nya tjänster som laboratoriechef upp- skattas av utredningen till cirka 425 000 kronor. Genom indragning av en tjänst som byrådirektör i A 24 och sju som förste avdelningsingenjör i A 23 minskar å andra sidan anslagsbehovet till avlöningar med 254 000 kronor för år. Kostnadsökningen netto blir alltså cirka 171 000 kronor.

Vad härefter den underlydande personalens sammansättning beträffar vill utredningen understryka önskvärdheten av att en för arbetet vid varje laboratorium lämplig fördelning mellan akademiker, ingenjörer och biträ- den upprätthålls. Det är fördelaktigt om på de större laboratorierna finns. förutom laboratoriechefen, åtminstone en person med högskolekompetens, som kan självständigt handlägga svårare uppdrag samt författa och kon- trollera intyg. Lämplig riktlinje för sammansättningen av personalen vid de ej alltför rutinbetonade laboratorierna är enligt utredningen att på varje akademiker bör finnas två ä tre ingenjörer och tre å fyra biträden.

Med hänsyn härtill kommer även inom ramen för den nya organisatio— nen behov att föreligga av ett antal avdelningsingenjörer. För dessa tjänster bör i allmänhet krävas civilingenjörsexamen eller motsvarande, men även gymnasie- eller institutsingenjörer med stor erfarenhet skall kunna ifråga- komma. Utredningen uppskattar behovet till fem tjänster som förste avdel- ningsingenjör i lönegrad A23 och fem tjänster som avdelningsingenjör i A 21. Tjänsterna förutsätts skola inrättas successivt i takt med utbyggnad av

• Sida 44
•  Original

de olika laboratorierna. För budgetåret 1961/62 begränsas behovet till två förste avdelningsingenjörer i Ao 23 och fem avdelningsingenjörer i Ae 21. Avlöningskostnaderna för ifrågavarande sju tjänster upptas med 205 500 kronor.

Det sammanlagda behovet vid provningsanstalten av fast anställda ingen- jörer med gymnasie- eller institutsutbildning samt arbetsledare uppskattar utredningen till 10 tjänster i lönegrad A 19, 27 tjänster i A 17 och 24 tjänster i högst Ae 15 samt en tjänst som verkmästare i A 14 och en tjänst som verkstadsförman i A 12. Förslaget om tjänster i högst Ae 15 förutsätter, att nuvarande tjänster som ingenjör i Ao 15 och biträdande ingenjör i Ao 13 utgår ur personalförteckningen. Utredningen utgår vidare från att för inne— havare av tjänst som ingenjör i högst Ae 15 tillämpas den befordringsgång, som gäller för motsvarande personal vid kommunikationsverken. Med hän— syn till att utbyggnaden skall ske successivt och med beaktande av att vid anstalten redan finns inrättade visst antal tjänster i nämnda lönegrader kommer för budgetåret 1961/62 att behöva nyinrättas 5 tjänster i Ae 19 och 7 tjänster i Ae 17 samt — i ersättning för de båda till indragning föreslagna tjänsterna _ två tjänster i högst Ae 15. Nuvarande tjänst som förste verk- mästare i Ao 13 på byggnadstekniska laboratoriet bör med hänsyn till de arbetsledande funktionerna och arbetets art förändras till verkmästare i Ao 14. Dessutom föreslås en tjänst som verkstadsförman i Ae 12. Den sist- nämnda tjänsten motiveras med behovet av fackkunnig arbetsledare vid det brandtekniska laboratoriet för iordningställande för provning av bygg- nadskonstruktioner i full skala. För nu åsyftad personal blir kostnads— ökningen för budgetåret 1961/62 netto 407 000 kronor.

Behovet av teknisk biträdespersonal bedömer utredningen till samman- lagt 12 tjänster som tekniker i A 10, 35 tjänster som institutionstekniker (nu benämnda provberedare) i A9, 20 tjänster som laboratoriebiträde i högst A9 och tre tjänster som förrådsman i A 7. Därvid förutsätts, att två tjänster som förste laboratoriebiträde i Ao 10, tre tjänster som labora- toriebiträde i Ao 9 och en tjänst som laboratoriebiträde i Ao 7 ävensom nu- varande 18 tjänster som provberedare, varav en ordinarie och 17 extraordi- narie, utgår ur personalförteckningen. Arbetet med provtagning och prov- beredning samt iordningställande och justering av apparater och instru— ment fordrar god kännedom och läng erfarenhet av dylikt arbete. För dessa arbetsuppgifter föreslås därför tjänster som institutionstekniker. För led- ningen av institutionsteknikernas arbete jämte det arbete som utförs av övrig biträdespersonal på de olika laboratorierna erfordras enligt utred- ningens uppfattning liksom nu tjänster som tekniker. Såväl tekniker som institutionstekniker bör kunna utföra vissa provningar och analyser. För enklare arbetsuppgifter bör liksom nu användas personal i lägre löneställ- ning. Med hänsyn till att omorganisationen skall ske successivt och efter frånräknande av redan existerande tjänster i nämnda lönegrader föreslår

• Sida 45
•  Original

utredningen inrättande för budgetåret 1961/62 av fyra tjänster som tek- niker, två i Ao 10 och två i Ae 10 samt 22 tjänster som institutionstekniker, åtta i A0 9 och 14 i Ae 9. Av de nya tjänsterna som institutionstekniker er- sätter 18 nuvarande provberedare. Vidare föreslås 16 tjänster som labora- toriebiträde i högst Ae 9, varav sex i ersättning för de till indragning före- slagna motsvarande tjänsterna, samt tre tjänster som förrådsman i Ae 7. Innehavarna av sistnämnda tjänster skall på var och en av de tre avdel- ningarna handha inköpsverksamheten och tjänstgöra som godsmottagare. Kostnadsökningen för nu angivna förändringar blir för budgetåret 1961/62 469 000 kronor.

Vid genomförande av utredningens organisationsplan kommer de under mekaniska och elektriskt-fysikaliska avdelningarna sorterande verkstäderna att sammanföras till en för hela anstalten gemensam verkstad under avdel— ning A. Dit förs också existerande tjänster som elektriker, hantverkare och fotograf. Hela omorganisationen bör genomföras redan fr. o. m. bud- getåret 1961/62. För verkstaden föreslår utredningen därvid följande fasta personaluppsättning, nämligen en förste verkmästare i Ao 16, tre instru- mentmakare i Ae 11, fyra mekaniker _ två i Ao 9 och två i Ae 9 _, en elektriker i Ae 9 och en hantverkare i Ae 8 samt en fotograf i Ae 9. Den för verkmästaretjänsten ifrågasatta lönegradsplaceringen motiveras med de mycket varierande arbetsuppgifter, som de tolv nya laboratorierna kan komma att lämna till verkstaden. Det är också ett starkt önskemål att verkmästaren kan inta en jämförelsevis självständig ställning till labora- toriecheferna. Jämfört med nuvarande organisation för utförande av verk- stadsarbeten vid provningsanstalten innebär utredningens förslag dels in— dragning av en tjänst som ingenjör i Ae 17, av en tjänst som tekniker i Ae 10 och av en tjänst som provberedare i Ae 9, dels flyttning i lönegrad av tjänsten som fotograf (nuvarande tjänstebenämning ingenjörsbiträde) från Ae 12 till Ae 9, dels nyinrättande av en tjänst som förste verkmästare i Ao 16, en tjänst som instrumentmakare i Ae 11, en tjänst som mekaniker i Ae 9 och en tjänst som hantverkare i Ae 8. Kostnadsökningen för nu an- givna förändringar blir för budgetåret 1961/62 30000 kronor.

Därutöver räknar utredningen med att provningsanstalten liksom nu skall äga rätt att antaga extra befattningshavare för såväl kansliavdelning och tekniska avdelningar som verkstad i den utsträckning som verksam— heten motiverar. Utredningen förutsätter, att anstalten skall äga rätt att inrätta tjänster t. o. m. lönegrad Ag 26. Anslagsposten för extra personal bör även i framtiden kunna användas för arvoden till experter och andra konsulter, som anlitas då de personella resurserna vid provningsanstalten är otillräckliga för genomförande av ett uppdrag. Vid bifall till utredning- ens organisationsförslag kommer medelsbehovet för anställande av extra befattningshavare under budgetåret 1961/62 att minska med 647 000 kronor.

Efterföljande sammanställning visar utredningens förslag beträffande antal tjänster samt lönekostnader.

• Sida 46
•  Original

Sammanställning över nuvarande antal anställda, föreslaget totalantal och föreslaget antal för budgetåret 1961/62 jämte lönekostnader. Lönekostnaderna beräknade efter 1961 års löneläge; näst högsta löneklassen

Nuvarande antal Förslag Kostnader Full Tjänste- Löne- ut- 1961 62 Nuvarande 1961 62 beteckning grad Ord. + Va- Ex- bygg. / / extra kan— tra ord. ser Ex- Ord. + , Ord. + 4 0+ eo D+ eo tra extra ord. Extra extra ord. Extra 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Överdir ........ B]) 5 1 1 1 53 000 53 000 Kansliavd. Byrådir ......... A 24 1 1 33 000 1:e byråsekr. . . . A 23 1 32 000 Bibl. aman ..... A 15 1 1 21 000 Arb.stud.ing. . . . A 15 1 1 21 000 Kanslist ........ A 13 1 1 19 000 Kassör ......... A 13 1 1 1 19 000 19 000 1:e bib1.ass ..... A 12 1 18 000 Kansliskriv.. . . . A 10 1 1 1 1 16 000 16 000 16 000 Kontorist ...... A 9 2 3 3 31 000 46 000 1:e bibl.btr.. . . . A 9 1 1 15 000 Kanslibitr ...... A 7 2 3 3 5 5 2 28 000 41 000 69 000 28 000 Kontorsbitr ..... A 5 6 3 2 9 8 1 75 000 25 000 100 000 12 000 Aspiranter ...... A 1 2 2 20 000 20 000 1:e exp.vakt. . .. A 8 1 2 1 15 000 15 000 Extra vakt ..... A 9 15 000 15 000 16 6 8 26 25 5 249 000 102 000 389 000 60 000 Tekn. avdeln. (utom verkst.) Avd.chef ....... B 3 3 3 142 000 » ....... A 26 5 184 000 Lab.chef ....... högst 12 112 425 000 A 26 Byrådir ......... A 24 1 33 000 Forskning ...... A 23 6 26 170 000 1:e avd.ing. . . . . A 23 7 5 2 221 000 63 000 Avd.ing ........ A 21 1 5 5 28 000 142 500 » ....... A 19 5 10 10 128 000 256 000 Ingenjör ....... A 17 8 1 2 27 16 185 000 46 000 370 000 Ing. 0. btr. ing. . A 15 16 4 10 24 20 6 319 000 192 000 394 000 105 000 o lägre Verkmäst ....... A 14 1 1 20 000 1:e verkm ...... A 13 1 19 000 Verkst. förm.. . . A 12 1 1 18 000 Tekn. m.fl.. . . . A 10 4 4 12 8 64 000 64 000 128 000 Instit.tekn. (provbered). . . A 9 11 7 8 35 22 168 000 122000 337 000 Lab.bitr ........ högst och lägre ..... A 9 2 3 36 20 16 19 26 000 472000 221 000 244 000 Förrådsman. . . . A 7 3 3 41 000 60 15 | 61 | 164 125 25 1 347 000 924 000 2 727 000 349 000

1 Lönekostnad beräknad efter 8A26/28 och 4A24/26. % » » » 6A23/23.

• Sida 47
•  Original

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Gemensam verkst. Ingenjör ....... A 17 1 23 000 1:e verkm ...... A 16 1 1 22 000 Ing.hitr.. . . . . . .. A 12 1 18 000 Instrum.mak. . . A 11 2 3 3 34 000 51 000 Tekniker ....... A 10 1 16 000 Mekaniker ...... A 9 2 1 4 4 4 2 31 000 61 000 61 000 31 000 Hantverkare. . . . A 9 1 15 000 Elektriker ...... A 9 1 1 1 15 000 15 000 Fotograf ....... A 9 1 1 18 000 Hantverkare. . . . A 8 1 1 15 000 Tillf. bitr ....... A 7 18 000 18 000 9 1 11 11 152 000 79 000 182 000 49 000 Sammanfattning Överdir ......... 1 1 1 53 000 53 000 Kansli ......... 16 6 8 26 25 5 249 000 102 000 389 000 60 000 Tekn. avdeln. . . 60 15 61 164 125 25 1 347 000 924 000 2 727 000 349 000 (utom verkst.) Gemensam verk- stad ......... 9 1 6 11 11 4 152 000 79 000 182 000 49 000 Summa 86 22 75 202 162 34 1 801 000 1 105 000 3 351 000 458 000 Utrustning

Nuvarande förhållanden

I samband med statens sakrevisions tidigare nämnda utredning om taxe- sättningen vid provningsanstalten granskades anstaltens tekniska utrust- ningsbestånd med tillhjälp av den vid anstalten förda inventarieförteck- ningen. Granskningen visade att den utrustning, som fortfarande används vid anstalten, i många fall är otidsenlig och mindre väl lämpad för sitt ända- mål. Sakrevisionen fastställde avskrivningstiden till generellt tio år med hänsyn till den inom samtliga produktiva avdelningar synnerligen hetero- gena sammansättningen av maskin- och inventarieutrustningen och svå- righeten att uppdela utrustningen i ur brukningssynpunkt likvärdiga grupper.

För att ge en uppfattning om värdet av anstaltens utrustning kan näm— nas, att sakrevisionen för budgetåren 1948/49—1957/58 — d. v. s. en 10- årsperiod — med stöd av inventarieförteckningen framräknade ett anskaff- ningsvärde å drygt en milj. kronor. Härutöver finns även äldre utrustning som i brist på medel för nyanskaffningar fortfarande används, men som i ekonomisk mening för länge sedan är helt avskriven. Äteranskaffnings- värdet å anstaltens totala utrustning har _ med budgetåret 1960/61 som utgångspunkt — av utredningen uppskattats till tre milj. kronor. I tabell 5 redovisas bokförda inköp av utrustning och utrustningsanslagets storlek under en följd av år.

I detta sammanhang förtjänar framhållas, att utredningen vid besök hos vissa utländska provningsanstalter kunnat konstatera att utrustningen står

• Sida 48
•  Original

på en mycket hög nivå jämfört med standarden på utrustningen vid statens provningsanstalt.

Utredningens förslag Utredningen har med anlitande av särskilt biträde låtit utföra en invente- ring av anstaltens utrustning. Resultatet därav bestyrker i hög grad vad ovan sagts beträffande utrustningens otidsenlighet m. 111. Det är utred- ningens uppfattning, att anstaltens utrustningsanslag varit otillräckliga under en följd av år, vilket har medfört att anstalten ej kunnat anskaffa den moderna utrustning, som erfordras för en rationellt bedriven verk- samhet. Den kritik som riktats mot anstaltens verksamhet för långsam behandling av uppdrag och höga taxor torde delvis kunna hänföras till bris- ten på fullgod utrustning.

Utredningen anser det därför vara ett oeftergivligt krav att anstaltens nuvarande utrustning förnyas i betydande utsträckning för att verksam— heten skall kunna vidmakthållas och utvecklas. Utrustningen bör komplet- teras och förnyas efter hand och i takt med verksamhetens utveckling på sätt framgår av nedanstående sammanställning. Det är även betydelsefullt att utrustningen anskaffas i samråd med de personer, som skall handha densamma.

För att genomföra föreslagen omorganisation har beräknats en tid av minst fem år. Med hänsyn till det stora aktuella behovet av modern utrust- ning anser utredningen det vara nödvändigt att anstalten för budgetåret 1961/62 erhåller ett jämförelsevis stort utrustningsanslag. Utredningen upp- skattar det erforderliga anslaget till 700 000 kronor. Anslagsbehovet sjun- ker därefter och utgör 250 000 kronor budgetåren 1964/65—1965/66. I lik- het med sakrevisionen räknar utredningen med en genomsnittlig avskriv- ningstid av tio år. Förutsättningen för att genomföra nu angivna förslag beträffande utrustning är givetvis att anstalten själv får disponera Över de i taxorna inräknade avskrivningsmedlen enligt den form för finansiering som redovisas i nästa avsnitt. Utredningen föreslår följande plan över an— skaffning och avskrivning av utrustningen.

Avskrivning1 År Nyanskaff— Återanskaff— efter 10 % å Total Erforderligt= ning ningsvärde återanskaff— kostnad statsanslag ningsvärdet Milj. kr 1960/61 ........... — 3,00 0,20 0,20 0,20 1961/62 ........... 0,70 3,70 0,30 1,00 0,70 1962/63 ........... 0,63 4,33 0,37 1,00 0,63 1963/64 ........... 0,57 4,90 0,43 1,00 0,57 1964/65 ........... 0,25 5,15 0,49 0,74 0,25 1965/66 ........... 0,25 5,40 0,51 0,76 0,25

1 Ersättningsanskaffning, reparationer och underhåll. ” Beräknat efter 1959 års penningvärde.

• Sida 49
•  Original

I detta sammanhang vill utredningen även beröra frågan om upprustning av kansliavdelningen och biblioteket.

Vad kansliavdelningen beträffar gäller — i likhet med vad ovan sagts om den tekniska utrustningen — att beståndet av kontorsmaskiner och möbler är otidsenligt och delvis i dåligt skick. Med utgångspunkt i utredningens förslag till organisation av kansliavdelningen har medels— behovet för upprustning beräknats till 120 000 kronor. Då dessa medel är av expensnatur får utredningen föreslå, att anstaltens omkostnadsanslag för budgetåret 1961/62 uppräknas med 120000 kronor. Såsom framgår i senare avsnitt om verksamhetens finansiering skulle medel för nu angiven upprustning hänföras till omkostnadsanslaget under allmän verksamhet.

Även anstaltens bibliotek är enligt utredningens uppfattning i stort behov av medel för att kunna motsvara kraven på en fullgod uppsättning av teknisk litteratur. Kostnaderna för en nödvändig upprustning har av utredningen uppskattats till 200 000 kronor, som emellertid lämpligen kan fördelas på tre budgetår. Det löpande anslaget till biblioteket syns därefter kunna begränsas till 20000 kronor för år. För budgetåret 1961/62 bör upptas 75 000 kronor på omkostnadsstaten under anslaget till allmän verksamhet.

Lokalförhållanden och utbyggnadsmöjligheter

Nuvarande förhållanden

I slutet av 1940-talet upprättades en generalplan med anledning av ett då aktuellt byggnadsprogram. Med generalplanen som grund har sedermera nybyggnader uppförts för en elektro-fysikalisk avdelning, en maskinhall för mekaniska avdelningen samt en vaktmästarebostad.

Nuvarande utrymmen omfattar drygt 9 500 kvm med källarytor och kom- munikationsytor inräknade.

Genom byggnadsstyrelsens försorg har möjligheterna till utbyggnad inom befintligt tomtområde undersökts. Därvid har framkommit, att nybygg- nadsytorna utgör maximalt 75 procent av den nuvarande ytan eller cirka 7 000 kvm.

Om föreslagen omorganisation genomförs kommer enligt utredningens åsikt förutsättningar att finnas för en kraftig expansion av uppdragsverk- samheten. Utredningen anser att man måste räkna med att personalstyr- kan vid anstalten efter en övergångstid kommer att öka till åtminstone det dubbla mot nuvarande, d. v. 5. från cirka 160 till cirka 350 personer. Om man härvid även beaktar de stora ytor, som krävs för utrustningen, är inte nämnda utbyggnadsmöjligheter tillräckliga. Det syns sålunda nödvändigt att lokalfrågan löses på annat sätt.

Utöver nybyggnader inom nuvarande tomtområde finns vissa möjligheter till utökat lokalutrymme i direkt anslutning till anstaltens lokaler. Det har nämligen i olika sammanhang diskuterats, att statens väginstitut — som är

• Sida 50
•  Original

beläget i nära anslutning till provningsanstalten — skulle flyttas till annan plats. Väginstitutets huvudbyggnad, som även innefattar vissa utrymmen för tekniska högskolans väglaboratorium, skulle med hänsyn tagen även till en mindre utbyggnad kunna tillföra provningsanstalten ytterligare cirka 5 000 kvm. De totala ytorna skulle härigenom uppgå till cirka 21 000 kvm, vilket torde vara tillräckligt för anstaltens behov inom överskådlig tid.

Ytterligare ett sätt att lösa anstaltens lokalfråga på längre sikt är att flytta anstalten till annan plats. Med tanke på tekniska högskolans myc— ket stora utvidgningsbehov och ur rationell och ekonomisk synpunkt är det mycket som talar för att en flyttning av anstalten är den bästa lösningen av lokalfrågan. Härvid bör emellertid beaktas, att anstalten bör vara så lokaliserad, att kontakten med tekniska högskolan och andra institutioner icke onödigtvis försvåras.

Genom undersökningar, som verkställts av byggnadsstyrelsen, har fram- kommit, att ett tomtområde beläget strax nordväst Ulriksdals ridbanor skulle vara lämpligt och tillräckligt stort för att täcka utrymmesbehovet för såväl provningsanstalten som väginstitutet och en del andra liknande institutioner.

I detta sammanhang må nämnas, att den statliga provningsanstalten i Schweiz, som i fråga om verksamhetens art och omfattning i stort sett kan jämföras med statens provningsanstalt, skall flyttas ut till ett område utanför Ziirich. Tomtområdet utgör här 106 000 kvm och nybyggnationen beräknas kosta cirka 64 miljoner schweizerfrancs.

Utredningens förslag Utredningen anser sig inte nu böra intaga en bestämd ståndpunkt beträf— fande anstaltens lokalfråga. Genom ovan angivna möjligheter har utred- ningen emellertid velat redovisa de olika alternativ, som syns stå till buds. Det torde sedan få ankomma på statsmakterna, att med beaktande av ut- redningens förslag i övrigt avgöra på vilket sätt anstaltens lokalfråga bör lösas. En lösning måste dock snabbt komma till stånd, då som nämnts de nuvarande lokalerna är otillräckliga och delvis i dåligt skick.

I anslutning till vad nu sagts vill utredningen framhålla, att 1955 års myntverksutredning diskuterat möjligheten av att överflytta myntverkets avdelningar för mått och vikt samt för kontroll av ädelmetaller till prov- ningsanstalten. Provningsanstaltsutredningen har under hand meddelat myntverksutredningen, att hinder i och för sig icke syns föreligga härför, men att erforderliga lokalutrymmen saknas inom den tomt, som för när- varande disponeras av anstalten.

Anstaltens nuvarande tomtområde medger ej heller inrättandet av det nya brandtekniska laboratorium, som utredningen diskuterat i samband med de för anstalten aktuella arbetsområdena. Laboratoriet har därför an- setts böra förläggas till annan plats inom stockholmsområdet.

• Sida 51
•  Original

KAPITEL V

Verksamhetens finansiering

Nuvarande förhållanden

Utgifterna för verksamheten vid statens provningsanstalt bestrids genom anslag över riksstaten. Bokförda utgifter på de skilda anslagsposterna under avlönings- och omkostnadsanslagen för budgetåret 1957/58 samt utgifter i procent av debiterade inkomster under budgetåren 1953/54—1958/59, redo- visas i tabell 6. För budgetåret 1960/61 är de nämnda anslagen uppförda med 2 534 300 respektive 540 800 kronor. Härtill kommer särskilt reserva- tionsanslag till utrustning med 200 000 kronor, eller sammanlagt 3 275 100 kronor.

Utöver avlöningar och omkostnader samt anskaffning och underhåll av utrustning tillkommer kostnader för pensioner, tjänstebrevsrätt samt under- håll av byggnaderna. Vidare tillkommer de s. k. kapitalkostnaderna. De utgörs av avskrivning och ränta å byggnader och utrustning samt av ränta å markvärde och driftkapital. Sistnämnda kostnader redovisas icke sär— skilt över budgeten. '

Statens provningsanstalt uppbär även inkomster. De utgörs av ersätt- ningar för utförda provningar och undersökningar. För budgetåret 1958/59 utgjorde inkomsterna vid anstalten cirka 2 500 000 kronor. Enligt petita för budgetåret 1960/61 beräknas inkomsterna komma att uppgå till 2 700 000 kronor.

Ersättningarna för utförda provningar och undersökningar utgår enligt en av provningsanstaltens styrelse i samråd med statens sakrevision fast- ställd taxa. Där skiljs på fast taxa och tidtaxa. Enligt den sistnämnda sker debitering efter åtgången tid. Den fasta taxan används för ofta förekom— mande provningar av mera standardiserad och rutinmässig karaktär, tid- taxan för uppdrag av speciell beskaffenhet. För provningar, som på upp- dragsgivarens särskilda begäran äger rum med förtur, debiteras förhöjd avgift. Å andra sidan må rabatter medgivas i särskilda fall.

Underlaget för taxesättningen är angivet i kungl. brev den 29 september 1950. Det heter där, att avgifterna »skola för varje fall avvägas så, att de i huvudsak täcka statens självkostnader efter skäligt avdrag för de kostna- der, som föranledas av provningar och undersökningar enligt 5 1 b) av instruktionen eller till främjande av normering och standardisering». Det

• Sida 52
•  Original

i citatet angivna stadgandet avser provningar och undersökningar i tekniskt- vetenskapligt syfte för utveckling av anstaltens arbetsmetoder och utarbe- tande av provningsmetoder inom nya arbetsområden. Utgifterna för dylika provningar och undersökningar, liksom för det arbete som bedrivs till främjande av normering och standardisering, skall alltså inte belasta upp— dragsgivarna utan ersättas med statsmedel. Eljest är grundtanken att tax— orna skall täcka de med uppdragsverksamheten förenade kostnaderna.

Taxesättningen har nyligen granskats av statens sakrevision, som där- vid utgick från de ekonomiska förhållandena under budgetåret 1957/58. Sakrevisionens granskning avsåg närmast att skapa en fast grundval för den framtida taxebestämningen. I avvaktan på resultatet av pågående ut- redning om provningsanstaltens organisation och verksamhet framlades icke preciserade förslag till ny taxa.

Tidigare utredningar om provningsanstaltens taxesättning m. 111. fram- går av bilaga 3.

Utredningens förslag

Det är utredningens mening att nuvarande former för finansiering av verk— samheten vid statens provningsanstalt icke ger anstaltsledningen den eko- nomiska rörelsefrihet, som är nödvändig för att verksamheten skall kunna skötas rationellt och på ett ur ekonomiska synpunkter fördelaktigt sätt. Utredningen kommer därför i det följande att framlägga ändringsförslag rörande såväl den statliga anslagsgivningen som formerna för redovisning av anstaltens utgifter och inkomster. Därvid eftersträvas även att skapa en klarare gränslinje mellan uppdragsverksamheten och den övriga verksam- heten, vilket är en förutsättning för en rättvis bestämning av taxorna och för lösning av hela frågan om uppdragsverksamhetens finansiering. I det sammanhanget må erinras om att enligt direktiven utredningen skall över- väga, om inte uppdragsverksamheten kan göras rent affärsdrivande, me- dan forskningsverksamheten bekostas med statsanslag och bidrag från andra håll.

Vad först gäller kostnaderna har utredningen sökt indela dessa i grup- per, anslutande till de olika verksamhetsgrenarna. Utredningen har funnit det ändamålsenligt att räkna med fem olika kostnadsgrupper enligt föl- jande sammanställning. Där visas även hur de totala kostnaderna för verk- samheten vid provningsanstalten _— avlöningar, pensioner, expenser och andra omkostnader samt kapitalkostnader, d. v. s. avskrivning och ränta å byggnader och utrustning m. m. —- beräknas bli fördelade på nämnda kostnadsgrupper för budgetåret 1961/62.

I fråga om taxesättningen anser utredningen i princip att taxorna skall beräknas så, att de täcker de direkt med uppdragsverksamheten förenade kostnaderna, d. v. s. utgifter för löner och pensioner samt omkostnader och

• Sida 53
•  Original

Kostnadsgrupper Totala kostnader 1961/62 1. U ppdragsverksamhet (anstaltens direkta kostnader för upp- drag) ................................................ 3 246 000 2. Forsknings- och utvecklingsarbete .................... 895 000

3. Expert- och informationsverksamhet (kommittéarbete, be- handling av remisser och andra officiella utlåtanden, besva- rande av förfrågningar, bearbetning av meddelanden och andra publikationer, föredrag, besök och visningar) ...... 340 000 4. Allmänt arbete (arbetsledning inom avdelningar och labora- torier, förberedelser för nya uppdrag, kalibrering av instru- ment, apparatmontering, reparationer, städning, disk etc. Litteraturstudier, studieresor, deltagande i konferenser, kur-

ser o. dyl.) .......................................... 878000 5. Administration (central ledning, årsberättelse, petita, bok- föring och kassa, personalfrågor, skrivarbete m. m.) ...... 969 000

Summa kronor 6 328 000

kapitalkostnader (kostnadsgrupp 1), jämte sin andel av de beräknade kostnaderna inom dels gruppen allmänt arbete, dels gruppen administra- tion. För budgetåret 1961/62 skulle full kostnadstäckning erhållas om de direkt med uppdragsverksamheten förenade kostnaderna samt cirka 70 pro- cent av totala kostnaderna för allmänt arbete och cirka 50 procent av totala kostnaderna för administration belastade uppdragsverksamheten. För närvarande täcker taxorna, förutom de direkt med uppdragsverksamheten förenade kostnaderna, ingen del av allmänt arbete men 50 procent av admi- nistrationen.

Utredningen ifrågasätter om det är berättigat att kräva full kostnads- täckning för uppdragsverksamheten. Såvitt utredningen känner till upp- ställs icke krav härpå vid någon av de statliga provningsanstalterna i ut- landet. Ej heller här i landet syns i allmänhet full kostnadstäckning före- ligga vid institutioner, som bedriver offentlig uppdragsverksamhet. Ur sam- hällelig synpunkt bedömer också utredningen den offentliga provnings- verksamheten ha så stor betydelse, att det är naturligt att staten skall lämna sitt bidrag till verksamheten. Utredningen anser det vara en rimlig avväg— ning att taxorna vid fullt genomförd omorganisation enligt utredningens förslag bestäms så, att uppdragsverksamheten svarar för dels de med den- samma direkt förenade kostnaderna, dels 25 procent av de totala kostna- derna för allmänt arbete, dels 50 procent av de totala kostnaderna för admi— nistration.

Utredningen anser dock det icke praktiskt möjligt att för närvarande höja nu gällande taxor i vidare mån än som erfordras för att anpassa

• Sida 54
•  Original

taxorna till redan beslutade lönehöjningar. För budgetåret 1961/62 räk- nar utredningen därför med att — liksom nu —— hälften av administratio- nen, men ingen del av det allmänna arbetet belastar uppdragsverksamheten. På statsverket faller då hela kostnaderna inom grupperna forsknings- och utvecklingsarbete, expert- och informationsverksamhet samt allmänt arbete ävensom 50 procent av kostnaderna för administrationen.

Vad härefter gäller finansieringen av anstaltens verksamhet, är det ut- redningens uppfattning, att först om anstalten får arbeta under friare eko- nomiska förhållanden än nu, kan anstalten bli en effektivt arbetande och konkurrenskraftig institution. Framför allt bör anstalten beredas möjlig- heter att inom vissa gränser själv disponera inkomsterna från uppdrags- verksamheten. I sin uppdragsverksamhet möter anstalten för närvarande konkurrens från andra institutioner och företag, som i många fall har betydligt friare händer i bl. a. de ekonomiska frågorna. Det syns naturligt att provningsanstalten erhåller en finansieringsform, som ger den möj- lighet att arbeta på lika villkor.

Utredningen har efter olika överväganden funnit, att det vid statens väginstitut tillämpade finansieringssystemet till en viss grad uppfyller de krav på ekonomisk självständighet, som enligt utredningens uppfattning bör uppställas för anstaltens uppdragsverksamhet. Utredningen vill där- för föreslå att nämnda finansieringssystem införs vid provningsanstalten. I anslutning härtill förordas att verksamheten vid provningsanstalten finan- sieras efter följande huvudregler.

Avlöningar och omkostnader sammanförs under ett anslag till Statens provningsanstalt. Under var och en av de i staten uppförda underrubrikerna Avlöningar och Omkostnader skiljs på statens provningsanstalts allmänna verksamhet och anstaltens uppdragsverksamhet. Ersättningarna i anled- ning av uppdrag tas till uppbörd under anslaget.

Med hänsyn härtill och med beaktande av utredningens i det tidigare framlagda förslag om förstärkning av de personella och materiella resur- serna vid statens provningsanstalt skulle under förenämnda riksstatsanslag för budgetåret 1961/62 medel behöva anvisas enligt följande.

Statens provningsanstalt, förslagsanslag ...................... 1 467 000 Avlöningar:

Statens provningsanstalts allmänna verksamhet .............. 1 695 000 Statens provningsanstalts uppdragsverksamhet .............. 2 115 000 Omkostnader:

Statens provningsanstalts allmänna verksamhet .............. 510 000 Statens provningsanstalts uppdragsverksamhet .............. 747 000

Summa kronor 5 067 000

• Sida 55
•  Original

Särskilda uppbördsmedel: Ersättningar för uppdrag m. m. ............................ 3 600 000

Nettoutgift kronor 1 467 000

Statens provningsanstalt: Utrustning, reservationsanslag ........ 700 000

Utredningen förutsätter, att provningsanstalten i samband med remiss- behandlingen av betänkandet eller i petita för budgetåret 1961/62 inkommer med mera detaljerade anslagsberäkningar.

Jämfört med de å riksstatens utgiftssida för budgetåret 1960/61 uppförda anslagen till avlöningar och omkostnader vid statens provningsanstalt samt den å riksstatens inkomstsida upptagna särskilda titeln för redovisning av anstaltens inkomster innebär utredningens förslag för budgetåret 1961/62 en kostnadsökning för statsverket av i runt tal 1,1 milj. kronor. Under utrustningsanslaget är ökningen från budgetåret 1960/61 till 1961/62 500 000 kronor.

• Sida 56
•  Original

BILAGA 1

Aktuella arbetsområden —— behov och resurser

5. Kemisk analys Behov

Kännedom om den kemiska sammansättningen eller halten ingående föroreningar och främmande substanser är ofta nödvändig för bedömning av kvaliteten och användbarheten hos olika slag av material och produkter. I en del fall kan den kemiska analysen ensam ge tillräckligt underlag för sådan bedömning medan i andra fall analysen endast utgör ett komplement till andra slag av undersökningar. I arbetsuppgifterna för ett kemiskt analyslaboratorium ingår att bestämma vissa slag av fysikaliska data, vilka kan bidraga till att karaktärisera ett material eller en produkt, t. ex. viskositet, smältpunkt, kokpunkt, brytningsindex och elektrisk ledningsförmåga. På ett modernt analyslaboratorium användes också i stor ut- sträckning fysikaliska arbetsmetoder för bestämmande av kemiska data.

