1962. ÅRS FRITIDSUTREDNING

&

Stockholm 1964

• Sida 3
•  Original

en en l—tau :— sang-

|.- =

ERI-'

HHHHHI—l andetag—le

19. 20. 21. 22. 33.

84.

. Religionsfrihet.

OFFENTLICA UTREDNINGAR 1964

Kronologisk förteckning

IndexlAn. Del I. Kihlström. 00 |. ri. . Indexlån. Del II. Kihlström. 520 s. Fi.

Konsumtionsmönster på bostadsmarknaden. Esselte. 212 s. 1. Effektivare konsumentupplysning. Esselte. 111

s. H. . Bättre Åldringsvlrd. Esselte. 121 s. 8. . Alkoholreklamen. Norstedt & Söner. 270 s. Fi.

Statens skogar och skogsindustrier. Svenska Reproduktions AB. 144 s. Fi. . Kapitalutvecklingen i det svenska lantbruket.

Esselte. aa s. Jo . Arbetstidsförkortningens verkningar. Esselte.

216. s. S . Företagsinteckning. Tiden-Barnängen Tryckerier

AB. 149 s. Ju . Älgfrägan. Norstedt & Söner. 108 s. Jo. . Veterinär-medicinsk forskning och undervisning.

Del II. Esselte. 802 5. Jo.

AB Wilhelmssons Boktryckeri. XXVIII + 594 s. E. Svensk namnbok 1964. AB E G Johanssons Bok- tryckeri. Karlshamn. 227 s. Ju. Utlåtande av Juristkommissionen i Wenner- strömaffiiren. Norstedt & Söner. 117 s. Ju. . Historisk översikt. Kyrkobegrepp. Almqvist &

Wiksells Boktryckeri AB, Uppsala. 824 5. E. . Rapport av parlamentariska nämnden i Wen-

nerströmaffären. Norstedt & Söner. 46 s. Ju. . Översättning av fördrag angående upprättan-

det av Europeiska atomenerglgemenskepen (Euratom) och tillhörande dokument. Marcus. 187 5. H. Kommunal skatteutjamning. Kihlström. 419 s. Fi. Krigsmaktens förbandssiukvård. Esselte. 222 s. Fö. Bilskrotning. Esselte. 75 5. K. Förbud mot utförsel av kulturföremål. Kihl- ström. 67 5. E. Kronhjortsreservat m. m. Berlingske Boktryc- keriet, Lund. 100 5. Jo.

Behandlingsforskning vid ungdomsvårdsskolor- na. Esselte. 270 3. S

34. 35. 37. 38.

. Nytt skattesystem. Esselte. 821 s. Fi. . Offentliga byggnader 3. Ekonomiskt byggande. Esselte. 103 s. K. . Lag om förvaltningsförfarandet. Esselte. 719 s. Ju . Beräkning av pensionsreserv i pensionsstiftelse.

Holmqvist skrivbyrå & kontorstryckeri. 39 s. .Tu.

. Koncernbidrag m. m. Esselte. 160 s. Fl. . Kristendomsundervlsningen. Esselte. 182 s. E. . Skadestånd II. Esselte. 170 + 62 s. Ju. . Förtida tillträde, expropriationskostnad m. m. Marcus. 110 s. Ju. . Översättning av viktigare följdförfattningar till

fördragen angående Europeiska ekonomiska ge— menskapen och Europeiska kol- och stålgemen- skapen. Marcus. 521 s. H. Äktenskapsrätt I. Föriattningstext. Marcus.

96 s. Ju. . Äktenskapsrätt II. Motiv. Marcus. 597 s. Ju. . ökat stöd till barnfamiljer. Esselte. 148 s. S.

Lantbrukets strukturutveckling. 251 S. 0.

Sammanställning av remissyttranden över för- fattningsutredningens förslag till ny författning. Del ;;. Kap. 8 i förslaget till regeringsform. Mar— cus. & s. u.

Esselte.

. Rapport och arbetsmaterial från arbetsgruppen för det kommunala sambandet Juni 1964. Mar- cus. 179 s. Ju. Mentalsjukvårdslag. Esselte. 410 s. 8. . Bostadsstöd för pensionärer. Baggström. 105 s. 1. . Kommunal markpolitik. Esselte. 117 s. I . Soc al omvårdnad av handikappade. Esselte 208+16 s. 111. S. . Skolans försörjning med lärare II. Esselte. 296 5. E

.Sjuksköterskeutbildningen 1. Grundutbildning.

Esselte. 319 5. S. . sjuksköterskeutbildningen II. Vissa grundläg-

gande undersökningar. Utkommer senare. Friluftslivet i Sverige. Del I. Utgångsläge och utvecklingstendenser. Svenska Reproduktions AB. 218 s. K.

Anm. Om särskild tryckort e] angivas, år tryckorten Stockholm.

• Sida 1
•  Original

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1964z47

Kommunikationsdepartementet

FRILUFTSLIVET I SVERIGE

DEL 1

UTGÅNGSLÄGE OCH UTVECKLINGS- TENDENSER

1962 ÅRS FRITIDSUTREDNING

SVENSKA REPRODUKTIONS AB STOCKHOLM 1964

• Sida 2
•  Original

Illustrationer Nit-reklam

• Sida 3
•  Original

Innehåll

Skrivelse till Statsrådet och chefen för kungl. kommunikationsdepartementet ..

Kap. 1.

Kap. 2.

. Kap. 3.

Kap. 4.

Kap. 5.

Kap. 6.

Utredningsuppdmget och arbetets uppläggning 1.1. Uiwredningsuppdragct ............................................... 1.2. Utredningsmrhciels uppläggning ......................................

Bakgrund och allmänna riktlinjer för de grundläggande inventeringarna och utredningarna 2.1. Allmänt om fritiden ................................................ 2.2. Bakgrund och syfte ................................................ 2.3. Tidigare undersökningar 2.3.1. Undersökningar rörande fritidsvanorna m.m. .................. 2.3.2. Undersökningar rörande frivtidsbebyggelscns omfattning . ........ 2.4. Undersökning rörande friluftslivet 2.4.1. Allmänt . .................................................... 2.4.2. Undersökningsvnriabl—er ...................................... 2.4.3. Undersökningspopula-tion och undersökningsenhet .............. 2.4.4. Urval . ...................................................... 2.4.5. Uppgifisinsamlingen .......................................... 2.4.6. Tabe-llframställningen ........................................ 2.4.7. Fclkällor .................................................... 2.4.8. Definitioner . ................ €: . . .- ............................ 2.4.9. Materialets uppräkning ....... '. .. ............................. 2.5. Inventering rörande i'riiidsbebyggelsens omfattning, lokalisering m.m. ..

Fritiden och friluftslivetL

3.1. Fritid-ens utnyttjande ................................................ 3.2. Friluftsliveis omfattning och inriktning .............................. 3.2.1. Omfattningen av olika frilnflssysselsätiningar under sommar och vinter . ......................................................

3.2.2. Friluftsliveis inriktning med hänsyn till ålder, bostadsort och familjeförhållanden .......................................... 3.3. Tätortsbefolkning—cns attityder rörande friluftsvawnorna ................

Anläggningar för det rörliga friluftslivet 4.1. Utnyttjandet av anläggningar för det rörliga friluftslivet .............. 4.2. Tillgång till och behov av anläggningar för det rörliga friluftslivet . . ..

Semester och semesterförhållanden

5.1. Semestrar under 1963 .............................................. 5.2. Semesicriid och semesterplats . ...................................... 5.3. Hur man bor på semestern .......................................... 5.4. Semestersysselsäitningar ............................................ 5.5. Önskemål om utbyte av semestern .................................. 5.6. Semcsiercampingen ................................................ 5.7. Planerade semestrar för 1964 .......................................

Fritidsbebyggclsens omfattning, lokalisering m.m. samt utvecklingsten- dcnser

6.1. Inledning .........................................................

6.2. Den nuvarande friiidsbebyggelsens omfattning, lokalisering och struktur 6.2.1. Fritidsbebygg—elsens omfattning och lokalisering ................

16 20

23 23 25 25 26 27 27 28 29 30

38

38

45 51

58

73 74 81 84 86 87 88

92 93 93

• Sida 4
•  Original

Kap.

Kap.

Kap.

Bilaga Bilaga Bilaga

Bilaga

Bilaga

Olov——

_

4.

5.

6.2.2. Fritidsbcln'ggelsens struktur .................................. 99

6.2.2.1. Fritidsbebyggelsens fördelning på tätare bebyggelse och spridd bebyggelse . .................................... 99 6.222. Antalet fritidshus på ofri grund m.m. .................. 100 62.23. Byggnader. tidigare använda som permanenta bostäder .. 102 63. Fritidsbebyggelsens hittillsvarande utveckling ........................ 102 6.4. Översikt av förhållanden, vilka reglerar fritidsbebyggelscn ............ 106 6.4.1. Översiktsplan ................................................ 106 6.4.2. Detaljplaner . ................................................ 108 64.3. l'tomplansbestämmels-er ...................................... 110 6.4.4. Aktuella planer på åtgärder för att reglera fritidsbebyggelsen 110

Den nuvarande fritidsbebyggelsens utformning

7.1. Antal hushåll med tillgång till fritidshus ............................. 124 7.2. Avståndet permanenta bostaden—fritidshuset ........................ 127 7.3. Fritidshusets utnyttjande ........................................... 129 7.4. Fritidsbebyggelsens standard, utrustning m.m. ....................... 131 7.5. Förekomst av självvcrksamhet ...................................... 140 7.6. Vissa orsaker till innehav av fritidshus .............................. 140 Efterfrågan och önskemål rörande den framtida fritidsbebgggclsen 8.1. Önskemål beträffande innehav av fritidshus .......................... 142 82. Hushållens planer på köp av fritidshus .............................. 145 8.3. Önskemål beträffande läge och utnyttjande .......................... 147 8.4. Självverksamhelen .................................................. 154 8.5. Önskemål om standard och utrustning .............................. 155 86. Miljöl'alutorcr, som påverkar valet av fritidshus—als läge . .............. 158 8.7. Fritidshusets funktion .i friluftslivet .................................. 159 Utredningens sammanfattande synpunkter 9.1. Allmänna synpunkter ............................................... 160 9.2. Några karakteristiska huvuddrag i svenskt friluftsliv ................. 160 . Frågeformulär A: Frågor till urvalspersonen ............................ 169 . Frågeformulär B: Frågor till hushållsförestånd—aren ...................... 187 . Frågeformulär angående fritidsbebyggvelsens omfattning, lokalisering. ut- vecklingstendenser m.m. . .............................................. 203 Antal fritidshus per kommun vid början av år 1963 samt nytillkommna hus 196041962 ............................................................ 205 Mcdelfelsberäkningar .................................................. 215

Kartlmilaga 1. Fritidsb-ebyggclsens fördelning länsvis 1963. Kartbilaga 2. Översikt över fritidsbebyggelsens lokalisering 1963.

• Sida 5
•  Original

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Kommunikationsdepartementet

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 15 augusti och den 28 sep- tember 1962 uppdrog Herr Statsrådet den 8 oktober 1962 åt generaldirek- tören J. B. Lundgren, ordföranden i Sverges socialdemokratiska ungdoms- förbund l. Carlsson, ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren N. O. Th. Fälldin, stadssekreteraren i Göteborg C. T. Henrikson. byggnads- rådet i byggnadsstyrelsen K. 1. Jonsson, filosofie kandidaten Inga Löwdin, ledamoten av riksdagens andra kammare, distriktslantmätaren B. Turesson samt dåvarande ordföranden i folkpartiets ungdomsförbund 0. Ullsten att såsom sakkunniga inom kommunikationsdepartementet verkställa utredning angående fritidsområden. fritidsbebyggelse och därmed sammanhängande spörsmål. Därjämte uppdrog Herr Statsrådet åt Lundgren att såsom ord- förande leda de sakkunnigas arbete.

Samtidigt förordnades ett antal experter åt utredningen, nämligen verk- ställande direktören i Reso J. G. R. Enocson, länsarkitekten i Uppsala län S. M. Erichs, överlantmätaren i Västernorrlands län N. R. Iivarby samt verkställande direktören i Svenska turistföreningen H. Sehlin. Slutligen förordnades byrådirektören i lantbruksstyrelsen N. (j.-E.Norrbo1u att vara sekreterare åt de sakkunniga.

Kretsen av experter har sedermera efter framställning av utredningen ytterligare utökats, nämligen genom beslut den 15 februari 1963 med medi- cinalrådet H. E. A. Bolin, överingenjören i sjöfartsstyrelsen S. F. Haggård samt länsingenjören i Örebro län S. C. E. W'etterhall, genom beslut den 4 juli 1963 med förste kanslisekreteraren P. J. Ö. falken, genom beslut den 5 juli 1963 med direktören, juris kandidaten S. Annevall och genom beslut den 5 februari 1964 med revisionssekreteraren L. A. Delin.

De sakkunniga har antagit namnet 1962 års fritidsutredning.

Till utredningen har, för att tagas i Övervägande vid fullgörande av ut— redningsuppdraget, överlämnats ett stort antal till Kungl. Maj:t inkomna framställningar. Utredningen har fortlöpande avgivit remissutlåtanden över åtskilliga betänkanden, motioner och framställningar.

• Sida 6
•  Original

Efter vederbörligt bemyndigande har utredningen företagit en studieresa till Danmark och den svenska västkusten.

Med skrivelse den 5 september 1963 överlämnade utredningen dels PM med utredning och förslag rörande provisorisk höjning av statens stöd till småbätshamnar m. m., dels PM med utredning och förslag rörande provi- sorisk höjning av fonden för friluftslivets främjande. — Det förstnämnda förslaget har redan i huvudsak genomförts genom beslut av 1964 års riks- dag.

Sedan vissa inledande delar av utredningsarbetet nu slutförts, får utred- ningen vördsamt överlämna betänkandet l*”1'i111t'tslivet i Sverige, Del I, Ut— gångsläge och utvecklingstendenser.

Stockholm den 3 augusti 1964

Börje Lundgren Ingvar Carlsson Thorbjörn Fälldin Torsten Henrikson Ivar Jonsson Inga Löwdin Bo Turesson Ola Ullsten

/Claes-Eric Norrbom

• Sida 7
•  Original

KAPITELI

Utredningsuppdraget och arbetets uppläggning

1 . 1 . Utredningsuppdraget

I ett utlåtande till statsrådsprotokollet över kommunikationsärelulen den 15 augusti 1962 anförde chefen för kommunikationsdepartemenlet följande motiv för en utredning angående fritidsområdet]. fritidsbebyggelse och där— med sammanhängande spörsmål:

Den genomgripande strukturförändring, som ägt rum inom vårt samhälle under de se- naste deeennierna, har vissa särskilt dominerande drag. Ett av dessa är den i hastig takt fortgående urbaniseringen. Befolkningsomflyttningen från landsbygd till tätort har sålunda lett till att 75 0/0 av landets folkmängd nu är bosatt i städer och andra tätortssamhällen. Samtidigt har inom vårt näringsliv skett en omdaningsproeess, som varit särskilt markant i fråga om industrin och där resulterat i en alltmer rationaliserad produktionsapparat. Detta har medfört en högt uppdriven takt inom arbetslivet. Bilismens expansion har vidare lett till en mångdubbelt ökad trafikfrekvens och ett allt hetsigare tempo i trafiken. Över- huvudtaget har vår tillvaro i många avseenden kommit att präglas av en intensitet helt utan motsvarighet för blott några årtionden sedan.

Den foreerade takten i det dagliga arbetet och den allmänt häftiga puls som känne— tecknar livsrytmen. särskilt i storstaden, har i hög grad kommit att påverka den mänsk- liga livsföringen. Jäkt, bullerstörningar och andra sanitära olägenheter har skapat träng- ande behov av avkoppling och återhämtning i lugn och vederkviekande miljö. Det måste i dagens samhälle från allmän folkhälsosynpunkt anses såsom synnerligen önskvärt, att främst tätorternas befolkning beredes möjlighet till stärkande rekreation i annan miljö än vardagens, särskilt genom vistelse ute i naturen.

Parallellt med den utveckling. som här skisserats, har inom samhällets olika sektorer skett ett betydande ekonomiskt framåtskridande, och en kraftig förbättring av det mate- riella välståndet har kommit individerna till del. Samtidigt har människorna tillförsäkrats en längre fritid. Den dagliga arbetstiden har undan för undan förkortats. Femdagars- veckan har blivit allt vanligare. Inom en nära framtid torde också fyraveckorssemestern vara en förmån. som tillkommer de flesta befolkningsgrupper. Den vidgade fritiden har blivit en mycket väsentlig och uppskattad del av standardhöjningen. Välslåndsökningen kommer också mer och mer att skapa de individuella ekonomiska förutsättningarna för ökad valfrihet i fråga om fritidens utnyttjande. Den problematik, som vi ställts inför i dagens och än mer i morgondagens samhälle, blir därför denna: hur skall vi kunna få det bästa utbytet i olika avseenden av den ökande fritiden. Denna frågeställning involverar flera stora delproblem. Här vill jag närmast till behandling taga upp vissa mera konkreta problem, nämligen de som rör fritidsområden, fritidsbebyggelse och därmed närbesläktade spörsmål.

Önskemålet om större möjligheter att förlägga fritiden till en annan miljö än vardagens leder till växande anspråk på utrymme för fritidsrekreation. Efterfrågan på mark för sådant ändamål har tidigare i huvudsak riktats mot de större tätorternas närmaste om- givningar. Människorna har emellertid blivit betydligt rörligare i sina fritidsvanor. Främs—

• Sida 8
•  Original

la anledningen är givetvis bilismens starka utveckling som revolutionerat resemöjlighe- terna för stora delar av vårt folk. Förbättringar i trafikapparaten i övrigt spelar också in. Resultatet har blivit en allt mer växande efterfrågan på fritidsbostäder och utrymme för fritidsvistelse i andra former.

I de större städernas närmaste omgivningar har redan tillgången på mark för fritids- ändamål minskat kraftigt, och efterfrågan på sådan mark gör sig nu gällande inom större regioner. Kraven på upplåtelse av nya områden för detta ändamål. belägna längre bort från de större tätortsbildningarna, kan väntas öka inom en relativt kort tidrymd. Den i stort sett orörda landsbygdsnaturen torde. kunna räknas som en av våra största tillgångar. För allas trevnad måste det därför vara en angelägen uppgift att tillgodose de växande kraven på ökad upplåtelse av markom'äden för frilidsändamål under hänsynstagande till att så mycket som möjligt av ursprungsmiljön bevaras. Därför lämpade områden måste reserveras för gemensamt nyttjande, exempelvis för bad och såsom strövområden. Fritids- bebyggelsen i form av enfamiljshus ställer särskilt stora anspråk på markresurserna och måste ofta fogas in i en miljö, som är speciellt känslig för bebyggelse. Ökad vikt måste därför fästas vid frågan hur denna fritidsbebyggelse i framtiden lämpligen bör ordnas.

Systemet med en vinterbostad och en sommarbostad är ett utmärkande inslag i de svenska bostadsvanorna. Ofta förekommer det att hyreslägenhet och sommarstuga är ett alternativ eller en övergångsform till enfamiljshus som helårsbostad. Men även den egna villan kombineras ofta med innehav av särskild sommarstuga. Antalet sommarstu- gor i landet har uppskattats till omkring en k 'arts miljon, och det torde f.n. byggas i runt tal 10000 nya stugor per år. En så omfattande bebyggelse ställer betydande krav på planläggning. Vägar och parkeringsplatser måste planeras och byggas och sanitära anläggningar och service—anordningar av olika slag skapas.

De frågeställningar jag här belyst har berörts av Sverges socialdemokratiska ungdoms— förbund i en den 21 januari 1961 dagtecknad framställning till Kungl. Maj:t om översyn av fritidsfrågorna. I skrivelsen framhålles bl.a. att samhället i tid måste planera för den utveckling av frilidsvanorna, som redan nu kan förutses, och den expansion, som kan väntas under det närmaste årtiondet.

Det synes mig vara en viktig uppgift att som underlag för samhällsplaneringen söka få fram säkrare uppgifter om fritidsbebyggelscn och dess framtida utveckling. En prognos för åtminstone den närmaste tioårsperioden rörande dell bc'äknade omfattningen av små- husbyggandet för fritidsändamål skulle underlätta ett bättre bifogande av fritidsbebyg- gelsen i samhällsplancringen. Detta gäller inte minst inom områden, där fritidsbebyggel— sen ännu inte fått någon större omfattnin". En dylik mera långsiktig prognos ger också anledning att i plancringssammanhang särskilt uppmärksamma, att fritidsbebyggelsen i form av enfamiljshus tar i anspråk mark på ett helt annat sätt och i en helt annan om— fattning än andra anläggningar för fritidsämlamål. En av orsakerna till olämplig fritids— bebyggelse är bristen på lämpligt belägna tomter. Att genom restriktioner av olika slag förhindra anskaffandet av egen tomt är icke någon lösning av problemet på längre sikt. Det måste t'ärtom vara en angelägen uppgift att inom ramen för den översiktliga bebyg- gelseplaneringen anvisa välbelägna tomtområden för sommarstugor och liknande fritids- bebyggelse. I sammanhanget må även erinras om att årets riksdag behandlat fråga om att avdela vissa medel ur domänverkets driftinkomster för att bestrida utgifter i samband med domänverkets natur- och fritidsverksamhet (prop. 39, Jo 8; Rskr. 237). Här avsedd verksamhet avser närmast att på domänverket tillhörig, för fritidsändamål lämplig mark — vilken är särskilt omfattande i de norra delarna av landet anordna camping—, par— kerings- och rastplatser. Dylika åtgärder torde emellertid på längre sikt i ökad grad få kombineras med direkta upplåtelser av mark i allmän eller enskild ägo för olika slag av fritidsändamål. Frågan om statens och kommunernas befattning med vidare markupp- låtelser bör dock behandlas i annat sammanhan".

• Sida 9
•  Original

Vissa för fritidsverksamheten väsentliga frågor är redan under utredning. Sålunda ut- reder särskilt tillkallad sakkunnig f.n. såväl naturvården som frågan om strandlagens verkningar. Markfrågorna har särskilt aktualiserats och konuner att närmare övervägas bl.a. mot den här tecknade bakgrunden. I detta sammanhang är den inom arrendelags— utredningen pågående utredningen om s. k. sommarstngearrenden också av intresse. Vidare har konkreta åtgärder inom vissa områden kunnat genomföras med hjälp av de anslag. som står till Kungl. Maj:ts förfogande för bl. a. friluftslivets främjande.

Vad gäller planeringen för fritidsbebyggelse har ett betydande antal detaljplaner upp- rättats på enskilt initiativ. linligt en nyligen genomförd lagändring ankommer det emel- lertid på kommunerna att laga ansvaret för denna uppgift. Takten i planeringen fyller emellertid icke behovet bl.a. till följd av brist på sakkunniga planerare. Vidare sker pla- neringen ofta utan stöd av översiktlig planläggning. Behovet av ökad kännedom om den framtida utvecklingen av fritidsbebyggelsen är synnerligen angelägen. Därjämte föreligger behov av samordning av olika åtgärder för att genomföra planerna.

Av det anförda torde framgå, att man har anledning 'änta en betydande utveckling av fritidsbebyggelsen i vårt land och att denna utveckling konnner att medföra åtskilliga pro— blem för de berörda statliga och kommunala myndigheterna. llittills torde dessa myndig- heter i viss utslräckning ha riktat in sig på att med olika medel förhindra tillkomsten av fritidsbebyggelse, som ansetts medföra olämpliga verkningar. Såsom jag tidigare uttalat, torde emellertid (len framtida efterfrågan på mark för detta slag av bebyggelse få en sådan omfattning att mera aktiva åtgärder blir påkallade. Det gäller att kunna främja god lokalisering och utformning av olika slag av fritidsbebyggelse, som på en gång till— godoser den byggande allmänhetens önskemål och hänsynen till olika allmänna intressen, såsom naturskydd. bebyggelsens anpassning till den naturliga miljön, trafiksäkerhet, hy— gien och brandskydd. För att kiruna draga upp riktlinjer till ledning för myndigheternas handlande krävs emellertid mer ingående kunskaper bl.a. om efterfrågans inriktning på områden av olika natur och belägenhet, på olika hustyper samt olika möjligheter att hushålla med tillgänglig mark. Vidare är det önskvärt med en närmare undersökning av tillgången på för skilda fritidsändamål lämpliga områden. För en sund utveckling av fritidsbebyggelsen på längre sikt krävs fördjupade kunskaper i här berörda avseenden. lin utredning i detta syfte synes mig därför angelägen och bör nu komma till stånd.

De problem, som uppkommer i anslutning till en omfattande fritidsbebyggelse, har delvis penetrerats i tidigare utredningar, t.ex. de skiirgårdsundersökningar, som gjorts i Stockholms och Östergötlands län (Stockholms skärgård, 1956; Norra länsdelen, Stock- holms län, befolkning, näringsliv, m.m., 1960; Kustb 'gd och skärgård i Östergötland 1960) och den strandutredning som verkställts i Hallands län (Fritidsbebyggelsen vid Hallands- kusten, 1961). En bearbetning av dessa och andra liknande undersökningar i ett samman- hang borde kunna ge åtskilligt av värde både för planeringen i stort och för planeringen inom nuvarande och blivande områden för fritidsbebyggelse.

Utredningen bör föreslå de ändringar i nu gällande byggnadslag och andra författningar, som utredningen kan finna erforderliga för att tillgodose behovet av fritidsområden och för att främja en sund utveckling av fritidsbebyggelsen. Utredningen bör efter samråd med byggnadsstyrelsen och statens institut för lmyggnadsforskning söka angiva riktlinjer för en långsiktigare och genomtänkt planering av fritidsbebyggelsen. Effekten av en sådan planering synes böra prövas genom praktiska försök i erforderlig skala. Utredningen bör ävenledes —— efter samråd med statens institut för byggnadsforskniug — kunna ta upp frågan om lämpliga åtgärder från det allmännas sida för tillhandahållande åt all- mänheten av ritningar till typhus samt råd och anvisningar i fråga om material, under- håll etc.

En fråga som i detta sammanhang förtjänar att särskilt uppmärksammas avser behovet och skötseln av gemensamhetsanläggningar inom ett fritidsområde. Det torde därför bl. a. få ingå i utredningens uppdrag att efter samråd med vattenvårdskommittén och de vat-

• Sida 10
•  Original

tenvårdande myndigheterna överväga åtgärder att effektivt inordna fritidsbebyggelsens vatten- och avloppsfråga i den långsiktiga planläggningen. Kommittén bör även överväga möjligheterna att skapa sådana former för renhållningen inom fritidsområdena att sanitär olägenhet icke uppstår. Kommunens medverkan torde i regel erfordras såväl i sistnämnda avseende som när det gäller att effektivisera det vattenvårdande. arbetet.

En annan fråga av gemensamhetskaraktär för fritidsområdena tarvar likaledes vissa överväganden, nämligen behovet av gemensamma väg— och parkeringsanläggningar för att tillgodose den ökande bilismens krav. I allt väsentligt torde visserligen dessa frågor redan vara föremål för uppmärksamhet från de vägvårdande myndigheternas sida och 1960 års vägsakkunniga. Emellertid kan det övervägas att låta upprustningen av det allmänna vägnätet innefatta anordnandet av nya ur fritidssynpunkt välbelägna parkerings- och rast- platser vid eller i nära anslutning till detta vägnät.

Ett annat problem utgör renhållningen utefter de allmänna vägarna. som nu ombesör- jes av väg- och vattenbyggnadsverket. Frågan om ansvaret för denna renhållning torde komma att prövas av 1960 års vägsakkunniga men hör även beaktas vid en utredning av fritidsbebyggelscn. Fritidsintressenas önskemål om renhållningen efter vägarna torde gå väsentligt längre än vad som ur de vägvårdande myndigheternas synpunkt kan anses rimligt. De spörsmål som här antytts synes mig vara av sådan vikt att de bör övervägas av utredningen i samråd med väg— och vattenbyggnadsstyrelsen och 1960 års vägsakkun- niga. Härvid torde även i samråd med vägmyndigheterna böra upptagas till prövning spörsmålet om ytterligare markering utefter vägarna av rastplatser och utflyktsmål.

Under senare år har i betydande utsträckning anlagts campingplatser av såväl kommu- ner som enskilda. Campingen har emellertid ökat i sådan omfattning att behovet av dylika platser ändock icke kunnat tillfredsställas. Hälsovårdsnämnderna i kommunerna har att utöva viss tillsyn över campingplatserna. Ur ordningssynpunkt förekommer också viss kontroll. Därutöver gör sig emellertid ett starkt behov gällande av bättre utrustning av campingplatserna i olika avseenden. Den fortgående standardstegringen och särskilt den starkt ökade omfattningen av bilcampingen har nämligen snabbt stärkt kravet på service- anordningar av skilda slag inom campingplatserna. Med bileampingen har följt ett ökat inslag av barnfamiljer och familjer i medelåldern. Denna utveckling inom campingen stäl- ler nya och speciella krav på campingplatserna och deras utrustning. Mot bakgrunden av det anförda synes det mig angeläget att campingens omfattning undersökes och att förslag till åtgärder, som betingas av utvecklingen, läggs fram. Även med långtgående engagemang från det allmännas sida på här angivna områden, blir insatsen förfelad om inte män— niskorna själva iakttar den varsamhet med flora och fauna som ytterst skapar de bestå- ende värdena i vår natur. På samma sätt blir fritidsvärdena spolierade om fritidsområdets besökande genom nedskräpning och sanitär vårdslöshet gör platsen obrukbar för avsett ändamål. Här måste propaganda och uppfostran sättas in och kommittén bör undersöka lämpliga åtgärder härför. Likaså bör övervägas i vilken mån nedskräpning bör beivras.

En annan med fritidsverksamheten sammanhängande fråga gäller möjligheterna att i önskvärd utsträckning anordna badplatser. På en det håll är tillgängligt vattenområde till följd av vattenförorening icke lämpligt att bada i. På andra håll finns icke naturliga badplatser inom rimligt avstånd. Det kan mot bakgrunden härav och med hänsyn till det ökade behovet av badplatser befinnas lämpligt att i större utsträckning än f.n. anordna utomhusbassänger. För simundervisningen skulle otvivelaktigt ett ökat antal sådana an- läggningar komma att spela roll. Utredningen synes böra överväga de frågor, som sam- manhänger härmed.

För småbåtar av olika slag finnes nu oftast bryggor och uppläggningsplatser som an- lagts och bekostats delvis genom kommunernas medverkan. Den kraftiga ökningen av antalet fritidsbåtar under de senaste åren har medfört behov av väsentligt ökade insatser på detta område. Särskilt må framhållas angelägenheten av att lämpliga tilläggsplatser tillslqapas vid eller i nära anslutning till fritidsområden eller områden, där allemansrätten

• Sida 11
•  Original

i brist på möjligheter att gå i land inte kan utnyttjas. En lämplig form härför torde vara den s. k. enkla gästhamuen, Tillgång till mera utspridda ankrings— och tilläggsplatser synes också böra eftersträvas. Utredningen torde böra ange riktlinjer för en ökad insats på detta område under kommunal medverkan.

Oavsett hur organisationen av planväsendet i en framtid kan komma att utformas, sy— nes utredningen böra vara oförhindrad framlägga de förslag till förstärkning av resur- serna inom olika organ för samhällsplaneringen, vartill utredningen kan finna anledning.

I'tredningen bör närmare ange de ekonomiska konsekvenser, som dess förslag för med sig. I'tredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt.

1.2. Utredningsarbetets uppläggning

Fritidsutredningens uppdrag är, såsom framgår av direktiven, i huvudsak koncentrerat till två dominerande företeelser inom svenskt friluftsliv, näm- ligen fritidsbebyggelsen samt anläggningar och områden av olika slag åg- nade att befrämja det rörliga friluftslivet. Mellan dessa företeelser råder ett nära samband i olika hänseenden. Under sitt inledande arbete har ut- redningen funnit, att tillgängligt material för att bedöma friluftslivets ut- veckling i landet och medborgarnas önskemål och framtidsförväntningar varit helt otillräckligt med hänsyn till utredningsuppdragets vittgående syftning. Utredningen har på grund härav ansett det nödvändigt att verk— ställa vissa grundläggande undersökningar och inventeringar. Då detta omfattande och till stor del nya material har bedömts vara av intresse för myndigheter, organisationer och allmänhet och dessutom kunna komma till nyttig användning i den löpande verksamheten på många områden, har utredningen funnit lämpligt publicera materialet i ett särskilt betän- kande, benämnt Friluftslivet i Sverige, del I, Utgångsläge och utvecklings— tendenser.

Utredningen har för avsikt att redovisa sitt återstående arbete i två sär- skilda betänkanden. I den närmast följande delen II kommer sålunda att behandlas lokalisering och översiktlig planering av fritidsbebyggelsen och de kollektiva friluftsanläggningarna samt fritidsbebyggelscns detaljutform— ning och utrustnine, vissa kommunalekonomiska frågor samt av förslagen föranledda lagstil'tnings- och organisationsfrågor. Detta betänkande beräk- nas vara färdigställt omkring årsskiftet 1964/65. I ett tredje betänkande, som beräknas vara färdigställt i slutet av 1965, avser utredningen att redo— visa återstående t'rägor, bl. a. berörande utformning och utrustning av kol- lektiva anläggningar för friluftslivet, Vissa spörsmål rörande allmänna och enskilda vägar, nedskräpningst'rågor 111. m.

• Sida 12
•  Original

KAPITEL 2

Bakgrund och allmänna riktlinjer för de grundläggande inventeringarna och utredningarna

2.1. Allmänt om fritiden

Den dagliga arbetstiden har undan för undan förkortats, femdagarsveckan blir vanligare och semestern allt längre. Utvecklingen innebär således, att människorna får allt mer fritid, som på olika sätt kan användas för att berika tillvaron.

Fö'ändringarna i riktning mot ökad fritid har möjliggjorts av den tek- niska utvecklingen och den åtföljande produktivitetsstegringen. Med en ökad produktion per arbetstimme kan produktionsvolymen hållas uppe med en volymmässigt mindre arbetsinsats samtidigt. som den enskilde kan nå en acceptabel inkomst med ett färre antal arbetstimmar. Parallellt med de ökade möjligheterna till mer fritid har också ett allt starkare behov härav kommit att framträda. Den strukturförändring, som ägt rum i sam- hället, har bl.a. lett till att ca 75 0/0 av landets folkmängd nu är "bosatta i städer och andra tätortsliknande samhällen. Den högt uppdrivna takten inom arbetslivet samt den många gånger ensidiga och pressande stads- miljön har i sin tur nödvändiggjort att mer tid ägnas åt avkoppling och rekreation.

Hur mycket fritid har då svenska folket? 1957 års arbetstidsreform innebär, att en ordinär arbetsvecka skall om- fatta högst 45 timmar. Vissa grupper har emellertid redan nu en kortare arbetsvecka. Arbetstidslagstiftningen grundade sig tidigare på 1919 års lag om 48 timmars arbetsvecka, vilken reform i sin tur medförde en förkort— ning av arbetstiden med ca 8 timmar. Omkring sekelskiftet tillämpades i stort en arbetsvecka om 60 arbetstimmar. Införandet av 45 timmars arbets- vecka har lett till att man inom olika delar av näringslivet övergått till femdagarsvecka under hela eller under en del av året. Den dagliga arbets- tiden har därvid i Vissa fall kommit att uppgå till 9 timmar.

Beträffande omfattningen av betald semester kan man spåra en likartad utveckling. Den första semesterlagen (1938) stadgade två veckors semester. Detta innebar en avsevärd ökning av den sammanhängande ledigheten. År 1919 beräknades omkring 113 000 arbetare ha en viss garanterad se- mester och 1937 hade siffran stigit till 575 000 eller tre fjärdedelar av alla avtalsberörda arbetare. Ca 60 0/0 beräknades emellertid ha kortare semester

• Sida 13
•  Original

än sex da( gar År 1951 infördes trcveckorssemestern och 1956 bestämmel— ser, enligt vilka den lagstadgade semestern skulle utgå i ett sammanhang, om ej annat överenskoms mellan arbetsgivare och arbetstagare. Den 1111 gällande se111esterlage11, som trädde i k aft den 1 juli 1963, st(1(gar att semester utgår med två dagar för varje kalendermånad av k alifika- tionsåret, under vilken arbetstagaren tö ('11betsgi arens äkniug utfört arbete å minst femton dagar. har arbetstagaren för (1rbets((1v1rens räk- nin(( utfört tarbete (1 minst atta och högst fjorton (laga 11 under en kalen- (lermanad, 11t(((1r semester för den månaden med en (lag, att a1betsgivaren har rätt att bestämma när semester skall utgå, men att, om arbetstagaren icke annat begär, semestern såvitt möjligt bör för— lä gg 15 till sommartid; ()111 inte annat överenskommes skall vidare se- mestern utgå i ett sa111111a11ha11g. Fyraveckorssemestern skall va '(1 fullt genomförd 1965. Den skisserade utvecklingen medför, att från 1952 och t' '(1111 till 1965 arbetstiden förkortas med vad som 111otsvarar fem veckor 0111 året Den genomsnittliga arbetstiden per år omfattar idag 265 dagar eller ca 2 000 timmar. Sannolikt kommer alltjämt en betydande del av den fortskridande standar'dtöibättringen att utt(g1(as i form av ökad fritid samtidigt som fem— dagarsv ecka blir vanligare. Redan i direktiven för 1956 års utredning 0111 kort tarx arbetstid uppställdes 40 timmarsveckan som mål. Med hänsyn till önskemalct om en fe111da((arsvecka med 8 timmars arbetsdag, förhållan- dena i andia länder och det ekonomiska framåtskridamlet synes utveck— lingen gå mot denna kortare arbetsvecka. I direktiven till den år 1963 tillsatta kommittén med uppdrag att utreda frågan 0111 en allmän arbets- tidsförkortning f1'a111håller S()cialmi11istern, att tiden nu synes mogen att närmare undersöka fr'(1( (an 0111 en ytterligare allmän arbetstidsförkortning. Denna kommitté kommer saledes att undersöka i vilken utst'äckning och takt en f(")rkortning är möjlig. Som jämförelse kan framhållas, att i en amerikansk långtidsprognos man räknar med att arbetsveckan skall ha minskat till 36 timmar 1976 och 32 timmar är 2000.

Fritiden användes dels till vila och avkoppling och dels för olika syssel- sättningar. Valet av sysselsättning blir bl.a. beroende av intresseinrikt- ning, allmän orientering, de mål individen önskar uppnå, inkomst— och familjeförhållauden osv, vilka alla skapar Olika förutsättning (ar ifråga om dispositionen av fritiden. Det är alltsa individens önsknin((ar vid sidan av andra faktorer 50111 exempelvis inkomst, information och priser som förklarar sysselsättningsvanorna. Med ökad fritid har behovet av vissa sys- selsättningal blivit större. Fritiden tenderar att bli mer aktiv, varvid en allt stö1'1e del förlägges utanför bostaden.

Bland de allmänna tendenserna rörande fritidens användning kan i öv- rigt nämnas, att dagspressen, veckotidningar, radio och TV får en ökad utbredning. Medan vi 1955 hade endast 35 000 TV-licenser är motsvarande

• Sida 14
•  Original

siffra idag ca 1,9 milj. Utvecklingen av bilismen har också påverkat fritids vanorna. År 1939 fanns omkring 180 000 bilar, dvs. 1 bil per 36 personer, 1964 beräknades antalet bilar till 1,6 milj., dvs. 1 bil per fem personer. Studieverksamhet och föreningsliv ökar ständigt. Antalet medlemmar i ål- dern 9—25 år i olika ungdomsorganisationer har exempelvis beräknats till 1,6 milj. Därvid har antagits att varje ungdom genomsnittligt är medlem i 1,5 förening. Sport och friluftsliv har fått en allt vidare utbredning och kommit att spela en viktig roll som fritidssysselsätt11i11g. Detta innebär, att allt fler människor ägnar sig åt sommar- och vinteridrotter, sportfiske, camping 111.111. eller skaffar sig naturkontakt genom att ha ett fritidshus. En växande skara människor förlägger sin fritid till annan miljö än var— dagens. 'lluriststr(")111111en från tätorterna är intensiv under semestertid, veckoslut och helger, vilket bl.a. avspeglas i att parkeringsplatserna kring omtyckta turistmål är hårt utnyttjade.

Frilufts()rganisationerna har utvecklats starkt under 1950-talet. Skid— och Friluftsfn'imjundel, som har till uppgift att skapa möjligheter till fri- luftsliv åt flera 111ä11niskor, har ett medlemsantal av ca 30000 111edlen1111ar. Främjandet tar initiativ till att skapa anordningar av olika slag och till friluftsområden kring städer och tätorter och bereder på så sätt tillfällen till friluftsverksamhet för en bred allmänhet. Vidare anordnas utbildnings- kurser för friluftsledare etc. I samarbete med andra organisationer bedriver Skid- och Friluftsfrämjandet olika former av rikspropaganda och stimule- rar genom olika märkesprov ett idrottsbetonat friluftsliv. Bland de olika verksamheterna kan nämnas Snöstjärnan, för vilket 1963 2,2 milj. prov avlades, och Skogsstjärnan med 46 000 prov 1962.

Sveriges Riksidrottsförbund, som 1963 hade 1,4 milj. medlemmar, är för- delat på 44 specialfiirbu11d. Dessa specialförbund bedriver förutom täv— lingsidrott en omfattande motionsidrottspropaganda och ledarutbildning. I den i samarbete med kommunerna bedrivna rikspropagandan » Sport 1960» deltog 885 kommuner, varvid nära 8 milj. prov avlades. Under »Sport 1961 ——1962» avlades 5,6 milj. prov. I övrigt kan framhållas, att Gymnastikför— bundet för säsongen 1962—63 hade 195 000 motionsgynmaster och närmare 4 milj. (")vningsbesök. Genom Riksidrottsförbundets specialförbund avläggs årligen ett stort antal prov för olika märken — riksidrotts-, skidlöpar-, simmar-, orienteringsmärken etc.

Svenska Korpomiionsidrottsförbundet arbetar för olika former av 1110— tionsidrott. Korpidrottens arbetsfält har från begynnelsen varit arbetsplat- sen. Genom olika arrangemang har nya vägar öppnats för motionsidrottens utbredning, exempelvis motionsbetonad idrott bland familjer och pensio- närer. För 1962 redovisade de olika lokalförbunden sammanlagt 1,7 milj. starter.

Svenska Turistföreningen, som är Sveriges äldsta turistorganisation, har drygt 210 000 medlemmar. På de ca 250 vandrarhem, som föreningen har,

• Sida 15
•  Original

noterades närmare 500000 övernattningar år 1962. Turis[föreningens an- läggningar i fjällen omfattar 15 turist- och fjällstationer, 54 fjällstugor och 2 300 km rösade leder.

Reso bildades 1937 av främst de fackliga och kooperativa rörelserna in— för den lagstadgade semesterns införande. Reso driver ett flertal hotell och semeste anläggningar, har resebyråer och informalionskontor över hela landet och ordnar semesterresor och fritidsarrangemang inom och utom landet. Ett viktigt inslag i verksamheten är den s.k. bygdesemestern, som under 1963 redovisade 49 027 gäster med 589 203 gäst(lagar. Den till Reso knutna särskilda medlemsorganisationen räknar ca 50 000 111edle111111ar.

Bland andra viktigare organisationer må nämnas:

Motormännens Riksförbund 204 000 medlemmar Motorförarnas Helnykterhetsförbund 151000 » K A K 24 000 » Sveriges Motorbåts Union 18 000 » Svenska Kryssarklubben 8 500 » Svenska Seglarförbundet 20 000 » Fisket'rämjandet 44 000 » Svenska Jägareförbundet 73 000 »

Verksamheten inom scoutorganisationerna, de kyrkliga ungdomsför— eningarna, 11ykterhetsorganisationerna, de frivilliga försvarsorganisatio- nerna etc. är också ägnad att stimulera till ett ökat friluftsliv.

Även 0111 åtskilliga fritidssysselsättningar redan har nått en betydande omfattning, synes det vara realistiskt att utgå ifrån att ett stort antal människor ännu icke hunnit anpassa sig till de nya förhållandena. Den fortgående anpassningen kräver ökade möjligheter till att utöva olika fri-— tidssysselsättningar, dvs. en utökad fritidsservice.

2.2. Bakgrund och syfte

I princip bör varje program för samhälleliga åtgärder på friluftslivets om- råde så långt som möjligt grunda sig på kännedom om människans fri- luftsvanor, önskemål och ambitioner. Utöver de allmänna tendenser, som tidigare beskrivits, saknar vi emellertid en mera detaljerad kunskap 0111 l'ritidsaktiviteten, bl. a. till följd av att den är en relativt senkommen före- teelse i samhället. Då fritidsutredningcn vid början av sitt arbete hösten 1962 gick igenom det material, som då fanns tillgängligt, ansåg sig utred- ningen således ej kunna få en tillräckligt klar och aktuell bild för att kunna beskriva utgångsläget. Uppgifter saknades inte bara 0111 det svenska folkets friluftsvanor och de faktorer, som styr utvecklingen härvidlag, utan också beträffande fritidsbebyggelsens omfattning och lokalisering.

• Sida 16
•  Original

Utredningen, som enligt direktiven haft att arbet a dels med fritidshe— byggelsen, dels med det 111(111((skiftande, rörliga f'rilultslivet, fann det (lä1lör nöd ändigt att som en inledande atg: 'ird utföra en totalinventeiing av fri— tidsbebyggelsen för att därigenom skaffa underlag för bedömning av dess omfattning, lokalisering, inriktning och hittillsva 'ande utvecklingstakt.

Utredningen ansåg sig vidare böra skaffa sig kännedom 0111 friluftslivet i stort, bl.a. friluftslivets omfattning och inriktning, individens rekreations— behov samt värderingar och attityder rörande friluftslivet. En överblick härav syntes nödvändig såväl för analys av nuvarande t()1'l1(1ll111(le11 och för studium av vissa utvecklingste11denser och behov av vissa atg nde bl.a. från samhällets sida, som för att skaffa fram ett konkret underlag för planering av friluftsomraden och (111l1(4(411111 (11'.

