SOU 1963:41
1960 års gymnasieutredning
N 4-0 (;(
nå (—
- CUL"
&( 4. IOTQ'
National Library of Sweden
Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012
Ecklesiastikdepartementet
SPECIALUTREDNINCAR OM CYMNASIET
1960. ÅRS GYMNASIEUTREDNING
III
Slorkholm 1963
v......— P:"?
13.
14. 16. 17. 19.
PPT'PP'PWP
OFFENTLIGA UTREDNINGAR 196 3
Kronologisk förteckning
En teknisk institution inom Stockholms universitet. Svenska Reproduktions AB. 114 s. E. Kommunalförbundens lånerätt. Idun. 44 s. 1. Utrikesiörvaltningens organisation och personalbe- hov. Idun. 90 s. U. Administrativ organisation ningen. Idun. 95 s. Försvarskostnaderna budgetåren 130 :. Fö. Indelnings- och samarbetsfrågor i Göteborgs- och Malmöområdena. Idun. 212 s. Utlännings tillträde till oB'entlig Reproduktions AB. 43 s. .Iu. Preliminär Fnationalhudget för år 1963. Marcus. IV + 97 s. . Universitetens och högskolornas organisation och förvaltning. Haeggström. 509s. E. Universitetsväsendets organisation Häggström. 190
E. U pehäilstillstånd m.m. för utländska studerande. I un 54 s. I. Översättning av fördrag angående upprättande av Europeiska ekonomiska gemenskapen och tillhö- rande dokument. Marcus. 2835. H. Utbildning av lärare för jordbruk och skogsbruk 581511 fårlblldning av lärare I yrkesämnen. Idun.
s. .
Undersökning av taxeringsutt'allet. Idun. 155 s. Fi. Vägen genom gymnasiet. Idun. 315 5. E. Sveriges statsskick. Del. ]. Lagfömlag. Idun. 206 s. u Sveriges statsskick. Del 2. Motiv. Idun. 522. s. Ju. Sveriges statsskick. Del 8. Utkommer senare. Sveriges statsskick. De14. Bilagor. Idun. 311 s. Ju.
inom utrikesförvalt-
1963/67. Idun.
tjänst. Svenska
20. 21. 23. 24.
25. 26.
. Kommunala renhållningsavgifter. Bärgarllöunens fördelning. sjöförklartng m. m. Idun 111 s ?ukhus och öppen vård. Idun. 486 s. 1. raven & gymnasiet. Idun. 367 s. + 12 s. 111. E Försla t 11 lag om vissa gemensamhetsanläggningat m.m. dun. 290 s. Ju. Mentalsjukhusens personalorganlsation. Del I. In tervju-Ioch frekvensundersökningar m.m. Idun 259 s. Pa per och annan skrivmateriel Kihlström. 7411. H Re iglonens betydelse som samhällsfaktor. AB Wil helmssons Boktryckeri. 211 s. E. Trailkmåi. Beckman. 237 s. Ju. Utsökningsrtttt II. Norstedt & Söner. 119 s. Ju. Beckman. 81 s. 1. Den statliga konsulentverksamhseten på socialvar- dens område. Beckman. 119s åågswlifö och Dskerlnäring. Norstedt & Söner. Llsterlandets ålfisken. Kihlström. 67 s. Jo Skadestånd I. Norstedt & Söner. 81 s. Ju. U- länder och utbildning. Idun. 201 8. U. Lärare på grundskolans mellanstadium. Idun- längsmed; Norrbotten. Svenska Reproduktions AB. s Kommersiellt och handelspolitiskt utvecklingsbi- stand. Idun 151 U. U. Arbetstöreläggande. Idun. 97 5. S. Utkommer senare. Utkommer senare. SpeEcIaIutredningar om gymnasiet. s. .
Beckman. 318 ]
Ecklesiastikdepartementet
SPECIALUTREDNINGAR
OM GYMNASIET
1960 ÅRS GYMNASIEUTREDNING
III
KI. BECKMANS TRYCKERIER AB
STOCKHOLM 1063
Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Ecklesiastikdepartementet
l direktiven till gymnasieutredningen riges olika problem, som utredningen i bör söka belysa genom särskilda undersökningar. I gymnasieutredningens 1 första och andra delbetänkanden Vägen genom gymnasiet (SOU 1963: 15) i och Kraven på gymnasiet (SOU 1963: 22) har redovisats två större under- ' sökningar, vilka i första hand behandlar elevernas respektive avnämarnas i syn på gymnasiets innehåll och utformning.
I det undersökningsprogrnm som utredningen hösten 1960 med veder- börligt tillstånd igångsatte ingick ytterligare pedagogisk—psykologiska och statistiska undersökningar med syfte dels att belysa hittillsvarande gymna- sieformers resultat och sätt att fungera, dels att ge informationer om gym- nasiets kvantitativa utveckling i framtiden. Gymnasieutredningen hur se- dermera fått tillstånd att utvidga undersökningsprogrammet för att ytter- ligare kunna belysa dels problemet om gymnasiets framtida dimensione- ring, dels frågan om sludiestödjande åtgärder.
Rapporterna över dessa undersökningar — summa-inlagt nio —— har sam-
lats i föreliggande betänkande Ill. Specialutredningar om gymnasiet.
De tre första rapporterna belyser från olika sidor studieresultaten i nu- varande gymnasieformer. ] de därpå följande två rapporterna behandlas ,_ mot bakgrund av utbildningen i gymnasiet — den fortsatta verksamhe- ten hos några stora grupper gylunasieutbildude, nämligen dels 1957 års
studenter, dels tre årgångar gymnasieingenjörer. Den sjätte rapporten utgör
en sammanfattning av en omfattande jämförande undersökning om under- visningen i matematik, fysik och mekanik vid tekniska gymnasier. En under— sökning om föräldrars och elevers attityd till studiegång av olika längd, avseende det allmänna gymnasiet, återges i den sjunde rapporten. De två sista rapporterna omfattar undersökningar som på olika sätt belyser fakto- rer av betydelse för gymnasiets kvantitativa omfattning.
Genom beslut den 6 maj 1963 erhöll gymnasieutredningen vederbörligt tillstånd att i tryck framlägga resultaten av dessa undersökningar.
Gymnasieutredningen får härmed vördsamt överlämna sitt betänkande III, Specialutredningar om gymnasiet.
Stockholm den 5 juli 1963.
Nils Gustav Rosén
Torsten Andersson Håkan Berg Folke Halden Lamelc Hulthén Mats Hultin Sigvard [Magnusson Olof Palme Lennart Sandgren Margareta Vestin
Birger Öhman
I nnehållsförteckning
. Studieresultat i gymnasiet av Göran Angsmark .
. En undersökning om kvarsittning och studieavbrott vid fackgymnasier av Yngve Norinder
. Underprestation i gymnasiet av Bengt Ahnmr= . Studentexamen — komplettering , högre studier av Klas Wallberg .
. Gymnasieingenjörcrnas arbetsuppgifter och syn på sin utbildning av Bir-
ger Bromsjö .
. Matematiken, fysiken och mekaniken i de tekniska gymnasierna av Bir-
ger Bromsjö .
. Elevers och föräldrars attityd till studiegångar av olika längd i gymna- siet av Bertil Särlvik
. övergången till fortsatt verksamhet efter genomgången försöksskola av
Klas Wallberg och Leif Gouiedo
.. Efterfrågan på gymnasieutbildning av Klas Wallberg och Per-Gunnar Cassel
83 121 159
197
225
259
285
295
DELl
Studieresultat i gymnasiet
Av Göran Angsmark
2. Allmän redovisning av individ- och klassundersökningarna 2.1. Individundersökningen: uppdelning av ele- vemn på vissa huvudgrupper
9.1.1. Totalt omfattar individundersök- ningen 4 282 elever, 2244 pojkar och 2 038 flickor. Förutom uppdelning efter kön har elever på gymnasier i Stock- holm och i Övriga Sverige i flera sam- manhang behandlats var för sig. Beträf- fande Stockholm är undersökningen to- tal, medan så inte är fallet för landet utanför storstadsregionerna. Vidare har skilts på gymnasier av olika typ: högre allmänna läroverk och kommunala gymnasier har förts till en grupp, för- söksgymnasier till en och privata gym— nasier till en. Med fördelning efter kön m-h typ av gymnasium erhålles följan— de sammanställning:
_ Pojkar Flickor Summa Högre aljm. läroverk och kom. gymn., Stockholm .............. 964 731 1695 Högre allm. läroverk och kom. gymn., övriga Sverige ........... 1022 974 1996 Privata gymnasier ........................................... 206 292 498 Försöksgymnasier ........................................... 51 41 92
2.1.2. En första presentation avstndie— framgången ges i de bifogade tabeller— na l A—D. Med uppdelning på ovan nämnda grupper samt med beaktande av ring i vilken intagning skett har elever-
na fördelats eftrr sludieresu/tatet pö föjande sött: studentexamen på normal tid, försenad studentexamen samt av- gång utan studentexamen. Ett mindre antal elever var på grund av kvarsitt—
ning i två ringar eller frånvaro något läsår kvar i gymnasiet vid insamlings- lillfället. Praktiskt taget samtliga gick i högsta ringen och har vid bearbetning— en av materialet förts tillsammans med elever som avlagt studentexamen med försening. Såväl absoluta som relativa siffror ges i tabellerna.
2.1.3. Den procentuella fördelningen på linjer (A : allmän linje, I. : latinlinje, lt=reallinje) vid intagningen är, som framgår av nedanstående tabell, mycket olika för pojkar och flickor (siffrorna avser elever i högre allmänna läroverk och kommunala gymnasier).
Stockholm Övriga Sverige A L R A L R
Pojkar 27,9 18,1 54,0 13,7 24,0 62,3 Flickor 29,2 43,3 25,5 22,7 48,7 28,5
[ övriga Sverige är allmänna linjer inte lika vanligt förekommande som i Stockholm, vilket förklarar de låga pro- centtalen. För pojkar dominerar real- linjen och för flickor latinlinjen.
För de elever som avlugl studentexa— men hur den procentuella fördelningen efter gren (soc : social, spr : språk- lig, ha : halvklassisk, he : helklassisk, bi : biologisk, ma : matematisk) vid densamma beräknats-:
soc ' spr ha he bi ma Stockholm: Pojkar 17,9' 11,4 13,6 2,5 25,2 29,4 Flickor 15,4 18,4 36.2 6.5 19.9 3.7
Övriga Sverige: Pojkar 15,0 5.4 14,8 5,1 28,4 31,2 Flickor 15,7 20,2 37,8 3.5 19,3 3,6
Latin- och reallinjens s.k. A-kombi- nationer har sammanförts med allmän- na linjens sociala och språkliga grenar.
Inom övriga Sverige medför den be- gränsade förekomsten av allmän linje
att latin- och reallinjens procenttal är lägre vid studentexamen än vid intag- ningen, medan summan av de sociala och språkliga grenarnas procenttal är väsentligt högre än allmänna linjens vid intagningen. 1 Stockholm föreligger vid gymnasierna full linjeuppsättning, var- för förhållandena där gestaltar sig nå— got annorlunda.
I Stockholm dominerar fyraåriga lin—. jer kraftigt. 887 pojkar och 657 flickor har intagits på fyraåriga linjer vid hög- re allmänna läroverk och kommunala gymnasier; för treåriga linjer är mot-' svarande siffror 78 resp. 73. Latinlin- jen saknas för pojkarnas del på det tre- åriga gymnasiet. Även på de privata gymnasterna i Stockholm har flertalet gått till fyraårigt gymnasium: 175 po'j- kar och 254 flickor mot 31 resp. 37 på det treåriga. I övriga Sverige är fördel- ningen jämnare, men där Överväger tre- åriga linjer: 374 pojkar och 440 flickor har intagits på fyraårigt samt 648 pojÄ kar och 534 flickor på treårigt gymna- sium. Försöksgymnasierna har endast treåriga linjer.
2.1.4. Flickornas studieresultat är ge- nomgående bättre än pojkarnas om man mäter med det relativa antalet som av- lagt studentexamen pä normal tid. i fråga om avgångna utan studentexamen föreligger däremotinga skillnader; poj— karna har i större utsträckning avlagt studentexamen med försening. Elever på allmänna linjen har på det hela ta- get haft mindre framgång än elever på övriga linjer. Gentemot förhållandet vid läroverk och kommunala gymnasier är resultaten vid de privata gymnasierna mindre goda. De fåtaliga eleverna vid försöksgymnasierna slutligen visar go- da studieresultat. ' Ovan givna sammanfattning av Siff-_ rorna i tabellerna 1 A—D är enbart av
beskrivande karaktär och gjorda kom- mentarer utgör inte uttalanden om verk- liga skillnader mellan kön, linjer etc. De olika grupperna är heterogena, d.v.s. skillnader i förutsättningar mellan dem föreligger t.ex. i fråga om tidigare skol- form, betyg från den avlämnande sko— lan och ålder. Konstaterade olikheter av angivet slag kan eventuellt endast spegla differenser i fråga om dessa senare för— hållanden. För att uppnå mera tillför- litliga slutsatser har inverkan av sådana snedvridande faktorer i görligaste mån eliminerats i den fortsatta analysen.
2.1.5. Framställningen anknyter i första hand till elever som intagits på högre allmänna läroverk och kommunala gym- nasier. Flertalet har kommit från real- skolor, femåriga eller fyraåriga (] någ- ra enstaka fall även treåriga). Över- gången kan ha skett från högsta eller näst högsta klassen. För flickorna till- kommer flickskola som en ofta före- kommande gymnasieförberedande skol- form. 1 nedanstående tablå är elever från fem- och fyraåriga realskolor för— delade efter de olika övergångsmöjlig- heterna:
Stockholm Övriga Sverige Pojkar Flickor Pojkar Flickor 45—1' 616 336 174 170 .*?—P 120 63 58 47 öl”—la 57 43 196 129 34—14 . 103 1 17 75 97 44—14 20 14 57 44 44—13 13 1 1 441 373 Summa 929 584 1 001 860
övergångsalternativen fördelar sig mycket olika mellan Stockholm och öv- riga Sverige. Tidigare har påpekats do- minansen av fyraårigt resp. treårigt gymnasium inom de två områdena. Även beträffande realskoleformerna är för- hållandena olika: i Stockholm kommer
flertalet elever från femårig realskola, medan i övriga Sverige fyraårig är van- ligast förekommande. Detta leder till två huvudformer för övergången: 45 14 i Stockholm och 44—13 i övriga Sve- rige.
Antalet flickor som övergått från klass 57 till 14 var i Stockholm 108 och i övriga Sverige 60. Genom jämförelse med tabellerna 1 A-—B framgår att en- dast ett fåtal elever kommit från annan gymnasieförberedande skolform än de här redovisade.
2.1.6. För att kunna undersöka vissa speciella frågeställningar måste mate- rialet fördelas på grupper, som är så homogena och likartade som möjligt med avseende på data om eleverna vid inträdet i gymnasiet. Hur långt denna spaltning skall gå är naturligtvis en av- vägningsfråga. I flera sammanhang kan det vara lämpligt att använda den ovan företagna uppdelningen efter övergångs- form från realskola till gymnasium. Det- ta medför emellertid att en del grupper blir för små för att tillåta någon närma- re analys. Vid behandlingen av olika problem kompliceras situationen ytter- ligare av de uppdelningar som kan bli aktuella, t.ex. efter linje och framgångs— grupper. Dessa förhållanden har med- fört att för flera av de studerade pro- blemen har framställningen i första hand inriktats på de två stora huvud- grupperna, övergång från 45 till 14 i Stockholm och från 44 till 13 i övriga Sverige. Det kan också påpekas att fle- ra av de små grupperna hänför sig till ovanliga studiegångar och utgörs av i hög grad sneda elevurval.
2.2. Klassundersökningen
En översikt av elevmaterialet från klassundersökningen med fördelning efter ring, linje och gren _ samt för
? l » l
högsta ringen kön — ges i tabell 2. Pri- vatister, elever vid tvååriga linjer och vissa andra speciella skolformer har ej medtagits. Det bör observeras att såväl elever som gått i respektive ringar förs- ta läsåret som kvarsittare är medtagna.
Studentexamensdelen omfattar 4560 pojkar och 4 145 flickor. Elever som av- bröt studierna efter skrivningarna ingår ej. Sättes dessa siffror i relation till medelfolkmängden i motsvarande ars- klasser erhålles per 1 000 jämnåriga c:a 94 pojkar och 88 flickor. Full jämvikt mellan könen har således ej inträtt.
Följande tabell anger den procentuel- la fördelningen efter linie vid student- examen.
soc spr ha he bi ma Pojkar 16,9 7,5 13,9 3,4 26,8 31,5 Flickor 15,4 18,3 39,0 5,4 16,9 5,1
Fördelningen på olika linjer och gre- nar är likartad den för individunder— sökningen.
3. Betygen i den avlämnande skolan
3.1. Betygen i realskolans näst högsta och högsta klass
3.1.1. För samtliga elever som tillhör individundersökningen har betygen i näst sista realskoleklassen insamlats. För elever som avlagt realexamen har även betygen i denna insamlats. l redo- visningen anges inte varje ämne för sig, utan en gruppering har företagits på föl- jande sätt: I. orienteringsämnen (kris- tendom, svenska språket och litteratu- ren, historia, geografi) ; II. språk (tyska, engelska); III. naturvetenskapliga äm- nen (matematik, fysik, kemi). För de så erhållna grupperna har betygssummor beräknats. Dessutom redovisas svensk skrivning och matematik för sig samt även den totala betygssumman, i vilken
ovan nämnda ämnen samt biologi ingar. Totalbetyget bygger således på 11 äm- nen. 6-gradig skala har använts (C = 0, BG:], =2,Ba=3,AB=4,a:5, A : 6).
Det bör framhållas att betygen avser elever som övergått till gymnasium och inte samtliga elever i motsvarande klas- ser. De bör därför inte ligga till grund för jämförelser mellan betygsnivaerna inom realskolor av olika slag och geo- grafisk belägenhet. Jämförelser i fråga om olika övergångsformer mellan Stock- holm och övriga Sverige måste ske med försiktighet på grund av de olika real- skole- och gymnasiealternativ som före- ligger med därav åtföljande selektions- förhållanden. En annan osäkerhetsfak- tor, som vidlåder studiet av betygen, utgörs av eventuellt varierande betygs— bedömning mellan olika enskilda real— skolor.
3.1.2. En sammanfattning av medelbe- tygen i näst sista klassen ges i tabell 3. Eleverna har förutom efter kön och gymnasiernas geografiska belägenhet uppdelats på fem- och fyraårig realsko- la samt på näst högsta resp. högsta av- gångsklassen. I tabell 4 anges för de elever, som avgått efter realexamen, dets medelbetygen i denna, dels ökningen i medelbetyg från näst högsta klassen. För att underlätta jämförelser har i ta- bellerna 3 och 4 för de olika ämnesgrup— perna angivits medelbetyg, uträknat per ämne i gruppen. För den totala be- tygssumman har en motsvarande divi- sion med antalet ämnen däremot inte företagits. Elever i Stockholm som övergått från klass 45 hade högre betyg än motsva- rande eIever i övriga Sverige, medan motsatsen var förhållandet för elever från klass 44 (i det senare fallet vare sig jämförelserna avser betygen i näst högs-
ta eller högsta klassen). Dessa två grup- per är ju de inom respektive område dominerande. I Stockholm var övergång från 44 mycket sällsynt. ÄVen för elever som från klass 34 övergått till fyraårigt gymnasium utfaller jämförelserna till övriga Sveriges fördel. Vad slutligen övergång efter realexamen på femårig realskola beträffar, var realexamensbe— tygen ungefär lika i Stockholm och öv- riga Sverige, medan i näst sista klassen för samma elever förelåg högre betyg inom det senare området.
Vid jämförelser mellan pojkar och flickor inom de olika realskoleformerna och geografiska områdena konstateras nära nog genomgående högre medelbe- tyg för flickorna utom i gruppen natur-' vetenskapliga ämnen och matematik, där pojkarnas värden i allmänhet ligger på en högre nivå.
Slutligen kan noteras att elever, som övergått till gymnasium efter realexa- men, i näst högsta klassen hade lägre betyg än de elever, som övergick redan efter denna. Detta förhållande är sär-. skilt markerat för elever från femårig realskola i Stockholm. I övriga Sverige föreligger samma situation även för ele- Vcr som gått i fyraårig realskola. Dessa skillnader i övriga Sverige i de genom- snittliga betygen mellan de elever, som avlagt realexamen och utgör en stor ma— joritet, och de elever. som övergått till gymnasium efter klass 34, är emellertid mindre än vid övriga jämförelser på denna punkt.
3.2. Realskolebetygen för elever intagna på skilda gymnasielinjer
De tabeller som kommenterats i 3.1. läg- ger tonvikten vid den avlämnande sko— lan. ] tabellerna 5 och li (pojkar res- pektive flickor) anges medelvärden av
tolalbetyget, betygssumman i främmanå
de språk och betygssumman i naturve—
tenskapliga ämnen med fördelning även efter fyraårigt och treårigt gymnasium och efter linje. För de två senare äm— uesgrupperna har __ liksom tidigare ,__ angivits medelbetyg uträknade per am- ne inom respektive grupp. Samtliga grupper har medtagits i dessa tabeller, men vid den ytterligare uppdelningen på linjer blir några grupper så små, att deras värden får mindre intresse. Vid jämförelserna bör uppmärksamheten så— ledes inriktas på de stora grupperna;
För totalbetyget gäller, att medelvär— det av detta är högre för elever som övergått till reallinje än för övriga ele- ver. I fråga om språken ligger betygen hos elever på allmänna linjen lägst, medan differenserna mellan latin— och reallinjernahgår åt olika håll och i flera fall, framför allt för de två stora grupÅ perna, är små. ] de naturvetenskapliga ämnena har naturligtvis elever som in- tagits på reallinjen de högsta genom- snittliga betygen. Mellan allmän och latinlinje föreligger härvidlag i Stock- holm inga skillnader, medan i övriga Sverige elever med lägre betyg i natur— vetenskapliga ämnen i större utsträck- ning gått tilllatinlinje. .
Som ett genomgående drag framträ- der att av de elever som övergått till gymnasium efter realexamen de som valt fyraåriga linjer har lägre betygs- medelvården än de som valt treåriga.
3.3. Betygen efter ålder vid intagningen i gymnasiet 3.3.1. Elever som intages i gymnasium från femårig realskola är normalt 15 år om intagningen sker på fyraårig linje från 45 och 16 år om den sker på treårig från 55. Vid övergång'från fyraårig real- skola är normalåldern vid intagning på fyraårigt gymnasium 16 år och på treå årigt 17 år. Normal studentexamensåh der för elever som kommit från femårig
. 1 l
realskola är 19 år och för elever som kommit från fyraårig 20 år. En del ele- ver övergår efter realexamen till fyra- årig linje och förlorar därigenom ett år. Flickor från kommunal flickskola har normalt samma ålder vid intagning på gymnasiet som elever från fyraårig real— skola. För individundersökningens ma- terial gäller följande normala födelseår för de olika formerna för övergång från realskola till gymnasium (som tidigare nämnts omfattar undersökningen intag- na på fyraårigt gymnasium hösttermi- nen 1955 och på treårigt höstterminen 1956).
relser har en sammanslagning till tre grupper företagits: de elever som är födda före det normala födelseåret be- tecknas överåriga och de som är födda efter detsamma betecknas underåriga. En del elever kan antagas ha över- gått från fyraårig realskola till femårig eller tvärtom, vilket t.ex. kan medföra att en elev som intagits på gymnasium från fyraårig realskola felaktigt beteck- nas som underårig. Det har emellertid inte varit möjligt att fullständigt under- söka skolgången i realskolan utan klas- sificeringen har fått företagas efter av- slutningsklassens skolform.
45—14' 1940 34—1| 1939 55—1| 1939 44—14 1938 .. 55__Is 1940 44—13 1939 3.3.2. For de två stora delgrupperna,
Avvikelser från den normala åldern vid intagningen beror på kvarsittning i den gymnasieförberedande skolan (sjukdom o.dyl. kan naturligtvis före- komma, men antalet sådana fall är litet) samt på att skolgången påbörjades vid sex års ålder.
l tabell 7 redovisas för de olika for- merna för övergång från realskola till gymnasium eleverna fördelade efter fö- delseår. Siffror i fetstil hänför sig till frekvensen för normal ålder för över- gångsformen i fråga. Vid åldersjämfö-
StOCkholm 45—14
45—14 i Stockholm och 44—13 i övriga Sverige, har undersökts eventuell ål- dersvariation i betygen från den gym- nasieförberedande skolan. I följande tabell anges antalet elever samt medel- värdena av totala betygssumman för de tre grupperna överåriga, normalåriga och underåriga (betygen avser av- gångsklassen, d.v.s. 45 resp. 44).
Elever som är överåriga har genom- gående lägre medelbetyg än de andra grupperna. Utom för flickor i övriga Sverige har de underåriga högre medel- betyg än de normalåriga.
Övriga Sverige Att—P
pojkar flickor pojkar flickor medel- medel- medel- medel- antal betyg antal betyg antal betyg antal betyg Överåriga ............. 122 34,75 41 35,78 87 36,73 40 37,75 Normalåriga ........... 414 37,56 239 37,96 279 39,19 261 40,28 Underåriga ............ 80 38,50 56 39,95 74 39,97 72 38.88
4. Framgången i gymnasiestudierna i relation till betygen i realskola
4.1. Frågeställning och metod Betygen i den avlämnande skolan är de viktigaste variablerna, som varit till- gängliga i undersökningen för att karak-
terisera elevernas förutsättningar för vidare studier. Det finns skäl att för- vänta, att visst samband föreligger mel- lan betygen vid avgången från realskola och studieresultatet i gymnasiet. Det är emellertid inte självklart att betygen i
varje enskilt ämne skall tillmätas sam- ma betydelse. Vidare kan det tänkas, att prognosvärdet hos ämnena är olika på de tre linjerna i gymnasiet.
Av praktiska skäl är det naturligtvis önskvärt att kunna använda en så en- kel funktion som möjligt av betygen i de enskilda ämnena. Totalsummebety— get, i vilket samtliga ämnen erhållit vik- ten 1, utgör det enklaste sammanväg- ningsförfarandet. Man kan emellertid fråga sig, om ett bättre prognosvärde möjligen kan erhållas med hjälp av nå- got annat, mera komplicerat, viktsys- tem, eventuellt olika sådana allt efter vald linje. I avsnitt 4.2. behandlas den- na frågeställning, varvid nedan beskriv- na förfarande använts.
Den särskiljande effekten hos betygen i ett visst ämne kan mätas med uttrycket (mg—m1)/s, där 1115; är medelbetyget för dem, som avlagt studentexamen på vald linje utan försening, ml medelbetyget för övriga elever och s spridningen för samt- liga elever inom gruppen i fråga. Vid jäm— förelser mellan olika ämnen har det ämne bästa särskiljande effekten, för vilket vär— det på den ovan definierade kvoten är störst. Om uppdelning på flera än två framgångsgrupper skett och således ett me- delvärde för varje sådan grupp föreligger, kan förfarandet generaliseras, varvid s.k. variansanalys kommer till användning. Även då studeras de inbördes relationerna mellan på visst sätt definierade kvoter.
När kvoter av ovan beskrivet slag före- ligger för mer än ett ämne, kan effekten av en sammanvägning studeras, varvid an— vändes vikter, som beräknats så att det nya uttrycket erhåller bästa möjliga sär— skiljande effekt. En sådan sammanväg- ning resulterar alltid i en högre effekt än den bästa av de ingående komponenternas.
Slutligen bör framhållas, att utbytet av dylika analyser är beroende av betygsbe- dömningen i de enskilda avlämnande sko— lorna på så sätt, att om denna varierar blir den särskiljande effekten lägre.
4.2. Analys av materialet För att i görligaste mån eliminera in- verkan av ovidkommande faktorer har
i första hand beaktats den i tidigare sammanhang (se 2.1.5.) företagna upp- delningen av elevmaterialet efter av- gångsklass i realskolan i kombination med intagningsring i gymnasiet. Analy- serna har utförts för de två huvudgrup- perna av elever, 45—14 i Stockholm och 114—13 i övriga Sverige.
Som tidigare påpekats har vid redo- visningen av betygen i realskola ämne— na sammanförts till vissa grupper (se 3.1.1.): orienteringsämnen, språk och naturvetenskapliga ämnen. Matematik och svensk skrivning har redovisats för sig. Beräkningarna i detta avsnitt avser betygen i avgångsklasserna, d.v.s. 45 respektive 44.
I första hand har med variansana- lytiskt förfarande undersökts skillna- derna i betyg mellan grupper med olika framgång i gymnasiet. Beräkningar har utförts för de olika ämnena eller äm- nesgrupperna. Eleverna har fördelats efter linje vid intagningen i gymnasiet och efter framgången i gymnasiestu- dierna. Gruppen studentexamen utan försening har uppdelats efter gren, var- vid de som bytt linje förts till en sär- skild delgrupp. I tabellerna 8 och 9 re- dovisas de ifrågavarande betygsmedel- värdena.
Det framgår att allmänna linjen i Stockholm uppvisar mycket små skill- nader i medelbetyg mellan de skilda framgångsgrupperna, medan för övrigt mellan betyg och framgång kan konsta- teras tydliga samband. Dessa framträ- der vid flertalet av de för olika linjer och ämnen/ämnesgrupper utförda be- räkningarna, men är naturligtvis av va- rierande styrka.
För den vidare analysen har stude- rats kvoten (mg—m1)/s på ovan i av- snitt 4.1. beskrivet sätt. Vid samman- vägningen av olika ämnesgrupper med- för detta vissa fördelar gentemot fort-
satt användande av den detaljerade upp- delningen på fem framgångsgrupper. Det visar sig att språken och de natur- vetenskapliga ämnena ger den högsta särskiljande effekten; den inbördes stor- leksordningen är något varierande mel- lan de olika jämförelserna. Oriente- ringsämnena har i allmänhet mindre betydelse.
Genom att på lämpligt sätt samman- väga språken och de naturvetenskapliga ämnena erhålles — i enlighet med vad som framhölls ovan i avsnitt 4.1. — ett uttryck med något bättre särskiljande verkan än vad som gäller för var och en av de två grupperna. Medtages även orienteringsämnena, uppnås en mindre ytterligare ökning av den särskiljande effekten.
Vid jämförelser mellan på sådant sätt erhållen sammanvägning av ämnesgrup- perna och totalbetyget avviker den se- nares särskiljande effekt i allmänhet föga från den förrns. Några nämnvärda fördelar torde därför inte stå att vinna genom att använda en mera komplice-
rad funktion av de enskilda betygen än totalsummebetyget. Förhållandena kan gestalta sig något olika på skilda linjer, men då prognosvariabeln helst bör vara densamma för alla linjer är totalsum- man att föredra. Totalsumman har ock- så stora fördelar ur praktisk beräk- ningssynpunkt.
4.3. Fördelningar efter framgång för elever i olika betygsklasser Inom de två i föregående avsnitt be- handlade övergångsformerna (45—14 i Stockholm och 44—13 i övriga Sverige) har eleverna fördelats på betygsklasser, varvid den totala betygssumman (11 ämnen) vid avgången från realskola an- vänts. För varje betygsklass har däref- ter uppdelning skett på följande tre framgångsgrupper: studentexamen utan försening (A), studentexamen med för- sening (B) och avgångna utan student- examen (C). Antal elever i de skilda betygsklasserna (n) samt de procen- tuella fördelningarna efter framgång i dessa redovisas i följande tabell.
Stockholm 45—1'
Betygs- Pojkar Flickor klass n A B (: 11 A B c 20—24 ......... —— — — — 2 100,0 — — 25—29 ......... 29 31.0 24,1 44,8 13 46,2 30,8 23,1 30—34 ......... 206 42,8 38,3 18,9 87 56,3 19,5 24,1 35—39 ......... 189 70,9 20,6 8,5 110 71,8 15,5 12,7 40—44 ......... 129 80,6 10,0 9.3 75 88,0 12,0 — 45—49 ......... 42 83,4 9,5 7,1 35 88,6 11,4 — 50—54 ......... 18 88,9 5,5 5,5 13 100.0 — — 55—59 ......... 3 100,0 — — 1 100,0 — — Övriga Sverige 44—I= Betygs- Pojkar Flickor klass 11 A B e 11 A B c 20—24 ......... 2 — 100.0 — 1 — 100.0 —— 25—29 ......... 43 27,9 30,2 41,9 21 33,4 38,1 28,6 30—34 ......... 81 18,5 46,9 34,6 64 44,3 28,1 26,6 35—39 ......... 111 54,9 29,7 15,3 97 57,7 17,5 24,7 40—44 ......... 103 83,5 9,7 6,8 95 82,1 10,5 7,4 45—49 ......... 69 91.3 7.2 1.4 68 91,2 1,5 7,4 50—54 ......... 28 100,0 — — 21 95,2 — 4.8 55—59 ......... 4 100,0 — — 6 100.0 — —
Praktiskt taget samtliga elever i de två högsta betygsklasserna (50—59) av- lade studentexamen på normal tid. Av de 35 eleverna i Stockholm har en för- senats och en avgått, och av de 59 i öv— riga Sverige har en avgått. För elever i lägre betygsklasser sjunker antalet med studentexamen på normal tid suc- cessivt. Avgången i de lägre betygsklas- serna är stor och som framgått i det närmaste obefintlig i de högre.
Sammanfattningsvis kan sägas att det föreligger ett klart positivt samband mellan betyg från realskolan och studie- framgång i gymnasiet. De jämförelser mellan pojkar och flickor som tabellen aktualiserar kommer att tagas upp se- nare.
5. Jämförelser mellan studieresultaten på skilda linjer
5.1. Frågeställning och metod 5.1.1. I den allmänna presentationen av materialet i individundersökningen be- rördes frågan om framgången i gym- nasiestudierna på de olika linjerna (se 2.1.4). I detta kapitel tas frågan upp till mera ingående analys. Vid redovisningen av de procentuel- la fördelningarna efter framgång på de tre linjerna kan konstaterade skillnader eventuellt bero på att förutsättningarna ej varit desamma för eleverna. I första hand bör betygen från den avlämnan- de skolan beaktas och i detta syfte har eleverna liksom i avsnitt 4.3. gruppe- rats i betygsklasser efter totalsummebe- tyget i avgångsklassen och inom varje betygsklass fördelats efter framgången. Härvid har i vissa fall gruppen student- examen på normal tid uppdelats i två: elever som alltid blivit direkt flyttade och elever som någon gång undergått flyttningsprövning.
5.1.2. För beräkningarna har använts den s.k. väntade fallens metod. Avsik- ten är att pröva hypotesen att det inte föreligger några skillnader i framgång mellan de olika linjerna för elever med samma betyg i den avlämnande skolan. Förfarandet går ut på att man utifrån antagandet om denna hypotes riktighet framräknar förväntade värden på anta— let elever inom de skilda framgångs- grupperna. Beräkningarna utförs för varje linje och inom var och en av de skilda betygsklasserna, varefter summe- ring över dessa senare sker. De på detta sätt erhållna förväntade frekvenserna kan så jämföras med de observerade.
I nästa avsnitt redovisas resultaten av beräkningar avseende jämförelser mel- lan linjer utförda med de väntade fal- lens metod. I tabeller presenteras för- delningar efter framgång, dels i form av observerade frekvenser, dels i form av förväntade under förutsättning att inga skillnader mellan linjerna förelig- ger. Dessa tabeller ger en sammanfatt- ning av beräkningarna, men av dem framgår inte om skillnaderna är statis- tiskt säkerställda. Förfarandet bör där- för lämpligen kompletteras med en sta- tistisk signifikansberäkning.
Härvid har använts det s.k. It?-krite- riet. För varje betygsklass beräknas ett X'Z—värde från fördelningarna efter fram- gång på de olika linjerna. Därefter kan — för betygsklassen i fråga — en bedömning av hypotesen att inga skillnader föreligger mellan linjerna ske. Eventuellt kan man även summera X2-värdena för de skilda betygsklasserna, varigenom erhålles en ny
2-storhet, som ger möjlighet att pröva hypotesen i form av ett sammanfattande test. En viss försiktighet bör dock iakttas vid detta förfarande.
5.2. Bearbetning av materialet 5.2.1. I följande tabell redovisas resul— taten av beräkningar enligt de väntade fallens metod för de två huvudgrupper-
na av elever (45—14 i Stockholm och /I—4—-13 i övriga Sverige). För de tre lin- jerna anges dels de observerade, dels de
Stockholm 45—14
Pojkar A obs ......... förv .........
L obs .........
förv .........
R obs .........
förv .........
Flickor A obs ......... förv .........
L obs .........
förv .........
R obs .........
förv .........
Övriga Sverige 44__Il
Pojkar A obs ......... förv .........
L obs .........
förv .........
R obs .........
förv .........
Flickor A obs ......... förv .........
L obs .........
förv .........
R obs .........
förv .........
Av tabellen framgår att för Stock- liolmsområdet och beträffande pojkar i övriga Sverige föreligger mycket god överensstämmelse mellan förväntade och observerade data. De sämre resulta- ten på den allmänna linjen försvinner när hänsyn tas till intagningsbetygen. Beträffande flickor inom övriga Sverige är resultaten på allmänna linjen och reallinjen något sämre och på latinlin- jen något bättre än de förväntade sedan eliminering av betygsolikheter skett. Latinlinjens företräde gäller i första hand beträffande elever som avlagt stu- dentexamen utan någon flyttningspröv- ning; i fråga om avgången är skillnader- na mindre. En signifikansberäkning vi- sar, att avvikelserna mellan observerade och förväntade värden inte är statis- tiskt Säkerställda.
förväntade värdena på antalet elever inom de olika framgångskategorierna.
Stud.ex. utan förs. Stud.ex. med förs. Avgått
flyttningSprövning
utan med 55 16 44 26 57 16 44 24 63 11 26 19 60 12 29 19 209 34 73 39 211 33 70 41 43 7 10 12 40 8 12 12 106 13 21 16 103 10 25 18 72 2 16 9 76 4 13 7 28 4 16 10 28 4 14 11 37 4 18 14 34 6 18 15 171 25 67 47 175 23 67 44 59 11 18 21 65 9 16 19 95 12 18 20 82 12 25 26 74 6 20 19 83 8 13 15
5.2.2. För några andra former för över- gång från realskola till gymnasium har utförts samma slags beräkningar som ovan. Antalet elever i flera av delgrup- perna är dock litet, varför bedömning- en måste ske med försiktighet. Elever med studentexamen på normal tid har inte uppdelats med avseende på even- tuella flyttningsprövningar. Resultaten framgår av tabell på omstående sida. För elever som i Stockholm intagits på fyraårigt gymnasium från klass 34 föreligger inga skillnader av betydelse mellan de olika linjerna. I övriga Sve- rige har två delgrupper undersökts, nämligen elever som från 45 övergått till fyraårigt gymnasium och från 55 till treårigt. För flickornas del konstateras god överensstämmelse mellan observe- rade och förväntade värden, medan
Studentexamen Avgått
med förs.
utan förs.
Stockholm 3|__I |
Övriga Sverige 45—14
Övriga Sverige 55_I$
pojkarna klarat sig något bättre på la— tinlinjen och något sämre på reallinjen än vad som kan förväntas sedan betygs- eliminering skett. Avvikelserna mellan de observerade och förväntade värdena är emellertid inte stora och de ger inte anledning att avvisa hypotesen, att framgången på de olika linjerna är den- samma.
5.2.3. Framgången på de olika linjerna har slutligen undersökts för ännu en grupp, nämligen flickor i Stockholm, vilka intagits på fyraåriga linjer från klass 57 i flickskola. Även här har en- dast tre framgångskategorier använts och följande frekvenser erhållits:
Studentexamen
utan med förs. förs.
25 26 28 28 20 20
Avgått
Överensstämmelsen mellan observe— rade och förväntade värden är god, d.v.s. några skillnader i framgången på
Studentexamen
utan med förs. förs.
Avgåu
8 9 9 9 10 8 2 32 10 4 30 13 20 21 12 17 22 9
7 16 3 6 15 3 17 79 14 19 80 14 29 37 4 28 37 3
12 26 7 16 23 11 5 21 10 9 23 10 44 18 33 12 36 17 34 9
vacuum-.: låmQäuö—M—n NU!—qu
de olika linjerna sedan betygsolikheter eliminerats kan inte påvisas.
5.3. Sammanfattning av resultaten De i detta avsnitt redovisade beräk- ningarna ger till resultat, att några stör- re skillnader i studieframgång mellan de olika linjerna inte föreligger efter eliminering av den selektiva effekt, som varierande betyg i den avlämnan- de skolan innebär. För elever, som i Stockholm övergått från fem- eller fyra- årig realskolas näst högsta klass till fyraårigt gymnasium, är överensstäm- melsen mellan de skilda linjerna myc— ket god. I övriga Sverige föreligger vis— sa smärre skillnader, som kan sägas in- nebära, att latinlinjen är något lättare och reallinjen något svårare, men ten- densen är svag.
6. Jämförelser mellan studieresultaten för pojkar och flickor
6.1. Bearbetning av materialet 6.1.1. Det har tidigare påpekats att flic- korna har bättre studieresultat än poj- karna. Emellertid har flickorna också
» 4 » » »
högre medelbetyg vid avgången från realskola. För de elevgrupper som be- handlades i föregående kapitel harmed hjälp av de väntade fallens metod ut- förts jämförelser mellan pojkar och flickor i fråga om studieframgång se-
dan betygsolikheter eliminerats. Nedan- stående tabell ger dels de observerade frekvenserna, dels de förväntade under förutsättning att inga differenser mel- lan könen föreligger inom de skilda be— tygsklasserna.
Studex. utan förs. Studer. med förs. Avgått
flyttningsprövning
utan med Stockholm Pojkar obs ........ 328 61 143 84 45—14 förv ........ 350 55 129 82 Flickor obs ........ 225 22 51 38 förv ........ 203 28 65 40 Övriga Sverige Pojkar obs ........ 236 33 101 71 44—13 förv ........ 246 34 87 74 Flickor obs ........ 229 29 55 60 förv ........ 219 28 69 57 Stockholm Pojkar obs ........ 8 30 32 34—14 förv ........ 9 2 9 28 Flickor obs ........ 10 31 24 förv ........ 9 32 28 Övriga Sverige Pojkar obs ........ 16 53 25 45—14 förv ........ 13 40 23 Flickor obs ........ 122 10 21 17 förv ........ 104 13 34 19 Övriga Sverige Pojkar obs ........ 1 1 61 29 55—18 förv ........ 13 59 32 Flickor obs ........ 8 29 20 förv ........ 6 31 17
Även efter det att betygsolikheter be— aktats, kvarstår vissa skillnader till flickornas förmån. Dessa är särskilt framträdande beträffande övergångsfor- men 45—14 i såväl Stockholm som övri- ga Sverige. För en grupp (55—13 i övri- ga Sverige) föreligger inga skillnader, medan mindre sådana i flickornas fa- vör noteras för de två resterande (34—I4 i Stockholm och 44—I3 i övriga Sverige) .
Olikheterna mellan könen berör i mindre utsträckning avgången och hu- vudsakligast de tre studentexamensgrup- perna. Flickorna har i större utsträck- ning gått genom gymnasiet utan förse- ning och utan flyttningsprövning någon
gång, medan pojkarna visat större benä- genhet att vilja gå om. Siffrorna skulle eventuellt kunna tolkas så att pojkarna är mera angelägna att avlägga student- examen och att en kvarsittning för dem spelar mindre roll. Med samma inställ- ning hos flickorna skulle deras av- gångsprocent möjligen ytterligare re- duceras.
6.1.2. Signifikansprövning av skillna- derna kan —— på samma sätt som i före- gående kapitel —— ske med användande av XZ-kriteriet (jfr 5.1.2.) Vid jämförel- ser i studieframgången mellan pojkar och flickor i samma betygsklass konsta-
teras i flera fall signifikanta skillnader till flickornas fördel. Nära nog genom- gående har flickorna i relativt större utsträckning än pojkarna avlagt stu- dentexamen utan försening och utan att någon gång ha undergått flyttnings- prövning. I fråga om fördelningen på de övriga framgångskategorierna är för- hållandet något varierande i de olika betygsklasserna. Sammanfattningsvis vi- sar de utförda signifikansberäkningar— na, att de ovan påpekade skillnaderna i studieframgång mellan pojkar och flickor är statistiskt väl underbyggda.
6.1.3. I detta sammanhang kan hänvi- sas till tabellen i avsnitt 4.3., där för de två stora övergångsformerna (45—I4 i Stockholm och 44—13 i övriga Sverige) angavs de procentuella fördelningarna efter framgång inom de skilda betygs- klasserna. I de lägre betygsklasserna är det procentuella antalet flickor som av— lagt studentexamen på normal tid större än motsvarande antal pojkar, medan i de högre betygsklasserna skillnaderna utjämnas. Ett studium av motsvarande tabeller för de övriga i detta avsnitt be- handlade övergångsformerna (med un- dantag av 55—13 i övriga Sverige, där inga skillnader mellan könen noterades) visar en likartad bild.
6.2.'_ Sammanfattning av resultaten Sammanfattningsvis kan sägas att flic- kornas studieframgång i gymnasiet även efter eliminering av betygsolikheter va- rit något större än pojkarnas, att skill- naderna i mindre utsträckning berört avgången och att de i första hand hän- fört sig till elever med lägre betyg vid avgången från realskola. I de individuel- la betygen finns en slumpkomponent. Det kan måhända förhålla sig så att pojkar, som råkat få högre betyg än de »är värda-, i större utsträckning än
flickor utnyttjar detta för att söka till gymnasium. Det relativa antalet gym- nasister räknat på det totala antalet ungdomar i motsvarande ålder är som påpekats tidigare (se 2.2.) något större bland pojkarna än bland flickorna.
7. Jämförelser mellan framgången i gymnasiestudierna för elever med olika studievägar i realskola och gymnasium
7.1. Frågeställningar 7.1.1. Den uppdelning på olika över- gångsformer från realskola till gymna- sium, som presenterades i avsnitt 2.1.5. och som låg till grund för jämförelser- na mellan linje och mellan kön i kapit- len 5 och 6, aktualiserar vissa fråge- ställningar. Ett sådant problem är jäm— förelse mellan fyra- och treårigt gym- nasium. Vidare har det sitt intresse att undersöka om några skillnader förelig- ger i studieframgången i gymnasiet för elever från de två realskoletyperna. Jämförelser av angivet slag är emel- lertid något vanskliga att utföra på grund av vissa selektionsfenomen och andra faktorer, vilkas innebörd är svå— ra att bedöma.
7.1.2. I Stockholm dominerar fyraåriga linjer och antalet elever på treårigt gymnasium är ringa, vilket försvårar jämförelser mellan de två gymnasiety- perna. I övriga Sverige har åtskilliga gymnasier enbart treåriga linjer, en del har linjer av båda slagen och vidare finns ett mindre antal med enbart fyra- åriga linjer. De enbart treåriga gymna- sierna finns företrädesvis på mindre orter och är i allmänhet små, medan de fyraåriga gymnasicrna merendels före- kommer i större städer.
Vid skolor med flera linjealternativ på både tre- och fyraårigt gymnasium
kan elever med bättre studieförutsätt- ningar i större utsträckning förväntas välja någon fyraårig linje. Vid före- komst av en linje på fyraårigt och en på treårigt gymnasium blir valsituatio- nen svårare, vilket komplicerar en be- dömning av selektionens inverkan.
Eliminering av betygsolikheter i den avlämnande skolan efter likartade rikt- linjer som tillämpats i kapitlen 5 och 6 kan tänkas avlägsna en del av svårighe- terna. Vissa förhållanden gör dock si- tuationen något oklar.
Elever som inte avser att söka till gymnasium efter näst sista realskole- klassen lägger måhända ner mindre ar- bete i denna klass än de som tänker söka. Betygen i denna klass är därför inte med säkerhet jämförbara mått på studieförutsättningarna i de båda grup- perna. Detta gör att betygseliminering efter betygen i näst sista realskoleklas- sen, där ju båda grupperna av elever har erhållit betyg, måste bedömas med viss försiktighet. Jämförelser som byg- ger på betygen vid avgången från real- skola, som alltså hänför sig till näst högsta resp. högsta klassen, är emeller- tid mindre lämpliga på grund av den högre genomsnittliga bctygsnivån i real- cxamensklassen.
I den mån dylika selektionsfenomen verkligen föreligger skulle de vid jäm- förelse mellan t.ex. övergångsformerna 45—14 och 55—13 innebära följande. Ef- tersom elever som tillhör den förra övergångsformen kan förväntas ha er- hållit genomsnittligt något högre betyg i näst sista realskoleklassen än de är värda vid jämförelse med elever som tillhör den senare övergångsformen, kommer vid fördelningen på betygs— klasser en del att hamna i för höga klasser. Detta får till följd att studie- förutsättningarna i de enskilda betygs- klasserna i verkligheten avviker något -jämförelser utförts mellan elever som
mellan elever inom de två övergångs- formerna. Vid betygselimineringen kommer det fyraåriga gymnasiet att missgynnas, och även om inga skillna- der mellan de två gymnasietyperna finns, kommer studieresultatet på det fyraåriga skenbart att framträda som sämre.
7.1.3. Det ovan förda resonemanget kan således influera på bedömningen av jämförelser mellan elever som övergått från 45 till 14 och från 55 till 13 samt mellan elever som övergått från 34 till 14 och från 44 till 13. I fråga om elever som intagits från olika typ av realskola kan naturligtvis samma selektionsfeno- men tänkas föreligga, men här tillkom— mer en annan svårighet, nämligen jäm- förbarheten av betygen i 45 och 34 samt 44 och 55. Det är framför allt vid jäm- förelser mellan elever från de två real- skoleformerna som detta problem upp- kommer.
Vid jämförelser mellan elever som in- tagits på en viss gymnasietyp från de två realskoleformerna kan eliminering företagas efter betygen i de klasser, från vilka övergången skett, d.v.s. 45/34 respektive 55/44. Vad som då jämföres är de två skolformernas betyg som mått på studieförutsättningarna i gymnasiet Om några skillnader i framgång konstav teras kan detta eventuellt bero på att betygen inte varit likvärda. Det kan emellertid också tänkas, att betygen ger uttryck för elevernas kunskaper och fär- digheter vid avgången från realskola ef- ter samma bedömningsgrunder, men att den ena av skolformerna ger ett bättre utgångsläge för gymnasiestudier. Tolk- ningen av eventuellt förekommande skillnader är således inte helt klar.
7.1./;. I de följande avsnitten har vissa
intagits på fyra- och treårigt gymnasium och mellan elever som avgått från fem- och fyraårig realskola. Bedömningen bör ske mot bakgrunden av de ovan an— förda reservationerna.
7.2.:Jämförelser mellan fyra- och treårigt gymnasium 7.2.1. För analysen har utvalts två nor- malgrupper, elever som från 45 i Stock- holm gått till fyraårigt gymnasium samt elever som från 44 i övriga Sverige gått till treårigt. För varje betygsklass har beräknats procentuella fördelningar över framgången. I de två grupperna är antalet elever så stort, att de beräk- nade procenttalen inte blir alltför osäk— ra. För att möjliggöra jämförelser med elever som övergått till gymnasium från 34 har för gruppen 44—I3 använts be- tygen i näst sista klassen.
Stud.ex. utan förs.
På angivet sätt har erhållits två system av relativa fördelningar över framgång- en inom skilda betygsklasser, ett för elever som övergått från femårig real- skola och ett för elever som övergått från fyraårig. Dessa fördelningar har därefter applicerats på betygsfördel- ningar för elever från fem- respektive fyraårig realskola tillhörande andra övergångsformer från realskola till gym- nasium. På detta sätt erhålles förvänta— de värden inom de olika framgångs- grupperna, vilka kan jämföras med de faktiskt observerade.
7.2.2. I nedanstående översikt gives re- sultaten av beräkningar utförda på ovan beskrivet sätt. Antalet elever som i Stockholm övergått från fyraårig real— skola till treårigt gymnasium är så litet att denna grupp ej medtagits.
Stud.ex. med förs. Avgått
flyttningsprövning
utan
Stockholm 55_18
Pojkar obs ........ förv ........
Flickor
Övriga Sverige 4 5__I |
Pojkar
Flickor
Övriga Sverige 55_13
Pojkar
Flickor
Stockholm 34—14
Pojkar Flickor
Övriga Sverige 34—14
Pojkar
Flickor
20 17
17
med Övergång från femårig realskola
6 16 7 15
6 11 6 9 16 17
10 13
53 43
21 29
11 19
61 53
29 23
8 15
realskola
30 25
31 18
Övergång från fyraårig
8 8
10
12 12
12 12
Antalet elever som i Stockholm in- tagits på treårigt gymnasium från klass 55 är ganska litet. De observerade frek- venserna i framgångsgrupperna avviker inte från de förväntade under förutsätt- ningen att framgången är densamma som för elever i övergångsformen 45—14.
Pojkar, som i övriga Sverige övergått från 55 till 13, visar bättre studieresultat än förväntat. För flickornas del är över- ensstämmelsen mellan observerade och förväntade värden bättre, men här går skillnaderna närmast i motsatt riktning. Dessa jämförelser avseende Övriga Sve- rige bör ses i relation till förhållandena för övergångsformen 45—14 inom sam- ma område. Här är för båda könen si- tuationen den omvända mot vad som gällde för övergångsfornlen 55—13. För pojkarna är skillnaderna inte så stora, medan för flickorna antalet studentexa- mina utan försening är högre än för- väntat.
Beträffande elever som övergått från fyraårig realskola till gymnasium är resultatet för pojkarna inom övergångs- formen 34—14 i övriga Sverige obetyd- ligt sämre än vad som kan förväntas uti- från hypotesen att samma framgångsför- hållanden skulle föreligga som för nor- malgruppen 44—13. För flickornas del är överensstämmelsen mellan observe- rade och förväntade värden god.
Elever som från 34 i Stockholm över- gått till fyraårigt gymnasium uppvisar, särskilt för pojkarnas de], sämre studie- resultat än vad de förväntade värdena ger vid handen. Det framgår också att för övergångsformen 34—I4 år fram- gången i Stockholm sämre än i övriga Sverige.
7.2.3. Av de utförda jämförelserna fram- går således att i övriga Sverige uppvisar de pojkar som övergått från högsta real- skoleklassen till 13 bättre studieresultat
än de som övergått från näst högsta klassen till I4. För flickor från femårig realskola är resultatet vid dessa jämfö- relser däremot bättre på det fyraåriga gymnasiet, medan flickor från fyraårig realskola inte uppvisar några skillnader i studieframgång på de två gymnasie- typerna.
I Stockholm framträder inga påtag- liga olikheter mellan fyra- och treårigt gymnasium. Inga jämförelser har kun- nat utföras för elever från fyraåriga realskolor på grund av det ringa antalet intagna på treårigt gymnasium från dessa. Däremot har konstaterats att stu- dieframgången för elever från 31' är dålig.
De utförda jämförelserna uppvisar en splittrad bild. Signifikansprövningar säkerställer inte de berörda skillnader- na. Med hänsyn härtill och till de i 7.1. diskuterade reservationerna måste frå- gan om skillnader mellan fyra- och tre- årigt gymnasium lämnas öppen. Det be- fintliga materialet tillåter inte slutsat- ser att skillnader föreligger mellan de två gymnasietyperna.
7.3. Jämförelser mellan elever från fem- och fyraårig realskola
7.3.1. I detta avsnitt jämföres studiere- sultaten för elever som gått på gymna- sium av samma slag men intagits från olika realskoleformer. Eliminering har skett av inverkan av betygen i de klas- ser i respektive realskoleform, varifrån avgång skett. Beträffande de tolknings- svårigheter som föreligger hänvisas till kommentarerna i 7.1.3. Fördelningarna efter framgång för de skilda betygsklasserna inom normal- gruppen 45—I4 i Stockholm har applice- rats på betygsfördelningarna i gruppen 34—14 inom samma område. Samma för- farande har tillämpats beträffande framgångsfördelningarna för normal-
gruppen 44—I3 inom övriga Sverige med avseende på gruppen 55—13 inom detta område. I det senare fallet har
betygen i realexamensklassen använts.
7.3.2. Resultaten av de utförda beräk- ningarna redovisas i följande tabell.
Stud.ex. utan förs. Stud.ex. med törs. Avgått
flyttningsprövning
utan med Stockholm Pojkar obs ........ 8 30 32 3'-—-l4 förv ........ 10 25 19 Flickor obs ........ 10 31 24 förv ........ 10 20 16 Övriga Sverige Pojkar obs ........ 11 61 29 55—13 förv ........ 16 58 46 Flickor obs ........ 8 29 20 förv ........ 12 23 25
I tidigare sammanhang har påpekats de svaga studieresultaten för elever som i Stockholm övergått från klass 34. Av ovanstående jämförelser framgår att dessa elever lyckas sämre än elever i motsvarande betygsklasser som över- gått från klass 45. Pojkar som i övriga Sverige intagits i 13 efter realexamen på femårig realskola klarade sig något bättre än de som avlagt realexamen på fyraårig realskola. För flickor förelig—
ger inom denna grupp däremot inga skillnader.
Jämförelser mellan elever som inta- gits från de två realskoleformerna kan även ske för de elever i övriga Sverige, som övergått till fyraårigt gymnasium. Beräkningar har utförts enligt de vän— tade fallens metod på samma sätt som vid jämförelserna mellan linjer och mel- lan kön i tidigare kapitel. Följande vär- den har erhållits.
Studer. utan förs. Stud.ex. med förs. Avgått flyttningsprövning utan med 45—l4 Pojkar obs ................. 80 16 53 25 förv ................. 7 9 1 7 50 28 Flickor obs ................. 122 10 21 17 förv ................. 1 15 13 22 20 (%*—14 Pojkar obs ................. 43 7 1 2 13 förv ................. 44 6 1 5 10 Flickor obs ................. 61 11 12 13 förv ................. 68 8 11 10
Överensstämmelsen är tämligen god mellan observerade och förväntade vär- den, även om för flickornas del något bättre värden noteras för elever från femårig realskola.
7.3.3. De utförda jämförelserna mellan elever från fem- och fyraårig realskola
visar att, sedan eliminering av betygens inflytande skett, i inga fall differenserna är till den fyraåriga realskolans fördel. Vissa skillnader i den femåriga real- skolans favör har konstaterats, men de är inte genomgående och slutsatserna bör präglas av försiktighet.
8. Privata gymnasier och försöksgym- nasser
8.1. Privata gymnasier En första presentation av studiefram- gången på de privata gymnasierna har givits i tabell 1 D. Undersökningen om- fattar sådana gymnasier i Stockholm men inte utanför Stockholm. Det påpe- kades att studieresultaten är sämre vid de privata gymnasierna än vid de all- männa läroverken och kommunala gymnasierna. Emellertid är betygsnivån
Med eliminering av betygsolikheter har jämförelser avseende studieresulta- tet mellan allmänna och privata gymna- sier utförts för elever från 45 till I4 samt för flickor från 57 till 14. Eleverna har fördelats på betygsklasser och därefter har beräknats förväntade värden i de skilda framgångsgrupperna, om samma procentuella fördelningar på dessa gäl- ler för de privata gymnasierna som för de allmänna. I nedanstående tabell re- dovisas de förväntade och de faktiskt
för elever som intagits i de privata gym- observerade frekvenserna för över- nasierna lägre. gångsformen 45—14. Stud.ex. utan förs. Studex. med förs. Avgått flyttningsprövning utan med Pojkar obs ........................... 32 6 48 30 förv ........................... 40 12 31 32 Flickor obs ........................... 38 7 12 22 förv ........................... 38 11 16 14 Det; framgår att studieresultatet är Pojkar Flickor något sämre på de privata gymnasierna A B 518 A R S=a än på de allmänna även sedan betygs- Enhetsskola 10 25 35 18 8 26 olikheter eliminerats, men materialens Realskola 10 6 16 11 4 15 litenhet gör att inga alltför säkra slut- Summa 20 31 51 29 12 41 satser kan dragas.
För flickor som intagits från femte klassen i sjuårig flickskola föreligger smärre olikheter till de privata gymna- siernas fördel men dessa är inte statis- tiskt säkerställda. Över huvud taget till- låter materialet inga preciserade slut- satser angående skillnader mellan all- männa och kommunala gymnasier.
8.2. Föreöksgymnnsier Antalet elever vid försöksgymnasierna är alltför ringa för att möjliggöra några mera detaljerade slutsatser. Med hän- syn tagen till den avlämnande skolans typ fördelar de sig sålunda.
Medelbetygen i den avlämnande sko— lans avgångsklass är betydligt högre för elever från enhetsskola än från real- skola:
Pojkar Flickor A R A R Enhetsskola 43,50 43,80 42,28 46,38 Realskola 38,50 38,65 34.28 44.50 Studi eresultatet är som tidigare nämnts jämförelsevis gott för eleverna på försöksgymnasier. De procentuella fördelningarna på framgångsgrupper är likartade för elever från enhetsskola och från realskola. Då betygen inte är jämförbara i realskola och enhetsskola kan emellertid inga jämförelser göras.
Materialet är för övrigt så litet att man i vilket fall som helst inte får pressa det alltför hårt.
9. Betygen i gymnasiets olika ringar
I materialet till individundersökningen ingår betygen vid avgången från gym- nasiet, däremot inte vid de skilda läs- årens slut. Underbetygs förekomst har emellertid registrerats under hela stu- dietiden och behandlas i kapitel 11. Längre fram i kapitel 9 tas student- examensbetygen upp till behandling. Först ges, med data från klassunder— sökningen, en redogörelse för betygen i gymnasiets olika ringar.
9.1. Klassundersökningen: allmän beskrivning av betygen i gymnasiet
9.1.1. Som tidigare nämnts föreligger för klassundersökningen uppdelning på kön endast beträffande studentexamens- delen, varför jämförelser mellan betygs- nivåerna för pojkar och flickor måste begränsas till denna. De betygsfördel- ningar som utgör materialet omfattar samtliga elever i avdelningarna, varför särskiljning på elever som gått ett eller två år i samma ring ej kan ske. Selek- tionsfenomen av det slag som behand- lats i tidigare kapitel kan inte beaktas. Det är i form av allmänt beskrivande data avseende ämnenas betygsnivå, un- derbetygsfrekvens o. dyl., som förelig- gande uppgifter har sitt intresse.
9.1.2. Tabellerna 10—11 anger medel— betygen för samtliga elever i de skilda ämnena vårterminen 1960. Uppdelning på ring, linje och gren har skett. I ta- bell 10 redovisas uppgifterna för stu- llcntexamensmaterialet med uppdelning på pojkar och flickor, medan tabell 11 hänför sig till de övriga ringarna. En-
dast ämnen som är obligatoriska på stadierna i fråga har här medtagits. Be- träffande antalet elever, som medelbe- tygen bygger på, hänvisas till tabell 2. Liksom vid behandlingen av betygen i den gymnasicförberedande skolan har G-gradig skala tillämpats (se 3.1.1.).
I tabell 10 har vidare angivits sprid- ningarna i betygen i de olika ämnena. Härvidlag har ej uppdelning på gren företagits utom beträffande matematik och biologi, i vilka ämnen kursinnehål- let varierar mellan de skilda grenarna.
Studentexamensdelen kommenteras i avsnitten 9.1.3.—1.7. I 9.1.3. jämföres de olika grenarna med varandra, i 9.1.4. behandlas skillnader mellan pojkars och flickors betyg, i 9.1.5. beröres sprid- ningarna, i 9.1.6. och 9.1.7. slutligen kommenteras kortfattat betygen i äm— nen, som inte är obligatoriska. Betygen i lägre ringar än den högsta behandlas i avsnitt 9.1.8.
9.1.3. Inom latinlinjen är betygen på den helklassiska grenen väsentligt hög- er än på den halvklassiska. Engelska av- viker från denna allmänna bild; för pojkarna föreligger inga skillnader och för flickorna noteras i detta ämne de lägsta differenserna. I latin är, framför allt för flickorna, avvikelserna mycket stora mellan de två grenarna. Mellan den allmänna linjens grenar är skillnaderna i medelbetyg små för samtliga ämnen utom engelska. I detta ämne ligger elever på den språkliga gre— nen klart bättre till, medan i geografi en svag tendens i den sociala grenens riktning föreligger. Övriga små diffe— renser är, förutom i svensk skrivning, företrädesvis till den sociala grenens fördel.
På reallinjens två grenar är matema- tikkurserna ej desamma, vilket gör jäm- förelser meningslösa. För de två andra
i !
realämnena framträder emellertid stora skillnader till den matematiska grenens fördel. Detta gäller i särskilt hög grad fysiken. I engelska noteras en svag ten- dens i den matematiska grenens rikt- ning.
Fem ämnen är gemensamma på samt- liga grenar: svensk skrivning, svenska språket, kristendom, historia och eng- elska. Utom i engelska har elever på den helklassiska grenen bättre betyg än elever på de övriga grenarna. Mellan dessa föreligger smärre differenser av varierande riktning, dock framträder inga systematiska olikheter. I engelska ligger den sociala grenen genomgående lägst och reallinjens elever har lägre medelbetyg än latinlinjens.
I filosofi framträder inga skillnader mellan den allmänna linjen och latin- linjens halvklassiska gren, som i franska vidare ligger avsevärt högre än den språkliga grenen. I matematik slutligen har den biologiska grenens elever be- tydligt högre genomsnittsbetyg än den sociala grenens.
9.1.4. Beträffande betygsnivåerna för pojkar respektive flickor kan följande framhållas. I engelska, tyska och frans- ka utfaller nästan alla jämförelser till flickornas fördel och genomsnittligt lig- ger dessas värden c:a 0,3 betygsenhe— ter högre per ämne. Även i grekiska lig- ger flickornas värden högre, medan i latin dylika skillnader endast förekom- mer på den helklassiska grenen. I svens- ka språket är också flickornas medel- betyg c:a 0,3 enheter högre, medan i svensk skrivning, liksom i filosofi, inga systematiska avvikelser i relation till pojkarnas framträder. I historia och geografi är å andra sidan pojkarnas värden något högre. I matematik fram- träder inga större skillnader medan i fysik och kemi pojkarna ligger bättre
till, framför allt i fysik, där avvikelsen är c:a 0,8 betygsenheter.
Av de ämnen, som läses på samtliga linjer, har flickorna högre medelbetyg i kristendom, svenska språket och eng- elska (framför allt i de två senare), pojkarna högre i historia (där skillna- den dock genomsnittligt endast är 0,13), medan i svensk skrivning inga avvikel- ser mellan könen konstateras.
9.1.5. Spridningarna är för samtliga ämnen större i pojkarnas betyg än i flickornas; flera av differenserna är dock små. De största spridningarna fö- religger i latin på latinlinjen och fysik på reallinjen. Spridningarna är större i de främmande språken och de natur- vetenskapliga ämnena än i övriga äm- nen.
9.1.6. Redogörelsen i detta avsnitt har hittills omfattat ämnen, som är obliga- toriska på grenarna i fråga. På vissa grenar kan något eller några ämnen lä- sas frivilligt. Elever som väljer ett fri- villigt ämne kan förväntas utgöra ett positivt urval. Jämförelser med elever på grenar där ifrågavarande ämnen är obligatoriska är emellertid i flera fall utan intresse på grund av olika kursin- nehåll.
Några jämförelser är dock möjliga, , nämligen för filosofi på reallinjen gent- emot övriga linjer, för biologi på latin- linjen, språkliga och matematiska gre- narna gentemot sociala grenen samt för tyska på halvklassiska grenen gentemot språkliga grenen. Dessa jämförelser ut- faller i allmänhet till de elevers fördel, vilka läser ämnet frivilligt.
9.1.7. Vid vissa gymnasier kan elever— na på språkliga och halvklassiska gre- narna utbyta franska mot spanska. An- talet elever som läst spanska var på
språklig gren 124 pojkar och 186 flic- kor samt på halvklassisk gren 91 pojkar och 210 flickor. På den senare grenen ligger medelbetyget i spanska ungefär en halv betygsenhet högre än i franska, medan på den språkliga grenen diffe- renserna i medelbetyg mellan ämnena är små.
9.1.8. Beträffande betygen i näst högsta ringen gäller att de genomgående ligger på en lägre nivå än i högsta, men att deras inbördes relationer företer en bild likartad den som kommenterats för högsta ringen. Den helklassiska grenens högre betygsnivå gentemot den halv- klassiskas understrykes även i franska, där en differens på c:a 0,7 enheter fö- religger. Elever på språkliga grenen har anmärkningsvärt lågt resultat i det- ta ämne; medelbetyget ligger lägre än för någon av de andra grenarna. I det ogrenade gymnasiet föreligger i allmänhet inga större skillnader mellan de olika linjerna. Latinlinjens elever har något högre genomsnittsvärden för språken, kristendom och historia, me- dan reallinjens elever har en motsva- rande ställning vad avser de naturve- tenskapliga ämnena. Allmänna linjens medelbetyg ligger lägre än de övriga linjernas. I matematik är differenserna ganska stora mellan reallinjen och all- männa linjen (c:a 0,4 enheter). Mellan de olika ringarna I4, II4 och 13 föreligger inte heller några större skillnader i be- tygsnivå. Denna är i allmänhet något lägre än i näst högsta ringen.
9.2. Klassundersökningem jämförelser mellan vissa delgrupper inom studentexamens- materialet
9.2.1 . Redovisningen av betygsmedel- värdena från klassnndersökningen av- slutas med en uppdelning av de allmän- na läroverken och kommunala gymna-
sierna efter geografisk belägenhet, var- vid riket indelats i fem områden: 1. Stockholm, 2. Stockholms län och Uppsala, 3. Malmöhus län, 4. Göteborgs— området, 5. riket i övrigt. I område 5 har flertalet gymnasier sitt eget upp- tagningsområde, varigenom konkurrens mellan olika skolor torde förekomma endast i ringa utsträckning. I områdena 3 och 4 föreligger däremot relativt sto- ra valmöjligheter. Redogörelsen i detta avsnitt avser betygen i studentexamen.
9.2.2. I tabell 12 redovisas för de fem gemensamma ämnena samt för matema- tik och fysik på reallinjen betygsmedel- värden för de 5 områdena. Genomsnitt- ligt ligger Stockholmsområdet högst och område 5 lägst. Detta gäller i särskild grad realänmena. I tabell 13 har ovan behandlade ma- terial uppdelats på fyra- och treårigt gymnasium. I tabellen ges antalet elever samt summan av medelvärdena i dels de fem gemensamma ämnena, dels i matematik och fysik. Inom varje områ- de ligger medelbetygen lägre för det treåriga gymnasiet. Skillnaderna sam- manhänger med selektionsproblemet vid övergång från realskola till gymnasium. Inom Stockholmsområdet är differen- serna störst och inom område 5 minst. För att ytterligare belysa frågan om tre- och fyraårigt gymnasium har en vidare uppdelning inom område 5 före- tagits, varvid klassificering skett efter antalet linjer på de två slagen av gym— nasier. I tabell 14 ges med fördelning på de så erhållna gymnasietyperna an- talet elever samt medelbetygen i de två ovan behandlade ämnesgrupperna. I gymnasier med enbart fyraåriga linjer (kombinationen tre fyraåriga och en treårig linje har här inräknats) är me- delbetygen för de fem ämnena 17,29 för pojkarna och 17,85 för flickorna medan
på gymnasier med endast treåriga av- delningar motsvarande värden är 16,41 respektive 17,76. Tendensen är likartad för realämnena. Inom läroverk, där så- väl tre- som fyraåriga linjer förekom- mer, är medelbetygen genomgående hög- re på de senare.
9.3. Individundersökningen: betygsnivåerna studentexamen inom olika framgångs—
grupper
För samtliga individundersökningens elever i allmänna läroverk och kommu— nala gymnasier, utan uppdelning efter övergångsform, har beräknats medelbe- tyg i studentexamen. Härvid har elever- na fördelats efter fyra framgångsgrup- per på så sätt att de som avlagt student- examen på normal tid har uppdelats på tre: alltid direkt flyttade och aldrig un- derbetyg i gymnasiet (A 1), alltid flyt- tade men med underbetyg någon gång (A 2) samt någon gång flyttad först efter flyttningsprövning (A 3). Den fjär- de gruppen utgörs av elever med förse- nad studentexamen (B).
Vid redovisningen av medelbetygen har en komprimering företagits på så sätt, att Stockholm och övriga Sverige slagits samman och vidare vissa ämnen sammanförts till ämnesgrupper. Upp- delning efter kön, gymnasietyp och gren har bibehållits. Data enligt dessa redo- visningsprinciper ges i tabellerna 15— 18. För varje enskild ämnesgrupp har angivits medelbetyget, uträknat per äm- ne inom gruppen.
Av tabellerna 15—18 framgår att de största differenserna i regel föreligger mellan gruppen som aldrig haft under- betyg och de övriga tre grupperna. Mel- lan dessa senare är bilden ganska splitt- rad. Några allmänna drag kan dock ut- läsas. I stort sett är medelbetygen något bättre för de elever som gått om någon ring än för dem som avlagt student-
examen på normal tid, men vid något eller några tillfällen behövt flyttnings- pröva. De elever som alltid flyttats di- rekt men haft underbetyg i gymnasiet har i allmänhet något högre genom- snittsbetyg än de som avlagt student- examen med ett års försening, men fle- ra jämförelser utfaller till de senares fördel. Slutsatserna avseende jämförel- ser mellan de fyra framgångsgrupperna gäller i särskild grad språken och de naturvetenskapliga ämnena.
10. Flyttning, kvarsittning, avgång
I detta kapitel behandlas flyttning, flyttningsprövning, kvarsittning och av- gång. Studiet av dessa förhållanden är av speciellt intresse i samband med un- derbetygsförekomsten. Till en början lämnas emellertid dessa problem åsido, men de kommer att tagas upp i kapitel 11. Redovisningen i detta kapitel avser individundersökningsmaterialet och om- fattar samtliga elever intagna på högre allmänna läroverk och kommunala gymnasier.
10.1. Tabelllveskrivning
Till grund för redogörelsen i kapitel 10 ligger i första hand två tabeller, som presenteras i detta avsnitt. Uppdelning efter kön samt på fyra- och treårig gym- nasietyp har företagits. I tabell 19 ges en sammanfattning av studieresultatet med uppdelning på vissa undergrupper, i tabell 20 en detaljerad redovisning av studieframgången läsårsvis.
10.1.1. I tabell 19 har eleverna i första hand fördelats efter normal och förse— nad studentexamen samt avgång utan studentexamen. Gruppen examen utan försening har vidare uppdelats efter
förekomst av flyttningsprövning någon gång eller inte, och dessutom har för elever som alltid blivit direkt flyttade skilts på dem som genomgått gymnasiet utan underbetyg och dem som haft så- dana.
Elever som avlagt studentexamen med försening har uppdelats efter ring, i vilken kvarsittning skett, varvid för ele- ver som suttit kvar efter att ha bytt gymnasietyp angetts motsvarande ring inom den ursprungliga gymnasietypen (exempelvis har för en elev, som inta- gits på fyraårigt gymnasium, övergått till treårigt och suttit kvar i 113, angetts kvarsittning i 1114). De elever med för- senad studentexamen som redovisats under rubriken »utan kvarsittning», av- ser sådana, vars studentexamen god- känts först efter omprövning i något ämne, men dock utan att ny skolgång behövt företagas.
Beträffande elever avgångna utan stu- dentexamen har för de elever, som av- gått efter ett läsårs slut redovisning skett efter ring detta läsår, medan för elever som avgått under ett läsår angetts ring föregående läsår. För elever som bytt gymnasietyp har samma förfaran- de använts som ovan vid kvarsittningen. En av delgrupperna bland de avgångna avser avgång under det första läsåret.
10.1.2. Tabell 20 ger en sammanfattning av studieresultatet läsårsvis. Liksom ti- digare har i första hand uppdelning skett efter kön samt på fyra- och tre— årigt gymnasium. För var och en av de så erhållna fyra grupperna har studie- resultatet ring för ring angetts på nedan beskrivet sätt. Tabellen följer eleverna fram till stu- dentexamen på normal tid eller — om dylik inträffar — kvarsittning eller ti- digare avgång. De olika raderna hänför sig till studieresultatet i de successiva ringarna. I den näst sista kolumnen an-
ges antalet elever som går om ifrågava- rande ring nästa läsår. Hur studieresul- tatet sedan gestaltar sig för dessa tas inte upp i detta sammanhang.
I den första kolumnen anges samt- liga elever vid höstterminens början. l de följande fem kolumnerna redovisas studieresultatet vid vårterminens slut med i första hand uppdelning på flyt- tade och icke flyttade. De senare är sedan i sin tur fördelade efter företa— gen flyttningsprövning nästföljande hösttermin samt efter resultatet vid eventuell sådan. Vissa elever har avbru- tit studierna under läsårets gång; des- sa har uppdelats med hänsyn till om avbrottet var definitivt eller om de se- nare återupptagit studierna. Den sena- re gruppen ingår i den ovan berörda näst sista kolumnen angivande kvarsit— tare nästa läsår. Dit hör också ett fåtal elever som blivit direkt flyttade, men gått om frivilligt.
Tabellens sista kolumn upptager ele- ver som avgick efter ifrågavarande läs— års slut. Häri ingår således ej de elever som avgått under läsåret och följaktli- gen ej erhållit vårterminsbetyg. Det för- tjänar påpekas att gruppen elever som avgått efter läsårets slut ej uteslutande hänför sig till de elever som inte flyt- tats vid vårterminens slut utan även rymmer ett smärre antal flyttade, som likväl avbrutit sina studier.
För elever som gått om någon ring är studiegången efter kvarsittningen in- te redovisad i den ovan kommenterade tabellen. En lika detaljerad framställ- ning för varje kvarsittningsårgång blir alltför oöverskådlig och mindre upply— sande på grund av de små talen för fler— talet delgrupper. Studieframgången för dessa elever tas upp i senare samman- hang (se 10.3.4.).
10.1.3. Förutom tabellerna 19 och 20 ligger tabellerna 21 och 22 till grund
för kommentarer i detta kapitel. De pre- senteras i avsnitten 10.3.4. respektive 10.4.1.
[ avsnitt 10.2. behandlas flyttning och flyttningsprövning, i avsnitt 10.3. kvarsittningen och i avsnitt 10.4. av- gång utan studentexamen.
Från tabellerna 19—22 har beräknats procenttal, som redovisas i tabeller i framställningen. En sådan texttabell har betecknats med samma nummer som det delavsnitt, i vilket den förekommer, följt av ytterligare en siffra i löpande nummerföljd. Kapitelsiffran 10 har dock utelämnats. De två tabellerna i delav-
Fyraårigt gymnasium
A Poj kar ............................... 59.2 Flickor ............................... 68.6
10.2. Flyttning och flyttningsprövning 10.2.1. Från tabell 20 har för varje en- skild ring beräknats den procentuella andelen direkt flyttade vid vårtermi- nens slut av samtliga elever som påbör- jade studier i ringen i fråga och som
Tabell
I' 114 Pojkar; ....................... 73.8 7 7,3 Flickor ....................... 82,4 84,0
som kommit upp i högsta ringen utan tidigare kvarsittning avlade på fyraårigt gymnasium c:a 94% och på treårigt gymnasium c:a 90 % studentexamen utan försening.
10.2.2. I tabell 19 har för gruppen sta- dentexamen utan försening skilts på ele- ver som alltid blivit direkt flyttade och elever som någon gång behövt flytt- ningspröva. Andelen tillhörande den senare gruppen av samtliga med stu-
snittet 10.2.3. har exempelvis erhållit be- teckningarna 2.3.1. och 2.3.2.
10.1.4. Detta avsnitt avslutas med att för de fyra lmvudgrupperna pojkar och flickor på fyra- respektive treårigt gym- nasium återge de procentuella fördel- ningarna efter framgång beräknade från tabell 19 (A : studentexamen utan försening, B : studentexamen med för- sening, C : avgång utan studentexa- men). I fråga om avgången föreligger inga skillnader mellan könen, medan flic- korna avlagt studentexamen utan förse- ning i större utsträckning än pojkarna.
Treårigt gymnasium
B (1 A B C 24.1 16.7 57,0 26,0 16,9 14,9 16,5 65,9 17,3 16,8
inte tidigare varit kvarsittare. Dessa värden anges i tabell 2.1.1.
Pojkarnas värden ligger genomgåen- de lägre än flickornas. Elever på fyra- årigt gymnasium har något högre pro- centtal än elever på treårigt. Av elever
2. 1 . 1 . III' IV4 I8 II3 III' 76,1 93,7 70.4 72.6 88.0 82,8 94,7 76,4 79,2 93,2
dentexamen på normal tid framgår av följande procenttal.
Tabell 2.2.1. Fyra— Tre- Fyra- Tre— årigt årigt årigt årigt Pojkar 18,3 12,1 Flickor 12.4 11.5
Bortsett från pojkar på fyraårigt gym- nasium ligger värdena på ungefär sam- ma nivå. C:a 14 % av samtliga elever som avlagt studentexamen utan förse-
ning har flyttningsprövat minst en gång.
En mera detaljerad bild av flytt- ningsprövningen i de skilda ringarna kan erhållas från tabell 20. I några föl- jande översikter presenteras relativa frekvenstal (%) avseende förekomsten av flyttningsprövning och resultatet av densamma. Procentuella antalet elever med flyttningsprövningar i de skilda ringarna anges dels i relation till samt- liga elever som erhållit betyg (tabell 2.2.2. nedan), dels i relation till antalet elever som ej flyttats vid vårterminens slut (tabell 2.2.3. nedan). Vid dessa be- räkningar har således bortsetts från de elever, som avbrutit studierna under läsåret.
Tabell 2.2.2. I4 H* IIId
Pojkar 1 6 16 10 Flickor 10 10 9
Tabell 2.2.3. I4 II”' 1114 P IP
Pojkar 67 76 43 55 42 Flickor 65 67 56 61 52
Det relativa antalet flyttningspröv- ningar var lägre i näst högsta ringen än i de lägre ringarna, om jämförelser- na göres för elever som ej blivit direkt flyttade (tabell 2.2.3.). Vid jämförelser av samma slag avseende flyttningspröv— ningsfrekvensen i relation till samtliga elever (tabell 2.2.2.) framträder sådana skillnader endast för pojkarna.
Det framgår också att i det ogrena- de gymnasiet flyttningsprövade bland
samtliga elever en större andel av poj- karna än av flickorna (tabell 2.2.2.), medan några genomgående skillnader inte föreligger mellan de pojkar och flickor, som ej blivit direkt flyttade lta- bell 2.2.3.). Däremot framgår av den senare tabellen att den relativa flytt- ningsprövningsfrekvensen bland de icke flyttade i näst högsta ringen var större hos flickorna än hos pojkarna.
Nedan redovisas resultatet av flytt- ningsprövningarna i form av det rela- tiva antalet (%) godkända prövningar.
Tabell 2.2.4. II H* 1114 I3 II8
Pojkar 85 79 77 82 79 Flickor 89 86 87 77 77
Det relativa antalet godkända på oli- ka ringar är ungefär lika stort inom var- je huvudgrupp, pojkar och flickor på fyra- respektive treårigt gymnasium. Flickornas värde på fyraårigt gymna- sium är genomgående högst, medan för övrigt inga påtagliga skillnader fram— träder.
10.23. I avsnitt 10.2.1. redovisades (ta- bell 2.1.1.) den procentuella andelen direkt flyttade vid vårterminens slut av samtliga som påbörjat studier i de skil- da ringarna. I avsnitt 10.2.2. har i olika tabeller presenterats förekomsten av flyttningsprövningar och resultaten av dessa. I nedanstående tabell redovisas procenttal avseende det totala antalet flyttade från de olika ringarna, inbe- räknat dem, som flyttats efter prövning.
Tabell 2.3.1.
14 II' 87,1 89,9 91,0 92,3
Pojkar ................... Flickor ...................
III' IV' I3 II” III3 82,6 90,0
94,2 95,2
82,0 85,8
80,5 85,3
88,1 93,2
Den näst högsta ringen bereder något större svårigheter än de lägre ringarna; mera markerat— är förhållandet dock endast för pojkarna på fyraårigt gym— nasium. Av den tidigare kommenterade tabellen 2.1.1. framgår att sådana skill- nader inte förelåg vid jämförelser av- seende endast de elever, som blivit di- rekt flyttade. Den lägre flyttningspröv- ningsfrekvensen i näst högsta ringen, framför allt för pojkarna, har medfört vissa förskjutningar i relationerna mel— lan ringarna i tabellen 2.3.1. ovan gent- emot tabellen 2.1.1.
10.2.4. Slutligen behandlas förekomsten av flyttningsprövning efter kvarsitt- ningen för elever som gått om någon ring. I tabell 2.4.1. anges det procen- tuella antalet av kvarsittarna som flytt- ningsprövade omedelbart efter den ring, i vilken de gick om. Procentsiffrorna i tabell 2.4.2. avser flyttningsprövningar bland tidigare kvarsittare, som flyttats till högre ring. I båda tabellerna har beräknats antalet flyttningsprövningar i relation till det totala antalet elever, som erhållit betyg. I tabell 2.4.2. har dessa antal angivits inom parentes.
Tabell 2.4.1.
I4 II4 III' P II3 Pojkar 5 13 8 6 18 Flickor 6 5 10 0 5
Tabell 2.4.2.
114 1114 IIa Pojkar (80) 35 (130) 25 (52) 42 Flickor (35) 29 (62) 24 (25) 20
Siffran 8 för pojkar i 1114 i tabell 2.4.1. innebär således, att 8 % av de pojkar som gick om ring III4 flyttnings- prövade. Siffran 25 för pojkar i III4 i tabell 2.4.2. innebär att av de 130 poj- kar som gått om I4 eller 114 och kommit
upp i 1114 flyttningsprövade 25 % för att komma upp i högsta ringen.
Det bör observeras, att de totala an— talen elever, som siffrorna i tabell 2.4.1. bygger på är ganska små, framför allt för flickorna (se tabell 20). Det fram- går dock att flyttningsprövning före— kommit i icke obetydlig utsträckning bland kvarsittare i den ring de gått om.
Av tabell 2.4.2. kan utläsas att flytt- ningsprövning förekommit i stor ut- sträckning bland elever som tidigare varit kvarsittare någon ring.
Beträffande resultaten av flyttnings- prövningarna för elever som varit kvar- sittare tillåter de små siffrorna inte mera bestämda slutsatser. Dock tycks förhållandena inte avvika speciellt från vad som gällde för de ovan behandlade eleverna som inte tidigare varit kvarsit- tare.
10.2.5. De anförda siffrorna visar att flyttningsprövning förekommit i större utsträckning för pojkar än för flickor. För de senare ligger den dock i de oli- ka ringarna på c:a 10 % av samtliga som erhållit vårterminsbetyg och tidi- gare ej varit kvarsittare. Flyttningspröv- ning är mycket vanlig bland elever som tidigare gått om någon ring. Av samt- liga som varit kvarsittare i någon tidi- gare ring flyttningsprövade 25—40 % pojkar och 20—30 % flickor.
10.3. Kval-sittning 10.31. I tabell 19 är eleverna med för- senad studentexamen fördelade efter ring, i vilken kvarsittning skett. Emel- lertid finns även bland elever som av- gått utan studentexamen en del kvar- sittare, nämligen sådana som först gått om någon ring och därefter avgått. Uppgifter avseende samtliga kvarsittare i de skilda ringarna föreligger i den näst sista kolumnen i tabell 20.
För var och en av de fyra huvud- grupperna pojkar och flickor på fyra- respektive treårigt gymnasium redovi- sas i tabell 3.1.1. nedan kvarsittarna proaentuellt fördelade efter ring, i vit-
ken kvarsittningen skedde. Det bör på- pekas, att värdena avser första kvarsitt- ningen; ett mindre antal elever med kvarsittning i en lägre ring har gått om ytterligare en gång.
Tabell 3.1.1.
Pojkar .................................. Flickor ..................................
Några systematiska skillnader mellan könen föreligger inte i fråga om fördel- ningen på kvarsittningsring. Den näst högsta ringen bereder på såväl fyra- som treårigt gymnasium de största svå- righeterna. Skillnaderna mellan de oli- ka ringarna kan ytterligare belysas ge- nom beaktande av den successiva av-
I' II4 25 23 41 12 31 45 24 24 22 39 15 26 50 24
III' IV| I3 II3 tlla
gången och kvarsittningen ring för ring. I nedanstående tabell (3.1.2.) ges för de skilda ringarna det relativa an- talet kvarsittare i förhållande till samt- liga elever som påbörjat studier i ringen i fråga och som inte tidigare varit kvar- sittare.