Resurser

Vid statens provningsanstalt finns två kemiska analyslaboratorier. Analys av me- taller, mineral, bergarter och andra oorganiska material och produkter utförs vid anstaltens bergskemiska avdelning, medan analys av organiska ämnen sker vid den kemiskt-tekniska avdelningens analyslaboratorium. Båda laboratorierna har jämförelsevis enkel utrustning; sålunda förekommer endast ett fåtal av de moderna instrument och apparater, som i dag vanligen används på laboratorier av detta slag.

Intäkterna från analyslaboratorierna utgör cirka 14 procent av de totala intäk- terna vid provningsanstalten. Enligt sakrevisionens tidigare nämnda utredning svarar det bergskemiska laboratoriet för cirka 10 procent av anstaltens intäkter och cirka 11 procent av totalkostnaderna.

Kemiska analyslaboratorier finns vid ett mycket stort antal institutioner och företag. Flertalet av de statliga verk, som har egna provnings- och undersöknings- laboratorier har också resurser för kemisk analys. Uppdragsverksamhet på om- rådet förekommer förutom vid statens provningsanstalt vid bland annat Chalmers provningsanstalt, statens lantbrukskemiska kontrollanstalt och de lantbruks- kemiska kontrollstationerna, statens hantverksinstitut, statens institut för folk- hälsan, Sveriges geologiska undersökning, analytisk-kemiska avdelningen vid Lunds universitet, apotekens kontrollaboratorium och en del privata analyslabora- torier. Mynt- och justeringsverket utför kontrollanalyser avseende ädelmetaller. Som framgår av namnen på de uppräknade institutionerna är analysarbetet i flera fall inriktat på begränsade specialområden.

• Sida 66
•  Original

6. Provning och undersökning av material av organiskt ursprung

Behov och resurser

För provning och undersökning av organiska material fordras i de flesta fall god kännedom om materialens struktur och kemiska sammansättning. Metoder och provningsapparatur skiljer sig också i många avseenden från dem, som används för metaller och andra material av oorganiskt ursprung.

De provningar och undersökningar som här avses gäller i första hand de olika materialen som sådana. Konstruktioner och färdiga produkter, som består av orga- niska konstruktionsmaterial eller i vilka sådana material ingår, kan ofta provas på samma eller liknande sätt som konstruktioner etc. bestående av oorganiska mate- rial. Sådan provning kan därför lämpligen ske vid konventionella hållfasthets- laboratorier, varvid dock samarbete kan fordras med specialister på organiska material för bedömning av provningsmetodens användbarhet för det aktuella materialet.

De viktigaste organiska material, som kan bli föremål för provning och under- sökning vid en provningsanstalt, är plast och gummi, textila material, papper, arkivmaterial, läder, trä och vägbeläggningar av organiskt ursprung. Undersök- ningarna kan avse olika slag av hållfasthetsegenskaper, inklusive beständighet mot nötning, bestämning av fysikaliska data, kemisk sammansättning och struktur, kemiska angrepp, åldring etc.

Provning av plast och plastprodukter samt gummi och gummiprodukter sker vid statens provningsanstalt och vid större industriföretag inom respektive bran- scher. Provningsanstaltens resurser på området är synnerligen begränsade och svarar ej mot det alltmera ökade behovet av provning och utveckling av nya prov- ningsmetoder. Användningen av plasterna har som bekant ökat i mycket snabb takt under särskilt det senaste årtiondet och plast används nu på de mest skilda områden, t. ex. konstruktionsmaterial inom byggnadsindustri och mekanisk indu- stri, som isolationsmaterial mot elektricitet, värme och fukt, som emballagemate- rial, för tillverkning av husgeråd etc. På gummiområdet har bland annat till- komsten av de syntetiska produkterna bidragit till att öka provningsbehovet.

Behovet av bättre resurser i landet för provning av plaster har bland annat framhållits från byggnadsindustrins sida och önskemål har uttalats om att prov- ningsanstalten skulle få bättre möjligheter än nu att undersöka plastmaterial dels som sådana, dels i förening med andra byggnadsmaterial.

Standardiseringsarbetet på plastområdet bedrivs genom standardkommittén för plast, som är ett till Sveriges standardiseringskommission anslutet organ. Inom stan- dardkommittén arbetar ett flertal underkommittéer för bland annat plasters meka- niska, elektriska, kemiska och fysikaliska samt termiska egenskaper. Kommitté- erna arbetar med förslag till provningsmetoder och även provningsanstalten med- verkar härvidlag. Standardisering av plastprodukter förekommer också vid bygg- standardiseringen, Sveriges mekanförbunds standardcentral (rör), svenska elek- triska kommissionen (kablar och rör för elektriska ledningar) och emballage- standardiseringen. Ett omfattande arbete pågår i många länder för att åstadkomma en internationell standard, och i detta avseende upprätthålles ett samarbete mel— lan det svenska standardiseringsorganet och den internationella standardiserings- organisationens teknikerkommitté för plast.

Vissa forsknings— och provningsfrågor har tagits upp till behandling på initiativ av svenska plastföreningen, som är en industriell branschförening. Ett liknande organ för gummiindustrin är Sveriges gummitekniska förening, som också med- verkar i standardiseringsarhetet.

• Sida 67
•  Original

I samråd med brandskydds- och byggnadsmyndigheter har plastföreningen bland annat låtit utföra brandtekniska undersökningar av plastglas vid provnings- anstalten. Undersökningar pågår också av egenskaperna hos armerad plast; detta arbete är förlagt till industriföretag, som har lämplig utrustning för provning av sådant material.

Ett samarbete mellan plastföreningen och statens nämnd för byggnadsforskning har diskuterats i frågor rörande plasternas användning som byggnadsmaterial.

En väsentlig utvidgning av möjligheterna till forsknings- och utvecklingsarbete på plast- och gummiområdet kommer att ske i och med ombildningen av den nuvarande professuren i teknisk organisk kemi vid tekniska högskolan i Stock- holm till en professur i polymerteknologi.

Provning av textila material utförs för närvarande vid statens provningsanstalt, svenska textilforskningsinstitutet, textilinstitutet i Borås och Lennings textiltek- niska institut i Norrköping.

I skrivelse till utredningen har textilrådet, en branschförening inom Sveriges industriförbund, framhållit följande beträffande textilprovning.

»Utvecklingen efter kriget beträffande behovet av textila provningar har gått mycket snabbt. Såväl staten som de civila konsumentgrupperna ställer allt högre och även nya krav på varornas kvalitetsegenskaper och allt flera provningsbestäm- melser har därmed tillkommit. Mot denna bakgrund synes det uppenbart att om den textila provningsdelen vid Statens Provningsanstalt skall upprätthållas, den- samma behöver moderniseras såväl beträffande lokaler som maskiner, vartill en personalförstärkning också torde vara ofrånkomlig. Kostnaderna för en sådan modernisering synes avsevärda, och driftkostnaderna skulle antagligen bli stora.»

Textilrådet anser, att det ur såväl praktisk som ekonomisk synpunkt vore lämp- ligt om provningsanstalten i stället för att genomföra en dyrbar modernisering och utvidgning i Stockholm försökte träffa avtal med textilinstituten i Borås och Norrköping om att utföra auktoriserade standardprovningar vid dessa. Mer kvali- ficerade provningar samt utvecklingen av nya provningsmetoder borde enligt textilrådet med fördel kunna utföras vid textilforskningsinstitutet.

En jämförelsevis omfattande provningsverksamhet förekommer redan vid textil- institutet i Borås. Institutet utnyttjas av bland annat arméintendenturförvaltningen och landstingens inköpscentral.

Normeringsarbetet på textilområdet sker genom bland annat textilrådets stan- dardiseringsutredning och centrala sjukvårdsberedningen, vilka båda är anslutna till Sveriges standardiseringskommission. Arbete har också utförts genom varu- deklarationsnämndens och arméintendenturförvaltningens försorg.

Utrustning för rutinmässig provning av papper finns vid bland annat statens provningsanstalt. Enligt den s. k. normalpappersförordningen från år 1907 skall provningsanstalten utföra provning av papper för offentliga handlingar etc. Rutin- mässiga och forskningsbetonade undersökningar av papper förekommer vid exem- pelvis pappersbrukens centrallaboratorium, svenska träforskningsinstitutets pap- perstekniska avdelning, grafiska forskningslaboratoriet och emballageprovnings- laboratoriet, tillhörande föreningen svensk emballageprovning.

Normering utförs genom bland annat standardkommittén för papper och massa, grafiska standardiseringskommittén och emballagestandardiseringen.

Tillkomsten av nya reproduktionsförfaranden samt nya typer av skrivmedel och grafiska produkter har medfört ökat behov av provning och undersökningar. Av särskild betydelse är här undersökningar av materialens arkivbeständighet. Om- fattande arbeten på området har utförts vid provningsanstalten, som enligt nor- malpappersförordningen också skall kontrollera bläck samt skrivmaskins- och stämpelfärger avsedda för offentliga handlingar.

• Sida 68
•  Original

Forskningsbetonade undersökningar jämte provning av läder och läderproduk- ter utfördes tidigare vid garverinäringens forskningsinstitut, som emellertid upp- hörde med denna verksamhet i mitten av år 1959. Institutets utrustning för läder- provning är tillfälligt deponerad hos statens provningsanstalt, som även tidigare haft vissa resurser för undersökning av läder och andra material för skotillverk- ning.

Laboratorium för provning av trä och träkonstruktioner tillkom vid provnings- anstalten för cirka 20 år sedan bland annat tack vare bidrag från den privata industrin. Verksamheten vid laboratoriet, som från början omfattade såväl rutin- provningar som större undersökningar, har successivt minskat. Arbetsuppgifterna vid laboratoriet, i huvudsak provning av träkonstruktioner eller konstruktioner i vilka trä ingår i kombination med andra material, spik och limförband, möbler etc., sysselsätter en person på halvtid eller trekvartstid. Större delen av labora- toriets tidigare arbetsuppgifter utförs nu vid svenska träforskningsinstitutets trä- tekniska avdelning.

Undersökning av vägbeläggningsmaterial, särskilt asfaltbeläggningar, utförs rutinmässigt vid provningsanstalten bland annat enligt av statens väginstitut fast- ställda metoder.

9. Undersökning av bränslen och smörjmedel

Behov och resurser Ökat behov kan förväntas av offentlig provning och undersökning av fasta, fly- tande och gasformiga bränslen samt smörjmedel. Beträffande bränslen samman- hänger provningsbehovet med den hastigt ökande förbrukningen av särskilt fly- tande bränslen, de i vissa fall stränga kraven på bränslenas sammansättning och kvalitet samt den stigande mängden av olika bränslekvaliteter på marknaden. Även i fråga om smörjmedel går utvecklingen för närvarande hastigt och nya produkter framkommer i snabb takt.

Intresse har visats från olika håll för tillkomsten av ett välutrustat bränsle- och smörjoljelaboratorium vid provningsanstalten. För statliga institutioner, som har stor förbrukning av såväl drivmedel som smörjmedel, måste det vara önskvärt att få till stånd en utökad inhemsk kontroll vid inköp av dessa varor.

Provningsanstalten har resurser för vissa slag av fysikaliska och kemiska under- sökningar av fasta och flytande bränslen. Möjligheterna att prova flytande driv- medel liksom smörjmedel är starkt begränsade.

Utrustning för bestämning av oktantal finns vid bland annat flygförvaltningens centrallaboratorium i Malmslätt och Svenska Skifferolje AB:s laboratorium i Kvarntorp. AB Nynäs-petroleum har utrustning för bestämning av cetantal; denna utrustning har vid en del tillfällen använts för provning på uppdrag av provnings- anstalten. Utrustning för undersökning av smörjoljor finns vid flygförvaltningens centrallaboratorium i Malmslätt. Även arméförvaltningen liksom vattenfallsstyrel- sen har skaffat en del utrustning för detta ändamål. Smörjoljelaboratorier finns vidare vid Oljebolagen, t. ex. AB Nynäs-petroleum, Mobil Oil AB och AB Svenska Shell. SKF har ett välutrustat laboratorium för undersökning av smörjfetter.

I Finland kommer ett nytt bränslelaboratorium, tillhörande statens tekniska .forskningsanstalt att stå färdigt i år. Laboratoriet är inrymt i särskild nyuppförd byggnad i Otnäs och kommer bland annat att utrustas med motorer för oktan och cetantalsbestämning samt petermotor för smörjoljeundersökningar.

Forsknings- och utvecklingsarbete på bränsleområdet förekommer vid bränsle- industriernas laboratorier, t. ex. Svenska Skifferolje AB, AB Svensk Torvföräd- ling och AB Nynäs-petroleum. En del resurser finns också vid de tekniska hög- skolorna.

Normarbete på området förekommer genom Sveriges standardiseringskommis- sion samt en inom svenska teknologföreningen verksam kommitté för motorbräns- len och smörjmedel. Svårigheter syns för närvarande föreligga för att få fram lämpliga normer för provning av smörjmedel.

Fysikalisk mätteknik

10. Mätningar avseende elektriska storheter 11. Akustik och vibrationsmätningar 12. Optik, temperaturmätningar m. m.

• Sida 71
•  Original

I underdånig skrivelse den 10 december 1953 föreslog svenska nationalkommittén för fysik »en utredning rörande omhänderhavande av normaler, fysikalisk-teknisk provningsverksamhet och mätteknisk rådgivning och forskning samt beträffande ändamålsenligheten av att inrätta en statlig fysikalisk-teknisk centralanstalt». Flera av de i skrivelsen framförda synpunkterna på behovet av mätteknisk forsk- ning och kvalificerad provningsverksamhet på det fysikaliskt-tekniska området är fortfarande aktuella och berör direkt verksamheten vid provningsanstalten.

I skrivelsen framhålls bland annat att i länder med industri, inriktad på kvali- tetstillverkning, tillgång måste finnas på fysikaliska normaler samt experter på mätmetoder och instrument, vilka är skickade att utveckla nya hjälpmedel och handlägga mera komplicerad, icke rutinbetonad provning av instrument och mate- rial. I flera länder, exempelvis England, Frankrike, Schweiz, Tyskland och USA, är sådan verksamhet koncentrerad till särskilda statliga centralanstalter. Förutom kontroll- och provningstjänst bedrivs vid dessa anstalter en betydande forsknings- verksamhet. Detta senare anses vara en nödvändig förutsättning för att anstalterna skall hålla sig i nivå med den snabba utvecklingen och på önskvärt sätt stå rus- tade för att lösa viktiga uppgifter för industrin och landets forskning i dess helhet.

Verksamheten vid de nämnda centralanstalterna kan enligt nationalkommittén aldrig helt ersättas av liknande verksamhet vid universitets- och högskoleinstitu- tioner. Vid högskolelaboratorierna är inriktningen av forskningsverksamheten beroende av institutionschefernas intressen och ambitioner. Detta betyder, att vissa områden av mätteknisk natur under kortare eller längre tidsperioder kan komma att sakna företrädare vid landets högskolor. Centralanstaltens verksamhet är dessutom förenad med kvalificerad provningsverksamhet, som icke är lämplig att anknyta till högskoleinstitutioner.

Nationalkommittén framhåller vidare, att verksamheten i vårt land på här berörda områden är dels ganska outvecklad, åtminstone vetenskapligt sett, dels också starkt och på ett orationellt sätt splittrad. Normalerna för längd och vikt handhas sålunda av mynt- och justeringsverket under viss kontroll av finansde- partementet och Vetenskapsakademien. Nornialer och provningar för en rad andra områden av den fysikaliskt betonade tekniken handhas av statens provningsan- stalt, som »möjligen, om den beretts resurser därtill, hade kunnat utvidgas till en anstalt i likhet med de nämnda utländska förebilderna, men som hittills hållits starkt bunden till den i och för sig viktiga och omfattande mera rutinmässiga provningsverksamheten».

En viss utbyggnad av de mättekniska resurserna i landet har visserligen skett sedan skrivelsen avlämnades för cirka sju år sedan. Behov föreligger emellertid fortfarande av en väl utrustad, central institution, som kan handha normaler och bedriva mätteknisk forsknings- och provningsverksamhet.

Resurser

Utredningen kommer att här närmast behandla de tillgängliga resurserna för mät- tekniska undersökningar och provningar inom följande arbetsområden.

Elektroteknik inklusive elektrisk mätteknik Akustik och vibrationsteknik

Optik

Mätningar avseende massa och längd (volym) Utrustning för mätningar och provningar på det elektriska området finns för- utom vid statens provningsanstalt vid bland annat de tekniska högskolorna (sär-

• Sida 72
•  Original

skilt vid de elektrotekniska institutionerna; det kan nämnas att institutionen för elektricitetslära och elektrisk mätteknik vid Chalmers tekniska högskola har pri- märnormaler av internationell klass för spänning och resistans samt även nor- maler för kapacitans och induktans), telestyrelsen (tekniska byråns provnings- anstalt), järnvägsstyrelsen (elektrotekniska laboratoriet), statens vattenfallsverk och statens hantverksinstitut. Omfattande resurser finns vid de militära organen, såsom försvarets forskningsanstalt, försvarets teletekniska byrå, arméförvalt- ningen, flygförvaltningen och örlogsvarvet i Stockholm. Industrierna på området har i flera fall stora och välutrustade laboratorier, t. ex. ASEA, L. M. Ericsson och SAAB. Vissa resurser finns också vid de större elektricitetsverken; sålunda har t. ex. Stockholms elverk ett laboratorium för mätarjusteringar, provning av mät- transformatorer etc.

Kontroll och provning av elektrisk materiel med hänsyn till av kommerskolle- gium fastställda säkerhetskrav utförs vid svenska elektriska materialkontrollan- stalten (SEMKO). I SEMKO:s nämnd, som har till uppgift att godkänna provnings- bestämmelserna innan de fastställs av kommerskollegium ingår representanter för bland annat handelsdepartementet, statens provningsanstalt, svenska elverksför- eningen, svenska brandskyddsföreningen och Sveriges elektroindustriförening.

Normeringsarbetet på området sker i första hand genom svenska elektriska kommissionen.

På det akustiska och vibrationstekniska området har statens provningsanstalt ett jämförelsevis väl utrustat laboratorium med tre efterklangsrum och ett ekofritt provrum samt apparatur för bland annat elektroakustiska undersökningar. Akus- tiska laboratorier finns också vid de tekniska högskolorna (institutionerna för byggnadsakustik och telefoni och telegrafi i Stockholm samt institutionen för akustik i Göteborg). Akustiska undersökningar kan i mera begränsad omfattning utföras vid statens institut för folkhälsan, statens maskinprovningar, statens skogs- forskningsinstitut, flygvapnets centrallaboratorium i Malmslätt, vattenfallsstyrel- sen, arbetarskyddsstyrelsen, telestyrelsen och Sveriges radio. Landstingens in- köpscentral har laboratorium för provning av bland annat hörapparater.

De alltmer ökade kraven på åtgärder mot bullerstörningar av olika slag har med- fört ett växande intresse från industrins sida för bullertekniska undersökningar och provningar. Flera av de större industrierna i landet har redan goda resurser för dylikt arbete, t. ex. ASEA, L. M. Ericsson, AB Svenska Fläktfabriken, Hus- qvarna Vapenfabriks AB, Atlas Copco AB, AB Volvo och AB Elektrolux.

Som sammanhållande organ på bullerbekämpningens område fungerar sedan några år tillbaka en av Ingeniörsvetenskapsakademien tillsatt bullerforsknings- kommitté, i vilken också provningsanstalten är representerad.

De ljud— och bullertekniska provningarna i landet utförs i allmänhet efter ut- ländska normer, särskilt tyska och amerikanska.

Forsknings- och utvecklingsarbete på det optiska området bedrivs vid det år 1954 upprättade institutet för optisk forskning (tidigare verksamt som enskilt organ under namnet optiknämnden). Institutet har till främsta uppgift att bedriva grundforskning, men därutöver bedrivs även tillämpad forskning och bearbetas uppdrag av starkt skiftande omfattning och svårighetsgrad.

I ett i februari 1960 avgivet delbetänkande (stencilerat) har 1958 års forsknings- institutkommitté behandlat frågan om den fortsatta driften av institutet. Ett nytt femårigt avtal med staten föreslås, innebärande att statsbidraget höjs med 10 000 kronor till 130 000 kronor per år. Stiftelsens bidrag skulle uppgå till 75 000 kronor per år, varjämte inkomster av uppdrag beräknats bli av ungefär samma storleks- ordning som för närvarande, d. v. s. cirka 27 000 kronor per år. Förslaget har godkänts av riksdagen ( prop. nr 99/1960 ).

• Sida 73
•  Original

Institutet är för närvarande inrymt i tekniska högskolans lokaler. En utflyttning ur dessa torde emellertid snart komma att påkallas av högskolan. Diskussioner har upptagits i avsikt att samordna institutets lokalfråga med planerna på en utbygg- nad av provningsanstaltens lokaler.

Utrustning för optiska undersökningar och provningar, också av rutinkaraktär, finns vid statens provningsanstalt och tekniska högskolans institution för elektrisk anläggningsteknik. Ljusnormaler finns vid mynt- och justeringsverket, som dock saknar utrustning för deras handhavande.

Mynt— och justeringsverket förvarar rikslikarna för massa och längd samt hand- lägger de ärenden rörande mått och vikt samt justering av mätnings- och vägnings- redskap, som sammanhänger därmed. I ett den 1 december 1959 avgivet betän- kande angående mynt- och justeringsverket och riksbankens sedeltryckeri be- handlar 1955 års myntverksutredning frågan om eventuell överföring av viss verk- samhet vid mynt- och justeringsverket till provningsanstalten, nämligen verksam- heten vid avdelningarna för mått och vikt och för kontroll av ädelmetaller. Vid överläggningar, som ägt rum mellan provningsanstaltutredningens ordförande och myntverksutredningen, har framhållits, att justerings- och kontrollgöromålen väl kan hänföras till provningsanstaltens verksamhetsområde och att principiella hin- der för en överföring därför icke synes föreligga. Erforderliga lokaler kan dock icke ställas till förfogande inom den tomt, som för närvarande disponeras av anstalten.

Med anledning av att provningsanstaltsutredningen i dagens läge icke räknar med att provningsanstalten skall kunna överta de nämnda verksamhetsgrenarna vid mynt- och justeringsverket anser myntverksutredningen det vara riktigast att förutsätta »att nämnda göromål tills vidare alltjämt kommer att åligga mynt- och justeringsverket».

För tidmätningar (frekvensmätningar) finns normaler vid försvarets forsk- ningsanstalt och televerkets kontrollstation i Enköping. Utrustning för noggranna temperaturmätningar finns bland annat vid statens provningsanstalt och institu- tionen för elektricitetslära och elektrisk mätteknik vid Chalmers tekniska hög- "skola.

• Sida 74
•  Original

BILAGA 2

Provningsanstaltsutredningens synpunkter beträffande byggnadsbesparingsutredningens förslag om provning inom

byggnadsmaterialområdet

Statens byggnadsbesparingsutredning har i sitt betänkande nr 2 (SOU 1957: 47) framlagt förslag om att provningsanstalten skulle på eget initiativ genomföra syste- matiska provningar på byggnadsmaterialområdet och således »verkställa under- sökningar och provningar av i handeln utbjudna material och produkter samt att till byggherrars, projektörers och byggnadsföretags tjänst offentliggöra resultaten av sådana provningar».

Det råder, enligt provningsanstaltsutredningens synpunkt, ingen tvekan om att ett betydande behov föreligger av systematiska undersökningar rörande egenska- perna och användningssätten hos de byggnadsmaterial som nu finns och succes— sivt framkommer på marknaden samt att resultatet av sådana undersökningar meddelas konsumenterna, d. v. s. arkitekter, konstruktörer, byggnadsföretagare etc. Undersökningar av detta slag kräver dels utveckling av provningsmetoder, kontroll av metodernas tillförlitlighet samt omfattande, ofta mer eller mindre rutinmässiga provningar, dels också en på ingående kännedom om de praktiska förhållandena inom bygg- nadsverksamheten grundad bedömning och värdesättning av provningsresul— taten.

Provningsanstaltsutredningen finner det icke vara lämpligt, att den senare delen av detta arbete, men väl den förra, förläggs till statens provningsanstalt, sär- skilt som organ redan finns i landet, som direkt har förutsättningar för att på rationellt sätt leda utvecklingsarbetet på byggnadsmaterialområdet, nämligen sta- tens nämnd för byggnadsforskning (fr. o. m. den 1 juli 1960 uppdelad på statens råd för byggnadsforskning och statens institut för byggnadsforskning). En viktig del av nämndens arbete är bl. a. att utarbeta enhetliga regler för teknisk bedöm- ning av olika material och byggnadsdelar samt vvs-material. Bearbetning av pro- blem rörande byggnadsmaterialen kan inom byggnadsforskningsnämnden på lämp- ligt sätt kombineras med andra arbeten inom nämndens verksamhetsområde. Nämnden har till sitt förfogande en avdelning för upplysningsarbete, som ombe- sörjer publicering av resultaten av nämndens arbete i form av handlingar, rap- porter och småskrifter samt medverkar till muntlig information i form av före- drag och konferenser.

Enligt utredningens mening är det fördelaktigt att bibehålla provningsanstaltens nuvarande ställning som offentligt och opartiskt organ för materialprovning. Så- dan provning skall liksom nu kunna ske på uppdrag av såväl tillverkare som för- brukare av byggnadsmaterial samt dessutom på uppdrag av statens nämnd för byggnadsforskning och andra organ, som arbetar med problem berörande bygg- nadsmaterialens och byggnadsdelarnas egenskaper och användningssätt. Prov-

• Sida 75
•  Original

ningsanstalten skulle inom ramen för denna verksamhet även kunna fortlöpande kontrollera att saluförda byggnadsmaterial uppfyller givna normer eller rekom- mendationer. Formuleringen av problemen liksom utvärderingen av resultaten av utförda provningar skulle däremot i huvudsak läggas på byggnadsforsknings— nämnden, statens institut för konsumentfrågor, normkommittéer etc. Av yttersta vikt är emellertid att dessa institutioner får ekonomiska möjligheter att hålla på med sådan verksamhet. I annat fall saknas en mycket viktig länk i den kedja av åtgärder, som benämns rationalisering och utvecklingsarbete.

• Sida 76
•  Original

BILAGA 3

Tidigare utredningar om statens provningsanstalt

Inledning

De utredningar som gjorts rörande provningsanstalten har praktiskt taget helt ägnats anstaltens ekonomi. De i de flesta fall väl motiverade förslag till förbätt- ring av ekonomin, som framlagts, har emellertid icke beaktats av statsmakterna. Ej heller har någon utredning på allvar sökt klarlägga ändamålet med provnings- anstalten. Att endast betrakta anstalten ur ekonomisk synpunkt är enligt utred- ningens åsikt ej tillräckligt —— i första hand måste nämligen klarläggas vilka krav, som bör ställas på en statlig provningsanstalt och först i andra hand vilka kost- nader, som är förenade med uppfyllandet av dessa krav.

Redogörelse skall här lämnas över utredningar utförda av statskontoret (år 1932), statsrevisorerna (år 1944), handelsdepartementet (åren 1945—46), sakrevi- sionen (åren 1948 och 1959) samt dessutom de förhandlingar i taxefrågan, som under senare år förts mellan provningsanstalten och sakrevisionen.

I Kungl. Maj:ts proposition 1919: 165 angående provningsanstaltens inrättande, förutsattes att anstaltens egna inkomster i första hand skulle tas i anspråk för bestridande av utgifterna.

I statskontorets utredning år 1932 gjordes följande uttalanden om anstaltens ekonomi:

att full kostnadstäckning knappast kunde ernås med hänsyn till att det ålåg an- stalten att utföra uppgifter av allmännyttig natur; att åtgärder skulle vidtagas för att förbättra anstaltens ekonomi, nämligen dels vissa taxehöjningar, dels uppsikt över att icke andra statliga myndigheter upp- rättade laboratorier för att utföra provningar, som med samma eller bättre fördel kunde anförtros åt provningsanstalten; att anstalten förlänades sådan ekonomisk organisation, att den på ett mera smi- digt och affärsmässigt sätt kunde ställa utgifterna i närmare beroende av inkomsterna än som var möjligt genom då använd form för medelsanvis— ningen. Särskilda fixerade anslag skulle sålunda anvisas för anstaltens admi- nistrativa uppgifter och den ledande personalens avlöning, medan kostna- derna för provningsverksamheten skulle givas viss rörlighet i förhållande till arbetsmängd och inkomster.

Statsrevisorerna gjorde år 1944 i sin berättelse till 1945 års riksdag (del I, sid. 170—175) en del erinringar beträffande den statliga eller av statsunderstödda institutioner bedrivna provningsverksamheten. Det konstaterades, att provnings- verksamhet bedrevs icke blott vid statens provningsanstalt och Chalmers prov- ningsanstalt utan också vid ett stort antal andra statliga och statsunderstödda institutioner. Statsrevisorerna var ej övertygade om att dessa övriga institutioner hade samma förutsättningar som statens provningsanstalt att utföra provningar och utfärda intyg samt ifrågasatte om ej denna ordning medförde onödiga kost-

• Sida 77
•  Original

nader för statsverket. Revisorerna ansåg det önskvärt, att den statliga provnings- verksamheten i så stor utsträckning som möjligt koncentrerades till provnings- anstalten samt förordade en översyn av den statliga provningsverksamhetens orga- nisation. Därvid borde undersökas, om ej vissa laboratorier eller institutioner borde upphöra eller inordnas under statens provningsanstalt.

I en på Handelsdepartementets uppdrag åren 1945—46 utförd utredning fram- hålls bl. a.:

»Provningsverksamhet, som helt eller delvis understödes av staten, bedrives för närvarande, förutom vid ett fåtal provningsanstalter som äro officiella eller av officiell karaktär, även och i många fall i stor omfattning vid ett flertal labora- torier i anslutning till ämbetsverk och myndigheter eller forsknings— och under— visningsanstalter.

Bristen på effektiv organisation av provningsverksamheten har medfört att lik- artade provningar utföras vid ett flertal laboratorier även i sådana fall då en kon- centration av dessa rovningar till endast ett fåtal laboratorier skulle ha inneburit påtagliga fördelar ic e minst ur ekonomisk synpunkt.

Förordningar, som reglera fördelningen av provningsuppgifterna mellan de olika provningsanstalterna och laboratorierna saknas för närvarande, och efter enhetliga rinciper uppgjorda taxor finnas ej utfärdade. Dessa förhållanden ha i vissa fall ett till mindre lämplig konkurrens mellan anstalter och laboratorier.»

I departementsutredningen konstateras likväl, att det i vissa fall kan anses vara nödvändigt eller ändamålsenligt att vissa ämbetsverk och myndigheter själva idkar provningsverksamhet vid egna laboratorier.

»Sålunda måste erforderliga provningar vid speciella slag av utredningar eller undersökningar ofta så intimt anslutas till dessa, att de ej utan olägenhet kunna utföras separat, eller ock vara av sådan natur, att de icke ligga inom verksamhets- området för vanliga provningsanstalter, vilka därför ej ha tillgång till utrustning och personal, som lämpar sig för ifrågavarande provningars utförande. Förhål- landena kunna även vara sådana att provningarna äro av mycket brådskande natur, så att tid för transport av provföremålen till provningsanstalt och invän- tande av resultat angående provningen ej står till förfogande.»

Följande åtgärder föreslås:

att särskild förordning utfärdas med bestämmelser för statliga verk om när och var rutinprovningar skall utföras. Härvid förutsätts, att vissa anstalter och laboratorier skall erhålla statlig auktorisation för att utföra provningar av rutinmässig karaktär; att rutinprovningar endast i undantagsfall bör utföras vid forsknings- eller under- visningsanstalter; att en inspektör skall tillsättas för att organisera samarbetet mellan olika prov- ningsinstitutioner, som även skall avge yttrande 1 organisations- och taxe- frågor etc. samt också yttra sig om anslag till nya laboratorier eller till ut- rustning och utökning av redan befintliga sådana; att provningsanstalten skall komma i åtnjutande av särskilt anslag för täckande av kostnaderna för erforderliga metodiska undersökningar och för all erfor- derlig utrustning samt för utgifter i samband med besvarandet av remisser; att tre mindre provningsanstalter, lydande under statens provningsanstalt, skall inrättas vid de tekniska läroanstalterna i Malmö, Härnösand och Luleå. Följande synpunkter på verksamheten vid provningsanstalten må ytterligare anföras ur departementets utredning. a) Betr. svårigheten att få statens provningsanstalt självförsörjande. »En av orsakerna till detta är att industrien i allt större utsträckning anskaffar egna laboratorier jämte erforderlig utrustning för provningars utförande. En på dylikt sätt rustad industri anlitar anstaltens hjälp endast i tvistiga fall eller 0 r mera besvärliga och — med hänsyn till att gällande taxor äro baserade på för varje provning av visst slag fastställt enhetspris — ur ekonomisk synpunkt

• Sida 78
•  Original

b)

c)

d)

mindre lönande provningar, medan däremot rutinprovningar, vilka, om de förekomma i tillräckligt antal, kunde rationaliseras och bliva för anstaltens yidkommande ekonomiskt lönande i regel icke uppdragas åt anstalten att ut- ora. Härtill kommer i en del fall viss konkurrens från andra statliga provnings- och forskningsanstalter, för vilkas verksamhet omkostnaderna helt eller delvis täckas av särskilda anslag, eller från ämbetsverk och myndigheter, vilka med anlitande av de för deras huvudsakliga verksamhet avsedda medel bekosta driften för av dem inrättade laboratorier. De verkliga provningskostnaderna liommalpå detta sätt icke till synes, varför provningarna skenbart betinga ringa ostna . _ _ _ Den här ovan påtalade bristen på anslag för speciella uppdrag medför att arvo- dena för utförandet av provningar bliva höga, vilket i sin ordning orsakar att uppdragsgivare ej sällan antingen begränsa omfattningen av provningarna eller lämna utförandet av dessa till andra, icke officiella anstalter.»

Betr. förbättrat utnyttjande av anstaltens resurser. »För att åstadkomma ett bättre utnyttjande av anstaltens resurser och ratio— nalisering av arbetet i allmänhet torde med hänsyn till vad ovan anförts vara lämpligt att anstalten kommer i åtnjutande av särskilt anslag för täckande av kostnaderna för erforderlig utrustning samt för utgifter i samband med besva- randet av remisser.»