Fritidsutredningen utverkade därföi hos chefen för konnnunikations- departementet be111111dl(an(le att genomfö'a en 1iksomfattande intervju— undersökning med sikte pa följande f' ageställning (ar.

A. Inriktningen av fritidslivet. B. Friluftslivets ()111fattning och inriktning. C. Utnyttjande och behov av anläggningar för det rörliga friluftslivet D. Motiv, önskemal och värderingar bet t'äffaude utö "ande av friluftsliv. E. Semesterv (.1nor

F. Den nuvarande fritidsbel)yggelsens utformning och standard. G. Efterfrå (((111 och önskemål rörande den framtida fritidsbebyggelsen.

2.3. Tidigare undersökningar 2.3.1. Undersökningar rörande fritidsvanarna m. m.

Tidigare undeisöknin((ar rörande fritidsverksamheten i allmänhet är sta1kt begränsade.

Bokutredningen (SOU 1952: 23), som utförde en gallupundersökning rö- 'ande läsvanorna, upptog bl.a. vissa frågor rörande f1itidssysselsättning- arna i stort. Intervjupersonerna tillfrågades exempelvis, hur de tillbring— ade sin fritid. Unders(")kningsresultatet visar, att 70 0/(1 hade sin fritids- sysselsättning förlagd till hemmet. Idrott friluftsliv och promenader upptog ungefär (1 0/11 av alla redovisade fritidssy sselsättning (ar och motsv( rande tal för olika slag av nöjen uppgick till5 0/0. Bland de regionala under- sökningar, som utförts må nämnas »Trivsel i Söderort» av Edmund Dahl— ström (1951) och >>Fritid i förort» av G. Åsvärn och 13. Mathsson (1954— 1956)

• Sida 17
•  Original

Bland fritidsundersökningar begränsade till visst företag kan framhållas en undersökning i Oxelösund och Guldsmedshyttan (1964) och en vid Åhlén & Holm AB (1964). I en undersökning inom två nya bostadsområden i Örebro har Lennart Holm m.fl. (1957—1958)1 utfört en intervjuundersök- ning rörande bostadsvanor och boendetrivsel, varvid även »f'ritidsförs(')rj- ningen» beaktats. Av undersökningen framgår bl. a. att husmödrar och män tillbringade ungefär var femte kväll utanför bostaden, de yngre barnen var sjätte och de äldre nästan varannan. En uppdelning på veckans olika kväl- lar visar en ganska jämn fördelning vad avser de vuxna, medan barn och ungdomar tillbringade framförallt lördags- och söndagskvällar utanför hem- met. Fördelas antalet utekvällar på olika sysselsättningar dominerar besök hos bekanta, utomhusvistelse och bio. I en undersökning i Malmö (1957) »Ett bostadsområde blir äldre» har fritid och grannkontakter penetrerats. Ungefär en tredjedel uppgav att de brukade besöka olika fritidslokaler inom området. men endast en fjärdedel deltog i någon form av fritidsverksam- het, som anordnades inom området. Beträffande nöjesfrekvensen besökte 60—800/0 »nöjen» minst en gång i veckan.

Semestervanorna undersöktes i begränsad utsträckning av 1949 års arbets— tidsutredning (SOU 1950: 32). Omkring 7 200 medlemmar i LO samt 800 med— lemmar ( TCO redovisade i frågeformulär, hur semestern 1949 tillbringats. Frågor och svar framgår av nedanstående sammanställning.

Frågor Svar (' 0/0 TCO— LO- anslutna anslutna Tillbringade Ni semestern 1949 huvudsakligen: a) på annan ort hos släktingar eller bekanta 46,2 40,8 11) på pensionat, semesteranläggning eller dylikt 23,2 9,4 c) eget sommarnöje utanför hemorten 7,8 11,4 (i) på hemorten 10,5 30,2 e) på annat sätt 12,3 8,2

Vid en begränsad intervjuundersökning (1962), »Svenskars semestrar 1958 —1962» av G. Arpi tillfrågades ca 800 personer i åldern 25—60 år 0111 se— 111estervanorna. Av denna översiktliga utredning framgår bl.a. att över hälften är 1900 hade haft semester i en följd, medan en tredjedel uppgav sig ej ha haft sammanhängande semesterperiod. Av semestertiden till- bringades 80 O/() 1 Sverige under sommaren och 10 0/0 under vintern, medan 100/0 hänfördes till sommarsemester i andra länder. Sommarsemestern i Sverige tillbringades till 28 0/0 hemma i bostaden, besök hos vänner 24 0/0, egen sommarstuga 18 0/0, hotell 70/0 och lätt 80/0. Vintersemestern upp- gavs ha tillbringats hemma till 72 0/0. Av semesterdagarna inföll 88—90 0/0

1) Konsumentinstitutets meddelande: Hem, arbete och grannar, nr 4: 1958.

• Sida 18
•  Original

under perioden juni sökningen i huvudsak tillbringats med att sköta villa 111. 111. 19 0/0, att bada 18 0/0, att hälsa på släkt 16%] samt att besöka turistattraktioner 13 0/o.

Värderingen av fritiden har i viss utsträckning belysts i utredningen om kortare arbetstid (SOU 1956: 20). I undersökningen användes en rad frågor, som ställde en förkortning av arbetstiden mot ett bortfall av en inkomst som eljest skulle ha erhållits. Frågorna skilde sig inbördes dels ifråga om den tidpunkt valet avsåg och dels ifråga 0111 storleken av den arbetstidsfifw— kortning och därmed det inkomstbortfall som ifrågasattes. Svaren gav vid handen, att majoriteten icke omedelbart önskade en förkortning av arbets— tiden mot priset av en minskad eller utebliven inkomstökniug. När alterna- tiven gällde 'ad man kan uppnå inom några få år, var intervjupersonerna mer positiva och då frågan ställdes på 10 års sikt var praktiskt taget alla intervjupersonerna ense om, att någon del av standardförbättringen borde tas ut i form av kortar * arbetstid.

Fritiden kan ur flera aspekter betraktas som en konsumtionsvara. Ut- vecklingen har gått i den riktningen, att en växande del av den privata kon- sumtionen anslås till fritiden. Konsumtionsutgifterna för fritidsvaror har varit föremål för vissa undersökningar. Betydande svårigheter föreligger givetvis att fastställa fritidskonsumtionens storlek, då det i och för sig innebär gränsdragningsproblem vid definition av vad som avses med fritid. Ur arbetsmaterial, som ställts till förfogande av Industriens utredningsinsti— tut, har nedanstående konsumtionsutgifter för fritidsvaror avseende år 1962 hämtats. Beräkningarna grundar sig på löpande statistik över produktion, export, import, omsättning i detaljhandeln o.d. Utgiftsnivåerna kontrolle-

augusti. Sommarsemestern i Sverige har enligt under-

ras dessutom när tillfälle härtill erbjuds av specialundersökningar eller om— fattande hushållsbudgetundersökningar av den typ som sist gjordes år 1958. Konsumenternas utgifter i löpande priser (uppgifterna är preliminära):

Miljoner Miljoner

kronor kronor Sportartiklar 327 TV-licenser 149 Böcker, papper 352 Musikinstrument m. m. 144 Tidningar 538 Ur, guldsmedsvaror 362 Nöjen 307 Skol- och kursavgifter 118 B.]OHHPOI' _ 268 Föreningsavgifter 380 "1:1ppning, lotter1er 394 Nöjesbåtar 235 l'owgrafermg 159 Hotelltjänster 165 Radioapparater 150 Sommarstugor 1351) TV-apparater 310 __ Skiv- och bandspelare 57 S:a kultur och rekreation 4 637 Radiolicenser 87 Förtäring utom hemmet 745

1) I posten ingår räntor på lån, försäkringskostnader, underhållskostnader jämte hyror i förekommande fall.

• Sida 19
•  Original

Miljoner Miljoner

kronor kronor Bilar, nyinköp 1 6961) Järnväg 397 MC, nyinköp 7 Spårväg 180 Mopeder, nyinköp 78 Buss 414 Bilar, underhåll, drift 21371) Taxi 300 MC, underhåll, dnrift _. 70 Båt 125 Mopeder, underhall, drift 73 Flyg 101 lxorutbildnmg 70 _ Cyklar 100 S:a resor 5 759

Fritidsresorna med egna fordon skulle enligt: de gjorda beräkningarna kunna uppskattas till 3 000 milj. kronor. Kultur och rekreationsgruppen -— 4,6 miljarder kronor — utgör 10 0/0 av de totala konsumtionsutgifterna. Beträffande förändringarna i utgifterna för rekreation visar gjorda beräk- ningar, att utgifterna för vissa varor ökat kraftigt, exempelvis sportartiklar, som volymmässigt ökat med 38 0/0 mellan 1955 och 1962. Nöjeskontot har däremot under samma period minskat lika mycket bl.a. på grund av ef- fekten av TV.

Enligt gjorda prognoser skulle fritidskonsumtionen under slutet av 1960- talet komma att öka mycket kraftigt. Posten sportartiklar och leksaker, böcker och papper, tidningar, nöjen. tippning och lotteri, radio. TV. musik— instrument, foto, båtar har således beräknats öka 1960—1970 med 56 0/0. Totalkonsumtionen har under samma tid beräknats öka med 50 0/o. Rekrea— tionskontot skulle. alltså framstå som en av de snabbast expanderande kon— sumtionsgrupperna.

Bruttoomsättningen av svenskarnas semesterresor i eget land har i olika sammanhang uppskattats till en miljard. Samtidigt räknar man med att landet får ett valutatillskott genom utländska turister av ca 700 miljoner kronor årligen. Turistinkomsternas storlek behandlas i en rad lokala ut- redningar. Härvid har olika metoder kommit till användning: dels den s.k. inkomstmetoden, där alla företag och enskilda, som kan tänkas ha in- komster direkt från turister, intervjuas och ombedes uppskatta den beräk- nade storleken av dessa inkomster, dels utgiftsmetoden, där antalet över- nattningar fördelas på inkvarteringssätt samtidigt som turisternas genom- snittliga dygnsutgifter beräknas. Nedanstående sammanställning visar tu- ristinkomsterna framkomna enligt olika undersökningar.

1) Av nyinköpsposten är 360 milj. att hänföra till bilens användning till och från arbe— tet. Motsvarande siffra för underhåll och drift iir 454 milj. kronor.

• Sida 20
•  Original

de

På hotell, pensionat och turiststationer

Miljoner

kronor Stockholms stad 400,0 Jämtlands län 47,9 Gotlands län 15,3 Öland 15,0 Leksand 10,8

Kalmar Kiruna Marstrand Vittsjö Ängelholm

Miljoner kronor

8,3 8,1 4,6 2,3 7,5

I samband med undersökningar av turistinkomsterua har även beräk- nats antalet turister m.m. I Kirunaundersökningen har det totala antalet turistövernattningar 1959 beräknats till ca 340 000. Dessa fördelas på föl— jande sätt:

Hotell och pensionat 17 700 Privatrum 11 200 Släkt och vänner 206 000 Tåghem och kryssnings-

tåg 10 600

Vandrarhem Turiststationer Stugor etc.

Camping

4 700 70 000 6 100 14 400

Motsvarande beräkningar för Jämtlands län 1960 visar nedanstående för—

lmng:

På vandrarhem

I fjällstugor

UI I I

ider skolresor

sportstugor (utomlänsbor) tält eller husvagn I Resos l)ygdesemesterområden I privatrum och stugor

Hos släkt och vänner

Sum ma

2.3.2. Undersökningar rörande fritidsbebyggelsens omfattning

649 273 15 703

4 07 1

95 463 279 800 94 898 45 226 70 486

1 100 000

2 354 920

27,6 0/0 0,7 0/0 0,2 0/0 4,10/0 11,8 0/0 4,0 0/0 1,9 0/0 3.0 0/0

46,7 0/0

100,0 0/0

Folk— och bostadsräkningarna har hittills icke beaktat den dubbla bosätt- ningen i form av hemortsbostad-fritidsbostad med undantag för den myc- ket begränsade kontrollundersökningen vid 1960 års l,)ostadsräkning, som redovisade nedanstående sekundära bostadsmöjligheter.

• Sida 21
•  Original

Ägda Hyrda Villa, sportstuga Vinterbonad 106 000 21 000 Ej Vinterbonad 97 000 8 000 Kolonistugu Vinterbonad 4 000 3 000 Ej Vinterbonad 10 000 2 000 Alumn bostad Vinterbonad 28 000 23 000 Ej Vinterbonad 23 000 7 000

1957 års fastighetsskattesakkunniga angav antalet sommarstugor år 1957 till ca 180 000. Enligt vissa ("iverslagsberäkningar, bl.a. med utgångspunkt från en undersökning utförd av konjunkturinstitutet, uppskattades år 1959 antalet fritidshus till 200 000 med en tillväxt av ca 10 000 per år. Enligt in- stitutets undersökning skulle ca 7 0/0 av hushållen äga fritidshus. Då fritids- utredningen påbörjade sitt arbete förelåg vidare uppskattningar om fritids- bebyggelsens omfattning från några enstaka län, nämligen:

Stockholmsregionen (1956) 45 000 Göteborgs och Bohus län (1957) 23500 Hallands län (1950) 15000

l)en s.k. resvaneundersökningen i Stockholm har undersökt antalet hus- håll med fritidsbostad sommarhalvåret 1958. Av denna undersökning fram— går bl. a. att 50 0/0 av hushållen i Stockholms stad disponerade fritidsbostad, medan motsvarande siffra för Stor-Stockhohnsområdet var 47 0/0 och för förorlsområdet 39 0/o. I Stockholms stad hade sålunda 19 0/o egen fritids— bostad, i Stor—Stockholm 17 0/0 och i förortsområdet 12 0/0. Av invånarna i Stockholms stad hyrde ca 12 0/0 fritidsbostad, medan 15 0/0 hade haft till- gång till fritidsbostad genom att gästa släkt och vänner. Hälften av de hus- håll, som hade tillgång till fritidsbostad, hade under det gångna året över huvud taget icke använt sig av den, och ca 20 0/0 hade disponerat den en- bart under semestern. Mer än hälften av hushållen med fritidsbosättning hade denna förlagd till Stockholms stad och län. Detta innebär, att av de 195 0001) bostadshushållen med tillgång till fritidshus skulle ca 100 000 hålla sig inom staden och länet.

Fritidsbebyggelsens omfattning och lokalisering samt de problem som uppkommer i anslutning till fritidsbebyggelsen har delvis penetrerats i undersökningar som utförts länsvis och regionalt, t. ex. regionplaneutred- ningarna för Stockholmstrakten, Göteborg med omgivningar, Sundsvall med

1) Här inkluderas olika former av hyrda fritidsbostäder och vistelse hos släkt och vänner.

• Sida 22
•  Original

omnejd, Eskilstunabygden, Örnsköldsviksorten, Kalmar—Nybroområdet och Umeåorten, skärgårdsundersökningarna i Stockholms och Östergötlands län (Stockholms skärgård, Norra länsdelen, Stockholms län, befolkning och näringsliv m.m. 1960, Kustbygd och skärgård i Östergötlands län 1960). den översiktliga st 'andutredningen för Hallands län (Fritidsbebyggelse vid Hallandskusten 1961) och Fritidsbebyggelsen på Gotland. Vidare har bl.a. HSB och Riksbyggen utfört utredningar till underlag för bedöman— deu av formerna och förutsättningar för dessa organisationers verksamhet för frilidsbebyggelse. Mer omfattande utredningar pågår f. n. bl. a. för Jämt— lands och Gävleborgs län samt på Öland.

Strandutredningen för Hallands län tillkom bl.a. lnot bakgrunden av den tilltagande fritidsbebyggelsen utmed kusten och ett därvid uppkom— met behov av lokalisering av denna bebyggelse samt en avvägning av mark- behovet inom ramen för den allmänna byggnadsplaneringen. Man efter— strävade helt enkelt en mera planmässig utveckling av fritidsbebyggelsen och andra fritidsformer — camping, bilsemester o.dyl. I utredningen ana- lyseras de faktorer, som påverkar fritidsbyggandet i dess olika former. Den inledande inventeringen upptar nuvarande markdispositioner och bebyg- gelse, kustens naturförhållanden, vackra landskapspartier, lämpliga bad- platser etc. Utredningen omfattar vidare analyser och överväganden om den fortsatta utvecklingen samt utkast till markdisposition för kustbandet liksom allmänna riktlinjer för den fortsatta planeringen för fritidsbebyg— gelse och fritidsvistelse.

»Kustbygd och skärgård i Östergötlands län» omfattar dels en närings- geografisk undersökning av kustbygden och dels förslag till bebyggelsens ordnande i skärgården. Utredningen behandlar således dels förhållanden och utvecklingstendenser för jordbruk, fiske, industri och hantverk samt allmänna befolkningsförhållanden och arbetskraftstillgåug, dels fritidsbe- byggelsen och behovet av byggnadsreglerande föreskrifter i länets skärgård. De förslag till byggnadsreglerande föreskrifter, som utarbetats, grundar sig på att det ansetts angeläget att tillse, att inom skärgården tillräckligt ut— rymme lämnas för fritidsbebyggelsen, friluftslivet och turistnäringen men också att detta sker på ett sådant sätt, att det inte försvårar bedrivandet av de traditionella näringsgrenarna eller motverkar naturskyddet. I utred- ningen lämnas också anvisningar på mark, som kan vara lämplig för olika ändamål.

Utredningen för Stockholms skärgård 1956 framlägger i översiktlig form vissa allmänna rekommendationer om markdispositionen i stort. Härvid har vikten lagts vid två huvudfrågor, nämligen dels den bofasta befolk- ningens utkomstmöjligheter och trivsel och dels naturskyddet och fritids- intresset. I det senare avsnittet har fritidsbebyggelsens omfattning och framtida markbehov kartlagts. Vidare har grunderna för avvägningen av

• Sida 23
•  Original

strövolnräden och andra obebyggda fritidsområden saint naturvårdsom- råden diskuterats. Den fortsatta bebyggelsen i förhållande till landskapet har således berörts relativt ingående. Mot bakgrunden av de riktlinjer efter vilka de fortsatta markdispositionerna i stort ansetts böra göras, har också olika å gärder övervägts. Den år 1960 fastställda regionplanen för Stock- holmstrakten bygger ifråga om kust- och skärgårdsområdena till väsentlig del på nämnda utredning.

Det s. k. sportstugefrämjandet har inom ett begränsat exploateringsom- råde i Stockholms skärgård genomfört en intervjuundersökning 1962 i syfte att belysa vissa allmänna frågor sammanhängande med fritidsbebyggelsen. Sådana begränsade undersökningar har också genomförts i and 'a delar av landet. Vid geografiska institutionen i Lund har bl. a. utförts studier över sommarortsfälten för Malmö, Halmstad, Jönköping, Kalmar och Göteborg. En liknande utredning har även utförts för Stockholm. Syftet har här 'arit att främst kartlägga vart befolkningen flyttar under sommarmåna— derna. För Hallandskusten har likaså studerats sommarstugeägarnas hem- orter. Härvid framkom att av 10 600 stugägare ca 3 100 var hemmahörande i Göteborg. ca 1 700 i Halmstad, ca 930 i Falkenberg, ca 830 i Borås och :a 350 i Stockholm.

2.4. Undersökning rörande friluftslivet 2.4.1. Allmänt

Planläggningen av intervjunndersökningen har skett i samarbete med Statis- tiska centralbyråns utredningsinstitut. Urval av undersökningsobjekt, upp- giftsinsamlingen samt den maskinella bearbetningen har omhänderhafts av sagda utredningsinstitut. Fritidsutredningen har själv svarat för analysen av materialet.

2.4.2. Undersökningsvariabler

Undersökningen koncentre'ades kring följande huvudtyper av undersök— ningsvariabler: A. Inriktningen av fritidslivet a) oftast utövad fritidssysselsättning b) grad av utövande av vissa fritidssysselsättningar B. Friluftslivets omfattning och inriktning a) oftast utö 'ad friluftsaktivitet under sommar- resp. vinterhalvår

• Sida 24
•  Original

l).

c) jämförelse mellan tid ägnad åt friluftsliv och tid ägnad åt vissa and1a fritidssysselsättningar (l) friluftslivets omfattning under vardagar, helger och se111esterperio— der samt vinter— och sommarhalvår

e) utövande av frilutt'sS) sselsättningar tillsammans med familjemed- lemmai

Motiv, önskemål och välderingar betiät'fande friluftslivet

a) attitydei bet 'äffande omfattningen av det egna friluftsutövandel samt orsakerna till en eventuellt för liten friluftsaktivitet l)) önskemål om att utöva vissa aktiviteter

Ånlaonnm 1r för det röiliga friluftslivet

a) antal ganger vissa anläggningar utnyttjats l)) inställningen till befintliga anläggning f'ai c) önskemal om ytterligare a11l"'1ggningar

Semestrar under 1963 samt se111este1'planer för 1964

a) tidpunkt, längd. plats, rörlighet. bostad och sysselsättning för varje se111esterperiod om minst en vecka

I)) för personer som campat under semestern 1963: antal besökta cam— pingplatser, längsta vistelse vid någon camping plats 111.111.

c) attityder rörande vissa se111este1sysselsattnln .1r

l1lt1dsbebfo'elsens 1111 a'ande utformning tendast till personer som dispone at fritidshus under 1963)

1) till"'11ig till fritidsbostad )) läge., restid samt utnyttjande av fritidshuset

_».

c) fritidshusets storlek, tomtstorlek, typ av fritidshus 111.111. (l) standard, utrustning, taxeringsvärde

('D

) läge i förhållande till affärer, bad etc. ) f_ attityder rö'ande fritidshusets standard. utrustning, läge. utnytt-

jande m. 111.

Planer rörand' anskaffand' av fritidshus (endast till personer som ej äger fritidshus)

a) önskemål och planer rörande köp resp. förhyrning av fritidshus b) önskemål beträffande 1.ige,st.1ndard, utrustning, utnyttjande 111.111. c) orsaker bakom önskan om tillgång till fritidshus.

Formulär A (bilaga 1) innehåller de frågor angående friluftsaktivitet. se—

mestervanor 111.111. som ställts till urvalspersonerna och formulär B lbi- laga 2) de frågeställningar, som berör fritidsbcbyggelsen och vid vilka hus— hållsföreståndaren utgör intervjuperson.

Analysen av undersökningens resultat har skett mot bakgrund av bl.a.

följande bakgrundsvariabler.

• Sida 25
•  Original

För individredovisningen: ålder kön bostadsort inkomst familjetyp med hänsyn till civilstånd, ålder och barnens ålder.

För redovisningen av inkomstenheter: hushållsföreståndarens ålder hushållsföreståndarens inkomst bostadsort typ av permanent bostad typ av inkomstenhet med hänsyn till civilstånd, ålder, antal barn och barnens ålder.

2.4.3. Undersökningspopulation och undersökningsenhet

Dä frilut'tsproblemet i mycket hög g'ad är ett problem för tätorterna. be- gränsades undersökningen till att omfatta städer och köpingar med mer än 10000 in 'ånare. Undersökningspopulationen avgränsades till ålders— grupperna 18—65 år för den del av undersökningen. som rör friluftsakti- vitet. se111estervanor 111.111. För inkomstenheten sattes åldersgränserna till 20465 är.

Individen har an 'änts som undersökningsenhet vid frågeställningar rö— rande frilut'tsliv, se111estervanor m.m.. medan hushållsenheten utgjort 1111— dersökningsenliet i samband med fritidsbel)yggelse. Därvid har hushålls— enheten avg 'änsats utifrån en inkomstenhet varmed avsetts a) gifta par och deras ev. hemmavarande barn under 20 är (födda 1044

eller senare),

I)) ej gifta personer i åldern 20 år eller däröver och deras ev. hemmava- rande barn under 20 år. Intervjun har därvid skett med en bestämd representant för hushållet. I (len fullständiga inkomstenheten (gift par med ev. barn) har mannen be- t'aktats som hushållsfi'1reståndare.

2.4.4. Urval

Främst p. g. a. kostnadsramen begränsades urvalets storlek till 2 700 indi— vider. Härvid togs hänsyn till att representativa skattningar för vissa un- dergrupper i populationen skulle kunna ges. Av tekniska skäl blev urvalets slutliga storlek något mindre, nämligen 2 690.

• Sida 26
•  Original

Som urvalsram användes 1963 års mantalslängder för berörda områden. De individer, som ingår i undersökningen rörande friluftsaktivitet, se— mestervanor 111. m., uttogs medelst ett stratifierat slumpmässigt urval. Som stratifieringsvariabel användes bostadsortens storlek och geografiska läge. De inkomstenheten som de på detta sätt uttagna individerna represente- rar. konstituerar urvalet av inkomstenheter. En fullständig inkomstenhet får härigenom dubbelt så stor sannolikhet att komma med i urvalet som en ofullständig inkomstenhet. Detta leder till en överrepresentation av gifta personer i urvalet, vilket emellertid medförde fördelen att undergruppen

fritidslulsägare blir överrepresenterad.

Individuruulets fördelning på olika strata och nruulssunnolikheter.

. _ _. Urvals- Urvals- Stratum Omrade storlek sannolikhet 1 Storstäder 861 1 27013 2 Södra, mellersta Sveriges kustland, or- l .. ' _ . Y ,) ter med ox er 30 000 nn. 3_0 5742 3 Södra, mellersta Sveriges kustland, or- 1 ter med under 35 000 inv. 330 _ _ )ol,() 4 Södra, mellersta Sveriges inland, orter 1 med over 60 000 mv. 301 1.()87,2 5 Södra. mellersta Sveriges inland, orter 1 l " ' '. 2. — mec under 3.) 000 nn 98 1.069,2 6 Norra Sveriges kustland, orter med 1 ö' 3." 000" '. 9 , xer ') nn 6- 53535 7 Norra Sveriges kustland, orter med , _ '. 1 under åt) 000 mv. 230 - :)74,1 3 Norra Sveriges inland, orter med un— 1 der 35 ()00 inv. 238 ."3'",8 Totalt 2 690

Insamlingen av materialet har skett genom intervjuer vid personliga besök. Intervjuperioden varade fr. o. m. 26 oktober t. 0. m. 12 december 1963. Dessutom gjordes en uppföljning av bortfallet under de två första veckorna

2.4.5. Uppgzåflsinsamlingen

i januari 1964.

• Sida 27
•  Original

För testning av formulär genomfördes en mindre provundersökning i Stockholm under tiden 2/9—7/9 1963. Urvalet till denna provundersök- ning var ett slumpmässigt urval ur mantalslängderna för Stor-Stockholm och omfattade 60 individer.

2.4.6. Tabellframställningen

Tabellframställningen har skett med hjälp av Statistiska centralby'åns utredningsinstituts standardprogram för undersökningar på EDB maski- nen IBM 7070.

2.4.7. Felkällor

Bort/ull Vid den första intervjuperiodens slut visade sig vägrare samt ej anträf— fade personer uppgå till ca 7 0/0 av antalet uttagna individer. Detta bortfall ansågs för stort och var orsaken till den uppföljning av bortfallet, som se— dan verkställdes. Genom denna åtgärd minskades andelen vägrare och ej anträffade till knappa (")”/0.

Vid uppräkningen till totalnivå har hänsyn tagits till det totala bortfallet inom olika strata, så att varje enhet fått ett vikttillskott, som motsvarar bortfallets andel i varje stratum.

Sumplingsfel

Genom att populationsvärdet uppskattats med ett stickprovsmedelvärde kan ett visst fel uppstå. samplingsfelet. Medelfelet är ett mått på slump- felsvariationen. Ett 95 O/o—igt konfidensintervall beräknas som stickprovs- medelvärdet i' 2 gånger medelfelet. Sannolikheten att ett intervall, som konstrueras på detta sätt, kommer att innehålla populationsmedelvärdet, är ungefär 95 0/0.

Precisionen för vissa skattningar har beräknats och framgår av bilaga 5. Endast vissa tabeller har valts ut för medelfelsberäkningar, varvid tillsetts att de vanligast förekommande variablerna samt de vanligaste procentuella frekvenserna inom dessa kommit att ingå. Som framgår har det erhållna stickprovets storlek varit tillräcklig för att tillförlitligheten skall kunna an- ses futlt tillfredsställande. Speciellt då smä delpopulationer särredovisas, bör emellertid en viss försiktighet iakttagas vid tolkningen av resultatet eftersom precisionen i skattningen är mindre.

Mätfel Man kan befara att vissa mätfel förekommer i undersökningen genom att de intervjuade medvetet eller omedvetet lämnat felaktiga upplysningar. De

• Sida 28
•  Original

medvetet felaktiga svaren är troligtvis rätt få i denna undersökning, efter- som frågorna sällan berör känsliga eller prestigeladdade frågeställningar. Undantag från detta skulle i så fall frågorna rörande inkomst, fritidshusets taxeringsvärde samt högsta årskostnad för ett plane'at fritidshus utgöra. Jämförelsen mellan tid ägnad åt TV och friluftsliv utgör ytterligare ett exempel på en i mångas ögon prestigeladdad frågeställning, som kan ha gett medvetet felaktiga svar. ()medvetet felaktiga svar kan dock tänkas förekomma i något högre grad, främst beroende på vaga definitioner och minneseffekt. Minneseffekten kan göra att felaktiga svar ges i frågor som >>Hur många gånger under det gångna året, dvs. 1963, har Ni ägnat hela dagen eller någon del av dagen åt skidåkning i hemorten?» Denna minnes— effekt torde dock i stor utsträckning motverkas av den grova klassindel- ning av svaren, som förekommer i denna och liknande frågor.

2.4.8. Definitioner

Fritiden har definie, 'ats som all den tid en person fritt förfogar över. dvs. som ej är bunden av arbete utom eller inom hemmet. Om en person av fri vilja ägnar mer tid åt sitt arbete än som krävs av honom eller henne, har detta räknats som en fritidssysselsättning.

Till föreningsliv har räknats verksamhet i intresse-, politiska, religiösa, idrotts- och ideella föreningar. Med >>läsa böcker» har ej avsetts läsning för studier och i arbete utan mer någon form av nöjesläsning.

En semesterperiod har ansetts va 'a minst en vecka, kortare tidsperiod 'äknas soul spridda selm-sterdagar.

En hemmafru har i undersökningen betraktats åtnjuta semester. då man— nen har ledigt, även om denna semester tillbringats i hemmet eller ] fritids- huset.

En studerande har ansetts ha semester under ferierna, då dessa inte äg— nas åt för 'ärvsarbete.

Med fritidshus ha ' avsetts dels för fritidsändamål uppförd byggnad, dels byggnad. som tidigare utnyttjats såsom permanent bostad och haft produk— tiv användning i jordbruk, skogsbruk, fiske m. 111. och som numera varak— tigt disponeras för fritidsändamål. Tillfälliga övernattnings- och koloni— stugor har icke medtagits.

Med »att hyra tillfälligt» ha' avsetts att huset hyrs för ett år eller kor- tare tid.

Med kustlandet har avsetts kustkommun.

För att hus skall anses ligga i grupp bör tomterna gränsa intill varandra eller området av andra skäl betraktas som en enhet.

• Sida 29
•  Original

29 2.4.9. Materialets uppräkning

Vid uppräkningen från stickprovs- till populationsnivå av antalet personer i åldern 18—65 är, bosatta i städer och köpingar över 10 000 invånare, har erhållits 2,46 milj. individer. Enligt den officiella statistiken uppgår total- befolkningen i städer och köpingar över 10 000 invånare till 3,84 milj. män— niskor, vilket motsvarar 51 0/0 av landets totala befolkning. Skillnaden mot— svaras alltså av individer yngre än 18 år eller äldre än 65 år. Befolkningen i övriga städer och köpingar uppgår till 0,7 milj. människor. Fördelas rikets totala befolkning på tätorter och glesbygd, erhålles följande: tätorter över 1 000 invånare 4,9 milj., tätorter med 200—1 000 invånare 0,6 och glesbygd 2.0 milj. Det uppräknade antalet individer (2,46 milj.) fördelar sig på ålders- grupper enligt följande (avrundade tal):

Antal Procent 18—25 år 470 000 19 26 35 år 460 000 19 36—45 '” r 560 000 23 46—55 år 520 000 21 56—65 år 450 000 18

Efter bostadsort fördelar sig den undersökta befolkningen enligt följande (avrundade tal):

Antal Stockholm, Göteborg, Malmö 1 100 000 Södra och mellersta Sverige tätorter över 35 000 invånare 570000 tätorter under 35 000 invånare 500000 Norra Sverigel) 290000

Uppräkningen av familjehushåll i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare visar 1,57 milj. hushållsenheter (inkomstenheter). Som jämförelse må nämnas, att antalet bostadshushåll i landet enligt folkräkningen 1960 uppgick till 2,58 milj. Av dessa fanns 1,36 milj., dvs. 53 0/0, i städer och kö- pingar med mer än 10000 invånare. Det i undersökningen använda hus- hållsbegreppet är något annorlunda utformat (jfr sid. 25), vilket resulterat i ett något större antal hushåll. AV nedanstående sammanställning framgår de undersökta hushållens fördelning efter vissa bakgrundsvariabler (av- rundade tal):

1) Vid fördelning efter permanentbostadens geografiska läge har till norra Sverige räk- nats Norrland och Kopparbergs län.

• Sida 30
•  Original

Hushållsföreständarens ålder:

Antal Procent 20 30 är 380000 24 31—40 år 300 000 19 41—50 år 370 000 23 51—60 år 370 000 24 61— år 150 000 10 Hushållets sammanlagda bruttoinkomst: — 5 000 kr 120 000 7 5 000—10 000 kr 170 000 11 10 000—20 000 kr 630 000 40 20 000—30 000 kr 410 000 27 över 30 000 kr 220 000 14 Uppgift saknas 20 000 1 Permanenta bostadens läge: Stockholm, Göteborg, Malmö 720000 Södra och mellersta Sverige tätorter över 35 000 inv. 360000 tätorter under 35 000 inv. 310 000 Norra Sverigel) 180 000

2.5. Inventering rörande fritidsbebyggelsens omfattning, lokalisering m.m.

Inventeringen befanns böra utföras länsvis med kommunen som den primära undersökningsenheten. Fritidsutredningen tillskrev den 11 januari 1963 — efter överläggningar med byggnadsstyrelsen och lantmäteristyrelsen — länsstyrelserna med hemställan att dessa, under medverkan dels av be— rörda länsexperter (länsarkitekt, överlantmätare), dels av organ med lokal anknytning (byggnadsnämnd, distriktslantmätare, distriktsarkitekt, stads- ingenjör och stadsarkitekt) kommunvis ville redovisa följande frågeställ- ningar. 1. Förhållanden, vilka reglerar fritidsbebyggelsen Uppgifter rörande översiktsplaner, detaljplaner och utomplansbestäm- melser.

2. Fritidsbebyggelsens omfattning och inriktning Antalet fritidshus med fördelning på a) detaljplaneområden, annan tätare fritidsbebyggelse och övrig fritids— bebyggelse;

1) Se not. sid. 29.

• Sida 31
•  Original

b) hus på egen grund, på arrenderad mark samt i form av fritidsbyai eller enstaka hus för uthyrning; c) hus, som kan hänföras till kategorien f.d. permanenta bostäder.

3. Utv(.)cklingstendenser

a) antalet nybildade fastigheter för fritidshus under 'art och ett av åren 1960—1962; I)) antalet hus, som tillkommit efter den 1 januari 1960 och före den 1 januari 1963.

4. Fritidsbebgggelsens lokalisering a) markering av områden med fritidsbebyggelse inom detaljplan: b) markering av områden med annan tätare fritidsbebyggelse utanför detaljplan.

Inventeringen på länsplanet tillgick på så sätt, att länsstyrelsen tillställde varje kommun av utredningen utarbetade frågeforlmllär. Byggnadsnämn- derna redovisade på dessa, i samarbete med nyssnämnda experter. dels fri- tidsbebyggelsens omfattning och inriktning, dels antalet hus, som tillkom- mit efter 1 januari 1960. Vidare angavs bebyggelsens utbredning på eko- nomisk eller topografisk karta. Enligt anvisningarna skulle markeringen omfatta dels bebyggelse inom detaljplanerade områden och dels annan tä— tare fritidsbebyggelse utanför detaljplan. Lämpligen borde härvid en sym— bol anges för exempelvis vart tionde hus. De av kommunerna redovisade uppgifterna insändes sedan till länsstyrelsen, som med biträde av länsarki— tekt och överlantmätare sammanställde uppgifterna och överförde dessa till en särskild för ändamålet iordningställd länsöversikt. Länslantmäteri- kontoret kompletterade därvid med uppgifter rörande antalet nybildade fastigheter för fritidshus. Den av kommunen gjorda kartmässiga redovis— ningen sammanställdes och schematiserades. För södra och mellersta Sve- rige redovisades bebyggelsen på översiktskartor i skala 1 :250 000 och för landet i övrigt på översiktskartor i skala 1 1300 000.

Enligt uppställda definitioner har med fritidshus avsetts dels för fritids- ändamål uppförd bostad (hus på egen grund, eget hus på arrenderad tomt, hyrt hus med eller utan tomt), dels f. d. permanent bostad, som tillhört eller tillhör jordbruk, skogsbruk, fiske m.m. och som numera varaktigt dispo— neras huvudsakligen för fritidsändamål. Tillfälliga övernattningsstugor och kolonistugor har icke inräknats.

Med annan tätare bebyggelse har avsetts grupper av hus om minst 10 hus med en täthet av minst 1—2 hus per ha. Till översiktsplan har hänförts regionplan eller generalplan enligt bygg- nadslagen eller annan form av översiktlig dispositionsplan eller vägledande utredning.

• Sida 32
•  Original

KAPITEL 3

Fritiden och friluftslivet

3.1. F ritidens utnyttjande

I 2 kap. konstateras att fritiden är avsedd att skänka vila och avkoppling men också att bereda tillfälle till speciella sysselsättningar, som man önskar ägna sig åt. Vid sidan av att läsa tidningar, lyssna på radio, se på TV, vara tillsammans med familjen, idka umgänge med vänner etc. ägnar man sig åt hobbies, kulturella aktiviteter, friluftsliv osv. På olika sätt söker män- niskorna få en meningsfull användning av fritiden. Valet av sysselsättning blir beroende av den enskilda individens intresseim'iktning och de möjlig- heter som står till buds.

För att få en grov uppfattning om friluftslivets betydelse såsom fritids- sysselsältning och i övrigt en översiktlig kartläggning av fritidslivets Oin— fattning och inriktning bland den vuxna tätortsbefolkningen ställdes i inter- vjuundersökningen inledningsvis några frågor rörande fritiden i stort. Någon ingående beskrivning av fritidens användning för andra sysselsättningar än friluftsliv har icke eftersträvats. Utredningen har emellertid ansett det ange— läget att kunna jämföra frekvensen av olika friluftssysselsättningar med om- fattningen av vissa andra viktigare fritidsaktiviteter. Fritiden har härvid definierats som den tid en person förfogar över vid sidan av sitt normala arbete.

Intervjun i denna del började med följande öppna fråga. »Vad sysslar Ni mest med på Er fritid?» Endast en aktivitet skulle anges. Motivet till frågan var att erhålla den spontana och direkta reaktionen. Svaren har vid bear- betningen hänförts till någon av de 14 kategorier fritidssysselsättningar som framgår av tabell 1.

Drygt 20 0/0 av tätortsbefolkningen har hobbyverksamhet av olika slag som den främsta fritidsaktiviteten, 13 0/o hem- och familjeliv, medan ca 15 0/0 placerar läsning, att se på TV och lyssna på radio som den vanligast förekommande t'ritidsaktiviteten. Omkring hälften av tätortsbet'olkningen skulle således ägna huvuddelen av sin fritid åt hem- och familjeliv. olika former av hobbyverksamhet. åt att läsa böcker eller veckotidningar samt att se på TV. Ungefär var fjortonde person har studiecirkel- och kursverk— samhet samt föreningsliv som huvudsaklig fritidssysselsättning. (la 20 0/0 anser, att friluftsliv utgör den främsta fritidsaktiviteten. Arbete med villa och trädgård spelar också en betydande roll såsom fritidssysselsättning.

• Sida 33
•  Original

Tabell ]. 'I'dtorlsbefolkningens iritidsvanor. Befolkning i aldern 18—65 år i städer och köpingar med mer (in 10 000 invånare. Fördelning, procent, efter aktivitet, som

nppgivits s(ismn Innnulsaklig [ritidssysselsiittning.

(Fraga 7, bilaga I.)

Aktivitet

Män Kvinnor Totalt

axa/i

Kur-113?

llem och familje- liv, vila. hemsyss- lor, hushållsar— bete

80/0

l'tövat någon form iv hobbyverk— samhet (t.ex. handarbete. mu- sikutövn.)

seg

Läst skönlitteratur eller tidning

1135

183Q

3335

9%

1335

zzeg

103g

åska?!

Sett på TV eller lyssnat på radio

60/0 ägg 50/0

Umgåtts med släkt eller vänner

1% _.1% 1%

(lätt på dans, bio, teater eller kon— sert

10/0'

1% 1%

Deltagit i studie- cirklar, kursverk— samhet eller överhuvudtaget studerat på friti- den

””63Q"

.. 29/0: _

%%

Deltagit i för— eningsliv

4% 2% 30/0

l'lförl extraarbete, arbetat på över- tid

3 %

1 % 2%

Arbetat med stuga, villa. trädgård eller bil

199g 6% 123Q

Promenader, bär— ploekning, jakt, fiske, vistelse vid fritidshus, fri- luftsliv och sport i övrigt

263g

l'lfärder med bil. motorcykel o.d.

33%

163Q

3%

213g

3%

(lätt på idrottseve- nemang som åskådare

13Q

33% 100

Övrigt

Summa

0 0/o

335 100

00/0

30/0 100

• Sida 34
•  Original

För att utredningen skulle få en närmare uppfattning om omfattningen av vissa fritidsaktiviteter fick intervjupersonerna för ett antal aktiviteter ange, hur ofta aktiviteten ifråga utövats under senaste året: aldrig, någon enstaka gång, någon gång i månaden, någon gång i veckan eller varje dag. I tabell 2 anges i vilken utsträckning man under det gångna året ägnat sig åt resp. sysselsättning. Någon fullständig lista på fritidssysselsättningar har icke eftersträvats, utan här har endast upptagits sådana som bedömts såsom väsentliga. Vidare har aktiviteter inom olika sektorer medtagits. så- som hemmaaktiviteter, umgångesliv utanför hemmet, förströelsesysselsätt- ningar, kulturella aktiviteter, friluftsaktiviteter, motionsidrott inomhus m. m,

Tabellen ger klart utslag för vilka av fritidsaktiviteterna som är de van- ligast förekommande. En mycket stor del av fritiden ägnas åt »hemma- aktiviteterna», exempelvis se på TV och läsa. Mellan 80 och 90 0/0 ser på TV regelbundet _ minst en gång i veckan. Drygt 60 0/o tittar på TV varje dag. Förvånansvärt många _ ca 40 0/o —— läser böcker regelbundet. I detta fall torde svaret i viss mån vara beroende av att frågan är prestigebetonad. En betydande del av fritiden ägnas åt att läsa veckotidningar. Drygt 65 0/o läser således veckotidningar regelbundet. Vad beträffar fritidsaktiviteter, som utövats utanför hemmet, framstår besök hos släkt eller vänner som den främsta. Ca 40 0/0 av tätortsbefolkningen skulle enligt undersökningen minst en gång i veckan göra sådana besök. Ungefär 30 0/0 har gått på bio, teater eller konsert mer än en gång i månaden under det senaste året. Omkring 25 0/o har över huvud taget icke varit på bio, teater eller konsert. Vad för— eningsaktiviteten beträffar kan konstateras, att föreningsliv mera regel— bundet har utövats av drygt 20 0/o. Ungefär lika många deltar regelbundet i studiecirklar och kursverksamhet. En relativt stor andel, 20—30 0/0, utför extra arbete resp. tar arbete med hem minst en gång i månaden.

Huvuddelen av tätortsbefolkningen ägnar en betydande del av fritiden åt någon form av friluftsliv. Mer än hälften har under året utövat någon fiiluftssysselsättning minst en gång i veckan, och ytterligare ca 17 0/0 har uppgivit, att de ägnar sig åt friluftsliv någon gång i månaden. Ca 75 0/0 av den vuxna tätortsbefolkningen har alltså utövat någon form av friluftsliv minst någon gång i månaden, medan en fjärdedel icke alls eller i mycket ringa utsträckning bedrivit friluftsliv i någon form. Det bör i detta sam— manhang påpekas, att friluftsliv här har setts i mycket vid bemärkelse och bl.a. innesluter vanliga motionspromenader. Däremot har icke kortare pro- menader till och från arbetet betraktats som någon form av friluftsliv. Dessa promenader har ju i regel ett annat syfte. Motivet är knappast att i första hand söka rekreation och avkoppling.

Ganska få personer har ägnat sig åt motionsidrott inomhus. Omkring 25 0/0 av tätortsbefolkningen har någon gång under året motionsidrottat —- inomhus. Tävlingsidrott har utövats av ungefär var tionde person.

• Sida 35
•  Original

Tabell 2. Omfattningen av vissa fritidssysselsä![ningar. Befolkning i åldern 18—65 år i strider och köpingar med mer ("in IO ()00 invånare. Fördelning, procent, efter frekvensen för skilda fritidsaktiuiteter under 1963.

(Fråga 9, bilaga I.)

Frekvens Aktivitet Någon Någon Någon Varje Summa Aldrig enstaka gångi gång | dng .

gång månaden veckan

gr * licsökt släkt . 2 25 32 37 4 100 i __ _ j || i eller Hillllel

44] W (lätt på bio, tea-

: iiixx ;: terl eller kon— 28 42 21 9 — 100 'i .. NLI

hit ii & 11 utan på dans 61 25 9 5 _— 100 *5% mif- Sett på TV 3 7 4 24 62 100

Deltagit i studie-

cirklar eller 74 7 4 14 1 1007

kurser ' Läst böcker 16 28 16 20 20 100 (lätt på biblio- '

tek 68 14 13 4 I 100

' ' Delta'fit i för-

" Gått på idrotts- $$ $: % :: :: evenemang 51 28 14 7 0 100

som åskådare

lå.» *” så ”*S* VPC”? 12 15 6 57 10 100 1—ul—r tidningar * jr. .:! ,Ö/ l'tl'ört extra- 66 13 7 10 4 100 ,i [”% arbete . . . ”tll Tagit arbete m. märT * , hem el. arb. 55 15 10 14 6, 100 på övertid . l'tövat någon $&3 % slags tävlings- 90 4 2 4 0 100 ' idrott l'tövat motions- idrott inom» 75 7 3 12 3 100 hus . l'tövat någon - ' form av fri- 14 12 17 43 14 ' 100 luftsliv ' ,, L'tövat någon i annan hobby— 56 8 8 19 9 100 verksamhet

Antalet uppräknade individer = 2.46 milj.