Flickornas värden ligger genomgåen—
Tabell 3.1.2.
14 Pojkar ........................... 7,5 Flickor ........................... 4,4
de lägre än pojkarnas. Vidare understry- kes tydligt de svårigheter, som näst högsta ringen bereder. I 10.2.3. notera- des att antalet flyttade från näst högsta ringen var något lägre än från övriga ringar. De här påpekade skillnaderna i fråga om kvarsittningen är större, vil- ket sammanhänger med den mindre av- gången i högre ringar än i lägre.
Det framgår också av ovanstående siffror att på det treåriga gymnasiets olika ringar blir en större relativ an- del kvarsittare än på det fyraåriga. Det föreligger emellertid inga skillnader mellan den totala andelen kvarsittare i relation till samtliga intagna på de
11* III4 IV' I3 II3 lll' 8,0 16,2 5,5 9,8 4,6 8,8 3,8 5,1
17,3 11,5 11,7 6,5
två gymnasietyperna: av pojkarna går 30,3 % på fyraårigt och 31,1 % på tre- årigt om någon gång, medan för flic- korna motsvarande siffror är 18,3 % respektive 19,4 %.
10.3.2. Relationen mellan kvarsittning och avgång efter de skilda ringarna be- lyses av siffrorna i följande tabell, som även den bygger på tabell 20. Procent- talen avser antalet kvarsittare i relation till det totala antalet elever som inte går i närmast högre ring nästföljande läsår (jämförelsetalen utgörs således inte av dem, som ej flyttades direkt vid vårterminens slut).
Tabell 3.2.1.
Pojkar .................................. Flickor ..................................
14 H* III” IV4 I3 II8 II]3 52 78 91 96 50 89 96 39 54 82 79 30 78 97
i i )
Den relativa andel av de icke flytta— de __ direkt eller efter flyttningspröv- ning — som går om är större hos poj- karna än hos flickorna. Ovan gavs siff- ror över den totala kvarsittningen av samtliga intagna, vilka var större för pojkarna. Av tabell 3.2.1. framgår vidare att andelen kvarsittare bland de icke flyttade ökar starkt med högre ring.
10.3.3. Ytterligare ett par aspekter på kvarsittningsförekomsten skall beröras, nämligen kvarsittning mer än en gång och kvarsittning för elever som går om trots att de blivit flyttade, :fri— villig kvarsittning». Frekvenserna är små och avsikten är endast att ge en ungefärlig uppfattning om storleksord- ningen. En andra kvarsittning inträffar i all- mänhet i högsta ringen, men kan i spe- ciella fall, t.ex. vid sjukdom, förekom- ma även i lägre ring. Överhuvud torde för en del av de här berörda eleverna föreligga en rad särskilda faktorer av personlig art. Gruppen består på fyra- årigt gymnasium av 31 pojkar och 10 flickor och på treårigt av 24 pojkar och 9 flickor. Andelen pojkar är liksom vid den första kvarsittningen betydligt stör- re än andelen flickor. Beträffande den »frivilliga kvarsitt- ningen» har 49 pojkar och 27 flickor noterats för sådan. I vissa fall utgör den en andra kvarsittning, varför denna grupp delvis samanfaller med den före- gående. Av pojkarna har 35 gått om i högsta ringen och 10 i näst högsta, medan 15 flickor gått om högsta och 11 näst högsta ringen. En form av dold frivillig kvarsittning kan anses föreligga för elever, som bli- vit underkända någon vårtermin men föredrar att gå om för att ha ett bättre utgångsläge inför studentexamen, trots
att de sannolikt skulle klarat flyttnings- prövning. Det går emellertid inte att från materialet göra någon kvantitativ bestämning av detta förhållande.
10.3.4. I tabell 21 redovisas uppgifter avseende den vidare studieframgången för elever som blivit kvarsittare i någon ring. I första kolumnen återfinns de i tabell 20 givna frekvenserna över kvar- sittningen i de skilda ringarna. I nästa kolumn anges antalet som flyttats efter att ha gått om ringen i fråga och i den tredje kolumnen antalet som fortsätter studierna nästa läsår. Slutligen återges antalet som avlagt studentexamen, vil- ket tidigare redovisats i tabell 19. Från tabell 21 har beräknats följande procenttal över andelen elever som bli- vit godkända i den ring de gått om.
Tabell 3.4.1. I4 ' II' (III" I” II3 Pojkar 87 78 94 82 89 Flickor 88 82 88 87 98
Värdena är över lag höga, särskilt i näst högsta ringen är antalet godkända stcrt.
Tabell 21 har även legat till grund för följande procenttal avseende andelen kvarsittare i olika ringar som avlagt studentexamen.
Tabell 3.4.2. I4 II' III| IV' I8 II& IIIa Pojkar 54 68 93 100 63 88 100 Flickor 58 73 89 97 68 95 100
Examensfrekvensen stiger kraftigt med högre ring. Endast en elev av de 156 som blev kvar i högsta ringen har avgått utan studentexamen. För elever som gått om näst högsta ringen är anta— let studentexamina över 90 %. Flickor— nas värden ligger vid flertalet jämförel- ser något högre än pojkarnas, men skill- naderna är inte särskilt stora.
10.4. Avgång utan studentexamen 10./1.1. Av tabell 19 framgår att 616 ele- ver, 333 pojkar och 283 flickor, lämnat gymnasiet utan att ha avlagt student- examen. Dessa siffror motsvarar 16,8 % respektive 16,6 % av samtliga intagna. Den relativa avgången är lika stor på tre— och fyraårigt gymnasium. I tabell 22 har dessa elever fördelats efter hela antalet läsår i kombination med ring vid
sista vårterminens slut. Som påpekades i tabellpresentationen i 10.1.1. har ele- ver som avgått under ett läsår redovisats efter den ring de befann sig i föregåen- de läsår. Elever som avgått under det första läsåret redovisas för sig.
Följande tabell redovisar den procen- tuella fördelningen av de avgångna ef- ter avgångsring.
Det relativa antalet avgångna är störst
Tabell 4.1.]. Under 14 II II. III4 IV”l Under I"| 13 II3 III" Pojkar ................. 12 38 29 18 3 19 55 25 2 Flickor ................. 12 41 28 16 3 27 58 13 3 under och omedelbart efter det första 10.43. Från tabell 20 kan avgången läsåret och obetydligt efter högsta ring- en. På det fyraåriga gymnasiet överens- stämmer fördelningarna för pojkar och flickor mycket väl med varandra, me— dan på det treåriga det för flickorna föreligger en tendens till tidigare av- gån g.
16.4.2. Initialsvårigheterna kan vidare belysas medelst procenttal angivande det relativa antalet avgångna _ i för- hållande till samtliga intagna —— under eller omedelbart efter det första läs— året. Nedan ges sådana relativtal dels avseende avgång under det första läs— året, dels avgång under och omedelbart efter detsamma (avgång under det and- ra läsåret har — till skillnad från för- hållandet ovan _ inte medtagits).
Tabell 4.2. 1.
Under Under/efter II 13 I4 I8 Pojkar 2,0 3,2 6,8 9,8 Flickor 2,0 4,4 6,9 l 1 ,?
Avgången under det första läsåret är större på det treåriga gymnasiet. Med- tages även de avgångna efter dettas slut, markeras skillnaden än kraftigare.
bland elever som inte tidigare varit kvarsittare utläsas. I samband med behandlingen av kvarsittningen (se 10.3.2.) konstaterades, att den relativa andelen kvarsittare bland icke flyttade — direkt eller efter flyttningsprövning — ökade ring för ring, vilket alltså in— nebär att den relativa avgången bland dessa elever i motsvarande grad mins- kade. Vidare följer av samma siffror att den relativa avgången bland flickorna är större än bland pojkarna.
10./1.41. Avgångsfrekvensen bland elever som varit kvarsittare kan studeras uti- från den ovan behandlade tabellen 21 avseende studieframgången hos elever soul gått om någon ring (se 10.3.4.). Av de elever som gick om i P, II4 eller 13 avgick 44 %, 30 % respektive 35 % utan studentexamen. Flickornas värden är något lägre än pojkarnas. Bland elever som blivit kvarsittare i näst högsta ringen svarade avgången för en liten del: endast 9 % avlade inte studentexa- men. Av de elever som gick om högsta ringen avlade samtliga utom en stu- dentexamen (jämför 10.3.4.).
Det har tidigare visats (se 10.3.2. och
10.4.3.) att bland de elever som inte blivit flyttade _— direkt eller efter flytt- ningsprövning — avgick flickorna i större utsträckning omedelbart, medan pojkarna var mera benägna att sitta kvar. Vidare påpekades ovan att bland kvarsittarna hade flickorna en relativt sett något högre examensfrekvens än pojkarna. Detta medför att bland de avgångna utgör tidigare kvarsittare en relativt större andel bland pojkarna än bland flickorna. Av det totala antalet avgångna på fyraårigt gymnasium har 39 % av pojkarna och 23 % av flickor- na tidigare gått om någon ring. På det treåriga gymnasiet är motsvarande siff- ror 32 % respektive 13 %.
10.5. Sammanfattning av kapitel 10 10.5.1. Av samtliga intagna elever har 58,4 % pojkar och 67,7 % flickor avlagt studentexamen utan försening (avsnitt 10.1.4.). I fråga om avgång utan student- examen föreligger inga skillnader mel- lan pojkar och flickor, under det att studentexamen med försening är rela- tivt sett vanligare bland de förra. God överensstämmelse föreligger i fråga om studieframgång för elever på fyra- och treårigt gymnasium. Bland tidigare ej försenade clever föreligger i fråga om det relativa anta- let direkt flyttade till högre ring inga större skillnader mellan de olika ring— arna utom den högsta (tabell 2.1.1.). Skillnaderna mellan fyra— och treårigt gymnasium samt mellan pojkar och flickor beröres längre fram i samman- fattningen. Flyttningsprövningsfrekven— sen är lägre i näst högsta ringen än i det ogrenade gymnasiet (avsnitt 10.2.2.), vilket får till följd att det pro- centuella antalet elever som kommit upp i högsta ringen i relation till samt- liga som påbörjat studier i näst högsta ringen är något lägre än motsvarande
siffror för ringarna i det ogrenade gym- nasiet (tabell 2.3.1.). Möjligen kan i näst högsta ringen föreligga frivillig kvar- sittning i form av avstående från flytt- ningsprövningar, som sannolikt skulle blivit godkända. Av elever, som kommit upp i högsta ringen utan tidigare kvar- sittning, avlade på fyraårigt gymnasium c:a 95 % och på treårigt c:a 90 % stu- dentexamen utan försening.
Det relativa antalet kvarsittare i för- hållande till samtliga elever som påbör- jat studier i de enskilda ringarna och tidigare ej gått om är störst i näst högs- ta ringen (tabell 3.1.2). Andelen kvar- sittare bland de icke flyttade — direkt eller efter flyttningsprövning —— ökar starkt med högre ring (avsnitt 10.3.2.). I högre ringar är avgången liten (tabell —1.1.1.). Andelen elever som blev god- kända i den ring de gick om är hög, särskilt i det differentierade gymnasiet (tabell 3.4.1.). Av de elever som gick om i det ogrenade gymnasiet, avgick dock en ganska stor del utan att ha av- lagt studentexamen (avsnitt 10.4.4.). Andelen kvarsittare, som avlade stu- dentexamen, är betydligt högre bland elever som gick om en högre ring än en lägre.
10.5.2. Flickorna har i något större ut- sträckning än pojkarna blivit flyttade direkt vid de olika läsårens slut (tabell 2.1.1.). Högre flyttningsprövningsfrek- vens bland pojkarna i det ogrenade gymnasiet medför att skillnaderna är mindre beträffande det slutgiltiga an- talet elcver som kom upp i närmast högre ring. I näst högsta ringen förelig- ger inte sådana olikheter i fråga om flyttningsprövning, varför skillnaderna mellan pojkar och flickor i antalet slut- giltigt flyttade från denna består. Det kan tänkas att här föreligger bland poj- karna en relativt sett större frivillig
kvarsittning i form av avstående från flyttningsprövningar.
Medan det relativa antalet flyttade till högre ring av samtliga tidigare ej försenade således är något större för flickorna, är det relativa antalet kvarsit- tare bland samma elever större för poj- karna (tabell 3.1.2.). Av de elever som ej blev flyttade till högre ring —— direkt eller efter flyttningsprövning —— har en större relativ andel av pojkarna än av flickorna gått om.
Som tidigare påpekats föreligger i fråga om avgången inga skillnader mel- lan de relativa talen för pojkar och flic- kor. De senare har i större utsträckning avgått direkt. Av de avgångna utgör ti— digare kvarsittare en större relativ an- det bland pojkarna än bland flickorna.
10.5.3. l 10.5.1. påpekades, att fram- gångsfördelningarna för elever i fyra— och treårigt gymnasium inte företer några skillnader av betydelse. Vid jäm- förelser mellan de två slagen av gymna- sier bör beaktas, att antalet ringar är olika.
Det relativa antalet flyttade i förhål- lande till samtliga intagna i de enskilda ringarna är något större på det fyra- åriga gymnasiet (tabellerna 2.1.1. och 2.3.1.). På det treåriga är det relativa antalet kvarsittare i de enskilda ringar- na något högre (tabell 3.1.2.). Däremot föreligger inga skillnader mellan de två gymnasietyperna i fråga om det totala antalet elever, som gått om någon ring i relation till samtliga intagna (avsnitt 10.3.1.).
Avgången under och omedelbart efter det första läsåret är större på det tre- åriga gymnasiet än på det fyraåriga (tabell 4.2.1.). Bland samtliga avgångna utgör tidigare kvarsittare en större re- lativ andel på det fyraåriga gymnasiet (avsnitt 10.4.4.).
11. Förekomst av underbetyg
[ detta kapitel behandlas materialen från såväl klassundersökningen som in- dividundersökningen. Först ges med data från den förra en allmän beskriv- ning av underbetygsfrekvensen i skilda ämnen. Därefter studeras med data från individundersökningen underbetygs- förekomsten i samband med kvarsitt- ning, avgång o. dyl., till en början utan att beakta de enskilda ämnena. Fram- ställningen avser genomgående under- betygen i vårterminsbetygen.
11.1. Klassnndersökningen: allmän beskriv- ning av underbetygsförekomsten
Av klassundersökningsmaterialet fram- går. att underbetyg i större utsträckning endast förekommer i sex ämnen: latin, engelska, tyska, franska, matematik och fysik. Framställningen begränsas till dessa ämnen saint dessutom svensk skrivning.
I tabell 23 redovisas det procentuella antalet elever med underbetyg på olika ringar, linjer och grenar. Tabellen avser samtliga elever utom de i högsta ringen.
[ de ämnen som ej medtagits uppgår det relativa antalet elever med under- betyg endast i ett fåtal fall till en pro- centenhet och stannar i allmänhet långt under. I kemi i näst högsta ringen på reallinjen är det procentuella antalet underbetyg dock c:a 2 %.
Vid jämförelser mellan linjer och gre- nar framträder en bild liknande den i avsnitt 9.1. studerade för medelbetygen. Matematik bereder genomgående stora svårigheter. Även på den matematiska grenen i näst högsta ringen uppgår re- lativa antalet underkända till över 10 %. På halvklassiska grenen vållar latin stora problem och c:a 17 % av eleverna har underkänt, medan på helklassiska grenen siffran endast är c:a 6 %. Eng-
elska har på reallinjen och allmänna linjen höga procenttal, framför allt på sociala grenen, medan antalet elever med underbetyg i franska på språkliga grenen är påfallande stort. I fysik är siffrorna låga inom det ogrenade gym- nasiet, medan de ligger högre för elever i näst högsta ringen, där skrivningar förekommer.
De högsta värdena på relativa anta- let underbetyg förekommer i fysik på den biologiska grenen. Det kan slutligen tilläggas att av de 1931 elever i näst högsta ringen som läste tyska frivilligt * endast 5 hade underbetyg.
j 11.2. Underbetygsförekomsten hos elever i
Vid redovisningen av individundersök— ningsmaterialet har i första hand upp-
Fyraårigt gymnasium
underbetyg första gången i
delning skett på de tre framgångsgrup— perna studentexamen utan och med för- sening samt avgång utan studentexa- men. De tre grupperna behandlas var för sig.
11.2.1. I tabell 19 har för elever med studentexamen utan försening särredo- visuts de, som aldrig haft något under- betyg. Det procentuella antalet i rela- tion till samtliga intagna är på fyra- årigt gymnasium för pojkarna 38,5 och för flickorna 49,4 samt på treårigt för pojkarna 42,4 och för flickorna 49,1. Flickornas andel är således större. Gruppen studentexamen utan förse- ning har uppdelats efter ring i vilken underbetyg uppträdde första gången, varvid följande frekvenser erhållits.
Treårigt gymnasium underbetyg första gå ngen i
skilda framgångsgrupper aldrig aldrig underbetyg 14 II'| III4 IV' underbetyg 13 IF' 111' Pojkar ........ 486 148 64 44 5 308 55 44 7 Flickor ....... 542 102 51 52 6 298 54 38 10 De procentuella fördelningarna är följande.
Pojkar ........ 65,1 19,8 8,6 5,9 0,7 74.4 13,3 10.6 1.7 Flickor ....... 72,0 13,5 6,8 6,9 0,8 74,5 18,5 9.5 2,5 Även elever som gått igenom på nor— Underbetyg första gången i mal tid har i_ icke obetydlig utsträck— 14 114 1114 18 113 ning haft svårigheter i form av under- pojkar 53 36 7 33 5 betyg under studietiden. Flickor 54 37 6 35 11
För de elever som avlagt studentexa- men utan försening men erhållit under- betyg i de skilda ringarna har under- sökts om underbetyg förekom vid sena- re tillfälle. Eleverna har således förde- lats efter ring, i vilken underbetyg upp- trädde första gången och för varje så- dan grupp har beräknats det relativa antalet (%) med underbetyg ytterliga- re någon gång. Dessa värden framgår av följande tabell.
Som framgår av tabellen över de ab- soluta talen ovan är jämförelsetalen för procentberäkningarna i allmänhet små. En del elever har haft ytterligare un- derbetyg två eller flera gånger. Bland elever med första underbetyget i 14 gäl- ler för såväl pojkar som flickor att av dem som haft underbetyg även senare har c:a 60 % haft detta ytterligare en gång och c:a 40 % ytterligare två eller
flera gånger. För elever med första un— derbetyget i annan ring än 14 är antalet fall med underbetyg mer än en gång senare sällsynta.
11.2.2. För elever som avlagt student- examen med försening har uppdelning företagits efter ring, i vilken kvarsitt— ning skett, varefter för varje sådan grupp har undersökts när underbetyg förekom för första gången. I tabell 24 redovisas dessa data. Några elever har suttit kvar frivilligt utan att tidigare noterats för underbetyg och några, som inte heller tidigare erhållit underbetyg, har avbrutit studierna under läsåret och således inte erhållit betyg. Nedanstående procenttal anger för varje kvarsittningsring det relativa an- talet elever som haft underbetyg tidi- gare i relation till samtliga som gått om ringen i fråga. II4 IH" IV' IIa IIIa Pojkar 61 66 73 35 53 Flickor 61 68 85 50 57
Procenttalen bygger i flera fall på ganska små tal. Tidigare underbetyg är vanligare bland elever på det fyraåriga gymnasiet än på det treåriga. I ett tidi- gare avsnitt (se 10.42.) har påpekats den betydligt större avgången under och efter första ringen på det treåriga gym- nasiet. I samband med behandlingen av underbetygen hos elever som avgått utan studentexamen (se 11.2.3.) beröres frågan om avgång efter första ringen bland elever med underbetyg i denna.
Av samtliga elever som suttit kvar i någon ring har 54 % på fyraårigt och 49 % på treårigt haft underbetyg i förs- ta ringen. Om man bortser från dem, som gick om redan första ringen hade kvarsittare på fyraårigt gymnasium 48 % underbetyg redan i 14, medan på tre- årigt 41 % av kvarsittarna i högre ring hade underbetyg redan i 13.
11.2.3. Elever som avgått utan student- examen har behandlats på ett likartat sätt som de som avlagt studentexamen med försening. I första hand har upp- delning skett efter avgångsring (beträf- fande definition av denna, se 10.1.1.). Därefter har för varje så erhållen grupp undersökts, i vilken ring underbetyg förekom första gången. Fördelning av de avgångna efter dessa principer ges i tabell 25. En av kolumnerna avser ele- ver, som avgått, trots att de aldrig haft underbetyg. De elever, som avgått under det första läsåret och som således ald- rig erhållit betyg har utelämnats helt i detta sammanhang.
Den relativa andelen av de avgångna som aldrig haft underbetyg utgör på fyraårigt gymnasium 12 % av pojkarna och 17 % av flickorna och på treårigt 10 % av pojkarna och även där 17 % av flickorna. Dylik avgång förekommer endast i ringa utsträckning senare än efter första ringen och är vanligare hos flickor än hos pojkar.
Bland elever som inte flyttats och som haft underbetyg i första ringen (häri ingår således de ovan i 11.2.2. behandlade med försenad examen) har av pojkarna 21 % på fyraårigt och 32 % på treårigt avgått redan efter denna ring, medan för flickorna motsvarande siffror är 29% respektive 42 %. På treårigt gymnasium är tendensen till avgång större än på fyraårigt, vilket bidrar till att förklara den relativt sett mindre förekomsten av underbetyg i tidigare ringar bland elever som blev kvarsittare i 113 och 1113 (se 11.2.2.). Vidare är flickornas avgångsfrekvens högre än pojkarnas (se även 10.4.3.).
Av samtliga elever som avgått har på fyraårigt gymnasium 74 % av pojkarna och 66 % av flickorna haft underbetyg i 14, medan på treårigt gymnasium 78 % av pojkarna och 72 %. av flickorna
haft underbetyg i 13. Bortses från dem som avgått redan efter första ringen har bland de på fyraårigt gymnasium senare avgångna 69 % av pojkarna och 56 % av flickorna haft underbetyg i 14. På treårigt gymnasium är avgång i II3 och III3 mindre vanlig, varför motsva- rande procentsiffror (61 % respektive 56 %) är osäkra.
11.3. Fördelning efter antalet underbetyg iförsta och näst högsta ringen
11.3.1. I tabell 26 redovisas för vissa elevgrupper fördelningar efter antalet * underbetyg. Fyra klasser har tillämpats: l 0, 1, 2 samt 3 eller flera underbetyg. ? Först ges data över samtliga elever som erhållit betyg i första ringen. För var och en av de fyra underbetygs-
Fyraårigt gymnasium
0 1 2 Pojkar ............. 63,6 20,3 8,2 Flickor ............. 72,5 18,6 4,9
Mellan fördelningarna för I*1 och 13 föreligger inga skillnader. Flickorna har i större utsträckning än pojkarna undgått underbetyg. 9 % av pojkarna och 4 % av flickorna har haft 3 under- betyg eller flera.
Beträffande framgången för elever som ej fick underbetyg i första ringen föreligger inga skillnader mellan fyra- och treårigt gymnasium. Av elever till- hörande denna grupp avlade en något större andel av flickorna än av pojkar- na studentexamen utan försening. Pro- centsiffrorna är 83 % respektive 77 %. I fråga om avgången föreligger däremot ingen skillnad.
I gruppen med ett underbetyg är det relativa antalet med studentexamen utan försening ungefär detsamma på fyra- och treårigt gymnasium och för pojkar och flickor. Däremot är av—
klasserna har uppdelning skett efter framgången i gymnasiestudierna (A : studentexamen utan försening, B : stu— dentexamen med försening, C : avgång utan studentexamen). Såväl absoluta tal som den procentuella fördelningen på framgångsgrupper är angivna.
] tabellen är också redovisat fördel- ningarna efter underbetyg [ näst högsta ringen för de elever, som inte tidigare varit kvarsittare. Härvid har skilts på dem som tidigare helt undgått under— betyg och dem som haft underbetyg någon gång. 17.3.2. Först behandlas underbetygs- förekomsten i första ringen. Från den ovan kommenterade tabellen har fram- räknats följande procentuella fördel- ningar efter antalet underbetyg.
Treårigt gymnasium
3 el.". 0 1 2 3 el.tl. 7,9 66,6 15,4 7,9 10,1 4,0 72,1 17,2 6,2 4,5
gången utan studentexamen något stör- re för flickorna. För elever med mer än ett underbetyg framträder ingen klar bild, här är också antalet flickor ganska litet.
Av eleverna utan underbetyg i första ringen avlade som nämts 77 % pojkar och 83 % flickor examen utan förse- ning. I gruppcn med ett underbetyg är motsvarande siffror c:a 45 %. Av- gången i den förra gruppen låg på c:a 5 % och var för den senare 16 % för pojkarna och 25 % för flickorna. För elever med två underbetyg har an- delen examina utan försening sjunkit till under en fjärdedel. Endast ett mycket ringa antal elever med tre eller flera underbetyg har lyckats avlägga studentexamen på normal tid. I denna grupp är avgången mycket stor: 60 a 65 %.
11.33. De procentuella fördelningarna efter antal underbetyg för de elever i näst högsta ringen, som inte tidigare varit kvarsittare. framgår av följande
Fyraårigt
0 1 Pojkar utan underbetyg tidigare 83,7 11,3 Pojkar med underbetyg tidigare 44.6 32.7 Samtliga pojkar 69.7 19,0 Flickor utan underbetyg tidigare 87,6 9,7 Flickor med underbetyg tidigare 47,3 33,2 Samtliga flickor 76,5 16,2
Liksom i första ringen har en något större andel flickor än pojkar undgått underbetyg. Detta gäller för såväl elever utan som med underbetyg ti- digare; dock är för gruppen med un- derbetyg tidigare skillnaden obetydlig på fyraårigt gymnasium. Tre eller flera underbetyg är jämförelsevis säll- synta, men vanligare hos pojkarna: något över 5 % mot för flickorna 2 %.
Vid jämförelse mellan fyra- och tre- årigt gymnasium för det sammanslagna materialet (alltså utan uppdelning efter förekomst av underbetyg tidigare) kan för flickorna konstateras god överens— stämmelse, medan det hos pojkarna föreligger en viss tendens mot större antal underbetyg på det treåriga gym- nasiet.
Jämförelser mellan fyra- och tre- årigt gymnasium inom delgrupperna utan respektive med underbetyg tidi- gare blir mindre sägande, eftersom elever på den förra typen haft två till— fällen att erhålla underbetyg och ele- ver på den senare endast ett. Det rela— tiva antalet elever utan underbetyg tidigare av samtliga elever i näst högsta ringen är också större på det treåriga gymnasiet:
III' 113 64.2 78.2
Ill4 Flickor 72.6
113
Poikar 81,4
översikt. Siffror ges för elever dels utan, dels med underbetyg tidigare samt dessutom för det sammanslagna materialet.
gymnasium Treårigt gymnasium
2 3 cl.". 0 1 2 3 el.tl. 3,0 2,0 76,6 12,7 6,5 4,2 14,7 8,0 36,0 22,4 23,2 18,4 7,2 4,1 67,7 14,8 10,1 7,3 2,0 0,6 81,2 12.5 6,3 12,4 7,1 44,0 28,6 19,8 7,7 4,9 2,4 74,3 15,5 8,8 1,4
Andelen elever utan underbetyg i näst högsta ringen är betydligt större bland elever som tidigare undgått så- dana än bland dem, som någon tidiga- re gång erhållit sådana. Siffrorna varie- rar något mellan kön och gymnasietyp. [ gruppen utan underbetyg tidigare ligger de inom det fyraåriga gymnasiet på 86% och inom det treåriga på 79 %, i båda fallen med något högre värden för flickorna. Av de elever som tidigare haft ett underbetyg har 45 % på det fyraåriga och 39 % på det tre— åriga gymnasiet undgått underbetyg i näst högsta ringen. Andelen som ej erhållit underbetyg i 1114 respektive 113 är således ungefär hälften så stor bland dem, som tidigare haft underbetyg än bland dem, som tidigare undgått så- dana.
11.3.4. För elever i första och näst högsta ringen har förekomsten av flyttningsprövning studerats mot bak- grunden av antalet underbetyg. I tabell 27 ges en redovisning av dessa för— hållanden. Det totala antalet ej flyttade elever är fördelat efter antalet under- betyg och inom varje så erhållen grupp efter huruvida flyttningsprövning före— tagits eller ej. Vidare har angivits an- talet godkända flyttningsprövningar.
Beträffande det relativa antalet flytt- ningsprövningar _— i förhållande till an- talet ej flyttade elever — efter första ringen har tidigare visats (se 10.2.2.) att några större skillnader inte förelig- ger mellan pojkar och flickor och att de små differenserna går i olika riktningar på de två gymnasietyperna. Vid studiet av procentsiffror efter uppdelning på antalet underbetyg bör ihågkommas att delgrupperna är tämligen små.
Au elever med ett underbetyg har en något större andel pojkar än flickor flyttningsprövat: 92 % mot 84 % på fyraårigt och 87 % mot 74 % på tre- årigt. För elever med tre eller flera un- derbetyg föreligger inga skillnader på fyraårigt gymnasium (26 % för båda könen) medan på treårigt procentsiff— rorna är 18 för pojkarna och 27 för flickorna. Denna stora övervikt för flickorna i den högsta underbetygsklas— sen på treårigt gymnasium gör att flic- l—zorna totalt, med bortseende från upp- delning på antalet underbetyg, får en högre flyttningsprövningsfrekvens än pojkarna, trots det lägre värdet för ele- ver med ett underbetyg. Hos pojkarna synes sambandet mellan antalet under- betyg och den relativa flyttningspröv- ningsfrekvensen vara något starkare än hos flickorna, vilket innebär att skillna— derna mellan procenttalen för de olika underbetygsklasserna är större än hos flickorna.
Beträffande det relativa antalet som blir godkända bland dem som flytt- ningsprövar är procentsiffrorna höga för elever med ett underbetyg: 96 % för pojkarna och 92 % för flickorna. Bland elever med tre eller flera underbetyg som flyttningsprövat har flickorna kla- rat sig bättre än pojkarna: 56 % mot 36 %. Ett likartat samband som det ovan beträffande flyttningsprövnings- frekvensen påpekade framträder här: skillnaderna mellan underbetygsklas-
serna i fråga om antalet godkända flyttningsprövningar är större för poj- karna än för flickorna.
l näst högsta ringen har. som tidi— gare påpekats (se 10.2.2. , flickorna flyttningsprövat i något större utsträck- ning än pojkarna. Eftcr uppdelning på underbetygsklasser framkommer att skillnaderna är att hänföra till elever med ett underbetyg. På fyraårigt gym- nasium är siffrorna för dessa 82 % för flickorna och 62 % för pojkarna, me- dan på treårigt differensen är mindre: 78 % mot 73 %. Av elever med två underbetyg flyttningsprövade 35 a 40 %, medan endast ett fåtal med tre eller flera underbetyg försökt sig på flyttningsprövning.
Bland elever med ett underbetyg som flyttningsprövat klarade sig 86 % av pojkarna och 90% av flickorna. Antalet elever med mer än ett underbe- tyg som flyttningsprövat är tämligen litet.
Som tidigare påpekats är flyttnings- prövningsfrekvensen lägre i näst högsta ringen än i första ringen. Detta hänför sig för flickornas del uteslutande till elever med mer än ett underbetyg. För pojkarnas del är siffrorna lägre i alla underbetygsklasserna. Av dem som har ett underbetyg flyttningsprövade i 14 92 % mot 62 % i 1114, och i I3 87 % mot 73 % i 113. För pojkar med mer än ett underbetyg är skillnaderna mel- lan procenttalen än större.
11.4. Underbetyg i skilda ämnen under skol- gången i gymnasiet 11./1.1. Utifrån individundersöknings- materialet ges i detta avsnitt en samlad bild av förekomsten av underbetyg i de olika ämnena under hela studie- gången i gymnasiet. Redovisningen be— gränsas till de sju ämnen, i vilka under-
betyg förekommer i någon större ut- sträckning (jämför 11.1.1.). Vidare be- aktas endast underbetyg i ämnen som är obligatoriska på linjen eller grenen i fråga. Underbetyg i frivilligt valt ämne förekommer endast i några en- staka fall.
11./[.2. Nedanstående översikt möjlig— gör grova jämförelser mellan fyra- och treårigt gymnasium. Det procen- tuella antalet elever med underbetyg någon gång i de olika ämnena har be- räknats, varvid uppdelning skett efter kön, men däremot inte efter linje eller gren.
Pojkar Flickor Ämne Linje Fyraårigt Treårigt Fyraårigt Treårigt gynmasmm gymnasmm gymnasmm gymnasmm Svenska ................. ALR 6 4 3 3 Engelska ................ ALR 26 24 16 1 3 Tyska ................... ALR 25 17 15 13 Franska ................. ALR 24 21 13 12 Latin ................... L 34 32 29 22 Matematik ............... A 43 37 36 23 Matematik ............... R 26 32 1 5 22 Fysik ................... R 14 20 16 23
Andelen elever med underbetyg är i flertalet ämnen högre på fyraårigt gym- nasium än på treårigt. I matematik och fysik på reallinjen är förhållandet emellertid det omvända. Det kan i sam- manhanget påpekas, att elever som är svaga i något ämne, ju har fler möjlig- heter att någon gång få underkänt på det fyraåriga gymnasiet än på det tre- åriga gymnasiet.
Av värdena i tabellen framgår också att flickor vid samtliga jämförelser utom beträffande fysik på reallinjen har lägre underbetygsfrekvens än poj- karna. Jämförelser mellan kön skall emellertid ytterligare tas upp nedan.
11./4.3. En mera detaljerad bild av underbetygsförhållandena på olika lin- jer och grenar ges i tabell 28 där elever- na även uppdelats på framgångsgrup- per. Elever, som avlagt studentexamen, är fördelade efter gren vid densamma, medan elever, som avgått utan student- examen, endast fördelats efter linje. Uppdelning på fyra- och treårigt gym- nasium har ej företagits. För varje kombination av linje/gren och fram-
gångsgrupp har beräknats det procen- tuella antalet elever med underbetyg någon gång i de skilda ämnena. Även det procentuella antalet av samtliga elever med underbetyg har angivits (d.v.s. utan uppdelning efter fram- gång).
Vid jämförelser mellan pojkar och flickor i fråga om andelen med under- betyg av samtliga elever föreligger för pojkarna högre värden i samtliga fall utom beträffande fysik på reallinjen, vilket är i överensstämmelse med ovan konstaterade förhållande. Samma bild framträder vid jämförelser avseende de elever, som avlagt studentexamen. Här är skillnaderna i en del fall mindre och i ett par till pojkarnas fördel (tyska på språkliga grenen för B-grup- pen och franska på samma gren för A-gruppen).
I latin har en tredjedel av pojkarna och något mer än en fjärdedel av flic- korna haft underbetyg minst en gång. I engelska är motsvarande värden c:a 25 % respektive 15 %. Matematik på allmänna linjen har särskilt höga un- derbetygsfrekvenser: 41 % för pojkar-
? l
nu och 29 % för flickorna, medan på reallinjen i samma ämne 27 % pojkar och 17% flickor haft svårigheter i form av underbetyg. I fysik har 16 % av pojkarna och 19% av flickorna redovisat underbetyg minst en gång.
Den allmänna linjen visar nästan genomgående det största relativa an- talet underbetyg. I engelska har pojkar på latinlinjen lägre värden än på real- linjen, medan för flickor inga skill— nader föreligger mellan dessa linjer. I tyska och franska har reallinjen lägre värden än latinlinjen, men dessa äm- nen läses ju kortare tid på den förra. Bland elever som avgått har reallin— jen dock lägre underbetygsfrekvens i franska.
11.4.4. Tabellerna 29 och 30 avser att belysa två frågeställningar: när upp— träder underbetyg första gången i de skilda ämnena, samt erhåller eleverna underbetyg flera gånger? Tabellerna hänför sig till fyra- respektive treårigt gymnasium och omfattar elever som haft underbetyg någon gång i de skilda ämnena. Som påpekades i början av detta kapitel avser framställningen en- dast underbetyg i vårterminsbetygeu. Tabellerna återger procentuella fördel- ningar dels avseende tidpunkten för underbetygs första uppträdande, dels avseende antalet underbetyg. I tyska, franska och matematik har uppdelning på linje skett. Det totala antalet elever med underbetyg har också angivits. De procentuella fördelningarna för underbetygs första uppträdande upp- visar i allmänhet de högsta värdena för första ringen. Dock förekommer i stor utsträckning det första underbe— tyget i högre ringar. I svensk skrivning är fördelningarna ganska jämna (i 1V4 är värdena låga) men det framgår ock- så att det merendels rör sig om till- fälliga underbetyg. I latin och mate-
matik på reallinjen förekommer det första underbetyget i ungefär lika stor utsträckning på alla ringar utom den högsta. Samma är förhållandet i franska på allmänna linjen och även i engelska erhåller en relativt stor andel elever sitt första underbetyg så högt upp som i näst högsta ringen. Det för fysik ovan berörda förhållandet framträder här tydligt: i det ogrenade gymnasiet är andelen underbetyg liten, medan värdet för näst högsta ringen ligger på c:a 70 %.
Det relativa antalet underbetyg i första ringen är större på treårigt gymnasium än på fyraårigt, vilket na- turligtvis inte är Överraskande då anta- let ringar är färre. Underbetyg för första gången förekommer i större ut- sträckning i III3 än i IV4. Upprepade underbetyg är också vanligare på fyra- årigt gymnasium än på treårigt.
I svensk skrivning har 95 % av poj- karna och 90 % av flickorna med un- derbetyg en gång undgått underbetyg i fortsättningen.
På fyraårigt gymnasium har i engels- ka 27 % och i latin 31 % av eleverna med underbetyg haft sådant minst 2 gånger. I matematik på allmänna linjen är motsvarande siffra 29 %. I franska på allmänna linjen noteras för pojkar- na ett stort relativt antal elever med mer än ett underbetyg, men för övrigt ligger på fyraårigt gymnasium ämnena i fråga om här företagna jämförelser mellan svensk skrivning och latin.
Även på allmänna linjen inom tre- årigt gymnasium är antalet elever med mer än ett underbetyg i matematik stort (23 % av samtliga med nu- derbetyg). För pojkar noteras i eng- elska 30% av eleverna med under- betyg för mer än ett sådant, vilket är en högre siffra än för de övriga åm- nena. Antalet upprepade underbetyg i
fysik är stort på treårigt gymnasium för både pojkar och flickor.
12. Tekniska undersökningne 12.1. Undersökningens omfattning
Den tekniska undersökningen omfattar -—- som angavs i kapitel 1 — elever in- tagna höstterminen 1959 i klass I vid samtliga tekniska gymnasier i landet. Deras studiegång har följts läsår för läsår. Åtskilliga elever som formellt intogs höstterminen 1959 blev omedel- bart permitterade, varför deras skol— gång i verkligheten börjat först något senare läsår. Populationen har defini— erats så att endast elever vilkas gym- nasiestudier reellt påbörjades höstter- minen 1959 medtagits. Elever som per— mitterats på ovan angivet sätt har så— ledes uteslutits.
Undersökningeu omfattar totalt 1 927 elever, 1852 pojkar och 75 flickor. Det ringa antalet flickor omöjliggör en närmare behandling av deras skol- gång, varför endast materialet för poj- karna har bearbetats.
De elever som genomgick gymnasiet utan försening, avlade ingenjörsexamen vårterminen 1962. Ett ringa antal er- höll examen höstterminen 1962 efter omprövning i något ämne. När detta skrives (maj 1963) föreligger inte re- sultaten av studierna läsåret 1962—63 för de elever som blivit försenade, varför dessa redovisas som kvar i gym- nasiet. Flertalet går i högsta klassen, men ett mindre antal befinner sig i klass I eller II. De senare har antingen gått om två klasser eller varit permit- terade något eller några läsår.
I den följande redovisningen av den tekniska undersökningen göres i skilda sammanhang — med data från indi- vidundersökningen _— jämförelser med elever som gått i allmänna gymnasier.
12.2. Karakteristik av eleverna vid intagningen
i gymnasium 12.2.1. Elever som söker till tekniska gymnasier utgör en betydligt mera heterogen grupp än elever som söker till allmänna gymnasier. Bestämmelser- na angående tidigare skolgång är mind- re fixerade. Allmän och praktisk real- examen ger formell rätt, men dessutom sker intagning efter prövning eller efter kombination av skolbetyg och prövning. En del elever övergår till tekniskt gy nnasium efter ett eller flera års studier vid allmänna gymnasier. Nedan ges materialet fördelat efter ti-
digare skolgång (A rx : allmän real— examen, P rx : praktisk realexamen, E : enhetsskola, G : allmänt gymna- sium, ö : övriga).
Summa 1 852
A rx P rx E G Ö 1 230 224 45 135 218
66,4 % har intagits efter allmän real— examen och 12,1 % efter praktisk. Av individundersökningsmaterialet fram- går att 97,1 % av de pojkar och 84,7 % av de flickor som intogs på allmänna gymnasier kom från allmänna realsko— lor. Skillnaden i dessa procenttal för pojkar och flickor svarar mot de elever som övergick från flickskola.
12.221 fråga om åldern vid intag— ningen i gymnasium föreligger också större variation i materialet från tek- niska undersökningen än i tuaterialet från individundersökningen. Åtskilliga elever börjar sina studier vid tekniska gymnasier efter att under ett antal år ha sysslat med förvärvsarbete. Efter ålder det år intagningen skedde (1959) för- delar sig materialet på följande sätt (såväl absoluta som procentuella tal ges).
16 17 18 19 Antal . . . . 121 564 476 221 6,5 30,4 25.7 11,9
För de elever som intagits efter real- examen på allmän realskola är den procentuella ålders/ördelningen given i följande tabell, där även motsvarande fördelning för pojkar intagna på tre-
Gymnasium ..... ——15 16 17 18 tekniskt ....... 8,1 36,0 29,2 allmänt ....... 3.1 26,2 53,3 15,2
Medelåldern för elever intagna på tekniska gymnasier är högre än för elever intagna på allmänna gymnasier och vidare är spridningen betydligt större.
Beträffande elever som tillhör den tekniska undersökningen är ålders- spridningen störst för dem som tidigare gått i allmänt gymnasium och för dem som tillhör restgruppen »övriga».
12.2.3. Majoriteten av de elever som kommit från realskolor har intagits en- bart på skolbetyg. De utgör 84,4 % och 88,4 % av samtliga efter allmän respek- tive praktisk realexamen intagna. Poängberäkningen vid intagning i tekniska gymnasier bygger på följande ämnen: svenska, engelska, tyska, ma- tematik, fysik, kemi och teckning. Medelbetygen för de elever, som tntogs på enbart skolbetyget i allmän och praktisk realexamen var följande:
sv eng ty ma fy ke te A rx 2,92 3,05 3,00 3,96 3,96 3,73 3,50 P rx 3,12 3,15 3,10 3,95 4,16 3,85 3,58
1 matematik samt _ i mindre ut- sträckning — fysik och kemi är kurs- innehållet i praktisk realskola mera omfattande än i allmän. Vidare före-
20 113 96 82 70 31 79 6,1
25—
21 22 23 24
5.2 4.4 3,8 1,7 4,3
årigt allmänt gymnasium redovisas. Fördelningen för de senare bygger på tabell 7, som kommenterats i avsnitt 3.3.
19 20 21 22 23 24 25— 11,4 6,1 3,3 1,6 1,6 0,9 1,8 1,6 0,6
ligger i teckning avsevärda skillnader. Dessa förhållanden gör att betygen i dessa ämnen inte är fullt jämförbara på de två realskoleformerna. I mate- matik föreligger inga skillnader i me- delbetyg, medan elever med praktisk realexamen har genomsnittligt något högre betyg i fysik och kemi. Detta är också fallet i svenska och de främman- de språken, i vilka ämnen inga skill- nader mellan kursernas omfattning rå- der.
12.2.4.I omstående tabell anges me- delbetyg i vissa ämnen och ämnes- grupper för elever, som intagits i tre- årigt allmänt gymnasium efter allmän realexamen samt för elever, som på enbart skolbetyget i allmän realexamen intagits i tekniskt gymnasium. Beträf- fande elever på allmänt gymnasium anges medelbetygen dels för samtliga intagna, dels för dem, som intagits på reallinjen. Svensk skrivning och ma- tematik redovisas för sig, medan eng- elska och tyska sammanförts till en grupp samt de tre naturvetenskapliga ämnena matematik, fysik och kemi till en. För dessa två ämnesgrupper har angivits medelbetyget uträknat per ämne inom gruppen.
Gymnasium språk nåt.-vet. sv skr ma allmänt; samtliga 3,35 3,42 3,14 3,20 reallinjen 3,35 3,66 3,16 3,55 tekniskt 3,03 3,88 2,92 3,96
I språk och svensk skrivning är genomsnittsbetyget högre för elever, som övergått till allmänt gymnasium, medan elever som intagits på tekniskt gymnasium haft högre medelbetyg i de naturvetenskapliga ämnena, framför allt i matematik.
12.3. Studieresultat i gymnasiet
12.3.]. 1 nedanstående tabell redovisas eleverna fördelade efter framgång i studierna dels med absoluta tal, dels med procentuella.
Avlagt iKggåii- Av— Sum- examen nasiet gått ma
Absolut fördelning 1193 372 287 1852 Procentuell fördelning 64,4 20,1 15,5 100,0
1 184 elever avlade examen vårtermi- nen 1962 och 9 efter omprövning i något ämne höstterminen 1962. Av dem som redovisas som kvar i gymnasiet går läsåret 1962—63 301 i högsta klassen och 62 i lägre klass, medan 9 är per- mitterade. 17 av de 301, som går i högsta klassen, har varit permitterade ett läsår och således inte varit kvar- sittare. I den mån de avlägger examen innevarande läsår, bör de redovisas tillsammans med dem, som avlagt exa- men utan försening.
De elever som är kvar i gymnasiet kan till största delen förväntas avlägga examen. Det framgår således att av samtliga intagna har nära 65 % avlagt examen utan försening, något under 20 % kommer att avlägga examen med försening och något över 15% har avgått utan examen. Vid jämförelse med motsvarande fördelning för pojkar
intagna på treårigt allmänt gymnasium (se 10.1.4.) framgår att beträffande av- gången föreligger inga skillnader, me- dan elever på tekniskt gymnasium i något större utsträckning avlagt exa- men utan försening.
12.3.2. Vid bedömning av flyttning di- rekt vid vårterminens slut och efter omprövning bör observeras att vid de tekniska gymnasierna sker flyttning direkt endast för elever som saknar un- derbetyg. Flyttning på kompensation äger inte rum förrän i samband med omprövning.
Av samtliga intagna har 42,5 % av- lagt ingenjörsexamen och alltid varit direkt flyttade. Av individundersök- ningens manliga elever på treårigt all- mänt gymnasium avlade 50,1% stu- dentexamen utan försening och utan att någon gång ha flyttningsprövat.
1233. Av samtliga intagna på tekniska blev 59,3 % flyttade vid första läsårets slut. Efter omprövning flyttades ytterligare 18,8 % _ fort- farande i relation till samtliga intagna * , vilket således medför att totalt 78,1 % av de i klass I intagna blev flyttade till klass 11. På treårigt allmänt gym— nasium blev 70,4 % av de intagna flyt- tade vårterminen i 13 medan efter flyttningsprövning siffran steg till 82,0 % (se 10.21. och 10.23.) Fördel— ningen på direkt flyttade och flyttade efter prövning är således något olika på allmänt och tekniskt gymnasium. gymnasier Av de elever, som påbörjade studier i klass II och inte gått om tidigare flyttades vid vårteminens slut 62,6 % och totalt — inberäknat de som flyt- tats efter omprövning _— 83,2 %. På treårigt allmänt gymnasium är mot- svarande siffror för pojkar 72,6 % och 80,5 %.
Av de elever som kommit upp i klass III på tekniskt gymnasium utan tidigare kvarsittning avlade praktiskt taget samtliga examen vid vårterminens slut. Det procentuella antalet är 98,7 %.
12.3./l. 9,4 % av samtliga intagna i klass I vid tekniska gymnasier avgick under eller omedelbart efter första läsåret. På treårigt allmänt gymnasium är motsvarande siffra 9,8 % (se 10.4. 2.). Även i fråga om fördelningen på ring/klaSS vid avgången föreligger gans— ka god överensstämmelse mellan de två gymnasieformerna.
12.3.5. Studieresultatet i det tekniska gymnasiet är något bättre för elever som intagits från praktiska realskolor än för de övriga grupperna. Relativa antalet elever som avlagt examen i relation till samtliga intagna är för dem som kommit från allmän realskola 63 % och för dem som kommit från praktisk realskola 75 %. Eftersom be- tygen, efter vilka intagning skett, inte är jämförbara för de olika elevgrupper- na kan någon mera ingående analys på denna punkt inte företagas.
12.3.6. De elever som erhöll betyg i klass I fördelar sig efter antalet under- betyg sålunda (%):
Antal underbetyg
0 1 2 3 el.fl. 62,3 18,8 8,5 10,4
Denna fördelning avviker föga från motsvarande fördelning över under-
betygen i ring 13 för pojkar intagna på treårigt allmänt gymnasium (se 11. 3.2.).
Det procentuella antalet elever med underbetyg i de olika ämnena i relation till samtliga elever som erhöll betyg i klass [ framgår av följande tabell (rit : ritning, proj : projektionslära):
sv eng ty ma fy ke rit proj 1,0 6,7 7,9 20,3 15,0 10,9 0,6 10,4
De naturvetenskapliga ämnena och projektionslära bereder de största svå- righeterna. 9,1 % av samtliga elever hade underbetyg i både matematik och fysik och 5,0 % i matematik, fysik och kemi.
Mellan elever som intagits efter all- män respektive praktisk realexamen föreligger vissa skillnader i underbe- tygförekomst i de olika ämnena. De senare har klarat sig bättre i de natur- vetenskapliga ämnena och projektions— lära, medan elever från allmän realsko- la har lägre underbetygsfrekvensens i språk.
12.3.7. De i detta kapitel redovisade uppgifterna visar, att ganska god över- ensstämmelse råder i fråga om studie- resultatet på treåriga allmänna gymna- sier och tekniska gymnasier. Relativa antalet examina utan försening är dock något större på de senare, medani fråga om avgången inga skillnader föreligger. Samma bild framträder i fråga om de olika detaljfrågor som behandlats utom vad gäller flyttnings- prövning, där olika bestämmelser före- ligger vid de två gymnasieformerna.
Tabell 1 A. Eleverna fördelade efter slutresultatet av gymnasiestudierna
Högre allmänna läroverk och kommunala gymnasier, Stockholm
I nd i D id undersökn ingen
Absoluta tal Relativa tal% Intagen i ring Studentexamen Av gått Summa Studentexamen Av gått utan förs med förs utan ex utan förs med förs utan ex Pojkar A I' ........... 123 64 47 234 53 27 20 L 14 ........... 101 39 34 174 58 22 20 R 14 ........... 303 106 69 478 63 22 14 N Ii ........... 1 — — 1 100 — — S:a 14 528 209 150 887 60 24 17 A I” ........... 19 8 8 35 54 23 23 R I” ........... 16 15 12 43 37 35 28 S:a I8 35 23 20 78 45 29 26 Flickor A 14 ........... 107 32 31 170 63 19 18 L I4 ........... 205 43 51 299 69 14 17 R I. ........... 120 33 20 173 69 19 12 N 14 ........... 7 6 2 15 47 40 13 S:a [4 439 114 104 657 67 17 16 A I8 ........... 29 7 7 43 67 16 16 L I' ........... 10 2 5 17 59 12 29 R I: ........... 2 5 6 13 15 39 46 S:a I3 41 14 18 73 56 19 25
Tabell IB. Eleverna fördelade efter slutresultatet av gymnasiestudierna Högre allmänna läroverk och kommunala gymnaster, övriga Sverige
I nd iv id undersökn ingen
Absoluta tal Relativa tal% Intagen i ring Studentexamen Av gått S Studentexamen Av gått nmma utan förs med förs utan ex utan fors med förs utan ex
Pojkar A I' ........... 18 12 6 36 50 33 17 L 14 ........... 89 25 30 144 62 17 21 R I4 ........... 112 58 24 194 58 30 12
S:a I' 219 95 60 374 59 25 16 A I, ........... 54 28 22 104 52 27 21 L Ia ........... 62 23 16 101 61 23 16 R I, ........... 263 115 65 443 59 25 15
S:a I' 379 166 103 648 59 26 16 Flickor A I' ........... 44 3 9 56 79 5 16 L 1' ........... 197 29 59 285 69 10 21 R I' ........... 73 17 9 99 74 17 9
S:a 14 314 49 77 440 71 11 18 A I3 ........... 106 26 33 165 64 16 20 L 13 ........... 132 28 30 190 69 15 16 R Ia ........... 121 37 21 179 68 21 12
S:a I3 359 91 84 534 67 17 16
Tabell 1 C. Eleverna fördelade efter slutresultatet av gymnasiestudierna Försöksgymnasier
I nd iv id undersökn ingen
Intagen i ring
Absoluta tal Relativa tal%
Studentexamen Studentexamen
Avgått Avgått Summ
utan förs med förs utan ex a utan förs med förs utan ex
Pojkar
A I' ........... 8 10 2 20 40 50 10 R I' ........... 24 4 3 31 77 13 10 S:a [' 32 14 5 51 63 27 10 Flickor A I,, ........... 21 5 3 29 72 17 10 R Ia ........... 9 2 1 12 75 17 8 S:a I! 30 4 41 73 17 10
Individundersökningen
Tabell 1 D. Eleverna fördelade efter slutresultatet av gymnasiestudierna Privata gymnasier, Stockholm
Absoluta tal Relativa tal% Intagen i. ring Studentexamen Av gått Summa Studentexamen Av gått utan förs med förs "tan ex utan förs med törs utan ex Pojkar A 14 ........... 7 16 5 28 25 57 18 L I4 ........... 11 16 14 41 27 40 34 R I. ........... 41 35 30 106 39 __4 34 28 S:a 14 59 67 49 175 34 38 28 A I! ........... 8 7 4 19 42 37 21 L Ia ........... 4 1 5 80 20 R I& ........... 1 5 1 7 _ _ 14 71 14 S:a I3 13 12 6 31 42 39 19 Flickor A I' ........... 22 5 13 40 55 13 33 L II ........... 98 19 41 158 62 12 26 R I. ........... 35 8 13 56 63 , 14 23 S:a [' 155 32 67 254 61 13 26 A I3 ........... 10 1 4 15 67 7 27 L 1' ........... 4 6 7 17 24 35 41 R I' ........... 1 3 1 5 20 60 20 S:a I3 15 10 12 37 41 27 32 Tabell 2. Antal elever med fördelning på ring, linje och gren samt, för högsta ringen, kön Klassundersökningen Allmän linje Latinlinje Reallinje Samt- Ring, kon liga soc spr s: a ha he s: a bi ma s: a linjer It ............... — — 1 531 — _ 3 182 _ — 4 650 9 363 114 .............. — — 1 348 — —- 2 584 —— — 3 491 7 423 1114 ............. 883 586 1 469 1:843 342 2 185 1 418 1 301 2 719 6 373 IVd p ............ 351 191 542 431 118 549 617 718 1 335 2 426 fl ............ 267 329 596 1 116 163 1 279 376 122 498 2 37_3_ S:a 618 520 1 138 1 547 281 1 828 993 840 1 833 4 799 I8 ............... — — 1640 — — 1754 — — 3 921 7 315 IIa .............. 1 225 678 1 903 1 018 146 1 164 1 330 1 275 2 605 5672 111” p ........... 421 148 569 200 42 242 606 717 1 323 2 134 tl ........... 368 431 799 498 61 559 322 92 414 1 772 809
I nd iv idundersökningen
: medelvärde av totala betygssumman. : medelvärde av betygssumman i orienteringsämnen, uträknat per ämne. : medelvärde av betygssumman i språk, uträknat per ämne. : medelvärde av betygssumman i naturvetenskapliga ämnen, uträknat per ämne. : medelvärde av betyget i svensk skrivning. ' : medelvärde av betyget i matematik.
Antal
Grupp elever
Elever från femårig realskola
P oj k a r .................... Stockholm ................. 45 55 Övr. Sverige ............... 45 55 F I i 0 k 0 r .................... Stockholm ................. 45 55 Övr. Sverige ............... 45 55 Elever från fyraårig realskola P 0 j k a r .................... Stockholm ................. 34 44 Övr. Sverige ............... 34 44 F 1 i o k 0 r .................... Stockholm ................. 34 44 Övr. Sverige ............... 34 44
Tabell 4. Medelbetyg för olika grupper av elever i realskolans högsta klass sami ökningen i medelbetyg från näst högsta klassen
I: medelvärde av totala betygssumman. Il' medelvärde av betygssumman i orienteringsämnen, uträknat per ämne. III: medelvärde av betygssumman i språk, uträknat per ämne.
Individundersökningen
IV: medelvärde av betygssumman i naturvetenskapliga ämnen, uträknat per ämne.
V: medelvärde av betyget i svensk skrivning. VI: medelvärde av betyget i matematik.
Antal ]
Grupp elever I II Ill IV V VI Medelbetyg i högsta klassen P 0 j k a r 5'5 Stockholm .................... 177 34,02 3,25 2,96 2,98 2,98 2,60 Övr. Sverige .................. 254 34,63 3,27 3,05 3,07 2,91 2,85 F 1 i c k 0 r 55 . Stockhohn .................... 106 36,06 3,47 3,51 2,80 3,36 2,40 Övr. Sverige .................. 176 36,28 3,45 3.45 2,98 3,16 2,60 P 0 j k a r 44 Stockholm .................... 33 35,47 3,35 3,20 3,12 2,83 2,73 Övr. Sverige .................. 498 38,49 3,59 3,40 3,50 3,20 3,29 F I i 0 k 0 r 44 Stockholm .................... 25 38,04 3,73 3,60 2,91 3,68 2,60 Övr. Sverige .................. 417 39,21 3,73 3,76 3,18 3,51 2,80 Ökning från näst högsta klassen P oj k a r 55 Stockholm .................... 177 5,62 0,44 0,79 0,52 0,44 0,37 Övr. Sverige .................. 254 3,27 0,27 0,50 0,21 0,21 0,17 Fl i 0 k 0 r 55 Stockholm .................... 106 5,11 0,40 0,77 0,34 0,52 0,17 Övr. Sverige .................. 176 2,98 0,25 0,51 0,15 0,21 —0,16 P 0 j k a r 44 Stockholm .................... 33 3.58 0,40 0,41 0,25 0,02 0,14 Övr. Sverige .................. 498 3,22 0,30 0,40 0,25 0,19 0,18 F I i (: k 0 r 4. Stockholm .................... 25 3,20 0,39 0,36 0.12 0,32 0,08 Övr. Sverige .................. 417 2,67 0,28 0,39 0,11 0,20 ——0,20
59 Tabell 5. Medelbetyg för olika grupper av elever i realskolans högsta klass med upp- delning efier linje vid intagningen i gymnasiet. Pojkar Individundersökningen
I: medelvärde av totala betygssumman. Ill: medelvärde av betygssumman i språk, uträknat per ämne. IV: medelvärde av betygssumman i naturvetenskapliga ämnen, uträknat per ämne.
Elever från femårig realskola
Område
Linje
Stockholm ........
Övriga Sverige . . . . 34,4 3,2 2,7 30,4 2,6 2,6 33,8 3,5 2,7 37,0 3,1 3,5 30,6 2,7 2,8 36,8 3,2 3,4
wäl—'>-
34_I4 44__I4 44_13 Område Linje
1 111 IV [ 111 tv 1 m IV
Stockholm ........ A 32,7 2,8 2,8 34,8 3,3 2,8 37,7 3,7 3,1 L 36,3 3,5 2,9 29,8 3,0 2,3 — -— — R 36,0 3,0 3.4 32,7 2,9 3,1 39,9 3.5 3.6
Övriga Sverige A 34,7 2,9 3,2 32,5 2,7 3,0 37,2 3,4 3,3 1. 38,3 3,7 3.1 33.1 3,0 2,7 36,4 3,6 2,8 R 39,5 3,4 3,7 39,6 3,5 3,8 39,8 3,5 3,8
Tabell 6. Medelbetyg för olika grupper av eteveri realskolans högsta klass med upp- delning efter linje vid intagningen i gymnasiet. Flickor
I nd ividundersökningen
I: medelvärde av totala betygssumman. III: medelvärde av betygssumman i språk, uträknat per ämne. IV: medelvärde av betygssumman i naturvetenskapliga ämnen, uträknat per ämne.
Elever från femårig realskola
45—14 55___14 515—13
Område Linje
1. Elever från fyraårig realskola
Stockholm ........
Övriga Sverige . . . .
341—14 44_I4 44_Ia Område Linje
I III IV I III IV I III 11 Stockholm ........ A 33,2 2,7 2,8 34,6 3,2 2,9 42,0 4,0 2,1 I. 36,9 3,5 2,8 30,8 2,8 2,1 42,0 4,0 3.1 R 37,3 3,2 3,3 43,0 4,5 4,0 49,0 4,0 4,3 Övriga Sverige . . . . A 36,0 3,2 2,9 32,6 2,9 2,6 39,0 3,7 3.1
L 37,6 3,7 2,9 35,9 3,6 2,8 38,4 3,9 2. R 41,3 3,9 3,8 38,5 3,3 3,2 41,9 3,8 38
Tabell 7. Eleverna fördelade efter födelseår, avgångsklass i realskolan samt intagningsring i gymnasiet
I ndividundersökningen
Pojkar intagna på Flickor intagna på
... . treårigt . treårigt Podelseår fyraårigt gymn. från gymn. från fyraårigt gymn. från gymn. från
45 | 5*5 | 34 | 44 55 44 45 | 55 | 3= | 44 s*5 41
S t 0 c k h 0 l m —1936 _ 1 — _ _ _ 1 _ — 1 _ 1937 1 4 1 2 _ 1 _ — — _ _ 1 1938 17 42 16 10 10 3 _ 5 9 10 _ 2 1939 104 63 46 4 18 6 41 49 57 1 16 6 1940 414- 10 30 3 27 2 239 8 43 2 22 2 1941 79 — 7 1 2 — 56 _ 6 1 4 — 1942 1 _ 1 — — _ _ — 1 _ _ _ okänt — _ __ _ _ 1 — _ 1 — _ _— Summa 616 120 103 20 57 13 336 63 117 14 43 1 Övriga Sverige
——1936 _ _ _ 1 _ 3 _ _ _ _ _ — 1937 1 4 2 10 _ 11 _ _ — 3 _ 5 1938 5 9 15 37 21 73 3 10 6 34 5 35 1939 38 39 42 7 73 279 28 34 69 7 30 261 1940 113 6 15 2 85 71 121 3 17 _ 80 65 1941 15 _ 1 _ 15 3 18 —— _ —— 13 7 1942 _ _ _ _ 2 — — _ _ _ _ _ okänt 2 _ _ — — 1 _ — 5 — 1 _ Summa 174 58 75 57 196 441 170 47 97 44 129 33
Anm. Siffror i fetstil hänför sig till frekvensen för normal ålder för övergångsformen i frågza (se även 3.31).
Tabell 8. Medelbetyg i realskolans avgångsklass för elever som intagits i ring [4 i Stockholm från klass 45 med fördelning efter linje vid intagningen samt efter framgång i gymnasiet
hulividundersökningen
A: studentexamen utan försening; B: studentexamen.
soc: social gren; spr: språklig gren; ha: halvklassisk gren; he: helklassisk gren; bi: biologisk gren; ma: matematisk gren; a: gren på annan linje än intagningslinjen. av totala betygssumman. av betygssumman i orienteringsämnen, uträknat per ämne. av
studentexamen med försening; C: avgång utan
I: medelvärde II: medelvärde III: medelvärde
% F Pojkar Flickor Linje fm" Am Am
| gng m 1 n|1n|1v v|v1tal 1 n|1n IV v VI | Allmän A soc 40 34,1 3,3 2,8 3,0 2,9 2,7 21346 3,4 3,0 3,1 2,9 3,0 l Spl' 23 35,0 3,5 3,1 2,9 3,0 2,8 24 35,5 3,4 3,2 2,9 3,2 2,8 | 21 835,4 3,3 3,1 3,2 2,9 3,1 5358 3,3 4,1 2,9 3,2 2,8 B 44 32,4 3,1 2,6 3,0 2,7 2,9 10 32,7 3,4 2,8 2,6 2,7 2,6 8 26 32,6 3,2 2,5 2,9 3,0 2,4 12 33,0 3,3 2,7 2,7 2,8 2,6 SummaAF 141335 3,3 2,8 3,0 2,9 2,7 72 34,5 3,0 3,0 2,9 3,0 2,8 Latin A ha 57 39,0 3,8 3,7 3,1 3,5 2,8 95 37,8 3,6 3,8 2,9 3,5 2,8 he 13 37,2 3,8 3,5 2,7 3,4 2,6 21404 3,9 3,9 3,1 4,0 2,9 | a 4 33,3 3.0 3.5 2.7 2,8 2,5 3 36,3 3,3 4,0 3,0 3,3 2,7 ; B 26 33,4 3.2 3.1 2,8 2,8 2,4 21373 3,7 3,6 2,9 3,4 2,6 (: 19 31,8 3,2 2,8 2,4 2,8 2,1 16 33,4 3.4 3.3 2,4 3,3 2,1 SummaLI4 119 36,2 3.5 3.4 2,9 3,2 2,5 156 37,6 3,6 3,8 2,9 3,5 2,7 Real A bi 105 39,6 3,7 3,3 3,6 3.3 3.5 62 42,6 3,9 3,9 3,9 3,5 4,1 ma 133 40,5 3,7 3,6 4,0 3,3 4,0 9 47,0 4,2 4,4 4,6 4,1 5,1 a 5 38,4 3,8 3,2 3,0 4,2 3,0 3 44,0 4,4 3,8 3,8 3,3 3,3 , B 73 35,9 3,4 2,9 3,4 2,9 3,2 16 37,0 3,5 3,1 3,2 3,2 3,2 ' c 39 36,8 3,5 2,8 3,5 3,0 3,3 9 34,7 3,5 2,9 2,9 2,9 3,1 Summa R 14 355 38,8 3,6 3,3 3,7 3,2 3,6 99 41.4 3.8 3,7 3.8 3,4 3,9
IV: V: med VI: med
medelvärde
av av av
elvärde elvärde
betygssumman i språk. uträknat per ämne. betygssumman i naturvetenskapliga ämnen, uträknat per ämne. betyget i svensk skrivning. betyget i matematik.
Tabell 9. Medelbetyg i realskolans avgångsklass för elever som intagits i ring [3 i övriga Sverige från klass 44 med fördelning efter linje vid intagningen samt efter framgång [ gymnaxiet
Individumlersökningen
A: studentexamen utan försening; B: studentexamen med försening; C: avgång utan studentexamen. soc: social gren; spr: språklig gren; ha: halvklassisk gren; he: helklassisk gren; bi: biologisk gren; ma: matematisk gren; a: gren på annan linje än intagningslinjen. I: medelvärde av totala betygssumman. II: medelvärde av betygssumman i orienteringsämnen, uträknat per ämne. III: medelvärde av betygssumman i språk, uträknat per ämne. IV: medelvärde av betygssummani naturvetenskapliga ämnen, uträknat per ämne. V: medelvärde av betyget i svensk skrivning, VI: medelvärde av betyget i matematik.
Linje Fram— A Pajkar An Flickor gång 121 1|n|1n|1v|v v1 m; 1111|1n|1v vlv1 Allmän Asoc 22 39,9 3,8 3,6 3,5 3,1 3,1 30 40.7 3,9 3,8 3,5 3,3 3,1 spr 9 42,8 4,2 4,2 3,4 3,8 3,1 40 40,8 3,9 4,1 3,2 3,7 2,6 11 138,0 3,2 4,0 3,3 3,0 3,0 _ _ _ _ _ _ _ B 16 33,0 3,1 2,9 3,0 2,8 2,6 18 34,3 3,5 3,1 2,6 3,2 2.3 G 10 33,1 3,2 2,8 2,9 2,8 2,4 2137.4 3,7 3,3 3,0 3,2 2,7 SummaAn 58 37,2 3,6 3,4 3,3 3,1 2,8 109 39,1 3,8 3,7 3,1 3,4 2,7 Latin Aha 26 39,0 3,7 4,1 3,1 3,5 2,6 76 41,0 3,9 4,3 3,1 3,7 2.5 he 1140,6 4,1 3,9 3,2 3,6 2,6 13 40,8 3,8 4,1 3,2 4,0 3,2 a 4 37,0 3,4 4,1 2,9 3,0 2,3 18 36,6 3,6 3.7 2.6 3,7 1,7 B 18 32,3 3,3 2,9 2,5 2,8 1,9 18 31,2 3,2 3,0 2,0 3,2 1,1 (; 14 33.5 3,4 3,1 2,5 2,9 1,8 20 34,3 3,5 3,2 2,4 3,4 1,5 SummaLI' 73 36,4 3,6 3,6 2,8 3,2 2,2 145 38,4 3,7 3.9 2.8 3,7 2,2 Real A bi 90 42,4 4,0 3,7 3,9 3,5 3,7 48 44,9 4.0 4,2 4,1 3,8 4,3 ma 105 43,3 3,8 3,9 4,2 3.5 4.4 13 46,9 4,3 4,5 4,4 3,9 4,7 & 1510 4.8 4,5 4,7 4,0 5,0 19 40,5 3,9 3,6 3,4 3,4 3,3 B 67 35,6 3,3 3,0 3,3 2,9 3, 20 37,2 3,5 3,2 3,4 3,2 3,2 c 47 32,7 3,1 2,6 3,0 2.7 2.9 19 37,3 3,4 3,2 3.3 3,5 3,0 SummaRIa 310 39.8 3.7 3,4 3,8 3,3 3,7 119 41,9 3,8 3,8 3,8 3,6 3,8
Tabell 10. Medelvärden och spridningar i studentexamensbetygen i de olika ämnena vårterminen 1960 för rikets samtliga elever med uppdelning på kön, gymnasielyp och gren
Klassundersökningen
& : social gren; b : biologisk gren
. Svensk Svenska Kristen- . . . . . . (rren skrivning språket dom H1stor1a Filosofi Geograh Blolog1
ha he 3,89 4,16 4.33 4,30 4,05 — _ hi 3,41 3,60 3.74 3,80 _ _ 4,03 ma 3,44 3,44 3,50 3,69 — _ — - III soc 3,10 3,28 3,58 3,66 3,46 3,72 3,42 ! spr 3,07 3,20 3,53 3,61 3,31 3,64 _ * ha 3,35 3.43 3,50 3,66 3,48 _ _ he 3,86 3,88 4,31 4,26 3,80 _ — bi 3,27 3,37 3,68 3,64 _ — 3,87 ma 3.27 3,28 3,50 3,55 _ _ _ S:a pojkar 3,33 3.37 3,62 3,71 3,50 3,76 _ Spridningar 0,92 0,94 0,89 0,98 0,87 0,89 8 0,84 b 0,97
Flickor IV soc 3,23 3,60 3,78 3,58 3.55 3,61 3,72 spr 3,27 3,56 3,65 3,45 3,35 3,35 _ ha 3,38 3,68 3,77 3,65 3,57 _ _ he 3,97 4,34 4,37 3,98 4,07 _ —— bi 3.49 3,79 3,98 3,72 _ — 4,02 ma 3,39 3,70 4,00 3,70 _ _ — III soc 3,13 3,37 3,76 3.46 3.52 3,47 3,47 spr 3,20 3,51 3,60 3.41 3.45 3,42 _ ha 3,52 3,65 3,75 3,51 3,51 _ _ he 3,79 4,13 4,15 3,93 3,82 _ _ bi 3,29 3,59 3,77 3,48 _ _ 3,87 ma 3,49 3,77 3,98 3,66 _ — _ S:a flickor 3,36 3,65 3,80 3,58 3.54 3.45 _
L Spridningar
K Iassnndersökningen
s : social gren; b : biologisk gren; rn : matematisk gren
Tabell 10 (forts.). Medelvärden och spridningar i studentexamensbetygen i de olika ämnena vårterminen 1960 för rikets samtliga elever med uppdelning på kön, gymnasietyp och gren
Gren Latin Grekiska
Engelska Tyska
Franska
Mate- matik
Fysik
Kemi
ha he bi
ma
III soc spr ha he bi ma
S:a pojkar
Spridningar
Flickor
IV soc spr ha he bi ma
III soc spr ha he bi ma
S:a flickor
Spridningar
3,82 4,30 3,77 _ _ — _ _ _ _ 3,25 _ — 3,46 3,12 3,61 _ — 3,28 _ _ 3,41 4,11 3,99 — _ 2,67 _ _ 2.82 _ _ _ — 3,13 2,95 2,69 _ _ _ 2,80 _ 3,42 _ 3,33 _ _ — 3,38 4,12 3,43 _ _ _ _ _ _ _ 2,80 _ _ 3,16 2,83 3,42 — _ 3,00 _ _ 3,21 3,91 3,83
3,08 4,25 3,14 3,09 3,23 _ 3.54 3,73
1,33 1,08 1,16 0,98 1,16 5 1,17 1,34 1,05 _ — — _ _ b 1,02 _ — _ _ _ _ — m 1,14 _ _ _ _ 3,10 — _ 2,86 — _ — _ 3,42 3,35 3,30 _ _ _
3,04 _ 3,78 _ 3,68 — _ _ 3,99 4,46 4,09 — _ _ — _ _ _ 3,55 _ _ 3,45 2,73 3,51 _ _ 3,58 _ _ 3,31 3,36 3,87 _ _ 2,75 _ — 2,83 _ _ _ _ 3,18 3,44 3,01 _ _ — 2,83 _ 3,59 _ 3,63 _ _ _ 3,79 4,57 3,84 _ _ _ _ — — _ 3.11 _ _ 3,28 2,41 3,42 _ _ 3,40 _ _ 3,42 3,42 3,78
3,11 4,49 3,46 3,40 3,52 _ 2,77 3,55
Tabell 11. Medelvärden av betygen i de olika ämnena vårterminen 1960 i samtliga ringar utom den högsta med uppdelning på linje och gren
K lassundersökningen
Svensk skrivning
Svenska
språket
Kristendom Historia
Geografi Biologi
|4 A 2,90 2,90 3,14 3,05 3,07 3,04 ]. 3,08 3,07 3,28 3,14 3,13 3,11 R 2,95 2,98 3,21 3,13 3,20 3,22
2,99 2,99 3,23 3,12 3,15 3,15
II" A 3,00 3,07 3,18 3,16 3,19 3,23 * L 3,14 3,20 3,35 3,29 3,31 3,29 B 3,00 3,07 3,32 3,22 3,39 3,36
3,05 3,13 3,31 3,24 3,32 3,31
Is A 2,88 2,91 3,09 3,04 2,99 3,02 L 3,04 3,01 3,18 3,11 3,14 3,11 R 3,00 3,29 3,20 3,15 3,44 3,21
S:a 12 2,99 3,15 3,17 3,07 3,22 3,14 1114 soc 3,02 3,10 _ 3,32 3,38 3,33 _ .spr 3,18 3,24 & 73,28 3,26 3,20 _
ha 3,21 3,32 _--r-;r [ 3,45 3,38 _ _ he 3.68 3,88 5.5; [3,95 3,75 _ _ bi 3,12 3,20 3.45 3,36 _ 3,45
ma 3,17 __ 3,16 3,31 3,38 _ _
S:a 1114 3,19 3,25 3,41 3,38 3,38 _ 11= soc 2,88 3,01 3,30 3,24 3,34 __ spr 2,97 3,08 3,25 3,15 3,10 _ ha 3,10 3,10 3,35 3,25 _ _ he 3,64 3,60 3,87 3,76 _ _ bi 3,06 3,09 3,39 3,26 _ 3.38
ma 3,05 3,05 3,26 3,26 _ _
3,03 3,08
3,25
K Iassundersökningen
Tabell 11 (forts.). Medelvärden av betygen i de olika ämnena vårterminen 1960 i samtliga ringar utom den högsta med uppdelning på linje och gren
III.
II'
III'
SOG
spr ha he bi
Grekiska Engelska Tyska. Franska 2,66 2,60 2,71 2,77 — 3,06 2,92 2,96 2,71 — 2.97 -— —— 2,83 2,73 2,80 2,74 2,96 2,99 -— — 2,88 2,78 2,84 — 2,96 — — -— 2,72 2,69 2,73 2,39 3,07 3,00 2,84 —— 3,04 2,97 3,03 — 3,12 — — — 2.80 2.91 2,82 2,67 3,00 3,08 — — 2,87 2,90 2,88 2,69 —— _ —— — 2,60 2,61 2,73 2.33 2.93 2,77 2,74 -— 2,90 2,72 2,84 -— — — — -—— 2,76 2,83 2,82 2,61 2,91 2,97 -— — 2,76 2,75 2,81 2,53 2,92 — — — 2.48 — 2,95 2,43 —— 3,16 —— —— 2.91 2,89 2,78 -— —— — 2,69 — 3,11 3,27 3,20 — — —— 3,57 3,74 3,46 — 3.90 _ —— — — —— 2,69 — 2,88 2,61 2,38 2,95 — — 2,88 — 3,04 2,94 3,41 3,36 2,83 —— 2.89 3,17 3,08 — 2,89 — — — 2.40 _ 2,98 2,28 — 3,15 — —— 2.72 2,86 2,65 — — —— 2.58 -— 2,92 2,86 3,01 — — —- 3,37 3,63 3,15 — 3.67 — —— — — — 2.63 —— 2,98 2,49 2,28 3,00 -—- —— 2.71 — 2,99 2,81 3,16 3,33 2.67 2,96
geografiska områden1
Klassundersökningen
Område
Samtliga 1 2 3 4 5 735 178 409 4 078 652 176 410 3 677 Svensk skrivning. . 3,45 3,37 3,44 3,33 3,37 3,41 3,32 3,36 Svenska språket . . 3,61 3,62 3,57 3,45 3,69 3,68 3,62 3,64 Kristendom ...... p 3,54 3,71 3,80 3,27 3.60 3,59 t' 3.86 3,81 3.82 4.01 3,79 3,82 Historia ......... p 3,86 3,85 3,87 3,52 3,66 3,72 f 3,65 3,66 3,64 3,73 3,55 3.59 Engelska ........ ]) 3,43 3.12 3,32 3.27 3,02 3.15 [' 3,66 3,47 3,49 3,68 3,35 3,44 17,89 17,67 18,00 16,85 16,93 17,24 18,23 18,03 17,89 18,93 17,65 17,85 3,47 3,53 3,49 3,32 3,25 3,32 3,52 3.42 3,47 3,05 3,36 3,37 3,60 3,53 4,10 3,24 3,23 3.31 3,43 3,50 3,38 4,00 3,28 3,36 Fysik ........... p 3,83 3,67 3,46 3,66 3.47 3.56 f 2,99 2,73 2,84 2.58 2,72 2,78
! Angående definition av de geografiska områdena, se avsnitt 9.2:1.
Tabell 13. Medelvärden av studentexamensbetygen i vissa ämnesgrupper på fyra— och treåriga gymnasieavdelningar inom olika områden'
Klassnndersökningen
Fem gemensamma ämnen: kristendom, svensk skrivning, svenska språket, engelska, historia.
Antal elever Fem gemensamma Matematik + Fysik amnen Område Kön _ _
fyraångt treårigt fyraårigt treårigt fyraårigt treårigt
gymn gymn gymn gymn gymn gymn
1 p 678 57 17,97 17,00 7.42 6.95 f 582 70 18,46 16,31 6,49 6,50
2 p 164 14 17.84 15,49 7,20 — f 148 28 18.03 18,00 6.25 5.62 3 p 276 133 18,34 17,28 7,31 5,84 t" 331 79 18,00 17,08 6,24 6,18
4 p 192 82 17.29 15.83 7,30 6,30 f 109 61 19,61 17,72 5,90 5,13
5 p 798 1 684 17.41 16,70 6,83 6,65 f 920 1 349 18.01 17,39 6,25 5,95
! Angående definition av områdena, se avsnitt 9.2.1.
Tabell 14. Medelvärden av studentexamensbetygen i vissa ämnesgruppe'r på fyra- och treåriga gymnasieavdelningar inom skilda gymnasietyper tillhörande område 51
Klassundersökningen Gymnasietyp Antal elever ' Medelbetyg Antal linjer fyraårigt treårigt fyraårigt treårigt f gymn gy mn gymn gymn yra- . åriga treåriga p f p | f p | f p i Fem gemensamma ämnen g 34 ] 397 346 27 13 17,29 17,35 18,00 16,85 2 1—3 307 285 227 231 17,35 18,37 16,17 16,55 1 1—3 94 287 533 299 18,12 17,95 16,70 17,04 0 1—3 — — 918 | 806 — — 16,41 17,76 Matematik + fysik % 84 ] 217 66 19 13 6,87 6,29 6,00 5,69 i 2 1—3 220 113 103 37 7,09 6,23 6,65 6,05 1 1—3 — — 364 103 — — 6,97 5,87 0 1—3 — — 575 179 -— — 6,49 6,01
1 Angående definition av område 5, se avsnitt 9.2.1.
Tabell 15. Medelbetyg i studentexamen i olika ämnen och ämnesgrupperI för pojkar intagna på fyraårigt gymnasium med uppdelning efter gren vid examen samt efter tidpunkt för densamma
Individundersökningc'n
A lzstudentexamen utan försening, aldrig underbetyg A 2:5tudentexamen utan försening, alltid direkt flyttade, men med underbetyg någon
gång A 3=studentexamen utan försening, flyttningsprövning någon gång 13 :studentexamen med försening
' Medelbetyget inom varje ämnesgrupp är angivet per ämne inom gruppen.
Fram- sv sär-+ la+ eng eng ge+ . ma+
Gren gångs- Antal skr kr+ la gr eng + fr +ty ge bi b1 fi ma fy+
grupp +fr ke
[ soc A 1 48 3,2 3,7 _ _ 3,0 _ _ _ 3,7 _ 3,6 3,1 _ 1 A 2 23 3,4 3,9 — — 2,9 _ _ _ 3,7 _ 3,6 2,7 _ . A 3 27 3,0 3,4 _ _ 2,5 — _ _ 3,4 _ 3,4 2,4 _ 1 B 58 3,1 3.5 _ _ 2,6 _ _ _ 3,5 _ 3,4 3,0 — spr A 1 38 3.5 3,8 _ _ _ _ 3,5 4,0 _ — 3,5 _ —
A 2 12 3 5 3,9 — — _ _ 3,6 4,0 — _ 3,8 _ — A 3 18 3,2 3,4 _ _ _ _ 3,0 3,5 _ _ 3.5 _ — B 27 3,1 3,4 _ _ _ — 3,1 3,6 _ — 3,4 _ —
ha A 1 90 3.8 4.0 3,7 _ _ 4,0 _ _ _ _ 3,8 _ _
A 2 24 3,8 3,8 2,5 — — 2,9 _ _ _ _ 3,7 _ _ A 3 19 3,0 3,2 2,4 _ _ 3,0 _ _ _ _ 3,1 — _ B 43 3,0 3,5 2,8 _ _ 3,4 _ — _ _ 3,4 _ _
he A 1 22 4,5 4,4 _ 4,7 4,0 _ — — _ — 4,3 — _
A 2 6 3,7 3,8 _ 3,5 3,2 _ _ — — _ 4,0 _ — A 3 10 3,4 3,7 — 3,4 2,8 — _ _ _ _ 3,7 _ _ B 8 3,5 3,7 _ 3,6 3,1 _ _ _ — _ 3,6 _ _
bi A 1 109 3,7 4,0 — _ 3,8 _ _ _ _ 4,4 _ _ 3.7
A 2 26 3,5 3,9 — _ 3,2 _ _ — _ 4,2 _ — 3,0 A 3 39 3.2 3,4 _ _ 2,6 _ _ — — 4,0 _ _ 2,9
1 B 79 3,2 3,4 _ — 3,0 _ — _ _ 3,7 _ _ 2.9 ma A 1 179 3,5 3,6 _ _ 3,7 _ _ _ _ _ _ _ 4,1
A 2 33 3,3 3,5 _ _ 3.1 — — — — — _ _ 3,4 A 3 24 3.1 3.1 _ — 2,3 — _ _ _ _ _ _ 3,4 B 61 3,1 3,2 _ _ 2,8 — _ — _ — _ _ 3,4
Tabell 16. Medelbetyg i studentexamen i olika ämnen och ämnesgrupper1 för flickor intagna på fyraårigt gymnasium med uppdelning efter gren vid examen samt tidpunkt för densamma
Individundersökningen
A 1 :studentexamen utan försening, aldrig underbetyg A2=studentexamen utan försening, alltid direkt flyttade, men med underbetyg någon gång A 3=studentexamen utan försening, flyttningsprövning någon gång ! :studentexamen med försening i | =:
Fram- sv eng ma+ Gren gångs- Antal sv,- Spl-+ la la+ eng eng +ty ge. ge+ ;bi ti ma fy+ skr. kr+ gr +fr bl _ grupp! hi +fl' ke soc A 1 52 3,3 3,5 _ _ 3,4 _ _ _ 3,7 _ 3,4 3,0 _ A 2 19 2,9 3,6 _ _ 2,5 _ _ _ 3,4 _ 3,6 2,6 — A 3 13 2,6 3,5 _ _ 2,3 _ — _ 3,6 _ 3.6 2,4 _ B 29 3,2 3,6 _ _ 2,6 _ _ _ 3,7 _ 3,6 2,5 _ spr A 1 68 3,4 3,9 _ _ _ _ 3,8 3,8 _ _ 3,6 — _ A 2 24 3,0 3,5 _ _ _ _ 3,2 3,6 _ _ 3,5 _ —— A 3 21 2,9 3,2 _ _ _ _ 2,7 3,4 _ _ 3,1 _ _ B 25 3,2 3,6 _ _ — _ 2,9 3,6 _ _ 3,6 _ _ ha A 1 25 3,5 3,8 3,5 — _ 3,9 _ _ _ _ 3,7 _ _ A 2 48 3,4 3,7 2,6 _ _ 3,5 _ _ _ _ 3.5 _ _ A 3 42 3,0 3,1 2,3 _ _ 2,8 — _ _ _ 3,3 _ _ B 54 3,1 3,4 2,3 _ — 3,4 _ _ _ _ 3,2 _ _ he A 1 36 4,0 4,2 _ 4,5 4,3 _ _ _ _ _ 4,2 _ _ A 2 9 3,8 3,9 _ 3.7 3,2 _ _ _ — _ 4,3 _ _ A 3 2 3,5 3,5 — 3.3 3,0 _ _ _ _ _ 3.0 _ _ B 4 3,5 3.5 _ 3,1 3,0 _ _ _ _ _ 3,5 _ — bi A 1 123 3.6 3,9 _ _ 3,8 _ _ — _ 4,1 _ _ 3,4 A 2 15 3,3 3,9 _ _ 2,9 _ _ _ _ 3,7 _ — 2,9 ' A 3 12 3,2 3,5 _ _ 3,1 _ —— _ _ 3,4 _ _ 2,3 B 23 2,8 3,5 _ _ 3,0 _ _ _ _ 3.4 _ —— 2,7 ma A 1 20 3,4 3,6 _ _ 3.8 _ _ _ _- _- _- —— 3,9 A 2 3 3,3 3,7 _ _ 2,7 — _ _ _ _ _ _ 3.3 A 3 3 3,0 3.7 _ _ 3,7 _ _ _ _ _ _ _ 3,7 | B 2 2,5 3,5 _ _ 2,0 _ _ _ _ _ _ _ 2.5
! Medelbetyget inom varje ämnesgrupp är angivet per ämne inom gruppen.
