SOU 1963:39

Kyrkor och samfund i Sverige : omfattning och verksamhet

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Ecklesiastikdepartementet

Den 10 januari 1958 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för ecklesiastik- departementet att tillkalla högst fem sakkunniga för att utföra en första etapp av en utredning av frågan om den framtida gestaltningen av förhål- landet mellan staten och Svenska kyrkan.

Med stöd av nämnda bemyndigande tillkallade departementschefen, stats- rådet Edenman, den 27 januari 1958 såsom sakkunniga hovrättspresidenten Ivar Wieslander, sekreteraren hos Landsorganisationen i Sverige jur. kand. Bertil Bolin, läroverksadjunkten numera rektorn Olle Engström, dåvarande docenten numera biskopen Ruben Josefson och dåvarande kyrkoherden numera pastor primarius, ledamoten av riksdagens andra kammare Åke Zetterberg. Åt Wieslander uppdrogs att vara utredningens ordförande. Ge— nom beslut den 30 november 1962 entledigade departementschefen Wies- lander från uppdraget att vara ledamot och ordförande i utredningen och utsåg jämlikt bemyndiganden den 10 januari 1958 och den 30- november 1962 justitierådet Erik Tammelin att vara ledamot i utredningen och såsom ordförande leda dess arbete, dock att Wieslander alltjämt skulle vara leda- mot och ordförande i vad avsåg arbetet iuom utredningen med att färdig- ställa betänkanden angående dels religionens betydelse som samhällsfaktor, dels kyrkors och samfunds omfattning och verksamhet i Sverige.

De sakkunniga har antagit benämningen 1958 års utredning kyrka-stat. Till sekreterare åt utredningen förordnades den 12 februari 1958 asses- sorn i Hovrätten över Skåne och Blekinge, sekreteraren i riksdagens första kammare K.-G. Lindelöw. Till biträdande sekreterare förordnades, bl.a., den 17 april 1959 fiskalen i samma hovrätt Carl Axel Petri. Den 24 juli 1962 entledigades Petri och förordnades assessorn i nämnda hovrätt Iwan Lindh att från och med den 13 augusti 1962 tjänstgöra som biträdande sekrete- rare. Att såsom experter biträda utredningen förordnades, bl. a., den- 14 mars 1960 numera kyrkoherden, teologie doktorn Henrik Ivarsson och den. 1 sep- tember 1960 pastor Bo Swedberg.

I anförande till statsrådsprotokollet den 10 januari 1958 erinrade depar-

tementschefen om att konstitutionsutskottet _ i det utlåtande som låg till grund för riksdagens begäran om en allsidig och förutsättningslös utredning av frågan om den framtida gestaltningen av förhållandet mellan staten och Svenska kyrkan —— understrukit att utredningens huvudsyfte borde vara att framlägga material för en fortsatt diskussion av och ett framtida ställningstagande till nämnda fråga. Utskottet uttalade därvid, bl. a., att av grundläggande vikt för utredningen vore, att religionens betydelse som sam- hällsfaktor klarlad-es samt att en kartläggning av religionens roll i det nu- varande samhället skulle ha värde för utredningen.

I direktiven till utredningen anslöt sig departementschefen i allt väsent- ligt till de uttalanden om utredningens syfte och uppläggning, som gjorts i konstitutionsutskottets av riksdagen godkända utlåtande.

Departementschefen anförde härvid bl.a. att det borde undersökas, vilka möjligheter som förelåge och vilka metoder som kunde komma till använd- ning för att tillgodose önskemålet om ett klarläggande av religionens bety- delse som samhällsfaktor. Denna fråga har utredningen behandlat i ett den 9 maj 1963 avgivet betänkande om Religionens betydelse som samhälls- faktor. Möjligheter och metoder för en sociologisk undersökning (SOU 1963: 26).

Önskemålet om en kartläggning av religionens roll i samhället har synts utredningen omfatta jämväl en undersökning av den verksamhet som ut- övas av Svenska kyrkan och andra kristna samfund i vårt land. Sedan undersökning härom numera gjorts framlägger utredningen resultatet av densamma i föreliggande betänkande, vilket härmed vördsamt överlämnas.

Såsom utredningen framhållit i sin skrivelse den 9 maj 1963, med W'lken utredningen överlämnade sitt ovan—nämnda betänkande om Religionens bety- delse som samhällsfaktor, fortgår utredningens arbete i frågor som mera direkt berör den framtida gestaltningen av förhållandet mellan staten och Svenska kyrkan.

Stockholm den 12 september 1963.

Ivar Wieslander Bertil Bolin Olle Engström Ruben Josefson Åke Zetterberg / K.-G. Lindelöw Iwan Lindh

INLEDNIN G

Enligt de för utredningen av statsrådet och chefen för ecklesiastikdeparte— mentet Edenman givna direktiven (anförande till statsrådsprotokollet den 10 januari 1958) har utredningen att utföra en första etapp av en utredning av frågan om den framtida gestaltningen av förhållandet mellan staten och Svenska kyrkan. I direktiven anförde statsrådet Edenman bl.a. att han i allt väsentligt kunde ansluta sig till de uttalanden om utredningens syfte och uppläggning som gj orts i konstitutionsutskottets av riksdagen godkända utlåtande (KU:s utlåtande nr 17 år 1956; riksdagens skrivelse den 28 novem- ber 1956, nr 381). I utlåtandet framhöll utskottet att av grundläggande bety- delse för en utredning rörande kyrkans förhållande till staten vore att religionens betydelse som sa-mhälls'faktor klarlades samt att en kartläggning av religionens roll i det nuvarande samhället skulle ha värde för utredning- en. Departementschefen uttalade att under utredningen borde undersökas vilka möjligheter som förelåge och vilka medel som kunde komma till an— vändning för att tillgodose önskemålet om klarläggande av religionens be- tydelse som samhällsfaktor. Sistnämnda fråga har utredningen behandlat i ett den 9 maj 1963 avgivet betänkande om Religionens betydelse som samhällsfaktor. Möjligheter och metoder för en sociologisk undersökning (SOU 1963:26).

Det av konstitutionsutskottet framförda önskemålet om en kartläggning av religionens roll i det nuvarande svenska samhället har emellertid synts utredningen innefatta även att den verksamhet som i vårt land utövas av Svenska kyrkan och andra kristna samfund bör klarläggas i sina olika for- mer. Det har därför för utredningen framstått som angeläget att ge en bild av arten och omfattningen av de olika samfundens verksamhet samt av de religiösa brukens utbredning.

I föreliggande betänkande ges en bild av bl.a. anslutningen till Svenska kyrkan och övriga trossamfund i landet, besöksfrekvensen vid gudstjänster och andra religiösa sammankomster, användandet av religiösa handlingar som dop, konfirmation och nattvard sam-t vigsel och jordfästning i Svenska kyrkans och andra trossamfunds ordning. Redogörelse lämnas vidare för den kristna verksamhetens utformning med Söndagsskola och ungdoms- verksamhet, arbete bland sjuka och gamla etc. Även de ekonomiska villkor under vilka verksamheten bedrives uppmärksammas. Uppgifter lämnas så! lunda om kyrklig beskattning, kollekter och gåvor samt förmögenhetstill- gångar.

Framhållas bör att det varit erforderligt att i olika hänseenden begränsa

omfattningen av de undersökningar rörande Svenska kyrkan och de fria samfunden på vilka betänkandet i huvudsak bygger. Detta har medfört att flera frågor av intresse icke kunnat upptagas av utredningen. Som exempel härpå må nämnas ålderssammansättningen bland högmässobesökarna inom Svenska kyrkan.

I betänkandet återgivna uppgifter avser i regel är 1959. Något jämförbart tidigare material finns i allmänhet icke. Endast i undantagsfall har det därför varit möjligt att påvisa eller göra några uttalanden om utvecklings- tendenser i olika hänseenden.

Betänkandets omfattning m. m.

I betänkandet behandlar utredningen i skilda avdelningar Svenska kyrkan (avd. 1), rörelser i nära anslutning till Svenska kyrkan (avd. II), de fria evangeliska samfunden (avd. III), ekumeniska organisationer (avd. IV), övriga samfund och rörelser (avd. V) samt religiösa program i radio och television (avd. VI). Sedan en sammanfattande översikt lämnats (avd. VII) avslutas betänkandet med en tabellbilaga.

Avd. 1. — Svenska kyrkan I ett inledande kapitel (kap. 1) redogöres för rikets kyrkliga indelning samt för en indelningsgrund som tillämpas i den fortsatta redogörelsen och som åtskiljer den kyrkliga verksamhet, vilken är reglerad genom lagstiftning, och den verksamhet, vilken icke är på samma sätt reglerad. -I betänkandet benämnes den förra verksamhetsformen legal och den senare fri. —— Kyrkan är organiserad och dess verksamhet bedrives på olika regionala plan: lokal-, kontrakts-, stifts- och riksplan. Verksamheten på vart och ett av dessa plan beskrives i kap. 2—5. För varje plan göres en uppdelning på organisation, lokaler, verksamhetens art och omfattning samt ekonomi. I kap. 6 redo- visas för de svenska utlandsförsamlingarna varefter i kap. 7 sammanställes några av de viktigare uppgifterna i den föregående redogörelsen.

Vad angår den legala verksamheten har uppgifter till största delen kunnat inhämtas ur gällande författningar, officiell statistik eller andra omedelbart tillgängliga sammanställningar. Här må nämnas biskoparnas ämbetsberät- telser, som avges vid de i regel vart sjätte år återkommande prästmötena i stiften. Endast när det gäller uppgifter rörande lokaler och ekonomiska för— hållanden har det varit erforderligt att införskaffa uppgifter direkt från berörda kyrkliga organ, i första hand stiftsnämnderna.

Redogörelsen för den fria verksamheten grundar sig på uppgifter, som erhållits vid en åren 1960—1962 av Svenska kyrkans diakonistyrelse _— efter visst samråd med utredningen — genomförd undersökning av nämnda verksamhet. Den omedelbara ledningen av undersökningen, vilken för- anletts av en motion vid 1958 års kyrkomöte angående »kyrkans bättre an-

passning som folkkyrka», har utövats av dåvarande församlingssekretera- ren i diakonistyrelsen, numera kyrkoherden, teologie doktorn Henrik Ivars- son. Ivarsson, som den 14 mars 1960 förordnades att såsom expert biträda utredningen, har bearbetat och sammanställt undersökningsresultaten samt utarbetat bl.a. betänkandets redogörelse för den fria verksamheten inom Svenska kyrkan.

År 1960 utsändes frågeformulär till kyrkans samtliga församlingar, kon- trakt och stift för inhämtande av uppgifter angående olika verksamhets- grenar i fråga om omfattning och ekonomi. Samtidigt utsändes frågeformu- lär till kyrkliga riksinstitutioner samt till föreningar och sammanslutning- ar, vilka ej är bundna vid stift, kontrakt eller församlingar och som an- tingen bildats till stöd för någon form av det fria kyrkliga arbetet eller till- kommit genom frivilliga initiativ och insatser.

De begärda upplysningarna avsåg verksamhetsåret 1959. Det frågeformulär, som gällde den fria verksamheten på lokalplanet, till- ställdes samtliga kyrkoherdar och upptog frågor angående de viktigaste av den fria verksamhetens aktiviteter på församlingsplanet, såsom söndags- skola, juniorarbete, ungdomsarbete, syföreningar och församlingsaftnar (jfr uppställningen sid. 41). För varje arbetsgren efterfrågades uppgifter om antal (söndagsskolor, syföreningar etc.), deltagarantal, antal samman- komster (församlingsaftnar, ungdomsaftnar etc.), antal ledare (söndags- skollärare, ungdomsledare m.fl.), antal heltidsanställda (ungdomssekre- terare) samt kostnaderna för verksamheten. I sistnämnda hänseende be- gärdes uppgift om hur stor del av kostnaderna som täcktes av uttaxerade resp. insamlade medel. Då frågeform-uläret uppgjordes räknades med att specificerade uppgifter angående kostnaderna icke skulle kunna erhållas beträffande alla enskilda arbetsgrenar. I vissa fall efterfrågades därför icke kostnaderna utan dessa har sedermera beräknats. Särskilda uppgifter be- gärdes rörande sådana lokaler som närmast kan hänföras till den fria verk- samheten, såsom församlingshem, ungdomsgårdar och småkyrkor. Uppgif— terna avsåg taxeringsvärden, byggnads- eller inköpskostnader samt drifts— och underhållskostnader. Vidare efterfrågades vem som var ägare till loka- lerna i fråga. ——- Uppgifter rörande studiearbetet på lokalplanet har lämnats centralt av Sveriges kyrkliga studieförbund.

Svar inkom i sådan omfattning att uppgifter erhållits beträffande 98,3 % av församlingarna. Ett mindre antal församlingar, som delvis samordnat sin ekonomi och verksamhet, har inkommit med en gemensam redovisning av sitt arbete. I några fall har redovisningen uppdelats på olika kyrkobok- föringsdistrikt inom en församling. Antalet församlingar ell-er enheter, som lämnat uppgifter, uppgår till 2469. När utredningen beträffande den fria verksamheten i statistiska och därmed jämförliga sammanhang använder begreppet församling, avses därmed enhet som sålunda lämnat uppgift.

Frågeformuläret rörande verksamheten på kontraktsplanet tillställdes

kontraktsprostarna och upptog frågor angående anställda, förekomsten av särskilda kontraktsorgan för det fria arbetet, antal kurser och konferenser samt om influtna medel till det fria kontraktsarbetet (kollekter och för- samlingsanslag). Av kyrkans 189 kontrakt (år 1959) inkom 187 med upp- gifter (98,9 %).

Beträffande den fria stiftsverksamheten sändes frågeformulär till samt- liga biskopar för inhämtande av uppgifter rörande den verksamhet som knutits till olika stiftsorgan såsom stiftsråd, stiftsmöten, stiftsstämmor, stiftsungdomsråd, söndagsskolråd, missionsråd, diakoniråd, sjömansvårds- råd, stinftskvinnoråd, kyrkobrödernas stiftskonvent, stiftsstudieförbund, kyr- kosångsförbund och stiftsgårdar. För varje organ efterfrågades antal sam- lingar, kurser, deltagare och anställda samt begärdes specificerade upp— gifter angående eko-nomien. Samtliga 13 stift lämnade redovisning.

I fråga om verksamheten på riksplanet slutligen tillställdes vederbörande riksinstitution eller sammanslutning frågeformulär, upptagande frågor motsvarande dem som intagits i stiftsblanketten. Vetenskapliga samman- slutningar, yrkessammanslutningar och yrkesorgan omfattades icke av undersökningen. Ej heller medtogs i denna en del mindre föreningar. Sam- manlagt 62 riksinstitutioner eller motsvarande erhöll frågeformulär och inkom med uppgifter.

1 åtskilliga fall har de i frågeformulären redovisade uppgifterna måst i efterhand kompletteras. På församlingsplanet gäller detta i synnerhet upp- gifterna om den fria verksamhetens lokaler. Församlingarna lämnade så- lunda i det först utsända formuläret endast i mycket begränsad utsträck- ning uppgifter angående exempelvis taxeringsvärden och byggnadskostna- der. Av denna anledning gjordes förnyade förfrågningar. Uppgifterna rö- rande ifrågavarande lokaler är dock fortfarande mycket ofullständiga. »— För stiftsverksamhetens vidkommande visade det sig nödvändigt att för er- hållande av fullständigare uppgifter utsända nya frågeformulär direkt till vederbörande stiftsorgan. Beträffande de ekonomiska uppgifterna på detta plan — liksom också på riksplanet —— har en tidsödande utredning av kron— trollerande och kompletterande art genomförts.

Undersökningen har ej kunnat ge underlag för en fullständig redogörelse för alla stiftelser och fonder för olika ändamål, som finns inom Svenska kyrkan. Det bör vidare framhållas att de flesta uppgifterna om deltaggar- antal vid samlingar av olika slag grundar sig på av uppgiftslämnarna ut- förda beräkningar. Det har icke varit möjligt att redovisa alla förekommzan- de arbetsformer inom den fria verksamheten; endast de viktigaste och micst spridda har medtagits. Allmänt kan emellertid sägas att genom undersök- ningen erhållits en god bild av den fria verksamhetens art och omfattniing.

För den redogörelse rörande de svenska utlandsförsamlingarna, som finnns intagen i kap. 6, har material ställts till förfogande av Utredningen röramde de svenska utlandsförsamlingarnas ekonomi m.m. genom den åt nämmda utredning förordnade experten, förste stiftsnotarien A. L. Tingström.

Avd. II. — Rörelser i nära anslutning till Svenska kyrkan

De rörelser, för vilka här kortfattat redogöres, är Missionssällskapet bibel— trogna vänner (uppgiftslämnare redaktören Axel B. Svensson, Stockholm), Östra Smålands missionsförening (uppgiftslämnare nämndemannen John Nilsson, Västervik) och den laestadianska rörelsen (uppgiftslämnare kyr- koherden Oscar Haapaniemi, Övertorneå).

Det kunde ifrågasättas att bland de här ifrågavarande rörelserna redovisa även Evangeliska fosterlands-stiftelsen. Denna har emellertid av skäl, som nedan anges, i betänkandet sammanförts med de fria evangeliska samfun- den.

Avd. III. -— De fria evangeliska samfunden

Vid sidan av Svenska kyrkan och denna närstående rörelser verkar i vårt land ett flertal andra trossamfund. De fria evangeliska samfunden behand— las i denna avdelning, därvid genomgående benämningen de fria samfunden användes. Övriga samfund behandlas i avd. V.

Till de fria samfunden har hänförts Evangeliska fosterlands-stiftelsen (EFS), Fribaptistsamfundet (FB), Frälsningsarmén (FA), Helgelseförbun- det (HF), Metodistkyrkan i Sverige (MK), Pingströrelsen (P), Svenska al- liansmissionen (SAM), Svenska baptistsamfundet (SB), Svenska frälsnings- armén (Sv—F), Svenska missionsförbundet (SMF) och Örebromissionen (ÖM).

Evangeliska fosterlands-stiftelsens ställning i förhållande till Svenska kyrkan är icke entydig. EFS uppstod som en väckelserörelse inom Svenska kyrkan och det sätt, varp-å rörelsen f. n. mestadels framträder, kan motivera att fortfarande betrakta den som en sådan rörelse. Dess medlemmar är så- lunda på många platser de flitigaste besökarna i Svenska kyrkans guds- tjänster och bär på dessa platser i stor utsträckning upp det kyrkliga arbe- tet. Så är t.ex. förhållandet i stora delar av Norrland. I andra delar av landet intager rörelsen emellertid en mera självständig ställning i förhål— lande till Svenska kyrkan. Inom rörelsen förekommande diskussioner om egna nattvardsgångar får ses som ett uttryck härför. Då EFS i betänkandet har behandlats i samband med de fria samfunden har detta föranletts av undersökningstekniska skäl. Det har skett i klart medvetande om att rörel- sen står i en annan relation till Svenska kyrkan än de samfund tillsammans med vilka den redovisats.

Vid redogörelsen för de fria samfunden har _— liksom beträffande Sven- ska kyrkan — tillämpats en regional indelningsgrund. En indelning i legal och fri verksamhet har däremot av naturliga skäl icke kunnat komma i fråga. Sedan i kap. 1 lämnats vissa uppgifter ägnade att belysa bl.a. sam— fundens utbredning och räckvidd, redogöres för verksamheten på olika plan, lokalplanet (kap. 2), distriktsplanet (kap. 3) och riksplanet (kap. 4). Därvid har i görligaste mån en uppdelning på organisation, lokaler, verk— samhetens art och omfattning samt ekonomi tillämpats. I kap. 5 behandlas

organ för samverkan, varefter i kap. 6 vissa sammanfattande uppgifter lämnas.

Redogörelsen för de fria samfunden grundar sig på en särskild, av utred- ningen genomförd undersökning. De uppgifter som härvid erhållits har i vissa avseenden kompletterats genom att andra källor anlitats. Av dessa må särskilt nämnas Blå boken, som är en de ideella rörelsernas —— speciellt nykterhetsrörelsens —— årsbok. Till boken lämnar olika kristna samfund och organisationer statistiska uppgifter om sin verksamhet.

Undersökningen lades upp som en parallell till diakonistyrelsens under- sökning beträffande den fria verksamheten inom Svenska kyrkan. Avsikten var att genom de båda undersökningarna erhålla en i stort sett fullständig bild av den kristna verksamhetens art och omfattning 1 vårt land. Genom undersökningen rörande de fria samfunden avsågs vidare att skapa möjlig- heter till vissa jämförelser, inte endast mellan dessa samfund inbördes utan även mellan de fria samfunden, å ena, och Svenska kyrkan, å andra sidan. De anförda synpunkterna föranledde att undersökningen — i den utsträck- ning det med hänsyn till de olikartade förhållandena inom Svenska kyrkan och de fria samfunden var möjligt — lades upp på motsvarande sätt som den av diakonistyrelsen genomförda. Vissa svårigheter har härvidlag mött. De 11 samfund undersökningen omfattat utgör ej någon enhetlig företeelse. På bestämda punkter föreligger organisatoriska skiljaktigheter och verk- samhetsformerna skiftar från samfund till samfund — ett faktum som accentueras genom en i vissa avseenden starkt varierande terminologi. Dessa förhållanden har gjort det svårt att i alla sammanhang få fram fullt (jämförbara siffror. Däri torde också ligga en av förklaringarna till att inom ett par av samfunden svarsprocenten är markant lägre än inom de övriga. Svårigheterna har dock ej varit av den arten eller omfattningen att de i nämnvärd mån påverkar slutresultaten av undersökningen eller i mera väsentlig grad försvårar möjligheterna till jämförelser.

Undersökningen avser _— liksom diakonistyrelsens undersökning — verk- samhetsåret 1959. Den har på utredningens uppdrag utförts av dåvarande sekreteraren i Frikyrkliga samarbetskommittén (fr. o. m. den 1 januari 1963 benämnd Sveriges frikyrkoråd), pas-tor Bo Swedberg, vilken den 1 septem- ber 1960 förordnades att såsom expert biträda utredningen. Swedberg har jämväl bearbetat och sammanställt undersökningsresultaten och svarar för redogörelsen i avd. III.

Som tidigare antytts har undersökningen genomförts på tre olika plan, nämligen lokal-, distrikts- och riksplanet. Det frågeformulär som användes "på det lokala planet tillställdes samtliga församlingar, kårer (FA och SvF) och föreningar (EFS) inom de olika samfunden. Sammanlagt utsändes .5 056 formulär. Formuläret upptog cirka 250 olika frågor, sammanförda under följande huvudrubriker: medlemmar, Söndagsskola, ungdomsarbete, vardagsarbete med förskolans barn, kvinnoarbete, studieverksamhet, sång-

och musikverksamhet, gudstjänster och möten, kristendomsskola (konfir- mationsundervisning), församlingsblad, antal ledamöter i olika organ, loka- ler, ekonomi samt legala akter. — Direkt från resp. studieförbund har in- hämtats uppgifter rörande studiecirkelverksamheten ävensom vissa kom- pletterande uppgifter beträffande fritidsgrupper.

Formulä-ren utsändes i slutet av år 1960. Vid en preliminär sammanräk- ning av återkomna formulär i slutet av år 1961 — före vilken i förekom- mande fall påminnelser utskickats — framkom att svarsprocenten för såväl Evangeliska fosterlands-stiftelsen som Pingströrelsen understeg 55 medan den för övriga samfund uppgick till omkring 90. I anledning härav utsändes kring årsskiftet 1961—1962 en ny skrivelse jämte frågeformulär till de för- eningar/församlingar inom EFS och P, vilka ej inkommit med uppgifter. Svar inkom härvid från ytterligare ett antal föreningar och församlingar, dock ej i sådan omfattning att svarsprocenten märkbart höjdes.

Vid den nya kontakten framkom —— och detta gällde särskilt Pingströrel- sen — att vid den första utsändningen av formulär ett antal församlings- grupper, d. v. 5. delar av församlingar, medtagits. Frånräknas dessa omfat- tar undersökningen 4 936 församlingar (här liksom i fortsättningen avses i förekommande fall med församling även kår och förening). Frågeformu- lärens fördelning på olika samfund och svarsprocenten inom samfunden framgå-r av följande sammanställning (de förut angivna församlingsgrup- perna är här frånräknade).

Antal Antal ,, Samfund utsända besvarade Afggålåde formulär formulär

EFS ................ 1 0671 734 68,8 FB .................. 52 44 84,6 FA .................. 234 225 96,2 HF ................ 105 98 93,3 MK ................ 147 129 87,8 P .................. 582 371 63,7 SAM ................ 384 333 86,7 SB .................. 525 454 86,5 SvF ................ 21 19 90,5 SMF ................ 1 563 1 396 89,3 ÖM .................. 256 222 86,7

4 936 4 025 81,5

Frånräknas EFS och P är den totala svarsprocenten 88,8. De försam- lingar, vilka icke inkommit med svar, synes huvudsakligen vara mindre sådana. Den låga svarsprocenten inom EFS och P är påfallande och tarvar en förklaring. Inom EFS har under senare är rätt en viss organisatorisk oklarhet. EFS redovisade visserligen åren 1959 och 1960 på det lokala planet två slag av huvudorganisationer, nämligen missionsföreninga—r och ung-

1 I siffran ingår formulär vilka utsändes till sådana ungdomsföreningar som vid tiden för undersökningen fungerade som missionsföreningar (jfr nedan).

2—318107

domsföreningar. Sedan ganska lång tid—tillbaka hade emellertid dessa fun- gerat i stort sett parallellt i fråga om arbetsuppgifter och haft en likartad ålderssammansättning. Vid tiden för undersökningen torde därför ett icke litet antal formellt åtskilda föreningar i praktiken ha fungerat som en enhet på varje särskild ort. (Från den 1 januari 1962 har konsekvenserna av den nämnda utvecklingen tagits så tillvida att ungdomsföreningarna i deras tidigare form och med deras särskilda arbetsuppgifter avskaffats och allt vuxenarbete organiserats inom missionsföreniugarna.) Även om det anförda kan förmodas vara huvudorsaken till den låg-a svarsprocenten inom EFS, kan det inte uteslutas att en viss allmän obenägenhet att lämna statistiska uppgifter angående interna förhållanden medverkat. Den låga svarsprocen- ten inom P torde kunna förklaras med hänvisning till frånvaron av riks— organisation. och därmed central statistik men också till en viss principiell ovilja mot statistik.

' Den totala svarsprocenten, 81,5 (88,8), anger endast hur många procent av församlingarna som helt eller delvis inkommit med uppgifter. Fram- hållas bör att de enskilda frågorna i formuläret uppvisar varierande svars- procent. I vissa fall då svarsprocenten varit otillfredsställande har kom- pletterande uppgifter kunnat inhämtas direkt från samfunden.

Frågeformuläret rörande verksamheten på distriktsplanet utsändes till resp. samfunds distriktsorganisationer och upptog under 12 huvudrubriker frågor ägnade att belysa — utöver organisatoriska förhållanden —- verk- samhetens art och omfattning, innehavet av lokaler samt de ekonomiska betingelser, under vilka distriktsarbetet bedrives. Liksom för lokalplanet inhämtades uppgifter rörande studiecirkelverksamheten direkt från resp. studieförbund.

För erhållande av uppgifter om verksamheten på riksplanet utsändes frågeformulär icke endast till de olika samfunden själva utan även till vissa riksorganisationer, anknutna till samfunden. Formuläret upptog tre huvud— rubriker, nämligen institutioner, anställda samt ekonomi. Under den först- nämnda rubriken inrymdes frågor rörande bl.a. skolor, hem och gårdar samt institutioner på missionsfälten. Beträffande anställda efterfrågades bl.a. antal av och kostnader för såväl i central tjänst som i distriktstjänst och i lokal tjänst anställda. Vad gäller ekonomien begärdes uppgifter om bl.a. insamlade medel och erhållna donationer.

De svårigheter som gjort sig gällande vid inhämtandet av uppgifter om Samfundens arbete på det lokala planet, har inte i samma utsträckning förekommit i fråga om uppgifter rörande arbetet på distrikts- och riks- planen.

Avd. IV. -— Ekumeniska organisationer I denna avdelning redogöres för organisationer och sammanslutningar av ekumenisk karaktär. Uppgifter om desamma har inhämtats av kyrkoherden Henrik Ivarsson, vilken också utarbetat redogörelsen.

Avd. V. — Övriga samfund och rörelser Kortfattade redogörelser lämnas här för den verksamhet, som i vårt land bedrives av romersk-katolska kyrkan, ortodoxa kyrkan (grekisk-ortodoxa kyrkan), de mosaiska församlingarna, adventi—stsamfundet, Jehovas vittnen och mormonkyrkan. I detta sammanhang lämnas också vissa uppgifter rö- rande Moralisk upprustning (MRA).

Redovisade uppgifter har erhållits genom utsända frågeformulär och/ eller muntligen från företrädare för resp. sammanslutning. I vissa fall har erhållna uppgifter varit ofullständiga.

Avd. VI. — Religiösa program i radio och television Ett betydelsefullt inslag i den religiösa verksamheten i vårt land utgör de religiösa program, som utsändes i den svenska radion och televisionen. Efter en redogörelse för de former, under vilka radio- och televisionsverk- samheten bedrives, behandlas i denna avdelning de religiösa programmens art och omfattning samt deras fördelning mellan kyrkor och samfund. Vidare återges vissa uppgifter ägnade att belysa lyssnarintresset för dessa program. Avslutningsvis beröres försöken att över utländsk station sända program, avsedda för svenska lyssnare. I samband därmed redogöres kort— fattat för den verksamhet, som bedrives av Ibra Radio.

Avd. VII. — Sammanfattning

Som tidigare angivits var avsikten med de båda i det föregående redovisade undersökningarna att erhålla en i stort sett fullständig bild av den kristna verksamhetens art och omfattning i vårt land ävensom att skapa möjlig- heter till jämförelser mellan bl. a. Svenska kyrkan, å ena, och de fria sam— funden, å andra sidan. Såsom också tidigare antytts har svårigheter härvid- lag mött. Beträffande ett flertal verksamhetsformer har undersökningarna dock kunnat ge underlag för totalangivelser och jämförelser. Dessa upp- tages i denna sammanfattande avdelning. Såvitt angår ekonomiska förhål— landen har sammanfattningen utsträckts till att avse jämväl de rörelser, för vilka redogjorts i avdelning II, och de samfund, som behandlats i avdel- ning V.

Tabellbilaga

Merparten av de sifferuppgifter som erhållits genom de båda undersök- ningarna redovisas här i tabellform. Till beaktande vid läsningen av de tabeller, vilka avser verksamheten på lokalplanet, erinras om att vad gäller Svenska kyrkan svar inkommit från 2469 församlingar/enheter, vilket motsvarar en svarsprocent av 98,3, samt att av de fria samfundens 4936 församlingar (kårer, föreningar) 4 025, eller 81,5 %, inkommit med upp- gifter. Ihågkommas bör även att de enskilda frågorna i resp. frågeformulär

uppvisar varierande svarsprocent. Utöver tabeller, vilka står i samband med de båda undersökningarna, innehåller bilagan sammanställningar vilkas sifferuppgifter härrör från andra källor. Det sagda gäller särskilt de tabel- ler, som hänför sig till Svenska kyrkans legala verksamhet (uppgifter hu- vudsakligen ur biskoparnas ämbetsberättelser), och vidare de tabeller, som avser medlemsutveckling m.m. inom de fria samfunden (uppgifter från bl. a. Blå boken). Beträffande den yttre missionen har _— efter viss bearbet- ning — intagits Svenska mission—srådets allmänna svenska missionsstatistik. Därest ann-at ej anges avser tabelluppgifterna verksamhetsåret 1959.

AVDELNING I

SVENSKA KYRKAN

KAPITEL 1

Inledning

Rikets kyrkliga indelning

I kyrkligt hänseende är riket indelat i församlingar, pastorat, stift och kon- trakt. För speciella kyrkliga verksamhetsområden finns kyrkomusikerdi- strikt, kyrkobokföringsdistrikt, dövprästdistrikt, områden för stiftsnämnds verksamhet, boställsdistrikt samt valdistrikt och valkretsar.

Indelningen i församlingar är den grundläggande. Församlingen motsva- rar på landet i stor utsträckning den gamla socknen och utgör den pri- mära enheten för kyrklig verksamhet. Såsom kyrkokommun äger den själv vårda sina angelägenheter. Riket var den 1 januari 1962 indelat i samman- lagt 2 571 territoriella församlingar. Därjämte fanns sex icke—territoriella (eller personella) församlingar. Utom riket finns sju svenska utlandsför— samlingar med av Kungl. Maj :t fastställd kyrkoordning.

För den prästerliga tjänsteorganisationen är pastoratet den primära en— heten. Ett pastorat är det område, inom vilket en kyrkoherde och jämte honom eventuellt andra anställda präster har att tjänstgöra. Det kan om- fatta en eller flera församlingar. Församlings- och pastoratsgränser skär alltså aldrig varandra. Efter nyindelning var riket den 1 januari 1962 in- delat i 1 131 territoriella pastorat. Därtill kommer de ovan nämnda icke- territoriella församlingarna och utlandsförsamlingarna, vilka samtliga bil dar egna pastorat. '

Flerförsamlingspastoratet utgör i kyrkokommunalt avseende en kyrklig samfällighet för handhavande av pastoratsangelägenheter. Även eljest kan skilda församlingar utgöra en kyrklig samfällighet.

Stiftet är området för biskopens och domkapitlets förvaltning. Riket är indelat i 13 stift. Utom de territoriella församlingarna ingår fyra av de icke— territoriella i stiften. Hovförsamlingen och Skeppsholms församling1 står

1 Sedan frågan om församlingens bestånd aktualiserats genom utflyttningen av Stockholms örlogsstation till Stockholms södra skärgård har åt särskild utredningsman uppdragits, bl.a., att göra en närmare undersökning av de problem som är förknippade med en avveckling av för- samlingen. Utredningsarbetet beräknas kunna avslutas under år 1963.

under tillsyn av hovkonsistorium och ingår ej i något särskilt stift. De svenska utlandsförsamlingarna står under tillsyn av ärkebiskopen och dom- kapitlet i Uppsala.

Varje stift är indelat i kontrakt. Kontraktet är området för kontraktspros- tens tjänsteutövning. Efter nyindelning uppgick antalet kontrakt i riket den 1 januari 1962 till 178. Kontrakts— och pastoratsgränser skär aldrig varandra.

Den närmare indelningen i stift, kontrakt, pastorat och församlingar framgår av följande sammanställning:

Indelningen i stift, kontrakt, pastorat och församlingar den 1 januari 1962. Folkmängd och areal den 1 november 1960. (De två under hovkonsis- torium lydande hovförsamlingen och Skeppsholms församling, vilka båda bildar egna pastorat, ej medtagna liksom ej heller utlandsförsamlingarna).

Stift Kontrakt Pastorat Församlingar Folkmängd Areälkgåld') Uppsala ............. 17 98 215 544 393 28 946,43 Linköpings .......... 15 90 218 494 881 17 387,84 Skara ............... 15 88 372 460 906 12 108,05 Strängnäs ........... 12 73 152 448 001 11 297,27 Västerås ............. 15 80 124 557 150 36 858,63 Växjö ............... 17 114 256 538 821 22 680,04 Lunds .............. 21 169 441 1 026 610 13 816,40 Göteborgs ........... 16 122 281 904 329 14 348,96 Karlstads ........... 12 72 141 396 274 22 051,32 Härnösands ......... 14 82 129 425 420 71 631,41 Luleå ............... 12 69 77 501 297 154 306,05 Visby ............... 3 21 92 54 322 3 140,10 Stockholms .......... 9 57 77 1 142 725 2 685,84

Summa 178 1 135 2 575 7 495 129 411 258,34

För kyrkomusikerverksamheten inom de territoriella församlingarna är stiften indelade i kyrkomusikerdistrikt. Varje församling skall i princip utgöra ett sådant distrikt. Församlingar, tillhörande skilda pastorat, får icke förenas till ett kyrkomusikerdistrikt.

Inom folkbokföringen utgör varje församling en enhet, dock att försam- ling enligt förordnande av Kungl. Maj:t kan vara indelad i skilda kyrko- bokföringsdistrikt.

För de dövas omvårdnad i religiöst hänseende är riket indelat i fem döv- prästdistrikt. Överinseendet över verksamheten tillkommer domkapitlet i Stockholms stift.

Tjänstgöringsområdena för stiftsnämnderna överensstämmer utom i ett fall med stiften. Undantaget hänför sig till Stockholms stift, beträffande vil- ket stiftsnämnderna i Uppsala och Strängnäs handhar tillsynen över den ecklesiastika jorden inom var sin del av stiftet.

Varje tjänstgöringsomräde för stiftsnämnd är indelat i boställsdistrikt,

23 som är tjänstgöringsområden för de ecklesiastika boställsnämnderna. För närvarande är riket indelat i 91 boställsdistrikt.

Indelningen i valkretsar och valdistrikt för olika kyrkliga val torde ha så ringa intresse i detta sammanhang, att den här kan förbigås.

Legal och fri verksamhet

Svenska kyrkans verksamhet är delvis reglerad i lag genom föreskrifter om vilka organ, som skall finnas (»legala organ»), och vilka uppgifter dessa organ skall fullgöra (»legala uppgifter»). Till de legala organen hör t. ex. biskopar och domkapitel, präster och kyrkoråd. Till de legala uppgifterna hör bl. a. gudstjänsterna (till största delen) och de kyrkliga. förrättningar- na men även folkbokföringen, som till stor del är en uppgift av rent borger- lig art. _

Vid sidan av denna legala verksamhet har — ungefärligen från seklets början -—— en rad nya organ och arbetsformer vuxit fram på frivillighetens väg. Som exempel på frivilliga organ kan nämnas stifts- och kontraktsråd samt på församlingsplanet småkyrkoråd, diakoner, diakonissor och ung— domssekreterare. Exempel på frivilliga arbetsuppgifter är Söndagsskola, ungdomsarbete och församlingsaftnar. Denna frivilliga verksamhet utgör numera en betydande del av Svenska kyrkans arbete.

Allt eftersom det frivilliga arbetet vuxit i betydelse och omfattning, har emellertid ett påtagligt närmande ägt rum mellan legal och frivillig verk- samhet. Som exempel på detta kan nämnas tillkomsten av Svenska kyrkans missionsstyrelse och Svenska kyrkans diakonistyrelse. Genom de av ko- nungen år 1878 utfärdade stadgarna för missionsstyrelsen fick för första gången en frivillig, av gåvomedel helt beroende verksamhet sin plats inom ramen för kyrkans lagfästa ordning. Genom de likaledes av konungen ut- färdade stadgarna för diakonistyrelsen år 1910 erhöll kyrkan också ett rättsligt erkänt centralorgan för den frivilliga kyrkliga verksamheten inom landet. Härigenom har denna verksamhet infogats i den officiella kyrko- författn-ingens ram och i viss mån legaliserats. Vidare må erinras om att domkapitel enligt 13 ä 1 mom. lagen om domkapitel skall, bl. a., befrämja den kristna kärleksverksamheten och ungdomsvården samt barnens kristna fostran, därvid domkapitlet bör samarbeta med frivilliga organisationer för främjande av kyrklig och religiös verksamhet. I domkapitlets tjänstgörings- föreskrifter för prästerskapet inom ett pastorat ges föreskrifter om försam- lingarnas indelning och församlingsarbetets fördelning på församlingens olika delar eller distrikt. Ofta ges emellertid även vissa allmänna föreskrif— ter om t.ex. barn— och ungdomsarbete, församlingsaftnar o.dyl. En. rad arbetsformer, som länge ansetts vara av frivillig art, har härigenom på sätt och vis legaliserats. Till sist kan även hänvisas till den nya församlings- styrelselagem som trätt i kraft den 1 januari 1963 och som till församling-

ens angelägenheter hänför verksamhet bland barn och ungdom, ålderstigna, sjuka och andra, som är i behov av omvårdnad.

Vad nu sagts gör att en klar och otvetydig avgränsning mellan legalt och frivilligt arbete är svår att genomföra. Det visar även de olika försök, som gjorts till en distinktion mellan legalt och frivilligt — och inte minst de röster som höjts för ett slopande av denna åtskillnad. Man har försökt att bestämma det frivilliga arbetet såsom den verksamhet, som till största delen uppbäres av frivilliga, oavlönade krafter eller bekostas av frivilligt in- samlade medel. Denna bestämning leder dock vilse och blir i praktiken svår att tillämpa. Emellertid kan utredningen icke ansluta sig till uppfattningen att en distinktion mellan legalt och frivilligt skulle vara utan saklig och praktisk betydelse.

Vid bestämmandet av vad som bör avses med legal resp. frivillig verk- samhet bör beaktas att för vissa av Svenska kyrkans organ och uppgifter bestämda former finns föreskrivna (t.ex. för kyrkoråd, högmässa, dop, vigsel). I andra fall föreskrives endast att en verksamhet av viss art bör förekomma men någon legal reglering av formerna därför ges icke (t. ex. Söndagsskola, ungdomsarbete). Slutligen finns organ och arbetsformer, som överhuvudtaget icke inskrivits i eller reglerats genom lagstiftning. I de två senare fallen torde det vara berättigat att tala om en frivillig eller bättre uttryckt fri, kyrklig verksamhet. Svenska kyrkan har här en sektor, där möjligheten att skapa något nytt och att utforma arbetet efter nya krav är större och enklare att genomföra än inom det område, där bestämda former föreskrivits. Ur kyrkans synpunkt torde därför distinktionen mellan legal och fri verksamhet få anses vara av väsentlig betydelse.

KAPITEL 2

Verksamhet på lokalplanet

A. Organisation Legala organ

a) Kyrkokommunala organ Tidigare har nämnts att församlingen såsom kyrkokommun själv äger att vårda vissa angelägenheter. Denna självstyrelse utövas liksom inom den borgerliga kommunen av beslutande och administrativa organ.

Församlingens beslutanderätt utövas av kyrkofullmäktige eller å kyrko- stämma. Om församling har mer än 1 000 invånare eller själv så önskar skall beslutanderätten i princip utövas av fullmäktige. I annat fall tillkom- mer beslutanderätten kyrkostämman. Rösträtt vid val av kyrkofullmäktige äger svensk medborgare, som är mantalsskriven inom församlingen och som är medlem i Svenska kyrkan. Antalet fullmäktige som skall väljas är beroende av folkmängden i församlingen. Det skall dock uppgå till högst 40 och lägst 15. I kyrkostämma äger alla de som enligt ovan har rösträtt vid val av kyrkofullmäktige rätt att deltaga.

Förvaltning och verkställighet inom församlingen tillkommer i princip kyrkorådet. I kyrkorådet är kyrkoherden eller annan präst ledamot. Öv- riga ledamöter väljes till ett antal av minst fem av det beslutande organet i församlingen. Kyrkorådet väljer inom sig ordförande och vidare, bl.a., kyrkouärdar. Det beslutande organet kan uppdraga vis-s förvaltningsuppgift åt särskild nämnd. Härigenom befrias kyrkorådet i huvudsak från befatt— ningen med denna förvaltningsuppgift.

Den kyrkokommunala organisationen kan ändras när församling ingår i kyrklig samfällighet eller om församlingar på annat sätt samverkar. Om en samfällighet handlägger annat än pastoratsangelägenheter kan för- samling befrias från skyldigheten att ha kyrkofullmäktige. Under vissa förutsättningar kan församlingar ha gemensamt kyrkoråd.

För de kyrkliga samfälligheterna, till vilka som nämnts flerförsamlings- pastoraten räknas, utövas beslutanderätten av samfällighetens fullmäktige, om samfälligheten handhar alla ekonomiska församlingsangelägenheter, och eljest av församlingsdelegerade. Fullmäktige för samfällighet väljes på

liknande sätt som fullmäktige i församling. Antalet fullmäktige är i sär- skild ordning bestämt för varje samfällighet. Församlingsdelegerade utses av de särskilda församlingarnas organ, d.v.s. fullmäktige eller stämma. Antalet delegerade som skall väljas är beroende av folkmängden. Det högsta antalet — om man bortser från samfälligheten i Stockholm — är 60 och det lägsta 15.

För förvaltning och verkställighet skall finnas ett samfällighetens kyrko- råd. Särskilda nämnder kan tillsättas av samfällighetens beslutande organ. Reglerna för de administrativa organen i samfälligheterna är — om man bortser från Stockholm och Göteborg —— i huvudsak lika med dem som gäller för motsvarande organ i församling.

b) Församlingspräster Den församlingsprästerliga organisationen för hela riket är fastställd av Kungl. Maj:t. I varje territoriellt pastorat finns en kyrkoherde. (I dom— kyrkoförsamlingen är domprosten kyrkoherde. I Visby församling är bisko- pen kyrkoherde.) Som fasta prästerliga medarbetare i församlingsarbetet kan kyrkoherden ha en eller flera komministrar eller kyrkoadjunkter. Antalet församlingsprästerliga tjänster i territoriella pastorat den 1 ja- nuari 1962 framgår av följande sammanställning.

Befattning Summa be-

Stift fattnings kh km kadj havare Uppsala ......................... 98 831 41 222 Linköpings ...................... 90 71 40 201 Skara ........................... 88 78 34 200 Strängnäs ....................... 73 54 31 158 Västerås. . ., ...................... 80 '71 43 194 Växjö ........................... 114 81 , 48 243 Lunds .......................... 168 111 77 ' 356 Göteborgs ....................... 121 95 ' 65 281 Karlstads ....................... 72 . 64 28 164 Härnösands ..................... 82 ' 70 35 187

Luleå ........................... 69 83 46 , 198 _ Visby ........................... 21 16 3 40 Stockholms ...................... 55 88 69 212 Summa 1 131 965 560 2 656

1 I denna siffra har inräknats tre tjänster, som sedermera inrättats vid ändrad pastoratsindel- ning i Uppsala stad. - ' '

Utöver de präster, som innehar sådana befattningar, som upptagits i sammanställningen, kan även andra tjänstgöra i församlingstjänst. Det gäller främst de pastoratsadjunkter, som inom varje stift står till domkapit- lets förfogande. Deras antal, som varierar från tid till annan, uppgick den 15 oktober 1962 till 196, varav dock 57 åtnjöt tjänstledighet. Även andra präster kan såsom tjänstebiträden tillfälligtvis tjänstgöra i församling.

I envar av de icke-territoriella församlingarna tjänstgör en kyrkoherde eller motsvarande präst. I två av dem finns därutöver biträdande präster.

Det bör anmärkas, att samtliga prästtjänster till följd av rådande präst- brist icke kunnat besättas. Antalet kyrkoherdar, komministrar och kyrko— adjunkter uppgick den 15 oktober 1962 till 2 387.

e) Kyrkomusiker I varje kyrkomusikerdistrikt skall minst en kyrkomusiker finnas anställd. Kyrkomusiker kan vara antingen organist, skolkantor, kyrkokantor, orgel— spelare, biträdande kyrkomusiker ell-er församlingsmusiker. Dessutom finns kvar ett antal kyrkomusiker på äldre stat.

Organisttjänst är en självständig kyrkomusikalisk befattning med vil- ken kan kombineras tjänstgöring som musiklärare. Sådana tjänster finns i de cirka 350 största kyrkomusikerdistrikten. I de mindre distrikten skall kantorstjänster vara inrättade. Innehavarna av dessa kan antingen vara skolkantorer eller kyrkokantorer. Skolkantorstjänst är en kombinerad tjänst som folk- eller småskollärare och kyrkomusiker (cirka 1 350 skol- kantorer finns för närvarande). Kyrkokantorstjänst är en fristående kyrko— musikalisk tjänst, som i allmänhet inte har heltidskaraktär. Antalet tjänst- görande kyrkokantorer torde vid årsskiftet 1961—1962 ej ha överstigit 50. Om lämplig sökande till kantorstjänst ej finns kan en orgelspelare anstäl- las (c-irka 500 sådana torde finnas). I stora kyrkomusikerdistrikt kan också inrättas tjänst som biträdande kyrkomusiker (något 10-tal sådana torde finnas). I åtskilliga kyrkomusikerdistrikt utföres de kyrkomusika- liska göromålen av befattningshavare på äldre stat (ett 80—tal). Vissa s. k. församlingsmusiker är anställda i kyrkomusikerdistrikten. Dessa anställ- ningar är i allmänhet inte av heltidskaraktär.

d) Kyrkovaktmnstare m. fl.

För skötsel av kyrka och församlingshus finns regelmässigt anställda kyr- kovaktmästare och annan personal. Enligt tillgängliga uppgifter uppgår an- talet sådana i kyrkokommunernas tjänst anställda till mellan 2600 och 2 700 personer, varav betydligt mer än hälften är deltidsanställda. En del av denna personal — särskilt på landsbygden — deltager även i skötseln av kyrkogårdarna. För dessas skötsel finns enligt uppgifter för år 1961 ytter— ligare cirka 1 000 personer anställda hos de kyrkliga kommunerna. I denna siffra ingår inte de anställda i Stockholm, där kyrkogårdsväsendet är en borgerligt kommunal angelägenhet.

Den fria verksamhetens organ

På församlingsplanet har den fria verksamheten i första hand knutits till ett av de legala organen, nämligen kyrkorådet. Under de två senaste decen-

nierna har en medveten strävan ägt rum att engagera kyrkoråden i för- samlingslivets alla angelägenheter. Genom en rad kyrkorådsdagar och kyrko- rådskonferenser, som anordnats kontrakts- och stiftsvis, har kyrkoråden stimulerats till ökat ansvarstagande även för den fria verksamhetens olika grenar. Efter hand som det blivit vanligare att uttaxerade medel tages i anspråk för det fria kyrkliga församlingsarbetet (jfr nedan sid. 60) har kyrkorådet också härigenom fått anledning att taga ökat ansvar för detta arbete. Denna utvecklingstendens har ytterligare befästs genom den nya församlingsstyrelselagen, vilken såsom kyrkorådets uppgift anger att >>hava omsorg om församlingslivet och verka för dess utveckling». Enligt denna formulering torde kyrkorådets ansvar få anses omfatta även det försam- lingsarbete, som icke är i strikt mening legalt reglerat.

Under ett tidigare utvecklingsskede fanns en tendens att skapa särskilda organ för den fria verksamheten på församlingsplanet, s. k. församlings- råd. Det lär dock knappast längre förekomma att dylika råd bildas för ledningen av det fria kyrkliga arbetet. Man har funnit det otjänligt att skapa organ, som måste inkräkta på det ansvar och den kompetens som naturligt och rätteligen tillkommer församlingens kyrkoråd. En annan sak är, att ten— densen i större församlingar går mot tillskapandet av frivilliga organ, un- derordnade kyrkoråden, för ledningen av det kyrkliga arbetet i distrikt inom församlingen, vilka till viss del arbetar självständigt. En sådan de- centralisering av församlingsarbetet och dess ledning har i större försam- lingar visat sig medföra betydande fördelar. Dessa organ går under något olika benämningar. De kallas stundom församlingsråd men numera van- ligen småkyrkoråd eller distriktsråd och har i regel 5—10 ledamöter. Det är vanligt att någon eller några av det legala kyrkorådets ledamöter samt distriktets präst ingår i dessa småkyrko- eller distriktsråd.

Enligt undersökningen rörande den fria verksamheten i Svenska kyrkan fanns år 1959 cirka 1 500 ledamöter i småkyrko- eller distriktsråd. Det torde innebära att det vid denna tidpunkt fanns 150—200 sådana frivilliga råd i Svenska kyrkans församlingar. Tendensen pekar mot en ytterligare utveck- ling av dessa frivilliga organ.

Till lokala, frivilliga organ är vidare att räkna de cirka 290 hel- eller deltidsanställda medarbetare, som genom fritt initiativ från församlingarnas sida anställts för biträde inom församlingsarbetets olika grenar. Till dessa medarbetare hör i första hand diakoniarbetare (diakoner och diakonissor), ungdomssekreterare, församlingssekreterare och församlingsassistenter.

Prästerna spelar helt naturligt en aktiv roll i det fria församlingsarbetet. Kyrkoherden utövar med kyrkorådet ledningen av hela församlingsarbetet inom ett pastorat. De övriga församlingsprästernas tid tages också i stor ut- sträckning i anspråk för planering och genomförande av arbetsuppgifter inom den fria verksamheten. Som exempel kan nämnas, att 1 600 präster år 1959 var lärare i Söndagsskola. Det övervägande antalet ledare för de 9 090 studiecirklar, som detta år redovisats av Sveriges kyrkliga studieförbund,

var likaså präster (cirka 70 %). I så gott som alla de arbetsgrenar inom den fria verksamheten, för vilka utredningen senare kommer att redogöra, är församlingsprästerna engagerade. Det enda markanta undantaget utgöres av kyrkokörerna, som i första hand står under kyrkomusikerns direkta led- ning. Man kan emellertid spåra en tydlig strävan, att i det fria församlings- arbetet i ökad utsträckning anlita dels heltidsanställda medarbetare — i första rummet för de diakonala och ungdomsvårdantde uppgifterna — och dels frivilliga, oavlönade medarbetare bland församlingens medlemmar. Ett exempel kan tagas från söndagsskolans område. År 1954 medverkade 1 700 präster som lärare. År 1959 hade denna siffra sjunkit till 1 600. Under tiden hade antalet lärare i Söndagsskolan stigit från 7 500 till 8 500. Motsvarande tendens gör sig gällande också på andra områden, även om den icke kan beläggas med siffror. Genom denna utveckling erhåller prästerna mera tid till de legala uppgifterna men även till nya initiativ på den fria verksam- hetens område.

B. Lokaler

Församlingskyrkor samt prästgårdar och andra tjänstebostiider För varje församling finns en eller flera församlingskyrkor. Två eller flera församlingar kan ha gemensam församlingskyrka. Även om antalet försam- lingar och församlingskyrkor således icke exakt överensstämmer, kan man utgå från att kyrkorna är ungefär lika många som församlingarna, eller alltså omkring 2 600. Brandförsäkringsvärdet av församlingskyrkorna, vilket synes vara det värde, som i sammanhanget bör användas, var år 1959 1 415,6 miljoner kronor. Underhållet av församlingskyrkan åligger församlingen.

För flertalet församlingspräster finns tjänstebostäder. På landet är dessa i allmänhet inrymda i prästgård. I städerna förekommer också prästgårdar men det är inte ovanligt att tjänstebostad för präst här finns i församlings- hem eller i vanligt hyreshus. Där tjänstebostad ej finns har präst att själv skaffa sig bostad. Antalet tjänstebostäder för präster, av vilka bostäder fler- talet utgör prästgårdar, uppgick den 1 januari 1962 till cirka 1 750. Taxe- ringsvärdet av prästgårdarna var år 1959 135,6 miljoner kronor.

Småkyrkor, kapell, församlingshem m. fl. Undersökningen rörande den fria verksamheten medtog icke endast loka- ler för det fria arbetet, utan överhuvud sådana lokaler för kyrkligt arbete, vilka uppförts frivilligt i den meningen att församlingarna icke varit ålagda att uppföra eller anskaffa dem (t. ex. småkyrkor, kapell och församlings- hem).

Uppgifterna ger vid handen att småkyrkor, kapell eller liknande lokaler fanns i 14,5 % av församlingarna (i 358), församlingshem i 41,2 % (il 1 016) och övriga lokaler (t. ex. ungdomsgårdar) i 10 % (i 246). Beträffande övriga lokaler angav ytterligare 631 församlingar tillgång till förhyrda eller eljest disponerade utrymmen för den fria verksamheten. Sammanlagt redo-

visades 513 småkyrkor, kapell eller liknande lokaler samt 1 113 försam- lingshem. Av siffrorna framgår att vissa församlingar har fler än en små- kyrka etc. Som exempel må nämnas att bland församlingarna i Luleå stift finns sex som tillhopa har 92 kapell.

Stora svårigheter uppstår vid redovisningen av undersökningsresultaten i vad avser värdet av lokalerna. I många fall har uppgivits att byggnaden ej åsatts taxeringsvärde. Ofta har den varit så gammal att någon uppgift angå— ende dess byggnads- eller inköpskostnad ej gått att uppbringa. I vissa fall har församlingshemmet varit sammanbyggt med småkyrkan eller annan lo- kal, varvid taxeringsvärde och byggnadskostnad avsett hela byggnads- komplexet. Understundom har svårigheter uppstått vid klassificeringen av en lokal under någon av rubrikerna småkyrka, kapell, församlingshem och annan lokal.

Det totala värdet av lokalerna framgår av nedanstående sammanställning. I denna har —— därest uppgift därom lämnats -— taxeringsvärdet använts. I fall då sådant värde ej angivits har använts eventuell uppgift å byggnads- eller inköpskostnad.

Antal Antal församlingar från Lokaler .. . Värde vilka uppgift om värde forsamlmgar saknas Småkyrkor, kapell etc ..... 358 31 283 658 83 (= 23,2 %) Församlingshem .......... 1 016 106 424 239 120 (= 11,8 %) Övriga lokaler ............ 246 7 545 260 73 (= 29,7 %) Summa 145 253 157

Enligt undersökningen äges 36,3 % av småkyrkorna och kapellen av stif- telser och 48,1 % av församlingarna; 26,1 % av församlingshemmen äges av stiftelser och 71,4 % av församlingarna; 35,8 % av övriga lokaler äges av stiftelser och 55,0 % av församlingarna.

Beträffande fördelningen mellan uttaxerade och frivilliga medel i vad avser täckande av byggnads- eller inköpskostnader samt drifts- och under- hållskostnader kan undersökningsresultaten sammanfattas enligt följande:

Byggnads- eller inköpskostnader Drifts- och underhållskostnader Antal Antal förs. . . förs. . .. Lokaler som Uttaxer' Frivilliga EJ för" som Uttaxe" Frivilliga E] for" lämnat ade medel delade lämnat ade medel delade uppg om medel,i i (V ' kostna- uppg om medel, i O/ ' kostna- . o ,, . . . o ,, . ,, kostna- A* der, 1 % kostna- 1 Å” der, ! Å) der der Småkyrkor, kapell etc. . . . 209 37,4 40,9 21,7 252 73,4 17,2 9,4 Församlings- hem ........ 753 59,1 20,4 20,5 816 70,4 19,2 10,4 Övriga lokaler . 148 31,1 53,9 15,0 1 65,2 21,6 13,2

1 Se not 1 å tabell 1.

En ytterligare redovisning av undersökningsresultat rörande nu ifråga- varande lokaler återfinns i tabell 1.

C. Verksamhetens art och omfattning

Den legala verksamheten

a) Högmässan är Svenska kyrkans huvudgudstjänst. Den förekommer i två olika former: högmässa med och utan nattvard. Högmässa skall i princip hållas varje sön— och helgdag i varje församlingskyrka. På grund av pas- toratens omfattning kan denna regel icke helt och hållet upprätthållas. I vissa undantagsfall kan gemensam högmässa för flera församlingar med- ges av domkapitlet. Av dessa anledningar firas icke högmässa varje sön- och helgdag i kyrkans samtliga församlingar. Å andra sidan firas högmäs- sa regelbundet i många större församlingar även på andra platser än i för- samlingskyrkan: i småkyrkor, kapell, församlingshem eller hyrda proviso- riska gudstjänstlokaler. Det genomsnittliga antalet högmässor per sön- och helgdag torde vara större än antalet församlingar.

Uppgifter om deltagandet i högmässorna finns i biskoparnas ämbetsbe- rättelser som avges vid de i regel vart sjätte år återkommande prästmötena. En sådan berättelse innehåller en redogörelse för den verksamhet, som be- drivits inom stiftet under den period som förflutit sedan föregående präst- möte. Redogörelsen grundar sig på uppgifter av statistisk och annan art, som lämnats genom kyrkoherdarna i stiftet. Fr. o. m. början av 1950-talet har uppgifterna, efter överenskommelse mellan stiften, lämnats enligt sam- ma princip. Efter denna tidpunkt har de också kontinuerligt bearbetats av diakonistyrelsens statistiska kontor. Under hela det kalenderår, som före- gått det senaste prästmötet, har fr. o. m. är 1952 i varje församling verk- ställts räkning av antalet högmässobesökare varje sön- och helgdag. Sta- tistiska uppgifter från dessa räkningar föreligger från samtliga stift utom Lunds stift.1 Om man slår samman uppgifterna från de 12 stiften, får man dock icke reda på högmässornas besöksfrekvens under ett och samma år. Stiftens prästmöten äger nämligen rum olika är. En sammanslagning av uppgifterna visar därför besöksfrekvensen vid högmässan i Svenska kyrkan enligt stiftens senast —— under olika är men vanligen inom en sexårsperiod — utförda räkning av högmässobesökarna.

Enligt de senaste ämbetsberättelserna uppgår det genomsnittliga antalet högmässodeltagare per sön- och helgdag i de 12 stiften till sammanlagt 210 800. Detta motsvarar 3,3 % av befolkningen i dessa stift (se tabell 2). Det kan noteras, att i denna sammanräkning ingår uppgifter från ett stift (Luleå), som i siffran för antalet besökare medtagit deltagarna i samtliga gudstjänster under en vecka (högmässa, aftonsång, bygudstjänster m. fl.). Enligt strikt räkning skulle därför siffran för det sammanlagda antalet högmässobesökare per sön- och helgdag vara något lägre. Det har dock an— setts, att Luleå stift med sina stora avstånd står i en särställning, som gör 1 Betr. Lunds stift se not 2 å tabell 2 (sid. 262).

det missvisande att räkna besöksfrekvensen endast vid högmässan och bortse från de andra gudstjänsterna, som i avlägsna bygder är en direkt er- sättning för högmässan.

I de flesta stiften har man före 1950-talet använt andra beräkningsgrunder än de som tillämpats i samband med senare prästmöten. Som regel har t. ex. räkningen av kyrkobesökarna tidigare ägt rum endast under en kortare del av året. Detta gör det vanskligt att jämföra uppgifter från tiden före och efter omläggningen. Beträffande 8 stift föreligger emellertid material för en tillförlitlig jämförelse mellan senaste och närmast föregående prästnlöte. Dessa stift är Härnösands, Skara, Karlstads, Växjö, Uppsala, Visby, Linkö- pings och Västeräs stift. En jämförelse mellan uppgifterna i de två senaste ämbetsberättelserna i dessa stift visar en ökning av den genomsnittliga be- söksfrekvensen från 3,1 till 3,4 % av befolkningen. Samtliga dessa stift redo- visar en ökning, i de flesta fall visserligen endast om 0,1—0,2 %. Den största stegringen har noterats i Skara och Visby stift med 0,8 resp. 0,7 % . Beträffan- de Strängnäs, Göteborgs, Stockholms och Luleå stift vilar en jämförelse på mera osäkert underlag. Enligt ämbetsberättelsernas beräkningar skulle emellertid Strängnäs stift uppvisa en svag ökning och situationen i Göte— borgs, Stockholms och Luleå stift vara oförändrad. Sammanfattningsvis torde kunna sägas, att högmässofrekvensen totalt sett hållit jämna steg med befolkningstillväxten och därutöver visar en svagt stigande tendens. Går man ännu längre tillbaka, till ämbetsberättelserna från 1940-talet, fin- ner man i stort sett samma bild. Den tidigare successiva minskningen i be- söksfrekvensen har upphört och avlösts av en tendens mot en långsam, suc- cessiv ökning.

I ämbetsberättelserna är besöksfrekvensen vid högmässan även redovi- sad för varje särskild församling. Uppgifterna visar tydligt, att den för be- söksfrekvensen mest avgörande faktorn är församlingens storlek. Kyrk- samheten är störst i de minsta församlingarna och avtager alltmer ju större församlingarna blir. Det genomsnittliga antalet högmässobesökare i de minsta församlingarna (upp till 300 invånare) motsvarar 13,9 % av invå- narantalet. I församlingar med 25—60 000 invånare är genomsnittsprocen- ten 1,3 och i församlingar med över 60 000 invånare 0,6 (se tabell 3).

Det bör uppmärksammas att de olika procentsiffrorna för högmässo- deltagandet är uträknade på hela befolkningen. De omfattar alltså bl. a. även barnen, för vilka kyrkan numera vanligen erbjuder en ersättning för högmässan, nämligen Söndagsskolan. I Svenska kyrkans söndagsskolor del- tog år 1959 -— i samtliga 13 stift — sammanlagt 136 000 barn, vilket mot- svarar 1,8 % av befolkningen. Denna siffra bör ses som ett komplement till den siffra som anger högmässans genomsnittliga besöksfrekvens, 3,3 %. Vidare bör beaktas att andra gudstjänster (bl. a. de nedan under b) angivna) tjänar som ersättning för högmässan för sådana kategorier av människor, som av olika skäl är förhindrade att besöka högmässan: åldringar, sjuka,

avlägset boende, personer upptagna av söndagsarbete m.fl. Andra regel- bundna gudstjänster än högmässan hålles sålunda som regel på ålderdoms- hem och sjukhus samt i vidsträckta församlingar också i olika byar och samhällen. I kyrkorna hålles därjämte ett flertal gudstjänster av särskild karaktär.

b) Till övriga gudstjänster är i första hand att räkna aftonsången. Denna förekommer nästan endast i städerna på sön- och helgdagar och består av predikan följd av kort altartjänst. Aftonsången har en väsentligt lägre be- söksfrekvens än högmässan. En speciell form av aftonsång är vespern, som vanligen har en något rikare liturgisk utformning än den vanliga afton- sången. Vespern förekommer sporadiskt även i landsförsamlingar och kan vara förlagd till både sön- och vardagar. Ottesången har som regel en ännu mer begränsad förekomst än aftonsången. Den hålles nästan endast i stads- församlingar och där enbart på större högtidsdagar. Den mest kända och be- sökta ottesången, julottan (som fortfarande är årets mest besökta guds- tjänst, tätt följd av högmässan på första söndagen i advent), firas emellertid även på landsbygden, där den dock i många fall sammanslås med högmäs- san och förrättas i högmässans form. Ottesången består av predikan, före- gången av altartjänst.

I en del större församlingar hålles i kyrkan regelbundna morgon- och aftonböner med psalmsång, bibelläsning och bön enligt föreskriven ord- ning i svenska kyrkohandboken. I en del fall har dessa böner tidegärdens form och bes-tår av växelläsning eller växelsång, byggd på texter från Psaltaren. Dessa gudstjänster samlar som regel endast ett fåtal deltagare.

Nattvard firas ofta i samband med högmässan men kan även firas som särskild nattvardsgudstjänst [jfr nästa avsnitt 0) om nattvarden].

Veckopredikan eller veckogudstjänst förekommer både på landsbygden och i staden. Den har i stort sett afton-sångens form men kan också så- som bygudstjänst ha formen av förkortad högmässa eller helt enkelt ut- göras av predikan, omramad av psalmsång och bön. Flest deltagare samlar veckopredikan när den hålles som bygudstjänst. I församlingar med stor ytvidd är bygudstjänsterna ofta ganska talrikt besökta. Det är betecknande, att antalet besökare av andra gudstjänster än högmässan i det till ytvidden största stiftet, Luleå stift, överstiger antalet besökare av högmässan.

Passionsgudstjänsten är fastans veckogudstjänst och har fortfarande vid- sträckt spridning. Den förlägges ofta till andra platser än kyrkan, t. ex. till församlingshem, skolor eller privathem. Deltagarantalet vid dessa guds- tjänster är som regel genomsnittligt väsentligt lägre än vid högmässa.

I några ämbetsberättelser upptages husförhöret som en del av gudstjänst- livet. Husförhöret lever ännu kvar i en del trakter, där kyrklig sed fortfarande är förhållandevis stark. Det har emellertid numera mestadels formen av katekes- eller bibelförklaring och har således förlorat sin karaktär av för- hör.

3—318107

I ökad utsträckning har vidare under senaste tiden anordnats musikguds- tjänster och — särskilt i städernas cityförsamlingar — musikandakter eller andra kortare gudstjänster under lunchtid.

Stundom hålles i församlingarna även särskilda ungdomsgudstjänster och, i betydligt större omfattning, barn- och familjegudstjänster. Dessa kom- mer att beröras i samband med redogörelsen för den fria verksamheten, då de har ett intimt samband med ungdomsarbetet och Söndagsskolan. De om- nämnes emellertid även här, eftersom de är inräknade i ämbetsberättelser— nas statistik över antalet besökare av övriga gudstjänster.

Som redan angivits har i Luleå stift besökarna i samtliga gudstjänster inräknats i högmässans deltagarantal. Av övriga stift har 10 redovisat be- söksfrekvensen vid övriga gudstjänster. I dessa tio stift är det genomsnitt- liga antalet besökare per vecka sammanlagt 90 500, eller 1,7 % av de 10 stiftens sammanlagda befolkning. Icke medräknade är Strängnäs, Lunds och Luleå stift.

Om man sammanlägger den för övriga gudstjänster nämnda procentsiff- ran med den tidigare angivna siffran avseende besöksfrekvensen vid hög- mässan i 12 stift (3,3 %), erhålles procentsiffran 5. En siffra i den storleks- ordningen torde kunna användas för att ange den genomsnittliga besöks- frekvensen vid Svenska kyrkans gudstjänster under en vecka. Det bör un- derstrykas att denna procentsiffra, vilken motsvarar i runt tal 370 000 be- sök, är uträknad på hela befolkningen. Utredningen lämnar åsido den ofta i debatten framförda synpunkten att besöks-frekvensen icke bör beräknas på den totala befolkningen utan endast på det antal personer som icke av en eller annan anledning är hindrade att deltaga i gudstjänsterna. För har- nens del kan söndagsskolans samlingar, vilka ofta har gudstjänstkaraktär, anses utgöra en direkt ersättning för högmässan. Som tidigare nämnts upp- gick antalet söndagsskolbarn i Svenska kyrkan är 1959 till 136 000. Några uppgifter angående besöksfrekvens är här icke tillgängliga.

Den ovan nämnda besökssiffran 370 000 motsvarar ej det antal olika pel"- soner som deltagit i gudstjänsterna. En person kan nämligen under loppet av en vecka ha besökt mer än en gudstjänst. Dubbelföringen torde dock icke vara av större omfattning, bl. a. på grund därav att i stora delar av lan- det möjligheterna att besöka flera gudstjänster är begränsade.

Att på grundval av det ovan anförda göra en uppskattning av det genom— snittliga antalet personer som deltager i Svenska kyrkans gudstjänster (in— begripet söndagsskolans samlingar) under en vecka, är vanskligt. Antalet torde dock kunna antagas uppgå till minst 400 000, varav cirka 75 000 kan bedömas vara barn som deltager i söndagsskolans samlingar.

I detta sammanhang är den individuella besöksfrekvensen av intresse. För gudstjänsterna (söndagsskolans samlingar ej inbegripna) har i en SIFO-

undersökning från 1955—1956, omfattande 2 400 personer över 18 är, redo-

visats följande:

Antal besök per månad ........ 0 1 2 3 4 1—4 Antal personer, i % ............ 81 12 4 1 2 19 Av de tillfrågade har således 19 % uppgivit att de under loppet av en månad »besökt en statskyrka». De flesta av dessa kommer till kyrkan en-

dast någon gång i månaden. De söndagliga besökarna är betydligt färre.

c) Nattvard firas i Svenska kyrkan dels i samband med högmässa och dels som särskild gudstjänst under sön- eller vardag. Vidare förekommer enskild nattvardsgång i form av sjukkommunion [se nedan avsnitt h) om själavården]. Under de senaste decennierna har tendensen att i ökad om— fattning förlägga nattvardsfirandet till högmässan varit mycket tydlig. I städerna blir det emellertid samtidigt mer och mer vanligt att särskild natt— vardsgudstjänst anordnas under vardagarna som morgon- eller kvällsmässa. Från samtliga stift redovisas en påtaglig ökning av antalet nattvardstillfäl- len. Som exempel kan nämnas, att i Stockholms stift skett en ökning från 1 000 nattvardstillfällen år 1944 till 1 900 år 1956.

I 12 stift har antalet deltagare vid nattvardsgång antecknats under en hel sexårsperiod mellan två prästmöten. Därefter har man räknat ut medeltalet per år och fastställt hur mycket detta medeltal utgör i procent av befolk- ningen (nattvardsfrekvensen). Konfirmandernas nattvardsgång har dock icke medräknats. Genom räkningen har icke fastställts det antal olika per- soner, som under ett år gått till nattvarden utan endast antalet kommunioner, d. v. s. det antal gånger sakramentet utdelats under ett år. Hur stor del av befolkningen som går till nattvarden kan därför ej anges. Man får dock, möjlighet att jämföra församlingarna inbördes och att mäta eventuella för- ändringar.

Nattvardsfrekvensen i de 12 stiften var enligt de senaste ämbetsberättel- serna 10 % (se tabell 2). Jämför man de två senaste ämbetsberättelserna från de 9 stift där en sådan jämförelse är möjlig (samtliga stift utoml Strängnäs, Göteborgs, Stockholms och Lunds stift) finner man en stegring från 8,0 till 10,7 %. Nattvardsfrekvensen visar överlag en stegring som dock företer variationer mellan de olika stiften. På grundval av nuvarande stati- stik kan man inte säga, i vad mån ökningen beror på att de enskilda natt- vardsbesökarna kommer oftare eller att kommunikanternas antal ökar. I ämbetsberättelserna brukar man nöja sig med att framhålla, att ökade natt- vardstillfällen enligt allmän iakttagelse och erfarenhet leder till att antalet kommunikanter, icke endast antalet kommunioner, blir större.

d) Dop förrättas i Svenska kyrkan i de ojämförligt flesta fallen som barn— dop. Ämbetsberättelserna redovisar hur stor procent av de inom stiften föd- da barnen som döpts inom ett år efter födelsen under perioden mellan två prästmöten. Uppgifterna från 12 stift ger vid handen att 85,5 % av samtliga

barn i dessa stift döpts under första levnadsåret (tabell 2). En jämförelse med uppgifterna från närmast föregående prästmötesperiod kan göras i 9 stift (samtliga stift utom Strängnäs, Göteborgs, Stockholms och Lunds stift). Jämförelsen visar en obetydlig stegring från 85,3 till 85,4 %. Om de barn medräknas, som under en sexårsperiod blivit döpta efter ettårsåldern, stiger procentsiffran till 87,5 % (uppgiften omfattar 12 stift). Ytterligare ett antal barn döpes varje år i samband med konfirmationen. Även vuxen— dop förekommer i Svenska kyrkan, ehuru i ringa omfattning. Sålunda rap- porteras under en sexårsperiod från Göteborgs stift 112 vuxendop och från Linköpings stift 48.

En viss minskning av barndopen synes ha skett i Stockholms, Göteborgs och Strängnäs stift, vilka icke kunnat medtagas i den ovan anförda jämfö— relsen mellan de två senaste prästmötesperioderna. Totalt sett visar barn- dopen dock icke någon tillbakagång. Emellertid har antalet odöpta över 18 år ökat i de flesta stiften. Följande exempel kan anföras. Antalet odöpta över 18 år var sålunda i Växjö stift 4 700 år 1953 mot 7 300 år 1959, i Skara stift 4300 år 1952 mot 4700 år 1958, i Härnösands stift 11 300 år 1951 mot 13 200 år 1957 och i Göteborgs stift 4 800 år 1950 mot 7 300 år 1956. Som förklaring till denna stegring uppger ämbetsberättelserna dels inflyttning- en av utlänningar, för vilka ofta saknats anteckning om dop, dels barn- dopsfrekvensens avtagande under tidigare perioder. Enligt senaste statistik från 11 stift skulle antalet odöpta över 18 år uppgå till 101 300, vilket utgör omkring 2,6 % av den vuxna befolkningen i dessa stift.

Angående barndopen kan slutligen nämnas, att de i ökad utsträckning äger rum i församlingens kyrka. Dopen på sjukhusens BB-avdelningar sy- nes över lag minska.

e) Konfirmationen i Svenska kyrkan omfattar tre moment: undervis- ning, konfirmationsakt och nattvardsgång. Enligt en på biskopsmötets upp- drag utarbetad undervisningsplan skall undervisningstiden normalt omfatta minst 60 timmar. I åtskilliga församlingar överskrides detta timantal men totalt föreligger en tydlig tendens till sänkning av antalet lektionstimmar. Detta har sin grund i svårigheterna att kombinera konfirmandundervisningen med den ordinarie skolgången. Men det beror också på det stora antalet kon- firmander per präst i de stora, folkrika församlingarna. F. 11. uppvisar un- dervisningstiden en variation mellan 25 och 120 lektionstimmar. Den van- ligaste formen av konfirmandundervisning är den s. k. vinterläsningen från september—oktober t. o. m. april—maj. Undervisningen är då förlagd an- tingen till eftermiddagen efter skoldagens slut eller till håltimmar i skolans schema en eller två dagar i veckan. En annan undervisningsform är kon— centrerad sommarläsning 3—6 veckor, ofta föregången av några månaders regelbundna högmässobesök. I samband med dessa besök meddelas i en del fall en viss inledande undervisning före den egentliga lästidens början. En

speciell form av koncentrerad sommarläsning är internatkonfirmationen, som förlägges till präst- och stiftsgårdar eller andra kyrkliga institutioner, till ungdomsgårdar, scoutläger el. dyl. Denna undervisningsform har under senare tid fått ökad spridning.

Berättelserna från de senaste prästmötena i 12 stift utvisar en konfir- mationsfrekvens under senaste prästmötesperioden på sammanlagt 86,6 % av de konfirmationsberättigade i dessa stift (tabell 2). För 9 stift förelig— ger möjlighet att göra jämförelse med frekvensen vid närmast tidigare pe- riod. En stegring kan här noteras från 85,1 till 87,5 %. 5 av stiften visar en klar ökning, störst i Härnösands stift, nämligen från 76,2 till 85,2 %, näst störst i Luleå stift, från 77,8 till 80,8 % och därnäst i Uppsala stift, från 86,1 till 89,0 %. Den största minskningen redovisar Visby stift, från 92,7 till 90,8 %. Bland de stift, som icke kunnat medtagas i denna jämförelse, är Stockholms stift där ämbetsberättelsen emellertid uppger en minskning i konfirmationsfrekvensen med icke mindre än 5,6 % (för perioden 1951— 1956). Siffran får dock anses vara osäker, vilket även understrykes i äm- betsberättelsen. Med viss reservation för utvecklingstendensen i Stockholms stift, torde — totalt sett — en stärkning av konfirmationsseden ha skett under de senaste åren.

f) Vigsel har enligt ämbetsberättelserna, under de senaste prästmötespe- rioderna i 91,3 % av samtliga fall förrättats enligt Svenska kyrkans ord- ning, i 6,7 % enligt borgerlig och i 1,8 % enligt frikyrklig ordning. Övriga vigslar har ägt rum enligt romersk-katolska och mosaiska trosbekännelsens ordning (se tabell 2). De borgerliga vigslarnas procentuella andel uppvisar betydande variationer mellan stiften. Medan dessa vigslar i Stockholms och Göteborgs stift utgjorde 14,9 resp. 9,1 % av samtliga vigslar, var i exempel- vis Luleå och Växjö stift motsvarande procentsiffror endast 1,6 resp. 2,2. En jämförelse med siffrorna från närmast föregående prästmötesperioder i 9 stift (samtliga stift utom Strängnäs, Göteborgs, Stockholms och Lunds stift) visar en minskning på 1 % av antalet vigslar i såväl kyrklig som borgerlig ordning (från 95,1 till 94,1 % resp. från 4,5 till 3,5 %). De fri— kyrkliga vigslarna har i dessa stift däremot ökat från 0,4 till 2,2 %. Denna utveckling torde huvudsakligen ha sin grund i de nya reglerna för frikyrk— lig vigsel vilka infördes i samband med religionsfrihetslagen år 1951.

g) Om medling ges bestämmelser i giftermålsbalken . Enligt dessa må hem- skillnadsmål ej upptagas till prövning med mindre medling ägt rum eller — i vissa fall —— försök till medling gjorts. Medling skall ske inför präst i Svenska kyrkan eller inför behörig vigselförrättare inom annat trossam- fund, som makarna eller endera tillhör. Medling kan emellertid också verk- ställas av person, som av kommun utsetts att fortlöpande stå till tjänst)

som medlare, eller av någon, som för visst fall av underrätt förordnats att ombesörja medling.

Någon statistik rörande den medlingsvcrksamhet, som utövas av präster inom Svenska kyrkan är icke tillgänglig. Det är emellertid uppenbart, att huvuddelen av de uppskattningsvis 12000 medlingar, som årligen äger rum i vårt land, ombesörjes av sådana präster. Antalet borgerliga medlingar är dock på väg att öka. Under tiden 1950—1960 fördubblades antalet och torde sistnämnda år ha uppgått till i det närmaste 4000. Också antalet borgerliga medlare steg under samma tidsperiod. År 1950 fanns 32 sådana medlare. Antalet hade år 1955 stigit till 57 och utgjorde år 1960 150. Den kraftiga stegringen efter år 1955 torde sammanhänga med att Svenska Stadsförbundet detta år fäste sina medlemskommuners uppmärksamhet på behovet av borgerliga medlare.

h) Den enskilda själavården i form av rådgivande samtal, bikt eller en— skilt skriftermål och sjukkommunion är en väsentlig sida av prästernas le- gala ämbetsuppgifter. Enligt kyrkolagen åligger det präst att även okallad besöka sina åhörare och särskilt de sjuka. Svenska kyrkans handbok ger också normerande föreskrifter för förrättandet av sjukkommunion och enskilt skriftermål eller bikt. Fr. o. m. är 1962 har en ny lag om den and- liga vården vid sjukhusen trätt i kraft. Genom denna lag har sj älavården vid sjukhusen införlivats med de ordinarie församlingsprästerliga arbetsupp- gifterna. Det åligger numera församlingsprästerna att utan särskilt arvode svara för den andliga vården vid de sjukvårdsinrättningar, som är belägna inom pastoratet. Denna uppgift omfattar icke endast själavård utan även förrättandet av gudstjänster, andaktsstunder m. m. Det är emellertid för- utsatt, att tyngdpunkten i den andliga vården vid sjukhusen skall ligga på den enskilda själavårdens område.

Sedan gammalt har själavården bland gamla och sjuka varit den vanli- gast förekommande formen av prästerlig själavård. I några ämbetsberät— telser meddelas, att besök hos sjuka och gamla är »allmänt förekommande», vanligen även utan kallelse. Det s. k. sockenbudet, d. v. s. sjukbesök med nattvardsgång, synes förekomma i ganska skiftande omfattning. I den se- naste ämbetsberättelsen från Växjö stift redovisas följ ande sammanställning över omfattningen av sjukbesök och sockenbud:

Gan ska .. Mycket . Ofta ofta Ibland Sallan sällan Aldrig | Sj ukbesök .......... 24 förs. 18 138 10 62 2 Sockenbud .......... 23 » 18 1 25 15 69 4

Från Göteborgs stift uppges att sjukbesök med nattvardsgång år 1956 förekom till ett antal av drygt 7 500. Från Karlstads stift kan noteras, att 150 av 170 uppgiftslämnare meddelat, att sockenbudet är i funktion.

Omfattningen av övriga former av själavård är ytterst svår att ange. Ämbetsberättelsernas uppgifter är knappa och ofullständiga. I många för- samlingar synes prästerna endast i ett fåtal fall uppsökas för samtal i di- rekt själavårdande angelägenheter. I några församlingar — i första hand de större, folkrika församlingarna — tycks ett ökat behov av själavård och bikt kunna konstateras. I en del större städer har under de senaste åren en prästerlig jourtjänst inrättats, som gör det möjligt att varje tid på dygnet per telefon nå en präst för själavårdssamtal. En uppsökande själavård i an- slutning till kyrkliga handlingar (såsom dop, konfirmation, jordfästning) har också mer och mer kommit att framstå som en naturlig sida av präs- tens gärning.

I samband med kyrkliga möten, stilla dagar o. dyl. samt verksamheten på stiftsgårdar och andra liknande kyrkliga institutioner har en förnyelse av både själavårdssamtalet och bikten ägt rum. Andra själavårdsuppgifter, som i likhet med de sistnämnda ligger utanför det egentliga församlings- arbetets område och därför endast berör ett mindre antal präster, är den andliga vården vid fångvärdsanstalter och militära förband.

i) Begravningsväsendet är, utom i Stockholm, en församlingens uppgift. Det åligger församlingen att vårda och anskaffa allmän begravningsplats. Rätt till gravsättning på sådan begravningsplats är ej beroende av att den avlidne tillhört visst trossamfund eller att jordfästningen ägt rum i viss ordning. Församlingen har att tillse att begravningsplats finns för alla inom församlingen boende personer.

Medan ansvaret för kyrkogårdsväsendet ligger på församlingen såsom kyrkokommun är ombesörjandet av jordfästning ett prästerligt äliggande. Avliden som var medlem av Svenska kyrkan skall jordfästas i Svenska kyr- kans ordning, därest han icke i livstiden uttryckt önskan om jordfästning i annan ordning. Annan avliden må på framställning av den som ombesörjer begravningen jordfästas i Svenska kyrkans ordning, därest han önskat sä- dan jordfästning eller det eljest föreligger skäl därtill. Jordfästning i Sven- ska kyrkans ordning förrättas i kyrkorum, som invigts för Svenska kyrkans gudstjänst eller på kyrkogård eller annan begravningsplats eller i begrav- ningskapell, krematorium eller annat rum, som inrättats för sådant ända- mål. För jordfästning i annan ordning än Svenska kyrkans kan upplåtas kyrkorum, som invigts för Svenska kyrkans gudstjänst, om särskilda skäl föranleder därtill. Klockringning vid jordfästning eller gravsättning skall, om det begäres, äga rum på vanligt sätt även om jordfästningen inte för- rättas i Svenska kyrkans ordning.

Enligt de senaste ämbetsberättelserna från 12 stift (se tabell 2) har 96,1 % av samtliga jordfästningar förrättats i Svenska kyrkans ordning, 3,8 % i annan kristen ordning, 0,01 % enligt mosaiska trosbekännelsens ordning medan 0,06 % (230 j ordfästningar) saknat religiös karaktär. En jämförelse

med siffrorna från närmast föregående prästmötesperioder i de 9 stift, där en sådan jämförelse är möjlig, visar en minskning av jordfästningarna en- ligt Svenska kyrkans ordning från 96,3 % till 95,8 % samt en ökning av jordfästningarna i annan kristen ordning från 3,7 % till 4,1 %. Jordfästning- arna utan religiös karaktär har ökat från 0,03 % till 0,05 %.

j) Inom folkbokföringen åligger pastor att i enlighet med härom gällande bestämmelser ombesörja kyrkobokföringen. Denna ingår som ett led i folk- bokföringen och innefattar en fortlöpande lokal registrering av befolkning- en. Kyrkobokföringen sker i regel församlingsvis. Någon gång förekommer det dock att en del av en församling utgör eget kyrkobokföringsdistrikt med självständig kyrkobokföring. Kyrkobokföringen är förlagd till vederbörande pastorsexpedition, som kan vara gemensam för två eller flera församlingar. Antalet pastorsexpeditioner beräknades före pastoratsindelningsreformen uppgå till cirka 1 800. I Stockholm och Göteborg handhaves folkbokföringen av pastorsämbetena och uppbördsverket.

Den på pastor ankommande registreringen inom folkbokföringssystemet sker i ett flertal olika kyrkoböcker och register. Därutöver åligger det pastor "att utfärda prästbevis för olika ändamål, att tillhandahålla statistiska centralbyrån vissa uppgifter samt att på olika sätt medverka vid mantals- skrivningen.

I kyrkobokföringsarbetet biträdes pastor av övriga i pastoratet tjänst- görande präster och av skrivbiträdespersonal.

Den fria verksamheten a) Olika verksamhetsgrenar (tabell 4)

De viktigaste verksamhetsgrenarnas art och utbredning framgår av samman- ställningen på nästa sida, som främst omfattar några av de mest väsentliga uppgifterna från tabell 4. Beträffande två arbetsgrenar, studiearbete och övrig verksamhet, har uppgifter rörande förekomsten i församlingarna icke kunnat erhållas. Vad gäller studiearbetet kan dock hållas för visst att det är en av de mest utbredda arbetsformerna. Sammanfattningsvis kan därför sägas att av de redovisade 15 arbetsgrenarna 11 förekommer i mer än 50 % av församlingarna.

1. Sång- och musikverksamhet bedrevs år 1959 i 87,4 % av församlingar- na. Antalet körer och grupper var cirka 3 200 och antalet medlemmer unge- fär 41 000. Av kyrkokörerna var 1 240 med ett sammanlagt medlemsantal om 24 000 anslutna till Sveriges kyrkosångsförbund. Antalet icke organise- rade körer var omkring 700 med cirka 7 000 medlemmar. Där-till kom om- kring 1 000 barn- och ungdomskörer med i runt tal 10 000 medlemmar samt omkring 250 instrumentalgrupper, vars medlemsantal icke kunnat med så- kerhet beräknas.

Den fria verksamheten på lokalplanet

(avrundade och i vissa fall ungefärliga siffror)

Försam- Antal Verksamhetens lingar med f.. Antal Att:” deltagare Antal Kostna- Insamlade orenlngar samlingar der 1 medel 1 art verksam— etc er är (medlem- ledare kronor kronor het, i % ' p mar) 1. Sång- och musikverk- samhet ....... 87,4 2 150 400 Organise- rade kyrko- körer ...... 1 240 24 000 Icke organi- serade kyr- kokörer. . . . 700 7 000 Barn- och ungdoms- körer ...... 1 000 10 000 Instrumen- talgrupper . 250 2. Församlings- aftnar ....... 86,1 12 130 3. Familjeguds- tjänster ...... 67,8 4. De gamlas dag 79,1 1 950 179 000 5. Föräldrasam- lingar ....... 58,5 4 950 6. Vardagsarbe- te med försko— leålderns barn 2,3 2 090 125 37 400 7. Söndagsskolor 78,1 3 540 136 000 8 500 1 637 700 8. Juniorarbete . 21,7 19 670 2 070 309 900 9. Öppet ung- domsarbete.. . 59,5 7 880 ]» 3 100 El 622 900 10. Slutet ung- domsarbete. . . 51,3 47 200 11. Sytöreningar . 95,5 5 770 131 900 10 492 600 12. Kyrkobröder . 56,5 910 24 350 215 700 13. Studiearbete1 9 100 105 600 9 100 14. Övrig verk- samhet ....... 8 000 15. Församlings- blad ......... 21,6 350 000

Kyrkokörernas främsta uppgift är att medverka vid gudstjänsterna för att berika dessa dels genom hjälp och stöd åt församlingssången och dels genom särskilda framträdanden inom gudstjänstens ram, t. ex. utförande av introitus och hymner. Graden av körernas aktivitet är mycket skiftande. I mindre och medelstora församlingar torde kören mestadels medverka blott vid de stora högtidsdagarna, i större församlingar vid så gott som varje högmässa. I många fall medverkar kyrkokören även vid församlingsaftnar, särskilda musikgudstjänster och församlingshögtider. Vid sidan av sin. kyrkliga uppgift torde kyrkokörerna på många håll fylla en betydelsefull uppgift i det allmänna kulturlivet.

1 jfr sid. 48 f.'

Församlingarnas sammanlagda kostnader för sång- och musikverksam- heten uppgick år 1959 till 2 150 391 kronor. Härav utgjordes cirka 2 000 000 kronor av uttaxerade medel. I större stadsförsamlingar utgöres en stor del av kostnaderna av arvoden till körmedlemmarna. I andra församlingar utgår inga arvoden men församlingen betalar i huvudsak kostnaderna för arbetsmateriel, resor till och från gudstjänster och repetitioner, studieresor o. dyl.

2. Församlingsaftnar —— sådana förekom i 86,1 % av församlingarna — fyller i församlingslivet en viktig gemenskapsfunktion och är vidare ett led i kyrkans undervisnings- och bildningsverksamhet. Genom den informa- tion om kyrkans olika verksamhetsgrenar, som församlingsaftonen ger, är den ett väsentligt medel att skapa intresse och stöd för sådana uppgifter som mission. diakoni, sjömansvård och internationell hjälpverksamhet. Försam- lingsaftonen består vanligen av föredrag och någon form av samkväm samt avslutas som regel med andaktsstund. På landsbygden kan församlingsafto- nen ofta samla ett större antal deltagare än vad högmässan genomsnittligt gör. I städerna torde den i de flesta fall icke nå utöver de regelbundna kyrko- besökarnas krets. År 1959 anordnades sammanlagt 12 130 församlingsaftnar med cirka 610 000 besök. I 66,1 % av de församlingar, som anordnat för- samlingsafton, förekom sådan 1—5 gånger under året, i 24,1 % 6——10 gånger och i 9,8 % ungefär en gång i månaden eller oftare.

3. Familjegudstjänsten har omnämnts tidigare i samband med den legala verksamheten. Dess deltagare är inräknade i genomsnittssiffran för besö- kare i övriga gudstjänster (jfr ovan sid. 34). Familj egudstjänsten kan vara förlagd till högmässotid och förrättas som en högmässa, till vilken föräldrar och barn då särskilt inbjudits. Men den är ofta förlagd till söndagsskoltid och förrättas enligt särskilt ritual för barngudstjänst. I vissa fall utformas den så, att barnen får sin egen undervisning i närliggande rum, under det att föräldrarna lyssnar till predikan. Familjegudstjänster förekom i 67,8 % av församlingarna, i de flesta fall några gånger om året, i ett mindre antal fall varje månad (114 församlingar) och på några få ställen varje söndag (18 församlingar). Tendensen att komplettera Söndagsskolan med familjeguds- tjänst är tydlig och för varje år ökar dessa gudstjänsters antal. De är som regel väl besökta.

4. De gamlas dag är en verksamhetsform, som år 1959 var företrädd i 79,1 % av församlingarna och som samlade 179000 deltagare. Mestadels anordnas en sådan dag per år. Vanligen göres en utflykt, som kombineras med gudstjänstbesök. Någon form av underhållning och samkväm med mål- tid eller kaffe brukar också förekomma. Det är icke ovanligt, att syför— eningarna, kyrkobröderna eller någon annan arbetskrets svarar för kostna— derna och ger praktisk hjälp vid programmets genomförande. Vid sidan av de gamlas dag finns en rad andra verksamhetsformer med

syfte att nå de gamla. De är av mycket skiftande art och förekommer mera sporadiskt och kan icke här belysas statistiskt. På några håll svarar ung- domsgrupperna i församlingen för besök hos gamla och ibland även för andaktsstunder och smärre underhållningsprogram på ålderdomshem och kronikerhem. I några församlingar finns en de gamlas klubb, som har må- natliga sammankomster för gemenskap och uppbyggelse. Under de senaste åren har i en del församlingar organiserats en diakonal besökstjänst. En grupp lekmän svarar därvid för regelbundna besök hos sådana gamla, som utan att vara i behov av direkt vård är ensamma och isolerade. I övrigt be— står kyrkans arbete bland de gamla i första hand av gudstjänster och an- daktsstunder på ålderdomshem, pensionärshem och sjukhem samt av präs- ternas och diakonissornas hembesök. (Om diakonissornas verksamhet i åldringsvården, se nedan sid. 52.)

5. Med föräldrasamlingar, som under året förekom i 58,5 % av försam— lingarna, avses i första hand samlingar för konfirmandernas föräldrar men även i viss utsträckning för söndagsskolbarnens föräldrar. I samband med konfirmandernas läsning brukar föräldrarna inbjudas för information och samråd. Ofta anordnas en sådan samling per konfirmandkurs men icke sällan två, en vid läsningens början och en annan före konfirmationsakten och första nattvardsgången. Det händer även att föräldrarna samlas flera gånger under lästiden för att få regelbunden information om barnens läs- ning. Ofta sker detta i studiegruppens form med genomgång av en kon— firmandlärokurs för vuxna. Den hittills vanligaste kontakten med söndags- skolbarnens föräldrar sker genom familjegudstjänsten. Men dessutom före- kommer stundom en särskild föräldrasamling per termin eller läsår för in- formation om söndagsskolans syfte och för belysning av något uppfostrings- problem.

År 1959 hölls 4 950 föräldrasamlingar med sammanlagt cirka 184 000 be- sök. Det torde med ganska stor säkerhet kunna sägas, att dessa siffror höjts [betydligt efter detta år. Föräldrakontakten utvecklas mer och mer i kyr- kans arbete — både i samband med konfirmationen och Söndagsskolan men under de senaste åren också i anknytning till dopet. Sedan 4—5 år till- baka har en helt ny arbetsform börjat växa fram, den s. k. församlingsfad- derverksamheten. Denna innebär att församlingen utser en fadder med uppgift att stå i regelbunden kontakt med hemmen fr. o. m. dopet fram till söndagsskolåldern. En församlingsfadder avlägger varje år, vid årsdagen av barnets dop, besök i hemmet och överlämnar därvid en dophälsning, som bl. a. innehåller råd och anvisningar för barnets och familjens andakt. Ge- nom församlingsfaddrarnas verksamhet väntar man att rekryteringen till Söndagsskolan i framtiden skall kunna förbättras. I samband med detta kontaktarbete har också nya former av föräldrasamlingar börj at växa fram. Här kan nämnas föräldraskolan, som är en kortare föreläsningsserie i upp—

fostringsfrågor, samt föräldra- eller mammagruppen, som är en studiecir- kel i frågor som rör barnens utveckling och fostran.

6. Vardagsarbete med förskoleålderns barn bedrevs endast i 2,3 % av församlingarna och samlade omkring 2 100 barn. Programmet upptages av berättelser ur bibeln samt olika lekar och sysselsättningar av kindergarten- typ. 125 ledare (lekmän) var engagerade i detta arbete. Kostnaderna upp— gick till 37 400 kronor.

7. Söndagsskolan samlade år 1959 omkring 136000 barn i 3540 sön- dagsskolor. Lärarnas antal utgjorde 8 500, varav 6 900 var lekmän. Antalet barn i Söndagsskolan motsvarade 11,6 % av alla barn i åldrarna 4——13 år.1 Söndagsskolverksamheten inom Svenska kyrkan och de fria samfunden i landet nådde samma år 34,8 % av barnen i dessa åldrar. År 1954 var mot- svarande siffra 37,7 %. Här kan man således notera en klart vikande ten- dens. Denna har emellertid icke visat sig i Svenska kyrkans söndagsskolor, som år 1954 nådde 11,2 % av söndagsskolålderns barn mot 11,6 % år 1959. Söndagsskolor fanns i 78,1 % av församlingarna. Att procenttalet icke är ännu högre torde i första hand bero på att förekomsten av äldre, frikyrk- liga söndagsskolor i flera mindre församlingar anses göra en kyrkans sön- dagsskola överflödig. I några församlingar ersätter regelbundna barnguds- tjänster Söndagsskolan. Svenska kyrkans söndagsskola, som står öppen för barn fr. o. m. 4-års— åldern fram till konfirmationsåldern, är vanligen indelad i tre åldersgrup- per: 4—7 år, 8—10 år och 11—13 år. Endast i mycket små Söndagsskolor på avlägsna orter har man blandklasser med barn i samtliga åldrar. 44,2 % av barnen i Söndagsskolan tillhörde den lägsta åldersgruppen, vilket motsva— rade 14 % av samtliga barn i åldrarna 4——7 år. 33,9 % av söndagsskolbar— nen tillhörde åldersgruppen 8—10 är, motsvarande 13,0 % av åldersgrup- pen i dess helhet, och 21,9 % var i åldern 11—13 år, vilket motsvarade 7,7 % av hela åldersgruppen. Pojkarna i Söndagsskolan utgjorde 37,7 % av har- nen och flickorna 62,3 %. De anförda procentsiffrorna visar att söndags- skolan har svårast att samla pojkarna och de äldre åldersgrupperna. Från år 1954 har antalet pojkar i Söndagsskolan ökat något. Söndagsskolbarnen i åldern 11—13 är har däremot sjunkit från 8,6 till 7,7 % av hela ålders- gruppen. Söndagsskolan ser som sin uppgift att ge barnen tillfälle till kristen undervisning och möjlighet att fira gudstjänst i en för deras ålder avpas— sad form. Den är därför vanligen så upplagd, att barnen först samlas till en kortare gemensam gudstjänst. De delas därefter upp i olika klasser för undervisning. Denna följer mestadels en kursplan, som godkänts av biskops-

1 I undersökningen har efterfrågats jämväl 14—åringar (se tabell 4). De 14—åringar som går i söndagsskola, är emellertid så få till antalet att här — liksom vid de fortsatta beräkning- arna — bortsetts från dem.

mötet. Under den senaste tiden har ökad tonvikt kommit att läggas på guds- tjänstmomentet. Detta har nära samband med en annan tendens, som f. n. präglar söndagsskolarbetet, nämligen en strävan att nå närmare kontakt med hemmen. I detta sammanhang kommer familjegudstjänsten in i bilden som en verksamhet med nära anknytning till söndagsskolan (se ovan sid. 42).

