N 4-0 Gc

oå (-

- Cija:

&( 4. loTe

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

• Sida 2
•  Original

z—m OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1962:31

Finansdepartementet

STAD SHYPOTEKS- OCH BOSTAD SKREDITIN STITUTION ERNA

ORGANISATION OCH VERKSAMHET

BETÄNKANDE AVGIVET AV BOSTADSLÅNEUTREDNINGEN

Stockholm 1 962

• Sida 3
•  Original

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1962

Kronologisk förteckning

1. Skogstlllgångarna i Jämtlands län. Idun. 100 s. + 1 utvikskarta. S.

2. Yrkesutbildningen å trådgårdsomrädet. Statens Reproduktionsansta t. 71 s. Jo.

8. Totallörsvarets personalfrågor. Beckman. 305 !. F6. 4. Arbetsuppgifter och utbildning för viss sjuk- vårdspersonal. Beckman. 165 s. 1. 5. Vidgad vuxenutbildning på gymnasiestadiet. Kihlström. 116 5. E. 6. Sgizatsbidmg till enskild väghållning, m. m. Idun. s. . 7. Kommunal beredskap. Idun. 198 s. 1. 8. Finansplan för budgetåret 1962 63 samt Preliminär naämalbudget för år 1962. us. XXIII+ 61 s. . 9. Städernas särskilda rättigheter och skyldigheten förhållande till staten. Kihlström. 259 s. Fl. 10. Svensk ekonomi 1960—1965. Idun. 220 s. Fi. 11. ågånsliqekonomi 1960—1965. Bilagor 1—5. Idun. s. . 12. Aspekter på utvecklingsbiståndet. Idun. 268 !. U. 13. Skärpta regler för rusdrycksinköp. Idun. 125 s. Fl. 14. Atomansvarighet II. Idun. 205 s. Ju. 15. Den allmänna näringslagstii'tningen. Idun. 212 s. H. 16. Korrespondensundervisningen inom skolväsendet. ckeribolaget Värmlands Folkblad, Karlstad. 141

s. .

17. Arbetstidstörkortningens omfattning och utlägg- ning. Idun. 141 8. S. 18. Automatisk databehandling inom folkbokföringe- och uppbördsväscndet. Del II. Idun. 87 s. Fi. 19. Utlandssvenskars deltagande i allmänna val. Idun. 50 s. Ju. 20. Nedre justitierevislonens arbetsorganlsation. Idun. 84 s. Ju. 21. Kommunalt stöd åt studerande från utvecklingslän- derna. Kihlström. 35 s. 1. 22. Samhällsfarlig asocialitet. Idun. 232 s. 1. 23. Försvarets tandvård. Idun. 100 s. Fo. 24. Ex ropriation för sanering av historiskt eller kul- tur istoriskt värdefull bebyggelse. Marcus. 45 s. Ju. 25. Ragde??? nationalhudget för år 1962. Marcus. IV + s. . 26. Avgiftsbelagda trafikanläggningar. Idun. 70 s. K. 27. Radions juridiska ansvar. Idun. 131 s. Ju. 28. Skolväsendets centrala ledning. Idun. 408 5. E. 29. Säkerhetsinspektion av motorfordon och släpvag- nar. Kilström. 101 5. K. 30. Arbetstidsreglel ing för militär personal och civil- militär. Idun. 82 s. Fo. 31. Stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionema. Norstedts & Söner. 153 s. Fi.

Anm. Om särskild tryckort e] angivas, är tryckorten Stockholm.

• Sida 1
•  Original

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1962: 31 F inansdepartementet

STADSHYPOTEKS- OCH BOSTAD SKREDITINSTITUTIONERNA

ORGANISATION OCH VERKSAMHET

Betänkande avgivet av Bostadslåneutredningen

STOCKHOLM 1962

P.A. NORSTEDT & SÖNER

• Sida 2
•  Original

STOCKHOLM 1962 KUNCL. BOKTRYCKERIET P.A.NORSTEDT & SÖNER

620761

• Sida 3
•  Original

INNEHÅLL Skrivelse till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Finansdepartementet.... 5 Kap. 1. Utredningsuppdraget ................................ ... ...... Kap. II. Bostadsbyggandets omfattning och finansiering ................ 11 Kap. III. Stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionernas organisation och verksamhet ................................................ 18 Kap. IV. Utredningens överväganden och förslag 1. Föreningarnas verksamhetsområden ........................ 23 2. Belåningsorterna ......................... . .............. 27 3. Lånerörelsen a. Lånemedelsfördelningen ................................ 33 b. Belåningsgränser och värderingsprinciper ................ 39 c. Låneformerna ........................................ 45 4. Fondbildning samt förvaltnings— och fondbidrag ............ 50 5. Den solidariska ansvarigheten .......................... 58 6. Förhållandet mellan kassor och föreningar .................. 58 7. a. Kassastyrelserna ...................................... 60 b. .Iävsfrågan ........................................... 62 c. Övriga frågor ................ . . ...................... 69 Kap. V. Sammanfattning ........ . ................................... 73 Kap. VI. Författningsförslag A. Förslag till Kungl. Maj:ts förordningar och reglementen Förordning om stadshypotekskassan och -föreningarna. . . . 79 Reglemente för stadshypotekskassan och -föreningarna . . . . 89 Förordning om bostadskreditkassan och -föreningarna . . .. 103 Reglemente för bostadskreditkassan och -föreningarna .. . 112 Instruktion för av länsstyrelsen förordnat ombud ........ 126 B. Särskilda motiveringar till författningsförslagen .............. 127 Bilagor ............................................................ 140

• Sida 4
•  Original

• Sida 5
•  Original

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Finansdepartementet

Genom beslut den 30 juni 1961 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för fi- nansdepartementet att tillkalla högst sju utredningsmän med uppdrag att i enlighet med av departementschefen till statsrådsprotokollet samma dag angivna riktlinjer verkställa utredning rörande stadshypoteks- och bostads— kreditinstitutionernas organisation och verksamhet. Jämlikt detta bemyn— digande tillkallades såsom utredningsmän landshövdingen E. A. Wester- lind, tillika ordförande, bankdirektören i riksbanken N. P. A. Callans, nu- mera byråchefen hos bostadsstyrelsen N. G. Å. Lundström, sekreteraren B. A. F. Löfberg, bankdirektören K. G. Månsson, direktören E. J. Severin samt hovrättsrådet J. G. Victor.

Till utredningens sekreterare förordnades den 11 september 1961 extra förste kanslisekreteraren Kerstin Bothén och till biträdande sekreterare den 21 juli 1961 inspektören Karl-Ivan Westergren. Som expert förordnades den 15 september 1961 direktören Olof Dagborn. Utredningen har antagit namnet Bostadslåneutredningen.

Utformningen av kapitel II — Bostadsbyggandets omfattning och finan- siering — har skett under medverkan av förste aktuarien Magnus Elison he- träffande bostadsproduktionens omfattning, inriktning och lokalisering samt av amanuensen Lars Hellström beträffande bostadsproduktionens finan- siering. För översynen av gällande författningsbeståmmelser och förslaget till nya författningstexter har ledamoten, hovrättsrådet J. G. Victor, svarat.

Sedan utredningsarbetet numera slutförts, får utredningen vördsamt över- lämna betänkande angående stadshypoteks- och bostadskrediiinstitutioner— nas organisation och verksamhet.

Stockholm den 20 juni 1962.

Erik Westerlind

Arne Callans Åke Lundström Bertil Löfberg Gunnar Månsson Erik Severin Jerker Victor

/ Kerstin Bothén

• Sida 6
•  Original

• Sida 7
•  Original

KAPITEL I

Utredningsuppdraget

I anförande till statsrådsprotokollet den 30 juni 1961 yttrade chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, följande.

Stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna är organiserade efter i huvud- sak samma principer. De utgöres vardera av en central kassa och läneutlämnande lokala föreningar. Kassornas uppgift är att utlämna lån till föreningarna, medan dessa —— var och en inom sitt område —— i sin tur beviljar lån till de lånesökande fastighetsägarna. Lånemedlen anskaffas av kassorna genom utgivande av obligatio- ner. Som säkerhet för kassornas upplåning tjänar låntagarnas reverser till för- eningarna med tillhörande hypotek. Medlemmar i föreningarna är de fastighets- ägare inom respektive förenings verksamhetsområde, vilka erhåller lån från för- eningen. Föreningarna är i förhållande till oguldna beloppen av sina lån hos kassan solidariskt ansvariga för kassans förbindelser, och för förenings förbin- delser är låntagarna i sin tur solidariskt ansvariga i förhållande till oguldna be- loppen av erhållna lån. Till ytterligare trygghet finnes kassans reservfond och föreningarnas säkerhetsfonder. Som sista säkerhet för kassans förbindelser till obligationsinnehavarna står en av staten tillskjuten grundfond.

Stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionernas utlåningsverksamhet avser huvudsakligen krediter mot säkerhet av inteckning i bostads- och affärsfastig- heter. Enligt nu gällande bestämmelser må stadshypoteks- och bostadskreditför- eningarna bevilja lån mot säkerhet av inteckningar liggande inom högst 60 pro- cent respektive mellan 60 och 75 procent av den belånade fastighetens taxerings- värde. Lånen är alltid bundna.

Stadshypoteksföreningarnas lån utgöres av såväl fasta lån med högst 20 års löptid som av amorteringslån, medan bostadskreditföreningarnas län har formen av amorteringslän med en löptid av högst 40 år. Den för stadshypoteksföreningar— nas lån stipulerade räntan är bunden under lånets hela löptid. Låntagaren kan dock efter 10 års förlopp, i händelse av en förändring av det allmänna ränteläget, päfordra konvertering till lägre ränta. För bostadskreditföreningarnas lån gäller att räntan i regel är hunden i 10 år.

Under senare år har stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna kommit att fylla en allt viktigare funktion med avseende på bottenkreditgivningen till fler- familjshus. ökade krav har härigenom ställts på föreningarnas kreditgivning. I samband härmed har i olika sammanhang viss kritik riktats mot stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionernas organisation och verksamhet.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 28 januari 1959 har sålunda Svenska riks— byggen hemställt om en förutsättningslös utredning angående stadshypoteks- och bostadskreditföreningarna i syfte att dessa bättre skall fylla sin funktion på bo— stadskreditmarknaden. I skrivelsen påtalades bl. a. att svårigheter uppkommer därigenom, att för stadshypoteks- och bostadskreditföreningarnas långivning gäl— lande bestämmelser i åtskilliga fall medför att lån från föreningarna inte kan beviljas upp till den undre gränsen för beviljat tertiärlån. För att lösa detta pro- blem förordade Svenska riksbyggen, att av bostadsstyrelsen respektive länsbostads—

• Sida 8
•  Original

nämnd fastställt belåningsvärde även skulle bli bestämmande för den underlig- gande krediten och att denna skulle lämnas upp till 70 procent av det av bo- stadsstyrelsen beräknade avkastningsvärdet. I anslutning härtill ifrågasattes även om inte sekundärlånets inarbetning i primärlånet borde bli föremål för prövning. I skrivelsen påtalades vidare de olägenheter som är förknippade med att för- eningarnas verksamhetsområden inte sammanfaller med de regionala förvalt- ningsområden som länen utgör.

I yttrande över förenämnda framställning underströk styrelserna för stadshypo— teks- och bostadskreditkassorna bl. a. att ändrad områdesindelning samt anpass- ning av gränserna för de underliggande lånen till tertiärlånens undre gräns skulle medföra en rad svårlösta problem. Styrelserna ansåg att Svenska riksbyggen an— gripit problemen från felaktiga utgångspunkter och fann därför att en utredning på grundval av i framställningen angivna premisser icke vore motiverad. Bo- stadsstyrelsen tillstyrkte däremot Svenska riksbyggens framställning om en ut- redning angående stadshypoteks- och bostadskreditföreningarnas verksamhet.

Frågan om belåningsgränserna har vidare aktualiserats vid årets riksdag i två likalydande motioner (I: 434 och 11: 498), vari hemställdes att riksdagen i skri- velse måtte anhålla, att Kungl. Maj:t efter bostadsstyrelsens hörande skulle fram— lägga förslag i syfte att få bättre samstämmighet mellan bclåningsgränserna för å ena sidan primär- och sekundärlån och å andra sidan de statliga tertiärlånen. För att möjliggöra bättre anpassning anvisades i motionerna som en tänkbar väg höjning av gränserna för primär- och sekundärlån i kombination med statlig garanti för den lånedel som ligger över nu gällande gränser. Statsutskottet gav i sitt utlåtande (nr 53) uttryck åt den uppfattningen, att den av motionärerna an- visade vägen att undanröja ifrågavarande olägenheter syntes väl värd att pröva och att en utredning i ämnet borde komma till stånd. I skrivelse till Kungl. Maj:t den 21 april 1961 (nr 175) har riksdagen anmält, att riksdagen fattat beslut i överensstämmelse med vad utskottet i utlåtandet föreslagit.

Såsom framgått av det föregående har frågan om stadshypoteks_ och bostads- kreditinstitutionernas organisation och verksamhet aktualiserats i olika samman- hang. Uppenbart är att de förhållanden som rådde vid tidpunkterna för de båda institutionernas tillkomst numera är väsentligt förändrade och den i olika sam- manhang förordade utredningen angående verksamhetens anpassning till nu- varande förhållanden synes nu böra komma till stånd. Det bör ankomma på ut- redningen att undersöka, huruvida formerna för stadshypoteks- och bostadskre- ditinstitutionernas verksamhet är lämpligt anpassade för att kunna tjäna den expanderande byggnadsverksamheten. Därvid bör bl. a. uppmärksammas frågan om de centrala kassornas inflytande över låneverksamheten. I samband härmed bör undersökas möjligheterna att skapa förutsättningar för huvudkassorna att genomföra enhetligare värderingsprinciper samt en mer flexibel fördelning av lånemedlen på de olika föreningarna med beaktande av bostadsbyggandets ut- veckling i olika delar av landet.

Beträffande föreningarnas organisatoriska utformning har, såsom anförts i det föregående, också påtalats som en olägenhet att deras verksamhetsområden inte sammanfaller med de regionala förvaltningsområden som länen utgör. Utred- ningen bör undersöka omfattningen av dessa olägenheter. I den mån det på basis av dessa undersökningar bedöms erforderligt och möjligt att närmare an- sluta föreningarnas gränser till länsgränserna bör förslag härom utarbetas.

Såsom framhållits i olika sammanhang har svårigheter förelegat att åstadkom- ma anslutning mellan bostadskreditföreningarnas sekundärlån och de statliga ter- tiärlånen. Detta beror huvudsakligen på att den gällande övre belåningsgränsen för bostadskreditorganisationens lån och den normala undre gränsen för de stat- liga tertiärlånen till flerfamiljshus, grundar sig på olika värden. Enligt gällande bestämmelser äger sålunda bostadskreditföreningarna rätt att bevilja lån mot

• Sida 9
•  Original

inteckning i bostads- eller affärsfastighet, varvid inteckningarna skall vara belägna inom 75 procent av det vid föreningens värdering uppskattade värdet av fastig- heten, vilket värde högst får uppgå till gällande taxeringsvärde. Den statliga ter- tiärbelåningen har däremot — utan anknytning till taxeringsvärdet _ som undre gräns normalt 70 procent av det avkastningsvärde som det lånebeviljande organet fastställt. Detta värde framräknas emellertid efter andra grunder än de som till- lämpas vid bostadskreditföreningarnas värderingar. Bostadsstyrelsens och läns- bostadsnämndcrnas beräkningssätt leder som regel till icke oväsentligt högre vär- dering. Att under sådana förhållanden svårigheter kan uppstå att åstadkomma anslutning mellan lånegränserna är uppenbart. Tidvis har anslutning uppnåtts genom sänkning av tertiärlånets undre gräns, s. k. fördjupning, intill 60 procent av avkastningsvärdet. Detta är dock en föga tillfredsställande lösning. Fördjup- ning av tertiärlån bör inte vara en normal företeelse, och för närvarande be- handlas också ansökningar härom restriktivt. De påtalade svårigheterna att få an- slutning mellan lånegränscrna bör nu närmare undersökas, och utredningen bör pröva möjligheterna att få till stånd bättre samstämmighet mellan dessa. En omständighet som gör förutsättningarna härför rätt gynnsamma är att det statliga länet, som har förmånsrätt efter sekundärlånet, grundar sig på en återhållsam värdering av statliga myndigheter samt att statens fordran bevakas vid en even- tuell exekutiv auktion. Riskmomenten i samband med bottenlångivningen torde härigenom ha minskat väsentligt sedan tidpunkterna för stadshypoteks- och bo- stadskreditinstitutionernas tillkomst.

I anslutning till prövningen av de i det föregående berörda frågorna har ut— redningen att beakta de särskilda problem som sammanhänger med att förenings- medlemmarna enligt nu gällande ordning i viss omfattning är solidariskt ansvariga för föreningens förbindelser. Utredningen bör föreslå de ändringar som härvidlag kan vara påkallade.

Utöver i det föregående angivna frågekomplex kan andra förhållanden i sam- manhanget vara värda beaktande. Utredningen bör därför vara oförhindrad att efter eget bedömande uppta sådana frågor till behandling.

Till utredningen har vidare av Kungl. Maj :t överlämnats en del skrivelser att tas i beaktande vid fullgörande av utredningsuppdraget, nämligen en skrivelse den 1 mars 1961 till chefen för socialdepartementet från Stock- holms förorters samarbetsnämnd, en skrivelse den 27 december 1958 till Kungl. Maj :t från Riksdagens justitieombudsman samt skrivelser till Kungl. Maj:t den 16 juni 1960 från stadshypoteks- och bostadskreditkassorna och den 24 september 1960 från bostadskreditkassan.

I skrivelsen från Stockholms förorters samarbetsnämnd, varöver inkomna yttranden från bostadsstyrelsen, länsstyrelsen i Stockholms län, stadshypo- tekskassan samt Upplands och Stockholms stadshypoteksföreningar också överlämnats till utredningen, hemställes om sådana åtgärder, att kapital- försörjningen för bostadsbyggandet inom förortskommunerna genom lån från Upplands stadshypoteksförening kunde ske i väsentligt större omfatt— ning. Justitieombudsmannens skrivelse, med vilken remissyttranden av statskontoret, bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen, Sveriges allmänna hypoteksbank samt stadshypotekskassan bilagts, aktualiserar frå- gan om utfärdande av skärpta jävsbestämmelser i vissa avseenden inom in- stitutionerna. Styrelserna för stadshypoteks— och bostadskreditkassorna hemställer i sin skrivelse den 16 juni 1960 om viss ändring i _17 å respek-

• Sida 10
•  Original

tive förordningar angående orter, där föreningarna utan inhämtande av sär- skilt tillstånd av Kungl. Maj:t äger uppta låneverksamhet. Bostadskredit- kassans styrelse anhåller i sin skrivelse den 24 september 1960 om ändring i 14 5 förordningen om minimirelationen för kassans reservfond. Över dessa båda framställningar avgivna yttranden av fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret samt av bank- och fondinspektionen har också överläm- nats till utredningen.

• Sida 11
•  Original

KAPITEL II

Bostadsbyggandets omfattning och finansiering

Under den tid utredningen arbetat har läget på kapitalmarknaden känne- tecknats av knapphet på lånemedel, något som avspeglas i vissa formule- ringar och beskrivningar i betänkandet. Utredningens ställningstaganden har emellertid inte betingats av det aktuella kapitalmarknadsläget utan har giltighet oavsett de förändringar som senare inträffat på marknaden.

Som bakgrund till övervägandena och förslagen i det följande vill utred- ningen inledningsvis beröra vissa bedömningar som nyligen i andra sam- manhang gjorts om bostadsbyggandets omfattning och finansiering under de närmaste åren.

1. Bostadsproduktionens omfattning

En preliminär bedömning av bostadsbyggnadsbehovet under 1960-talet har nyligen utförts av bostadsbyggnadsutredningen (SOU 1961: 51). Den avser i första hand perioden 1961—65, men utredningen redovisar även vissa upp- gifter för de två närmast följande femårsperioderna.

Ökningen av den vuxna befolkningen beräknas under lång tid framåt bli betydligt större än under de senaste femårsperioderna. Förändringarna i ålders- och civilståndsfördelningen beräknas vidare gå i sådan riktning, att antalet hushåll ökar relativt sett mer än befolkningen. Vid god konjunk- tur och hög sysselsättningsgrad i stadsnäringarna väntas flyttningarna från landsbygd till tätorter fortgå. Utöver dessa rent demografiska faktorer kan fortsatt avveckling av det nuvarande lägenhetsunderskottet i tätorterna samt fortsatt reallöneförbättring och andra faktorer, som påverkar olika befolkningsgruppers lägenhetsefterfrågan, förväntas medföra en ytterligare ökning av lägenhetsbehovet.

För tätorterna beräknas att antalet hushåll kommer att öka med 240 000 åren 1961—65, med 260 000 åren 1966—70 och med 220 000 åren 1971—75. För 1960—talet innebär detta en årlig genomsnittlig ökning på 50 000 hus- håll.

Vid uppskattningen av det behövliga antalet lägenheter vid en framtida tidpunkt måste även behovet av en viss reserv av obebodda lägenheter be- aktas. Bostadsbyggnadsutredningen har ansett att det under 1960-talet be- höver byggas upp en reserv av lägenheter i tätorterna till ett antal av ca 50000, (1. v. s. i genomsnitt 5 000 lägenheter per år.

Bostadsbyggnadsutredningen har för närvarande inte ansett det möjligt att göra någon uppskattning av den behövliga ersättningsproduktionen med

• Sida 12
•  Original

utgångspunkt från efterfrågesynpunkter eller värderingar av de minimi— anspråk som bör ställas på bostäderna. I stället har gjorts en bedömning av ersättningsproduktionens storlek med stöd av uppgifter om rivningsverk- samhetens omfattning och uppskattningar av övrig lägenhetsavgång under senare år. Med hänsyn till de tydliga tendenserna till ökad rivning uppskat- tas ersättningsproduktionen i tätorterna till 15000 lägenheter om året i genomsnitt under femårsperioden 1961—65. Denna ersättningsproduktion anges som i och för sig låg med hänsyn till de långsiktiga behoven, och bo- stadsbyggnadsutredningen uttalar att det knappast finns några skäl att inte räkna med en fortgående ökning av denna produktion på längre sikt.

För att markera en sådan ökning antar bostadslåneutredningen för sin del att ersättningsproduktionen under perioden 1966—70 kommer att upp- gå till 25 000 lägenheter i genomsnitt per år. Det må här inskjutas, att bo- stadsbyggnadsutredningen i ett senare räkneexempel avseende produktio— nens inriktning har antagit en så stor produktion för denna period. För hela 1960-talet innebär sålunda detta en ersättningsproduktion av i ge- nomsnitt 20 000 lägenheter per år.

Bostadsbyggnadsutredningen anför att hushållsantalet på glesbygden även i fortsättningen kan förväntas minska starkt. Nyproduktionen kommer att avse dels ersättning av äldre lägenheter, dels omlokalisering av bebyggelsen. För åren 1961'—65 räknas med en årlig nyproduktion i glesbygden av 5 000 lägenheter. Några särskilda skäl att räkna med en produktion av an- nan storlek för åren 1966—70 synes ej föreligga.

De ovan redovisade posterna i en bostadsbyggnadskalkyl för 1960-talet kan sammanfattas på följande sätt.

Produktion i genomsnitt per år, antal lägenheter

Tätorterna Ökning av hushållsantalet .................. 50 000 Ökning av antalet obebodda lägenheter ...... 5000 Ersättningsproduktion ...................... 20 000 Glesbygden .................................. 5 000 Hela riket .................................... 80 000

Bostadsbyggnadsutredningens kalkyl för 1961—65 slutade på i genom— snitt 76 400 lägenheter per år. För att få detta tillskott skulle färdigställan- det behöva öka från drygt 68 000 lägenheter 1960 till drygt 82 000 år 1965.

Om 76400 lägenheter per år skulle byggas under åren 1961—65, skulle enligt den här gjorda kalkylen ca 84 000 lägenheter behöva byggas i ge— nomsnitt per år under 1960-talets senare hälft.

I en del av de remissyttranden som avgivits över bostadsbyggnadsutred- ningens betänkande framhölls, att utredningens bedömning av bostadsbygg— nadsbehovet innebar en underskattning. Denna hänförde sig till dels anta- gandena om olika befolkningsgruppers efterfrågan på egna lägenheter, dels behovet av ersättningsproduktion. Även långtidsutredningen (SOU 1962: 10) är av den uppfattningen, att bostadsbyggnadsutredningens prognos under- skattar den framtida efterfrågan.

• Sida 13
•  Original

Långtidsutredningen har därför räknat med ett årligt bostadsbyggande som från 1960 års nivå på ca 70000 lägenheter successivt stiger upp till 85 000 år 1965. Utifrån önskemålet att så snart som möjligt skapa balans på bostadsmarknaden anför långtidsutredningen att den skulle varit benä- gen att förorda en ännu snabbare ökning i byggnadsverksamheten. Att få en sådan till stånd har emellertid bedömts såsom förenat med stora svårig- heter på grund av förekommande tröghetsfaktorer av olika slag, bland annat en otillräcklig kapacitet att projektera nya bostadsområden.

De gjorda bedömningarna av bostadsbyggnadsbehovet visar således ange- lägenheten av ett successivt ökande bostadsbyggande under 1960-talet. Vid 1962 års vårriksdag fastställdes också medelsramar för den statliga långiv- ningen innebärande ett möjligt påbörjande av 73 000 lägenheter budgetåret 1961/62 och 75 000 lägenheter under budgetåret 1962/63. Senare under våren 1962 har av arbetsmarknadsskäl vidtagits vissa åtgärder som syftar till ett högre påbörjande än det av riksdagen fastställda programmet.

2. Bostadsp redaktionens inriktning

Bostadsbyggnadsutredningen har i sitt betänkande även redovisat vissa över- väganden angående produktionens inriktning på lägenhetstyper och husty— per. Enligt dessa måste en högst betydande förskjutning mot större lägen— heter ske i bostadsbeståndet, om en mera väsentlig förbättring av utrymmes— standarden skall komma till stånd under det närmaste decenniet. En sådan förändring av bostadsbeståndets sammansättning är behövlig, trots att sam- tidigt andelen småhushåll kommer att öka.

Den inriktning som produktionen måste ha för att beståndet skall få den önskvärda sammansättningen påverkas även av avgången av olika lägen- hetstyper. Det anses tänkbart att nettoavgången under ännu en tioårsperiod kan komma att vara koncentrerad till smålägenheter. I det långa loppet anses dock en sådan utveckling knappast kunna fortgå, eftersom även större lägenheter i ökad omfattning torde komma att ingå bland rivningarna. En kalkyl med en avgång i tätorterna under senare hälften av 1960-talet på 25 000 lägenheter per år och under antagande av ungefär samma förbättring av utrymmesstandarden som åren 1946—60 ger till resultat en bruttopro- duktion bestående av en tredjedel smålägenheter (högst 2 rum och kök) och två tredjedelar större lägenheter. Under de tre sista åren av 1950-talet upp- gick andelen smålägenheter i produktionen till ca 40 procent. Någon mera avsevärd förskjutning mot större lägenheter skulle sålunda inte erfordras. En något snabbare höjning av utrymmesstandarden och en relativt ökad av- gång av stora lägenheter antaganden som i och för sig inte är osanno- lika — skulle emellertid få till följd att andelen större lägenheter skulle be- höva ytterligare ökas i produktionen. Å andra sidan kan man under 1960- talet få ett starkt efterfrågetryck från de stora grupperna av småhushåll mot nybyggda smålägenheter och krav på ökad produktion av sådana.

Bostadsbyggnadsutredningen har antagit att produktionens fördelning på

• Sida 14
•  Original

lägenhetstyper är en primär faktor och att fördelningen på småhus och fler- familjshus kan härledas ur denna. Den möjliga nyproduktionen av småhus skulle sålunda kunna bestämmas inom ramen för den totala produktionen av lägenheter om minst tre rum och kök. Med de av nämnda utredning dis— kuterade förutsättningarna i fråga om produktionens fördelning på lägen- hetstyper skulle emellertid en stark ökning av småhusbyggandet endast kun- na komma till stånd i förening med en förskjutning mot större lägenheter inom gruppen lägenheter om minst tre rum och kök. På så kort sikt som en femårsperiod synes enligt bostadsbyggnadsutredningen såväl de ekonomiska förutsättningarna som förändringarna av hushållens storleksstruktur tyda på, att någon särskilt stark sådan förskjutning knappast är sannolik. För- utsättningarna i detta avseende anges emellertid kunna komma att radikalt förändras om man ser utvecklingen på längre sikt.

Långtidsutredningen har för sin del räknat med att inkomsthöjningarna under de närmaste åren kommer att medföra en förskjutning i efterfrågan mot större lägenheter, radhus och villor.

Den ovan angivna förskjutningen synes redan vara igång. Detta framgår såväl av uppgifterna om färdigställda och påbörjade lägenheter som i fre- kvensen av ansökningar om statligt egnahemslån. Från statsmakternas sida har under senare tid även vidtagits en rad åtgärder avsedda att stimulera småhusbyggandet. Sålunda är tilldelningen av lånemedel för småhus inte begränsad inom den totala ramen för den statliga bostadslånegivningen. Med verkan från den 1 januari 1962 har bestämmelserna om det 5. k. belå— ningstaket för småhus ändrats så att man får en bättre anpassning till före- liggande kostnadsvariationer. Innevarande års riksdag har beslutat om en enhetlig låneform för småhus och flerfamiljshus, vilket bland annat inne— bär vissa förbättringar beträffande småhusbelåningen och ökade möjlighe— ter för byggande av småhus avsedda att uthyras. Av uppgifter i en av bo- stadsstyrelsen gjord enkät framgår också, att andelen lägenheter i småhus förväntas öka i de närmaste årens produktion.

Bostadsbyggnadsutredningen har närmast som ett räkneexempel antagit en ökning av andelen lägenheter i småhus från en fjärdedel år 1960 till en tredjedel vid mitten av 1960-talet. Den för år 1965 förutsatta totalproduktio- nen av 82000 lägenheter skulle enligt detta antagande fördelas på 27 000 i småhus och 55 000 i flerfamiljshus.

3. Bostadsproduktionens lokalisering

Bostadsbyggnadsutredningen har även anfört vissa synpunkter på bostads- byggandets lokalisering i landet. Gjorda undersökningar har givit vid han- den att bostadsbyggandet skulle behöva öka Väsentligt mer i storstadsområ- dena än i landet i övrigt. Detta sammanhänger inte blott med att läg-enhets- underskottet är relativt större i dessa områden utan även med att man där kan förvänta en kraftigare befolkningsökning än i andra delar av landet.

• Sida 15
•  Original

Enligt en utredning av Odd Gulbrandsen1 skulle man även ha anledning att räkna med stora relativa befolkningsökningar i regionerna i Mälardalen, Karlstadsregionen och vissa regioner i Norrbotten. För hela landet beräknas gälla att de större tätorterna kommer att öka relativt sett mest — 23 pro- cent under perioden 1961—75 — medan de mindre tätorterna beräknas öka i ungefär samma takt som hela rikets befolkning — 13 respektive 11 pro- cent.

Kommer befolkningsomflyttningar av ovan angivet slag att äga rum, er- hålles som en följd härav även tendenser till omlokalisering av bostadsbyg- gandet i samma riktning. En viss tröghet har man väl härvid att räkna med liksom vissa lokala modifikationer med hänsyn till ett varierande behov av ersättningsproduktion och av produktion för att avveckla lägenhetsunder- skott.

Under 1960-talet torde saneringsverksamheten komma att öka i omfatt- ning. En sådan ökning är ett annat uttryck för den i det föregående antagna stora avgången av lägenheter och den därav föranledda ersättningsproduk— tionen. I tätorterna torde därför en större andel av flerfamiljshusbyggandet komma till stånd i mera centrala områden och ofta utgöra saneringsföretag.

4. Bostadsproduktionens finansiering

I bilaga II:1 presenteras en fördelning av bostadslångivningen i Sverige åren 1955 till 1961 på olika långivarkategorier samt vissa data rörande om- fattningen av hypoteksobligationsfinansieringen. Några intressanta drag i utvecklingen sådan den belyses av tabellen är dels bostadsstyrelsens absolut och relativt sjunkande andel av bostadsfinansieringen, dels hypoteksobliga- tionernas absolut och relativt kraftigt stigande andel av totala bostadskre- ditgivningen. Ända fram t. o. m. 1960 var det stadshypotekskassan och bo— stadskreditkassan som stod för praktiskt taget hela obligationsdelen, medan år 1961 flera andra hypoteksinstitut i större skala gjorde sitt intåg på mark- naden. Allmänna pensionsfondens snabba tillväxt belyses även av tabellen — en stor del av fondens tillgångar har placerats i bostadspapper.