Tabell 17. Medelbetyg i studentexamen i olika ämnen och ämnesgrupper1 för pojkar intagna pä treårigt gymnasium med uppdelning efter gren vid examen samt tidpunkt för densamma
Individundersökningen
A 1=studentexamen utan försening, aldrig underbetyg A 2=studentexamen utan försening, alltid direkt flyttade, men med underbetyg någon
gång A 3 :. studentexamen utan försening, flyttningsprövning någon gång B :studentexamen med försening
sv
Fram- eng ma+
Gren gångs- Antal Sl: ipn la la+ eng Tåg. +ty ge gå; bi! fi ma fy+ ?? grupp S r &; gr +fr ke soc A 1 34 3,7 4,2 _ _ 3,6 _ _ _ 4,2 _ 4,0 3,2 _ A 2 17 2,6 3,7 _ _ 2,9 _ _ _ 3,6 _ 3,4 2,4 _
A 3 15 3,0 3,4 _ _ 2,4 _ _ — 3,4 — 3,5 2,4 — B 32 3,1 3,3 _ _ 2,1 _ _ — 3,5 _ 3.3 2,4 —
spr A 1 22 3,4 3,8 _ _ _ _ 3,6 4,1 _ — 3,7 — _ A 2 1 3,0 3,0 — _ _ — 2,3 3,0 — — 3,0 — — A 3 3 3,0 2,3 _ _ — _ 2,9 3,0 _ — 2,7 _ _ B 12 2,8 3,6 _ _ _ _ 2,6 3 7 _ _ 3,6 _ _
ha A 1 34 3,4 3,7 3,0 _ _ 3,8 _ _ _ _ 3,5 _ _ A 2 3 1,3 3,3 3,0 _ _ 3,5 _ _ _ _— 297 — _ A 3 5 2,6 3,1 2,6 _ _ 2,3 _ _ _ _ 3,0 — _ B 13 3,4 3,4 2,5 _ — 2,7 _ _ _ — 3,5 — _
he A 1 13 3,2 4,2 — 4,4 3,5 _ _ _ — _ 4,0 _ _ A 2 _ — _ _ — _ _ _ _ — _ — _ _
A 3 1 3,0 2,7 _ 4,0 3,0 _ _ — _ _ 3,0 _ ,_ B 4 3,8 3,6 _ 2,4 3,0 _ _ _ _— —— 3.5 _— '—
bi A 1 83 3,4 3,8 — _ 3,4 _ _ _ _ 4,2 _ _ 3,4 A 2 15 3,3 3,5 _ _ 2,6 _ _ _ _ 3,6 _ _ 3,0 A 3 13 3,0 3,5 _ _ 2,7 _ _ _ _ 3,8 _ _ 2.9 B 68 3,0 3,3 _ — 2,6 — _ _ _ 3,6 _ — 3.0
ma A 1 122 3,3 3,6 _ _ 3,5 _ _ _ _ _ — _ 3,9 A 2 20 3,0 3,4 — _ 2,5 — _ _ _ _ _ _ 3,2 A 3 14 2,6 3,0 _ — 2,4 _ — — _ _ — — 2,9 E 39 2,7 2,9 _ _ 2,4 _ _ — — _ — — 3,0
' Medelbetyget inom varje ämnesgrupp år angivet per ämne inom gruppen.
Tabell 18. Medelbetyg i studentexamen i olika ämnen och ämnesgrupper1 för flickor intagna pa" treårigt gymnasium med uppdelning efter gren vid examen samt tidpunkt'för densamma
lndividundersökningeu
A I:studentexamen utan försening, aldrig underbetyg A2=studentexamen utan försening, alltid direkt flyttade, men med underbetyg någon gång A 3=studentcxamen utan försening, flyttningsprövning någon gång B :studentexamen med försening
sv . Fram- eng ma+ . sv 5 H la+ en ' e+ . . '_Gren gångs- Antal skr lg,» la gr eng då +ty ge gbi bl ll ma fy+ grupp hi +fr ke ! soc A 1 55 2,9 3,5 — _ 3,0 — _ _ 3,5 — 3,4 3,1 — A 2 10 2,5 3,3 _ _ 2,5 _ _ _ 3,5 _ 3,6 2,7 — A 3 13 2,7 3,2 _ _ 2,5 _ — _ 3,2 _ 2,5 2,1 _ B 22 2,9 3,3 _ _ 2,4 _ _ _ 3,2 _ 3,5 2,5 _ spr A 1 73 3,5 3,7 _ _ _ _ 3,5 3,6 — _ 3.5 _ — A 2 18 3,0 3,5 _ — — _ 3,2 3,4 — _ 3,6 _ _ A 3 18 3,0 3,2 _ _ _ _ 2,7 3,2 — _ 3,3 _ _ B 29 3,0 3,3 _ _ — _ 2,8 3,0 — _ 3,2 _ _ ha A 1 87 3,5 3,8 3,4 _ _ 3,9 _ _ _ _ 3,7 — _ A 2 11 3,3 3,5 1,7 _ _ 3,3 _ — _ _ 3,3 _ _ A 3 10 3,1 3,5 2,6 _ _ 3,0 _ — _ — 3,2 _ _ B 13 3,3 3,3 2,2 _ — 2,7 — _ _ — 3,2 _ _ he A 1 11 3,7 4,0 _ 4,1 4,0 — _ _ _ — 3,8 — _ A 2 1 2,0 3,0 _ 1,5 3,0 — _ _ — _ 3,0 — _ A 3 2 2,0 3,0 _ 2,5 2,0 _ — _ _ — 3,0 _ _ B 1 3.0 3,0 _ 2,0 2,0 _ _ _ _ _ 4,0 _ _ bi A 1 54 3,5 3,7 _ _ 3,8 _ _ _ _ 4,3 _ _ 3.4 A 2 15 3,5 3,6 _ _ 3,3 _ _ _ _ 4,1 _ _ 2,3 A 3 3 3,0 3,4 _ _ 2,7 _ _ _ _ 4,0 — _ 2,2 B 26 3,3 3,5 _ _ 3,0 _ _ — _ 3,7 _ _ 2,7 ma A 1 18 3,5 3,8 — — 3,4 — — _ _ _ _ _ 3.3 A 2 1 4,0 4,0 _ _ 5,0 _ _ _ _ _ _ —— 3,0 A 3 _ _ — _ — — — _- _ _ _ _ _ _. B 4 3.5 3,3 — _ 2,8 — _ _ _ — _ — 3.0 * Medelbetyget inom varje ämnesgrupp är angivet per ämne inom gruppen.
Tabell 19. Sammanfattning av studieresultatet med fördelning efter studentexamen utan resp. med försening och avgång utan studentexamen samt, för dessa tre huvudgrupper, med uppdelning på vissa undergrupper
I ndividundersökningen
Stud.ex. utan förs. Stud.ex. med försening Avgångna utan stud.examen alltid . . direkt En kv:;riåttgmg efter ring ln- flyttad & än i- .. Samt— _— :o om a =D . tagen kon =D m =D ann _; : under llga i ring mä) & % gg S' sza : 'E sza ring 53” elever .. ut: :: = så zå sig” 1 11 111 1v %% 1 1 11 111 IV Tug tåg i = "g :| = i, I4 pojkar 486 124 137 747 51 59 146 44 4 304 25 80 61 38 6 210 1261 ? flickor 542 118 93 753 28 33 69 29 4 163 22 75 51 28 5 181 1097 , 13 pojkar 308 56 50 414 45 89 54 _ 1 189 23 67 31 2 _ 123 726 1 flickor 298 56 46 400 21 56 28 _ — 105 27 59 13 3 _ 102 607 1 ' Omprövning i studentexamen. Tabell 20. Studieresullatet läsårsvis för elever som inte tidigare varit kvarsittare Individundersökningen . , - . Avbröt under Intagen Samtliga Flyttade EJ tlyttade Vid vt.s Sh" läsåret Kvar- Avgick . ., . elever vid 11 'ttnin s rövat . sittare efter riln Kon ng vid htzs vt:s samt— _3_L ?igyg åter- nästa läsårets g början slut liga god- ej god- röåat kom avgick läsår slut _ känd känd p senare 14 pojkar l' 1 261 931 295 168 30 97 10 25 94 61 11' 1 081 836 231 138 37 56 11 3 87 22 1114 969 737 211 69 21 121 16 5 157 10 [V' 797 747 35 4 _ 31 14 1 44 1 14 flickor l' 1 097 904 165 95 12 58 6 22 48 54 11' 973 817 141 82 13 46 7 8 45 30 111. 890 737 141 69 10 62 7 5 78 12 1 [V” 795 753 31 4 2 25 7 4 30 4 13 pojkar 13 726 511 189 85 19 85 3 23 71 48 113 584 424 149 49 13 87 9 2 101 10 , 111' 471 414 37 1 1 35 18 2 54 _ 1 I3 flickor ]8 607 464 116 57 14 45 _ 27 31 44 113 505 400 90 36 11 43 5 10 59 7 1113 429 400 19 — _ 19 10 — 28 1
I ndividundersökningen
21. Studiegången efter kvarsittningen för elever som gått om någon ring
Pojkar Flickor Intagen sig:; Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal i ring . . ' flyttade elever avlagda flyttade elever avlagda 1 rlng kvar- . .. . .. kvar- . .. . .. sittare t1ll .nasta 1 nasta student- sittare t111 nasta 1 nasta student- r1ng rmg , examma nng rlng examma 14 I' 94 82 80 51 48 42 36 28 114 87 68 67 59 45 37 35 33 1114 157 148 148 146 78 69 69 69 N' 44 — _ 44 30 — _ 29 P I' 71 58 55 45 31 27 24 21 118 101 90 90 89 59 58 58 56 1118 54 _ _ 54 28 _ — 28
i gymnasiet i kombination med ring vid sista vårterminens slut
I nd iv id undersökn ingen
Tabell 22. Elever som avgått utan studentexamen med fördelning efter antalet hela läsår
Fyraårigt gymnasium Treårigt gymnasium
lägg] Ring Pojkar Flickor få??? Ring Pojkar Flickor
0 1 25 22 0 I 23 27 1 1 64 63 1 I 54 55 2 I 16 12 2 I 13 4 11 29 41 H 11 7 3 11 32 10 3 [I 20 6 111 10 19 111 _ 1 4 111 28 9 4 111 2 2 IV 6 3
5 IV —- 2
Tabell 23. Procentuella antalet elever med underbetyg i vissa ämnen i gymnasiets skilda ringar utom den högsta
Klass undersökt! ingen
Ring, linje, gren skrivn.
Svensk
Latin
Engelska Tyska
Franska
Mate— matik
Fysik
|4 0,6 8 12 7 0.6 8 6 9 6 10 — 0,7 -—- 8 10 5 10 1,8 0.6 —-— 7 10 6 _ 1.5
A 0,7 9 11 9 L 1.0 13 5 8 5 _ 0.5 R 0.9 _ 10 9 7 12 2,8 S:a "' 0,9 _ 8 9 7 _ _ 13 1 2.0 — 12 14 10 19 0.6 L 1,1 15 9 14 8 _ _ l R 0,6 _ 10 11 7 14 3.6 S:a 1” 1,1 _ 11 13 8 _ 2.7 III' soc 2.0 _ 14 _ 7 16 — spr 1,4 _ 9 7 15 _ — ha 1.2 16 5 4 3 _ _ he 0,0 6 4 — 2 _ _ bi 1,7 _ 11 _ 4 15 22 ma 1.4 _ 10 _ 4 11 7 S:a 111' 1.4 14 9 5 5 — 14
U' penn—maan”
Tabell 24. Kvarsittare med fördelning efter kvarsittningsring samt ring, i vilken under— betyg uppträdde första gången
Individundersökningen
Pojkar Flickor Intagen Kvar— Underbetyg Fri- AbeU- Underbetyg Fri: Avbru- i sittare första gången ”mg 111 första gången v1111g t1t ring i ring i ring kvar- under S:a i ring kvar— under S:a sitt- läs— sitt- läs- ] [| 111 IV ning1 året [ 11 111 IV ning' året I4 II 45 _ — _ 1 5 51 23 — _ _ 1 4 28 11"1 36 20 _ _ 2 1 59 20 12 _ _ _ 1 33 III4 66 31 44 — 1 4 146 29 18 16 _ 5 1 69 * lV4 19 9 7 6 5 2 48 16 10 2 4 1 _ 33 | l3 13 44 _ _ — 1 _ 45 19 _ — _ 1 1 21 113 41 44 _ _ 2 2 89 28 23 _ _ 3 2 56 1113 17 12 14 — 9 3 55 7 9 8 _ 4 _ 28 %
_— ' Elever som gått om trots at de blivit flyttade och aldrig tidigare haft underbetyg.
Tabell 25. Avgångna utan studentexamen med fördelning efter avgångsring samt ring, i vilken underbetyg uppträdde första gången
I nd ividundersökningen
Pojkar Flickor Av- Intagen Underbetyg . Underbetyg . i gäng första gången Aldrig första gången Aldrig _ ring eler i ring under- S:a i ring under— S:a rmg betyg betyg 1 11 111 W 1 |11|111 IV I' 1*1 64 _ _ _ 16 80 56 _ _ _ 19 75 H* 44 12 _ _ 5 61 33 12 _ _ 7 51 III4 25 9 3 _ 1 38 12 7 7 _ 2 28 _ [V' 3 1 1 1 _ 6 2 l 2 _ _ 5 . 1= 13 58 _ _ _ 9 67 45 _ _ — 14 59 1 4 2
Tabell 26. Fördelning av elever i första ringen efter antal underbetyg i kombina- tion med framgång i gymnasiestudierna samt fördelning av tidigare ej försenade
elever 1 näst högsta ringen efter antal underbetyg i kombination med förekomst av underbetyg i tidigare ring
Individundersökningen
Al: studentexamen utan försening; B:studentexamen med försening; C: avgång utan studentexamen.
Fyraårigt gymnasium . Treårigt gymnasium
Första ringen Näst högsta ringen Första ringen Näst högsta ringen
Procentuell Elever Elever ] Procemuell Elever Elever fördelning Sam.- utan med Ab” "ta ”” fördelning Samt. man med liga under- under- liga under- under- ,. . ,, .ng Peng Samt- Pet—Ve .betyg
— tldlgare tldlgare liga A B t1ngare t1d1gare
Absoluta tal
Pojkar
43 151 466 85 343 45 92 41 111 108 45 46 57 28 26 42 32 . 50 55 8 26 29 29
2 32 63 ' 27 71 1 30 19 23
747 300 179 | 339 | 700 414 187 448 125 F I i e k 0 r
650 7 1 54 83,9 9,2 7,0 114 418 346 ' 51 ' 40 90 54 55 45,2 27,1 27,6 80 100 45 34 26 11 21 20 21,1 40,4 38,5 . 30 _ 36 9 12 18 2 13 28 4.7 30,2 65,1 17 26 _ 8 7
753|159|157|—|—|— |241|580|400|105| 91
Tabell 27. Elever som ej blivit flyttade i första ringen samt tidigare icke för- senade elever som ej blivit flyttade i näst högsta ringen. Fördelning efter antalet underbetyg i kombination med förekomst av flyttningsprövning
Individundersökningen
Fyraårigt gymnasium Treårigt gymnasium
Första ringen Näst högsta ringen Första ringen Näst högsta ringen
Antal
3] flyttade elever
Flyttnings - prövningar
Flyttnings-
Flyttnings- . Flyttnings- . . EJ Antal Ej Antal prövningar Ej
Antal
prövningar flytt- prövningar flytt- flytt-
.. el .. . el .. el ..
darav nings- flyttade darav flyttade där" nings- flyttade där” nings-
totalt 6011" prövat elever totalt ' elever totalt SOd' prövat elever totalt 60d' prövat kända ' kända kanda
Tabell 28. Procentuetla antalet elever med underbetyg i skilda ämnen inom olika framgångsgrupper. Fördelning efter gren vid studentexamen och linje vid tidigare avgång
lmiiviilundersökningen
A=stud.—ex. utan försening; B=stud.—ex. med försening; C:avgång utan stud.-ex.
Pojkar Flickor Ämne Linje * _ — gren 1 ramgångsgrupp S amt_ 1— ramgångsgrupp Samt- | B I c liga A B c liga Svensk A 1,9 12,6 10,9 6.8 0.8 8.5 6.6 3,3 skrivning L 1.3 8,3 6.6 3,7 0,8 5,9 3,6 1,9 37 R 1,0 13,7 8,5 5,2 0,8 13,1 9,8 4,0 7? 5:11 1,3 12,6 8,7 5,3 0,8 8,8 5,7 2,8 Engelska A 14.4 49,0 53,3 32,0 10,6 43.6 26,4 19,7 L 7,0 43,1 30,3 18,7 5,5 39,3 22,9 12,7 l 11 10,8 46,6 46,1 24,9 4.2 39.3 29,4 13,3 S:a 10,9 46,9 45,0 25,5 6,9 41,2 25,2 15,3 E Latin L 11,9 70,8 61,8 33,3 12,8 76.2 47,9 26,8 Tyska soc 16.0 47,2 8,0 37,5 . spr 11,7 48,8 53'3 31'6 7,0 54,1 31'4 19'0 ha 5,7 48,3 4,9 34.6 , he 1,9 333 36,8 19,6 1,6 333 22,1 13,0 — 11 8.1 30,4 39,4 18,2 3,0 21,3 35,3 10,3 Franska soc 13.5 55,6 4.3 26.8 _ spr 12.8 51.2 63'0 34'8 16,4 50,8 24'3 18'8 ha 8,6 43,3 4,0 32,1 . he 11,5 50,0 48,7 29,3 6,6 50.0 25.7 11.8 R 5,2 33,7 43,6 17,8 0,4 18,0 9,8 6,4 Matematik soc 17,2 70.4 13.5 67.9 ; spr 20.2 60,5 62'0 41'2 20,7 44,3 42'9 29'1 l L 7,9 25,0 25,0 14.7 3.8 23,8 21,4 9,5 * bi 14,4 66.3 5.5 54.5 ma 54 46,4 51.5 27.4 22 16.7 41,2 17,2 Fysik A 0,4 11,3 8,7 5,2 2,4 9,4 7,7 4,6 L 0,0 0,0 0,0 0,0 0,6 0,0 1,4 0,7 _ bl 6,7 55,0 24,8 16,2 10,4 61,8 21,6 83 I 21.8 [. l l l
Tabell 29. Elever med underbetyg i skilda ämnen procentuellt fördelade efter ring, i vilken underbetyg inträffade första gången samt efter antalet underbetyg l i ämnet. Fyraårigt gymnasium
lndividunllersiikn ingen
.. . . . Antal gånger med Antal Kön L' . Underbetyg for första gången [ ring underbetyg i ämnet elever med .. mje Amne under- 14 | 114 | 1114 1v4 1 2 3 el.11. betyg Pojkar Svensk skrivning 35 31 31 4 96 4 -— 75 Engelska ...... 44 27 28 2 73 23 5 332 Latin ......... 37 32 31 1 70 24 6 98 Tyska ........ A 61 33 5 2 74 22 4 109 L 61 28 12 — 82 16 2 51 ' R 74 27 — — 76 23 1 151 Franska ...... A 46 33 22 —— 59 35 7 116 L 50 32 17 1 76 21 3 76 R 49 32 19 — 86 12 2 114 Matematik . . . . A 54 28 16 2 70 21 9 140 R 39 27 30 4 77 15 8 158 Fysik . . ....... ' R 19 ' 9 63 9 80 15 6 89 Flickor Svensk skrivning 39 16 42 3 90 7 31 Engelska ...... ' 45 31 22 2 73 23 4 177 Latin ......... 31 35 30 3 68 22 10 158 Tyska ........ A 52 39 9 _ 71 25 5 65 L 56 28 16 — 77 23 —» 75 R 68 32 — — 76 24 _ 25 Franska ...... A 28 31 41 — 78 19 3 58 L 40 32 24 4 84 16 -— 68 R 43 36 21 — 79 21 —— 14 Matematik . . . . A 60 26 12 1 72 26 3 1(6 R 24 29 44 3 85 15 —— 34 Fysik .........
Tabell 30. Elever med underbetyg i skilda ämnen procentuellt fördelade efter ring, i vilken underbetyg inträffade första gången samt efter antalet underbetyg [ ämnet. Treårigt gymnasium
Individundersökningen
Underbetyg för första gången Antal gånger med Antal Kön i ring underbetyg i ämnet elevermed Ämne under- I5 113 1113 1 2 3 el. tl. betyg
Pojkar
Svensk skrivning Engelska ...... Latin .........
Tyska ........
Matematik . . . .
Fysik .........
Flickor
Svensk skrivning Engelska ...... Latin ......... Tyska ........
Franska
Matematik . . . .
Fysik .........
DEL 2
En undersökning om kvarsittning och studieavbrott
vid fackgymnasier
Av Yngve Norinder
I. Inledning:
Problemet om elevernas misslyckande i skolan — ett internationellt spörsmål 85 Tidigare undersökningar om kvarsittning och studieavbrott vid våra gymnasier
II. Den föreliggande undersökningens tillkomst, inriktning, material och metoder:
Huvudsyftet , . . . . . Den första etappen av undersökningen , . . . . . . . . . . . . . . 88
Uppföljningen av eleverna . . . . . . . . . . . . . . . . 88 Det undersökta elevklientelets sammansättning. . . . . . 89 Undersökningen av elevernas studievanor och vissa miljömässiga studieförut- sättningar . . . . . . . . . . . . . . . . 90 Ett försök att utröna verkan av en kurs i studieteknik. . . . . . . . . . 91 Metoden vid undersökning av fackgymnasisternas studievanor . . . . . . 92 Ett visst kriterium på tillförlitligheten . . . . . . . . . . . . . . . 92 Jämförelsegrupper . . . . . . . . . . . . 93 En jämförelse mellan kvarsittare och uppflyttade elever. . . . . . . . . 94
111. Koarsittning och studieavbrott vid fackgymnasierna i relation till elevurval och olika praxis:
Vid de tekniska gymnasierna _ bl.a. om kvarsittningens rent betygsmässiga effekt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 Vid 2- -åriga handelsgymnasier . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 Den lnterlokala variationen . . . . . . . 98 Kvarsittnings- och studieavbrottsfrekvensens samband med elevurvalet. . . 99
[V. Några andra faktorer än intellektuella som påverkar kvarsittning resp. upp-
flyttning: Elevernas förutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . 101 Målsmans utbildning och ställning i yrket. . . . . . . . . . . . . . 102 Exempel på osäkerhets- och orosmoment . . . . . . . . . . . . . . 103 Om koncentration och uthållighet vid studierna . . . . . . . . . . . . 104 Elevernas studievanor och studieteknik . . . . . . . . . . . . . . . 105 V. En sammanfattning och några Slutkommentarer . , , , _ . , . . , 107 Litteraturförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112
Tabellbitagor
I. Inledning
Problemet om elevernas misslyckande i skolan är nära nog lika gammalt som skolan själv. I direktiven för den ut- redning, som 1649 ledde fram till en av de första skolordningarna i vårt land, klagade drottning Kristinas för- myndarregering över att man vid den tidens lärdomsskolor inte hade gjort ett ordentligt begåvningsurval (»de- lectus ingeniorum»). Samma regering klagade också över att lärarna bedrev undervisningen utan tillräcklig hänsyn vare sig till elevernas olika intresse och förmåga eller till deras tillämnade lev- nadsbanor, varigenom »ungdomen myc- ket är bliven frustrerad» (15)1.
I en nyligen publicerad internatio- nell översikt, rubricerad »Misslyckande i skolan» (10), konstateras att sådant förekommer praktiskt taget överallt i världen, till nackdel för både indivi- den, samhället och skolan. Även om skolmisslyckande inte helt kan undvi- kas _ heter det vidare _— måste man känna till dess omfattning i varje skol- typ för att kunna hålla det under kon- troll. När det gäller orsakerna till kvarsittning konstateras i samma över- sikt, att dessa för en större grupp elever än man vanligen föreställer sig huvudsakligen är att söka inom skol- väsendet självt.
1 Siffrorna inom parentes hänvisar till lit- teraturförteckningen sid. 112.
En undersökning om kvarsittning och studieavbrott vid fackgymnasier
De flesta undersökningar, som utom- lands gjorts angående kvarsittnings- problemet, har gällt lägre skolstadier än motsvarigheterna till våra gymna- sier. Detsamma gäller de undersökning- ar, som gjorts i vårt land (2 och 29). Utan att här närmare gå in på dessa förtjänar ändå nämnas, att i USA re- trospektiva undersökningar visat att kvarsittningsfrekvensen på lägre skol- stadier där under de senaste femtio åren avsevärt minskat, nämligen från genomsnittligt 10 till 4 a 5 %. Fortfa- rande är det emellertid stora inter- lokala skillnader i fråga om kvarsitt- ningsprocenten. Därvidlag är det stora skillnader även mellan olika skoltyper och rentav mellan olika klasser inom samma skola. »Dessa skillnader är allt- för stora för att kunna förklaras genom verkliga olikheter i sammansättningen av elevklientelet. Snarare pekar dessa differenser på att man tillämpar olika normer och praxis härvidlag: — fram- hålls det i en nyligen publicerad under- sökningspromemoria (14).
Inte minst i anglo-amerikanska län— der har både kvarsittnings- och stu- dieavbrottsproblemet fått en förnyad aktualitet i och med att de stora års- kullarna (»the bulge») börjat nå college- stadiet. Det gäller där liksom i vårt land, som nu också har exceptionellt stora årskullar i 17—18-årsåldern, att för dessa både absolut och relativt sett öppna vidgade utbildningsmöjlighetei.
på denna nivå. Man har äntligen bör— jat inse, att kvarsittning och studieav- brott i förtid i hög grad försvårar för skolväsendet att ge en större andel av de stora årskullarna den fortsatta ut- bildning, som nu för tiden och för fram- tiden av allt att döma behövs.
USA:s »National Defence Education Act» av år 1958 vill tillförsäkra varje ung människa rätten att utveckla och utbilda sig så långt hans eller hennes förmåga räcker. Mot denna bakgrund är det över- raskande, att under senare år från samma land lämnade uppgifter visar att av de studenter, som där vinner inträde vid college, inemot två tredjedelar (60 %) inte fullföljer denna utbildning (6). Dessa s.k. drop-outs har visat sig vålla både sig själva och samhället större bekymmer än ungdom i allmänhet. Därför försöker man nu att i möjligaste mån förebygga sådana studieavbrott. Bl.a. har man funnit, att dessa minskar vid tillämpning av det s.k. växelutbildningssystem, som man vid de amerikanska motsvarigheterna till våra fackgymnasier länge praktiserat vid både ingenjörs— och handelsutbildningen. Där- vid får eleverna regelbundet alternera mellan skolperloder och kvalificerad, i flesta fall betald yrkespraktik. Förutom pedagogiska och för det allmänna ekono- miska fördelar anses detta system ge elc— verna en sådan omväxling, att de inte i samma utsträckning som inom det rent skolmässiga fackutbildningsväsendet fres— tas att i förtid avbryta sina studier (3 och 19).
Ett liknande system, som delvis redan praktiserats i England, har där i en aktuell Skolutredning rekommenderats såsom sär- skilt lämpligt i en tid med stora årskullar. Det har nämligen också den fördelen att nära nog inom samma k'ostnadsram för— dubbla utbildningskapaciteten, vilket när— mare framhållits i annat sammanhang (16).
Tidigare undersökningar om koor- sittning och studieaubrott vid våra gymnasier har skett endast tillfälligt- vis och enligt så olika metodik, att resultaten knappast i önskvärd utsträck- ning kan jämföras vare sig mellan des-
sa undersökningar inbördes eller med sådana, som företagits utomlands.
1940 års skolutredning (25) lämna- de. utförliga uppgifter om dessa för— hållanden vid allmänna gymnasier av olika slag. Därvid angavs andelen ele- ver, som blivit kvarsittare till »minst 21,9, troligen omkring 25 %» för de manliga och till »minst 9,8. troligen omkring 11%» för de kvinnliga. Av de elever, som inte blivit uppflyttade. hade vidare (i a 7 % av de manliga och 4 a 6 % av de kvinnliga avbrutit sina gymnasiestudier. Procenttalen är beräknade i förhållande till hela an- talet intagna manliga respektivc kvinn- liga elever.
Den 1945 tillsatta handelsutbildnings— kommittén gav i sitt betänkande (27) vissa summariska uppgifter om inot— svarande förhållanden vid handelsgym- nasier under en 5-årsperiod (1943/48). Tyvärr skilde man därvid inte mellan manliga och kvinnliga elever. För dessa tillsammantagna visade sig kvarsitt- ningen under denna period variera mellan 3,6 och 8,5 % i klass T och mel- lan 0,4 och 1,5 % i klass Il, som då var avslutningsklasscn. Den andel elever, som under samma period avgått från handelsgymnasierna vid slutet av klass I. växlade mellan 10,5 och 14,8 %. Procenttalen är beräknade i förhållande till hela antalet elever vid de angivna läsårens slut. Av de vid höstterminens början inskrivna eleverna avgick emel- lertid ytterligare 2 a 3 % under respek— tive läsår.
[ ett till 1948 års tekniska skolut- rednings betänkande (28) fogat särskilt yttrande meddelade rektor A. Nordhult följande. Av de 953 elever, som år 1951 inskrevs vid tekniska gymnasier. hade inte stort mer än hälften (56 %) två år senare flyttats till klass Ill, (1. v. s. avslutningsklassen. En femtedel (20 %) hade blivit kvarsittare, och nära
en fjärdedel (24 %) hade avgått redan dessförinnan.
Såsom kommentar till dessa uppseende- väckande fakta framhöll rektor Nordhult att de tre huvudfaktorer, som särpräglar den tekniska gymnasieutbildningen i vårt land, är dels elevernas låga ålder, dels deras ringa praktik (minimifordran för flyttning till sista klassen är 6 månader) och dels fackgymnasiernas dubbla studie- mål. Dessa förhållanden _— framhöll han vidare »— har medfört svårigheter för ett stort antal elever att på ett tillfredsstäl— lande sätt genomföra studierna. Och han tillade, att oro och nervositet hos ett bety— dande antal elevcr och jäkt i arbetet i allt— för hög grad präglar verksamheten, vilket medfört att alltför många elever, som äger förutsättningar att genomföra studierna. ändå misslyckats.
År 1959 publicerade byrådirektör '|'. Hessler (9) en statistik över kvarsittare och i förtid avgångna elever vid de högre tekniska läroverken under 3-årsperiodcn 1955/58. Den genomsnittliga storleken av dessa båda elevkategorier framgår av ta- bell ]. De i denna angivna procenttalen har beräknats i förhållande till hela an— talet elever, alltså inklusive det i avgångs— klassen, där kvarsittning och avgång —— såsom vid handelsgymnasierna -— före- kommer endast undantagsvis. En jämfö— relse mellan detta material och de av Nordhult lämnade uppgifterna hade varit möjlig, om i tabell 1 hade redovisats an- talet kvarsittare och avgångna före det sista gymnasieåret. Om vidare procenttalen, vilket varit naturligast, hade beräknats i förhållande till hela det antal elever, som vid tekniska gymnasier intagits två år före de i tabellen angivna årtalen, torde resultatet i stort sett ha blivit detsamma som det Nordhult meddelat.
Tabell 1. Kvarsittare och i förtid avgångna elever vid tekniska gymnasieriförhållande till hela antalet elever
Kvarsittare Avgångna
Läsår Antal % Antal % 1955/56 135 12,9 51 4,6 1956/57 149 11,3 34 2,5 1957/58 190 12,1 62 3,5
II. Den föreliggande undersökningens tillkomst, inriktning, material och metoder
Huvudsyftet med den uppföljningsun- dersökning, som år 1959 — alltså året före gymnasieutredningens tillkomst _— sattes i gång genom ecklesiastikdeparte- mentets försorg i samarbete med över- styrelsen för yrkesutbildning, var att få veta mera om hur eleverna vid både handels- och tekniska gymnasier lyckas genomföra sin utbildning. De redan refererade fakta, som rektor Nordhult i en offentlig utredning meddelat här- om, var för de tekniska gymnasiernas del alarmerande nog.
Behovet och betydelsen av en aktuell orientering ökade självfallet, efter det både skolöverstyrelsen (22) och uni- versitetsutredningen (30) i sitt pla- neringsarbete för framtiden hade re- kommenderat, att en ökad andel av gymnasieorganisationens resurser bor- de sättas in på de yrkesutbildande gymnasierna. Med tanke på en sådan nödvändig omriktning av gymnasie— expansionen var det angeläget att när- mare lära känna, hur fackgymnasierna under rådande förhållanden lyckades föra fram det elevklientel, som de efter egen bedömning tagit in.
Sedan gymnasieutredningen år 1960 kommit till, blev den av departementet då redan påbörjade uppföljningen av de elever, som året dessförinnan skri- vits in i klass I i handels- och tekniska gymnasier, ännu mera aktuell. Den visade sig nämligen beröra ett flertal av de frågor, som utredningen enligt sina direktiv hade att närmare penetrera för fackgymnasiernas del. Det gällde bl. a. frågorna om elevrekryteringen, kvarsittningen och studieavbrotten. I en särskild redogörelse (16) för utred- ningens bakgrund och direktiv om- nämns ett säreget förhållande, som ut—
redningen också väntades komma att överväga, nämligen att våra tekniska gymnasier endast till ringa del rekryte- ras av kvinnliga elever. För ett år- tionde sedan hade de blott 3 % sådana, och ännu år 1959 utgjorde deras an- del inte mer än 4 %. Vid samma tid- punkt hade handelsgymnasierna där— emot ungefär hälften elever av vartdera könet.
Den första etappen av undersökning- en, som närmare bestämt började i ok- tober 1959, omfattade för praktiskt taget alla elever vid handels- och tek- niska gymnasier vissa allmänt—intellek- tuella prov. Det var prof. Kjell Härn- qvists differentialpsykologiska grupp- tests. Dessa prov rättades och poäng- bedömdes av pedagogisk-psykologiska institutionen vid Stockholms lärarhög- skola.1
I första etappen fick alla elever ock- så individuellt fylla i ett utförligt formulär med frågor om sin socia- la bakgrund (föräldrarnas utbildning, yrke och status i en del andra avseen- den). Vidare fick eleverna på samma sätt besvara frågor om sin egen för- utbildning och praktik, om sitt yrkes- val och hur de kommit fram till detta. Ett flertal frågor gällde dessutom deras studie- och ekonomiska förhållanden.
Eftersom en del av formulärets frågor var av mycket personlig art, skulle enligt instruktionen varje elev efter att ha be- svarat frågorna, lägga in sitt formulär i ett kuvert och själv försegla detta. Där- efter inlades avdelningsvis alla dessa ku— vert i ett större sådant, som direkt insän- des till försöksledaren i departementet. Under sådana förhållanden var det ytterst
1 Vid undersökningens planering och admi- nistrering har byrådirektören, fil.lic. Tore Hess- ler varit kontaktman med överstyrelsen Rit yrkes- utbildning. Byråsekreteraren därstädes, fil. kand. Ulla Elmquist samt fruarna Margit Rydfelt och Astrid Wiström har lämnat mycket god hjälp vid uppföljningen av eleverna och vid den statistiska sammanställningen av materialet.
få elever, som begagnade sig av sin Själ!— klara rätt att svara anonymt.
För de allra flesta eleverna kunde sva- ren på vissa frågor, t.ex. om genomgångna skolor, betyg därifrån och om för-pral— tikens art och omfattning, kontrolleras och i vissa fall kompletteras med hjälp ai rektorscxpeditionernas matriklar, som innehåller sådana uppgifter inte endast för de intagna utan också för övriga ir- trädessökande.
Uppföljningen av eleverna har från departementets sida begränsats till att inhämta dels specifikation av deras betyg i fortsättningen, dels uppgifter om kvarsittning, avgång från skolan i förtid och uppgivna orsaker härtill. Eftersom handelsgymnasiernas normal- kurs vid undersökningens genomföran- de var 2-årig, avser uppföljningsmate- rialet för dessa elever endast det första och det andra gymnasieåret. Vid de tekniska gymnasierna, som redan då var 3-åriga, gäller motsvarande material alla tre gymnasieåren.
Hela det genom departementets för- sorg insamlade materialet ställdes ti- digt till gymnasieutredningens förfo— gande, så att denna själv skulle kunna bearbeta och eventuellt komplettera materialet i de avseenden, den för sin del önskade. På utrcdningens egen be- gäran i skrivelse till Kungl. Maj:t den 22 augusti 1962 har emellertid den inom departementet i orienteringssyfte på- började bearbetningen av materialet i vad det gäller elevernas studieför- hållanden och studieresultat fullföljts. Därvid har deras förhållanden i första hand jämförts med elevernas betygs- mässiga studieresultat efter det första gymnasieåret, eftersom det var vid slutet av detta år, som de genom en särskild skriftlig utfrågning individuellt fick redogöra för sitt arbetssätt, sina speciella studiesvårigheter och studie— vanor. Resultaten av denna special- bearbetning publicerades sommaren
1962 (17). Dessutom har till gymna- sieutredningen under hand lämnats ett par specialrapporter, vilkas huvudsak- liga resultat i det följande återges.
Det undersökta clevklientelets sam- mansättning med avseende på omfatt- ning. ålder och allmänt—intellektuell status enligt prov framgår av tabell 2. l tabell 3 meddelas några korrelationer rörande elevernas sedermera uppnådda genomsnittsbetyg i förhållande såväl till deras vid intagningen tillgodoräk— nade betyg som till deras allmänt-in- tellektuella förutsättningar.
Vid ett närmare studium av tabell 2 finner man, att de manliga eleverna är något äldre än de kvinnliga. Vidare finner man, att de manliga elevernas intellektuella status enligt prov genom-
snittligt är något högre än de kvinn- ligas. Men de senare har trots detta fått något högre genomsnittsbetyg i läroämnen än de manliga eleverna. Dessa skillnader är statistiskt signifi- kanta.
Eftersom det vid undersökningens början som sagt var endast 4 % kvinn- liga elever vid tekniska gymnasier, har visserligen även detta material be— arbetats. Men på grund av dess ringa omfattning har det däremot inte tagits med vid redovisningen. Vidare är att nämna, att procenten vid intagningen godkända men elever var ungefärligen densamma vid handels- och tekniska gymnasier, nämligen ca 40 %, enligt vad som under hand med- delats av överstyrelsen för yrkesutbild- ning.
avvisade
Tabell 2. Undersökningsgruppernas storlek, ålder och allmänt-intellektuella status enligt prov samt betyg i läroämnen (medeltal och medelfel)
Hg = handelsgy'mnasier Tg = tekniska gymnasier
Hg. Tg. Elever Kvinnl. Manl. Manl.
Antal .................. 588 521 1 617 Ålder .................. M 17,7 i0,07 18.7 330,11 18,8i0,06 Intell. status enl. prov . . . M 114.1i0,53 118,2i0,43 126,553029 Betyg i läroämnen vid slu-
tet av l:a gymnasieåret M 25,5;t0,24 24,433025 23,0i0,14
[ tabell 3 redovisas elevernas genom- snittsbetyg i gymnasiet i relation dels till deras testmässigt fastställda all- mänt—intellektuella status, dels till de- ras vid intagningen tillgodoräknade betygspoäng. De 2-åriga handelsgym— nasierna räknade år 1959 huvudsakli- gen med deras betygssumma i de fyra ämnena svenska. engelska, tyska och matematik. Vid de tekniska gymna- sierna däremot tillgodoräknade man de sökandes betyg i följande sju äm— nen: svenska, engelska, tyska, matema- tik, fysik, kemi och teckning.
Som man ser av tabell 3, är emeller- tid korrelationerna mellan elevernas genomsnittsbetyg i fortsättningen och såväl deras intellektuella status en- ligt prov i klass I som deras inträdes- betyg genomgående betydligt lägre än man vanligen föreställer sig. Att man ännu vid intagningen av elever är 1959 på sina håll tillgodoräknade vissa elever extra poäng för genomgången studentexamen och förpraktik eller att man vid en del tekniska gymnasier gav pluspoäng inte bara för praktik utan också för fullgjord värnplikt,
Tabell fl. Några korrelationcr (r) mellan elevernas hetygsresultat och allmänt—
intellcktuella status enligt prov
Hg. 'I'g. Samvariation mellan: _
Kvinnl. Manl. Man].
1. Betyg vid intagningen och intell. status enl. prov ...... .20 .14 .17 2. Betyg l:a året och elevernas intell. status enl. prov . . .. .26 .24 .35 3. Betyg l:a året och elevernas betygspoäug vid intagningen .20 .14 .39 4. Betyg 2:a året och elevernas betygspoäng vid intagningen .39 .lti .29 5. Betyg 3:e året och elevernas betygspoäng vid intagningen .. »—— .26
ökade emellertid inte den sammanlagda intagningspoängens betygsmässiga pro- gnosvärde.
Vissa av de i tabell 3 redovisade låga korrelationerna, liksom det faktum att de vid proven intellektuellt något un- derlägsna kvinnliga eleverna vid han- delsgynmasier enligt tabell 2 i läro- ämnen fått högre genomsnittsbetyg än sina manliga kamrater, återspeglar så— lunda redan i själva utgångsmaterialet den allmänna erfarenheten, att betygs- mässiga studieresultat i viss mån beror också på andra faktorer än på ele— vernas allmän-intellektuella förutsätt- ningar.
llndersökningeu au elevernas studie- uanor och vissa miljömässiga studie- förutsättningur genomfördes vid slutet av det första gymnasieåret. Denna av- såg inte främst studietekuiska detaljer utan mera vad 1946 års skolkommission kallat studie/'uslran (26). I första hand gällde det att få en orientering om sådana genom skolans fostran påverk- hara personliga arbetsegenskaper, som förutom medfödda intellektuella för-
utsättningar spelar roll för den en— skilde elevens framgång vid studierna. Men det finns ju också andra för stu- diernas bedrivande betydelsefulla för- hållanden — inte minst sociala sådana _ som skolan visserligen inte nämnvärt kan påverka men som den helst i varje
fall ändå bör känna till. Ett flertal undersökningar om sådana förhållan— den finns refererade och kommenterade i översiktsartiklar (t. ex. 1 och 7). I den första publicerade redogörelsen (17) för resultaten av en specialbear- betning av det föreliggande undersök- ningsmaterialet framhölls bl. a. följan- de allmänna synpunkter.
Studiefostran måste självfallet gå dju- pare än till studietekniken. I anslutning till en av en amerikansk expert på området —— Ruth Strang —— publicerad översikts- rapport (6) har vidare framhållits, att det i elevernas miljöbakgrund kan finnas många »dolda» krafter på både gott och ont, som skolan borde lära känna bättre än den i allmänhet gör. Detta är nämligen nödvändigt för att kunna sätta in skolans skapande krafter på rätt sätt och i rätt riktning.
Men egentligen vet man alltjämt föga om hur uppväxandes studievanor utveck— las och i vad mån de förändras. Sådana vanor och inte minst ovanor, som för- värvats vid tidig ålder, tycks ha en viss benägenhet att bestå. Enligt en av Strang i detta sammanhang citerad undersökning förefaller det. som om en del uppväxande tidigt utvecklar en rentav säregen studie— teknik, som för dem själva länge ter sig mera naturlig än de från de vuxnas syn- punkt mera rationella metoder läraren rekommenderar.
Strang har även ansett sig behöva erinra om det i och för sig självklara att den studieteknik, som förvärvas genom speciell träning i vissa ämnen, knappast kan komma andra ämnen tillgodo, med mindre
dessa är likartade. Det räcker därför inte med att undervisningen i studieteknik in- dividualiseras. Denna måste också diffe- rentieras alltefter olika ämnen.
Vid en av sina egna undersökningar (32) hade Strang låtit ett halvt tusental elever i årskurserna 5—12 bl.a. skriva en uppsats under rubriken: »Vad som under— lättat och försvårat mina studier». Bear- betningen av dessa uppsatser gav synbar— ligen stöd åt hennes rekommendation. att man vid studieorienteringen så långt möj- ligt bör försöka få reda på alla de för— hållanden -— personliga och miljömässiga »! som i individuella fall inverkar på studierna. Enligt hennes mening bör man däremot inte så ensidigt som skett, lägga huvudvikten vid själva studietekniken.
De flesta undersökningar om elevernas stud-ievanor har emellertid skett med hjälp av frågeformulär, som alltefter syftet varit mer eller mindre standardiserade. Genom en sådan metod får man ju svar endast på de frågor som ställs. För att få en mera fullständig inblick i elevernas studieför— hållanden har Strang föreslagit en kombi— nation av utfrågningsmetoder — enkät, intervju och fri uppsats. Men enligt hennes mening torde det även vid användning av sådana kombinerade metoder kunna bli vissa skillnader mellan vad eleverna upp- ger om sitt arbetssätt och hur de i verklig— heten beter sig vid sina studier. Vilka mc— todcr man än använder sig av, påverkas resultatet inte obetydligt av hur eleverna uppfattar själva syftet med undersök— ningen.
I sin översiktsrapport har Strang också berört en del rent experimentella under- sökningar. Vid de första sådana sökte man utröna inlärningseffekten av vissa studie- ttkniska detaljer, t.ex. att vid läsningen göra understrykningar i texten, vidare att göra anteckningar, sammanfattningar o.d. Men enligt Strang finns det ännu inga övertygande bevis för att exempelvis de häda senare metoderna generellt ger bättre resultat än att använda tiden till att tänka igenom och repetera det lästa. Många expe- rimentella amerikanska undersökningar har också gällt värdet och verkan av sär- skilda kurser. De elever, som visat sig kun- na tillgodogöra sig undervisning i studie— teknik. har enligt Strang merendels varit sådana med goda personliga och allmänt- intellektuella förutsättningar men med mindre goda studievanor.
Ännu en amerikansk expert på området förtjänar citeras. Det är H. D. Carter, som vid sina mångåriga undersökningar huvudsakligen använt sig av enkät—meto- der. Liksom många andra av sina lands- män har han utgått ifrån att det vore en verklig vinning, om man effektivt skulle kunna förbättra elevernas studieresultat på så enkelt sätt som genom att lära ut en del studietekniska knep. Men hans egna undersökningar har visat, att det inte finns någon sådan »kungsväg till bättre studieresultat» (5). Såsom han senare ut— tryckt samma sak, räcker det inte med att utrusta eleven med »a bag of procedural tricks». Man måste i själva verket ta hand om »hela personen» -— tillägger han (4).
Vid våra försöksgymnasier och en det högre allmänna läroverk förekom- mer viss undervisning i studieteknik. l fråga om tekniska läroverk föreslog den tekniska Skolutredningen (28), att läraren skulle vara studiehandledare för eleverna. Men denna rekommenda- tion har veterligen inte förverkligats i nämnvärd utsträckning. 1 »Allmänna anvisningar för undervisning och fostran på skolans högre stadier» (21) utgår man ifrån att det närmast hör unkonuna på klassförcståndaren att ge eleverna den orientering de behöver för sina studier. Vidare förutsätter man att eleverna, vilka arbetsformer som än används. måste få vägledning studieteknik, som passar för deras ålder och förhållan- dena i övrigt. och övning i en
Ett försök att utröna verkan av en kurs (' studieteknik gjordes genom skolöver— styrelsens försorg höstterminen 1959 vid ett läroverk (Gävle). Där anordnades en sådan kurs, omfattande 7 lektionstimmar i vardera sex avdelningar av ring I. Den leddes av en särskilt tillkallad expert. Såsom jämförelsegrupp tjänade likaledes sex avdelningar av ring I vid ett annat läroverk (Kalmar), där man inte bedrev någon särskild undervisning i studieteknik. För att få en uppfattning om studievanor hos en grupp elever med ett delvis annat stud-iemål än gymnasiets utvidgades un—
dersökningen till att omfatta även real- skolans avslutningsklasser.
Närmast för att undersöka om en kurs av denna längd hade någon inverkan på elevernas beteendemönster vid studierna, utarbetades två ekvivalenta frågeformulär, vart och ett med 23 frågor om studievanor. Det ena besvarade eleverna före kursen, det andra efter att ha fullgjort denna. Men för inte ens hälften av frågorna kunde man märka, att elevernas svarsmönster efter kursen vittnade om någon studietek- nisk omorientering. Försöket gav alltså temporärt samma svaga utslag, som det amerikanerna redan funnit vid liknande kortvariga kurser i allmän studieteknik (23 och 24).
Metoden vid undersökning av fack- gymnasisternas studievanor var hu- vudsakligen en enkät, som gjordes i april 1960, d. v. s. vid slutet av deras första läsår. Även denna genomfördes med praktiskt taget alla elever vid såväl handels- som tekniska gymna- sier. Det var alltså samma elever, som i början av höstterminen hade tes— tats och fått fylla i det redan om- nämnda första frågeformuläret om sin hem- och skolbakgrund, sitt yrkesval, sin förpvraktik m. in. Att få några till- räckligt ingående uppgifter om indivi— duella studievanor annat än genom en utfrågning av eleverna själva hade av lätt insedda skäl visat sig vara omöj- ligt.
()m gymnasieutredningen för sina ändamål haft behov av att särskilt vid de tekniska gymnasierna närmare låta utfråga samma elever inför deras före- stående ingenjörsexamen vårterminen 1961/62, hade det varit lämpligt att samtidigt göra en ny utfrågning även om deras vidare erfarenheter av stu- dierna. Vid denna skulle de i så fall både i form av enkät och fri uppsats ha fått retrospektivt redogöra för si- na samlade erfarenheter i studieväg. Främst av tidsskäl låt det sig tyvärr inte göra att anordna någon ny sådan
utfrågning vid fackgymnasierna. Me) såsom redan nämnts, inhämtades där- emot för alla elever data om deras be— tygsmässiga studieresultat i fortsätt- ningen, studieavbrott och kvarsittning.
Det vid slutet av det första gymnasie- året till alla elever vid handels- och tek- niska gymnasier utsända frågeformuläret om studievanor m.m. innehöll 60 frågor, av vilka de flesta i det följande återges i texten eller tabellbilagorna. Det fanns för varje fråga en ruta, där eleverna skulle anteckna den siffra, som _ enligt instruk- tionens ord—>>bäst ger uttryck åt Er egen erfarenhet och uppriktiga mening». Svars- alternativen var följande:
0 1 2 3 Nej nej ? ja? Ja »aldrig» »sällan: »ibland- »ofta»
Eleverna fick både genom formulärets ingress och genom klassföreståndarens all- männa muntliga instruktion veta, att det de skrev var helt konfidentiellt och att det i varje fall inte skulle läsas av någon i skolan. »Det kommer däremot att vara till viss ledning, när det gäller att utröna he- hovet av ytterligare studie- och yrkesori- entering» —— hette det vidare i instruktio- nen. Liksom vid den tidigare utfrågningen förseglade vederbörande själv sitt svarsku- vert, som tillsammans med övriga insändes direkt till försöksledaren i departementet. Inte heller vid denna utfrågning begagna- de sig annat än enstaka elever — 0,9 % vid handels- och 0,5 % vid tekniska gymnasier --— av möjligheten att svara anonymt. Vid förstnämnda gymnasier hade därutöver en hel klassavdelning, representerande 1,5 % av samtliga handelsgymnasister, avstått från att sätta ut sina namn. Eftersom det gällde en uppföljning av eleverna, måste formulär utan uppgift om vederbörandes namn uteslutas vid, bearbetningen av denna del av materialet.
Ett visst kriterium på tillförlitlighe- ten av elevernas bedömning av egna och andras studievanor erhölls genom frågeformulärets avslutande uppgift. Denna hade uttryckligen formen av ett »tankeexperiment». Härom fick elever- na genom den på formuläret tryckta instruktionen veta följande, som klass-
föreståndåren/provledaren enligt sin instruktion hade att göra dem särskilt uppmärksamma på.
Antag, att man för varje klass skulle utse minst två elever (men gärna med en ersättare för vardera) för att tillsammans med klassföreståndare och lärare resonera om möjligheterna att till ett annat år för— bättra studietekniken. Vilka av Era nuva- rande klasskamrater skulle Ni i så fall föreslå? Dessa skulle närmare bestämt representera två olika slags studiesätt: Grupp A skulle bestå av sådana, som en- ligt Er mening har lagt i dagen en så pass praktisk och effektiv studieteknik, att den kanske skulle kunna vara till hjälp för andra.
Grupp B däremot skulle omfatta sådana, som visat en till den grad opraktisk och bristfällig studieteknik, att de själva skulle behöva hjälp med studieorientering för att på så sätt kanske kunna klara sig bättre.
Ett viktigt tillägg till instruktionen var följande: »Naturligtvis får Ni också an— teckna Er själva, om Ni är säkra på att Ert eget studiesätt tydligt representerar det ena eller det andra av de båda angivna slagen av studieteknik». Dessutom upp— repades än en gång den allmänna försäk- ran: >>Dessa upplysningar —— liksom allt övrigt på formuläret —— är som sagt helt konfidentiella. De har till syfte att vara till hjälp för en förbättring av studie- och yrkesorienteringen för framtiden.»
I denna »slutna omröstning» deltog ca 75 % av de tillfrågade. Den fjärdedel elever, som avstod från att rösta, angav i flesta fall mycket rimliga skäl, t. ex. att de ansåg sig inte känna sina kamratcrs studievanor tillräckligt eller att de fann frågan alltför »känslig». Om man räknar med endast det fåtal elever (116), som med bestämdhet ansett sig själva tillhöra en- dera studieteknikgruppen: den »bättre» (A), resp. den »sämre» (B) och vilka vidare vid kamraternas omröstning erhållit »kva- lificerad. majoritet» för den ena eller den andra gruppen, blir fördelningen den i tabell 4 angivna. Av denna kan man finna, att elevernas uppfattning om sin egen stu— dieteknik i 103 (89 %) fall stämmer med kamraternas bedömning.
Jämförelsegrupper vid den första publicerade, redan omnämnda redogö- relsen (17) för fackgymnasisternas stu-
dieförhållanden och studieresultat, var den betygsmässigt bättre och den säm- re hälften av detta elevklientel. När— mare bestämt gällde jämförelsen de elever, som vid slutet av sitt första lås- år i handels- och tekniska gymnasier fått genomsnittsbetyg över resp. under medianvärdet för dessa olika skolty- per. Förutom i fråga om allmänt-intel- lektuell status framträdde de mest markerade skillnaderna mellan dessa båda grupper på det emotionella, vilje- och karaktärsmässiga området. Den betygsmässigt sämre hälften av elever- na sade sig besväras mera av oro och osäkerhet än den bättre hälften. Enligt egen utsago hade den förra gruppen också större svårigheter att koncentrera sig, att hålla ut i arbetet och att pla- nera detta. Däremot var det endast få och små skillnader mellan grupperna, när det gällde studietekniska detaljer.
På ett tidigt stadium av materialets bearbetning gjordes även en annan jäm- förelse, som på sistone blivit alltmera vanlig vid motsvarande amerikanska undersökningar. Denna jämförelse gäll- de mellan de båda elevgrupper, som presterat under resp. över förväntan i förhållande till sin allmänt-intellektu- ella status, testmässigt fastställd. I stort sett, fastän i något mera oskarpa konturer, gav en sådan jämförelse sam- ma resultat som den förra. Den be- styrkte det såväl genom andra liknande undersökningar som genom lärarerfa- renheten välkända faktum, att skol- prestation under förväntan i denna mening är mera vanlig bland pojkar än bland flickor. Inte heller oväntat framgick av denna jämförelse att de elever, som i detta avseende presterat över förväntan, ansåg sig ha förbrukat mera energi på sitt arbete än de flesta andra gjort.
Vid en konferens i USA om begåvning- arnas tillvaratagande konstaterades här-
Enl. kamrat— Sludielekm'k enl. självbedömning bedömning S:a
(ir. A Gr. B Gr. A (Praktisk och effektiv) .......................... 18 7 25 Gr. B (Opraktisk och bristfällig) ...................... 6 85 91 S:a 24 92 116
om året, att mellan 15 och 25 % av dessa i de flesta skoltyper tillhör den kategori, som presterar under förväntan. Och i en del skolor är procenten sådana ännu större — — hette det vidare (35). I en ännu senare amerikansk utredning framhölls om begåvade elevers »underpresterande»: »Så länge vi inte vet. vad sådant beror på eller vad som är att göra åt detta, kan det mycket väl tänkas, att vi bortslösar verkligt konstruktiva begåvningar, som det redan är brist på». Det framhölls i samma utredning. att det visserligen kan vara mänskligt att inte heller begåvningar i ska- lan presterar fullt i nivå med sina för— utsättningar. Man det är mycket svårt att veta, när ett sådant underpresterande inte längre kan betraktas såsom enbart mänsk— ligt utan snarare blir ett problem. Därför är det också svårt att med siffror ange problemets omfattning (34). Och likväl » — om man bortser från fall, där sjukdom eller andra speciella förhållanden spelar in, måste det onekligen sägas vara onor- malt, om begåvade elever underpresterar till den grad, att de blir kvarsittare.
En jämförelse mellan kvarsittare och uppflyttade elever. av vilka båda grupperna genom s. k. matchning ut- »alts på sådant sätt, att de blivit var- andra så lika som möjligt med avseen— de på allmänt-intellektuell status, redo- visas i avsnitt 111. En sådan jämförelse, varigenom man på ett mera renodlat sätt får en uppfattning om andra fak— torer än allmänt-intellektuella, som medverkat till att den ena gruppen misslyckats och den andra lyckats med sina studier, har bedömts vara mycket angelägen. Såsom kommer att framgå av avsnitt II, är nämligen kvarsittarna
den förhållandevis största elevgrupp, som vid fackgymnasierna fått en ronor— mal» studiegång.
»Kvarsittning är ett personligt nederlag» —— framhåller rektor Karsten Heli —— och de flesta elever som råkat ut för detta, uppfattar det också på det sättet. Och han erinrar vidare om att ett sådant miss— lyckande för både den enskilde eleven och för samhället betyder förlust av tid och pengar (8). Följande i stort sett sam— stämmiga synpunkter har framhållits i den nyligen publicerade amerikanska undersök- ningspromemoria, till vilken redan inled- ningsvis hänvisats.
I denna P. M. (14) heter det, att eleven förlorar tid och ännu mera, om han inte får den utbildning han behöver för att kunna göra fullt bruk av sina anlag. Sam— hället får extra kostnader genom att låta elever gå om en klass. Men även sam— hållet förlorar ännu mera, om _ såsom ibland händer —— kvarsättning av en elev av honom känslomässigt uppfattas på så sätt, att han avbryter sina studier.
Enligt en tidigare amerikansk undersök— ning visade det sig, att inte mindre än 40 % av de elever som blivit kvarsittare, önskade med ens avbryta sina studier. Men en sådan önskan hyste inte mer än 15 % av de i vanlig ordning uppflyttade ele— verna (18).
Urvalet av de båda intelligensmäs- sigt jämförbara grupperna ,,, kvarsit— tare och i vanlig ordning uppflyttade elever —— har som sagt skett genom »matchning». Därvid har varje kvar- sittare parats ihop med en uppflyttad elev av samma allmänt-intellektuella status. testmässigt fastställd. Denna matchning har i första hand skett inom
& |
samma klass vid samma gymnasium för att på så sätt få själva skolmiljön så lika som möjligt. Vardera jämförel- segruppen bestod för handelsgymna- sister, manliga resp. kvinnliga, av [08 elever, medan vid tekniska gymnasier, där av redan anförda skäl endast man- liga togs med, vardera gruppen om- fattade 283 sådana elever. Med hjälp av ett s. k. mediantest (20) har kon- trollerats, att de sålunda utvalda jäm- förelsegrupperna vid tidpunkten för kvarsittning resp. uppflyttning inte företedde några signifikanta skillnader & åldershänseende.
En blick på tabell 5 visar, att en jäm- förelse mellan kvarsittare och en in- tellektuellt ekvivalent grupp i vanlig ordning uppflyttade elever i hög grad också blir en jämförelse mellan vad amerikanerna kallat under— resp. över- presterande. Bland kvarsittarna (Gr. 1)
märker man, att mellan drygt hälften (52,8 %) och inemot två tredjedelar (62,5 %) presterat under förväntan. Inom samma grupp är det däremot en- dast ett fåtal (än—8 %), som presterat över förväntan. Men i deras fall har utgångsläget av allt att döma varit så lågt, att de ändå inte kunnat undgå kvarsittning.
Bland de uppflyttade (Gr. ll) finner man det rakt motsatta förhållandet. Av dessa har nämligen mellan inemot hälften (48,4 %) och drygt två tredje- delar (66,7 %) presterat över förvän- tan. Endast en mindre del, mellan 14,8 och 18,5 %, av de uppflyttade har där- emot presterat under förväntan. Men i deras fall har detta skett från en så pass hög begåvningsnivå, att betygs- resultaten ändå räckt till för uppflytt— ning.
Tabell 5. Intelligensmässigl jämförbara kvarsittares och i vanlig ordning upp- flyttade elevers betygspreslation i förhållande till vars och ens allmänt- inlellektuella nivå, testmässigl fastställd
Hg. : handelsgymnasier, Tg. : tekniska gymnasier
Vederbörandes betygsprestation i Jämförelsegrupper: förhållande till förvantan under enligt över S: & . Antal 57 42 9 108 Hg' |”an % 52,8 38,9 8,3 1000 _ . Antal 63 38 7 108 ( . ' it I Kuamltare Hg. man]. % 58,3 353 6,5 100» _ Antal 177 92 14 283 ”' "'”"I' % 62,5 32.5 5,0 100,0 . Antal 16 26 66 108 ”5 kvmnl' % 14,8 24,1 61,1 1000 G _ Il Antal 20 16 72 108 1- Uppflyttade Hg. man]. % 18,5 14,8 66,7 100'0 ,. Antal 44 102 137 283 ”=" man" % 15,6 36,0 48,4 100,0
III. Kvarsittning och studieavbrott vid fackgymnasierna i relation till elevurval och olika praxis
Vid tekniska gymnasier intogs höst- terminen 1959 sammanlagt 1 927 elever, varav 75 (3,9 %) flickor. Eftersom de kvinnliga där utgjorde en så ringa del av elevklientelet, måste redovisningen även i detta avsnitt begränsas till de manliga.
Av återstående 1 852 manliga elever blev 353 (19,1 %) kvarsittare före av- slutningsklassen (klass 111). Om man till denna kategori också räknar de elever, som under något av de första gymnasieåren varit »permitteraden, var det inte mindre än 406 (21,9 %), som blivit försenade i sina gymnasie- studier. Dessutom hade 247 (13,3 %) slutat skolan före avslutningsklassen. Även om denna avbrottsfrekvens var avsevärt mindre jämfört med den som inledningsvis meddelats för de elever, som åtta år tidigare inskrivits vid tek- niska gymnasier, var däremot kvarsitt— ningsprocenten fortfarande lika stor. Detta utgör ett ytterligare skäl för att särskilt observera denna del av proble- met. Kvarsittargruppen är för övrigt mera väldefinierad än avgångsgruppen.
För inemot hälften av de läsåret 1959/60 vid tekniska gymnasier inskrivna eleverna, som sedermera i förtid avbrutit sina stu- dier, fanns i skolans matriklar ingen an- teckning om orsaken. I dessa fall angavs endast datum för avgången. För de skolor, där man i sina matriklar inte infört an- teckningar om orsakerna till studieavbrott, var det självfallet svårt att i efterhand erinra sig sådana förhållanden. De anled- ningar, som vid särskild förfrågan angavs för drygt fyra femtedelar (86 %) av dem som under perioden 1959/62 i förtid av- brutit sina studier, framgår av tabell 6.
Eftersom man för mer än hälften (55 %) av de i förtid avgångna eleverna angett dåliga studieresultat såsom huvud- orsaken, kan det vara av intresse att kon-
Tabell 6. Av skolan angivna orsaker till att manliga elever i förtid avbrutit sin utbildning vid tekniska gymnasier
Huvudsakliga orsaker: Antal
elever 1. Dåliga studieresultat .......... 116 2. Sjukdom .................... 22 3. För att gå ut i förvärvsarbete. .. 12 4. För att praktisera eller byta fack 2 5. Ekonomiska svårigheter ....... 2 6. Tröttnat på skolan ........... 2 7. För att övergå till annan skola . . . 11 8. Avvisade .................... 46 S:a 213
statera, att inemot en fjärdedel (22,1 %) vid inträdet i tekniskt gymnasium hade betyg över medelmåttan (medianvärdet). Vidare är att märka, att gott och väl en tredjedel (33,8 %) av de i förtid avgång- na eleverna, som deltog i det under deras första gymnasietermin anordnade allmänt— intellektuella provet, därvid uppnådde re- sultat likaledes över medelmåttan. Så var vid samma prov också fallet med rentav inemot hälften (42,9 %) av de blivande kvarsittarna, och drygt en fjärdedel (27,1 %) av dessa hade vid inträdet betyg över medelmåttan.
Av de i tabell 6 redovisade, som i för- tid avbrutit studierna, återkom endast 4 till tekniskt gymnasium, där de emellertid alla måste gå om den klass, från vilken de avgått.
Även i fråga om de elever, som sam— tidigt inskrivits vid tekniskt gymnasium men som sedan före avgångsklassen blivit »permitterade», måste en särskild förfrå— gan göras hos resp. skolor angående orsa— kerna till denna åtgärd. Men inte för mer än knappt hälften av dessa elever kunde man på så sätt i efterhand få veta, vad skolan ansåg vara huvudorsakerna till per- mitteringarna. Tyvärr lät det sig inte hel- ler göra att fråga eleverna själva härom. De i tabell 7 redovisade orsakerna är så pass ofullständiga, att dessa endast får anses utgöra exempel.
För en av de elever, som permitterats på grund av dåliga studieresultat, tillades föl— jande mera personliga förklaring: »Tro- ligen besvärlig fästmö». Om en annan elev, vars dåliga skolprestationer likaledes var huvudorsaken till permittering, hette det: »Hade underkänts men hade inte råd att
att manliga elever vid tekniska gymna- sier permitterats
Huvudsakliga orsaker: Antal Dåliga studieresultat ............. 5 Värnpliktstjänstgöring ............ 5 Sjukdom (neuroser och behov av vila) 5 För att praktisera ............... 4 Tröttnat på skolan .............. 2 Ekonomiska skäl ................ 2 För att förkovra sig i olika ämnen 1 För att »växa till» .............. 1
S :a 25
gå om». Nära en tredjedel av de i tabell 7 redovisade eleverna, som permitterats, åter— upptog inte sina studier. De som däremot gjorde detta, måste likaledes i många fall gå om den klass, efter vilken de permitte— rats. På så sätt försenades dessa rentav två år i sin utbildning.
Det säger sig självt att elever, som un— der pcrmitteringsperioden inte på eget ini— tiativ eller genom skolans försorg under- håller sina kunskaper, får svårt att utan vidare följa med undervisningen, när de återgår till studierna. Men såsom visat sig i andra länder, där eleverna genom växel- utbildning eller halvtid-ssystem måste hålla viss undervisningskontakt med skolan även under praktik- eller permitteringsperioder, undgår många på så sätt den tidsförlust som kvarsittning innebär och vilken åt- minstone i möjligaste mån borde reduce- ras. Av de elever, som vid våra tekniska gymnasier började höstterminen 1959 och som sedan blivit permitterade, kunde vid intagningen och vid det allmänt—intellek— tuella provet i klass I inemot hälften (42,9 resp. 46,7 %) såväl betygs- som begåv- ningsmässigt räknas till gruppen över me- delmåttan (medianvärdet).
Kvarsittningens rent betygsmässiga ef- fekt har undersökts beträffande de elever, som gått om klass I vid tekniska gym- nasier. Redan en tidigare, inledningsvis omnämnd undersökning (9), har visat att de ämnen, som i dessa gymnasier föran— leder de flesta underbetygen och därmed mest leder till kvarsättning, är i nu nämnd ordning: matematik, fysik, kemi och pro- jektionslära. Att det naturligt nog är just denna ämneskrets, som kvarsittarna kon— centrerar sig på och mest lyckas förbätt— 7—4804 63
Tabell 7. Av skolan angivna orsaker till
ra sina betyg i, framgår av tabell 8. Från sin underbetygsnivå räknat har särskilt i matematik de allra flesta (94,0 %) av kvarsittarna i klass I lyckats höja sina betyg. I fysik och kemi har nära tre fjär- dedelar av dem lyckats göra detta och i projektionslära två tredjedelar. Men det framgår också, att denna koncentration på matematisk-naturvetenskapliga ämnen till stor del skett på bekostnad av humanis- tiska ämnen — svenska och främmande språk. I dessa har mellan inemot två tred- jedelar och drygt tre fjärdedelar av dessa elever efter kvarsittningen fått samma eller rentav lägre betyg.
Av de i tabell 8 redovisade eleverna lyckades de flesta efter sin kvarsittning i klass I att bli uppflyttade till närmast högre klass, men långt ifrån alltid skedde detta utan omprövning. Endast 3 å 4% blev även efter kvarsittningen vägrade uppflyttning och blev därför avvisade eller avbröt på eget initiativ sina studier. Det gjorde också ett par procent av dessa, som efter kvarsittningen blivit uppflyttade. Den rent betygsmässigt förbättrade eller förändrade fasad, som eleverna efter att ha gått om en klass uppvisar, får som sagt inte dölja avigsidorna. Karsten Heli menar, att den psykologiska återverkan av det personliga nederlag, som kvarsättningi flesta fall är och som den därav drabbade själv och hans familj i flesta fall uppfattar en sådan åtgärd, kan man visserligen inte så lätt få någon säker uppfattning om. Men denna verkan är — tillägger han — »enligt flera psykologers uppfattning stor). Att en sådan åtgärd tillgripa, beror på »att det uppstått ett missförhållande mellan skolans normerade krav och elevens möj- ligheter att fylla dessa krav». Heli med— ger också, att kvarsättningen är en närlig- gande lösning av detta förhållande. >Om denna lösning är pedagogiskt riktig, är däremot en helt annan sak» _ tillägger han (8).
Vid 2—åriga handelsgymnasier intogs höstterminen 1959 sammanlagt 1368 elever, varav 737 (53,9 %) kvinnliga och 631 (46,1 %) manliga. Under eller omedelbart efter det första gymnasie- året slutade 103 (14,0 %) av de kvinn- liga och 75 (11,9 %) av de manliga eleverna. Kvarsittare före avslutnings— klassen blev 106 (14,4 %) av de kvinn-
Tabell 8. Förändringen av manliga elevers betyg i olika ämnen i klass I av tekniskt gymnasium
efter kvarsittning
. Lägre betyg Samma betyg Högre betyg Ämnen Antal % Antal % Antal % |
1. Svenska .............. 23 12,6 120 65,6 40 21,8 2. Engelska ............. 25 13.8 104 57.1 53 29,1 3. Tyska ............... 17 10,0 87 50,8 67 39,2 , 4. Matematik ............ 2 1,1 9 4,9 17 2 94,0 , 5. Fysik ................ 7 3,9 39 21,3 137 74,8 6. Kemi ................. 8 4,4 39 21,3 136 74,3 7 . Ritteknik ............. 12 6,6 73 39.8 98 53,6 8. Projektionslära ........ 9 5,0 53 28,9 121 65,5
liga och 135 (21,4 %) av de manliga. Kvarsittningsprocenten var för man- liga handelsgymnasister sålunda inte mindre än den för manliga elever vid tekniska gymnasier. Att kvarsitt- ningsprocenten för kvinnliga handels- gymnasister är lägre än för manliga bekräftar på ett statistiskt signifikant sätt, vad man särskilt på lägre skol- stadier funnit vid tidigare motsva- rande undersökningar både i vårt land och i andra länder (10).
Det förtjänar emellertid än en gång erinras om att de läsåret 1959 vid handelsgymnasierna inskrivna eleverna fick endast en 2-årig studiegång. Först fr. o. m. läsåret 1961/62 började man även där förlänga normalkursen till den 3-åriga studiegång, som de tekniska gymnasterna alltifrån sin tillkomst haft. Mellan de undersökta gymnasisterna vid handels- och tekniska gymnasier kan man det oaktat åtminstone för de båda läsår, som uppföljningen av ele- verna vid dessa båda skoltyper skett parallellt, göra vissa jämförelser av ännu större intresse än de hittills redo- visade genomsnittstalen för kvarsätt- ning och studieavbrott.
Betyg över medelmåttan (median- värdet) hade av de elever, som läsåret 1959/60 inskrevs vid handelsgymnasier- na och sedan blivit kvarsittare, gott och väl en fjärdedel (25,7 %) av de
kvinnliga och nära en tredjedel ;31,6 %) av motsvarande grupp manliga. Vid det allmänt-intellektuella proveti klassI uppnådde drygt en tredjedel av både de kvinnliga och de manliga handels- gymnasisterna resultat över medelmåt- tan (38,8 % resp. 39,7 %).
Av de samtidigt inskrivna, som före avgångsklassen avbrutit sina studier, hade av de kvinnliga drygt en tredje- del (38,7 %) och av de manliga in- emot hälften (44,6 %) inträdesbetyg över medelmåttan. Inom den grupp, som slutat skolan först efter det all- mänt-intellektuella provet i klass I, nådde av de kvinnliga bortåt hälften (42,0 %) och av de manliga mer än hälften (57,8 %) resultat över medel- måttan.
Dessa här senast för handelsgymna- sier, liksom de tidigare för tekniska gymnasier lämnade uppgifterna (s. 93), ger en uppfattning om de rent bild- ningsmässiga förutsättningarna för att kunna reducera såväl kvarsittning som studieavbrott. Behovet av en översyn och kontroll av sådana förhållanden framgår ännu tydligare, om man jäm- för, hur dessa varierar från ort till ort.
Den interlokala variationen i fråga om kvarsittning och studieavbrott var beträffande den undersökta årskullen mycket stor vid både handels— och tekniska gymnasier. För att ge en före-
ställning om variationsvidden därvid- lag kan nämnas att under observations- perioden vid vissa tekniska gymnasier ingen enda eller blott någon enstaka elev avgått före avslutningsklassen, medan vid andra sådana gymnasier in- emot en fjärdedel (23 a 24%) gjort detta. Under samma period varierade vidare kvarsittningen vid dessa gym- nasier mellan lägst 11 % och högst 38 % av de läsåret 1959/60 intagna eleverna.
livarsittningsprocenten var större än avhrottsprocenten vid femton tekniska gymnasier, under det att förhållandet var det motsatta vid de övriga sex. Vid. ett av dessa sistnämnda, som hade den lägsta kvarsittningsfrekvensen (11%), hade inte mindre än en femtedel (20 %) av eleverna avbrutit studierna i förtid. Exempelvis ett annat av dessa gymnasier tog nämnda läsår in 103 elever. Men av dessa avbröt 24 % studierna före avslutningsklassen, 26 % blev kvarsittare och 11 % permitte— rades. Eftersom av de sistnämnda endast en del senare återvände, fick där mer än hälften av denna årskull en avbruten eller fördröjd utbildningsgång.
Uppföljningen av de elever, som läs- året 1959/60 togs in i handelsgymnasier, har visat att den interlokala variationen i fråga om kvarsittnings- och avbrotts- procenten där under samma observa— tionsperiod ingalunda varit mindre än vid de tekniska gymnasierna. Vid de då tjugofem 2-åriga handelsgymnasier- na varierade nämligen kvarsittningsfre- kvensen mellan 4 och 42 % och studie- avbrottsfrekvensen mellan 2 och 21 %.
Även vid handelsgymnasierna varierade proportionen kvarsittare och i förtid av— gångna elever. Kvarsittningsprocenten var större än avbrottsprocenten vid drygt hälf— ten av dessa gymnasier, medan förhållan- det var det motsatta vid inemot en tredje- del. Övriga handelsgymnasier redovisade kvarsittning och studieavbrott i ungefär- ligen samma proportion.
Vid det handelsgymnasium, som hade den största andelen kvarsittare, näm- ligen 42 %, slutade 9 % av eleverna i
förtid. Även där fick alltså drygt hälf- ten av den ifrågavarande årskullen en avbruten eller fördröjd utbildning. Vid de handelsgymnasier åter, som redo— visade den lägsta kvarsittningsfrekven- sen (4—10 %), var däremot avbrotts- procenten 2 a 3 gånger större. Av de av skolorna lämnade uppgifterna fram- gick alldeles tydligt, att dessa gymna- sier tillämpade olika praxis, när det gällde kvarsittarna. Presumtiva sådana hade på en del håll redan på ett tidigt stadium avråtts från att fortsätta.
Kvarsittnings- och studieavbrottsfre- kvensens samband med elevurvalet är det förhållande man närmast kommer att tänka på, när det gäller att söka förklara de stora interlokala skillnader som påvisats. Detta är emellertid inga- lunda den enda förklaringen. Man före— ställer sig gärna, att de största tät- orterna har de bästa urvalsmöjligheter- na och att kvarsittnings- och studieav- brottsfrekvensen där egentligen borde vara minst. Men detta håller icke streck. Vid gruppering av orterna med tekniska gymnasier allt efter den procent elever, som suttit kvar, kom huvudstaden i gruppen med den största frekvensen därvidlag (25 % och däröver). Däremot kom den näst största staden i gruppen med den minsta kvarsittningsfrekven— sen (mindre än 15 %).
Även i fråga om handelsgymnasier visade det sig, att dessa i de fyra största städerna hade en förhållandevis hög kvarsittningsfrekvens. Denna vari— erade där mellan 30——38 %. För att emellertid ge en mera samlad bild av dessa förhållanden har i tabell 9 de år 1959 tjugofem handelsgymnasierna ord- nats med hänsyn dels till deras kvar- sättnings- och avgångsprocent, dels till deras intagningsprocent, beräknad i relation till hela antalet inträdessökan- de på orten. Man finner, att det är visst
om än inte särdeles markerat samband mellan dessa förhållanden.
Av tabell 9 framgår att flertalet av de handelsgymnasier, som tagit in endast en mindre del av de sökande, d.v.s. varit mera »kräsna» vid elevurvalet, rimligtvis hade en lägre kvarsättnings— och avgångs- procent än de gymnasier, där man tagit in en procentuellt större del av de sö- kande. För att få ett mera koncentrerat
uttryck för samvariationen mellan båda dessa serier av procenttal kan man räkna ut den s. k. rangkorrelationen dem emel- lan. Koefficienten blir .54, om man _— såsom i tabell 9 -— korrelerar intagnings- procenten med den sammanlagda kvarsätt- nings- och avgångsprocenten. Motsvarande koefficient blir .49, om man korrelerar in- tagningsprocenten med enbart kvarsätt— ningsprocenten. Båda dessa koefficienter är statistiskt verifierade på 1 %—nivå.
Tabell 9. Handelsgymnasierna fördelade efter kvarsättnings- och avgångsprocent samt intagningsprocent i förhållande till antalet inträdessökande på orten
Kv ars ättnings- och Intagningsprocent
avgånesprocent 20—29 | 30—39 40—49 50—59 60—69 70—79 10— 19 ............. 4 1 — _— _ __ 20—29 ............. 1 2 5 1 1 .... 30—39 ............. —— 3 2 '; 1 2 _ 40—49 ............. -— —- 1 — __ __ 50—59 ............. —- -- — _- _— 1
Särskilt kvarsättningsfrekvensens sam- band med elevurvalet har även un— dersökts på annat sätt både för han- dels- och tekniska gymnasier. I fråga om de betyg eleverna fick tillgodo- räkna vid inträdet och resultaten av det allmänt—intellektuella prov, som de intagna fick genomgå under sin första gymnasietermin, uträknades median- värden dels för varje klassavdelning, dels för manliga resp. kvinnliga och dels för totalmaterialet. Därvid visade det sig att de gymnasier, som under observationsperioden haft hög kvarsitt- ningsprocent, höstterminen 1959 hade tagit in en något större andel elever med genomsnittliga kunskapsbetyg un- der medianvärdet än de gymnasier, där kvarsittningsprocenten under sam- ma period varit låg. De procentuella skillnaderna var vid handelsgymnasier- na mycket små (4,2 % för kvinnliga och 4,4 % för manliga), Och ingendera av dessa var statistiskt signifikant. För manliga elever vid tekniska gymnasier var motsvarande procentuella skillnad
visserligen något större (9 %), men denna var inte mer än nätt och jämnt statistiskt säkerställd.
I stort sett detsamma var förhållan- det beträffande de intagna elevernas allmänt-intellektuella status enligt prov. Vid gymnasier med hög kvarsittnings- procent hade man tagit in en något större andel elever med testresultat under medianvärdet än vid gymnasier med låg kvarsittningsprocent. För kvinnliga elever vid handelsgymnasier oeh manliga vid tekniska gymnasier var de procentuella skillnaderna härvidlag så små (för vardera gruppen 4,8 %), att ingen av dessa kunde anses vara statistiskt sett verifierad. Motsvarande skillnad för manliga elever vid tekniska gymnasier var mer än dubbelt så stor (13,1 %) och kunde betraktas såsom statistiskt signifikant.
överhuvud taget är de funna diffe- renserna i fråga om elevurvalet så små, att dessa inte på långt när kan förklara de på samma material konstaterade, mycket stora interlokala variationerna,
när det gäller kvarsittnings- och av- brottsfrekvensen. Dessa måste av allt att döma till stor del bero på den olika praxis, som olika läroanstalter därvid- lag tillämpar. Detta resultat överens- stämmer sålunda med det inlednings- vis från den amerikanska undersök- ningspromemorian (14) återgivna. Både från elevernas och från samhällets syn- punkter är det självfallet angeläget att för framtiden reglera den lokalt mycket varierande praxis, som i fråga om kvar- sättning tycks råda vid fackgymnasi- erna. Detsamma gäller studieavbrotten och inte minst de permitteringar av annan orsak än sjukdom, värnplikt o. d., som särskilt vid de tekniska gym- nasierna inte sällan förekommit och förmodligen fortfarande sker.
För att söka få reda på en del av de andra faktorer än intellektuella, som har inflytande på skolframgången, re- dovisas i närmast följande avsnitt en jämförelse mellan grupper av kvarsit- tare och uppflyttade elever, vilka en- ligt en redan beskriven metod (s. 94) utvalts på sådant sätt, att de i allmänt- intellektuellt avseende är jämspelta. Denna jämförelse, vilken —— såsom re- dan påpekats (tabell 5, s. 95) — sam- tidigt i hög grad kommit att gälla mel- lan elever, som i skolan presterat :un- der» resp. »över» förväntan, med hän- syn till vederbörandes intellektuella nivå, inledes med några frågor om elevernas skol- och miljömässiga bak- grund.
IV. Några andra faktorer än intellek- tuella som påverkar kvarsittning resp. uppflyttning
Om elevernas förutbildning handlade flera av frågorna vid de bägge enkäter,
som på sätt redan relaterats, anordna- des vid både handels- och tekniska gymnasier i början och slutet av läsåret 1959/60. En av dessa frågor hade föl- jande lydelse: »Har Ni tyckt Er märka, att Er grundläggande skolutbildning borde ha varit bättre än den år?» Bland de kvinnliga handelsgymnasisterna be- svarades denna fråga jakande av 94 (87,0 %) i kvarsittargruppen men en- dast av 58 (53,7 %) i den därmed intel- lektuellt jämförbara gruppen uppflytta— de elever. Sannolikheten för att den procentuella skillnaden (+ 33,3) mellan kvarsittares och uppflyttades svar skul- le vara slumpmässig är på det hela taget mindre än 0,1 % 1. Såsom när- mare framgår av tabellbilaga A: 1 (frå- ga nr 1), var motsvarande positiva dif- ferens för manliga handelsgymnasister lägre (+ 13,9), och den visade sig vara säkerställd endast på 5 %-nivå. Av sam- ma bilaga framgår vidare, att bland manliga kvarsittare vid tekniska gymna- sier motsvarande skillnad däremot var större (+ 21,9). Denna svarstendens var säkerställd på 0,1 %-nivå1.
Av de i tabellbilagorna B: I—III jämförda grupperna kvarsittare och uppflyttade elever, vilka sammanlagt utgjorde 993, var det endast 12 %, som inte före inträdet i gymnasiet hade avlagt realexamen utan hade annan motsvarande utbildning. Mest företrädd såsom grundutbildning var allmän real- examen. Av de elever, som hade sådan examen, blev drygt hälften (55 å 56 %) kvarsittare. Praktisk realexamen var däremot mindre vanlig, och av elever med denna grundutbildning, blev en- dast omkring en tredjedel (31—35 %) kvarsittare. Det föreföll alltså, som om risken att råka ut för detta hade varit
1 Sannolikheten för slumpmässighet markeras i tabellerna med asterisker: *** om den är mindre än 0.1 %, dvs om Xt-värdet vid 1 frihetsgrad överstiger 1
** » » » » » * » » » »
1.0 » » » » 5.0 » » »
)) » )) » » » )) )) )) » )) ))
0330
.8 .6 .8
något mindre för de elever, som före sitt inträde i fackgymnasium hade tagit praktisk realexamen. Vid signifikans- prövning av de i tabellbilagorna 13: I— III återgivna talen visade det sig emel- lertid, att en sådan förmodan beträffan- de praktisk realexamen kunde statis- tiskt verifieras endast för de manliga eleverna, särskilt de vid tekniska gym- nasier.
Om målsmans utbildning och ställ- ning i sitt yrke inhämtades också vissa uppgifter i samband med utfrågningen av de höstterminen 1959 vid fackgym- nasierna intagna eleverna. Dessa upp- gifter har sammanställts i tabellbila- gorna C:l-——VI. För de kvinnliga ele- verna visade sig deras tillhörighet till gruppen kvarsittare resp. uppflyttade inte ha något märkbart samband med målsmans vare sig utbildningsnivå eller ställning i yrket och inte heller med moderns. Uppgifter härom hade dock inhämtats endast i de fall, där modern hade förvärvsarbete (minst halvtidsarbete) utanför hemmet.
Endast bland manliga handelsgym- nasister märktes en signifikant tendens till samgång mellan kvarsittning resp. uppflyttning och målsmännens såväl utbildningsnivå som ställning i yrket. Men denna tendens pekade i en annan riktning än den man funnit vid många tidigare undersökningar, framför allt inom allmänbildande skoltyper. Där har man för det mesta märkt, att risken för kvarsittning är störst för elever från hem, där föräldrarnas utbildningsmäs— siga och sociala status är lägst (2). Den nyligen publicerade undersökningen, »Vägen genom gymnasiet» (31) ger _— ehuru den huvudsakligen gäller det allmänbildande gymnasiet —— en del jämförande uppgifter om rekryteringen av olika gymnasietyper. Förutom att fackgymnasier drar till sig en förhållan-
devis mindre del elever ur högre social- grupper, visar det sig, att målsmännen till dessa gymnasiers clever merendels även tillhör en lägre utbildningsnivå inom sina yrkesområden. Med nlägre» avser den citerade utredningen real- examen eller ännu lägre grundutbild- ning. I det följande har likaså gjorts endast en grov gradering i fråga om målsmännens utbildnings- och yrkes— mässiga status. Sålunda har skilts mel- lan dels den grupp, som har enbart folkskola plus eventuellt på denna grun— dad yrkesskola, dels sådana med högre grundutbildning. Med hänsyn till sin ställning i yrket har målsmännen in- delats i likaledes endast två grupper: oarbetare» resp. »företagare eller tjäns- temän».
Tabellbilaga C redovisar den sociala bakgrunden för de båda med avseende på intellektuell status jämförbara elev— grupperna, av vilka den ena blivit kvarsittare och den andra uppflyttats i vanlig ordning. I tabell CI, som gäl- ler de manliga eleverna vid handels- gymnasierna, lägger man märke till följande. Av de 128 elever, vilkas måls- män såsom grundutbildning hade en- dast folkskola plus eventuellt yrkes- skola, blev inemot hälften (42 %) kvar- sittare. Men detsamma var överraskan— de nog fallet med nära tre fjärdedelar (71 %) av de elever, som hade måls- män med högre utbildning. I tabell C III frapperar särskilt, att av de elever, som blivit uppflyttade trots att de allmänt- intellektuellt var jämställda med kvar- sittarna och därför i flesta fall presterat »över förväntan», drygt två tredjedelar (67 %) kom från arbetarhem. Från företagar- eller tjänstemannahem kom däremot inte stort mer än en tredjedel (38%). De tendenser, som tabell CI och CIII återspeglar, är i båda fallen Säkerställda på 0,1 %-nivå.