Kostnaderna för Söndagsskolan uppgick år 1959 på lokalplanet till 1 637 687 kronor varav cirka 1 058 700 kronor utgjordes av uttaxerade me- del.

8. Juniorarbetet är söndagsskolans vardagsarbete för barn fr. o. m. 11-års- åldern till konfirmationsåldern. Det är en förhållandevis ny arbetsform, som tillkommit för att ge kyrkan större möjligheter att bevara kontakten med barnen i den övre söndagsskolåldern. Juniorerna samlas på vardags— kvällarna för studie- och hobbyverksamhet. Speciella studieplaner, kombi— nerade med praktiska arbetsuppgift-er (byggande av kyrkomodeller, mis- sionsstationer o.dyl.), finns utarbetade. Programmet upptager också sång, musik, lek och friluftsliv. Bland de s.k. Ansgarsjuniorerna bedrives arbetet efter direkt scoutmässiga principer. Det sammanlagda antalet juniorer upp- gick år 1959 till 19 700, varav cirka 6 000 Ansgarsjuniorer. Antalet ledare var cirka 2 100, varav omkring 1 800 var lekmän. Juniorarbete bedrevs då i endast 21,7 % av församlingarna. Verksamheten befinner sig emellertid ännu i ett uppbyggnadsskede. Antalet juniorer har från år 1954 ökat med cirka 6 000 och antalet ledare med ungefär 800. I detta sammanhang bör erinras om att präster i stor utsträckning tjänstgör som ledare även i det scoutarbete, som icke är direkt knutet till Svenska kyrkan (jfr nedan sid. 47). Då det är just i junioråldrarna som scoutarbetet har sin största utbredning är det befogat att anse att det kyrkligt orienterade j uniorarbetet når betydligt längre än vad ovanstående siffror ger vid handen. Juniorarbetets kostnader uppgick till 310 000 kronor, varav 116 500 kro- nor var uttaxerade medel.

9. I mer än hälft-en av församlingarna (59,5 %) förekom vad man bru- kar benämna öppet ungdomsarbete. Med ungdomsarbete avses i Svenska kyrkan den verksamhet, som speciellt inriktar sig på åldersgrupperna efter konfirmationen fram till 25-årsåldern. I den »öppna» arbetsformen vänder man sig till all församlingens ungdom med inbjudan till samlingar och program av olika slag. Man söker i denna verksamhet konsekvent undvika föreningsformen med medlemsförteckning och funktionärer av olika slag såsom ordförande och sekreterare. Däremot anknyter man gärna till ung— domsföreningar och organisation-er av icke kyrklig karaktär. Det har stund- om ansetts, att denna typ av ungdomsarbete står i bäst överensstämmelse med folkkyrkans struktur och arbetssätt. Den har i viss mån tillkommit som en reaktion mot en tidigare, mera sluten, föreningsmässig ungdoms-

verksamhet. F.n. torde tendensen dock ånyo gå mot en mera fast, reglerad organisationsform. Det har visat sig svårt att hålla samman ett arbete av helt öppen karaktär. I mindre församlingar är emellertid det öppna ung— domsarbetet ofta lämpligt och i vissa landsändar håller man av princip fast vid det. Det förekommer naturligtvis också, att ett öppet arbete kombineras med andra organisationsformer.

Det öppna ungdomsarbetets arbetsformer är i första hand ungdomsaft- . nar med föredrag, samtal, film, frågesport o. dyl. samt ungdomsgudstjänster. År 1959 anordnades 7880 sådana samlingar och gudstjänster med sam- manlagt cirka 320 000 besök. 74,8 % av de församlingar, i vilket öppet ung- domsarbete förekom, hade 1——5 samlingar och gudstjänster per år, 16,6 % hade 6—10 och 8,6 % fler än 10 per år.

10. I ungefär hälften av församlingarna, 51,3 %, förekom s. k. slutet eller i mera fasta former organiserat ungdomsarbete. Att denna verksam- i hetsform icke har större utbredning beror bl. a. på att det största antalet av Svenska kyrkans församlingar är landsförsamlingar och att en stor del av dessa är små och har ringa möjligheter att bedriva organiserat ungdoms- arbete.

Det slutna ungdomsarbetet kan bedrivas i föreningens form med fasta medlemmar och utsedda funktionärer. F. 11. finner man i kyrkans ung- domsverksamhet en tendens mot ett s. k. grupporienterat arbete. Gruppen är mindre fast organiserad än föreningen. Man utser inga funktionärer och lägger mindre vikt vid den formella sidan av verksamheten men slår vakt om kontinuiteten i arbetet, samhörigheten och kamratskapet.

Även i den slutna organisationsformen kan öppna ungdomssamlingar förekomma. Man vänder sig då till all församlingens ungdom eller till en särskild grupp, t. ex. konfirmanderna. Till stor del bedrives emellertid arbe- tet gruppvis eller i sektioner. Dessa grupper eller sektioner utgöres av stu- diecirklar i skilda ämnen och av fritidsgrupper, som sysslar med mindre studiebetonad verksamhet, t. ex. slöjd, teckning, fotografering och motor- ikunskap. Kyrkospelet, som framställer det kristna budskapet i dramats form, har de senaste åren tilldragit sig särskilt intresse. Några grupper ut- för aktiva uppgifter även i annat församlingsarbete, såsom hembesök.

I denna gruppverksamhet samlade enligt undersökningen kyrkan är 1959 47 200 deltagare. Denna siffra omfattar emellertid icke all kyrklig ungdoms- verksamhet på lokalplanet med mera fast medlemsantal. Vid landets gym- nasier finns sålunda sammanlagt cirka 90 kristliga gymnasistförbund med omkring 2000 medlemmar. I universitetsstäderna finns särskild kyrklig verksamhet bland studenterna, vilken dels drives av lokala kristna student- förbund och dels av 6 studentpräster. En del av kyrkans ungdomsarbete be- drives också som scoutarbete. Kyrkans scoutverksamhet hör emellertid i första hand samman med dess juniorverksamhet (jfr ovan sid. 45). Till ungdomsverksamheten bör dock räknas de cirka 10000 seniorscouterna,

vilka är över 13 år. Det slutna ungdomsarbetet kan beräknas ha omfattat omkring 60 000 ungdomar.

I detta sammanhang kan framhållas att ett nära samarbete förekommer mellan kyrkan och scoutrörelsen över huvud. Svenska scoutförbundet (SSF) med cirka 75 000 medlemmar har sålunda i cirka 50 % av sina kårer präster till ett antal av omkring 400 med i pojkgrupparbetet. Inom KFUK:S och KFUM:s scoutarbete medarbetar i 65 % av kårerna cirka 100 präster. Vidare har Svenska kyrkans diakonistyrelse för verksamhet inom scoutförbunden — SSF, KFUK, KFUM, IOGT och NTO — tillsatt tre scoutsekreterare.

Antalet ledare i ungdomsarbetet var år 1959 3 100. Den största delen av dessa är ungdomar med ledande uppgifter i ungdomsföreningar (ordföran— de, sekreterare o. s.v.), grupper eller sektioner. Man strävar efter att ge ungdomarna största möjliga ansvar för organisationen av de olika verk- samhetsgrenarna. I siffran ingår även vuxna, frivilliga ledare av studie- arbete, kyrkospelsgrupper m. m. Därutöver är 31 heltidsanställda ungdoms- sekreterare medräknade. Av övriga heltidsanställda, icke prästerliga ledare i församlingstjänst —— cirka 260 diakoniarbetare och församlingssekrete- rare — är åtskilliga engagerade i ungdomsverksamhet.

De sammanlagda kostnaderna för församlingarnas ungdomsarbete upp- gick till 1 622 991 kronor, varav cirka 977 000 kronor var uttaxerade medel. Härtill kommer kostnader för studiecirklar och fritidsgrupper. Dessa täc- kes så gott som helt av statsbidrag och kommunala bidrag. Se härom under studiearbetet.

11. Syföreningarna är den arbetsgren inom Svenska kyrkans fria verk- samhet, som har störst utbredning. Syföreningar förekom år 1959 i 95,5 % av församlingarna och samlade 131 900 deltagare i 5 770 olika syföreningar eller sykretsar. Syföreningarna fyller en viktig gemenskapsfunktion och erbjuder därjämte tillfällen till uppbyggelse och information i form av högläsning, föredrag, samtal och andaktsstunder. I vissa fall är syförening- arnas verksamhet av den art att de erhållit bidrag som studiecirklar. Sy— föreningarna gör en betydelsefull ekonomisk insats. År 1959 insamlades genom deras försorg 10492 600 kronor. Som jämförelse kan nämnas att samliga kollekter i Svenska kyrkan samma år uppgick till 13 184 700 kro- nor. Av syföreningarnas medel gick 4 356 350 kronor, eller 41,5 %, till ända- mål inom den egna församlingen. Det är här fråga om sådana ändamål som kyrkans prydande, fonder till blivande församlingshem och småkyrkor samt finansiering av vissa verksamhetsformer såsom de gamlas dag. De ändamål, som därjämte ges bidrag är missionen, sjömansvården, flykting— hjälpen och diakonien i nämnd ordning. De flesta syföreningarna stöder vanligtvis flera av de här angivna ändamålen. Medel till verksamheten an- skaffas till någon del genom avgifter, som erlägges vid varje sammankomst, men väsentligen genom försäljning av de handarbeten, som förfärdigats under sammankomsterna eller som skänkts till försäljning.

12. Kyrkobröderna som år 1959 var företrädda i 56,5 % av församling- arna, är på församlingsplanet organiserade i kårer. Nämnda år fanns 910 sådana med sammanlagt 24300 medlemmar. Kårerna är på stifts- och riksplanet organiserade i stifts- resp. generalkonvent. Kyrkobröderna, som är en sammanslutning enbart för män, ser som sin uppgift att »främja det inre livets fördjupande» och att samla lekmän till aktiva insatser inom Svenska kyrkan. Kårerna har regelbundna samlingar med föredrag, sam- tal, bibelstudier och olika former av studiecirkelarbete. Man strävar efter att i så stor utsträckning som möjligt engagera medlemmarna i olika uppgifter inom församlingsarbetet såsom studiearbete, besök på sjukhus och ålder- domshem, medverkan vid församlingsaftnar och andaktsstunder. Kyrko- bröderna är också aktiva i det kyrkliga insamlingsarbetet för olika ända- mål. År 1959 insamlades 215 700 kronor, varav 105000 kronor gick till ändamål inom den egna församlingen. Antalet kyrkobrödrakårer i landet har från år 1930 till år 1960 ökat från 137 till 914. Denna ökning kan vän- 1 tas fortsätta. Kyrkobröderna har haft vissa svårigheter att värva medlem- l mar bland de yngre åldersgrupperna. *

13. För studiearbetets del har för verksamhetsåret den 1 juli 1958—den 30 juni 1959 genom Sveriges kyrkliga studieförbund (S. K. S.), som är Svenska kyrkans centrala organ för studiearbete, redovisats 9 090 cirklar med 105 600 deltagare. Av cirklarna var 5 448 statsunderstödda med minst 5 och högst 25 deltagare och arbetade efter en fastställd studieplan med minst 20 studietimmar, fördelade på minst 10 sammankomster. S. k. ung- domscirklar med deltagare i åldern 14—18 år får ersättning genom stats- bidrag till 3/4 av kostnaderna för handledare och studiemateriel. I allmänna studiecirklar svarar staten för hälften av sådana kostnader. Statsbidraget till S. K. S.—anslutna cirklar uppgick verksamhetsåret 1958—1959 till sammanlagt 1 135 200 kronor. De totala kostnaderna för cirklarna belöpte sig till 1 542 200 kronor. Mellanskillnaden, cirka 400 000 kronor, har finan- sierats dels genom cirkeldeltagarnas medlemsavgifter, dels genom kom- munala bidrag till S. K. S:s lokalavdelningar. Endast i obetydlig utsträck- ning bekostas studiearbetet av uttaxerade eller frivilliga medel. De samman- lagda kostnaderna för de s. k. fritidsgrupperna var verksamhetsåret 1958—— 1959 592 300 kronor, varav cirka 300 000 kronor utgjordes av statsbidrag. De icke statsbidragsberättigade cirklarna bedriver studieverksamhet i mindre strikt organiserade former. Antalet studietimmar per cirkel under- stiger ofta 20. Kostnaderna är helt obetydliga. Ledarna erhåller ej ersätt- ning och tryckt studiemateriel användes endast i mindre omfattning. Det bör påpekas, att vissa av de aktiviteter, som tidigare redovisats —— körer och instrumentalgrupper, kyrkobröder, syföreningar och ungdoms— grupper — till en del bedriver sitt arbete i studiecirkelns form. De uppgår däremot ej helt och hållet i studiearbetet — med undantag för en liten del av det slutna ungdomsarbetet.

Framhållas bör även att en icke obetydlig del av studiearbetet i Sveriges kyrkliga studieförbund bedrives av rörelser, som —— utan att vara organisa- toriskt förbundna med kyrkan — har visst samarbete med denna, såsom Svenska scoutförbundet, lottarörelsen m. fl. Till dessa rörelser hörande cirk- lar kan naturligtvis icke utan vidare räknas till kyrkans fria församlings- arbete. Enligt uppgift från kyrkliga studieförbundet hör av denna anled- ning omkring 1 000 cirklar med sammanlagt 10—15 000 deltagare dragas från de tidigare nämnda siffrorna för antal cirklar resp. deltagare. Detta innebär, att antalet cirklar i det kyrkliga studiearbetet verksamhetsåret 1958—1959 uppgick till omkring 8 000 och antalet deltagare till cirka 90 000. Kostnaderna för studiearbetet hör av samma skäl justeras och kan beräknas till ungefär 1 200 000 kronor, varav cirka 900 000 kronor i statsbidrag. Vad gäller fritidsgrupperna svarar Svenska scoutförbundet för den ojämför- ligt största delen av verksamheten. Kostnaderna för de kyrkligt organise- rade fritidsgrupperna kan beräknas till 175 500 kronor, varav cirka 90 000 kronor var statsbidrag.

Av de av S. K. S. redovisade 9 090 studiecirklarna avsåg 2 879 med sam- manlagt 25 546 deltagare ämnet religion och livsåskådning. Övriga ämnen var bl. a. filosofi och psykologi (986 cirklar, 12 612 deltagare), uppfostran (880 cirklar, 10 564 deltagare), språk (672 cirklar, 7 115 deltagare), konst (2320 cirklar, 33 380 deltagare), litteratur (360 cirklar, 4910 deltagare) samt geografi och hembygdskunskap (235 cirklar, 2 560 deltagare).

Studiearbetets utveckling under de senaste åren framgår av följande sam- manställning :

Verksamhetsåret 1955—56 5 518 cirklar med 70 252 deltagare

» 1956—57 7 463 » » 76 996 » » 1957—58 8 372 » » 91 384 » » 1958—59 9 090 » » 105 625 » » 1959—60 9 145 » » 106 230 » » 1960—61 10 460 » » 112 192 » » 1961—62 11 146 » » 129 964 »

14. Under övrig verksamhet har sammanförts församlings- och små- kyrkoråd, diakonikretsar och besöksgrupper. Församlings- och småkyrko- råd (eller distriktsråd) är frivilliga organ för planering och ledning av det fria församlingsarbetet. De leder arbetet inom ett distrikt eller område av församlingen, som har egen småkyrka eller gudstjänstlokal. Antalet del- tagare i dessa grupper uppgick till cirka 1 500. Diakonikretsarna med cirka 6 000 medlemmar har till uppgift att stödja diakonin med gåvor och intresse. De kan arbeta för någon av kyrkans dia- konianstalter eller för att anskaffa medel till en församlingsdiakonissas verksamhet. Besöksgruppema utgöres bl.a. av de tidigare nämnda församlingsfadd-

4 —318107

rarna och diakonala besöksgrupperna. Andra hesöksgrupper har till upp- gift att besöka nyinflyttade för att informera om församlingen och inbjuda till den. Antalet deltagare i besöksgrupperna var år 1959 omkring 800. Denna arbetsform var emellertid då i sin första begynnelse och har sedan icke obetydligt utvecklats. Detta gäller i synnerhet fadderverksamheten.

15. Församlingsblad utgavs år 1959 i 21,6 % av församlingarna. I 35 % av dessa utkom församlingsbladet endast en gång om året, i 53 % 2—5 gånger och i övriga församlingar mer än 6 gånger. Det sammanlagda au- talet exemplar per utgivning var cirka 1 133 000. Församlingsbladet bru- kar utdelas gratis till församlingens alla hushåll, antingen per post eller av frivilliga utdelare. Dess uppgift är dels att vara ett evangelisationsblad, som för ut kyrkans budskap till församlingens alla medlemmar, och dels att tjänstgöra som ett informationsblad med meddelanden om församling- ens verksamhet. Som regel tjänstgör någon av församlingens präster som _ bladets redaktör. j Den sammanlagda kostnaden för församlingsbladen torde ha uppgått till j cirka 350 000 kronor.

I») Deltagandets omfattning ? Vill man skapa sig en bild av den fria verksamhetens omfattning med ut- gångspunkt från deltagandet i de redovisade arbetsgrenarna, måste man beakta den artskillnad som föreligger mellan. olika arbetsformer. Å ena sidan kan urskiljas verksamhetsgrenar av mer eller mindre sluten karaktär, , med ett någorlunda fast avgränsat deltagarantal (medlemmar) och med j en verksamhet som bygger på ett kontinuerligt deltagande. Å andra sidan j finns helt öppna verksamhetsformer. Omfattningen kan här ej mätas med , utgångspunkt från ett avgränsat deltagarantal. Som mätvärde får man här i i stället använda antalet besök vid olika förekommande samlingar. i

För de verksamhetsgrenar som är av mer eller mindre sluten karaktär, utvisar en sammanställning av tidigare redovisade siffror följande antal fasta deltagare (avrundade tal):

Sång- och musikverksamhet .................... 41 000 Vardagsarhete .................................. 2 000 Söndagsskola .................................. 136 000 J uniorarbete .................................. 20 000 Slutet ungdomsarbete .......................... 60 000 Syföreningar .................................. 132 000 Kyrkobröder .................................. 24 000 Studiearbete .................................. 90 000 Övrig verksamhet .............................. 8 000

Summa 513 000

Helt naturligt förekommer att en och samma person deltager i flera skilda aktiviteter, såsom syförening, kyrkokör och studiearbete. Den angivna sum- man, 513 000, utvisar därför icke det antal olika personer som är engagerade i ifrågavarande verksamhetsformer. Deltagarna i fyra arbetsgrenar, nämli- gen söndagsskolan, ungdomsarbetet, syföreningarna och kyrkobröderna, kan dock sammanräknas utan risk att en och samma person räknas flera gånger. En sådan sammanräkning ger antalet 352 000 personer. Hur många av de övriga verksamhetsgrenarnas deltagare (161 000) som kan läggas här- till utan risk för dubbel'räkning, är svårt att avgöra. Det sammanlagda antalet olika personer som deltager i de slutna verksamhetsgrenarna torde dock överstiga 400 000. Av intresse i sammanhanget kan vara att konfir- mationsundervisningen, som visserligen är hänförlig till den legala verk- samheten men som i likhet med de nu berörda arbetsformerna bygger på kontinuerligt deltagande, år 1959 omfattade cirka 112000 konfirmander. För de öppna arbetsformerna kan följande sammanställning göras:

Församlingsaftnar .................. 12 130 samlingar 610 000 besök De gamlas dag ...................... 1 950 » 179 000 » Föräldrasamlingar .................. 4 950 >> 184 000 » Öppet ungdomsarbete ............... 7 880 » 320 000 »

Summa 26 910 » 1 293 000 »

Två arbetsgrenar har icke medtagits i ovanstående sammanställningar, nämligen familjegudstjänster och församlingsblad. Att utgivandet av för- samlingsblad förbigåtts torde icke fordra någon förklaring. Vad gäller fa- miljegudstjänsterna motiveras utelämnandet av att besökarna i dessa guds- tjänster redovisats i samband med redogörelsen för den legala verksamheten (under övriga gudstjänster). — Vid bedömandet av de redovisade siffrorna bör beaktas att besökarna vid de ungdomsgudstjänster, som är att hänföra till det öppna ungdomsarbetet, ingår i den å sid. 34 angivna procentsiffran för besöksfrekvensen vid kyrkans gudstjänster.

c) Ledare och andra medarbetare

Tidigare har framhållits, att präster i stor utsträckning tjänstgör som le- dare i det fria församlingsarbetet. Efterhand som den fria verksamheten byggts ut har emellertid församlingarna i ökad omfattning dels anställt hel- tidsanställda lekmän som ledare och dels engagerat frivilliga, mestadels oavlönade ledare.

1. De heltidsanställda ledarna är i första hand diakoniarbetare och ung- domssekreterare. Under den senaste tiden har tillkommit församlingssekre- terare och församlingsassistenter. Under år 1959 fanns följande anställda

i församlingarna för uppgifter inom det fria församlingsarbetet:

231 diakonissor ' 22 diakoner (varav 8 tillika stiftsanställda)

31 ungdomssekreterare 6 församlingssekreterare och församlingsassistenter. Diakonissorna är vanligen verksamma inom sjuk- och åldringsvård eller barn- och ungdomsarbete. Sedan gammalt har i synnerhet sjukvården varit diakonissornas" arbetsfält. Det stora flertalet av diakonissorna har genom- gått sjuksköterskeutbildning. En församlingsdiakonissa, som är sysselsatt inom sjukvården, brukar ha tyngdpunkten av verksamheten förlagd till hemsjukvård med besök hos konvalescenter, åldringar, kroniskt och till- fälligt sjuka. Hon har som regel också en mottagning för rådgivning, hjälp med omläggningar, injektioner o. s. v. Genom distriktssjukvårdens utveck— ling har behovet av sjukvårdsdiakonien i någon mån minskat. Inom åld- ringsvården finns dock alltjämt ett behov av diakonissor. Det är vidare vanligt, att en diakonissa, som arbetar med sjukvård, även biträder i sön- dagsskol— och juniorarbete, studieverksamhet o. dyl. En tydlig tendens före— ligger att mer och mer utnyttja diakonissorna i sådana övriga former av församlingsarbete, Ett växande antal diakonissor är engagerade främst för barn— och ungdomsarbetet.

Diakonissornas utbildning omfattar vanligen 4—41/2 år och sker på en- dera av fyra linjer, nämligen sjukvårdslinjen (genomgång av statligt god— känd sjuksköterskeskola), den sociala linjen (utbildning motsvarande so- cionomutbildningen vid socialinstituten), den pedagogiska linjen (kyrk- 3 ligt barn- och ungdomsarbete) samt den teologiska linjen (avläggande av i teologie kandidatexamen). Diakonissutbildningen är förlagd till de fyra l diakonissanstalterna: Ersta i Stockholm, Samariterhemmet i Uppsala, Bräcke * i Göteborg och Vårsta i Härnösand.

Diakoner, anställda i församlingstjänst för uppgifter inom det fria kyrk- liga arbetet, är i huvudsak engagerade som ledare i ungdomsarbetet. I några fall är denna verksamhet kombinerad med uppgifter av social natur såsom arbete bland åldringar, handikappade eller alkoholskadade. Det förekom- mer även att diakoner utför vissa uppgifter på pastorsexpeditionen. (De diakoner, som helt och hållet eller övervägande tjänstgör som kyrkoskri- vare eller kyrkokamrerare faller utanför redovisningen för den fria verk- samheten.) I Luleå stift fanns år 1959 8 diakoner anställda av Luleå stifts diakoniförening för församlingsarbete och kyrkligt socialt arbete i några av de större lapplandsförsamlingarna.

Diakonernas utbildning är förlagd till diakonanstalten Stora Sköndal i Stockholm och är som regel 4—årig. F. 11. finns tre utbildningslinjer, näm- ligen den sociala, som motsvarar socionomutbildningen vid socialinstituten, den kyrkokamerala och den kyrkomusikaliska linjen. För att erhålla dia-

konvigning fordras vidare en f. n. fyra månaders utbildningskurs i försam— lingsarbete.

Ungdomssekreterama har i första hand till uppgift att organisera försam- lingens ungdomsarbete och att i samband därmed värva och instruera fri— villiga medarbetare i ungdomsarbetets olika grupper och sektioner. Där- utöver tjänstgör ungdomssekreteraren i många fall även som ledare för dessa grupper och som ledare av ungdomsaftnar, ungdomsläger o. dyl. Ung- domssekreterarnas utbildning har länge varit mycket skiftande. De flesta har genomgått en eller flera kortare ungdomsledarkurser, som anordnats av Riksförbundet kyrklig ungdom (R. K. U.). Genom tillkomsten av R. K. Uzs ungdomsledarinstitut i Sigtuna år 1961 har nya möjligheter öpp- nats för en grundligare utbildning. Våren 1962 anordnades en första längre utbildningskurs på 4 månader för ungdomssekreterare. I denna kurs deltog 8 elever. Som förkunskaper för deltagande i ungdomssekreterarkurserna kräves minst två-årig folkhögskolekurs. Det förefaller troligt, att utbild- ningstiden så småningom kommer att förlängas. Det kan väntas, att det nytillkomna ungdomsledarinstitutet snabbt kommer att öka antalet ung- domssekreterare i församlingstjänst. I församlingarna finns f. 11. en ganska stor efterfrågan på heltidsanställda ungdomsledare. Flera utannonserade tjänster har icke kunnat besättas med kompetenta tjänsteinnehavare.

Församlingssekreteramas och församlingsassistenternas uppgifter är av mera allmän art än ungdomssekreterarnas. De består närmast i ledande och instruerande uppgifter inom hela det fria församlingsarbetets område. Särskild tonvikt ligger på studiearbete och kontaktverksamhet. Försam- lingssekreterarnas och assistenternas utbildning var år 1959 helt oreglerad och ytterst få tjänster var då inrättade. Församlingssekreterarna har dock som regel haft akademisk utbildning medan församlingsassistenternas ut- bildning varierat. På grundval av en är 1960 av biskopsmötet gjord rekom- mendation sker numera en reglerad utbildning av såväl församlingssekrete- rare som församlingsassistenter. Utbildningen omfattar 11 månaders prak- tisk utbildning i församlingsarbete. För antagning som församlingssekrete- rarelev fordras teol. kand.-examen eller därmed jämförbar examen, för. antagning som assistentelev erfordras teol. kand.-examens första del, den s. k. översiktskursen. I den första utbildningskursen, som ägde rum är 1961, deltog 4 elever. I vilken utsträckning kandidater till dessa tjänster kommer att anmäla sig i framtiden är omöjligt att avgöra.

2. De frivilliga ledarnas antal är svårt att med säkerhet beräkna. Genom undersökningen har uppgifter inhämtats om antalet ledaruppdrag. Detta antal överensstämmer emellertid ej med antalet ledare, då det är vanligt att en och samma person innehar flera ledaruppdrag. En sammanställning över de frivilliga ledaruppdragen kan göras enligt följande:

Ledare i vardagsarbetet ...................... 125 Söndagsskollärare .......................... 6 900 Juniorledare ................................ 1 800 Ledare i ungdomsarbete ...................... 3 100 Studieledare ................................ 2 200 Ledamöter i församlings- och småkyrkoråd . . .. 1 500 Medlemmar i besöksgrupper .................. 800

Summa 16 425

Det bör anmärkas att en del ledaruppgifter av mera tillfällig karaktär icke medtagits i sammanställningen. Ej heller har ledaruppgifter i kyrkligt orienterat 'scoutarbete medräknats. I sammanhanget bör —— med hänsyn till den anknytning till den legala verksamheten som det frivilliga arbetet allt- mer fått —— nämnas kyrkorådens ledamöter (cirka 20 000). Vidare bör er- inras om. de cirka 320 lekmannapredikanter som erhållit biskoparnas till- stånd att predika vid allmän gudstjänst.

Det torde kunna sägas att en av de mest påtagliga tendenserna inom Svenska kyrkan -f. n. utgöres av strävandena att på skilda områden i för- samlingslivet aktivisera lekmännens medansvar och medverkan. Som ett exempel på detta kan omnämnas att Sveriges kyrkliga studieförbund lan- serat ett brett studieprogram kring temat »Lekmän tar ansvar», avsett att tagas i bruk i församlingsarbetet under år 1963.

D. Ekonomi De kyrkliga kommunernas finanser år 1959

Uppgifter om de kyrkliga kommunernas ekonomi inhämtas varje år av Sta- tistiska centralbyrån från de olika församlingarna och pastoraten. Central- byrån redovisar dessa uppgifter i sin serie »Kommunernas finanser». För år 1959 redovisas uppgifter enligt sammanställningen å nästa sida.

I sammanställningen har ej medtagits uppgifter om vad som belöpt på de kyrkliga skoldistrikt, som fanns kvar är 1959. Numera finns inget sådant distrikt.

Till vissa av posterna skall i det följande göras några kommentarer.

1) Inkomster a) Skatter Som framgår av sammanställningen får de kyrkliga kommunerna sina ojämförligt största inkomster genom kyrkoskatten. Varje kyrkokommun har beskattningsrätt. Skatten utdebiteras efter samma grunder som är stadgade för kommunalskatt i allmänhet. Kyrkokommunen äger själv be- sluta om utdebiteringens storlek. Den som utträtt ur Svenska kyrkan be- talar 60 procent av vad han som medlem skolat erlägga. Juridiska personer

..,-__,

De kyrkliga kommunernas finanser, :" 1000 kr., år 1959

Därav Församlingar Pastorat Inalles Landsbygd Städer Inkomster Skatter ............ 137 037,8 102 811,3 239 849,1 108 447,5 131 401,6 Statsbidrag ........ 37 961,5 31 424,2 69 385,7 52 816,0 16 569,7 Därav: Skatteer— sättning. . 37 485,0 —— 37 485,0 22 625,5 14 859,5 Till investe- ring ...... 220,3 — 220,3 220,3 —— Räntor ............ 9 525,4 2 145,3 11 670,7 6 882,0 4 788,7 Avgifter och ersättn. 10 743,9 791,8 11 535,7 3 245,5 8 290,2 Försäljningsmedel . . 2 543,1 29 089,1 31 632,2 29 049,1 2 583,1 Övriga ............ 16 958,1 20 509,4 37 467,5 28 484,5 8 983,0 Summa 214 769,8 186 771,1 401,540,9 228 924,6 172 616,3 Utgifter Anskaffning av fas- tighet ............. 63 095,5 8 827,3 71 922,8 36 253,9 35 668,9 Underhåll av fastig— het ............. 38 087,1 17 778,1 55 865,2 32 638,7 23 226,5 Inventarier ........ 11 621,9 581,5 12 203,4 6 693,5 5 509,9 Löner ............. 55 031,9 88 569,4 143 601,3 91 022,8 52 578,5 Pensioner .......... 6 153,3 535,0 6 688,13 2 391,2 4 297,1 Räntor ............ 4 262,6 1 781,6 6 044,2 3 551,3 2 492,9 Övriga ............ 52 049,1 70 680,8 122 729,9 62 537,8 60 192,1 Summa 230 301,4 188 753,7 419 055,1 235 089,2 183,965,9 Tillgångar Fastigheter ........ 137 570,3 — 137 570,13 62 453,3 75 117,0 Övriga ............ 259 137,9 57 938,0 317 075,9 176 187,5 140 888,4 Summa 396 708,2 57 938,0 454 646,2 238 640,8 216 005,4 Skulder Långfristiga ....... 112 275,2 41 919,0 154 194,2 82 273,2 71 921,0 Kortfristiga ........ 15 682,9 4 706,1 20 389,0 8 712,8 11 676,2 Summa 127 958,1 46 625,1 174 583,2 90 986,0 83 597,2

betalar alltid full skatt. Utdebiteringens storlek i rikets församlingar fram- går av följande uppställning.

Utdebiteringens storlek i rikets församlingar år 1959

Utdebitering kr. Landsbygd Städer Hela riket —— 2 — 2 —1,00 644 224 868

1,01—2,00 1 441 41 1 482 201—300 187 2 189 3,01— . 7 — 7

Summa 2 281 267 2 548

Av det belopp, som upptagits under »skatter» i sammanställningen på föregående sida, torde cirka 12 % ha erlagts av juridiska personer.

b) Statsbidrag Såsom statsbidrag har betecknats dels skatteersättning, dels statsbidrag till investering och dels tillskott ur kyrkofonden till präst- och kyrkomusiker- löner. Skatteersättningen utgår i form av skattelindringsbidrag till hårt skattetyngda kommuner antingen jämlikt förordningen den 18 maj 1951 (nr 278) angående bidrag till skattelindring åt synnerligen skattetyngda kommuner eller i anledning av den år 1957 beslutade ortsavdragsreformen. Den största delen av det i sammanställningen såsom skatteersättning upp- tagna beloppet hänför sig till bidrag av sist angiven art. Beslut om att så- dana bidrag skall utgå föreligger för tiden fram till år 1965. Tillskottet ur kyrkofonden till präst- och kyrkomusikerlöner, vilket tillskott uppgick till 31,4 miljoner kronor, utgör inte ett statsbidrag i egentlig mening. Det härrör från den av pastoraten till kyrkofonden inlevererade allmänna kyrko- avgiften och är ett led i skatteutjämningen pastoraten emellan. De egentliga statsbidragen utgår direkt från statsverket ur anslag på riksstaten.

c) Avgifter och ersättningar

De inkomstposter, som redovisas här, utgöres främst av avgifter för upp- låtelser av gravplatser och för underhåll av sådana samt av ersättningar som präst erlägger för tjänstebostad.

d ) Försäljningsmedel Av här upptagna medel hänför sig största delen —— 29,1 miljoner kronor —— till försålt virke från pastoratens skogar (prästlönetillgångar).

e) Övriga inkomster Härunder inrymmes ett flertal olikartade inkomstposter. Bl. a. ingår viss avkastning av pastoratens prästlönetillgångar, nämligen hyror och arren- den från löneboställen (10,2 miljoner kronor) och räntor på prästlönefon— der (3,1 miljoner kronor).

2) Utgifter

a) Anskaffning och underhåll av fastighet De stora belopp, som i sammanställningen upptagits för anskaffning och underhåll av fastighet, hänför sig icke blott till de av kyrkokommunerna ägda fastigheterna utan även till sådana som förvaltas av dem. Beloppen avser således jämväl kyrkor, prästgårdar, löneboställen m. fl. Däri kan även ingå utgifter för underhåll av t. ex. församlingshem och småkyrkor, som ej äges av kyrkokommunen. Anmärkas bör emellertid, att det även

förekommer att privata stiftelser med egna medel underhåller av dem ägda byggnader.

b) Löner och pensioner Av det sammanlagda löneheloppet, 143,6 miljoner kronor, hänför sig 69,6 miljoner kronor till löner åt församlingsprästerskapet och 14,8 miljoner kronor till löner åt kyrkomusiker. Återstoden, 59,2 miljoner kronor, har utbetalats till i kyrkokommunernas tjänst anställda personer, främst kyrko- vaktmästare, kyrkogårdsarbetare, diakoner och diakonissor, administrativ och annan i församlingen verksam personal. I sammanställningen har inte upptagits de löner, som utbetalas direkt ur kyrkofonden. Det gäller här främst pastoratsadjunkter (budgetåret 1959/60 1,2 miljoner kronor) och icke prästvigda tjänstebiträden (samma budgetår 0,5 miljoner kronor).

Det belopp, som upptagits som pensioner, hänför sig inte helt till samma personalkategorier som avses med löneheloppet. Sålunda utgår prästerska— pets pensioner (tjänste- och familjepensioner) ur kyrkofonden medan lö- nerna utbetalas av kyrkokommunerna. Prästerskapets pensioner uppgick budgetåret 1959/60 till sammanlagt 14,9 miljoner kronor. Detta belopp in- nefattar även pensioner till andra präster än församlingspräster. Numera betalar kyrkofonden även avgifterna för prästernas pensionering enligt la- gen om allmän försäkring.

c) Övriga utgifter

Bland det som ingår i denna post må särskilt nämna-s den allmänna kyrko- avgift, som pastoraten under året inlevererade till kyrkofonden. Det inle— vererade beloppet uppgick ifrågavarande år till 48,4 miljoner kronor. Den allmänna kyrkoavgiften användes till skatteutjämning mellan kyrkokom- munerna och därjämte till stifts- och rikskyrklig verksamhet. Vidare ingår i denna post — förutom förbrukningsartiklar av skilda slag — bl.a. för- samlingarna belastande kostnader för olika grenar av den fria verksam- heten.

3) Tillgångar

a) Fastigheter Bland tillgångarna har i sammanställningen icke upptagits kyrkor, präst- gårdar och löneboställen, eftersom äganderättsfrågan här kan vara kom- plicerad. Bland fastigheterna torde ej heller ha upptagits sådana, som till- hör vederbörande lokalkyrka —— ej kyrkokommunen _— och ej är prästlöne- tillgång. Enligt Statistiska centralbyråns redovisning för år 1959 uppgick värdet på kyrkor, prästgårdar och löneboställen vid årets slut till följande belopp:

Kyrkor '(brand'försäkringsvärde) .................... 1 415,6 milj. kr. Prästgårdar (tax.värde) .............................. 135,6 milj. kr. Löneboställen (tax.värde) ............................ 431,9 milj. kr.

Enligt en av utredningen hos stiftsnämnderna gjord undersökning upp- gick värdet av de fastigheter som tillhörde lokalkyrka vid samma tidpunkt till 20,6 miljoner kronor.

5) Övriga tillgångar En stor del av de tillgångar som sammanförts såsom övriga, består av fon- der. Pensionsfonder, kassaförlagsfonder, allmänna och särskilda investe- ringsfonder, skatteregleringsfonder samt övriga fonder uppgick sålunda till— hopa till 142,7 miljoner kronor, varav 133,1 miljoner kronor belöpte på ( församlingarna och 9,6 miljoner kronor på pastoraten. * I tillgångarna har icke inräknats prästlönefonderna, som huvudsakligen utgöres av fonderade medel för försåld prästlönejord. Dessa fonder upp- gick till 80,8 miljoner kronor. Ej heller de andelar pastorat kan ha i stifts prästlönefondshemman ingår i tillgångarna. Nämnda hemmans taxerings- värde uppgick till 1,6 miljoner kronor. Vidare finns inte här redovisade de jordförsäljningsmedel från lokalkyrkojord, vilka fonderats. Dessa upp- * gick till 2,4 miljoner kronor. Slutligen ingår ej bland tillgångarna till den i kyrkliga kulten hörande lösa inventarier.

4) Skulder [ Bland skulderna finns sådana, som hänför sig direkt till tillgångar, som ej * medtagits i sammanställningen men som nämnts här ovan under 3). Som exempel härpå kan nämnas, att församling fått taga upp ett lån för att [ bygga en kyrka eller att pastorat fått låna för att skaffa medel till ombygg- ; nad av ett löneboställe. 1 1 l

Utvecklingstendenser Under senare år har en ökning skett av kyrkokommunernas inkomster, ut- gifter, tillgångar och skulder. Detta belyses av följande sammanställning, där ökningen från ett budgetår till ett annat anges i procent.

År Inkomster Utgifter Tillgångar Skulder 1955/56 ......... 4,1 13,3 1,6 5,9 1956/57 ......... 14,7 8,3 10,4 8,5 1957/58 ......... 0,0 7,9 5,0 18,4 1958/59 ......... 3,4 1,6 0,2 5,6

De nämnda siffrorna ger endast genomsnitt. Utvecklingen på landsbyg- den och i städerna har icke varit enhetlig. Land-sbygds—församlingarna har, trots skatteutjämningen över kyrkofonden och de statliga bidragen till de

hårdast skattetyngda, i allmänhet betydligt högre utdebitering än stadsför- samlingarna. Detta framgår av uppställningen över utdebiteringens storlek sid. 55. Det kan också nämnas att den kyrkliga utdebiteringen år 1959 upp- gick till i genomsnitt 0,76 kronor per skattekrona. För landsbygdsförsam- lingarna utgjorde den genom-snittliga utdebiteringen 1,01 kronor och för stadsförsamlingarna 0,63 kronor. Sedan dess har utdebiteringen ökat och var år 1961 för riket i dess helhet i genomsnitt 0,79 kronor per skattekrona. Genomsnittsutdebiteringen var samma år för landsbygdsförsamlingarna 1,02 kronor och för stadsförsamlingarna 0,65 kronor.

Av intresse kan vara att göra vissa jämförelser mellan kyrkokommunerna och de borgerliga primärkommunerna i vad gäller inkomstutveckling och skatteuttag.

Följande sammanställning visar utvecklingen under tidsperioden 1955— 1959 (inkomstsiffrorna i miljoner kronor).

f Skatteinkomster i % I Totala inkomster Skatteinkomster av de totala in- . komsterna l 1 1955 4 Borgerliga primärkommuner. . 5 460,8 2 657,4 48,7 % Kyrkokommuner ............ 316,6 207,3 65,5 1959 Borgerliga primärkommuner . . 7 887,0 3 365,2 42,7 Kyrkokommuner ............ 401,5 239,8 59,7

Av tabellen kan utläsas att de borgerliga primärkommunernas inkomster under tidsperioden ökade med 44,4 % och dess skatteinkomster med 26,8 %. Motsvarande siffror för kyrkokommunernas del var 26,6 resp. 15,7 %. De kyrkokommunala inkomsternas andel av de borgerliga primärkommuner- nas och kyrkokommunernas sammanlagda inkomster utgjorde år 1955 5,5 % och år 1959 4,8 %.

Särskilt om den fria verksamhetens ekonomi

Genom undersökningen har icke erhållits sådana uppgifter att det är möj- ligt att enbart med utgångspunkt från dem lämna en fullständig redogö- relse för de sammanlagda kostnaderna för den fria verksamheten på lokal- planet. Sammanställnjngarna på nästa sida upptager de arbetsgrenar, för vilka en nöjaktig redovisning kan göras på grundval av undersökningen (jfr tabell 5).

Till de sålunda redovisade siffrorna skall läggas drifts- och underhålls- kostnaderna för de lokaler, som användes i det fria församlingsarbetet. Dessa har i tabell 1 angivits belöpa sig till sammanlagt 7 042 900 kronor, varav 4946 000 kronor täcktes av uttaxerade medel och 1 349 800 kronor av frivilliga medel.

Kostnader i kronor

Insamlade

Totalt Uttax. medel medel Ej fördelade

Sång- och musikverk-

samhet ............ 2 150 391 2 002 598 125 713 22 080 Vardagsarbete med

förskoleålderns barn 37 410 26 837 9 990 583 Söndagsskolor ........ 1 637 687 1 058 664 571 842 7 181 Juniorarbete ......... 309 855 116 480 190 021 3 354 Ungdomsarbete ...... 1 622 991 976 913 614 568 31 510

Summa kronor 5 758 334 4 181 492 1 512 134

Kostnader i kronor

Totalt Statsbidrag båämgåläer , Studiearbete ......................... 1 200 000 900 000 300 000 Fritidsgrupper ....................... 175 500 90 000 85 000 Summa kronor 1 375 500 990 000 385 000

Den fria verksamhetens kostnader i övrigt måste grunda sig på beräk- ningar. Kostnaderna för församlingsbladen har tidigare angivits kunna be- räknas till cirka 350 000 kronor. I vissa fall har kostnaderna för heltids- anställda ungdomssekreterare inräknats i församlingarnas redovisning för utgifterna för ungdomsarbetet. Kostnaderna för övriga heltidsanställda kan beräknas uppgå till 3 500 000 kronor (genomsnittlig lönegradsplacering 13:e lönegraden). De större utgifter, som därefter återstår, är kostnaderna för församlingsaftnar, föräldrasamlingar och de gamlas dag. Därtill kommer att _ såsom tidigare nämnts — cirka 20 % av församlingarna icke lämnat uppgift om »drifts- och underhållskostnader för församlingshem och övriga lokaler för den fria verksamheten. En sammanfattande slutsats torde därför få stanna vid att det fria församlingsarbetets kostnader är 1959 torde ha uppgått till ett belopp, som något överstiger 20 miljoner kronor. I detta sam- manhang bör understrykas, att de flesta arbetsinsatserna på detta område är oavlönade, varför kostnadssiffran är mindre lämplig att använda som mätare på det fria arbetets omfattning.

Sammanställningarna visar tydligt, att huvudparten, cirka 75 %, av kost— naderna för det fria arbetet bestrides genom uttaxerade medel. Man kan utan tvivel tala om en tydlig tendens att alltmer finansiera församlings- arbetet på detta sätt. Det finns också anledning att förmoda, att denna pro- centsiffra i stort sett gäller även för ekonomisering av de övriga arbetsgre- narna, för vilka icke exakta uppgifter föreligger. Detta skulle betyda, att cirka 15 miljoner kronor av den fria verksamhetens kostnader på lokalpla- net bestrides genom skattemedel. De övriga utgifterna har bekostats av för-

samlingskollekter, syföreningarnas insamlade medel, donationsmedel och enskilda gåvor. Av församlingarna beslutade och medgivna kollekter upp- gick år 1959 till 4 639 600 kronor, varav 1 666 000 kronor gick till ändamål inom församlingen. Av syföreningarnas insamlade belopp gick 4356 350 kronor till samma ändamål. En del av dessa medel har dock avsatts till fon- der för blivande församlingshem, småkyrkor o. dyl.

En hänvisning till vad som ovan sid. 30 anförts angående den fria verk- samhetens lokaler kan i detta sammanhang vara befogad. Undersökningen visar att 36,3 % av småkyrkor och kapell äges av stiftelser liksom 26,1 % av församlingshem och 35,8 % av övriga lokaler. För dessa stiftelser före- ligger inga uppgifter om tillgångar (utöver de fastigheter som redovisats i sammanställningen sid. 30) och skulder. På församlingsplanet finns även stiftelser, som bildats .för planering och uppförande av kyrkliga lokaler. Uppgifter föreligger ej heller från dessa. Utöver de kyrkokommunala fon- der, som redovisats i sammanställningen sid. 55 och kommentaren sid. 58, föreligger icke uppgifter om förekomsten av fonder. (Motsvarande luckor i den ekonomiska redovisningen finns även på stifts- och riksplanen.) Be- träffande fonderna kan anmärkas, att de flesta av dessa torde vara ända- målsbestämda fonder för till största delen sociala ändamål.

KAPITEL 3

Verksamhet på kontraktsplanet

A. Organisation Legala organ

Kontraktets legala organ är kontraktsprosten, som tillsättes av stiftets bis- kop efter hörande av kontraktets präster. Kontraktsprosten är samtidigt församlingspräst i någon av kontraktets församlingar. Kontraktet är en i underavdelning av stiftet och kontraktsprosten har närmast ställning som biskopens medhjälpare. Beträffande kontraktsprostens uppgifter hänvisas till nedanstående avsnitt om verksamhetens art och omfattning.

Den fria verksamhetens organ !

Det fria församlingsarbetets utveckling har givit kontraktet en ny bety- delse och uppgift. Det har mer och mer börjat fungera som en arbetsgemen- | skap med nya organ för en del av församlingarnas gemensamma uppgifter, i som aktualiserat behovet av en större enhet än församlingen eller pastora- l tet. I första hand är det fråga om en gemensam kurs- och mötesverksamhet. %

Kontraktskonventet år en rent prästerlig sammankomst, som vanligtvis äger rum en till två gånger årligen med uppgift att erbjuda kontraktets präs- * ter tillfälle till gemenskap, överläggningar och kyrklig information.

Kontraktsräd finns numera i nära hälften av kontrakten (år 1959 i 43,9 %). Rådet är sammansatt av präster och lekmän, t. ex. en präst och en lekman från varje församling eller pastorat. De prästerliga ledamöterna ut- ses mestadels på kontraktskonventet medan lekmännen väljes av kyrko— råden. Kontraktsrådets ledamöter kan också väljas av en kontraktsstämma. Rådets uppgift är att tjänstgöra som samordnande organ för det fria kyrk- liga arbetet i kontraktet.

Kontraktsungdomsråd, som år 1959 fanns i 15 % av kontrakten, har till huvuduppgift att samordna ungdomsarbetets läger- och kursverksamhet.

I några kontrakt finns särskilda kommittéer eller utskott för anordnande av kyrkorådsdagar, syföreningsdagar o. dyl.

Kontraktsstämma förekommer i större utsträckning endast i Växjö stift, varest på stiftsmöte år 1960 fastställts stadgar för en ny frivillig stiftsorga—

E ]

nisation, som bl. a. omfattar inrättande av stiftsting (jfr nedan sid. 68) och kontraktsstämma. Stämman väljer stiftstingsombud och behandlar för kon- traktet gemensamma ärenden. Den består av kontraktets samtliga präster och av lekmannaombud som väljes av församlingarnas kyrkoråd.

Kontraktsprosten är som regel självskriven ordförande i både kontrakts- råd och kontraktsstämma. Sannolikt kommer kontraktsråd och kontrakts- stämmor att inom de närmaste åren inrättas i allt fler kontrakt.

I samtliga kontrakt finns särskilda ombud -— präst eller lekman — för mission, diakoni och sjömansvård. Ombuden — ett för varje kontrakt och verksamhetsgren -— tillsättes av missionsstyrelsen, Diakoniens centrala råd och sjömansvårdsstyrelsen. Deras uppgift är att vara kontaktmän för de nämnda riksorganisationerna, biträda vid anordnan-det av föredragsresor, stödja insamlingar o. s. v. Det kan även förekomma att man inom kontrak- ten utser ombud — i första hand präster — för andra arbetsgrenar, såsom söndagsskola, ungdomsarbete och kyrkomusik.

År 1959 fanns i kontrakten 6 heltidsanställda och en deltidsanställd ungdomssekreterare. Man har på detta sätt sökt lösa ungdomsarbetets behov av medhjälpare i kontrakt, där församlingarna inte är så stora att de var för sig kan anställa en ungdomsledare. Kontraktets ungdomssekreterare sva- rar då för arbetsuppgifter inom ungdomsverksamheten i alla församlingarna.

B. Lokaler

Särskilda lokaler för kontraktsarbetet har rapporterats i tre kontrakt. Det är i samtliga fall fråga om ungdomsgårdar för kurs- och lägerverksamhet. I ett av kontrakten äges ungdomsgården av kontraktsrådet, i ett annat kontrakt är ett av pastoraten i kontraktet ägare och uthyr ungdomsgården till en stiftelse som driver verksamheten. I det tredje kontraktet har ett företag kostnadsfritt upplåtit en lokal för ungdomsarbete för en tid av 10 år. Det sammanlagda taxeringsvärdet på de två förstnämnda kontrakts- gårdarna uppgår till 61 000 kronor.

C. Verksamhetens art och omfattning

Kontraktsprostens legala verksamhet utgöres bl.a. av de visitationer han på biskopens uppdrag förrättar i kontraktets församlingar. Prostens visita- tion är att betrakta som en komplettering till biskopsvisitationen, som kan förrättas på sin höjd vart tionde år i samma församling. På uppdrag av biskopen utför kontraktsprosten också vissa vigningsakter (invigningar av kyrkor, kyrkogårdar, församlingshem, kyrkorglar m. m.), någon gång även kyrkoherdeinstallationer. Som regel tjänstgör kontraktsprosten som val- förrättare vid prästval inom kontraktet. Han förordnas ofta som stiftsstyrel— sens ombud vid syner av prästgårdar och boställen. Till hans uppgifter bör också att taga emot kollektmedel (riks- och stiftskollekter) från kontraktets församlingar för vidare befordran till kollektmottagare.

På kontraktsplanet år den fria verksamheten i första hand av planerande och samordnande art. Som tidigare nämnts anordnar kontrakten genom sina organ en rad gemensamma möten och kurser. I många fall äger dessa rum årligen, i andra fall är de mera sporadiskt förekommande. De vanli- gaste är kontraktsungdomsdagar, ungdoms- och konfirmandläger, sam- lingar för söndagsskollärare, kyrkorådsdagar, syföreningsdagar, kyrkosångs- dagar och allmänna kontraktsdagar av uppbygglig karaktär. Med undantag för ungdoms- och konfirmandlägren är de flesta kortare samlingar och va- rar icke längre än en dag. Sammanlagt anordnades år 1959 av kontrakten 456 läger eller samlingar med 58 600 deltagare (tabell 6).

D. Ekonomi

Kontraktsprostarnas arvoden utbetalas ur kyrkofonden och uppgick år 1959 till cirka 200 000 kronor.

Inkomsterna för den fria verksamheten uppgick till 195 100 kronor, var- av 172 200 kronor utgjordes av församlingsanslag och 22 900 kronor av kol- lekter (tabell 6). Bland inkomsterna har ej medräknats de kursavgifter, som använts till bestridande av kostnader för kursdeltagarnas logi och uppehälle (ev. även för övriga kurskostnader).

KAPITEL 4

Verksamhet på stiftsplanet

A. Organisation Legala organ

Domkapitel, stiftsnämnd och boställsniimnd

I varje stift finns såsom lokala kyrkligt-administrativa organ ett domka- pitel och en stiftsnämnd; sådan nämnd finns dock ej i Stockholms stift, där stiftsnämndsuppgifterna är fördelade mellan statskontoret samt stifts- nämnderna i Uppsala och Strängnäs. Såvitt avser hovförsamlingen och Skeppsholms församling fullgöres domkapitlets uppgifter av hovkonsisto- rium.

Domkapitlet, som främst handlägger frågor rörande den kyrkliga verk— samheten i stiftet och åtskilliga personalfrågor, består av biskopen som preses, domprosten (eller i Visby stift en av Kungl. Maj :t särskilt förordnad kyrkoherde) som vice preses, en av stiftets präster vald präst, en av ombud för pastoraten i stiftet vald lekman samt två av Kungl. Maj:t utsedda lek— män. I stift, där teologisk fakultet finns, skall två av denna valda pro— fessorer vara ledamöter i domkapitlet. Vid handläggningen av vissa ärenden inträder stiftssekreteraren som ledamot.

Stiftsnämnden, vars verksamhet hänför sig till kyrkligt-ekonomiska frå— gor, skall ha fem ledamöter. Tre av dessa utses av Kungl. Maj:t och två väljes av domkapitlet. Domkapitlet brukar välja biskopen och stiftssekre- teraren till ledamöter.

Domkapitel och stiftsnämnd har gemensamt kansli för att förbereda och expediera de ärenden, som handlägges av de båda stiftsmyndigheterna. En- ligt den personalorganisation som beslutades av 1960 års riksdag skall vid stiftskanslierna följande personal vara anställd.

Befattning Antal Stiftssekreterare ............................ 13 Stiftskamrerare ............................ 1 Förste stiftsnotarie . ». ........................ 13 Amanuens-stiftsnotarie .............. - ........ 7,5 Kanslist .................................. 11 Kansliskrivare .............................. 11

5—318107

Befattning

Kontorist .................................. 3 Kanslibiträde .............................. 14 Expeditionsvakt ............................ 1 1 Kontorsbiträde ............................ 22,5

Härtill kommer den skogliga personalen. Denna biträder stiftsnämnden och utgöres av 12 stiftsjägmästare, 7 stiftsjägmästarassistenter och 1 stifts- skogvaktare. Det må nämnas att för skötseln av pastoratens skogar skall finnas skogsbiträden samt att stiftsnämnd äger föreskriva att skogsbiträde skall anställas av två eller flera pastorat gemensamt.

Såsom närmast ett stiftsnämnden underställt organ finns i varje bo- ställsdistrikt en boställsnämnd. Den består av tre ledamöter. Ordföranden jämte en ledamot, som skall vara arrendator av jordbruksfastighet, utses av Kungl. Maj:t. För tjänstgöring som tredje ledamot utser varje pastorat l inom nämndens tjänstgöringsområde en ledamot. Boställsnämnderna har 1 inga kanslier utan de löpande göromålen utföres av ordföranden.

Prästerliga befattningshavare

Som stiftets chef fungerar biskopen eller — i ärkestiftet —— ärkebiskopen. I sitt arbete biträdes han (dock ej i Visby stift ) av domprosten, som även är församlingspräst. Dessutom har han för arbetet i stiftet prästerliga med- hjälpare benämnda stiftsadjunkter. Därutöver finns i Luleå stift särskilda kontraktsadjunkter. Sammanlagda antalet stifts- och kontraktsadjunkter uppgick den 15 oktober 1962 till 34. 1 Vid flertalet av domkyrkorna finns anställda domkyrkosysslomän. Deras , verksamhet hänför sig dock mera till domkyrkan än till stiftet. Slutligen bör nämnas prästmötet, som är ett prästerligt organ och som i regel sammanträder vart sjätte år. I detta äger samtliga präster i stiftet deltaga.

Den fria verksamhetens organ

Den mångförgrenade fria kyrkliga verksamheten har på stiftsplanet lett till inrättandet av en hel rad av frivilliga organ.

I samtliga stift finns numera ett stiftsråd, som har till uppgift att taga initiativ till, samordna och stödja fri verksamhet inom stiftet. Stiftsrådets ordförande är biskopen. Övriga-ledamöter _ som regel 10 präster och lek- män —- brukar väljas på stiftsstämma eller stiftsting. Vid stiftsrådens sam— manträden, som brukar äga rum två till tre gånger årligen, har ofta de viktigaste av de övriga frivilliga stiftsorganen rätt att ha en representant närvarande.

Till stiftsstämman har församlingarna rätt att sända ombud, vanligen utsedda av kyrkoråden. Stiftsstämman överlägger om och beslutar i vik- tigare frågor som rör det fria stiftsarbetet, väljer stiftsråd och fastställer — i de stift där stiftsstämma förekommer årligen — budget för stiftsrådets verksamhet. Även stiftsstämman ledes av biskopen som ordförande.

I samband med stiftsstämman har i de flesta stift anordnats stiftsmöten, som står öppna för allmänt deltagande och närmast har karaktären av all- männa kyrkodagar med gudstjänster, föredrag och gruppsamtal.

Bland övriga stiftsorgan finns sådana som närmast kan betraktas som stiftsrådets utskott för olika verksamhetsgrenar. Hit hör i första hand stiftsungdomsråd och söndagsskolnämnder samt en rad av utskott som kan variera från stift till stift: film- och skriftutskott, pressbyrå, småkyrko- nämnd, juniorförbund m. fl. Vidare förekommer — ofta med viss anknyt- ning till stiftsrådet — ett flertal stiftsorgan för rikskyrkliga organisationer. Bland dessa kan nämnas diakoniråden med anknytning till Diakoniens centrala råd, missionsråden (Svenska kyrkans missionsstyrelse), sjömans- vårdsråden (Svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse), stiftskvinnoråden (Kyrkliga kvinnorådet), kyrkobrödernas stiftskonvent (Svenska kyrkans lekmannaförbund, Kyrkobröderna), stiftsstudieförbunden (Sveriges kyrk- liga studieförbund), kgrkosångsförbunden och Kgrkosångens vänner (Sve- n'ges kyrkosångsförbund och Kyrkosängens vänner) samt pastoratsförbun- den (Svenska pastoratens riksförbund).

Till stiftsorganisationen kan också räknas sådana organ som stiftens bibelsällskap och teologiska seminarier för präster, prästsällskap m. fl. Se- minarierna och prästsällskapen avser att stödja prästerskapets fortbildning i teologiska ämnen.

I samtliga stift finns även en stiftets arbetsfond, som har till ändamål att insamla medel för stiftsarbetet och till en del även att understödja den rikskyrkliga arbetsfonden. *

I varje stift fanns år 1959 en stiftsgård för stiftets kurs— och konferens- verksamhet. I 4 stift fanns sammanlagt 12 ungdomsgårdar (i Uppsala stift 1, Lunds 3, Härnösands 3 och Luleå 5). I 5 stift fanns 8 kyrkliga folkhögsko- lor (i Linköpings stift 1, Skara 1, Växjö 2, Göteborgs 1 och Luleå 3).

Särskilda stiftspublikationer finns i alla stift. Varje jul utges en julbok som en hälsning från stiftet till församlingarna. I 12 stift utges vidare en stiftstidning med 10—12 nummer per år och tidning.

I stiftens tjänst var år 1959 ett 40-ta1 personer heltidsanställda för olika uppgifter inom det fria arbetet. De flesta av dessa tjänstgjorde som ung— doms- eller söndagsskolsekreterare, sekreterare för kyrkliga kvinnorådet eller stiftsstudieinstruktörer. Därutöver fanns hel- och deltidsanställd per- sonal för administration och ekonomi på stiftsbyråer, stifts- och ungdoms- gårdar, folkhögskolor, sjömansvårdsinstitut, vårdhem, stadsmissioneroch övriga institutioner. I Luleå stiftsråds tjänst var 5 pastorsdiakoner anställda

för predikoverksamhet i de lappländska glesbygdsförsamlingarna. I samma stift tjänstgjorde också 8 diakoner, anställda av stiftets diakoniförening för församlingsvårdande och kyrkligt sociala uppgifter i liknande församlingar (dessa 8 diakoner har redan redovisats på lokalplanet). Sammanlagda an- talet heltidsanställda var cirka 550 och antalet fast deltidsanställda cirka 60. (Av dessa tjänstgjorde icke mindre än 247 heltidsanställda och 32 del- tidsanställda hos Stockholms stadsmission).

Ett tecken på det fria stiftsarbetets utveckling är den nya, utbyggda fri- villiga stiftsorganisationen, som i tre stift (Luleå, Växjö och Linköpings) trätt i kraft efter år 1959. I Luleå stift fattades vid stiftsstämma år 1960 beslut om införande av stiftsting som representativt organ för sådana ge- mensamma stiftsangelägenheter, som inte regleras genom författningar rö- rande domkapitel och stiftsnämnd. Församling som deltager i stiftstinget förbinder sig därmed att erlägga årlig avgift efter grunder som stiftstinget beslutar (stiftstingsavgift), dock högst 1 öre per skattekrona. De influtna medlen fördelas av stiftstinget till de olika organ i stiftet, som är i behov av församlingarnas gemensamma stöd. Vid val av ledamöter till stifts- tinget utgör varje kontrakt en valkrets, som för en tid av fyra kalenderår utser tre lekmannaledamöter och en prästerlig ledamot. I de största kon- trakten utses fyra lekmannaledamöter och två präster. Val av lekmanna- ledamöter sker genom elektorer, som utses av kyrkofullmäktige, och val av prästerliga ledamöter genom kontraktskonventen. Valbar till elektor är den som är röstberättigad på kyrkostämma. För ledamotskap i stifts- tinget gäller vad som är stadgat om valbarhet till kyrkoråd. Biskopen samt tjänsteman hos domkapitlet eller stiftsrådet kan icke väljas till ledamot i stiftstinget men har rätt att deltaga i förhandlingarna.

Den frivilliga stiftsorganisation, som år 1960 fastställts i Växjö stift, skilj er sig i en del hänseenden från Luleå stifts. I Växjö stift gäller följ ande:

a. Deltagandet i stiftstinget innebär icke någon förbindelse för försam- lingarna att erlägga årlig stiftstingsavgift. Tinget beslutar endast ekono- miska rekommendationer till församlingarna.

b. En fullt utbyggd organisation finns med stadgar för stiftsting, stifts- råd, stiftsmöte, kontraktsstämma och kontraktsråd.

c. Biskopen är stiftstingets ordförande. Ledamöterna väljes på kontrakts- stämma och utgöres av en präst från vart och ett av stiftets kontrakt samt ett lekmannaombud för varje påbörjat 35 OOO-tal invånare i kontraktet. Kontraktsstämmans ordförande är kontraktsprosten. Stämman består i öv- rigt av samtliga inom kontraktet tjänstgörande präster samt av lekmanna- ombud, valda av kyrkoråden. Valbar till ombud i kontraktsstämma och stiftsting är »varje döpt och nattvardsberättigad medlem av svenska kyrkan, som uppnått en ålder av 21 år och som troget deltager i kyrkans gudstjänst- liv». Kontraktsstämman har till uppgift, förutom att välja stiftstingsombud, att behandla andra för kontraktets kyrkliga arbete gemensamma ärenden.

I stadgarna för Linköpings stifts frivilliga stiftsorganisation, som trätt i kraft fr. o. m. är 1960, har man bibehållit benämningen stiftsstämma. Till denna stämma äger församlingarna rätt att utse ombud i proportion till församlingarnas storlek. I de fall församlingarna har rätt att utse mer än ett ombud skall ett av dessa vara en inom församlingen tjänstgörande präst. Rösträtt har ombud från församling, som för det innevarande budgetåret erlagt avgift enligt av stiftsstämman fastställda grunder. För ungdomsar- betet har också fastställts stadgar om stiftsungdomsting, stiftsungdoms- stämma och stiftsungdomsråd. Stiftsungdomstinget är närmast en mot- svarighet till stiftsmötet, d.v.s. en samling för information och uppbyg- gelse. Stiftsungdomsstämman, som består av ombud tillsatta av försam- lingarnas kyrkoråd, diskuterar och fattar beslut i frågor av större vikt rö- rande stiftets ungdomsarbete. Stiftsungdomsrådet är stiftsrådets utskott för ungdomsarbete.

Av ovanstående redogörelse framgår att uppbyggnaden av en ny, frivillig stiftsorganisation varierar starkt i de tre stift, där en sådan kommit till stånd. Det kan förutses, att fler stift inom den närmaste tiden kommer att inrätta en ny stiftsorganisation efter någon av de angivna linjerna. Det fria arbetets utveckling torde nämligen göra det nödvändigt att skapa större samordning av stiftsarbetet och bättre förutsättningar för dess ekonomi- sering.

B. Lokaler Domkyrkor I varje stift finns en domkyrka, där biskopliga och andra stiftskyrkliga förrättningar normalt äger rum. Samtliga domkyrkor användes även som församlingskyrka åt domkyrkoförsamlingen. Församlingskyrkorna i Kal— mar och Mariestad, vilka städer tidigare varit biskopssäten, benämnes fort- farande domkyrkor. De sju äldsta domkyrkorna anses som särskilda rätts- subjekt och har egen styrelse.

Värdet av domkyrkorna torde, med något undantag, ingå i det för kyrkor å sid. 58 redovisade värdet 1 415,6 miljoner kronor.

Biskopsgårdar och domkapitelhus Biskopen i varje stift har tjänstebostad, i allmänhet benämnd biskopsgård. I flertalet stift finns särskilda domkapitelhus, i vilka domkapitlets och stifts- nämndens kanslier är inrymda. I vissa fall får lokaler hyras för stiftsför- valtningens behov.

Taxeringsvärdet å biskopsgårdarna och de särskilda domkapitelhusen uppgick år 1959 till 2,2 resp. 2,7 miljoner kronor.

Stifts- och ungdomsgårdar, folkhögskolor m. m. För den fria verksamhetens lokaler redogöres närmare i följande avsnitt, om verksamhetens art och omfattning. De olika lokalernas antal och taxe- ringsvärde framgår av nedanstående sammanställning.

Stiftsgårdar ................................................. 13 3 274 2001—- Ungdomsgårdar ............................................. 12 721 700: — Folkhögskolor ............................................... 6 2 649 535: —-- Sjömanshem och motsvarande ................................. 5 4 149 000: — Vårdhem och dyl. (redovisade av diakoniföreningar). ............. 9 2 339 400: -— Stadsmissionernas lokaler ..................................... 1 8 511 600: — Soldathem .................................................. 1 80 000: — Militärhem .................................................. 1 1 520 000: -— Stiftelsen Hjelmseryds prästgård ............................... 1 191 000: -—

23 436 435: —

1 Se sid. 82 ff.

C. Verksamhetens art och omfattning Den legala verksamheten

Administration och förvaltning

Domkapitlets uppgifter beskrives i domkapitelslagen så, att domkapitlet skall taga noggrann kännedom om stiftets förhållanden samt beflita sig om det kyrkliga livets vård och förkovran. Till uppgifterna hör vidare att genom erforderliga åtgärder tillgodose församlingarnas behov samt be- främja den kristna kärleksverksamheten, ungdomsvården och barnens kristna fostran. Det tillkommer också domkapitlet att hålla hand över att stadgad kyrklig ordning iakttages och att ha inseende över prästerskapets ämbetsförvaltning och leverne samt att även i övrigt fullgöra vissa arbets- uppgifter med avseende å stiftets kyrkliga angelägenheter.

Även om domkapitlets uppgifter enligt lagens ordalag skall omfatta all kyrklig verksamhet, har den på flertalet håll främst kommit att inriktas på den i lag reglerade verksamheten. Frågor om prästers och kyrkomusi- kers tjänsteförhållanden ingår bland uppgifterna.

Stiftsnämnden har främst två uppgifter. Den ena hänför sig till vården och förvaltningen av den ecklesiastika jorden i stiftet. Den andra rör be- fattning-en med ecklesiastika medel, främst in- och utbetalningar för kyrko- fondens räkning. I förvaltningen av jorden biträdes stiftsnämnden av bo- ställsnåmnderna. Dessa häller t. ex. ekonomisk besiktning av prästgård och löneboställe samt verkställer s. k. normaluppskattning av löneboställe.

Prästerliga uppgifter Biskopen har såsom stiftets ledare att fullgöra vissa kyrkliga uppgifter inom stiftet, såsom vigningar, installationsakter och invigningar. Han är

också prästerskapets själasörjare och rådgivare och utövar — bl.a. vid visitationer — kontroll över prästerskapets ämbetsförvaltning. Inom den fria verksamheten intager han regelmässigt den ledande ställningen såsom ordförande i de viktigaste organen. Domprosten är regelmässigt biskopens närmaste medhjälpare och ställföreträdare. I vissa stiftsangelägenheter — främst de som har med domkyrkan att göra — biträdes biskopen av dom— kyrkosysslomannen.

De övriga stiftsprästerna — stifts- och kontraktsadjunkterna — har i flertalet fall sin verksamhet förlagd inom den fria verksamheten, t. ex. inom ungdomsvården eller som föreståndare för stiftsgården.

Vissa för stiftet gemensamma prästerliga uppgifter 'fullgöres av präst— mötet. Det förrättar bl. a. vissa val.

Den fria verksamheten

Det fria stiftsarbetet låter sig lämpligast skildras genom en kort redogörelse för de olika stiftsorganens verksamhet.

&. Olika stiftsorgan (jfr tabell 7)

1. Stiftsrådets uppgift är som redan nämnts att samordna och leda det fria stiftsarbetet. Det tjänstgör som stiftsstämmans beredande och verk- ställande organ. Från stiftsrådet utgår vanligtvis initiativen till nya arbets- former inom stiftsarbetet. Stiftsrådet anordnar även möten, kurser och kon- ferenser av olika slag. Den mest betydelsefulla samlingen är stiftsmötet, som i de flesta stiften hålles årligen eller vart annat år och som har till uppgift att stärka gemenskapen och samarbetet inom stiftet. Enligt senaste rapporter samlade senaste stiftsmöte i 12 stift (stiftsmöte hålles icke i Gö- teborgs stift) sammanlagt 4740 deltagare. Fortfarande hålles i flertalet stift stiftsstämma i samband med stiftsmötet. Som tidigare nämnts är stifts- stämman resp. stiftstinget högsta beslutande organ för det fria stiftsarbetet. Bland övriga möten eller samlingar som stiftsråden anordnar — ensamt eller som medarrangör _— kan nämnas kyrkorådskonferenser, syförenings- dagar, kyrkovaktarkonferenser, stilla dagar o.s.v. För år 1959 har redo- visats 55 sådana samlingar i de olika stiften med sammanlagt 6 550 delta- gare. En av stiftsrådens viktigaste uppgifter är vidare att anslå medel till olika grenar av stiftsarbetet.1

Tillgångar: 1 701 025: _, varav fast egendom 168 884: — Skulder: 897 575: -— Inkomster: 915 632: —, varav kollekter 424 322:— och församlingsanslag

249 365: -—— Utgifter: 922 515:—

2. Arbetsfonden är ett viktigt bidragsgivande organ inom stiftsarbetet. De första arbetsfonderna tillkom i början av 1950-talet och efterhand har

1 Angående bl. a. stiftsrådens ekonomiska förhållanden (räkenskapsåret 1948), jfr SOU 1950:31.

sådana fonder inrättats i alla stiften. Denna utveckling har befordrats av ett initiativ, som togs vid 1953 års allmänna kyrkliga möte. Detta föror— dade en årlig insamling kring en offerdag i stiften, vars behållning skulle delas mellan en rikskyrklig fond och stiftsfonder. Initiativet upptogs sedan av biskopsmötet, som beslöt att bilda den »Kyrkliga arbetsfonden» för riks- kyrkliga ändamål, under förutsättning att stiften medverkade genom bi- drag från i stiften anordnade insamlingar. Arbetsfondernas inkomster ut- göres av kollekter, församlingsanslag och särskilda stiftsinsamlingar. Hu- vudparten av insamlade medel brukar årligen utdelas till olika stiftsända- mål, en del fonderas för kommande behov och en mindre del överlämnas till riksfonden. För arbetsfondens förvaltning är i de flesta stiften en sär- skild ekonominämnd tillsatt.

Tillgångar: 671 718: -— Skulder: 45 768: -— Inkomster: 704 029: —, varav kollekter 288 388: —-— och församlingsanslag 105 575: -— Utgifter: 489 307: -—

3. Stifts-ungdomsråd eller motsvarande finns i 12 av stiften och har till uppgift att leda den kyrkliga ungdomsverksamheten på stiftsplanet. An- talet ledamöter i ungdomsråden varierar från stift till stift. Sammanlagt hade ungdomsråden år 1959 141 ledamöter, varav 67 präster och 74 lekmän. De tillsättes dels av stiftsråden, dels av de s. k. ungdomstingen, som består av ombud utsedda av församlingarnas kyrkoråd och närmast är att be- trakta som en parallell till stiftsmötena. Till ungdomsrådens främsta upp- gifter hör att anordna samlingar, läger och kurser som ett komplement till församlingarnas ungdomsarbete. Flest deltagare samlar ungdomstingen; sammanlagt 5 440 vid stiftens senast anordnade ungdomsting. Ungdoms- tingen har tillkommit som en ersättning för tidigare anordnade allmänna stiftsungdomsmöten, som stod öppna för all ungdom inom stiftet. Genom att sammansätta ungdomstingen av ombud från församlingarna söker man skapa bredast möjliga kontakt mellan stiftets och församlingarnas ung- domsverksamhet. Bland de läger och kurser som ungdomsråden svarar för kan _ utöver stiftsungdomstingen — nämnas läger för nykonfirmerade och särskilda instruktionskurser för ledare i församlingarnas ungdomsar- bete. År 1959 anordnades i stiften 254 sådana läger och kurser med samman- lagt 13 900 deltagare. Ungdomsråden brukar också ställa föredragshållare m. m. till de enskilda församlingarnas tjänst. Av stor betydelse för ung- domsarbetet i stiften är de för ungdomsarbetet särskilt tillsatta stiftsad- junkterna, som brukar tjänstgöra som ungdomsrådets sekreterare. Förutom en till två stiftSadjunkter avdelade för ungdomsarbetet har de flesta stiften även en eller flera heltidsanställda — icke prästvigda — ungdomssekre- terare.

Tillgångar: 224 784: -— Skulder: 88 213: —- Inkomster: 360 449:——, varav kollekter 161119:— och församlingsanslag 47 644:— Utgifter: 375 935: -—

4. Söndagsskolnämnder eller motsvarande finns i alla stiften (samman- lagt 92 ledamöter) och har till främsta uppgift att verka för utbildning och fortbildning av söndagsskollärare. I stiften hölls år 1959 75 söndags- skollärarkurser med 3 700 deltagare. Vidare anordnades 27 läger för sön- dagsskolbarn med 1 140 deltagare. Söndagsskolnämnderna står även för- samlingarna till tjänst med information om nya arbetsformer och hjälp- medel och ger i vissa fall ekonomiskt stöd åt församlingarna genom stipen— dier till deltagare i söndagsskollärarkurser.

Tillgångar: 54 364: -— Skulder: 1 000: -—- Inkomster: 63 905:—, varav kollekter 29 314:-—— och församlingsanslag 1 210:— Utgifter: 50 752: -—

I en del stift finns särskilda juniorutskott eller stifts juniorförbund (sam- manlagt 27 ledamöter) med uppgifter inom juniorarbetet, som motsvarar söndagsskolnämndemas uppgifter för Söndagsskolan. I övriga stift svarar söndagsskolnämnderna också för juniorverksamheten. Från stiften har för år 1959 rapporterats 14 juniorledarkurser med 370 deltagare och 45 junior- läger med 2 300 deltagare.

5. Stiftskvinnoråd finns i 12 stift (tillsammans 125 ledamöter). De arbetar i stort sett efter två linjer. Man söker dels inspirera och stödja kvinnor som aktivt deltager i församlingsliv och församlingsarbete genom gemen- skapsdagar och instruktionskurser, dels nå kontakt med olika slag av kvin- noorganisationer genom möten och kontaktkonferenser. I stiftskvinnorå- dens regi hölls år 1959 85 möten och konferenser med 6 670 deltagare. Som exempel på dylika samlingar kan nänmas syföreningsveckor, konferenser om kyrkligt hem- och familjearbete samt möten för sjuksköterskor, social- vårdare och hemsystrar. I Härnösands stift är kvinnorådet organiserat som ett kyrkligt kvinnoförbund med lokalavdelningar och fasta medlemmar (cirka 1 500). En liknande organisation finns även i Skara stift. I övriga stift är verksamheten av helt'öppen karaktär. I några stift har kvinnorådet en heltidsanställd resesekreterare. Stiftskvinnoråden har ett samarbetsor- gan i Kyrkliga kvinnorådet, vars representantskap med deltagare från varje stift sammanträder årligen. Tillgångar: 64 478: — Skulder: — Inkomster: 106 637:—, varav kollekter 37 058:— och församlingsanslag 1405:— Utgifter: 103 800: -—

6. Kgrkobrödernas stiftskonvent _— i 12 stift _— är samarbetsorgan för stiftets kyrkobrödrakårer och består av valda ombud från dessa kårer. Konventet samlas årligen för information och överläggningar. Styrelsen ut— göres av ett konventsråd med 10—15 ledamöter. Till styrelsens uppgifter hör anordnandet av gemenskapsdagar, kårledardagar och liknande samling- ar, förmedling av föredragshållare, biträde vid bildandet av nya kårer, organiserandet av insamlingar m. m. Kyrkobröderna hade år 1959 22 stifts- samlingar med 2 900 deltagare.

Tillgångar: 27 501: — Skulder: 1 030: — Inkomster: 56 553: —, varav kollekter 2 194: — Utgifter: 45 930: —-

7. Missionsråden är Svenska kyrkans missionsstyrelses stödorganisation i stiften. Ledamöterna utses av missionsstyrelsen och tjänstgör som dess ombud (1—2 ombud för varje kontrakt samt ytterligare några ombud). Missionsråden sammankallas årligen till överläggningar med representanter från missionsstyrelsen. I samband med dessa överläggningar anordnas stundom missionsdagar, som står öppna för allmänheten. Sin huvudsakliga verksamhet utövar missionsråden genom de enskilda ombuden, som har till uppgift att sprida kunskap om missionen, göra upp resplaner för mis- sionsstyrelsens sekreterare och hemmavarande missionärer, förbereda mis- sionsstyrelsens kollekter m. m. I Lunds och Visby stift finns förutom missionsrådet ett missionssällskap, som numera tjänstgör som stödförening till Svenska kyrkans missionssty- relse. Sällskapen beviljar anslag till denna, utdelar stipendier till blivande missionärer och anordnar årliga missionsmöten. Lunds missionssällskap utger också en tidskrift, »Den evangeliska missionen», som utkommer med sex nummer årligen. Missionsråden och missionssällskapen anordnade år 1959 17 samlingar med sammanlagt 2 500 deltagare.

Missionsråden har — bortsett från det i Visby stift -— icke redovisat någon ekonomisk verksamhet. Nedanstående ekonomiska uppgifter avser endast missionssällskapen.

Tillgångar: 500 348: -— Skulder: 392: -— Inkomster: 40 040: —, varav kollekter 4 599: — Utgifter: 27 672: —

8. Diakoniråden är på motsvarande sätt som missionsråden en ombuds- organisation inom stiften, nämligen för Diakoniens centrala råd. Rådets ledamöter är diakoniombud från kontrakten, minst ett från varje kontrakt, präst eller lekman. Därtill kommer vanligen adj ungerade ledamöter, i första

hand diakoner eller diakonissor, som representerar de olika diakonianstal- terna. Diakonirådets och ombudens uppgift är att väcka och underhålla intresset för diakonien, anordna diakonidagar och upprätthålla kontakten med diakoniarbetarna i stiftet. En del av rådets medel användes att stipen- diera ungdomar från stiftet, vilka utbildas på diakonianstalterna eller söker sig till de diakonikurser som anstalterna anordnar för att stimulera rekry- teringen till diakoniutbildningen. Diakoniråden anordnade år 1959 28 sam- lingar kring diakonien med tillsammans 4 900 deltagare.

I Luleå stift finns förutom diakonirådet en diakoniförening med bety- dande verksamhet, som i första hand består i anställande och avlönande av diakoner för socialt och religiöst arbete i vidsträckta lapplandsförsamlingar. År 1959 var 8 sådana diakoner anställda. Till stöd för sin verksamhet har föreningen en lång följd av är erhållit rikskollekt. I Växjö stift finns lika- ledes en diakoniförening, som år 1959 drev fyra vårdhem, nämligen ett spädbarns- och mödrahem (verksamheten har numera upphört), ett vård- hem för sinnesslöa (numera i privat ägo), ett dövstumhem för dövstumma åldringar samt ett barnhem. Vidare har diakoniföreningen sedan år 1958 ett vilo- och rekreationshem i anslutning till Hjelmserydsstiftelsen (jfr ne- dan sid. 84). Till Växjö stift hör numera även Kalmar stifts diakonikrets, som anordnar kurser och föreläsningar i teologiska och sociala frågor. Dia— konikretsen har också instiftat en stipendiefond för yrkesutbildning åt obe- medlade ungdomar inom Kalmar län. Lunds stifts prästers nykterhets- och diakoniförbund driver två epileptikerhem (ett för manliga patienter, 72 vårdplatser; ett för kvinnliga patienter, 97 vårdplatser) och tre vårdhem för alkoholmissbrukare (60, 45 och 50 vårdplatser).

Den av diakoniråden redovisade ekonomiska verksamheten är av ringa omfattning. Uppgifterna i nedanstående sammanställning hänför sig därför så gott som helt till diakoniföreningarna och motsvarande.

Tillgångar: 4 455 161:——, varav fast egendom 3 219 300: — Skulder: 4 350 398: — Inkomster: 3 200 060: -——, varav statsbidrag 1 428 378: —-, landstingsbidrag 81 568: —, stats- och landstingsbidrag (ej åtskilda i redovisningen) 4 925: —, kollekter 158 938: — och församlingsanslag 21 859: — Utgifter: 3 139 559: —

9. Sjömansvårdsråden består av ombud utsedda av Svenska kyrkans sjö- mansvårdsstyrelse. Ombuden är dels kontraktsombud, dels ombud utan an- knytning till kontrakt. De verkar för att sprida kunskap om sj ömansvårdens arbete i andra länder i syfte att stärka församlingarnas och enskildas eko- nomiska stöd åt denna verksamhet. Sjömansvårdsråden har som regel icke ansvar för den sjömansvård, som bedrives i hamnar inom stiftet. För denna uppgift finns som riksorgan ett hemlandsutskott, knutet till sjömansvårdsstyrelsen, och i en del stift sär- skilda sjömansvårdsnämnder eller utskott för kyrklig sjömansvård, vilka

tjänstgör som stiftsrådens utskott för inhemsk sjömansvård. I de stift, som har mera omfattande verksamhet inom den inhemska sjömansvården, är dessutom en eller flera stiftsadjunkter avdelade för uppgiften (i Lunds stift tre stiftsadjunkter, i Härnösands stift en särskilt anställd sjömanspastor, i Göteborgs stift en stiftsadjunkt för arbete bland fiskare). Dessa avlägger fartygsbesök och sjukbesök, anordnar sjömanssamkväm och förrättar guds- tjänster och andra kyrkliga förrättningar, gör föredragsresor inom stiftet o. s. v.

Enligt uppgift från sjömansvårdsstyrelsens hemlandsutskott fanns år 1959 38 centra för den inhemska sjömansvården inom Svenska kyrkan. De flesta av dessa utgöres av mindre läs- och skrivrum, som hyres eller äges av stiftelser eller församlingar. I flera fall är verksamheten av ringa om- fattning. Läsrummen är öppna om kvällarna (ej alltid kontinuerligt) och är relativt fåtaligt besökta. En deltidsanställd person svarar för tillsyn och service. De årliga besöken kan vid de mindre läsrummen variera mellan 200 och 3 000. På fem platser finns större sjömanshem eller sjömansinstitut med egna fastigheter och en mycket betydande verksamhet. Dessa är:

Sjömansinstitutet i Stockholm. Detta äges av Stiftelsen Stockholms kyrkliga sjömansvård. Förutom sjömansinstitutet äger stiftelsen även ett semesterhem för sjömän. Sammanlagt taxeringsvärde 794 000 kronor; 11 heltidsanställda.

Fritidshem för sjömän i Göteborg. Hemmet äges av Stiftelsen Göteborgs kyrkliga sjömansvård. Taxeringsvärde 850 000 kronor; 10 heltidsanställda.

Sjömansgården i Hälsingborg. Gården äges av stiftelsen Hälsingborgs kyrkliga sjömansvård. Taxeringsvärde 2 100 000 kronor; 2 heltidsanställda.

Sjömanshemmet i Holmsund. Detta äges av Föreningen Sjömännens vänner: Umeå — Holmsund —— Luleå. Taxeringsvärde 385 000 kronor; 2 heltidsanställda.

Frivy sjömanskyrka. Kyrkan äges av Gävle församlingars sjömansvårdsstiftelse. Taxeringsvärde 20 000 kronor; 1 heltidsanställd.

En omfattande verksamhet bedrives också vid sjömanskyrkan i Malmö och sjömansinstitutet i Norrköping, vilka driver sin verksamhet i hyrda lo- kaler. På dessa platser arbetar sammanlagt sex heltidsanställda.

Vid de större centra göres regelbundna båtbesök och anordnas regelbun- det gudstjänster, programaftnar med samkväm, studiecirklar, idrottsöv- ningar m. m.

I nära anslutning till sjömansvården arbetar i Göteborg Sällskapet för kyrklig verksamhet bland fiskare, som driver ett fiskareläsrum i staden (två heltidsanställda). I Göteborg finns också en Stiftelse för kyrkliga bygg- nader för västkustfiskare i utlandet, som år 1959 ägde en sjömanskyrka i Hirtshals, Danmark, (är 1962 skänkt till sjömansvårdsstyrelsen), en präst- gård i Skagen, Danmark, samt ett fiskareläsrum i Egersund, Norge, (sam- manlagt taxeringsvärde cirka en miljon kronor; två heltidsanställda). Ti- digare har stiftelsen uppfört en sjömanskyrka i Skagen, som också skänkts till sj ömansvårdsstyrelsen.

Sjömansvårdsråden har ingen ekonomisk verksamhet. Vad gäller den in-

hemska sjömansvården i övrigt föreligger ekonomiska uppgifter endast för de fem ovan nämnda större sjömanshemmen och sjömansinstituten samt för sjömanskyrkan i Malmö och sjömansinstitutet i Norrköping. Dessa uppgifter redovisas nedan.

Tillgångar: 7 020 050: —, varav fast egendom 5 150 614: —

Skulder: 3 156 944: -— Inkomster: 1 148 741 : —, varav kollekter 74 715: -— och församlingsanslag 10 160: — Utgifter: 1 120 913: -—

10. Stiftsstudieförbunden utgör Sveriges kyrkliga studieförbunds dist- riktsorganisation och tjänstgör som stiftens serviceorgan i studiefrågor. Förbunden verkar för bildandet av studiecirklar och samtalsgrupper i för- samlingarna samt söker skapa lokalavdelningar av Sveriges kyrkliga studie- förbund. Man anordnar vidare studiedagar och kurser för studieledare. 100 sådana kurser med tillsammans 4 220 deltagare har rapporterats för är 1959.

Tillgångar: 186 605: —— Skulder: 66 982: —-

Inkomster: 388 547:—, varav landstingsbidrag 307 398:—, kollekter 31 904:—

och församlingsanslag 1 710: -— Utgifter: 392 014: —-

11. Kyrkosångsförbunden och stiftssällskapen Kyrkosångens vänner är båda företrädda i de flesta stiften. I två stift är de organisatoriskt förenade, i några stift finns endast kyrkosångsförbund. Stiftssällskapen Kyrkosång- ens vänner koncentrerar sig i viss män på arbete och kursverksamhet bland präster och kyrkomusiker under det att kyrkosångsförbunden i första hand stöder den kyrkliga körverksamheten i stiften. De kurser som anordnas är instruktionskurser för präster, kyrkomusiker, körledare och körmedlem- mar. Vissa är anordnas kyrkosångshögtider för kyrkokörer inom hela stif- tet, då de deltagande körerna får tillfälle att sjunga ett gemensamt program och lyssna på framträdanden av mera avancerade körer. Andra är hålles mindre kyrkosångshögtider för delar av stiftet. Enligt senast tillgängliga uppgifter anordnades i stiften kyrkomusikaliska samlingar med tillsam- mans 4 400 deltagare. !; Tillgångar: 204 753: _ j Skulder: 15 276: -—— tf Inkomster: 128 853: —, varav landstingsbidrag 700: —, kollekter 90 400: — och

församlingsanslag 300: — Utgifter: 119 538: -—

12. Småkyrkonämnderna har till uppgift att hålla kontakt med Små- kyrkorörelsens centralråd, att kartlägga behovet av småkyrkor inom stif- tet, biträda församlingar där småkyrkobygge är aktuellt med råd och upp—

lysningar, bedriva allmän upplysningsverksamhet för småkyrkotanken, m.m. Den äldsta småkyrkoorganisationen på stiftsplanet är Kyrkfrämjan- det i Stockholm, tidigare benämnt Sällskapet för främjande av kyrklig sjä- lavård. Kyrkfrämjandet har haft en egen småkyrkobyrå för rådgivning samt en heltidsanställd sekreterare. År 1962 har rådgivningsbyrån uppgått i kyrkans byggnadsbyrå, som inrättats av diakonistyrelsen, Svenska pasto— ratens riksförbund och Kyrkfrämjandet i Stockholm. En mycket betydande verksamhet på stiftsplanet bedrives även av Göteborgs småkyrkostiftelse. År 1959 hölls 4 småkyrkokonferenser med sammanlagt 630 deltagare.

Tillgångar: 378 418: -—

Skulder: —

Inkomster: 94 992:—, varav kollekter 40 111:— och församlingsanslag 95:—

Utgifter: 12 638: —

(Uppgifter från 4 småkyrkonämnder saknas)

13. Bibelsällskapen inom stiften verkar för bibelspridning genom ut— delning av gratisexemplar av biblar samt för spridning av psalmböcker och uppbyggelselitteratur. De bedriver även viss föredragsverksamhet. Stiftens bibelsällskap är i organisatoriskt avseende helt fristående i förhållande till Svenska bibelsällskapet, som är en ekumenisk organisation. Sällskapen an- ordnade år 1959 5 kurser och konferenser med sammanlagt cirka 1 050 del- tagare.

Tillgångar: 482 735: -— Skulder: 49 585: —

Inkomster: 41 167: _, varav kollekter 12 085: — Utgifter: 32 882: -—

14. Pastoratsförbunden är en sammanslutning av pastoraten i stiftet Och har till uppgift att främja den kyrkokommunala självstyrelsen, tillvarataga pastoratens intressen i fråga om den kyrkliga egendomen samt meddela råd och upplysningar i frågor rörande boställsförvaltningen. Förbunden bedri- ver viss kursverksamhet bland församlingarnas och pastoratens förtroende- män (år 1959 15 kurser med sammanlagt cirka 500 deltagare). Stiftsför- hunden är anslutna till Svenska pastoratens riksförbund.

Tillgångar: 160 050: -— Skulder: 3 649: »— Inkomster: 146 553: -— Utgifter: 130 910: -—

15. Stiftsgårdarna intager en central ställning i det fria stiftsarbetet. De första stiftsgårdarna tillkom i början av 1940—talet. Efterhand har samt— liga stift anskaffat stiftsgård. De flesta av dessa har under årens lopp i bety— dande grad tillbyggts, och verksamheten har är efter år utvecklats. I Luleå stift tages en ny stiftsgård i bruk under år 1963. Den gamla stiftsgården

kommer att användas som ungdoms— och lägergård. I Västerås stift har stiftsrådet hyrt en f. d. prästgård, som tjänar som filial till stiftsgården, och planerar därutöver en andra stiftsgård. I anknytning till den nuvarande stiftsgården i Rättvik har nyligen uppförts en retreatgård, helt och hållet reserverad för stilla dagar. Retreatgårdens byggnadskostnader har uppgått till cirka 800 000 kronor, vilket belopp erhållits genom enskilda gåvor. Till Skara stift har donerats en andra stiftsgård, som kommer att tillfalla stiftet efter donators bortgång. I Linköpings stift äges stiftsgården av stiftsrådet, i övriga stift av stiftelser.

Stiftsgårdarna upplåter plats för möten, kurser och konferenser inom de verksamhetsgrenar, som drives av stiftsråden och med dem samverkande organ. De står även öppna för icke kyrkliga organisationer, som önskar att dit förlägga kurser och möten. En del konferenser anordnas direkt i stifts- gårdarnas regi. De flesta stiftsgårdarna bedriver dessutom gästhemsverk- samhet.

Följande utdrag ur senaste ämbetsberättelsen från Karlstads stift (år 1959) är ägnat att belysa stiftsgårdarnas verksamhet:

Konferensverksamhet

På Karlstads Stiftsgård har grupper och enskilda samlats för att gemensamt dryfta angelägna frågor. Stiftets olika arbeltsorgan har inbjudit till kurser och konferenser. Inbjudan har dels riktats till människor, som redan varit infogade i ett kyrkligt sammanhang, dels till grupper utan sådan kyrklig anknytning. Så- lunda har Stiftskvinnorådet anordnat kurser för bibelstudieledare men också inbjudit till konferens kring femdagarsveckan. Söndagsskolnämnden har anord- nat kurser för söndagsskollärare och Studierådet samtalskonferenser kring aktuel- la livsproblem. Som exempel på årligen återkommande konferenser kan nämnas Dömlekonferensen för lärare och präster, Missions- och Diako-nirådens konferen— ser och Stiftskvinnorådets syföreningsdagar och gemenskapsdagar.

Även andra organ än stiftets egna har årligen anordnat kurser och konferenser på Stiftsgården. Som arrangörer av sådana kan nämnas Länsnykterhetsnämnden, Värmlands husmodersförbund, Försvarsstaben, Kommunskolan i Sigtuna, bank- organisationer, politiska grupper och fackliga sammanslutningar.

Stiftsgårdens föreståndare har som regel på något sätt medverkat vid dessa samlingar, som dessutom alltid planeras så, att konferensdeltagarna fått tillfälle att leva med i Stiftsgårdens gudstjänst- och andaktsliv . . .

Ungdomsverksamhet

Karlstads Stiftsgård har under perioden i allt högre grad fått bli samlingspunkt för ungdomar och ungdomsorganisationer från Värmland och Dal. Stiftsgårdens ungdomsarbete har huvudsakligen varit förlagt till den. s. k. lägerbyn, som utgöres av 12 militärbaracker, inköpta av Kronan är 1947.

Stiftets egna ungdomsvårdande organisationer har årligen inbjudit söndags— skollärare och ungdomsledare till grund- och fortbildningskurser på Stiftsgården. Varje år har skidläger anordnats under skolornas Vinterlov, vidare valborgs- mässoläger och midsommarläger för äldre konfirmander och läger för flickor och pojkar. Under sommaren får 60 konfirmander undervisning på Stiftsgården.

Stiftsgården har även ofta upplåtit sina lokaler för samlingar anordnade av andra organisationer och grupper. Nykterhets- och idrottsfolk, politiska ungdoms-

organisationer, seminarister, gymnasister, scouter etc. har årligen hållit kurser och samlingar på Stiftsgården. Lärare ha i allt högre grad börjat välja Stiftsgår— den som mål för utflykter, skolresor och övernattningar. Dessa samlingar anord- nas och ledes av respektive organisationer, men Stiftsgårdens föreståndare med- verkar som regel med föredrag och gudstjänster.

För ett femtiotal ungdomsgrupper och deras samlingar får Stiftsgården årligen stå som värd och medarrangör . . .

Gästhemsverksamhet

Icke endast i samband med kurser och konferenser har Stiftsgården samlat människor utan har också genom en fortlöpande gästhemsverksamhet berett män- niskor tillfälle att komma till Stiftsgården för vila och rekreation. Vid årets stora helger och under vinterloven har gästhemmet alltid varit fullbelagt och dessemel- lan har alltid några gäster funnits på gästhemmet. Ett glädjeämne är att 5. k. hus- moderssemestrar allt mera börjat förläggas till Stiftsgården. Helt visst har även denna sida av Stiftsgårdens verksamhet fått betyda mycket för människor. Tack , vare gästhemsverksamheten har människor beretts tillfälle att fira helger i en miljö, där det kristna budskapet fått stå i förgrunden. Genom den kontakt, som gästerna får med Stiftsgårdens präst, har tillfället till personliga och själavår- dande samtal ofta utnyttjats. Till gästhemmets verksamhet hör även de möjlig- heter den ger enskilda och grupper att välja Stiftsgården som mål för utflykter och kortare samlingar . . .

Stiftsgårdarna samlade år 1959 på kurser och konferenser cirka 45 000 deltagare.

Vid 8 av stiftsgårdarna fanns heltidsanställda föreståndare (som regel en av stiftsadjunkterna). Antalet övriga heltidsanställda uppgick till 56 personer.