• Sida 36
•  Original

Intervjuundersökningen visar sammanfattningsvis, att fritiden till mycket stor del tillbringas i hemmet, där man ägnar sig åt vila och avkoppling, ser på TV, utövar hobbyverksamhet, läser och lyssnar på radio. Aktiviteterna utanför hemmet består huvudsakligen av umgängesliv med släkt och vän- ner och förströelsesysselsättningar, såsom att gå på bio, medan kulturella aktiviteter, såsom deltagande i föreningsliv, studiecirklar eller kursverksam- het är mindre vanligt förekommande. Många människor tillbringar i vissa avseenden en relativt passiv fritid. Friluftsliv i olika former upptar dock en betydande del av åtskilliga människors fritidsliv. Den vuxna tätorts- månniskan utnyttjar således fritiden i rätt stor omfattning för promenader, vistelse i naturen samt sport och annat friluftsliv.

Betydande skillnader föreligger i fritidsvanorna dels mellan olika ålders- grupper, dels mellan män och kvinnor. Detta framgår såväl av tabell 1 som tabell 3. Skillnaderna i friluftsmönstret pekar här på olika intresseinrikt- ningar.

I tabell 3 anges den procentuella andelen individer inom olika ålders- grupper, som utövat viss aktivitet minst en gång i månaden. Tabellen visar, att ungdomen utövar vissa aktiviteter oftare än äldre. Detta är fallet beträf-

Tabell 3. Sambandet mellan ålder och deltagande i vissa fritidssysselsättningar. Andel personer, procent, inom olika åldersgrupper, som utövat resp. aktivitet minst en gång i månaden under 1963. Befolkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10000 invånare.

. _ Åldersgrupper AktiVitet Totalt 18—25 26f35 36—45 46—55 56—65

Besökt släkt eller vänner. . 79 80 74 70 65 73 Gått på bio., teater eller

konsert .............. 68 31 20 20 12 30 Gått på dans ........... 50 11 5 4 2 14 Sett på TV ............. 88 93 95 92 85 91 Deltagit i studiecirklar eller

kursverksamhet ....... 23 26 21 14 10 19 Läst böcker ............ 61 58 52 52 59 56 Gått på bibliotek ....... 25 20 18 15 14 18 Deltagit i föreningsliv . . . 21 20 25 24 21 23 Gått på idrottsevenemang

som åskådare ......... 31 25 23 18 10 22 Läst veckotidningar ..... 86 72 68 70 72 74 Utfört extraarbeten ..... 23 25 25 20 14 21 Tagit arbete med hem eller

arbetat på övertid ..... 31 36 34 26 20 29 Utövat någon slags täv-

lingsidrott ............ 13 9 5 1 0 6 Utövat motionsidrott

inomhus ............. 27 23 18 14 8 18 Utövat någon form av

friluftsliv ............ 72 79 80 72 64 74

— Utövat någon annan hob- byverksamhet ........ 43 36 36 33 30 36

• Sida 37
•  Original

fande biobesök, dans, att läsa veckotidningar, gå på idrottsevenemang som åskådare, utöva tävlingsidrott, utöva hobbyverksamhet och motionsidrott. Vidare utövar ungdomen genomgående fler aktiviteter än de äldre, men ofta mer sporadiskt. Äldre personer synes många gånger ha ett mer invant mönster. Närmare 70 0/0 av ungdomen har varit på bio minst någon gång i månaden, medan motsvarande tal för personer i åldern 36—45 år är 20 0/o. Motionsidrott inomhus har utövats minst en gång i månaden av var fjärde person i åldern 18—25 år och av var sjunde person i åldern 46—55 år. Friluftsliv däremot utövas i ungefär samma utsträckning av personer i åldern 18—55 år. En markant skillnad föreligger i antalet fritidsaktiviteter, som personer i olika åldrar deltar i. Ser man till antalet fritidsaktiviteter som utövats minst någon gång i månaden, har ca 30 0/0 av personerna i ålders- gruppen 18—25 år ägnat sig åt mer än 9 av de aktiviteter som upptas i tabell 3, medan motsvarande tal för åldersgruppen 36—45 år är endast drygt 130/0. Det kan också noteras, att ogifta utövar fler aktiviteter än gifta personer. Studerar man antalet fritidsaktiviteter hos personer boende i orter av olika storlek, finner man däremot inga betydande skillnader.

Aktiviteten hos män resp. kvinnor företer flera intressanta skillnader. Männen deltar bl. a. i föreningsliv i större utsträckning än kvinnorna. Kvin- norna å andra sidan läser veckotidningar oftare än männen. De yngre män- nen går på bio oftare än kvinnorna i samma ålder. Ca 35 0/0 av männen i åldersgruppen 18—25 år har således gått på bio minst en gång i veckan, me- dan motsvarande tal för de yngre kvinnorna är ca 25 0/o. Beträffande täv- lingsidrott har ungefär 40 0/0 av männen i åldern 18—25 år någon gång under året deltagit i någon form av tävlingsidrott. Motsvarande tal för kvin- norna i samma åldersgrupp är 7 0/0. De yngre männen deltar i motionsidrott inomhus oftare än kvinnorna. Således har ca 33 0/0 av männen i åldern 18— 25 år motionsidrottat inomhus minst en gång i månaden. Motsvarande tal för kvinnorna i samma åldersgrupp är 22 0/0. I åldersgruppen 26—35 år är resp. tal 25 och 21 0/o. Regelbundet, dvs. någon gång i veckan, har motionsidrott utövats av ca 20 0/0 av männen i åldersgruppen 18 35 år. I åldersgruppen 26—35 år har drygt 30 0/0 av männen motionsidrottat inomhus någon gång under året.

Kvinnorna utövar i samtliga åldersgrupper friluftsliv varje dag i större utsträckning än männen. Detta torde i huvudsak bero på att fler kvinnor än män har möjlighet att ta en daglig promenad. I stort sett synes dock fri- luftsaktiviteten vara lika bland män och kvinnor.

• Sida 38
•  Original

3.2. F riluftslivets omfattning och inriktning 3.2. ]. Omfattningen av olika friluftssysselsättningar under sommar och vinter

Friluftsliv förekommer i en mängd olika former. Det är därför vanskligt att principiellt avgränsa aktiviteter, som är att hänföra till friluftslivet. I regel torde man med friluftsliv mena sådana former av sport, t. ex. skid- åkning, båtsport, cykling, bollspel, friidrott, orientering, terränglöpning och liknande, som inte bedrivs tävlingsmässigt, samt vidare bad, promenader, strövande i skog och mark, lägerliv etc. Arbete på tomt och i trädgård och arbete med fritidshuset etc. synes också böra betraktas som en. form av fri- luftsliv. Utredningen har med hänsyn till sitt uppdrag eftersträvat att få en överblick av friluftslivet i vidaste bemärkelse, omfattande såväl de sport- betonade, mer eller mindre specialiserade aktiviteterna, som sådana, där man utan större fysisk ansträngning söker rekreation. i det fria, exempelvis nöjesåkning med bil, promenader, båtutfärder, strövande i skog och mark, bad etc.

Inriktningen och omfattningen av friluftslivet framgår av tabellerna 4—6. Materialet bygger här dels på den öppna frågan: » Vilken friluftsaktivitet ut- övar Ni mest under sommar- resp, vinterhalvåret? », dels på intervjuperso- nernas uppskattning av antalet gånger de utövat vissa angivna sysselsätt- ningar. Dessa sysselsättningar har därvid exemplifierats enligt den tidigare angivna vida principen.

Intervjupersonernas spontana reaktion på frågorna beträffande frilufts- aktivitet under sommarhalvåret (tabell 4) visar, att för 25 0/0 av tätortsbe- folkningen är bad och simning den främsta friluftssysselsältningen och för - lika många motionspromenader. Andra mer betydande aktiviteter som nämnts är arbete med villa och trädgård, skogspromenader, jakt och fiske, båtutfärder, cykelutflykter och bollspel. Även under vinterhalvåret (tabell 5) ' dominerar motionspromenader. Andra viktiga friluftssysselsättningar under vinterhalvåret är skidåkning, skridskoåkning, bandy och ishockey. Även jakt och fiske spelar en betydande roll.

Frekvensen av vissa friluftsaktiviteter återspeglar sig i tabell 6. För var och en av de upptagna sysselsättningarna har de tillfrågade individerna uppskattat antalet gånger, dvs. hela dagar eller del av dagar, som varje aktivitet utövats under en period av ett år. Bland de uppräknade frilufts- sysselsättningarna finns dels sådana som kräver utrustning och anläggningar av olika slag och dels sådana som kan utövas helt utan anläggningar. Man kan också urskilja mer idrottsbetonade friluftsaktiviteter. För att erhålla jämförelsematerial har även aktiviteter som är att hänföra till motionsidrott inomhus medtagits. Materialet ger vid handen, att de vanligaste aktiviteterna är bilutflykter med eller utan samband med utövande av sport och övrigt friluftsliv samt vidare bad, skogspromenader, andra motionspromenader

• Sida 39
•  Original

Tabell 4. Tätortsbefolkningens friluftsvanor sommartid. Befolkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10000 invånare. Fördelning, procent, efter aktivitet, som uppgivits såsom huvudsaklig frilllitssysselsättnl'ng under sommarhalv-

året. (Fråga 8, bilaga I.) Aktivitet Män Kvinnor Totalt » && V v w LU.» Vv: & J.. Bad, simning 19 30 25 - » ») U” ” : :.v U " vac-' " . . Xl t' . l 0 lons- 19 29 24 b . l l' 1 kk RT:/1 promen !( cr . _| :'J . Arbete med villa 15 13 14 | i , . . , * v _a ' __ "':—3. trädgård . . * Wiik," Skogsprolnenader 6 8 7 G= 00 00 n . f_x € & " "_, Fiske, "akt 11 3 7 'D: & & få ] o 0 ”' _ Båtutfärder, rodd v.,v' » .”, . _ eller paddling 5 3 4 .. u v » VM v ' . & & (Zykelutflykler 3 4 4 "*S* " £” "'" ”'"” . . . |__| - ' Rollspel 7 1 4 man i» vh. & lilllltllykler 2 2 2 . .- , n. . . . . &_! ÄQK (.llnlplng 2 1 l 9 i . ? Vistelse vid fritids— 1 1 1 ......__ h — huset / := cg». av:." . . . . . . - Älollonsulrott, orl- ÅÅ & entering. gymna- 3 0 1 . ——'= - 7.9." slik, friidrott etc. ***awm 7 s 6 Summa 100 100 100

• Sida 40
•  Original

och olika former av motionsgivande hobby. Ca 80 0/0 av befolkningen i de större tätorterna har någon gång under året företagit bilutflykter, ca 85 0/0 har promenerat i skogen och ca 30 0/0 har gjort cykelutflykter. Beträffande regelbundenheten i utövandet framgår att ca 30 0/0 skulle i genomsnitt minst en gång var fjortonde dag göra en bilutflykt och hälften av befolkningen minst en gång var fjortonde dag ta en motionspromenad. Skidåkning och fiske är andra mycket väsentliga friluftsaktiviteter. Ca 35 0/0 har åkt skidor någon gång under året och ca 40 0/o fiskat. Av dem som åkt skidor har ca 50 0/o åkt 6—20 gånger och ca 20 0/o mer än 20 gånger. Bland de aktiviteter som kräver anläggningar av olika slag dominerar bad, camping, båtutfärder, skridskoåkning och bollspel. Ca 65 0/0 har någon gång under året badat utomhus, ca 30 0/0 har gjort båtutflykter, drygt 25 0/0 har campat, drygt 20 0/o åkt skridskor och lika många har deltagit i någon form av bollspel. Studerar man personer som åkt skridskor, finner man att ca 35 0/0 åkt 6—20 gånger och ca 20 0/o mer än 20 gånger. Mindre än 10 0/0 har ägnat sig åt sådana aktiviteter som tennisspel, skytte, orientering, golf, gymnastik eller friidrott. Beträffande dessa aktiviteter kan man också konstatera, att rela— tivt få personer, 1—2 0/0, deltagit i resp. aktivitet mer än 20 gånger. Över huvud taget är det således relativt få personer som regelbundet ägnar sig åt sportbetonade friluftsaktiviteter. Bland inomhusidrotterna dominerar gymnastik och simning. Gymnastik inomhus har någon gång under året utövats av drygt 20 0/9, medan mindre än 10 0/0 av tätortsbefolkningen del- tagit i annan motionsidrott inomhus. I tabell 6 anges vidare totala antalet personer, som utövat var och en av de uppräknade sysselsättningarna. Här- vid har antalet personer summerats inom varje frekvenskolumn med undan- tag av O-kolumnen, dvs. personer, som över huvud taget icke utövat sys- selsättningen. Beräkningarna, som främst syftar till att ge en ungefärlig volym visar, att av den vuxna befolkningen i de större städerna och kö- pingarna, 2,46 milj., har under året 0,65 milj. campat, 0,86 milj. åkt skidor, 0,54 milj. åkt skridskor samt 0,17 milj. deltagit i gymnastik eller friidrott. Som en jämförelse kan nämnas, att av den specialrapport som samman- ställts. inom Sveriges Riksidrottslfönrbund 19623) framgår att ca 850 000 män och ca 220000 kvinnor utövat idrott mer regelbundet. Dessa siffror för— delar sig enligt följande.

Antal personer som utövat Antal utövare som 1962 idrott regelbundet deltagit i allmänna tävlingar

Över25 12—24 7—11 Summa Över25 12—24 7—21 Summa är år är år år år

Män .......... 199 556 538 828 103 706 842 090 66 865 246 120 21 493 334 478 Kvinnor ...... 48 252 128 371 43 668 220 291 5 503 38 337 4 205 48 045

1) Avser rikssiffror.

• Sida 41
•  Original

Tabell 5. Tätortsbefolkningens [rilll/tsvanor vintertid. Befolkning i åldern 184—65 är i städer och köpingar med mer än 10000 invånare. Fördelning, procent, ('flvr aktivitet, som nppgivits såsom huvudsaklig friluftssysselmillllillg under vinterhalv— året.

(Fråga 8. bilaga 1.)

Aktivitet Män Kvinnor Totalt

. . . XI [' l 0 lons— o o 0

Å * & promenader 40 /0 64 //0 52 A) C" . "j;?"

( X / ." _ . U 0 ” o o & & Skulaknlng 23 /0 17 /0 20 A

. Skridskoåkning, (* kå bandy eller 70/0 2% 40/0 x. . ' __ / Ishockey

Fiske, jakt 6 % 1 % 3 OA)

r..! f/x '* . %: €£$ Sk()Uspromenzldel' 3 O/ 3 O/ 3 0/ i J & " O O 0 f & n . ( V — ' Arbete med villa, o o o % trädgård 2 /o 1 /o 1 Å) & & Billllflykter 1% 1% 1% . . ?% % (E_vlu-lutflykler 1 0/0 0 GÅ) 1 % Älolionsidl'olt, ori— enlering, bollspel, 20/0 OOÅ) 2% gymnastik etc. ——tH—=x

: ; , & i Willi? vid fritids— 00/0 _ O(yo * * * * Övrigt 15% 11 0/0 13 %

Summa 100 100 100

• Sida 42
•  Original

42 Tabell 6. Omfattningen av vissa friluftssysse[sättningar bland tätortsbefolkningen. Befolkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare. Fördelnim, procent, efter antal gånger vissa friluftsaktiviteter utövats under 1963.

(Fråga 11, bilaga I.)

Antal gånger

Summa antal

Aktivitet Summ ”lime"”? ⁰ |1-2 3-5J6-20I21-50l51- ”233522?! Friluftssyssel— sättningar Bilutflykter utan samband med utövande 20 7 14 29 19 11 100 1960000 . av sport och friluftsliv Bilutflykter i salnband med utövande av 33 5 8 23 21 10 100 1650000 sport och fri- luftsliv &) &) (kaelulflykter 70 4 5 10 5 6 100 740000 Utfiirder med , motor- eller 69 7 8 8 5 3 100 760000 "& »». ; &” —* ' segelbåt Utflykter på an— nat sätt, t.ex. 3 med buss eller 64 14 12 8 2 0 100 880000 ' tåg . Skogspromena— . der,"??mP- 15 6 18 36 17 0 100 2080000 4 eller bar- 6 plockning Motionsprome— ' Å & nader av an- 25 2 0 24 17 24 100 1350000 nat slag 21" _,W "(Mel?" 31 2 5 s 3 1 100 470000 _ v: ::.. ; v paddling &. Ridning 98 1 1 0 0 0 100 40000 Skridskoåkning, & Ål,?” bandy eller 70 3 7 0 3 1 100 540000 ishockey &aik (Dumping 73 8 6 10 3 0 100 650000 'N. 43%? Golf, ej minia- $& ii» mm 98 1 1 0 0 0 100 40000 0 __ '. Tennisspel oå WT Mm,)!” 94 1 2 2 1 0 100 140000 Annat bollspel . lllomlnls lln— (ler solnmar- 72 2 6 12 6 2 100 690000 . halvåret, t.ex. fotboll

• Sida 43
•  Original

Antal gånger

Sununu unlal personer, som

Akt' .t t Sun mn W] & 0 | 1.2 3.5 l6-20 21-50 51- 1 "2333ng 'x €Skytte 92 1 2 3 1 1 100 200000 &» % ww!” * Si'll'li'lglltom" 33 2 6 26 22 11 100 1640000 VV"; !!lvi 6,34” hns ()riellterin" eller .? åb'åEÅ && terränglgp- 93 1 2 2 l 1 100 180 000 ning Gymnastik eller friidrott 93 l 2 3 l 0 100 170 000 lltOlllllltS été—E Skidåkmngi 65 3 3 18 5 1 100 860000 _ . && hemorten / Xl S'dflå'i'ling i 90 1 2 6 1 0 100 250000 fjallen ,, _" ha ' .eu" ? åtaga? Fiske 59 4 3 17 8 4 100 1010000 % %% Jakt 95 1 1 2 1 0 100 110000 ". " Motionsgivande ...... hobby, t.ex. 50 2 6 14 13 15 100 124000" . trädgårds- Wl arbete * * * * Annan frilufts— 92 1 2 2 1 2 100 170000 verksamhet 'l'enllisspel 98 0 1 1 0 0 100 60000 Annat bollspel 88 l 2 4 3 2 100 290000 OH i # (iylllnastik 78 1 2 6 7 6 100 550000 '. . Allllall IllollOllS— 94 1 1 2 1 1 100 130000 idrott "' ;1"åt»__23".1,_ Simning 01 3 5 7 3 1 100 450000 ___r' *",V- [O & '

• Sida 44
•  Original

Ser man till deltagarfrekvensen inom olika grenar så har sammanlagt 76 000 män och ca 32 000 kvinnor deltagit i friidrott. Härav hänför sig sam- manlagt ca 8000 personer till åldrarna över 25 år. I fotboll har deltagit sammanlagt 213 000 män, varav 40 000 i åldrarna över 25 år. Deltagaranta- let i gymnastik var för män 56 000 och för kvinnor 90 000, varav samman- lagt 57 000 hänför sig till åldrarna över 25 år. I ishockey har deltagit 82 000 män, varav 9 300 i åldrarna över 25 år och i orientering 42 000 män och 11 000 kvinnor, varav sammanlagt 13 000 i åldrarna över 25 år. Antalet per- soner som campat uppgick 1963 enligt vissa beräkningar (jfr sid 62) till 840 000.

Inriktningen och omfattningen av friluftslivet kan också studeras genom att se till antal sysselsättningar som varje individ deltagit i. Vad avser de mera sportbetonade friluftssysselsättningarna och vissa motionsidrotter inomhus (tabell 6) _ paddling, ridning, skridskoåkning, camping, tennis- spel utomhus, annat bollspel utomhus, golf, skytte, orientering eller terräng- löpning, friidrott, skidåkning, gymnastik inomhus, motionsidrott inomhus, tennis och annat bollspel inomhus — har 40 0/0 icke utfört någon av dessa aktiviteter med en omfattning av mer än 5 gånger under året. Ungefär lika många har deltagit i 1—2 aktiviteter och endast drygt 20 0/o utövat 3 eller fler aktiviteter, vardera mer än 5 gånger under året.

Ca 80 0/0 av tätortsbefolkningen har sysslat med tre eller fler av följande aktiviteter och därvid utövat varje aktivitet mer än 5 gånger under året: cykelutflykter, utfärder med motor- eller segelbåt, utflykter på annat sätt, simning utomhus, simning i simhall, skogspromenader, svamp- eller här- plockning, motionspromenader av annat slag, fiske, jakt och motionsgi- vande hobby, t. ex. trädgårdsarbete.

I nedanstående sammanställning har tätortsbefolkningen fördelats efter antal sportbetonadel) friluftsaktiviteter resp. övriga2) friluftsaktiviteter. Varje aktivitet har utövats mer än 5 gånger under året.

Andel personer, procent, som utövat ...... aktiviteter Summa 0 1—2 3—5 6—9 10— Sportgrenar 40 38 18 4 0 100 Övriga friluftsaktiviteter 3 17 53 27 0 100

1) Rodd eller paddling, ridning, skridskoåkning, bandy eller ishockey, camping, tennis- spel inomhus, annat bollspel inomhus, gymnastik inomhus, annan motionsidrott inomhus, golf, ej miniatyrgolf, tennisspel utomhus, annat bollspel utomhus under sommaren, t. ex. fotboll, skytte, orientering eller terränglöpning, gymnastik eller friidrott utomhus, skid- åkning i hemorten, skidåkning i fjällen och annan friluftsverksamhet. Jfr tabell 6.

2) Bilutflykter med eller utan samband med utövandet av sport och friluftsliv, cykel- utflykter, utfärder med motor— eller segelbåt, utflykter på annat sätt, t. ex. med buss eller tåg, simning utomhus, simning i simhall, skogspromenader, svamp— eller bärplockning, motionspromenader av annat slag, fiske, jakt, motionsgivande hobby, t. ex. trädgårdsarbete.

• Sida 45
•  Original

Såväl vardagar som helger och veckoslut samt semestrar ägnas åt frilufts- liv. Som framgår av tabell 7 utövas fritidssysselsättningar under vinterhalv— året främst under helger och veckoslut, medan under sommarhalvåret den ljusare årstiden medger ett betydande dagligt friluftsliv, exempelvis prome- nader, utflykter av olika slag och bad. Någon form av friluftsliv utövas regelbundet under sommarsemestern av närmare 90 0/0 av den vuxna be- folkningen i de större tätorterna.

Tabell 7. Utövandet av friluftssysse[sättningar under vardagar, veckoslut och se- mestrar. Befolkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10000 invånare.

(Fråga 13, bilaga I.)

Andel personer, procent, som utövat friluftssysselsättningar

Tidpunkt Någon Regel— Varje dag Summa . enstaka bundet eller näs- Aldrlg .. . . gang men ej tan varje

varje dag dag

Under vinterhalvåret

på vardagarna ................ 26 39 19 16 1001) under helger och veckoslut ...... 8 37 29 26 1001) under längre ledigheter ......... 15 29 23 33 1001) Under sommarhalvåret

på vardagarna ................ 9 22 28 41 1001) under helger och veckoslut ...... 4 18 27 51 1001) under längre ledigheter ......... 4 9 20 67 1001)

1) 2,46 milj. individer.

3.2.2. Friluftslivets inriktning med hänsyn till ålder, bostadsort och familjeför- hållanden

Friluftslivets inriktning och omfattning varierar bl. a. med hänsyn till ålder, bostadsort och familjeförhållanden. Studerar man den procentuella andelen aktiva personer inom olika åldrar (tabell 8), finner man, att personerna i åldersgruppen 18—25 år nästan genomgående uppvisar en större frilufts- aktivitet. Speciellt beträffande idrottsbetonade sysselsättningar, bl. a. skrid- skoåkning, camping och bollspel, sjunker aktiviteten avsevärt med stigande ålder. Även motionsidrott inomhus utövas i första hand av yngre personer. Skidåkning och simning sysslar man däremot med i samma utsträckning i åldrarna upp till 45 år. Intresset för jakt, fiske och skogspromenader verkar vara störst i åldersklassen 26—45 år. De äldres friluftsliv består främst av promenader, utflykter, bad och fiske.

• Sida 46
•  Original

Tabell 8. Sambandet mellan ålder och deltagande i vissa friluftssysselsr'ittnirlgar. Andel personer, procent, inom olika åldersgrupper, som utövat resp. aktivitet tre eller flera gånger iimler året. Befolkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar

med mer än 10 000 invånare.

Ålder: ru er Aktivitet _ _ lg _pp _ Totalt 18-29 26-3n 36-13 46-55 56-63 It'l'l-lllffSSySå'Cl- sättningar Bilutflykter utan samband med ut- 82 77 74 69 63 73 övande av sport och friluftsliv Bilutflykter i sam- band med ut— 62 72 73 62 38 62 övande av sport och friluftsliv &) &) ('.ykelulflykter 32 21 29 26 23 26 " Utfärder med mo- _ . _ .. "3. v. tor— eller segelbåt 32 2? 26 21 14 24 . . . Utflykter på annat sätt, t. ex. med 28 17 19 20 27 22 buss eller tåg ) Skogspromenader, — ” svamp- eller biir— 74- 86 87 81 65 79 & plockning Motionspronlena— ,, W % der av annat slag 76 7” 73 72 65 73 "f.:v'inu'å Rodd eller paddling 23 16 19 16 10 17 . H # Ridning 3 l 1 —— , I . Skridskoåkning, & * _,Å bandy eller is- 40 23 21 8 3 19 - * ' hockey /Qx Lik Camping 29 22 23 15 5 19 X. ' Golf, ej miniatvr— & K li go”. 2 1 1 1 o 1 & . ”'(/P% Tennisspel utomhus 13 6 4- 2 0 5 Annat bollspel utomhus under Å & sonnnarhalvåret. 48 32 28 18 5 26 . t. ex. fotboll * & Skytte 10 s 10 4 3 7 &, .

• Sida 47
•  Original

Åld Aktivitet erngpper Totalt 18-25 26-35 36-45 46-55 56-65 .... _a ':' » Simning utomhus 80 82 73 55 32 65 av 'V5!_vv?14: _ . . . ' x & i % Orientering eller 14 5 8 2 1 6 & tellanglopnmg ' . Gymnastik eller ! X " % friidrott utomhus 118 4 5 3 0 6* ' . Skidåkning i hem- 42 41 45 23 8 ' 32 tå — (& orten ' _. /"X__ ' ⁴ Q&A/Qx skidåkning i fjällen 13 12 9 7 2 9 TMF ! i” ' ' ' Fiske 40 41 46 36 21 37 % va'/' nu?» % 51931911'31 Jakt 5 4 6 3 2 4 Motionsgivande hobby, t. ex. 33 44 56 58 50 48 trädgårdsarbete -. * * * * Annan friluflsverk- 7 7 7 6 4 6 __ samhet Idrott inomhus Tennisspel 6 3 1 2 0 i 21;— Annat bollspel 28 12 9 4 1 11 _ Gymnastik 32 23 21 18 13 21 Annan lnotions- 10 7 4 43. , 1 _5 ldrolt Simning 29 18 11 6

15

16

• Sida 48
•  Original

Ett visst mått på aktiviteten kan erhållas genom att härleda den prtcen- tuella andel personer inom olika åldersgrupper, som deltagit i 3 eller fler sportgrenar vardera mer än 5 gånger under året. Därvid erhålles följinde resultat:

Andel personer, procent, som utövat 3 eller fler sportgrenar,

Ålder vardera mer än 5 gånger 18—25 år 44 26—35 » 27 36—45 » 26 46—55 » 13 56—65 » 3

De yngre har alltså utövat betydligt fler sportgrenarl) än de äldre perso- nerna. Denna skillnad framträder däremot icke då man ser till de övriga friluftsaktiviteternal) .

Andel personer, procent, som ut- övat 3 eller fler friluftsaktiviteter,

Ålder vardera mer än 5 gånger 18—25 år 85 26—35 ) 86 36—45 » 88 46—55 » 83 56—65 ) 57

Skillnaderna mellan män och kvinnor kan utläsas av följande samman- ställning: Andel personer, procent, som utövat . . . . aktiviteter, vardera mer än 5 gånger

S portgrenar 0 1—2 3—5 6—9 10— män 31 37 25 7 0 kvinnor 47 39 13 1 0

Övriga frilufts-

aktiviteter ' män . . 2 15 51 31 1 kvinnor 4 19 54 23 0

Männen är sålunda betydligt mångsidigare än kvinnorna i de sportbeto— nade aktiviteterna.

1) Jämför not sid. 44.

• Sida 49
•  Original

Tabell 9. Andel personer, procent, inom olika regioner, som utövat viss sysselsätt— ning tre eller flera gånger under året. Befolkning i åldern [83—65 år i städer och

köpingar med mer än 10 000 invånare.

Bostadsort 5 orkh lm, Sö r eh . T 1 lt (åötelittirg, :nglliirzta 511.222? 0 8 Malmö Sverige Friluftssysselsiittningar Bilutflykter utan samband & & med utövande av sport och . . friluftsliv 66 79 73 73 ... & . Skogspromenader, svamp- _% i H 'P- eller bär-plockning 77 81 81 79 i . * '$. . Orientering eller terräng- qoaatq, 4 7 9 . . . . Gymnastik eller friidrott . " Åå utomhus 5 6 9 6 p ' A» - A - Mä, Skidåkning i hemorten 27 32 53 32 ' ' ' Skridskoåkning, bandy eller __ X! ishockey 20 19 17 19 . . Bollspel utomhus under & T sommarhalvåret, t. ex. fot- . boll (ej tennis) 26 26 29 26 Simning utomhus 69 63 58 65 då "Ja..-...a. v 3- m.» Idrott inomhus ' I * *L* * * Simning 19 12 18 16 _ u n _ . . x x Gymnastik 22 21 21 21 * * * * Annan motionside 5 4 5 5

• Sida 50
•  Original

Ser man till friluftsmönstret för personer inom olika bostadsorterl), åter- finns obetydliga skillnader (tabell 9). De skillnader, som i vissa fall uppträ- der, torde i första hand böra tillskrivas tillgången på anläggningar och geo- grafiska förutsättningar. Däremot synes materialet icke böra tolkas på så sätt att skillnader i intresse föreligger.

Friluftslivet är i stort sett av samma omfattning oavsett om familjen har barn eller inte. De ogifta personerna i åldern 18—45 år uppvisar däremot något större aktivitet än de gifta i samma åldersgrupp. Detta gäller speciellt de sportbetonade aktiviteterna. Med hänsyn till familjen väljer man för denna mer passande friluftssysselsättningar. Beträffande de gifta perso- nerna visar tabell 10, att friluftsliv oftast idkas tillsammans med familjen i övrigt.

Tabell 10. Utövandet av friluftsliv tillsammans med andra familjemedlemmar. Be- folkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10000 invånare.

(Fråga 14, bilaga I.)

Andel personer, procent, som utövar friluftsliv tillsammans med andra familjemedlemmar Summa 931350" luta och rela- _ Någon Nästan tiva tal Aldrig enstaka Ofta alltid gang Icke barnfamiljer 12 000 Ej gifta 18—45 år ............. 41 41 18 —— 100 5 000 46—65 år ............. — 12 59 29 100 173 000 Gifta 18445 är ............. 2 12 18 68 100 40—1- 000 46—65 år ............. 8 20 19 53 100 Barnfamiljer 543 000 Yngsta barnet under 7 år ......... 3 10 15 72 100 633 000 Yngsta barnet 7—19 år .......... 3 12 17 68 100 1 770 000 Totalt: 4- 14 17 65 100

Sammanfattningsvis kan alltså sägas, att det stora flertalet människor

_a ägnar sig åt någon form av friluftsliv. 70—80 % av befolkningen har utövat ett relativt omfattande friluftsliv med tyngdpunkt på sådana populära akti— viteter som bad, motionspromenader, strövande i skog och mark och arbete med den egna stugan eller trädgården. Ca 60 0/0 har utövat någon form av mer sportbetonat friluftsliv såsom camping, bollspel, orientering, terräng-

1) Definition sid. 29.

• Sida 51
•  Original

löpning, skridskoåkning, skidåkning eller annan motionsidrott. Friluftsliv i vidare bemärkelse är alltså en angelägenhet för praktiskt taget alla. Så- dana aktiviteter som kräver relativt liten förberedelse och skicklighet do— minerar, medan mer specialiserade aktiviteter, som Ofta kräver fysisk an- strängning, kommer längre ned på skalan och utövas av ett färre antal per- soner. Valet av det personliga aktivitetsprogrammet påverkas av olika socio- ekonomiska förhållanden. Således är aktiviteten större inom de yngre ål- dersgrupperna, speciellt då vad gäller de mer specialiserade och sportbeto- nade grenarna av friluftslivet. Stigande ålder och familjebildning medför att man övergår till enklare och mindre ansträngande aktiviteter.

3.3. Tätortsbefolkningens attityder rörande friluftsvanorna

Som framgått av det tidigare materialet spelar friluftslivet för många människor en betydande roll som fritidssysselsättning. Flera verkligt re- kreationsbefrämjande sysselsättningar förekommer emellertid i relativt be— gränsad utsträckning. En viktig fråga är därför, om man har anledning räkna med att den totala volymen av friluftslivet kommer att öka ytter- ligare. Avgörande härvidlag är i första hand den enskilda individens behov och önskemål och arten av de faktorer som hittills hindrat vederbörande att realisera dessa önskemål.

Mot denna bakgrund tillfrågades intervjupersonerna, i vad mån de ansåg sig ägna för mycket tid. för litet tid eller tillräcklig tid åt friluftsliv. Mate- rialet på denna punkt (tabell 11) ger vid handen, att ca 60 0/0 av befolk- ningen i tätorter över 10 000 invånare själva anser, att de ägnar för litet tid åt friluftsliv, medan ca 35 0/0 har bedömt, att de ägnar tillräcklig tid åt friluftsliv. I tabell 11 redovisas även bedömning av den tid make resp. maka ägnar åt friluftsliv. De som anser sig ägna för litet tid åt friluftsliv åter-

Tabell 1]. Inställningen till den tid som ägnas åt friluftsliv. Befolkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare.

(Frågorna 15 och 17, bilaga 1.)

Bedömning rörande Bedömning av ma- den egna aktivite— kas resp. makes ak— ten. Procent tivitet. Procent Ägnat för mycket tid åt friluftsliv 0 2 Ägnat för litet tid åt friluftsliv 63 52 Ägnat tillräcklig tid åt friluftsliv 36 44 Vet ej 1 2 Summa 100 100

• Sida 52
•  Original

finns i första hand bland sådana som inte utövat någon eller endast 1—2 sportgrenar. Detta tyder på att strävan hos den enskilde är att få ett rikt och stimulerande friluftsliv genom att utöva aktivare sysselsättningar som komplement till exempelvis bilutflykter, motionspromenader etc. Det blir då frågan om aktiviteter, som kräver speciella anläggningar eller områden.

Vid intervjun ställdes vidare följande fråga: :> Vilket ägnar Ni mest tid åt: TV eller friluftsliv? Att läsa böcker eller idka friluftsliv? Nöjesliv eller fri- luftsliv? Hobbyverksamhet eller friluftsliv?»

Den vuxna tätortsbefolkningens uppfattning framgår av tabell 12. Tabel-

Tabell 12. Andel personer, procent, som bedömt att de ägnar mer tid åt nöjen, TV, böcker resp. hobby än ät friluftsliv. Befolkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare.

(Fråga 10, bilaga 1.)

Åldersgrupper, kön 18-25 26-35 I 36—45 46-55 56-65 Totalt M K M K M K M K M K

.. . Ägnar mer tid åt I: "OJO" än ål 48 32 16 7 6 4 6 7 6 6 13 friluftsliv

. Ägnar lika myc— ket tid åt nö- ' jen som åt fri— (W luftsliv

18 14 9 9 9 8 6 9 14 11 11

D Ägnar mer tid åt

.. .. ., . 'I:- lg IH” 211" at fn- 38 48 55 51 46 51 42 57 50 51 49 ' u SIV

D . Ägnar lika in_ve— kcl tid åt TV & AL mm mm 15 14 11 20 19 19 15 18 16 14 16 ' lunshv D. % Ägnar mer tid

": åt hÖCkCT än 38 41 33 28 27 27 27 38 44 42 34 åt friluftsliv

. Ägnar lika myc- . D E' ket tid åt böc-

| ker som åt A friluftsliv

11 9 10 16 11 17 14 13 14 15 13

Ägnar mer tid åt hobby än 27 39 25 24 23 25 18 28 19 35 26 | I åt friluftsliv

.! . Ägnar lika myc— få ' ket tid åt hob-

, by som åt fri- 16 12 12 12 13 16 13 12 15 12 13 luftsliv

• Sida 53
•  Original

Tabell 13. Uppgiven orsak till att för litet tid ägnas åt friluftsliv. Procent. Befolk— ning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10000 invånare.

(Fråga 16, bilaga 1.)

Orsak I första I andra I tredje hand hand hand

Brist på fritid ................................ 65 12 8 Andra fritidsintressen överväger ................ 7 20 15 Dålig hälsa .................................. 8 7 4— Brist på lämpliga anläggningar och områden i när-

heten ..................................... 6 19 13 Brist på utrustning ........................... 2 9 13 Saknar intresse för friluftsliv ................... l 3 4 Oföretagsamhet .............................. 10 20 25 Uppgift saknas ............................... 1 10 18

Summa: 100 100 100

Tabell 14. Andel personer, procent, som anser att de skulle ägna mer tid åt fri- luftsliv om vissa anläggningar resp. mer fritid fanns till förfogande. Befolkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare.

(Fråga 22, bilaga 1.)

Åldersgrupper 18-25 26-35 36-45 46-55 56-65 Totalt Skulle ägna mer tid åt friluftsliv om - fler iordning- 37 33 29 19 14 27 ställda frilufts— ' * områden fanns så» 33: vi"?" ___,- -,- Skaulle ägna mer tid . ' . at friluftsliv om _ _ _,- 09 . fler anläggningar 46 41. 35 20 11 31 i . för sport och fri- * 1 luftsliv fanns & 1'., . . 301 Skulle idka mer fri- " .. luftsliv om mer 75 77 71 58 40 65 ' r.. fritid fanns .

• Sida 54
•  Original

54 Tabell 1.5. i större utsträckning. Befolkning i åldern 18

än 10 000 invånare. (Fråga 12, bilaga 1.)

Andel personer, procent, som önskar utöva vissa frilu[tssysselsättnilqar 65 år i strider och köpingar med ner

Friluftssyssclsättningar

Bilutflykter utan samband med utövande av sport och frilufts- liv

Bilutflykter i samband med ut— övande. av sport och friluftsliv

7%

(lykelutflykter

$%

l'tfiirtlcr med motor- eller segelbåt

18%

l'tflyklcr på annat sätt. t.ex. med buss eller låg

40/0

Skogspromenadcr, svalnp— eller bärploclming

)lotionspromcnn(ler av annat slag

19%

7%

ltodd eller paddling

30/0

Ridning

Skridskoålming, bandy eller ishockey

.7%'

Camping

av.

(iolf, ej miniatyrgolf

5%

'llt-nnisspel utomhus

9%

Annat bollspel utomhus under sonnnurlmlvåret, t.ex. fotboll

Skytte

3%

er:/,,

• Sida 55
•  Original

_ v"_*"'1't-_—- »” 'e5'_ )” ','.,' _/

? nats %

Simning utomhus

Orientering eller terränglöpning

11%

33%

Xinä && lä &,

. /Cxéy [x(M

Gymnastik eller friidrott utom- hus

Skidåkning i hemorten

Skidåkning i fjällen

3% 14%

21%

avv,» '. ,» "1- fs.. få låg?; _ _”

Fiske

Jakt

-. 15%

40/0

Motionsgivande hobby, t. ex. trädgårdsarbete

Annan friluftsverksamhet

6%

2%

Idrott inomhus

Tennisspel

S%

Annat bollspel

4%

Gymnastik

. 15 %

Annan motionsidrott

Simning

30/0

12%

• Sida 56
•  Original

len visar att 30 50 0/0 av ungdomarna ägnar mer tid åt nöjen än åt frilufts— liv, att genomgående i de olika åldersgrupperna 50 0/0 ägnar mer tid åt PV än åt friluftsliv, att man i regel ägnar mer tid åt friluftsliv än åt böcker och att man ägnar mer tid åt friluftsliv än åt hobbyverksamhet.

Orsakerna till att i många fall relativt liten tid ägnas åt friluftsliv kan vara flera. Bl. a. torde följande faktorer påverka friluftsmönstret:

brist på fritid andra fritidsintressen överväger dålig hälsa brist på lämpliga anläggningar och områden i närheten av bostaden brist på utrustning bristande intresse för friluftsliv

oföretagsamhet.

För att ge en uppfattning om dessa faktorers styrka, har intervjuperso- nerna fått ange förstahandsorsak, andrahandsorsak och tredjehandsorsak till att för litet tid ägnas åt friluftsliv. Resultatet har sammanställts i tabell 13. Av denna framgår att 65 0/0 av tätortsbefolkningen ägnar för litet tid åt friluftsliv beroende på att fritiden är begränsad. Vidare skulle var tionde person av ren oföretagsamhet avstå från ett friluftsliv, som han själv anser önskvärt. Andra orsaker som spelar in är, att andra fritidsintressen över- väger, att hälsan är dålig, samt att det råder brist på lämpliga anläggningar och områden i närheten av bostaden. Även detta material tyder på att tät- ortsbefolkningen i stort har intresse för ett utökat friluftsliv. I verkligheten torde emellertid det begränsade friluftslivet i större utsträckning än vad som framgår av tabellen bero på ren oföretagsamhet eller på att man saknar intresse för friluftsliv. Av prestigeskäl torde dessa orsaker icke kommit till fullt uttryck.

Det finns alltså skäl att antaga, att fler personer skulle utöva ett mera omväxlande och rikt friluftsliv, om man hade mera fritid till sitt förfogande, om det fanns fler anläggningar för sport och friluftsliv och om det fanns iordningställda friluftsområden. Att så är fallet understrykes av tabell 14, som redovisar svaren på frågan: »Skulle Ni ägna mer tid åt friluftsliv, om det fanns iordningställda friluftsområden, fler anläggningar för sport och friluftsliv eller om Ni hade mer fritid?» Mellan 25 och 30 0/0 skulle alltså ägna mer tid åt friluftsliv, om det fanns iordningställda friluftsområden eller anläggningar i större omfattning. Intresset för ett utökat friluftsliv koncen- trerar sig uppenbarligen till personer i åldrarna 18—45 år. Inte mindre än 75 0/0 av de yngre personerna anser, att de skulle ägna mer tid åt friluftsliv, om de hade mer fritid till sitt förfogande. Även om det i detta ligger ett visst önsketänkande, har man uppenbarligen att räkna med att friluftslivet kom- mer att expandera mycket snabbt.

• Sida 57
•  Original

lin mera detaljerad bild av vilka grenar av friluftslivet, som anses mest attraktiva vid en utvidgning av aktiviteterna, har slutligen erhållits genom att vid intervjuundersökningen ställts frågan, om det bland de sysselsätt- ningar, som angivits i tabell 6 (sid. 42) fanns sådana, som man önskade utöva oftare eller hade lust att börja med. Dessa önskemål har sammanställts i tabell 15.

Detta material kan sägas tyda på en ganska jämnt fördelad utvidgning av — flertalet friluftsaktiviteter. Ett inslag av stort intresse är det starka önske- målet om skidåkning i fjällen. Denna företeelse beröres ytterligare i 5 kap. Vidare föreligger ett klart utslag för intresse för båtsport. Men även vissa företeelser, som nu är mycket vanliga, tenderar att öka ytterligare, exempel- vis skogspromenader, bär- och svampplockning, simning, skidåkning i hem- orten och fiske. Det bör emellertid samtidigt noteras, att det finns klara ut- slag för önskemål på inomhusidrottens område, särskilt gymnastik inomhus och simning i simhall.

• Sida 58
•  Original

KAPITEL 4

Anläggningar för det rörliga friluftslivet

4. ]. Utnyttjandet av anläggningar för det rörliga friluftslivet

Såsom framgått av 3 kap. är åtskilliga friluftsaktiviteter beroende av till- gången till särskilt iordningställda anläggningar och områden. Den aktuella situationen i fråga om anläggningar på en viss ort eller inom en region blir därmed bestämmande för friluftsvanorna. Friluftslivet varierar såväl be- träffande former som rörelsefält. De anläggningar som efterfrågas kommer därvid att vara av vitt skilda typer. Den dagliga fritiden och veckosluts- ledigheten kräver anläggningar i den permanenta bostadens närmaste om- givningar, s. k. näranläggningar, medan den årliga semestern, annan längre ledighet och till viss del även veckoslutsledigheten blir beroende av s. k. fjärranläggningar, dvs. anläggningar belägna utanför hemortsrcgionen. Många av anläggningarna, som utnyttjas för ett aktivt friluftsliv, är säsong- betonade och används antingen under sommar- eller vinterhalvåret. Därut- över finns det givetvis anläggningar, som är av sådan karaktär, att de kan utnyttjas under hela året.

För att erhålla en uppfattning om tillgången på anläggningar och deras utnyttjande har ett särskilt avsnitt av intervjuundersökningen ägnats åt dessa frågor. Även härvidlag har utredningen eftersträvat att få en bild av utnyttjandet av anläggningar i vidaste bemärkelse och därför i undersök— ningen medtagit sådana av vitt skilda slag. För jämförelsens skull har också medtagits vissa anläggningar för inomhusidrott.