Motsvarande tendenser för det be-
! I
tydligt större antalet manliga elever vid tekniska gymnasier var, såsom framgår av tabell CV och VI, däremot inte statistiskt signifikanta. Till kom- plettering av de i tabellbilaga C lämna- de uppgifterna må anföras svaren på följande i sammanhanget relevanta fråga, som alla fackgymnasister hade att besvara vid slutet av sitt första läsår: »Har Ni känt oro för att kanske inte kunna nå de resultat, som Era närmaste väntar sig av Er?» (tabell- bilaga A: I, fråga nr 3). Jakande svar på denna fråga lämnades överlag av en signifikant större andel kvarsittare än uppflyttade. Så var särskilt fallet med de manliga eleverna vid tekniska gymnasier. Men vad som är av större intresse är, att frågan där besvarades jakande av nära två tredjedelar (65 %) elever från arbetarhem men inte stort mer än av hälften (53 %) av dem som kom från företagar- eller tjänsteman— nahem. Den sålunda observerade skill- naden i dessa båda elevgruppers svar på frågan visade sig vid tekniska gym- nasier vara säkerställd på 5 %-nivå. Att en signifikant större andel av dessa gymnasiers elever från arbetar- hem säger sig vara oroliga för att i skolan inte kunna prestera, vad deras närmaste väntar sig av dem, får av lätt insedda skäl inte utan vidare tydas såsom ett tecken på att dessa hem var mera »studiemedvetna: än de därmed jämförda. En sådan oro kan exempel- vis också bero på skillnader i graden av realism i de anspråk, som man i hem med olika bildningstraditioner och erfarenheter ställer. Givetvis får man heller inte utesluta möjligheten av att den observerade tendensen tyder på att de arbetarhem, som i många fall med stora uppoffringar försöker att ge sina uppväxande gymnasieutbildning, redan av denna anledning verkligen ställer större anspråk på dem. Vidare
är det möjligt att den minskade studie- avbrottsfrekvens, som man vid en till- bakablick lägger märke till vid de tek- niska gymnasierna kan — förutom på det ökade välståndet —— bero på en starkare studiemedvetenhet, inte minst från arbetarhemmens sida.
Studieavbrottsgruppens sociala bak- grund har i det föreliggande materialet jämförts med övrigas, som med eller utan försening lyckats att genomföra sina studier vid fackgymnasium. Denna jämförelse gav vid handen att av den grupp manliga elever, som i förtid av— brutit sina studier, en signifikant större andel kom från hem, där målsman hade högre utbildning än folkskola och even- tuellt på denna grundad yrkesutbild- ning. Dessa skillnader var säkerställda på 1 %-nivå. Men när det gällde måls- mans ställning i yrket, avvek avbrotts- gruppens sammansättning däremot inte på något signifikant sätt från övriga. Motsvarande jämförelser för den kvinn- liga delen av materialet visade heller inga sådana skillnader mellan avbrotts- gruppen och övriga.
Exempel på osäkerhets- och orosmo- ment, som kan motverka och i vissa fall äventyra hemmens ambitioner att ge de sina fortsatt utbildning, gav sva- ren på flera av enkätens frågor, åter- givna i tabellbilaga A: I. En sådan för elevernas egen studiemotivation viktig fråga (nr 2) gällde, om de redan un- der det första läsåret hade kommit att ångra, att de börjat i gymnasium i stället för att ta arbetsanställning. Den- na fråga besvarades jakande av en sig- nifikant större andel kvarsittare än upp- flyttade bland såväl kvinnliga som man- liga. Såsom framgått av en tidigare rapport (17), var det vid handelsgym- nasierna på det hela taget en större del kvinnliga (23 %) än manliga (16 %) och av de manliga vid tekniska gym—
nasier en ännu mindre del (8 %), som redan under det första året sade sig ha anfäktats av en sådan frestelse.
En annan fråga (nr 4) gällde, huru- vida eleverna vid det första läsårets slut kommit till den uppfattningen, att de skulle ha valt samma slags gymna- sium, ifall de redan från början vetat vad de då visste. Denna fråga besvara- des jakande av en signifikant mindre andel kvarsittare än uppflyttade. Mest markerad var denna negativa tendens bland de kvinnliga handelsgymnasister— na. Den var för dessa verifierad på 0,1 %-nivå. Därmed sammanhänger nära en annan fråga (nr 5), om de under läsåret känt sig oroliga för sitt eget yrkesval. Frågan besvarades ja- kande av en signifikant större del kvarsittare än uppflyttade men endast bland de kvinnliga. För dessa var ten- densen verifierad på 1 %-nivå. Det ser alltså ut, som om de kvinnliga vore mera osäkra än de manliga i fråga om valet av yrke och utbildningsväg, vilket också förefaller begripligt, bl. a. med tanke på deras dubbla uppgift _ hem resp. yrke.
Den mera allmänna frågan (nr 6), om eleverna ängslats för att inte kun- na orka med skolarbetet, besvarades jakande av en signifikant större andel kvarsittare än uppflyttade endast bland de manliga. På en därmed nära sam- manhängande fråga (nr 8), om eleverna under det första gymnasieåret haft perioder, då de känt sig alldeles odug- liga, gav enligt den tidigare redogörel- sen (17 ) av de kvinnliga drygt två tred- jedelar (69 %) och av de manliga in- emot hälften (47—48 %) jakande svar. Sådana svar gav genomgående också en signifikant större del kvarsittare än uppflyttade elever. Tendensen att ge svar i denna riktning var verifierad på 0,1 %-nivå för de tekniska gymnasierna,
där av åtskilligt att döma risken för överansträngning är särskilt stor.
En annan fråga (nr 7) gällde, om motgångar i ett ämne (eller för en lära- re) minskat elevernas studieintresse på det hela taget. Denna fråga besvarades jakande av drygt en tredjedel (39 och 40 %) av de manliga resp. kvinnliga eleverna vid handelsgymnasier och av inemot en tredjedel (30 %) av de man- liga vid tekniska gymnasier. Vidare var andelen jakande svar på denna fråga över hela linjen på ett signifikant sätt större bland kvarsittarna än bland de uppflyttade.
Det vore onekligen fatalt, om ett sådant missförhållande skulle få tillåtas att för en stor del av eleverna verka ödeläggande på deras studieintresse och därmed på deras prestationsförmåga. Vad som däremot ter sig mycket gläd- jande är, såsom redan i den tidigare redogörelsen kunde konstateras, att elevernas svar på frågorna om deras studieförhållanden i hemmet, var av- gjort positiva för de allra flesta _ för 83 % av de kvinnliga och 90 % av de manliga. Inemot två tredjedelar av de manliga (64 %) bodde under sin gymnasietid i hemmet, och det gjorde en nära lika stor del av de kvinnliga (62 %). Att en något mindre procent av de senare än av de förra beteck- nat sina studieförhållanden i hemmet såsom gynnsamma, kan bl. a. bero på att de kvinnliga elever, som under studietiden bor i sina hem, betydligt mera än de manliga vid sidan av sitt skolarbete deltar i hushållsarbete. Där- igenom tar det längre tid för dem att komma igång med sitt läxarbete om eftermiddagarna.
Om koncentration och uthållighet vid studierna handlade _ såsom fram- går av tabellbilaga A: 11 — ett flertal av de frågor, som i enkäten ställdes
till eleverna. Den första av dessa (nr 9) gällde just, om det brukade ta lång tid för dem att komma igång med sitt hemarbete om eftermiddagarna. Denna fråga besvarades överlag jakande av en signifikant större del kvarsittare än uppflyttade. Svarstendenserna i denna riktning var genomgående veri- fierade på 0,1 %-nivå.
På frågan (nr 10), om eleverna hade svårt för att koncentrera sig, där- för att de kände sig oroliga eller »nere», besvarades likaså jakande av en signi- fikant större del kvarsittare än upp- flyttade. Likaledes signifikanta sådana differenser men i negativ riktning gav däremot svaren på den omvända, något mera preciserat formulerade frågan (nr 11), om eleverna hade lätt för att kon- centrera sig även på tråkiga men nöd- vändiga hemuppgifter.
Genomgående verifierade på 0,1 %- nivå var de positiva differenserna mellan kvarsittares och uppflyttade ele- vers svar på frågan (nr 13), om de gav upp vid motgångar i arbetet. De jakande svaren på frågan (nr 14), om de ansåg sig ha gett upp i något skol- arbete, därför att de underskattat sin förmåga, tydde på att så var fallet mera med kvarsittare än med de upp- flyttade eleverna, liksom att de förra hade benägenhet att vid sitt hemarbete så att säga gå fram »i minsta motstån- dets riktning» (fråga nr 15). Vidare medgav en signifikant större del kvar- sittare än uppflyttade, att de inte brukade bli färdiga i tid med en del mera omfattande hemarbeten (fråga nr 12). Denna fråga kan i viss mån sägas angå själva planmässigheten i deras studier.
Praktiskt taget alla de i tabellbilaga A: II redovisade frågorna har mer eller mindre med elevernas vilja och karak- tär att göra. När det gäller koncentra- tionssvårigheter, har man vid under-
sökningar (12) funnit, att sådana svå- righeter åtminstone på lägre skolsta- dicr är något vanligare bland pojkar än bland flickor. Medfödda svagheter därvidlag finns visserligen, men i de flesta fall är de förvärvade och under pubertetsprocessen delvis också utveck- lingsbetingade.
Att den nu uppväxande ungdomen vid sina studier visar en allmänt till- tagande brist på koncentration, har man länge velat skylla på det alltmera uppjagade livstempot och den över- stimulering av olika slag, som vi nu för tiden utsätts för (11). Men på sko- lans skuldkonto brukar man föra upp bl. a. onaturligt stor arbetsbörda, allt- för omfattande kurser och för höga fordringar samt alltför varierande me— todik och i vissa fall »tråkig» under- visning (12).
Undersökningar utomlands (6) har också visat, att uppväxande inte säl- lan på ett tidigt skolstadium lägger sig till med mindre goda studievanor, som det är svårt att senare befria dem från. Det återstår nu närmast att se i vad mån de studievanor, som fackgymna- sister sagt sig tillämpa, visar några markerade skillnader mellan kvarsit— tare och uppflyttade elever.
Elevernas studievanor och studie- teknik berörde — såsom framgår av tabellbilaga A: III _ ett tiotal frågor. Redan vid en blick på tabellen lägger man märke till att svaren på dessa frågor över huvud taget inte alls ger lika signifikanta differenser mellan kvarsittare och uppflyttade som de frågor, vilka redovisats i tabellbilagorna A: I och A: II.
Den första frågan i tabell A: III (nr 16), om eleverna fortsätter med sitt läxarbete, även sedan de gått till sängs, gäller en för det mesta »dålig» studie-
vana. Någon på 5 %-nivå signifikant skillnad gav de jakande svaren på den- na fråga dess bättre inte.
Ingen av de tre närmast följande frågorna (nr 17, 18 och 19) gav heller någon på 5%-nivå säkerställd diffe- rens mellan kvarsittare och uppflytta- de. Den sistnämnda frågan (nr 19) gäller dock en studieteknik, som ofta brukar rekommenderas, nämligen att efter genomläsning av längre avsnitt i läroboken försöka förhöra sig själv. Den närmast följande frågan (nr 20), om eleverna vid inläsning av längre textavsnitt hade svårt för att hinna med denna, därför att de dröjde alltför länge vid detaljer, har närmast med den elementära lästekniken att göra. Denna fråga besvarades jakande av en signifikant större del kvarsittare än uppflyttade bland de tekniska gym- nasiernas manliga elever och handels- gymnasiernas kvinnliga. Det är möj- ligt, att sådana svårigheter beror på att vederbörande har ett alltför lång- samt lästempo, som i så fall skulle kunna successivt ökas genom tillräck- lig och systematisk övning.
Av de återstående frågorna om stu- dievanor och studieteknik har en (nr 21) besvarats jakande av en signifikant större del kvarsittare än uppflyttade bland handelsgymnasiernas kvinnliga elever men enbart bland dessa. Denna fråga gällde, om de brukade göra hem— arbete tillsammans med någon kamrat. Fördelen med ett sådant arbetssätt, som brukar rekommenderas i en del handböcker i studieteknik, förmodas vara, att eleverna på så sätt skulle kunna fråga och förhöra varandra. Vad som gör, att man kan tveka om värdet av ett sådant arbetssätt är inte enbart iakttagelsen, att det tillämpas mera av kvarsittare än av uppflyttade elever. Såsom framgått redan av en tidigare rapport (17) _ korrelerar det över
huvud taget negativt med de betygs— mässiga studieresultaten både för kvinnliga elever vid handels- och för manliga elever vid tekniska gymnasier. Huvudorsaken torde väl helt enkelt vara den, att ett sådant samarbete kam- rater emellan sällan blir tillräckligt effektivt utan lätt urartar till allmänt prat. Den sista frågan (nr 25) avsåg ett likaledes ofta rekommenderat sätt, nämligen att i förväg själv försöka fun— dera ut vad som kunde komma upp vid prov och förhör. Men frågan härom besvarades jakande av en signifikant större del kvarsittare än uppflyttade endast bland de tekniska gymnasiernas manliga elever.
Det är när allt kommer omkring svårt att generellt ange, vad som är »godar respektive »dåliga» arbetsva- nor. En del fingervisningar i den vägen får man emellertid genom att obser- vera studievanor och arbetssätt hos den elevgrupp, som med samma all- mänt—intellektuella förutsättningar som kvarsittarna, ändå lyckats att utan fördröjning genomföra sina studier. Såsom redan framgått av tabell 5, är det inom den gruppen många (mellan inemot hälften och gott och väl två tredjedelar), som i gymnasiet presterat »över förväntan» med hänsyn till sina allmänt-intellektuella förutsättningar, sådana de testmässigt fastställts. Sina handikapp därvidlag har dessa elever uppenbarligen inte i nämnvärd grad kunnat kompensera genom någon spe— ciell studieteknik. De har i stället gjort det genom att bjuda till mera än vanligt. Av allt att döma har dessa elever i flera fall haft sin styrka på det vilje- och karaktärsmässiga planet. De har bl. a. visat större koncentra- tion på uppgiften och större uthållig- het, liksom också mera planmässighet i arbetet.
Att framgång i skolan i hög grad
beror på elevens egen viljeinsats gäl- ler ingalunda bara de marginalgrupper, som här jämförts. L. M. Terman un- dersökte under perioden 1922—40 bl. a. de studieresultat, som nåtts av inemot ett 1 OOO-tal intellektuellt över- normalt begåvade (närmare bestämt sådana med en intelligenskvot över 135). Han jämförde de båda femtedelar av denna grupp, som i studieväg blivit mest resp. minst framstående. Därvid visade det sig, att dessa båda grupper i intet annat avseende var varandra mera olika än i fråga om just »viljan att prestera» (33).
V. En sammanfattning och några slut- kommentarer
Den nu redovisade uppföljningsunder- sökningen vid fackgymnasierna, vilken inom ecklesiastikdepartementet påbör- jades höstterminen 1959, alltså året innan gymnasieutredningen började sitt arbete, hade endast ett orienteran- de syfte. Både skolöverstyrelsen och 1955 års universitetsutredning hade räk- nat med en kraftig expansion av fack— gymnasierna. Därför var det angeläget att närmare lära känna i vad mån dessa gymnasiers elever under rådande för— hållanden lyckades genomföra sina studier. Onormal studiegång hade — såsom inledningsvis omnämnts — påtalats sär- skilt från de tekniska gymnasierna. Av den årskull, som där inskrevs höst- terminen 1951, var det inte stort mer än hälften, som två år senare nått klass III, d. v. s. avslutningsklassen. Nära en fjärdedel hade i förtid avbrutit studierna och en femtedel hade blivit kvarsittare.
Den nu redovisade årskullen elever vid tekniska gymnasier ger en bild av motsvarande förhållanden nära ett
årtionde senare. Även om den grupp, som i förtid avbrutit sina studier, ut- gjorde inte stort mer än en tiondel, be- löpte sig kvarsittargruppen fortfarande till inemot en femtedel. Den var rent- av ännu större, om man till den räknar också de elever, som blivit »permittera- de» något år. En del av dessa förlorar flera år, eftersom de vid återkomsten i många fall måste gå om den klass de före permitteringen senast tillhört. Vid handelsgymnasierna avgick drygt en tiondel före avslutningsklassen, som under observationsperioden 1959/62 var klass II. För kvinnliga elever var kvarsittningsfrekvensen där mindre än för manliga, för vilka procenten kvar- sittare var minst lika stor som den för manliga vid tekniska gymnasier. Vid sistnämnda gymnasier var andelen kvinnliga elever så ringa (4 %), att det— ta fåtal inte tagits med vid jämförelser och andra vid undersökningen gjorda beräkningar.
Kvarsittningens rent betygsmässiga effekt undersöktes endast för de man- liga elever, som gått om klass I vid tek- niska gymnasier. Eftersom det är äm- nena matematik, fysik, kemi och pro- jektionslära, som har den avgjort största underbetygsfrekvensen, är det natur— ligt, att de elever, som gick om denna klass, koncentrerade sig på denna ämneskrets. Efter att ha suttit kvar hade de allra flesta också lyckats höja sina betyg i dessa ämnen. Detta skedde emellertid i betydande mån på bekost- nad av de humanistiska ämnena. Fler- talet av de elever, som gått om denna klass hade nämligen antingen samma eller lägre betyg i sistnämnda ämnen. Men genom kvarsittning gjorda betygs- vinster måste självfallet vägas mot den förlust av tid, kraft och eventuellt även intresse, som kvarsättningssyste- met innebär. Dessutom är det en miss— husbållning med elevplatser, som är
särdeles oläglig i en tid, då inte minst fackgymnasierna borde vara beredda att ta hand om de stora årskullarna och ge en större andel av dessa fort- satt utbildning.
Att enbart ange hur stor del av eleverna, som i handels- och tekniska gymnasier genomsnittligt sett får en försenad eller i förtid avbruten utbild- ning, ger en alltför ofullständig bild. De mycket stora interlokala variatio- ner, som härvidlag förekommer, ger överraskande besked om oberäknelig- heten i dessa förhållanden eller rättare sagt missförhållanden. Under det att vid vissa tekniska gymnasier ingen eller endast någon enstaka elev under obser- vationsperioden avbrutit sin utbildning, har vid andra sådana gymnasier nära en fjärdedel av eleverna slutat i förtid. Kvarsittningsprocenten vid de tekniska gymnasierna har varierat mellan lägst 11 % och högst 38 %. Vid de 2-åriga handelsgymnasierna har kvarsittnings- och avbrottsprocenten under samma period varierat mellan 4 och 42 % resp. 2 och 21 %.
Om det vore ett markerat samband mellan sådana förhållanden och själva elevurvalet, borde de större tätorterna med sina större urvalsmöjligheter rim- ligtvis ha jämförelsevis låg kvarsitt- nings— och avbrottsprocent. Så var emellertid ingalunda genomgående fal- let. Tvärtom hade exempelvis handels- gymnasierna i de fyra största städerna en relativt hög kvarsittningsfrekvens, varierande mellan 30 och 38 %. Även proportionen kvarsittare, i förtid av- gångna och permitterade varierade av- sevärt från ort till ort. Vid en del fackgymnasier med låg kvarsittnings- frekvens var studieavbrotten procen- tuellt 2—4 gånger större.
Men ett visst, om än inte särdeles markerat samband, mellan förekomsten av onormal studiegång och elevurval
finns självfallet. Det visade sig att så- dana fackgymnasier, som hade för- hållandevis låg kvarsittningsfrekvens, hade varit mera kräsna vid elevurva— let. Deras lärjungeklientel hade en något mindre andel sådana, som be- tygsmässigt vid intagningen och seder- mera vid de allmänt-intellektuella pro- ven tillhörde kategorien »under medel- måttann. De funna interlokala skill- naderna vid elevurvalet var emellertid på det hela taget alltför små för att kunna förklara motsvarande mycket stora skillnader i fråga om kvarsitt- ning och andra former av onormal studiegång. Därvidlag tillämpade olika läroanstalter av allt att döma en olika praxis, som inte minst av rättviseskäl borde regleras.
Att en snävare rekrytering vid våra fackgymnasier utan vidare skulle leda till en viss minskning av både studie- avbrott och kvarsittning är visserligen i och för sig självklart. Men realistiskt sett torde dessa gymnasier knappast kunna räkna med en så närliggande möjlighet, eftersom de för framtiden i stället måste vidga intagningen för att kunna tillgodose samhällets växande behov av tekniskt och merkantilt gym- nasiebildade. Dessutom är att märka, att de stora årskullarna än så länge utgör rekryteringsbasen. Den allra största av dessa (ca 130 000) befinner sig just nu i 18-årsåldern. Men tio år härefter är motsvarande årskull avse— värt mindre (endast inemot 106 000).
Möjligheterna till minskning av kvar- sittning och andra former av onormal studiegång är i själva verket dess bättre inte begränsade till enbart snävare elevurval. Av elevgrupperna med onor- mal studiegång är kvarsittarna både den största och mest väldefinierade. När det gäller de rent bildningsmässiga förutsättningarna för en reducering av denna grupp, gav undersökningen vissa
positiva besked. Av de blivande kvar- sittarna vid såväl handels- som tekniska gymnasier hade vid intagningen mel— lan drygt en fjärdedel och nära en tredjedel betyg över inedclmåttan. Mel- lan drygt en tredjedel och inemot hälf- ten av samma elevgrupp nådde vid de allmänt-intellektuella proven i klass I resultat likaledes över medelmåttan. Att sådana elever över huvud taget bli— vit kvarsittare måste alltså till stor det bero på andra faktorer än skolmässigt- intellektuella. Kvarsittarna bland fack- gymnasisterna tycks heller inte över- vägande komma från arbetarhem och hem med lägre bildningsstandard, så- som man vanligen föreställer sig.
För den grupp elever, som i förtid slutat skolan, angav åtminstone de tek- niska gymnasierna, att dåliga studie- resultat varit huvudorsaken. Men vid inträdet räknades nära en fjärdedel av dessa elever till den kategori, som hade betyg över medelmåttan, och en tredje— del av dem tillhörde samma kategori vid de allmänt—intellektuella proven i klass I. Minst samma position i fråga om inträdesbetyg och intellektuell sta— tus enligt prov hade också både de manliga och kvinnliga handelsgymna— sister, som avbrutit sina studier i för- tid.
Av gruppen :permitterade», som är den minsta och som knappast före- kommer annat än vid tekniska gym- nasier, hade nära hälften både inträdes- betyg och intellektuell status över medelmåttan. Denna grupp är mycket svårdefinierad, i synnerhet som ska- lorna inte ens för hälften av den läm— nat uppgifter om orsakerna till per- mitteringarna. Enär inemot en tredje— del av denna grupp inte återupptar studierna, liknar den studieavbrotts- gruppen. Eftersom vidare de som åter- kommer, som sagt i många fall måste gå om den klass de lämnat, kan grup—
pen närmast jämföras med kvarsittar- na. För att förhindra sådana konse- kvenser, liksom för att numerärt minska studieavbrottsgruppen, försöker man utomlands i stället för permittering ord- na en systematisk växelutbildning, så att eleverna regelmässigt får alternera mellan skolperioder och praktikperio- der. Om de senare ordnas på ett till- räckligt framskridet stadium, då ele- verna verkligen kan göra rätt för sig, blir det rentav betald praktik. Där— igenom minskas för många frestelserna att i förtid avbryta studierna. Genom att eleverna vid tillämpning av ett så- dant system måste uppehålla viss kon— tinuerlig undervisningskontakt med skolan, minskas självfallet också den risk för kunskapsbortfall, som de för skolan mera bekväma permitteringarna medför.
I flera andra länder har man länge praktiserat ett ordnat växelutbildnings- system, därför att detta även rent ut- bildningsmässigt och ekonomiskt visat sig fördelaktigt. Systemet har där ock- så fått en ökad användning under de stora årskullarnas passage. Det ger näm- ligen möjligheter att nära nog inom samma kostnadsram fördubbla utbild- ningsväsendets kapacitet. I vårt land erkände den tekniska Skolutredningen systemets utbildningsmässiga fördelar. Likväl avstod den ifrån att generellt föreslå ett sådant utan inskränkte sig till att i stället rekommendera försök med att vid de tekniska gymnasierna inkomponera en helårslång praktik- period mellan det andra och det tredje året. Men några sådana försök blev tyvärr inte utav. De stora årskullarna skulle även i vårt land ha haft behov av ett sådant system.
Grundförutsättningarna för att kun- na minska både studieavbrott och kvar- sittning är emellertid först och främst, att skolan mer än den i allmänhet gör,
försöker sätta sig in i dessa elevgrup- pers personliga studiesituation. I en inledningsvis omnämnd internationell utredning om »skolmisslyckande» fram- hålls, att man i de flesta länder, som lämnat uppgifter till denna utredning, anser de överbelastade skolkurserna vara en av huvudorsakerna. Särskilt reagerar man mot den alltför vanliga tendensen, att i undervisningsplanerna oupphörligen föra in nya ämnen och kursmoment utan att i tid mönstra ut traditionella sådana, som saknar både aktualitet och värde för framtiden. Men enligt samma utredning är de över- lastade kurserna nog ändå inte själva huvudproblemet. Detta torde i stället vara, att varken undervisningsmetoder- na eller det begreppsmässiga innehållet i lärokurserna tillräckligt anpassats efter elevernas mottaglighet och mog- nadsnivå.
Att det också vid våra fackgymnasier åtminstone i vissa ämnen skulle be- hövas alternativa kurser, har den redo- visade undersökningen gett belägg för. Betygsmässigt svagare elever eller kvar- sittare har genomgående vitsordat, att motgångar i ett ämne eller för en enda lärare förtagit intresset för studierna på det hela taget. Ett system med nå- got friare bortval och tillval av ämnen men med möjligheter till senare kom- plettering skulle i viss mån kunna vara till hjälp. När det gäller de tekniska gymnasierna har en alltför tidig och för långt driven specialisering lett till att särskilt kurserna i matematisk-na- turvetenskapliga ämnen till den grad måst koncentreras till det första läs- året, att arbetsbördan för eleverna där blivit orimligt stor.
En utbildning etappvis anses också vara en av förutsättningarna för att kunna minska skolmisslyckande. Han- delsutbildningskommittén, som i vårt land föreslog, att studiegången vid
handelsgymnasierna nomalt borde göras 3—årig, vilket den nu också blivit, tänkte sig emellertid, att denna skulle kunna fullgöras etappvis. Kommittén ansåg sig ha haft endast ringa svårigheter att konstruera tim- och kursplaner för en avgångsetapp efter det andra gym- nasieåret.
Avslutningsvis har redovisats en jäm- förelse mellan grupper av kvarsittare och med dessa allmänt-intellektuellt ge- nom s.k. matchning likvärdiga elev— grupper, som blivit i vanlig ordning uppflyttade. Även om dessa jämförelse- grupper genom tillämpning av ett så- dant förfarande blivit förhållandevis små, var detta dock en möjlighet att få en uppfattning om vad för slags andra faktorer än allmänt—intellektuella, som påverkar skolframgången. För att närmare lära känna elevernas möjlighe- ter att undgå att bli kvarsittare, var det onekligen av intresse att få veta, hur en med dessa intellektuellt jämförlig grupp studiemässigt betett sig för att utan tidsförlust kunna fullfölja sin gymnasieutbildning. En sådan jämförel- se visade sig också i själva verket bli en jämförelse mellan sådana, som pres- terat över resp. under förväntan med hänsyn till sin allmänt-intellektuella ni- vå, testmässigt fastställd.
Denna del av undersökningen visade tydligt nog, att den grupp elever, som presterat över förväntan, lyckats göra detta inte genom att tillämpa någon speciell studieteknik. Huvudorsaken var snarare den mera naturliga, att dessa elever enligt egen utsago varit mera energiska, koncentrerade, uthål- liga och planmässiga i sitt skolarbete än andra. De hade — om man så hellre vill säga —— bättre studievanor. Studiefostran i ordets egentliga be— märkelse är alltså mera en vanebildning än en fråga om studieteknik. Den tek- niska skolutredningen föreslog på sin
tid, att läraren borde vara studiehand- ledare för eleverna, något som emeller— tid skulle förutsätta en överlag för- stärkt lärarutbildning. Enligt nu gäl- lande allmänna anvisningar för under- visning och fostran på skolans högre stadier bör det närmast ankomma på klassföreståndarna att ge eleverna ori-
entering och ledning härvidlag. Genom en förstärkning av klassföreståndarska- pet och en fortbildning av dess utövare skulle säkerligen mycket kunna vinnas för en sådan studiefostran, som skulle kunna göra skäl för namnet och som verkligen _ som det sagts _ tar hänsyn till hela personen.
(1)
(2)
(3)
(4)
(6 ) ( 7)
(8) (9)
(13)
(14)
(15)
Blomqvist, J.: Some Social Factors and School Failure, International Review of Education, 1957.
— Kvarsittning och Sthlm 1958.
Bond, T. J.: The High School Drop- out Problem, Bull of the National Association of Secondary-School Principals, Sept. 1962. Carter, H. D.: Some Validity Coeffi— cients for Study Test Scores, Cali— fornia Journal of Educational Re— search, 1956.
— Development of a Diagnostic Scoring Scheme for a Study Methods Test, California Journal of Educa- tional Research, 1955.
Encyclopedia of Educational Re— search, 3rd Edition, New York 1960. Gowan, J. G.: Factors of Achieve- ment in High School and College, Journal of Counseling Psychology, No. 2, 1960. Heli K.: Elever som kommit til kort i den högre Skolen, Oslo, 1941. Hessler, T.: Vad kan vi göra åt den stora underbetygs- och kvarsittnings- ningsfrekvensen? T. L. L:s Medlems— blad, nr 3, 1959. International Studies in Education: Failure in School, UNESCO Institute for Education, Hamburg 1962. Lersch, Ph.: Der Mensch in der Gegenwart, Miinchen 1947. Mierke, K.: Konzentrationsfähigkeit und Konzentrationsschwäche, Bern 1957. National Education Association of the United States: The Identification and Education of Academically Talented Student in the American Secondary School, Washington 1958 Pupil Failure and Nonpromotion, Re- search Memorandum No. 16, Wash— ington 1962. Nordlund, K.: översikt av de svenska gymnasiernas historia intill 1820. Med särskild hänsyn till linjedel- ningsproblemet, Sthlm 1914.
skolframgång,
Litteraturförteckning
(19)
(20)
(21)
(22)
(23) (24)
(25)
(26)
(27)
(28)
(29)
(30)
(31)
Norinder, Y.: Den pågående svenska gymnasieutredningens bakgrund och direktiv, Pedagogisk Forskning 1951. — Om elevernas studieförhållanden och studieresultat, En orienterande undersökning vid fackgymnasier, Skola o. Samhälle, No 4, 1962. Sandin, A. A.: Social and Emotial Adjustments of Regularly Promoted and Non-Promoted Pupils, Teachers Coll. Columbia Univ., New York 1944. Savitzky, Ch.: Work Experience Pro— grams for Potential Dropouts, Bull. of the National Association of Secon— dary-School Principals Nov. 1962. Siegel, S.: Nonparametric Statistics, New York 1956. Kungl. Skolöuerstyrelsen: Allmänna anvisningar för undervis- ning och fostran på skolans högre stadier, Skriftserien nr 41, 1959. Gymnasieorganisationens omfattning till år 1965, Stockholm 1959 (Sten- cil). Aktuellt 1962, Bilaga. Eriksson, K. H.: Studievanor och studieteknik, Sthlm 1961 (Stencil). Statens offentliga utredningar. 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar: IX Gymnasiet, SOU 1947: 34. 1946 års skolkommissions betänkan— de, SOU 1948: 27. Handelsutbildningskommitténs be- tänkanden och förslag: I Handels— gymnasierna, SOU 1950:12. Tekniska skolutbildningen, Betän— kande avgivet av 1948 års tekniska Skolutredning, SOU 1951 : 21. Orring, J.: Flyttning, kvarsittning och utkuggning i högre skolor i rela- tion till folkskolans betygsättning, SOU 1959:45. Universitet och högskolor i 1960- talets samhälle, 1955 års universi- tetsutrednings betänkande, VI, SOU 1959:45. Härnqvist, K. och Grahm, Å.: Vägen genom gymnasiet, 1960 års gymna— sieutredning 1, SOU 1963:15.
Strung,R.:An Introspective Approach (34) U. S. Department of Health, Educa— to Study Problems, Journal of Edu- linn and Welfare: Guidance for the cational Psychology, 1957. Underachiever With Superior Ability, 'I'erman, L. M.: Genetic Studies of Bull. No. 25, 1961. Genious, IV, Stanford Univ. Press '. Wolfle, D. L.: Diversity of Talent, 1947. The American Psychologist, 1960.
TABELLBILAGOR
Tabellbilaga A: I
Differenser mellan kvarsittares och [lyllade elevers jakande svar på frågor om grundutbildning, val av gymnasieväg samt vissa anledningar till osäkerhet och oro
_ . Tekniska Handelsgymnaswr gymnasier Frågor Kvinnliga Manliga Manliga % diii". xt % diii. x, % diii". ;? Kvarsillare (K) resp. [lyllade (F) ....... K—F sign. K—F sign. K—F sign. Antal elever i vardera gruppen: ....... 108 108 283 1. Har Ni tyckt Er märka att Er grund- läggande skolutbildning borde ha varit bättre än den är? .................. + 33,3 28,8 + 13,9 5,3 + 21,9 27,5 _ _ .. _ *** * *** | 2. Har Nl under lasåret kommit att ångra att Ni började i gymnasium i stället för att ta anställning? ............... + 17,6 8,2 + 15,7 8,4 + 5,7 6,6 ** ** **
3. Har Ni känt oro för att kanske inte ' kunna nå de resultat, som Era när- maste väntar sig av Er? ............ + 18,6 8,5 + 13,9 4,8 + 15,7 13,9
** * ***
4. Skulle Ni ha valt samma slags gym- nasium, om Ni redan från början vetat vad Ni nu vet? ............... —22,2 13,9 — 11,1 4,0 — 7,4 6,4 ** * * 5. Har Ni under läsåret känt lår orolig * för Ert eget yrkesval? .............. + 20,4 9,0 + 12,1 3,1 + 3,4 3,3 ** 6. Har Ni ängslats för att inte kunna orka med skolarbetet? .............. + 7,4 1,2 + 12,9 4,3 + 11,6 8,7
7. Har motgångar i ett ämne (eller för I en lärare) minskat Ert intresse för studierna på det hela taget? ........ + 27,6 17,2 + 21,3 11,5 + 12,4 10,0
*** *** **
8. Har Ni under läsåret haft perioder. då Ni känt Er alldeles oduglig? ..... + 20,4 10,7 + 17,6 6,7 + 16.9 19.4 ** ** ***
115 'I'abellbilaga A: I]
Differenser mellan kvarsittares och flyttade elevers jakande svar på frågor om koncentration och uthållighet i sludiearbelel
Tekniska gymnasier
Frågor Kvinnliga Manliga Manliga
Handelsgymnasier
% diii". x? % diii. X” % ditl'. X” Kuursillare (K) resp. Hyllade (F) ....... K—F sign. K—F sign. K—F sign. Antal elev-cr i vardera gruppen: 108 108 283
9. 'l'ar det lång tid för Er att komma igång med Ert hemarbete om efter- middagarna? ...................... + 21,3 . Händer det att Ni har svårt för att koncentrera Er, därför att Ni känner Er orolig eller »llere»? ............. + 17,3 . Har Ni lätt för att koncentrera Er även på tråkiga men nödvändiga hemuppgifter? ..................... — 29,7
. Händer det att Ni inte blir färdig i tid med en del omfattande hemarbeten? + 21,3 '. Händer det att Ni ger upp vid mot- gångar i arbetet? .................. + 26,9 '. Har det hänt att Ni i något skolarbete gett upp, därför att Ni underskattat Er förmåga? ...................... + 13,0
**
. Brukar Ni, när heinuppgit'terna blir både många och svåra, gå in för att försöka klara endast de mindre svåra? + 14,9
Tabellbilaga A: lll
Differenser mellan kvarsittares och flyttade elevers jakande svar på frågor om deras studievanor och studieteknik
. Tekniska Handelsgymnasmr gymnasier # Frågor Kvinnliga Manliga Manliga % dili. xi % diff. x” % dill". x'? Kvarsittare (K) resp. flyttade (F) ....... K—F sign. K—F sign. K—F sign. Antal elever i vardera gruppen: ....... 108 108 283
16. Fortsätter Ni med läxarbete även sedan Ni gått till sängs? ................. + 10,2 2,5 + 3,7 0.4 + 2,5 0,3
17. Bemödar Ni Er särskilt om att göra Era skriftliga arbeten så snygga som möjligt? .......................... + 3,7 0,8 + 6,5 1.3 + 3,9 1,2 18. Utnyttjar Ni även s.k. håltimmar för studier för att på så sätt minska hem- arbetet? .......................... —— 1,2 0,1 — 1,5 0,0 + 3,1 0,5
19. Försöker Ni efter genomläsning av längre avsnitt i läroboken att förhöra Er själv? ......................... + 1,9 0,1 —— 4,6 0.2 + 4,7 1,7 20. Har Ni svårt för att hinna med in- läsningen av sådana avsnitt, därför att Ni dröjer för länge vid detaljer?.. + 13,9 4,4 + 7,4 1,3 + 13,8 11,7 21. Gör Ni hemarbete tillsammans med * "* någon kamrat. så att Ni kan fråga och förhöra varandra? ............. + 13,9 4,7 + 2,8 0.3 + 4,2 1,2 * 22. Granskar Ni särskilt noga lärarens rättningar, när Ni får tillbaka Era skrivningar? ....................... — 3,7 0,8 + 1,0 0,1 + 1,1 0,03 23. Gör Ni —— utan att vara tvungen — anteckningar under vissa lektioner?.. + 6,4 2,1 — 6,4 1,4 + 5,7 2,5
24. Antecknar Ni också de tabeller, kur- vor, diagram o. d., som läraren demon— strerar på tavlan? ................. —— 1,8 0,1 + 0,9 0,02 1,1 25. Försöker Ni i förväg att fundera ut & vad som kan komma upp vid prov och förhör? ....................... 4,6 1,1 0,0 0,0 6,6
[. Kvinnliga elever i handelsgymnasium
Elevernas grundläggande utbildning före deras inträde i fackgymnasium
Förutbildningens art
Kvarsittare
Antal % Antal %
. Allmän realexamen ........................ '. Praktisk realexamen .......................
. Annan motsvarande utbildning ..............
S:a
80 14 14
35,0 35,0
26 18
65,0 65,0
40 32
216
, x” = 5,9 Ej signifikant i l I I. Manliga elever i handelsgymnasium 1. Allmän realexamen ........................ 84 54,6 70 45,4 154 l 2. Praktisk realexamen ....................... 15 31,9 32 68,1 47 3. Annan motsvarande utbildning .............. 6 50,0 6 50,0 12 , S:a 105 — 108 — 213 ? xs = 7,14! lll. Manliga elever i tekniskt, gymnasium !. Allmän realexamen ........................ 228 54,7 189 45,3 417 W 2. Praktisk realexamen ....................... 22 31,0 49 69,0 71 I 3. Annan motsvarande utbildning .............. 32 43,4 44 56,6 76 S:a 282 — 282 —— 564
xs : 14'2***
117. Tabellbilaga B
]. Manliga elever i handelsgymllasium
Målsmans utbildning och ställning i silt ]]rlm'
'TabP/Ibilngu (_l
Kvarsittarc Uppilyttade Målsmans utbildning " S:a Antal % Antal % 1. Fclkskola+ev. yrkesskola .................. 54 42.2 74 57,8 128 2. Högre utbildning .......................... 42 71,2 17 28,8 50 S:a 96 —— 92 —— 187 xz = 14,3*** 11. Kvinnliga elever i handelsgymnasium1 1. Folkskola+ev. yrkesskola .................. 75 48,1 81 51,9 156 2. Högre utbildning .......................... 17 51,5 16 48,5 33 S:a 92 —- 97 —— 189 )(a = 0.1 Ej signifikant III. Manliga elever i llandelsgymnasiuml 1. Arbetare. .................................. 23 I 32,9 47 61,7 70 2. Företagare eller tjänsteman ................. 73 I 62,4 44 37,6 117 s:;i 96 + — 91 __ 187 X= = 13,2*** IV. Kvinnliga elever i handelsgymnasium' &! J.. | 1. Arbetare .................................. 37 51,4 35 48.6 72 ' 2. Företagare eller tjänsteman ................. 55 47,4 61 52,6 116 8le 92 — 96 -— 188
x” = 0,4 Ej signilikant
Målsmans utbildning och ställning i sitt yrke1
V. Manliga elever i tekniskt gymnasium
Kvarsittare Uppilyttade Målsmans utbildning
Antal % Antal %
1. Folkskola—t-ev. yrkesskola .................. 200 208 408 2. Högre utbildning .......................... 56 45 101
S:a 256 253 509
X= ; 1,2 Ej signifikant
VI. Manliga elever i tekniskt gymnasiuml
1. Arbetare .................................. 119 207 2. Företagare eller tjänsteman ................. 168 302
S: a 287 509
;(2 = 0,1 Ej signifikant
1 Att antalet elever i jämförelsegrupperna inte exakt överensstämmer med det i tabellbilaga A angivna beror på att uppgifter om utbildning och ställning i yrket inte kunnat erhållas i alla de fall, där målsman varit avliden, arbetslös eller pensionerad.
DEL 3
Underprestation i gymnasiet
Av Bengt Ahnmé
1. Inledning
Problemställning
Inom 1960 års gymnasientredning har diskussioner förts om anordnande av en 4-årig studiegång parallell med den normalt B-åriga studiegång i gymnasiet som bygger på 9-årig grundskola. Före- liggande rapport avser en av de under- sökningar, som tillkommit med anled- ning av dessa diskussioner. Den syftar till att på aktuellt svenskt material ge ett bidrag till belysningen av följande frågor:
A. I vilken utsträckning förekommer det i det treåriga allmänna gymna— siets första ring elever, vars studie- resultat ej svarar mot de förvänt- ningar man kan ställa på dem med hänsyn till a) deras antagningspoäng till gym-
nasiet och b) deras begävningsmässiga förut- sättningar?
R. Om så är fallet. vad karakteriserar dessa elever?
(".. Är det möjligt att genom olika pr» dagogiska och skolorganisatoriska åtgärder förbättra dessa elevers möj- ligheter att göra sig själva rättvisa? Finns det t.ex. något som tyder på. att det bland dessa elever skulle fin- nas sådana, som genom en lugnare studietakt bättre skulle komma till sin rätt?
1). På vad sätt och på vilket stadium kan man eventuellt identifiera de
Underprestation i gymnasiet,
Undersökning rörande uuderprestation i det 3-å1'iga allmänna gymnasiets första ring
elever. som möjligen är i behov av en lugnare studiegång?
Fråga A ovan är närmast en defini- tionsfråga. Det föreligger samband mel— lan å ena sidan elevernas antagnings- poäng (att. begåvningsnivå) och å and— ra sidan deras studieresultat i gymna- siet, men av olika skäl är detta samband inte perfekt. Det gäller sålunda egent— ligen bara att bestämma vilka krav man vill ställa för att ett studieresultat skall betraktas som avvikande från det för- väntade.
Sedan man så fastställt vilka elever, som skall anses ha åstadkommit sämre studieprestationer i gymnasiet än deras föregående skolbetyg resp. deras be- gåvning ger anledning att förvänta. jämföres de i olika hänseenden med en grupp elever. vars studieprestationer motsvarar förväntningarna och med en grupp elever, vars studieprestationer positivt avviker från de förväntade.
Resultaten av dessa jämförelser kan sedan tas till utgångspunkt för resone- mang kring frågan vilka förutsättningar skolan har att genom olika åtgärder be- möta sådana förhållanden som försvårar elevernas möjligheter att göra sig själ- va rättvisa i sina gymnasiestudier.
Frågeställningarna här ovan utgör i själva verket några avgränsade aspek- ter av de mera övergripande problemen hur man bäst förutsäger studieframgång och hur man skapar bästa möjliga för— utsättningar för alla elever att tillvarata sina anlagsmässiga resurser.
124. Tidigare forskning på området
De i denna undersökning aktuella pro- blemen har under många år ägnats stor uppmärksamhet inom den pedagogiska forskningen. Man har arbetat efter fle- ra olika angreppslinjer.
in typ av undersökningar är den, där man söker beskriva vad som känne- teeknar »umleraehievers» och »mer- aehievers» (ev. också »normalachie- vers») eller där man med kontroll— gruppsfört'arande studerar effekten av variationer t.ex. i fråga om rådgivning eller un(lervisningsmetoder.
En annan typ av undersökningar ut- gör de studier rörande prognosvärdet hos olika slags instrument för urval av elever till högre utbildning, som varje år rapporteras i stort antal. Ibland har sådana studier utförts med mycket om- fattande testbatterier och med tillgång till olika sociala data. Detta ger dels möjlighet att belysa enskilda variablers prognosvärde och dels att beräkna i vilken utsträckning variablerna bidrar lill den prognos man kan ställa genom en sammanvägning av olika slags data.
Man har i de skilda typerna av un- dersökningar studerat betydelsen av fö- regående skolprestationer, olika test—, intresse-. attityd- och sociala variabler.
Ett stort antal undersökningar visar, att den bästa prognosen när det gäller studieframgång erhåller man med hjälp av mått på studieframgång från tidigare skolgång, oeh ju närmare i tiden dessa mätningar ligger, desto säkrare blir prognosen. l länder med mindre en- hetlighet i fråga om kurser, kursford— ringar och betygsättning än i Sverige har man laborerat med olika, huvud- sakligen kunskapsbetonade, studielämp— lighetsprov; i vissa fall har relativt god validitet kunnat rapporteras. In- telligenstest uppvisar n:.tttliga samband med studieframgång men kan i kombi-
nation nled betyg eller kunskapsprov bidra till en ökning av prognossäker— heten. G_vnnsamma förhållanden i fråga om hemmiljön brukar oekså visa sam— band med relativt bättre studieresultat. [ övrigt är det svårt att ange några ge— nerella tendenser. Resultaten varierar med undersökningsmetod, mätinstru— ment. kriterier, elevernas älders- och utbildningsnivå, graden av selektion etc. Det ter sig mindre meningsfullt att här återge resultat från några enskil- da undersökningar, da utrymmet i den- na ”apport inte tillåter så stor utförlig- het som behövs för att med tillräcklig noggrannhet redovisa de särskilda för- hållanden i olika avseenden som gäller för undersökningarna. Med hänsyn till att resultaten måste ses mot bakgrund av för olika länder speciella, för oss del- vis främmande. betingelser kan de inte heller utan vidare överföras till svenska förhållanden. Uppslag rörande valet av mätinstrument och bearbetningsmetoder kan däremot hämtas från sådana un- dersökningar.
Några definitioner Innan vi går vidare skall vi definiera några av de begrepp, som ] fortsättning.:- en kommer att användas.
Med Å Ilmänhegåmliny avses en elevs sammanlagda poängtal i vissa intelli— ;:enstest (Likheter l, Främmande ord. P.okstavsgrupper l, Serier), vilka kom— mer att presenteras närmare i kapitel lV.
Med SImIierrsu/lnt [ ring I:t menas en elevs genomsnittsbelyg i samtliga läroämnen vårterminen 1962. Vilka des— sa ämnen är redovisas i kapitel lV.
Med underprrslernnde elever avses elever, vars studieresultat i ring 13 lig— ger avsevärt under det normala för ele— ver med motsvarande antagningspoäng till gymnasiet (alt. allmänbegåvning).
Kraven på vad som skall menas med »avsevärt under: preciseras i kapitel V.
Med normalpresterande elever menas elever, vars stmlieresultat i ring I3 är genomsnittligt eller ligger nära genom— snittet för elever med motsvarande an— tagningspoäng (alt. allmänbegåvning).
Med överpreslemnde elever menas elever. vars studieresultat i ring I3 lig- ger avsevärt över det normala för ele- tur med motsvarande antagningspoäng (alt. allmänbegåvning). Det är sålunda inte fråga om att eleverna på något sätt skulle överträffa sin egen förmåga, vil- ket givetvis inte är möjligt. Detta är viktigt att ha klart för sig. Termen är i själva verket inte särskilt lyckad.
Termerna underpreslermide, normal- presterande och över-presterande är så- lunda relativa begrepp och anger hur eleverna ligger till i förhållande till normalprestationen i ring 13 i en grupp med samma antagningspoäng (alt. all- mänbegåvning).
II. Undersökningens uppläggning och genomförande
Undersökningeplan
Undersökningen har omfattat följande moment:
1. I slutet av maj månad 1962 skriftlig" gruppövning i ring I” vid ett antal treåriga allmänna gymnasier. Under— sökningsmaterialet beskrives i kapi- tel III. För prövningen sammanställ— des ett testbatteri med hänsyn till det dubbla syftet att a) möjliggöra en beräkning av hur väl elevernas skolprestationer i ring 13 svarar mot vederbörandes begåvningsmässiga resurser och
b) bidrag till att belysa vilka fakto- rer som medverkar till att elever-
na olika väl svarar mot de för-
väntningar som kan ställas på dem med utgångspunkt från deras tidigare skolprestationer resp. från deras begåvniugsnivå.
Förutom ett antal intelligens- och kunskapsprov förelades eleverna vid detta tillfälle vissa formulär, där de ombads lämna en del autobiograt'iska uppgifter samt ta ställning till näg- ra intresse- och attitydsschemata och ett schema rörande studievanor. Test- batteriet presenteras närmare i ka- pitel IV.
IJ Under sommaren 1962 insamling från rektorsexpeditionerna av uppgifter rörande elevernas antagningspoäng till gymnasiet, betyg i enskilda äm- nen i realexamen, födelsetal och fö— delsenummer, linjebyten, avgång från gymnasiet, frånvaro under vårter- minen 1962 m.m.
3. Under sommaren 1962 insamling från skolöverstyrelsen av uppgifter om betyg i ring [3 vårterminen 1962.
4. 1 november 1962 insamling av vissa objektiva data och subjektiva bedöm- ningar i samband med besök på de i undersökningen ingående gymna- sierna. Hur denna datainsamling tillgiek och vilka slags uppgifter den avsåg beskrives i kapitel lV.
.Under höstterminen 1962 och vår- terminen 1963 utvärdering, samman- ställning" och bearbetning av insam- lade data från olika undersöknings— moment. 61
Primär bearbetning av insamlade data
Efter utvärderingen av råpoäng i de prestations- och intressevariabler, som presenteras i kapitel IV, har råpoäng- smnmorna i de enskilda proven trans— formerats till 9-gradiga standardpoäng- skalor (stanine—skalor). På samma sätt
har l'örl'arits med sammanlagd poäng i vissa kombinationer av test, vissa kom- binationer av betyg i realexamen, an- tagningspoäng till gymnasiet och stu— dieresultat i ring i”. Normeringen har utförts på samtliga individer, för vilka visst slag av data föreligger. Vid över— föringen till stanine-värden eftersträ- vas följande procentuella fördelning av materialet på de olika poiingtalen:
.S'tunine-m'irde 1 4
34567 % 2
89 1720171274
?. 7 i Vid den fortsatta bearbetningen och
vid resultatredovisningen har följande undergrupper av materialet särhållits:
Allmänna linjer pojkar (Azp) Allmänna linjen flickor (Azt') Latinlinjen pojkar (sz) Latinlinjen flickor (sz) Reallinjen pojkar (Rzp) Reallinjen flickor (sz)
Undmökningametod och resultatredovisning
Det insamlade materialet har bearbetats efter flera olika linjer. vilka presente- ras i det följande.
'I. Jämförelser mellan elever som är under-, nurmal- och överpresterande i förhål— lande till (uttagningspnäng. Härvid har undersökts om de olika jäm- förelsegrupperna uppvisar skillnader i fråga om
a) ålder.
b) föregående skoltyp; de elever som in- går i huvudundersökningsmaterialet kommer från 3—, 4— eller 5-årig real- skola, d.v.s. de representerar sen dif- ferentiering med normalt 9 år till realexamen, sen differentiering med normalt 10 år till realexamen resp. tidig differentiering med normalt 9 år till realexamen.
c) var eleverna avlagt realexamen: om detta skett vid samma skola där de börjat i gymnasium eller om de kommer från annan skola.
d) bostadsförhållanden: om eleverna är bosatta på skolorten, om de är in- ackorderade på skolorten eller om de dagligen reser till och från skolorten.
e) socialgrupp.
f) resultat i vissa intelligens- och kan- skapsprov.
g) poäng i vissa intressevariabler. Vidare har undersökts i vilken utsträck- ning elever, som av sina lärare och rek- torer bedömts vara sådana som inte ut- nyttjar sina begävniugsmässiga resur— ser så väl, återfinnes bland dem som av oss hänförts till gruppen underpres— terande.
Resultaten från dessa jämförelser redo- visas i kapitel VI.
. Jämförelser mellun elever som är un-
der-, normal- och överpreslemnde i för— hållande lill allmänhegåvning.
Dessa jämförelser avser skillnader grup— perna emellan med avseende på
a) ålder.
h) föregående skoltyp: EL, -l- eller 5-årig realskola.
e) var de avlagt realexamen: eller annan skola.
d) bostadsförhållanden: bosatt på skol— orten, inackorderad på skolorten, re— ser dagligen till och från skolorten.
samma
e) socialgrupp. t') antagningspoäng till gymnasiet.
g) poäng i vissa kombinationer av be- tyg i realexamen.
h) resultat i ett par test som inte ingår i måttet pä allmänbegåvning.
i) poäng i vissa intresseval'iabler.
Även här har undersökts i vilken om— fattning elever, som av lärare och rek- torer angetts höra till dem som inte ut— nyttjar sina begåvningsmässiga förut— sättningar så väl, återfinnes bland dem som av oss hänförts till gruppen under- presterande.
Till sist har vi undersökt om elever, som presterar påtagligt sämre vid tids- press i samband med provgivning än när de. har relativt god tid på sig, är vanligare bland underpresterande än inom övriga jämförelsegrupper.
Resultaten från dessa jämförelsa- redo— visas i kapitel VII.
:l. Jämförelser mellan elever som är un- der-, normal- och öuerpresterande på basis av data från intervjuer med lära— re och rektorer.
Efter ett särskilt schema, som återges i kapitel IV, tillfrågades i november 1962 lärare och rektorer vid berörda gymna- sier om det i resp. avdelningar förekom några elever som i olika avseenden av- vek från det vanliga. De av lärarna och rektorerna anmälda avvikelserna hok- fördes systematiskt och sammanställdes kategorivis för under-, normal- och över— presterande elever. En summarisk be— skrivning av tendenser inom detta |na— terial ges i kapitel Vill.
4. Studium au uissa uariablers pragnosvär- de på kompletta malerial.
När man arbetar med grupperna under—. normal- och överprestcrande utnyttjas inte hela materialen, i vissa fall i den- na undersökning endast en relativt liten andel.
Vid sidan av de delundersökningar som avser jämförelser mellan under-, nor— mal- och överpresterande elever har vi också studerat vissa variablers prognos— värde på samtliga (testade) individer inom resp. linje/kön-grupper. Dessa un— dersökningar redovisas i kapitel IX.
5. Studier rörande ålderns sam! vissa so- ciala uariablers samband med studie— framgång uid kunstanthållande av an— !agningspoäng resp. allmiinbegåvning på två kompletta delmalerial. lnom två kompletta delmaterial, Latin— linjen flickor och Reallinjen pojkar, har vi med kovariansanalytisk teknik un— dersökt betydelsen av
al åldersskillnader. l)) skillnader med avseende på avläm— nande skoltyp: il-, -l- eller ö-årig re— alskola.
e) skillnader i fråga om var eleverna avlagt realexamen: samma eller an— nan skola.
d) skillnader i fråga om bostadsförhål- landen: bosatt på skolorten, inackor— derad på skolorten, reser dagligen till och från skolorten.
e) socialgruppstillhörighet.
Resultaten redovisas i kapitel X.
Denna rapport utgör en sammanfatt- ning av den mera omfattande redogö- relse för undersökningen som finns till- gänglig på ecklesiastikdepartementet. I vissa fall ges i föreliggande rapport en- dast exempel på tabeller som i den full- ständigare redogörelsen ges för samt- liga undergrupper av materialet. ] des- sa fall har vi valt att prestera data rörande latinlinjens flivkor resp. real» linjens pojkar.
III. Undersökningsmaterialets omfattning
[ syfte att erhålla ett så enhetligt ma— terial som möjligt har undersökningen begränsats till att omfatta elever i ring l3 vid allmänna gymnasier, som (I) ej ligger på ort, där även =l-årigt allmänt gymnasium förekommer, ('_') ej är nyetablerade och (3) ej i större omfattning rekryterar elever från enhetsskolnns högsta- dium.
Bland de 41 gymnasier, som uppfyll- de ovanstående villkor, ut 'aldes 22 för undersökningen, varvid i första hand togs sådana som hade såväl allmän, la- tin- som reallinje. Vidare eftersträva- des en så god representation som möj- ligt av olika laudsändar.
Materialet för huvudundersökningen är hämtat från 17 avdelningar av ring A 13 22 avdelningar av ring i. 13 lö avdelningar av ring R lif
Totalt tillhörde 2456 elever de ut- valda avdelningarna enligt katalogerna för läsåret 1961—1962 (avseende för- hållandena 15 september 1961).
Ur berörda avdelningar har för hu- vudundersökningen utvalts samtliga ele—
ver, som
är födda 1943 eller senare och
(b) avlagt realexamen vårterminen 1961 i 3—, -1- eller S—årig realskola och
(c) erhållit betyg" i ring ]” vårterminen 1962.
Sammanlagt 2110 elever uppfyller samtliga dessa tre villkor. Materialet redovisas fördelat på skola. linje och kön i tabell 1.
Tabell 1. Muteriulel [ huvudnndersök- ning/en fördelat på skola, linje och kön
Antal elever på All— männa ilfatm- Feat— Skola linjen "”e" "”e" ä ls %& 's ä 's .: x & .:: .:: .: '5' .2 '8 .2 "5' 2 n. =: n. =: n. :: H.a.1.1Kiruna... ——,4 22 3011 H.a.l.iLycksele.. ——6 932 9 Kommgymn. i Kram— fors 12 14— _— 17 6 Komm.gymn.iÅnge — — 4 11 19 6 H. a. LiSandviken 17 13 4 23 55 34 H. a.l. iBorlänge .. ——- — 4 19 43 14 Komm.gymn. i Norr— tälje ............ —— — 5 21 39 12 H. 2. 1.1Katrineholm 8 18 4 24 52 27 H. a.].iKarlskoga.. 17 28 7 20 59 22 H.a.l.iArvika ..... 7 16 3 20 35 10 H. 11. l.iÅmål ...... 16 40— 24 34 22 H. a. l.iUddevalla.. 12 30 7 16 45 24 H.a.l.iFalköping.. 8 16 4 17 39 14 H.a.l.iAlingsås 21 8 3 19 19 11 H.a.l.lTranås — — 3 24 36 17 Komm.»gymn 1 Vet- ' landa ........... — — 5 21 44 31 H. &. 1.10skarshamn —— —— 3 22 36 17 H. a.l.iVämamo .. 22 34 3 18 217 20 Kom. gymn. i Falk— enberg .......... 7 20— —— 14 14 H. a. 1.1Änge1holm. 5 24 5 31 40 32 H.a.l.i'1'rellehorg.. 7 11 1 13 36 10 H. a. l.iKarlshamn. — — _9 42 33 22 159 272 84 416 794 385 Summa 431 500 1 179 2110
Tillhopa 346 elever ur de uttagna av— delningarna har av olika skäl uteslu-
tits. Bortfallet har sammanställts i ta- bellerna 2 och 3. Tabell 2 visar fördel— ningen av de elever, som uppfyller vill— kor (a) och (i)) ovan, men som avbru- tit studierna sedan läsåret börjat. Ta- bell 3 visar fördelningen av övriga hort- fallskategorier.
Tabell 2. Bortfall; elever som avbrutit studierna sedan läsåret 1961—1962 börjat, fördelade efter orxulr. linje m-h kön. ' & än: E_— =: ' = g.; 5.5 3.5 man --=: A: f===: Orsak ? + & 's ':? 's ä s ä '5 23 '5 =!- å å % =ä- % 71 "25 åå Sua aa m'a & & äe Flyttat till annat läroverk.... 12 2 2 6 2 9 15 Linjebyte ..... — 1 1 6 4 7 ' 12 Annan utbild- ning ....... -—-11111221416 »Frivillig kvar- sittning»....— 4— 4 21 2 9 11 Sjukdom ...... 24162351419 Annanorsak.. 2 216 6 5 913 22 Frånvarande '_'; helaläsåret.. 2 5 2—— 4 5 9 714 6342518 38 66 104 Summa 21 40 43 104
Totalt 92 av de. elever, som enligt ka- talogen tillhörde berörda avdelningar, har ej erhållit betyg vårteminen 1962. Vidare har 12 elever, som bytt linje se— dan läsåret börjat, uteslutits.
Antalet kvarsittare är normalt för ifrågavarande utbildningsstadium. Ett mindre antal elever har uteslutits på grund av att de avlagt realexamen tidi- gare än 1961, detta för att eliminera in- verkan av olikheter i sättet att utnytt- ja tiden mellan realexamen och ring 13. Sammanlagt 12 elever som avlagt realexamen 1961 men är födda 1942 eller tidigare har uteslutits då de an-
Tabell 3. Bortfall; elever som enligt katalogen tillhörde i huvudundersök- ningen ingående avdelningar men som av olika skäl uteslutits, fördelade på bortfallskategori, linje och kön
lm :: | =; ut: 'I: E%. gå. %% Totalt ?: ..]: ===: Kategori
+ 23 's ”a ä ä ä ä ”5 ;; x_n-xanax xx.: "5' .2 '5' .9. 'ö' ..?. 'ö' .2'512 nr.: cuz: m=: n. :=: nu
Elever som går om i ring Ia. . 15 12 12 26 56 25 83 63 146 Elever som ej gåromiring 1:. men som av— lagt realexa- men tidigare änvt-61 ..... 2—11619211 Elever som av- lagt realexam- en vt-61 men som är födda 1942 eller tidi- gare ........ 1—— 2 2 4 3 7 5 12
Elever som ej av-
lagt realexa-
men efter 3-, 4- eller 5- årig studiegångk. 117 5181319 19 54 73
19 29 20 47 79 48 118124 242 48 67 127 242
Summa
' Flickskola, enhetsskola, realexamen som privatist, gått till ring I3 från ring I4
setts utgöra undantag av ett slag som har mindre intresse för här aktuella problemställningar. Endast 73 elever (mindre än en per avdelning) har måst utgå på grund av att de kommit från annan skolform än 3—, 4- eller 5-årig realskola.
Av de 2 110 elever, som utgör huvud- undersökningsmaterialet, har 1 950 eller 92,4 % deltagit i den skriftliga pröv- ningen i maj 1962. Tabellerna 4 och 5 visar hur bortfallet fördelar sig på de 9—4804 63
129 olika linje/kön-grupperna. Vidare anges aritmetiskt medeltal (M) och standard- avvikelsc (5) för testade resp. ej testa- de i variablerna Antagningspoäng och Studieresultat i ring 13. Skillnaden mel- lan testade och ej testade är inte i något fall signifikant. Vi kan därför utan stör- re risk utföra våra analyser på den del av materialet, för vilken kompletta test- data föreligger. Bland »ej testade: ingår även ett mindre antal elever, som var närvarande vid prövningen men för vilka något prov måst kasseras (t.ex. på grund av att instruktionen missuppfat-
tats eller på grund av felaktigheter i provhäftet).
Tabell 4. Aritmetiskt medeltal (M) och standardavvikelse (s) för testade resp. ej testade i variabeln antagningspoäng till gymnasiet (stanine)
Linje / Testade Ej testade kön N | M | s N | M | s A: p 148 3,74 1,55 11 3,00 1,41 A: f 256 4,39 1,72 16 4,81 1,59 L: p 83 4,84 2,26 1 7,00 — L: f 372 5.01 1.83 44 5.02 2.12 R: p 744 5,36 1,88 50 4,88 1,94 R: f 347 5.83 1,81 38 6,21 2,00
Tabell 5. Aritmetiskt medeltal och stan- dardavvilcelse för testade resp. ej tes- tade i variabeln studieresultat i ring I3
(stanine)
Linje / Testade Ej testade kön N M s N | M | 3 Azp 148 4,22 1.58 _? 11 3,45 1,82 Azf 256 '4,79 51,56 16 5,06 1,48 L: p 83 5,02 2,32 1 6,00 '» -— L: f 372 5.30 1,81 44 5,25 2,29 R: p 744 4,96 "1,92 50 4,52 1,98 R: f 347 5,29 1,84 38 5,21 1,87
Tabell 6 visar hur de elever, som deltagit i testningen, fördelar sig med avseende på ålder och vissa sociala va-
Tabell 6. I testningen deltagande elever fördelade på vissa kategorier
riabler. Socialgrupp har bestämts en— ligt valstatistikens indelning.
Linje/kön
Kategori _ ";f- Azp Azf | L:p Lzl | Rip ' ltzl 1943 ................ 22 13 11 25 57 15 ... 1944 ................ 75 137 43 190 407 170 Padelse” 1945 ................ 49 104 27 148 269 148 1946 ................ 2 2 2 9 11 14 3-årig realskola ....... 20 55 13 59 133 72 Sååå"... 4-årig realskola ....... 94 134 47 202 447 157 5-årig realskola ....... 34 67 23 111 164 88 Avlagt real— j samma skola ......... 94 181 60 273 558 260 examen vid annan skola .......... 54 75 23 99 186 87 bosatt på skolorten . . . . 70 120 43 182 403 162 Bostad ...... inackorderad ......... 24 48 18 7 2 127 7 7 reser dagligen ......... 54 88 22 118 214 108 1 ................... 38 76 22 97 195 106 . 2 ................... 72 113 41 186 371 180 somlgmpp” 3 ................... 39 66 20 88 177 61 obekant .............. —— 1 —— 1 1 —— Totalt antal elever 148 256 83 372 744 347 IV. Beskrivning av i undersökningen Sv. litt. ......... x x x använda evalueringsinstrument Latin ............ "w x
ting. ............ x x x l'y. ............ x x x Kntenevanabeln F r. ............ x x x Som kriterium på studieframgång i ring lli. ............ x x x 18 har använts medelbetyget av samtliga (leo ............ x x x läroämnen vårterminen 1962. Antalet Mat ............ x —— x läroämnen är på allmänna linjen och 13101 ............. x x x reallinjen 12 och på latinlinjen 10. Äm- Fysik ......... x _ x nenas benämning är densamma på all- Kemi ......... x — x
männa linjen och reallinjen, men kurs- innehållet är olika för ämnen. Vilka ämnen som förekommer i ring 13 på de olika linjerna framgår av följan- de tablå.
Vissa
Allmänna Latin- Real-
Ämne linjen linjen linjen Kr. ............ x x x Sv. skr .......... x x x
För ett antal elever vid H.a.l. i Sand- viken llar betyg i Ryska räknats i stället för betyg i Franska.
Anmgningspoäng till gymnasiet Antagningspoängen till gymnasiet utgö- res av enkla summan av betygen i föl- jande 12 ämnen i realexamen: Kr.+Sv.
skr. + Sv. litt. + Eng. + Ty. + Fr. + Hi. + Geo. + Biol.+Mat.+Fysik+ Kemi. Tabell 7 visar eleverna i huvudundersökning- en fördelade efter antagningspoäng, lin- je och kön. Tabellen visar också me- dian (Md), aritmetiskt medeltal och standardavvikelse för de sex linje/kön- gruppen-ini.
Tabell 7. Samtliga elever (även ej tes- tade) fördelade efter antagningspoäng (råpoäng). linje. och kön. För de olika linje/kön-grupperna anges median, arit- metiskt medeltal och standardav-
vikelse
Allmän— Latin- Real— Antagnings- na lllljul "linjen linjen '" f— !- t— ;— L. |— pOdng ,: & ..: å :: 3 ? .2 3 .2. '? ..?. :=. =: :=. = a. =
iLO—34.5 _— —A _ —f— 1 — 3,0—33,5 —— _ —— —— — —— l2,0—32,5 — —— — 1 i 1 iLO—31,5 — —— — 5 3 å0,0——30,5 1 l _ 3 7 4 29,0—29,5 — 5 3 18 8 283—28,5 — 2 5 5 20 14 27,0—27.5 —— 3 2 15 29 27 26.0—26.5 2 12 1 19 44 37 25,0—25.5 :! 9 3 32 52 33 24,0—24.5 :! 17 8 31 66 45 23.0—23.5 5 21 6 39 76 46 22,0—22.5 7 18 0 44 90 35 21.0—21,5 14 28 (i 43 84 36 20,0—205 28 38 6 50 87 22 l9,0—-—19.5 24 41 10 49 79 28 180—18.5 23 38 11 30 55 17 l7.0—l7,5 24 23 4 26 40 21 163—16,5 16 7 8 15 24 4 15,0—155) 6 10 2 9 9 l ILO—14,5 3 3 1 2 5 3 NLU—13,5 _ 1 — — —— ——
|
Md 19,4 20,0 20,6 21,5 22,0 23,5 M 19,2 20,5 21,4 21,6 i22,1 23,1
5 2,6 3,0 4,0 3,3 3,5 3,4 N 159 272I 84 416 794 385
Eleverna på reallinjen har genom- snittligt högre antagningspoäng än la- tinlinjens elever, vilka i sin tur har högre medelpoäng än allmänna linjens elever, d.v.s. relationerna mellan lin-
jerna är de som brukar förekomma. Flickorna har på samtliga linjer något högre genomsnittspoäng än pojkarna.
Vid vissa beräkningar har vi delat upp den totala antagningspoängen på följande fyra komponenter:
(:i) ()rienteringsämnen (Kr. + Hi. + Geo. + Biol.) (b) Svenska (Sv. skr. + Sv. litt.) (e) Främmande språk (Eng. + Ty. + Fr. alt. Ry.) (d) Naturvetenskapliga ämnen (Mat. + Fysik + Kemi)
Vi har i efterhand fått stöd för den- na gruppering av ämnena genom den faktoranalys, som av Henrysson utförts på två material, omfattande 275 pojkar resp. 275 flickor, vilka avlagt realexa- men i femårig realskola vårterminen 1961 (Henrysson, Faktoranalys av be- tyg. Rapport från Pedagogisk-psykolo- giska institutionen vid Lärarhögskolan i Stockholm, nr 5, april 1963).
Median, aritmetiskt medeltal och standardavvikelse i antagningspoängens komponenter (råpoäng) har samman- ställts i tabell 8.
I fråga om orienteringsämnen är re- lationerna linjerna emellan desamma som när det gäller total antagnings— poäng, d.v.s. reallinjens elever uppvi- sar det högsta medeltalet och därnäst kommer latinlinjen. I Svenska har all— männa linjens elever och reallinjens pojkar något lägre medeltal än övriga linje/kön-grupper. När det gäller främ- mande språk har latinlinjens elever högre medelpoäng än övriga linjers; flickorna har på alla tre linjerna något högre genomsnittspoäng än pojkarna. I naturvetenskapliga ämnen har reallin- jens elever högre medelpoäng än all- männa linjens och latinlinjens. Tabellen visar också att anledningen till att flic- korna på reallinjen har högre genom-
Tabell 8. Median, aritmetiskt medeltal och standardavvikelse i komponenter av antagningspoängen för de olika linje/ kön—grupperna (råpoäng). Beräkning— arna avser samtliga elever (även ej testade)
211" Latin- Real-
manna . . . . Komponent av M linjen linjen linjen antagnings- M _ :. _ ___ poängen s s .a 5 a 5 _a 's .a 'a .a 's .2 D- C D— I: Qi != . . Md 7.0 7,0 7,5 7,5 7.5 8.0 one.?teråflgs' M 6.9 7,1 7,4 7.4 7.7 7.8 mm 1,0 1.1 1.5 1.2 1.2 1,2 Md 3,0 3,5 3,5 4.0 3.5 3,5 Svenska M 3,1 3,5 3,7 3,7 3,4 3,7 0,6 0,6 0.8 0.7 0,7 0,7 .. Md 4,5 5.0 5.5 6.0 5.0 5,5 Fransmråkmme M 4.6 5.2 5.5 6,0 5,0 5.7 P 8 1.1 1,2 1,4 1,1 1,3 1,2 Naturvetenskap ”tid i”? i”? i"? i”? 2'3 2'3 liga ämnen ' ' ' ' ' ' s 0.9 1.0 1,2 1,1 1,1 1,1 N 159272 84416 794385
snittlig antagningspoäng än pojkarna är att de har något högre betyg i Svens- ka och Främmande språk; i Oriente- ringsämnen och Naturvetenskapliga äm- nen föreligger ingen skillnad mellan könen.
Tent Den skriftliga grupptestningen i maj 1962, vilken tog knappt tre timmar i anspråk, genomfördes med två eller tre avdelningar åt gången. Som provledare fungerade av undersökningsledningen utsända medarbetare.
Prövningen omfattade ett antal pres- tationsprov samt några intresse— och attitydschemata. Vidare förekom ett formulär, där eleverna ombads lämna vissa autobiografiska uppgifter och be- svara en del frågor om sin anpassning
till gymnasiestudierna. Tabell 9 visar den tidsplan som följdes vid grupptest- ningen.
Tabell 9. Tidsplan för den skriftliga grupptestningen i maj 1962
Tid i minuter för P rov anvis- upp- ningar gifter Inledande instruktion. 10 _ Likheter 1 .......... 4 8 Bokstavsgrupper 1 . . . 8 13 Främmande ord ..... —— 8 Serier .............. 5 13 Samhällsorientering . . — 10 Rast 20 minuter Plåtvikning .......... 8 15 Bokstavsgrupper 2 . . . -—— 4 Likheter 2 .......... — 4 Formulär A (autobio— grafiska uppgifter. intresse- och attityd- schemata) ........ — 30
Här nedan följer en kortfattad be- skrivning av de olika deltesten.
Likheter 1. Verbalt prov, där eleven bland ett antal givna svarsförslag skall välja ut det ord, som betyder detsamma eller näs- tan detsamma som ett givet nyckelord. 25 uppgifter. Ex.: STYGG ensam billig ung elak
Likheter 2. Parallellform till provet Lik- heter 1. 40 uppgifter. Provet gavs med stark tidsbegränsning.
Främmande ord. Provet i princip upp- byggt på samma sätt som Likheter 1 och Likheter 2. Nyckelorden är dock genom— gående av utländskt ursprung. 30 uppgif- ter.
Bokstavsgrupper 1. Induktivt prov, där det gäller att bland fyra grupper om var- dera fyra bokstäver ange vilken grupp, som avviker från de övriga i fråga om sin logiska uppbyggnad. 30 uppgifter. Ex.: BYCZ EPQG JYZK LYZM
Bokstavsgrupper 2. Parallellform till pro- vet Bokstavsgrupper 1. 25 uppgifter. Provet gavs med stark tidsbegränsning.
!
Serier. Induktivt prov, där det gäller att komma underfund med hur vissa talserier är uppbyggda och att ange vilket tal som bör komma närmast efter om serien för— Iänges. 25 uppgifter. Ex.: 13 16 19 22 25 28
Plåtvikning. Spatialprov, där uppgiften består i att ange vilken bland ett antal av- bildade polyedrar som kan göras av ett på visst sätt tillklippt »plåtstycke». 30 uppgif- ter. Ex.:
>
r——————1
(
Samhällsorientering. Frågor rörande ak— tuella svenska samhällsförhållanden. 27 uppgifter. Ex.: Regeringens förslag i riksdagen kallas a) remiss, b) motion, c) proposition, d) interpellation, e) plenum
Vid vissa analyser har vi begagnat oss av sammanlagd poäng i vissa grupper av prov, vilka benämnts:
VERBALA PROV (Likheter 1+Främmande ord) INDUKTIVA PROV (Bokstavsgrupper 1+ Serier) ALLMÄNBEGÅVNING (Likheter 1+Främ- mande ord+Bokstavsgrupper 1+Serier)
Reliabiliteten hos dessa grupper av prov samt hos de enskilda prov, som vid olika analyser behandlats separat, har beräknats enligt split—half—metoden. De enligt Spear— man-Browns formel för testförlängning korrigerade reliabilitetskoefficienterna har sammanställts i tabell 10.
Tabell 10. Reliabiliteten i olika test-
variabler. N : 225
Variabel Reliabilitet Allmänbegåvning ........... .88 Verbala prov ............... .77 Induktiva prov ............. .91 Bokstavsgrupper 1 .......... .84 Serier ..................... .87 Plåtvikning ................ .90 Samhällsorientering ........ .70
Reliabilitetsvärdena får anses vara tillfredsställande med hänsyn till att proven i denna undersökning endast användes för gruppjämförelser. Om man tänker sig att använda liknande prov i samband med urval eller rådgivning måste man ställa större krav på mät- ningsteknisk tillförlitlighet.
För Likheter 2 och Bokstavsgrupper 2 har reliabiliteten ej kunnat bestämmas med split-half—teknik på grund av att de bjudits med stark tidsbegränsning, men som ovan nämnts är de att betrak- ta som parallellformer till Verbala prov resp. Bokstavsgrupper 1.
Intresse- och attitydschemnta m.m.
Elevernas intressen pejlades med flera frågeformulär, bl.a. ett som konstrue— rats av Härnqvist, där eleverna får markera sin inställning till 80 fingerade radio- och TV-prograrn. Formuläret finns återgivet i Härnqvist & Grahm, Vägen genom gymnasiet, SOU 1963:15, sid. 292.
Elevernas svar låter sig utvärdera i sju intressevariahler. Dessutom före- kommer 10 diversefrågor som ej utvär- (!eras. Råpoängen i var och en av in- tressevariablerna kan variera mellan 0 och 30. Reliabiliteten har bestämts en- ligt split-half—metoden. De Spearmav-
Brown-korrigerade reliabilitetsvärdena har sammanställts i tabell 11, vilken även innehåller från l-lärnqvist hämtade reliabilitetskoeffirienter beräknade en- ligt Kuder-Richardsons formel 20.
Även dessa reliabilitetsvärden får be— traktas som tillfredsställande med tan— ke på användningssättet i denna under— sökning.
Intressevariablernas interkorrelatio- ner redovisas i tabellerna 12 och 13.
De. högsta sambanden uppvisar be— släktade intressevariabler såsom Tek- nisk-naturvetenskapliga intressen och
Tabell 11. Reliabilitelen i olika variab— ler enligt srhemnt leio-TV-intrrssen
. Kuder- Vnrinhel Sälj-211222" Richardson _" ' N::158 Estetiska intressen . . . .86 .86 Socialt-humanitära in— tressen ........... .81; .87 Humanistiska intressen .7'.) .va 'l'eknisk-naturveten- skapliga intressen . . .9:t .S'.) Merkantila intressen. . .88 .87 Medicinsk—biologiska intressen .......... .83 .nu Juridisk—samhällsvet- enskapliga intressen .76 .811
Tabell 1.2. Inlerkorrelationer mellan de olika variablerna i schemat Radio-TV— intressen. Samtliga pojkar i huvudundersökningsmaterialet. N = 975
(1) Estetiska intressen ...................... (2) Socialt—humanitära intressen .............. (3) Humanistiska intressen ................... (4) Teknisk—naturvetenskapliga intressen ....... (5) Merkantila intressen ..................... (6) Medicinsk-biologiska intressen ............
(7) Juridisk-samhällsvetenskapliga intressen
...................... —.08 .21 .10 .46
(1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) .37 .51 —.05 .05 .10 .14 .48 —.04 .38 .12 .56
........................... .25 .55 .11 ................................ .20 .60 ..................................... .16
Tabell 13. Inlerkorrelationcr mellan de olika variablerna i schemat Radio- TV— intressen. Samtliga llirkor i huvadandersökningsmaterialet. N : 975
(1) Estetiska intressen ...................... (2) Socialt-humanitära intressen .............. (3) Humanistiska intressen ................... (4) Teknisk-naturvetenskaplign intressen ...... (5) Merkantila intressen ..................... (ö) lt'ledicinsk—biologiska intressen ............
(7) .luridisk—samhällsvetenskapliga intressen
Medicinsk-biologiska intressen. Vissa cluster kan iakttagas. 1 övrigt är sam- banden relativt låga, vilket antyder att ett formulär av denna typ skulle kun- na användas i samband med studieråd- givning.
I ett annat formulär fick eleverna lämna uppgifter om sina studievanor. Flertalet av uppgifterna är hämtade från ett av Husen konstruerat schema, åter- givet i Husén, Studieteknik för gymna- siet, Stockholm 1961. Formuläret har
................. .32 .08 .29 .18 .48
(l) (2) (3) (4) (5) (6) (7) .22 .44 .02 .03 .06 .14
...................... .01 .16 .12 .40 ........................... .34 .64 .27 ................................ .31 .52
.30
underkastats en summarisk faktorana- lys på två sampel, det ena uttaget bland latinlinjens flickor (N : 267) och det andra bland reallinjens pojkar (N : 232). Faktoranalysrn har gett två fak— torer, som är någorlunda klart urskilj- bara i båda samplcn. Faktor 1 synes ha att göra med planmässigheten i sättet att preparera hemuppgifter medan fak- tor 2 närmast avser de yttre arrange- mangen i samband med hemarbetet. Avsikten är att resultaten från hittills
gjorda analyser skall utnyttjas vid kon- struktionen av en ny version av sche- mat. Denna kompletteras med nya frågor soln berör rent studietek— niska aspekter och dessutom kommer den att innehålla uppgifter avsedda att belysa elevernas miljömässiga, karak— lerologiska och motivationella sättningar att bedriva studier.
skall
förlit-
Till lärare och rektorer riktade frågor angående eleverna
[ november 1962 besöktes samtliga i undersökningen ingående gymnasier av från Gymnasieutredningcn utsända medarbetare (i kalibreringssyfte besök- tes H.a.l. i Katrineholm på en gång av samtliga medverkande). Kontakt togs med rektorn och någon eller några av de lärare, som undervisat i resp. av- delningar under läsåret 1961—1962 (helst klassföreståndaren om denne fanns kvar vid skolan). Dessa ombads att ange om det i de avdelningar de kände till fanns någon eller några ele- ver,
(a) som i sitt beteende avvek från det vanliga, (b) angående vilka speciella miljöom- ständigheter fanns att notera, (c.) som hade särskilt omfattande fri— tidsengagemang eller specialintres— sen, (d) som föreföll ha ovanligt hög eller tåg allmän skolmotivation eller ovanligt hög eller låg motivation för den speciella skolformen, (e) beträffande vilka något anmärk- ningsvärt fanns att notera om häl- sotillståndet. (f) som hade intyg om s.k. speciella läs- och skrivsvårigheter eller som utan att ha intyg ändå kunde för- modas ha sådana svårigheter, (g) som ansågs ha åstadkommit särskilt
goda studieprestationer i förhållan-
de till sin intellektuella kapacitet eller som ej utnyttjat sin förmåga så väl. Systematiska anteckningar fördes. Efter en särskild plan gavs exempel på vilka slag av avvikelser som avsågs. Det schema som därvid följdes presen- teras här nedan.
För varje avdelning frågades:
1. Finns det i den här avdelningen någon eller några elever som i sitt beteende avviker från det vanliga eller det nor— mala i sitt förhållande till a) kamrater?
h) lärare och andra vuxna? c) samhället?
2. Finns det något anmärkningsvärt att notera i fråga om elevernas miljöför- hållanden? T.ex.
a) dödsfall i familjen,
b) ekonomiska svårigheter,
c) trångboddhet,
(1) om eleven av olika skäl bott någon annanstans än i sitt föräldrahem,
e) splittring inom hemmet,
f) ovanligt stort eller bristande intres- se för studier från föräldrarnas sida,
g) besvärliga inackorderingsförhållan— den,
h) besvärliga resor till och från skolan.
3. Finns det bland eleverna i den här av- delningen någon eller några som har ovanligt omfattande fritidsengagemang eller specialintressen? T.ex.
a) idrott,
h) föreningsliv,
c) dans, bio, andra nöjen,
d) medverkan i orkester,
e) stadigt sällskap,
f) Specialintressen av hobbykaraktär,
g) specialintresse för visst skolämne el- ler del av skolämne.
4. Har det bland eleverna i den här avdel- ningen kommit fram sådant som tyder på att vederbörande är ovanligt road av gymnasiestudierna eller att vederböran— de inte finner sig så väl tillrätta i sko- lan eller i varje fall inte när det gäller den aktuella skolformen? :i) De skulle t.ex. hellre vilja börja ar- beta.
b) De skulle hellre vilja gå på tekniskt gymnasium, handelsgymnasium, små— skoleseminarium, folkskolesemina- rium, postskolan, sjuksköterskeskola.
c) Vilka har sökt inträde på annan ut.- bildningsanstalt?
d) Vilka har uttalat sig för linjebyte?
Även avvikelser åt det positiva hållet efterfrågades, t.ex. »plugghäst», redovi- sar mycket av extrakunskaper, tar kor- respondensknrser utan att behöva det för att bli godkänd.
5'. Finns det något anmärkningsvärt att notera om elevernas hälsotillstånd? Finns det några elever som varit lång- varigt sjuka eller som varit allmänt sjukliga eller klena? Finns det någon i den här avdelningen som har intyg om s.k. speciella läs— och skrivsvårigheter? Finns det någon som utan att ha intyg ändå kan misstänkas ha sådana svårig- heter?
6. Finns det i avdelningen några elever som kan anses ha åstadkommit särskilt goda skolprestationer i förhållande till sin intellektuella kapacitet eller omvänt sådana som inte har utnyttjat sin för- måga så väl?
Anledningen till att även positiva av- vikelser efterfrågades var bl.a. att vi ville maskera undersökningens syfte. Det brukar vidare finnas en del lärare som tycker illa om att bara hålla sig till de negativa fynden och som leve- rerar betydligt fylligare data om de har möjlighet att balansera negativa data mot positiva. Annars är givetvis de po- sitiva fynden av ringa intresse, då de avser en synnerligen heterogen samling av olika beteenden.
Betydligt mera klart definierad är grup- pen »Sådana som inte utnyttjat sin för— måga så väl». Denna definition svarar ganska väl mot vad vi definierat som underpresterande i ring 13 1 förhållan— de till allmänbegåvning.
I samband med besöket vid gymna- sierna insamlades vidare uppgifter om de förändringar, som ägt rum efter vår- terminen 1962, såsom flyttning efter
prövning, kvarsittning med eller utan prövning, linjebyten, avgång från gym— nasiet. För elever som avgått infordra— des senare uppgifter om eventuellt upp- given orsak samt om aktuell sysselsätt- ning.
Den redan från början systematiskt bokförda informationen har sedan ka- tegoriserats. För varje elev, som det funnits något att notera om, har på ett särskilt kort gjorts anteckningar under ett antal olika rubriker och underrub- riker (de senare redovisas ej i denna framställning) : Observationer rörande beteendet Observationer rörande hälsotillståndet Intyg om läs- och skrivsvårigheter, ev. läs— och skrivsvårigheter Observationer om hemmiljön Observationer rörande fritidsverksam- het
Observationer rörande studievanor och skolmotivation I kortet har ett kryss satts framför rubriken på den kategori som observa- tionen avser och vidare har en kortfat- tad specifikation lämnats.
V. Uttagning av jämförelsegrupper
Begreppen under-, normal- och över- presterande har i kapitel I getts en me- ra allmän definition, som här skall pre- ciseras och konkretiseras.
I undersökningar av detta slag bru- kar man ibland bestämma grupperna under- och överpresterande i termer .av avstånd från regressionslinjen (t.ex. studieresultatets regression på allmän- begåvningen). Som under- resp. över- presterande kan man t.ex. betrakta de individer som faller utanför två räta linjer, på var sin sida dragna parallellt med regressionslinjen på ett visst be- stämt avstånd från densamma.
I dcnna undersökning har uttagning- en av jämförelsegrupper tillgått på föl- jande sätt, vilket är en något modifie- rad tillämpning av ovanstående förfa- rande. Om vi betraktar tabell 14, som visar sambandet mellan antagnings- poäng och studieresultat i ring 13 för flickor på latinlinjen, så finner vi att på var och en av de olika antagnings- poängniväcrna (kolumnerna) förekom- mer det en viss spridning mcd avseen- de på studieresultat i ring 13. I de ko— lumner, där materialet tillåter detta, har till gruppen underpresterande förts ett antal individer, som representerar de sämsta enligt studieresultatet i ring 13. Ett uttag av cirka 16 % (ungefärli— gen motsvarande en gång standardav- vikelsen från kolumnmedeltalet) av in- dividerna har därvid eftersträvats. De rutor, från vilka gruppen underpreste- rande rekryterats, har skuggats i ta- bellen.