Stiftsgårdarna är följande:

Uppsala stiftsgård i Undersvik, Simeå Linköpings stiftsungdomsgård i Vårdnäs, Brokind Skara stiftsgård: Stiftsgården Flämslätt, Lerdala Strängnäs stiftsgård: Stiftsgården Stjärnholm, Nyköping Västerås stiftsgård i Rättvik Växjö stiftsgård: Stiftsgården Tallnäs, Skillingaryd Lunds stiftsgård i Båstad Göteborgs stiftsgård: Stiftsgården Åh, Resteröd Karlstads stiftsgård: Stiftsgården Dömle, Deje Härnösands stiftsgård: Gålsjö stiftsgård, Björkåbruk Luleå stiftsgård: Saxnäs Fjällgård, Marsfjäll Visby stiftsgård: Stiftelsen Visby stifts kyrkliga ungdoms- och semestergård i Alskog

Stockholms stiftsgård: Stifts- och ungdomsgården Graninge, Saltsjö-Boo

Tillgångar: 4513 456:—, varav fast egendom 3 274 200:— Skalder: 1 700 521: -— Inkomster: 1 669 845: —, varav kollekter 279 029: —- och församlingsanslag 169 700: -— Utgifter: 1 324 383: -—

16. Ungdomsgårdar fanns år 1959 i 4 stift till ett antal av 12 (se sid. 67). De användes i första hand för lägerverksamhet bland juniorer, scouter, kon- firmander och äldre ungdomar. Verksamheten är särskilt livlig under som- marmånaderna men även vintertid utnyttjas ungdomsgårdarna i stor ut- sträckning för weekend-samlingar av olika slag. De står i mån av utrym- me också öppna för möten och kurser för äldre. Ungdomsgårdarna äges i somliga fall av stiftens ungdomsråd, i något fall av stiftsrådet och i övriga fall av stiftelser. Det sammanlagda antalet deltagare i kurser och läger på ungdomsgår- darna var år 1959 cirka 10 000. Antalet heltidsanställda uppgick till 2. Sedan år 1962 disponerar ungdomsrådet och Ansgarsrådet i Stockholms stift en junior- och ungdomsgård, som äges av Österhaninge kommun.

Tillgångar: 892 185:—, varav fast egendom 721 700:—

Skulder: 246 689: -——

Inkomster: 350 267:-—, varav kollekter 96 585:— och församlingsanslag 17 531:— Utgifter: 352 009: ——

17. Kyrkliga folkhögskolor fanns år 1959 i 5 stift: Folkhögskolan i Vad- stena i Linköpings stift, Skara stifts folkhögskola i Hjo, S:t Sigfrids folk— högskola i Växjö och Oskarshamns folkhögskola, båda i Växjö stift, Folk- högskolan i Helsjön i Göteborgs stift, samt Samernas folkhögskola i Jokk- mokk, Pitedalens folkhögskola i Älvsbyn och Edelviks folkhögskola i Bur- träsk, samtliga i Luleå stift. Skolornas huvudmän är stiftelser. Styrelsernas ledamöter väljes delvis av stiftsorgan (såsom domkapitel och stiftsråd). Det sammanlagda antalet elever uppgick år 1959 till 580 och antalet lä- rare till 60. Utöver lärare fanns 30 heltidsanställda och 10 deltidsanställda. I relativt stor utsträckning förlägges olika slag av kurser och konferenser till folkhögskolorna. I sådana deltog år 1959 cirka 3 000 personer.

Tillgångar: 3 740 472: —, varav fast egendom 2 649 535: — Skulder: 1 377 035: -— Inkomster: 3 096 076: —, varav statsbidrag 752 207: —, landstingsbidrag 300 275:—-, stats- och landstingshidrag (ej åtskilda i redovisningen) 145 290:—, kollekter 79 606: —— och församlingsanslag 111 305: -— Utgifter: 2 727 729: »—

I Linköpings stift driver Stiftelsen Mariannelundsskolan en real- och handelsskola med syfte »att i samband med kunskapsmeddelande främja elevernas karaktärsdaning i kristen anda». Skolan, som år 1959 hade 255 elever och 9 heltidsanställda lärare, understödes av stiftets organ och för- samlingar. Nyssnämnda år erhöll sålunda skolan 5 883 kronor i kollekter och 3 685 kronor i församlingsanslag.

18. Stiftspublikationerna är i huvudsak av två slag, julböcker och stifts- tidningar. De årliga julböckerna innehåller betraktelser, informerande artik-

6—318107

lar i kyrkliga ämnen samt redogörelser för verksamheten i stiftet under det gångna året. Samtliga stift utger sådana julböcker (i Göteborgs stift utges 2, i Lunds stift även en kyrklig hembygdskalender för Blekinge, i Härnösands stift även en särskild stiftskalender). Den sammanlagda upplagan var år 1959 cirka 140 000 exemplar. Julböckernas överskottsmedel brukar gå till någon eller några av stiftsverksamhetens arbetsgrenar.

Stiftstidning utges i 12 av stiften med i genomsnitt 10—12 nummer per år (i Göteborgs stift utges 2 stiftstidningar). Stiftstidningarna avser att ge kristen kunskap och aktuell kyrklig information med huvudvikt vid det egna stiftets arbete. Den sammanlagda upplagan var år 1959 cirka 110 000 exemplar. I Göteborgs stift utges också en ungdomstidning och en söndags- skoltidning med en upplaga om cirka 6 000 resp. 25 000 exemplar.

Tillgångar: 406 286: -— Skulder: 94 930: -—

Inkomster: 990 979: -—- Utgifter: 929 095: -— (Uppgifter saknas beträffande två publikationer)

19. Prästsällskap, teologiska seminarier etc. är prästerliga sammanslut- ningar, som förekommer i de flesta stiften. De har till uppgift att ge präs- terna tillfälle till samvaro, överläggningar och teologisk fortbildning. Präst- sällskapen brukar endast sammanträda någon gång årligen, de teologiska seminarierna sammanträder vanligen en gång varje månad. Förutom teolo- giska ämnen behandlas även ämnen som rör det praktiska kyrkliga arbetet.

Tillgångar: 16 957: -—

Skulder: —

Inkomster: 25 760: —, varav statsbidrag 8 900: — Utgifter: 24 756: —-

20. Stadsmissioner finns i Stockholm, Göteborg, Malmö och Visby.

a) Stockholms stadsmission utgöres enligt sina stadgar av »ett sällskap, som har till ändamål att i nära anslutning till förhandenvarande kyrkliga förhållanden främja kristna insatser till folkets bästa och att därvid huvud- sakligast verka för barns och ungdoms vård och fostran eller utbildning samt hjälp och vård åt behövande ålderstigna, sjuka eller lytta».

Följ ande verksamhet bedrives: 1) Hjälp- och rådgivningsbyråer: a) 2 hjälpbyråer i Stockholm b) en so- cial rådgivningsbyrå på centralstationen i Stockholm e) en familjerådgiv- ningsbyrå i Stockholm (1) en nykterhetsvårdsbyrå i Stockholm.

2) Vårdhem för alkoholmissbrukare i Järlåsa (50 vårdplatser). 3) 3 barnhem, i Stjärnhov, Gnesta och Tumba (ett hem för långtidsvård av hjälpklasselever i åldern 8 14 år, ett hem för debila barn, ett hem för korttidsvård; sammanlagt 60 vårdplatser).

4) Sommarbarnskoloni i Mölnbo (20 platser).

5) 5 inackorderingshem i Stockholm för studerande ungdom från lands- orten (sammanlagt 90 platser).

6) Folkhögskola i Vårdinge, Mölnbo (specialskola för elever i åldrarna 16—18 år; 84 elever).

7) En musikskola i Stockholm för elever från folkskolan; musikskolan är fr. o. 111. år 1962 självständig men understödes alltjämt av Stadsmissionen.

8) Lanthushålls- och husmodersskola i Mölnbo för kvinnliga elever, som omhändertagits av barnavårdsnämnden (14 platser).

9) 4 skyddade verkstäder för partiellt arbetsföra i Stockholm, nämligen Industrihemmet med ett 50-tal platser och inackorderingshem för 30 per- soner, Arbetsinstitutet för psykiskt sjuka med 20 platser, Hemarbetscentra- len med ett 30-tal partiellt arbetsföra, som utför arbetsuppgifter i hemmen, samt Skrivbyrån med ett 60-tal platser.

10) 2 semesterhem för kvinnor, i Stallarholmen och Mölnbo (samman- lagt ett 70-tal platser, som står öppna för 14-dagars- eller månadssemestrar om sommaren).

11) 2 gästhem, Lejondal i Bro och Vennbo i Mölnbo (sammanlagt 100 platser).

12) Pensionärshemi Svalnäs (ett 40-tal platser). 13) Bageri och restaurangrörelse i Stockholm. 14) Jordbruk och skogsbruk vid Lejondal i Bro och lanthushållsskola i Mölnbo.

15) Frivilligkår på 200 personer, vilka avlägger besök hos gamla och sjuka.

Anställda: 247 heltidsanställda, varav 55 socialvårdande personal, 103 ekono- mipersonal, 20 administrativ personal och 69 övrig personal. _— 32 deltidsanställ- da, varav 11 socialvårdande personal, 19 ekonomipersonal och 2 administrativ personal Publikation: Brevet från Stadsmissionen, 52 000 ex., 4 nr per år

b) Göteborgs kyrkliga stadsmission har en social rådgivningsbyrå (cirka 8 000 besök per år), en alkoholpoliklinik (cirka 500 besök), ett natthärhärge (20 platser), rum för frigivna (6 platser), bespisning, daghemsverksamhet för hem— och arbetslösa män (startat efter år 1959), klädförråd m.m. Stadsmissionen utför också hem-, sjuk- och fängelsebesök.

Anställda: 11 heltidsanställda, varav 1 präst (föreståndare), 3 diakoner, 1 sjuk- sköterska och 6 övrig personal. — 4 deltidsanställda Publikation: Stadsmissionen, organ för Göteborgs kyrkliga stadsmission, 15000 ex., 4 nr per år

c) Malmö stadsmission äger och driver ett ungkarlshotell (nybyggnad år 1960, 87 platser), ett ålderdomshem för män (12 platser; ett ålderdomshem för kvinnor nedlagt år 1962), en social rådgivningsbyrå (8—10 000 besök per år), en kläd- och möbelcentral för utdelning av kläder, husgeråd, möb-

ler m.m. Övrig verksamhet: feriebarnsverksamhet, övervakningsuppdrag m.m.

Anställda: 16 heltidsanställda, varav 1 diakon (föreståndare), 2 assistenter, 1 hus- mor, 12 övrig personal

(1) Visby stadsmission bildades ursprungligen som ett stödjande organ åt frivilligt kyrkligt arbete, såsom Söndagsskola och diakonal verksamhet. En diakon och en diakonissa har varit anställda av stadsmissionen (de är numera anställda av Visby domkyrkoförsamling). Stadsmissionen samver- kar med församlingens anställda diakoniarbetare, utdelar understöd åt behövande i form av julgåvor samt äger och driver ett sommarhem för se- mestervistelse.

Om de fyra stadsmissionernas ekonomiska förhållanden föreligger föl- jande uppgifter:

Tillgångar: 15 452 247: —-, varav fast egendom 8 511 600: —— Skulder: 4 015 585: -— Inkomster: 4 273 893: —, varav kollekter 225 147: — Utgifter: 3 120 260: -—

21. Övriga stiftsorgan. — I Härnösands stift finns ett soldathem, som äges och drives av stiftsrådet (3 heltidsanställda, en deltidsanställd före- ståndare). I Lunds stift driver stiftelsen Militärhemmet i Karlskrona sol- dathemsverksamhet på kyrklig grund (6 heltidsanställda). I Stockholms stift finns ett pedagogiskt institut, som bedriver upplysnings- och utbild- ningsverksamhet på det kyrkliga barn- och familjearbetets område (2 hel- tidsanställda, en deltidsanställd föreståndare). Inom stiftet ligger Stock- holms teologiska institut, som anordnar kvällsundervisning i teologiska äm— nen tillhörande teologie kandidatexamens första del (omkring 100 elever). Institutet ger också en kurs i studentgrekiska. Verksamheten saknar stats- understöd och bekostas i första hand av stiftsrådet och församlingarna i Stockholms stift. I samma stift utför stiftelsen Unga kvinnors värn ett so- cialt-diakonalt arbete bland yngre kvinnor (2 heltidsanställda). I Göteborgs stift finns ett organ, Västkustens efterkrigshjälp, för hjälpsändningar av kläder och livsmedel till nödlidande länder. I Växjö stift driver stiftelsen | Hjelmseryds prästgård ett kyrkligt gästhem, retreathem och konferensin- stitut (5 heltidsanställda). Svenska Missions-Sällskapet kyrkan och sa- merna i Härnösands och Luleå stift står bakom Samernas folkhögskola i Jokkmokk och bedriver därutöver socialt och evangeliserande arbete i lapp- markerna med hjälp av två heltidsanställda diakoniutbildade nomadpredi— kanter.

Tillgångar: 3 542 499: —, varav fast egendom 2 497 500: — Skulder: 705 001: -— Inkomster: 657 343: —, varav kollekter 106 914: -— Utgifter: 640 354: -—-

(Uppgifterna omfattar ej det i Härnösands stift belägna soldathemmet, beträf- fande vilket redovisning lämnats tidigare i samband med stiftsrådens ekonomi. Till ovanstående inkomstsiffra hör fogas värdet av de gåvor i natura vilka skänkts till Västkustens efterkrigshjälp. Detta värde har angivits till 740 840:—)

b. Deltagandets omfattning m.m.

Beträffande kurser, konferenser och möten kan på grundval av lämnade uppgifter följande sammanställning göras:

Antal Deltagare

Stiftsmöten ................................................. 12 4 740 Övriga av stiftsråd anordnade samlingar (för syföreningar, kyrkoråd m.fl.) ..................................................... 55 6 550 Stiftsungdomsting ............................................ 12 5 440 Ungdomskurser och läger ..................................... 254 13 900 Söndagsskollärarkurser ....................................... 75 3 700 Läger för söndagsskolbarn . . . . ................................ 27 1 140 J uniorledarkurser ............................................ 14 370 Juniorläger .................................................. 45 2 300 Kvinnorådens konferenser ..................................... 85 6 670 Kyrkobrödernas konferenser ................................... 22 2 910 Missionskonferenser .......................................... 17 2 500 ? Diakonikonferenser .......................................... 28 4 900 [ Stiftsstudiekurser ............................................ 100 4 220 Kyrkosångskurser ............................................ 26 4 400 Småkyrkokonferenser ......................................... 4 630 Bibelsällskapens möten ....................................... 5 1 050 Pastoratsförbundens kurser ................................... 15 500 Summa 796 65 720

Dessa siffror täcker icke all verksamhet på stiftsplanet. Från en del stiftsorgan saknas sålunda uppgifter angående möten och kurser. Vidare förekommer att vissa riksorgan, t.ex. Kyrklig samling kring bibeln och bekännelsen samt Kyrkliga förbundet för evangelisk-luthersk tro, driver konferens- och mötesverksamhet genom stiftskommittéer. Direkt från stifts- och ungdomsgårdar samt folkhögskolor har redovisats cirka 58000 del- tagare på kurser och konferenser. En stor del av dessa deltagare ingår dock i den av sammanställningen framgående siffran 65 720 ; detta enär stifts- organens verksamhet ofta varit förlagd till angivna gårdar och skolor. I siffran 58 000 ingår också deltagare i en del kurser och konferenser som anordnats av icke kyrkliga organisationer eller föreningar. Åtskilliga kurser och konferenser kvarstår emellertid, vilka anordnats i gårdarnas och sko- lornas egen regi. Deltagarna i dessa skall läggas till den i sammanställ- ningen redovisade siffran 65 720. Antalet har emellertid ej kunnat utrönas. Uppskattningsvis torde det sammanlagda antalet deltagare i den fria verk- samheten på stiftsplanet kunna anges till cirka 100 000.

Antalet ledamöter i stiftsorganens styrelser uppgår till omkring 2500

och antalet för den fria verksamheten anställda till cirka 610, varav 550 heltids- och 60 deltidsanställda. 33 publikationer med en sammanlagd upp- laga å cirka 350 000 exemplar har redovisats av olika stiftsorganisationer.

D. Ekonomi

Stiftet har ej beskattningsrätt och ej heller rätt att kräva bidrag från stif- tets församlingar och pastorat. Dess legala verksamhet finansieras genom statsanslag, bidrag ur kyrkofonden och avkastningen av vissa tillgångar. Den fria verksamheten är väsentligen hänvisad till frivilliga bidrag, däri inberäknat anslag från stiftets församlingar av utdebiterade medel.

Det sätt varpå finansieringen av den legala verksamheten sker gör det svårt att särskilt urskilja stiftsplanets ekonomi. I den följande framställ- ningen har gjorts den avgränsningen att sådana inkomster och utgifter medtagits, som direkt hänför sig till stiftsverksamheten, liksom också till- gångar och'skulder, vars avkastning utan förmedling av kyrkofonden till- faller verksamheten i stiftet. Härvid kommer t. ex. biskopslönejorden att redovisas på riksplanet.

Domkapitel och stiftsnämnder I princip betalas kostnaderna för domkapitlen av statsverket medan kost- 3 naderna för stiftsnämnderna gäldas ur kyrkofonden. Å riksstaten upptages emellertid ett gemensamt anslag för de båda organens verksamhet varefter ' statsverket ur kyrkofonden tillgodoföres den del av kostnaderna under anslaget som skall belasta fonden.

För budgetåret 1959/60 uppgick anslagen för domkapitlens och stifts- nämndernas verksamhet till följ ande belopp. Avlöningar och arvoden .......................................... 2,68 miljoner kronor Omkostnader .................................................... 0,44 » »

Summa 3,12 miljoner kronor

I |

Av det sammanlagda beloppet belöpte på

statsverket ...................................................... 1,19 miljoner kronor kyrkofonden .................................................... 1 ,93 » » Summa 3,12 miljoner kronor

Det kan nämnas, att vid ombyggnad av domkapitels och stiftsnämnds gemensamma lokaler kostnaden brukar fördelas lika mellan statsverket och kyrkofonden.

Boställsnämnder

Boställsnämndernas ordförande och ledamöter får ersättning för sitt arbete i nämnderna från kyrkofonden. I det arvode som utgår till ordföranden är även inräknat ersättning för omkostnader m. m.

Kostnaderna för boställsnämndernas verksamhet uppgick budgetåret 1959/60 till cirka 0,26 miljoner kronor.

Stiftsprästemas avlöningar m. m.

Biskoparna samt stifts- och kontraktsadjunkterna erhåller sina löneför- måner ur kyrkofonden. Budgetåret 1959/60 utgick till biskoparna 1,4 mil- joner kronor och till stifts- och kontraktsadjunkterna cirka 1 miljon kro- nor. I det för biskoparna upptagna beloppet ingår kostnaderna för under- hållet av biskopsgårdarna.

Domkyrkosysslomännen får sin avlöning ur respektive domkyrkas me- del. Deras avlöningsförhållanden skiftar starkt. Ibland förenar de sin syss- lomannatjänst med församlingsprästerlig tjänst eller med tjänst som pas- , toratsadjunkt. Visst bidrag utgår till sysslomännens avlöning från riks- j staten i form av s. k. indelningsersättning. Detta bidrag uppgick budgetåret ” 1959/60 dock endast till cirka 8 000 kronor. 3 I samband med prästmöte uppkommer vissa kostnader. Dessa betalas i princip av deltagarna själva. Bidrag brukar dock utgå ur kyrkofonden för tryckning av prästmötesavhandlingen.

.Domkyrkor

De s.k. äldre domkyrkorna har egna tillgångar. Den 1 januari 1960 hade landets domkyrkor — domkyrkobyggnaderna ej medräknade — fast egen- dom till ett sammanlagt taxeringsvärde av 24,5 miljoner kronor (i belop- pet torde värdet av två biskopsgårdar ingå), varav cirka 20 miljoner kronor faller på Lunds domkyrka. Anmärkas bör att till domkyrkoegendom hän- förts samtliga domkapitelhus (jfr sid. 69), oaktat äganderättsfrågan be- träffande vissa av dessa icke torde vara helt klar. Utöver fast egendom hade domkyrkorna fonderade jordförsäljningsmedel uppgående till 2,3 miljoner kronor. De skulder som åvilade domkyrkorna uppgick till sammanlagt 6,5 miljoner kronor, varav 6,1 miljoner kronor belöpte på Lunds domkyrka. Den nämnda egendomen är avsedd för domkyrkornas vård och under- håll. Avkastningen användes sålunda till underhållsarbeten och avlöning j åt domkyrkornas tjänstemän, t. ex. domkyrkosysslomännen. Endast Lunds _; domkyrka har emellertid tillräckliga medel för sina utgifter. Inkomsten ! l

från all domkyrkoegendom i landet uppgick under det sista räkenskaps- året före den 1 januari 1960 till 0,9 miljoner kronor. Mot detta svarade förvaltningsutgifter å 0,7 miljoner kronor. Domkyrkorna (liksom över- gångsvis vissa andra kyrkor) får ersättning från statsverket över riksstaten för vissa numera indragna äldre anslag och räntor. Det sammanlagda be- loppet för sådana ersättningar uppgick budgetåret 1959/60 till 0,1 miljoner kronor. .

I den mån berörda inkomster inte räcker får domkyrkoförsamlingen träda emellan — domkyrkan är ju samtidigt församlingskyrka. Vid större restau-

rationsarbeten brukar staten betala en del av kostnaderna; i dessa fall an- slås över riksstaten medel som bidrag till restaurationen.

Särskilt om den fria verksamhetens ekonomi (tabell 7)

De i avsnittet om verksamhetens) art och omfattning ovan behandlade fria stiftsorganen har redovisat tillgångar till ett sammanlagt värde av 45 157 500 kronor, varav 26 421 400 kronor avsåg fast egendom, samt skulder till ett belopp av 17 037 200 kronor. Av tillgångsvärdet belöpte cirka 15 miljoner kronor på de fyra stadsmissionerna.

Inkomsterna — varav cirka 4,3 miljoner kronor hänförde sig till stads- missionerna —— har redovisats enligt följ ande sammanställning:

Statsbidrag ........................................ 2 246 100 Landstingsbidrag .................................. 698 300 Stats- och landstingsbidrag .......................... 150 200 Kollekter ................................. ' ........ 2 148 300 Församlingsanslag ................................. 741 600 Övriga inkomster .................................. 13 362 600

Summa kronor 19 347 100

En viss dubbelföring av inkomstposter kan ha förekommit enär några stiftsorgan (främst stiftsråden och arbetsfonderna) torde ha lämnat bidrag till andra stiftsorgan. Omfattningen av sådana bidrag kan ej anges. Fördel— ningen på skilda inkomstposter är osäker då stiftsorganen redovisat in- komsterna på olika sätt. En åtskillnad på statsbidrag och landstingsbidrag har sålunda ej gjorts genomgående varför en gemensam post måst upptagas för dessa. Bidragen under denna post har helt gått till de kyrkliga folk- högskolorna. Det förefaller vidare osäkert om samtliga kollekter redovisats som sådana. I en del fall torde nämligen kollekter (särskilt församlings- kollekter) ha redovisats som övriga inkomster. Kollekterna utgöres till största delen av sådana som beviljats av stift och församlingar samt utgått till stiftsråden, arbetsfonderna och stiftsgårdarna. Rikskollekt, som fast— ställes av Kungl. Maj:t och upptages inom samtliga församlingar inom Svenska kyrkan, tillföll år 1959 några stiftsorgan (Luleå stiftsråd, Luleå . stifts diakoniförening, Svenska missionssällskapet och Stockholms stads- ! mission). Församlingsanslagen utgör endast en mindre del av det fria stiftsarbetets inkomster, nämligen cirka 4 %. I sammanhanget bör erinras om att av kostnaderna för det fria arbetet på lokalplanet huvudparten, eller omkring 75 %, bestrides av uttaxerade medel. Församlingsanslagen utgick år 1959 på stiftsplanet främst till stiftsråd, stiftsgårdar, arbetsfonder och kyrkliga folkhögskolor. Övriga inkomster består i huvudsak av gåvor, räntor, kursavgifter, försäljningsinkomster, inkomster av fastighet och en del kollekter, särskilt församlingskollekter.

Slutligen bör beträffande det fria stiftsarbetet — liksom i fråga om den fria verksamheten på lokalplanet —— anmärkas att en betydande del av verksamheten uppbäres av frivilliga, oavlönade arbetsinsatser.

KAPITEL 5

Verksamhet på riksplanet

A. Organisation Legala organ

Kungl. Maj:t, riksdag och kyrkomöte

Kungl. Maj:t är kyrkans högsta administrativa organ. De flesta kyrkliga ärendena handlägges inom ecklesiastikdepartementet, där en särskild kyrko- byrå finns inrättad. En del kyrkliga lagstiftningsärenden handlägges inom justitiedepartementet. Vissa besvärsärenden avgöres av regeringsrätten. I vissa kyrkliga mål är Högsta domstolen sista instans.

Riksdagen har att fatta beslut i åskilliga kyrkliga frågor, främst lagstift- ningsfrågor, av vilka vissa har stor ekonomisk betydelse för den kyrkliga verksamheten.

Kyrkomötet består av 100 ledamöter, varav 43 präster och 57 lekmän. De prästerliga ledamöterna utgöres av rikets samtliga biskopar, två ombud från var och en av de teologiska fakulteterna samt 26 ombud för stiften. De sist- nämnda är utsedda stiftsvis av alla präster i stiftet. Lekmannaledamöterna väljes av särskilda stiftsvis utsedda elektorer, vilka i sin tur utses av kyrko- fullmäktige eller kyrkostämma eller av delegerade, utsedda av något av de två sistnämnda organen. Kyrkomötet sammanträder vart femte år; Kungl. Maj :t kan dock sammankalla mötet oftare.

Centrala ämbetsverk

Åtskilliga kyrkliga ärenden på riksplanet handlägges av centrala ämbets- verk, främst kammarkollegiet och statskontoret men också riksrevisions- verket, kammarrätten, byggnadsstyrelsen, riksantikvarieämbetet, riksar- kivet och statistiska centralbyrån.

Ärkebiskopen

Ärkebiskopen har icke enligt lag någon direkt förmansställning i förhål- lande till andra biskopar. Han har dock en viss särställning, vilket kommer till synes däri, att han är ordförande i kyrkomötet och i de tre centrala kyrkliga styrelserna, nämligen missionsstyrelsen, diakonistyrelsen och sjö- mansvårdsstyrelsen. Ärkebiskopen är även ordförande i biskopsmötet. Detta

har vuxit fram utanför kyrkans lagfästa ordning och omtalas icke i gäl- lande lagstiftning. Det är således att betrakta som ett frivilligt organ för biskoparnas samråd om kyrkans och de olika stiftens angelägenheter. Till biskopsmöte samlas biskoparna i regel tre gånger om året.

Den fria verksamhetens organ

De tre centrala kyrkliga styrelserna, Svenska kyrkans missionsstyrelse, Svenska kyrkans diakonistyrelse och Svenska kyrkans sjömansvårdssty- relse, år huvudorganen för den fria verksamheten på riksplanet. De intager en mellanställning mellan legala och frivilliga organ. Stadgarna för samt- liga är utfärdade av Kungl. Maj:t, ledamöterna i styrelserna utses av kyrko- mötet (vad gäller sjömansvårdsstyrelsen av kyrkomötet och Kungl. Maj:t) och styrelserna har att till kyrkomötet redovisa för sin förvaltning och avge berättelse om sin verksamhet. Diakonistyrelsens sekreterare och sjömans— prästerna avlönas delvis genom bidrag från kyrkofonden. Samtidigt intager emellertid de tre organen en ställning, som ger dem både rätt och plikt att i hög grad själva forma sin verksamhet och ordna sin ekonomi. Missions— styrelsens verksamhet finansieras helt och hållet av insamlade medel (utan bidrag ur kyrkofonden och utan församlingsanslag). Även diakonistyrelsens och sjömansvårdsstyrelsens verksamhet bekostas till största delen med kollekter och gåvor. De tre styrelserna har därför kunnat fritt utvidga sin verksamhet inom sina arbetsområden, så långt de på frivillig väg insamlade medlen givit möjligheter därtill.

Svenska kyrkans missionsstyrelse bildades genom Kungl. brev den 11 september 1874 och har till uppgift att ansvara för Svenska kyrkans mission bland icke kristna folk. Diakonistyrelsen inrättades på kyrkomötets anhållan genom Kungl. Maj:ts beslut den 4 februari 1910 och är Svenska kyrkans centrala organ för den fria verksamheten på evangelisationens och under- visningens område. Sjömansvårdsstyrelsen bildades genom Kungl. brev den 12 maj 1933 med uppgift att ägna sig åt Sjömännens andliga vård.

I detta sammanhang bör även nämnas Diakoniens centrala råd, som bör- jade sin verksamhet på 1940-talet och fick sin nuvarande utformning är 1954. I rådet, som är ett samarbetsorgan för de svenska diakonianstalterna, ingår föreståndare och föreståndarinnor vid de fyra diakonissanstalterna samt direktor och husfader vid diakonanstalten Stora Sköndal. Rådet har helt och hållet frivillig karaktär. Starka önskemål har emellertid framförts om en central nämnd för diakoniverksamheten med en »legalisering» mot- svarande den som finns beträffande de centrala styrelserna.

De ovan nämnda organen ävensom andra organ för den fria verksam— heten på riksplanet behandlas närmare nedan i avsnittet om verksamhetens art och omfattning. *

B. Lokaler

Några särskilda lokaler, hänförliga till den legala verksamheten, finns ej att redovisa.

Vad gäller lokaler som användes i den fria verksamheten hänvisas till följande avsnitt, om verksamhetens art och omfattning, där i anslutning till olika riksorgan anges eventuellt fastighetsinnehav. Lokalernas samman- lagda värde uppgick år 1959 till 47 846 600 kronor.

C. Verksamhetens art och omfattning

Den legala verksamheten

Beträffande lagstiftning, som rör kyrkan, tillkommer beslutanderätten an- tingen Kungl. Maj:t eller Kungl. Maj:t och riksdagen eller Kungl. Maj:t, riksdagen och kyrkomötet. Kyrkomötets medbestämmanderätt avser kyrko- lags- och privilegiefrågor.

Kyrkoadministration på riksplanet utövas dels av Kungl. Maj:t och dels av de centrala ämbetsverken. Kungl. Maj:t handlägger bl.a. åtskilliga ut- nämningsfrågor, ekonomiska frågor och besvärsärenden. Frågor beträffan- de den kyrkliga jorden behandlas av kammarkollegiet. Statskontoret för- ! valtar kyrkofonden. Ärenden om byggande av kyrka och andra kyrkliga l byggnader handlägges av byggnadsstyrelsen. Riksantikvarieämbetet har viss l tillsyn över de kyrkliga inventarierna. Som central statsmyndighet för ar— kivväsendet har riksarkivet tillsyn över kyrkoarkiven. Statistiska central— byrån handlägger åtskilliga frågor rörande folkbokföringen.

I den centrala kyrkoadministrationen spelar ärkebiskopen på det sättet en viktig roll att Kungl. Maj:t bereder honom tillfälle att yttra sig i vissa kyrkliga frågor före avgörandet.

Den fria verksamheten

Liksom på stiftsplanet låter sig den fria verksamheten lämpligast skildras genom en redogörelse för den fria verksamhetens olika organ. Dessa organs verksamhet kan hänföras under endera av följande fyra huvudgrupper: a) evangelisation och undervisning, h) social-diakonal verksamhet, c) sjö- mansvård och d) mission.

a. Evangelisation och undervisning

1. Svenska kyrkans diakonistyrelse har en vitt utgrenad verksamhet. Sty- relsen arbetar på en rad olika områden genom egna sekreterare, utskott och nämnder. Åtskilliga fristående organ för den fria verksamheten" är or- ganisatoriskt knutna till styrelsen.

De olika verksamhetsgrenarna är organiserade i fyra huvudavdelningar, vartill kommer nämnder för särskilda arbetsuppgifter.

Den första avdelningen, evangelisation och samhälle, har till uppgift att studera den moderna samhällsutvecklingen och dess inverkan på kyrkans arbete samt att draga upp nya riktlinjer för och stödja det allmänna för- samlingsarbetet. Till denna avdelning hör ett socialt utskott och en social- etisk delegation samt ett församlingsutskott, under vilket bl. a. arbetar en särskild kommitté för konfirmandundervisningen. Fem heltidsanställda sekreterare var år 1959 anställda inom avdelningen, nämligen en social- sekreterare, en social-etisk expert, två församlingssekreterare och en kyrko— sångssekreterare (efter år 1959 har tillkommit en deltidsanställd konfir- mandsekreterare). En av församlingssekreterarna tjänstgjorde samtidigt som föreståndare för S:ta Katharinastiftelsen, som är organisatoriskt knu- ten till diakonistyrelsen. Till avdelningen hör också ett statistiskt kontor, som kontinuerligt bearbetar statistiska uppgifter angående den kyrkliga Verksamheten.

Den andra avdelningen, kristen fostran och ungdomsarbete, skall följa utvecklingen inom ungdomsvärlden och verka för kristen undervisning i kyrka, hem och skola. Till avdelningen hör en söndagsskolnämnd med ett juniorutskott och en delegation för hem- och familjefrågor (den senare till- kommen efter år 1959). Hit hör också Riksförbundet kyrklig ungdoms ar- betsutskott, som tjänstgör som diakonistyrelsens utskott för ungdomsar- bete, samt ett scoututskott. Som heltidsanställda sekreterare inom avdel- ningen tjänstgjorde år 1959 två söndagsskolsekreterare, två ungdomssek- reterare (förste ungdomssekreteraren tillika generalsekreterare i Riksför- bundet kyrklig ungdom) och två scoutsekreterare. Vidare fanns en gymna- sistsekreterare och en skol— och seminaristsekreterare, anställda av dia- konistyrelsen och samtidigt verksamma inom Sveriges kristliga gymnasist- och seminariströrelser. Efter år 1959 har anställts en hem- och familjesek- reterare samt ytterligare en scoutsekreterare.

Den tredje avdelningen, studie- och folkbildningsverksamhet, är numera överförd till Sveriges kyrkliga studieförbund, vars studierektor dock fort- farande är diakonistyrelsens sekreterare för folkbildning.

Den fjärde avdelningen, press och opinion, söker att genom press, litte- ratur, radio och television förmedla kyrkans budskap och stimulera en kyrk- lig opinionsbildning. Till avdelningen hör redaktionen för styrelsens tidning Vår kyrka, en nämnd för kyrkans presstjänst, ett radio- och televisionsut- skott, ett skriftutskott (som bl. a. granskar och godkänner de skrifter som utges av Diakonistyrelsens bokförlag) samt ett särskilt utskott, bibeltjänst, för utgivning av skriftserier om bibeln. Som heltidsanställda sekreterare tjänstgjorde år 1959 två pressekreterare och en pressombudsman (efter år 1959 har tillkommit en deltidsanställd sekreterare för radio och television). Utöver de fyra avdelningarna finns som ovan berörts nämnder för sär-

skilda uppgifter. En militärnämnd är sålunda tillsatt för den frivilliga verk- samheten bland värnpliktig ungdom och en annan nämnd utövar frivilligt kyrkligt arbete bland döva. Styrelsen har vidare tillsyn över cirka 500 stif- telser för kyrkliga ändamål samt förvaltar ett 70-tal fonder för olika ända- mål (omslutningen av fondförvaltningen uppgick år 1959 till över 5 mil- joner kronor). Styrelsen förvaltar även Svenska kyrkans frivilliga byggnads- lånekassa (år 1959 cirka 600000 kronor, f.n. omkring 800000 kronor). Till diakonistyrelsens uppgifter hör vidare att anordna de allmänna kyrk- liga möten, som hålles vart tredje år och har till syfte att sammanföra ombud från stift och församlingar till uppbyggelse och överläggningar om frågor rörande kyrkans uppgift och verksamhet.

Anställda: 47 heltidsanställda, varav 19 sekreterare och 28 övrig personal. — 4 deltidsanställda Kurser: 56 med cirka 2 500 deltagare Publikationer: Vår Kyrka, 60 000 ex., 52 nr per år. — Lillklassen, 67 000 ex., 38 nr per år. — Sveriges Barn, 60 000 ex., 38 nr per år. — Vidare utges några special- tidskrifter som redigeras av styrelsens sekreterare men närmast hör samman med andra organisationer, nämligen Riksförbundet kyrklig ungdom, Sveriges kyrkliga studieförbund och Sveriges kyrkliga lärarförbund Tillgångar: 1 375 159:—, varav fast egendom 400 000: — Skulder: 1 000 861 : — Inkomster: 2601 762:-—, varav lönebidrag ur kyrkofonden 60 200:—, kollekter 652 919: — och församlingsanslag 79 350: — Utgifter: 2 491 650: —

I nära samverkan med diakonistyrelsen arbetar Aktiebolaget Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförlag, som är ett ekonomiskt fristående företag med egen styrelse. Enligt bolagsordningen måste alla skrifter före utgiv- ningen granskas och godkännas av diakonistyrelsens skriftutskott. Sedan lagenlig avsättning till fonder gjorts av bokförlagets årsvinst och viss be- gränsad utdelning skett till aktieägarna, tillfaller återstoden diakonistyrel- sen. Från år 1910, då bokförlaget grundades, t.o.m. år 1959 har cirka 2,7 miljoner kronor överlämnats till diakonistyrelsen, varav 384 000 kronor un- der de senaste tre åren. Omkring 3 200 större och mindre arbeten, omfat- tande uppbyggelselitteratur, teologiska arbeten av vetenskaplig art, biografi- er, skönlitteratur, ungdoms— och barnböcker, läroböcker i kristendom, olika upplagor av bibeln och psalmboken m. ni., har utgivits av bokförlaget. Även diakonistyrelsens söndagsskoltidningar utges från bokförlaget jämte en tidning avsedd för sjuka (Ljus och kraft, upplaga 10 400 ex.). Bokförlaget tillhandahåller också vissa blanketter samt material för Söndagsskola och konfirmandundervisning. Dess omsättning uppgick år 1959 till 6,7 miljoner kronor.

A.-B. Libraria Kyrklig Konst, ett dotterbolag till diakonistyrelsens bok- förlag, förfärdigar och försäljer textilier och övriga konstföremål för i hu- vudsak kyrkobruk. Omsättningen år 1959 var 505 500 kronor.

2. Svenska kyrkans lekmannaskola i Sigtuna, grundad år 1922 av diakoni- styrelsen, tjänstgör som styrelsens organ för utbildning av lekmän i kyrk- lig tjänst. Skolans angelägenheter omhänderhaves av en av diakonistyrel- sen utsedd styrelse. Dess direktor är en av diakonistyrelsens sekreterare. Lekmannaskolans arbete bedrives efter följande linjer:

a) kurser för direkt församlingsarbete, t. ex. söndagsskollärarkurser, juniorledarkurser, kurser för lekmannapredikanter, en årlig 3-månaders- kurs för allmän utbildning i församlingstj änst samt studieveckor för kyrko- bröder;

b) kurser för speciella yrkesgrupper, t. ex. fortbildningskurser för folk- skollärare och kristendomslärare, studieveckor för socialarbetare, en årlig 4-månaders preparandkurs för inträdessökande vid seminarier samt en är- lig 4-månaderskurs i kristen hemkultur;

c) kortare kurser och konferenser av olika slag, t. ex. gemenskapsdagar samt weekendkonferenser för gymnasister, studenter och seminarister.

Skolan upprätthåller kontakt med stiften bl. a. genom olika landskaps- ringar av »Lekmannaskolans Vänner», vilka lämnar ekonomiskt stöd och rekryterar lämpliga kursdeltagare till skolan. Nämnas hör att skolan efter år 1959 uppfört en ny kyrkobyggnad.

Anställda: 14 heltidsanställda, varav 2 lärare och 12 övrig personal. — 4 deltids- anställda (jämte ett antal timlärare) Kurser: 66 med cirka 2 400 deltagare Publikation: Svensk kyrkotjänst, 11 000 ex., 4 nr per år Tillgångar: 1 108 192: -——, varav fast egendom 700 000: —-

Skulder: 608 564: _— Inkomster: 588 075: -—-, varav kollekter 101 659: —- och församlingsanslag 25 000: —— Utgifter: 587 779: —

3. Sveriges kyrkliga studieförbund (S.K.S.) är kyrkans centrala organ för studiearbete och innefattar bl.a. samtliga stiftsstudieförbund, som re- dovisats ovan på stiftsplanet. Därutöver är en rad andra organisationer an- slutna till studieförbundet som dess stödorganisationer, nämligen diakoni- styrelsen, missionsstyrelsen, sjömansvårdsstyrelsen, Svenska prästförbun- det, Kyrkobröderna, Kyrkliga kvinnorådet, Sveriges kyrkosångsförbund, Svenska scoutförbundet m. fl. Förbundets medlemsantal år 1959 var 208 700. Ett representantskap, utsett av stiftsstudieförbunden och stödorganisa- tionerna, tillsätter styrelsen. Studierektor är diakonistyrelsens folkbildnings- sekreterare. Studieförbundet bedriver studieledarutbildning, utger hand- böcker och studieplaner samt förmedlar statsbidrag till studiecirklar och fritidsgrupper. Till förbundet är knutet ett förlag som år 1959 utgav 14 handböcker och studieplaner. Beträffande antalet studiecirklar se ovan sid. 48 f.

Anställda: 7 heltidsanställda, varav 1 studierektor, 3 konsulenter och 3 övrig per- sonal Kurser: 14 med 420 deltagare Publikation: Kyrkans studiefront, 3 000 ex., 8 nr per år Tillgångar: 815 432: _— Skulder: 1 092 271: »— Inkomster: 509 683: —, varav kollekter 80 300: —— Utgifter: 620 503: —

4. Riksförbundet kyrklig ungdom är ett samarbetsorgan för ungdoms- arbetet inom Svenska kyrkan (ungdom över konfirmandåldem). Förbun- det har till uppgift att sammanställa och bearbeta erfarenheterna i det kyrk- liga ungdomsarbetet, anordna konferenser och utbildningskurser, utarbeta hjälpmedel samt vara organ för kontakter med andra ungdomsrörelser inom och utom landet. I förbundet samverkar de olika stiftens centralorgan för ungdomsarbete (stiftsungdomsråden) samt student-, gymnasist- och seminariströrelserna, diakonistyrelsen, missionsstyrelsen, sjömansvårdsstyrelsen och Diakoniens centrala råd. Dessa organ är företrädda i Riksförbundet kyrklig ungdoms representantskap, som är förbundets högsta beslutande organ. Förbundet har numera —— sedan år 1961 —— ett eget ungdomsledarinstitut i Sigtuna i anknytning till Svenska kyrkans lekmannaskola (byggnadskostnad 600 000 kronor). Föreståndare för institutet är förbundets generalsekreterare, som även tjänstgör som diakonistyrelsens förste ungdomssekreterare. Anställda: 1 heltidsanställd konsulent för fritidsgrupparbete (en generalsekrete— rare redovisad under diakonistyrelsen). —— 2 deltidsanställda (efter år 1959 hel- tidsanställda) konsulenter Kurser: 19 ungdomsledarkurser med sammanlagt 425 deltagare. (Det är 1961 till— komna ungdomsledarinstitutet har även 4-månaders utbildningskurser för fast anställda ungdomssekreterare)

Publikation: Kyrkans ungdom, ledartidskrift, 4 500 ex., 4 nr per år Tillgångar: 279 847: _, varav fast egendom 16 150: —

Skulder: ——

Inkomster: 245 051:—, varav statsbidrag 95 258:— och kollekter 92 609:— Utgifter: 165 151: -—

5. Sveriges kristliga studentrörelse har jämte anknutna rörelser, Sveriges '__ kristliga gymnasiströrelse och Sveriges kristliga seminariströrelse (vilken senare redovisas under ekumeniska riksorgan och numera heter Blivande lärares kristna sammanslutning), cirka 4200 medlemmar. Den bedriver verksamhet bland studenter och akademiker, dels genom sina lokalförbund, ' dels genom nära samverkan med studentprästerna, dels genom egna riks- sekreterare och dels genom centrala möten och konferenser. Lokalförbund finns i Uppsala, Stockholm, Lund, Göteborg och Malmö. Ett seniorförbund bildades år 1959. Tillsammans med Sveriges kristliga studentförening är studentrörelsen ansluten till Kristliga studentvärldsförbundet.

Anställda: 2 deltidsanställda, varav 1 generalsekreterare och 1 missions- och ut- rikessekreterare (den senare huvudsakligen avlönad av Svenska kyrkans mis- sionsstyrelse) Kurser: 6 med 300 deltagare Publikation: Vår lösen, 2 400 ex., 10 nr per år Tillgångar: 37 744: ——

Skulder: 21 708: »— Inkomster: 48 528: —, varav kollekter 29 350: — Utgifter: 53 936: -—

6. Sveriges kristliga gymnasiströrelse omfattar cirka 100 lokalförbund vid läroverken med sammanlagt omkring 1 800 medlemmar. Rörelsen verkar bland gymnasister vid såväl de högre allmänna läroverken som de tekniska gymnasierna och handelsgymnasierna, ävensom bland elever i flickskolornas två högsta klasser och realskolans högsta klass. Verksamheten bedrives dels genom heltidsanställda resesekreterare, dels genom lokalförbunden och dels genom regionala gymnasistmöten. Gymnasiströrelsen är uppdelad på fem regionala avdelningar med egna styrelser och egen mötesverksamhet.

Anställda: 3 heltidsanställda, varav 2 resesekreterare (dessutom tjänstgör diako- nistyrelsens gymnasistsekreterare som resesekreterare) och 1 Skolpräst i Stock- holm. —— 1 deltidsanställd generalsekreterare (delad med Sveriges kristliga stu- dentrörelse) Kurser: 10 gymnasistmöten med 1 700 deltagare Publikation: Gymnasisten, 1 200 ex., 10 nr per år Tillgångar: 60 795: ——

Skulder: 33 146: -— Inkomster: 57 505: —, varav kollekter 29 350: —— Utgifter: 62 405: ——

7. Ansgarsförbundet av kyrkliga juniorer är en särskild organisation för kyrkans juniorarbete (barn i åldern 10—15 år). Verksamheten bedrives i stort sett efter scoutmässiga principer. Förbundet ledes av ett förbundsråd och hade år 1959 ett 70-tal anslutna församlingskretsar med 6 000 juniorer.

Anställda: 2 heltidsanställda instruktörer. —- 5 deltidsanställda Kurser: 28 med 750 deltagare Publikation: Ansgarsjunioren, 5 000 ex., 12 nr per är (dessutom ett ledarblad, 600 ex.) Tillgångar: 47 026: -— Skulder: 11 114: — Inkomster: 23 552: —, varav statsbidrag 10 350: —- Utgifter: 36 764: ——

8. Svenska kyrkans lekmannaförbund, Kyrkobröderna, består som riks- organisation av ett generalkonvent, som hålles minst vartannat år med ombud från de 910 kårerna (24 300 medlemmar). Antalet ombud brukar uppgå till cirka 400. Generalkonventet väljer ett generalråd, som fungerar som riksorganisationens styrelse.

Anställda: 1 heltidsanställd resesekreterare. _ 4 deltidsanställda Kurser: 2 med 100 deltagare (kurserna, vilka avsåg utbildning av kår- och stu- dieledare, anordnades i samarbete med Svenska kyrkans lekmannaskola) Publikation: Kyrkobröderna, 24 000 ex., 6 nr per år Tillgångar: 89 138: _ Skulder: 20 018: —

Inkomster: 95 061: — Utgifter: 100 248: -—-

9. Stiftelsen lekmannatjänst har till huvuduppgift att genom insamling av penningmedel bidraga till avlöning av kyrkliga lekmannamedhjälpare, i första hand de vid lekmannaskolan i Sigtuna tidigare utbildade pastors- diakonerna, som arbetar i de vidsträckta lapplandsförsamlingarna. Genom anslag och lönebidrag understödes 8 pastorsdiakoner. Vidare utgår pen- sioner till 2 pastorsdiakoner och 3 änkor.

Anställda: 1 heltidsanställd sekreterare. —— 1 deltidsanställd

Kurser: 1 utbildningskurs för lekmannapredikanter med 25 deltagare (efter år 1959 har kursverksamheten utvidgats) Publikation: Lekmannatjänst, 16 000 ex., 4 nr per år

Tillgångar: 146 671: —, varav fast egendom 61 000: — Skulder: 35 317: — Inkomster: 134 267: —, varav kollekter 2 698: — och församlingsanslag 29 235: —— Utgifter: 126 063: »—

10. Kyrkliga kvinnorådet är samarbetsorgan för de olika stiftskvinno- råden resp. stiftskvinnoförbunden. Dessa är företrädda i kvinnorådets re- presentantskap, i vilket också ingår representanter för diakonistyrelsen, Diakoniens centrala råd och missionsstyrelsen. I anknytning till detta re- presentantskap finns en krets av kontaktkvinnor, företrädande olika orga- nisationer och grupper.

An.-ställda: 1 deltidsanställd sekreterare Kurser: 2 studiedagar samt 1 kontaktstämma med olika kvinnoorganisationer (kmrs- och konferensverksamheten bedrives i nära samverkan 'med S:ta Kathari- nastiftelsen) Tillgångar: 16 748: -—

Skulder: —

Inkomster: 5 131: — Utgrifter: 7 947: —

111. Föreningen kvinnliga kyrkoarbetare är ett gemenskapsorgan för kvin- non' anställda i kyrklig tjänst, såsom ungdomssekreterare, rese- och för- samlingssekreterare. Föreningen brukar anordna gemenskapsdagar för sina medlemmar (17 år 1959) en gång per år. År 1962 bildades ännu en förening av liknande typ nämligen Svenska kyrkans ungdomssekreterarförbund.

112. S:ta Katharinastiftelsen har till ändamål att bedriva kyrklig gäst- henns- och retreatverksamhet, vara en samlingspunkt för kyrklig kvinno—

7—-318107

gärning, bedriva utbildning för kyrkotjänst samt anordna kurser och kon- ferenser. Åren 1950—1959 hyrde stiftelsen Sparreholms slott i Söderman— land men flyttade därefter till ett eget hus i Österskär nära Stockholm. Stiftelsen stödes bl.a. av en understödsförening, kyrkliga kvinnorådets un- derstödsförening för S:ta Katharinastiftelsen. Som stiftelsens föreståndare tjänstgör diakonistyrelsens kvinnliga församlingssekreterare.

Anställda: 8 heltidsanställda. — 2 deltidsanställda

Kurser: 14 med cirka 500 deltagare. Sammanlagt besöktes stiftelsen av omkring 1 300 personer. På grund av omflyttningen från Sparreholm till Österskär var kurs-, konferens- och gästhemsverksamheten år 1959 mindre omfattande än vanligt Tillgångar: 181 565: _, varav fast egendom 151 000: —— (bokfört värde 602 460: _) Skulder: 416 040: —— Inkomster: 276 716: —, varav kollekter 7 269: — och församlingsanslag 13 289:— Utgifter: 330 286: -——

13. Småkyrkorörelsens centralråd har till uppgift att genom skrifter och föredrag sprida kunskap om småkyrkotankens innebörd, att samarbeta med stiftens småkyrkonämnder, att lämna församlingar och kyrkliga stiftelser råd och hjälp vid småkyrkohygge samt att företräda Svenska kyrkan i små- kyrkofrågor. Centralrådets ledamöter väljes av biskopsmötet och ett re— presentantskap, som utsetts av stiften. Rådet förvaltar den år 1957 bildade Svenska kyrkans småkyrkofond (år 1959 cirka 130 000 kronor).

Publikation: Småkyrkobladet, 4 000 ex., 1 nr per år Tillgångar: 9 690: —

Skulder: —

Inkomster: 5 013: _— Utgifter: 3 458: —

År 1962 startades en kyrkans byggnadsbyrå med uppgift att bistå för- samlingar och kyrkliga stiftelser med råd och anvisningar i byggnadsfrågor. Byrån är inrättad av diakonistyrelsen, Svenska pastoratens riksförbund och Kyrkfrämjandet i Stockholm, vilka svarar för byråns omkostnader.

14. Kapellstiftelsen Ansgars minne har till uppgift att förvalta kyrkan på Björkö i Mälaren samt främja minnet av Ansgar och hans gärning. I mån av tillgång skall också medel anslås till fortsatta utgrävningar i Birka. Anställda: 1 deltidsanställd kapellvärd och vaktmästare Tillgångar: 137 120: —, varav fast egendom 120 000: —

Skulder: 10 200: ——

Inkomster: 4 203: —, varav kollekter 575: — Utgifter: 4 516: —

15. Gratia Dei-stiftelsen bildades med uppgift att uppföra och driva ett hem för pensionerade präster och lekmän samt att bedriva ungdomsvår— dande verksamhet. Hemmet med tillhörande kapell för dagliga gudstjänster

är under uppförande i Kristianstad och har delvis tagits i anspråk för sina ändamål.

Tillgångar: 135 288: -—

Skulder: —

Inkomster: 38 928: -—— Utgifter: 7 763: —

16. För Kyrkosångens vänners stiftsorganisationer finns på riksplanet en centralkommitté. Denna är uppdelad i sektioner, nämligen en för liturgi, en för koralsång, en för körsång, en för orgelkonst och en för övrig kyrk- lig konst. Ett av centralkommittén tillsatt orgelråd står till förfogande med expertis vid ny- och ombyggnad av orglar. Någon centralt ledd kursverk- samhet förekommer ej.

Tillgångar: 1 405: —— Skulder: -—

Inkomster: 1 415: — Utgifter: 1 535: _

17. Sveriges kyrkosångsförbund, som bedriver verksamhet i samtliga stift, har som sammanhållande organ ett centralråd. Rådet vill stödja och utveckla kyrkosången och är i första hand en arbetsgemenskap för blan- dade körer (1 240 körer med 24 000 medlemmar var anslutna år 1959) men stöder även verksamheten bland barn- och ungdomskörer (cirka 1 000 kö- rer med 10 000 medlemmar).

Kurser: 2 med 140 deltagare Publikation: Kyrkosångsförbundet, 11 800 ex., 12 nr per år Tillgångar: 12 100: —

Skulder: -——

Inkomster: 90 836: —— Utgifter: 90 079: -—

18. Laurentius Petri sällskapet har till uppgift »att på vår svenska re- formationstids grundval» förnya en evangelisk tidegärdstradition. Det an— ordnar för detta ändamål studiekonvent, koraldagar, instruktionskurser m. m. och utger urkunder, som belyser det svenska gudstjänstlivets histo- ria, samt småskrifter.

Kurser: 2 med 60 deltagare Publikation: Svenskt gudstjänstliv (årsbok) Tillgångar: 13 392: —

Skulder: _—

Inkomster: 8 257: —— Utgifter: 13 270: -—

19. Förbundet för liturgi och dramatik (FLOD) bedriver kurs- och in- struktionsverksamhet i kyrkospelsfrågor, svarar för rådgivning och service

åt kyrkospelsgrupper och anordnar även självt kyrkospel. 72 kyrkospels- grupper var år 1959 anslutna till förbundet (år 1962 över 100).

Anställda: 1 heltidsanställd instruktör och regissör Kurser: 19 instruktionskurser med 400 deltagare Publikation: Evangeliskt Drama, 1 500 ex., 4 nr per år Tillgångar: 60: »—

Skulder: —

Inkomster: 21 300:—, varav statsbidrag 8 306:— och kollekter 8447:— Utgifter: 21 240: —

År 1960 bildades ett hymnologiskt institut med uppgift att inspirera till psalmförfattande och koralkomponerande, insamla och granska inkommet material samt upprätta ett hymnologiskt bibliotek på Stora Sköndals diakon- anstalt.

Samma år tillsattes av biskopsmötet en liturgisk nämnd med uppgift att följa den liturgiska utvecklingen, stimulera liturgiskt forsknings- och stu- diearbete samt ägna uppmärksamhet åt sådant arbete som kan utgöra underlag för kommande revision av kyrkans liturgiska böcker. Nämndens arbete bedrives i olika sektioner: för ritual, hymnologi, kyrkomusik och kyrkoarkitektur.

20. Stiftelsen kyrkliga filmbyrån bedriver konsultativ verksamhet inom Svenska kyrkan i frågor som rör filmproduktion, söker sprida upplysning om filmens användning i det kyrkliga arbetet samt anskaffar och tillhanda- håller film för skilda områden av kyrkligt arbete.

Anställda: 3 heltidsanställda. —- 4 deltidsanställda Tillgångar: 68 100: —— Skulder: 34 656: -— Inkomster: 81 539: — Utgifter: 89 911: -—

21. Ansgarsringen vill hjälpa och stimulera sina medlemmar till regel- bundet andakts- och gudstjänstliv. Verksamhetens årliga överskott delas lika mellan missionsstyrelsen, diakonistyrelsen och Kapellstiftelsen Ansgars minne. Antalet medlemmar uppgick år 1959 till cirka 1 200.

Kurser: 6 med 250 deltagare Tillgångar: 855: _— Skulder: -——

Inkomster: 8 023: — Utgifter: 8 067: -—

22. Arbetsgemenskapen kyrklig förnyelse, som bildades år 1959, är en gemenskap av män och kvinnor, som vill vidmakthålla och vidarebefordra den allmänneliga kyrkans tro, lära och ordningar enligt bibeln, traditionen och Svenska kyrkans hekännelseskrifter. För detta ändamål bedriver gemen-

skapen teologiskt studiearbete, utger skrifter och anordnar kongresser och arbetskonferenser.

Publikation: Meddelanden från Arbetsgemenskapen kyrklig förnyelse, 500 ex., 4 nr per år (utkom första gången år 1960)

Tillgångar: 5 253: —

Skulder: —

Inkomster: 7 535: _ Utgifter: 4 672: »—

23. Kyrkliga förbundet för evangelisk-luthersk tro arbetar för att samla kyrkfolket kring bibel och bekännelse. Förbundet har sin huvudsakliga an- slutning i bygder som varit berörda av 1800—talets kyrkliga väckelserörelser. Särskilda stiftskommittéer finns i Lunds, Göteborgs, Växjö, Skara, Karlstads och Stockholms stift. Förbundet verkar dels genom allmänna möten för präs- ter och lekmän, dels genom sin veckotidning Kyrka och folk. Kurser: 1 (för teologer) med 30 deltagare Publikation: Kyrka och folk, 9 000 ex., veckotidning

Tillgångar: 154 923: -—— Skulder: 55 335: -— Inkomster: 120 142: _, varav kollekter 605: — Utgifter: 119 517: -—

(De ekonomiska uppgifterna avser endast publikationen Kyrka och folk)

24. Kyrklig samling för väckelse är en organisation, som söker anknyt- ning till den lågkyrkliga väckelsen och som arbetar för att inom Svenska kyrkan bevara och befrämja en lågkyrklig, folklig fromhetstyp. Rörelsens verksamhet är numera av ringa omfattning.

25. Kyrklig samling kring bibeln och bekännelsen är ett samarbetsråd för olika riktningar inom Svenska kyrkan och vill i trohet mot evangelisk- luthersk tradition verka för kyrkans förnyelse på bibelns och bekännelsens grund. Kyrklig samling anordnar möten för uppbyggelse, information och opinionsbildning samt verkar för spridning av veckotidningarna Kyrka och folk (se p. 23 ovan) och Svensk pastoraltidskrift (se nedan sid. 118). Kyrk- lig samling började sin verksamhet först i slutet av år 1958. Kurs- och mötes— verksamheten är numera ganska omfattande och en resesekreterare och en pressombudsman har anställts.

Tillgångar: 2 319: -— Skulder: — Inkomster: 7 759: -— Utgifter: 10 914: -——

26. Lutherska kyrkoförbundet anordnar föreläsningsserier och konfe- renser i teologiska ämnen samt utger skrifter i bibel- och bekännelsetrogen anda.

Kurser: 1 med 20 deltagare Tillgångar: 96 278: -—— Skulder: 1 200: -— Inkomster: 4 209: -— Utgifter: 7 764: —

27. S:t Nicolai stiftelse har till uppgift att genom insanilingsarbete och anslag stödja den verksamhet för främjande av kristen själavård inom Svenska kyrkan, som bedrives av systraskapet Den Helige Andes orden. Denna orden bedriver själavårdande verksamhet bland studenter i Uppsala. Inom densamma tjänstgjorde år 1962 två vigda systrar och tre noviser.

28. Societas Sanctae Birgittae är en sammanslutning för gemenskap och uppbyggelse och anordnar kyrkliga konvent och stilla dagar. Tillgångar: 228 678: — Skulder: 60: -—

Inkomster: 234 942: — Utgifter: 11 728: —

(Bland inkomsterna ingår en under året erhållen donation om cirka 227 000 kro- nor)

29. Den apostoliska bekännelsens systrakrets är en sammanslutning för kvinnor och har till uppgift »att fördjupa, stärka och ordna medlemmar- nas andliga liv samt att verka för en kyrklig förnyelse på den apostoliska bekännelsens grund». Systrakretsen anordnar konferenser och stilla dagar samt verkar i nära anslutning till den prästerliga sammanslutningen Den apostoliska bekännelsens brödraskap (se nedan sid. 118).

30. Sveriges religiösa reformförbund vill — i avsikt att bringa kyrkans lära till större samklang med vår tids kultur och vetenskap — verka för »en andlig frigörelse till en förenklad och fördjupad religiös åskådning i evangeliets anda utan dogmatisk bundenhet».

Kurser: 1 konferens med 60 deltagare Publikation: Religion och kultur, 700 ex., 4 nr per år Tillgångar: 5 115: —

Skulder: 1 673: ——

Inkomster: 7 128: »— Utgifter: 7 578: —

31. Sveriges kyrkliga lärarförbund verkar för frivillig fortbildning av lärare i kristendom och för samarbete i olika former mellan kyrka och skola. År 1959 var förbundets medlemsantal cirka 2 000 och lokalföreningarnas antal 47.

Anställda: 2 deltidsanställda Kurser: 14 pedagogiska studiedagar med 4 000 deltagare Publikation: Kyrka och skola, 4 500 ex., 7 nr per år Tillgångar: 1 172: -—

Skulder: ——

Inkomster: 34 556: —

Utgifter: 34 092: -——

32. Samfundet Pro Fide et Christianismo stöder kristen undervisning och fostran genom att utge kristen litteratur samt utdela stipendier till teologie studerande och bidrag till Fjellstedtska skolans verksamhet. Under de se- naste åren har samfundet också ekonomiskt understött anställandet av fri- villiga konfirmandlärare (kateketer) istorstadsförsamlingar.

Tillgångar: 2 173 625: —, varav fast egendom 1 584 000: —- Skulder: 258 897: _

Inkomster: 124 546: — Utgifter: 121 873: ——

33. J. E. Frykbergs stiftelse har till uppgift att ekonomiskt stödja olika former av frivilligt kyrkligt arbete, ungdoms- och bildningsarbete, kristen upplysningsverksamhet o. s. v.

Tillgångar: 344 578: —, varav fast egendom 220 000: — Skulder: 9 907: —

Inkomster: 44 564: — Utgifter: 46 204: —

34. Lutherstiftelsen befrämjar kristendomsundervisning och teologisk ut- bildning genom att utge skrifter, tillhandahålla material för söndagssko- lans verksamhet samt ge understöd åt teologie studerande i form av sti- pendier, räntefria län o. dyl.

Anställda: 1 deltidsanställd Publikation: Lutherstiftelsens tidskrift (medlemsblad) Tillgångar: 41 070: ——

Skulder: _

Inkomster: 52 895: —, varav kollekter 1 798: — Utgifter: 55 888: -—

35. Stiftelsen för Sverige och kristen tro verkar för uppväckande och stärkande av kristen tro och fosterlandskärlek. Stiftelsen bedriver upp- lysningsverksamhet genom föredrag och föreläsningar samt anslår medel till andra organisationer och organ, som arbetar i linje med stiftelsens upp— gift. Bl. a. anslås medel för utgivande av tidskriften »Vår lösen».

Anställda: 1 deltidsanställd Kurser: 10 (deltagarantal ej angivet) Tillgångar: 503 185: ——

Skulder: 29: — Inkomster: 23 732: — Utgifter: 24 815: »—

36. S:t Ansgars stiftelse bildades år 1949 i syfte att i Uppsala inrätta ett kyrkligt studenthem, inrymmande bostäder för manliga och kvinnliga studerande, inskrivna vid Uppsala universitet. Hemmet blev inflyttnings- klart på hösten är 1960. Det omfattar bostäder för 127 studerande samt samlingslokaler och kapell. Förvaltningen av studenthemmet omhänder- haves av en särskild dotterstiftelse, Stiftelsen Ansgarsgärden. S:t Ansgars stiftelse utövar genom sin styrelse tillsyn över hemmet och utser dess före- ståndare.

Publikation: Meddelanden från S:t Ansgars stiftelse, 4 000 ex., 4 nr per år Tillgångar: 1 252 818:—, varav fast egendom 1 088 732:— Skulder: 929 544: -— Inkomster: 78 279:—, varav kollekter 39 422: — Utgifter: 930 912: -—

37. Laurentiistiftelsen har i Lund inrättat ett studenthem för manliga studerande inom samtliga fakulteter. Till studenthemmet hör ett kapell, där det hålles söndagliga högmässor och regelbundna andaktsstunder. Student- hemmet användes under sommarferierna som studie- och rekreationshem och upplåtes då även för andra än studenter.

Anställda: 2 heltidsanställda. -— 4 deltidsanställda, varav 1 präst (föreståndare) och 3 övrig personal Publikation: Meddelande från Laurentiistiftelsen, 2 800 ex., 4 nr per år Tillgångar: 492 290: —, varav fast egendom 418 000: —— Skulder: 449 315: -—

Inkomster: 72 279: _, varav kollekter 39 422: —- Utgifter: 30 617: —

38. Stiftelsen Norrbyska studenthemmet äger ett studenthem i Uppsala, som tillkommit dels för att genom billiga bostäder bereda teologie stude- rande ekonomisk lättnad under deras vistelse vid universitetet, dels för att ge tillfälle till kamrat- och hemliv under studietiden.

Anställda: 3 heltidsanställda. — 2 deltidsanställda Tillgångar: 106 571 : —, varav fast egendom 92 000: — Skulder: 41 341: -—

Inkomster: 41 411: _— Utgifter: 40 419: —-

39. Övre och nedre Fjellstedtska studenthemmen, vilka har gemensam styrelse, har till uppgift att bereda bostäder i hemmiljö för universitetsstu— derande (med företräde för teologer). I vart och ett av hemmen finns 17 studentrum.

Anställda: 4 heltidsanställda. — 2 deltidsanställda Tillgångar: 318 167: —-, varav fast egendom 244 000: — Skulder: 75 700: -—-

Inkomster: 82 657: — Utgifter: 82 541: —

40. Stiftelsen kyrkliga arbetsfonden, bildad år 1958, har till ändamål att skapa en fond till stöd för företag och åtgärder av rikskyrklig karaktär, att förvalta fondens tillgångar samt att med fondens kapital och avkastning tillgodose aktuella behov och initiativ, för vilka särskilda insatser fordras. Stiftens arbetsfonder inbetalar som regel årliga bidrag till riksfonden. Fondens representantskap, i vilket ärkebiskopen är ordförande, utgöres av samtliga i tjänst varande biskopar samt en präst och en lekman från varje stift. En särskild förvaltningsnämnd är tillsatt.

Tillgångar: 166 238: -— Skulder: 6 626: -—

Inkomster: 73 606: -—- Utgifter: 35 128: -—

41. Svenska pastoratens riksförbund har till ändamål att tillvarataga pastoratens och församlingarnas gemensamma intressen och bistå dem vid fullgörandet av deras uppgifter. Medlemskap i riksförbundet kan vinnas endast av stiftsförbunden. Riksförbundets beslutanderätt utövas av full- mäktige. Förbundets verkställande organ är en styrelse som utses av full— mäktige. Riksförbundet tillhandahåller rättshjälp och annan hjälp samt bedriver i övrigt informerande och utredande verksamhet.

Anställda: 2 heltidsanställda, varav 1 jurist och 1 präst. —— 1 deltidsanställd Publikation: Tidskrift för pastoratsförvaltning, 11 000 ex., 8 nr per år (efter år 1959 10) Tillgångar: 237 258: -—

Skulder: 1 398: -— Inkomster: 152 172: -— Utgifter: 141 569: ——

_» bereda hem åt frivilligt arbete för luthersk tro och kyrklig bildning i vårt land».

Stiftelsens verksamhet bedrives efter tre linjer: 1. skolverksamhet (en t folkhögskola och ett statsunderstött humanistiskt internatläroverk med * realskola och gymnasium för pojkar och flickor med tillhopa 570 elever är 1959) 2. kurs- och konferensverksamhet samt 3. gästhemsverksamhet.

Till stiftelsen hör ett bibliotek, som räknar 70 000 volymer, ett arkiv för tidningsurklipp med över 1 000 000 klipp samt ett kapell. Stiftelsen äger och driver även ett lantbruk om cirka 60 tunnland inom Sigtuna stads gränser.

: | 42. Sigtunastiftelsen har enligt sina stadgar till uppgift »att stödja och i

Anställda: 133 heltidsanställda, varav 36 lärare, 7 för administration och förvalt- ning, 4 vid bibliotek och klipparkiv, 70 vid gästhem och skolhushåll, 5 vaktmäs- tare, 8 för arbete å planteringar och fastigheter samt 3 vid lantbruket. _ 14 del- tidsanställda, varav 7 lärare, 2 vid bibliotek och klipparkiv samt 5 vid gästhem och skolhushåll Kurser: 38 med 2 300 deltagare (kurserna omfattade teologiska, sociala och kul- turella—ämnen samt vände sig till bl. a. präster, konstnärer, arkitekter, kyrko- spelare, psykoterapeuter, lärare, studenter och gymnasister) Publikation: Stiftelsen är delägare i tidskriften Vår lösen, som kan betraktas som ett stiftelsens organ Tillgångar: 6 277 954: —, varav fast egendom 5 192 600: _ Skulder: 3 973 869: _ Inkomster: 3100 269: _, varav statsbidrag 802 960: _ och landstingsbidrag 24 775: _ Utgifter: 3 101 588: _

43. Geijerskolan i Ransäter är en folkhögskola, som särskilt ser som sin uppgift »att förvalta arvet från, hela Geijer: skalden, forskaren, musikern och den kristna kulturpersonligheten'». Skolans verksamhet bedrives på kyrklig grund men utan något bestämt organisatoriskt samban-d med Sven- ska kyrkan. År 1959 var antalet elever 110. Vid sidan av folkhögskolans ordi- narie kurser anordnas om somrarna en »folkhögskola för gymnasister» un- der 5 veckor (20 deltagare är 1959). Skolan användes också som kursinsti— tut och gästhem.

Anställda: 12 heltidsanställda, varav 5 lärare och 7 ekonomipersonal. _ Ett växlande antal deltidsanställda Kurser: 2 sång- och instrumentalveckor med'100 deltagare. Uppgift om antalet deltagare vid ett 30-tal kortare kurser av olika slag saknas. En akademisk som- markurs på 3 veckor brukar ordnas för bl. a. studenter och lärare Publikation: Elevförbundets tidskrift, 500 ex., 2 nr per år Tillgångar: 445 303: _, varav fast egendom 306 700: _ Skulder: 53 505: _ Inkomster: 408 553: _, varav statsbidrag 141 307: —, landstingsbidrag 30 000: —, stats- och landstingsbidrag (ej åtskilda i redovisningen) 38 570: _, kollekter 5 210: _ och församlingsanslag 7 000: _ Utgifter: 379 488: _

44. Fjellstedtska skolan är ett statsunderstött internatläroverk med real- skola i tre klasser och gymnasium i fyra ringar med särskild av Kungl. Maj :t fastställd studiegång. Läroverkets uppgift är att, genom en kvalifi- cerad studentexamen, till akademiska studier förbereda dem som önskar ägna sig åt tjänst som präster, missionärer eller kristendomslärare. Skolan, vars verksamhet började år 1862, inriktar främst sin, rekrytering på äldre och medellösa elever. Cirka 800 präster eller teologer har under årens lopp kommit från skolan. År 1959 var antalet elever 129.

Anställda: 11 heltidsanställda, varav 1 rektor, 3 lektorer och 7 ekonomipersonal. _ 39 deltidsanställda, varav 25 timlärare och 14 övrig personal

Publikation: Årsskrift (organ för föreningen Gamla Fjellstedtare), 800 ex. Tillgångar: 3 301 890: —, varav fast egendom 980 000: _ Skulder: 205 644: _

Inkomster: 662 283: _, varav statsbidrag 210 750: — och kollekter 96 463: — Utgifter: 620 051: _

45. Göteborgs enskilda gymnasium för blivande präster är ett fyraårigt gymnasium med helklassisk linje. Skolan, som grundades år 1924, vill föra fram ungdomar som ämnar bli präster till studentexamen. Hittills har av skolans elever mer än 100 prästvigts. År 1959 var antalet elever 26. Skolan erhöll år 1962 nybyggda lokaler.

Anställda: 14 deltidsanställda, varav 12 lärare och 2 övrig personal Publikation: Hälsning från prästgymnasiet i Göteborg, 1 800 ex., 6 nr per år Tillgångar: 113 575: _

Skulder: _

Inkomster: 84 284: _, varav kollekter 45 909: — Utgifter: 78 500: _

b. Social — diakonal verksamhet

46. Diakoniens centrala råd består av föreståndarna för de fem diakoni- anstalterna och är ett samarbetsorgan för dessa anstalter. Rådet har ledande uppgifter inom diakoniens stiftsorganisation och organiserar vidare vissa in- samlingar.

Anställda: 1 heltidsanställd generalsekreterare (präst) Kurser: Rådet anordnar veckokurser rörande diakonifrågor på olika platser i landet, minst 4 gånger per år (deltagarantal för år 1959 ej uppgivet). Stiftens diakonisekreterare brukar dessutom samlas till en årlig konferens

Publikationer: Diakoni, 6 800 ex., 8 nr per år. _ Årsskriften Kyrka och tjänst Tillgångar: 51 183: _ Skulder: 18 619: —

Inkomster: 106 087: _, varav församlingsanslag 64 811 : _ Utgifter: 77 010: _

47. Ersta diakonissanstalt, Stockholm, bedriver verksamhet efter föl- jande linjer:

1. Utbildningsverksamhet: a) diakonissutbildning (jfr ovan sid. 52), b) sjukskötcrskeuthildning vid av staten godkänd sjuksköterskeskola, där de flesta av diakonissorna får sin utbildning men där även sjuksköterske- elever, som icke ämnar bli diakonissor, utbildas. _ Det sammanlagda anta- let elev-er år 1959 var 60.

2. Sjukvård: a) kroppssjukhus med medicinsk och kirurgisk avdelning (107 Vårdplats—er) samt kirurgisk poliklinik b) sjukhem för kroniskt sju- ka (15 vårdplatser); båda dessa institutioner är belägna vid anstalten i Stockholm c) arbetshem för kvinnliga epileptiker på Erstagården i Nacka (29 vårdplatser). Anstalten har nyligen erhållit en donation för uppförande av ett nervsj ukhemi anslutning till sjukhuset i Stockholm.

3. Åldringsvård: a) ålderdomshem för diakonissor i Stockholm (50 platser) b) hem för blinda kvinnor i Uppsala (15 platser).

4. Ung-domsvård: inackorderingshem för unga flickor (Lännahemmet i Drevviken), som drives i samarbete med Unga kvinnors värn (15 platser).

5. Gästhemsverksamhet: a) hospits i Stockholm b) Sjötorps gästhem i Huddinge c) Erstahus i Mölle. (Sammanlagt ett 80-tal platser.)

6. Vilohem för diakonissor: ett i Leksand, ett på Värmdö och ett i Sö- dertälje (sålt efter år 1959) ; sammanlagt cirka 50 platser.

7. Oblattillverkning: denna tillgodoser Svenska kyrkans hela behov av oblater och sker vid anstalten i Stockholm.

8. Paramentavdelning: tillverkning av kyrkliga textilier. Av på anstalten utbildade, år 1959 i tjänst varande 263 diakonissor var 118 i församlingstjänst, 61 i statlig eller kommunal tjänst och 84 i annat arbete. Av de sistnämnda var 48 verksamma vid anstaltens egna inrätt- ningar och 5 i utlandstjänst.

Anställda: 220 heltidsanställda, varav 3 präster, 48 diakonissor, 6 läkare, 10 sjuk- sköterskor, 64 övrig sjukvårdspersonal, 40 ekonomipersonal och 49 övrig perso- nal. _ 21 deltidsanställda, varav 2 läkare, 2 sjuksköterskor, 12 diakonissor och 5 övrig personal Kurser: 1 diakonikurs för kvinnlig ungdom med 80 deltagare Tillgångar: 20 287 359: _, varav fast egendom 15 139 600: _

Skulder: 14 791 431 : _

Inkomster: 6673 835:—, varav statsbidrag 59 500:— och kollekter 179 308:— Utgifter: 6 602 917: _

48. Diakonissanstalten Samariterhemmet, Uppsala, har följande verk- samhetsgrenar :

1. Utbildningsverksamhet: a) diakonissutbildning (24 elever är 1959) b) sjuksköterskeutbildning vid av staten godkänd sjuksköterskeskola (48 elever är 1959).

2. Sjukvård: a) Samariterhemmets sjukhus i Uppsala med medicinsk och kirurgisk avdelning (85 vårdplatser) b) Samariterhemmets nervsjuk- hem i Uppsala (25 vårdplatser).

3. Ungdomsvård: Kållereds flickhem för missanpassad ungdom (23 platser).

4. Åldringsvård: sjukhem i Ö. Vemmenhög (7 vårdplatser).

5. Gåsthemsverksamhet: diakonisshuset i Uppsala.

6. Vilohem: i Leksand, Marielund och Korsnäs. Efter år 1959 har Samariterhemmet uppfört ett pensionärshem för diako- nissor och missionärer (i mån av plats även för andra). Hemmet rymmer 47 enrumslägenheter, 4 tvårumslägenheter och 12 vårdplatser. Byggnadskost- naderna uppgick till 2 200 000 kronor. En ny byggnad för sjuksköterske— skolan planeras. Av på anstalten utbildade, år 1959 i tjänst varande 178 diakonissor var 51

? i.

i församlingstjänst, 35 i statlig eller kommunal tjänst och 92 i annat arbete. Av de sistnämnda var 22 verksamma vid anstaltens egna inrättningar, 27 på olika sjukvårdsanstalter och 8 i utlandstjänst.

Anställda: 126 heltidsanställda, varav 2 präster, 24 diakonissor, 10 sjuksköterskor, 5 läkare, 3 konsulenter, 45 sjukvårdspersonal och 37 övrig personal. _ 13 del- tidsanställda, varav 4 sjuksköterskor, 8 sjukvårdspersonal och 1 ekonomipersonal Kurser: 2 diakonikurser för ungdom med 35 deltagare. (Samariterhemmets loka- ler användes dessutom i stor utsträckning för olika kyrkliga organs konferenser) Tillgångar: 6 298 365: _, varav fast egendom 4 838 300: _

Skulder: 4 412 910: _ Inkomster: 2 683 424: _, varav landstingsbidrag 1 154 532: _ och kollekter 126 843: _ Utgifter: 2 785 125: _

49. Göteborgs diakonissanstalt redovisar följande arbetsgrenar:

1. Diakonissutbildning (23 elever är 1959).

2. Åldringsvård: pensionärs- och sjukhemmet i Bräcke Västergård (42 vårdplatser) .

3. Vård och behandling av CP-skadade barn och ungdomar: Bräcke Ös- tergård (30 vårdplatser). Ett skolhem för CP-barn med 30 internat- och 20 externatplatser är under uppförande. Av på anstalten utbildade, år 1959 i tjänst varande 81 diakonissor var 41 i församlingstjänst, 18 i statlig eller kommunal tjänst och 22 i annat arbete. Av de sistnämnda var 9 i utlandstjänst.

Anställda: 58 heltidsanställda, varav 2 präster, 1 läkare, 1 diakonissa, 4 sjuk- sköterskor, 9 barnsköterskor, 3 sjukgymnaster, 3 förskollärare, 24 sjukvårdsper- sonal och 11 övrig personal. _ 4 deltidsanställda Kurser: 1 diakonikurs för ungdom och 1 utbildningskurs i CP-vård med samman- lagt 46 deltagare

Tillgångar: 3 105 652: _, varav fast egendom 1 666 900: — Skulder: 3 059 483: _ Inkomster: 737 355:_, varav statsbidrag 2000:_ och kollekter 30 101:— Utgifter: 775 917: _

50. Vårsta diakonissanstalt, Härnösand, har följande verksamhetsgre- nar:

1. Utbildningsverksamhet: a) diakonissutbildning (19 elever är 1959) b) hemsysterutbildning vid av staten erkänd hemsysterskola (36 elever) c) kurser för ålderdomshemsföreståndarinnor (två femmånaderskurser, 14 deltagare).

2. Epileptikervård: hem för kvinnliga epileptiker i Härnösand (19 vård- platser, utbyggnad till 30 platser planeras).

3. Konvalescent- och gästhem: i Viskan, Medelpad (24 platser). Fristads kronikerhem i Härnösand (30 platser) utgör särskild stiftelse med egen styrelse och ekonomi men har nära samarbete med diakoniss- anstalten.

Av på anstalten utbildade, år 1959 i tjäns-t varande 82 diakonissor var 211 i församlingstjänst, 44 i statlig eller kommunal tjänst och 17 i annat arbette. Av de sistnämnda var 11 verksamma vid anstaltens egna inrättningar och 2 i utlandstjänst.

Anställda: 34 heltidsanställda, varav 1 präst, 11 diakonissor, 12 sjukvårdsperso- nal och 10 övrig personal. _ 26 deltidsanställda, varav 20 timlärare, 2 läkare O(ch 4 övrig personal Tillgångar: 2 122 125: _, varav fast egendom 1 173 500: _

Skulder: 456 973: _ Inkomster: 1 057 496: _, varav statsbidrag (till hemsysterskolan) 125 568: _, landstingsbidrag 71 076: _, stats- och landstingsbidrag (ej åtskilda i redoviis- ningen) 86 517: _ samt kollekter 73 836: — Utgifter: 1 040 425: _

51. Svenska diakonanstalten Stora Sköndal, Stockholm, bedriver verlk- samhet efter följande linjer:

1. Utbildningsverksamhet: utbildning av a) diakoner (jfr ovan sid. 522) b) kyrkokamrerare c) kyrkokantorer (startade först hösten 1959) d) seo- cialarbetare e) sjukvårdare (tvåårig sjukvårdarutbildning för kvinnor O(ch män). _ Det sammanlagda elevantalet vid anstalten var år 1959 173.

2. Diakonal-social verksamhet: a) epileptikervård vid klinik med 14 manliga observationsplatser och poliklinik samt vårdavdelningar med plats för 215 epileptiker (fr. o. m. är 1961 cirka 250 platser) b) åldringsvård wid gästhem, pensionärshem, pensionärsvillor och sjukhem för långtidssjul—ka gamla (cirka 110 platser) c) nykterhetsvård vid vårdanstalt för alkoholmisss- brukare i Järlåsa (110 vårdplatser) d) arbetsvård för psykiskt skadade: i samarbete med Kungl. Arbetsmarknadsstyrelsen.

3. Kursverksamhet: kurser för präster i socialvård och diakoni, utbllld- ningskurser för kyrkvaktmästare samt diakonikurser för pojkar. Av på anstalten utbildade, år 1959 i tjänst varande 286 diakoner var 144 i församlingstjänst, 116 i statlig eller kommunal tjänst och 126 i annat air- bete (verksamma vid anstaltens egna inrättningar, i stiftsarbete, vid vårrd- anstalter, i stadsmissioner eller i utlandstjänst).

Anställda: 147 heltidsanställda, varav 3 präster, 24 diakoner, 2 läkare, 5 läratre, 7 terapeuter, 23 sjukvårdare och 83 övrig personal. _ Cirka 80 deltidsanställcda. varav de flesta timlärare vid diakonskolan Kurser: 3 (1 kurs i socialvård och diakoni för präster, 1 kurs för kyrkvaktmiäs- tare och 1 diakonikurs för ungdom) med cirka 40 deltagare Publikation: Diakonven, 8 000 ex., 1 nr per år Tillgångar: 13 496 219: _, varav fast egendom 10 000 000: _

Skulder: 13 497 934: _ Inkomster: 5 607 520: _, varav statsbidrag 1 342 762: _, kollekter 102 343: _ och församlingsanslag 21 340: _ Utgifter: 5 730 099: _

52. Lutherska världsförbundets svenska sektion har till uppgift att tjänst— göra som Svenska kyrkans kontaktorgan med Lutherska världsförbundet, som omfattar ett 60-tal medlemskyrkor från 34 länder och har till syfte att stärka gemenskapen mellan de lutherska kyrkorna samt stödja lutherska grupper i behov av andligt och materiellt bistånd. Huvudparten av den svenska sektionens arbete består i insamlingsarbete för Lutherska världs- förbundets s. k. Världshjälp. För denna hjälpverksamhet finns en särskild kommitté inom den svenska sektionen. Efter år 1959 har sektionen organi- serats i sex olika kommittéer: för hjälpverksamhet, mission, flyktingarbete, stipendieutdelning, emigrantvård och teologisk studieverksamhet. Sektio— nen har en utbyggd stiftsorganisation med ombud i varje stift. Den svenska sektionens insamlingsarbete, Lutherhjälpen, har är från är starkt utvecklats. Verksamhetsåret 1956—1957 insamlades 400 000 kronor, 1957—1958 750 000 kronor, 1958—1959 1 100 000 kronor, 1959_1960 3 600 000 kronor, 1960—1961 6 500 000 kronor och 1961—1962 cirka 10 000 000 kronor. Huvudparten av beloppen har anslagits till Lutherska världshjälpen i Geneve, som förmedlat svenska anslag till en rad lutherska minoritetskyrkor i t. ex. Polen, Östtyskland, Tjeckoslovakien, Jugoslavien, Österrike, Frankrike och England, till de nödhärjade områdena i Fjärran Östern, Främre Orienten och Indien samt till Lutherska världsförbundets arbete för själavård och församlingsbildningar i Latinamerika och till dess radiomission i Afrika. Lutherhjälpen har också arbetat i anslutning till Förenta nationernas »Världsflyktingår» och övrigt flyktingarbete. Genom Lutherhjälpen har Svenska kyrkan fått en rad vänortsförsamlingar fram- för allt i Österrike men också i Jugoslavien, ltalien och Frankrike.

Anställda: 11 heltidsanställda, varav 1 direktor (präst), 1 ställföreträdande di- rektor, 1 resesekreterare (ytterligare 1 anställd efter år 1959) och 8 administra- tionspersonal. _ 2 deltidsanställda Kurser: 1 informationsdag i samband med årsmöte, 50 deltagare Publikation: Lutherhjälpen, 50 000 ex., 6 nr per år Tillgångar: 314 226: , varav fast egendom 106 223: —

Skulder: 86 163: _ Inkomster: 1 118 660: _, varav kollekter 391 300: — och församlingsanslag 19 560: _ Utgifter: 1 050 573: _

53. Hjälp åt åldriga flyktingar är en underkommitté till Lutherska världs- förbundets svenska sektion men bedriver ett självständigt insamlingsarbete (de senaste åren inbringande cirka 225 000—250 000 kronor per år). Kom- mittén har till uppgift att omhändertaga åldriga flyktingar i Sverige intill dess de erhållit svenskt medborgarskap. I verksamheten utnyttjas den av stiftelsen Hem för åldriga flyktingar ägda Kumla herrgård i Tyresö försam- ling. År 1959 fanns 20 flyktingar på Kumla herrgård, år 1962 15. Verksam- heten är numera under avveckling.

Tillgångar: 153 315: —, varav fast egendom 80 700: _ Skulder: 31 760: _

Inkomster: 322 189: _ Utgifter: 349 664: _

54. Svenska kyrkohjälpen har bildats på biskopsmötets initiativ och bedriver insamlingsarbete för kyrklig och humanitär hjälpverksamhet i andra länder. Kyrkohjälpens insamlade medel förmedlas genom Kyrkornas världsråd i Geneve. Hjälpinsatserna har i första hand skett i form av flyk- tinghjälp i Grekland, spetälskevård, brunnsborrning och startande av små- industrier i Syd-Indien, kyrklig verksamhet i Östtyskland samt under de senaste åren brunnsborrning och flyktinghjälp i Afrika (Tanganyika, Nord- Rhodesia, Kongo, Algeriet). Kyrkohjälpen har egen stiftsombudsorganisa- tion. År 1959 insamlades 1 300 000 kronor, år 1960 2 000 000 kronor och år 1961 3 000 000 kronor.

Anställda: 2 heltidsanställda, varav 1 kamrer och 1 resesekreterare. — 5 deltids— anställda, varav 1 redaktör och 4 administrativ personal Kurser: 1 (för stiftsombuden) med 20 deltagare Publikation: Svenska kyrkohjälpven, 35 000 ex., 4 nr per år Tillgångar: 1 261 388: _ Skulder: 6 930: _

Inkomster: 1 330 366: _ Utgifter: 1 403 741: _

55. Gustaf-Adolfsföreningarna, vilka finns i Stockholm, Göteborg, Norr- köping, Lund och Båstad, har till uppgift att understödja protestantiskt församlingsliv i icke-protestantiska länder. De insamlade medlen har sänts till bl. a. Polen, Italien, Österrike och Spanien. Föreningarna arbetar i in- tim kontakt med Gustaf—Adolfsföreningarna i Tyskland och Österrike. Tillgångar: 170 675: _

Skulder: 14 901: _ Inkomster: 147 192: _, varav kollekter 137 511 : _ Utgifter: 151 361 : _

56. Svenska kyrkans utlänningsnämnd är tillsatt av biskopsmötet och har till uppgift att i samarbete med förefintliga organisationer för kyrk- ligt flyktingarbete inom landet främja den kyrkliga omvårdnaden om icke- svenska medborgare, som vistas i Sverige, särskilt flyktingar, vilka ej till- räckligt behärskar det svenska språket. Nämnden har under sig särskilda kommittéer för olika språkgrupper: för finsktalande, balter och tyskta- lande.

Tillgångar: 15 786: _ Skulder: _

Inkomster: 42 138: _ Utgifter: 29 790: _

113 e. Sjömansvård 57. Svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse utövar kyrkans verksamhet bland svenska sjömän och andra landsmän i utlandet _ däri dock ej inbe- gripen vården av de utländska svenska församlingar, som erhållit av Kungl. Maj:t godkänd kyrkoordning, nämligen församlingarna i Paris, London, Köpenhamn, Berlin, Oslo, Helsingfors och Buenos Aires. Sjömansvårds- styrelsen har även fått i uppdrag att i mån av tillgångar understödja kyrk- lig verksamhet bland svensktalande trosförvanter i utlandet.

Verksamhet bedrevs år 1959 på följande 26 platser (namnet på orter, där sjömansvårdsstyrelsen äger sjömanskyrka med tillhörande lokaler, nedan kursiverat): Aberdeen, Alexandria, Antwerpen, Bombay, Buenos Aires, Danzig, Dunkerque, Gdynia, Gent, Genua, Hull, Köpenhamn, Lissabon, London, Melbourne, Middlesborough, West Hartlepool, Misiones, Narvik, Oslo, Philadelphia, Rio de Janeiro, Rotterdam, San Francisco, Skagen och Stettin. Efter år 1959 har verksamhet påbörjats i Sydney och Lima samt verksamheten i Dunkerque och San Francisco överflyttats till Rouen resp. San Pedro. År 1962 övergick också sjömanskyrkan i Hirtshals i sjömans- vårdsstyrelsens ägo. På 18 av de angivna platserna äger således sjömans- vårdsstyrelsen sjömanskyrka med tillhörande lokaler. I Genua, Philadel- phia, San Pedro och Sydney arbetar den svenska sjömansvården i norska sjömanskyrkor, i Lima och Lissabon (på det senare stället endast säsong- verksamhet) i danska sjömanskyrkor. I Bombay äges kyrkan av Handels- flottans vålfårdsråd. Fr. o. m. juli 1962 har sjömansvårdsstyrelsen åtagit sig att avlöna sjömansprästen i Hamburg, där sjömanskyrkan äges av Evangeliska fosterlands—stiftelsen. I Köpenhamn och Oslo disponerar sjö- mansvården för sin verksamhet de svenska församlingarnas kyrkor.

Verksamheten vid de olika arbetscentra består av gudstjänster, samkväm, läsrums- och biblioteksverksamhet, rådgivning, båtbesök, sjukbesök, ar- rangerande av sport och sightseeing m. m. Nedanstående statistik avspeg- lar verksamhetens utveckling:

1913 1938 1948 1959

Antalet läsrumsbesök ................ 50 481 210 981 178 483 300 890 Deltagare i gudstjänster .............. 35 976 81 790 55 788 85 437 Deltagare i samkväm, fester och an-

daktsstunder ...................... 20 412 72 123 49 903 95 642 Antalet skrivna brev å läsrummen ...... 13 704 45 810 57 538 101 679 Prästers och assistenters skeppsb-esök . . 7 581 13 044 9 224 18 799 Prästers och assistenters sjukbesök . . . . 3 127 2 701 1 817 2 093

För sjömansvården inom landet finns ett särskilt utskott, tillsatt av sjö- mansvårdsstyrelsen (se ovan sid. 75 ff., där denna verksamhet är redovisad). Anställda: I styrelsens sekretariat: 10 heltidsanställda, varav 1 generalsekreterare, 1 biträdande sekreterare, 1 resesekreterare (tjänsten indragen efter år 1959) och 8—318107

7 administrativ personal, samt 2 deltidsanställda. _ I utlandet: 48 heltidsanställda, varav 22 sjömanspräster, 3 diakonutbildade assistenter (numera 5), 5 andra assis- tenter och 18 husmödrar Publikationer: Ute och Hemma, 15100 ex. (julnr 53000 ex.), 13 nr per år. — De Våra i Främmande Land (medföljer Svenska kyrkans missionsstyrelses tid- ning Utblick, 31 500 ex., 12 nr per år) Tillgångar: 1 876 929: _, varav fast egendom 1 350 000: _ Skulder: 1 001 373: _ Inkomster: 1 795 370:—, varav statsbidrag 6000:_, lönebidrag ur kyrkofonden 176 400: _ och kollekter 272 431 : — Utgifter: 1 639 909: _ »

&. Mission (se vidare tabell 25) 58. Svenska kyrkans missionsstyrelse bedriver verksamhet i utlandet på följande arbetsfält:

1. I Sydafrika (Natal, Zululand och Johannesburg). Verksamheten upp- togs i Sydafrika är 1876. Efter bildandet av den evangelisk-lutherska kyrkan i Södra Afrika, sydöstra regionen, är 1960, har missionsstyrelsens missions- område uppgått i denna kyrka.

2. I Syd-Rhodesia påbörjades missionsstyrelsens arbete är 1903. Led- ningen av detta arbete kommer att från år 1963 överföras till Syd—Rhode- sias evangelisk-lutherska kyrka.

3. I Tanganyika inleddes missionsstyrelsens arbete, i Bukoba, år 1947. Allt arbete och all egendom är sedan juni 1961 överförd på Nordvästra Tanganyikas evangeliska kyrka.

4. I Indien övertog missionsstyrelsen Svenska missionssällskapets arbe— te år 1876. Allt arbete är sedan år 1950 ställt under den Evangelisk-lutherska Tamulkyrkans ledning och all egendom har överlämnats till denna kyrka.

5. I Malaya har missionsstyrelsen fr. o. m. är 1961 i samarbete med Tamulkyrkan upptagit verksamhet bland de där bosatta tamulerna.

6. I Hongkong samarbetar missionsstyrelsen med Lutherska världsför- bundet.

7. I Japan och Hongkong bedriver missionsstyrelsen sedan år 1941 verk- samhet i nära samarbete med den Nordiska kristna buddistmissionen (jfr nedan sid. 116). Beträffande de olika verksamhetsgrenarna och deras omfattning, sådan denna avspeglas i den ekonomiska insatsen, har missionsstyrelsen lämnat följande uppgifter (avseende år 1960) :

Sjukvård i Afrika och Indien .............................. Kr. 965 000: — Socialvård i Hongkong .................................... » 29 000:— Evangelisation i Afrika och Asien .......................... » 1 131 510:— Skolverksamhet i Afrika och Asien .......................... » 981 448: — Teologisk utbildning i Afrika och Asien ...................... » 1 208 525: _ Prästutbildning i Hongkong ................................ » 95 000: —

Såväl sjukvården på missionsstyrelsens arbetsområden i Afrika som skol- verksamheten i Syd-Rhodesia, Tanganyika och Indien erhåller betydande anslag från respektive länders myndigheter.

Beträffande egendomen har uppgivits, att de kyrkor, missionärsbostäder, skolor, sjukhus sam-t byggnader för andra ändamål, som missionsstyrelsen byggt i Afrika och Asien, kommer _ i den mån detta ännu icke skett — att överlämnas till de inhemska kyrkorna. I Indien äger missionsstyrelsen en byggnad för den svenska skolan i Kodaikanal, ett tiotal hus för missionä- rernas sommarvistelse på samma plats samt en missionärsbostad (sam- manlagt värde cirka 400 000 kronor).

Missionärernas antal uppgick till 205, fördelade på följande yrkeskatego- ner:

35 präster 11 läkare 16 diakonissor 20 sjuksköterskor

5 diakoner 70 missionärshustrur 5 kvinnliga distriktsmissionärer 14 övriga missionsarbetare (kontoris- 29 lärare ter, ingenjörer m. fl.)

I hemlandet bedriver missionsstyrelsen gästverksamhet vid två gästhem, ett i Uppsala (16 platser, 4 heltidsanställda) och ett i Tyringe (38 platser, 6 heltidsanställda). Styrelsen äger vidare 24 missionärsbostäder, huvudsak- ligen i bostadsrättsföreningar i vilka styrelsen är bostadsrättshavare.

Missionsstyrelsens sekretariat i hemlandet består av följande befattnings- havare: en direktor, en prodirektor och sekreterare för Afrika, en sekrete- rare för Asien och kandidatsekreterare, en ekonomisekreterare, en redak— tions- och pressekreterare, en hemlandssekreterare, en litteratursekreterare, en ungdomssekreterare, en student- och studiesekreterare samt en skolsek- reterare.

Anställda (vid kansliet i Uppsala): 27 heltidsanställda, varav 1 direktor, 9 sekre- terare och 17 övrig personal Kurser: 5 (i missionärsutbildning och missionskunskap) med 105 deltagare Publikationer: Utblick, 31500 ex., 12 nr per år. — Stjärnan från Betlehem, 18 500 ex., 1 nr per år. — Missionsinformation, 4 000 ex., 2—4 nr per år. _ Års- bok, 4 000 ex. Tillgångar: 5 339 343: _, varav fast egendom 1 233 500: _ Skulder: 3 147 318: _ Inkomster: 6 827 109:_, varav statsbidrag 18 300:— och kollekter 2 890 700:_ Utgifter: 6 604 623: _

59. Svenska kvinnors missionsförening kan betraktas som en stödför- ening till Svenska kyrkans missionsstyrelse. Föreningen har till ändamål att väcka intresse för missionen bland svenska kvinnor, i synnerhet stude- rande och lärare, samt att ekonomiskt understödja Svenska kyrkans mis- sion (under de senaste åren har insamlats cirka 100 000 kronor per år). För- eningen har 56 anslutna lokalföreningar och kretsar samt därtill ett hundra-

tal fristående medlemmar. Lokalföreningarna anordnar missionsaftnar och organiserar studiegrupper.

