SOU 1965:7

Praktik- och feriearbetsförmedling : utredning

N +” (;(

nå (—

— CD m

&( & IOTQ'

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

Inrikesdepartementet

PRAKTIK. OCH FERIE- ARBETSFÖRMEDLING

UTREDNING VERKSTÄLLD AV ARBETSMARKNADSSTYRELSEN

I SAMRÅD MED REPRESENTANTER FÖR SKOLMYNDIGHETERNA

(KÖY, SÖ OCH UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET), PARTERNA PÅ ARBETSMARKNADEN (SAF, LO, SACO OCH TCO) OCH DE

STUDERANDE (SFS)

Stockholm 1965

STATENS OFFENTLICA UTREDNINGAR 1965

Kronologisk förteckning

1. Sveriges sjöterrltorlum. Kihlström. 135 5. + 1 ut- vlksblad. U.

2. Sammanställning av remissyttranden över för- fattnlngsutreonlngens förslag till ny författning. Del 1: Allmänna uttalanden samt 1 och 2 kap. 1 förslaget till regeringsform. Norstedt & Söner. 188 s. Ju.

3. Sammanställning av remissyttranden över för- fattningsutredningens förslag till ny författning. Del 2: Kap. 3, 4 och 5 1 förslaget till regerings- form. Norstedt 8: Söner. 120 s. Ju. . Tandvårdsförsäkrlng. Kihlström. 186 s. S. . Måttenheter. Kihlström. 47 5. Om den kommunala självstyrelsens lokala för- ankring. Esselte. 100 s. . Praktik- och feriearbetsförmedllng. Esselte. no 5. I.

4. Platå!

Inrikesdepartementet

PRAKTIK- OCH FERIE- ARBETSFORMEDLINC

I SAMRÅD MED REPRESENTANTER FÖR SKOLMYNDIGHETERNA

(KÖY, SÖ OCH UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET), PARTERNA

1; PÅ ARBETSMARKNADEN (SAF, LO, SACO OCH TCO) OCH DE 1 l

|

1 UTREDNING VERKSTÄLLD AV ARBETSMARKNADSSTYRELSEN STUDERANDE (SFS).

|

ESSELTE AB, STOCKHOLM 1964

? 1.1 1.2

1.3

2.1 2.2 2.3 2.4

3.1 3.2

3.3 3.4 3.5 3.5.1

3. DEN OFFENTLIGA ARBETSFÖRMEDLINGENS HITTILL- SVARANDE MEDVERKAN VID FÖRMEDLING AV PRAKTIK OCH FERIEARBETE ÅT STUDERANDE

Inledning .

Kort återblick på »t]anstemannaformedllngens» tillkomst Och några

drag i dess utveckling fram till 1950 . .

Arbetsmarknadsverkets nuvarande fältorganisation.

Tillgänglig förmedlingsstatistik .

Översikt av hittillsvarande praktik— och feriearbetsförmedling Praktikförmedling

a) Praktik inom industri och tekniska områden för studerande vid tek— niska utbildningsanstalter

b) Praktik inom administrativt och kameralt arbete för vissa grupper av universitetsstuderande (utom ekon stud). . .

c) Praktik inom förvaltning och merkantilt arbete för handelshögsko— lornas elever samt elever på andra merkantila utbildningsvägar .

d) Vårdarbete . .

e) Journalistik, reklam m 111.

f) Jordbruk och skogsbruk

g) Sjöfart . . . . .

h) Husligt arbete

13

14

15

21 21 23

29

31 32 33 35

35

-'.39

41 42 42 43 43

3.5.2

4.1 4.2 4.2.1 4.2.2 4.2.3 4.2.4 4.2.5 4.2.6 4.2.7 4.2.8 4.2.9 4.2.10

4.2.11 4.2.12 4.2.13 4.3

5.1 5.2 5.2.1 5.2.2 5.2.3 5.2.4 5.2.5 5.2.6 5.2.7 5.2.8 5.3

5.3.1 5.3.2 5.3.3 5.3.4 5.3.5 5.3.6 5.4 "1595

3) Överslag av praktikförmedlingsverksamheten med stöd av tillgäng- lig statistik.

Feriearbetsförmedling .

a) Feriearbetsförmedling för studerande över 18 år .

b) Feriearbetsförmedling för studerande under 18 år .

c) Överslag av feriearbetsförmedlingen med stöd av tillgänglig statistik

4 BEHOV AV PRAKTIK

Inledande synpunkter

Praktikbestämmelser och praktikbehov inom olika utbildningsområden Utbildning för tekniska områden .

Utbildning för medicinskt arbete . .

Utbildning för vårdarbete inom hälso— och sjukvård Naturvetenskapliga, humanistiska och teologiska studier

Pedagogisk utbildning .

Konstnärlig utbildning, journalist- och reklamutbildning

Utbildning för socialt arbete. . . .

Juridiska och samhällsvetenskapliga studier . Merkantil utbildning

Utbildning för jordbruks—, trädgårds-, skogs-, jaktvårds- och fiskeriar— bete . . . . . . . . Utbildning för transport- och kOmmunikationsarbete .

Utbildning för servicearbete (husligt arbete, restaurangarbete m m). Notförteckning till avsnitt 4. 2. 1—12 Sammanfattande synpunkter

5 UTREDNINGENS SYNPUNKTER OCH FÖRSLAG

Inledning . .

För flera utbildningsgrupper gemensamma frågor

Ackvisition av praktikplatser

Samordningsfrågor beträffande praktikförmedling

Prioritering av vissa praktiksökande

Resebidrag . Praktikförmedling' 1 olika konjunkturlägen . . Särskilda åtgärder att sysselsätta feriearbetssökande studerande . Informationsfrågor . Samrådsorgan .

Organisation och arbetsformer vid praktik— och feriearbetsförmedling för olika utbildningsgrupper . Inledning. Samordning mellan centrala, regiOnala och lOkala åtgärder Fackexpedition för industriellt-tekniskt arbete . . Fackexpedition för administrativt arbete (förvaltning) 111 m . Fackexpedition för kontorsarbete

Andra fackexpeditioner .

Allmän feriearbetsförmedling Praktikantutbyte med utlandet

Personalorganisation .

6 SAMMANFATTNING

Sammanfattning.. EnglishSummary............. ......

43 45 45 48 48

53 53 53 58 59 60 61 63 65 66 67

69 72 73 74 76

81 84 84 89 91 92 93 99 101 103

105 105 106 109 112 112 112 113 122

129 136

Bilagor

Bilaga 2 Praktikfrågans läge för olika akademikergrupper. Undersökning inom SACO mars 1962. (Till kap 5, avsnitt 5.1). 162

Till Konungen

Överlämnande av utredning rörande praktik- och feriearbetsförmedling (In- rikesdepartementet) I utredningen »Effektivare arbetsförmedling för tjänstemän» (SOU 1961: 55) behandlades icke frågor rörande praktik- och feriearbetsförmed— ling för studerande. I stället föreslogs att dessa frågor borde tas upp till

särskild prövning av arbetsmarknadsstyrelsen i samråd med representanter för näringsliv, utbildningsväseude och organisationer.

Arbetsmarknadsstyrelsen har med anledning härav inbjudit dels Kungl. Skolöverstyrelsen, Kungl. Överstyrelsen för yrkesutbildning och Universi- tetskanslersämbetet, dels Landsorganisationen i Sverige. Svenska Arbetsgi- vareföreningen, Sveriges Akademikers Centralorganisation och Tjänste— männens Centralorganisation, dels Sveriges Förenade Studentkårer att del- taga i utredningsarbete inom styrelsen rörande praktikförmedlingsfrågorna.

I remissyttrande den 14 februari 1964 över gymnasieutredningens betän- kande »Ett nytt gymnasium» och fackskoleutredningens betänkande »Fack— skolan» har arbetsmarknadsstyrelsen hänvisat till det ovan nämnda utred- ningsarbetet och anmält, att detta beräknades inom kort vara slutfört.

Sedan utredningsarbetet nu slutförts, får styrelsen härmed överlämna utredningens betänkande »Praktik- och feriearbetsförmedling».

Arbetsmarknadsstyrelsen kan i allt väsentligt instämma i utredningens synpunkter och förslag.

Styrelsen hemställer, att vad som framförs i utredningen, beaktas vid behandlingen av remissyttrandena över gymnasie- och fackskoleutredning— arnas betänkanden.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1965/66 kommer styrelsen att ta hänsyn till utredningens förslag och göra erforderliga kostnadsberäkningar i anslutning därtill.

I den slutliga handläggningen av detta ärende har deltagit undertecknad Montell, överdirektör och souschef; ledamöterna Adamsson, Jönsson, Eken— dahl, Hansson och Karlsson samt ersättaren Lindström. Därjämte har när- varit överingenjören Lidgren, byråcheferna Skogh, Rooth, Wennerberg, Erici och Canarp samt chefen för försvarssektionen, major Torfgård. Ären- det har föredragits av byrådirektören Thoursie. Stockholm den 3 april 1964.

Underdånigst

Erik Montell Sven Skogh

Ragnar Thoursie

Till Kungl. Arbetsmarknadsstyrelsen

I utredningen »Effektivare arbetsförmedling för tjänstemän», på uppdrag av Kungl. Maj:t verkställd av arbetsmarknadsstyrelsen i samråd med re- presentanter för arbetsmarknadens parter och avgiven den 22 juni 1961, föreslogs att praktikförmedlingsfrågorna borde upptas till närmare pröv- ning av arbetsmarknadsstyrelsen. Dessa frågor ansågs i det nämnda betän- kandet för sin lösning kräva samarbete på bredast möjliga bas med repre- sentanter för näringsliv, utbildningsväsende och organisationer.

Med anledning härav inbjöd styrelsen den 21 oktober 1961 Kungl. Skol- överstyrelsen (SÖ), Kungl. Överstyrelsen för yrkesutbildning (KÖY), Uni- versitetskanslersämbetet, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Landsor- ganisationen i Sverige (LO), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) och Sveriges Före- nade Studentkårer (SFS) till deltagande i styrelsens utredningsarbete rö- rande praktikförmedlingsfrågor. På styrelsens anhållan utsåg var och en av de inbjudna myndigheterna och organisationerna en representant för sig — jämte ersättare — att delta i de planerade överläggningarna. De utsedda representanterna var: för SÖ konsulenten Margareta Vestin med konsulen- ten Sven Huselius som ersättare, för KÖY byråchefen Karl Josephson med byråchefen Hans Högberg som ersättare, för Universitetskanslersämbetet by- rådirektören Hans Åke Karlström med fil. kand. Bert-Erik Isacsson som er— sättare, för SAF direktören Folke Haldén med ingenjören Rolf-Artur Beijer som ersättare, för LO ombudsmannen Tore Karlson med sekreteraren Nils Ramstén som ersättare, för SACO sekreteraren Ulf Rundin med sekretera- ren Bengt Svensson som ersättare, för TCO sekreteraren Karl-Erik Modig med sekreteraren Gösta Dahlström som ersättare och för SFS jur. stud. Eric Owers med ombudsmannen Bert Fredriksson som ersättare. På förslag av SFS har Owers och Fredriksson sedermera befriats från sina uppdrag; som

ny representant utsågs den 25 november 1963 fil. kand. Carl Tham med tekno- log Anders Sondelius som suppleant.

Vid därefter följande överläggningar med de sakkunniga har styrelsen företrätts av generaldirektören Bertil Olsson (ordförande) med överdirek— tören Erik Montell som ersättare. Montell har sedan februari 1963 fungerat som ordförande.

Av fackbyråerna inom styrelsen har yrkesvägledningsbyrån företrätts av byrådirektören Curt Ström och arbetsförmedlingsbyrån av byrådirektören Ragnar Thoursie och förste byråsekreteraren Karin Sallin. Thoursie har därjämte svarat för sekretariatets arbete och betänkandets utformning. I övrigt har följande tjänstemän inom styrelsen verkställt utredningsarbetet: Byråinspektören Greta von Hofsten har gjort de undersökningar och sam— manställningar, som bildat utredningens grundmaterial; den 15 oktober 1962 kallades hon till biträdande sekreterare i arbetsmarknadsutredningen. Byråsekreteraren Kerstin Sahlin har därefter fullgjort sekreteraruppgifter fram till den 1 september 1963, då hon tillträdde befattning vid arbetsför- medlingen i Gävle. Från och med den 15 oktober 1963 har sekreteraruppgif— terna handhafts av förste byråsekretenaren Nils Karlman. Beräkningar av väntad intagning av elever vid olika utbildningsanstalter har utförts av förste byråsekreteraren Stig Rangsten.

Styrelsen har anlitat Beijer såsom expert för fullgörandet av vissa un- dersökningar åt utredningen.

Vid sin inbjudan till deltagande i utredningen fogade styrelsen en PM, ur vilken följande kan anföras:

Förmedling av praktik till inträdessökande och elever vid olika utbildnings- anstalter, s. k. förpraktik resp. elevpraktik, utgör sedan gammalt en omfattande och angelägen arbetsuppgift för den offentliga arbetsförmedlingen. I detta arbete är förmedlingsorganisationens olika delar i varierande grad engagerade. I viss utsträckning _ särskilt beträffande teknikerpraktik men också vid förmedling av praktik till handelshögskoleelever och vissa universitetsstuderande — har särskil- da organisatoriska former skapats för att lösa dessa förmedlingsuppgifter. Till stor del ingår emellertid praktikförmedling som en deluppgift i förmedlingsexpe- ditionernas löpande arbete.

De krav, som efterfrågan på praktik ställer på förmedlingsresurserna, varierar under året med en markerad stegring under våren och försommaren. Därmed sammanfaller ökningen av dessa arbetsuppgifter tidsmässigt med en säsongmässig belastning också inom andra verksamhetsgrenar, som delvis tar i anspråk samma förmedlingsresurser. Redan detta förhållande motiverar, att särskild uppmärk- samhet ägnas förmedlingens möjligheter att fylla sin uppgift inom praktikförmed- lingen.

Den form, i vilken efterfrågan på praktik registreras vid arbetsförmedlingen, försvårar emellertid möjligheterna att på ett mera ingående sätt bedöma omfatt- ningen av denna arbetsuppgift och dess variationer under året och vid arbetsför- medlingens olika expeditioner.

Den utveckling på uthildningsområdet, som bl. a. resulterat i stigande behov av praktik, fortsätter i oförminskad takt. Under de närmaste åren kan man förutse

ytterligare snabb utbyggnad av de praktikkrävande utbildningsvägarna. Samtidigt planeras inrättandet av nya utbildningsformer (exempelvis de i skolberedningens betänkande Grundskolan föreslagna 2—åriga fackskolorna), som kommer att med- föra en betydande utvidgning av de elevgrupper, som efterfrågar praktik.

Det snabbt ökande totala behov av praktik, som den fortsatta expansionen inom utbildningsväsendet skapar, kommer givetvis att medföra ett ökat behov också av praktikförmedling. Även om det förtjänar att påpekas, att praktikbehov och prak- tikförmedlingsbehov inte är identiska begrepp, ger likväl förändringar av den första faktorn tydliga utslag i mängden av vid den offentliga anbetsförmedlingen efterfrågad praktik.

Behovet av översyn av organisationen och arbetsformerna för praktikförmed- ling bottnar emellertid inte enbart i den snabba tillväxt av detta verksamhetsom- råde, som skett under senare år, och den ytterligare ökning, som kan förutses un- der den kommande femårsperioden. Den fortskridande differentieringen av ut- bildningsväsendet skapar nya problem. Dessa skall här endast antydas. Frågan om en rimlig avvägning av praktikwtrymmet mellan för— och elevpraktiksökande har sedan länge varit aktuell. En fråga av växande betydelse är behovet att sam- ordna de nytillkommande utbildningsgruppernas praktikbehov med den efter- frågan, som redan föreligger på samma eller snarlik art av praktik från elever inom traditionella utbildningsvägar. Ett tillfredsställande förmedlingsresultat för- utsätter vidare, att informations- och ackvisitionsverksamheten planeras i nära samarbete mellan de olika organ, som kan komma att syssla med sådana uppgifter. Slutligen måste samspelet mellan pnaktikackvirerande och praktikförmedlande organ ske smidigt och friktionsfritt i sådana fall, där uppgifterna att ackvirera resp. förmedla praktik uppdelas på skilda enheter.

Medan här berörda frågeställningar i första hand avser förmedling av praktik inom landet till inträdessökande eller elever vid svenska utbildningsanstalter, kan organisatoriska samordningsproblem givetvis också komma att aktualiseras be- träffande förmedling av utlandspraktik till svenskar och mottagandet av utländska praktikanter i Sverige.

Som en intern uppgift för arbetsnmarknadsstyrelsen tillkommer behovet av så- dan fortlöpande information till förmedlingstjänstemännen, att dessa blir i stånd att lösa de kvalificerade arbetsuppgifter, som praktikförmedling ofta inne-bär. Den praktiksökande har rätt att vänta, att förmedlaren har aktuella kunskaper om de olika utbildningsanstalternas fordringar och önskemål beträffande för- och elev- praktik och möjligheter att bedöma om en erbjuden praktikplats motsvarar dessa krav.

Utredningen har till behandling upptagit praktik- och feriearbetsförmed- lingsfrågor för studerande i Sverige samt praktikantutbytet med utlandet. Praktisk yrkesorientering har ej ansetts som praktik i utredningens mening och har därför ej behandlats. Icke normerad praktik, som fullgörs efter av- slutad teoretisk utbildning, har ej heller ansetts falla inom området för ut- redningsuppdraget ; sådana frågor berörs därför ej i betänkandet.

Utredningen har tillställts samt själv införskaffat visst material, som ej presenteras i betänkandet. Innan utredningen tillsattes gjordes ett förbere- delsearbete inom styrelsens kansli, bl. a. genom en enkät hösten 1960 till ett stort antal läroanstalter angående praktikbestämmelser och meritvärdering av praktik (föreligger i manuskript). Under utredningsarbetet har vidare

gjorts en enkät till elever vid de högre tekniska läroverken angående prak- tikarbete sommaren 1961 (stencil).

SACO har till utredningens förfogande ställt material, grundat på en un- dersökning i mars 1962, rörande praktikfrågans läge för olika akademiker- grupper. En sammanställning av detta material återges som bilaga i utred- ningen. —— Arbetsmarknadsstyrelsen begärde den 31 oktober 1963 redogörel- ser från samtliga länsarbets-nämnder om den säsongmässiga ökningen av verksamheten inom praktikförmedling, feriearbets- och studentförmedling samt ungdomsförmedling. En sammanfattning av länsarbetsnämndernas yttranden återges även i bilaga.

Med hänvisning till vad ovan anförts får undertecknade härmed över— lämna utredning angående praktik— och feriearbetsförmedling. De förslag, som framläggs av utredningen, är enhälliga.

Stockholm den 27 februari 1964

Erik Montell

Karl Josephson Folke Haldén Karl Erik Modig Hans Åke Karlström Tore Karlson Margareta Vestin Ulf Rundin Carl Tham

/Ragnar Thoursie

1. INLEDNING

Inledning

1.1 Praktikfb'rmedlingsfrågornas be- handling i utredningen »Effektivare ar- betsförmedling för tjänstemän»

Genom skrivelse från statsrådet och chefen för socialdepartementet den 22 april 1960 fick arbetsmarknadsstyrelsen Kungl. Maj:ts uppdrag att i samråd med representanter för berörda parter på arbetsmarknaden verkställa utredning rörande arbetsförmedlingsverksamheten för tjänstemän. Utredningen avlämnade den 22 juni 1961 ett enhälligt förslag till åtgärder för effektivare arbetsförmed- ling för tjänstmän ( SOU 1961:55 ).

I utredningen behandlades också frå— gor rörande sådan praktikförmedling, som hade samband med förmedlings- verksamheten för tjänstemän. Detta sam- band kan bestämmas från olika utgångs- punkter. Mycket av den praktik, som efterfrågas vid arbetsförmedlingen, full- görs inom yrkesområden, vars yrkes- grupper tillhör tjänstemannaförmed- lingens verksamhetsfält. Detta gäller exempelvis kontorspraktik, vissa slag av praktik inom socialvård, praktik inom tekniska arbetsområden och inom för- valtning.

När utredningen angående effektivare arbetsförmedling för tjänstemän be- handlade frågor rörande praktikförmed- ling, stod det emellertid klart, att det material, som vid tiden för utrednings- arbetet förelåg, inte gav tillräckligt un- derlag för en bedömning av omfatt- ningen av den offentliga arbetsförmed—

lingens verksamhet inom detta område, långt mindre för konkreta förslag till effektivisering av det arbete, som för- medlingen här bedriver.

Utredningen begränsade sig därför i detta avsnitt till att lämna en samman- fattning av tillgänglig förmedlingssta— tistik för elevpraktikförmedling och att i kommentaren till denna erinra om några av de problem, som föreligger inom praktikförmedlingen eller kan väntas bli aktuella inom en snar fram— tid.

Sitt ställningstagande till praktikför- medlingsfrågorna sammanfattade utred- ningen på följande sätt: »Beträffande praktikförmedlingsfrågorna vill utred- ningen understryka vikten av att dessa tas upp till förnyad prövning, sedan de inom arbetsförmedlingen pågående un— dersökningarna inom detta förmedlings- område slutförts. Dessa frågor kräver enligt utredningens uppfattning för sin lösning samarbete på bredast möjliga bas med representanter för näringsliv, utbildningsväsende och organisationer» (s. 181).

1.2 Behandlingen av praktik- och ferie- arbetsförmedlingsfrågor i arbetsmark— nadsstyrelsens program för arbetskraft med längre utbildning

Sedan praktikförmedlingsutredningen tillsatts har arbetsmarknadsstyrelsen även i annat sammanhang tagit upp

praktikförmedlingsfrågorna till behand- ling. Vid styrelsens plenum den 5 april 1963 antogs ett program för en lång- siktig planering för att åstadkomma en bättre balans ifråga om arbetsmarknads- situationen för arbetskraft med längre utbildning. Ett särskilt avsnitt i detta program berör praktikförmedlingen. Det heter där:

Praktikanställningarnas funktion är att ge praktisk yrkesorientering, förbereda de studerande för den kommande yrkesutbild— ningen och utgöra ett komplement till den teoretiska utbildningen som förberedelse för den framtida yrkesutövningen. Den praktik som olika utbildningsgrupper ef- terfrågar vid arbetsförmedlingen. före- skrivs i många fall som villkor för inträde vid utbildningsanstalt, meritvärderas — utan att vara obligatorisk — vid prövning av inträdesansökan eller innefattas i exa- mensbestämmelserna. Också den praktik som söks i rent yrkesorienterande syfte fyller en väsentlig uppgift för den sökande, inte minst genom att den ger praktikanten en nyttig inblick i andra yrkesgruppen; ar- betsförhållanden.

Detsamma gäller den praktik som söks av studerande inom utbildning, där praktik- krav eller formell meritvärdering av prak- tik inte förekommer men där praktikan— ställningen utgör en förberedelse för den kommande yrkesutövningen. En bestämd gräns kan inte upprätthållas mellan för— medling av praktik av dessa senare slag och förmedling av tillfälliga arbetsanställ- ningar till studerande (»feriearbetsförmed- ling»).

Kraven på förmedlingens åtgärder inom detta verksamhetsområde i dess helhet har under de senaste åren stigit snabbt och kommer att fortsätta att öka i takt med ut- bildningsväsendets utbyggnad.

Programmet innefattar följande punk- ter:

a) Ett representativt organ för praktik- frågor (AMS” praktikdelegation) bör svara för den nödvändiga samordningen mellan arbetsmarknadsverkets förmedlingsåtgär- der, utbildningsväsendets intentioner och arbetsmarknadsorganisationernas önskemål.

b) I den centrala planeringen bör särskild vikt läggas vid uppföljning och utveckling av praktikförmedlingsverksamheten. Per-

sonalresurserna för förmedlingsinsatser måste kontinuerligt anpassas till ändrade förutsättningar för förmedling av praktik, antingen dessa förändringar orsakas av läget på arbetsmarknaden, utbildningsvä- sendets expansion eller utbildningsanstal- ternas bestämmelse och rekommendationer om praktik. Särskilt måste resurserna för praktikförmedlingen utökas på universi- tetsorter och andra viktiga utbildningsorter.

c) Expeditionerna för feriearbetsförmed— ling bör ges en sådan organisation och per- sonell utrustning att de kan fungera som ett av instrumenten för en kvalificerad för- medling av praktik. Detta gäller även i fråga om verksamheten för sådana grup- per av praktiksökande, vilkas praktiköns- kemål inte stöds av utbildningsanstalternas bestämmelser.

d) Arbetsmarknadsstyrelsen kommer att arbeta för en sådan precisering av prakti- kens utbildningsmässiga roll att förmed- lingen får tillräcklig ledning för sin upp— gift att skaffa erforderliga praktikplatser. För att lämpliga praktikplatser skall stå till förfogande fordras i de flesta fall en aktiv ackvisitionsverksamhet från arbets— marknadsverkets sida.

e) Inom ramen för de rörlighetsstimule- rande medel som står till arbetsförmed- lingens förfogande bör resebidrag beviljas praktiksökande, som för att få lämplig praktik behöver ta tillfällig anställning på annan ort än utbildnings- eller hemorten. Med praktiksökande jämställs i detta av- seende tillfälligt arbetssökande studerande.

f) Arbetsmarknadsvcrket bör i ökad om— fattning söka skaffa utlandspraktik för de ungdomar som behöver sådan som ett led i sin utbildning.

1.3 Gymnasie- och fackskoleutredning- arnas förslag rörande praktik och prak- tikförmedling och utdrag ur arbetsmark- nadsstyrelsens utlåtande

De senaste årens skolutredningar har i olika sammanhang diskuterat elevernas kontakt med ' näringslivet. Man kan skönja en strävan att genom orientering och praktik göra övergången mellan skolstudierna och förvärvslivet så smi- dig som möjligt.

1960 års gymnasieutredning har i sitt

huvudbetänkande »Ett nytt gymnasium» (SOU 1963:42) behandlat praktikfrå- gorna ur olika aspekter. Enligt utred— ningens förslag skall all förpraktik slo- pas. Generellt förordar utredningen att eleverna i gymnasiets olika sektorer beredes möjlighet till praktik under studietiden. Obligatorisk praktisk före- slås dock endast för eleverna inom gym- nasiets tekniska sektor. Eleverna där skulle ha både skolpraktik och miljö- praktik. Utredningen förutsätter att ar- betsförmedlingen skall medverka vid elevernas utplacering i miljöpraktiken, som skall förekomma under två som- rar under studietiden.

Även 1962 års fackskoleutredning framlägger förslag rörande praktik åt eleverna. Formellt krav på föregående praktik uppställes ej heller för denna skolform. För fackskolans sociala och ekonomiska delar föreslås överhuvud taget ej några praktikkrav. För den tekniska fackskolan föreslås att en mi- nimipraktik på ett år (inklusive lag- stadgad semester) före påbörjande av årskurs 2 skall bli obligatorisk. Försök skall kunna göras med en av en ex- pertgrupp föreslagen styrd praktik. Ar- betsförmedlingen skall enligt utredning- ens förslag ha hand om ackvisitionen och förmedlingen av praktikplatserna.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i ple- num den 14 februari 1964 avgivit re- missyttrande över gymnasie- och fack- skoleutredningarnas betänkanden. Där- vid har styrelsen tagit ställning på föl- jande sätt till praktikfrågorna.

Ur arbetsmarknadsstyrelsens utlåtande över gymnasieutredningens betänkande »Ett nytt gymnasium» (SOU 1963: 42) :

Styrelsen delar utredningens uppfattning. att krav på praktik (förpraktik) ej bör uppställas för intagning till det nya gymna- siet, att föreslagen elevpraktik (miljöprak- tik under ferietid) bör vara obligatorisk endast inom gymnasiets tekniska sektor och att anskaffning av frivillig praktik under

studietiden för elever inom den ekono- miska sektorn bör understödjas.

För anskaffning och förmedling av prak— tikplatser till elever inom gymnasiets tek— niska sektor förutsätter utredningen ar- betsmarknadsverkets medverkan. Styrelsen ansluter sig till utredningens uppfattning. att arbetsförmedlingen behöver inkopplas på dessa uppgifter. En medverkan från ar- betsförmedlingen fordras enligt styrelsens mening också för att underlätta anskaffning av frivillig praktik åt elever inom gymna— siets ekonomiska sektor. Styrelsen vill i anslutning härtill anföra följande.

Utrymmet för att ta emot praktikanter är beroende av flera olika faktorer, bl. a. företagens engagemang i utbildningsfrå- gorna, praktiktidens längd och förläggning under året, den lokala arbetsmarknadens struktur och arbetsmarknadsläget. För att tillgodose ett stort, samlat praktikbehov under ferietid behövs omfattande åtgärder för information till möjliga praktikgivare, medverkan av arbetsmarknadens parter, samordning av ackvisitionen, åtgärder för interlokal förmedling osv. Då utbildnings- kapaciteten på de praktikkrävande utbild- ningsvägarna är stadd i tillväxt och prak— tikintresset är i stigande inom utbildningar, där normerad praktik ej förekommer, är en samordning även nödvändig av ackvi- sitions- och förmedlingsåtgärderna i fråga om olika utbildningsgruppers praktik inom samma område.

För tekniska utbildningar har sedan åtskil- liga år tillbaka central ackvisition av elev- praktikplatser ombesörjts av Svenska Indu- strins Praktiknämnd — Svenska Arbetsgi- vareföreningens organ -— medan komplette- rande lokal ackvisition och förmedling av samtliga platser skötts av arbetsförmed- lingen, som därjämte ordnat förpraktik— platser. 1963 tillsattes 4276 elevpraktik— platser, varav 2 798 för elever vid tekniskt gymnasium. Om den föreslagna obligatoris— ka praktiken på gymnasiet genomförs, kon— centrerad till sex veckor under ferietid, kan en markant ökning av förmedlingsbehovet på denna sektor väntas. Utredningen räk— nar med ett årligt behov av 12 000 praktik— platser för gymnasiet 1970, vartill kommer 6000 för tekniska högskolor och 6—7 000 för fackskolan.

För att verkställa en översyn av arbets- förmedlingens hittillsvarande insatser för praktik- och feriearbetsförmedling och ut— arbeta förslag till verksamhetens framtida utformning har styrelsen tillsatt en utred—

ning. I detta utredningsarbete har deltagit representanter för universitetskanslersäm— betet, skolöverstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning samt berörda organisatio- ner. Utredningen beräknas inom kort fram— lägga sina överväganden.

Med det ovan anförda vill styrelsen ge uttryck åt sin uppfattning, att ett genomfö- rande av gymnasieutredningens förslag be- träffande obligatorisk och frivillig praktik under ferietid förutsätter dels att hänsyn tas till föreliggande och förutsebart behov av praktik inom samma områden för flera olika utbildningsgrupper, dels att en sam- lad praktikförmedlingsverksamhet genom den offentliga arbetsförmedlingen får stör- re omfattning och större resurser än hit- tills.

Ur arbelsmarknadsslyrelsens utlåtande över fackskoleuiredningens betänkande »Fackskolan» (SOU 1963:50)

Styrelsen delar utredningens uppfattning, att krav på föregående praktik inte bör upp- ställas vad gäller social och ekonomisk fackskola. Beträffande utredningens för- slag om tolv månaders väl vitsordad och för den kommande utbildningen väl lämpad industripraktik (inkl. lagstadgad semester) som krav för inträde i andra årskursen i den tekniska fackskolan vill styrelsen an- föra följande synpunkter.

Utredningen förutsätter, att industriprak— tiken blir förmedlad av arbetsförmedling- en. Styrelsen ansluter sig i princip till tan- ken, att arbetsförmedlingen, som sedan länge har förmedlat praktikplatser till bl. a. ele- ver vid olika tekniska utbildningsanstalter, inkopplas på dessa uppgifter. Behovet av praktikplatser uppgår till 6—7 000 per år. Om det kan antas, att förmedlingens med- verkan behövs för en större del av dessa anställningar, utgör detta en väsentlig ök- ning av arbetsvolymen jämfört med nulä— get. År 1963 tillsattes sålunda genom ar— betsförmedlingen totalt 4276 elevpraktik- platser (aekvirerade dels genom Svenska Industrins Praktiknämnd, dels genom ar- betsförmedlingen), fördelade med 1010 på tekniska högskolor, 86 på universitet, 2 798 på tekniska gymnasier, 267 på kommunala och 115 på privata tekniska skolor. Härtill kommer ett par tusen förpraktikplatser, varav ca 500 på tekniska skolor och insti- tut.

Förslaget om årsplatser för den tekniska fackskolans elever innebär, att dessa ele— ver kommer att ta i anspråk praktikplat- ser även under ferietid. Detta kan försvåra anskaffningen av praktikplatser för övriga grupper av studerande, som söker praktik under ferierna. För det nya gymnasiet be- räknas ett behov av 12 000 sådana praktik- platser och för tekniska högskolor ca 6 000 platser. Förmedlingsarbetet skulle underlät— tas, om den föreskrivna industripraktiken för fackskolans elever förkortades från 12 till 9 månader.

Man kan enligt styrelsens mening vidare ej bortse från att det på grund av den 10- kala arbetsmarknadens struktur och arbets— marknadsläget på orten kan uppstå svårig- heter att anskaffa praktikanställningar åt alla elever på eller i närheten av utbild— nings- eller hemorten. Dessa svårigheter kan under vintern bli särskilt markanta för studerande på byggteknisk linje, som skall ha yrkesarbete inom facket. Att bereda ele- verna anställningar på andra orter resp. i andra delar av landet blir bl. a. beroende av möjligheten att ordna lämpliga bostä- der för dem på annan ort. Som alternativ till en sådan förflyttning kan utbildning vid yrkesskola behöva finnas.

Med tanke på de större krav, som kan ställas på arbetsmarknadsverket vid en ökning av praktikförmedlingsverksamhetcn för olika utbildningsgrupper, har styrelsen tillsatt en utredning med uppgift att verk- ställa en översyn av arbetsförmedlingens hittillsvarande insatser för praktik- och feriearbetsförmedling och utarbeta förslag till verksamhetens framtida utformning. I detta utredningsarbete har deltagit repre- sentanter för universitetskanslersämbetet, skolöverstyrelsen, överstyrelsen för yrkes- utbildning samt berörda organisationer. Ut- redningen beräknas inom kort framlägga sina överväganden.

Med det ovan anförda vill styrelsen ge uttryck åt sin uppfattning, att ett genom- förande av utredningens förslag beträf- fande praktik inom teknisk fackskola för— utsätter att hänsyn tas till föreliggande och förutsebart behov av praktik inom samma områden även för andra utbild- ningsgrupper samt att en samlad praktik— förmedlingsverksamhet genom den offent- liga arbetsförmedlingen får större omfatt- ning och kräver större resurser än hittills.

2. UTREDNINGENS UPPDRAG OCH ALLMÄNNA UPPLÄGGNING

Utredningens uppdrag och allmänna uppläggning

2.1 Huvudfrågor

I föregående avsnitt har omnämnts be— handlingen av praktik- och feriearbets- förmedlingsfrågor i arbetsmarknadssty- relsens program för arbetskraft med längre utbildning liksom gymnasie- och fackskoleutredningarnas förslag beträf- fande praktikförmedlingen. Arbetsmark- nadsstyrelsens utredning angående praktikförmedling har haft att ta hän- syn till detta i utredningsarbetet. I öv- rigt vill utredningen framhålla följande om huvuduppgifterna för utredningen.

Utredningen har sett som sin främsta uppgift att behandla frågor, som gäller den offentliga arbetsförmedlingens med- verkan till att anskaffa och förmedla praktikplatser till sökande, som i an- slutning till sin teoretiska yrkesutbild- ning behöver eller önskar förvärva praktik från en arbetsplats. Ett nära samband med denna praktikförmedling har vidare förmedlingsverksamheten för feriearbetssökande studerande vid olika undervisningsanstalter. Denna verksamhet kommer därför också att behandlas av utredningen. En speciell fråga, som behöver uppmärksammas, är praktikantutbytet med utlandet.

Mot bakgrund av en redogörelse för praktik- och feriearbetsförmedlingens hittillsvarande organisation och omfatt- ning kommer utredningen att framföra synpunkter på och förslag om verksam- hetens framtida bedrivande. Därvid be- handlas först vissa för flera utbildnings-

grupper gemensamma frågor, varefter förslag framläggs rörande organisation, arbetsformer och personalresurser för verksamheten.

2.2 Arbetsuppgifter som ingår i prak- tikförmedling '

Utredningen har begränsat sin uppgift när det gäller praktikfrågorna till att omfatta företrädesvis ackvisitionen och förmedlingen av praktikplatser. Prak— tikfrågor av annat slag — exempelvis utformning av praktikkrav och meritvär- deringsbestämmelser eller bedömning av det utbildningsmässiga värdet av ett visst slags praktik — kommer att be— röras endast i den mån sådana frågor har avgörande betydelse för förmedling- ens möjligheter att tillgodose efterfrå- gan på praktik. Den redogörelse för gällande praktikkrav, som lämnas i ett särskilt avsnitt, tjänar som utgångspunkt för en bedömning i första hand av det praktikutrymme, som genom dessa be— stämmelser tas i anspråk, och i andra hand av de arbetsuppgifter, som de medför för de praktikförmedlande or- ganen.

De arbetsuppgifter, som inryms i praktikförmedling, är i stora drag de- samma som vid all arbetsförmedling. Det är fråga om att ta emot anmälan om lediga platser, vid behov ackvirera platser, att ta emot de sökande, inhäm- ta uppgifter om deras utbildning och praktikönskemål m. m. samt" att an-

visa sökande till för dem lämpade plat- ser.

Innehållet i dessa i förmedlingspro- cessen ingående uppgifter och avväg- ningen dem emellan skiljer sig emeller- tid, när det är fråga om praktikförmed- ling, i viss män från vad som gäller vid annan arbetsförmedling. Medan det vid övrig arbetsförmedling är fråga om att åstadkomma en utjämning mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft, utgör den arbetssökande utgångspunk- ten förde åtgärder, som ingår i den praktikförmedlande verksamheten. Det som konstituerar förmedlingsbehovet där är nödvändigheten för eller önskan hos den sökande att erhålla praktik. Uppgifter för förmedlingsorganet blir därefter atti samarbete med möjliga praktikgivare söka åstadkomma motsva- rande tillgång på lämpliga praktikplat- ser. Detta utesluter dock inte, att prak- tikförmedlingen sekundärt kan till- godose ett, behov av arbetskraft hos praktikgivaren, endera. omedelbart ge- nom praktikantens arbetsprestation el— ler på längre sikt genom att förbättra praktikgivarens möjligheter att rekry- tera personal med viss yrkesutbildning.

För flertalet praktiksökande gäller vidare att deras ansökan bestäms av reg- ler eller rekommendationer från den utbildningsanstalt, som den sökande av- ser att söka till eller är elev vid. Dessa bestämmelsenför ,antagning eller exa- mination kan .i sintur vara mer eller mindre allmänt utformade och därige- nom ge störrenller mindre utrymme för alternativa praktikförslag.

Dessa två. karakteristika hos praktik- förmedlingen =— att den sökandes efter- frågan. utgör utgångspunkten för för- medlingsåtgärdernaoch att praktikan- tens arbetsuppgifter skall, motsvara ut— bildningsmässigt motiverade önskemål _ medför.,attden aktiva ackvisitionen av, platser aspelar en; ojämförligt större

roll inom praktikförmedlingen än inom flertalet andra förmedlingsområden.

Samtidigt skiljer sig denna ackvisi— tionsverksamhet i ett viktigt avseende från vissa andra slag av platsackvisi- tion. Medan det vid annan ackvisition ofta är fråga om att ackvirera ett ar- betstillfälle för en enskild arbetssökan- de med individuellt bestämda önske- mål och speciella meriter, gäller den vid praktikackvisition att tillgodose platsbehovet för ofta stora grupper sö- kande efter normer, som gäller för des- sa grupper i deras helhet. Därtill kom- mer att tillströmningen av sökande med någorlunda säkerhet kan förutses, var- för ackvisitionen kan förberedas och påbörjas, innan de sökande registre- rats. Den omständigheten att ackvisitio- nen av praktikplatser i varje fall i en första omgång kan ske utan kontakt med den enskilda sökanden (s. k. ano— nym ackvisition), gör det också i och för sig möjligt att anförtro den ackvi- rerande och den anvisande uppgiften i förmedlingsprocessen åt skilda organ.

Vid bedömning av till förmedlingen anmälda praktikplatser samt vid ut- formningen av ackvisitionsverksamhe— ten och klassificeringen av ackvirera- de praktikplatser tillkommer som ett särskilt inslag i förmedlingsprocessen praktikvärderingen. Praktikvärderingen skiljer sig i princip inte från den be- dömning av ett arbetstillfälles lämplig- het för en viss sökande, som ingår i all arbetsförmedling. En rätt utförd vär— dering eller »klassificering» av praktik- platser förutsätter emellertid en god kännedom om det bestämda utbildnings- området och praktikens utbildningsmäs- siga funktion. Kravet på kompetens hos den som utför praktikvärderingen mäs- te ställas olika högt för olika slag av praktik. Praktikvärderingen kan inte utan olägenhet särskiljas från den ack- virerande uppgiften.

Besläktat med praktikvärderingen men till skillnad från denna skild från förmedlingsprocessen är praktikgransk— ningen. Med praktikgranskning avses då en bedömning från utbildningssyn- punkt av de faktiska arbetsuppgifter, som praktikanten utför. Denna gransk- ning av praktikens innehåll kan ske medan praktikanten befinner sig i ar— bete eller i efterhand. Praktikgransk- ningen kan utan olägenhet särskiljas från de i förmedlingsprocessen ingåen- de arbetsuppgifterna.

2.3 Förhållandet mellan praktikförmed- ling och feriearbetsförmedling

De båda begreppen praktikförmedling och feriearbetsförmedling används ibland som om de uteslöt varandra. Så är emellertid ingalunda fallet. I själva verket inryms betydande praktikför- medlande uppgifter inom den offent- liga arbetsförmedlingens hittillsvarande feriearbetsförmedling för studerande på olika nivåer. ' Begreppens användning inom förmed- lingsorganisationen har i regel varit be- roende av graden av arbetsfördelning vid olika förmedlingskontor. Inom en odifferentierad feriearbetsförmedling har alla slag av praktik, som fullgörs sommartid, kunnat inrymmas. När upp- giften att förmedla vissa slag av prak- tik fått sådan omfattning och tillmätts sådan betydelse, att särskilda anstalter vidtagits för att lösa arbetsuppgiften, har den brutits ut och anförtrotts en särskild förmedlingsenhet eller förts till en ordinarie expedition med särskilda förutsättningar att handha uppgiften. Då har också beteckningen praktikför- medling som organisatoriskt begrepp ta- gits i bruk, i regel med ytterligare nå- gon bestämning för att ange vilket slag av praktik det varit fråga om. Ferie- arbetsförmedling har därmed kommit

att stå för återstående arbetsuppgifter, inklusive andra praktikförmedlingsupvp- gifter. * —

Termerna praktikförmedling och fe- riearbetsförmedling bygger vidare på skilda indelningsgrunder. Den verksam- het, som de betecknar, sammanfaller delvis men inte helt. Ingetdera begrep- pet kan undvaras. Allt praktikarbete utgörs inte av feriarbete och allt ferie— arbete fyller inte en praktikfunktion. Den första distinktionen är lätt att göra, medan den andra däremot är svår och delvis måste bli godtycklig. Det praktikbegrepp, som utredningen arbe- tar med, resulterar nämligen i en skala, där anställningarnas karaktär av prak- tik gradvis avtar. Ett distinktare prak- tikbegrepp måste utesluta en så stor och väsentlig del av den totala praktik- efterfrågan, att det av den anledningen har avvisats.