Tabellllf. Sambandet mellan antagnings- poäng och studieresultat i ring 13. Lalinlinjen flickor
Antagninqspoäng | 2 3 4 5 6 7
Snr IS
55 39
0
den
70 90 72
Studieresultoti ring !3
Zl 24
5 9 572.
nubum
| 5:11 l7 Zl
7254 W
310 66 82
Korrelationen r : .74 Uttagna till gruppen de: 32 elever: 9 %
underpresteran-
Gruppen underpresterande har häm— tats från de skuggade rutorna Mi variabeln Antagningspoäng
för hela materialet ............ = 5,00 3 i variabeln Antagningspoäng
för hela materialet ............ =1,83 M i variabeln Antagningspoäng
för jämförelsegrupperna ...... : 5,38 s i variabeln Antagningspoäng
för jämförelsegrupperna ...... = 1,47
Gruppen överprcslcrande har bildats på följande sätt. I varje kolumn där ut- tagning av underpresterande skett, har räknats av exakt samma antal individer som antalet underpresterande med ut- gångspunkt från kolumnens övre ända. Gruppen överpresterande i tabell 14 har sålunda konstituerats av
i kolumn 3: den elev som har 6 poäng i studieresultat + tre av de tio elever som har 5 poäng i studieresultat,
i kolumn 4: sex av de elva elever som har 6 poäng i studieresultat,
:” kolumn 5: de två elever som har 8 poäng i studieresultat+fem av de sex elever som har 7 poäng i studieresultat etc.
Gruppen normalpresterande har på motsvarande sätt hämtats i första band från den ruta inom resp. kolumner, inom vilken medianen faller. Om anta- let individer i rutan ej räckt till, har resterande individer hämtats från rutan närmast intill, varvid hänsyn tagits till fördelningens form.
Genom detta tillvägagångssätt har vi erhållit jämförelsegrupper, som är lika stora och som har samma medeltal och samma spridning inom variabeln An- tagningspoäng resp. Studieresultat i ring 13.
Uttaget av underpresterande i förhål— lande till antagningspoäng för reallin- jens pojkar visas i tabell 15. I tabeller-
na lli—17 visas motsvarande uttag i förhållande till allmänbcgåvning för latinlinjens flickor resp. roallinjcns pojkar. ! anslutning till tabellerna läm— nas uppgift om medeltal och standard- avvikelsc i prognosvariabeln, dels för hela materialet och dels för jämförelse- grupperna.
Tabellerna pel på hur uttagningen tillgäll. Nedan- stående tablå visar utlagcts storlek inom samtliga linje/kön-grupper.
l-l - l7 far utgöra exclu-
Trzbell 15. Sambandet mellan antag- ningspoäng och studieresultat i ring 13.
Reallinjen pojkar
Antugninqspoöng 3 4 5 &
l 2 7 8 9 S:a 9 58 a äl "7. 07 90 .5 La nu *55 |55 = 34 In .! En 6 90 3.3 . 2 4 . ,_ , 55 | a [ 35 S:a 21 29 7| lll» |58 lltl ||4 58 38 744
Korrclalioncn r : .80
Ultagna till gruppen underpresterande: 65 elever : 9 % (truppen underpresterande har hämtats från de skuggadc rutorna M i variabeln Antagningspoäng
för hela materialet ............ = 5,36 s i variabeln Antagningspoäng
för hela materialet ............ = 1,88 M i variabeln Antagningspoäng
för jämförelsegrupperna ...... = 4,98 3 i variabeln Antagningspoäng
Procentuellt uttag med utgångspunkt
från Antag— Allmän-
I.inje/kön ningspoäng begåvning
A :p 15 19 A :f l I 17
|. :p 8 18 l . :f '.l 1 1
|). :p U M lt :[ 7 12
Att ultagniugsprocenten blivit högre. när man utgår från Allmänbegåvning sammanhänger med att denna variabel uppvisar lägre samband med vårt kri- lrrium på studieframgång.
Tabell 16. Sambandet mellan allmän- begåvning och studieresultat i ring 13.
Latinlinjen flickor
Allmänhegåvning
| 2 3 a 5 s 7 a & S:a :; 7 3 IE 8 4 35 "_ U_7 2 59 .5 :s 4 70 155 90 %# 72 .2 ,, åå 2| 2 . 24 | eft Mil:: 5 5:03! lm 47 53 az 55 34 lli 4 371
lx'orrelationen r : .32
Uttagna till gruppen underpresterande: 42 elever : 11 % Gruppen underpresterande har häm- tats från de skuggade rutorna M i variabeln Allmänbegåvning
för hela materialet ............ = 4,42 s i variabeln Allmänbegävning
för hela materialet ............ =1,93 ill i variabeln Allmänbegåvning
för jämförelsegrupperna ...... = 4,74 s i variabeln Allmänbegåvning för jämförelsegrupperna ...... = 1,77
Tabell 17. Sambandet mellan allmän- begåvniny och studieresultat [ ring I”.
Reallinjen pojkar ,
Allmönbeqövninq ] 2 3 4 5 B 7 8 9
S:a & 3 5 6 10 14 58 8 1 3 4 7 5 7 I+ 31 ?7 i 2 2 6 12 18 21 15 12 90 "55 2 11 8 IG 18 22 23 11 14 US 55 6 7 25 35 36 23 15 6 155 3 l— 54 | 3 12 25 43 29 25 10 11 153 .1' f '_53 2 111 13 s 21 24 5 ,5 1 90 |!) -, 2 1 3 5 m 5 3 5 ! ,»2 35 | 3 ,3;_2 ; 4 33 S:a 10 32 49 1011 153 1113 114 77 57 744
Korrelationen r : .39
Uttagna till gruppen underpresterande: 101 elever : 14 % Gruppen underpresterande har hämtats från de skuggade rutorna M i variabeln Allmänbegåvnin:,r för hela materialet ............ = 5,66 s i variabeln Allmänbet gåvning
föl hela materialet ............ _ —1,88 M i variabeln Allmänbegåvning
för jämförelsegrupperna ...... = 5,60 s i variabeln Allnlänbegåvning
för jömförelsegrnpperlla ...... : 1,69
VI. Jämförelser avseende underpresla- tion i förhållande till antagningspoäng Som framgår av tabellerna 14 och 15 i kapitel V är korrelationerna mellan an- tagningspoäng oeh studieresultat i ring [3 relativt höga, särskilt lned hänsyn till att det rör sig om en sammanslag- ning[ av lllaterial från olika avdelning- ar, att avdelningarna är nyetablerade och att eleverna ofta har rekryterats från ett ganska stort antal olika skolor (detsamma gäller även beträffande öv-
riga linje/kön-grnpper). Vi återkommer till betydelsen av dessa förhållanden i kapitel IX.
Ålder och vissa sociala variabler l tabellerna 18 (l,:l') och 19 (ltzp) re- dovisas under-, nornlal- resp. överpres— terande elever fördelade efter ålder och indelningsgrnnder. jämförelsegrup- efter vissa sociala ingen av skillnaderna perna emellan är statistiskt säkerställd ens på 5 zVn-nivan; detta gäller även övriga linje/kön-grnppcr. Följande fak- torer synes sålunda ej inverka på ele— vernas förmåga att motsvara de för- väntningar som deras antagningspoäng till gymnasiet ger anledning till:
Tabell 18. Elever, som i förhållande till sin antagningspoäng är under-, normal- resp. överpresterande i ring I”, för- delade på vissa kategorier. Latinlinjen flickor. N: 32 i var och en av jäm— förelsegrapperna
I förhållande till sin anlag-
ningspoänf,r Kategori &, &
o '— "I,
i"tu-Era: wu En: nu ha o:: E:: E': 'en nu oc: =!— ol—Q >l— =E stå-02
_. F.
[» l
ll 11 ........ 21 22 Iod(|s(:1r I 4 i ( .- .. ..x ;; ? _.1.;_.|..
Jl—årig realsk. 4 (i 4 zt-årig realsk. 22 18 21 .fi-årig realsk. (i 8 7
Avlagt le al- examen efter
, ) (x1m( n lid innan skola 12 tl 7
bosatt på skol—
orten ..... 12 21 14 inackorderad 11 leser (lagligen !)
llost ut
1 ........... 11 7 11
Socialgrupp 2 ........... 12 18 17
.tvlagtreal %samma skola 20 23 2.,
obekant .....
elevens ålder, föregående skoltyp (3-, 4- eller 5-årig realskola), den omständigheten att vissa elever fortsätter i gymnasium i samma sko- la som den där de avlagt realexamen, medan andra kommer från främman- de realskolor,
det förhållandet att vissa elever är bo- satta på skolorten medan andra är inackorderade eller dagligen reser mellan hemorten och skolan. Dessa variablers betydelse för studie— framgången har studerats närmare på två kompletta delmaterial. Resultaten av denna undersökning redovisas i ka- pitel X.
Tabell 1.9. Elever som i förhållande till sin antagningspoäng är under-, normal- resp. överpresterande i ring 13, fördela- de på vissa kategorier. Reallinjenpojkar N : 65 i var och en av jämförelse- grupperna
I förhållande till sin antag- ningspoäng
Kategori ' &
underpres- terande
normalpres
terande
1943 ........ 1944 ........ 1945 ........ 1946 ........
Födelseår
MW Nocom Nik
owe:
3— årig realsk. 9 11 10 4- -årig realsk. 38 39 41 5- årig realsk. 18 15 14
Avlagt real- examen efter
examen vid annan skola 22 20 15
bosatt på skol- orten ....... 30 39 35 inackorderad 17 14 12 reser dagligen 18 12 18
Bostad
........... 22 19 18
Socialgrupp
........... 13 19 17 obekant ..... — — —
Avlagt real- (samma skola 43 45 50
Tabellerna 20 (sz) och 21 (Rzp), som .får utgöra exempel på de sammanställ- ningar som förekommer i den fullstän- digare redogörelsen, visar jämförelse- gruppernas genomsnittsvärden i vissa test— och intressevariahler (data från prövningen i maj 1962). I tabellerna anges även vilka skillnader som är sig— llifikanta (t-test) enligt:
Signifikansnivå Beteckning 5 % * 1 % ** 0,t% ***
I några få fall förekommer klart sä- kerställda skillnader (* * *) mellan un- der- och överpresterande elever när det gäller testvariabler. Från de tabeller som ej finns med i denna redovisning kan inom Azp noteras en klart signifi- kant skillnad (***) till de underpres- terandes förmån i förhållande till över- presterande i variabeln Spatialprov. Vi- dare förekommer inom sz klart sä- kerställda skillnader mellan under- och överpresterande i variablerna Allmän— begåvning resp. Verbala prov (över— presterande uppvisar bättre provresul- tat). Bland reallinjens pojkar (tabell 20) noteras signifikant skillnad på 1 %-ni— vån mellan under- och normalpreste- rande elever för variabeln Allmänhe- gåvning.
Tabell 22 visar signifikansnivån hos skillnader mellan under- och normal- presterande elever inom samtliga linje/ kön-grupper. I samtliga fall, där viss signifikansnivå angivits, uppvisar un- derpresterande lägre medelvärde än normalpresterande. Endast i ett fall (variabeln Allmänbegåvning för real- linjens pojkar) noteras som tidigare nämnts skillnad säkerställd på 1%-
i
Tabell 20. Aritmetiskt medeltal och standardavuikelse (stanine-poäng) i vissa variabler för elever som i förhållande till sin antagningspoäng till gymnasiet är under—, normal— resp. överpresterande i ring 13. Latinlinjen jiickor. N : 32 i var och en av jämförelsegruppernu
I förhållande
till sin antagningspoäng Signifikanta ' .. skillnader Variabel under- normal- over- preste- preste- preste- rande rande rande under] under] normal] M | s M | s M | s normal över över Allmänbegåvning ........ 4,19 1,81 4,69 1,81 5,47 », Test- Verbala prov ............ 4,62 1,67 5,31 2,27 6,38 1,87 — *** * ” variabler Induktiva prov .......... 3,94 1,82 4,16 1,58 4,59 1,62 — -—— — | Spatialprov ............. 4,84 1,66 5,03 1,38 4,50 1,25 _ — — '; Samhällsorientering ...... 3,66 1,88 4,66 1,72 4,69 1,76 * * — Estetiska ............... 6,09 1,65 6,00 0,97 6,13 1,33 — — _ Socialt-humanitära ....... 5,22 2,01 5,38 1,63 6,13 1,63 —— _ — Intresse- Humanistiska ........... 6,31 1,47 6,34 1,57 7,28 1,46 — * * variabler Teknisk-naturvetenskapliga 3,59 1,08 3,19 1,21 3,16 1,07 — — — (Radio- Merkantila .............. 4,16 1,94 4,37 1,59 4,22 1,69 —— — — TV) Medicinsk-biologiska ..... 4,00 1,46 4,00 1,56 3,84 1,46 — — —— Juridisk-samhällsvetenskap- liga ................... 4,50 1,94 4,28 1,82 4,81 1,93 — — ——
och en av jämförelsegrupperna
Tabell 21. Aritmetisk! medeltal och slanrlardavvikelse ('stunine-poäng) i vissa variabler för elever som i förhållande till sin antagningspoäng till gymnasiet är under—, normal— resp. överpresterande i ring 13. Reallinjenpojkar_ N=65 i var
I förhållande till sin antagningspoäng Signifikanta _ . skillnader Variabel under- normal- över- preste- preste- preste- rande rande rande under] under] normal] M 8 M s | M s normal över över
. Allmänbegåvning ........ 5,00 2,05 5,89 1,68 6,17 1,78 ** *** » Test- Verbala prov ............ 4,71 1,88 5,43 2,09 5,57 2,16 * * variabler Induktiva prov .......... 5,20 1,92 5,82 1,83 6,22 1,81 -— ** i Spatialprov ............. 5,66 1,18 5,74 1,26 5,71 1,31 — —— ! Samhällsorientering ...... 5,28 1,85 5,38 1,74 5,58 1,69 -— —
% Estetiska ................ 4,12 1,60 4,00 1,64 4,09 1,80 _ —
Socialt-humanitära ....... 3,94 1,65 4,00 1,53 3,85 2,03 — —
? Intresse- Humanistiska ........... 4,14 1,89 3,89 1,55 3,95 2,03 — _ variabler Teknisk-naturvetenskapliga 6,18 1,71 6,57 1,39 6,58 1,67 —— —— (Radio- Merkantila .............. 5,55 1,79 5,51 1,75 5,29 1,85 — —— TV) Medicinsk-biologiska ...... 5,55 1,86 5,58 1,66 5,69 1,73 _ —— Juridisk-samhällsvetenskap- liga .................. 4,98 1,82 5,03 1,78 5,08 2,07 —— ——
nivån. Tendens till skillnad (*) i fråga om Samhällsorientering föreligger inom vissa linje/köngrupper. Härvid torde ob— teten.
Tabell 22. Sigm'fikunsniuäu hus medellalsskillnader [ vissa variabler mellan elever
som i ring 1-3' är under- resp. normalpresterande i förhållande till (mtagningspoäng
Linje/kön
Variabel
Azp (N=22) (N=29) (N=7) (N=32) (N: 135) (N=25)
Azl' L.:p l.:li ltzp lizl'
Allmäulnegånling .......... Verbala prov .............. lndukliva prov ............ Spatialprov ............... Samhällsorientering ........
'l'esl- variabler
Estetiska ................. Socialt-humanitära ......... Humanistiska ............. variabler Teknisk-naturvelcnskapliga .. (Radio- Merkamila ................ 'l'V) Medicinsk—biologiska ....... J uridisk—samhällsvetenskap- liga .....................
Intresse-
serveras att Samhällsorientering är den variabel som har den lägsta reliabili-
Liirares och rektorers bedömning av under- prestation I samband med den datainsamling som företogs i november 1962 ombads rek- torerna och vissa lärare att försöka be- döma vilka elever som inte utnyttjade sina begåvningsmässiga resurser så väl. Sådana omdömen avgavs med rätt stor återhållsamhet. Totalt 80 elever (4 %) har ansetts höra till ifrågavarande ka- tegori. Sambandet mellan antagnings- poäng oeh studieresultat i ring I3 för dessa elever har prickats i tabellerna 23—28. I samma tabeller har markerats från vilka rutor gruppen underpreste- rande uttagits av oss. Totalt faller en- dast 17 (21 %) av de 80 elever som av lärarna uppgivits höra till dem som inte utnyttjar sina begåvningsmässiga resur- ser så väl inom de rutor i tabellerna som enligt vissa statistiska regler inne- håller elever som underpresterar i för- hållande till sin antagningspoäng.
Tabell 23. Sambandet mellan antag- ningspoäng och studieresultat i ring I3 för elever som enligt lärare och rektor ej utnyttjar sinn begåvningsmässiga re- SIU'SCI' Så ”äl- Allmänna linjen pojkar. Gruppen underpresterande har hämtats från de skuggude rutorna
Antogningspoöng l 2 3 4 5 6 7 8 9
Studieresultot i ring I3 M (__| -J> U| O'! N! en
Tabell 24. Sambandet mellan antag— ningspoäng och studieresultat i ring 13 för elever som enligt lärare och rek- tor ej utnyttjar sina beyånningsmässiga resurser så väl. Allmänna linjen jiickor. Gruppen underpresterande har hämtats från de skuggade rutorna
Antagninqspoönq 3 4 5 6 7
m bmo: x! Studieresultat i ring I3
N
Tabell 25. Sambandet mellan antag— ningspoäng och studieresultat i ring 13 för elever som enligt lärare och rektor ej utnyttjar sina begåvningsmässiga re— surser 'så väl. Latinlinjen pojkar. Grup- pen underpresterande har hämtats från de skuggade rutorna
Antugninqspoöng 4 5 5
2 3
Studieresultat i ring I3 N ul .b ul av xt
Tabell 26. Sambandet mellan antag- ningspoäng och studieresultat i ring [3 för elever som enligt lärare och rek- Iur ej utnyttjar sina I)egäuningsnu'issiga resurser så väl. Lacinlinjen flickor. Grup- pen underpresterande har hämtats från de skuggade rutorna
Antagninqspnönq 3 i» 5 6 7 8
Studieresulto'l- i ring [3 u ;> ul en xt en
N
Tabell 27. Sambandet mellan antag- ningspoäng och studieresultat i ring 13 för elever som enligt lärare och rektor
ej utnyttjar begåvningsmässiga
resurser så väl. Reallinjen pojkar. Grup— pen underpresterande har hämtats från de skuggude rutorna
sina
Antagningspoöng 2 3 4 5 &
.butmxlu
Sludieresultat i ring !3
EN
Tabell 28. Sambandet mellan antag— ningspoäng och studieresultat i ring [3 för elever som enligt lärare och rektor ej utnyttjar sina begåvningsmässiga re- surser så väl. Reallinjen flickor. Grup— pen underpresterande har hämtats från de skuggade rutorna
Antagninqspoänq | 2 5 4 5 G 7 8 9
Studieresultat i r'mg I3 N ol & ul en q &
VII. Jämförelser avseende underpreste- tion i förhållande till allmänbegåvning
De värden för sambandet mellan all- mänbegåvning och studieresultat som redovisas i anslutning till tabellerna 16 och 17 i kapitel V är av den storleks— ordning man brukar finna på detta ut- bildningsstadium. I varje fall gäller detta elever på latinlinjen och reallin- jen. Sambandsvärdena för allmänna lin— jen är låga (r:.18 för Azp och r: .23 för A:f).
Ålder och vinn sociala variabler
På samma sätt som i kapitel VI har vi i tabellerna 29 och 30 nedan samman— ställt jämförelsegruppernas fördelning efter ålder och efter vissa sociala indel-
ningsgrunder. Ingen av skillnaderna mellan jämförelsegrupperna är statis— tiskt säkerställd. Detta gäller även övri- ga linje/kön-grupper.
Tabell 29. Elever som i förhållande till sin allmänbegävning är under-, normal- resp. överpresterande i ring 13, förde— lade på vissa kategorier. flickor.
Latinlinjen N : 42 i var och en av jäm- förelsegrupperna
I förhållande
till sin all- mänbegåvning . . Kategori än 3 G) |— . '"'0 nu) än; E'vä'c ut: en: E:: &: "UN & QN =!- ol—n >!— 52 mån.?
U! ...
1943 ........ 1944 ........ 1945 ........ 1946 ........
Födelseår
155 lie.-— ecco: >-s:>
_a.»
3-årig realsk. 7 7 3 4-årig realsk. 23 22 28 i'm-årig realsk. 12 13 11
Avlagt real- examen efter
examen vid annan skola IQ 6 14
bosatt på skol- orten ....... 16 26 19 inackorderad 15 5 1 1 1 1 1 1 12
Bostad reser dagligen
1 ........... 12 12 B 2 ........... 19 19 26 3 ........... 11 11 8 obekant ..... —— —— _-
Socialgrupp Avlagt real- [samma skola 32 36 28
Prestation» och intresaevariahler
Tabellerna 31 (sz) och 32 (Rzp) visar jämförelsegruppernas genomsnittsvär- den i variabeln Antagningspoäng, i an- tagningspoängens komponenter, i två test som inte ingår i variabeln Allmän- hegåvning (vilken legat till grund för uttagningen av jämförelsegrupper) samt i de olika variablerna i schemat Radio-
Tabell 30. Elever som i förhållande till sin allmänbegåvning är under-, normal- resp. överpresterande i ring 13, för- delade på vissa kategorier. Reallinjen N : 101 i var och en av jäm- förelsegrupperna
pojkar.
I förhållande till sin all-
mänbegåvning , . Kategori &) å .
Q)
hage.) än; 91: m=: s-—-=:s os: E:: En: 'ca 5.8: us: :|— ol— >l— =2 =E zei.)
1943 ........ 1944 ........ 1945 ........ 1946 ........
Födelseår
coat—>— wwmä lit—U! sov—x! $U! ”FPÖ
...
3—årig realsk. 14 21 21 4-årig realsk. 54 56 59 5-årig realsk. 33 24 21
Avlagt real— examen efter
examen vid annan skola 25 24 28
bosatt på skol- orten ....... 59 55 49 inackorderad 14 16 19 reser dagligen 28 30 33
Bostad
1 ........... 35 22 20 2 ........... 39 55 56 3 ........... 27 23 25 obekant ..... —— 1 —
Socialgrupp Avlagt real- [ samma skola 76 77 73
TV-intressen. Signifikansnivån för dif- ferenser mellan jämförelsegrupperna har angivits.
För variabeln Antagningspoäng är i samtliga tabeller skillnaden mellan un- der- och överpresterande klart signifi- kant (***). Bland allmänna linjens pojkar är skillnaden mellan under- och normalpresterande ej signifikant, me- dan den bland latinlinjens pojkar är signifikant på 1 %-nivån. Inom övriga grupper föreligger klart signifikant skillnad med avseende på antagnings- poäng mellan under- och normalpreste- rande elever.
Inom vissa av linje/kön-grupperna differentierar även antagningspoängens komponenter relativt väl mellan jäm- förelsegrupperna. Framför allt gäller detta Främmande språk. Till denna fråga återkommer vi i kapitel IX.
Provet Samhällsorientering ger klart signifikanta skillnader mellan under- och normalpresterande samt mellan un- der- och överpresterande bland reallin- jens pojkar.
Klart signifikant skillnad föreligger mellan under— och normalpresterande och mellan under- och överpresterande bland latinlinjens pojkar för variabeln Humanistiska intressen.
Klart signifikant skillnad mellan un— der- och överpresterande ger variabeln Naturvetenskapliga intressen bland reallinjens pojkar.
Medicinsk-biologiska intressen ger klart signifikanta skillnader mellan un— der- och övcrpresterande bland reallin- jens flickor.
Tabell 33 ger signifikansnivån hos skillnader mellan under- och normal- presterande elever inom samtliga linje! kön-grupper. I samtliga fall, där viss signifikansnivå angivits, uppvisar un- derpresterande lägre medelvärde än normalpresterande.
De resultat som redovisas i detta av- snitt får tolkas som uttryck för att an- tagningspoängen har god prognosför- måga när man använder studieresultat i ring 13 som kriterium på studiefram-
gång.
Lärares och rektorerna bedömning av under- prestation
Tabellerna 34—39 visar sambandet mel- lan allmänbegåvning och studieresultat i ring 18 för de elever som av lärare och rektorer bedömts höra till dem, som inte utnyttjar sina begåvningsmässiga förutsättningar så väl. Inte heller här
resp. överpresterande i ring 13.
och en av jämförelsegrapperna
Tabell 31. Aritmetiskt medeltal och standardavvikelse (stanine-poäng) i vissa variabler för elever som i förhållande till sin allmänbegåvning är under-, normal-
Latinlinjen flickor. N : 42 i var
I förhållande till sin allmänbegåvning Signillkanta Variabel under- normal- över- skillnader preste- preste- preste— rande rande rande under] under] normal] M 5 M s M | s normal över över . Antagningspoäng ......... 3,26 1,41 4,71 1,42 7,07 1,21 *** Betyg 1 Orienteringsämnen ....... 3,10 1,87 3,98 1,30 5,93 1,74 * real- Svenska ................. 4,88 1,14 5,05 1,31 6,50 1,80 — examen Främmande språk ....... 4,71 0,91 6,05 1,41 7,90 1,10 *** Naturvetenskapliga ämnen. 2,52 1,27 3,69 1,47 5,29 1,14 *** Test- Spatialprov ............. 4,79 1,49 4,14 1,60 4,86 1, 7 —— -— * variabler Samhällsorientering ...... 4,75 2,26 4,71 1,55 5,33 1,56 — — — Estetiska ............... 6,17 1,39 5,95 1,29 6,43 1,44 —— _ —— Socialt-humanitära ....... 5,26 1,92 5,71 1,70 5,79 1,83 —— ——- — Intresse Humanistiska ........... 6,50 1,61 5,98 1,55 7,31 1,24 _ ** var1abler Teknisk-namrvetenskapliga 3,21 1,30 3,17 1,40 3,74 1,24 — — — (Radlo- Merkantila .............. 4,24 1,81 4,52 2,08 4,40 2,07 — — — TV) Medicinsk-biologiska ..... 3,62 1,72 4,21 2,02 4,24 1,61 — _ — J uridisk-samhällsveten- skapliga ............... 4,26 2,09 4,45 1,99 4,93 1,49 —— —— —
förekommer någon samstämmighet mel- lan lärarbedömningen och det av oss gjorda uttaget av underpresterande ele- ver. Sammanlagt 24 (30 %) av de 80 elever som av lärarna ansetts ej utnytt- ja sina begåvningsmässiga resurser så väl hör till dem som enligt vissa statis- tiska regler hänförts till kategorin :un- derpresterande i förhållande till sin allmänbegåvning». Ett mindre antal av dem, som av lärarna uppgivits prestera mindre väl, hör t.o.m. hemma inom ka- tegorin »överpresterande i förhållande till sin allmänbegåvning» när uttaget gjorts enligt objektiva grunder.
Tidspress vid provgivning Vi har velat pröva om sådana elever, som fungerar mindre väl när de utsätts för tidspress än när de får arbeta un- der lugnare betingelser, skullc vara fö-
reträdda i större utsträckning bland elever som underpresterar i förhållan- de till sin allmänbegåvning än bland normal— och överpresterande elever. Detta har gjorts genom att jämföra ele— vernas resultat i prov som givits med och utan tidspress.
Som nämnts i kapitel IV var de ver- bala proven Likheter 1, Likheter 2 och Främmande ord uppbyggda på i prin— cip samma sätt. Detsamma gäller de induktiva proven Bokstavsgrupper 1 och Bokstavsgrupper 2.
Proven Likheter 1, Främmande ord och Bokstavsgrupper 1 gavs vid den skriftliga grupptestningen i maj 1962 med administrativ tidsbegränsning. Proven Likheter 2 och Bokstavsgrupper 2 gavs däremot med relativt stark tids- begränsning; provledaren sade före
i
Tabell 32. Aritmetiskt medeltal och slandardavvikelse (stanine-poäng) i vissa variabler för elever som i förhållande till sin allmänbegåaning är under-, normal-, resp. överpresterande i ring 13. Reallinjen pojkenN : 101 i var och en av jämförelsegrupperna
I förhållande till sin allmänbegåvning Signifikanta Variabel under- normal- över- sk1llnader preste— preste- preste— rande rande rande under] under/ normal] M | 5 M 8 M 8 normal över över _ Antagningspoäng ......... 3,31 1,41 5,03 1,36 7,43 Betyg ! Orienteringsämnen ....... 3,21 1,45 4,52 1,64 6,87 real— Svenska ................. 3,93 1,20 4,67 1,15 5,94 , examen Främmande språk ....... 2,81 1,46 4,22 1,73 6,68 1 Naturvetenskapliga ämnen. 4,67 1,23 5,61 1,28 7,25 ; Test- Spatialprov ............. 5,63 1,20 5,54 1,46 5,73 1,40 —— —— —- j! variabler Samhällsorientering ...... 4,74 1,71 5,61 1,92 6,19 1,73 *** *** * *. Estetiska ............... 4,20 1,59 4,24 1,72 4,18 1,51 _ — —— Socialt-humanitära ....... 3,86 1,65 4,02 1,63 3,83 1,86 _ — — Intresse— Humanistiska ........... 4,10 1,84 4,02 1,90 4,61 1,73 — * * VarIaPler Teknisk-natm-vetenskapliga 6,16 1,42 6,39 1,61 7,04 1,60 _ *** ** (Radm— Merkantila .............. 5,54 1,88 5,75 1,97 5,63 1,94 — — — TV) Medicinsk-biologiska ..... 5,41 1,75 5,56 1,81 5,97 1,78 — * _ .] uridisk-samhällsveten- skapliga ............... 4,89 2,06 5,36 2,13 5,42 2,03 — — —
Tabell 33. Signifikansnivån hos medeltalsskillnader i vissa variabler mellan elever
till allmänbegåvning
som i ring [3 är under- resp. normalpresterande i förhållande
Linj e [kön Variabel Azp A:f L:p L:f R:p sz (N=28) (N=44) (N: 15) (N=42) (N=101) (N=43)
_ Antagningspoäng ........... —— * * * * * * * * * * * * * B etyg ' Orienteringsämnen .......... * * * * * * * * * * * * r eal- Svenska .................. —— * — — * * * * * * examen Främmande språk ......... — —— * * * * * * * * * Naturvetenskapliga ämnen _ == =!' * __ 4: * a- 4: * 4: * * * Test- Spatialprov ............... _- — —— — —— — variabler Samhällsorientering ........ —— —— — —— * * * — Estetiska .................. —- — — —— —— — Socialt-humanitära ......... — — * * —— — —— Intresse- Humanistiska ............. —— — * ** —- —— — var 1a_bler Teknisk-naturvetenskapliga . . — —— -— — _ —— (hadlo- Merkantila ................ — — —— —— —— —— 7 V) Medicinsk-biologiska ...... — _— — — — —
J uridisk-samhällsvetenskap-
liga .................... *
Tabell 34. Sambandet mellan allmän— begävning och studieresultat i ring 13 för elever som enligt lärare och rektor ej utnyttjar sina begåvningsmässiga re- surser så väl. Allmänna linjen pokjar. Gruppen underpresterande har häm- tats från de skuggade rutorna
Allmönbeqåvning | 2 3 [+ 5 G 7 8 9
|)! 470105 Nl (2 to
Studieresuitot i ring [3
N
Tabell 35. Sambandet mellan allmän- begåvning och studieresultat i ring [3 för elever som enligt lärare och rektor ej utnyttjar sina begåvningsmässiga re- surser så väl. Allmänna linjen flickor. Gruppen underpresenterande har häm- tats från de skuggade rutorna
Allmönbegbvning
I 2 3 4 5 6 7 8
**GIIGI Nl GCD
GN
Studieresul'ra't i ring I3
N
Tabell 36. Sambandet mellan allmänhe- gävning och studieresultat i ring 13 för elever som enligt lärare och rektor ej utnyttjar sina begåvningsmässiga resur— ser så väl. Latinlinjen pojkar. Gruppen underpresterande har hämtats från de skuggade rutorna
Allmönbegövning | 2 3 I+ 5 6 7 8 5
Studieresulta'l' i rinq 13 N U & m 05 Nl &
Tabell 37. Sambandet mellan allmänbe- gåvning och studieresultat i ring [3 för elever som enligt lärare och rektor ej utnyttjar sina begåvningsmässiga resur- ser så väl. Latinlinjen flickor. Gruppen underpresterande har hämtats från de skuggade rutorna
Allmönbegövning ! 2 5 11- 5 6 7 8 9
CD
&
Nl
o)
ul
.b
CN
Studieresulfd i ring 13
N
Tabell 38. Sambandet mellan allmän— begävning och studieresultat i ring 13 för elever som enligt lärare och rektor ej utnyttjar sina begävningsmässiga re— surser så väl. Reallinjen pojkar- Grup- pen underpresterande har hämtats från de skuggade rutorna
Allmänbegövning ! 2 3 4» 5 6 7 8 9
studieresultat i ring |3 U J? ul CH Nl a (0
N
Tabell 39. Sambandet mellan allmän- begåvning och studieresultat i ring I3 för elever som enligt lärare och rektor ej utnyttjar sina begäuningsmässiga re- surser så väl. Reallinjen jiiclcor- Grup- pen underpresterande har hämtats från de skuggade rutorna
Allmönbeqdvning ! 2 3 lt» 5 6 7 8 9
Studieresultat i ring 13 N 91 .b ut en Nl
starten i dessa prov till att tiden var mycket knappt tilltagen. Den i förväg under något annorlunda förhållanden utprövade tiden 4 minuter för Likheter 2 visade sig vara väl rundligt tilltagen i den situation provet bjöds i vår un- dersökning, vilket resulterade i en ex— trem negativ snedfördelning av rå- poängen. Detta medförde i sin tur att transformation till stanine-skala ej var möjlig. Råpoängen i Bokstavsgrupper 2 lät sig däremot väl överföra till stanine- poäng.
Med hänsyn till råpoängfördelningens form bestämdes att de 6,6 % av elever- na som hade 35 rätt eller mindre på provet Likheter 2 skulle betraktas som underpresterande vid tidspress om de hade minst 4 stanine-poäng i variabeln Verbala prov. På motsvarande sätt he— traktades som underpresterande vid tidspress på bokstavsgruppsprov elever vars prestation i Bokstavsgrupper 2 var minst 3 stanine—poäng sämre än presta- tionen i Bokstavsgrupper 1.
Tabell 40 och 41 visar hur de en- ligt ovan givna definitioner vid tids- press underpresterande eleverna förde- lar sig inom våra jämförelsegrupper under-, normal- och överpresterande i
Tabell 40. Antal elever som underpres- terar i provet Likheter, givet med stark tidsbegränsning, inom undergrupper av huvudundersökningsmaterialet
I förhållande till sin allmänbegåvning
Linje] kön under- :::; över-
preste- preste-
preste-
rande rande rande Allmänna linjen pojkar — 3 5 Allmänna linjen flickor 1 — _— Latinlinjen pojkar . . — -— 1 Latinlinjen flickor . . . — 1 1 Reallinjen pojkar . . . . 4 2 7 Reallinjen flickor . . . . -— 1 1
förhållande till allmänbegåvning. Någ- ra systematiska tendenser synes ej fö- religga.
Tabell 41. Antal elever som underpres- terar i provet Bokstavsgrupper, givet med stark tidsbegränsning, inom un- dergrupper av huvadundersöknings-
materialet I förhållande till sin allmänbegåvning Linje/kön under- nor- över- preste- mal- preste— rande preste- rande rande Allmänna linjen pojkar 1 2 2 Allmänna linjen flickor 9 9 7 Latinlinjen pojkar . . . 3 1 1 Latinlinjen flickor 4 8 5 Reallinjen pojkar . . . . 18 12 16 Reallinjen flickor . . . . 9 7 5
VIII. Data från intervjuer med lärare och rektorer
De data, som insamlats i samband med våra besök vid gymnasierna i november 1902, har sammanställts för de olika jämförelsegrupperna. Materialets ringa omfång gör att man får vara mycket försiktig med tolkningen. Det försök till beskrivning av tendenser i materia- let som här göres bör alltså tas med stor reservation. De uppslag, som vissa data kan ge anledning till, torde emel- lertid kunna användas som underlag för konstruktion av frågeschemata rö- rande olika miljömässiga förhållanden som kan tänkas inverka på studieresul- tatet.
De tendenser, som med dessa reserva- tioner kan skönjas, är i stort sett lik- artade vare sig vi utgår från underpres- tation i förhållande till antagnings- poäng eller i förhållande till allmänhe- gåvning, Eftersom antalet anteckningar
i detta fall är något större väljer vi att försöka summariskt beskriva förhållan— dena bland under-, normal- resp. över— presterande i förhållandc till allmän- begåvning.
Någon skillnad grupperna i fråga om antalet anteck- ningar rörande negativa beteendeavvi- kelser synes ej föreligga. Och inte hel- ler beträffande arten av sådana avvi- kelser.
Några fall av svårigheter att anpassa sig till en ny skolmiljö har antecknats bland underpresterande men ej inom övriga jämförelsegrupper.
Något flera elever som betecknats som sjukliga eller klena förekommer bland under— än bland överpresteran- de, men skillnaden är obetydlig.
Bland underpresterande har noterats något flera fall av i olika avseenden besvärliga hemförhållanden (utom eko- nomiska svårigheter) än bland normal- och överpresterande. Särskilt gäller detta förekomsten av splittring mellan föräldrarna.
Bland överpresterande har anteck— nats flera fall av ekonomiska svårighe- ter iin bland underpresterande.
mellan jämförelse-
Flera elever, särskilt flickor, har upp- givits ägna sig mycket åt dans och and- ra nöjen bland underpresterande än inom övriga jämförelsegrupper.
Mera intensivt bedrivna fritidssyssel- sättningar av organiserad art (idrott, hobbyverkamhet, musik—sång, för- eningsliv etc.) synes vara lika vanligt förekommande i alla jämförelsegrup- per.
Ett antal fall av skolleda har av lärar- na rapporterats beträffande underpres- terande elever, däremot mycket få inom de andra jämförelsegrupperna. Det är emellertid osäkert om skolleda bör tas upp bland möjliga »orsaker» till under- prestation. Det bör kanske snarast hem-
ina bland »symptom på mindre god an- passning till skolsituationen». För öv- rigt är att märka att skolledan i flera fall uppgivits vara av tillfällig natur och att den synes ha övervunnits under hösten 1962.
Vid våra intervjuer efterfrågades fö— rekomsten av elever med intyg om s. k. speciella läs- och skrivsvårigheter resp. elever som utan att ha sådant intyg än- då kunde misstänkas ha sådana svårig- heter. Sex intyg om läs- och skrivsvårig— heter förekommer inom hela huvud- unxdersökningsmaterialet, vilket svarar mot 0,3 %. Härtill kommer nio fall eller 0,5 % som är misstänkta, men där ing- en som helst åtgärd vidtagits. Ingen av dessa elever återfinnes bland under- presterande, medan ett intygsfall och tre misstänkta fall förekommer bland normalpresterande. Bland överpreste- rande finns det ett intygsfall och två misstänkta.
IX. Prognosen av studieframgång igym- nasiet
Som framgår av tabellerna 14 (L:f) och 15 (Rzp) i kapitel V, vilka får utgöra exempel, har den antagningspoäng, som för närvarande utgör jämförelsetal vid urval av elever till gymnasiestudier, ett relativt gott prognosvärde, när man an- vänder studieresultatet i ring 13 som kriterium, Korrelationen mellan antag- ningspoäng och studieresultat är inom de olika linje/kön-grupperna:
Azp .65 Azf .69 L:p .78 L:f .74 R:p .80 R:f .81
Antagningspoängens prognosförmåga illustreras även av ett antal tabeller i
den fullständiga rapporten, vilka ger genomsnittsvärden i vissa variabler för följande tre undergrupper av eleverna: enligt studieresultat i ring 13 sämsta fjärdedelen, mellersta hälften resp. bäs- ta fjärdedelen. Utom genomsnittsvärden för antagningspoängen innehåller ta- bellerna också genomsnittsvärden för antagningspoängens komponenter, för vissa testvariabler och för de olika va- riablerna i schemat Radio-TV-intressen. I den fullständiga rapporten ges också i särskilda tabeller genomsnittsvärden i samma variabler för kategorierna: ele- ver som ej blivit flyttade vårterminen 1962, elever som blivit flyttade vårter- minen 1962 och samtliga elever.
Möjligen skulle sambandet mellan an- tagningspoäng och studieresultat i ring 13 kunna ytterligare ökas genom stan- dardiserade prov som hjälpmedel vid betygsekvivalering i de avlämnande skolorna och mera tillförlitliga kriterier än studieresultat i ring I3 utgör. Att relativt stora skillnader förekommer i fråga om betygsättning och begåvnings- variation i olika avdelningar framgår av ett antal tabeller i den fullständigare redogörelsen, vilka visar de enskilda avdelningarnas genomsnitts- och sprid- ningsvärden (könen sammanslagna) i variablerna Antagningspoäng, Allmän- begåvning och Studieresultat i ring 13. Andra tabeller visar avdelningarna lin— jevis fördelade efter genomsnittsvärden resp. spridningsvärden i var och en av dessa variabler. Vidare illustreras sam- bandet mellan de enskilda avdelningar- nas genomsnittsvärden resp. spridnings- värden i variablerna Antagningspoäng och Studieresultat i ring 13 i ett antal diagram.
Med ett av G. Andreasson i Statistisk tidskrift 1962:1 beskrivet program för stegvis regressionsanalys med ADB- maskin har vi undersökt vilka bland
vissa av våra prognosvariabler som bi- drar mest till prognosen av studiefram- gång i ring 13. Resultaten från dessa analyser har för var och en av linje/ kön-grupperna sammanställts i ett antal tabeller i den fullständiga rapporten. Av dessa tabeller återges här de två som avser latinlinjens flickor (tabell 42) och reallinjens pojkar (tabell 43). Tabellerna ger samtliga interkorrela- tioner mellan följande variabler:
Antagningspoäng
Orienteringsämnen i realexamen Svenska i realexamen Främmande språk i realexamen Naturvetenskapliga realexa- men
Allmänbegåvning
Verbala prov Induktiva prov
Spatialprov
Studieresultat i ring Ia
ämnen i
Kolumn 10 i tabellernas övre del in- nehåller sålunda de enskilda prognos- variablernas samband med vårt krite- rium på studieframgång.
Vidare anges i tabellerna för följan- de tre grupper av variabler, vilken va— riabel som bidrar mest, näst mest etc. till en multipel korrelation med Studie- resultat i ring 13 (när den multipla korrelationen inom resp. grupper upp- hör att öka tas inte några ytterligare variabler med) :
Antagningspoängens komponenter Orienteringsämnen Svenska
Främmande språk Naturvetenskapliga ämnen
Testvariabler
Verbala prov Induktiva prov Spatialprov
Antagningspoängens komponenter samt testvariabler
Orienteringsämnen Svenska Främmande språk Naturvetenskapliga ämnen , Verbala prov
Induktiva prov
Spatialprov Den högsta multipla korrelationen för antagningspoängens komponenter
överensstämmer inte exakt med aantag- ningspoängens» samband med kriteriet. Detta sammanhänger dels med avrund— ningsfel och dels med att komponenter- na i den multipla korrelationen får andra vikter än de har i den totala an- tagningspoängen.
En viss men inte särskilt stor ökning av prognosvärdet ger i vissa delmate- rial en kombination av realexamensbc- tyg och intelligenstest. Vi har i nedan- stående tablå sammanställt koefficien- terna för sambandet med Studieresultat i ring 13 för variablerna Antagnings- poäng, Allmänbegåvning och en kom- bination av Antagningspoäng och All- mänbegåvning. Ökningen av sambandet vid en sådan sammanslagning är obetyd- lig. Härvid torde för övrigt observeras att vägniugsförfarandet ej är korsvali- derat.
Antagnings- Antag- Allmän- poäng + Linje/kön ningspoäng begåvning Allmän- begåvning A :p .65 .18 .65 A :f .69 .23 .69 L :p .78 .47 .79 L :[ .74 .32 .75 R :p .80 .39 .81 R :f .81 .48 .82
Ett relativt komplicerat prövnings- förfarande medför sålunda knappast
Tabell 42. Interkorrelalioner mellan vissa variabler samt vissa uariablers multipla korrelationer med Studieresultat i ring 13. Latinlinjen flickor. N : 372
(2) (3) (4) (5) (5) (7) (8) (9) (10)
(1) Antagningspoäng ................... .76 .70 .76 .80 .32 .33 .19 .23 .74 (2) Orienteringsämnen ....................... .51 .40 .54 .13 .18 .07 .16 .54 (3) Svenska ..................................... .45 .46 .37 .46 .14 .26 .49 (4) Främmande språk .................................. .56 .28 .30 .16 .16 .69 (5) Naturvetenskapliga ämnen ............................... .30 .20 .30 .22 .62 (6) Allmänbegåvning ............................................ .76 .80 .42 .32 (7) Verbala prov ..................................................... .28 .32 .38 (8) Induktiva prov ......................................................... .38 .17 (9) Spatialprov .......... . ..................................................... .17 (10) Studieresultat i ring ]”
Variabeltyp Variablerna i den ordning de bidrar till Multipel prognosen korrelation Antagningspoängens 1. Främmande språk .69 komponenter 2. Orienteringsämnen .75 1 3. Naturvetenskapliga ämnen .77 !. Testvariabler l. Verbala prov .38 Antagningspoängens 1. Främmande språk .69 komponenter jämte 2. Orienteringsämnen .75 testvariabler 3. Naturvetenskapliga ämnen .77 4. Verbala prov .78
Tabell 4.3. Interkorrelationer mellan vissa variabler samt vissa variablers multipla korrelationer med Studieresultat i ring 13. Reallinjen pojkar. N : 744.
(2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10)
................... .80 .76 .37 .39 .22 .17 .80
(1) Anlagningspoäng .73 .78
i (2) Orienteringsämnen . . . . . . . ... . . . . . . . ; ..... .60 .49 .54 .22 .28 .09 .08 .63 l l
(3) Svenska ..................................... .51 .44 .35 .40 .17 .10 .58 (4) Främmande språk .................................. .51 .32 .35 .17 .09 .71 (5) Naturvetenskapliga ämnen ............................... .33 .28 .26 ..23 .64 (6) Allmänbegdvning ............................................ .75 .79 .25 .39 (7) Verbala prov ..................................................... .25 .20 .41 (8) Induktiva prov ......................................................... .20 .23 (9) Spatialprov ................................................................ .13
(10) Studieresultat i ring Is
Variabeltyp Variablerna i den ordning de bidrar till Multipel prognosen korrelation Antagningspoängens 1. Främmande språk .71 komponenter 2. Orienteringsämnen .78 3. Naturvetenskapliga ämnen .81 4. Svenska .82 Testvariabler 1. Verbala prov .41 2. Induktiva prov .43 Antagningspoängens 1. Främmande språk .71 komponenter 2. Orienteringsämnen .78 jämte testvariabler 3. Naturvetenskapliga ämnen .81 4. Verbala prov .82
någon vinst i fråga om prognossäker- het.
Variablerna i schemat Radio—TV-intres. sen har också underkastats en liknande analys. Några detaljresultat från denna redovisas inte i föreliggande rapport. Det kan emellertid konstateras att in- tressevariablerna inte lämnar något yt- terligare tillskott till prognossäkerhe- ten. Detta hindrar givetvis inte att in- tresseformulär av olika slag kan utgöra värdefulla hjälpmedel vid elevernas linjeval. Det material vi förfogar över kan eventuellt användas för att belysa denna fråga.
Tabell M.
X. Ålderns samt vissa sociala variablers samband med studieframgång
Som visats i kapitel VI och VII före- ligger inga signifikanta skillnader i frå- ga om ålder och vissa sociala variabler mellan våra jämförelsegrupper under-, normal- och överpresterande. Detta be- höver inte innebära att dessa faktorer är betydelselösa för prognosen av stu- dieframgång. Vi skall i detta kapitel presentera några resultat från en un— dersökning av detta på två kompletta delmaterial, nämligen Latinlinjen flic- kor och Reallinjen pojkar. Med kova- riansanalytisk teknik har antagnings-
Beräknad studieframgång under antagande av lika antagningspoäng.
Latinlinjen flickor
;( = Antagningspoäng : Studieresultat i ring I3 1 | 2 3 4 | 6 | 7 | 8 | 0 | 10 11 Kategori N i s: ? s,, yx,, by,, 171 i? 1943 ......... 25 3,76 2,03 4,28 2,19 5,21 __ 1944 ......... 193 5,19 1,72 5,24 1,78 __ 5,11 Ålder(fo- 1945 ......... 151 4,95 1,92 5,52 1,77 '70 "74 5,56 4'21 & delseår) 1946 ......... 9 5,33 1,22 5,67 1,58 5,43 Total 378 5,01 1,84 5,30 1,82 .75 5,30 311 ........... 60 5,05 1,73 5,35 1,82 5,32 Av] skol- 44 ........... 206 5,21 1,77 5,35 1,84 .75 .75 5,20 1,84 01) 55 ........... 112 4,61 1,97 5,18 1,79 5,48 Total 378 5,01 1,84 5,30 1,82 .75 5,30 Samma skola . 276 4,75 1,81 5,19 1,84 5,39 . Realexa- Annan skola .. 102 5,70 1,74 5,62 1,72 "75 '76 5,10 Mål men vid Total 378 5,01 1,84 5,30 1,82 .75 5,30 Bosatt på skol- Bomds- orten ...... 183 4,74 1,86 5,18 1,80 5.39 förhåuan_ Inackorderad. 74 5,76 1,79 5,46 2,07 .75 .76 4,89 5,44” landen Reser dagligen. 121 4,94 1,73 5,40 1,68 5,45 53 lå ............ 3
poängen resp. allmänbegävningen kun- nat hållas under statistisk kontroll.
Tabell 44 som avser latinlinjens flic- kor visar medeltal i variabeln Antag- ningspoäng (kol. 4) och Studieresultat i ring I3 (kol. 6) för vissa kategorier av elever. Kol. 10 innehåller de med hänsyn till skillnader i antagnings- poäng justerade medeltalen i variabeln Studieresultat i ring 13. Detta innebär att de resultat som redovisas i kol. 10 utgör de mest sannolika studieresultaten för de olika kategorierna om dessa hade haft lika antagningspoäng.
I det följande ges en kort kommen- tar till de tendenser som kommer fram i de olika avdelningarna av tabell 44.
Ålder. Av kol. 6 framgår att yngre elever har bättre faktiska studieresultat i ring 13 än äldre elever. Analysmetoden medger nu en beräkning huruvida dessa olikheter skulle ha uppstått om de olika kategorier- na haft samma antagningspoäng. Den ge- nomförda analysen visar, att yngre elever uppvisar något bättre studieresultat även vid konstanthållande av antagningspoäng.
Avlämnande skoltyp. Inga signifikanta skillnader i fråga om studieresultat före— ligger skilda skoltyper emellan. Detta gäl- ler såväl faktiska som justerade värden.
Realexumen vid samma eller annan sko» la. Elever från »annan skola» har bättre antagningspoäng och en viss tendens till bättre faktiska studieresultat än elever från »samma skola». Däremot föreligger det en tendens till bättre studieresultat för elever från »samma skola» efter justering för skillnader i antagningspoäng. Detta skulle kunna tolkas som uttryck för att elever från »annan skola» skulle ha fått något för hög antagningspoäng. En annan tolkningsmöjlighet är att elever från »an- nan skola» bedöms strängare eller kanske snarare att man iakttar större försiktighet vid betygsättningen av dem i ring 13.
Bostadsfärhållanden. Inackorderade ele— ver har bättre antagningspoäng än övriga kategorier men sämre studieresultat i ring 13 efter justering för skillnader i fråga om antagningspoäng.
Socialgrupp. Inga skillnader föreligger i fråga om studieresultat i ring I3 för olika socialgrupper. Detta gäller både faktiska och justerade värden.
Tabell 45 visar motsvarande siffror för reallinjens pojkar.
Här nedan lämnas kortfattade kom- mentarer till tabell 45.
Ålder. Elever födda 1943 uppvisar något lägre faktiska studieresultat i ring 13 än övriga elever. Skillnaderna i fråga om studieresultat vid konstanthållande av an- tagningspoäng är ej signifikanta.
Avlämnande skoltyp. Inga signifikanta skillnader föreligger i fråga om studiere- sultat i ring 13 för olika skoltyper. Detta gäller såväl faktiska som justerade vär- den.
Reulcramen vid samma eller annan sko- la. Elever från »annan skola» har bättre antagningspoäng. Däremot föreligger ingen skillnad i fråga om studieresultat i ring 13. vare sig det gäller faktiska eller justerade värden.
Bostads/örhållanden. lnaekorderade elc- vcr har bättre antagningspoäng än övriga kategorier och tendens till bättre faktiskt studieresultat i ring IS. Ingen skillnad fö— religger i fråga om justerade värden för studieresultat.
Socialgrupp. Elever ur socialgrupp 1 vi- sar en tendens till lägre antagningspoäng och faktiska studieresultat i ring 13 än öv- riga socialgrupper. De justerade värdena för studieresultat ger inga signifikanta skillnader mellan socialgrupperna.
Dessa analyser får utgöra en illustra- tion till hur variationer i elevmatcria- lens beskaffenhet sammanhänger med olikheter i de faktiska studieresultat som kan iakttas. De säger emellertid också att om elevgrupperna vore lik- iirdiga i fråga om antagningspoäng så bleve bilden i många fall en annan. Det är sålunda en mera nyanserad beskriv- ning av de verksamma mekanismerna som på detta sätt har getts.
Tabell 4.5. Beräknad studieframgång under antagande av lika antagningspoäng. Reallinjen pojkar
x = Antagningspoäng y = Studieresultat i ring I3 1 | 2 3 4 6 | 7 | 8 | 9 | 10 11 Kategori N i S: ? Su l'xg by:: x—ll F P 1943 ......... 56 4.86 1,81 4,20 1,79 4,60 __ 1944 ......... 408 5,47 1,86 5,06 1,89 4,96 2,02 Åldeon- 1945 ......... 270 5,27 1,89 4,94 1,92 '80 '81 5,00 delseår) 1946 ......... 11 5,82 2,40 5,36 2,09 4,98 Total 745 5,35 1,88 4,96 1,92 .80 4,96 33 ........... 135 5,30 1,90 4,99 1,93 5,03 Avl.skol- 44 ........... 447 5,48 1,90 5,04 1,89 .80 .82 4,93 0,38 typ 55 ........... 163 5,06 1,78 4,71 1,96 4,95 Total 745 5,35 1,88 4,96 1,92 .80 4.96 Samma skola . 559 5,21 1,86 4,88 1,89 80 82 4,99 Realexa- Annan skola .. 186 5,79 1,89 5,19 1,99 ' ' 4,83 2,43 men Vld Total 745 5,35 1,88 4,96 1,92 .80 4,96 Bosatt på skol- Bostadg orten ........ 405 5,15 1,83 4,82 1,89 4,98 föl-hållan- Inackorderad. 126 5,87 1,83 5,29 1,89 .80 .82 4,86 0,56 landen Reser dagligen. 214 5,45 1,96 5,02 1,97 4,94 Total 745 5,35 1,88 4.96 1,92 .80 4,96 1 ............ 196 5,02 1,76 4,66 1,97 4,93 SGML 2 ............ 372 5,51 1,88 5.06 1,89 .80 .81 4,93 0,30 grupp 3 ............ 177 5.41 1,98 5,06 1,90 5,01 Total 745 5,35 1,88 4,96 1,92 .80 4,96
XI. Sammanfattning och diskussion
I denna rapport redovisade undersök— ning har omfattat ett studium av
a) vad som utmärker elever som enligt vissa definitioner är att betrakta som under-, normal- resp. överpres- terande i sina gymnasiestudier
b) vissa variablers samband med stu- dieframgång på kompletta delmate- rial.
Huvudundersökningsmaterialet utgö- res av 2 110 elever, som läsåret 1961— 1962 gick i ring 13 vid 22 allmänna gym- nasier, belägna på orter utan tillgång till 4-årig gymnasielinje. Av de 2110 eleverna har 1 950 deltagit i en i maj
1962 anordnad skriftlig grupptestning. De ej testades antagningspoäng resp. deras studieresultat i ring 13 avviker inte signifikant från de testades. Ana- lyserna i denna undersökning har vi därför ansett oss kunna utföra på den de] av materialet, för vilken kompletta testdata föreligger.
I de jämförelser som gjorts mellan under—, normal- och överpresterande i förhållande till deras antagningspoäng har inte några mera påtagliga skillna- der kunnat påvisas mellan jämförelse- grupperna i fråga om ålder och vissa sociala variabler och inte heller beträf- fande vissa intelligens- och intresseva- riabler.
I jämförelser, där grupperna under-, normal- och överpresterande uttagits i förhållande till deras allmänbegåvning, erhålles som man kan vänta sig signi- fikanta skillnader mellan under- och överpresterande i variabeln Antagnings- poäng, i flertalet linje/kön-grupper även mellan under- och normalpresterande. I några fall har vissa variabler i ett in- tresseschema visat signifikanta skillna- der mellan under- och överpresterande.
Ett par typer av intelligenstest har bjudits dels utan och dels med tids- press. Elever som presterar sämre vid tidspress än utan är inte vanligare fö- rekommande inom någon särskild av jämförelsegrupperna (uttagna i förhål- lande till sin allmänbegåvning). Det torde observeras att man bör vara för- siktig med generaliseringar utifrån des- sa resultat. Det rör sig här om variatio- ner i testinstruktionen för två speciella provtyper, och det är ingalunda säkert att man skulle erhålla likartade resul- tat med andra typer av prov.
I samband med besök vid de gymna- sier som ingår i undersökningen om- bads lärare och rektorer ange om det i de avdelningar de kände till förekom- mit elever som ej utnyttjat sina begåv- ningsmässiga förutsättningar så väl. Samstämmigheten mellan av lärarna gjorda bedömningar och de enligt vis- sa statistiska regler gjorda uttagen av »underpresterande: visade sig vara mindre god.
Lärare och rektorer har vidare till- frågats om det i avdelningarna funnits några elever som i olika avseenden av— vikit från det vanliga. På grund av ma— terialets litenhet är förutsättningarna för att uppnå signifikanta skillnader mycket begränsade. Stor försiktighet bör därför iakttas vid tolkning av de tendenser som möjligen kan skönjas. Följande kan dock vara av intresse att
notera. Några fall av svårigheter att anpassa sig till en ny skolmiljö har an- tecknats bland underpresterande men ej inom övriga jämförelsegrupper. Nå- got flera elever som betecknats som sjukliga eller klena förekommer bland normal- och överpresterande, men skill- naden är obetydlig. Bland underpreste— rande har antecknats flera fall av i oli- ka avseenden besvärliga hemförhållan- den (utom ekonomiska svårigheter) än bland normal- och överpresterande. Bland överpresterande har antecknats flera fall av ekonomiska svårigheter än bland underpresterande. Flera elever, särskilt flickor, har uppgivits ägna sig åt dans och andra nöjen bland under- presterande än inom övriga jämförelse- grupper. Skolleda har rapporterats iett antal fall beträffande underpresterande elever medan mycket få fall uppgetts förekomma inom övriga jämförelse- grupper. Endast ett fåtal elever inom huvudundersökningsmaterialet har in- tyg om s.k. speciella läs- och skrivsvå- righeter resp. misstänks ha sådana svå- righeter, men inget av dessa fall tillhör grupperna av underpresterande. Intres- sant är också att någon skillnad jäm- förelsegrupperna emellan ej synes före- ligga i fråga om antalet anteckningar rörande negativa beteendeavvikelser, ej heller beträffande arten av sådana av- vikelser. Och vidare att mera intensivt bedrivna fritidssysselsättningar av or- ganiserad art synes vara lika vanligt förekommande i alla jämförelsegrup- per.
På kompletta delmaterial har med olika tekniker visats att antagnings- poängen har ett relativt gott samband med studieresultat i ring 13, detta trots att det rör sig om en sammanslagning av material från olika avdelningar, att avdelningarna är nyetablerade, att ele- verna ofta har rekryterats från ett stort
antal olika skolor och att det urval som gjorts vid antagningen till gymnasiet inneburit en betydande minskning av spridningen i prognosvariabeln i för- hållande till spridningen bland samt- liga som avlagt realexamen. Allmänhe— gåvning ger samband med det här an- vända kriteriet av ungefär den sto:- leksordning som brukar förekomma när det gäller elever på motsvarande ut- bildningsnivå. En viss men inte särskilt stor ökning av prognosvärdet ger en kombination av realexamensbetyg och intelligenstest; någon korsvalidering av det använda vägningsförfarandet har ej kunnat göras.
Utöver skillnader i fråga om tidiga- re skolprestationer och möjligen i fråga om vissa begåvnings- och intresseva— riabler är det svårt att finna något som speciellt kännetecknar enligt vissa de- finitioner underpresterande elever med det kriterium som kommit till använd- ning. De indicier som framkommit i samband med intervjuer med lärare och rektorer tyder emellertid på en nå- got högre frekvens bland de underpres-
terande av speciella miljömässiga för- hållanden och omständigheter av typen svårigheter att anpassa sig till en ny skolmiljö, besvärliga hemförhållanden, skolleda etc. (Jfr kapitel VIII). Åtskilli- ga av dessa synes vara av akut karak- tär och kan f.ö. förväntas uppträda när som helst under studietiden. Det före- faller föga sannolikt att en förlängning av studietiden i en fast organiserad 4-ärig studiegång för dessa elever skul- le medföra bättre möjligheter att göra sig själva rättvisa i sina studier. Där- emot torde åtskilligt vara att vinna ge- nom utbyggnad av rådgivning och elev- vårdande verksamhet.
Att i det enskilda fallet diagnostisera eventuell underprestation i ring 13 är en uppgift av komplicerad natur som fordrar mera reliabla mätinstrument än de som nu finns tillgängliga. Det gäller såväl instrument som avser att belysa elevernas begåvningsmässiga för- utsättningar som mått på studiefram- gång i ring 13. Handhavandet av så- dana instrument kräver i sin tur till- gång till särskilt utbildad personal.
DEL 4
Studentexamen — komplettering -— högre studier
Av Klas Wallberg
1. Inledning [0
9. Tabeller
3. Undersökningsmaterialet
3.1. Allmänt År 1957 lade statistiska centralbyrån upp ett individuellt hålkortskartotek över alla personer som det året avlade studentexamen vid allmänt gymnasium, gymnasieingenjörsexamen, handelsgym- nasieexamen på tvåårig linje eller folk— skollärareexamen på fyraårig linje. Des— sa personer har i (len löpande statisti- ken över högre studier fr.o.m. läsåret 1957/58 följts med avseende på inskriv- ning vid universitet och högskolor och vissa andra högre utbildningsanstalter, vid vilka i princip kräves studentexa- men för inträde. Vid undersökningstill- fället fanns samlade uppgifter om fort- satta studier för var och en t.o.m. läs- året 1959/60.
Som utgångspunkt för föreliggande undersökning har som nämnts tagits de personer som avlagt studentexamen vid allmänt gymnasium. Genom en särskild bearbetning av skolöverstyrelsens upp- gifter om fyllnadsprövning i student- examen under perioden 1957/58—1959/ 60 har uppgift om alla fyllnadspröv- ningar som gjorts av 1957 års studen- ter under denna tidsperiod påförts ut- gångsmaterialet. Genom hänvändelse till universiteten har uppgifter erhål- lits om avlagda godkända tentamina vid humanistisk eller naturvetenskaplig fa- kultet, för de studerande ur 1957 års årgång som efter studier vid sådan fa- kultet sedermera övergått till annan fa— kultet eller fackhögskola. Däremot har det inte varit möjligt att erhålla upp— gifter om de personer som vid univer- siteten genomgått komplettering i latin. Nödvändigt primärmaterial för dessa uppgifter har icke funnits tillgängligt vid universiteten. Detta medför således att de i det följande redovisade komp— letteringsfrekvenserna är något för låga jämfört med vad de skulle vara om la- tinkompletteringarna kunnat medräk- nas.
3.2. 1957 års studenter
Av de studenter 5011] avlade studentexa- men 1957 inkom individualuppgifter till statistiska centralbyrån från 99,6 %. På grund av tekniska orsaker — främst brister i folkbokföringsnumret — har en underskattning skett av de studeran- des övergång till högre studier. Enligt beräkningar inom statistiska central- byrån kan underskattningen beräknas vara 2—3 % av hela studentårgången. Detta skulle innebära att ungefär 150 —200 studenter som fortfarande redo- visas som ej övergångna till högre un- dervisning i verkligheten har gått vida- re. Det finns dock ingenting i materia-
let som antyder att dessa bristfällighe- ter skulle vara koncentrerade till vissa gymnasiegrenar eller studieinriktning-
ar.
3.3. Fyllnadsprövuing i studentexamen
Med ledning av skolöverstyrelsens för- teckningar över fyllnadsprövningar och centralbyråns kortregister över 1957 års studenter, som innehåller uppgift om den studerandes såväl namn som folk— bokföriugsnummer, har ett hålkort stan- sats för varje fyllnadsprövning. Däref- ter har fyllnadsprövningarna samman- förts till undersökningens huvudkort (ett för varje individ), på vilket sam- lats uppgifter dels från centralbyråns ursprungliga kortmassa för 1957 års studenter, dels rörande fyllnadspröv- ningarna, dels rörande de akademiska kompletteringarna.
3.4. Akademiska kompletteringar
Uppgifterna om de akademiska kom- pletteringarna har erhållits från univer- sitetskanslierna. Det bör framhållas att de kompletteringsstudier som vid un- dersökningsperiodens slut pågick vid filosofiska fakulteter ej kommer till ut- tryck i undersökningen utan jämställs med övriga studier vid dessa fakulteter. På grund av att redovisningen av miss- lyckade tentamina vid universiteten är mycket ofullständig har endast de lyc- kade kunnat medtas i undersökningen.
3.5. Materialets tillförlitlighet
Sammanfattningsvis kan sägas att till- gängligt material ger en förhållandevis god bild av kompletteringsförhållande- na men har följande begränsningar: 1. Undersökningsperioden är i kor- taste laget för att alla kompletteringar skall ha hunnit att äga rum. Särskilt gäl-
ler detta de akademiska komplettering- arna. Det kan sålunda nämnas att un- der det närmast på undersökningspc- rioden följande läsåret 1960/61 ytterli- gare 129 personer övergick från filoso- fisk fakultet till annan högre utbild- ning.
2. Genom vissa ofullständigheter med avseende på folkbokföringsnumren i ut- gångsmaterialet har övergången till högre studier sannolikt underskattats med 2—3 %.
3. Den totala kompletteringsfrekven- sen har blivit något underskattad ge- nom att det ej varit möjligt att få fram uppgifter om latinkompletteringarna vid universiteten.
4. Övergången till högre studier, total kompletteringsfrekvens m.. m.
4.1. Inledning
Föreliggande undersökning behandlar i huvudsak tre olika frågeställningar, nämligen
1. övergångsfrekvensen till högre stu- dier från olika gymnasiegrenar;
2. kompletteringsfrekvensen inom olika studentexamensgrenar och inrikt- ningar av högre studier; samt
3. kompletteringarnas inriktning på ämnen.
I detta avsnitt skall först ges en all- män översikt över 1957 års studenters val av fortsatt utbildning, total kom- pletteringsfrekvens 0. d., medan i kom- mande avsnitt en mer detaljerad ge— nomgång skall göras av förhållandena inom de olika studieinriktningarna.
4.2. Studentårgången 1957
Som en allmän bakgrund till den föl- jande heskrivningen av kompletterings— förhållandena skall ges en kort be-
tats ur SOS Högre studier 1956/57, där en detaljerad redovisning återfinnes. Hela antalet studenter från allmänna gymnasier år 1957 var 7205. Fördel-
Allmänna linjen:
Sociala grenen ........................... Språkliga grenen .........................
Latinlinjen:
Halvklassiska grenen ..................... Helklassiska grenen ...................... Nyspråkliga grenen ......................
Reallinjen:
Biologiska grenen ........................ Matematiska grenen ..................... Nyspråkliga grenen ...................... Sociala grenen ...........................
Inriktningen på grenar är mycket olika mellan könen. Av de manliga stu- denterna återfinns drygt hälften på de biologiska och matematiska grenarna, medan kvinnornas andel där inte är mer än 1/5. Kvinnorna kommer i stället med en mycket hög andel — nästan 42
% — från latinlinjens halvklassiska gren.
I flera av de följande tabellerna har
Social gren Män ............................. 3,4 Kvinnor .......................... 3,4
Samtliga 3,4
Skillnaderna i medelbetyg mellan kö- nen är obetydliga. Vad gäller differen- sen mellan de olika grenarna är det mest framträdande de mycket höga me— delbetygen för studenterna från den helklassiska grenen, som ligger mer än en halv poängenhet högre än närmaste gren. Det lägsta medelbetyget återfinns för studenterna från den sociala grenen.
skrivning av studentårgångens samman- sättning. Denna beskrivning har häm-
Män Kvinnor Samtliga
.............. 11,8 11,1 11,5 .............. 6,5 10.7 8.4 .............. 18,1 41,8 29,0 .............. 3,8 4,8 4,2 .............. 2,2 6,3 4,1 .............. 27,9 17,0 22,9 .............. 24,3 3,1 14,6 .............. 1.0 0.8 0.9 .............. 4,4 4,4 4,4
Samtliga 100 100 100
ningen på de olika examensgrenarna framgår av följande tablå. Det bör här- vid observeras att de studenter som av- lagt examen efter 1933 års stadga förde- lats på närmast jämförbara gren enligt den nya organisationen.
latin- och reallinjens nyspråkliga och sociala grenar förts till den allmänna linjens språkliga respektive sociala gre- nar.
Det har också sitt intresse att se nå- got på studentmedelbetygen i hela stu- dentårgången. I följande tablå ges me- delbetygen för var och en av grenarna och med uppdelning på kön.
Språk— Halv- Hel- Biolo- Matema— lig klassisk klassisk gisk tisk gren gren gren gren gren 3,5 3,6 4,1 3,5 3.6 3.5 3,6 4,2 3.6 3.8 3,5 3,6 4,2 3,5 3.6
4.3. Övergången till högre studier Under de tre första läsåren efter stu- dentexamen 1957 har i det närmaste 74 % (om hänsyn tas till den tidigare nämnda underskattningen troligen 76 ——77 %) av studentårgången fortsatt till någon form av högre studier. Ungefär (54 % har därvid som första alternativ valt studier vid universitet och högsko—
lor inkl. socialinstitut, sjukgymnastinsti- tut och gymnastiska centralinstitutet. De återstående 10 % har fortsatt till folk- skoleseminariernas och handelsgymna- siernas studentlinjer samt övriga ut- bildningslinjer, som ingår i begreppet högre studier.
Övergångsfrekvensen är dock mycket olika för olika studentexamensgrenar.
Studieinriktning tab.
a) Medicinsk-biologisk ............................................. b) Humanistisk ................................................... c) Naturvetenskaplig—teknisk ........................................ d) Övriga universitet och högskolor ................................. e) Andra utbildningslinjer ..........................................
Till en början kan fastslås en viss skillnad med avseende på könen så att ungefär 80% av männen fortsatt till högre studier men endast 66 % av kvin- norna. Skillnaden mellan könen åter- kommer även då det gäller inriktningen av studierna. Mer än en tredjedel av kvinnorna går vidare till humanistiska studier, medan mindre än en femtedel av männen väljer sådana studier. De senare går i betydande utsträckning till studier vid teknisk högskola — 16 % _— medan endast 1 % av kvinnorna väl- jer denna studiebana. I det närmaste samma andel av de båda könen går vi- dare till medicinska studier.
Studenter från latinlinjens helklas- siska gren och reallinjens matematiska gren fortsätter till högre studier i betyd- ligt större utsträckning än vad gäller exempelvis studenter från de språkliga och sociala grenarna.
Examensgren : Män Kvinnor Samtliga Helklassisk . . . . 90,5 78,2 84,2 Halvklassisk . . . 77,1 63,7 68,3 Språklig ...... 73,8 55.4 62.6 Social ........ 73,8 63,9 69,4 Matematisk . . . . 89,0 81,4 88,2 Biologisk ...... 79,3 78,8 79,2 Samtliga 80,3 66,0 73,8
[0
Även inriktningen av de fortsatta stu- dierna är givetvis i hög grad beroende av gymnasiegrenen. En sammanfattan- de bild av övergångsförhållandena ges i tab. 2, i vilken de olika studiebanorna för överskådlighetens skull sammanfat- tats i några få huvudgrupper. Dessa grupper korresponderar med den i tab. 4 och 6—8 använda indelningen enligt följande:
Tab. 4 och 6—8
Medicinsk-biologisk Övrig Övrig, teknisk Övrig Övrig
Av de manliga matematikerna har i det närmaste 90 % fortsatt med högre studier, medan nästan 45 % av student- skorna från den språkliga grenen ej övergått till högre utbildning.
övergången till andra utbildningslin— jer än universitet och högskolor är be- tydligt högre bland studenter från de språkliga eller sociala grenarna än bland övriga studenter. Den högsta an— delen —— 20 % —— redovisas för dem som examinerats från den sociala gre- nen och den lägsta — 2 % _— för dem från den helklassiska grenen.
4.4. Kompletteringsfrekvens
I det närmaste 20 % av 1957 års stu- denter har bedrivit någon form av kompletteringsstudier fram t.o.m. läs— året 1959/60. Arten av dessa studier framgår av följande tablå, i vilken redo- visningen sker på de tidigare angivna huvudgrupperna av kompletteringsför- hållanden.
Den vanligaste kompletteringsformen är att man avlagt en lyckad fyllnads- prövning i studentexamen i ett nytt ämne, en s.k. ämneskomplettering, och därnäst att man betygskompletterat nå-
Ingen komplettering .................................................. Endast misslyckade kompl. ........................................... Ämneskomplettering (lyckade) ......................................... Betygskomplettering (lyckade) ......................................... Ämneskompl. + betygskompl ........................................... Tentamen vid fil. fak ................................................. Tentamen vid fil. fak. + ämneskompl. Tentamen vid fil. fak. + betygskompl ................................... Tentamen vid fil. fak. + ämnes o. betygskompl .......................... Studier vid annan fak. än fll. fak. Studier vid annan fak. än fil. fak. + annan komplettering ................
got ämne i studentexamen. Tillsammans är det sålunda 13,5 % av studenterna som fyllnadsprövat. De utgör alltså 70 % av samtliga som kompletterat. Tentamen vid filosofisk fakultet i kompletterings- syfte har avlagts av inte fullt 3 % av
% personer
5 814 80,7 43 0,6 549 7,6 313 4,3 114 1,6 151 2,1 ................................. 19 0,3 19 0,3 2 0,0 .................................... 130 1,8 51 0,7 Samtliga 7 205 100
på att en betydande del av de aka— demiska kompletteringarna på grund av periodens begränsade längd ej kom- mit till uttryck i undersökningen.
Kompletteringsfrekvenserna är myc-
samtliga studenter 1957. Här bör dock erinras om de höga siffrorna för förbe- redande akademiska studier som an— förts i inledningen. Detta synes peka
ket olika vid de olika studieinriktning— arna. Detaljerade uppgifter härom åter— finnes i avsnitten 5—8 och här skall endast ges en sammanfattande bild.
Studieinriktning: Män Kvinnor Samtliga Teol. fak ................................................. 11,1 33,3 17,9 Jur. fak ................................................. 7,1 9,8 7,6 Med. fak .................................................. 43,6 44,3 43,8 Hum. fak ............................................... 18,5 11,8 14,4 Nat. fak ................................................. 21,5 24,9 22,5 Teknisk högskola ......................................... 27,8 40,6 28,4 Handelshögskola .......................................... 7,6 11,8 8,1 Tandläkarhögskola ......................................... 33,8 39,7 35,5 Farmaceutiska inst ......................................... 13,3 37,0 33,8 Veterinärhögskolan ......................................... 26,7 - - 22,2 Skogshögskolan ............................................ - - — - - Lantbrukshögskolan. ........................................ 5,9 - » 10,5 GCI o. sjukgymnastinst. .................................... 12,5 48,8 40,4 Socialinstitut .............................................. » - 16,3 13,8 Folkskolesem. 2 årig linje .................................. 19,5 37,1 29,1 Handelsgymnasium, 1 årig linje ............................. 16,1 16,3 16,2 Övriga utbildningslinjer .................................... 5,6 15,4 6,3 Ej övergått till högre utb .................................... 13,8 14,6 14,3 Samtliga 19,5 19,1 19,3 Nästan 44 % av de studenter som gått frekvens — mellan 34—40 %. Låg vidare till medicinska studier har ge- nomgått någon form av komplettering. Även de studenter som skrivit in sig vid GCI och sjukgymnastinstituten samt tandläkarhögskolorna och farmaceutis- ka institutet har hög kompletterings- krigsskolor o.d.
kompletteringsfrekvens finner man för de studerande vid juridisk fakultet och handelshögskolor och vid vad som här betecknas som övriga utbildningslinjer, d.v.s. vid verkens utbildningsanstalter,
Om man ser på totalvärdena synes ingen större skillnad finnas i komplet- teringsfrekvens mellan könen. Ser man däremot på de enskilda utbildningsvä- garna finner man att så gott som ge- nomgående kvinnornas kompletterings- frekvens är betydligt högre än männens. Det enda undantaget är humanistisk fakultet där männens kompletterings- frekvens är icke oväsentligt högre än kvinnornas. Eftersom humanistisk fa- kultet väger mycket tungt bland kvin- nornas studieval så har totalvärdena för kompletteringsfrekvensen kommit att ligga varandra så nära för de båda kö- nen.
Också med avseende på de olika stu- dentexamensgrenarna är komplette- ringsfrekvensen olika, vilket framgår av följande tablå.
Studentexamens- gren: Män Kvinnor Samtliga Helklassisk . . . . 14,2 16,0 15,1 Halvklassisk . . . 16,9 15,9 16,3 Språklig ....... 16,8 16,9 16,9 Social ......... 25,4 36,3 30,3 Matematisk . . . . 15,4 16,7 15.6 Biologisk ...... 22,9 14,7 20,1 Samtliga 19,5 19,1 19,3
Det är framför allt studenterna från den sociala grenen, som kompletterar efter studentexamen, men även de som avlagt sin examen vid biologisk gren uppvisar högre kompletteringsfrekvens än övriga. Det är också för dessa båda grenar som man kan iakttaga några skillnader mellan könen. Vad gäller stu- denterna från den sociala grenen så är det framför allt de kvinnliga farmaceu— terna, som ger skillnaden mellan könen. Den höga kompletteringsfrekvensen över huvud taget för denna gren sam- manhänger med att så gott som samt— liga som därifrån gått till medicinsk, odontologisk eller farmaceutisk utbild- ning har kompletterat.
Könsdifferensen för studenterna från den biologiska grenen sammanhänger främst med den höga kompletterings- frekvensen för de män som från denna gren gått vidare till teknisk högskola.
Kompletteringsfrekvensen är helt na— turligt betydligt större bland dem som gått vidare till högre studier än bland de övriga.
Studentexamens— Gått Ej gått
gren: vidare vidare Samtliga
Helklassisk . . . . 17,2 4,2 15,1 Halvklassisk . . . 17,2 14,4 16,3 Språklig ....... 20,0 11,6 16,9 Social ......... 34,3 21,1 30,3 Matematisk . . . . 16,1 11,3 15,6 Biologisk ...... 22,1 12,5 20,1
Samtliga 21,1 14,3 19,3
Även bland dem som ej ännu fortsatt studierna är kompletteringsfrekvensen betydligt högre för den sociala grenen. Däremot finner man inte någon högre andel för dem som avlagt examen vid biologisk gren och den som ej gått vi- dare.
4.5. Komplettering — studentbetyg
Som sagts i inledningen till denna redo- görelse sker kompletteringarna dels för att skaffa sig kompetens i ämnen som ej ingått i studentexamen, dels för att höja kompetensen. Det är alltså en rim- lig hypotes att kompletteringsfrekven- sen har samband med studentbetygets kvalitet. Som belysning av denna frå- geställning har i tab. 5 samtliga stu- denter från allmänbildande gymnasier år 1957 fördelats efter studentmedelbe- tyg, examensgren, studieinriktning vid senaste inskrivning samt komplette- ringsförhållanden.
I följande tablå redovisas andelen studenter med ett medelbetyg på AB eller mer, dels för samtliga studenter, dels för dem som ej gått vidare till hög— re utbildning med fördelning på de oli- ka studentexamensgrenarna.
Hel- Halv- Språk- Social Mate- Biolo- Samt- klassisk klassisk lig matisk gisk liga Samtliga ................... 60,2 26,8 20,1 16,2 28,7 22,6 24,9 Därav ej gått vidare ......... 31,3 11,5 10,2 8,0 22,6 9,9 11,6
Som tidigare visats är skillnaden i studentbetygskvalitet mellan de olika studentexamensgrenarna betydande. Studenter från den helklassiska grenen har en mycket hög andel med ett me- delbetyg på AB eller mer — ungefär 60 % _ medan endast 16 % av studen- terna från den sociala grenen når upp till detta medelbetyg.
övergången till högre studier är som synes starkt korrelerad med studentbe-
tygets kvalitet. Andelen studenter med ett medelbetyg på AB eller mer är allt- så väsentligt mycket lägre bland dem som inte fortsatt med högre studier än i totalmaterialet — knappa 12 % mot 25 %. Bilden är i stort sett densamma för de olika linjerna.
Kompletteringsfrekvensen i de båda betygsgrupperna framgår av följande tablå:
Studentexamensgren Studentmedelbetyg Hel- Halv- Språk- Social Mate— lliolo- Samt- klassisk klassisk lig matisk gisk liga AB el. högre ................ 20,8 18,1 18,0 37,1 7,0 11,5 17,1 Under AB .................. 6,6 15,6 16,6 29,0 19,1 22,6 20,1
Det är således vad gäller latinlinjen och de språkliga och sociala grenarna studenterna med de högre studentbety- gen som kompletterar betydligt mer än studenterna med låga studentbetyg, me— dan förhållandet är markant omvänt för realstudenterna. Detta sammanhäng- er, som senare skall visas, med att den förra gruppen i stor utsträckning kom- pletterar för byte av studiebana, medan realarna i allmänhet skall förbättra kompetensen för studier inom de na- turvetenskapliga områdena.
5. Medicinsk-biologisk studieinriktning 5.1. Inledning
I föreliggande avsnitt skall mer i detalj studeras kompletteringsförhållandena för de studerande som övergått till medicinsk-biologiska utbildningsbanor.
Till dessa räknas därvid medicinsk fa- kultet, tandläkarhögskola, farmaceutis- ka institutet, veterinärhögskolan, skogs- högskolan, lantbrukshögskolan samt gymnastiska centralinstitutet och sjuk- gymnastinstituten. Först ges en beskriv- ning av kompletteringarna vid var och en av dessa studieinriktningar, varvid inledningsvis lämnas en kortfattad re- dogörelse för gällande intagningsbe- stämmelser (t.o.m. läsåret 1959/60). I samband härmed redovisas också i de- talj hur de olika utbildningslinjerna re— kryterar sina studerande. Det bör beak- tas att när det i fortsättningen talas om andelen från olika studentexamensgre- nar som går vidare till olika utbild- ningslinjer så beaktas endast den rekry- tering som här stammar från de allmän- na gymnasierna. I de flesta fallen förekommer desstutom rekrytering från tekniska gymnasier, handelsgymnasier, folkskoleseminarier m.m. För att inte
onödigtvis tynga framställningen bort- ses dock helt från dessa i fortsättning- en. Det förekommer i några fall i av- snitten 5—8 att studerande redovisas som övergångna utan komplettering från studentexamenslinje, som ej berätti- gar till inträde vid den ifrågavarande studiebanan. Det rör sig här om en- staka materialt'el som på grund av att bearbetningen grundas på maskinella samkörningar av olika hålkortsmaterial ej kunnat identifieras.
Till sist i kapitlet diskuteras sam- manfattande kompletteringsförhållan— dena i hela den medicinsk-biologiska gruppen, varvid också belyses kom- pletteringarnas art samt i vilka ämnen fyllnadsprövningar och akademiska kompletteringar sker. Sambandet mel- lan studentbetygets kvalitet och kom— pletteringsfrekvensen berörs också.
5.2.1. Intagningsbestämmelser
För inträde vid medicinsk fakultet ford- ras studentexamen med minst godkänt i fysik och kemi enligt reallinjen (biologisk eller allmänna linjens sociala gren samt reallinjen (biologisk eller matematisk gren) eller allmänna linjens sociala gren, samt i biologi enligt reallinjens biologiska gren eller allmänna linjens sociala gren. T.o.m. höstterminen 1962 gällde vidare att vissa tilläggspoäng erhölls för militärtjänstgö— ring, för vid filosofisk fakultet undergång— na tentamina i vissa ämnen och för vissa betyg samt för viss genomgången annan utbildning.
5.2.2. Kompletteringsfrekvens
Fram t.o.m. läsåret 1959/60 hade 306 studerande ur 1957 års studentexamens— årgång påbörjat studier vid medicinsk fakultet.
Studentexamensgren Hel- Halv- Språk- Social Mate— Biolo— Samt- klassisk klassisk lig matisk gisk liga Kompletteringsfrekvens ....... 100,0 100,0 94,3 65,0 20,5 43,8 Andelen nyinskrivna: utan komplettering ........... — —— —— 0,7 2,3 53,2 56,2 med komplettering ........... 4,2 7,8 2,9 10,9 4,2 13,8 43,8
Av dessa hade 56 % kommit från matematisk eller biologisk gren utan komplettering. För de 2 % från mate- matisk gren synes detta innebära att de haft biologi som tillval enligt den bio- logiska eller sociala grenen. I det när- maste 18 % kom från de matematiska och biologiska grenarna efter komplet- tering. Återstående dryga fjärdedelen av medicinarna kom från gymnasiegre- nar, som icke utan komplettering be- rättigar för inträde till medicinska stu— dier. Av dessa hade så gott som samt- liga bedrivit kompletteringsstudier. I de få fall då komplettering ej skett hade examen avlagts vid social gren, varvid kemi- och fysikbetyg enligt reallinjens
fordringar kan ha inhämtats i annan ordning.
5.3. Tandläkarhögskola 5.3.1. Intagningsbestämmelser
Inträde till tandläkarhögskola kan den vinna som avlagt studentexamen med god- känt betyg i fysik och kemi (reallinjen), matematik (reallinjen eller allmänna lin— jens sociala gren) och biologi (på biologisk eller social gren eller på övriga grenar som tillvalsämne).
5.3.2. Kompletteringsfrekvens Av 1957 års studenter hade 217 påbör- jat odontologiska studier t.o.m. läsåret
1959/60. Av dessa kom den helt över— vägande delen från den biologiska gre-
nen -— 62 % utan komplettering och 11 % med komplettering.
Studentexamensgren Hel- Halv- Språk— Social Mate— Biolo— Samt— klassisk klassisk lig matisk gisk liga Kompletteringsfrekvens ....... _ 100,0 100,0 ' ' 14,6 35,5 Andelen nyinskrivna: utan komplettering ......... —— -— — _ 2,8 61 ,7 64,5 med komplettering ......... — 6,9 0,9 15,7 1,4 10,6 35,5
Bortemot en fjärdedel av dem som påbörjat studier vid tandläkarhögskola utgöres dock av studenter som kom- pletterat — i första hand från annan än biologisk gren och från social gren men också från den halvklassiska grenen.
5.4. Farmeeutiska institutet 5.4.1. Intagningsbestämmelser
Vid farmaceutiska institutet finns två lin- jer, dels apotekarlinjen, dels receptarie— linjen. För inträde på den förra kräves studentexamen med minst godkänt betyg i matematik (reallinjen eller allmänna lin- jens sociala gren), fysik (reallinjen), kemi (reallinjen) samt biologi (reallinjens bio— logiska gren eller frivilligt tillvalsämne
på övriga grenar). Den som söker inträde på. receptarielinjen skall ha studentexamen med minst godkänt betyg i matematik (lägst enligt kraven på allmänna linjens ogrenade stadium), kemi (reallinjen) samt biologi (som obligatoriskt ämne eller till- valsämne).
5.4.2. Kompletteringsfrekvens
T.o.m. läsåret 1959/60 hade 222 stude- rande ur 1957 års studentexamensår- gång övergått till farmaceutiska studier — apotekarlinje eller receptarielinje. Även denna studiebana rekryterar i huvudsak sina studerande från den bio- logiska grenen — 61 % utan komplette- ring och drygt 5% med något slags komplettering.
Studentexamensgren Hel- Halv- Språk- Social Mate— Biolo- Samt- klassisk klassisk lig matisk gisk liga Kompletteringsfrekvens ....... — 97,9 47,4 8,1 33,8 Andelen nyinskrivna: utan komplettering ........ —— —— — 0,5 4,5 61,2 66,2 med komplettering ......... —- 1,4 1,8 21,2 4,0 5,4 33,8 Drygt 9% kommer från den mate- vid skogshögskolan, veterinärhögsko- matiska grenen med i stort sett lika andelar mellan dem som kompletterat och dem som ej gjort det. I det när- maste 22 % av farmaceuterna kommer från den sociala grenen, praktiskt taget alla efter komplettering. Samtliga dessa senare är kvinnor och torde i allmän- het ha gått till receptarielinjen.