För att få ett grepp om utnyttjandefrekvensen ställdes inledningsvis frå— gan, hur lnånga gånger de anläggningar, som specificerats i tabell 16, ut- nyttjats av intervjupersonen under året. Av tabellen framgår, att tätortsbe— folkningen i första hand utnyttjar utomhusbad, rastplatser vid bilutflykter och friluftsområden. Friluftsgårdar, campingplatser, idrottsplatser, skidspår och isbanor utnyttjas även i betydande utsträckning. Ca 70 0/0 av tätorts- befolkningen har utnyttjat utomhusbad, ca 40 0/0 friluftsområden, 30 0/0 fri- luftsgårdar och raststugor och ca 25 0/o campingplatser. Exempel på frilufts- anläggningar, som utnyttjas av mindre än 10 0/0 av befolkningen, är vandrar- stugor i fjällen och fasta orienteringskontroller. Detta gäller också tennis- banor, golfbanor och skjutbanor. Slalombackar har utnyttjats av ungefär 15 0/0 av befolkningen, dvs. i mindre omfattning än iordningställda skidspår men i ungefär samma omfattning som idrottsplatser, fotbollsplaner m. In.

• Sida 59
•  Original

Tabell 16. Tätorlsbeiolkningens utnyttjande av vissa friluftsanla'ggningar. Befolk— ning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare. Fördel- ning, procent, efter antal gånger vissa anläggningar utnyttjats under år 1963.

(Fråga 18, bilaga 1.)

Antal gånger

Tours

0 1-2 3-5 6-20 21-50 51- ? Frilu/tsanliiggningar Friluftsgårdar och 71 9 10 9 l 0 100 raststugor

M Rastplatser vid bilut- 41 6 16 26 3 3 100 & flykter _ $O: få?.) Friluftsområden, fri- 60 7 13 13 4 3 100

' . å "' '" " tidsreservat /gxåi£ Campingplatser 74 7 7 10 2 0 109. 5 "5:29, l'tomhusbad 31 4 m 27 19 9 100 "”Jv .

Iordningställda skid- flågijaliwf Spår 76 3 7 11 2 1 100 % Skid» och slalom- - 85 .3 5 — 3 1 0 100 » backar åxå?». Vandrarstugor i fjällen . 96 2 1 I 0 0 100 ' r % Fasta orienterings— 96 1 1 1 1 0 100 & 'å' kontroller # # Idrottsplatser, fotbolls- 83 2 4 6 3 2 100 . planer

(:* W 'l'ennisbanor utomhus 94 '1 2 2 1 0 100

% ' "" * Golfbanor, ej minialyr- 98 I 1 0 0 0 100 |!) golfbanor . .

å &, lsbanor 80 ' 4- 6 7 2 1 100 %:i_ & Skjutbanor :'935 2 1 2 1 I 100 & * Andra friluftsanlägg- 88 4 4 3 1 0 100 * mimik. ningar Anläggningar för inomhusidrott simhallar . 5 7 3 1 1009 :*M . & Tennishallar 97 . 1 1 li 0 100 * . % Idrottshallar 88 2 2 3 3 2 100;

• Sida 60
•  Original

Beträffande idrottshallar har dessa utnyttjats av drygt 10 0/0 av befolkningen och simhallar av ungefär 20 0/o. Beräknas utnyttjandegraden av olika an- läggningar genom att se till antalet besök av de personer som ("iver huvud taget utnyttjat resp. anläggning, framgår, att ca 40 0/0 av den tätortsbe— folkning, som över huvud taget besökt friluftsbad, har gjort detta i genom- snitt mer än 20 gånger under året. För idrottsplatser, tennisbanor och isbanor varierar motsvarande tal mellan 20 och 30 0/o. Även om endast en mindre del av den totala tätortsbefolkningen utnyttjar anläggningar regelbundet, är alltså denna användning ganska intensiv.

I nedanstående sammanställning har den vuxna tätortsbefolkningen för- delats efter antalet anläggningar, som utnyttjats minst tre gånger under ett år. Som synes av tabellen har 13 0/0 över huvud taget icke besökt någon anläggning i den angivna omfattningen.

Antal anläggningar som besökts minst 3 gånger Procent 0 13 1 19 2 17 3— 4 28 5— 7 17 8—12 6 13—18 0 Summa i)?

I tabell 17 anges beräknat antal personer i tätorter med mer än 10000 invånare, som besökt viss anläggning 1—5 och mer än 5 gånger. De abso— luta talen är givetvis behäftade med avsevärd osäkerhet och skall främst användas som ett grovt mått på anläggningens relativa utnyttjandefrekvens.

Av tabellen framgår, att utomhusbad någon gång besökts av 1,7 milj. människor, friluftsgårdar och raststugor av drygt 700000, campingplatser av ca 600000, idrottsplatser av 400 000 och friluftsområden av närmare 1 milj. människor. En mycket stor del av de personer, som utnyttjat olika anläggningar, har besökt dem högst 5 gånger under året. Därvid använder man sig av idrottsplatser regelbundnare än exempelvis av friluftsgårdar. Den faktiska besöksfrekvensen är naturligtvis avsevärt större än den i tabell 17 angivna, eftersom denna endast illustrerar utnyttjandet från de större tätorternas befolkning.

Gör man ett försök att beräkna antalet besök vid de olika anläggningarna genom att multiplicera antalet personer som besökt anläggningen ifråga med det genomsnittliga antalet gånger anläggningen har utnyttjats, och härvid utgår ifrån ett något lägre tal än det som representerar klassmitten, skulle enligt detta beräkningssätt antalet besök mycket grovt kunna anges så som framgår av sammanställningen å sid. 62. — Fortfarande avses en- dast utnyttjandet frän invånarna i de större tätorterna.

• Sida 61
•  Original

Tabell 17. Antal personer som utnyttjat vissa friluftsanläggningar (1963). Befolk— ring i åldern 18—65 är i städer och köpingar med mer än 10000 invånare. Absoluta tal.

(Fråga 18. bilaga I.)

Antal personer som ut-

Anläggning nyttjat resp- anläggning Totalt 1-5 gånger mer än 5 ggr Friluftsanlåggningar »" __; Friluftsgårdar och 455 000 245000 700000 :'1— _ki raststugor ax.—ii Campingplatser 346 000 299 000 645 000 / Mel—'$ Utomhusbad 347 000 I 351 000 1 690 000 få, L [' Iordningställda skid- 257000 345 000 602000 . ' ' F ” spår '— f_,. Skid- och slalom- " & backar 192 000 174000 . 360000 fåra/fm Vandrarstugor i fjällen 70000 30000 112000 __ r % Fasta orienterings- 53 000 40000 93000 . ' & år kontroller # Idrottsplatser, fotbolls— .— Å * planer 151000 258000 409000 :* W, Tennisbanor utomhus 72000 72000 144000 är % Golfbanor. ej miniatyr— & Jai golfbanor 30000 15 000 45060 & £ lsbanor 229000 207000 490000 %% & Skjulbanor 78000 89000 167000 Rastplatser vid bilut- Mia flykter 520 000 014000 1 434000 ” Friluftsområden, fri— %*- W tidsreserval 485000 480000 965000 Andra friluftsanläng— * Quit—* ningar D 137000 97 000 m 000 .-lnläggningar för fnomhusirlrntt Simhallar 216 000 277000 493 000 .&W 2 Tennishallar 29 000 32 000 01 000 & ' %* Idrottshallar 86000 190000 204000

• Sida 62
•  Original

Friluftsgårdar och raststugor .................... 4 _ 4,5 milj. besök Campingplatser ................................ 5 — 6 » » Utomhusbad .................................. 30 —35 » » Simhallar ..................................... 5,5— 6,5 » -> Iordningställda skidspår ........................ 5,5— 6,5 » » Skid- och Slalombackar ........................ 3 _ 3,5 » > Vandrarstugor i fjällen ........................ 0,5— 0,7 » > Idrottsplatser, fotbollsplaner .................... 5,5— 6,5 » :» Tennisbanor utomhus .......................... 1,5— 2 » » Golfbanor, ej miniatyrgolf ...................... 0,5 » » Isbanor ....................................... 5 — 6 » » Skjutbanor .................................... 2 — 2,5 » » Friluftsområden, fritidsreservat .................. 10 —12 » » Andra friluftsanläggningar ...................... 2 — 2,5 » » Tennishallar .................................. 0,5— 0,8 >> » Idrottshallar .................................. 5 _ 6 » »

Några statistiska uppgifter över antalet besök vid olika anläggningar finns med några få undantag f. 11. inte att tillgå. Campingkommittén har för 1963 beräknat antalet campare till 840 000 och antalet övernattningar till 3,5 milj. Vid de ca 180 friluftsgårdarna som ägs av Skid- och Friluftsfräm- jandet har antalet besök under 1963 uppskattats till ca 1 milj. Vad utom— husbaden beträffar innebär det beräknade antalet besök, att den vuxna tätortsbon i genomsnitt besöker ett utomhusbad 1,5 gång per vecka under en tioveckorsperiod under sommaren.

Yngre personer utnyttjar anläggningar av olika slag betydligt oftare än äldre personer, vilket framgår av tabell 18. Detta sammanhänger givetvis med att de yngre personerna uppvisar ett mer specialbetonat friluftsliv såsom tidigare framgått av 3 kap. Friluftsgårdar och raststugor har använts minst 3 gånger av ca 30 0/0 av personerna i åldersgruppen 18—25 år. Lik- nande är förhållandet beträffande campingplatser. I åldersgrupperna 26—35 och 36—45 år har 25 resp. 22 0/0 av personerna använt dessa anläggningar minst 3 gånger. Beträffande idrottsplatser och fotbollsplaner föreligger en markant skillnad mellan de olika åldersgrupperna. Således har ca 35 0/0 av personerna i åldersgruppen 18—25 år använt fotbollsplaner minst 3 gånger, medan motsvarande tal för personer i åldersgruppen 36—45 är endast är 11 0/0. Skid- och Slalombackar har använts av ca 20 0/0 av personerna i ålders- gruppen 18»—25 år och av ca 15 0/0 av personerna i åldersgruppen 26— 35 år. Vad anläggningar för inomhusidrott beträffar, har idrottshallar an- vänts av drygt 20 0/0 av individerna i åldersgruppen 18—25 år 3 eller fler

• Sida 63
•  Original

Tabell 18. Sambandet mellan ålder och utnyttjande av vissa [riluftsanlc'iggningar. Befolkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10000 invånare. Andel personer, procent, inom olika åldersgrupper, som utnyttjat resp. anläggning minst tre gånger under 1963.

Åldersgrupper 18-25 26-35 36-45 46-55 56-65 Totalt

Anläggning

Frilu/tsanliiggningar

Friluftsgårdar och 31 23 25 11 7 20 raststugor Rastplatser vid bilut— flykter 59 58 58 50 30 53 Friluftsområden, fri- tidsreservat % 39 43 26 16 32 Campingplatser 31 25 22 » 13 6 19 Utomhusbad 82 83 71 54 33 _ 65 lordningställda skid- 28 25 29 17 5 21 spår Skid- och slalom- 21 17 15 5 2 12 backar

Vandrarstugor i fjällen 4 3_ 3 2 1 3

Fasta orienterings- kontroller 7 2 4 1 1 3

Idrottsplatser, fotbolls— planer 36 14 11 8 3 14

Tennisbanor utomhus 12 6 3 2 0 5

Golfbanor, ej miniatyr— golfbanor 2 2 1 1 0 1 Isbanor 34 22 18 7 2 17 Skjutbanor 8 5 8 3 1 5 Andra friluftsanlägg- 10 10 8 8 3 8 ningar

Anläggningar för inomhusidrott

Simhallar 30 19 15 11 6 16

Tennishallar 7 2 1 , 1 _ 2

% idrottshallar 23 12 10 4 1 10

• Sida 64
•  Original

gånger men endast av drygt 10 0/0 av personerna i åldersgruppe år. Även simhallarna har i första hand använts av yngre personer. Frilufts- bad, rastplatser vid bilutflykter, friluftsområden och fritidsreservat synes i stort sett utnyttjas i samma omfattning inom alla åldrar. De yngre använ- der sig också av betydligt fler anläggningar i jämförelse med äldre personer, vilket framgår av tabell 19.

Tabell 19. Antal utnyttjade anläggningar (1963). Befolkning i aldern 18—65 är i städer och Aöpingar med mer än 10000 invånare. Fördelning, procent efter antal anläggningar, som utnyttjats inom olika åldersgrupper.

(Fråga 18, bilaga 1.)

Antal anläggningar som utnyttjats minst 3 gånger Ålder Summa 0 1 2 3— 4 5—7 8—12 13—18 18—25 år 3 9 13 30 30 14 1 100 26—35 år 5 13 15 36 24 6 1 100 36—45 år 5 18 19 32 19 7 _ 100 46——55 år 18 23 21 27 8 3 _ 100 56—65 år 37 30 15 14 4 _ _ 100 Totalt 13 19 | 17 | 28 | 17 | 6 | 0 | 100

Utredningen har även undersökt, 0111 det föreligger skillnader i utnyttjan- defrekvensen regionaltl) eller i förhållande till tätortens storlek. Resultatet återfinns i tabell 20. Skillnaderna är emellertid så obetydliga, att några säkra slutsatser knappast kan dragas. I utnyttjandet av speciellt utomhusbad, isbanor och idrottsplatser uppvisar dock storstäderna en något lägre frek- vens.

Sammanfattningsvis visar intervjuundersökningen, att tätortsbefolkningen i första hand och då i betydande utsträckning utnyttjar anläggningar och re- plipunkter för friluftsaktiviteter av allmän karaktär. Utomhusbad och rast- platser vid bilutflykter har utnyttjats av 60—70 0/0 av tätortsbefolkningen, friluftsområden och fritidsreservat av ca 40 0/0. Även anläggningar fö1 mera specialiserade aktiviteter 1 närheten av tätorten. (isbanor, skidspår och 1d10tts— platser) utnyttjas i betydande utsträckning eller av 20—25 0/0 av befolk— ningen. Exempel på utnyttjande av en fjärranläg gning är camping platsen, som används av drygt 25 0/0 av tätortsbefolkningen. Tätortsbefolkningens friluftsaktivitet synes i betydande grad vara beroende av tillgången på an- läggningar. Speciellt anläggningar för sportbetonat friluftsliv utnyttjas i större utsträckning av yngre personer jämfört med övriga.

1) Definition sid. 29.

• Sida 65
•  Original

Tabell 20. Andel personer, procent, i olika bostadsorter, som utnyttjat vissa an— läggningar minst tre gånger under 1963. Befolkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med nler än 10 000 invånare.

(Fråga 18, bilaga 1.)

Bostadsort Södra och mellersta . . - r Anläggmng Sigill; Sve lge Norra Totalt Göteborg Över Under Sverige M 1 .. ” 35 000 35 000 a mo . . mv. mv.

Friluftsanläggningar

Friluftsgårdar och raststugor ......... 20 22 16 23 20 Rastplatser vid bilutflykter .......... 46 59 61 52 53 Friluftsområden, fritidsreservat ....... 34 34 33 24 32 Campingplatser ..................... 15 23 25 19 19 Utomhusbad ....................... 60 69 71 63 65 Iordningställda skidspår ............. 18 24 15 39 21 Skid- och Slalombackar .............. 11 13 8 19 12 Vandrarstugor i fj ällen .............. 3 2 2 6 3 Fasta orienteringskontroller .......... 2 3 3 3 3 Idrottsplatser, fotbollsplaner ......... 12 14 16 20 14 Tennisbanor utomhus ............... 4 6 4 5 5 Golfbanor, ej miniatyrgolf banor ...... 1 2 1 0 l Isbanor ........................... 15 18 18 18 17 Skjuthanor ........................ 4 4 7 7 5 Andra friluftsanläggningar ........... 7 7 8 11 8 Anläggningar för inomhusidrott Simhallar .......................... 20 15 9 19 16 Tennishallar ....................... 2 2 2 2 2 Idrottshallar ....................... 8 12 11 10 10

4.2. Tillgång till och behov av anläggningar för det rörliga friluftslivet

För att få behovet av anläggningar av olika slag närmare belyst ställdes följande fråga i intervjuundersökningen: >>Är Ni i stort sett nöjd eller miss- nöjd beträffande anläggningar för sport och friluftsliv i Er hemort?» Som svarsalternativ angavs nöjd, missnöjd, likgiltig, vet ej. Svaren framgår av nedanstående sannnanställning:

nöjd 58 0/0 missnöjd 23 0/0 likgiltig, vet ej 19 0/0

Den vuxna tätortsbefolkningen synes alltså efterfråga ytterligare möjlig- heter l'ör att idka ett aktivt friluftsliv. Som också tidigare framgått av 3 kap. är en av orsakerna till att för litet tid ägnas åt friluftsliv just bristen på lämp-

liga anläggningar.

• Sida 66
•  Original

För (ltt erhålla en klarare uppfattning (1111 bristerna efterfrågades för (' (lr och en av de anläggningar som finns angivna i tabell It). i vad man man .111— sag hemorten tillfredsställande eller otillfredsställande försedd med resp. slag (lv anläggning. 1 det senare fallet (lng '(lvs såsom s (lrsalterllativ: ((lnl iggning- (lrna är för få. anläggningarsaknas helt. (lnläg 11('lillg'(11na är ()tillfredsstallln- de i övrigt.

Resultatet har sanlnlanställts i tabell 21. Beträffande friluftsgårdar har 30 0/(1 av den vuxna tälorlsbefolknillgen uttalat. att förhållandena i hemorten är ()t'illfre(lsst('111(111(le. dvs. (ltt detta sl1(' (lv anläggningar saknas eller (lll det filllls för få. Samma bedömning har( gjorts i fraga om friluftsområden De största bristerna synes föreligga beträffande utomhusbad. där drygt 40 0/0 förklarat sig missnöjda dels på grund av att bad saknas eller ('11' för fa och dels till följd av (lll befintliga bud är i dåligt skick. Medan tillgang'en p(1 idrottsplatser och fotbollsplaner tycks vara relativt god — 13 O/() anser hemor- ten otillfredsställande t'iirsiirjd—synes en betydande brist föreligga beträf— fande tennisbanor — 22 0/0 bedömer situationen som bristfällig. Betydande brister föreligger också för viktiga anläggning '(11' för vintersport. exempelvis skidåkning och skridskoåkning. 27 0/0 saknar isbanor eller anser att det finns för fa. och ca 30 0/(1 anser att tillgången till skid— och slalonlbackar (ir otill— iredsställande. Vad anläggningar för inomhusidrott beträffar saknas sådana eller bedöms befintliga anläggningar vara för få i betydande utsl 'äcknillg. Detta gäller saväl simhallar som tennishallar och idrottshallar där 30 45 O/() förklarat förhållandena otilltredsställallde — Det bör observeras. (ltt dessa uttalanden avser näranläg' ni11g("ar och icke tj'11r(111l(l('('11111glr (

Av tabell 21 kan vidare utläsas andelen personer som över huvud taget va- rit intresse 'ad av anläggningar av skilda slag. Största intresset föreligger be- träffande utomhusbad, simhallar och friluftsonlråden där 70—80 0/() eller mer uttalat sin åsikt. Anläggningar såsom tennisbanor, golfbanor. skjutba- nor. dvs. avsedda för specialise '(lde sportgrenar. synes sakna intresse för ungefär 400/0 av tätortsbefolkningell. l)et bristande intresset. dvs. att man förklarat sig likgiltig, beror givetvis på (ltt man icke själv och icke heller någon annan inom familjen utnyttjar (1111(1('gningen ifråga. Då det

kan förutsättas. (ltt andelen likg'ilti('a är störst i de högre åldersgrupperna bör resultatet tolkas mot bakgrunden av att 40 0/0 av den undersökta tätorts- befolkningen finns i åldersgruppen 46—65 år.

Bedömningen av de tillgängliga anläggnilu 'arna varierar i viss mån be- roende av bostadsortens storlek och läge. (Tabell 22.)

För ett antal viktiga typer av anläggningar har en specialbearbetning gjorts rörande befolkningens inställning i orter av olika storlek och läge, tabell 23. Tabellen ger vissa anvisningar om regionala skillnader i försörj- ningen av anläggningar, som bör kunna tjäna som utgångspunkt för detalj- undersökningar. Några exempel nlå anföras.

• Sida 67
•  Original

Tabell 2]. 'I'ätorlsbefolkningens: äsilcler om hernurlenx anläggningar för de! rörliga friluftslivet (1963). Befolkning i åldern 18—65 är i .s'iäder ueli köpingar med mer än IO 000 invänare. Andel personer. proeent, som bedömt vissa anläggningar som iill/redsställande, niill/redsställamle etc.

(Fräga 20, bilaga I.)

Åsikt .. . Tul- Otillfredulällande Anlaggnmg [red.- Lik- ” .m- 0""' mag: siltig—

lande

ricklx' : slick Sununu vet ej om

Friluftsanläggningar

:, _; % Friluftsgård-ar och 39 29 1 30 31 100 =*=*— ** raststugor ia Friluftsområden, fri- 45 30 2 32 23 100 & [ ulsrcscnat "v , i " " ":!:; l'tomhusbad 43 27 16 43 9 100 _ lordninusliilldn skid- %1 L_ ;- spår " 43 15 1 16 41 100 /W Said-. ,och slalom- 31 27 3 30 39 100 rakar Fasta orienterings- 20 10 0 10 70 100 kontroller Idrottsplatser, fotbolls— 4'. Å *. planer 65 10 3 13 22 100 * M 'l'ennisbanor utomhus 36 21 1 22 42 100 & claiw Golfbanor, ej miniatyr— 31 26 0 26 43 100 golfbanor & Å I 5 banor 54 25 2 27 19 100 &_ © . . W” __ Skjutbanor 41 7 1 8 51 100 X.”X* '; u,:v ' v ' amnar or m 5 or _ ” ll f" lotp t 29 22 5 27 44 100 Anläggningar för inomhusidrott Simhallar 42 38 6 44 14 100 .*M 2 Tennishallar 30 28 1 29 41 100 * % ldrottshallar 37 34 2 36 27 100

• Sida 68
•  Original

Tabell 22. Åsikterna bland befolkningen i olika orter om hemortens (inläggningar för det rörliga friluftslivet (1963). Befolkning i åldern 18—65 är i städer och Ifö— pingar med mer än 10000 invånare. Andel personer, procent, som bedömt vissa anläggningar som otillfredsställande.

Bostadsort Södra och mellersta .. . Stock- Sverige Anlaggnmg holm, Över Under Norra Totalt Gåtebofå 35 000 35 000 svenge almo . . mv. mv.

F riluflsa nläggningar

Friluftsgårdar och raststugor ......... 25 27 41 35 30 Friluftsområden, fritidsreservat ....... 30 31 34 43 33 Utomhusbad ....................... 41 45 42 54 43 Iordningställda skidspår ............. 17 13 22 12 16 Skid- och Slalombackar .............. 28 27 39 29 30 Fasta orienteringskontroller .......... 9 6 18 9 10 Idrottsplatser, fotbollsplaner ......... 14 12 12 16 13 Tennisbanor utomhus ............... 27 17 18 23 22 Golfbanor, ej miniatyrgolfbanor ...... 26 11 40 35 27 Isbanor ........................... 30 21 31 24- 27 Skjutbanor ........................ 1 1 5 7 9 8 Hamnar för båtsport ................ 29 17 33 34 28 A nläggningar för inomhusidrott Simhallar .......................... 38 39 58 53 44 Tennishallar ....................... 28 22 35 36 29 Idrottshallar ....................... 34 25 42 53 36

Tillgång till anläggningar för simsport, simhallar och utomhusbad har ansetts vara mer otillfredsställande än några andra. Medan bristen på lämp- liga utomhusbad är ganska jämnt fördelad över hela landet, anses bristen på simhallar särskilt framträdande i de mindre tätorterna i södra och mel- lersta Sverige och i norra Sverige (Norrland och Kopparbergs län).

Den grupp anläggningar, som därnäst av ett stort antal personer, mellan 30 och 33 0/o, ansetts vara otillfredsställande, är friluftsområden och frilufts- reservat, skid- och Slalombackar samt friluftsgårdar och raststugor. Dessa anläggningar bör ses i ett sammanhang, då de ofta är inbördes beroende av varandra. Bristerna är även här någorlunda jämnt fördelade över landet men visar för den egentliga anläggningssidan en särskilt utpräglad brist för de mindre tätorterna i södra och mellersta Sverige.

Idrottsplatserna företer, jämfört med övriga anläggningar, en gynnsam bild utan något påtagligt bristområde.

För idrottshallar och golfbanor föreligger däremot en klar bristsituation, som är särskilt utpräglad i de smärre tätorterna och i norra Sverige.

Materialet ger allmänt sett underlag för slutsatsen, att storstäderna och de större tätorterna lyckats bäst med att förse sin befolkning med näranlägg- ningar för både idrotts- och friluftsliv.

• Sida 69
•  Original

Tabell 23. .indel personer, procent, i orter av olika storlek och olika geografiskt läge, som bedömt vissa anläggningar som tillfredsställande, otillfredsställande etc. (1963). Befolkning i åldern 18—65 är i städer och köpingar med mer än 10000

invånare. Åsikt Bosmdsort Tillfreds- Otillfreds- Likgiltig, Summa ställande ställande vet ej

Friluftsgårdar och raststugor Stockholm, Göteborg, Malmö ...... 42 25 33 100 Södra, mell. Sverige,

orter över 35 000 inv. ........... 41 26 33 100 Södra, mell. Sverige,

orter under 35 000 inv. ......... 32 41 27 100 Norra Sverige ................... 38 35 27 100 Friluftsområden, fritidsreservat Stockholm, Göteborg, Malmö ...... 48 30 22 100 Södra, mell. Sverige,

orter över 35 000 inv. ........... 45 31 24 100 Södra, mell. Sverige,

orter under 35 000 inv. ......... 45 34 21 100 Norra Sverige ................... 36 43 21 100 Utomhusbad Stockholm, Göteborg, Malmö ...... 47 41 12 100 Södra, mel]. Sverige,

orter över 35 000 inv. ........... 49 45 6 100 Södra, mell. Sverige,

orter under 35 000 inv. ......... 52 42 6 100 Norra Sverige ................... 39 54 7 100 Skid- och Slalombackar Stockholm, Göteborg, Malmö ...... 27 28 45 100 Södra, mell. Sverige,

orter över 35 000 inv. ........... 31 27 42 100 Södra, mell. Sverige,

orter under 35 000 inv. ......... 29 39 32 100 Norra Sverige ................... 49 29 22 100 Idrottsplatser, fotbollsplaner Stockholm, Göteborg, Malmö ...... 62 14 24 100 Södra, mell. Sverige,

orter över 35 000 inv. ........... 64 12 24 100 Södra, mel]. Sverige,

orter under 35 000 inv. ......... 71 12 17 100 Norra Sverige ................... 65 16 19 100 Tennisbanor utomhus Stockholm, Göteborg, Malmö ...... 29 27 44 100 Södra, mell. Sverige,

orter över 35 000 inv. ........... 36 17 47 100 Södra, mell. Sverige,

orter under 35 000 inv. ......... 52 18 30 100 Norra Sverige ................... 39 23 38 100

forts.

• Sida 70
•  Original

forts. tab. 23

Åsikt BOStadSO" Tillfreds- Otillfreds- Likgiltig, Summa ställande ställande vet ej

Golfbanor, ej miniatyrgolfbanor Stockholm, Göteborg, Malmö ...... 25 26 49 100 Södra, mell. Sverige,

orter över 35 000 inv. ........... 45 11 44 100 Södra, mell. Sverige,

orter under 35 000 inv. ......... 31 40 29 100 Norra Sverige ................... 28 35 37 100 Isbanor Stockholm, Göteborg, Malmö ...... 48 30 22 100 Södra, mell. Sverige,

orter över 35 000 inv. ........... 62 21 17 100 Södra, mell. Sverige,

orter under 35 000 inv. ......... 54 31 15 100 Norra Sverige ................... 59 24 17 100 Hamnarför båtsport Stockholm, Göteborg, Malmö ...... 26 29 45 100 Södra, mell. Sverige,

orter över 35 000 inv. ........... 29 18 53 100 Södra, mell. Sverige,

orter under 35 000 inv. ......... 35 32 33 100 Norra Sverige ................... 25 34 41 100 Simhallar Stockholm, Göteborg, Malmö ...... 45 38 17 100 Södra. mell. Sverige,

orter över 35 000 inv. ........... 49 39 12 100 Södra, mell. Sverige,

orter under 35 000 inv. ......... 30 58 12 100 Norra Sverige ................... 41 52 7 100 Tennishallur Stockholm, Göteborg, Malmö ...... 27 28 45 100 Södra, mell. Sverige,

orter över 35 000 inv. ........... 33 22 45 100 Södra, mell. Sverige,

orter under 35 000 inv. ......... 35 35 30 100 Norra Sverige ................... 28 37 35 100 Idrottshallar Stockholm, Göteborg, Malmö ...... 33 34 33 100 Södra, mell. Sverige,

orter över 35 000 inv. ........... 48 25 27 100 Södra, mell. Sverige,

orter under 35 000 inv. ......... 39 42 19 100 Norra Sverige ................... 29 53 18 100

För att få en allmän bakgrund för investeringspolitiken på anläggnings- området har utredningen slutligen i intervjuundersökningen ställt frågan: »Angc högst tre slag av anläggningar för sport och friluftsliv, som Ni anser bör komma till stånd i Eder hemort.» Resultatet framgår av tabell 24. Vid ett studium av materialet hör till en början beaktas, att det endast belyser

• Sida 71
•  Original

Tabell 24. Uppgivet behov av anläggningar för friluftsliv i hemorten (1963). Be- folkning i åldern 18—65 är i städer och köpingar med mer än 10000 invånare. Fördelning, procent, efter önskad anläggning.

(Fräga 2], bilaga I.)

I första hand 1 andra hand I tredje hand Anläggning önskad an- önskad an- önskad an- läggning läggning läggning

Friluftsgårdar och rast-

stugor ............. 3 2 2 Utomhusbad ......... 10 6 3 Simhallar ............ 19 9 4 Skid- och Slalombackar 1 1 1 Idrottsplatser, fotbolls-

planer ............. 3 3 2 Tennisbanor utomhus . . 2 3 2 Golfbanor ........... 2 2 2 Isbanor ............. 10 7 4 Friluftsområden, fritids—

reservat ........... 4 2 2 Småbåtshamnar ...... 2 2 1 Campingplatser ....... 0 0 O Iordningställda skid-

spår .............. 0 1 0 Fasta orienterings-

kontroller .......... 0 0 0 Skjutbanor .......... 1 1 1 Miniatyrgolfbanor 0 0 0 Andra friluftsanläggn. . 3 3 2 Tennishallar ......... 3 3 2 Idrottshallar ......... 10 8 3 Ingen önskad anläggn. 27 47 69

Summa 100 100 100

tätortsbefolkningens önskemål om nc'iranlt'iggningar inom eller i omedelbart grannskap av tätorten. Behovel av fjärranläggningar för de längre ledig- heternas friluftsliv, som är avsevärt, bör studeras i tabellerna 16 och 17 (sid. 50 o. öl). Av intresse är vidare att se hur nära sambandet är mellan an- läggningar för friluftsliv och anläggningar för olika slag av inomhusidrott.

Det mest slående utslaget i tabellen torde vara önskemålet om fler an— läggningar för simning. För såväl simhallar som utomhusbad redovisas höga värden för första- och andrahandsönskemål. Vidare framträder ett starkt intresse för skridskosport och motionsidrott i allmänhet i önskemålen om fler isbanor och idrottshallar. De anmärkta tendenserna kan också betraktas som en önskan att komplettera vinterhalvårets fattigare friluftsliv med vintersport eller inomhusmotion. Högt på listan kommer vidare önskemål om friluftsområden, fritidsreservat och andra friluftsanläggningar samt fri- luftsgårdar och raststugor. företeelser som ofta uppträder i kombination.

De anmälda önskemålen om ny; anläggningar kan var för sig betraktas som obetydliga. Summan av förstahandsönskemål om olika slag av anlägg- ningar 173 0/0) är emellertid mycket hög jämfört med andelen personer, som icke önskat någon anläggning (27 0/0).

• Sida 72
•  Original

Materialet i tabell 24 bestyrker i stora drag tidigare redovisade bedöm- ningar.

Sammanl'altningsvis ger intervjuundersökningen i denna del vid handen, att en stor del av tätortsbefolkningen saknar tillgång till en rad viktiga an— läggningar och att det föreligger ett betydande behov av nya anläggningar för det rörliga friluftslivet. Efterfrågan belyses bl. a. av att 70 0/o uttalat önskemål om ytterligare anläggningar, att mer än 30 0/o ansett hemorten otillfredsställande försörjd med bl. a. friluftsgårdar, utomhusbad och is- banor och att i genomsnitt (30—80 0/0 uttalat sitt intresse för hemortens för- sörjning med anläggningar av olika slag.

• Sida 73
•  Original

KAPITEL 5

Semester och semesterförhållanden

5.1. Semestrar under 1963

Semestern utgör den längre, samlade fritiden i form av ett avbrott i ar- betsäret och är avsedd att skänka vila, avkoppling och rekreation. För att fysiskt och psykiskt tillgodogöra sig semestern ägnar man sig dels åt sådana aktiviteter som man är intresserad av, dels åt sådana som är konditionsbe- främjande, dvs. åt sådana sysselsättningar som den enskilde individen upp- fattar som stimulerande och avkopplande. Resor, hobbies och friluftsliv i olika former dominerar se111estersysselsättningarna.

Den tilltagande biltätheten och den höjda levnadsstandarden har bidragit till att allt fler människor söker sig bort från bostadsorten under semestern. Behovet av anläggningar av god standard för att ta emot den semesterfiran- de allmänheten är utomordentligt stort. Många av dessa 5. k. fjärranlägg- . ningar — hotell, campingplatser, friluftsbad, vintersportanläggningar etc. —— blir starkt säsongbetonade och används endast under viss del av året.

Utredningen har ur flera synpunkter funnit det angeläget att få närmare kännedom om semestervanorna, bl. a. boendeformer under semestern, plats där semestern tillbringas, semesterns längd, sysselsättning under semestern etc. Dessa förhållanden är nödvändiga att känna till för att kunna analysera semesterfirarnas efterl'råge— och intresseinriktning, krav på anläggningar osv. Vidare har det ansetts önskvärt att få ett grepp om de faktorer. som är avgörande för folks val av semesterform.

Inledningsvis efterfrågades i intervjuundersökningen, huruvida man haft. semesterl) under 1963 och i så fall i vilken form. Som framgår av tabell 25 var det endast 10 0/0 av befolkningen i de större tätorterna, som icke åt- njutit någon sammanhängande semester under 1963. Ca 70 0/0 har haft en sammanhängande se111esterperiod och ca 20 0/0 två eller flera. Av dem som haft semester, har 23 0/0 delat upp semestern på två perioder och 4 0/0 på tre perioder.

Sådana som icke haft semester återfinnes i första hand i grupperna 18—25 och 56—65 år. I båda dessa grupper har således beträffande de manliga ca 12 0/o icke haft någon semester mot ca 4 0/0 i åldersgruppen 36—45 är. Detta har delvis sin förklaring i att den yngre gruppen bl. a. innehåller studerande

*) Definition av semester sid. 28.

• Sida 74
•  Original

Tabell 25. Tätortsbe/"olkningens semestar/örhällanden 1963. Befolkning i aldern 18—6'5 dr i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare. Fördelning, procent, efter sammanhiingande, delad eller ingen semester för män resp. kvinnor i olika åldrar.

(Fråga 25, bilaga I.)

Typ av semester Kon/alder Ingen Egnsamman- Flera semes- Spridda Summa angande . semester terperioder dagar semester hlän ............... 8 68 23 1 100 18—25 år ........... 12 71 16 1 100 26 — 35 ar ........... 5 66 28 1 100 36 — 45 år ........... 4 65 31 — 100 46—55 år ........... 7 72 19 2 100 56—65 år ........... 12 69 18 1 100 Kvinnor ............ 11 67 21 1 100 18 — 25 år ........... 8 73 18 1 100 26—35 år ........... 7 70 22 1 100 36—45 år ........... 7 70 23 0 100 46—55 år ........... 10 66 22 2 100 56—65 år ........... 24- 58 17 1 100 Totalt Antal 233 000 1 670 000 531 000 26 000 2 460 000

Procent 9 68 22 1 100

som arbetar under fcrierna och den äldre åldersgruppen bl.a. personer som är pensionerade. Bland dem som icke haft semester torde vidare ingå relativt många fria företagare.

Materialet tyder på att del föreligger en tendens till att dela upp semestern på fle 'a perioder. Bland de manliga i åldern 36—45 år har ungefär var tredje person delat på semestern. Den s. k. rekruitionsprincipen, vilken lett till att i se111esterlagen intagits bestämmelsen om att semestern såvitt möjligt bör ultagas i ett sammanhang under sommaren, synes således icke längre vara allmängiltig. Diskussionen om semesterns spridning och förläggning av del av semestern till någon annan del av året har ju för övrigt åter aktualiserats i och med införandet av den fjärde se111esterveckan.

5. 2. Semestertid och semesterplats

Den extrema ansamlingen av semestrar till viss tidpunkt på året framgår av tabell 26, som visar 1963 års semestrar fördelade efter årstid. Semesterperiod ] betecknar här den längsta semesterledigheten. Tabellen visar, att icke mindre än 90 0/0 av dem som haft semester förlagt den till perioden juni—- augusti. Endast ca 5 0/0 har haft den längre semestern under september—

• Sida 75
•  Original

Semester 1963 Semester 1963: ingen semester 90/0, en sammanhängande semester 68 0/0,

flera se111esterperimler 22 0/0, spridda dagar 10/0.

90/0

68 %

• Sida 76
•  Original

november och 2 0/0 under tiden april—maj. Bland dessa torde i första hand återfinnas sådana som rest utomlands. Flertalet av utlandsresenärerna synes dock även de välja juni—augusti. Semestrarnas förläggning sammanhänger givetvis med industrisemestrar, skollov etc. En sådan koncentration som den som f. n. faktiskt föreligger, ställer utomordentligt stora anspråk på näringslivet, trafikapparaten och anläggningar och områden för friluftsliv. Under tiden juni——augusti har således av den sammanlagda vuxna tätortsbe- folkningen i städer och köpingar över 10000 invånare (2,46 milj.) ca 2 milj. människor semester.

Tabell 26. Semesterperioder år 1963 fördelade efter årstid, procent. Befolkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare.

(Fråga 24 (1, bilaga I.)

Tidpunkt för resp. Semester- Semester- Semester- semesterperiod period 11) period 2 period 3 Juni—augusti ........ 92 38 33 September—november . 5 19 26 December—mars ..... 1 23 25 April—maj .......... 2 20 16 Summa Antal 2 200 000 510 000 90 000 Procent 100 100 100

De kortare semesterperioderna infaller även de i första hand under juni— augusti men är sedan jämnt fördelade under september—maj. Detta innebär, att av dem som delar upp semestern, har relativt många två ledigheter under sommaren. Tidpunkten för den andra och tredje semesterperioden blir dock i hög grad beroende av hur denna ledighet utnyttjas. Sålunda torde många som tar ledigt under perioden december—mars ägna sig åt vintersport, bl. a. skidåkning i fjällen.

Semestrarnas längd redovisas i tabell 27. Den längre semesterperioden har för ungefär hälften, av de personer som haft semester, omfattat tre veckor, 25 0/0 har haft en—två veckor och lika många fyra veckor eller mer. De kor- tare semesterperioderna har i flertalet fall omfattat en vecka.

I huvudsak torde det vara personer med mer än tre veckors semester som delar upp denna i två eller fler fristående semesterveckor. Uppenbarligen föredrar dessutom en del personer med tre veckors sammanlagd semester att dela sin semester, varvid man tar två veckor i en följd och sedan en vecka vid senare tidpunkt. Med införandet av fyra veckors semester kommer givet— vis mönstret att ändras.

För att få en uppfattning om semestrarnas regionala spridning, dvs. vart tätortsbefolkningen vanligen reser, frågades om var huvuddelen av semestern

1) Med semesterperiod 1 menas den längsta sammanhängande semestern.

• Sida 77
•  Original

Tabell 27. Semesterperioderna är 1963 fördelade efter längd, procent. Befolkning i (ildern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare.

(Fråga 24 I), bilaga I.)

Semesterns län d Semester- Semester- Semester- g period ] period 2 period 3 Högst ] vecka ........ 5 66 87 Mer än 1 vecka men högst 2 ............ 20 30 11 Mer än 2 veckor men högst 3 ............ 50 3 2 Mer än 3 veckor men högst 4- ............ 14 1 * Mer än 4 veckor men högst 5 ............ 3 — — Mer än 5 veckor ...... 8 0 — Summa 100 100 100

tillbringats. Som alternativ angavs Götaland. Svealand, Norrland, Skandi- navien, Sydeuropa, Centraleuropa och övriga utlandet. Förutom intresse- och efterfrågeinriktningen beträffande övernattningsmöjligheter och an- läggningar för friluftslivet, dvs. konsumtionsbehovet i olika regioner, visar materialet också utlandssemesterns betydelse. Tabell 28 illustrerar semes- terplats under olika semesterperioder, medan tabell 29 redovisar sambandet mellan vistelseort och tidpunkt för semestern. Beträffande den längre se- mesterperioden framgår av de båda tabellerna, att södra Sverige är en syn- nerligen attraktiv region för sonnnarsemestern. Bland dem som haft semes- ter under juni augusti, har 42 0/o uppehållit sig i Götaland, 32 0/0 i Svealand och 12 |% i Norrland. Av den undersökta befolkningen är 45 0/o bosatt i Göta- land, 45 0/|) i Svealand och 10 0/0 i Norrland.

Då semestern infaller under september—november framstår en helt annan regional fördelning. I detta fall har vad avser den längre semesterperioden 21 0/0 uppehållit sig i södra Sverige, 23 0/0 i mellersta Sverige och 12 0/o i nor- ra Sverige. Under perioden december—mars har de som tillbringat semes- tern inom landet i betydande del uppehållit sig i norra Sverige. medan under perioden april—maj den regionala omfördelningen inom landet kan anses vara rätt ringa. Seniesterperioderna 2 och 3 visar en annan regional spridning än semesterperiod 1. Genomgående år den regionala omfördel- ningen mindre, även om en intresseinriktning mot Norrland kan utläsas speciellt under december—maj.

Beträffande utlandssemestrarna visar undersökningen, att under huvud- semestern har 60/0 av den vuxna tätortsbefolkningen (tabell 28) rest till något skandinaviskt land, närmare 50/0 till Sydeuropa och drygt 40/0 till Centraleuropa. Detta innebär, att 15—20 0/0 tillbringar huvuddelen av den

• Sida 78
•  Original

Tabell 28. Semesterperioderna 1963 fördelade efter huvudsaklig vistelsevrt. pru- eent. Befolkning i åldern 18—65 dr i städer och köpingar med mer än 10000 inva—

1l(ll'0.

(Fråga 24 (', bilaga I.)

Seines ter lats Semester- Semester- Semester- p period 1 period 2 period 3 Götaland 40 % 35 0/0 22 0/o Svealand 31 % 29 % 44 % Norrland 12 % 20 % 24 OA)

Skandinavien

6% 5%

5 %

Sydeuropa

53% 43%

Centraleuropa

4% 6% 3%

HAMX Övriga utlandet

2% lo/o 2%

Antal Summa Procent

2200000 510000 100 100

90000 100'

• Sida 79
•  Original

Sambandet mellan semesterplats och semestertid. Semester under olika

arstider, fördelad efter vistelseort, procent, (1963). Befolkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare.

(Fråga 24 a och 24 e, bilaga I.)

Semestertid Semesterplats Juni —— September — December — April —

augusti november mars maj

Semesterperiod 1 Götaland ........................ 42 21 21 25 Svealand ........................ 32 23 8 22 Norrland ........................ 12 12 29 9 Skandinavien .................... 6 4- 7 4 Sydeuropa ...................... 3 20 16 24 Centraleuropa ................... 4 5 7 11 Ovriga utlandet .................. I 15 12 5 Summa 100 100 100 100

Semesterperiod 2 Götaland ........................ 45 44 18 27 Svealand ........................ 30 23 34 26 Norrland ........................ 12 15 27 33 Skandinavien .................... 3 5 10 3 Sydeuropa ...................... 3 5 3 5 Centraleuropa ................... 6 7 6 5 Ovriga utlandet .................. 1 1 2 1 Summa 100 100 100 100

längre semestern utomlands. Av dem som haft semester under april—maj. har ca 400/0 rest utomlands. medan motsvarande tal för juni 'a 15 0/0. Utlandsresorna är också relativt vanliga under de kortare semester— perioderna oavsett årstid.

augusti är

Antalet personer i åldern 18—65 är, boende i de större tätorterna. som tillbringat huvuddelen av sin semester utomlands. framgår av nedanstående sam manställning.

Semester lats Semester- Semester- Semester- p period 1 period 2 period 3 Skandinavien ........ 135 000 25 000 5 000 Sydeuropa ........... 103 000 20 000 — Centraleuropa ........ 95 000 31 000 2 500 Övriga utlandet ...... 4-6 000 5 000 1 500 Summa 379 000 81 000 9 000

Detta material representerar således endast de 2,46 milj. människor i åldern 18—65 år, som bor i städer och köpingar över 10000 invånare. dvs. ungefär hälften av landets befolkning. I övriga städer och köpingar bor ytterligare 10 0/o. I tätorter över 1 000 invånare finns sammanlagt 65 0/o

• Sida 80
•  Original

av rikets folkmängd. Som jämförelse kan nämnas, att enligt material från statens utlänningskommission reste under 1963 674000 svenskar till icke- nordiska länder. I andra sammanhang har beräknats, att sammanlagt 3 milj. svenskar reser till de nordiska grannländerna. Beträffande det färdsätt som resenärerna till de icke-nordiska länderna begagnat sig av, har upp- skattats. att ca 450 000 rest i egen bil, 150 000 använt charterplan och 100 000 rest individuellt med tåg, båt eller flyg. Av det sammanlagda antalet ut- landsresenärer till icke-nordiska länder har 50 000—60 000 rest under var- dera månaderna april, maj och september, 100 000—130 000 under vardera juni—juli och ca 80 000 under augusti. Italien framstår som det i särklass mest populära resmålet. Antalet svenska besök i Italien har beräknats för 1962 uppgå till ca 330 000, medan antalet resenärer som besökte Spanien och Frankrike utgjorde 106000 resp. 93 000.