Då utredningen i det följande behövt avskilja den totala feriearbetsförmed- ling, som avser feriearbete utan prak— tikfunktion, från förmedlingen av an- ställningar, där praktiksynpunkter spe- lar en mer eller mindre framträdande roll för den sökande, så har detta an- givits, såvida inte inskränkningen i till— lämpningen av termen framgår av sam- manhanget. '

Men vad här sagts, har utredningen velat understryka, att feriearbetsförmed- lingens betydelse ur praktiksynpunkt måste uppmärksammas i tillräcklig grad, så att inte uppfattningen av ar- betsförmedlingens uppgifter att för- medla anmälningar av praktikkaraktär blir alltför snäv och statisk. Risk före- ligger eljest att en del av praktikför- medlingsbehovet förbises, framför allt förmedling av inträdespraktik och ej normerad praktik.

De arbetsuppgifter som ingår i ferie- arbetsförmedling överensstämmer — som förstås av det sagda -— i långa styc-

ken med dem som tidigare redovisats i fråga om praktikförmedling. De arbets- sökande utgör i betydande utsträckning utgångspunkten också för de åtgärder, som ingår i feriearbetsförmedling. Stör- re anstalter för ackvisition av platser måste vidtas än som är normalt vid annan arbetsförmedling, och dessa ack- visitionsåtgärder kan insättas för hela grupper av sökande.

2.4 Termer och definitioner

Att entydigt bestämma vad som i ut— redningen skall förstås med begreppet praktik, erbjuder som nämnts vissa svå— righeter. En ungefärlig undre och övre gräns för begreppets användningsom- råde kan emellertid dras, om det prak- tikbegrepp, som utredningen väljar att arbeta med, bestäms på följade sätt:

1. Med praktik förstås i denna utredning en tillfällig anställning, som antingen har ett nära samband med planerad eller på- gående teoretisk yrkesutbildning, förlagd efter avslutad obligatorisk skolgång, eller utgör ett nödvändigt komplement till ge- nomgången sådan utbildning.

2. Beroende av praktikens förläggning i förhållande till den skolmässiga yrkesut- bildningen fullgörs den som förpraktik, elevpraktik eller efterpraktik. Den funktion, som en bestämd praktik skall fylla för den praktiksökande, kan vara av olika slag. För att närmare bestämma praktikens roll i samband med yrkesutbild- ningen behövs ytterligare en rad bestäm- ningar:

3. Arten av samband mellan praktik och yrkesutbildning bestäms endera av utbild- ningsanstalten (normerad praktik) eller av den praktiksökande själv (ej normerad praktik).

4. Den normerade praktiken anknyts en- dera till antagningsbestämmelser (inträdes- praktik), till krav för examination, diplo- mering eller erhållande av betyg i visst ämne (examenspraktik) eller till regler för behörighet till viss tjänst (behärighetsprak- tik).

5. I antagningsbestämmelserna endera fö— reskrives praktik (obligatorisk inträdes- praktik) eller tillgodoräknas praktik som

inträdesmerit (meritvärderud inträdesprak- tik). Praktik av viss längd kan vara obliga- torisk (minimipraktik), medan praktik ut- över denna tid meritvärderas (överpraktik). Inträdespraktik fullgörs alltid som förprak- tik.

6. Examens- eller behörighetspraktik är definitionsmässigt obligatorisk. Den full- görs oftast som elevpraktik, men kan i vissa fall delvis fullgöras som förpraktik, i andra helt eller delvis som efterpraktik. Elevpraktik i gymnasium kan — enligt gymnasieutredningens benämning — an- tingen vara skolpraktik eller miljöpraktik. Skolpraktik är en grundläggande praktisk utbildning i regel förlagd till yrkesskola un- der terminstid eller omedelbart efter termi- nens slut. Miljöpraktik är praktik på industrins ar- betsplatser i regel under sommaren. Elevpraktiken i fackskolan skall enligt fackskoleutredningens förslag regelmässigt vara industripraktik, som under ca ett års tid förlägges till företag. Fackskolutred— ningens expertgrupp har föreslagit att en praktisk grundutbildning i skolmässiga for- mer i yrkesskola och industriell egentlig praktik under ett år skall utgöra en styrd praktik, som har till mål att skapa sam- spel mellan teori och praktik; styrningen bör utövas av skolans lärare i tekniska äm— nen i samråd med företrädare för industrin.

7. Ej normerad praktik söks i yrkesorien— terande syfte, för att ge den sökande bättre möjligheter att tillgodogöra sig undervis— ningen och/eller för att utgöra en ytterli- gare merit vid sidan om genomgången teo- retisk yrkesutbildning. Den kan vara för- lagd före, under eller efter utbildningsti— den.

8. Praktisk yrkesorientering betraktas ej i denna utredning som praktik (i enlighet med bestämningen under punkt 1) utan endast som orientering åt grundskolans ele— ver beträffande olika yrken i näringslivet.

Beträffande ovan angivna punkter bör en del kommentarer göras. Avsik- ten har inte varit att dra en nedre ål- dersgräns för användningen av termen praktiksökande. En elev som ännu inte avslutat sin obligatoriska skolgång, sö— ker under sommarferien ofta praktik som förberedelse för en planerad yr— kesutbildning.

Den övre gränsen för vad som i ut-

redningen skall avses med praktik är svårare att bestämma. En fil. kand. med examen i föreskrivna ämnen, som söker praktik för att uppfylla Sveriges Psykologförbunds regler för behörig- het till tjänst som biträdande psykolog, är givetvis praktiksökande i utred- ningens mening. En läkare, som önskar ett tillfälligt förordnande för att full- borda den randutbildning, som krävs för att erhålla specialistkompetens, är det däremot inte. Inte heller kan man beteckna en ombytessökande med fast anställning, som önskar platsbyte för att vidga sina yrkeskunskaper och me- ritera sig för avancemang inom sitt yrke, för praktiksökande. Den som av- slutat sin teoretiska yrkesutbildning och fullgjort den praktik, som krävs för examen, diplomering eller formell behörighet för inträde på en bestämd yrkesbana, betraktas vid ansökan om reguljär anställning inom sitt yrkesom- råde ej som praktiksökande i utred- ningens mening, även om han väljer anställning med tanke på systematiskt vidgade yrkeskunskaper.

Bestämningarna under punkterna 2— 7 avser att karakterisera den praktik, som definieras i punkt 1, nr tre olika aspekter. Den första är praktikens tids- mässiga förläggning i förhållande till den teoretiska yrkesutbildningen. Den andra är praktikens anknytning till ut— bildningsanstaltens regler. Den tredje, slutligen, är graden av nödvändighet att förvärva viss praktik. För varje in- delningsgrund ges tre alternativ. Den tredje möjliga bestämningen är för de två sistnämnda indelningsgrunderna densamma (ej normerad praktik).

Innehållet i begreppet feriearbetsför- medling har diskuterats i närmast före- gående avsnitt. Som därav framgått, kan i feriearbetsförmedling ingå såväl normerad och ej normerad praktik som arbete utan praktikfunktion.

I fråga om praktikantutbytet med ut- landet, som behandlas i ett fristående avsnitt av utredningen (5.4), används en särskild terminologi; erforderliga begreppsbestämningar lämnas i anslut- ning till avsnittet ifråga.

3. DEN OFFENTLIGA ARBETSFÖRMEDLINGENS HITTILLSVARANDE MEDVERKAN VID FÖRMEDLING AV PRAKTIK OCH FERIEARBETE

_ ÅT STUDERANDE

Den offentliga arbetsförmedlingens hittillsvarande medverkan vid förmedling av praktik och feriearbete åt studerande

3.1. Inledning

Praktik- och feriearbetsförmedling har hittills inte utgjort något organisatoriskt begrepp inom den offentliga arbetsför- medlingen i bemärkelsen, att sådana uppdrag restlöst hänförts till någon specialgren av arbetsförmedlingen. Praktikplatser har efterfrågats vid alla slag av expeditioner: allmänna förmed- ling-sexpeditioner, sjömansförmedling, särskilda expeditioner för ungdomsför- medling och tjänstemannaförmedling. Motsvarande har förhållandet även varit beträffande efterfrågan på feriearbete utan praktikfunktion.

Behovet av praktikförmedling till vis- sa grupper studerande har emellertid framstått som kvantitativt så omfattande och/eller förmedlingsmässigt så special- betonat, att särskilda åtgärder inom den Offentliga arbetsförmedlingens ram varit motiverade för att tillgodose det. En verksam faktor har i vissa fall också varit behovet att på ett tillfrevdsställande sätt fylla förmedlingsuppgifter, som ti- digare fullgjorts av organ utanför den offentliga arbetsförmedlingen.

Feriearbetsförmedlingen har medfört säsongmässiga toppar i arbetsbelast— ningen, som orsakat förskjutningar i det ordinarie arbetet vid fackexpedi- tionerna. I en del fall har tillström- ningen av studerande, som önskar ferie- arbete, varit så stor att man under någ- ra veckor eller några månader sökt

ordna särskilda förmedlingsenheter för att ta sig an (dem. Därvid har man på en del håll skilt mellan feriearbetsför- medling för yngre och äldre studeran- de. En uppdelning kan även ha skett mellan praktikförmedling inom vissa yrkesområden och annan feriearbetsför— medling. De lösningar som gjorts har betingats av de lokala förhållandena. Någon enhetlighet har inte funnits i fråga om de organisatoriska arrange- mangen inom olika kontor och olika ar— betsförmedlingsområden, annat än in- om ungdomsförmedlingens ram. Tidiga— re har särskild ungdomsförmedling för sökande under 18 år funnits vid samtli- ga 25 huvudkontor och ungefär lika många avdelningskontor; en »decentra—' lisering» av ungdomsförmedlingen har numera skett, innebärande att arbets- sökande ungdomar i regel —— utom vid landets största arbetsförmedlingar — hänvisas till respektive fackexpeditio- ner.

En följd av att någon särskild orga- nisation ej funnits för all praktik- och feriearbetsförmedling är att arbetsfor— merna! kommit att växla från det ena kontoret till det andra. För den prak- tikförmedling, som förekommit på an- nan tid än under ferier, har individuell ackvisition av platser skett, om ej till- fälliga anställningar av lämpligt slag funnits lediganmälda. Tillströmningen

1 Mera detaljerade uppgifter om arbetsform- erna återtinns i avsnitten 3.5 och 5.3.

av studerande, som önskat praktik eller annat arbete under ferietid, har varit så stor att åtgärder för kollektiv ack- visition av platser måst ske. För tekniskt studerande har detta huvudsakligen ord- nats genom ett särskilt ackvisitionssys- tem (avsnitt 3.5.1a). För övriga grup- per har sådana ackvisitionsåtgärder haft formen av skrivelser från enskilda arbetsförmedlingar till grupper av ar- betsgivare i förening med information genom riks- och lokalpress samt radio. Under de senaste åren har arbetsmark- nadsstyrelsen genom annonskampanjer upplyst arbetsgivarna om tillströmning- en av studerande, som önskat feriear- bete. Under sommarhalvåret med den regelmässigt ökade efterfrågan på ar- betskraft har dessa studerande utgjort en betydande arbetskraftsreserv, fram— för allt till servicenäringarna. — Trots dylika åtgärder har det ej sällan vid förmedlingarna, framför allt på de störs- ta utbildningsorterna, uppstått köer av studerande som sökt ferieanställningar. Det har därvid ej kunnat undvikas, att behandlingen av deras ansökningar många gånger blivit summarisk. I rela- tivt stor utsträckning har (den lokalt anmälda arbetstillgången varit för knapp för att tillgodose efterfrågan. In— terlokala förmedlingsåtgärder har satts in, och under senare år har där så be— hövts förmedlingen ersatt vissa rese— kostnader för dem som tagit arbete utan— för studie- eller hemorten. De stude- rande över 18 år har genom sådana åt- gärder i förening med säsongmässig personalförstärkning kunnat få ferie- arbete i snabbt ökad omfattning de se— naste åren. Tillströmningen av sökande har emellertid ökat i samma takt och fortfarande kan omkring 40 procent av detta arbetskraftsutbud ej tillvaratas.

I fråga om förmedlingsstatistiken gäl— ler, att någon totalredovisning av all praktik- och feriearbetsförmedling, som

sker inom arbetsförmedlingen, ej görs. Detta hänger dels samman med de fly- tande gränser, som i många fall råder mellan anställningar med och utan praktikkaraktär, dels också med att verksamheten hittills inte varit enhet- ligt organiserad. (Bättre redovisnings- möjligheter har dock på vissa avsnitt skapats sedan 1961.) De statistiska upp- gifter, som i det följande lämnas, kom— mer blott att kunna avse större eller mindre delområden.

Denna inledande orientering om praktik- och feriearbetsförmedlingens hittillsvarande utformning ger en viss uppfattning om de svagheter som verk- samheten hittills varit behäftad med och de problem som möter inom dessa förmedlingsområden.

Samtidigt framgår av det sagda, att utredningen här ställts inför svårighe- ter av deskriptiv art. Den redovisning av praktik- och feriearbetsförmedling under 1950—talet, som upptar huvud- delen av detta kapitel, kan av anförda skäl ej göra anspråk på fullständighet. Generellt kan sägas, att förmedlingens totala insatser är större än som siffer- mässigt kan beläggas. För vissa delom- råden finns material som väl belyser verksamhetens omfattning. För andra är upgifterna ofullständiga eller sak- nas helt.1

Framställningen disponeras så, att den organiserade praktikförmedlingen behandlas först, därefter övriga former av praktikförmedling och sist feriear- betsförmedling med eller utan inslag av praktik.

Redogörelsen börjar med en kort hi- storisk återblick på de delar av verk- samheten, som här kan sammanfattas, samt vidare med några uppgifter om ar- betsförmedlingens fältorganisation och ett angivande av de statistiska källor,

1 Jfr dock den redovisning län för län som lämnas i bilaga 1.

som kommer till användning i huvud- avsnittet.

3.2. Kort återblick på »tjänstemanna- förmedlingens» tillkomst och några drag i dess utveckling fram till 1950

Som nämnrts (avsnitt 1.1) förhåller det sig så, att mycket av den praktik, som efterfrågas vid arbetsförmedlingen, full- görs inom »tjänstemannaförmedlingens» verksamhetsfält. Det är för den skull befogat att här ge en kort återblick på tillkomsten och några drag i utveck- lingen av denna förniedflingsgren fram till 1950. : 7 —'

1935 föreslog den ,Wicksell-*—*Jerne- manska utredningen, att'en riksomfat- tandc »arbetsförmedling för intellek— tuellt utbildade» skulle skapas inom ramen för den offentliga arbetsförmed- lingen (Tillströmningen till de intellek— tuella yrkena, SOU 1935:52). Förslaget genomfördes ej, men fick till följd att under "åren 1937—38 studentförmed- lingar inrättades på de fyra kårorterna samt 1939 lärarförmedlingar i tolv stä- der med seminarier. Redan dessförin- nan hade samarbete förekommit mellan arbetsförmedlingen och studentkårerna. De nya expeditionerna fick till uppgift att skaffa deltidsarbete eller kortare tillfälliga anställningar åt studerande under terminerna, förmedla sommar- arbete' och praktikanställningar och placera nyexaminerade. Samarbetsdele- gationer bildades med representanter för arbetsförmedlingen, de olika stu- diefacken och studentkårerna.

Efter det provisoriska förstatligandet 1940, varigenom Statens Arbetsmark- nadskommission blev chefsmyndighet för länsarbetsnämnderna och dem un- derställda arbetsförmedlingskontor, ge- nomfördes år 1942 en omorganisation av lärarförmedlingen med länscentraler

vid varje huvudkontor. På beslut av Statens Arbetsmarknadskommision in- rättades 1944 efter lärarförmedlingens mönster en särskild tjänstemannaför- medling. Genom över hela landet sprid- da expeditioner för förvaltnings- och kontorspersonal, lärare, tekniker m.fl. grupper erbjöd den nya organisationen ökade resurser för denna förmedlings- ver-ksamhet. Personalorganisationen för tjänstemannaförmedlingen fastställdes genom beslut av 1947 års riksdag fr.o.m. den 1 januari 1948, samtidigt med det definitiva förstatligandet av den offentliga arbetsförmedlingen och inrättandet av det nya ämbetsverket, arbetsmarknadsstyrelsen. Tjänsteman- naförmedlingens utbyggnad fortsattes under åren 1944—46. 1945 gick de ti- digare student- och lärarförmedlingar- na upp i den nya organisationen, som därmed övertog huvudparten av de ar— betsuppgifter, som dittills skötts av stu- dentförmedlingarna. Under år 1946 övertog tjänstemannaförmedlingen helt eller delvis den platsförmedlande verk- samhet, som tidigare bedrivits av vissa organisationer och läroanstalter. över- enskommelse träffades i november sist- nämnda år mellan Statens Arbetsmark- nadskommis-sion, Sveriges Industriför- bund och Svenska industrins praktik- nämnd (SIP), att anskaffande av för- praktik för blivande studerande vid de tekniska läroanstalterna skulle ombe- sörjas av tjänstemannaförmedlingen. Avtalet innebar också, att tjänstemanr naförmedlingen i viss utsträckning skulle biträda praktiknämnden vid ut- placeringen i praktikarbete av elever vid de tekniska läroanstalterna.På fram- ställning av socialinstituten i Stock- holm och Göteborg åtog sig vidare tjänstemannaförmedlingen att förmed- la praktikplatser åt blivande inträdes- sökande vid socialinstituten. Det för- utsattes att förmedlingen i frågor, som

gällde utplacering av praktiksökande, skulle samråda med yrkesvägledningen. Redan tidigare hade samarbete etable— rats mellan tjänstemannaförmedlingen och de praktikbyråer, som fanns vid handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg.

Sedan SIP, som bildats i början av 1930-talet av Sveriges Industriförbund i samarbete me-d Svenska Teknologför- eningen, år 1949 ombildats till ett ge- mensamt organ för Sveriges Industri- förbund och Svenska Arbetsgivareför- eningen, träffades i februari 1950 en ny överenskommelse mellan Arbetsmark- nadsstyrelsen, praktiknämnden och dess båda huvudmän om grunderna för samarbetet mellan verket och nämn- den. överenskommelsen innebar, att ar- betsmarknadsstyrelsen och dess lokala organ skulle sköta förmedlingen av praktikplatser för studerande och bli- vande studerande vid tekniska läroan- stalter inom Sverige samt medverka vid praktikförmedling till och från utlan- det, medan SIP svarade för ackvisition av lämpliga praktikplatser för de tek- niskt studerande.

En närmare redogörelse för tjänste- mannaförmedlingens tillkomst och dess utveckling på olika delområden efter 1950 återfinns i utredningen »Effekti- vare arbetsförmedling för tjänstemän» (SOU 1961:55).

3.3. Arbetsmarknadsverkets nuvarande fältarganisation

För att klargöra arbetsförmedlingens nuvarande organisation och de termer, som i fortsättningen används för enhe- ter inom den, kan följande beskrivning vara tillräcklig.

Den offentliga arbetsförmedlingen står under ledning av den regionala ar- betsmarknadsmyndigheten, länsarbets-

nämnden (i Stockholms stad arbets— nämnden). I 20 län är länsarbetsnämn- den förlagd till residenss—taden, i Stock- holms, Södermanlands, Älvsborgs och Skaraborgs län till respektive Solna, Eskilstuna, Borås och Skövde. I varje län finns ett huvudkontor knutet till länsarbetsnämnden och ett antal avdel- ningskontor. Vid utgången av år 1963 omfattade arbetsförmedlingen 25 hu- vudkontor, 232 avdelningskontor, varav 29 del-tidskontor, samt 9 tillfälliga kon- tor.

I december 1962 lämnade arbets- marknadsstyrelsen föreskrifter angåen- de omorganisation av tjänstemannaför- medlingen att gälla från den 1 januari 1963. Den nya organisationen skall tills vidare ha karaktären av försöksverk- samhet. Förändringarna ansluter sig i huvudsak till de förslag, som framlagts i utredningen »Effektivare arbetsför- medling för tjänstemän» (SOU 1961:55) och innebär i korthet att allt förmed— lingsarbete för vissa yrkeskategorier, för vilka vanligtvis förutsättes en längre teoretisk utbildning centraliseras i re- gel till ett kontor i varje län (samtliga huvudkontor utom i Stockholms län). För journalister skall förmedlingsarbe- tet centraliseras regionsvis till Stock- holm, Göteborg, Malmö och Umeå. Inom fem län skall det centraliserade förmed- lingsarbetet uppdelas på två eller, i et-t fall, tre förmedlingsområden. Kontor, som svarar för ett sådant ytterligare förmedlingsområde inom ett län, kallas filialkontor. De berörda länen respek- tive förmedlingskontoren är följande.

Län

Östergötlands Malmöhus Älvsborgs Västernorrlands Västerbottens

Länscentral resp. filialkonlor Linköping och Norrköping Malmö, Lund och Hälsingborg Borås och Trollhättan Härnösand och Sundsvall Umeå och Skellefteå

Från den 1 januari 1963 genomfördes också en omorganisation av förmed- lingsarbetet inom vårdyrkena i sam- band med arbetsförmedlingens överta- gande av förmedlingen för legitimerade sjuksköterskor. Föreskrifterna häirom innebär, att huvudikontorens förmed- ling inom vårdyrkena skall handhas av en gemensam vårdexpedition. Till den- na expedition skall en för hela länet centraliserad förmedlingsverksamhe-t för läkare, tandläkare, sjuksköterskor och barnmorskor förläggas. Därutöver skall expeditionen svara för förmed- lingsarbetet inom huvudkontorets ar- betsförmedlingsområde av övriga i sär- skild förteckning upptagna yrken. Det förutsättes, att grupperna läkare och tandläkare i vissa fall, t. ex. vid kårorts- förmedlingarna, kan behöva hänföras till expedition, som förmedlar annan ar- betskraft med akademisk utbildning. Vid större avdelningskontor bör om möjligt samla-de vårdexpeditioner upp- rättas för de vårdyrken, vars förmed- ling ej är centraliserad. I den förteck- ning, som avgränsar vårdexpeditioner- nas verksamhetsområde, återfinns prak— tik inom barnavård, sjukvård och åld- ringsvård samt andra slag av vårdprak- tik.

Slutligen bör också nämnas, att en- lig-t beslut av 1960 års riksdag den ti- digare sjömanshusorganisationen inord- nats i arbetsmarknadsverket från och med den 1 juli 1961. Gemensamma sjö- manshus och sjömansförmedlingar fanns vid 1963 års utgång inrättade på 20 orter. Därutöver fanns vid 15 arbets- förmedlingskontor särskilda sjömans- förmedlingar.

3.4. Tillgänglig jörmedlingsstatistik a) Löpande förmedlingsstalisfik

Vissa uppgifter rörande praktikförmed- ling kan hämtas ur den löpande för- medlingsstatistiken över arbetssökande, lediga och tillsatta platser. Fram till och med 1962 var denna statistik upp- byggd enligt Yrkesförteckning för Sve- riges offentliga arbetsförmedling (Stockholm 1952). Från och med 1963 bygger den på Nordisk yrkesklassifiee- ring (Stockholm 1962).

I den löpande förmedlingsstatistiken fram t.o.m. 1962 enligt Yrkesförteck- ning för Sveriges offentliga arbetsför- medling fanns en särskild redovisning under rubriken Elevprak-tikarbete (med underrubrikerna Industri och tekniska arbetsområden, kontor och handel samt Allmän tjänst och Socialvård).

En sammanställning av denna för- medlingsstati-stik för åren 1950—60 finns återgiven i SOU 1961:55 (kap. 6 och 8 samt bilaga 4). Primärmaterialet medger en redovisning månadsvis av hela antalet arbetssökande och lediga platser, därav under månaden nyin- skrivna sökande och nyanmälda plat- ser, samt tillsatta platser.

Utöver dessa gruppnummer för vissa slag av elevpraktikarbete fanns i yrkes- förteckningen elev- eller praktikant- gruppnummer inom jordbruk (elever), trädgårdsskötsel (lärlingar) , fiske (praktikanter), skogsbruk (praktikan- ter) och husligt arbete (hushållselever). Inskrivning av arbetssökande på dessa gruppnummer skedde emellertid i myc- ket begränsad omfattning. Åtskilliga av de sökande, som önskat praktik inom dessa områden, har inskrivits på yrken, inom vilka de tidigare varit verksam- ma, och kan ej särskiljas från övriga sökande, som förts på dessa grupp- nummer.

I yrkesförteckningen upptogs vidare

under rubriken Arbetskraft utan avslu- tad yrkesutbildning följande grupper: Studerande (fil stud, fil kand, teol kand) som utbildar sig till ämneslärare och erhållit betyg i något eller några läroämnen, vidare Elever vid folk- och småskoleseminarier samt Studenter (till de senare fördes sökande som avlagt studentexamen och som ej tillhörde någon annan yrkesgrupp). En redovis— ning för tiden 1950—60 av antalet ar- betssökande studerande, som förts till dessa gruppnummer, återfinns också i SOU 1961:55 (sid. 82). — Någon sär- redovisning av antalet feriearbetssökan- de på dessa gruppnummer har ej skett.

I fråga om sökande under _18 år (ung- domsförmedlingsverksamheten) finns uppgifter om ferie- och eftermiddags— platser.

Den redovisning, som fr.o.m. 1963 sker enligt Nordisk yrkesklassificering, upptar särskilda koder för praktikar- bete (lediga och tillsatta platser men ej sökande), indelat på följande områ- den. X 31 Tekniskt arbete och labora- toriearhete, X 32 vårdarbete, X 33 För- valtning och fria yrken, X 34 kontor- och handelsarbete, X 35 jordbruks- och skogsarbete, X,36 kommunikationsar- hete, X 37 tillverkningsarbete m in, X 38 husligt arbete och X 39 övrig praktik.

Också här får man räkna med att ett stort antal platser och tillsättningar, där anställningarpa har funktionen av praktik, noteras 'som vanliga arbetsan- ställningar och ej på dessa särskilda kodnummer. _

Vidare upptar Nordisk yrkesklassifi- cering särskilda koder för arbetssökan- de studerande och nyexaminerade. Man kan här ej skilja dem som önskar prak— tik från dem som önskar annat arbete, och ej heller kan man entydigt urskilja de feriearbetssökande från övriga sö— kande. I grupperna ingår som nämnts inte bara studerande utan också nyexa-

minerade, som söker vanliga arbetsam- ställningar.

b) Specialstatislik

För att komplettera den ordinarie för- medlingsstatistiken, när det gällt att belysa praktik- och feriearbetsförmed- ling, har på vissa områden inhämtats speciella uppgifter från arbetsförmed- lingarna.

En detaljerad redovisning av elev- praktikförmedlingen inom de tekniska arbetsområdena sker månadsvis under förmedlingssäsongen av de tjänsteman— naförmedlingar, som erhåller platsma- terialet från Svenska Industriens prak- tiknämnd (SIP). De praktiksökande eleverna redovisas i denna rapport ef- ter utbildningsanstalt och fack samt med angivande av antalet anvisade ele- ver inom varje särskild kategori.

Tjänstemannaförmedlingsutredning- ens sekretariat tog initiativ till en re- gistrering av praktiksökande under ti— den 1 april _— 30 sept 1.961. Denna en— gångsinventering ger uppgift om hela antalet praktiksökande vid arbetsför- medlingen med undantag för elevprak- tiksökande inom de tekniska arbetsom- rådena. De arbetssökande redovisas i rapporten med uppgift om ålder, utbild- ningsanstalt som den praktiksökande avser att söka till eller är elev vid, öns- kemål om praktik (enligt en tiosiffrig kod) samt tidpunkt för eventuellt er- hållen praktikanställning. Anställning- ens art framgick av den tillsatta plat- sens gruppnummer enligt yrkesförteck- ningen.

För att få underlag för en bedömning av 'feriearbetsförmedlingen för studen- ter och närstående grupper har arbets- förmedlingarna fr.o.m. 1961 lämnat rapport om förmedlingsverksamheten .under perioden 1/4—31/7. Under det första året fanns i denna rapport även

uppgift om hur stort praktikintresset var bland de anmälda studerande.

3.5. Översikt av hittillsvarande praktik- och feriearbetsförmedling

3.5.1. Praktikförmedling

I den redogörelse, som här skall lämnas, behandlas först den fast organiserade prak- tikförmedlingsuerksamheten. Den har hit— tills omfattat följande arbets- och utbild- ningsområden:

a) praktik inom industri och tekniska ar- betsområden för studerande vid tek— niska utbildningsanstalter,

b) praktik inom administrativt och kame- ralt arbete för vissa grupper av univer- sitetsstuderande (utom ekon. stud.) och

c) praktik inom förvaltning och merkantilt arbete för handelshögskolornas elever samt elever på andra merkantila ut- bildningsvägar. Därefter lämnas, mera summariskt, några uppgifter om annan praktikförmedling, dvs. sådan verksamhet som varit inordnad i den ordinarie förmedlingsverksamheten och som i regel ej har statistiskt särredovisats av arbetsförmedlingen. Det gäller härvid prak- tik inom följande arbetsområden:

d) vårdarbete,

e) journalistik, reklam m. m.,

f) jord— och skogsbruk,

g) sjöfart och

h) husligt arbete.

Redan här bör dock uppmärksammas, att feriearbetsförmedlingen -— som behandlas i ett närmast följande avsnitt (3.5.2) —— även inrymmer vissa praktikförmedlingsuppgif— ter. .

a) Praktik inom industri- och tekniska områden för studerande vid tekniska ut- bildningsansialter

Nuvarande arbetsformer

Samarbetet mellan Svenska industrins praktiknämnd (SIP) och arbetsförmed— lingen bygger _— såsom tidigare nämnts — i sin nuvarande utformning på en överenskommelse, som år 1950 ingicks mellan arbetsmarkna-dsstyrelsen å ena sidan och SIP samt dess dåvarande bå-

da huvudmän, Sveriges Industriförbund och Svenska Arbetsgivareföreningen, å andra sidan. Instruktionen för arbets- förmedlingens verksamhet inom detta område är utformad i anslutning till detta avtal och återfinns i gällande »Anvisningar beträffande arbetsförmed— lingsverksamheten för praktiksökande inom de tekniska ynkesområdena» (AMS cirkulär A:16), vilka utfärdades i feb- ruari 1956.

1950 års överenskommelse skiljer' mellan studerande vid tekniska läroan- stalter och »personer, vilka avse att söka inträde vid dylika läroanstalter». Praktik för blivande inträdessökande till teknisk läroanstalt benämns i över- enskommelsen förpraktik och praktik för studerande elevpraktik.

Om praktik för inträdessökande sägs i överenskommelsen, att förmedlingen av förpraktikplatser ombesörjs av ar— betsmarknadsstyrelsen och dess lokala organ. Med förmedling avses här såväl ackvisition av platser som åtföljande anvisning av dessa platser till sökande.

Beträffande förmedling av eleVprak- tiksökande skiljer överenskommelsen" mellan »förmedling av svensk praktik till studerande i Sverige» och '»förme'd- ling av praktik i utlandet till studerande i Sverige 'samt förmedling "av praktik i Sverige åt studerande vid" tekniska läroanstalter i utlandet»? ' ' "

.SIP anskaffar praktikplatser "'vid svenska företag för svenska tekniska studerande, klassificerar "de 'e'i'hållna platserna och ställer dem till'arbets- marknadsstyrelsens förfogande för'lför- medlingsåtgärder. Arbetsmarkna'ds's'tyl relsen inhämtar erforderliga uppgifter om de praktiksökande samt"handhat' 'i samråd med SIP förmedlingsarbetet. Arbetsmarknadsstyrelsen' står i texten för arbetsmarknadsverket med dess fältorganisation. Inskr'ivning av sökan- de och anvisning av' sökande till för

dem lämpliga praktikplatser sker re- gionalt vid den förmedlingsexpedition (i några fall de expeditioner) i länet, som erhåller det av SIP anskaffade platsmaterialet.

Överenskommelsen mellan arbets- marknadsstyrelsen, SIP och dess hu- vudmän trädde i kraft den 1 januari 1950 med ett års giltighetstid och öm- sesidig uppsägningsrätt före den 1 de- cember 1950. Den förlänges automatiskt för ett år åt gången, om sådan upp-säg- ning inte ägt rum. Den 6 november 1962 skedde emellertid sådan uppsägning från arbetsmarknadsstyrelsens sida, varför avtalet utlöpte med utgången av år 1962. Det har därvid från ömse si- dor förutsatts, att samarbetet mellan arbetsmarknadsverket och SIP tills vi- dare skall bedrivas i huvudsak som hit- tills i avvaktan på de förslag, som AMS' utredning angående praktikförmedling har att framlägga, och de beslut som ar- betsmarknadsstyrelsen på grund därav kan komma att fatta.

Utöver vad som utsågs i överenskom- melsen, innehåller anvisningarna be— träffande arbetsförmedlingsverksamhe- ten för praktik-sökande inom de teknis- ka yrkesområdena en del föreskrifter om formerna för verksamheten, vilka närmast framstår som en indirekt följd av den arbetsfördelning, som överens- kommelsen inneburit. De viktigaste av dessa tillkommande föreskrifter skall här redovisas, samtidigt som en redogö- relse lämnas för de arbetsformer, som för närvarande tillämpas.

Beträffande anskaffande och förmed- ling av förprakti'kplatser förutsätter av- talet, att dessa arbetsuppgifter helt skall ankomma på arbetsförmedlingen. Mera preciserat säger anvisningarna härom, att sådan ackvisition och för- medling skall handhas av de lok—ala u'ngdoms- och tjänstemannaförmedling- arna i nära samarbete med yrkesvägled-

ningen och industriexpeditionerna vid arbetsförmedlingen. I betydande ut- sträckning torde sådan praktik också ha efterfrågats direkt vid fackexpedi- tioner för industri och hantverk. De- centraliseringen av ungdomsförmed- lingen från särskilda expeditioner för ungdomsförmedling till respektive fack- expeditioner medför, att en överflytt— ning av förpraktikförmedlingen inom industri och tekniska arbetsområden samtidigt kommer till stånd. Det torde i dag inte vara ovanligt att förpraktik- sökande i ett och samma län återfinns både på ungdomsförmedlingen (där så- dan ännu finns kvar), vid fackexpedi- tionen för industri och hantverk eller på en odifferentierad allmän expedi- tion samt i begränsad utsträckning ock- så på tjänstemannaförmedlingens tek- nikerexpedition.

Någon skriftlig ackvisition av det slag, som sker för studerande vid de tekniska läroanstalterna, förekommer inte för förpraktik-sökande. Platser för förpraktikanter ackvireras i stället in- dividuellt för den sökande, såvida inte förmedlingen har vakanser anmälda, som lämpar sig som praktikplatser. De gruppackvirerade elevpraktikplatser, som i mitten av maj månad alltjämt är vakanta och till vilka arbetsgivaren medger att förpraktikanter anvisas, står också till förfogande för förpraktiksö- kande.

Förmedlingsverksamheten för stude- rande vid tekniska läroanstalter sker vad gäller praktik i Sverige i överens- stämmelse med den arbetsfördelning, som avtalet mellan AMS och SIP inne- bär. Till studerande vid tekniska läro- anstalter räknas i detta sammanhang också sådana studerande vid universi- teten — främst i ämnena fysik och ke- mi — som önskar industripraktik. De förmedl-ingsexpeditioner, som handläg- ger dessa ärenden, är de särskilda ex—

peditionerna för tjänstemannaförmed- ling, och inom tjänstemannaförmedling- en hänvisas de sökande till teknikerför- medlingen.

I anvisningarna för förmedlingsverk- samheten återfinns föreskrifter om för- tursrätt till praktikplatser för vissa elev- praktiksökande. Det sägs här, att hög- skolestuderande skall ges förtursrätt till sådana platser, som är särskilt lämpade för dem, samt att elev som ännu inte fullgjort obligatorisk praktiktjänstgö- ring, i första hand skall beredas anställ— ning. Denna förtursrätt gäller både mel- lan den »platshavande» förmedlingsex- peditionens egna sökande och för sö- kande från annat län.

Direkta föreskrifter om vilka åtgärder som skall vidtagas, om det platsmate- rial, som erhållits vid den centrala ack- visitionen och genom SIP ställts till för- medlingens förfogande, skulle visa sig otillräckligt, saknas i överenskommel- sen. Behov av kompletterande ackvisi- tion från arbetsförmedlingens sida har förelegat. Även ett relativt stort totalt platsöverskott innebär nämligen inte i och för sig någon garanti för att de sö- kandes efterfrågan skall kunna tillgodo- ses. Anledningen härtill är att platsut- budet med hänsyn till fack, anställnings- ort m.m. inte helt behöver motsvara ef- terfrågan. En sådan bristande överens- stämmelse torde i viss utsträckning vara oundviklig i ett material, som erhållits genom anonym gruppackvisition.

I anvisningarna för förmedlingsverk- samheten har däremot behovet av en sådan kompletterande ackvisi-tion för- utsatts. Ackvisitionsarbetet från tekni- kerförmedlingens sida bör enligt dessa ske i nära kontakt med arbetsförmed- lingens industriexpeditioner, då prakti- kant ofta söker och även med fördel kan anvisas lämplig anställning som arbetare. De i överenskommelsen fas—t- ställda arbetsformerna med central

skriftlig gruppackvisition medför att vissa restriktioner måste åläggas för- medlingarna i deras kompletterande ackvisition. Restriktioner för den kom- pletterande ackvisitionen kan knappast undvikas vid någon form av skriftlig gruppackvisition.

Schema för ackvisitions- och förmed- lingsåltgärder

För att ge en bild av de arbetsopera- tioner, som är förbundna med ovan beskrivna ackvisitions- och förmed- lingsarbete, lämnas följande schema över åtgärderna 1963:

1. SIP:s åtgärder för ackvisition av platser hos privata, statliga och kommunala företag:

Den 1 febr. skrivelse jämte folder till ca 12 000 industriföretag. Anhållan om svar på en vid skrivelsen fogad blankett senast den 14 febr.

Den 18 febr. skrivelse jämte folder till arbetsgivare inom hyggnadsbranschen.

Den 21 febr. påminnelseskrivelse till in- dustriföretag som inte svarat på skrivelsen den 1 febr.

Den 22 mars påminnelseskrivelse till byggnadsföretagen.

I april delägarcirkulär angående behovet av praktikplatser från SAF till dess med- lemmar.

Den 24 april ny skrivelse från SIP till in- dustriföretagen.

Den 24 april ny skrivelse från SIP till byggnadsföretagen.

Som resultat av ackvisitionen erhölls 3308 platser, som ansågs lämpliga som praktikplatser och ställdes till arbetsför- medlingens disposition.

2. Åtgärder av SIP när platsmaterialet inkommit dit

a) Kollationering, i en del fall ny utskrift av svarsblankettema.

b) Platserna »klassificeras» efter fack; i vissa fall komplettering med uppgift om den studienivå platserna lämpar sig för.

c) Fördelning av platserna (efter företa- gens geografiska belägenhet) på förmed- lingar i.ulika delar av,],andet och utskrift av löpnummer på blanketterna.

från SIP till AMS fr. o. m. mitten av februari t.o.m. mitten av juni.

4. Platsmaterialet dupliceras (elektro— stencil) hos AMS och distribueras till ett 40-tal arbetsförmedlingar Distributionen gjordes fredagar varje vecka, varvid platsmaterialet fördelades i poster på följande fack:

a) Första veckan i mars: Teknisk fysik, Elkraft, Teleteknik.

b) Andra veckan i mars: Maskinteknik, Skeppsbyggnad, Flygteknik, Pappers- och Cellulosateknik+nytillkomna plat- ser av föregående fack.

c) Tredje veckan i mars: Övriga fack (främst Kemi och Byggnadsfacken)+

__övriga nytillkomna platser.

d) Därefter varje fredag i den mån nytt platsmaterial (oberoende av fack) in- kommer. Sista distributionen till samtliga för- medlingar 30 maj. Därefter inkomna plat— ser överlämnades direkt till platshavande förmedling.

5. Förmedlingen av platserna

Endast en sökande anvisades till varje plats. I princip skall den sökande, som först anmäler sig och som svarar mot kvali- fikationskraven för den sökta platsen, an- visas. Företräde har teknologer till för dem speciellt lämpade platser samt sådana stu- derande, som inte fullgjort den praktik som krävs för påbörjande av studierna i nästa årskurs eller för slutexamen.

För att bereda studerande med förturs- rätt möjlighet att genom förmedlingen er— hålla önskad praktikanställning hölls plat— serna av tekniskaskäl öppna i 2 dagar (måndag—tisdag) och fick då endast pre- liminärt reserveras för övriga'stikande.

I regel besökte eleverna vederbörande ar— betsförmedling och tog där del av platsma- terialet och blev bokade för lämpliga an- ställningar. — I en del fall hade dock förmedlingen redan någon tid dessförinnan »skrivit in» de elever som önskat praktik. När de centralt ackvirerade platserna er- hållits, gjorde man i dessa fall preliminära placeringar med stöd av platsbesked och besked om praktikönskemål. Först efter att detta skett togs i dessa fall kontakt med de sökande, som" dååfick. ta ställning till pla-

ceringsförslagen. Detta arbetssätt krävde något mer tid ifråga om förarbete men upp— ges ha inneburit vinster i överblick och så- kerhet vid placeringarna.

Vissa förmedlingar hade under säsongen särskilda mottagningar på vederbörande skola, På högskolorna i Stockholm och Gö— teborg sköttes kontakten med elevkåren av en särskilt anställd teknolog.

De interlokala kontakterna i förmed— lingsarbetet togs i allmänhet per telefon.

Anvisning till praktikplats skedde på en blankett, på vars baksida en kopia av plats- annonsen är avtryckt.

Efter 15/5 kunde även förpraktiksökande anvisas till lämpliga resterande platser.

Under förmedlingssäsongen 1963 vände sig totalt 5 575 elevpraktiksökande till ar- betsförmedlingen. 4 271 av dessa erhöll pla- cering.

(i. Kompletterande ackvisition

På grund av bristande överensstämmelse mellan platsmaterial och de sökandes öns- kemål av olika slag måste — som ovan tidigare påpekats — kompletterande indi- viduell ackvisition av platser göras genom arbetsförmedlingen. Av de 3308 SIP-plat- serna kunde sålunda 2 884 tillsättas, vartill en kompletterande ackvisition på 1 392 plat- ser gjordes för att uppnå den totala till- sättningen 4271;

7. Avrapportering

Så snart anvisning till en praktikplats skett ravrapporterade» platshavande förmedling på ett interlokalt meddelandekort till AMS. som dagligen under säsongen skickade med- delande om avrapporterade platser till samtliga berörda förmedlingar.

Verksamhetens omfattning Omfattningen av förmedlingsverksam- heten för de studerande vid tekniska läroanstalter, som söker praktik med tillgång till det av SIP ackvirerade platsmaterialet, framgår av tabell 1.

Sammansättningen år 1963 av de sö— kande eleverna med hänsyn till utbild- ningsanstalter och placering i praktik framgår av tabell 2.