Beträffande fördelningen av de olika kreditgivarnas placeringar mellan hypoteksobligationer och lån (kreditiv, inteckningslån) gäller att sparban- ker och postbanken alldeles övervägande placerar i lån, medan motsatsen på grund av gällande bestämmelser varit fallet för allmänna pensionsfonden. Försäkringsbolagens årliga placeringar är i stort tämligen jämnt fördelade mellan obligationer och lån; affärsbankerna föredrog under perioden obli— gationer men placerade även en hel del i lån. Riksbankens och allmänhetens placeringar avser endast obligationer och bostadsstyrelsens kreditgivning avser givetvis endast län.

I bilaga II: 2 har gjorts en sammanställning av data rörande bostadskre-

1 Sveriges befolkning 1975. En prognos för regioner och bebyggelsetyper. Stencil från Indu- striens utredningsinstitut. 1960:1 och 2.

• Sida 16
•  Original

diter och bostadsinvesteringar för perioden 1955—1961. Förutom att allmänt visa storleksordning och utvecklingstendenser hos totalsiffrorna har syftet varit att ge vissa indikationer på dels graden av kreditberoende hos bostads- byggandet, dels tendenser beträffande bostadskrediternas andel av kredit- marknaden. Beträffande kreditberoendet antyder utvecklingen såsom fram- går av rad C i tabellen, där totalsiffran för erhållna bostadskrediter relaterats till bostadsbyggnadsvolymen, att under den studerade perioden graden av kreditberoende något minskat.1 På rad E har de på kapitalmarknaden er- hållna bostadskrediterna satts i relation till den totala kapitalmarknadsut- låningen. Enligt tabellen skulle den långa bostadsupplåningens andel av to- tala utlåningen på kapitalmarknaden i stort sett ha varit oförändrad under perioden.

En kalkyl över bostadsinvesteringar, kreditbehov m. m. under åren fram till och med 1965 ges i bilaga 11: 3. För det sätt varpå siffrorna framräknats redogörs i anmärkningen till tabellen. Intresset knyter sig främst till ut— vecklingen? av relationstalen på rad E enligt det »optimistiska» respektive det »pessimistiska» alternativet (se anm. till tabellen).3

Som synes skulle såväl det »optimistiska» som (framför allt) det »pessi- mistiska» alternativet innebära att bostadssektorns behov av långa krediter i procent av kapitalmarknadens totala kalkylerade placeringsbehov efter att ha legat högt år 1962 (för det pessimistiska alternativet skulle nivån vara anmärkningsvärt hög åtminstone t. o. m. 1963), successivt och signifikant skulle nedgå fram t. o. m. 1965. Under antagande att övriga sektorers (sta- tens, kommunernas och näringslivets) relativa kapitalmarknadsberoende ej samtidigt ökar i motsvarande grad, skulle man således våga räkna med att ett successivt lättande bostadsfinansieringsläge kan komma att utveck- las. Ett allmänt lättande kapitalmarknadsläge var också en slutsats i det i not 3 nämnda Appendix B till 1959 års långtidsutrednings betänkande. Det föreföll när utredningen pågick att läget år 1962 kunde inge vissa far— hågor för finansieringssvårigheter, enär båda kalkylerna antydde en hög andel för bostäderna på kapitalmarknaden. Eftersom dock staten knappast i någon nämnvärd utsträckning komme att (netto) låna på kapitalmarkna- den och näringslivets behov av kapital totalt knappast torde växa jämfört med 1961, torde bostadssektorns behov av långakrediter år 1962 ändå komma

* En viss reservation måste göras rörande dels de använda statistikseriernas tillförlitlighet, dels möjligheterna att på sätt som här gjorts relatera dem till varandra.

2 Beträffande nivån kan i viss mån sägas att båda alternativen är pessimistiska; sålunda torde genomgående kapitalmarknadsinstitutens placeringsbehov ha räknats något i_ underkant, och man kan även, bl. a. med hänsyn till verkningarna av genomförda och väntade bostads- politiska åtgärder, säga sig att ett »kreditberoende» på 95 % i varje fall ej ligger för lågt. = Speciellt det pessimistiska alternativet (Alt. 2) kan, om man vill, till en del ges en politik- innebörd; den ekonomiska politiken kan tänkas vilja syfta till att undvika en fortsatt ansam- ling av kreditiv och tillfälliga bottenlån och i stället söka genomföra en kraftigare fondering av bostadssektorns skulder till dess man när ett läge där volymen i affärsbankerna kvarliggande kreditiv etc. är försvarbar med hänsyn till den tid som rent tekniskt måste förlöpa mellan projektens färdigställande och den tidpunkt då avlyft sker. Detta alternativ får också sitt be- rättigande genom den tendens till minskning av affärsbankernas likvida tillgångar och relativt minskad utlåningskapacitet som antyds kunna komma till stånd enligt långtidsutredningens Appendix B.

• Sida 17
•  Original

att kunna tillfredsställas relativt friktionsfritt. Utvecklingen under det första halvåret har sedermera bestyrkt detta antagande.

Hela denna diskussion har ju närmast haft formen av en enkel kvantitativ skiss; mer bestämda antaganden om offentlig politik etc. har ej gjorts. För att komplettera och nyansera den bild av bostadsfinansieringens problem som här antytts måste en mer preciserad modell konstrueras. En sådan åter— finns bland annat i tidigare nämnda appendix till långtidsutredningens be- tänkande.

5. Utredningens sammanfattning

Bostadsbyggnadsutredningens och långtidsutredningens bedömningar och den aktuella utvecklingen på bostadsbyggnadsområdet tyder på en successiv ökning av bostadsbyggandet från den nivå på i runt tal 70 000 lägenheter som gällde vid 1960-talets början. Här bör dock beaktas den hämmande faktor inom bostadsproduktionen, som planeringen för ianspråktagandet av byggmarken utgör och som i särskilt hög grad är kännbar i storstadsområ- dena samt vissa andra områden i landet med starkt expanderande näringsliv, dit en allt större del av det ökande bostadsbyggandet beräknas bli lokaliserat.

Det utrymme, som detta ökande bostadsbyggande kommer att kräva i kre— diter, beräknas år 1965 vid en produktion av 85 000 lägenheter vara av stor- leksordningen 3,0—3,3 miljarder kr. exklusive de statliga bostadslånen. För åren 1960 och 1961 har bostadskrediterna exklusive de statliga lånen utgjort 1,8 respektive 2,4 miljarder kr. Inom det totala bostadsbyggandet beräknas komma att inträffa en förskjutning från flerfamiljshus till småhus. Om så blir fallet, kommer kreditbehovet för flerfamiljshusen inte att öka i samma grad som för den totala produktionen.

De långsiktiga krediter, som kan ställas till förfogande genom kapitalan- skaffning mot hypoteksobligationer, har utgjort en betydande och under de senare åren allt större del av den totala bostadskreditgivningen. Den lättnad på kapitalmarknaden, som inträtt under våren 1962 och som medfört att svå— righeterna att anskaffa bostadslån minskat, kan man inte utan vidare räkna med som en bestående företeelse. Det synes realistiskt att räkna med att den ökade bostadsproduktionen under 1960-talet kommer att för sin kreditför- sörjning ställa stora krav på hypoteksinstitutionerna. Det är därför väsent- ligt att för långivningen till bostadsbyggandet utvecklas sådana former, att en smidig och rationell kreditförsörjning underlättas.

• Sida 18
•  Original

KAPITEL III

Stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionemas organisation och verksamhet

Stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna är uppbyggda efter i hu- vudsak samma principer med en central kassa —— Konungariket Sveriges stadshypotekskassa (bildad år 1909) och Svenska bostadskreditkassan (bil— dad år 1929) —— och lokalt verksamma föreningar. De centrala kassornas uppgift är att genom att utge obligationer anskaffa medel för utlåning till föreningarna, medan föreningarna handhar utlåningen till fastighetsägare. Stadshypoteksföreningarna utlämnar primärlån och bostadskreditförening- arna sekundärlån.1

Den totala summan av stadshypoteksföreningarnas utestående lån utgjor— de den 31 december 1941 1158 milj. kr. och den 31 december 1961 6 165 milj. kr., innebärande en utlåningsökning under perioden 1941—1961 av över 5 miljarder kr. Motsvarande siffror för bostadskreditföreningarna är 151, 1310 respektive 1 159 milj. kr. Av utlåningsökningen faller betydligt över hälften på de senaste fem åren.

Uppgifter om utlåningens omfattning inom de olika föreningarna lämnas i bilaga III: 1.

Genom att jämföra av bostadsstyrelsen beräknade sammanlagda belopp av under de statliga lånen liggande primär— och sekundärlån för flerfamilj s- hus med stadshypoteks- och bostadskreditföreningarnas sammanlagda net- toutlåningsökning under motsvarande tid har utredningen kommit fram till att institutionerna under de senaste åren svarat för mer än hälften av de underliggande krediterna i statsbelånade flerfamiljshus.

Förvaltningen

Kassornas styrelser består av sju ledamöter, av vilka ordföranden jämte suppleant för denne utses av Kungl. Maj:t och vice ordföranden med supp- leant av fullmäktige i riksgäldskontoret. Övriga fem styrelseledamöter jäm- te tre suppleanter väljes av ombud för föreningarna på ordinarie ombuds- stämma. Verkställande direktör utses och entledigas av kassastyrelsen. Han kan men behöver inte vara ledamot av kassastyrelsen. Till ombudsstämma, som bland annat har att fastställa balansräkningen samt beslutai fråga om ansvarsfrihet för kassans styrelse, utser varje förening i visst förhållande till sin låneskuld hos kassan ombud jämte suppleanter. För att inte stämman

1 Gällande författningsbestämmelser återfinnes i SFS 1953:95-—99. Ändringar har vidtagits genom SFS 1954: 121, 196; 19552259—260; 1956: 145—146, 539—540; 1957: 8—9; 1958z21—22, 39——40, 149: 1960: 55—58.

• Sida 19
•  Original

skall kunna domineras av några få större föreningar har den spärregeln in- förts, att ingen förening får representeras av mer än fem ombud. Kassasty- relsens förvaltning och kassans räkenskaper granskas av fyra revisorer, var- av en — tillika revisionens ordförande — utses av Kungl. Maj :t, en av full- mäktige i riksgäldskontoret och de två övriga av föreningarnas ombud vid ombudsstämman.

Förenings styrelse skall bestå av minst fem och högst sju ledamöter. Kas- sans styrelse utser en av ledamöterna, under det att övriga ledamöter väljes på ordinarie föreningsstämma. Styrelsen väljer årligen inom sig ordförande och vice ordförande. Förenings verkställande direktör utses av föreningens styrelse, men beslut i sådan fråga skall underställas kassans styrelse för godkännande. Å föreningsstämma äger varje medlem, som ej är uppförd på restlängd, utöva rösträtt för sig själv och genom fullmakt för högst en an- nan medlems räkning. Medlem av förening är fastighetsägare eller tomt- rättshavare, som hos föreningen häftar för inteckningslån för vilka medel erhållits från kassan. Medlems röstetal bestämmes efter storleken av hans oguldna lånebelopp hos föreningen, men ingen får för egen eller annans räk- ning utöva rösträtt för mer än sammanlagt en tj ugondel av det vid stämman antecknade röstetalet. Den ordinarie föreningsstämmans uppgift är bland annat att fastställa balansräkningen, avgöra om ansvarsfrihet för styrelsen, bestämma om grunderna för utdebitering av förvaltningsbidrag samt att välja styrelse och revisorer jämte suppleanter samt ombud till ombudsstämma i kassan. För granskning av föreningsstyrelses förvaltning och förenings rä- kenskaper utser ordinarie föreningsstämma årligen minst två och högst fy- ra revisorer. Utöver de av föreningsstämman valda revisorerna utser kas— sans styrelse en revisor.

Samförvaltningen

Den på grundval av realkreditutredningens förslag är 1953 av statsmak- terna sanktionerade samförvaltningen mellan stadshypoteks- och bostads— kreditinstitutionerna regleras inte genom författningsbestämmelser utan grundas på frivilliga överenskommelser mellan berörda förvaltningsenheter. Med ett par undantag _— inom södra Smålands och Jämtlands områden _— har samförvaltning numera genomförts över hela linjen. Detta innebär att de båda centralkassorna driver verksamheten under ledning av gemensam verkställande direktör, med samma personer i styrelserna och med gemen— samma lokaler och gemensam kontorspersonal. Detsamma är förhållandet på föreningsplanet, där stadshypoteksförening och bostadskreditförening med samma verksamhetsområde utgör en samförvaltningsenhet. Formellt är emellertid respektive kassor liksom anslutna föreningar fortfarande särskil- da juridiska personer.

Upplåningen

De av stadshypotekskassan utgivna obligationerna skall återbetalas inom viss i obligationsavtalet angiven tid endera genom amortering eller efter upp-

• Sida 20
•  Original

sågning utan fastställd amortering. Bostadskreditkassans obligationer åter- betalas genom amortering enligt i obligationsavtalet angiven plan.

För tillfälliga behov av medel har kassorna rätt till viss kortfristig upp- låning. Vid försäljning av obligationer med framskjuten likvid har denna upplåningsrätt utnyttjats för att tillhandahålla föreningarna medel för ut— betalning av beviljade lån i avbidan på att obligationslikviderna inflyter.

Såsom ett serviceåtagande gentemot obligationsköparna och utan kostna— der för dessa mottar kassorna utgivna egna obligationer för inskrivning i sina skuldböcker och förvaring i valv. För närvarande är ungefär 90 procent av försålda obligationer sålunda inskrivna och förvarade.

Obligationssäkerheten

Den väsentliga säkerheten för utgivna obligationer utgöres av låntagarnas reverser till föreningarna med tillhörande hypotek, som genom ett av ve- derbörande länsstyrelse förordnat ombud förvaras under offentlig vård. Dessa handlingar pantförskrives av föreningen till kassan i en förbindel- se, som tillika innefattar ett betalningsåtagande gentemot kassan för be- rörda lån. Fastighetshypoteken utgör pantsäkerhet för av kassan utgivna obligationer. Kassans styrelse är skyldig att kontrollera, att för av förening utlämnat lån föreskriven säkerhet ställts och vidmakthålles, samt att pant- säkerheten motsvarar utelöpande obligationers sammanlagda belopp.

Det andra ledet i den ansvarskedja, som skall trygga obligationsköparnas rätt, är föreningarnas säkerhetsfonder, bildade genom uppsamling av behåll— na årliga vinster och bidrag från låntagarna. Till ytterligare trygghet finns därefter inom de centrala kassorna uppbyggda reservfonder, vilka efter ytt- rande av föreningarnas ombud vid ombudsstämma intill högst halva belop- pet får tas i anspråk för att täcka förlust som förening lidit. I övrigt må kas- sas reservfond användas endast till täckande av förlust på kassans rörelse i dess helhet.

Nästa led i ansvarskedjan är den solidariska ansvarigheten inom institu- tionerna. Föreningarna är i förhållande till de oguldna beloppen av sina lån hos kassorna solidariskt ansvariga för kassornas förbindelser. För förening- arnas förbindelser är låntagarna i sin tur solidariskt ansvariga i förhållan— de till oguldna beloppen av erhållna lån. Ansvaret är i båda leden subsidiärt solidariskt och i princip obegränsat. Om kassan inte kan infria sina förbin- delser med egna medel, äger den infordra tillskott från föreningarna i för- hållande till deras under det senast förflutna räkenskapsåret oguldna kapi- talbelopp av från kassan erhållna lån. På enahanda sätt kan förening avford- ra sina medlemmar tillskott.

Som säkerhet för utelöpande obligationer ligger i sista hand de av staten till förfogande ställda grundfonderna, som utgöres av statsobligationer. För närvarande uppgår respektive grundfonder till 725 milj. kr. i stadshypo- tekskassan och 160 milj. kr. i bostadskreditkassan. Grundfondsobligationer— na fortfar att tillhöra staten, varför kassan, om sådana obligationer tillfälligt tas i anspråk, måste lämna ersättning för den ränta staten eventuellt får ut-

• Sida 21
•  Original

giva. Sammanlagda beloppet av kassans utelöpande obligationer får inte upp- gå till mera än högst tio gånger beloppet av grundfonden.

Utlåningen

Föreningarna har till ändamål att utlämna lån mot säkerhet av inteck- ningar i bebyggd fast egendom eller tomträtt. Full korrespondens med avse- ende på belopp och villkor skall råda mellan de lån förening utlämnar och motsvarande hos kassan upptagna lån. Låneverksamheten är begränsad till att omfatta låneobjekt som huvudsakligen är avsedda för bostadsändamål el- ler till affärslokaler. Lån hos stadshypoteksförening skall säkerställas av in- teckningar inom 50 procent eller, efter kassastyrelsens medgivande, 60 pro- cent av det uppskattningsvärde som av förening åsatts låneobjektet. Inteck- ningen skall därjämte vara belägen inom samma procentsatser av fastighe- tens taxeringsvärde. För lån från bostadskreditförening skall ligga inteck- ning inom 75 procent av såväl det av föreningen uppskattade värdet som taxeringsvärdet.

Värderingsförrättningen utföres av två av föreningens styrelse utsedda personer, vilka enligt av kassastyrelsen fastställd instruktion och fastställt formulär för värderingsinstrument besiktigar det till belåning anmälda ob- jektet och gör en värdering till ledning för föreningsstyrelsen vid bestäm- mande av uppskattningsvärdet.

Det ankommer på förenings styrelse att besluta om lånets storlek och om hypotekets läge, men kassans styrelse är oförhindrad att vid sin behandling av förenings ansökan om motsvarande lån från kassan pröva den erbjudna inteckningssåkerheten.

Stadshypoteksföreningarna utlämnar antingen amorteringslån eller fasta lån med en löptid av högst 20 år, bostadskreditföreningarna enbart amorte- ringslån med högst 40 års löptid.

Förvaltnings- och fondbidrag

För sin utlåning till föreningarna betingar sig kassorna i princip samma ränta som belöper på motsvarande upplåning och föreningarna av låntagar- na samma ränta som de har att erlägga till kassan. Erforderliga medel för bestridande av kostnaderna för förvaltningen och för fondering anskaf— fas genom att låntagarna erlägger bidrag till föreningarna och föreningarna till kassorna.

Till stadshypotekskassan har ej behövt erläggas några bidrag sedan år 1917, utan kassan har kunnat finansiera såväl sina administrationskostna- der som sin fondbildning med andra ur rörelsen härflytande inkomster. Stadshypoteksföreningarna debiterar i allmänhet sina medlemmar förvalt— ningsbidrag med 0,1 procent av lånebeloppet — i några undantagsfall upp- går bidraget till 0,15 procent. Särskilda fondbidrag debiteras inte utan för- valtningsbidraget får tillgodose även fondbildningsbehovet.

Inom bostadskreditinstitutionen, som är av yngre datum och där fond- bildningsbehovet till följd av sekundärkreditgivningens högre riskläge be—

• Sida 22
•  Original

dömts större än inom stadshypoteksinstitutionen, erlägger föreningarna ett kombinerat förvaltnings- och fondbidrag till kassan motsvarande 0,1 procent av det ursprungliga lånebeloppet. Till bostadskreditföreningarna inbetalar medlemmarna ett årligt förvaltningsbidrag under hela lånetiden med _ va- rierande från förening till förening — mellan 0,1 och 0,25 procent och ett fondbidrag av 0,2 procent per år under tio år på det ursprungliga lånebelop- pet. De bidrag som föreningarna enligt vad nyss sagts har att erlägga till kassan debiteras låntagarna.

Föreningarnas verksamhetsområden

Inom stadshypoteksinstitutionen är tjugo och inom bostadskreditinstitu- tionen likaledes tjugo föreningar verksamma. Förening utövar verksamhet inom den del av riket som Kungl. Maj:t bestämmer för föreningen. Hela lan- det är sålunda indelat i distrikt, där verksamhet utövas av båda institutio- nerna. Inom sina respektive verksamhetsområden äger föreningarna utöva låneverksamhet i alla städer, köpingar och andra stadsliknande samhällen enligt särskilda bestämmelser. För utövande av låneverksamhet i samhällen av annat slag fordras särskilt medgivande av Kungl. Maj:t.

• Sida 23
•  Original

l ?

KAPITEL IV

Utredningens överväganden och förslag

Sammanfattning

Enligt de beräkningar som gjorts av bland andra bostadsbyggnadsutredning- en och långtidsutredningen kommer bostadsproduktionen under 1960-talet att successivt öka. Andelen av småhus i den totala bostadsproduktionen an- tas komma att stiga. En allt större del av bostadsbyggandet beräknas falla på storstadsområdena samt andra områden i landet med starkt expanderan- de näringsliv. Det utrymme på kapitalmarknaden, som det ökande bostads- byggandet kommer att kräva, beräknas år 1965 exklusive tertiärlånen röra sig om 3,0—3,3 miljarder kr. jämfört med 1,8 miljarder år 1960. Kapital- anskaffningen mot hypoteksobligationer har utgjort en betydande och un- der de senare åren allt större del av den totala bostadskreditgivningen, och bostadsproduktionen under 1960-talet kommer att för sin kreditförsörjning ställa stora krav på hypoteksinstitutionerna (kapitel II).

Efter den s. k. realkreditutredningens förslag är 1952 om samförvaltning mellan stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna har relativt genom- gripande ändringar efter hand vidtagits i områdesindelningen för de olika föreningarna. På ett par håll i landet är samförvaltningen emellertid inte helt genomförd, och utredningen rekommenderar här att pågående förhand— lingar i syfte att åstadkomma en lösning efter angivna riktlinjer intensifieras. Vad det gäller avgränsningen av föreningarnas verksamhetsområden i övrigt har utredningen av olika skäl inte ansett sig böra framlägga något förslag om en allmän anslutning av gränserna för föreningsområdena till länsgrän— serna. Utredningen har emellertid förutsatt att frågan om områdesindelningen fortlöpande blir föremål för kassornas uppmärksamhet och har i detta av- seende bland annat framhållit vissa omständigheter, som kan tänkas aktua- lisera en ändrad indelning i Stockholms län, som för närvarande är uppde- lat på tre föreningsområden (Kapitel IVJ).

De andra orter än städer och köpingar där stadshypoteks- och bostadskre- ditföreningarna äger rätt att utan Kungl. Maj:ts särskilda tillstånd bedriva låneverksamhet skall enligt nu gällande bestämmelser uppfylla vissa krav. Då de stadgor som därvidlag hänvisas till (de äldre byggnads- och hälso- vårdsstadgorna) numera har upphört att gälla, har kassastyrelserna hem- ställt om sådan ändring i förordningarna, att hänvisning i stället ges till den nya hälsovårdsstadgans särskilda bestämmelser om hälsovårdstätort. Då hälsovårdstätort enligt utredningens mening synes vara ett såväl klart- och entydigt som ej alltför snävt begrepp för den struktur ett samhälle eller en tätbebyggelse rimligen bör ha för att föreningarna där skall ha rätt att

• Sida 74
•  Original

lämna ut län, har utredningen föreslagit ändrad lydelse i respektive förord— ningar i enlighet med kassastyrelsernas hemställan.

Detta förslag torde —— om det vinner bifall — komma att leda till en viss utökning av den generella utlåningsrätten och framför allt innebära, att for- mella förutsättningar kommer att föreligga för institutionerna att snabbare än hittills kunna påbörja låneverksamhet i nya, tillfredsställande planerade tätbebyggelser. Frågan om en snabbare medverkan från institutionernas sida vid kapitalförsörjningen till nya bostadsområden har särskilt tagits upp av Stockholms förorters samarbetsnämnd men har sin giltighet även för andra starkt expanderande områden i landet, där en förskjutning i bostadsbyg- gandet från redan utbyggda samhällen till nya orter pågår. Att tveksamhet från föreningsstyrelsernas sida att införliva nya orter i låneverksamheten ibland förekommit, torde bland annat ha varit en konsekvens av nu gällande bestämmelser jämte rådande knapphet på lånemedel. Det är emellertid en- ligt utredningens mening av väsentlig betydelse, att de nya bostadsområ- dena —— om de i övrigt uppfyller kvalifikationerna som belåningsorter —— inte ställes i sämre läge i kredithänseende än de traditionella låneorterna och att institutionerna snabbt kan acceptera nya tätbebyggelser som underlag för sin kreditgivning. Utredningen har också funnit att inom institutionerna föreligger en strävan att söka anpassa långivningen till bostadsbyggandets förläggning till nya områden, och att denna utveckling avsevärt skulle un- derlättas genom den av utredningen förordade författningsändringen i fråga om belåningsorterna (Kapitel IV. 2).

I och med att kassornas kapitalanskaffning under år 1956 började möta växande svårigheter och balanserna av beviljade men på grund av medels- brist ej effektuerade låneansökningar härigenom ökade, blev en ransonering av lånemedlen till föreningarna nödvändig. Kassorna har vid denna fördel- ning av tillgängliga lånemedel under senare år som utslagsgivande fakto— rer tagit hänsyn till storleken av föreningarnas lånebalanser, övriga kredit- instituts verksamhet samt bostadsbyggandets omfattning inom respektive föreningsområden. Den av kassorna på dessa grunder tillämpade fördelning- en synes utredningen i stort sett ganska väl ha anslutit sig till bostadsbyg— gandets omfattning inom föreningsområdena, men en viss eftersläpning i följsamheten till bostadsbyggandets förskjutningar har till följd av låne- balanserna inte kunnat undvikas. Utredningen har genom Stockholms för- orters samarbetsnämnds framställning till Kungl. Maj:t haft särskild an- ledning beakta utfallet av kassornas fördelning av lånemedel mellan Stock- holms- och Upplandsföreningarna. Härvid har kunnat konstateras, att en omdisposition vid tilldelningen av nya lånemedel till de båda föreningarna visserligen genomförts men att den — till följd av eftersläpningen i utbe- talningen av redan beviljade lån — ännu inte hunnit bli sådan att den sva— rat mot den starka förskjutningen i bostadsproduktionen under de senaste åren från Stockholms stad till förortskommunerna. Trots en strävan från kassornas sida att nå en ökad flexibilitet i lånemedelsfördelningen måste således konstateras, att svängningarna i bostadsbyggandets inriktning, så

• Sida 75
•  Original

länge betydande lånebalanser hos föreningarna kvarstår, först i efterhand ger utslag i kassornas utlåningssiffror.

Utredningen har emellertid velat understryka betydelsen av att kassorna utan principiell ändring i de under senare år tillämpade fördelningsnor- merna och inom ramen för sina resurser på olika sätt söker intensifiera an- strängningarna att anpassa utlåningen till de snabbt ökande kreditbehov, som uppkommer i kraftigt expanderande områden av landet. En väg att under- lätta kassornas medverkan i en snabbare anpassning av utlåningen har synts utredningen vara att ge institutionerna möjlighet att i viss omfattning få lämna hyggnadskreditiv.

Några bestämmelser angående kassornas handhavande av lånemedelsför- delningen eller som reglerar hur denna fördelning skall ske, finns inte in- tagna i nu gällande författningar. Enligt utredningens mening föreligger inte heller behov av att införa sådana bestämmelser (Kapitel IV. 3a).

Efter företagna undersökningar har utredningen funnit, att förekomman- de svårigheter att vid föreningarnas långivning uppnå anslutning till tertiär- lånen i främsta rummet förorsakas av belåningsgränsernas relation till taxe— ringsvärdena och endast i undantagsfall av belåningsgränsernas bundenhet vid föreningarnas egna uppskattningsvärden. Det har härigenom synts utred- ningen sannolikt, att en belåningsgräns motsvarande 75 procent av för- eningarnas uppskattningsvärden i allmänhet skulle nå upp till tertiärlånets nedre gräns och att anslutningsproblemen således i de flesta fall skulle un- danröjas, därest bestämmelserna för föreningarna om bindningen vid taxe- ringsvärdena slopades. Härtill kommer att det tett sig föga rationellt att belåningsgränserna skall vara knutna till värden, som bland annat till följd av taxeringsmyndigheternas olika praxis uppvisar betydande variationer. Dessa variationer gör också att det enligt utredningens mening starkt kan ifrågasättas, huruvida bestämmelserna om belåningsgränsernas anknyt- ning till taxeringsvärdena numera i realiteten medför det skydd för obliga- tionsinnehavare och låntagare, som bestämmelserna ursprungligen torde ha åsyftat, medan den värderingsteknik som tillämpas inom institutionerna successivt utvecklats och bygger på en under decennier vunnen erfarenhet.

Utredningen föreslår således, att hundenheten vid taxeringsvärdena slo- pas och att belåningsgränserna i fortsättningen fastställes enbart i relation till föreningarnas egna uppskattningsvärden. Då utredningen ansett sig ha anledning räkna med en strävan från institutionernas sida att i möjligaste utsträckning och utan att ge avkall på tillbörliga säkerhetskrav söka i sin långivning nå upp till tertiärlånen-s nedre gräns, torde problemet med »glapp» mellan tertiärlånen och de underliggande krediterna i framtiden uppkomma endast i undantagsfall. I dessa få fall får —— såsom nu är vanligt — en kom- pletterande kredit anskaffas eller en fördjupning av tertiärlånet ske.

De i respektive reglementen intagna bestämmelserna om hur värdering av kreditohjekten skall ske inom föreningarna ger enligt utredningens åsikt en tillfredsställande författningsmässig grundval för enhetlighet i värde- ringsprinciperna. Då också tillämpningen av dessa principer ägnas fort-

• Sida 76
•  Original

löpande uppmärksamhet inom såväl kassor som föreningar, har utredningen inte funnit anledning föreslå några ändrade bestämmelser rörande värde- ringsprinciperna inom institutionerna (Kapitel IV. 3 b).

Realkreditutredningen stannade i sitt är 1952 avgivna betänkande för att föreslå en samförvaltning mellan stadshypoteks- och bostadskreditorganisa- tionerna i såväl kassa- som föreningsledet. Denna samförvaltning, som hit- tills har gett goda erfarenheter, är nu i det närmaste helt genomförd. En formlig sammanslagning av de båda organisationerna skulle till synes kunna leda till ytterligare rationaliseringsvinster. Utredningen har emellertid inte blivit övertygad om att några verkligt påtagliga fördelar härigenom är att vinna vare sig för låntagarna eller institutionerna själva. Möjligheterna att sammanföra de båda institutionernas långivning —— d. v. s. primär— och sekundärlånen _ till ett gemensamt lån har också diskuterats; utredningen har emellertid inte heller på denna punkt funnit, att några reella fördelar för låntagarna är att vinna, medan däremot vissa olägenheter av en sådan sammanslagning varit uppenbara.

Samverkan mellan olika kreditgivare vid belåningen av större fastighets- komplex har blivit allt vanligare. Med hänsyn till låntagarnas intresse av ett så långt möjligt förenklat låneförfarande, har det synts utredningen angeläget, att stadshypoteks- och bostadskreditföreningarna får medverka i dessa lånekonsortier utan att behöva begära uppspjälkning av intecknings- säkerheten i ett mot låneandelen avpassat särhypotek. Utredningen har därför föreslagit ett tillägg i nu gällande författningsbestämmelser.

Som tidigare nämnts har utredningen funnit att en rätt för institutio- nerna att i likhet med en del andra kreditinstitut i viss utsträckning få lämna hyggnadskreditiv skulle vara förenad med fördelar såväl för institu— tionerna själva som för bostadskreditmarknaden i stort. En sådan kreditiv- givning skulle enligt utredningens förslag få omfatta endast viss —— dock ej en gång för alla fixerad — del av kassornas totala omslutning. Förutom inteckningar bör kommunal borgen erfordras som säkerhet för utlämnat hyggnadskreditiv (Kapitel IV. 3 0).

I vad avser fondbildningen anser utredningen, att institutionerna bör inrikta sig på en starkare fondställning än vad nu gällande bestämmelser syftar till. Den starka expansionen i utlåningsverksamheten har nämligen, trots att institutionernas fonder i absoluta tal under de senaste tio åren mer än fördubblats, medfört att fondernas relation till utlåningen i varje fall fram till år 1959 visat en sjunkande tendens. Med hänsyn till att gjorda beräkningar visar, att de från den ökade utlåningen härrörande för— valtningsbidragen på något längre sikt kommer att påverka fondrelatio- nerna i positiv riktning, och med beaktande av önskemålet att undvika ökade kostnader för bostadsbyggandet, har utredningen inte ansett sig böra rekommendera höjningar i nu utgående förvaltnings— och fondbidrag. Där- emot föreslår utredningen vad det gäller bostadskreditkassan i enlighet med kassastyrelsens framställning härom till Kungl. Maj:t, att förvaltningsbi- drag tills vidare måtte få uttas med oförändrat belopp och att minimirela-

• Sida 77
•  Original

tionen mellan kassans reservfond och dess skulder i samband härmed måtte höjas från 1,5 till 3 procent. Även när det gäller bostadskreditföreningarna har utredningen ansett en minimirelation mellan föreningarnas säkerhets- fonder och deras skulder om 3 procent böra fastställas. Stadshypoteks- kassan uttar sedan år 1917 inte något förvaltnings- eller fondbidrag utan erhåller täckning för sina omkostnader och möjligheter till fondavsättningar genom andra inkomster. De ytterligare möjligheter som här står till buds att öka fondbildningen utan att öka kostnaderna för nyproduktionen av bostäder bör enligt utredningens mening utnyttjas. Den föreslår därför, att kassan framdeles vid omsättning av vissa till betalning förfallande hypo- tekslån som princip tillämpar gällande marknadsränta. Någon ändring i nu gällande bestämmelser för stadshypoteksföreningarna föreslås inte.