'I'abell 30. Semesterperiod I fördelad efter årstid och huvudsaklig vistelseort, pro- eent. (1963). Befolkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10 000

invånare. Semestertid Semesterplats Juni — September— December— April — Totalt augusti november mars maj

Götaland ........... 38 1 0 1 40 Svealand ........... 30 1 0 I 31 Norrland ........... 10 1 0 0 12 Skandinavien ....... 6 0 0 0 6 Sydeuropa .......... 3 1 0 1 5 Centraleuropa ....... 4 0 0 0 4 Övriga utlandet ..... I 1 0 0 2

100

Studerar man samtliga som haft semester under 1963 och fördelar huvud- semestern med avseende på semestertid och semesterplats, tabell 30, finner man. att 38 0/0 har tagit ut sin semester i juni augusti och uppehållit sig i Götaland, 30 0/0 har tagit semester under samma tid och befunnit sig i Svea— land. 10 0/0 har förlagt sin semester till Norrland, och ca 14 0/0 har haft ut— landssemester under denna tid. Ungefär 1 0/0 av samtliga personer, som haft semester under året, har förlagt denna till södra Sverige under tiden sep- tember landssemester under denna tid.

november och lika många till mellersta Sverige. 2 0/0 har haft ut—

Vissa människor tillbringar en s. k. rörlig semester, andra reser till en ort och stannar där, medan andra återigen stannar hemma. I tabell 3l belyses dessa förhållanden. Hälften av semesterfirarna har alltså under den längre semestern rest till en ort och stannat där. Ungefär 15 0/0 har rest till två—- tre orter och ungefär lika många har tillbringat en alltigenom rörlig semester.

• Sida 81
•  Original

De som rest till två—tre orter har alltså föredragit, att under kortare eller längre tid stanna på någon plats, där man badat, besökt släkt och vänner ele.

Tabell 31. Andel personer, procent, som utnyttjat semestern under 1.963 för resor. Befolkning [ åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10000 invånare.

(Fråga 24 (I, bilaga I.)

Rörli het Semester- Semester- Semester-

g period 1 period 2 period 3 Stannat i bostaden . . . . 16 26 26 Rest till en ort ....... 54 60 63 Rest till 2—3 orter . . . 14 6 5 Rörlig semester ....... 15 8 6 Uppgift saknas ....... 1 0 _ Summa 100 100 100

Sammanfattningsvis visar materialet, att semestrarna i stor omfattning används till kortare och längre resor. Resandeströmmen går härvid i olika riktningar. Under sommaren går den starkaste strömmen till kusterna i södra och mellersta Sverige, men även mot mellersta och norra delarna av landet drar turisterna. Under vinterhalvåret framstår Norrland som ett attraktivare turistmål än andra delar av landet. Efterfrågeinriktningen blir här givetvis beroende av områdenas olika naturliga förutsättningar. Jäm- föres utlandssemestrar och semester i Sverige kan man vidare konstatera, att även om utlandssemestern tenderar att bli allt vanligare, är sommar— semestern i Sverige den helt dominerande.

5. 3. Hur man bor på semestern

Uppgifterna om hur man bor under semestern är i många avseenden av stort intresse, då de bl. a. belyser speciella sidor av efterfrågan, exempelvis utnyttjandet av olika anläggningar. För att man skulle få en uppfattning om berörda förhållanden har intervjupersonerna fått uppge, hur de bott under större delen av semestern inom ramen för de i tabell 32 nämnda alternativen. Av svaren framgår, att semesterfirarna i mycket stor omfattning gästar släkt och vänner. Inte mindre än en fjärdedel har således bott på detta sätt under huvudsemestern. Ungefär lika många har bott i eget eller hyrt fritidshus. Tält och husvagn spelar, av allt att döma, en betydande roll såsom semesterbostad. Inte mindre än 13 0/0 har föredragit. att övernatta på detta sätt. Den grupp, som bott på hotell eller pensionat, är ungefär lika stor. Anmärkningsvärt är, att hela 16 0/0 stannat kvar i den egna bostaden.

• Sida 82
•  Original

Tabell 32. Semesterperioderna 1963 fördelade efter semesterbvstad, procent. B(—

folkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare. (Fråga 24 e, bilaga I.)

Semesterbostad SJÄZÄBT 553338; 553136;- "ltt man 'I [i] in Bostaden 16 0/0 26 Ok 26 % M:t-_ki ”% Mix,-q * Em Eget fritidshus 13 % 8 0/O 12 % —. . » IA | Ilyrt fritidshus 10% 6% 60/0 ' 1 %$” * in! Annat fritidshus 3% 20/0 70/0 ' Ill &. Hos släkt och o o o Q' *å*?' __ vänner 24 /0 26 Å) 18 /0 Hotell, pensionat 14 % 23 % 24 % | & — .' %%ÄÅ Vandrarhem 1 % 1 0/0 ..... Tält, husvagn 13 ,0/0 40/0 43% Båt 1 0/'o 2 % -— .. nnan Å ** 3 A semesterbostad 4 % 2 % 3 % o 7" . åfJÖ ; Uppgift saknas 1 % 0 % — % Antal 2200000 510 000 90000 ' umma Procent 100 100 100

• Sida 83
•  Original

Dessa personer har givetvis i många fall gjort kortare resor och utflykter. Boendeformen under de kortare semesterperioderna visar i viss mån ett av- vikande mönster, bl.a. stannar betydligt fler (26 0/0) kvar i bostaden. Vidare utnyttjas hotell och pensionat i större omfattning, vilket bl. a. torde innebära, att sådana som bor i eget eller hyrt fritidshus under den längre semester- perioden eller stannar hemma, reser bort och bor på hotell eller pensionat under den kortare semestern.

Valet av semesterbostadens art blir givetvis beroende av tidpunkten för se111estern. tabell 33. Under sommaren väljer man i större omfattning än eljest fritidshus och tält. Medan 40—60 0/0 bor på hotell och pensionat under september maj, anlitar endast 11 0/o detta inkvarteringssätt under somma- ren. Boendeformen måste dock i detta sammanhang även ses mot bak- grunden av se111estersysselsät[ningen. Utlandsresenärerna är exempelvis i första band hänvisade till hotell och pensionat.

Tabell 33. Sambandet mellan semesterbostad och semestertid. Semester under olika årstider, fördelad efter semesterlmstad, procent. Befolkning [ åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare.

(Fråga 24 a och 24 e, bilaga I.)

Semestertid Semesterbostad Juni— September— December— April—

augusti november mars maj

Semesterperiod 1 Bostaden ....................... 16 18 20 17 Eget fritidshus ................... 14 3 9 5 Hyrt fritidshus .................. 11 7 5 7 Annat fritidshus ................. 3 1 _ — Hos släkt och vänner ............. 24 24 10 29 Hotell, pensionat ................. 11 41 56 42 Vandrarhem ..................... 1 _ — —— Tält, husvagn ................... 14 2 — — Båt ............................ 1 1 — —— Annan semesterbostad ............ 4 2 — — Uppgift saknas .................. 1 1 —— _ Summa 100 100 100 100

Semesterperivd 2 Bostaden ....................... 19 34 30 26 Eget fritidshus ................... 12 8 1 10 Hyrt fritidshus .................. 4 2 11 10 Annat fritidshus ................. 2 1 3 l Hos släkt och vänner ............ 29 34 19 21 Hotell, pensionat ................. 16 20 35 26 Vandrarhem ..................... 1 — _ — Tält, husvagn ................... 10 — — 1 Båt ............................ 3 — 1 1 Annan semesterbostad ............ 4 — 0 4 Uppgift saknas .................. 0 1 — — Summa 100 100 100 100

• Sida 84
•  Original

Återigen framgår att den kortare semesterledigheten (semesterperioderna 2 och 3). speciellt då den infaller under september—maj, i mycket stor om- fattning tillbringas i bostaden.

De semesterfirare som campar, bor hos släkt och vänner eller bor på hotell och pensionat, tillbringar en mer eller mindre rörlig semester vilket tidigare belysts i tabell 31.

5. 4. Semestersysselsättningar

Tidigare har framhållits, att semestern skall skänka stimulans och avkopp- ling samt vara konditionsbefrämjande. Ett annat krav som brukar uppställas är. att den dessutom skall öka sammanhållningen inom familjen, dvs. famil- jens olika intresseinriktningar skall tillgodoses. Utifrån dessa synpunkter ägnar sig den enskilde personen åt aktiviteter som han anser fyller dessa krav, dvs. man sysselsätter sig med hobbies, resor, idkar friluftsliv etc. För att närmare klargöra intresseinriktningar och värderingar i detta av- seende har intervjupersonerna fått uppge i vad mån de aktiviteter, som anges i tabell 3.4, utövats eller icke utövats.

Härvid bör observeras, att varje person har uttalat sig om varje aktivitet. Flertalet semesterfirare ägnar sig troligen åt flera aktiviteter. De vanligaste sysselsättningarna är besök hos släkt och vänner, bad, olika former av fri- luftsliv, men även resor ägnar man sig åt i betydande utsträckning. Av materialet framgår, att nästan varje semesterfirare utövat friluftsliv i någon form, att ca 80 0/o badat och att ca 60 0/0 någon gång besökt släkt och vänner. Som främsta friluftsaktivitet framstår strövande i skog och mark. Fiske och båtutflykter är andra viktiga se111estersysselsättningar. Sålunda har 40 0/0 någon gång ägnat sig åt fiske. Även mera specialiserade friluftsaktiviteter förekommer i betydande utsträckning. I 3 kap. har bl. a. framhållits, att en stor del av friluftsaktiviteterna utövas just under semestern.

Att ett betydande antal personer reser under sin semester framgår av att 40 0/o rest inom landet och 30 0/0 rest utomlands någon gång under semestern. I tabell 28 har redan konstaterats, att 15—20 0/0 förlägger hela eller större delen av sin semester utomlands. Skillnaden mellan här anförda uppgifter beror på att vissa personer, som tillbringar sin semester i Sverige, gör en kortare utlandsresa, vilket alltså här registrerats i form av semestersyssel- sättning men icke såsom semester utomlands. Sammanlagt skulle alltså 700 000—750 000 personer i åldern 18—65 är, som bor i tätorter med mer än 10 000 invånare, ha rest utomlands någon gång under året.

Tabell 34 visar vidare i vilken utsträckning vissa anläggningar utnyttjats. Ungefär 25 0/0 har campat någOn gång under semestern. Flertalet har härvid

• Sida 85
•  Original

Tabell 314. Tålortsbefolkningens semestersysselsåttningar 1963. Befolkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare.

(Fråga 25, bilaga I.)

Andel personer, som ut- Semestersysselsättningar övat resp. aktivitet, procent

Reste och besökte släkt 0 eller vänner 61 /0

Reste för att se sig 0 omkring i Sverige 40 /O

Reste utomlands 30 %.

Besökte sevärdheter" 41 %

. . Ok Badade 80 A)

Fiskadc 43 %

Åkte skidor 80/0 232551.”ålll'rdfäo'låiiål 29 % ldkade annat friluftsliv 89% 32% Bciiäliifnålfjfållrk Eller zgtöÅ)

(lämpade ' 24 %

• Sida 86
•  Original

besökt en eller flera campingplatser. Jämföres detta tal med vad som fram— går av tabell 29, kan man dra den slutsatsen, att många semesterfirare, som bor hos släkt och ännu, på hotell och pensionat, eller i fritidshus eller den egna bostaden dessutom campat någon kortare tid. Som också kan utläsas av tabellen, utnyttjas områden och anläggningar för det rörliga friluftslivet i betydande omfattning under semestern. ('.a 30 % har besökt friluftsom- råden och 25 0/o natur- eller nationalparker.

5. 5. Önskemål om utbyte av semestern

För att få en uppfattning om orsakerna bakom valet av olika semesterfor- mer tillfrågades de som haft semester, huruvida de ansåg det 'äsentligt eller mindre 'äsentligt att under semestern ha möjlighet till nöjesliv, att se sig omkring. besöka sevärdheter, vara i lugn och ostörd miljö. få sol och bad eller utöva sport och friluftsliv. Svaren har sammanställts i tabell 35. 77 0/0

Tabell 35. Värderingar av vissa semestersysselsättningar, procent. Befolkning i dl- dern 18—65 är i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare. (Endast perso— ner som haft semester under 1963.)

(Fråga 32, bilaga I.)

Andel personer, procent, som bedömt resp. syssel- Semestersysselsättning sättning som Summa mindre mycket väsentlig väsentlig Nöjesliv ............. 83 17 100 Se sig omkring, besöka sevärdheter ........ 31 69 100 Vara i lugn och ostörd miljö .............. 23 77 100 Få sol och bad ....... 4 96 100 Sport och friluftsliv . . . 22 78 100

uppgav som mycket väsentligt att få koppla av i lugn och ostörd miljö me— dan 96 0/0 underströk vikten av att få sola och bada. Däremot uttalade en- dast 17 0/o, att det är väsentligt att ha tillfälle till nöjesliv. Rekreationsmönst- ret varierar klart med åldern, tabell 36. Sålunda avtar intresset för nöjesliv med åren. I viss mån finns samma tendens beträffande bad och friluftsliv. Önskan om att få tillbringa semestern i lugn och ostörd miljö tilltar däremot med stigande ålder.

• Sida 87
•  Original

Tabell 36. Andel personer, procent, i olika åldersgrupper, som bedömt vissa semes— tersgsselsåttningar såsom mycket väsentliga. Befolkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare.

. Åldersgrupper Semestersysselsättning Totalt 18—25 26—35 36—45 46—55 56—65

Nöjesliv ................. 38 14- 13 12 9 17 Se sig omkring, besöka

sevärdheter ............ 63 63 73 75 70 69 Vara i lugn och ostörd miljö 65 79 77 81 83 77 Få sol och bad ............ 98 99 96 94 90 96 Sport och friluftsliv ....... 82 82 87 77 58 78

5. 6. Semestercampingen

Materialet har som tidigare nämnts givit vid handen, att ett betydande antal människor, 20—30 0/0 av tätortsbefolkningen, campat någon gång under det senaste året. Med hänsyn till den starkt ökande campingen och det till— tagande behovet av ändamålsenliga campingplatser har några frågeställ— ningar. som speciellt berör campingen, närmare pcnetrcrats i undersökningen.

Svaret på frågan, hur många campingplatser varje campare besökt, fram— går av tabell 37. Som anges i tabellen har ca 15 0/0 av camparna icke besökt någon campingplats utan campat fritt, 24 0/0 har besökt en campingplats, medan 40 0/0 har besökt fyra eller flera platser. Även om många ligger stilla på en plats. stan.nar dock huvuddelen endast en kort tid på varje ställe, dvs. camparna tillbringar i stor utsträckning en rörlig semester. Undersökningen visar vidare, att 40 0/0 stannar ell—två dagar, 35 0/0 tre dagar — en vecka, 16 0/o en — två veckor samt 7 0/0 två veckor eller längre.

'I'abell 37. Camparna fördelade efter antal besökta campingplatser (1963). Befolk— ning i dldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare.

(Fråga 29, bilaga I.)

.Xntal besökta campingplatser Procent 0 15 1 24 2 12 I 9 4 eller fler 40 Summa &

Erfarenheterna visar, att en del av camparna någon tid bor på hotell eller övernattar på annat sätt inomhus. I intervjuundersökningen visade det sig,

• Sida 88
•  Original

att 61 0/0 hela tiden bott i tält, 14 0/0 någon gång på hotell och 22 0/0 på annat sätt, t. ex. hos släkt och vänner. En fjärdedel av dem som bott på hotell har gjort det minst var fjärde natt. Skälen till att man bott på hotell uppgavs i första hand vara dåligt väder och i andra hand önskan att få bättre komfort.

Under den tid man campat har mathållningen ordnats på olika sätt. Drygt hälften av de campande har lagat all mat själ 'a. en tredjedel har omväxlat med att äta ute. och ungefär 10 0/0 har ätit samtliga mål på restaurang.

5. 7. Planerade semestrar för 1964

Det är sannolikt, att se111estervanorna undergår successiva förskjutningar. För att i någon mån få utvecklingstendenserna belysta ställdes i intervju- undersökningen samma frågor rörande se111esterplanerna för 1984 som tidi— gare redovisats för den faktiska semestern 1963. Resultatet har samman— ställts i tabell 38.

Ca 90 '3/0 har uppgivit att de planerar att ta semester under 1964. medan 4 0/0 inte tänker ha semester och 8 0/o ännu inte bestämt sig. Vad avser till— tänkt semestertid önskar det stora flertalet sommarsemestcr. Endast 00/0 har gjort upp definitiva planer på att ha den längre sammanhängande se- mestern under någon annan period än juni—augusti. Ca 16 0/0 har dock ännu icke närmare tänkt på när de skall ha semester. Ungefär hälften av dem som planerat att dela sin semester avser att förlägga den andra semester— mars. Här föreligger således en intressant

(

perioden till tiden december tendens att komplettera sommarsemestern med nr” gon veckas sammanhäng— ande ledighet undcr vintern.

Tabell 38. Planerade semesterperioder för år 1964, fördelade efter årstid, procent. ie/olkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare.

(Fråga 34 (1, bilaga 1 .)

Semestertid Semester- Semester- Semester-

period 1 period 2 period 3 Juni — augusti ........ 78 18 18 September—november . 2 15 21 December—mars ..... 2 45 40 April—maj .......... 2 11 21 Uppgift saknas ....... 16 11 —

Summa Antal 2 177 000 400 000 43 000

procent 100 100 100

• Sida 89
•  Original

Tabell 39 visar den planerade semesterns längd. Av materialet framgår att man tänker sig något längre semester under 1964 än under 1963, vilket är fullt i linje med införandet av fyraveckorssemestern. Ca 40 0/0 planerar således en sammanhängandc semester om fyra veckor eller mera, medan endast 15 0/o nöjer sig med en till två veckor. Vad den andra semesterperio- den beträffar, vill ca 30 0/o ha två veckor i följd. Man önskar sig alltså'en lång ledighet för att få tillräcklig avkoppling och rekreation samt tillfälle att ägna sig åt familjeliv etc.

Tabell 39. Planerade semesterperioder för år 1.964, fördelade efter längd, procent. Befolkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare.

(Fråga 34 c, bilaga 1.)

Semesterns län (1 Semester- Semester- Semester-

g period 1 period 2 period 3 1 vecka ............. 3 65 81 Högst 2 veckor ....... 12 29 12 Högst 3 veckor ....... 39 3 1 Högst 4 veckor ....... 29 2 — Högst 5 veckor ....... 4 — — Mer än 5 veckor ..... 6 0 3 Uppgift saknas ....... 7 l 3 Summa 100 100 100

På frågan om var man skall tillbringa semestern har endast (35 0/0 upp— givit närmare planer, tabell 40. (la 20 0/0 har tänkt sig Götaland, 17 0/0 Sve; — land. 100/0 Norrland, medan ca 20 0/0 avser att resa utomlands. Relativt många tänker sig till Syd- och Centraleuropa. För de kortare semester- perioderna, t'ör vilka man givetvis inte planerar så långt i förväg. har man i betydande omfattning tänkt sig fjällsemester i Norrland. Då ett relativt

Tabell 40. Planerade semesterperioder för år 1964 fördelade efter se111esterplats, procent. Befolkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 1000!) invånare.

(Fråga 34 (I, bilaga 1.)

Semesterplats Semester- Semester- Semester-

period 1 period 2 period 3 Götaland ............ 22 17 23 Svealand ............ 17 20 27 Norrland ............ 10 30 16 Skandinavien ........ 5 3 — Sydeuropa ........... 7 5 — Gentraleuropa ........ 5 4 — Ovriga utlandet ...... 2 2 — Uppgift saknas ....... 32 19 34 Summa 100 100 100

• Sida 90
•  Original

stort antal personer icke uppgivit några se111esterplaner, tillåter materia- let knappast några slutsatser rörande förändringar i semestervanorna. Emellertid förefaller det som om en viss tendens finns till ökad utomlands- semester förlagd till Syd- och Centraleuropa och kanske någon mindre kon- centration till södra Sverige. Vad de kortare semesterperioderna beträffar, s_vn'es utvecklingen gå emot en ökad vintersemester förlagd till Norrland.

I tabell !I-l redovisas hur man tänkt bo under den kommande semestern. Även i detta fall påverkas resultatet rätt betydligt av att åtskilliga personer ännu icke närmare bestämt hur de skall tillbringa semestern. Enligt tabellen skulle fler personer än tidigare komma att. campa, hyra fritidshus eller bo på hotell och pensionat, dvs. färre stannar kvar i bostaden eller gästar släkt och vänner. Det är emellertid troligt, att man lätt överskattar sådana semes- terformer som att bo på hotell och pensionat och hyra fritidshus. dvs. de tänkta eller önskade planerna kan av olika anledningar icke realiseras.

'l'abell 41. Planerade semesterperioder för år 1964 fördelade efter semesterbostad, procent. Befolkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer ("in 10 000 invånare.

(Fråga 34 f, bilaga I.)

Semesterbostad Semester- Semester- Semester-

period 1 period 2 period 3 Bostaden ............ 5 17 27 Eget fritidshus ....... 12 7 5 Hyrt fritidshus ....... 9 10 10 Annat fritidshus ...... 2 2 _ Hos släkt och vänner . . 17 14 13 Hotell, pensionat ..... 16 28 13 Vandrarhem ......... 1 1 — Tält, husvagn ........ 11 2 —— Båt ................. 1 1 — Annan semesterbostad . 2 2 »— Uppgift saknas ....... 24- 16 32 Summa 100 100 100

Vad beträffar den tilltänkta semestersysselsältningen framgår av tabell 42, att man i betydande omfattning avser att ägna sig åt resor och olika former av friluftsliv. Närmare 30 0/0 planerar således att resa utomlands, och dess— utom lämnar ca 17 0/0 denna fråga tills vidare öppen. Vid en jämförelse mel— lan planerna för 1964 års semester och förhållandena vid 1963 års semester bekräftas tendensen till ökad utlandssemester, men också resorna inom landet synes öka. Semestern tenderar alltså att bli allt rörligare. Planerna för 1964 års semester visar dock inga markanta skillnader i jämförelse med 1963 års semestervanor. Huvuddelen av befolkningen önskar sig en 3—4 veckors semester i Sverige under juni—augusti.

• Sida 91
•  Original

Tabell 42. Planerade semestersysselsättningar för år 1964. Befolkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare.

(Fråga 35, bilaga I.)

Andel perso- Andel perso- ner, procent, ner, procent, Vet e' Semestersysselsättning som planerar som icke pla- J" utöva resp. nerar utöva procent aktivitet resp. aktivitet Resa och besöka släkt eller vänner ........ 58 30 12 Resa för att se sig om- kring i Sverige ..... 44 41 15 Resa utomlands ...... 29 54— 17 Idka friluftsliv ....... 90 6 4 Campa .............. 23 67 10

• Sida 92
•  Original

KAPITEL (&

Fritidsbebyggelsens omfattning, lokalisering m. m. samt utvecklingstendenser

6. 1. Inledning

lfritidsbebyggelsen omnämnes ofta som den dubbla besättningen. lin dub- bel bosättning uppträdde i andra former mycket tidigt i vårt samhälle. Denna yttrade sig i att man. främst i norra och mellersta Sverige. under sommaren flyttade ut till brygghuset eller gårdens lillstuga. På samma sätt flyttade fiskarlwfolkningen från vinterhuset till sommarhuset intill fängstplatserna. Sommarvistelsen i fäbodarna och skogskojorna var också en form av dubbel bosättning. Även i städerna uppstod tidigt en dubbel bosättning. Flyttningarna —'a1' dock i regel mycket korta, som t. ex. i Stock— holm. där man flyttade ut till malmarna och i Göteborg till Örgryte. Gamle— staden och Slottsskogen.

Den dubbla bosättningen fick så småningom en helt annan karaktär. in— nebärande en övergång f ”än nyltobosättning till sommarnöje. Ur dessa aspekter blev den dubbla bosättningen föremål för stadsbornas intresse i slutet av 1800-talet. I och med att ångbåtslinjer öppnades började de s. k. grosshandlarvillorna och lnulortsvillorna att 'äxa upp i anslutning till äng])åtsbryggorna i framför allt Stockholms och Göteborgs skärgårdar. ln— tresset för sommarvillor ökade alltmer omkring sekelskiftet. och i början av 1900-talet fanns exempelvis i Stockholms skärgård ett 1000-tal villor. Sommarvillor började också uppföras i anslutning till övriga städer. såsom Malmö, Hälsingborg och Gävle. En annan form av fritidsbebyggelse. som tillkom under 1900-talets början, var kolonistugorna. Vidare förekom att sladsbefolkningen hyrde sommarnöjen bos jordbruks- och fiskarbefolk— ningen och då disponerade vinterhusel, som blev ledigt då den fasta be- folkningen själv flyttade ut till gårdens lillstuga.

Under ]920- och 1930-talen änd ”ade fritidsbebyggelsen på nytt karaktär genom att den enkla, billiga sportstugan kom i bruk. Genom den ökade busstrafiken, växande antal motorbåtar och bilar blev nya områden at- komliga för stadsbefolkningen. Bättre ekonomiska villkor och åttatinmiars arbetsdag bidrog vidare till att fritidsbebyggelsen utvecklades snabbt. På såväl ostkusten som västkusten togs skärgårdarna i allt större utsträckning i anspråk. Bebyggelsen började nu också sätta Sina spår i landskapet.

Fritidsbebyggelsens omfattning uppskattades i Stockholms skärgård år 1938 till 17 000 fritidshus. Den avflyttning från landsbygden, som började

• Sida 93
•  Original

i och med att industrin drog till sig alltmer folk, innebar att bostäder på landsbygden övergick från permanenta bostäder till fritidshus. Efter en stagnationsperiod under kriget har fritidsbebyggelsen efter kriget ökat myc- ket kraftigt, och nya områden har successivt tagits i anspråk. Fritidshe— byggelsen har vidare. i olika delar genomgått en stark strukturförändring såväl byggnadstekniskt, planmässigt som socialt och ekonomiskt. Bakgrun— den till denna utveckling är bl.a. den höjda levnadsstandarden. befolk- ningens allt starkare koncentration till städer och tätorter, ökad fritid, för— bättrade kommunikationer m. m. I fortsättningen av detta kapitel lämnas en redogörelse för fritidsbebyggelsens omfattning och lokalisering m.m. enligt den av utredningen genomförda tolalinventeringen.

6.2. Den nuvarande fritidsbebyggelsens omfattning, lokalisering och struktur

6. 2. 1. F ritidsbebyggelsens omfattning och lokalisering

Som framgår av tabell 43 uppgick antalet fritidshus vid inventeringstillfäl- let — dvs. vid början av 1963 _ till 297 000. Av länsstyrelsernas kommen— tarer framgår, att, denna siffra torde vara något för låg, då bl. a. Omfatt- ningen av den okontrollerade bebyggelsen sannolikt är större än vad som uppgivits vid inventeringen.

Enligt 1960 års folkräkning uppgick antalet privata hushåll till 2 645 014, varav bostadshushåll med föreståndare utgjorde 2 581 214. Antalet privata hushåll med gift samboende föreståndare redovisades till 1718048. Av bostadshushållen fanns 1583167 i städer och köpingar, varav 1360099 i städer och köpingar med mer än 10000 invånare. Detta innebär alltså, att ungefär vart åttonde hushåll i landet har ett fritidshus. Om man sätter antalet hushåll i städer och köpingar i relation till den totala fritidsbebyg— gelsen, får man relationslalet 1 :5. Överslagsmässigt torde man kunna utgå från att ungefär 1 milj. människor har tillgång till fritidshus.

Variationerna mellan länen är mycket stora, vilket bl.a. framgår av kartbilaga I. Största omfattningen har fritidsbebyggelsen — som man helt naturligt kan vänta sig — i Stockholms län, där antalet fritidshus beräk- nats uppgå till ca (3.3 000. För Göteborgs och Bohus län visar inventeringen 27 700 fritidshus, för Hallands län 23 600 och för Östergötlands län 144300. Vidare har Södermanlands (11 800), Malmöhus (12 000), Älvsborgs (13100). Kopparbergs (14 000), Gävleborgs (12 900) och Västernorrlands län (11 400) mer än 10 000 fritidshus. Värmlands, Norrbottens och Västerbottens län re-

• Sida 94
•  Original

Tabell 43. :lntul fritidshus vid början av 1963 fördelade på planomraden. annan tätare bebyggelse och spridd bebyggelse. Absoluta tal samt procentuell andel an den totala fritidsbebyggelsen.

0 Inom annan . Inom planomraden tätare fritids- Spridd bebyggelse bebyggelse Antal hus | Summa Län __ antal fri- . Daravl A t 1 A t 1 tidslius , inom a - n a n a ,. Summa landegde- % hns % hus % taljplan Stockholms ........ 43 365 40 883 68 11 848 18 9 143 14 64 356 inland ........... 9 551 8 704 62 3 377 22 2 423 16 15 351 kustland ......... 33 814 32 179 69 8 471 17 6 720 14 49 005 Uppsala ........... 3 171 2 770 51 1 147 19 1 874 30 6 192 inland ........... 3 037 2 636 58 634 12 1 565 30 5 236 kustland ......... 134 134 14 513 54 309 32 956 Södermanlands ..... 3 851 3 309 33 4 285 36 3 716 31 11 852 inland ........... 2 961 2 453 37 2 526 31 2 625 32 8 112 __ kustland ......... 890 856 24 1 759 47 1 091 29 3 740 Östergötlands ....... 4 716 4 490 32 3 908 27 5 996 41 14 620 inland ........... 3 660 3 494 33 3 358 30 4 101 37 11 119 kustland ......... 1 056 996 30 550 16 1 895 54 3 501 Jönköpings ......... 1 166 606 18 2 355 37 2 881 45 6 402 Kronobergs ........ 466 376 13 667 18 2 569 69 3 702 Kalmar (kustland) . . 3 160 2 284 41 1 947 25 2 594 34 7 701 Gotlands .......... 1 075 845 34 705 22 1 430 44 3 210 Blekinge ........... 1 634 992 43 1 322 34 894 23 3 850 inland ........... 8 8 3 — — 274 97 282 kustland ......... 1 626 984 46 1 322 37 620 17 3 568 Kristianstads ...... 4 705 3 634 60 1 399 18 1 768 22 7 872 inland ........... 705 578 27 852 33 1 034 40 2 591 kustland ......... 4000 3 056 76 547 10 734 14 5 281 Malmöhus ......... 7 990 6 227 67 2 852 24 1 133 9 11 975 inland ........... 822 658 30 1 122 41 773 29 2 717 kustland ......... 7 168 5 569 77 1 730 19 360 4 9 258 Hallands .......... 19 879 15 908 84 2 083 9 1 635 7 23 597 inland ........... 509 450 26 736 38 689 36 1 934 kustland ......... 19 370 15 458 90 1 347 6 946 4 21 663 Göteborgs och Bohus 14 545 11 811 53 5 630 20 7 535 27 27 710 inland ........... 4 644 3 645 52 1 864 21 2 385 27 8 893 kustland ......... 9 901 8 166 53 3 766 20 5 150 27 18 817 Älvsborgs .......... 4 717 4 236 36 4 566 35 3 862 29 13 145 Skaraborgs ........ 1 842 923 40 938 21 1 787 39 4 567 Värmlands ......... 1 729 853 18 3 379 35 4 480 47 9 588 Orebro ............ 1 835 911 22 3 488 43 2 903 35 8 226 Västmanlands ...... 2 201 1 446 33 2 432 37 1 957 30 6 590 Kopparbergs ....... 2 056 318 15 5 986 43 5 919 42 13 961 Gävleborgs 2 167 1 658 17 5 383 42 5 310 41 12 860 inland ........... 366 70 5 2 394 37 3 769 58 6 529 kustland ......... 1 801 1 588 29 2 989 47 1 541 24 6 331 Västernorrlands . . . . 2 618 1 677 23 4 019 35 4 717 42 11 354 inland ........... 143 35 4 1 217 35 2 094 61 3 454 kustland ......... 2 475 1 642 31 2 802 36 2 623 33 7 900 Jämtlands ......... 420 200 9 1 229 25 3 237 66 4 886 Västerbottens ...... 1 654 606 17 5 236 54 2 869 29 9 759 inland ........... 186 108 5 1 732 47 1 789 48 3 707 kustland ......... 1 468 498 24 3 504 58 1 080 18 6 052 Norrbottens ........ 2 074 294 23 2 803 30 4 377 47 9 254 inland ........... 844 24 24 982 28 1 689 48 3 515 kustland ......... 1 230 270 21 1 821 32 2 688 47 5 739

• Sida 95
•  Original

Inom planområden årig]; 23331; b ipriddl bebyggelse e )gge se Antal hus Summa " antal fri- Län . Dal-321 Å t 1 A t ] tidshus mom a - ,, . n a 0 n a 0 Summa landegde- A) hus /0 hus Å) taljplan Hela landet ........ 133 036 107 257 45 79 607 27 84 586 28 297 229 inland ........... 43 868 32 732 30 45 834 32 54 805 38 144 507 kustland ......... 89 168 74 525 58 33 773 22 29 781 20 152 722 Norrland .......... 8 933 4 435 18 18 670 39 20 510 43 48 113 inland ........... 1 959 437 9 7 554 34 12 578 57 22 091 kustland ......... 6 974 3 998 27 11 116 43 7 932 30 26 022 Svealand .......... 58 208 50 490 48 32 565 27 29 992 25 120 765 inland ........... 23 370 17 321 35 21 822 32 21 872 33 67 064 kustland ......... 34 838 33 169 65 10 743 20 8 120 15 53 701 Götaland .......... 65 895 52 332 51 28 372 22 34 084 27 128 351 inland ........... 18 539 14 974 33 16 458 30 20 355 37 55 352 kustland ......... 47 356 37 358 65 11914 16 13 729 19 72 999

dovisnr 9 000—10 000 hus. lfritidsbebyggelsen har däremot en relativt ringa omfattning i Kronobergs (3700), Blekinge (3900), Skaraborgs (4 600) och Jämtlands län (4900).

Stockholms stad och län rymmer 17 0/0 av rikets totala folkmängd. och samtidigt finns inom området 22 0/0 av det totala antalet fritidshus (ta- bell 44). Detta tyder på att en relativt hög andel av befolkningen skaffat sig fritidshus, vilket bl. a. bör ses mot bakgrunden av att 83 0/0 av invånarna bor i städer och köpingar. I Hallands län, där 2,3 0/0 av rikets folkmängd är bosatt, finns 8 0/0 av fritidsbebyggelsen. Detta pekari sin tur på att per— soner från andra län söker sig till den halländska kusten. Liknande ten- denser kan utläsas beträffande exempelvis Södermanlands, Gävleborgs och Kopparbergs län m.fl. Studerar man Malmöhus, Kronobergs, Jönköpings, Kristianstads. Skaraborgs, Örebro och Västmanlands län framgår, att an- delen befolkning är betydligt. större än andelen fritidshus. Detta kan då bero på dels att befolkningen i relativt stor utsträckning bor i glesbygd eller i mindre städer, dels att man i viss utsträckning skaffat sig fritidshus i annat län.

I kartbilaga 2 har ett försök gjorts att åskådliggöra fritidsbebyggelsens koncentration genom att sätta antalet fritidshus i relation till resp. kom— muns landareal. Områden med mer än 26 hus per km2 återfinns i Stock— holms närmaste omgivningar, Göteborgsområdet, spridda områden utmed Hallandskusten, Åhusområdet i Kristianstads län, Falsterboområdet i Malmöhus län samt Nyköpingsområdet i Södermanlands län. Endast ett fåtal kommuner i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Södermanlands, Öre— bro, Östergötlands samt Göteborgs och Bohus län har mindre än ett hus per kul?. Däremot framträder betydande områden med ingen eller mycket

• Sida 96
•  Original

ringa fritidsbebyggelse i Malmöhus, Kristianstads, Hallands, Kalmar, Kro— nobergs, Jönköpings, Skaraborgs, Värmlands och Kopparbergs län samt norrlandslänen.

'I'aliell 44. Totala antalet fritidshus vid början av 1963 samt den totala folkmäng—

dens procentuella fördelning på län.

Andel av

Andel av länets folk- Andel av Antal lägen-

Län rikets folk- mängd boen- samtliga fri- Antal fritids- heter enligt

mängd, de i städer tidshus, hus 1963 Bostadsräk- procent och köpingar, procent ningen 1960

procent

Stockholms stad ..... 10,61_ 17 4 100 1 83 4 _l —- 320 395 Stockholms län ...... 6,81 ' 57,5f ' 21,71 64 356 157 159 Uppsala ............ 2,3 57,4 2,1 6 192 62 115 Södermanlands ...... 3,0 64,6 4,0 11 852 82 530 Östergötlands ....... 4,7 68,2 4,9 14 620 130 911 Jönköpings ......... 3,8 59,6 2,2 6 402 99 064 Kronobergs ......... 2,1 48,7 1,3 3 702 55 040 Kalmar ............ 3,1 42,7 2,6 7 701 84 011 Gotlands ........... 0,7 34,5 1,1 3 210 16 924 Blekinge ............ 1,9 46,2 1,3 3 850 50 927 Kristianstads ....... 3,4 42,9 2,7 7 872 90 261 Malmöhus .......... 8,4 74,9 4,0 11 975 236 702 Hallands ........... 2,3 45,8 8,0 23 597 58 065 Göteborgs och Bohus. . 8,4 77,4 9,3 27 710 230 009 Älvsborgs ........... 5,0 48,4 4,4 13 145 132 267 Skaraborgs ......... 3,3 44,8 1,5 4 567 88 225 Yärmlands .......... 3,8 53,7 3,2 9 588 102 062 Orebro ............. 3,5 68,8 2,8 8 226 96 453 Västmanlands ....... 3,1 67,8 2,2 6 590 82 256 Kopparbergs ........ 3,8 39,4 4,5 13 961 99 666 Gävleborgs ......... 3,9 46,0 4,3 12 860 104 637 Västernorrlands ..... 3,7 40,7 3,8 11 354 98 994 Jämtlands .......... 1,8 26,7 1,7 4 886 46 022 Västerbottens ....... 3,1 30,2 3,3 9 759 74 653 Norrbottens ......... 3,5 33,9 3,1 9 254 75 747 Hela riket 100 59,9 100 297 229 2 675 095

Fritidsbebyggelsen är således i hög grad koncentrerad till våra storstads- regioncr och då i första hand Stockholm och Göteborg. Lägger man till— sammans antalet fritidshus i Stockholms, Västmanlands, Uppsala, Söder— manlands och Östergötlands län, uppgår antalet till ca 35 0/0 av det totala antalet fritidshus. Göteborgs och Bohus, Hallands och Älvsborgs län svarar vidare för mer än 20 0/0 av den sammanlagda fritidsbebyggelsen. Resultaten från inventeringen visar emellertid också att fritidsbebyggelsen har en relativt betydande omfattning i de mellansvenska inlandslänen och de norrländska kustläncn.

Av den totala t'ritidsbebyggelsen är ungefär hälften belägen i kustkom- muner. I Götaland är ca 60 0/0 av bebyggelsen förlagd till kusten, medan motsvarande tal för Svealand ärca 45 0/0.

• Sida 97
•  Original

För kustlänen redovisas följande andel av bebyggelsen på kustkommuner: 76 0/0 15 0/0 32 0/0

Stockholms län Uppsala län Södermanlands län

Östergötlands län Kalmar länl) Gotlands län Blekinge län

Kristianstads län

24 0/0 100 0/0 100 0/0

93 0/0 67 0/0

Malmöhus län

Hallands län

Göteborgs 0. Bohus län Gävleborgs län Västernorrlands län

Västerbottens län

Norrbottens län

77 0/0 92 0/0 68 0/0 49 0/0 70 0/0 62 0/0 62 0/0

För Stockholms län kan man vidare konstatera, att en mycket stor del av husen finns i Stockholms närhet. Kommuner inom ett avstånd av ca tre mil från stadens centrum har således ca 40 000 hus eller 60 0/0 av det totala antalet fritidshus i länet.

Av tabell 45 framgår frekvensen av fritidshus i de inventerade kommu- nerna. 1 Stockholms län har 42 0/0 av kommunerna en fritidsbebyggelse, som överstiger 1000 hus. Endast 7 av de undersökta kommunerna har mindre än 100 hus. I Hallands län har 41 0/0 av kommunerna mer än 500

Tabell 145. De inventerade kommunerna, fördelade efter antal fritidshus (1.963).

Antal kommuner med ett antal fritidshus av Summa in-

Lan över 3000— 1000— 500_ 250— 100— 50— mindre 12911”:de

5000 5000 3000 1000 500 250 100 än 50 ”mmm” Stockholms ......... 2 5 15 9 9 5 1 6 52 Uppsala ............ _ — 1 3 5 8 6 2 25 Södermanlands ...... _ — 1 7 7 14 6 4 39 Ostergötlands ....... _ _ 3 7 8 11 7 8 44 Jönköpings ......... — _ — _ 8 18 10 18 54 Kronobergs ......... _ _ _ — 3 11 15 13 42 Kalmar ............ — — — 4 9 7 _ 4 24 Gotlands ........... _ _ _ 1 4 6 3 — 14 Blekinge ............ _ _ _ 1 7 4 3 6 21 Kristianstads ....... _ — 1 1 5 16 10 24 57 Malmöhus .......... _ 1 — 7 5 13 4 40 70 Hallands ........... _ _ 11 5 4 1 3 15 39 Göteborgs och Bohus . . _ 1 8 12 6 5 3 7 42 Alvsborgs ........... — _ 1 4 10 21 13 14 63 Skaraborgs ......... _ _ _ 2 3 7 11 33 56 Värmlands .......... — — — 3 9 18 14 7 51 Orebro ............. _ _ 2 2 8 8 7 4 31 Västmanlands ....... — — — 4 5 10 3 5 27 Kopparbergs ........ _ _ 2 6 12 13 6 8 47 Gävleborgs ......... — _ — 8 16 8 4 3 39 Västernorrlands ..... — — 2 4 10 12 7 4 39 Jämtlands .......... _ _ _- 1 3 18 7 5 34 Västerbottens ....... — _ — 8 6 8 5 6 33 Norrbottens ......... _ — 2 2 7 6 1 12 30 Hela riket 2 7 49 101 169 248 149 248 973

1) Endast kustkommuner har redovisats.

• Sida 98
•  Original

hus. Motsvarande siffra för Göteborgs och Bohus län är 50 0/0, för Öster- götlands 23 0/0, för Södermanlands 21 0/0, för Gävleborgs 21 0/0 och för Väs- terbottens län 24 0/0. Ser man till totalsiffrorna för hela riket finner man, att av de 973 inventerade kommunerna endast 9 har mer än 3 000 hus per kommun, medan ca 400 eller ca 40 0/0 har mindre än 100 hus. 43 0/0 av de inventerade kommunerna har mellan 100 och 500 fritidshus. Detta innebär alltså, att en betydande del av landets kommuner har en relativt. omfat- tande fritidsbebyggelse.

Med hänsyn till fritidsbebyggelsens betydelse för den enskilda kommu- nen har utredningen redovisat antal fritidshus 1963 samt nytillkomna så- dana åren 1960—1962 kommunvis i bilaga 4.

Den mest omfattande fritidsbebyggelsen inom resp. län finns inom föl- jande kommuner:

Län Antal Kommun Län Antal Kommun Stockholms 5 992 Österåker Göteb. o. Bohus 3 400 Torslanda Uppsala 1 023 Upplands-Bro Älvsborgs 2 240 St. Lundby Södermanlands 1 350 Kafjärden Skaraborgs 825 Nza Kålland Östergötlands 2 200 Norrköping Värmlands 720 Hammarö Jönköpings 450 Tenhult Örebro 1 095 Axbergs Kronobergs 340 Annerstad Västmanlands 930 Kolbäck Kalmar 880 Torslunda Kopparbergs 1 520 Mora köping Gotlands 700 Stenkumla Gävleborgs 862 Hille Blekinge 500 Gammalstorp Västernorrlands 1 450 Njurunda Kristianstads 709 Barkåkra Jämtlands 612 Tännäs Malmöhus 3 300 Räng Västerbottens 950 Vilhelmina lk Hallands 2 800 Särö Norrbottens 2 500 Nederluleå

Den spridda bebyggelsen förekommer i varierande landskapstyper och miljöförhållanden. Den tätare fritidsbcbyggelsen däremot är i mycket stor utsträckning lokaliserad till kuster och sjöar i inlandet. Detta förhållande illustreras närmare av de schematiserade översiktskartorna utvisande fri- tidsbebyggelsens lokalisering i Blekinge, Hallands, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Östergötlands, Södermanlands, Stockholms, Värmlands, Kop- parbergs, Gävleborgs och Västernorrlands län (kartogram 1—11). Vad be- träffar Blekinge, Hallands och Göteborgs och Bohus län framträder en myc- ket utpräglad koncentration av fritidsbebyggelsen till kustzonerna. I södra delen av Göteborgs och Bohus län har dock en viss spridning skett till vissa inlandskommuner. Fritidsbebyggelsen i Skaraborgs län finns i första hand utmed Vänern, i städernas omedelbara närhet samt kring de större sjöarna. Förhållandena är liknande i Värmlands län. I Östergötland grupperar sig fritidsbebyggelsen kring länets större städer och i anslutning till de större sjöarna. Någon markant tyngdpunkt i kustbygden kan således icke urskil— jas. I Södermanlands län är fritidsbebyggelsen i stort spridd över hela länet,

• Sida 99
•  Original

dock med en tyngdpunkt utmed Mälaren och en annan utmed Östersjön. I såväl Stockholms som Gävleborgs län har fritidsbebyggelsen en relativt be- tydande omfattning i inlandskommunerna, även om koncentrationen till kustregionerna framträder starkt.