Omfattningen av förmedlingsverk-

Tabell 1. Praktikförmedling för studerande vid tekniska läroanstalter (expeditioner med tillgång till SIP:s platsmaterial) 1950—1963

fogande SIP—platser till tjfzs för-

vid tjf

Elevpraktik— sök inskrivna

Anvisade elever

därav till

1 363 1 877 1 850 1 600 1 838 2 350 2 400 2 300 1 943 2 202 2 912 3 475 3 615 3 308

1 503 1 461 1 369 2 037 1 721 1 755 1 880 2 012 2 589 2 995 3 298 3 911 4 691 5 575

SIP-platser andra platser

685 744 784 1 059 1 094 1 014 1 007 1 209 1 452 1 771 1 911 2 274 2 604 2 884

390 433 277 350 293 327 387 305_ 459 537 664 811 897 1 392

1 075 1 177 1 061 1 409 1 387 1 341 1 394 1 514 1 911 2 308 2 574 3 085 3 501 4 276

samheten för praktiksökande som avser att söka inträde vid teknisk läroanstalt (förpraktikanter) kan inte utläsas ur den löpande förmedlingsstatistiken. Av den särskilda registrering av praktik- sökande, som företogs under tiden 1/4 —30/9 1961, framgår emellertid att un- der ifrågavarande praktiksäsong upp- gick antalet vid arbetsförmedlingen in- skrivna sökande, som hade för avsikt att söka till teknisk läroanstalt till 2 750. Övriga uppgifter om de sökande och deras fördelning på läroanstalter framgår av tabell 3.

b) Praktik inom administrativt och ka- meralt arbete för vissa grupper av uni- versitetsstuderande (utom ekon stud)

Praktik ' inom kommunal förvaltning (s.k. byråpraktik) har sedan 1946 för—' medlats till blivande sökande till so! cialinstitut. Den särskilda undersök- ningen nnder perioden 1/4—30/9 1961 visar, 570 förpraktikanter då sökte by- rå- eller anstal-tspraktik genom arbets- förmedlingen. 365 av dessa, eller 64 procent, placerades i praktikarbete. Största omfattning hade verksamheten vid förmedlingarna i Stockholm och

Tabell 2. Elevpraktikförmedling för tekniker under förmedlingssäsongen 1963

Undervisningsanstalt

Antalet vid arbetsförmed— lingen inskrivna elever

Placerade elever

Hela antalet därav

placerade

SIP-platser andra platser

1 185 99 3 661 429 201

Tekniska högskolor ............. Universitetet ................... Tekniska gymnasier ............. Kommunala tekniska skolor ..... Privata tekniska skolor ..........

1 010 86 2 798 267 115

950 60 78 8 1 592 1 206 165 102 99 16

Summa 5 575 4 276 2 884 1 392

Tabell 3. Praktikförmedling för förpraktiksökande inom industri och tekniska arbets- områden 1/4——30/9 1961

Vid af därav i Utbildningsväg inskrivna p?:c'å'gäe annat sokande praktikarbete feriearbete Teknisk högskola .................. 339 205 191 14 Tekniskt läroverk .................. 1 697 1 249 1 173 76 Teknisk skola eller institut .......... 633 460 424 36 Annan teknisk utbildning ........... 81 44 40 4 2 750 1 958 1 828 130 Göteborg med 97 respektive 116 sökan- Uppsala universitet. »— Studerande med de. Förmedlingsverksamheten, som samhällsvetenskaplig inriktning har

fortgår kontinuerligt under året, har ingått i det löpande förmedlingsarbetet vid respektive expeditioner.

Sedan förmedlingssäsongen 1960 har särskilda organisatoriska åtgärder för att tillgodose önskemål om praktik in— om bl.a. förvaltning från universitets- studerande vid de filosofiska och juri- diska fakulteterna vidtagits inom tjäns- temannaförmedlingen i Stockholm. Det- ta år inrättades en praktikbyrå för sam- hällsvetare, jurister och humanister un- der vår- och sommarmånaderna. By- råns ackvisition, som haft formen av skriftlig gruppackvisition med uppföl- jande telefonackvisition, har varit rik- tad till arbetsgivare inom den statliga och kommunala förvaltningen och de affärsdrivande verken men också till privata företag och organisationer. Den praktik, som anskaffats, har bestått av endera förvaltningspraktik eller mer- kantil praktik. Under de fyra år, som verksamheten bedrivits, har antalet sö- kande stigit på följande sätt:

År 1960 113 sökande 1961 217 » 1962 306 » 1963 407 »

Åren 1961—62 har ett 60-tal, år 1963 ett 80-tal sökande varit studerande vid

från början utgjort den största delgrup- pen bland de sökande.

Fördelningen av de sökande efter studieinriktning var följande åren 1962 och 1963:

1 962 1963

Pol stud ................ 193 203 Jur stud ................ 37 83 Psykologer .............. 32 1 8 Övriga humanister ....... 30 52 Matematiker ............. 1 4 51 306 407

De sökande som placerades uppgick 1962 till 167 och 1963 till 224, motsva- rande båda åren 55 %.

Av de sökande, som inte placerats av praktikbyrån, har några genom egna kontakter med arbetsgivare anskaffat önskad prakt-ik. Av återstående sökan— de har flertalet erhållit anställning ge- nom annan avdelning vid arbetsför- medlingen.

Vid övriga kårortsförmedlingar (Lund och Göteborg) har någon motsvarande expedition för praktikförmedling inte inrättats. Ett litet antal sökande har erhållit praktik genom interlokal sam- verkan mellan studen-tförmedlingarna på dessa kårorter och praktikbyrån i

Stockholm. övriga prakti-ksökande i Göteborg har, så långt det varit möjligt, placerats av studentförmedlingen.

Man räknar med att ca 60 sökande placerats i förvaltningsarbete sommaren 1963 (grupperna naturvetare, pol. stud, övriga humanister, jurister och tekno- loger.) — I Lund placerades sommaren 1963 totalt 42 pol. stud, jurister och hu- manister i förvaltningsarbete.

Skillnaden mellan kårorterna i utta- lat praktikintresse från de universitets- studerandes sida kan ha flera orsaker. Av stor betydelse är utan tvivel den ak- tivitet, som yngre förbund eller ämnes- föreningar utvecklar, när det gäller att i samarbete med tjänstemannaförmed- lingen intresserade feriearbetssökande studerandena för att söka arbete, som är värdefullt ur praktiksynpunkt. Den organiserade form, som detta samarbe- te fått i Stockholm, stimulerar. givetvis intresset från de sökandes sida, samti- digt som det ger bättre möjligheter att mäta verksamhetens omfattning. I viss utsträckning torde det praktikbehov, som praktikexpeditionen i Stockholm sökt täcka, tillgodoses inom den odif- ferentierade studentförmedlingen på öv- riga kåror-ter. Placeringsmöjligheterna är vidare väsentligt större i Stockholm än på övriga orter, framför allt inom förvaltning, men också i fråga om andra praktikanställningar, som dessa sökan- degrupper alternativt kan vara intres- serade av. Man får därför också i fortsättningen räkna med att tjänste- mannaförmedlingen i Stockholm i viss mån fungerar som riksförmedling för sökande, som önskar erhålla statlig för- valtningspraktik.

Under sommaren 1963 placerades så- lunda totalt 326 praktiksökande uni- versitetsstuderande (utom ekon stud) i administrativt och kameralt arbete ge— nom arbetsförmedlingarna i Stockholm inkl. Uppsala, Göteborg och Lund.

c) Praktik inom förvaltning och mer- kantilt arbete för handelshögskolornas elever samt elever på andra merkantila utbildningsvägar Allt sedan tjänstemannaförmedlingens tillkomst har samarbete bedrivits mel- lan förmedlingarna i Stockholm och Gö- teborg och respektive handelshögsko- lors elevkårer. För denna verksamhet arvodesanställs under ett par månader en ekonomie studerande, som under tjänstemannaförmedlares ledning ack- virerar och förmedlar praktikplatser. Ackvisitionen har i Stockholm bedri- vits som förberedande skriftlig grupp- ackvisition med telefonuppföljning. Liknande verksamhet inleddes i mindre skala säsongen 1962 vid tjänstemanna- förmedlingen i Lund för elever inom den ekonomiska fakulteten. Förmed- lingsbehov av snarlik art har förelegat i Uppsala för studerande, som genom- går den akademiska sekreteraralbild- ningen. Dessa sökande har förmedlats genom tjänstemannaförmedlingensfae - expedition för kontorsarbete, som där— vid etablerat samarbete med arbetsför- medlingen i Stockholm.

Antalet sökande vid tjänstemannaför- medlingens expedition (»praktikbyrå») för ekonomie studerande i Stockholm har under de senaste åren varierat mel- lan 75 och drygt 100. Sommaren 1963 utgjorde antalet sökande 122 och an- talet placerade 50. De platser, som er- bjudits har övervägande varit av kame- ral natur och omfattat redovisning, bok- föring, kassaarbete och liknande. Svå- righeter har förelegat att tillgodose ef- terfrågan på reklampraktik och vissa år också försäljningsarbete. I Göteborg placerades 46 ekon stud i förvaltnings- arbete. I Lund var 82 ekon stud anmälda som sökande till olika slag av arbete; av dessa placerades 28 inom förvaltning.

Under sommaren 1963 placerades så— lunda sammanlagt 124 ekon stud i prak-

tikarbete genom arbetsförmedlingarna i Stockholm, Göteborg och Lund. Här— till kommer placeringar genom andra arbetsförmedlingar i landet. Enligt rap- porten om feriearbetsförmedling för studerande över 18 är (hela riket) fick under tiden 1/4—31/7 1963 totalt 148 ekon stud anställning inom administra- tivt, kameralt eller merkantilt arbete.

"övriga elevpraktiksökande inom kon- tor och handel återfinns på olika expe- ditioner, beroende på sökandes ålder och förmedlingskontorets utrustning. Expeditioner, som härvid kan komma i fråga, är för sökande under 18 år ung- domsförmedlingen (där sådan finns) och för samtliga sökande tjänstemanna- förmedlingens kontorsförmedling, fe- rieexpeditioner och odifferentierade allmänna expeditioner. De praktikplat- ser," som lediganmälts respektive rap- porterats som tillsatta inom kontor och handel, är till största delen sådana som anmälts till förmedlingen som praktik- an'ställningar eller av förmedlingen ack- virerats för praktiksökandes räkning. Den vi'kariatstillsättning, som därjäm- te äger rum med praktiksökande, kom- mer inte fram i statistikuppgifterna.

I den rapport om feriearbetsförmed- ling för vissa grupper av studerande med längre utbildning (studerande över 18 år), som lämnats under de senaste åren, upptas f.n. ej data om praktik— önskemål. Ur rapporten för perioden 1/4—31/7 1963 kan dock här noteras, att 872 handelsgymnasie- och handels- skoleelever under perioden ifråga. ge- nom arbetsförmedlingen fick arbete i administrativt, kameralt, kontorstek- niskt eller kommersiellt arbete.

Totalt har sålunda 1 020 studerande på olika merkantila utbildningsanstal- ter, placerats i arbete med anknytning till den pågående yrkesutbildningen.

Sökande, som efterfrågat vårdpraktik, har i stor utsträckning hänvisats till fackexpeditioner för vårdpersonal, där sådana funnits-. Und—antag har på en del förmedlingskontor gjorts för blivande inträdessökande till socialinstitut, som alternativt efterfrågat byrå— eller an- staltspraktik, och som därvid hänvisats till den tjänsteman, som handhar för- medlingsverksamheten inom förvalt- ning. Även andra sökandegrupper med intresse för anstalts— eller annan vård- praktik har också i viss utsträckning haft alternativa praktikönskemål, före— trädesvis i hem- och storhushåll. Sam- arbete har i sådana fall ordnats mellan vårdexpeditionen och expeditionen för husligt arbete.

Under sommarhalvåret 1961 sökte ca 1 200 blivande inträdessökande prak- tik vid harnavårdande institutioner el- ler andra slag av vårdanstalter. För— medlingsverksamheten för de sökande- grupper, som efterfrågar vårdpraktik, torde vara jämnare fördelad under året än för andra grupper av förpraktiksö- kande.

Från och med den 1 januari 1963" har, som nämnts (avsnitt 3.3), genom— förts en omorganisation av förmedlings- arbetet inom vårdyrkena i samband med arbetsförmedlingens övertagande av förmedlingen för legitimerade sjuk— sköterskor. Den redovisning, som fr. 0. m. 1963 lämnas enligt Nordisk yrkes- klassificering, upptar under X 32 prak- tikarbete inom vårdyrken. Antalet regi— stretade tillsatta sådana praktikplatser uppgick 1963 till 1 034. '

e) Journalistik; reklam m.m.

Förmedlingen av praktikplatser inom journalistik, reklam och konsthantverk har hittills haft en mycket begränsad omfattning. Sökande till de berörda ut- bildningsanstalterna har i stor utsträck-

ning erhållit skolans hjälp med att an- skaffa erforderlig praktik.

f) Jordbruk och skogsbruk

Det totala antalet praktikanter inom jordbruk och skogsbruk är betydande. Förmedlingens medverkan vid anskaf- fande av praktik har emellertid varit begränsad. Sökande till den lägre jord- bruksutbildningen torde i stor utsträck- ning ha erhållit erforderlig praktik på familjejordbruk. Medverkan till prak- tikanställning lämnas också av jordbru- kets organisationer och — för skogs- praktikanternas del — av domänverket och skogsvårdsstyrelserna. _— Under 1963 tillsattes enligt rapporten efter Nordisk yrkesklassificering 84 prak- tikplatser inom jord- och skogsbruk.

g) Sjöfart

Den praktik, som erfordras för antag- ning till sjöbefälsskolornas nautiska och maskintekniska linjer (sjöpraktik på däck respektive i maskin) erhålles ge- nom att blivande sökande seglar som manskap eller som befälselev på elev- fartyg respektive mönstrar som motor- man, eldare eller motorelev. Elev på godkänt elevfartyg får därvid tillgodo- räkna sig denna tid med 2 gånger den verkliga tjänstgöringen, dock räknas högst 6 månaders tillägg. Anställning ombord söks genom sjömansförmedling- en, som därvid också handhar praktik- förmedlingsuppgifter. Dessa kommer att ingå som en del av den tot-ala förmed— lingsverksamheten.

h) Husligt arbete

Det totala årliga antalet praktikanter inom hem- och storhushåll torde upp- gå till ca 10 000. Praktikanterna i hem- hushåll möts av en aktiv efterfrågan från praktikgivarnas sida, dels annons- vägen, dels genom arbetsförmedlingen. Förmedlingen av hushållsplatser är

helt integrerad med övrig förmedlings- verksamhet vid fackexpeditionerna för husligt arbete och expeditionerna för ungdomsförmedling. Möjligheter saknas därför att bedöma hur stor del av för- medlingsverksamheten inom husligt ar- bete som tjänat att tillgodose behov av praktik. Endast 149 som praktikplat- ser anmälda anställningar rapportera- des som tillsatta 1963 (Nordisk yrkes- klassificering) inom husligt arbete.

i) överslag av praktikförmedlingsverk- samheten med stöd av tillgänglig stati- stik

Årsredovisningen för 1963 genom Nor- disk yrkesklassificering upptar totalt 10 272 lediga och 9104 tillsatta prak- tikplatser. Tillsättningarna fördelar sig inom olika arbetsområden på följande sätt uppdelat månad för månad (tabell 4).

Till tabell 4 kan följande kommentar lämnas.

Praktiken för studerande vid tek- niska utbildningsanstalter har hänförts dels till Tekniskt arbete och laborato- riearbete, dels till Tillverkningsarbete m.m. med tillsammans 6885 tillsatta platser.

Inom vårdområdet kan utöver de här rapporterade 1 034 tillsatta praktikplat- serna ha förmedlats reguljära anställ- ningar inom sjuk- och hälsovård, som tillgodosett den sökandes praktikbehov.

Utöver de 914 tillsatta praktikplat- serna inom Förvaltning och Kontors- och handelsarbete kan man räkna med att ett antal sommaranställningar på kontor förmedlats till elever vid mer- kantila utbildningsvägar utan att plat- serna registrerats som praktikplatser.

Den rapporterade tillsättningen av praktikplatser inom Jordbruks- och skogsarbete, 84 anställningar, torde närmast avse anställningar som lant- hrukselev resp. skogspraktikant.

Tabell 4. Tillsatta praktikplatser 1963 (redovisning enligt Nordisk yrkesklassificering).

X31 Tekn arb, lab arb. . . . . . X32 Vårdarbete. . . X33 Förvaltn X34 Kontors- och Handelsarb. . . X35 Jordbruks- och skogsarb . X36 Kommunika- tionsarb. . .. . . X37 Tillverknings- arb.......... X38 Husligt arbete X39 Övrig praktik

Jan

Febr Mars

April .

Maj

Juni

Juli

Aug Sept

Okt

Nov

Dec

Totalt

70 126 28 20 11 46 26 41 65 14 60 13

658 88 12 17

8 12

866 13

398 87 63 63 15

967 15

492 114 100 213 9 7

1 132 16

213 94 59 92

13

866 15

106 50 21

30

99 110 32 21

122 113 35 23 4

53 73 12

2 6

38 64 22

105 10

18 50 13 2 308 1 034 411 503 884 31 4 577 149

329 203

1 674 1 612 2 083 1 353

346 478 236 250

9 104

Beträffande praktik inom Kommuni- kationsarbete kan man utgå från att hela förmedlingen av erforderlig sjö-

praktik _ uppskattningsvis motsvaran- de 6—700 årsplatser —— faller utanför redovisningen.

Inom husligt arbete gäller, liksom för flera av de tidigare nämnda om- rådena, att den övervägande delen av den efterfrågade praktiken erhålls ge- nom förmedling av lediganmälda hus- hållsplatser.

3.5.2 Feriearbetsförmedling

a) Feriearbetsförmedling för studeran- de över 18 år

En utgångspunkt för en bedömning av förmedlingsverksamheten för feriear- betssökande äldre studerande är anta- let under året inskrivna arbetssökande studerande. Fram till och med 1962 utgörs dessa som förut nämnts enligt Yrkesförteckningen av tre skilda grup- per, nämligen »studerande, som utbil— dar sig till ämneslärare och som er— hållit betyg i något eller några läro- ämnven» (fil. stud., fil. kand. och teol. kand.) elever vid folk- och småskole- seminarier samt studenter, som ej till- hör de först nämnda två grupperna. Den senare gruppen utgör den nume- rärt största inom detta förmedlingsom- råde. De yrkesgruppnummer, på vilka dessa sökande till utgången av år 1962 fördes, användes inte för registrering av lediga platser, varför förmedlings- data endast kan lämnas för antalet sö- kande.

Under perioden 1950 till 1960 för- dubblades antalet arbetssökande stu— derande tillhörande de nämnda grup- perna, från 7803 sökande år 1950 till 15 595 år 1960. 1961 inskrevs 18 747 sö- kande tillhörande dessa grupper, vilket utgjorde 29 procent fler än under 1960 och innebar den hittills största pro-

År Antal Index 1950 ................ 7 803 100 1951 ................ 7 979 102 1952 ................ 7 678 98 1953 ................ 8 130 104 1954 ................ 8 435 108 1955 ................ 8 888 114 1956 ................ 9 065 116 1957 ................ 9 849 126 1958 ................ 11 369 146 1959 ................ 13 456 172 1960 ................ 15 595 200 1961 ................ 18 747 240 1962 ................ 22 081 283

centuella ökningen på ett år. ökningen mellan 1961 och 1962, då 22 081 sökan- de inskrevs, uppgick till 18 procent. Den relativa ökningen har varit påfal- lande hög under perioden 1958—1962, då antalet sökande steg med ca 95 pro- cent.

Arbetssökande äldre studerande är aktuella vid förmedlingen under hela året. I betydande omfattning förmed- las dessa sökande till lärarvikariat, men också vakanser inom andra yrkes- områden tillsätts med arbetskraft ur dessa grupper. Många sökande är givet- vis intresserade både av extraarbete under terminerna och av feriearbete. En stor andel vänder sig slutligen till förmedlingen uteslutande med önske- mål om sommararbete. En grov upp— skattning av antalet feriearbetssökande äldre studerande tillhörande de nämn- da grupperna erhåller man, om hela antalet sökande i april summeras med nyinskrivningen under de tre följande månaderna. Enligt denna beräknings- metod skulle 60 till 65 procent av de arbetssökande studerande vara aktuella vid arbetsförmedlingen under våren och sommaren. (7 985 år 1959, 9351 år 1960, 12120 är 1961 och 13790 är 1962). Antalet på detta sätt framräk- nade feriearbetssökande äldre stude— rande har stigit något kraftigare under åren 1959—1962 än hela antalet under året arbetssökande (med 74 procent respektive 64 procent).

Med införande av Nordisk yrkesklas- sificcring fr. o. m. år 1963 kan gruppen studerande ej längre skiljas från grup- pen nyexaminerade. En bedömning av andelen feriearbetssökande studerande blir därför knappast möjlig utifrån den statistik, som bygger på denna klassi- ficering.

Från och med 1961 har man dock den tidigare nämnda specialrapporten över feriearbetsförmedling för sökande med längre teoretisk utbildning. Den sammanfattar all sådan feriearbetsför- medling för studerande över 18 år som skett under perioden 1/4—31/7. Hela antalet sökande uppgick under resp. förmedlingssäsonger 1961 till 13 591, 1962 till 22 288 och 1963 till 28 876. En översikt av denna förmedlingsverksam- liet under den sistnämnda säsongen lämnas i tabell 5.

Yrkesområden enligt tabell 5:

O = Tekniskt, naturvetenskapligt, samhälls- vetenskapligt, humanistiskt och konstnär- ligt arbete. 1 = Administrativt arbete. 2 = Kameralt och kontorstekniskt arbete. 3 = Kommersiellt arbete. 4 = Lantbruks-, skogs- och fiskeriarhete. 5 Gruv- och stenbrytningsarbete m m.

6 Transport- och kommunikationsarbete.

7—8 = Tillverkningsarbete — maskinskötsel m m. 9 = Servicearbete.

II II

F'öljande kommentar till tabell 5 skall lämnas.

De universitets- och högskolestude- rande (inkl. nyexaminerade läroverks- lärare) uppgick till 6367 eller 22 %, seminarister, folk- och småskollärare 1 573 eller 5 % samt handelsgymnasis- ter och handelsskoleelever 2502 eller 9 %. Gruppen studenter, som inte till- hörde någon av de nyss nämnda grup- perna, uppgick till 6505 eller 22% och andra studerande över 18 år till 11 929 eller 42 %.

Av de 28 876 studerande över 18 år

som sökte feriearbete placerade för- medlingen 17 250 eller 60 % (mot 12989 eller 58 % år 1962 och 7 725 el- ler 57% år 1961). Placeringsresulta- tet olika utbildningsgrupper emellan visade väsentliga skillnader.

Redovisningen av vilka yrkesområ- den som tagit emot studerande visar att det största antalet, 3 836 eller 22 %, gick till servicearbete inom hotell, res- taurang, husligt arbete m.fl. områden. 3208 eller 19 % fick tillverkningsar- bete, maskinskötsel m. m. inom industri och hantverk (detta område inbegriper utöver produktionsarbete bl.a. pakete- rings-, lastnings-, lager-, förråds- och diversearbete). En ungefär lika stor andel, 3177 eller 18 %, arbetade inom yrkesområde 0, till vilket bl. a. hör tek- niskt biträdesarbete, laboratoriearbete och arbete inom hälso- och sjukvård. Till kameralt och kontorstekniskt ar- bete gick 2433 eller 14 C'a. Till trans- port- och kommunikationsarbeten (inkl. sjöfart, tele, post etc.) gick 2 137 eller 12 %. Försäljnings- och affärsar- bete sysselsatte 1 120, lantbruks-, skogs- och fiskeriarbete 1038, administrativt arbete 186 samt gruv- och stenbryt- ningsarbete m.m. 115. — Arbetsområ- dena, som anges rubrikmässigt i tabel- len, hänför sig till indelningen i Nor- disk yrkesklassificering. Någon närma- re analys av arbetsuppgiftens art kan ej göras med ledning av statistiken, men tidigare uppgifter tyder på att åtminstone hälften av anställningarna hänför sig till »servicearbete» i vid- sträckt mening (inom hotell och res- taurang, husligt arbete, vårdyrken, kommunikation, handel m.m.).

Utöver vad som framgår av den här återgivna tabellen kan av rapporten även erhållas data om verksamhetens omfattning i olika län. Liksom de båda föregående åren var tillströmningen av sökande störst från områden med de

Tabell 5. Feriearbelssökande studenter m fl 1/4 31/7 1963. Hela riket

Antal sökande

Summa

placerade

Antal placerade efter yrkesområde*

Därav Totalt kvinnl Totalt Därav kvinnl

2 3 5

4 540 2 049

Naturvetare ." . 1 330 375 Sämhällsvetare. . . . 886 255 Övriga humanister. 2 304 1 419 Läroverkslärare. . . . . . . . . 351 124

Sem stud.. ... Småskollärare. . Dolkskollärare . Jur stud.... Teol stud.

Med stud. . . . ..

Med kand, med lic

. 1 043 829 215 312 88 66 20 . . . . . . 42

. . . . . 55

Odont stud, odont kand. 145 51

Ekon stud. . . . .

41.4 52

Handelsgymn elever 1 507 807 Handelsskoleelever. . . 995 556 Övriga studenter. . . . . 6 505 3 491

Andra stud över 18. . . Summa 1963. . . Därav kvinnl. . Summa 1962. . . Summa 1961. . . . ..

1 1 929 6 099

2 612 712 530 1 370 201 515 135 165 210 35 78 284 87 _ 231 940 629 3 719 7 409 1 069 166 130 700 69 400 134 46 51

7

25 49 20 30 473 304 1 989 3 545

28 876 14 544 22 288 11 221 13 591 6 809 17 250 12 989 6 725

8 238 6 264 3 791

* Yrkesområdets

siiferbeteckning hänför sig till Nordisk yrkesklassificering

största utbildningsanstalterna: Stock- holms stad med 5582 sökande, Göte- borgs och Bohus län med 4 203, Malmö- hus län med 2 799 och Uppsala län med 2117. Av övriga län hade Norrbottens, Västerbottens och Gävleborgs län i nämnd ordning högsta antalen sökande.

Drygt 2000 av de studerande har fått anställning genom samverkan med arbetsförmedlingar i olika län.

Andelen sökande från universitets- städerna utgjorde 13 851 eller 48 %.

Ett placeringsresultat under åren 1961—1963 på omkring 60 % av hela antalet sökande kan te sig förhållande— vis lågt. Redan i rapporten för år 1961 uttrycktes tvekan om förmedlingsm- sultatet kunde nämnvärt höjas. Som skäl för denna tvekan anfördes föl- jande:

»De feriearbetssökandes situation skiljer sig i många fall väsentligt från andra arbetssökandes. Vid tillfället för ett eventuellt arbetserbjudande har den studerande ofta alternativa planer att väga det erbjudna sommararbetet mot. En del skriver in sig vid arbetsförmed- lingen mest för att gardera sig, om des- sa deras planer skulle gå om intet. Andra vill bevaka chansen till ett spe- ciellt förmånligt arbetserbjudande -—— uteblir detta använder man sommaren till något annat. — Slutligen söker många studerande ett kortvarigt som- mararbete under en noga fixerad tids— period, och därmed minskas givetvis förmedlingens möjligheter att erbjuda ett arbete, som motsvarar den sökan- des önskemål.»

Utvecklingen under åren 1961—1963 visar, som framgått av redogörelsen, en stor kapacitetsökning. Även tillsätt- ningsprocenten har under denna tid stigit något, från 57 till 60 %. Den ringa höjningen procentuellt sett av placerade tyder dock på att de ovan citerade överv'ägandena ger en riktig

karakt-eristik av feriearbetsförmedling- ens särdrag.

b) Feriearbetsförmedling för studeran- de under 18 år

Inom förmedlingsverksamheten för skolungdom och annan ungdom under 18 år gör förmedlingsstatistiken t. o. m. 1962 åtskillnad mellan ferieplatser och reguljära anställningar. Uppgifter om antalet feriearbetssökande skolungdo- mar saknas däremot.

Fr.o.m. juli 1950 kan antalet tillsat- ta ferie- och eftermiddagsplatser sär- skiljas ur ungdomsförmedlingens sta- tistik. Av hela antalet sådana platser torde eftermiddagsplatserna svara för ca 10 procent.

Den del av ferieförmedlingen, som hänför sig till sommarlovet, kan upp— skattas med ledning av antal tillsatta ferieplatser under månaderna maj— augusti (se tabell 6).

Under den period, som statistiken omfattar, har antalet tillsatta ferieplat- ser visat stor känslighet för växlingar i konjunkturen. Under den i tabellen redovisade perioden sjönk antalet till- satta platser mellan åren 1957—1958 för att sedan visa en oavbruten stegring fram t.o.m. sommaren 1962, (18445 tillsatta platser). Antalet tillsatta plat— ser under sommaren 1963 understeg med ca 1000 platser föregående års tillsättning.

c) överslag av feriearbetsförmedlings- verksamheten med stöd av tillgänglig statistik

Som i det föregående flera gånger framhållits, är det inte möjligt att ur feriearbetsförmedlingen klart urskilja vilka anställningar som har praktik- funktion och vilka som ej har det. Be- tydligt lättare är att bestämma hela omfattningen av den förmedlingsverk- samhet, som avser att bereda studeran-

(m +kv)

Hela antalet tillsatta platser Därav ferie- (och enl-) platser (m +kv)

Maj Juni Juli

Aug.

S:a Maj Juni Juli Aug S:a

1957 ............. 1958* ............ 1959 ............. 1960 .............

1963 .............

8 019 16 615 11 743 10 971 47 348 7 738 15 386 11 797 10 171 45 092 9 321 16 664 12 223 11 380 49 588 9 853 19 569 12 347 12 702 54 471 1961 ............. 11 044 23 134 12 497 12 379 59 054 1962 ............. 10 402 21 743 14 075 12 658 58 878 9 490 20 590 14 032 11 451 55 563

1 362 1 456 1 593 1 955 2 811 3 050 2 512

7 467 6 520 6 637 6 988 9 922 9 057 8 401

4 880 752 14_ 461 3 863 599 12 438 3 661 638 12 529 3 544 970 13 457 3 661 1 054 17 448 4 857 1 481 18 445 5 306 1 252 17 471

* Fr o m april 1958 registreras platserna den månad de kommit in; detta kan något påverka fördelningen av tillsatta ferieplatser.

de arbete under ferierna (oavsett om detta feriearbete har praktikfunktion eller ej).

I fråga om studerande över 18 år om- fattade förmedlingen av praktik och annat arbete under sommarferierna år 1963 enligt den ovan redovisade rap- porten (avsnitt 3.5.2.a) och elevprak- tiken för studerande vid tekniska ut- bildningsanstalter (avsnitt 3.5.1.a) sam- manlagt 34 451 sökande och 21 526 pla- cerade.

I fråga om de studerande under 18 år har ej de sökande utan enbart place-

ringarna i feriearbete registrerats. De tillsatta platserna uppgick år 1963 till ca 17471 under tiden maj—augusti. Den totala feriearbetsförmedlingen un- der sommaren 1963 skulle alltså med utgångspunkt från dessa siffror om- fatta närmare 40000 placeringar.

3.5.3. Redovisning av verksamheten län för län förmedlingssäsongen 1963

En redovisning av verksamheten län för län under förmedlingssäsongen 1963 lämnas i bilaga 1.

4. BEHOV AV PRAKTIK

Behov av praktik

4.1. Inledande synpunkter

I kapitel 4 görs för vissa utbildnings- vägar en sammanställning av beräknad intagning, praktikbestämmelser och praktikbehov.

Uppgifterna om begränsad intagning till de olika utbildningarna under pe- rioden 1965—71 har sammanställts inom AMS prognosinstitut. Källhänvis- ningar för dessa uppgifter har samman- förts i en särskild notförteckning (av- snitt 4.2.13), till vilken hänvisningar i det följande görs såväl i texten som i återgivna tabeller.

De praktikbestämmelser som omnäm- nes är sådana, som innebär krav på el- ler meritvärdering av praktik för in— träde vid utbildningsanstalt eller krav på praktik för erhållande av viss exa- men eller behörighet till viss tjänst. — Bestämmelser som innebär krav på yr- kesvana av bestämd längd tas i regel ej lned i den följande framställningen. Som exempel härpå kan nämnas den branschvana, som erfordras för till— träde till vissa detaljhandelskurser, el- ler den långvariga yrkesvana, som är ett krav för antagning till de pedago- giska kurserna för yrkeslärare. Inte heller har i regel sådan praktik med- tagits, som helt år inordnad i den skol- mässiga utbildningen och utgör den del av en kombinerad praktisk-teoretisk yrkesutbildning, som exempelvis är fal- let med den praktiska utbildning, som ingår i sjuksköterskeutbildningen.

Den beräkning av omfattningen av praktikbehovet, som görs; avser i förs- ta hand den obligatoriska praktiken. Hänsyn tas också till praktik, som där- utöver meritvärderas. Där så är möjligt görs en uppskattning av "praktikbeho- vet för hela området. '

I detta kapitel behandlas däremot ej »praktikförmedlingsbehovet», d. v. s. behovet av den offenliga arbetsförmed- lingens eller andra organs medverkan för anskaffning och förmedling av praktik. Denna fråga tas i stället upp i inledningen till kapitel 5, där utred- ningens synpunkter och förslag läggs fram.

4.2 Praktikbestämmelser och. praktik- behov inom olika utbildriingsområd'en. 4.2.1 Utbildning för tekniska områden Tekniska högskolor ' ' 7 Civilingenjörerl' utbildas "vid Kungl. Tekniska Högskolan (KTH), Chalmers tekniska högskola (CTH), "Tekniska Högskolan i Lund (LTH) samt vid Uppsala universitet. Vid' meritvärde- ringen för 'intagning 'vid' högskolorna ger praktik ej poäng. Praktik före stu- dierna rekommenderasemellertid. För avgångsexamen fordras/inom flertalet avdelningar minst '6 månaders praktik. Viss del av den obli-g'atöriska prakti- ken kan få fullgöras fö're inträdet vid högskolan. Praktiken skall i huvudsak vara fullgjord inom respektive avdel— nings område. Den praktik, som er-

fordras vid avdelningen för lantmäteri (KTH) bör helst anskaffas före inträ- det vid högskolan, då studietidens som- rar nästan helt är anslagna till kurser.

Höstterminen 1962 antogs till de tek— niska högskolorna och civilingenjörs- utbildningen i Uppsala sammanlagt 1 355 elever. Antalet ansökningar upp- gick till ca 4750. Det är inte bekant i vilken utsträckning dubbelansökning- ar förekom.

Antalet nybörjarplatser vid de tek- niska högskolorna (och motsvarande) beräknas till följande:1

1965/66 1 880 1966/67 2 120 1967/68 2 440 1968/69 2 660 1969/70 2 870 1970/71 2 870

* Utgår man ifrån, att eleverna i ge- nomsnitt fullgör 2 månader av prak- tiken före intagningen vid högskolan och återstående 4 månder under stu- dietiden, kan praktikbehovet 1964 och 1965 beräknas till 5000—5 600 platser per år. Därefter ökar behovet betydligt om oförändrade bestämmelser om praktik bibehålles.

Teknologie magisterutbildning

Fr.o.m. läsåret 1963/64 finns i Linkö- ping och Örebro en teknisk utbildning på högskolenivå för blivande lärare vid gymnasier och fackskolor. Den skall leda till undervisningskompetens i matematik, fysik och vissa grundläg— gande tekniska ämnen. Examenstiteln blir teknologie magister. Utbildnings- linjer finns nu beträffande elektrotek- nik och teknisk fysik. Förslag förelig- ger om utbildning av teknologie ma- gistrar även vid tekniska högskolan i Stockholm.

Intagningskapaciteten är i Linköping 40 och'i Örebro 40. I Stockholm före-

slås 30 komma att antas läsåret 1964/65, 45 läsåret 1965/66 och 60 läsåret 1966/67.

Inträdeskrav är examen från tek- niskt gymnasium eller från reallinjens matematiska gren med godkänt i mate- matik, fysik och kemi. Meriterande är teknisk praktisk erfarenhet.

Den ämnesteoretiska utbildningen är på tre år. Den följes av en termins pe- dagogisk utbildning, varefter lärarkan- didaten under ytterligare en termin — hans första undervisningstermin _ handledes av en erfaren lärare. Där- efter måste lärarkandidaten tjänstgöra som lärare ännu en termin innan han får avlägga teknologie magisterexamen. Dessförinnan måste han ha fullgjort 6 månaders industripraktik.

Gymnasier

Gymnasieingenjörer utbildas vid tek— niska gymnasier (tidigare: högre tek- niska läroverk). Tekniska gymnasier, som hittills finns inrättade på ca 30 platser i landet, omfattar för närva- rande 3 års dagundervisning. Vid 13 tekniska gymnasier finns också en 2- årig studiegång, kallad specialkurs vid tekniskt gymnasium (tidigare: fack— skola vid HTL), alternativt 2 års afton- undervisning och 1 års dagundervis- ning eller 4 års aftonundervisning. Vid tre tekniska gymnasier finns en sär- skild studiegång på 3 terminer för stu- denter.

Enligt nu gällande krav fordras för inträde vid tekniska gymnasier 2 må- naders industriell praktik av sådan art, att den kan anses vara en god för- beredelse för studierna. Praktik räknas som merit enligt formeln 0,2xt, där t=praktiktiden i månader, upp till 12 månader. För praktik därutöver till- godoräknas poäng enligt formeln 0,1xt, dock ytterligare högst 12 månader. För

1 Se notförteckning, avsnitt 4.2.13.

uppflyttning i årskurs III fordras 6 må- naders industriell praktik.

För antagning till specialkurs vid tekniskt gymnasium krävs fullgjord in- dustripraktik av godkänt slag under minst 24 månader, om ansökan gäller 2-årig lärogång —— vid mätningsteknisk linje är dock ett års praktik tillräck- lig — och minst 2 månader, om ansö- kan gäller 3- eller 4—årig lärogång. För uppflyttning till högsta årskursen ford- ras dock minst 24 månaders praktik inom det ämnesområde, som utbild— ningen avser. Studenter, som söker till den särskilda studiegången på 3 termi- ner, skall ha fullgjort 4 månaders god- känd industripraktik.

Ovan relaterade antagningsbestäm- melser för de tekniska gymnasierna kommer endast att gälla under de allra närmaste åren till dess den nya gym- nasiereformen börjat tillämpas.

1960 års gymnasieutredning föreslår att kravet på förpraktik för intagning till det nya gymnasiets 4-åriga teknis- ka sektor helt xslopas beträffande samt- liga hittills föreslagna lärokurser inom de allmänna, ekonomiska och tekniska sektorerna. Utredningen har beträffan- de praktikens utformning under stu- dietiden stannat för att densamma bör omfatta dels av läroplanen reglerad praktik i skolverkstad, dels ock en i viss omfattning styrd industripraktik. Skolpraktiken skulle förekomma i de båda första årskurserna och bestå av två veckotimmar koncentrerade till

Detta motsvarar ungefär två veckors heltidsarbete per läsår. Praktiken på industrins arbetsplatser, miljöprakti- ken, skulle däremot kunna utsträckas till minst sex veckor per sommar. Den- na praktik skulle fullgöras under and- ra och tredje feriesomrarna.

Elevpraktiken i gymnasiets tekniska sektor skulle alltså få utformning som framgår av tabell 7.

Till dess att det nya gymnasiet bör- jat fungera måste man under en över- gånstid räkna med praktikbehovet för de nuvarande tekniska gymnasierna.

Den årliga intagningen till de teknis- ka gymnasierna uppgick 1962 till ca 4000 elever och beräknas därefter ha stigit till ca 5000 elever. Antal sökan- de var 1962 ca 7000. Hittills har ca 40 % av de sökande avvisats på grund av platsbrist. Avvisningsprocenten kan beräknas nedgå något på grund av den snabba utbyggnaden av intagningska- paciteten.

De nuvarande inträdesvillkoren tor- de medföra ett praktikbehov på ca 8500 platser under 1964.

Meritvärderingen av praktik upp till 24 månader medför, att blivande sökan- de till tekniskt gymnasium kan beräk— nas ta praktikutrymmen i anspråk även under annan tid av året än som- maren.

Intagningen till de tekniska gymna— siernas specialkurser omfattar för när- varande ca 500 elever, varav ca hälf— ten med 2-årig studiegång (24 måna—

fyra kvällstimmar varannan. vecka. ders inträdespraktik) och hälften med Tabell 7. Elevpraktiken i gymnasiets tekniska sektor Period Praktikens art Tid årskurs 1 ......................... skolpraktik motsv ca 2 veckor sommaren efter åk 1. . » » » 4 » årskurs 2 ......................... » » » 2 » sommaren efter åk 2 ............... miljöpraktik minst 6 » sommaren efter åk 3 ............... » » » 6 »

minst 20 veckor

3-årig (2 månaders inträdespraktik). Sökande till den 2-åriga studiegången har i regel fullgjort praktik i form av reguljärt yrkesarbete.

Nästan alla sökande har intagits till .specialkurserna.

I det nya gymnasiets tekniska sek- tor beräknas årligen kunna intagas 22 % av elevantalet till hela gymna- siet. Gymnasiets hela elevantal upp- skattas komma att omftatta 30 % av en årskull. Detta betyder, att antalet ele- -ver i en årskurs i gymnasiets tekniska sektor skulle uppgå till 6000—6 600. Vid utplacering av elever från två års- kurser i sommarpraktik kan det årli- ga praktikbehovet beräknas uppgå till ca 10 900 vid fullt utbyggd gymnasie- organisa—tion. En, del av de i första års- kursen intagna eleverna beräknas då ha övergått till teknisk högskola efter årskurs 3.

(Fackskolorna

1962 års fackskoleutredning föreslår, som omntämnes i inledningskapitlet, att krav på förpraktik slopas. För inträde i tekniska fackskolans andra årskurs skulle regelmässigt krävas minst tolv månaders industripraktik. Den särskil- da expertgrupp—ens förslag till s.k. styrd praktik, vilket förslag utredning— en önskar få prövat på försök, förutsät- ter även ett års praktik.

Fackskolorna skall utgöra en tvåårig påbyggnad på grundskolan. Utredning- .en föreslår därför att flertalet 16-åring-

ar inom en upptagningsregion bör ha genomgått grundskolans årskurs 9. Till- stånd att upprätta fackskola skulle ges där minst 70 % av 16-åringarna genom- gått årskurs 9. Detta innebär att av det totala antalet klasser vid fullt utbyggd fackskoleorganisation skulle följande andel vara inrättad respektive år un- der perioden 1963—68: 1963: 6 %, 1964: 25 %, 1965: 35 %, 1966: 50 %, 1967: 55 %, 1968: 65 %. Helt utbyggd skulle fackskoleorganisationen kunna vara år 1970.

Antalet klasser i fackskolans årskurs 1 beräknas av fackskoleutredningen i betänkandet sid. 241, tabell 9. Ovan re- fererade förslag beträffande utbygg- nadstakten bygger på alt. b) i tabellen. Om man utgår från att den tekniska fackskolan kommer att omfatta 30% av elevantalet och att elevantalet i var- je klass kommer att bli 30, kommer elevantalet i den tekniska fackskolan under'åren 1965—1968 bli enligt ta- bell 8.

Vid fullt utbyggd fackskoleorganisa- tion beräknas en årskurs i teknisk fackskola totalt omfatta 7000 elever. Av dessa kan 5250 beräknas behöva fullgöra praktik före inträdet i årskurs 2. *

Tekniska skolor och övriga tekniska utbildningsanstalter .