Däremot föreslås den tekniska omläggningen, att för nya lån det rådande systemet med särskilda fond- och förvaltningsbidrag slopas och ersättes med tillägg till utlåningsräntan. Dessa tillägg föreslås fastställda efter en- hetliga principer inom de båda institutionerna och inom deras båda led. Bestämmelsen föreslås få den innebörden, att räntetillägg skall uttas av en storlek som möjliggör sådan avsättning till reservfond respektive säkerhets- fond att fonden kan beräknas inom skälig tid uppgå till inom stadshypo— teksinstitutionen 1 och inom bostadskreditinstitutionen 3 procent av skul- derna (Kapitel IV. 4).

Den i institutionerna inbyggda solidariska ansvarigheten är ett av grund- dragen i den på kooperativ bas drivna verksamheten och utgör enligt ut— redningens förmenande alltfort ett viktigt led i ansvarskedjan för säker- ställande av obligationernas ställning på marknaden (Kapitel IV. 5).

Rörande förhållandet mellan de centrala kassorna och föreningarna kon- staterar utredningen, att kassorna i gällande bestämmelser tillagts rätt _ och skyldighet —— att övervaka föreningarnas långivning och i övrigt utöva viss kontroll och visst inflytande rörande föreningarnas förvaltning. I prak- tiken torde också kassastyrelserna få anses ha rätt att utfärda direktiv för föreningarna. Då det författningsmässiga stödet för denna direktivrätt en- ligt utredningens mening mera är av indirekt art, föreslås införande av en bestämmelse, som klart fastslår kassornas ledande ställning och funktion inom institutionerna (Kapitel IV. 6).

Till följd av den starka utveckling institutionerna genomgått och med hänsyn till deras allt viktigare roll i fråga om bostadsfinansieringen har ut- redningen funnit motiverat föreslå en utökning av antalet ledamöter i kassa- styrelserna från för närvarande sju till nio ledamöter. Av dessa nio leda- möter skall sex utses av ombudsstämman, två av Kungl. Maj:t och en av fullmäktige i riksgäldskontoret. Utredningen föreslår vidare, att samtliga suppleanter för kassastyrelseledamöterna skall vara personliga (Kapitel IV. 7 a).

I likhet med Riksdagens justitieombudsman har utredningen ansett, att det med hänsyn till den offentligrättsliga ställning som tillagts institutio- nerna är ett starkt intresse att kontrollen över kassastyrelsernas och för-

• Sida 78
•  Original

eningsstyrelsernas förvaltning ordnas på sådant sätt, att inga misstankar om bristande objektivitet skall kunna uppstå. Med hänsyn härtill har ut— redningen föreslagit införande av skärpta jävsbestämmelser (Kapitel IV. 7 b).

Utredningen har slutligen verkställt en genomgång av de för institutio- nerna gällande författningarna och därvid föreslagit en del ändringar och förtydliganden. Bland annat har föreslagits, att reglerna för utövande av rösträtt å föreningsstämma ändras dithän, att juridisk person må före- trädas av den som därtill bemyndigats, vare sig denne är medlem i för- eningen eller ej, och att varje medlem skall äga endast en röst (kapitel IV. 7 0).

I syfte att göra författningstexterna mera överskådliga har vidare gjorts en ganska genomgripande förändring i dispositionen av bestämmelserna i förordningar och reglementen. De av staten tillskjutna grundfondsbeloppen i kassorna föreslås på grund av den beräknade ökningen i kassornas utlå- ning höjda från 725 respektive 160 milj. kr. till 1 miljard respektive 250 milj. kr. i stadshypoteks- respektive bostadskreditkassorna (kapitel VI).

• Sida 79
•  Original

KAPITEL VI

Författningsförslag

I samband med utformningen av de av utredningens olika förslag betingade ändringarna i för institutionerna gällande författningar har utredningen gjort en ganska genomgripande förändring i dispositionen av bestämmelser- na i förordningar och reglementen. Syftet har härvid främst varit att göra författningstexterna mera överskådliga inbördes”. Samma disposition har följts i de olika författningsförslagen. Vidare har en del smärre ändringar — tillägg, strykningar och förtydligande omformuleringar — vidtagits.

A. Förslag till Kungl. Maj:ts förordningar och reglementen

Kungl. Maj:ts förordning om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

Kapitel I. Stadshypotekskassan

Om kassans ändamål

1 5.

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa har till ändamål att i enlighet med bestämmelserna i denna förordning och i reglemente, som utfärdas" av Konungen, driva lånerörelse genom att lämna lån åt stadshypoteksförening- ar, varom i kap. II stadgas.

Om styrelse, verkställande direktör och revision

2 &.

Kassan förvaltas av en styrelse med säte i Stockholm. Styrelsen består av nio ledamöter.

Konungen utser, för en tid av tre år i sänder, två ledamöter och två per- sonliga suppleanter för dem. Fullmäktige i riksgäldskontoret utse, likaledes för en tid av tre år i sänder, en ledamot samt suppleant för honom. Övriga sex ledamöter jämte sex personliga suppleanter för dem väljas å den i 7 & omförmälda ordinarie ombudsstämman. Av dem väljas två ledamöter och deras suppleanter varje år för en tid av tre år. Vald ledamot eller suppleant utses för tiden till och med den ordinarie ombudsstämma, som hålles under tredje året efter det, då valet förrättades.

• Sida 80
•  Original

Avgår vald ledamot eller suppleant innan den tid, för vilken han är vald, gått till ända, skall vid nästa ordinarie ombudsstämma ny ledamot eller suppleant väljas för den tid, som för den avgående må återstå.

Konungen förordnar en av de av honom utsedda ledamöterna att vara styrelsens ordförande. Den av riksgäldsfullmäktige utsedde ledamoten skall vara styrelsens vice ordförande.

Arvoden för de av Konungen och av fullmäktige i riksgäldskontoret ut- sedda ledamöterna bestämmas av Konungen.

3 &. Verkställande direktör utses och entledigas av styrelsen.

4 5.

Beslut om utseende eller entledigande av verkställande direktör, beslut om uppläggande av obligationslån eller om tillfällig upplåning för anskaffande av rörelsemedel ävensom beslut om instruktion för värderingsmän samt for- mulär för värderingsinstrument må icke av styrelsen fattas med mindre styrelsen är fulltalig. För beslutets giltighet erfordras därjämte, att detsam- ma biträtts av den av Konungen förordnade ordföranden eller den av full— mäktige i riksgäldskontoret utsedde ledamoten. Beträffande styrelsens be- slutförhet i övrigt stadgas i reglementet.

För behandling av frågor, som enligt bestämmelserna i första stycket för beslut förutsätta fulltalig styrelse, må, vid förfall för personlig suppleant, annan suppleant inkallas. Sådan suppleant inträder i ordning efter tidpunk- ten för hans väljande till suppleant.

5 5.

För revision av styrelsens förvaltning och kassans räkenskaper skola är- ligen utses fyra revisorer. Av dessa utses en, som skall vara revisionens ordförande, av Konungen, en av fullmäktige i riksgäldskontoret samt två å ordinarie ombudsstämma. I samma ordning utses lika antal suppleanter. Av de å ombudsstämma utsedda skall en revisor och hans suppleant vara av handelskammare i riket eller på annat, av Konungen godkänt sätt auktori— serad revisor och den andre revisorn och hans suppleant äga insikt och erfa- renhet beträffande rörelse för fastighets- och tomträttsbelåning.

Till revisor och suppleant må ombudsstämma ej utse verkställande direk- tör eller befattningshavare hos förening och ej heller av kassastyrelsen ut— sedd ledamot av föreningsstyrelse. Ej heller må till revisor utses den, som är befattningshavare hos kassan eller eljest intager en underordnad ställ- ning till styrelseledamot eller verkställande direktör eller till befattnings— havare, åt vilken uppdragits att ombesörja bokföringen eller medelsförvalt- ningen eller kontrollen däröver, ej heller styrelseledamots, verkställande di— rektörs eller sådan befattningshavares make eller den, som med honom är i rätt upp- eller nedstigande skyldskap eller svågerlag eller är hans syskon eller med honom äri det svågerlag, att den ene är gift med den andres sys- kon.

• Sida 81
•  Original

Om skadeståndsskyldighet för styrelseledamöter och revisorer 6 5.

Styrelseledamöter, som genom att överträda föreskrifterna i denna för- ordning eller med stöd av densamma meddelade bestämmelser eller eljest uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskynda kassan skada, svare för skadan en för alla och alla för en.

Hava revisorer i sin berättelse mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift i hand- ling, som av dem granskats, eller vid fullgörande av sitt uppdrag visat vårds- löshet, vare de, som låtit sådant komma sig till last, gentemot kassan ansva- riga för all därav uppkommande skada, en för alla och alla för en.

Om ombudsstämma

7 5.

Ombud för föreningarna skola årligen före utgången av juni månad sam- las till ordinarie ombudsstämma i Stockholm å tid, som av kassans styrelse bestämmes. Stämman förrättar föreskrivna val av ledamöter i kassans sty- relse och revisorer jämte suppleanter för dessa, fastställer balansräkningen samt beslutar angående ansvarsfrihet för styrelsen.

Extra ombudsstämma skall av styrelsen utlysas, då revisorerna sådant påyrka eller styrelsen finner omständi-gheterna därtill föranleda.

Varje förening utser till ombudsstämma ett ombud jämte en suppleant för varje påbörjat tjugufemtal miljoner kronor av föreningens sammanlagda oguldna lånebelopp hos kassan enligt föreningens senaste bokslut; förening må dock ej representeras av flera ombud än fem.

Till ombud må icke utses ledamot av kassans styrelse eller verkställande direktör eller befattningshavare hos kassan.

Ej må någon själv eller genom ombud eller såsom ombud för annan del- taga i behandling av fråga rörande avtal mellan honom och kassan. Ej heller må han deltaga i behandling av fråga om avtal mellan kassan och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot kassans. Vad sålunda stadgats äge motsvarande tillämpning beträffan- de gåva från kassans sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller tredje man.

Verkställande direktör eller befattningshavare hos förening eller av kas- san utsedd styrelseledamot hos förening må, där de utsetts till ombud vid ombudsstämma, ej deltaga i beslutet om ansvarsfrihet.

Om kassans upplåning 8 5.

För sin lånerörelse utfärdar kassan obligationer, ställda till innehavaren. Samnianlagda beloppet av kassans utelöpande obligationer må icke uppgå till mera än tio gånger beloppet av den i 15 5 omförmälda grundfonden.

Därest grundfonden skulle genom förluster, som uppkommit på kassans

• Sida 82
•  Original

rörelse i dess helhet, nedgå med femton miljoner kronor, må kassan icke upptaga nytt lån med mindre Konungen lämnar tillstånd därtill. Om grund- fonden av sådan anledning skulle nedgå med tjugufem miljoner kronor, må nytt lån icke upptagas med mindre riksdagen på Konungens framställ- ning det medgiver.

Därest grundfonden tages i anspråk för täckande av förluster, har kassan att därom göra anmälan hos Konungen.

9 5. De obligationer, som utfärdas av kassan, skola återbetalas inom viss i obli- gationsavtalet angiven tid. Återbetalningen skall ske genom amortering, å bestämd förfallodag eller efter uppsägning. 10 5.

De reverser med tillhörande hypotek, som lämnats till föreningarna för av dessa utlämnade lån, skola utan onödig tidsutdräkt ställas under offent- lig vård på sätt i reglementet närmare föreskrives. Sålunda förvarade hand— lingar utgöra pantsäkerhet för de obligationer, som av kassan utgivas. Så- som säkerhet tjäna jämväl de förbindelser, som föreningar för erhållna lån utfärda till kassan, ävensom det borgensåtagande, som kommun må hava iklätt sig för av föreningarna utlämnade lån.

Reverserna jämte hypoteken skola pantförskrivas till kassan för förenings län hos densamma.

Det åligger kassans styrelse att tillse, att föreskriven säkerhet är ställd och hålles vid makt samt att pantsäkerheten motsvarar utelöpande obliga- tioners sammanlagda belopp.

11 5. För tillfälliga, av förut ingångna förbindelser föranledda behov må kassan verkställa upplåning på viss kort tid eller på kort tids uppsägning. Sådan upplåning må ock ske för tillfälligt anskaffande av rörelsemedel.

Om kassans utlåning 12 å.

Kassan må till föreningarna utlämna lån att återbetalas på något av föl— jande sätt: 1. Genom viss årlig amortering (amorteringslån); 2. Utan amortering efter förloppet av viss tid, högst tjugu år (fasta län);

samt 3. Genom ärlig amortering under viss tid, högst tjugu år, och genom betal-

ning av återstoden vid denna tids utgång (blandade lån).

Förfallotiden för fasta och blandade lån skall så bestämmas, att den är förenlig med villkoren för kassans förbindelser.

Utöver dessa lån må kassan till föreningarna — under förutsättning att vederbörande kommun iklätt sig borgen för lånet —— utlämna lån för kost- nader under byggnadstiden (hyggnadskreditiv).

• Sida 83
•  Original

Lånesumman skall utlämnas i kontanta penningar enligt skuldförbindel- sen eller med den kapitalrabatt, som må av omständigheterna föranledas. Dock må, där kassans styrelse finner det vara av förhållandena påkallat eller lånesökande det begär och kassans styrelse prövar hinder däremot ej möta, lånesumman utlämnas i kassans obligationer, beräknade till parikurs, därvid lånesökanden äger påfordra sådana tillgängliga obligationer, att det belopp, som vid försäljning av samtliga till honom utlämnade obligationer kan påräknas, så nära som möjligt överensstämmer med lånesumman.

Till förening utlämnat län kan, därest kassans styrelse icke finner vill- koren för kassans förbindelser utgöra hinder däremot, sedan tio år förflutit från länets utlämnande, av föreningen uppsägas till inbetalning efter ett år ; föreningen har därvid att gälda ersättning på det sätt och med det belopp, som bestämmes av kassans styrelse, för den ränteförlust, som må föran- ledas av inbetalningen (ränteskillnadsersättning).

Kassans styrelse må, när det med hänsyn till kassan åliggande förplik— telser finnes kunna ske, medgiva förening att inbetala lån tidigare än nu är sagt; styrelsen äger i sådant fall föreskriva _ förutom att ränteskill- nadsersättning skall gäldas —— även andra villkor för inbetalningen.

Angående gäldande av kapitalrabatt och andra kostnader, som kassan vid läns upptagande fått vidkännas, lämnas föreskrift i reglementet.

Underlåter förening att fullgöra föreskriven inbetalning, är föreningen skyldig att å det förfallna beloppet gälda ränta, beräknad efter en halv pro- cent i månaden.

Inflyta till kassan medel, som icke genast kunna användas för att infria dess förbindelser eller till utlåning åt föreningarna, äger kassan att göra så- dana medel räntebärande på kortare tid genom att insätta dem i svenskt bankaktiebolag, svensk sparbank eller å postgiro eller placera dem i svenska statsobligationer eller andra svenska statspapper, i Sveriges allmänna hypo- teksbanks, Svenska bostadskreditkassans eller kassans egna obligationer eller mot fullgod säkerhet av sådana obligationer eller av inteckning i fast egendom i stad eller tomträtt till i stad belägen tomt.

Om föreningarnas ansvarighet för kassans förbindelser

13 5.

För kassans förbindelser äro föreningarna ansvariga i förhållande till högsta under senast förflutna räkenskapsåret oguldna kapitalbeloppen av sina från kassan erhållna lån. Kunna kassans förbindelser icke infrias med anlitande av dess egna medel, äger kassan, där så erfordras, efter nämnda grund infordra tillskott från föreningarna.

Kan förening icke fullgöra den betalningsskyldighet, som till följd av föreskrifterna i nästföregående stycke åligger föreningen, vare övriga för- eningar efter där angiven grund ansvariga för bristen.

• Sida 84
•  Original

Om bidrag till bestridande av kassans förvaltningskostnader 14 5.

Bidrag till bestridande av kassans förvaltningskostnader, vilket skall inne- fatta jämväl belopp avsett för avsättning till kassans reservfond, skall i form av ett särskilt räntetillägg av förening gäldas i enlighet med vad kas- sans styrelse bestämmer.

Räntetillägget skall så bestämmas, att kassans reservfond, genom att den- samma på föreskrivet sätt tillföres vinst, kommer att inom skälig tid uppgå till minst en procent av kassans skulder.

Om kassans fonder

15 å.

Såsom grundfond för kassan ställer staten genom fullmäktige i riksgälds- kontoret till förfogande svenska statens tre och en halv procent obligationer, ouppsägbara från innehavarens sida, till ett nominellt belopp av en miljard kronor.

Grundfondsobligationerna fortfara att tillhöra staten, som dock ej äger förfoga över dem för annat ändamål, så länge kassans samtliga förbindelser icke äro fullgjorda.

16 &.

Grundfondsobligationer må, efter anmälan till riksgäldskontoret, tagas i anspråk till fullgörande av kassans förbindelser, då kassan för tillfället saknar användbara medel därtill samt, i den ordning som i 18 & sägs, vid kassans likvidation.

Då grundfondsobligationer tagits i anspråk annorledes än vid kassans likvidation, åligger det kassan att gottgöra staten den obligationsränta, som staten till följd härav nödgas utgiva, och så snart ske kan, tillföra grund- fonden obligationer, som svara mot de i anspråk tagna.

17 &.

Kassans behållna årsvinst skall avsättas till en reservfond. Uppgår re— servfonden till två procent av kassans skulder, må dock uppkommande vinst enligt styrelsens beprövande användas till att främja något med kas— sans ändamål sammanhängande syfte.

Kassans styrelse må, utan hinder av bestämmelsen i första stycket, av kassans årsvinst bevilja förening bidrag utan återbetalningsskyldighet till att täcka föreningens förvaltningskostnader.

Har förening lidit förluster, som icke kunna täckas med föreningens sä- kerhetsfond eller eljest utan att medlemmarnas ansvarighet för föreningens förbindelser anlitas, må kassans styrelse bevilja föreningen bidrag utan återbetalningsskyldighet ur kassans reservfond med belopp motsvarande högst hälften av reservfonden. Sådant bidrag må dock icke lämnas med mindre ombud för föreningarna beretts tillfälle att yttra sig i frågan å om- budsstämma.

• Sida 85
•  Original

I övrigt må kassans reservfond användas endast till gäldande av förlus- ter, som uppkommit å kassans rörelse i dess helhet.

I den mån reservfonden icke erfordras i själva rörelsen, må den på annat betryggande sätt göras räntebärande.

Om kassans likvidation 18 5.

Om kassans trädande i likvidation och om förfarandet därvid förordnar Konungen.

Vid likvidation av kassan må grundfondsobligationer tagas i anspråk alle- nast i den mån annan tillgång saknas, som svarar för kassans förbindelser.

Vad som vid likvidationen återstår av kassans egna tillgångar efter det skulderna blivit guldna skall användas för ändamål, som Konungen efter hörande av föreningarna bestämmer.

Kapitel 11. Stadshypoteksföreningarna

Om föreningarnas ändamål 19 &.

Stadshypoteksföreningarna hava till ändamål att, i enlighet med bestäm- melserna i denna förordning och i reglemente, som utfärdas av Konungen, tillhandahålla lån mot säkerhet av inteckning i fast egendom eller tomt- rätt.

Om förenings bildande och verksamhetsområde 20 5.

Ansökan om tillstånd att bilda förening göres hos Konungen. Inom den del av riket, som Konungen bestämmer för föreningen, äger denna utöva verksamhet i samtliga städer och köpingar samt andra sam- hällen eller delar av samhällen, för vilka hälsovårdsstadgans särskilda be— stämmelser för hälsovårdstätort äga tillämpning, så ock i annat inom sam- ma del av riket beläget samhälle eller tätare bebyggt område, som av Ko- nungen förklarats skola tillhöra verksamhetsområdet.

Ej må förening börja sin verksamhet, innan den hos kassan anmält sig vilja erhålla lån till visst, av Konungen bestämt minimibelopp.

Om medlemskap i förening

21 5.

Medlem av förening är fastighetsägare eller tomträttshavare, som hos för- eningen häftar för inteckningslån, för vilka medel erhållits från kassan.

• Sida 86
•  Original

86 Om styrelse, verkställande direktör och revision

22 å.

Förening förvaltas av en styrelse med säte å den ort Konungen bestäm- mer. Kassans styrelse utser en av ledamöterna i föreningens styrelse även- som suppleant för honom. Till sådan ledamot och suppleant böra utses per- soner med insikt och erfarenhet beträffande rörelse för fastighets— och tomträttsbelåning.

23 5.

Föreningens styrelse utser verkställande direktör. Sådant val vare ej gällande med mindre det godkänts av kassans styrelse. 24 5.

För revision av föreningsstyrelsens förvaltning och föreningens räkenska- per skola årligen utses revisorer jämte suppleanter. En av revisorerna jämte suppleant för honom utses av kassans styrelse.

Till revisor må ej utses den, som är befattningshavare hos föreningen eller eljest intager en underordnad ställning till styrelseledamot eller verk- ställande direktör eller till befattningshavare hos föreningen, åt vilken upp- dragits att ombesörja bokföringen eller medelsförvaltningen eller kontrol- len däröver, ej heller styrelseledamots, verkställande direktörs eller sådan befattningshavares make eller den, som med honom är i rätt upp- eller nedstigande skyldskap eller svågerlag eller är hans syskon eller med honom är i det svågerlag, att den ene är gift med den andres syskon.

Den av kassan utsedde revisorn bör äga insikt och erfarenhet beträffande rörelse för fastighets- och tomträttsbelåning. Till revisor må kassan utse ledamot eller suppleant i kassans styrelse eller verkställande direktör eller befattningshavare hos kassan.

Om föreningsstämma 25 5. Ordinarie föreningsstämma med föreningens medlemmar skall hållas år- ligen. Extra föreningsstämma hålles i de fall, som i reglementet bestämmes.

Om lånerörelsen 26 &.

Förening må, bortsett från placeringen av den i 30 & omförmälda säker— hetsfonden, meddela lån allenast mot säkerhet av inteckning i fast egendom eller tomträtt. Härvid skall tillika iakttagas, att den fasta egendomen eller den med tomträtt upplåtna tomten är belägen inom föreningens verksam- hetsområde, att dårå finnes uppförd byggnad, som är nöjaktigt brandför- säkrad och som huvudsakligen är avsedd för bostadsändamål eller till af- färslokaler, samt att, då fråga är om lån mot säkerhet av inteckning i tomt- rätt, kassans styrelse godkänt det avtal, varigenom tomträtten upplåtits.

• Sida 87
•  Original

I fråga om lån till kommun må i den omfattning och på de villkor Ko- nungen bestämmer kravet på brandförsåkring eftergivas.

Utan hinder av att å den fasta egendomen eller den med tomträtt upp- låtna tomten icke finnes uppförd byggnad må förening meddela lån i form av hyggnadskreditiv. För sådant lån skall i övrigt vad i första stycket före- skrivits äga motsvarande tillämpning, dock att sådant lån må utlämnas allenast om vederbörande kommun iklätt sig borgen för lånebeloppet.

Inteckningssäkerhet, som i första stycket avses, skall gälla för samtliga låntagarens förpliktelser till föreningen.

För förenings utlåning lända i tillämpliga delar till efterrättelse de be- stämmelser, som gälla för utlåning från kassan till föreningarna, och skall lån av förening utlämnas till låntagaren mot enahanda villkor, under vilka föreningen erhåller motsvarande lån hos kassan. Föreningens utlånings— ränta skall dock överskjuta kostnaderna för föreningens motsvarande lån hos kassan med ett särskilt räntetillägg, varom i 29 5 föreskrives.

Alla till förening inflytande medel, som icke utgöra avkastning av för- eningens säkerhetsfond eller av föreningen betingat räntetillägg eller ersätt- ning för förlorade sådana tillägg eller vinst vid avyttring av tillgångar, som föreningen förvärvat, eller ersättning för av föreningen havda särskilda kost- nader, skola redovisas till kassan.

27 5.

Inteckning i fast egendom eller tomträtt, som utgör säkerhet för amorte- ringslån, skall lyda å minst det belopp, till vilket lån beviljas, och ligga inom hälften av det vid föreningens värdering uppskattade värdet å den fasta egendomen eller å byggnad, som uppförts å den med tomträtt upp- låtna tomten, dock att om kassans styrelse det särskilt medgiver sådan inteckning må ligga inom sex tiondelar av uppskattningsvärdet. Inteckning skall alltid vara belägen inom gällande brandförsäkringsvärde, där ej en- ligt vad i 26 5 första stycket stadgas kravet på brandförsäkring eftergivits.

För fasta eller blandade lån med högst tio års löptid och för blandade lån med längre löptid, där amorteringsdelen av lånet under den första tio- årsperioden av lånets löptid uppgår till lägst en tredjedel av länets belopp, skall vad sålunda i första stycket föreskrivits äga tillämpning.

För andra blandade lån och fasta lån å längre tid än tio år eller — om beträffande visst lån bestämmelserna i 12 5 andra stycket föranleda en minimitid av mer än tio år —— å längre tid än denna minimitid skola be- stämmelserna i första stycket jämväl äga tillämpning, där huvudbyggnaden å den fasta egendomen eller å den mot tomträtt upplåtna tomten är av sten eller annat lika hållbart byggnadsämne. I annat fall må sådant lån meddelas endast mot inteckning liggande inom två tredjedelar av eljest tillåtna andelar av uppskattningsvärdet.

Inteckning, som utgör säkerhet för hyggnadskreditiv, skall lyda å minst det belopp, varmed kreditivet tagits i anspråk.

• Sida 88
•  Original

88. Om föreningsmedlemmarnas ansvarighet för föreningens förbindelser

28 5.

För förenings förbindelser äro medlemmarna ansvariga i förhållande till högsta under senast förflutna räkenskapsåret oguldna kapitalbeloppen av sina från föreningen erhållna lån. Kunna förenings förbindelser icke infrias med anlitande av dess egna medel, äger föreningen, där så erfordras, efter nämnda grund infordra tillskott från medlemmarna.

Kan medlen icke fullgöra den betalningsskyldighet, som till följd av före- skrifterna i nästföregående stycke åligger honom, vare övriga medlemmar efter där angiven grund ansvariga för bristen.

Om bidrag till bestridande av föreningarnas förvaltningskostnader

29 å.

Bidrag till bestridande av förenings förvaltningskostnader, vilket skall innefatta jämväl belopp avsett för avsättning till förenings säkerhetsfond, skall av låntagarna gäldas i form av ett särskilt räntetillägg på sätt i regle- mentet närmare stadgas.

Räntetilläggen skola vara så bestämda, att, enligt beprövande av kassans styrelse, säkerhetsfonden kan beräknas inom skälig tid uppgå till minst en procent av föreningens hela skuld till kassan.

Om säkerhetsfond

30 5. Förenings behållna årsvinst skall avsättas till en säkerhetsfond. I den mån säkerhetsfonden icke erfordras i själva rörelsen må den på annat betryggande sätt göras räntebärande.

31 5.

I samband med beslut, varigenom del av en förenings verksamhetsom- råde överföres till annan förenings, må Konungen efter hörande av kassan och de berörda föreningarna meddela bestämmelser om i vilken utsträck— ning och under vilka villkor jämväl säkerhetsfonden skall överföras.

Om förenings likvidation

32 5.

Om förenings trädande i likvidation och om förfarandet därvid förord- nar Konungen. Innan förordnande meddelas, skall föreningen höras.

Vid förenings likvidation skall vad som återstår av föreningens tillgångar, efter det skulderna blivit guldna, överlämnas till kassan; dock må medel, som härröra från förening, vars verksamhetsområde övertagits av annan förening, efter Konungens bestämmande i varje särskilt fall överlämnas till sistnämnda förening.

• Sida 89
•  Original

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1963, då förordningen den 27 mars 1953 om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stads— hypoteksföreningar (SFS nr 95) skall upphöra att gälla, dock att vad som tidigare föreskrivits om förvaltningsbidrag fortfarande skall gälla för lån, som utlämnats före den 1 juli 1963. Å den ombudsstämma, som skall hållas före utgången av juni månad 1963, skola väljas ledamöter och suppleanter i kassans styrelse till sådant antal, att ombudsstämman för tiden från och med den 1 juli 1963 utsett sex ledamöter och personliga suppleanter för dem.

I samband med fastställandet av reglemente för kassan och föreningarna meddelar Konungen förutom erforderliga övergångsbestämmelser de när- mare föreskrifter, som finnas behövliga med avseende å förenings bildande, och äger Konungen därvid bestämma, att interimsstyrelse för förening skall förutom av kassan utsedd ledamot och suppleant utgöras av personer, ut- sedda av offentlig myndighet, ävensom att revisorer för förening skola, ut- över av kassan utsedd, för den första tiden av förenings verksamhet utses av sådan myndighet.

Kungl. Maj:ts reglemente för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och för stadshypoteksföreningar

Kapitel 1. Stadshypotekskassan

Om styrelsen

1 &.

Kassans styrelse sammanträder så ofta sådant av föreliggande ärende pä- fordras. Till varje sammanträde skola kallas samtliga styrelseledamöter el- ler, vid förfall, erforderligt antal suppleanter ävensom verkställande direk— tören. Även om denne ej är ledamot av styrelsen, äger han deltaga i överlägg- ningarna och framställa förs'lag samt få sin mening antecknad till proto- kollet men ej deltaga i besluten.

Styrelsen är beslutför, då minst sju ledamöter äro tillstädes; dock må, ändå att allenast tern ledamöter, bland dem ordföranden eller den av full- mäktige i riksgäldskontoret utsedde ledamoten, äro närvarande, beslut kun- na fattas där dessa fem äro om beslutet ense. Såsom styrelsens beslut gäl— ler i övrigt den mening, för vilken de flesta rösterna avgivas. Vid lika röste— tal avgöres val inom styrelsen genom lottning men annan fråga enligt den mening som biträdes av ordföranden vid sammanträdet.

Angående särskild ordning för vissa beslut stadgas i 4 5 förordningen om kassan och om föreningarna.

Ledamot av styrelsen eller verkställande direktör må ej handlägga fråga rörande avtal mellan honom och kassan. Ej heller må han handlägga fråga om avtal mellan kassan och tredje man, såframt han däri äger ett väsentligt

• Sida 90
•  Original

intresse, som kan vara stridande mot kassans. Vad sålunda är stadgat age motsvarande tillämpning beträffande gåva från kassan, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot styrelseledamoten, verkställande direktören eller tredje man.

Vid styrelsens sammanträden skall föras protokoll, som justeras på sätt styrelsen bestämmer.

Styrelsen äger bemyndiga ledamöter och suppleanter i styrelsen samt verkställande direktören, minst två i förening, att teckna kassans firma. Firman må ock efter styrelsens bemyndigande tecknas av en av nämnda personer med kontrasignation av därtill utsedd befattningshavare hos kas- san. Därest styrelsen finner särskilt behov därtill föranleda må styrelsen jämväl bemyndiga särskild befattningshavare hos kassan att med kontra- signation som nyss sagts teckna firman.

2 5.

Kassans styrelse tillsätter tjänstemän och övriga biträden, bestämmer de- ras avlöning samt äger entlediga sådan personal.

Styrelsen äger att uppgöra arbetsordning för egen del samt instruktion för verkställande direktören och tjänstemännen, upptagande närmare före- skrifter angående kassans förvaltning, ävensom instruktion för av kassans styrelse utsedd ledamot av förenings styrelse och för av kassans styrelse utsedd revisor hos förening samt att bestämma arvode åt verkställande di- rektören, åt nyss nämnd revisor samt åt suppleanterna i kassans styrelse.

Kassans styrelse äger härjämte lämna föreningarnas styrelser de anvis— ningar angående föreningarnas verksamhet, som kassans styrelse finner vara erforderliga.

Årligen senast den 15 mars skall styrelsen avgiva berättelse över kassans förvaltning och verksamhet under näst föregående år. Berättelsen skall tryc- kas.

Om revisionen

3 5.

Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera kassans tillgångar samt granska kassans böcker, räkenskaper och andra handlingar.

Styrelsen skall årligen låta inventera hos kassan inskrivna obligationer. Inventeringen skall åtminstone vart femte år omfatta samtliga sådana obli- gationer och däremellan varje gång minst ett helt obligationslån.

Styrelsens årsberättelse skall överlämnas till revisorerna ofördröjligen efter dess avgivande. '

Den revisorerna åvilande inventeringsskyldigheten må i fråga om inskriv- na obligationer anses fullgjord genom kontroll av sådan inventering, som verkställts enligt andra stycket.

Revisorerna skola senast den 15 april avgiva revisionsberättelse, i vilken de skola till- eller avstyrka ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter. Berät- telsen skall tryckas.