5.5. Lantbrukets högskolor
På grund av att ett förhållandevis litet antal studerande övergått till studier
lan och lantbrukshögskolan behandlas dessa högskolor tillsammans.
5.5.1. Intagningsbestämmelser
För inträde vid skogshögskolan kräves bl.a. studentexamen med minst godkänt i biologi på reallinjens biologiska gren, fysik och kemi på reallinjens matematiska eller biologiska gren samt matematik på reallinjens matematiska gren. Även mate- matik på reallinjens biologiska gren eller allmänna linjens sociala gren godtas på det villkoret att den sökande erhållit lägst vitsordet Med beröm godkänd.
För inträde vid veterinärhögskolan er- fordras studentexamen med minst godkänt betyg i matematik på reallinjens matema- tiska eller biologiska gren eller allmänna linjens sociala gren, fysik och kemi på reallinjens matematiska eller biologiska gren samt biologi som obligatoriskt ämne eller tillvalsämne.
För inträde vid lantbrukshögskolan krä— ves studentexamen med minst betyget God- känd i matematik (på matematisk, bio- logisk eller social gren), fysik och kemi (på matematisk eller biologisk gren) samt biologi (på biologisk eller social gren eller
5.5.2. Kompletteringsfrekvens
1 det närmaste 80 % av de 39 studeran- de ur 1957 års studentårgång, som fort— satt vid någon av lantbrukets högskolor kommer från den biologiska grenen utan komplettering. Knappt 8 % är bio- loger som har kompletterat. Sammanlagt har 2 studerande fortsatt vid skogshög- skolan, 18 vid veterinärhögskolan och 19 vid lantbrukshögskolan.
Studentexamensgren Hel- Halv- Språk- Social Mate- Biolo— Samt- klassisk klassisk lig matisk gisk liga Kompletteringsfrekvens ....... _ _ — - - ' 8,8 15,4 Andelen nyinskrivna: utan komplettering ......... _ _ _ _ 5,1 79,5 84,6 med komplettering ......... _ 2,6 _ 5,1 7,7 15,4
5.6. Gymnastiska eentralinstitutet och sjukgymnastinstituten
5.6.1. Intagningsbestämmelser
För inträde på GCI erfordras studentexa- men. Krav på betyg i särskilda ämnen förekommer inte. Vid sjukgymnastikinstitu- ten är kravet realexamen men på grund av det stora antalet sökande har under senare är endast studenter kunnat antas.
5.6.2. Kompletteringsfrekvens Sammanlagt har 104 av 1957 års stu-
denter påbörjat studier vid GCI eller något av sjukgymnastinstituten t.o.m. 1959/60. Dessa studenter kommer från samtliga grenar, dock endast en myc- ket liten andel från de helklassiska och matematiska. Kompletteringsfrek- vensen är mycket hög; sålunda har drygt 40 % av samtliga genomgått nå- got slag av komplettering.
Studentexamensgren Hel- Halv- Språk- Social Mate- Biolo- Samt- klassisk klassisk lig matisk gisk liga Kompletteringsfrekvens ....... ' ' 48,6 37,5 28,0 — - 52,9 40,4 Andelen nyinskrivna: utan komplettering ......... 1,9 17,3 14,4 17,3 1,0 7,7 59,6 med komplettering ......... _ 16,3 8,7 6,7 _ 8, 7 40,4
5.7. Samtliga medicinsk-biologiska studie- inriktningar
I föreliggande avsnitt skall ges en sam- manfattande bild av kompletteringsfrek- vens och arten av komplettering för
samtliga de medicinsk-biologiska stu- dieinriktningarna. Dessutom belyses
vilka ämnen som kompletteras.
5.7.1. Kompletteringsfrekvens
Den sammanfattande bilden av kom- pletteringsfrekvensen vid och rekryte- ringen till de medicinsk—biologiska stu- dieinriktningarna framgår av följande tablå:
Kompletteringarnas art i samman- fattning för samtliga (le medicinsk-bio-
Studentexamcnsgren Hel— Halv- Språk- Social Mate— Biolo— Samt- , klassisk klassisk lig malisk gisk liga 11 Ingen komplettering .......... 2 18 15 21 26 472 554 j Endast misslyck. f_vlln.prörn. . . ---- _ 1 1 2 ! Ämneskompl. ............... 5 31 10 65 16 3 130 * Betygskompl. ............... — — 10 4 14 28 , Ämneskompl.+betygskompl. . . 1 2 _ 30 —— —- 33 Tent. v. fil.luk. .............. - -- 12 & 6 2 52 75 Tent. v. lil.fak.+ämneskompl.. 4 4 3 5 2 1 19 —_ _ _ 2 2
Tent. v. lil.fak.+iimneskompl. +betygskompl. ........... _ _ _ 1 Studier v. annan fak. än tll.fak. -_ 3 6 1 — 11 21 Studier v. annan fak. än lil. fak. +annan komplettering ..... 3 8 1 5 1 5 23 Samtliga 15 78 39 144 51 561 888
För biologerna är det så gott som uteslutande frågan om studier —— med eller utan tentamen — vid filosofisk fakultet, medan matematikerna dels ämneskompletterar, dels kompletterar vid filosofisk fakultet. För övriga stu- denter har kompletteringsstudierna i de flesta fall bestått i ämneskomplette- ring och i viss begränsad omfattning i studier vid filosofisk fakultet.
5.7.2. Fyllnadsprövningarnas inriktning
I föreliggande avsnitt skall närmare studeras i vilka ämnen fyllnadspröv- ningarna äger rum och i vilken ut- sträckning de lett till resultat eller ej, Härvid diskuteras förutom tidigare nämnda ämnes- och betygskomplette- ringar även den s.k. sidokomplettering— en, Vilken tidigare definierats som fyll- nadsprövning i ett ämne på annan gym- nasiegren än den, på vilken den stude-
Tent. v. til.fak. +betygsk0mpl. . _- | t 1 | 1 l l
Hel— Halv- Spräk- Social Mate— Biolo- Samt- klassisk klassisk lig matisk gisk liga Kompletteringsfrekvens ....... 86,7 76,9 61,5 85,4 49,0 15,9 37,6 Andelen nyinskrivna: utan komplettering ......... 0,2 2,0 1,7 2,4 2,9 53,2 62,4 med komplettering ......... 1,5 2,7 13,8 2,8 10,0 37,6
logiska studieinriktningarna ges i föl— jande tablå.
rande haft ämnet med i studentexamen. I de hittills diskuterade tabellerna har dessa sidokompletteringar inräknats bland betygskompletteringarna.
Vid redovisningen av de komplette— rade ämnena har för varje art av komplettering angivits om komplette- ringen varit lyckad eller ej. Vid betygs- kompletteringarna har därvid angivits om vitsordet höjts eller ej, i de övriga båda fallen att fyllnadsprövningen re- sulterat i minst godkänt.
Hittills har redovisningen avsett an- talet individer som genomgått olika slag av komplettering. I de tabeller som av- ser fyllnadsprövningarnas ämnesinrikt- ning gäller redovisningen i stället an- talet företagna prövningar, varvid sam- ma person kan räknas flera gånger. I tabellerna redovisas de studerande ef- ter den studentexamensgren, vid vilken de examinerats.
174 Fyllnadsprövningarna i studentexa- men för dem av 1957 års studenter som övergått till medicinsk-biologiska stu- dieinriktningar framgår av tab. 3. För de studenter, som har medicinsk- biologisk studieinriktning har kom- pletteringarna i första hand gällt mate- matik, biologi, fysik och kemi. De stu- derande, som avlagt studentexamen vid någon av latinlinjens båda grenar och som fortsatt med medicinsk-biologiska studier, har helt naturligt varit tvungna att fyllnadspröva i samtliga de fyra ämnena. De studenter, som kommer från den sociala grenen och som fyll- nadsprövat, har i praktiskt taget samt- liga fall gjort det i kemi, varvid det rör sig om ämneskompletteringar. Ett något mindre antal har fyllnadsprövat i fysik, varvid fördelningen är ungefär jämn mellan ämneskompletteringar och si d okompletterin gar. Biologernas fyllnadsprövningar är i allmänhet betygskompletteringar och matematikerna har nästan uteslutande ämneskompletterat i biologi. 5.7.3. Akademiska kompletteringar I tab. 4 redovisas de akademiska kom-
pletteringar som fullgjorts av dem bland 1957 års studenter, som t.o.m. 1959/60 gått vidare till annan högre utbildning. Materialet har fördelats på de olika huvudgrupperna av utbildningslinjer. Även här avser uppgifterna antalet av- lagda tentamina, varför dubbelräkning— ar av individer förekommer.
Som framgått av det föregående är det framför allt studenterna från real- linjens biologiska gren, som ägnat sig åt akademiska kompletteringar. Dessa är såväl för biologerna som övriga starkt koncentrerade till de fem äm- nena genetik, pedagogik, psykologi, sociologi och statistik, som tillsammans svarar för ungefär 90% av samtliga akademiska kompletteringar i utbild- ningsgruppen.
".7.—'/. Komp[citering-stadentbetyg
Kompletteringsfrekvensens samband med studentbetygets kvalitet m.m. för de studerande vid medicinsk-biologis- ka studiebanor framgår av följande tablå:
Studentexamensgren Hel? Halv- Språk— Social Mate— Biolo- Samt- klassisk klassisk lig matisk gisk liga Rel. andel med AB eller högre 100,0 61,5 33,3 30,6 37,3 38,1 39,8 Kompletteringsfrekvens : Under AB ................ _ 83,3 61,5 88,0 56,3 23,6 42,8 AB eller högre ............. 86,7 72,9 61,5 79,5 36,8 3,3 29,7
Det framgår härav att komplette- ringsfrekvensen bland studenterna från latin- och allmän linje i stort sett är oavhängig av studentbetygets kvalitet, medan för dem som kommer från den matematiska och i än högre grad från den biologiska grenen kompletterings- frekvensen är väsentligt mycket högre för studenter med medelbetyg under AB än för dem med högre betyg.
6. Teknisk studieinriktning
6.1. Inledning I denna huvudgrupp innefattas endast de tekniska högskolorna. Behandlingen av materialet sker på samma sätt som för de medicinsk-biologiska studiein- riktningarna i avsnitt 5.7.
6.2. Intagningsbestämmelser För inträde vid teknisk högskola kräves studentexamen med minst godkänt i mate-
i
matik på reallinjens matematiska gren, fysik och kemi på reallinjen samt teckning på reallinjen eller allmänna linjen. Behö— rig sökande är också den, som avlagt med studentexamen i kompetenshänseende jäm- ställd examen, bl.a. examen från tekniskt gymnasium.
Studentexamensgren
1 7 5 6.3. Kompletteringsfrekvens
Fram t.o.m. läsåret 1959/60 hade 661 av 1957 års studenter påbörjat studier vid teknisk högskola.
Hel- Halv- Språk- Social Mate- Biolo— Samt— klassisk klassisk lig matisk gisk liga
Kompletteringsfrekvens ....... _ 92,3 14,8 89,4 28,4
Andelen nyinskrivna:
utan komplettering ......... _ 0,2 _ 0,2 69,5 1,7 71,6
med komplettering ......... _ 0,3 0,2 1,8 12,1 14,0 28,4
Av teknologerna kommer nära 82 % gren, varvid större delen — 14 % — från den matematiska grenen; 12% kompletterat. efter komplettering. Nästan 16 % har Kompletteringarnas art framgår av
avlagt studentexamen vid biologisk följande tablå.
Studentexamensgren
Hel- Halv- Språk— Social Mate- Biolo- Samt- klassisk klassisk lig matisk gisk liga Ingen komplettering .......... ,_ 1 _ 1 460 11 473 Amneskomplettering ......... _ 2 _ _ 3 _ 5 Detygskomplettering .......... _ _ 1 12 49 62 Amneskompl.+betygskompl. . . _ _ l 8 1 1 11 Tent. vid fil.fak. ............ _ _ _ 50 23 73 Tent. v. fil.fak.+betygskompl. . _ _ _ _ 5 12 17 Tent. v. lil.fak.+ämneskompl.
+ betygskompl. ........... _ _ _ _ _ 1 Stud. v. annan fak. än fil.fak. . _ _ _ _ 5 3 8 Stud. v. annan fak. än til.fak.+
annan komplettering ....... _ _ _ 2 4 5 11
Samtliga _ 3 1 13 540 104 661
För studenterna från matematisk återfinns i tab. 6. Kompletteringarna gren är den vanligaste kompletterings- formen tentamen vid en filosofisk fa- kultet, därnäst betygskomplettering. Även studenterna från biologisk gren redovisar dessa båda kompletterings- former men med tyngdpunkten vid be- tygskompletteringarna.
6.4. Fyllnadsprövningarnas inriktning Hela antalet gjorda studentbetygskomp- letteringar för studenter med teknisk studieinriktning och med fördelning efter examensgren, ämne och resultat
för studenterna från den biologiska grenen utgöres till den helt övervägan- de delen av sidokompletteringar i ma- tematik. övriga kompletteringar ligger ganska spridda mellan de olika ämne- na.
6.5. Akademiska kompletteringar
De akademiska kompletteringar, som avlagts av studerande vid tekniska nt- bildningslinjer, återfinnes i tab. 4. Det är som synes så gott som uteslutande studenter från reallinjen som avlagt fi-
losofiska tentamina och huvudämnet är för båda grenarna matematik.
6.6. Komplettering _ studentbetyg Andelen studerande vid de tekniska
Kompletteringsfrekvensen är för den- na kategori avsevärt högre bland de studenter som hade ett studentbetyg under AB än bland dem med bättre be- tyg. Särskilt markant är differensen för studenter från den matematiska grenen, medan skillnaden är mindre bland dem som avlagt examen på den biologiska grenen.
7. Övriga studieinriktningar
7.1. Inledning
Till denna huvudgrupp har förts samt- liga i undersökningen ingående åter- stående utbildningslinjer, såväl vid universitet och högskolor som övriga utbildningslinjer. Hit räknas således teologisk, juridisk, humanistisk och na- turvetenskaplig fakultet, handelshög- skola, socialinstitut, folkskolesemina- riernas tvååriga linje, handelsgymna- siernas ettåriga kurs samt utbildningen
Huvudparten av de teologie stude- rande kom hel naturligt från latinlin- jens båda grenar. Andelen av dessa som kompletterat sin utbildning var förhål- landevis begränsad. Det antal teologer
högskolorna med studentmedelbetyg på AB eller mer samt kompletteringsande— len i de olika studentbetygsgrupperna framgår av nedanstående tablå:
Studentexamensgren Hel- Halv- Språk- Social Mate- Biolo- Samt- klassisk klassisk lig matisk gisk liga Rel. andel med AB eller högre . _ 15,4 32,4 26,9 31,3 Kompletteringsfrekrens: Under AB ................ — 90,9 20,3 92,1 34,1 AB eller högre ............. _ _ - ' 3,4 82,1 15,9
inom de statliga verken, vid krigssko- lorna, Institutet för högre reklamut- bildning och Grafiska institutet. Lik- som tidigare ges först en redogörelse för var och en av de olika utbildningslin- jerna och därefter vissa sammanfattan- de resultat.
7.2. Teologisk fakultet
7.2.1. Intagningsbestämmelser
För inskrivning vid teologisk fakultet ford- ras studentexamen. Studentkunskaper är nödvändiga i latin, grekiska och filosofi. För blivande kristend-omslärare, som en- dast ämnar läsa grundläggande studiekurs, är kunskaper i latin och grekiska inte nöd- rändiga.
7.2.2. Kompletteringsfrekvens T.o.m. läsåret 1959/60 hade 78 studen- ter ur 1957 års årgång skrivit in sig vid en teologisk fakultet. Dessa studenters examensgrenar och kompletteringsfrek- vens framgår av följande tablå.
Studentexamensgren Hel- Halv- Språk— Social M ate- Biolo- Samt- klassisk klassisk lig matisk gisk liga Kompletteringsfrekvens ....... 9,1 11,1 17,9 Andelen nyinskrivna: utan komplettering ......... 51,3 20,6 3,8 3,8 1,3 1,3 82,1 med komplettering ......... 5,1 2,6 2,6 3,8 _ 3,8 17,9
som kommer från övriga studentexa- mensgrenar är litet och för dessa gäller att ungefär hälften bedrivit komplette- ringsstudier av något slag.
7.3. Juridisk fakultet
7.3.2. Kompletteringsfrekvens Till de juridiska fakulteterna hade t.o.m.
1959/60 övergått 331 studerande ur 1957 För inträde på juridisk fakultet kräves års studentexamensårgång. Av dessa studentexamen. Samtliga linjer och grenar ger behörighet att avlägga juris kandidat- har endast en mindre andel agnat Slg åt examen något slags kompletteringsstudier. 7.3.1. Intagningsbestämmelser
Studentexamensgren
Hel- Halv- Språk- Social Mate- Biolo- Samt- klassisk klassisk lig matisk gisk liga Kompletteringsfrekvens ....... 7 ,7 5 ,1 1,9 18,6 _ 7,1 7 ,6 Andelen nyinskrivna: utan komplettering ......... 3,6 44,7 16,0 17,2 3,0 7,9 92,4 med komplettering ......... 0,3 2,4 0,3 4,0 _ 0,6 7,6
l' Juristerna rekryteras i första hand uttryck i tabellmaterialet. Med ledning 4, från latinlinjens halvklassiska gren, 45 av uppgifter från statistiken över högre , % utan och 2 % med komplettering. studier kan dock sägas att under läsåret , Även från de språkliga och sociala gre- 1960/61 ytterligare 88 studenter ur 1957 i narna kommer ett ganska stort antal års årgång övergick från humanistisk jurister. Kompletteringsfrekvensen bland fakultet till andra utbildningslinjer. studenterna från den språkliga grenen Det finns givetvis anledning förmoda är låg, medan den är ganska hög bland att ytterligare något antal humanister dem som tagit examen på den sociala går vidare under följande läSår. Det i grenen. är dock inte möjligt att fastställa i vil- ; ken utsträckning det är studenter som ? före inträdet på humanistisk fakultet
7.4. Humanistisk fakultet bedrivit andra kompletteringsstudier 7.4.1. Inlagningsbestämmelser som går vidare eller sådana som en— För inskrivning vid en humanistisk fakul- bart studerat Vld humanistisk-fakultet. tet fordras i princip studentexamen. I en- Aven overgången tll] humanistisk fa- skilda ämnen förekommer krav på sär- kultet fortsätter. Sålunda skrev läsåret Skilda förkunskaper. 1960/61 ytterligare 95 studenter ur 1957 års årgång in sig vid sådan fakul- 7.4.2. Kompletteringsfrekvens tet. Vid en diskussion av kompletterings- Av samtliga 1957 års studenter hade förhållandena för studerande vid de sammanlagt 1 879 skrivit in sig vid hu- ; humanistiska fakulteterna måste beak- manistisk fakultet t.o.m. 1959/60 utan i tas vad som tidigare nämnts, nämligen att ha gått vidare till annan högre ut- ' att många av dessa fortfarande bedri- bildningsanstalt. Drygt 14 % av dem ! ver studier för att vinna inträde vid hade bedrivit kompletteringsstudier av någon spärrad utbildningslinje. Detta annat slag än studier vid humanistisk medför bl.a. att med den undersök- fakultet. ningsmetod, som här varit möjlig, de Kompletteringsfrekvensen är högst studenter som bedrivit kompletterings— bland de studenter vid humanistisk fa- studier vid humanistisk fakultet och kultet som kommer från social och ma- som övergått till spärrade utbildnings- tematisk gren, lägst för dem som kom- linjer senare än 1959/60 ej kommer till mer från latinlinjen. De senare utgör 12—4804 63
Studentexamensgren
Hel- Halv- Språk- Social Mate- Biolo- Samt- klaSSisk klassisk lig matisk gisk liga Kompletteringsfrekvens ....... 11,5 10,4 16,5 24,9 25,0 17,5 14,4 Andelen nyinskrivna: utan komplettering ......... 7,8 43,8 14,5 8,4 2,6 8,5 85,6 med komplettering ......... 1 ,0 5,0 2,9 2,8 0,9 1,8 14,4
huvudparten —— ungefär 58 % _ av stu- denterna vid fakulteten och torde istor utsträckning ha en klar inriktning på humanistiska studier. Studenterna från sociala och matematiska men även bio- logiska grenarna torde i betydligt stör- re utsträckning utgöras av sådana som är inriktade på andra än humanistiska studier.
7.5. Naturvetenskaplig fakultet
7.5.1. Intagningsbestämmelser
Liksom för den humanistiska fakulteten gäller att för inträde på den naturveten- skapliga fakulteten kräves studentexamen. Särskilda krav på förkunskaper finns i olika ämnen.
7.5.2. Kompletteringsfrekvens
7.4.2. angående den humanistiska fakul— teten har i allt väsentligt giltighet även för den naturvetenskapliga fakulteten. Så exempelvis kommer även från den- na fakultet ett antal studerande att gå vidare till spärrade utbildningslinjer efter läsåret 1959/60. Det kan nämnas att 41 naturvetare under läsåret 1960/ 61 övergick till studier vid annan hög- re utbildningsanstalt. I gengäld har 33 studenter skrivits in vid naturveten- skaplig fakultet som tidigare ej bedrivit högre studier.
Totalt hade 587 studenter ur 1957 års årgång övergått till naturvetenskaplig fakultet t.o.m. 1959/60 och ej gått vida- re till annan utbildning. Av dessa hade sammanlagt 22,5 % genomgått annan komplettering än studier vid filosofisk
Det resonemang som förts i avsnitt fakultet. Studentexamensgren Hel Halv- Språk- Social Mate- Biolo- Samt- klassisk klassisk lig matisk gisk liga Kompletteringsfrekvens ....... 60,0 69,2 63,6 54,9 9,7 15,7 22,5 Andelen nyinskrivna: utan komplettering ......... 0,7 1,4 0,7 5,4 30,0 39,3 77,5 med komplettering ......... 1,0 3,1 1,2 6,6 3,2 7,4 22,5
Kompletteringsfrekvensen är som sig bör lägst bland studerande från reallin- jen. Tillsammans svarar de matematis- ka och biologiska grenarna för 80 % av inskrivningen vid naturvetenskaplig fakultet, varav nästan 11 % har bedri- vit kompletteringsstudier. Den sociala grenen svarar för 12 % av naturvetar- na. Av dessa har mer än hälften kom- pletterat.
7.6. Handelshögskola 7.6.1. Intagningsbestämmelser
För inträde vid handelshögskola erfordras
studentexamen. Några stadgade fordringar på viss linje, vissa ämnen eller betyg före— kommer inte. Avgångsexamen från han— delsgymnasium eller tekniskt gymnasium med-för även rätt till inträde.
7.6.2. Kompletteringsfrekvens Av 1957 års studenter hade 135 över- gått till handelshögskola t.o.m. läsåret 1959/60. Av dessa hade endast drygt 8 % kompletterat i någon form. Handelshögskolorna rekryterar som synes från samtliga examensgrenar med tyngdpunkten förlagd till de halvklas—
Studentexamensgren Hel— Halv— Språk- Social Mate- Biolo- Samt- klassisk klassisk lig matisk gisk liga Kompletteringsfrekvens ....... 7,0 — 11,8 17,6 8,1 Andelen nyinskrivna: utan komplettering ......... 1.5 29.7 23,7 22,2 4,4 10,4 91,9 med komplettering ......... _ 2,2 - 4 3,0 0,7 2,2 8,1
siska, språkliga och sociala grenarna med tillsammans 81% av samtliga. Även den biologiska grenen svarar för en ganska stor andel. Kompletterings- frekvensen är högst för studerande från den senare grenen.
7 .7 . Socialinstitut
7.7.1. Intagningsbestämmelser Utan speciella inträdesprov antas lämpliga sökande, som med goda betyg (genomsnitt— ligt Ba) avlagt studentexamen, folkskol-
lärarexamen eller examen från statsunder- stött handelsgymnasium. Ingen hänsyn tas till betyg som höjts genom komplettering. Inträdesprov i fem olika ämnen med ford— ringar motsvarande studentexamens an- ordnas för övriga sökande.
7.7.2. Kompletteringsfrekvens Sammanlagt 58 studerande av 1957 års studenter hade t.o.m. 1959/60 gått vi- dare till socialinstitut. Av dessa hade i det närmaste 14 % kompletterat efter studentexamen.
Studentexamensgren
Hel- Halv- Språ k— Social M ate- Biolo— Samt- klassisk klassisk lig matisk gisk liga Kompletteringsfrekvens ....... 12,0 25,0 5,6 13,8 Andelen nyinskrivna: utan komplettering ......... 1,7 38,0 15,5 29,3 — 1,7 86,2 med komplettering ......... —— 5,2 5,2 1,7 - 1,7 —- 13,8
Den helt övervägande delen kom från latinlinjens halvklassiska gren samt de språkliga och sociala grenar- na.
7.8. Folkskoleseminariernas tvååriga linje 7.8.1. Intagningsbestämmelser
För inträde vid folkskoleseminariernas tvååriga linje krävs studentexamen med minst godkända betyg i kristendomskun— skap, svensk skrivning, svenska språket och litteraturen, historia med samhälls— lära, minst ett främmande levande språk, geografi, matematik och biologi med häl— solära samt gymnastik och teckning.
7.8.2. Kompletteringsfrekvens Drygt 29 % av de 327 studenter ur 1957 års studentårgång som t.o.m. 1959/60 fortsatt vid folkskoleseminariums två- åriga linje hade kompletterat i någon form. Kompletteringsfrekvensen var hög bland studenter från den halvklas- siska och språkliga grenen, som till- sammans svarade för 29 % av dem som gått till folkskoleseminariernas tvååri— ga linjer. Den största gruppen — drygt 43 % _ kommer från den sociala gre- nen. Dessa studenter har på denna ut- bildningsbana den- lägsta komplette- ringsfrekyensen.
Studentexameusgren Hel- Halv- Språk- Social Mate- Biolo- Samt— ] klassisk klassisk lig matisk gisk liga Kompletteringsfrekvens ....... 73,2 42,6 14,1 18,8 24.7 29.1 Andelen nyinskrivna: . . utan komplettering ......... — 3,4 9,5 37,2 4,0 ' 16,8 70,9 med komplettering ......... 0,3 9,3 7,0 6,1 - 0,9 5,5 29,1
7.9. Handelsgymnasiums ettåriga kurs 7.9.1. Intagningsbestämmelser För inträde på handelsgymnasiernas ett- åriga s.k. fackkurser kräves studentexamen.
Även för denna utbildningslinje är rekryteringen ganska jämnt fördelad på de olika studentexamensgrenarna med det undantaget att andelen är låg från de helklassiska och matematiska grenarna.
7.10. Övriga utbildningslinjer
7.101. Intagningsbestämmelser I denna grupp ingår utbildningen vid de statliga verken (postassistent, stationsskri- vare, kammarskrivare m.fl.) krigsskolorna samt Institutet för högre reklamutbildning och Grafiska institutet. Inträdeskrav till dessa utbildningslinjer är i praktiken stu- dentexamen för samtliga. En rad speciella bestämmelser finns om särskilda betyg i
7.11. Samtliga övriga studieinriktningar
På samma sätt som beträffande de me- dicinsk-biologiska studieinriktningarna sammanfattas i föreliggande avsnitt uppgifterna om kompletteringsfrekvens och art av komplettering samtidigt som redovisningen utsträckes till ämnen i vilka kompletteringen skett.
7.9.2. Kompletteringsfrekvens Till handelsgymnasiernas fackkurser har 198 studenter ur 1957 års årgång gått vidare. Av dessa har drygt 16 % kompletterat sin studentexamen i någon form.
Studentexamensgren Hel- Halv- Språk- Social Mate- Biolo- Samt- klassisk klassisk lig matisk gisk liga Kompletteringsfrekvens ....... 21,2 12,5 13,3 15,4 16,2 Andelen nyinskrivna: utan komplettering ......... 1,0 33,8 21,2 19,7 2,5 5,6 83,8 med komplettering ......... —— 9,2 3,0 3,0 —- 1,0 16,2
vissa ämnen, men det synes inte nödvän- digt att här ge alla detaljer.
7.10.2. Kompletteringsfrekvens
Sammanlagt har 171 studenter ur 1957 års årgång gått vidare till de här be- handlade studiebanorna. Till de statli- ga verkens utbildningslinjer har gått 65 studerande, till krigsskolorna 100 och till reklam- och grafisk utbildning 6 studenter. Eleverna vid krigsskolorna kommer till helt övervägande del från reallinjen och den sociala grenen, me- dan rekryteringen till de statliga ver- kens utbildningslinjer är förhållande- vis jämnt fördelad på de olika examens grenarna.
Studentexamensgren Hel- Halv- Språk- Social Mate- Biolo— Samt- klassisk klassisk lig matisk gisk liga Kompletteringsfrekvens ....... -— 14,8 —— _ 12,5 5,3 6,3 Andelen nyinskrivna: utan komplettering ......... 1,7 13,2 12,6 25,4 20,1 20,7 93,7 med komplettering ........ —- 2,3 — —- 2,9 1,1 6,3
7.11.1. Kompletteringsfrekvens
De sammanfattande uppgifterna om kompletteringsfrekvensen och rekryte- ringen till övriga studieinriktningar ges i följande tablå.
Studentexamensgren Hel- Halv- Språk- Social Mate- Biolo- Samt- klassisk klassisk lig matisk gisk liga Kompletteringsfrekvens ....... 12,9 13,6 17,0 21,6 13,3 16,7 15.9 Andelen nyinskrivna: utan komplettering ......... 5,6 30,8 12,4 13,3 7,8 14,2 84,1 med komplettering ......... 0,8 4,8 2,6 3,7 1,2 2,8 15,9
Kompletteringarnas art sammanfat- tas i följande tablå för samtliga övriga
studieinriktningar.
Studentexamensgren Hel- Halv- Språk- Social Mate- Biolo- Samt- klassisk klassisk lig matisk gisk liga Ingen komplettering .......... 210 1 159 469 501 294 535 3 168 Endast misslyck. fylln.prövn. . . 1 6 7 6 1 3 24 Amneskompl. ............... 15 118 63 48 8 18 270 Detygskompl. ............... 3 11 12 34 15 69 144 Amneskompl.+betygskompl. . . 1 4 _ 33 _ 2 40 Tent. vid m.fak ............... _ 1 1 _ _ 1 3 Studier v. annan fak. än m.fak. 11 33 10 14 19 14 101 Studier v. annan fak. än fil.fak. +annan komplettering ..... — 9 3 3 2 — 17 Samtliga 241 1 341 565 639 339 642 3 767
7.11.2. Fyllnadsprövningarnas inrikt- ning Fyllnadsprövningarna för studenter vid de studieinriktningar som sammanförts i gruppen övriga studieinriktningar framgår av tab. 7. Huvuddelen av fyll- nadsprövningarna har ägt rum i ämne- na geografi, matematik, biologi, fysik och kemi.
De studenter som avlagt examen vid latinlinjens halvklassiska gren och gått vidare till någon av här aktuella utbild- ningslinjer har företrädesvis ämnes- kompletterat i matematik, biologi och kemi men även i ganska stor utsträck- ning i geografi och fysik. Studenterna
från den sociala grenen fyllnadsprövar främst i fysik och kemi (ämneskomplet- teringar). Den biologiska grenens stu- denter sidokompletterar eller betygs- kompletterar i matematik.
7.11.3. Akademiska kompletteringar Akademiska kompletteringar bland stu- derande vid »övriga studieinriktningar» är som synes av tab. 4 mycket sällsyn- ta.
7.114. Komplettering _ studentbetyg
Kompletteringsfrekvensens samband med studentbetygets kvalitet uppvisar för denna grupp i stort sett samma ten- denser som för övriga grupper.
Studentexameusgren Hel- Halv- Språk- Social Mate- Biolo- Samt- klassisk klassisk lig matisk gisk liga Rel. andel med AB el. högre. . . 63,5 32,2 25,5 17,5 23,6 15,1 27,0 Kompletteringsfrekvens: Under AB ................ 8,0 14,3 AB eller högre ............. 15,7 12,0
17,3 22,4 15,6 17,8 16,9 17,9 6,3 10,3 13,2
8. Studerande som ej övergått till högre studier
8.1. Inledning
I denna kategori ingår samtliga de av 1957 års studenter som t.o.m. läsåret 1959/60 inte övergått till någon form av högre utbildning, tillsammans 1 889. Bland dessa finns dock en grupp som fortfarande förbereder sig för att vin- na inträde, antingen genom komplette- ringar eller genom praktik o.d. Det kan således nämnas att under läsåret 1960/ 61 ytterligare 259 studenter ur 1957 års årgång gått vidare till någon form av högre undervisning. Av tekniska skäl finns också som nämnts i avsnitt 3.2. ett antal personer som i verkligheten
gått vidare till högre studier kvar bland dem som redovisats ej ha fort- satt. Hur dessa fördelar sig mellan kompletterande och ej kompletterande studenter är ej känt.
8.2. Kompletteringsfrekvens
Drygt 14% av samtliga de studenter som ej gått vidare till högre studier un- der de tre första läsåren har fyllnads- prövat. Även för dessa iakttar man en väsentligt högre kompletteringsfrekvens bland de studenter som kommer från den sociala grenen än bland övriga. Lägsta frekvensen finner man bland studenter från den helklassiska grenen.
Studentexamensgren
Hel- Halv- klassisk lig klassisk
Kompletteringsfrekvens ....... 4,2 14,4 Andelen som ej gått vidare: utan komplettering .......... 2 med komplettering ......... 0,
Kompletteringarnas art framgår av
,4 30,0 1 5,0
Mate- Biolo— Samt— matisk gisk liga
11,6 21,2 11,3 12,5 14,3 Språk- Social
16,9 14,7 5,8 15,9 85,7 2,2 3,9 0,7 2,3 14,3
följande tablå:
Studentcxamensgren
Hel- Halv- Språk- Social Mate- Biolo- Samt- klassisk klassisk lig matisk gisk liga
Ingen komplettering .......... 46 566 319 277 110 301 1 619 Endast misslyck. kompl ....... _ 7 2 4 _ 4 17 Amneskomplettering ......... 2 73 28 29 8 4 144 Detygskomplettering .......... _ 7 8 24 6 34 7 9 Amneskompl. + betygskompl. . _ 8 4 17 —— 1 30 361 351 124 344 1 889 Samtliga 48 661
Det är för studenter från halvklassisk och språklig gren huvudsakligen äm- neskompletteringar som förekommit, medan studenter från den biologiska grenen betygskompletterat. Studenter från den sociala grenen har ämnes- och betygskompletterat i lika omfattning.
8.3. Fyllnadsprövuingamas inriktning Hela antalet fyllnadsprövningar för de studenter som ej fortsatt till högre ut-
bildning framgår av tab. 8. Även för denna kategori är de mest komplette- rade ämnena geografi, matematik, bio- logi, fysik och kemi. Studenterna från den halvklassiska grenen har ämnes- kompletterat i samtliga dessa ämnen. Sidokotnpletteringar i matematik har gjorts av studenter från de sociala och biologiska grenarna. De förra har även ämneskompletterat fysik och kemi.
8.4. Komplettering — studentbetyg betygsgrupperna rätt väsentligt från Som framgår av följande tablå skiljer vad som gällt övriga huvudgrupper och sig kompletteringsfrekvensen i de båda inga klara tendenser kan iakttagas.
Studentexamensgren
Hel- Halv- Språk- Social Mate- Biolo- Samt- klassisk klassisk lig matisk gisk liga Rel. andel med AB el. högre. . . . 31,3 11,5 10,2 8,0 22,6 9,9 11,6 Kompl.frekvens: Under AB .................. 3,0 14,2 11,7 19.3 11.5 12.9 14.1 AB eller högre ............... 6,7 42,9 10,7 8,8 16,1
9. Sammanfattning för att »byta studieinriktning». Bland realstudenterna är det tvärt- om så att kompletteringsfrekvensen är mycket påtagligt högre bland de studenter som har lågt betyg. Här är det i regel fråga om komplette- ring för att öka chanserna att kom- ma in vid en spärrad naturveten- skaplig utbildningslinje.
1 Resultaten av föreliggande undersök- j ning kan i korthet sammanfattas på föl- ' jande sätt.
[i a) övergången till högre studier är , högst bland studenter från de ma- lj tematiska och helklassiska grenarna ] och lägst bland dem som avlagt * examen vid den språkliga grenen. j b) Ungefär 20 % av 1957 års studen— ter har bedrivit någon form av de i l l
i
!
!
f) Av de studenter som fortsatt med studier inom medicinsk-biologiska studieinriktningar har i det när- maste 38 % kompletterat. Ämnes- komplettering och studier vid filo- sofisk fakultet är vanligaste kom- pletteringstyperna. Fyllnadspröv- ningarna sker främst i matematik, biologi, fysik och kemi och de aka- demiska kompletteringarna i gene- tik, pedagogik, psykologi, sociologi och statistik.
kompletteringsstudier som utred- ningen behandlar.
c) De högsta kompletteringsfrekven- serna återfinns bland de studeran- de som fortsatt studierna vid medi- cinsk fakultet, GCI och sjukgym- nastinstituten, tandläkarhögskolor- na samt farmaceutiska institutet. Låg kompletteringsfrekvens finner man för studerande vid juridisk fa- kultet, handelshögskolor och »övri- g) Drygt 28% av de studenter som
; ga utbildningslinjer». fortsatt sina studier vid teknisk 4 (1) I det närmaste var tredje student högskola har kompletterat i någon .. från den sociala grenen har bedri- form. Den yanltgaste komplette- i vit kompletteringsstudier men en— ringsformen ar har betygskomplet-
tematiker. fakultet. Fyllnadsprövningarna så-
väl som de akademiska komplette- ringarna sker till den helt övervä- gande delen i matematik.
e) För studenterna på latin- och all- männa linjen är kompletterings- frekvensen högre bland dem som har ett studentbetyg på AB eller 11) Bland de studenter som studerar mer än bland övriga. Detta torde vid någon av de utbildningsanstal- sammanhänga med att dessa studen- ter som ingår i gruppen »övriga ter i stor utsträckning kompletterar studieinriktningar» har ungefär 16
' dast 15 % av helklassiker och ma- teringar och studier vid filosofisk ! i %
% kompletterat efter studentexa- men. För denna kategori är det i första hand ämneskompletteringar och be- tygskompletteringar som förekom- mit. Ämnena är i första hand mate- matik, biologi, kemi, geografi och
fysik. Akademiska kompletteringar är mycket sällsynta.
De studerande som ej fortsatt till högre utbildning har kompletterat i mindre omfattning _ 14 %. Fyll- nadsprövningarna har skett i hu- vudsakligen geografi, matematik. biologi, fysik och kemi.
Tab. 1. Personer som år 1957 avlagt studentexamen efter examensgren, senast kända studieinriktning och förekomsten av kompIetteringsstudier
S_tudieinriktning enl. senaste klgszli-sk Hägg” Splråk' Social ååå Biologisk Samtliga lnskrlvnlng. Kompletterings- förhållanden M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv S:a Teol.fak. Kompl. ............... _ 4 1 1 1 1 1 2 __ 3 _ 6 8 14 Ej kompl ............... 31 9 11 5 2 1 2 1 1 _ 1 _ 48 16 64 31 13 12 6 3 2 3 31— 4— 54 24 78 Jur. fak. Kompl. ............... 1 — 6 2 1 _ 10 3 _ _ 2 _ 20 5 25 Ej kompl ............... 10 2 126 22 39 14 52 5 10 _ 23 3 260 46 306 ! Summa 11 2 132 24 40 14 62 8 10 _ 25 3 280 51 331 i Med. fak. Kompl. ............... 9 4 12 12 8 1 27 6 13 _ 30 12 99 35 134 I Ejkompl ............... _ _ _ _ _ — 2 _ 5 2 121 42 128 44 172 Summa 9 4 12 12 8 1 29 6 18 2 151 54 227 79 306 ! Hum. falc. Kompl. ............... 7 12 37 59 25 29 34 18 14 2 20 14 137 134 271 Ej kompl ............... 66 80 223 601 94179 80 77 40 8 102 58 60510031608 Summa 73 92 260 660119 208114 95 54 10 122 72 74211371879 Nat. fak. Kompl. ............... 4 2 8 10 2 5 20 19 19 _ 37 6 90 42 132 Ej kompl ............... 1 3 4 4 3 1 19 13144 32 157 74 328 127 455 Summa 5 5 12 14 5 6 39 32163 32 194 80 418 169 587 Teknisk högskola Kompl. ............... _ — 1 1 1 _ 8 4 78 2 87 6 175 13 188 , Ej kompl ............... _ _ 1 _ _ _ _ 1443 17 10 1 454 19 473 |! Summa _ _ 2 1 1 _ 8 5521 19 97 7 629 32 661 . Handelshögskola Kompl. ............... _ _ 3 ___ 2 2 1_ 3_ 9 2 11 ! Ej kompl ............... 2 _ 34 6 28 4 27 3 6 _ 12 2 109 15 124 . Summa 2 _ 37 6 28 4 29 5 7 _ 15 2 118 17 135 , Tandläkarhögskola ! Kompl. ............... _ _ 7 8 1 1 22 12 3 _ 19 4 52 25 77 1 Ej kompl ............... _ _ _ _ _ _ _ _ 4 2 98 36 102 38 140 . Summa _ _ 7 8 1 1 22 12 7 2 117 40 154 63 217 Farmaceutisk inst. Kompl. ............... _ _ _ 3 — 4 _ 47 2 7 2 10 4 71 75 * Ej kompl ............... _ _ _ — _ _ — 1 5 5 21115 26 121 147 ! Summa _ _ _ 3 _ 4 _ 48 7 12 23125 30 192 222 % lv'eterinärllögskolan j Kompl. ............... __ 1___1___ 2_ 4_ 4 , Ej kompl ............... — _ _ Skogshögskolan Kompl. ............... ___—____________— Ejkompl ............... ___—__—_2___ 2_ 2 Summa 2 2 2
Studieinriktning enl. senaste inskrivning. Kompletterings— förhållanden
Lantbrukshögskolan Kompl. Ej kompl ...............
Summa
GCI o. sjukgymnjnst.
Kompl. ............... Ej kompl ............... Summa Socialinstitut Kompl. ............... Ej kompl ............... Summa
Falkskolesem. 2-årigt Kompl. Ej kompl ...............
Summa
Handelsgymn. 1 -åriga Kompl. Ej kompl ...............
Summa
Övriga utb.-linjer Kompl. Ej kompl ...............
Summa
S :a gått vidare Kompl. Ej kompl ...............
Summa
Ännu ej gått vidare Kompl. Ej kompl ...............
Summa
Samtliga Kompl. Ej kompl ...............
Summa
1-1e1- Halv- Språk- . jMate- . . _ .
klassisk klassisk lig smal matisk B'Olog'Sk samtl'ga M Kv M Kv M Kv M [Kv M IKv M Kv M Kv S:a _ _ _ _ _ _ _ 1 _ _ 1 _ 1 1 2 _ _ _ _ _ _ — _ _ _ 16 1 16 1 17 _ _ _ _ _ _ _ 1 _ _ 17 1 17 2 19 _ _ 1 16 1 8 1 6 _ _ _ 9 3 39 42 _ 2 3 15 6 9 8 10 1 _ 3 5 21 41 62 _ 2 4 31 7 17 9 16 1 _ 3 14 24 80 104 _ _ _ 3 _ 3 _ 1 _ 1 _ _ _ 8 8 — l 2 20 2 7 5 12 — _ _ 1 9 41 50 _ 1 2 23 2 10 5 13 — 1 _ l 9 49 58 _ 1 7 23 6 17 5 15 2 1 9 9 29 66 95 _ _ 1 10 10 21 65 57 11 2 33 22 120 112 232 _ 1 8 33 16 38 70 72 13 3 42 31 149 178 327 _ _ 9 9 4 2 4 2 _ _ 2 _ 19 13 32 1 1 28 39 25 17 33 6 3 2 9 2 99 67 166 1 1 37 48 29 19 37 8 3 2 11 2 118 80 198 _ _ 2 2 _ _ _ _ 5 _ 2 _ 9 2 11 2 1 19 4 22 _ 42 2 35 _ 32 4 152 11 163 2 1 21 6 22 _ 42 2 40 _ 34 4 161 13 174 21 23 95 149 50 71 135138137 13 219 70 657 464 1121 113 99 452 726 231 253 335188 710 70 649 369 2 4901 705 4195 134 122 547 875 281324 470 326 847 83 868 439 3 147 2 169 5 316 — 2 25 70 14 28 27 47 10 4 31 12 107 163 270 14 32 137 429 86 233 140137 95 15 195106 667 952 1619 14 34 162 499100 261 167184105 19 226118 7741 1151889 21 25 120 219 64 99 162185 147 17 250 82 764 627 1391 127 131 5891155 317 486 475 325 805 85 844 475 3157 2 657 5 814 3 9213 284 7 205
Tab. 2. Studerande som 1957 avlagt studentexamen vid allmänt gymnasium efter examensgrenar och med relativ fördelning efter arten av högre utbildning
Kön Studieinriktning
Studentexamensgren
Hel- klassisk
Halv- klassisk
Språklig
Social
Mate- matisk
Biologisk Samtliga
Män: R*[edicinsk—hiologisk . . . Humanistisk Naturvetenskaplig . . . . Teknisk ............. Övr. univ. o. högskol. . . Andra utb.-linjer ..... Ej påbörjat högre stud.
Samtliga Kvinnor:
Medicinsk—biologisk . . . Humanistisk ......... Naturvetenskaplig . . . . Teknisk ............. Övr. univ. 0. högskol. . . Andra utb.-linjer .....
Ej påbörjat högre stud.
Samtliga Båda könen:
hlledicinsk-biologisk . . . Humanistisk ......... Naturvetenskaplig . . . . Teknisk ............. Övr. univ. o. högskol.. . Andra utb.-linjer ..... Ej påbörjat högre stud.
Samtliga
6,1 49,3 3,4
29,7 2,0 9,5
100
3.8 59,0
1,9
Tabell 3. Studentbetygskompletteringar för 1957 års studenter med medicinsk-biologisk studieinriktning
Allmänna
linjen Realllnjen
__ Latinlinjen Amne Slag av komplettering
Hel- Halv- Ny- . Språk- Biolo- Mate- Ny- . klassisk klassisk språkl. som” lig gisk matiskspråkl. smal
Kristendomskunskap Betygskompl. höjd . . . _ _ __ __ _ 1 __
Engelska Sidokompl. lyckad . . . . _ _ _- _ — __ 1 _ _
Tyska Amneskompl. lyckad . . — 1 — _. _ __
geografi Amneskompl. lyckad . . — _ _ _ _ 2 _ _
filosofi Amneskompl. lyckad . . _ _ _ _— _ 1 _ _
Matematik Ämneskompl. lyckad » ej » Sidokompl. » » ej » Betygskompl. höjd .. » ej » ..
... ..— &) co .c— ! Uv
llltooo | l I |
Biologi med hälsolära Ämneskompl. lyckad » ej » Sidokompl. lyckad » ej » _ Betygskompl. höjd .. _ » ej » . . _
lleo
Fysik Ämneskompl. lyckad 13 40 2 23 » ej » 3 19 _ 10 Sidokompl. » _ 1 _ 28 » ej » _ _ _ 12 Betygskompl. höjd . . _ _ _ _ » ej » . . _ _ _ _
_ _ 3 21
llv—lww ! | !
Kemi Ämneskompl. lyckad 1 1 41 5 80
» ej » 1 6 _ 10 Sidokompl. » _ _ _ 3 Betygskompl. ej höjd
llls.
I w |__.ES
Tabell. 4. Akademiska kompletteringar för 1957 års studenter med fördelning på studentexamenslinje och -gren, senast kända studieinriktning samt kompletterat ämne
Ämne Slag av komplettering
Latinlinjen
Allmänna linjen
Reallinjen
Halv- klassisk
Hel- klassisk
Ny- språkl.
Social
Språk- lig
Mate- matisk
Ny- språkl.
Social
Medicinsk-biologisk stu- dieinriklning
Allm. o. jfr. etnograli..
Engelska
Genetik ..............
Latin
Mekanik ............. Mineralogi ............
Pedagogik
Prakt. filosofi ......... Psykologi ............ Religionshistoria .......
Slaviska språk
Sociologi .............
Statistik Teoretisk filosofi
Tyska ............... Zoologi ..............
Summa
Teknisk sludieinriklning
Genetik .............. Matematik ............ Mekanik ............. Pedagogik ...........
Summa
Övriga studieinriktningar
Pedagogik
Psykologi ............ Sociologi Statistik ..............
Summa
oolllle—v—lellllll
] HCB en CD M
...i 01 _.
E_I—n—sllsl—Illlll
Tab. 5. Personer som år 1957 avlagt studentexamen efter studentexamens gren, studentmedelbetyg, senast kända studieinriktning samt kompletteringsförhå[landen
Hel— Halv— Språk- Studieinriktning enligt klassisk klassisk Iig') matisk senaste inskrivning __ _: _: _ __ _ _. Kompletteringsförliållanden åå ”& åå ”& äg ”& åå ”& åå ”& åå ”& äe: ” å & tis ”ås se 22 s.aäasaäaaiåa se 52 s= 22 .; * Medicinsk—biologisk Ingen komplettering ...... _ 2 5 13 10 5 12 9 14 12 265207 306 248 554 Endastmisslyck.fylln.prövn. _ _ _ _ 1 _ _ _ _ _ 1 _ 2 _ 2 Ämneskomplettering ...... _ 5 9 22 4 6 45 20 1 5 3 _ 72 58 130 Betygskomplettering ...... _ _ _ — _ _ 8 2 8 1 13 1 24 4 28 Ämneskomp1.+betygskompl. _ 1 _ 2 _ _ 20 10 _ _ _ _ 20 13 33 Tentamen vid [11. fakultet .. _ _ 9 3 3 _ 6 _ 2 _ 48 4 68 7 75 Tent. vid lil. fak.+ämnes- kompl. ........... ' ..... _ 4 1 3 214 1 2— 1_ 10 9 19 Tent. vid 111. fak.+betygs- kompl. ................ ___—______ 2_ 2_ 2 Tent. vid lil. fak.+ämnes- kompl.+betygskompl. — _ — _ _ _ 1 _ _ _ _ _ 1 _ 1 Studier vid annan fak. än * fil.l"ak. ............... _ _ 3 _ 6 _ 1 _ _ _ 10 1 20 1 21 * Studier vid annan fak. än lil. fak.+annan kompl.... _ 3 3 5 _ 1 3 2 _ 1 4 1 10 13 23 1 Samtliga _ 15 30 48 26 13100 44 32 19 347214 535 353 888 Teknisk Ingen komplettering ...... — _ 1 _ — — 1 _291169 6 5 299 174 473 Endastmisslyck.fylln.prövn. _ — _ _ — — _ — _ _ _ _ _ _ _ Ämneskompl. ............ _ _ _ 2 — — _ _ 2 1 _ _ 2 3 5 Betygskompl. ............ _ _ _ _ — — 1 _ 11 1 35 14 47 15 62 Ämneskompl.+betygskompl. — _ _ _ 1 — 7 1 1 _ 1 _ 10 1 11 Tentamen vid lil. fak. ..... _ _ _ _ _ — _ _ 48 2 18 5 66 7 73 Tent. vid lil. fak.+ämnes— * kompl. ................ __———_—_—_ ___—— Tent. vid lil. fak.+betygs- kompl. ................ — _ _ _ _ _ _ _ 5 _ 11 1 16 1 17 , Tent. vid lil. fak.+ämnes- ; kompl.+betygskompl. — _ — — _ — 1 _ _ — _ _ 1 _ 1 » Studier vid annan fak. än lil.fak. ............... __ ___—__3 2 12 4 4 8 Studier vid annan fak. än lil. fak.+annan kompl.... _ — _ _ — _ 1 1 4 _ 4 1 9 2 11 ; Samtliga — _ 1 2 1 _ 11 2365175 76 28 454 207 661 | Övriga * Ingen komplettering ....... 81 129 779 380 348 121 409 92 216 75 448 872281 8843165 Endastmisslyck.fylln.prövn. _ 1 5 1 6 1 5 1 1 _ 3 — 20 4 24 Ämneskompl. ............ 2 13 81 37 49 14 40 8 8 _ 15 3 195 75 270 Betygskompl. ............ 2 1 11 — 10 2 31 3 14 1 63 6 131 13 144 Ämneskompl.+betygskompl. 1 _ 4 _ _ _ 30 3 _ _ 1 1 36 4 40 Tentamen vid fil. tak. ..... _ _ — 1 l _ _ _ _ _ 1 — 2 1 3 Tent. vid lil. fak.+ämnes- kompl. ................ ___—_____— ___—_ Tent. vid til. fak.+betygs— kompl. ................ _______________
1) Inkl. latinlinjens o. reallinjens nyspråkliga grenar. 5) » reallinjens sociala gren.
Studieinriktning enligt senaste inskrivning Kompletteringsförhållande
M ate-
Tent. vid fil. fak.+ämnes- kompl.+betygskompl. Studier vid annan tak. än lil. tak. Studier vid annan fak. än til. fak.+annan kompl.. . .
Samtliga
Ännu ej gått vidare Ingen komplettering Endast misslyck. fylln. prövn. Ämneskompl. ............ Betygskompl. ............ Ämneskompl.+betygskompl. Tentamen vid lil. fak. Tent. vid lil. fak.+ämnes— kompl. ................ Tent. vid lil. fak.+betygss kompl. ................ Tent. vid lil. tak.+ämnes- kompl.+betygskompl. Studier vid annan fak. än lil. tak. ..............
Studier vid annan fak. än lil. fak.+annan kompl.. . .
Samtliga
Samtliga
Därav Med.-bio!. Teknisk
Övriga
Ännu ej gått vidare
. 2 . . . klassisk klasstsk ligl) Social) matisk BIOIOngk Samtliga nal... uaa _. ann—: om- som..: om... om .. L:.å ("2 ..::5 412 ..::5 4.245 41.245 (i: 4.5 411: ..izs 42: 2 9 24 9 7 311315 4 14— 73 28101 _ _ 5 4 _ 3 1 2 2 — — _ 8 9 17 32 14 501 64 286 33260 16 85 25 269 311433 1831616 _ _ 7 _ 2 _ 4 _ _ _ 4 _ 17 _ 17 1 1 61 12 24 4 20 9 5 3 3 1 114 30 144 __ 7—8—24—6— 32277 279 __ 8—4—143_— 1—27 330 33 15 584 76324 37 322 28 96 28 309 341668 2181886 121 1831524 558 772194 960186 749 3021277 373 5 4031796 7199 15 30 48 26 13100 44 32 19 347 214 535 353 888 _ — 1 2 1 _ 11 2365175 76 28 454 207 661 88 153 909 432421144527112 256 80 545 97274610188764 33 15 584 76 324 37 322 28 96 28 309 341668 2181886
1) Inkl. latinlinjens o. reallinjens nyspråkliga grenar.
2)
))
reallinjens sociala gren.
Anm. I tabellen ingår ej 6 studerande för vilka studentmedelbetyget varit okänt.
Tabell 6. Sludentbetygskompletteringar för 1957 års studenter med teknisk studieinriktning
Latinlinjen Alllmlänna Reallinjen .. mjen Amne Sla av kom letter'n g p ' g Hel- Halv- Ny- Social Språk- Biolo- Mate- Ny- Social klassisk klassisk språk]. lig gisk matisk språkl.
Modersmålet * Betygskompl. ej höjd. . . _ _ _ _ _ 1 3 _ — Engelska Betygskompl. höjd . . . . _ _ _ _ _ 1 _ _ _ franska Amneskompl. lyckad _ _ _ _ _ 1 _ _ _ Matematik Amneskompl. lyckad _ 2 _ _ _ _ _ _ _
» ej » _ _ _ _ _ _ 2 _ _ Sidokompl. » _ _ _ 8 _ 59 _ _ 4
» e' » _ _ _ 1 _ 11 _ 1 1 Betygskompl. höjd . . _ _ _ _ _ 1 6 _ _
» ej » . . _ _ _ 1 _ 2 9 _ _ åiologi med hälsolära Amneskompl. lyckad .. _ _ _ _ _ _ 4 _ _ fysik Amneskompl. lyckad _ 2 _ 4 _ _ _ _ 2
» ej » _ _ _ 1 _ _ _ _ 1 Sidokompl. » _ _ _ 4 _ 1 3 _ 1 Betygskompl. höjd . . _ _ _ _ _ 5 2 _ _
» ej » . . — — _ — _ 1 _ _ _
Kemi ' Amneskompl. lyckad — 2 _ 8 — _ _ 1 3 Sidokompl. » _ _ _ _ _ 1 2 _ _ Betygskompl. höjd . . _ _ _ _ _ 4 2 _ _
» ej höjd . . _ _ _ _ _ 1 _ _ _ I Matematik (spec.) . Sidokompl. lyckad _ _ _ _ _ _ 1 _ _
» ej » _ _ _ _ _ _ 1 _ _ Betygskompl. höjd . . _ _ _ _ _ 1 _ _ _
» ej » . . _ _ _ _ _ 5 _ _ _
Tabell 7. Studentbetygskompletteringar för 1957 års studenter med övrig studieinriktning
Ämne Slag av komplettering
Allmänna
Kristendomskunskap Betygskompl. höjd .....
Modersmålet
Betygskompl. ))
Latin
)) Betygskompl. ' ))
Grekiska Amneskompl. ))
Engelska
Betygskompl. ))
Tyska
Amneskompl. )) Betygskompl.
Franska
Sidokompl. Betygskompl. »
Historia Betygskompl.
Ämneskompl. »
Betygskompl. »
Filosofi Ämneskompl. Sidokompl. Betygskompl.
* Geografi ! l 1
Matematik Ämneskompl. » Sidokompl. )) Betygskompl. ))
Ämneskompl.
Sidokompl. lyckad
höjd ej »
lyckad ej »
höjd . .
ej »
lyckad ej »
Sidokompl. lyckad . . . . höjd . .
ej »
lyckad ej »
höjd ..
ej lyckad
höjd . .
ej »
höjd . .
lyckad ej »
höjd . .
ej »
lyckad » höjd . .
lyckad ej »
» ej » höjd .. ej »
Latinlinjen linjen Realhnjen Hel- Halv- | Ny- . Språk- Biolo- Mate- Ny- . klassisk klassisk språk]. Social lig gisk matisk språk]. Social
_ _ _ _ _ 1 _ _ _ _ _ _ 1 _ _ _ _ _ _ _ 2 2 2 _ _ _ _ 1 2 3 7 6 1 3 3 _ _ 4 2 3 1 _ _ 1 _ 5 _ _ _ _ _ _ _ 2 1 _ _ _ _ _ _ _ _ 6 _ _ _ _ _ _ _ _ 5 _ _ _ 1 _ _ _ _ _ _ _ 1 _ _ _ _ _ 2 1 1 _ 3 — _ _ _ 1 1 4 1 3 _ _ _ 1 3 _ 2 _ _ 1 _ 1 — 1 _ _ — 1 _ _ 1 _ 1 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 1 _ _ _ _ _ 1 _ _ 1 _ _ _ _ _ _ _ _ 1 _ _ _ _ _ _ _ _ _ 1 _ _ _ 2 46 _ — _ 6 — _ _ _ 3 _ _ _ 1 _ _ _ _ 1 _ 4 _ _ _ _ 1 _ 1 _ _ _ _ _ _ _ _ 1 _ _ _ 2 1 _ _ 1 _ 1 _ _ _ _ _ _ _ 1 _ 2 _ _ _ _ _ 8 39 _ _ 4 _ 1 _ _ 12 58 4 _ 1 1 4 _ _ _ _ 1 _ 14 _ 31 _ _ 2 _ _ _ 6 _ 16 _ _ 2 _ _ _ 8 _ 8 4 — 2 _ _ _ 9 _ 14 4 _ 5
Allmänna
Ämne Latinlinjen linjen Reallmjen Slag "av komplettering _ . Hel- Halv- Ny- Social Språk- Blolo- Mate- Ny- Social klassisk klassisk språk]. lig gisk matisk språk]. Biologi med hälsolära Ämneskompl. lyckad 1 1 60 6 _ 25 — 4 3 _ » ej » _ 1 1 _ 2 _ _ _ _ Sidokompl. » 1 2 _ 3 2 _ 4 — 2 Betygskompl. höjd . . _ 1 _ 1 1 1 _ _ _ Fysik Ämneskompl. lyckad 5 16 1 17 3 1 _ _ _ » ej » 2 33 4 14 4 _ _ — 2 Sidokompl. » _ 1 _ 1 7 — 4 1 _ _ » ej » _ 1 _ 17 2 _ _ _ — Betygskompl. höjd .. _ _ _ _ _ 8 2 _ _ » ej » _ _ _ — _ 5 2 _ — Kemi Ämneskompl. lyckad ] 1 53 3 51 7 2 1 2 12 » ej » 3 18 2 12 5 — — _ _ Sidokompl. » — _ _ _ _ _ 2 _ _ Betygskompl. höjd .. _ _ — _ _ 1 _ — _ Spanska Ämneskompl. lyckad _ _ — _ 1 _ _ _ _ Sidokompl. ej höjd . . _ _ _ 1 _ _ _ _ _ Betygskompl. ej » — _ _ _ — 2 _ _ —
Tabell 8. Studentbetygskompletteringar för 1957 års studenter som ännu ej gått vidare
Ämne Slag av komplettering
))
Latin Sidokompl.
Betygskompl.
))
Modersmålet
Ämneskompl. Betygskompl.
))
Engelska Sidokompl. » Betygskompl. ))
Tyska Amneskompl.
Franska
Ämneskompl.
Betygskompl. ))
geografi Amneskompl.
»
Sidokompl. Betygskompl. »
filosofi Amneskompl.
Matematik Amneskompl. » Sidokompl. » Betygskompl. »
Kristendomskunskap Betygskompl.
höjd . . ej »
oj lyckad höjd .. ej »
lyckad höjd .. uj »
lyckad ej »
höjd .. ej »
lyckad
lyckad höjd .. ej »
lyckad ej » » höjd_.. ej »
lyckad
lyckad ej »
» ej » höjd .. ej »
Biologi med hälsolära
Ämneskompl. ))
Sidokompl. Betygskompl. ))
lyckad ej » »
höjd .. ej »
. . . Allmänna . . Latinlinjen linjen Realhnjen Hel- Halv- Ny- . Språk- Biolo- Mate- Ny- . klassisk klassisk språk]. Social lig gisk matisk språkl. Social _ 2 _ 1 1 _ _ _ _ _ 1 _ 1 _ 2 _ _ _ _ _ 1 _ 1 1 _ _ 1 _ 1 _ _ _ _ _ _ _ _ 1 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 2 _ _ _ _ _ 2 _ 1 _ _ _ _ _ _ 2 _ 3 1 l _ _ _ _ _ 1 _ _ _ _ _ _ _ _ 1 _ 1 _ _ _ _ _ 1 _ 2 1 1 _ _ 1 _ _ _ 2 1 1 _ _ 1 _ _ _ 1 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ l _ _ _ _ 1 _ _ _ _ _ 18 _ _ _ 1 _ _ _ _ 2 _ _ _ 1 _ _ _ _ 1 1 1 1 _ _ _ _ _ _ _ _ 2 3 _ _ _ _ _ _ _ 1 _ _ _ _ _ 1 _ _ _ 1 _ _ _ 1 27 3 _ 1 _ _ _ — 2 54 13 _ 2 2 _ _ _ _ 1 _ 2 1 11 _ _ 3 _ _ _ 8 _ 9 _ _ _ _ _ _ 5 _ 3 _ 2 _ _ _ 9 _ 5 _ 3 2 41 8 _ 7 _ 8 _ _ 1 11 _ _ _ _ _ _ _ _ 2 _ 2 2 _ 1 _ _ _ l _ 3 _ 2 _ —— _ _ 1 _ _ _ 1 _ _ _
Allmänna
Ämne Latinlinjen linjen Reallinjen Slag av komplettering _ Hel- Halv- Ny- Social Språk- Biolo- Mate- Ny- Social klassisk klassisk språkl. lig gisk matisk språk]. Fysik Ämneskompl. lyckad 1 10 3 15 2 _ _ _ 4 » ej » _ 17 3 5 2 _ _ _ 1 Sidokompl. » _ _ _ 9 _ — — _ _ » ej » _ _ _ 5 _ _ _ _ l Betygskompl. höjd .. _ _ _ _ _ 2 1 _ _ » ej » . _ _ _ _ _ 1 l _ _ Kemi Ämneskompl. lyckad 2 36 8 29 5 2 _ 1 7 » ej » _ 10 3 11 1 2 _ _ 1 Sidokompl. lyckad _ _ _ 2 _ _ _ _ _ » ej » _ 2 _ _ _ _ _ _ _ Betygskompl. höjd .. _ _ — _ _ 3 _ _ _ » ej » . _ _ — _ _ _ 1 _ _ Spanska Ämneskompl. ej lyckad _ _ _ 1 _ _ _ _ _ Matematik (spec.) Betygskompl. höjd .. _ _ _ _ _ 1 _ _ _ » ej » .. _ _ _ _ _ 2 _ _ _
DEL 5
Gymnasieingenjörernas arbetsuppgifter och syn på sin utbildning
En sammanfattning
Av Birger Bromsjö
I.
II.
III.
IV.
Sammanfattning
. 199 . 199 . 201
- 211 . 212 . 213 . 216 . 219
I. Inledning Bakgrund och syfte1
Till de frågor, som gymnasieutredning- cn fick i uppgift att behandla, var bl. a. utbildningen vid de tekniska gymna- sierna. För att belysa en de] aktuella problemställningar befanns det nöd- vändigt att inhämta upplysningar från utexaminerade vid tekniska gymnasier. Därför konstruerades ett frågeformulär som översändes till gymnasieingenjö- rer, vilka avlade examen åren 1950, 1955, 1958 och 1960. I detta ombads de bl. a. besvara frågor angående
1. anställningar efter examen samt inom vilket ämnesområde och funk- tion arbetsuppgifterna kunde räk- nas in
2. i vilken utsträckning de övergått till verksamhet av annat slag än deras examen direkt kvalificerade dem för
3. erfarenhet av differentieringen på olika linjer och specialiseringen in- om linjerna -l. synpunkter på den egna ingenjörs- utbildningen beträffande allmänna ämnen och fackämnen Ut åsikter om undervisningens utform- ning i framtiden.
Materialinsamling och svarsfrekvenser
Som redan inledningsvis framhållits, har materialinsamlingen skett genom frågeformulär. Vi sökte nämligen er-
1 Föreliggande rapport utgör en samman- fattning av Birger Bromsjö: Gymnasieingen- jörernas arbetsuppgifter och syn på sin utbild- ning. Stencil. Gymnasieutredningens diarienum- mer U 1391, Sthlm 1963.
Gymnasieingenjörernas arbetsuppgifter och syn på sin utbildning
hålla ett stort och representativt un- derlag för belysande av frågeställning- arna. Av de undersökningsmetoder som diskuterades befanns postenkäter vara den form som säkrast och billigast tillät undersökningen att få önskvärd omfattning.
Det befanns lämpligt att tillfråga samtliga ingenjörer som avlagt examen vid en de] tekniska gymnasier vissa år och på viss linje. Namnuppgifter fick vi genom sammanställningar från sko- lorna och adresser erhölls bl. a. från elevföreningars matriklar, telefonkata- loger samt kontakter per telefon och brev med kurskamrater. Av de 2393 ingenjörer, som enligt urvalsprinciper- na kom i fråga, spårade vi upp 2 289 st. (96 %). Till dessa översändes i början av februari månad 1962 vårt frågeformulär jämte ett följebrev 1 vi]- ket redogjordes för undersökningens syfte och de svarande tillförsäkrades, att de lämnade uppgifterna skulle be- handlas konfidentiellt och endast ut— nyttjas i statistiska sammanställningar och dyl. Svaret skulle insändas i s. k. lösenkuvert och om möjligt vara ut— redningen tillhanda senast den 28 februari. Till dem som icke besvarat enkäten den 8 mars översändes en på- minnelse och vädjan om svar. För- nyade påminnelser utgick under april och maj. Vidare tog vi telefonkontakt med en del av dem som icke svarat. Materialsamlingen kunde anses avslu- tad till den 1 juli. Till detta datum hade vi erhållit 1 913 svar, som fördelar sig på linjer och examensår enligt ta- bell 1. För de olika linjerna användes följande förkortningar:
Lmje kortning Linje kortning Maskinteknisk linje . . . . . . M Färgeri- och appreturteknisk linje Fä Byggnadusteknisk linje . . . . . B Träteknisk gren av maskinteknisk Elektroteknisk linje . . . . . . E linje M-Trä Elkraftteknisk linje . . . . . Ek Väg— och vattenbyggnadsteknisk gren Teleteknisk linje . . . . . . Tc av byggnadsteknisk linje B—Bv Kemiteknisk linje . . . . . . K Produktionsteknisk gren av maskin- Textilteknisk linje . . . . . . Tx teknisk linje . . . . . . lll-Pr Allmänt teknisk linje . . . . . A Stylnings— och regleringsteknisk glen Merkantilteknisk linje . . . . Mr av teleteknisk linje . Te-R Flygteknisk linje . . . . . . Fl Livsmedelteknisk gren av kemitek— Gjuteriteknisk linje . . . . . Gj nisk linje . . . . . . . K-L Skeppsbyggnadslinje . . . . . S Värme- och sanitetsteknisk linje . Vs Cellulosoteknisk linje . . . . . C Gruvtcknisk linje . . . . . . Gr
Tabell 1. Antal svar för olika linjer och examensår. Svarsprocenl för de olika examensårcn 1 .
Linje 5 > & på V % Ex.år __ =,a|:_.,_'1 .. ' Emmååmäcåmwmoäzmzåmåå svar 1950 l189105 57— 12 7612 35 27 9— 2 4 2 530 73 (79) 1955 209125 57— 36 5312 3415 3 7 2 4— 6 563 80 (82) 1958 j244146 —66 71 59 3 4630 714 2 5— 6 8 510 722 85 (88) 1960 |— —— — 850 92011 98 88 (88) S:a j|642|376|114|60|119|188 27|115|72119l21| 6|13| 220|58| 9|20|11 5|10'j 1913 80 (84)
Anm. Svarsprocenten är räknad på det antal ingenjörer, som undersökningen var planlagd att omfatta, 2393 st.
Svarsprocenten får anses som rela— tivt tillfredsställande. Några försök att närmare undersöka representativiteten genom att exempelvis jämföra de sva- randes ålder, nuvarande inkomst och examensbetyg med motsvarande upp- gifter för bortfallet har icke varit möjliga att genomföra på grund av tids- brist och ekonomiska orsaker.
De svarandes ålder Vi har även gjort sammanställningar över hur de svarande fördelar sig med avseende på födelseår och ålder vid examen. I tabell 2 ger vi medianvärdet1 och värdena för 1:a och 3:e kvartilen för de utexaminerades ålder de olika examensåren.
Av tabell 2 framgår, att de olika
* Siegel, S.: Nonparameu'ic statistics for the behavioral sciences. N. Y. 1956.
Inom parentes anges svarsprocenten på antalet utsända formulär, 2 289 st.
Tabell 2. De svarandes ålder vid examen
Ålder vid examen Examensår Mdn Q] Q3 1950 21,4 20,5 23,4 1955 21,5 20,5 23,3 [1958 21,4 20,5 23,1 11960 21,8 20,5 23,3
cxamensåren visar stor jämnhet be— träffande de utexaminerades ålder. Vi vill dock peka på att det var stora åldersdifferenser inom en del under- visningsavdelningar, vilket givetvis kan medföra en del problem vid undervis- ningens uppläggning. Denna fråga kan vi dock här icke ta ställning till. Vi har inte heller analyserat hur olika ålderskategorier svarat i förhållande till varandra.
För att underlätta besvarandet var en del frågor i enkäten försedda med svarsalternativ. Därigenom kunde ar- betet för den tillfrågade begränsas till att sätta ett kryss (x) i den tomma rutan framför det tillämpliga svaret. En del andra frågor skulle besvaras med siffror eller bokstäver enligt nog- grant givna anvisningar.
När materialinsamlingen var avslu— tad, fördes svaren upp på s. k. stans— 11ingslistor som underlag för hålkorts- bearbetning. Denna har ägt rum på statistiska centralbyrån. Därvid har frekvenser av svar för olika grupper körts fram som underlag för de vidare bearbetningar och sammanställningar, som redovisas i den följande framställ- ningen.
Redovisningens del 1 omfattar upp— gifter om anställningar efter examen, fortsatta studier och praktik före exa- men. I fråga om de anställningsförhål- landen som rör funktioner och ämnes— områden, lämnas resultaten i tabeller, som upptar frekvenser av svar för olika grupper. För praktiktjänstgöringen har
vi räknat fram värdena för medianen samt 1:a och 3:e kvartilen.
I del II av redovisningen ger vi resultaten av de frågor som rör den egna utbildningen och synpunkter på framtidens tekniska gymnasier. Då svaren på de frågor, som rör den egna utbildningen varit av värderande natur, har vi överfört en del verbala uttryck till siffervärden och bildat en skala. Då vi icke vet något 0111 avstånden i denna, har vi betraktat den som en ordinalskala och i de redovisningar som omfattar gruppvärden, begagnat medianvärdet som centralvärde. I en del tabeller ger vi svaren i form av frekvenstal och procenttal.
II. Anställningsförhållanden och arbets- Uppgifter Anställningar efter examen
En av frågorna hade följande formule- ring: Vilka anställningar har Ni haft efter ingenjörsexamen? Börja med Er första anställning efter examen och ange samtliga anställningar i tidsföljd. 'I'ag inte med bisysslor här.
Anst.tid (män. och år)
Statione-
Företag (motsv.) ringsort
Befattning Arbetsuppgift och avdelning
Ämnesområde1 Funktion'
1 Anges med någon av siffrorna 1—38 enligt sifferkod i Bil. 1. ” Anges med någon av bokstäverna K, P, D eller F enligtlbokstavskod i Bil. 2.
För de olika linjerna och examens- åren har vi räknat fram aritmetiska medeltalet (M) för antalet anställningar. De ges i tabell 3, a—d (s. 202).
Gruppen ex. är -50 hade vid under- sökningstillfället varit ute i tjänst 12 år. För ingen linje låg medeltalet an- ställningar över 3,0. Av de 477 svaran- de uppgav 19 st. att de haft mer än 5 anställningar.
Arbetsuppgift, ämnesområde
De tillfrågade skulle förutom sin befatt- ning och anställning även uppge inom vilket ämnesområde som arbetsuppgif- ten kunde räknas in. Detta skulle ske med någon av siffrorna 1—38 enligt ne- danstående definitioner. En del sva- rande lade på eget initiativ till nr 39.
a) Ex. år 1950 b) Ex. år 1955 c) Ex. år 1958 rl) Ex. år 1960 Linje M Linje M Linje M Linje M M 2,7 M 2,2 M 1,7 M-'l'rä 1,0 B 2,9 B 2,5 B 1,9 B-Bv 1,2 li 2,4 E 2,0 Ek 1,5 M-Pr 1,0 Te 2,3 Tc 2,0 Te 1,7 Te-R 1,0 K 2,6 K 2,0 K 1,6 K-L 1.1 Tx 2,8 TX 2,6 Tx 2,7 _ A 2,5 A 2,1 A 1,7 _ Ex'år 60 1'1 Mr 3,0 Mr 2,2 Mr 1,8 Fl 2,4 Fl 2,5 Fl 1,6 S 2,0 Gj 2,0 Gj 1,5 C 2,7 S 2,5 5 1,5 Fä 2,0 (1 2,3 C 1,6 Ex.år —50 2,7 M'Tra 2*8 låga %& när —55 2,2 Vs 2,2 Gr 1,6 Ex.år —58 1,7 Förteckning Över teknikens ämnesom— 5. Kemileknik råden med sifferkod 1—39 Oorganiska materials framställning Organiska materials framställning (Under varje huvudrubrik har angivits dc Kemitekniska utrustningar ' delområden vederbörande ämnesområde Kemitekniska anläggningar anses omfatta) Kemiska produkter _ (i. Pappersteknik 1' Bergsteknfk Massaframställning Malmletnmg .. . B b 'n Pappersframstallnlng Berg orrm g ' 'l'räfibcrmater.-f1'amställning ergsprangnlnz, Cellulosaanläggningar Bergsmaskmer P 1) k 1" . Bcrvsanläggningar appers ru san aggnmgar 5 Massa- och pappersprod. '.!. Gruvteknik 7. Textiltelcnil: Gruvbrytning Framställning av textilmaterial Gruvtransport Framställning av textilvaror Malmbehandling Textilanläggningar Gruvmaskiner Textilprodukter Gruvanläggningar _ _ _ . . Malmprodukter b. stmedelstekmk
Framställning av livsmedel 3. Jc'irnverksteknik Behandling av livsmedel Järnmalmsberedning Bearbetning av livsmedel Järntillverkning lxonservermg ay l1vsmedcl Ståltillverkning Transport av l1vsmedel Livsmedelsanlaggmngar
Järn- och stålbehandling L" (1 1 d kt 1vsme e spro 11 er .] ärnverk sutrustnin gar Järn- och stålprodukter !). Byggmaterialtcknik Framställning av natursten 4- Metallverksteknik Kalk- och cementtillverkning Metallframställning Betongvaruframställning Metallbehandling Framställning av träprodukter Metallverksutrustningar Byggmaterialanläggningar
Metallprodukter Byggmaterialprodukter
11.
14.
16.
17. 10.
Bearbetningsleknik
Provning av fasta material 'Fillformning av material Sammanfogning av material Frånskiljning av material Värme— och ytbehandling av material
A rbetsmaskinteknik
Maskinelement
.lärn— o. metallverksmaskiner Kemitekniska maskiner Pappers- o. eellulosamaskiner Textil— o. konfektionsmaskiner Tändsticksmaskiner Livsmedelsmaskiner Byggnadsmaskiner Verktygsmaskiner 'l'ransportmaskiner
. Kraftmaskinlcknik
Strömningsmaskincr Värmetekniska anläggningar Iirafttekniska anläggningar Atomtekniska anläggningar
. Elcktromaskinteknik
Elektromateriallära Roterande elmaskiner Transformatorer Strömriktare Speciella maskiner
Elelclroapparatleknik Elmaskinapparater Anläggnings- och installationsmateriel Driftapparater Förbrukningsapparater
. E[anläggningsteknik
Kraftanläggningar Ledningsanläggningar Installationsanläggningar Förbrukningsanläggningar
Lyftdonsteknik Lyftapparatcr Hissar Gruvspel Krauar
Bantransportleknik Transportanläggningar Spårmateriel Lokomotiv Motorvagnar
Person— o. godsvagnar
11).
20.
27.
. Väglransportteknik
Cyklar
Bilar Traktorer 'l'ranspol'tvagnar
Furlygsleknik Fartygsskrov Fartygsmaskiner Fartygsin redningar Fartygsdetaljer
Iv'lygplunslcknik Flygplansskrov Flygplansmotorer Flygplansinredningar Flygplansdetaljer
. Byggnadsteknik
Jord— och bergarbeten Grundläggningsarbeten 'l'rii— o. stålkonstruktioner Byggnadsinstallationer Byggnadsakustik
. Husbyggnadstclmik
Byggnadselement Bostads— o. affärshus lndustribyggnadcr Publika byggnader
. Vägbyggnadsleknik
'l'rafikteknik Väganläggningar Broanläggningar Järnvägsanläggningar
-' . Vattenbyggnadsteknik
Dammanläggningar Hamnan läggningar Kanalanläggningar Vattenvcrk Avloppsverk
' . Ljusteknik
Belysningsteknik Optisk teknik Fototeknik Filmteknik
. Ljudteknik
Mikrofonteknik Grammofonteknik
Ljudinspelningsanläggningar Ljudfilmsanläggningar
Strålningsteknik Infrarödteknik Ultraviolett—teknik
34.
29.
30.
33.
Röntgenteknik Radiakteknik
. T elegraf— och telefonteknik
Telekomponenter Teleledningar Telestationer Tcleanläggningar
Elektronik
Elektronikkomponenter Förstärkarteknik Likriktarteknik Pulsteknik Elektronikutrustningar
Radioteknik
Radiokomponenter Radiosändare Antenner Radiomottagare Televisionsteknik Radarteknik
.' . Mätteknik
Mätkomponenter Allmänna mätinstrument Allmänna mätutrustningar Elektriska mätinstrument Elektriska mätutrustningar
. Reglerteknik
Reglerkretskomponenter Styrutrustningar Reglerutrustningar Servoutrustningar
Räknemaskz'nteknik Räkneapparater Analogimaskiner Digitalmaskiner Hålkortsmaskiner Räkneanläggningar
Grafisk teknik Grafisk-teknisk materiel Tryckerianläggningar Bokbinderianläggningar Maskinskriftanläggningar
. Militär teknik
Vapenteknik Stridsfordon Krigsfartyg Stridsflygmaskiner Robotteknik Försvarsanläggningar
36. Ekonomiteknik
Företagsekonomi Bokföringsteknik Redovisningsteknik Kostnadsberäkningar
37. Organisationsteknik Företagsledning Industriorganisation Arbetsstudier Kontorsorganisation Personaladministration
38. Affärsteknik Handelsteknik Importteknik Exportteknik Bankteknik Reklamteknik Offertteknik
39. Ventilationsteknik Luftkonditionering
För de olika examensåren och lin— jerna har vi gjort sammanställningar även inom vilka ämnesområden vi träffar på ingenjörerna i deras första resp. nuvarande anställning. Samman- ställningarna återfinns i den fullstän- diga forskningsrapporten, U 1391, och vi får här nöja oss med ett kortfattat referat.
Ingenjörer från linje M påträffas inom ett stort antal ämnesområden och en del med relativt många. Sålunda kom 30 % till ämnesområdena 11 (Arbets- maskinteknik) och 12 (Kraftmaskin- teknik). Vid undersökningens genom- förande sysselsattes 27 % inom dessa områden. Omkring 25% började sin anställning inom något av 18 (Väg- transportteknik), 20 (Flygplansteknik), 35 (Militär teknik) och 37 (Organisa- tionsteknik). Procentuellt sett kvar— stod ett lika stort antal.
Från linje B gick 91 % till 21 (Bygg- nadsteknik), 22 (Husbyggnadsteknik), 23 (Vägbyggnadsteknik) och 24 (Vat- tenbyggnadsteknik); 90 % kvarstod. Av ingenjörerna från linjerna E och
l »
Ek träffade vi på 55 % inom 13 (Elek- tromaskinteknik), 14 (Elektroapparat- teknik), och 15 (Elanläggningsteknik) i första anställningen och 41 % i nu- varande. Motsvarande procenttal för 28 (Telegraf— och telefonteknik), 29 (Elek- tronik) och 30 (Radioteknik) var 30 resp. 24. Till de tre sist nämnda ämnesområdena, 28, 29 och 30, gick 71 % från Te-linjen och 63 % kvarstod.
Ingenjörer från linje K började till 66 % inom ämnesområdet 5 (Kemitek- nik) och vid tiden för undersökningen träffade vi på 59 % inom detta område.
Arbetsuppgift, funktion
Förutom ämnesområde skulle de sva— rande även uppge den funktion, som arbetsuppgiften ansågs tillhöra. Detta skulle ske med någon av bokstäverna K, P, D och F, som i en särskild bilaga hade definierats på följande sätt:
K : konstruktion Personalledning, utveckling, forsk- ning, utredning, projektering, be- räkning, konstruktion, ritning o. dyl. P : produktion Arbetsledning, utredning, produk- tionsberedning, arbetsstudier, arbets— mätning, produktionsplanering, tids- sättning, kontroll, provning o. dyl.
D : drift Driftsledning, transport, driftöver- vakning, skyddstjänst, felundersök- ning, utredning, reparationer, under— håll, teknisk service o. dyl.
F : kommersiell Personalledning, inköp, försäljning, marknadsnndersökning, offertkalky- lering, orderbehandling, reklam, kundtjänst o. dyl.
I tabell 4 visar vi för de olika examensåren fördelningarna på olika
funktioner beträffande 1:a och nu- varande anställning. I U 1391 finns motsvarande uppgifter även för de olika linjerna.
Tabell 4. Anställningarnas funktion
K P D F
Ex.år. 1:a nuv. l:a _nuv. 1:a nuv. 1:a nuv.
1950 267 135 98 72 47 66 54 97 1955 312 204 97 96 60 53 34 75 1958 375 292 143 112 65 79 61 81 1960 52 42 28 28 6 8 1 3
Av tabellen för funktion finner vi att vi träffar på flera ingenjörer inom funktion K (konstruktion) än i någon annan funktion. Detta gäller såväl första anställningen som i fortsättning- en. Men den procentuella andelen mins- kar dock med den tid ingenjörerna varit yrkesverksamma; i det hopslagna materialet från 59% till 47 %. En tydlig tendens märkes nämligen till ökad betydelse för övriga funktioner, främst då F (försäljning), som ökar från 9 % till 18 %.
Gymnasieingenjöremas första anställning inom avsedda ämnesområden och funktioner
För att få en uppfattning om i vilken utsträckning de nyutexaminerade gym- nasieingenjörerna erhöll anställning inom de ämnesområden och funktioner (se sid. 202—205) som utbildningen närmast avsåg, lät vi några lärare vid tekniska gymnasier besvara en enkät, i vilken de fick ta ställning till de olika linjernas lämplighet för de 39 ämnesområdena och 4 funktionerna. Därvid skulle de använda sig av siffror— na 1—4, som gavs följande bety- delse:
1 : utbildningen lämpar sig synner- nerligen väl.
2 : utbildningen lämpar sig väl. 3 : utbildningen är acceptabel. 4 : utbildningen lämpar sig ej. Genom att jämföra de svarandes uppgifter om arbetsuppgifters ämnes- område och funktion med de omdö— men som lämnats av våra experter, har vi kunnat bilda oss en uppfattning om i vilken utsträckning de erhållit anställningar för vilka deras utbildning var avsedd. I föreliggande rapport begränsar vi oss till deras första an- ställning, då vidare studier efter exa- men kan kvalificera dem för arbets- uppgifter utöver (lem grundut— bildningen ger.
I nedanstående tabell ger vi resul- taten för några av linjerna med största examinationen samt examensåret 1960. Som ej avsedda arbetsuppgifter har vi betecknat ämnesområden med funktio- ner som av våra experter värderats med 4 (utbildningen lämpar sig ej).
SOFI]
Tabell 5. Gymnasieingenjörernas första anställning inom avsedda ämnesområ— den och funktioner
Avsedda Ej avsedda Grupp N Arbetsuppg, arbetsuppg,
N % N % M 557 537 96 20 4 B 346 328 95 13 5 E 107 104 97 3 3 Ek 58 43 74 15 26 Te 106 101 95 5 5 K 154 130 84 24 16 Tx 25 15 60 10 40 A 96 54 56 42 44 Mr 64 49 77 15 23 Gj 19 11 53 3 42 Ex. år 60 87 80 92 7 8
Som framgår av tabell 5 har inom de två stora grupperna, M och B, endast 4 resp. 5% erhållit arbetsuppgifter,
som utbildningen ej närmast avsåg. Betydligt flera och, som det verkar, all- deles för många träffar vi på inom en del andra grupper. Linje A har det största antalet, både absolut och rela- tivt.
Huvudfack och branschtillhörighet
Under bearbetningen framkom önske- mål om att vi även ur det insamlade materialet skulle söka bestämma inom vilka huvudfack de svarandes nuvaran- de arbetsuppgifter kunde räknas in och deras branschtillhörighet. Huvudfac- ken definierades på följande sätt:
Huvud/ack Ämnesområden 1—38
]. Bergsteknik : 1. Bergsteknik + 2. Gruvteknik + 3. Järn— verksteknik + 4. Me— tallverksteknik
5. Kemiteknik + 6. Pappersteknik + 8. Livmedelsteknik.
7. Textilteknik. 10. Bearbetningstek— uik + 11. Arbets— maskinteknik + 12. Kraftmaskinteknik. + 16. Lyftdonsteknik + 17. Bantransporttek- nik + 18. Vägtrans- portteknik + 19. Far- tygsteknik + 20. Flyg- plansteknik + 34. Grafisk teknik + 35. Militär teknik.