Under en övergångstid — och i vissa fall även därefter _— innan det nya gymnasiet och den nya fackskolan helt

Tabell 8. Elevantalet i den tekniska fackskolan 1965—1968

_ ' Antal elever År Antal klasser ' Hela fackskoleorga- Tekniska fackskolor nisationen . 1965 ....................... 344 10 320 3 096 1966 ....................... 464 13 920 4 174 1967 ....................... 499 14 970 4 491 1968 ....................... 617 18 510 5 553

genomförts kommer givetvis tekniska skolor, tekniska aftonskolor och tek- niska institut att utbilda ingenjörer. Kommunala tekniska skolor med hel- dagsundervisning finns på ett stort an- tal orter. Undervisningen omfattar en teknikerkurs på 3 terminer, följd av en högre fackkurs på 2 terminer. Vid vis- sa skolor finns endast teknikerkurs. I regel krävs minst 6 månaders praktik för inträde. Konkurrensen om platser- na g'ör emellertid att längre praktik är vanlig. Undervisningen vid de kom- munala tekniska aftonskolorna omfat- tar en teknikerkurs på 6 terminer följd av en högre fackkurs på 4 terminter. Praktiken fullgörs huvudsakligen under studietiden. Vid övriga tekniska skolor och institut varierar kravet på inträ— despraktik mellan 6 månader och 1 år. Som prognos beträffande intagningen

till ovan behandlade utbildningsanstal- ter lämnas följande uppgifter.

övriga tekniska utbildningsvägar

Alnarps lantbruks-, mejeri- och träd- gårdsinstitut, mejeriavdelningen, utbil— dar mejerister vid mejeriskolan och mejeriingenjörer vid den högre meje— rikursen.xx För inträde vid mejeriskolan krävs 1 månads Iadugårdspraktik och 21/2 års mejeripraktik, varav minst 2 år vid elevmejeri. Till den högre me-

X Uppskjutandet av gymnasiereformen med- för en viss förskjutningi här av utredningen gjorda beräkningar avseende antalet potenti- ella praktikanter. Siffrorna beträffande elevin— tagen torde emellertid inte påverkas. Nedan har utredningens beräkningar justerats på de aktuella punkterna.

XX Nedlägges med 1964 års utgång. I stället utbildas civilingenjörer kemister pålivsmedels- linjen (nov 1964).

Tabell 9. Beräkning av intagningen till vissa tekniska utbildningsanstalter1965—1971

1965" — 1966 1967 1968 1969 1970 1971

1 700 2 300

650 6 000 1 880

1 300 3 200

650 6 100 2 120

Komm tekn skolor2 ...... Tekn fackskolaa ......... Tekn institut (STI +TI)4. Tekn gymnasier5 ........ Tekn högskolore .........

1 200 3 600

650 6 200 2 440

1 100 4 200

650 6 300 2 660

500 5 500 650 6 400 2 870

6 600

650 6 600 2 870

12 530 13 370 14 090 14 910 15 920 16 720

Tabell 10. Beräkning av antalet potentiella praktikanter vid viss teknisk utbildning 1965—11971 (upprättad inom SIP)X

Antal praktikanter resp praktiksäsong

1966 1967 1968 '- 1969 1970

3 100 2 300 1 300 10 600 5 800

Komm tekn skol0r7 ...... Tekn fackskolor" ........ Tekn institut1 ........... Tekn gymnasier ......... Tekn högskolor .........

2 700 3 600 1 300 6 100 6 600

2 500 3 200 1 300 5 000 6 100

1 800 4 200 1 300 10 700 7 200

1 000 5 500 1 300 10 800 8 000

23 100 1 700 24 800

Summa

Förpraktikanter .........

Summa

18 100 1 500 19 600

20 300 1 400 21 700

25 200 1 200 26 400

26 600 1 100 27 700

jerikursen antas tills vidare elever en- dast vartannat år. 1 års praktik krävs för inträde. För avläggande av exa- men krävs minst 2 års allsidigt meje- ripraktik vid godkänt elevmejeri in- klusive inträdespraktiken. Dessutom krävs 1 månads Iadugårdspraktik.

Lantmäteristyrelsen anordnar utbild- ning av mätningsingenjörer för lantmä— teriet och det kommunala mätningsvä- sendets behov. För antagning till ut— bildningskurserna krävs minst 1 års allsidig praktik hos lantmätare eller mätningsman i stad. Praktik inom jord- bruk eller skogsbruk är meriterande.

I betänkande angående mätningstek- nisk och kartteknisk utbildning (SOU 1959:36) har föreslagits att lantmäte- ristyrelsens egna kurser skall avveck- lasx och ersättas av Specialkurser vid tre tekniska gymnasier med en sam- manlagd intagning av 80 elever per år. Mätningsteknisk specialkurs finns f.n. vid tekniska gymnasierna i Hässleholm, Härnösand och Stockholm.

Lantmäteristyrelsen och Rikets all- männa kartverk anordnar gemensamt teoretiska kurser på ca 1 termin för utbildning av stereooperatörer. Före utbildningens början skall eleverna ha fullgjort några månaders praktik.

Optikerskolan utbildar optotekniker vid en i huvudsak praktisk utbildnings- linje med sammanlagt 9 månaders kurs— tid fördelad på 4 lärlingsår. För an— tagning till utbildningen, som leder fram till verkmästarexamen, fordras minst 2 månaders praktik.

Sveriges radiomästareförbunds ra— dioskola driver utbildning av radio- och TV—reparatörer. För antagning till kurser, som omfattar 5 månader, ford- ras 3 månaders praktik efter fyllda 17 år.

Grafiska Institutet utbildar vid sin lägre kurs arbetsledare inom den gra- fiska industrin och i den högre kur-

sen företagsledare, driftsledare, kalky- latorer m.fl. För antagning till den lägre kursen fordras för ej utlärda ty- pografer ca 1 års yrkespraktik samt 8-veckors dagkurs för typografer vid fackskola. Den genomsnittliga praktik- tiden för antagna har emellertid varit väsentligt längre.

Kravet på inträdespraktik till den högre kursen vid Grafiska Institutet omfattar mins 6 månader inom sätteri och tryckeri. Inträdeskonkurrensen har medfört, att praktiken för antagna sö- kande för närvarande uppgår till ca 1 år. 21 av 41 sökande antogs år 1962.

En uppskattning av praktikbehovet hos vad som här betecknas som övriga tekniska utbildningsvägar är givetvis svår att göra. Behovet av praktikplat- ser för dessa tekniska utbildningsvä- gar är emellertid av betydligt mindre omfattning än för de tidigare beskriv- na tekniska utbildningsanstalterna.

4.2.2. Utbildning för medicinskt arbete

I fråga om de utbildningsvägar, där le- gitimation krävs för yrkesutövningen, alltså de i vid mening medicinska yr— kena, är den praktiska (kliniska) ut— bildningen helt integrerad med den teoretiska utbildningen. Detta gäller de medicinska fakulteterna, tandläkarhög— skolorna och veterinärhögskolan. För apotekare och receptarier är den prak- tiska utbildningen mera skild från den teoretiska än inom övriga medi- cinska utbildningsvägar. Den föreskriv- na elevtjänstgöringen sker på apotek under avgränsade perioder i utbild— ningen. Det bör vidare omnämnas, att för antagning till veterinärutbildning anses praktikanttjänstgöring i husdj'urs- skötsel under minst 2 månader värde- full.

X Redan nedlagda

4.2.3 Utbildning för vårdarbete. inom hälso- och sjukvård Sjuksköterskor utbildas vid för närva- rande ett 30-tal sjuksköterskeskolor. För sökande till sjuksköterskeskola är erfarenhet av friska barns vård, åld- ringsvård och liknande meriterande. Intagning till sjuksköterskeskolorna sker vid flertalet skolor två gånger om året. Under år 1962 antogs 2 157 elever av 6 651 sökande. Därvid bör uppmärk- sammas, att många sökte till flera sko- lor. Utbildning av sjukgymnaster bedrivs vid sjukgymnastinstitutet i Stockholm och Sydsvenska sjukgymnastinstitutet. Obligatoriskt inträdeskrav är minst 3 månaders sjukhuspraktik på vårdav- delning vid allmänt sjukhus. Sjukvårds- arbete utöver den obligatoriska prakti- ken ger 0,5 poäng per månad, dock högst 3 poäng. Annan praktik kan med- föra högst 2 poäng. År 1962 antogs sammanlagt 110 ele- ver vid de båda sjukgymnastinstituten. Antalet ansökningar uppgick till 661, motsvarande ca 450 sökande. Utbildning till sysselsättnings- och arbetsterapeut erhålles vid två yrkes- skolor (Jönköping och Örebro) samt vid Slöjdföreningens skola i Göteborg. Kurstiden är 1 år.: Inträdesfordring- arna innefattar bl.a. 8 månaders sjuk- huspraktik, omfattande 2 månader på mentalsjukhus och 6 månader inom valfri sjukvård, varav minst 2 måna- der inom arbetsterapi. Utbildningskapaciteten vid kurserna har hittills varit liten men torde kom- ma att utökas. År 1962 antogs vid ar- betsterapeutkurserna 66 av 669 sökan- de. (Förmodligen förekom ett stort an- tal dubbelansökningar.) Tandsköterskor utbildas vid de stat- liga tandsköterskeskolorna i Stockholm, Malmö, Umeå och Göteborg samt vid Eastmaninstitutet i Stockholm. Utbild-

ningen omfattar 18 månader, varav 9 månaders avlönad praktikanttjänstgö- ring vid tandläkarhögskola eller av Medicinalstyrelsen auktoriserad arbets- plats. Inträdessökande skall ha 1—2 års väl vitsordad tjänstgöring i folk- tandvården eller hos privatpraktise- rande tandläkare. Formellt uppgår emellertid praktikkravet endast till 4 månader. År 1962 antogs ca 230 elever. Ca 20 procent av antalet sökande vid varje ansökningstillfälle brukar kunna beredas plats. Antalet sökande var 1962 1 300.

För antagning till barnsköterskesko- la krävs praktik i barnfamilj. Ca 875 elever antogs hösten 1962 vid kommu- nala och enskilda statsunderstödda barnsköterskeskolor. Antalet ansökning- ar uppgick till ca 7 500. Dubbelansök- ningar är säkerligen mycket vanliga.

Överstyrelsen för yrkesutbildning an— ordnar i samarbete med arbetsmark- nadsstyrelsen och medicinalstyrelsen grundkurser för utbildning av hörsel- vårdsassistenter till hörcentralerna. För inträde till kurserna krävs 4 månaders väl vitsordad sjukvårdstjänstgöring var- av 2 mån. på hörcentral.

För olika laborantutbildningar har tidigare förekommande krav på för- praktik slopats och förpraktik räknas ej heller numera som någon extra me— rit. Antalet sökande har uppgått till ca 350 per år till ett 70-tal platser. Utbild- ningen befinner sig under mycket snabb utbyggnad.

Beträffande intagningen till ovan be- handlade utbildningar inom hälso- och sjukvård för vårdarbete kan prognos lämnas enligt tabell 11.

Någon sammanfattning av behovet av praktik inom sjukvård och andra vård- 3 Utbildningen blir 3—årig from läsåret 1965/66. Den gamla ettåriga utbildningen dri- ves jämsides med den treåriga t v (nov 1964)

Tabell 1]. Beräknad intagning till utbildning för vårdarbete.

1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 Sjuksköterskeutb9 ....... 3 000 3 000 3 000 3 000 3 300 3 300 3 300 Sjukgymn utb10 ......... 190 235 280 315 315 315 315 Arbetsterapeututb11 ...... 110 155 200 220 220 220 220 Tandsköterskeutb" ...... 340 350 360 370 380 380 380 Barnsköterskeutb' ....... 900 900 920 920 950 950 950 Laborantutb" ........... 470 470 470 470 470 670 670

5 010 5 110 5 230 | 5 295 | 5 635 5 835 5 835

områden kan knappast' göras. Den på praktikplatser inom de naturveten- praktik, som gällande föreskrifter av- ser, är av delvis skilda slag för de olika utbildningsvägar, som här behandlats. Framför allt försvåras emellertid en sådan beräkning av den utbredda före- komsten av långvarig överpraktik.

4.2.4. Naturvetenskapliga, humanistiska och teologiska studier

Meteorologer och hydrologer

Blivande meteorologer och hydrologer har möjlighet till praktisk utbildning vid Sveriges meteorologiSka (')ch hyd- rologiska institut (SMHI) redan i bör- jan av'utbildningen.

övriga naturv'etenskapliga yrkesgrup- per

Frånsett lärarutbildningen finns för övriga yrkesgrupper som utbildas inom den naturvetenskapliga fakulteten inga fasta former för praktisk tjänstgöring. Detta gäller exempelvis försäkringssta- tistiker (aktuarier), geologer, minera— loger, kemister, fysiker, matematiker, biologer och limnologer.

Studerande med denna inriktning är helt hänvisade till att i konkurrens med praktiksökande från tekniska läroan- stalter söka ordna den praktiska utbild- ningen. På senare år har SIP ackvire— rat praktikplatser för naturvetare. Stu— derande vid de naturvetenskapliga in- stitutionerna har omvittnat, att bristen

skapliga yrkesbanorna är stor. (Se an- märkning i slutet av avsnitt 4.2.4.)

Psykologer

För att erhålla behörighet som biträ- dande psykolog enligt Sveriges Psyko- logförbunds regler krävs, förutom fil. kand.-examen i fastställda ämnen, prak- tik från två olika tillämpningsområden under sammanlagt minst 6 månader. Sådana tillämpningsområden är peda- gogisk psykologi, klinisk psykologi och arbetspsykologiw För behörighet som psykolog kr'ävs därutöver licentiatexa- men i psykologi eller pedagogiksamt ytterligare 1 års praktisk erfarenhet av psykologisk verksamhet.

Beträffande intagningen till fackpsy- kologutbildning lämnas följande prog- nos. 1965: 140, 1966: 160, 1967: 180, 1968: 210, 1969: 240, 1970: 250 och 1971: 240.14

Folkbibliotekarier

Någon särskild utbildningsväg universiteten kan icke sägas existera för folkbibliotekarier. Först efter fil. kand./fil. mag.-ekamen påbörjas den egentliga yrkesutbildningen, sex måna- ders elevtjänstgöring vid bibliotek och därefter skolöverstyrelsens biblioteks- skola, likaledes under sex månader. Den årliga intagningen till folkbib— liotekarieutbildning beräknas öka från 60 till 80 under perioden 1965——71.15

inom

De humanistiska fakulteterna fungerar som uthildningsanstalt för en lång rad andra yrken än lärarbanan och de yr- ken som i det föregående berörts. Hit hör museimannabanan, arkivtjänste- mannabanan och karriären såsom ve- tenskaplig bibliotekarie. Gemensamt för dessa är, att de årligen nyrekryterar ett mycket litet antal aspiranter och att därför dessa utbildningsgrenar kvan- titativt sett är av liten betydelse i sam- manhanget. Den årliga intagningen till utbildning som vetenskaplig bibloteka- rie beräknas hålla sig mellan 10 och 20 under tiden 1965—71.m

Större grupper utgör de mera allmänt orienterade humanister, som avser att ägna sig åt verksamhet inom enskilda företag och organisationer, t.ex. kor— respondens- och översättningsarbete, reklam och PR-verksamhet eller som tjänstemän vid bokförlag, film, radio och TV eller som översättare. Antalet humanister som söker sig ut på dessa verksamhetsområden kommer med all säkerhet att öka.

Teologiska fakulteterna

För tillträde till praktisk-teologisk öv— ningskurs krävs minst 2 månaders del- tagande i kyrklig eller social tjänst. Den praktisk-teologiska övningskursen följer efter teol. kand.-examen.

Intagningen till den praktisk-teolo- giska utbildningen beräknas öka från 235 till 250 under senare hälften av 1960-talet.17

Anmärkning I studieplanerna 'finns intagna före- skrifter eller rekommendationer beträf- fande praktik och/eller praktiskt arbe- te. I fråga om några ämnen anföres här föreskrifter och rekommendationer

(ungefär likalydande för samtliga uni— versitet) :

Konsthistoria: Museitjänstgöring rekom- menderas för högre betyg.

Nordisk och jämförande fornkunskap: Museitjänstgöring rekommenderas. För lic. ex.: 2—4 månaders tjänstgöring vid arkeo- logiskt museum. Institutionstjänst rekom- menderas.

Nordisk och jämförande folkliosforsk- ning: För lic. ex. En tids musei-, arkiv- eller bibliotekstjänstgöring rekommende- ras.

Medeltidsarkeologi: För lic. ex.: 4 må- naders museitjänst eller arbete vid insti- tution med antikvarisk verksamhet. '

Religionshistoria: För 2 betyg: Ca 70 tim- mars enskilt fältarbete. '

Teaterhistoria: .Assistentarbete på pro- fessionell scen rekommenderas för alla be— tygsstadier. ' .

' Konsthistoria: Deltagande i utomskan— dinaviska exkursioner rekommenderas.

Geografi: Deltagande i fältarbete rekom— menderas.

Engelska, tyska, franska: Utlandsvistelse rekommenderas.

Radiofysik: För kompetens som klinisk radiofysiker krävs tjänstgöring vid radio- fysisk institution. För kompetens som strål- skyddsfysiker rekommenderas tjänstgöring vid reaktoranläggning.

Seismologi: För lic. ex.: seismologiska fältarbeten.

Historisk geologi och paleontologi: För 3 betyg: En sommars fältarbete eller mot- svarande erfarenhet värdefullt.

Kvartärgeologi: Enskilda resor och delta- gande i allmänna exkursioner rekommen- deras.

Deltagande i

4.2.5. Pedagogisk utbildning

Lärare i läroämnen

Den praktiska lärarutbildningen för lä— rane i läroämnen sker numera endera genom provårstjänstgöringen eller ge- nom utbildning vid lärarhögskola. I bå— da fallen gäller, att den blivande läraren får anvisning om tjänstgöringsstället genom skolmyndigheternas försorg, för provårskandidater genom skolöversty- relsens provårskö och för lärarkandi- dater genom lärarhögskolans försorg.

Folkskollärare och småskollärare utbil- das vid folkskoleseminarierna samt vid lärarhögskolornas mellanskollärarlinje. Utbildningen vid folkskoleseminarierna sker på fyra olika linjer: en 4-årig folk- skollärarlinje och en 3-årig småskollä- rarlinje för dem som har realexamen eller motsvarande skolunderbyggnad, en 2-årig folkskollärarlinje och en 2- årig småskollärarlinje för dem som har studentexamen. Utbildningen vid lärar- högskolorna omfattar 21/z år, vari in- går en avlönad praktiktermin mellan första och andra studieåret. Vid pröv- ning av inträdesansökan till folkskole- seminarium kan praktik (som lärare, siminstruktör eller liknande) vara av betydelse för bedömningen av sökande med samma poäng.

övnings- och yrkeslärare Vid de fyra seminarierna för huslig utbildning utbildas hushållslärare, tex- tillärare, yrkeslärare i sömnad och barnavårdslärare. Utbildningen är 3- årig för samtliga utom yrkeslärare i sömnad, för vilka kurstiden omfattar 3 terminer. Den praktiska förutbild- ning, som krävs för antagning vid tex- tillärarlinjen, består av ett antal fast- ställda kurser i sömnad, vävning m. 111. För inträde vid övriga linjer krävs praktisk förutbildning efter följande föreskrifter.

Hushållslärarlinjen, allmän gren: Husmodersskola om minst 1 termin el- ler lanthushållsskola om minst 5 må- nader, 5 månaders praktik i hem (den som genomgått lanthushållsskola skall ha praktik i stadshushåll och den som genomgått husmodersskola praktik i lanthushåll), 1 månads praktik i stor- hushåll och 1 månads praktik i socialt arbete. Sistnämnda praktik kan fullgö— ras under sommarferie under utbild- ningstiden, t. ex. i form av vikariat för

en hemvårdarinna eller arbete på ål- derdomshem eller barnkoloni. Som storhushållspraktik är arbete vid skol- måltidsverksamhet med minst 200 ele- ver under kunnig föreståndarinna lämplig, likaså praktik från sjukhus- kök, militärt kök, restaurang- eller pen- sionatkök.

Hushållslärarlinjens lanthushållsgren: Husmodersskola om minst 1 termin el- ler ordinarie kurs vid lanthushållsskola om 5 månader eller specialkurs vid lanthushållskola om minst 2 månader, 4 månaders praktik i lanthushåll, spe- cialkurs om minst 6 månader i såväl trädgårdsskötsel som smådjursskötsel eller styrkta motsvarande kunskaper samt 1 månads praktik inom social verksamhet. Sistnämnda praktik kan fullgöras under sommarferie.

År 1962 antogs 154 av 700 sökande vid hushållslärarlinjens olika grenar. Intagningen till hushållslärartubild- ningen bedöms under perioden 1965— 71 bli 165 per år.

Barnavårdslärarlin jen : Husmoders- skola eller lanthushållskola (med un- dervisning i barnavård) om minst 1 termin respektive 5 månader, 2 måna- ders praktik i hem med småbarn" samt barnsköterskekurs. 25 elever antogs 1962 av ca 80 sökande. Intagningen be- räknas öka till 50 per år under tiden 1965—1970.

Yrkeslärarlinje i klädsömnad: För antagning till yrkeslärarlinjen i kläd— sömnad vid statligt seminarium för huslig utbildning erfordras ?» års kvali- ficerad yrkespraktik. Antalet sökande till yrkeslärarlinjen uppgick år 1962 till 57. Antalet platser vid denna linje är för närvarande 12. Intagningen be- räknas till 15 per år under senare hälf- ten av 1960-talet. '

Lärare i trä- och metallslöjd'utbildas vid Slöjdlärarseminariet. Den praktiska förutbildning, som erfordras för antag-

ning omfattar alternativt 3-årig verk- stadsskola för möbelsnickare eller ge- sällprov i möbelsnickaryrket och 1-årig verkstadsskola för metallarbetare eller 3-årig verkstadsskola för metallarbeta- re och 1-årig verkstadsskola för möbel- snickare. Praktik från metallarbeten el- ler snickeri kan utgöra alternativ till praktisk-teoretisk förutbildning. Elever vid Slöjdlärarseminariet antas två gång- er om året. Årligen antages 120 elever. Intagningen kan väntas bli densamma under resten av 1960-talet. Sökandeanta— let har uppgått till ca 450 årligen. Vid Gymnastiska centralinstitutet ut- bildas gymnastiklärare. Praktisk verk- samhet i linje med utbildningen (t.ex. gymnastiklärarvikariat, ledning av id- rotts- och gymnastikkurser) poängsätts vid meritvärderingen om verksamheten varit synnerligen meriterande och blir annars utslagsgivande vid lika poängtal. Vid institutet är praktisk tjänstgöring- och auskultation inlagd i utbildningen. Efter examen erhålles anställning utan krav på ytterligare praktik, varför nå- got behov av särskilda praktikplatser i detta fall ej föreligger. Intagningen beräknas öka från 150 till 200 under perioden 1965—1971.

Förskollärare

Utbildning av förskollärare sker vid 9 förskoleseminarier. Kurstiden är 2 år. För inträde krävs praktik vid barna— vårdande institution (lekskola, daghem

eller liknande) minst 1 termin och helst erfarenhet från barnsjukvård och hus- hållsarbete i familj med barn. Större vikt läggs vid praktikens kvalitet än vid dess längd.

På grund av den hårda inträdeskon- kurrensen är långvarig överpraktik vanlig. Antalet sökande har hittills va- rit nära tre gånger så högt som antalet antagna. År 1962 antogs 264 elever. Motsvarande siffra för läsåret 1963/64 är ca 480. För läsåret 1964/65 beräknas en nyintagning av elever till 620. Sär— skild proposition om ökad förskollärar- utbildning framlades för riksdagen un— der våren 1963. Den beräknade ökning- en av intagningstakten framgår av ta- bell 12.

4.2.6. Konstnärlig utbildning, joumnlist- och reklamntbildning

Konsthantverk m. m.

Vid Konstfackskolan ges utbildning i textilarbete, dekorativ målning, skulp- tur, keramik, möbler och inredning, metallarbete samt reklam och bokhant— verk. Undervisningen är organiserad i Konstindustriella dagskolan (2 år), Konstindustriella aftonskolan (3 år) och Högre konstindustriella skolan (2 år). Inträdessökande rekommenderas att ha fullgjort några månaders prak- tik. Särskilt gäller detta blivande in- redningsarkitekter. För Högre konstin- dustriella skolan krävs genomgången dag- eller aftonskola samt viss praktik

Tabell 12. Beräknad intagning för viss pedagogisk utbildning.

1965 1966 1967 1968 1969 1970

*Hushållslärarutb” ....... 165 165 Barnavårdslärarutb" . . . . 50 50 Utb av yrkeslär i klädsöm-

nad* ................. 15 15 Slöj dlärarutb' .......... 120 120 Gymn lär utb" .......... 150 160 Förskollärarutb21L ........ 775 920

165 165 165 165 50 50 50 50

15 15 15 15 120 120 120 120 170 180 190 200 945 970 970 1 015

1 275 1 430 1 465 . 1 500 1 510 1 565

inom den yrkesgren, vari utbildning erhållits, för elever vid dagskolan 2 månader och för elever vid aftonsko- lan 1 år.

Ca 250 elever undervisas i_1:a års- kurserna av Konstfackskolans Konstin- dustriella dagskola (KD) och afton- skola (KA) samt Högre Konstindustri- ella skolan (HKS). Endast ca 25 pro- cent av antalet sökande till KD har kunnat antas under de senaste åren. Det årliga behovet av praktik kan knappast uppskattas enbart med led- ning av tillgängliga uppgifter om prak— tikbestämmelser och elevantal.

Vid Konstindustriella dagskolan inom Slöjdföreningens skola i Göteborg an- togs år 1961 55 elever av 166 sökande. 6 månaders inträdespraktik (snickeri och ritkontor) krävs för antagning till avdelningen för möbler och * inred— ningar.

Intagningen till konstfackutbildning beräknas 'öka och under senare hälften av 1960-talet stiga från 320 till 350.

Journalistutbildning

En 1-årig journalistutbildning ges vid journalistinstituten i Stockholm och Göteborg. Båda instituten har en stu— dentlinje och en akademisk linje. För intagning på studentlinjen krävs 6 må- naders tidningspraktik. 4 akademiska betyg i fastställda ämnen samt (i må- naders tidningspraktik berättigar till inträde vid akademikerlinjen. 1962 sökte ca 75 studenter till de 54 platser, som då fanns vid instituten i Stockholm och Göteborg.

Höstterminen 1963 påbörjades för- söksverksamhet med utbildning av. kon— sumentrådgivare. Utbildningen har lagts upp som en alternativ studiekurs, in- riktad på konsumentupplysning, och utgör ett komplement till journalistut- bildningen. Den första intagningen om- fattade 15 elever vid vardera, journa- listinstituten i Stockholm och Göteborg. För tillträde till utbildningen krävs studentexamen samt minst 6 månaders praktik. Även sökande, som saknar den i institutens stadga föreskrivna formel- la kompetensen, skall kunna antas, om de har fackutbildning av betydelse för verksamhet på konsumentupplysning- ens område (exempelvis institutsingen— jörer eller hushållslärare).

Intagningen till journalistutbildning (+ konsumentupplysningsutbildning) beräknas öka. Under tiden 1965—71 beräknas ökning ske från 80 till 140.

Reklamutbildning

För antagning till den 1-åriga utbild- ningen vid »Institutet för högre re— klamutbildning» fordras 6 månaders reklam- eller försäljningspraktik. Det är dessutom vanligt att de sökande har ytterligare kontorspraktik.

Antalet sökande till den l-åriga ut- bildningen vid »Institutet för högre reklamutbildning» uppgick år 1962 till 131, varav 59 elever antogs. Antagna sökande har hittills haft ca 2 års re— klam- och försäljningspraktik, ofta ock- så kontorspraktik. Intagningen bedöms öka på motsvarande sätt som journa- listutbildningen.

Tabell 13. Beräknad intagning för konstfack—, journalist— och reklamutbildning.

1965 1966 19671 1968 1969 1970 1971 Konstfackutb' .......... 320 325 330 335 340 345 350 Journalistutb (+kons-uppl)" ........ 80 90 100 110 120 130 140 Reklamutb” ............ 80 90 100 110 120 130 140 480 505 530 555 580 605 630

4.2.7. Utbildning för socialt anbete Socialinstituten

Socionomer utbildas vid de 4,socialin7 stituten. Utbildningen bedrivs förnärz varande på 3 olika linjer; social linje, socialkommunal linje (i Stockholm för- valtningslinje) och teoretisk linje. Den teoretiska linjen ger ej fackutbildning utan är avsedd som komplettering .till annan utbildning. Praktik krävs inte för denna linje. För inträde till den sociala linjen krävs för närvarande minst 1 års praktik från dels social byrå eller annan byrå inom offentlig förvaltning, dels anstaltsvård inom socialvård, kri- minalvård eller sjukvård. I viss ut- sträckning kan långvarigt yrkesarbete samt, kommunala eller fackliga förtro- endeuppdrag tillgodoräknas som prak— tik. I utbildningen ingår 8—10 måna-_ ders examenspraktik. Linjen utbildar tjänstemän för befattningar inom social-_ vården. För inträde till den socialkom- munala linjen (förvaltningslinjen) ford- ras f. n. minst 1 års praktik från of— fentligt förvaltningskontor. Kvalificera- de statliga, kommunala eller andra för- troendeuppdrag kan i viss utsträckning tillgodoräknas som en del av inträdes- praktiken. I utbildningen ingår 8—10 månaders examenspraktik. Linjen ger utbildning för kameralt förvaltningsar- bete i kommunerna och för vissa stat- liga befattningar. . .

I det betänkande, som socionomut- bildningskommittén framlagt i augusti 1962 (Socionomutbildningen, SOU 1962: 43), föreslås att kravet på obliga- torisk inträdespraktik skall slopas. Kom- mittén föreslår, att de nya inträdesvill- kor, som kommittén framlägger förslag om, skall tillämpas fr. o. m; antagning- en till läsåret 1965/66. Kravet på in- trädespraktik bör dock enligt kommit- téns uppfattning avskaffas redan fr. ().-m. läsåret 1963/64, varvid kommittén emel- lertid rekommenderar att antagnings-

nämnden övergångsvis tar särskild hän- syn till praktisk erfarenhet vid urvalet av sökande. 1 års examenspraktik ingår i'de'n studiegång kommittén föreslår.

' År1962 utgjorde antalet sökande till socialinstitutenvca 640. Ca 375 elever antogs. Intagningen beräknas öka och uppgå till ,,1965: 500, 1966: 550, 1967: 600, 1968: 650, 1969: 700, 1970: 700, 1971: 700.

Behovet av praktikplatser för social- institutens del är helt beroende av ställ- ningstagandet till socionomutbildnings- kommitténs förslag. Slopas socialinsti- tutens krav på inträdespraktik, skulle det återstående praktikbehovet med nu— varande intagning motsvara ca 400 hel- årsplatser.

Annan socialvårdsutbildning

Den utbildning, som ges vid Sköndals- institutet, är uppdelad på en allmän kurs (närmast motsvarande 3:e folk- högskolekurs) och fackutbildning. För antagning till den allmänna kursen ford- ras 1 års praktik inom socialt arbete, fördelad på minst 2 typer av praktik om minst 3 månader. Fackutbildningen be- drivs på 3 linjer, social linje, kyrko- kameral linje och kyrkomusikalisk lin- je. Genomgången allmän kurs, student- examen eller motsvarande utbildning berättigar till inträde på den sociala linjen. Praktik enligt inträdeskraven för den allmänna kursen är obligatorisk. Studerande vid den kyrkokamerala lin-, jen skall ha fullgjort minst 6 månaders kvalificerad praktik på affärs- eller kommunalkontor före antagning. Högst 15 elever antas årligen.

Under utbildningens gång praktisea rar eleverna i 16 månader. Antalet sö—

kande till den allmänna kursen var år

1962 109, varav 58 antogs. 12 sökte 'di- rekt till den sociala linjens introduk- tionskurs. 7 av dessa antogs. *

Sociala barna- och ungdomsvårdsse-

minariet utbildar barnhemsförestånda- re (socialpedagoger). Inträdesvillkoren innefattar bl. a. praktik i institutions- kök minst 2 månader samt praktik på barninstitution och ungdomsvårdssko- la sammanlagt minst 8 månader, varav minst 4 månader på barninstitution.

25 elever kan beredas plats. Hittills har ca 20 av 35—40 sökande antagits. Intagningen beräknas öka till 35 per år under senare delen av 1960-talet.

Yrkeskurser för utbildning av barn- sköterskor och vårdarinnor vid institu- tion för psykiskt utvecklingsstörda an- ordnas vid några centrala yrkesskolor samt vid Stockholms stads barnsköter- skeskola. För antagning till yrkeskursen krävs minst 2 års väl vitsordad tjänst— göring vid institution för psykiskt ut- vecklingsstörda. Skaraborgs och Älvs- borgs läns landstings centrala yrkeskurs kräver fullgjord praktik i vård av psy- kiskt utvecklingsstörda också för an- tagning till den grundkurs, som yrkes- skolan anordnar.

Till yrkeskurserna antogs år 1962 64 elever av ca 100 sökande. Intagningen under senare hälften av 1960-talet be- räknas öka till 75 per år.

Utbildning av föreståndarinnor för åldersdomshem anordnas av Svenska Socialvårdsförbundet. Kurstiden omfat— tar ca 3 års omväxlande praktisk och teoretisk utbildning. Praktik från stor- hushåll erfordras. 104 elever av 140 sökande antogs under år 1962 till den- na utbildning. Intagningen beräknas

De nya fackskolorna

Fackskoleutredningen föreslår, att for- mellt krav på föregående praktik för inträde inte bör uppställas vad gäller fackskolans sociala gren, dels därför att praktik inte bedöms som lika nöd- vändig i undervisning som vid teknisk fackskola, dels därför att övriga mot- svarande skolformer inte uppställer ett sådant krav. Med hänsyn till det värde som föregående praktisk erfarenhet har för den skolmässiga utbildningen på detta åldersstadium anser utredningen emellertid, att mer omfattande praktik på ett eller annat sätt bör tillgodoräk- nas vid inträde i fackskola. Utredning- en föreslår därför ett särskilt system med kvotering av totala antalet tillgäng- liga elevplatser i fackskolans första års- kurs. Även om formellt krav på praktik inte uppställes och ej heller praktik krävs under studietiden, rekommende- rar utredningen att eleverna i facksko- lan frivilligt skaffar sig praktik.

4.2.8. Juridiska och snmhällsvetenskapliga studier

Juridisk utbildning Tidigare ingick i den juridiska utbild- ningen en praktisk kurs. Denna borttogs i samband med den juridiska utbild- ningens omläggning 1957, och numera är ingen praktisk utbildning föreskri- ven för jur. kand.-examen. Behov av praktikarbete förekommer dock. För blivande domare ges möjlighet att prak-

öka. tisera på domsaga. För blivande åkla- Tabell 14. Beräknad intagning till viss utbildning för socialt arbete. 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971

SocionomuthfN .......... 500 550 600 650 700 700 700 Socialped utb25 .......... 25 30 30 35 35 35 35 Ålderdomshemsf" ....... 120 140 160 180 200 200 200 Barnsköt f utv-störda'. . . 75 75 75 75 75 75 75

720 795 865 940 1 010 | 1 010 1 010

Tabell 15. Beräknad intagning av jurister och samhällsvetare.

1965 1966 1967 1968 1969 1970 9171

J urister27 ............... Samhällsv" .............

935 1 650

1 040 1 710

1 130 1 790

1 140 1 890

1 130 1 920

1 120 1 880

1 100 1 850

2 585 2 750 3 030 3 050 3 000 2 950

2920 |

gare finns möjlighet att under somma- ren vikariera som landsfiskalsassistent och i polisbefattningar. I den centrala statsförvaltningen och på länsstyrelser- na erbjuds juris studerande praktikant- platser företrädesvis under sommaren. I kommunala tjänster har hittills få praktikplatser för juris studerande stått till buds. På advokatbyråer erbjuds juris studerande understundom sommarar- bete. Under terminen förekommer att advokater har behov av juris studeran- de för tillfälliga utredningar etc.

I enskilda företag _- banker, försäk- ringsbolag, industri- och handelsföre- tag —— förekommer ganska allmänt praktiktjänstgöring.

Samhällsvetenskaplig utbildning

Liksom fallet är beträffande den juri- diska utbildningen, ingår icke praktisk tjänstgöring som obligatoriskt moment i den samhällsvetenskapliga utbildning- en. I den mån sådan förvärvas före ut- bildningens slut sker det på frivillig väg och utan medverkan från läroan- staltens sida. Någon motsvarighet till juristernas tingstjänstgöring finns ej för samhällsvetarnas del. Behov av prak- tikarbete föreligger dock.

4.2.9. Merkantil utbildning Utbildning av Civilekonomer

Civilekonomer utbildas vid handelshög- skolorna i Stockholm och Göteborg samt vid ekonomiska fakulteten vid universi- tetet i Lund. Antagning av studerande sker sedan hösttermi-nen 1962 genom

en antagningsnämnd för civilekonom- utbildning, som är gemensam för han- delshögskolorna och den ekonomiska fakulteten. De preliminära antagnings- bestämmelser, som tillämpas hösten 1962, innebar bl. a. att praktik efter fyll- da 18 år meritvärderades med % poäng per månad under första året, % under andra och 1/12 under tredje året. Endast praktik av ekonomisk karaktär beaktas upp till 3 år, annan praktik endast upp till 1 år.

År 1962 antogs sammanlagt 675 ele- ver vid handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg och 'den ekonomiska fa- kulteten i Lund. Antalet ansökningar var år 1962 1 669.

Akademisk sekreterarutbildning 1961 påbörjades i Uppsala försöksverk- samhet med akademisk sekreterarutbild- ning utformad som en kombination av akademiska studier (4 betyg inom vissa bestämda ämnen) samt ettårig fackkurs vid handelsgymnasiet i Uppsala. Studie- gången kan dels vara parallelläsning vid universitet och handelsgymnasiet, dels universitetsstudier som" första mo— ment och dels handelsgymnasiestudier separat som första moment. 4 månaders praktik erfordras. Försöksverksamhe— ten fortsätter.

1963 påbörjades i Lund en annan Va- riant av kombinerad utbildning mellan akademiska studier och ettårig fack— kurs för studenter. I Lund är den aka- demiska delen begränsad till 2' akade- miska betyg — ett i engelska och ett i tyska (alternativt franska). Studierna'i

Tabell 16.1?erdknad _intagning av Civilekonomer och akademiska sekreterare.

. 1965, 1966 1967 1968 1969 1970 1971 Civileko 'omer". ...... 675 1 050 1 050 1 050 1 050 1 050 1 050 Akadem sekik; . . . . . . ; . .. 470 70 70 100 100 100. 100

745 1120 1 120 1150 1150 1 150 1 150

de akademiska ämnena och fackkursen bedri'ves' parallellt under de två år som utbildningen beräknas ta i anspråk. Inget krav på praktik föreligger.

Höstterminen 1963 antogs i Uppsala 39 elever av 102 sökande, i Lund antogs 20 elever. ' ,

1963 fastställdes att' akademisk sekre- tera'rutbildning skall kunna avläggas vid universiteten i' Göteborg, Lund, Stock- holm och Uppsala. Den består av aka- demiska s'tudie'r' (minimum 4 betyg (1. v. 5. enligt försöksverksamhetens i Uppsala modell). Den'andra delen är också här en ettårig fackkurs vid han- delsgymnasium. Nyheten är att' denna fackkurs får genomgås på valfritt han- delsgymnasium. Valfritt 'är också om den förlägges före eller efter de akade- miska studierna. '

Innan diplom ka'n utfärdas avseende akademisk sekreterarexamen krävs (i likhet" med försöksverkSamheten' 1 Upp- sala) 4 månaders praktik.

Fackggmnäsier bch handelssko'lor Utbildningen vid handelsgymnasium är 3-årig Vid"n1åliga handelsgymnasier finns också 'en 1- -'å'rig fackkurs för ele-

ver med'" studentexamen från allmänt gymnasium eller tekniskt gymnasium. Praktisk erfarenhet av kontorsarbete räknas som extra merit vid inträdes- an'sölii.l"1'1.""j '

l'- 'å'ili'ga'" studentkurser forekommer också v'il'd' ett antål handelsinst'i'tu't och vid' kommunal yrkesskola ) Värderingen av merlter varierar starkt (192133? sko-

lorna emellan. Vissa skolor tar hänsyn till praktik vid lika betyg.

1962 antogs ca 2 500 elever vid han-j delsgymnasiernas 3-åriga'linje och när- mare 700 elever vid den l-åriga fack— kursen för studenter. Antalet elever i heltidskurser 0111 minst 5 månaders längd inom kontor och handel vid cen- trala, kommunala och enskilda yrkes- skolor uppgick år 1961 till 12 700.

De' nya fackskolornas och gymnasiernas ekonomiska sektor '

Som tidigare påpekats skall förpraktik ej förekomma till fackskolorna enligt fackskoleutredningens förslag. Mer om- fattande praktik tillgodoräknas dock genom att ett visst antal platser ställs till denna sökandekategoris förfogande. Under studietiden _skall obligatorisk praktik ej förekomma enligt utredning- en, men frivillig praktik anses vara vär- defull och lnan får räkna med att ele- verna i stor utsträckning kommer att söka praktik under somrarna. ,

Gymnasieutredningen anser sig 'inte höra förorda att obligatorisk praktik in— föres på gymnasiets ekonomiska studie- gång. Förpraktik skall ej heller före- komma lika litet som vid gymnasiets övriga studievägar.

Utredningen påpekar emellertid att avnämarna i regel ställt sig positiva till frivillig praktik och menat att denna" bör uppmuntras. Utredningen, som de» lar denna uppfattning, finner att skolor- na — eventuellt med ledning av anvis- ningar från den centrala Skolmyndighe- ten _— bör verka för att eleverna söker skaffa sig praktik under studietiden,

För att i någon mån ge eleverna prak— tiska färdigheter i kontorsarbete före- slår utredningen, att under årskurs 1 skall anordnas en kurs i kontorsgöro- mål. En sådan kurs ökar elevernas möj- ligheter att få praktik redan efter ett års studier, anser utredningen.

Vidare föreslår utredningen att i den ekonomisk-språkliga lärokursen inom gymnasiets ekonomiska sektor undervis- ning skall kunna förekomma i ämnet Praktiskt sekreterararbete. I detta äm- ne avses skola ingå vissa moment, som eljest kunnat inhämtas genom praktik.

4.2.10. Utbildning för jordhruks-, trädgårds-, skogs-, jaktvårds- och fiskeriarbete

Jordbruksulbildning

En ny utbildningsorganisation inom jordbruket har börjat fungera fr. o. m. 1963. Som sammanfattande benämning på alla utbildningsanstalter inom jord- bruket används beteckningen lant- bruksskolor. Sammanlagt finns f. 11. 55 lantbruksskolor. Utbildningen är upp- delad på olika nivåer enligt nedan.

Förberedande utbildning anordnas vid ett stort antal skolor och fordrar ingen förpraktik.

Grundläggande jordbruksutbildning i 42-veckors eller 21-veckors kurser krä- ver antingen minst ett års lantbruks- praktik eller genomgången förberedande utbildning i lantbruk. För personer, som fyllt 25 år och har flerårig prak- tisk erfarenhet av lantbruk, anordnas inom den grundläggande yrkesutbild- ningens ram 10-veckors "yrkeskursen

Utbildning av arbets- och driftsledare samt ladugårdsförn'län béstå'r' av arbets- och driftsledarkurs om 42 veckor eller förkortad driftsledarkurs avsedd som påbyggnadskurs för lantbrukare —'om minst 21 veckor. För inträde fordras minst .2 års lantbrukspraktik. "Ladu- gårdsförmanskursen, som varar'24. vec-

kor, fordrar minst 2 års praktik i djur— skötsel varav V.» är i ladugård med större kreatursbesättning.