Betr. svårighet att anskaffa personal. »I fråga om provningar i samband med utredningar och forskningsuppgifter kan dock i en del fall konstateras en viss eftersläpning, huvudsakligen här- rörande av svårigheter för provningsanstalten att på de villkor, som hittills erbjudits anskaffa personal för provningars utförande. Utredningen, _ _ _ vill i detta sammanhang anföra att antalet befattnings- havare med arvoden mellan den femtonde och tjugofjärde löneklassen synes vara alldeles otillfredsställande. För arbetets behöriga gång och den inre kon— tinuiteten i anstaltens verksamhet torde tillräcklig ersonal just i dessa löne- ställningar vara en förutsättning av stor betydelse. %)å arbetet vid provnings- anstalten kan sägas vara av mycket speciell karaktär och svårigheter därför torde föreligga för personalen att utanför anstalten söka sig anställning, som svarar mot dess med tiden ökade erfarenhet och insikter, anser utredningen för övrigt att den kvalificerade tekniska personalens löneförhållanden vid prov— ningsanstalten rimligen åtminstone bör vara densamma som för jämställd pjersonal i enskild tjänst eller i annan statstjänst. _ _ _ tredningen anser emellertid att den personal, som för närvarande vid prov- ningsanstalten är sysselsatt med utförandet av rutinmässiga provningar, ej behöver utökas, åtminstone i någon större utsträckning, därest detta provnings- arbete blir föremål för rationalisering i högre grad än vad hittills varit fallet, vilket också blir lättare att genomföra i den mån den rutinmässiga provnings- volymen ökar.»

Betr. taxor.

»Nuvarande taxor fastställdes av Kungl. Maj:t den 26 maj 1933, men ha seder- mera under krigsåren höjts vid flera tillfällen, sista gången 1942, då Kungl. Maj :t fastställde höjningen till 20 %. Med hänsyn till utvecklingen på det eko— nomiska området i landet under de senaste åren synas därför de taxor, som för närvarande tillämpas vid provningsanstalten vara mycket låga. En ytter- ligare höjning av taxorna skulle därför anses kunna vara rimlig men ett när- mare ställningstagande i denna fråga anser utredningen falla utom ramen för givet uppdrag.»

Utredningen föranledde icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Statens sakrevisions utredning är 1948 betr. taxesättningen. Sakrevisionen konstaterade:

att det var av avgörande betydelse för anstaltens ekonomi, att taxorna gåvo ett

såvitt möjligt rättvisande uttryck för anstaltens kostnader för den enhetliga provningsverksamheten.

• Sida 79
•  Original

I utredningen erinrades om att i Kungl. Maj:ts proposition 1919: 165 angående anstaltens inrättande det förutsattes, att anstaltens egna inkomster i första hand skulle tas i anspråk för bestridandet av utgifterna. Det kunde beräknas att prov- ningsanstaltens verksamhet skulle ge visst underskott, varför anslaget för dess verksamhet borde givas karaktären av förslagsanslag att i första hand direkt utgå av anstaltens inkomster.

Sakrevisionen skriver:

»Det ovan anförda äger numera i vissa avseenden icke formell giltighet, enär principerna för medelsanvisning och uppbördsredovisning undergått föränd- ringar, men därur framgår likväl _ och därutinnan ha inga nya uttalanden gjorts _ att målet för anstaltens taxepolitik bör vara största möjliga kostnadstäckning.»

Revisionen framhåller vidare: att anstaltens taxor med hänsyn till uppdragsgivarnas karaktär av näringsidkare o. dyl. såsom regel bör avvägas efter rent affärsmässiga principer. Endast i undantagsfall syns sociala eller liknande betraktelsesätt motiverade liksom önskvärdheten av att anstalten »för egen utbildning» verkställer uppdrag till underpris. Uppdragsgivarna utgörs till övervägande delen av representanter för näringslivets olika grenar, för vilka avgifterna som sådana oftast icke är av någon avgörande betydelse, men vilka givetvis lämnar sina uppdrag till den anstalt, där de blir bäst och billigast utförda i den mån valfrihet härut- innan föreligger; att det icke är motiverat att underskottet på provningsanstaltsverksamheten helt täcks, eftersom anstalten vid sidan av den egentliga provningsverksamheten har uppgifter av administrativ och vetenskaplig natur. Med hänsyn till den ledande ställning, som provningsanstalten intar och bör intaga inom före- varande verksamhetsområde, anser revisionen, att kostnader för anstaltens vetenskapliga och därmed förbundna verksamhet i princip bör bestridas av statsmedel. Statsverket måste sålunda ikläda sig en del av utgifterna för prov- ningsanstaltens verksamhet i stort. Revisionen tar upp frågan om den rådfrågningsverksamhet, som förekommer vid statens provningsanstalt och anför:

»ett något mera affärsmässigt betraktelsesätt borde anläggas å de fall, då de från anstalten erhållna råden och upplysningarna kunna bedömas ha ett mera bety- dande ekonomiskt värde för mottagare.»

Revisionen framhåller emellertid, att en viss och tämligen omfattande kostnads- fri rådfrågningsverksamhet måste förekomma vid provningsanstalten och att det är av synnerlig betydelse att anstalten ges en sådan rörelsefrihet i ekonomiskt hänseende, att dess verksamhet på ett smidigt sätt kan anpassas efter provnings- uppdragens omfattning och växlande art utan att statsmakternas kontroll över verksamheten äventyras.

Revisionen föreslår följande två utvägar: »Den ena utvägen förutsätter icke några mera djupgående förändringar av hud- getteknisk natur och lämnar ett mera begränsat mått av rörelsefrihet åt anstalten. Såsom ovan nämnts skulle varje år nettounderskottet beräknas för att utgöra en riktpunkt för verksamhetens ekonomiska resultat. Erforderliga rörelsemedel skulle anv1sas i vanlig ordning genom förslagsanslag för avlöningar och omkostnader samt reservationsanslag för förutsedda matcrialanskaffningar m. m. Därutöver skulle ett mindre förslagsanslag av storleksordningen ca 10 000 kronor anvisas för oförutsedda materielanskaffningar att tagas i anspråk företrädesvis vid erhållande av nya provnings- eller undersökningsuppdrag, för vilka anstalten saknar utrust- ning. överskridande av förslagsanslagen eller därunder upptagna delposter _ även de sistnämnda skulle få överskridas utan särskilda formaliteter _ avses i princip skola möjliggöra en ökning av anstaltens inkomster i motsvarande grad,

• Sida 80
•  Original

så att statsverkets nettotillskott _ sett på något längre sikt _ icke därigenom ökas.

Den andra utvägen skulle giva anstalten ett stort mått av rörelsefrihet men inne— bär å andra sidan betydelsefulla avvikelser från nu gällande budgettekniska prin- ci er. I detta fall skulle statsmakterna taga ställning till anstaltens utgifts- och inkomstberäkningar och fastställa den förutsebara nettoförlusten. För täckande av det sålunda beräknade nettounderskottet, skulle ett särskilt anslag anvisas, som av anstalten finge tagas i ans råk i mån av behov. Därest anslaget skulle behöva överskridas finge motiverad ramställning härom göras till Kungl. Maj:t. I övrigt anvisas anstalten inga särskilda anslag, utan hänvisas för sin finansiering till infly- tande inkomster. Med denna anordning vinnes ur anstaltens synpunkt den för- delen, att anstalten själv äger anpassa utgifterna efter inkomsterna, varvid hänsyn endast behöver tagas till att det av statsmakterna fixerade ekonomiska resultatet av verksamheten icke utan tvingande skäl får underskridas.»

Revisionen fann det vara nödvändigt med en genomgripande omarbetning av statens provningsanstalts taxor. Denna borde syfta till en så fullständig täckning som möjligt av de med respektive provningar och undersökningar förenade kost— naderna. En sådan fullständig revision av anstaltens taxor torde enligt sakrevisio- nen taga minst ett par år i anspråk och även fordra, att anstalten tillfördes viss ekonomisk sakkunskap.

Revisionen framhåller vidare, att högre krav på anstaltens personal måste till- godoses om provningsanstalten såsom föreslagits betros med uppgiften att själv- ständigt fastställa sin taxa och ges ökad rörelsefrihet i fråga om sina medelsdis- positioner.

Med anledning av revisionens utredning framhöll provningsanstaltens styrelse i skrivelser den 1/4 och 24/8 1949 till Kungl. Maj:t, att statsverkets anspråk på kostnadstäckning hittills endast omfattat utgifter för de löner och omkostnader, som anvisats i provningsanstaltens stat, varvid dock ansetts, att statsverket borde bära vissa kostnader för bl. a. den tekniskt-vetenskapliga verksamhet, som i det allmännas intresse borde utföras vid provningsanstalten. Styrelsen ansåg, att det med hänsyn till behovet av utökade metodundersökningar i avsikt att bibehålla anstaltens ledande ställning inom landet icke var möjligt med en mera avsevärt ökad täckning av kostnaderna (bl. a. framhölls att metodundersökningar på grund av särskilt de senare årens hårda arbetsbelastning måst i viss mån eftersättas). Kostnaderna för den del av verksamheten, som var av särskild betydelse för det allmänna, kunde icke siffermässigt fastställas, men beräknades utgöra cirka 30 procent av de sammanlagda utgifterna för anstalten, d. v. 5. de direkta anslagen jämte hyres-, pensions- och avskrivningskostnader. (Här bör anmärkas, att vid denna beräkning de 5. k. »dolda kostnaderna» icke torde ha upptagits till sitt fulla värde.)

Den av styrelsen föreslagna kostnadstäckningen på 70 procent översteg betydligt vad som var regel för liknande anstalter i utlandet. Sålunda anfördes, att kostnads- täckningen vid Statspröveanstalten i Köpenhamn var cirka 50 procent, vid Eid- genössische Materialpriifungs- und Versuchsanstalt i Ziirich cirka 50 procent (pen— sions- och hyreskostnader icke medräknade) och vid Réunion des Laboratoires d'essais et de recherches sur les materieaux et les construction i Paris cirka 60 procent.

I yttrande över styrelsens för provningsanstalten förslag angående taxesätt- ningen anför Sveriges industriförbund i skrivelse av den 18/10 1949 till kommers- kollegium att »det måste anses vara principiellt riktigt, att anstalten debiterar de kostnader den haft för utförda uppdrag, men däremot skola givetvis icke kostna- derna för den statliga anstaltens administrativa och vetenskapliga verksamhet belasta anstaltens taxor». Industriförbundet finner ej anledning erinra mot den gjorda beräkningen av kostnadstäckningen till 70 procent, men anför att denna

• Sida 81
•  Original

procentsats bör kunna bli föremål för justering, därest förhållandet mellan er- hållna uppdrag och det vetenskapliga arbetet skulle undergå förändring.

I skrivelse den 28/10 1949 framför kommerskollegium dessa synpunkter till Kungl. Maj:t samt tillägger att kollegium intet har att erinra mot att provnings- anstalten medges en ökad ekonomisk rörelsefrihet.

I remissvar den 31/10 1949 från statens sakrevision anförs bl. a., att sakrevi— sionen har samma principiella inställning till föreliggande spörsmål som styrelsen för provningsanstalten, men ställer sig däremot mer tveksam till förslaget att redan nu fastställa det procenttal, som skall ligga till grund för en beräkning av statsverkets kostnader för nu ifrågavarande ändamål.

Statens priskontrollnämnd meddelar i remissvar 18/10 1949 att den ingenting har att erinra mot den föreslagna taxesättningen och kostnadsökningen.

Enligt statskontorets mening, framlagd i remissyttrande den 11/10 1949 borde den inom anstalten bedrivna forskningen kunna erhålla en mera begränsad om- fattning eftersom »avsevärda anslagsbelopp numera ställas till förfogande för tek- nisk forskning». Statskontoret föreslår därför, »att provningsanstaltens inkomster lämpligen skulle motsvara summan av de av anstalten under avlönings-, omkost- nads- och materialanslag ianspråktagna medlen». Kostnadstäckningen skulle då bli cirka 85 procent.

Grunderna för taxesättningen meddelades provningsanstalten i kungl. brev den 29 september 1950. I brevet föreskrivs

»att avgifter enligt taxa, som jämlikt det i instruktionen lämnade bemyndigandet fastställes av styrelsen för Statens provningsanstalt, skola för varje fall av- vägas så, att de i huvudsak täcka statens självkostnader efter skäligt avdrag för de kostnader, som föranledas av provningar och undersökningar enligt 5 1 b) av instruktionen eller till främjande av normering och standardise- ring, samt

att styrelsen skall i god tid före ikraftträdande av nya taxebestämmelser vid anstalten hos Kungl. Maj :t anmäla i vad mån därigenom nu gällande taxa helt eller delvis avses skola upphöra att gälla.»

I provningsanstaltens instruktion (senast fastställd i september 1950; SFS "514/1950) finns ingenting sagt om taxesättningen. I fråga om den ekonomiska för- valtningen sägs endast, att styrelsen åligger »att övervaka anstaltens ekonomi samt efter samråd med Statens sakrevision ävensom i förekommande fall andra myn- digheter och institutioner fastställa taxa för provningsanstalten».

Statens provningsanstalts PM år 1950 till sakrevisionen angående taxesättningen vid anstalten. I promemorian visades en beräkning av taxor och kostnadstäckning baserade på driftresultatet vid provningsanstalten budgetåret 1949/50.

Kostnaderna anges vara

Lönekostnader (inkl. rörligt tillägg) ........................ 982 000 kronor Pensionskostnader ........................................ 142 000 » Omkostnader (ej inventarier) .............................. 211 000 » Lokalkostnader + tomtunderhåll ............................ 91 500 » 'Portokostnader ............................................ 5 500 » Avskrivningar på instrument o. dyl.1 ........................ 36 000 »

Summa 1 468 000 kronor 1 10 procent av inköpen 1941/42—1949/50.

Inkomsterna anges till ...................................... 1 160 000 kronor Kostnadstäckningen utgjorde enligt denna kalkyl 79 procent.

• Sida 82
•  Original

Beräkningarna kommenteras av anstalten på följande sätt: »Detta är ett synnerligen gott ekonomiskt resultat jämfört med vissa utländska ledande provnin sanstalter, hos vilka inkomsttäckningen uppgivits vara cirka 40—60 % av utgi terna. Resultatet har uppnåtts genom att uppdragsmängden varit stor och jämn men måste till icke oväsentlig grad även tillskrivas det förhållandet att önskvärd och på längre sikt oundgänglig tid för metod— och forskningsarbeten tyvärr måst få träda tillbaka på grund av brist på arbetskrafter.

Det är icke möjligt att på förhand med större grad av exakthet fastställa de kostnader som uppkomma i samband med metodforskning eller för anstaltens deltagande i standardiserings- och normarbete inom landet. Det är den dyraste arbetskraften, som kommer till användning för arbeten av sådan art.

Anstalten anser sig emellertid även i fortsättningen böra räkna med inkomster till cirka 80 % av utgifterna _ _ _.»

I sakrevisionens skrivelse till provningsanstalten den 15/1 1951 framhålls åter bl. a., att kostnaderna för provningsanstaltens »vetenskapliga och därmed för- bundna verksamhet i princip syns böra bestridas av statsmedel och att man måste räkna med att statsverket ikläder sig en del av utgifterna för provningsanstaltens verksamhet i stort.»

Statens provningsanstalt framlade nytt förslag om taxehöjning i skrivelse till sakrevisionen den 28 mars 1952. I denna skrivelse redovisades det ekonomiska resultatet för budgetåret 1951/52 och beräknades kostnaderna för budgetåret 1952/53 enligt följande:

1951/52 1952/53

Lönekostnader (inkl. rörligt tillägg) .................. 1 229 000 1 558 000 Omkostnader ...................................... 254 000 305 000 Pensioner, hyror, avskrivningar m. m. ................ 328 000 345 0001L

Summa kronor 1 811 000 2 208 000 1) Beloppet har beräknats sålunda: Pensionskostnader .......................................... 185 000 kronor Hyror ...................................................... 90 000 » Avskrivningar .............................................. 50 000 » Diverse .................................................... 20 000 »

Summa 345 000 kronor

Provningsanstalten ansåg, att en genomsnittlig taxehöjning på minst 16—17 pro- cent var erforderlig. Den föreslagna taxehöjningen utgjorde 20 procent.

Sakrevisionen godkände i skrivelse den 7 april 1952 höjning av taxorna med 20 procent. I skrivelsen framhölls emellertid, att det för pensionskostnader beräk- nade beloppet syntes väl lågt.

I skrivelse den 24 augusti 1955 till statens sakrevision lämnade provningsanstal- ten följande uppgifter rörande utfallet för budgetåret 1954/55.

Lönekostnader och omkostnader ............................ 1 986 000 kronor Pensioner, lokalkostnader, avskrivningar etc. ................ 441 000 »

2 427 000 kronor

Debiterade inkomster ...................................... 1 940 000 » Kostnadstäckning 80 procent

Med anledning av lönehöjningar och beräknad ökning av hyresposten (ny bygg- nad för elektriskt-fysikaliska avdelningen) begärde provningsanstalten taxehöj—

• Sida 83
•  Original

ning så att förhållandet mellan inkomster och totala utgifter fortfarande skulle kunna hållas vid 80 procent. Taxehöjning begärdes med 10 procent. Förslaget god- kändes av sakrevisionen i skrivelse den 5 september 1955.

I skrivelse den 20 oktober 1956 till sakrevisionen påpekade provningsanstalten, att »80 procent-regeln» hittills endast kunnat hållas »genom att till det yttersta anlita personalen för betalda uppdrag. Metodforskningen hade därvid blivit för- summad i sådan otillbörlig grad, att detta icke längre kunde fortgå utan allvarlig återverkan på provningsanstaltens kompetens och ställning». Vidare framhölls att det kunde förutses ett betydande behov av kvalificerad personal och utrustning för metodundersökningar. Bland arbeten, som skulle bekostas av statsverket nämn- des i skrivelsen vården av normaler, besvarande av remisser, deltagande i arbetet med standardisering och normering samt metodforskning.

Beträffande elektriskt-fysikaliska avdelningens nya laboratorier framhöll anstal- ten följande.

»Vidare har för elektriskt-fysikaliska avdelningen en nybyggnad blivit i det när- maste färdig, så att inflyttning är påbörjad. Ungefär % av denna byggnad upp- tages av ett laboratorium för relativt hög spännlng och 1/3 för ljudlaboratorium. Intrimning av högspänningslaboratoriet och för detta avsedd personal kan beräk- nas taga närmare ett år och uppdrag på detta område bliva sannolikt relativt fåta- liga. Ett av industrien fristående laboratorium ansågs emellertid behövligt med hänsyn till import och export av högspänningsmaterial. Täckning av hyror och avskrivning för denna del av verksamheten är icke möjlig. Även personalkostna- den under intrimningstiden måste åvila statsverket.

Ljudlaboratoriet kräver även omfattande kontrollarbete under igångkörnings- tiden, vilket kräver tid och personal och utnyttjande raden kan därefter väntas endast gradvis stegras. Hyres ostnad och avskrivning 'an därför icke väntas täc— kas under de närmaste åren.»

I skrivelse den 21/3 1957 till sakrevisionen tar provningsanstalten äter upp frå- gan om taxehöjning »för att en önskvärd täckning till 80 procent av anstaltens utgifter jämväl i fortsättningen skall kunna bibehållas».

Utgifterna beräknades på grundval av anslaget för budgetåret 1957/58 och med hänsyn till inträffade löneökningar och omkostnadsstegringar till följande belopp:

Lönekostnader (inkl. rörligt tillägg) ........................ 2208 700 kronor Pensionskostnader ........................................ 294 600 » Omkostnader (ej inventarier) .............................. 387000 » Lokalkostnader + tomtunderhåll ........................... 165 000 » Portokostnader ............................................ — Avskrivningar på instrument o. dyl.I ........................ 91 000 »

Summa 3 146 300 kronor

1 Beräknade till 10 procent av. nköpen under de senaste tio åren.

Enligt »80 procent-regeln» skulle dessa utgifter fordra en inkomst på cirka 2 517 000 kronor. Styrelsen för provningsanstalten föreslog med anledning härav »att utöver den generella höjning om 10 procent, som fastställdes att tillämpas på uppdrag inkomna efter den 30 september 1955, föreslå en ytterligare höjning av minst 15 procent».

Sakrevisionen anförde i skrivelse den 15/4 1957 till provningsanstalten i anslut- ning till en inom revisionen utarbetad promemoria angående föreslagen höjning av statens provningsanstalts taxa, att sakrevisionen fann det angeläget, att ett säk- rare underlag än tidigare skapades för bedömning av erforderliga taxejusteringar.

I sakrevisionens PM må särskilt följande avsnitt citeras:

• Sida 84
•  Original

»Det är att märka, att denna procentsats icke i och för sig bestämts av stats- makterna. I kungl. brev den 29 september 1950 har i detta hänseende föreskrivits, att avgifterna skola för varje fall avvägas så, att de i huvudsak täcka statsverkets självkostnader efter avdrag för de kostnader, som föranledas av provningar och undersökningar enligt 5 1 b) av instruktionen (för utveckling av anstaltens arbets- metoder och utarbetande av provningsmetoder inom nya arbetsområden) eller till främjande av normering och standardisering.» _ _ _

»Till grund för en avvägning av inkomsterna och därmed avgifternas storlek efter dessa linjer bör emellertid icke läggas ett procenttal, som bygger på rena antaganden, utan ett på verkliga beräkningar grundat värde på den del av anstal- tens produktiva kapacitet, som tages i anspråk för debiteringsbar verksamhet.»

"»Därjämte synes det emellertid angeläget att anstalten snarast skaffar underlag for ett riktigt bedömande av huru det produktiva arbetet fördelas på provnings- verksamhet, upplysningsverksamhet, metodforskning, metodrationalisering, nor— merlng, standardisering etc. Vidare borde klarläggas huru stor del av inkomsterna som inflyter efter tidstaxan, respektive efter den fasta taxan. Först därefter kan en verklig bedömning göras av erforderliga taxejusteringar.» _ _ _

»Kostnadstäckningen växlar emellertid mellan de skilda avdelningarna inom anstalten. Vid diskussioner, som fördes i november 1955 angående orsakerna till den lägre kostnadstäckningen vid vissa avdelningar, angavs som huvudsakliga orsaker, att vid dessa utfördes dels mycket normerings- och standardiserings- arbete, dels i förhållandevis stor utsträckning undersökningar, som i varje enskilt fall krävde metodforskning.» _ _ _

»Önskemålet om att till 80 % täcka kostnaderna med inkomster bygger således från början på utgiftstäckningen 1949/50 och ett med ledning därav gjort anta- gande om huru stor del av anstaltens roduktiva kapacitet, som tages i anspråk för debiteringsbar verksamhet. Icke he ler nu finns något statistiskt material, som utvisar huru arbetet är uppdelat på olika verksamhetsområden. Vid sådant förhål- lande och då en avsevärd del av de utförda provningarna debiteras efter saktaxa, synes man icke kunna bortse från den möjllgheten, att den icke debiteringsbara verksamheten är mera omfattande än som antagits och att man därför för att uppnå den 80-procentiga täckningen måst sätta avgifterna högre än som erfordras för självkostnadstäckning. Detta kan vara en av orsakerna till anstaltens svårig- heter att möta konkurrensen från andra håll.

Det måste anses angeläget, att den tillgång till auktoritativa och objektiva prov- ningar, som anstaltens verksamhet erbjuder, utnyttjas i största möjliga utsträck- nin . Provningarna måste därför utföras å ett fullvärdigt och ur alla synpunkter kon urrenskraftigt sätt. Möjlighet till er orderlig metodforskning är givetvis av- görande för provningsresultatens kvalitet. Men sådan forskning är även ound- gänglig för genomförande av metodrationalisering med åtföljande möjligheter att dels bättre utnyttja anstaltens kapacitet, dels utföra provningarna till konkurrens- krafti a priser.» _ _ _

»I etta sammanhang må även framhållas, att de i anstaltens förslag till ny tid- taxa angivna timersättningarna innebära högst varierande omkostnadspålägg på de direkta lönekostnaderna för de olika personalkategorierna.» _ — _

Den taxehöjning på 15 procent, som genomfördes från den 1 juli 1957 medförde icke den inkomstökning på cirka 524 000 kronor som beräknats utan inkomst- ökningen stannade vid cirka 224 000 kronor. Dessutom medförde taxehöjningen en förskjutning från mindre till större uppdragsgivare.

I utredning av sakrevisionen, utförd under åren 1958—59 framhålls bl. a., att det icke syns välbetänkt att nu föreslå en ändring av gällande taxa. Vidare ifråga- sätts, om provningsanstalten vid taxesättningen skall vara bunden vid en kostnads- täckning av 80 procent.

Utredningens resultat sammanfattas på följande sätt:

»Med den redogörelse för SP:s ekonomiska förhållanden m. ni., som nu lämnats, synes en fast grundval ha lagts för en realistisk bedömning av den framtida taxe- sättningen vid anstalten. Det synes emellertid icke vara välbetänkt att nu. föreslå en ändring av gällande taxa. De förslag som förenämnda statliga utredning kan komma att framlägga böra först tagas i beaktande. _

I detta sammanhang kan även ifrågasättas om SP vid taxesättmngen skall vara

• Sida 85
•  Original

bunden vid en kostnadstäckning av 80 %, vilket varit förhållandet under en period av nära tio år. Ett fullföljande av arbetstidsundersökningen torde kunna lämna viss vägledning för ett bedömande härvidlag. Det torde ankomma på SP, att _ när provningsanstaltsutredningen har slutfört sitt arbete _ uppgöra förslag beträf- fande forsknings- och uppdragsverksamhetens omfattning med ledning av dels resultatet från arbetstidsundersökningen, dels synpunkter och förslag från utred- ningens sida.

I detta sammanhang må erinras om de synpunkter beträffande materialprov- ning, som framläggas i Statens Byggnadsbesparingsutrednings Betänkande 2 an- gående Offentliga Byggnader _ Organisation och Ekonomi ( SOU 1957:47 ). I betänkandet framförda synpunkter beträffande bl. a. rationalisering av SP:s verk- samhet synas värda beaktande. Den ekonomiska formen för SP:s verksamhet synes böra rationaliseras och omläggas i syfte att i viss utsträckning göra anstalten själv- finzäisierande i likhet med vad som f. n. är fallet vid statens maskinprovningar m. . Vidare bör uppmärksammas att statliga eller statsunderstödda organ icke f. n. tillämpa enhetliga principer för beräkning av kostnadsersättning för rovningar. Enligt vad som tidigare framhållits är det angeläget att sakrevisionen s snart som möjligt låter verkställa undersökning av förenämnda förhållanden.

Slutligen må framhållas, att en angelägen uppgift för SP synes vara att fram- deles noga följa och om möjligt åstadkomma samarbete och samordning beträf- fandåedden statliga investeringsverksamheten inom huvudsakligen anstaltens arbets- omr e.»

• Sida 86
•  Original

TABELLER

Tabell 1. Inkomster och antal utfärdade intyg vid statens provningsanstalt under åren 1920—1958/591

I k t Antal I k t Antal n oms er utfärdade n oms er utfärdade Budgetår intyg Budgetår intyg Kronor St. Kronor St. 1920 (ka1.år) . . . 235 000 2 888 1947/48 ........ 916 000 8 195 1924/25 ........ 223 000 2 678 1948/49 ........ 1 008 000 8 800 1929/30 ........ 267 000 3 058 1949/50 ........ 1 134 000 10 800 1934/35 ........ 302 000 4 421 1950/51 ........ 1 186 000 9 600 1939/40 ........ 438 000 5 725 1951/52 ........ 1 507 000 10 092 1940/41 ........ 461 000 5 162 1952/53 ........ 1 771 000 11 950 1941142 ........ 561 000 6 060 1953154 ........ 1 958 000 13 750 1942/43 ........ 603 000 6 149 1954/55 ........ 1 941 000 13 650 1943/44 ........ 615 000 6 344 1955/56 ........ 1 902 000 12 943 1944/45 ........ 616 000 5 817 1956/57 ........ 2 240 000 12 282 1945/46 ........ 612 000 5 587 1957/58 ........ 2 223 000 13 184 1946/47 ........ 682 000 6 426 1958/59 ........ 2 418 000 14 105

1 Varje år fr. o. m. budgetåret 1939/40.

Tabell 2. Statens provningsanstalts uppdrag från privata företag med procentuell fördelning på produktion, distribution och konsumtion under budgetåren 1952/53 och

195 7 / 5 8 . . . . Konsumtion Produktion Distribution (inkl. enskilda pers.) Avdelningar 1952/53 1957/58 1952/53 1957/58 1952/53 1957/58

% % % % % % Byggnadstekniska ....... 28 29 0,1 0,2 72 71 Elektriskt-fysik .......... 53 60 41 33 6 7 Bergskemiska ............ — 30 _ 22 _ 48 Kemiskt-tekniska ........ 80 68 1 7 29 3 3

• Sida 87
•  Original

Antal Avdelningar . Arhetsdagar Personer Kåmglåté' för kommitté- pp g uppdrag Mekaniska ......................... 3 10 56 Byggnadstekniska ................... 4 23 105 Elektriskt-fysikaliska ............... 7 18 79 Bergskemiska ....................... 1 4 8 Kemiskt-tekniska ................... 4 31 104 Summa antal 19 86 352

Tabell 4. Fördelning av personalen vid statens provningsanstalt på skilda kategorier under vissa år för tidsperioden 1920—1959

Tekniska avdelningar inklusive verkstad Kontorsavd. Akademiker Gymnasie- och Biträden och inkl. diverse Summa År inkl. fem avd.- institutsingen- verkstads- hj älppersonal chefer jörer person al personer Antal % Antal % Antal % Antal % 1920 10 ' 20 7 14 24 48 9 18 50 1930 16 29 9 16 20 37 10 18 55 1940 12 15 18 23 37 48 11 14 78 1945 14— 14 32 32 38 38 16 16 100 1950 10 8 41 32 56 44 21 16 128 1955 9 7 40 31 56 44 23 18 128 1957 11 8 38 28 63 46 24 18 136 1959 11 7 41 26 75 49 28 18 155

Tabell 5. Statens provningsanstalts bokförda inköp av ut- rustning och utrustningsanslagets storlek under budgetåren 1951/52—1959/60

.. . .. Utrustnings— Bu d get år Bokforda inkop anslagl Kronor Kronor 1951/52 .................... 99 000 150 000 1952/53 .................... 70 000 120 000 1953/54 .................... 99 000 *135 000 1954/55 .................... 84 000 100 000 1955/56 .................... 280 000 200 000 1956/57 .................... 78 000 150 000 1957/58 .................... 197 000 200 000 1958/59 .................... 87 000 200 000 1959/60 .................... 517 000 8335 000

1 Anslagen har alltid helt utnyttjats, vilket icke alltid framgår av bokförda belopp för inköp. ” Härav 15 000 kronor för filialen i Härnösand. ” Härav 135 000 kronor i särskilt anslag för utrustning vid elek- triskt-fysikaliska avdelningens nybyggnad.

• Sida 88
•  Original

Tabell 6. Statens provningsanstalts bokförda utgifter för avlöningar och omkostnader under budgetåret 195 7 /58 samt utgifter i procent av debiterade inkomster under budget- åren 1953/54—1958/59

Utgifter i procent av debiterade inkomster

Bokförda AnglagsPOSt" ggg/tg; 1953/ 1954/ 19551 1956/ 1957/ 1958/ 54 55 56 57 58 59 Avlöningar Ord. personal ................ 465 000 15,9 15,4 19,6 17,0 20,7 19,9 Icke-ord. pers ................ 888 000 25,1 25,8 35,2 33,4 39,5 41,4 Tillf. biträden ............... 563 000 13,5 15,4 16,8 18,6 25,1 21,0 Rörligt tillägg m. m .......... 242 000 25,5 28,2 17,2 22,2 10,7 12,4 S:a avlöningar och procent 2 158 000 80,0 84,8 88,8 91,2 96,0 94,7 Omkostnader Sjukvård m. m ............... 5 000 0,4 0,4 0,4 0,1 0,2 0,3 Reseersättn .................. 42 000 2,4 2,0 1,9 2,5 1,9 2,1 Expenser Gas, el, vatten .............. 81 000 3,0 3,5 3,7 3,5 3,6 3,5 Övrigt ...................... 77 000 3,1 2,9 3,0 3,3 3,4 3,2 Publikationstryck ............ 5 000 0,04 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Förbrukningsartiklar ......... 182 000 5,5 6,9 6,4 7,9 8,1 9,0 Överdragskläder o. tvätt ...... 5 000 0,2 0,3 0,2 0,2 ,2 0,2 Bibliotek .................... 5 000 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Frakt, sped .................. 33 000 1,4 1,5 1,4 1,4 1,5 1,5 Summa omkostnader 435 000 16,2 17,9 17,4 19,3 19,3 20,2 Avlön + omkostn ............ 2 593 000 96,2 102,7 106,2 110,5 115,3 114,9

Omk. i % av avlöningar ...... _ 20,3 21,1 19,6 21,2 20,1 21,3

• Sida 89
•  Original

Redogörelse för resurser inom landet på materialprovningens område

Av sekreterare Carl Björkman

I utredningens betänkande har inledningsvis nämnts, att utredningen ge- nom bland annat studiebesök och vid konferenser med företrädare för olika branscher (s. k. branschsamtal) sökt klarlägga de önskemål och krav, som bör ställas på offentlig provningsverksamhet i landet. Vidare har utred- ningen genom utsändning av frågeformulär till myndigheter och institu— tioner m. fl. inom huvudsakligen den statliga sektorn införskaffat upp- gifter om forsknings- och provningsverksamhet m. rn. Efter bearbetning av inhämtat material har en koncentrerad redogörelse sammanställts för varje myndighet, institution etc. Redogörelserna har underställts berörda parter för godkännande. Endast sådana provningsinstitutioner m. fl., som helt eller delvis bedriver forsknings- och provningsverksamhet av teknisk karaktär har varit föremål för grundligare undersökning. Inom den privata sektorn har främst olika branschforskningsinstitut medtagits. Övrig forsk- nings— och provningsverksamhet inom den privata industrin torde i första hand tillgodose det egna behovet av sådan verksamhet och har därför icke särskilt behandlats.

Redovisningen av provnings- och forskningsverksamheten i form av se- parata redogörelser för skilda myndigheter och institutioner är avsedd att lämna upplysning i koncentrerad form om tillgängliga resurser beträf- fande provning och forskning, uppdragsverksamhet, utrustning m. in.

En inventering av den storleksordning, som utredningen låtit verkställa enligt ovan angivna principer, syns icke tidigare ha företagits och torde i stort sett kunna ge en uppfattning om de resurser, som finns inom landet på materialprovningens område.