5. Elektroteknik : 13.Elektromaskintek— nik + 14. Elektroap— paratteknik + 15.El— anläggningsteknik + 25. Ljusteknik + 26. Ljud-teknik + 27. Strålningsteknik + 28. Telegraf— och te- lefonteknik + 29. Elektronik + 30. Ra— dioteknik + 31. Mät— teknik + 32. Regler- teknik + 33. Räkne- maskinteknik.
2. Kemiteknik
3. Textilteknik 4. Maskinteknik
4 ” AFTEFe
(Siffrorna inom parentes är den procentuella andelen)
Bransch
1 2 3 4 5
teknik teknik teknik teknik teknik
Bergs— Kemi- Textil- Maskin- Elektro- Byggnads- Övriga
6 7
teknik fack
Summa
KPDFKPDFKPDFKPDFKPD
FKPDFKPDFK
Summa
1. 2. Gruvindustri . . . . . . . . .
Järn- o. metallindustri
3. Verkstadsindustri. . . .
4.
lt; =D [» OO G=
10. 11. 12. 13. 14. 15. 16.
Jord— o. stenindustri Träindustri . . . . . . .
Kemisk industri . . .
Massa- o. pappersindustri.
Livsmedelsindustri . . . . . .
Grafisk industri . . . . . . . . .
Textil- o. konfektionsindu- 2 7 22 2— 1——
stri..............
Läder-, sko- o. gummiindu- stri 12 41 1— 1—
Byggnadsindustri . . Kraftindustri. . . . . . . Samfärdsel . . . . . . . Övriga civila arbeten
Försvaret
. 9 8 3 616 3 3 4——— 1154391638 811918
26 21—1225 430264
. 113143— 11121
. 191—1 1026729424
. 111 16471829
—111621832—— 5—
C”?
116
1113411—811661
—12 1116
21712
95 44 106
14 12 14
5157
69 20 35 4 7 3 6 12 4 19 32 37
9183
13 (1) 74 (6) 509(39) 25 (2) 16 (1) 66 (5) 41 (3) 15 (
5 (
17 (1) 15 (1) 240(18) 38 (3) 48 (4) 149(11) 46 (3)
Summa 1—16
22|23| 9|13 72 23|3817| 3| 7 3 4214 52|42|52 139 32 64
38|158|82 27|40| 6 52 7 78 614
271 190|242
Summa 67(5) |150(11) | 17(1) | 360(27) | 273(21)
| 307(23) | 143(11)
6. Byggnadsteknik =9. Byggmaterialtek— nik + 21. Byggnads- teknik + 22. Husbygg- nadsteknik + 23.Väg- byggnadsteknik + 24. Vattenbyggnadstek- nik. 36. Ekonomiteknik + 37. Organisationstek— nik + 38. Affärstek— nik.
7. Övriga fack :
Beträffande branscher skilde vi på:
]. Gruvindustri 2. Järn- och metallindustri 3. Verkstadsindustri 4. Jord- och stenindustri '). Träindustri 6. Kemisk industri
7. Massa- och pappersindustri
8. Livsmedelsindustri
9. Grafisk industri 10. Textil- och konfektionsindustri 11. Läder—, sko- och gummiindustri 12. Byggnadsindustrl 13. Kraftindustri 14. Samfärdsel 15. Övriga civila arbeten (ej skolor) 16. Försvaret
I de sammanställningar vi gjort och vilka redovisas i U 1391, visar vi branschtillhörigheter för våra examens- årgångar med uppdelning på olika lin- jer och funktioner.
På grund av utrymmesbrist kan vi icke ha dessa med i föreliggande rap- port utan får nöja oss med att nämna, att från de mest frekventerade linjerna, M, B, E (Ek) och K, träffar vi på ett relativt stort antal ingenjörer från M och E inom bransch nr 3, verkstads- industri, och från B inom nr 12, bygg- nadsindustri. Ingenjörerna från linje K är ganska jämnt fördelade på ett fler- tal branscher; de flesta återfinns dock inom nr 6, kemisk industri.
I tabell 6 ger vi branschtillhörighet, fack och funktion för de hopslagna ex.
åren 50, 55, 58. Då ex. år 60 består av speciallinjer är det inte medtaget.
Av tabell 6 framgår att vi inom verk- stadsindustrin träffar på 39 % av ingen- jörerna i vår undersökning. De största facken är här maskinteknik och elekt— roteknik. Inom en annan viktig bransch, byggnadsindustrin, är facket byggnads— teknik det helt dominerande.
Vi har även gjort en sammanställning (tabell 7) av de svarandes nuvarande verksamhet för att visa i vilken ut- sträckning deras nuvarande sysselsätt- ning bygger helt på deras gymnasiein- genjörsexamen eller om de avlagt högre examen eller är verksamma på annat sätt. I denna senare kategori har vi räknat in dessa som vid tiden för un- dersökningen studerade.
Tabell 7. Gymnasieingenjörernas nuva- rande verksamhet
Uppdelning på olika examensår
Civ. ing. Annan Upp- Eåtf N 633211. Tekn. lic. verk- gift ' Bergsing. samhet saknas 1950 530 370 100 50 10 1955 563 428 54 70 11 1958 722 564 1 140 17 1960 98 81 17
Tabell 7 visar, att vid tiden för un- dervisningen hade av den äldsta exa- mensårgången omkring 70 % en verk- samhet som torde vara en följd av ut- bildningen vid tekniskt gymnasium. Cirka 20 % hade avlagt någon form av högre examen.
Praktik före examen
Antal företag och praktiktidens längd Genom en fråga sökte vi kartlägga prak- tiken före examen. Den hade följande formulering:
Vid vilka företag hade Ni praktise- rat före examen?
Tid (an-
Förelag Ort tal mån.)
209. Tabell 9. Praktiktidens längd i månader
Värden för medianen samt 1:a och 3:e kvartilen
Uppdelning på olika examensår
Vid bearbetningen har vi för olika grupper dels räknat fram värden för antalet företag vid vilka praktiktjänst- göring har ägt rum och dels den sam- manlagda praktiktidens längd. Vi har räknat fram resultaten för de olika lin- jerna med uppdelningar på examensår (U 1391) men visar här endast hopräk- nade värden för de olika examensåren, tabellerna 8 och 9.
Tabell 8. Antal företag vid vilka de tekn. gymnasieingenjörerna praktiserat före examen Värden för medianen samt l:a och 3:e kvartilen.
Uppdelning på olika examensår
Ex. år N Mdn Q1 Q3 1950 520 2,43 1,48 3,24 1955 554 2.42 1,66 3.23 1958 709 2,34 1,55 3,17 1960 97 2,49 1,79 3,29
S:a 1 880 2,39 1,57 3.21
Av tabell 8 framgår, att några större skillnader inte finns mellan linjerna och examensåren vad beträffar antalet företag hos vilka de blivande ingenjö- rerna praktiserat. I vårt material täcks 96 % av 1—4 företag. Blott 3 st. av de 1 880 st. har uppgivit så många som 7 företag.
Som framgår av tabellen är median- värdet för praktiktidens längd omkring ett år för de flesta grupperna. Några
Praktiktiden i mån.
Ex. år N Mdn | Q, Q, 1950 519 13,6 8,2 21,0 1955 555 12,5 8.2 20,1 1958 710 12,2 7,9 19,9 1960 96 13,5 7,3 25,8 S:a 1 880 12.6 8,0 20,4
större avvikelser från detta värde är inte att notera för linjerna med största antalet studerande.
Bisysslor
För att utröna omfattningen av bisyss- lor hade vi med följande frågor:
Har Ni vid sidan av Eder ordinarie an- ställning tjänstgjort som lärare?
|] Nej, aldrig [] Ja, i följande skolor
Anställ- Antal nings— vecko— tid timmar
Skola Ämnen
Har Ni haft några andra bisysslor?
[] Nej |] Ja, följande. (Ange kort- fattat bisysslans art och huvudsakliga arbetsupp-
gifter)
Frågorna besvarades av 1882 st., d.v.s. 98 %.
En sammanställning av svaren ges i tabell 10.
Tabell 10. Bisysslor
En- Andra Andra
Inga bart lilSySS- pisyss:
b' - lärar- or + (är (61
Antal % isyss larar— larar-
svar svar lor alls fbe" befatt— befatt- attn. . -
ning ning)
n |%fi?f% n % ..?/';
1882 98 1245| 66 299 16 74 4 264 14
Av tabell 10 framgår, att ungefär tredjedelen av de svarande innehaft bisyssla i någon form. Omkring hälften har därvid tjänstgjort som lärare.
Någon bearbetning av uppgifterna angående lärarnas anställningstid, antal - veckotimmar och ämnen samt övriga bisysslors art och huvudsakliga arbets- uppgifter har ännu icke utförts.
Fortsatta studier
En av frågorna rörde fortsatta studier. Den hade följande lydelse:
Har Ni efter examen ägnat Er ät fort- satta studier av större omfattning vid någon läroanstalt eller per korrespon- dens?
E] Nej, |] Ja, följande Tid för . Studiernas Läroanstalt ”mem” inriktning (motsvarande) påbör_ avslu- (fack eller jande tande ämne") Ev. examina: ___________________ . år årw ,
Vid bearbetningen av denna fråga har vi skilt på 1. studier som leder fram till någon examen eller akademiskt betyg 2. kurser av olika slag. Vi redovisar varje linje för sig och ger den procentuella andelen som
a) icke ägnat sig åt några mera omfat- tande studier
b) avlagt examen eller tagit akademiskt betyg
c) ägnar sig at studier för examen eller akademiskt betyg (1) deltager eller deltagit i kurser.
I tabell 11 visar vi gymnasieingenjö— rernas fortsatta studier för de linjer, där antalet svarande överstiger femtio. Tabell 12 ger de fortsatta studierna för de olika examensåren.
Tabell 11. Gymnasieingenjörernas fort- satta studier
Uppdelning på olika linjer
&) b) | c) d) ' På- Inga Examen gående Kurser Linje N stu- eller ak. studier av dier betyg för exam. olika eller ak. slag betyg M 628 42 16 14 2 7 B 369 5 8 12 1 1 1 9 E 1 1 4 30 28 1 1 30 Ek 62 44 5 31 21 Te 1 17 3 3 H 26 29 K 1 86 48 22 14 16 A 1 10 31 1 5 1 4 40 Ml' 70 54 7 10 29 B-Bv 56 64 2 14 % 20
Tabell 12. Gymnasieingenjörernas fort- satta studier
Uppdelning på olika examensår
a) b) c) (1) På- Inga Examen gående Kurser Ex.år N stu- eller ak. studier av dier betyg för exam. olika eller ak. slag betyg 50 522 38 32 1 28 55 551 41 15 13 32 58 702 51 3 25 21 60 95 67 1 17 14
I examensårgång 50 som vid tiden för undersökningen hade varit ute i
förvärvslivet längst av våra grupper, nämligen 12 år, hade drygt 60 % be- svarat vår fråga jakande. Ungefär en tredjedel av gruppen hade avlagt exa- men eller tagit akademiska betyg. I den yngsta wår-gången, 60, hade redan en tredjedel fortsatt med studier av nå- gt)! Slug.
III. Synpunkter på utbildningen Linjeditferentieringen
lån av huvudfrågorna i formuläret var de tekniska gymnasiernas differentie-
ring på olika linjer. Denna sökte vi ge belysning genom följande fråga:
l'art anser Ni, mot bakgrunden av Er egen erfarenhet, om differentieringen av det tekniska gymnasiet på olika lin- jer och om specialiseringen inom lin- jerna? Dif/erentieringen på linjer:
E] har för min del varit obehövlig |:] kunde för min del ha varit mindre utpräglad EI har i stort sett varit tillfretlsställande El kunde för min det ha varit mer utpräglad Vid bearbetningen har vi låtit de oli- ka svarsalternativen bilda en skala, där
0 : obehövlig; 3 : merutpräglad.
För de olika linjerna och examens- ären har vi räknat fram värdena för medianen samt 1:a och 3:e kvartilen. Resultaten visas i tabell 13. Vi har även räknat fram motsvarande värden för hela linjen. Dessa återfinns i tabell 14.
Om vi studerar tabell 13 där vi inom linjerna skilt på olika examensår, fin- ner vi, att medianvärdet som regel lig- ger omkring 2,00 som betecknar att lin- jedifferentiering i stort sett varit till- fredsställande. Alla värden för 3:e kvar- tilen ligger över 2,00.
Tabell 13. Synpunkter på linjedifferen- tieringen
Värden för medianen samt 1:a och 3:e kvartilen för olika linjer och examensår
Antal 6] svar
Antal svar
Linje och ex.-år
Mdn Q1
50 55 58 50 55 58 50 55 58 50 55 58 50 55 58 50 55 58 50 55 58
187 1,89 205 1,94 238 1,93 103 2,09 121 141 57 56 66 12 35 70 74 51 59 12 12 :i 30 28 41 26 15 28
_ .
a'aqlilibsaas wcd—OmmmCDD—UWUILJGCÄHHC
».
_
oo—>—_._.>—>—>-——>—-—>->—>—H mHho-Uiamoom
!
—
oqu-baoion women—io.—
55 58 50 55 58 55 58 50 55 58 50 55 58 50 M—Trä55 M—Trä58 M—TräöO B—Bv 58 B—llv 60 M—Pr 60 Te—R 60 K—L 60 Vs 58 Gr 58
___—ooo. .
—
NNMPJMMM [OH—Målen: MUICDMm—IO
[ I
out:-ce
»
M_IQM GJ!—RM how»—
.
t _ov— tilll—NICE
t
'Ititl llltllllll
,...Ht—v—Au—A qq'caqu UI—IOVIPKD 0130me
i
OOHOCOOHOOCOOOOOCOOOOCNc—UGTÄOOOCKGMr—A—co—cfåå—N(:i—lx:
>— O' O?
Endast en grupp, A -50, har ett me- dianvärde, 0,29, som tyder på att upp- delningen på linjer ansetts obehövlig.
Tabell 14. Synpunkter på linjedifferen- tieringen
Värden för medianen samt 1:a och 3:e kvartilen för de olika linjerna
Antal Antal Linje ej svar Mdn Q, Qa svar M 12 630 1,92 1,58 2,27 B 11 365 2,08 1,74 2,42 E 1 113 2 06 1,65 2,47 Ek 0 66 1,93 1,61 2,25 Te 2 117 1,99 1,66 2,32 K 4 184 1,93 1,61 2,26 Tx 0 27 1,62 0,34 2,13 A 16 99 1,55 0,03 2,35 Mr 3 69 1,86 1,52 2,19 Fl 0 19 1,93 1,62 2,25 Gj 0 21 1,75 0,95 2,28 S 0 6 2,17 1,67 2,75 C 0 13 1,91 1,61 2,20 Fä 0 2 2,00 — _ M—Trä 1 19 2,04 1,70 2,38 B—Bv 0 58 2,07 1,75 2,38 M—Pr 0 9 1,94 1,66 2,22 Te,—R 0 20 2,10 1,77 2,43 K—L 1 10 2,00 1,75 2,25 Vs 0 5 2,00 1,58 2.42 Gr 0 10 1,88 1,56 2,19
Men man har här säkerligen en annan innebörd än för övriga linjer och grup- per då vi här har att göra med en all- mänteknisk linje, en odifferentierad lin- je.
Värdena för lza kvartilen ligger för de flesta grupperna över 1,50, vilket innebär att mindre än 25 % ansett att differentieringen på linjen kunde ha varit mindre utpräglad. Synnerligen låga värden uppvisar A- och Tx-linjerna samt en Gj-grupp. Här har ett relativt stort antal svarande ansett linjediffe- rentiering obehövlig för sitt vidkom- mande.
Resultaten i tabell 13 står sig om vi studerar tabell 14, där vi redovisat re- sultaten linjevis utan uppdelningar på examensår. De tekniska gymnasiernas uppdelning på olika linjer synes från dessa synpunkter sålunda berättigad.
Specialiseringen inom linjen 1 den av frågorna som gällde erfaren- heten av specialiseringen inom linjen, hade de svarande att fylla i tillämpligt svarsalternativ i nedanstående uppställ- ning. Speeialiseringen inom linjen:
E! har för min det varit obehövliy. D kunde'för min del ha varit mindre utpräglad. B har i stort sett varit tillfredsställan— de. [] kunde för min utpräglad.
del ha varit mer
Svaren har överförts till en 4-gradig skala i vilken 0 : obehövlig; 3 : mer utpräglad.
För de olika speciallinjerna har där- efter medianvärdet räknats fram och resultaten presenteras i nedanstående tabell.
Tabell 15. Synpunkter på specialise- riugen inom linjen
Grupp Ex. år N Mdn M-Trä ..... 55 6 2,50 » ..... 58 6 1,50 » ..... 60 7 2,20 B—Bv ...... 58 7 2.00 » ...... 60 49 1,77 M-Pr ...... 60 9 1,25 Te-tt ...... 60 20 1,60 K-L ....... 60 11 1,86 M-Trä ..... —— 19 2,06 B-Bv ...... — 56 1,78
En hopslagning av grupperna gav följande resultat:
N Mdn Qi Qx
2,32
115 1,77 0,66
Av de åtta grupperna har tre st. me- dianvärden på 2,00 eller däröver, vilket tyder på att specialiseringen i stort sett varit tillfredsställande.
[för alla grupperna hopslagna har vi förutom medianvärdet även bestämt värdena för 1:a och 3:e kvartilen. Som framgår av resultatet är 1:a kvartilvär- det 0,66, vilket synes innebära att spe- eiuliseringen för 1/4 av de berörda inte har fyllt någon större uppgift. Median- värdet kommer inte heller upp till 2,00 som inneburit att den fungerat till- fredsställande. Av de tillfrågade har å andra sidan 19 st., eller 17 %, angivit :.lll specialiseringen för deras del kun- de ha varit mer utpräglad. Specialise- ringen inom linjen tycks sålunda ännu inte ha fått en helt tillfredsställande utformning.
Behov av ämneskunskaper En fråga av vital betydelse då det gäl- ler utformningen av ingenjörsutbild- ningen är givetvis omfattningen av un- dervisningen i kunskaps- och färdig- hetsämnen. Denna fråga hänger natur- ligt samman med i vilken utsträckning olika slag av kunskaper tas i bruk un- der den direkta yrkesutövningen. För att i viss mån belysa detta spörsmål hade vi följande fråga med i vårt for- mulär: I vilken utsträckning har Ni för egen del i Er yrkesverksamhet haft anledning att ta i anspråk kunskaper och färdig— heter från det tekniska gymnasiet i följande ämnen?
Ange Ert svar genom att i kolumn A för varje ämne skriva någon av siff- rorna 0—4 enligt följande:
Snar Ämnet har tagits i anspråk:
0 : Inte alls eller högst obetydligt. ' I enstaka ej så centrala samman—
hang.
2 = I enstaka men viktiga samman-
hang.
I !
— I hög grad. _ I mycket hög grad. ..
-- Svar »; -— Svar
Amne A lc' Amne A |. Allmänna Fackämnen ämnen (Fyll själv i
ämnes-
Matematik. . . ,. ,. namnen) Fysik ....... . .. ,,,,,,,,, Tyska ............................
På grund av tidsbrist har hittills en- dast svaren för de allmänna ämnena hunnit bearbetas. Därvid har vi be- handlat dessa som en fem-gradig skala, där 0 : inte alls eller högst obetydligt; 4 :i mycket hög grad, och för de olika ämnena bestämt värden för medianen samt 1:a och 3:e kvartilen. I U 1391 återfinnes resultaten för samtliga un- dergrupperna, d.v.s. med uppdelning- en på olika linjer men inom dessa skilt på examensåren. Vi har även företagit hopslagningar av grupper och kan läm- na resultaten för olika linjer resp. examensår. I föreliggande rapport mås- te vi av utrymmesskäl inskränka oss till att ge resultaten för de linjer, som inrymmer mer än 50 st.
Tabell 16. Behov av ämneskunskaper
Mdn—värden och värdena för 1:a och 3:e kvartilen. Uppdelning på olika linjer
Matematik Linje N Mdn Q1 Qs M 625 2,52 1,79 3,36 B 364 2,46 1,73 3,26 F. 111 2,71 1,87 3,51 Ek 65 2,29 1,66 3,13 Te 119 2,78 1,73 3,60 K 179 2,55 1,77 3,41 A 112 2,45 1,80 3,37 Mr 70 1,89 1,08 2,77 B—Bv 57 2,78 1,83 3,49
Tabell 17. Behov av ämneskunskaper Tabell 20. Behov av ämneskunskaper
Mdn-värden och värdena för 1:a och 3:e Mdn—värden och värdena för 1:a och 3:e kvartilen. Uppdelning på olika linjer kvartilen. Uppdelning på olika linjer
Fysik Ilitteknik
Linje N Mdn | Q, [ Qa | Linje ! N I Mdn j Q, Q, M 625 1,78 0,96 2,68 11 627 3,10 2,23 3,88 6 361 1,26 0,63 2,04 11 364 3,27 2,37 3,02 14: 111 2,00 1,21 2,89 14: 112 1,96 1,00 2,05 Rk 65 1,66 0,97 2,40 lök 65 2,60 1,33 3,26 T? 119 1,99 1,13 2,94 'l'r | 19 1,27 11,68 '.! .29 K 179 1,73 2,58 3,36 K 178 1,29 0,59 2.11 A 112 1,98 1,18 2,80 3 | 10 3,00 1,70 3,83 Mr 70 1,44 0,47 2,25 Mr 70 1,45 0,62 2,67 B—Bv 56 1,33 0,56 2,19 rpm 57 3,46 2,04 3,90
Tabell 18. Behov av ämneskunskaper Tabell 2]. Behov av ämneskunskaper
Mdn—värden och värdena för 1:a och 3:e Mdn-värden och värdena för 1:a och 3:e
kvartilen. Uppdelning på olika linjer kvartilen. Uppdelning på olika linjer Kemi Projektionslära
Linje N Mdn Q1 Qa Linje N Mdn Q1 Q3 M 624 0,74 0,09 1,53 M 627 2,32 1,13 3,36 B 361 0,49 0,00 1,29 B 361 1,88 0,86 3,05 E 112 0,39 —0,06 1,18 E 111 0,92 0.19 1.95 * Ek 65 0,36 —0,07 1,01 Ek 65 1,06 0,27 1,96 Te 118 0,44 —0,03 1,25 Te 119 0,48 ——0,01 1,51 K 179 3,35 3,14 4,13 K 177 0,40 40,07 1,06 A 110 0,67 0,05 1,66 A 110 1,93 0,83 3,35 Mr 70 0,83 0,10 1,81 Mr 70 1,00 0,13 2,25 B—Bv 56 0,32 —0,09 1,03 B—Bv 57 1,78 0,72 3,05
Tabell 1.9. Behov av ämneskunskaper Tabell 22. Behov av ämneskunskaper
Mdn—värden och värdena för 1:a och 3:e Mdn-värden och värdena för 1:a och 3:e
kvartilen. Uppdelning på olika linjer kvartilen. Uppdelning på olika linjer Mekanik Företagsekonomi Linje N Mdn Q1 Q3 Linje N Mdn Q, Qa M 626 2,32 1,50 3,24 M 620 0,93 0,14 2,18 B 360 1,79 0,99 2,64 B 357 1,07 0,20 2,19 E 111 1,46 0,69 2,27 E 109 0,90 0,13 2,04 Ek 65 1,29 0,36 2,21 Ik 65 0,72 0,06 1,79 Te 119 1,31 0,46 2,18 Te 118 0,36 —0,07 1,31 K 177 1,11 0,42 1,94 K 176 0,83 0,12 1,88 A 110 1,22 0,22 3,20 A 110 1,00 0,21 2,37 ) Mr 70 1.03 0,17 2,06 Mr 70 2,97 1,89 3,80 » 2,15 0,32
Mdn-värden och värdena för 1:a och 3:e kvartilen. Uppdelning på olika linjer
Svenska
Linje N Mdn Ql Qa M 623 2,67 1,66 3,35 ll 363 2,67 1,74 3,33 lå 112 2,83 1,98 3,48 Ek 65 2,86 1,95 3,64 Te 119 2,53 1,72 3,23 K 175 3,03 2,32 3,67 A 111 3,00 2,14 3,73 Mr 70 3,41 2,65 3,97 B—Bv 56 2,08 1,25 3,05
'I'ubell 24». Behov av ämneskunskaper
Mdn-värden och värdena för 1:a och 3:e kvartilen. Uppdelning på olika linjer
Engelska i Linje N Mdn Q1 Q, M 626 2,27 1,37 3,28 B 362 1,15 0,47 1,99 E 113 2,83 1,99 3,69 Ek 65 2,23 1,55 3,11 Tc 118 3,02 2,14 3,72 K 177 3,35 2,67 3,94 A 112 2,63 1,65 3,37 Mr 70 3,38 2,32 3,97 B—Bv 56 0,98 0,32 1,70
Tabell 2.5. Behov av ämneskunskaper
Mdn—värden och värdena för 1:a och 3:e kvartilen. Uppdelning på olika linjer
Tyska Linje. N Mdn Q1 Qa |
M 608 1,89 1,00 2,90 B 354 1,11 0,39 1,91 r: 113 2,08 1,34 3,01 lök 65 1,80 1,06 2,58 'n- 117 1,37 0,91 2,96 K 176 2,98 2,10 3,70 A 111 2,30 1,40 3,16 Mr 70 2,70 1,69 3,74 B—Bv 55
En granskning av tabellerna ger vid handen, att de allmänna ämnen som i yrkeslivet mest tas i anspråk är mate- matik, ritteknik, svenska och engelska.
Om vi studerar värdena för de linjer som rymmer mer än 100 st. svarande finner vi stor enighet beträffande ma- tematik och svenska. För matematiken har vi medianvärdena 2,45—2,78 och 3:e kvartilvärdet ligger i samtliga fall över 3,25. För svenska är motsvaran- de värden 2,53—3,03 och 3,20. I rittek- nik och engelska är inte enigheten lika påfallande. I ritteknik uppvisar linjer- na M och B synnerligen höga värden, medianvärdena ligger över 3,00 och för 3:e kvartilen är de 3,88 resp. 3,92. De- ras värden för 1:a kvartilen är högre än medianvärdena för linjerna E, Te och K. I fråga om engelska uppvisar linje K medianvärdet 3,35 medan lin- je B:s är så lågt som 1,15.
Ämnena fysik och mekanik som äg- nas ganska mycken tid på de tekniska gymnasierna, når inte de höga värden, som man kanske väntat. Det är sålun- da inte de rena skolkunskaperna i des- sa ämnen, som främst kommer till an- vändning ute i förvärvslivet. Deras värde torde ligga i den betydelse de har för utbildningen i vissa fackämnen.
De ämnen som rent allmänt tycks ut- nyttjas minst under yrkesutövandet är kemi och företagsekonomi. Då det gäl- ler kemi är det framförallt de ingen- jörer, vilka gått igenom kemiteknisk och cellulosateknik linje (CU 1391), som uppvisar värden som tyder på att ämnet tagits i anspråk i någon större omfattning. För de flesta grupperna lig— ger medianvärdet under 1,00 som inne- bär, att kunskaperna i detta ämne en- dast obetydligt kommit till använd- ning. Även företagsekonomi uppvisar genomgående låga värden. Här förhål- lcr det sig så att inom linjerna har den
äldsta examensårgången det högsta vär- det. Detta torde hänga samman med den ändring av funktion som tidigare påtalats.
En närmare granskning av tabeller- na visar, att våra grupper har mycket olika värden på de bedömda ämnena. Detta kan tolkas som att de svarande uppfattat instruktionerna rätt och inte fallit offer för någon tendens att be- svara alla frågor på samma sätt.
Synpunkter på olika ämnen för det framtida gymnasiet
För att utröna ingenjörernas åsikter om hur ämnesavvägningen skulle vara i det kommande tekniska gymnasiet, uppmanades de ta ställning till följan- de fråga: När det tekniska gymnasiet nu håller på att omdanas: vad anser Ni mot bak- grunden av Er egen erfarenhet, att man i framtiden borde lägga större respek- tive mindre vikt vid än nu?
I framtiden borde
man lägga Svara genom att sätta )( i upge— _ tilläm li ruta: -- af mm- p g storre sam- dre Vikt . ma vtkt vid: vikt
Allmänna ämnen ....... Därav:
matematik ............. fysik .................. . tyska .................. ,. andra allmänna ämnen: Vilka ?
Hittills har vi endast bearbetat sva- ren för dc allmänna ämnena. Dessa re- dovisas i tabellerna 26—37 i form av procentsiffror för de olika svarsalter— nativen. Resultaten ges dels för en del av de skilda linjerna och dels för exa- mensären. En utförligare redovisning återfinns i U 1391.
Tabell 26. Åsikter om den vikt de all- männa ämnena bör tilldelas i det kom- mande tekniska gymnasiet jämfört med det nuvarande
Uppdelning på olika linjer
Procentuell andel l'mle N större samma mindre ej vikt vikt vikt svar
M 642 16 38 4 42 B 376 12 40 6 43 E 114 14 47 1 39 Ek 66 14 49 38 Tc 119 15 55 4 26 K 188 18 36 4 42 A 115 25 37 4 33 Mr 72 21 35 44 B-Bv 58 10 43 7 40
Tabell 27. Åsikter om den vikt ämnet bör tilldelas i det kommande tekniska gymnasiet jämfört med det nuvarande
Uppdelning på olika linjer
Matematik Procentuell andel I'm-le N större samma mindre ej vikt vikt vikt svar M 642 34 62 l 3 B 376 24 67 4 5 E 114 44 52 1 3 Ek 66 33 64 1 1 To 119 50 46 2 2 K 188 30 62 3 5 A 115 22 45 1 34 Mr 72 28 63 3 6 71
Tabell 28. Åsikter om den vikt ämnet bör tilldelas i det kommande tekniska gymnasiet jämfört med det nuvarande
Uppdelning på olika linjer Fysik
Tabell 31. Åsikter om den vikt ämnet bör tilldelas i det kommande tekniska gymnasiet jämfört med det nuvarande
Uppdelning på olika linjer Ritteknik
Procentuell andel
ej svar
samma mindre vikt vikt
större vikt
Procentuell andel
M 642 16 78 4 2 11 376 7 69 20 4 l') 114 25 68 4 3 lik 66 26 70 2 3 Te 119 27 71 1 1 K 188 21 74 2 4 A 115 28 65 2 5 Mr 72 24 68 4 4 B—Bv 58 9 76 15
Lulle N större samma mindre ej
vikt vikt vikt svar M 642 12 77 9 2 It 376 24 66 5 4 15 1 14 6 71 20 3 Hk 66 15 70 12 3 To 1 19 4 61 34 1 K 188 5 60 30 5 A 1 15 13 70 12 4 Mr 72 12 59 23 4 114151" 58 29 69 2
Tabell 29. Åsikter om den vikt ämnet bör tilldelas i det kommande tekniska gymnasiet jämfört med det nuvarande Uppdelning på olika linjer
Tabell 32. Åsikter om den vikt ämnet bör tilldelas i det kommande tekniska
gymnasiet jämfört med det nuvarande Uppdelning på olika linjer
Kemi Projektionslära Procentuell andel Procentuell andel Lmje N större samma mindre ej Linje N större samma mindre ej vikt vikt vikt svar vikt vikt vikt svar
M 642 4 63 31 3 M 642 7 72 18 3 B 376 3 48 44 5 B 376 13 67 16 5 E 114 6 54 35 4 '] 114 1 60 37 3 Ek 66 3 52 43 3 Ek 66 8 50 40 3 To 119 3 61 34 2 Te [ 19 1 48 50 2 K 188 24 70 1 5 K 188 1 38 56 5 A 115 11 55 29 5 A 115 4 71 19 5 Mr 72 6 77 12 4 Mr 72 8 54 33 4 ”ll—Hv 58 1 50 49 lli—liv 58 10 71 19
bör tilldelas i det kommande tekniska gymnasiet jämfört med det nuvarande Uppdelning på olika linjer
Tabell 33. Åsikter om den vikt ämnet bör tilldelas i det kommande tekniska
gymnasiet jämfört med det nuvarande Uppdelning på olika linjer
Tabell 30. Åsikter om den vikt ämnet 1 1 1 1 1 1
Mekanik Företagsekonomi Procentuell andel Procentuell andel
L"” e N större samma mindre ej Linje N större samma mindre ej
vikt vikt vikt svar vikt vikt vikt svar M 642 26 69 2 3 M 642 30 55 13 3 B 376 11 75 8 6 11 376 37 44 13 5 E 114 12 75 11 3 E 114 25 56 17 3 Ek 66 10 71 15 3 Ek 66 17 65 15 3 To 119 11 71 17 2 'l'e 119 13 62 24 1 K 188 7 73 14 6 K 188 27 50 18 5 A 115 29 63 3 5 A 115 21 52 23 3 Mr 72 12 75 8 4 Mr 72 40 52 3 4
Tabell 34. Åsikter om den vikt ämnet bör tilldelas i det kommande tekniska gymnasiet jämfört med det nuvarande
Uppdelning på olika linjer
Svenska Procentuell andel Linje större samma mindre ej vikt vikt vikt svar M 642 34 59 4 3 lt 376 38 54 3 5 15 114 35 60 3 3 Ek 66 43 55 3 Tc 119 29 66 3 2 K 188 45 46 5 5 A 115 43 50 3 3 M r 72 48 46 1 4 . B—Hv 58 43 50 7
Tabell 3.5. Åsikter om den vikt ämnet bör tilldelas i det kommande tekniska gymnasiet jämfört med det nuvarande
Uppdelning på olika linjer
Engelska Procentuell andel
L"” e & större samma mindre ej
vikt vikt vikt svar M 642 53 42 2 3 B 376 29 57 9 5 li 1 1 4 55 42 3 l—Ik 66 56 4 1 3 Te 1 1 0 56 41 1 2 K 1 88 68 28 4 A 1 15 62 36 I 2 M r 7 2 63 32 4 ll-f -liv 58 40 48 12
Om vi ser på resultaten för de hop— slagna grupperna finner vi, att för en- dast ett ämne, nämligen engelska, över- stiger procentuella andelen svar, 50, på alternativet »större vikt». Endast få svarande önskar »mindre vikt» åt det— ta ämne. [ sammanhanget erinras om att engelska var ett av de ämnen, som i yrkeslivet togs i anspråk i ganska stor omfattning. Även övriga språk, svenska och tyska, har betydligt flera som vill
Tabell 36. Åsikter om den vikt ämnet bör tilldelas i det kommande tekniska gymnasiet jämfört med det nuvarande
Uppdelning på olika linjer
Tyska Procentuell andel I'm-le N större samma mindre ej vikt vikt vikt svar
M 642 43 40 4 ' B 376 23 58 14 6 li 114 39 53 4 3 Ek 66 43 52 3 3 Te 119 34 56 7 3 K 188 48 43 4 4 A 115 51 42 5 1 Mr 72 48 46 1 4 Bw—llv 58 31 54 14 1
ge ämnena »större vikt» än »mindre vikt» i det kommande gymnasiet. En oförändrad ställning önskas dock av de flesta.
Matematik var också ett ämne som efterfrågades mycket ute i yrkessam— manhang. Särskilt linjerna Te, Tx och M-Trä vill ge ämnet en starkare ställ- ning än det har för närvarande. Även här uppvisar alternativet »större vikt»
högre procentuell andel än »mindre vikt» för samtliga linjer. Önskemålen beträffande svenska språket, moderna språk och matema- tik är liknande dem som framkom i gymnasieutredningens undersökningar i förvaltning och näringsliv. (Urban Dahllöf: Kraven på gymnasiet. SOU 1963:22 , Stockholm 1963). Där önska- des nämligen Ökad vikt åt dessa ämnen i framtidens gymnasier.
Även på ritteknik ställdes stora an- språk under yrkesutövningen. Men äm- net tycks av våra resultat att döma ges den plats på skolschemat som kan an- ses skälig.
Två ämnen, nämligen kemi och pro— jektionslära, uppvisar så gott som ge- nomgående högre procent för »mindre
Tabell 37. Åsikter om den vikt som olika ämnen bär tilldelas i det kommande tekniska gymnasiet jämfört med för närvarande
Uppdelning på olika examensår
Procentuell andel på olika svarsalternativ
Allmänna ämnen Matematik Fysik Kemi :_ ' , t': q; I. OS ;, l.. . =! a s.- ?! tu l-t ”” & 52 5252 &_ gg 5, 5.52 gi äga-: -.- _, o.: .:: -— _, o.»: .: —.— 1_ _ __ _ .... _, 55:31:23 _. 53:25:21"? ::: n;&f;2'> a— m>åssä 1.5 1950 530 15 36 '1 44 29 (377 2 4 17 73 7 3 6 64 26 4 1055 553 22 39 3 35 37 53 2 3 13 74 5 3 3 57 32 4 , 1953 722 13 44 4 40 34 51 2 4 17 72 3 3 7 50 30 3, 1 1960 98 10 42 5 43 38 61 1 9 33 3 2 67 31 s:a|1313|16 40] 4|4o 34|51| 2| 3|17 73 7| 3| 6|60 30 4, * . Mekanik Ritteknik Projektionslära Företagsekonomi ) .. l . ' '.1 9 :.. '.'! 9 1.4 53 o 1— 53 a.) :— bx'årNå_E€åvE—E-v 3—3 532-52 fi,” så 52.55: .1 192 mia—'=': _ se såå—”= _. www>2'>ltalw$m$2'5ulw?m">*e.>mw>mw45'ui 1950 530 17 72 3 4 12 71 15 3 5 63 29 4 36 49 12 3 1955 563 19 70 7 4 10 72 15 3 5 64 27 3 32 51 14 4 1958 722 16 73 s 3 17 37 13 3 9 62 26 4 23 56 17 4 1960 193 16 71 10 2 15 73 11 5 67 23 18 53 22 1 3:51913|17|72 s| 4 13|70|14| 3| 6|63 27 3 29 53 15 3 Svenska Engelska Tyska ; a o ;. e: o 1. N u.) ;— ”"å N &: E_12_ 3, 5-725 å.. ä.. 5_ o.: .a __»: _ o.: .: _. __ 399: e: med ..., &: å's': sx: m n: %: så 5: m; 35; =: :a 2 4 ' 4 1955 553 41 53 3 3 52 44 2 3 41 51; 5 3 1958 722 35 57 4 3 49 44 4 3 37 52å 9 3 1960 98 33 52 5 51 43 6 37 51_ 11 1 s: a 1 013 37 55 3 3 51 43 3 3 40 50 7 4
vikt» än för »störrc vikt». Enda undan- det gällde användningen ute i förvärvs- tagel i de större grupperna utgör linjen livet. De flesta har ansett att ämnet bör K beträffande kemi. Detta ämne erhöll tilldelas ungefär »samma vikt» i det också hos denna linje. i motsats till h05 framtida gymnasiet som i det nuvaran- de övriga, ett högt värde då det gällde de men betydligt flera har svarat med anspråken på ämnet i yrkesverksamhe- »Slörro vikt» än med »mindre vikt».
1950 530 37 58 2 3 54 40 _ _. 43 49; a l
* ten.
Synpunkter på lärostoHet i olika ämnen
Företagsekonomi visade sig vara ett ämne som särskilt hos de yngre exa- Ingenjörerna i vår enkät tillfrågades mensårgångarna visade låga värden då inte bara om vilken vikt de ansåg olika
ämnen skulle. erhålla i det framtida tekniska gymnasiet. Genom en fråga fick de även tillfälle att framlägga sina synpunkter på undervisningens inne- håll i de skilda ämnena. Den var formu- lerad på följande sätt:
! vil/cen utsträckning anser Ni att un- dervisningens innehåll inom de olika ämnena borde förändras?
Inga nämn-
.. .. - . Minskad .. _ varda for- Ökad 121/:l . Amin. ändringar bör ges ål mkt lå?" (sätt kryss) ges ' Allmänna ämnen Matematik [] Fysik [] _____________ Tyska [| Andra allmänna ämnen: Vilka? El ______________ Fackämnen Cl
[ den följande redovisningen kom- mer vi endast att meddela i vilken ut- sträckning ingenjörerna utnyttjat de olika svarsmöjligheterna. Detta sker i form av procentsiffror för några av de större linjerna. En utförligare redovis- ning återfinnes i U 1391.
För de flesta ämnena önskas inga nämnvärda förändringar beträffande undervisningens innehåll. Gott och väl två tredjedelar har som regel svarat på detta sätt. Undantag utgöres av språ- ken. ] svenska svarar dock drygt 50 % på de flesta linjerna att inga nämn- värda förändringar behövs men i eng- elska och tyska är förslagsställarna i majoritet. I dessa senare ämnen har vi
granskat vad som det önskas mera av. I stort sett är det samma förslagsstäl— larv i engelska som i tyska. En tredje-
Tabell 38. önskemål om undervisning- ens innehåll
Procentuella and-elen på olika svarsalter- nativ. Uppdelning på olika linjer
Matematik Förslag I.."g" Både namn- .. värda okad Linje N .. ' _ Min— vikt for— Ökad .. _. skad och and— vikt ,.k . ringar n t min- skad vikt M 597 65 28 2 5 B 352 74 17 4 5 E 250 68 24 :l 5 Ek 62 68 29 2 1 Tc 113 49 45 —— 6 K 172 61 30 1 8 A 110 57 33 3 7 Mr 62 68 26 2 4 B—Bv 56 70 27 — 3
Tabell 3.9. Önskemål om undervisning- ens innehåll
Procentuella and-elen på olika svarsalter— nativ. Uppdelning på olika linjer
Fysik Förslag nl'å;_ Både viirda ökad Linje N .. - Min— vikt 33: (252 r' r vikt min- '"53 skad vikt M 595 82 lll 2 3 B 343 81 7 8 4 E 109 68 25 l [1 lik 61 77 23 —7- - ,. Te 112 71 23 l 5 K 172 75 18 1 tå A 107 77 20 2 l Mr 62 82 18 _ — B—Bv 56 89 6 5 ——
Mekanik
Tabell 40. Önskemål om undervisning- ens innehåll
Prucentuella andelen på olika svarsalter— nativ. Uppdelning på olika linjer
Tabell 42. önskemål om undervisning- ens innehåll
Proeentuella andelen på olika svarsalter-
nativ. Uppdelning på olika linjer
Projektionslära
Förslag Förslag lnga ln a nämn- .Både närgn- Både l . . _ N' värda M' Gläd l l . N värda M' Ok.?(d .inje . för- Ökad m- n t . ny: för- Ökad 111- v1 ( .. . skad och .. . skad och and- v1k1 "k . and- v1kt "k . ringar W i mm- ringar n 1 mm- skad skad vikt vikt M 589 80 18 -— 2 M 585 89 4 [i 1 B 334 88 7 3 2 B 341 82 8 b' 4 E 108 86 9 5 - - E 106 81 1 13 5 Ek 61 92 5 3 -- Ek 61 80 5 15 .,. 'l'e 112 83 13 4 — Te 109 79 1 19 1 K 173 87 10 3 -- K 165 70 2 28 — -- A 109 74 21 - 5 A 107 88 5 (5 l Mr 63 84 14 - — 2 Mr 61 84 7 6 :l B---Bv 56 89 7 -1 ,. B—Bv 54 81 7 9 :l
Tabell 41. önskemål om undervisning- ens innehåll
Procentuella andelen på olika svarsalter-
nativ. Uppdelning på olika linjer
Tabell 43. Önskemål om undervisning- ens innehåll
l'roeentuella andelen på olika svarsalter—
nativ. Uppdelning på olika linjer
Ritteknlk Företagsekonomi Förslag Förslag Inga In a nämn- Både närån- Både Lin' N värda M" Ok.;ld L' . värda M' ökad ” för- Ökad knä "';: ”Ue N för- Ökad .k'l'ä " h' änd- vikt S i 0? lind- vikt 5 .; "? ringar v. ( mln- ringar v1 ( Inm- skad skad vikt vikt M 588 83 11 3 3 M 581 69 22 4 5 B 339 72 20 2 6 B 333 73 21 4 2 E 106 83 7 6 4 E 105 66 17 6 11 Ek (it 70 15 3 12 Ek 60 73 13 12 2 'l'e 115 63 9 21 7 To 109 72 15 4 9 K 168 81 9 8 2 K 160 66 22 6 6 A 109 80 14 5 1 A 106 66 20 11 :l Mr 61 77 16 5 2 Mr 63 52 32 2 14 B—Bv 55 60 31 2 7 B—Bv 53 74 19 2 5
Tabell 44. önskemål om undervisning- ens innehåll
Procentuella andelen på olika svarsalter- nativ. Uppdelning på olika linjer
Svenska
Förslag
l:.”ga Både
"i"?!” ökad
Linje N Vär? Ökad Min- vikt änd- vikt Sk.” 0?”
ringar vnkt mm- skad
vikt M 584 56 33 | 10 B 346 53 se 1 3 E 110 56 34 3 7 Ek 63 57 35 2 6 Te 114 56 33 3 8 K 174 43 48 2 7 .4 107 47 43 2 & Mr 62 37 47 2 14 B—Bv 54 35 54 2 9
Tabell 4.5. önskemål om undervisning- ens innehåll
Procentuellt! andelen på olika svarsalter- nativ. Uppdelning på olika linjer
Engelska Förslag I.."ga Både Linje N för- Ökad Mm- v1kt .. . skad och and- Vikt . . . vnkt mm- rmgar ska d vikt M 592 42 47 1 10 B 343 55 35 3 7 E 111 43 39 — 18 Ek 64 33 56 ——— 11 Te 1 16 34 47 3 16 K 173 28 60 2 10 A 109 28 52 3 17 Mr 62 29 52 2 17 B-—-Bv 57 47 42 2 9
Tabell ln). Önskemål om undervisning- ens innehåll
Procentuella andelen på olika svarsalter— nativ. Uppdelning på olika linjer
Tyska Förslag Inga .. nämn- .Både [ in'e N värda M' Okfid ' 1 för- Ökad skuld "ll ringar ska d vikt M 583 45 44 2 &) B 338 57 31 5 7 15 110 49 35 2 14 Ek 62 40 50 11) Te 116 46 33 3 18 K 172 35 52 ;s 10 A 109 31 47 4 18 Mr 62 32 47 3 18 B—Bv 56 54 34 2 10
del av dessa har uppgivit att de Önskar ökad vikt åt konversation. En del har även kommit med tillägg såsom fack- litteratur och teknisk litteratur. Räknas dessa med stiger antalet som önskar mer konversation till 46 %. Förutom konversation är det ytterligare ett öns- kemål som ofta återkommer, nämligen ökad vikt åt facklitteratur, fackuttryck, teknisk litteratur o.d. I både tyska och engelska har 42 % av förslagsställarna sådana förslag beträffande vad som i ämnena bör ges ökad vikt i det kom- mande tekniska gymnasiet. Förslagen går i samma riktning som de krav på språkundervisningen, som Dahllöf fann i sina undersökningar av språkunder- visningens olika aspekter i förvaltning och näringsliv (Urban Dahllöf: Kraven på gymnasiet, SOU 1963: 22, Stockholm 1963).
I V. Sammanfattning
Enkäten till gymnasieingenjörer vil- ken bl.a. hade till uppgift att kartlägga
deras arbetsuppgifter och syn på den egna utbildningen, uppvisar svarspro- eenten 80, vilken kan betecknas som relativt tillfredsställande. I den äldsta examensårgången (-50) som under- sökningen omfattade, hade cirka 70 % en verksamhet som kan anses bygga direkt på ingenjörsutbildning. Omkring 20 % hade avlagt någon form av högre examen och 60 % hade ägnat sig åt vidare studier, varav en del åt kurser av olika slag.
Beträffande arbetsuppgifter visade det sig att de flesta ägnar sig från bör- jan åt konstruktion som även i fortsätt- ningen är den arbetsfunktion inom vil- ken det största antalet arbetsuppgifter kan räknas in. Men med åren ute i för- viirvslivet får en del andra funktioner ökad betydelse, främst då försäljning. Från en del linjer, dock icke de mest frekventerade, erhåller relativt många av de nyutexaminerade anställningar
deras
med uppgifter, som knappast kan an- ses lämpliga med tanke på deras ut- bildning.
Beträffande ingenjörsutbildningeu framkom att linjedifferentieringen kan betecknas som i stort sett tillfredsstäl- lande medan specialiseringen inom lin- jen inte tycks ha slagit lika väl ut. För en fjärdedel av de berörda synes den inte ha fyllt någon uppgift att tala om.
I fråga om ämneskunskaper och fär- digheter visade det sig att av de s.k. allmänna ämnena var det särskilt ma- tematik, ritteknik, svenska och engels- ka som togs i anspråk under yrkesut- övandet. De som för de flesta grupper- na minst kom till användning var kemi och företagsekonomi.
Vad angår ämnen i det framtida tek- niska gymnasiet syntes de tillfrågade i stort sett vara nöjda med den nuvaran- de avvägningen. De ämnen som fick de flesta förespråkarna för ökad vikt var språken, särskilt då engelska. I de främmande språken ansågs, att större vikt framförallt borde läggas på kon- versation samt facklitteratur och tek- niska uttryck.
DEL 6
Matematiken, fysiken och mekaniken i de tekniska gymnasierna
En sammanfattning
Av Birger Bromsjö
15—4804 63
IV.
II.
III.
V.
Sammanfattning
De. tekniska gymnasiernas matematik- kurs har jämförts lned den som läses på det treåriga realgymnasiets matema- tiska gren. Som material har tjänat prov— skrivningsuppgifterna under ett läsår vid de tekniska gymnasierna. Dessa har klassifecerats beträffande momenttill- hörighet och svårighetsgrad av en er- faren lektor i matematik vid ett högre allmänt läroverk utan att denne har vetat, vid vilket tekniskt gymnasium de olika uppgifterna givits eller de erhåll- na skrivningsresultaten.
En stor del av de insända provupp- gifterna, 34 % som genomsnitt för samt-
liga läroverk, faller utanför realgymna- siets kurs. Men de skilda skolorna upp- visar härvidlag stora skillnader. Pro- centtalet varierar mellan 19 % och 57 %. De flesta av dessa uppgifter faller inom kursen för klass II. Provskrivningsresultaten på uppgif- terna utanför realgymnasiets kurs jäm- fördes med dem som nås på realgymna— sieuppgifterna. Några större skillnader kom inte fram, men tendensen går i den riktningen, att de bästa resultaten vid de flesta skolorna erhålles på uppgif- terna, som tillhör realgymnasiet. Fler- talet av dessa senare hämtas från R I:s kurs. Dessa kan betraktas som basupp- gifter på vilka man i de tekniska gym- nasierna och i de allmänna bygger vi- dare, fast i viss mån åt olika håll.
Vi utförde en jämförelse mellan de olika gymnasierna beträffande svårig- hetsgraden på realgymnasieuppgifterna. Någon signifikant skillnad för det ak- tuella läsåret kom inte i dagen, men om uppgifterna är representativa för en följd av år framkommer tydliga olikhe— ter mellan skolorna, i vad avser kur- sernas svårighetsgrad. Dessa är av en storleksordning som i extremfallen bör beaktas.
Uppgifterna inom reallinjens kurs granskades beträffande momenttillhö- righet. Antalet moment, som fanns re- presenterade hos de olika skolorna, va- rierade mellan 18 och 35. Detta liksom övriga resultat tyder på ganska bety-
dande olikheter i kursuppläggning hos de olika tekniska gymnasierna.
En jämförelse gjordes även mellan de tekniska gymnasiernas provskriv— ningsresultat och det som de beräkna- des erhålla utifrån vår bedömares erfa- renhet av undervisningsresultat på det treåriga realgymnasiets matematiska gren. Endast en signifikant skillnad framkom, men tendensen gick i rikt- ningen, att de flesta skolorna nådde sämre resultat än beräknat. I samman- hanget bör erinras om att man i de tek- niska gymnasierna har ett formellt större kursinnehåll i proportion till timtalet än på det allmänna gymnasiets reallinje.
III. Fysik
Vad fysikundervisningen i de tekniska gymnasierna beträffar, visade det sig föreligga en del skillnader mellan olika linjer vid en del läroverk. Därtill kom- mer att den elkrafttekniska och tele- tekniska linjen har annan kursfördel— ning och anslagen tid åt ämnet än de övriga linjerna. Vi kommer därför att separat redovisa:
1. Maskinteknisk linje ') Byggnadsteknisk linje
3. Elkraftteknisk och Teleteknisk linje 4 Kemiteknisk linje
5. Diverse linjer :
Cellulosateknisk linje Gjuteriteknisk linje Merkantil-teknisk linje Produktionsteknisk linje Flygteknisk linje Gruvteknisk linje Pappersteknisk linje Textilteknisk linje
Beträffande kursplanerna är att mär— ka att mekanik utgör ett särskilt ämne i de tekniska gymnasierna medan den
vid de allmänna inrymmes i fysikäm- net.
I det allmänna realgymnasiet utgör den sammanlagda undervisningstiden för fysikämnet 11,5 tim. I de tekniska gymnasierna är motsvarande siffra på de flesta linjerna 12 och härtill kommer den tid som ägnas mekaniken. Men äm- net bör enligt anvisningarna nicke i sin helhet genomgås med likformig bredd» — — »Sålunda bör värmeläran och elektricitetsläran betraktas som det väsentliga, under det att stora delar av akustiken och optiken kunna lämnas åsido». På de elkrafttekniska och tele- tekniska linjerna är elläran utbruten ur fysiken och utgör ett särskilt läroämne, benämnt »Elektricitetslära och mättek- nik» som omfattar 10 vtr.
Provskriv ningsuppgifternas uppdelning på mo- ment och uppgifter utanför reallinjens kurs
Vai expert delade upp provskriv- ningsuppgiftcrna i fem huvudgrupper och dessa i olika moment. Huvudgrup- perna var:
1. Allmän fysik . Värmelära . Ellära . Optik Atom- och elektronfy sik I instruktionen ingick att uppgifter av annan karaktär än de som behand- las på reallinjen endast skulle klassifi- ceras beträffande momenttillhörighet. Någon uppskattning av svårighetsgra- den skulle icke göras, utan här skulle markeringen vara X. De sammanställningar och bearbet— ningar av X—uppgifterna, som vi utfört, visar följande resultat för de olika lin- jerna.
Filé—CGI»:
Maskinteknisk lin je Den procentuella andelen X—uppgifter varierar mellan 4 % och 65 %, medel-
talet är 25 %. Skillnaden mellan klas- serna har undersökts med chiZ-test. Den är statistiskt säkerställd på 0,001-nivån (X? : 72,8, (0:14). Hos en klass finns endast ett moment representerat, hos en annan elva. Momentet växelström- mar återfinns hos samtliga klasser.
nggnadsteknisk linje
Den procentuella andelen X—uppgifter varierar mellan 9 % och 30 %. Medel- talet är 22 %. Chif-test visar att skill- naden mellan skolorna är statistiskt sä- kerställd på 0,05-nivån (X2 : 18,2, df : 8). Momentet växelströmmar är med hos samtliga klasser.
Elkraftteknisk och teleteknisk linje Den procentuella andelen X—uppgifter varierar mellan 5 % och 18 %. Medelta- let är 12 %. Skillnaden mellan klasser- na är ej statistiskt belagd. Chii-testet ger X? : 7,3, df: 8. Momenten vågrö— relselära, akustik, fysikalisk optik, el— magnetisk strålning återfinns hos 8 av de 9 skolorna.
Kemiteknisk linje Den procentuella andelen X—uppgifter varierar mellan 9 % och 32 %. Medel- talet är 23 %. Skillnaden mellan klas- serna har prövats med chiZ-test. Den är signifikant på 0,01—nivån (X?: 15,1, a'f : 5). Momentet växelströmmar är med hos alla klasserna.
Diverse linjer
Inom denna grupp, som inrymmer en mängd olika linjer varierar andelen X-uppgifter mellan 4 % och 31 %. Me- deltalet är 24 %. Chi'l-test visar signi- fikant skillnad på 0,01-nivån mellan klasserna (X2 : 94,3, (if = 8). Momen- tet växelströmmar är representerat hos samtliga klasser.
Sammanfattning. Medeltalen hos de un- dersökta linjerna, maskinteknisk linje, byggnadsteknisk linje, kemiteknisk lin- je och »diverse» linjer är av samma storleksordning, 25, 22, 23 resp. 24 %. Inom linjerna är dock skillnaderna mellan klasserna ganska betydande. De flesta uppgifterna av annan karaktär än de som ges på reallinjen återfinns inom momentet växelströmmar.
Inom gruppen elkraftteknisk och te— leteknisk linje är procentuella andelen X—uppgifter 12 %. Men här ligger som tidigare påpekats elläran utanför. Skill- naden mellan klasserna når ej signifi- kansgränsen 0,05. Flertalet X-uppgifter tillhör momentet Vågrörelselära, akus- tik, fysikalisk optik, elmagnetisk strål- ning.
Undervisningstiden för uppgifter utanför reallinjens kurs
Kursen i fysik omfattar 6 under- visningstimmar i klass I och lika många i klass II med undantag för de elkraft- tekniska och teletekniska linjerna, som har 3 vtr. Med ledning härav och med kännedom om totala antalet X—uppgif— ter, har vi sökt bestämma den under- visningstid som ägnas dessa uppgifter i de olika klasserna. Redovisningen sker i tabell 11. Den bygger på antagandet, att X—uppgifter ägnas proportionsvis li— ka mycken undervisningstid som övriga uppgifter.
Av tabell 11 framgår, att det råder stora skillnader mellan klasserna vad beträffar urvalet av uppgifter. Medan en klass, nr 3, ägnar en uppskattad un- dervisningstid av 0,5 tim, dvs. 4 %, åt uppgifter som avviker från reallinjens, uppvisar en annan, (nr 7) 7,8 tim, dvs. 05 %. Båda dessa klasser tillhör maskin- teknisk linje.
Tabell 11. Uppskattad total undervis- ningstid för uppgifter av annan karak- tär än de. som ges på det allmänna reulggnumsiet jämte dessas procentuel- lu andel av totala undervisningstiden
l— 5-1 L-
! % å % :'— % 53 52 872 52 %s 52 E:; _; GT,; _; =; _" : u : ur. : us : m du; : & & '&'-5 8.5 & 3.5 8.5 3 75.5 8.5 53525 23.5 2,5 55525 meta.; mein; xt—"Sa': [ 4,5 38 17 4,0 dit 33 1,1 12 2 2,3 19 18 2,4 20 34 1,7 14 3 0,5 4 19 1,7 14 35 4,3 36 4 2,7 23 20 3,5 29 36 3,6 30 5 1,7 14 21 1,6 14 37 4,2 35 0 2,1 18 22 2,8 25 38 3,0 25 7 7,8 65 23 1,1 9 39 1,1 9 8 4,3 36 24 4,0 33 40 1,1 9 9 4,1 34 25 0,4 5 41 3,0 25 10 3,6 30 26 1,5 lt) 42 4,0 33 11 4,0 33 27 1.3 14 43 3,9 33 12 3,2 27 28 0,6 b 44 3,6 30 13 1,1 9 29 2,1 18 45 4,3 36 14 3,0 25 30 0,9 10 46 2,7 23 15 2,1 17 31 1,5 1') 47 0,5 4 16 4,1 34 32 0.9 9 48 4,5 38 M Tid = 2,7 tim M,, = 23 %
Svårighetsgraden på uppgifterna utanför reallinjens kurs
Då lärarna sände in sina provskriv- ningar, angav de för varje uppgift svå— righetsgaden i en 5-gradig skala (jfr avsnitt 1). Dessa uppgifterllar vi använt för att jämföra svårigheter hos X—upp- gifterna med dem som föll inom real- linjens kurs.
För varje klass har vi för de båda grupperna av uppgifter, X—uppgifter resp. uppgifter inom reallinjens kurs, räknad från ett medianvärde för svå- righeten och medelst s.k. mediantest prövat huruvida någon signifikant skill- nad förelåg mellan dem. I en del fall förelåg icke förutsättningarna för detta test beroende på att N var för litet. I några fall saknades även uppgifter om svårigheten.
I tabell 12 ger vi svårighetsgraden av X—uppgifterna, dvs. uppgifterna utanför reallinjens kurs och de övriga uppgif- terna. Svårigheten anges med ett me- dianvärde, varvid ett högt medianvär- de anger hög svårighet, ett lågt median- värde låg svårighet (1:80 %—100 % av eleverna klarar uppgiften rätt, 2: 00 %—79 %, 3:40 %—59 %, 4:20 %— 39 % och 5:0 %—19 % löser uppgif- ten rätt.
Tabell 12. Svårighetsgraden på uppgif- terna utanför reallinjens kurs, X-uppgif- terna, och uppgifterna inom reallinjens kurs illedianvärden på grundval av prov- skrivningsresultat
&” E' Ei
. _o . & . _a.
. a .5 . 5: g . a ._ 5 % :e s % 55 a :i? 55 :: ?: ::..:: :=: V! 111: = x :=: 1 2,63 2,79 17 3.17 2.78 33 2,50 2,75 2 2.50 2,90 18 3,88 2,47 34 3,00 2,79 3 3,50 2,18 19 3.00 2.79 35 2,56 2,50 4 3,06 3,17 20 3,13 3,59 36 2,25 2,56 5 3,00 2,79 21 2,67 3,03 37 2.70 2.25 6 3,00 2,68 22 2,75 2,09 38 3,25 2,92 7 3,55 3,40 23 2,67 2,75 39 2,67 2,75 8 2,56 2,50 24 3,43 2,23 40 2,67 2,75 9 2,75 3,32 25 1,50 2,54 41 3,25 2,92 10 2,25 2,56 26 3,00 1,55 42 3,29 2,23 11 2,43 2,08 27 3,67 2,77 43 2,50 3,20 12 3,60 2,91 28 2,00 2,32 44 2,25 2,56 13 2,67 2,75 29 4,00 2,70 45 2,56 2,50 14 2,22 2,93 30 3,00 2,79 46 3,06 3,17 15 2,25 2,54 31 3,83 3,06 47 3,50 2,18 16 3,43 3,41 32 2,50 2,65 48 2,63 2,79
Resultatet av våra prövningar blev att klassernas resultat på de båda grup- perna av uppgifter är likvärda. En dast en signifikant skillnad som nådde 0,05-nivån erhölls nämligen i klass 24 där X—uppgifterna befanns vara svårast. (Vid det antal prövningar det här gäll— de kan man rent slumpmässigt vänta sig ett par signifikanta skillnader på 0,05—nivån) .
Tabell 12 visar att av de 48 differen- serna gick 26 i X-uppgifternas favör. Någon tendens till att dessa rent all- mänt är de svåraste kan man sålunda inte tala om i det föreliggande mate— rialet.
Provskrivningsuppgifternas fördelning på olika kursavsnitt
Genom vår experts klassificering er- hölls uppgift om inom vilka kursav-
snitt de olika provskrivningsuppgifter- na föll. En sammanställning härav ges i tabell 13. X—uppgifterna är här inräk- nade i resp. kursdel. Deras andel av hela kursen ges i en särskild kolumn. Medelst chiJ—test har vi undersökt om de olika klasserna inom resp. linje skil- jer sig från varandra vad gäller kurs— uppläggningen sådan den återspeglas i provskrivningsuppgifterna.
Tabell 13. Provskrivningsuppgifternas procentuella andel av olika kursuvsnitl samt variationen inom de olika linjerna
1 2 3 4 5 Lin'e Allmän Värmelära Ellära Optik Atom- och X-upp - ] fysik elektron— gifter fysik Varia- Varia- Varia- Varia- Varia- Varia- Mp tion Mp tion Mp tion M tion Mp tion Mp tion Maskinteknisk 16 3—41 19 12—31 38 24—48 21 8—37 6 0—11 25 4—65 Byggnadsteknisk . 17 3—41 21 12—35 38 24—59 19 11—29 4 0—7 22 9:30 Elkraft-Teletekn. . 15 3—27 25 12—35 20 9—39 35 20—44 6 2—1 6 12 5—1 8 Kemiteknisk ..... 15 11—20 18 12—29 37 29—41 25 20—29 5 0—11 21 9—32 Diverse linjer . . . . 12 3—20 21 14—31 39 29—49 25 16—37 5 0—11 24 4——31 l ,
Inom linjerna har vi bl.a. noterat följande resultat:
Maskinteknisk linje Inom de flesta kursavsnitten har vi en kraftig variationsbredd. Störst är den inom 1, Allmän fysik, där klass nr »1 har 3 % av sina uppgifter, medan klass 9 har 41 %.
Skillnaden mellan klasserna är sta- tistiskt säkerställd på 0,01-nivån.
Byggnadsteknisk linje
Största variationsvidden uppvisar 1, Allmän fysik, men även 3. Ellära visar stora skillnader mellan klasserna. Skillnaden mellan klasserna är sta- tistiskt säkerställd på 0,01-nivån.
Elkraftteknisk och teleteknisk linje För dessa linjer är Värdena osäkra, då
ellära ingår i ämnet »Elektricitetslära och mätteknik», vars provskrivnings- uppgifter inte ingår i undersökningen. inom fysikäninet uppvisar dock elläran den största variatiousvidden, 9—39 %. Men även inom de övriga kursavsnitten rader betydande skillnader. Skillnaden mellan klasserna är sta— tistiskt säkerställd på 0,01-nivån.
Kemiteknisk linje Några större olikheter mellan klasserna vad gäller fördelningen av provuppgif— ter på de olika kursavsnitten är inte att notera inom denna grupp.
Skillnaden mellan klasserna når ej signifikansgränsén 0,05.
Diverse linjer För samtliga klasser ligger största an- talet provuppgifter inom 3, Ellära och
det minsta inom 5, Atom— och elektron— fysik.
Skillnaden mellan klasserna är ej signifikant på 0,05-nivån.
Sammanfattning. Som framgår av ta- bell 13 uppvisar de olika grupperna i vårt material ganska lika medeltal på de olika kursavsnitten. Den enda som något skiljer sig från de andra är el- kraftteknisk och teleteknisk linje. Men här ha vi att ta i beaktande den ellära
som ingår i »Elektricitetslära och mät- teknik».
Inom grupperna träffar vi på rätt be- tydande skillnader. De tekniska gym- nasierna visar sålunda ganska stora in- bördes skillnader vad beträffar kurs-
uppläggning.
Jämförelser mellan olika klasser avseende svårighetsgraden på uppgifter inom reallinjens kurs Vår expert bedömde utifrån sin erfa-
renhet av skrivningsresultat på det all-
Fig. 2. Svårighetsgraden på uppgifterna, som faller inom kursen för treåriga
realgymnasiet enligt expertbedömning.
Mdn-värden samt värden
för 1:a och 3:e kvartilen Maskinteknisk linje
3
Svårighetsgrad Mdn : 2,16, X2 : 35,3, df : 14, p ( 0,01
männa realgymnasiet de olika prov- skrivningsuppgifternas svårighetsgrad. För varje klass har vi räknat fram ett medianvärde för uppgifterna som föll inom reallinjens kurs samt 1:a och 3:e kvartilen. I fig. 2—6 åskådliggörcs des- sa värden. Inom de olika linjerna är klasserna placerade i ordning efter me- dianvärdet. Med s.k. utsträckt median- test har vi inom varje grupp undersökt skillnaden mellan klasserna.
På maskinteknisk linje (fig. 2) är skillnaden mellan klasserna statis- tiskt säkerställd på (),Ol-nivån. Som framgår av figuren är en fjärdedel av uppgifterna hos klass 7 och 15 av syn- nerligen hög svårighetsgrad. Hos klass 14 är både värdena för medianen och l:a kvartilen anmärkningsvärt låga. Skillnaden mellan klasserna på bygg- uadsteknisk linje (fig. 3) är statistiskt säkerställd på (),Ul—nivån. Klass 20 har
Fig. 3. Svårighetsgraden på uppgifterna som faller inom kursen för treåriga realgymnasiet enligt expertbedömning. Mdn-värden samt värdena för 1:a och 3:e kvartilen Byggnadsteknisk linje
20
24
5 Svårighetsgrad Mdn : 2,27, X= : 23,3, df : 3, p (: 0,01
ett högt medianvärde. Differensen mel- lan klasserna 20 och 22 är mycket be- tydande.
Inom de elkraft- och teletekniska lin- jerna (fig. 4) råder en betydande skill- nad mellan klasserna. Den är statistiskt belagd på 0,001-nivån.
Klasserna 29, 32 och 31 har höga vär- den för medianen och 3:e kvartilen. Klass 27 uppvisar en synnerligen sned fördelning. Värdet för 3:e kvartilen är så högt som 4,06 men medianvärdet är så lågt som 1,34.
Fig. 4. Svårighetsgraden på uppgifterna som faller inom kursen för treåriga real- gymnasiet enligt expertherlömning. Mdn-värden samt värdena för 1:a och 3:e kvartilen Elkraftteknisk linje Teleteknisk linje
?.
3 Svårighetsgrad Mdn : 2,46, X?: 42,4, df=8, p ( 0,001
Fig. 5. Svårighetsgraden på uppgifterna som faller inom kursen för treåriga rralgymnasiet enligt erpertbedömning. Mdn-värden samt värdena för [:a och 3:e kvartilen Kemitcknisk linje
2 5 4 Svårighetsgrad
Mdn : 2.18, X2 : 9,36. (lf: 5, [) > 0,05
Inom den kemitekniska linjen (fig. 5) är skillnaden mellan klasserna icke sig- nifikant på 0,05-nivån. Skillnaden mel-
lan klass 34 och 37 är dock rätt bety— dande.
Fig. 6. Svårighetsgraden [)(l uppgifterna som faller inom kursen för treåriga realgymnasiet enligt ea'pertbedömning. Mdn-värden samt värdena för [:a och 3:e kvartilen Diverse linjer
Klass
45 48 45
4!
42 40 43
47
2
För övriga linjer (fig. 6) är skillna- den mellan klasserna statistiskt säker- ställd på 0,05—nivån. För inte mindre än fem av de nio klasserna ligger mc- dianvärdet under 2,00.
Sammanfattning. De olika linjernas me- dianvärden för svårighetsgraden är av samma storleksordning. Skillnaden mel- lan linjernas medianvärden är ej signi- fikant på 0,05-nivån (X2 : 5,5, df: 4). Inom linjerna träffar vi däremot i fler- talet fall på rätt betydande skillnader, vilket innebär att de olika gymnasierna skiljer sig ganska betydligt från var- andra vad det gäller svårighetsgraden på provskrivningarna.
& Svårighetsgrad tUl/Il : 2,11, x': = 15,6, (if = 8, p ( 0,05
Jämförelser mellan de tekniska gymnasiernas provskrivningsresultat och vår bedömares värdering
Vår tillkallade expert hrdönulr de oli— ka provskrivningsuppgifterua utifrån sin erfarenhet av skrivuingsresultat i gymnasieklassrr på reallinjen. På grundval härav har vi låtit jämföra de tekniska gymnasieklassernas skrivnings— resultat på hela kursen, som faller inom ramen för det allmänna realgymnasiet, med vår experts uppskattning av de resultat som skulle ha erhållits av real— linjens elever. ! tabell 14 ges en sam— manställning av de olika värdena. Som centralmått använder vi oss av tram— räknade medianvärden, 1 :80 %—100 % av eleverna löser uppgiften rätt,
5 = 0 %——19 %. Därav följer, att då en klass uppvisar högre värde i kolumnen för provresultat än för vår bedömares uppskattning, når klassen inte upp till den nivå, som bedömaren anser repre- sentera realgymnasiet, dvs. färre clever än beräknat löser uppgiften rätt.
För varje klass har vi medelst s.k. nu.-diantest skillnaden mellan skrivningsresultalct och den uppskat- tade svårigheten.
prövat
Tabell 14. De tekniska ggmnasieklasser- nas skrivningsresultat på uppgifter som tillhör realgymnasiets kurs samt dessas svårighetsgrad utifrån vår experts be- (lämning
. m
Uppskattad svårighet
Klass Uppskattad svårighet
Klassens resultat Klassens resultat
2,79 2,90 2,18 3,17 2,79 2,68 3,40 2,50 3,32 2,56 2.08 2.91 2,75 2,93 2,54 3,41 2,78 2,78 2,79 3,59 3,03 2,09 2.75 2.23
2,80 2,17 1,63 3,30 3,05 2,50 333 2,63 2,05 1,94 1,79 2,04 1,75 1,28 1,81 2,05 2,56 2,56 3,05 3,72 2,53 1,40 1,75 1,86
1,56 2,11 1,34 1,91 2,50 3,05 3,71 3,73 2,10 3,05 2,63 1.94 1,71 2,08 1,75 1,75 2,08 1,86 1,75 1,94 2,63 3,30 1,63 2,80
......
.. _ ..
zone—taubwie—
..
uumouhm—imm
_.
NNMMMPMMNMHM 310! QOCDUIUIGJEDOMÅWQ
2,25 2,92 2,75 2,75 2,92 2,23 3,20 2,56 2.50 3,17 2,18 2,79
Av de 48 differenserna i tabell 14 har 33 st lägre värden i kolumnen för »upp- skattad svårighet», dvs. klasserna når inte upp till de resultat som vår expert väntade sig på motsvarande uppgifter i en »normal» klass på realgymnasiet.
Signifikanta skillnader, som pekar på sämre resultat för de tekniska gym- nasierna, erhölls i 12 fall, nämligen på 0,05-nivån för klasserna 12, 13, 23, 27, 38, 39, 40, 41 och 43 samt på 0,001-nivån för klasserna 9. 14 och 16. Bättre resul- tat för en teknisk gymnasieklass er- hölls i ett fall. Klass 32 hade en säker- ställd differens på 0,05-nivån.
Vi korrelerade även värdena i tabell III med varandra för att erhålla ett samlat uttryck för överensstämmelsen mellan klassernas resultat och det som förväntas av dem. Resultatet blev: r (Pearson's) :.49. Det positiva samban- det är säkerställt på 0,01-nivån men av moderat styrka. I större utsträckning än i matematik (jfr avsnitt II) är klasser— nas inbördes resultat likvärda. Men som framgår av tabell 14 och de utförda sig- nifikansprövningarna finnes stora skill- nader mellan de olika klasserna beträf- fande provskrivningsresultat och för- väntade värden utifrån vår experts er- farenhet av resultat på reallinjen. Lik- som i matematik erbjuder sig följande alternativa tolkningar:
1. De olika klasserna har ej liknande elevmaterial.
. De olika klasserna har likvärdigt elevmaterial men undervisningens effektivitet är högst olika. :. En kombination av 1 och 2.
Vilken av tolkningarna som är rikti- gast kan vi f.n. inte avgöra.
Sammanfattning
De tekniska gymnasiernas kurs i fysik har jämförts med den som läses på det treåriga realgymnasiet. Som material för undersökningen har tjänat de prov- skrivningsuppgifter, som givits på kur- sen i olika klasser vid de tekniska gym- nasierna. En lektor vid ett högre all- mänt läroverk har klassificerat dessa
beträffande momenttillhörighet och svårighetsgraderat dem utifrån sin er- farenhet av skrivningsresultat på den treåriga reallinjen. Vid redovisningen klasser som tillhör
har vi skilt på
1) maskinteknisk linje 2) byggnadsteknisk linje 3) elkraftteknisk och teleteknisk linje 4) kemiteknisk linje 5) diverse sparsamt förekommande linjer Av de insända provskrivningsuppgif— terna visade sig en del tillhöra områ— den som på reallinjen icke läses eller blott kvalitativt berörs. Men de. olika klasserna uppvisar härvidlag stora skillnader och den procentuella ande- len av hela kursen för dylika uppgifter varierade mellan 4 % och 65 %. Klas- serna når på dessa uppgifter resultat som är likvärda dem som de erhåller på realgymnasieuppgifter.
Jämförelser gjordes beträffande upp- gifternas momenttillhörighet och svå— righetsgrad. De genomsnittliga värdena för de grupper som vi redovisar, är likvärda, men inom grupperna träffar vi på differenser, som i en del fall är ganska betydande. Olika tekniska gym- nasier skiljer sig tydligen åt vad be.- träffar kursuppläggning och svårighet på givna provskrivningsuppgifter.
En jämförelse gjordes även mellan tekniska gymnasieklassers provskriv— ningsresultat och det som förväntas dem utifrån vår bedömares erfarenhet av resultat på det allmänna realgymna- siet. Av 48 differenser gick 33 i real— linjens favör. Av dessa var 12 signifi- kanta pä 0,05—nivån. Av de 15 differen- serna till de tekniska gymnasieklasser— nas fördel var en signifikant.
Enligt vår bedömare av de tekniska gymnasiernas provskrivningsuppgifter fanns »matematiska svårigheter endast
i få undantagsfall. Inom likströmsläran och geometriska optiken verkar proble— men som helhet lätta».
I V. Mekanik
Vid de tekniska gymnasierna är meka— nik i motsats till hos de allmänna ett särskilt undervisningsämne. Den under— visningstid som anslås ät mekaniken är emellertid inte densamma för olika lin— jer. ] vår redovisning kommer vi där— för att skilja på:
1. Maskinteknisk linje. undervisnings- tid 4 vtr. 2. Byggnadsteknisk linje. undervis— ningstid »normalt» 2,5 vtr (undan— tag med 2 resp. 3 vtr finnes).
3. Elkraftteknisk och Teleteknisk linje, undervisningstid 3 vtr. (De klasser på teleteknisk linje som ingår i vår undersökning har 3 vtr, förebilden till timplanen upptar 4 vtr).
4. Kemiteknisk linje, undervisningstid 2 vtr.
Provskrivningsuppgifternas uppdelning på mo- ment och uppgifter utanför reallinjens kurs Vår tillkallade expert klassificerade de insända provskrivningsuppgifterna i moment och huvudgrupper.
[ instruktionen ingick att uppgifter av annan karaktär :'in de. som behand— las på reallinjen, endast skulle klassi— ficeras beträffande momenttillhörighel. Någon uppskattning av svårighetsgra— den skullc icke göras utan här skulle markeringen vara X. Dessa uppgifter benämner vi därför i fortsättningen X— uppgifter. För de olika linjerna fann vi följande:
Maskinteknisk linje Den procentuella andelen X—uppgifter varierar mellan 14 % och 46 %. Medel- talet är 28 %. Skillnaden mellan klas-
serna har prövats med chiJ-test. Den är inte signifikant pä 0,05-nivån (X?: 12,9. rif: 16). De flesta X-uppgifterna träffas på inom Statik: 'l'yngdpunkt. Guldins regler. Jämvikt med friktion. Dynamik: Tröghctsmoment. Plan rörel- se. Pendeln.
Byggnuilslclcnisk linje lien procentuella andelen X—uppgiftcr varierar mellan lö % och (58 %. Medel— talet är 3-1 %. Skillnaden mellan klasser- na är statistiskt säkerställd på 0,01—ni- vån. (ChiJ-tesl ger: X? : 20,8, (if: 7). Särskilt momentet .lämvikt med friktion återfinns hos många klasser. En klass har ett synnerligen stor antal uppgifter som tillhör hållfasthetslära.
Elkraftteknisk linje. Teleteknisk linje X—ippgifternas procentuella andel va— rierar mellan 0 % och 44 %. Medelta- let är 25 %. Skillnaden mellan klasser- na är statistiskt säkerställd på 0,05-ni- vån ( "3 : 15,7, (lf : 8). En klass är re- presenterad med 7 moment. en annan med 0. inget moment återfinns hos mer än fem klasser.
Ii'emiteknisk linje
Inom denna grupp skiljer sig icke klas- serna nämnvärt ät. Enstaka moment återfinns med ett fåtal uppgifter i lik- nande utsträckning. Medeltalct är 20 %.
Summan/'allaing. [ de klasser vi redo- visar varierar den procentuella ande— len uppgifter, som faller utanför real- linjens kurs. mellan 0 % och 68 %. Den undervisningstid som ägnas dylika upp- gifter lnäste därför anses vara högst olika i klasserna.
Om vi jämför värdena för de fyra lin— jer vi redovisar finner vi att de icke skiljer sig från varandra i någon större utsträckning. Däremot träffar vi på sig- nifikanta skillnader inom grupperna.
Svårighetsgraden på uppgifterna utanför reallinjens kurs
Då lärarna vid de tekniska gymnasier- na sände in sina provskrivningar, an- gav de för varje uppgift svårighetsgra- den i en 5-gradig skala (jfr avsnitt I). Den grundade sig på erhållna provskriv- ningsresultat. | matematik och fysik har vi använt dessa värden för jämfö— relser mellan svårighetsgraden på X- uppgifterna och uppgifterna inom real— linjens kurs. För varje klass har vi där- vid med s.k. mediantest prövat skillna- derna mellan grupperna. I mekanik kan vi inte. utföra samma slags prövningar dä förutsättningarna för mediantestet i flertalet fall saknas, då N är för litet. Vi kommer emellertid att ge median— värden för de båda grupperna av upp— gifter.
Tabell 15. Svårighetsgraden på uppgif— terna utanför reallinjens kurs, X-upp- gifterna inom reallinjens kurs. Median- värdcn på grundval av provskrivnings—
resultat . ä % E'; E &” E 5 M a: .:: 52 X a: .: 1 4,00 4.50 20 [1.00 2.40 2 2,75 2,21 21 3,25 1,50 3 4,50 2,75 22 2,75 3,60 4 4,50 2,20 23 2,70 2,58 5 2,50 2,00 24 2,38 2,92 6 3,20 1,45 25 3,67 4,25 7 2,25 2,50 26 4,50 2,25 8 2,33 2,75 27 3,17 3,50 9 3,17 2,50 28 4,00 1,67 10 4,00 2,25 29 3,25 2,58 11 3,08 3,00 30 — 3,30 12 2,17 2,30 31 3,67 2,43 13 2,83 2,00 32 3,00 3,50 14 3,25 2,83 33 4,00 2,63 15 4,00 2,21 34 3,00 2,36 16 3,00 2,63 35 4.00 2.00 17 3,17 3,50 36 4,75 2,40 18 3,00 3,70 37 2,75 2,50 19 3,50 2,83 38 3,25 2,58
Tabell 15 visar svårighetsgraden på X—uppgifterna och uppgifterna av sam— ma typ, som ges på realgymnasiet. Svå- righeten anges med ett medianvärde, varvid ett högt medianvärdc anger hög svårighet, ett lågt lnediauvärde låg svå- righet (1 = 80 %—-—100 % av eleverna klarar uppgiften rätt, 2 = 60 %—79 %, 3 = 40 %—59 %, 4 = 20 %—39 % och 5 = 0 % 19 % löser uppgiften rätt).
För de olika klasserna använder vi kodbeteckningar i form av nummer. Dessa har inga samband med de beteck- ningar vi förut begagnat, dvs nr 1 i mekanik är inte skola A i matematik— undersökning eller nr 1 i fysikämnet.
Hos 26 av 37 klasser har X—uppgifter— na högre medianvärden än de som tillhör reallinjens kurs. Detta är mer än man slumpmässigt kan beräkna er— hålla. Ett s.k. sign—test ger signifikans på 0,05-nivån.
Det finns sålunda en tendens hos klasserna att inom mekaniken ge de svåraste provskrivningsuppgifterna på
de avsnitt, som faller utanför reallin- jens kurs. Elva klasser uppvisar för X- uppgifterna medianvärden på 4,00 oeh däröver.
Provskrivningsuppgiftemas fördelning på olika kursavsnitt
Genom den tillämpade klassificeringen erhöll vi uppgift om vilka kursavsnitt de olika provskrivningsuppgifterua till- hörde. En sammanställning härav ges för de olika grupperna i tabell 16. X- uppgifterna är här inräknade i resp. kursdel men uppgift om deras andel av hela kursen ges i en särskild kolumn.
Medelst chii-test har vi prövat dels om de olika grupperna skiljer sig åt beträffande provskrivningsuppgifternas fördelning på de båda huvudgrupperna statik och dynamik, dels om vi inom grupperna träffar på någon skillnad mellan klasserna.
Resultaten av prövningarna ges i an- slutning till tabellen.
Tabell Ifi. Provskriuningsuppgifternas prorenlnella alu/rl av olika lcln'sausnilt sami variationen inom de olika linjerna
- - - . Hydro- Hydro— Hållfast- X—upp- Lch Slahk Dynamlk statik dynamik hetslära gifter
Varia- Varia— Varia- Varia- Varia— Varia-
MP tion Mp tion Mp tion Mp tion Mp tion Mp tion Maskinteknisk . . . 44 30—57 54 36—70 0—5 0 n 1 0—-5 28 14—46 Byggnadsteknisk . 51 14—68 41 23—67 0—5 0 0 7 0—59 34 16——GR Elkraft och Tele.-
teknisk ....... 38 0——-58 62 42—100 0 O 0 0 0 25 0—44 Kemiteknisk ..... 47 33—67 53 33—67 0 0 0 0 0 20 14——29I Inom linjerna har vi noterat följande ta klasserna ger mest uppgifter inom
resultat:
Maskinteknisk linje
Skillnaden mellan klasserna beträffan- de fördelning av uppgifter på statik resp. dynamik är icke signifikant på 0,05-nivån (Xi : 12,9, df : 16). De fles—
dynamiken men undantag finnes.
nggnudsleknisk linje Beträffande relationell statik—dynamik är skillnaden mellan klasserna icke sig- nifikant (X"3=8,4, dfz7). Vi träffar dock på en klass som vad det gäller
kursuppläggning skiljer sig markant från de övriga. Denna klass hämtar sina flesta uppgifter från hållfasthetsläran.
Elkraftteknisk och Teleteknisk linje
Skillnaden riktigt upp
klasserna när icke till signifikansnivan 0,05 mellan
(X=: 15,41, (lf: 8). En klass har samt-
liga provskrivningsuppgifter inom dy- namiken.
Kemiteknisk linje Klasserna skiljer sig inte signifikant (X"! : 5,8, df : 3). Variationsvidden inom de båda huvudgrupperna är lika stor.
Fig. 7. Svårighetsgraden på uppgifterna som faller inom kursen för det treåriga rea/gymnasiet enligt ea'pertberlömning. Mdn-värden samt värden för 1:a och 3:e. kvartilen Mas/:inteknisk linje
3 I+
Svårighetsgrad Mdn : 3,26, XE : 58,0, df : 16, p (0,001
.S'ammanlatlning. Av tabell 16 framgår att vi icke påträffar några större olik- heter inom vad beträffar provskrivniugsuppgifternas fördelning.: på statik och dynamik det aktuella läs— aret. Givet iir doek att om de olika sko-
grupperna
lornas linjer år efter är har likartade skrivningar framkommer skillnader inom grupperna. som i extremfallen iir rätt betydande.
Prövningen mellan de fyra grupper— na gav till resultat, att skillnaden be— fanns signifikant pa 0,05-nivån (,Xz'l 8,5, (lf: 3). Den lnaskintekniska linjen liksom elkrafttekniska och teletekniska samt den kemitekniska hämtar de fles- ta uppgifterna fran dynamiken medan den byggnadstekniska har överskott av statikuppgifter.
Jämförelser mellan olika klasser avseende svå-
righetsgraden på uppgifter inom reallinjens kurs Vår expert bedömde utifrån sin erfa-
renhet av skrivningsresultat på det all- männa Ji-åriga realgymnasiet de olika provskrivningsuppgifternas svårighets- grad. För varje klass har vi räknat fram ett medianvärde för uppgifterna, som föll inom reallinjens kurs samt värdena för 1:a och 3:e kvartilen. [ fig. 7——10 åskådliggöres dessa värden. Inom de olika linjerna iir klasserna placerade i ordning efter medianvärdet. Med s.k. utsträckt mediantest har vi inom varje grupp undersökt skillnaden mellan klasserna.
Inom den lllaskilltekniska linjen (fig. 7) är skillnaden mellan klasserna bety— dande. l)en är statistiskt säkerställd på 0,001-nivån. Klass nr 141 har synnerli— gen höga värden för medianen och 3:e kvartilen, värdet för 1:a kvartilen där- emot är ej anmärkningsvärt högt. Klass 7 och 4 uppvisar låga värden. Av dessa hade emellertid nr 4 hög svårighetsgrad
Fig. 8. Svårighetsgraden på uppgifterna som faller inom kursen [är det treåriga realgymmrsiet enlig! ra'pertlrerliiinning. Mdn-värden sam! värdena för 1:a och 3:e kvartilen nggnadsteknisk linje
Klass
20
3 lt 5 6
Svårighetsgrad
på X—uppgifterna av provskrivnings- resultaten att döma (jfr tab. 15). Skillnaden mellan klasserna inom den byggnadstekniska linjen (fig. 8) är sig- nifikant på 0,01-nivån. Klass 23 har ett
synnerligen högt värde för 3:e kvarti- len jämfört med övriga klasser och i förhållande till sina värden för media- nen och 1:a kvartilen.