Vid lantbruksskolorna anordnas ock- så specialkurser. Utöver "grundläggan- de yrkesutbildning for'dras' för dessa kurser ingen speciell praktik.

Lantmästarutbildning ges i en 2-årig lantmästarkurs, som under första året ger utbildning, som motsvarar arbets- och driftsledarkurs. För inträde ford- ras minst 2 års lantbrukspraktik. Den som har genomgått arbets- o'ch drifts— ledarkurs kan vinna inträdei den l-åriga lantmästarkursen, för vilken inte ytterligare praktik fordras.

Inträde vid lantmästarkurs kan'ock- så vinnas av den som har genom prov ådagalagt kunskaper, som motsvarar arbets- och driftsledarkursen samt har minst 4 års praktik, varav minst 12 månaders kvalificerad sådan.

Beträffande arbets- och driftsledar- kursen och lantmästarutbildningen kan enligt bestämmelserna lantbruksstyrel- sen ge dispens från kravet på 2 års praktik efter genomgången grundläg- gande yrkeskurs, om' den Sökande el- jest har flerårig lantbrukspraktik. Un— (ler tiden t. 0. m. intagning till 1968 års kurs må som elevlvid 1-årig lant- mästarkurs antas sökande, som har genomgått lantbruksskola eller lantman- naskolas längre kurs, och som med goda vitsord deltagit i praktiskt jordbruks- arbete under minst 3 år, vari 'do'ck må_ inräknas den tid, då vederbörande ge- nomgått lantbruksskola.

Vid lantbrukshögskolan utbildas agro— nomer. Den praktiska utbildningen sker efter intagningen vid högskolan i form av ett propedeutiskt år vid någon av vissa lantbruksskolor. I"e11st'aka fall kan vid meritvärderingen poäng ges för' kValificerad praktik av värde för ut— bildningen till och verksamheten som

' agronom.

Behovet av praktik inomjordbruk kan i avvaktan på erfarenheter av den nya jordbruksutbildningens attraktivitet inte preciseras. Till stor del torde vidare praktik erhållas vid eget jordbruk eller vid familjejordbruk, vari den sökande ingår som medhjälpande familjemedlem. Den utbildningsorganisation som gäller för lantbruksskolorna 1963—64 innebär ca 1700 elevplatser i grundläggande yrkesutbildning för vilken fordras an— tingen minst ett års jordbrukspraktik eller genomgången förberedande yrkes- utbildning i jordbruk. Arbets- och driftsledarkurser (2 st.) och ladugårds- förmanskurser en]. de nya bestämmel- serna (2 st.) har sammanlagt 56 elev- platser. För dessa kurser fordras i prin- cip minst 2 års praktik efter grund- läggande yrkesutbildning. Till dessa ut- bildningsvägar kommer så dels utbild- ning, både på det grundläggande pla- net och på arbetsledarnivå för personer med längre yrkesverksamhet inom lant- bruket dels vissa praktikkrävande kur— ser som övergångsvis anordnas enligt gamla bestämmelser. Tvåårig lantmäs- tarutbildning (Alnarp) för vilken gäl- ler samma praktikbestämmelser som för arbets- och driftsledarkurs har 24 elevplatser.

För dem av lantbruksskolornas ele— ver, som erhåller utbildning till ladu- gårdsförmän, skall den 2-åriga inträdes- praktiken bestå av djurskötsel. Ladu- gårdspraktik erfordras även för an- tagning till Veterinärhögskolans kurser

för inseminationsbiträden. 24 av ca 50 sökande antas årligen till denna utbild- ning. Också för tillträde till den högre mejeriutbildningen vid Alnarp krävs Iadugårdspraktik (1 månad). Antalet elever som genomgår denna utbildning är ca 10. Den framtida utformningen av denna utbildning är under utredning.

Utöver behovet av obligatorisk inträ- despraktik inom jordbruk och ladugård kan praktik av detta slag i enstaka fall ha meritvärde för sökande till Lant- brukshögskolan, om den är särskilt kva- lificerad (125 sökande 1962; ca 40 ele- ver antas) . I agronomutbildningens pro- pedeutiska år ingår sex månaders prak- tik vid skoljordbruk samt specialprak- tik under de fortsatta högskolestudier- na. Ladugårdspraktik, som omfattar minst två månader, kan tillgodoräknas vid meritvärdering för antagning till Veterinärhögskolan (75 sökande 1962).

Trädgårdsutbildning

Fr. 0. m. 1963 är trädgårdsutbildningen omorganiserad enligt samma principer som jordbruksutbildningen. Trädgårds- skolorna är 3, men dessutom ges grund- läggande yrkesutbildning inom träd- gårdsnäringen vid 2 lantbruksskolor. Grundläggande yrkesutbildning ges i form av 21-veckorskurser, för vilka inträdeskraven är minst 4 månaders praktik inom någon gren av trädgårds- näringen eller genomgången förbere- dande utbildning inom trädgårdsbruk eller praktik inom någon gren av lant-

Tabell 17. Beräknad intagning för jordbruksutbildning.

1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 Grundl jordbr utb* ...... 1 700 1 700 1 700 1 700 1 700 1 700 1 700 Arbets- o driftsP' ........ 60 70 80 90 10 120 120 Lantmästarutb' ......... 25 25 25 25 25 25 25 Inseminationsbitr* ....... 25 25 25 25 25 25 25 Högre mejeriutb ......... _ ——- — — — — —

1 810 1 820 1 830 1 840 1 850 1 870 1 970

1965 1966 1967 1968 1969 1970

Grund] trädgårdsutbaa . . . 80 90 Förmansutbildu" ........ 80 90

Hortonomutbildn” ...... 10 10

100 100 100 100 100 100 100 100 15 15 15 15

190|

170|

215 | 215 215 215

brukets specialodlingar med anknytning till trädgård. För inom trädgårdsarbete redan yrkesverksamma personer, som fyllt 25 år, anordnas inom den grund- läggande yrkesutbildningens ram också 10-veckors yrkeskurser, som förutsätter flerårig praktisk erfarenhet inom träd- gårdsyrket.

Beträffande möjligheter till vidare- utbildning gäller följande. Förmanskurs i trädgårdsskötsel omfattar 42 veckor och förutsätter för inträde sammanlagt minst 2 års trädgårdspraktik. Utbild- ningen är uppdelad på allmän linje, anläggarlinje eller odlin-gslinje och prak- tiken bör helst avse den yrkesgren av näringen, för vilken linjen utbildar.

Trädgårdsteknikerutbildning är den högsta utbildningsnivån på trädgårds- skolorna och förutsätter genomgången förmansutbildning. Därutöver fordras ingen ytterligare praktik. Inträde kan också vinnas av dem som genom prov ådagalagt motsvarande kunskaper som de vid förmansutbildningen inhämtade kompletterade med minst 4 års praktik, varav minst 12 månaders kvalificerad sådan.

Hortonomutbildning ges vid lant- brukshögskolan (utbildningen är del- vis förlagd till Alnarpsinstitutet). Ut- bildningsgången är analog med agro- nomutbildningen och inkluderar en ett- årig propedeutisk kurs. Någon förprak- tik fordras inte, men i enstaka fall kan vid meritvärderingen poäng ges för särskilt kvalificerad utbildning, som har betydelse för utbildningen till eller verksamheten som hortonom.

Skogsutbildning

Skogsskolorna — meddelar utbildning av kronojägare, länsskogvaktare, skog- vaktare och därmed jämförliga arbets- ledare inom skogsbruket samt förbere- dande utbildning för inträde vid statens skogsmästarskola. Kurstiden är 1 år. För inträde vid skogsskola fordras genom- gången kompletteringskurs om 4 måna- der. Skogsskoleaspiranter, som söker till kompletteringskurs, skall ha fullgjort minst 20 månaders allsidig skogsprak- tik i egenskap av arbetare under fack— mans ledning. Dessutom fordras att sö- kande har genomgått grundutbildning i form av årskurs 1 vid skogsbruksskola eller motsvarande kurs. Praktik utöver 3 år, vari grundutbildningen inräknas,till- godoräknas ej. Överpraktik av särskilt hög kvalitet kan emellertid i enstaka fall vara meriterande. Ca 160 elever har antagits, medan antalet sökande har legat kring 500.

Statens skogsmästarskola utbildar förvaltare och andra tjänstemän inom skogsbruk och trädförädling, för vilka högre utbildning än skogsskola är önsk- värd, samt förvaltare av kombinerade jordbruks- och skogsegendomar. Kurs- tiden är 15—16 månader. Av sökande krävs 1) genomgången skogsskola, eller 2) realexamen eller motsvarande kun- skaper, kompletteringskurs samt minst 2 års skogspraktik (3—4 år är vanligt; även kontorsarbete, jordbruksarbete el- ler fältmätning kan vara meriterande) eller 3) genomgången driftsledarkurs eller möjligen skogsbetonad lantmanna- skola, genomgången kompletteringskurs

samt praktik i lantbruk 2 år Och skogs- bruk 1 år. —— Antalet sökande har legat mellan 50 och 70, varav 30 har antagits.

Skogshögskolan utbildar jägmästare. Två tredjedelar av de tillgängliga plat- serna tillsätts enbart med hänsyn till poängsumman av studentbetyget och högst 10 månaders frivillig skogsprak- tik, medan återstående platser förde- las med hänsyn till såväl studentbetyg som övriga meriter, bl. a. frivillig skogs- praktik. De första 4 månaderna av prak- tiken ger 1,2 poäng per månad och de följande 6 0,2 poäng. Skogspraktiken skall ha fullgjorts efter fyllda 16 år. Den godtas endast om den erhållits hos praktikvärd, som godkänts av skogs- högskolans kollegium. Praktik kortare tid än 4 månader eller längre tid än 10 månader ger ej poäng.

Vid Falu skogs— och sågverksskola utbildas bl. a. förmän och tjänstemän vid sågverk. För antagning till förmans- utbildningen krävs minst 24 månaders praktik från skog, sågverk eller bräd- gård. 18 månaders liknande praktik, alternativt kontorspraktik inom skogs- eller trävarubranschen, erfordras för antagning till utbildningskursen för skogstjänstemän.

Totalt kan för närvarande praktik- volymen inom skogsbruket uppskattas till drygt 1 200 helårspraktikanter.

Jaktvårdsutbildning

Jaktvårdspersonal utbildas genom Svenska Jägareförbundets jaktvårdssko-

la. För antagning till grundkursen krävs fr. o. m. 1965 minst ett års praktik som jaktelev. Den högre kursen rekryteras bland icke ordinarie jaktvårdskonsu- lenter och länsjaktvårdare. Kurser an- ordnas inte varje år. Vid (len kurs, som startade år 1961, antogs 12 av 26 sö- kande.

Fiskeriutbildning Vid fiskeristyrelsens utbildningskurser utbildas fiskeritjänstemän (fiskerikou- sulenter och fiskmästare). För antag— ning till kurserna, som omfattar 21 må- naders praktisk och teoretisk undervis- ning, krävs minst 2 års fiskepraktik el— ler praktik från fiskodlingsanstalt.

Intagning till Fiskeristyrelsens ut- bildningskurser för fisker'itjänstemän sker endast vartannat år och omfattar 10 elever. Antalet sökande brukar upp- gå till 20—30. Kravet på 2 års fiskeprak- tik eller praktik från fiskodlingsanstalt motsvarar sålunda ett årligt praktik- behov för 20—30 sökande.

4.2.11. Utbildning för transport och kommu- nikationsarbete

Sjöbefälsskolorna utbildar befäl för tjänst vid handelsflottan. Utbildningen är uppdelad på nautisk linje och ma- skinteknisk linje. På den nautiska lin- jen utbildas skeppare av l:a klass, styr- män och sjökaptener. För antagning till skepparkursen krävs sjöpraktik på däck i 42 månader, varav minst 24 må-

Tabell 19. Beräknad intagning för skogs- jaktvårds- och fiskeriutbildning.

1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971

Skogsbruksskoleutb31 ..... 1 000 1 000 950 950 950 950 950) Skogsskoleutbal ......... 100 100 100 100 100 100 100 Skogsmästarutb31 ........ 30 30 30 30 30 30 30 Jägmästarubtal .......... 35 35 35 35 35 35 35 Jaktvårdsutb ........... 10 10 10 10 10 10 10 Fiskeritjm utb32 ......... 10 — 10 — 20 —— 20

185 175 185 175 195 175 195 (Inkl skogsbrukssk) ...... 1 185 1 175 1 135 1 125 1 145 1 125 1 145"

nader i stor kustfart eller vidsträcktare fart. 20 månaders sjöpraktik på däck erfordras för antagning till styrmans- kurs. Genomgången styrmansklass be— rättigar till inträde vid sjökaptenskur- sen. På den maskintekniska linjen ut- bildas fartygsmekaniker av l:a klass, maskintekniker och sjöingenjörer. 48 månaders praktik krävs för antagning till fartygsmekanikerkursen, varav minst 24 månader till sjöss i maskin och övrig tid i mekanisk verkstad. 24 månaders praktik, varav 12 månader till sjöss och 12 månader på verkstad, erfordras för inträde till maskintekni- kerkursen. Genomgången maskintekni- kerklass samt 6 månaders varvs- eller industripraktik berättigar till inträde i sjöingenjörsklassen.

Antalet sökande till den nautiska lin- jens styrmanskurs var 1961 262, varav 208 antogs. Antalet sökande till maskin- teknikerkursen vid den maskintekniska linjen var samma år 170, varav 137 an- togs. Räknat efter detta elevantal mot- svarar praktikbestämmelserna i fråga om sjöpraktik en praktikvolym på ca 650 helårspraktikanter, varav drygt 500 på däck. Räknat efter antalet sökande år 1961 utgjorde praktikvolymen ca 820 helårspraktikanter, varav ca 650 på däck och 170 i maskin. _ Härtill kommer den praktik som skall fullgö- ras på land. Den erforderliga inträdes- praktiken, 12 månader verkstadsprak- tik resp. 6 månaders varvs- eller indu- stripraktik, motsvarar ca 250 helårs- platser, räknat efter sökandeantalet.

Utom vid de statliga sjöbefälsskolorna ges sjöbefälsutbildnin-g också på skol- fartyg tillhörande Rederiaktiebolaget Transatlantic. Praktik från' handelsfar- tyg erfordras för antagning. Eleverna har i regel erhållit den erforderliga praktiken vid andra fartyg tillhörande rederiaktiebolaget.

Teleskolan (Televerkets undervis-

ningsanstalt) utbildar bl. a. radiotele— grafister. Kursen omfattar 7—8 måna- der. Sjöpraktik räknas som merit vid prövning av inträdesansökan.

Radiotelegrafister utbildas också vid Sveriges Redareförenings radiotelegra- fistkurs (81/2 mån.). Någon sjöpraktik rekommenderas för sökande.

Vardera av dessa två utbildningsvägar för radiotelegrafister antar ca 30 elever per år. Antalet sökande har uppgått till ca 75 för respektive kurs. Det är inte bekant i vilken utsträckning dubbelan- sökningar förekommer.

Vid Hushållsskolan inom Stockholms stads yrkesskolor utbildas värdinnor. Kurserna ger en grundläggande utbild- ning för yrken som flygvärdinna, vär- dinna vid andra trafikföretag eller inom turistväsendet. Vana från servicebeto- nat arbete (resebyråpraktik, arbete som lillvärdinna el. dyl. på hotell eller pen- sionat) är meriterande. Även utlands- praktik, exempelvis arbete i familj, utgör lämplig förberedelse. Intagningen till denna utbildning beräknas under senare delen av 1960-talet uppgå till 50 per år. (Fackskolan SOU 1963:50, bil. 2. tabell 18.)

4.2.12 Utbildning för servicearbete.(busligt ar- bete, restaurangarbete m m)

Hemvårdarinnor utbildas, förutom vid hemsysterskolor, även vid en del lant- hushållsskolor och husmodersskolor. Kurstiden är vanligen 15—16 månader, vari ingår omkring 5 månaders Praktik på barnhem, sjukhus etc. För antag- ning till kurserna fordras 2 års prak— tik i husligt arbete, helst i hem med barn. Elever, som förvärvat sjukhus- praktik före inträde vid kursen, kan be- frias från den i utbildningen ingående sjukhuspraktiken. —— Vid dessa skolor antogs 1962 ca 500 elever av ca 650 sökande.

Föreståndarinnor i. storhushåll utbil- das vid två av de statliga seminarierna för huslig utbildning (ekonomiförestån- darlinjen) vid två centrala yrkesskolor och två kommunala yrkesskolor (yrkes- kurs för internatföreståndarinnor) samt vid Västkustens ungdomsskola i Ljungs- kile (ekonomiföreståndare och internat— föreståndarinnor). Ekonomiförestånda— reutbildningen är 2-årig medan yrkes- kursen för internatföreståndarinnor om- fattar 42 veckor. Den praktiska förut- bildning, som krävs för antagning till utbildningen av ekonomiföreståndare omfattar genomgången husmodersskola eller lanthushållsskola om minst 1 ter- min respektive 5 månader, praktik i sjukhuskök 6 månader samt regements- kök 2 månader. För samtliga yrkeskur- ser för internatföreståndarinnor fordras 6 månaders praktik i storhushåll och 6 månaders praktik i hem med barn.

Till ekonomiföreståndarlinjen vid statligt seminarium för huslig utbild- ning antogs år 1962 26 elever av 71 sö- kande. Till ekonomiföreståndarutbild- ningen vid Västkustens ungdomsskola i Ljungskile var år 1961 antalet sökande 35, varav 16 antogs.

Stockholms stads yrkesskolor, Sand- vikens yrkesskola och Örebro yrkessko- la anordnar en hushållsteknisk yrkes- kurs för att utbilda hushållstekniker (personal till provkök och vissa labo— ratorier inom industri, forskningsinsti- tutioner o. dyl.). För antagning till den 2—åriga utbildningen fordras minst 1

termins husmoderskurs samt praktik i provkök eller livsmedelslaboratorium.

Storhushållspersonal utbildas även i andra kurstyper vid centrala verkstads- skolor och kommunala yrkesskolor. För yrkeskurserna för ekonomipersonal i storkök fordras i regel 6 månaders kva- lificerad hushållspraktik.

4.2.13. Notförteckning till avsnitt 4.2.1—12

Som framgår av de tillägg som här nedan görs i notförteckningen har en del utbild— ningar ökat sin utbildningskapacitet sedan beräkningarna först gjordes för utredningen »Effektivare arbetsförmedling för tjänste- män». Dylika förändringar kan under de kommande åren i form av riksdagsbeslut eller på annat sätt komma till stånd. Då de i allmänhet går i den riktningen att utbild— ningskapaciteten inom resp. utbildnings— område väsentligt ökas bör prognosen för utbildningskapaciteten som helhet betrak- tas som en minimiprognos. Detta är också orsaken till att en omräkning av hela prog- nosen ej ansetts befogad enbart av den an- ledningen att enstaka utbildningars kapa- citet tenderar att öka utöver prognostalen.

1 AMS-information, serie S 5a/1963, tab. 621. 2—4 Beräkningar gjorda inom SIP. (Se även not 7 och 8 nedan). 5 Bilagor och tabeller till lärare i läroäm- nen. Behov och tillgång under 1960-ta- let. AMS-information serie S 1/1962, ta— bell 2.18. Antal examinerade från spärrade fakul- teter och fackhögskolor 1938/39—1962/63 jämte beräknad examination fram till 1970/71. AMS-information serie Söa/ 1963, tabell Ga. 7 De kommunala tekniska skolorna har förutsatts avvecklade i anslutning till utbyggandet av fackskolorna. G=

Tabell 20. Beräknad intagning för viss huslig utbildning.

1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 Hemvårdarinnor* ....... 550 560 570 580 590 600 600 Förest i storhushållag ..... 165 185 205 225 250 275 275 Hushållstekniker32 ....... 50 60 70 80 90 100 100 StorhushållspersonaP . . . . 250 250 250 250 250 250 250

1 015 1 055 1 095 1 135 1 180 1 225 1 225

8 Fackskoleväsendets utbyggnad enligt be- tänkandet: 1964: 25 %, 11967: 55 %, 1970: 100 %. Preliminär beräkning av utbuds- och efterfrågeförhållanden på sjuksköter- skornas arbetsmarknad 1960—1980. AMS- information serie S 3/1962, tabell 23. Betänkandet med utredning och förslag rörande ökad utbildning av sjukgymnas— ter och därmed sammanhängande spörs— mål, avgivet av inom Ecklesiastikdepar— tementet tillkallad sakkunnig. Ecklesia- stikdepartementet 1962: 6 samt av AMS avgivet yttrande över betänkandet. I stort sett kan intagningen inom sjuk- vårdsområdet beräknas uppgå till de tal som angivits i tabellen. Sjukgymnastin— tagningen kan, om sjukgymnastinstitutet i Göteborg som planerats kommer att börja sin verksamhet ht 1965, redan nämnda år uppnå 1966 års intagningstal. Likaså kan arbetstcrapeututbildningen redan 1965 ha uppnått 1966 års intag- ningskapacitet, eftersom de ettåriga kur- serna — i varje fall under en övergångs- tid — kommer att drivas jämsides med den nya treåriga utbildningen. Då det emellertid är tveksamt, om sjuksköter- skeskolorna redan 1965 kan uppnå en in- tagningskapacitct av 3 000 —— intagnings- talen var 1963 ca 2300 — kan den ev. minusposten för sjuksköterskor komma att utjämnas av plusposterna för sjuk— gymnast — och arbetsterapeututbild- ningen. (Tillägg nov. 1964.) Till grund för beräkningarna ligger an- tagande om att arbetsterapeututbild- ningen samordnas med sjukgymnastut- bildningen på sätt som angivits i betän- kande omnämnt i not 10 ovan. Beräkningar gjorda med utgångspunkt från Tandläkarprognosdelegationens 1960 betänkande »Behov av tandläkare 1970 —90». Det framtida behovet av personal vid sjukhusens laboratorier och de medi- cinskt—vetenskapliga institutionerna. AMS—information serie Stå/1962, tabell k och slutsatser. »Utvecklingstendenser rörande behovet av psykologer». AMS-information serie S 3/1964, tab. 13. Behovet av biblioteksutbildad personal. AMS—information S 1/1961, tabell 15. Se not 15.

1965: 1968:

35 %, 65 %,

1966: 1969:

50 % 85 %,

Tcndenserna på akademikernas arbets— marknad fram till mitten av 1970-talet. SOU 1962:55, tabell 5.3: 4. Fackutbildningsgrupperna på arbets— marknaden. 861 Xhushållslärare. Nov. 1963. (AMS) — Det framtida behovet av hushållslärare, textillärare och bar- navårdslärare. AMS-information serie S 6/1963. Den ovan i not 18 sistnämnda publika- tionen samt Fackutbildningsgrupperna på arbetsmarknaden 861d Barnavårds- lärare, nov. 1963 (AMS). Preliminär beräkning inom AMS pro- gnosinstitut. Preliminära beräkningar av skolöversty- relsen, stencil. ' Bedömning av intagningen till journa— listinstituten med utgångspunkt från den tendensutveckling, som kan utläsas ur i stencil föreliggande journalistprognos, utarbetad inom AMS prognosinstitut. In— tagningen till journalistinstituten har ökat så kraftigt att här angivna tal för 1966 uppnåtts redan 1963. Ökningen av intagningskapaciteten kan därför tänkas gå något snabbare än som skisserats i tabellen. (Tillägg nov. 1964.) Bedömning av intagningen till institutet för högre reklamutbildning med ut- gångspunkt från den tendensutveckling, som kan utläsas ur i stencil föreliggan- de journalistprognos, utarbetad inom AMS prognosinstitut. 24——26 Tendensberäkningar för fackskole-

27

utredningen. publicerade i Fackskolan SOU 1963: 50, bil. 2, tabell 18. Tendenserna på akademikernas arbets- marknad fram till mitten av 1970-talet, SOU 1962 : 55, tabell 5.3: 4. Antalet nyin- skrivna vid juridisk fakultet 1965 ten- derar att döma av de senaste årens nyinskrivningstal att bli 250—300 färre studenter än som beräknats i den här citerade SOU 1962:55. Samhällsvetarna torde samtidigt komma att öka i antal i motsvarande grad jämfört med här an— givna beräkningar. Denna tendens kan antas komma att fortsätta fram till 1960- talets slut. (Tillägg nov. 1964.) Beräkning på gymnasieutredningens tal för studentexamination och »akademi— keruttag», AMS-information serie S5a/ 1963 för intag till spärrade fakulteter, konstant humanistintag med 67 % och en ökning av samhällsvetarintaget från 21 % till 25 % av hela humanistintaget.

29 Antal examinerade från spärrade fakul- teter och fackhögskolor 1938/39—1962/63 jämte beräknad examination fram, till 1970/71. AMS-information serie S 58/1963, tabell 7. 30 Samma' källa som ovan not 29; tabell 8 (talen jämnade). 31 Samtliga bedömningar inom skogsområ— det har gjorts efter »Skogstjänstemän- nens arbetsmarknad» AMS-information serie S 5/1964. 32 Fackskolan SOU 1963:50, bil. 2, tabell 18. 33 Enligt Kungl. Maj:ts prop. 99/1962 och RD nr 252/1962 kommer den grundläg- gande trädgårdsuthildningen att få en utbildningskapacitet av 150 platser per år enligt den nya organisationen. (Till— lägg nov. 1964.)

* Avser bedömning av det framtida in- tagningsbehovet utan tillgänglig prognos men med utgångspunkt från tidigare in- tagning och allmänna bedömningar av framtidsutsikterna inom yrket.

4.3. Sammanfattande synpunkter

Av de uppgifter, som redovisats i ka- pitlet, kan man utläsa vissa tendenser till förändring av praktikbehovets om- fattning och inriktning. Summariskt kan dessa förändringar uttryckas sålunda. Dels kan en accentuering av praktik- behovet väntas på områden, där arbets- förmedlingen hittills varit organiserad för att lämna medverkan till de sökan— des utplacering, dels kan betydande be- hov av praktikarbete uppträda på områ- den, där ett uttalat intresse för eller tvingande krav på praktik hittills inte förelegat.

En utgångspunkt-för bedömning av det framtida praktikbehovet är väntade förändringar av intagningen till olika utbildningar. Den största ökningen av intagningen på områden, där föreskrif- ter om obligatorisk praktik finns, hän- för sig till tekniska utbildningsanstal- ter. Ökad intagning på praktikkrävan- de studievägar kommer också att ske i fråga om utbildning för vårdarbete inom hälso- och sjukvård och för mer-

kantilt arbete samt *— i mindre omfatt- ning —— för bl. a. socialt arbete, peda— gogiskt arbete och husligt arbete. I det närmaste oförändrad intagning no- teras bl. a. i fråga om jordbruks-, träd— gårds- och skogsbruksutbildningar. _— I kapitlet har antalsuppgifter inte läm- nats för intagningen till de delar av fackskolan och det nya gymnasiet, där normerad praktik ej förekommer. Lika många studerande beräknas tas in på ekonomiska studievägar inom dessa skolformer som på tekniska, lägre antal på övriga. _— Uppgifter har heller inte lämnats om antalet universitetsstude- rande vid matematisk-naturvetenskap- lig och humanistisk fakultetx exkl. psy- kologer och samhällsvetare.

Av betydelse för uppskattning av för- ändringar i praktikvolymen är vidare bl. a. på vilka vägar elever rekryteras till de praktikkrävande utbildningsan- stalterna. Om eleverna till övervägande delen kommer direkt från den allmän- bildande skolan, så medför detta ett större praktikbehov än om en utbild- ningsväg har ett stort inslag av elever, som efter den obligatoriska skolan först har gått ut i flerårigt yrkesarbete. För- hållandet har relevans bl. a. för fack-

X För studerande vid matematisk-naturve- tenskaplig fakultet beräknas intagningen 1965 -—70 ändras från ca 2 700 till ca 2 350 och för studerande vid humanistisk fakultet exkl psy— kologer och samhällsvetare från ca 5 350 till ca 4 650. Uppgifterna är beräknade på följande:

-Gymnasieutredningcns tal för studentexa- mination och »akademikeruttag», AMS-infor- mation serie S 5 a/1963 för intag till spärrade fakulteter och högskolor, SOU 1962: 55 för ju- rister och teologer, konstant humanistintag med 67 % och en ökning av samhällsvetarin- taget från 21 % till 25 % och av psykologin— taget från 11 % till-13 % av hela humanistin- taget. Resultatet — med den i absoluta tal minskande intagningen av naturvetare och »rena» humanister —— beror dels' på den av gymnasieutredningen beräknade avtagande ökningen (efter 1969 direkta minskningen) av studentexaminationen, dels på den planerade kraftiga expansionen av intagningen till de spärrade fakulteterna och högskolorna.

skolans olika utbildningar. Medan ung- domar hittills vid sidan av. arbete i in- dustri, service—- och vårdyrken gått på aftonskolor, kommer de framledes i stor utsträckning. att kunna gå direkt in på teknisk, ekonomisk eller social fack- skola och först under utbildningstiden där behöva skaffa sig praktik. Minst 75 procent av fackskolans elever beräk— nas komma direkt från grundskolan. Den mest påtagliga betydelsen för det framtida praktikbehovet har emel- lertid de ändringar, som har gjorts el- ler kan komma att göras av utbildnings- anstalternas praktikbestämmelser. När det gäller utformningen av praktikbe- stämmelser, kan man utskilja två ten- denser. 1) Den ena går i riktning mot att avstå från krav på förpraktik (fack— skolan, det nya gymnasiet, socialinstitu— ten, lanthruks- och trädgårdsutbild- ningen, jägmästarutbildningen, laborant- utbildningen) och att införa eller upp- rätthålla krav på speciellt utformad obligatorisk elevpraktik. Syftet torde vara att få bättre kontroll över. prakti- kens utformning och att motverka den långvariga överpraktik, som anskaffas i konkurreussyfte och som medför av- sevärd förlängning av den totala utbild- ningstiden. —. 2) Den andra tendensen” innebär ett understrykande av värdet av praktisk erfarenhet som ett led i y-r- kesutbildnnigen, när praktik ej är obli- gatorisk (t. ex. inom det nya gymna- siets ekonomiska och allmänna sektorer och den sociala och ekonomiska fack- skolan) och en ,strävan "att 'göra de akademiska studierna mera yrkesinrik- tade (t. ex. akademisk sekreterarutbild- ning, journalistinstitutens akademiker- linje). — De båda nämnda tendenserna medför, att praktikbehovet koncentreras till studietiden, att praktiken till inne— håll och omfattning blir mera likformad och att intresset resp. nödvändigheten att skaffa praktik av visst slag och viss

De områden, där det i dag fortfaran- de föreligger ett omfattande behov av förpraktik och där något avskaffande av dessa praktikkrav inte är att vänta, är de olika vårdområdena och husligt arbete.

Vid sidan av den praktik, som har ett klart utbildningsmässigt eller yrkesför- beredande syfte, måste även den prak- tik uppmärksammas som har en yrkes- orienterande roll. Mera renodlad fram- träder denna karaktär hos praktiken, när det gäller studerande på utbild- ningsvägar som leder fram till en rad alternativa yrken _ t. ex. jur. stud., pol. stud. och fil. stud. som kan» välja mellan att" gå exempelvis till förvalt- ning eller olika sektorer inorn närings— livet. Mycket av värdet med de äldre studerandenas feriearbete ligger i att det har. en sådan orienterande funktion. Utredningen räknar med att efterfrågan på praktik i yrkesorienterande syfte kommer att stiga väsentligt under de kommande åren. .

En sammanfattning av kapitlet från dessa utgångspunkter synes ge följande vid handen:

För studerande vid universitet och högskolor växer behovet av praktik främst inom industri och tekniska ar- betsområden (teknologer, naturvetare) samt inom förvaltning och kontor (ekon. stud., blivande akadem. sekr;, jur. stud., soc. stud., pol. stud. och andra humanister). ökningar noteras vidare ifråga om vårdpraktiktpsyko- loger, soc. stud.) och tidningspraktik (journalistutbildning). För samtliga uppräknade grupper — utom för stu- derande vid matematisk-naturvetenskap- lig fakultet och »rena» humanister _ väntar man ökad intagning. Praktikkra- ven är obligatoriska för teknologer, bli— vande akadem. sekr., socionomer, psy- kologer och journalister; meritvärderad

förpraktik förekommer till handelshög- skolor. I fråga om övriga nämnda grup- per, för vilka normerad praktik ej före- ligger, är praktikintresset tydligt i växande.

För studerande vid fackskolan och det nya gymnasiet sker en stark ökning av behovet av praktik främst inom in- dustriellt-tekniskt arbete (obligatorisk elevpraktik). Växande behov av anställ- ningar med praktikfunktion kan också förväntas på andra arbetsområden, främst inom kontor, affär och förvalt- ning.

För studerande som söker till eller utbildas vid andra utbildningsanstalter är större förändringar ej att vänta. Ökad intagning till utbildning för vård— yrken torde beträffande prognostiden kunna täckas med det stora antal sö- kande med förpraktik som hittills måst avvisas från dessa utbildningsvägar. Motsvarande gäller för intagning till bl. a. reklamutbildning.

Sammanfattningsvis kan sägas, att det ökade praktikbehovet såväl på univer- sitets- som fackskole-gymnasienivå främst kommer att avse anställningar inom industriellt-tekniskt arbete samt administrativt och merkantilt arbete. Härjämte ökar behovet av »specialprak- tik» för vissa smärre grupper (t. ex. psykologer, journalister, reklammän). En påtaglig förändring torde bli det ökande antalet universitets- och högsko- lestuderande bland de praktiksökande.

De kvantitativa bedömningar, som kan göras av det framtida behovet av

praktik i anslutning till olika utbild— ningsvägar, har betydande osäkerhets- marginaler. Allmänt avtar givetvis till- förlitligheten i bedömningarna, när man övergår från att diskutera obliga- torisk praktik till att försöka uppskatta behovet av praktik, som tillmäts merit- värde, samt behovet av ej normerad praktik. Det säger sig självt, att det un- der sådana förhållanden ej är menings- fullt att söka kvantitativt bestämma praktikbehovet för samtliga utbildnings— grupper.

I den redogörelse för beräknad in— tagning, för praktikbestämmelser och praktikbehov, som lämnats i kapitel 4, har — som i kapitlets början aviserades — några bedömningar ej gjorts av beho— vet av arbetsförmedlingens eller andra organs medverkan för anskaffning och förmedling av praktik. De sammanfat— tande synpunkter, som ovan framförts, har dock tagit sikte på att beskriva en väntad utveckling av praktikbehovet sådant det torde komma att te sig även vid arbetsförmedlingen.

I utredningens närmast följande av- snitt (5.1) skall de faktorer redovisas, som påverkar förmedlingsbehovet, och" målsättningen för praktikförmedlings- verksamheten anges. Ett försök att för några större poster kvantitativt ange förmedlingsverksamhetens väntade ök- ning görs i slutet av samma avsnitt. Förslag rörande verksamhetens organi- sation och arbetsformer för att tillgo- dose olika utbildningsgruppers för- medlingsbehov framläggs i avsnitt 5.3.

5. UTREDNINGENS SYNPUNKTER OCH FÖRSLAG

Utredningens synpunkter och förslag

5.1 Inledning

Utredningen har i kapitel 5 samlat sina synpunkter och förslag på utvecklingen av en effektivare praktik- och feriear— betsförmedling.

En utgångspunkt för utredningens bedömningar har varit, att förmedlings- behovct — sådant det framgår av verk- samhetens utveckling hittills (kapitel 3) — har vuxit kraftigt under senare år. Redan den hittills konstaterbara, successiva ökningen. av förmedlingsbe- hovet utgör en tillräcklig anledning för översyn av verksamheten.

Härtill kommer, att behovet av för— medlingsåtgärder sannolikt kommer att växa ytterligare. För en sådan utveck- ling talar olika förhållanden.

Till en grupp av faktorer. hör ändra- de utbildningskrav, ändrade uppfatt- ningar om vad som .ur utbildningssyn- punkt är värdefullt och ändring av skol- utbildningens längd. Som kapitel 4 vi- sat, är utbildningskapaciteten på de praktikkrävande utbildningsvägarna stadd i tillväxt. Vidare är praktikintres- set av allt att döma i stigande inom ut- bildningar, där normerad praktik ej fö- rekommer. De studerandes intresse för feriearbete ökar med stigande ålder, och en förlängd skolgång kan därför väntas medföra inte bara en ökning av antalet skolungdomar utan också en sti- gande andel feriearbetssökande av dessa.

Verkningarna av dessa omständighe- ter på storleken av arbetsförmedling-

ens uppgifter är beroende av i vilken utsträckning eleverna kommer att an- lita förmedlingen. För enstaka grupper av praktiksökande kan man ange hur stor andel av eleverna som hittills har anlitat den. Den ojämförligt största gruppen härvidlag är elever på teknis— ka utbildningsvägar, för vilka särskild anskaffning och förmedling av prak- tikarbete inom industrin sedan lång tid tillbaka har organiserats. Av dessa elever vänder sig numera ca 35 procent till förmedlingen. På dessa områden kan man också under längre tid följa ökningen i efterfrågan hos förmed- lingen på examenspraktik — den har under de sista åren varit 15—20 pro- cent per år. —— I fråga om det stora flertalet grupper av praktiksökande kan motsvarande andelsuppgifter ej lämnas, eftersom den löpande förmed- lingsstatistiken- ej varit upplagd så att den, belyser efterfrågan på praktik. Be— träffande feriearbetsförmedlingen för studerande över 18 år kan man. genom tillgänglig specialstatistik se att 'till- strömningen av sökande 1961—62 öka- de mellan 20 och 25 procent och 1962—— 63 med 30 procent. " Även ,med tillgång till fullständiga uppgifter om hur stor andel förmed- lingen registrerar av dem som söker pnaktik eller feriearbete med praktik- funktion, resp. hur stor ökningenav dessa sökande har varit, skulle man dock .ej få tillräckligt underlag för framskrivningar. Andelen genom för- medlingen sökande påverkas nämligen

även av en andra grupp faktorer. Hit hör sådana förhållanden som föränd- ringar i konjunkturläget, storleken av de resurser som ställs till förfogande för ackvisiation och förmedling, orga- nisationen av verksamheten och den information som lämnas om förmed- lingens service.

Vad man generellt kan konstatera är, att det här på en rad avsnitt är fråga om ett latent förmedlingsbehov, som man hittills endast delvis kunnat till- godose. Verksamhetens volym bör där- för enligt utredningens mening i lika hög grad gönas beroende av de åtgärder som kan anses erforderliga som av de resultat och erfarenheter som hittills föreligger.

Mot bakgrund av sin uppfattning, att målsättningen för verksamheten behö- ver bestämmas, vill utredningen ange följande som en allmän ram för för— medlingens uppgifter och åtaganden. 1. Förmedlingen syftar ej till att med

sina åtgärder täcka det totala prak- tikbehovet. Det är enligt utredning- ' ens mening sålunda ej motiverat, att

arbetsförmedlingen inkopplas på an- skaffning och förmedling av praktik t. ex. i följande fall: då praktiken är inordnad i den skolmäs-

siga undervisningen och utgör en del av en praktisk-teoretisk yrkesutbild- ning,

då individuella kontakter mellan sökan- de och praktikgivare visar sig till fyllest och då direkt samverkan mellan skola och

'praktikgivare kan organiseras utan nackdel'för andra sökandegrupperu Exempel på avgränsningar av det slag, 'som här avses, återfinns i fråga om aka- d'cmikergrupperna i en PM, upprättad inom SACO:s kansli, till vilken här hän- visas (bilaga 2). I denna PM anges dels ett antal utbildningsvägar vid fackhög- skolor och universitet, där de studeran-

des praktiska utbildning och möjlig- het att praktisera ordnats på sådant sätt att arbetsförmedlingens medverkan ej torde erfordras, dels andra utbild- ningsvägar — för jurister, samhällsve- tare, naturvetare, civilekonomer m.fl.

— där förmedlingen behövt inkopplas och där dess insatser i fortsättningen bör förstärkas.

Utredningen kommer att i kapitel 5 närmare behandla de praktikområden, där den anser ökad förmedlingsinsats erforderlig.

2. För de elevgrupper med teknisk ut- bildning, som skall ha industriprak- tik och som redan i viss utsträckning får sådan genom förmedlingens med- verkan, kan det framledes bli påkal- lat, att praktikbehovet väsentligen täcks genom förmedlingsåtgärder. Det gäller i fråga om studerandena i det nya gymnasiet, vars obligatoriska miljöpraktik enligt gymnasieutred- ningens förslag skall fullgöras på samma tid för alla elever, och det kan också komma att gälla den tek- niska fackskolans elever. (Förhållan- det torde komma att påverka teknolo- gernas praktikmöjligheter inom in— dustrin och öka deras behov av för- medlingsmedverkan.) Utredningen har i kapitel 5 tagit hänsyn till möjligheten av en sådan utveckling, när den lägger fram sina förslag om förmedlingens organisa- tion och arbetssätt. Risk föreligger dock, att en snabb utökning av för- medlingens uppgifter på dessa om- råden inkräktar på verksamheten inom andra områden, om personal- resurserna inte anpassas till denna utveckling.

3. Vid placering av studerande i arbete såväl med som utan direkt praktik- funktion kommer hänsyn att behö- va tas till både utbildnings- och ar— ' betsmarknadssynpunkter. I fråga om

Tabell 2]. Beräknad förmedlingsandel,tekniska utbildningsanstalter.

Hela antalet potentiella praktikanter

1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971

23 600 8 260 11 800

18 800 6 580 10 340

Förmedl.-andel 35 % ..... Förmedl.-andel 50—80 %

20 600 7 210 12 360

26 200 9 170 17 030

26 400 9 240 18 480

27 700 9 695 20 775

28 000 9 800 22 400

stora grupper av studerande, som söker feriearbete, kommer en all- män arbetsmarknadspolitisk mål- sättning att väga tungt. Förmedlingen har att så långt möjligt söka ta till vara den arbetskraftsreserv som de feriearbetssökande erbjuder och därmed minska den tendens till överefterfrågan på arbetskraft, som vid god konjunktur förekommer i maj—juni. Det är samtidigt ur sam- hällets synpunkt viktigt, att ung— domarna får en arbetsplacering som ger en god inblick i arbetslivet eller en meningsfull yrkesorientering. Möjligheten att i en kalkyl över för- medlingsverksamhetens framtida ut- veckling införa de faktorer, som angi- vits under punkterna 1—3, finns knap- past. Utredningen vill endast presentera ett par räkneexempel, som bygger på vissa enkla antaganden om öknings- takten. -

a) Beträffande förmedlingens medver- kan vid anskaffning av praktik åt studerande vid tekniska utbildnings- anstalter har räknats med dels en jämfört med nuläget oförändrad för— medlingsandelf (35.procent), dels en under perioden successivt stigande andel (en ökning med 5 procent år- ligen från 50 till 80 procent). Se ta- bell 21. '

I fråga om verksamheten för andra studerande över 18 år än tekniker- praktiksökande, som önskar praktik eller andra anställningar under fe- rierna, innebär antagandetatt ök-

ningen av de sökande fortsätter men i långsammare takt än under de se- naste åren (5 % per år mot ca 25 % för vardera av de två senaste åren). Följande antages: 1965: 31 972; 1966: 33 571; 1967: 35250; 1968: 37 013; 1969: 38 864; '1970: 40 800; 1971: 42 840. e) Beträffande studerande under 18 år saknas som tidigare påpekats upp- gifter om antalet feriearbetssökande. Man har tillgång till siffror på an- talet placerade, och brukar räkna med att dessa utgör ca 1/3 av antalet sökande. Om detta antagande är rik- ltigt skulle de sökånde under senare år ha uppgått till ca 60 000. Man har anledning räkna med att ett minst 'lika stort antal, alltså ca 60—70 000 ungdomar, kommer att under de närmaste åren vända sig till arbets- förmedlingen för'latt efterhöra ferie- arbete. ' — Till dess'a'Siffror skall följande kom- mentarer göras. ' Posten a) anger olika antaganden om det antal elever vid tel:-niska utbild— ningsanstalter, som förmedlingen-skulle få kontakt medfsom praktiksökande. Den utsäger. iniget'bom andelen genom förmedlingen placerade. År 1963zplace- rades 77 procent av de genom iförmed- lingen sökande i praktikarbetetjfr—ka- pitel 3.5, tabell 2); Redan att placera alla sökande enligt 35 %—a.lteniativet skulle alltså innebära 'en' väsentlig. ök- ning av förmedlingsinsatserna. Till=al- ternativet med en successiv :ökning iw

andelen sökande,.hlos förmedlingen från 50 till 80 procenthör önskemålet, att det stora flertalet av dessa sökande pla— ceras i' praktikarbete. Sådant place- ringsresultat' fordrar uppenbarligen mycket stora insatser.