Följande namnförteckning upptar tillfrågade myndigheter och institu- tioner m. fl. i bokstavsordning.

Sid. AB Atomenergi, Stockholm .................................... ' 92 Biltekniska provningsanstalten, Stockholm ...................... 93 Cellulosaindustrins centrallaboratorium, Stockholm (Se Svenska träforskningsinstitutet) .......................... (148) Chalmers provningsanstalt, Göteborg ............................ 93 Chalmers tekniska högskola, Göteborg .......................... 94

• Sida 90
•  Original

Inst. för allmän teleteknik .............................. 94

>> » byggnadsstatik .................................... 94 >> » elektricitetslära och elektrisk mätteknik .............. 94

>> » elektromaskinlära .................................. 94

» » fläktanläggnings- och luftbehandlingsteknik .......... 95 >> » förbränningsmotorteknik ............................ 95

» » hållfasthetslära .................................... 95

» » telekommunikation ................................ 96 Elektrovärmeinstitutet, Stockholm .............................. 96 Emballageprovningslaboratoriet, Stockholm .................... 96 Flygtekniska försöksanstalten, Stockholm ...................... 97 Försvarets fabriksverk, Stockholm ............................ 98 Försvarets forskningsanstalt, Stockholm ........................ .100

Grafiska forskningslaboratoriet, Stockholm

(Se Svenska träforskningsinstitutet) .......................... (148) Högre tekniska läroverk ...................................... 102 Institutet för halvledarforskning, Stockholm .................... 103 Institutet för optisk forskning, Stockholm ...................... 103 Jernkontoret, Stockholm ...................................... 105 Korrosionsnämnden vid Ingeniörsvetenskapsakademien, Stockholm 106 Kungl. arbetarskyddsstyrelsen, Stockholm ..................... .. 107 Kungl. arméintendenturförvaltningen, Stockholm ................ 108 Kungl. armétygförval'tningen, Stockholm ........................ 108 Kungl. byggnadsstyrelsen, Stockholm . .. ............ . ........... -. 109 . Kungl. civilförsvarsstyrelsen, Stockholm ........................ 110 Kungl. domänstyrelsen, Stockholm ............................. 110 Kungl. flygförvaltningen, Stockholm ............................ 111 Kungl. fortifikationsförvaltningen, Stockholm ................... 112 Kungl. generalposts'tyrelsen, Stockholm ........................ 112 Kungl. generaltullstyrelsen, Stockholm ........................ 112 Kungl. järnvägsstyrelsen, Stockholm .......................... 112 Kungl. lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök, Uppsala . , 115 Kungl. marinförvaltningen, Stockholm .......................... 115 Kungl. mynt- och justeringsverket, Stockholm .................. 115 Kungl. skogshögskolan, Stockholm ............................ 116 . Kungl. tekniska högskolan, Stockholm .......................... 117 Inst. för byggnadsakustik .................................. 117

» » byggnadsstatik .................................... 117 >> » byggnadsteknik .................................... 118 >> » elektrisk anläggningsteknik ........................ 118 » » elektromaskinlära .................................. 119

» » hållfasthetslära .................................... 119

• Sida 91
•  Original

Inst. för kvantitativ kemisk analys .......................... 120

>> » mekanisk värmeteori och kylteknik .................. 120

>> >> radioteknik ...................................... 121

>> >> uppvärmnings- och ventilationsteknik ................ 121 Kungl. telestyrelsen, Stockholm ................................ 121 Kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, Stockholm ............ 123 Landstingens inköpscentral, Solna .............................. 124 Lennings textiltekniska institut i Norrköping, Norrköping ........ 124 Lokala lantbrukskemiska kon'trollstationer ...................... 125 Lunds universitet, Lund ...................................... 125 Kemiska institutionen ...................................... 125 Analytisk-kemiska avdelningen ............................ 125 Termokemiska laboratoriet ............................... 125 Marinverkstäderna, Karlskrona Örlogsvarv, Karlskrona .......... 126 Mellersta och norra Sveriges ångpanneförening, Stockholm ........ 127 Metallnormcentralen, Stockholm .............................. 127 Metallografiska institutet, Stockholm ............................ 128 Motormännens riksförbund, Stockholm .......................... 128

Pappersbrukens centrallaboratorium, Stockholm

(Se Svenska träforskningsinstitutet) .......................... (148)- Sprängämnesinspektionen, Stockholm .......................... 128 Statens bakteriologiska laboratorium, Stockholm .............. 129 Statens brandinspektion, Stockholm ............................ 129 Statens farmacevtiska laboratorium, Stockholm .................. 129 Statens fartygsinspektion, Stockholm . . . . . . . . . . . . . : ............ 129 Statens geotekniska institut, Stockholm ............... . ......... 130 Statens hantverksinstitut, Stockholm .......................... . 131 Statens institut för folkhälsan, Stockholm ...................... 132 Statens institut för konsumentfrågor, Stockholm ................ 132 Statens kriminaltekniska anstalt, Stockholm .................... 133 Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt, Stockholm ............ 134 Statens maskinprovningar, Uppsala ............................ 135 Statens nämnd för byggnadsforskning, Stockholm ........... -. .. 135 Statens rättskemiska laboratorium, Stockholm .................. 135 Statens skeppsprovningsanstait, Göteborg ...................... 135 Statens skogsforskningsinstitut, Stockholm .................... 136 Statens vattenfallsverk, Stockholm ............................ 137 Statens väginstitut, Stockholm ................................ 138 Stiftelsen Garverinäringens forskningsinstitut, Stockholm ........ 138 Stockholms elektricitetsverk, Stockholm ....................... '. 139 Stockholms gas- och vattenverk, Stockholm ................. .. 139 Stockholms hanmförvaltning, Stockholm ........................ 141-

• Sida 92
•  Original

Stockholms stads gatukontor, Stockholm ........................ 142 Stockholms örlogsvarv, Stockholm ........................... 142 Svenska elektriska materielkontrollanstalten, Stockholm .......... 143 Svenska elverksföreningen, Stockholm .......................... 144 Svenska färg- och fernissindustriens forskningslaboratorium, Stock-

holm ...................................................... 144 Svenska gasverksföreningen, Stockholm ........................ 145 Svenska kommunaltekniska föreningen, Stockholm

(Se Stockholms gas— och vattenverk) .......................... (139) Svenska plastföreningen, Stockholm ............................ 145 Svenska silikatforskningsinstitutet, Göteborg .................... 146 Svenska Slöjdföreningen, Stockholm ............................ 147 Svenska textilforskningsinstitutet, Göteborg .................... 148 Svenska tråforskningsinstitutet, Stockholm ...................... 148- Svenska vårmeverksföreningen, Stockholm ...................... 149 Sveriges geologiska undersökning, Stockholm .................... 149 Sveriges mekanförbund, Stockholm ............................ 150 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Stockholm .. .. 151 Sveriges Radio AB, Stockholm ................................ 151 Sveriges standardiseringskommission, Stockholm ................ 152 Sve'tskommissionen vid Ingeniörsvetenskapsakademien, Stockholm. . 153 Södra Sveriges ångpanneförening, Malmö ........................ 154 Tegellahoratoriet, Stockholm .................................. 154 Tekniska Röntgencentralen AB, Stockholm ...................... 155 Textilinstitutet i Borås, Borås .................................. 155 Tryckkärlskommissionen vid Ingeniörsvetenskapsakademien, Stock-

holm ...................................................... 155 Trämasseindustrins centrallaboratorium, Stockholm

(Se Svenska träforskningsinstitutet) .......................... ( 148) Uppsala universitet, Uppsala .................................. 156

Fysiska institutionen ...................................... 156 Fysikalisk-kemiska institutionen ............................ 156 Kemiska institutionen ...................................... 156 Medicinsk-kemiska institutionen ............................ 156 Wallboardindustrins centrallaboratorium, Stockholm

(Se Svenska träforskningsinstitutet) .......................... (148 ),

AB Atomenergi

Verksamheten, som är under stark utveckling, fördelar sig på tre huvud-- avdelningar avseende reaktorutveckling, kemisk forskning och produktion samt industriella reaktorer.

• Sida 93
•  Original

Rutinmässiga mätningar och provningar förekommer beträffande exem- pelvis kemiska analyser, täthetsmätningar och hållfasthetsprov av kon— struktioner, funktionsprov av färdiga produkter m. in. Totalt antal an- ställda för rutinprov utgör cirka 45 personer.

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer avseende mät- och prov- ningsmetoder inklusive provtagningsmetoder jämte utarbetande av stan- dardiserade sådana metoder liksom normer och föreskrifter för material och produkter avsedda för olika ändamål. Vidare förekommer studium .av sambandet mellan provningsmetoder och praktiska erfarenheter av på- frestningarna vid materials användning, dels som sådant, dels i konstruk- tioner jämte grundläggande materialforskning. Totalt antal anställda för dylikt forsknings- och utvecklingsarbete utgör omkring 40 personer.

Mätningar och provningar för helt utomstående utförs och är av såväl rutinmässig som forskningsbetonad karaktär. Bl. a. utförs radioaktivi'tets- mätningar delvis i samarbete med statens provningsanstalt samt uran- analyser jämte materialprovning i reaktorn R 1. Debiterade belopp för upp- dragsverksamheten täcker icke samtliga kostnader.

Uppdrag mottas oavsett vem som är uppdragsgivare. Särskilda resurser finns i form av utrustning och specialutbildad per- sonal och visst samarbete med statens provningsanstalt kan tänkas. All- mänt gäller dock att resurserna främst måste insättas på problem, som är av betydelse för det svenska atomenergiprogrammet.

Biltekniska provningsanstalten

Rutinmässiga mätningar och provningar förekommer och avser delar till bilar, biltillbehör m. m. Vidare förekommer undersökningar av bilar ur trafiksäkerhets- och allmänna konditionssynpunkter.

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer, men endast i ringa om- fattning.

Antal uppdrag utgör omkring 1200 per år och verksamheten syssel- sätter totalt cirka 8 personer.

Chalmers provningsanstalt

Verksamheten fördelar sig på tre avdelningar, nämligen byggnadstekniska, mekaniska och kemiska avdelningarna och omfattar provningar, utred- ningar samt besiktningar av alla slag med undantag för elektriska prov- ningar samt bakteriologiska och livsmedelsundersökningar.

Rutinmässiga mätningar och provningar utgör omkring 90 % av anstal- tens verksamhet och resterande del kan betecknas som forskningsbetonade uppdrag.

Anstalten tillämpar samma taxa som statens provningsanstalt och in-

• Sida 94
•  Original

komsterna å uppdragsverksamheten disponeras av anstalten. Debiterade be- lopp täcker samtliga kostnader för verksamheten, som är ekonomiskt självbärande.

Antal anställda utgör 25 personer och antal uppdrag per är omkring 3 500 st. Debiterade belopp uppgår till cirka 600 000 kronor och fördelar sig med ungefär 50 % på byggnadsteknisk provning och 25 % på vardera mekanisk och kemisk provning.

Chalmers tekniska högskola

Institutionen för allmän teleteknik Institutionen för byggnadsstatik

Verksamhet av intresse för denna utredning förekommer icke.

Institutionen för elektricitetslära och elektrisk mätteknik

Rutinmässiga mätningar och provningar förekommer avseende kontroll och kalibrering av institutionens egna instrument och apparater. Rutinprov— ningen omfattar cirka 3 000 man-timmar per år.

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer avseende mät- och prov- ningsmetoder. Forskningsarbetet omfattar cirka 6 000 man-timmar per år.

Mätningar och provningar för helt utomstående utförs och omfattar 5—10 uppdrag per år och debiterade belopp härför utgör omkring 2 000 kronor. Verksamheten avser: provning av elektriska normaler, såsom nor- malelement, normalmotstånd, normalkondensatorer och normalinduktan- ser; kalibrering av olika typer av elektriska instrument och apparater in. in.

Uppdrag mottas oavsett vem som är uppdragsgivare. Särskilda resurser finns i form av utrustning och personal för elektriska mätningar av högsta precision med likström och med växelström av kraft- och tonfrekvens.

Institutionen håller bl. a. enheterna för spänning och motstånd med en noggrannhet, som är avsevärt mycket bättre än den förut inom landet till- gängliga.

Institutionen för elektromaskinlära

Rutinmässiga mätningar och provningar förekommer i avsikt att kontrol— lera egenskaperna hos material, konstruktioner, färdiga produkter m. m. Verksamhetens omfattning är mycket varierande och kan beräknas till cirka 100 man-timmar per år.

Grundläggande materialforskning förekommer särskilt beträffande ma- terials elektriska hållfasthetsegenskaper.

Mätningar och provningar för helt utomstående har hittills utförts i mycket begränsad omfattning i avvaktan på ett ännu icke färdigställt hög-

• Sida 95
•  Original

effektlaboratorium. Debiterade belopp täcker samtliga kostnader för upp- dragsverksamheten. ' Uppdrag mottas oavsett vem som är uppdragsgivare. - Särskilda resurser finns för mätningar inom elektromaskin-, elektro- material- och högeffekttekniken. Resurserna kan i särskilda fall efter över— enskommelse ställas till statens provningsanstalts förfogande.

Institutionen för fläktanläggnings- och luftbehandlingsteknik

Rutinmässiga mätningar och provningar förekommer icke.

Forsknings— och utvecklingsarbete förekommer avseende tekniskt under- lag för tillämpning, mät- och provningsmetoder inklusive provtagnings- metoder. Personalen utgörs av 4 förste assistenter och 1 institutionsvakt- mästare.

Mätningar och provningar för helt utomstående utförs sällan f. n. Uppdrag mottas oavsett vem som är uppdragsgivare, men nuvarande utrymmen begränsar omfattningen av dylik verksamhet.

Särskilda resurser i form av utrustning finns och omfattar bl. a. klimat- kammare, dim-, fukt- och avfuktningskammare, våtavskiljare, cyklon— anlåggning, luftkonditioneringsaggregat inklusive kylmaskineri samt ett antal transportabla fläktaggregat av centrifugal— och axialtyp. Vidare finns SF provcyklon för stoft, sedimentationsväg och Uras-gaskoncentrations- mätare (icke transportabel). Resurserna kan i särskilda fall ställas till statens provningsanstalts förfogande.

Institutionen för förbrärmingsmotorteknik Vid institutionen förekommer såväl rutinmässiga mätningar och provningar som forsknings- och utvecklingsarbete. Forskningsarbetet avser mät- och provningsmetoder inklusive provtagningsmetoder jämte studium av sam- bandet mellan provningsmetoder och praktiska erfarenheter av påfrest- ningar vid materials användning, dels som sådant, dels i konstruktioner.

Mätningar och provningar för helt utomstående utförs och debiterade belopp täcker samtliga kostnader för uppdragsverksamheten.

Uppdrag oavsett vem som är uppdragsgivare mottas icke. Särskilda resurser finns för kvalificerade provningar och i särskilda fall kan dessa resurser ställas till statens provningsanstalts förfogande.

Institutionen för hållfasthetslära

Vid institutionen utförs mätningar och provningar för helt utomstående och uppdrag mottas oavsett vem som är uppdragsgivare. Uppdragsverk- samhet har förekommit sporadiskt och varit av relativt ringa omfattning. Uppdragen har omfattat bl. a. utmattnings- och spänningsoptiska försök.

• Sida 96
•  Original

Särskilda resurser finns i form av bl. a. en universalprovningsmaskin och en högfrekvenspulsator. Vidare finns två olika maskiner för roterande böjning samt utrustning beträffande ultraljud liksom även spännings- optisk utrustning.

Institutionen för telekommunikation

Verksamhet av intresse för denna utredning förekommer icke.

Apparatur finns för mätning av ledningskonstanter (t. ex. hos koaxial— kablar) vid frekvenser upp till 3 000 MHz. Ifråga om dylika mätningar är uppdrag av kvalificerad natur tänkbara.

Elektrovärmeinstitutet

Institutet bedriver icke numera verksamhet av intresse för denna utred- ning. Det tekniskt-vetenskapliga forskningsarbetet är förlagt till Institutet för halvledarforskning.

Emballageprovningslaboratoriet

Föreningen Svensk pappemballageprovning, som formellt står för verksam- heten, utgör en av offentliga och enskilda organisationer och företag på transportomrädet, emballagekonsumenter samt intressenter inom pappers- och emballageindustrin understödd organisation för forskning och service i emballagefrågor. Den nedan redovisade verksamheten vid laboratoriet torde komma att utvidgas i samband med inflyttning i nya lokaler.

Rutinmässiga mätningar och provningar förekommer och sysselsätter cirka 3 personer per år.

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer avseende mät- och prov— ningSmetoder inklusive provtagningsmetoder jämte utarbetande av stan- dardiserade sådana metoder liksom normer och föreskrifter för material och produkter avsedda för olika ändamål. Vidare förekommer studium av sambandet mellan provningsmetoder och praktiska erfarenheter av på— frestningar vid materials användning, dels som sådant, dels i konstruk- tioner. Grundläggande materialforskning förekommer icke. Forsknings- arbetet sysselsätter omkring 3 personer per år.

Mätningar och provningar för helt utomstående utförs och uppdrags- verksamheten fördelar sig ungefär lika på provning i samband med forsk- ningsbetonade undersökningar och utredningar respektive ru'tinprovning. Provningarna omfattar beträffande papper bestämningar av bl. a. ytvikt, tjocklek, rivstyrka, sprängtryck, draghållfasthetstöjning, krosstryck och fukthalt samt vattenånggenomgång. Beträffande papp sker bestämningar av bl. a. sprängtryck, krosstryck, ytvikt, fukthalt, genomslagshållfasthet och styvhet. Vidare sker bestämningar av klistringsförmågan hos förslut-

• Sida 97
•  Original

ningsremsor samt kompressionsmotstånd hos emballage. För medlemmar i föreningen tillämpas lägre avgifter än för icke medlemmar. Debiterade belopp täcker samtliga kostnader för uppdragsverksamheten.

Uppdrag mottas oavsett vem som är uppdragsgivare. Särskilda resurser finns och omfattar bl. a. vibrationsbord för låga fre- kvenser (0—15 c. p. s.), registrerande kompressionsapparat (0—2 000 kg), stötmätareutrustning (0—1000 g, 10 K c. p. s.), genomslagsprovare för papp, registrerande kompressionsapparat för papp och papper (0—250 kg), korrugeringsapparat för papper, höjdstyvhetsmätare för papper och kar— tong och konditioneringsskåp (15o__55o C och 11—98 % relativ fuktighet). Laboratoriet mottar gärna provningsuppdrag från statens provningsanstalt mot betalning enligt taxa för icke medlemmar.

Flygtekniska försöksanstalten

Anstaltens verksamhet bedrivs å fem avdelningar, nämligen två aerodyna- miska avdelningar, en hållfasthetsavdelning, en mätteknisk avdelning och en driftsavdelning. Anstalten planlägger och utför flygteknisk forskning av experimentell och teoretisk art samt flygtekniska provningar.

De i det följande lämnade uppgifterna avser verksamheten vid avdel- ningarna för hållfasthet och mätteknik.

Mätningar och provningar av rutinmässig karaktär förekommer endast i mycket begränsad omfattning (f. n. cirka 1000 man-timmar per är). Ingen instrumentprovning förekommer.

Forsknings- och utvecklingsarbete avseende mät- och provningsmetoder förekommer jämte studium av sambandet mellan provningsmetoder och praktiska erfarenheter av påfrestningar vid materials användning, dels som sådant, dels i konstruktioner. Vidare förekommer grundläggande material- forskning, men dåremot icke utarbetande av standardiserade mät- och provningsmetoder liksom normer och föreskrifter för material och pro- dukter avsedda för olika ändamål. Forsknings- och utvecklingsarbetet inom ovan angivna områden sysselsätter cirka 25 av totalt 80 anställda inom avdelningarna för hållfasthet och mätteknik.

U ppdragsverksamheten avseende mätningar och provningar för helt utom- stående omfattar cirka 70 uppdrag per år och debiterat belopp härför ut- gör omkring 1,2 milj. kronor. Uppdragsverksamheten inriktar sig främst på statiska hållfasthetsundersökningar och utmattningsförsök. Omkring 98 % av antalet mätningar och provningar utgörs av forskningsbetonade uppdrag.

Anstalten tillämpar en normaltaxa och en maximitaxa. Avgiften enligt normaltaxan täcker anstaltens egna på ett uppdrag helöpande kostnader. Normaltaxan gäller för beställningar från statliga myndigheter och institu- tioner och från industrin eller andra uppdragsgivare i deras arbete för

• Sida 98
•  Original

staten. Avgiften enligt maximitaxan ger full kostnadstäckning även för sådana på ett uppdrag helöpande kostnader, som icke belastar anstaltens anslag, nämligen för underhåll av byggnader, för ränta och avskrivning på nedlagt kapital i tomt, byggnader och maskin- och inventarieutrustning samt för pensionering. Maximitaxan tillämpas på andra än statliga upp- drag. Debiterade belopp täcker sålunda icke alltid samtliga kostnader för ett uppdrag.

Uppdrag mottas oavsett vem som är uppdragsgivare. I första hand utförs uppdrag för flygvapnet och flygindustrin (cirka 95 % av inkomsterna).

Utrustningen vid anstalten är beträffande standardprovmaskiner relativt lika med utrustningen vid statens provningsanstalt. Anstalten förfogar även över speciell maskinutrustning. I särskilda fall kan anstalten ställa sina resurser beträffande såväl utrustning som personal till statens provnings- anstalts förfogande.

Försvarets fab riksverk

Försvarets fabriksstyrelse utövar enligt instruktionen under Kungl. Maj:t den administrativa, tekniska och ekonomiska ledningen över de statliga fabriker och anstalter, vilka underställts styrelsen. Dessa fabriker och an- stalter utgör tillsammans med styrelsen försvarets fabriksverk.

Inom fabriksstyrelsen förekommer ingen rutinmässig provningsverksam— het utan enbart forsknings- och utvecklingsarbete avseende mät- och prov— ningsmetoder inklusive provtagningsmetoder jämte utarbetande av stan- dardiserade sådana metoder liksom normer och föreskrifter för material och produkter avsedda för olika ändamål. Vidare förekommer studium av sambandet mellan provningsmetoder och praktiska erfarenheter av på- frestningar vid materials användning, dels som sådant, dels i konstruk— tioner. Grundläggande materialforskning förekommer icke. Sammanlagda antalet arbetsdagar för forsknings- och utvecklingsarbete utgör cirka 2 000 per år.

De fabriker inom fabriksverke't som kommer i fråga i detta samman- hang är Åkers krutbruk, postadress Åkers styckebruk, ammunitionsfabri- ken Zakrisdal, Karlstad, ammunitionsfabriken i Karlsborg, Karlsborg, Carl Gustafs stads gevärsfaktori, Eskilstuna, samt centrala torpedverkstaden, Motala.

Vid Åkers krutbruk förekommer såväl rutinmässiga mätningar och prov- ningar som forsknings- och utvecklingsarbete i samband med tillverk- ningen. Vid fabriken finns ett kemiskt-fysikaliskt laboratorium samt ett provskjutningskontor.

Mätningar och provningar för helt utomstående är av mindre omfattning och avser till cirka 90 % rutinprovning. Debiterade belopp täcker samtliga kostnader för uppdragsverksamheten.

• Sida 99
•  Original

Särskilda resurser finns i form av apparatur för mätning av snabba tryckförlopp.

Vid ammunitionsfabrikerna Zakrisdal resp. Karlsborg förekommer såväl rutinmässiga mätningar och provningar som forsknings- och utvecklings- arbete frånsett grundläggande materialforskning i samband med tillverk- ningen av ammunition. Vid bägge fabrikerna finns ett materiallaborato— rium och ett kontrollkontor samt vid Zakrisdal även ett kemiskt-fysikaliskt laboratorium.

Mätningar och provningar för helt utomstående utförs i relativt begrän- sad omfattning. Debiterade belopp för uppdragsverksamheten täcker icke samtliga kostnader.

Särskilda resurser finns för exempelvis vissa ballistiska mätningar samt undersökningar av sprängtekniska förlopp. Resurserna kan i särskilda fall ställas till statens provningsanstalts förfogande.

Vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori förekommer såväl rutinmässiga mät- ningar och provningar (cirka 5 000 man-timmar per år) som forsknings- och utvecklingsarbete (cirka 500 man-timmar per år) frånsett grundläg- gande materialforskning. Även vid gevärsfaktoriet finns ett materiallabora- torium samt ett kontrollkontor.

Mätningar och provningar för helt utomstående utförs och omfattar cirka 7 uppdrag per år och debiterade belopp härför utgör omkring 100 000" kronor. Provningarna, som uteslutande är av forskningsbetonad karaktär, avser främst funktions- och hållfasthetstekniska undersökningar och mät- ningar på vapen och ammunition medelst exempelvis trådtöjningsgivare, spänningsoptik m. m. Debiterade belopp täcker samtliga kostnader för uppdragsverksamheten.

Särskilda resurser finns i form av utrustning för studium av snabba för- lopp såsom tryck, påkänningar m. m. medelst oscillografer, stroboskop och tidmätare. Resurserna kan i särskilda fall ställas till statens provnings- anstalts förfogande.

Vid centrala torpedverkstaden förekommer rutinmässiga mätningar och provningar avseende bl. a. provtryckning och funktionsprovning av torpe- der och däri ingående detaljer. Vid fabriken finns ett experimentkontor, ett inskjutningskontor samt ett kontrollkontor.

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer i mindre omfattning av— seende mät- och provningsmetoder inklusive provtagningsmetoder jämte utarbetande av standardiserade sådana metoder liksom normer och före- skrifter för material och produkter avsedda för olika ändamål. Grundläg- gande materialforskning förekommer icke.

Mätningar och provningar för helt utomstående utförs icke. Speciell utrustning och utbildad personal finns för provtryckning och täthetsprovning av tryckkärl (arbetstryck upp till 200 atö). Resurserna kan i särskilda fall ställas till statens provningsanstalts förfogande.

• Sida 100
•  Original

Försvarets forskningsanstalt

Det vid anstalten bedrivna arbetet är främst inriktat på forskning inom försvarets olika områden och rutinmässiga mätningar och provningar före- kommer endast i begränsad omfattning. Anstaltens verksamhet är uppdelad på fyra avdelningar, nämligen en kemisk-medicinsk avdelning (avd. 1), en fysikalisk avdelning (avd. 2), en elektronikavdelning (avd. 3) och en av— delning för kärnforskning (avd. 4), tills vidare försöksvis inrättad intill den 1 juli 1961. Avdelning 3 innefattar bl. a. ett teletekniskt laboratorium och en mät- och instrumentsektion, vilka kan sägas arbeta som service- organ åt avdelningen i övrigt.

Vid kemisk-medicinska avdelningen (avd. 1) förekommer rutinmässig provningsverksamhet främst inom följande områden:

A. Provning av materiel, avsedd som skydd mot ABC-stridsmedel. Prov- ningsverksamheten är av ringa omfattning och sker i direkt anslutning till forsknings- och utvecklingsarbete samt som service åt civilförsvarsstyrel- sen i fråga om luftreningsanordningar i skyddsrum. Samarbete med prov- ningsanstalten kan ifrågakomma.

B. Kemiska analyser etc. Avdelningen utför sådana kemiska utrednings- uppdrag, som av skydds-, sekretess- eller andra skäl ej kan ske vid andra laboratorier. Som exempel kan nämnas utredningar av vissa frågor rörande Sprängämnen, raketbränslen, smörjmedel och högtoxiska substanser.

I anslutning till den egentliga forskningsverksamheten förekommer ut- vecklings- och standardiseringsarbete beträffande mät- och provningsmeto- der, inklusive provtagningsmetoder, liksom utarbetande av normer och före- skrifter för materiel och produkter, avsedda för olika ändamål. Forsknings- verksamheten omfattar bl. a. skyddsmateriel, högtoxiska ämnen, spräng- ämnen, flytande bränslen, smörjmedel m. m.

Uppdragsverksamhet utöver sådan för försvarets räkning förekommer endast undantagsvis och debiterade belopp härför täcker samtliga kost- nader för uppdragen.

För olika slag av köldprov finns ett särskilt laboratorium, där tempera- turer ned till —600 C kan erhållas.

Vid den fysikaliska avdelningen (avd. 2) resp. avdelningen för kärnforsk- ning (avd. 4) förekommer provningsverksamhet inom bl. a. följande fyra områden:

A. Provning beträffande färgers, textiliers och plastfoliers ljussäkerhet, flambeständighet, väderbeständighet och infrarödreflexion utförs i anslut- ning till forskning beträffande maskeringsmaterial. En anläggning för lång- tidsprovning av material utomhus finns. För rutinmässig provning åligger det den inköpande förvaltningen att anskaffa resurser.

B. Allmänna hållfasthetsprovningar på material —— bl. a. armerade plas— ter —— utförs och jämförelser görs beträffande materials motståndskraft vid chockpåkänning i form av exempelvis beskjutning.

• Sida 101
•  Original

C. Skakprovning upp till 60 g och inom frekvensområdet 0—35 Hz ut- förs med specialbyggd apparatur.

D. Typprovning av radiakinstrument. För detta ändamål finns kvalifice- rade mätinstrument och försöksanordningar. För rutinmässig provning ålig- ger det den inköpande förvaltningen att anskaffa resurser (gäller avd. 4).

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer och avser beträffande A mät- och provningsmetoder jämte utarbetande av stan- dardiserade sådana metoder liksom normer och föreskrifter för material och produkter avsedda för olika ändamål. Vidare förekommer studium av sambandet mellan provningsmetoder och praktiska erfarenheter av påfrest- ningar vid materials användning samt grundläggande materialforskning;

beträffande B studium av sambandet mellan provningsmetoder och prak- tiska erfarenheter av påfrestningar vid materials användning dels som sådant, dels i konstruktioner, samt grundläggande materialforskning;

beträffande C studium av sambandet mellan provningsmetoder och prak- tiska erfarenheter av påfrestningar vid olika konstruktioners användning samt

beträffande D mät- och provningsmetoder inklusive provtagningsmetoder jämte utarbetande av standardiserade sådana metoder liksom normer och föreskrifter för material och produkter, avsedda för olika ändamål.

Uppdragsverksamhet förekommer och omfattar främst uppdrag för för- svarets räkning.

Särskilda resurser finns i form av utrustning och visst samarbete med statens provningsanstalt kan ifrågakomma.

Vid elektronikavdelningen (avd. 3) är det främst verksamheten vid det teletekniska laboratoriet och mät- och instrumentsektionen, som är av in— tresse ur utredningens synpunkt.

Teletekniska laboratoriet är en för hela försvaret gemensam institution, som bedriver typprovning av material och komponenter för militär tele- materiel kombinerat med forskning och utveckling beträffande nya prov- ningsmetoder.

Laboratoriet är försvarets instans för beredning av teleteknisk försvars- standard, vilket arbete bedrivs i nära kontakt med Svenska elektriska kom- missionen och International Electrotechnical Commission. Laboratoriet är även sammanhållande organ i fråga om den provningsverksamhet, som bedrivs vid civila företag och statliga myndigheter avseende material och komponenter av intresse för militära teleutrustningar. Vid laboratoriet bedrivs dessutom forskningsverksamhet beträffande nya strömkällor för försvaret samt typprovning av konventionella strömkällor, framförallt batterier. Kostnaderna för provningsverksamheten beräknas till 700000 kronor per år och för forskningsverksamheten till 200 000 kronor per år.

Uppdragsverksamhet förekommer och omfattar främst provning av mili- tär materiel. Intäkterna av uppdragsverksamheten beräknas täcka själv- kostnaderna.

• Sida 102
•  Original

Särskilda resurser finns för utförande av klimatprov, vibrationsprov samt allmänna komponentprov. Resurserna kan i särskilda fall ställas till statens provningsanstalts förfogande under förutsättning att laboratoriets kapacitet icke är fullt utnyttjad.

Vid mät- och instrumentsektionen förekommer rutinmässiga mätningar och provningar i avsikt att kontrollera egenskaperna hos konstruktioner och färdiga produkter m. m. Verksamheten sysselsätter 3—4 personer per år.

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer avseende mätinstrument och mätmetoder samt utarbetande av standardiserade sådana metoder lik- som normer och föreskrifter för produkter, avsedda för mätändamål.

Mätningar och provningar i form av uppdrag för försvaret omfattar cirka 15 % av sektionens verksamhet. Antal större uppdrag, för vilka debite- ring sker, omfattar cirka 110 st. per år och debiterade belopp härför upp- går till cirka 40 000 kronor. Förutom betalda uppdrag utförs ett stort antal smärre konsultationsuppdrag för vilka icke debitering sker.

Uppdragsverksamheten omfattar 'till cirka 60 % provningar i samband med forskningsbetonade undersökningar och utredningar, medan reste- rande del utgör rutinprovning. Uppdragen avser bl. a. kalibrering och normalietjänst inom elektroteknisk mätteknik, elektronik och mikrovågs- teknik samt typ- och leveransprov jämte reparation i begränsad omfattning, speciellt å komplicerad elektroteknisk och elektronisk mätutrustning. Vidare förekommer utarbetning av mätmetoder.

Särskilda resurser finns för laboratoriemätningar, underhåll och kalibre- ring inom elektrisk mätteknik, elektronik och mikrovågsteknik. Under förutsättning att mätning och provning utförs vid mät- och instrument- sektionen kan resurserna i begränsad omfattning ställas till statens prov- ningsanstalts förfogande.

Högre tekniska läroverk

De högre tekniska läroverken redovisas i följande sammanställning med angivande av de gymnasie- respektive fackskollinjer, som finns vid de olika läroverken. Vidare redovisas de områden, inom vilka rutinmässiga mätningar och provningar utförs i samband med uppdrag.

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer icke vid de högre tek- niska läroverken och icke heller finns särskilda resurser i form av utrust- ning och personal.

De tekniska läroverken i Hälsingborg, Härnösand och Karlskrona är ge- nom avtal knutna till statens provningsanstalt som filialer för utförande av främst byggnadstekniska och mekaniska provningar. Denna filialverk- samhet bedrivs under förutsättning att undervisningen icke hindras eller

• Sida 103
•  Original

försvåras. Provningsanstalten avser att utvidga filialsys'temet och aktuella är därvid främst de tekniska läroverken i bl. a. Borlänge och Luleå.

I sammanställningen betecknas gymnasie- och fackskollinjer med föl- jande bokstäver.