Fig. 1). Svårighetsgrmien pa uppgifterna som faller inom kursen för det treåriga
l'ealggmnasiet enligt arpertbedömning.
Mdn-värden samt värdena för
1:a och 3:e kvartilen Elkraftteknisk linje Teleteknisk linje
3
Svårighetsgrad Mllll : 2,83, X:. : 34,9, tlf : 8. p ( 0,001
Inom de. elkraft- och teletekniska lin- jerna (fig. 9) är skillnaden mellan klas- serna statistiskt säkerställd på 0,001— uivån. Klass 26 som ligger i toppen
hade av provskrivningsresultaten att döma (jfr tab. 15) ansenlig svårighets- grad på X—uppgifterna. Klass 33 har stor spridning på svårighetsgraden.
Fig. 10. Svårighetsgraden pli uppgifterna som faller inom kursen för det treåriga realgymnasiet enligt etrpertbedömning. Mdn-värden och värdena för 1:a och 3:e kvartilen Kemiteknisk linje
hluas 35 38 35 37 0 l 2 . 3 4 5 5 Svårighetsgrad
nan : 3,04), xi' : 13,7, är: 3, p ( 0,01
På den kemitekniska linjen (fig. 10) är skillnaden mellan klasserna signi— fikant på 0,01-nivån. Klass 36 som lig- ger i toppen vad beträffar svårighet har stor spridning på denna. Samma klass hade det högsta medianvärdet på X- uppgifterna (tab. 15). Sammanfattning. Inom de olika linjer- na har vi funnit stora skillnader mellan klasserna vad svårighetsgraden beträf- far. De olika skolorna skiljer sig sålun- da högst avsevärt från varandra i fråga om provskrivningarnas beskaffenhet.
För de fyra grupperna i vårt mate- rial är medianvärdet högst för den grupp som har mesta undervisningsti- den anslagen åt mekanik, nämligen den maskintekniska linjen. En prövning av skillnaden mellan grupperna ger dock icke signifikans på 0,05-nivån (X?-_— 4,0, rlf : 3).
Jämförelser mellan de tekniska gymnasiernas provskriwxingsresultat och vår bedömares vär-
dering
Vår tillkallade expert bedömde de olika provskrivningsuppgifterna utifrån sin erfarenhet av skrivningsresultat i gym- nasieklasser på reallinjen. På grundval härav har vi låtit jämföra de tekniska gymnasieklassernas totala skrivnings—
resultat på hela kursen, som faller inom ramen för det allmänna realgymnasiet, med vår experts uppskattning av de re- sultat som skulle ha erhållits av reallin- jens elever. I tabell 17 ges en samman- ställning av de olika värdena. Som cen- tralmått använder vi oss av framräkna— de medianvärden, 1 : 80 %—100 % av eleverna löser uppgiften rätt, 5=0 % --—19 %. Därav följer, att då en klass uppvisar högre värde i kolumnen för provresultat än för vår bedömares upp- skattning. når klassen inte upp till den nivå, som bedömaren anser representera realgymnasiet, dvs. färre elever iin be- räknat löser uppgiften rätt.
För varje klass har vi medelst s.k. mediantest prövat skillnaden mellan skrivningsresultal (ml) den uppskattade svårigheten.
Av de 38 differenserna i tabell 17 har 24 st lägre kolumnen för »Klassens resultat», dvs dessa klasser har bättre resultat på provskrivningar- na än vår expert väntade sig i en ge- nomsnittlig klass på treåriga reallinjen på motsvarande uppgifter.
Signifikanta skillnader erhölls i sju fall, för klasserna 22, 27 och 32 på 0,05- nivån med sämre resultat än beräknat.
värden i
Tabelt 17. De tekniska ggmnasieklas- sernas skrivningsresultal på uppgifter som tillhör realgymnasiets kurs samt dessas svårighetsgrad utifrån vår ex- perts bedömning
"U . "0 i!) g 3; l m % 45 5 35 i: g,, — 5 ?g _52 &, å ä ? 3.5 ä ä 2 325 V]
a a e 5" 5. a a e å ä 1 4,50 2,00 20 2,40 2,19 2 2,21 2,50 21 1,50 3,50 3 2,75 2,50 92 3,00 1,92 4 2,20 1,94 23 2,58 3,00 5 2,00 3,50 24 2,92 2,00 6 1,45 3,80 25 4,25 4,00 7 2,50 2,00 26 2,25 4,17 8 2,75 4,65 27 3,50 1,79 9 2,50 3,50 28 1,67 2,20
10 2,25 2,33 29 2,58 3,75 11 3.00 3,88 30 3,30 2,50 12 2,30 4,80 31 2,43 3,63 13 2.00 3,25 32 3,50 1,95 14 2,83 5,00 33 2,63 2,75 15 2,21 3,17 34 2,36 11,64 16 2,63 2,06 35 2,00 2,86 17 3,50 4,50 36 2,40 4,25 18 3.70 4,00 37 2,50 1.67 19 2,83 2,75 38 2,58 3,75
för klasserna 8 och 13 på 0,05-nivån, nr 26 på 0,01-nivån samt nr 12 på 0,001- nivån med bättre resultat än vår bedö- mare trodde skulle nås i en klass på det allmänna realgymnasiet.
Liksom i matematik och fysik har vi korrelerat värdena för klassens resul- tat med dem som uttrycker den upp- skattade svårigheten. Resultatet blev: r (Pearson's) :—.11. Korrelationen av- viker ej signifikant från 0. Vår bedöma- re, en erfaren fysiklärare på det all- männa gymnasiet, hade sålunda inga möjligheter att på grundval av prov- skrivningsuppgifterna förutse vilka re- sultat de tekniska gymnasieklasserna skulle erhålla i förhållande till varand- ra. Tänkbara förklaringar härtill är: 1. De skilda tekniska gymnasierna har
högst olika elevmaterial.
2. Undervisningens uppläggning och
effektivitet är högst olika vid olika gymnasier. 3. En kombination av 1 och 2. Vi kan f.n. icke avgöra vilken av de antydda tolkningarna som är rikligast.
Sammanfattning
De tekniska gymnasiernas kurs i meka- nik har jämförts med den som läses på det treåriga realgymnasiet och som in- rymmes i fysikämnet. Materialet för nu— dersökningen har utgjorts av provskriv- ningsuppgifterna, som givits på kursen i olika klasser vid vårt lands tekniska gymnasier. Dessa har av en lektor vid ett högre allmänt läroverk klassificerats beträffande momenttillhörighet. Vidare har han svårighetsgraderat dem utifrån sin erfarenhet av skrivningsresultat på den treåriga reallinjen och utan känne- dom om de tekniska gymnasieklasser- nas prestationer.
Vid redovisningen har vi skilt på klasser som tillhör
1) maskinteknisk linje 2) byggnadsteknisk linje 3) elkraftteknisk och teleteknisk linje 4) kemiteknisk linje En del av de insända provuppgifter- na var till sin karaktär helt olika dem som ges på det allmänna realgymnasiet. Förekomsten av sådana uppgifter var högst olika i klasserna och den procen- tuella andelen av kursen därav varie- rade mellan 0 % och 68 %. Av pr0v- skrivningsresultaten att döma är dessa uppgifter hos flertalet klasser svårare än de som faller inom ramen för real- gymnasiets kurs.
Jämförelser gjordes mellan grupper- na och inom dessa med avseende på uppgifternas svårighetsgrad samt upp- delning på statik och dynamik. Beträf- fande den senare frågan fann vi inga större olikheter inom grupperna. Mel-
lan grupperna var skillnaden signifi- kant på 0,05-nivån. I motsats till de öv- riga linjerna i vårt material hämtade byggnadstekniska flertalet av uppgifterna från statiken. Vad upp- gifternas svårighet beträffar, fann vi signifikanta
den linjen
skillnader inom varje grupp. Olika skolor ger tydligen prov- skrivningar av högst olika beskaffen- het. Mellan linjerna var ej skillnaden signifikant det aktuella läsåret.
En jämförelse gjordes även mellan tekniska gymnasieklassers provskriv— ningsresultat och de som vår bedömare ansåg skulle erhållas i en genomsnitt— lig avdelning på det treåriga realgym- nasiet. Flertalet av de tekniska gym— nasieklasserna uppnådde bättre resul- tat. Något samband mellan erhållet re- sultat och »förväntat» fanns icke.
V. Jämförelser mellan delundersök- ningarnas huvudresultat
Material för undersökningarna har va- rit de provskrivningsuppgifter som gi— vits pä kursen i ämnena matematik, f_v- sik och mekanik i de tekniska gymna- sterna. För varje uppgift har den nu— dervisande läraren i en femgradig ska- ta angett svårighetsgraden. Som under- lag härför har provskrivningsresultatet tjänat.
De bedömare som tillkallats har klas- sificerat uppgifterna med avseende på momenttillhörighet och svårighetsgrad. Detta senare skedde utifrån de skriv— uingsresultat som kunde förväntas i en genomsnittlig avdelning på det allmän— na treåriga realgymnasiet.
lnom både matematiken, fysiken och mekaniken träffade vi på ett stort an- tal uppgifter från områden vilka icke alls eller högst knapphändigt behandlas på reallinjen. Dessa benämnde vi X- uppgifter. Stora skillnader fanns emel—
lertid mellan de undersökta klasserna beträffande frekvensen av dylika upp— gifter. Även fråu de avsnitt som be— handlas på realgymnasiet hämtade klas- serna uppgifter i mycket varierande ut— sträckning. Detta har vi tolkat som att i både matematik, fysik och mekanik rådde ganska stora olikheter mellan de olika tekniska gymnasiern a med av— ' seende på kursinnehåll.
Jämförelser gjordes mellan de enskil- da klassernas resultat på X—uppgifterna och det de erhöll på realgymnasieupp— gifter. I en del klasser var resultatet sämre på X—uppgifterna, i andra dår— emot bättre. I fysik hade ungefär lika många klasser bättre resilltal som säm- re. Däremot förelåg i matematik och mekanik en tendens till att de flesta gymnasierna hade större svårighetsgrad på X—uppgifterna än de övriga uppgif- terna. Särskilt framträdande var den i mekanik.
Jämförelser gjordes också mellan oli— ka klasser inom det tekniska gymna- siet beträffande svårighetsgraden på uppgifterna inom realgymnasiekursen. Dessa grundade sig på våra bedömares värderingar. Därvid framkom i fysik och mekanik stora skillnader. l mate- matik var skillnaden mellan klasserna icke så markerad. En fråga som i detta sammanhang uppställer sig är. huruvi- da det är samma skolor som har svåra uppgifter i alla de tre undersökta äm— nena. För att i viss mån belysa detta har vi korrelerat skolornas rangnum- mer för svårighetsgraden i de olika äm— nena med varandra. Resultatet ges i ta- bell 18.
Av tabell 18 framgår att inom ämne- na fysik oeh mekanik råder starka po— sitiva samband. Mellan de olika ämne— na är sambanden svaga. Detta innebär att inom ett ämne rubbas skolornas in- bördes ställning icke nämnvärt om vi
Tabell 18. Rangkorrelationer mellan skolorna med avseende på de olika ämnenas skrivningsuppgifters svårighetsgrad
: sambandet säkerställt på 0,05—nivån : sambandet säkerställt på 0,01-nivån
Ämne Fysik Fysik Fysik Fysik Fysik Mek Mek Mek
* M B EkTe K Div M B EkTe Matematik ............. —.23 —.40 .14 —.37 —.43 .26 .12 .25 Fysik, M ............. .93** .83* .94** 1.00** .29 .24 .29 Fysik, B .............. .90* .80 1.00* .57 .45 .50 Fysik, EkTe .......... — — .36 .70 .57 Fysik, K .............. .90* —.09 — — Fysik, Div ............ .05 — .40 Mekanik, M ........... .88** .81* Mekanik, B ........... 1.00**
Anm. Ett streck (—) markerar att antalet skolor var för litet för meningsfulla jämförelser. Av denna anledning är mekanikens kemitekniska linje ej med.
undersöker provskrivningsuppgifternas svårighet på olika linjer. Om vi där- emot går till ett annat ämne inträder förändringar. Sålunda kan en skola ha hög svårighetsgrad på uppgifterna i matematik men relativt enkla upp— gifter i fysik eller tvärtom, dvs med kännedom om svårighetsgraden på provskrivningsuppgifterna i ett ämne kan vi inte uttala oss om svårigheten i ett annat.
Vi undersökte även hur de tekniska gymnasieklasserna klarade sina uppgif- ter i jämförelse med de resultat som våra bedömare ansåg som genomsnitt- liga i en avdelning på det allmänna real- gynmasiet. Härvidlag framträdde stora skillnader mellan klasserna. Tendensen i stort var emellertid att i matematik och fysik nådde flertalet klasser icke upp till samma resultat som reallinjens elever, i mekanik däremot var presta- tionerna bättre. Vid ställningstagande till dessa resultat bör beaktas att i ma—
17—4804 63
tematik har realgymnasiets elever ett större antal undervisningstimmar till förfogande än eleverna på de tekniska gymnasierna. Vidare utgör mekanik ett självständigt ämne vid de tekniska gym- nasierna.
För att studera överensstämmelsen mellan klassernas resultat och den upp- skattade svårigheten på realgymnasiets kurs, lät vi korrelera dessa värden med varandra. Endast i fysik var korrela- tionskoefficienten signifikant avvikan- de från 0. Den var positiv men av mått- lig styrka. Utifrån studium av prov- skrivningsuppgifterna kunde sålunda våra bedömare icke uttala sig med nå— gon säkerhet om de olika klassernas re— sultat. Som förklaringar härtill har vi antytt att det dels kan bero på ett skif- tande elevmaterial vid de olika skolor- na, dels att undervisningen ej är lik- värdig vid de skilda tekniska gymna— sierna. Någon möjlighet att närmare utreda frågan har vi ännu icke haft.
DEL 7
Elevers och föräldrars attityd till studiegångar av olika längd
i gymnasiet
Av Bertil Särlvik
1114
lit
DEL 8
Övergången till fortsatt verksamhet efter genomgången
försöksskola
Av Klas Wallberg och Leif Gouiedo
2. Undersökningsmaterialets omfattning
Skolöverstyrelsen genomförde under se- nare delen av 1950-talet en undersök- ning om yrkesintressen m. m. bland elever i försöksskolans högstadium. Undersökningen omfattade de elever som höstterminen 1954 gick i årskurs 7 i samtliga försöksdistrikt utom tre distrikt i Göteborgs stad. Dessa elever gick normalt ut årskurs 9 våren 1957. Primärmaterialet till undersökningen innehåller bl. a. uppgifter om målsmans
Övergången till fortsatt verksamhet efter genomgången försöksskola
yrke och elevens hemort. Gymnasieut- redningen har fått ta del av materialet och har kompletterat det med en upp- följning av utbildnings- och yrkesvalet för de manliga eleverna. Denna upp- följning, som avsåg förhållandena vid inskrivningen i militärtjänst (normalt 1960), har skett med hjälp av uppgif- ter i det s. k. centrala värnpliktsregist- ret. Uppgifterna om målsmans yrke har grupperats enligt det system som tillämpas inom den officiella statisti- ken över högre studier.
Det totala antalet elever i den av skolöverstyrelsen undersökta gruppen var 3 506, varav 1 745 gossar och 1 761 flickor. Av de ursprungliga 1 745 gos— sarna återfanns 1379, eller 79 procent i årskurs 9.
I fyra försöksdistrikt fanns läsåret 1956/57 inga avdelningar av årskurs 9g organiserade. Detta gällde Huskvarna, Hälsingborg och Sundbyberg, inom vil- ka distrikt eleverna övergått till real- skola eller gymnasium, samt Lillhärdal, som saknat underlag för Elg-avdelning. För att icke den del av underSökning- en, som rör de sociala och regionala faktorernas betydelse skall påverkas av dessa förhållanden har materialet delats upp så att huvuddelen av under- sökningen grundas på samtliga kom— muner exkl. Huskvarna, Hälsingborg och Sundbyberg, medan endast vissa huvuduppgifter om fortsatt verksam- het lämnas för de tre städernas 9a- och 9y—elever.
En förutsättning för den andra un- dersökningen av utbildnings- och yrkes-
valet efter avslutad nioårig grundut- bildning var, att denna skulle omfatta för- sökskommuner som varit förhållandevis opåverkade av övergången till realsko— lan och motsvarande skolformer. Den— na undersökning som avser avgångna vårterminen 1960 bygger på material som inhämtats från yrkesvalslärarna i de. tio kommunerna Lerum, Mörby— långa, Oland, l—tåneå, Svedala. Skinn- skatteberg, Älghult, Gustavsberg, Njur- unda och Töre. Undersökningen om- fattar således, så när som på Svedala, endast landskommuner. Detta begräns- sar givetvis värdet av undersökningen,
'I'ul). ]. Manliga elever som vårterminen ] efter utbildning eller yrke vid
liksom också det förhållandet att så kort tid förflutit mellan avgången från årskurs 9 till tidpunkten för undersök- ningen. lörelsepunkter med den större under— sökningen baserad på 1957 års avgång.
Den kan dock ge vissa jäm-
3. Verksamhet efter avslutad grundut- bildning Övergången till fortsatt verksamhet för de manliga elever som slutade för— söksskolan 'årterminen 1957 framgår av tabell 1.
957 slutade försöksskalan med fördelning inskrivning i mililärljänsl
_ . Försökskommuner med Qg l-orsokskommuner Utbildning eller yrke utan 9 g _ tig l åla | Sly | S:a tia | 9y j S:a Studerande vid universitet och högskolor 1 — —— 1 _ — — Studerande vid allmänt gymnasium .. . 86 9 _ 95 —— —— — Studerande vid tekniskt gymnasium . . . 13 :l —— 16 2 —— 2 Studerande vid handelsgymnasium . . . . 4 l — 5 _ — —— Studerande vid folkskoleseminarium. . . 3 -— » — :l — #— -— Övriga studerande ................... 15 .30 42 87 3 6 _ *.) S:a studerande 122 43 42 207 5 6 11 Kontors- och förvaltningspersonal ..... 15 26 3] 72 ti 4 10 Teknisk personal .................... 3 9 6 18 —— 4 4 llutikspersonal ...................... 3 7 30 40 l 3 4 Arbetare ........................... 58 1.74 597 807 32 100 132 S:a förvärvsarlletande 77 196 664 937 39 111 150 Uppgift saknas ...................... 10 11 45 60 2 li & M _ ——————» --— _— » —-—-— — -—-—-- » ___,” Samtliga 209 1 250 1 751 1210 46 123 | 169
Drygt hälften av eleverna i 9g hade vid undersökningstillfället gått vidare till gymnasium. Motsvarande procent- lal bland eleverna vid de 10 särskilda kommunerna var 1960 som framgår av tabell 2 i stort sett detsamma eller 49 procent för manliga och 41 procent för kvinnliga elever. Det kan vidare näm- nas, att enligt statistiken över sökande och intagna vid gymnasier hösttermi— och tiv-linjerna befann sig vid tidpunk— nen 1901 och den löpande elevstatisti— ken per den 15/9 1960 sökte (37 pro— cent av samtliga i årskurs 9g hösten 1960 till gymnasium och 55 procent av samtliga intogs. sar på en i stort sett likartad övergång från försöksskola till gymnasieutbild— ning i de olika materialen.
Dessa siffror vi-
Av samtliga manliga elever på ga—
arbete. Motsvarande andel för eleverna från 9g var ungefär 37 procent. ten för inskrivning i militärtjänst unge- fär 86 procent i olika slag av förvärvs-
De elever som vårterminen 1960 gick ut årskurs 9 i de tio landsbygds- kommunerna fördelade sig under det följande läsåret procentuellt på syssel- sättningar enligt tabell 2.
Tab. 2. Elever som vårterminen 1960 slutade försöksskolan i 10 landsbygdskommuner med relativ fördelning efter fortsatt sysselsättning
Manliga Kvinnliga Sysselsättning
Allmänt gymnasium ............ 40,9 — 8,7 40,6 —— — 14,2 Tekniskt gymnasium ........... 7,3 2,0 2.7 _— _ _ _ Handelsgymnasium ............. 0,9 —— 0,2 0,6 —— —— 0,2 Realskola eller flickskola ........ 0,9 — 0,2 2,8 4,2 — 2,1 Yrkesskola .................... 12,7 33,0 21,6 22,0 20,6 35,4 14,1 22,3 Förvärvsarbete ................. 26,4 60,2 75,7 62,2 24,3 52,8 84,3 54,6 Övrigt ........................ 10,9 6,8 0,7 4,0 11,1 7,6 1,6 6,6 Samtliga 100 100 100 100 100 100 100 100
Antal elever 110 103 305 518 180 144 191 515
Det måste kraftigt understrykas att siffrorna i tabellen icke på något sätt är representativa för riket i sin hel— het utan endast beskriver läget i de tio utvalda kommunerna. Tendenserna är dock i stort sett desamma i detta material som kunnat iakttas för dem som år 1957 gick ut försöksskolan. Man får här en viss uppfattning om yrkes- och utbildningsvalet även för de kvinn- liga eleverna, vilket inte belyses i 1957 års material.
4. Linje- och yrkesvalets samband med social miljö och begåvning
De sociala faktorernas betydelse vid valet av linje på högstadiet och
vid övergången till fortsatt verksamhet efter försöksskolan belyses med hjälp av 1957 års material exkl. Hälsingborg, Huskvarna och Sundbyberg. De sociala grupperna enligt indelningen i statisti- ken över högre studier har för att för- enkla beskrivningen sammanslagits till tre enligt vad som framgår av följande tablå. I denna har för var och en av de tre sociala grupperna eleverna för- delats relativt efter linjerna i års— kurs 9.
Mer än varannan av de elever som kommer från hem där fadern är aka- demiker, folkskollärare, direktör eller högre tjänsteman har valt 9g och en- dast drygt 14 procent 9y. Av barnen
Målsmans yrke
Akademiker, folkskollärare, direktörer, högre tjänstemän ...... Jordbrukare, handlande, övriga tjänstemän .. Arbetare .................................
16,3 27,3 56,4 100 13,8 16,9 69,3 100
Samtliga
från jordbrukar-, handlande- och öv- riga tjänstemannahem har 16 procent valt 9g, men här har i stället en be- tydande andel valt 9y. Samma gäller beträffande barn från arbetarhem, för vilka andelen i 9g är lägst, 14 procent.
Man finner således i detta material en mycket påtaglig social selektion i valet av linje i årskurs 9. Nästa steg
år att undersöka i vilken utsträckning den sociala faktorn spelar in i valet av verksamhet efter genomgången försöksskola.
Det har här skett på den delpopula- tion som omfattar 9g-eleverna. I föl- jande tablå redovisas dessa med rela- tiv fördelning på fortsatt verksamhet.
Gymnasie- Övriga Förvärvs- Uppgift _.
Målsmans yrke studier studier arbete saknas S.a Akademiker, folkskollärare, direktörer,
högre tjänstemän ........... . ....... 61,0 7,3 24,4 7,3 100 Jordbrukare, handlande, övriga tjänste-
män ............................. 55,4 7,1 28,6 8,9 100 Arbetare ........................... 45,2 6,7 46,2 1,9 100
Samtliga 51,2 7,0 36,8 5,0 100
Även då det gäller övergången till fortsatt verksamhet kan man således iaktta att valet varierar med den sociala miljön. Andelen som går vidare till gymnasiestudier av eleverna i 9g är större bland barn från hem, där fadern är akademiker, folkskollärare, direktör eller högre tjänsteman än bland barn från arbetarhem.
Detta medför att av samtliga de ungdomar i de undersökta försöks- kommunerna som kom från hem där målsman var akademiker, folkskollä- rare, direktör eller högre tjänsteman så hade 33 procent fortsatt till någon form av gymnasiestudier, men endast 6 procent av dem som kom från ar- betarhem.
I gymnasieutredningens undersök— ning om faktorer som påverkar gymna- siebenägenheten har belysts bl.a. den ekonomiska faktorns betydelse för efter- frågan på gymnasiestudier liksom ock- så inverkan av föräldrarnas utbild- nings- och yrkesnivå. Där behandlas dock ej frågan om i vilken utsträck- ning det föreligger några olikheter med
avseende på de begåvningsmässiga för- utsättningarna bland barn ur de olika sociala miljöerna vid tidpunkten för linjeval och övergång till gymnasium, så som de kan mätas genom skolbetyg och intelligenstest. För att i någon mån belysa denna frågeställning har i förelig- gande undersökning också utnyttjats den betygssumma i årskurs 6 som fram- räknades i samband med skolöversty- relsens yrkesintresseundersökning och som är standardiserad enligt normerna för poängräkning vid behandling av ansökningar till realskolan. Vidare har använts standardpoängvärdena i två test som eleverna genomgått dels i års- kurs 6, dels i årskurs 8.
Den genomsnittliga betygsumman i årskurs 6 för elever på de olika linjerna i årskurs 9 och med fördelning efter målsmans yrke framgår av den första tablån på sid. 291.
Skillnaden i betygsnivå mellan de tre huvudgrupperna av målsmans yrke är som synes betydande. De olikheter i andelen 9g—elever som iakttagits är
alltså till en del betingade av dessa skillnader. Det framgår emellertid också tydligt att de ungdomar från
och högre tjänstemannahem som valt 9g gjort detta med i genomsnitt sämre betyg än ungdomar från de övriga
akademiker-, folkskollärar-, direktörs- sociala miljöerna.
Målsmans yrke 9 g 9 a I 9 y | S:a Akademiker, folkskollärare, direktörer, högre tjänstemän 16,58 12,47 11,28 14,58 J ordbrukare, handlande, övriga tjänstemän ............ 17,05 14,43 11,75 13,30 Arbetare ........................................... 16,96 14,56 11,64 12,83 Samtliga 16,91 14,36 11,66 13,06
Skillnaderna mellan de olika grup- perna totalt kan även iakttagas om kurs 6.
man studerar nmedeltestpoängen» i års-
Målsmans yrke 9 g 9 a 9 y S:a
Akademiker, folkskollärare, direktörer, högre tjänstemän 7,37 5,53 4,44 6,34
) Jordbrukare, handlande, övriga tjänstemän ............. 7,47 6,20 4,36 5,34 I Arbetare. ........................................... 7,33 6,22 4,63 5,26 Samtliga 7,37 6,16 4,56 5,34
Bilden förändras icke väsentligt vid en studie av »medeltestpoängen» 1 års-
kurs 8, vilket framgår av tablån nedan.
Målsmans yrke 9 g 9 a 9 y S:a
Akademiker, folkskollärare, direktörer, högre tjänstemän 6,89 4,82 4,00 5,85 Jordbrukare, handlande, övriga tjänstemän ............ 7,00 5,66 4,02 4,98 Arbetare ........................................... 7,12 5,71 3,77 4,60 Samtliga 7,04 5,61 3,84 4,79
För en bedömning av begåvnings- faktorns betydelse vid övergången till
gymnasium från 9g begränsas analy- sen till testresultaten i årskurs 8.
För- Övr
Målsmans yrke Gym n. värvs- syssel- S:a stud. ..
arb. sattn Akademiker, folkskollärare, direktörer, högre tjänstemän 6,82 (6,00) (8,00) 6,89 Jordbrukare, handlande, övriga tjänstemän ............. 7,21 6,71 (6,89) 7,00 Arbetare ........................................... 7,36 6,79 (7,57) 7,12 Samtliga 7,20 6,69 7,43 7,04
Man finner alltså även här tendensen att de barn från arbetarhem, som går till teoretisk utbildning har genom- snittligt betydligt högre testresultat än
miker, folkskollärare, högre tjänsteman.
barn från hem där målsman är akade-
direktör eller
5. Linje- och yrkesvalets samband med regionalt ursprung Den geografiska faktorns betydelse för val av linje i årskurs 9 och valet av fortsatt verksamhet belyses med hjälp av en förhållandevis grov indelning efter den studerandes hemorts tätorts- grad (tätortsbefolkningens procentuella andel av hela befolkningen). På skol- överstyrelsens material fanns påfört
tätortsgraden enligt 1950 års folkräk- ning. Även om det under åren mel- lan denna folkräkning och undersök- ningstillfället skett vissa strukturför- ändringar torde inte huvudtendenserna ha påverkats märkbart härav.
Elevernas val av linje iårskurs 9 inom olika tätortsgrupper framgår av följande tablå.
Tätortsgrad 9 g 9 a 9 y S:a
—49,9 % ........................................ 9,8 19,9 70,3 100 50,0—89,9 % ........................................ 16,2 20,8 63,0 100 90,0 %— ........................................... 22,3 20,9 56,8 100 Samtliga 17,2 20,7 62,0 100
Valet av linje i årskurs 9 varierar således med avseende på tätortsgra- den. Andelen elever i 9g är något lägre i glesbygderna än i tätorterna. Det är emellertid sannolikt att de sociala mil- jöer, som tidigare visats ha hög Qg- andel är rikare företrädda i tätorterna
belyses ingående i den tidigare nämn- da undersökningen om faktorer som påverkar gymnasiebcnägenheten.
För att undersöka om valet av linje påverkas av den geografiska faktorn med konstanthållen social miljö har för gruppen »Arhetare» följande tablå sam-
än i glesbygden. Detta förhållande manställts. Tätortsgrad 9 g 9 a 9 y S:a —49,9 % ........................................ 9,2 16,3 74,5 '100 50,0—89,9 % ........................................ 12,1 17,7 70,2 100 90,0 %———- ........................................... 18,0 16,6 65,4 100 Samtliga 14,2 16,9 68,9 100
Även här finns som synes en ten- Också då det gäller den geografiska dens att i tätorterna i högre grad faktorn kan sambandet med övergång- välja 9g än i glesbygderna. en till gymnasiestudier bland eleverna i 9g studeras. .. Gymn. Övriga F örvärvs- Uppgift _ Tatortsgrad studier studier arbete saknas S.a ——49,9 % ........................ 57,7 7,7 26,9 7,7 100 50,0—89,9 % ........................ 54,0 5,4 39,2 1,4 100 90,0 %— ........................... 47,7 8,3 37,6 6,4 100 Samtliga 51,2 7,2 36,8 4,8 100
Övergången till gymnasiestudier bland ungdomarna från glesbygderna är som synes större än bland dem som kommer från tätorterna.
6. Sammanfattning
1. En mycket påtaglig social selektion har hitintills förelegat i valet av linje i årskurs 9; detta gäller även vid övergången till fortsatt verk- samhet.
. Sålunda har Visats, att i de under- sökta kommunerna ined 9g av de manliga ungdomar, som kommer från hem där målsman var akademiker, folkskollärare, direktör eller högre tjänsteman, 33 procent fortsatt till någon form av gymnasiestudier, men endast 6 procent av dem som kom från arbetarhem.
Till en del är denna selektion be- tingad av begåvningsmässiga förut- sättningar, mätt genom skolbetyg och intelligenstest. Men undersök- ningen pekar också på att benägen- heten att söka teoretiska studier är större bland barn till akademiker, folkskollärare, direktörer och högre tjänstemän än bland övriga genom att barnen i den förra gruppen har valt 9g med i genomsnitt sämre betyg än ungdomar från övriga so- ciala miljöer. . I fråga om den regionala faktorn
har påvisats, att andelen 9g-elever är lägre i glesbygderna in i tätor— terna. Denna skillnad bottnar dock till en del i förhållandet att de sociala miljöerna med hög 9g-ande1 är rikare företrädda i tätorterna än i glesbygderna.
DEL 9 Efterfrågan på gymnasieutbildning
Av Klas Wallberg och Per-Gunnar Cassel
2. Dejinitionsfrågor
Den första frågan, som måste klargöras, är vad vi skall uppfatta som efterfrågan på gymnasieutbildning och i vilken mån den kan och skall ses som en synonym för »gymnasistfrekvensen». Efterfrågan utgöres egentligen av hela det okända antal ungdomar, som ett år skulle vilja gå vidare till gymnasium. Denna grupp kan delas upp på i hu- vudsak följande kategorier med ut- gångspunkt i den situation som i dag råder:
a) Sökande, vilkas intagningspoäng lig- ger över den gräns som utgör mi- nimum för inträde vid det aktuella gymnasiet. Denna gräns varierar
ganska väsentligt mellan olika gym- nasier. Intagna. Icke sökande, vilkas intagnings— poäng ligger över den gräns som utgör minimum för inträde vid det aktuella gymnasiet. Anledningen att den studerande icke sökt kan vara geografisk, social e. (l.
e) Sökande, vilkas intagningspoäng lig- ger över den formella minimigrän- sen men under den gräns som utgör minimum för inträde vid det ak- tuella gymnasiet. Ej intagna.
d) Icke sökande, vilkas intagnings— poäng ligger över den formella mi- nimigränsen men under den gräns som utgör minimum för inträde vid det aktuella gymnasiet. Anled— ningen till att den studerande icke sökt kan vara de under (b) nämnda men också att man varit medveten om att det ej lönat sig att söka.
c) Sökande, vilkas intagningspoäng lig- ger under den formella minimi- gränsen. Ej intagna.
f) Icke sökande, vilkas intagnings- poäng ligger under den formella minimigränsen men som egentligen skulle vilja söka in på gymnasium. b v
Av dessa sex grupper är det endast (a) som är känd för någon längre period. Först på senare är har genom den utvidgade intagningsstatistiken ett bättre grepp erhållits även om (c) och (e) så att hela antalet sökande (a+c +e) kan belysas. Däremot känner man givetvis inget till om hur stora grupper- na (b), (d) och (f) är. Det är dock dessa grupper som är av avgörande betydelse för efterfrågan på gymnasie- utbildning i framtiden. Betydande svå- righeter föreligger således att mäta »efterfrågan: på gymnasieutbildning. För den fortsatta analysen har det av praktiska skäl varit nödvändigt att be- gränsa efterfrågebegreppet till grupper-
na (a), (e) och (0). I tidsserieanalysen är det dock endast de intagna (a) som kan undersökas.
3. Vad påverkar gymnasiebenägen- heten? Det är nödvändigt att närmare disku- tera vilka faktorer, som påverkar den enskildes efterfrågan på gymnasieut- bildning oeh i vilken utsträckning des- sa faktorer samvaricrar mer eller mindre starkt med varandra. Man skul- le här kunna ange en rad olika fak- torer, som kan förväntas ha mer eller mindre avgörande betydelse för efter- frågans styrka, men det är nödvändigt att begränsa diskussionen till dem som kan anses vara av störst intresse. Man kan —— utan att göra anspråk på att ha valt de i någon objektiv mening viktigaste — föra fram följande huvud- faktorer:
a) Föräldrarnas yrken
b) Föräldrarnas utbildning, studietra- ditionen (attityd till studier)
e) Föräldrarnas ekonomi (i) Avståndet till gymnasium
c) Förekomst av underliggande under-
visning f) Betygsnivå, studieförmåga eller in- telligens.
Av dessa faktorer kan väl de tre första sägas antyda den enskildes so- cialekonomiska situation och de två följande delvis spegla de möjligheter regionen kan bjuda i utbildningshän- seende. För den enskilde som står i valsituation måste de båda senare fak- torerna vara av betydelse för det in- dividuella ställningstagandet. Den sista faktorn torde vara av stor betydelse för individens ställningstagande. Då det är mindre troligt att det skulle före- ligga några större skillnader i den ge- nomsnittliga intelligensen mellan olika regioner eller i tiden med det relativt
korta perspektiv som här är aktuellt så har denna faktor icke behandlats i fortsättningen. Efterfrågans absoluta storlek är givetvis framför allt beroen- de av antalet ungdomar i gymnasie- åldrarna.
Det finns vissa samband mellan de angivna faktorerna, som bör diskuteras något. Till en början hänger givetvis yrke och utbildning ihop i hög grad och kan i sin tur förväntas vara korrelerade med inkomsten. Det är dock inte möjligt att låta inkomstmått enbart beskriva den socialekonomiska strukturen. Benägen- heten att sända barnen till högre un- dervisning kan antas variera starkt mellan olika sociala miljöer även vid samma inkomster. Man torde exempel- vis kunna anta att inkomsten spelar betydligt mindre roll för beslutet om högre utbildning i en akademikermiljö än exempelvis i arbetarfamiljer. Detta torde bl. a. vara en effekt av de olika icke inkomstbetingade attityder till vi- dareutbildning, som finns i dessa båda miljöer. Man kommer alltså fram till att man bör renodla de faktorer av attitydkaraktär och de av ekonomisk karaktär, som påverkar efterfrågan på högre utbildning.
Även avståndet till gymnasium och förekomst av underliggande undervis- ning spelar sannolikt olika roll vid ställningstagandet till barnens vidare- utbildning i olika sociala och ekono— miska miljöer. Beträffande dessa fak- torer kan förväntas en mycket ryckvis utveckling i samband med inrättande av nya högre läroanstalter. Skolöver— styrelsens planeringsavdelning har gjort vissa undersökningar, som pekar på en betydligt högre gymnasistfrekvens i gymnasieortcr och städer med gymna- sier än i övriga delar av landet, resul- tat som för övrigt finns verifierade genom andra undersökningar.
Det har avgörande betydelse för
analysen, var den väsentliga selektio- nen i elevmaterialet sker. I en serie undersökningar bl.a. av Härnqvist fram— går ganska tydligt att med den gam- la skolordningcn det primära valet av studiegång inte sker vid övergång mellan realskola och gymnasium utan vid övergången till realskolan. Detta medför att man i en bedömning av de faktorer som påverkar efterfrågan på gymnasieutbildning även måste ha nå- got slags mått på »realskoletätheten» e. (1. Det är dock en betydande kom- plikation att den empiriska kunskap man här kan vinna knappast kan be- lysa den framtida utvecklingen. Man måste därför som en separat faktor föra in förekomsten av högstadier i försöksskolan och mäta dess betydelse hittills.
Även om man skulle kunna fastställa de samband, som finns mellan de här angivna faktorerna och benägenheten att gå till gymnasial utbildning anting— en för riket i sin helhet eller för olika regioner, så återstår frågan hur man skall kunna använda denna informa- tion för att bedöma utvecklingen i framtiden. Om man kunde utgå ifrån att de ekonomiskt bäst utvecklade rc- gionerna i landet i dag har nått något slags maximum i sin gymnasistfrekvens skulle det vara tänkbart att genomföra prognosen som en slags extrapolation av den aktuella situationen i stället för av en tidsserie. Om man däremot, vilket förefaller mera realistiskt, räknar med att det under prognosperioden sker en fortgående expansion inom samtliga områden inkl. dem som i utgångsläget legat högst, synes det nöd- vändigt att en extrapolation grundas på information för en tidsperiod.
Ytterligare några komplikationer måste beröras. Den nu pågående om- struktureringen av gymnasietillström- ningen mot att 40 % skall tas in vid
fackgymnasierna och 60% vid all- männa gymnasierna i stället för som nu ungefär 20—80% försvårar pro- gnosbilden. Fr.o.m. läsåret 1963/64 införes den nya tvååriga fackskolan med direkt anknytning till grundsko- lan. För denna skolform kan ingen »egen» prognos göras i dag, eftersom det inte finns något »erfarenhetsma- terial» att bygga på. Samtidigt måste införandet av fackskolan betecknas som en strukturförändring, som ökar osäkerheten i de framtidsbedömningar, som för närvarande kan göras med ut- gångspunkt i förhållanden under en förliden period.
4. Metod
Undersökningen har genomförts med hjälp av multipla regressionsekvatio- ner.
I det följande skall en beskrivning av tillämpade metoder vid regres- sionsundersökningen lämnas.
Vid lineär multipel regressionsana— lys är förutsättningarna följande. Man förfogar över ett antal storheter xl, :::2, ..., xp i det följande kallade oberoende variabler. Med hjälp av en lineär kombination av dessa variabler försöker man förutsäga det värde som en annan variabel g, i det följande kallad beroende variabel, kommer att antaga. Man äger således kännedom om de värden som :r-variahlerna an— tager. Med hjälp av dessa värden skall y förutsägas.
Man har följande modell för sam- bandet mellan y och :r-variablerna,
y=bo+blxl+b2x2+—- '+bpxp
där bo,b1, . . .,bp är okändakonstanter eller parametrar. Problemet är att från givna observationer på y och a: uppskatta parametrarna. I föreliggan- de undersökning har observationer-
na företagits antingen under en följd av år (tidsserieanalys), eller vid sam— ma tidpunkt men avseende olika geogra— fiska områden (tvärsnittsanalys). Upp— skattningen av parametrarna har skett enligt minsta kvadratmetoden. Detta innebär att man för var och en av observationerna bildar kvadrerade dif— ferenser
ly_ (bo + blxl + + bpxp)l2
Dessa kvadrerade differenser sum- meras för alla observationer. För giv- na observationsvärden beräknas nu de värden på parametrarna som minime- rar den sålunda erhållna kvadratsum- man. Beräkningarna innebär i prak- tiken att ett lineärt ekvationssystem löses.
I den föreliggande undersökningen har i flera fall modellen icke varit lineär. För dessa fall har man före be- räkningarna fått utföra vissa transfor- mationer. Om t. ex. den ursprungliga modellen har skrivits
y = boeblfvi så har man efter logaritmering erhållit
10% y = 10% ba + 111391,
vilket uttryck utgör en lineär modell i log y och ar].
De numeriska beräkningarna har ut- förts på statistiska centralbyråns data- maskin IBM 7070 med hjälp av ett sär- skilt standardprogram för detta ända- mål. Detta program utför förutom be- räkningen av parametrarna även vissa andra beräkningar som har utnyttjats i undersökningen. Sålunda beräknas som första steg i programmet medel- värden och standardavvikelser för alla variabler samt korrelationskoefficien— ter för alla par av variabler.
Vidare beräknas den multipla kor- relationskoefficienten. Denna koeffici- ent utgör ett mått på det lineära sam-
band som råder mellan å ena sidan y, å andra sidan (bo + bla:; + . . . +bpxp) betraktad som en variabel. Den mul- tipla korrelationskoefficienten varierar mellan 0 och 1, där 0 anger att inget samband föreligger och 1 att samban- det är fullständigt. En hög grad av
lineärt samband mellan y och (bo + blxl + . . . + bpxp) kan med andra ord sägas innebära att man fått en bra för- klaring av _|; i ste—variablerna.
Slutligen utför programmet vissa beräkningar, som underlättar en direkt jämförelse mellan olika :::-variabler avseende den relativa roll de har som förklarande variabler. Programmet ut- för nämligen en normering av .r—vari— ablerna genom att för varje x-variabel subtrahera dess medelvärde n? och di- videra med dess standardavvikelse s. Programmet beräknar sålunda
113—3:
n e
s Därefter estimeras parametrarna för modellen
!I=B1zi +19222+ - - - +,3pr
På grund av normeringen är beta- koefficienterna direkt jämförbara med varandra. En jämförelse mellan olika x-variabler är likvärdig med en jäm- förelse mellan motsvarande beta-koeffi- cienter.
5. Tidsserieanalysen
Som nämnts i det föregående är syftet med den här aktuella undersökningen dels att undersöka vilka faktorer som är de mest betydelsefulla för förklaringen av benägenheten att söka till gymna- sium, dels att söka bedöma den kvan- titativa utvecklingen med avseende på antalet sökande till gymnasierna under de närmaste decennierna. Med tillämp- ning av regressionsmetoden har två
olika ansatser valts. Dels har proble- met undersökts med hjälp av ett tids— seriematerial, dels har en tvärsnitts- analys genomförts. l tidsserieanalysen omfattar 1946—1960 har den multipla regres- sionsanalysen genomförts med följande variabler y :antalet intagna i allmänna gymna- siets I2 + 13 + 14,
.r. : antalet ltt-åringar, r::disponibel inkomst per capita i fasta priser, ;rgzrealexamina per 16-åring med 25 års tidsförskjutning, rn : »white—collarn-yrken i av samtliga, .r;, : studiesocialt stöd för gymnasister per 15—19-åring, au; : t,ymnasietäthet, samt
a'; : realskoletäthet.
Några kommentarer bör knytas till de sju förklarande variablerna. De uttrycker samtliga genomsnittsvärden eller summor för hela riket de berörda åren.
Variabel :rl är självskriven och be- höver ej vidare kommenteras.
Variabel .75-2. Betydelsen av föränd- ringarna i inkomstförhållandena kan här endast belysas av den deflaterade serien över disponibel inkomst per capita, d. v. s. inkomst efter skatt.
Variabel (133. Föräldrarnas utbildnings- standard har beskrivits genom antalet realexamina per 16-åring med en tids- förskjutning av 25 år. Tanken är så- ledes att beskriva förändringen i real- examensfrekvens bland de årskullar, sam grovt räknat är dagens nyblivna gymnasisters föräldrar (41-åringar).
Samtliga de nu angivna tre vari- ablerna har kunnat bestämmas med god säkerhet. Vad gäller de fyra föl- jande är osäkerheten större.
Variabel zu. Som beskrivning av för- ändringen med avseende på yrkesstruk-
80111
procent
|, !, ?
turen har utnyttjats vissa uppgifter ur valstatistiken.
För åren 1944, 1948, 1952, 1956, 1958 och 1960 har andelen röstberät- tigade män med verksamhet som före— tagare, företagsledare, tjänstemän, kon- torspersonal, folkskollärare och fartygs- befäl av samtliga röstberättigade män beräknats. För mellanliggande år har procenttalen beräknats genom inter- polation.
Variabel :rs. Det studiesociala stödet beskrivs med hjälp av uppgifter om studiebidrag och stipendier till allmän- na läroverk m.fl. Uppgifterna har givits i kronor per 15—19-åring.
Variabel x.; och 337. De båda variabler som kallats gymnasietäthet och real- skoletäthet har erhållits på följande sätt. För åren 1946, 1956 och 1960 har av skolöverstyrelsen beräknats hur många
16-åringar, som haft sin hemort inom s. k. G—ort, inom reszon respektive inom inackorderingszon. Var och en av de tre zonerna har skönsmässigt givits ett poängvärde 1-—3 med avseende på avståndet till ifrågavarande skolform och med högsta värdet för G-ort. Vägda genomsnittspoäng har beräknats för de tre åren och värden för mellanliggande år har interpolerats. Det är självklart att denna beräkning är mycket god— tycklig.
Det första steget i bearbetningen var att låta samtliga förklarande variabler gå in. Därvid erhölls som första resul- tat en korrelationsmatris, i vilken redo- visas korrelationskoefficienter mellan variablerna tagna parvis. Variablerna anges i det följande endast med sin algebraiska beteckning.
U xi TI xs 334 335 16 11 + 0.924 x, + 0.936 + 0,768 1'3 + 0985 + 0.029 + 0,897 it,. + 0,932 + 0,744 + 0,983 + 0,879 xs + 0.975 + 0,874 + 0.897 + 0,985 + 0,896 :va + 0.996 + 0,907 + 0.930 + 0.988 + 0.931 + 0,987 :::-, + 0,995 + 0.894 + 0.942 + 0,985 + 0,942 + 0,985 + 0.999
Det framgår härav att sambandet mellan dels den beroende variabeln (y) och förklaringsvariablerna (a:l— 1'7), dels de förklarande variablerna sinsemellan är mycket starkt. Detta sammanhänger givetvis med att man här arbetar med en tidsserieanalys, där de olika tidsserierna beskriver en i allt väsentligt likartad utveckling. Detta medför i sin tur vissa problem vid till- lampningen av regressionsmodellen. De högsta korrelationskoefficienterna återfinnes mellan den beroende varia— beln och de båda förklarande variabler— na xe och x7, som avser gymnasie- och
realskoletäthet. Detta medför i sin tur att vid regressionsanalysen endast den senare av dessa båda variabler går in som förklarande variabel.
På grund av de mycket höga korre- lationskoefficienterna mellan 3:e och av och y har det varit nödvändigt att ute- lämna de båda täthetsvariablerna. Be- arbetningen har därför i ett senare skede begränsats till variablerna a:, —-1'5.
Denna modell ger ett mycket högt förklaringsvärde, vilket bl. a. belyses av att den multipla korrelationskoeffici- enten är så hög som 0,9991, vilket in-
nebär att så gott som hela spridningen i medelvärdet för antalet intagna i gymnasiet förklaras med hjälp av de variabler, som ingår i modellen. Nu måste dock den starka reservationen här göras att de tidsserier som här in- går samtliga har en relativt jämn brant uppåtgående tendens och att detta medför såväl höga parvisa korrelations-
Andel white-collar—yrke (x,) ................. Antalet 16-åringar (ml) ...................... Studiesocialt stöd (x.-,) ...................... Realexamen per 16-åring med 25 års tidsförskjutning (xs) ........ Disp. inkomst per capita, fasta priser (x,). ...
Det framgår härav att white-collar- yrkesprocenten och antalet lli-åringar som förklaringsvariabler för intagna i gymnasiet är signifikanta på en san- nolikhetsnivå på 0,01. Studiesocialt stöd, realexamen per 16-åring med 25 års tidsförskjutning och disponibel in- komst per capita är ej signifikanta.
6. Tvärsnittsanalysen
På grund av de svårigheter som föreligger att analysera de olika för- klarande variablernas förklaringsvär- de i en tidsserieanalys av här anfört slag har även en tvärsnittsanalys ge- nomförts, i vilken kommunerna utgjort undersökningsenheter.
Tvärsnittsanalysen grundas i första hand på den undersökning om sökande och intagna vid gymnasierna ht 1961, som statistiska centralbyrån genomfört. I detta material har uppgift inhämtats om varje sökandes hemort. Med ledning av hålkortsmaterialet har det således varit möjligt att erhålla uppgift om samtliga sökande fördelade efter hem- ortskommun. Personer, som sökt till fler än en gymnasieform, har delats mellan de olika formerna, så att för varje kommun summan av sökande till
koefficienter som hög multipel korrela- tionskoefficient.
I följande tablå redovisas beta-koeffi- cienterna för de olika förklaringsvari- ablerna samt spridningen kring dessa. Av koefficienterna kan, som tidigare nämnts, variabelns relativa förklarings- värde avläsas, spridningen anger signi- fikansnivån.
Beta-koeil". Spridningen
.................. 0,3886 0,0970 .................. 0,3229 0,0577 .................. 0,2117 0,1383
0.1593 0.1876 .................. — 0.0272 0.1033
var och en av de tre. gymnasieformerna blir lika med hela antalet sökande in- divider.
Bearbetningen har i denna del avsett i första hand tre olika modeller, en för vardera gymnasieformen. Som för- klarande variabler har använts följan- de tvärsnittsdata för 1961 (i vissa fall 1960) för var och en av kommunerna.
xl : Kommunens tätortsgrad. ;rg : Andelen män i åldern 35—60 år tillhörande yrkesgrupperna 0—3 enligt 1960 års folkräkning. xs : Andelen män i åldern 35—60 år tillhörande yrkesgruppen 4 en— ligt 1960 års folkräkning. am : Andelen män i åldern 35—60 år tillhörande yrkesgruppen 5—9 enligt 1960 års folkräkning. xs : Till kommunal inkomstskatt taxe- rad inkomst för fysiska personer m.fl. per capita. n'(; : Antalet lil-åringar. a'; :. Andelen hemmaboende barn un- der 16 år per hushåll enligt 1960 års folkräkning. :ra : Avståndet till allmänt gymnasium (Ag)— arg : Avståndet till handelsgymnasium
(Hg).
.ru, : Avståndet till tekniskt gymnasium
(Tg).
a'”: Förekomst av realskola i kom- munen.
.ru : Förekomst av högstadium i kom- munen.
Som synes av denna variabelförtcck- ning har här i möjligaste mån samma typ av förklarande variabler valts som i tidsserieanalysen. Följande kommen- tarer bör knytas till variablerna.
Variabeln xl utgöres av den tätorts- klassificering, som tillämpats i 1960 års folkräkning och som uttrycker det relativa antalet innevånare i tätort av samtliga innevånare i kommunen. Kom- muner utan tätortsbefolkning har kod- siffra 1, kommuner med enbart tätorts— befolkning kodsiffra 8.
Variablerna 272 man bygger på re- dovisningen i 1960 års folkräkning av befolkningen i de olika kommunerna efter yrkestillhörighet. Bakom de i det föregående angivna kodsiffrorna ligger följande:
0 : naturvetenskapligt, tekniskt samt socialvetenskapligt, humanistiskt och konstnärligt arbete. 1 : administrativt arbete.
2:kameralt och kontorstekniskt
arbete.
3 : kommersiellt arbete.
4 =lantbruks-, skogs- .och fiskeri—
arbete.
5 : gruv- och stenbrytningsarbete. 6 : transport- och kommunikations-
arbete. 7—8 : tillverkningsarhete. 9=servicearbete, militärt arbete, samt personer med ej identi- fierbara yrken eller med ej an- givna yrkestillhörigheter.
I grupp 9 ingår som synes militärt arbete. Denna senare kategori har i de följande bearbetningarna förts till gruppen 0—3.
Variabeln & har bestämts som den genomsnittliga inkomsten i kommunen. Det är givet att en sådan variabel re- dan på förhand kan förväntas vara av begränsat värde, då de individuella ekonomiska förhållandena icke kommer till uttryck. Då variabeln dock ger en viss bild av kommunens genomsnitt- liga ekonomiska bärkraft synes den dock vara värd att pröva.
Variablerna :va—atm har bestämts av skolöverstyrelsen enligt följande normer. Kommuners närhet till de olika gymnasieformerna bestämmes sålunda:
1 : inackorderingszon 100 % 2 : reszon 25 %, inackorderingszon 75 %
3 : reszon 50 %, inackorderingszon 50 %
4 : reszon 75 %, inackorderingszon 25 %
5 : reszon 100 % 6 : g—zon 50 %, reszon 50 % 7 : g-zon 100 %
Detta innebär att exempelvis i grupp 2 bor grovt räknat 25 % av 16-åringar- nu inom reszon, medan 75 % bor så att de måste inackorderas om de skall gå i gymnasium.
Variablerna cell och 21312 slutligen an- ger huruvida realskola resp. högstadiets årskurs 9 fanns i kommunen vårter- minen 1961.
I första omgången genomföres ana— lysen för var och en av de tre beroende variablerna:
sökande till allmänt gymnasium (yAg) sökande till tekniskt gymnasium (yra) och sökande till handelsgymnasium (ggg) med de ovan förtecknade oberoende variablerna.
Inledningsvis redovisas i tab. 1 de parvisa korrelationskoefficienterna mel- lan de beroende och var och en av de oberoende variablerna.
Tab. ]. Korrelalionskoefficienler mellan i tvärsniltsanalysen ingående beroende och oberoende variabler
Obero- Beroende variabler 523; Antal sökande Antal sökande per IF;-åring able? uAa |; Ta uHa uAg u Ty tu yAg+Tg+Ha irl + 0.206 + 0.303 + 0.274 + 0.455 + 0.281 + 0.194 + 0.478 :c. + 0.273 + 0.350 + 0.318 + 0.616 + 0.261 + 0.170 + 0.594 x. — 0.137 — 0.208 — 0.186 — 0.327 — 0.201 —— 0.143 -- 0.344 a:. + 0.125 + 0.201 + 0.171 + 0.181 + 0.158 + 0.108 + 0.208 :c. + 0.019 + 0.027 + 0.021 + 0.028 + 0.092 + 0.039 + 0.056 :c. + 0.986 + 0.924 + 0.942 — — —— -— x, — 0.083 — 0.075 — 0.095 _ 0.047 + 0.001 — 0.052 - 0.050 :c, + 0.191 + 0.273 + 0.233 + 0.371 + 0.127 + 0.024 + 0.331 a:, + 0.226 + 0.327 + 0.323 + 0.194 + 0.120 + 0.117 + 0.209 a:", + 0.232 + 0.350 + 0.320 + 0.219 + 0.151 + 0.098 + 0.232 x.. + 0.203 + 0.311 + 0.286 + 0.345 + 0.204 + 0,187 + 0.371 x., + 0.162 + 0.207 + 0.191 + 0.089 + 0.143 + 0.057 + 0.117 Som synes erhålles för samtliga tre tagsvis beta-koefficienter över 0,1.
gymnasieformer mycket höga korrela- tionskoefficienter mellan den beroende variabeln och antalet It)-åringar. Sam— bandet är här så gott som fullständigt. Vad gäller de allmänna gymnasierna är korrelationskoefficienten inte i något fall i övrigt över 0,3. Det starkaste sambandet — mellan 0,2 och 0,3 _ erhålles för kommunens tätortsgrad, andelen män i åldern 135—60 år till- hörande yrkesgrupp 0—3, avståndet till handelsgymnasium, avståndet till tek- niskt gymnasium samt förekomst av realskola. Då det gäller de båda övriga gymnasieformerna är det för samma variabler, som korrelationskoefficieu- terna är höga.
Antalet 16-åringars totala dominans som förklarade variabel framträder också mycket klart då man ser på beta- koefficienterna. De blir i tur och ord- ning för de tre gymnasieformerna
Ag = 0,9926 Tg : 0,8968 Hg : 0,8646
För övriga förklarande variabler uppnås i dessa modeller endast undan-
Eftersom således antalet 16-åringar i dessa modeller förklarar variationerna i antalet sökande till gymnasium till helt övervägande del, ändras modellen i det följande till att avse antalet sö- kande per lli-åring som beroende variabel. Därvid har även summan av samtliga sökande till någon gymnasie- form betraktats som en fjärde beroen- de variabel (yAg+Tg+Hg).
De parvisa korrelationskoefficienter- na mellan de på detta sätt bestämda beroende variablerna och de förklaran- de variablerna framgår av tab. 1. Det framgår därav att för samtliga tre gymnasieformer de högsta korrelations- koefficienterna återfinnes för variabler— na tätortsgrad, andelen män i åldern 35—60 år tillhörande yrkesgrupp 0—3 samt förekomst av realskola med posi- tiva koefficienter samt variabeln an- delen män i åldern 35—60 år tillhöran- de yrkesgrupp 4 med negativ koeffi- cient. Vad gäller de allmänna gymna- sierna iakttages en hög positiv koeffi- cient också för variabeln avstånd till allmänt gymnasium.
Man kan emellertid också iakttaga
att sambanden mellan de förklarande variablerna i vissa fall är betydande (tab. 2). Så exempelvis är tätortsva- riabeln positivt korrelerad med vari- ablerna för andelen män i åldern 35— 60 år tillhörande yrkesgrupperna 0—3 resp. 5 9 (korr.koeff. 0.768 resp. 0,507) och negativt korrelerad med
Tab. 2. Korrelalionskaefficienler mellan [ tvärsnitlsanalysen ingående oberoende variabler
307 variabeln för andelen män i åldern 35—60 år tillhörande yrkesgruppen 4 (korr.koeff.—0.564). Höga positiva korrelationskoefficienter erhålles även mellan tätortsvariabeln och variabler som beskriver avstånd resp. förekomst av de olika gymnasieformerna samt realskola.
ImiITsITaI-chfijo|x7|xa|xo|xio mu
:c, + 0.768 x. — 0.564 — 0.543 :::. + 0.507 + 0.373 —0 .439 a:. + 0.052 + 0.089 — 0.045 + 0.015 :c. + 0.218 + 0.264 —'0,148 + 0.132 + 0.015 :c, + 0.040 — 0.039 + 0.031 — 0.073 + 0.024 x.. + 0.463 + 0.511 — 0.366 + 0.313 + 0.062 :c. + 0.336 + 0.400 — 0.228 + 0.245 + 0.046 71:10 + 0.333 + 0.415 -— 0.250 + 0.236 + 0.043 x,, + 0.537 + 0.556 — 0.358 + 0.258 + 0.008 a:" + 0.171 + 0.166 — 0.151 + 0.110 — 0.041
+ 0.073 + 0.202 — 0.028 + 0.246 + 0.029 + 0.499 + 0.251 + 0.030 + 0.516 + 0.851 + 0.223 + 0.009 + 0.297 + 0.123 + 0.137
+ 0.182 + 0.042 + 0.140 + 0.156 + 0.137 + 0.023
Det finns alltså skäl att anta att de höga korrelationskoefficienterna mel- lan tätortsvariabeln och de beroende variablerna kan sammanhänga med de övriga variablernas inverkan. En lik— "nande bild erhålles givetvis om man
ser på de tre yrkesvariablerna och övriga variabler.
Mot bakgrund av vad som tidigare anförts om bestämningen av inkomst- variabeln är det angeläget att närmare studera korrelationen mellan denna variabel och övriga variabler. Det är därvid anmärkningsvärt att korrelatio-
nen i samtliga fall är mycket låg. Detta är särskilt förvånande i de fall då in- komstvariabeln korreleras med yrkes- variablerna och tätortsvariabeln. Det synes alltså vara skäl att utnyttja inkomstvariabeln med viss försiktighet, då den ej tycks vara tillfredsställande bestämd.
I det följande redovisas beta-koeffi- cienterna för de olika förklarings- variablerna i de fyra modellerna samt spridningen kring dessa.
Övriga variabler har beta—koefficien- ter som är mycket nära 0. Den multipla
308 Beta-koetli.
0.6344 0.1286 -— 0.0972 — 0.0576 — 0,0291 — 0.0275 — 0.0200 -— 0,0083
Spridningen
0.0402 0.0309 0,0289 0.0286 0.0245 0.0412 0.0245 0.0250
Allmänna gymnasiet
Andelen i yrkesgrupp 0—3 ......................... Avståndet till Ag ................................. Avståndet till Hg ................................. Andelen i yrkesgrupp 5—9 ......................... Inkomst per capita ............................... Tätortsgrad ...................................... Andelen hemmaboende under 15 år ............... Förekomst av högstadium .........................
korrelationskoefficienten är i denna Hg kan i förstone synas överraskan- modell 0,6291. Det är uppenbart att föräldrarnas yrkes- och utbildnings- nivå som den här beskrivits av varia- bel xa är fullständigt dominerande för förklaringen av variationerna i antalet sökande till allmänt gymnasium.
Det är endast de tre första variabler- na ovan som är signifikanta på 0,01- nivån. Övriga variabler är ej signifi- kanta. Att avståndet till Ag har en po— sitiv inverkan på antalet sökande till skolformen är helt naturligt. Den nega- tiva koefficienten för avståndet till
Tekniska gymnasiet
de, men torde sammanhänga med att ju närmare en alternativ skolform finns tillgänglig, desto större benägenhet finns givetvis att söka sig dit. Effekten blir tydligen här negativ sedd ur det allmänna gymnasiets synpunkt. Övriga variabler saknar betydelse för förkla- ringen av sökandefrekvensen till all- mänt gymnasium.
Beta-koefficienterna och spridningen kring dessa för förklaringsvariablerna i modellen för det tekniska gymnasiet redovisas i följande tablå:
Beta-koed. Spridningen
0,1578 0,1376 0.1049 0,0828 —— 0,0817 0.0804 — 0,0658 0.0579 —— 0.0274 0.0190
0.0525 0,0579 0.0305 0,0298 0.0574 0.0371 0.0382 0.051 7 0.0384 0.0354
Tätortsgrad ...................................... (::.) Avstånd till Tg ........... . .................... .. a:...) Förekomst av högstadium ......................... x...) Inkomst per capita ....... . ....................... (cc.) Avstånd till Hg .................................. (x.) Förekomst av realskola ........................... (m..) Avstånd till Ag .................................. Andelen i yrkesgrupp 0—3 ........................ Andelen i yrkesgrupp 4 Andelen i yrkesgrupp 5—9 ........................
övriga variabler har beta-koefficien- ter som är mycket nära 0. Den multip- la korrelationskoefficienten är 0,3313, d. v. s. väsentligt lägre än i modellen för allmänna gymnasiet.
Man kan i detta fall inte finna någon förklarande variabel med sär- skilt högt beta-värde som klart skiljer den från övriga. Tätortsvariabeln och avstånd till tekniskt gymnasium får dock de högsta värdena. Variablerna x.. xs och mm är signifikanta på 0,05
nivån, övriga variabler är ej signifi- kanta. Förekomst av underliggande ut- bildningsmöjligheter (112) synes således spela viss roll. Liksom var fallet med allmänt gymnasium. har minskat av- stånd till alternativa gymnasieformer en negativ effekt på benägenheten att söka tekniskt gymnasium.
handels- gymnasiemodellen framgår av följande tablå:
Beta-koefficienterna för
Avståndet till Ag ........................... Förekomst av realskola ..................... Avståndet till Hg ........................... Tätortsgrad ................................ Andelen hemmaboende under 16 år ......... Andelen i yrkesgrupp 4 ..................... Inkomst per capita .......................... Förekomst av högstadium ...................
övriga variabler har beta-koefficien- ter som ligger mycket nära 0. Den mul- tipla korrelationskoefficienten är0,2690. Variablerna 135,11. och x.. är signifikanta på 0,01-nivån. övriga variabler är ej signifikanta.
Ej heller vad gäller handelsgymna- sium finns någon förklarande variabel som klart framför de andra har högt förklaringsvärde. Bilden är i allt vä- sentligt lik den som gällde för de tek- niska gymnasierna med underliggande
Andelen i yrkesgrupp 0—3 ................... Avståndet till Hg ........................... Förekomst av realskola ..................... Avståndet till Ag ........................... Tätortsgrad ................................ Andelen i yrkesgrupp 5—9 ................... Andelen hemmaboende under 16 år .......... Avståndet till Tg ......................... . ,. . Förekomst av högstadium ................... Andelen i yrkesgrupp 4 ..................... Inkomst per capita .........................
Den multipla korrelationskoefficien- ten är 0.6007. Det är här endast an- talet män i åldern 35—60 år tillhöran- de yrkesgrupp 0—3 som är signifikant på 0,01-nivån och som har betydelse som förklarande variabel. Övriga variab— ler är icke signifikanta.
' Det har framgått av det föregående att bortsett från antalet 16-åringar så är det endast föräldrarnas yrkes- och utbildningsstatus, som har betydelse som förklarande variabel, då det gäller de allmänna gymnasierna. För samt- liga tre gymnasieformer gäller att när—
...... (cc.) — 0.1589 0.0379 ...... (::..) 0.1419 0.0363 ...... (x,) 0.1256 0.0356 ...... (x.) 0,1119 0.0441 ...... (a:-,) — 0.057 6 0.0304 ...... (x.) — 0,0466 0.0380
..... (x.) 0.0370 0.0304 ...... (x...) 0.0340 0,0311
utbildning, tätortsgrad och närheten till den aktuella skolformen som posi— tiva förklaringsvariabler samt närheten till allmänt gymnasium som negativt verkande variabel. Även här synes de sociala och utbildningsvariablerna sak- na betydelse.
Slutligen har en bearbetning gjorts med samtliga sökande som beroende variabel. Beta—koefficienterna blir där— vid följande:
Beta-koeff. Spridningen ...... (x,) 0.5202 0.0439 ...... (x,) _ 0.0655 0.0487 ...... (::..) 0.050] 0.0315 ...... (x.) 0,0477 0,0324 ...... x,) 0.0455 0.0445 ...... x.) — 0.0400 0.0301 ...... (::.) — 0.0297 0,0253 ...... (a:...) 0.0276 0,0491 ...... (m.,) 0.0249 0.0259 ...... (x,) — 0.0190 0.0325 ...... (x.) 0,0077 0,0253
heten till den undersökta skolformen har en viss positiv effekt. medan min- skande avstånd till alternativa gym- nasieformer har relativt obetydlig ne- gativ effekt på antalet sökande till den undersökta skolformen. Inkomstva- riabeln synes spela en underordnad roll och är signifikant endast för an- sökningarna till det tekniska gymnasiet. Här bör dock kraftigt understrykas vad som tidigare sagts om bestäm- ningen av denna variabel. Det torde således ej vara möjligt att ur denna bearbetning dra några slutsatser om
inkomstvariabelns roll. Det vore dock av intresse att få denna variabel prövad i ett individualmaterial.
Det kan här vara av visst intresse att nämna en undersökning som utförts vid Survey Research Center, Universi- ty of Michigan', i vilken bl.a. behand- lats frågan vilka faktorer det är som bestämmer föräldrarnas önskemål be- träffande barnens utbildning. Även den amerikanska undersökningen har ge- nomförts som en multipel regressions— analys på ett tvärsnittsmaterial, här dock avseende hushåll. Man har använt 14 olika förklarande variabler. Den multipla korrelationskoefficienten som erhålles beträffande utbildningsönske- mål för gossar är 0,31 och för flickor 0,28. Även i denna undersökning fann man att hushållsföreståndarens utbild- ning var långt mer än någon annan förklaringsvariabel bestämmande för utbildningsönskemålen.
7. Prognosberäkningar
I det följande skall ett försök göras att med ledning av i det föregående framkomna resultat uppskatta den framtida utvecklingen med avseende på antalet sökande till gymnasierna. Det bör härvidlag inledningsvis erin- ras om att dessa beräkningar får ses som ett försök att inom ganska vida gränser bedöma tendenserna i utveck- lingen. Återigen bör erinras om de svårigheter som föreligger vid den statistiska bestämningen av efterfrågan på gymnasieutbildningen liksom också av flera av de förklarande variablerna.
Vid en prognos med hjälp av mul- tipla regressionsekvationer uppstår. som tidigare antytts en rad problem. För det första måste man ha en rea- listisk modell med så »bra» förklaran—
1 Morgan — David — Coheni— Brazer: Income and Welfare in the UnitedAStates (1962).
de variabler som möjligt. För det andra måste dessa variabler vara kvantitativt mätbara och det måste även vara möj- ligt att förutse deras utveckling under prognosperioden. Vidare måste beak— tas att parametrar beräknas i tvärsnittsanalysen icke utan vidare kan tillämpas på tidsserier. varför progno- sen måste bygga på tidsserieanalysen. Tvärsnittsanalysen ger dock värdefull information om olika variablers be- tydelse i sammanhanget. Slutligen lig- ger det i sakens natur att man vid en dylik analys ej kan vara säker på att. man fått med alla relevanta förklaran- de variabler i sin modell.
I de föregående analyserna antyds detta problem av de åtminstone för Hg och Tg förhållandevis låga multipla korrelationskoefficienterna. Med reser- vation härför kommer man med led- ning av de redovisade beräkningarna fram till att av de variabler som ingått i modellerna i tidigare avsnitt så är antalet 16-åringar den i minsta kva- dratmetodens mening ojämförligt vik— tigaste variabeln. För Ag gäller vidare att den därnäst bästa variabeln är an- talet sysselsatta i yrkesgrupp 0—3. övriga variabler synes öka förkla- ringsvärdet mycket litet. Det är av det här sagda uppenbart att modellerna bör avse antalet sökande (intagna) per 16-åring.
Vid prognosberäkningarna gäller det att uppskatta värden på de förklarade variablerna för den tidpunkt som pro— gnosen skall avse. Mot ett användande av tvärsnittsanalysmodellerna kan där— vid den invändningen resas att alla observationer gäller samma tidpunkt och att tidsaspekten aldrig kommer med i bilden. Inverkan av de variabler som ej finns medtagna i modellen kom— mer alltså att förbises. Det synes här vara nödvändigt att i någon form ta med tiden som förklarande variabel
SOlll
samt vad gäller Ag även föräldrautbild- ningen (yrket).
Resultatet av detta resonemang blir således att beräkningarna om den fram- tida utvecklingen skall grundas på modeller med tiden och föräldrar- nas yrkes- och utbildningsstatus som förklarande variabler.
De modeller som i det föregående använts för att undersöka de olika förklaringsvariablernas förklaringsvär- de har varit lineära. Vid beräkningen av den framtida utvecklingen är det dock nödvändigt att närmare undersöka om det lineära uttrycket ger den bästa anpassningen till faktiska data för den empiriska tidsperiod, på vilken pro- gnosen grundas. Vad gäller det all- männa gymnasiet är det som bl. a. framgår av diagram 1 klart att det lineära uttrycket ger en mindre god an- passning än ett andragradsuttryck eller en exponentialfunktion. De multipla korrelationskoefficienterna är i samt- liga fall höga — omkring 0.99. l det följande genomföres tre alternativ, en andragradsmodell med tiden som enda förklarande variabel, en andragrads- modell med tiden som förklarande variabel och till vilken föräldrautbild- ningen tillagts lineärt samt slutligen en exponentialmodell med tiden som förklarande variabel.
Ett speciellt problem i samband med prognosberäkningarna är att de enda tidsseriedata som finns tillgängliga är antalet intagna vid de gymnasiala skol- formerna. Uppgifter om sökande sak- nas helt fram till 1954 och först 1960 avser sökandesiffrorna antalet sökan- de och inte antalet ansökningar. Det är således nödvändigt att grunda pro- gnosberäkningarna på antalet intagna och sedan genom tillämpande av an- taganden om vissa samband-uppskatta hela antalet sökande.
Redan i avsnitt 2 har fastslagits att
i beräkningarna endast hänsyn kan tas till den i någon mening manifesterade efterfrågan. Man kan således icke i prognosen få något mått på omfattning- en av efterfrågan bland dem som icke söker gymnsium trots att de egentligen skulle vilja studera där. Detta »redu- rerade» efterfrågebegrepp består av följande komponenter om samma be- teckningar användes som i avsnitt 2:
g = (a) + (6) + (8)-
Den komponent som direkt kan upp- skattas i den aktuella prognosberäk- ningen är (a). Man saknar alltså in- formation om (0) + (e). Det är dock nödvändigt att uppställa vissa antagan- den om sambandet mellan å ena sidan ((1) och å andra sidan (6) + (e) för att modellen skall kunna användas för pro- gnos av y. Detta samband kan ges en viss statisk beskrivning med hjälp av intagningsundersökningen 1961. I denna kan för var och en av de olika gymna- sieformerna en avvisningsfrekvens be- räknas.
Målsättningen för beräkningarna är som flera gånger framhållits att" be- räkna efterfrågan på gymnasieutbild- ning. d.v.s. hela antalet sökande. Det- ta innebär att den prognos som kan göras på antalet intagna måste räknas upp till sökande med antagande om samma relativa avvisning i framtiden som 1961. Det är emellertid även av intresse att få grepp om hur många ungdomar som verkligen kommer att påbörja gymnasieutbildning. Dessa båda inriktningar har lett till två ytterlig- hetsgränser, som kan karakteriseras på följande sätt:
a) Antalet intagna under förutsätt- ning att 1970, 1975 och 1980 samma relativa avvisning gäller som 1961.
b) Antalet intagna : antalet sökan- de. då ingen avvisning sker 1970, 1975 och 1980.
Då det gäller fördelningen av de sökande och intagna mellan de tre gymnasieformerna har beräkningarna genomförts på två olika sätt.
För det första har en beräkning gjorts av antalet intagna i fackgymna- sierna med antagande om samma rela- tiva förhållande till antalet intagna i Ag som gällde 1961.
Som ett komplement till dessa be- räkningar har emellertid också sepa- rata modellberäkningar genomförts för de båda fackgymnasieformerna, där man alltså gör beräkningarna på ana- logt sätt som för Ag. Den totala »efter- frågan» erhålles alltså genom en summe- ring av de tre gymnasieformerna.
Det hör till sist framhållas att dessa beräkningar givetvis _ som alla inter- polationsberäkningar — måste utgå från att de samband som iakttagits under en gången period är oförändra- de i framtiden. Sådana antaganden är givetvis i många fall orealistiska. Där- för får inte beräkningarna i det föl- jande ses som någon mer exakt pro- gnos utan mer som en beräkning av vissa utvecklingstendenser.
I det följande presenteras i korthet de olika beräkningsmodellerna. Efter— som vid tidpunkten för dessa beräk- ningar uppgifter funnits tillgängliga även för 1961 och 1962 har observa- tionsperioden utsträckts till att omfatta åren 1946—1962.
Modell ]
Den första modellen är av typen
!! = bo + b1t+ b2t2,
där y : intagna i allmänt gymnasium per 16—åring och t : tidsvariabeln (1946 = 1, 1947 : 2 o.s.v.). Sedan para- metrarna beräknats med ledning av
uppgifterna för 1946—1962 erhålles föl— jande regressionsekvation:
y = 5,63 + 0,3651—I— 0,016212.
Denna ekvation finns återgiven i diagram 1 tillsammans med uppgift om antalet intagna åren 1946—1962. Den multipla korrelationskoefficienten är 0,996.
Modell 2
Denna modell är av typen
y = bo + b1t+ [7212 + 1731,
där y och t har samma innebörd som i modell 1 och .r : antalet realexamina per 16-åring med 25 års tidsförskjut- ning. Regressionsekvationen får föl- jande form:
y=6,48 + 0350: + 0,0218t2 _ 0,0034x.
Denna ekvation har icke åskådlig- gjorts i diagram 1 men sammanfaller nästan med modell 1. Den multipla korrelationskoefficienten är 0,996. Med anledning av att utbildningsvariabeln påverkade resultatet i så liten om- fattning har den helt utelämnats i det följande.
Modell 3
Denna modell, som också avser antalet intagna i allmänt gymnasium, är en exponentialmodell med tiden (t) som förklarande variabel:
y = boeblf.
För att erhålla en additativ lineär modell logaritmeras bägge leden (na- turliga logaritmer) varvid erhålles
log y = log bo + blt
'l- Proc.-udden intagna 50 per tG—årtngar
0,0624 IOC
yl 553.036 5!*0,0162|
30 f 25 / / / Apostle: 20 A/// ,:
n/
//
?946 1950 1955 1950
Detta innebär att de ursprungliga observationerna för _ll-variabeln trans- formeras till logaritmer, varefter re- gressionsberäkningen utföres på de transformerade värdena. Med parat metervärdena insatta erhålles efter
förenklingar följande ekvation:
y = 10 , 30,0624 . l—0,546_ l ]ogaritmerad form, log ri; = 0,0624 . z— 0,546,
1955 1970 1975 men År
tillsammans . med ..de enskilda observe-_ tionerna. Den återges i icke-logaritmisk skala i diagram 1. Den multipla .kor-z relationskoefficienten är 0,9956.
Modell 4
Denna modell avser intagna vid tek- niskt gymnasium och är av samma typ som modell 1. Regressionsekvationen blir
31 4' Diagram ?. log y Looo. 0.900- 0.900 0.700- qsoo— 0.500— 0.400. 0.3004
0.200 ollon. //
tog -y»- "0,54$* 0.0524 (
10 y: intagna /16-irlngu
-0,100' -O,200- — 0,300—
-0.400*
-0,500'
Denna ekvation finns inritad i dia- gram 3 tillsammans med de enskilda observationerna. Den multipla korrela- tionskoefficienten är 0,9335.
Modell 5
Även för tekniska gymnasiet har en exponentialmodell använts. Den har följande form:
y : e—o.2519 + 0.0589t_
Ekvationen har ritats in i diagram 3. Den multipla korrelationskoefficienten är 0,8727.
I modellerna 6 och 7 har beräkningen avsett antalet intagna i handelsgymna- sium. De är av samma typ som model— lerna 4 och 5.
se 1950 52 51. s's s'a * mol”
Modell 6
Regressionsekvationen har följande ut- seende:
y = 0,88 + 0,0191 + 0,002212.
Den multipla korrelationskoefficien- ten är 0,8208. Grafiskt presenteras denna funktion i diagram 4.
Modell 7
Följande regressionsekvation erhålles: '
y = e—0,1831+0,0447t'
Den multipla korrelationskoefficien- ten är 0,8659. Ekvationen åskådliggöres i diagram 4.
% Proc. andelen in per 16 åringar
tagna
.
5.5
5.0=
14.5
l,!åBLr 0.1 212t00,01l9|
2
6,0
3.5
3,0
'0,25|9*0,05|9t
2.0
7
24].
lr' LUX! %
1866 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 År
',L Proc. andelen mtagna
per lS-åringari . .-
5,0
1,_5 _ ..____._.___...._.. -. _..- , .. -...."..
4.0 ——5
3_5 _:.. ' ' ,......
3,0 _____ _.
2'5 ___.___...,_._. ___ __ _ii.... . .A
'e-oa'aslomoaul
2,0
x / /45?900,0192N0,0022t2
]
!
:
1,0 %
It
1946 l950 1955 1960
Med ledning av de""häi'" redovisade" sju modellerna har framräknats dels andelen intagna per 16—åring, dels an- talet intagna ——— sökande enligt tidigare redovisade avvisningsalternativ. Dessa resultat redovisas i tabell 3.
Som redan nämnts sker de slutliga prognosberäkningarna efter två olika linjer. För det första sker med ut- gångspunkt i prognosen för de allmän- na gynlnasierna en uppskattning av in- tagna och sökande vid fackgymnasierna om man antar samma relativa fördel- ning dem emellan som 1961. Dessa
1955 1970 . 1975 lQSOÄr
beräkningar "ger *"iiiavnindade tal föl- jande resultat (Alt. l):
P ( ll Antalet anägfådldlfbgrt- .. . . t e Modell 1 ”bom” ”523233; 1970 ..... 33 300—42 800 310-40,9 1975 ..... 41 800-53 700 40,0—51,3 1980 ..... 54 000—69 300 49,2—63,0 Modell 2 1970 ..... 33 800—43 300 32,4—41.5 1975 ..... 43 000—55 000 41,1—52,6 1980 ..... 55 500—71 100 50,5—64,7 Modell 3 1970 ..... 37 000—47 500 35,4—45,6 1975 ..... 50 500—64 800 48,4—62,0 1980 ..... 72 700—93 200 66.1-84.7
Tab. 3. Prognostiserat antal nybörjare resp. den procentuella andelen nybörjare av antalet 16-dringar 1970, 1975 och 1980
Antal nybörjare
Proc. andelen nybörjare av antalet
Gymnasieform [ti-åringar Modell Oförändrad Ingen Oförändrad Ingen avvisning avvisning avvisning avvisning Allmänt gymnasium Modell 1 1970 .............. 25 980 31 188 24,9 - 29,9 1975 .............. . 32 592 39 126 31,2 37,5 1980 .............. 42 117 50 561 38,3 — , 46.0 Modell 2 1970 .............. 26 293 31 564 25,2 _. . . 30,3 1975 .............. 33 427» 40 128 32,0 88,4 1980 .............. 43 217 51 881 39,3 47,2 Modell 3 . 1970 .............. 281797 34 570 27.6 33,1 1975 .............. 39 381 47 276 37,7 45,3 1980 .............. 56 633 67 987 51.5 61.8 Tekniskt gymnasium ' Modell 4 1970 .............. 5 905 9 712 5,7 9,3 1975 .............. 8 691 14 294 8,3 13,7 1980. . . . . . . . . ..... 12 734 20 944 11,6 19,0 Modell 5 1970 .............. 3 537 5 817 3,4 5,6 1975 .............. 4 758 7 817 4.6 7,5 1980 ........ ' ...... 6 719 11 051 6.1 10.0 Handelsgymnasium Modell 6 1970 .............. 2 859 4 149 2,7 4,0 1975 .............. 3 593 5 215 3,4 5,0 1980 .............. Modell 7 1970 .............. 1975 .............. 1980 ..............
Om man i stället utgår från de i tab. 3 redovisade prognosvärdena för var och en av de tre gymnasieformerna i de modeller där endast tiden är för- klarande variabel erhålles följande re— sultat (Alt. Il):
* r o o'. n Antalet r cen & a
. _ andelen nyhtir- Modell 1—4—6 ”börja” "rieeåvrlåååi ” 1970 ..... 34 800—45 100 33,3—43.2 1975 ..... 44 900—58 600 429—562 1980 ..... 59 500—78 300 542—71,2 Modell 3—5—7 1970 . . ; . . 35 000—44 300 33,5—42,4 1975 ..... 47 500—59 900 45,5—57,4 1980 ..... 67 700—85 400 61.6—77,6
Det är slutligen av intresse att—jäm— föra de båda tillvägagångssätten- med
Antal nybörjare
varandra beträffande prognosvärdena för samtliga gymnasieformer.
Som synes av denna jämförelse är skillnaden mellan de båda metoderna icke av den storleksordningen att de t'örrycker prognosbilden. Man torde alltså kunna se de värden som angivits i tablån enligt Alt. I som denna beräk— nings slutresultat.
Det bör ax'slutningsvis än en gång framhålflas'att här redovisade beräk— ningar endast avser den manifesterade efterfrågan på gymnasieutbildning. Här- utöver kan komma ytterligare sökande som under nuvarande avvisningsför- hållanden ej söker gymnasium (jfr kom- ponenterna (b), ((I) och (I) under av-
Procentuella andelar
. sökande
Modell 1—4—6 Alt. I Alt. 1] Alt. 1 Att. II 1970 .......... 33 300—42 800 34 800—45 100 32,0—40,9 33.3—43,2 1975 .......... 41 800—53 700 ' 44 900—58 600 400—51,3 42,9—56,2 1980 .......... 54 000—69 300 59 500- 78 300 4932—63» 542—71.2 Modell 3—5—7 . . . 1970 .......... 37 000—47 500 35 000—44 300 35,4—45,6 33,5—42,4 1975 .......... 50 500—64 800 47 500—59 900 48,4—62.0 —'45.5—57,4 1980 .......... 72 700—93 200 67 700—85 400 66,1—84,7 61,6—77,6
snitt 2). Beräkningarna bör också ses som en skattning av det totala antalet ungdomar, som söker teoretisk utbild- ning,vvilket gör att fackskolornas Atill— komst bör ha väsentlig. men okänd effekt på utvecklingen.Vidare förutsätter man,
som tidigare sagts, vid beräkningarna att det inte sker några väsentliga för— ändringar i de samband som model- lerna bygger på mellan den period till vilken parametrarna hänför sig och prognosperioden.
NORDISK UDREDNINGSSERIE (NU) 1963
i. Oresundsforbindelsen. 1. del. 2. Fiske och flottning i gränsvattnen mellan Finland
och Sverige. 3. OppretteLse av »Nordens Hus» i Reykjavik.
STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1 96 3
Systematisk förteckning
(Siffrorna inom klammer beteckna utredningarna nummer l den kronologiska förteckningen) ;
Justitiedepartementet Utlännings tillträde till oil'enlli tjänst. [7] Författningsutredningen VI. veriges statsskick. Del 1. Lagförslag. [16] Del 2. Motiv [17] Del 4. Bilagor. [19] Bärgarlönens ördelning, ajöförklaring m. m. [2 ] Förslag jizlå] lag om vissa gemensamhetsan äggnlngar m. m. Trafikmål. [27] Utsökningsrätt II. [28] Skadestånd I. [38]
Ulrikeedepartcmentet
Utrikesförvaltningens organisation och personalbehov.[3j Administrativ organisation inom utrikesförvaltningen. [4 U-länder och utbildning. j34]
Kommersiellt och hande spolitlskt utvecklingsbistånd.
[37]
Förevusdepartementet
Försvarskostnaderna budgetåren 1963/67. [5] Försvar och åskerinäring. [31]
Socialdepartementet
Den statliga konsulentverksamheten på aocialvårdens område.[ ] Arbetsföreläggande. [38]
Finanldcputementet
Preliminär nationalbudget för år 1963. [8] Undersökning av taxeringsutfallet. [14]
1 KLB .. . ' .in- 'STock
:'TRYC HOLM 19 3
Eckleeiaetikdepartementet
En teknisk institution inom Stockholms universitet. [i 1955 års universitetsutrednlng Vll. 1. Universitetens oc högskolornas organisation och förvaltning. [9] 2. Unl- versitetsviisendets organisation. [10] Utbildning av lärare för jordbruk och skogsbruk samt fortbildning av lärare i yrkesämnen. [13]
1960 års ggmnasleutredning. 1. Vägen genom gymnasiet. [15] 2. raven på gymnasiet. [22] 8. Specialutrednln- gar om gymnasiet. [41] 1958 års utredning kyrka _stat I. Religionens betydelse som samhällsfaktor. [26] Lärare på grundskolans mellanstadium. [85]
Jordbrukadepartementct Llaterlandets ålfisken. [82] ».
Handelsdepartementet
Översättning av fördrag angående upprättandet av Eud ropeiska ekonomiska gemenskapen och tillhörande dokument. [12] Papper och annan skrivmateriel. [251 Malmen i Norrbotten. [86]
Inrikeedepartementet
Kommunalrättskommltten IV. Kommunalförbunden lånerätt. [2] V. Kommunala renhållning-avgifter. [20 Indelnings- och samarbetsfrågori Göteborgs- och Malmö områdena. [6] Uppehållstlllstånd m. m. för utländska studerande. [ll aukhus och öppen vård. [21] entalsjukhusens personalorganlsation. Del !. Intervju och frekvensundersökningar m. m. [24]
RlER AB