• Sida 91
•  Original

Arvoden för de av Konungen och av fullmäktige i riksgäldskontoret ut— sedda revisorerna bestämmas av Konungen.

4 &.

Styrelse- och revisionsberättelserna skola ofördröjligen efter revisions— berättelsens avgivande genom styrelsens försorg i tryck överlämnas till ve- derbörande statsdepartement och fullmäktige i riksgäldskontoret samt till- ställas föreningarnas styrelser.

Om ombudsstämman m. m.

5 5. Ärende, som skall behandlas å ombudsstämma, skall i mån av behov be- redas av kassans styrelse. Kassans styrelse uppgör föredragningslista för stämman. Det åligger kassans styrelse att tillse, att föreningarnas styrelser minst fjorton dagar före ombudsstämma erhålla underrättelse om dagen för stämman samt undfå del av föredragningslistan.

65.

Vid ombudsstämma, vilken öppnas av den som kassans styrelse därtill inom sig utsett, välja ombuden inom sig ordförande för stämman.

Beslut fattas genom omröstning efter huvudtal med enkel pluralitet. Om- röstning sker öppet. Där ombud så begär, skall dock val ske med slutna sed- lar. Vid lika röstetal avgöres val genom lottning, men i andra frågor gäller den mening, som biträdes av stämmans ordförande.

Ledamöterna av kassans styrelse ävensom verkställande direktören, ändå att han icke är ledamot av styrelsen, äga närvara vid stämman och deltaga i överläggningarna men ej i besluten. Sådan rätt tillkommer ock revisor.

7 5. Vid ordinarie ombudsstämma skola följande ärenden behandlas: granskning av föreningsombudcns behörighetshandlingar; val av två personer att jämte ordföranden justera det vid stämman förda protokollet; . föredragning av styrelse— och revisionsberättelserna; . fastställande av balansräkningen; fråga om ansvarsfrihet för kassans styrelse; . bestämmande av arvoden för styrelsens valda ledamöter och för de valda revisorerna; val av ledamöter av kassans styrelse jämte suppleanter; . val av revisorer för kassan jämte suppleanter; samt 9. framställning, som må föreligga från kassans styrelse eller ock från för-

ening eller från föreningsombud i enlighet med vad i detta reglemente stadgas.

Nv—l

msn.-lao:

mx'l

• Sida 92
•  Original

8 5.

Vill förening eller föreningsombud göra framställning till ordinarie om- budsstämma, skall sådan framställning, skriftligen avfattad, insändas till kassans styrelse så tidigt, att den är styrelsen tillhanda senast den 30 april.

Vid stämman må ärende utom föredragningslistan kunna upptagas till behandling allenast på förslag av kassans styrelse, eller om minst en tiondel av de närvarande ombuden därom väcker förslag och styrelsen tillstyrker ärendets behandling vid stämman.

95.

Å extra ombudsstämma må handläggas allenast ärende, som upptagits å l'öredragningslistan för stämman.

Om säkerheten för kassans obligationslån

10 5. Kassans styrelse åligger att noggrant tillse att vid utgivande av obligatio- ner tillräcklig säkerhet för dem finnes och att sådan säkerhet hålles vid makt under hela den tid obligationerna äro utelöpande.

11 5.

Den i 10 5 första stycket förordningen om kassan och om föreningarna stadgade offentliga vården av pantförskrivna reverser med hypotek utövas av ett ombud, som förordnas av länsstyrelsen i det län, inom vilket veder— börande förenings styrelse har sitt säte, dock att länsstyrelsen i Stockholms län förordnar ombud hos Upplands stadshypoteksförening.

Handlingarna skola förvaras i brandsäkert och i övrigt betryggande för— varingsrum under tre särskilda lås med olika nycklar. Nämnda ombud samt två av föreningens styrelse utsedda personer skola innehava var sin av dessa nycklar.

Arvode åt det av länsstyrelsen förordnade ombudet bestämmes av läns- styrelsen.

Om kassans utlåning

12 &.

Lån till förening må icke beviljas av kassans styrelse, med mindre för- eningen företer bestyrkt protokollsutdrag utvisande föreningens beslut an- gående lånet samt de övriga handlingar, som styrka, att föreningen iakt- tagit gällande föreskrifter.

13 &. Kapitalrabatt och övriga kostnader vid kassans upplåning, beräknade så- som styrelsen bestämmer, skola, såvitt å varje utlämnat lån belöper, gäldas av föreningarna antingen vid uppbärande av lånebeloppet eller genom det i 14 5 förordningen om kassan och om föreningarna omförmälda räntetill- lågget.

• Sida 93
•  Original

Kapitel II. Stadshypoteksföreningarna

Om styrelsen

14 &.

Förenings styrelse skall bestå av, förutom den av kassastyrelsen utsedde ledamoten, minst fyra och högst sex ledamöter, valda å ordinarie förenings— stämma. Å sådan stämma väljes jämväl högst samma antal suppleanter för de valda ledamöterna.

Vald ledamot eller suppleant utses för tiden till och med den ordinarie föreningsstämma som hålles under tredje året efter det, då valet förrät- tades.

Avgår ledamot eller suppleant innan den tid, för vilken han är vald, gått till ända, skall vid nästa ordinarie föreningsstämma ny ledamot eller supp- leant väljas för den tid, som för den avgående mä återstå.

Styrelsen väljer årligen inom sig ordförande och vice ordförande.

Anmälan om de i denna paragraf omförmälda val och om alla inträffade förändringar i styrelsens sammansättning skall genom styrelsens försorg ofördröjligen ske hos kassan.

15 &.

Förenings styrelse sammanträder så ofta sådant erfordras för behandling av föreliggande ärenden. Sammanträde äger rum å tid och ort, som ordfö- randen bestämmer. Sammanträdesorten bör i regel vara den ort, där sty- relsen har sitt säte.

Till varje sammanträde skola kallas samtliga styrelseledamöter eller, vid förfall, erforderligt antal suppleanter ävensom verkställande direktören. Även om denne ej är ledamot av styrelsen, äger han deltaga i överläggning- arna och framställa förslag samt få sin mening antecknad till protokollet men ej deltaga i besluten.

Styrelsen är beslutför, då, förutom den vid sammanträdet tjänstgörande ordföranden, minst hälften av styrelsens övriga ledamöter är tillstädes. Så— som styrelsens beslut gäller den mening, för vilken de flesta rösterna av— givas. Vid lika röstetal avgöres val inom styrelsen genom lottning men annan fråga enligt den mening, som biträdes av ordföranden vid samman- trädet.

Ledamot av styrelse eller verkställande direktör må ej handlägga fråga rörande avtal mellan honom och föreningen. Ej heller må han handlägga fråga om avtal mellan föreningen och tredje man, såframt han däri äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot föreningens. Vad så- lunda är stadgat äge motsvarande tillämpning beträffande gåva från för- eningen, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot styrelseleda— moten, verkställande direktören eller tredje man.

Vid styrelsens sammanträden skall föras protokoll, som justeras på sätt styrelsen bestämmer.

• Sida 94
•  Original

16 5. Styrelsen åligger att

1. i alla angelägenheter, som röra föreningen, själv eller genom ombud föra föreningens talan;

2. pröva ansökningar om län;

3. övervaka, att hos föreningen belånad fast egendom eller tomträtt allt- jämt erbjuder betryggande säkerhet;

4. tillse, att föreningens böcker och räkenskaper föras i föreskriven ord- ning samt att erforderliga brandförsäkringar behörigen vidmakthållas;

5. bestämma arvode åt suppleanterna i föreningens styrelse, antaga tjäns— temän och övriga biträden samt bestämma lönevillkoren för dem och, när så finnes erforderligt, entlediga sådan personal; skolande bland tjänstemännen finnas en kamrerare och en ombudsman, dock att dessa två befattningar må kunna förenas hos en person eller ock någondera befattningen förenas med befattningen som verkställande direktör;

6. utfärda instruktion för verkställande direktören och övriga befattnings- havare, i den mån så erfordras, samt bestämma den säkerhet tjänste- man kan anses böra ställa med avseende å upphörd, som av honom omhänderhaves ;

7. tillse, att föreningens medlemmar i rätt tid fullgöra sina skyldigheter mot föreningen, och, därest så ej är fallet, låta vidtaga nödiga åtgärder;

8. hos kassan göra anmälan om antagande och entledigande av kamrerare eller ombudsman hos föreningen samt om eventuellt förordnande av vikarie för sådan tjänsteman eller för verkställande direktören även- som till kassan insända instruktioner, som av styrelsen fastställts för verkställande direktören eller annan befattningshavare ;

9. årligen före den 1 mars avgiva berättelse över förvaltningen under näst föregående år; 10. efter avgivande av styrelse- och revisionsberättelserna ofördröjligen in- sända desamma till kassan; 11. till kassan insända bestyrkt avskrift av vid föreningsstämma fört pro- tokoll; 12. lämna kassans styrelse alla de upplysningar, som av densamma äskas; samt 13. verkställa vad av kassans styrelse kan anbefallas eller av föreningen å föreningsstämma beslutas ävensom slutligen i övrigt ombesörja vad detta reglemente eller annan författning må för särskilda fall före- skriva.

17 5.

Styrelsen äger bemyndiga ledamöter och suppleanter i styrelsen samt verkställande direktören, minst två i förening, att teckna föreningens fir- ma. Firman må ock efter styrelsens bemyndigande tecknas av en av nämn- da personer med kontrasignation av därtill utsedd befattningshavare hos föreningen. Därest styrelsen finner särskilt behov därtill föranleda må

• Sida 95
•  Original

styrelsen jämväl bemyndiga särskild befattningshavare hos föreningen att med kontrasignation som nyss sagts teckna firman.

Om revisionen 18 g.

Förutom den revisor jämte suppleant, som utses av kassans styrelse, sko- la för förening finnas minst två och högst fyra revisorer jämte lika många suppleanter. Dessa revisorer och suppleanter väljas å ordinarie förenings- stämma. Av de valda revisorerna bör en, så ock hans suppleant, vara av handelskammare i riket eller på annat, av Konungen godkänt sätt auktori- serad revisor.

Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera för- eningens tillgångar samt granska föreningens böcker, räkenskaper och andra handlingar.

Styrelsens årsberättelse skall ofördröjligen efter dess avgivande över- lämnas till revisorerna.

Revisorerna skola senast den 1 april avgiva revisionsberättelse, i vilken de skola till- eller avstyrka ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter.

Revisionsberättelsen skall jämte styrelsens förvaltningsberättelse minst åtta dagar före ordinarie föreningsstämma föreligga i tryck och hållas till- gänglig för föreningens medlemmar. Vid berättelsen skall fogas den för- klaring styrelsen må hava avgivit över av revisorerna framställda anmärk- nmgar.

19 5. Om kassans styrelse prövar nödigt att anställa särskild granskning av förenings förvaltning, skola alla handlingar, räkenskaper och kontanta till— gångar hållas tillgängliga för sådan granskning.

Om skadeståndsskyldighet för styrelseledamöter och revisorer 20 5.

Styrelseledamöter, som uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskynda för- eningen skada, svare för skadan en för alla och alla för en.

Hava revisorer i sin berättelse mot bättre vetande lämnat oriktig upp- gift eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling, som av dem granskats, eller vid fullgörandet av sitt uppdrag vi- sat värdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sig till last, gentemot föreningen ansvariga för all därav uppkommande skada, en för alla och alla för en.

Om föreningsstämma 21 &. Ordinarie föreningsstämma skall hållas årligen före utgången av april

månad å tid, som styrelsen bestämmer. Extra föreningsstämma skall utlysas, när styrelsen finner sådant er-

• Sida 96
•  Original

forderligt eller kassans styrelse det begär eller minst tiondelen av antalet

medlemmar i föreningen därom hos styrelsen gör skriftlig framställning

med angivande av orsaken.

Stämma hålles å den ort, där styrelsen har sitt säte. Kungörelse om stämma skall minst fjorton dagar förut införas i minst två inom föreningens verksamhetsområde utkommande tidningar. Kungö- relse om extra stämma skall innehålla uppgift å samtliga ä stämman före- kommande ärenden.

Under en vecka närmast före ordinarie föreningsstämma skall förteck- ning över de ärenden, som därvid skola förekomma, genom styrelsens för- sorg hållas tillgänglig för föreningens medlemmar å föreningens kontor.

Vid extra föreningsstämma må icke till behandling upptagas ärende, som icke varit i kallelsen till stämman angivet.

Ärende, som skall behandlas å föreningsstämma, skall av föreningens styrelse i mån av behov beredas.

22 5.

Rösträtt å föreningsstämma tillkommer envar föreningsmedlem, som icke häftar för förfallna oguldna avgifter till föreningen.

För utövande av rösträtt å föreningsstämma skall härjämte gälla följan- de:

1. varje medlem äger en röst;

2. medlems rösträtt kan utövas genom annan medlem eller make såsom ombud;

3. ingen må såsom ombud företräda mer än en medlem;

4. juridisk person företrädes, förutom av sin styrelse eller annan ställföre- trädare enligt lag, av den som därtill bemyndigats, vare sig denne är medlem i föreningen eller ej.

Senast kl. 15 å näst sista söckendagen före föreningsstämma skall den, som vill utöva sin rösträtt å stämman, å föreningens kontor göra anmälan därom och, om så erfordras, styrka sin behörighet.

23 5.

Över förhandlingarna å föreningsstämma skall genom styrelsens försorg föras protokoll.

Å stämman gäller såsom föreningens beslut den mening, för vilken de flesta rösterna utfallit. Vid lika röstetal avgöres val genom lottning men annan fråga enligt den mening, som biträdes av stämmans ordförande.

Omröstning sker öppet; men om någon medlem det begär, skola val för- rättas med slutna sedlar.

Föreningens styrelseledamöter, verkställande direktör och revisorer äga, även om de ej äro medlemmar av föreningen, deltaga i överläggningarna vid föreningsstämma men ej i besluten.

Ej må någon själv eller genom ombud eller såsom ombud för annan å föreningsstämma deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan ho- nom och föreningen. Ej heller må han deltaga i behandling av fråga om

• Sida 97
•  Original

avtal mellan föreningen och tredje man, där han i frågan äger ett väsent- ligt intresse, som kan vara stridande mot föreningens. Vad sålunda stad- gats äge motsvarande tillämpning beträffande gåva från föreningens sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller tredje man.

Styrelseledamot eller verkställande direktör må, även om han är med- lem i föreningen, ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för förvaltningsåt- gärd, för vilken han är ansvarig, eller i val av revisor.

24 5.

Vill medlem framställa förslag till behandling vid ordinarie förenings- stämma, skall han före februari månads utgång skriftligen anmäla ärendet hos styrelsen.

25 5.

Föreningsstämma öppnas av styrelsens ordförande eller vid förfall för denne av annan medlem av styrelsen, inför vilken röstlängden justeras och de röstberättigade efter huvudtalet välja ordförande för stämman.

Vid ordinarie föreningsstämma skola i övrigt följande ärenden före- komma:

1. val av två personer att jämte ordföranden justera det vid stämman förda protokollet; föredragning av styrelsens och revisorernas berättelser jämte därvid fogade handlingar; . fråga om fastställande av balansräkning; . fråga om ansvarsfrihet för styrelsen; . förslag om ändring i grunderna för räntetilläggets gäldande; . bestämmande av arvoden till styrelsens ledamöter och de vid stämman valda revisorerna; . val av ledamöter i styrelsen och suppleanter för dem; . val av revisorer och suppleanter för dem;

9. val av ombud att å föreningens vägnar deltaga i sådan ombudsstämma, som omförmäles i 7 5 förordningen om kassan och om föreningarna, ävensom suppleanter för dem; samt 10. ärenden som av styrelsen eller av medlem hänskjutits till stämmans av- görande.

m=new go

OOxl

Om Iånerörelsen

26 &.

Brandförsäkring, som i 26 5 förordningen om kassan och om föreningar- na avses, skall vara meddelad av inländsk försäkringsinrättning eller ut- ländsk försäkringsanstalt med rätt att här i riket driva försäkringsrörelse.

Föreningen skall ofördröjligen från försäkringsgivaren införskaffa med- givande, att dennes ansvarighet gentemot föreningen såsom innehavare av inteckning i fast egendom eller tomträtt skall, därest försäkringen ändras, uppsäges eller eljest upphör eller om premie ej i rätt tid erlägges, fortfa-

7—620761

• Sida 98
•  Original

rande gälla intill dess sex veckor förflutit från den tidpunkt, då föreningen bevisligen från försäkringsgivaren mottagit skriftlig underrättelse om det inträffade förhållandet.

Dylikt medgivande vare dock ej erforderligt, därest föreningen tecknat särskild försäkring beträffande den förlustrisk, som på grund av nämnda förhållanden kan inträda.

27 5.

Innan annat län än hyggnadskreditiv mot säkerhet av inteckning i fast egendom eller tomträtt beviljas, skall den fasta egendomen eller byggnad, som uppförts å den med tomträtt upplåtna tomten, besiktigas och värderas av ojäviga värderingsmän, som för sådant ändamål utsetts av föreningens styrelse. Värderingsmännen åtnjuta för förrättningen ersättning enligt taxa, fastställd av styrelsen. Ersättningen skall gäldas av lånesökanden men må, efter styrelsens prövning, återbetalas till denne.

För värderingsmännen skall gälla instruktion, som tillika med formulär för värderingsinstrument fastställes av kassans styrelse.

Vid värderingen, som avser att utgöra ledning för styrelsen vid bestäm- mandet av det varaktiga värdet (uppskattningsvärdet) å den fasta egendo- men eller å byggnad som uppförts å den med tomträtt upplåtna tomten, skall hänsyn tagas till alla föreliggande och beräkneliga omständigheter, som kunna påverka detta värde. Är byggnad huvudsakligen avsedd till andra affärslokaler än kontor eller butiker, eller till sådana bostäder, kontor eller butiker, som icke kunna förutses svara mot ortens förhållanden, eller är byggnad av säregen beskaffenhet med hänsyn till sin belägenhet eller stor— lek i förhållande till andra för samma ändamål avsedda byggnader i orten eller därigenom att den helt eller till övervägande del anordnats för visst speciellt ändamål eller av annan liknande anledning, mä uppskattnings- värdet icke sättas högre än till det värde, som, med hänsyn tagen även till kostnad för erforderlig omändring eller ombyggnad, kan beräknas för det fall att byggnaden skall användas endast till sedvanliga bostäder, kontor eller butiker.

Vad i denna paragraf stadgas skall äga motsvarande tillämpning beträf- fande hyggnadskreditiv, dock att värderingen skall verkställas med ledning av upprättade byggnadsritningar.

28 5.

Det tillkommer förenings styrelse att, med iakttagande av vad i 27 5 för- ordningen om kassan och om föreningarna stadgas, efter omständigheterna i varje särskilt fall avgöra, huruvida erbjuden inteckning kan med hänsyn till sitt förmånsrättsläge anses utgöra betryggande säkerhet; kassans sty- relse obetaget att vid behandling av föreningens ansökan om motsvarande lån från kassan pröva den erbjudna inteckningssåkerheten.

Lån må i allmänhet beviljas endast mot första inteckningssåkerhet. Därest lånesökanden ej kan tillhandahålla inteckningar med förmånsrätt i oavbruten följd efter varandra från och med den, som med bästa för-

• Sida 99
•  Original

mänsrätt intecknats i den fasta egendomen eller tomträtten, äger föreningen bevilja lån endast under förutsättning att lån, som lämnats mot säkerhet av de med bättre förmånsrätt gällande inteckningarna, finnes vara på be- tryggande sätt ordnat och att jämväl dessa inteckningar pantförskrivas för lån, som föreningen beviljar.

Vad sålunda föreskrivits utgör icke hinder för förening att gemensamt med annan långivare bevilja lånesökanden lån (konsortielån). Vid utbetal- ning av konsortielån skall föreningen för långivarnas gemensamma räk- ning taga vård om hela inteckningssåkerheten.

29 5.

Senast då lånesökande erhåller beviljat lånebelopp skall han, därest icke kassans styrelse annorlunda bestämmer, avlämna följande handlingar:

1. handlingar, som bestyrka länesökandens fång till den fasta egendomen eller tomträtten;

2. gravationsbevis rörande den fasta egendomen eller tomträtten, vilket be- träffande den fasta egendomen skall vara utfärdat så sent efter senast beviljad lagfart, att förbindelse å ogulden köpeskilling ej kan intecknas med bättre rätt än den inteckning, som erbjudes föreningen;

3. bevis angående senast åsatt taxeringsvärde å den fasta egendomen eller å byggnad, som uppförts å den med tomträtt upplåtna tomten;

4. handlingar, som utvisa det belopp, till vilket byggnad är brandförsäkrad;

. skuldebrev, avfattat enligt av kassans styrelse fastställt formulär, även-

som i skuldebrevet förtecknad inteckningssåkerhet.

Sökes lån av förmyndare för omyndigs räkning, skall företes' bevis om överförmyndarens samtycke till lånet, därest sådant samtycke enligt lag er- fordras.

För utbetalning å hyggnadskreditiv erfordras att vederbörande kommun iklätt sig borgen för lånebeloppet.

Underskrift å skuldebrevet bör vara bevittnad av två vittnen, vilka böra utsätta hemvist och titel eller yrke.

30 å. Förenings räkenskapsår skall utgöras av kalenderår. Kapitalavbetalningar, räntelikvider och övriga inbetalningar för lån skola verkställas halvårsvis å tid, som av föreningens styrelse bestämmes.

31 &.

Vart femte år eller oftare, om kassans eller föreningens styrelse så prövar nödigt, skall den fasta egendomen eller byggnad, som uppförts å den med tomträtt upplåtna tomten, genom föreningens försorg besiktigas till över— vakande av att vanvård icke äger rum.

32 &. Försummar låntagare att erlägga föreskriven inbetalning, skall han efter styrelsens beslut å förfallna beloppet gälda ränta, beräknad efter högst en procent i månaden. Har likvid ej skett inom trettio dagar från förfalloda-

UI

• Sida 100
•  Original

gen, är låntagaren skyldig att, om styrelsen prövar sådant nödigt, inom tre månader gälda jämväl det återstående kapitalet med ränta. 33 5.

Har byggnad å den fasta egendomen eller å den med tomträtt upplåtna tomten skadats av eld, ankommer det på föreningens styrelse att bestäm- ma, huruvida det lånebelopp, för vilket inteckning i den fasta egendo- men eller tomträtten utgör säkerhet, skall inbetalas eller helt eller delvis kvarstå.

Har panten under lånetiden eljest, genom vanvård eller annorledes, för- lorat i värde, så att den icke anses utgöra betryggande säkerhet, äger sty- relsen, därest gäldenären ej lämnar nöjaktig fyllnadssäkerhet, uppsäga lå- net att helt eller delvis inbetalas efter ett år eller, om sådant med hänsyn till föreliggande omständigheter prövas erforderligt, tidigare.

Föreligger ej längre för föreningen betryggande brandförsäkring av bygg- naden och har kravet på sådan försäkring icke eftergivits enligt vad i 26 5 första stycket i förordningen om kassan och om föreningarna stadgas, varde länet ofördröjligen uppsagt att genast inbetalas. Vad nu sagts skall ock gälla, därest villkor, som föreskrivits i samband med eftergift av kravet på brandförsäkring, åsidosättes.

34 5.

Har belånad fast egendom blivit delad, må lånet, efter prövning av för- eningens styrelse, kunna fördelas på egendomens särskilda delar, i den mån dessa var för sig utgöra full säkerhet enligt för föreningens rörelse gällande grunder, eller ock under enahanda förutsättning kvarstå i allenast en del av egendomen.

35 5.

I den mån amortering av lån äger rum, skall, där ej annat i lag föreskri- ves, låntagarens rätt att förfoga över motsvarande del av den för lånet ställ- da inteckningssäkerheten vara beroende av medgivande av föreningens sty- relse.

36 &.

Övergår belånad fast egendom eller tomträtt till ny ägare eller tomträtts— havare, skall denne, om han vill övertaga lånet, inom sex månader från den dag, då han blev ägare av den fasta egendomen eller tomträtten övergick till honom, hos föreningens styrelse göra ansökan därom och för sådant ändamål avlämna förbindelse enligt formulär, som fastställes av kassans styrelse. Göres ej sådan ansökning eller avslås densamma eller underlåter tomträttshavaren att inom sex månader efter därom erhållen anmodan från föreningens styrelse söka inskrivning av sitt fång till tomträtten, äger sty- relsen uppsäga lånet att inbetalas efter ett år.

37 5.

Där till följd av exekutiv auktion eller i fall, som avses i 12 5 femte och sjätte styckena jämförda med 26 & fjärde stycket förordningen om kassan

• Sida 101
•  Original

och om föreningarna eller i 32, 33 och 36 åå i detta reglemente, lån inbe- talas till förening i förtid, äger föreningen att av låntagaren på det sätt och med det belopp, som av kassans styrelse bestämmes, uppbära ränteskill- nadsersättning. Utom i det fall, som avses i 12 & femte stycket förordningen om kassan och om föreningarna, äger föreningen jämväl uppbära ersättning för förlorade räntetillägg. Dylik ersättning bestämmes av kassans styrelse och erlägges av låntagaren, såvida kassans styrelse ej annorlunda beslutar.

38 5.

Kostnader för bevakning, lagsökning, inteckningsåtgärd, anmälan för anteckning om inteckningsinnehav m. m. förskjutas av föreningen men skola ersättas av vederbörande låntagare; dock att anmälan om inteckningsinne- hav må bekostas av föreningen.

39 5.

Där förening för skyddande av sin fordran funnit sig nödsakad att inköpa för fordringen pantsatt eller utmätt egendom eller tomträtt, skall sådan egendom eller tomträtt åter överlåtas, så snart lämpligen kan ske, och se- nast då överlåtelsen kan äga rum utan förlust för föreningen. I övrigt må föreningen ej förvärva fast egendom eller tomträtt annat än för beredande av erforderliga lokaler åt föreningen. För sådant förvärv erfordras medgi- vande av kassans styrelse.

40 å.

Förenings egna värdehandlingar skola förvaras i brandsäkert och i öv- rigt betryggande förvaringsrum under minst två särskilda lås med olika nycklar. Nycklarna skola omhänderhavas av särskilda av föreningens sty— relse därtill utsedda personer.

Om ansvarighet vid slutbetalning av lån m. m.

41 5.

Medlem av förening, som genom att inbetala erhållet lån utgår ur för- eningen, fritages från den ansvarighet, som enligt vad i 28 5 förordningen om kassan och om föreningarna angivits åvilar honom, först sedan han gul- dit vad på grund därav å honom belöper av brist, som må föreligga enligt fastställd balansräkning för det år inbetalningen skedde, eller ock för gäl- dandet av sådan brist ställt säkerhet, som godkänts av föreningens styrelse.

Övergår belånad fast egendom eller tomträtt till ny ägare eller tomträtts- havare, som med styrelsens medgivande övertager lånet, gälla enahanda be- stämmelser i fråga om förutvarande ägaren eller tomträttshavaren, dock att denna ansvarighet endast skall tagas i anspråk i den mån den nye ägaren eller tomträttshavaren icke äger tillgång till fullgörande av sina förpliktel- ser till föreningen.

• Sida 102
•  Original

Om bidrag till bestridande av föreningarnas förvaltningskostnader 42 5. De i 29 5 förordningen om kassan och om föreningarna omförmälda rän- tetilläggen skola efter förslag av styrelsen bestämmas å ordinarie förenings- stämma. Så länge säkerhetsfonden icke upp-går till en procent av förening- ens hela skuld till kassan, skall föreningsstämmans beslut underställas kas- sans styrelse för godkännande.

Om säkerhetsfonden 43 5. Avkastning av säkerhetsfonden må icke användas till bestridande av för- valtningskostnader, med mindre säkerhetsfonden vid senaste bokslut upp— gått till minst två procent av föreningens hela skuld till kassan.

Bestämmelser rörande föreningars bildande

]. Då Konungen meddelat tillstånd att bilda viss förening, skall underrät- telse därom lämnas länsstyrelsen i det län, inom vilket föreningens styrelse skall hava sitt säte, ävensom kassans styrelse. För föreningen utser länssty- relsen fyra personer, därav en ordförande, jämte erforderligt antal supplean- ter, att tillsammans med den av kassastyrelsen utsedde ledamoten i för- eningens styrelse fungera såsom interimsstyrelse för föreningen intill dess styrelseledamöter första gången valts å ordinarie föreningsstämma. AV läns- styrelsen utses även två personer, jämte suppleanter för dessa, att tillika med den revisor, som utses av kassans styrelse, i avbidan å val av revisorer å ordi- narie föreningsstämma vara föreningens revisorer. Arvoden till interimssty- relsens ordförande och övriga ledamöter samt till de av länsstyrelsen ut— sedda interim'srevisorerna bestämmas av länsstyrelsen.

2. Förenings interimsstyrelse skall inom tre veckor efter det att den blivit utsedd, genom annons, som införes i Post- och Inrikes Tidningar och i minst två av ortens tidningar, uppmana dem, som önska erhålla lån av föreningen, att ansöka därom och därvid lämna de upplysningar, som erfordras för be- dömande av lånens reglementsenlighet i vad angår lånesökandenas fång till den fasta egendomen eller tomträtten, brandförsäkrings- och taxeringsvär- den å den fasta egendomen eller å byggnad, som uppförts å den med tomt- rätt upplåtna tomten, samt de mot sökta lån svarande inteckningarnas be- lägenhet inom dessa värden. Fråga, varom enligt gällande bestämmelser föreningsstämma beslutar, må, intill dess ordinarie föreningsstämma första gången hålles, i stället, där frå- gans avgörande icke utan olägenhet kan anstå, avgöras av föreningens inte- rimsstyrelse. Denna må dock icke utse föreningsombud till ombudsstämma.

3. Då ledamöter i förenings styrelse första gång-en väljas å ordinarie för- eningsstämma, utses en tredjedel för tiden till och med den ordinarie för- eningsstämma, som skall hållas året näst efter det år då valet förrättas, och en tredjedel för tiden till och med ordinarie föreningsstämma under andra

• Sida 103
•  Original

året efter det år då valet företages. Är hela antalet valda ledamöter ic—ke jämnt delbart med tre, skall den först avgående gruppen ledamöter, och, om så er- fordras, den därnäst avgående gruppen utgöra en mer än den återstående gruppen. På enahanda sätt förfares vid första val av suppleanter.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1963, då reglementet den 27 mars 1953 (SFS nr 96) för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och för stadshypoteksföreningar upphör att gälla.

Kungl. Maj:ts förordning om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar

Kapitel 1. Bostadskreditkassan

Om kassans ändamål

1 5.

Svenska bostadskreditkassan har till ändamål att i enlighet med bestäm- melserna i denna förordning och i reglemente, som utfärdas av Konungen, driva lånerörelse genom att lämna lån åt bostadskreditföreningar, varom i kap. II stadgas.

Om styrelse, verkställande direktör och revision 2 5.

Kassan förvaltas av en styrelse med säte i Stockholm. Styrelsen består av nio ledamöter. . .

Konungen utser, för en tid av tre år i sänder, två ledamöter och två per- sonliga suppleanter för dem. Fullmäktige i riksgäldskontoret utse, likaledes för en tid av tre år i sänder, en ledamot samt suppleant för honom. Övriga sex ledamöter jämte sex personliga suppleanter för dem väljas å den i 7 5 omförmälda ordinarie ombudsstämman. Av dem väljas två ledamöter och deras suppleanter varje år 'för en tid av tre år. Vald ledamot eller suppleant utses för tiden till och med den ordinarie ombudsstämma, som hålles under tredje året efter det, då valet förrättades.

Avgår vald ledamot eller suppleant innan. den tid, för vilken han är vald, gått till ända, skall vid nästa ordinarie ombudsstämma ny ledamot eller suppleant väljas för den tid, som för den avgående må återstå.

Konungen förordnar en av de av hon-om utsedda ledamöterna att vara sty— relsens ordförande. Den av riksgäldsfullmäktige utsedde ledamoten skall vara styrelsens vice ordförande.

Arvoden för de av Konungen och fullmäktige i riksgäldskontoret utsedda ledamöterna bestämmas av Konungen.

• Sida 104
•  Original

3 5. Verkställande direktör utses och entledigas av styrelsen.

4 5.

Beslut om. utseende eller entledigande av verkställande direktör, beslut om uppläggande av obligationslån eller om tillfällig upplåning för anskaffande av rörelsemedel ävensom beslut om instruktion för värderingsmän samt formulär för värderingsinstrument må icke av styrelsen fattas med mindre styrelsen är fulltalig. För beslutets giltighet erfordras därjämte, att detsam- ma biträtts av den av Konungen förordnade ordföranden eller den av full- mäktige i riksgäldskontoret utsedde ledamoten. Beträffande styrelsens he- slutförhet i övrigt stadgas i reglementet.

För behandling av frågor, som enligt bestämmelserna i första stycket för beslut förutsätta fulltalig styrelse, må, vid förfall för personlig suppleant, annan suppleant inkallas. Sådan suppleant inträder i ordning efter tidpunk- ten för hans väljande till suppleant.