Posten b) innebär ett försiktigt anta- gande av fden ökade tillströmningen av sökande. Det är möjligt att ökningen blir större. Siffran 42 840 för år 1971 motsvarar ungefär hälften av samtliga studerande. i, åldern 18—24 år. — An- delen placera-de uppgick till 60 procent år 1963. (jfr kapitlet 3.5, tabell 5). Re- dan att vid fortsatt ökad tillströmning av ,sökande bibehålla eller något öka denna placeringsprocent torde vara en målsättning, ,som-kräver stora insatser av förmedlingen. -

Enligt antagandet under posten c) skulle placeringsandelen för studerande under 18 år vara så låg som ca 1/a av de sökande.;På grund av de odeciderade önskemålenvom arbete, som många av dessa ,undomar har., och svårigheten att för dem ;finna från olika synpunkter lämpliga ferie'arbeten, är det inte san- nolikt att placeringsandelen framdeles kommer att väsentligen öka. Utredning- .en föreslår 'i detxföljande (avsnitt 5.2.6) vissa andra-åtgärder för att sysselsätta dessa ungdomar under ferietid.

» Hela antal'etisök-ande studerande (a, b och c) kan, på grund av osäkerheten av posten-se,:blott'grovt uppskattas. En sådan uppskattning skulle utsäga, att ar- betsförmedlingen under förmedlings- säsongen. 1963- hade kontakt ,med totalt ca 1-00 000.3tuderande, som sökte prak- tik-_ eller5 feriearbete. Antalet studeran- de-uiuhär. ifrågavarande åldersgrupper .kan-luppskattas' till ca 300 000_. (År 1960 utgjordefde studerande i åldern 14—24 :å—rBöl .ODOr-Omf'man tar bort ' 14-åringar- na blir siffran; 25,41 800.) Räknat efter ett studerandean—tal'wpåv *ca- 300 000. skulle alltsåiförmedlingen ..under sommarsä-

songen ha kontakt med ungefär 1/3 av samtliga landets studerande som kan ta feriearbete.

Mot bakgrund av de allmänna syn- punkter på förmedlingsbehov och på förmedlingens uppgifter samt de anta- ganden rörande verksamhetens ökning, som ovan har framlagts, lämnar utred- ningen i det följande sina förslag om en förbättring av praktik- och feriearbets- förmedlingen. Därvid behandlas först några för flera utbildningsgrupper ge— mensamma frågor och därefter verk- samhetens organisation och arbetsfor- mer. Sist diskuteras frågan om erfor— derlig personal för verksamheten.

5.2 För flera utbildningsgrupper ge— mensamma frågor

5.2.1 Ackvisition av praktikplatser 5.2.1.1 Inledande synpunkter

För genomförandet av praktikförmed- lingsuppgifterna är det av primär bety- delse att ackvisitionen (anskaffningen) av platser täcker marknaden så väl, att erforderligt antal platser ställs till för- fogande, att de erbjudna platserna har en lämplig geografisk spridning-och att deras kvalitet är tillfredsställa-nde lll utbildningssynpunkt.

När det gäller praktikplatser för stu- derande vid tekniska läroanstalter finns erfarenheter av central och regional platsackvisition att bygga på. (Den centrala ackvisitionen verkställdav SIP och avseende hela riket, den regionala ackvisitionen genomförd av resp. ar- betsförmedlingskontor inom sitt geo- grafiska område.) Förutsättningarna förändras dock på ett genomgripande sätt, om de förslag om praktik på de tekniska sektorerna kommer att realise- ras som framlagts av gymnasie- och fackskoleutredningarna. Dessa " förslag innebär bl. a. ; att förmedlingsarbetet

måste inkopplas på betydligt flera orter än tidigare och att antalet praktiksö- kande hos förmedlingen kommer att öka högst avsevärt.

& När det gäller ackvisition av platser av praktikkaraktär åt övriga äldre stu- derande har den under senare är ökade efterfrågan i regel kunnat mötas endast med lokalt insatta åtgärder från arbets- förmedlingarnas sida. Centrala plane— ringsåtgärder -— utöver åtgärder för säsongmässig personalförstärkning åt de berörda arbetsförmedlingarna har inte på motsvarande sätt som för de tekniska områdena kunnat ge ett avgö- rande stöd åt förmedlingsverksamheten.

Den stora ökning av praktikförmed- lingsbehovet, som kan väntas, gör det nödvändigt att ta upp tackvisitionsfrå- gan till förutsättningslös prövning. Det gäller i första hand frågan om hur den skriftliga gruppackvisitionen lämpligen bör bedrivas. I det följande görs en ge- nomgång av olika alternativ i fråga om dels central, dels regional och dels en kombination av central och regional gruppackvisition.1

När här talas om skriftlig gruppack- visition utgår resonemangen från en användning av denna ackvisitionsme- tod vid anskaffning av praktik för stu- derande vid tekniska läroanstalter och vissa grupper av universitetsstuderan- de, dvs. kategorier med praktikönske- mål, som är inriktade på relativt av- gränsade yrkesområden. Som framgår av senare avsnitt (5.3) kan å ena sidan vissa modifikationer av denna ackvisi- tionsmodell dock med fördel göras när det gäller delgrupper inom denna kate— gori, t. ex. i fråga om praktikplatser till fackskolestuderande och gymnasiestu- derande. Å andra sidan är det tänkbart att gruppackvisition i framtiden kan göras också för andra grupper av prak- tikanter än som hittills varit möjligt. — De resonemang som förs har med andra

ord för närvarande sin'fulla' relevans endast i fråga om vissa slag av praktik men kan, med tanke på Sannolika för- ändringar mot en framtida mycket stor total praktikförmedlingsvolym, även tillmätas principiell betydelse för prak- tikförmedling i allmänhet.

5.2.1 .2 Den skriftliga grupp-. ackvisitionen

Alternativ I:

Alternativet ansluter sig nära till hittills tillämpade arbetsformer. Det centrala orga- net, arbetsmarknadsstyrelsen-med rådgivan- de praktikdelegation (se härom avsnitt 5.2.8), ansvarar för planering, informa- tion till praktikgivare och skriftlig grupp- ackvisitation. Ackvisitationsskrivelsen ut— sänds till tänkbara praktikgivare i hela ri-. ket. Enskilda företag, statliga och kommu— nala verk och bolag insänder platserbjudan— den till arbetsmarknadsstyrelsen, som band- har de uppföljande kontakterna för kom- plettering av platsmaterialet, Efter klassi- ficering utsändes platsmaterialet i sin hel-

central gruppackvisition

1 I kapitel 5.2.1 finns vissa förmedlingstek- niska termer som kan behöva förklaras. Gruppackvisilion: Med »gruppackvisition» menas åtgärder för att skaffa fram platser för hela grupper av sökande, som man vet kommer att vända sig till förmedlingen. En gruppack- visition sker i regel skriftligen. Man gör rund- skrivelser till olika arbetsgivare, som informe- ras om den väntade efterfrågan på praktik från en viss utbildningsgrupp, t ex studerande vid tekniska läroanstalter, och som anmodas att till den som sänder ut rundskrivelsen anmäla sina möjligheter att ta emot praktikanter. Gruppackvisition kan också ske med andra hjälpmedel, t ex genom annonsering, informa- tion i press och radio osv. Individuell ackvisition: Som en motpol till gruppackvisition står beteckningen »individuell ackvisition». Därmed menas, atttörmedlingen på begäran av viss enskild sökande vänder sig till arbetsgivare och förhör sig om vederböran- de studerande kan beredas anställningDet säger sig självt, att den individuella ackvisitionen är tidskrävande. Den måste ofta göras som komp- lettering till gruppackvisitionen för att tillgodo- se enskilda sökandes behov. Central ackvisition: Ett för hela landet ge- mensamt organ vidtar åtgärder att— skaffa fram platser. Regional ackvisition: Arbetsförmedlingen i ett län vidtar åtgärder för att skaffa fram plat— ser inom sitt område (antingen hela länet eller del därav).

het .till de förmedlingskontor, som har en i praktikavseende aktuell läroanstalt inom sitt: förmedlingsområde, varvid kontoret är »platshavande förmedling» för prak- tikplatser inom sin räjong. Inskrivning av sökande, kompletterande individuell ackvisition samt anvisning av sökande till praktikplats handläggs av förmedlingsorga- net som till styrelsen avrapporterar tillsatta platser. Interlokala förmedlingsåtgärder vidtas i samverkan med andra förmedlings— kontor, vars platstillgång är känd för för— medlingen genom det riksdistribueradc platsmaterialet Kontakt hålls med skolans praktikliirare i förmedlingsarbetet. Denne förutsätts &. sin tur samarbeta med praktik- givarna .vidntformningen' och tillsynen av praktiken. . .. :

Alternativ II: ackvisition

central-regional grupp-

Arbetsuppgifterna fram till och med ut— sändande av ackvisitionsskrivelse hand- läggs som i- förslag 1. Praktikgivarna om- beds emellertid att anmäla platser till det regionala förmedlingsorganet. Förmedling- en, som informerats om vilka praktikgivare ackvisitionen [riktats till, svarar för de uppföljande kontakterna för komplettering av platsmaterialet, samt insänder platsma- terialet (i. dess helhet eller vissa delar därav) till arbetsmarknadsstyrelsen. På sty- relsens praktikdetalj granskas det inkom- na materialet och'klassificeras (alternativt kontrolleras preliminär klassificering), var— efter platserna riksdistribueras. Sedan för— medlingsorganet insänt det platsmaterial. som erhållits genom den skriftliga grupp- ackvisitionen, övergår uppföljningen av gruppackvisitionen i kompletterande ackvi— sition. Vid otillräcklig platstillgång kan denna påbörjas, innan inskrivningen av sökande på bestämt datum inleds och får då formen av kompletterande, anonym ackvi— sition. Platser, som erhållits före förmed— lingsstarten, inrapporteras fortlöpande till styrelsen. Förmedlingsarhetet handläggs som i förslag I. -

Alternativ III-: tion

.regional gruppackvisi-

. Det centrala organet svarar för allmänt informerande och konsulterande verksamhet gentemot praktikgi'varna samt för central planering och samordning av ackvisitions- och förmedlingsarbetet (instruktioner, rikt—

linjer m. m.). I den planerande uppgiften ingår utarbetande av ackvisitionsmaterial (information och skrivelse, blanketter, adresserade kuvert etc.), som ställs till de regionala förmedlingsorganens förfogande. — Gruppackvisitionen hos regionens prak— tikgivare företas av den regionala förmed- lingen med dess samrådsorgan." Skolans praktiklärare deltar i förberedelsearbetet för grnppakvisitionen. Styrelsen informeras om till vil-ka praktikgivare gruppakvisitio— nen riktats. Platserbjudandena mottages av förmedlingsorganet och inrapporteras då så behövs till styrelsens praktikdetalj för granskning och riksdistribuering. Övriga arbetsuppgifter handläggs som i förslag II.

Utredningens diskussion om de för— delar och nackdelar, som kan antas förknippadevmed de olika alternativen, har koncentrerats kring huvudalterna— tiven I och III, central respektive re- gional skriftlig gruppackvisition. Mel— lanformen II innebär tänkbara modifi- kationer av huvudalternativen.

Beträffande huvudalterna—tiven, cen— tral respektive regional . gruppackvisi- tion, har utredningen funnit fördelar och nackdelar förenade med båda lös— ningarna. Utredningens ställningstagan- de har därför bestämts av hur utred- ningen bedömt möjligheterna att förstär— ka respektive system i de avseenden, där det andra alternativet har ett na- turligt försteg.

Fördelarna med den centrala grupp— ackvisitionen är framför allt följande: 1. Planering och genomförande av den

större delen av ackvisitionsprogram- met ligger samlat inom en arbets- grupp. Detta underlättar samord- ning, snabbhet, smidighet och en riktig avvägning i stort av erforder- liga arbetsinsatser.

2. Största möjliga garantier skapas för en riktig fördelning av gruppackvi- rerade platser mellan studerande vid olika utbildningsanstalter.

3. Kontakten med och utnyttjandet av centrala myndigheter och organisa-

tioner till stöd för verksamheten underlättas. - . Behovet av till de regionala enhe-

terna överförd planering, fortlöpan- de information och utbildning blir mindre. Skillnaden mellan ackvisition av praktikplatser för utbildning å ena sidan och ackvisition av vanliga ar- hetsanställningar å andra sidan mar- keras på ett för praktikverksamhe- ten fördelaktigt sätt. Fördelarna med den regionala grupp-

ackvisitionen är främst:

1. Länsarbetsnämnderna, som har stör- re förutsättningar att hålla kontakt med de enskilda företagen och sko- lorna, erhåller det fulla ansvaret för att platstillgången blir tillräck— lig för såväl sökande från det egna länet som för erforderlig interlokal förmedling. Bättre förutsättningar skapas att nå alla de institutioner, exempelvis inom kommunal förvalt- ning, som är möjliga praktikgivare. De personalresurser, som länsar- betsnämnderna under alla förhållan- den måste erhålla för att kunna fylla de praktikförmedlande upp— gifterna, utgör en tillgång även för genomförandet av ackvisitionen. I lägen där en skriftlig gruppackvisi- tion måstc fortgå i större utsträck- ning parallellt nied individuell ack- visition för aktuella sökande, sker en bättre samordning av de båda ar- betsmomenten, vilket också från ar- betsgivarnas sida måste uppfattas som en fördel.

Planeringen av gruppackvisitionen för ett praktikområde kan ske i nära kontakt med andra praktikområden, som av olika skäl ej lämpar sig för central behandling men ändå riktar sig till samma arbetsgivare. En väl utbyggd regional praktikförmedling kan fungera som ett känsligare in—

strument för de regionala särdrag och fluktuationer, som kan karakte- risera praktikmarknaden. I lägen med mycket god praktiktill- gång eller vid uppnåendet av en tämligen konstant praktikmarknad med ett stort antal årligen återkom- mande platser av lokal karaktär, kan en onödig omgång med fullstän- dig riksannonsering undvikas. Stödet av de lärare, som kommer att på ett eller annat sätt ha att göra med elevernas praktikarbete, kan till fullo utnyttjas i det lokala plane- rings— och förmedlingsarbetet. Inom industri och tekniska arbets— områden finns en betydande erfarenhet av central gruppackvisition, medan en regional gruppackvisition på detta lik- som inom de flesta andra områden är tämligen oprövad. Den erfarenhet som finns av den centrala ackvisitionen har å andra sidan erhållits av och hos ett utanför arbetsmarknadsverket liggande organ, Svenska industrins praktik- nämnd (SIP), medan länsarbetsnämn— derna sitter inne med erfaren-heter av lokal ackvisition i olika former liksom av det egentliga förmedlingsarbetet. Mot denna bakgrund och utgående från att praktikbehovet som helhet sanno- likt kommer att svälla högst väsentligt såväl inom de traditionella sektorerna som inom relativt nya områden, har unt- redningen funnit det lämpligt att göra sitt ställningstagande utifrån frågeställ- ningar, som endast delvis och då myc- ket löst bygger på hittillsvarande erfa- renheter. Dessa frågeställningar skulle kunna systematiseras sålunda: &) Vilket system kan med största för- del förstärkas på de punkter, där det är underlägset det andra?

b) Vilket system kan lättast anpassas till nuvarande organisation arbetsmarknadsverket?

c) Vilket system låter sig bäst förena

inom

praktikområden?

Beträffande a: En utbyggnad av det regionala systemet torde kunna ske en- dast genom en förhållandevis kraftig personalförstärkning, fördelad på samt— liga länsarhetsnämnder. Denna perso— nalförstärkning är dock till stor del under alla förhållanden nödvändig för fullgörandet av de växande förmed- lingsuppgifter på praktikområdet, som verket uppenbarligen kommer att stäl- las inför. De fördelar som den centrala gruppackvisitionen uppvisar enligt vad ovan anförts, kan i stort sett bibehållas vid regional gruppackvisition, om för- stärkning erhålls inom arbetsmark- nadsstyrelsen (med rådgivande prak- tikdelegation), som —— enligt båda al- ternativen _— skall på riksplanet svara för planering, information och samord- ning av verksamheten.

Beträffande b: I och med att arbets- marknadsverket med den regionalt uppbyggda fältorganisationen får an- svaret för praktikackvisitionen, talar frågeställning b för att ett regionalt system är det lämpligaste. Även om praktikackvisition och -förmedling i vissa stycken och på vissa områden bör tillgå på annat sätt än ackvisition och förmedling av vanliga .arbetsanställ- ningar, så bör dock de administrativa systemen närma sig varandra så mycket som möjligt inom en och samma orga— nisation.

Beträffande c: Med hänsyn till den även inom andra områden än det tek— niska väntade ökningen av praktikef- terfrågan måste frågeställning c tillmä- tas betydelse. Genom att den personella förstärkningen till stor del knyts till länsarbetsnämnderna kan denna även komma andra praktikområden och fe- riearbetsförmedlingen till godo.

I kapitel 5.3 anges närmare hur sam- spelet mellan det centrala och de regio-

nala organen föreslås bli utformat. Re- gionalt ackvirerade platser för teknolo- ger och naturvetare till industriellt-tek- niskt arbete och för jurister, blivande akademiska sekreterare, civilekonomer och samhällsvetare och vissa andra grupper av humanister till förvaltning och kameralt-kontorstekniskt arbete in- sänds till det centrala organet för granskning och ev. klassificering samt distribueras till arbetsförmedlingarna på utbildningsorterna. Ackvisitionen av praktikplatser inom industrin avses ske i november, ackvisitionen av plat— ser inom andra branscher i januari. I fråga om platser på fackskole— och gym- nasienivå föreslås, att det regionala- lokala platsmaterialet i största möjliga utsträckning skall utnyttjas regionalt- lokalt och som regel ej göras till före- mål för riksspridning. För den inter- lokala förmedlingen på dessa nivåer vidtas särskilda åtgärder, som anges i kapitel 5.3.

Utredningen stannar sålunda för att rekommendera, att ett regionalt system för gruppackvisition tillämpas. (I fråga om utlandspraktiken, se avsnitt 5.4). Härvid förutsättes, att SIP:s hittillsva- rande centrala ackvisitionsverksamhet ersätts av regional ackvisition genom arbetsmarknadsverket, att länsarbets- nämndernas personalresurser ökas och att det regionala systemet förstärks ge- nom centrala planerande och samord- nande åtgärder inom arbetsmarknads- styrelsen.

5.2.1.3 Den

I fråga om den individuella ackvisi- tionen av praktikplatser förutses inga principiella förändringar. Om gymna- sie- och fackskoleutredningarnas för- slag om arbetsförmedlingens uppgifter att anskaffa och förmedla praktikplat- ser godtas av statsmakterna, torde dock det antal förmedlingsenheter, som in-

individuella ackvisitionen

kopplas för detta arbete, behöva utökas och antalet erforderliga platser bli stör— re än hittills varit fallet. Inkopplingen av flera förmedlingsenheter i detta ack- visitionsarbete ökar möjligheterna att erhålla ett större platsmat'erial.

5.2.2 Samordningsirågor beträffande praktik- förmedling En av utredningens viktigare frågor gäller behovet av samordning mellan olika åtgärder för ackvisition och för- medling av praktikplatser. Den princi- piella frågeställningen här är huruvida information och ackvisition-förmedling bör ske efter utbildningsgrupp eller ef- ter önskat slag av praktik. Utredningens uppfattning är, att ack- visitionsåtgärder för att anskaffa prak- tik så långt det är möjligt bör vidtas gemensamt för samtliga utbildnings- grupper, som har intresse av samma praktik. Detta innebär, att dubbla kon- takter med praktikgivaresidan i sam- ma slag av ärenden bör undvikas. Det gäller såväl från arbetsförmedlingens sida (olika expeditioner inom arbets- förmedlingen) som från arbetsförmed- ling i konkurrens med andra ackvi- rerande organ.

52.21 Praktikackvisition genom skolorna

När en utbildningsan'stalt ställer upp krav på eller har önskemål om praktik som ett led i elevernas utbildning, har det legat näna till hands för skolan att på ett eller annat sätt söka medver— ka till anskaffning av lämpliga praktik- platser. Skolor som inrättats för att ge utbildning som passar [ortens näringsliv kan ha goda möjligheter att hos företa- gen vinna förståelse för praktikbeho- vet. Av naturliga skäl har dock skolans medverkan begränsats till anskaffning av platser åt redan intagna elever (elev-

praktik), medan den praktik som be- hövts för att vinna inträde vid skolan (förpraktik) har fått ordnas antingen av de sökande själva eller av arbets- förmedlingen. Härigenom har vid ack- visitionen i vissa fall ett konkurrens- förhållande kunnat uppstå, som dels haft till följd en i och för sig befogad förtur för de elever som redan påbör- jat sin teoretiska utbildning, men dels också sämre överblick och sämre ut- nyttjande av de totala praktikmöjlig- heterna, vilket givetvis varit en nack- del. Svårigheter av detta slag försvin- ner i den mån som krav på förpraktik slopas. — Konkurrens har också kun- nat uppstå när olika skolor, på samma ort eller på olika ställen i landet, vilka bedrivit utbildning inom angränsande ämnesområden eller på samma ämnes- område men på olika nivå, har måst vidta åtgärder för att tillgodose beho- vet av visst slag av praktik genom in- dividuella hänvändelser till samma praktikgivare. Riksskolor huar därvid haft sämre möjligheter att göra sig gäl- lande än lokala skolor. I fråga om tek-' niska utbildningsanstalter har svårig- heter av detta slag kunnat förebyggas genom förekomsten av ett centralt ack- virenande organ (SIP). — Beträffande socialinstitutens ackvisition av praktik- platser hänvisas till avsnitt 5.3.3.3. En konsekvens av den ovan inled- ningsvis angivna uppfattningen är, att utredningen allmänt vill avråda från att särskilda organ skapas för att tillgodose en enstaka utbildningsgrupps praktik- behov, om likartade praktikönskemål redan finns från andra gruppers sida. Detta gäller även i fråga om utlands- praktiken (jämför'avsnitt 5.3.4). Sär- skilda fristående organ för anskaffan- de och förmedling av praktik bör en- ligt utredningens uppfattning ifråga- komma endast om det gäller vissa slag av specialpraktik, där efterfrågan är

och väntas förbli begränsad till en be- stämd utbildningsgrupp (jämför SACO:s PM i bilaga 00). —— I konsekvens här- med bör inte heller enskilda skolor bedriva ackvisition av praktikplatser åt sina elever parallellt med att arbetsför- medlingen är inkopplad på ackvisition hos samma arbetsgivare av samma slags praktikplatser. För olika utbildnings- anstalter kan i åtskilliga fall samma slag av platser komma till användning; möj- lighet bör då finnas för ett organ att väga prioriteringen olika sökandegrup- per emellan liksom också att väga de olika alternativa möjligheterna som står till buds för eleverna på marknaden i dess helhet på annat sätt, t. ex. genom särskilda utbildningsåtgärder lokalt. Den samordnande funktion, som kan tilläggas arbetsförmedlingen, torde vara nödvändig på en praktikmarknad med stor efterfrågan på platser.

5.2.2.2 Vilka enheter inom en arbets- förmedling bör svara för praktikförmed- ling?

En annan följd av utredningens bedöm- ning av frågan om samordning av olika praktikgruppers önskemål är, att plats- materialet inom samma eller närbesläk- tade, klart specificerade praktikområ- den bör hållas samman vid en och sam— ma förmedlingsexpedition. Härigenom kan tillgängliga platser utnyttjas på ett fullständigare sätt. Eventuella skillna— der i olika sökandegruppers gångbarhet undanröjs inte, men möjligheterna att i rimlig utsträckning tillgodose de skil- da gruppernas önskemål torde bli bättre, än om grupperna förmedlas inom olika förmedlingsenheter. Om det inte finns skäl att ge någon grupp generell förf tursrätt till praktikplatser, så är det givetvis önskvärt, att samtliga sökan- degrupper så långt möjligt ges lika goda förutsättningar att få sitt praktikbehov tillgodosett. Härför kan dessutom krä-

vas, att en effektiv introduktion ges till praktikgivarna av nytillkomna sö- kandegrupper, vars önskemål i stort sett sammanfaller med redan inarbetade sökandegrupper.

De uppgifter, som föreligger ifråga om förmedling av praktikplatser, bör som regel utföras i nära anslutning till den vanliga förmedlingsverksamheten. Ef- terfrågan på vissa slag av praktik kan vara så spridd —— tidsmässigt över året eller geografiskt till skilda förmedlings- orter _— att enskilda förmedlingsexpe— ditioner inte kan bära upp särskilda organisatoriska arrangemang. Andra praktikförmedlingsuppgifter har en så liten total omfattning, att de' även vid en stark geografisk koncentration utgör en mycket begränsad arbetsuppgift. Praktikbehovet inom återigen andra ar- betsområden tillgodoses i stor utsträck- ning genom reguljära anställningar. Slutligen är vid vissa former av ej nor- merad praktik efterfrågan så obestämd till sitt innehåll och å svår att förut- säga, att de sökande är bäst betjänta av bredast möjliga överblick över till- fälliga arbetserbjudanden, _komplette- rad med möjligheter till individuell ackvisition. Så långt efterfrågesidan.

På tillgångssidan återfinns snarlika svårigheter att särskilja vissa slag av praktik från annat arbete. Skalan sträc- ker sig här från renodlade praktikantan- ställningar över för bestämda sökande- grupper klassificerade praktikplatser till kort- och långvariga arbetserbju- danden av sådan art, att de motsvarar den praktiksökandes önskemål och be- hov.

Den slutsats utredningen kommer till är alltså att pratkikförmedlingsuppgif— terna som regel, i den mån de skall utföras av arbetsförmedlingens fältorga— nisation, bör anförtros de ordinarie för- medlingsenheterna, fackexpeditionerna eller särskilda arbetsgrupper i anslut-

ning till dessa. Att inom arbetsförmed- lingen bygga upp en speciell, fristående praktikförmedlingsorganisation, som svarar för ackvisition och förmedling av all slags praktik, är enligt utred- ningens mening inte ändamålsenligt. De studerande, som ej önskar prak- tik utan endast har allmänna önske- mål om arbete under ferierna, kan med fördel betjänas vid fristående expedi- tioner för feriearbete (se avsnitt 5.3.6).

5.2.3 Prioritering av vissa praktiksökande 5.231 Inledande synpunkter

Den gemensamma bakgrunden både till behovet av samordning av olika sökan- degruppers önskemål och behovet av be- stämmelser om prioritering av vissa sö- kande framför andra är den knapphet på praktikplatser _ i varje fall på vissa områden _ som hittills har förelegat och som kan förutses. Både strävanden efter bättre samordning och behovet av bestämda prioritetsregler syftar alltså till bästa möjliga ekonomisering med tillgängliga resurser i fråga om platser (och personal). Båda åtgärderna syftar därmed också till att de studerande ur tillgängligt platsmaterial skall få de plat- ser, som bäst lämpar sig för dem och som bäst motsvarar resp. utbildnings- anstalters krav på praktik.

Prioritering av praktiksökande kan avse två skilda ting:

a) Praktiksökande kan prioriteras framför andra sökande genom att större resurser ställs till förfogande för ackvisition och förmedling av praktik än för förmedling av andra tillfälliga anställningar. I denna me- ning har hittills t. ex. de praktik- sökande inom tekniska områden »prioriterats» framför de studerande som sökt ospecificerat feriearbete. Redan att särskilda åtgärder vidtas för att tillgodose efterfrågan på visst slag av praktik innebär ju en sådan

prioritering genom ökad resurstill- delning. . ' Vanligen avses emellertid med prio- ritering förtursrätt för vissa prak- tiksökande till lämpliga platser. ,— Bestämmelser om sådan förtursrätt kan avse antingen praktiksökande i förhållande till andra sökande av tillfälliga anställningar inom sam- ma förmedlingsexpedition eller vissa, praktiksökande (t. ex. teknologer) i förhållande till andra praktiksökan- de inom samma praktikområde (t. ex. gymnasister). Generella reg- ler i dessa avseenden innebär, att sådan prioritering sker inte bara inom en och samma förmedlings- expedition utan också i samverkan mellan förmedlingsexpeditioner i olika delar av landet.

5.2.3.2 Hittillsvarande prioritetsregler inom tekniska områden '

Prioritetsregler har hittills fixerats skriftligen enbart för praktikförmed- ling inom tekniska arbetsområden (AMS cirkulär A:16). Dessa regler innehål- ler följande föreskrift om förtursrätt till praktikplatser för vissa sökande: »Vid förmedling av praktikanställningar mås- te beaktas, dels att högskolestuderande ges förtursrätt till de för sådana stude- rande särskilt lämpade platserna, dels att elever, som ännu inte fullgjort för examen obligatorisk praktiktjänstgöring, i första hand bereds anställning».

I förmedlingsarbetet har detta inne- burit, att sökande som inte haft klar förtursrätt enligt anvisningarna, under den första giltighetsdagen för en plats endast har kunnat få denna priliminärt reserverad för sig. De centralt ackvire- rade platserna har fått tillsättas först på andra dagen, om inte sökande med för- tursrätt dessförinnan har anmält sig på orten eller anmälts av förmedling i annat län.

5.2.3.3 Utredningens synpunkter på be- hovet av prioritering

I den mån efterfrågan på praktik eller andra förhållanden i verksamheten så påfordras bör arbetsmarknadsstyrelsen resp. arbetsförmedlingen ta initiativ till samråd med arbetsgivarna för att re- servera vissa platser i första hand till förmån för sådana studerandegrupper, som har speciellt behov av ifrågava- rande praktik.

Utredningen har funnit, att i övrigt följande riktlinjer bör gälla.

Första prioriteringsgrund bör utgöra behovet av praktik. Det betyder, att den som har att fullgöra obligatorisk prak- tik går före den som ej har föreskrifter om sådan praktik i sin utbildning eller som redan har fullgjort föreskriven obli- gatorisk praktik. Det innebär vidare, att den som skall fullgöra annan normerad praktik går före den som ej alls har föreskrifter om praktik i sin utbildning. -— Av sökande, mellan vilka denna regel inte ger utslag, bör i allmänhet univer- sitets- och högskolestuderande ges för- tursrätt framför andra studerande.

5.2.4 Resebidrag

Motiv för resebidrag

Ett av de hinder, som föreligger för en effektiv praktik- och feriearbetsför- medling, består i att de interlokala för- medlingsåtgärderna inte erhållit till- räckligt stor omfattning för att tillgäng- liga arbetserbjudanden helt skall tillva- ratas av sökandena. För bestämda grup- per sökande, i första hand praktiksö- kande, är det ur utbildningssynpunkt angeläget att platsvalet inte begränsas genom bristande interlokal rörlighet. För vissa orter saknas möjligheter att på den lokala arbetsmarknaden placera det stora antalet sökande med eller utan praktikönskemål.

Resekostnaden vid tillträde av an-

ställning på annan ort än hem- eller llt- bildningsorten utgör givetvis endast en av de faktorer som verkar återhållande på de arbetssökandes benägenhet att ta anställning på annan ort. Den relativa betydelsen av denna faktor jämfört med andra överväganden, som är aktuella för den sökande, är svår att uppskatta. Uppenbart är emellertid att bidrag till reskostnaden för vissa sökanden kan ha avgörande betydelse för möjligheten att acceptera ett praktik- eller ferie- arbetserbjudande, som innebär en läng- re resa till och från anställningsorten. Ur förm'edlingssynpunkt är det en för- del att diskussionen med den sökande om alternativa platsförslag kan begrän- sas till andra och lner relevanta fakto- rer än eventuell resekostnad. Det är där- för önskvärt att arbetsförmedlingen er- håller möjligheter att lämna bidrag till täckande av resekostnad för praktiksö- kande samt feriearbetande studerande i såmband med tillfällig anställning på annan ort än utbildnings- eller hem- orten. De kategorier, som bör ifrågakomlna för detta slag av resebidrag, är följande: 1 a) Sökande av obligatorisk eller me- ritvärderad praktik I b) Sökande av icke-normerad prak- tik I c) Feriesökande, för vilka'praktik- synpunkter spelar en underord- nad roll. Bidrag bör avse resekostnader för II a) resa till anställning på annan ort än utbildnings- eller hemor- ten II b) återresa till hemorten.

Resebidrag får inte överstiga kostnad för billigaste färdsätt. Vid färd med eget fordon bör bidrag kunna utgå med högst det belopp som motsvarar kost- naden för färd med allmänt kommuni- kationsmedel.

utbildnings- eller

Gällande allmänna bestämmelser om respenning Av de rörlighetsstimulerande medel, som står till arbetsmarknadsstyrelsens förfogande, motsvaras det föreslagna bi- draget närmast av respenningen. Be- stämmelserna härom återfinns i arbets- marknadsstyrelsens cirkulär A:1/1962, som anger förutsättningarna för bevil- jande av respenning i form av bidrag för resekostnaden till och från anställ- ningsorten.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i cirku- lärmeddelande nr A 39/1963 meddelat, att respenning kan utgå enligt nyss an- givna bestämmelser till studerande, som uppträder som arbetssökande under an- nan tid av året än under reguljära fe- rier.

Också i fråga om studerande, som under reguljära ferier (d. v. .s den tid då undervisning inte pågår) antar till- fällig anställning, får respenning enligt bestämmelserna utgå. Härvid skall sär- skilt iakttagas att följande förutsättning- ar föreligger:

a) att den arbetssökande fyllt 16 år;

b) att han enligt förmedlingens bedöm- ning inte kan erbjudas arbete på el- ler i närheten av vistelseorten eller hemorten;

c) att annan lämplig sökande inte kan anvisas av anställningsortens arbets- förmedling; (1) att den sökande skall tillträda en an- ställning i öppna marknaden;

e) att anställnnigen har en varaktighet av minst sex veckor samt;

f) att arbetsgivaren "inte enligt avtal eller praxis står för resekostnaden. Medgivandet avser samtliga inled- ningsvis angivna kategorier av stude- rande.

Det kan tänkas, att arbetsmarknads- mässiga avväganden av det slag, som bestämmelserna förutsätter, i vissa fall ej är relevanta, nämligen när behovet

av att ta anställning på annan ort i första hand är beroende av att speciella utbildningssyn'punkter måste läggas på arbetsplaceringen. Utredningen anser det angeläget, att praktiksökande erhål- ler bidrag till'reskostnader, när lämp- lig praktik måste anvisas på annan ort än utbildnings- eller hemorten. Utred- ningen föreslår', att denna fråga blir föremål för behandling i praktikförmed- lingsdelegationen och att arbetsmark- nadsstyrelsen vidtar de åtgärder för frågans lösning som kan anses lämp- liga.

5.2.5 Praktikförmedling i olika konjunktur- lägen 5.2.1 Analys av tillgängligt material

1' det föregående har vid ett par tillfäl- len frågan om praktikförmedling i olika konjunkturlägen' skymtat. Det siffer- mässiga underlaget för en närmare dis- kussion av denna fråga är tyvärr brist- fälligt. Praktikförmedlingens beroende av det aktuella konjunkturläget är emel- lertid ett så centralt problem, att det inte kan förbigås, även om ett helt till- fredsställande material för att belysa frågan saknas. " * Praktikförmedlingen är _ liksom den allmänna feriearbetsförmedlingen och till stor del av samma orsaker _ käns- lig för växlingar i konjunkturläget. Ar- betsförmedlingsstatistiken ger i sin hel- het starka utslag även vid måttliga för- ändringar i den ekonomiska aktiviteten. Inom förmedlingsverksamheten befin- ner sig i sin tur de grenar, som inne- fattar förmedling av tillfälliga anställ- ningar, i ett särskilt utsatt läge vid minskad efterfrågan på arbetskraft. Praktikplatstillgångens konjunktur- känslighet är i hög grad beroende av arbets-givarnas motiv för att ställa 'plat- ser till förfogande. Man skulle ur denna synpunkt kunna dela upp materialet i två huvudgrupper. I fråga 'om en grupp

är motivet huvudsakligen att arbetsgi- varna med hänsyn till framtida behov av viss arbetskraft ställer praktikplat- ser till förfogande för dem, som utbil- dar sig inom behovsområdet. Den andra gruppens platser utgörs av sådana, som är ett uttryck för ett mer eller mindre tillfälligt arbetskraftsbehov. Inom denna senare grupp kan man möjligen sär- skilja två undergrupper, nämligen dels sådana platser, som tämligen regelbun- det utbjudes för praktikanter, dels så- dana platSer som allmänt står till ar- betsmarknadens förfogande och kan an- vändas som praktik. Konjunkturkäns- ligheten är inte lika stor för dessa grup- per. Den är större för platser, som är uttryck för behov av arbetskraft, och mindre för »utbildningsplatser». Det kan konstateras, att inom tekniska ar- betsområden exempelvis vissa statliga verk endast i ringa utsträckning erbju- dit marknaden andra platser, än sådana som faller inom den första huvudgrup- pen, där således utbildningssynpunk- ten varit den avgörande; samtidigt har konjunkturerna i obetydlig omfattning påverkat antalet. Inom privatindustrin kan ett och samma företag ha erbjudit platser, av vilka en del är utbildnings- motiverade och andra arbetskraftsmo- tiverade. Även här har gällt, att de ut- bildningsmotiverade platserna varit minst konjunkturkänsliga, men inte i samma utsträckning som för de statliga verk, till vilka ovan refererats. I extre- ma lägen med arbetskraftspermittering har således också utbildningsplatserna påverkats. .

Platsernas art tillsammans med ar- betsområde/bransch avgör alltså i vad mån tillgången är känslig för konjunk- turskiftningar. I fråga om stabiliserande faktorer kan utöver det sagda följande framhållas. Redan det förhållandet att praktik till största delen efterfrågas un- der sommarferierna, då den totala efter-

frågan på arbetskraft är som störst, utgör en stabiliserande faktor. Vissa de- lar av praktikefterfrågan är vidare in- riktad på områden, där behovet av arbetskraft inte är underkastat kon— junkturellt betingade växlingar. Dit hör exempelvis all praktik inom vårdom- rådena. Indirekt kan visserligen en konjunkturnedgång bli märkbar också inom ett sådant område. Om vårdom- rådena i ett läge med minskad total ef- terfrågan på arbetskraft får lättare att rekrytera personal, kan intresset för praktikanter som kompletterande ar- betskraft minska. I stort sett gäller emel- lertid, att svårigheterna att anskaffa des— sa slag av praktik bör bli måttliga un- der en nedgångsperiod. När det gäller praktikantanställningar inom statlig och» kommunal förvaltning finns det ingen anledning att befara sämre placerings- möjligheter i ett dämpat arbetsmark— nadsläge. Däremot kan man räkna med ett ökat tryck från sökandesidan, om tillgången på alternativa praktikmöjlig— heter skulle lninska kraftigt.

Inom kontor och handel torde ris- ken vara större för en nedgång i anta— let tillgängliga praktikplatser, om beho- vet av arbetskraft minskar. De som praktiserar inom kontor och handel, har hittills i regel gått in som tillfälliga ersättare för eller komplement till re— guljär arbetskraft, endera som semester- vikarier eller som extra arbetskraft un- der perioder av hög arbetsbelastning. _En antydan om vad det allmänna efter- frågeläget kan betyda för placerings- möjligheterna, ger de starka svängning- arna under 1950-talet i antalet med skol- ungdom tillsatta ferieplatser. Av intres- se i detta sammanhang skulle också ha varit att veta, hur många äldre stu- derande som under en följd av år erhål- lit feriearbete inom kontor och handel. Sådana uppgifter finns emellertid en— dast för åren 1961—63.

Inom industri och tekniska arbetsom- råden finns uppgifter angående vid ar- betsförmedlingen registrerad. tillgång och efterfrågan på elevpraktikplatser under 1950-talet. De fullständigaste uppgifterna avser förmedlingsverksam- heten vid de expeditioner, som erhåller SIP:s platsmaterial. På tillgångssidan kan här en uppdelning göras mellan platser, som erhållits genom tidig, skriftlig gruppackvisition (SIP-platser) och därefter ställts till tjänstemannaför- lnedlingens förfogande, samt platser som anskaffats genom arbetsförmedling- ens kompletterande ackvisition. För åren 1959_62 har vidare en genomgång företagits av SIP:s platsmaterial med hänsyn till platsernas fördelning på stat- liga, kommunala och enskilda praktik- givare. _ Förutom av växlingarna i konjunkturen har förmedlingsverksam- heten sedan början av 50-talet påver- kats av en rad olika faktorer, vilka här något skall antydas.

Det ligger i praktikverksamhetens na- tur, att platsmaterialet måste bedömas kvalitativt. Det medför, att vissa plat- ser från tid till annan försvinner från praktikmarknaden. Detta kan bero på att ifrågavarande arbetsuppgifter föränd- rats och inte längre är lämpliga som praktik, därför att de blivit antingen alltför enkla eller alltför komplicerade för praktikanterna. Vidare anmäls ibland platser, vilka under ett eller flera år accepteras som praktik men som sedan inte längre tages emot på grund av att de inte kvalitativt håller måttet. Under den aktuella tidsperioden har så- ledes en hel del platser avförts ur den centrala gruppackvisitionen eller över- förts till praktikantutbytet, när så visat sig lämpligt. Samtidigt har ackvisitio- nen mot slutet av. 1950-talet intensifie- rats, för att möta den stigande efterfrå- gan från de studerandes sida.