A = Allmänt teknisk linje K = Kemiteknisk linje B = Byggnadsteknisk linje M = Maskinteknisk linje Bh = Husbyggnadsteknisk linje Mk = Kraft- och värmeteknisk linje Bv = Väg— och vattenbyggnadsteknisk Mr = Merkantil-teknisk linje linje Mv = Verkstadsteknisk linje C = CelluIOSateknisk linje Pa = Pappersteknisk linje Ek = Elkraftteknisk linje Pr = Produktionsteknisk linje F = Färgeri- och appreturteknisk S = Skeppsbyggnadslinje linje T = Textilteknisk linje Fl = Flygteknisk linje Te = Teleteknisk linje Gj = Gjuteriteknisk linje VS = Värme- och sanitetsteknisk linje Gr = Gruvteknisk linje

Institutet för halvledarforskning

Vid institutet förekommer såväl rutinmässiga mätningar och provningar som forsknings- och utvecklingsarbete. Dessutom finns en avdelning för experimentell produktion. Laboratorieverksamheten omfattar huvudsak- ligen utveckling av halvledarmaterial och halvledarkomponenter samt prov- ningar på dylika komponenter. Antal anställda omfattar vid laboratoriet 6 akademiker eller civilingenjörer, 7 ingenjörer och 12 tekniker eller till- sammans omkring 25 personer. Härtill kommer cirka 20 personer på av- delningen för experimentell produktion. Mä'tningar och provningar för helt utomstående utförs icke.

Institutet för optisk forskning

Institutet har som huvuduppgift vetenskaplig forskning och sysselsätter totalt omkring 12 personer.

Rutinmässiga mätningar och provningar förekommer icke. Forsknings- och utvecklingsarbete beträffande fotografiska objektiv före— kommer och avser mät- och provningsmetoder inklusive provtagnings- metoder jämte utarbetande av standardiserade sådana metoder liksom nor- mer och föreskrifter för material och produkter avsedda för olika ändamål. Forskningsarbetet för denna gren av institutets verksamhet sysselsätter omkring 2 personer per år.

Mätningar och provningar för helt utomstående utförs och omfattar cirka 10 uppdrag per år och debiterade belopp härför utgör omkring 25000 kronor. Uppdragsverksamheten omfattar enbart provning i samband med forskningsbetonade undersökningar och utredningar. Bl. a. utförs mät- ningar och provningar avseende optiska konstanter såsom transmission och brytningsindex, konstruktioner av spektralfilter, även för det infraröda

• Sida 104
•  Original

Sammanställning över högre tekniska läroverk.

Gymnasielinje .Rutinmässiga "lät" Högre tekniska läroverket i respektive ningar OCh provningar fackskollinje I samband med upp- dragsverksamhet

Borlänge:

gymnasium ........................... B M (B M)1 fackskola (3-årig linje) ................ M Borås (gymnasium) ..................... B K M T B K M T* Eskilstuna:

gymnasium ........................... M fackskola (E)-årig linje) ................ M Gävle (gymnasium) ..................... B M B W Göteborg:

gymnasium ........................... B Ek M Mr S Te VS fackskola (3-årig linje) ................ M Hälsingborg (gymnasium) ................ B Ek K M E! Härnösand (gymnasium) ................. B C Ek M Te Bb Jönköping (gymnasium) ................. Gj M (Gj M)5 Karlskrona:

gymnasium ........................... B Te B7 fackskola (Z-årig linje) ................ M Karlstad (gymnasium) ................... M Pa (M Pa)ll Linköping:

gymnasium ........................... M Te fackskola (3-årig linje) ................ Te Luleå (gymnasium) ..................... B Ek M B M' Malmö:

gymnasium ........................... A Ek fackskola (2-årig linje) ................ Bh K M S M” Norrköping (gymnasium) ................ B F Fl K M T B11 Skellefteå (gymnasium) .................. Gr K M Stockholm:

gymnasium ........................... B Ek K M Mr Te fackskola 2-årig linje .................. Bh Bv Ek Mk Mv Te

3-årig linje .................. B 4-årig linje .................. Bh Bv Ek Mk Mv Te

Västerås:

gymnasium ........................... Ek Pr fackskola (2-årig linje) ................ Ek MV Örebro:

gymnasium ........................... Ek K M Mr Te fackskola (3-årig linje) ................ M

1 Läroverket är under uppbyggnad. Underhandlingar pågår med statens provningsanstalt beträffande filialverksamhet. Provningsuppdrag inom byggnads- och maskintekniska områdena torde kunna emottas i framtiden. = Materialprovningsanstalt finns och verksamheten vid anstalten är organiserad på tre fack- avdelningar, nämligen en kemisk kontrollanstalt, en provningsanstalt för byggnadsmaterial och en mekanisk provningsanstalt. Visst forsknings— och utvecklingsarbete förekommer vid den kemiska kontrollanstalten avseende huvudsakligen mät- och provningsmetoder inklusive prov- tagningsmetoder. Antal uppdrag vid kemiska kontrollanstalten omfattar cirka 600 per år och debiterade belopp härför utgör omkring 20 000 kronor. 3 Upp dragsverksamheten är av ringa omfattning. * Filial till statens provningsanstalt. 5 Filial till statens provningsanstalt. " Läroverket har f. n. provisoriska lokaler, men utbyggnad kommer att påbörjas under hösten 1959 eller våren 1960. När de nya lokalerna är färdiga kan provningar ske inom gjuteri-, maskin— och trätekniska samt metallografiska områdena. 7 Filial till statens provningsanstalt.

• Sida 105
•  Original

området, provning av vissa typer av fotografiska objektiv, särskilt för mili- tära ändamål. Vissa mindre undersökningar har utförts på uppdrag av statens provningsanstalt. Debiterade belopp täcker samtliga kostnader för uppdragsverksamheten.

Viss begränsning av uppdragsverksamheten sker genom att förestånda- ren avgör om uppdraget kan antas med hänsyn till institutets resurser m. m.

Särskilda resurser finns i form av utrustning för kvalificerad undersök- ning av avbildningsegenskaper och precisionsmätning av brytningsindex samt spektraltransmissionsundersökningar. Resurserna kan i särskilda fall ställas till statens provningsanstalts förfogande.

Jernkontoret

Jernkontoret disponerar icke över egna laboratorier för utförandet av ma- terialprovningar med undantag av provning av eldfast material, men mät- nings- och provningsmetoder har däremot i stor utsträckning behandlats inom olika kommittéer inom den gemensamma forskningsverksamheten, som administreras av Jernkontoret. Det har därvid primärt varit fråga om

dels att få fram en metod för genomförande av vissa undersökningar (detta kan senare ha lett till en allmänt accepterad metod för rutinmässig provning),

dels att få fram sådana metoder, som direkt siktar på standardisering och normer. Det har därvid varit fråga om metoder från mycket skilda områden. Nedan lämnas några exempel, som kan ha ett mera allmänt intresse och som samtidigt får tjäna att illustrera den skiftande karaktären av arbetet.

1. Bergskemiska analysmetoder. Inom vederbörande kommitté behand- las efter hand praktiskt taget alla ämnen, som är aktuella inom stålområde't. De av kommittén rekommenderade analysmetoderna distribueras efter hand till intresserade parter och kommer så småningom att samlas i en hand- bok. I samband med denna verksamhet tillverkas och distribueras analys-» normaler.

2. Metoder för bestämning av halten av gaser i metalliska material.

3. Metoder för bestämning av korrosionsbenägenheten hos stål, främst rostfritt material. Speciellt bör i detta sammanhang nämnas försöken att få fram lämpliga provningsmetoder rörande spänningskorrosion.

” Läroverket har f. n. provisoriska lokaler, men under hösten 1959 sker inflyttning i nybyggt laboratorium. Den papperstekniska linjen är den enda vid högre tekniska läroverk i Sverige.

” Underhandlingar pågår med statens provningsanstalt beträffande filialverksamhet. "' Antal uppdrag vid läroverkets materialprovningslaboratorium omfattar cirka 180 per år och debiterade belopp härför utgör omkring 12 000 kronor. Provningsverksamheten avser huvud— sakligen dragprov.

" F.n. finns endast möjlighet till drag- och tryckprov. Uppdragsverksamheten omfattar lokala byggmästares provningar med egen personal av hållfasthet hos betongkuher under tillsyn av lärarepersonal. Provningsresurserna förväntas bli större när nya lokaler färdigställts, vilket beräknas ske tidigast år 1961.

• Sida 106
•  Original

4. Metoder för mätning av hårdhet hos kallvalsat bandmaterial. I detta sammanhang kan nämnas Jernkontorets hårdhetsblock för kontroll av hård- hetsmätningsapparater.

5. Metoder för fastställande av djuppressningsmaterials pressbarhets- egenskaper.

6. Inverkan av provstavens form och dimensioner vid slagseghetsprov- ning.

7. Utförande av ultraljudprovning med anvisningar över tolkningen av erhållna indikationer.

8. Metoder för provning av hållfastheten och andra egenskaper hos koks.

9. Metoder för provning av form- och kärnmaterial för gjutningsändamål. 10. Provning av eldfast material för infodring i smält- och värmeugnar. Beträffande detta arbete kan nämnas att vid Metallografiska institutet finns en avdelning, som ägnar sig åt såväl rutinmässig provning av i mark- naden förekommande eldfasta tegel och stampmassor som mera vetenskap- ligt inriktade arbeten på studium av egenskaperna hos inom järnhante— ringen förekommande ugnars infodringsmateriaj. Denna keramiska avdel- ning arbetar även med utvecklandet av nya provningsmetoder. Verksam- heten finansieras helt av Jernkontorets forskningsmedel. Beträffande verksamheten inom de olika kommittéer, som arbetar med utvecklingen av nya provningsmetoder samt undersökning av reproducer- barheten hos befintliga metoder och utvärderingen av dessa med hänsyn till deras möjlighet att ge en säker bild av materials egenskaper i olika sammanhang resp. dessas användbarhet för olika ändamål sker det experi- mentella arbetet ute vid de olika järnbrukens laboratorier och med ut- nyttjande av brukens egna instrumentella resurser. I viss utsträckning utnyttjas även personal och apparatur på Metallografiska institutet. I flera fall förekommer det även att utrustning anskaffas för Jernkontorets medel och att av denna anledning instrumenten ägs av Jernkontoret.

Korrosionsnämnden vid Ingeniörsvetenskapsakademien

Rutinmässiga mätningar och provningar förekommer i avsikt att kontrol- lera egenskaperna hos material och färdiga produkter. Eget laboratorium finns icke utan provningsverksamheten sker vid ett antal försöksstationer (smärre inhägnade områden) i olika delar av landet. Vid försöksstationerna u'tplaceras bl. a. provplåtar och genom besiktningar studeras inverkan av korrosion och korrosionsskydd. För besiktningar åtgår cirka 225 man- dagar per år. I vissa fall anlitas även statens provningsanstalt för provning inom korrosionsområdet.

Forsknings— och utvecklingsarbete förekommer avseende mät- och prov— ningsmetoder inklusive provtagningsmetoder jämte utarbetande av stan-

• Sida 107
•  Original

dardiserade sådana metoder liksom normer och föreskrifter för material och produkter avsedda för olika ändamål. Vidare förekommer studium av sambandet mellan provningsmetoder och praktiska erfarenheter av på- frestningar vid materials användning, dels som sådant, dels i konstruk- tioner, samt grundläggande materialforskning. Forskningsarbetet omfattar cirka 250 man-dagar per år.

Mätningar och provningar för helt utomstående utförs icke. Resultaten av nämndens arbete publiceras i form av handböcker, med- delanden rn. m.

Kungl. arbetarskyddsstyrelsen

Arbetarskyddsstyrelsen är central myndighet för arbetarskyddsfrågor och egentlig provningsverksamhet förekommer icke. Styrelsen är chefsmyndig- het för yrkesinspektionen, som utövar tillsyn å efterlevnaden av de lagar och författningar, vilka reglerar arbetarskydd, arbetstidsbegränsning m.m.

Rutinmässiga mätningar och provningar i avsikt att kontrollera egen- skaperna hos material, konstruktioner, färdiga produkter m. m. förekom— mer i enstaka fall.

Beträffande forsknings- och utvecklingsarbete ingår det som ett led i styrelsens arbetsuppgifter att följa forskning och utveckling inom aktuella områden vid utarbetande av anvisningar och normer In. m. till ledning vid tillämpningen av arbetarskyddslagen i avseende på vissa slag av tekniska anordningar, material eller arbete och att även utarbeta förslag i avsikt att utveckla och förbättra arbetarskyddet. Visst forsknings- och utveck- lingsarbete utförs därvid i samarbete med tillverkare och provningsanstalter.

Mätningar och provningar för helt utomstående utförs i samband med den tillsyn av bl. a. arbetarskyddslagens efterlevnad, som åvilar yrkes- inspektionen. Mätningarna är av relativt enkelt slag och inspektionens instrumentresurser är starkt begränsade. Såsom exempel ä mätningar kan nämnas mätning av koloxidhalten i luft i garage och gjuterier och av före— komsten av exempelvis svavelväte eller kolsvavla i vissa arbetslokaler, undersökning av ventilationsförhållanden och utsugningsanordningar, be- lysningskontroll och bullernivåmätning. Mätningarna och provningarna ut- förs av inspektionens tjänstemän utan kostnad för arbetsgivaren och kan tillkomma på initiativ av yrkesinspektör eller på begäran av arbetsgivare eller anställd.

Särskilda resurser i form av utrustning eller personal för utförande av provnings- och kontrolluppgifter finns icke hos arbetarskyddsstyrelsen eller yrkesinspektionen. Det har dock i nyligen avgivet betänkande (SOU 1959: 9) föreslagits, att ett laboratorium för tekniskt-yrkeshygieniska rutinunder- sökningar inrättas hos arbetarskyddsstyrelsen.

• Sida 108
•  Original

Enligt den s. k. huvudförvaltningsprincipen omhänderhar förvaltningen bl. a. upphandlingar av beklädnadsmateriel för flyget och marinen. Vidare upphandlas gardiner, mattor och möbeltyger för i stort sett hela statsför- valtningen samt tvätt- och rengöringsmedel för vissa delar av statsförvalt- ningen.

Rutinmässiga mätningar och provningar förekommer inom förvaltning- ens materielbyrå och avser främst leveranskontroll av beklädnadsmateriel såsom exempelvis textilier, lädervaror, gummi, skor m. rn. Eget laborato- rium finns inom materielbyrån, men på grund av begränsade resurser i fråga om utrustning kan endast viss provning av textila material utföras vid laboratoriet. För övrig provning anlitas olika provningsanstalter, branschinstitut m. fl. Verksamheten sysselsätter 1,5 personer per år och personalkostnaderna uppgår till cirka 24 000 kronor.

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer avseende utarbetandet av normer och föreskrifter för material och produkter avsedda för olika ändamål.

Uppdragsverksamhet förekommer genom att förvaltningen i viss omfatt— ning kontrollerar av kungl. civilförsvarsstyrelsen upphandlat material. För dylika uppdrag debiteras särskild avgift.

Särskilda resurser i form av utrustning eller personal finns icke.

Kungl. armétygförvaltningen

Rutinmässiga målningar och provningar förekommer främst i samband med kontroll av materiel, som inköps för att ingå i arméns utrustning, samt kontroll av sådan materiels tillstånd efter användning och förvaring. Antal anställda för rutinprovning utgör cirka 280 personer.

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer i viss utsträckning av- seende mät- och provningsmetoder och bedrivs inom samtliga avdelningar för materielanskaffning inom förvaltningen dels under utvecklingen av materiel, dels i samband med kontroll av inköpt materiel. Vid en speciell mätdonssektion inom vapenavdelningens kontrollbyrå sker utveckling av mätmetoder för huvudsakligen mekaniska element avseende geometriska mått, ytfinhet, hårdhet och liknande egenskaper. Mätdonssektionen är ge- mensam för försvarets myndigheter. Vad beträffar metoder för ballistiska måtningar och andra mätningar i samband med provskjutning sker ut- vecklingsarbetet vid vapenbyråns provskjutningscentral. Utveckling och anpassning av provtagningsmetoder för användning vid olika slag av kon- troll samt behandling av hithörande matematiskt statistiska problem om- händerhas av en inom förvaltningens normaliebyrå organiserad kontroll- me'todiksektion.

• Sida 109
•  Original

Normering och standardisering av provningsmetoder, material och pro- dukter av skilda slag utgör en viktig del av det tekniska underlag, som ligger till grund för förvaltningens upphandling av materiel, vilken är av- sedd att ingå i arméns utrustning. Förvaltningen utarbetar egna normer och standard för objekt som enbart avser arméns tygmateriel samt deltager i övrigt dels i det samarbete som äger rum med övriga försvarsförvalt— ningar, dels i de olika organ som är anslutna till Sveriges standardiserings- kommission.

Standardiseringsarbetet inom försvaret är samordnat genom försvarets standardiseringsdelegation, vari ingår representanter för de centrala för- svarsförval'tningarna.

Inom armétygförvaltningen sammanhålles standardfrägorna av normalie- byråns standardiseringssektion. Utarbetande av materialstandard och till denna anknuten metodstandard sker vid normaliebyråns materiallabora- torium. Normer för provtagning och annan statistisk kontroll utarbetas inom ovan nämnda kontrollmetodiksektion. I övrigt utarbetas standard av skilda slag inom förvaltningens olika avdelningar för materielanskaffning.

Studium av sambandet mellan provningsmetoder och praktiska erfaren- heter av påfrestningar vid materials användning, dels som sådant, dels i konstruktioner, sker främst för att ersätta rena funktionsprovningar med mera laboratoriemässiga provningar exempelvis i samband med utveckling av ny materiel eller vid undersökning av nya material.

Grundläggande materialforskning i den mening som avses i detta sam- manhang förekommer icke.

Uppdrag avseende mätningar och provningar utförs huvudsakligen för övriga centrala försvarsförvaltningar och endast i speciella fall för utom- stående.

Uppdragsverksamheten omfattar cirka 300—350 uppdrag per år och de- biterade belopp härför utgör 100—150 000 kronor. Det övervägande antalet uppdrag är av rutinmässig karaktär.

När det gäller uppdrag från försvarets myndigheter debiteras i princip endast rörliga kostnader.

Särskilda resurser i form av utrustning finns, men de personella resur— serna för mottagande av uppdrag från helt utomstående är mycket be— gränsade. Frågan om mottagande av sådana uppdrag syns böra tagas upp för varje särskilt fall.

Kungl. byggnadsstyrelsen

Inom styrelsens byggnadsbyrå, som bl. a. innefattar en byggnadsteknisk, en värme- och sanitetsteknisk samt en elavdelning, förekommer rutinmässiga undersökningar och provningar av byggnadsmateriel samt geotekniska prov-

• Sida 110
•  Original

ningar. I övriga fall lämnas provningsuppdrag åt utomstående institutioner,. främst offentliga provningsanstalter.

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer och utförs i samband med utredningar, som ligger till grund för av styrelsen utfärdade tekniska an- visningar avseende byggnadsmaterial och byggnadskonstruktioner. Grund- läggande materialforskning förekommer i huvudsak endast genom gransk— ning av program, som utarbetas genom materialindustrins försorg samt genom rådgivning, som förekommer i anslutning till sådan forskning.

Vid styrelsens värmetekniska avdelning förekommer rutinmässiga mät- ningar och provningar avseende bl. a. värmepannors och eldstadsanord— ningars praktiska lämplighet och driftsekonomi. Vidare provas olika bräns- lens användbarhet i olika pannor. Provningsverksamheten utövas i anslut- ning till avdelningens bränslekontrollerande arbete.

Styrelsens laboratorium för provning av värmepannor och eldstadsanord— ningar (Agnegatan 19, Stockholm) är f. n. uthyrt till statens hantverks— institut.

Inom styrelsen förekommer icke mätningar och provningar för helt utom- stående och icke heller finns särskilda resurser i form av utrustning eller personal.

Kungl. civilförsvarsstyrelsen

Styrelsen har inga egna resurser för utförande av rutinmässiga mätningar och provningar eller forsknings- och utvecklingsarbete.

Vid förekommande behov av provning anlitas olika statliga organ och provningsanstalter t. ex. försvarets forskningsanstalt, olika militära för- valtningar m. fl.

Kungl. domänstyrelsen

Rutinmässiga mätningar och provningar i egen regi förekommer endast i mycket begränsad omfattning och avser närmast enkla funktionsprov av redskap och maskiner.

Styrelsen har tillsammans med enskilda skogsföretag bildat arbetsstudie- organisationerna Mellan- och Sydsvenska Skogsbrukets Arbetsstudier (MSA) och Forskningsstiftelsen SDA, vilka för medlemmarnas räkning utför rela- tivt ingående provningar av för skogsbruket aktuella redskap och maskiner.

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer icke inom styrelsen, utan bedrivs av förenämnda organisationer och omfattar exempelvis teknik och utrustning vid mätning av dragmotstånd vid transportarbete, utarbetande av nya redskapskonstruktioner och studium av väghållningsfrågor under snöförhållanden.

• Sida 111
•  Original

Kungl. flygförvaltningen

Centrallaboratoriet i Malmslätt. Förutom centrallaboratoriet har flygvapnet ett materiallaboratorium i Arboga för rutinmässig leveranskontroll av rå- material, såväl metalliska som lacker m. m. Därjämte har flygförvaltningen i Stockholm ett radar- och teletekniskt laboratorium.

Verksamheten vid centrallaboratoriet omfattar organisatoriskt sett fyra tekniska huvudsektioner, nämligen sektionerna för fysik, kemi, hållfasthet och drivmedel.

Vid fysiksektionen utförs bl. a. arbeten inom metallografi, fin- och grov- strukturröntgen, akustik (bl. a. mätningar av flygbuller). Vid kemisek- tionen utförs metallanalyser, undersökningar av textil- och plastmaterial, studier och förbättringar av ytbehandlingsmetoder samt korrosionsförsök m. m. Vid sektionen för hållfasthet utförs materialprovning, utmattnings- försök vid olika temperaturer, varmhållfasthetsförsök vid höga tempera- turer och under skilda försöksbetingelser samt utvecklingsarbete inom svetsnings- och lödningsområdet. Till sistnämnda sektion hör även en mindre mekanisk verkstad för underhåll och reparation av maskiner och apparater samt för tillverkning av sådan försöksutrustning som icke finns att köpa. Vid sektionen för drivmedel undersöks flygbränslen, smörjmedel och övriga drivmedel samt verkstadsoljor av olika slag.

Rutinmässiga mätningar och provningar utgör omkring 80 % av verk- samheten och resterande del hänför sig till forsknings- och utvecklings- arbete.

Mätningar och provningar för helt utomstående utförs och debiterade belopp härför uppgår till cirka 150 000 kronor per år. Främst utförs under- sökningar av varmhållfasthet samt driv- och smörjmedel. Uppdragsverk- samheten omfattar till ungefärligen lika delar provning i samband med forskning resp. rutinprovning.

Debiterade belopp täcker samtliga kostnader för uppdragsverksamheten, som i stort sett kan sägas vara självfinansierande.

Uppdrag från flygvapnet har förtursrätt i förhållande till uppdrag från andra statliga och enskilda uppdragsgivare. De två sistnämnda kategorierna svarar för omkring 20 % av laboratoriets årsinkomst, medan cirka 80 % belöper sig på flygvapnet och fördelar sig med ungefär hälften på flyg- förvaltningen och hälften på flygvapnet i övrigt.

Särskilda resurser finns i form av utrustning för bl. a. röntgendiffrak- tion och -radiografi, krypprovning, utmattningsförsök i värme, temperatur- och belastningschocker på metalliska material samt oktantalsbestämningar enligt olika metoder.

• Sida 112
•  Original

Provning i samband med forskningsbetonade undersökningar och utred- ningar av försvarsteknisk natur förekommer inom förvaltningens forsk— ningssek'tion på uppdrag av statliga verk och institutioner. Debiterade belopp täcker samtliga kostnader för uppdragsverksamheten.

Verksamheten omfattar främst stötvågsbelastningar i luft, mark och vatten.

Samarbete med statens provningsanstalt kan ifrågakomma under förut- sättning att uppdragen avser svenska försvarstekniska spörsmål.

Kungl. generalpostszyrelsen

Rutinmässiga mätningar och provningar av enklare slag förekommer i sam- band med upphandling av vissa produkter —— främst papper. Särskild per— sonal finns icke för denna verksamhet, utan provningarna utförs i anslut- ning till övrig handläggning av upphandlingsfrågor. För mera komplice- rade provningar anlitas som regel statens provningsanstalt.

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer icke, utan behandlas i förekommande fall i samråd med statens provningsanstalt.

Mätningar och provningar för helt utomstående utförs icke och icke heller finns särskilda provningsresurser i form av personal eller utrustning.

Kungl. generaltullstyrelsen

Vid tullverkets huvudlaboratorium i Stockholm utförs kvalitativa och kvan— titativa analyser samt andra undersökningar avseende huvudsakligen från styrelsens byråer och lokala tullmyndigheter överlämnade varuprov. Syf— tet med arbetet är främst att möjliggöra klassificering av varorna enligt gällande tulltaxa samt att fastställa tull och andra avgifter. Undersökning— arna görs icke mera omfattande än att förenämnda syfte uppnås.

Det åligger även huvudlaboratoriet att fungera som undersökningslabo- ratorium för tekniska spörsmål i allmänhet inom kontrollstyrelsens verk- samhetsområde.

Undersökningar vid laboratoriet för andra statliga myndigheter och in- stitutioner förekommer endast i mycket begränsad omfattning.

Förutom huvudlaboratoriet i Stockholm finns laboratorier i Göteborg och Malmö för varuundersökningar i samband med tulltaxeringsarbetet för resp. lokalförvaltningar.

Undersökningar på uppdrag av enskilda personer förekommer icke.

Kungl. järnvägsstyrelsen

Den inom statens järnvägar bedrivna forsknings- och provningsverksam- heten avser främst att tillgodose det egna behovet av dylik verksamhet.

• Sida 113
•  Original

Nedan redovisas de uppgifter som från järnvägsstyrelsens sida lämnats beträffande förenämnda verksamhet.

Vid maskintekniska byråns laboratorium förekommer rutinmässig prov- ning i viss utsträckning i samhand med påkänningsmätningar på hela konstruktioner (korgar, underreden, boggier) samt vid stabilitetsunder- sökningar på fordon. Vidare utförs prov och undersökningar i samband med utvecklingsarbete beträffande rullande järnvägsma'teriel.

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer avseende mät- och prov- ningsmetoder inklusive provtagningsmetoder jämte utarbetande av stan- dardiserade sådana metoder för utveckling av rullande materiel med av- seende på dess gångegenskaper och det ömsesidiga kraftförhållandet till banan.

Sammanlagda antalet anställda för provnings- och forskningsarbete ut- gör 15 personer. Forskningsverksamheten omfattar cirka en tredjedel av provnings- och forskningsarbetet.

Mätningar och provningar utförs till övervägande del på uppdrag av konstruktionsavdelningarna inom statens järnvägars maskintekniska byrå. I vissa fall sker samarbete med statens järnvägars leverantörer av rullande materiel. Uppdragsverksamheten omfattar cirka 100 uppdrag per år och härav utgör rutinprovningen omkring 75 % medan resterande del kan be- tecknas som provning i samband med forskningsbetonade undersökningar och utredningar.

Uppdrag mottas oavsett vem som är uppdragsgivare, men angelägenhets— gradering tillämpas med hänsyn till bristande personella resurser.

Särskilda resurser. Den rullande järnvägsmaterielens speciella karaktär (spårbundenhet, stora massor, höga dragkrafter m. m.) kräver särskilda laboratorieresurser. Bl. a. används speciella rälsgående mätvagnar. Bland övrig utrustning, som är användbar även för icke järnvägstekniska mät- ningar, märks instrumenteringen för dynamiska spännings-töjningsunder- sökningar. En mera universellt användbar registrerings- och utvärderings- anläggning för svängningstekniska undersökningar innehållande en data— bandspelare (Ampex 114) är under uppbyggnad. Resurserna kan i särskilda fall ställas till statens provningsanstalts förfogande.

Vid elektrotekniska laboratoriet är verksamheten uppdelad på två av- delningar — en starkströms- och en svagströmsavdelning.

Starkströmsavdelningen omfattar: mekanisk verkstad för tillverkning av vissa mätutrustningar och provmodeller, reparationer samt tillverkningar i mindre omfattning; mätar- och reläavdelning med revision och kontroll av relä- och mätarutrustning för den elektriska tågdriften som huvudsak- lig uppgift. Inom denna avdelning repareras även instrument; avdelning för mätteknik svarar för laboratoriets instrument och utför speciella måt- ningar. Dessutom förekommer konstruktion av vissa instrument. Vidare

• Sida 114
•  Original

114 finns kontor och förråd för förrådsbokföring m. m. Förrådet omfattar ma- terial för mekanisk verkstad samt reläer m. m. för eldriften.

Svagströmsavdelningen omfattar: telefonavdelning med grupper för ex- periment och servis. Inom experimentgruppen utförs montage av speciella växlar, provutrustningar för signaltelefoni m. m. Servis utförs på vissa aggregat förekommande inom selektortelefonien och vissa detaljer t. ex. reläer tillhörande fjärrskriftutrustningarna;' radioavdelning uppdelad i två grupper. Den ena gruppen handhar provning och revision av Ukv-radio- utrustning för rangerbangårdar, konstruktion, byggande och provning av utrustningar innehållande elektroniska enheter m. m. Den andra gruppen sysslar uteslutande med speciella utrustningar för trådlös förbindelse mel- lan fasta stationer och tåg samt utrustningar för automatiskt tågstopp. Såväl konstruktion, framställning som provning av utrustningar åvilar denna avdelning; signalavdelning, som utför vissa provkopplingar och montage av signalrelästativ och övriga speciella kopplingar. Vidare förekommer viss servisverksamhet beträffande signalreläer. Dessutom finns kontor och förråd som handhar debitering av arbeten, inköp av materiel m. in. För- rådet omfattar materiel för telefoni, radio, vissa fjärrskriftdetaljer och vissa detaljer till signalreläer.

Vissa detaljer avsedda för distrikten anskaffas centralt genom labora- toriets försorg.

Totalt antal anställda vid laboratoriet utgör 54 personer, varav 1 före- ståndare, 6 ingenjörer och 1 verkmästare.

Mätningar och provningar för helt utomstående utförs icke. Särskilda resurser. Laboratoriet förfogar över dels normala elektriska instrument i gott urval såsom volt-, ampere-, ohm- och wattmetrar, dels sling- och katodstråleoscillografer med kameror, 'trådtöjningsgivare, po- tentiometerskrivare, temperaturskrivare, signalgeneratorer m. m., dels an- nan för speciella järnvägsändamål utvecklad mätapparatur. Resurserna syns i undantagsfall kunna ställas till statens provningsanstalts förfogande.

Vid förrådsbyråns kemiska laboratorium förekommer rutinmässiga mät- ningar och provningar samt forsknings- och utvecklingsarbete. Forsknings- arbetet är dock av ringa omfattning. Antal anställda utgör totalt 11 per- soner.

Laboratoriet arbetar enbart för statens järnvägars räkning. Den huvud- sakliga uppgiften är att undersöka erbjudna produkter och att ombesörja leveranskontroll. I övrigt har laboratoriet till uppgift att lämna råd be- träffande ma'terialbehandling, materialtillverkning, säkerhetsfrågor, vissa taxefrågor m. 111.

Vid förrådsbyråns avdelning för besiktning och provning av huvudsak- ligen stålverksprodukter förekommer rutinmässiga mätningar och prov— ningar av hållfasthetsteknisk och metallografisk art. Även forsknings- och utvecklingsarbete förekommer i mindre omfattning. Antal anställda utgör 3 personer. Verksamheten bedrivs enbart för statens järnvägars räkning.

• Sida 115
•  Original

Kungl. lantbrukshögskolan oah statens lantbruksförsök

Uppgifterna avser enbart det kemiska analyslaboratoriet, vilket bedriver sådan verksamhet som är av intresse för denna utredning.

Rutinmässiga mätningar och provningar förekommer och omfattar ke- misk analys av fodermedel, skördeprodukter, ensilage, gödsel, jord m. m. Den rutinmässiga verksamheten sysselsätter omkring 24 personer per år.

Forsknings— och utvecklingsarbete förekommer avseende mät- och prov- ningsmetoder. Grundläggande materialforskning sker i samarbete med andra institutioner inom lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök. Antal anställda för forskningsarbete omfattar 1—2 personer per år.

Mätningar och provningar för helt utomstående utförs icke och icke heller mottas uppdrag oavsett vem som är uppdragsgivare. Analyser utförs på uppdrag av lantbrukshögskolans institutioner, statens lantbruksförsök och statens försöksgårdar.

Särskilda resurser i form av utrustning och personal finns icke. För- hållandena härvidlag torde dock förbättras när statens lantbrukskemiska laboratorium i Uppsala börjar sin verksamhet och övertager verksamheten vid lantbrukshögskolans analyslaboratorium och statens lantbrukskemiska kontrollanstalt (se Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt).

Kungl. marinförvaltningen

Rutinmässiga mätningar och provningar beträffande material, konstruk- tioner och produkter sker i allmänhet i form av leveranskontroll hos för- valtningens leverantörer. I viss utsträckning utförs även dylika mätningar och provningar åt andra militära förvaltningar, varvid i allmänhet inga kostnader debiteras dessa.

Forsknings- och utvecklingsarbete i egen regi förekommer icke i nämn- värd utsträckning, däremot verkar ämbetsverket för genomförandet av dy- likt arbete hos industrin i nära kontakt med denna.

Särskilda resurser finns för utförande av teletekniska mätningar.

Kungl. mynt- och justeringsverket

Mynt- och justeringsverkets verksamhet avser sådan kontroll, som är lag- ligen påbjuden genom justeringsplikt å mätnings- och vägningsredskap samt genom kontrollplikt å ädelmetallarbeten. Dessutom förekommer ar- beten rörande fastställande av enheter och deras materialisering samt prov- ningar med certifikat rörande längd, yta, rymd och vikt samt halt av ädel- metaller. Verket förvarar riksprototyperna för längd och massa samt dess— utom riksnormalerna för ljusstyrka och ljusflöde. Förutom nu nämnd verksamhet handhar verket mynttillverkningen inom landet.

• Sida 116
•  Original

Verksamheten fördelar sig dels på det centrala verket i Stockholm, dels på 23 länsvis placerade justerare. Därjämte finns kontrollstämplingsför- rättare i olika delar av landet för kontrollstämpling av ädelmetallarbcten. För Stockholm fungerar verket som justerare. Justerarna handhar s. k. handelsjusterincf, d. v. s. justering av redskap som skall användas i han- deln och för vilka man icke ställer anspråk på speciellt hög precision. Vid krav på hög precision utförs justeringen vid verket.