5 5.

För revision av styrelsens förvaltning och kassans räkenskaper skola är— ligen utses -fyra revisorer. Av dessa utses en, som skall vara revisionens ord- förande, av Konungen, en av fullmäktige i riksgäldskontoret samt två å or- dinarie ombudsstämma. I samma ordning utses lika antal suppleanter. Av de å ombudsstämma utsedda skall en revisor och hans suppleant vara av handelskammare i rik-et eller på annat, av Konungen godkänt sätt auktori— serad revisor och den andre revisorn och hans suppleant äga insikt och er- farenhet beträffande rörelse för fastighets- och tomträttsbelåning.

Till revisor och suppleant må ombudsstämma ej utse verkställande direk- tör eller befattningshavare hos förening och ej heller av kassastyrelsen ut- sedd ledamot av föreningsstyrelse. Ej heller må till revisor utses den, som är befattningshavare hos kassan eller eljest int—ager en underordnad ställning till styrelseledamot eller verkställande direktör eller till befattningshavare, åt vilken uppdragits att ombesörja bokföringen eller medelsförvaltningen eller kontrollen däröver, ej heller styrelseledamots, verkställande direktörs eller sådan befattningshavares make eller den, som med honom är i rätt upp- eller nedstigande skyldskap eller svågerlag eller är hans syskon eller med honom är i det svågerlag, att den ene är gift med den andres syskon.

Om skadeståndsskyldighet för styrelseledamöter och revisorer 6 &.

Styrelseledamöter, som genom att överträda föreskrifterna i denna förord- ning eller med stöd av densamma meddelade bestämmelser eller eljest upp- såtligen eller av vårdslöshet tillskynda kassan skada, svare för skadan en för alla och alla för en.

Hava revisorer i sin berättelse mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift i hand—

• Sida 105
•  Original

ling, som av dem granskats, eller vid fullgörande av sitt uppdrag visat vårds- löshet, vare de, som låtit sådant komma sig till last, gentemot kassan ansva- riga för all därav uppkommande skada, en för alla och alla för en.

Om ombudsstämma

7 5.

Ombud för föreningarna skola årligen före utgången av juni månad sam- las till ordinarie ombudsstämma i Stockholm å tid, som av kassans styrelse bestämmes. Stämman förrättar föreskrivna val av ledamöter i kassans sty- relse och revisorer jämte suppleanter för dessa, fastställer balansräkningen samt beslutar angående ansvarsfrihet för styrelsen.

Extra ombudsstämma skall av styrelsen utlysas, då revisorerna sådant påyrka eller styrelsen finner omständigheterna därtill föranleda.

Varje förening utser till ombudsstämma ett ombud jämte en suppleant för varje påbörjat tiotal miljoner kronor av föreningens sammanlagda oguldna lånebelopp hos kassan enligt föreningens senaste bokslut; förening må dock ej representeras av flera ombud än fem.

Till ombud må icke utses ledamot av kassans styrelse eller verkställande direktör eller befattningshavare hos kassan.

Ej må någon själv eller genom ombud eller såsom ombud för annan del- taga i behandling av fråga rörande avtal mellan honom och kassan. Ej hel- ler må han deltaga i behandling av fråga om avtal mellan kassan och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot kassans. Vad sålunda stadgats äge motsvarande tillämpning beträffan- de gåva från kassans sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller tredje man.

Verkställande direktör eller befattningshavare hos förening eller av kas— san utsedd styrelseledamot hos förening må, där de utsetts till ombud vid ombudsstämma, ej deltaga i beslutet om ansvarsfrihet.

Om kassans upplåning 8 5.

För sin lånerörelse utfärdar kassan obligationer ställda till innehavaren. Sammanlagda beloppet av kassans utelöpande obligationer må icke uppgå till mera än tio gånger beloppet av den i 15 & omförmälda grundfonden.

Därest grundfonden skulle genom förluster, som uppkommit på kassans rörelse i dess helhet, nedgå med två miljoner kronor, må kassan icke upp- taga nytt lån med mindre Konungen lämnar tillstånd därtill. Om grundfon- den av sådan anledning skulle nedgå med fem miljoner kronor, må nytt lån icke upptagas med mindre riksdagen på Konungens framställning det med— giver.

Därest grundfonden tages i anspråk för täckande av förluster, har kassan att därom göra anmälan hos Konungen.

• Sida 106
•  Original

9 5. De obligationer, som utfärdas av kassan, skola återbetalas genom amorte- ring enligt plan, som angives i obligationsavtalet. Obligationslån skall kunna av kassan uppsägas till inbetalning å den för- fallotid, som i sådant avseende må vara i låneavtalet bestämd.

10 5.

De reverser med tillhörande hypotek, som lämnats till föreningarna för av dessa utlämnade lån, skola utan onödig tidsutdräkt ställas under offentlig vård på sätt i reglementet närmare föreskrives. Sålunda förvarade handling— ar utgöra pantsäkerhet för de obligationer, som av kassan utgivas. Såsom säkerhet tjäna jämväl de förbindelser, som föreningar för erhållna lån ut— färda till kassan, ävensom det borgensåtagande, som kommun må hava iklätt sig för av föreningarna utlämnade lån.

Reverserna jämte hypoteken skola pantförskrivas till kassan för förenings lån hos densamma.

Det åligger kassans styrelse att tillse, att föreskriven säkerhet är ställd och håll-es vid makt samt att pantsäkerheten motsvarar utelöpande obligatio- ners sammanlagda belopp.

11 5. För tillfälliga, av förut ingångna förbindelser föranledda behov må kassan verkställa upplåning på viss kort tid eller på kort tids uppsägning. Sådan upplåning må ock ske för tillfälligt anskaffande av rörelsemedel.

Om kassans utlåning

12 5.

Kassan må till föreningarna utlämna lån, som skola förräntas och amor— teras genom kontant erlagd annuitet enligt fastställd plan. Amorteringsti- den må ej överstiga fyrtio år.

Utöver dessa lån må kassan till föreningarna —— under förutsättning att vederbörande kommun iklätt sig borgen för lånet — utlämna lån för kost- nader under byggnadstiden (byggnadskreditiv).

Lånesumman skall utlämnas i kontanta penningar enligt skuldförbin- delsen eller med den kapitalrabatt, som må av omständigheterna föran- ledas. Dock må, där kassans styrelse finner det vara av förhållandena på- kallat eller lånesökande det begär och kassans styrelse prövar hinder där- emot ej möta, lånesumman utlämnas i kassans obligationer, beräknade till parikurs, därvid lånesökanden äger påfordra sådana tillgängliga obligatio- ner, att det belopp, som vid försäljning av samtliga till honom utlämnade obligationer kan påräknas, så nära som möjligt överensstämmer med låne- summan.

Till förening utlämnat län kan, därest kassans styrelse icke finner vill- koren för kassans förbindelser utgöra hinder däremot, sedan tio år för- flutit från lånets utlämnande, av föreningen uppsägas till inbetalning efter ett år; föreningen har därvid att gälda ersättning på det sätt och med det

• Sida 107
•  Original

belopp, som bestämmes av kassans styrelse, för den ränteförlust, som må föranledas av inbetalningen (ränteskillnadsersättning).

Kassans styrelse må, när det med hänsyn till kassan åliggande förplik- telser finnes kunna ske, medgiva förening att inbetala lån tidigare än nu är sagt; styrelsen äger i sådant fall föreskriva —— förutom att ränteskill— nadsersättning skall gäldas _ även andra villkor för inbetalningen.

Angående gäldande av kapitalrabatt och andra kostnader, som kassan vid låns upptagande fått vidkännas, lämnas föreskrift i reglementet.

Underlåter förening att fullgöra föreskriven inbetalning, är föreningen skyldig att å det förfallna beloppet gälda ränta, beräknad efter en halv procent i månaden.

Inflyta till kassan medel, som icke genast kunna användas för att infria dess förbindelser eller till utlåning åt föreningarna, äger kassan att göra sådana medel räntebärande på kortare tid genom att insätta dem i svenskt bankaktiebolag, svensk sparbank eller å postgiro eller placera dem i svens- ka statsobligationer eller andra svenska statspapper, i Sveriges allmänna hypoteksbanks eller Konungariket Sveriges stadshypotekskassas obligatio- ner eller mot fullgod säkerhet av sådana obligationer eller av inteckning i fast egendom i stad eller tomträtt till i stad belägen tomt.

Om föreningarnas ansvarighet för kassans förbindelser 13 5.

För kassans förbindelser äro föreningarna ansvariga i förhållande till högsta under senast förflutna räkenskapsåret oguldna kapitalbeloppen av sina från kassan erhållna lån. Kunna kassans förbindelser icke infrias med anlitande av dess egna medel, äger kassan, där så erfordras, efter nämnda grund infordra tillskott från föreningarna.

Kan förening icke fullgöra den betalningsskyldighet, som till följd av föreskrifterna i nästföregående stycke åligger föreningen, vare övriga för- eningar efter där angiven grund ansvariga för bristen.

Om bidrag till bestridande av kassans förvaltningskostnader 14 5.

Bidrag till bestridande av kassans förvaltningskostnader, vilket skall in- nefatta jämväl belopp avsett för avsättning till kassans reservfond, skall i form av ett särskilt räntetillägg av föreningen gäldas i enlighet med vad kassans styrelse bestämmer.

Räntetillägget skall så bestämmas, att kassans reservfond, genom att densamma på föreskrivet sätt tillföres vinst, kommer att inom skälig tid uppgå till minst tre procent av kassans skulder.

Om kassans fonder 15 &.

Såsom grundfond för kassan ställer staten genom fullmäktige i riksgälds- kontoret till förfogande svenska statens fyra och en halv procent obliga-

• Sida 108
•  Original

tioner, ouppsägbara från innehavarens sida, till ett nominellt belopp av tvåhundrafemtio miljoner kronor.

Grundfondsobligationerna fortfara att tillhöra staten, som dock ej äger förfoga över dem för annat ändamål, så länge kassans samtliga förbindel— ser icke äro fullgjorda.

16 5.

Grundfondsobligationer må, efter anmälan till riksgäldskontoret, tagas i anspråk till fullgörande av kassans förbindelser, då kassan för tillfället sak- nar användbara medel därtill samt, i den ordning som i 18 5 sägs, vid kas- sans likvidation.

Då grundfondsobligationer tagits i anspråk annorledes än vid kassans likvidation, åligger det kassan att gottgöra staten den obligationsränta, som staten till följd härav nödgas utgiva, och så snart ske kan, tillföra grund- fonden obligationer, som svara mot de i anspråk tagna.

17 &.

Kassans behållna årsvinst skall avsättas till en reservfond. Uppgår reserv- fonden till tre procent av kassans skulder, må dock uppkommande vinst enligt styrelsens beprövande användas till att främja något med kassans ändamål sammanhängande syfte.

Kassans styrelse må, utan hinder av bestämmelsen i första stycket, av kassans årsvinst bevilja förening bidrag utan återbetalningsskyldighet till att täcka föreningens förvaltningskostnader.

Har förening lidit förluster, som icke kunna täckas med föreningens säkerhetsfond eller eljest utan att medlemmarnas ansvarighet för förening- ens förbindelser anlitas, må kassans styrelse bevilja föreningen bidrag utan återbetalningsskyldighet ur kassans reservfond med belopp motsvarande högst hälften av reservfonden. Sådant bidrag må dock icke lämnas med mindre ombud för föreningarna beretts tillfälle att yttra sig i frågan å om— budsstämma.

I övrigt må kassans reservfond användas endast till gäldande av för- luster, som uppkommit å kassans rörelse i dess helhet.

I den mån reservfonden icke erfordras i själva rörelsen, må den på an- nat betryggande sätt göras räntebärande.

Om kassans likvidation 18 5.

Om kassans trädande i likvidation och om förfarandet därvid förordnar Konungen.

Vid likvidation av kassan må grundfondsobligationer tagas i anspråk allenast i den mån annan tillgång saknas, som svarar för kassans för- bindelser.

Vad som vid likvidationen återstår av kassans egna tillgångar efter det skulderna blivit guldna skall användas för ändamål, som Konungen efter hörande av föreningarna bestämmer.

• Sida 109
•  Original

109 Kapitel II. Bostadskreditföreningarna

Om föreningarnas ändamål 19 &. Bostadskreditföreningarna hava till ändamål att, i enlighet med bestäm— melserna i denna förordning och i reglemente, som utfärdas av Konungen, tillhandahålla lån mot säkerhet av inteckning i fast egendom eller tomt- rätt. Om förenings bildande och verksamhetsområde 20 5.

Ansökan om tillstånd att bilda förening göres hos Konungen. Inom den del av riket, som Konungen bestämmer för föreningen, äger denna utöva verksamhet i samtliga städer och köpingar samt andra samhällen eller delar av samhällen, för vilka hälsovårdsstadgans särskilda bestämmelser för hälsovårdstätort äga tillämpning, så ock i annat inom samma del av riket beläget samhälle eller tätare bebyggt område, som av Konungen för- klarats skola tillhöra verksamhetsområdet.

Ej må förening börja sin verksamhet, innan den hos kassan anmält sig vilja erhålla lån till visst, av Konungen bestämt minimibelopp.

Om medlemskap i förening 21 5.

Medlem av förening är fastighetsägare eller tomträttshavare, som hos föreningen häftar för inteckningslån, för vilka medel erhållits från kassan.

Om styrelse, verkställande direktör och revision 22 5.

Förening förvaltas av en styrelse med säte å den ort Konungen bestäm- mer. Kassans styrelse utser en av ledamöterna i föreningens styrelse även- som suppleant för honom. Till sådan ledamot och suppleant böra utses per- soner mcd insikt och erfarenhet beträffande rörelse för fastighets- och tomträttsbelåning.

_ 23 5. Föreningens styrelse utser verkställande direktör. Sådant val vare ej gäl- lande med mindre det godkänts av kassans styrelse.

24 5.

För revision av föreningsstyrelsens förvaltning och föreningens räken- skaper skola årligen utses revisorer jämte suppleanter. En av revisorerna jämte suppleant för honom utses av kassans styrelse.

Till revisor må ej utses den, som är befattningshavare hos föreningen eller eljest intager en underordnad ställning till styrelseledamot eller verk- ställande direktör eller till befattningshavare hos föreningen, åt vilken uppdragits att ombesörja bokföringen eller medelsförvaltningen eller kon—

• Sida 110
•  Original

trollen däröver, ej heller styrelseledamots, verkställande direktörs eller så- dan befattningshavares make eller den, som med honom är i rätt upp- eller nedstigande skyldskap eller svågerlag eller är hans syskon eller med honom är i det svågerlag, att den ene är gift med den andres syskon.

Den av kassan utsedde revisorn bör äga insikt och erfarenhet beträffan- de rörelse för fastighets- och tomträttsbelåning. Till revisor må kassan at- se ledamot eller suppleant i kassans styrelse eller verkställande direktör eller befattningshavare hos kassan.

Om föreningsstämma 25 &. Ordinarie föreningsstämma med föreningens medlemmar skall hållas år- ligen. Extra föreningsstämma hålles i de fall, som i reglementet bestäm- mes. Om lånerörelsen 26 g.

Förening må, bortsett från placeringen av den i 30 5 omförmälda säker- hetsfonden, meddela lån allenast mot säkerhet av inteckning i fast egendom eller tomträtt. Härvid skall tillika iakttagas, att den fasta egendomen eller den med tomträtt upplåtna tomten är belägen inom föreningens verksam- hetsområde, att därå finnes uppförd byggnad, som är nöjaktigt brandförsäk- rad och som huvudsakligen är avsedd för bostadsändamål eller till affärs- lokaler, samt att, då fråga är om lån mot säkerhet av inteckning i tomträtt, kassans styrelse godkänt det avtal, varigenom tomträtten upplåtits. I fråga om lån till kommun må i den omfattning och på de villkor Konungen be- stämmer kravet på brandförsäkring eftergivas.

Utan hinder av att å den fasta egendomen eller den med tomträtt upplåtna tomten icke finnes uppförd byggnad må för-ening meddela lån i form av hyggnadskreditiv. För sådant lån skall i övrigt vad i första stycket föreskri, vits äga motsvarande tillämpning, dock att sådant lån må utlämnas allenast om vederbörande kommun iklätt sig borgen för lånebeloppet.

Inteckningssäkerhet, som i första stycket avses, skall gälla för samtliga låntagarens förpliktelser till föreningen.

För förenings utlåning lända i tillämpliga delar till efterrättelse de be— stämmelser, som gälla för utlåning från kassan till för-eningarna, och skall lån av förening utlämnas till låntagaren mot enahanda villkor, under vilka föreningen erhåller motsvarande lån hos kassan. Föreningens utlåningsränta skall dock överskjuta kostnaderna för föreningens motsvarande lån hos kas- san med ett särskilt räntetillägg, varom i 29 & föreskrives.

Alla till förening inflytande medel, som icke utgöra avkastning av förening- ens säkerhetsfond eller av föreningen betingat räntetillägg eller ersättning för förlorade sådana tillägg eller vinst vid avyttring av tillgångar, som för- eningen förvärvat, eller ersättning för av föreningen havda särskilda kost- nader, skola redovisas till kassan.

• Sida 111
•  Original

27 &.

Inteckning i fast egendom eller tomträtt, som utgör säkerhet för amorte— ringslån, skall lyda ä minst det belopp, till vilket lån beviljas, och ligga inom tre fjärdedelar av det vid föreningens värdering uppskattade värdet å den fasta egendomen eller å byggnad, som uppförts å den med tomträtt upplåtna tomten. Inteckning skall jämväl vara belägen inom gällande brandförsäk- ringsvärde, där ej enligt vad i 26 5 första stycket stadgas kravet på brand- försäkring eftergivits.

Lån må ej meddelas med mindre lån mot säkerhet av inteckning med bättre förmånsrätt i samma fastighet eller tomträtt prövas vara på betryg- gande sätt ordnat. Det åligger föreningen att vid bedömandet härav iakttaga de närmare föreskrifter, som meddelas av kassans styrelse.

Inteckning, som utgör säkerhet för hyggnadskreditiv, skall lyda å minst det belopp, varmed kreditivet tagits i anspråk.

Om föreningsmedlemmarnas ansvarighet för föreningens förbindelser 28 &. För förenings förbindelser äro medlemmarna ansvariga i förhållande till högsta under senast förflutna räkenskapsåret oguldna kapitalbeloppen av sina från föreningen erhållna lån. Kunna förenings förbindelser icke infrias med anlitande av dess egna medel, äger för-eningen, där så erfordras, efter nämnda grund infordra tillskott från medlemmarna.

Kan medlem icke fullgöra den betalningsskyldighet, som till följd av före- skrifterna i nästföregående stycke åligger honom, vare övriga medlemmar efter där angiven grund ansvariga för bristen.

Om bidrag till bestridande av föreningarnas förvaltningskostnader 29 5. Bidrag till bestridande av förenings förvaltningskostnader, vilket skall in— nefatta jämväl belopp avsett för avsättning till förenings säkerhetsfond, skall av låntagarna gäldas .i form av ett särskilt räntetillägg på sätt i regle— mentet närmare stadgas.

Räntetilläggen skola vara så bestämda, att, enligt beprövande av kassans styrelse, säkerhetsfonden kan beräknas inom skälig tid uppgå till minst tre procent av föreningens hela skuld till kassan.

Om säkerhetsfond 30 5. Förenings behållna årsvinst skall avsättas till en säkerhetsfond.

I den mån säkerhetsfonden icke erfordras i sj älva rörelsen må den på an- nat betryggande sätt göras räntebärande.

31 5. I samband med beslut, varigenom del av en förenings verksamhetsområde överföres till annan förenings, må Konungen efter hörande av kassan och

• Sida 112
•  Original

de berörda föreningarna meddela bestämmelser om i vilken utsträckning och under vilka villkor jämväl säkerhetsfonden skall överföras.

Om förenings likvidation 32 5.

Om förenings trädande i likvidation och om förfarandet därvid förordnar Konungen. Innan förordnande meddelas, skall föreningen höras.

Vid förenings likvidation skall vad som återstår av föreningens tillgångar, efter det skulderna blivit guldna, överlämnas till kassan; dock må medel, som härröra från förening, vars verksamhetsområde övertagits av annan förening, efter Konungens bestämmande i varje särskilt fall överlämnas till sistnämnda förening.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1963, då förordningen den 27 mars 1953 om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar (SFS nr 97) skall upphöra att gälla. Vad som tidigare föreskrivits om för— valtningsbidrag och bidrag till säkerhetsfond skall dock fortfarande gälla för lån, som utlämnats före den 1 juli 1963. Å den ombudsstämma, som skall hållas före utgången av juni månad 1963, skola väljas ledamöter och suppleanter i kassans styrelse till sådant antal, att ombudsstämman för ti— den från och med den 1 juli 1963 utsett sex ledamöter och personliga supp- leanter för dem.

I samband med fastställandet av reglemente för kassan och föreningarna meddelar Konungen förutom erforderliga övergångsbestämmelser de när— mare föreskrifter, som finnas behövliga med avseende å förenings bildande, och äger Konungen därvid bestämma, att interimsstyrelse för förening skall förutom av kassan utsedd ledamot och suppleant utgöras av personer, ut- sedda av offentlig myndighet, ävensom att revisorer för förening skola, ut- över av kassan utsedd, för den första tiden av förenings verksamhet utses av sådan myndighet.

Kungl. Maj:ts reglemente för Svenska bostadskreditkassan och för bostadskreditföreningar

Kapitel 1. Bostadskreditkassan

Om styrelsen

1 5.

Kassans styrelse sammanträder så ofta säd-ant av föreliggande ärende på- fordras. Till varje sammanträde skola kallas samtliga styrelseledamöter el- ler, vid förfall, erforderligt antal suppleanter ävensom verkställande direk- tören. Även om- denne ej är ledamot av styrelsen, äger han deltaga i över- läggningarna och framställa förslag samt få sin mening antecknad till pro- tokollet men ej deltaga i besluten.

• Sida 113
•  Original

Styrelsen är beslutför, då minst sju ledamöter äro tillstädes; dock må, ändå att allenast fem ledamöter, bland dem ordföranden eller den av full- mäktige i riksgäldskontoret utsedde ledamoten, äro närvarande, beslut kun- na fattas, där dessa fem äro om beslutet ense. Såsom styrelsens beslut gäller i övrigt den mening, för vilken de flesta rösterna avgivas. Vid lika röstetal avgöres val inom styrelsen genom lottning men annan fråga enligt den me- ning som biträdes av ordföranden vid sammanträdet.

Angående särskild ordning för vissa beslut stadgas i 4 5 förordningen om kassan och om föreningarna.

Ledamot av styrelsen eller verkställande direktör må ej handlägga fråga rörande avtal mellan honom och kassan. Ej heller må han handlägga fråga om avtal mellan kassan och tredje man, såframt han däri äger ett väsentligt intresse, som kan vara strid-ande mot kassans. Vad sålunda är stadgat äge motsvarande tillämpning beträffande gåva från kassan, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot styrelseledamoten, verkställande direktören eller tredje man.

Vid styrelsens sammanträden skall föras protokoll, som justeras på sätt styrelsen bestämmer.

Styrelsen äger bemyndiga ledamöter och suppleanter i styrelsen samt verkställande direktören, minst tvåi förening, att teckna kassans firma. Fir— man må ock efter styrelsens bemyndigande tecknas av en av nämnda perso- ner med kontrasignation av därtill utsedd befattningshavare hos kassan. Därest styrelsen finner särskilt behov därtill föranleda må styrelsen jämväl bemyndiga särskild befattningshavare hos kassan att med kontrasignation som nyss sagts teckna firman.

2 5.

Kassans styrelse tillsätter tjänstemän och övriga biträden, bestämmer de- ras avlöning samt äger entlediga sådan personal.

Styrelsen äger att uppgöra arbetsordning för egen del samt instruktion för verkställa-nde direktören och tjänstemännen, upptagande närmare föreskrif- ter angående kassans förvaltning, ävensom instruktion för av kassans sty- relse utsedd ledamot av förenings styrelse och för av kassans styrelse ut— sedd revisor hos förening samt att bestämma arvode åt verkställande direk- tören, åt nyss nämnd revisor samt åt suppleanterna i kassans styrelse.

Kassans styrelse äger härjämte lämna föreningarnas styrelser de anvis- ningar angående föreningarnas verksamhet, som kassans styrelse finner vara erforderliga.

Årligen senast den 15 mars skall styrelsen avgiva berättelse över kassans förvaltning och verksamhet under näst föregående år. Berättelsen skall tryckas.

Om revisionen

35.

Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera kassans tillgångar samt granska kassans böcker, räkenskaper och andra handlingar.

8—620761

• Sida 114
•  Original

Styrelsen skall årligen låta inventera hos kassan inskrivna obligationer. Inventeringen skall åtminstone vart femte år omfatta samtliga sådana obli- gationer och däremellan varje gång minst ett helt obligationslån.

Styrelsens årsberättelse skall överlämnas till revisorerna ofördröjligen efter dess avgivande.

Den revisorerna åvilande inventeringsskyldigheten må i fråga om inskriv- na obligationer anses fullgjord genom kontroll av sådan inventering, som verkställts enligt andra stycket.

Revisorerna skola senast den 15 april avgiva revisionsberättelse, i vilken de skola till- eller avstyrka ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter. Berättel- sen skall tryckas.

Arvoden för de av Konungen och av fullmäktige i riksgäldskontoret ut- sedda revisorerna bestämmas av Konungen.

4 &.

Styrelse- och revisionsberättelserna skola ofördröjligen efter revisions- berättelsens avgivande genom styrelsens försorg i tryck överlämnas till ve- derbörande statsdepartement och fullmäktige i riksgäldskontoret samt till- ställas föreningarnas styrelser.

Om ombudsstämman m. m. 5 5.

Ärende, som skall behandlas å ombudsstämma, skall i mån av behov be- reda-s av kassans styrelse.

Kassans styrelse uppgör föredragningslista för stämman. Det åligger kassans styrelse att tillse, att föreningarnas styrelser minst fjorton dagar före ombudsstämma erhålla underrättelse om dagen för stämman samt undfå del av föredragningslistan.

6 5.

Vid ombudsstämma, vilken öppnas av den som kassans styrelse därtill inom sig utsett, välja ombuden inom sig ordförande för stämman.

Beslut fattas genom omröstning efter huvudtal med enkel pluralitet. Om— röstning sker öppet. Där ombud sä begär, skall dock val ske med slutna sedlar. Vid lika röstetal avgöres val genom lottning, men i andra frågor gäller den mening, som biträdes av stämmans ordförande.

Ledamöterna av kassans styrelse ävensom verkställande direktören, än- då att han icke är ledamot av styrelsen, äga närvara vid stämman och del- taga i överläggningarna men ej i besluten. Sådan rätt tillkommer ock re- visor. '

7 5. Vid ordinarie ombudsstämma skola följande ärenden behandlas: 1. granskning av föreningsombudens behörighetshandlingar; 2. val av två personer att jämte ordföranden justera det vid stämman förda protokollet; 3. föredragning av styrelse— och revisionsberättelserna;

• Sida 115
•  Original

4. fastställande av balansräkningen;

. fråga om ansvarsfrihet för kassans styrelse;

6. bestämmande av arvoden för styrelsens valda ledamöter och för de valda revisorerna; . val av ledamöter av kassans styrelse jämte suppleanter;

val av revisorer för kassan jämte suppleanter; samt

9. framställning, som mä föreligga från kassans styrelse eller ock från för-

ening eller från föreningsombud i enlighet med vad i detta reglemente stadgas. 01

50%

8 5.

Vill förening eller föreningsombud göra framställning till ordinarie om- budsstämma, skall sådan framställning, skriftligen avfattad, insändas till kassans styrelse så tidigt, att den är styrelsen tillhanda senast den 30 april.

Vid stämman må ärende utom föredragningslistan kunna upptagas till behandling allenast på förslag av kassans styrelse, eller om minst en tiondel av de närvarande ombuden därom väcker förslag och styrelsen tillstyrker ärendets behandling vid stämman.

9 5. Å extra ombudsstämma må handläggas allenast ärende, som upptagits å föredragningslistan för stämman.

Om säkerheten för kassans obligationslån 10 å. Kassans styrelse åligger att noggrant tillse att vid utgivande av obliga— tioner tillräcklig säkerhet för dem finnes och att sådan säkerhet hålles vid makt under hela den tid obligationerna äro utelöpande.

11 5.

Den i 10 5 första stycket förordningen om kassan och om föreningarna stadgade offentliga vården av pantförskrivna reverser med hypotek ut- övas av ett ombud, som förordnas av länsstyrelsen i det län, inom vilket vederbörande förenings styrelse har sitt säte, dock att länsstyrelsen i Stock— holms län förordnar ombud hos Upplands bostadskreditförening.

Handlingarna skola förvaras i brandsäkert och i övrigt betryggande för- varingsrum under tre särskilda lås med olika nycklar. Nämnda ombud samt två av föreningens styrelse utsedda personer skola innehava var sin av dessa nycklar.

Arvode åt det av länsstyrelsen förordnade ombudet bestämmes av läns- styrelsen.

Om kassans utlåning

12 å. Lån till förening må icke beviljas av kassans styrelse, med mindre för- eningen företer bestyrkt protokollsutdrag utvisande föreningens beslut an- gående lånet samt de övriga handlingar, som styrka, att föreningen iakt- tagit gällande föreskrifter.

• Sida 116
•  Original

13 å.

Kapitalrabatt och övriga kostnader vid kassans upplåning, beräknade såsom styrelsen bestämmer, skola, såvitt å varje utlämnat lån belöper, gäl— das av föreningarna antingen vid uppbärande av lånebeloppet eller genom det i 14 5 förordningen om kassan och om föreningarna omförmälda rän- tetillägget.

Kapitel 11. Bostadskreditföreningarna

Om styrelsen 14 &.

Förenings styrelse skall bestå av, förutom den av kassastyrelsen utsed— de ledamoten, minst fyra och högst sex ledamöter, valda å ordinarie för- eningsstämma. Å sådan stämma väljes jämväl högst samma antal supple- anter för de valda ledamöterna.

Vald ledamot eller suppleant utses för tiden till och med den ordinarie föreningsstämma som hälles under tredje året efter det, då valet förrät- tades.

Avgår ledamot eller suppleant innan den tid, för vilken han är vald, gått till ända, skall vid nästa ordinarie föreningsstämma ny ledamot eller supp- leant väljas för den tid, som för den avgående må återstå.

Styrelsen väljer årligen inom sig ordförande och vice ordförande. Anmälan om de i denna paragraf omförmälda val och om alla inträffade förändringar i styrelsens sammansättning skall genom styrelsens försorg ofördröjligen ske hos kassan.

15 &.

Förenings styrelse sammanträder så ofta sådant erfordras för behandling av föreliggande ärenden. Sammanträde äger rum å tid och ort, som ord— föranden bestämmer. Sammanträdesorten bör i regel vara den ort, där styrelsen har sitt säte.

Till varje sammanträde skola kallas samtliga styrelseledamöter eller, vid förfall, erforderligt antal suppleanter ävensom verkställande direktören. Även om denne ej är ledamot av styrelsen, äger han deltaga i överläggning- arna och framställa förslag samt få sin mening antecknad till protokollet men ej deltaga i besluten.

Styrelsen är beslutför, då, förutom den vid sammanträdet tjänstgörande ordföranden, minst hälften av styrelsens övriga ledamöter är tillstädes. Så- som styrelsens beslut gäller den mening, för vilken de flesta rösterna av- givas. Vid lika röstetal avgöres val inom styrelsen genom lottning men annan fråga enligt den mening, som biträdes av ordföranden vid samman- trädet.

Ledamot av styrelsen eller verkställande direktör må ej handlägga fråga rörande avtal mellan honom och föreningen. Ej heller må han handlägga

• Sida 117
•  Original

fråga om avtal mellan föreningen och tredje man, såframt han däri äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot föreningens. Vad så- lunda är stadgat äge motsvarande tillämpning beträffande gåva från för- eningen, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot styrelseleda- moten, verkställande direktören eller tredje man.

Vid styrelsens sammanträden skall föras protokoll, som justeras på sätt styrelsen bestämmer.

16 5.