6. 2 . 2 . F ritidsbebyggelsens struktur 6. 2. 2. 1. F ritidsbebyggelsens fördelning på tätare bebyggelse och spridd bebyggelse Vid inventeringen har bebyggelsen klassificerats i följande tre grupper:

a) bebyggelse inom detaljplanerat område, I)) bebyggelse i form av annan tätare bebyggelse))

c) spridd bebyggelse.

Huvuddelen av nuvarande fritidsbebyggelse finns i form av tätare be- b ggelse dels inom planområden och dels utanför detaljplanerat område. Följande fördelning av de ca 300 000 husen framgår av tabell 43.

Bebyggelse inom detaljplanerat område 133 000 45 0/0 Bebyggelse i form av annan tätare bebyggelse 80000 27 0/0 Bebyggelse i form av spridd bebyggelse 85000 28 0/0

Detta betyder att drygt 50 0/0 av bebyggelsen är att betrakta som oregle- rad. Betydande regionala skillnader föreligger. 1 Stockholms län finns exempelvis (38 0/0 av bebyggelsen inom detaljplanerat område, 18 0/0 i form av annan tätare bebyggelse och 14 0/0 i form av spridd bebyggelse. Det bör i detta fall anmärkas, att bebyggelse inom detaljplanerade områden i första hand förekommer i Stockholms närhet. I Göteborgs och Bohus län har den spridda bebyggelsen något större omfattning, eller 27 0/0, medan bebyggel— sen inom detaljplan utgör 53 0/0 och tätare bebyggelse utanför sådan plan 20 0/0. I övrigt har följande län mer än 500/0 av fritidsbebyggelsen inom detaljplaneradc områden, nämligen Hallands, Malmöhus, Kristianstads och Uppsala län. Dessutom har Södermanlands, Östergötlands, Kalmar, Ble- kinge, Gotlands, Älvsborgs, Skaraborgs och Västmanlands län mer än 30 0/0 av bebyggelsen inom detaljplanerade områden.

Tätare fritidsbebyggelse utanför detaljplan förekommer i betydande om- fattning i bl. a. Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Blekinge, Värm- lands, Örebro, Kopparbergs och Västmanlands län samt norrlandslänen. Detta tyder på att myndigheterna tillåter en relativt omfattande grupp- bebyggelse utan att kräva detaljplan.

1) Se definition är sid. 31.

• Sida 100
•  Original

Med undantag av Stockholms, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hal- lands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Västerbottens län omfattar den spridda bebyggelsen minst 30 0/o. Relativt sett har den spridda bebyggelsen (kartbilaga 1) sin största utbredning i län med liten fritidsbebyggelse, exem— pelvis Kronobergs, Jämtlands och Värmlands län.

6. 2. 2. 2. Antalet fritidshus på ofri grund m. m.

Av inventeringen framgår vidare (tabell 46) att 60 0/0 eller ca 180000 av fritidshusen ligger på egen grund, medan närmare 35 0/0 eller 100 000 hus är belägna på arrenderad mark. De regionala skillnaderna är relativt stora.

Tabell 46. Antal fritidshus vid början av 1963 fördelade på egen grund, arrenderad mark, fritidsbyar samt f.d. permanentbebyggelse. Absoluta tal samt procentuell andel av den totala fritidsbebyggelsen.

Hus i form av Hus, som kan

Hus på egen Hus på arren- fritidsbyar eller hänföras till kate- " grund derad mark enstaka hus för gorien f. (1. per- Lan uthyrning manenta host. Antal % Antal % Antal % Antal % Stockholms ............. 55 126 86 5 127 8 4 103 6 3 307 5 inland ............... 13 146 86 1 531 10 674 | 4 867 6 kustland ............. 41 980 86 3 596 7 3 429 |_ 7 2 440 5 Uppsala ............... 4 017 65 1 618 26 557 x 9 893 14 inland ............... 3 715 71 1 104 21 417 l8 768 15 kustland ............. 302 32 514 54 140 14 125 13 Södermanlands ......... 5 099 43 6 035 51 718 6 2 120 18 inland ............... 3 272 40 4 452 55 388 5 1 657 20 " kustland ............. 1 827 49 1 583 42 330 9 463 12 Östergötlands ........... 7 366 50 4 985 34 2 269 16 3 413 23 inland ............... 5 088 46 4 401 40 1 630 14 2 426 22 kustland ............. 2 278 65 584 17 639 18 987 28 Jönköpings ............. 2 519 39 3 532 55 351 6 838 13 Kronobergs ............ 2 122 57 1 344 36 236 7 1 622 44 Kalmar (kustland) ...... 4 097 53 2 779 36 825 11 1 410 18 Gotlands ............... 1 675 52 1 010 32 525 16 830 26 Blekinge ............... 2 035 53 1 507 39 308 8 601 16 inland ............... 227 81 45 16 10 3 198 70 kustland ............. 1 808 51 1 462 41 298 8 403 11 Kristianstads ........... 5 716 73 1 880 24 276 3 959 12 inland ............... 1 859 72 693 27 39 1 471 18 kustland ............. 3 857 73 1 187 23 237 4 488 9 Malmöhus .............. 6 021 50 5 416 45 538 5 915 8 inland ............... 1 609 59 855 32 253 9 374 14 kustland ............. 4 412 48 4 561 49 285 3 541 6 Hallands ............... 13 073 55 9 832 42 692 3 383 2 inland ............... 1 655 86 274 14 5 0 166 9 kustland ............. 11 418 53 9 558 44 687 3 217 1 ' Göteborgs och Bohus . . . . 20 649 74 6 332 23 729 3 2 707 10 inland ............... 6 400 72 2 317 26 176 2 439 5 kustland ............. 14 249 76 4 015 21 553 3 2 268 12 Älvsborgs .............. 8 934 68 3 919 30 292 2 1 289 10 Skaraborgs ............. 2 042 45 2 384 52 141 3 495 11 Värmlands ............. 3 732 39 5 503 57 353 4 1 538 16

• Sida 101
•  Original

Hus i form av Hus, som kan

Hus på egen Hus på arren- fritidsbyar eller hänföras till kate- " grund derad mark enstaka hus för gorien f. d. per- Lan uthyrning manenta bost. Antal % Antal % Antal % Antal % Örebro ................. 2 362 29 5 617 68 247 3 1 156 14 Västmanlands .......... 3 120 47 3 031 46 439 7 934 14 Kopparbergs ........... 10 054 72 3 577 26 330 2 3 613 26 Gävleborgs ............. 2 998 23 9 358 73 504 4 1 205 9 inland ............... 1 906 29 4 378 67 245 4 837 13 kustland ............. 1 092 17 4 980 79 259 4 368 6 Västernorrlands ......... 7 312 64 3 825 34 217 2 1 299 11 inland ............... 1 867 54 1 546 45 41 1 622 18 kustland ............. 5 445 69 2 279 29 176 2 677 9 Jämtlands ............. 3 113 64 1 256 26 517 10 378 8 Västerbottens .......... 3 229 33 6 232 64 298 3 411 4 inland ............... 1 370 37 2 127 57 210 6 236 6 kustland ............. 1 859 31 4 105 68 88 1 175 3 Norrbottens ............ 3 750 40 5 330 58 174 2 660 7 inland ............... 1 419 40 2 053 59 43 1 361 10 kustland ............. 2 331 41 3 277 57 131 2 299 5 Hela landet ............ 180 161 61 101 429 34 15 639 5 32 976 11 inland ............... 81 531 56 55 939 39 7 037 5 21 285 15 kustland ............. 98 630 65 45 490 30 8 602 5 11 691 8 Norrland ............... 20 402 42 26 001 54 1 710 4 3 953 8 inland ............... 9 675 44 11 360 51 1 056 5 2 434 11 kustland ............. 10 727 41 14 641 56 654 3 1 519 6 Svealand ............... 83 510 69 30 508 25 6 747 6 13 561 11 inland ............... 39 401 59 24 815 37 2 848 4 10 533 16 kustland ............. 44 109 82 5 693 11 3 899 7 3 028 6 Götaland ............... 76 249 59 44 920 35 7 182 6 15 462 12 inland ............... 32 455 58 19 764 36 3 133 6 8 318 15 kustland ............. 43 794 60 25 156 35 4 049 5 7 144 10

I många län är mer än hälften av fritidshusen uppförda på ofri grund, vil- ket framgår av nedanstående sammanställning, som utvisar procent fritids- hus på arrenderad mark.

Södermanlands län Jönköpings län Skaraborgs län Värmlands län

51 0/o 55 0/0 52 0/o 57 0/0

Örebro län 68 0/i) Gävleborgs län 73 0/0 Västerbottens län 64 0/n Norrbottens län 58 [Vi)

Bebyggelse på ofri grund har tillkommit genom att staten, kommun eller enskild markägare upplåtit mark för bebyggelse. Motiven till denna form av upplåtelse är flera. De huvudsakliga skälen torde vara, att markägaren icke vill avhända sig marken, att ett fritidshus sätts upp mot villkor att det står kvar endast under kortare period eller att ägare och köpare vill undvika planläggning eller fastighetsbildningsprövning. Arrendeformerna växlar starkt. Sålunda förekommer mycket kortvariga, t.o.m. ettåriga ar- renden, medan i andra fall avtal med maximal upplåtelsetid förekommer. Fördelar resp, nackdelar beror givetvis helt på villkoren för upplåtelsen.

• Sida 102
•  Original

Endast en mycket liten del av fritidsbebyggelsen, eller ca ()"/0 finns i form av fritidsbyar eller enstaka hus, avsedda för uthyrning. Denna form har sin största utbredning i Östergötlands, Gotlands, Kalmar, Uppsala och Jämtlands län. I vissa av dessa län har bl. a. fritidsbyar tillkommit i be- tydande omfattning under senare år.

6. 2. 2. 3. Byggnader, tidigare använda som permanenta bostäder

Av de ca 300 000 fritidshusen har 11 0/0 eller 33 000 hänförts till kategorien f.d. permanenta bostadshus. I regel har dessa byggnader tidigare tillhört jordbruk, skogsbruk och fiske. Övergången från permanenta bostadshus till byggnader för fritidsändamål får ses som ett utslag av de strukturför- ändringar, som försiggår inom sagda näringsgrenar och som kännetecknas av att små, ofullständiga jordbruk nedlägges i allt snabbare takt och att i samband härmed en betydande förskjutning i markanvändningen inträf— far. Många av de bygder, där jordbruket viker, framstår som mycket attrak- tiva ur fritidssynpunkt — det må vara kustbygder, områden kring sjöar eller skogsbygder. Då mindre jordbruk läggs ned eller skogsarbetarbostäder överges och den i jord- och skogsbruket förvärvsarbetande befolkningen avflyttar, efterfrågas bostaden Ofta för fritidsändamål. Denna förändring har under senare år skett i allt snabbare takt. F.n. beräknas att 5000 7 000 jordbruk per år läggs ned. Liknande är utvecklingen i våra fiske— lägen, där fiskarbefolkningen avflyttar och bebyggelsen alltmer övergår till fritidsbostäder.

Ser man till länssammanställningen (tabell 46), finner man, att i Söder- manlands län 18 0/0 av bebyggelsen kan hänföras till kategorien f.d. per- manenta bostadshus. Drygt 2000 fritidshus skulle alltså tillhöra denna kategori. Under senaste tioårsperioden har antalet jordbruk i Söderman- lands län minskat med ca 1500. I Östergötlands län utgör den f.d. per- manentbebyggelsen 23 0/0, i Kronobergs 44 0/0, i Kalmar 18 0/0, i Gotlands 26 0/0, i Värmlands 16 0/0 och i Kopparbergs län 26 0/0 av hela fritidsbebyg- gelsen. Minskningen i antalet jordbruk i Kopparbergs län uppgick för pe- rioden 1951—1961 till ca 4000.

6. 3. F ritidsbebyggelsens hittillsvarande utveckling

Enligt kommunernas bedömningar har antalet fritidshus (tabell 47) ökat med 45 000 från den 1 jan. 1960, dvs. i stort sett med 18 0/0 under en period av tre år. Det årliga tillskottet har således under senare år varit ca 15 000 hus. Av de efter den 1 jan. 1960 nytillkomna husen hänför sig ca 19 800 till Götaland, 18 300 till Svealand och 7 800 till Norrland. Stockholms län redo- visar ett årligt tillskott på ca 3 300, dvs. 10 200 under treårsperioden. Un-

• Sida 103
•  Original

Tabell 47. Utveclclingstendenser rörande iritidsbebyggelsen 1960—1962.

Antal nybildade fastigheter för fritidshus

Uppskattning av antalet hus som

Län . . Summa tillkommit 1960 1961 1962 1960—62 1960—1962 Stockholms ............ 1 849 2 021 2 119 5 989 10 181 inland ............... 240 689 170 1 099 1 802 kustland ............. 1 609 1 332 1 949 4 890 8 379 Uppsala ............... 196 251 606 1 053 1 290 inland ............... 181 238 574 993 1 140 kustland ............. 15 13 32 60 150 Södermanlands ......... 288 395 290 973 1 603 inland ............... 241 164 258 663 1 093 kustland ............. 47 231 32 310 510 Östergötlands .......... 253 445 181 879 1 529 inland ............... 153 267 91 511 1 162 kustland ............. 100 178 90 368 367 Jönköpings ............ 100 84 85 269 880 Kronobergs ............ 5 12 6 23 375 Kalmar (kustland) ...... 152 289 193 634 1 173 Gotlands .............. 147 89 101 337 835 Blekinge ............... 170 153 153 476 1 027 inland ............... 0 2 4 6 44 kustland ............. 170 151 149 470 983 Kristianstads .......... 296 291 300 887 1 804 mland ............... 132 117 188 437 797 kustland ............. 164 174 112 450 1 007 Malmöhus ............. 516 343 429 1 288 2 172 inland ............... 112 109 223 444 865 kustland ............. 404 234 206 844 1 307 Hallands .............. 504 509 596 1 609 3 784 inland ............... 87 79 73 239 338 kustland ............. 417 430 523 1 370 3 446 Göteborgs o. Bohus ..... 1 060 1 361 1 167 3 588 4 006 inland ............... 360 339 334 1 033 1 432 " kustland ............. 700 1 022 833 2 555 2 574 Alvsborgs .............. 349 288 372 1 009 1 614 Skaraborgs ............ 159 137 130 426 571 Värmlands ............. 158 134 176 468 1 387 Örebro ................. 139 157 158 454 696 Västmanlands .......... 222 197 216 635 967 Kopparbergs ........... 358 628 434 1 420 2 104 Gävleborgs ............ 158 192 177 527 1 672 inland ............... 81 103 107 291 846 kustland ............. 77 89 70 236 826 Västernorrlands ........ 486 393 426 1 305 1 611 inland ............... 117 90 99 306 606 kustland ............. 369 303 327 999 1 005 Jämtlands ............. 325 317 480 1 122 1 241 Västerbottens .......... 213 273 257 743 1 618 inland ............... 100 121 158 379 701 kustland ............. 113 152 99 364 917 Norrbottens ............ 327 252 365 944 1 619 inland ............... ' 132 120 124 376 779 kustland ............. 195 132 241 568 840 Hela landet ............ 8 430 9 211 9 417 27 058 45 759 inland ............... 3 751 4 392 4 460 12 603 21 440 kustland ............. 4 679 4 819 4 957 14 455 24 319 Norrland .............. 1 509 1 427 1 705 4 641 7 761 inland ............... 755 751 968 2 474 4 173 kustland ............. 754 676 737 2 167 3 588

• Sida 104
•  Original

forts. lab. 47.

Antal nybildade fastigheter för fritidshus Uppskattning av Län antalet hus som Summa tillkommit 1960 1961 1962 1960—62 1960—1962 Svealand .............. 3 210 3 783 3 999 10 992 18 228 inland ............... 1 539 2 207 1 986 5 732 9 189 kustland ............. 1 671 1 576 2 013 5 260 9 039 Götaland .............. 3 711 4 001 3 713 11425 19 770 inland ............... 1 457 1 434 1 506 4 397 8 078 kustland ............. 2 254 2 567 2 207 7 028 11 692

gefär 20 0/0 av dessa har tillkommit i inlandskommuner. Den snabbaste tillväxten inom detta län har varit i de norra kustkommunerna, medan ut- byggnaden närmast Stockholm varit relativt liten. Göteborgs och Bohus län uppvisar den näst största tillväxten under perioden, 4000, varav ca 1 400 i inlandskommunerna. I Hallands län har tillväxten varit starkt kon— centrerad till kustkommunerna. Av de. under perioden nybyggda 3800 husen har 3 450 byggts i kustkommuner. Övriga län med en relativt snabbt expanderande fritidsbebyggelse och med ett årligt tillskott på mer än 500 fritidshus under senare år är Norrbottens (1619 för treårsperioden), Väs- terbottens (1 618), Västernorrlands (1 611), Gävleborgs (1 672), Kopparbergs (2104), Älvsborgs (1614), Malmöhus (2172), Kristianstads (1804), Öster- götlands (1 529) och Södermanlands län (1 603). Av intresse är att konsta- tera, att en mycket betydande del av fritidsbebyggelsen i Uppsala, Söder- manlands, Östergötlands, Kristianstads och Malmöhus län tillkommer i in- landet. Förhållandena är liknande i Gävleborgs, Västernorrlands, Väster- bottens och Norrbottens län. Den minsta tillväxten — mindre än 300 hus per år —— redovisas i Jönköpings, Gotlands, Kronobergs, Skaraborgs och Örebro län.

I de områden, där det redan finns en omfattande fritidsbebyggelse, sker tillväxten snabbast. Närheten till storstäderna, tillgången till skärgårdar, stränder, vattendrag och sjöar utövar en stark dragningskraft. Konkurren- sen om mark för andra ändamål, inte minst för det rörliga friluftslivet, är stor i dessa typer av områden. Materialet visar emellertid, att exploaterings- trycket icke endast riktas mot våra kuster i syd- och mellansverige, utan också i hög grad dels mot den norrländska kusten, dels mot inlandsområ- den i såväl syd— och mellansverige som norra Sverige. Denna utveckling av fritidsbebyggelsen får ses mot bakgrunden dels av den ökande bilismen, som medger större avstånd mellan huvudbostad och fritidsbostaden, dels önskan att nå ett mer avskilt läge och dels knappheten på mark i vissa områden, bl.a. Stockholms inre skärgård.

Beräknar man den procentuella tillväxten inom de olika länen med av- seende på nytillkomna hus efter den 1 jan. 1960 i förhållande till antalet fritidshus 1960, erhålles följande procenttal.

• Sida 105
•  Original

Län 0/0 Län 0/0 Stockholms 19 Älvsborgs 14 Uppsala 26 Skaraborgs 14 Södermanlands 16 Värmlands 17 Östergötlands 12 Örebro 9 Jonkopmgs 16 Kronobergs 11 Västmanlands 17 Kalmar 18 Kopparbergs 18 Gotlands 35 Gävleborgs 15 Blekinge 36 Västernorrlands 17 Kristianstads 30 Jämtlands 34 Malmöhus 22 Västerbottens 20 Hallands 19 Norrbottens 21 Göteborgs o. Bohus 17 Hela riket 18

Som framgår av tabell 48 har endast ett ringa antal kommuner en årlig tillväxt på mer än 50 hus. Ca 80 0/0 av kommunerna har haft ett årligt ny- tillskott på mindre än 30 hus.

Av tabell 47 framgår vidare antalet nybildade fastigheter för fritidshus. Sammanlagt har under perioden 1960—1962 nybildats 27 000 fastigheter. Detta innebär att ca 20000 fritidshus uppförts på tidigare bildade fastig- heter eller i form av hus på ofri grund. Som tidigare nämnts, kan ungefär 30 0/0 av fritidsbebyggelsen hänföras till bebyggelse å arrenderad mark, där alltså i regel avstyckning av tomterna icke förekommit. Antalet ny- bildade fastigheter uppgår i Stockholms län till ca 6000, Göteborgs och Bohus län till 3600, Hallands län 1600, Kopparbergs län 1 400, Väster- norrlands län 1300 och Malmöhus län 1300.

Betraktar man läget i enskilda kommuner så har följande kommuner haft den snabbaste tillväxten inom resp. län under perioden 1960—1962.

Antal Antal Län 133322, Kommun Län 112323 Kommun hus hus Stockholms 900 Frötuna Göteb. o. Bohus 490 Östra Orust Uppsala 325 Upplands—Bro Älvsborgs 110 St. Lundby Södermanlands 200 Vagnhärad Skaraborgs 90 Hasslerör Östergötlands 169 Stegeborg Värmlands 115 Visnum Jönköpings 150 Tenhult Örebro 70 Linde Kronobergs 60 Annerstad Västmanlands 186 Nora Kalmar 150 Köpingsvik Kopparbergs 190 Mora Gotlands 130 Klintehamn Gävleborgs 150 Ovansjö Blekinge 279 Gammalstorp Västernorrlands 200 Säbrå Kristianstads 420 Åhus köping Jämtlands 190 Tännäs Malmöhus 450 Häng Västerbottens 180 Sävar Hallands 681 Laholms lk Norrbottens 300 Gällivare Nederluleå

• Sida 106
•  Original

Tabell 48. De inventerade kommunerna fördelade med hänsyn till den genomsnitt- liga årliga ökningen av antalet fritidshus.

L" Antal kommuner med en årlig ökning av antalet fritidshus med an 1—30 31—50 51—100 | 101—200 200_ Ej angivet

Stockholms ............ 19 5 10 8 41) 6 Uppsala .............. 20 2 1 1 _ 1 Södermanlands ........ 28 3 2 _ _ 6 Östergötlands .......... 30 1 3 — _ 10 Jönköpings ............ 46 1 _ _ — 7 Kronobergs ........... 32 _ — — _ 10 Kalmar ............... 15 4 _ — _ 5 Gotlands .............. 11 3 — _ — _ Blekinge .............. 16 _ 3 _ _ 2 Kristianstads .......... 37 4 _ 1 _ 15 Malmöhus ............. 25 3 3 1 _ 38 Hallands .............. 15 10 3 22) 13) 8 Göteborgs och Bohus . . . 20 7 6 34) 6 Alvsborgs ............. 54 1 — — _ 8 Skaraborgs ............ 28 _ — _ _ 28 Värmlands ............ 47 2 _ — 2 Orebro ................ 26 _ _ _ _ 5 Västmanlands ......... 19 2 2 _ — 4 Kopparbergs .......... 29 7 1 _ _ 10 Gävleborgs ............ 33 4 _ _ _ 2 Västernorrlands ........ 33 2 2 _ _ 2 Jämtlands ............ 27 2 1 _ _ 4 Västerbottens ......... 24 5 1 _ _ 3 Norrbottens ........... 19 2 3 — _ 6

6. 4. Översikt av förhållanden, vilka reglerar fritidsbebyggelsen 6. 4. 1. Översiktsplan

Fritidsbebyggelsen regleras genom översiktlig planläggning, detaljplane- ring och utomplansbestämmelser. Förhållandena inom resp. län framgår närmare av tabell 49. Flertalet, eller ca 75 0/0 av landets kommuner, sak- nar någon form av översiktsplan i form av regionplan, generalplan eller annan översiktlig dispositionsplan eller vägledande utredning. Av de un- dersökta kommunerna har 146 eller ca 15 0/o uppgivit sig ha översiktsplan för del av kommunen, medan endast 82 kommuner, dvs. 90/0, har Över- siktsplan för hela kommunen. I Göteborgs och Bohus samt Stockholms län har emellertid en betydande översiktlig planering ägt rum. I Göteborgs och Bohus län har således 60 [1/0 av kommunerna någon form av översikts- plan, medan motsvarande tal för Stockholms län är 50 0/o. Kommuner med översiktsplan för hela kommunens område förekommer i någon större

1") Frötuna, Österåker, Värmdö, Djurö. 2) Särö, Onsala. 3) Laholms lk. 4) Skaftö, Hermansby, Öslra Orust.

• Sida 107
•  Original

Tabell 49. Översikt över vissa förhållanden som reglerar fritidsbebyggelsen (1963). Antal kommuner med översiktsplan, utomplansbestämmelser etc. samt andel kom— muner i förhållande till antalet kommuner inom resp. län som besvarat frågan.

Översiktsplan Utomplansbestämmelser K K Kommuner Kommuner ommuner ommuner Kommuner där utom- där utom- där over- dar over- - Kommuner 'k . 4 utan utom- plansbe- plansbe- Antal detalj- .. 51 tsplan Slktsplan 1 b .. 1 .. ] planer Län utan over- finns för finns för puans e- stamme - stamme - Siktsplan d 1 h la stammel- ser finns ser tinns k e av k e ser för del av för hela ommunen ommunen k k ommunen ommunen Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % lfjåe ägg Stockholms ........ 26 51 13 26 12 23 6 12 14 27 31 61 805 210 inland .......... 19 70 4 15 4 15 5 18 11 41 11 41 155 38 kustland ........ 7 29 9 38 8 33 1 4 3 13 20 83 650 172 Uppsala .......... 21 84 3 12 1 4 _ _ 4 16 21 84 64 27 inland .......... 18 86 2 9 1 5 _ — 4 19 17 81 59 23 kustland ........ 3 75 1 25 _ — — _ _ — 4 100 5 4 Södermanlands . . . . 29 74 9 23 1 3 12 31 27 69 _ _ 59 53 inland .......... 24 80 6 20 _ _ 11 37 19 63 — — 42 42 . kustland ........ 5 56 3 33 1 11 1 11 8 89 _ _ 17 11 Östergötlands ...... 39 89 5 11 — _ 8 18 32 73 4 9 127 19 inland .......... 34 87 5 13 _ — 8 21 27 69 4 10 90 13 kustland ........ 5 100 — _ _ — _ _ 5 100 _ _ 37 6 Jönköpings ........ 44 86 4 8 3 6 _ — 34 67 17 33 20 19 Kronobergs ....... 39 95 2 5 _ — 4 10 27 66 10 24 15 17 Kalmar (kustland) . . 12 50 8 33 4 17 4 17 18 75 2 8 78 38 Gotlands .......... 12 86 2 14 _ _ 7 50 6 43 1 7 75 17 Blekinge .......... 17 81 2 9 2 10 2 9 5 24 14 67 35 30 inland .......... 5 100 _ — — _ — — 1 20 4 80 1 _ kustland ........ 12 75 2 12 2 13 2 12 4 25 10 63 34 30 Kristianstads ...... 45 80 9 16 2 4 8 14 22 39 26 47 57 43 inland .......... 35 88 5 12 _ — 3 7 18 45 19 48 33 12 kustland ........ 10 63 4 25 2 12 5 31 4 25 7 44 24 31 Malmöhus ......... 34 72 8 17 5 11 7 15 29 62 11 23 48 53 inland .......... 23 96 1 4 _ _ 5 21 15 62 4 17 14 19 kustland ........ 11 48 7 30 5 22 2 9 14 61 7 30 34 34 Hallands .......... 26 67 5 13 8 20 5 13 19 49 15 38 285 132 inland .......... 18 95 _ — 1 5 4 21 10 53 5 26 34 12 kustland ........ 8 40 5 25 7 35 1 5 9 45 10 50 251 120 Göteborgs och Bohus 17 41 17 40 8 19 3 7 8 19 31 74 378 164 inland .......... 10 48 7 33 4 19 2 10 3 14 16 76 112 44 _. kustland ........ 7 33 10 48 4 19 1 5 5 24 15 71 266 120 Alvsborgs ......... 41 65 10 16 12 19 13 21 27 43 23 36 134 40 Skaraborgs ........ 46 82 10 18 — _ 7 13 46 82 3 5 35 30 Värmlands ........ 39 76 8 16 4 8 2 4 35 69 14 27 54 45 Orebro ............ 23 74 8 26 _ — 5 16 25 81 1 3 40 78 Västmanlands ..... 25 93 2 7 _ _ 4 15 18 67 5 18 41 27 Kopparbergs ...... 39 83 4 8 4 9 11 23 28 60 8 17 18 84 Gävleborgs ........ 35 90 2 5 2 5 3 8 31 79 5 13 30 34 inland .......... 25 93 — _ 2 7 3 11 22 82 2 7 4 20 kustland ........ 10 83 2 17 — _ _ — 9 75 3 25 26 14 Västernorrlands . . . . 21 54 5 13 13 33 17 44 11 28 11 28 54 74 inland .......... 17 77 1 5 4 18 14 64 5 23 3 13 3 18 kustland ........ 4 24 4 23 9 53 3 18 6 35 8 47 51 56 Jämtlands ........ 33 100 — _ — — 7 21 25 76 1 3 19 23 Västerbottens ..... 29 88 3 9 1 3 12 36 19 58 2 6 12 93 inland .......... 17 90 2 10 _ — 6 32 12 63 1 5 1 18 i kustland ........ 12 86 1 7 1 7 6 43 7 50 1 7 11 75

• Sida 108
•  Original

forts. tab. 49.

Översiktsplan Utomplansbestämmelser Kommuner Kommuner Kommuner Kommuner .. .. där över- där över- Kommuner dar utom- dar utom- ' Kommuner . . plansbe- plansbe- Antal detalj- .. 51ktsplan Siktsplan utan utom- .. l .. l planer Län utan over- finns för finns för lansbe- stamme ser stamme ser Siktsplan P. finns för finns för del av hela stammelser del av hela kommunen kommunen

kommunen kommunen Antal ty Antal 0/ Antal 0/ Antal 0/ Antal 0/ Antal 0/ Gäl" Plan" 0 " O 0 0 ” lande förslag Norrbottens ....... 22 76 7 24 — — 16 55 11 38 2 7 14 116 inland .......... 17 90 2 10 _ _ 12 63 7 37 _ _ 1 46 kustland ........ 5 50 5 50 — — 4 40 4 40 2 20 13 70 Hela landet ....... 714 76 146 15 82 9 163 17 521 56 258 27 2 497 1 466 inland .......... 591 83 83 12 39 5 126 18 419 59 168 23 925 668 kustland ........ 123 54 63 27 43 19 37 16 102 45 90 39 1 572 798 Norrland .......... 140 81 17 10 16 9 55 32 97 56 21 12 129 340 inland .......... 109 91 5 4 6 5 42 35 71 59 7 6 28 125 kustland ........ 31 58 12 23 10 19 13 25 26 49 14 26 101 215 Svealand .......... 202 75 47 17 22 8 40 15 151 56 80 29 1 081 524 inland .......... 187 80 34 14 13 6 38 16 140 60 56 24 409 337 kustland ........ 15 41 13 35 9 24 2 5 11 30 24 65 672 187 Götaland .......... 372 75 82 16 44 9 68 14 273 55 157 31 1 287 602 inland .......... 295 82 44 12 20 6 46 13 208 58 105 29 488 206 kustland ........ 77 56 38 27 24 17 22 16 65 47 52 37 799 396

omfattning endast bland kommuner i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Kalmar, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Västernorrlands län.

Av inventeringen framgår således att en mycket betydande del av fri- tidsbebyggelsen lokaliserats utan översiktlig planering.

6. 4. 2. Detaljplaner

Antalet detaljplaner för fritidsbebyggelsen uppgick för hela riket vid ill- venteringstillfället till ca 2500 och planförslagen till ca 1500. Det sam- manlagda antalet detaljplaner — 4 000 — rymmer ca 45 0/0 av fritidshusen. Av antalet detaljplaner hänför sig 1000 eller 25 0/0 till Stockholms län och ungefär lika många till Göteborgs och Bohus samt Hallands län. Hälften av alla detaljplanerade områden är samlade till Stockholms- och västkust- regionerna.

De ca 43 000 husen inom planområden i Stockholms län är fördelade på 1 000 planområden, dvs. i medeltal omfattar varje planområde 43 hus. I Göteborgs och Bohus län är ca 15 000 hus fördelade på ca 550 planområ— den. Motsvarande siffror är för Hallands län 20000 hus och 420 plan- områden, för Östergötlands län 4 800 hus och ca 150 planområden.

• Sida 109
•  Original

I följande län finns mer än 100 detaljplaneområden.

Stockholms Södermanlands

Östergötlands

Kalmar Kristianstads

Malmöhus Hallands

Göteborgs och Bohus

Älvsborgs Örebro Kopparbergs Västernorrlands Västerbottens Norrbottens

Planförslagen intar i förhållande till de gällande detaljplanerna en domi- nerande plats i Örebro, Kopparbergs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län.

De befintliga planområdena är, som kan utläsas av tabell 50, f.n. icke helt utnyttjade. Sammanlagt har för hela landet dessa områden beräknats kunna rymma ytterligare ca 82 000 fritidshus.

Tabell 50. Antal fritidshus, som väntas tillkomma inom befintliga planområden

(1963). Befintliga planområden Befintliga planområden Län Inom Planförslag Län Inom Planförslag gällande eller gällande eller

detaljplan planutredn. detaljplan planutredn. Stockholms ....... 8 189 13 788 Älvsborgs ......... 1 331 921 inland .......... 2 074 255 Skaraborgs ....... 509 630 kustland ........ 6 115 13 533 Värmlands ........ 312 722 Uppsala .......... 1 047 835 Örebro ........... 537 1 510 inland .......... 946 735 Västmanlands ..... 321 765 kustland ........ 101 100 Kopparbergs ...... 367 1 566 Södermanlands . . . . 1 101 2 849 Gävleborgs ....... 379 627 inland .......... 850 2 219 inland .......... 31 240 kustland ........ 251 630 kustland ........ 348 387 Östergötlands ..... 1 371 389 Västernorrlands . . . 754 1 837 inland .......... 764 289 inland .......... 8 142 kustland ........ 607 100 kustland ........ 746 1 695 Jönköpings ....... 220 495 Jämtlands ........ 327 45 7 Kronobergs ....... 107 284 Västerbottens ..... 206 978 Kalmar (kustland) . 1 568 1 721 inland .......... 36 185 Gotlands ......... 525 465 kustland ........ 170 793 Blekinge .......... 505 1 125 Norrbottens ....... 277 1 180 inland .......... 15 0 inland .......... 20 630 kustland ........ 490 1 125 kustland ........ 257 550 Kristianstads ..... 1 041 1 863 Hela landet ....... 34 555 47 689 inland .......... 367 712 inland .......... 10 336 14 419 kustland ........ 674 1 151 kustland ........ 24 219 33 270 Malmöhus ........ 1 315 3 074 Norrland ......... 1 943 5 079 inland .......... 251 729 inland .......... 422 1 654 kustland ........ 1 064 2 345 kustland ........ 1 521 3 425 Hallands ......... 9 383 6 344 Svealand ......... 11 874 22 035 inland .......... 32 226 mland .......... 5 407 7 772 kustland ........ 9 351 6 118 kustland ........ 6 467 14 263 Göteborgs och Bohus 2 863 3 264 Götaland ......... 20 738 20 575 inland .......... 911 707 inland .......... 4 507 4 993 kustland ........ 1 952 2 557 kustland ........ 16 231 15 582

• Sida 110
•  Original

110 6. 4. 3. Utomplansbestämmelser

Ett relativt stort antal kommuner redovisar utomplansbestämmelser för hela kommunen (27 0/0) eller för del av kommunen (56 0/0). Av de drygt 900 inventerade kommunerna har endast 163 uppgivit sig över huvud taget icke ha utompla'isbestämmelser. 1 kommuner, där efterfrågan på tomter för fritidshus är stor _ speciellt kustkommuner _ har utomplansbestäm- melser antagits i större omfattning än i övriga kommuner. Som framgår av tabell 49 förekommer det relativt få kustkommuner utan utomplans— bestämmelser. I Uppsala och Jönköpings län har samtliga av de invente— rade kommunerna ntomplanshestämmelser. I Hallands län saknar endast 5, dvs. 13 0/0 av de inventerade kommunerna, utomplansbestämmelser. Mot- svarande siffror är för Göteborgs och Bohus län 7 0/0 och Södermanlands län 31 0/0.

6. 4. 4. Aktuella planer på åtgärder för att reglera fritidsbebyggelsen

Av de upplysningar utredningen erhållit från kommunerna framgår otve- tydigt, att en ökad aktivitet förestår i syfte att styra fritidsbebyggelsens fortsatta utveckling genom planering.

Kommunerna har vid inventeringen lämnat uppgifter om i vilken ut- sträckning det är aktuellt med ytterligare översiktsplaner, detaljplaner och

Tabell 51. De inventerade kommunerna fördelade efter kommunens planer på över- siktlig planläggning, detaljplanläggning eller införande av utomplansbestämmelser

( I 9 6 3 ) . Antal kommuner där det är Län aktuellt icke aktuellt icke angivet Stockholms ...................... 23 6 22 inland ......................... l 1 5 l 1 kustland ....................... 12 1 1 1 Uppsala ......................... 16 4 5 inland ......................... 13 4 4 kustland ....................... 3 — 1 Södermanlands ................... 32 5 2 inland ......................... 25 3 2 kustland ....................... 7 2 i Östergötlands .................... 25 15 4 inland ......................... 21 14 4 kustland ....................... 4 l — Jönköpings ...................... 31 20 — Kronobergs ...................... 30 7 4 Kalmar (kustland) ................ 22 2 — Gotlands ........................ 14 — _ Blekinge ......................... 13 6 2 inland ......................... 1 4 — kustland ....................... 12 2 2

• Sida 111
•  Original

Antal kommuner där det är Län aktuellt icke aktuellt icke angivet Kristianstads .................... 33 17 6 inland ......................... 24 12 4 kustland ....................... 9 5 2 Malmöhus ....................... 34 13 _ inland ......................... 17 7 _ kustland ....................... 17 6 _ Hallands ........................ 27 12 _ inland ......................... 10 9 _ kustland ....................... 17 3 — Göteborgs och Bohus .............. 31 11 _ inland ......................... 14 7 _ ⁴ kustland ....................... 17 4 — Älvsborgs ........................ 37 21 5 Skaraborgs ...................... 15 30 11 Värmlands ....................... 36 15 — Orebro .......................... 29 2 — Västmanlands .................... 16 6 5 Kopparbergs ..................... 32 13 2 Gävleborgs ...................... 31 8 _ inland ......................... 21 6 — kustland ....................... 10 2 _ Västernorrlands .................. 26 13 _ inland ......................... 14 8 _ kustland ....................... 12 5 _ Jämtlands ....................... 21 7 5 Västerbottens .................... 22 7 4 inland ......................... 10 6 3 kustland ....................... 12 1 1 Norrbottens ...................... 22 7 _ inland ......................... 12 7 _ kustland ....................... 10 — _ Hela landet ...................... 618 247 77 inland ......................... 440 213 60 kustland ....................... 178 34 17 Norrland ........................ 122 42 9 inland ......................... 78 34 8 kustland ....................... 44 8 1 Svealand ........................ 184 51 36 inland ......................... 162 48 24 kustland ....................... 22 3 12 Götaland ........................ 312 154 32 inland ......................... 200 131 28 kustland ....................... 112 23 4

utomplansl)estämmelser. Ca 600 kommuner har därvid uppgivit, att det är aktuellt med planläggning i form av översiktsplaner eller detaljplaner. Fördelningen av kommunernas svar, länsvis, framgår av tabell 51, som visar att det i första hand är fråga om inlandskommuner. Detta får ses mot bakgrunden dels av att kustkommunerna till så stor del tidigare varit föremål för planläggning, dels av att fritidsbebyggelsen i allt större ut— sträckning sprider sig till inlandskommuner. Det är också av speciellt in- tresse att notera, att i län, där fritidsbebyggelsen hittills varit av ringa omfattning, exempelvis Kronobergs län, kommunerna nu har för avsikt

• Sida 112
•  Original

att utföra planering av olika slag, vilket får ses som ett uttryck för att man väntar sig en betydande bebyggelse inom den närmaste tidsperioden.

Beträffande planeringen av den befintliga fritidsbebyggelsen visar in- venteringen sammanfattningsvis, att allvarliga brister föreligger och att planeringen släpar efter. Man har alltså inte fått det grepp om fritidshe- byggelsen som lagstiftningen syftar till. Emellertid står idag ett stort antal kommuner beredda att sätta igång med planering i en eller annan form.

• Sida 113
•  Original

FRITIDSBEBYGGELSENS LOKALISERING | BLEKINGE LÄN 1963

(exkl. spridd bebyggelse)

Ronneby '

.. Karlshamn . ." ' ' ,. 8' V'" ._ _ '.— -f( , *. , ' (:- ww" ,. , .se . _ . ., _ .

ä * Karlskrona 1.5 | V %& (Ze/%% '

. Sölvesbog få? ; " 0 30 _5/

.v, . . D 0

. 10 hus . 50 —"- I 100 -"-

• Sida 114
•  Original

». Kartogram 2 . " 5 FRITIDSBEBYGGELSENS LOKALISERING I..! ' ' ",, | HALLANDS LÄN 1963 " | . ”Kungsbacka / (exkl. spridd bebyggelse) | ""- if .

' I »] |

& I

' l ( Varberg . Falkenberg ' 1 l ' ' ”Halmstad I

• Sida 115
•  Original

FRITIDSBEBYGGELSENS LOKALISERING | GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄN 1963

(exkl. spridd bebyggelse)

Dö

lrdmsta

K=

&? 95556' C_7

uy

nu

0. Gå?

XJ X .. Uddevålla

10 50 100

1300

• Sida 116
•  Original

FRITIDSBEBYGGELSENS LOKALlSERlNG | SKARABORGS LÄN 1953

(exkl. spridd bebyggelse)

& " HJO _ åalköpmg %Tidoholm

) 3 = W”?

. l

e 10 hus . 50 -"— I 100 -"—

• Sida 117
•  Original

FRITIDSBEBYGGELSENS LOKALISERING | ÖSTERGÖTLANDS LÄN 1963

(exkl. spridd bebyggelse)

% & ”e

.. .... ' . *. &... m., '. : . ”ff/ '

. . Möping . ?> IQ göderk-ing SB :— s '

.II Cap

Vadstena

. " , 0 oSkdnninge %,lnköping ” ' 5 I & .: !:. få, mMjölby . ., » ' ” * v Mp ”& O.. ( N.£ & Då . . 00 . . Xx 9 flå . ' ;D . 10 hus 0 50 -"- I 100 -"-

.soo ---—

• Sida 118
•  Original

FRITIDSBEBYGGELSENS LOKALISERING | SÖDERMANLANDS LÄN 1963

(exkl. spridd bebyggelse)

10 hus 50 100 _"— 500 —"—

• Sida 119
•  Original

FRITIDSBEBYGGELSENS LOKALISERING | STOCKHOLMS LÄN 1963

(exkl. spridd bebyggelse)

. 100 -"— . 500 -"- I 1000 -"-

• Sida 120
•  Original

FRITIDSBEBYGGELSENS LOKALISERING | VÄRMLANDS LÄN 1963

(exkl. spridd bebyggelse)

• Sida 121
•  Original

FRITIDSBEBYGGELSENS LOKALISERING' | KOPPARBERGS LÄN 1963

. (exkl. spridd bebyggelse)

. 10 hus . 50 —"- I 100 -" -

3

'F

.. x

. 'I . . . 1! Falun

. ll- . " "e " u. n . %) . ' i ' Borlänge $ .

K '... I . u"

. Säter . . ..?

. ' Hedemogu . &: .Ludvi " .

o . ll

»] NJ_?W

"& 'i

• Sida 122
•  Original

FRITIDSBEBYGGELSENS LOKALISERING | GÄVLEBORGS LÄN 1963

(exkl. spridd bebyggelse)

& &? & . .

.. & . : Hudiksvall— Ä ' " , .

':

• Sida 123
•  Original

FRITIDSBEBYGGELSENS LOKALISERING | VÄSTERNORRLANDS LÄN 1963

(exkl. spridd bebyggelse)

Sollefteå

• Sida 124
•  Original

KAPITEL 7

Den nuvarande fritidsbebyggelsens utformning

7.1. Antal hushåll med tillgång till fritidshus

I 6 kap. har redogjorts för fritidsbebyggelsens omfattning enligt den av utredningen utförda totalinventeringen. I följande kapitel lämnas en redo— görelse för fritidsbebyggelsens utformning enligt resultatet från intervju- undersökningen, som på väsentliga punkter eftersträvat att komplettera den omnämnda totalinventeringen. Härvid har alltså undersökts antal hushåll med tillgång till fritidshus, fritidshusets läge i förhållande till permanent- bostaden, husets utnyttjande, standard, utrustning m.m. Med hänsyn till att materialet i denna del är begränsat bör tolkningen av de mindre procent- talen ske med försiktighet.

Tabell 52. Tätortsbefolkningens tillgång till fritidshus eller annan fritidsbostad 1963. Familjehushåll i städer och köpingar med mer än 10000 invånare. Hushåll i olika orter fördelade, procent, efter typ av fritidsbostad. Absoluta och relativa tal.

(Fråga 3, bilaga 2.)

Dispositionssätt Hyr . Hyr el. Den permangnta Disp. ej Ager fritidshus frid—113211 s DSi-112132; disp. an- Summa bostadens lage fritidshus fritidshus stadig- tillfälli ut 1) sätt nan fri- varande g tidsbostad

Ant./Proc. Ant./Proc. Ant./Proc. Ant./Proc. Ant./Proc. Ant./Proc. Antal/Proc.

Stockholm, Göteborg, Malmö .......... 408 000 159 000 30 000 42 000 64 000 (13 000) 716 000 57 22 4 6 9 2 100 Tätorter i södra och mellersta Sverige . . 465 000 92 000 24 000 36 000 43 000 (11 000) 671 000 69 14 4 5 6 2 100 tätorter över 35 000 invånare . . . 238 000 55 000 17 000 20 000 28 000 (7 000) 365 000 65 15 5 5 8 2 100 tätorter under 35 000 invånare . . . 227 000 37 000 (7 000) 16 000 15 000 (4 000) 306 000

74 12 3 5 5 1 100 Tätorter i norra Sverige .......... 116 000 36 000 (2 000) 11 000 12 000 (3 000) 180 000 64 20 1 6 7 2 100 Totalt Antal 989 000 287 000 56 000 89 000 119 000 27 000 1 567 000

Procent 63 1 8 4 6 7 2 1 00

• Sida 125
•  Original

Tillgång till fritidshus (se tab. 52).