Diagrammen 1—3 (se sid 126) 'sam-

manfattar den tillgängliga informatio- nen beträffande de förmedlingsexpe- ditioner, som förmedlar teknisk elev- praktik med tillgång till SIP:s platsma- terial. I diagram 1 visas, hur platstill- gången varierat under åren 1950—1962 samt hur utfallet av den centrala, skrift- liga gruppackvisitionen (SIP-platser) växlar. Differensen mellan den totala platstillgången och SIP-platserna består av platser, som förmedlingen ackvirerat som ett komplement till den centrala ackvisitionen. Diagrammet visar sam- tidigt, hur antalet sökande utvecklats under den berörda perioden. I diagram 2 redovisas förmedlingarnas placerings- resultat under de olika åren. Antalet sökande anges här tillsammans med an- talet av förmedlingarna placerade. Av hela antalet placerade redovisas det an- tal, som placerats på centralt ackvire- rade platser. Samtliga de serier av data, som inskrivits i diagram 1 och 2, har en uppåtgående trend för perioden 1950—1962. Styrkan i denna trend har angivits genom de i diagramlnen in- förda trendlinjerna för respektive tids- serie. Diagram 3, slutligen, illustrerar hur placeringsresultatet, uttryckt i pro- cent placerade av inskrivna elevpraktik- sökande, varierat under den redovisade perioden. Med placeringsresultatet jäm- förs utnyttjandegraden av det centralt ackvirerade platsmaterialet : tillsatta SIP-platser i procent av tillgängliga SIP- platser. *(De av arbetsförmedlingen ack- virerade platserna utnyttjas till hundra procent, eftersom en individuellt ackvi- rerad plats samtidigt innebär placering av vederbörande sökande.) Utvecklingen av praktikförmedlingen för studerande vid tekniska läroanstal- ter visar, när den redovisade perioden betraktas i sin helhet, en kraftig ökning av verksamhetens omfattning. På efter- frågesidan betingas denna av den ut- byggnad av de tekniska läroanstalterna,

som ägt rum under senare hälften av 1950-talet och som alltjämt pågår. Ef- fekten av det ökade praktikbehovet på förmedlingsverksamhetens omfattning har förstärkts av att en stigande andel av eleverna — i synnerhet vid de tek- niska gymnasierna — vänt sig till ar- betsförmedlingen för att erhålla sin praktik. De förutsättningar, som funnits för en utbyggnad på tillgångssidan har tillvaratagits genom en fortlöpande be- arbetning av praktikmarknaden från de centralt respektive lokalt ackvirerande organens sida samt genom ett intensi- fierat förmedlingsarbete, som medfört ett högre utnyttjande av tillgängliga praktikplatser. Jämförs utvecklingen på tillgångs- respektive efterfrågesidan, har emellertid den långsiktiga tillväxten va- rit kraftigast på sökandesidan. Detta gäller både ökningen i absoluta tal och procentuellt.

De växlingar, som under periodens lopp förekommit i den allmänna efter- frågan på arbetskraft, har inverkat i första hand på tillgången på praktik- platser men också på efterfrågan och på förmedlingsresultatet. I första hand kan effekten iakttagas på det centralt ackvirerade platsmaterialet, där en rela- tivt kraftig nedgång noteras för åren 1953 och 1958, jämförda med åren 1951 och 1956.- Båda åren åtföljs av en till en början måttlig återhämtning, som återfört platsmaterialet till ungefär den storlek, som det haft året före botten- året. Det därnäst följande året (1955 respektive 1960) visar sedan en kraftig uppgång av platsantalet. Vid båda dessa recessioner har effekten på antalet cen- tralt ackvirerade praktikplatser varit starkare än på den vid arbetsförmed- lingen registrerade efterfrågan på regul- jär arbetskraft. Detta gäller också vid en separat jämförelse med dels tjänste- lnannaförmedlingens lediga platser, dels efterfrågan på arbetskraft tillhörande övriga yrkesgrupper.

Övergår man därefter till att betrak- ta förändringarna i antalet sökande, bör man hålla i minnet att det elevunderlag, från vilket de sökande kommer, i stort sett varit oförändrat under åren 1950— 1955. Under de följande åren har en snabb utbyggnad ägt rum av de tek- niska läroanstalter, vars studerande sö- ker elevpraktik vid de redovisade för- medlingsexpeditionerna.

Vid oförändrat sökandeunderlag vän- tar man sig att antalet vid förmedlingen inskrivna sökande skall variera omvänt mot konjunkturen. Så tycks också ha varit fallet under den första hälften av 1950-talet. Även för perioden i dess hel- het gäller att de två år, som visat den starkaste procentuella ökningen av an- talet sökande är de två nedgångsåren 1953 (+ 49 procent) och 1958 (+ 29 procent). 1958 är man redan inne i den period, under vilken de tekniska läro- anstalternas utbyggnad lett till en fort.- gående stegring av antalet inskrivna sökande. Ökningen mellan 1959 och 1960 var emellertid relativt liten (+ 10 procent) för att sedan stiga till 19 res- pektive 20 procent för åren 1961 res- pektive 1962. .

Förändringarna i sökandeantalet kan hänföras till tre huvudfaktorer, av vil- ka den ena uttrycker en självklarhet, medan de båda övriga utgör rimliga an- taganden, som finner ett visst belägg i tillgängliga data.

a) ökat elevantal vid de praktikkrävan- de utbildningsanstalterna ger ett ökat antal praktiksökande vid ar- betsförmedlingen vid oförändrad an- del prakt-iksökande av praktikmöj- liga. . Vid en konjunkturnedgång ökar an- delen vid arbetsförmedlingen prak- tiksökande av samtliga praktikmöj- liga och vice versa (: större respek- tive mindre antal inskrivna sökan- de vid oförändrat elevantal.)

c) ökat antal elever vid de praktikkrä-

vande utbildningsanstalterna ger en högre andel vid arbetsförmedlingen praktiksökande av samtliga praktik- möjliga, varigenom effekten av a) förstärks. I ett läge, där samtliga dessa fakto- rer verkar i riktning mot ökat antal praktiksökande måste man vara beredd på en mycket stark press på förmed- lingsresurserna, så mycket mera som förutsättningarna för ackvisition i en sådan situation är mindre gynnsam.

Vad som hittills har behandlats är tillgång och efterfrågan på praktikplat- ser. Avgörande för en bedömning av verksamheten är emellertid i sista hand det uppnådda förmedlingsresultatet, dels kvantitativt, mätt i andel placerade av inskrivna sökande, dels kvalitativt, med hänsyn till hur de erhållna plat- serna svarar mot de utbildningsmässiga intentioner, som ligger bakom praktik- kravet. Här kan endast den kvantitativa aspekten behandlas. Detta bör emeller- tid inte undanskymma det viktiga fak- tum, att bakom en placeringslprocent, som man lyckats hålla på en relativ stabil nivå, kan ligga en genomsnittlig kvali- tativ försämring under de år, då för- medlingsresultatet uppnåtts genom ett högt utnyttjande av tillgängliga platser. I synnerhet kan detta gälla i ett läge då platsmaterialet absolut sett varit om- fattande ehuru knappt i förhållande till sökandeantalet. I stora drag torde näm- ligen som tidigare framhållits gälla att de värdefullaste praktikplatserna är minst konjunkturkänsliga, varför ett högre utnyttjande vid en nedgång av platmaterialet bör kunna ske utan sam- ma risk för pedagogiska olägenheter.

Diagram 2 visar, att antalet placerade tämligen väl har följt antalet sökande under den redovisade perioden. Fram till och med år 1959 har differensen mellan sökande och placerade legat un- der 700. Därefter har skillnaden grad—

vis ökat till 723 år 1960, 825 år 1961. och 1 190 för det sist redovisade året 1962. Med en stigande förmedlingsvolym tor— de en ökning av antalet oplacerade sö- kande vara oundviklig. Placeringsprocenten har, som dia- gram 3 visar, hittills varit anmärknings- värt stabil. Endast för ett år, 1953, lig- ger den under 70 procent av antalet sö- kande. I stort sett har ett intensifierat förmedlingsarbete i förening med en större benägenhet hos de sökande att — i brist på alternativ -— ta de av för- medlingen erbjudna platserna uppvägt de konjunkturellt betingade variatio— nerna i förhållandet mellan antalet sö- kande och antalet tillgängliga platser. Följdriktigt avspeglar sig förändring- arna i arbetsmarknadsläget starkast i utnyttjandegraden (tillsatta SIP-platser i procent av tillgängliga). Så länge sö— kandeantalet varierade mot konjunktu- ren, d. v. 5. under första hälften av 1950-talet, var dessa svängningar myc- ket kraftiga med påfallande låg utnytt- jandegrad i bottenlägena (40—45 pro- cent). 1960 visar likaså en brant ned- gång i det procentuella utnyttjandet av platserna jämfört med 1959, men ut- nyttjandegraden sjönk likväl inte under 65 procent för detta och det följande året. Därefter har på nytt en stegring skett till 72 procent för år 1962. Uppenbart är att utnyttjandegraden fungerat som ett effektivt instrument för anpassning till en konjunkturellt betingad knapphet på praktikplatser. Den långsiktiga utvecklingen med en snabbare stegring av antalet sökande än av antalet tillgängliga platser har emel- lertid medfört att marginalen för en så- dan anpassning blivit trängre mot slu- tet av den redovisade perioden. Skulle antalet praktikplatser i förhållande till antalet sökande minska under de när- maste åren, är möjligheterna att kom— pensera detta genom ett fullständigare

utnyttjande avvtillgän-gliga platser rela- tivt begränsade.

Inledningsvis underströks, att fakto- rer finns, som verkar i stabiliserande riktning på antalet tillgängliga praktik- platser. En sådan faktor var att praktik efterfrågas och ställs till förfogande inom stora områden, där aktiviteten inte är underkastad konjunkturella väx— lingar. Även i det här detaljredovisade materialet, elevpraktikplatser inom in- dustri och tekniska arbetsområden finns en sådan stabilisator inbyggd. Det cen- tralt ackvirerade platsmaterialet inne— håller en betydande andel praktikplat- ser inom den offentliga sektorn (stat- liga verk och bolag, kommunala verk och planeringsorgan). Av dessa praktik- givare är det endast vissa av de statliga bolagen, som berörs av en konjunktur- avmattnin-g på ett sätt som är jämför- bart med den enskilda sektorn. Andelen praktikplatser inom den offentliga sek- torn i SIP:s platsmaterial har under- sökts för åren 1959—1962. Den utgjor- de år 1959 drygt 47 % för att sedan sjunka till 39 % år 1960 och 34 % år 1961. Mellan 1961 och 1962 visade an- delen platser inom den offentliga sek- torn en svag stegring till 35 procent.

Antalet undersökta år är alltför litet för att medge några bestämda slutsat- ser. Så mycket kan emellertid sägas som att platserna inom den offentliga sek- torn inte följt med i den starka tillväxt av platsmaterialet, som ägde rum 1959— 1961. Ökningen var under dessa, år 21 procent för den offentliga sektorn men 106 procent för den enskilda. I den ut- sträckning som ökningen av platsantalet 1959 till 1961 sammanhängde med en överefterfrågan på arbetskraft, så kom- mer en eventuell nedgång i platsantalet vid en lägre efterfrågenivå att i första hand avse platserna inom den enskilda sektorn med en stegring av andelen platser inom den offentliga sektorn som

följd. Den stabiliserande. effekt, som den offentliga sektorns praktikplatser haft, har hittills snarast varit av passiv art. Den har varit en direkt följd av att de utgör en förhållandevis stor del av hela platsmaterialet. Därutöver skulle det gi— vetvis vara önskvärt att i görligaste mån få ett aktivt bidrag från den offentliga sektorns sida genom ett kraftigt ökat antal platser under en konjunkturav- mattning för att kompensera ett even- tuellt bortfall av platser eller en stag- nation i platsantalet inom den enskilda sektorn.

5.252. Sammanfattning och förslag

Den redovisning som här har lämnats av den information, som finns tillgäng- lig om praktikförmedling i olika kon- junkturlägen, ger en anvisning om vilka vägar, som måste anlitas, för att mildra verkningarna för de praktiksökande av en allmän nedgång i efterfrågan på ar- betskraft. Gemensamt för de motåtgär- der, som kan vidtas, är att de förutsät- ter resurser för ökade insatser i ackvi- sitions- och förmedlingsarbetet. En viss flexibilitet i organisationen bör därför finnas för att möjliggöra en förstärk- ning av personalresurserna, när förut- sättningarna för förmedlingsverksamhe- ten försvåras.

Om utfallet av den skriftliga grupp- ackvisitionen på ett tidigt stadium pe— kar på en lägre platstillgång eller en alltför liten tillväxt i förhållande till det väntade antalet sökande, måste öka- de insatser förberedas i det komplette- rande ackvisitionsarbetet. Detta kan med fördel inriktas på områden, där aktiviteten varierar mot konjunkturen eller ej berörs av denna. Bl. a. syns möjligheterna att erhålla praktikplatser inom den kommunala sektorn kunna tillvaratas i väsentligt högre grad än vad hittills varit fallet.

Förmedlingsarbetet måste intensifie—

ras med sikte på ett så högt "utnyttjande av de erbjudna platserna som är för— vad som där kallas utbildningsplatser, aspekten på praktiken. Geografiska olik- heter i tillgång och efterfrågan på prak- tikplatser bör utjämnas genom en god spridning av information om tillgäng- liga platser och en effektiv interlokal förmedling, bl. a. med hjälp av rörlig— hetsstimulerande medel.

Det har inledningsvis framhållits, att vad som där kallas utbildningsplatser, är mindre konjunkturkänsliga än ar- betskraftsplatser. Med den mycket stora efterfrågan på praktik, som kommer att råda i framtiden, torde det också bli nödvändigt, att utbildningsplatsernas andel av materialet ökas högst väsent- ligt. Idealet vore i och för sig, att samt- liga platser hade sådan karaktär. Detta torde inte vara uppnåeligt, främst av den anledningen, att de sökande kan dirigeras till de lämpliga platserna. Praktikanterna kommer säkerligen även framdeles att låta geografiska och eko- nomiska önskemål bli av stor betydelse vid sina val. Genom samarbete mellan olika intressenter bör praktikverksam- heten ledas in i sådana fåror, att flerta- let härför lämpliga företag har ett stå- ende antal praktikplatser, som i samför- stånd mellan arbetsgivare- och arbets- tagareparten, ställs till de studerandes förfogande oavsett konjunkturläget. För dessa och andra frågor av gemensamt intresse bör ett samrådsorgan mellan parterna på arbetsmarknaden,:arbets- marknadsmyndigheten och utbildnings- väsendet inrättas vid arbetsmarknads- styrelsen (se avsnitt 5.2.8).

5.2.6 Särskilda åtgärder för att syselsitta feriearbetssökande studerande

Antalet studerande i åldern 15—17 år uppgick 1960 till närmare 170000 och i åldern 18—24 år till närmare 85400.

En stor del av dem önskar feriearbete i någon form. Många söker på egen hand, men många andra vänder sig till arbetsförmedlingen. Inom förmedlingen har man de senaste åren kunnat konsta- tera en ökad tillströmning av ferielediga ungdomar. Den fortgående förlängning- en av den genomsnittliga studietiden har också påverkat medelåldern bland de sökande.

Samtidigt med ett ökat utbud på fe- rielediga ungdomar har man inom vissa sektorer märkt en minskad efterfrågan på extra arbetskraft under sommarmå— naderna. Jordbrukets mekanisering har gjort att det akuta behovet av säsong- arbetskraft minskat. Tidigare jordbruks— och skogsläger har inte längre samma betydelse som sysselsättningsobjekt för ferielediga ungdomar. Industriens och hantverkets gemensamma semesterpe- rioder med uppehåll i tillverkningen har också bidragit till att minska efter- frågan av semestervikariat.

Andra näringsgrenar har kunnat dra nytta av det ökade utbudet på arbets- villiga ungdomar som semestervikarier. Inom detaljhandeln, kontorsyrkena, he- tell- och restaurangnäringen, inom sam- färdseln och en del vårdyrken har man kunnat anställa ett stort antal skolung— domar och studenter under sommarmå- naderna. *

De feriearbetssökande ungdomarna söker anställningar, som i tiden ofta sammanfaller med ansökningar hos ar- betsförmedlingen från studerande som söker normerad praktik eller arbete med nära anslutning till studierna. Detta medför organisatoriska svårigheter vid arbetsförmedlingarna. Den stora till- strömningen hos förmedlingen av sökan- de som ej kan anvisas anställning ska— par arbetstoppar, som blir till förfång för arbetet i dess helhet. De feriearbets— sökande ungdomarna som vänder sig di- rekt till företagen kan ta i anspråk an-

ställningar, till vilka praktiksökande borde ha kommit ifråga i-första hand.

En rad åtgärder har i det föregående diskuterats. för att säkra en tillräcklig tillgång på lämpliga platser för de stu- derande som för sin utbildning behö- ver” praktik: särskilda åtgärder för ack- visition, samordning av olika förmed- lingsinsatser, regler för prioritering av sökande, resebidrag för att ernå en geo- grafisk utjämning, åtgärder för att sä- kerställa platstillgången vid konjunk- turdämpning. Förmedlingsåtgärder av dessa slag kan dock visa sig otillräck- liga, om antalet arbetsvilliga studeran- de överstiger antalet tillgängliga plats- erbjudanden. Det kan då finnas anled- ning att undersöka, om organiserade ar- betstillfällen kan erbjudas under med- verkan av det allmänna. Ett exempel på överväganden av sådan innebörd skall här anföras.

Arbetsmarknadsstyrelsen erhöll i juni 1963 en framställning från länsarbetsnämn- dens i Västmanlands län med förslag i så- dan riktning. Tillströmningen till feriear- betsförmedlingen i länet hade varit större än något år tidigare, medan samtidigt till- gången på lämpliga arbetsuppgifter varit mindre. Förmedlingen hade på olika sätt sökt ackvirera fram nya arbetstillfällen och skapa förutsättningar för att nya ar- betstillfällen skulle uppstå. Ett uppslag som framkommit avsåg att — under mot- tot »Ett städat land» _ ordna städpatrul— ler för länets vägar, campingplatser och parkeringsplatser. Vägförvaltningen sakna- de dock medel för upptagande av dylik verksamhet. —— Framställningar av likar- tat slag hade under hand gjorts till arbets- marknadsstyrelsen från andra länsarbets- nämnder. (Ett sådant förslag avsåg att ut- nyttja skogsstationer, som under sommar- tid ej var helt belagda; ferielediga ungdo- mar skulle eventuellt kunna inkvarteras i dessa förläggningar och sysselsättas med skogsvårdsarbeten.) I skrivelse till veder- börande länsarbetsnämnder förklarade sig styrelsen dela nämndernas uppfattning, att särskilda åtgärder var påkallade för att be- reda arbetssökande skolungdom och stude- rande lämplig och meningsfylld sysselsätt-

ning under ferierna. Ur allmän arbets- marknadspolitisk synpunkt ansåg styrelsen det vara av stort värde att denna ar- betskraftstillgång utnyttjades, då samtidigt flera områden av arbetsmarknaden hade behov av extra tillskott av arbetskraft. —— Av principiella skäl ansåg sig styrelsen dock ej kunna disponera medel, som ställts till styrelsens förfogande för arbetslöshetsbe- kämpande åtgärder, för att stimulera stat- liga och kommunala myndigheter eller en- skilda att anordna särskilda arbeten för s. k. feriearbetssökande. De åtgärder som av nämnderna aktualiserats måste sättas i samband med andra sysselsättningsbefräm— jande åtgärder. Arbeten av sådant slag bor- de kanske reserveras för andra kategorier av arbetstagare, t. ex. skogsarbetare som på grund av strukturförändringar inom jord- och skogsbruk blivit friställda och som av olika anledningar icke bedömdes vara möjliga att flytta. I glesbygdsområdena kunde det förutsättas att alla tillgängliga arbeten av ifrågavarande slag kom att be- hövas om omställningsproblemen skulle kunna balanseras. Inom andra delar av lan- det, där omställningsproblem på grund av strukturförändringar icke hade samma verk- ningar, kunde det däremot tänkas att arbe- ten av detta slag kunde reserveras för fe- riearbetssökande. Styrelsen hade för av- sikt att fortsätta vissa överläggningar i ärendet med berörda myndigheter.

Utredningen har gjort ett utförligt re- ferat av detta ärende, då uppslaget och de synpunkter som i samband därmed framförts enligt utredningens mening är värt allt beaktande. Utredningen vill understryka, att det ur allmän arbets- marknadssynpunkt är av betydelse, att den arbetskraftstillgång som de ferie- arbetssökande erbjuder tas tillvara på bästa sätt. Den tillfälliga arbetsinsats, som dessa studerande är villiga att göra, kan, om den sätts in på rätt sätt, bli av betydelse genom att nedbringa beho- vet av arbetskraft, som bättre kan ut- nyttjas på annat sätt. Det vore också fördelaktigt, om det stigande antal ung- domar, som efterfrågar arbete, kunde erhålla sådant i en ålder, då de väl be- höver erfarenhet av arbetslivet. Med tanke på behovet av att lämpliga platser

ställs till förfogande för det stora antal studerande, som för sin utbildning är beroende av att få visst slag av praktik, är det också angeläget att konkurrensen med övriga feriearbetssökande om dessa senare platser minskar. Detta torde knappast kunna ske om förmedlingen inte kan erbjuda de övriga feriearbets- sökande alternativa sysselsättningar.

Utredningen förordar av dessa skäl, att arbetsmarknadsstyrelsen till ingå- ende prövning tar upp frågan om möj- ligheten att genom åtgärder av lämpligt slag bättre ta till vara den arbetskraft, som de feriearbetssökande studerande utgör. Åtgärder av sådant slag har enligt utredningens mening betydelse både i ett läge som det nuvarande med knapp- het på arbetskraft inom vissa delar av landet och i ett läge med dämpad kon- junktur och återföljande mera begrän- sade sysselsättningsmöjligheter för den- na arbetskraft.

5.2.7 Informationafrågor

Erfarenheter från tidigare år tyder på att betydande insatser för information till praktikgivarna krävs för ackvisi- tion av praktikplatser. Verksamheten fordrar också en del andra åtgärder av informativ art. Synpunkter och förslag i dessa hänseenden har sammanförts i efterföljande avsnitt. Här berörs också frågan om information och utbildning för personalen och några hjälpmedel i deras arbete.

5.2.7.1 Information till utbildningsan- stalter och elever samt till arbetsmark— nadens parter

Informationsvägar

Centralt förutsätts en samverkan ske mellan arbetsmarknadsstyrelsen å ena

sidan samt utbildningsmyndigheterna och arbetsmarknadens parter å den andra. Förslag till samrådsorgan läggs fram i det följande (avsnitt 5.2.8).

Från de centrala utbildningsmyndig— heterna utfärdas i samråd med arbets— marknadsstyrelsen anvisningar till sko- lans regionala organ resp. vederböran- de utbildningsanstalt om verksamhetens bedrivande och om åligganden därvid för länsskolnämnder och skolstyrel- ser/rektorer. Utbildningsmyndigheterna har ansvaret för att praktikgivarna er- håller sådan information om praktikens syfte, att praktikanternas placering i företagen och deras handledning kan motsvara vad som krävs för elevernas utbildning. De centrala utbildningsmyn- digheterna lämnar i samarbetsorganet uppgifter om erfarenheter av prakti- kens utformning, förändringar av prak- tikkrav o. s. v., medan arbetsmarknads- styrelsen redovisar resultat och erfaren- heter av ackvisitions- och förmedlings- arbetet.

Central information till praktikgiva- re sker i samråd med de centrala ar- betsgivarorganisationerna. Ett omfattan— de upplysnings- och rådgivningsarbete gentemot företagen torde bli erforder- ligt för att tillräckligt med praktikplat- ser skall kunna ställas till förfogande och för att praktiken kvalitetsmässigt skall bli det led i utbildningen som av- ses. Aktiva åtgärder från arbetsgivar- organisationerna är här mycket önsk- värda. Sådan information från or- ganisationerna kan behöva omfatta.- dels sådana interna arbetsgivarfrågor som måste handläggas av företagen och deras sammanslutningar, t.. ex. avlö- ningsfrågor, dels också sådana frågor om handledning till praktikanterna, som behöver infogas i ett större utbildnings- sammanhang inom företagen. _- Sär- skilda åtgärder centralt för samråd och information behövs också för att få till

stånd en tillräcklig medverkan från stat- liga företag och förvaltningar samt kom- munala organ.

Arbetstagarnas organisationer bör in- formeras om de åtgärder som vidtas. I lägen med minskad tillgång på arbets- möjligheter kan överläggningar behöva tas upp— med arbetsmarknadens parter i syfte att få tillgång till erforderligt an— tal praktikplatser. . Länsarbetsnämnderna svarar för mot- svarande kontakter på det regionala planet (jämför avsnitt 5. 2. 2), och plane— rar för den lokala informationen till skolor och företag.

Både regionalt och lokalt bör skol— myndigheterna ålägga någon sin befatt- ningshavare att vara kontaktman med arbetsförmedlingen i dessa samman- hang.

Lokalt lämnas information på utbild- ningsanstalterna till rektor, facklärare och elever. Beträffande gymnasier och fackskolor förutsätts förmedlingen med- verka med elevinformation, dels inför valet av olika specialiseringar som er- bjuds inom den tekniska studiegången, dels i samband med elevernas utplace- ring i praktikarbete. Från skolan läm— nas på ett tidigt stadium uppgift till för- medlingen om antalet elever och deras fördelning på fack. Med kännedom om att åtskilliga elever inom andra utbild- ningsgrenar på dessa stadier efterfrågar praktik, fastän'sådan inte är föreskri- ven, eller söker feriearbete kan man vänta önskemål om att information i, någon form också ges till dessa elev- grupper. —— Utredningen förordar att en liknande ordning för elevinforma— tion och anmälan om praktikönskemål som vid gymnasier och fackskolor även genomförs för de tekniska högskolornas elever. Medverkan bör påkallas från stu- dentkårerna att förmedla information till de universitets- och högskolestude- rande. -— På större skolorter, framför

allt i de. största städerna, kommer.den- na informationsverksamhet att bli tids- krävande och fordra noggrann planeri-ng. En praktikkonsulent vid arbetsförmed— lingens huVudkontor i resp. län _.— se förslag om inrättande av sådan tjänst, avsnitt 5.3.1 och 5.5 —— svarar för detta arbete tillsammans med resp. fackför— medlare vid arbetsförmedlingens hu- vudkontor.

Redan under ett inledande skede av ackvisitionsarbetet behövs sannolikt överläggningar mellan förmedling (praktikkonsulent) och utbildnings- samt personalavdelningar på större fö- retag. Särskild information till företa- gen skall i övrigt ske vid uppföljning av gruppackvisitionen, där sådan före- kommer, och som ett led i den indivi- duella ackvisitionen av platser.

Hjälpmedel för information Bättre statistisk uppföljning av praktik- och feriearbetsförmedlingsverksamheten bör eftersträvas.

En hel del av informationen på'det lokala planet måste lämnas individuellt, men självfallet behöver såväl där som i övrigt upplysningarna till praktikgi- vare och elever i stor utsträckning spri- das med hjälp av folders och broschy- rer. Sådanla utarbetas centralt under medverkan av samrådsorganet. Bro- schyrmaterialet till praktikgivarna bör innehålla presentationer av flera utbild- ningsgrupper än de som har att full- göra obligatorisk praktik.

I anslutning till ackvisitionen bör möjligheterna till information genom press, radio och TV utnyttjas. Tillgång och efterfrågan på praktikplatser un- der förmedlingssäswongen bör belysas ge— nom uttalanden och annonser i lokal- pressen och genom fortlöpande medde- landen i radions regionala arbetsmark— nadsprogram.

5.2.7.2 Information till personalen Fortbildning

De arbetsuppgifter, som arbetsförmed- lingens personal får svara för vid om— fattande praktik- och feriearbetsförmed- ling, skiljer sig delvis från övrigt för— medlingsarbete. En större del av arbetet än f. n. är fallet kommer att få ägnas åt informationsverksamhet. Denna skall bygga på kännedom om olika utbild— ningsvägar och deras innehåll. För be- dömning av erbjudna praktikanställ- ningar inom tekniska områden krävs god kännedom om utbildningskrav och studiegång vid resp. skolformer.

Detta innebär, att förmedlingsperso- nalen måste få en god fortbildning för att bli tillräckligt insatt i de utbild- ningsförhållanden, som praktiken skall utgöra en del av. I utbildningen bör bl. a. även ingå information om tillämpningen av bestämmelserna om rörlighetsstimu- lerande medel och utbildning i ackvi- sitionsteknik. Centrala kurser behöver ordnas för praktikkonsulenterna och för förmedlare inom vissa fackområden. Fortbildningen av personalen i övrigt inom resp. län får ledas av praktikkon— sulenten.

Hjälpmedel för personalens information m. m..

För att hålla personalen informerad om skolornas fordringar och önskemål om praktikens längd och innehåll hör till- handahållas en handbok vari sådana uppgifter återfinns.

För verksamheten avpassat blankett- material behöver utarbetas.

Vissa delar av praktikförmedlingsar- betet bör kunna ske snabbare och med mindre persönalåtgång om investering- ar görs i tekniska hjälpmedel av annat slag än dem som hittills tagits i bruk inom arbetsförmedlingen. Arbetsmark- nadsstyrelsen har, efter en utredning

där”bl. a." hänvisades till möjliga ratio- naliseringar inom praktikförmedling, beslutat att på försök införa telex vid 7 arbetsförmedlingar i landet. Dessa an- läggningar bör prövas för avrapporte— ring och ev. även för bökn'ing av sö- kande vid interlokal förmedling. Den interlokala förmedlingen såväl av prak- tikanter som feriearbetssökande utspe- las till stor del med så korta tidsfrister och kräver så snabba avgöranden att kommunikationerna mellan olika för- medlingskontor behöver förbättras. För ett avgörande om utbyggnad av telex- systemet till flera orter kommer givet- vis hänsyn att tas till dess användbar- het även inom andra områden av för- medlingens arbete. Särskild hänsyn bör dock tas till förutserbar ökning av prak- tik- och feriearbetsförmedlingen. För detta speciella ändamål skulle telex be- höva finnas på ett 30-tal orter. .

5.2.8 Samrådsorgan

Tidigare har i utredningen berörts frå- gan om samrådsorgan för praktikför- medlingsfrågor, i vilket olika intressen- ter borde ingå. Utredningen redogör här närmare för sina synpunkter och förslag i detta avseende.

5.2.81 Centralt

Nuvarande former för centralt samråd: SIP

Svenska Industrins Praktiknämnd (SIP') be- står förutom av företrädare för huvud— mannen Svenska Arbetsgivareför'eningen av representanter för Arbetsmarknadsstyrel- sen, Sveriges Industriförbund, olika bran- scher (verkstadsindustrin, byggnadsindu— strin, textilindustrin m. fl.), större statliga Och kommunala arbetsgivargrupper samt undervisningsväsendet (de tekniska hög- skolorna och Överstyrelsen för Yrkesut— bildning) och studenterna. Nämnden har ett arbetsutskott med företrädare för hu- vudmannen, Arbetsmarknadsstyrelsen och

Sveriges Industriförbund samt en represen- tant vardera frän industrigruppen, under- visningsväsendet, studenterna och ingen- jörsföreningarna. Nämndens huvudsakliga uppgift har varit att forma verksamhe- tens policy, dels genom egna initiativ, dels genom yttranden över utredningar o. dyl. Vidare har de olika representanterna funge- rat som konsulter åt kansliets ledning i frågor som gällt de områden vederbörande företrätt. Genom nämndens representanter har kansliet haft möjlighet att få olika or— ganisationers stöd för lämpliga åtgärder inom avgränsade sektorer av verksamheten. Såsom ett representativt forum för huvud- delen av intressenterna på teknikernas ar— betsmarknad har nämnden kunnat samord- na verksamhetens utveckling på ett ända— målsenligt sått. Nämnden har även varit svensk lAESTE-kommitté (se vidare av- snitt 5.4.2).

Förslag om centralt samrådsorgan rö- rande praktik och feriearbetsförmed- ling: sammansättning och uppgifter

Som framgår av vad som ovan anförts har behov av centrala samrådsorgan fö- relegat när det gäller studerandens ut- placering i praktiskt arbete.

Om utredningens förslag om ändrade former för ackvisition av praktikplat- ser genomförs, varvid ackvisitionen även av platser för studerande med tek- nisk utbildning inom och utom landet förläggs till arbetsmarknadsverket, för- utsätter detta att ett samrådsorgan av liknande slag som det hittillsvarande inom SIP knyts till arbetsmarknadssty- relsen. Behov av fastare former för cen- tralt samråd mellan berörda parter i fråga om praktikförmedling som avser andra utbildningsgrupper än blivande ingenjörer har under utredningsarbetets gång framkommit. Detsamma gäller även ifråga om feriearbetsförmedling.

Utredningen föreslår, att hos arbets- marknadsstyrelsen inrättas en praktik— förmedlingsdelegation med rådgivande uppgifter i fråga om den centrala pla- neringen av praktik- och feriearbetsför- medlingsfrågor i landet.

I delegationen bör utöver arbetsmark- nadsstyrelsen ingå representanter för skolöverstyrelsen och universitetskans— lersämbetet (och överstyrelsen för de tekniska högskolorna). Från praktik- givarsidan bör svenska arbetsgivare- föreningen och handelns arbetsgivare- organisation vara företrädda samt nå— gon eller några ytterligare arbetsgivar- representanter (från den statliga sidan och den kommunala). Löntagarorgani- sationerna bör företrädas genom LO, TCO och SACO, de studerande av SFS.

Delegationens allmänna planerande uppgifter bör främst avse dels utrym- met för praktik på arbetsmarknaden i olika konjunkturlägen (frågor rörande ackvisition, information, prioritering samt alternativa lösningar till praktik på den öppna marknaden), dels för- medlingsverksamhetens organisation, omfattning och sätt att fungera, dels personal för praktikförmedlingsuppgif- terna (personalorganisation, personal- utbildning), dels också elevernas prak— tikförhållanden på arbetsplatserna.

Av delegationen bör tillsättas arbets— utskott, som svarar för beredningen av större grupper av ärenden. Ett sådant utskott bildar den svenska IAESTE-kom- mittén (se avsnitt 5.4). I denna kom- mitté skall — i enlighet med IAESTEzs stadgar — ingå representanter för i de- legationen ingående parter (AMS, SAF och ev. ytterligare någon) samt för un- dervisningsväsendet och för studen- terna.

5.2.8.2 Regionalt Hos varje länsarbetsnämnd bör finnas ett regionalt samrådsorgan för praktik- och feriearbetsförmedlingsfrågor. I detta skall dels länsskolnämnderna och i uni- versitetsstäderna även universitet och högskolor, dels de studerande, dels ar- betsgivar— och arbetstagarorganisatio- nerna vara företrädda. Detta organ kan

vid behov tillsätta arbetsutskott för vissa utbildningsvägar.

5.2.8.3 Lokalt

I större städer kan tillsättas samarbets- kommittéer, där skola, näringsliv och arbetsförmedling blir på lämpligt sätt, representerade. Utredningen föreslår vi- dare, att arbetsuämnden i Stockholm samt länsarbetsnämnderna i Uppsala, Malmö, Göteborg och Umeå anordnar en årlig konferens rörande praktik- och feriearbetsförmedling. Till denna kon- ferens inbjuds kontaktmän från olika parter, bl. a. representanter för de olika utbildningslinjerna. Vid konferensen behandlas erfarenheter av och planer för ackvisition och förmedling, jämfö- relser mellan utfallet av verksamheten. för de olika utbildningsgrupperna på olika praktikområden och vägar för kol- lektiv information till presumtiva. prak- tikgivare. Vid konferensen framkomna synpunkter och förslag bör föreläggas länsarbetsnämnden. Protokoll från kon- ferensen tillställs arbetsmarknadsstyrel- sens praktikförmedlingsdelegation. Länsarbetsdirektören bör fungera som konferensens ordförande och praktik- konsulenten som dess sekreterare.

5.3 Organisation och arbetsformer vid praktik- och feriearbetsförmedling för olika utbildningsgrupper

5.3.1 Inledning: Samordning mellan centrala,. regionala och lokala åtgärder Centralt

Arbetsmarknadsstyrelsens åtgärder för planering av praktik- och feriearbets- förmedling för studerande över 18 år, som söker praktik inom landet, har hit- tills ingått i arbetsförmedlingsbyråns förmedlingssektions uppgifter. Vissa åt- gärder för praktik utomlands och för utländska studerandes praktik i Sverige

har ankommit på arbetsförmedlings- byråns praktikantsektion. Feriearbets- förmedlingen för studerande under 18 år har åvilat yrkesvägledningsbyrån. Utredningen föreslår (avsnitt 5.5.2) en större samordning av detta centrala pla- neringsarbete.

Den centrala ackvisitionen av prak- tikplatser för studerande på tekniska utbildningsvägar liksom ackvisition och förmedling av utlandspraktik har plan- lagts och skötts av SIP.

Inom arbetsmarknadsstyrelsen avser man att upptaga överläggningar med SIP:s huvudman, Svenska arbetsgivare- föreningen, om det framtida handha- vandet av dessa arbetsuppgifter.

Det centrala planeringsarbetet omfat- tar dels uppgifter, som bör handläggas inom en praktikdelegation (se avsnitt 5.2.8), dels uppgifter av administrativ art, som ankommer på styrelsens kansli.

Regionalt

Arbetsförmedlingsverksamheten för yr- kesgrupper med längre teoretisk ut- bildning är centraliserad eller håller f. 11. på att centraliseras till en eller ett par orter i varje län. Sådana »centra-. ler». finns vid arbetsförmedlingens hu- vudkontor i varje län (dock ej Solna) samt vid 6 filialkontor eller tillsam— mans på 30 orter. Praktikförmedling för tekniskt studerande sker därjämte på ytterligare ett 10-tal orter, där tidigare kombinerade ungdoms— och tjänsteman- naförmedlingar funnits. Förmedlingen av yrkesgrupper med kortare utbild- ning, t. ex. biträdespersonal inom tek- niska och kamerala arbetsområden och vårdyrken, sker vid varje arbetsför- medlingskontor.

Då dessa centraler och filialkontor har regionala arbetsuppgifter med av- seende på grupper av äldre studerande, som söker—praktik och- feriearbete, finns. här en organisatorisk utgångspunkt för

106 uppbyggnaden av en inforniätibrrs- och ackvisitionsverksamhet'i "på» ?Het '- regio- nala planet. Verkställandet-rav" 'dessä åtgärder bör 'med andra "ord "ankomma på arbetsförmedlingens eipe'diti'on'er 'för tekniker, administrativ personal; kon- torspersonal och vårdpersonal. ' "* Planering och samordning-lav prak- tik- och feriearbetsförmedlingen vid hu- vud- och avdelningskontor tillsammans med information""till skolor och' företag och individuell upplysning 'till elever i ackvisition och förmedlingvberäknas i flertalet län utgöra uppgifter, som mot- svarar kontinuerligt arbete för en tjäns- teman. Utredningen anser dessa upp- gifter av så avgörande betydelse för en gynnsam utveckling av verksamheten att härför bör finnas en kvalificerad be- fattningshavare vid varje länsarbets- nämnd (»praktikkönsulent»,-'j»fr avsnitt 5.5). '

Lokalt

När "det 'gäller praktik fordras,—Fatt— ar— betsförmedlingarna på tillsammans.-'na 120 skolorter kopplas in på uppföljning av gruppackvisition, medverkan vid in- dividuell ackvisition och vid förmed- ling. På övriga förmedlingsorter kan, liksom hittills, verksamheten för ferie- sökande studerande antas till övervä- gande del komma att avse förmedling av anställningar för tillfälligt förvärvs- arbete och i liten utsträckning arbete som ligger i linje med studierna.

5.3.2 Fackexpedition för industriellt-tekniskt arbetet

5.3.21 Utbildningsgrupper: Olika slag av praktik

De utbildningsgrupper, som med tanke på arten av önskad praktik bör hänfö- ras till fackcxpedition för "industri- ellt—tekniskt arbete (teknikerexpedi- tion), ärföljande: studerande vid tek-

nisk högskola och motsvarande, vid det nya gymnasiets och fackskolans teknis- ka studievägar och vid matematisk- naturvetenskaplig fakultet inom univer- sitet samt dessutom motsvarande tek- niska utbildningsvägar'vid äldre kvar- stående skolformer.

- Sammanförandet av utbildningsgrup— per 'med teknisk studiegång till tekni- k'ereXpedition utgör i viss mån ett spe- ciellt arrangemang, som får ses mot bakgrund 'av de mera fast utformade praktikbestämmelserna på dessa områ— den. Gjorda erfarenheter visar, att det är av värde, att personal som känner den tekniska utbildningens innehåll svarar för information, ackvisition och förmed- ling också i de fall, då praktiken skall fullgöras i produktionen (s. k. arbetar- praktik). - '

Till att börja med bör några skillna- der noteras mellan olika utbildnings- grupper på det tekniska området. Det gäller såväl i fråga om elevgruppernas sammansättning, praktikens art och längd m.m. som beträffande erforder- liga ackvisitions- och förmedlingsåtgär- der. » För studerande vid teknisk högsko- la och gymnasium skall elevpraktiken förläggas under reguljära ferier, medan fackskolornas elever enligt det fram— lagda bet-änkandet skall praktisera un- der ett helt år. Högskolestuderande skall i viss utsträckning i sin praktik fullgöra uppgifter av teknisk art som led i givna examensarbeten; gymnasieelever kan under den sista praktiksommaren arbe— ta som biträde åt ingenjörer, verkmäs- tare och förmän. I övrigt skall eleverna fullgöra s. k. arbetarpraktik.

Teknologerna, som är samlade på fyra utbildningsorter i landet,'måste i stor utsträckning ta sommarpraktik i andra delar av landet. Lämpliga platser skall 'ackvireras fram på ett stort antal orter och ställas till deras förfogande.

Denna ackvisition måste bygga på före- tagens och förmedlingarnas insikt om att samverkan över länsgränserna är helt nödvändig för att tillgodose denna utbildningsgruppsbehov av praktik för studiernas fullgörande.

De studerande. vid matematisk-natur- vetenskaplig fakultet, som behöver prak- tik, är på samma sätt som teknologerna beroende av en större interlokal sam- verkan för ackvisition *av platser. _

Gymnasis'terna får i många.,falllvara beredda på att ta praktik på annat håll än utbildningorten men kommer dock till övervägande del att ta arbete i trak- ten av skolan eller hemorten. Ackvisi- tionen kan för deras del bygga på ett klart intresse från företagen att enga- gera sig för den lokala skolans elever.

Fackskolans elever kan på grund av sin ungdom bli mera lokalt bundna än gymnasiets elever och inte så benägna att söka sig praktikanställningar -'— som i deras fall också enligt fackskoleutred— ningen-s förslag skall ha längre varaktig- het -— utanför hemorten. Å andra sidan kan fackskoleelevernas föreslagna läng- re anställningstid innebära, att de räk- nas som en större tillgång som arbets- kraft och därför blir begärligare på arbetsmarknaden än de feriearbetande. Skulle utvecklingen visa att det på or- ter med svagt differentierat näringsliv blir svårt att placera alla fackskoleele— ver i lämpligt industriellt arbete, bör man som alternativ tänka sig att elever- nas praktiska arbete på dessa orter ordnas i form av yrkesskoleutbildning.

Knappheten på praktikplatser blir mest kännbar under sommaren, då alla tre utbildningsgrupperna kommer att konkurrera om' anställningsmöjligheter- na. Förmedlingsarbetet skulle underlät- tas, om den föreskrivna industriprakti- ken förkortades från 12 till 9 månader. För tillgodogörandet inom industrin av den arbetskraft, som de studerande ut-

gör, vore det;till fördel, om utveck- lingen ginge mot en större utspridning av industrisemestern än mot en kon- centration i tiden av den.