Anställda: 1 deltidsanställd sekreterare Kurser: 2 (missionskurser) med 350 deltagare Publikation: 20—sidigt cirkulär, 3 500 ex., 1—2 nr per år Tillgångar: 14 185: _

Skulder: 8 478: _ Inkomster: 93 365: _ Utgifter: 94 852: _

60. Svenska kommittén av Nordiska kristna buddhistmissionen. Denna mission bildades år 1922 med uppgift särskilt att nå munkar och nunnor i Öst-Asiens buddhist— och taoistvärld. Verksamheten har sin medelpunkt i det kristna »broderhemmet) Tao Fong Shan i Hongkong, vilket står under kinesisk ledning. Fr. o. m. är 1953 har arbete upptagits också i Japan med Kyoto som huvudstation. Verksamheten stödes av särskilda missionssäll— skap i Norge och Danmark samt från Sverige genom rubricerade kommitté. Denna, som är tillsatt av Svenska kyrkans missionsstyrelse, leder det svens- ka insamlingsarbetet och beslutar tillsammans med de norska och danska avdelningarna i frågor, som rör fältarbetet och dess ekonomi.

Anställda: 1 heltidsanställd expeditionssekreterare, 5 missionärer (2 svenska, 2 norska och 1 dansk) samt 12 inhemska medarbetare (10 kineser och 2 japaner) Publikation: Den kristne Buddhistmisjon, 1 150 ex. (i Sverige), 12 nr per år. Publikationen utges i Norge

Tillgångar: 12 506: _ Skulder: 32 603: _ Inkomster: 83 657: _ Utgifter: 113 063: _

(De ekonomiska uppgifterna avser endast den svenska kommittén)

61. Svenska Israelsmissionen bedriver mission bland judar i Sverige, Österrike, Frankrike, Marocko och Israel. I Wien äger missionen en fas- tighet med kapell, församlingssalar och gästhem (8 rum) där en diakonissa och en deltidsanställd präst verkar. Utanför Wien äger och driver missio- nen ett ålderdomshem med ett 20-tal platser och en gästvåning. I Paris disponerar man en kyrkofastighet och har en präst och en diakonissa an- ställda. I Casablanca, där en präst och en sjuksköterska är verksamma, äger Israelsmissionen en missionsstation med bostäder och samlingssalar samt en poliklinik (50—80 patienter om dagen). I Jerusalem finansierar missionen Svenska teologiska institutet, som bedriver bibelforskning och mottager stipendiater för kortare studieperioder. Här arbetar en diakonissa och en föreståndare (präst). Inom Sverige bedrives verksamhet, särskilt i Stockholm, genom en diakonissa.

Anställda: 25 heltidsanställda, varav 1 direktor, 1 missionssekreterare, 1 rese- sekreterare, 9 missionärer (efter år 1959 har antalet ökat till 12), 3 administra- tiv personal och 10 ekonomipersonal. _ 3 deltidsanställda

Publikation: Svenska Israelsmissionen, 10 000 ex., 12 nr per år Tillgångar: 1 122 584: —, varav fast egendom 641 000: — Skulder: 794 478: _

Inkomster: 512 261: _ Utgifter: 508 500: _

62. Svenska Jerusalemsföreningen bedriver mission i Jordanien och Israel. Föreningen äger ett sjukhus i Betlehem, vilket drives av den jor- danska staten. I samma stad har föreningen en skola med cirka 100 elever. » I Jerusalem samarbetar föreningen med Finska missionssällskapet och understöder dess skolverksamhet i staden.

Anställda: 8 heltidsanställda, varav 2 missionärer (sjuksköterskor) och 6 ara- * biska lärarinnor. _ 3 deltidsanställda, varav 2 i Sverige och 1 (präst) i Jerusa- .* lem i! Publikation: Svenska Jerusalemsförenimgens tidskrift, 3 300 ex., 4 nr per år i Tillgångar: 388 061:—, varav fast egendom 43 000:— 1 Skulder: 240 084: _ Inkomster: 74 277: —, varav kollekter 29 383: _ Utgifter: 72 487: _

Tillägg: Vetenskapliga sammanslutningar, yrkessammanslutningar och yrkesorgan Som i inledningen till betänkandet anförts omfattade undersökningen rö— rande den fria verksamheten icke sammanslutningar av vetenskaplig eller facklig art. Nedan följer en kort redogörelse för sådana sammanslutningar och organ (ekonomiska uppgifter saknas) .

1. Nathan Söderblom-sällskapet har till syfte att främja forskningen på det religionshistoriska och bibelvetenskapliga området. Sällskapet utger Religion och Bibel (årsbok) samt Horae Soederhlomianae.

2. Svenska religionshistoriska samfundet har till syfte att främja reli- gionshistorisk forskning.

3. Religionsvetenskapliga sällskapet i Stockholm verkar för främjande av den religionsvetenskapliga forskningen.

4. Uppsala exegetiska sällskap är en fri sammanslutning av personer med intresse för den exegetiska forskningen. Sällskapet, som år 1959 hade 1 125 medlemmar, utger Svensk exegetisk årsbok. , 5. Svenska kyrkohistoriska föreningen syftar till att främja och utbreda % intresset för kyrkohistorisk forskning samt att samla och offentliggöra bi- i drag till den svenska kyrkohistorien. Föreningen utger Kyrkohistorisk års- skrift samt en skriftserie.

6. Kyrkohistoriska arkivet i Lund har till syfte att utforska det äldre kyrkliga folklivet i vårt land och genom uppteckningar bevara de traditio- ner som ännu finns kvar. Av arkivet utges Meddelanden från kyrkohisto— riska arkivet i Lund samt Opuscula instituti hist. — eccl. lundensis.

7. Svenska institutet för missionsforskning i Uppsala har till uppgift

att stimulera forskningen i missionens nutida problematik och historia. Institutet utger en populärvetenskaplig skriftserie, Missionsforsknings- institutets serie, och en missionsvetenskaplig serie, Studia Missionalia Upsaliensia.

8. Svenska prästförbundet har till uppgift att främja kyrkans gärning, tillvarataga prästerskapets intressen och stimulera den fortsatta prästerliga utbildningen. Förbundet, som är anslutet till Sveriges Akademikers Cen- tralorganisation (SACO), utger Meddelanden från Svenska prästförbundet.

9. Den apostoliska bekännelsens brödraskap är en prästerlig samman- slutning för gemenskap och uppbyggelse. 10. Svenska diakonförbundet har till uppgift att främja diakonien och tillvarataga diakonkårens intressen. 11. Svenska pastorsdiakonförbundet är en sammanslutning av de vid lekmannaskolan i Sigtuna utbildade pastorsdiakonerna. 12. Kyrkomusikernas riksförbund verkar för kyrkomusikens höjande, för tillvaratagande av kyrkomusikerkårens intressen samt för bättre fort- bildningsmöjligheter. Förbundets organ är Kyrkomusikernas tidskrift (upp- laga 3 000 ex.). 13. Kyrkomusikerorganisationernas samarbetskommitté är ett samar- betsorgan för Kyrkomusikernas riksförbund, Sveriges kyrkosångsförbund och Kyrkosångens vänner. 14. Föreningen Sveriges kyrkogårdsföreståndare har till uppgift att ver- ka för kyrkogårdskulturens höjande och en ändamålsenlig kyrkogårdslag- stiftning. 15. Svensk kyrkotidning är en kyrklig tidskrift som utkommer varje vecka och närmast är att betrakta som ett prästerligt fackorgan. Den har en upplaga av 2 400 ex. och äges av Svensk kyrkotidnings förlagsaktiebolag. 16. Svensk pastoraltidskrift är en kyrklig veckotidskrift av samma ka- raktär som Svensk kyrkotidning. Den har en upplaga av 2 500 ex. och äges av Stiftelsen kyrkligt forum.

D. Ekonomi

Riksorganens finansiering Flertalet av de legala organ, som handlägger kyrkliga ärenden på rikspla- net, har regelmässigt även borgerliga uppgifter, som är mera omfattande än de kyrkliga. Av ifrågavarande organ finansieras Kungl. Maj:t, riksdagen och de centrala ämbetsverken enbart av statsmedel. Någon utredning av hur stor del av dessa organs kostnader, som belöper på kyrkliga uppgifter, har inte gjorts. Även kyrkomötets kostnader bestrides av statsmedel.

De rikskyrkliga uppgifter, som ärkebiskopen och biskopsmötet fullgör, föranleder såtillvida inga särskilda finansieringsproblem som biskoparna har lön, reseersättning m.m. i egenskap av stiftschefer. Det kan nämnas att

en stiftsadjunkt i Uppsala stift är avdelad för att tjänstgöra som sekreterare åt ärkebiskopen och biskopsmötet samt att ärkebiskopen har visst särskilt anslag för biträdeshjälp. I övrigt finansieras ärkebiskopens och biskops- mötets verksamhet icke genom allmänna medel.

De centrala kyrkliga styrelserna finansieras huvudsakligen med på fri- villig väg insamlade medel. Vissa bidrag utgår dock från kyrkofonden. Ur denna utbetalades budgetåret 1959/60 som bidrag till sjömansvårdsstyrelsen 0,23 miljoner kronor och till diakonistyrelsen 0,07 miljoner kronor.

Viss annan rikskyrklig verksamhet finansieras över kyrkofonden. Förut nämnda budgetår utgick sålunda till militärpastorer (inklusive garnisons— pastorn i Boden) 0,1 miljoner kronor och till kyrkoherdarna vid utlands- församlingarna 0,3 miljoner kronor. Kyrkofonden svarar jämväl för lönerna till kyrkoherdarna för döva (0,14 miljoner kronor). Medlen utbetalas dock över riksstaten, som erhåller bidrag från kyrkofonden med motsvarande be- lopp. Vissa mindre belopp utgår direkt ur kyrkofonden, t. ex. till student- präster och vissa teologiska fortbildningskurser.

Kyrkofonden

Kyrkofonden har bildats av en del äldre kapitaltillgångar, avkastningen av kyrklig jord samt till fonden från pastoraten inlevererad allmän kyrko- avgift. Dess kapitalvärde var vid utgången av budgetåret 1958/59 85,6 miljo- ner kronor.

Kyrkofondens inkomster består till största delen av den allmänna kyrko- avgiften, som varje pastorat har att inleverera till fonden. Avgiften, som ut- går i förhållande till antalet skattekronor och skatteören i pastoraten, be- stämmes särskilt för varje år. År 1959 inlevererades till fonden samman- lagt 48,4 miljoner kronor i allmän kyrkoavgift. Från statsverket tillföres fonden årligen 5,05 miljoner kronor, utgörande ersättning för prästerska— pets till statsverket indragna tionde m. m. Allmänna kyrko-, biskops— och klockarhemman, vilka taxeringsvärderats till 21,1 miljoner kronor, inräk- nas ej i fonden. Avkastningen från denna egendom inbetalas dock dit. Nämnda budgetår uppgick den till 1,5 miljoner kronor, mot vilket svarade kostnader är 1,1 miljoner kronor. Till fonden inflyter även vissa andra in- komster som räntemedel o. dyl. (cirka 3 miljoner kronor).

Flertalet av kyrkofondens utgifter har berörts i det föregående. Här må blott erinras om att till löner och pensioner ur fonden utbetalades sam- manlagt 23,1 miljoner kronor. En än större utgift utgör i allmänhet de till— skott, som ur fonden utgår till pastorat, som har hög utdebitering för sina präst- och kyrkomusikerlönekostnader. Detta tillskott uppgick år 1959 till 31,4 miljoner kronor. Åtskilliga andra utgifter, som förut icke nämnts, belastar också fonden. De är emellertid i allmänhet förhållandevis små och torde inte behöva redovisas här. Vissa av dem har övergångskaraktär.

Av ovanstående redogörelse framgår, att kyrkofonden har två huvud-

uppgifter. Den ena är att åstadkomma skatteutjämning beträffande präst- och kyrkomusikerlönekostnader kyrkokommunerna emellan. Denna skatte- utjämning åstadkommes på så sätt att alla pastorat efter samma grund be- talar in allmän kyrkoavgift till fonden medan endast de i nämnda hänse— ende hårdast belastade erhåller tillskott ur fonden. Fondens andra huvud— uppgift är att finansiera riks- och stiftskyrkliga uppgifter. Fondens bety- delse är endast i ringa mån beroende av dess kapitalvärde. För att kunna fullgöra sina uppgifter måste den lita till andra inkomster än från kapital. Den allmänna kyrkoavgiften är dess ojämförligt största inkomstkälla.

Särskilt om den fria verksamhetens ekonomi

De i avsnittet om verksamhetens art och omfattning behandlade fria riks- organen har redovisat tillgångar till ett sammanlagt värde av 76842 100 kronor, varav 47 846 600 kronor hänförde sig till fast egendom, samt skul- der till ett belopp av 50 949 300 kronor.

Inkomsterna har redovisats på sätt som framgår av följande samman- ställning:

statsbidrag .............................. kr. 2 823 300: _ landstingsbidrag ......................... >> 1 280 400: _ stats- och landstingsbidrag ................ >> 125 100: _ lönebidrag ur kyrkofonden ................ >> 236 600: _ kollekter ................................ >> 5 467 700: _ församlingsanslag ........................ >> 259 600: _ övriga inkomster ........................ >> 29 283 500: _

Summa kr. 39 476 200: —

En viss dubbelföring av inkomstposter kan ha förekommit, enär vissa riksorgan torde ha lämnat bidrag till andra sådana organ. Omfattningen. av dubbelförda inkomster kan ej anges. Fördelningen på skilda inkomst- poster är liksom på stiftsplanet osäker, beroende på att något enhetligt redo- visningssätt ej använts. Statsbidrag och Iandstingsbidrag har ej genomgå- ende skilts åt, varför även en gemensam post fått upptagas för sådana bi- drag. Statsbidragen har till stor del utgått till den i olika former bedrivna skolverksamheten, medan landstingsbidragen huvudsakligen lämnats dia— konianstalterna. Det bör anmärkas att de bidrag av allmänna medel, som redovisats av nämnda anstalter, till väsentlig del torde utgöras av vårdav- gifter, således ersättning för vård som lämnats å anstalternas sjukhus med flera inrättningar. Lönebidrag ur kyrkofonden har åtnjutits av diakonisty- relsen och sjömansvårdsstyrelsen. Kollekterna, särskilt församlingskollek- terna, torde till en del ha redovisats under övriga inkomster. Diakonisty- relsen och missionsstyrelsen har redovisat de största kollektinkomsterna. Sammanlagt 22 riksorgan har beviljats rikskollekt (i vissa fall delad sådan). Även en del av församlingsanslagen torde ha redovisats under övriga in- komster. Otvivelaktigt utgör dock dessa anslag totalt sett endast en ringa

del av riksorganens inkomster. De största församlingsanslagen har gått till diakonistyrelsen och Diakoniens centrala råd. Såsom övriga inkomster har redovisats — utöver vissa kollekter och församlingsanslag _ gåvor, räntor, kursavgifter, inkomster av försäljningar samt inkomster av fas— tigheter.

Avslutningsvis bör framhållas att en del riksorgan sedan år 1959 väsent- ligt utökat sin verksamhet, varför de redovisade ekonomiska uppgifterna icke alltid är representativa för nuvarande förhållanden. Det sagda gäller främst Lutherska världsförbundets svenska sektion (Lutherhjälpen), Svens- ka kyrkohjälpen samt Kyrklig samling kring bibeln och bekännelsen men även bl. a. diakonistyrelsen, lekmannaskolan i Sigtuna, Riksförbundet kyrklig ungdom, Kyrkliga filmbyrån, missionsstyrelsen och diakonanstal- ten Stora Sköndal.

KAPITEL 6

De svenska utlandsförsamlingarna

Med svensk utlandsförsamling i rättslig mening avses sådan församling i utlandet, för vilken Kungl. Maj :t fastställt kyrkoordning. Kyrkoordningen kan sägas vara den handling, enligt vilken svenska staten erkänt församling- en som ett offentlig-rättsligt subjekt. Uppmärksammas bör att en verksam- het likartad utlandsförsamlingarnas ofta bedrives i anslutning till bl. a. sjö— mansvårdsstyrelsens kyrkori utlandet (jfr sid. 113).

Svenska utlandsförsamlingar finns i Paris, London, Berlin, Köpenhamn, Helsingfors, Oslo och Buenos Aires. Äldst är Parisförsamlingen, som bilda- des redan år 1626, yngst församlingen i Buenos Aires, som tillkom år 1947. Församlingen i London räknar sin tillvaro sedan år 1710. Övriga försam— lingar har bildats under de första årtiondena av 1900-talet.

Församlingarnas yttre verksamhet regleras i kyrkoordningarna. Som förebild till kyrkoordningarna har i stort sett tjänat de föreskrifter, som gäller i fråga om verksamhet och organ i hemlandsförsamlingarna. I kyrko— ordning finns sålunda bestämmelser om kyrkostämma och kyrkoråd, om granskning och inventering av församlingens räkenskaper, om underställ- ning av och besvär över församlingens och kyrkorådets beslut samt om ändring i kyrkoordningen. Vidare finns bestämmelser om pastor. Slutligen regleras i kyrkoordningen frågan om medlemskap i församlingen.

Syftet med bildandet av utlandsförsamlingar har i första hand varit att bereda bofasta svenskar på respektive platser andlig omvårdnad. Verksam- heten vänder sig emellertid också till mer tillfälligt besökande svenskar, som sökt sig till församlingen, exempelvis sjöfolk och studerande. Ej heller har verksamheten begränsats till enbart kyrkligt-religiösa uppgifter utan svällt ut att omfatta även olika grenar av social och kulturell aktivitet. Sålunda före— kommer understödsverksamhet i penningar och in natura samt en omfat— tande uppsökande verksamhet bland sjuka och gamla församlingsbor. Av resp. församling eller denna närstående förening drivet ålderdomshem finns i samtliga sju städer. I Paris och Oslo finns därjämte sjukhem. Församling- arna bedriver vidare en betydande social verksamhet bland svensk ungdom. Särskilt omfattande är denna verksamhet i Paris och London, där ett stort antal svenska ungdomar samlas för studier eller annat arbete. För denna ungdom anordnas klubbaftnar och utflykter. Vidare står pastor och annan

personal till ungdomarnas förfogande för rådgivning och hjälp i person- liga frågor.

Den kulturella verksamheten omfattar föreläsnings- samt sång- och mu- sikaftnar ävensom undervisnings- och biblioteksverksamhet. Svensk skola finns i Paris och Berlin i församlingens regi och i London med en särskild skolförening som huvudman. I Paris kan elev avlägga svensk realexamen. Utlåningsbibliotek finns i de flesta utlandsförsamlingarna. På några håll finns även regelbunden tillgång till svensk dagspress.

Det ungefärliga antalet inskrivna medlemmar i de skilda församlingarna den 1 januari 1960 var i Paris 800, i London 700, i Berlin 375, i Köpenhamn 2 150, i Helsingfors 2 550, i Oslo 3 500 och i Buenos Aires 225. På samtliga platser finns dock ytterligare svenskar, som deltager i gudstjänster eller har annan kontakt med församlingen. Därtill kommer i Paris och London det stora antalet studerande, som i regel icke skriver sig i församlingen men som ofta utnyttjar de möjligheter, som församlingens verksamhet erbjuder dem.

I församlingarna är anställda -— förutom kyrkoherden _ kyrkomusiker, församlingssyster, kontorsbiträde och vaktmästare samt i förekommande fall lärare, sjukvårds- och annan vårdpersonal ävensom köksbetjäning.

Kostnaderna för utlandskyrkoherdarnas avlönande bestrides ur kyrko- fonden. Församlingen i London skall dock själv bidraga med 10 000 kronor till kyrkoherdens avlönande. För detta ändamål skall tagas i anspråk för- samlingen tillfallande s. k. skeppsavgifter. Sådana avgifter äger försam— lingen sedan år 1716 uttaga av varje svenskt fartyg, som anlöper hamn i Storbritannien. Avgifterna utgår i förhållande till fartygets dräktighet. Ut- landsförsamlingarna skall hålla pastor med hyresfri bostad samt fritt lyse och bränsle. Kostnaderna härför samt för avlönandet av övrig personal och för verksamheten i församlingen gäldas av församlingen själv.

Församlingarnas huvudsakliga inkomster utgöres av medlemsavgifter, gåvor och andra frivilliga bidrag samt inkomster från basarer. Församling- arna i Paris och Berlin har härutöver under en lång följd av år erhållit medel genom en i hemlandets kyrkor upptagen rikskollekt (tillhopa 185 000 kronor budgetåret 1961/62). Sådan kollekt har under senare år även vart- annat år tillfallit Londonförsamlingen. Köpenhamnsförsamlingen åtnjuter för närvarande ganska betydande årliga inkomster från avgifter för vigsel- förrättningar (1 033 vigslar år 1961). Statsbidrag utgår till skolverksam- heten. I Paris täcker emellertid icke detta bidrag utgifterna, utan där måste terminsavgifter uttagas.

Samtliga utlandsförsamlingar äger lokaler. I varje församling utom i Berlin finns kyrka med därtill anslutna byggnader, inrymmande bostad för pastor och lokaler för församlingsändamål. I Berlin förstördes kyrkan under andra världskriget. Gudstjänsterna där förrättas i församlingssalen, som är belägen i ett nybyggt församlingshem. Uppförandet av byggnaderna har i

huvudsak finansierats av församlingarna själva. I Paris äges kyrkobyggna- derna jämte tillhörande lokaler samt sjuk- och ålderdomshemmet av svens- ka staten, som erhållit byggnaderna som gåva av församlingen under vill- kor, att församlingen skall äga disponera desamma. I kyrkobyggnaden i Buenos Aires, som uppförts med viss ekonomisk hjälp från Svenska kyr- kans sj ömansvårdsstyrelse, är denna styrelse till viss del meddelägare. Bygg- naderna i övriga församlingar äges av församlingen.

Slutligen må nämnas, att kyrkoherde i svensk utlandsförsamling utnäm- nes av Kungl. Maj:t sedan yttrande angående de sökande avgivits av ärke- biskopen och vederbörande församling samt beträffande kyrkoherdetjänsten i Buenos Aires även av sjömansvårdsstyrelsen. Kyrkoherden lyder i sin verksamhet under domkapitlet i Uppsala.

Vissa uppgifter rörande utlandsförsamlingarnas verksamhet och ekono- mi har sammanställts nedan. Uppgifterna rörande ekonomien hänför sig till budgetåret 1961/62, medan övriga uppgifter avser verksamhetsåret 1961.

1. Gudstjänster:

a) antal .......................................................... 630 b) genomsnittligt antal deltagare per gudstjänst, sammanlagt för de 7 för- samlingarna .................................................... 535

2. Förrättningar m. m.:

a) antal dop ...................................................... 120 b) » konfirmander ............................................ 103 e) » vigslar .................................................. 1 237 d) >> jordfästningar ............................................ 78 3. Ungdoms— och församlingsaftnar:

a) antal .......................................................... 435 b) genomsnittligt antal deltagare per sammankomst, sammanlagt för de

7 församlingarna .............................................. 733

Från församlingen i Helsingfors rapporteras dessutom 200 deltagare i ungdomscirklar.

#. Söndagsskola (uppgifter saknas från 4 församlingar): a) genomsnittligt antal deltagare, sammanlagt för 3 församlingar ...... 65 b) antal lärare .................................................... 6

5. Skolor:

a) elevantal ...................................................... 79

b) lärarantal ...................................................... 9 Huvudman för skolan i London är svenska skolföreningen. Skolan är emellertid inrymd i församlingen tillhörig fastighet.

6. Social verksamhet:

3) antal vårdplatser på ålderdomshem .............................. 143 b) » » » sjukhem .................................. 36

» i i

7. Personal (utöver kyrkoherdarna):

Assisterande sjömanspastor ........................................ 1 Kyrkomusiker .................................................... 5 Sekreterare ...................................................... 5 Vaktmästare .................................. ' .................... 8 Lärare .......................................................... 6 4

S:a 39 8. Ekonomi: Tillgångar: 13 322 800:_, varav fast egendom 11 195 000:—1 Skulder: 120 800: _

Inkomster: 842 900: _ Utgifter: 896 500: _

1 Av församlingarna angivna värden avser i allmänhet brandförsäkringsvärde eller byggnads- kostnad. Av beloppet hänför sig 1 600 000 kronor till byggnader, vilka äges av svenska staten.

KAPITEL 7

Sammanfattning

Den kyrkliga verksamhetens organ

Riket var den 1 januari 1962 indelat i 2 571 territoriella församlingar varttill kom 6 icke-territoriella församlingar. Utom riket fanns 7 svenska utlandis- församlingar. Antalet territoriella pastorat uppgick vid samma tidpunkt ttill 1 131, vartill kom de icke-territoriella församlingarna och utlandsförsam- lingarna, vilka samtliga bildar egna pastorat. De 13 stiften var den 1 januaari 1962 indelade i 178 kontrakt.

På lokalplanet är de främsta legala organen kyrkofullmäktige eller kyrkto- stämma samt kyrkoråd. Den församlingsprästerliga tjänsteorganisationem i territoriella pastorat den 1 januari 1962 omfattade 2 656 församlingsprästcer, varav 1 131 kyrkoherdar, 965 komministrar och 560 kyrkoadjunkter. Anita- let kyrkomusiker kan beräknas till mellan 2 300 och 2 400. Kyrkovaktmäis- tarnas antal torde uppgå till 2 600—2 700. För kyrkogårdarnas skötsel finlns därutöver cirka 1 000 personer anställda (kyrkogårdsväsendet i Stockhollm därvid undantaget). För den fria verksamheten fanns år 1959 i församlimg- arna 150—200 distrikts— eller småkyrkoråd. Antalet heltidsanställda medar- betare för nämnda verksamhet (diakoner, diakonissor, ungdomssekreterare och församlingssekreterare) var samma år 290.

Kontraktsorganen utgöres av _ förutom kontraktsprostarna _ kontraktts- konvent samt i vissa fall kontraktsråd och kontraktsstämma. I kontraktcen fanns år 1959 6 heltidsanställda och en deltidsanställd ungdomssekreterare.

I varje stift finns biskop, domkapitel och stiftsnämnd (stiftsnämnd saknias dock i Stockholms stift). Enligt är 1960 beslutad personalorganisation skall vid stiftskanslierna finnas sammanlagt 107 befattningshavare. Härtill kmm- mer den skogliga personalen, 20 personer. Såsom ett närmast stiftsnämndten underställt organ finns i varje boställsdistrikt en boställsnämnd. Biskopezns prästerliga medhjälpare i stiftsarbetet utgöres av _ förutom domprosten, dlär sådan finns _ stiftsadjunkter och (i Luleå stift) särskilda kontraktsadj unik- ter. 34 sådana medhjälpare var i tjänst den 15 oktober 1962. De viktigasste organen för den fria stiftsverksamheten är stiftsråd, stiftsstämmor ooch stiftsgårdar. Sammanlagt ett 20-tal olikartade organ, av vilka flertalet fölre- kommer i de flesta stiften, har omfattats av undersökningen och redowi- sats i det föregående. Antalet anställda inom dessa organ uppgick till satm- manlagt cirka 550 heltids- och 60 deltidsanställda.

De legala organen på riksplanet utgöres av Kungl. Maj :t, riksdagen, kyrko- mötet, ärkebiskopen och de centrala ämbetsverken. Inom den fria verksam- heten har redovisats 62 olika organ varjämte kortfattat redogjorts för 16 sammanslutningar eller organ av vetenskaplig karaktär eller yrkeskaraktär. En särställning bland de redovisade organen intager diakonistyrelsen, mis- sionsstyrelsen och sjömansvårdsstyrelsen, vilkas stadgar fastställts av Kungl. Maj :t och vars styrelser utses av kyrkomötet. Inom de fria riksorganen fanns år 1959 cirka 1 480 anställda, varav omkring 1 210 på heltid. Antalet präster som är verksamma inom de nämnda organen torde uppgå till något över 100. I sammanhanget kan återges en uppgift ur Statistisk matrikel över Svenska kyrkans prästerskap, nämligen att den 15 oktober 1962 86 präster var verksamma inom mission, diakoni och sj ömansvård samt 88 i stiftelser m. fl.

Den kyrkliga verksamhetens lokaler

I följande sammanställning har upptagits antal och värde (i miljoner kro- nor; angivna värden avser mestadels taxeringsvärden) av olika lokaler för den kyrkliga verksamheten:

3. Lokalplanet

Församlingskyrkor ................................. cirka 2 600 1 415,61 Prästgårdar ....................................... | 1 750? 135,6 Småkyrkor, kapell etc.a ............................. 513 31,3 Församlingshem' ................................... 1 116 106,4 Övriga lokaler5 ..................................... ' 7,5

S:a milj. kr 1 696,4 1). Kontraktsplanet

Ungdomsgårdar .................................... 3 0,06 S:a milj. kr 0,06

c. Stiftsplanet

Domkyrkor ........................................ 13 " Biskopsgårdar ..................................... 13 2.2 Domkapitelhus .................................... 8 2,7 stiftsgårdar ....................................... 13 3,3 Ungdomsgårdar .................................... 12 0,7 Folkhögskolor ..................................... 6 2,7 Sjömanshem och motsv ............................. 5 4,1 Vårdhem o. dyl. (redovisade av diakoniråd eller motsv.) 9 2,3 Stadsmissionernas lokaler ........................... ' 8,5 Soldathem ........................................ 1 0,1 Militärhem ........................................ 1 1,5 Stiftelsen Hjelmseryds prästgård ..................... 0,2 S:a milj. kr 28,3 1 Brandförsäkringsvärde. ” Se Sid. 29. 3 Uppgifter saknas från 23,2 % av församlingarna. 4 » | » 11,8 » | | * » » » 29,7 » » » 0 I 246 församlingar (jfr tabell 1). " Värdet ingår i det under a) för församlingskyrkor angivna. ' Se sid. 20 ff.

1 28 &. Riksplanet

Beträffande detta plan har undersökningen rörande den fria verksamheten icke varit upplagd på sådant sätt att en uppdelning — motsvarande den som ovan skett för övriga plan — kan göras på olika slag av lokaler. Det sammanlagda värdet av lokalerna, vilka i huvudsak utgöres av kyrkobygg- nader, utbildningsanstalter, sjukhus och vårdanstalter samt bostadsfastig— heter, har redovisats till cirka 47,8 miljoner kronor.

Den kyrkliga verksamhetens art och omfattning

Den kyrkliga verksamheten har sin tyngdpunkt på lokalplanet. Det är också församlingarnas verksamhet som lättast låter sig avspeglas i siffror. Det kan konstateras att det är genom den legala verksamheten i form av kyrk- liga handlingar och förrättningar som Svenska kyrkan har de bredaste kontakterna med svenska folket. Följande siffror har här redovisats:

96,1 % av samtliga jordfästningar förrättas i Svenska kyrkans ordning; 91,3 % av samtliga vigslar förrättas enligt Svenska kyrkans ordning; 86,6 % av samtliga ungdomar i konfirmationsåldern konfirmeras i Svenska kyrkan;

85,5 % av samtliga barn döpes under det första levnadsåret i Svenska kyrkans ordning (om de barn medräknas, som under en sexårsperiod döpes efter ettårsåldern, stiger procentsiffran till 87,5) .

Den genomsnittliga besöksfrekvensen — räknad i procent av hela befolk— ningen —— i gudstjänsterna under en vecka har ansetts kunna anges till cirka 5 %. Med beaktande av, å ena sidan, att för barnens del söndagssko- lans samlingar tjänar som ersättning för högmässan och, å andra sidan, att i siffran ingår dubbelföring av vissa personer, har utredningen ansett det kunna antagas att i Svenska kyrkans gudstjänster (inbegripet söndagssko- lans samlingar) under en vecka i genomsnitt deltager minst 400 000 perso— ner, varav omkring 75 000 bedömts vara barn som deltager i söndagsskolans samlingar (sid. 34). Den individuella besöksfrekvensen har icke i föreva- rande sammanhang kunnat särskilt undersökas, utan har utredningen i detta hänseende hänfört sig till en SIFO—undersökning från 1955—1956 (se sid. 35).

I redogörelsen för den fria församlingsverksamheten har skilts mellan den verksamhet, som bygger på mera kontinuerligt deltagande, och helt öppna arbetsformer. I den förra verksamheten har redovisats cirka 500 000 deltagare (i söndagsskola, syföreningar, studiearbete, ungdomsföreningar, kyrkokörer, juniorarbete samt viss annan verksamhet). För de öppna ar- betsformerna (församlingsaftnar, föräldrasamlingar, de gamlas dag och öppet ungdomsarbete) har redovisats omkring 1293 000 besök. Försam- lingsbladens sammanlagda upplaga uppgick till cirka 1 133 000 ex. Antalet frivilliga medarbetaruppdrag utgjorde cirka 16400 (uppdrag som ledare

i vardagsarbetet, söndagsskollärare, juniorledare, ungdomsledare, studie- ledare, medlemmar i besöksgrupper samt ledamöter i småkyrkoråd). Om medlemmar i kyrkokörer, syföreningar och kyrkobrödrakårer medräknas stiger antalet till omkring 214 000.

Omfattningen av verksamheten på kontraktsplanet kan siffermässigt beläggas endast genom en redovisning av det fria kontraktsarbetets kurser och samlingar. Dessa uppgick år 1959 till 456 och samlade 58 600 deltagare.

På stiftsplanet — liksom också på riksplanet — är det den fria verksam- heten som i förevarande sammanhang tilldrager sig det huvudsakliga in— tresset. I denna verksamhet har i det föregående redovisats omkring 280 organ, vilka år 1959 anordnade kurser och samlingar med tillhopa cirka 100 000 deltagare. Någon rättvisande bild av den fria stiftsverksamhetens omfattning erhålles emellertid ej av en sålunda angiven siffra enär ett stort antal organ har helt andra uppgifter än att anordna kurser och sam- lingar. Detta gäller exempelvis organen för den inhemska sjömansvården samt folkhögskolorna, stadsmissionerna, de diakonala organen och arbets- fonderna. '

De 62 på riksplanet redovisade organen för den fria verksamheten anord- nade år 1959 339 kurser med sammanlagt 17200 deltagare. Olika utbild- ningsanstalter (folkhögskolor, prästgymnasier och diakonianstalter) hade tillhopa 1 252 elever. Dessa siffror speglar dock mycket ofullständigt om- fattningen av verksamheten. Bland de arbetsområden som icke belyses av siffrorna må nämnas planläggning och rådgivning för den kyrkliga verksamheten, utgivning av litteratur och hjälpmedel, socialvård, sjömans- vård och mission. Beträffande dessa verksamhetsgrenar hänvisas till den tidigare framställningen.

Den kyrkliga verksamhetens ekonomi

I den tidigare framställningen har för varje särskilt plan lämnats vissa eko- nomiska uppgifter. Här skall göras ett försök att ge en sammanfattande översikt av hela den kyrkliga verksamhetens ekonomi. Med hänsyn till det sätt varpå Svenska kyrkans ekonomi är uppbyggd är detta förenat med stora svårigheter. De inkomst- resp. utgiftsbelopp vilka framkommit vid undersökningen rörande den fria verksamheten kan icke utan vidare sam- manläggas med de belopp som i andra sammanhang —— närmast i anslut- ning till kyrkans legala verksamhet _ redovisats. En del av den fria verk- samheten, huvudsakligen på lokalplanet, bekostas nämligen av skattemedel. Vidare är att märka att den stifts- och rikskyrkliga verksamheten till viss del bekostas av medel som i en eller annan form tillskjutits av församling- arna och som alltså redan redovisats av dessa.

En sammanställning av Svenska kyrkans inkomster torde dock kunna göras med utgångspunkt från den å sid. 55 intagna uppställningen över de kyrkliga kommunernas finanser. Där redovisade inkomster» kompletteras

9—318107

med — till en början — en del på stifts- och riksplanen redovisade in- komster, vilka icke står i samband med undersökningen rörande den fria verksamheten. I den mån bland uppställningens inkomstposter finns så- dana, vilka grundas på enbart en avräkning mellan kyrkliga institutioner (pastorat och kyrkofonden), får därav föranledda justeringar vidtagas. I enlighet härmed kan upprättas en sammanställning över sådana inkomster (i miljoner kronor), vilka närmast av avsedda att täcka utgifter för den legala verksamheten. Icke medtagna är sålunda i princip inkomster, vilka är att hänföra till den fria verksamheten (t.ex. kollekter och insamlade medel).

Kyrko- kommunalt Inkomster uttaxera de Statsmedel Andra medel medel Skatter .............................. 239,8 Skatteersättning ...................... 37,5 Statsbidrag till investering m. m ........ 0,5 Räntor till kyrkokommuner ............ 11,7 Avgifter och ersättningar till kyrkokom- muner ............................ 11,5 Försäljningsmedel .................... 31,6 Övriga kyrkokommunala inkomster ..... 37,5 Statsbidrag till domkapitlen ........... 1,2 Ersättning för tionde m. m ............. 5,0 Avkastning av allmänna kyrkohemman m. fl .............................. 1,5 Ränta på kyrkofondens medel .......... 3,0 S:a milj. kr 239,8 44,2 97,7

I sammanställningen har bland de i form av statsmedel erhållna in- komsterna — utöver bidrag till domkapitlen och ersättning för tionde m. m. — endast upptagits två belopp om resp. 37,5 (skatteersättning) och 0,5 (statsbidrag till investering m. m.) miljoner kronor. Återstoden av det i uppställningen å sid. 55 såsom statsbidrag redovisade beloppet, eller 31,4 miljoner kronor, utgöres av tillskott ur kyrkofonden till präst- och kyrko- musikerlöner (se sd. 56). Det är här fråga om en intern avräkning mellan pastoraten och kyrkofonden och beloppet har därför ej medtagits.

Den framräknade inkomstsiffran, 381,7 miljoner kronor, motsvarar icke hela det belopp som år 1959 ställdes till de kyrkliga organens förfogande , för verksamheten. Till nämnda siffra skall i princip läggas dels vad som under året tillfördes i form av frivilliga medel (kollekter, insamlade medel, ! gåvor o.dyl.), dels sådana medel (vissa statsbidrag, kursavgifter o.dyl.) som utan förmedling av de kyrkokommunala organen tillfördes kyrkan i dess fria verksamhet.

Vad gäller lokalplanet kan antagas att gåvor o.dyl. till huvudsaklig del ingår i det i inkomstsammanställningen under övriga kommunala inkomster

I Avkastning av domkyrkornas tillgångar . 0,9 l l

redovisade beloppet, varför på detta plan intresset främst knytes till kollek- ter och insamlade medel. Av församlingarna beslutade och medgivna kollek- ter uppgick år 1959 till omkring 4 640 000 kronor, varav 1 666 000 gick till ändamål inom den egna församlingen. För samma ändamål insamlade sy— föreningarna cirka 4 356 000 och kyrkobröderna 105 000 kronor. I den mån kollekter och insamlade medel ej använts för församlingsändamål kan de antagas ha i huvudsak gått till ändamål på kontrakts-, stifts— eller riks- planet och skall beaktas där. För lokalplanets del kan därför summan av frivilliga medel beräknas till cirka 7,1 miljoner kronor (1 666 000:——+ 4 356 000: — + 105 000:—). De medel, som tillförts utan förmedling av de kyrkokommunala organen och som i detta sammanhang skall beaktas, hän- för sig helt till studiearbete och fritidsgrupper. Det sammanlagda beloppet uppgår till 1.4 miljoner kronor (sid. 60). Från lokalplanet härrörvalltså in— komster å 8,5 (7,1 + 1,4) miljoner kronor, som skall läggas till inkomst- siffran 381,7 miljoner kronor.

Av redogörelsen för ekonomien på kontraktsplanet (sid. 64) framgår att verksamheten icke har den omfattningen att särskild hänsyn behöver tagas till förekomsten av sådana medel som nu är av intresse.

På stiftsplanet har för den fria verksamhetens organ redovisats en sam- manlagd inkomstsumma om cirka 19,3 miljoner kronor (sid. 88). Av in- komsterna hänförde sig omkring 0,7 miljoner kronor till församlingsan— slag och ingår således bland de tidigare för lokalplanet angivna inkomsterna. Återstoden, 18,6 miljoner kronor, utgöres av sådana inkomster som i före- varande sammanhang skall beaktas.

De fria riksorganens inkomster belöpte sig till cirka 39,5 miljoner kronor (sid. 120), varav omkring 0,3 miljoner kronor utgjordes av församlingsan- slag. Frånråknas församlingsanslagen återstår 39,2 miljoner kronor.

I enlighet med det anförda skulle Svenska kyrkans totala inkomster kunna beräknas till cirka 448,0 miljoner kronor (381,7+8,5+18,6+39,2). De osäkerhetsfaktorer som gör sig gällande med avseende å den framräk- nade siffran har i stort sett angivits i den föregående framställningen. Här må endast erinras om att en viss ofullständighet vidlåder de genom under- sökningen rörande den fria verksamheten erhållna uppgifterna ävensom att —— något som verkar i reducerande riktning —— vissa organ på stifts- och riksplanen lämnat bidrag till andra organ på samma plan. Slutligen bör framhållas att uppgifterna beträffande vissa av den fria verksamhetens organ, särskilt på riksplanet, icke avser kalenderåret 1959 utan budgetåret 1959/60. Jämväl till kyrkofonden hänförliga siffror avser samma budgetår.

Beträffande Svenska kyrkans utgifter kan — med utgångspunkt från den å sid. 55 intagna uppställningen över de kyrkliga kommunernas finanser —— uppgöras följande sammanställning över sådana utgifter (i miljoner kro- nor), som närmast avser den legala verksamheten. Dessa utgifter synes vara de som i förevarande sammanhang har det största intresset.

Från Från Utgifter kg r ko- dom- kyrko- riks— Summa

om" k k f d t t n yr or en en s a e muner Anskaffning och underhåll av fastighet ..... 127,8 0,7 1,1 129,6 Inventarier ............................. 12,2 12,2 Löner och pensioner

prästerskapet ......................... 69,6 20,1 89,7 övriga ................................ 80,7 3,0 83,7 Räntor ................................. 6,0 6,0 Övriga utgifter .......................... 74,3 0,6 74,9 Kostnader för domkapitel ................ 1,2 1,2 S:a milj. kr 370,63 0,7 24,8 1,2 397,3

Det från kyrkofonden utgående delbeloppet 1,1 miljoner kronor avser förvaltningskostnaderna för allmänna kyrkohemman m.fl. I löne- och pensionsbeloppet 3,0 miljoner kronor (från kyrkofonden) ingår bl.a. löner till icke prästvigda tjänstebiträden och till befattningshavare vid domka- pitel och stiftsnämnder samt arvode åt ordförande och ledamöter i boställs- nämnder. Av det i uppställningen å sid. 55 under övriga utgifter upptagna beloppet 122,7 miljoner kronor avser 48,4 miljoner vad pastoraten i form av allmän kyrkoavgift inlevererat till kyrkofonden. Det är här fråga om en intern avräkning, varför under övriga utgifter i sammanställningen ovan införts allenast beloppet 74,3 (122,7 —— 48,4) miljoner kronor.

Att sammanställa tillgångar och skulder är förenat med stora vansklig- heter, inte minst med hänsyn till oklara äganderättsförhållanden. Utan att därmed taga någon ställning i äganderättsfrågan redovisar utredningen ne- dan såsom kyrkliga samtliga kyrkokommunala tillgångar ävensom fastig- heter i övrigt, vilka användes för den kyrkliga verksamheten. Värderingen av tillgångarna måste med nödvändighet bli mycket osäker då det ofta är fråga om tillgångar som inte ger någon avkastning och som saknar egentligt marknadsvärde. Som värde å den fasta egendomen har utredning- en i allmänhet använt taxeringsvärdet. För kyrkobyggnaderna har brand- försäkringsvärdena använts och för vissa av den fria verksamhetens fastig— heter på lokalplanet byggnads- eller inköpskostnaden. I ett fall -— beträf- fande en av de fria riksorganens fastigheter — har vederbörande fastig- hets bokförda värde måst angivas. De tillgångar och skulder, som har an- knytning närmast till Svenska kyrkans legala verksamhet, har sammanförts i uppställningen överst på nästa sida. Samtliga i densamma intagna siffror har tidigare i olika sammanhang redovisats.

I uppställningen saknas i stort sett sådana tillgångar och skulder som framkommit vid undersökningen rörande den fria verksamhet—en.

På lokalplanet har — med viss ofullständighet i uppgiftslämnandet _ för den fria verksamhetens del redovisats fastigheter till ett sammanlagt

Tillgångar Skulder

Kyrkokommunerna .......... 454,6 174,6 Kyrkor ..................... 1 415,6 Prästgårdar ................. 135,6 Löneboställen ............... 431,9 Prästlönefonder ............. 80,8 Stifts prästlönefondshemman . 1,6 Kyrkofonden ............... 85,6 Allmänna kyrko-, biskops- och

klockarhemman ........... 21,1 Biskopsgårdar ............... 2,2 Domkyrkornas egendom ...... 26,8 6,5 Lokalkyrkornas egendom ..... 23,0

S:a milj. kr 2 678,8 181,1

värde av omkring 145 miljoner kronor (sid. 30). En del av dessa fastigheter, nämligen de som äges av församling, ingår dock bland de kyrkokommunala tillgångarna i uppställningen ovan. Med utgångspunkt från å nyssnämnda sida angivna värden och procentsiffror avseende äganderätten kan värdet av de fastigheter, som sålunda ingår, beräknas till omkring 95 miljoner kronor. Härefter återstår fastigheter till ett värde av i runt tal 50 miljoner kronor, vilka kan antagas icke omfattas av redovisningen i sammanställ- ningen. Uppgift saknas om till dessa fastigheter eventuellt hänförliga skulder.

På kontraktsplanet förefintliga tillgångar är alltför obetydliga för att i detta sammanhang behöva medtagas.

För de fria stiftsorganens del har redovisats tillgångar till ett samman- lagt värde av 45,2 miljoner kronor, varav 26,4 miljoner kronor avseende fast egendom, samt skulder till ett belopp av 17,0 miljoner kronor. På riks- planet slutligen har värdet av de fria organens tillgångar angivits till 76,8 miljoner kronor, varav fast egendom 47,8 miljoner kronor. Skulder har re- dovisats till ett belopp av 51,0 miljoner kronor.

Om det antages att de fastigheter på lokalplanet, vilka faller utanför den kyrkokommunala redovisningen, icke är skuldbelastade kan följande sam- manställning göras av tillgångar och skulder.

Tillgångar Skulder Enligt uppställningen ovan. . . 2 678,8 181,1 Fastigheter på lokalplanet (ej redovisade tidigare) ........ 50,0 — Stiftsplanet (fria verksamhe- ten) ...................... 45,2 17,0 Riksplanet (fria verksamheten) 76,8 51,0 S:a milj. kr 2 850,8 249,1

De av utredningen tidigare anförda reservationerna i fråga om oklarhe- ten i äganderättsförhållandena och osäkerheten vid värderingen bör hållas i minnet vid bedömandet av ovanstående siffror. Särskilt bör bemärkas att bland tillgångarna ingår kyrkor till ett värde (brandförsäkringsvärde) av 1 415,6 miljoner kronor. I vart fall omkring hälften av tillgångsvärdet avser således egendom som ej ger någon avkastning och som saknar egentligt marknadsvärde. Slutligen bör erinras om att bland tillgångarna icke ingår samtliga 'fonder (se sid. 61).

AVDELNING II

RÖRELSER I NÄRA ANSLUTNING TILL SVENSKA KYRKAN

Till rörelser i nära anslutning till Svenska kyrkan kan i första hand räknas

Evangeliska fosterlands-stiftelsen, Missionssällskapet bibeltrogna vänner,

Östra Smålands missionsförening samt den laestadianska väckelserörelsen i norra Sverige. Dessa rörelser framträder som från Svenska kyrkan i vissa

_, hänseenden avgränsade grupper. De har sålunda i stor utsträckning egna l» gudstjänster och bedriver egen missionsverksamhet, har egna predikanter och till stor del egna gudstjänstlokaler samt egna lokalavdelningar eller föreningar och — utom laestadianerna —— egen central organisation. Den nära anknytningen till Svenska kyrkan visar sig däri, att dessa rörelser i princip icke har egen sakramentsförvaltning samt att de själva räknar sig såsom rörelser inom Svenska kyrkan och i många avseenden samverkar med denna. En stor del av rörelsernas medlemmar deltager också regelbun- det i Svenska kyrkans gudstjänster, och rörelsernas egna gudstjänster -— i vilka icke sällan präster i Svenska kyrkan medverkar — förlägges i åt— skilliga fall till Svenska kyrkans gudstjänstlokaler.

Evangeliska fosterlands-stiftelsen har — av skäl, för vilka redogjorts i inledningen — i detta betänkande sammanförts med de fria evangeliska samfunden och förty ingått i den särskilda undersökning, som företagits beträffande dessa.

, Missionssällskapet bibeltrogna vänner

Sällskapet är historiskt att betrakta som en förgrening av Evangeliska fos- ? terlands—stiftelsen och hette, innan det år 1911 framträdde som självständig ; missionsorganisation, Evangeliska fosterlands-stiftelsens bibeltrogna vän- , ner. Inom sällskapet är man angelägen att betona karaktären av missions- sällskap; verksamheten är också i ännu högre grad än inom t. ex. Evange- liska fosterlands-stiftelsen anknuten till Svenska kyrkan, och sällskapet framstår i skilda avseenden som en väckelserörelse inom kyrkan.

Missionssällskapet bibeltrogna vänner består av »till detsamma anslutna föreningar, ombud, som därtill kallats, och av enskilda medlemmar» (5 3 i stadgarna).

Omkring 600 lokala sammanslutningar understöder regelbundet Bibel- trogna vänners verksamhet. Flertalet är organiserade som missionsförening— ar med direkt anslutning till missionssällskapet.

Antalet medlemmar har angivits till cirka 30 000. Denna siffra får be- traktas som mycket osäker, såväl på grund av att själva medlemsbegreppet är svårbestämbart som också med hänsyn bl.a. till svårigheten att beträf- fande sådana sammanslutningar, vilka understöder sällskapets verksam- het men ej är fast anslutna till sällskapet, erhålla uppgifter om medlems- antal.

Missionsföreningarna har i allmänhet egna samlingslokaler —— missions- hus (i södra Sverige) eller bönhus (i norra Sverige). Dock förekommer det i viss utsträckning, att Bibeltrogna vänner för sina gudstjänster använder sig av Svenska kyrkans gudstjänstrum. Uppgifter om antalet missionsför- eningar som har eget gudstjänstrum är inte tillgängliga.

Predikanterna är anställda av sällskapet som sådant och tjänstgör som resepredikanter. Missionsföreningarna själva anställer således ej egna pre— dikanter. Av de omkring 90 predikanter som f. n. finns inom sällskapet är ungefär en tredjedel heltidsanställda, medan resten även har annan syssel- Sättning. Någon särskild utbildningsanstalt för predikanter har sällskapet ej, och särskilda krav på utbildning för predikanter ställes inte.

Missionsföreningarnas verksamhet inriktas i stort sett i lika män på 10- kalt arbete inom landet —- gudstjänster, söndagsskola, ungdomsarbete och syföreningar _ och ansvarstagande för Bibeltrogna vänners yttre mission, i Eritrea, Etiopien och Kenya. Uppgifter angående omfattningen av de olika verksamhetsgrenarna i Sverige är inte tillgängliga; insatserna i andra län— der framgår av tabell 25. Sällskapet hade år 1959 31 missionärer anställda.

En tidning, Nya Väktaren, äges av sällskapets nuvarande ordförande och kan i viss mån anses vara ett språkrör för Bibeltrogna vänner. Den har en upplaga på cirka 8 000 ex. Officiellt organ för sällskapet är Bibeltrogna vänners missionstidning med en upplaga på omkring 5 000 ex.

Uppgifter angående ekonomien föreligger beträffande missionssällskapets men ej de enskilda missionsföreningarnas verksamhet. År 1959 uppgick sällskapets inkomster, vilka till största delen utgjordes av gåvor och bidrag från missionsföreningarna och andra understödjande grupper, till omkring 1 030000 kronor. Den största utgiftsposten, 660000 kronor, hänförde sig till yttre mission.

Östra Smålands missionsförening

Föreningen, som bildades år 1863, har vuxit fram på den rosenianska väc- kelsens grund och betraktar sig som en rörelse helt inom Svenska kyrkan. I föreningens stadgar anges dess uppgift vara att i överensstämmelse med den evangeliskt-lutherska bekännelsen verka genom utsändande av predi- kanter. Rörelsen har sin verksamhet koncentrerad till östra Småland och södra Östergötland. Verksamhet bedrives vidare på olika platser i södra och norra Sverige. Ehuru föreningsbeteckningen användes, saknar för-eningen

vissa" föreningsmässiga karakteristika (såsom m'edlemsförteckning) och är närmast att anse som en organisation för predikoverksamhet och stöd åt den yttre missionen.

I städer där verksamhet bedrives finns lokalföreningar med matrikel- förda medlemmar. På landsbygden finns vanligen icke på detta sätt or— ganiserade föreningar utan närmast lokala kretsar av öppen karaktär. Upp- gift på de lokala sammanslutningarnas antal eller på antalet medlemmar i den centrala föreningen har till följd av sistnämnda förhållande ej stått att få.

Predikoverksamhet bedrives på sammanlagt 163 platser. På flera av dessa finns av de lokala föreningarna eller kretsarna uppförda missions- hus (antalet har ej kunnat uppges) medan på andra platser missionshusen äges av de lokala sammanslutningarna tillsammans med missionsföreningar tillhörande Evangeliska fosterlands-stiftelsen eller Bibeltrogna vänner. På några platser förlägges gudstjänster och sammankomster till hyrda lo- kaler, enskilda hem eller Svenska kyrkans gudstjänstrum.

I missionsföreningens tjänst finns 7 heltidsanställda predikanter som re- gelbundet besöker de lokala sammanslutningarna. Predikanterna, vilka är anställda och avlönade av den centrala föreningen, har biskoplig venia att förrätta gudstjänster i Svenska kyrkans församlingar.

Utöver predikoverksamhet bedrives verksamhet genom syföreningar, för- säljningar och en serie årliga större sommarmöten, som brukar vara för— lagda till kyrkor tillhörande Svenska kyrkan. På några platser finns också Söndagsskolor. En viktig verksamhetsgren är stödet åt den yttre missionen, i första hand åt den missionsverksamhet som bedrives av Bibeltrogna vänner.

Föreningen utger Östra Smålands Missionsblad, som har en upplaga på 1 600 ex.

Vad gäller ekonomien föreligger uppgifter endast beträffande den cen- trala föreningen. År 1960 uppgick inkomsterna, vilka i huvudsak utgjordes av årsavgifter, gåvor och kollekter från de lokala föreningarna och kret- sarna, till cirka 160 000 kronor. Tillgångarnas värde vid utgången av samma år var omkring 1 015 000 kronor.

Laestadianismen

Laestadianismen är en evangelisk pietistisk väckelserörelse som stöder sig på de lutherska bekännelseskrifterna. Rörelsen har i Sverige stannat kvar inom Svenska kyrkan. Väckelsen uppstod i Karesuando år 1845 och har sin huvudsakliga utbredning i norra Sverige. Sedan sekelskiftet är rörelse-n de- lad i två riktningar, västlaestadianismen med centrum i Gällivare och öst- laestadianismen med centrum i Tornedalen och Kalix älvdal. Laestadianis-

men har vunnit anslutning även i Finland och Nordnorge samt i USA och Kanada.

Den laestadianska rörelsen i Sverige har varken central styrelse och led— ning eller lokala föreningar. Den framträder närmast som lokala grupper vilka samlas till möten och genom kollekter understöder de inom rörelsen verksamma predikanterna. Uppgift saknas på antalet sådana lokala grup— per. Antalet laestadianer i Sverige beräknas till cirka 20 000 (i Finland till 250 000, i Norge till 15 000 och i USA—Kanada till 30 000) .

Inom rörelsen i Sverige finns omkring 25 lekmannapredikanter. Dessa ägnar sig, under en väsentlig del av året, åt predikoverksamhet vid sidan av sina borgerliga yrken. Predikanterna förrättar söndagliga gudstjänster, i allmänhet på sådana platser där kyrka icke finns. Vid dessa gudstjänster brukar det genomsnittliga antalet deltagare uppgå till 20—60 personer. Gudstjänsterna kan vara förlagda till enskilda hem, »bönhus» eller kyrkliga lokaler. En stor del av rörelsens bönhus, vilkas sammanlagda värde har upp- skattats till 1,5 miljoner kronor, är uppförda med bidrag från Svensk kyrkan. '

Under sommarmånaderna anordnas på skilda platser s. k. laestadianska stormöten med gudstjänster under flera dagar i följd. Antalet deltagare i dessa möten brukar uppgå till 2 OOO—6 000.

På svenska språket utger rörelsen två tidningar, nämligen Sions missions— tidning (utgivningsort i Finland) och Fadersrösten. På finska språket ut- ges tre tidningar. Den sammanlagda upplagan av de fem tidningarna torde uppgå till cirka 20 000 ex.

Några närmare uppgifter om ekonomien har ej kunnat erhållas. Nämnas bör att rörelsens verksamhet helt finansieras genom frivilliga bidrag. Lo— kala kassor svarar för verksamheten inom ett visst område.

AVDELNING III

DE FRIA EVANGELISKA SAMFUNDEN

KAPITEL 1

Särart och omfattning

Inledning

De första fria evangeliska samfunden i vårt land framträdde vid mitten av 1800-talet. Kännetecknande för dessa nya rörelser, vilka kom att sätta sin prägel på utvecklingen av det religiösa livet i vårt land under senare delen av 1800-talet, var dels deras principiellt frikyrkliga uppfattning om förhål- landet mellan stat och kyrka, dels uppfattningen att den kristna försam— lingen skulle vara en troendeförsamling, d.v.s. bestå uteslutande av män- niskor som bekände personlig tro på Jesus Kristus som Frälsare och Herre. Historiskt sett utvecklades och markerades dessa karakteristiska drag i mot- , satsförhållande till den lutherska kyrkan. Samfunden har fram till vår egen i tid bevarat samma grundkaraktär. Detta har skett under positiv värdering av både den principiella frikyrkligheten och den personliga kristna bekän- nelsen som grundval för församlingstillhörighet men i stort sett utan den motsatsställning till den lutherska kyrkan som från början kunde iakt- tagas.

Den kyrkliga enhetskultur som tidigare präglat de religiösa förhållan- dena ersattes vfrån mitten av 1800-talet successivt av en situation, där Svenska kyrkan och en rad fria trossamfund existerade sida vid sida. Detta nya läge har undan för undan bekräftats i lagstiftningen, senast ge- nom 1951 års religionsfrihetslag, som för samtliga samfund införde den enhetliga beteckningen trossamfund, varmed i lagen förstås, förutom Svens— ka kyrkan, »sammanslutning för religiös verksamhet, vari ingår att anordå na gudstjänst».1

Framväxten av det differentierade svenska samfundslivet låter sig histo— riskt sett till en del förklaras med hänvisning till andliga strömningar som

1 Även Svenska kyrkan betecknas sålunda som trossamfund men undantages från definitionen sammanslutning för religiös verksamhet, vari ingår att anordna gudstjänst». Väsentligt år att enligt denna lag också Svenska kyrkan betraktas som en sociologisk enhet, ur vilken man kan utträda.

gjorde sig gällande också i andra länder, såväl i Europa som i Nordameri- ka. Sålunda står baptismen och metodismen i vårt land historiskt i mycket nära samband med motsvarande amerikanska och engelska trosriktningzr och kyrkobildningar. Andra samfundsbildningar kan historiskt bäst för- klaras och förstås mot bakgrunden av de religiösa förhållandena i vårt eget land och inom den lutherska kyrkan. Detta gäller t. ex. Evangeliska fos- terlands—stiftelsen och Svenska missionsförbundet, även om det sällan går att förklara religiösa samfunds framväxt enbart med hänvisning till histo- riskt påvisbara förhållanden.

Beteckningen de fria samfunden motiveras väsentligen av att de sam- fund varom här är fråga _ antingen de själva använder beteckningen fri- kyrkosamfund eller ej — har det gemensamt att de står i en annan rela- tion till statsmakten än Svenska kyrkan gör, och av att denna skillnad ur samfundens synpunkt är uttryck för en principiell uppfattning om hur för- hållandet mellan stat och kyrka bör vara ordnat.

Flera försök har i olika sammanhang gjorts att gruppera det dryga tio— tal fria samfund som nu existerar i vårt land med hänsyn till deras inbör- des släktskap. Någon självklar eller allmänt tillämpad indelningsgrund finns knappast. Samfunden uppvisar visserligen långtgående likheter, men skiljaktigheter existerar som försvårar grupperingen. Professor Gunnar Westin indelar i sin bok Trossamfund i Sverige (2 uppl. 1951) här aktuella trossamfund i lutherska, baptistiska och metodistiska på följande sätt.

Lutherska samfund:

(Svenska kyrkan)

Evangeliska fosterlands-stiftelsen (EFS) Svenska missionsförbundet (SMF) Svenska alliansmissionen (SAM)

Baptistiska samfund:

Svenska baptistsamfundet (SB) Fribaptistsamfundet (FB) Missionssällskapet Helgelseförbundet (HF) Pingströrelsen (P) Örebromissionen (ÖM)

Metodistiska samfund:

Metodistkyrkan i Sverige (MK) Frälsningsarmén (FA) Svenska frälsningsarmén (SVF)

En annan indelning, som ur vissa synpunkter ter sig mer ändamålsen- lig och i alla händelser markerar skiljelinjer som i det praktiska sam-

| | I 1

fundslivet framträder klarare än skillnaderna mellan de tre ovan nämnda grupperna, särskiljer de egentliga frikyrkosamfunden från övriga fria sam- fund. Till de egentliga frikyrkosamfunden hänföres därvid Fribaptistsam- fundet, Helgelseförbundet, Metodistkyrkan, Svenska alliansmissionen, Svenska baptistsamfundet, Svenska frälsningsarmén, Svenska missions- förbundet och Örebromissionen. Till övriga fria samfund hör Evangeliska fosterlands-stiftelsen och Frälsningsarmén därför att de ej är frikyrkliga samt Pingströrelsen därför att den varken är principiellt frikyrklig eller ett samfund i samma mening som de andra samfunden. Bland de egent- liga frikyrkosamfunden brukar man skilja mellan de äldre (SB, MK, SMF) och de yngre, varvid indelningen inte enbart tjänar att ange tids- följden för samfundens framträdande. Se vidare härom i kap. 5 nedan.

Samfunden och Svenska kyrkan Skillnader De fria samfunden skiljer sig från Svenska kyrkan väsentligen i följande avseenden. Medlemskapet i en församling tillhörande något av de fria samfunden bygger på personligt bekänd kristen tro. Något medlemskap till följd av t. ex. föräldrarnas kyrkotillhörighet existerar icke, och ej heller förekom- mer det att barn — även om de är döpta inom samfundet —— tillhör för- samlingen förrän de personligen kunnat taga ställning till frågan om med- lemskap. Territoriella församlingar, som kännetecknar Svenska kyrkan, är främmande för den syn på församlingens väsen som är gemensam för de fria samfunden. De fria samfunden saknar genomgående en formulerad trosbekännelse. Detta är icke att uppfatta som en brist eller ett förbiseende utan är uttryck ' för uppfattningen att anvisningar angående tro och lära av varje gene— ration skall hämtas direkt ur bibeln. I princip anses samma rätt och för- pliktelse tillkomma varje enskild kristen, ehuru även inom vart och ett ) av de fria samfunden i viss utsträckning en normerande tolkning före- » kommer. En sådan tolkning anses dock ej kunna åberopas eller göras gäl— ; lande mot de resultat en enskild församling eller en enskild kristen under * sin rannsakan av bibeln kommit till. * För de fria samfundens gudstjänstliv är kännetecknande att det i prin- cip icke är liturgiskt — predikan har alltid stått i gudstjänstens centrum och dess inramning utformas med hänsyn till aktuella behov och möjlig- heter. Stort utrymme ges för lekmännens medverkan i skilda former och för moment som aktualiseras av förhandenvarande omständigheter. Denna gudstjänstlivets grundkaraktär har icke hindrat en utveckling under se— nare år i riktning mot en rikare och mer formbestämd gudstjänst. I syn- nerhet församlingens huvudgudstjänst på söndagen har inom flera av samfunden utvecklats i sådan riktning.

I viss mån som en konsekvens av de två senast nämnda karakteristiska dragen hos de fria samfunden kännetecknas dessa vidare av en framträ- dande kongregationalism, vars positiva innebörd är den lokala försam- lingens självständighet, självbestämmanderätt och direkta ansvarstagande för sitt eget arbete i vad gäller både innehåll, utformning och ekonomi. Inom några samfund har denna kongregationalism tagit sig uttryck i miss- tänksamhet mot central styrelse i alla former, vilket i viss mån försvagat den inre sammanhållningen. På senare år har emellertid — som redovisas utförligare under kap. 4 nedan — en syntes uppnåtts mellan församlingens självbestämmanderätt och en samverkan under gemensam ledning för för- verkligandet av gemensamma arbetsuppgifter.

Särdrag hos de egentliga frikyrkosamfunden De ovan angivna karakteristiska dragen återfinns både hos de samfund som ovan benämnts egentliga frikyrkosamfund och hos dem som beteck- nats som övriga fria samfund.

De egentliga frikyrkosamfunden uppvisar ytterligare två grunddrag som saknas hos de övriga fria samfunden.

De egentliga frikyrkosamfunden företräder sålunda en principiell fri- kyrklighet, som visserligen i detaljer kan variera till sin innebörd från samfund till samfund och vars praktiska konsekvenser kan förändras från tid till tid, men som under alla förhållanden innebär krav på frihet för sam- fundet att ordna sina inre angelägenheter i fullt oberoende av staten. Ett organisatoriskt samband mellan stat och kyrka avvisas av dessa samfund med hänvisning till samfundets karaktär av en Guds församling, som inte kan erkänna någon annan herre än Kristus själv. I överensstämmelse med denna grundsyn finner de egentliga frikyrkosamfunden det naturligt att på olika sätt aktivt verka för sådana förhållanden, att samfundens frihet från beroende av statliga myndigheter i vad avser tro och bekännelse, vill- kor för medlemskap, kvalifikationer för tjänster och över huvud taget ut- formningen av samfundens liv och arbete i största möjliga utsträckning är säkrad.

De egentliga frikyrkosamfunden skiljer sig vidare från övriga fria sam- fund därigenom att de starkare framhäver samfundets karaktär av en en- het med markerade gränser och totala arbetsuppgifter med avseende på de människor som är medlemmar i samfundet eller eljest personligen beröres av dess verksamhet.

Beteckningen väckelserörelserna har i vida kretsar bestämt uppfatt- ningen om de fria samfundens karaktär av rörelser. Det här ovan sist nämnda grunddraget hos de egentliga frikyrkosamfunden är emellertid ägnat att i detta avseende avgränsa dessa från de övriga fria samfunden. Det är också endast de senare som själva föredrager beteckningen väckelse- rörelse, ofta med tillägget inom Svenska kyrkan. Denna beteckning är adekvat i fråga om Evangeliska fosterlands-stiftelsen och Frälsningsarmén,

vilka saknar grundläggande kännetecken på ett kyrkosamfund, t. ex. sakra— mentsförvaltning. Om beteckningen väckelserörelse inom Svenska kyrkan bör användas med avseende på Pingströrelsen är däremot något tveksamt, då Pingströrelsen har egen sakramentsförvaltning och även i övrigt upp- visar drag som skapar intrycket av ett klart avgränsat samfund vid sidan av Svenska kyrkan.

Dubbelt medlemskap

Mot bakgrunden både av den principiella frikyrklighet som alltjämt är ut- märkande för de frikyrkliga samfunden och av uppfattningen att den personligt bekända tron skall utgöra villkor för medlemskap i en kristen församling är det motiverat att ställa frågan, varför medlemmarna i de egentliga frikyrkosamfunden i så liten utsträckning som fallet är begag— nat sig av möjligheten att utträda ur Svenska kyrkan. Hela antalet ut— trädda _ frikyrkliga och andra —— utgör ännu, mer än 10 år eft-er den nya religionsfrihetslagens ikraftträdande, mindre än 1 % av befolkningen.

Motiven för frikyrkofolkets fortsatta medlemskap i Svenska kyrkan har aldrig gjorts till föremål för någon egentlig undersökning. Frikyrkliga utredningskommittén, Sveriges frikyrkoråds organ för utredningsarbete gällande kultur- och samhällsfrågor, har emellertid uppmärksammat frå- gan och redovisat en rad motiv som brukar anföras. Utredningskommittén har ifrågasatt bärkraften i dessa motiv. De ger dock en uppfattning om hur vissa grupper inom de fria samfunden ser på sitt medlemskap i Svenska kyrkan och redovisas fördenskull här. Självfallet får man räkna med dels att motiven inte alltid är klara och medvetna, dels att flera motiv sam- tidigt kan göra sig gällande.

Bland de anförda motiven kan urskiljas dels en grupp som uttrycker en positiv värdering av medlemskapet eller i alla händelser utgår från att ett utträde skulle ha en för Svenska kyrkan negativ effekt, dels en grupp innebärande att medlemskapet betraktas som en i huvudsak formell och därmed i stort sett betydelselös företeelse.

Till den förra gruppen hör följ ande motiv.

1. Svenska kyrkan skulle komma att försvagas genom ett mera allmänt utträde bland frikyrkofolket. Den kristna fronten får inte splittras i en tid då alla goda krafter måste samverka för kristendomens fortsatta infly- tande över vårt folks liv.

2. Om Svenska kyrkan försvagas, vilket alltså anses ske genom ett mera omfattande utträde bland de folkgrupper det här gäller, förmodas kristen- domsundervisningen i skolorna komma i ett allvarligt läge. En sådan ut- veckling vill man som kristen inte bidraga till.

3. Om man utträder ur Svenska kyrkan, förlorar man möjligheterna att genom deltagande i kyrkliga val påverka arbetet i kyrkofullmäktige och kyrkoråd och underlättar därmed för t. ex. kommunisterna att göra sitt politiska inflytande gällande i de kyrkliga organen.

4. Om man utträder ur Svenska kyrkan och *har barn, ställer man bar- nen utan-för varje form av kyrkotillhörighet, eftersom man ju inom de frikyrkliga samfunden som regel inte tillämpar medlemskap för barn.

5. Utträdet uppfattas som en mot Svenska kyrkan riktad, ovänlig hand- ling, som blir speciellt motbjudande där personlig vänskap existerar mel- lan t. ex. Svenska kyrkans präst och medlemmar av frikyrkoförsamlingar. Följande motiv utgår från att medlemskapet i Svenska kyrkan är av i huvudsak formell karaktär.

1. Man anser sig religiöst sett inte tillhöra Svenska kyrkan, eftersom medlemskap i en kristen församling enligt frikyrklig uppfattning förutsät- ter ett personligt ställningstagande och medlemskapet i Svenska kyrkan vanligtvis inte är resultatet av ett sådant. »Jag har aldrig begärt inträde, då skall jag inte heller begära utträde. Det spelar egentligen inte heller någon roll om jag är med eller inte — mitt verkliga medlemskap har jag i alla händelser i frikyrkoförsamlingen.»

2. Man betraktar inte Svenska kyrkan som en kyrka i samma mening som det egna samfundet och anser att ett utträde skulle innebära ett er- kännande i det avseendet. Ett sådant erkännande är man inte villig att ge. Till de här redovisade motiven torde i många fall komma en olustkänsla inför det hittills gällande kravet på personlig inställelse hos pastor för ut— träde ur Svenska kyrkan. Det torde emellertid finnas anledning räkna med också andra faktorer som förklaring till det redovisade låga utträdet. Gränserna mellan sam- funden är i vårt lan-d inte lika markerade som i många andra länder. Det har t. ex. redan påpekats att några samfunds arbete väsentligen försiggår inom Svenska kyrkans ram. Till detta kommer att det inom flera sam- fund inte är ovanligt att människor upplever en dubbel religiös lojalitet: till det fria samfund de tillhör och till Svenska kyrkan. För människor i den situationen ter det sig naturligt att, även sedan möjlighet att utträda ur Svenska kyrkan skapats, behålla sitt medlemskap där.

Samfundens uppgift

Trossamfund bestämmes i 1951 års religionsfrihetslag till sin innebörd som en »sammanslutning för religiös verksamhet vari ingår att anordna gudstjänst». Denna vida bestämning passar självfallet in på vart och ett av de fria samfunden. Det är för övrigt i ögonen fallande hur kortfattat och summariskt samfundens uppgifter beskrives i de ändamålsparagrafer vilka som regel finns i resp. samfunds stadgar.

I Svenska missionsförbundets stadgar beskrives uppgiften i den inledlan— de paragrafen på följande sätt: »Svenska Missionsförbundets ändamåll är att förena kristna församlingar och missionsföreningar i landet till gemen— sam verksamhet för såväl inre som yttre mission ävensom bereda emvar

tillfälle att genom personligt arbete, gåvor, testamenten och annorledes bi- draga till evangelii spridning.»

Svenska baptistsamfundets uppgift anges i dess stadgar (ä 1) så: »Säll- skapet Svenska Baptistmissionen (Svenska Baptistsamfundet) är en sam- manslutning mellan baptistförsamlingarna i Sverige och har till uppgift att på den Heliga Skrifts grund och i enlighet med »baptisternas tros- åskådning verka för Kristi rikes utbredande inom och utom vårt land.»

Liknande formuleringar återfinns i flertalet övriga samfunds stadgar. Under ett tidigare skede kunde en skillnad iakttagas i samfundens sätt att uppfatta sin uppgift. Medan några av samfunden fann det naturligt att söka tillfredsställa människors alla religiösa behov, såg andra som sin huvudsakliga uppgift att vara organ för samordning av missionsinsatser i första hand utom landet. Samfundens namn avspeglar alltjämt denna ur- ?! sprungliga skillnad i målsättningen. Till de samfund som börjat som mer i; eller mindre renodlade missionssällskap hör Missionssällskapet Helgelse- l förbundet, Svenska alliansmissionen och Örebromissionen, medan t. ex. [ Metodistkyrkan och Svenska baptistsamfundet redan från början hade en * klarare inriktning på en egentlig samfundsbildning. En konsekvens av den ' starka inriktningen på uppgiften att vara missionssällskap innebar under

ett tidigare skede att de förstnämnda samfunden inte alls eller i mycket ringa omfattning räknade med församlingsbildning eller församlingars anslutning till samfundet utan väsentligen byggde på personligt medlem- skap av stödjare inom skilda samfund. Detta kom att innebära att förhål- landet till Svenska kyrkan ofta var oklart. Svenska alliansmissionen hade t. ex. tidigare förankring inom både Svenska kyrkan och olika frikyrko- samfund men har, särskilt under de två senaste årtiondena, allt klarare framträtt som ett frikyrkosamfund. Detta har markerats bl. a. genom att ] samfundet, sedan år 1952, låtit sig representeras i Sveriges frikyrkoråd. 1 Under de senaste årtiondena har en förskjutning ägt rum dithän att nu- mera praktiskt taget samtliga sam—fund fäster betydande avseende vid just , samfundskaraktären och ser som en väsentlig uppgift att erbjuda män. L niskor reell kyrkotillhörighet inom samfundets ram. Detta har bl. a. kom- mit att innebära att gränserna mot Svenska kyrkan klarnat och att sam- i fundens verksamhet fått större bredd än vad som tidigare genomgående varit fallet. Fortfarande kan emellertid skillnader påvisas mellan olika samfund. Alltjämt framstår t. ex. Evangeliska fosterlands-stiftelsen och Frälsningsarmén som mindre skarpt konturerade i här berörda avseende. % I någon mån gäller detta även Pingströrelsen, vilket i praktiken dock inte i synes utgöra något hinder att erbjuda medlemmarna reell samfundstillhö- , righet. 1

Kort beskrivning av samfunden

Även om påtagliga överensstämmelser föreligger mellan de fria samfun- dens arbetsuppgifter, sådana de finns beskrivna i resp. samfunds stadgar,

"och en i stora drag likartad utvecklingstendens på senare år gjort sig gäl- lande, kan vissa skillnader iakttagas i såväl dogmatiskt som organisato- riskt avseende. En kort redogörelse för dessa skillnader är ägnad att klar- göra det säregna för vart och ett av de fria samfunden. Samtidigt visar en sådan redogörelse att dessa skillnader inte alltid är av den arten eller om- fattningen, att de restlöst kan förklara den uppdelning på ett flertal lik- artade samfund som sedan många årtionden kännetecknar den religiösa situationen i vårt land. Följande kortfattade karakteristiker ansluter i viss mån till ovan nämnda arbete av G. Westin: Trossamfund i Sverige.

Evangeliska fosterlands-stiftelsen (EFS) har — som i inledningen till betänkandet anmärkts —— medtagits bland de fria samfunden trots att den inte utan reservationer bör karakteriseras som ett samfund i vanlig be- märkelse. Den framträdde ursprungligen som ett fritt missionssällskap och en väckelserörelse inom Svenska kyrkan. Samhörigheten med Svenska kyrkan markeras av att egen sakramentsförvaltning sällan förekommer _— när det sker är det uteslutande fråga om nattvard, aldrig om dop _— utan ombesörjes av präster inom Svenska kyrkan. Vid olika tidpunkter har visserligen diskussioner förekommit rörande rätten till egna natt- vardsgångar, i samband varmed också frågan om en mera markerad samfundskaraktär aktualiserats. Den ursprungliga karaktären har emel- lertid i stort sett bevarats. I EF S” stadgar anges förhållandet till Svenska kyrkan samt stiftelsens uppgift sålunda: »Evangeliska Fosterlands-Stif— telsens uppgift och ändamål är att efter den nåd Herren giver på den evangelisk-lutherska bekännelsens grund befrämja Kristi rikes tillväxt, i vilket avseende Stiftelsen, med fri anslutning till vårt kyrkosamfunds in- rättningar, vill utgöra en föreningspunkt för frivilliga krafter, som inom vårt land på spridda orter verka i evangelii tjänst» (5 1).1

Svenska missionsförbundet (SMF), som bildades år 1878, är historiskt att betrakta som en förgrening av Evangeliska fosterlands-stiftelsen. Efter hand har inflytandet från anglosaxisk frikyrklighet kommit den reformer- 'ta traditionen att få allt större betydelse. SMF kan nu karakteriseras som ett kongregationalistiskt frikyrkosamfund på den personliga trons grumd- val och med orden »liv och frihet» som vägledande i de praktiska sttäll- nings-tagandena. Innebörden i dessa ord, hämtade ur en programskrift från 1930-talet, tolkas inom SMF så, att den personliga bekännelsen om tro på Kristus och liv i honom är ensamt avgörande villkor för medlemskap i församlingen och att frihet råder i fråga om både förkunnelse, ordnimgar (såväl barndop som vuxendop praktiseras) och församlingsgemenska—pen 'i stort. Sekundärt torde många inom samfundet anse »frihet» också syfta på församlingarnas oberoende av en central kyrkostyrelse, d. v. s. S:am- fundets kongregationalistiska karaktär.

1 I formuleringen »med fri anslutning till vårt kyrkosamfunds inrättningar» syftas på Sveinska kyrkans inrättningar.

Svenska alliansmissionen (SAM) har sina rötter i den nyevangeliska väckelsen under 1800-talet. Samfundet bildades år 1919 genom förening av Jönköpings missionsförening och en avdelning av Skandinaviska allians— missionen. Den ursprungligen lutherska grundkaraktären har försvagats genom starka inflytelser från anglosaxisk väckelsekristendom, och efter de senaste årtiondenas utveckling är samfundet närmast att betrakta som ett kongregationalistiskt frikyrkosamfund, i vilket såväl lutherska som reformerta inflytelser gör sig gällande.

Metodistkyrkan (MK) i Sverige utgör en del av den internationella meto— dist-episkopala kyrkan och kom till vårt land redan vid mitten av 1800- talet genom de internationella kontakter som förmedlades av sjömän och återvändande emigranter. De två första metodistförsamlingarna i Sverige bildades år 1868. År 1876 blev Metodistkyrkan lagligen erkänd i vårt land och bildade egen »årskonferens» i förhållande till den amerikanska moder- kyrkan. I svenskt religiöst liv har Metodistkyrkan sin egen profil genom sin starka betoning av »den fullkomliga helgelsen» och genom sin redan från början markerade frikyrkokaraktär samt genom att den är en del av en internationell kyrka. Från övriga fria samfund skiljer sig Metodistkyr— kan därjämte genom att den tillämpar ett förberedande medlemskap samt genom att den har en fast kyrkoordning, står under biskoplig ledning och har en fast gudstjänstordning, reglerad genom bestämmelser i kyrkoord- ningen.

Frälsningsarmén (FA) skiljer sig från flertalet övriga samfund i vårt land därigenom att den helt saknar sakramentsförvaltning och över huvud intager en ställning mellan Svenska kyrkan och de egentliga frikyrko- samfunden. Den framstår som —- och vill själv utgöra — en aktionsgrupp, en »armé» vid sidan av kyrkogrupperingarna snarare än en kyrka eller ett samfund i vanlig mening. Den militära organisationen understryker ka- raktären av aktionsorgan, samtidigt som det personliga medlemskap som tillämpas bidrager till att framhäva släktskapen med de fria samfunden i övrigt.

Frälsningsarmén växte fram i England under 1870-talet till följd av me- todistpastorn William Boot-hs arbete i Londons slumområden och har ge- nom åren bevarat sin teologiska släktskap med metodismen. Till Sverige kom den år 1882. Den svenska förgreningen utgör alltjämt en del av den världsomfattande rörelse som står under ledning av högkvarteret i London.

Svenska frälsningsarmén (SvF) bildades år 1905 som en utbrytning ur Frälsningsarmén till följd av motsättningar som gjort sig gällande inom denna, främst i fråga om den internationella ledningens maktbefogenheter i förhållande till det nationella och lokala arbetet. Det metodistiska arvet och de speciella verksamhetsmetoder som kännetecknar Frälsningsarmén har bevarats också inom Svenska frälsningsarmén. Utom i fråga om för- hållandet till den internationella ledningen skiljer sig Svenska frälsnings—

armén från Frälsningsarmén också däri, att den antagit en alltmer mar- kerad samfundskaraktär med egen sakramentsförvaltning.

Svenska baptistsamfundet (SB) är det äldsta av de svenska frikyrko— samfunden. Den första svenska baptistförsamlingen bildades år 1848. Internationella inflytanden gjorde sig härvid starkt gällande, och samhö- righeten särskilt med engelsk och amerikansk baptism kännetecknar allt- jämt samfundet. Teologiskt har det en övervägande reformert inriktning, frikyrkokaraktären är framträdande och den kongregationalistiska prin- cipen om församlingarnas självständighet har varit vägledande för sam— fundets uppbyggnad.

Fribaptistsamfundet (FB) bildades år 1872 som en utbrytning ur Svens- ka baptistsamfundet. Teologiska divergenser, som numera inte torde spela på långt när samma roll, och olika uppfattningar i en rad praktiska frågor var de direkta orsakerna till samfundets bil-dande.

Helgelseförbundet (HF) bildades år 1887 som en fri missionsorganisa- tion och framträdde länge som »ett osekteriskt missionssällskap» med per- sonliga medlemmar tillhörande skilda samfund. Numera är Helgelseför— bundet till sin grundstruktur baptistiskt och samfundskaraktären framträ- der allt klarare genom att församlingar med egen sakramentsförvaltning bildats och anslutits till samfundet.

Pingströrelsen (P) är till sitt ursprung i vårt land främst knuten till baptismen och är i teologiskt avseende alltfort väsentligen baptistisk. Vid sekelskiftet framträdde i vårt land under inflytande av internationella strömningar vad man så småningom kom att kalla »den nya rörelsen», en extatiskt präglad väckelserörelse med speciell betoning av den Helige Andes verk och med en i vart fall i praktiken starkt kritisk inställning till existerande samfund och kyrkor. Denna nya rörelse fick sitt fäste i några av baptistsamfundets församlingar, och dess ledare blev Lewi Pethrus, vid den tiden pastor inom Svenska baptistsamfundet. Starka spänningar uppstod inom detta samfund, en rad församlingar lämnade det och nya »fria» baptistförsamlingar bildades utan anslutning till något samfulnd eller till någon riksorganisation över huvud taget. En långt driven kongre- gationalism är alltjämt kännetecknande för Pingströrelsen, även om i praktiken både tidnings—, bokförlags- och radioverksamhet bedrives SOHO en för hela rörelsen gemensam angelägenhet. Filadelfiaförsamlingen i Stockholm har fått en ledande — och i viss mån företrädande — ställnimg bland landets pingstförsamlingar, och dess pastor har kommit att framstå som hela rörelsens ledare.

Det starkt markerade kravet på personlig omvändelse, dopet som villkor för inträde i församlingen och församlingstuktens roll inom församlingar- na ger intryck av klart avgränsad samfundsbildning. Pingströrelsens leid- ning presenterar emellertid av gammalt rörelsen som en väckelserörellse inom Svenska kyrkan och en överväldigande del av medlemmarna står

kvar i Svenska kyrkan. Det dubbla medlemskapet, som _ om än inte lika markerat _ förekommer också inom andra fria samfund har från led- ningens sida förklarats med hänvisning till det faktum att medlemskapet i Svenska kyrkan inte uppfattas som samfundstillhörighet av samma per- sonligt förpliktande innebörd som medlemskapet i den församling inom Pingströrelsen man tillhör.

Örebromissionen (ÖM) hör också till raden av baptistiska samfund i vårt land. Den har uppstått genom en särutveckling av den del av baptist- samfundets arbete som fanns organiserat i Örebro missionsförening allt— ifrån år 1892. Vissa motsättningar ledde till att församlingar som under- stödde Örebro missionsförening från början av 1930-talet utträdde ur baptistsamfundet. Dessa motsättningar hörde nära samman med »den nya rörelsen», för vilken pastor John Ongman, missionsföreningens ledare un- der flera årtionden, var starkt intresserad. Vid mitten av 1930-talet accen- tuerades motsättningarna genom olika uppfattningar i en rad praktiska spörsmål, t. ex. inställningen till den ekumeniska rörelsen.

Under de senaste åren har samfundets samhörighet med internationell baptism åter starkare betonats och de motsättningar som ledde till dess bildande har inte kommit att spela lika stor roll.

Samfundens utbredning

, De fria samfunden räknar i princip hela landet som sitt verksamhetsom- råde. Betraktade som en enhet finns de företrädda i praktiskt taget samt- liga kommuner. Flertalet samfund har lokalförsamlingar i stort sett i hela landet, även om olika samfunds verksamhet kommit att bli olika omfat- tande i skilda delar av landet. Några av samfunden _ t. ex. Fribaptist— samfundet och Svenska frälsningsarmén — har dock så få lokala enheter, att de av den anledningen i praktiken knappast kan betraktas som riks- omfattande. Några samfund — det gäller speciellt Svenska alliansmissio- nen — har, fastän de inte hör till de minsta samfunden, sin verksamhet så starkt koncentrerad till vissa delar av landet, att också de har svårigheter att upprätthålla en riksomfattande organisation. Sammanlagt omfattar de , fria samfunden _ om man medräknar dem som är personligt anslutna som 3 medlemmar i församlingarna men ej medlemmar i ungdomsorganisationer i och andra föreningar eller elever i söndags-skolor — cirka 355 000 perso- ner (se sid. 153), vilket utgör omkring 4,7 % av befolkningen i dess helhet (jfr not 1 å nästa sida).

Fördelning på län (tabell 10)

I vissa delar av landet förekommer en koncentration av de fria samfun- dens församlingar. Detta är fallet i t. ex. Jönköpings län med nära 12 % av

hela befolkningen tillhörande något fritt samfund.1 Svenska alliansmis— sionen har sin tyngdpunkt just i Jönköpings län, men också Svenska mis- sionsförbundet och i viss mån Pingströrelsen har stor utbredning där. Ett motsvarande för-hållande råder i Örebro län, där särskilt de baptistiska samfunden men också Svenska missionsförbundet har stor anslutning och där de fria samfundens andel av befolkningen utgör omkring 8 %. Andra delar av landet där en relativt hög procent av befolkningen tillhör något av de fria samfunden är Västerbottens län, där Evangeliska fosterlands- stiftelsen och Pingströrelsen är starkast företrädda, Värmlands län, där Svenska missionsförbundet har en stark ställning, samt Skaraborgs län och Östergötlands län, där i båda fallen Svenska missionsförbundet och Pingst- rörelsen är de talrikast företrädda samfunden och där de som tillhör något fritt samfund utgör mer än 6 % av befolkningen i dess helhet.

Den minsta medlemsanslutningen har de fria samfunden i Hallands och Malmöhus län _ där mindre än 2 % av befolkningen till-hör något av samfunden _ samt i Jämtlands, Göteborgs och Bohus, Kristianstads och Stockholms län och Stockholms stad, där mindre än 3 % av befolkningen är medlemmar i något av samfunden.

Enstaka samfund har jämförelsevis stor utbredning inom vissa områden, utan att de fria samfundens andel av befolkningen fördenskull uppgår till någon ens relativt sett hög procent. Detta är fallet i t. ex. Västernorr- lands och Norrbottens län, där Evangeliska fosterlands-stiftelsen och Pingströrelsen har betydande utbredning, medan i t. ex. Älvsborgs och Kronobergs län samt Stockholms och Uppsala län Svenska missionsför- bundet är starkt företrätt.

Fördelning på stad och landsbygd (tabell 11)

Ej heller i fråga om fördelningen av de olika samfundens församlingar och deras medlemmar på stad och landsbygd2 företer samfunden någon enhet- lig bild. Metodistkyrkan, Frälsningsarmén och Svenska frälsningsarmén har sina församlingar/kårer starkt koncentrerade till städerna, medan övriga samfund har fler församlingar på landsbygden än i städerna. Mest

1 Denna procentsiffra avser situationen i början av 1950-talet, då på uppdrag av Frikyrkliga samarbetskommittén en undersökning rörande de fria samfundens utbredning genomfördes på kommunplanet. Även övriga siffror utvisande de fria samfundens procentuella andel av befolk- ningen inom olika län är hämtade från denna undersökning: De fria kristna samfunden i Sverige, Frikyrkliga samarbetskommittén, 1958. Det bör uppmärksammas, att vid angivande av siffrorna för samfundens procentuella andel av befolkningen för samfundens del endast medräknats antalet till församlingarna personligt anslutna medlemmar, medan medlemmar i Söndagsskola och ungdomsorganisationer utelämnats. Antalet församlingsmedlemmar har ställts i relation inte till den vuxna befolkningen utan till befolk- ningen i dess helhet. Medräknas antalet medlemmar i församlingar och ungdomsorganisationer samt elever i söndagsskolor, blir procenttalen givetvis väsentligt högre: för hela landet 10,34 och i Jönköpings län, där samfunden också enligt denna beräkning har den största procentuella an- delen av befolkningen, 24,07. 2 Med landsbygd avses här även tätorter, om de ej är städer.

markerad är denna övervikt inom Svenska alliansmissionen och Evange- liska fosterlands-stiftelsen, som har mindre än 5 % av sina församlingar i städerna. Inom Helgelseförbundet och Svenska missionsförbundet åter— finns cirka 90 % av församlingarna på landsbygden.

Bilden blir emellertid en annan, om man väljer att i stället för försam— lingarna undersöka antalet medlemmar och deras fördelning på stad och landsbygd. Inom Svenska alliansmissionen återfinns visserligen endast 10 % av medlemmarna i stadsförsamlingar, men för Svenska missionsförbundets del har den pågående folkomf'lyttningen från landsbygd till stad, vilken resulterar i större stadsförsamlingar och mindre landsbygdsförsamlingar, medfört att över en tredjedel av medlemmarna återfinns i städerna mot endast cirka 10 % av församlingarna. Sammanlagt hänför sig 777 (16 %) av de fria samfundens 4936 församlingar till städerna, medan 135405 (47 %) av totalt redovisade 285 636 medlemmar tillhör stadsförsamlingar. Det genomsnittliga antalet medlemmar per församling uppgår på lands- bygden till cirka 45 och i städerna till cirka 200.

Köns- och åldersfördelning (tabellerna .11 och 12)

Undersökningen bekräftar i fråga om könsfördelningen den redan tidigare gjorda iakttagelsen, att medlemskap i något av de fria samfunden år unge? fär dubbelt så vanligt bland kvinnor som bland män. '

Av 270 212 församlingsmedlemmar, beträffande vilka uppgifter om kön lämnats, är 92437 eller 34,1 % män och 177775 eller 65,9 % kvinnor. För 15 424 medlemmar saknas uppgift angående kön. Särskilt markant är den större anslutningen av kvinnor inom Frälsningsarmén, där av 31 472 medlemmar, för vilka uppgift föreligger om kön, 7589 eller 24,1 % är män och 23 883 eller 75,9 % är kvinnor. Uppgift om kön saknas för 1 739 medlemmar. Bästa jämvikten i här berörda avseende föreligger inom Svens— ka alliansmissionen där av 12 390 medlemmar för vilka uppgifter om kön föreligger 5 135 eller 41,5 % är män, 7 255 eller 58,5 % kvinnor. För 447 medlemmar saknas uppgift om kön. Av befolkningen i dess helhet är 49,9 % män och 50,1 % kvinnor.

Det förefaller som om köns-fördelningen skulle sammanhänga med resp. samfunds utbredning i stad och på landsbygd. Svenska alliansmissionen med den jämnaste fördelningen mellan män och kvinnor är samtidigt det samfund som har sina flesta medlemmar och församlingar på landsbyg- den. De samfund som har sin starkaste förankring i städerna —— Fräls— ningsarmén och Metodistkyrkan _ företer också den ojämnaste fördel- ningen mellan män och kvinnor. Totalt utgör i städerna männen 31,5 % och kvinnorna 68,5 % av medlemmarna, medan på landsbygden procent- siffrorna är 36,7 resp. 63,3. Av befolkningen i dess helhet är enligt 1960 års folkräkning i städerna 48,2 % män och 51,8 % kvinnor samt på landsbyg- den 51,6 % män och 48,4 % kvinnor.

Åldersfördelningen inom de olika samfundens församlingar kännetecki nas av att de högre åldrarna är rikligare företrädda än de lägre. En skill- nad i detta avseende kan iakttagas mellan de äldre samfunden, där ojämn- heten i åldersfördelningen är mer markerad, och de yngre samfunden, där den är mindre framträdande men ändå fullt tydlig. Av 270 212 åldersredo- visade medlemmar befinner sig 65 336 eller 24,1 % i åldern över 65 år, medan endast 32 039 eller 11,9 % är i åldrarna upp till 25 år. Åldersför- delningen inom könen framgår av följande siffror. Av 65 336 medlemmar över 65 år är 20 354 eller 31,2 % män och 44 982 eller 68,8 % kvinnor. Motsvarande siffror för 32 039 medlemmar i åldern upp till 25 år är 11 651 eller 36,4 % män och 20 388- eller 63,6 % kvinnor.

Som exempel på skillnaderna i fråga om åldersfördelning mellan äldre och yngre samfund kan nämnas, att inom Svenska baptistsamfundet 30,6 % och inom Svenska missionsförbundet 27,8 % av medlemmarna är i åldrarna över 65 år medan motsvarande siffra inom t. ex. Pingströrelsen är 16,7 %. Av såväl Svenska baptistsamfundets som Svenska missionsförbundets med- lemmar är vidare cirka 9 % i åldrarna upp till och med 25 år. Motsvarande procentsiffra inom Pingströrelsen är 19,9.

Inom befolkningen i dess helhet är 10,5 % i åldern över 65 år. Direkta jämförelser mellan de fria samfunden och befolkningen i dess helhet be- träffande de yngsta åldersgrupperna låter sig inte göras, då medlemskap i de fria samfunden inte är vanligt i dessa grupper. En jämförelse avseende åldersgruppen 18—25 år utvisar att 7,2 % av medlemmarna i de fria sam- funden tillhör denna åldersgrupp, medan av befolkningen i dess helhet 9,7 % är mellan 18 och 25 år. Även för denna åldersgrupp gäller dock i viss mån den ovan för de yngsta grupperna angivna reservationen.

I stort sett saknas uppgifter angående den vanliga minimiåldern för in- träde i församling inom de fria samfunden. Tydligt är emellertid att inom Pingströrelsen dop och medlemsintagning förekommer vid väsentligt lägre åldrar än vad som är vanligt inom övriga samfund, inte sällan redan i tio- årsåldern eller ännu tidigare. Detta förklarar till viss del att Pingströrelsen har en högre procent medlemmar i åldern upp till 25 år än övriga sam- fund. Att minimiåldern för inträde är lägre inom Pingströrelsen samman- hänger med att rörelsen saknar särskilt ungdomsarbete. Detta medför att medlemskap i församlingen ofta aktualiseras för unga människor redan vid en ålder, då det inom andra samfund är naturligt att uppleva anknytningen till församlingen genom medlemskap i någon av dess ungdomsorganisa- tioner.

Inom Svenska missionsförbundet företogs vid mitten av 1950-talet en omfattande undersökning rörande samfundets ungdomsarbete.1 Därvid äg- nades uppmärksamhet även åt frågan om den vanligaste åldern för in-

1 Ungdomen kommer, Missionsförbundets förlag, Sthlm, 1956.

träde i församling. Undersökningen avsåg en åldersgrupp med gränserna 12 och 18 år. Enligt undersökningen var medelåldern för inträde i försam- ling 15,4 år på landsbygden, 16,2 år i städer i allmänhet och 15,6 år i stor- städerna Stockholm och Göteborg.

Erfarenheterna från ungdomsarbetet inom andra samfund ger vid han- den, att förhållandena i stort sett är likartade. Sammanfattningsvis kan sägas, att inträde i församling inom de fria samfunden är vanligt vid 14——16 års ålder.

Samfundens räckvidd

Antalet medlemmar inom de olika fria samfunden, som redovisats genom uppgifter från församlingarna, är cirka 285 000 (tabell 11). Denna siffra motsvarar dock ej det verkliga antalet medlemmar i samfunden; ej heller kan samfundens räckvidd mätas eller beräknas enbart med utgångspunkt från antalet medlemmar.

Den redovisade siffrans bristande tillförlitlighet sammanhänger med att statistiska uppgifter vid undersökningen inte kunnat erhållas från samt- liga lokala enheter. Svarsprocenten inom nio av de elva samfunden uppgick visserligen till 88,8, men genom större bortfall inom de två återstående samfunden reducerades den totala svarsprocenten till 81,5. Uppgifter an- gående medlemsantalet föreligger emellertid även från samfunden. I flera fall bygger de sålunda erhållna siffrorna på årligen från församlingarna inhämtade uppgifter. Vid utgången av år 1959 uppgick medlemsantalet inom samfunden enligt deras till Blå boken lämnade uppgifter till 357 309 med följande inbördes fördelning: EFS 40 000, FB 1 500, FA 40 191, HF 5 623, MK 11 246, SAM 14 916, SB 33 077, SvF 2 000, SMF 97 000, ÖM 19 756 och P 92 000. Den största skillnaden mellan dessa genom samfundens för- sorg inhämtade siffror och de uppgifter som lämnats till undersökningen hänför sig till Pingströrelsen och Evangeliska fosterlands-stiftelsen, där de direkt av samfunden lämnade siffrorna med sammanlagt närmare 45 000 överstiger de siffror som lämnats till undersökningen. Denna skillnad för- klaras väsentligen av den jämförelsevis låga svarsprocenten inom dessa. samfund.