Disp. ej fritidshus 63 %

Äger fritidshus 18 (ii)

N "5 = == ===” 'U g..-: '='):

Hyr fritidshus stadigvarande 4 %

I tabell 52 redovisas för tätorter med mer än 10 000 invånare det antal hushålll), som under 1963 i någon form haft tillgång till fritidshus. Under- sökningen visar, att drygt vart tredje hushåll i de större tätorterna på ett eller annat sätt disponerat fritidshus eller fritidsbostad under året. —— 18 0/0 (ca 290 000 hushåll) ägde fritidshus, 4 0/0 (ca 55 000 hushåll) hyrde fritids— hus under längre tid, 6 0/0 (ca 90 000 hushåll) hyrde tillfälligt och 7 0/0 (ca

1) Som hushåll räknas a) gifta par och deras ((v ) hemmavarande barn under 20 år

h) ogifta personer i åldeln 20 år el. däröver och deras (ev.) hemmavarande barn under 20 år.

• Sida 126
•  Original

120 000 hushåll) hade på annat sätt tillgång till fritidshus, exempelvis dis- ponerade föräldrars eller släktingars fritidsbostad. 2 0/0 (ca 25000 hushåll) hyrde eller disponerade fritidsbostad, t. ex. lägenhet i villa etc.

Systemet med en permanent och en sekundär bostad utgör utan tvekan ett betydande inslag i våra bostadsvanor. Tätortssamhällen skapar ett starkt behov för befolkningen att tillbringa en del av sin fritid i en lugn och veder- kvickande landsbygdsmiljö. Materialet visar också, att befolkningen i de större städerna skaffat sig en sekundär bostadsmöjlighet i större omfatt- ning än övriga. I de tre storstäderna äger 22 0/0 av hushållen fritidshus, medan motsvarande tal för tätorter under 35000 invånare i södra och mellersta delen av landet är 12 0/0. En direkt jämförelse mellan antalet fri- tidshus enligt totalundersökningen å ena sidan samt å andra sidan inter— vjuundersökningen är icke möjlig att göra, bl.a. beroende på att intervju- undersökningen endast avser hushåll i städer och köpingar med över 10 000 invånare och personer i åldern 20—65 år. Intcrvjuundersökningens syfte har varit just att kartlägga antalet hushåll med tillgång till fritidsbostad. Ett fritidshus kan helt naturligt disponeras under ett och samma år av flera hushåll. Främst torde detta gälla beträffande de hus som hyrs. Det torde också förekomma, att ägarna själva disponerar fritidshuset under viss del och hyr ut det under en annan del. Befolkningen utanför tätorter med mer än 10000 invånare äger givetvis också ett betydande antal hus, som de hyr ut eller själva helt disponerar. Det torde vara realistiskt att uppskatta detta antal till minst 50000. Antalet fritidshus enligt intervju-

Tabell 53. Sambandet mellan disposition av fritidshus, inkomst och ålder (1963). Fördelning, procent, efter dispositionssått i olika inkomst- resp. åldersgrupper. Familjehushåll i städer och köpingar med mer än 10000 invånare.

Dispositionssätt . . Hyr el. . . H r fri- H 1- fri- . . ?].SP' ej Äger fri- tidshus tidshus DISP' hus dlsp. an— Summa rltids- t'd h d' _ . på annat nan fr]- 1 s us sta lg till- .. . hus varande fälli t satt tids- g bostad Hushållets bruttoinkomst kr/år — 5 000 ........ 75 3 —- 5 14 3 100 5 000—10 000 ........ 77 6 2 6 8 1 100 10 000—20 000 ........ 71 14 2 5 6 2 100 20 000—30 000 ........ 56 23 5 7 8 1 100 30 000— .............. 36 40 9 6 7 2 100 Hushållsföreståndarens ålder 20—30 år ............. 70 4 1 7 16 2 100 31—40 år ............. 61 17 4 8 7 3 100 41—50 år ............. 55 28 7 4 5 1 100 51—60 år ............. 61 26 3 5 4 1 100 61— år ............. 74 15 3 5 1 2 100

• Sida 127
•  Original

undersökningen skulle således kunna beräknas till lägst 340 000. Enligt totalundersökningen var antalet vid årsskiftet 1962/63 300000. Det torde dock finnas anledning att antaga, att denna uppskattning är något, ca [)”/0, för låg. Beräknar man vidare, att nyproduktionen under sista året uppgick till ca 15 000 fritidshus, ger totalinventeringen vid årsskiftet 1963/64 ca 330 000 fritidshus.

Tabell 53 visar sambandet mellan disposition av fritidsbostad och vissa socioekonomiska förhållanden, ålder och inkomst. Beträffande inkomst— förhållandenas inverkan framgår, att även lägre inkomsttagare i betydande . utsträckning skaffat sig fritidsbostad. Hushåll inom de högre inkomstklas— serna äger emellertid fritidshus i större utsträckning än sådana med lägre inkomst. Likaså hyr personer med hög inkomst fritidshus stadigvarande oftare än övriga. Däremot förefinns inga skillnader inom kategorien som hyrt tillfälligt.

Undersökningen visar också, att dispositionen av fritidshus varierar med hushållsföreståndarnas ålder. Hushållsföreståndare i åldersgruppen 40—50 år äger fritidshus i större utsträckning än de yngre, som i sin tur dispone- rar fritidshus på annat sätt eller hyr fritidshus tillfälligt oftare än äldre hushållsföreståndare.

Innehav av fritidshus påverkas även av vissa familjeförhållanden, exem- pelvis antalet barn, vilket framgår av nedanstående sammanställning. Barn- familjer äger fritidshus i större utsträckning än familjer utan barn, där man dock hyr fritidshus i samma omfattning som barnfamiljer. Hos fa- miljer med barn finns således en betydande strävan att skaffa sig en fast replipunkt för rekreation och friluftsliv. Att skaffa fritidshus är bl.a. ett led i omsorgen 0111 familjen. För barnfamiljer är det ju inte lika lätt som för andra att exempelvis åka omkring under semestern.

Antal hemmavarande barn Andel hushåll som äger fritidshus, procent 0 14 1 24 2 26 3 eller fler 21

7.2. Avståndet permanenta bostaden - fritidshuset

Var hushållen geografiskt disponerar sin fritidsbostad — ägd, hyrd eller på annat sätt disponerad — framgår av sammanställninge-n på sid. 128.

Sammanlagt skulle således drygt 45 0/0 av hushållen under 1963 ha dispo- nerat fritidsbostad i Götaland och 40 0/0 i Svealand. Som jämförelse kan nämnas, att totalinventeringen av fritidsbebyggelsen redovisade 43 0/0 av husen i Götaland, 41 0/0 i Svealand och 16 0/o i Norrland.

• Sida 128
•  Original

Ägd, Tillfälligt Totalt, procent hyrd,procent procent Götaland västkust ........... 19 30 20 sydkust ........... 4 5 4 ostkust ............ 7 10 7 inland ............. 1 7 6 15 Svealand ostkust ............ l 8 16 1 7 inland ............. 22 14 23 Norrland ostkust ............ 5 2 5 inland ............. 7 l 2 7 Utlandet ............ 1 3 2 Uppgift saknas ....... — 2 _ Summa 100 100 100

Av hushållen i Stockholm, Göteborg och Malmö har 23 0/o sina fritidshus på västkusten, 5 0/o på ostkusten i Götaland, 12 0/0 i inlandet i Götaland. 30 0/0 på ostkusten i Svealand och 20 0/o i inlandet i Svealand. Av antalet hushåll med tillgång till fritidsbostad på västkusten kommer 60 0/0 från någon av storstäderna Stockholm, Göteborg eller Malmö. Hushållen i tät- orter i södra och mellersta Sveriges inland har i stor omfattning (65 0/0) sina fritidshus i inlandet. I flertalet fall söker man få den sekundära bosta- den inom ett rimligt avstånd från den permanenta bostaden. Studeras fri- tidshusets läge med fördelning på hyrt resp. ägt, framgår att av de hushåll, som äger fritidshusen, har 19 0/o hus på västkusten, medan 30 0/0 av dem som hyrt tillfälligt, valt västkusten. Detta innebär, att då man önskar dis- ponera en fritidsbostad enbart för några sommarmånader, föredrar man i stor utsträckning västkusten. Detta understrykes av att man över huvud taget icke hyrt i inlandet i samma utsträckning som utmed kusten.

Den geografiska fördelningen innebär också, att huvuddelen av fritids— bostäderna återfinns i annan kommun än den egna. Endast 8 0/0 av fritids- husen hänför sig till den egna kommunen.

Avståndet mellan fritidsbostaden och den permanenta bostaden har stu- derats närmare, och resultatet framgår av tabell 54. Av de tätortshushåll som äger fritidshus, har i det närmaste 30 0/0 det beläget inom ett avstånd av två mil från den permanenta bostaden, medan ca 20 0/0 har det mer än tio mil bort. De hyrda fritidsbostäderna är oftast belägna mera avlägset. och så- ledes har drygt 30 ll/o av de hushåll, som hyr fritidshus, mer än tio mil dit. För flertalet av dem som äger fritidshus, ca 80 0/o, understiger restiden två. timmar. Närmare 60 0/0 av fritidshusägarna når sin stuga på en timme.

För att få en uppfattning om fritidshusägarnas inställning till avståndet frågades, huruvida man ansåg, att'det tar för lång tid att komma till fri— tidshuset. Tre fjärdedelar förklarade sig helt nöjda. Bland dem som äger fritidshus beläget på ett avstånd av 10—30 mil, anser 65 0/o, att resan tar

• Sida 129
•  Original

Tabell 54. Avstånd mellan fritidsbostaden och den permanenta bostaden (1963). Familjehushdll i städer och köpingar med mer än 10000 invånare.

(Fråga 6, bilaga 2.)

Andel hushåll, procent, med fritidshus beläget inom Dispositionssätt 2 2_5 5—10 10_30 30_ Summa mil mil mil mil mil Äger fritidshus ............ 29 37 14 10 10 100 Övrigt ................... 17 28 23 12 20 100 Totalt ................... 23 32 19 11 15 100

för lång tid. Då reseavståndet överstiger 30 mil, tycker drygt 80 0/o, att restiden blir för lång. Man accepterar således två till tre timmars restid. De personer, som godtar en restid längre än tre timmar, torde främst vara sådana som i första hand utnyttjar fritidshuset under längre ledigheter. Ut- över avståndet nämns trafikstockningar och dåliga allmänna kommunika- tioner som orsaker till att restiden blir för lång.

Färdmedlet till fritidsbostaden framgår av tabell 55, som visar, att bilen genomgående är det vanligaste färdmedlet till och från fritidsbostaden. Allmänna kommunikationsmedel, buss eller tåg, används endast av var sjätte fritidshusinnehavare.

Tabell 55. Färdmedel till fritids-bostaden (1963). Familjehushäll i städer och 1:6— pingar med mer än 10000 invånare. (Fråga 7, bilaga 2.)

Andel personer, procent,

Huvudsakligaste färdmedlet efter använt färdmedel

Bil .................................. 68 Buss eller tåg ........................ 15 Båt, allmänna kommunikationer ........ 3 Privat båt ........................... 1 Cykel, motorcykel eller moped ......... 5 Bil i kombination med annat färdsätt . . . 6 Kombination med andra färdsätt än bil. . 2

Summa 100

7.3. F ritidshusets utnyttjande

De följande frågeställningarna rörande utnyttjandet, utrustning, förekomst av självverksamhet, orsaker till innehav av fritidshus m.m. berör endast hushåll, som ägt fritidshus under 1963.

En del personer utnyttjar fritidshuset enbart under sommarhalvåret, medan andra använder det oberoende av årstid. Enligt tabell 56 använder ungefär hälften av fritidshusinnehavarna fritidshuset året om. I första

• Sida 130
•  Original

hand är det givetvis de fritidshus som ligger i relativ närhet till den per— manenta bostaden, som kan disponeras under olika delar av året. I vilken utsträckning man sedan använder sitt fritidshus framgår av nedanstående sammanställning.

Utnyttjandet av fritidshuset under olika ledigheter Procent Enbart under semestrar 7 Enbart under helger och veckoslut 8 Helger, veckoslut och semestrar 37 Permanent sommarbostad och för övrigt under längre ledigheter 48 Summa MTG

Materialet ger på denna punkt en antydan om att antalet dagar per år, som fritidshuset används, är betydande. Ungefär hälften av innehavarna , har använt fritidshuset dels som permanent sommarbostad, dels under hel— ger och veckoslut eller annan längre ledighet, och en tredjedel har utnytt- jat huset under längre ledigheter samt under helger och veckoslut men alltså icke som permanent sommarbostad. För att sommarbostaden skall betraktas som permanent har krävts, att hela familjen eller en del av den använt fritidshuset som bostad under en längre sammanhängande period med undantag av semester. Relativt få personer har disponerat huset en— bart under semestrar.

Tabell 56. Andel hushåll, procent, som utnyttjat fritidshuset året om (1963). Fa— miljehushåll, bosatta i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare, med eget fritidshus.

(Fråga 22, bilaga 2.)

Fritidshusets läge Procent Götaland västkusten ......................... 30 sydkusten ......................... 47 ostkusten .......................... 5 3 inlandet ........................... 54- Svealand ostkusten .......................... 47 inlandet ........................... 5 5 Norrland ostkusten .......................... Sl inlandet ........................... 45 ' Totalt 47

Fritidshusets utnyttjande sammanhänger till viss del med avståndet mel- lan fritidshuset och den permanenta bostaden, tabell 57. De fritidshus, som ligger nära bostadsorten, används till stor del dels under helger och vecko- slut och semestrar året om, dels som permanent bostad under sommarhalv- året, medan de längre bort belägna fritidshusen disponeras huvudsakligen under längre ledigheter. Materialet ger här stöd för påståendet, att män-

• Sida 131
•  Original

niskorna är relativt rörliga i sina friluftsvanor. Fritidshusägarna accepterar exempelvis att under helger och veckoslut resa 10—30 mil för att komma till fritidshuset. I detta sammanhang kanske också bör påpekas att i vissa fall fritidshuset övergår till helårsbostad.

'l'abell 57. Sambandet mellan avståndet till fritidshuset och dess utnyttjande under olika ledigheter. Familjehushåll, bosatta i städer och köpingar med mer fin 10000 invånare, med eget fritidshus. Fördelning, procent, efter utnyttjande vid olika rese- avstånd.

(Fråga 23, bilaga 2.)

Avstånd i mil

Fritidshusets utnyttjande Totalt —2 2—5 5—10 10—30 30— Enbart under semestern . . . 1 2 2 8 50 7 Enbart under helger och veckoslut .............. 10 6 11 11 6 8 Helger, veckoslut och semestrar .............. 31 41 47 46 11 37 Permanent sommarbostad, i övrigt under längre ledig- heter .................. 58 51 40 35 33 48

Summa 100 100 100 100 100 100

7.4. F ritidsbebyggelsens standard, utrustning m. m. Fritidsbebyggelsens standard och utrustning varierar mycket starkt. Som ytterlighetsexempel kan nämnas >>byschorna>> utmed Hallandskusten och det stora exklusiva fritidshuset med alla moderna bekvämligheter och med flera tusen kvadratmeters tomt.

För att få en uppfattning om storleken och utrustningen innefattade undersökningen vissa mera allmänna frågeställningar. Vid tolkningen av materialet bör hållas i minnet de stora variationer som förekommer just i dessa avseenden.

Beträffande den nuvarande bebyggelsens bostadsyta visar materialet, att den övervägande delen av fritidsbebyggelsen har en yta understigande 50 m2.

Den äldre bebyggelsen, dvs. f. d. permanentbebyggelsen, har i regel en större yta än övrig fritidsbebyggelse. Närmare 30 0/0 av denna typ har en bostadsyta på mer än 80 n12, medan inom den större gruppbebyggelsen 30 0/0 har en bostadsyta om mindre än 30 m2 och drygt hälften 30—50 m2 yta. Den fritidsbebyggelse, som ligger i mindre grupper, synes däremot vara något rymligare. De friliggande fritidshusen är ytterligare något större: ca 35 0/0 har en yta om 30—50 ni?, och lika många har en yta som är större

• Sida 132
•  Original

[fritidsstugans bostadsyta

Mindre än 30 m? 25 % 30 50 m2 42 0/0 50—80 m? 21 0/0 Mer än 80 1112 12%

Summa 100 0/0

25 % 42 % 21 % 12 %

än 50 1112. Materialet pekar vidare på att personer med en inkomst av mer än 20 000 kronor har relativt sett större fritidshus än de som har lägre inkomst. Av fritidshusägare med inkomster på 10 000—20 000 kronor har således drygt 30 0/0 fritidshus, som är mindre än 30 1112. Motsvarande tal för personer i gruppen över 30 000 kronor är 10 0/0.

Frilidshusägarna har fått uttala sig om huruvida de anser sitt fritidshus tillräckligt stort eller ej. Av innehavarna av hus med mindre yta än 30 m2 har hälften uppgivit, att denna yta är för liten. Drygt 15 0/0 av ägarna till hus på mellan 30f—50 1112 anser, att detta är otillräckligt. Sammanlagt har 20—25 0/0 uttalat. att fritidshuset har en alltför liten bostadsyta. Mycket talar således för att en tillbyggnad av de mindre husen är sannolik och att bostadsslandarden ökar.

Tabell 58 anger tomtstorleken, som vanligen ligger mellan 1 000—4 000 1112 Till ett betydande antal hus finns dock tomter med mer än 4 000 mg. Detta gäller främst den äldre bebyggelsen. Vad gruppbebyggelsen beträffar, har ungefär 20 0/0 tomter understigande 1000 1112.

• Sida 133
•  Original

Tabell 58. Tomtstorlek vid olika typer av fritidshus (1963), procent. Familjehushåll. bosatta i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare, med eget fritidshus. (Fråga 10, bilaga 2.)

Tomtens storlek

Typ av fritidshus mindre 1 000— 2 000— större tomtens Summa än än storlek 1 000 m2 2 000 m2 4 000 m2 4 000 m2 ej best. Huset f. d. permanent bostad 16 26 15 36 7 100 Huset ligger i grupp om minst 10 hus ................. 22 44 23 5 6 100 Huset ligger i grupp om 2—9 hus .................... 18 41 33 3 S 100 Huset friliggande . . . . . . . . . 14 25 27 25 9 100 Totalt 17 34 24 18 7 100

mindre *än 1000 m2

2000—4000 m2 24 %

Tomtens storlek ej best. 7 %

• Sida 134
•  Original

Fritidshusägarna har även uttalat sin åsikt om storleken på tomterna. Härav framgår, att man genomgående är nöjd även då tomten är relativt liten. Då man väl vant sig, har man funnit även en liten tomt funktions- duglig och tillräcklig. Av dem som har tomter, som är mindre än 1 000 mg, anser ca 90 0/0, att denna storlek är tillräcklig. Krav på tomtens storlek sammanhänger ofta med önskan att vara ostörd. På frågan om grannar ökar eller minskar trivseln, har 35 0/0 av fritidshusägarna uppgivit, att trivseln minskar med grannar i närheten av fritidshuset. Många människor är således icke störda av att bo tätt tillsammans. Fritidshusägare inom fritidshusområden anser i mindre utsträckning än personer med frilig- gande hus att grannar minskar trivseln. Detta kan då givetvis bero på att dessa personer från början haft en positiv inställning till grannar och där- för bosatt sig inom fritidsstugeområden, eller att de av erfarenhet lärt, att grannar ej är till någon nackdel. Andra personer anser kanske att de för— delar, som kan uppnås inom gruppbebyggelsen genom koncentrerad be- byggelseform, bättre standard, mer friytor och kontakt med andra män- niskor uppväger vissa nackdelar.

Beträffande den sanitära standarden har efterfrågats hur man löst vat— tenförsörjningen, avloppsfrågan och renhållningen. Tabell 59 visar, att drygt hälften av fritidshusen saknar avlopp. Ca 20 0/0 har avlopp enbart från kök och endast 10 0/o avlopp från kök, tvättställ och wc. Avsaknaden av av- lopp torde bl.a. bero på att man tidigare i stor omfattning infört förbud mot anordnande av avlopp. Avloppsfrågan har lösts bäst vid den äldre be— byggelsen. Två tredjedelar av dessa hus har avlopp. Den mindre grupp— bebyggelsen har en något sämre standard än den större gruppbebyggelsen, vilket torde bero på att det i senare fallet funnits bättre förutsättningar att anordna gemensamma anläggningar av olika slag. I många fall torde också exploatören av det större området ha tillsett, att avloppsfrågan lösts på ett mer tillfredsställande sätt. Av hus med avlopp har huvuddelen eller 85 0/0 separat avlopp, medan endast 10 0/0 har kommunalt avlopp, som i första hand förekommer vid den äldre bebyggelsen. Av de fritidshus som har avlopp, har två tredjedelar detta knutet till infiltrationsbrunn och en femtedel har avloppet knutet till slamavskiljare; ca 10 0/0 har varken slam— avskiljare eller infiltrationsbrunn.

Av ägarna till hus, som helt saknar avlopp, har ungefär hälften förklarat - sig missnöjda, medan i de fall där det finns köksavlopp man är tillfreds— ställd i betydligt större utsträckning; endast 20 0/o är missnöjda. Detta miss- nöje kan då vara förorsakat av att köksavloppet är dåligt eller av att man önskar avlopp även från tvättställ etc. Tendensen är alltså den, att man önskar att få avloppsfrågan ordnad. Man anser det med andra ord önskvärt, att fritidshuset förses med avlopp icke blott från kök utan även från tvätt- ställ. Orsakerna till att avlopp från wc endast förekommer i begränsad

• Sida 135
•  Original

Tabell 59. Avloppsfrågans lösning vid olika typer av fritidsbebyggelse (1963), pro— cent. Familjehushäll, bosatta i städer och köpingar med mer än 10000 invånare, med eget fritidshus.

(Fråga 15, bilaga 2.)

Typ av avlopp . . Enbart ., .. Typ av fritldshus Avlopp Enbart från kök fr.aptgplh, kAngan Summa saknas från kök och tvätt- vah a om ma- ställ oc wc tion

Huset f. d. permanent bostad 36 28 13 22 1 100 Huset ligger i grupp om minst

10 hus ................. 59 22 13 6 — 100 Huset ligger i grupp om 2—9

hus .................... 63 19 12 4 2 100 Huset friliggande ......... 58 15 19 7 1 100

Totalt 54 21 15 9 1 100

Avlopp saknas

Enbart från kök och tvättställ 15 %

Från kök, tvättstail och wc %) %

Annan kombination

• Sida 136
•  Original

'l'abell 60. Vattenförsörjningen vid olika typer av fritidsbebyggelse (1963), procent. Familjehushåll, bosatta i städer och köpingar med mer än 10000 invånare. med eget fritidshus.

(Fråga 14, bilaga 2.)

Vattenförsörjning Egen Gemen- Egen el. Gemen- . . brunn sam gemen- sam Typ av frltldshus å tom- brunn sam brunn. Vatten U ift Summa Fen utan utan brunn. Vatten- på annat 552225 vatten- vatten- Vatten- post vid sätt 1 d . 1 d . ledning tomt- e mng e nlng . .. indragen grans Huset f. d. permanent bostad ....... . . ..... 48 9 33 3 7 _ 100 Huset ligger i grupp om minst 10 hus ........ 41 36 11 4- 8 0 100 Huset ligger i grupp om 2—9 hus ............ 40 20 13 _ 27 — 100 Huset friliggande ...... 41 18 13 5 22 1 100 Totalt 42 22 17 4 15 0 100

omfattning torde bl. a. vara, att denna typ av avlopp i allmänhet anses innebä'a en icke () 'äsentlig merkostnad.

Hur vattenförsörjningeu ordnats anges i tabell 60, som bl.a. visar, att drygt 40 [1/0 har brunn på tomten och 17 0/0 vattenledning indragen. Inom den större gruppbebyggelsen förekommer egen brunn och gemensam brunn ungefär lika ofta. Även valtenfrågan har lösts bäst vid den äldre bebyg- gelsen. Därnäst verkar den större gruppbebyggelsen va 'a bäst tillgodosedd.

Vad renhållningen bet'äffar visar materialet, att bortforslingen av so— por endast i en tredjedel av fallen sker genom kommunal försorg och i övrigt av ägarna själva. Den kommunala sophämtningen är då i första hand knuten till den större gruppbebyggelsen och i andra hand till den äldre bebyggelsen. En tredjedel av de fritidslmsägare, som själva har att bortforsla sina sopor. har förklarat sig missnöjda. Då bortforslingen av sopor sker i kommunal regi, synes fritidshusägarna däremot vara i det närmaste helt nöjda.

Beträffande standarden upptog frågeforlmiläret även frågor rörande upp- värmningsanordning, elektrifiering etc.

Som framgår av nedanstående sammanställning är större delen av fri- tidshusen vinterbonade. Anspräken torde härvid i vissa fall ha varit rela- tivt små, vilket bl.a. framgår av att uppvärmningen till mycket stor det endast sker genom öppen spis. '

• Sida 137
•  Original

Vattentöl'söl'jningen (se lab. (50).

Egen brunnpå tomten .ntan vattenledning 42 ”

Egen eller gemensam lirnnn m. vattenledning indragen 17 %

Cem. v.post v. tomtgr. 4 %

Vatten på annat sätt 15 %

Fritidshusets vinterutruslning

lluset ej vinterbonat Huset vinterbonat och uppvärmning sker genom:

öppen spis el.element värmeledning övrigt

Summa

Procent

24

37 14

5 20 %

Även en del av de hus, som icke är vinterhonade. har uppvärmningsan— ordning. Sammanlagt har 85 0/0 av fritidshusen någon form av upp 'ärm-

ning.

• Sida 138
•  Original

Drygt hälften av fritidshusen är elektrifierade, och ungefär 70 0/0 av de elektrifierade husen är utrustade med elektrisk spis eller platta. Hälften av dem som saknar elspis har gasolkök. Att standarden höjs successivt bekräftas av att uppvärmningsanordning och elektricitet installeras efter hand. I hälften av fallen har elinstallation skett efter det huset uppförts.

Fritidshusägarna har tillfrågats, huruvida de är nöjda med fritidshusets utrustning och standard. Beträffande standarden och bekvämligheten har närmare en fjärdedel förklarat sig missnöjda, 34 0/0 har ansett att avlopps— frågan är otillfredsställande löst, och 24 0/0 konstaterar, att vattenfrågan icke lösts på ett tillfredsställande sätt. Bedömningarna i övrigt framgår av följande sammanställning.

Åsikt beträffande fritidshusets Procentuelt andel standard m.m. missnöjda Husets utseende 9 Omgivande bebyggelses utseende 9 Standarden och bekvämligheten i huset 22 De allmänna kommunikationerna till huset 27 Framkomligheten med bil 9 Lösningen av vattenfrågan 24 Lösningen av avloppsfrågan 34 Lösningen av renhållningsfrågan 20

Dessa samlade bedömningar visar otvivelaktigt en klar strävan till att nå en högre standard. Detta framgår också av att man på frågan, huruvida man var beredd att betala de anläggnings— och driftskostnader, som krävs för att få en högre standard vad gäller vatten, avlopp och renhållning, sva- rade jakande i stor omfattning, se tabell 61. Sistnämnda fråga ställdes en— dast till hushåll, som uttalat missnöje beträffande dessa förhållanden.

Tabell 61. Inställningen till att betala de anläggnings- och driftskostnader, som krävs för att få en högre standard. Hushåll som anser sig missnöjda med lösningen av zmttenförsörjningen, avloppssystemet resp. renhållningen. Familjehushåll, bosatta i städer och köpingar med mer än 10000 invånare, med eget fritidshus. (Fråga 3], bilaga 2.)

Beredd att betala för att få högre standard, procent T'll _ Summa

. 1 Vi .

Ja Nej del 55 Vet ej Vattenförsörjningen ................. 17 56 20 7 100 Avloppssystemet ................... 24 48 22 6 100 Renhållningen ...................... 17 57 21 5 100

Bland sådana, som har vattenpost vid tomtgränsen, har 90 0/0 av de med detta arrangemang missnöjda förklarat sig beredda att påtaga sig den kost- nadsökning, som följer om vattenledning indrages.

• Sida 139
•  Original

lfritidsbebyggelsen kräver serviceanläggningar av olika slag. Tillgången till olika anläggningar i anslutning till fritidsbebyggelsen varierar starkt. I vad mån fritidshusägarna har tillgång till vissa anläggningar inom en kilometers avstånd från fritidshuset, framgår av följande.

Andel fritidshus- ägare, som sak- nar resp. anlägg- ning inom en km,

Andel fritidshus- ägare, som är missnöjda be-

träffande tillgång

till resp. anlägg-

procent _ ning, procent Livsmedelsbutik ............ 44 16 Nöj eslokal ................. 74 5 Badplats ................... 24 21 Idrottsplats ................ 65 14 Lekplats för barn ........... 68 12

Ungefär hälften av fritidshusägarna har alltså tillgång till livsmedels— butik inom ett avstånd av 1 km. Tre fjärdedelar har badplats inom 1 kmzs avstånd, medan däremot endast en tredjedel har tillgång till idrottsplats och lekplats för barn inom ifrågavarande avstånd. Av fritidshusägarnas åsikt om tillgången till de olika anläggningarna framgår, att man i stort sett är nöjd. Detta innebär, att många accepterar att ha längre än 1 km till exempelvis livsmedelsbutik. Av dem som saknar badplats inom 1 km från fritidshuset, har ungefär hälften sagt sig vara missnöjda. Tillgång till bad är visserligen väsentligt för flertalet av fritidshusägarna men ej ett absolut krav hos alla.

län viss uppfattning om standarden kan erhållas genom att se till taxe— ringsvärdena å fritidsbebyggelsen, tabell 62. Tabellen visar, att huvuddelen av de fritidshus, som åsatts taxeringsvärde, har ett taxeringsvärde mellan

Tabell 62. Taxeringsvärdet: å fritidsbebyggelsen 1963. Fördelning efter typ av be— byggelse, procent. Familjehushåll, bosatta i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare, med eget fritidshus.

(Fråga 36, bilaga 2.)

T f . 'd h Tåg:? e Taxeringsvärde kronor V ' s

yp av I'ltl s us Nyupp- För lågt #4 999 5 000— 10 000— 20 000_ 30 000— et ej umma

fört värde 9 999 19 999 29 999

F. d. permanent

bostad ........ l 7 11 26 27 8 2 18 100 Hus_i grupp om

uunst 10 hus. . . 17 11 13 18 23 6 5 7 100 Hus i grupp om

2—9 hus ..... 14 11 21 25 17 2 2 8 100 Friliggande bus . . 9 12 9 23 22 8 6 11 100

Totalt 11 10 12 23 23 | 6 | 4 11 100

• Sida 140
•  Original

5 000—20 000 kronor. (Ja 45 0/0 av husen har ett lägre värde än 10 000 kro- nor. Speciellt beträffande den tätare fritidsbebyggelsen gäller vidare, att ett betydande antal icke åsatts taxeringsvärde eller har ett värde under— stigande 5000 kronor.

Beträffande fritidsbehyggelsens standard visar undersökningen samman- fattningsvis, att standarden varierar mycket starkt. Vidare framgår. att de. nuvarande ägarna har ambitioner att successivt höja standarden. Många fritidshus blir från början eller så småningom genom standardhöjning lik- värdiga ined helärsbostaden. Sammanställes de uppgifter som framkommit i intervjuundersökningen mot det material som redovisas i 6 kap. rörande förekomst av oreglerad bebyggelse, framstår att inom många områden be- tydande saneringsproblem föreligger.

7.5. Förekomst av självverksamhet

Utredningen har ansett det betydelsefullt att få närmare klarlagt i vilken utsträckning ägaren aktivt medverkat vid tillkomsten av sitt fritidshus (fråga 12, bilaga 2). Resultatet framgår av följande sammanställning.

Nuvarande ägarens medverkan vid uppförandet Procent av fritidshuset

Byggt på egen band 27 Byggt delvis på egen band 16 Låtit bygga 9 Köpt uppfört hus 48 Summa 100

I själva verket har givetvis fler fritidshus än vad som framgår av sam— manställningen byggts helt eller delvis på egen hand. I vissa fall då fritids» huset köpts såsom ett uppfört hus, är det troligt att en tidigare fritidshus- ägare helt eller delvis byggt huset själv. I 15 0/0 av de fall, där ägaren byggt på egen hand eller delvis på egen hand, har man köpt ett monteringsfär- digt hus.

Självverksamheten vid fritidsbebyggelsen är alltså betydande. Man byg- ger uppenbarligen själv dels för att hålla kostnaden nere, dels för att ha fritidssysselsättning.

7.6. Vissa orsaker till innehav av fritidshus

Motiven till dubbelboendet är flera och lnångskiftande —— längtan ut till naturen, behov av annan miljö, avkoppling och omväxling etc. Detta be— rörs kortfattat i 8 kap. (avd. 7). Fritidshusets betydelse som semester- bostad framgår vidare av 5 kap.

• Sida 141
•  Original

Av speciellt intresse i detta avsnitt har varit att få en uppfattning om fritidshusets betydelse såsom replipunkt för familjens friluftsliv. På frå— gan om fritidshuset kunde anses ha betydelse för familjesammanhållning- en har de flesta fritidshusägarna svarat jakande, som framgår av nedan- stående sammanställning. Andel hushåll med hemmavarande barn, där man anser fritidshuset väsentligt

Yngsta barnet för familjesammanhållningen, procent under 7 år 80 7—12 år 86 13—19 år 87 Totalt 84

Denna inställning kan väl närmast tolkas så, att det blir lättare att samla hela familjen, då man har en fast punkt att resa till under fritiden. I jäm- förelse med den permanenta bostaden erbjuder fritidshuset en mer isolerad miljö, vilket i och för sig medför att familjesammanhållningen ökar. Möj- ligheten att samla familjen till fritidshuset är givetvis beroende bl. a. av barnens ålder. Av svaret på frågan huruvida det är svårt att få alla familje- medlemmar med till fritidshuset framgår, att när det finns barn i åldern 12—19 år kan vissa svårigheter föreligga. Av denna grupp, dvs. de med barn i tonåren, har 20 0/0 hävdat denna åsikt. Att fritidshuset är av vä- sentlig betydelse för möjligheterna till ett ökat friluftsliv understrykes av att 95 0/0 av fritidshusägarna bedömt fritidshuset vara av stor betydelse i detta sammanhang. Fritidshuset ligger ju ofta i en lämplig miljö och i dess omgivningar har man möjligheter till promenader, skidåkning, båt- utfärder, fiske eller mer specialiserade aktiviteter. Oftast kan familjemed- lemmarna välja friluftssysselsättning allt efter intresseinriktning.

• Sida 142
•  Original

KAPITEL 8

Efterfrågan och önskemål rörande den framtida fritidsbebyggelsen

8. 1. Önskemål betriijfande innehav av fritidshus

Människorna söker i allt större utsträckning förlägga fritiden till annan miljö än vardagens, varvid det blivit allt vanligare att vid sidan av den per- manenta bostaden skaffa sig en sekundär bostadsmöjlighet. Många faktorer talar för en fortsatt sådan utveckling, bl. a. fortsatt urbanisering, ökad fritid, höjd levnadsstandard och bättre kommunikationer.

De personer som vid undersökningstillfället icke innehade eget fritidshus tillfrågades, huruvida de önskade äga en fritidsbostad. Sådana som icke an- såg sig vilja äga något hus ombads vidare att ange huvudorsaken, som klassificerats enligt följande: föredrar att ej vara bunden.; vill hellre investera pengar i annat; olika intressen inom familjen; föredrar att hyra fritidsbo- stad; får disponera annans fritidsbostad; över huvud taget ej intresserad eller i behov av fritidshus.

Av det sammanlagda antalet hushåll i tätorter över 10 000 inv. (1,57 milj.) ägde 1963, enligt 7 kap., ca 300 000 hushåll fritidshus. Av de tätortshushåll, som icke ägde fritidshus (1,3 milj.), uppgav ca 65 0/0 (0.85 milj.) att de skulle vilja äga ett. Som skäl till att de icke vill inneha fritidshus har ca 5 0/0 uppgivit, att de får disponera annan persons fritidsbostad. 30/0 att de föredrar att hyra, lika många att de vill investera pengarna i annat, ca 5 0/o att de föredrar en rörlig fritid framför att vara bundna vid ett fritids— hus och 14 0/o att de över huvud taget ej är intresserade. De yngre har en starkare önskan än övriga att själva äga fritidshuset. Största intresset synes vara för handen i åldern 25—35 år, vilket bl. a. sammanhänger med familje- bildning etc.

Önskan att äga ett fritidshus är i viss mån beroende av inkomsten. De högre inkomsttagarna har uttryckt en något starkare önskan att äga ett fri- tidshus än övriga. Detta korresponderar även med nuvarande förhållanden, som visar att högre inkomsttagare äger fritidshus i större utsträckning än andra. Andel hushållsföreståndare, Hushållsföreståndarens ålder procent, som önskar äga fritidshus

20#30 år 75 31—40 år 76 41—50 år 66 51—60 år 54 61— år 37

• Sida 143
•  Original

Önskemål om fritidshus: 65 0/0 önskar äga, 35 % ointresserade'— 5 0/0 disponerar annans, 3 0/0 hyr, 3 % andra sparmål, 5 0/0 föredrar rörlighet, 14 0/0 allmänt ointresserade, 5 0/0 annan orsak.

Andel hushållsföreståndare,

Bruttoinkomst kr/år procent, som önskar äga fritidshus —— 5 000 60 5 000—10 000 58 10 000—20 000 68 20 000—30 000 68 30 000— 63

Undersökningen visar vidare, att de som bor i flerfamiljshus önskar fri- tidshus i större utsträckning än sådana, som bor i villa. Vidare finner man, att barnfamiljer är angelägnare att skaffa sig fritidshus ån familjer utan barn. Familjer utan barn önskar i 60 0/0 av fallen ha fritidshus, medan familjer med tre barn eller fler önskar en sekundär bostad i 75 0/0 av fallen.

• Sida 144
•  Original

Några direkta skillnader beträffande önskan att inneha fritidshus tycks inte förefinnas mellan stockholmare, göteborgare och malmöbor å ena sidan samt å andra sidan övriga tätortsbor. Med hänsyn till befolkningens geogra- fiska fördelning finns drygt 400/o av de hushåll, som önskar sig ett fritids— hus, i de tre storstäderna.

Fördelas de hushåll, som uttalat önskan att äga fritidshus, efter bostads- ort erhålles följande:

Stockholm, Göteborg och Malmö 43 0/0 Södra Och mellersta Sverige kustland 15 0/o inland 30 0/0 Norra Sverige (Norrland och Kopparbergs län)

kustland 7 0/o inland 5 0/0 Summa 100 0/0

Varför har då de som önskar skaffa sig ett fritidshus icke gjort det? Orsakerna torde vara flera, men några av de vanligaste kan antagas vara att man icke haft råd, ej funnit lämpligt hus, eller att man föredragit att investera pengar i annat. Intervjupersonerna har bland de faktorer, som upptagits i den följande sammanställningen, fått ange vilken orsak som varit den tyngst vägande. Huvuddelen av de hushåll, som ej skaffat sig men som önskar inneha fritidshus, har därvid uppgivit, att de ej haft råd. Fram- förallt har denna orsak framhållits av de lägre inkomsttagarna. Ett bety- dande antal hushåll anger som orsak: ej funnit lämpligt hus eller önskar investera pengar i annat. Sambandet mellan orsaken till att fritidshus ej förvärvats och bostadsortens läge är intressant. Svaret »Ej funnit lämpligt hus» dominerar således i storstadsområdena. Beträffande kustborna synes dessa tidigare ha varit tillfredsställda med att ha sin permanenta bostad i närheten av kusten, men nu vill de också skaffa sig ett fritidshus. I övrigt har följande huvudorsak angivits: Orsak till varför fritidshus ej köpts Procent (endast hushåll som önskar äga fritidshus) ej haft råd 58 ej funnit lämpligt hus 9 föredragit att investera pengar i annat 7 hyr eller har hyrt 3 får disponera annans fritidshus 6 olika intressen inom familjen I tidigare ej intresserad 8 annan orsak 8 Summa W

• Sida 145
•  Original

Av dem som icke önskar förvärva eget hus uttalade 20 0/o önskemål om att hyra. Detta innebär, att utom de 800 000—900 000 hushåll, som önskar äga ett fritidshus, vill ca 90000 hyra ett hus. På frågan om man absolut föredrar att äga fritidshuset uppgav den övervägande delen av dem som önskar skaffa sig fritidshus, att de själva vill äga sitt hus, vilket framgår av nedanstående fördelning (avseende hushållsföreståndare, som önskar äga eller hyra fritidshus) :

föredrar ej absolut att äga fritidshuset 13 0/0

» absolut att äga fritidshuset 82 0/0 vet ej 5 0/0 Summa 100 0/0

Av dem som önskar äga fritidshuset föredrar en 10 0/0 att arrendera tomt framför att köpa sådan. Hushållsföreståndarens inställning till egen resp. arrenderad tomt framgår i övrigt av nedanstående:

har redan köpt tomt eller förhandlar om inköp av tomt 4 0/o föredrar en arrenderad tomt 80/0 föredrar att köpa egen tomt 78 0/o vet ej 10 0/0 Summa 100 0/0

8.2. Hushållens planer på köp av fritidshus

För att få en närmare uppfattning om efterfrågeutvecklingen har utredning- en sökt åstadkomma en kartläggning av hushållens planer på att köpa fri- tidshus. Hushåll, som icke ägde fritidshus men som uttryckt önskan att äga ett (0,85 milj. hushåll), har fått ange enligt de alternativ, som framgår av tabell 63, i vilken utsträckning man planerar att skaffa ett inom de närmaste fem åren. Av tabellen framgår, att 2 0/0 av hushållen i städer och köpingar med över 10 000 invånare redan köpt tomt, och att 2 0/0 förhandlar om in- köp. 10 0/o letar efter lämplig tomt eller lämpligt hus, ytterligare 33 0/0 har planer på att skaffa fritidshus inom de närmaste fem åren, medan 35 0/0 anser, att de sannolikt inte kommer att köpa fritidshus inom den närmaste femårsperioden, och 14 0/o är säkra på att de icke kommer att köpa något fritidshus.

Ett mycket stort antal människor i de större tätorterna är alltså inställda på att söka skaffa sig fritidshus. I volymmässigt avseende innebär det, att i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare, där det idag bor ca 3,8 milj. människor, håller f.n. mellan 100 000 och 150 000 hushåll på att skaffa fritidshus eller tomt, och ytterligare mellan 250000 och 300000 hushåll räknar med att köpa hus inom de närmaste fem åren. Därest hälften av de sistnämnda realiserar sina planer, skulle nytillskottet under de närmaste

• Sida 146
•  Original

Tabell 63. Tätortsbefolkningens planer beträffande köp av fritidshus. Familjehus— håll, bosatta i städer och köpingar med mer än 10000 invånare, som önskar äga fritidshus. Fördelning, procent, inom olika åldersgrupper efter uppgivna planer. (Fråga 41, bilaga 2.)

Hushållsföreståndarens ålder Totalt 20#30 31—40 41—50 51—60 61— Antal/Proc. är år är år är Köpt tomt ............ l 2 3 2 — 14 000 2 Förhandlingar om köp på- går ................. 1 2 2 3 3 17 000 o Letar f. n. efter lämplig tomt ............... 5 14 17 10 4 87 000 10 Kommer troligen att skaffa fritidshus inom de när- maste fem åren ...... ' 38 38 38 21 7 282 000 33 Kommer nog inte att skaf- fa fritidshus inom de närmaste fem åren . . . 43 33 31 31 28 300 000 Kommer absolut inte att 35 skaffa fritidshus inom de närmaste fem åren . . 9 10 5 25 47 115 000 14 Vet ej ................ 3 1 4 8 11 38 000 4 Summa 100 100 100 100 100 853 000 100

2% 2% 10% 33% 35 "I.. 14% 40/0

fem åren bli ca 250 000 hus. Detta skulle då i sin tur innebära, att vart tredje hushåll i de större tätorterna skulle komma att äga ett fritidshus. För en uppskattning av den totala tillväxten. bör hänsyn tagas till dels att befolk— ningen i de större tätorterna växer genom inflyttning, dels att inkomst- standarden höjs och dels att befolkningen i övriga tätorter skaffar sig fri— tidshus i ökad omfattning. I tätorter under 10 000 invånare bor idag ca 1,9

• Sida 147
•  Original

milj. människor. Mot bakgrunden härav torde tillväxten inom de närmaste fem åren komma att ganska väsentligt överstiga 300 000 hus.

Intresset för och planerna på att skaffa ett fritidshus avtar något i åldern omkring 45 år. Undersökningen visar också, att familjer med små barn inte bara har uttryckt starkare önskan än övriga familjer att skaffa sig fritidshus utan också i högre grad än övriga har planer på att förvärva ett hus. Detta tyder då på att man till stor del skaffar fritidshus för att tillfredsställa fa— miljens behov. Då barnen icke längre kan tänkas följa med, avtar intresset för att skaffa fritidshus. Sambandet mellan planer på köp av fritidshus och yngsta barnets ålder framgår av nedanstående.

Procentuell andel, som köpt tomt eller troligen kommer att köpa fritidshus

inga barn 39 barn under 7 år 59 » 7—12 år 59 » 13—19 år 52

Några större skillnader beträffande planerna föreligger icke mellan dem som bor i storstäderna och i övriga tätorter, vilket framgår av nedanstående sammanställning.

Stockholm, Södra och mel— Norra Sverige Göteborg, lersta Sverige Malmö över under Procentuell andel, som köpt tomt 35 000 35 000 eller troligen kommer att skaffa inv. inv. fritidshus inom de närmaste fem åren 48 44 46 52

Till följd av befolkningens regionala fördelning finns huvuddelen av de hushåll, som i en eller annan form planerar att skaffa ett fritidshus, i våra tre storstadsregioner. Av dem som köpt tomt bor 56 0/o i Stockholm, Göteborg och Malmö, 28 0/0 i södra och mellersta Sverige och 16 0/0 i norra Sverige [Norrland och Kopparbergs län). Av dem som troligen kommer att skaffa fritidshus inom de närmaste fem åren finns 45 0/0 i storstadsregionerna, 43 0/o i södra och mellersta Sverige och 12 '3/0 i norra Sverige. Efterfrågan på mark för fritidsbebyggelse i närheten av våra storstäder kommer således ytterligare att öka.