Rutinmässiga mätningar och provningar förekommer och sysselsätter beträffande justering av mått och vikt drygt 50 anställda per år. Avlöningar och omkostnader härför uppgår till drygt 1 milj. kronor. Vad beträffar kontroll av ädelmetaller finns 143 anställda av vilka 122 är kontrollstämp- lingsförrät'tare i olika delar av landet. Avlöningar och omkostnader för ädelmetallkontrollen uppgår till drygt 400 000 kronor.

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer avseende mät- och prov- ningsmetoder inklusive provtagningsmetoder jämte utarbetande av stan— dardiserade sådana metoder liksom normer och föreskrifter för material och produkter avsedda för olika ändamål. Vidare förekommer studium av sambandet mellan provningsmetoder och praktiska erfarenheter av på- frestningar vid materials användning, dels som sådant, dels i konstruk- tioner. Grundläggande materialforskning förekommer icke. Forsknings- arbetet, som sysselsätter omkring 3 personer per år, bedrivs inom verkets avdelning för precisionsjustering.

Mätningar och provningar för helt utomstående utförs och antal uppdrag (utförda justeringar och proberingar) uppgår till cirka 730 000 per år och debiterade belopp härför utgör omkring 2,3 milj. kronor. De uppdrag, som utförs vid avdelningen för mått och vikt, avser konstruktionsundersök- ningar, bestämningar av längd, yta, rymd och Vikt 111. m. samt justeringar. Vid avdelningen för kontroll av ädelnietaller avser uppdragen proberingar av platina, guld och silver med certifikat samt kontrollstämplingar av ädelmetaller. Den huvudsakliga delen av antalet uppdrag avser rutinmässig provning. Debiterade belopp täcker samtliga kostnader för uppdragsverk— samheten.

Uppdrag mottas oavsett vem som är uppdragsgivare. Särskilda resurser finns i form av utrustning och personal för bestäm- ning av längd, yta, rymd och vikt samt för probering av ädelmetaller. Resurserna kan i särskilda fall ställas till statens provningsanstalts för- fogande.

Kungl. skogshögskolan

Rutinmässiga mätningar och provningar förekommer inom virkesläran av- seende volymvikts—(z täthets-)bestämningar av trä. Verksamhetens omfatt- ning utgör cirka 200 timmar per år.

• Sida 117
•  Original

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer cirka 50 timmar per år inom virkesläran avseende mät- och provningsmetoder inklusive provtag- ningsmetoder.

Mätningar och provningar för helt utomstående har hittills icke varit aktuella.

Särskilda resurser i form av dyrbarare utrustning saknas. Vad beträffar rutinmässiga mätningar och provningar enligt ovan kan resurser ställas till statens provningsanstalts förfogande.

Kungl. tekniska högskolan

Institutionen för byggnadsakustik Rutinmässiga mätningar och provningar i avsikt att klarlägga vissa sam- manhang förekommer i samband med speciella uppdrag för exempelvis byggnadsstyrelsen eller olika forskningsinstitutioner.

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer inom det byggnadsakus- tiska området avseende mät- och provningsmetoder inklusive provtagnings- metoder jämte utarbetande av standardiserade sådana metoder liksom nor- mer och föreskrifter för material och produkter avsedda för olika ändamål. Vidare förekommer studium av sambandet mellan provningsmetoder och praktiska erfarenheter av påfrestningar vid materials användning, dels som sådant, dels i konstruktioner, jämte grundläggande materialforskning.

Mätningar och provningar för helt utomstående omfattar cirka 30 upp- drag per år och debiterade belopp härför utgör omkring 35 000 kronor. Uppdragsverksamheten avser uteslutande provning i samband med forsk- ningsbetonade undersökningar och utredningar. Debiterade belopp täcker samtliga kostnader för uppdragsverksamheten.

Uppdrag mottas oavsett vem som är uppdragsgivare under förutsättning att uppdragsgivaren accepterar att undersökningsresultaten får publiceras.

Särskilda resurser i form av utrustning och personal finns vad beträffar det byggnadsakustiska området, men resurserna syns icke i särskilda fall kunna ställas till statens provningsanstalts förfogande.

Institutionen för byggnadsstatik Rutinmässiga mätningar och provningar förekommer icke.

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer avseende mät- och prov- ningsmetoder inklusive provtagningsmetoder jämte studium av sambandet mellan provningsmetoder och praktiska erfarenheter av påfrestningar vid materials användning, dels som sådant, dels i konstruktioner. Vidare före- kommer grundläggande materialforskning.

Mätningar och provningar för helt utomstående utförs i begränsad om- fattning och omfattar huvudsakligen provningar i samband med forsk-

• Sida 118
•  Original

ningsbetonade undersökningar och utredningar. Debiterade belopp täcker samtliga kostnader för uppdragsverksamheten.

Uppdrag mottas oavsett vem som är uppdragsgivare. Särskilda resurser finns i form av utrustning för provning av konstruk- tioners statiska verkningssätt och hållfasthet.

Institutionen för byggnadsteknik Rutinmässiga mätningar och provningar förekommer icke.

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer avseende mät- och prov— ningsmetoder inklusive provtagningsmetoder jämte studium av sambandet mellan provningsmetoder och praktiska erfarenheter av påfrestningar vid materials användning, dels som sådant, dels i konstruktioner.

Mätningar och provningar för helt utomstående utförs i den mån sådant arbete kan inpassas som ett led i forskningsuppgifter ingående i institu- tionens normala program. Uppdragsverksamheten är f. n. av ringa om- fattning, men torde successivt växa. Debiterade belopp täcker samtliga kostnader för uppdragsverksamheten.

Särskilda resurser finns i form av anordningar utförda i full skala för studium av värmegenomgång i väggkonstruktioner 0. dyl. Dessa anord- ningar innefattar främst ett konditionerat mätrum med ett angränsande kylrum mellan vilka väggprover kan anordnas. Vidare finns tre registre- rande potentiometrar för bl. a. automatisk registrering av värmeflöde och temperaturer samt sex termoelektriska värmeflödsmätare jämte ett antal konditioneringsrum inom olika fukt- och temperaturområden. Dessutom finns en modern pressutrustning, som bl. a. innefattar en 600-tons Losen— hausen press med ett flertal tillsatsanordningar, en 50-tons Alphapress och en 10-tons Mohr & Federhaff universalpress.

I särskilda fall torde utrustningen kunna ställas till statens provnings- anstalts förfogande.

Institutionen för elektrisk anläggningsteknik

Rutinmässiga mätningar och provningar förekommer icke.

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer avseende mät- och prov- ningsmetoder.

Mätningar och provningar för helt utomstående utförs och omfattar cirka 70 uppdrag per år och debiterade belopp härför utgör cirka 43 000 kronor. Uppdragsverksamheten avser uteslutande provning i samband med forsk- ningsbetonade undersökningar och utredningar. Debiterade ”belopp täcker samtliga kostnader för uppdragsverksamheten.

Uppdrag mottas oavsett vem som är uppdragsgivare. Särskilda resurser finns för belysningstekniska mätningar och mätningar i högspänningslaboratorium. För belysningstekniska mätningar finns bl. a.

• Sida 119
•  Original

mörk strålkas'targång med automatiskt registrerande fotometer och med färgkorrigerande fotoceller, konstantspänningsaggregat (i 1 0/00) och foto- meterbatteri, fotometerbänk, apparat för automatisk livslängdsprovning, färgtemperaturnormaler, spektralfotometer och takis'toskop för mätning av synarbete. För mätning i högspänningslaboratoriet finns bl. a. olika trans- formatorer, pressgaskondensatorer, resistiva stötspänningsdelare samt Scheringbrygga. Resurserna kan i särskilda fall ställas till statens prov- ningsanstalts förfogande.

Institutionen för elektromaskinlära

Rutinmässiga mätningar och provningar förekommer icke.

Forsknings— och utvecklingsarbete förekommer avseende mät- och prov- ningsmetoder inklusive provtagningsmetoder.

Mätningar och provningar för helt utomstående utförs och omfattar cirka 100 uppdrag per år och debiterade belopp härför uppgår till om- kring 250 000 kronor. Uppdragsverksamheten avser bryt- och övriga kortslutningsprov, uppvärmningsprov med högström, utvecklingsbetonade provningar av elektriska motorer, generatorer och transformatorer m. ni. av alla slag, speciella undersökningar på självreglerande generatorer och kommutatormaskiner m. m., undersökning och utveckling av spännings- och hastighetsregulatorer av transduktorisk och transistorisk typ samt stu- dium av transienta förlopp inom elektriska maskiner och maskinkombina- tioner. Provningarna är uteslutande av forskningsbetonad karaktär och omfattar inklusive forsknings- och utvecklingsarbete cirka 9 000 ingenjörs- timmar per är förutom motsvarande tid för hjälpkrafter och verkstads- arbete.

Uppdrag mottas oavsett vem som är uppdragsgivare. Särskilda resurser finns för bryt— och övriga kortslutningsprov med en effekt av upp till cirka 60 MVA samt för alla slag av mätningar på elek- triska maskiner. Resurserna avseende såväl utrustning som kvalificerad personal kan i särskilda fall ställas till statens provningsanstalts förfogande.

Institutionen för hållfasthetslära

Rutinmässiga mätningar och provningar förekommer undantagsvis i sam- band med vissa forskningsprojekt.

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer avseende mät- och prov- ningsmetoder inklusive provtagningsmetoder jämte studium av sambandet mellan provningsmetoder och praktiska erfarenheter av påfrestningar vid materials användning, dels som sådant, dels i konstruktioner. Vidare före- kommer grundläggande materialforskning omfattande kryp- och utmatt- ningsprov, undersökning av trådtöjningsgivare vid högre temperaturer samt bestämning av sprickhastigheten vid sprödbrott.

• Sida 120
•  Original

Mätningar och provningar för helt utomstående utförs och omfattar 10—15 uppdrag per år och debiterade belopp härför utgör omkring 10 000 kronor. Vid debiterbara provningar tillämpas i princip samma taxa som vid statens provningsanstalt.

Uppdrag mottas oavsett vem som är uppdragsgivare. Särskilda resurser finns i form av utrustning för drag-, vrid-, slag-, hård- hets-, utmattnings- och krypprov jämte töjningsmä'tning. Vidare finns ut- rustning för ultraljud, spänningsoptik och spricklacksundersökning. Resur— serna kan i särskilda fall ställas till statens provningsanstalts förfogande.

Institutionen för kvantitativ kemisk analys

Rutinmässiga mätningar och provningar förekommer icke.

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer avseende mät- och prov- ningsmetoder inklusive provtagningsmetoder för utveckling av nya kemiska analysmetoder. För forskningsarbetet finns två personer anställda.

Uppdrag mottas företrädesvis från institutioner vid tekniska högskolan. Övriga uppdrag mottas endast om de kan anses ha speciellt intresse för institutionens undervisning och forskning.

Särskilda resurser i form av utrustning och personal finns för upptag- ning av ljusabsorptionsdiagram i infrarött och ultraviolett ljus. Resurserna kan i särskilda fall ställas till statens provningsanstalts förfogande.

Institutionen för mekanisk värmeteori och kylteknik

Rutinmässiga mätningar och provningar förekommer icke.

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer avseende mät- och prov- ningsmetoder inklusive provtagningsmetoder jämte utarbetande av stan— dardiserade sådana metoder liksom normer och föreskrifter för material och produkter avsedda för olika ändamål. Vidare förekommer studium av sambandet mellan provningsmetoder och praktiska erfarenheter av på— frestningar vid materials användning, dels som sådant, dels i konstruk— tioner, samt grundläggande materialforskning. Forskningsverksamhcten omfattar cirka 4 000 timmar per år.

Mätningar och provningar för helt utomstående utförs och omfattar cirka 40 uppdrag per år och debiterade belopp härför utgör omkring (30 000 kronor. Provningarna är uteslutande av forskningsbetonad karaktär och kan omfatta exempelvis bestämning av ångtryckskurvor för ammoniak- vattenlösningar vid höga tryck, bestämning av värmeövergångstal vid ko— kande köldmedier i horisontella rör, bestämning av strömningsmotstånd vid kokande köldmedier, inverkan av solstrålningen på fyllda köldmedie— behållare och utveckling av utrustning för hypotermiundersökningar. Vi- dare kan provningarna omfatta laboratorie- och fältprovningar avseende kylmaskineri, apparater och isoleringar jämte undersökningar i samband

• Sida 121
•  Original

med stabilisering av jordmassor medelst frysning samt prov i samband med utarbetandet av provningsföreskrifter för frysboxar. Debiterade be— lopp täcker samtliga kostnader för uppdragsverksamheten.

Uppdrag mottas oavsett vem som är uppdragsgivare. Särskilda resurser finns i form av utrustning för temperaturmätning, värmeflödesmätning, framställning av flytande luft samt undersökningar vid låga temperaturer. Resurserna kan i särskilda fall ställas till statens provningsanstalts förfogande.

Institutionen för radioteknik

Rutinmässiga mätningar och provningar förekommer icke.

Forsknings- och utvecklingsarbete i transistorteknik och elektroakustik förekommer avseende mät- och provningsmetoder inklusive provtagnings- metoder samt studium av sambandet mellan provningsmetoder och prak- tiska erfarenheter av påfrestningar vid materials användning, dels som sådant, dels i konstruktioner.

Mätningar och provningar för helt utomstående utförs och omfattar cirka 15 uppdrag per år och debiterade belopp härför utgör omkring 10 000 kronor. Uppdragsverksamheten omfattar till cirka 85 % provning av forsk- ningsbetonad karaktär, medan resterande del utgör provning utan samband med annat uppdrag. Debiterade belopp täcker samtliga kostnader för upp— dragsverksamheten.

Uppdrag mottas oavsett vem som är uppdragsgivare, men uppdragen bör korrespondera med övrig verksamhet vid institutionen eller vara av spe- ciellt intresse.

Särskilda resurser finns i form av utrustning för elektroakustiska mät- ningar (speciellt på högtalare), frekvenskurvupptagningar 20 Hz—20 KHz och 50 KHz—250 MHz, pulsmätningar (speciellt i transistorkretsar), ka- rakteristikskrivning med XY-skrivare m. m. Vidare finns skrivande våg- analysator och FM-generator med låg distorsion. Resurserna kan i sär- skilda fall ställas till statens provningsanstalts förfogande.

Institutionen för uppvärmnings- och ventilationsteknik

Verksamhet av intresse för denna utredning förekommer icke.

Kungl. telestyrelsen

Provningsverksamheten inom telestyrelsen bedrivs vid styrelsens tekniska byrå och radiobyråns avdelning för allmän radioteknik. Tekniska byrån omfattar förutom en provningsanstalt tre särskilda avdelningar för trans- mission, stationsuiveckling och stationsprojektering. De tre sistnämnda av- delningarna är främst avsedda för styrelsens interna behov.

Tekniska byråns provningsanstalts verksamhet är uppdelad på tre sek-

• Sida 122
•  Original

tioner. Sektion 1 handlägger allmänteletekniska och elektroakustiska ären- den samt ärenden beträffande starkströmsanläggningars inverkan på tele— fon- och telegrafanläggningar (bl. a. koncessionsärenden gällande kraft- ledningar och järnvägselektrifieringar). Sektion 2 handlägger fysikalisk— kemiska och mekaniska ärenden. Sektion 3 handlägger övervägande delen av anstaltens leveransprovningsärenden. Viss leveransprovningsverksamhet förekommer även vid de två övriga sektionerna beträffande speciella objekt.

Rutinmässiga mätningar och provningar förekommer vid sektion 1 i form av leveransprovningar av telefonapparater och elektriska mätinstru— ment och vid sektion 2 i form av leveransprovningar av ackumulatorbat— terier, areometrar, temperaturregulatorer och överspänningsskydd. Den övervägande delen av arbetet inom sektion 3 avser leveransprovning av främst linjematerial och -n1ateriel.

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer avseende mät- och prov- ningsmetoder inklusive provtagningsmetoder jämte utarbetande av stan- dardiserade sådana metoder liksom normer och föreskrifter för material och produkter avsedda för olika ändamål. Vidare förekommer studium av sambandet mellan provtagningsmetoder och praktiska erfarenheter av på- frestningarna vid materials användning, dels som sådant, dels i konstruk— tioner jämte grundläggande mäterialforskning. Antalet anställda vid de tre sektionerna utgör 54 personer, men endast en del av dessa utför arbete av ovan angivet slag.

Mätningar och provningar för helt utomstående förekommer, men om- fattningen av denna verksamhet är jämförelsevis ringa i förhållande till anstaltens verksamhet i övrigt.

Inom sektion 1 utförs beträffande svenska uppdragsgivare cirka 30 upp- drag per år, varvid uppdragen gäller undersökningar av enskilda firmors tillsatsapparater till abonnenttelefonanläggningar. Tillsatsapparaterna ut- gör främst talregistreringsapparater d. v. s. anordningar för upptagning och återgivning av telefonsamtal samt »telefonsvarare». Inom sektion 2 förekommer icke mätningar och provningar för helt utomstående. Inom såväl sektion 1 som sektion 3 förekommer ibland att uppdrag utförs för utländska telefonförvaltningars räkning. Dylika uppdrag avser olika slag av telefonmateriel såsom exempelvis telefonapparater och -kablar.

Debiterade belopp täcker samtliga kostnader för uppdragsverksamheten. Mätningar och provningar för helt utomstående är icke forskningsbeto- nade utan har karaktär av rutinprov.

Uppdrag mottas oavsett vem som är uppdragsgivare. Särskilda resurser i form av utrustning och specialutbildad personal finns. Inom sektion 1 finns sålunda utrustning bl. a. för mätningar på de elektroakustiska och telefonometriska områdena samt för bedömning av kraftledningars inverkan på teleledningar i olika avseenden. Inom sektion 2 finns utrustning bl. a. för undersökningar av korrosion å telekablar och

• Sida 123
•  Original

annan telemateriel och inom sektion 3 finns utrustning för mekaniska provningar av skilda slag av telemateriel.

I särskilda fall kan tekniska byråns provningsanstalt liksom hittills åtaga sig av statens provningsanstalt lämnade provningsuppdrag.

Vid telestyrelsens radiobyrå bedrivs såväl rutinmässiga mätningar och provningar som forsknings— och utvecklingsarbete. Rutinprovning och forsk- ning sysselsätter f. n. omkring 12 personer per år.

Uppdrag mottas oavsett vem som är uppdragsgivare och omkring 75 % av uppdragen avser rutinprov medan resterande del kan betecknas som forskningsbetonade undersökningar. Uppdragsverksamheten omfattar cirka 100 uppdrag per år.

Kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

Rutinmässiga mätningar och provningar jämte forsknings- och utvecklings- arbete förekommer inom styrelsen och sker uteslutande för eget behov. Verksamheten är fördelad på följande fem byråer.

Förrådsbgrän, som har egen provningsverksamhet avseende mikrosko- piska undersökningar och hårdhetsprovning av stål. För kemiska analyser .av stål, provning av färger och analysering av klorkalcium, avsett för dammbindningsändamål, anlitas de officiella provningsanstalterna, statens väginstitut och statens hantverksinstitut.

Konstruktionsbyrån, som har egen provningsverksamhet avseende håll— fasthet hos betong samt röntgenundersökning av svetsar i stålkonstruk— tioner. För betongprovningar finns särskilda anläggningar, som uppmon- teras i anslutning till pågående större brobyggen och används för den fort- löpande betongkontrollen där. Bl. a. finns 2 st. pressar för tryckprovning. Röntgenapparat används för kontroll av verkstadsarbetet å nytillverkade 'stålkonstruktioner för broar samt för periodisk undersökning av redan färdigställda broar. Röntgenutrustningen är placerad i en särskild röntgen— buss. Såväl betong- som röntgenundersökningarna kan rubriceras som rutinprovningar. För betongprovningar sker debitering efter statens prov- ningsanstalts taxa och för röntgenundersökningar debiteras särskild hyra m. in. För främst rutinprovningar avseende hållfasthet, geoteknik, bygg— nadsteknik samt enstaka kemiska analyser av stål anlitas de officiella provningsanstalterna, statens geotekniska institut samt de tekniska hög- skolorna m. fl.

Byggnads- och underhållsbyråns provningsverksamhet avser undersök- ningar av jordarters lämplighet som vägbyggnadsmaterial, grusmaterials lämplighet till hårdgöring, dammbindningsmedel, stenmaterials lämplig— het till beläggningar, bituminösa bindemedel och beläggningsmassor, väg— beläggningars jämnhet, vägars bärighet, täthet hos betongrör, hållfasthet hos betong, aggressivitet hos vatten samt geotekniska spörsmål. Provning-

• Sida 124
•  Original

arna utförs bl. a. vid de officiella provningsanstalterna, statens väginstitut och statens geotekniska institut.

Vatten- och avloppsbgrån utför i begränsad omfattning egna undersök- ningar främst beträffande avloppsvattnets rening. Rutinundersökningar sker genom kommunernas försorg, men utvecklingen på området följs genom provning vid olika typer av reningsanläggningar, speciellt där mindre vanliga och för svenska förhållanden icke helt utprovade lösningar kom- mit till utförande. Vattenprovningarna görs på lämpligt kemiskt labora- torium.

Trafikbyrån biträder vid utarbetande av provningsföreskrifter för ny- konstruktioner inom fordonsområdet såsom beträffande säkerhetsbälten, Iasthils- och traktorhytter, reflexmaterial m. m. Provningarna sker på provningsanstalt eller vid statens maskinprovningar på uppdrag av leve— rantören.

Landstingens inköpscentral

Rutinmässiga mätningar och provningar förekommer i avsikt att kontrol— lera egenskaperna hos material, konstruktioner, färdiga produkter 111. m. Provningen vid eget laboratorium avser främst hörapparater. I samband med upphandling förekommer även leveransprovning av exempelvis tyger, men sådan provning överlämnas till officiella provningsanstalter, t. ex., statens provningsanstalt.

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer och avser mät- och prov- ningsmetoder inklusive provtagningsmetoder jämte utarbetande av standar-- diserade sådana metoder liksom normer och föreskrifter för material och produkter avsedda för olika ändamål. Vidare förekommer studium av sam- bandet mellan provningsmetoder och praktiska erfarenheter av påfrest- ningarna vid materials användning, dels som sådant, dels i konstruktioner, jämte grundläggande materialforskning. Liksom beträffande rutinprovning avser forskningsarbetet främst hörapparater.

Vid det egna laboratoriet finns två anställda. Mätningar och provningar för helt utomstående utförs icke, utan upp-' dragsverksamheten begränsar sig till medlemmarna i landstingens inköps—- central (LIC).

Särskilda resurser finns i form av utrustning för akustiska provningar. Resursernas utnyttjande genom statens provningsanstalt får bli en för— handlingsfråga.

Lennings textiltekniska institut i Norrköping

Vid institutet finns en materialprovningsanstalt, men särskilt anställda för provningsverksamheten finns icke. I regel utförs provningarna av in— stitutets rektor eller av vid institutet anställd lärare.

• Sida 125
•  Original

Verksamheten vid provningsanstalten omfattar rutinmässiga mätningar och provningar i mindre omfattning på uppdrag av främst statliga institu- tioner och textilindustrin. Anstalten tillämpar samma taxa som Svenska textilforskningsinstitutet och Textilinstitutet i Borås.

Lokala lantbrukskemiska kontrollstationer

Lokala statsunderstödda kontrollstationer finns i Jönköping, Kristianstad, Luleå, Skara och Visby.

Verksamheten bedrivs inom geografiskt fastställda områden och omfat- tar rutinmässiga analyser av lantbrukskemisk karaktär, såsom kemiska analyser av jord, gödsel- och fodermedel, närings— och njutningsmedel, vatten, mjölk och mejeriprodukter m. m., vartill kommer viss rådgivning på berörda områden.

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer endast i starkt begränsad omfattning.

Lantbruksstyrelsen fastställer taxa för analyser och utövar tillsyn över verksamheten.

Lunds universitet

Kemiska institutionen Analytisk-kemiska avdelningen

Rutinmässiga mätningar och provningar förekommer avseende organisk mikroelementaranalys. Personalen utgörs av ett laboratoriebiträde samt tidvis en praktikant.

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer avseende mät- och prov- ningsmetoder inklusive provtagningsmetoder och omfattar kontinuerlig för- bättring av de olika mikroelementaranalytiska metoderna. Arbetet kräver ungefär halvtidstjänst för ett laboratoriebiträde.

Mätningar och provningar för helt utomstående utförs och omfattar cirka 800 uppdrag per år och debiterade belopp härför utgör omkring 12000 kronor. Uppdragsverksamheten omfattar rutinprov till omkring 70 % och resterande del utgörs av provning i samband med forskningsbetonade undersökningar och utredningar.

Uppdrag mottas oavsett vem som är uppdragsgivare. Särskilda resurser finns för utförande av organisk elementaranalys och gasanalys. Resurserna kan i särskilda fall ställas till statens provnings- anstalts förfogande.

Termokemiska laboratoriet Rutinmässiga mätningar och provningar eller forsknings- och utvecklings- arbete av intresse för denna utredning förekommer icke.

• Sida 126
•  Original

Mätningar och provningar för helt utomstående utförs och omfattar 2—3 uppdrag per år. Verksamheten avser uteslutande provning i samband med forskningsbetonade undersökningar och utredningar. Debiterade be- lopp täcker icke samtliga kostnader för uppdragsverksamheten.

Efter överenskommelse kan visst samarbete med statens provnings- anstalt ifrågakomma.

Marinverkstäderna, Karlskrona örlogsvarv

Nedan lämnade uppgifter beträffande provnings- och forskningsarbete av— ser det vid marinverkstäderna i Karlskrona inrättade särskilda material- laboratoriet, vilket bedriver verksamhet sedan mer än 50 år tillbaka och kan betraktas som marinens centrallaboratorium. Laboratoriets verksam- het är uppdelad på olika detaljer, nämligen allmänna analysdetaljen, färg- och fernissdetaljen, materialprovningsdetaljen, bränsle- och smörjoljedc- taljen, fotografidetaljen samt kemisk-tekniska detaljen. Verksamheten vid laboratoriet omfattar bl. a. rutinmässiga mätningar och provningar avse- ende kemiska och fysikaliska analyser, provnings- och experimentarbeten, kemisk-tekniska arbeten och tillverkningar m. m.

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer avseende utarbetande av standardiserade mät- och provningsmetoder liksom normer och föreskrif- ter för material och produkter avsedda för olika ändamål. Forsknings- arbetet avser särskilt smörj- och drivmedel samt färgprodukter i sam- arbete med marinförvaltningens normaliebyrå och drivmedelssektion. Forsk- nings- och utvecklingsarbete avseende mät- och provningsmetoder inklu- sive provtagningsmetoder förekommer icke, men instrumental utrustning finns liksom förutsättningar för studium av sambandet mellan provnings- metoder och praktiska erfarenheter av påfrestningar vid materials använd- ning, dels som sådant, dels i konstruktioner.

Mätningar och provningar för helt utomstående utförs i mindre omfatt- ning (cirka 5—6 % av totala antalet uppdrag per år). Provningarna ut- görs av analyser och undersökningar av smörjoljor och flytande drivmedel, stål- och metallegeringar, koks, flänspackningar m. m. Frånsett några undantag utförs enbart rutinmässiga provningar utan samband med forsk— ningsbetonade uppdrag. Debiterade belopp täcker icke samtliga kostnader för uppdragsverksamheten. Tillämpad taxeheräkning överensstämmer i huvudsak med den som tillämpas vid statens provningsanstalt.

Totala antalet uppdrag frånsett kemisk-tekniska arbeten utgör drygt 2 000 st. per år och inkomsterna härav utgör omkring 150 000 kronor.

Uppdrag mottas oavsett vem som är uppdragsgivare, men marina upp- drag lånmas företräde.

Laboratoriet har modern provningsutrustning och goda resurser i övrigt inom de områden som inledningsvis omnämnts, men utrustning och re-

• Sida 127
•  Original

surser syns icke vara fullt utnyttjade. I särskilda fall kan laboratoriets utrustning och resurser ställas till statens provningsanstalts förfogande.

Mellersta och norra Sveriges ångpanneförening

Föreningen är ett av näringslivets organ och har vissa kontrollerande och rådgivande uppgifter. Ett eget mindre kemilaboratorium finns.

Rutinmässiga mätningar och provningar förekommer och avser material- och tillverkningskontroll beträffande huvudsakligen tryckkärl. Provning- arna utförs i tillverkarnas verkstäder eller på montageplatser och syssel- sätter omkring 10 ingenjörer per år.

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer i mindre omfattning och avser utarbetande av standardiserade mät- och provningsmetoder liksom normer och föreskrifter för material och produkter avsedda för olika ända- mål. I en del fall har föreningen —— när officiella normer saknas _ låtit utarbeta egna normer. Verksamheten omfattar cirka 300 ingenjörstimmar per år. Föreningen är representerad i olika normkommittéer m. m.

Mätningar och provningar för helt utomstående förekommer och omfat- tar cirka 300 uppdrag per år. Enbart rutinprovning utförs och debiterade belopp täcker samtliga kostnader för uppdragsverksamheten. Uppdrags- givare i södra Sverige hänvisas till Södra Sveriges ångpanneförening.

Särskilda resurser finns i form av bl. a. instrument för töjningsmätning samt ett stort antal instrument för värmetekniska mätningar. Vidare finns magnafluxutrustningar, rörkikare, ultraljudsapparater m. ni. Resurserna kan i särskilda fall ställas till statens provningsanstalts förfogande.

M etallnormcentralen

Vid Metallnormcentralen (MNC) förekommer icke rutinmässiga mätningar och provningar.

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer i samband med kommitté— och utredningsarbete och utförs i allmänhet av de företag som är aktivt verksamma i kommittéarbete. Detta arbete avser utarbetande av mät- och provningsmetoder liksom normer och föreskrifter för material och pro- dukter avsedda för olika ändamål jämte studium av sambandet mellan provningsmetoder och praktiska erfarenheter av påfrestningar vid mate- rials användning, dels som sådant, dels i konstruktioner. Bl. a. utarbetas vid centralen i samarbete med industrin och statliga myndigheter m. fl. provtagnings—, provnings-, dimensions— och materialnormer för metalliska material. Genom cirkulärskrivelser förmedlar centralen kännedom om nya och reviderade normer.

Uppdragsverksamhet beträffande forskning och provning förekommer icke.

• Sida 128
•  Original

1 28 Metallogrqfiska institutet

Verksamheten avser huvudsakligen allmän forskning inom metallområdet.

Rutinmässiga mätningar och provningar förekommer i mindre omfatt- ning.

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer avseende mät- och prov- ningsmetoder inklusive provtagningsmetoder jämte grundläggande mate- rialforskning.

Mätningar och provningar för helt utomstående omfattar cirka 130 upp- drag per år och debiterade belopp härför utgör omkring 40 000 kronor. Provningarna avser kemiska och spektrografiska analyser samt bestäm- ning av gaser i metaller jämte optisk och elektronmikroskopisk metall- mikroskopering. Omkring 75 % av provningarna utförs i samband med forskningsbetonade undersökningar och resterande del utgör rutinprov.

Debiterade belopp täcker samtliga kostnader för uppdragsverksamheten och i vissa fall tillämpas statens provningsanstalts taxa.

Uppdrag mottas oavsett vem som är uppdragsgivare, men uppdragen skall helt naturligt ligga inom institutets verksamhetsområde.

Särskilda resurser finns för spektralanalys och bestämning av gaser i metaller genom vakuumextraktion samt elektronmikroskopering av metal— ler. Institutet har möjlighet att i särskilda fall åtaga sig uppdrag från statens provningsanstalt.

Motormännens riksförbund

Verksamheten vid förbundets bilprovningsanstalter omfattar undersök— ningar av bilar ur trafiksäkerhets- och allmänna konditionssynpunkter.

Rutinprovning eller forskningsarbete av intresse för denna utredning förekommer icke.

Sprängämnesinspektionen

Rutinmässiga mätningar och provningar förekommer i mycket begränsad omfattning och avser dels explosiva varor, dels brandfarliga vätskor och i någon mån även brännbara gaser. I fråga om explosiva varor förekom- mer klassificeringsundersökningar samt kontrollundersökningar i samband med olyckor. Endast vissa riskfria undersökningar utförs. Undersökningar, som fordrar särskild utrustning, sker hos bl. a. försvarets forskningsanstalt, Nitroglycerin AB, Detoniklaboratoriet och AB Bofors Nobelkrut. Under- sökningar avseende brandfarliga vätskor omfattar ävenledes klassificering (flampunkt, vattenblandharhet m. m.) främst i samband med olyckor eller andra särskilda utredningar. När det gäller allmänna rutinundersökningar .sker hänvisning 'till andra provningsinstitutioner.

• Sida 129
•  Original

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer i normala fall icke och icke heller mätningar och provningar för helt utomstående. I anslutning till förberedelserna för ny förordning beträffande brandfarliga vätskor ut— förs dock f. n. visst forsknings- och utvecklingsarbete vid inspektionens laboratorium.

Särskilda resurser i form av utrustning och personal finns icke. Viss specialapparatur har dock beställts med anledning av sistnämnda forsk- nings- och utvecklingsarbete.

Statens bakteriologiska laboratorium

Vid laboratoriet förekommer icke rutinprovning eller forsknings- och ut- vecklingsarbete av intresse för denna utredning.

Statens brandinspektion

Verksamheten bedrivs i förhyrd lokal och omfattar huvudsakligen rutin— mässiga mätningar och provningar i mindre omfattning av slangar i sam- band med upphandling av civilförsvarsmateriel.

Forsknings- och utvecklingsarbete i liten utsträckning förekommer i sam- band med utarbetande av standardförslag för brandmateriel. Samarbete sker med Sveriges mekanförbunds standardcentral (SMS), vilken är en till Sveriges standardiseringskommission (SIS) ansluten standardiseringsorga— nisation.

Speciellt tryckprovningsaggregat för provning av brandslangar finns, vil- ket i särskilda fall kan ställas till statens provningsanstalts förfogande.

Statens farmaceutiska laboratorium

Verksamheten omfattar till cirka 80 % rutinmässiga provningar av läke- medel. Totalt antal anställda utgör omkring 45 personer.

Forsknings- och utvecklingsarbete avseende bl. a. provningsmetoder ut- gör cirka 10—20 % av laboratoriets verksamhet.

Uppdrag mottas enbart från offentliga myndigheter, huvudsakligen medi— cinalstyrelsen, som år chefsmyndighet för laboratoriet.

Särskild utrustning finns för kemisk analys och djurexeperimentella bestämningar.

Statens fartygsinspektion

Rutinmässiga mätningar och provningar i avsikt att kontrollera egenska- perna hos material, konstruktioner, färdiga produkter m. m. förekommer icke inom inspektionen i annan form än genom provtryckning (i regel med

• Sida 130
•  Original

vatten) av ångpannor, vissa rörledningar och maskindelar samt andra kår], som arbetar under tryck. Om andra undersökningar befinns påkallade utförs sådana i regel vid bl. a. statens provningsanstalt eller Tekniska Röntgencentralen AB och i enstaka fall vid varv eller verkstäder. Därjämte förekommer författningsenligt materialprovning vid järnverk m. fl. Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer icke.