Om medlemsutvecklingen under t. ex. tioårsperioden 1951—1960 kan man få endast en ungefärlig uppfattning, eftersom i flera fall exakta siffror inte är tillgängliga. En sammanställning av de uppgifter som av samfunden år från år lämnats till Blå boken återfinns i tabell 13. Av denna framgår att medlemssiffrorna för Evangeliska fosterlands-stiftelsen mellan år 1951 och år 1960 sjunkit från 70 000 till 40 000 men att denna markanta decime— ring formellt ägde rum från år 1955 till år 1956. Detta tyder på att tidigare uppskattade siffror vid denna tidpunkt korrigerats till bättre överensstäm- melse med faktiska förhållanden. Motsvarande gäller Svenska alliansmis- sionen, som från år 1953 till år 1954 reducerade sina medlemssiffror från

35000 till 22000; sedan dess har medlemsantalet successivt sjunkit till cirka 15 000 år 1960.

Svenska missionsförbundet och Svenska baptistsamfundet företer en un— der hela tioårsperioden jämn minskning. Sålunda sjönk medlemsantalet inom SMF från 103 896 år 1951 till 96 731 år 1960 och inom SB från 36 979 år 1951 till 32 540 år 1960. Fribaptistsamfundet, Metodistkyrkan och Svenska frälsningsarmén företer också någon minskning under perioden. Beträf— fande Helgelseförbundet och Örebromissionen kan ingen tendens utläsas, då uppgifter föreligger endast för de sista åren av perioden. Siffrorna för Frälsningsarmén och Pingströrelsen slutligen företer någon höjning under perioden, för FA från 37 815 till 41 015 och för P från 90 000 till 92 000.

De egentliga frikyrkosamfunden företer alltså under tioårsperioden ge- nomgående någon minskning. Utgår man från att Svenska alliansmissionens medlemsantal vid periodens början utgjorde högst 20 000 och att siffrorna för Helgelseförbundet och Örebromissionen var 4 500 resp. 20 000, uppgick det sammanlagda medlemsantalet inom de egentliga frikyrkosamfunden år 1951 till cirka 201 000 och år 1960 till cirka 184 000. En minskning av dessa samfunds medlemsantal med drygt 8 % ägde alltså rum under den aktuella tioårsperioden. För de övriga fria samfunden _ bortsett från Evangeliska fosterlands-stiftelsen, vars siffror är osäkra — kan en viss ökning iakttagas. Vid bedömandet av förändringarna i fråga om samfundens medlemsantal hör man beakta att övergång från ett samfund till ett annat i viss utsträck— ning förekommer. Särskilt under 1920- och 1930-talen skedde sådana över- gångar i icke ringa omfattning.

Det bör i detta sammanhang uppmärksammas att lokala församlingar i viss utsträckning samtidigt är anslutna till två samfund. Största omfatt- ningen har denna dubbelanslutning inom Svenska alliansmissionen och Svenska missionsförbundet, i det att 91 församlingar med sammanlagt 3 787 medlemmar är anslutna till båda dessa samfund. Omfattningen av sådan dub— belanslutning har tidigare varit större, men genom gemensamma åtgärder från samfundens sida har en klarare gränsdragning under senare år åstad— kommits.

Sex församlingar med tillsammans 389 medlemmar är anslutna till såväl Svenska alliansmissionen som Helgelseförbundet, och likaledes sex försam— lingar med sammanlagt 919 medlemmar är anslutna till både Svenska bap— tistsamfundet och Örebromissionen. Antalet församlingar inom Svenska baptistsamfundet vilka samverkar med Örebromissionen —— utan att dock formell anslutning till Örebromissionen skett — är väsentligt större.

Denna form av dubbelanslutning, som givetvis vid ett exakt angivande av samfundens medlemsantal bör medföra en reducering av de samman— lagda siffrorna, förklaras bäst genom en hänvisning till förhållandena vid den tid då Svenska alliansmissionen, Helgelseförbundet och Örebromis- sionen inte hade lika framträdande samfundskaraktär som nu utan starkare betonade karaktären av fria missionsorganisationer med understödjande

155 enskilda medlemmar och församlingar inom olika samfund. Utvecklingen har emellertid som nämnts senare gått mot en klarare samfundsprägel med församlingarna direkt representerade i eller anslutna till samfundet. _En del av de församlingar inom andra samfund som samverkat med mis- sionsorganisationen har detta oaktat behållit sin anknytning dit och till följd av den inträdda strukturförändringen kommit att få en dubbel sam- fundstillhörighet. I samband med framväxten under senare år av ett star- kare samfundsmedvetande inom praktiskt taget samtliga fria samfund har denna form av dubbelanslutning kommit att te sig mindre naturlig och ändamålsenlig. Försök har därför gjorts från samfundsledningarnas sida att i görligaste mån begränsa densamma. Vid tidpunkten för undersökningen kan antalet medlemmar i församlingar med dubbel samfundsanslutning beräknas till cirka 5 000.

Som tidigare nämnts kan räckvidden av de fria samfundens verksamhet inte mätas enbart med utgångspunkt från antalet medlemmar. Ytterligare ett par faktorer bör sammanfattningsvis beröras, även om de göres till före— mål för vidare uppmärksamhet i annat sammanhang.

Genom sitt arbete bland barn och ungdom utövar de fria samfunden ett inflytande utanför de personligt anslutna församlingsmedlemmarnas led. Enligt uppgifter som lämnats av vederbörande riksorganisationer omfattar det organiserade ungdomsarbetet inom samfunden cirka 180000 medlem- mar, vartill kommer deltagarna i öppen ungdomsverksamhet, vilka inte registreras i samma ordning. Söndagsskolan har, även om elevantalet sjun- kit på senare år, fortfarande stor utbredning och räknade år 1959 enligt Svenska söndagsskolrådets statistik inom de fria samfunden 266 302 elever i 7 257 skolor.

En del dubbelregistreringar har självfallet inte kunnat undvikas i de uppgifter som församlingarna lämnat till undersökningen. Sålunda tillhör i viss utsträckning elever i söndagsskolorna även någon sammanslutning inom det organiserade ungdomsarbetet. Till följd av söndagsskolelevernas låga ålder förekommer sådan dubbelanslutning dock i jämförelsevis liten omfattning. En viss dubbelregistrering föreligger otvivelaktigt i fråga om personer som tillhör olika gren-ar av det organiserade ungdomsarbetet och samtidigt är anslutna till församlingen. Omfattningen av sådan dubbel till- hörighet har inte klarlagts genom undersökningen och är mycket svår att beräkna.

Professor Gunnar Westin anger i sin skrift Trossamfund i Sverige anta- let medlemmar i de fria samfundens församlingar samt elever i söndags- skolor och medlemmar i ungdomsorganisationer till sammanlagt cirka 815 000. Denna siffra avser situationen i början av 1950—talet. Motsvarande siffra år 1959 var cirka 800 000. Enligt dessa siffror skulle alltså en viss minskning ha ägt rum i fråga om antalet anslutna församlingsmed-lemmar samt elever i Söndagsskolor och medlemmar i ungdomsorganisationer. Vill man mäta räckvidden av samfundens inflytande måste beaktas att

varje lokal församling räknar med en viss krets av människor som —— utan att vara medlemmar i församlingen — står i regelbunden kontakt med denna, deltager i gudstjänstlivet samt betraktar församlingen och dess kyrka som sitt andliga hem.

Medräknar man denna grupp till viss del aktiva vänner och sympatisörer ävensom sådana personer som till följd av någon familjemedlems engage- mang eller eljest på olika sätt har regelbunden närmare kontakt med de fria samfundens verksamhet, blir antalet personer som direkt beröres av de fria samfundens arbete givetvis väsentligt högre än vad de redovisade medlems- och elevsiffrorna ger vid handen.

KAPITEL 2

Verksamhet på lokalplanet

Inledning

Församlingen

i De fria samfundens primära enhet är den lokala församlingen. I de fall

1 då beteckningen församling inte användes, är detta uttryck för en annan ] syn på den lokala enhetens funktion än den som är kännetecknande för ma- | joriteten av de fria samfunden i vårt land. ! Inom Frälsningsarmén användes beteckningen kår, vilket antyder den ! lokala enhetens karaktär av aktionsgrupp. Samma beteckning användes ock- ! så inom Svenska frälsningsarmén, fastän församlingskaraktären där är mera framträdande. Beteckningen är historiskt betingad och kan vidare förklaras med hänvisning till att verksamhetsformerna gör det naturligt att också i en situation då församlings— och samfundskaraktären är mer framträdande bevara den militära terminologien.

Inom Evangeliska fosterlands-stiftelsen förekommer inte heller beteck- ningen församling. De lokala enheterna är missionsföreningar och medlem- marna torde i stor utsträckning uppleva Svenska kyrkans församling som sin.

I övrigt användes inom samtliga de fria samfunden beteckningen försam- ling. Därmed förstår man den form i vilken den kristna kyrkan lokalt fram— träder. Att den lokala församlingen dessutom är en juridisk person, står som ägare av fast och lös egendom o.s.v., har stundom medfört en oklar—

; het med avseende på hur man inom de fria samfunden uppfattar den krist- na församlingens väsen. j I betänkandet avses med församling jämväl kår och missionsförening. !

* Medlemskap i församling Gemensamt för de fria samfunden är att de hävdar, att endast den som bekänner personlig kristen tro skall tillhöra en kristen församling. Inom Metodistkyrkan förekommer dock ett s.k. förberedande medlemskap, i vilket barn till medlemmar i församlingen inträder genom dop vid späd ålder. Detta medlemskap skall emellertid för att övergå till fullt medlem—

skap ges en personlig bekräftelse innan barnet fyllt 16 år; i annat fall upp- hör medlemskapet.

Medlemskap i lokal församling tillhörande något av de fria samfunden vinnes som regel på grundval av dels personlig bekännelse om kristen tro, dels dop. Inom de baptistiska samfunden ställes kravet att dopet skall ske vid en tidpunkt då vederbörande kommit till personlig kristen tro (troende- dop). För medlemskap i Frälsningsarmén gäller endast kravet på personlig bekännelse. Detta är i princip fallet också inom Svenska missionsförbundet, ehuru också där praktiskt taget alla medlemmar är döpta.

Medlemskap kan upphöra av två olika anledningar. Medlem kan person- ligen anmäla sitt utträde. Detta sker oftast i form av en ansökan om ut- träde, vilken behandlas av församlingen, som också har att besluta i ären- det. I praktiken existerar dock ej möjligheten att avslå en sådan ansökan. Reellt är det alltså fråga om en anmälan. Medlemskapet kan vidare upphöra till följd av beslut därom inom församlingen utan ansökan från medlem- mens sida (uteslutning). Detta kan ske när det efter vederbörlig prövning visat sig att medlem inte längre bekänner eller i levernet visar prov på per- sonlig kristen tro.

Medlemskapet i en församling tillhörande något av de fria samfunden är inte förknippat med förpliktelser av formell och juridisk art. I Svenska mis- sionsförbundets förslag till stadgar för församlingarna heter det i 520: »Medlem har ingen personlig äganderätt till församlingens egendom eller personlig ansvarsskyldighet för dess förbindelser.» Medlemsavgifter och ut- taxeringar förekommer inte. Till följd av de fria samfundens struktur och det genomgående draget att deras hela verksamhet både personellt och eko- nomiskt förutsätter stora frivilliga insatser, är emellertid religiöst och moraliskt sett ett betydande personligt ansvar också av ekonomisk natur förknippat med medlemskapet.

A. Organisation Uppbyggnad och arbetsfördelning Den lokala församlingen intager som regel juridiskt sett en självständig ställning i förhållande till samfundet och äger och förvaltar själv kyrkor och annan egendom. Många församlingar har dock inskrivit sådana bestäm- melser i sina stadgar, att samfundets medgivande fordras för bl. a. upplös- ning av församling och försäljning av fast egendom.

Som exempel härpå kan nämnas g 21 mom. 1 och 5 22 mom. 3 i ovan nämnda förslag till stadgar för församlingar inom Svenska missionsför- bundet:

521. Mom. 1. Upplöses församlingen eller frångår den principen att i full församlingsgemenskap upptaga alla, som bekänna sig tro på Jesus Kristus, eller

lämnar den sin anslutning till Svenska Missionsförbundet, tillfaller äganderätten av dess tillgångar Svenska Missionsförbundet.

522. Mom. 3. För ändring av 521 fordras, att Svenska Missionsförbundets sty— relse lämnar sitt medgivande därtill.

En annan ordning än inom övriga samfund gäller inom Frälsningsarmén och Metodistkyrkan. »All Frälsningsarméns egendom i Sverige äges av dess juridiska personer Frälsningsarméns Förlagsaktiebolag och Svenska Stiftelsen för Frälsningsarmén», heter det i en redogörelse för Frälsnings— arméns ekonomi i dess årsbok 1962. De lokala kårerna är i flera avseenden beroende av beslut inom det nationella högkvarteret. Metodistkyrkans för- samlingar är de enda, vilkas hela arbete regleras av en för hela riket gäl— lande kyrkoordning, som f. ö. är gemensam för Metodistkyrkan i alla länder. Den lokala församlingen äger dock kyrkobyggnaderna. Genom distriktsföre- ståndarna utövar emellertid rikskyrkan tillsyn över och har avgörande in- flytande i fråga om såväl ny- som ombyggnader.

Församlingen är —— om den har stadgar och styrelse, vilket regelmässigt är fallet _ en juridisk person av det slag som benämnes ideell förening. Inom Svenska missionsförbundet är församli—ngsstyrelsens ordförande en lekman. Inom övriga samfund är som regel församlingens pastor även dess ordförande. En sammanblandning av pastorala och administrativa uppgif- ter torde härvid ofta kunna inträffa, då inga klara gränser dragits mellan pastorns befogenheter som pastor och som församlingens ordförande. Inom flertalet samfund är pastorn i denna sin egenskap församlingens talesman, i det att såväl pastorala som administrativa befogenheter tillkommer ho— nom. Även inom Svenska missionsförbundet synes det i praktiken vara så, att församlingens angelägenheter i vad avser administrativa uppgifter i viss utsträckning handhas av pastorn.

Med undantag för Frälsningsarmén och Metodistkyrkan, inom vilka sam— fund tillsättning av officerare/pastorer sker genom beslut inom samfundets högsta ledning, tillsättes pastor av lokalförsamlingen som kallar den pastor den önskar, varvid denne själv har att avgöra om han skall acceptera eller avböja kallelsen. Inom flera av samfunden finns ett centralt samrådsorgan för frågor av detta slag, församlingsråd (eller motsvarande). Tendensen är att dessa råd får allt större betydelse.

1 Inom t. ex. de baptistiska samfundens församlingar utgör som regel dia- konkåren, som ursprungligen ansågs ha en praktiskt religiös funktion, sam- tidigt församlingens styrelse. Såväl de baptistiska som de övriga samfunden uppvisar emellertid så betydande variationer i organisationsbilden, att någon enhetlig framställning av lokalförsamlingens organisation knappast kan ges. Klart är emellertid att lekmannainflytandet över församlingens verksamhet är mycket betydande. Inom flertalet samfund hålles regelbundet försam- lingsmöten, där hela församlingen aktivt deltager i planläggning och be-

slut rörande församlingens samlade verksamhet, varvid styrelsen (diakon- kåren) endast fungerar som beredningsorgan.

Pastorer och pastorslöner Till undersökningen har redovisats 3146 pastorer, verksamma på lokal— planet (se tabell 21). Det totala antalet pastorer inom samfunden år 1959 kan med ledning av uppgifter, som i detta och andra sammanhang (bl.a. till Blå boken) lämnats, beräknas ha uppgått till cirka 3500. I den här- vid för Pingströrelsen medräknade uppgiften om 1 500 pastorer ingår dock även evangelister, d. v. s. pastorernas medhjälpare. Evangelisterna inom andra samfund ingår däremot ej i siffran 3 500.

Pastorernas löner varierar starkt inte bara från samfund till samfund utan också mellan olika församlingar inom samma samfund. Detta sam- manhänger med att pastorerna vanligtvis är anställda av den lokala för- samlingen, ej av samfundet, och med att enhetliga normer rörande pasto- rernas anställnings- och avlöningsförhållanden ej finns inom flertalet sam- fund. Att ur tillgängliga uppgifter framräkna en genomsnittslön låter sig heller knappast göra, då de närmare villkoren i varje särskilt fall _ fri bo- stad och övriga förmåner _ har avgörande betydelse och uppgifter därom inte är tillgängliga.

Inom åtminstone ett par av samfunden _ Svenska baptistsamfundet och Svenska missionsförbundet _ förekommer emellertid normerande rekom- mendationer från samfundet till församlingarna. Avsikten med dessa re- kommendationer är i första hand att förbättra de lägst avlönade pastorer— nas förhållanden och de har fördenskull inom Svenska missionsförbundet utformats som förslag om minimilön. Svenska missionsförbundet rekom- menderade år 1959 församlingarna en minimilön om 9 120 kronor jämte fri bostad. Motsvarande siffra år 1963 utgör 10 870 kronor jämte fri bostad. Samfundet garanterar under vissa förutsättningar minimilönen. Svenska baptistsamfundet har givit vissa allmänna rekommendationer, i vilka hän- syn tages såväl till församlingarnas storlek som pastorernas tjänsteår.

B. Lokaler

När de fria samfundens verksamhet började i vårt land, gjorde sig behovet av egna lokaler för gudstjänster och samlingar av skilda slag snart gäl- lande. Vid utformningen av lokalerna kom den funktionella synpunkten att bli avgörande. Eftersom predikan intog en central plats i sammankomster- na och gudstjänsterna i stort hade en icke liturgisk prägel, kom prediksto- len att få den mest framskjutna platsen i gudstjänstrummet. På sådant sätt utformade »bönhus-», »kapell» eller »missionshus» har, särskilt på lands- bygden, ända in i våra dagar varit karakteristiska för de fria samfunden. Emellertid har en viss ändring kommit till stånd. Särskilt under det senaste årtiondet har en omfattande kyrkobyggnadsverksamhet förekommit inom

alla samfund. Därvid har gudstjänstrummet ofta fått en utformning som ger uttryck för skilda drag i de olika samfundens teologiska struktur.

Varje församling inom de fria samfunden har _ med mycket få undan- tag — minst en kyrka, och det är inte ovanligt att en församling har flera kyrkor eller kapell, varvid dock de 5. k. utpostkapellen i allmänhet är mindre och enklare byggnader än församlingens huvudkyrka.

Utöver de cirka 4000 huvudkyrkor som redovisats har uppgifter läm- nats till undersökningen om 1535 andra gudstjänstrum. För att få en samlad bild av förekomsten av kyrkobyggnader inom de fria samfunden måste hänsyn tagas till att uppgifter saknas från cirka 900 församlingar. Var och en av dessa kan beräknas ha minst en kyrka. Åtskilliga har med säkerhet dessutom andra gudstjänstrum. Det sammanlagda antalet kyrkor och andra gudstjänstrum inom de fria samfundens församlingar kan be- räknas till mellan 6 500 och 7 000.1

Kyrkor och andra gudstjänstrum har så gott som undantagslöst byggts för frivilligt insamlade medel. Allmänna medel har tagits i anspråk uteslu- tande för speciella ungdomslokaler i anslutning till kyrkobyggnad och detta endast under de senaste åren och i jämförelsevis ringa omfattning.

Det sammanlagda redovisade taxerings- eller hyggnadsvärdet av kyrkor och andra gudstjänstrum uppgår till 217 miljoner kronor (tabell 22), vartill bör läggas värdet av de lokaler, beträffande vilka inga uppgifter föreligger.

Som ovan berörts var de fria samfundens gudstjänstrum till att börja med i första hand och ofta uteslutande lokaler för gudstjänster och andra större gemensamma sammankomster. Allt efter som församlingarnas verk- samhet differentierades inrymdes emellertid i kyrkobyggnaderna lokaler för t. ex. ungdomsarbete och olika former av gruppverksamhet bland vuxna. Icke minst under det senaste årtiondet har i samband med den omfattande renoverings- och nybyggnadsverksamheten särskilda ungdomslokaler inrät- tats i många kyrkor.

Utöver kyrkobyggnader har av de lokala församlingarna redovisats ung- domsgårdar, ålderdomshem och sommarhem samt tjänstebostäder, främst för pastorer och vaktmästare, till ett sammanlagt värde av cirka 25,6 miljo- ner kronor (tabell 22).

C. Verksamhetens art och omfattning

Någon entydig bild av verksamheten inom de fria samfunden och deras för- samlingar kan av naturliga skäl inte ges. Skillnader i fråga om samfundens struktur, församlingarnas storlek och belägenhet, personella och ekono- miska resurser samt ställning i stadens eller bygdens liv gör bilden rik på

1 Beräkningen kan jämföras med de uppgifter som direkt av samfunden lämnats till Blå boken är 1959. Det totala antalet kyrkor uppges där vara 5 795, varvid dock uppgifter rörande Fribaptistsamfundet, Frälsningsarmén och Svenska alliansmissionen saknas. Med ledning av antalet församlingar kan antalet kyrkor inom dessa tre samfund uppskattas till cirka 1 000.

11—318107

variationer. En församling med ett litet medlemsantal och små personella resurser kan utöva ett betydande inflytande i en bygd. Å andra sidan kan en församling, trots ansenliga resurser i olika avseenden och ett omfattande arbete, komma att endast i obetydlig utsträckning påverka förhållandena inom sitt verksamhetsområde. De större samfundens församlingar svarar dock för en verksamhet som i många hänseenden företer påtagliga yttre och inre överensstämmelser. En samlad bild av aktiviteterna torde därför, med de reservationer som antytts, i stort sett kunna tjäna att ange konturerna av det sociala, kulturella och religiösa inflytande de fria samfunden i vårt land har.

1. Gudstjänster och andra sammankomster (tabell 14) Gudstjänster och möten De fria samfundens verksamhet kännetecknas av ett omfattande och diffe- rentierat gudstjänstliv. Någon fastställd gudstjänstordning användes van- ligtvis inte inom dessa samfund, men söndagsförmiddagens gudstjänst ten- derar att få en alltmer genomtänkt utformning och samtidigt att intaga platsen som veckans huvudgudstjänst. Inom de äldre samfunden ägnas fort- löpande uppmärksamhet åt gudstjänstlivets utformning, och en fastare ord- ning synes vara på väg, särskilt för söndagsförmiddagens gudstjänst. Predi- kan utgör den dominerande delen. Inslaget av lekmannamedverkan är be- tydande, och sång och musik spelar här liksom i gudstjänstlivet i övrigt stor roll.

Av totalt 4025 församlingar som lämnat uppgifter till undersökningen har 3436, eller 85,4 %, besvarat frågor rörande gudstjänstlivets omfatt- ning. Av dessa 3 436 församlingar har 2 207 eller 64 % regelbundna söndags- gudstjänster varje vecka, 583 eller 17 % var fjortonde dag, 171 eller 5 % var tredje vecka och 475 eller 14 % endast en gång per månad.

Söndaglig gudstjänst är vanligast inom samtliga samfund. 75 % av de församlingar som tillämpar en annan ordning återfinns inom två av sam- funden, Evangeliska fosterlands-stiftelsen och Svenska missionsförbundet. Inom EFS gör bundenheten till Svenska kyrkans högmässa det på många håll naturligt att inte ordna motsvarande gudstjänst inom det egna sam— fundet. Inom SMF förekommer i stor utsträckning församlingskretsar, d. v. s. flera små församlingar utgör tillsammans en arbetsenhet under en gemen- sam pastors ledning. Pastorernas stora arbetsfält och många predikoplatser utgör här den väsentligaste förklaringen till den jämförelsevis ringa om- fattningen av söndagliga huvudgudstjänster.

Det redovisade deltagarantalet i de söndagliga gudstj änsterna är samman- lagt 131 342 per gång.

Veckomötet utgör sedan gammalt ett regelbundet återkommande inslag i de fria samfundens gudstjänstliv. Tidigare torde denna gudstjänstform, som präglas av, förutom predikan, stark lekmannamedverkan i form av sång

i | ! i

och musik, ha haft en starkare ställning än söndagens huvudgudstjänst. Veckomötet utgjorde då den väsentliga kontaktpunkten med den utanför församlingen stående delen av befolkningen. Dessa gudstjänster kallades ofta _ och så sker ännu — väckelsemöten. Som redan nämnts har en för- skjutning av tyngdpunkten till förmån för söndagsförmiddagens gudstjänst ägt rum på senare år.

Av de 3 436 församlingar, som lämnat uppgifter angående gudstjänstlivets omfattning och utformning, redovisar 2 745 regelbundna veckomöten. Av dessa har 1 935 eller 70,5 % sådan gudstjänst en gång per vecka eller of- tare och 810 församlingar eller 29,5 % varannan vecka. Fördelningen av dessa veckomöten på de olika samfunden visar, att veckomöte två gånger per vecka är vanligast inom Frälsningsarmén och Pingströrelsen, vilket |] särskilt vad gäller Pingströrelsen kan förmodas sammanhänga med att

verksamhetsformerna inte är lika starkt differentierade som inom andra i, samfund. i! De redovisade veckomötena samlar per gång sammanlagt 62 907 delta- ] gare.

Tendensen inom flertalet samfund är att den speciella gudstjänstform som veckomötet utgör alltmer förlorar sin centrala plats till förmån för andra gudstjänst- och gemenskapsformer, ofta med ganska speciell inrikt- " ning både i fråga om innehåll och i vad gäller den kategori av deltagare de ( i första hand tager sikte på. Denna omstrukturering av gudstjänstlivet har gjort sig starkare gällande inom de äldre samfunden, varvid förekomsten l av t. ex. ett utbyggt ungdomsarbete och de speciella kontakthehov och -möj- ? ligheter som detta aktualiserar varit av avgörande betydelse.

Ett stort antal sammankomster och deltagare har redovisats såsom övriga möten. Detta utgör en illustration till den ovan nämnda strukturföränd— ringen av gudstjänstlivet. Här torde ha redovisats t.ex. en stor del av den bibelstudieverksamhet som inom flera av samfunden under senare år kommit att komplettera och i viss mån ersätta de traditionella veckomötena. Vidare har under denna rubrik upptagits missionsmöten och andra sam- mankomster som har till uppgift att informera om och intressera för olika grenar av samfundens arbete samt en under senare år framvuxen före- läsningsverksamhet, som till följd av sin nära samhörighet med församling- arnas gudstjänstliv ofta inte redovisats som studie- eller föreläsningsverk— samhet i vanlig ordning.

Dessa övriga möten h-ar angivits förekomma minst en gång i månaden inom 1 895 eller 55,2 % av de 3 436 församlingar, som redovisat gudstjänst- livets omfattning, och samlar totalt 56 493 deltagare per gång.

Andra sammankomster

Gränsen mellan gudstjänster och andra sammankomster är givetvis svår att draga. När t. ex. församlings- och familjeaftnar i undersökningen efterfrå-

gats separat, sammanhänger detta dels med intresset av att kunna avläsa omfattningen av denna verksamhet, dels med att dessa sammankomster, även om de alltid innehåller ett andaktsmoment, i det väsentliga har annan struktur än gudstjänsterna. Dessa församlings— och familjeaftnar utformas självfallet något olika såväl inom skilda samfund som i skilda delar av landet. Karakteristiskt är emellertid, att de präglas av en familjär anda, att den personliga gemenskapen har stor plats och att de ämnen som behandlas är av mer allmänt intresse. Reseskildringar samt föredrag om sociala för— hållanden i vårt eget land och i andra länder förekommer ofta vid dessa aftnar liksom också sång och musik, ljusbilder och film. Den nära släkt— skapen med en del av den verksamhet som presenterats ovan under Guds— tj änster och möten är påtaglig. Missionsmöten organiseras ofta som försam- lings- eller familjeafton och vice versa, och de på sina håll _ särskilt på landsbygden och i mindre tätorter _ rikligt förekommande offentliga sy- mötena, där både män och kvinnor deltager och som endast i begränsad omfattning är symöten, utgör egentligen bara en annan beteckning för samma starkt familjära gemenskapsform för en stor del av bygdens folk.

En särskild variant av dessa församlings- och familjeaftnar utgör de föräldraaftnar samt speciella mamma- och pappaträffar, som under senare år fått allt större omfattning inom de samfund som har ett utbyggt ung- domsarbete. Denna verksamhetsform tager i första hand sikte på föräldrar till ungdomar i församlingarnas olika ungdomsorganisationer men användes också i viss utsträckning för kontakt med föräldrar till elever i söndags- skolan.

Ur dessa till att börja med ofta sporadiskt förekommande föräldraträffar har inte sällan vuxit fram mera fast organiserade föräldraföreningar eller stödföreningar antingen för en speciell förening eller kår inom en försam- ling eller för församlingens hela ungdomsverksamhet. Ungdomsfrågor i allmänhet hör till de ämnen dessa föräldrasammankomster framför allt sysslar med, antingen verksamheten är av mer sporadisk natur eller har stabiliserat sig i en fast föreningsbildning. Verksamheten inom föräldra- organisationerna leder ofta till fastare samarbete mellan ungdomsorganisa- tionerna och hemmen och ett större ansvarstagande från föräldrarnas sida för en del av församlingarnas verksamhet. Föräldrarna engageras ofta i speciella uppdrag eller i allmänt ledarskap inom ungdomsarbetets ram.

Av naturliga skäl förekommer denna verksamhetsform inte alls eller en- dast i obetydlig omfattning inom de samfund som inte bedriver ungdoms- arbete i organiserade former eller där sådant ungdomsarbete har ringa om- fattning (Pingströrelsen, Fribaptistsamfundet och Helgelseförbundet).

Föräldraaftnar förekommer enligt de lämnade uppgifterna inom 186 för- samlingar varannan månad eller oftare, medan särskilda mammaträffar och pappaträffar redovisas till ett antal av 320 resp. 38 per år. Ett stort antal församlingar torde ordna sådana föräldrasamlingar, utan att det förekom-

mer så ofta som varannan månad. Träffar för söndagsskolbarnens föräldrar redovisas till ett antal av 1 444 och för scouternas föräldrar till 758.

Denna verksamhet bland föräldrar bedrives oberoende av deltagarnas för- samlings- och samfundstillhörighet, i samma utsträckning som eleverna i Söndagsskolan och medlemmarna i ungdomsorganisationerna kommer såväl från hem med tidigare anknytning till församlingen som från hem utan så— dan anknytning.

De gamlas dag utgör också en variant av den speciella arbetsform för vil- ken försarnlingsafton är det vanligaste uttrycket. Dess program anknyter helt naturligt till de äldres speciella intressen, men i stort sett har samman- komsten samma allmänna inriktning som församlingsaftnarna i övrigt. Dessa pensionärssamlingar utformas ofta som utfärder, till vilka ortens pen- sionärsföreningar stundom får ett visst antal biljetter. Inom jämförelsevis många församlingar återkommer de gamlas dag en gång om året, medan en större frekvens är ovanlig. Totala antalet deltagare vid senaste de gamlas dag inom 944 församlingar som redovisat sådan verksamhet var 63 014.

2. Kyrkliga handlingar (tabell 15)

För att få en uppfattning om förekomsten av olika kyrkliga handlingar inom de fria samfunden har i frågeformulären till församlingarna uppgifter be- gärts om antalet dop, barnvälsignelser, vigslar och jordfästningar under treårsperioden 1957—1959.

Av de redovisade siffrorna kan man i någon mån utläsa olikheter beträf- fande samfundens (församlingarnas) funktion som kyrkosamfund för de egna medlemmarna vid några av livets avgörande tillfällen. För Evangeliska fosterlands-stiftelsens del har mycket låga siffror redovisats för samtliga efterfrågade kyrkliga handlingar. Detta bekräftar en tidigare iakttagelse, att medlemmarna inom EFS i största utsträckning tager Svenska kyrkans tjänster i anspråk i dessa avseenden.

Då uppgifter i stort sett saknas rörande totala antalet dödsfall och in- gångna äktenskap inom samfunden kan siffrorna endast användas för en grov jämförelse mellan dessa. Rörande två samfund finns dock i fråga om dödsfall fullständigare uppgifter tillgängliga. Inom Svenska baptistsam- fundets församlingar avled under åren 1957—1959 tillsammans 2 209 per- soner, medan för samma år redovisas sammanlagt 1482 jordfästningar. Inom Svenska missionsförbundets församlingar avled under samma tid 6 045 personer, medan antalet rapporterade jordfästningar utgjorde 3 448. Av jordfästningarna avsåg 51 inom SB och 230 inom SMF personer som inte tillhörde resp. samfund. Ungefär två av tre jordfästningar inom SB och ungefär varannan inom SMF synes alltså äga rum i resp. samfunds ordning. Hänsyn bör emellertid tagas till att uppgifterna angående dödsfall inhäm- tats direkt från samfunden och utgör det totala antalet dödsfall, medan upp— giften angående jordfästningar hänför sig endast till de församlingar som

lämnat uppgifter till undersökningen i denna del. Detta förhållande med- för att antalet i resp. samfunds ordning förrättade jordfästningar är något högre än vad som ovan framräknats.

3. Barn- och ungdomsarbete (tabell 16)

Under praktiskt taget hela detta århundrade har en successiv utbyggnad av det organiserade arbetet bland barn och ungdom som en väsentlig del av samfundens verksamhet ägt rum. Delvis tog detta arbete sin början vid mitten av förra århundradet och växte således fram i stort sett parallellt med samfunden själva. Detta gäller i första hand Söndagsskolan, för vilken de fria samfunden varit föregångare i vårt land, men också _ ett par år- tionden senare _ speciella föreningsbildningar för unga män och unga kvinnor.

Söndagsskolan

Söndagsskolan är den verksamhetsform som, näst efter skilda slag av gudstjänster, nått den största utbredningen och omfattats med det ojäm- förligt största intresset inom de fria samfunden. Söndagsskolverksamhet förekommer också inom samtliga de fria samfunden och är inte, som en del andra verksamhetsformer, koncentrerad till församlingar av viss storlek och struktur. Totalt finns mer än en Söndagsskola per församling. Särskilt på landsbygden samlar de fria samfundens Söndagsskolor stundom inom ett begränsat område så gott som samtliga barn i de aktuella åldrarna.

Statistiska uppgifter angående Söndagsskolverksamheten insamlas av Svenska söndagsskolrådet som regel vart femte är, senast för år 1959. Enligt dessa uppgifter fanns vid årsskiftet 1959—60 inom de fria samfunden 7 257 Söndagsskolor med sammanlagt 266 302 elever och 27 974 lärare.

Svenska söndagsskolrådets statistiska uppgifter avseende år 1959

Samfund Antal skolor Antal lärare Antal elever

EFS ................. 889 2 433 25 439 FB .................. 34 125 1 300 FA .................. 362 1 300 24 557 HF .................. 119 594 3 633 MK .................. 184 790 7 315 SAM ................. 344 1 885 9 666 SB .................. 810 3 402 28 547 SvF ................. 18 50 580 SMF ................. 2 562 11 212 87 951 ÖM .................. 435 2 183 17 314 P1 ................... 1 500 4 000 60 000

7 257 27 974 266 302

1 Siffrorna uppskattade.

Lärarna i söndagsskolorna är till klart övervägande delen lekmän som fullgör läraruppgiften som en frivillig insats. Söndagsskolan är därmed den

verksamhetsgren inom de fria samfunden, där det största antalet lekmän anlitas för lärar- och ledaruppdrag.

Av totalt till undersökningen redovisade 218 247 elever i söndagsskolor- na har 141 837 fördelats på olika åldersgrupper. Av eleverna är 61 635 eller 43,5 % i åldern upp t. o. m. 7 år, 47 396 eller 33,4 % i åldern 8—10 år, 31 336 eller 22,1 % i åldern 11—14 år samt 1 315 eller 0,9 % i åldern 15—17 år. Ungdomar över 18 år och vuxna deltagare i Söndagsskolan redovisas till ett antal av totalt endast 155 (0,1 %). Dessa siffror visar att elevåldern är låg. Endast cirka 23 % av eleverna är i åldern över 10 år.

Kristendomsskolan

Inom vissa av samfunden _ främst Evangeliska fosterlands-stiftelsen _ * finner man det naturligt att helt utnyttja den konfirmationsundervisning i som Svenska kyrkan erbjuder. Även inom de egentliga frikyrkosamfunden lj förekommer det inte sällan att barnen deltager i Svenska kyrkans konfir- V mationsundervisning.1

! Inom Metodistkyrkan anordnar församlingarna sedan länge egen kon- firmationsundervisning och förrättar konfirmation. Inom övriga samfund _ med undantag för Fribaptistsamfundet, Frälsningsarmén och Svenska frälsningsarmén _ utgör kristendomsskolan en motsvarighet till konfir- mationsundervisningen. Av naturliga skäl förekommer ingen konfirmation *? och skolan avslutas icke med nattvardsgång. Något varierande benämning användes inom olika samfund; den vanligaste jämte kristendomsskola tor— de vara bibelskola. Även benämningen konfirmationsundervisning förekom-' mer undantagsvis och då framförallt när man _ vilket inte är ovanligt _ vänder sig också till ungdomar vilkas föräldrar icke är församlingsmed- lemmar.2 Vanligast torde vara att de fria samfundens kristendomssko- lor är avsedda i första hand för ungdomar som redan på ett eller annat sätt är knutna till församlingens verksamhet. De utgör då den naturliga fortsättningen på en undervisning i bibel- och samfundskunskap som i olika former meddelats i Söndagsskolan och de olika ungdomsorganisatio- nerna. Redovisningen av frekvensen av denna verksamhet är otillfreds- ställande. De uppgifter som kunnat inhämtas direkt från Svenska missions- förbundet, som har tillgång till kontinuerliga statistiska uppgifter direkt från församlingarna och där verksamheten är jämförelsevis omfattande, I är endast ägnade att belysa verksamheten från andra'sidor.

1 En vacklande praxis förekommer inom Svenska missionsförbundet. I en undersökning är 1960, till vilken 254 församlingar lämnat uppgifter om 129 kristendomsskolor med sammanlagt 1 117 deltagare, redovisas att 182 barn till medlemmar i församling tillhörande Svenska mis- sionsförbundet deltagit i Svenska kyrkans konfirmationsundervisning men ej i församlingens kristendomsskola, medan 62 deltagit såväl i konfirmationsundervisningen som i kristendoms— skolan. ' ' I den nämnda specialundersökningen rörande kristendomsskolverksamheten inom Svenska missionsförbundet uppges att av totalt 1 117 redovisade deltagare 220 kom från hem, där för- äldrarna inte var medlemmar i någon församling tillhörande Svenska missionsförbundet.

Till undersökningen har för treårsperioden 1957—1959 redovisats sam- manlagt 13 021 elever i kristendomsskolor fördelade på 5 080 pojkar och 6 011 flickor. För 1 930 elever saknas uppgift om kön. Uppgifterna har in- hämtats för en treårsperiod enär kristendomsskola inom åtskilliga försam- lingar förekommer endast vartannat eller vart tredje är.

I undersökningen har också efterfrågats åldersfördelningen bland elever- na i kristendomsskolan. De erhållna uppgifterna är otillfredsställande så till vida att de anger förhållandena inom endast en mindre del av samfun- dens församlingar. Fullständigare uppgifter om åldersfördelningen har emellertid inte kunnat införskaffas. Åldersuppgifter har lämnats för 9 349 deltagare. Av dessa är 568 eller 6,1 % under 13 år, 3 046 eller 32,6 % 13 år, 4 239 eller 45,3 % 14 år, 1 035 eller 11,1 % 15 år och 461 eller 4,9 % över 15 år. Ett allmänt önskemål torde vara att åldern för deltagande i kristen- domsskola höjes något. Inom Pingströrelsen är elevernas ålder jämförelsevis låg. Inom detta samfunds kristendomsskolor är av totalt 1 298 åldersredo- visade elever 252 eller 19,4 % under 13 år. Inom Svenska baptistsamfundet, som kommer därnäst, är 122 eller 9,9 % av 1 234 åldersredovisade elever så unga. Svenska missionsförbundet, som totalt redovisar de flesta elever- na, har endast 126 eller 2,4 % av 5 170 åldersredovisade elever i åldern under 13 år.

Vad gäller kristendomsskolans längd föreligger uppgifter endast beträf- fande Svenska missionsförbundet. Enligt den inom samfundet år 1960 ge- nomförda undersökningen (se sid. 167) omfattade 91 skolor 2 terminer medan 30 omfattade 2—3 veckor (koncentrerade studier). Antalet timmar (=lektioner) utgjorde:

inom 14 skolor mindre än 30 >> 30 » 30—40 » 29 » 41—50 » 26 » mer än 50

Ungdomsarbete i föreningsform

Med undantag för Pingströrelsen, som konsekvent undvikit andra former av organiserat barn- och ungdomsarbete än Söndagsskola och vissa former av sång- och musikverksamhet, bedriver de fria samfunden ett särskilt barn- och ungdomsarbete. Detta har under senare år alltmer inriktats på former som nära ansluter till de pedagogiska strävandena inom ungdomsorganisa— tionerna i allmänhet i vårt land. Arbetet har merendels organiserats i sär— skilda förbund, av vilka de äldsta bildades vid sekelskiftet.

De ursprungliga föreningsbildningarna _ de separata jungfru- och yng- lingaföreningarna _ efterföljdes snart av ungdomsföreningar med medlem- mar av båda könen. Inom vissa samfund. t. ex. Evangeliska fosterlands- stiftelsen, utvecklades dessa ungdomsföreningar med tiden till i viss mån

parallella företeelser till missionsföreningarna och förlorade sin speciella karaktär av sammanslutningar för ungdom. Även inom andra samfund har medlemskapsvillkor och verksamhetens allmänna inriktning tidvis skymt undan uppgiften att vara ungdomens egna fora. Den huvudlinje som i stort sett följts och som innebär att ungdomsföreningarna skulle vara fora för ungdomens egna initiativ, en gemenskapsform där man skolades till en viss parlamentarism och framförallt fick uppleva gemenskap i fria for- mer, har under senare årtionden blivit mer dominerande. Ungdomsför- eningarna har på detta sätt och genom en brett upplagd programverksam- het givit en orientering i sociala, kulturella och religiösa frågor.

Minimiåldern för medlemskap i ungdomsföreningarna har tidigare som regel varit 18 år. Någon övre åldersgräns har i allmänhet inte existerat, vil- ket inte sällan kommit att innebära en svårighet att bevara karaktären av ungdomsförening. Under senare år har emellertid inom flera samfund dels införts en övre åldersgräns på 35 eller 40 är, dels minimiåldern sänkts till 16 år.

30 212 personer redovisas som medlemmar i ungdomsföreningarna. 17 690 eller 58,6 % av dessa hänför sig till Svenska missionsförbundets ungdom (SMU).

Det är av intresse att uppmärksamma den förändring av hela organisa— tionsbilden inom SMF:s ungdomsarbete som efter en omfattande utredning genomfördes år 1956. Förändringen innebar att de olika föreningsbild- ningarna närmare sammanlänkades. Detta motiverades bl. a. av påtagliga svårigheter att bevara kontinuiteten mellan medlemskadrerna i övergången mellan de olika föreningsformerna. Medan tidigare tre olika riksorganisa- tioner, SMU, SMJ och VP—VF (Svenska missionsförbundets ungdom, Svenska missionsförbundets juniorer och Våra pojkar _ Våra flickor), självständigt svarat för ungdomsarbetet skapades nu en enda riksorgani- sation. I samband därmed genomfördes en enhetlig organisation på lokal- planet och sänktes minimiåldern, som ovan berörts, från 18 till 16 år inom den organisation som tidigare kallats SMU och som nu fick benämningen SMU—senior.

Organisationen av ungdomsarbetet inom SMF har sitt speciella intresse därför att den synes ha blivit i viss mån normerande för ungdomsarbetet inom de övriga fria samfunden. Utöver vad som redan sagts innebär den genomförda omorganisationen en viss försvagning av föreningskaraktären, vilket successivt synes medföra en övergång till friare och mera öppna verksamhets- och gemenskapsformer inom de olika åldersgrupperna och en primär tillhörighet till den gemenskap som de olika åldrarna tillsam- mans utgör. Detta kommer inom SMU till uttryck i benämningen SMU- senior, SMU-junior och SMU-scout, där SMU hela tiden är huvudordet.

Juniorföreningarna har traditionellt omfattat flickor och pojkar i åldern 12—18 år. Också här har emellertid åldersgränserna förskjutits, varvid den

väsentliga förändringen är att den övre åldersgränsen inom flera samfund flyttats från 18 till 16 år. Inom juniorrörelsen, som framväxte under 1920— och 1930-talen, har föreningskaraktären tidigare varit framträdande. Under senare år har arbetet emellertid mer och mer byggts upp på den lilla grup- pens funktion. Programverksamhet under aktiv medverkan av ungdomarna själva är alltjämt en huvudlinje i uppläggningen av verksamheten, samti- digt som olika former av hobbyverksamhet med åren kommit att få större utrymme. .

Till undersökningen har redovisats 46 197 juniorer. Även om denna siffra inte täcker den totala förekomsten av juniorföreningsverksamhet, visar den dock att juniorrörelsen alltjämt är den verksamhetsform inom de fria sam- funden som samlar de flesta ungdomarna i tonåren.

Scouting har, sannolikt till följd av juniorarbetets stora utbredning, ald— rig fått någon större omfattning inom samfunden. Endast inom Svenska missionsförbundet (17 501 scouter redovisade) och Frälsningsarmén (3 949 scouter redovisade) intager scouting någon framträdande plats i ungdoms— arbetet. Frälsningsarméns scoutarbete är sedan länge organiserat i ett sär— skilt förbund, som samarbetar med övriga scoutförbund i Svenska scout— rådet resp. Sveriges flickscoutråd. Efter omorganisationen av Svenska mis— sionsförbundets ungdomsarbete har SMU-scout, som bildades på grundval av vad som tidigare kallades VP—VF anslutits till Svenska scoutrådet och Sveriges flickscoutrå-d. Scoutkårerna inom Metodistkyrkan, Svenska bap- tistsamfundet och Svenska frälsningsarmén är anslutna till KFUK:s och KFUM:s scoutförbund. Det arbete som rapporterats under scouting från t.ex. Evangeliska fosterlands-stiftelsen och Örebromissionen saknar sådan anknytning till den vidare scoutgemenskapen. Till sitt innehåll är det sna— rare att jämföra med vad som inom t.ex. Svenska baptistsamfundet går under benämningen GK (Goda kamrater) och som är ett scoutliknande arbete utan att fördenskull i egentlig mening vara scouting.

Scoutarbetet omfattar väsentligen åldersgruppen 11—14 år. SMU-scout har dock åldersgränserna 10 och 13 år. Inom övriga samfund fortsätter scoutarbetet i viss utsträckning också bland ungdom i åldrarna upp till 15—16 år. .

Med arbete bland ungdom under scoutåldern avses i huvudsak det arbete som främst berör åldrarna 9—11 år. Detta arbete har utformats på varie- | rande sätt inom de olika samfunden. Som regel är det fråga om scoutlik- | nande arbete som har sin naturliga fortsättning i scouting. Hit hör Fräls- ' ningsarméns Vargungar (pojkar) och Solstrålar (flickor), GG (Gott gry) inom Metodistkyrkan, GK (Goda kamrater) inom Svenska baptistsamfun- det och FG—PG (Flickgrupper och Pojkgrupper) inom Evangeliska foster- lands—stiftelsen. Det bör nämnas att arbetet inom EFS omfattar åldrarna 9 12 år och att detta fördenskull till viss del redovisats under denna rubrik, till viss del — i vad avser 11—12-åringar —- som scoutarbete.

Sammanlagt har i detta arbete redovisats 12 161 deltagare, fördelade på Evangeliska fosterlands-stiftelsen 2 780, Fribaptistsamfundet 25, Fräls- ningsarmén 2 205, Helgelseförbundet 109, Metodistkyrkan 949, Svenska alliansmissionen 95, Svenska baptistsamfundet 4857, Svenska frälsnings- armén 223, Svenska missionsförbundet 394 och Örebromissionen 524.

Uppgifter rörande deltagandet i olika grenar av det i föreningsform be- drivna ungdomsarbetet saknas från ett icke obetydligt antal församlingar, varför de ovan redovisade siffrorna icke anger den totala omfattningen av ifrågavarande arbete. Som förut (sid. 155) nämnts kan på grundval av uppgifter direkt från vederbörande riksorganisationer antalet medlemmar i det organiserade ungdomsarbetet beräknas uppgå till cirka 180 000.

Öppet ungdomsarbete

Under senare år har tidigare existerande krav på personlig kristen tro som villkor för medlemskap i ungdomsföreningar (senior) undan för undan avskaffats. Detta skedde inom SMU i samband med den tidigare nämn— da omorganisationen år 1956. Särskilt under 1950-talet företogs på många håll ombyggnad av gamla kyrkor och igångsattes många nybyggen, varvid genomgående stor uppmärksamhet ägnades åt behovet av ändamålsenliga lokaler för ett differentierat ungdomsarbete. Resultatet av den allmänna inriktning, för vilken detta bara var ett av uttrycken, har blivit att en växan— de del av medlemmarna i de olika ungdomsorganisationerna kommer från hem där föräldrarna inte är medlemmar i någon församling inom resp. samfund. De öppna ungdomsaftnar som är en av verksamhetsformerna i detta ungdomsarbete rapporteras ha förekommit till ett antal av 6 508.

Från mitten av 1950-talet har fritidsgruppen som arbetsform kommit att spela en allt större roll inom de fria samfundens ungdomsarbete liksom inom andra ungdomsorganisationer i vårt land. Fritidsgruppen har därvid tjänat två väsentliga syften:

1) att höja kvaliteten och därmed attraktionsförmågan hos de redan existerande formerna av ungdomsarbete; detta har möjliggjorts genom ökade ekonomiska resurser (främst statsbidrag) och genom den bl. a. därav föranledda mer planmässiga programuppläggningen, _

2) att aktivisera föreningarna i deras strävan att utvidga sin verksamhet till nya grupper av ungdom. Fritidsgruppen har härvid ofta varit den verk— samhetsform som särskilt väl lämpat sig för den första kontakten, vilken senare lett till medlemskap i någon av de existerande organisationsformer- na.

Av samfundens ungdomsförbund och studieförbund har för budgetåret 1959/60 redovisats sammanlagt 3 770 fritidsgrupper med 60 254 deltagare.

Studiecirkeln har på liknande sätt kommit att utgöra en under senare år _ speciellt från slutet av 1950-talet —— starkt utnyttjad verksamhetsform inom de fria samfundens ungdomsarbete. Enligt en av resp. studieförbund

lämnad redovisning förekom budgetåret 1959/60 inom samfunden sammar- lagt 6 548 studiecirklar med 87 485 deltagare.

Ledare inom ungdomsarbetet Ledaransvaret för ungdomsarbetet bäres i största utsträckning av frivilliga krafter. Till undersökningen har redovisats sammanlagt 13 925 ledarupp- drag (tabell 21). Det bör uppmärksammas, att antalet ledaruppdrag inte sammanfaller med antalet personer engagerade i dessa uppdrag, då deti stor utsträckning förekommer, att en person samtidigt innehar flera ledar- uppdrag. Omfattningen av sådana dubbla uppdrag är svårt att bilda sig en klar uppfattning om. På grundval av uppgifter som inhämtats direkt från de ungdomsförbund som har kontinuerliga uppgifter angående ledarkadrerna kan antalet ungdomsledaruppdrag inom de fria samfunden år 1959 beräknas ha uppgått till cirka 16 000. Ett visst antal pastorer innehar ledaruppgifter inom ungdomsarbetet, men det finns anledning att med utgångspunkt från pastorskårens storlek och ungefärliga ålderssammansättning beräkna att pastorerna utgör uppskattningsvis högst 10 % av samtliga ledare.

Det genomsnittliga antalet ungdomar per ledare är drygt 8, om man ser till samfunden som en totalitet. Detta medeltal gäller för flertalet samfund, dock så att inom Svenska baptistsamfundet det finns en ledare på cirka 10 medlemmar och inom Metodistkyrkan en ledare på cirka 13 medlemmar.

Ungdomsarbetets kostnader

I syfte att få en bild av kostnaderna för det ungdomsarbete som bedrives inom de fria samfundens församlingar har efterfrågats dels den totala kost- naden, dels hur denna fördelar sig på frivilliga medel och bidrag från stat och kommun. Redovisningen är här inte fullständig _ dels har inte alla församlingar besvarat denna fråga, dels har i vissa fall endast totalsumman angivits utan fördelning på frivilliga medel och bidrag av allmänna medel. Siffrorna utvisar dock en tendens som torde gälla för de fria samfundens ungdomsarbete i stort.

Kostnader för ungdomsarbetet

Frivilliga Statliga Kommunala Angiven total medel bidrag bidrag kostnad EFS ................ 176 225 23 846 9 729 246 399 FB ................. 4 196 375 1 750 6 321 FA ................. 195 831 11 313 25 047 254 880 HF ................ 12 556 1 956 680 15 192 MK ................ 160 009 9 721 16 036 199 788 SAM ............... 167 584 14 089 6 671 227 763 SE ................. 261 088 19 001 23 557 327 149 SvF ................ 4 446 515 500 7 397 SMF ............... 1 907 757 116 280 107 734 2 503 833 ÖM ................ 51 253 5 642 3 595 69 203 P .................. _ _ —- — 2 940 945 202 738 195 299 3 857 925

& &

4. Kvinnoarbete (tabell 17) Syföreningar De fria samfundens kvinnoarbete har sitt ursprung i de syföreningar som, när samfundens mission i främmande länder sköt fart, växte fram med upp- gift att utnyttja kvinnornas möjligheter att genom praktiskt arbete stödja missionen. Denna bakgrund har medfört att kvinnoarbetet genomgående fått en starkt social inriktning. Huvudparten av de kvinnosammanslut— ningar som existerar inom de fria samfundens församlingar är alltjämt sy- föreningar med ofta mycket praktiska och konkreta uppgifter på sitt pro— gram. Samtidigt fyller dessa syföreningar funktionen som gemenskapsform för inte bara församlingarnas medlemmar utan ofta också grupper av andra kvinnor som hyser intresse för en praktisk hjälpinsats. Redan från början kombinerades den praktiska arbetsinsatsen med olika former av kontakter med de missionsfält för vilka man arbetade. Syföreningarna har utgjort och utgör alltjämt både en utgångspunkt för vidgad kunskap, särskilt om främ- mande länder och främmande folks förhållanden, och ett tillflöde av per- sonligt engagemang och personlig offerinsats för dessa främmande folk. En viss förskjutning av arbetsprogrammet har under senare år kunnat iakttagas, vilket kan utläsas av tabell 17, som bl.a. redovisar de ändamål för vilka syföreningarna arbetar. Projekt av social natur eller uppgifter inom samfunden som visat sig vara svåra att ekonomisera på andra vägar har syföreningarna ofta kunnat svara för.

Övrigt kvinnoarbete

Inom flertalet samfund förekommer också kvinnoarbete av mindre fast organiserad karaktär, där föreningsformen inte tillämpas och det förden- skull inte ansetts lämpligt att redovisa verksamheten som syföreningar, även om programuppläggning och arbetsuppgifter i stort sett sammanfaller med syföreningarnas. Inom några av samfunden finns vidare kvinnosam- manslutningar med uppgift att vara lokalavdelningar för riksomfattande kvinnoförbund. Dessa lokalavdelningars verksamhet är till viss del av lik— nande slag som den syföreningarna bedriver men har som regel ett något starkare inslag av föreningsmässig programverksamhet. Klara gränser tor- de knappast kunna dragas mellan dessa olika former av kvinnoarbete, och i alla händelser sammanfaller uppgifterna i så stor utsträckning, att hela detta arbete kan betraktas som en enhet. En viss dubbelföring av medlem— mar/deltagare torde inte ha kunnat undvikas vid redovisningen. Man kan beräkna att betydligt mer än 100 000 kvinnor genom den särskilda kvinno- verksamheten årligen svarar för ett ekonomiskt engagemang på minst 5 miljoner kronor, av vilken summa cirka 2 miljoner kronor går till ändamål utanför den egna församlingen.

5. Sång- och musikverksamhet (tabell 18) Sång- och musikverksamheten intager sedan gammalt en framträdande plats i samfundens församlingsliv. Den är i största utsträckning knuten till guds- tjänstlivet och har som väsentligaste uppgift att tjäna detta. Denna verk— samhets nära samband med gudstjänstlivet har fått som konsekvens, att gudstjänsternas utformning och inriktning i hög grad har bestämt valet av de musikformer som kommit till användning. En under senare år iakttagbar förskjutning av gudstjänstlivets tyngdpunkt, redovisad ovan under rubri- ken »Gudstjänster och andra sammankomster», har medfört en motsva- rande förskjutning inom det musikaliska livet.

Kyrkokörer förekommer i större utsträckning inom de äldre samfunden än inom de yngre. Tendensen är att den för alla kyrkor och samfund i stort sett gemensamma skatten av äldre och nyare kyrkomusik får allt större plats på repertoaren. Sammanlagt 11 813 körsångare redovisas, av vilka något mer än hälften tillhör körer inom Svenska missionsförbundets för- samlingar.

Damkörer resp. manskörer förekommer i relativt ringa omfattning. Här redovisas 2 962 resp. 1 949 deltagare, i stort sett fördelade mellan samfun- den på samma sätt som deltagarna i kyrkokörerna. Dessa körer torde vä- sentligen bestå av personer som samtidigt är medlemmar i någon kyrkokör.

Ungdomskörer har under det senaste årtiondet vuxit fram ungefär sam- tidigt inom flera av samfunden. Tendensen på detta område är, att en kraf- tig tillväxt äger rum och att arbetet — i alla händelser inom de äldre sam- funden —— inriktas på såväl klassisk som modern kyrkomusik samt i viss utsträckning även på profanmusik. 3 623 deltagare redovisas i dessa ung- domskörer. Uppmärksammas bör dock, att i den för Frälsningsarméns del lämnade uppgiften ingår deltagare i viss verksamhet som egentligen inte är att hänföra under denna rubrik.

Barnkörer förekommer huvudsakligast inom Svenska missionsförbundet och Pingströrelsen. Inom Pingströrelsen torde barnkörernas —— liksom ung- domskörernas —— relativt sett rikliga förekomst sammanhänga med att ung- domsarbete i de former som är vanliga inom övriga samfund inte förekom- mer och att barn- och ungdomskörerna till viss del fyller den funktion ung- domsorganisationerna har inom övriga samfund. Totalt redovisas 1 989 del- tagare i barnkörer, men också här bör deltagarsiffran för Frälsningsarmén (299) reduceras, då även annan barnmusikverksamhet än barnkör redovi- sats under denna rubrik.

Musikföreningarna utgör med sina sammanlagt 40 196 redovisade med- lemmar den dominerande sång- och musikformen inom de fria samfunden. De är en för svenskt religiöst liv ganska unik företeelse. En- eller tvåstäm- mig sång ackompanjeras med piano, gitarr, fiol och andra stråkinstru— ment, dragspel etc. Musikföreningarna svarar i flertalet församlingar inom de flesta av samfunden för det väsentliga musikaliska inslaget i gudstjänsten, och detta är ofta ganska framträdande.

. ,__,_ __ ___—w. .

Tendensen är att i samma mån som förmiddagsgudstjänsten får en mer dominerande plats i gudstjänstlivet och andra verksamhetsformer än det traditionella veckomötet i vidgad omfattning kommer i bruk, musikför- eningen förlorar sin kraftiga dominans till förmån för t. ex. olika former av körsång.

Stråkensembler redovisas huvudsakligen från församlingar inom Svenska missionsförbundet och Pingströrelsen. De saknas helt inom flera av sam- funden och har över huvud taget liten utbredning med totalt 679 deltagare i ensembler av sådan fast organisation att det ansetts motiverat att redovisa arbetet här.

Hornmusikkårer, vilka i allmänhet bildas för ungdom, redovisas i större omfattning endast från Frälsningsarmén, Pingströrelsen och Svenska mis- sionsförbundet. Dessa svarar tillsammans för 3 661 av totalt 4 949 deltagare. Hornmusikkårerna fungerar ofta som en del av ungdomsarbetet inom resp. samfund.

Av en redovisad totalkostnad för sång- och musikarbetet på 724 644 kro- nor utgöres 87 921 kronor av statliga medel och 37 339 kronor av kommu- nala medel, medan 556 020 kronor redovisas som frivilliga medel och spe- cifikation saknas för 43 364 kronor. Den totala kostnaden för sång- och musikverksamheten inom de fria samfunden torde uppgå till väsentligt högre belopp än den slutsumma som här angivits. Till de redovisade kost- naderna kommer bl. a. kostnader för lokaler, vilka dock som regel bäres av församlingarna och inte av de organisationer inom dessa som utnyttjar lokalerna och är beroende därav för sin verksamhet.

D. Ekonomi

Den frivilligkaraktär som är utmärkande för de fria samfunden gör sig i hög grad gällande i fråga om deras ekonomi. En jämförelse mellan det arbete, som bedrives uteslutande med frivilliga medel, och det arbete, för vilket allmänna medel i viss utsträckning tages i anspråk, visar att den ojämförligt största delen av samfundens verksamhet finansieras med frivilliga medel. Detta överensstämmer med den principiella uppfattningen inom samfunden om hur den kristna församlingens arbete bör finansieras. Av den från för- samlingarna till undersökningen redovisade totala summan om cirka 70 miljoner kronor som tillförts dem under år 1959, utgjorde endast cirka 975 000 kronor statliga och kommunala bidrag, främst till ungdomsarbete och studieverksamhet.

De lokala församlingarna har ofta stora ekonomiska åtaganden att svara för. Utöver kostnaderna för byggnader, pastorer och i förekommande fall anställda ungdomsledare och organist, hela den reguljära verksamheten med kontinuerligt gudstjänstliv, söndagsskola, ungdomsarbete, studiearbete, kvinnoarbete, sång och musik, åtager sig församlingarna ofta ett stort an- svar för både distriktsorganisationens och samfundets arbete. Försam-

lingarna bidrager med betydande summor till samfundets mission både inom och utom landet, samfundets skolverksamhet, ekonomiskt mindre bärkraftiga församlingar, insamlingar för sociala ändamål o. dyl.

Dessa många och ofta stora ekonomiska åtaganden kräver givetvis att församlingarna har en ordnad ekonomi. En tendens är att församlingarna i växande omfattning tillämpar olika former av regelbundet offrande. Det spontana offrandet har emellertid alltjämt stort utrymme och stor betydelse för församlingarnas och därmed samfundens ekonomi. Det bör understry- kas, att även när församlingarna övergår till mera systematiskt offrande, medlemmarnas ekonomiska bidrag är helt frivilliga. Någon form av med- lemsavgifter eller beskattning förekommer inte inom de fria samfundens

församlingar. Till undersökningen har från församlingarna redovisats en sammanlagd summa för insamlade medel -— donationer undantagna —— på 56 996 200

kronor, varav 29 162 500 kronor använts för församlingarnas lokala verk- samhet och 15 940200 kronor lämnats främst till samfundens (och inom Pingströrelsen den lokala församlingens) mission inom och utom landet. För 11 893500 kronor, som ingår i den totala summan insamlade medel, saknas uppgifter om fördelning på olika ändamål.

Till de sålunda redovisade insamlingssummorna skall läggas vad som insamlats inom de minst 20 % av församlingarna som ej lämnat uppgifter till undersökningen i denna del. Fogas därtill siffran för donationer och på annat sätt än genom insamling tillförda medel, torde den totala inkomst- summan under ett år för de fria samfundens församlingar kunna beräknas uppgå till cirka 85 miljoner kronor.

Församlingarnas inkomster, fördelade på insamlade medel, gåvor och donationer, bidrag av allmänna medel samt försäljningsinkomster redovisas i tabell 22.

KAPITEL 3

Verksamhet på distriktsplanet

A. Organisation

Uppbyggnad och arbetsfördelning De fria samfunden har för sin regionala verksamhet som regel någon form av distriktsorganisation. Denna, vars uppbyggnad varierar från samfund till samfund, spelar dock inte samma roll inom alla samfund; detta avspeg- lar sig i redovisningen för distriktsverksamheten.

Inom Pingströrelsen saknas distriktsorganisation helt, liksom riksorga- nisation. Av de övriga fria samfunden har Svenska frälsningsarmén det minst utbyggda regionala arbetet. Svenska alliansmissionens distriktsarbete bedrives — utom i ett distrikt — organisatoriskt som en del av samfundets centrala arbete.

Distriktsorganisationens huvuduppgifter är olika inom de skilda sam- funden. Inom några samfund, t. ex. Svenska missionsförbundet, är distrikts- organisationen närmast att betrakta som ett samfundets —- riksorganisa- tionens _— organ för kontakt med de lokala församlingarna. Detta kommer bl. a. till uttryck i att tjänstemän för verksamhet inom distrikten anställes och avlönas direkt av samfundet och i att ledamöterna i det organ som har att leda och ansvara för distriktsarbetet — distriktsrådet — utses av sam- fundets generalkonferens. Inom andra samfund, t. ex. Örebromissionen, framstår distriktsarbetet i första hand som en församlingarnas angelägen- het. Distriktsorganisationens huvuduppgift är i dessa fall att erbjuda forum för samråd och samarbete mellan församlingarna i distriktet, ge stöd särskilt åt mindre församlingsgrupper och anpassa planläggningen i stort av verksamheten inom distriktet till aktuella behov.

l Man kan sålunda på distriktsplanet urskilja två olika organisatoriska ; huvudlinjer. Detta framgår även därav att organisationer av båda slagen i viss utsträckning existerar sida vid sida. Inom t. ex. Svenska missionsför- bundet finns sålunda i vissa distrikt dels det ovan nämnda, av samfundets generalkonferens utsedda distriktsrådet, dels därjämte en eller flera läns- föreningar med egen styrelse. Även andra organisationsformer förekommer. Inom några av samfunden är församlingarna formellt sett endast sekundärt eller ej alls anslutna till distriktsorganisationen. Inom andra samfund är

12—318107

organisationen så ofullständig, att det sammanhållande bandet begränsar sig till ett råd eller en kommitté. I praktiken synes emellertid det regionala arbetet spela en betydande roll, oavsett vilken organisatorisk form som valts för detsamma.

Distriktsorganisationens uppbyggnad och arbetsuppgifter framgår van- ligtvis av bestämmelser därom i samfundens stadgar. Här må som exempel anföras vad Svenska baptistsamfundets och Svenska missionsförbundets stadgar innehåller om distriktsorganisationen.

Av 55 2 och 3 i Svenska baptistsamfundets stadgar framgår även hur för- hållandet mellan samfundet och distriktsorganisationen reglerats:

5 2. a) De i Sällskapet Svenska Baptistmissionen förenade församlingarna äro indelade i distriktsföreningar, vilka utgöra provinssammanslutningar med syfte att bedriva mission och att främja och bevara samhörighetskänsla och ett gott för- hållande församlingarna emellan.

b) Distriktsföreningarna arbeta enligt särskilda av Sällskapet Svenska Baptist- missionen godkända stadgar. Fråga om bildande eller upplösande av distrikts- förening avgöres av Sällskapet vid dess årskonferens.

% 3. a) Församling som önskar inträda i Sällskapet Svenska Baptistmissionen, anmäler detta till vederbörande distriktsförening, som översänder ansökan» jämte utlåtande däröver till Sällskapets Missionsstyrelse, vilken beslutar om intagning.

b) Församling, som beviljats inträde i Sällskapet, är i och med detta intagen i vederbörande distriktsförening.

0) Endast sådan församling, som beviljats inträde i Sällskapet Svenska Baptist- missionen, är medlem av vederbörande distriktsförening,

som följaktligen har rätt att deltaga i beslut om dess mission i hemlandet och på utländska missionsfält, bör också efter förmåga och möjlighet deltaga i de av konferensen beslutade offerdagarna och kollekterna för Sällskapets mission.

I Svenska missionförbundets stadgar handlar & 14 om distriktsorganisa- tionen:

5 14. Mom. 1. Svenska Missionsförbundets församlingar och föreningar böra sammanföras i distrikt. Antalet och omfattningen av dessa distrikt bestämmes av generalkonferensen. Inom varje distrikt hålles, såvitt möjligt, årligen distriktsmöte för behandling av frågor rörande verksamheten inom distriktet. Till distriktsmöte väljas ombud för församlingar och ungdomsföreningar enligt samma grunder som gälla för ombudskap vid generalkonferensen, respektive Svenska Missions- förbundets Ungdoms årsmöte. Vid mötet sker val av ledamot i generalkonferen- sens valkommitté, varvid endast församlingarnas ombud äga rösträtt. Därjämte sker val av ledamot i Svenska Missionsförbundets Ungdoms valkommitté, varvid endast ungdomsföreningarnas ombud äga rösträtt.

Mom. 2. För varje distrikt anställer Svenska Missionsförbundet en. distrikts- föreståndare, som väljes av generalkonferensen. Likaså väljer generalkonferensen ett distriktsråd, bestående av minst fem ledamöter, bosatta inom distriktet. Di- striktsråden väljas för en tid av tre år. Förslag på ledamöter till distriktsråden upprättas av respektive distrikt. Ledamöterna kunna väljas ur länsföreningarnas

e) Församling, som är ansluten till Sällskapet Svenska Baptistmissionen och | 1

styrelser. Distriktsrådets ledamöter äga rösträtt vid distriktsmöte i samma ut- sträckning som församlingarnas ombud.

Där olika länsföreningar samarbeta inom samma distrikt kan rådet uppdelas i en sektion för vardera länsföreningen. Förutom de valda ledamöterna är di- striktsföreståndaren självskriven ledamot av och ordförande i distriktsrådet lik- som i sektionerna, där sådana förekomma.

Mom. 3. Till distriktsrådets verksamhet hör:

a) att jämte distriktsföreståndaren och i överensstämmelse med Svenska Mis- sionsförbundets stadgar handhava alla till ledningen av distriktet hörande ange- lägenheter;

b) att verkställa de beslut, som av generalkonferensen eller Svenska Missions— förbundets styrelse hänskjutas till rådet, samt att besluta i ärenden, vilka höra till den löpande verksamheten;

e) att till Svenska Missionsförbundets styrelse inkomma med förslag rörande missionens angelägenheter.

Ansvarig ledare för det regionala arbetet är distriktsföreståndaren.1 Om dennes arbetsuppgifter innehåller t. ex. Svenska Missionsförbundets stadgar, 55 15 och 16, följande:

5 15. Distriktsföreståndarna skola på kallelse av Svenska Missionsförbundets missionsstyrelse sammanträda för att dels för sig själva, dels i samband med mis- sionsstyrelsen överlägga om den inre missionens angelägenheter. De vid distrikts- föreståndarnas enskilda överläggningar fattade besluten hänskjutas såsom förslag till missionsstyrelsen.

% 16. Till distriktsföreståndarnas uppgift hör:

a) att jämte distriktsråden och i överensstämmelse med Svenska Missionsför- bundets stadgar ansvara för ledningen av verksamheten inom distriktet;

b) att anordna distriktsmöten, predikantmöten, evangelistkurser, kurser för söndagsskollärare och ungdomsledare samt att ombesörja evangelistverksamhet, särskilt på i andligt avseende mörka och vanlottade trakter inom distriktet;

c) att med Guds ords predikan uppbygga församlingarna samt vid förefallande behov bistå dem med råd och upplysningar såsom t. ex. vid anställande av predi— kant, vid sökande av lagfart å egendom, vid antagandet av stadgar och vid för- samlingstvisters biläggande samt för övrigt i allt sådant, som hör till församlings- livets stärkande;

(1) att vid verksamhetsårets slut inlämna till Svenska Missionsförbundets mis— sionsstyrelse en kortfattad redogörelse över verksamheten.

Styrelser, råd och kommittéer

Det regionala ungdomsarbetet har inom några samfund — t. ex. Svenska baptistsamfundet —— en organisation som direkt motsvarar organisationen av det regionala arbetet i stort. Sålunda finns speciella distriktsungdoms- förbund med anställda sekreterare och självständig ekonomisk förvaltning. Denna organisationstyp tillämpas dock ej inom andra samfund, vilket gör det vanskligt att redovisa ungdomsarbetet separat; det hör i flera fall orga-

1 Inom en del samfund användes beteckningen distriktssekreterare; inom de samfund som har distriktsföreståndare är distriktssekreterare beteckning på dennes medhjälpare.

nisatoriskt samman med det övriga regionala arbetet och redovisas i det följande som en del av detta.

I ledningen för det regionala arbetet inom de fria samfunden är lekmanna- inslaget betydande. Av 860 redovisade ledamöter i distriktsorganisationer- nas styrelser år 1959 var 587 lekmän och 218 pastorer, medan för resteran- de 55 personer ingen uppdelning mellan pastorer och lekmän gjorts. Ytter- ligare 696 personer — varav 488 lekmän och 187 pastorer (beträffande 21 personer saknas uppgift i detta avseende) _ var genom distriktsungdoms- förbundens styrelser (och motsvarande) engagerade i regionala ledarupp— gifter.

Det totala antalet förtroendeuppdrag inom de fria samfundens regionala arbete i form av ledamotskap i styrelser, permanenta kommittéer och råd framgår av nedanstående sammanställning, som bygger på uppgifter som inhämtats från distriktsorganisationerna.

1 Häri ingår 71 ledamöter i kvinnoråd.

Ledamöter i ungdomsför- söndagsskol— häååosrgågf' hunds dis— råd eller un- triktsstyrel- triktsstyrelse dervisnings— Summa se (motsvar- nämnd inom ande) distrikt Evangeliska fosterlands—stiftelsen. . . 188 88 14 290 Fribaptistsamfundet .............. 6 5 0 11 Frälsningsarmén .................. O 124 0 124 Helgelseförbundet ................ 116 31 O 147 Metodistkyrkan .................. 11 7 0 18 Svenska alliansmissionen .......... 10 9 0 19 Svenska baptistsamfundet ......... 213 148 25 386 Svenska frälsningsarmén .......... 0 O O 0 Svenska missionsförbundet ........ 253 265 122 7111 Örebromissionen .................. 63 19 0 82 Summa 860 696 161 1 7881L !

Anställda (tabell 21) Den redovisning som lämnats av samfundens distriktsorganisationer om- & fattar ej samtliga för distriktsarbetet anställda. Detta sammanhänger med att inom några samfund vissa tjänstemän, t. ex. distriktsföreståndarna, är helt eller delvis anställda och avlönade direkt av samfundet. Sålunda redo- visar Fribaptistsamfundets, Metodistkyrkans, Svenska alliansmissionens och Svenska frälsningsarméns distriktsorganisationer inga eller ytterst få anställda.

Det av distriktsorganisationerna och samfunden redovisade sammanlagda antalet distriktsföreståndare eller distriktssekreterare uppgår till 116 i hel- tidstjänst och 21 i deltidstjänst.

Ungdomssekreterare, undervisningssekreterare och söndagsskolsekrete- rare har redovisats till ett antal av sammanlagt 98 i heltidstjänst och 25 i del-

tidstjänst. Undervisningssekreterare i regional tjänst har anställts först på senare tid och förekom år 1959 endast inom Evangeliska fosterlandsstiftel- sen (2) och Svenska missionsförbundet (12).

B. Lokaler

En betydande del av distriktsorganisationernas verksamhet bedrives vid distrikts- och ungdomsgårdar, som är centra både för organisationernas lägerverksamhet och för deras kursverksamhet. Dessa gårdar fyller också en mera allmän uppgift som samlingspunkt för unga människor, särskilt under sommarmånaderna.

Ungdomsgårdar redovisas till ett antal av 44 och förekom inom samtliga samfund utom Svenska alliansmissionen och Svenska frälsningsarmén. lnom Svenska missionsförbundet fanns vidare 6 distriktsgårdar med in- riktning på verksamhet för alla åldrar. Distrikts- och ungdomsgårdarnas sammanlagda redovisade taxeringsvärde uppgick till 3 752100 kronor (ta- bell 22).

Antalet deltagare i kurser m. m. på distriktsorganisationernas gårdar har angivits till 124 908, fördelade på något mer än 400 olika arrangemang. En del av dessa har anordnats i resp. gårdars egen regi och omfattas således ej av de kurser m. ni., som redovisats av olika organisationer på distriktspla- net.

C. Verksamhetens art och omfattning

Distriktsorganisationernas verksamhet (se tabell 19) kan ur praktiska syn- punkter uppdelas i dels mötesverksamhet, dels kurs- och lägerverksamhet. Denna indelning täcker visserligen inte organisationernas hela verksamhet men avgränsar de områden på vilka tyngdpunkten genomgående torde ligga inom samtliga samfund som har särskild organisation för det regionala arbetet.

Med mötesverksamhet avses både den gudstjänstverksamhet som di- striktsorganisationens anställda svarar för i de olika församlingarna och de kortare distriktssamlingar -— ofta med inriktning på något särskilt ämnes- område -— som anordnas i syfte att stärka samhörigheten mellan distriktets olika arbetsorgan och stimulera den lokala verksamheten. Kontakten mellan lokalförsamlingarnas medlemmar och samfundets centrala organ sker också ofta vid sådana regionala samlingar, t. ex. vid distriktsmöten. Distrikts- mötena, som vanligen hålles en gång per år, har både en beslutande funk— tion —— fungerar som administrativa årsmöten — och en allmänt inspirativ uppgift.

En ungefärlig bild av den icke lokalt inriktade delen av distriktsorganisa- tionernas mötesverksamhet ger uppgifterna att under år 1959 inom de olika samfunden hölls 474 distriktssamlingar med sammanlagt 76 192 deltagare och att vid senaste distriktsmöten 21 334 personer deltagit. Till den senare

siffran bör läggas de 21 152 deltagarna i motsvarande samlingar inom ung- domsarbetets distriktsorganisationer.

Läger och kurser utgör en väsentlig del av verksamheten. Detta gäller inte endast ungdomsförbundens distriktsorganisationer utan också _ i synner- het i de fall då sådan organisation saknas —— samfundens distriktsorganisa— tioner. Såväl läger- som kursverksamheten har väsentligt utvidgats under senare år, både i fråga om omfattning och inriktning. Lägerverksamheten, som tidigare ofta var begränsad till ett läger per distrikt och år, förlagt till sommaren, har under senare år kompletterats med läger för olika ålders- grupper även vintertid, varvid lägren ofta planerats för speciella intresse- grupper.

408 läger med sammanlagt 31 420 deltagare redovisas för år 1959. För att erhålla en fullständig bild av lägerverksamheten inom de fria samfun- den måste hänsyn tagas till att såväl riksorganisationerna som vissa lokal- församlingar bedriver en ganska omfattande lägerverksamhet, vilken ej redovisas i detta sammanhang.

Vad gäller kursverksamheten sammanhänger inriktningen därav på olika ämnesområden i stort sett med vem som står som arrangör. Av sam— manlagt 378 distriktskurser med 17 242 deltagare redovisas 241 med 8 798 deltagare av ungdomsorganisationerna, 111 med 5 495 deltagare av distrikts- söndagsskolråd eller regional undervisningsnämnd (söndagsskollärarkur- ser) samt 26 med 2 949 deltagare av distriktskvinnoråd. De av ungdoms- organisationerna anordnade kurserna var mestadels ungdomsledarkurser.

Samma påpekande som tidigare gjorts beträffande lägerverksamhetens omfattning måste göras i fråga om kursverksamheten. Ett stort antal kur- ser av skilda slag anordnas sålunda av riksorganisationer och specialsam- manslutningar, t. ex. de till samfunden knutna folkbildningsorganisationer- na och deras distriktsorgan.

D. Ekonomi

Av distriktsorganisationerna redovisade kostnader för anställda uppgick år 1959 till 2 324 700 kronor, varav 1 911 600 kronor hänförde sig till löner och 413 100 kronor till övriga kostnader. De regionala huvudorganisationernas inkomster uppgick till sammanlagt 4 712 700 kronor, varav 1 025 900 kronor utgjorde anslag från församlingarna. Av totalsumman hänförde sig 2 823 400 kronor till Evangeliska fosterlands-stiftelsen. Härav framgår att EFS” dist- riktsverksamhet är av särskilt stor omfattning, något som bekräftas av redo- visningen i övrigt.

De redovisade inkomsterna för distriktens ungdomsorganisationer upp- gick till 822 700 kronor, varav 252 600 kronor inflöt som kollekter och 65 900 kronor utgjorde församlingsanslag. Av den totala summan hänförde sig 515 600 kronor till Svenska missionsförbundets ungdomsverksamhet.

Till undersökningen redovisade ekonomiska uppgifter avseende det regio- nala arbetet återfinns i tabell 22.

KAPITEL 4

Verksamhet på riksplanet

Inledning

I det föregående har den avgörande roll de lokala församlingarna spelar i de fria samfundens liv betonats och en redogörelse lämnats för distrikts- organisationens uppbyggnad och funktion. I detta kapitel skall tecknas en bild av samfundens centrala organisation och riksorganisationernas bety- delse för samfundslivet i stort beröras.

Såsom i. de kortfattade redogörelserna för resp. samfunds särart ovan framhållits, präglar i allmänhet en kongregationalistisk uppfattning de fria samfundens liv i vårt land. Dock finns exempel på samfund som tillhör den episkopala kyrkotypen (Metodistkyrkan) och samfund som, utan att bygga på episkopatet, i praktiken — när det gäller samfundets ledning — fungerar på liknande sätt (Frälsningsarmén).

Den kongregationalistiska uppbyggnadens praktiska konsekvenser kan uttryckas sålunda, att församlingarnas oberoende och självbestämman- derätt starkt hävdas, samtidigt som ett samarbete mellan församlingarna, för vilkets vidmakthållande och utbyggnad den centrala samfundsorganisa- tionen spelar en avgörande roll, uppfattas som både naturligt och nöd- vändigt.

En kongregationalism av denna innebörd är dock knappast för handen inom t. ex. Pingströrelsen. Inom detta samfund har hävdandet av försam— lingens självständighet och oberoende så kommit att dominera, att det sam- arbete mellan församlingarna som förekommer, endast undantagsvis tagit organiserade former och ej lett till en central samfundsorganisation av det slag som finns inom övriga samfund. Inom Örebromissionen har den kon- gregationalistiska grundsynen medfört, att samfundets riksorganisation kommit att utgöra en sammanslutning inte av lokala församlingar utan av enskilda medlemmar. Funktionellt torde Örebromissionen i här berörda avseende dock endast obetydligt skilja sig från övriga samfund.

I allmänhet är samfundet att betrakta som en sammanslutning av de la- kala församlingarna. Att man inte räknar med en samfundets självständiga existens, oberoende av lokalförsamlingarnas, framgår bl. a. därav, att det som regel inte är möjligt att vara medlem av ett samfund utom via med- lemskap i en lokal församling. Möjlighet till direkt medlemskap existerar

dock som förut nämnts inom Örebromissionen och även inom t. ex. Helgel- seförbundet. Detta har delvis sin förklaring däri att dessa samfund tidigare i första hand uppfattats som missionssällskap. Inom Svenska alliansmis- sionen räknas —— utom församlingarna — jämväl ungdomsföreningarna »samt andra grupper av understödjare» (& 2 i stadgarna) såsom medlem— mar i samfundet.

Samfundet som riksorganisation har samtliga sina befogenheter till följd av att uppgifter delegerats dit av församlingarna. Utan sådan delegering saknar riksorganisationen enligt kongregationalistisk uppfattning alla be- fogenheter. Det sagda innebär emellertid inte, att samfunden som riksorga- nisationer skulle sakna betydelse eller spela en underordnad roll i försam- lingarnas liv och verksamhet. Tvärtom har samfunden med åren kommit att få en allt större betydelse både för församlingarnas lokala verksamhet och för genomförandet av gemensamma arbetsuppgifter såväl i vårt land som i andra länder. Denna utveckling kan endast till viss del förklaras med hänvisning till behovet av företrädande riksorgan, ett behov som allmänt sett sammanhänger med att de stora intresseorganisationerna kommit att få allt större betydelse i vårt samhällsliv. Väsentligen torde utvecklingen vara att uppfatta som ett resultat av att det religiöst betingade samfunds— medvetandet vuxit sig starkare, inte minst under inflytande av den ökade konfessionalism som internationellt sett gör sig alltmer gällande.

A. Organisation Uppbyggnad och arbetsfördelning Samfundets högsta beslutande organ är konferensen (allmänna konferensen, generalkonferensen el. dyl.). I t. ex. Svenska missionsförbundets stadgar heter det härom i 5 3: »Högsta ledningen av Svenska Missionsförbundets angelägenheter utövas av dess medlemmar genom befullmäktigade ombud, vilka sammanträda en gång om året till generalkonferens.»

Med medlem förstås enligt 5 2 i samma stadgar församling eller mis- sionsförening.

Konferensen utgöres, förutom av ombud för församlingarna och motsva— rande lokala enheter (jämför t. ex. ovan angående Svenska alliansmissio- nen), inom några av samfunden också av ombud för distriktsorganisatio- nerna.

Konferensen har likartade "uppgifter inom alla de fria samfunden. Mind- re olikheter förekommer dock i fråga om delegering av arbetsuppgifter. Som exempel på de befogenheter konferensen kan ha må anföras bestämmelser- na därom i 5 9 i Svenska baptistsamfundets stadgar:

Konferensen, som öppnas av missionsstyrelsens ordförande, mottager redo- görelse för det gångna årets förvaltning, fattar beslut om verksamheten för kom- mande år, väljer missionsstyrelse jämte två revisorer och 2 revisorssuppleanter att granska Sällskapets alla räkenskaper och behandlar övriga föreliggande ären-

den. Därjämte mottager konferensen rapport från läroverket Betelseminlariet samt andra med Sällskapet samverkande organ och beslutar om insamling av erfor- derliga medel.

Eftersom konferensen sammanträder endast en gång om året, delegeras i praktiken i stor utsträckning uppgifter, som i princip tillkommer konfe— rensen, till andra organ. I första hand sker detta till missionsstyrelsen. Denna är inte bara styrelse för missionen i begränsad och speciell mening utan är samfundets verkställande organ och dessutom, mellan konferen- serna, dess högsta beslutande organ med arbetsuppgifter som berör sam- fundets verksamhet i dess helhet. Missionsstyrelsen består inom alla sam- fund av såväl lekmän som pastorer. Antalet ledamöter är som regel 10—24.

I Svenska alliansmissionens stadgar nämnes konferensen endast i förbi- gående, medan det i 5 3 utsäges. att »Svenska alliansmissionens angelägen— heter handhaves av en styrelse».

Om missionsstyrelsens befogenheter finns utförliga bestämmelser i Svenska missionsförbundets stadgar, där det i g 8 heter:

& 8. Mom. 1. Missionsstyrelsen tillkommer

a) att förbereda de ärenden som skola förekomma vid generalkonferensen;

b) att verkställa generalkonferensens beslut;

c) att själv besluta i mindre frågor samt i sådana som uppstå under tiden mel- lan generalkonferensens sammanträden och äro av den beskaffenhet, att de icke kunna till generalkonferensens nästa sammanträde uppskjutas;

d) att övervaka Svenska Missionsförbundets såväl inre som yttre mission samt vidtaga de åtgärder, som för detta ändamål prövas nödiga;

e) att omhänderhava och bestämma över all Svenska Missionsförbundets egen- dom, så i fast som löst, dock att intet av Svenska Missionsförbundets fasta egen- dom må av densamma avyttras utan generalkonferensens beslut;

f) att mottaga och förvalta alla medel, som för Svenska Missionsförbundets verksamhet insändas;

g) att i Svenska Missionsförbundets namn upptaga lån, när så behöves. Mom. 2. Missionsstyrelsen är för alla sina beslut och åtgärder ansvarig inför generalkonferensen. Dock vare den ledamot, som icke närvarit vid besluts fat- tande eller mot fattat beslut anmält reservation, fri från allt ansvar för detsamma.

Smärre skillnader förekommer mellan samfunden i fråga om fördelningen av arbetsuppgifterna på olika organ, men i stort sett tillämpas likartade regler för delegering av uppgifter som de vilka gäller inom SMF. Överens— stämmelsen i stora drag framgår av en jämförelse med motsvarande be— stämmelser i t. ex. Svenska baptistsamfundets stadgar, 5 12:

Missionsstyrelsen, som själv väljer sina tjänstemän, har till uppgift att leda Sällskapets missionsverksamhet, förvalta dess egendom, intaga församlingar, mottaga rapporter och förslag från distriktsföreningarnas styrelser rörande verk- samheten, besluta om missionsmedlens användning samt att verkställa, vad kon- ferensen beslutat.

Olikhet råder dock mellan SB och SMF i fråga om befogenheten att an- ställa personal. l SMF:s stadgar heter det härom i 5 4 mom. 5:

På förslag av missionsstyrelsen utser generalkonferensen missionsföreståndare, ekonomidirektör, sekreterare för inre och yttre mission, sekreterare för ekonomi- ärenden, distriktsföreståndare, missionärer, evangelister, inspektor och ordinarie lärare vid Missionsskolan, socialsekreterare och sekreterare för Svenska Mis- sionsförbundets Ungdom (S.M.U.), för junior- och Söndagsskolverksamheten samt redaktörer för Svenska Missionsförbundets tidningar.

I 5 17 i SMF:s stadgar behandlas befogenheten att uppsäga personal:

Uppsägning av tjänsteman, vald av generalkonferensen, skall dock ske genom konferensen själv på förslag av missionsstyrelsen. I svårartade fall äger missions- styrelsen befogenhet att från tjänstgöring avstänga tjänsteman intill tiden för nästa generalkonferens, och skall missionsstyrelsen inför generalkonferensen redo- göra och ansvara för sin åtgärd. Gillar generalkonferensen åtgärden, skall upp— sägningen anses hava skett den dag, då vederbörande avstängdes från tjänstgö— ringen.

Bland de permanenta styrelser, råd och kommittéer som väljes för hand- läggning av speciella uppgifter må särskilt nämnas församlingsrådet (eller motsvarande), vilket på senare år fått ökad betydelse inom flera av sam- funden. Som exempel på församlingsrådets uppgifter och sammansättning må anföras 5 19 i SMF:s stadgar:

För att handlägga omflyttningsfrågor och andra predikantfrågor tillsättes ett råd, Svenska Missionsförbundets Församlingsråd, bestående av: två representan- ter för församlingarna och två pastorer, valda av generalkonferensen på förslag av resp. valkommittén och Predikanternas Riksförbund för en tid av tre år, inre missionens sekreterare, Missionsskolans rektor samt distriktsföreståndarna. För- samlingsrådet sammanträder högst fyra gånger årligen. Inom rådet tillsättes ett arbetsutskott.

I fråga om ordningen för kallande av pastor har inom SMF utbildats den praxis, att en församling kallar pastor endast efter rekommendation av församlingsrådet och att en pastor antager kallelse endast om han av för- samlingsrådet rekommenderats därtill. Denna praxis bör ses mot bakgrund av 5 18 i stadgarna:

Församlingarna och föreningarna böra icke låta predikanter verka hos sig, vilka äro okända eller sakna rekommendation av respektive distriktsföreståndare.

Den ovan skisserade organisationsbilden gäller som tidigare nämnts icke för Frälsningsarmén, Metodistkyrkan och Pingströrelsen.

Inom Frälsningsarmén finns inte behov av eller utrymme för en sam- fundskonferens eller -styrelse, då samfundets verksamhet i sin helhet, in— begripet disponeringen av tillgängliga officerare, regleras genom beslut av kommendören och det nationella högkvarteret.

Inom Metodistkyrkan begränsas samfundskonferensens befogenheter bl. a. av att man har en kyrkoordning med internationell räckvidd att följa och av att samfundets hela arbete står under ledning av en biskop. Denne har också —— i Kabinettet, som utom biskopen består av kyrkans distrikts- föreståndare _ avgörandet i fråga om pastorstillsättningar.

Pingströrelsen representerar en i förhållande till Metodistkyrkan mot- satt avvikelse från den organisationsbild som är kännetecknande för fler- talet samfund. Till följd av att riksorganisation saknas, finns varken års— konferens eller central missionsstyrelse. Församlingarna har ej heller något gemensamt organ för handläggning av frågor rörande pastorers tillsättning och tjänsteförhållanden.

För ledningen av resp. samfunds centrala arbete finns inom samtliga samfund utom de tre nyss nämnda samt Fribaptistsamfundet och Svenska frälsningsarmén en missionsföreståndare. Denne, som är samfundets högste tjänsteman, saknar dock i stort sett andra befogenheter än sådana som följer av beslut som fattats av konferensen eller missionsstyrelsen eller som stödes på praxis.

I lärofrågor saknar missionsföreståndaren, i likhet med samfundets öv— riga tjänstemän, speciella befogenheter. Inom de samfund, där en formell läromyndighet över huvud taget existerar, tillkommer den konferensen eller på dess särskilda uppdrag missionsstyrelsen. Som exempel må nämnas för- hållandena inom Svenska baptistsamfundet. Detta har enligt 5 1 i sina stad— gar till uppgift att verka för Kristi rikes utbredande inom och utom Vårt land »på den Heliga Skrifts grund och i enlighet med Baptisternas trosåskåd- ning». I 5 4, mom. 2 i stadgarna heter det i anslutning härtill:

Om församling omfattar läror, som prövas oförenliga med baptisternas tros- åskådning eller om den på annat sätt kommer i det tillstånd, att den inte längre har den karaktär eller motsvarar de krav, som gälla för inträde i Sällskapet, skall den, i fall icke vederbörande distriktsförenings föreställningar och försök att åstad- komma ändring i förhållandet leda till åsyftat resultat, av Missionsstyrelsen efter distriktsföreningens yttrande avskiljas från Sällskapet Svenska Baptistmissionen. Beslut om avskiljande av församling från gemenskapen på grund av i närmast föregående mening anförda skäl skall dock, innan det träder i verkställighet, underställas konferensens prövning och godkännande.

I Svenska missionsförbundets stadgar finns en motsvarighet i 5 13, vilken behandlar beslut i anledning av klagomål. Dessa kan, ehuru det ej direkt utsäges, även gälla lärans utformning och tillämpning. Paragrafen lyder:

Anmäles hos missionsstyrelsen klagomål mot någon församling eller missions- förening, som tillhör Svenska Missionsförbundet, och kan förefintligt missför- hållande icke genom missionsstyrelsens åtgärd rättas, så hänskjutas dessa klago- mål av missionsstyrelsen till generalkonferensen, som beslutar om de åtgärder, som med anledning därav böra vidtagas.

Anställda (tabell 21) De lokala församlingarnas dominerande roll inom de fria samfundens liv och verksamhet har redan tidigare framhållits. Denna roll markeras också därav, att av de pastorer och andra ledare som svarar för samfundens arbete på lokal-, distrikts- och riksplanet, bara en ringa del är anställda direkt av samfunden eller av riksorganisationerna. De i församlingarna verksamma

pastorerna är som regel anställda av resp. församling. Undantag utgör pas— torerna inom Metodistkyrkan och officerarna inom Frälsningsarmén, vilka är lokalt verksamma men anställda direkt av samfundet.

För den egentliga ledningen av den centrala verksamheten inom de tio samfund, som har riksorganisation, svarade år 1959 sammanlagt 32 per- soner i missionsföreståndares eller missionssekreterares ställning. För spe- ciella uppgifter inom barn- och ungdomsarbete samt undervisningsverksam- het fanns sammanlagt 72 sekreterare anställda i central tjänst och för det sociala arbetets riksledning 6 sekreterare. Av 223 i central tjänst redovisa— de övriga anställda återfinns ej mindre än 150 inom Frälsningsarmén. Detta förklaras dels av den speciella organisationsform som är kännetecknande för samfundet, dels av den kraftiga utbyggnad det sociala arbetet där har.

Det tidigare angivna förhållandet, att riksorganisationerna i viss utsträck— ning bedriver verksamhet på distriktsplanet genom direkt av samfunden anställda personer, avspeglar sig däri att sammanlagt 105 personer var an— ställda av riksorganisationerna för distriktstjänst. 44 av dessa var distrikts- föreståndare, varav 13 inom Evangeliska fosterlands-stiftelsen, 11 inom Frälsningsarmén, 4 inom Svenska alliansmissionen och 16 inom Svenska missionsförbundet. Av 12 centralt anställda distriktssekreterare (eller mot- svarande) fanns 7 inom Frälsningsarmén och 5 inom Helgelseförbundet. 18 centralt anställda söndagsskolsekreterare i distriktstjänst fördelade sig med 8 på Evangeliska fosterlands-stiftelsen och 10 på Frälsningsarmén. Av sammanlagt 31 övriga av riksorganisationerna för distriktstjänst anställda hänförde sig 28 till Frälsningsarmén.

Anställda av samfunden som riksorganisationer är, utom de ovan redo— visade föreståndarna och sekreterarna för samfundens arbete på riks- och distriktsplanet, framförallt missionärerna. Eftersom någon riksorganisa— tion ej finns inom Pingströrelsen, anställes missionärerna där ej centralt. Pingströrelsens missionärer får i stället som regel sitt ekonomiska under- håll av en eller flera lokala församlingar. Även inom andra samfund före- kommer att enskilda lokalförsamlingar tager speciellt ansvar för en eller flera missionärer, men detta sker då oftast inom ramen för samfundets centrala personalorganisation och motiveras i första hand av en önskan att genom den personliga anknytningen konkretisera missionsansvaret i den lokala församlingen.

Beteckningen missionär avser av gammalt alla som är verksamma i kyrko- samfundens arbete i de 5. k. missionsländerna. Som missionärer finns an— ställda både personer med utbildning för pastoral tjänst och t. ex. läkare,, sjuksköterskor, lärare och administratörer. Det är inte ovanligt att missio— närer tillhörande någon av de senare yrkeskategorierna även har viss ut— bildning vid teologiskt seminarium. Det förekommer också att missionärer med pastorsutbildning har någon form av specialutbildning för uppgifter vid sidan av den rena förkunnelseverksamheten. Vanligtvis får missionärer—

na utöver sin egentliga uppgift, antingen denna faller på förkunnelsesidan eller något annat område, taga administrativt ansvar och göra insatser på arbetsområden som gränsar till deras huvuduppgift.

Att missionärerna i stor utsträckning anförtros arbetsuppgifter av flera slag gör det svårt att ge en rättvisande bild av fördelningen på olika områ- den av missionärernas insatser. En ungefärlig uppfattning härom kan dock erhållas genom de uppgifter om antalet olika institutioner på missionsfälten som lämnas i tabell 20. Dessa institutioner betjänas i stor utsträckning av svenska läkare, sjuksköterskor och lärare i ansvarig ställning. Antalet mis- sionärer inom de fria samfunden uppgick år 1959 till 1 251 (se tabell 25).

, B. Lokaler — C. Verksamhetens art och omfattning

1. Allmänt

* 1 betraktande av den betydelse de lokala församlingarna har i de fria sam- fundens liv och verksamhet framstår det som anmärkningsvärt, att sam- funden som riksorganisationer direkt svarar för så omfattande insatser, som fallet är, både i vårt land och i andra länder. Man kan i sammanhanget peka, å ena sidan på de betydande ekonomiska engagemang samfunden måste åtaga sig för att genomföra dessa insatser, å andra sidan på samfun- dens praktiskt taget totala beroende av de lokala församlingarnas offervilja. De fria samfundens verksamhet på riksplanet finansieras i stor utsträck- ning med medel som insamlas inom de lokala församlingarna på frivillig väg.