8. 3. Önskemål betrafande läge och utnyttjande

Valet av fritidshusets läge blir beroende av en rad faktorer, bland vilka bl. a. må nämnas krav på miljö och avstånd mellan den permanenta bosta- den och fritidshuset. Vidare torde många söka sig objekt i sin födelsebygd.

Av tabell 64 framgår, att av de hushåll, som planerar att skaffa sig fri- tidshus, har ca 25 0/o i första hand tänkt sig västkusten och ca 30 0/o Svea-

• Sida 148
•  Original

Tabell 64. Önskemål beträffande det ('igda fritidshusets läge. Familjeliashdll. bo- satta i städer och köpingar med mer än [0000 invånare, som önskar äga fritidshus.

Hushåll i olika orter fördelade, procent, efter önskat läge för ett ägt fritidshus. (Fråga 46, bilaga 2.)

Fritidshusets önskade läge

Permanenta Summa bostadens Götaland Svealand Norrland Ut Antal/ läge väst- syd- ost— in- ost- in- ost- in- landet Vet 3] Proc. kust kust kust land kust land kust land Stockholm, Göteborg, Malmö ...... 25 5 4 8 34 9 4 6 1 1- 371 000 100 Södra och mel- lersta Sverige kustland ..... 33 11 24 13 9 4 0 2 1 3 131 000 100 inland ....... 21 2 6 22 4 32 3 6 — 4- 252 000 100 Norra Sverige kustland ..... 5 , 1 — 2 1 56 30 — 5 58 000 100 inland ....... 5 — 1 f ? 44 6 39 i 5 41 000 100 Totalt Antal 193 000 39 000 62 000 103 000 150 000 136 000 59 000 72 000 5 000 34 000 853 000 Procent 23 5 7 12 17 16 7 8 1 4 100

STOCKHOLM .

. GÖTEBORG

• Sida 149
•  Original

land med ungefär lika fördelning på kust- och inland. Av dem som bor i södra och mellersta Sveriges inland vill 20 0/o ha sitt fritidshus på västkusten. I stor utsträckning synes man eftersträva att få fritidshuset i närheten av sin bostadsort, vilket bl.a. framgår av att de som bor i inlandet, till stor del också vill ha fritidshuset där. Relativt få, ca 10 0/0, anser det möjligt eller önskvärt att skaffa fritidshus i den egna kommunen.

För sådana som önskar hyra fritidsbostad (tabell 65) framstår västkusten som ännu mera attraktiv jämfört med dem som planerar att köpa fritidshus. Om man endast skall ha en fritidsbostad under några semestermånader, vill man gärna ha den vid kusten och då i första hand på västkusten.

Tabell 65. Önskemål beträffande det hyrda fritidshusets läge. Familjehushäll, bo- satta i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare, som önskar hyra fritids- hus. Hushåll i olika orter fördelade, procent, efter önskat läge för ett hyrt fritidshus.

(Fråga 46, bilaga 2.)

Fritidshusets önskade läge Permanenta bostadens S lä e .. . umma g Götaland Svealand Norrland I utlandet Vet ej

Stockkolm, Göteborg,

Malmö ............... 36 34- 19 2 9 100 Södra och mellersta

Sverige ............... 65 12 13 — 10 100 Norra Sverige ........... 22 12 53 3 10 100 Totalt 47 21 | 21 1 10 100

För att kunna utnyttja fritidshuset så många dagar under året som möj- ligt vill de som planerar köp av fritidshus ha så kort avstånd dit som möjligt. Avståndet blir dock beroende av faktorer som tillgång på mark och önske- målet om en lämplig miljö. Köparen mäste otvivelaktigt göra vissa kompro- misser. Tabell 66 visar, att huvuddelen av dem som önskar köpa eller hyra hus vill kunna nå det på en två timmar.

De som accepterar ett avstånd över 5 timmar torde. vara sådana som vill utnyttja huset endast under semestrar eller annan, längre ledighet och vidare sådana som önskar ha den i en speciell miljö, exempelvis utmed kusten eller i fjällen.

Tidigare har konstaterats, att bilen utgör det väsentliga fortskaffnings- medlet till fritidshuset. Två tredjedelar av dem som önskar sig fritidshus anser, att man. skall ta sig dit med egen bil. Endast 20 ")/o accepterar all- männa kommunikationsmedel. Många torde börja med att köpa bil men vill sedan ha ett fast utflyktsmål och skaffar sig då ett hus.

I allt högre grad synes man sträva efter att kunna använda fritidshuset

• Sida 150
•  Original

året om som replipunkt för familjens friluftsaktivitet. Resultatet av intervju- undersökningen verifierar detta påstående. Tre fjärdedelar anser, att man bör kunna disponera ett eventuellt fritidshus året om (tabell 67). Önskemålet om åretruntam'ändning är något starkare i storstäderna.

Tabell 66. Önskezndl rörande restid mellan den permanenta bostaden och fritids— huset, prorent. Falniljehushäll, bosatta i städer och köpingar med mer än 10000 invanare. som önskar äga eller hyra fritidshus.

(Fråga 51, bilaga 2.)

UNDER 0 Restid Procent 1 TMME 22 A) under 1 timme . . . 22 1—2 timmar ...... 39 2—3 timmar ...... 14 , 3—5 timmar ...... 9 1—2 TIMMAR 39 0/0 över 5 timmar . . . . 13 vet ej ............ 3 Summa 100 2—3 TIMMAR 14 % 3—5 TIMMAR _ ' ' 9 % ÖVER 5 TIMMAR 13 %

VET EJ 3%

Tabell 67. Önskemål beträffande fritidshusets utnyttjande under olika årstider Familjehushäll, bosatta i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare, som önskar äga eller hyra fritidshus.

(Fråga 49, bilaga 2.)

Årstid Procent Enbart under sommarhalvåret ........ 28 Enbart under vinterhalvåret ......... Året om ........................... 71 Vet ej ............................. 1 Summa 100

• Sida 151
•  Original

Enbart under sommarhalvåret

E nh art under vinterh alvåret.,

Året om

Av svaret på frågan under vilka ledigheter man avser att använda en egen eller hyrd fritidsbostad, där svarsalternativen varit de som redovisas i tabell 68, framgår, att närmare hälften önskar disponera fritidshuset såsom per- manent sommarbostad. Ett fritidshus har ansetts utgöra en permanent bo- stad om hela familjen eller en del av den bott där under en längre samman- hängande period under året. En tredjedel anser det tillräckligt att kunna använda det under helger, veckoslut och semestrar, medan. 80/0 tycker att det är tillräckligt att kunna disponera fritidsbostaden endast under semestrar. Strävan är alltså att få en fritidsbostad, som man kan utnyttja ett relativt stort antal dagar om året. Önskan om en sekundär bostad, som kan användas som familjebostad under sommaren, tenderar att öka. Jämför man med nu- varande förhållanden (7 kap.) framgår det, att 47 0/o disponerar sitt fritids- hus året om och vidare, att 48 0/o använder fritidshuset som permanent sommarbostad. De som önskar sig ett fritidshus vill alltså i högre grad än de nuvarande ägarna använda huset året 0111, dvs. den dubbla bosättningen framträder allt tydligare.

• Sida 152
•  Original

Tabell 68. Önskemål beträffande utnyttjandet av fritidshuset under semestrar, hel— ger och veckoslut eller som permanent sommarbostad. Familjehushdll, bosatta i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare, som önskar äga eller hyra fritids— hus.

(Fråga 50, bilaga 2.)

Utnyttjande Procent Enbart under semestrar . . . . . . . . . . . . . . 8 Enbart helger och veckoslut . . . . . . . . . . 5 Helger, veckoslut och semestrar . . . . . . 38 Permanent sommarbostad, i övrigt un- den helger och veckoslut eller annan längreledighet................... 47 Vete] 2 Uppgiftsaknas..................... 1

Summa 100

7 "38 % , Helger, veckoslut och semestrar

1 % Uppgift saknas

• Sida 153
•  Original

Vad beträffar önskemål rörande typ av fritidshus efterfrågades i vad mån man önskade köpa en äldre byggnad, dvs. en f.d. permanent bostad till- hörande jordbruk, skogsbruk eller fiske etc., ett för ändamålet uppfört fri- tidshus beläget inom ett fritidsstugeområde eller ett för ändamålet nyupp- fört friliggande fritidshus, dvs. utan annan omgivande fritidsbebyggelse. Vidare avsåg frågan huruvida man önskade en tomt, som man själv kunde bebygga, belägen inom ett fritidsstugeområde, alternativt en friliggande tomt.

Övervägande delen, 34 0/0 av hushållen som önskar skaffa sig fritidshus, vill i första hand köpa ett för ändamålet uppfört fritidshus utan anslutning till annan bebyggelse, 30 0/0 vill köpa en friliggande tomt, som de själva kan bebygga, 20 0/0 önskar sig en äldre byggnad, dvs. en f.d. permanent bo— stad, medan endast ca 12 0/o antingen vill ha ett för ändamålet uppfört fri- tidshus inom fritidsstugeområde eller en tomt inom fritidsstugeområde, som de själva kan bebygga.

Ser man till sambandet mellan önskemål beträffande typ av fritidshus och inkomstförhållanden, framträder inga större skillnader. Flertalet av dem som planerar att skaffa ett fritidshus, har således en inneboende önskan att köpa ett hus, som icke ligger inom tätbebyggt fritidsstugeområde. Här torde emellertid ett klart önsketänkande föreligga. Det är också troligt, att vissa personer uppfattat begreppet fritidsstugeområden såsom ett extremt tätbebyggt område. Vidare torde man icke ha gjort klart för sig nödvändig- heten av att fritidsbebyggelsen koncentreras, bl. a. med hänsyn till en ra- tionell markanvändning och möjligheterna till att anordna gemensamma anläggningar.

Utvecklingen har gått mot en mer samlad fritidsbebyggelse i åtskilliga trakter. Förutom den normala tätbebyggelsen, bestående av större eller mindre grupper av friliggande hus med tomter om 1500—2 000 1112, före— kommer även en mera koncentrerad fritidsbebyggelse. med mindre tomter —— typ kedjehus eller radhus. För att få en uppfattning om inställningen till den koncentrerade bebyggelsen ställdes följande fråga. »I framtiden kommer utvecklingen troligen att gå mot en mer koncentrerad fritidsbebyggelse, där å ena sidan utrymmet för den enskilde ej blir så stort — med andra ord, små tomter som har insyn men med skyddad uteplats _ medan 51 andra sidan stora fördelar kan vinnas genom att olika gemensamhetsanläggningar _ vatten, avlopp, renhållning, platser för bad, sport m. m. _ kan anordnas på bättre sätt. Skulle Ni för egen del godta ett fritidshus inom ett sådant område?» Av svaren framgår, att ca 30 % accepterar en sådan koncentrerad bebyggelse. Storstadsbon synes här i något större utsträckning än övriga ha insett, att lösningen med mer koncentrerad fritidsbebyggelse är nödvändig och att det i många fall är en rationell lösning. I mycket stor utsträckning är det de relativt unga hushållsföreståndarna, som icke synes acceptera en

• Sida 154
•  Original

koncentrerad fritidsbebyggelse. Det synes då här sammanhänga med att de inte är tillräckligt medvetna eller upplysta om situationen. Förekomsten av en verkligt koncentrerad fritidsbebyggelse har ju för övrigt börjat ut- vecklas först under senare år.

På frågan om grannar ökar eller minskar trivseln har drygt 40 0/0 uttalat, att grannar skulle öka trivseln, medan ca 30 0/0 ansett, att det skulle minska trivseln. Det föreligger ett klart samband mellan dem som önskar tomt in— om fritidsstugeområde och dem som anser att grannar ökar trivseln. De som föredrar glesbebyggelse anser i högre grad än övriga, att grannar minskar trivseln- Man vill helt enkelt vara ensam.

Sammanfattningsvis visar undersökningen, att man i stor utsträckning söker sig en fritidsbosättning så nära sin permanenta bostad, att man kan använda fritidshuset som en kompletterande bostad under hela året. Åt— skilliga människor synes dock beredda att resa exempelvis 2—3 timmar, bl. a. för att nå en mer avskild miljö. En annan kategori människor är de som söker sig till en mer speciell miljö för friluftslivet, kusten eller fjällen.

Beträffande den typ av bebyggelse man önskar sig föreligger stora varia— tioner. En del människor vill ha ett hus med stor tomt, utan angränsande bebyggelse, andra finner den koncentrerade bebyggelseformen helt naturlig. I det senare fallet blir alltså utrymmet för den enskilde ej stort, men där finns tillgång till strövområden och där kan gemensamhetsanläggningar anordnas. Den enskildes åsikt beträffande dessa förhållanden torde emeller- tid vara relativt lätt påverkbar, vilket bl. a. innebär, att man utan större svårigheter anpassar sig till de aktuella förhållandena. Som tidigare redo- visats i 7 kap. har ju huvuddelen av dem som bott inom gruppbebyggelse, förklarat sig nöjda med sin fritidsvistelse.

8. 4. S jälvverksamheten

Som framgår av 7 kap. är fritidshusägarna i betydande omfattning engage- rade i uppförandet av fritidshuset. Önskemålen i detta avseende hos dem som tänker skaffa sig fritidshus, redovisas i tabell 69.

Undersökningen visar, att drygt en tredjedel av dem som önskar sig fri- tidshus, vill ha en tomt att bygga på, ca 40 0/0 av dessa hushåll vill köpa monteringsfärdigt hus och lika många vill bygga på egen hand. Det är alltså en betydande självverksamhet man önskar utveckla vid det egna fritids— huset. Bakgrunden är, att man önskar genomföra bygget på billigaste sätt samtidigt som man får tillfälle ägna sig åt en trevlig fritidssysselsättning.

• Sida 155
•  Original

Tabell 69. Önskemål att bygga själv. Familjehushäll, bosatta i städer och köpingar med mer ("in 10 000 invånare, som önskar Icöpa tomt för fritidshus. Fördelning efter grad av själuuerksamhet.

(Fråga 44, bilaga 2.)

Grad av självverksamhet Procent

Önskar bygga på egen hand .............................. 38 Qilskar låta bygga ....................................... 15 ()nskar köpa monteringsfärdigt och komplfttera själv ...... 39 Vet ej .................................................. s Procent 100

Summa Antal 309 000

8.5. Önskemål om standard och utrustning

Undersökningen omfattade även vissa frågor rörande önskemål om stan— dard. De som önskar skaffa ett fritidshus har således fått uttala sin åsikt om nödvändigheten resp. önskvärdheten av att fritidshuset är försett med viss utrustning. Som framgår av 3 kap. undergår den nuvarande fritidsbe- byggelsen successivt en standardhöjning. Av tabell 70 kan utläsas, att de personer. som skulle vilja äga fritidshus, genomsnittligt har höga krav på sanitär standard. Flertalet vill ha vattenledning indragen, avlopp från kök, ordnad renhållning etc. Fyra femtedelar av hushållen anser, att vatten- ledning är nödvändig eller åtminstone önskvärd, och ännu fler betraktar avlopp från kök och tvättställ som mer eller mindre nödvändigt. Tre f järde— delar anser det t.o.m. nödvändigt eller önskvärt med avlopp från wc. Av— lopp från kök och tvättställ anses sålunda viktigare än indragen vattenled- ning. I hög grad önskar man, att kommunen ordnar gemensamhetsanlägg- ningar av olika slag. Även om resultatet i viss män kan ha påverkats av att man fäst alltför litet avseende vid kostnadernas storlek, framträder en myc- ket klar strävan mot en högre standard än den som utmärker den nuvarande fritidsbebyggelsen. Variationerna är givetvis rätt stora, och fortfarande finns det således människor, som önskar sig ett enkelt och mindre påkostat fritidshus.

Utredningen har funnit det vara av intresse att få fram hur stor årskost— nad de hushåll, som önskar sig ett fritidshus, är beredda att betala. In- tervjupersonerna har därför fått ange detta med hjälp av de kostnadsinter- valler, som framgår av tabell 71. Materialet visar, att 40 0/0 av dem som önskar äga ett fritidshus, är beredda att betala högst 1 000 kronor/år i form av driftskostnader, amorteringar, räntor, reparationer och underhåll, och 67 0/0 anser sig kunna acceptera en årskostnad på upp till 2 000 kronor, dvs. ca 170 kronor/månad. Vartannat hushåll i inkomstgruppen 10 000—20 000 kronor anser 1000 kronor vara den maximala årskostnaden. Att så många

• Sida 156
•  Original

'I'uhell 70. Önskemdl rörande ['ritidshnsels standard. Familje)”Ishall, bosatta i slr'i— der m'h köping/nr med mer ("in 10000 invånare. .-tndel hus/ull]. prm'enl, som ansett viss utrustning nödvändig resp. önskvärd.

["rdru 45 bilar/( 2.) J : J ,

Annelä enhetsnrad b , ?—

Utrustning Nöd- önsk- Mindre vändigt vin viktig! vad Sun"”

Vattenledning indragen 37 46 16 1 100

Avlopp från kök och 49 43 7 1 100

.. .. o . tvättställ

Avlopp från XVC 39 39 21 1 100

Sophämtning anord- 25 43 31 1 100

nad av kommunen

Valtenförsörjning an- ordnad av kommn- 27 48 23 2 100

llCtl

.-h*loppss_vstem anord- 27 49 22 2 100

lltll HV kommunen

()rdnad latrintömning om avlopp ej films 49 36 13 2 100

Elektricitet 38 39 22 1 100 L'ppvärmningsaimrd-

ning 57 33 10 0 100 Stugan Vinterbonad 38 41 20 1 100

Telefon 9 13 77 1 100

• Sida 157
•  Original

i inkomstgruppen mindre än 5 000 kronor accepterar en årskostnad upp till 2 000 kronor beror på att i denna inkomstgrupp finns en relativt stor andel personer med kapital. Den årshyra, som man är villig att betala, framgår av tabell 72. Ca 30 0/0 av dem som önskar hyra anser, att 500 kronor är ett maximalt belopp, och ca 60 0/o accepterar högst 1 000 kronor/år.

Tabell 71. Årslcostnad, som hushållet anser sig kunna lägga ned på ett ägt fritids— hus. Familjehushdll, bosatta i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare, som önskar äga fritidshus. Fördelning, procent, med avseende på inlcomstförhållanden.

(Fråga 55, bilaga 2.)

Bruttoinkomst kr/år ÅTSkOStnad —5 000 5 000— 10 000— 20 000— 30 000— Tomt 10 000 20 000 30 000 — 500 kr ........... 20 14 13 2 _ 10 500—1 000 kr ........... 29 41 36 29 7 31 1000—2 000 kr ........... 13 18 24 33 37 26 2 000—3 000 kr ........... 9 5 12 18 29 14 3 000—4 000 kr ........... 5 1 3 5 12 4 4 000— .................. 1 — 1 3 6 2 Vet ej ................... 21 19 10 10 9 12 Uppgift saknas ........... 2 2 1 0 — 1 853 000 Summa 100 100 100 100 100 100

Tabell 72. Årshyra, som anses kunna accepteras av hushåll som önskar hyra fri- tidshus. Familjehushåll, bosatta i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare, som önskar hyra fritidshus. Fördelning, procent, med avseende på inkomstförhål- landen.

(Fråga 55, bilaga 2.)

Bruttoinkomst kr/år ÅfShym —5 000 5 000— 10 000— 20 000— 30 000— Tatalt 10 000 20 000 30 000

26 000

_ 500 kr ........... _ 51 39 29 10 29 25 000

500—1 000 kr ........... 100 49 24 20 37 28 12 000

10004 000 kr ........... — _ 3 11 29 13 4 000 2 000— .................. — _ _ 10 4 4 . 3 000 Vet ej ................... — —— 13 8 5 9 . 15 000 Uppgift saknas ........... — — 16 22 15 17 90 000

Summa 100 100 100 100 100 100

• Sida 158
•  Original

8. 6. Miljöfaktorer, som påverkar valet av fritidshusets läge

Faktorer, som påverkar valet av fritidsmiljö, är bl. a. tillgång till vacker natur, öppet och fritt läge, inbäddat läge i skogsnatur, ostört läge, tillgång till skog eller andra strövområden, hav eller sjö, bad, rrod service och goda gemensamhetsanläggningar, goda allmänna kommunikationer, samhälle inom räckhåll, livsmedelsbutik, nöjeslokaler, idrottsplatser eller bollplan, lekplats för barn och båtplats. De. hushåll, som önskar sig ett fritidshus, har uttalat sin åsikt i vad mån man fäster avseende vid tillgång till de ovan- nämnda anläggningarna och miljöförhållandena. Härvid framgår, att de som önskar skaffa sig ett fritidshus, i första hand synes fästa avseende vid tillgång till vacker natur, strövområden, hav eller sjö och ostört läge. Däre- mot är kraven betydligt lägre beträffande tillgång till vissa serviceanord- ningar, vissa gemensamhetsanläggningar, goda allmänna kommunikationer och samhälle inom räckhåll. I tabell 73 anges inverkan av tillgången till strövområden på valet av plats för fritidshus.

Tabell 73. Inverkan av tillgången till strövområden på valet av plats för fritidshus. Familjehushåll i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare.

(Fråga 53, bilaga 2.)

Andel hushåll, procent, som ansett tillgång Ö k .. .. till strövområden som us at lage for Summa fritidshuset _ mindre _ nodvandlgt onskvart viktigt vet ej Götaland kusten ........... 28 62 9 1 100 inlandet .......... 51 47 2 , 100 Svealand kusten ........... 37 56 7 0 100 inlandet .......... 38 55 7 — 100 Norrland kusten ........... 31 57 11 1 100 inlandet .......... 48 48 4- — 100 Totalt 35 56 8 1 100

Önskan att ha tillgång till strövområden i närheten av fritidshuset är mycket stark och sammanhänger givetvis bl. a. med att man vill ha fritids- huset som replipunkt för olika former av friluftsliv och med att grönom- råden ger den eftertraktade miljön.. Framförallt är det personer, som vill ha ett fritidshus i inlandet, som lägger stor vikt vid tillgång till strövområde och skogsnatur. På frågan om det anses nödvändigt med hav eller sjö har 60 0/0 angivit, att det är nödvändigt och 35 0/0, att det är Önskvärt. Hälften av dem som tänker sig ett fritidshus i inlandet, anser tillgång till sjö nöd- vändig.

• Sida 159
•  Original

8. 7. F ritidshusets funktion i friluftslivet

De faktorer, som hittills påverkat utvecklingen av den dubbla bosättningen, höjd levnadsstandard, ökad fritid, bättre kommunikationer, starkare kon- centration av befolkningen till tätorter osv., synes komma att verka än starkare i framtiden. Intervjuundersökningen har också visat, att allt fler människor vill söka sig ut i naturen genom att skaffa sig ett fritidshus.

Tillgång till ett fritidshus innebär, att man kan söka sig ifrån stadens jäkt och buller och få avkoppling i en vederkvickande landsbygdsmiljö. Vidare utgör fritidshuset en viktig replipunkt för det rörliga friluftslivet. Fritidshuset blir en plats, där familjen samlas och där familjemedlemmarna kan få utlopp för sin verksamhetslust, utöva sin hobby osv.

I 7 kap. redovisas de nuvarande ägarnas bedömningar rörande fritids- husets betydelse som replipunkt för friluftslivet. För att därutöver ge en belysning av motiven till att man önskar sig ett fritidshus har de personer, som uttryckt önskan om att skaffa sig ett, ombetts att bland följande alter- nativ ange det motiv, som för dem framstår som det främsta:

att komma ut i naturen, att få vila och avkoppling, att ha ett fast utflyktsmål, att få möjlighet att idka friluftsliv, att ha en fast plats att vara på under semestern, att ha en plats att vara på under helger och veckoslut, att ha en plats att samla familjen på.

Att komma ut i naturen har av en tredjedel angivits som det viktigaste skälet. För lika många är tillfälle till vila och avkoppling det främsta mo- tivet. Som andrahands- och tredjehandsskäl nämns, att man vill ha en plats att vara på under helger och veckoslut, att ha en plats att samla familjen på. att ha en plats att kunna idka friluftsliv på och att ha ett fast utflyktsmål. Familjer med barn har i större utsträckning än familjer utan barn fram- hållit, att de vill ha fritidshuset att vara i under längre ledigheter. Med andra ord, utredningen visar i detta avseende, att motiven till dubbelboendet är mångskiftande.

• Sida 160
•  Original

KAPITEL 9

Utredningens sammanfattande synpunkter

9.1. Allmänna synpunkter

Den av utredningen verkställda intervjuundersökningen har vissa bety- delsefulla begränsningar. Den främsta ligger däri, att intervjuerna endast omfattat tätorter med minst 10 000 invånare. En annan är att urvalet be- gränsats till personer mellan 18 och 65 år. På grund av sistnämnda om- ständighet faller exempelvis skolungdomsaktiviteten delvis utanför under- sökningen.

Icke desto mindre torde undersökningen få anses representativ för en mycket betydande del av svenska folket. Man torde enligt utredningens er— farenhet kunna utgå ifrån, att befolkningen i övriga tätorter har i stort sett samma fritids- och friluftsvanor som den i de större. Som framgår av ma- terialet finns heller inga avgörande skillnader i beteendemönstret i under- sökta tätorter över eller under 35000 invånare.

En brist i undersökningen är givetvis, att den ej kunnat omfatta den egentliga glesbygdsbefolkningen. Inom denna finns bl.a. ett betydande in- slag av egna företagare inom jordbruk och skogsbruk. Många av dessa torde fortfarande ha en mycket begränsad fritid men tillbringar i gengäld en stor del av arbetstiden med sysslor ute i skog och mark. Redan nu och i alltmer ökad utsträckning på längre sikt torde man emellertid få räkna med att glesbygdsbefolkningen närmar sig tätortsbefolkningens allmänna fritidsmönster, i varje fall för de. längre ledigheternas friluftsliv.

9.2. Några karakteristiska huvuddrag i svenskt friluftsliv

Även om förhållandena varierar avsevärt framgår av undersökningen att friluftslivet redan nu har ansenliga dimensioner (3 kap.). Mer än hälften av tätortsbefolkningen utövar sålunda genomsnittligt någon friluftssysselsätt- ning minst en gång i veckan och ytterligare ca 17 0/0 någon gång i månaden (sid. 34). En femtedel placerar friluftsliv som sin främsta fritidssysselsätt- ning. En fjärdedel av tätortsbefolkningen synes vara mer eller mindre lik- giltig för friluftsliv.

Ett annat mycket betydelsefullt drag i friluftslivet, som givetvis ligger bakom de angivna frekvensuppgifterna, är att såväl lnän som kvinnor i

• Sida 161
•  Original

praktiskt taget alla åldrar intresserar sig för någon form av friluftsliv. Man kan utan överdrift säga, att friluftsliv är en angelägenhet för alla —— ung- domarna, barnfamiljerna, de ensamstående och t.o.m. åldringarna. Att be- främja friluftslivet blir därför ett allmänt samhällsintresse, icke ett grupp- intresse.

lån av de intressantaste frågorna ur utredningens synpunkt är, om den nuvarande volymen av friluftsaktiviteterna är konstant, minskande eller (")kande. Genom undersökningen får anses klarlagt att vi sannolikt står in— för en allmän och avsevärd ökning. Det bästa allmängiltiga utslaget för denna tendens torde vara, att en majoritet av intervjupersonerna anser att de f. n. ägnar för litet tid åt friluftsliv och att de angivna orsakerna härtill är av den karaktär, att de successivt elimineras eller kan elimineras (label— lerna 11 och 13, sid. 51 och 53).

På speciella områden är utvecklingstendensen särskilt stark. Detta gäl- ler i synnerhet önskemålen att skaffa sig fritidshus (8 kap.). Där pekar undersökningen på en så hastig tillväxt under (SO-talet, att man kan hysa allvarliga betänkligheter, hur det skall vara möjligt att tillgodose efter- frågan.

Utredningen anser sig knappast på det nu föreliggande materialet kunna göra några uttalanden om hur stor volymökningen i friluftslivet totalt kom- mer att bli vid olika tidpunkter i framtiden. Denna ökning är nämligen in— timt beroende av andra faktorer i samhällsutvecklingen, främst den all- männa välståndsökningen och den successivt ökande fritiden. Utvecklingen kommer naturligtvis även att påverkas av samhällets friluftspolitik och av de många ideella organisationernas insatser. Enbart den nu förutsebara ökningen av vårt personbilsbestånd —— från 1,6 milj. år 1964 till 2,3—2,5 milj. år 1970 — medför med visshet en liknande tillväxt av friluftsaktivi- teterna.

[ den 1962 publicerade amerikanska utredningen >>Outdoor recreation for America» har en prognos framlagts om friluftslivets utveckling i USA. Den totala friluftsaktiviteten har där beräknats öka med närmare 60 0/0 till 1970 och tredubblas fram till år 2000 jämfört med omfattningen år 1960. Pro-- gnosen bygger på en analys av en rad faktorer, som ansetts väsentliga för friluftslivet, bl.a. befolkningstillväxten, befolkningens lokalisering till tät- orter, inkomstutvecklingen, arbetstidsförkortningen och den allmänna rör- ligheten. I dessa avseenden företer utvecklingen i Sverige många likheter med den i USA. Det är därför icke osannolikt, att vi här i landet kan emotse en liknande tillväxt av friluftslivet som den som förutspåtts i USA.

De av utredningen verkställda undersökningarna ger en mycket klar bild av friluftslivets stora variationsrikedom. Den enskilde individen ägnar sig i regel åt en knippa aktiviteter, ej endast en (sid. 44). Man bör därför iaktta stor försiktighet gentemot alla standardiserande eller urvalsbegränsande åt— gärder på detta område.

• Sida 162
•  Original

Friluftslivet har f. n. starka årstitlsvariationer. Helt naturligt har frilufts- livet sin höjdpunkt under sommarhalvåret, men är till följd av än goda vintersportmöjligheter ingalunda obetydligt under vinterhalvåret. Man kan i vissa avsnitt av undersökningen ('3 kap. och 5 kap.) se tendenser att ul— jämna skillnaden i aktivitet mellan sommar och vinter, exempelvis växande efterfrågan på vintersemester i fjällen, önskemål om fler isbanor, skidbac— kar m.m. i tätorternas närhet osv. Det förefaller vara en viktig uppgift att i framtiden med olika åtgärder befrämja en lämplig balans mellan som- marens och vinterns aktivitetsmönster.

Särskilt sommarhalvåret, men även vinterhalvåret, uppvisar vidare starka 'ariationer i friluftslivets intensitet beroende på ledighetens lätt!/(l. Man kan sålunda tala om se111estervanor, helg- och veckosluts 'anor och mönstret för det dagliga friluftslivet. Utredningen har lagt jämförelstwis stor vikt vid att erhålla en aktuell bild av svenska folkets semestervanor tö kap.). Denna ger många utgångspunkter för olika slag av åtgärder för att ytterligare be- rika denna den längsta ledigheten. Här skall endast beröras några få av de mest karakteristiska dragen.

Det mest iögonenfallande draget i lätortsbefolkningens semestervanor är den oerhört starka koncentrationen av st'lizestrar till månaderna jimi—(arqusH (tabell 26, sid. 76). Denna koncentration har naturligtvis flera orsaker. Förutom huvudskälet att dessa sommarmånader alltid ansetts 'ara de lämp— ligaste för bad och friluftsliv bidrar naturligtvis det nuvarande schemat för industrisemestrarna och — för l)arnt'amiljerim —— förläggningen av skolor- nas sommarl'erier. En alltför ensidig förläggning av semesterledigbeten till mitten på sommaren medför emellertid även avsevärda olägenheter i form av toppbelastning av kommunikationsmedel, badstränder och friluftsan— läggningar. Varje förlängning av semestersäsongen, vilket med hänsyn till själva rekreationsvärdet är fullt möjligt i åtskilliga delar av landet, skulle otvivelaktigt medfö 'a fördelar för de flesta. lcke minst betydelsefull är den ekonomiska fördelen att Vinna längre utnyttjandetider och därmed ratio— nellare användning av våra friluftsanläggningar.

En för utredningen cent ”att fråga är l)omittningsformerna under läng/ledig- heterna. På denna punkt får den verkställda undersökningen anses ha gett värdefulla och delvis överraskande resultat (tabellerna 32—33, sid. 82 83). Det ojämförligt vanligaste sättet att lösa bostadsfrågan under semestern är att hälsa på släkt och vänner. Detta får väl närmast ses som ett utslag av strukturomvandlingen i samhället. Stora delar av befolkningen i våra större tätorter har nyligen flyttat dit eller bor där i första generationen och har fortfarande föräld'ar eller släkt på landsbygden. Dessa möjligheter kommer dock sannolikt att successivt avta i takt med den fortgående ned— läggningen av mindre företag i jordbruket och föranleda and 'a boende- mönster.

• Sida 163
•  Original

En annan företeelse av intress' är att det fortfarande "ir en betydande grupp, som stannar hemma i sin anliga bostad under semestern. Man 101 de ta anta, att många av dessa gärna velat tillbringa semestern på annan ort, men saknat de ekonomiska möjligheterna härtill.

Undersökningen gav vidare klart besked om campingens stora fram— augusti är så— hmda de som begagnar sig av tält eller hus agn talrikare än de som ut- nyttjar hotell och pensionat (tabell 33. sid. 83). Över huvud taget präglas det nutida se111ester'livet av en mycket stor rörlighet (tabell 31, sid. 81). en självklar effekt av det växande personbilsbeslåndel. marsch under senare år. Under somma1'111ånaderna juni

Trots vårt redan mycket betydande bestånd av fritidshus (ö kap. och 7 kap.) och den mycket starka efterfrågan på nya fritidshus (8 kap.) bör 111.111 icke bortse från, att den del av svenska folket som nu och i framtiden av olika skäl tör'edi ar att ägna sig åt ett rörligt friluftsliv är den ojän1f(")r- ligt större delen. l' ör denna kategori spelar olika slag av kollektiva anlägg— ning ar en avgörande roll. Dessa är av mångahanda slag. Man kan bland dem urskilja anläggningar för boendet, exempelvis camping platser, se- 111esterbyar,1 raststugor osv., anläggniugm för utövande av en viss akti» vitet eller vistelse under dagen, exempelvis badstränder och friluftsbad, naturreservat eller nationalparker, fiskevatten osv. samt anläggning gar som underlättar själva f.'11d.111det eller rastandet, såsom parkeringsplatser och rastplatser i anslutning till det tallmänna eller enskilda vägnätet, småbåts- hamnar osv. Alla dessa typer av anläggningar är givetvis i mang .1 fall av stort intresse även fö'i 1galna av fritidshus, över huvud taget finns ingen skarp gräns i p 'aktiken mellan de två huvudkategorierna.

Bland t11luttsaulagcfnlnearna kan 111.111 luskilja bade typiska fjärranlägq- ningar, exempelvis turistanläggningarna och 1'1ststu'fo1'11a i fjällen eller .1111- ping platserna på västkusten och på Gotland, och 11äranläggningar, huvud- sakligen.frekventerade av invånarna i en närbel ägen storstad, exempelvis friluftsbad eller golfbanor. Men i eller nära flertalet av våra större tätorter finns även anläggningars som skall tjäna en turistisk funktion, dvs. ta emot besökare från and' .1 delar av landet eller utlänning ar. På grund av rörlig- heten i friluftslivet är lokaliseringen av anläggningar av olika slag en sär— präglad och komplicerad fråg.

I den nu genomförda undersökningen har behovet av anläggningar i hem- ortens närhet studerats särskilt (avd. 4.2, sid. 65). Detta har gjorts bl.a. därför att det synes '.1 '.1 en förstahandsuppgift för våra kommuner att be- reda sina invånare rimliga möjligheter till ett rikt och omväxlande dagligt friluftsliv. Då man studerar intervjusvaren får man goda belägg för varia— tionsrikedomen i det kontinuerliga friluftslivet på hemorten. Av särskild vikt synes det utredningen vara att beakta det inbördes samband, som finns mellan vissa slag av anläggningar eller områden. Bland de tolv olika typer,

• Sida 164
•  Original

utredningen rört sig med (tabell 16, sid. 59). torde detta särskilt gälla olika slag av friluftsreservat, friluftsgårdar och raststugor, utomhusbad samt olika anordningar för skidsport.

Såsom framgår av 4 kap. föreligger högst betydande önskemål om flera och bättre friluftsanläggningar inom bekvämt räckhåll för tätorternas in- vånare. Särskilt önskar 111.111 sig flera och bättre anläggningar för simsport, såväl friluftsbad som simhallar (tabell 21, sid. 71).

Det framgår även av utredningen att vissa klassiska inslag i det svenska friluftslivet hävdar sig med överväldigande styrka. Dit hör att njuta av sol och bad, det enkla strövandet i skog och mark för att uppleva en vacker natur, sysslandet med den egna stugan samt vissa sportbetonade syssel— sättningar i naturmiljö, såsom skidåkning, segling eller annan båtsport. fiske och jakt. Alla dessa aktiviteter har gammal hävd i Sverige och kan här utövas bättre än i många andra länder i Europa. Parallellt härmed och framför allt uppburna av den yngre generationen har växt fram andra ak— tiviteter, huvudsakligen baserade på specialanläggningar för sport. Till denna typ av anläggningar kan räknas våra välrustade simbad, isbanor och Slalombackar.

Enligt utredningens mening ger de verkställda undersökningarna en god ögonblicksbild av det svenska folkets friluftsvanor och önskemål för den närmaste framtiden. Man måste emellertid ha klart för sig, att undersök- ningen gäller ett område, som är statt i snabb utveckling och där hastigt nya beteendemönster kan växa fram. Den fritid, som nu flertalet svenskar disponerar och som möjliggör ett rikt friluftsliv för de flesta, har kommit så sent att några mer slutgiltiga vanemönster ännu icke hunnit utbildas. Vissa avsnitt av undersökningen visar en mångskiftande aktivitet i de yngre åldersgrupperna och relativt få intresseinriktningar hos de äldre. Detta torde icke i första hand böra tolkas så, att medelålders eller äldre människor av fysiska eller andra skäl skulle vara hänvisade endast till några få sysselsättningar. Det torde i stället förhålla sig så, att dessa per- soner icke efterfrågar sådana friluftsaktiviteter, som de icke haft tillfälle stifta bekantskap med i yngre dagar. Däremot är det sannolikt, att den yngre generationen, som fått helt andra möjligheter att pröva på olika slag av sport och friluftsliv än den äldre, bibehåller sitt intresse för en mång— t'ald aktiviteter med stigande ålder. Man bör på grund härav enligt utred— ningens mening räkna med ett mångsidigare aktivitetsprogram på längre sikt än det som i11tervjuundersökningen i och för sig ger utslag för. I sam- ma riktning verkar inkomstutvecklingen, som medger att allt fler ägnar sig åt olika slags sport, som tidigare av kostnadsskäl var förbehållna ett exklusivt fåtal, t. ex. segling, ridning, tennis och golf.

Ett betydande utrymme i betänkandet ägnas åt fritidsbebyggelsen. Denna representerar kanske det mest typiska och traditionella draget i svenskt friluftsliv. Redan nu kan man utgå från, att fritidshusen utgör basen för

• Sida 165
•  Original

ungefär 1 milj. människors friluftsliv (6 kap., sid. 93, 7 kap., sid. 124). Den av utredningen verkställda inventeringen har otvivelaktigt givit 111' flera synpunkter viktiga resultat. Bland annat erhålles en god bild av lokalise- ringen och strukturen. Kartläggningen visar, att fritidsbebyggelsen i våra storstadsregioner och utmed kusterna redan nått sådan omfattning att na— turvårdens och det rörliga t'riluftslivets behov av mark på många håll är all 'arligt hotade. Undersökningarna påvisar också åtskilliga brister, i första hand den stora omfattningen av oregle 'ad tätare bebyggelse samt den an— märkniugs 'ärda frekvensen av hus på arrenderad mark med i många fall mycket otillfredsställande lösningar för fritidshusägaren. Spridd bebyg- gelse och oreglerad tätbebyggelse o111fattar ungefär hälften av den totala l'ritidsbebyggelsen (tabell 43, sid. 94), medan ungefär en tredjedel av husen ligger på ofri grund (tabell 46, sid. 100). lntervjuundersökningen har starkt understrukit behovet av en successiv sanitär standardhöjning. Huvuddelen av de hushåll, som har för avsikt att skaffa sig ett fritidshus, anser att vat— tenledning och avlopp från kök är nödvändigt (tabell 70, sid. 156). Önske— målen går vidare mycket klart ut på ett hus för året-runt-utnyttjande ('ta— bell 68. sid. 152). Analysen av totalinventeringrens och intervjuundersök- ningens material ger bilden av ett verksamhetsområde, där samhället haft ett betydande ansvar men resurserna icke varit tillräckliga. Denna situa- tion t'år bet 'aktas som särskilt allvarlig mot bakgrunden av den synnerligen stora efterfrågan, som framkommit genom intervjuundersökningarna och som pekar mot en fördubbling av antalet fritidshus under den närmaste ö—lt) år'sperio'den (sid. 146). På grund av dessa förhållanden har utred- ningen bedömt denna del av utredningsuppdraget särskilt brådskande och angelägen.

l)e verkställda undersökningarna riktar med stor skärpa 11pp111.'irksam— heten på de punkter, där samhällets ansvar för att befrämja friluftslivet kommer in. i första hand anmäler sig uppgiften att lokalisera och dimen- sionera de ar 'aler av land och vatten, som erford 'as på längre sikt för det rörliga friluftslivet och för fritidsbebyggelsen. I detta sammanhang kan icke nog understrykas den betydelse, som stranden och vattnet har för fri- lut'tslivet och som t'år talrika utslag i undersökningarna. Det är också up- penbart, att här berörda uppgifter får en tyngdpunkt i våra storstadsre— gioner.

Den stora rörligheten och aktionsvidden i friluftslivet ger upphov till mycket höga anspråk på vå '.1 trafikleder och konununikationer, eftersom friluftslivet i så utomordentligt hög grad är bilburet. Men rörligheten inne- bär även organisatoriska och finansiella problem, eftersom dess yttringar endast till en del går att fånga inom ramen för våra sedvanliga administra- tiva förvaltningsenheter _ län och kommuner.

• Sida 166
•  Original

qthrl.l"|r_.._f-,,—u...5_ |. . Låg? han:—.-.nu rf..." '. ' H:? "=*'- "'—1'." ."- . -. !(,3H1"',.-,,,. - z:

" ' "!.—'ltr gå?-Lt” .-'_L|'_'|"..'.'||'|' ||| . ". ". . ||. giftiga, ,__.' '|'|r.|;- II' ' » n'ä , *. "T:; _ .. . ..L. . »*".|.i-,:,' - .. - _i;.,._1 inf-'#. | .' ' '— ' - - li... —. .1. .. . . . '..' | 3.1!- Ffan '|'.— _. ; "._' " H .' FC.-|: _. .-.—_.>_|;'__ .— .. _. . ._|. ull-'. _ . .. _ .,E. .. då.” "%&. ”3.1.4." | I ' '_""|,1'4||....".". "" | _ .' |—"' ||:' "I'l'l'; |— " fig. | f:. '_. .||.ji 'l—€|*'"r_l'|'|__—l ' "| ,.ju _ ' _— H_|

._ . _| .. .._ . =_- _

:i _|! _-_":"-' '. " '1.l'.'-..'-'k;=':.' " ' ' ' '-' '| ":$! . - ' r. . '

'. ..'.j..:'._.;,_-' .- . .. - . _..r-f - . : .___. ' 'l'|.|._|h. __:F._b____l_._____..,__.._.__._

iu .fi-"J'Li'. i.u ==." |.."-" " ." ' *

' "Y , . . "TE,—_ Inga.-_... |,_| . ;_

| s..

_ " %r'. "||—"155" .h.'_ 'i' . pa.—"Ma,.w'å' ; . S&W—law || '. me"" *:

L_'_l|H '-'I| .. .

...,,lf..'-'..".' ! fi.." _1___fé____ ”litt.—VN- |. .. ' | '. '.

"...-||” . * ". -_ _._..iu'.|.' . "_

. i||.- |_lu|-_i__

IIl'"""'l'4|.'l..

_WJ'IL LTL _|.'_" ml" . uplllih "1'" ' 1.1"4 'f'flli'lfizfgfa' g.....ijlia .. äjjtbäii |)... lung-g.! 1'"'|"]-:..'

h_f '|':I" .l—_,_,,..E.'l -. '". ';")md itu] :"."flfl .'_.

_, Lhmléhlh't

Hägg-1.1 '...'.t. |.Li

'; '. Jul-iii 1'1' ||. l.'|'[k_||'.|_

_ glad,-...är... .:-|'_..i|||— "'" '. .

• Sida 167
•  Original

Bilagor

• Sida 168
•  Original

.,]..th Y=.”- i _ I. _ _ E |_' | — F 'I. 'En-- T .Wlli'h ' I 3- —-| 4- | MdH-' ' : * _| _ . "|... _ 1 | _ _ ' ' . -h"etu;.-'n.. .._ *. v :; - 39; . . :'"..';|'*'.g'.a* '_l, f._'ll| _. . ___ .. | I ' " = ' ..".- L, .,T* _ H , ' . JW. » . ' |k - , | 'F'AF-m-mä-mnnwmj .. .... . * &. . o.. . ' T gtr .. .... . 's! Ä'ÅM'Y'F '

• Sida 169
•  Original

Handelsdepartementet

Effektivare konsumentupplysning. [4] Översättning av fördrag angående upprättandet av Europeiska stomenergigemenskapen (Euratom) och tillhörande dokument. [18] Översättning av viktigare följdförfattningar till för- dragen angående Europeiska ekonomiska gemen- ärailipen och Europeiska kol- och stålgemenskapen.

Inrikesdepartemcntat

Konsumtionsmönster på bostadsmarknaden. [3] Bostadsstöd för pensionärer. [u] Kommunal markpolitik. [&]

SVENSKA REPBODUKTIONS AB STOCKHOLM 1964

mun—.:.___—___...»__._g_._..._._—__ .. ___..._,_,._.._________.__.____ .