Styrelsen åligger att

1. i alla angelägenheter, som röra föreningen, själv eller genom ombud föra föreningens talan;

2. pröva ansökningar om lån ;

3. övervaka, att hos föreningen belånad fast egendom eller tomträtt allt- jämt erbjuder betryggande säkerhet;

4. tillse, att föreningens böcker och räkenskaper föras i föreskriven ord- ning samt att erforderliga brandförsäkringar behörigen vidmakthållas; &. bestämma arvode åt suppleanterna i föreningens styrelse, antaga tjäns- temän och övriga biträden samt bestämma lönevillkoren för dem och, när så finnes erforderligt, entlediga sådan personal; skolande bland tjänstemännen finnas en kamrerare och en ombudsman, dock att des- sa två befattningar må kunna förenas hos en person eller ock någon- dera befattningen förenas med befattningen som verkställande direk— tör;

6. utfärda instruktion för verkställande direktören och övriga befattnings— havare, i den mån så erfordras, samt bestämma den säkerhet tjänste- man kan anses böra ställa med avseende å upphörd, som av honom om- händerhaves ;

7. tillse, att föreningens medlemmar i rätt tid fullgöra sina skyldigheter mot föreningen, och, därest så ej är fallet, låta vidtaga nödiga åtgärder;

8. hos kassan göra anmälan om antagande och entledigande av kamrerare eller ombudsman hos föreningen samt om eventuellt förordnande av vikarie för sådan tjänsteman eller för verkställande direktören även- som till kassan insända instruktion, som av styrelsen fastställts för verkställande direktören eller annan befattningshavare;

9. årligen före den 1 mars avgiva berättelse över förvaltningen under näst föregående år; 10. efter avgivandet av styrelse- och revisionsberättelserna ofördröjligen in- sända desamma till kassan; 11. till kassan insända bestyrkt avskrift av vid föreningsstämma fört pro- tokoll; 12. lämna kassans styrelse alla de upplysningar, som av densamma äskas; samt 13. verkställa vad av kassans styrelse kan anbefallas eller av föreningen å föreningsstämma beslutas ävensom slutligen i övrigt ombesörja vad detta reglemente eller annan författning må för särskilda fall föreskriva.

• Sida 118
•  Original

17 5.

Styrelsen äger bemyndiga ledamöter och suppleanter i styrelsen samt verkställande direktören, minst två i förening, att teckna föreningens fir- ma. Firman må ock efter styrelsens bemyndigande tecknas av en av nämn- da personer med kontrasignation av därtill utsedd befattningshavare hos föreningen. Därest styrelsen finner särskilt behov därtill föranleda må styrelsen jämväl bemyndiga särskild befattningshavare hos föreningen att med kontrasignation som nyss sagts teckna firman.

Om revisionen 18 5.

Förutom den revisor jämte suppleant, som utses av kassans styrelse, sko- la för förening finnas minst två och högst fyra revisorer jämte lika många suppleanter. Dessa revisorer och suppleanter väljas å ordinarie förenings- stämma. Av de valda revisorerna bör en, så ock hans suppleant, vara av handelskammare i riket eller på annat, av Konungen godkänt sätt aukto— riserad revisor.

Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera för- eningens tillgångar samt granska föreningens böcker, räkenskaper och and- ra handlingar.

Styrelsens årsberättelse skall ofördröjligen efter dess avgivande över- lämnas till revisorerna.

Revisorerna skola senast den 1 april avgiva revisionsberättelse, i vilken de skola till- eller avstyrka ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter.

Revisionsberättelsen skall jämte styrelsens förvaltningsberättelse minst åtta dagar före ordinarie föreningsstämma föreligga i tryck och hållas till- gänglig för föreningens medlemmar. Vid berättelsen skall fogas den för— klaring styrelsen må hava avgivit över av revisorerna framställda anmärk- ningar.

19 5.

Om kassans styrelse prövar nödigt att anställa särskild granskning av förenings förvaltning, skola alla handlingar, räkenskaper och kontanta till- gångar hållas tillgängliga för sådan granskning.

Om skadeståndsskyldighet för styrelseledamöter och revisorer 20 &.

Styrelseledamöter, som uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskynda för- eningen skada, svare för skadan en för alla och alla för en.

Hava revisorer i sin berättelse mot bättre vetande lämnat oriktig upp- gift eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling, som av dem granskats, eller vid fullgörandet av sitt uppdrag visat vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sig till last, gentemot föreningen ansvariga för all därav uppkommande skada, en för alla och alla för en.

• Sida 119
•  Original

Om föreningsstämma 21 å.

Ordinarie föreningsstämma skall hållas årligen före utgången av april månad å tid, som styrelsen bestämmer.

Extra föreningsstämma skall utlysas, när styrelsen finner sådant erfor- derligt eller kassans styrelse det begär eller minst tiondelen av antalet med- lemmar i föreningen därom hos styrelsen gör skriftlig framställning med an- givande av orsaken.

Stämma hålles å den ort, där styrelsen har sitt säte. Kungörelse om stämma skall minst fjorton dagar förut införas i minst två inom föreningens verksamhetsområde utkommande tidningar. Kungö- relse om extra stämma skall innehålla uppgift å samtliga å stämman före— kommande ärenden.

Under en vecka närmast före ordinarie föreningsstämma skall förteck- ning över de ärenden, som därvid skola förekomma, genom styrelsens för- sorg hållas tillgänglig för föreningens medlemmar å föreningens kontor.

Vid extra föreningsstämma må icke till behandling upptagas ärende, som icke varit i kallelsen till stämman angivet.

Ärende, som skall behandlas å föreningsstämma, skall av föreningens styrelse i mån av behov beredas.

22 &.

Rösträtt å föreningsstämma tillkommer envar föreningsmedlem, som icke häftar för förfallna oguldna avgifter till föreningen.

För utövande av rösträtt ä föreningsstämma skall härjämte gälla följande:

1. varje medlem äger en röst;

2. medlems rösträtt kan utövas genom annan medlem eller make såsom ombud;

3. ingen må såsom ombud företräda mer än en medlem;

4. juridisk person företrädes, förutom av sin styrelse eller annan ställ- företrädare enligt lag, av den som därtill bemyndigats, vare sig denne är medlem i föreningen eller ej. Senast kl. 15 å näst sista söckendagen före föreningsstämma skall den, som vill utöva sin rösträtt å stämman, å föreningens kontor göra anmälan därom och, om så erfordras, styrka sin behörighet.

23 &.

Över förhandlingarna å föreningsstämma skall genom styrelsens försorg föras protokoll.

Ä stämman gäller såsom föreningens beslut den mening, för vilken de flesta rösterna utfallit. Vid lika röstetal avgöres val genom lottning men annan fråga enligt den mening, som biträdes av stämmans ordförande.

Omröstning sker öppet; men om någon medlem det begär, skola val för- rättas med slutna sedlar.

Föreningens styrelseledamöter, verkställande direktör och revisorer äga,

• Sida 120
•  Original

även om de ej äro medlemmar av föreningen, deltaga i överläggningarna vid föreningsstämma men ej i besluten.

Ej må någon själv eller genom ombud eller såsom ombud för annan å föreningsstämma deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan honom och föreningen. Ej heller må han deltaga i behandling av fråga om avtal mellan föreningen och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot föreningens. Vad sålunda stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande gåva från föreningens sida, så ock be- träffande rättegång eller annan talan mot honom eller tredje man.

Styrelseledamot eller verkställande direktör må, även om han är medlem i föreningen, ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för förvaltningsåtgärd, för vilken han är ansvarig, eller i val av revisor.

24 5.

Vill medlem framställa förslag till behandling vid ordinarie förenings- stämma, skall han före februari månads utgång skriftligen anmäla ärendet hos styrelsen.

25 &.

Föreningsstämma öppnas av styrelsens ordförande eller vid förfall för denne av annan medlem av styrelsen, inför vilken röstlängden justeras och de röstberättigade efter huvudtalet välja ordförande för stämman.

Vid ordinarie föreningsstämma skola i övrigt följande ärenden före- komma:

1. val av två personer att jämte ordföranden justera det vid stämman för-

da protokollet;

2. föredragning av styrelsens och revisorernas berättelser jämte därvid

fogade handlingar;

fråga om fastställande av balansräkning; fråga om ansvarsfrihet för styrelsen; förslag om ändring i grunderna för räntetilläggets gäldande; bestämmande av arvoden till styrelsens ledamöter och de vid stämman valda revisorerna; val av ledamöter i styrelsen och suppleanter för dem; . val av revisorer och suppleanter för dem;

9. val av ombud att å föreningens vägnar deltaga i sådan ombudsstäm- ma, som omförmäles i 7 5 förordningen om kassan och om föreningar- na, ävensom suppleanter för dem; samt 10. ärenden som av styrelsen eller av medlem hänskjutits till stämmans avgörande.

??”???

00.”

Om lånerörelsen 26 å. Brandförsäkring, som i 26 5 förordningen om kassan och om föreningar— na avses, skall vara meddelad av inländsk försäkringsinrättning eller ut- ländsk försäkringsanstalt med rätt att här i riket driva försäkringsrörelse.

• Sida 121
•  Original

Föreningen skall ofördröjligen från försäkringsgivaren införskaffa med- givande, att dennes ansvarighet gentemot föreningen såsom innehavare av inteckning i fast egendom eller tomträtt skall, därest försäkringen ändras, uppsäges eller eljest upphör eller om premie ej i rätt tid erlägges, fortfaran- de gälla intill dess sex veckor förflutit från den tidpunkt, då föreningen be- visligen från försäkringsgivaren mottagit skriftlig underrättelse om det inträffade förhållandet.

Dylikt medgivande vare dock ej erforderligt, därest föreningen tecknat särskild försäkring beträffande den förlustrisk, som på grund av nämnda förhållanden kan inträda.

27 5.

Innan annat län än hyggnadskreditiv mot säkerhet av inteckning i fast egendom eller tomträtt beviljas, skall den fasta egendomen eller byggnad, som uppförts å den med tomträtt upplåtna tomten, besiktigas och värderas av ojäviga värderingsmän, som för sådant ändamål utsetts av föreningens styrelse. Värderingsmännen åtnjuta för förrättningen ersättning enligt taxa, fastställd av styrelsen. Ersättningen skall gäldas av lånesökanden men må, efter styrelsens prövning, återbetalas till denne.

För värderingsmännen skall gälla instruktion, som tillika med formulär för värderingsinstrument fastställes av kassans styrelse.

Vid värderingen, som avser att utgöra ledning för styrelsen vid bestäm- mandet av det varaktiga värdet (uppskattningsvärdet) å den fasta egendo- men eller å byggnad som uppförts å den med tomträtt upplåtna tomten, skall hänsyn tagas till alla föreliggande och beräkneliga omständigheter, som kunna påverka detta värde. Är byggnad huvudsakligen avsedd till andra af- färslokaler än kontor eller butiker, eller till sådana bostäder, kontor eller butiker, som icke kunna förutses svara mot ortens förhållanden, eller är byggnad av säregen beskaffenhet med hänsyn till sin belägenhet eller storlek i förhållande till andra för samma ändamål avsedda byggnader i orten eller därigenom att den helt eller till övervägande del anordnats för visst spe- ciellt ändamål eller av annan liknande anledning, må uppskattningsvärdet icke sättas högre än till det värde, som, med hänsyn tagen även till kostnad för erforderlig omändring eller ombyggnad, kan beräknas för det fall att byggnaden skall användas endast till sedvanliga bostäder, kontor eller bu- tiker.

Vad i denna paragraf stadgas skall äga motsvarande tillämpning beträf— fande hyggnadskreditiv, dock att värderingen skall verkställas med ledning av upprättade byggnadsritningar.

28 5.

Det tillkommer förenings styrelse att, med iakttagande av vad i 27 5 för- ordningen om kassan och om föreningarna stadgas, efter omständigheterna i varje särskilt fall avgöra, huruvida erbjuden inteckning kan med hänsyn till sitt förmånsrättsläge anses utgöra betryggande säkerhet; kassans sty- relse obetaget att vid behandling av föreningens ansökan om motsvarande lån från kassan pröva den erbjudna inteckningssåkerheten.

• Sida 122
•  Original

Vad sålunda föreskrivits utgör icke hinder för förening att gemensamt med annan långivare bevilja lånesökanden lån (konsortielån). Vid utbetal- ning av konsortielån skall föreningen för långivarnas gemensamma räkning taga vård om hela inteckningssåkerheten.

29 5.

Senast då lånesökande erhåller beviljat lånebelopp skall han, därest icke kassans styrelse annorlunda bestämmer, avlämna följande handlingar:

1. handlingar, som bestyrka lånesökandens fång till den fasta egendomen eller tomträtten;

2. gravationsbevis rörande den fasta egendomen eller tomträtten, vilket be— träffande den fasta egendomen skall vara utfärdat så sent efter senast be- viljad lagfart, att förbindelse å ogulden köpeskilling ej kan intecknas med bättre rätt än den inteckning, som erbjudes föreningen;

3. bevis angående senast åsatt taxeringsvärde å den fasta egendomen eller

å byggnad, som uppförts å den med tomträtt upplåtna tomten; . handlingar, som utvisa det belopp, till vilket byggnad är brandförsäkrad;

5. skuldebrev, avfattat enligt av kassans styrelse fastställt formulär, även— som i skuldebrevet förtecknad inteckningssåkerhet.

Sökes lån av förmyndare för omyndigs räkning, skall företes bevis om överförmyndarens samtycke till lånet, därest sådant samtycke enligt lag er— fordras.

För utbetalning å hyggnadskreditiv erfordras att vederbörande kommun iklätt sig borgen för lånebeloppet.

Underskrift å skuldebrevet bör vara bevittnad av två vittnen, vilka böra utsätta hemvist och titel eller yrke.

30 &.

Förenings räkenskapsår skall utgöras av kalenderår. Kapitalavbetalningar, räntelikvider och övriga inbetalningar för lån skola verkställas halvårsvis å tid, som av föreningens styrelse bestämmes.

31 5.

Vart femte år eller oftare, om kassans eller föreningens styrelse så prö- var nödigt, skall den fasta egendomen eller byggnad, som uppförts å den med tomträtt upplåtna tomten, genom föreningens försorg besiktigas till övervakande av att vanvård icke äger rum.

32 å.

Försummar låntagare att erlägga föreskriven inbetalning, skall han efter styrelsens beslut å förfallna beloppet gälda ränta, beräknad efter högst en procent i månaden. Har likvid ej skett inom trettio dagar från förfalloda— gen, är låntagaren skyldig att, om styrelsen prövar sådant nödigt, inom tre månader gälda jämväl det återstående kapitalet med ränta.

33 5.

Har byggnad å den fasta egendomen eller å den med tomträtt upplåtna tomten skadats av eld, ankommer det på föreningens styrelse att bestäm-

.,;s

• Sida 123
•  Original

ma, huruvida det lånebelopp, för vilket inteckning i den fasta egendomen eller tomträtten utgör säkerhet, skall inbetalas eller helt eller delvis kvarstå.

Har panten under lånetiden eljest, genom vanvård eller annorledes, förlo- rat i värde, så att den icke anses utgöra betryggande säkerhet, äger styrel- sen, därest gäldenären ej lämnar nöjaktig fyllnadssäkerhet, uppsäga lånet att helt eller delvis inbetalas efter ett år eller, om sådant med hänsyn till föreliggande omständigheter prövas erforderligt, tidigare.

Föreligger ej längre för föreningen betryggande brandförsäkring av bygg— naden och har kravet på sådan försäkring icke eftergivits enligt vad i 26 5 första stycket i förordningen om kassan och om föreningarna stadgas, varde lånet ofördröjligen uppsagt att genast inbetalas. Vad nu sagts skall ock gälla, därest villkor, som föreskrivits i samband med eftergift av kravet på brandförsäkring, åsidosättes.

34 5.

Har belånad fast egendom blivit delad, må lånet, efter prövning av för- eningens styrelse, kunna fördelas på egendomens särskilda delar i den mån dessa var för sig utgöra full säkerhet enligt för föreningens rörelse gällande grunder, eller ock under enahanda förutsättning kvarstå i allenast en del av egendomen.

35 5.

I den mån amortering av lån äger rum, skall, där ej annat i lag föreskri— ves, låntagarens rätt att förfoga över motsvarande del av den för lånet ställ- da inteckningssåkerheten vara beroende av medgivande av föreningens sty— relse.

36 &.

Övergår belånad fast egendom eller tomträtt till ny ägare eller tomträtts- havare, skall denne, om han vill övertaga lånet, inom sex månader från den dag, då han blev ägare av den fasta egendomen eller tomträtten övergick till honom, hos föreningens styrelse göra ansökan därom och för sådant ändamål avlämna förbindelse enligt formulär, som fastställes av kassans styrelse. Gö- res ej sådan ansökning eller avslås densamma eller underlåter tomträttsha- varen att inom sex månader efter därom erhållen anmodan från förening— ens styrelse söka inskrivning av sitt fång till tomträtten, äger styrelsen upp- säga lånet att inbetalas efter ett år.

37 5.

Där till följd av exekutiv auktion eller i fall, som avses i 12 & fjärde och femte styckena jämförda med 26 å fjärde stycket förordningen om kassan och om föreningarna eller i 32, 33 och 36 55 i detta reglemente, lån inbetalas till förening i förtid, äger föreningen att av låntagaren på det sätt och med det belopp, som av kassans styrelse bestämmes, uppbära ränteskillnadser— sättning. Utom i det fall, som avses i 12 å fjärde stycket förordningen om kassan och om föreningarna, äger föreningen jämväl uppbära ersättning för förlorade räntetillägg. Dylik ersättning bestämmes av kassans styrelse och erlägges av låntagaren, såvida kassans styrelse ej annorlunda beslutar.

• Sida 124
•  Original

38 &.

Kostnader för bevakning, lagsökning, inteckningsåtgärd, anmälan för an- teckning om inteckningsinnehav m. m. förskjutas av föreningen men skola ersättas av vederbörande låntagare; dock att anmälan om inteckningsinne- hav må bekostas av föreningen.

39 5.

Där förening för skyddande av sin fordran funnit sig nödsakad att in- köpa för fordringen pantsatt eller utmätt egendom eller tomträtt, skall så- dan egendom eller tomträtt åter överlåtas, så snart lämpligen kan ske, och senast då överlåtelsen kan äga rum utan förlust för föreningen. I övrigt må föreningen ej förvärva fast egendom eller tomträtt annat än för beredande av erforderliga lokaler åt föreningen. För sådant förvärv erfordras medgi— vande av kassans styrelse.

40 å.

Förenings egna värdehandlingar skola förvaras i brandsäkert och i övrigt betryggande förvaringsrum under minst två särskilda lås med olika nyck— lar. Nycklarna skola omhänderhavas av särskilda av föreningens styrelse därtill utsedda personer.

Om ansvarighet vid slutbetalning av län 111. m.

41 5.

Medlem av förening, som genom att inbetala erhållet lån utgår ur för- eningen, fritages från den ansvarighet, som enligt vad i 28 5 förordningen om kassan och om föreningarna angivits åvilar honom, först sedan han gul— dit vad på grund därav å honom belöper av brist, som må föreligga enligt fastställd balansräkning för det år inbetalningen skedde, eller ock för gäl- dandet av sådan brist ställt säkerhet, som godkänts av föreningens styrelse.

Övergår belånad fast egendom eller tomträtt till ny ägare eller tomträtts— havare, som med styrelsens medgivande övertager lånet, gälla enahanda bestämmelser i fråga om förutvarande ägaren eller tomträttshavaren, dock att denna ansvarighet endast skall tagas i anspråk i den mån den nye ägaren eller tomträttshavaren icke äger tillgång till fullgörande av sina förpliktelser till föreningen.

Om bidrag till bestridande av föreningarnas förvaltningskostnader

42 5.

De i 29 5 förordningen om kassan och om föreningarna omförmälda rän- tetilläggen skola efter förslag av styrelsen bestämmas å ordinarie förenings— stämma. Så länge säkerhetsfonden icke uppgår till tre procent av förening- ens hela skuld till kassan, skall föreningsstämmans beslut underställas kas- sans styrelse för godkännande.

• Sida 125
•  Original

Om säkerhetsfonden 43 å.

Säkerhetsfondens avkastning lägges till fonden; dock mä avkastningen, då fonden överstiger sex procent av föreningens skulder, kunna, efter medgi- vande av kassans styrelse, användas till bestridande av föreningens förvalt- ningskostnader eller, till den del avkastningen ej är erforderlig för sådant ändamål, till beredande av annan lättnad i lånevillkoren för föreningens medlemmar.

Bestämmelser rörande föreningars bildande

1. Då Konungen meddelat tillstånd att bilda viss förening, skall under- rättelse därom lämnas länsstyrelsen i det län, inom vilket föreningens sty- relse skall hava sitt säte, ävensom kassans styrelse. För föreningen utser länsstyrelsen fyra personer, därav en ordförande, jämte erforderligt antal suppleanter, att tillsammans med den av kassastyrelsen utsedde ledamoten i föreningens styrelse fungera såsom interimsstyrelse för föreningen intill dess styrelseledamöter första gången valts å ordinarie föreningsstämma. Av länsstyrelsen utses även två personer, jämte suppleanter för dessa, att tillika med den revisor, som utses av kassans styrelse, i avbidan å val av revisorer å ordinarie föreningsstämma vara föreningens revisorer. Arvoden till in- terimsstyrelsens ordförande och övriga ledamöter samt till de av länsstyrel- sen utsedda interimsrevisorerna bestämmas av länsstyrelsen.

2. Förenings interimsstyrelse skall inom tre veckor efter det att den blivit utsedd, genom annons, som införes i Post- och Inrikes Tidningar och i minst två av ortens tidningar, uppmana dem, som önska erhålla lån av föreningen, att ansöka därom och därvid lämna de upplysningar, som erfordras för be- dömande av lånens reglemensenlighet i vad angår lånesökandenas fång till den fasta egendomen eller tomträtten, brandförsäkrings- och taxeringsvär— den å den fasta egendomen eller å byggnad, som uppförts å den med tomt- rätt upplåtna tomten, samt de mot sökta lån svarande inteckningarnas be— lägenhet inom dessa värden.

Fråga, varom enligt gällande bestämmelser föreningsstämma beslutar, må, intill dess ordinarie föreningsstämma första gången hålles, i stället, där frå— gans avgörande icke utan olägenhet kan anstå, avgöras av föreningens in— terimsstyrelse. Denna må dock icke utse föreningsombud till ombudsstäm- ma.

3. Då ledamöter i förenings styrelse första gången väljas å ordinarie för- eningsstämma, utses en tredjedel för tiden till och med den ordinarie för- eningsstämma, som skall hållas året näst efter det år då valet förrättas, och en tredjedel för tiden till och med ordinarie föreningsstämma under andra året efter det år då valet företages. Är hela antalet valda ledamöter icke jämnt delbart med tre, skall den först avgående gruppen ledamöter, och, om så erfordras, den därnäst avgående gruppen utgöra en mer än den åter- stående gruppen. På enahanda sätt förfares vid första val av suppleanter.

• Sida 126
•  Original

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1963, då reglementet den 27 mars 1953 (SFS nr 98) för Svenska bostadskreditkassan och för bostads- kreditföreningar upphör att gälla.

Kungl. Maj:ts instruktion för av länsstyrelsen förordnat ombud hos stads- hypoteks- eller bostadskreditförening

1 &.

Ombud, som jämlikt 11 å reglementet för Konungariket Sveriges stads- hypotekskassa och för stadshypoteksföreningar eller jämlikt 11 å reglemen— let för Svenska bostadskreditkassan och för bostadskreditföreningar förord- nats att beträffande sådan förening utöva offentlig vård å av förening pant- förskrivna reverser och hypotek och i denna egenskap skall innehava nyc- kel till ett av de tre lås, under vilka sådana säkerhetshandlingar skola för- varas, har att å den förbindelse för erhållna lån, som det åligger förening att, enligt av kassans styrelse fastställt formulär, till kassan insända, med- dela intyg därom, att förbindelsen med därå antecknade hypotek överens- stämmer med de till ombudet överlämnade säkerhetshandlingarna samt att dessa blivit inlagda uti det för dem avsedda förvaringsrummet.

2 5.

Ombudet har att övervaka, att förening fullgör föreskrift, som må av kas— sans styrelse hava utfärdats, angående skyldighet för förening att hos in- skrivningsdomaren göra anmälan för anteckning om innehav av intecknings- handling.

Ombudet har dessutom att tillse, att alla erforderliga brandförsäkringar behörigen vidmakthållas.

Det åligger ombudet att med ledning av från kassan erhållna uppgifter om till föreningen utbetalda lån tillse, att mot lånen svarande reverser med tillhörande hypotek utan onödig tidsutdräkt ställas under offentlig vård.

Ombudet har att kontrollera och med sin signatur eller på annat ända- målsenligt sätt bestyrka riktigheten av de uppgifter angående reverser och pantförskrivna inteckningar, som enligt av kassans styrelse utfärdade be— stämmelser skola antecknas i hos föreningen fört inteckningsregister.

3 5.

Göres av föreningen eller dess ombudsman framställning att utbekom— ma under ombudets nyckel förvarad säkerhetshandling för annat ändamål än anmälan hos inskrivningsdomare av inteckningsinnehav, konkursbevak- ning, lagsökning, exekutiv försäljning eller köpeskillingslikvid, må sådan framställning av ombudet bifallas allenast där det visas, att den ifrågasatta åtgärden i behörig ordning beslutats, och dess vidtagande icke uppenbarli— gen strider mot gällande bestämmelser.

Vill förening utbekomma till föreningen utställt skuldebrev för att ut- bytas mot av vederbörande låntagare utgiven ny förbindelse, genom vilken

• Sida 127
•  Original

lånet omsättes, skall jämväl styrkas, att kassans styrelse samtyckt till så- dant utbyte.

Då tillgång till säkerhetshandlingarna påfordras vid slutbetalning av län eller för vidtagande av relaxations- eller annan åtgärd, skall ombudet ut- lämna handlingarna till behörig tjänsteman hos föreningen mot kvitto, som inlägges i vederbörande låneakt.

4 &.

Över uttagna handlingar skall ombudet föra förteckning enligt av kassans styrelse fastställt formulär, vilken förteckning skall förvaras bland säker- hetshandlingarna.

5 5.

Skall uttagen handling åter inläggas men dröjes därmed längre än ombu- det anser erforderligt, skall ombudet hos föreningsstyrelsen göra påminnelse i saken. Lämnas denna obeaktad, anmäles förhållandet hos kassans sty- relse.

Vid återinläggning av uttagen handling skall ombudet tillse, att ej annan åtgärd därmed vidtagits än den, för vilken handling uttagits.

Denna instruktion träder i kraft den 1 juli 1963, från och med vilken dag instruktionen den 27 mars 1953 (nr 99) för av länsstyrelsen förordnat om- bud hos stadshypoteks— eller bostadskreditförening upphör att gälla.

B. Särskilda motiveringar till författningsförslagen

Förslaget till förordning om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

1 €. Paragrafen överensstämmer helt med 1 5 i den nu gällande förord— ningen.

2 5. Ersätter 11 5, första till femte styckena, i den nuvarande förord- ningen. Beträffande antalet ledamöter i kassastyrelsen och att för samtliga ledamöter i styrelsen personliga suppleanter skall finnas, hänvisas till ut- redningens förslag i kapitel IV, avsnittet 7 a. Utredningen anser, att såsom hittills ordföranden i kassastyrelsen skall utses av Konungen och den av fullmäktige i riksgäldskontoret utsedde ledamoten av styrelsen vara styrel— sens vice ordförande.

3 5. Paragrafen motsvarar 11 &, sjätte stycket, första punkten, i nu gäl- lande förordning.

4 5. Paragrafen motsvarar 7 5, andra stycket, och 11 å, sjätte stycket, andra och tredje punkterna, i nuvarande förordning samt 16 å, andra styc- ket, andra punkten, i nuvarande reglemente.

Med hänsyn till vikten av att värderingsmännens verksamhet utövas efter enhetliga normer och då värderingarna — om utredningens förslag om att belåningsgränserna skall vara oberoende av taxeringsvärdena genomföres —

• Sida 128
•  Original

får ännu större betydelse än tidigare, har utredningen ansett det lämpligt att överflytta bestämmelsen om instruktion för värderingsmän och om for- mulär till värderingsinstrument från reglementet till förordningen. Härige- nom ernås även den fördelen, att samtliga bestämmelser om särskilda be- slutsvillkor kommer att återfinnas på samma författningsställe.

5 S. Motsvarar 12 5, första stycket, i nuvarande förordning. I paragrafen har också intagits särskilda jävsbestämmelser för revisor, till vilka bestäm— melser motsvarighet tidigare saknats i förordningen. I fråga om jävsbestäm- melserna hänvisas till utredningens framställning i kapitel IV, avsnittet 7 b. 6 &. Motsvarar 11 &, sista stycket, och 12 5, sista stycket, i nuvarande förordning. 7 5. Motsvarar 13 och 26 55 i nuvarande förordning. Jävs'bestämmelserna för ombud har väsentligt skärpts (kapitel IV _ avsnittet 7 b). 8 &. Motsvarar 3 5 och 5 5, tredje och fjärde styckena, i nuvarande för- ordning. Utredningen har ansett det onödigt att begränsa kassans rätt att utfärda obligationer till allenast räntebärande sådana. I övrigt har bestämmelserna omformulerats så att ändringar i texten inte blir erforderliga vid varje änd— ring av grundfondens belopp. Utredningen har ansett sig böra skärpa skyldigheten för kassans styrelse att underrätta Konungen så snart grundfonden tas i anspråk för täckande av förluster. 9 &. Motsvarar 5 5, första och andra styckena, i nuvarande förordning. En viss omformulering har gjorts för att undanröja den tveksamhet som hittills rått angående kassans rätt att —— utöver amorteringslån och fasta lån —- uppta s. k. blandade län, där viss del av obligationslånets belopp åter- betalas genom amortering och återstoden på en gång. 10 &. Motsvarar 6 5 i nuvarande förordning. En viss omformulering har gjorts för att antyda, att närmare bestämmelser om den offentliga vården återfinns i reglementet. Dessutom har i lagtexten — med hänsyn till att enligt förslaget föreningarna skall kunna lämna hyggnadskreditiv — inta- gits en erinran om att för byggnadskreditiven en extra säkerhet finns i form av kommunal borgen. 11 &. Överensstämmer med 7 &, första stycket, i nuvarande förordning. 12 å. Motsvarar 10 5 i nu gällande förordning. Lydelsen har ändrats, dels för att undanröja den tveksamhet som hittills rått angående kassans rätt att utlämna blandade lån, dels i anledning av utredningens förslag angående byggnadskreditivgivning. 13 å. Överensstämmer med 9 5 i nu gällande förordning. 14 &. Motsvarar i nu gällande förordning 14 5. I texten har vidtagits de förändringar, som varit betingade av de överväganden utredningen gjort i kapitel IV, avsnittet 4, beträffande fondbildning samt förvaltnings- och fondbidrag. 15 %. Motsvarar 2 5 i nuvarande förordning. Med hänsyn till beloppet av

• Sida 129
•  Original

kassans utelöpande obligationer och den fortsatta expansion, som kassans låneverksamhet enligt utredningens bedömande kan väntas undergå, har utredningen ansett befogat, att grundfondens storlek ökas från nuvarande 725 milj. kr. till 1 miljard kr.

16 5. Motsvarar 4 5 i nuvarande förordning; endast en mindre formell ändring har vidtagits i texten.

17 5. Överensstämmer med 8 5 i nu gällande förordning. 18 5. Överensstämmer med 15 5 i nu gällande förordning. 19 5. Överensstämmer med 16 5 i nu gällande förordning. 20 5. Motsvarar 17 5 i nu gällande förordning. I andra stycket har vid- tagits de ändringar, som föranletts av utredningens överväganden och för- slag i kapitel IV, avsnittet 2.

21 5. Överensstämmer med 18 5 i nuvarande förordning. 22 5. Överensstämmer med 25 5, första stycket, i nuvarande förordning. 23 5. Överensslämmer med 25 5, andra stycket, i nuvarande förordning. 24 5. Motsvarar 25 5, tredje stycket, i nuvarande förordning. ] texten har utredningen tillagt vissa jävsbestämmelser för revisor enligt förslagen i kapitlet IV, avsnittet 7 b.

25 5. Motsvarar 25 5, fjärde stycket, i nuvarande förordning. 26 5. Motsvarar 23 5 i nu gällande förordning. I andra stycket har inta- gits en bestämmelse om byggnadskreditiven. Fjärde stycket innehåller vissa förändringar, föranledda av utredningens förslag i kapitel IV, avsnitt 4, om det särskilda räntetillägget. I den nuvarande förordningen finns en bestäm— melse om att lån ej må meddelas till lägre belopp än 1000 kr. Denna be- stämmelse har ansetts obehövlig och borttagits. I sista stycket har vissa formella ändringar vidtagits med anledning av de nya bestämmelserna om det särskilda räntetillägget. Slutligen har ett visst förtydligande gjorts be- träffande vissa särskilda kostnader, som föreningarna kan ha (jämför 28 5 i nu gällande reglemente).

27 5. Motsvarar 24 5 i nu gällande förordning. Viss omskrivning har skett med anledning av utredningens förslag om belåningsgränserna (kapitel IV, avsnittet 3 b). I förtydligande syfte har visst tillägg gjorts beträffande de blandade lånen. De i 24 5 i nu gällande förordning intagna minimibestäm- melserna för amortering har uteslutits såsom obehövliga.

28 5. Överensstämmer med 19 5 i nuvarande förordning. Såsom av 8 5 i denna förordning (17 5 i förslaget till ny förordning) framgår, må kassans styrelse bevilja förening bidrag utan återbetalningsskyldighet för täckande av förlust, som icke kan täckas med föreningens säkerhetsfond eller eljest utan att medlemmarnas ansvarighet för föreningens" förbindelser anlitas, med belopp motsvarande högst hälften av reservfonden.