! Samfundens arbetsuppgifter kan schematiskt indelas i fyra grupper en- ligt följande.

" 1. Den mest omfattande gruppen arbetsuppgifter innefattar skilda åtgär— der med syfte att hjälpa de lokala församlingarna att fullgöra sitt evange- lisationsuppdrag och att därvid lösa praktiska problem som kräver för hela samfundet giltiga lösningar.

Som exempel på sådana åtgärder kan nämnas stöd åt små och ekono- miskt svaga församlingar, tillhandahållande av hjälpmedel för olika grenar

F av församlingarnas arbete och av specialarbetare för vissa uppgifter samt

handläggning av Vissa gemensamma ekonomiska angelägenheter (t. ex. försäkrings- och pensionsfrågor). Vidare kan nämnas planläggning av och stöd åt nya initiativ samt upptagande av arbete inom nya områden. Slutli- gen hör till denna grupp av uppgifter att samfundet företräder församlingar- na inför statliga och andra myndigheter och även eljest tillvaratager deras intressen i sammanhang, där inte varje församling för sig kan föra talan.

Bland den personal som är anställd för dessa uppgifter kan i första hand nämnas sekreterare för inre mission, centralt anställda söndagsskol-, un-

dervisnings- och ungdomssekreterare samt av samfunden anställda di- striktsföreståndare och distriktssekreterare.

2. Den andra gruppen arbetsuppgifter som tillkommer samfundet som riksorganisation är åtgärder ägnade att främja utbildning, undervisning och opinionsbildning. Inom flertalet samfund finns undervisningsanstalter för utbildning av evangelister, pastorer och missionärer samt organ för utbildning av sön- dagsskollärare och ungdomsledare. Åtskilliga folkhögskolor drives i de fria samfundens regi. Inom flera av samfunden har under de senaste åren organiserats särskilda undervisningsavdelningar för främjande av kristen fostran och undervisning i församlingarna och deras ungdomsorganisatio- ner. Speciella studieförbund svarar för ett folkbildningsarbete i vidare be- märkelse. Varje samfund har för information och opinionsbildning ett eller flera tidningsorgan. Till vart och ett av samfunden finns knutet ett organ för produktion och distribution av sådan litteratur som det ligger i samfundets intresse att sprida. I några fall har dessa företag påtagit sig, utom ren ser- viceverksamhet åt samfunden, även andra uppgifter och nått betydande om- fattning.

3. En rad sociala institutioner drives i samfundens regi. Till sådant kon- tinuerligt bedrivet arbete kommer hjälparbete som tager sikte på att fylla akuta behov t. ex. bland flyktingar och av naturkatastrofer drabbade män- niskor.

4. För utlandsarbetet (det arbete som traditionellt gått under beteckningen yttre mission) gäller att enhetlig organisation som regel finns för samfun- dets hela ansvarstagande i andra länder, oavsett om insatsen göres i form av undervisning, sjukvård eller förkunnelse. En del insatser i vissa euro— peiska länder av rent social karaktär handlägges dock av samfundets social— sekretariat.

Lokaler och verksamhet inom landet (tabell 20)

Teologiska seminarier

Av de elva fria samfund som undersökningen omfattat saknar tre — Fri- baptistsamfundet, Svenska frälsningsarmén och Pingströrelsen —-— speciella utbildningsanstalter för pastorer och missionärer. Anledningen är i de två förra fallen till en del att söka i samfundens ringa utbredning och relativt obetydliga behov av heltidsanställda pastorer. Samfundens struktur spelar emellertid också en viss roll. Detta gäller särskilt Fribaptistsamfundet, inom vilket man av gammalt ansett formell utbildning för predikantupp- giften vara mindre nödvändig. En sådan uppfattning kan vidare tillmätas stor betydelse som förklaring till att inte heller Pingströrelsen, som ju är ett av de största samfunden, har någon utbildningsanstalt för pastorer och missionärer. En viss, men mycket begränsad uppgift fyller visserligen för

detta samfunds räkning Kaggeholms folkhögskola. Denna kan dock ej jäm- ställas med de övriga samfundens teologiska seminarier.

Av de resterande åtta samfunden har Frälsningsarmén på sin krigsskola tvåårig1 kurs, Helgelseförbundet tvåårig bibelskola och Svenska allians- missionen treårig utbildning, medan övriga samfund har fyraåriga kurser. Till de fyraåriga kurserna gäller därjämte högre inträdeskrav. Inom Meto- distkyrkan förekommer efter genomgången kurs vissa obligatoriska fort- satta studier, s. k. konferensstudier. Tidigare har för inträde vid teologiskt seminarium krävts endast folkskola och —— inom några samfund —— viss verksamhet i samfundets tjänst som evangelist. På senare år har inträdes- kraven höjts. Detta gäller i första hand de äldre samfundens seminarier, men tendensen är likartad inom de flesta samfunden. Vanligen kräves nu- mera realexamen eller två års studier vid folkhögskola. Tidigare gav se— minarierna i stor utsträckning undervisning även i allmänna ämnen. Höj— ningen av inträdeskraven har gjort det möjligt att genomföra en redan tidi— gare eftersträvad omlägging av kursplanerna, innebärande en starkare kon- centration på teologiska ämnen. Utöver rent teologiska ämnen ingår dock alltjämt i flertalet seminariers kursplaner bl. a. samhällslära, filosofi och psykologi samt pedagogik med särskild inriktning på de verksamhetsområ- den för vilka eleverna förbereder sig.

Kurslitteraturen vid seminarierna är till icke obetydlig del densamma som förekommer i undervisningen vid universitetens teologiska fakulteter. Studiet av det egna samfundets trosåskådning, historia o.s.v. upptager en jämförelsevis ringa del av undervisningen.

Lärarna vid de fria samfundens teologiska seminarier har i stor utsträck— ning fått sin utbildning vid svenska eller utländska universitet. Vid de äldre samfundens seminarier är sålunda de fast anställda lärarna genomgående universitetsuthildade, medan så ännu inte är fallet vid övriga seminarier. Baptistsamfundets, Metodistkyrkans och Missionsförbundets seminarier har den teologiskt mest välmeriterade lärarkåren med sammanlagt 2 teologie doktorer, 3 teologie lieentiater och 6 teologie kandidater.

Verksamheten vid de teologiska seminarierna drives uteslutande med hjälp av frivilliga medel och krävde år 1959 en insats direkt från samfun— den av 668630 kronor. De lokala församlingarna lämnar därjämte icke» obetydliga bidrag direkt till seminarierna, vilket förklarar att samfunden redovisar så relativt ringa kostnader för denna verksamhet. I samman- hanget kan nämnas att vid flera seminarier förekommer gemensamt elev-' hushåll, till vilket eleverna själva insamlar medel i församlingarna.

Eleverna vid de fria samfundens teologiska seminarier erhåller icke stat- liga stipendier. Någon framställning att eleverna skall bli berättigade därtill har ej gjorts från samfundens sida. Smärre stipendiefonder, ofta inrättade

1 Tvåårig utbildning har införts först under år 1961. Dock krävdes redan tidigare, medan ett-— årig utbildning tillämpades, fortsatta studier för befordran.

genom gåvor från enskilda personer, förekommer. Studiekostnaderna har kunnat väsentligt begränsas genom de ovan redovisade arrangemangen med elevhushåll och genom att eleverna under ferierna praktiserar i försam— lingarna och därvid ofta får särskilda ekonomiska bidrag till skolans verk- samhet.

Sammanlagt undervisades år 1959 313 elever av 28 heltidsanställda och 44 deltidsanställda lärare (tabellerna 20 och 21). Tillströmningen av elever varierar. De senaste åren synes den inte helt ha motsvarat behovet av nya pastorer.

För utbildning av evangelister, vilka som regel tj änstgör som medhjälpare åt pastorerna i det evangeliska arbetet eller i mindre församlingar själv- ständigt ansvarar för detta, förekommer s. k. bibelskolor. Dessa omfattar i allmänhet 5—6 veckors koncentrerad utbildning och anordnas på riks- eller distriktsplanet. Särskilt inom Pingströrelsen arbetar man i stor utsträck- ning genom evangelister, såväl kvinnliga som manliga.

För deltagande i bibelskolorna kräves inga förkunskaper utöver vad som ges i den obligatoriska skolan. I allmänhet kan det inte bli fråga om några mera systematiska studier. Orientering i skilda ämnen såsom bibelkunskap, samfundskunskap och evangelistarhetets metodik med direkt inriktning på den praktiska arbetsinsats som väntar, dominerar dessa evangelistkurser. Det är vanligt att evangelisterna årligen deltager i bibelskolan så länge de tjänstgör som evangelister. Då kurserna i stort sett har samma uppläggning och innehåll från år till år, innebär det upprepade deltagandet dock knap- past någon vidareutbildning.

Vanligen utgör evangelisttjänsten ett led i utbildningen till pastor. Evan- gelisttjänsten blir därvid av jämförelsevis kort varaktighet och omfattar endast ett eller ett par år. Främst inom Pingströrelsen, där gränserna mellan evangelister och pastorer inte upprätthålles strikt, men också inom t. ex. Helgelseförbundet och Örebromissionen förekommer det dock inte sällan att evangelisttjänsten sträcker sig över flera år. Några exakta siffror röran- de antalet evangelister har ej kunnat erhållas, delvis till följd av att anställ- ningsförhållandena ofta är osäkra och att åtskilliga evangelister tjänstgör endast delar av året. Uppskattningsvis kan dock sägas, att Pingströrelsen torde ha omkring 700 evangelister och Helgelseförbundet och Örebromissio- nen tillsammans cirka 350.

Särskilda studiedagar för pastorer förekommer inom flera samfund. De synes ha störst betydelse inom Pingströrelsen, vilket sammanhänger med att denna rörelse saknar särskild utbildningsanstalt för pastorer. Inom detta samfund kan studiedagarna sägas utgöra en fortsättning på evange- listutbildningen.

Folkhögskolor, realskolor och gymnasiet

Sammanlagt 18 folkhögskolor drives med något av de fria samfunden som huvudman. Evangeliska fosterlands-stiftelsen har 8 skolor, Svenska mis-

sionsförbundet 5 och Frälsningsarmén, Pingströrelsen, Svenska alliansmis- sionen, Svenska baptistsamfundet och Örebromissionen vardera en. Medan de övriga samfund som driver folkhögskolor stöder denna verksamhet med ekonomiska bidrag direkt från samfundet, har inom EFS skett en stark decentralisering som innebär att distriktsorganisationerna och de lokala missionsföreningarna tagit det väsentliga ansvaret för folkhögskolorna. Från samfundet utgår årligen endast närmast symboliska bidrag på sam— manlagt 10 000—15 000 kronor.

Folkhögskoleverksamheten är ett av de områden där de fria samfunden i största utsträckning utnyttjar möjligheterna till statliga och kommunala bidrag. Av folkhögskolornas sammanlagda inkomster om 7 832 751 kronor år 1959 utgjordes 2 667 538 kronor av statliga bidrag och 768266 kronor av landstings- och kommunala bidrag. Samfundens egen nettoinsats upp- gick till cirka 370 000 kronor, i vilken summa inte ingick de ekonomiska bidrag som lämnats av distriktsorganisationer och församlingar. Resteran- de medel inflöt väsentligen i form av elevavgifter. Sammanlagt 1 950 elever undervisades av 107 heltidsanställda och 106 deltidsanställda lärare (ta— bellerna 20 och 21).

I viss utsträckning förekommer också att ett eller flera samfund står som huvudman för realskolor och gymnasier eller att samfunden är företrädda i ledningen för sådana skolor.

De olika skolornas belägenhet och samfundsanknytning framgår av ne- danstående uppställning.

Folkhögskolor

Län Samfund Folkhögskolan i Mellansel, Mellansel Västernorrlands EFS Glimåkra folkhögskola, Glimåkra Kristianstads EFS Hagabergs folkhögskola, Östertälje Stockholms EFS Hjälmareds folkhögskola, Alingsås Älvsborgs EFS Hållands folkhögskola, Hålland Jämtlands EFS Solviks kristliga folkhögskola, Frostkåge Västerbottens EFS Strömbäcks folkhögskola, Stöckeby Västerbottens EFS Sundsgårdens folkhögskola, Råå Malmöhus EFS Breviks folkhögskola, Lidingö1 Stockholms SMF Karlskoga praktiska läroverk, Karlskoga Örebro SMF Mellersta Norrlands ungdomsskola, HärnösaudVästernorrlands SMF Norrbottens ungdomsskola, Kalix Norrbottens SMF Södra Vätterbygdens folkhögskola Jönköpings SMF Dalarö folkhögskola, Dalarö Stockholms FA Mullsjö folkhögskola, Mullsjö Skaraborgs SAM Sjöviks folkhögskola, Folkärna Kopparbergs SB Liljeholmens folkhögskola, Rimforsa Östergötlands ÖM Kaggeholms folkhögskola, Ekerö Stockholms P

1 Inköptes år 1961. 13—318107

194. Realskolor och gymnasier

Län Samfund

Anundsjöbygdens realskola, Bredbyn Västernorrlands EFS

Restenässkolan, Ulvesund Göteborgs o. Bohus EFS1 Palmgrenska samskolan, Stockholm Stockholms stad SB, MK och SMF

Övriga skolor

Med något av de fria samfunden som huvudman drives en sjuksköterske- skola (Metodistkyrkan), en församlingssysterskola (Svenska missionsför- bundet) och en harnsköterskeskola (Frälsningsarmén). Församlingssyster- skolan, som saknar egna lokaler för undervisningen, fyller Svenska mis- sionsförbundets behov av utbildade församlingssystrar.

Ingen av nu nämnda skolor erhåller statsbidrag, men landstingsbidrag och kommunala bidrag utgick år 1959 med 72 000 kronor till sjuksköter- skeskolan och med 53 958 kronor till harnsköterskeskolan. År 1959 under- visades i sjuksköterskeskolan 78, i församlingssysterskolan 12 och i barn- sköterskeskolan 5 elever av sammanlagt fem heltidsanställda lärare.

Under huvudmannaskap av Sveriges frikyrkoråd driver de egentliga fri- kyrkosamfunden i samverkan Stockholms hemsysterskola, som år 1959 hade 36 elever och för verksamheten erhöll bidrag av allmänna medel med 48 000 kronor.

Samtliga här nämnda skolor arbetar med den dubbla målsättningen att erbjuda gedigen yrkesutbildning och att i denna utbildning för blivande arbetare inom de människovårdande yrkena aktualisera och aktivera de kristna värderingarna som en väsentlig motivering för sociala insatser.

Sociala institutioner

Betydelsen av att äga möjligheter till samverkan i större enheter än de 10- kala församlingarna kan erbjuda har framträtt särskilt tydligt i fråga om de fria samfundens sociala verksamhet, liksom beträffande den yttre mis- sionen. Flertalet sociala institutioner drives av samfundens riksorganisatio- ner, samfunden själva eller deras ungdomsförbund.

Beträffande Frälsningsarmén gäller sålunda att samtliga sociala insti- tutioner, enär all fast egendom inom Frälsningsarmén äges av en organisa- tion på riksplanet, redovisats på detta plan. För de andra samfunden har sociala institutioner redovisats jämväl på lokal- och distriktsplanen. Det bör emellertid i sammanhanget framhållas att FA är det samfund som _ även totalt sett —— har det utan jämförelse mest omfattande sociala arbetet. — Den nedan lämnade redogörelsen upptager de sociala institutioner som drives direkt av samfunden.

1 I samarbete med Bibeltrogna vänner och Svenska alliansmissionen.

Av 5 förekommande pojkhem tillhör 1 Frälsningsarmén, 2 Metodistkyrkan och 2 Svenska baptisternas ungdomsförbund. Av ungdomsförbundets hem är det ena ett pojkhem i egentlig mening och det andra avsett för pojkar i högre ålder, som inte längre får bo på ett vanligt pojkhem. På de fem hem- men fanns år 1959 sammanlagt 228 pojkar. Kostnaderna uppgick till cirka 1200 000 kronor. Av allmänna medel erhölls bidrag med 746 465 kronor. Övriga bidrag —— speciella insamlingar o. dyl. _— uppgick till 179 797 kronor och den egna ekonomiska insatsen utgjorde 156 648 kronor.

Frälsningsarmén drev också 2 flickhem med tillsammans 24 inneboende flickor.

De upptagnings- och inackorderingshem som redovisats är delvis av sam— ma art som pojk- och flickhemmen. I Frälsningsarméns uppgifter om 19 hem under denna rubrik ingår också t. ex. barnhem. Upptagnings- och in— ackorderingshemmen drives med hjälp av stats- och landstingshidrag. Av de totala kostnaderna för dessa hem _ 2 554 535 kronor —— var 1404 390 kronor bidrag av allmänna medel. Den väsentliga delen av resterande be- lopp utgjordes av på olika sätt insamlade medel, vilka tillfördes hemmen utan förmedling av samfundens riksorganisationer. Dessa organisationers direkta ekonomiska bidrag begränsade sig till cirka 67 000 kronor.

Älderdomshem har tidigare redovisats på det lokala planet. 7 ålderdoms- hem drives direkt av samfunden. Dessa hem fördelar sig med 1 på vardera Fribaptistsamfundet, Svenska alliansmissionen, Svenska baptistsamfundet och Svenska missionsförbundet samt 3 på Frälsningsarmén. De har i första hand till uppgift att erbjuda personer inom samfunden plats på ålderdoms— hem som präglas av kristen anda. Hemmen är i stort sett ekonomiskt själv- bärande.

Med nära anknytning till Metodistkyrkan drives 4 sjukhus och sjukhem, nämligen Betaniastiftel—sens sjukhus i Stockholm samt sjukhem för lång- varigt sjuka i Göteborg, Malmö och Stocksund.

Bamkolonier och sommarhem för gamla har redovisats av Frälsnings- armén till ett sammanlagt antal av 25. Också andra samfund driver barn- kolonier. Så har t. ex. Svenska baptistsamfundet en sommarkoloni för GP- barn och en för barn från Tyskland.

Utöver ovan särskilt angivna sociala institutioner har ytterligare 38 så- dana redovisats, varav 36 av Frälsningsarmén. De utgöres av främst hospits, ungkarlshem och slamstationer.

Av speciell karaktär är de 4 missionärshem som redovisas med 1 av var- dera Evangeliska fosterlands-stiftelsen, Metodistkyrkan, Svenska allians— missionen och Svenska missionsförbundet. SMF har därjämte ett särskilt hem för missionärsbarn, vilkas föräldrar befinner sig utomlands. Missio- närshemmen är i första hand avsedda för missionärer under den tid de vistas i hemlandet mellan arbetsperioderna på missionsfälten. Verksam— heten bedrives utan stöd av allmänna medel.

_,_Svenska missionsförbundet har även 3 student- och seminaristhem. Ytter- ligare 2 sådana hem äges och drives av särskilda stiftelser med anknytning till något av de fria samfunden. Dessa hem, vilkas driftbudget uppgick till 4.32 597 kronor, drives efter sådana ekonomiska principer, att samfundet, trots att inga bidrag av allmänna medel utgår, inte behöver tillskjuta medel för driften. _

Ungdoms- och konferensgårdar m. fl.

Ungdomsgårdar i riksorganisationernas ägo redovisas till ett antal av 49, nämligen 40 av Frälsningsarmén, 8 av Metodistkyrkan och dess ungdoms- förbund samt 1 av Svenska alliansmissionen. Verksamheten vid dessa går- dar är genomgående självbärande och erhåller ej bidrag av allmänna me- del. Flertalet ungdomsgårdar äges och drives av distriktsorganisationerna och har redovisats i samband med redogörelsen för verksamheten på di- .striktsplanet.

Konferens-, sommar- och semestergårdar förekommer till ett antal av _14, varav 4 inom Frälsningsarmén, 1 inom Helgelseförbundet, 3 inom Meto- distkyrkan och dess ungdomsförbund, 1 inom Svenska baptistsamfundet, 1 inom Svenska frälsningsarmén, 2 inom Svenska missionsförbundet och 2 inom Örebromissionen. Endast Frälsningsarmén gör en egen ekonomisk insats av större omfattning för driften, nämligen 104 000 kronor. Praktiskt taget inga bidrag av allmänna medel utgår till driften av dessa gårdar. Verk— samheten bedrives till viss del som pensionatrörelse, ofta med en bestämd målsättning och kombinerad med omfattande kurs- och konferensverksam- het isamfundens regi.

Yttre mission (tabellerna 20 och 25) Allmänt Redan tidigt började de fria samfunden bedriva mission i andra länder, främst i Afrika, Asien och Sydamerika. Den yttre missionen — som detta arbete kommit att kallas — spelar stor roll inom praktiskt taget alla de fria samfunden. Några av dessa har ju också vuxit fram ur de missions- sällskap som under 1800-talets sista decennier och i början av 1900—talet bildades för att kanalisera och administrera det växande missionsintresset. Stora penningsummor—har årtionde efter årtionde satsats av de fria sam- funden, som också i samband med upprättandet av en rad institutioner — främst i Afrika ..— svarat för en omfattande byggnadsverksamhet. Storleken av de investeringar som gjorts i fast egendom är svår att beräkna. Den fasta egendomen har erbjudit en viktig utgångspunkt för de inhemska kyr- komas insatser, när de under senare år övertagit ansvaret för arbetet.

.De fria samfundens insatser i andra länder motiverades från början av en önskan att där förkunna det kristna budskapet. Den direkta förkunnelse- verksamheten kombinerades mycket snart med olika former av socialt arbe-

1'97 te och med insatser på undervisningens område. Dessa olika sidor" av" mis—' sionen hör numera så nära samman, att det i praktiken är svårt att skilja mellan förkunnelseverksamhet och annan verksamhet.

Förkunnelseverksamheten har från början bedrivits med missionssta- tionerna som centrum. Kring kyrkan har undan för undan grupperat sig skolor, sjukhus, flickhem och andra institutioner, vilka alla bidragit till att göra missionsstationen till ett både religiöst och socialt centrum för en ofta ganska stor befolkning. Räckvidden av missionärernas arbete har emeller- tid aldrig varit begränsad till missionsstationerna. Genom regelbundna re- sor i angränsande områden har missionärerna kommit att utföra en pion- järinsats inte bara som förkunnare av den kristna tron utan också genom att meddela undervisning och öva sj ukvård inom områden utan andra resurser i dessa avseenden. ' ij De nationella frihetssträvanden, som framträtt särskilt i Afrika och till'

vilka samfunden genomgående ställt sig positiva, har gjort det naturligt för t', samfunden att påskynda arbetet för att få till stånd fria inhemska kyrkor under nationell ledning inom sådana områden där svensk mission tidigare både svarat för arbetet, skjutit till pengarna och ägt den fasta egendomen. Ett överlämnande av samfundens fasta egendom i Afrika har i enlighet med dessa strävanden påbörjats och har för t. ex. Svenska baptistsamfun- dets och Svenska missionsförbundets del genomförts i de båda Kongo- republikerna, där samfunden under lång tid haft sin mest omfattande verk- samhet. Hänsyn till detta överlämnande, som skett efter år 1959, har icke tagits vid sammanställande av uppgifterna i de i rubriken nämnda tabel- lerna.

Några uppgifter om Pingströrelsens yttre mission har ej inhämtats. Inom detta samfund förekommer nämligen inte någon egentlig samordning av utlandsarbetet, utan varje församling administrerar i stort sett själv sin | verksamhet också i vad gäller yttre mission. Uppgifter ägnade att belysa |

även Pingströrelsens yttre mission finns dock tillgängliga i den årliga sam- manställning som Svenska missionsrådet gör över de svenska samfundens missionsinsatser utomlands (se tabell 25). Den mission som Frälsningsarmén och Metodistkyrkan bedriver i andra » länder sker inom resp. internationella organisations ram. Någon fast egen- j dom på missionsfälten finns därför ej i de svenska samfundens ägo och ; redovisning av dessa båda samfunds insatser på sätt som skett beträffande , övriga samfund kan ej lämnas. !

Skolor

Särskilt i Kongo men också i andra såväl afrikanska som asiatiska och syd- amerikanska länder har samfunden fått taga ett omfattande ansvar för den elementära skolverksamheten. I Kongo har t. ex. skolväsendet i dess helhet — så långt det gäller den elementära utbildningen — anförtrotts åt missio-

nerna, vilket i sin tur förklarar de betydande statliga bidrag som erhållits för detta arbete.11 Svenska missionsförbundet svarar för den mest omfat- tande skolverksamheten med 203 primärskolor och 23 351 elever. Verksam— heten finansierades så gott som helt genom statsbidrag.

Utöver primärskolor finns i begränsad utsträckning bl. a. realskolor och yrkesskolor samt seminarier för utbildning av inhemska lärare och pastorer. Det förekommer också, att svenska missionärer undervisar i högre skolor som ej står under missionens administration.

Sammanlagt rapporterade de fria samfunden —— Frälsningsarmén och Metodistkyrkan undantagna _ år 1959 1 296 skolor i missionsländerna. Antalet elever i skolor och kurser uppgick till cirka 107 500.

S jukvårdsinrättningar Medan den ekonomiska insats samfunden gör i skolverksamheten alltså är av ringa omfattning, användes en väsentlig del av de summor som insamlas för den yttre missionen för sj ukvårdsarbete. Till detta utgår nämligen från de stater där arbetet bedrives endast obetydliga bidrag av allmänna medel.

Sammanlagt 115 sjukhus och polikliniker i de .fria samfundens regi hade år 1959 tillsammans cirka 490 000 patienter. Genom bristande specifikation i redovisningen är det inte möjligt att exakt ange kostnaderna för sjuk- vårdsinrättningarna. Det kan emellertid anmärkas att samfunden för år 1959 till undersökningen upp—givit en sammanlagd insats för — i huvudsak —- skolor och sjukvårdsinrättningar om 6 755 169 kronor.

D. Ekonomi

Som redan tidigare berörts bygger samfundens ekonomi väsentligen på medel som insamlas inom församlingarna. Detta gäller verksamheten både på riks—, distrikts- och lokalplanet. Genom regelbundna tillskott från för- samlingarna skapas förutsättningarna för distriktsorganisationernas och riksorganisationernas verksamhet. Några fasta avgifter till dessa organisa- tioner förekommer inte för församlingarna eller de enskilda medlemmarna. Detta medför att inkomsterna ej med någon större exakthet kan beräknas i förväg. Ofta får man nöja sig med att, mot en i detalj beräknad utgiftsstat, på inkomstsidan föra upp en post »att insamla», varvid man förlitar sig på församlingarnas fortsatta offrande.

Trots denna osäkerhetsfaktor finns en betydande kontinuitet och stabili- tet i samfundens verksamhet, också när det gäller ekonomien. Genom åren har utvecklats ett system av åtgärder ägnade att säkra de nödvändiga in- komsterna och åstadkomma den fördelning av gåvomedlen som bäst svarar mot de aktuella behoven. För de olika former av inkomster, med vilka sam-

1 Det är här liksom i fortsättningen när det talas om bidrag av allmänna medel till missionen fråga om bidrag som lämnats av den stat, inom vilken arbetet bedrives.

) . i l

funden i första hand har att räkna, lämnas här nedan en redogörelse (jfr tabell 22).

Genom regelbundna offerdagar —- i vilka flertalet församlingar inom samfunden deltager _ för olika centrala ändamål lägges grunden för de stora ekonomiska åtaganden som samfunden har att svara för. Med viss variation från samfund till samfund i fråga om utformningen förekommer speciella offerdagar för yttre och inre mission, för ungdomsarbetet, för skolverksamheten o.s.v. Dessa offerdagar spelar stor roll också för att manifestera den gemensamma uppslutningen kring olika missionsändamål. Som exempel på det ekonomiska resultatet av en sådan offerdag kan näm— nas, att inom Svenska missionsförbundets församlingar på en enda dag göres insamlingar för den yttre missionen som år efter år överstiger 2 mil- joner kronor. År 1962 uppgick denna »annandagsinsamling» (den hålles annandag jul) till cirka 2,4 miljoner kronor.

Som regel beslutar samfundens årskonferenser att vädja till församlingar— na att ordna sådana speciella offerdagar efter ett visst schema. Det står se- dan församlingarna helt fritt att följa rekommendationerna eller ej. En tendens synes emellertid vara att en allt större uppslutning sker kring dessa offerdagar, vilket avspeglar sig i ständigt ökade insamlingsresultat.

Inte på långt när samma betydelse har de donationer, testamenten och större gåvor av enskilda, som tidigare spelat en ganska avgörande roll för samfundens ekonomi. Ännu förekommer det i viss utsträckning att medel på detta sätt kommer samfunden till handa. Värdet därav utgör emellertid endast en ringa del av de samlade inkomsterna under året. Medan värdet av donationer, testamenterad egendom och enstaka större gåvor direkt till samfunden under år 1959 utgjorde 1 614800 kronor, uppgick summan av insamlade medel samma år till 20 970 100 kronor.

För vissa delar av sitt arbete mottager de fria samfunden bidrag av all- männa medel. Detta gäller i första hand skolverksamhet, studiearbete, ung- domens fritidsverksamhet och social verksamhet. I någon utsträckning läm- nas bidrag av kommunala medel även till Söndagsskolverksamhet och till sådant organiserat ungdomsarbete i församlingarna som ligger utom ramen för de generella bidragen till fritidsverksamhet.

Bidragen till studieverksamheten avser såväl den centrala organisationen med dess månggrenade verksamhet och de regionala arbetsorganen som de lokala studiecirklarna. Ungdomens fritidsverksamhet får stöd av all- männa medel genom bidrag till instruktörer och ledarkurser samt till de lokala grupperna.

Genomgående gäller att de fria samfunden erhåller bidrag av allmänna medel på samma villkor som andra organisationer med motsvarande verk- samhet. Det torde inte finnas något exempel på att allmänna medel utgår exklusivt till någon de fria samfundens verksamhetsform.

Nedan har gjorts en sammanställning utvisande för vilka verksamhets-

Landstings- Statsbidrag och/eller kom- Summa munala bidrag

Skolverksamhet (folkhögskolor och 'ut- 2 705 538 904 224 3 609 762

bildningsanstalter för social verksam—

het ............................... Sociala institutioner .................. 827 907 1502 095 2 330 002 Ungdomsgårdar ...................... 3 000 1 050 4 050 Studieverksamhet .................... 623 356 201 5921 824 948 Fritidsverksamhet

till instruktörer .................... 115 000 till ledarkurser ..................... 138 500 till fritidsgrupper ................... 269 655 523 155

Summa kronor 4 682 956 2 608 961 7 291 917

former och i vilken utsträckning de fria samfunden erhåller bidrag av all- männa medel (siffrorna avser samtliga plan).

I sammanhanget bör nämnas de statsbidrag, som samfunden i skilda län- der erhåller till sin där bedrivna yttre missionsverksamhet. Dessa bidrag utgjorde år 1959 3 619 600 kronor.

Ekonomiska uppgifter rörande av samfunden ägda affärsföretag — tid- ningsföretag, tryckerier, bokförlag samt bok- och musikaffärer — har läm- nats av samfunden i mycket ofullständig omfattning. Man kan dock utgå från att dessa företag lämnar ett visst överskott som går till samfundens centrala verksamhet.

E. Riksorganisationer för särskilda verksamhetsgrenar Samfundens riksomfattande arbete i dess olika förgreningar har sitt centrum och sin gemensamma förankring direkt i samfunden. Aktiviteter inom dessa som är av den omfattningen och har den speciella karaktären, att en separat riksorganisation kunde vara motiverad, har ofta samfundet som sådant som sin huvudorganisation och en av missionsstyrelsen utsedd riks- kommitté som verkställande organ. Detta är t. ex. fallet inom några av sam- funden i fråga om kvinnoarbetet, arbetet bland ungdom, Söndagsskolverk- samheten samt sång- och musikverksamheten. Denna organisationsbild torde till viss del kunna förklaras med hänvisning till motsvarande för- hållanden på det lokala planet; den lokala församlingen fungerar ofta som huvudman för all den aktivitet som förekommer inom församlingens ram.

Inom flertalet samfund existerar emellertid vid sidan av de centrala och primära huvudorgan, som samfunden har i konferens, missionsstyrelse, samfundsexpedition och centrala tjänstemän, också andra riksorganisa- tioner.

1 Härtill kommer bidrag till studieverksamheten inom Evangeliska fosterlands-stiftelsen och Frälsningsarmén. Dessa samfunds studieförbund hör icke till de erkända studieförbunden. Upp- gifter beträffande den icke centrala delen av verksamheten har icke varit för utredningen till- gängliga.

tion och ansvariga tjänstemän, distriktsorganisation och en rad institutio- ner i förbundens ägo samt självständig ekonomisk förvaltning. Några av samfunden saknar dock en fullt utbyggd organisation för ungdomsarbetet. Detta gäller, förutom Pingströrelsen och de minsta samfunden, även t. ex. Örebromissionen.

Det är naturligt att ungdomsförbunden i första hand har olika former av ungdomsarbete på sitt program och såsom riksorganisationer sett det som sin speciella uppgift att stimulera sådant arbete och skapa förutsättningar för dess tillväxt genom ledarutbildning o. dyl. Flera av ungdomsförbunden har emellertid inte begränsat sig till ungdomsarbete i denna egentliga me- ning utan erbjuder även andra former för ungdomens sysselsättning och personliga ansvarstagande. Så har t. ex. Svenska missionsförbundets ung— dom (SMU) under många år drivit en ganska omfattande yttre mission med ett flertal missionärer anställda direkt av ungdomsförbundet. Svenska bap- tisternas ungdomsförbund (SBUF) har under några decennier svarat för en stor del av Svenska baptistsamfundets sociala verksamhet och driver t. ex. självt två pojkhem. Längst i fråga om ansvarstagande vid sidan av den rena ungdomsverksamheten har De ungas förbund (DUF) inom Evangeliska fosterlands-stiftelsen gått. De ungdomsföreningar som ursprungligen bilda- des med uppgift att vara organ för ungdomsarbetet utvecklades nämligen så småningom till parallellföreteelser till missionsföreningarna. Riksorganisa- tionen genomgick i viss mån en motsvarande utveckling. En omorganisa- tion av hela EFS” arbete har emellertid genomförts i början av 1960-talet. Därvid har ett nytt ungdomsförbund, Evangeliska fosterlands-stiftelsens ungdom (EFU), bildats med mera avgränsade arbetsuppgifter.

I de till betänkandet fogade tabellerna redovisas ungdomsförbundens arbete som en del av samfundens arbete. Detta ter sig naturligt både därför att den organisationstyp som valts för ungdomsförbundens arbete gör en separat redovisning svår att genomföra, och därför att ett långt drivet orga— nisatoriskt samband existerar mellan samfund och ungdomsförbund också inom de samfund där ungdomsförbunden har den mest självständiga ställ- ningen.

Inom Metodistkyrkan och Svenska baptistsamfundet finns speciella kvinnoförbund. Inom de andra samfunden ledes kvinnoarbetet av en kom- mitté utsedd av samfundets missionsstyrelse. På motsvarande sätt före- kommer särskilda Sångarförbund såväl för körsångare som för utövare av skilda slag av instrumentalmusik.

KAPITEL 5

Organ för samverkan

Som framgått av den tidigare redogörelsen föreligger i skilda avseenden inte oväsentliga olikheter mellan de fria samfunden i vårt land. Skillnaderna avser såväl den organisatoriska uppbyggnaden som den teologiska struktu— ren. Å andra sidan föreligger i viktiga avseenden påtagliga överensstämmel- ser mellan samfunden. Det är därför naturligt att samfunden kommit att samverka i en rad praktiska arbetsuppgifter. En utbyggd samverkan och en fördjupad gemenskap brukar också motiveras från teologiska utgångs- punkter. Ett fastare samarbete äger rum särskilt mellan de egentliga fri- kyrkosamfunden men har icke sällan —— framför allt på lokalplanet — en vidare omfattning.

Samarbetet sker i regel på riks— eller lokalplanet, mera sällan på det re- gionala planet. Detta gäller såväl praktisk samverkan som gemensamt ar- bete med teologiska frågor i syfte att närma samfunden till varandra.

Samverkan på lokal- och distriktsplanen

Som redan nämnts förekommer speciella organ för samverkan mellan de fria samfunden i mycket liten omfattning på det regionala planet. Ett un- dantag utgör Frikyrkliga studieförbundets distriktsorganisationer, som ofta i högre grad än vad som är fallet på riksplanet erbjuder forum för praktisk samverkan inte bara mellan de egentliga frikyrkosamfundens distriktsorgan utan också mellan dessa och t. ex. Pingströrelsen.

Samverkan på det lokala planet sker i skiftande former och omfattning, ofta utan att särskilt organ därför tillskapats. De samarbetsorgan som bil— dats har varierande arbetsuppgifter och anslutning. Ibland sker samarbetet direkt mellan församlingarna i ett för dem gemensamt organ. I en sådan samverkan ingår i en del fall samtliga kristna församlingar på orten, såle- des även Svenska kyrkans församling, i andra fall åter samtliga de fria krist- na församlingarna eller endast de egentliga frikyrkoförsamlingarna. Sär- skilt då endast de egentliga frikyrkoförsamlingarna ingår, brukar sam- arbetsorganet benämnas lokalt frikyrkoråd. Ledamöterna i samarbetsorga- net utses vanligen av församlingarna genom val och kan vara såväl pastorer som lekmän. Emellertid förekommer också att organ som primärt är pasto-

”ma...—p....d—wm

ralföreningar och alltså består endast av pastorer, fungerar som samarbets- organ även mellan församlingarna.

Samverkan förekommer vidare inom särskilda delar av församlingarnas arbete, såsom för ungdomsarbetet, söndagsskolorna, studiearbetet eller nykterhetsarbetet. Vad beträffar ungdomsarbetet och söndagsskolorna kan samarbetet omfatta antingen samtliga kristna församlingar på orten, endast de fria samfundens församlingar eller endast de egentliga frikyrkoförsam- lingarna. I fråga om studiearbetet förekommer samarbete i regel endast mellan de egentliga frikyrkoförsamlingarna medan beträffande nykterhets— arbetet samarbetet vanligen omfattar samtliga kristna församlingar.

Några säkra uppgifter angående förekomsten av olika samarbetsorgan är inte tillgängliga. En mindre undersökning, genomförd år 1956 av Fri— kyrkliga samarbetskommittén, gav närmast vid handen att på flertalet orter ej fanns något samarbetsorgan. Där någon form av samarbetsorgan fanns, främst i städer och tätorter, var det långt vanligare med organ för samverkan mellan de fria samfunden än med samarbetsorgan där även Svenska kyrkan var representerad.

Det bör framhållas att benämningen lokalt frikyrkoråd ofta användes ehuru i organet ingår också representanter för fria församlingar, som ej är anslutna till något av de egentliga frikyrkosamfunden. De lokala frikyrko- räden har hittills också endast i ringa omfattning fungerat som lokala kontaktpunkter för Sveriges frikyrkoråd, som är ett samarbetsorgan för de egentliga frikyrkosamfunden på riksplanet.

Sveriges frikyrkoråd har vid olika tidpunkter i rekommendationens form skisserat allmänna riktlinjer för de lokala frikyrkorådens verksamhet. Huvuduppgifterna har därvid angivits vara att vara Sveriges frikyrkoråds kontaktorgan på orten, att arbeta med de lokala ekumeniska spörsmålen samt att på olika sätt göra gemensamma aktioner och avge opinionsytt- ringar på församlingarnas vägnar.

I en promemoria angående det lokala samarbetet, fogad till ett vid 1953 års frikyrkomöte framlagt förslag till konstitution för ett svenskt frikyrko— förbund,1 exemplifieras de praktiska arbetsuppgifterna för sådana lokala samarbetsorgan på följande sätt:

1. att på mindre orter genom samråd medverka till att större högtider och möten inte på ett ogynnsamt sätt sammanfaller

2. att i god tid planera byggandet av nya kyrkor, så att de får gynnsammaste läge ur evangelisationssynpunkt; detta gäller särskilt i de nya storkommunerna

3. att samordna söndagsskolarbetet vad beträffar lärarutbildningen och elev- rekryteringen

4. att samråda om arbetet bland den studerande ungdomen (önskvärt är att en bestämd pastor under viss tid tar särskilt ansvar för detta arbete)

5. att anordna gemensam sång— och musikutbildning

6. att samråda om det sociala arbetets uppläggning och överlägga om möjlig-

1_På väg mot frikyrklig enhet, Stockholm 1953 sid. 207.

heterna av samverkan härvidlag, t. ex. genom anställande av gemensam försam- lingssyster, upprättandet av socialbyrå etc.

7. att ordna gemensamma gudstjänster och möten i den mån som sådana anses kunna stärka och effektivisera det kristna arbetet på platsen

8. att anordna bibelstudier, samtal och kurser i tros- och evangelisationsfrågor

9. att planera gemensam eller strategiskt uppdelad evangelisation särskilt i områden med ny bebyggelse

10. att sammanföra sådana medlemmar ur de olika församlingarna, som bori samma kvarter, stadsdel eller dylikt, eller har gemensam arbetsplats, till evange— lisationsgrupper 11. att där så befinnes lämpligt bilda särskilda ungdomskommittéer.

På många håll torde i praktiken den viktigaste uppgiften för de lokala samarbetsorganen vara att planera gemensamma gudstjänster, exempelvis s. k. alliansmöten. En annan form av samarbete, kring vilken församlingar— na i största utsträckning sluter upp, är Evangeliska alliansens bönevecka i början av varje år. I Stockholm och Göteborg har resp. frikyrkoråd bl. a. anställt lokalt verksamma sekreterare för arbete på skolorna i anslutning till Fria kristliga gymnasiströrelsens (FKG) verksamhet. Frikyrkoråden i nämnda städer har också tagit som sin uppgift att planera den frikyrkliga verksamhetens utbyggnad i nya stadsdelar.

Genom framväxten under senare är av en organiserad frikyrklig insats i skolor, vid sjukhus och på fångvärdsanstalter synes de lokala frikyrko- råden vara på väg att få större betydelse än tidigare som kontaktpunkter för Sveriges frikyrkoråd. När det gäller denna insats fungerar de lokala frikyrkoråden som allmänt administrativa organ och som förslagsställare i fråga om personval.

Samverkan på riksplanet

De egentliga frikyrkosamfunden har i Sveriges frikyrkoråd (t. o. m. är 1962 benämnt Frikyrkliga samarbetskommittén) sitt huvudorgan för samverkan på riksplanet. Frikyrkliga samarbetskommittén bildades år 1918 av Meto- distkyrkan, Svenska baptistsamfundet och Svenska missionsförbundet. Dessa tre samfund har inte minst genom det långvariga samarbetet i Fri- kyrkliga samarbetskommittén i många hänseenden kommit att företräda en gemensam linje trots de teologiska skiljaktigheter, som alltjämt före— finns mellan dem. Under 1940-talet och början av 1950—talet vidgades Fri— kyrkliga samarbetskommittén till att omfatta även Fribaptistsamfundet, Helgelseförbundet, Svenska alliansmissionen, Svenska frälsningsarmén och Örebromissionen.

Frikyrkliga samarbetskommitténs arbetsuppgifter fanns preciserade i en enkel arbetsordning, där det bl. a. hette:

% 1. Frikyrkliga samarbetskommittén har till uppgift att verka för samförstånd mellan de olika frikyrkliga samfunden, att vara ett organ för samarbete dem emellan i syfte att befrämja deras gemensamma intressen samt att föra deras

talan i de fall, då ett gemensamt uppträdande kan anses vara till gagn för den sak de alla vilja tjäna.

% 7. I överensstämmelse med kommitténs i 5 1 nämnda uppgift bör den, när så kan finnas lämpligt, i samråd med de olika samfundens styrelser anordna fri- kyrkomöten, till vilka församlingarna skola äga rätt att sända ombud. Därjämte kan kommittén, när den finner det vara av nöden, anordna gemensamma opinions— möten för befrämjandet av sådana intressen som falla inom området för dess program.

Dessa riktlinjer gäller i allt väsentligt också för Sveriges frikyrkoråd. Uppgifterna har med åren vidgats alltmer. De kan sammanföras till tre olika grupper enligt nedan.

Sveriges frikyrkoråd företräder frikyrkosamfunden Rådet är sålunda huvudman för följande arbetsorgan:

a) Frikyrkliga pastoralinstitutet. Detta är sedan år 1956 samfundens organ för gemensam teologisk fortbildning. Institutet bedriver väsentligen kursverksamhet, avsedd att stödja eleverna i deras enskilda studier.1

b) Frikyrkliga pressbyrån. Denna förser sedan år 1957 kontinuerligt den all— männa pressen med nyhetsmaterial och artiklar rörande samfundens verksamhet.1

c) Stockholms hemsysterskola.

d) Fria kristliga gymnasiströrelsen (FKG), dock endast i vad gäller ansvaret för de tre resesekreterare som f. n. arbetar inom rörelsen. I övrigt är FKG en självständig organisation, med viss historiskt betingad anknytning till Sveriges fria kristliga studentförening (FKS).

Vidare företräder rådet samfunden

e) som remissorgan för avgivande av yttranden till statsdepartement och riks- dagsutskott,

f) som kontaktorgan gentemot vederbörande myndigheter i fråga om frikyrklig representation i den andliga vården inom fångvärden, sjukvården och krigs- makten,

g) som beslutande instans i fråga om den gymnasistpastorsinstitution som un- der senare år upprättats för frikyrkoförsamlingarnas kontakter med de högre skolorna.

Rådet har uppgifter av opinionsbildande art Dessa fullgöres

a) genom de som regel vart femte år återkommande frikyrkomötena, där för samfunden och deras församlingar aktuella frågor avhandlas; information härom och förslag till åtgärder lämnas ofta till församlingarna och olika organ inom samfunden och samhället,

b) genom Frikyrkliga utredningskommittén, vars uppgift är att »för opinions- bildande och beslutande organ framlägga utredningsmaterial och rekommendera åtgärder i angelägna kultur- och samhällsfrågor»,

0) genom Frikyrkliga radioutskottet, vars uppgift är att kontinuerligt följa radio- och TV-verksamheten, att ägna uppmärksamhet åt ur samfundens synpunkt betydelsefulla förhållanden och tendenser inom radioföretaget samt frågor om utbildning m. ni. av betydelse för frikyrkosamfundens insatser i de religiösa programmen.

1 Huvudmannaskapet för Frikyrkliga pastoralinstitutet och Frikyrkliga pressbyrån har är 1963 övergått & Frikyrkliga studieförbundet.

Rådet arbetar för frikyrklig enhet Den uppgift som genom åren kvarstått oförändrad och som man från samfundens sida på längre sikt knyter de största förhoppningarna till, är rådets uppgift att arbeta med frågan om de frikyrkliga samfundens förhållande till varandra med sikte på någon form av frikyrklig enhet. Dessa strävanden har gått i viss mån parallellt med de allmänna ekumeniska strävandena. Vid 1953 års frikyrkomöte framlades av dåvarande Frikyrkliga samarbetskommittén ett förslag till ett svenskt frikyrkoförbund. Planerna kunde inte då genomföras, men frikyrkorådet arbetar alltjämt med frågan.

Frikyrkliga ungdomsrådet är samarbetsorgan för de egentliga frikyrko— samfundens ungdomsförbund. Rådet handlägger frågor om gemensamma praktiska arbetsinsatser, såsom kurs- och konferensverksamhet, gemensamt material för ledarutbildning m. m. Vidare hålles fortlöpande överläggningar, inte minst om formerna för en utbyggd samverkan och gemenskap. Trots att rådets organisation är föga omfattande —- först år 1962 fick det en fast anställd sekreterare —— har det visat sig vara av stor betydelse. Represente- rade i rådet är Svenska missionsförbundets ungdom (SMU), Svenska bap- tisternas ungdomsförbund (SBUF), Metodistkyrkans ungdomsförbund (MKU), Örebromissionens ungdom (ÖMU), Svenska alliansmissionens ung- domsförbund (SAU) och Svenska frälsningsarméns ungdom (SFU) samt Sveriges Fria kristliga studentförening (FKS) och Fria kristliga gymnasist- rörelsen (FKG).

Sveriges Fria kristliga studentförening (FKS) och Fria kristliga gymna- siströrelsen (FKG) är gemensamma frikyrkliga organ för arbete vid univer- sitet resp. gymnasier.

FKS, som bildades år 1912, har lokalföreningar i Göteborg, Lund, Stock- holm och Uppsala och hade år 1959 inom lokalföreningarna och som riks— anslutna sammanlagt cirka 1400 medlemmar. Föreningen utger tillsam- mans med Frikyrkliga studieförbundet den frikyrkliga kulturtidskriften Kristet forum. Med anknytning till FKS' lokalföreningar arbetar en frikyrk- lig studentpastor i vardera Göteborg, Stockholm och Uppsala. I Göteborg är studentpastorn anställd av Svenska baptistsamfundet och i de två andra städerna av Svenska missionsförbundet.

FKG bildades år 1921 på initiativ av en grupp frikyrkliga studenter och drevs under mer än tre årtionden. som en del av FKS' arbete. Så småningom skedde en fastare anknytning direkt till de egentliga frikyrkosamfunden. Från början av 1950-talet kom denna anknytning till organisatoriskt ut— tryck däri, att Frikyrkliga samarbetskommittén övertog ansvaret för rese- sekreterarnas anställning.

I samband med den snabba tillväxten av antalet studenter och gymnasis- ter under 1950-talet har både FKS och FKG ökat sitt medlemsantal i mot— svarande grad. År 1962 hade FKS 1 600 medlemmar och FKG —— som år 1959 hade cirka 1 000 medlemmar — drygt 1 500. Under senare år har som medlemmar i FKS och FKG inträtt åtskilliga studenter och gymnasister, som tillhör något av de övriga fria samfunden, inte minst Pingströrelsen.

FKG:s arbete vid gymnasierna har under senare är avsevärt utvidgats, dels genom anställandet av ytterligare resesekreterare för gymnasistarbetet, dels genom att på så gott som varje gymnasieort någon pastor fått Sveriges frikyrkoråds och FKG:s uppdrag att vara frikyrkoförsamlingarnas specielle representant för kontakt både med FKG-föreningen och med skolan.

Utöver FKS och FKG finns ytterligare en student- och gymnasistorganisa- tion med anknytning till de fria samfunden, nämligen Sveriges evangeliska student- och gymnasiströrelse (SESG) med huvudsaklig förankring inom Evangeliska fosterlands-stiftelsen. Denna organisation arbetar inte i samma utsträckning som FKS och FKG med lokalföreningar och det är svårt att ange anslutningen till den.

Ett visst samarbete förekommer mellan FKG och den till Svenska kyrkan anknutna Sveriges kristliga gymnasiströrelse i form av s. k. blandföreningar, d.v.s. lokalföreningar som är anslutna till båda rörelserna. Sådana före- ningar förekommer dock till endast ett ringa antal och särskilt vid mindre gymnasier, där två kristna gymnasistorganisationer inte ansetts motiverade.

Frikyrkliga studieförbundet, som bildades år 1947, utgör ett av de erkända studieförbunden och erhåller förty statsbidrag. Dess uppgift är »att leda och organisera studie- och annan hildningsverksamhet» (g 2 i stadgarna). Då denna uppgift emellertid i överensstämmelse med ett i stadgarnas & ] formulerat principprogram alltsedan förbundets start givits en vid tolkning, har Frikyrkliga studieförbundet kommit att bli ett de egentliga frikyrko— samfundens organ för aktiviteter av skilda slag på kultur— och samhälls- livets olika områden.

Förbundets principprogram har enligt 5 1 i stadgarna följande lydelse: »Frikyrkliga studieförbundet vill, med kristen livsåskådning som grund, slå vakt om individens integritet och främja förmåga till självständiga ställ- ningstaganden och samarbete, aktualisera bredast möjliga ämnesregister under särskilt uppmärksammande av livsåskådnings- och kristendomsstu- diet och dess pedagogik, samt företräda och stimulera till ansvarigt engage- mang i samhälls- och kulturliv.»

I studieförbundet ingår de egentliga frikyrkosamfunden utom Helgelse— förbundet och vidare samfundens ungdomsförbund och olika ämnessam- manslutningar, speciellt för sång och musik, de frikyrkliga student- och gymnasiströrelserna samt Kristliga esperantoförbundet.

I studieförbundets regi drives Frikyrkliga filmbyrån med uppgift att dels producera audiovisuella hjälpmedel för församlingarna och deras organisa- tioner, dels svara tör en pedagogiskt vägledande verksamhet.

I viss mån fungerar Frikyrkliga studieförbundet som organ för samver- kan även utanför de egentliga frikyrkosamfunden. När det gäller relationer- na till anslagsgivande myndigheter har nämligen en betydande del av den studiecirkelverksamhet som förekommer inom Pingströrelsen administra- tivt sammanförts med de egentliga frikyrkosamfundens studieverksamhet, fastän rörelsen som sådan icke är representerad i förbundet. Evangeliska

fosterlands-stiftelsen och Frälsningsarmén har egna studieförbund. Den ad— ministrationsordning, som angivits för Pingströrelsen, gäller dock i stort sett också beträffande Frälsningsarmén.

För budgetåret 1959/60 har av Frikyrkliga studieförbundet redovisats sammanlagt 6548 studiecirklar med tillhopa 87 485 deltagare och 72 367 sammankomster. Av cirklarna var 3 610 statsbidragsberättigade. 2 551 cirk— lar, varav 1 197 med statsbidrag, avsåg ämnet religion och livsåskådning samt 2821, varav 1 639 med statsbidrag, ämnena instrumentalmusik och sång.

KAPITEL 6

Sammanfattning

Svårigheter möter när man med hjälp av det material, som i det föregående redovisats, söker erhålla en entydig och fullständig bild av de fria samfun- den och av betydelsen av deras verksamhet för vårt folks religiösa liv. Svå- righeterna sammanhänger med —— förutom att fullständiga uppgifter i skilda avseenden ej kunnat erhållas genom undersökningen — att samfun- den har olika struktur och är uppdelade på många enheter, inte bara på lokal- och distrikts-planen utan även på riksplanet. I detta kapitel skall sammanställas olika redovisade siffror och i vissa hänseenden belysas den totala omfattningen av de fria samfundens verksamhet och deras betydelse på skilda områden. *

Samfundens utbredning och räckvidd

De fria samfunden räknar i-princip hela landet som sitt verksamhetsom- råde. Betraktade som en enhet finns de företrädda i praktiskt taget samtliga kommuner. I vissa delar av landet förekommer en koncentration av de fria samfundens församlingar. I t. ex. Jönköpings län tillhör 11 % av befolk- ningen något fritt samfund och i Örebro län cirka 8 % medan i exempelvis Hallands och Malmöhus län procentsiffran understiger 2. För riket i dess helhet kan beräknas att 4,7 % av befolkningen tillhör något av de fria sam- funden.1

Av landets 4936 frikyrkoförsamlingar finns 777, eller 15,7 %, i städer medan 4 159, eller 84,3 %, finns på landsbygden. Av medlemmarna åter— finns emellertid 47,4 % i städer och 52,6 % på landsbygden.

Av medlemmarna är 24,1 % i åldrarna över 65 år medan av befolkningen i dess helhet endast 10,5 % befinner sig i dessa åldrar. Det kvinnliga insla- get bland medlemmarna är påfallande och uppgår till 65,9 %.

Antalet medlemmar i församlingar tillhörande de fria samfunden har -— med beaktande av att en del församlingar har dubbel samfundsanslut- ring — ansetts kunna beräknas till omkring 350 000 vid utgången av år 1959. Av dessa var cirka 184 000 att hänföra till de samfund vilka utred- ningen betecknat som egentliga frikyrkosamfund (Fribaptistsamfundet,

' 1 Procentsiffrorna, som avser förhållandena den 1 januari 1952 _(se sid. 150), är beräknade på hela befolkningen. Det böri sammanhanget beaktas att i allmänhet barn ej kan vara med- lemmar i samfunden. .

14—318107

Helgelseförbundet, Metodistkyrkan, Svenska alliansmissionen. Svenska baptistsamfundet, Svenska frälsningsarmén, Svenska missionsförbundet och Örebromissionen).

Vill man försöka ange det sammanlagda antalet personer med vilka de fria samfunden upprätthåller en mera regelbunden och organiserad kon- takt måste man medräkna — utöver församlingsmedlemmar — icke försam- lingsanslutna medlemmar eller deltagare i de organisationer för speciella ändamål vilka är knutna till församlingarna, såsom söndagsskolor, ungdoms- organisationer, studiecirklar, fritidsgrupper, kvinnoföreningar och samman- slutningar för sång och musik. Vidare måste beaktas .de kontinuerliga kon- takter som, utan att ha lett till någön form av medlemskap, upprätthålles med t. ex. regelbundna gudstjänstbesökare samt anhöriga till medlemmar i församling eller någon dess speciella organisation.

År 1959 uppgick antalet elever i de fria samfundens Söndagsskolor till cirka 265 000 och antalet medlemmar i ungdomsorganisationer till omkring 180 000. Som förut nämnts kan antalet medlemmar i församlingarna vid samma tid beräknas till 350 000. Nämnda siffror kan icke utan vidare sam- manläggas om man vill ange det antal olika personer som är knutna till nämnda former av de fria samfundens verksamhet. En del personer är nämligen dubbelräknade och därför måste den sammanlagda siffran, 800 000, reduceras något. Deltagarna i mera fast organiserade studiecirklar och fritidsgrupper samt medlemmarna i kvinnoföreningar, föräldraför- eningar och sammanslutningar för sång och musik är i allmänhet samtidigt medlemmar i församling eller någon av dess ungdomsorganisationer och ingår i denna sin egenskap i ovannämnda summa. Hur många som allenast är anknutna till studiecirkel eller annan verksamhet av nyssnämnda slag och därför bör läggas till nämnda summa, är svårt att ange. Lika svårt är att beräkna antalet av dem som på grund av familjemedlems medlemskap i församling eller av annan anledning kommit att känna stark samhörighet -med en församling och dess strävanden utan att ha manifesterat detta genom någon form av medlemskap. Ur samfundens och deras församlingars syn- punkt utgör den sist omnämnda gruppen en viktig företeelse. De kontakter denna grupp representerar ses nämligen som uttryck för församlingens uppgift att inte begränsa sin verksamhet till att avse endast dem som är med- lemmar i församlingen eller någon av dess organisationer.

Samfundens organ Den organisatoriska uppbyggnaden varierar starkt mellan samfunden. Den organisationsbild, som erhålles av nedanstående redogörelse, får därför ,icke uppfattas såsom gällande för alla samfunden. På lokalplanet är som tidigare angivits de fria samfunden organiserade i 4 936 församlingar. Den lokala församlingen intager i regel juridiskt sett en självständig ställning i förhållande till samfundet. Ledningen av försam-

lingens verksamhet utövas i allmänhet av en styrelse. Antalet ledamöter i församlingsstyrelserna har redovisats till något över 21 000. Inom Svenska missionsförbundet är styrelsens ordförande en lekman medan inom övriga samfund som regel församlingens pastor samtidigt är dess styrelses ord- förande. Det totala antalet pastorer eller motsvarande år 1959 har uppskat- tats till cirka 3 500. I det härvid för Pingströrelsen beräknade antalet 1 500 pastorer ingår även evangelister, d. v. s. pastorernas medhjälpare.

För sitt arbete på distriktsplanet har de fria samfunden som regel någon form av distriktsorganisation. Pingströrelsen saknar dock distriktsorgani- sation, liksom också riksorganisation. Inom övriga samfund finns i allmän— het tillsatta ett antal styrelser, råd och kommittéer, vilka tillsammans med j en distriktsföreståndare (-sekreterare) svarar för ledningen av distrikts— j arbetet. Sammanlagt cirka 1 800 ledamöter i sådana styrelser, råd och kom- !! mittéer har redovisats. Utöver distriktsföreståndare (-sekreterare) finns ” sekreterare anställda för speciella uppgifter (ungdoms-, undervisnings- och |. söndagsskolsekreterare). Tillhopa 123 sådana sekreterare, varav 98 i hel- ,, tidstjänst, har redovisats.

? Vad gäller riksplanet saknas, som tidigare nämnts, riksorganisation * inom Pingströrelsen. Inom flertalet övriga samfund utgör konferensen (all- männa konferensen, generalkonferensen el. dyl.) samfundets högsta beslu- tande organ. I konferensen ingår, förutom ombud för församlingarna och andra lokala enheter, inom några samfund också ombud för distriktsorga— nisationerna. Som verkställande organ förekommer den s.k. missionssty- relsen, som består av såväl pastorer som lekmän, samt missionsförestån- dare. Såsom i central tjänst verksamma har — utöver lärare vid olika ut- 1 bildningsanstalter _— redovisats sammanlagt 334 anställda, varav 32 i mis— ] sionsföreståndares eller missionssekreterares ställning och 78 sekreterare 1 för speciella uppgifter (inom barn- och ungdomsarbetet, undervisnings- verksamheten och det sociala arbetet). Enligt Allmän svensk missionssta- j listik (tabell 25) uppgick år 1959 antalet missionärer inom de fria samfun-

| den till 1251.

|

> 1 !

Samfundens lokaler

, Antalet till lokalplanet hänförliga kyrkor och andra gudstjänstrum har i beräknats till mellan 6500 och 7 000. Värdet av dem har skattats till 217 miljoner kronor. Till undersökningen har vidare redovisats ungdomsgårdar till ett värde av 3,3 miljoner kronor, ålderdomshem till ett värde av 3,0 mil- joner kronor och sommarhem till ett värde av 5,5 miljoner kronor. Där- jämte har lämnats uppgift om andra lokaler till ett sammanlagt värde av 13,8 miljoner kronor.

På distriktsplanet har redovisats 44 ungdomsgårdar (värde 3,4 miljoner kronor) och 6 distriktsgårdar (värde 0,4 miljoner kronor). På riksplanet slutligen, där för Frälsningsarméns del även flertalet av

de till lokal- och distriktsplanen hänförliga lokalerna redovisats, har upp- gifter om lokaler (utom kyrkor) inom landet erhållits enligt nedanstående sammanställning.

Antal 8

Lokal seminarier

17 folkhögskolor 2 sjuksköterske- och barnsköterskeskolor 34 pojkhem m.fl. 3 student— och seminaristhem 49 ungdomsgårdar och scoutstugor 14 konferensgårdar m. fl. 5 missionärshem m. fl. 7 ålderdomshem 4 sjukhus m. fl. 25 övriga hem och gårdar 168

Till de nämnda lokalerna kommer ytterligare 38 lokaler för sociala upp- gifter, varav 36 inom FA (hospits, slumstationer o. dyl.). Det samman— lagda värdet av till riksplanet hänförliga fastigheter har redovisats till cirka 102 miljoner kronor (värdet innefattar utöver särskilt redovisade skolor, institutioner o. dyl. jämväl bl. a. hyresfastigheter i samfundens ägo).

Verksamhetens art och omfattning

På samma sätt som gäller beträffande Svenska kyrkan är det på lokalplanet som de fria samfundens verksamhet har sin tyngdpunkt.

Såvitt angår kyrkliga handlingar och förrättningar må i första hand hän- visas till vad i redogörelsen för Svenska kyrkan anförts om vigslar och jordfästningar. Nämnas bör här att av de till undersökningen för treårs- perioden 1957—1959 redovisade 2 925 vigslarna i frikyrklig ordning cirka 700 var sådana där endast ena parten tillhörde det fria samfund som redo- [ visat vigseln, och att av de för samma treårsperiod redovisade 8 457 frikyrk- liga jor-dfästningarna cirka 500 avsåg personer som ej tillhörde det samfund som redovisat jordfästningen. För nämnda period har antalet dop angivits till cirka 10 650, varav omkring 8 500 utgjordes av vuxendop.

Omfattningen av deltagandet i de fria samfundens gudstjänster och där- med jämförliga samlingar är svår att ange. Svårigheterna sammanhänger bl. a. med förefintliga skillnader mellan församlingarna i vad gäller frekven- sen av gudstjänster och möten. En uppfattning i frågan erhålles dock om man — på motsvarande sätt som skett beträffande Svenska kyrkan —— anger deltagandet vid alla gudstjänster och möten under en vecka. Omräknas tidi- gare i ifrågavarande hänseenden angivna uppgifter till att avse antalet besök

under en 'vecka kommer man fram till en siffra på i runt tal 235 000. Denna siffra hänför sig till de församlingar beträffande vilka uppgifter om guds- tjänstlivets omfattning erhållits genom undersökningen. Med beaktande av att uppgifter till undersökningen helt saknas från nära 20 % av försam- lingarna samt att en del av de församlingar, som inkommit med uppgifter, underlåtit att besvara frågor rörande gudstjänstlivet, är det rimligt att an- taga att under en vecka omkring 300 000 besök göres i de fria samfundens gudstjänster och möten. Om man vill få fram antalet olika personer som siffran hänför sig till måste siffran reduceras. Under loppet av en vecka kan nämligen en person ha gjort mer än ett besök. Den härav betingade dubbelföringen är svår att beräkna men den torde i vart fall vara av större omfattning än som antagits beträffande Svenska kyrkan (sid. 34). Med stark reservation för uppskattningens tillförlitlighet torde kunna antagas att den ovan redovisade besökssiffran 300 000 hänför sig till cirka 225 000 olika personer. I det nu förda resonemanget har hänsyn icke tagits till del- tagarna i söndagsskolornas samlingar (cirka 266 000 barn inskrivna i sön— dagsskolorna år 1959). Om man utgår från att besöksfrekvensen vid dessa samlingar överensstämmer med den som antagits beträffande Svenska kyr- kans Söndagsskolor (se sid. 34), kommer man fram till att det genomsnitt- liga antalet personer (inbegripet söndagsskolbarn), som under en vecka deltager i de fria samfundens gudstjänster och möten, skulle uppgå till om— kring 370000, varav cirka 145 000 hänförliga till söndagsskolornas sam- lingar.

Vad gäller församlingsverksamheten i övrigt inom de fria samfunden kan — liksom skett i sammanfattningen för Svenska kyrkan — en uppdel- ning göras mellan sådan verksamhet, som bygger på mera kontinuerligt deltagande (söndagsskola, syföreningar, studiearbete, ungdomsarbete i fö- reningsform samt körer och musikföreningar), och helt öppna arbetsformer. Sammanlägges de genom undersökningen erhållna uppgifterna om antalet deltagare i olika grenar av den förra verksamheten erhålles en deltagar— siffra på omkring 650 000. För de helt öppna arbetsformerna kan -—— av undersökningstekniska skäl — någon deltagar- eller besökssiffra icke anges.

För distriktsplanets del kan verksamhetens omfattning siffermässigt bäst beläggas genom uppgift å antalet deltagare i de distriktssamlingar av olika slag (t. ex. distriktsmöten, kurser och läger) som distriktsorganisationerna redovisat. Detta antal uppgår till cirka 180 000.

Att genom siffersammanställningar ange omfattningen av verksamheten på riksplanet ställer sig svårt. Beträffande verksamheten på detta plan får utredningen därför i första hand hänvisa till den tidigare redogörelsen ävensom till tabellerna 20—22. I detta sammanhang må emellertid erinras om att skolverksamheten (teologiska seminarier, folkhögskolor m. fl.) redo- visas ha dragit en kostnad som överstiger 9,5 miljoner kronor, vartill kan läggas den till minst 1,5 miljoner kronor uppgående kostnaden för det i

form av studiecirklar, föreläsningar och kurser bedrivna studiearbetet. Den totala kostnaden för samfundens sociala arbete, i vilket Frälsnings- arméns insats är påfallande stor, redovisas ha uppgått till över 9 miljoner kronor. För den yttre missionen insamlades år 1959 inom de fria samfun- den mer än 13 miljoner kronor i Sverige. Antalet missionärer uppgick sam- ma år till omkring 1 250.

För att i någon mån ytterligare belysa den totala omfattningen av sam- fundens verksamhet kan slutligen nämnas att år 1959 det sammanlagda an- talet anställda —— utom missionärer -— uppgick till cirka 4000 samt att antalet frivilliga lärar-, ledar- och andra förtroendeuppdrag inom samfun— den kan beräknas till omkring 60 000.

Samfundens ekonomi

Att ge en samlad bild av de fria samfundens ekonomiska förhållanden på grundval av de uppgifter som erhållits genom undersökningen är förenat med betydande svårigheter. Dessa sammanhänger icke endast med att ekonomiska uppgifter erhållits i ofullständig omfattning — utöver att upp- gifter till undersökningen helt saknas från nära 20 % av församlingarna har en del eljest uppgiftslämnande församlingar underlåtit att besvara frå- gor rörande ekonomien — utan även därmed att dubbelredovisning i viss utsträckning föreligger. Så t. ex. gäller generellt att av det på lokalplanet redovisade inkomstbeloppet en del använts för distrikts- och riksändamål. Till denna del kan det antagas ha redovisats som inkomst jämväl på dist- rikts- eller riksplanet. Vad angår redovisningen av tillgångar må nämnas att Frälsningsarméns kårer redovisat innehav av exempelvis kyrkor och ung- domsgårdar oaktat enligt samfundets stadgar äganderätten till all samfun— dets egendom i Sverige är knuten till riksplanet.

Med utgångspunkt från de i tabell 22 intagna uppgifterna synes vissa beräkningar i fråga om ekonomien dock kunna göras.

För de olika planen har i tabellen redovisats följande inom landet erhållna inkomster, nämligen för lokalplanet cirka 70 miljoner kronor, för distrikts- planet cirka 6 miljoner kronor och för riksplanet cirka 29 miljoner kronor, eller således tillhopa cirka 105 miljoner kronor. Vad gäller redovisningen på lokalplanet är denna som ovan nämnts ofullständig. Från ett icke ringa antal församlingar saknas nämligen uppgifter rörande ekonomiska förhål— landen. Som i annat sammanhang (sid. 176) angivits kan de totala in- komsterna på lokalplanet beräknas till omkring 85 miljoner kronor. Beträf— fande inkomsterna på distrikts- och riksplanen grundar sig siffrorna vis- serligen på en fullständig redovisning, men som ovan berörts utgöres en del av inkomstbeloppen av medel som tillskjutits av församlingarna och som förty ingår bland de på lokalplanet redovisade inkomsterna. I vilken ut- sträckning detta är fallet är vanskligt att avgöra. Vad gäller distriktsplanet kan det hållas för visst att inkomsterna vid distrikts- och distriktsungdoms-

gårdarna (0,7 miljoner kronor) icke till någon del ingår bland de försam- lingsredovisade inkomsterna. Beträffande de övriga på distriktsplanet an- givna inkomsterna, bortsett från församlingsanslagen (1,0 miljoner kronor), synes det rimligt att antaga att ungefär hälften eller cirka 2,3 miljoner kro- nor, tillförts distriktsorganisationerna utan förmedling av församlingarna. Bland de på riksplanet redovisade inkomsterna ingår donationer, testamen— ten o. dyl. (1,6 miljoner kronor), bidrag av allmänna medel (6,0 miljoner kronor) och övriga bidrag (0,9 miljoner kronor). Dessa inkomstposter år av den beskaffenheten att det med hög grad av sannolikhet kan antagas att de direkt tillförts riksorganisationerna. En stor del av de såsom insamlade redovisade medlen, cirka 21 miljoner kronor, kan däremot med visshet antagas härröra från församlingarna. Lika säkert är emellert-id att en icke oväsentlig del av nämnda medel tillförts samfunden eller andra organisatio- ner på riksplanet utan förmedling av församlingarna. Som exempel på sist- nämnda påståendes riktighet kan anföras att medan samfunden för den yttre missionen redovisat insamlade medel till ett belopp överstigande 13 miljoner kronor, församlingarna för samma ändamål insamlat uppskatt- ningsvis endast 10 miljoner kronor (vid uppskattningen har till den i hån- seendet redovisa-de siffran, cirka 8 miljoner kronor, lagts vad som kan an— tagas belöpa på de församlingar beträffande vilka ekonomiska uppgifter saknas). Vidare gäller att den sociala verksamheten på riksplanet i stor utsträckning finansierats av medel som direkt tillförts samfundet eller resp. institution. Med stark reservation för uppskattningens tillförlitlighet torde — med ledning av bl. a. de uppgifter församlingarna enligt ovanstående och i övrigt lämnat om de ändamål, vartill de på lokalplanet insamlade medlen använts _— den del av ifrågavarande 21 miljoner kronor, som icke omfattas av redovisningen på lokalplanet, kunna beräknas till en tredjedel, eller så- ledes till cirka 7 miljoner kronor.

I enlighet med det ovan anförda kan följande inkomstsammanställning upprättas (beloppen i miljoner kronor).

Därav bidrag av

Totala ink. allm. me dell Lokalplanet 85,0 1 ,0 Distriktsplanet 3,0 — Riksplanet 15,5 6,0 Summa 103,5 7,0

1 Jfr uppställningen sid. 200.

Det bör erinras om att den sålunda lämnade inkomstsiffran till stor del framkommit som ett resultat av beräkningar och antaganden som gjorts av utredningen. Den kan därför endast ge en ungefärlig uppfattning om storleken av de inkomster som står till samfundens förfogande för deras verksamhet.

= I de länder där samfunden bedrev yttre mission uppgick de totala in- komsterna till cirka 6,2 miljoner kronor (enligt Svenska missionsrådets statistik). Härav utgjorde — enligt uppgifter till undersökningen — om- kring 3,6 miljoner kronor bidrag av allmänna medel.

Till undersökningen har specificerade utgifter redovisats till ett samman- lagt belopp av omkring 57 miljoner kronor. Bland de största utgiftsposterna märkes lönekostnader, cirka 25 miljoner kronor, samt kostnader för skolor, cirka 9,5 miljoner kronor, och för det sociala arbetet, cirka 9 miljoner kro- nor. I utgiftsbeloppet ingår icke samfundens insatser för den yttre missio- nen vilka enligt Svenska missionsrådets statistik uppgick till cirka 12,6 miljoner kronor.

De tillgångar, som redovisats, utgöres till övervägande delen av fastig- heter. För de tre planen har redovisats fast egendom till ett sammanlagt värde av omkring 350 miljoner kronor. För Frälsningsarméns vidkommande torde dubbelredovisning föreligga i det att värdet av den'på lokal- och di- striktsplanen redovisade fasta egendomen ingår i det på riksplanet för sam- fundet angivna värdet för fastigheter. Detta föranleder en reducering "av den nyss "upptagna summan till omkring 320 miljoner kronor. Utöver fast egendom har såsom tillgångar redovisats allenast fonderade medel, cirka 20 miljoner kronor. Värderingen av den fasta egendomen är helt naturligt mycket osäker. De värden som använts är i allmänhet taxeringsvärdena. I några fall _ då uppgift om sådant värde ej varit tillgängligt — har bygg- nads- eller inköpskostnaden använts som värdemätare.

Genom undersökningen har uppgifter om skulder ej erhållits i vidare mån än att till fastigheter på lokalplanet hänförliga skulder angivits uppgå till omkring 67 miljoner kronor.

AVDELNING IV

EKUMENISKA ORGANISATIONER

En betydande verksamhet av kristen karaktär utföres av en rad organisa— tioner som är fristående i förhållande till både Svenska kyrkan och de fria samfunden. Vissa av dessa 5. k. ekumeniska organisationer har till huvud- uppgift att vara organ för samråd och samverkan mellan kyrkor och sam- fund i vårt land samt, i allmänhet, att därjämte fungera som kontaktorgan med internationella ekumeniska organisationer. Andra åter bedriver egen verksamhet inom sådana områden som kristen fostran, kristet socialt ar- bete och mission. En del av de ekumeniska organen får ekonomiskt stöd av Svenska kyrkan eller de fria samfunden. Som exempel kan nämnas att Ekumeniska nämnden, Svenska bibelsällskapet, Förbundet soldaternas vän- ner och lnomeuropeisk mission flera år erhållit rikskollekt från Svenska kyrkan. Omvänt förekommer att ekumeniska organ ekonomiskt stöder vissa verksamhetsgrenar, t. ex. yttre mission, inom Svenska kyrkan eller de fria samfunden.

De ekumeniska organisationerna verkar i allmänhet på riksplanet. Lo- kalt organiserad verksamhet förekommer men är då i allmänhet av mindre omfattning. När det gäller KFUM och KFUK samt Förbundet soldaternas vänner är den lokala verksamheten dock av stor betydelse.

Beträffande flertalet organisationer saknas uppgifter rörande eventuella lokala avdelningars och föreningars verksamhet och ekonomi. Där i det föl— jande ekonomiska och andra uppgifter lämnas avser de därför, utom i en- staka fall, icke de lokala gruppernas förhållanden; uppgifter å medlemsantal avser dock även sådana grupper.

I den följande redogörelsen behandlas var för sig sådana organ som är verksamma främst inom landet och sådana som bedriver internationell verksamhet.

Inom landet verksamma

De organ som verkar inom landet kan indelas i a) samarbetsorgan, b) or- gan för kristen fostran och utbildning, c) organ för social verksamhet samt (1) ekumeniska yrkessammanslutningar.

:. Samarbetsorgan

1. Svenska ekumeniska nämnden, som bildades år 1932 genom samman- slagning av tidigare ekumeniska kommittéer, är det viktigaste ekumeniska organet i Sverige. Nämnden har till uppgift att etablera samråd och sam- verkan mellan kristna samfund och rörelser i Sverige, främja kunskapen om det ekumeniska arbetet, förmedla kontakt med Kyrkornas världsråd, ombesörja svenskt deltagande i utländska konferenser o. s. v. Till nämnden är knutna olika kommittéer och utskott, nämligen ett socialt utskott som anordnar konferenser och studiegrupper samt utger en regelbunden press- översikt, en Faith and Order-kommitté som behandlar teologiska frågor samt en kommitté för hemmaekumenik.

Anställda: 5 deltidsanställda, varav 1 huvudsekreterare, 1 socialsekreterare, 1 re— sesekreterare, 1 redaktör och 1 kassaförvaltare Kurser: 5 med sammanlagt 120 deltagare (3 sociala konferenser och 2 Faith and Order-konferenser) Publikation: Kristen gemenskap, 800 ex., 4 nr per år Tillgångar: 255 566: —- Skulder: 1 515: —- Inkomster: 169 948: —, varav statsbidrag 25 000: — och kollekter 111 800: —— Utgifter: 132 303: -—

stödja de strävanden som Svenska ekumeniska nämnden företräder. För detta ändamål anordnas konferenser och gemenskapsdagar (vanligen 6 år- ligen) i skilda delar av landet, varvid förekommer föredrag och samtal i samkristna frågor.

2. Svenska ekumeniska föreningen ser som sin uppgift att på lokalplanet ; (

Kurser: 6 konferenser och gemenskapsdagar med sammanlagt cirka 10 000 del- tagare Tillgångar: 540:—

Skulder: -—

Inkomster: 11 121 : —, varav kollekter 4 558: -— Utgifter: 11 013: -—

3. Sveriges ekumeniska kvinnoråd, bildat år 1959, vill vara ett forum för de kristna samfundens och organisationernas kvinnliga medlemmar. Rådet består av representanter för skilda kristna kvinnoorganisationer. Det samlas till gemensamma överläggningar och anordnar kontaktkonferenser med andra organisationer och grupper. Det har också till uppgift att sti- [ mulera till bildande av lokala ekumeniska kvinnoråd. Sådana finns i Stock- ' holm, Göteborg och Malmö. Rådet bedriver även ekonomiskt understödjande verksamhet och utdelar stipendier till högre utbildning för kristna kvinnor i Afrika och Asien.

Kurser: 2 studie- och gemenskapsdagar med sammanlagt 30 deltagare Tillgångar: 5 773: — Skulder: ——

Inkomster: 25 611 : —, varav kollekter 24 200: — Utgifter: 24 968: -—

4. Sveriges kristna ungdomsråd bildades år 1950 och tjänstgör som eku- meniskt samarbetsorgan för samtliga kristna ungdomsrörelser i Sverige.

Kurser: 3 konferenser med sammanlagt 200 deltagare Tillgångar: 1 338: —-

Skulder: ——

Inkomster: 9 611: —-

Utgifter: uppgift saknas

5. Svenska söndagsskolrådet, bildat år 1925, är ett samarbetsorgan för kyrkligt och frikyrkligt söndagsskolarbete. Rådet är anslutet till Världs- rådet för kristen fostran.

Tillgångar: 9 532: — Skulder: —

Inkomster: 8 106: — Utgifter: 7 894: —

6. Samarbetsnämnden för kristet bildningsarbete, som tillkom år 1948, är ett organ för samråd och samarbete mellan kristliga riksorganisationer på folkbildningens område. Medlemsorganisationer är Sveriges kyrkliga stu- dieförbund, Frikyrkliga studieförbundet, KFUM/KFUK:s studieförbund, Förbundet för kristen fostran samt Frälsningsarméns, Evangeliska foster- lands-stiftelsens och Alliansmissionens studieförbund.

Tillgångar: 3 085: —- Skulder: —— Inkomster: 2 107: -— Utgifter: 2 865: -—

7. Sveriges förenade kristliga lärarförbund, bildat år 1947, är ett sam- arbetsorgan för följande lärarorganisationer: Förbundet för kristen fostran, Sveriges kristliga seminariströrelse (numera Blivande lärares kristna sam- manslutning), Förbundet kristna seminarister och lärare, Fosterlands-stif— telsens seminarist- och lärarförbund samt Sveriges kyrkliga lärarförbund. Det förenade lärarförbundet söker samordna de olika förbundens arbete bland lärare och lärarkandidater, avger gemensamma yttranden och skri- velser i skolfrågor till myndigheterna, anordnar teologisk-pedagogiska kur- ser, samarhetar med nordiska kristna lärarförbund o. s. v.

Tillgångar: 42: -— Skulder: —- Inkomster: 1 500: -— Utgifter: 1 463: —

8. Svenska missionsrådet bildades år 1912 och har till uppgift att främja samarbetet mellan missionsorganisationerna och tillvarataga deras gemen-

samma intressen, bl. a. i förhållande till utländska organisationer och myn- digheter.

Anställda: 2 deltidsanställda Kurser: 2 med sammanlagt 55 deltagare Publikation: Svensk missionstidskrift, 1 300 ex., 4 nr per år Tillgångar: 51 388: — Skulder: 15 265: -—

Inkomster: 50 098: —— Utgifter: 44 426: »—

9. Svenska ekumeniska kommittén för mellankyrkliga frågor tillsattes år 1950 av Svenska ekumeniska nämnden och Svenska missionsrådet för att följa utvecklingen på det internationella området, att tjäna som organ för gemensamma rådslag och åtgärder samt att, när så påfordrades, bidraga till en kristen opinionsbildning i internationella frågor (t. ex. rasfrågor och kärnvapenfrågan). Som exempel kan nämnas att boken Kärnvapenfrågan, utgiven år 1959, tillkommit på initiativ av kommittén.

10. Kommittéerna för Sveriges förenade student- och gymnasiströrelser handlägger samarbetsfrågor mellan de kyrkliga och frikyrkliga student- och gymnasiströrelserna. Förenade kommittén för studentrörelsen svarar även för kontakterna med Kristliga studentvärldsförbundet.

1). Organ för kristen fostran och utbildning

11. KFUM:s riksförbund (Kristliga Föreningar av Unge Män) har till ända- ( mål att främja ungdomens vård, fostran och utbildning. Förbundet är an- : slutet till KFUM:s vårldsförbund. KFUM vill i sin ungdomsverksamhet sär- | skilt stödja sådana åtgärder som är ägnade att främja samförstånd och samarbete mellan enskilda kristna och mellan kyrkosamfund. Förbundet | bedriver pojkverksamhet genom det 8. k. Triangelförbundet (66 avdelningar . med cirka 5 000 medlemmar) och KFUM/KFUK:s scoutförbund (209 kårer : med cirka 12 000 medlemmar), idrott genom KFUM/KFUK:s idrottsförbund ( (56 avdelningar med cirka 4000 medlemmar), studieverksamhet genom * KFUM/KFUK:s studieförbund (730 cirklar med cirka 8 000 deltagare). För- bundet driver därutöver socialt arbete genom inackorderingshem för ungdom, studentbostäder etc. Bland övriga verksamhetsgrenar kan nämnas lägerverk- samhet, konfirmandkurser, sång- och musikverksamhet genom KFUM-kö- rer (18 körer med sammanlagt 650 sångare) samt internationella kontak- ter. KFUM har omkring 40 000 medlemmar, fördelade på cirka 200 lokala föreningar.

Anställda: cirka 230 heltidsanställda, varav 90 sekreterare, 25 kontorspersonal, 30 husmödrar, 10 vaktmästare och 75 övrig personal. — Omkring 75 deltidsan- ställda

Kurser: 120 med cirka 2 300 deltagare (ungdomsledarkurser, scoutkurser, idrotts- kurser, studieledarkurser) Publikationer: Sveriges Unge män, Sveriges pojkar, Triangelledaren, Scouting, Idrottsledaren och KFUM-sången. Sammanlagd upplaga 11 000 ex., 4—6 nr per år och publikation

Tillgångar: 3 954 160: —, varav fast egendom 3 216 400: — Skulder: 3 759 089: »— Inkomster: 592 825: —, varav kommunala bidrag 10 350: -—- Utgifter: 620 453: -—

12. KFUK,-s riksförbund (Förbundet för Sveriges Kristliga föreningar av Unga Kvinnor) har till uppgift att i kristen anda verka för barns och kvinnlig ungdoms vård, fostran och utbildning. Förbundet är en gren av en ekumenisk och internationell ungdoms- och kvinnorörelse och är anslutet till KFUK:s världsförbund. Verksamheten omfattar ungdomsarbete i sång- körer, hobbygrupper, flickklubbar, idrotts- och gymnastikgrupper, >öppen verksamhet» med läger, ungdomsaftnar m.m., arbete bland kvinnor i sy- föreningar, mödragrupper och studiecirklar, socialt arbete genom daghem och barnträdgårdar, inackorderingshem, vilo- och semesterhem, hospits och rådgivningsverksamhet för svenska flickors utlandsvistelse samt interna- tionell verksamhet genom deltagande i internationella kurser och konfe- renser, stöd åt internationellt hjälparbete m.m. Gemensamt med KFUM har KFUK tre specialförbund, nämligen scoutförbund, studieförbund och idrottsförbund. KFUK har cirka 18 000 medlemmar, fördelade på ett 60-tal lokala föreningar.

Anställda: 67 heltidsanställda, varav 16 sekreterare, 5 kontorspersonal, 8 hus- mödrar, 13 kökspersonal och 42 övrig personal. — 55 deltidsanställda. (Flera tjänster, i synnerhet sekreterartjänster, är samordnade med KFUM och redovi- l sade i dess statistiska uppgifter) Kurser: uppgift saknas ] Publikation: Sverige's KFUK, 4 000 ex., 10 nr per år Tillgångar: 519 269: —, varav fast egendom 355 000: — Skulder: 251 443: —- Inkomster: 158 570:—, varav statsbidrag 29146:— och kollekter 2724:— E Utgifter: 158 570: _ | i l l 1

13. Sveriges kristliga seminariströrelse, numera Blivande lärares kristna sammanslutning, bildades år 1908 och tjänstgör som stödjande organ till

, de kristna föreningar, som finns vid olika lärarutbildningsanstalter i landet. j Antalet medlemmar i dessa lokala föreningar är f.n. cirka 1 000, varav ungefär 300 är medlemmar i sammanslutningen.

Anställda: 1 deltidsanställd resesekreterare och redaktör Publikation: Kyrka och skola, 4 500 ex., 7 nr per år Tillgångar: 26 042: —

Skulder: — Inkomster: 15 753: —, varav kollekter 9 550: —

Utgifter: 22 700: —-

14. Förbundet kristna seminarister och lärare, bildat år 1918, verkar för att med bortseende från kyrko- och samfundstillhörighet samla i tjänst varande och blivande lärare vid alla skolformer till kristen gemenskap och gemensamt arbete för kristen undervisning och fostran.

Anställda: 2 deltidsanställda, varav 1 redaktör och 1 expeditionssekreterare Kurser: 4 (sommarmöte och studieveckor) med 305 deltagare Publikation: Kristendom och skola, 5 100 ex., 7 nr per år Tillgångar: 4 024: —

Skulder: -—

Inkomster: 83 156: -— Utgifter: 83 180: -—

15. Förbundet för kristen fostran (tidigare Svenska folkskolans vänner), bildat år 1883, söker värna om skolans kristna karaktär och främja kristen- domsundervisningen i skolorna. Förbundet har 32 lokalavdelningar och en medlemssiffra på omkring 2 500.

Publikation: Kristen fostran, 2 300 ex. Tillgångar: 37 711:—

Skulder: 250: _— Inkomster: 32 000: —, varav kollekter 964: —— Utgifter: 33 036: -—

16. Religionspedagogiska institutet stiftades år 1953 i syfte att främja kristendomsundervisningen i alla dess former, verka för religionspedago- gisk forskning samt bidraga till utbildning och fortbildning av kristendoms- lärare.

Anställda: 1 deltidsanställt skrivbiträde Kurser: 3 religionspedagogiska fortbildningskurser med sammanlagt 80 del- tagare Inkomster: 15 418:——, varav statsbidrag 10 000:— och kollekter 323: —- (Ekonomiska uppgifter i övrigt saknas)

17. Svenska bibelsällskapet stiftades år 1815 och fick sina stadgar stad- fästa av Kungl. Maj:t samma år. Sällskapets ändamål är att verka för bi- belns spridning i vårt land och andra länder. Under år 1959 utdelade säll- skapet gratis 1 215 biblar, 800 Bibel för barn, 2 178 Nya testamenten, 3 709 bibeldelar med stor stil (avsedda för äldre personer), 1 276 psalmböcker samt 2785 exemplar av bibeltidskriften Dagen gryr. Till sällskapet är knutet ett institut, som bedriver föreläsningsverksamhet i samarbete med olika kyrkliga organisationer.

Publikation: Svenska bibelsällskapets årsberättelse, 5 000 ex. Tillgångar: 363 714: -—

Skulder: 58 418: -—

Inkomster: 118 733: —, varav kollekter 89 769: — Utgifter: 141 717: —

18. Stiftelsen navigatörerna är en bibelstiftelse, bildad år 1955. Den leder sitt ursprung från en verksamhet i USA, som från början var speciellt in- riktad på arbete inom amerikanska marinen. Stiftelsen bedriver verksam- het huvudsakligen genom bibelstudiekurser per korrespondens. och sam- lingar för dem som genomgått korrespondenskurserna. Verksamheten står numera Öppen för alla och är icke begränsad till någon speciell yrkesgrupp. Anställda: 4 heltidsanställda vid korrespondensinstitutet Kurser: 1 större årlig samling med cirka 150 deltagare samt några smärre kurser Publikation: Navigatören, 22 000 ex., 4 nr per år

Tillgångar: — Skulder: -—

Inkomster: 49 000: -—, varav kollekter 14 000: —— Utgifter: 51 500: —-

19. Förbundet för kristen humanism bildades år 1937 i syfte att stödja en aktiv kristen humanism och förbindelsen mellan den kristna kyrkan och kulturlivets skilda områden. Förbundet har 4 lokalavdelningar och _600 medlemmar.

Publikation: Årsbok för kristen humanism, 1 200 ex. Tillgångar: 5 228: —

Skulder: — _

Inkomster: 12 034: —, varav statsbidrag 2 500: — Utgifter: 12 887: —

20. Förbundet soldaternas vänner, bildat år 1899, är en sammanslutning av olika organisationer (stiftelser, sällskap, föreningar och samfund), vilka bedriver soldathemsverksamhet eller på annat sätt sörjer för den andliga verksamheten vid militära förband. Ett 40-tal kristna organisationer är an- slutna till förbundet och genom dessa 30 soldathem (antalet icke anslutna soldathem uppgår till 11). Förbundets centralstyrelse äger och driver själv ett av soldathemmen, Vitså örlogshem vid Hårsfjärden. Förbundet har till uppgift att stödja de till detsamma anslutna organisa- tionerna, att tillse att soldathemmen bedrives enligt förbundets grundsat- ser, att hos allmänheten söka väcka intresse för soldathemsverksamheten, att ordna utbildningskurser för soldathemsföreståndare, att tillhandahålla lit- teratur till soldathemmen, att sprida fälttestamenten, att anordna konfe- renser för de anslutna organisationerna, m. 111. De statistiska uppgifter som lämnats rörande verksamheten vid de till förbundet knutna soldathemmen under år 1959 har sammanställts å nästa sida [siffra inom parentes anger hur många hem (organisationer), :som läm- nat uppgifter] .

Anställda: Vid centralstyrelsens eget soldathem: 2 heltidsanställda, varav 1 före- ståndare och 1 husmor. (Vid övriga soldathem finns som regel en heltidsanställd föreståndare och en heltidsanställd husmor.) — Vid förbunidsexpeditionen tjänst- "gör 4 deltidsanställda, varav 2 förbundssekreterare

Antal samlingar

Antal

Verksamhet m. 111. deltagare

Gudstjänster och andaktsstunder (28) ........................ 610 26 000 Bibelstudium, studiecirklar i livsåskådningsfrågor (24) .......... 625 7 200 Andra studiecirklar (8) ..................................... 93 1 280 Etisk fostran och allmänbildning (26) ........................ 255 15 900 Samkväm (30) ............................................ 420 32 500 Samlingar utan särskilt program (TV, utflykter m. m.) (22) ....... 1 200 102 000 Övriga besök på hemmen (utom vid ovan angivna sammankoms-

ter) (21) ............................................... 975 000

Kurser: En fortbildningskurs för föreståndare vartannat år, 30—50 deltagare Publikation: Soldathemmet, 1 500 ex., 4 nr per år

Tillgångar: 100 515: —, varav fast egendom 60 000: -—-

Skulder: —

Inkomster: 163 363: —, varav statsbidrag 10 000: — och kollekter 91 286: _ Utgifter: 154 317: —

0. Organ för social verksamhet m. m.

21. De kristna samfundens nykterhetsrörelse (DKSN), bildad år 1920, är ett organ för de kristna samfundens och riksorganisationernas gemensam- ma nykterhetsarbete. DKSN ser som sin uppgift att på helnykterhetens grund verka för alkoholsedens tillbakaträngande och driver för detta ändamål upplysnings- och undervisningsverksamhet, särskilt bland ungdomen, samt söker väcka intresse för och medverka till såväl enskilda som samhälleliga insatser på detta område. I samband med socialetiska kurser och endags- besök, ledda av instruktörer från skilda samfund, hereser DKSN landets alla delar. Arbetet utföres till cirka 40 % i samarbete med Svenska kyrkans och Evangeliska fosterlands-stiftelsens församlingar resp. föreningar, me- dan den övriga delen sker i samarbete med frikyrkoförsamlingarna. Unge- fär 50 % av fältarbetet utgöres av verksamhet bland barn, ungdom och ungdomsledare.

Anställda: 13 heltidsanställda, varav 1 generalsekreterare, 1 expeditionssekrete- rare, 5 instruktörer och 6 övrig kontorspersonal. -— 5 deltidsanställda, varav 3 instruktörer Kurser: 6 social-etiska länskurser och 68 social-etiska plats- och kommunkurser med sammanlagt 124 180 besök vid kursernas föreläsningar och möten Publikation: Folkets väl, 15 000 ex., 6 nr per år Tillgångar: 52 840: — Skulder: 56 162: -— Inkomster: 509 839:—, varav statsbidrag 190 060: —, landstings- och kommunala bidrag 113 694: -—- samt kollekter 63 310: -— Utgifter: 519 694: -—

22. Svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran, bildat år 1837, har enligt stadgarna till uppgift »att på grundvalen av kristlig livsåskåd- ning medverka till stärkande av svenska folkets sedliga kraft» och utger

i ! >

årligen skrifter till gratisspridning samt anordnar konferenser i nykterhets- främjande anda. Sällskapet har omkring 50 medlemmar.

Kurser: 1 konferens med 40 deltagare Tillgångar: 227 572: _— Skulder: 239 706: -— Inkomster: 15 350: —, varav statsbidrag 3 000: — Utgifter: 23 581: -—

23. Förbundet för kristet samhällsliv, som bildades år 1918, vill enligt sina stagar »arbeta för en tillämpning i samhället av de rättfärdighetens och kärlekens lagar, vilka innehållas i Jesu evangelium». Förbundet an- ordnar för detta ändamål konferenser och utger en tidskrift. Det har om- kring 900 medlemmar.

Kurser: 1 konferens med 110 deltagare Publikation: Kristet samhällsliv, 2 000 ex., 10 nr per år Tillgångar: 16 000: -— Skulder: 9 500: ——

Inkomster: 26 000: —, varav kollekter 11 000: —

Utgifter: uppgift saknas

24. Kristet samhällsansvar (KSA), som bildades år 1956, vill utan hän- seende till konfessionell eller partipolitisk tillhörighet verka för en kris- ten målsättning i samhällsarbetet och en kristen opinionsbildning samt för en aktivisering av de kristet övertygade medborgarna. Till verksamheten är ett mindre antal lokala avdelningar knutna. Organisationen har cirka 1 000 aktivt arbetande »intressenter». Den centrala ekonomiska verksamheten var år 1959 av mycket begränsad omfattning.

25. S:t Lukasstiftelsen stiftades år 1939 som en ekumenisk sammanslut- ning med uppgift att genom själavård hjälpa människor i psykiska kon- flikt- och svaghetstillstånd. I stiftelsen samarbetar läkare, präster, pastorer och psykologer. Stiftelsens verksamhet kan uppdelas på följande fyra hu- vudgrenar, nämligen 1. institut för själavård och psykisk rådgivning på sex olika platser i landet; 2. ett utbildningsinstitut för själavård och psykisk rådgivning i Stockholm; 3. gästhemsverksamhet på av stiftelsen ägt gäst- hem i Dalarö; samt 4. lokalavdelningarnas verksamhet. Ett tiotal lokalav— delningar finns på olika platser i landet med uppgift att ekonomiskt stödja stiftelsen och sprida kännedom om dess verksamhet samt att genom före- drag och studieverksamhet väcka förståelse för den kristna själavårdens betydelse för kroppslig och själslig hälsa.

Anställda: 6 heltidsanställda, varav 1 direktor, 1 expeditionssekreterare och 4 anställda å stiftelsens gästhem. _— 17 deltidsanställda, varav 10 å stiftelsens råd- givningsinstitut, 2 på gästhemmet och 5 vid instituten utanför Stockholm Kurser: 1 utbildningskurs i själavård och psykisk rådgivning med cirka 40 del— tagare , _ -

15—318107

Tillgångar: 52 554: -—-— Skulder: 40 468: -— Inkomster: 40 267: _, varav kollekter 751 : —1 Utgifter: 22 975: ——

År 1960 startades stiftelsen Personlig människovård i Göteborg med upp- gift att »driva, understödja och samordna personligt människovårdande verksamhet». Stiftelsen vill särskilt nå olika yrkeskategorier i människo- vårdens tjänst, t. ex. sjuksköterskor, åldringsvårdsarbetare, ungdomsledare, arbetsledare, präster och pastorer och siktar således inte på enskilda hjälp- behövande. Den bedriver livlig kursverksamhet.

d. Ekumeniska yrkessammanslutningar 26. Resande köpmäns kristliga förening (Gideoniterna), stiftad år 1919, är en ekumenisk yrkessammanslutning, som numera i första hand tjänst- gör som ett bibelsällskap med uppgift att förse landets hotell med biblar. Föreningen har cirka 500 aktiva medlemmar och därutöver ungefär 1 000 understödjande medlemmar.