Statens geotekniska institut

Institutet utövar en konsulterande verksamhet inom det geotekniska fack- området och biträder statliga och kommunala myndigheter samt enskilda personer med geotekniska undersökningar och utredningar såsom grund- undersökningar för byggnader av alla slag, för vägar, broar, hamnar, dam- mar, flygfält m. m. samt kontroll av stabiliteten hos naturliga slänter o. dyl. I samband med denna verksamhet utför institutet på laboratoriet rutinmässigt undersökningar av upptagna jordprov för att bestämma olika jordarters egenskaper såsom volymvikt, porositet, vattenhalt, optimal pack— ningsgrad, kornfördelning, konsistensgränser, skärhållfasthet, vattengenom- släpplighet och kompressibilite't. Dessutom utförs inom fältverksamheten provningar på platser för att bestämma bl. a. jordarters skärhållfasthet, packningsgrad och vattengenomsläpplighet, ävensom grundvattens tryck- förhållanden.

De rutinmässiga mätningarna och provningarna samt utvärderingen sys— selsätter omkring 30 personer, varav 7 i regel är verksamma på fältet och 9 på laboratoriet. Årskostnaden utgör cirka 900 000 kronor.

Forsknings- och utvecklingsarbetet omfattar mät- och provningsmetoder jämte utarbetande av standardiseringar härav. Studium av sambandet mel— lan provningsmetoder och praktiska erfarenheter av påfrestningarna vid materials (jord och liknande massor) användning, dels som sådant, dels för grundläggningar och jordarbeten, jämte grundforskning rörande olika jordarters egenskaper förekommer. Forsknings- och utvecklingsarbetet sys— selsätter omkring 20 personer och kostnaderna uppgår till cirka 550 000 kronor per år.

Uppdragsverksamheten beträffande mätningar och provningar för utom- stående omfat'tar cirka 300 uppdrag per år och debiterade belopp härför utgör omkring 900 000 kronor. Konsultationer omfattar cirka 85 % av antalet uppdrag och resten utgörs av forskningsbetonade uppdrag.

För varje uppdrag debiterar institutet en avgift, motsvarande den totala självkostnaden för uppdraget. Självkostnaden är uppdelad på fyra poster, nämligen 1) arvode (timlön plus visst procentuellt pålägg); 2) hyra för borrar, apparater m. m. ; 3) rese- och traktamentskostnader; 4) direkta utlägg. Debiterade belopp täcker sålunda samtliga kostnader för uppdrags- verksamheten.

• Sida 131
•  Original

Uppdrag mottas oavsett vem som är uppdragsgivare i den mån institutets resurser är tillräckliga.

För följande mätningar och provningar finns speciell utrustning och ut— bildad personal. 1) Tagande av sammanhängande, ostörda jordprov till stort djup. 2) Mätning av släntrörelser, sättningar samt porvattentryck. 3) Utrustning för provbelastning av pålar. 4) Utrustning för 3-axliga tryckförsök samt skärboxförsök.

Institutet kan i särskilda fall ställa sina resurser beträffande såväl ut- rustning som personal till statens provningsanstalt förfogande.

Statens hantverksinstitut

Institutet är organiserat på två avdelningar — kemiska avdelningen och verkstadsavdelningen — samt institutionen för VVS. Den förstnämnda av- delningen omfattar livsmedelskemiska, kemisk-tekniska och måleri-tekniska sektionerna och den senare mekaniska, byggnads- och trätekniska samt elektrotekniska sektionerna. Härjämte har institutet en särskild rationali- seringstjänst och för sin administration ett kansli samt ett särskilt filial- kontor i Malmö, Skånekontoret, för verksamheten i södra Sverige.

Verksamheten fördelar sig på kursverksamhet för yrkesmän inom nä— ringslivet och informations— och konsultationsverksamhet för företagare inom hantverk och industri. Sistnämnda verksamhet omfattar biblioteks- tjånst, praktisk yrkesteknisk rådgivning och provningar.

Rutinmässiga mätningar och provningar förekommer i avsikt att kon- trollera egenskaperna hos konstruktioner och färdiga produkter.

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer med avseende på mät- och provningsmetoder inkl. provtagningsmetoder jämte utarbetande av standardiserade sådana metoder liksom normer och föreskrifter för ma'te- rial och produkter avsedda för olika ändamål. Vidare förekommer stu- dium av sambandet mellan provningsmetoder och praktiska erfarenheter av påfrestningarna vid materials användning, dels som sådant, dels i kon- struktioner, jämte grundläggande materialforskning.

Antalet uppdrag för institutets samtliga avdelningar uppgår till drygt 4 000 per år och debiterade belopp härför utgör cirka 500 000 kronor.

Uppdrag mottas oavsett vem som är uppdragsgivare, men ändamåls- enligheten med uppdraget prövas.

Statsanslag åtnjuts för avlöningar till viss personal och för vissa om- kostnader samt för bidrag till kursverksamheten, utrustning och inredning. Institutet äger tillgodoräkna sig inkomster av kursavgifter och informa- tionsverksamhet (provningsverksamhet) samt publikationstryck. Förutom statsanslag erhåller institutet bidrag från näringsorganisationer m. fl. Råd—

• Sida 132
•  Original

givnings- och provningsuppdrag är taxebelagda och denna verksamhet är i princip självbärande.

Förutom hantverket och småindustrin betjänar institutet jämlikt sin instruktion även offentliga myndigheter och i de fall institutets resurser beträffande utrustning och personal kan vara av värde för statens prov- ningsanstalt emottar institutet gärna uppdrag från anstalten.

Statens institut för folkhälsan

Verksamheten är uppdelad på fyra fackavdelningar, nämligen allmänhygie- niska, yrkeshygieniska, födoämneshygieniska och vitaminavdelningarna.

Förutom kursverksamhet beträffande industriläkare, ämbetsläkare, häl— sovårdsinspektörer och distriktssköterskor samt utbildningsverksamhet av- seende behörighet att utföra bakteriologiska och fysikalisk-kemiska under- sökningar av vattenledningsvatten förekommer undersökningar av allmänt folkhälsointresse avseende bl. a. fältundersökningar av bullerstörningar och undersökningar av vatten- och luftföroreningar. Vidare förekommer tekniska och medicinska undersökningar på arbetsplatser beträffande exem- pelvis damm, skadliga gaser, lösningsmedel och skadliga verkningar av metaller och metalloider samt fysikaliska agens. Inom livsmedels- och näringsområdet utförs undersökningar avseende bl. a. tillsatser till livs- medel, väx'tskyddsmedel, orsaker till inträffade matförgiftningar, vitamin— frågor m. fl.

Såväl rutinmässiga som forskningsbetonade uppgifter förekommer och uppdrag mottas, i mån av resurser, oavsett vem som är uppdragsgivare.

Tillämpade taxor täcker i de flesta fall icke samtliga kostnader. Utrustning och specialutbildad personal finns bl. a. för livsmedelskemiska och biologiska analyser.

Statens provningsanstalt syns icke kunna påräkna, att institutet ställer sina resurser till anstaltens förfogande på annat sätt än att institutet inom sitt verksamhetsområde emottar uppdrag från provningsanstalten i samma ordning, som gäller för övriga uppdragsgivare.

Statens institut för konsumentfrågor

Enligt instruktionen skall institutet verka för att arbetsförhållandena i enskilda hem och kollektiva hushåll rationaliseras samt att produktion och konsumtion inriktas på goda och ändamålsenliga konsumtionsvaror.

Rutinmässiga mätningar och provningar förekommer i avsikt att kon- trollera egenskaperna hos material, konstruktioner, färdiga produkter m. m. Bl. a. utförs slitageprov å golvmaterial på uppdrag av statens provnings- anstalt. Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer och omfattar bl. a. olika

• Sida 133
•  Original

metoder för provning av konsumtionsvaror, exempelvis tvättmaskiner, strykutrustning, kastruller, köksredskap och köksutrustning. Samarbete sker ofta med andra institutioner, t. ex. med statens prövningsanstalt be- träffande dammsugare, med tekniska högskolan beträffande frysboxar samt med televerket beträffande TV-apparater. Vidare förekommer undersök- ningar i samarbete med varudeklarationsnämnden, Sveriges standardise- ringskommission och industrier. Grundläggande principutredningar utförs och som exempel kan bl. a. nämnas utformning av hushållsknivar.

Totalt antal anställda utgör omkring 45 personer. Mätningar och provningar för helt utomstående utförs och omfattar cirka 75 uppdrag per år och debiterade belopp härför uppgår till 10 å 15 000 kronor. Provningarna för utomstående är konfidentiella och avser huvudsakligen provning av vara, som ännu icke serietillverkas. Syftet med provningarna är sålunda att utröna en varas praktiska användningsmöj- ligheter innan serietillverkning igångsätts. Provningarna kan icke direkt rubriceras som rutinmässiga utan varje undersökning planeras och av- passas efter respektive vara. Debiterade belopp täcker samtliga kostnader för uppdragsverksamheten.

Institutet åtar sig endast uppdrag som bedöms nyttiga ur konsument- synpunkt.

Särskild utrustning finns för undersökning av tvättmaskiner och red— skap för efterbehandling av tvätt, kemisk-tekniska preparat, olika hus- hållsmaskiner, hushållsredskap och golvmaterial. Resurserna kan i sär- skilda fall ställas 'till statens provningsanstalts förfogande.

Statens kriminaltekniska anstalt

Verksamheten vid anstaltens laboratorieavdelning omfattar kriminaltek- niska undersökningar av mångskiftande art såsom kemiska analyser av mycket varierande material; mekanisk-tekniska undersökningar av vapen (vapenidentifieringar), verktygsspår, lås etc.; undersökningar av brand- rester beträffande förekomst av eldfarliga oljor, självantändande substan- ser, elektriska felaktigheter m. m.; undersökningar av urkundsförfalsk- ningar och andra skrifttekniska problem.

Rutinmässiga mätningar och provningar förekommer i avsikt att kon- trollera egenskaperna hos material, konstruktioner, färdiga produkter etc. Omfattningen av verksamheten varierar i hög grad, men uppskattningsvis rör det sig om cirka 650 mantimmar per år.

Forsknings— och utvecklingsarbete förekommer icke. Mätningar och provningar för helt utomstående utförs. Under år 1958 utfördes 37 uppdrag och debiterade belopp härför utgjorde 725 kronor. De olika slag av uppdrag, varom här är fråga, kan indelas i följande

• Sida 134
•  Original

grupper: I) typgranskning av automatapparater i samråd med statens institut för folkhälsan; 2) klassificeringsprovning av värdeskåp i samråd med statens provningsanstalt; 3) provning av lotterilotter beträffande deras säkerhetsegenskaper; 4) diverse sporadiska uppdrag av provningskaraktär, t. ex. provning av klister och lim.

Uppdrag för offentlig myndighet utförs kostnadsfritt, medan kostnaden för enskilda uppdragsgivare beräknas med hänsyn till timantal och timlön samt förbrukad materiel och expeditionskostnader. Debiterade belopp täcker sålunda icke samtliga kostnader för uppdragsverksamheten.

Uppdrag mottas oavsett vem som är uppdragsgivare. Särskilda resurser i form av dyrbarare instrument, specialutbildad per— sonal m. 111. finns icke och icke heller finns resurser, som i särskilda fall kan ställas till statens provningsanstalts förfogande.

Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt

Verksamheten omfattar rutinmässiga analyser av lantbrukskemisk karak— tär, såsom kemiska analyser av jord, gödselmedel, fodermedel samt mjölk- och mejeriprodukter jämte pastöriseringskontroll av mjölk och grädde och botanisk analys av fodermedel, vartill kommer rådgivande verksamhet på berörda områden. Kemisk analys av jord sysselsätter omkring 10 per— soner årligen och samma antal är sysselsatta med all övrig analysverk- samhet frånsett botanisk analys av fodermedel, som erfordrar cirka 2—3 personer årligen.

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer avseende analysmetoder inklusive provtagningsmetoder liksom utarbetande av standardiserade me— toder. I samarbete med andra institutioner förekommer studium av sam- bandet mellan analysresultaten och praktiska erfarenheter. Forsknings- och utvecklingsarbetet sysselsätter omkring 2—3 personer per år.

Analyser för helt utomstående utförs och omfattar cirka 35 000 prov per år och det debiterade beloppet härför utgör omkring 225 000 kronor. Rutinproven utgör cirka 95 % av antalet prov och resten kan hänföras till forskningsbetonade uppdrag.

Av lantbruksstyrelsen fastställd taxa täcker icke samtliga kostnader för uppdragsverksamheten.

Uppdrag mottas oavsett vem som är uppdragsgivare. Resurserna är starkt begränsade på grund av brist på utrustning och specialutbildad personal.

Särskilda resurser i form av dyrbarare instrument m. m. finns icke f. n. Förhållandena härvidlag torde dock förbättras när statens lantbrukskemiska laboratorium i Uppsala börjar sin verksamhet och övertar verksamheten vid lantbrukshögskolans analyslaboratorium och statens lantbrukskemiska kontrollanstalt.

• Sida 135
•  Original

13 5 Statens maskinprovningar

Verksamheten omfattar rutinmässig provning av alla slag av maskiner m. 111. för jordbruk, skogs- och trädgårdsbruk samt mejerihantering. Huvud- expeditionen är belägen vid Ultuna och provningsavdelningar finns i Ultuna, Alnarp (två avdelningar, därav en speciell för mejerimaskiner) och Rö— bäcksdalen. Antal anställda utgör 25 30 personer.

Forsknings— och utvecklingsarbete förekommer i normala fall endast för egna provningsmetoder. Forskningsverksamhetens omfattning varierar i hög grad, men utgör som regel mindre än 10 % av årlig personalinsats. I särskilda fall erhålls speciella forskningsuppdrag bl. a. av Kungl. Maj:t. Grundläggande materialforskning förekommer icke.

Provning för helt utomstående är huvuduppgiften och omfattar cirka 100 uppdrag per år. Debiterade belopp härför utgör omkring 75 000 kronor.

Debitering sker efter av lantbruksstyrelsen fastställd taxa, vilken icke är avsedd att täcka samtliga kostnader för uppdragsverksamheten. Före budgetåret 1958/59 avräknades provningsavgifter och inkomster genom försäljning av meddelanden mot omkostnadsanslaget, men för närvarande skall inflytande medel redovisas direkt 'till statsverket enligt härom ut- färdade särskilda bestämmelser.

Uppdrag mottas oavsett vem som är uppdragsgivare, men en naturlig begränsning sker till de näringsgrenar, som angivits i första stycket.

Under beaktande av att personalresurserna för närvarande är helt ut- nyttjade kan en del av den omfattande utrustning, som finns för provning av motorer, traktorer, bilar, torkanläggningar m. m. eventuellt utnyttjas i begränsad omfattning i samarbete med statens provningsanstalt.

Statens nämnd för byggnadsforskning

Rutinmässiga mätningar och provningar förekommer icke. Verksamheten är helt inriktad på forsknings- och utvecklingsarbete avseende byggnads- teknik och VVS-frågor.

Statens rättskemiska laboratorium

Verksamheten omfattar kemiska och serologiska undersökningar. Rutin— provning eller forsknings- och utvecklingsarbete av intresse för denna ut- redning förekommer icke.

Statens skeppsprovningsanstalt

Enligt gällande instruktion har anstalten bland annat till uppgift att på uppdrag av offentlig myndighet eller enskild utföra provningar och under-

• Sida 136
•  Original

sökningar av betydelse för Skeppsteknik och sjöfart samt att bedriva tek- niskt-vetenskaplig forskning inom anstaltens verksamhetsområde. Orga- nisatoriskt är verksamheten uppdelad på tre tekniska avdelningar och en kansliavdelning.

Rutinmässiga provningar och undersökningar utgör ungefär hälften av uppdragsverksamheten.

Forskning utförs på uppdrag och är då huvudsakligen målbunden. Forsk- ning i egen regi utförs både som målforskning och icke målbunden forsk- ning. Dessutom utför anstalten metodforskning. Forskningsuppdragen ut- gör ungefär hälften av samtliga uppdrag.

Anstaltens inkomster av uppdragsverksamheten utgör ungefär 750000 kronor (1957/58). Dessutom utför anstalten egen forskning till ett värde av cirka 300 000 kronor per år.

Uppdragen debiteras efter fastställd taxa, som upprättats med ledning av vid olika tidpunkter gjorda beräkningar över sjålvkostnaderna för ut- förda arbeten. Debiterade belopp syns täcka samtliga kostnader för upp- dragsverksamheten.

Uppdrag mottas oavsett vem som är uppdragsgivare. Särskilda resurser finns för provning och forskning inom fartygshydro- mekaniken och anstalten inleder gärna ett samarbete med statens prov- ningsanstalt.

Statens skogsforskningsinstitut

Verksamheten vid statens skogsforskningsinstitut är uppdelad på sju av- delningar, nämligen avdelningen för skogsproduktion, avdelningen för skogsföryngring, avdelningen för botanik och marklära med en särskild mykologisk sektion, zoologiska avdelningen, avdelningen för skogstaxering, genetiska avdelningen och avdelningen för arbetslära. Därjämte finns ge- mensamma för institutet ett kontor för matematisk statistik, ett kansli och ett driftslaboratorium för markanalyser. Nämnda laboratorium står under tillsyn av avdelningen för botanik och marklära.

Rutinmässiga mätningar och provningar förekommer. Sålunda utförs viss provning av träimpregneringsmedel vid mykologiska sektionen i Träskydds- kommitténs regi samt provning i mindre omfattning av skogsfröets gro- ningsförhållanden vid avdelningen för skogsföryngring.

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer avseende mät— och prov- ningsmetoder inklusive provtagningsmetoder jämte utarbetande av stan— dardiserade sådana metoder liksom normer och förekrifter för material och produkter avsedda för olika ändamål. Bl. a. utförs undersökningar rörande ståndortens kemiska och fysikaliska egenskaper å insamlat mate- rial vid avdelningen för botanik och marklära. Vid mykologiska sektionen bedrivs forskning i Träskyddskommitténs regi, som enligt avtal disponerar

• Sida 137
•  Original

lokaler inom institutet (1 heltidsanställd). Undersökning av olika kemiska medels användbarhet och effektivitet vid bekämpningsmetoder mot skogs- skadeinsekter utförs vid zoologiska avdelningen och vid avdelningen för skogsproduktion sker bestämning av torrvolymvikten för virke.

Mätningar och provningar för helt utomstående utförs och avser inom avdelningen för botanik och marklära enstaka markanalyser samt inom zoologiska avdelningen provtagning i samband med utfärdande av certi- fikat för exportvirke till vissa länder. Resultaten av nu nämnd verksamhet kommer forskningen till godo och debiterade belopp _ omkring 6000 kronor per år — täcker icke samtliga kostnader för uppdragsverksamheten.

Uppdrag mottas oavsett vem som är uppdragsgivare. Särskilda resurser i form av personal och utrustning finns för under- sökningar över blånads- och rötsvampar vid mykologiska sektionen och kan i särskilda fall ställas till statens provningsanstalts förfogande.

Statens vattenfallsverk

Rutinmässiga mätningar och provningar, som har karaktär av material- provning, förekommer främst för eget behov i samband med bl. a. upp- handlingsverksamhet.

Provningsverksamheten kan i stort sett uppdelas i dels sådan som orga- niskt ingår i tillverkning och leverans av beställda varor, dels sådan som har karaktär av material- och konstruktionsforskning. Förstnämnda del av provningsverksamheten utförs till största delen av provningsingenjörer hos upphandlingsavdelningar samt vid mottagningsavdelningar i förråd och på byggnadspla'tser. Material- och konstruktionsforskning är mera kon- centrerad till vissa avdelningar av laboratoriekaraktär enligt följande sam— manställning, men dylikt forskningsarbete utförs även i viss utsträckning av särskilda ingenjörer ute i fältet.

Materiallaboratoriet, Västerås Ångtekniska laboratoriet, Västerås Byggnadstekniska laboratoriet, Stockholm Mekaniska och spänningsoptiska laboratoriet, Stockholm Relä- och teletekniska laboratoriet, Stockholm. Provnings- och forskningsverksamhet är intimt förknippade med var- andra och med verksamheten i övrigt. Antal anställda inom såväl prov- nings- som forskningsverksamhet vid ovannämnda fem laboratorier utgör omkring 75 personer. Materiallaboratoriet i Västerås sysselsätter huvud- delen härav eller cirka 33 personer.

Mätningar och provningar för helt utomstående utförs endast undantags- vis, enär resurserna i första hand är anpassade 'till det egna behovet.

Särskilda resurser i form av utrustning och specialutbildad personal finns, bl. a. kan nämnas dragprov- och långtidsdragprovmaskiner, geotek—

• Sida 138
•  Original

nisk utrustning, mätbuss för högspänningsprov (med bl. a. oscillografer) samt personal för spänningsoptik och modellförsök.

Tillgängliga resurser syns i särskilda fall kunna ställas till statens prov- ningsanstalts förfogande efter överenskommelse från fall till fall.

Statens väginstitut

Enligt det förslag till ny instruktion, som f. n. är under utarbetande för anslutning till allmänna verksstadgan, skall verksamheten omfatta forsk- ning samt andra undersökningar och utredningar beträffande vägtekniska och vägtrafiktekniska frågor.

Till fullgörande av sin uppgift har institutet att utföra vetenskapliga undersökningar och praktiska försök, att systematiskt samla, ordna, be- arbeta och offentliggöra vid verksamheten erhållna resultat i den utsträck- ning, som erfordras för deras ändamålsenliga utnyttjande, att, i den mån så påkallas och lämpligen kan ske, samverka med de tekniska högskolorna för att främja undervisningen på de vägtekniska och vägtrafiktekniska områdena, samt att i övrigt verka för spridande av vägteknisk och väg— trafikteknisk kunskap.

Institutet har vidare att biträda väg- och vattenhyggnadsverket vid ut— redning av ärenden, som av verket överlämnas till institutet, att, i den mån arbetet i övrigt det tillåter, verkställa undersökningar och utredningar åt andra statliga myndigheter, kommunala myndigheter samt enskilda beträffande frågor inom institutets verksamhetsområde.

För uppdrag, som av institutet fullgörs, äger institutet uppbära ersätt- ning enligt grunder, som fastställs av Kungl. Maj:t eller enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande av institutet.

S. k. rutinmässiga laboratorieundersökningar förekommer endast i sam- band med institutets forskning eller för uppdrag inom institutets speciella arbetsområde.

Ersättningar för uppdrag uppgick fört budgetåret 1958/59 till cirka 850000 kronor och täcker helt de med uppdragsverksamheten förenade kostnaderna.

Stiftelsen Garverinäringens forskningsinstitut

Enligt beslut av stiftelsen kommer den vid institutet bedrivna material— forsknings- och materialprovningsverksamheten att avvecklas under år 1959.

Före avvecklingen av verksamheten skedde undersökningar av garveri- näringens råvaror och färdiga produkter jämte utarbetande av lämpliga metoder för dylika undersökningar. Även viss rutinprovning förekom och därjämte bedrevs serviceverksamhet för industrin.

• Sida 139
•  Original

De större industrierna inom garverinäringen har egna laboratorier och vid dessa förekommer provningsverksamhet i stor utsträckning. Uppdrag avseende rutinprovning sänds ofta av särskilt de sydsvenska garverierna till garveriinstitutet i Köpenhamn, som bl. a. utför analyser av garveri— kemikalier.

Dct är ännu icke klarlagt på vilket sätt den framtida forskningen och provningen inom garverinäringen kommer att utformas.

Stockholms elektricitetsverk

Rutinmässiga mätningar och provningar förekommer i avsikt att kontrol- lera egenskaperna hos material, konstruktioner, färdiga produkter m. in. Antal anställda utgör 45 personer, varav 40 st. arbetar med lnätarejuste— ring o. dyl.

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer avseende mät- och prov- ningsmetoder inklusive provtagningsmetoder. Vidare förekommer studium av sambandet mellan provningsmetoder och praktiska erfarenheter av på- frestningarna vid materials användning i olika konstruktioner. Antal an- ställda utgör tre personer.

Mätningar och provningar för helt utomstående utförs i ringa omfatt- ning. Debiterade belopp täcker samtliga kostnader för uppdragsverksam- heten.

Särskilda resurser finns i form av utrustning för provning av bl. a. mät- transformatorer. Samarbete med statens provningsanstalt syns i särskilda fall kunna ifrågakomma.

Stockholms gas- och vattenverk

Vattenverkets mätarprovningsanstalt

Rutinmässiga mätningar och provningar förekommer i avsikt att kontrol- lera egenskaperna hos material, konstruktioner, färdiga produkter 111. m. Verksamheten sysselsätter 3 personer och antalet man-timmar utgör cirka 4 000 per år. Årskostnaden belöper sig till omkring 54 000 kronor.

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer icke. Mätningar och provningar för helt utomstående utförs och omfattar cirka 400 uppdrag per år och debiterade belopp härför utgör omkring 5 000 kronor. Provningarna avser bl. a. bestämning av motståndstal för vatten- armatur, täthetsprovningar av rörmaterial, kopplingar och ventiler, prov- ning av vattenmätare, säkerhets- och reduceringsventiler, återsugnings- skydd, spolventiler för w.c.-stolar samt tryckförlustmätningar. Verksam- heten omfattar enbart rutinprovning frånsett några undantagsfall. Debite- rade helopp täcker samtliga kostnader för uppdragsverksamheten.

• Sida 140
•  Original

Svenska kommunal—tekniska föreningen utövar genom en prövnings— nämnd i vissa avseenden kontroll över armatur och apparater avsedda för anslutning till kommunala vattenrörnät. Den provning, som föranleds. härav, utförs till största delen vid vattenverkets mätarprovningsanstalt.

Uppdrag mottas oavsett vem som är uppdragsgivare. Särskilda resurser finns för provning av vattenmätare. Största tillgäng- liga vat'tenmängd vid provningsanläggningen utgör 350 liter per sekund. Resurserna kan i särskilda fall ställas till statens provningsanstalts för- fogande.

Gasverkets installationslaboratorium

Provningsverksamheten omfattar bl. a. prov för typgodkännande av gas- apparater avsedda för stadsgas och gasol, gaskranar och övrig installations- materiel, automatik (t. ex. gastermostater och regulatorer). Vidare före- kommer utvecklingsprov av gasapparater.

Rutinmässiga målningar och provningar förekommer i avsikt att kon- trollera egenskaperna hos material, konstruktioner, färdiga produkter m. m. Verksamheten sysselsätter 5 personer per år och antalet arbetstimmar ut- gör cirka 10 000.

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer och avser mät- och prov— ningsmetoder inklusive provtagningsmetoder jämte utarbetande av stan- dardiserade sådana metoder liksom normer och föreskrifter för material och produkter avsedda för olika ändamål. Vidare förekommer studium av sambandet mellan provningsmetoder och praktiska erfarenheter av på— frestningar vid materials användning, dels som sådant, dels i konstruk— tioner. Grundläggande materialforskning förekommer icke.

Mätningar och provningar för helt utomstående utförs och omfattar cirka 170 uppdrag per år och debiterade belopp härför utgör omkring 16— 17 000 kronor.

Samtliga nu nämnda prov utförs enligt Svenska gasverksföreningens be— stämmelser för stadsgas och gasol.

I övrigt har laboratoriet följande arbetsuppgifter.

a) Utarbetande av provningsmetoder i anknytning till internationella fordringar för gasapparater.

b) Gastekniska utredningar.

c) Prov på stadsgasens förbränningsegenskaper.

d) Prov på redan installerade gasapparater såsom exempelvis ångpan— nor, bageriugnar, industriapparater av olika slag i avsikt att även vinna erfarenhet för utvecklingsarbete.

e) Undersökning av bl. a. gasläckor med koloxidindikator. Provningsverksamheten för utomstående omfattar till cirka 75 % rutin- provning och resterande del kan betecknas som provning i samband med forskningsbetonade undersökningar och utredningar.

• Sida 141
•  Original

Uppdrag mottas oavsett vem som är uppdragsgivare. Särskilda resurser finns i form av gastekniska mätinstrument såsom gasmåtare med olika kapacitet, koloxidindikatorer, kalorimeter, mätinstru- ment för automatik, temperaturskrivare, gasklocka för blandning av prov- gaser m. m. Resurserna kan i särskilda fall ställas till statens provnings- anstalts förfogande.

Stockholms hamnförvaltning

Materialprovningslaboratoriet

Materialprovningslaboratoriet ägs av Stockholms stad och förvaltas av dess hamnstyrelse.

Antalet vid laboratoriet anställda är cirka 30 personer. Laboratoriets uppgifter. Huvuduppgiften är att vara en stadens prov- ningsanstalt och i denna egenskap bl. a. utföra provning av stål, betong och rostskyddsfärger. Laboratoriet åligger att övervaka det årliga under- hållsarbetet av stadens broar och viadukter och att föra härför erforderlig journal.

Laboratoriet verkställer utredningar, undersökningar och provbelast— ningar av konstruktioner i stål och betong samt utför tillverknings- och leveranskontroll vid nybyggnader. En stor del av uppdragen avser rutin- provning.

Arbeten utförs även åt enskilda uppdragsgivare. Rutinprovningen omfattar: kompetensprovning för svetsare ;[ gängse tek- nologiska prov av stål; stålanalyser, mikroskopering; tryckhållfasthets- prov; täthetsprov av betong; ultraljudkontroll och röntgenradiokontroll, för vilken verksamhet laboratoriet disponerar cirka tio enheter, flertalet därav bilburna.

Forsknings- och utvecklingsarbete. På uppdrag av såväl stadens förvalt- ningar som av enskilda verkställs utredningar och provningar avseende nya arbetsmetoder, nytt material och nya produkter. I samband härmed utarbetas ofta förslag till normer och föreskrifter i nära samarbete med "kommittéer inom Ingeniörsvetenskapsakademien och Sveriges mekanför- bund. Kostnaden för sådant forsknings- och utvecklingsarbete uppskattas till omkring 150 000 kronor för år.

Speciell utrustning. Laboratoriet äger bl. a. dragprovningsmaskiner med -en kapacitet av 100 ton (med pulsator 50 ton), tryckprovningsmaskin upp till 330 ton, oscillografer med omkopplare och skrivande instrument för trådtöjningsmätning samt därjämte utrustning för provning av färger.

Laboratoriets dragprovningsmaskin liksom övrig utrustning kan mot ersättning enligt av styrelsen fastställd taxa ställas till statens provnings- anstalts förfogande.

• Sida 142
•  Original

Rutinmässiga mätningar och provningar förekommer i avsikt att kontrol- lera egenskaperna hos material, konstruktioner, färdiga produkter m. m. och avser bl. a. leveransprovning i samband med upphandling. Provning sker dels vid gatukontorets egna laboratorier _ asfalt- och avloppslabora- torierna, dels vid statens provningsanstalt och liknande institutioner. Genom en särskild avdelning för betongkontroll sker övervakning av den provning av olika slag av betongvaror, som utförs vid bl. a. statens provningsanstalt. Huvuddelen av den betong, som används vid gatukontoret levereras färdig- blandad från olika företag, varav en del även utför prov vid egna labora- torier. Vid asfaltlaboratoriet sysselsätts cirka fem personer och provning sker av upphandlade varor såsom exempelvis färger, asfalt, oljor, lacker, presenningar m. m. Laboratoriet kan betecknas som en utvecklingsavdel- ning för förbättring av asfaltvaror och andra hituminösa massor. A vlopps— laboratoriet sysselsätter cirka tio personer och mottager provning även för grannkommunerna. Vid laboratoriet utförs bl. a. kemiska undersökningar i samband med Stockholms stads upphandlingsverksamhet. I städer med egna reningsverk finns i allmänhet även avloppslaboratorier vid vilka ordinära kemiska prov kan utföras i samband med avloppsstationernas verksamhet.

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer avseende utarbetande av standardiserade mät— och provningsmetoder liksom normer och föreskrif- ter för material och produkter avsedda för olika ändamål. Vidare före- kommer studium av sambandet mellan provningsmetoder och praktiska erfarenheter av påfrestningarna vid materials användning, dels som sådant, dels i konstruktioner.

Mätningar och provningar för helt utomstående utförs icke och icke heller finns särskilda resurser i form av personal eller utrustning.

Stockholms örlogsvarv

Örlogsvarvet omfattar organisatoriskt sett dels en militärteknisk avdel- ning med bl. a. en telesektion och en maskinsektion, dels marinverkstäder. Nedan lämnade uppgifter avser det provnings- och forskningsarbete som utförs vid samtliga nu nämnda enheter.

Rutinmässiga mätningar och provningar förekommer och avser kontroll av tryckkärl och lyftanordningar. För mätning av prestanda och kontroll beträffande marina teleanläggningar och delar därav finns 5—6 personer sysselsatta årligen. Fortlöpande teleteknisk och mekanisk provtagning i samband med torpedmaterielens skötsel och vård sysselsätter omkring 4 personer per år.

Forsknings- och utvecklingsarbete frånsett grundläggande materialforsk- ning förekommer i ringa omfattning och avser uteslutande arbete inom teleområdet.

• Sida 143
•  Original

Mätningar och provningar för helt utomstående utförs och omfattar be- siktning av lastnings- och lossningsanordningar för fartyg enligt bestäm- melser utfärdade av kommerskollegium samt gasfrihetsprovning enligt till- stånd från arbetarskyddsstyrelsen.

Särskilda resurser finns i form av utrustning för röntgenundersökning av svetsar, provning av teleteknisk apparatur, elektriska maskiner och instrument, chockprovning och gasfrihetsprovning (utångningscertifikat). Utrustning för mätning å telemateriel utgörs av allmänt erforderliga mät- instrument såsom signalgeneratorer, effektmetrar, brusfaktormetrar, svep— generatorer, oscilloskop, instrument för mätning av SVF m. m. Vidare finns dyktank och rekompressionskammare.

Resurserna kan i särskilda fall ställas till statens provningsanstalts för- fogande.

Svenska elektriska materielkontrollanstalten ( SEMKO )

Anstalten, som är av staten auktoriserad materielkontrollanstalt, har främst till uppgift att utföra provning och bedömning av installationsmateriel och bruksföremål för starkström, för vilka obligatorisk provning föreskrivits av kommerskollegium och vilka icke får saluföras eller försäljas utan an- staltens godkännande. En särskild nämnd omhänderhar självständigt den tekniska ledningen av anstalten och alla med provningsverksamheten sam- manhängande frågor för att ett sakkunnigt och opartiskt utövande av provningarna skall kunna garanteras.