29 5. Motsvarar 27 5 i nuvarande förordning. Lagtexten har omskrivits i enlighet med utredningens under kapitel IV, avsnitt 4, framförda förslag.

30 5. Motsvarar 20 och 21 55 i nuvarande förordning. De särskilda vill— kor för fondens placering, som ges i 21 5 nuvarande förordning, har ansetts obehövliga och ersatts med en allmän bestämmelse om att säkerhetsfonden

9—620761

• Sida 130
•  Original

—— i den mån den icke erfordras i rörelsen -— må på annat betryggande sätt göras räntebärande. Det förutsättes härvid, att placeringen sker med beak- tande av vederbörliga likviditetssynpunkter.

31 5. Överensstämmer med 22 5 i nuvarande förordning. 32 5. Överensstämmer med 28 5 i nuvarande förordning.

Som framgår av förslaget till övergångsbestämmelser är avsikten inte att rubba giltigheten av nuvarande styrelsemandat utan endast att 'anbefalla kompletterande val vid 1963 års ordinarie ombudsstämma, så att därvid utöver de två styrelseledamöter, vilka enligt nuvarande ordning skall utses för en tid av tre år, väljes ytterligare en ledamot för en tid av två år. Här- igenom ernås att av de valda ledamöterna en tredjedel årligen avgår. Vid ombudsstämman väljes i samma ordning suppleanter, vilka enligt förslaget skall vara personliga och sålunda utökas från nuvarande tre till sex. Från och med den 1 juli 1963 skall dessutom tillkomma en av Konungen utsedd styrelseledamot jämte suppleant.

Förslaget till reglemente för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och för stadshypoteksföreningar

1 5. Motsvarar 5 5 i nu gällande reglemente. I texten har vidtagits vissa förändringar, föranledda av utredningens förslag om utökning av antalet kassastyrelseledamöter (kapitel IV, avsnittet 7 a). Utredningens förslag om utvidgade jävsbestämmelser (kapitel IV, avsnittet 7 b) har föranlett om- skrivning av paragrafens fjärde stycke. Slutligen föreslår utredningen, att kassastyrelsen beredes möjlighet att bemyndiga särskild befattningshavare hos kassan att med kontrasignation av annan befattningshavare teckna kas- sans firma, varför ett tillägg gjorts till paragrafens sista stycke.

2 5. Motsvarar 6 5 i nu gällande reglemente. I enlighet med utredningens i kapitel IV. 6 framförda förslag om att kassans direktivrätt till föreningar- na bör komma till klart uttryck, har i näst sista stycket av paragrafen in- tagits en föreskrift om denna direktivrätt.

3 5. Överensstämmer med 7 5 i nu gällande reglemente. 4 5. Överensstämmer med 12 5 första stycket i nu gällande reglemente. 5 5. Paragrafen motsvarar 8 5 sista stycket och 12 5 andra stycket i nu gällande reglemente. I sak har inga förändringar vidtagits.

6 5. Innehållet överensstämmer med 8 5 första till tredje styckena i nu gällande reglemente.

7 5. Överensstämmer med 9 5 i nu gällande reglemente. 8 5. Överensstämmer med 10 5 i nu gällande reglemente. 9 5. Överensstämmer med 11 5 i nu gällande reglemente. 10 5. Överensstämmer med 1 5 i nu gällande reglemente. 11 5. Motsvarar 2 5 i nu gällande reglemente. Då Upplands stadshypo— teksförening, vars styrelse har sitt säte i Stockholm, uteslutande bedriver

• Sida 131
•  Original

verksamhet inom Stockholms län, föreslår utredningen att länsstyrelsen i sagda län skall förordna ombud hos föreningen.

12 5. Motsvarar 3 5 i nu gällande reglemente. En viss omskrivning har gjorts för att den i 35 5, punkt 3, nuvarande reglemente intagna bestäm- melsen om åliggande för styrelsen att fatta beslut rörande framställning om lån från kassan samt den i 36 5 intagna föreskriften om att framställ- ning om lån från kassan skall vara åtföljd av bestyrkt protokollsutdrag, ut- visande att styrelsen beslutat framställningen, skall kunna utgå. Den sist- nämnda bestämmelsen har tolkats så, att två beslut betläffande lånen skulle vara erforderliga från föreningarnas sida, nämligen ett 0111 beviljan- de av länet och ett om framställning till kassan om lån. Med den föreslagna formuleringen har utredningen velat ge uttryck åt att det räcker med ett beslut, nämligen det som avser lånets beviljande.

13 5. Motsvarar 4 5 i nu gällande reglemente. 14 5. Överensstämmer med 33 5 i nu gällande reglemente. 15 5. Motsvarar 34 5 i nu gällande reglemente. Jävsbestämmelserna för styrelseledamot och verkställande direktör har enligt utredningens förslag i kapitel IV, avsnittet 7 b, moderniserats. Sista stycket av den nu gällande paragrafen 34 har överförts till 20 5 i utredningens förslag. Föreningsdirek- tör har, även om han ej är ledamot av styrelsen, tillerkänts rätt att delta i överläggningarna men ej i besluten.

16 5. Motsvarar 35 5 i nu gällande reglemente, dock har, såsom under motiveringen för den föreslagna 12 5 amnärkts, punkten 3 i nu gällande 35 5 uteslutits.

17 5. Motsvarar 37 5 i nu gällande reglemente. Firmateckningsbestäm- melserna har utformats i överensstämmelse med vad som föreslagits be— träffande motsvarande bestämmelser för kassornas styrelser (1 5 i förslaget till nytt reglemente). I nuvarande 37 5 reglementet finns en föreskrift om att kontrollen över handhavandet av förenings kassa skall utövas av ord— föranden eller, om styrelsen så förordnar, av annan dess ledamot. Detta åliggande synes böra tillkomma föreningens revisorer, varför någon motsva- righet till bestämmelsen inte medtagits i författningsförslaget.

18 5. Motsvarar 38 5 första till femte styckena i nu gällande reglemente. 19 5. Överensstämmer med 39 5 i nu gällande reglemente. 20 5. Motsvarar innehållet i 34 5 sista stycket och 38 5 sista stycket i nu gällande reglemente.

21 5. Överensstämmer med 40 5 i nu gällande reglemente. 22 5. Motsvarar 41 5 i nu gällande reglemente. Såsom av utredningen anförts i kapitel IV, avsnittet 7 c, föreslås, att nu gällande regler för ut- övande av rösträtt å föreningsstämma ändras så, att de i 56 5 föreningsla- gen intagna dispositiva reglerna förklaras skola gälla beträffande förening- arna. I förhållande till tidigare bestämmelser har den ändringen också vid- tagits, att make tillerkännes rätt att uppträda som ombud för medlem å föreningsstämma.

23 5. Motsvarar 42 5 i nu gällande reglemente. Skärpta jävsbestämmel-

• Sida 132
•  Original

ser i enlighet med utredningens förslag i kapitel IV, avsnittet 7 b, föreslås. l bestämmelserna har vidare intagits föreskrift 0111 rätt för föreningsdirek- tör att, även 0111 han ej är föreningsmedlem, närvara vid föreningsstämma och detta i överläggningarna men ej i besluten.

24 5. Överensstämmer med 43 5 i nu gällande reglemente. 25 5. Motsvarar 44 5 i nu gällande reglemente. I punkten 5 har en mind- re formell ändring vidtagits.

26 5. Motsvarar 18 5 i nu gällande reglemente. I enlighet med utred— ningens förslag i kapitel IV, avsnittet 7 c, har ett stycke tillagts, innebä- rande möjlighet för föreningarna att utnyttja en speciell garantiförsäk- ring för långivare.

27 5. Motsvarar 16 5 i nu gällande reglemente. Ett tillägg har föreslagits beträffande hyggnadskreditiv.

28 5. Motsvarar 17 5 i nu gällande reglemente. I enlighet med utred- ningens förslag i kapitel IV, avsnittet 3 c, har tillagts ett sista stycke för att undanröja den tveksamhet som hittills rätt i fråga om föreningarnas möjligheter att delta i lånekonsortier.

29 5. Motsvarar 19 5 i nu gällande reglemente. Punkten 5, som innefattar skyldighet för lånesökanden att i vissa fall förete bevis att byggnaden bli- vit av vederbörande byggnadsnämnd slutgiltigt besiktigad och godkänd, har uteslutits såsom obehövlig. Föreskriften om företeende av taxeringsbevis har bibehållits för attkassans styrelse och revisorerna skall bli i tillfälle att jämföra föreningarnas värderingar med taxeringsvärdena. Kravet att bevis om åsatt taxeringsvärde skall företes redan vid utbetalningstillfället bör dock ej tillämpas kategoriskt. En viss uppmjukning av kravet på be- vittning å skuldebreven har vidtagits.

30 5. Överensstämmer med 20 5 i nu gällande reglemente. 31 5. Överensstämmer med 21 5 i nu gällande reglemente. 32 5. Överensstämmer med 22 5 i nu gällande reglemente. 33 5. Motsvarar 23 5 i nu gällande reglemente. En i den nuvarande lag- texten intagen bestämmelse om inverkan av nedsättning av taxeringsvärdet har uteslutits.

34 5. Överensstämmer med 24 5 i nu gällande reglemente. 35 5. Överensstämmer med 25 5 i 1111 gällande reglemente. 36 5. Överensstämmer med 26 5 i nu gällande reglemente. 37 5. Motsvarar 27 5 i nu gällande reglemente. Vissa ändringar i hän— visningarna har vidtagits i anledning av lagtextens omredigering.

38 5. Överensstämmer med 28 5 i nu gällande reglemente. 39 5. Överensstämmer med 31 5 i nu gällande reglemente. 40 5. Överensstämmer med 32 5 i nu gällande reglemente. 41 5. Motsvarar 14 5 i nu gällande reglemente. 42 5. Motsvarar 30 5 i nu gällande reglemente. I texten har vidtagits vissa ändringar, föranledda av att förvaltningsbidraget enligt utredningens för- slag i kapitel IV, avsnittet 4, ersättes av ett särskilt räntetillägg.

43 5. Överensstämmer med 15 5 i nu gällande reglemente.

• Sida 133
•  Original

Förslaget till förordning om Svenska bostadskreditkassan och om bostads- kreditföreningar

Förslaget överensstämmer i stort med förslaget till förordning om stads- hypotekskassan och -fö1'eningarna. Paragraferna i båda förslagen motsva- rar varandra och överensstämmer i regel helt eller i allt väsentligt.

1 5. Paragrafen överensstämmer helt med 1 5 i den nu gällande förord- ningen. .

2 5. Ersätter 11 5, första till femte styckena, i den nuvarande förord- ningen. Beträffande antalet ledamöter i kassastyrelsen och att för samtliga ledamöter i styrelsen personliga suppleanter skall finnas, hänvisas till ut- redningens förslag i kapitel IV, avsnittet 7 a. Utredningen anser, att såsom hittills ordföranden i kassastyrelsen skall utses av Konungen och den av fullmäktige i riksgäldskontoret utsedde ledamoten av styrelsen vara styrel— sens vice ordförande.

3 5. Paragrafen motsvarar 11 5, sjätte stycket, första punkten, i nu gäl- lande förordning.

4 5. Paragrafen motsvarar 7 5, andra stycket, och 11 5, sjätte stycket, andra och tredje punkterna, i nuvarande förordning samt 16 5, andra styc- ket, andra punkten, i nuvarande reglemente.

Med hänsyn till vikten av att värderingsmännens verksamhet utövas efter enhetliga normer och då värderingarna -— om utredningens förslag om att belåningsgränserna skall vara oberoende av taxeringsvärdena genomföres —— får ännu större betydelse än tidigare, har utredningen ansett det lämpligt att överflytta bestämmelsen om instruktion för värderingsmän och om for- mulär till värderingsinstrument från reglementet till förordningen. Härige- nom ernås även den fördelen, att samtliga bestämmelser 0111 särskilda be- slutsvillkor kommer att återfinnas på samma författningsställe.

5 5. Motsvarar 12 5, första stycket, i nuvarande förordning. I paragrafen har också intagits särskilda jävsbestämmelser för revisor, till vilka bestäm- melser motsvarighet tidigare saknats i förordningen. I fråga om jävsbestäm- melscrna hänvisas till utredningens framställning i kapitel IV, avsnittet 7 b.

6 5. Motsvarar 11 5, sista stycket, och 12 5, sista stycket, i nuvarande förordning.

7 5. Motsvarar 13 och 26 55 i nuvarande förordning. Jävsbestämmelserna för ombud har väsentligt skärpts (kapitel IV —— avsnittet 7 b).

8 5. Motsvarar 3 och i viss mån 5 55 i nuvarande förordning. Utredningen har ansett det onödigt att begränsa kassans rätt att utfärda obligationer till allenast räntebärande sådana. I övrigt har bestämmelser- na omformulerats så att ändringar i texten inte blir erforderliga vid varje ändring av grundfondens belopp.

Utredningen har ansett sig böra skärpa skyldigheten för kassans styrelse att underrätta Konungen så snart grundfonden tas i anspråk för täckande av förluster.

9 5. Överensstämmer med 5 5, första och andra styckena, i nuvarande

• Sida 134
•  Original

förordning. Enär bostadskreditkassans obligationer alltid skall återbetalas genom amortering, kommer vissa skiljaktigheter att föreligga i förhållan- de till 9 5 i förslaget till förordning för stadshypotekskassan och stadshypo- teksföreningar.

10 5. Motsvarar 6 5 i nuvarande förordning. En viss omformulering har gjorts för att antyda, att närmare bestämmelser om den offentliga vården återfinns i reglementet. Dessutom har i lagtexten — med hänsyn till att enligt förslaget föreningarna skall kunna lämna hyggnadskreditiv —— inta- gits en erinran om att för byggnadskreditiven en extra säkerhet finns i form av kommunal borgen.

11 5. Överensstämmer med 7 5, första stycket, i nuvarande förordning. 12 5. Motsvarar 10 5 i nu gällande förordning. Ett tillägg har gjorts i an- ledning av utredningens förslag angående byggnadskreditivgivning.

13 5. Överensstämmer med 9 5 i nu gällande förordning. 14 5. Motsvarar i nu gällande förordning 14 5. I texten har vidtagits de förändringar, som varit betingade av de överväganden utredningen gjort i kapitel IV, avsnittet 4, beträffande fondbildning samt förvaltnings- och fondbidrag.

15 5. Motsvarar 2 5 i nuvarande förordning. Med hänsyn till beloppet av kassans utelöpande obligationer och den fortsatta expansion, som kassans låneverksamhet enligt utredningens bedömande kan väntas undergå, har utredningen ansett befogat, att grundfondens storlek ökas från nuvarande 160 till 250 milj. kr.

16 5. Motsvarar 4 5 i nuvarande förordning; utredningen har utformat be- stämmelserna på samma sätt som skett i fråga om stadshypotekskassan.

17 5. Överensstämmer med 8 5 i nu gällande förordning. Beträffande re— servfondens placering föreslår utredningen samma bestämmelser som be- träffande stadshypotekskassans reservfond och stadshypoteksföreningarnas säkerhetsfonder. Även här förutsättes, att placeringen sker med beaktande av vederbörliga likviditetssynpunkter.

18 5. Överensstämmer med 15 5 i nu gällande förordning. 19 5. Överensstämmer med 16 5 i nu gällande förordning. 20 5. Motsvarar 17 5 i nu gällande förordning. I andra stycket har vidta- gits de ändringar, som föranletts av utredningens överväganden och förslag i kapitel IV, avsnittet 2.

21 5. Överensstämmer med 18 5 i nuvarande förordning. 22 5. Överensstämmer med 25 5, första stycket, i nuvarande förordning. 23 5. Överensstämmer med 25 5, andra stycket, i nuvarande förordning. 24 5. Motsvarar 25 5, tredje stycket, i nuvarande förordning. I texten har utredningen tillagt vissa jävsbestämmelser för revisor enligt förslagen i ka- pitlet IV, avsnittet 7 b.

25 5. Motsvarar 25 5, fjärde stycket, i nuvarande förordning. 26 5. Motsvarar 23 5 i nu gällande förordning. I andra stycket har inta- gits en bestämmelse om byggnadskreditiven. Fjärde stycket innehåller vissa förändringar, föranledda av utredningens förslag i kapitel IV, avsnitt 4, om

• Sida 135
•  Original

det särskilda räntetillägget. I den nuvarande förordningen finns en bestäm- melse om att lån ej må meddelas till lägre belopp än 1 000 kr. Denna be- stämmelse har ansetts obehövlig och borttagits. I sista stycket har vissa formella ändringar vidtagits med anledning av de nya bestämmelserna om det särskilda räntetillägget. Slutligen har ett visst förtydligande gjorts be- träffande vissa särskilda kostnader, som föreningarna kan ha (jämför 28 5 i nu gällande reglemente).

27 5. Motsvarar 24 5 i nu gällande förordning. Viss omskrivning har skett med anledning av utredningens förslag om belåningsgränserna (kapitel IV, avsnittet 3 b).

28 5. Överensstämmer med 19 5 i nuvarande förordning. Såsom framgår av 8 5 i denna förordning (17 5 i förslaget till ny förordning) må kassans styrelse bevilja förening bidrag utan återbetalningsskyldighet för täckande av förlust, som icke kan täckas med föreningens säkerhetsfond eller eljest utan att medlemmarnas ansvarighet för föreningens förbindelser anlitas, med belopp motsvarande högst hälften av reservfonden.

29 5. Motsvarar 27 5 i nuvarande förordning. Lagtexten har omskrivits i enlighet med utredningens under kapitel IV, avsnitt 4, framförda förslag.

30 5. Motsvarar 20 och 21 55 i nuvarande förordning. De särskilda villkor för fondens placering, som ges i 21 5 nuvarande förordning, har ansetts obehövliga och ersatts med en allmän bestämmelse om att säkerhetsfonden _ i den mån den icke erfordras i rörelsen _— må på annat betryggande sätt göras räntebärande. Det förutsättes härvid, att placeringen sker med beak- tande av vederbörliga likviditetssynpunkter.

31 5. Överensstämmer med 22 5 i nuvarande förordning. 32 5. Överensstämmer med 28 5 i nuvarande förordning.

Som framgår av förslaget till övergångsbestämmelser är avsikten inte att rubba giltigheten av nuvarande styrelsemandat utan endast att anbefalla kompletterande val vid 1963 års ordinarie ombudsstämma, så att därvid ut- över de två styrelseledamöter, vilka enligt nuvarande ordning skall utses för en tid av tre år, väljes ytterligare en ledamot för en tid av två år. Härigenom ernås att av de valda ledamöterna en tredjedel årligen avgår. Vid ombuds- stämman väljes i samma ordning suppleanter, vilka enligt förslaget skall vara personliga och sålunda utökas från nuvarande tre till sex. Från och med den 1 juli 1963 skall dessutom tillkomma en av Konungen utsedd sty- relseledamot jämte suppleant.

Förslaget till reglemente för Svenska bostadskreditkassan och för bostads- kreditföreningar

Förslaget överensstämmer i stort med förslaget till reglemente för stads- hypotekskassan och -föreningarna. Paragraferna i de båda förslagen mot- svarar varandra och överensstämmer helt eller i allt väsentligt.

1 5. Motsvarar 5 5 i nu gällande reglemente. I texten har vidtagits vissa

• Sida 136
•  Original

förändringar, föranledda av utredningens förslag om utökning av antalet kassastyrelseledamöter (kapitel IV, avsnittet 7 a). Utredningens förslag om utvidgade jävsbestämmelser (kapitel IV, avsnittet 7 b) har föranlett om- skrivning av paragrafens fjärde stycke. Slutligen föreslår utredningen, att kassastyrelsen beredes möjlighet att bemyndiga särskild befattningshavare hos kassan att med kontrasignation av annan befattningshavare teckna kas— sans firma, varför ett tillägg gjorts till paragrafens sista stycke.

2 5. Motsvarar (i 5 i nu gällande reglemente. I enlighet med utredningens i kapitel IV. 6 framförda förslag om att kassans direktivrätt till föreningar- na bör komma till klart uttryck, har i näst sista stycket av paragrafen in- tagits en föreskrift om denna direktivrätt.

3 5. Överensstämmer med 7 5 i nu gällande reglemente. 4 5. Överensstämmer med 12 5 första stycket i nu gällande reglemente. 5 5. Paragrafen motsvarar 8 5 sista stycket och 12 5 andra stycket i nu gällande reglemente. I sak har inga förändringar vidtagits.

6 5. Innehållet överensstämmer med 8 5 första till tredje styckena i nu gällande reglemente.

7 5. Överensstämmer med 9 5 i nu gällande reglemente. S 5. Överensstämmer med 10 5 i nu gällande reglemente. 9 5. Överensstämmer med 11 5 i nu gällande reglemente. 10 5. Överensstämmer med 1 5 i nu gällande reglemente. 11 5. Motsvarar 2 5 i nu gällande reglemente. Då Upplands bostadskredit- förening, vars styrelse har sitt säte i Stockholm, uteslutande bedriver verk- samhet inom Stockholms län, föreslår utredningen att länsstyrelsen i sagda län skall förordna ombud hos föreningen.

12 5. Motsvarar 3 5 i nu gällande reglemente. En viss omskrivning har gjorts för att den i 35 5, punkt 3, nuvarande reglemente intagna bestäm- melsen om åliggande för styrelsen att fatta beslut rörande framställning om lån från kassan samt den i 36 5 intagna föreskriften om att framställning om lån från kassan skall vara åtföljd av bestyrkt protokollsutdrag, utvi- sande att styrelsen beslutat framställningen, skall kunna utgå. Den sist- nämnda bestämmelsen har tolkats så, att två beslut beträffande lånen skulle vara erforderliga från föreningarnas sida, nämligen ett om beviljande av lå— net och ett om framställning till kassan om lån. Med den föreslagna formu- leringen har utredningen velat ge uttryck åt att det räcker med ett beslut, nämligen det som avser lånets beviljande.

13 5. Motsvarar 4 5 i nu gällande reglemente. 14 5. Överensstämmer med 33 5 i nu gällande reglemente. 15 5. Motsvarar 34 5 i nu gällande reglemente. Jävsbestämmelserna för styrelseledamot och verkställande direktör har enligt utredningens förslag i kapitel IV, avsnittet 7 b, moderniserats. Sista stycket av den nu gällande paragrafen 34 har överförts till 20 5 i utredningens förslag. Föreningsdirek- tör har, även om han ej är ledamot av styrelsen, tillerkänts rätt att delta i överläggningarna men ej i besluten.

16 5. Motsvarar 35 5 i nu gällande reglemente; dock har, såsom under 1110-

• Sida 137
•  Original

tiveringen för den föreslagna 12 5 anmärkts, punkten 3 i nu gällande 35 5 uteslutits.

17 5. Motsvarar 37 5 i nu gällande reglemente. Firmateckningsbestäm— melserna har utformats i överensstämmelse med vad som föreslagits beträf- fande motsvarande bestämmelser för kassornas styrelser (1 5 i förslaget till nytt reglemente). I nuvarande 37 5 reglementet finns en föreskrift om att kontrollen över handhavandet av föreningens kassa skall utövas av ordfö- randen eller, om styrelsen så förordnar, av annan dess ledamot. Detta ålig- gande synes böra tillkomma föreningens revisorer, varför någon motsvarig- het till bestämmelsen inte medtagits i författningsförslaget.

18 5. Motsvarar 38 5 första till femte styckena i nu gällande reglemente. 19 5. Överensstämmer med 39 5 i nu gällande reglemente. 20 5. Motsvarar innehållet i 34 5 sista stycket och 38 5 sista stycket i nu gällande reglemente.

21 5. Överensstämmer med 40 5 i nu gällande reglemente. 22 5. Motsvarar 41 5 i nu gällande reglemente. Såsom av utredningen an- förts i kapitel IV, avsnittet 7 c, föreslås, att nu gällande regler för utövande av rösträtt å föreningsstämma ändras så, att de i 56 5 föreningslagen intagna dispositiva reglerna förklaras skola gälla beträffande föreningarna. I förhål- lande till tidigare bestämmelser har den ändringen också vidtagits, att make tillerkännes rätt att uppträda som ombud för medlem å föreningsstämma.

23 5. Motsvarar 42 5 i nu gällande reglemente. Skärpta jävsbestämmelser i enlighet med utredningens förslag i kapitel IV, avsnittet 7 b, föreslås. I bestämmelserna har vidare intagits föreskrift om rätt för föreningsdirek- tör att, även om han ej är föreningsmedlem, närvara vid föreningsstämma och delta i överläggningarna men ej i besluten.

24 5. Överensstämmer med 43 5 i nu gällande reglemente. 25 5. Motsvarar 44 5 i nu gällande reglemente. I punkten 5 har en mindre formell ändring vidtagits.

26 5. Motsvarar 18 5 i nu gällande reglemente. I enlighet med utredning- ens förslag i kapitel IV, avsnittet 7 C, har ett stycke tillagts, innebärande möjlighet för föreningarna att utnyttja en speciell garantiförsäkring för lån- givare.

27 5. Motsvarar 16 5 i nu gällande reglemente. Ett tillägg har föreslagits beträffande hyggnadskreditiv.

28 5. Motsvarar 17 5 i nu gällande reglemente. I enlighet med utredning- ens förslag i kapitel IV, avsnittet 3 c, har tillagts ett sista stycke för att undanröja den tveksamhet som hittills rätt i fråga om föreningarnas möj- ligheter att delta i lånekonsortier.

29 5. Motsvarar 19 5 i nu gällande reglemente. Punkten 5, som innefattar skyldighet för lånesökanden att i vissa fall förete bevis att byggnaden blivit av vederbörande byggnadsnämnd slutgiltigt besiktigad och godkänd, har uteslutits såsom obehövlig. Föreskriften om företeende av taxeringsbevis har bibehållits för att kassans styrelse och revisorerna skall bli i tillfälle att jämföra föreningarnas värderingar med taxeringsvärdena. Kravet att bevis

• Sida 138
•  Original

om åsatt taxeringsvärde skall företes redan vid utbetalningstillfället bör dock ej tillämpas kategoriskt. En viss uppmjukning av kravet på bevittning ä skuldebreven har vidtagits.

30 5. Överensstämmer med 20 5 i nu gällande reglemente. 31 5. Överensstämmer med 21 5 i nu gällande reglemente. 32 5. Överensstämmer med 22 5 i nu gällande reglemente. 33 5. Motsvarar 23 5 i nu gällande reglemente. En i den nuvarande lag- texten intagen bestämmelse om inverkan av nedsättning av taxeringsvärdet har uteslutits.

34 5. Överensstämmer med 24 5 i nu gällande reglemente. 35 5. Överensstämmer med 25 5 i nu gällande reglemente. 36 5. Överensstämmer med 26 5 i nu gällande reglemente. 37 5. Motsvarar 27 5 i nu gällande reglemente. Vissa ändringar i hänvis- ningarna har vidtagits i anledning av lagtextens omredigering.

38 5. Överensstämmer med 28 5 i nu gällande reglemente. 39 5. Överensstämmer med 31 5 i nu gällande reglemente. 40 5. Överensstämmer med 32 5 i nu gällande reglemente. 41 5. Motsvarar 14 5 i nu gällande reglemente. 42 5. Motsvarar 30 5 i nu gällande reglemente. I texten har vidtagits vissa ändringar, föranledda av attkftiirvaltningsbidraget enligt utredningens förslag i kapitel IV, avsnittet 4, ersättes av ett särskilt räntetillägg.

43 5. Överensstämmer med 15 5 i nu gällande reglemente.

Förslaget till instruktion för av länsstyrelsen förordnat ombud hos stads- hypoteks- eller bostadskreditförening

1 5. Överensstämmer med undantag för ändrade paragrafhänvisningar med nu gällande instruktions 1 5.

2 5. Överensstämmer med 2 5 i nu gällande instruktion. 3 5. I förtydligande syfte har tredje stycket i 3 5 i nu gällande instruk- tion givits en ändrad lydelse.

4 5. Överensstämmer med 4 5 i nu gällande instruktion. 5 5. Överensstämmer med 5 5 i nu gällande instruktion. ' »...

• Sida 139
•  Original

BILAGOR

• Sida 140
•  Original

Bilaga 11: ]

Bostadskreditgivningcn 1955—1961 fördelad på långivare

1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961 1

Mkr % Mkr % Mkr % Mkr % Mkr % Mkr % Mkr %

Sparbanker . . . . . . . ....... 582 24 656 26 773 30 787 30 858 28 679 23 810 25 Försäkringsbolag ....... . 306 12 345 14 352 14 542 21 453 15 333 11 527 16 Postbanken .. . . . . . . . . . 428 17 157 6 161 6 174 G 368 12 567 19 564 17 Allmänna pensionsfonden. . _— —— — —- Affärsbanker. . . . . . . . . . . . . . 145 6 543 22 348 13 239 455 15 308 11 123 4 Riksbanken ........ . . . 36 1 — 57 — 2 40 1 — 22 — 868 29 716 25 740 22 J 40 1 68 2 92 3 *

. Bostadsstyrelsen . . . . . . . . . . 950 39 838 33 852 33 874 1. Summa .................. 2 463 100 2 521 100 2 598 100 2 641 100 3 038 100 2 934 100 3 305 100

cmudmac

QHCOCW CO

H. Allmänheten . . . . . . . . . . . . 16 1 39 1 72 3 47

K. Varav: hypoteksobliga- tioner, mkr. . . . . . 424 404 703 657 692 792 1 159

L. — » —, % ...... 17 16 27 25 23 27 35 M. Stadshypotekskassan och bostadskreditkassan, netto- låneökning. ....... . . . . . . . . 430

! Preliminära siffror. Källa: Sveriges riksbank

• Sida 141
•  Original

Bilaga II: 2

Bostadsinvesteringama och kreditmarknaden 1955—1961. Milj. kr. 1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961 A. Bostadsinvesteringar, exkl. underhåll, i löpande priser .................. 2 340 2 560 2 685 2 890 3 035 3 200 3 556 B. 1. Erhållna bostadskrediter, totalt (enl. bil. 11: 1) . . . . 2 463 2 521 2 598 2 641 3 038 2 934 3 305

2. varav på kapitalmarkna- den (exkl. bostadsstyrel- sen) .................... 1 332 1 197 1 358 1, 550 1 719 1 825 2 429 C. B. 1 i % av A. (»kreditbe-

roendet») .............. 105,3 98,5 96,8 91,4 100,1 91,6 92,9 Kapitalmarknaden, total utlåning ................ 2 425 2 365 2 555 2 715 3 575 3 750 4 050

E. B. 2 i % av D. (bostads- krediternas kapitalmark- nadsandel) ............. 54,9 50,6 53,2 57,1 48,1 48,7 60,0

Anm.: Rad A, sifferserien över bostadsinvesteringarna i löpande priser, och rad B 1, siffer- serien över erhållna bostadskrediter, är inte fullt jämförbara. Rad A utgör en bruttoserie; några avskrivningar har ej gjorts. Rad B 1 är en nettoserie; från bruttoutlåningen har åter- betalningar av lån dragits. Serierna är olika även i annan mening. Rad A exkluderari princip helt investeringar i kommersiella lokaler. Rad B 1 inkluderar krediter för byggande av kontors- oeh affärslokaler i den mån sådana lokaler förekommit i fastigheter, som av kreditgivarna klassi— ficerats som bostadsfastigheter, bostads— och kontorsfastighet eller bostads- och affärsfastighet. I »Kapitalmarknaden» ingår allmänna pensionsfonden, försäkringsbolag, sparbanker, post- banken samt de hypoteksobligationer som förvärvas av företag, hushåll och diverse fonder och kassor (restpost). Affärsbankerna är normalt nettoköpare av hypoteksobligationer och kan således i viss mening sägas tillhöra kapitalmarknaden. Det »nivåfel» som begås då dessa attärsbankstransaktioner ej inkluderas i »kapitalmarknaden», kan dock motvägas av det för- hållandet att vissa av de egentliga kapitalmarknadsinstituten beviljar korta krediter i form av kreditiv vilka ingår i siffrorna under D. Riksbanken har vissa år givit nettofinansierings— bidrag till bostadsbyggandet i form av förvärv av hypoteksobligationer; beloppen är dock vanligen relativt små och motverkas på längre sikt av försäljningar av sådana finansobjekt, vilket motiverar att riksbanken ej inkluderas på rad D. Uppgifterna för år 1961 är prelimi- nara.

Källor: Konjunkturinstitutet, Svensk ekonomi 1960—65 (SOU 1962:11, bilaga 5, tabell C) och Sveriges riksbank.