Anställda: 1 deltidsanställd sekreterare Kurser: 1 årlig konferens med cirka 100 deltagare samt därjämte 7—8 mindre samlingar på olika platser i landet Publikation: Kvartalsbladet, 2 000 ex., 4 nr per år Tillgångar: 61 633: ——

Skulder: —

Inkomster: 57 565: -— Utgifter: 45 931: —

(KAN-SAM) är samarbetsorgan för 13 lokalföreningar med sammanlagt cirka 900 medlemmar. Lolakavdelningarna vill tjänstgöra som organ för gemenskap, uppbyggelse och evangelisation. Samarbetsdelegationen bedri— ver sin evangelisationsverksamhet genom ett särskilt organ, Stiftelsen all- kristen offensiv (AKO), vars styrelse har samma sammansättning som sam- arbetsdelegationen. AKO:s verksamhet består av årliga evangelisations- kampanjer, som förlägges till olika städer i landet. Den första evangelisa- tionskampanjen ägde rum är 1955. Sedan dess har sådana evangelisations- kampanjer (vanligen omfattande sex veckor) ägt rum på 25 olika platser. |

Anställda: KAN—SAM: 1 heltidsanställd (sekreterare) och 4 deltidsanställda (till- sammans med Stiftelsen navigatörerna). — AKO: 5 heltidsanställda pastorer och sångare (år 1962 inga anställda) Publikationer: KAN-Kontakt, 1 000 ex., 4 nr per år. _— AKO-Posten, 4 nr per år Tillgångar: 30 500: —

Skulder: —

Inkomster: 105 000: —, varav kollekter 8 000: — Utgifter: 105 500: -—

1 För budgetåret 1963/64 har statsbidrag beviljats.

I 27. Samarbetsdelegationen för kristna affärsmän och näringsidkare

Utöver de under 26. och 27. nämnda sammanslutningarna finns ett flertal andra ekumeniska yrkessammanslutningar, för t. ex. läkare, officerare och socialvårdsarbetare. Uppgifter från dessa sammanslutningar föreligger icke.

Internationellt verksamma

De ekumeniska riksorgan vilka bedriver internationell verksamhet är i stort sett följande.

28. Nordiska ekumeniska institutet bildades år 1940 och har till upp- dragsgivare de ekumeniska huvudorganisationerna i de fem nordiska län- derna. Institutet söker främja samverkan mellan Nordens kyrkor inbördes samt mellan dessa å ena sidan och Kyrkornas världsråd och utomnordiska kyrkor å andra sidan. Institutets verksamhet är huvudsakligen av informa- torisk art, nämligen att till Nordens kyrkor ge information om Kyrkornas världsråd och utomnordiska kyrkor samt att till Kyrkornas världsråd och till utomnordiska kyrkor och tidningar ge information om Nordens kyrko- liv.

Anställda: 3 deltidsanställda, varav 1 direktor, 1 redaktör och 1 sekreterare Kurser: 2, varav 1 nordisk kyrkoledarkonferens och 1 nordisk ekumenisk sekre- terarkonferens Publikationer: Ett informationsblad på engelska och tyska (Church News from the Northern Countries och Kirchliche Nachrichten aus den Nordischen Län— dern), 500 ex., 10 nr per år Tillgångar: 294: -—

Skulder: —

Inkomster: 51 148: —— Utgifter: 50 955: —

29. Inomeuropeisk mission (IM) är en ekumenisk sammanslutning för kristen missionsgärning i diakoniens form bland andligt och materiellt nödställda människor i Europa. I största utsträckning vill IM förmedla sin hjälp personligt, »människa mot människa». IM började sitt arbete är 1939 under namnet »Praghjälpen» och konstituerad-es som en rikssam- manslutning år 1944. Under åren 1945—1959 har IM upprättat 18 fasta hjälpcentraler i olika delar av Europa. Av dessa är 15 alltjämt i funktion. Bland verksamhetsgrenarna kan nämnas livsmedelsdistribution, klädutdel- ning, uppsökande kuratorsverksamhet, egnahemsbyggen genom frivilliga internationella arbetslag, barnhem, inackorderingshem för ungdom, kon- valescentvård och ålderdomshemsvård. Det är 1945 öppnade Vrigstadshem- met i Småland gör numera tjänst som internationellt rekreationshem och utbildningscentral för blivande utlandsarbetare. IM:s fastighet i Lund har åren 1957—1958 utökats med en studentbostadsstiftelse om 37 rum.

Anställda: 50 svenska och 120 utländska heltidsanställda. —— 15 svenska och 11 utländska deltidsanställda

Kurser: 2 konferenser och 1 informationsdag med sammanlagt 900 deltagare Publikationer: Svenskspråkigt organ: Inomeuropeisk mission —- Individuell män- niskohjälp, 42 000 ex., 8—10 nr per år. -— Tyskspråkigt organ: Individuelle Men- schenhilfe, 3 500 ex., 4 nr per år

Tillgångar: 1 773 046: —, varav fast egendom 1 004 300: _— Skulder: 1 555 844: »— Inkomster: 2 206 399: —, varav kollekter 396 985: — och församlingsanslag 100: — Utgifter: 2 375 874: —-

30. Svenska lokalavdelningen av International League for Apostolic Faith and Order (ILAFO), bildad i England år 1950, har till uppgift att i ekume- niska sammanhang samla »catholic minded christians» till gemensamma framträdanden. Lokalavdelningens medlemsantal är cirka 150. Kontakten mellan medlemmarna upprätthålles genom regelbundna stencilerade rund- brev och årliga samlingar.

31. Nordisk evangelisk mission bland Östeuropas folk är en nordisk ut- vidgning av en dansk missionsorganisation, grundad år 1908, och har till uppgift att genom anordnande av bibelkurser, genom distribution av biblar och bibeldelar och annan kristen litteratur samt genom predikoresor verka bland slaver, som vistas som flyktingar i Västeuropa. I mån av möjlighet deltager den svenska kommittén för missionsverksamheten också i materiell hjälpverksamhet bland slaviska flyktingar.

Anställda: 2 heltidsanställda och 1 deltidsanställd (missionärer, ej svenskar) Kurser: 5 bibelkurser i utlandet med sammanlagt 125 deltagare Publikationer: Nordisk Ostmission (utges i Danmark), 1 000 ex. (i Sverige), 6 nr per år. — 2 icke nordiska publikationer, sammanlagt 2 600 ex., 6 resp. 12 nr per år Tillgångar: 15 718: —

Skulder: ——

Inkomster: 43 909: —, varav kollekter 24 842: -— Utgifter: 38 219: -— (De ekonomiska uppgifterna avser den svenska kommittén)

32. Slaviska missionen (Sällskapet för evangelii utbredande bland sla- viska folk), grundad år 1903, bedriver mission på ekumenisk grund med följande verksamhetsgrenar: förkunnelse, bibelspridning, bibelkorrespon- denskurser samt hjälparbete bland ryssar och andra slaviska folk. Mis- sionsarbete utföres av missionärer i Hongkong, Österrike, Tyskland och Australien. Sällskapet samarbetar med bl. a. två tyska missionsorganisa— tioner.

Anställda: 11 heltidsanställda, varav 4 missionärer och 7 övrig personal. — 7 deltidsanställda, varav 3 missionärer och 4 övrig personal Kurser: 8 bibelkorrespondenskurser

Publikationer: Ljus i Öster, 6 500 ex., 11 nr per år. —— Andlig väckelse, 4 000 ex., 4 nr per år

Tillgångar: 86 988: -— Skulder: 22 465: -—

Inkomster: 204 126: -— Utgifter: 309 067: —

33. Svenska Mongol- och Japanmissionen är en ekumenisk missionsor- ganisation, som började sin verksamhet är 1897 och som f. n. arbetar i Ja- pan och bland mongolflyktingar i Tyskland.

Anställda: 14, varav 11 missionärer och 3 övrig personal Publikation: Ljusglimtar, 7 250 ex., 12 nr per år Tillgångar: 166 512: —, varav fast egendom 80 000: _ Skulder: 24 815: —-

Inkomster: 240 180: -—— Utgifter: 239 931 : »—

! 34. Svenska missionen i Kina och Japan började år 1887 mission i Kina. Sedan 1950-talet är verksamheten, som bedrives på ekumenisk grund, för- lagd till Japan.

deltidsanställda Kurser: 1 bibel- och missionsvecka Publikation: Missionstidningen Sinims land, 3 100 ex., 12 nr per år Tillgångar: 277 403: —, varav fast egendom 135 000: ——

Skulder: 50 255: -— Inkomster: 236 198: -— Utgifter: 171 404: —

35. Svenska lärares missionsförening bildades år 1908 och har till upp- gift att understödja pedagogiskt utbildade manliga missionärers verksamhet på olika missionsfält. Missionsföreningen har inga egna missionärer utan tjänstgör som understödjande organ åt andra missionsorganisationer inom olika samfund och sammanslutningar, f. 11. Svenska kyrkan, Svenska mis— sionsförbundet, Metodistkyrkan, Örebro missionsförening, Evangeliska fos- terlands—stiftelsen och Bibeltrogna vänner. Föreningen understöder f.n. 9 missionärer. Antalet medlemmar uppgår till cirka 600.

Kurser: 1 med 25 deltagare Publikation: Underrättelser till Svenska lärares missionsförening, 600 ex., 4 nr per år Tillgångar: 54 510: —, varav fast egendom 50 500: -—

Skulder: 22 500: ——

Inkomster: 32 430:—, varav statsbidrag 16 215:— och kollekter 673:—- Utgifter: 17 292: — Anställda: 12 heltidsanställda, varav 9 missionärer och 3 övrig personal. — 2 | ! l l l i |

36. Lärarinnornas missionsförening, som bildades år 1899, hade år 1959 cirka 5 800 medlemmar. Föreningen är en ekumenisk sammanslutning, som

samarbetar med och understöder 15 olika missionssällskap. År 1959 under— höll föreningen 30 missionärer och gav därjämte understöd åt 2 missionä- rers verksamhet. Den förmedlar vidare gåvor till flyktinghjälp i Asien och Europa samt beviljar i mån av tillgång anslag till skolor, sjukhus och kyrk- byggen på missionsfälten. I hemlandet bedrives missionsinformation i syn- nerhet vid skolorna. Föreningen äger ett gästhem i Alingsås.

Anställda: 8 heltidsanställda, varav 4 för administration och ekonomi samt 4 vid gästhemmet. — 1 deltidsanställd kontorist Kurser: 9 med sammanlagt 1 120 deltagare Publikationer: Meddelande till LMF, 6 000 ex., 9 nr per år. — Snödroppsbladet, 16 500 ex., 4 nr per år Tillgångar: 438 099: —, varav fast egendom 158 000: — Skulder: 110 152: —

Inkomster: 520 581 : —— Utgifter: 469 010: _—

37. Kvinnliga missions arbetare, som stiftades år 1894, är en ekume- nisk organisation med arbetare dels inom den yttre missionen (församlings-, skol- och sjukvårdsarbete i Indien, harn- och kvinnoarbete i Tunisien samt sjukvårdsarbete i Tanganyika), dels bland samerna i Sverige (ålder- domshemmet för samer i Jämtland). Antalet medlemmar är cirka 2 000.

Anställda: 16, varav 9 missionärer, 3 vid föreningens expedition och 4 vid ålder- domshemmet Kurser: 4 med sammanlagt 500 deltagare Publikation: När och fjärran, 3 300 ex., 11 nr per år Tillgångar: 266 127: —, varav fast egendom 64 200: —

Skulder: 146 272: -—

Inkomster: 333 698: -— Utgifter: 212 578: -—

Sammanfattning

Av de olika ekumeniska organ för vilka redogjorts i det föregående har redovisats sammanlagt 500 heltids- och 150 deltidsanställda. Antalet kurser och konferenser har angivits till 265 med cirka 140 000 redovisade deltagare (besök). Av deltagarna (besöken) hänför sig omkring 124 000 till kurser anordnade av De kristna samfundens nykterhetsrörelse. 33 publikationer ut- ges med en sammanlagd upplaga av nära 175 000 ex.

Vad gäller ekonomien har redovisats tillgångar till ett värde av 8,9 mil- joner kronor, varav fast egendom 5,1 miljoner kronor, samt skulder till ett belopp av 6,4 miljoner kronor. Inkomsterna har angivits till sammanlagt 6,2 miljoner kronor, varav statsbidrag 0,4 och kollekter 0,9 miljoner kronor. Utgifter slutligen har redovisats till ett belopp något överstigande 6,1 mil- joner kronor.

AVDELNING V

ÖVRIGA SAMFUND OCH RÖRELSER

Romersk-katolska kyrkan

Den nedan lämnade redogörelsen bygger på uppgifter, som lämnats i ut- sända frågeformulär, och avser, där ej annat särskilt anges, tiden den 1 juli 1959—den 30 juni 1960. | Sverige utgör ett romersk-katolskt stift under ledning av en biskop med 1 säte i Stockholm. Biskopen biträdes vid stiftets ledning av en general- vikarie.

Stiftet är indelat i följande 19 församlingar (den efter församlingen an- givna orten är församlingens postadressort; i flertalet fall gäller, att för- samlingen har medlemmar inom ett helt län):

* S:t Eriks församling, S:ta Eugenia församling och Marie Bebådelse församling, samtliga i Stockholm S:t Sigfrids församling i Borås Heliga korsets församling i Eskilstuna S:t Pauli församling i Gävle

Kristus Konungens församling i Göteborg

! S:t Clemens församling i Hälsingborg

& S:t Franciskus” församling i Jönköping

S:t Görans församling i Karlskoga Vår Frus av Rosenkransen församling i Karlstad S:ta Katarinas av Vadstena församling i Ludvika Vär Frälsares församling i Malmö

S:ta Birgittas församling i Norrköping

S:ta Maria församling i Oskarström S:t Olofs församling i Sundsvall Heliga Familjens församling i Västerås S:t Mikaels församling i Växjö sam—t

;; S:t Eskils församling i örebro. !

)

Inom stiftet finns 11 kyrkor och 26 kapell samt 59 präster. Präster i spe- ciell själavård för italiensk-talande medlemmar finns i Stockholm, Göte- borg, Malmö och Västerås, för ungersk—talande i Stockholm, Göteborg och Malmö, för polsk—talande i Malmö samt för spansk—talande i Stockholm.

Följande ordnar och kongregationer är representerade i stiftet: Birgitta- systrar i Djursholm och Vadstena; dominikanersystrar dels i S:t Dominikus romerska kongregation i Stockholm och Karlstad, dels i Les Tourelles: Stif-

telsen S:t Dominikus i Lund; S:ta Elisabeths grå systrar i Stockholm, Kal- häll, Malmö, Norrköping, Gävle och Uppsala; S:t Josefsystrar i Stockholm; karmelitersystrar i Gantofta; Mariasystrar från Pleszew i Hälsingborg och Oskarström samt från Osnabriick i Stockholm, Göteborg och Västerås; skol— systrar i Stockholm, Storängen och Göteborg; jesuiter i Stockholm och Upp- sala; dominikaner i Stockholm och Lund; salesianer i Stockholm; passio- nistfäder i Jönköping och Växjö samt franciskaner i Stockholm.

Antalet medlemmar i de katolska församlingarna i stiftet var den 30 juni 1940 5 183, varav 2210 utlänningar, 2353 svenskar och 620 av blandad nationalitet. Den 30 juni 1960 var medlemsantalet 29 189, varav 21 629 ut- länningar, 6001 svenskar och 1559 av blandad nationalitet. Antalet kon- versioner under tiden den 1 juli 1940—den 30 juni 1960 var 2746 och antalet utträdda under samma tid 679.

I fortsättningen redovisas i skilda avsnitt verksamheten på församlings— planet och på stiftsplanet (hela riket) ; till sistnämnda avsnitt hänföres även uppgifter om verksamhet på församlingsplanet som ej kan redovisas för- samlingsvis.

Verksamheten på församlingsplanet

Undervisning av barn i skolåldern 2 katolska folkskolor finns inom stiftet, nämligen en i Stockholm inom S:t Eriks församling och en i Göteborg. Vardera skolan har 6 klasser. Sam- manlagda antalet lärare var vid den tid undersökningen avser 13, varav 7 heltids- och 6 deltidsanställda. Antalet inskrivna elever var 211. Kostna- derna för de båda skolorna uppgick till sammanlagt 18 950 kronor.

Särskild religionsundervisning för skolungdom bedrives i samtliga katol- ska församlingar i stiftet. Underredovisningsäret fanns 326 avdelningar, varav 79 i Stockholm och Stockholms län, 44 i Malmö och 31 i Göteborg. Sammanlagda antalet inskrivna elever var 2284. De undervisades av 66 lärare, varav 1 heltids- och 65 deltidsanställda. Antalet undervisningstim- mar per elev och år har angivits till cirka 33. Kostnaderna för denna under- visning uppgick till 42 230 kronor, varav 500 kronor inflöt i elevavgifter.

Undervisning m. m. för barn i förskoleåldern

Barndaghem finns i Malmö och Oskarström. De hade ifrågavarande år till- sammans 36 inskrivna barn och en vårdpersonal om 8 heltidsanställda per— soner. Kostnaderna för hemmen uppgick till 19 261 kronor per år, vilket allt bestreds av vårdavgifter. _

Vidare finns. lekskolor eller barnträdgårdar i Stockholm, Göteborg, Häl- singbOrg'och Malmö med tillsammans 8 avdelningar och 138 inskrivna "barn. Antalet lärare eller andra ledare uppgick till 8, varav 7 heltids- och '] deltidsanställd. I genömsnitt beräknas antalet undervisningstimmar per

barn och år ha uppgått till cirka 847. Sammanlagda kostnaden för leksko- lorna uppgick till 37 334 kronor, varav 28 440 kronor utgjordes av elev- avgifter.

Religionsundervisning för barn i förskoleåldern förekom i Stockholm, Eskilstuna och Göteborg. Antalet lärare var 4 och antalet barn 70. Det ge- nomsnittliga antalet undervisningstimmar per elev och år har uppgivits till cirka 28.

Annat ungdomsarbete Ungdomsföreningar fanns under redovisningsåret i Stockholm, Göteborg, Hälsingborg, Ludvika, Malmö och Örebro. De hade tillsammans 362 med— lemmar i åldern 15—30 år. I Jönköping fanns dessutom en juniorförening för barn i åldern 9—12 år med 14 medlemmar. Scoutkårer fanns i Stock- holm, Stockholms län och Malmö. Medlemmarna, som tillhör åldersgruppen 8—18 år, var 142. Föreningar för barn under scoutåldern, avseende barn i åldern 7—12 år, fanns i Stockholms län och i Örebro. Medlemsantalet var 25. I Stockholm, Göteborg, Ludvika och Malmö fanns studiecirklar och fri- tidsgrupper till ett sammanlagt antal av 10. Sammanlagda antalet deltagare var 170.

Antalet ledare och medhjälpare i församlingarnas ungdomsarbete var 49; samtliga arbetade på deltid. Av ledarna och medhjälparna var 21 män och 28 kvinnor. _

Sammanlagda kostnaden för ovan berörda ungdomsarbete utgjorde 13 800 kronor, varav 163 kronor erhölls i statliga och 940 kronor i kommu- nala bidrag.

Föreningar för vuxna

Karitativa föreningar fanns i 8 församlingar till ett sammanlagt antal av 9. De olika föreningarna har uppgivits tillgodose följande ändamål: hjälp åt behövande och annan karitativ verksamhet, hjälp åt kyrkan och sjuka barn, hjälp till församlingens ekonomi samt kyrkobyggnadsfond. Antalet medlem—- mar uppgick till 354, varav 54 mån.

575 personer, varav 193 män, var medlemmar i 20 religiösa föreningar, vilka anges tillgodose följande ändamål: personlig helgelse, katolsk aktion, , hjälp åt kyrkan, religiös bildning, marianskt fromhetsliv och religions- i kunskap.

Vidare fanns 7 familjeföreningar med ändamål att bereda tillfälle till kristlig samvaro eller sällskapsliv. De hade sammanlagt 500 medlemmar, varav 244 män.

Ordnar och kongregationer Antalet ordnar och kongregationer uppgick till 27. De hade tillsammans 223 medlemmar, varav 38 män. Ändamål som tillgodosågs av dessa institu—

tioner var sjukvård, ålderdomsvård, själavård, skola, församlingsarbete, kontemplation och barnavård.

Studiearbete I 7 av församlingarna fanns sammanlagt 16 studiecirklar, varav 5 bibel- studiecirklar, 8 livsåskådningscirklar samt 3 sång- och musikcirklar. Kost- naden uppgick till 1 950 kronor, varav 360 kronor erhölls i statliga bidrag.

Sång- och musikverksamhet I 9 av församlingarna fanns kyrkokör (sammanlagt 124 deltagare), i 1 för- samling damkör (9 deltagare) ochi 1 församling ungdomskör (9 deltagare). Sammanlagda kostnaden uppgick till 13 807 kronor, varav 158 kronor er- hölls i statliga bidrag.

Gudstjänster och möten

Antalet söndagsgudstjänster av typ församlingsgudstjänst uppgick under redovisningsåret till 4448. Det genomsnittliga antalet deltagare per guds- tjänst har angivits till 76. Vardagsgudstjänster hölls till ett antal av 14 402 med ett genomsnittligt deltagarantal per gudstjänst av 11.

Andra gudstjänster hölls under året till ett antal av 874. Det genomsnitt- liga deltagarantalet per sådan gudstjänst var 22.

Andra församlingssammankomster, församlingsaftnar o.dyl. ägde rum 39 gånger i 12 av stiftets församlingar och samlade i genomsnitt 111 delta- gare per gång. För skolbarnens föräldrar anordnades i 5 församlingar till- hopa 20 sammankomster. Det genomsnittliga antalet deltagare var 38. Sam- mankomster för föräldrar till barn, som deltog i ungdomsarbetet, förekom i 3 församlingar 4 gånger. De gamlas dag anordnades under året 2 gånger med 40 deltagare varje gång.

Församlingshlad Församlingsblad utgavs i 8 församlingar med tillhopa 26 nummer per år. Det genomsnittliga antalet exemplar per nummer har beräknats till 1 137.

Ledamöter i församlingsråd m. m.

I de 5. k. församlingsråden. fanns sammanlagt 85 ledamöter, varav 5 kvinnor. Sociala kommittéer fanns i 2 församlingar med tillhopa 8 ledamöter, varav 6 kvinnor.

Lokaler tillhöriga församling 1 Sammanlagda taxeringsvärdet å församlingarnas 11 huvudkyrkor uppgick till 1 270 000 kronor. Byggnads- eller inköpskostnaderna har beräknats till 2 480 000 kronor. Byggnaderna belastande gäld uppgick till 725 000 kronor. Drifts- och underhållskostnaderna under redovisningsåret var 22 900 kro- nor.

De 26 kapellen i stiftet uppges ha ett sammanlagt taxeringsvärde om 357 000 kronor. Byggnads- eller inköpskostnaderna har beräknats till 285 300 kronor och skulden å fastigheterna till 149 000 kronor. Drifts- och underhållskostnaderna var 50 789 kronor.

Församlingshem finns i Stockholm och Malmö. Sammanlagda taxerings- värdet för de båda hemmen uppgick till 612 000 kronor. Byggnads- eller in- köpskostnaderna för dem har beräknats till 500000 kronor. Drifts- och underhållskostnaderna var 29 380 kronor.

Sommarhem finns i Stockholm, Göteborg och Malmö. Hemmens samman- lagda taxeringsvärde var 94 000 kronor. Drifts- och underhållskostnaderna för de tre hemmen uppgick till 13 500 kronor.

Byggnads- eller inköpskostnaderna för skolbyggnader i Göteborg och Malmö har angivits till 1 175000 kronor. Fastigheterna belastande gäld var 270 000 kronor och drifts- och underhållskostnaderna 7 700 kronor.

Församlingarnas ekonomi

Sammanlagda taxeringsvärdet å församlingarnas fasta egendom uppgick den 30 juni 1960 till 8 451 490 kronor och skulden å samma egendom till 3 766 700 kronor.

Inkomsterna under redovi-sningsåret uppgick till sammanlagt 710 417 kronor. Härav utgjorde 148415 kronor medlemsavgifter, 136511 kronor insamlade medel (kollekter), 39 722 kronor gåvor och donationer samt 19284 kronor anslag eller understöd, 141 886 kronor bidrag från annan kyrklig organisation och 224 598 kronor avkastning av fast och lös egendom (hyror, räntor, utdelningar m. m.).

Verksamhet på stiftsplanet och uppgifter som ej kan redovisas församlingsvis Legala akter m. m. Sammanlagda antalet dop under tiden den 1 juli 1957—den 30 juni 1960 (3 år) var 3 010, varav 2 984 barndop och 26 vuxendop. Under samma tid förrättades 1 060 vigslar, varav 428 där båda par-terna och 632 där endast ena parten tillhörde katolska kyrkan. Sammanlagda antalet jordfästningar och konfirmerade under nyssnämnda tid var 348 respektive 734. Under det inledningsvis angivna redovisningsåret den 1 juli 1959—den 30 juni 1960 var antalet kommunikanter 166 700, antalet bikter 57 334 och antalet per- soner som erhöll sista smörjelsen 83.

Skolor och andra institutioner

Franska skolan i Stockholm ingår i den katolska kyrkans verksamhet i Sverige men tillhör S:t J osefsystrarna i Frankrike. Skolan hade 15 heltids— anställda och 50 deltidsanställda lärare samt 940 elever. Driftbudgeten för skolan uppgick till 850 000 kronor. Skolan erhöll bidrag från svenska staten

med 310 000 kronor per år, kommunala bidrag med 250 000 kronor och bi- drag från franska staten med 40 000 kronor.

Inom stiftet fanns vidare 5 pojk- eller flickhem, tillhörande olika ordnar, med 62 inneboende.

Sjukhem fanns till ett antal av 7 med 85 inneboende. Dessutom fanns 2 ålderdomshem med 33 inneboende. För ålderdomshemmen var driftbud- geten 85 530 kronor och byggnadernas sammanlagda taxeringsvärde 715 000 kronor. Birgittasystrarna hade 2 Vilohem med 23 inneboende och med en driftbudget om 163000 kronor, och dominikanersystrarna ägde stiftelsen Röglebäck i Lund.

Tidskrifter Utom församlingsblad, vilka redovisats på församlingsplanet ovan, utgavs tidskrifter enligt följande sammanställning.

Antalet tryckta Namn Antal nummer/år exem pl ar / numm er Hemmet och Helgedomen. 22 2 800 Credo ................... 5 900 S:t Mikael .......... 8 450 Skyddsängel ...... 11 500 Lumen .......... 5 500 Italiensk tidning . . . . . 12 3 000 Ungersk tidning ......... 12 2 500 Rundbrev till katolska hem 5 2 000 Latitude Nord ........... 4 1 000

Anställda

Antalet anställda inom stiftet _ kontorspersonal har ej medräknats — var i central tjänst 2 präster och 2 systrar, i församlingstjänst 57 präster, 5 bröder och 18 systrar samt i övrigt 165 systrar.

Kostnaderna för de i central tjänst anställda uppgick till 15 000 kronor, för de i församlingstjänst anställda till 135 000 kronor och för övriga an- ställda till 7 150 kronor.

Stiftets ekonomi

Stiftets fonderade medel uppgick den 30 juni 1960 till 420 000 kronor. Sammanlagda taxeringsvärdet å stiftets fastigheter var 2480 000 kronor. lnsamlade medel under redovisningsåret 1959/60 uppgick, för yttre mission till 3 000 kronor och för mission inom landet till 4 302 kronor. I bidrag från katolska kyrkan i utlandet erhöll stiftet under samma tid 166 000 kronor samt genom gåvor och testamenten 25 000 kronor.

237 Ortodoxa kyrkan Ortodoxa kyrkan, som i Sverige vanligen kallas grekisk-ortodoxa kyrkan, betraktar sig som direkt arvtagare till fornkyrkan och dess traditioner. Den utgör en gemenskap mellan självständiga kyrkor och har sin huvudsak- liga utbredning på Balkanhalvön, i Ryssland och inom östra Medelhavs- bäckenet. Hela antalet ortodoxa i Sverige har uppskattats till 10—11000, av vilka dock inemot hälften icke synes vara samfundsanslutna inom lan- det. Den ortodoxa kyrkan representeras i Sverige främst av Grekisk-katolska ortodox-a församlingeni Sverige samt av Estniska Ortodoxa Kyrkan och den gemensamt med denna administrerade Finska Ortodoxa Församlingen i Sverige. Den förstnämnda församlingen lyder under metropoliten för den ryska diasporan i Paris medan Estniska Ortodoxa Kyrkan — liksom också Finska Ortodox-a Församlingen —- lyder under patriarken i Konstantinopel. — Den fortsatta redogörelsen bygger på uppgifter, som i utsända frågefor- mulär lämnats av kyrkoherden Stefan Timtchenko (beträffande Grekisk- katolska ortodoxa församlingen) och av kyrkoherden Martin Juhkam (be- träffande Estniska Ortodoxa Kyrkan och Finska Ortodoxa Församlingen).

Grekisk-katolska ortodoxa församlingen Utöver själva församlingen i Stockholm finns grupper i Eskilstuna, Borås, Örebro och Långshyttan. Den centrala ledningen utövas av »Grekisk-katol- ska ortodoxa församlingens i Sverige Kyrkoråd».

Antalet medlemmar uppgick den 31 december 1959 till 1259, varav 677 män och 582 kvinnor. Medlemsantalet den 31 december 1949 har angivits till 1 719.

Religionsundervisning —— däremot ej särskild konfirmationsundervis- ning — bedrives. Speciellt ungdomsarbete förekommer ej i nämnvärd ut- sträckning.

Föreningar för vuxna saknas. Kyrkokörer finns på tre orter (samman- lagt 40—50 deltagare). Huvudgudstjänster avhålles till ett antal av om- kring 2-50 per år (genomsnittligt deltagarantal cirka 70). Andra gudstjäns— ter förekommer vid omkring 300 tillfällen (genomsnittliga antalet deltagare per sådan gudstjänst cirka 50). Församlingsaftnar och andra möten bru- kar årligen äga rum vid omkring fem tillfällen med i genomsnitt cirka 100 deltagare per gång.

Församlingsblad (stencilerat) utges med tio nummer per år. Antalet exemplar per nummer har uppgivits till 800.

Under treårsperioden 1957—1959 förrättades 40 barndop, 20 vigslar (var- av 9 med endast ena parten tillhörande samfundet) och 28 jordfästningar. Samtliga jordfästningar avsåg ortodoxa trosbekännare.

Församlingen äger icke kyrka eller annan byggnad. Under år 1959 inflöt i medlemsavgifter 11 147 kronor och insamlades kollekter — för den egna

församlingens verksamhet — till ett belopp av cirka 2 800 kronor, varjämte församlingen erhöll gåvor till ett värde av 1 200 kronor. De huvudsakliga utgifterna under nämnda år utgjordes av hyres- och därmed jämförliga kostnader (omkring 8 750 kronor) och löner. I sistnämnda hänseende ut— gick till en präst 1 800 kronor och till två andra funktionärer tillhopa 3 600 kronor.

Estniska Ortodoxa Kyrkan

Församlingar finns i Stockholm, Göteborg, Norrköping, Borås och Halmstad. Antalet medlemmar i de fem församlingarna uppgick vid utgången av år 1959 till sammanlagt omkring 3 000 (motsvarande siffra vid utgången av år 1949 var 3 500).

För församlingarna finns ett centralt organ, Estniska Ortodoxa Kyrkans Synod, om sju ledamöter. Varje församling ledes av en församlingsstyrelse och ett råd.

Särskild konfirmationsundervisning bedrives och därjämte förekommer i begränsad utsträckning organiserat arbete bland barn och ungdom i form av föreningsverksamhet, ungdomsgudstjänster och ungdomsaftnar.

Två kvinnoföreningar _ med ett sammanlagt medlemsantal av 34 -— insamlade under år 1959 för flyktinghjälp ett belopp av 500 kronor. — En förening för »förlags- och kulturell verksamhet» insamlade under samma år cirka 5 000 kronor.

Huvudgudstjänster avhölls under år 1959 till ett antal av 57 och andra gudstjänster till ett antal av 26. Det genomsnittliga antalet deltagare i huvudgudstjänst uppgick till 30 och i annan gudstjänst till nio. Utöver gudstjänster förekom församlingsaftnar och andra möten vid 16 tillfällen. I genomsnitt 33 personer deltog i varje sådant möte. — I förefintliga fem kyrkokörer var sammanlagt 52 personer verksamma.

Under treårsperioden 1957—1959 döptes 18 barn, förrättades sju vigslar (varav två med endast ena parten tillhörande det egna samfundet) och jordfästes nio sam—fundsmedlemmar.

Samfundet äger icke kyrka eller annan byggnad. År 1959 uttogs i försam- lingsavgifter 2540 kronor och insamlades kollekter — använda för det egna samfundets verksamhet — till ett belopp av omkring 4600 kronor. Utöver vad sålunda upptagits hade samfundet under samma år till arten icke uppgivna inkomster om cirka 3 900 kronor. — Bland samfundets ut- gifter under året märkes hyreskostnader med 4 650 kronor samt löner och reseersättningar till präster och diakoner (fyra respektive två) med 1 862 kronor.

Finska Ortodoxa Församlingen Församlingen har cirka 1500 medlemmar, spridda i smärre grupper över hela landet. Verksamheten ledes av en styrelse om 5 ledamöter och ett råd om 13 ledamöter.

Religionsundervisning eller särskilt ungdomsarbete förekommer icke. Två kvinnoföreningar med sammanlagt 50 medlemmar insamlade under år 1959 cirka 1 000 kronor, vilket belopp användes för församlingsändamål.

År 1959 avhölls 24 huvudgudstjänster och 16 andra gudstjänster. Det genomsnittliga antalet deltagare per gudstjänst har uppgivits till 20. För- samlingsaftnar och andra möten —— med ett genomsnittligt deltagarantal av 25 personer _ ägde rum vid tio tillfällen.

Under treårsperioden 1957—1959 döptes tre barn samt förrättades fyra vigslar och tre jordfästningar. -I samtliga vigselfall tillhörde endast den ena parten församlingen. Jordfästningarna avsåg endast samfundsmedlemmar.

Församlingen, som saknar egen kyrkobyggnad, uppbar under år 1959 medlemsavgifter med 405 kronor. Summan av insamlade kollekter —— för församlingens egen verksamhet — uppgick samma år till 812 kronor. För- samlingen hade i övrigt nämnda år ospecificerade inkomster till ett belopp av 5484 kronor. Bland församlingens utgifter märkes främst hyreskost- nader (cirka 2 500 kronor) samt resekostnader för präst och kantor (cirka 3 000 kronor). Särskild avlöning utgick icke till den under året verksamme prästen.

De mosaiska församlingarna Antalet mosaiska trosbekännare i Sverige torde uppgå till 13—14000. Av

dessa var vid utgången av år 1959 omkring 8 700 medlemmar av mosaisk församling. Flertalet tillhörde församlingarna i Stockholm (cirka 5 700), Göteborg (cirka 1 300) och Malmö (cirka 1 600). Såvitt utredningen kunnat konstatera finns församlingar — med tillhopa ett 100—tal medlemmar —- därutöver endast i Norrköping, Karlskrona och Kalmar. De församlingar, som tidigare funnits i Växjö, Karlstad och Sundsvall, torde helt eller så gott som helt ha upphört med sin verksamhet. Detta kan åtminstone i någon mån antagas sammanhänga med att den skyldighet att tillhöra mosaisk för- samling, som förut ålåg envar mosaisk trosbekännare i landet, upphörde i samband med ikraftträdandet av 1951 års religionsfrihetslag. Den fortsatta redogörelsen, vilken bygger på uppgifter, lämnade i utsända frågeformulär, begränsas till att avse förhållandena inom församlingarna i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Envar av församlingarna har ett synnerligen vidsträckt upptagnings- område för medlemmar. Församlingen i Stockholm omfattar sålunda mo- saiska trosbekännare boende i bl. a. Stockholm, Lidingö, Uppsala, Västerås, Köping och Eskilstuna, församlingen i Göteborg trosbekännare inom Göte- borgs och Bohus län, Älvsborgs län ävensom delar av Hallands, Skaraborgs och Kronobergs län samt församlingen i Malmö trosbekännare inom Malmö- hus län, Kristianstads län och södra delen av Hallands län.

I spetsen för varje församling står en styrelse, vilkens ledamotsantal synes stå i proportion till medlemsantal-et. År 1959 bestod styrelsen i Stock-

holmsförsamlingen av 31 ledamöter (varav 2 kvinnor), styrelsen i Göte- borgsförsamlingen av 5 ledamöter och styrelsen i Malmöförsamlingen av 7 ledamöter.

Frågeformulären har varit så uppställda att svaren skulle ge en så full- ständig bild som möjligt av den inom varje församling bedrivna verksam- heten. Formulären upptager i skilda avdelningar frågor rörande religions- och därmed jämförlig undervisning, ungdomsarbete, barnhem och likartade verksamhetsformer, kvinnoarbete, eljest förekommande social verksamhet, studieverksamhet, sång- och musikverksamhet, gudstjänster och möten, församlingsblad, lokaler, ekonomi samt legala akter. Svaren är i vissa fall icke entydiga. På grundval av dem torde dock kunna lämnas en nöjaktig redogörelse för de olika verksamhetsformerna inom församlingarna.

Religionsundervisning för skolungdom förekommer regelmässigt inom de tre församlingarna. Sammanlagda antalet inskrivna elever är 1959 ut- gjorde 1 015 (Stockholm 510, Göteborg 173 och Malmö 332). Det genom- snittliga antalet undervisningstimmar per elev och år varierar mellan 54 (Malmö) och 70 (Stockholm). 20 lärare var år 1959 engagerade i denna undervisning. — I den speciella religionsundervisningen för pojkar såsom förberedelse för »Bar-mizwa» — en religiös ceremoni, som äger rum när pojkarna fyller 13 år och som närmast motsvarar konfirmationen inom Svenska kyrkan -——- deltog år 1959 sammanlagt 54 pojkar. Antalet innebär en ökning i jämförelse med år 1957, då endast 33 pojkar deltog i motsva- rande undervisning. — Särskild konfirmationsundervisning _— huvudsak- ligen för flickor — äger varje år rum inom Stockholms- och Göteborgsför- samlingarna (sammanlagda deltagarantalet år 1959 utgjorde 35). Sådan undervisning bedrives ej inom Malmöförsamlingen.

Konrfessionellt inriktad undervisning, motsvarande grundskolans klasser 1—6, bedrives vid Hillelskolan i Stockholm. Skolan har cirka 150 elever.

Organiserat arbete bland barn och ungdom förekommer i icke oväsentlig utsträckning. Såväl ungdoms- som juniorföreningar —— med ett totalt med- lemsantal av mellan 900 och 1 000 —— är verksamma inom församlingarna. Scoutkårer finns inom Stockholms- och Malmöförsamlingarna. Samman- lagda medlemsantalet har angivits till omkring 90. Inom sistnämnda båda församlingar brukar speciella ungdomsgudstjänster anordnas samt viss studiecirkelverksamhet bedrivas. — Ungdomsarbetet inom församlingarna ombesörjes helt av frivilliga (och oavlönade) krafter.

Av församling driven lekskola finns i Göteborg och Malmö, vardera med ett barnantal av omkring 20. Stockholmsförsamlingen saknar egen lekskola men lämnar ekonomiskt stöd åt två privata lekskolor. Sistnämnda försam- ling driver ett barndaghem (uppgivet barnantal 30), för vilken verksamhet statliga och kommunala bidrag utgår.

Inom samtliga tre församlingar är kvinnoarbetet organiserat i förenings- form. Uppgivna antalet sammankomster under år 1959 varierar mellan nio

(Göteborg) och 33 (Stockholm, varest två föreningar finns). Antalet del- tagare (varje person har räknats endast en gång) har angivits, i Stockholm till 50, i Göteborg till 40—50 och i Malmö till cirka 125. Totalt insamlade kvinnoföreningarnä under år 1959 omkring 195 000 kronor. De insamlade medlen torde till väsentlig del ha använts för ändamål inom den egna för- samlingen.

I församlingarnas sociala verksamhet intager utgivandet av understöd en framskjuten plats. Under år 1959 utgivna understödsbelopp har angivits till resp. 418 000 kronor (Stockholm), 55 000 kronor (Göteborg) och cirka 40 000 kronor (Malmö). Sannolikt finansierades understödsverksamheten till betydande del genom bidrag från utlandet. Malmöförsamlingen har så- lunda uppgivit att av det utgivna beloppet cirka 30 000 kronor erhållits från fonder i USA. Understöden torde i huvudsak utgå till trosförvanter, vilka kommit till Sverige som flyktingar. Åtminstone såvitt angår Stock— holmsförsamlingen synes utgivandet av understöd icke vara begränsat till församlingsmedlemmar utan omfatta trosfränder över hela landet. —— För- samlingen i Stockholm har församlingssköterska anställd ävensom kurato- rer. De senares verksamhet synes icke vara begränsade till den egna för- samlingens medlemmar.

I Stockholmsförsamlingens sociala verksamhet ingår den vård, som läm- nas vid Judiska sjukhemmet och Judiska pensionärshemmet. Till denna verksamhet, vilken drives i föreningsform (respektive Föreningen Judiska sjukhemmet i Stockholm och Föreningen Judiska pensionärshemmet i Stockholm), utgår kommunala bidrag. Finansieringen synes i övrigt huvud— sakligen ske genom uttagande av vårdavgifter samt med hjälp av gåvor och bidrag från enskilda. I pensionärshemmets årsredogörelse 1959 redovisas såsom inkomst från »Mosaiska församlingen, fondunderstöd m. 111.» ett be- lopp av 35 000 kronor. Motsvarande inkomstkälla återfinns icke i sjukhem- mets årsredogörelse. Antalet vårdade personer under år 1959 uppgick å sjukhemmet till 42 och å pensionärshemmet till 48. —— Det må anmärkas att ett kombinerat pensionärs— och församlingshem invigts i Malmö i början av år 1963.

Viss studieverksamhet bedrives inom samtliga tre församlingar medan sång- eller musikverksamhet endast förekommer inom Stockholmsförsam- lingen (en blandad kör och en damkör).

Gudstjänstlivets tyngdpunkt ligger i de varje vecka återkommande lör- dagsgudstjänsterna. Det genomsnittliga antalet deltagare i sådan huvud- gudstjänst anges av Stockholmsförsamlingen till 100—120, av Göteborgs- församlingen till 40 och av Malmöförsamlingen till omkring 60. Gudstjäns- ter förekommer härutöver inom församlingarna till ett varierande antal. Vid vissa av gudstjänsterna synes deltagarantalet vara ganska stort. Stock— holmsförsamlingen har sålunda angivit antalet deltagare vid församlingens stora högtidsgudstjänster till cirka 1200 medan motsvarande siffra för

16—318107

Göteborgsförsamlingens vidkommande angivits till 200. Andra försam- lingssammankomster än gudstjänster äger rum i begränsad utsträckning. -— Särskilda sammankomster för föräldrarna till dem, som deltager i reli- gionsundervisning, förekommer till ett antal. av 1—2 per år. Antalet del- tagare per gång anges av Stockholmsförsamlingen till 15—100, av Göte- borgsförsamlingen till 40 och av Malmöförsamlingen till omkring 30. — De gamlas dag anordnades under år 1959 i Stockholm och Göteborg (i Stock- holm vid två tillfällen). Vid varje tillfälle deltog cirka 60 personer.

Församlingsblad utges av Stockholmsförsamlingen. Bladet, som utkom- mer med fem nummer om året, har en upplaga av 3 050 exemplar.

Envar av församlingarna äger synagoga, i Malmö uppförd å ofri grund. Synagogornas taxeringsvärden har —— med anmärkning för Stockholms— församlingens vidkommande att värdet av förefintligt församlingshem ingår i den lämnade siffran — uppgivits vara resp. 2 000 000 kronor (Stockholm), 360 000 kronor (Göteborg) och 30 000 kronor (Malmö). Synagogorna har uppförts resp. åren 1870, 1855 och 1903. Uppgift å byggnads- eller inköps— kostnad finns tillgänglig endast såvitt angår synagogan i Malmö (65 000 kronor). Synagogorna i Göteborg och Malmö innehåller förutom gudstjänst- lokaler olika utrymmen, som kommer till användning i församlingsverk- samlheten. Församlingshem finns förutom i Stockholm och Malmö jämväl i Göteborg (invigt i december 1962). —— Församlingen i Stockholm redovisar en till dess barndaghem knuten sommarkoloni (taxeringsvärde 69 900 kro- nor). — Mosaisk kyrkogård finns i envar av de tre städerna.

De tre församlingarnas ekonomi framgår av nedanstående tabell, utvisan— de den ekonomiska ställningen den 31 december 1959.

Tillgångar (taxeringsv. å fast Skulder egendom inom parentes)

Stockholm .............. 10 096 400 (3 287 900) 8 860 9381 Göteborg ................ 1 048 710 (673 000) 175 409 1 106 100 (202 000) 190 000

1 I summan ingår värdet av donationsfonder till ett belopp av 6 835 719 kronor.

Församlingarnas inkomster under år 1959 har redovisats i enlighet med uppställningen överst å nästa sida.

De för Stockholmsförsamlingens del lämnade siffrorna torde böra kom- pletteras såtillvida att församlingen i annat sammanhang redovisat statligt bidrag för drivandet av barndaghemmet med 3 550 kronor och kommunalt bidrag för samma ändamål med 42 536 kronor.

Församlingsavgifterna utgör en betydande del av församlingarnas in- komster. Procenttalet för utdebiteringen ävensom grunderna för beräknan-

Stockholm Göteborg Malmö

Församlingsavgifter .......................... 809 310 274 608 171 000 Kollekter eller dyl ............................. — _ 3 860 Gåvor och donationer 45 500 10 000 4 000 Hyror, räntor, utdelningar etc. 656 500 23 727 50 900 Bidrag från utlandet .......................... 676 500 10 000 50 000 Anslag från staten ............................ — 1 6901 —

» » kommun .......................... —— 13 3001 —

2 187 810 333 325 279 760

1 till lekskoleverksamheten.

det i övrigt av medlem åvilande avgift varierar inom församlingarna. Ut- debiteringsprocenten utgjorde år 1959 i Stockholmsförsamlingen 2,7, i Göte- borgsförsamlingen 3,5 och i Malmöförsamlingen 4. Den »skattepliktiga» inkomsten bestämmes i princip med utgångspunkt från medlemmens till statlig inkomstskatt taxerade (i Stockholm beskattningsbara) inkomst med tillägg av _ i förekommande fall —— viss del av medlemmens förmögenhet. Från sålunda framräknad inkomst medges avdrag, bestämda med hänsyn till den avgiftsskyldiges försörjningsbörda.

Församlingarnas bokförda utgifter under år 1959 har angivits belöpa sig till resp-. 1 461 792 kronor (Stockholm), 268 952 kronor (Göteborg) och 222 838 kronor (Malmö). De i frågeformulären lämnade svaren ger möjlig- het att göra en Viss —— om ock ofullständig — sammanställning över för- samlingarnas utgifter i olika hänseenden.

Stockholm Göteborg Malmö

Religionsundervisning för skolungdom .......... 105 7341 — 60 000 Ungdomsarbete .............................. 25 500 2 300 4 0002 Församlingssköterska 14 458 — — Kuratorer 91 872 _ Understödsverksamhet ........................ 418 100 55 000 40 000 Sång- och musikverksamhet .................... 34 237 _— — Drifts— och underhållskostnad för synagoga ...... 82 0008 7 654 7 000 Avlöning till rabbin (-er) ...................... 82 816 24 725 — » » religionslärare .................... 75 5524 27 531 34 347' Avlöning till kantor (-er) ...................... 62 624 26 827 16 000

1 I beloppet ingår bidrag med 9 517 kronor till privatdriven judisk dagskola. * Endast en del av beloppet belastar församlingen. 3 I beloppet ingår drifts- och underhållskostnader jämväl för församlingshem. ' Beloppet torde inga i det för religionsundervisning för skolungdom upptagna.

Legala akter i form av Vigslar och jordfästningar förekom under treårs— perioden 1957—1959 i enlighet med nedanstående uppställning.

Stockholm

Göteborg

Vigslar .............. 56 17 3 Jordfästningar/därav

avseende icke mosais- ka trosbekännare . . 263/10 47/0 52/0

Såsom en legal akt kan också anses omskärelsen. Uppgifter om antalet sådana under den förutnämnda tidsperioden har icke kunnat erhållas i xi- dare mån än att församlingen i Malmö för sitt vidkommande angivit antalet till 12. I övrigt har upplysts att företagna omskärelser mera sällan torde komma till församlingens kännedom då ingreppen numera regelmässigt ut- föres av läkare. Församlingen i Stockholm har uppgivit att det måste an- tagas att det övervägande antalet av de inom församlingen under treårs- perioden födda 64 pojkarna undergått omskärelse.

Adventistsamfundet i Sverige

Samfundet är närmast att betrakta som en kristen kyrka med huvudintresse kring frågan om Jesu återkomst och med en stark gammaltestamentlig an- knytning. Det har sålunda sin helgdag på lördagen och dess medlemmar förpliktar sig till avhållsamhet från exempelvis svinkött. Medlemmarna är vapenvägrare. Samfundet är känt för en omfattande hälsoverksamhet. Un— der dess ledning drives sålunda Nyhyttans badanstalt (Västmanland), Hul- tafors sanatorium (Västergötland), Ekebyholms sanatorium (Uppland) och Stockholms fysikaliska kuranstalt.

Antalet vuxna medlemmar den 31 december 1959 uppgick till 3 224, varav 38 % män och 62 % kvinnor. Medlemssiffran vid utgången av år 1949 har uppgivits till 3 392.

Organisatoriskt är landet indelat i två distrikt, tillsammans inrymmande 56 församlingar och 22 grupper.

I samfundets tjänst var år 1959 anställda —— förutom ett icke uppgivet antal litteraturevangelister —— sammanlagt 315 personer. Av dessa var 34 predikanter och 7 evangelister, 210 var anställda vid sanatorier och kurbad och 34 vid en i Ekebyholm bedriven internatskola.

Sam-fundet utger ett flertal publikationer, nämligen Tidens Tecken (upp- laga 10 500), Sundhetsbladet (13 600), Ungdomens budbärare (1 345), Mis- sionären (3225) och I Livets vår (800). De fyra förstnämnda publikatio- nerna utkommer med 12 nummer per år medan den sistnämnda utkommer varje vecka.

Antalet kyrkor i samfundets ägo uppgår till 16 (taxeringsvärde 1 217 000 kronor). Samfundet hade vid utgången av år 1959 tillgångar till ett värde av cirka 6,0 miljoner kronor och skulder till ett belopp av cirka 2,6 miljoner

kronor. Bland tillgångarna ingick fast egendom till ett värde av omkring 4,3 miljoner kronor. Budgeten balanserade samma år på ett belopp av 1 013 467 kronor. Några uppgifter om den närmare beskaffenheten av sam- fundets inkomster och utgifter har ej erhållits.

Jehovas vittnen Jehovas vittnen i Sverige utgör en del av den världsomfattande religiösa rörelse, vars arbete ledes av The Watch Tower and Tract Society med huvudkvarter i Brooklyn, N.Y., USA. I den religionsvetenskapliga litteratu- ren räknas rörelsen vanligtvis inte som kristen, oaktat Jehovas vittnen i sin förkunnelse i stor utsträckning arbetar med samma stoff som de kristna samfunden. För den kristna tron centrala avsnitt i bibeln tolkas av Jehovas vittnen på ett allegoriskt sätt. På bibeltolkning grundar sig deras markerat negativa hållning till alla kristna samfund vilka officiellt karakteriserats som »Satans redskap i världen». I förhållande till staten intager rörelsen en j särpräglad och i viss mån avvisande hållning. Dess bekännare vägrar så- lunda regelmässigt att fullgöra värnplikt, även i icke militära former. Det svenska arbetet ledes av Bibel- och traktatsällskapet Vakttornet med ! säte i Jakobsberg. Sällskapet är inte att betrakta som en samfundsorganisa- [ tion i samma mening som t. ex. de fria samfundens riksorganisationer. En- ligt stadgarna kan sällskapet i dess helhet bestå av högst 20 personer. Nå- gon representation från församlingarna förekommer ej. Endast män kan vara medlemmar i sällskapet, i vilket nya medlemmar antages »på förslag av någon, som förut är medlem i Sällskapet». i Någon organisation omfattande hela landet och samtliga Jehovas vittnen | existerar icke. Sällskapet tillämpar dock en viss distriktsindelning. Dels är I landet indelat i två områden under ledning av områdestjänare, dels före- ] kommer 20 kretsar under ledning av kretstjänare. Sällskapet redovisar 250 * församlingar. Medlemssiffror är svåra att ange. Detta sammanhänger med * att man inom Jehovas vittnen inte räknar medlemmar på samma sätt som * inom andra samfund. Dopet, som sker i form av vuxendop, markerar inte i bekännelse till den lära Jehovas vittnen förkunnar eller inträde i den lokala i församlingen och därmed samfundet, utan anses i första hand symbolisera i inträdet i uppgiften att tjänstgöra som »förkunnare». I en av sällskapets i skrifter säges att »en församling av Jehovas vittnen utgörs av ett antal förkunnare» samt att »antalet förkunnare som utgör en församling erhålls genom att man räknar antalet kort i det löpande förkunnarregistret». Re- gistret revideras månad från månad med hänsyn till förkunnarnas aktiva tjänstgöring. Medlemsantalet i församlingarna och därmed samfundet fluk- tuerar därför ganska starkt. Det största antal förkunnare som någon månad rapporterats i vårt land är 9 500 med en genomsnittlig verksamhetstid av drygt åtta timmar under denna månad. Medeltalet av förkunnare per må- nad under år 1961 utgjorde 8 412. Vid sidan av förkunnarna finns en grupp

människor som aktivt lever med i församlingens gemenskap utan att ha bekräftat sin tillhörighet genom att gå in i uppgiften som förkunnare. En uppskattning av denna grupps storlek är svår att göra.

Församlingarnas mötesverksamhet har främst till syfte att utbilda för- kunnare. Mötena, vilka i viss mån har gudstjänstkaraktär och vid vilka sång och bön förekommer, tager inte sikte på andra än dem som redan tillhör Jehovas vittnen. I viss utsträckning anordnas emellertid offentliga sam- lingar med föredrag. Med förkunnelse avses främst den verksamhet för litteraturspridning och samtal i religiösa ämnen som sker vid hembesök. Syftet är att få till stånd ett bibelstudium i hemmet. För år 1961 har upp- givits att i medeltal 4 310 hembesök per månad resulterat i bibelstudier.

Uppskattningsvis högst 25 av församlingarna har egna samlingslokaler, vanligtvis kallade Rikets sal, medan ungefär 75 stadigvarande hyr lokaler för församlingarnas sammankomster. Resten av församlingarna hyr mer eller mindre tillfälligt lokaler eller förlägger sina samlingar till privathem.

Jehovas vittnen svarar för en omfattande framställning och spridning av böcker, tidningar, broschyrer rn. m. Tidningen Vakttornet, som är rörelsens huvudorgan i Sverige, utges varje vecka och har en upplaga på cirka 52 000 ex. Ungefär samma upplaga har tidningen Vakna, som i stor utsträckning innehåller kommentarer till aktuella v—ärldshändelser.

Några uppgifter om de ekonomiska villkor, under vilka rörelsen arbetar, har ej erhållits.

Mormonkyrkan

Mormonkyrkan, eller Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, är en egen från USA härrörande religionsbildning med kristna inslag. Den anser sig vila — utom på bibeln _ på en särskild profetisk uppenbarelse och utgör ett konsekvent försök att i modern miljö skapa en teokrati, en gudsstat. Medlemmarna uppmanas till ett rättskaffens och allmännyttigt liv med mål att uppnå »glldomlighet» och betraktar sitt samfund som den enda sanna kyrkan. Nattvarden firas med bröd och vatten enär bruk av alkohol — lik- som tobak — är förbjudet. Samfundet bedriver en intensiv mission och missionsplikt _ i regel tvåårig —— åvilar de unga medlemmarna.

" Verksamheten i Sverige, där den första församlingen bildades år 1853, ledes av en kyrkoföreståndare. Landet är indelat i nio distrikt, inrymman- de 31 grenar eller församlingar. För ledningen av distrikt respektive för- samling finns en föreståndare. Varje föreståndare — även kyrkoförestån- daren —— har vid sin sida två rådgivare och en sekreterare. Kyrkoförestån- daren samt dennes rådgivare och sekreterare antages av distrikten vid di- striktskonferenser eller av kyrkans medlemmar å allmänt kyrkomöte (ge- neralkonferens). Distriktsföreståndare och dennes medhj älpare antages vid distriktskonferens av medlemmarna i de församlingar, som ingår i distrik-

tet. Ledarna inom församling slutligen antages av församlingens medlem- mar vid grenskonferens.

Samfundets medlemsantal har hösten 1962 uppgivits till cirka 3 000. Samfundet äger 28 gudstjänstlokaler. I landet verkade på hösten 1962 175 missionärer. Samfundet utger mänadstidskriften Nordstjernan.

Några uppgifter rörande samfundets ekonomiska förhållanden har ej erhållits.

Moralisk Upprustning

Moralisk Upprustning (MRA) är en internationell rörelse utan fast orga- nisation som i vårt land framträder med angivet ändamål att levandegöra en realistisk gudsuppfattning och kristendomens moraliska innehåll, kon- centrerat i de fyra s.k. absoluterna, nämligen absolut ärlighet, renhet, osjälviskhet och kärlek.1 Rörelsen, som i sin verksamhet appellerar till den enskildes fria initiativ och ansvar, saknar inskrivna medlemmar och central ledning.

I Sverige stödes rörelsen av en stiftelse, Stiftelsen för Moralisk Upprust- ning. Denna bildades år 1952 väsentligen för att på ett ur redovisnings- synpunkt betryggande sätt kunna mottaga, distribuera och redovisa gåvor, förvärva fast egendom och ingå andra rättshandlingar. Stiftelsen äger fas- tigheten Alnäs på Djurgården i Stockholm, som användes som hem och centrum för MRA:s verksamhet. För handläggningen av ekonomiska upp- gifter, distribution av litteratur m.m. förhyr stiftelsen kontorslokaler i Stockholm. Stiftelsen utger en publikation, MRA Information. Den utkom- mer varannan vecka med 2 000 exemplar per nummer. Vidare distribueras en svensk upplaga av den i Geneve tryckta bildtidningen »Ny värld i bild» via prenumerationer, lösnummerförsäljning och gratisspridning.

Stiftelsen redovisade den 31 december 1961 tillgångar till ett värde av cirka 62 500 kronor samt skulder och eget kapital till ett belopp av omkring 66500 kronor. Vinst— och förlusträkningen för år 1961 balanserade på cirka 742 000 kronor. Bland intäkterna, vilka så gott som helt rubricerades som gåvomedel, hänförde sig den största posten, omkring 434 000 kronor, till »ideologiska aktioner».

.v— - m,m.ämn.--wm—m=-f ,

- __ roma.-_.»

1 Se t. ex. dr Frank N. D. Buchman: Remaking the world, London 1961, professor Eiliv Skard: Ideologiens tidsalder, Oslo 1950, biskop Bengt Jonzon: MRA — ett sätt att leva,i Stockholms stiftsbok 1962—63. ' _

AVDELNING VI

RELIGIÖSA PROGRAM I RADIO OCH TELEVISION

De religiösa program som utsändes över den svenska radion och televisionen är av intresse ur ett flertal, inom ramen för utredningens arbete liggande synpunkter. Utredningen inskränker sig nu till att redogöra för — utöver de organisatoriska former, under vilka radio- och televisionsverksamheten bedrives — vad som står i samband med den kartläggning av religiös verk— samhet, som betänkandet i övrigt innehåller. De frågor rörande radio och television, som det eljest finns anledning att behandla, avser utredningen att upptaga i annat sammanhang.

Den här nedan lämnade redogörelsen bygger — utom såvitt angår or- ganisationen — i huvudsak på uppgifter, som lämnats av pastor Gunnar Dahmén vid Sveriges Radio.

Organisation m. m.

Sveriges Radio är ett aktiebolag, som genom en överenskommelse den 15 maj 1959 med svenska staten tillförsäkrats ensamrätt att bestämma Vilka rundradioprogram som skall utsändas över svenska sändare, samt att inom landet producera rundradioprogram för utsändning över svenska sändare. Överenskommelsen, vilken beträffande de grundläggande principerna god- känts av riksdagen, gäller till den 1 juli 1964.

Samtliga 10 800 aktier i bolaget, vars aktiekapital uppgår till 1 080 000 kronor, äges av enskilda företag, institutioner och organisationer, represen- terande tre olika grupper: tidningar eller tidningssammanslutningar, folk- rörelser och näringslivet. Aktieinnehavet är så fördelat mellan grupperna, att gruppen tidningar eller tidningssammanslutningar äger 4 320 aktier, gruppen folkrörelser likaledes 4 320 aktier samt gruppen näringslivet 2 160 aktier. De största aktieägarna inom gruppen folkrörelser är Kooperativa förbundet, Landsorganisationen i Sverige, Riksförbundet landsbygdens folk och Tjänstemännens centralorganisation (750 aktier vardera). De kristna intressena är representerade genom Svenska kyrkans diakonistyrelse och Sveriges frikyrkoråd, vilka äger vardera 375 aktier.

Bolagsordningen har fastställts av Kungl. Maj:t. Enligt denna består sty— relsen av ordförande jämte tio ledamöter och tio suppleanter, utsedda för ett år i sänder. Bolagsstämman väljer fem ledamöter och fem suppleanter,

vilka genom aktieägaravtal fördelas så, att pressen och folkrörelserna utser vardera två ledamöter och två suppleanter samt näringslivet en ledamot och en suppleant. Kungl. Maj :t utser ordförande ävensom övriga ledamöter och suppleanter. Ledamöter och suppleanter skall representera kulturella och samhälleliga intressen samt administrativ, ekonomisk och teknisk sakkun- skap. Bolagets verkställande direktör, radiochefen, utses av styrelsen och är ansvarig gentemot denna och bolagsstämman.

Överenskommelsen med svenska staten ålägger Sveriges Radio att följa vissa allmänna riktlinjer för programverksamheten, avsedda att garantera god kvalitet, allsidighet och opartiskhet. Vidare stadgas att Kungl. Maj:t har att utse en särskild nämnd, radionämnden, med uppgift att granska bo- lagets handhavande av programverksamheten. Skulle skäl finnas att antaga att bolaget brustit i sina åtaganden enligt överenskommelsen, må Kungl. Maj:t för förebringande av erforderlig utredning hänskjuta frågan till tre utredningsmän, utsedda på sätt gällande skiljemannalag föreskriver. Om utredningen ger anledning därtill, äger Kungl. Maj :t skilja bolaget från programverksamheten.

I radionämndens instruktion, som fastställts av Kungl. Maj:t, stadgas att nämnden, som består av 24 ledamöter, vid granskningen av program- verksamhetens handhavande huvudsakligen skall granska de allmänna rikt— linjer, efter vilka programverksamheten planlägges och bedrives. Nämnden har ej att taga direkt befattning med det löpande arbetet för programmens anordnande och sammansättning. I praktiken har radionämndens viktigaste uppgift blivit att taga ställning till inkommande klagomål och att avge ut— talanden i anledning av dessa.

Programplanering och enskilda avgöranden i programfrågor åvilar radio- chefen. Såvitt angår de religiösa programmen biträdes radiochefen av en för Svenska kyrkans diakonistyrelse och Sveriges frikyrkoråd gemensam kommitté av rådgivande och idégivande karaktär. Kommittén, vars åtta ledamöter utses av Sveriges Radio, sammanträder fyra gånger om året för att diskutera gångna och kommande program eller allmänna princip- frågor. Kyrkor och samfund som ej är representerade i kommittén upp— rätthåller kontakt med radioledningen vid sidan av kommittén. Den pro- gramtjänsteman — f. n. en präst i Svenska kyrkan —— som inom radions kulturredaktion närmast har till uppgift att sköta de religiösa program- men, är ansvarig endast inför Sveriges Radio och representerar icke sin egen kyrka. Detsamma gäller den tjänsteman med anknytning till de fria samfunden, som f. n. biträder programtjänstemannen. Nu angivna ordning beträffande den religiösa programverksamheten gäller sedan år 1952. Före detta år hade diakonistyrelsen resp. dåvarande Frikyrkliga samarbetskom- mittén bestämt från vilka kyrkor sändningar skulle göras. Från radions sida hade endast ställts tider till förfogande efter viss fördelningsprincip.

Inom radioledningen har efterhand vissa principiella riktlinjer fram-

kommit för den religiösa programverksamhetens bedrivande. I »Regler för programverksamheten 1961» uttryckes dessa i bl. a. följande ordalag:

»Vid sändning av församlingsgudstjänster svarar Sveriges Radio för va- let av gudstjänstlokal men ingriper i regel icke i utformningen av guds- tjänsten. Allmänt respekteras dock den principen, att alla lyssnare och icke blott samfundets egna medlemmar räknas som deltagare i gudstjänsten, varför man i utsändningen undviker sådant som kan uppfattas som pole- mik mot andra kyrkor eller samfund eller ställningstagande i en aktuell de- batt. I program och vid annonsering anges den kyrka eller det samfund varifrån sändningen kommer.

För sändning av uppbyggelseprogram från studion gäller i huvudsak samma regler som för andra program. Sålunda begär Sveriges Radio i regel manuskript, t. ex. för att undvika upprepningar i fråga om ämnesval eller för att på grundval av erfarenheter om lyssnarnas förmåga att förstå eller missförstå, ge råd och anvisningar beträffande programmets utformning och framförande. Vilken kyrka eller vilket samfund den medverkande till- hör anges icke direkt, även om detta stundom indirekt kan framgå av den medverkandes titel.»

Vidare anföres i nämnda regler: >>I andra hand kan olika religiösa riktningars intressen tillgodoses genom föredrag, diskussioner m.m. Det bör understrykas att Sveriges Radio på grund av opartiskhet icke bör ta någon egen ställning vare sig till olika kyrkor eller samfund eller till religiösa eller areligiösa riktningar.»

I detta sammanhang bör framhållas att samtliga gudstjänster och fler- talet andaktsstunder sändes direkt; de är alltså inte i förväg inspelade på band.

De religiösa programmens art och omfattning

Gudstjänster och andaktstunder fick tidigt sin plats i de svenska radiopro— grammen. Den första gudstjänsten sändes på juldagen 1923 från S:t Ja- cobs kyrka i Stockholm. Den 18 april 1924 sändes den första frikyrkliga gudstjänsten (från Immanuelskyrkan i Stockholm). Efterhand har den religiösa programverksamheten byggts ut och erhållit andra former än en- bart sändning av gudstjänster och andaktsstunder. Utvecklingen har gått därhän att religiösa program i stor utsträckning sändes regelbundet och på fasta tider. För närvarande — december 1962 — förekommer regelbundna program i radio enligt denna sammanställning:

Söndagar 11.00—12.15 Gudstjänst från kyrka 17.10—18.00 Gudstjänst från kyrka, eller

annan typ av religiöst program 2210—22.15 Kvällsandakt

Vardagar 6.20—' 6.30 Morgonandakt 7.30— 7.40 Religiös musik på grammofon (utom lördagar) 7.40— 8.00 Morgonandakt 2205—2210 Kvällsandakt Tisdagar 7.00— 7.25 Andliga sånger på grammofon Torsdagar 1625—1640 Religiös musik 16.40—17.00 Andakt Fredagar 13.30—14.00 Andliga sånger på grammofon Lördagar 18.00—18.10 Helgmålsringning

Utöver ovanstående fasta program förekommer ganska ofta religiöst be- tonade tal- och musikprogram, de förra av upplysande innehåll eller av debattkaraktär. Nyheter från det religiösa området intages i nyhetssänd— ningar såväl i riksprogrammet som i regionalprogrammen. Skolradion har under terminerna ett antal morgonsamlingar och skolprogram kring ämnen i anslutning till skolans kristendomsundervisning. Till utlandet sändes på kortvåg regelbundna missionärsprogram jämte program av uppbyggligt innehåll.

Enligt programstatistik, intagen i Sveriges Radios årsbok 1962, sändes under tiden den 1 juli 1961—den 30 juni 1962 i radions program 1 och 2 »Gudstjänster och andra religiösa program» (program med religiös musik här undantagna) under sammanlagt 300 timmar, motsvarande cirka 2,5 % av den totala sändningstiden, 12 048 timmar. I den totala sändningstiden ingår cirka 5 000 timmar som, till större delen i P 2-kanalen, utsänts under rubriken Melodiradion.

För televisionens vidkommande gäller att denna varje vecka (som regel på söndagen) sänder något religiöst program. Förut angivna programsta- tistik utvisar, att under tiden den 1 juli 1961—den 30 juni 1962 televisions- program tillhörande ämnesområdet »Religion» sändes under sammanlagt 33 timmar 36 minuter, motsvarande 2,8 % av den totala sändningstiden.

Fördelning mellan kyrkor och samfund

Fördelningen av gudstjänstutsändningar mellan å ena sidan Svenska kyr- kan och å andra sidan de fria samfunden kom tidigt att ske efter vissa nor— mer. Rundradioutredningen 1935 konstaterade att man från början skapat regeln att av fyra söndagar Svenska kyrkan skulle ha tre utsändningar på högmässotid och en aftonsång medan »frikyrkorna» enligt Frikyrkliga sam- arbetskommitténs förslag skulle dela de övriga gudstjänsttillfällena. Endast vid kyrkans stora högtider hade Svenska kyrkans intressen i viss grad fått träda i förgrunden. Rundradioutredningen fann att den sålunda tillska— pade ordningen alltjämt bestod och att den vitsordats såsom lämplig och rättvis både av Svenska kyrkans representanter och av frikyrkofolket. ——

Ännu vid mitten av 1940-talet följde man i stort sett de angivna fördel- ningsprinciperna. Under senare delen av nämnda årtionde erhöll de fria samfunden dock flera sändningstillfällen på förmiddagstid. År 1940 hade sålunda på förmiddagstid sänts 37 kyrkliga och 23 frikyrkliga gudstjänster medan motsvarande siffror år 1947 var 32 respektive 27. Den förut omnämn— da, år 1952 genomförda organisationsändringen, varigenom radion sj älv över— tog ansvaret för fördelningen av gudstjänstutsändningarna, synes icke ha inneburit någon rubbning av proportionen mellan kyrkliga och frikyrkliga gudstjänstutsändningar — de för år 1947 angivna siffrorna torde vara, representativa för nuvarande förhållanden —— men medfört en större fri- het för radion att välja inom respektive kyrkor och samfund.

Studiogudstjänster infördes år 1947. I radions berättelse för verksam- hetsåret 1947—1948 anges en fördelning mellan kyrkliga och frikyrkliga studiogudstjänster av en kyrklig på tre frikyrkliga. Med hänsyn till den ekumeniska karaktär dessa gudstjänster ofta har, är det svårt att ange den numera tillämpade fördelningen.

Ur synpunkten av befolkningens formella kyrkotillhörighet innebär de principer, som tillämpas för fördelningen av gudstjänstutsändningar mel- lan Svenska kyrkan och de fria samfunden, att de senare beretts en pro- portionsvis större plats i programmen. Fördelningen har uppgivits få ses mot bakgrunden av att antalet gudstjänstbesökare inom Svenska kyrkan och de fria samfunden antagits vara ungefär lika stort en vanlig söndag medan det vid de stora helgerna beräknats vara större inom Svenska kyrkan.

Även för televisionsutsändningar av gudstjänster söker man tillämpa en fördelning mellan Svenska kyrkan och de fria samfunden efter de prin- ciper, som gäller för ljudradion.

Vad gäller fördelningen av sändningstid mellan de fria samfunden in- bördes består en ordning, som redan tidigt kom till uttryck och som inne- bär en i stort sett lika fördelning mellan Svenska missionsförbundet, Svenska baptistsamfundet och Metodistkyrkan i Sverige. Pingströrelsens gudstjänster fick först under 1950-talet något egentligt utrymme i program- men. I radions planer för år 1962 ingick utsändning av sex gudstjänster från pingstförsamlingar, vartill kom ytterligare program av annan karak- tär, i vilka krafter från pingströrelsen avsågs medverka. —— Sedan år 1953 är det regel att på ordinarie gudstjänsttid sända en katolsk gudstjänst år- ligen från en kyrka i Sverige.

Lyssnarintresse

Under årens lopp har ett flertal undersökningar gjorts, vilka gått ut på att söka fastställa lyssnarnas intresse för de religiösa programmen. Resultaten från några av undersökningarna skall häri korthet anges.

Den första undersökningen — år 1928 — hade karaktären av en omröst-

ning bland licensinnehavarna. Av 364 000 utsända formulär kom 160 000 tillbaka. Svaren gav vid handen, att »medelklassen» var mest och »arbe- tarklassen» minst gudstjänstintresserad. Intresset var större bland kvinnor- na än hos männen och vidare större på landsbygden än i storstaden.

År 1942 gjordes den första Gallupundersökningen på nu ifrågavarande område. Undersökningen, vilken avsåg en söndag i februari månad, visade att högmässan samlat 29 % lyssnare. För aftongudstjänsten var procent- siffran 13. Liksom vid undersökningen är 1928 framkom att »medelklas- sens» lyssnarintresse dominerade, att kvinnornas intresse var större än männens samt att intresset var större på landsbygden än i städerna.

En Gallupundersökning år 1943 omfattade 6 938 personer över 15 år och avsåg 8,5 programdagar under tiden den 27 mars—den 24 april. Den utvi- sade att högmässan hade »största lyssnarantalet näst efter rapporterna och grammofonmusiken». Lyssnarsiffrorna, i procent av de tillfrågade, var för högmässan 43, för aftongudstjänsten 27 och för morgonandakten 42.

I en undersökning (Gallup) vid slutet av år 1946 ställdes bl. a. frågan, hu- ruvida programmen innehöll för mycket gudstjänster och andakter. Av de tillfrågade besvarade 6 % denna fråga jakande.

Vid en Gallupundersökning år 1948 på uppdrag av diakonistyrelsen upp- gav 70 % av de intervjuade att de oftare lyssnade till gudstjänsten i radio än deltog i gudstjänsten i kyrkan. 10 % sade sig varken lyssna på radioguds- tjänst eller gå i kyrkan.

År 1953 utfördes en Gallupundersökning omfattande 1 198 intervjuer. De procentsiffror, som därvid framkom, utgjorde för högmässan 29, för afton- gudstjänsten 17 och för morgonandakten 27.

Under åren 1955 och 1956 insamlade Svenska Institutet för Opinionsun- dersökningar (Sifo) material i avsikt att studera opinioner och förändringar i allmänhetens åsiktsbildning. Undersökningspersonerna —— 4 100 _— bildade ett miniatyrsamhälle av befolkningen i alla åldrar över 11 år. Materialet har ur religionssociologisk synpunkt bearbetats av docenten Berndt Gustafsson och resultaten av bearbetningen — ävensom framkommet siffermaterial -— finns intagna i dennes år 1958 utgivna skrift »Kristen i 50-talets Sverige». Gustafsson, som i sammanhanget använder begreppet »radioförsamlingen» _ varmed han avser alla, som säger sig lyssna på söndagens förmiddagsguds- tjänst i radio — sammanfattar bearbetningsresultaten, såvitt nu är av in- tresse, på i huvudsak följande sätt.

Radioförsamlingen utgör en ytterst heterogen skara, omfattande inte mindre än två tredjedelar av den vuxna befolkningen. Betydligt mer än hälften av svenska folket skulle åtminstone någon gång under en månad ha radion på, när förmiddags- gudstjänsten sändes. Därmed är självfallet icke sagt att man verkligen lyssnar. Framkomna siffror för avlyssnandet av radiohögmässan måste därför bedömas med starka reservationer. Detta är så mycket nödvändigare, som antalet lyssnare till radiohögmässan är väsentligt större även än det antal, som säger sig försöka vara overkligt kristna». Radioförsamlingen torde därför rymma en ganska bred mar-

ginal av människor, som har ett mera svalt religiöst intresse. Den rymmer emeller— tid också grupper, som är starkt religiöst engagerade, men som av olika skäl har svårt att komma till gudstjänst i kyrka eller frikyrka.

Av den vuxna befolkningen är det endast 36 %, som icke någon gång under en månad lyssnat till radiogudstjänsten söndag förmiddag. Männen lyssnar mera spo- radiskt än kvinnorna, vilka senare lyssnar nästan dubbelt så ofta som männen helt regelbundet. Radioförsamlingens åldersstruktur är mera jämn än kyrk- och fri- kyrkomenigheternas. En överrepresemtation av äldre föreligger dock. De gifta kvinnorna lyssnar mera regelbundet till söndagens förmiddagsgudstjänster än de ogifta. Radiogudstjänsterna synes ha störst betydelse för landsbygden; av de regel- bundna lyssnarna är mer än hälften bosatta på landsbygden. Socialgrupp 1 är för- hållandevis mycket svagt företrädd i radioförsamlingen och socialgrupp 3 under- representerad bland de regelbundna lyssnarna, även vad kvinnorna beträffar.

Vid bedömandet av radions och televisionens betydelse i religiöst hänse- ende måste beaktas den ökning av den totala lyssnarskaran, som efterhand skett och som återspeglas i antalet lösta radio- och televisionslicenser. An- talet radiolicenser uppgick i början av 1930—talet till omkring en halv milj on men hade den 30 juni 1962 stigit till över 2 900 000. Antalet televisionslicenser nämnda dag uppgick till cirka 1 500 000. Vidare bör beaktas att ett flertal av de religiösa programmen, av vilka merparten sändes i program 1, är pla- cerade å sådana tider —— t. ex. i anslutning till nyhetssändningar —— då lyss- narfrekvensen är hög.

Den Sveriges Radio genom överenskommelsen med staten tillförsäkrade ensamrätten till rundradioutsändningar utesluter icke möjligheten för svensk fysisk eller juridisk person att över utländsk sändarstation sända program, avsedda för svenska lyssnare.1 Ibra Radios verksamhet och särskilt utsänd- ningarna över dess sändarstation i Tanger förtjänar att i detta sammanhang uppmärksammas.2

Ibra Radio AB är ett dotterbolag till Tidnings AB Dagen, i vilket bolag aktierna äges av pingströrelsens församlingar i Sverige.

Bolagets sändningar över Tanger började den 29 juli 1955 och pågick till december 1959, då genom ett marockanskt regeringsbeslut privata utsänd- ningar förbjöds.

Målsättningen för programproduktionen var ursprungligen att sändnings- tiden — 6 timmar per dag — skulle delas ungefär lika mellan profana och andliga program. Efterhand kom dock en förskjutning att ske till förmån för de religiösa programmen. Till en början riktade sig sändningarna huvud- sakligen till svenska lyssnare. Utländska missionsprogram fick emellertid så småningom en allt större plats i programproduktionen, vilken kom att inne- fatta sändningar på sammanlagt 23 olika språk.

1 Icke heller lagen den 6 juni 1962 med förbud i vissa fall mot rundradioutsändning på öppna vatten m. m. utesluter denna möjlighet. Lagen straffsanktionerar endast sändningar från radio- anläggning på öppna havet eller i luftrummet däröver. ' Upplysningar beträffande Ibra Radio har lämnats av verkställande direktören i Ibra Radio AB, Hans Carlsson.

Programmen på svenska omfattade bl. a. sändning av gudstjänster, and- liga sång- och musikprogram, barn- och ungdomsprogram med kristen prägel, reportage och intervjuer, uppläsningar och föredrag.

Kretsen av medverkande var icke begränsad till krafter från pingströrelsen. Av 190 svenska program, sända under juli månad 1959, svarade andra svenska trossamfund för 54. De medverkande samfunden var följande (siffran inom parentes anger det antal program, för vilket samfundet svarat) :

Svenska kyrkan (3) Frälsningsarmén (5) Svenska missionsförbundet (18) Metodistkyrkan (4) Örebro missionsförening (9) Helgelseförbundet (2) Svenska baptistsamfundet (11) Ev. fosterlands-stiftelsen (2)

Några uppgifter speciellt om det svenska lyssnarintresset är icke tillgäng- liga för utredningen. Som värdemätare på det totala lyssnarintresset må åter- ges uppgiften att Ibra Radio under den tid utsändningarna ifrån Tanger pågick, mottog sammanlagt 120 000 lyssnarbrev från skilda delar av världen.

De årliga kostnaderna för Ibra Radios verksamhet under den aktuella tiden uppgick till mer än 3 miljoner kronor. Under samma tid insamlades för verksamheten cirka 12,5 miljoner kronor. Medel erhölls vidare i form av medlemsavgifter i Ibra Radio Federation, ett internationellt lyssnarförbund, som är 1957 hade mer än 57 000 medlemmar.

Med förbjudandet av sändningarna över Tanger har Ibra Radios verk- samhet ej upphört. För närvarande (hösten 1962) bedriver Ibra Radio missionssändningar över cirka 15 lokala sändare i olika delar av världen, vilka sändningar bekostas av lyssnarförbundet. Program på svenska före- kommer inte i vidare mån än att två 15-minutersprogram i veckan utsändes på kortvåg över en sändarstation i Quito (»Andernas röst»). Planer finns emellertid på att få till stånd en sändare i Europa. Avsikten är att från denna station dagligen under två timmar sända program på svenska. Den ena tim- men avses bli förbehållen pingströrelsen, medan den andra timmen skall — mot ersättning _ få disponeras av andra kristna samfund.

AV_DELNING VII

SAMMANFATTNING

I betänkandet har utredningen bl. a. sökt att ge en bild av den religiösa verksamhetens omfattning i vårt land sådan densamma kan mätas i siffror ävensom att ge en uppfattning om de ekonomiska betingelser under vilka denna verksamhet bedrives.

Den rådande differentieringen av det svenska samfundslivet medför en motsvarande differentiering av de former i vilka den religiösa verksam- heten tager sig uttryck. Detta gör det svårt inte bara att för olika aktivitets- former få fram fullt jämförbara siffror utan även att siffermässigt belägga den samlade religiösa aktiviteten. På några punkter synes detta dock möj- ligt, i vart fall då det gäller Svenska kyrkan och de samfund som i betän- kandet sammanförts under beteckningen de fria evangeliska samfunden.

Antalet besökare under en vecka i de fria samfundens gudstjänster och möten kan beräknas till cirka 225 000 (sid. 213). För Svenska kyrkans del har antalet besök vid gudstj änsterna under en vecka beräknats till omkring 325 000 (sid. 34). I de fria samfundens gudstjänster och möten samt Sven- ska kyrkans gudstjänster uppgår antalet besökare under en vecka således till i runt tal 550 000. Bemärkas bör att i siffran icke ingår besökarna i t. ex. för- samlingsaftnar. För Svenska kyrkans del har för år 1959 redovisats cirka 610 000 besök vid församlingsaftnar. Beträffande besöksfrekvensen vid de fria samfundens motsvarande samlingar, se tabell 14. I anslutning till det här sagda bör erinras om de samlingar som sker inom söndagsskolans ram ävensom om den religiösa aktivitet som sker i form av lyssnande till radio- gudstjänster och som behandlats i avd. VI.

KonfirmaHans-undervisningen inom Svenska kyrkan omfattade år 1959 cirka 112000 konfirmander. I den för de fria samfundens de] närmaste motsvarigheten till denna undervisning — kristendomsskolan —— deltog under treårsperioden 1957—1959 omkring 13 000 elever, vilket ger ett ge- nomsnitt per år av cirka 4 300.

Svenska kyrkans Söndagsskola samlade år 1959 cirka 136 000 och de fria samfundens omkring 266 000 barn. Det sammanlagda antalet, 402 000, mot- svarar 34,8 % av barnen i de aktuella åldrarna. År 1954 var motsvarande siffra 37,7 %.

Vad gäller övrigt barn- och ungdomsarbete får av praktiska skäl en jäm-

förelsc begränsas till att avse verksamhet som bedrives i organiserade for- mer. Till sådan verksamhet är att hänföra vad som i redogörelsen för Sven— ska kyrkan rubricerats som juniorarbete (sid. 45) och slutet ungdomsarbete (sid. 46) samt i redogörelsen för de fria samfunden som ungdomsarbete i föreningsform (sid. 168).

För Svenska kyrkans del ger en sammanställning av redovisade siffror vid handen att ifrågavarande verksamhetsformer omfattar cirka 80 000 barn och ungdomar. Beträffande de fria samfunden har den häremot svarande siffran angivits till 180 000 (sid. 171). Denna siffra, som bygger på uppgif- ter direkt av samfunden (bl. a. till Blå boken), ger en fullständigare bild av verksamheten i fråga än den deltagarsiffra som erhålles på grundval av församlingarnas uppgifter till undersökningen (cirka 115 000) och synes därför böra användas i detta sammanhang.

Som tidigare nämnts täcker ovanstående siffror icke vad som i betänkan- det rubricerats såsom öppet ungdomsarbete. Särskilt inom Svenska kyrkan har detta arbete en betydande omfattning. Vidare ingår endast sådana scou- ter som är medlemmar i rent >>kyrkliga>> resp. »frikyrkliga» scoutkårer. Fram— hållas bör att det inom scoutverksamheten i övrigt är mycket vanligt att präster — och i viss utsträckning företrädare för de fria samfunden — är engagerade såsom ledare.

Det i form av studiecirklar bedrivna studiearbetet inom Svenska kyrkan har beräknats omfatta cirka 90000 personer (sid. 49). För de fria sam- fundens del har i samma verksamhet redovisats 87 500 deltagare.

I syföreningar eller motsvarande kvinnoarbete deltog inom Svenska kyr- kan 132 000 och inom de fria samfunden cirka 100 000 kvinnor. Samman- lagt insamlades av berörda grupper över 15 miljoner kronor, varav cirka 10,5 miljoner kronor inom Svenska kyrkan.

Inom sång- och musikverksamheten slutligen har för Svenska kyrkan redovisats cirka 41 000 deltagare i olika körer och instrumentalgrupper. För de fria samfundens del uppgår motsvarande deltagarsiffra till i runt tal 65 000. Framhållas bör den dominerande plats musikverksamheten (musikföreningar, stråkensembler och hornmusikkårer) intager inom de fria samfunden. I det närmaste 46 000 deltagare har redovisats i denna verksamhet.

När det gäller ekonomien synes en sammanfattning kunna utsträckas till att i vissa hänseenden avse jämväl de rörelser, som behandlats i avd. II, och de samfund, som redovisats i avd. V. Bemärkas bör emellertid att eko— nomiska uppgifter beträffande dessa rörelser och samfund i vissa fall icke erhållits och i andra fall lämnats i mycket ofullständig omfattning. Med denna reservation och med ett förnyat understrykande av de reservationer som tidigare anförts beträffande Svenska kyrkan och de fria samfunden, kan följande sammanställning göras (siffrorna i miljoner kronor).

17—318107

Inkomster

Totalt Skatter

Allmänn a medel

Tillgångar

Skulder

Svenska kyrkan ......... 440 240 Vissa rörelser (avd. 11). . . . 1 — De fria samfunden ....... 104 — Övriga samfund (avd. V). . 6 _

52

7

2 846 1 340 30

249 1 1 16

1 Den redovisning som skett är alltför ofullständig för att något belopp lämpligen bör anges. Beträffande skulderna inom de fria samfunden jfr sid. 216.

Avslutningsvis bör framhållas att i denna sammanfattning berörts endast en del av de former för kristen verksamhet, för vilka redogjorts i den tidi- gare framställningen. Sammanfattningen ger således ej någon fullständig bild av verksamhetens art och omfattning. Såvitt angår den ekonomiska sammanställningen ovan bör beträffande Svenska kyrkans inkomster hållas i minnet att dessa inkomster till betydande del tages i anspråk för utgifter av borgerlig karaktär, t. ex. folkbokföring och begravningsvåsende.

Tabellbilaga

SVENSKA KYRKAN (lokalplanet) Tabell 1. Lokaler för den fria verksamheten

Ägare (fördelade Drifts- och underhållskostnader1 på. församlingar) (i 1 OOO-tals kronor)

Antal åÖTS- A tal e' Antal Därav bestridda med me n ] lokaler

lokaler . uppg.— Total— Stiftelse lämnande kostn. Uttax. förs. medel

Antal ej 1 . ._ uppg.- FFWI Ej fördel. lämnande

lga medel förs. medel

Uppsala stift (209 förs.) Småkyrkor, kapell etc. . , . 26,1 Församlingshem. . . . . . . . . . 34.4 Övriga lokaler. . . . . . . . . .. 21,7

Linköpings stift (214 förs.) Småkyrkor, kapell etc.. . 30,3 Församlingshem. . . . . . . . . 111,53 Övriga lokaler. . . . . . . . . 13,2

Skara stift (337 förs.) Småkyrkor, kapell etc.. Församlingshem.. . . . . . . Övriga lokaler.

Strängnäs stift (140 förs.) Småkyrkor, kapell etc.. Församlingshem . . . . . Övriga lokaler. . . . . . .

Västerås stift (118 förs.) Småkyrkor, kapell etc.. Församlingshem . . . . . . Övriga lokaler. . . . . . . . .

Växjö stift (239 förs.) Småkyrkor, kapell etc.. . Församlingshem. . . . . . . . Övriga lokaler. . . . . . . . .

Lunds stift (437 förs.) Småkyrkor, kapell etc.. . . . . . Församlingshem. . . . . . . . . Övriga lokaler. . . . . . . . . .

Göteborgs sti/l (265 förs.) Småkyrkor, kapell etc. . . . . . . Församlingshem. . . . . . . . . . . . .. Övriga lokaler. . . . . . . . ....... Karlstads stift (140 förs.) Småkyrkor, kapell etc.. Församlingshem. . . . . . Övriga lokaler . . . . .

Härnösands stift (131 förs.) Småkyrkor, kapell etc... Församlingshem. . . . . . . . Övriga lokaler. . . . . . . . ..

Luleå sti/t (77 förs.) Småkyrkor, kapell etc. ...... Församlingshem. . . . . . . . . . . . Övriga lokaler.............. Visby stift (91 förs.) Småkyrkor, kapell etc.. Församlingshem . . . . Övriga lokaler .....

Stockholms stift (71 förs.) Småkyrkor, kapell etc. .. . 218,1 128,3 19,4 Församlingshem . . . . . . 853,1 650,2 68,9 Övriga lokaler. . . . . . .. . 221,3 124,7 92,4

Hela riket (2 469 förs.) Småkyrkor, kapell etc. ...... . 358 2163 123 53 19 513 1 496,2 1 099,3 256,7 140,2 106 Församlingshem. . . . . . . . . . . . . 1 016 3703 257 25 31 1 113 4 469,9 3 144,2 860,4 465,3 200 Övriga lokaler. . . . . . . . . . . . . . . 4246 126 82 21 25 . . 1 076,8 702,5 232,7 141,6' . .

1 Kostnaderna för »övriga lokaler» hänför sig endast delvis till de i tabellen medtagna lokalerna. I kostnaderna ingår jämväl hyreskostnader för församlingar, vilka för församlingsarbetet måst disponera skolsalar, bygdegårdar o. dyl. Se not 4.

2 Häri ingår 5 förs., där stiftelse + församling angivits som ägare. 3 Häri ingår 14 förs., där stiftelse + församling angivits som ägare.

4 Härtill kommer 631 förs., som för församlingsarbetet har tillgång till hyrda lokaler.

SVENSKA KYRKA

(lokalplanet) Tabell 2. Den legala verksamhetens art och omfattning1

Kon- Natt—

Högmässa Dop firma- vard Vigslar J ordf ästningar

.. , tion Prast— ömt? motes- Högmässo— Kon- Natt- _ . _ Enl. Annan period 1) .. _ .. . 111'l- B01- , , . esokare Dopta firme- vards- K kl" _ , __ _ Svenska krlsten o,, .. yr lga ltyrl. ger _ ,

,,, rade gaster li (, a liga kyrkans ord-

Ahs. tal %3 %5 %e , ” ordning ning

Uppsala ....... 1953—59 14 520 2,7 82,7 89,0 6,5 24 088 504 1 237 38 682 1 428 (2,3) (84,6) (86,1) (4,8) Linköpings . . . . 1954—60 16 071 3,2 87,3 89,3 , 20 679 668 1 089 33 879 1 729 (3,1) (87,1) (90,3) (7,4) Skara ......... 1953—58 23 091 5,1 92,5 90,0 13,6 17 607 617 574 25 664 1 567 (4,3) (92,3) (91,2) (10,5) Strängnäs ..... 1948—55 8 729 2,0 72,4 79,0 7,2 23 611 312 1 906 36 667 1 853 Västerås ...... 1955—60 12 021 3,3 75,7 84,5 6,0 20 519 311 924 30 966 1 263 (3,2) (76,8) (83,3) (3,8) Växjö ......... 1953—58 25 207 4,7 90,2 91,0 17,0 19 699 741 450 31 220 1 499 (4,5) (89,0) (89,2) (12,6) Göteborgs ..... 1951—56 40 532 4,6 95,9 94,7 15,2 36 280 425 3 717 51 060 1 184 Karlstads ..... 1953—58 12 317 3,1 80,8 91,5 5,4 15 273 363 727 24 414 1 298 (3,0) (80,8) (91,8) (4,7) Härnösands . . . 1952—57 12 257 2,8 80,9 85,2 6,3 16 795 197 399 25 157 687 (2,7) (79,5) (76,2) (5,1) Luleå ......... 1953—58 31 645 6,3 92,0 80,8 20,2 20 659 272 348 23 689 599 (92,0) (77,8) (16,6) Visby ......... 1954—59 2 966 5,4 90,8 90,8 13,4 1 948 50 116 3 748 198 (4,7) (90,7) (92,7) (9,9) Stockholms. . . . 1951—56 11 410 1,1 85,0 77,1 , 45 548 748 7 906 49 946 1 607

210 766 3,3 85,5 86,6 10,0 262 706 5 208 19 393 375 092 14 912 (3,1) (85,3) (85,1) (8,0)

1 Siffra inom parentes avser närmast föregående prästmötesperiod. — 3 Uppgifter från Lunds stift, avseende prästmötesperioden 1956—1962, har blivit tillgängliga så sent att hänsyn ej kunnat tagas till dem i betän-l kandet. Följande procentsiffror redovisas: för högmässobesökare 2,3, för döpta 95, för konfirmerade 95 och för nattvardsgäster 14,4. Av förekomna vigslar anges 47 768 vara kyrkliga, 313 frikyrkliga och 2 373 borgerl liga. Vad slutligen angår jordfästningar redovisas 72 195 ha ägt rum enligt Svenska kyrkans ordning oc 827 enligt annan kristen ordning. — 3 Jfr sid. 31 f. — 4 "Jfr sid. 35 f. — 5 Jfr sid. 36 f. — 6 Jfr sid. 35.

Tabell 3. Högmässobesökare inom församlingar av olika storlek. Proeentlal

Förs. storlek ' Besöksfre- Förs. storlek Besöksfre- Förs. storlek Besöksfre- (ant. inv.) | kvens % (ant. inv.) kvens % (ant. inv.) kvens % —299 13,9 1 OOO—1 099 7,1 4 000— 4 999 3,9 300—399 11,4 1 100—1 199 6,7 5 000— 7 999 3,5 400—499 9,2 1 200—1 299 6,3 8 000— 9 999 3,1 500—599 9,5 1 300—1 499 6,1 10 000—14 999 2,2 600—699 8,8 1 500—1 999 5,5 15 OOO—24 999 1,6 700—799 8,2 2 000—2 499 5,6 25 000—60 000 1,3 800—899 7,2 2 500—2 999 4,4 60 000— 0,6 900—999 7,6 3 OOO—3 999 3,7 — ——

Tabell

4. Den fria verksamhetens art och omfattning

”i "4.

(lokalplanet)

Verksamhetsform

Stift

Uppsala 209 förs.

Linkö- pings 214 förs.

Skara 337 förs.

Sträng— näs 140 förs.

Västerås 118 förs.

Växla 239 förs.

Lunds 437 förs.

Göte- borgs

265 förs.

Karl- stads 140 förs.

Härnö— sands 131 förs.

Luleå 77 förs.

Visby 91 förs.

Stock— holms 71 förs.

Sång- och musikverksamhet

Antal förs. med sång- och mu- sikverksamh.............

Därav med: kyrkokör............... barnkör................ ungdomskör. . . . . . instrumentalgrupp. . . . . . .

Församlingsaftnar

Antal förs. med förs.aftnar. .

Därav med: 1—5 förs.aftnar per år . . . 6—10 » » » . . . mer än 10 förs.aftnar per år

Antal samlingar. . . . . .. . ...

Totalantal deltagare under året.................... Genomsnittligt antal delta- gare per samling. . . . . . . .

Familjegudstjänster

Antal förs. med familje— gudstj.1.................

De gamlas dag

Antal församlingar med de gamlas dag............. Totalantal deltagare vid se- naste samling...........

Genomsnittligt antal delta— gare per samling. . . . . . ..

Föräldrasamlingar

Antal förs. med föräldrasaml.

Därav med: 1—5 samlingar per år. . . . 6—10 | » » . . . . mer än 10 samlingar per år

189 183 69 17 20 169 124 29 16 910 35 605

39

140 172 17 767 103 111 105

190 172 85 18 21 193

1 35 50

922 42 706 46 159 196 18 287 93 141 122 12

238

66 20 14

297 213

67 17 1 403 68 255 49

253 282 18 862 67 186 169 14

134 114 129 108 41 61

11 17

125 103

93 49 25 29

622 872 30 816 34 642

50 41 96 85

117 104 10 440 13 919

89 134

93 91 83 72 7 14

223 204 83

32 22 211 138 61 12 1 087 51 361 47

178 223 17 338 78 184 168 13

372 315 152 53

43 402 280 106 16

1 910 106 168

56

284 330 24 556 74 221 194 15 12

234 223 79

27

170 142 24 654 40 244 62 112 102 6 653 65 105 93

118 110 40

11

125

78 29 18

754

30 424

40 87

117 12 595 108

89

COQN OO

120 118 34

18 23 118 42 37 39 1 358 58 705 43 95

119

15 179 128

69 67 26 12 17 68 20 24 24 735 47 670 65 61 67 13 383 200 44

78 72

214 12 240

57 62 72 3 256 45 37 36

69 60 40 26 18 67 20 26 21 693 51 910 75 61 51 6 782 133 59 30 13 16 2 159 1 989 786 248 250 2 126 1 406 512 208 12 134 610 746 50 1 673 1 952 179 017 92 1 443 1 263 115 65

Verksamhetsform

Stift

Uppsala 209 förs.

Linkö- pings 214 förs.

Skara 337 förs.

Sträng- näs

140 förs.

Västerås 1 1 8 förs.

Växjö 239 förs. Lunds 437 förs.

Göte- borgs 265 förs. Karl- stads 140 förs.

Härnö- sands 131 förs.

Luleå 77 förs. Visby 91 förs.

Stock- holms 71 förs.

Antal samlingar. . . . . . . . . .. Totalantal deltagare under året.................... Genomsnittligt antal delta- gare per samling. . . . . . ..

Vardagsarbete med förskole- ålderns barn

Antal förs. med vardagsar— bete för harn...........

Antal deltagare. . . . ,......

Därav flickor. . . . . . . ..

Antal ledare.

Söndagsskolor Antal förs. med söndagssk.. . Antal skolor........... Antal klasser............. Antal elever Därav flickor............. Antal elever i åldern 4—7 år. » » » » 8—10 år » » » » 11—14 år Antal söndagsskollärare . . . . Därav präster.............