Provning för godkännande sker genom typprovning, vilken åtföljs av marknadskontroll för utrönande av att handelsvaran överensstämmer med provat och godkänt utförande. All godkänd materiel förses med anstaltens godkänningsmärke (S-märket).

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer vid en särskild forsk- ningsavdelning, som förestås av en högskoleingenjör och i övrigt omfattar två tekniker med lägre ingenjörsexamen. Forskningsarbetet avser uteslu- tande metoder för kontroll av elektrisk materiel ur säkerhetssynpunkt (brand- och personfara).

Rutinmässiga mätningar och provningar i form av uppdrag för helt utom- stående utgör anstaltens huvudsakliga verksamhet. Det är främst prov- ningspliktig materiel som provas. Undersökningar som icke kan rubriceras som rutinprov gäller vissa brandutredningar o. dyl. Uppdragsverksamheten omfattar cirka 5 500 uppdrag per år. Intäkterna av uppdragsverksamheten, såväl grundavgifter för typprovningen som avgifterna för godkänd materiel uppgår sammanlagt till cirka 2,4 milj. kronor per år. Totalt antal anställda utgör cirka 95 personer och härav sysslar cirka 60 personer med aktivt provningsarbete. Rutinproven omfattar cirka 99 % av uppdragsverksam- heten och resterande del utgör forskningsbe'tonade utredningar.

• Sida 144
•  Original

Uppdrag mottas inom ramen för anstaltens verksamhet oavsett vem som är uppdragsgivare.

Anstalten förfogar över fullständiga resurser för utförande av mätningar och provningar av elektrisk installationsmateriel, bruksföremål och led- ningar. Värdet av provanordningar och mätinstrument motsvarar omkring 1 milj. kronor.

Med nuvarande höga utnyttjningsgrad syns möjligheterna små att i sär- skilda fall ställa resurser till statens provningsanstalts förfogande.

Svenska elverksföreningen

Rutinmässiga mätningar och provningar förekommer icke.

Vad beträffar forsknings- och utvecklingsarbete utförde föreningen under åren 1935—1945 vissa grundläggande undersökningar i syfte att erhålla till- förlitliga provningsförfaranden för bedömning av den funktionella kvali- teten hos elvärmeapparater i hushåll. Undersökningsmaterialet användes sedermera för utformning av Svenska elektrotekniska normer (SEN-nor- mer), som utgivits av Svenska elektriska kommissionen (SEK) och Sveriges standardiseringskommission (SIS).

Rutinprov enligt fastställda SEN—normer har i begränsad omfattning ut- förts vid statens provningsanstalt. Föreningen har även deponerat viss provningsutrustning hos anstalten.

Svenska färg- och fernissindustriens forskningslaboratorium

Laboratoriet finansieras genom bidrag från företag inom färg- och ferniss— industrin.

Den rutinmässiga provningsverksamheten vid laboratoriet är av mycket begränsad omfattning och inskränker sig huvudsakligen till provningar, som icke kan utföras på annat håll.

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer över mät— och provnings- metoder. Laboratoriet medverkar även vid utarbetande av standardiserade sådana metoder. Vidare bedrivs undersökningar över samband mellan re- sultat av laboratorieprov och praktiska prov samt viss grundläggande mate- rialforskning. Forskningsarbetet sysselsätter 4—5 tekniker per år. Förutom samarbete inom landet förekommer såväl nordiskt som internationellt sam- arbete.

Laboratoriet har två stationer för utomhusprovning av färger _ en vid västkusten och en i stockholmstrakten.

Mätningar och provningar för helt utomstående utförs och omfattar normalt ett 10-tal uppdrag per år. Debiterade belopp härför varierar mel- lan totalt 2 000—5 000 kronor, vilket avser att täcka samtliga kostnader för uppdragsverksamheten.

• Sida 145
•  Original

Uppdrag mottas oavsett vem som är uppdragsgivare, men förutsättningen är att provningen kan naturligt inordnas i den pågående verksamheten.

Särskilda resurser finns i form av utrustning för korttidsprovning, utom- husprovning samt undersökning av vissa färgskiktsegenskaper (filmegen- skaper).

Svenska gasverksföreningen

Föreningen utfärdar bl. å. de bestämmelser, som gäller för typgodkännande av olika slag av apparater, armatur m. m. för stadsgas och gasol. Prov för typgodkännande utförs i huvudsak vid gasverkets installationslaboratorium i Stockholm, men prov utförs även vid stadsgasverken i bl. a. Göteborg, Malmö och Norrköping. Med ledning av provningsresultaten —— som be- arbetas och bedöms av föreningen —— utfärdas de bestämmelser, som skall gälla för typgodkännande. Något egentligt forskningsarbete bedrivs icke av föreningen, men däremot ett fortlöpande utvecklingsarbete för ökad effek- tivitet och säkerhet hos gasförbrukande apparater, armatur o. s. v.

Beträffande kol och koks utför de stora stadsgasverken i Stockholm, Göteborg och Malmö alla analyser, som erfordras i samband med inköp och leverans av dylika produkter. Även en del av de medelstora stadsgas- verken har egna laboratorier, medan övriga verk utför sina kol- och koks- analyser vid de större verkens laboratorier eller hos statens provnings- anstalt.

Biprodukter såsom exempelvis bensol, toluol och xylol m. m. importeras och exporteras genom Gas- och koksverkens ekonomiska förening 11. p. &. (Gokef ), som har eget undersökningslaboratorium till förfogande. Vid labo— ratoriet undersöks huvuddelen av stadsgasverkens biprodukter. För under- sökning av såväl inhemsk som importerad vägtjära anlitas understundom statens väginstitut.

Internationellt kända kontrollanstalter finns i utlandet och dessa över- vakar vid leveranser bl. a. kvalitet, kvantitet, lastningstankarnas renhet samt utövar allmän lastningskontroll. I leveranskon'trakten stadgas som regel att leverans skall kontrolleras genom någon av förenämnda anstalter.

Enligt uppgift från föreningen syns behov av metodforskning icke före- ligga i större utsträckning. För provning av kol, koks, tjära, kolväten m. 111. finns redan väl utarbetade normer. I Sverige används i allmänhet ameri- kanska, engelska och tyska normer för provning av nu nämnda produkter.

Svenska plastföreningen

Föreningen, som är en industriell branschförening, bedriver ingen forsk- nings- eller provningsverksamhet i egen regi. Såsom serviceorgan åt för- eningen fungerar SPF-information aktiebolag.

• Sida 146
•  Original

Provning av plastmaterial och plastprodukter sker vid statens provnings- anstalt och vid de större industriföretagen inom plastområdet. För prov- ning finns såväl svensk som utländsk standard och plastföreningen för- söker medverka till att en gemensam internationell standard skall komma till stånd beträffande provningsmetoderna. I samarbete med Plaststandar- diseringen (numera benämnd standardkommittén för plast) har föreningen låtit utarbeta särskilda etiketter för informativ märkning av plastproduk- ter. I utarbetandet av dylika etiketter har även Hemmens forskningsinstitut deltagit.

Standardiseringsarbetet bedrivs av Standardkommittén för plast, som är ett till Sveriges standardiseringskommission anslutet organ. Inom Standard- kommittén arbetar ett flertal kommittéer, som bl. a. undersöker plastens mekaniska, elektriska, kemiska och fysikaliska egenskaper samt värme- egenskaper. Kommittéerna arbetar med förslag till provningsmetoder och även statens provningsanstalt medverkar härvidlag. Samarbete upprätt- hålls med den internationella plaststandardiseringskommissionen.

Inom föreningen har nyligen bildats en sektion för byggmaterial, som avser att upptaga samarbete med statens nämnd för byggnadsforskning och som sannolikt gemensamt med nämnden kommer att taga upp och bekosta visst forsknings- och utvecklingsarbete. Vidare finns ytterligare tre sektioner, nämligen sektionen för plastglas, sektionen för armerad plast och sektionen för press- och formsprutgods. Inom sektionen för plastglas har viss provnings- och forskningsverksamhet skett i samråd med före- trädare för brandskydds- och byggmyndigheterna och provningen har ut— förts vid statens provningsanstalt. Närmast har provningen avsett att söka klarlägga vissa brandtekniska egenskaper hos akrylplastglas och armerad plastglas, vilka provningar sedan legat till grund för utarbetande av för- slag till anvisningar rörande dessa materials användning inom byggbran- schen. Inom sektionen för armerad plast arbetar några kommittéer och utredningar rörande armerad plastmaterials egenskaper i olika avseenden och vissa provningar pågår vid de av sektionens medlemsföretag, som har apparatur härför. Inom sektionen för press- och formsprutgods har ingen provnings- eller forskningsverksamhet förekommit.

Svenska silikatforskningsinstitutet

Institutet är främst ett forskningsorgan och verksamheten finansieras med bidrag från Stiftelsen för silikatforskning och staten. Rutinmässiga mätningar och provningar förekommer, men sker icke kontinuerligt. Vid behov sysselsätts cirka 2 ingenjörer och 2-——3 biträden. Forsknings- och utvecklingsarbete avser delvis mät— och provningsmeto- der inklusive provtagningsmetoder jämte utarbetande av standardiserade sådana metoder liksom normer och föreskrifter för material och produkter

• Sida 147
•  Original

avsedda för olika ändamål. Vidare sker studium av sambandet mellan provningsmetoder och praktiska erfarenheter av påfrestningar vid mate- rials användning, dels som sådant, dels i konstruktioner, jämte grund- läggande materialforskning. Antal anställda utgör 2 civilingenjörer, 2 ingen- jörer samt 3—4 biträden. Föreståndaren leder en del av forskningsarbetet. Dessutom arbetar ett antal personer med licentiatstudier inom området för grundläggande materialforskning.

Mätningar och provningar för helt utomstående utförs och omfattar cirka 30 uppdrag per år och debiterade belopp härför utgör 10—15000 kronor. Uppdragsverksamheten avser till cirka 80 % provning i samband med forskningsbetonade undersökningar och utredningar och resterande del avser rutinprovning. Debiterade belopp täcker i stort sett samtliga kostnader för uppdragsverksamheten. Medlemmar av Stiftelsen för silikat- forskning debiteras avsevärt lägre avgifter än andra uppdragsgivare.

Uppdrag mottas icke oavsett vem som är uppdragsgivare eftersom insti- tutet endast vid särskilda behov åtar sig provningar.

Särskilda resurser finns i form av utrustning för undersökningar av keramiska material och glas. Resurserna kan i särskilda fall ställas till statens provningsanstalts förfogande om icke övrig verksamhet vid insti- tutet hindras härigenom.

Svenska Slöjdföreningen

Inom föreningen finns bl. a. en avdelning för möbeIfunkiionsundersökning.

Rutinmässiga målningar och provningar av varudeklarerade möbler före- kommer i ringa omfattning f. n.

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer och avser mät- och prov- ningsmetoder inklusive provtagningsmetoder jämte utarbetande av stan- dardiserade sådana metoder liksom normer och föreskrifter för material och produkter avsedda för olika ändamål. Vidare förekommer studium av sambandet mellan provningsmetoder och praktiska erfarenheter av på- frestningar vid materials användning, dels som sådant, dels i konstruk- tioner. Grundläggande materialforskning förekommer icke. För verksam- heten finns en halvtidsanställd undersökningsledare och det manuella ar— betet utförs av en heltidsanställd, varjämte en konsulterande ingenjör bi- träder på deltid med konstruktioner av provningsapparater. Lokalutrym- met utgör 40 kvm och kostnaderna för verksamheten uppgår till cirka 45 000 kronor per år.

Mätningar och provningar för helt utomstående utförs, men denna verk- samhet har hittills varit av ringa omfattning. ,Genom Varudeklarations- nämnden erhålls uppdrag avseende huvudsakligen utveckling av prov- ningsmetoder för bedömning av möblers hållfasthet.

Samarbete med statens provningsanstalt kan ifrågakomma.

• Sida 148
•  Original

Verksamheten är uppdelad på avdelningar för textilfysik, textilkemi, meka- nisk textilteknik samt provning. Av nu nämnda avdelningar är provnings- avdelningen särskilt utrustad för uppdragsverksamhet utifrån. En del speciella uppdrag handläggs även vid övriga avdelningar. En god bild av verksamheten vid provningsavdelningen erhålls genom att ange att avdel— ningen deltar i ett 20-tal kommittéer på provningsområdet. Sålunda deltar avdelningen i eller leder bl. a. kommittéer för standardisering av textila provningsmetoder samt tågvirkesprovningsmetoder, kommittéer för utarbe- tande av normer för varudeklarationer, metoder för provning av ull, bomull och lin samt för normer för provning och tillverkning av textilvaror för militärt och civilt bruk (även för brandskyddskläder).

Rutinmässiga mätningar och provningar för utomstående utförs och det

är i hälften av fallen textil- och konfektionsindustrin som är uppdrags- givare. Antal uppdrag utgör omkring 500 per år och debiterade belopp härför uppgår till cirka 120 000 kronor. Så gott som alla slag av textila provningar utförs och rutinprovningarna utgör omkring 75 % av antalet uppdrag, medan resterande del kan betecknas som forskningsbetonade un- dersökningar. Debiterade belopp täcker samtliga kostnader för uppdrags- verksamheten. ' Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer avseende mät- och prov- ningsmetoder inklusive provtagningsmetoder jämte utarbetande av stan- dardiserade mät- och provningsmetoder liksom normer och föreskrifter för material och produkter avsedda för olika ändamål. Vidare sker stu- dium av sambandet mellan provningsmetoder och praktiska erfarenheter av påfrestningar vid materials användning jämte grundläggande material- forskning. Kostnaderna för forsknings- och utvecklingsarbetet uppgår till omkring 1 milj. kronor per år.

Uppdrag mottas i första band från medlemmar i stiftelsen Svensk Textil- forskning och i andra band från textil- och konfektionsindustrin, fiber- tillverkare samt institutioner av skilda slag. Enskilda konsumenter och detaljhandlare m. fl. hänvisas i normala fall till olika provningsanstalter.

Särskilda resurser i form av utrustning och personal finns och institutet kan i särskilda fall ställa dessa resurser till statens provningsanstalts för-

fogande.

Svenska iräforskningsinstitutet

Verksamheten är fördelad på tre forskningsavdelningar, nämligen trätek- niska, träkemiska och papperstekniska avdelningarna. Rutinmässiga mätningar och provningar förekommer icke vid institutet. Forsknings- och utvecklingsarbete bedrivs i enlighet med ett fastställt allmänt forskningsprogram och avser mät- och provningsmetoder inklusive

..--. _-

...

4.

• Sida 149
•  Original

provtagningsmetoder jämte studium av sambandet mellan provningsmeto- der och praktiska erfarenheter av påfrestningarna vid materials använd- ning, dels som sådant, dels i konstruktioner. Vidare förekommer grund- läggande materialforskning.

Antal anställda vid institutet utgör omkring 88 personer och till be- stridande av kostnaderna erhålls närmare 1 milj. kronor i statsbidrag per år. Förutom statsbidrag erhåller institutet ekonomiska bidrag från stif- telsen Svensk träforskning, industrin och andra intressenter.

Till institutet finns bl. a. fem centrallaboratorier anknutna, nämligen Cellulosaindustrins centrallaboratorium Pappersbrukens centrallaboratorium Trämasseindustrins centrallaboratorium Wallboardindustrins centrallaboratorium

Grafiska forskningslaboratoriet

Centrallaboratoriernas verksamhet omfattar såväl rutinmässiga mät— ningar och provningar som forsknings- och utvecklingsarbete. Även mät- ningar och provningar för helt utomstående av både rutinmässig och forsk- ningsbetonad karaktär utförs. Laboratoriernas verksamhet bekostas av medlemmarna i olika stiftelser inom respektive ämnesområden. Totala kostnaderna för laboratoriernas verksamhet utgör omkring 2 milj. kronor per år och huvuddelen härav avser verksamheten vid cellulosaindustrins och pappersbrukens centrallaboratorier.

Uppdrag mottas i allmänhet oavsett vem som är uppdragsgivare. Särskilda resurser i form av utrustning och specialutbildad personal finns och i särskilda fall syns ett samarbete med statens provningsanstalt kunna ifrågakomma.

Svenska värmeverksjöreningen

Föreningen bedriver icke forsknings- eller provningsverksamhet i egen regi. Vissa detaljprovningar av exempelvis värmemängdsmätare sker vid olika elverk, men enbart inom ramen för elverkens egna arbete. Även statens provningsanstalt utför provningar åt föreningen.

Sveriges geologiska undersökning

Rutinmässiga mätningar och provningar förekommer avseende exempelvis bestämningar för karakterisering av jordprov ävensom kemisk analysverk- samhet av bergarter (malmer) och jordarter.

Forsknings- och utvecklingsarbete avseende mät- och provningsmetoder inklusive provtagningsmetoder förekommer, men icke grundläggande mate- rialforskning.

Mätningar och provningar för helt utomstående utförs icke.

• Sida 150
•  Original

Särskilda resurser finns för kemisk analysverksamhet avseende exempel- vis fasanalys med röntgen med och utan samhörande kemisk analys, optisk emissionsspektrografi och absorptionsspektrografi. Vidare finns vid geo— fysiska laboratoriet ett flertal dyrbara instrument, vilka främst är avsedda för malmletningsarbete. I särskilda fall kan såväl utrustning som personal ställas till statens provningsanstalts förfogande.

Sveriges mekanförbund

Mekanförbundet är en branschorganisation för järn- och metallmanufak- tur samt mekanisk och elektromekanisk verkstadsindustri. Förbundet be- driver bl. a. forsknings- och utredningsverksamhet för verkstadsindustrin.

Rutinmässiga mätningar och provningar i avsikt att kontrollera egen- skaperna hos material, konstruktioner, färdiga produkter 111. m. förekom— mer vid förbundets gjuteri- och smidesavdelningar. Vid gjuteriavdelningen sysselsätts en ingenjör och två laboratoriebiträden och ärskostnaden upp- går till cirka 40 000 kronor. Verksamheten vid smidesavdelningen har hit- tills haft obetydlig omfattning — 10-—20 man-timmar under åren 1957— 1958 — och främst avsett provning av hårdhet och struktur hos smidda detaljer av stål samt verktyg.

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer avseende mät- och prov- ningsmetoder inklusive provtagningsmetoder jämte utarbetande av stan— dardiserade sådana metoder liksom normer och föreskrifter för material och produkter avsedda för olika ändamål. Vidare förekommer studium av sambandet mellan provningsmetoder och praktiska erfarenheter av på— frestningarna vid materials användning, dels som sådant, dels i konstruk- tioner, jämte grundläggande materialforskning. Vid g juteriavdelningen sys- selsätts totalt 6—7 ingenjörer samt laboratorie- och skrivbiträden. Utöver forskningsarbetet bedrivs upplysnings- och undervisningsverksamhet och behandlas exempelvis produktionsmetoder m. m. Totala ärskostnaden för avdelningen utgör cirka 400000 kronor. Smidesavdelningens verksamhet är under utbyggnad och vid avdelningen skall närmast undersökas för- hållandena vid och efter smidning, främst sänksmidning samt förhållan- dena vid värmning till smidestemperatur. Antal anställda utgör fyra per— soner.

Mätningar och provningar för medlemmar och utomstående utförs och antal uppdrag per år uppgår till cirka '800 st. Debiterade belopp för upp- drag belöper sig till omkring 40 000 kronor per år. Uppdragsverksamheten avser huvudsakligen rutinprovning. Debiterade belopp täcker samtliga kostnader för uppdragsverksamheten. Det förtjänar framhållas, att nära nog samtliga järn- och metallgjuterier samt smedjor inom landet, vilka är intresserade av att få provningar utförda, tillhör förbundet som med- lemsföretag.

• Sida 151
•  Original

Uppdrag mottas oavsett vem som är uppdragsgivare. Medlemsföretagen erhåller 20—40 % rabatt å avgifterna. Vid gjuteriavdelningen finns utrustning för undersökning av sand, binde- medel samt form- och kärnmassor, som används i gjuterier, vidare finns utrustning för metallografisk undersökning och hållfasthetsprovning av gjutna material, smältnings- och gjuteriförsök samt för utrönande av or- saker till fel på gjutstycken. Vid smidesavdelningen finns utrustning för studium av förlopp, som utspelas vid värmning och smidning.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Verksamheten vid institutet är uppdelad på en hydrologisk och en meteoro- logisk byrå.

Vid hydrologiska byrån förekommer rutinmässiga mätningar och prov- ningar för helt utomstående. Provningarna avser precisionsprovningar av glastermometrar för kraftverk, provningar av s. k. omvändningstermomet— rar för djupvattenmätningar samt precisionsundcrsökningar av stabiliteten av termistortermometrar. Antal uppdrag utgör cirka 150 per år och de- biterade belopp härför uppgår till omkring 20 000 kronor. Debiterade be- lopp täcker samtliga kostnader för uppdragsverksamheten.

Uppdrag mottas oavsett vem som är uppdragsgivare. Särskilda resurser finns för provningar och mätningar av vattentermo— metrar respektive av vattentemperatur. I begränsad utsträckning kan be- fintliga resurser ställas till statens provningsanstalt förfogande.

Vid meteorologiska byrån förekommer ävenledes rutinmässiga mätningar och provningar avseende främst kalibrering och provning av meteorologiska instrument. _

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer, som tar sikte på att för- bättra de nu använda instrumenttyperna och att klarlägga olika felkällor och deras betydelse.

Särskilda resurser finns för undersökning av meteorologiska instrument och kan i särskilda fall ställas till statens provningsanstalts förfogande.

Sveriges Radio AB

Rutinmässiga mätningar och provningar förekommer avseende ljudteknisk apparatur såsom exempelvis lågfrekvensförstärkare, grammofoner, band- apparater, högtalare, mikrofoner och tonband m. m. Verksamheten syssel- sätter omkring 10 personer.

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer avseende mät- och prov- ningsmetoder inklusive provtagningsmetoder jämte utarbetande av stan- dardiserade sådana metoder liksom normer och föreskrifter för material och produkter avsedda för olika ändamål. Vidare förekommer studium av

• Sida 152
•  Original

sambandet mellan provningsmetoder och praktiska erfarenheter av på- frestningar vid materials användning, dels som sådant, dels i konstruk— tioner. Forskningsarbetet omfattar huvudsakligen förstärkare och elektro- niska tonfrekvensapparater och sysselsätter 2 personer.

Mätningar och provningar för helt utomstående förekommer icke. Särskilda resurser finns för mätningar av alla slag på ljudreproduktions- apparatur såsom grammofoner, gravérverk, magnetofoner, mikrofoner, hög- talare, filmkameror och lågfrekvensförstärkare. Vidare finns resurser för optiska mätningar och prov på objektiv och linssystem samt för mätningar i samband med puls- och Videoteknik på TV-utrustning. Resurserna syns för närvarande endast i undantagsfall och då i mån av tillgång på arbets- kraft och tid kunna ställas till statens provningsanstalts förfogande.

Sveriges standardiseringskommission

Kommissionen bildades år 1922 på initiativ av Sveriges industriförbund och är centralorgan för standardiseringsverksamheten i landet. Verksam- heten regleras av stadgar fastställda av Kungl. Maj:t, som också utser ordförande. Såväl statliga myndigheter och institutioner som det enskilda näringslivet är representerade inom kommissionen.

Inom kommissionen och dess organ utarbetas förslag till standard, vilka efter prövning fastställs som svensk standard. Av kommissionen utgivna standardpublikationer säljs till intresserade parter.

Huvudparten av det tekniska utredningsarbetet utförs av kommissionens fackorgan _ Byggstandardiseringen (BST), Metallnormcentralen (MNC), Svenska Elektriska Kommissionen (SEK) och Sveriges Mekanförbunds Standardcentral (SMS). För arbetsuppgifter utanför fackorganens område finns ett antal standardkommittéer, för närvarande 19, av vilka 14 admi- nistreras inom kommissionens centrala kansli.

Standardkommittéemas arbete avser följande områden.

Bryggeri- och läskedrycksindustri (Bryggareföreningens standardiserings- kommitté, BFS)

Dieselnomenklatur Dokumentation

Emballage (Emballagestandardiseringen, ES) Fotografi Färg och lack Gruvhantering (Gruvhanteringens standardiseringskommitté, GS) Gummi Jordbruksteknik (Jordbrukstekniska standardiseringskommittén, JTS)

Keramisk nomenklatur

• Sida 153
•  Original

Kontorsteknik Observationsserier Papper och massa Petroleum Plast Skolmaterial Textil (Textilrådets standardiseringsutredning) Tryckeriteknik Varvsindustri (Varvsindustrins standardcentral, VIS)

Övriga anslutna organ är följande. Centrala sjukvårdsberedningen, CSB Försvarets standardiseringsdelegation, FSD Varudeklarationsnämnden, VDN

Standardiseringsarhetet finansieras till ungefär 2/3 av enskilda medel och 1/3 av statsanslag. Statsanslaget fördelas av kommissionen på olika arbets- uppgifter, medan de privata bidragen utbetalas direkt till vederbörande organ. Inom kommissionens skilda organ finns ungefär 75 fast anställda tjänstemän. Omkring 2000 kommittéledamöter är verksamma inom det nationella standardiseringsarhetet.

Standardiseringskommissionen är medlem av International Organization for Standardization, ISO, och Svenska Elektriska Kommissionen av Inter- national Electrotechnical Commission, IEC. Sverige deltar livligt i det stan- dardiseringsarbete som bedrivs inom dessa båda globala organ.

Kommissionen har ett varumärke, det s. k. SIS-märket, vilket efter sär- skilt tillstånd får åsättas produkter som följer svensk standard.

Förutom avdelningen för försäljning av svensk standard har kommis— sionen ett bibliotek, som förmedlar köp och lån av utländska och inter- nationella standardpublikationer. Till tjänst för den som vill hålla sig underrättad om, vad som händer på standardiseringsfronten, finns den månatliga publikationen SIS-nytt.

Svetskommissionen vid I ngeniörsvetenskapsakademien

Verksamheten omfattar bl. a. provningar av svetstrådar för gassvetsning och bågsvetselektroder samt årlig kontroll av svetselektroder. Provningarna utförs vid statens provningsanstalt på uppdrag av tillverkare eller för- säljare och provningsresultaten meddelas kommissionen.

Forsknings- och utvecklingsarbete avseende svetsområdet sker på initia- tiv av kommissionen och utförs i regel genom anslutna företag med ut- nyttjande av deras laboratorieresurser. I vissa fall medverkar statens prov— ningsanstalt vid utarbetande av provningsmetoder.

• Sida 154
•  Original

Södra Sveriges ångpanneförening

Rutinmässiga mätningar och provningar förekommer och avser bl. a. kon- troll av material med hänsyn till lamelleringar, svetsningsutföranden m. m. Provningsverksamheten bedrivs på uppdragsgivares begäran i samband med leveranser av ångpannor, andra tryckkärl, oljecisterner, lyft- och transportanordningar samt vissa andra konstruktioner exempelvis centri- fuger. Kontroll sker genom okulära besiktningar och genom användning av ultraljudsapparat. Om röntgenkontroll erfordras anlitas i regel Tek- niska Röntgencentralen AB. Funktionskontroll av ångpannor, stoftavskil- jare och andra värmetekniska utrustningar förekommer i viss utsträck- ning. Rutinprovningen beräknas omfatta 3—4 000 man-timmar per år och då är icke tiden för regelbunden besiktning av ångpannor och andra tryck- kärl samt lyft- och transportanordningar medräknad.

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer icke i egentlig mening. Visst utvecklingsarbete förekommer dock, särskilt i samband med tillämp- ningen av förekommande mät- och undersökningsmetoder.

Mätningar och provningar för helt utomstående utförs och omfattar cirka 2 000 uppdrag per år. Uppdragsverksamheten avser till största delen rutinprovning och debiterade belopp täcker samtliga kostnader för verk- samheten.

Uppdrag mottas oavsett vem som är uppdragsgivare. Särskilda resurser finns i form av specialutbildad personal för behand- ling av ång- och värmetekniska samt kyltekniska frågor jämte frågor om elektriska starkströms- och svagströmsanläggningar ävensom lyft- och transportanordningar. I särskilda fall kan samarbete med statens prov- ningsanstalt förekomma.

Tegellaboratoriet

(Tegelindustrins centrallaboratorium.)

Sveriges tegelindustriförening, som är branschorganisation för svensk tegelindustri, bedriver genom Tegelindustrins Centralkontor AB dels bygg- nadsteknisk försöksverksamhet i mindre omfattning vid en försöksstation i Vallentuna, dels forsknings- och provningsverksamhet vid tegellaborato- riet i Stockholm.

Vid tegellaboratoriet förekommer rutinmässiga mätningar och provningar avseende bl. a. tryckhållfasthet, volymvikt och frostbeständighet hos tegel. Antal anställda utgör 1,5 personer per år.

Forsknings- och utvecklingsarbete beträffande bl. a. blandning, torkning och bränning av tegel förekommer vid laboratoriet och aVSer mät- och provningsmetoder inklusive provtagningsmetoder jämte utarbetande av standardiserade sådana metoder liksom normer och föreskrifter för mate-

• Sida 155
•  Original

rial och produkter avsedda för olika ändamål. Vidare förekommer grund- läggande materialforskning.

Mätningar och provningar för helt utomstående förekommer i enstaka fall.

Uppdrag mottas oavsett vem som är uppdragsgivare, men medlemmar i branschorganisationen lämnas företräde.

Resurserna vid laboratoriet kan i särskilda fall ställas till statens prov- ningsanstalts förfogande.

Tekniska Röntgencentralen AB

Verksamheten, som bedrivs i aktiebolagsform med ett 40-tal industriföretag som aktieägare, omfattar förutom rutinmässig kontroll med olika oförstö- rande metoder allmän material- och konstruktionskontroll av rutinmässig karaktär avseende bl. a. svetsade stålkonstruktioner till byggnadsverk, cisterner, tryckkärl och rörledningar samt konsulterande verksamhet. Vi- dare förekommer s. k. flygande besiktning med röntgen för kompetens- prövning, övervakning och utbildning av svetsare. Provningsavdelningar finns i Stockholm, Göteborg, Malmö, Sundsvall, Karlstad, Örebro och Jön- köping.

Forsknings— och utvecklingsarbete bedrivs i viss utsträckning. Verksamheten, som är ekonomiskt självbärande, sysselsätter omkring 170 personer och omsättningen utgör cirka 5 milj. kronor.

Särskilda resurser i form av utrustning och specialutbildad personal finns och samarbete föreligger redan med statens provningsanstalt.

Textilinstitutet i Borås

Vid institutet finns en materialprovningsanstalt, som sysselsätter tre per- soner.

Verksamheten vid' provningsanstalten omfattar huvudsakligen rutin- mässiga mätningar och provningar på uppdrag av främst textil- och kon- fektionsindustrin.

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer i mindre utsträckning. Uppdrag mottas oavsett vem som är uppdragsgivare och uppdragsverk— samheten syns vara ekonomiskt självbärande.

Särskilda resurser i form av utrustning och specialutbildad personal finns och kan i särskilda fall ställas till statens provningsanstalts förfogande.

Tryckkärlskommissionen vid I ngeniörsvetenskapsakademien

Kommissionen är en ideell sammanslutning av tillverkare och andra in- tressenter inom tryckkärlsområdet.

• Sida 156
•  Original

Den tekniska verksamheten handhas av ett arbetsutskott och under detta sorterande kommittéer, vilka utarbetar normer för hållfasthetsberäkning, utrustning och besiktning av olika slag av tryckkärl.

Kommissionen besitter icke utrustning för experimentella undersökningar och utför icke rutinprovningar.

Uppsala universitet Fysiska institutionen Rutinmässiga mätningar och provningar eller forsknings- och utvecklings— arbete av intresse för denna utredning förekommer icke.

Särskilda resurser finns för röntgen-, kärn- och optisk spektroskopi, solid state-mätningar, spinresonans, Cl4-datering och scanning av emul— sioner. Resurserna kan i särskilda fall ställas till statens provningsanstalts förfogande.

Fysikalisk-kemiska institutionen Rutinmässiga mätningar och provningar eller forsknings- och utvecklings- arbete av intresse för denna utredning förekommer icke frånsett grund- läggande materialforskning, vilken utgör en del av institutionens allmänna forskningsprogram beträffande makromolekylära ämnens egenskaper. Särskilda resurser finns i form av mycket omfattande specialutrustning för makromolekylär kemi och fotokemi. Utrustningen torde i många av- seenden vara den förnämsta som finns på något laboratorium i världen f. n. Resurserna syns i särskilda fall kunna ställas till statens provningsanstalts förfogande.

Kemiska institutionen Avdelningen för oorganisk kemi

Grundläggande materialforskning förekommer inom avdelningen.

Särskilda resurser finns i form av mycket fullständig utrustning och specialutbildad forskningspersonal för bestämning av kristallstrukturer ge- nom röntgen- och elektrondiffraktion. Resurserna kan i särskilda fall stäl- las till statens provningsanstalts förfogande.

Avdelningarna för organisk och analytisk kemi Verksamhet av intresse för denna utredning förekommer icke.

Medicinsk-kemiska institutionen M ikroanalyslaboratoriet

Mikroelementaranalyser samt bestämning av några funktionella grupper utförs rutinmässigt av två heltidsanställda biträden.

• Sida 157
•  Original

Forsknings- och utvecklingsarbete förekommer avseende mät- och prov- ningsmetoder och omfattar utvecklingsarbete av mikro- och ultramikro- elementaranalytiska metoder. För utvecklingsarbetet finns ett heltidsanställt biträde.

Mätningar och provningar för helt utomstående utförs och omfattar ute- slutande mikro- och ultramikroelementaranalys samt bestämning av några funktionella grupper. Speciell överenskommelse har träffats med AB Phar- macia, Uppsala, och för detta företag utförs 1500—2000 förbränningar per år. Företaget ersätter kostnaderna för två heltidsanställda biträden samt erlägger ytterligare 2 400 kronor per år. Övriga uppdragsgivare debi- terades drygt 6 000 kronor under år 1958. Debiterade belopp täcker icke samtliga kostnader för uppdragsverksamheten.

Uppdrag mottas oavsett vem som är uppdragsgivare. Särskilda resurser finns i form av utrustning för ultramikroanalys såsom kvartstorsionsvåg, apparatur för ultramikrobestämning av kol, väte och kväve, svavel samt fosfor. Vidare finns en Pye Argon gaskromatograf. Resurserna kan i särskilda fall ställas till statens provningsanstalts för- fogande.

• Sida 158
•  Original

KUNGL BlBL. 19 SEP 1960 STCCl-(HCLM

• Sida 159
•  Original