10—620761

• Sida 142
•  Original

Bilaga II.-3 Bostadsinvesteringarna och kreditmarknaden 1962—1965 Milj. kr. 1962 1963 1964 1965 A. Bostadsinvesteringar, exkl. under- håll, i 1962 års priser ............ 3850 3975 4160 4350 B. 1. Beräknat bostadskredithehov, totalt 3 660 3 775 3 950 4135 2. varav på kapitalmarkn. (exkl. bo- stadsstyrelsen), alt. 1 ............ 2 660 2 775 2 950 3 035 alt. 2 ............ 2 860 2 975 3 150 3 335 C. B. 1 i % av A (»kreditberoendet»).. 95,0 95,0 95,0 95,0 D. Kapitalmarknaden, kalkylerat totalt placeringsbehov, alt. 1 ............ 4 550 5 400 6 350 7 100 alt. 2 ............ 4 300 4 200 5 600 6 100 E. Bostadskrediternas kapitalmark- nadsandel: 1. B. 2 alt. 1 i % av D alt. 1 57,4 51,4 46,5 42,7 2. B. 2 alt. 2 i % av D alt. 2 65,3 60,7 56,3 54,7

Anm.: Siffran för 1965 på rad A är långtidsutredningens »målsiffra» för detta är (vilken gavs i 1960 års priser) omräknad med hänsyn till beräknad byggnadskostnadsökning mellan 1960 och 1962 (approx. 6 procent). Siffrorna för 1962—1964 utgör tal som med utgångspunkt från den (preliminärt) kända siffran för 1961 och med en konstant volymmässig ökningstakt (ca 4,6 procent) leder fram till den för 1965 givna siffran. Uppgifterna på rad B. 1 har kal- kylerats som 95 % (det genomsnittliga »kreditberoendet» 1959—1961) av motsvarande upp- gifter på rad A. Rad B. 2 ger 2 alternativ; enligt det första (det »optimistiska») alternativet antas affärsbankerna varje år ge ett finansieringsbidrag på 200 mkr (1965 300 mkr ienlighet med vad som antogs i långtidsutredningens Appendix B om de finansiella långtidsperspek- tiven) och bostadsstyrelsen ett på 800 mkr (genomsnittet för senare år). Enligt det andra (det »pessimistiska») alternativet skulle affärshankerna ej ge något nettotillskott till bostads- finansieringen (men bostadsstyrelsen fortfarande 800 mkr per år). På rad C anges det ovan nämnda, antagna kreditberoendetalet 95 %. Rad D ger två alternativa kalkyler för kapital- marknadens utveckling (angående redogörelse för och kommentar till vad som avses med detta begrepp, se anmärkning till bilaga II: 2) under åren fram t. o. m. 1965. Skillnaden mellan alternativen består endast däri, att enligt det första —- det »optimistiska» _ alternativet, marknaden utanför kreditinstituten antages öka placeringarna i obligationer, förlagsbevis och aktier från 750 mkr 1962 till 1500 mkr 1965 (vilken senare siffra antages i ovan nämnda appendix till långtidsutredningen), medan i det »pessimistiska» alternativet en oförändrad siffra på 500 mkr har antagits. Marknadens utanför kreditinstituten ökade placeringari obligationer och aktier kan exempelvis tänkas som en funktion av ett ökat hushållssparande. Placerings- behoven för de institut som ingår på rad D har kalkylerats på ett schematiskt sätt (All- männa pensionsfondens placeringsbehov under antagande av en ca 4-procentig lönesummeök- ning per år). På rad E slutligen ges relationstalen för det »optimistiska» resp. det »pessimis- tiska» alternativet.

• Sida 143
•  Original

Stadshypoteks- och bostadskreditföreningarnas utestående lån den 31 december åren 1956 och 1961 i milj. kr.

Bilaga III: ]

Förening Stadshypoteksförening Bostadskreditförening 1956 1961 1956 1961

Stockholms ............................ 1 155 1 721 169 292 Upplands .............................. 237 472 106 1 72 Norra Roslags o. Upsala ................ 47 124 — 13 Södermanlands .......................... 108 257 3 38 Östgöta ................................ 97 170 22 41 Norrköpings ............................ 1 68 271 27 49 Norra Smålands ........................ 96 195 17 38 Södra Smålands ........................ 37 105 17 45 Blekinge ................................ 66 116 — — Skånes ................................ 341 556 53 90 Hallands ................................ 88 139 10 19 Göteborgs .............................. 212 468 44 118 Västgöta-Dals .......................... 120 274 21 58 Wermlands ............................ 78 162 — 18 Örebro ................................ 125 262 28 78 Västmanlands .......................... 53 152 —— 25 Gävle—Dala ............................ 57 198 11 51 Västernorrlands ........................ 86 197 1 8 41 Jämtlands .............................. — —— 7 18 Västerbottens .......................... 52 135 19 44 Norrbottens ............................ 79 191 26 62

Hela riket 3 302 6 165 598 1 310

• Sida 144
•  Original

Föreningarnas verksamhetsområden

Bilaga IV: 1

Föreningar (»S» betecknar Kontorsort Verksamhetsområden vid utgången av samförvaltade föreningar) år 1961 * Stockholms stadshypoteksför- Stockholm Stockholms stad ening Stockholms stads bostadskre- ditförening S Upplands stadshypoteks- och Stockholm Stockholms län med undantag av Norra och bostadskreditföreningar Mellersta Roslags domsagor samt den del av länet som ligger väster om Södertälje kanal S Norra Roslags och Upsala Uppsala Uppsala län samt Norra och Mellersta Ros- stadshypoteks— och bostads- lags domsagor av Stockholms län kreditföreningar S Södermanlands stadshypoteks- Nyköping Södermanlands län samt den del av Stock- och bostadskreditföreningar holms län som ligger väster om Södertälje kanal 5 Östgöta stadshypoteks- och Linköping Östergötlands län med undantag av Norrkö- bostadskreditföreningar pings stad, Finspångs köping samt vissai närheten därav belägna kommuner S Norrköpings stadshypoteks- Norrköping Norrköpings stad, Finspångs köping samt och bostadskreditföreningar Kvillinge kommun S Norra Smålands stadshypo- Jönköping Jönköpings län, Kalmar läns norra lands- teks- och bostadskreditför— tingsområde jämte staden Oskarshamn samt eningar Gotlands län Södra Smålands stadshypo- Kalmar Kronobergs län samt Kalmar läns södra teksförening landstingsområde med undantag av Oskars- hamns stad S Blekinge stadshypoteksför— Karlskrona Blekinge län ening och Södra Smålands och Blekinge Kronobergs och Blekinge län samt Kalmar bostadskreditförening läns södra landstingsområde med undantag av Oskarshamns stad S Skånes stadshypoteks- och Malmö Malmöhus och Kristianstads län bostadskreditföreningar S Hallands stadshypoteks- och Halmstad Hallands län bostadskreditföreningar " Göteborgs och Bohus läns Göteborg Göteborgs och Bohus län stadshypoteks- och bostads- kreditföreningar S Västgöta-Dals stadshypoteks- Vänersborg Älvsborgs och Skaraborgs län och bostadskreditföreningar S Wermlands stadshypoteks— Karlstad Värmlands län och bostadskreditföreningar S Örebro läns stadshypoteks- och Örebro Örebro län bostadskreditföreningar S Västmanlands läns stadshypo— Västerås Västmanlands län

teks— och bostadskreditför—

eningar

* Föreningar med identiska verksamhetsområden, gemensamma eller till varandra gränsande kontorslokaler men tills vidare icke enhetlig ledning.

• Sida 145
•  Original

Föreningar (»S» betecknar Kontorsort Verksamhetsområden vid utgången av samförvaltadc föreningar) år 1961 S Gävle-Dala stadshypoteks— och Gävle Gävleborgs och Kopparbergs län bostadskreditföreningar S Västernorrlands och Jämt- Sundsvall Västernorrlands och Jämtlands län lands läns stadshypoteksför— ening och Västernorrlands läns hostads- Västernorrlands län kreditförening Jämtlands bostadskreditför— Östersund Jämtlands län ening S Västerbottens läns stadshypo- Umeå Västerbottens län teks- och bostadskreditför- eningar S Norrbottens läns stadshypo- Luleå Norrbottens län

tcks- och bostadskreditför- eningar

• Sida 146
•  Original

Tablå utvisande den relativa fördelningen av inflyttningsfärdiga lägenheter i flerfamiljshus och stads-

Område 1956 1957 1958 Andel i procent av Andel i procent av Andel i procent av Förening Län Lägenhets- Utlånings- Lägenhets- Utlånings- Lägenhets- Utlånings- tillskott ökning tillskott ökning tillskott ökning Stockholms ....... 4 12,2 33,8 12,5 22,5 14,6 22,7 Upplands, N. Ros-

lags, Söderman- lands .......... B, C, D 17,4 11,6 16,4 13,9 17,5 14,6 Östgöta, Norrkö-

pings .......... E 3.9 4,7 5,3 5,0 4,2 6,7 N. Smålands, S.

Smålands ...... F, G, H, I 6,6 5,3 7,3 5.7 6.9 5,9 Blekinge ........ K 1.4 1,8 1.9 1,5 1,2 2,4 Skånes .......... L, M 11,3 8,6 11,8 7,2 11,4 8,1 Hallands, Göte-

borgs, Västgöta- Dals .......... N, O, P,R 19,9 13,3 18,5 18,3 19,5 16,8 Wermlands ...... 3,2 3,6 3,1 3,8 2,9 3.0 Örebro .......... T 33 4.1 2.7 5.7 3,2 4.2 Västmanlands . . . . U 4,2 3,0 4,7 2,7 3,7 2,0 Gävle—Dala ...... XV, X 6,6 1,8 7,4 2,7 6,3 39 Västernorrlands o.

Jämtlands ...... Y, Z 4,5 3,3 3,8 3,8 4,2 4,1 Västerbottens . . . . AC 3,2 2,4 2,1 3,8 1,8 2,6 Norrbottens ...... BD 2,3 2,7 2, 3,4 2,6 3,0 Alla föreningar . Hela 41 043 337 47 335 583 44 841 506

riket lägenheter mkr lägenheter mkr lägenheter mkr Stockholms, Upp-

lands .......... »Stor—

Stock— holm» 19,0 40,4 19,6 28,3 21.6 31.0 Upplands ........ d:o exkl.

Sthlms stad 6,8 6,5 7,1 5,8 7,1 8,3

• Sida 147
•  Original

Bilaga IV 3a: ]

hypoteksföreningamas nettoutlåningsökning åren 1956—1961 inom de särskilda föreningsområdena

1959 1960 1961 1956—1961

Andel i procent av Andel i procent av Andel i procent av Andel i procent av Lägenhets— Utlånlngs- Lägenhets- Utlånings- Lägenhets- Utlånings- Lägenhets- Utlånings-

tillskott ökning tillskott ökning tillskott ökning tillskott ökning

10,1 19.6 9,5 18,0 6,8 16,8 10,8 21,3

18.1 16.0 24.0 164 25,2 19,1 19,9 15,6

5,0 6,2 48 5.6 5,2 7,1 4,8 6,0

6,6 6,6 5,8 5,6 7,7 5,4 6,9 5,8 1.1 2.0 1,4 1,0 1,5 1,8 1,4 1,7 13.4 5,9 11,3 6,9 11,0 9,5 11,7 7,7

18.1 15.7 18.1 15,5 19.0 14,5 18.8 15,8

3,7 2.9 3,0 2,7 2,2 2,3 3,0 3,0 3,5 5,0 4,1 5,1 3.7 4,0 3,4 4,7 4.9 3 4 4.0 4.5 3,6 4,4 4,2 3,4 7,0 5,5 6,2 6,6 5.8 5,6 6,5 4,6

3,2 3.7 3,5 4,3 3,1 3,6 3,7 3,8 2.6 3,4 1,7 3,0 2,3 2,0 2,3 2,9 2.7 4,1 2,6 4,8 2 9 3.9 2,6 3,7 51 372 561 50 959 605 52 505 608 288 055 3 200 lägenheter mkr lägenheter mkr lägenheter mkr lägenheter mkr

17,9 27,6 21,8 26,0 19,8 27,6 20,0 29,3

7,8 8,0 12,4 7,9 13,0 10,9 9,2 8,0

• Sida 148
•  Original

Stadshypoteksinetitutionens fonder Bilaga I V 4 : ]

Stadshypoteksföreningarnas säkerhetsfonder och stadshypotekskassans reservfond i % av låneomslutningen vid slutet av åren 1951/1961 samt nämnda fonders belopp i tusental kronor "],, 1951 och 31/1, 1961.

”ln 1951 1951 1952 1953 1954 1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961 "I” 1961 1 000 kr- % % % % % % % % % % % 1000 kr.

Stockholms stadshyp. förening . . . . 10 631 Upplands » . . . . 1 648 Norra Roslags o. Upsala . . . . 416 Södermanlands . . . . 607

¹ 3 1,34 1,33 1,30 1,27 1,22 1,21 1,19 1 2 1 3 1 1 Östgöta . . . . 871 1,3 0 8 0 9 0 9

1,06 0,99 0,98 0,99 0,95 0,92 0,91 1,32 1,28 1,28 1,21 1,02 0,91 0,81 0,96 0,91 0,84 0,80 0,67 0,66 0,65 1,33 1,22 1,18 1,16 1,06 1,01 0,97 0,88 0,92 0,95 0,97 0,95 0,93 0,94 0,92 0.90 0,84 0,80 0,71 0,68 0,65 0,74 0,65 0,54 0,50 0,42 0,39 0,37 0,68 0,69 0,67 0,69 0,69 0,66 0,65 1,01 1,00 0,95 0,93 0,85 0,81 0,79 0,66 0,66 0,64 0,62 0,62 0,61 0,61 1,23 1,16 0,95 ,92 0,78 0,72 0,69

0,74 — — — — — 0,89 0,82 ,78 0,64 0,63 0,63 1,87.— _ _ _ _ _ 0,84 0,78 0,67 0,52 0,50 0,48

0 0 0 61 0,71 0,64 0,55 0,51 0,44 0,43 0,43 0,60 0

21 142 ⁴ 001 966

¹ 633 ¹ 673 ² 537 ¹ 275 431

Noooocoomocmxoooo QQ Q'." xo IN '#'

| | | Norrköpings » . . . . 1 141 Norra Smålands » . . . . 543 Södra Smålands » Blekinge » . . . . 275 0,74 Skånes » . . . . 2 581 1,07 Hallands » . . . . 412 0,70

)) » » » ) D )! »

135

minoomoo—Mn—ccuoooh owOMBQQwv—(Hmh

Göteborgs o. Bohus läns . . . . 1 513 1,29 Älvsborgs läns . . . . 437 0,75 Västgöta-Dals — Skaraborgs läns . . . . 215 Wermlands . . . . 390 Örebro läns . . . . 506 Västmanlands läns . . . . 245 Dalarnes . . . . 68 Gävle-Dala » . . . . — Geflcborgs » . . . . 343 Västernorrl. o. Jämtl. ]. » 631 Västerb. o. Norrb. läns » . . . . 553

omr—m—l—vooov-(omm

QNMOMWQPQOQNP v—lr—iHv—GHOOQOHOHO

IQ 00 00 * [blä!—ålwlwlmlCh Noor—oomowhoooo sq 115510 =” [» rn o

'swqqmlwwpl

blrv—(CDG Hmmm—=”

0,88 0,8 0,68 0,50 0,52 0,49 0,50 0,4 — — — — — — — 0,99 ,96 0,81 0,69 0,58 1,94 — — — — 1,02 0,94 0,81 0,76 0,75

0,77 —

1

1,14 1, Västerbottens läns » . . . . —— 0,52 0,49 0,45 0,37 0,40 0,43 Kiruna » . . . . 56 2,46 — _ _ _ _ _ Norrbottens läns » . . . . — — 0,82 0,71 0,72 0,65 0,64 0,64 0,65

Samtliga föreningar . . . . . . . . . . . . . . 24 217 1,11 1,08 1,02 0,99 0,91 0,88 0,85 0,84 0 85 52 207 Stadshypotekskassan . . . . . . . . . . . . 20 805 0,93 0,90 0,83 0,79 0,72 0,69 0,71 0,70 0,72 44 455 Summa 45 022 2,04 1,98 1,85 1,78 1,63 1.57 1,56 1,54 1,57 96 662

Hooooooodooo o ooo o w-coooooooo'ooo o ooo o 6

o" mot» ooooo

o” o" Aco—o" v-n—co (N

Hoomo" HHC (N

o lwwmoolboh|o|

o"

[*]?”

"Ä "i. v—1 3.8.9 HF!

PH Q'"! ON

of

" Preliminär uppgift, varvid hänsyn tagits till av föreningens V.D. föreslagen nedskrivning å fastighet med kr. 50000: —.

• Sida 149
•  Original

Bilaga IV 4: 2 Stadshypoteksinstitutionens fonder

Stadshypoteksföreningarnas säkerhetsfonder och stadshypotekskassans reservfond. Årlig fondökning (= årsvinsten) i 1000 kr. vart och ett av åren 1952—1961.

"I” 1951 1952 1953 1954 1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961 u/u 1961

Stockholms stadshyp. fören. . . . . . . . . . . 10 631 544 560 778 990 1 180 1 046 1 199 1 110 1 404 1 700 21 142 Upplands » . ......... 1 648 75 89 105 , 197 226 231 307 370 322 431 4 001 Norra Roslags o. Upsala » . . . . . . . . . . 416 22 24 30 35 40 46 62 73 104 114 966 Södermanlands » . . . . . . . . . . 607 35 51 53 56 60 85 116 150 193 227 1 633 Östgöta » . . . . . . . . . . 871 37 47 47 57 68 41 78 104 127 196 1 673 Norrköpings » . . . . . . . . . . 1 141 77 86 102 105 118 129 163 188 193 235 2 537 Norra Smålands » . . . . . . . . . . 543 34 35 39 48 64 56 86 98 108 164 1 275 Södra Smålands » . . . . . . . . . . 135 7 7 8 12 15 25 33 46 64 79 431 Blekinge » . . . . . . . . . . 275 27 30 33 37 5? 63 60 69 92 93 834 Skånes . . . . . . . . . . 2 581 55 89 109 131 188 101 187 175 418 428 4 462 Hallands . . . . . . . . . . 412 16 23 31 30 39 54 66 76 91 100 938 Göteborgs o. Bohus läns 1513 51 54 55 133 149 137 186 204 301 374 3157 Älvsborgs läns 437 29 35 —- — — — — —— — — Västgöta—Dals — — -— 44 69 84 84 139 182 222 273 1 835 Skaraborgs läns 215 11 11 # — -— — — — — -— —— Wermlands 390 13 11 13 19 33 41 55 62 91 *157 *885 Örebro läns 506 26 24 27 33 20 59 81 119 152 181 1 228 Västmanlands läns 245 9 11 11 14 25 33 63 68 90 114 683 Dalarnes 68 3 2 2 —— — — —— —- — — _ Gävle-Dala — — — 16 31 45 37 55 75 110 121 944 Gefleborgs 343 17 19 —- — — — — — — —— _ Västernorrl. o. Jämtl. ]. . . 631 34 34 35 28 48 61 106 144 214 159 1 494 Västerb. o. Norrb. läns . . . . . . . . . . 553 53 60 Västerbottens läns . . . . . . . —41 9 19 39 75 107 142 163 761 Kiruna . . . . . . . 56 —5 —4 Norrbottens läns . . . . . . . . . . 37 70 75 84 155 201 241 1 328

Samtliga föreningar .. . . . . . . . . . . . . . . . . .. 24 217 1170 1298 1 497 2 071 2 546 2 443 3 201 3 575 4 639 5 550 52 207 Stadshypotekskassan . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 805 732 786 1 163 1 233 1 489 1 617 2 658 4 599 4 044 5 329 44 455 Summa 45 022 1 902 2 084 2 660 3 304 4 035 4 060 5 859 8 174 8 683 10 879 96 662

aegz—ageeasaggeagea

" Preliminär uppgift, varvid hänsyn tagits till av föreningens V. D. föreslagen nedskrivning å fastighet med kr. 50000: —.

• Sida 150
•  Original

Bilaga IV 4:3' Bostadskreditinstitutionens fonder

Bostadskreditföreningarnas säkerhetsfonder och bostadskreditkassans reservfond i % av låneomslutningen vid slutet av åren 1951/1961 samt nämnda fonders belopp i tusental kronor ”l,, 1951 och '1/12 1961.

31/121951 1951 1952 1953 1954 1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961 ”1/121961 1000 kr. % % % % % % % % % % % 1 000 kr.

Sthlms stads bostadskred.fören.. . . . 2 944 3,14 3,39 Upplands » . . . . 1 626 2,52 Norra Roslags o. Upsala . — Södermanlands Norrköpings

Östgöta Norra Smålands

oo 5? cu oo **. oo o "! m

2.57 2.56 2,62 2,67 7 798 2,57 2,62 2,69 2,72 4 675 0.03 0.22 0.44 0,62 78 0,37 057 0,69 0,90 344 3,20 3,13 3,08 3,06 1 511 3,07 311 3,05 3,30 1 352 2,50 2,47 2.43 2,51 955 1.93 860 2.51 2 264 2,68 500

² 757 ¹ 284 79 ¹ 432 99 808 880 379 865 ¹ 377

0010 cxfoi om

NCM ** sq N © 19. N LG ”& N (» ”I. N

COWOIHLQCECO

» » . '— » . . . . 592 2,75 » . 426 3,31 » . . . . 250 2,58 Södra Smålands o. Blek. » . . .. 257 2,73 Skånes » . . . . 1 048 2,79 Hallands » . . . . 138 2,40

)) )) » » » ))

| OBOECQIEODQDNQCO |

v—HOGDCDIQNCQ

v—d Q m ooo—aom LOGIN—thc?

v—lw

OO| cq

av

H

cq m oolwq_pqu|mowl

ommmmmm NHv—t

Göteborgs . . . . 873 4,60 Göteborgs o. Bohus läns 273 3,10 Västgöta—Dals . . . . 291 2,43 Västra Svealands . . . . 288 2.06 Wermlands -— — Örebro läns Västmanlands läns » . . . . — Gävle-Dala » . . . . 84 2 Västernorrlands läns » . . . . 223 2 Jämtlands läns » . . . . 112 2 Västerbottens läns » . . . . 242 1,85 2,03 Norrbottens läns » . . .. 272 1,84 2,12

Samtliga föreningar . . . . . . . . . . . . . . 9 939 2,80 2,87 2,44 2,25 2,24 2,25 2,31 30 297 Svenska bostadskreditkassan . . . . . 5 549 1,57 1,63 1,67 1,86 1,82 , 1,71 1,69 1,79 1,83 1,91 25 022 Summa 15 488 4,37 4,50 4,54 4,90 4.68 4,62 4,15 3,94 4 03 4,08 4,22 55 319

0101 Qom "103 suv—4 o—c N_CQ (Nv—c mao

tft—4 mot:

NLQCDDCOBQDHCDG) mmmmmdwmmw

| COD—1 o b". 81 ramo CDLQN

COCQNCONN WWW

| m,m—400300 |namn | mmmmmm www

mal—mquwmlwmol ommmmmm com—1 m CQ en

I | D-CDv—t mm summan—goawai

Ihml 0.00. OH [ | | |

v—l 1 L» oomxo|cx1c= ergo—wacom Hmm cav—4 OHOHG'IHv—l

cooooo mixo v—Iv—4v—4

("LOOP-"T' asatron-now concooo wwqwa OHDHv—l CNIv—l

m "71 N

Lo

"i

rn men NNL— llm ocqccoo

o—o—mcu—ZN weit-60101 mma—gm v—JNNNN m cc: . 00. m =” o_ m m"

1

(: r—4

nu

cu

'—

(N

[_

03.

v—4

CO

_Q

cu 1101-11me co =”

v—ihw

v—c

• Sida 151
•  Original

Bilaga IV 4: 4 Bostadskreditinstitutionens fonder

Bostadskreditföreningarnas säkerhetsfonder och bostadskreditkassans reservfond. Årlig fomlökning (= årsvinstcn) i 1 000 kr. under vart och ett av åren 1952—1961.

”71; 1951 1952 1953 1954 1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961 =”ln 1961

Sthlms stads bostadskred. fören. . . . . . . . . 2 944 343 347 376 424 457 419 487 563 684 754 7 798 Upplands » ........ 1 626 211 243 227 248 329 260 317 317 385 512 4 675 Norra Roslags o. Upsala » ..... — —— — _ — — 1 12 27 38 78 Södermanlands » . . . . . . . . —— — 4 19 48 66 90 117 344 Norrköpings » . . . . . . . . 592 71 73 80 71 72 72 92 113 123 152 1 511 Östgöta » . . . . . . . . 426 53 68 66 68 86 57 87 117 129 195 1 352 Norra Smålands » . . . . . . . . 250 39 49 43 44 57 56 75 93 105 144 955 Södra Smålands 0. Blek. » . . . ..... 257 31 32 30 30 36 53 46 89 118 138 860 Skånes » .. . . . . . . 1 048 77 105 77 101 121 76 108 121 182 248 2 264 Hallands » . . . . . . . . 138 19 23 21 23 32 33 42 48 57 64 500 Göteborgs » . . . . . . . . 873 Göteborgs o. Bohus läns » . . ...... 273 67 74 71 71 93 99 145 262 326 403 2 757 Västgöta-Dals » . . . . . . . . 291 38 45 46 54 69 61 116 154 185 225 1 284 Västra Svealands » . . . . . . . . 288 35 40 52 46 72 95 Wermlands » . . . . . . . . — — — — _ — — 2 16 2.1 37 79 Örebro läns » . . . . . . . . _ — Å — — — — 134 183 226 261 1 432 Västmanlands läns » ........ _ _— _ — — — — —— 6 24 69 99 Gävle-Dala » . . . . . . . . 84 15 21 23 27 44 47 82 113 154 198 808 Västernorrlands läns » . . . . . . . . 223 38 43 40 23 46 50 82 100 131 104 880 Jämtlands läns » . . . . . . . . 112 16 17 14 16 23 13 25 34 49 60 379 Västerbottens läns » . . . . . . . . 242 47 50 44 45 53 39 61 73 94 117 865 Norrbottens läns » ........ 272 54 50 49 53 87 86 120 169 209 228 1 377

Samtliga föreningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 939 1 154 1 280 1 259 1 344 1 681 1 535 2 070 2 649 3 322 4 064 30 297 Svenska bostadskreditkassan . . . . . . . . . . . . 5 549 747 898 1 163 1 188 1 443 1 718 2 507 3 046 3 101 3 662 25 022 Summa 15 488 1 901 2 178 2 422 2 532 3 124 3 253 4 577 5 695 6 423 7 726 55 319

• Sida 152
•  Original

Bilaga IV 4: 5

Nu utgående förvaltningsbidrag inom stadshypoteksinstitutionen

Stadshypoteksförening Bidrag i procent av oguldet lånebelopp till föreningen kassan

Stockholms:

Under tio år .......................................... 0,10 _ Därefter .............................................. 0,07 _ Upplands:

Lån å nom. minst 100000 kr. ........................ 0,10 — Övriga lån ............................................ 0,15 — N. Roslags ............................................ 0,10 _— Södermanlands .......................................... 0,10 — Östgöta ................................................ 0,10 — Norrköpings ............................................ 0,10 _ N. Smålands ............................................ 0,10 — S. Smålands ............................................ 0,10 _ Blekinge .............................................. 0,10 _ Skånes ................................................ 0,10 — Hallands .............................................. 0,10 — Göteborgs o. Bohus läns ................................ 0.10 — Västgöta-Dals .......................................... 0,10 —— Wermlands ............................................ 0,15 — Örebro läns ............................................ 0,10 — Västmanlands läns ...................................... 0,10 — Gävle—Dala ............................................ 0,10 — Västernorrlands o. Jämtlands läns ...................... 0,15 —— Västerbottens läns ...................................... 0.15 —— Norrbottens läns ........................................ 0,15 ——

• Sida 153
•  Original

Bilaga IV 4:6

Bostadskreditiustitutionen

Bidrag beträffande nyutlämnade lån

Nu utgående bidrag till Förening Omräkning av bidragen till ett särskilt ränte— kassan föreningen tillägg å oguldet belopp Förv.-bidr. Fondbidrag Förvaltn. bidr. Till Till Summa kassan fören.

. o,. ' under 10 år i % av i % av

Lei) ;” nom. i % av nom. nom. oguldet ! [) belopp belopp belopp

Stockholms stads 0.10 0,20 0,15 är 1—20 .......... 0,13 0,29 0,42 0.10 0,10 därefter .......... 0,10 0,20 0,15 Upplands .......... 0,13 0,30 0,43 0,10 0,20 0,25 N. Roslags .......... 0,13 0,43 0,56 0,10 0,20 0,15 Södermanlands ...... 0,13 0,30 0,43 0,10 0,20 0,20 Norrköpings ........ 0,13 0,36 0,49 0,10 0,20 0,20 Östgöta ............ 0,13 0,36 0,49 0,10 0,20 0,25 N. Smålands ........ 0,13 0,43 0,56 0,10 0,20 0,20 S. Smålands 0. Blek. 0,13 0,36 0,49 Skånes 0,10 0,20 0,20 är 1—10 .......... 0,13 0,33 0,46 0,10 0,15 därefter .......... 0,10 0,20 0,20 Hallands ............ 0,13 0,31 0,44 0,10 0,20 0,25 Göteborgs o. Bohus 1. 0,13 0,43 0,56 0,10 0,20 1 0,20 Västgöta-Dals ...... 0,13 3 0,36 0,49 0,10 0,20 0,25 Wermlands ........ 0,13 0,43 0,56 0,10 0,20 0,15 Örebro läns ........ 0,13 0,26 0,39 0.10 0,20 0,25 Västmanlands läns .. 0,13 0,43 0,56 0,10 0,20 0,25 Gävle-Dala ........ 0,13 0,43 0,56 0,10 0,20 0,25 Västernorrlands läns 0,13 0,43 0,56 0,10 0,20 0,20 Jämtlands läns ...... 0,13 0,36 0,49 0,10 0,20 0,20 Västerbottens läns .. 0,13 0,31 0,44 0,10 0,20 0,25 Norrbottens läns . . . . 0,13 0,43 0,56

' Sedan lån löpt i fem år och därefter med fcmårsintervaller äger föreningens styrelse ned- sätta bidraget så att det uttages å kapitalskulden i avrundade hundratal kronor vid början av varje femårsperiod.

? Vid omräkningen har hänsyn ej tagits till föreningsstyrelsens möjlighet att låta beräkna förvaltningsbidraget till föreningen enligt 1.

• Sida 154
•  Original

• Sida 155
•  Original

• Sida 156
•  Original

KUNGL BIBL. 2 & JUL ...,.L'

• Sida 157
•  Original

NORDISK UDREDNINGSSERIE (NU) 1962

1. Helsetjeneste for sotarende.

2. Nordiskt samarbete inom radio och television. 3. Vattenkraftenl Torne och Kalix älvar.

4. Nordisk bogmarked.

• Sida 158
•  Original

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1962

Systematisk förteckning

(Siffrorna inom klammer beteckna utreds-ringa rna. nummer i den kronologiska förteckningen)

Justmedepartementet Atomansvarl het II. [14] Utlandssvens ars deltagande i allmänna val. 19 Nedre justiticrevisionens arbetsorganisation. 20 Expropriation för sanering av historiskt eller" kultur- historiskt värdefull bebyRRelse. [ 24] Radions juridiska ansvar. [27]

Utrikesdepartementet Aspekter på utvecklingsbiståndet. [12]

Försvarsdepartementet

Totalförsvarets personalfrågor. [3] Försvarets tandvård.. [23| Arilågåstidsreglering för militär personal och clvilrnllitär.

Socialdepartementet

Skogstillgängarna i Jämtlands län. [1I Arbetstidsförkortningens omfattning och utläggning. [17]

Kommunikationsdepartementcl

Statsbidrag till enskild väghållning. m.m. [6] Avgiftsbelagda tratikanläggrungar. [26] Säkerhetsinspektion av motortordon och släpvagnar. [29]

Finansdepartementet

Flnansplan för budgetåret 1962/63 samt; Preliminar nationalbudget för år 1962. [8] Städemas särskilda rättigheter och skyldigheter i förhål- lande tlll staten. [9 1959 års långtidsut g. 1. Svensk ekonomi 1960—1965. [10] 2. Svensk ekonomi 1960—1965. Bilagor 1—5. [11] Skärpta regler för rusdrycksinköp. [13] Automatisk databehandling inom folkbokförings- och upp- bördsväsendet .Del II. [18] Reviderad nationnlbudget för år 1962. [25] Stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna. [31]

Ecklesiaslikdepartementet

Vidgud vuxenutbildning på gymnasiestudiet. [5] Korrospondensundervisningen inom skolväsendet. [16] Skolvåsendets centrala ledning. [28]

Jordbruksdepartementet Yrkesutbildningen på trädgårdsområdet. [2]

Handelsdepartementet Den allmänna nårlngslagstiftningen. [15]

Inrikesdepartementet

Arbetsupsgiiter och utbildning för viss sjukvårds-

person . [4]

Kommunalråttskommittén. 2. Kommunal beredskap. [7] 3. Kommunalt stöd åt studerande från utvecklingslän— derna. [2:11 Samhalls g asocialitet. [22]

SYOCKHOLI I'll. KUIGL. IOKTIIGKIIIII '. !. IOISTIDI I sönu