J un [ orarbele Antal förs. med juniorarbete. Antal deltagare. . . . . . . . . .. Därav flickor............. Antal ledare. . . . . . . ..

Öppet ungdomsarbete Antal förs. med öppet ung- domsarbete............... Därav med: 1—5 samlingar per år. . . . 6—10 » » » . . . . 11—20 » » » . . . . mer än 20 samlingar per år Antal samlingar per år Slutet ungdomsarbete Antal förs. med slutet ung-

290 14 801

51

426 261 26 120 202 306 6 001 3 841 2 824 2 169 1 008 402 94

28 917 582 77

519 17 174

33

108 68 166 255 403 7 855 4 985 3 680 2 553 1 622 553 134

46 1 487 1 013 156

123

85 27

698

473 19 143 40 249 385 635 12 310 7 410 5 277 4 259 2 774 901 145

58 1 891 1 277 205

230 182 35 12

1 014

296 9 257 31 109 185 364 6 712 4 246 3 103 2 205 1 404 463 109

38 1 136 723 102

400 12 341

31

213 128 15

95 198 310 6 157 4 038 3 049 2 056 1 052 429 96 30 915 674 92 75 61 10

407

535 19 089 36 171 109 16 216 371 649 13 950 8 525 5 933 4 792 3 225 983 197

59 2 072 1 481 207

167 131 30 728

855 25 409

30

352 481

1 129 21 112 13 756 9 136 7 342 4 634 1 299 286 71 2 189 1 496 252

342 12 606 37 223 436 970 24 442 14 920 10 506 8 083 5 853 1 162 181

46 2 068 1 336 209

114

238 8 836 37 106 213 304 5 798 3 593 2 647 1 874 1 277 389 81

38 1 022 692 110 97 78 12

430

229 207

11 707 12 290

51 11 476 266

22

113 234 339

59

104 59

73 326 544 6 455 13 449 3 890 2 623 2 299 1 533 435 86 50 1 520 997 153

102 68 20 10 603

8 107 5 424 4 612 3 413 847 97 34 2 073 1 249 271 55 23 17

611

63 1 567 25

45 52 66 1 331 810 423 575 333 75 17

129 62 13

44

500 19 459 39 255 161 11

62 204 474

10 391 6 592 5 423 3 304 1 664

583 101

31 2 253 1 358 224 52 21 12 12

883

ungdomskrets. . . . . . . . . .. ungdomsgille arbetslag o.............d fritidsgrupper. . . . . . . . . . . by.—imcpnlcavnppor bihelstudiegrupper. . . . . ungdomscirklar. . . . . . . . . . annan kontinuerlig verks. . Antal deltagare i ungdomsarb. Antal ledare.............. Därav ungd.sekr.. . . . . . . . ..

Syföreningar Antal förs. med syföreningar Antal syföreningar . . . . . . . . Antal förs.4 med syförening

arb. för mission.............. sjömansvård. . . ... . . .. diakoni. . . . . egna förs. flyktinghj alp . annat el. okänt ändamål Antal deltagare. . . . ... . . .. Förs. ej redov. delt.anta1. . . .

Kyrkobröder Antal förs. med kyrkobröder Antal medlemmar. . . . . ... .

Studiearbete5 Antal studiecirklar . . . . . . . . Antal deltagare i dessa. . . .

Övrig verksamhet

Antal delt." i förs.råd . . . . . . » » » småkyrkoråd. . » » » besöksgrupper. » » » diakonikretsar

Församlingsblad

Antal förs. med församlings-

Därav med 1 nr per år ..... » » 2—5 nr per år . » » mer än 5 nr per är

B rsamlingsbladens upplaga.

23 35

1 s:

13 23 35 4 625 313

204 480 172 164 122 189 129 93

8 758

158 2 255 131 11 63 806

38 20 15

57 550

212 566 205 167 144 195 164

13 626

112 2 140 122 72 74 739

41 25

40 355

30 27 on 64 26 62 4 137 388

332 666 321 310 274 302 260 172

13 724 16

276 3 982

48 27 90 859 68 15 41 12 45 060

28 29 16 19 35 2 637 198

136 307 122 106 86 131 101 57

6 710 81 1 307

34 31 18 15 44 18 23

3 86 000

91% L”.)

2 333 166

117 466 109 95

73 96 89 50 9 073 66 1 655

37 72 41 762 30 18 12

63 100

53 10 54 04 35 22 44

4 191 359

239 721 231 195 177 211 158

92

14 687 15

145 2 917

20 33 30 322 26

9

16

1

48 650

39 ')f)

26 13 6 386 503

414 705 362 326 292 382 275 163 18 178 217 2 947

13 24 55 359

123

23 88 12

174 470

24

218 430

OO!” VOOO HHH 2 1 110

51

11 366

69 1 308

59 59 105 1 345 38 14 21

3

160 925

Q'danv-GONQ 1—1 COHYFCAW H

23 10 18 11 19 1 931 145 %

139 394 126 97

85 129 105 54 7 671 76 1 510

33 54 12 24 28 13

9 6

20 105

5

27

1 A 14

12 51 4 115 248

121 214 100 73

58 79 78 38 8 135 11 54 1 007

125 101 422

30 18 11

1

41 300

76 469 65 26 16 62 38 15 10 695 44 1 622

200 103 10 62

30 150

LOCECOQ'

12 380 16 82 103 71 62 28 78 37 34 1 647 60 457

53 10 21 17 23 23 33

11 468 476

69 245 51 49 36 65 37 27 7 581 39 1 246

35 49 149 175 42

2

23 17

357 045

1 Antal deltagare i familjegudstjänster är inräknade i siffran för besökare i övriga gudstjänster. — ”

dare, omfattar även ledare inom det öppna ungdomsarh. —

grupper och 13 diakonikretsar har deltagarantalet ej angivits.

' De flesta syföreningar stöder mer än

I siffran ingår 8 295 scouter.

— ” Siffran, ivilken ingår 560 scoutle- ett ändamål. — 5 Se sid. 48 f. — " För 3 småkyrkoråd, 5 besöks-

SVENSKA KYRKAN (lokalplanet)

Tabell 5. Den fria verksamheten; ekonomiska uppgifter

Stift

Verksamhetsform Ekonomiska uppgifter (i 1 OOO-tals kronor)1

Göte- Karl- Härnö- borgs stads sands 265 förs. 140 förs. 131 förs.

Uppsala Lmkö- Skara Sträng- Västerås Växjö Lunds

.. pings .. näs .. .. .. 209 fors. 214 förs. 337 fors. 140 förs. 118 fors. 239 fors. 437 fors.

Luleå Visby 77 förs. 91 förs.

Sång- och musikverksamhet Kostnader................ 2175 Därav bestridda med uttaxe-

rade medel............. 206,53 Frivilliga medel. . . . 9,7 Ej fördelade medel.. 1,0

Församlingsaftnar. . Familjegudstjänster. De gamlas dag..... Föräldrasamlingar. . . .

Vardagsarbete med lörskoleål- derns barn Kostnader................ Därav bestridda med uttaxe- rade medel............. Frivilliga medel. . . . . . . . . . . Ej fördelade medel. . . . . . . .

Söndagsskolor

Kostnader................

Därav bestridda med uttaxe- rade medel. . . . .. .

Frivilliga medel . . . . Ej fördelade medel. . . . . .

Juniorarbete Kostnader..............

Därav bestridda med uttaxe- rade medel. . . . . . . ..

1711 . unc... AIALKÄLI .......

Ej fördelade medel . . . . . . . .

och 10. Öppet och slutet ung- domsarbete Kostnader................ Därav bestridda med uttaxe- rade medel............. Frivilliga medel. . . . . . . . . . . Ej fördelade medel. . . . . . . .

Syföreningar

lnsamlade medel . . . . . . . . . .

Därav för ändamål inom egna församlingen. . . . . . . . . . ..

K yrkobröder lnsamlade medel. . . . . . . . . . Därav för ändamål inom egna

församlingen. . . . . . . . .

Studiearbete Kostnader................ Därav statsbidrag. .

Övrig verksamhet. . . .

Församlingsblad Kostnader................

170,3 139,1 31,0 0,1 701,2 264,4 117,7 50,7 43,6 23,4

1 009,4

404,6

9,6 4,3

10,3 10,1

113,4

76,0 37,4

1 272,1

418,2

50,3

509,9 217,8

9,3 3,8

5,3 1,1:

c:a:—': 0000 Anau-4 -4

1 464,5

884,3

7,8 2,0

6,3

11,1 88,1 57,4 30,6 0,1 300,3 83,5 20,7 16,2

549,2 188,0

34,1 23,7

i

00. o

111,6

45,7

0,7

351-3,7 218,0 134,9

0,7 827,1

432,7

3,2 1,9

1 Summorna höjda till närmaste 100-tal. — ” Beräknad siifra, se sid. 49. — ” Beräknad siffra, sc sid. 50.

SVENSKA KYRKAN (kontrak tsplanct)

Tabell 6. Den fria verksamheten

Antal kontrakt med Kurser och Inkomster (i kontraktsorgan - Ung- konferenser 1 OOO-tals kr) Antal . doms— redov. Stift , Kon- Andra til—533— trakts— kon- 551125; Antal Antal Kol— Förs.- ååå-1121 råd ung- trakts— deltagare lekter anslag ” ( domsråd organ 1 Uppsala ......... 11 _ 3 1 55 5 936 4,4 13,7 19 i Linköpings ...... 11 3 — 1/2 36 5 230 0,3 14,5 18 Skara ........... 2 3 -— _ 49 7 652 7,1 3,9 16 Strängnäs ....... 8 2 1 3 31 2 873 1,4 68,6 15 Västerås ........ 9 2 _ 46 5 038 0,2 12,6 15 Växjö ........... 18 4 5 _ 99 16 067 3,6 19,8 18 Lunds .......... 8 3 7 _— 43 6 094 1,1 2,9 25 Göteborgs ....... -— —- 1 _ 11 513 —— 1,9 15 Karlstads ....... 4 3 -— —— 26 3 684 1,0 7,5 12 Härnösands ..... 8 7 3 2 40 2 348 2,7 25,0 13 Luleå ........... 3 3 1 _ 11 2 901 0,8 0,8 9 Visby ........... — — _— — —— —- _ 1,0 3 Stockholms ..... — — — — 9 245 0,3 -— 9 Summa 82 28 23 6 % 456 58 581 22,9 172,12 187

1 Uppgifter från två kontrakt saknas.

SVENSKA KYRKAN

(stiftsplanet) Tabell 7. Den fria verksamheten a) Utbildningsverksamhet, publikationer och anställda Utbildningsverksamhet: Publikationer Anställda _ Antal Antal , Antal Därav hel- Amal ”"s" deltagare publikationer Lpplaga anställda tidsanställda c:a 800 c:a 100000 33 c:a 350 000 c:a 610 c:a 550

b) Ekonomiska uppgifter

. Tillgångar Inkomster l 1 OOO-tals kr) . _ ( Utgifter (' 1 OOO-tals ”) Skulder stiftsorgan .. . (i 1 000- (i 1 000— Kol- Flor' Bldlrlag Övr. in- tals kr) Fastig- Övr. till- tals kr) lekter sam .—an— ava m. komster heter gångar slag medel1 1. stiftsråden ............. 424,3 249,4 _ 241,9 922,5 168,9 1 532,1 897,6 2. Arbetsfonderna ......... 288,4 105,6 _ 310,1 489,3 _ 671,7 45,8 3. Stiftsungdomsråden ..... 161,1 47,6 _ 151,7 375,9 _ 224,8 88,2 4. Söndagsskolnämndcrna.. 29,3 1,2 _ 36,0 54,0 _ 55,1 1,0 5. Stiftskvinnoråden ....... 37,1 1,4 _ 68,2 103,8 — 64,5 _ 6. Kyrkobrödernas stifts- konvcnt ............. 2,2 _ _ 54,4 45,9 _ 27,5 1,0 7 a. Missionsråden ......... _ _ _ 0,1 0,2 _ 0,1 _ b. Missionssällskapen . . . . 4,6 _ _ 35,4 27,7 _ 500,3 0,4 8 a. Diakoniråden ......... 25,6 0,5 _ 9,5 36,2 _ 33,2 _ h. Diakoniföreningarna. . . 133,4 21,4 21 514,53 1 494,8 3 103,3 3 219,3 1 202,7 4 350,4 9 a. Sjömansvårdsråden. . . .

b. Sjömansinstituten _____ 74,7 10,2 _ 1 063,9 1 120,9 5 150,6 1 869,4 3 156,9 10. Studieförbunden ........ 31,9 1,7 3307,4 47,5 392,0 _ 186,6 67,0 11. Kyrkosångsförbunden och

kyrkosångens vänner. . . . 90,4 0,3 3 0,7 37,5 119,5 _ 204,8 15,3 12. Småkyrkonämnderna. . . . 40,1 0,1 _ 54,8 11,6 _ 378,4 _ 13. Bibelsällskapen ......... 12,1 _ _ 29,1 32,9 — 482,7 49,6 14. Pastoratsförbunden ..... _ _ _ 146,6 130,9 _ 160,1 3,6 15. Stiftsgårdarna .......... 279,0 169,7 _ 1 221,1 1 324,4 3 274,2 1 239,3 1 700,5 16. Ungdomsgårdarna ...... 96,6 17,5 _ 236,2 352,0 721,7 170,5 246,7 17. Kyrkliga folkhögskolor:

a. Folkhögskolorna ...... 79,6 111,3 41 197,7 1 707,4 2 727,7 2 649,5 1 090,9 1 377,0 b. Mariannelundsskolan .. 5,9 ,7 565,0 809,4 837,8 228,1 232,5 221,3 18. Stiftspublikationerna. . . . _ _ _ 991,0 929,1 _ 406,3 94,3 19. Prästsällskap, teologiska

seminarier etc ........ _ _ 8,9 16,9 24,8 _ 17,0 _ 20. Stadsmissionerna ....... 225,1 _ _ 4 048,7 3 120,3 8 511,63 6 940,6 4 015,6 21. Övriga stiitsorgan. . .. . . 106,9 _ _ 550,4 640,4 2 497,5 1 045,0 705,0 Summa 2 148,3 741,6 3 094,6 13 362,6 16 923,1 26 421,4 18 736,1 17 037,2

1 Därest annat ej säges, utgöres bidragen av statsbidrag. ? Varav landstingsbidrag 81 568 kronor; betr. 4 925 kronor har i redovisningen åtskillnad ej gjorts mellan stats- och ]andstingsbidrag. 3 Landstingsbidrag. ' Varav landstingsbidrag 300 275 kronor; betr. 145 290 kronor har i redovisningen åtskillnad ej gjorts mel- lan stats- och landstingsbidrag. 5 Varav landstingsbidrag 8 396 kronor.

SVENSKA KYRKAN (riksplanet)

Tabell 8. Utbildningsverksamhet, publikationer och anställda

Utbildningsverksamhet Publikationer Anställda . Antal Antal Antal Därav Riksorgan elever Antal Antal publi- num- Antal hel- . . kursdel- . Upplaga an- . 1 ord. kulser t e katlo- mer ställda tidsan— utb. agar ner per år ställda A. Evangelisation och undervisning 1. Sv. kyrkans diakonistyrelse ......... _ 56 c:a 2 500 3 52 60 000 51 47 38 67 000 38 60 000 2. Sv. kyrkans lekmannaskola ......... _ 66 c:a2 400 1 4 11 000 118 14 3. Sveriges kyrkliga studieförbund ..... _ 14 420 1 8 3 000 7 7 4. Riksförbundet kyrklig ungdom ..... _ 19 425 1 4 4 500 3 1 5. Sveriges kristliga studentrörelse ..... _ 6 300 1 10 2 400 2 _ 6. Sveriges kristliga gymnasiströrelse. . . _ 10 1 700 1 10 1 200 4 3 7. Ansgarsförbundet av kyrkliga juniorer _ 28 750 2 12 5 000 7 2 . 12 600 8. Sv. kyrkans lekmannaförbund, Kyrko- bröderna ....................... _ 2 100 1 6 24 000 5 1 9. Stiftelsen lekmannatjänst . . . ....... _ 1 25 1 4 16 000 2 1 10. Kyrkliga kvinnorådet .............. _ 3 ej ang. _ _ _ 1 _ 11. Föreningen kvinnliga kyrkoarbetare. . _ 1 17 _ _ _ _ _ 12. S:ta Katharinastiftelsen ............ _ 14 500 _ _ _ 10 8 13. Småkyrkorörelsens centralråd ....... _ _ _ 1 1 4 000 _ _ 14. Kapellstiftelsen Ansgars minne ..... _ _ _ _ _ _ 1 _ 15. Gratia Dei-stiftelsen ............... _ _ _ _ _ _ _ _ 16. Kyrkosångcns vänner .............. — _ _ _ _ _ _ _ 17. Sveriges kyrkosångsförbund ........ _ 2 140 1 12 11 800 _ _ 18. Laurentius Petri sällskapet ......... _ 2 60 1 1 ej ang. _ _ 19. Förbundet för liturgi och dramatik.. . _ 19 400 1 4 1 500 1 1 20. Stiftelsen kyrkliga filmbyrån ....... _ _ _ _ _ _ 7 3 21. Angarsringen ..................... _ 6 250 _ _ _ _ _ 22. Arbetsgemenskapen kyrklig förnyelse _ _ _ 21 4 500 _ _ 23. Kyrkliga förbundet för evangelisk- luthersk tro .................... _ 1 30 1 52 9 000 _ _ 24. Kyrklig samling för väckelse ....... _ 1 ej ang. _ _ _ _ _ 25. Kyrklig samling kring bibeln och be— kännelsen ...................... _ _ _ _ _ _ 32 31 26. Lutherska kyrkoförbundet .......... _ 1 20 _ _ _ _ _ 27. S:t Nicolai stiftelse ................ _ _ _ _ _ _ _ _ 28. Societas Sanctae Birgittae .......... _ _ _ _ _ _ _ _ 29. Den apostoliska bekännelsens systra- krets ........................... _ _ _ _ _ _ _ _ 30. Sveriges religiösa reformförbund .. .. _ 1 60 1 4 700 _ _— 31. Sveriges kyrkliga lärarförbund ...... _ 14 4 000 1 7 4 500 2 _ 32. Samfundet Pro Fide et Christianismo _ _ _ _ _ _ _ —— 33. J. E. Frykbergs stiftelse ............ — _ _ _ _ _ _ _ 34. Lutherstiftelsen ................... _ — _ 1 ej ang. ej ang. 1 _ 35. Stiftelsen för Sverige och kristen tro . _ 10 ej ang. _ _ _ 1 _ 36. S:t Ansgars stiftelse ............... _ _ _ 1 4 4 000 _ _ 37. Laurentiistiftelsen ................. _ _ _ 1 4 2 800 6 2 38. Stiftelsen Norrbyska studenthemmet — _ _ _ _ _ 5 3 39. Övre och nedre Fjellstedska student- hemmen ....................... _ _ _ _ _ _ 6 4 40. Stiftelsen kyrkliga arbetsfonden ..... _ _ _ _ _ — _ _ 41. Svenska pastoratens riksförbund. . . . _ _ _ 1 8 11 000 3 2 42. Sigtunastiftelsen ................... 570 38 2 300 *) _ _ 1417 133 43. Geijerskolan ...................... 130 2 100 1 2 500 1.2 12 44. Fjellstedtska skolan ............... 129 _ _ 1 1 800 530 11

Tabell 8. (forts.)

Utbildningsverksamhct Publikationer Anställda . Antal Antal Antal Därav lesorgan elever Antal kAntal publi- num- Antal hel— . ursdel- . Upplaga an— . 1 ord. kurser tagare katlo— mer ställda tidsan— utb. ner per år ställda 45. Göteborgs enskilda gymnasium för blivande präster ................ 26 _ _ 1 6 1 800 14 _ B. Social—diakonal verksamhet ; Inom landet ' 46. Diakoniens centrala råd ............ _ 4 _ 2 1 ej ang. 1 1 8 6 800 ' 47. Ersta diakonissanstalt ............. 60 1 80 _ _ _ 241 220 48. Diakonissanstalten Samariterhemmet. 72 2 35 _ — _ 139 126 49. Göteborgs diakonissanstalt ......... 23 2 46 _ _ _ 62 58 50. Värsta diakonissanstalt ............ 69 1 18 _ _ _ 60 34 51. Svenska diakonanstalten Stora Skön- dal ............................ 173 3 c:a 40 1 1 8000 227 147 Internationell verksamhet 52. Lutherska världsförb. sv. sektion . . . — 1 50 1 6 50 000 13 11 53. Hjälp åt åldriga flyktingar ......... _ _ — _ _ — 1 1 54. Svenska kyrkohjälpen ............. — 1 20 1 4 35 000 7 2 55. Gustaf—Adolfsföreningarna .......... _ _ _ _ — _ _ _ 56. Svenska kyrkans utlänningsnämnd.. _ — _ _ _ _ _ _ C. Sjömansvård 57. Svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse _ _ _ 2 12 515 100 60 58 13 31 500 D. Mission 58. Svenska kyrkans missionsstyrelse _ 5 105 4 1 4 000 242 242 2—4 4 000 1 18 500 12 31 500 59. Svenska kvinnors missionsförening. . . _ 2 350 1 1—2 3 500 1 _ 60. Svenska kommittén av Nordiska krist- na buddhistmissionen ............ _ _ _ 1 12 1 150 18 18 61. Svenska Israelsmissionen ........... _ _ _ 1 12 10000 28 25 62. Svenska Jerusalemsföreningen ...... _ _ _ 1 4 3 300 11 8 Summa 1 252 339 c:a 17 250 46 _ 529 950 1 479 1 207

1 Därutöver ett stort antal timlärare. — ” Utkom första gången 1960. _ 3 Anställda efter 1959. _ ' Deläg. [ Vår Lösen som kan betraktas som stiftelsens organ, Vår Lösen upptagen under 5. _ 5 Julnr. 53 000 ex.

SVENSKA KYRKAN (riksplanet)

Tabell 9. Ekonomiska uppgifter

Tillgångar

Utgifter (i 1 OOO-tals kr) Skulder , (i 1 000- (i 1 000-

Föxi' Bidrlag _Ölyriga tals kr) Fastig- Övr. till- tals kr) sam .- ava m. ln oms— heter gångar

anslag medel1 ter

Inkomster (i 1 OOO-tals kr)

Riksorgan Kol— lekter

A. Evangelisation och undervisning . Sv. kyrkans diakonistyrelse. . 79,4 1 809,3 . Sv. kyrkans lekmannaskola.. 25,0 _ 461,4 . Sveriges kyrkliga studieförb.. _ _ 429,4 . Riksförb. kyrklig ungdom. .. _ 57,2 . Sveriges kristliga studentrö-

relse .................... 19,2 . Sveriges kristliga gymnasist- rörelse ................... 28,2 . Ansgarsförbundet av kyrkliga juniorer ................. 13,2 . Svenska kyrkans lekmannaför- bund, Kyrkobröderna ..... 95,1 . Stiftelsen lekmannatjänst.... . Kyrkliga kvinnorådet ....... . Föreningen kvinnliga kyrko- arb ...................... . S:ta Katharinastiftelsen ..... . Småkyrkorörelsens centralråd. . Kapellstiftelsen Ansgars minne ................... . Gratia-Dei—stiftelsen ........ . Kyrkosångens vänner ....... . Sveriges kyrkosångsförbund . . Laurentius Petri sällskapet. . . . Förbundet för liturgi och dra- matik ................... . Stiftelsen kyrkliga filmbyrån. . Ansgarsringen .............. . Arbetsgemenskapen kyrklig förnyelse ................ 7,5 . Kyrkliga förbundet för evan- ge1.—luth. tro ............. 0,6 _ _ 119,5 . Kyrklig samling för väckelse Ingen verksamhet 1959 . Kyrklig samling kring bibeln och bekännelsen .......... _ _ 7,8 . Lutherska kyrkoförbundet. . . — _ 4,2 . S:t Nicolai stiftelse ......... _ _ 0,6 . Societas Sanctae Birgittae . . . _ _ 234,9 . Den apostoliska bekännelsens systrakrets ............... Obetydlig ekonomisk verksamhet . Sveriges religiösa reformförb. 7,1 _ . Sveriges kyrkliga lärarförb. .. 34,6 — . Samfundet Pro Fide et Chris- tianismo ................. 124,5 584,0 . J. E. Frykbergs stiftelse 44,6 220,0 . Lutherstiftelsen ............ 51,1 _ . Stiftelsen för Sverige och kris- ten tro .................. 23,7 _ . S:t Ansgars stiftelse ........ 38,9 31 088,7 . Laurentiistiftelsen .......... 32,9 4184) . Stiftelsen Norrbyska student- hemmet ................. 41,4 92.0

... o $”.” HUD

M 01 (”930 OMG?

».

w (nog-toons CO

omen "won—utom

oo ocg-ne

».

Tabell 9. (forts.)

Inkomster (i 1 OOO—tals kr)

Tillgångar

Utgifter (1 1 OOO'tals 1") Skulder Riksor an .. . . (i 1 000- (i 1 000- g Kol— FOP" Bldmg .Övnga tals kr) Fastig- Övr. till- tals kr) lekter saml.- av allm. lnkoms- heter gångar anslag medel1 ter 39. Övre >ch nedre Fjellstedtska stutenthemmen .......... _ _ _ 82,7 82,5 244,0 74,2 75,7 40. Stiftelsen kyrkliga arbetsfon- den ..................... _ _ _ 73,6 35,1 _ 166,2 6,6 41. Svensra pastoratens riksförb. _ _ _ 152,2 141,6 _ 237,3 1,4 42. Sigtulastiftelsen ............ _ _ 803,0 2 272,5 3 101,6 5 192,6 1 085,4 3 973,9 424,8 43. Geijerskolan ............... 5,2 7,0 141,3 186,5 379,5 306,7 138,6 53,5 538,6 430,0 44. Fjellstedtska skolan ......... 96,5 _ 210,8 355,1 620,1 980,0 2321,9 205,6 45. Götebirgs enskilda gymnasium för llivande präster ....... 45,9 _ _ 38,4 78,5 — 113,6 _ B. Social-iiakonal verksamhet 46. DiakOliens centrala råd ..... _ 64,8 _ 41,3 77,0 _ 51,2 18,6 47. Ersta diakonissanstalt ...... 179,3 _ 59,5 6 435,0 6 602,9 15 139,6 5 147,8 14 791,4 48. Diakmissanstalten Samariter- hcllmet ................. 126,8 _ 41 154,5 1 402,0 2 785,1 4 838,3 1 460,1 4 412,9 49. Göteblrgs diakonissanstalt . . 30,1 _ 2,0 705,3 775,9 1 666,9 1 43818 3 059,5 50. Vårstz diakonissanstalt ..... 73,8 _ 125,6 700,5 1 040,4 1 173,5 948,6 457,0 '71,1 586,5 51. Svensca diakonanstalten Stora Sköldal ................. 102,3 21,3 1 342,8 4 141,1 5 730,1 10 000,0 3 496,2 13 497,9 52. Luthe'ska världsförbundets svelska sektion .......... 391,3 19,6 _ 707,8 1 050,6 106,2 208,0 86,2 53. Hjälp åt åldriga flyktingar. . . _ _ _ 322,2 349,7 80,7 72,6 31,8 54. Svensca kyrkohjälpen ...... _ _ _ 1 330,4 1 403,7 _ 1 261,4 6,9 55. Gusta-Adolfsföreningarna. . . 137,5 _ _ 9,7 151,4 _ 170,7 14,9 56. Svensm kyrkans utlännings— nällnd .................. _ _ _ 42,1 29,8 _ 15,8 _ C. Sjömalsvård 57. SvcnSla kyrkans sjömans- vårisstyrelse ............. 272,4 _ 0182,4 1 340,5 1 639,9 1 350,0 526,9 1 001,4 D. Illissitn 58. Svensra kyrkans missionssty— rels-, .................... 2 890,7 _ 18,3 3 918,1 6 604,63 1 233,5 4 105,8 3 147,3 59. Svensra kvinnors missionsför- enilg .................... _ _ _ 93,4 94,9 _ 14,2 8,5 60. Svcnsra kommittén av Nor- disla kristna buddhistm.. . _ _ _ 83,7 113,1 _ 12,5 32,6 61. Svensca Israelsmissionen. . .. _ _ _ 512,3 508,5 641,0 481,6 794,55 62. Svcnsra Jerusalemsföreningen 29,4 _ _ 44,9 72,5 43,0 345,1 240,1 Summa 5 467,7l 259,6 | 4 465,4 29 283,5 39 739,8 47 846,6 28 995,5 50 949,3

8—318107

1 Därest lnnat ej säges, utgöres bidraget av statsbidrag. = Lönebitrag ur kyrkofonden. '" Avser hikförda värdet. * Landstilgsbidrag. 5 Stats- och landstingsbidrag. ** Varav lönebidrag ur kyrkofonden 176 400 kronor.

DE FRIA SAMFUNDEN

(lokalplanet)

Tabell 10. Antalet medlemmar i församlingar och ungdomsorganisationer samt elever i sön- dagsskolor; procentuell andel av befolkningen i varje län den 1 jan. 1952 (Siffrorna hämtade från undersökningen De fria kristna samfunden i Sverige, Frikyrkliga samarbetskommittén, 1 95 8)

Församlings- medlemmar

Medl. i förs. och

ungdorg. samt elever i söndags— skolor

%av

befolkn.

%av

Antal befolkn.

Församlings- medlemmar

Medl. iförs. och ungdorg. samt elever i söndags— skolor

%av

befolkn.

%av

Antal befolkn.

Stockholms stad ........ Stockholms län . Uppsala ....... Södermanlands Östergötlands. . Jönköpings. . . . Kronobergs. . . . Kalmar ....... Gotlands ...... Blekinge ...... Kristianstads. . Malmöhus ..... Hallands ......

22 382 9 910 8 930 9 718 21 714 32 246 5 728 11 029 3 045 4 589 6 959 9 805 2 149

2,98 2,71 5,73 4,50 6,20 11,76 3,61 4,64 5,17 3,13 2,68 1,67 1,31

5,68 6,30 12,69 9,58 13,77 24,07 8,05 10,37 13,78 7,84 7,12 4,37 3,37

Göteborgs o.

Bohus ....... Älvsborgs. . . . Skaraborgs. . . Värmlands . . . Örebro ....... Västmanlands Kopparbergs. . Gävleborgs . . . Västernorrl. .. Jämtlands. . . . Västerbottens. Norrbottens . . Hela riket . . . .

2,66 5,36 6,50 6,39 8,14 5,02 5,22 5,65 5,77 2,56, 6,85 3,56 4,54

6,25 12,41 13,74 14,89 17,73 11,63 12,58 12,57 13,25

6,78 17,32 10,00 10,34

(lokalplanet)

Tabell 11. Medlemmar med uppdelning pa" landsbygds- och stadsförsamlingar samt efter

kön och ålder

Kön

Ålder

M edlemmar :" landsbygdsför— samlingar Mån _1 7 ...... 1 8—25 ...... 26—35 ...... 36—50 ...... 51—65 ...... 66_ ........

Kvinnor — 17 ...... 18—25 ...... 26—35 ...... 36—50 ...... 51—65 ...... 66— ........

Summa båda könen1 ......

Antal redov. lands- bygdsförs.. . . ej redov. förs.

Summa förs.

Medlemmar i

stadsförsam-

I ingar Män _l 7 ........ 1 8—25 ...... 26—35 ...... 36—50 ...... 51—65 ...... 65— ........

Kvinnor _17 ...... 18—25 ...... 26—35 ...... 36—50 ...... 51—65 ...... 66— ........

Summa båda ktnen1 ......

Antal reiov. stads— förs ......... ej redov. förs.

Summa förs. 18*_318107

Samfund EFS FB FA HF MK SAM SB SvF SMF ÖM P Summa 157 21 43 80 12 128 118 _ 483 166 908 2 116 343 15 62 119 16 336 214 1 1 262 200 839 3 407 771 30 172 166 35 537 373 9 2 256 357 1 039 5 745 1 779 76 431 330 98 1 197 951 8 4 928 833 2 308 12 939 2 084 102 477 360 160 1 328 1 380 6 5 977 892 2 350 15 116 1 635 87 269 221 159 1 292 1 335 2 5 572 534 1 400 12 506 293 40 121 157 18 214 218 — 882 319 1 507 3 769 582 37 189 196 29 542 417 4 2 315 339 1 336 5 986 1 148 61 455 249 86 774 645 14 3 650 575 1 583 9 240 2 739 124 1 301 526 228 1 670 1 717 31 7 947 1 295 3 568 21 146 3 469 152 1 599 459 398 1 816 2 613 47 10 013 1 454 4 016 26 036 2 995 200 1 025 288 427 1 643 2 873 19 10 107 1 072 2 632 23 281 20 969 984 6 859 3 464 1 666 11 924 13 082 157 56 636 8 564 25 926 150 231 675 34 102 93 57 324 342 3 1 260 171 293 3 354 325 7 5 6 8 50 58 — 154 23 169 805 ' 21 000 41 107 99 65 374 400 3 1 414 194 462 4 159 76 2 461 5 73 7 194 6 257 205 1 247 2 533 174 8 494 9 111 30 395 9 795 311 1 259 3 595 299 20 779 23 193 52 598 35 1 376 405 1 534 5 314 507 21 1 681 58 427 73 1 202 72 2 849 952 2 843 10 685 401 36 1 658 38 553 81 1 334 102 2 712 986 2 732 10 633 274 31 1 062. 33 476 74 1 210 67 2 536 654 1 431 7 848 118 7 831 10 99 20 366 22 513 408 1 851 4 245 343 15 1 084 16 174 56 637 36 1 418 563 2 046 6 388 506 26 1 944 45 368 96 986 71 2 195 674 2 317 9 228 895 33 4 989 66 1 047 145 2 329 212 5 097 1 754 4 825 21 392 863 75 5 886 82 1 548 142 2 978 243 5 676 2 016 5 854 25 363 867 60 4 459 84 1 558 137 3 253 165 5 914 1 429 3 775 21 701 5 697 334 26 352 469 6 627 913 15 492 1 040 32 022 10 375 36 084 135 405 59 10 123 5 72 9 112 16 136 51 78 671 8 1 4 1 10 1 13 2 13 11 42 106 6

Tabell 11. (forts.)

Kön

Ålder

Samfund

EFS FB FA HF MK SAM SB SVF SMF ÖM P Summa

Samtliga för- samtingsmed- lemmar Mån

_1 7 ...... 18—25 ...... 26—35 ...... 36—50 ...... 51—65 ...... 66— ........

Kvinnor _17 ...... 18—25 ...... 26—35 ...... 36—50 ...... 51—65 ...... 66— ........

Summa båda könen1 ......

Antal redov. förs. . .

Summa förs.

233 517 1 070 2 286 2 485 1 909

411 925 1 654 3 634 4 332 3 862

23 504 85 85 135 312 6 740 371 2 155 4 649 23 556 128 127 366 609 10 2 057 511 2 098 7 002 50 951 189 228 589 971 44 3 632 762 2 573 11 059 97 2 112 388 525 1 270 2 153 80 7 777 1 785 5 151 23 624 138 2 135 398 713 1 409 2 714 108 8 689 1 878 5 082 25 749 118 1 331 254 635 1 366 2 545 69 8 108 1 188 2 831 20 354

47 952 167 117 234 584 22 1 395 727 3 358 8 014 52 1 273 212 203 598 1 054 40 3 733 902 3 382 12 374 87 2 399 294 454 870 1 631 85 5 845 1 249 3 900 18 468 157 6 290 592 1 275 1 815 4 046 243 13 044 3 049 8 393 42 538 227 7 485 541 1 946 1 958 5 591 290 15 689 3 470 9 870 51 399 260 5 484 372 1 985 1 780 6 126 184 16 021 2 501 6 407 44 982

ej redov. förs. .

26 666

734 333

1 318 33 211 3 933 8 293 12 837 28 574 1 197 88 658 18 939 62 010 285 636

44 225 98 129 333 454 19 1396 222 371 4025 8 9 7 18 51 71 2 167 34 211 911

21 067 52 234 105 147 384 525 21 1563 256 582 4936

1 I summan ingår även medlemmar för vilka uppdelning på kön och ålder saknas. ' Häri ingår ett antal ungdomsföreningar vilka vid tiden för undersökningen fungerade som missions-

föreningar.

DE FRIA SAMFUNDEN (lokalplanet)

Tabell 12. Medlemmarnas procentuella fördelning inom samfunden efter kön och ålder

Totalbe- Samfund tolkning- Kön ens pro— Ålder centuella EFS FB FA HF MK SAM SB SVF SMF ÖM P sum" iördel— ma— ningl Män —17 1,0 1,8 1,6 2,4 1,0 1,0 1,1 0,5 0,9 2,0 3,9 1,7 14,2 18—25 2,2 1,8 1,8 3,5 1,6 3,0 2,1 0,8 2,4 2,8 3,8 2,6 4,9 26—35 4,6 3,9 3,0 5,2 2,7 4,8 3,4 3,7 4,2 4,1 4,7 4,1 6,5 36—50 9,8 7,6 6,7 10,7 6,3 10,3 7,6 6,8 9,0 9,7 9,3 8,7 11,0 51—65 10,7 10,8 6, 11,0 8,6 11,4 9,6 9,1 10,0 10,2 9,2 9,5 8,5 66— 8,2 9,2 4,2 7,0 7,7 11,0 9,0 5,8 9,3 6,5 5,1 7,5 4,8 Summa män 36,5 35,1 24,1 39,8 27,9 41,5 32,8 26,7 35,8 35,3 36,0 34,1 49,9 Kvinnor _17 1,8 3,7 3,0 4,6 1,4 1,9 2,1 1,9 1,6 4,0 6,1 3,0 13,4 18—25 4,0 4,1 4,0 5,9 2,4 4,8 3,7 3,4 4,3 4,9 6,1 4,6 4,8 26—35 7,1 6,8 7,6 8,1 5,5 7,0 5,8 7,2 6,7 6,8 7,1 6,8 6,4 36—50 15,6 12,3 20,0 16,4 15,4 14,6 14,3 20,6 15,0 16,6 15,2 15,7 10,8 51—65 18,5 17,7 23,8 14,9 23,5 15,8 19,7 24,6 18,1 18,9 17,9 19,2 8,9 66— 16,5 20,3 17,5 10,3 23,9 14,4 21,6 15,6 18,5 13,5 11,6 16,6 5,7 Summa kvinnor 63,5 64,9 75,9 60,2 72,1 58,5 67,2 73,3 64,2 64,7 64,0 65,9 50,1 Totalt 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

1 Enligt 1960 års folkräkning.

DE FRIA SAMFUNDEN

(lokalplanet) Tabell 13. Antalet medlemmar inom samfunden 1951—1960 enligt Blå boken

Samfund

EFS I FB | FA HF MK SAM SB SvF SMF ÖM P Summa

1951 . . . . . . . . 70 000 2 000 37 815 —— 11 979 — 36 979 2 000 103 896 — 90 000 354 669 1952. . . . . . . . . 70 000 2 000 38 084 — 11 867 —— 36 314 2 000 103 559 — 90 000 353 824 1953. . . . . . . . . 70 000 2 000 38 989 — 11 855 35 000 35 682 2 000 102 749 — 90 000 388 275 1954. . . . . . . . . 70 000 2 000 39 394 —— 11 808 22 000 34 915 2 000 101 474 — 90 000 373 591 1955. . . . . . . . . 68 275 2 000 39 932 —— 11 643 19 355 34 953 2 000 100 694 —- 90 000 368 852 1956. . . . . . . 40 000 2 000 40 019 — 11 546 15 892 34 165 2 000 99 844 — 90 000 335 466 1957 . . . . . . 40 000 2 000 40 089 — 11 419 15 005 33 795 2 000 98 933 — 91 000 334 241 1958. . 40 000 1 600 40 026 4 644 11 313 15 009 33 464 2 000 97 930 —— 92 000 337 986 1959. . 40 000 1 500 40 191 5 623 11 246 14 916 33 077 2 000 97 000 19 756 92 000 357 309 1960. . 40 000 1 500 41 015 5 623 11 249 14 948 32 540 1 600 96 731 19 756 92 000 356 962

Ökn. resp. minskn. 1951—60 Abs. tal . . . ——30 000 — 500 + 3 200 + 9791 — 730 — 20 0522 —-4 439 — 400 — 7 165 — +2 000 -—— Rel. tal. . . . 42,9 25,0 8,5 21,1 6,1 57,3 12,0 20,0 6,9 —- 2,2 _—

1 Avser medlemsforandringen mellan åren 1958—1960. 2 | » | » 1953—1960.

DE FRIA SAMFUN DEN

(lokalplanet) Tabell 14. Gudstjänster och andra sammankomster

V erksamhetsform

Samfund

SAM SB

1. Gudstjänster

Förs. med huvudgudstj.: varje vecka.......... varannan vecka. . . . . . var 3:dje vecka. . . . .. var4:de » Genomsnittligt ant. delt. per gudstj.-tilltälle, sammanlagt för försam- 1ingarna.............

2. Veckamöten

Förs. med veckomöten: 2 ggr i veckan...... 1 gång i veckan varannan vecka. . . . . . Genomsnittligt ant. delt. per veckomöte, sam— manlagt för församl. . .

3. Övriga möten

Förs. med övriga möten: varje vecka.......... varannan vecka. . . . . . var 4:de vecka. . . . . . .

Genomsnittligt ant. delt. per möte, sammanlagt för församlingarna. . ..

4. Färs.- och familjeaftnar

Förs. med förs.— och tam.- aftnar: varannan vecka ...... var 4:de vecka. . . . . .. varannan månad . . . . .

131 342

Lö

Genomsnittligt ant. delt. per sammankomst, sam- manlagt för församl. . .

Föräldraaftnar Förs. med föräldraaftn.: varannan vecka ...... var 4:de vecka. . . . . . . varannan månad. . Genomsnittligt ant. delt. per sammankomst, sam- manlagt för församl.. . . Ant. mammaträffar per år Ant. pappaträffar per år. Ant.träffar för ssk-har- nens föräldrar ..... . . . Ant. träffar för scouternas föräldrar .............

De gamlas dag Förs. anordn. de gamlas dag: 2 ggr om året....... 1 gång om året...... mera sällan.......... Genomsnittligt ant. delt. i de gamlas dag, sam- manlagt för församl. . .

4 777

220 22 160 21

2 511

200

40

6 106

1 426 47

205 254

17 110 12

12 499

490 535

2 965

315 23 19 56

26

956

1 851

HN

250 111

29

3 371

4 664

791 104

143 46

67 18 5 991

165

18

1 065

17 409

HHC

3 258 93 12 501

345

54 235 76

23 401

1 416

335

94 11

5 050

6 050

24

133

18 89 19 7 595

46 093

12 172 6 635 320 38 1 444

758 112 683 149

63 014

DE FRIA SAMFUN DEN (lokalplanet)

Tabell 15. Kyrkliga handlingar1

Samfund Verksamhetsform

SAM SB Summa

Dop................ 419 210667 Barndop.......... 103 2180 Vuxendop......... 310 0401

Barnvälsignelser. . . . . 149 3 169 Vigslar................... 121 2925 därav båda parter tillh. samfundet........... 77 2115 Jordfästningar. . . . . . . . . . . . 15 173 8 457 därav personer utom samfundet. . . . . . . . . . . 3 15 490

1 Uppgifterna avser tiden 1957—1959. ' Beträffande 6 dop saknas uppg. om karaktären.

DE FRIA SAMFUNDEN ** (lokalplanet) Tabell 16. Barn- och ungdomsarbete

Samfund

Verksamhetsform EFS FB FA HF MK SAM SB SvF SMF ÖM P Summa

1. Söndagsskola Antal söndagsskolor . . . 636 33 308 88 161 297 696 18 2 280 381 1 072 5 970 Antal elever. . . . . . . . . . 18 033 857 23 248 2 803 6 161 8 598 24 003 560 77 495 14 886 41 603 218 247

Pojkar i åldern: — 4 år. . . . . . . . 103 4 632 42 83 66 352 3 833 262 608 2 988

4— 7 år. . . . . . . . 1 551 64 2 599 280 707 923 2 552 39 9 879 1 457 2 747 22 798 8—10 år. . . . . . . . 1 760 71 2 223 291 500 826 2 059 22 7 615 1 261 2 490 19 118 11—14 år. . . . . 1 061 48 1 332 160 284 570 1 258 9 4 777 825 1 720 12 044 15—17 år. . . . . . . . 29 5 84 7 10 7 58 — 163 50 100 513 18—............. —- —— 14 3 —— 3 11 — 23 5 17 76 Flickor i åldern: -— 4 år. . . . . . . . 123 4 762 71 115 98 545 9 1 204 404 741 4 076 4— 7 år. . . . . . . . 2 127 87 3 863 374 1 153 1 083 3 730 78 13 719 1 918 3 641 31 773 8—10 år. . . . . . . . 2 603 104 3 411 365 995 948 3 308 55 11 070 1 796 3 623 28 278 11—14 år. . . . . . .. 1 634 80 2 255 293 582 748 2 165 42 7 866 1 312 2 315 19 292 15—17 år. . 42 8 169 8 28 8 112 —— 196 84 147 802 18—. . . . . Elever ej uppdelade efter kön och/eller alder. . . 7 000 382 5 878 909 1 704 3 318 7 844 303 20 130 5 507 23 435 76 410

2. Kristendomsskola (1957—1959) Antal elever. . . . . . . . . . 13 — 163 234 450 621 1 517 — 5 779 823 3 521 213 021

därav i åldern: under 13 år. . . . . . — — -— 6 1 15 122 —— 126 46 252 568 13 år. . . . . . — — 10 84 75 126 431 — 1 725 201 394 3 046

14 år. . . . . . 12 —— 11 50 291 262 428 —— 2 692 143 350 4 239 15 år. . . . . . 1 _— 13 26 42 59 170 -— 493 62 169 1 035 över 15 år. . . . . . — — 13 28 16 20 83 —— 134 34 133 461

Elever ej uppdelade efter Ålder ............... m 40 of. 100 900 000 007 :: r..—.a .) om

T)

. Ungaonzs/uremngur Antal samlingar per år 2 169 59 1 054 50 1 201 1 789 1 863 _ 11 418 467 —— 20 070 Antal medlemmar ..... 3 930 70 740 30 927 3 207 3 304 —— 17 690 314 —— 30 212

4. J uniarföreningar Antal samlingar per år. 8 745 270 6 147 1 345 2 838 5 425 Antal medlemmar. . . . . 6 451 222 3 859 712 1 782 3 527

102 30 720 4 164 —- 66 772 62 21 494 3 375 —— 46 197

om le lx?

5. Scoutkårer Antal samlingar per år . 1 425 — 5 550 230 863 1 327 1 495 662 14 270 650 —— 26 472 Antal medlemmar. . . . . 1 344 —— 3 949 202 758 1 294 1 165 348 17 501 699 —— 27 260

6. Arb. bland ungd. under scoutåldern Antal samlingar per år. . 2 743 38 3 788 53 1 637 70 5 489 356 500 651 —— 15 325 Antal medlemmar . . . . . 2 780 25 2 205 109 949 95 4 857 223 394 524 _ 12 161

7. Öppen klubbverlcsamhet Antal samlingar per år . 74 —— 70 — 99 _ 174 — 519 —— — 936

oå

Ungdomsgudstiänsler Antal ungdomsgudstj. per år. . . . . . . . . . . . .. 1 052 21 3 720 54 105 352 565 7 1 824 236 —— 7 936

9. Öppna ungdomsa/tnar Antal sammankomster . 799 102 1 057 53 360 243 630 —— 3 131 133 — 6 508 10 Studiecirklar och fritids- grupper Antal studiecirklar . . . . 357 24 404 —— 375 486 781 — 3 086 543 — :6 548 Antal fritidsgrupper . . . 424 3 150 — 167 203 394 _ 2 278 84 — 43 770 Antal deltagare i studie- cirklar och fritidsgrup-

per................ .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..

5147 739

1 Avser kårkadetter.

'-' Därav flickor 46,2 %, pojkar 39,0 %, ej uppdelade efter kön 14,8 %.

3 I denna summa ingår 492 studiecirklar anordnade antingen av flera organisationer i samverkan eller av församlingar tillhörande Pingströrelsen, för Vilket samfund ingen separat redovisning förekommer.

* I denna summa ingår 67 fritidsgrupper, anordnade av Fria kristliga gymnasiströrelsen (15) och andra organisationer, i vilka Pingströrelsen mcd- verkar (för detta samfund saknas nämligen separat redovisning i vad gäller fritidsgrupper).

5 Fördelning på olika samfund saknas.

DE FRIA SAMFUNDEN

(lokalplanet) Tabell 17. Kvinnoarbete

Samfund

Verksamhetsform EFS FB FA HF MK SAM SB SvF SMF ÖM P Summa

1. Syföreningar Antal syföreningar. . . . . . 722 18 187 14 203 296 337 21 1 754 82 —- 3 634 Fören.1 arb. för:

mission. . . . . . . . . . . . .. 443 — 1 -— 41 190 172 4 500 64 — 1 415 soc.ändam. inom landet 8 — 10 — 30 7 91 2 94 11 —— 253 flyktinghj. e. d.. . . . . . 25 — —— — 22 18 103 2 88 22 — 280 egna förs.. . . . . . . . . . . 201 — 154 — 107 166 242 12 922 19 — 1 823 övr. ändamål. . . . . . . . 13 _— 5 _— 8 10 36 1 21 3 _ 97 Antal samlingar. . . . . . . . 9 032 269 4 704 153 3 715 3 556 4 825 474 24 182 1 221 — 52 131 Antal medlemmar. . . . . . 12 051 162 5 057 193 6 024 3 335 6 740 2 184 27 920 1 218 —— 64 884

2. Övrig kvinnoverksamhet Antal samlingar. . . . . . . . 41 — 4 886 84 401 17 792 -— 443 126 474 7 264 Antal medlemmar. . . . . . 372 -— 28 135 92 977 180 1 800 — 6 524 215 248 38 543

' Vissa syföreningar arbetar för mer än ett ändamål; från vissa föreligger ej uppgift om arbetsändamål.

nn rnldd o..—.rtuvnnw

(lokalplanet) Tabell 18. Sång— och musikverksamhet

Samfund

Verksamhetsform EFS FB FA HF MK SAM SB SvF SMF ÖM P Summa

1. Kyrkokörer Antal samlingar. . . . . . . . 885 50 61 12 1 174 258 1 914 —— 6 985 505 703 12 547 Antal medlemmar. . 800 11 180 35 837 303 1 908 — 6 046 669 1 024 11 813

2. Damkörer Antal samlingar. . . . Antal medlemmar. .

270 — 787 -— 273 83 477 15 1 143 184 341 3 573 202 505 —— 247 46 351 5 1 110 176 314 2 962

CD

3. Manskörer Antal samlingar. . . . . 127 5 198 10 127 104 77 —— 801 59 214 1 722 Antal medlemmar. . . . . . 118 4 194 8 106 102 139 _— 800 130 348 1 949

=E

Ungdomskörer Antal samlingar. . . . . . . . 621 — 603 15 118 136 324 30 1 283 142 396 3 668 Antal medlemmar. . 577 —- 439 18 123 99 358 15 1 114 165 715 3 623

5. Barnkörer Antal samlingar. . . . Antal medlemmar. .

67 —— 564 —— 92 56 112 —— 716 33 372 2 012 63 -—— 299 —— 93 49 104 — 864 45 472 1 989

6. M usikföreningar Antal samlingar. . . . . . . . 2 544 456 10 828 1 447 1 140 3 544 5 556 431 15 492 4 810 9 019 55 267 Antal medlemmar. . 2 034 195 3 567 870 1 044 2 554 4 542 212 12 044 3 571 9 563 40 196

14

Slråkensembler Antal samlingar. . . . Antal medlemmar. .

23 —- — — 50 15 94 — 507 52 122 863 21 —— — —— 26 4 27 — 339 98 164 679

oo"

H ornmus ikkårer Antal samlingar. . . . . . 650 — 5 291 2 132 320 643 60 2 621 794 1 754 12 267 Antal medlemmar. . . . . . 307 _— 1 330 12 49 171 341 19 1 173 369 1 158 4 929

Tabell 1.9. Verksamhetens art och omfattning

(distriktsplanet)

Verksamhetsform

Snnzfund

SAM SB

1. Möten 1. Distriktssamlingar Ant. distr.samlingar . Ant. delt. i sam]. . . . . Ant. delt. i senaste distr.möte. . . . . . ..

2. Dislr.ungd.förb:s sam- lingar

Ant. delt. i senaste

distr.möte. . . . . . ..

II. Läger och kurser m. m. 1. Distr.ungd.förb:s läger o. kurser Antal läger. . . . . . . .. Antal delt. i läger . . . Antal ledarkurser. . . Ant. delt. i ledarkurs.

Kurser för söndags- skollärare........... Antal deltagare. . . . .

Dislr. kvinnorådens kurser Antal deltagare . . . . .

Distr.körernas o. mu- sikförbzs samlingar. . . Antal deltagare. . . . .

Å distr.gårdarna o. distr.-ungd.gårdarna anordnade läger o. kur- ser m. m.

Antal deltagare. . . . .

Fi

.. .. 1124903

1 Tidigare redovisade samlingar, läger och kurser har till en del varit förlagda till ifrågavarande gårdar, varför eljest i tabellen upptagna deltagarsiffran

siffran ej kan sammanläggas med

DE FRIA SAMFUNDEN

(riksplanet) Tabell 20. Verksamhetens art och omfattning

Samfund

Verksamhetsform EFS FB FA1 HF MK SAM SB SvF SMF ÖM P Summa

I. Verksamhet inom landet 1. Teologiska seminarier 1 —— 1 1 1 1 1 —— 1 1 —— 8 Antal elever ........ 45 — 37 16 ”18 25 37 —- 95 40 — 313

17 85 142 — 704 81 75 1 950

2. Folkhögskolor ....... 8 — 1 — Antal elever ........ 827 — 36 ——

H H *! | v-t Fl | I

3. Övriga skolor Ant. sjuksköt.-skol . . —- — — Ant. elever ......... —— — ——

Ant. iörs.-systerskol.. — -—— —

Ant. elever ......... — _ _—

Ant. hemsysterskolors _ —— ——

Ant. elever ......... ——- —- —— —— 1 5

Hm

Ant. barnsköterskesk. _— _— Ant. elever ......... — ——

l*llllll I

4. Sociala institutioner Ant. sjukhus och sjukhem ......... Ant. patienter ......

_ -— 1 493 Ant. pojkhem ....... — _— —— 1 493

Ant. inneboende . . . .

Ant. flickhem ......

Ant. inneboende. . ..

Ant. upptagn.- och inackordhem ..... —— —— 419 ——

Ant. inneboende . . . . —- -— 375 —-

Ant. ålderdomshem” . —— 1 3 -——

Ant. inneboende . . . . —— 18 65 —— —— 6 45 —— 14

228

| llllll

]

! Illlll

!

l

-— 24 —— 26 — 419

—— 148 Ant. missionärshem. . 1 —— _— Ant. inneboende . . . . — —- —— Ant. student- och se— minaristhem. . . _ _— — _— _— —— — — 3 _— _ 3 Ant. inneboende ..... — _— —— -— — — —— — 163 —- — 163 Ant. barnkolonier o. sommarhem för gamla ........... —— — 25 _— — —— —— — — —— —— 25

Ant. övriga sociala in- ..... ,,,

! llllll

|

I

— 22

5. Ungdoms— och konfe- rensgårdar m. fl. Ant. ungdonuogårdnr 40 9 1 40

Ant. konferens-, som- mar- 0. semestergår— dar................ _ _ 4 1 3 _ 1 1 2 2 _ 14

II. Yttre mission10

a) Förs.vdrdo.evangeliskt arb.

1. Församlingar. . . . . . . 112 109 11 99 11 345 9 _ 31 59 1 644 2 408 Ant. nattvardsberät- tigade ....... . . . . .. 55 480 4 401 _ 6 237 _ 15 624 17 614 _ 72 362 18 110 77 426 267 254

2. Söndagsskolor och re— ligiansskolor . . . ..... 286 75 _ 123 — 171 13 _ 335 159 2 128 3 290 Ant. elever. . . . . . . .. 13 660 3 728 _ 7 208 _ 6 917 2 034 _ 15 697 7 954 280 000 337 198

b) Utbildn. o. undervis- ning 1. Småskolor o. folkskol. 193 20 _ 13 _ 43 119 _ 197 20 651 1 256 Ant. elever. . ....... 18 538 1 695 _ 472 _ 3 564 6 253 _ 22 669 2 610 45 566 101 367 2. Skolor för vuxna . . . . 7 1 _ _ _ 1 _ — 6 1 _ 16 Ant. elever . . . . . . . .. 116 35 _ _ _ _ _ _ 682 41 _ 874 . Realskolor o. läroverk. 8 _ _ _ _ _ 2 _ 3 _ 1 14 Ant. elever. . . ...... 2 018 _ _ _ _ 22 733 _ 187 _ 105 3 065 Särskilda högre utb.- kurserll Ant. elever. . . . . . . . . 122 _ _ 25 _ 28 32 _ 262 42 1 972 2 483 Hantverks- o. prakt. skolor......... ..... 1 _ _ _ _ _ 2 _ 7 _ _ 10 Ant. elever. . . . . . . . . 58 _ _ _ _ — 146 _ 411 _ _ 615

cost? u-S

c) Sjukvård Sjukhus ..... 9 4 _ 1 _ 1 _ _ 1 _ _ Ant. patienter. . . . . . 12 142 2 207 _ 3 727 _ 2 323 _ _ 1 152 _ 2 208 23 759 Polikliniker ......... 26 3 _ 8 _ 11 6 _ 15 15 15 99 Ant. patienter ...... 146 286 16 977 _ 21 510 _ 4 200 39 072 _ 115 573 32 720 90 574 466 912 Specialanslalter. . . . . . 12 _ _ _ _ _ 1 _ 2 _ _ 15 Ant. patienter. . . . . . _ _ _ _ _ _ 50 _ 102 _ _ 152 1 På grund av den inom FA rådande ordningen i vad gäller äganderätten till egendom (se sid.159), har merparten av detta samfunds fasta egendom kommit att redovisas på riksplanet. _ ” Utbildningen avser elever från samtliga nordiska länder. _ ” Drives med Sveriges frikyrkoråd som hu- vudman. _ ' Inkl. barnhem. — 5 Barnkoloni 5 man/år; drives men äges ej av SBUF. _ ' Ålder-domshem äges jämväl av lokala församlingar. _ 7 1 hem för missionärsbarn ingår. _ ” Huvudsakligen hospits, ungkarlshotell och slumstationer. _ ” Därav 1 sjömanshem. _ 1" Uppgif- terna rörande den yttre missionen hämtade från Svenska missionsrådets statistik (se tabell 25). _ 11 FA och MK gör sina insatser för den yttre missionen inom ramen för resp. samfunds internationella organisation, varför särskild redovisning för Sverige saknas. _ " Bl. a. pastors—, lärare- och sjukvårdsutbildning.

DE FRIA SAMFUNDEN (lokal-, distrikts— och riksplanen) Tabell 21. Anställda samt vissa ledaruppdrag

Samfund Anställda m. m.

FA | | MK | SAM SB

På lokalplanet verksamma Pastorer ............... 131 2225 Söndagsskollärare. . . . . . . 633 1 647 Ungdomsledaruppdrag. . . 324 1 070

På distriktsplanet verksamma Distriktsförest./-sekr. . . . . Ungdomssekreterare ..... Undervisningssekreterare . Söndagsskolsekreterare. . . Övriga anställda ........

På riksplanet verksamma Missionsförest./-sekr.. . . . . Söndagsskolsekreterare. . . Undervisningssekreterare . Ungdomssekreterare . . . . . Socialsekreterare . ....... Studentpastorer. . . . . . . . . _ Lärare...... . 105

därav vid: teol. seminarier . . . . . 16 folkhögskolor. . . . . . . 89 sjuksköterskeskolor

m. fl .......... . . . _ Övriga anställda. . . . . . . . 24 _ Missionärer (enl. tab. 25). 128 31

Redovisade direkt av samfundet.

I denna summa ingår även evangelister.

De av Metodistkyrkan anställda distriktsföreståndarna anses verksamma i central tjänst. Därav 21 deltidsanställda. Därav 18 deltidsanställda.

Därav 7 deltidsanställda.

Musikkonsulent.

Därav 44 deltidsanställda. Därav 106 deltidsanställda.

1" Avser lärare vid harnsköterskeskola.

" I denna summa ingår 2 lärare vid hemsysterskola som drives av Sveriges frikyrkoråd. " I denna summa ingår 9 pastorer anställda av ungdomsförbundet.

una—nanna

DE FRIA SAMFUNDEN (lokal-, distrikts- och riksplanen) Tabell 22. Ekonomiska uppgifter1

Ekonomiska uppgifter Samfund

(i 1 OOO-tals kr) EFS FB FA HF MK SAM SB SvF SMF | ÖM | P Summa

Lokalplanet Inkomster . lnsamlade medel”. . . . . . 3 350,2 206,9 4 191,8 943,8 1 551,6 1 777,2 6 600,2 245,1 16 396,8 4 990,0 16,742,6 56 996,2

därav för: församl. . . . . . . . . 906,3 88,2 2 255,6 363,4 960,5 759,2 4 039,7 113,5 10 703,4 2 476,1 6 496,6 29 162,5 inre missron. . . . . . 760,1 19,0 319,4 90,6 124,7 223,8 406,8 5,7 1 092,8 262,7 1 608,2 4 913,8 yttre mission. . . . 929,7 68,8 338,2 159,4 84,5 278,6 473,6 20,2 2 489,2 685,2 2 490,3 8 017,7 övriga ändamål. . 187,3 5,5 297,7 35,8 112,0 92,9 386,7 12,5 752,8 466,5 659,0 3 008,7 Gåvor o. donationer . . . 308,2 26,5 372,1 33,8 158,8 233,9 303,9 11,8 1 569,4 92,5 81,8 3 192,7 Försäljningsinkomster . 761,0 4,1 1 160,8 3 1 266,4 436,0 80,3 43,5 2 586,0 7,8 9,4 5 358,4 Bidr. av allm. medela . . 48,4 0,1 17,5 1,0 114,1 36,9 117,9 5,2 595,4 6 7 36,9 980,1 därav statliga. . . . . . 5,6 ,1 7,0 0 1 2,0 4,4 26,7 _ 179,1 4,5 13,5 243,0

» kommunala. . . 8,6 _ 10,5 0,9 2,8 9,8 23,7 5,2 247,8 4 1 20,8 334,2

Övr. inkomster (hyror, räntor etc.). . . . . . . . . 252,8 2,4 122,0 18,0 587,9 61,7 423,0 2,5 1 592,2 131,8 764,2 3 958,5

Summa 4 720,6 240,0 5 864,2 999,7 2 678,8 2 545,7 7 525,3 308,1 22 739,8 5 228,8 17 634,9 70 485,9

Utgifter Lönekostnader. . . . . . . . 584,4 56,2 1 968,9 271,4 785,6 598,1 2 140,2 118,2 6 342,4 1 340,1 3 539,2 17 744,4 Drifts- o. underhållsut-

gifter

för huvudkyrkan. . . . 702,8 22,7 — » övr. gudstj.rum . 58,1 0,6 0,4 ungdomsgårdar . 15,4 _ _ ålderdomshem. . . 12,7 _ — sommarhem. . . . 22,1 _ 1,5 övr. lokaler . . . . 16,8 — _ Summa 1 412,3 79,5 1 970,8 37

rooy—1 cav-cd'.— aa

645,2 240,6 1 124,2 6,7 2 455,6 542,2 1 283,5 7 116,8 60,1 2,3 124,9 _ 399,0 33,1 245,7 926,1 27,2 12,9 11,7 0,1 187,1 _ 0,3 257,9 321,4 — _ _ 335,2 _ _ 669,3 19,9 7,6 21,9 _ 252,2 3,0 16,7 345,4

120,9 4,5 94,7 _ 506,5 11,9 234,5 991,4

1 980,3 866,0 3 517,6 125,0 10 478,0 1 930,3 5 319,9 28 051,3

LÖQGÄ Ov—tv-c Qcaa

Tillgångar' Huvudkyrka, värde . . . 12 916,8 470,8 28 176,4 2 831,2 9 974,3 7 161,53 23 960,2 8 885,7 65 600,0 9 422,33 24 781,7 194 181,53 Övriga gudstj.rum, vär-

de. . . . . . . . . . . . . . . . . 1 064,6 51,8 50,0 112,8 766,8 309,5 3 030,2 20,0 11 365,7 1 393,55 5 215,0 23 379.9 Ungdomsgårdar, värde . 225—4,2 — 140,4 27,3 201,0 240,0 215,7 20,0 2 101,9 15,9 12,0 3 270,4 Ålderdomshem, värde. . 90,0 _ — _— 2 021,6 —— 18,9 _ 858,4 40,0 _- 3 028,9 Sommarhem, värde . . . 363,53 _ 72,9 27,5 300,4 296,9 348,7 15,0 3 742,0 138,1 220,0 5 525,4 Övriga lokaler, Värde . . 332,4 3,0 15,0 64,0 1 296,5 303,9 1 041,1 _ 8 484,3 878,1 1 420,9 13 839,2

Summa 15 051 9 525 6

Skulder

Huvudkyrka .......... Övr. gudstjänstrum. . . . Tlngdnmsgårdar ....... Ålderdomshem. . . . . . . . Sommarhem ....... . . . Övriga lokaler. . . . . . . .

Summa

Distriktsplanet Inkomster Kollekter.. Församlingsanslag . . . . Andra inkomster ...... Distr.ungd.förb. in-

komster. . . . . . . ..... Inkomster vid distr.- o. distr.ungd.gårdar . . . Distr.söndagsskolrådens och undervisn.nämn- dernas inkomster . . . Distr.kvinnorådens in- komster. . . .........

Utgifter Lönekostnader ........ Övriga kostnader för an-

ställda.........

Summa

Tillgångar.

Distriktsgårdar, värde. .

Distr.ungd.gårdar, värde. . . . . .

Summa

Riksplanet Inkomster lnsamlade medel för yttre mission . . . . » inre mission . » flyktinghjälp . . . . » övriga ändamål. . Donationer, testamen- ten o. dyl..........

2 538,0 84,0 239.4 15,5 71,3 85,4

580,7

35.0 28,3

2 528,0 236,3 11,1 1 9323 44,6 677,3 1 766,8 10,3 93,0

56,0 21,1

6 813,5 292,5 88,3 35,8 425,0

12 352,4 801.0

1 290,0 ]. OU'I,1 255,9 4 691,5 4 366,3 148,4

14,0 402,0

12 778,1 1 738,9

23,4 907,2

50 823,3 3 312,4 1 756,8 3 .se—1,9

501,0 7 237,8

3 033,6 1 171,1 759,0 893,3

46,2 33,7

4,4

644,0 100,9 8,9 75,8

49,5

5 429,6

72,3

1 947,2

law_o wool

10,0

7 655,1

123,4

33,2 137,1 166,1 24,9

7 033,1

20 997,9

509,3 228,8 523,1 515,6 556,5

10,8

7,0

4 930,7

15 447,0 67 186,2

2 111,2 1 025,9 1 575,6

822,7 739,9

15,2 7,0

2 907,7

575,8

43,2

6,2 _

7,5 337,3 — 134,8

239,5

6,2 1,1

484,7 216,5

62,8

2 351,1

697,1 154,4 210,9

71,2 16,8

6 297,5 1 911,6 413,1

619,0 636,5

7,5 472,1

150,0 172,2

7,3

231,0 276,3

279,3 240,0 851,5 346,3

1 614,8

88,0 85,0

2 324,7

346,3 3 405,8

636,5

2 475,4 1 205,1

23913 474,7

150,0 172,2 212,7 17,1 20,0 _ _ 809,2 281,9 1 010,3

40,0 438,5

231,0 625,9 228,9 3,3 25,9

91,3

276,3 156,2 297,3 15,2 949,1 444,4

17,7 531,2

133,3

240,0 850,2 499,3 99,7 20,9

1 961,1 3 327,5 1 605,4 75,5

53,0

428,0

85,0

1 585,6 241,7 5,0 80,6 3,5

3 752,1

13 364,5 5 587,8 246,5

1 771,3

1 614,8

Tabell 22. (forts.)

Ekonomiska uppgifter (i 1 OOO—tals kr)

Samfund

FB FA

HF

MK | SAM

SBI

SvF | 296

P Summa

Statliga bidrag för skolor........ . » soc. institutioner . » konferens— o. se- mestergårdar. . . . Landst.— o. kom. bidrag för skolor. .. » sociala institutio- ner............. » konferens- o. se- mestergårdar. . . . Övriga bidrag. . . . . . ..

Summa

Inkomster å missions- fältenB............. Därav bidrag av allm. medelo Utgifter Kostn. för anställd per- sonal.............. Utg. för skolor (drift- budget) ...... sociala institu- tioner (drift— budget). . . . .. konferens- o. semestergårdar (driftbudget)12

Summa

» »

Utg. för verksamhet utom landet”. .

Tillgångarl Fastigheter, värde därav skolor. . . . » sociala institu- tioner........

772,0

58,9 947,0

717,7

42,2 72,0 362,5

0,4 120,9

183,4 177,6 7,8

73,0 130,2 20,0

5,8 3,0

62,3

0,6 46, 1,7

— 52 705,4 _ 827,8

_ 3,0 _ '904,1 _ 1 502,0 _ 1,0 _ 7917,2

5 933,6 2 055,3

746,7

1 047,4 3 679,4

52,6

289,8 116,6 130,0 120,0

5 035,5

595,2

5 750,8

546,0

975,3

57,2

270,0

60,0 35,0

1 066,7

1 074,1

390,3

2 761,9

112,1

2 295,1

350,5 295,0 367,7 401,5

26,0 25,7

1 878,7

531,8

1099,4

480,4 317,0

173,9

66,2

109,3

10,0

6 701,5 2 710,0 2 355,0 2 837,1 2 935,5

108,7 800,5

2 136,6 362,6

92,9 86,4

632,3

55,0

2 900,0 29 445,4 _ 6 184,0

_ 3 619,6 _ 5 848,3

275,4 119 617,0 _ 9 246,3

_ 1 584,3

4 779,4 2 335,13 8 610,5 5 338,0

27,0

120,0 231,8 216,7 121,0

6 892,0 281,9 52 264,8 1 587,9 3 966,6

365,0 599,2

1 205,3 131,0

4 338,4 151,1 8 oss,7 1 890,0

513,4

820,9 949,1 1 507,8 544,0

50,0

896,8 772,5

4 989,6 1 045,0

457,9

185,5

7 017,5

140,0

6 681,8 3 371,4 14 620,3 4 477,3

190,0

773,7

1 379,6 2 8585 1 275,6

275,4 26 295,51 2 500,0 12 572,4

455,4 15102 063,1 455,4 13161 972,2

_ 5 465,9

konferens- o. semestergår—

dar". . . ...... _ _ 1 429,1 50,0 509,3 _ _ 37,5 2 436,0 161,0 4 622,9 Fonderade medel . . . . . 2 953,2 105,1 3 192,4 1 178,3 _ 551,6 2 573,0 3 880,0 5 550,7 76,8 _ 20 061,1

Summa 11563,7 321,8 55457,2 2383,6 8088,7 2059,4 7562,6 10897,5 20171,0 2935,3 455,4 122124,2 1 Redovisningen är ofullständig och upptager endast vissa poster. Redovisningen kan icke läggas till grund för bokföringsmässig ekonomisk bedömning. ” Specificering på olika ändamål saknas för en del av de insamlade medlen, varför summan av delposterna ej överensstämmer med totalsumman. 3 Uppdelning på bidrag av statliga och kommunala medel saknas för en del av de allmänna medel som redovisas, varför summan av delposterna ej överensstämmer med totalsumman. I de fall då beträffande fast egendom uppgift om taxeringsvärde ej funnits tillgänglig, har byggnads- eller inköpskostnad angivits. 5 I summan ingår 38 000 kr som avser Stockholms hemsysterskola, vilken drives av Sveriges frikyrkoråd. ' I summan ingår 10 000 kr som avser Stockholms hemsysterskola. 7 I summan ingår 10 700 kr som avser Stockholms hemsysterskola. 5 Uppgifterna hämtade från Svenska missionsrådets statistik, se tabell 25. ' Bidragen utgivna i de stater, där verksamhet bedrives. Avser endast ungdomsförbundet. I summan ingår 167 000 kr som avser Stockholms hemsysterskola. Avser även student- och seminaristhem. I summan ingår 228 000 kr som avser Stockholms hemsysterskola.

Utbildn.verksamh. Publikationer Anställda . Antal Därav Ekumemka ”ga" Antal Antal publi- Antal num- U 1 Antal hel- kurser deltagare katio- mer per år pp aga tällä tidsan- ner 5 a ** ställda Verksamma inom Sverige A. Sammarbetsorgan 1. Sv. ekumeniska nämnden ..... 5 120 1 4 800 5 _ 2. Sv. ekumeniska föreningen. . . . 6 c:a 10 000 _ _ — _ _ 3. Sv. ekumeniska kvinnoråd 2 c:a 30 _ — _ — _ 4. Sv. kristna ungdomsråd ....... 3 200 _ _ _ _ _ 5. Sv. söndagsskolrådet .......... _ _ _ _ _ _ _ 6. Samarbetsnämnden för kristet bildningsarbete ............. _ — _ _ _ _ _ 7. Sv. förenade kristliga lärarförb.. _ _ _ _ _ _ _ 8. Sv. missionsrådet ............. 2 55 1 4 1 300 2 _ 9. Sv. ekumeniska kommittén för mellankyrkliga frågor ....... _ _ _ _ _ _ _ 10. Kommittéerna för Sv. förenade student— och gymnasiströrelser — _ _ — _ — _ B. Kristen fostran och utbildning 11. KFUM:s riksförbund .......... 120 2 300 6 1_6 11 000 305 230 12. KFUK:s riksförbund ......... .. .. 1 10 4 000 — _ 13. Sv. kristliga seminariströrelse . . _ _ 1 7 4 500 1 _ 14. Förb. kristna seminarister och lärare ..................... 4 305 1 7 5 100 2 _ 15. Förbundet för kristen fostran . . _ — 1 . . 2 300 _ _ 16. Religionspedagogiska institutet. 3 80 _ _ _ 1 _ 17. Sv. bibelsällskapet ............ _ _ 1 1 5 000 _ _ 18. Stiftelsen Navigatörerna ....... 1 150 1 4 22 000 4 4 19. Förbundet för kristen humanism _ _ 1 1 1 200 _ _ 20. Förbundet soldaternas vänner . 1 30—50 1 4 1 500 8 8 C. Social verksamhet 21. De kristna samfundens nykter- hetsrörelse ................. 74 124 180 1 6 15 000 18 13 22. Sv. sällskapet för nykterhet och folkuppfostran ............. 1 40 _ _ _ _ _ 23. Förb. för kristet samhällsliv. . . . 1 110 1 10 2 000 _ _ 24. Kristet samhällsansvar ........ _ _ _ _ _ _ _ 25. S:t Lukasstiftelsen ............ 1 c:a 40 _ _ — 23 . 6 D. Ekumeniska yrkessammanslut- ningar 26. Resande köpmäns kristliga för- ening ..................... 8 1 4 2 000 1 _ 27. Samarbetsdelegationen för krist- na affärsmän och näringsid- kare, KAN-SAM och AKO. . . 2 4 1 000 10 6 Internationellt verksamma 28. Nordiska ekumeniska institutet 2 .. ' 1 10 500 3 3 29. Inomeuropeisk mission ........ 3 900 2 4 resp. 8—10 3 500 resp. 196 170 42 000 30. Sv. lokalavd. av International League for Apostolic Faith and Order ..................... _ _ _ — _ _ _ 31. Nordisk evangelisk mission bland Östeuropas folk ............ 5 125 1 6 1 000 3 2 32. Slaviska missionen ............ 8 . 2 4 resp. 11 4 000 resp. 18 11 6 500 33. Sv. mongol— och japanmissionen _ _ 1 12 7 250 14 14 34. Sv. missionen i Kina och Japan. 1 . . 1 12 3 100 14 12 35. Sv. lärares missionsförening. . . . 1 25 1 4 600 _ _ 36. Lärarinnornas missionsförening. 9 1 120 2 4 resp. 9 16 500 resp. 9 8 6 000 37. Kvinnliga missionsarbetare . . . 4 500 1 11 3 300 16 16 Summa 265 c:a 140 000 33 _ c:a 173 000 653 503

EKUMENISKA ORGANISATIONER Tabell 24. Ekonomiska uppgifter

Inkomster (i 1 OOO-tals kr) (i IT 333521”

Utgifter Skulder (i 1 000- (i 1 000-

Övriga . Övriga inkoms- tals kr) Fånga?- till gån g- tals kr)

ter ar

Ekumeniska organ Bidrag av allm. medel1

Kol- För"

saml.— lekter anslag

Verksamma inom Sverige A. Samarbetsorgan . Sv. ekumeniska nämnden ...... . Sv. ekumeniska föreningen ..... . Sv. ekumeniska kvinnoråd ..... . Sv. kristna ungdomsråd ....... . Sv. söndagsskolrådet ......... . Samarbetsnämnden för kristet bildningsarbete ............. . Sv. förenade kristliga lärarför— bund ..................... . Sv. missionsrådet ............. . Sv. ekumeniska kommittén för mellankyrkliga frågor ....... . Kommittéerna för Sv. förenade student- och gymnasiströrelser

. Kristen fostran och utbildning 11. KFUM:s riksförbund .......... 12. KFUK:s riksförbund .......... 13. Sv. kristliga seminariströrelse.. 14. Förb. kristna seminarister och

lärare ..................... 15. Förbundet för kristen fostran. . . 16. Religionspedagogiska inst ...... 17. Sv. bibelsällskapet ............ 18. Stiftelsen Navigatörerna ...... 19. Förbundet för kristen humanism 20. Förbundet soldaternas vänner. .

C. Social verksamhet 21. De kristna samfundens nykter- hetsrörelse ................. 22. Sv. sällskapet för nykterhet och tolkuppfostran .............

23. Förb. för kristet samhällsliv. . . .

24. Kristet samhällsansvar ........ 25. S:t Lukasstiftelsen ............

D. Ekumeniska yrkessammanslut- ningar 26. Resande köpmäns kristliga för- ening ..................... 27. Samarbetsdelegationen för krist- na affärsmän och näringsidka- re, KAN-SAM och AKO .....

Internationellt verksamma 28. Nordiska ekumeniska inst ...... 29. Inomeuropeisk mission ........

300 Tabell 24. (forts.)

Inkomster (1 1 OOO-tals kr) (i 171—ååå? ååå") Utgifter Skulder Ekumeniska organ .. Bidrag . i 1 000- . i 1 000- Kol— For- av _Övrlga (tals kr) Fastig- Övriga (tals kr) ] ekt er sam1.- allm mkoms- heter till- anslag ' ter gångar medel1 30. Sv. lokalavd. av International League for Apostolic Faith and Order ..................... _ _ — _ _ _ _ _ 31. Nordisk evangelisk mission bland Östeuropas folk ............ 24,8 _— — 19,1 38,2 — 15,7 _ 32. Slaviska missionen ........... _ _ — 204,1 309,1 _ 87,0 22,5 33. Sv. mongol- och japanmissionen _ _ _ 240,2 239,9 80,0 86,5 24,8 34. Sv. missionen i Kina och Japan _ _ _ 236,2 171,4 135,0 142,4 50,3 35. Sv. lärares missionsförening . . . 0,7 _ 16,2 15,5 17,3 50,5 4,0 22,5 36. Lärarinnornas missionsfören.. . . _ — _ 520,6 469,0 158,0 280,1 110.? 37. Kvinnliga missionsarbetare. . . . _ _ _ 333,7 212,6 64,2 201,9 146,3 Summa 854,9 0,1 410,0 4 878,2 6 106,8 5 123,4 | 3 734,1 6 364,23

1 Därest annat ej säges, utgöres bidraget av statsbidrag. _ * Kommunala bidrag. _ 3 Därav 113 700: — landstings- och kommunala bidrag.

YTTRE MISSION

Tabell 25. Allmän svensk missionsstatistik för är 1959 (bearbetning av bilaga till Svensk M issionstidskrift, 1960 nr 3 )

Personalia Församlingsvården och det evangeliska arbetet

Missionärer Inhemska arbetare Under året Vid årets slut

Missionsområde

ueBuumesm; ! 9131

.IOIIUIJUJE

elerg'l

-.repun Jana eidoa

Jerpmlg; eu aspar Ae u.!eq eldoq

Burusm Samuels epuemAslom

umq '; Joloqssuolä "1191 "19 JONES-91198 måumnesrg; epeupro -eq.xe 13811qu e.tpuv ! erpue qoo Jalseld

essep ! JaAejg mdgp lewv epeåmelaq -sp.IeAneu [en,uv Enlulapul swim Bulums amp-tennis man

"I

.rouuiAsnaqig muums 101111le

um

Svenska Kyrkans Mission 65 137 202 110 1 535 2 168 1 121 619 1 163 5 728 485 3 241 5 404 64 003 142 939 667 26 899 Sydafrikanska Unionen 17 40 57 24 253 998 10 28 _ 29 1 342 92 186 683 10 168 22 012 83 2 985 Sydrhodesia. . . . . . . . . . 22 46 68 9 337 786 327 133 _ 29 1 621 156 921 380 9 471 12 929 378 12 017 Ekvatorialafrika ;. "

(Tanganyika). . . . . . . 13 26 39 19 721 382 166 9 63 1 366 162 1 480 2 830 17 301 50 594 43 2 844 Sydindien. . . . . . . . . . . . 9 21 30 58 224 2 618 449 42 1 399 75 654 1 511 27 063 57 404 163 9 053 Hongkong............ 4 4 8 _ _ _ _ _ _ — _ _ — — _ _ _ _

N 6060

Evangeliska Fosterlands- Sliflelsen............. 43 85 128 82 972 39 266 82 _ 84 1525 112 3279 4535 55 480 90 733 286 13 660 Eritrea. . . . . . 8 12 20 18 4 2 41 12 _ 6 83 17 15 91 2 108 4 547 11 800 Etiopien. . . . . . . . . .. 14 28 42 11 81 _ 53 9 _ 37 191 35 4 587 1 533 7 018 6 455 Ekvatorialafrika (Tanganyika)a . . . . . Indien (Madhya

Pradesh) . . . . . . .... 6 16 22 14 32 37 49 51 — 33 216 21 36 137 2 608 5 108 39 2 246

10 H

29 444 39 855 _ 123 10 _ 8 1035 39 3224 3720 49231 74060 230 10159

Svenska Missionsförbundet 93 151 244 54 694 26 519 30 1 57 1 381 31 5 077 17 72 362 75 782 335 15 697 Ex—Belgiska Kongo o. Kongorepubliken. . . . 77 122 199 49 683 14 516 27 _ 55 1 344 17 5 017 — 71 775 75 047 298 14 191 Centralindien. . . . . . . . . 8 17 25 7 6 3 3 1 2 25 4 20 17 270 418 17 700 Japan. .. . . . . . . . . . . . .. 8 12 20 6 _ — _ _ 12 10 40 _ 317 317 20 806

Q' MN

& N

Helgelseförbundet. . . 30 550 26 241 55 8 9 _ 26 365 99 515 _ 6 237 6 192 123 7 208 Sydafrika och

Tanganyika. . . .

Japan...........

Formosa .

7 22 231 49 8 9 — 26 345 93 335 _ 5 408 5 423 101 5 908 9 4 1 1 — — _ _ 6 4 30 — 90 30 8 350 4 _ 9 5 _ — _ _ 14 2 150 _ 739 739 14 950

H

Svenska Alliansmissionen. Sydafrikanska Unionen Indien (West-

Kandesh) ........... Japan och Hongkong. .

Svenska Baptistmissionen . Ex-Belgiska Kongo. . . . Indien (Telugulandet)7 . Japan! ...............

Örebro M issionsförening. . Centralafr. republ. o. Kongorepubl ........ Indien med Nepal ..... Japan ................ Brasilien .............

Pingstväckelsens Mission . Ex—Belgiska Kongo. . . . Tanganyika ........... Sydamerika0 och

Mexico ............. Asien10 ............... Austr, Isr, Tanger,

Etiop, S-afr, Lib, Eur.

Missionssällskapet Bibellr. Vänner ............... Etiopien med Eritrea". Kenya ...............

Kvinnl. M iss.—arb. (Coach-Behar, Ind.). . . . Svenska Missionen i Kina och Japan ............ Svenska Jerusalems/'är- eningen ............... Svenska Israelsmissionen . Svenska Mongol- o. Japanmissionen ....... Metodistkyrkan i Sverige13 Frälsningsarmén" ....... Fribaptistsamfundet" ..... Slaviska Missionen. . . . . . Evangeliska Brödraför- samlingen ............. Nordiska Buddhistmis- sionen" ..............

159 38 31

36 20 34

QDN

97 41 20 12 24

293 86 65

46 47 49 17 11

30 21 24 67 "56

146

62 26 17 41

452 124 96

82 67 83 26 18 4 307 166 90

Qcca-|

493

361 361

207 158 12

31 1 680 846 148

412 187

87 26 19

6 403

1 031

43 18 11

244

1 28 84

32

100 72 28

3 305

22

in

29 12

1 659 70 16

564 535

29 861 226 60 19 56 7 645 1 906 246 4 847 437

209 175 113 62

20

ZS

15

288

19 838

330

GCD

2 943

734

29 23 2 152 2104 48 1 525

990 51 36 448

5 109 4 321 788

470 29 441

54 22 544

508 458

22

49 10 547

14 500

737 387

17 614 17 251

363

18 110 12 736 638 279

4 457 "77 426 40 131 4 323

(764014) 27 163

5 809

12

323

35

107 331 832

18 000 96 863 40 565 35 17 614 13 17251 10

363 3

18 075 159 12 736 15 603 15 279 39 '4 457 90 977 426 2 128 40 131 _ 4 323 _

(764014) 2 128 27 163 _

5 809 _ — 20 12 603 7 35 31

110 12

4 401 75 212 5 453 550 4 035

4 467 1 155 1 295 2 034 1 819

215 7 954 1 328 930 1 150 4 546 280 000 280 000

1 010 410 600

180 850 600

3 728

290 367 027

Tabell 25. (forts.)

Missionsområde

Undervisning och utbildningsarbete

Småskolor och lägre folkskolor

Högre (fullständi-

ga) folkskolor

Skolor för vuxna

Realskolor och läroverk

Antal

Elever

Antal

Elever

Antal

Elever

Antal Elever

Särskilda högre ut- bild- nings- kurser1 Elever

Hantverksskolor o. andra prakt. skolor Antal

Antal Elever

Svenska Kyrkans Mission ............ Sydafrikanska Unionen ............ Sydrhodesia ..................... Ekvatorialafrika (Tanganyika) ..... Sydindien ....................... Hongkong .......................

Evangeliska Fosierlands-Siiflelsen ..... Eritrea .......................... Etiopien ......................... Ekvatorialafrika (Tanganyika)? . . . . Indien (Madhya Pradesh) ..........

Svenska M issionsförbundet ........... Ex-Belgiska Kongo o. Kongo- republiken ..................... Centralindien .................... Japan ...........................

H elgelse/örbundet ................... Sydafrika och Tanganyika ......... Japan ........................... Formosa ........................ Svenska Alliansmissionen ............ Sydafrikanska Unionen ............ Indien (West—Kandesh) ............ Japan och Hongkong ............. Svenska Baptistmissionen ............ Ex-Belgiska Kongo ............... Indien (Telugulandet)" ............ J apanB ..........................

366 25 138 61 142 133 21 18 81 13 150 150

40 221 1 406 16 913 6 325 15 577

7 640 1 014 1 120 2 941 2 565

14 303 14 303

472

41 10 6

12 777

1 261 762 10 754

10 8.98 780

1 266 8 751 101 8 366 8 366

487 218 269

35 80 1

5 594 67 115 5 412

2018

106 623 1 289

692 113 160

74 245

122 14 56 33 19 262 262

1.91

61

Örebro M issions/örening ............. Centralafr. republ. o. Kongo- republ ......................... Indien med Nepal ................ Japan .......................... Brasilien ........................

Pingstväckelsens Mission ............ Ex-Belgiska Kongo ............... Tanganyika ...................... Sydamerika” och Mexico .......... Asien10 .......................... Austr, Isr, Tanger, Etiop, S-afr,

Lib, Eur .......................

M issionssällskapet Bibeltr. Vänner. . . . Etiopien med Eritrea12 ............ Kenya ..........................

Kvinnl. M iss.-arb. (Coach-Behar, Ind.) Svenska Missionen i Kina och Japan. . Svenska Jerusalemsföreningen ........ Svenska Israelsmissionen ............. Svenska Mangol- o. Japanmissionen. . . Metodistkyrkan i Sverige13 ............ Frälsningsarmén" .................. Fribaptistsamfundet15 ................ Slaviska Missionen ................. Evangeliska Brödraförsamlingen ...... Nordiska Buddhistmissionen16 ........

Tabell 25. (forts.)

Missionsområde

Sjukvård

Ekonomi (i sv. kronor)

Sjukhus

Polikliniker

Specialanstalter"

Innelig- gande Antal patienter Antal under året

Antal patienter under året

Antal be- hand- lingar

året

Antal Antal patienter under

året

Inkomster i hem— landet

Inkomster å fältet

Från egna kristna

Andra inkoms— ter

Summa

Utgifter från hem- landet och i hemlan-

det för missions-

arbetet

Svenska Kyrkans Mission. . . . . . Sydafrikanska Unionen ...... Sydrhodesia. . . . . . . ..... . . Ekvatorialafrika (Tangan-

yika) ..... ..... Sydindien ..... . ........... Hongkong. . . . . . .

Evangeliska Fosterlands— Stiftelsen ...... . ....... . . . . Eritrea. Etiopien ............... Ekvatorialafrika (Tangan- yika)3 ................ Indien (Madhya Pradesh).

Svenska M issionsförbundet. . . . . Ex-Belgiska Kongo o. Kongorepubliken. . . . . . . . . Centralindien. . . . . . ..... . . . Japan .....

Helgelseförbundet ............. Sydafrika och Tanganyika. . . Japan ..... Formosa ............ . . . . . .

Svenska Alliansmissionen. . . Sydafrikanska Unionen. . . . . . Indien (West—Kandesh) ...... Japan och Hongkong. . . . . . .

Svenska Baptistmissionen. . . . . . Eli-Belgiska Kongo. . . . ..... Indien (Telugulandet)7 ......

_,I

N NW!” NH

28 467 7 532 14 212

canon N

4 011 2 712

ION

12142

CQ 'OLQV mao

2 526 8 887 729

ml?” 010") N 1 152 15

H

1 152 14

1 3 727 8 1 3 727 8 1 2 323 1 2 323

N r—q

moll | 1

54 738 8 872 8 280 21 593 15 993

146 286 4 690 57 520

65 156 18 920

115 573 111 492 4 081

21 510 21 510

4 200 4 200

39 072 39 072

238 309 22 354 100 951

44 289 70 715

343 722 240 100 667 195 468 47 347 420 149 412 848 7 301

40 181 40 181 12 476 12 476

182 047 182 047

% v—l N

913 260 653 102 102

50 50

6 296 352

2 475 400

3 327 597

625 940 949 1.90 850 289

1 612 978 365 554 358 678

528 351 360 395 415 885 10 000 78 063 284 888 42 934 355 030 336 620 6 622 11 788

22 961 19 961 3 000 80 388 59 987

9 016 11 385

91 699 88 102

.37

3 556 258 832 287 1 246 577

746 475 730 919

1 639 514 262 000 441 045

764 716 171 753

2 354 983 2 353 491

892 600

34 277 34 277

270 175 245 675 23 900 600 440 200 440 200

5 169 236 1 197 841 1 605 255 1 274 826 1 091 314 2 055 3.99 272 000 519 108 1 049 604 214 687

2710 013

2 690 111 7 514 12 388 57 238 54 238 3 000

350 563 305 662 32 916 11 985 531 899 528 302

6 073 866

2 335 800

3 371 475

599 264 949 190 772 509

Örebro Missionsförening ....... 155 358 1 585 63.9 270 9.90 362 635 1 379 609 Centralafr. republ. o. Kongo— republ ................... 112 573 702 138 38 206 105 021 702 138 Indien med Nepal .......... 42 785 512 233 10 146 34 976 306 203 Japan ..................... — 150 105 14 243 14 243 150 105 Brasilien .................. _- 221 163 208 395 208 395 221 163

Pingstväckelsens Mission ...... 360 087 112 900 000 "2 600 000 Ex-Belgiska Kongo ......... 248 950 _ Tanganyika ................ 111 137 _ Sydamerika” och Mexico. . . . — _ Asien" .................... — — Austr, Isr, Tanger, Etiop,

S-afr, Lib, Eur ...........

M issionssällskapet Bibellr. Vänner .................... 660 216 406 500 415 400 660 216 Etiopien med Eritrea12 ...... _ 176 500 183 100 _ Kenya .................... _ 230 000 232 300 _

Kvinnl. Miss.—arb. (Cooch- Behar, Ind.) ............... 152 018 5 874 7 761 141 693

Svenska Missionen i Kina och Japan ..................... 236 198 _— — _ 171 230 Svenska Jerusalemsföreninyen. . 74 27 7 _ — _ 72 377 Svenska Israelsmissionen ....... 506 585 _ —— -— 454 386 Svenska Mongol- 0. Japan- missionen .................. 208 180 7 000 208 180 215 180 203 770 Metodistkyrkan i Sverige13 ...... 156 286 _ —— _ 151 121 Frälsningsarmén” ............ 281 96.9 — — — 281 969 Fribaptistsamfundet" .......... 212 700 17 155 99 520 116 675 231 800 Slaviska Missionen ........... 204 126 — — _ 309 067 Evangeliska Brödraförsamlingen 70 120 —— —— _ 70 073 Nordiska Buddhistmissionen" . . 83 657 _ — — 113 063

53 449 566 630 1 891 982 1 065 21 856 739 2 884 873 9 107 126 11 991 999 20 842 478

1 Bl. a. lärarseminarier, evangelist- och bibelskolor samt teologiska seminarier och prästkurser. * Spetälskehem, barnhem och liknande. ” Uppgifterna om församlingsvården och det evangeliska arbetet samt om skolorna avser hela Ubena—Konde-Kyrkan, således även de områden där Danska Missionssällskapet och Finska Missionssällskapet arbetar.

' Därav 12 från Danska och Finska Missionssällskapen.

5 Därtill 25 hemmavarande missionärer.

' Därav 3 anställda och underhållna av Finlands Svenska Baptistmission.

" Arbetet bedrives i samarbete med American Baptist Foreign Mission Society (ABFMS) och The American Baptist Telugu Mission. Ingen egen statistik föres.

" Arbetet bedrives i samarbete med ABFMS och The Japan Baptist Union. Siffrorna avser dock endast SBM:s eget arbete. (forts.)

__

" Den svenska Pingstväckelsens mission i Sydamerika bedrives i Argentina, Bolivia, Brasilien, Chile, Paraguay, Peru och Uruguay. Uppgifterna om antal nattvardsberättigade och döpta vid årets slut (varav 700 000 i Brasilien) är approximativa, varför de ej inräknats i slutsumman.

1” Arbetet bedrives i Indien, Pakistan, Ceylon, Thailand, Hongkong, Formosa och Japan.

11 Siffrorna härrör från år 1954 (nya uppgifter ej inkomna).

1” Då missionen huvudsakligen arbetar bland koptiska kristna, förekommer ingen egentlig församlingsbildning, följaktligen ej heller uppgifter

angående antalet kristna. " Arbetet bedrives i Afrika, Indien, Borneo och Sumatra. Då metodistkyrkan bedriver sitt arbete inom den internationella metodismen, kan inga

uppgifter lämnas för det svenska arbetet. " Arbetet bedrives i Afrika, Centralamerika med Västindien, Indien, Indonesien och Sydamerika. 15 Arbetet bedrives i Sydafrikanska unionen, Portugisiska Östafrika, Nordrhodesia och Hongkong. " Arbetet bedrives i Hongkong och Japan. Uppgifterna avser endast den svenska avdelningen.

NORDISK UDREDNINGSSERIE (NU) 1963

1. Bresunds-iorblndelun. 1. del.

2. Fiske och flottning 1 gränsvattnen mellan Fin- land om Sverige. :. Opprettehe av »Nordens Hus: 1 Reykjavik.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1963

Systematisk förteckning

(stin-orna inom klammer beteckna utredningarna nummer i den kronologiska förteckningen)

Justitiedeportementet

Utlännings tillträde till offentlig tjänst. [7] För-fattningsutredningen VI. Sveriges statsskick. Del 1. Lagförslag. [16] Del 2. Motiv. [17] Del &. Bi- lagor. [19] Bärgarlönens fördelning, sjöförklarlng m. m. [20] Förslag till lag om vissa gemensamhetsanläggningar m. m. [23] Traiikmäl. [27] Utsökningsrätt II. [28] Skadestånd I. [33]

Utrikesdepsrtementet

Ugiäestöryaltningens organisation och personal-

e ov.

Administrativ organisation ningen. [4] U-iänder och utbildning. [34] Kommersieut och handelspolitiskt utvecklingsbl- stånd. [37]

inom utrikestörvalt-

Försvarsdepartementet

Försvarskostnadema budgetåren 1963/67. [5] Försvar och tiskerinäring. [31]

Socialdepartementet

Den statliga konsulentverksamheten på socialvår- dens område. [80] Arbetstöreläggande. [38]

Finansdepartementet

Preliminär nationslbudget för år 1963. [8] Undersökning av taxeringsuttallet. [14]

Ecklesiastikdepartementet

En teknisk institution inom Stockholms universi-f

tet. [1] 1955 års universitetsutredning VII. 1. Universitetens

och högskolornas organisation och förvaltning. [9] ;

2. Universitetsväsendets organisation. [10] Utbildning av lärare för jordbruk och skogsbruk samt fortbildning av lärare i yrkesämnen. [13] 1960 års gymnasieutredning. 1. Vägen genom gymna- siet. [15] 2. Kraven på gymnasiet. [22] 1953 års utredning kyrka—stat. I. Religionens bety- delse som samhällsfaktor. [26] Kyrkor och sam- fund i Sverige. [39] Lärare på grundskolans mellanstadium. [35]

Jordbruksdepartementet Llsterlandets ålfisken. [32]

Hsudelsdepartementet Översättning av fördrag angående upprättandet av

Europeiska ekonomiska gemenskapen och tillhö- 3, rande dokument. [12] Papper och annan skrivmateriel. [25] Malmen i Norrbotten. [36]

Inrikesdepartementet Kommunalrtittskommittén

IV. Kommunaltörbun- '

dens lånerätt. [2] V. Kommunala renhållningsav- -j gifter. [29] Indelnings- och samarbetsfrågor i Göteborgs- och Malmöområdena. [6] Uppehållstillstånd m.m. för utländska studerande. 11 Sjukhus och öppen värd. [21] Mentelsjukhusens personalorganisation. Del. 1. In- tervju- och irekvensundersökningar m. m. [24]

IDUNS TRYCKERIAKTIEBOLAG, ESSELTE AB, STOCKHOLM 1963