De angivna skillnaderna återverkar på ackvisitionsarbetets uppläggning och graden av interlokal förmedling för de olika utbildningsgrupperna. Praktikför- medlingsverksamhetens arbetsformer kan i stora drag beskrivas på följande sätt för respektive kategorier (jfr av- snitt 5.3.1 a). *

5.3.2.2 Arbetssätt: Studerande vid tek- nisk högskola

Hittills har i januari gjorts en central ackvisition av platser för samtliga grup- per av studerande inom tekniska utbild— ningsanstalter. För—medlingsverksamhe- ten för samtliga elevgrupper har börjat vid ingången av mars månad, med topp— belastning under de första två dagarna av varje vecka, då teknologer haft för— tursrätt till nyutkommet platsmaterial. Kompletterande individuell ackvisition har gjorts av den »platshavande» arbets- förmedlingen. Någon information till eller förhandsanmälan från teknologer- na om önskad praktik har ej förekom- mit. — Utredningen föreslår, att verksamhe- ten inleds med information före höst- terminens slut — genom eller i sam- verkan med studentkårerna -— till ele- verna på de tekniska högskolorna och att i anslutning härtill preli- minära besked. inhämtas från dem om önskad praktik under den kom- mande sommaren. Inhämtade uppgifter bearbetas av arbetsmarknadsstyrelsen och läggs till grund för en »beställning» hos resp. länsarbetsnämnd på erforder- liga antal platser. Den regionala skrift- liga gruppackvisitionen, som görs på grundval av dessa uppgifter, företas före årets slut (tillsammans med ackvisition för naturvetare "och för utländska stude-

rande). Erhållet platsmaterial tillställs arbetsmarknadsstyrelsen, inom vars. kansli görs erforderliga klassificeringar etc., varefter platserna distribueras till arbetsförmedlingarna på utbildningsor- terna. Definitiva besked om önskade placeringar inhämtas från eleverna (»inskrivning» på kårorterna) före den 15 februari, då förmedlingsverksamhe- ten (»tillsättning» av platserna) börjar. Liksom tidigare görs en uppdelning av förmedlingsarbetet gruppvis efter fack, med början första veckan med platser inom teknisk fysik, elkraft och teletek- nik, andra veckan inom maskinteknik osv.

På detta sätt torde en behövlig utjäm- ning av topparna inom förmedlings- verksamheten kunna ernås. Genom in- formation och förhandsanmälan kan det till förmedlingen anmälda behovet av praktikplatser för teknologer komma att öka; en ökning är dock under alla förhållanden sannolik i och med att an- talet praktikanter inom andra utbild- ningsgrupper ökar och utrymmet på praktikmarknaden blir mindre för per- sonlig platsanskaffning från teknolo- gernas sida. En omläggning i här före- slagen riktning är motiverad för att på ett bättre sätt kunna möta den sannolika ökningen av trycket på förmedlingen.

5.3.2.3 Arbetssätt: Studerande vid na- turvetenskaplig-matematisk fakultet Information, ackvisition och förmedling sker på motsvarande sätt som för tek- nologer (se avsnitt 5322).

5.3.2.4 Arbetssätt: Gymnasiestuderande

Gymnasieutredningen har i sitt betän- kande sid. 393—394 beskrivit hur den tänker sig arbetsförmedlingens fram- tida medverkan vid anskaffning och förmedling av praktikplatser:

' I slutet av november eller början av de— cember samlas eleVerna i årskurs 2 och er-

håller studie- och yrkesorienterande in- formation om de olika specialiseringarna som erbjuds inom den tekniska studiegång— en. Detta kan ske vid ett antal tillfällen, där eventuellt även representanter för industri, statliga och kommunala verk, ingenjörsor- ganisationer, arbetsförmedlingstjänstemän och lärare i de tekniska ämnena medverkar.

Denna information kan ges på olika sätt — genom föredrag, diskussioner, estradsam- tal, gruppinformation, privatsamtal m. m.

Eleverna bereds viss tid att tänka över sitt val, men innan höstterminens slut bör rektor ha en preliminär uppgift om den specialisering som önskas i årskurs 3.

Vid höstterminens slut sändes till arbets- förmedlingen en rekvisition på det antal praktikplatser som önskas inom maskin-, bygg-, el- eller kemiteknik. Arbetsmark- nadsmyndighcterna anskaffar sedan plat- ser och sänder liksom nu ut en förteckning på dem till skolorna. Sedan eleverna tagit del av dem, sätter de sig i förbindelse med arbetsförmedlingen, som på sedvanligt sätt sköter kontakten mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Eleverna i årskurs 3 skall på samma sätt informeras om valmöjligheterna i årskurs 4 och erhålla anvisning på lämplig praktik, sedan de träffat sitt val. Då praktiken är en del av ingenjörsutbildningen måste ele— vens fria val begränsas till sådana platser som har värde för studierna.

Ett anordnande av förmedlingsverk- samheten enligt ett sådant schema syns förutsätta, att det stora flertalet elever får sina praktikplatser genom arbets- förmedlingen. Så omfattande har för- medlingens insatser tidigare inte varit. Endast en viss del av de studerande har fått sina praktikplatser genom SIP och arbetsförmedlingen i samverkan. Om arbetsförmedlingens uppgifter ut- formas i anslutning till gymnasieutred— ningens modell, medför detta en ome- delbar och kraftig ökning av förmed— lingsvolymen.

Gången av ackvistions- och förmed- lingsarbetet bör enligt utredningens för- slag under sådana förhållanden i kort- het bli som nedan anges. Till jämförelse anges först huvuddragen i nuvarande åtgärder:

Nuvarande: De platsuppgifter, som hittills genom central gruppackvisition erhållits för bl. a. elever vid tekniska läroverk, har mångfaldigats och spritts till ett 40-tal förmedlingsenheter, som svarat för förmedling av teknisk prak- tik. Kontakten med eleverna har van- ligtvis tagits första veckan i mars i samband med förmedlingsarbetets bör- jan. Samtidigt har en kompletterande individuell ackvisition av platser på- börjats.

Förslag: De uppgifter, som rektor ställer till förmedlingens förfogande om det antal praktikplatser som önskas, bildar ett underlag för den skriftliga regionala gruppackvisitionen i januari. Så gott som hela det platsmaterial, som på detta sätt erhålls, bör utnyttjas inom länet. Det antal platser, som behöver stå till förfogande för interlokal utjäm- ning, får hämtas från en härför avsedd restpost av teknologplatserna. Med den ökning av det totala platsantalet som väntas, bör det vara klokt att så myc- ket som möjligt utnyttja lokala platser för den lokala efterfrågan och ej göra riksspridningen av platsuppgifter större än som är strängt nödvändigt. Givetvis bör också en interlokal rapportering av lokalt icke tillsatta praktikplatser ske. _— Utplaceringen av eleverna bör då också kunna successivt påbörjas tidi- gare än hittills. Möjligt är att förmed- laren, vid behov i samråd med veder- börande facklärare, därvid kan göra preliminära bokningar eller anvisning- ar, som sedan föreläggs eleverna för ställningstagande vid en individuell kontakt. — Individuell ackvisition och anvisning sker sedan fortlöpande intill vårterminens slut.

5.3.2.5 Arbetssätt: Fackskolestuderande

Informationen till de tekniska facksko- lornas elever skall ske omedelbart i början av vårterminen och ackvisitio-

nen, på grundval av inkomna elevupp- gifter, parallellt med anskaffningen av platser för gymnasieeleverna. Praktik- platserna för fackskolornas elever torde ej behöva riksspridas, annat än i den mån de ej tillsätts lokalt. Anvisningen av lämpliga platser fortgår under vår- terminen och sommaren fram till 1 sep- tember, då gymnasister och teknologer lämnar sina ferieanställningar. _ Den- na beskrivning utgår från betänkandets förslag om ett års industripraktik för dessa studerande.

5.3.2.6 Övriga utbildningsgrupper

Under en övergångstid kommer förmed- lingen att få kontakt med praktiksökan- de elever vid äldre tekniska skolfor- mer. Några tekniska institut kan kom— ma att även på längre sikt finnas kvar vid sidan av de nya fackskolorna, vil- ket innebär att också andra, smärre elevgrupper med teknisk utbildning an- mäler sig hos förmedlingen. Dylika gruppers intressen skall givetvis också tillgodoses inom ramen för den verk- samhet, som ovan skisserats.

Slutligen kommer en del andra ut- bildningsgrupper -—— humanister, blivan- de samhällsvetare och civilekonomer, andra studenter och studerande över 18 år —— att söka industriarbete under fe- rierna. I den mån dessa har uttalade önskemål om att få industriellt arbete, bör det prövas att anvisa dem anställ- ning med hjälp av fackexpeditionernas platsmaterial. I åtskilliga fall är dock de sökandes önskemål beträffande arten av feriearbete så vaga, att de bäst kan be- tjänas vid en allmän feriearbetsförmed- ling (jfr avsnitt 5.3.6).

5.3.3 Fackexpedition för administrativt arbete (förvaltning) mm 5.331 Utbildningsgrupper

De utbildningsgrupper som med tanke på arten av önskad praktik kan hänvi-

sas"tili expedition för förvaltning, är i första hand' blivande civilekonomer, samhällsvetare och jurister samt civil- sekreterare och vidare studerande vid det nya gymnasiets och fackskolans eko- nomiska och sociala sektor och andra studerande med ekonomisk och social utbildning. I viss utsträckning söker också humanister med historisk-filoso- fisk och språkvetenskaplig utbildning feriearbete i förvaltning.

5.3.3.2 Expeditionsindelning Vid universitetsstädernas arbetsförmed- lingar har man sedan många år inrättat särskilda »praktikbyråer» för handels- högskolornas elever. Motsvarande an- stalter har på senare år träffats för bli- vande samhällsvetare och jurister. Dessa arbetsenheter har varit ordnade efter de sökandes utbildning, ej efter arten av önskad praktik. Detta har varit till för- del för kontakten med utbildningsan- stalterna men till nackdel vid ackvisitio— nen, som ej varit samordnad utan med- fört dubbelarbete och konkurrens. —— Utredningen förordar, att en samord- ning sker av denna verksamhet och att den på kårorterna förläggs till en ge- mensam förvaltningsexpedition, som också kan betjäna jurister som önskar förvaltningsarbete. Vid övriga arbetsförmedlingars hu- vudkontor har tjänstemannaförmedling- en inom förvaltningsområdet i regel va- rit så begränsad, att förvaltnings- och kontorspersonal förmedlats inom sam- ma arbetsgrupp. Ett önskemål har dock varit, att göra en uppdelning mellan mera och mindre kvalificerade anställ— ningar inom dessa områden. — Det vore önskvärt, att praktik och feriearbets- förmedling säsongvis förstärktes på så- dant sätt vid dessa förmedlingar, att särskild personal kunde avdelas åtmins- tone för uppgifter på en för förvalt-

nings- och kontorspraktik gemensam ex- pedition. ” '

Arbetsförmedlingens verksamhet för yrkesgrupper inom reklamområdet och för journalister är otillräckligt utbyggd och behöver förstärkas. Beslut förelig- ger att journalistförmedling skall tas upp i större utsträckning vid arbetsför- medlingarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Till uppgifterna hör att med- verka med praktikförmedling på des- sa områden.

5.3.3.3 Arbetssätt

Åtgärder bör enligt utredningens me- ning i första hand vidtas för att för- bättra tillgången på praktikplatser för de grupper _ jur. stud., blivande aka- dem. sekr., ekon. stud., pol. stud. samt vissa grupper av fil. stud. — vars behov av praktik är lättast att definiera och med vilka sedan gammalt kontakter etablerats. Åtgärder i sådan riktning kommer att vidtas under förmedlings— säsongen 1964. Verksamheten kommer därvid att bedrivas på följande sätt:

.De arbetssökande från de aktuella ut— bildningsgrupperna uppträder praktiskt ta- get enbart på kårorternas arbetsförmed— lingar. Dessa har emellertid inte tillräckligt med platser till förfogande inom det egna länet, varför de är beroende av assistans från övriga län i ackvisitionsarbetet. Men arbetsförmedlingarna i övriga län kan inte alltid förutsättas äga tillräcklig kännedom om de sökandes utbildning och praktik- platsens önskvärda innehåll med hänsyn till hur långt vederbörande kommit i sin utbildning. Som försöksverksamhet kom— mer därför askvisitionen att ordnas di- striktsvis, så att arbetsförmedlingarna i vissa län samråder i första hand med viss kårorts arbetsförmedling. Uppdelningen görs sålunda:

Stockholm för Stockholms stad, Stock- holms län, Södermanlands, Östergöt- lands, Västmanlands, örebro och Got-- lands län.

Uppsala för Uppsala, Norrbottens,

Västerbottens, Jämtlands, Västernorr- lands, Gävleborgs, Kopparhergs. och Värmlands län.

Göteborg för Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Hallands och Jönköpings län.

Lund för Malmöhus, Kronobergs, Kal- mar, Blekinge och Kristianstads län.

Inom distrikten görs anonym gruppackvié sition genom vederbörande läns arbetsför- medling (tjänstcmannaförmedlingens läns- central i resp. län), varefter platsmaterial tillställs kårortsförmedlingarna. Man gör ackvisitionen gemensamt för samhällsve- tare, jurister och humanister och _ detta år — separat för blivande civilekonomer; till ett följande år avses samlad ackvisi- tion för alla fyra grupperna. För ackvi- sitionen utarbetas folders. Denna skrift- liga gruppackvisition igångsätts i januari, uppföljs med skriftlig påminnelse i februaa ri och övergår därefter i telefonackvisition.

Utöver de försök, som här aviseras, bör enligt utredningens mening försök göras att ta med dessa utbildningsgrup— per i den till industrin riktade tidiga skriftliga gruppackvisitionen, som en- ligt vad förut skisserats bör göras för teknologerna (jfr avsnitt 5.3.2).

5.3.3.4 Särskilda frågor

Utredningen vill i detta sammanhang framhålla svårigheterna att tillgodose behovet av statlig praktik inom förvalt- ning. Inom arbetsförmedlingen har un- der senare år bedrivits ackivisition av praktikplatser lämpade för studerande inom nämnda utbildningsområden inom såväl näringsliv som offentlig för- valtning. Tillgången på praktikplatser har inte motsvarat efterfrågan. Utred- ningen vill rikta uppmärksamheten på att de statliga myndigheternas möjlig-' het i dag att anställa praktikanter i uti bildningssyfte förefaller vara mycket begränsade.

Flera skäl talar dock för att det för de statliga myndigheterna borde vara

angeläget att som en reguljär företeelse anställa äldre studerande i syfte att läm- na dem,förberedande yrkespraktik. Det är ett allmänt omfattat utbildningspoli- tiskt önskemål, att all yrkesutbildning anpassas .till arbetsmarknadens krav. Ett" viktigt led i en sådan anpassning är, att dc.studerande redan under ut- bildningstiden har möjlighet att orien- tera sig inom sina tilltänkta yrkesom- råden. De som siktar på en karriär inom den statliga förvaltningen bör ej vara sämre ställda härvidlag än de som stu- derar för att nå tekniska befattningar inom näringslivet. Härtill kommer att staten såsom arbetsgivare bör ha ett in- tresse av-latt få kontakt med dessa som har en för administration och förvalt- ning lämpad utbildning. Inom områden där rekryteringssvårigheter stundtals gör sig gällande, kan en utbyggd prak- tiktjänstgöring underlätta rekryteringen.

De myndigheter som,i första hand kommer ifråga som praktikgivare är sådana som kontinuerligt rekryterar personal och som har en verksamhets- form, som gör det lämpligt och möjligt att ta emot praktikanter. Praktikplat- serna bör stå öppna för studerande som genomgår en utbildning, vars innehåll kan nyttiggöras inom myndigheten. I första. hand torde ovan angivna grup- per av universitetsstuderande böra kom— ma ifråga. Praktikanten bör ha full- gjort viss del av studierna och kunna uppvisa tillfredsställande studieresultat. _ Praktiken bör i regel ansluta sig till ferieperioden. Tjänstgöring kan avse vikariat men hänsyn bör då tas till att praktiken skall ha ett utbildningssyfte. Praktiktjänstgöringen bör i princip be— traktas som ett led i utbildningen och arbetsuppgifternas innehåll anpassas med hänsyn härtill.

Utredningen föreslår, att arbetsmark- nadsstyrelsen på lämpligt sätt bringar dessa synpunkter och förslag till kän-

nedom för Kungl. Maj:t eller vederbör- lig instans inom statsförvaltningen. Socionomutbildningen ger exempel på ett område, där svårigheter uppstått då olika organ ackvirerar samma slags praktik hos samma arbetsgivare (byrå— arbete); socialin-stituten ackvirerar piat- ser för elevpraktikanter, arbetsförmed- lingen för förpraktikanter. Genom fram— lagda förslag om slopandet av förprak— tiken kan dessa svårigheter undanröjas. Om elever med social studieväg t. ex. på gymnasier och fackskolor önskar motsvarande tillfälliga anställningar, fast praktik ej föreskrivs för dem, har socialinstitutens elever med praktik som obligatorisk del av utbildningen före- träde till platserna. Inom utredningen har dels den meningen företrätts, att all praktik för elever med social utbildning borde förmedlas av ett gemensamt or- gan, dels den att socialhyråpraktiken, som gäller ett klart avgränsat område, är av det slag att en utbildningsanstalt med fördel kan svara för ackvisition och utplacering. Utredningen har stan- nat för att framhålla angelägenheten av att frågan om samordning i fråga om praktikplatser inom allmän förvaltning beaktas, när betänkandet om utbild- ningsgången vid socialinstituten blir fö- remål för statsmakternas prövning.

5.3.4 Fackexpedition för kontorsarbete 5.3.41 Utbildningsgrupper

De utbildningsgrupper, som bör hän- visas till kontorsexpedition, är stude- rande vid nuvarande handelsgymnasier och _institut samt vid den föreslagna ekonomiska utbildningsgången inom de nya gymnasierna och fackskolorna, när dessa kategorier av studerande söker praktik eller feriearbete inom kontors- yrket. På förmedlingsorter, där inte särskild expedition för förvaltnings— praktik finns inrättad (jfr 5.1-3.3.2), hän-

visas hit också praktiksökande ekono- mie studerande.

5.3.—i.? Arbetssätt

Inom kontorsyrkena uppstår regelmäs— sigt behov av sommarvikarier. Dessa anställningar har anmälts till kontors- expeditioner tillsammans med fasta an- ställningar. För att på bästa sätt kunna utnyttja dessa platser för tillfälliga ar- beten åt de studerande är det ändamåls- enligt, att praktik- och feriearbetsför- medlingen för nämnda grupper med önskemål om kontorsarbete, förläggs till sådan expedition. Härutöver krävs sär- skilda ackvisitionsåtgärder.

5.3.5 Andra fackexpeditioner

De tre ovan angivna fackexpeditionerna — expeditioner för tekniker, för för- valtning och för kontorsarbete _ kom— mer enligt förslaget att svara för hu- vuddelen av ackvisition och förmedling av platser till studerande med klart ut- talade praktikönskemål.

Dessutom behöver ett par andra fack- expeditioner inkopplas för uppgifter av motsvarande slag, nämligen vård- expeditioner, expeditioner för husligt arbete och expeditioner för jordbruks— och skogsarbete.

5.3.6 Allmän feriearbetsförmedling

Vid den allmänna feriearbetsförmed- lingen betjänas studerande, som ej har klart uttalade önskemål om praktik. I många fall har de studerande alternativa önskemål om arbete inom olika bran— scher, och i sådana fall kan feriearbets- förmedlingen bäst lämna förslag. Expe- ditionen kan i vissa fall tjäna som en »sluss» för dessa studerande till veder- börande fackexpedition. En organiserad feriearbetsförmedling förutsätter rap- portering av lediga platser från andra

fackexpeditioner. — Anställningarna är spridda över flera olika områden, bl. a. jordbruk, industri, samfärdsel, kontor, handel, hotell och restaurang och annan serviceverksamhet.

Den verksamhet, som hänförs till sär- skild ferieexpedition, blir i viss mån en restpost, sedan länsarbetsnämnden ta- git ställning till frågor av det slag, som här tidigare behandlats. Man kan utgå ifrån, dels att de till ferieexpeditionerna hänförda uppgifterna blir av betyan— de omfattning, dels att åtskilliga av de anställningar som där förmedlas kom— mer att ha betydelse för de studerandes framtida anpassning till yrkeslivets och arbetsmarknadens krav. De expeditio- ner, som upprättas för förmedling av allmänt feriearbete, bör därför skötas av erfarna förmedlare.

Utredningen förordar, att expedition för allmän feriearbetsförmedling inrät- tas under erforderlig tid av året. Den närmare utformningen av feriearbets- förmedlingens organisation måste bli beroende av en rad förutsättningar, som kan skifta från kontor till kontor. Den totala omfattningen av feriearbetsför- medlingen varierar tämligen kraftigt lä- nen emellan.

5.4 Praktikantutbyte med utlandet

_I det föregående harpå några ställen berörts frågan om praktik- och ferie- arbete i utlandet. Någon redogörelse för verksamhetsformerna på detta område har emellertid hittills ej lämnats. Ut- redningens behandling av frågor som rör utlandspraktik har i stället samman- förts i det avsnitt som här följer.

En åtskillnad görs mellan långtids- praktik, feriepraktik och feriearbete.

I det följande återges i tabell 22 upp- gifter som visar omfattningen enligt ar- betsmarknadsstyrelsens statistik av praktikantutbytet med utlandet år 1963.

(Uppgifterna avser »långtidspraktik» och »feriepraktik».) Feriearbete har en- dast i mycket begränsad omfattning för- medlats genom arbetsmarknadsverket.

5.4.1 Långtidspraktik i utlandet

Med »långtidspraktikanter» menas här personer, som efter avslutad skolutbild- ning åtföljd av längre eller kortare yr— kesverksamhet i hemlandet, önskar för- kovra sina yrkes- och språkkunskaper i utlandet under en period av ca 12 månader. Med hänsyn till att dessa per- soner avslutat sin skolmässiga utbild- ning, har det ej ansetts höra till utred- ningens uppdrag att behandla denna utbytesverksamhet.

Huvudparten av de personer, som i ur- betsmarknadsstyrelsens statistik redovisas under rubriken långtidspraktikanter, har kommit från eller rest till länder, med vilka Sverige träffat s. k. praktikantut— hytesavtal. I princip innebär dessa avtal att de fördragsslutande länderna förbundit sig dels att oavsett arbetsmarknadsläget be- vilja ett i avtalet fixerat årligt antal ar— betstillstånd. dels att vara de praktiksö- kande behjälpliga med att anskaffa öns— kad anställning.

Sverige har dylika avtal med Belgien, Frankrike, Irland, Nederländerna, Schweiz, Tyskland och Österrike. Avtal med Italien torde komma att slutas 1964. Dessutom har arbetsmarknadsstyrelsen _ett praktikantut- byte med privata organisationer i, Förenta Staterna och (för arbete inom jordbruk och trädgårdsskötsel) med en privat organisa— tion! i Storbritannien.

Antalet utlänningar, som 1963 kom till Sverige genom dessa avtal, uppgick till 511. Förutom dessa mottogs 173 ungdomar från skilda länder, med vilka Sverige ej har av— tal (bl. a. från utvecklingsländerna). Total— anta'let långtidspraktikanter uppgick så— lunda till 684. Av dessa placerades ca 40 procent genom arbetsmarknadsverket, me— dan resten själva skaffat sina anställ- ningar.

De svenskar, som fick långtidspraktik i utlandet inom avtalens ram, uppgick till sammanlagt 207. Av dessa fick ca 30% sina anställningar genom samverkan mel- lan svenska och utländska arbetsmarknads-

114. Tabell 2.2. Praktikantutbytet med utlandet år 1963

Sfääåztt'" Utlänningar till Sverige Lång-

tids- Ferieprakti- Långtids- Ferieprakti-

Uthytesland prakti- kanter S:a praktikanter kanter S:a kanter Enl. Övri a Enl. Övri a avtal SIP1 2 g avtal Övriga SIP1 2 g c d c d

Argentina .............. 3 5 8 Australien .............. 3 3 Belgien ................. 15 3 1 1 9 2 2 4 8 Brasilien ............... 2 2 Colombia ............... 1 1 2 Danmark ............... 2 1 O 1 2 Egypten ................ 3 9 12 Etiopien ................ 2 2 Filippinerna ............ 1 1 Finland ................ 32 32 Frankrike .............. 77 28 23 128 6 3 19 37 65 Förenta staterna ........ 24 5 1 3 42 1 O 8 33 51 Ghana ................. 1 1 2 Grekland ............... 1 8 1 19 4 28 9 4 1 Indien ................. 35 14 12 61 Indonesien .............. 1 1 1 3 Irak ................... 1 1 2 Iran ................... 7 4 4 l 5 Irland .................. 4 2 6 4 2 1 7 Israel .................. 8 8 3 1 1 1 1 5 Italien ................. 4 3 7 5 8 4 1 7 Japan .................. 1 1 Jugoslavien ............. 6 3 9 3 1 3 21 37 Kanada ................ 3 3 6 1 7 5 13 Libanon ................ 4 2 1 7 Luxemburg ............. 1 1 Marocko ....... . ........ 1 1 Nederländerna . . ........ 4 12 3 19 32 4 32 1 1 79 Nigeria ................. 7 7 ' Norge .................. 1 1 27 27 Pakistan ............... 9 3 1 2 Polen ................ . . 2 2 13 12 25 'Portugal ...... 2 2 1 1 Saudi-Arabien ........... 2 2 13 13 Schweiz ................ . 15 37 9 61 72 2 32 11 117 Spanien ................ 23 6 29 6 23 6 35 Storbritannien .......... 45 166 51 262 50 182 55 287 Tunisien ................ 1 1 6 1 1 8 Turkiet ................. 4 2 6 8 12 1 1 31 Tyskland ....... . ....... 19 191 23 233 289 6 205 163 663 Ungern ................. . 4 5 3 12 Österrike ............... 8 45 53 50 6 158 242 456 övriga länder ........... . 12 18 6 36 SUMMA 1963 ........... 207 564 144 915 511 173 890 657 2 231 1962 ........... 228 488 45 761 581 113 988 711 2 393

1 Utbyte genom Svenska Industrins Praktiknämnd (SIP) i samarbete med International Association for the Echange of Students for Technical Experience (IAESTE). * Utbyte genom a) Svenska kommittén för Association Internationale des Etudiants en Sciences Economiques et Commerciales (AIESEC); b) praktikanters och arbetsgivares egna för- bindelser.

myndigheter, medan resten hade ordnat dem genom egna kontakter.

5.4.2 Feriepraktik i utlandet

5.4.21 Redogörelse för hittillsvarande verksamhetsformer

Med »feriepnaktik» i utlandet avses här anställningar, som ordnas för studeran- de under deras ferie och som har viss anslutning till deras utbildning. Antalet sådana feriepraktikanter uppgick år 1963 enligt arbetsmarknadsstyrelsens statistik till 1 547 utlänningar och 708 svenskar.

Feriepraktik i utlandet ackvireras och förmedlas för närvarande på flera olika sätt och genom flera organ. Störs- ta delen går genom IAESTE (se nedan) och avser praktik för tekniskt stude- rande. För ekonomie studerande ordnas utlandspraktik genom AIESEC (se ne- dan). Vidare förekommer utbyte via de medicinska högskolornas studentkårer. Annat utbyte kommer till stånd genom företagens och de studerandes egna kontakter.

Värdet av en tids praktiskt arbete i utlandet före avlagda slutexamina mås- te främst bedömas från den utgångs- punkten, att den studerande får möjlig- het att i någon mån lära känna en främ- mande miljö, får viss träning i att an- vända sina språkkunskaper samt att kla- ra sig på egen hand. Även för en sådan grupp som tekniker, som kan erhålla en från det besökta landets synpunkt utom- ordentligt god praktik, är den inhemska praktiken genomsnittligt från strikt stu- diesynpunkt att föredraga. Att utlands- praktik ändå anordnas resp. rekommen- deras beror således på de tilläggsvärden som ovan antytts beträffande miljö och språkträning. Dessa tilläggsvärden gäl- ler naturligtvis för alla grupper av stu- derande.

Hittillsvarande utbyte genom IAESTE The "International Association for the Exchange of Students for Technical Experience, IAESTE, grundades 1948 på engelskt initiativ. Organisationen 'uppa tager som medlemmar s. k. nationala kommittéer, vilka enligt stadgarna skall representera de akademiska, de indu- striella och de studerandes intressen (the Academic, Industrial and Students Interest). Kommittén skall ha en »per— manent secretary». Sådana national— kommittéer har i de flesta av de nu 34 medlemsländerna bildats av universite- ten, som då också finansierar verksam— heten. I några länder svarar studentor- ganisationerna för kommitténs ekono- mi. I ett par länder (Frankrike, Indien) är undervisningsministerierna kommit- téns finansiär. Andra former förekom- mer även, såsom i Sverige och Belgien, där privatindustrin svarar för verksam- heten. Som svensk IAESTE-kommitté fungerar Svenska Industrins Praktik- nämnd (SIP).

IAESTE:s uppgift var från början och är alltjämt huvudsakligen att er- bjuda tekniska studerande praktik utomlands under ferieperioderna. Från början avsåg organisationen endast att arbeta med universitets- och högskole— studerande. Då behov av en vidgning av verksamheten framkommit, inte minst från svensk sida, har dock sedan ett tiotal år tillbaka också studerande från tekniska gymnasier och i någon mån andra, lägre tekniska läroanstalter inkluderats.

Vid sidan av tekniska studerande har IAESTE ocskå tagit upp utbyte av jord- bruksstuderande, naturvetare och skogs- studerande samt handelsstuderande. Under 1963 mottogs sålunda för Sveri- ges del 45 jordbruksstuderande, 37 skogs-studerande och 15 handelsstude- rande, medan tekniker inklusive arki- tekter och naturvetare utgjorde 752.

För organisationen som helhet var mot- svarande siffror 408 för jordbruk, 145 för skogsbruk och 197 för handel, me- dan tekniker inklusive naturvetare ut- gjorde 7 705 av de totalt 8455 prakti- kanterna.

Som ovan nämnts arbetar IAESTE med en nationalkommitté i varje med- lemsland. Denna kommitté har till upp- gift att årligen i november—december insamla uppgifter från näringslivet om hur många utländska praktikanter, som kan tas emot under nästkommande års ferieperioder och då huvudsakligen un— der sommarferierna. I januari varje år har IAESTE en konferens, vid vilken de insamlade platsuppgifterna byts på bilateral bas mellan de olika medlems- länderna. Vägledande för detta utbyte —är dels platstillgången, då utbytet i er- forderlig utsträckning skall vara recip- rokt, dels de uppgifter om de sökandes önskemål, som nationalkommittéerna in- hämtat före konferensen.

Efter konferensen annonseras de er- hållna platserbjudandena i varje land. 'Nationalkommittén nominerar en sö- kande för var och en av de platser som erhållits. I Sverige utförs tillsättningen så, att samtliga erhållna utländska plat- ser listförs fackvis och anslås på de sko- lor, som får sända studerande i detta utbyte. Vid tekniska högskolorna och universiteten föreslår sedan studentkå- frerna med ledning av inkomna ansök- ningar högst en sökande till varje plats. "Valet mellan sökande" från, olika läro- anstalter görs av SIP. Som urvalsprinci- 'per gäller därvid, att studerande i näst "sista årskursen går före andra stude- rande samt vidare att inom en och sam- ma årskurs erhåller den" platsen, som har den längsta godkända svenska prak- tiken. Vid de tekniska gymnasierna sker det "första urvalet genom elevkårerna, "men ansökningarna skall här godkän- nas av gymnasiets rektor. Vid övriga

tekniska skolor sker det första urvalet genom rektor eller den inom skolans ledning, till vilken han delegerat upp- draget. Vid SIP:s val mellan sökande från olika läroanstalter sätts i princip högre skolor före lägre, dock så att andraårskursare från tekniska gymna- sier jämställes studiemässigt med första- årskursare från tekniska högskolor. 2—4 månaders pratkik krävs för att få deltaga i utbytet och naturligtvis också lämpliga språkkunskaper. Detta senare har dock visat sig behöva ägnas mindre intresse, då svenskarna har klarat sig bra med sina skolkunskaper även un- der högskolenivån. Endast i fråga om Frankrike har språkkunskaperna vållat några problem.

Nationalkommittén sänder mottagna uppgifter och nomineringen till det land, från vilket platserbjudandet kom- mit. Den korresponderande organisatio- nen i mottagningslandet vidarebeford- rar i sin tur nomineringen till respek- tive arbetsgivare, som har att taga slut- giltig ställning till om förslaget är ac- ceptabelt eller ej. Man kan räkna med, att mer än 95 % av förslagen godkänns. Härefter återstår för organisationen i mottagarlandet att ansöka om arbets— tillstånd samt att i erforderlig omfatt- ning ordna med bostad. Denna ordnas dock till mycket stor del genom företa-

gens försorg. Det land som sänder ut de studerande skall tillse, att vederbörande har försäkring gällande för sjukdom, olycksfall och dödsfall. Denna försäk- ring skall ha en standard, som minst motsvarar en av IAESTE fastlagd norm. I Sverige kan denna försäkring tecknas genom SIP:s kansli till ett i förhållande till normalkostnaderna reducerat pris. Deltagare i SIP:s utbyte med Tyskland och Jugoslavien erhåller nedsättning av biljettkostnader på järnvägsresa genom Sverige, Danmark, Tyskland och Jugo- slavien. . '

Redovisningen av erfarenheterna, som de studerande och arbetsgivarna gör av utbytet, lämnas i en s. k. »va— cation work report» respektive »emp- loyer's report». Den senare tjänstgör i många länder också som den studeran— des intyg över praktiktjänstgöringen. Det kan slutligen nämnas, att de svens- ka studerande, som sänts ut genom praktiknämnden, inte haft att erlägga någon avgift till nämnden, i motsats till vad som sker i de flesta andra av IAESTE:s medlemsländer.

Hittillsvarande utbyte genom AIESEC

För medlemmar av handelshögskolornas studentkårer sker ett utbyte inom ra- men för Association Internationale des Etudiants en Sciences Economiques et Commersiales, AIESEC. Organisationen grundades 1949 och är en sammanslut- ning av studentorganisationer i f. 11. 35—40 länder. I Sverige och övriga länder med flera studentkårer som med- lemmar samordnas verksamheten av en nationalkommitté. Organisationens upp- gift är, förutom att bedriva praktikant— utbyte, att anordna seminarier, studie- resor etc. samt att, vara en handels- högskolestuderandes internationella or- gan i allmänhet. _— Utbytesverksamhe- ten berör ej andra grupper av stude- rande än elever vid handelshögskolorna.

AIESEC—organisationen utbyter f. 11. ca 100 svenska ekonomie studerande per år, medan motsvarande antal utlän- ningar tas emot i Sverige. Svenska med- lemskårer finns vid handelshögskolor- na i Stockholm och Göteborg samt vid ekonomiska fakulteten i Lund. Arbets- sättet är, med undantag för vad som ovan sagts, i stort sett detsamma som inom IAESTE. Dock arbetar AIESEC— kommittéerna med mera fasta anmäl- ning-ar innan platsmaterialet är känt. På basis av dessa anmälningar utarbetas en »ranking list», så att den som står

högst på denna lista först blir erbju- den den bästa platsen enligt sina önske- mål. Genom detta system med fasta an- sökningar kan organisationen också hål- la sin årskonferens något senare än IAESTE. AIESEC-konferensen äger i re- gel rum i mars månad.

Som arbetsuppgifter för AIESEC- praktikant nämns statistik, utländsk korrespondens, marknadsforskning, översättningsarbeten och kalkylering. Tiden för arbetet kan variera mellan 6 veckor och 6 månader. Lön skall utgå med summa svarande mot praktikan— tens kostnader för uppehälle i resp. land.

5.4.22 Förutsättningar för ett mera om- fattande feriepraktikantutbyte

Utredningen finner det angeläget, att ett mera omfattande utbyte för feriepraktik; kommer till stånd. I det följande skall, först några förutsättningar för en ök- ning av utbytesverksamheten- diskute— ras.

Kategorier av studerande

Granskas förutsättningarna för ett me- ra omfattande feriepraktikantutbyte, bör, man nog först och främst uppställaen' nedre åldersgräns för individuell pla— cering i utlandsarbete. För teknikerut- byte inom IAESTE gäller 19 år. Även om undantag bör kunna göras syns en gräns vid 18 år vara att rekommendera vid individuella utplaceringar. Svenskarna har ju förmånen av att tidigt börja studera ett eller flera främ— mande språk, som är gångbara i de län- der vilka kan komma i fråga för utbyte. En allmän erfarenhet är, att svensk ungdom reder sig väl med engelska på realexamens nivå. Genom att utbytet hittills haft relativt blygsamma propor- tioner, får man dock icke bortse ifrån

att de utresande kan ha haft över ge— nomsnittlig förmåga att använda sina språkkunskaper. Ett mera allmänt och omfattande praktikantutbyte kan behö- va medföra krav på en strängare kun- skapskontroll på detta område.

Svenska studerande har i allt större utsträckning också förvärvat vana vid praktiskt arbete under ferierna, varför man inte skall behöva hysa större be- tänkligheter beträffande deras förmåga att även i utlandet klara de relativt enkla arbetsuppgifter, som de under några feriemånader kan bli förelagda. En för teknikerna tillämpad regel, näm- ligen att de först skall ha haft svensk praktik för att få deltaga i utbytet, bor- de kunna tillämpas även när det gäller individuell utplacering av andra stude- rande i praktikarbete i utlandet.

De studerande, som med hänsyn till sin studieinriktning borde kunna erbju— das praktikmöjligheter i utlandet, är na- turvetare, teknologer, blivande civil- ekonomer och civilsekreterare, sam- hällsvetare, gymnasister och fackskole- elever med teknisk, merkantil och ev. även social studiegång, farmacevter, jordbruksstuderande, skogsstuderande möjligen också socionomstuderande samt vidare studerande inom det hus— liga området och yrkesskoleelever inom industri och hantverk. För andra stu- derande över 18 år kan det närmast bli fråga om feriearbete. Medicinare, vete— rinärer och kanske några andra grup- per kan dock i begränsad omfattning tänkas få praktik i form av exempelvis laboratoriearbete. De språkstuderande utgör i viss mån en mellangrupp, då naturligtvis utlandsvistelsens Språkträ- ning kan ses som en form av praktik.

Utredningen föreslår, att arbetsmark- nadsstyrelsen påbörjar ett planerings- arbete med syfte att i ökad utsträckning bereda praktik i utlandet för dessa ut- bildningsgrupper. Att åtgärder av så-

dant slag nu vidtas är enligt utred- ningens mening angeläget med tanke på vårt lands beroende av de europeis- ka integrationssträvandena och utveck- lingen mot större varumarknader.

Arbetsuppgifternas art

De krav, som ställs på den utländske arbetsgivaren är, att han kan finna för en utländsk ungdom lämpliga arbets— uppgifter, som kan utföras mot rimlig ersättning. Vidare skall vederbörande arbetsgivare vara beredd att ta de extra- besvär och kostnader, som följer av de instruktioner och omsorger, som en ut- ländsk studerande nödvändigtvis måste ha för att för en kort tid inpassas i sitt arbete. Kan vederbörande studerande dessutom inte landets språk, måste han eller hon placeras på sådan avdelning, där språkkunnig personal finns dispo- nibel.

Till arbetsuppgifter, som nu förekom- mer för utländska feriepraktikanter, hör sådana som exempelvis de tekniska, där maskiner, verktyg och allmänna förutsättningar -— i viss utsträckning till och med språket .— är tämligen in— ternationellt. Utbytet på handelsområ- det kan i de enskilda fallen betingas av att det företaget eller den avdelning, som tar emot praktikanten arbetar med internationella förbindelser och därför också har intresse av språkträning för den egna personalen.

Praktik förekommer också inom t. ex. hotell och restaurang, där miljön av olika anledningar blivit internationell, och inom hushåll och jordbruk, där vid sidan av intresse för internationella kontakter motiven kan vara arbets- kraftsbrist eller en önskan hos arbets- givaren att genom samtal med sin ut- ländske gäst öva upp sina egna språk- kunskaper. I övrigt torde utbytet basera sig på ett intresse för internationella kontakter och en önskan att bereda

möjligheter för det egna landets ung- dom att få arbeta utomlands.

Mot denna bakgrund är det förståe- ligt, att här berörda former av ungdoms- utbyte fått en ganska begränsad omfatt- ning, speciellt för studerande inom mindre internationellt inriktade yrkes- områden. Det torde också vara orealis- tiskt att tänka sig, att ett mycket stort utbyte skall kunna komma till stånd om verksamheten skall begränsas till ar- betsgivare inom mera internationella näringar och i övrigt vara beroende av mer eller mindre tillfällig arbetskrafts- brist eller enskilda personers intresse för internationella kontakter.

De bästa förutsättningarna för ett ökat utbyte torde åstadkommas om man genom administrativa och organisato- riska åtgärder minskar det merarbete som det innebär för en arbetsgivare i att ta emot en utlänning jämfört med att ta emot en inhemsk studerande. Vidare måste verksamheten bedrivas så, att man tillvaratar det mesta möjliga av intresset för ett utbyte, antingen det- ta intresse visas av myndigheter, olika privata organisationer eller enskilda.

Fler utländska feriepraktikanter till Sverige

När det gäller att ta emot ferieprakti- kanter från utlandet i Sverige är språk- svårigheterna en hämmande faktor. Vi- dare kommer det svenska näringslivet att i framtiden få ta mot ett mycket stort antal svenska praktik- och feriearbets- sökande studerande. Även då utlänning- arna kommer in i rent utbyte för utre- sande svenskar, kan de komma att ut- göra en kännbar påfrestning. En förut- sättning för att fler utländska studeran- de skall kunna tas emot är enligt utred— ningens mening, att en samordning sker av platsackvisitionen på den svenska arbetsmarknaden för de svenska och de utländska studerande som där söker

praktik. _— Om Sverige å andra sidan kan erbjuda ett tillräckligt antal utlän- ningar feriepraktikarbete, torde vårt land få en sådan goodwill, att vi utan alltför stora svårigheter bör kunna få platser i utlandet motsvarande minst det antal vi själva kan ställa till förfogande.

Den första fråga, som således upp- ställer sig, är om man i Sverige kan ta emot ytterligare utländska praktikan- ter. Åtskilligt skulle säkerligen här kun- na vinnas genom ökad upplysning och propaganda uppföljd av en sådan utby- tesadministration, att arbetsgivarna fick en lämplig, avvägd service i alla de frågor och problem, som uppstår i samband med mottagandet av en sådan utländsk studerande. Sådana frågor kan gälla bostäder, beskattning, försäkring och resor.

Relativt snabba resultat borde också kunna åstadkommas genom ett mera po— sitivt intresse från arbetsgivare inom den offentliga sektorn. Statliga företag har nu ofta en del restriktioner beträf- fande anställandet av utlänningar men det har å andra sidan visat sig, att när påtagligt intresse föreligger, så utgör dessa restriktioner inget verkligt hin- der. Inte heller kommuner och andra arbetsgivare utanför den rent privata sektorn syns ta emot en rimlig andel av de utlännnigar, som f. n. bereds prak- tikarbete här.

5.4.23 Organisatoriska åtgärder för åk- ning av feriepraktikantutbyiet

Centralt utrednings- och planeringsar- bete

Utredningen föreslår, att arbetsmark- nadsstyrelsen påbörjar ett utrednings- och planeringsarbete med det syftet, att praktik i utlandet i ökad utsträckning skall kunna beredas åt de kategorier av studerande, som främst är betjänta av sådan erfarenhet för sin utbildning och kommande yrkesverksamhet (av-

snitt 5.4.2.2). Det är enligt utredningens mening angeläget med tanke på vårt lands beroende av de europeiska inte- grationssträvandena och utvecklingen mot större marknader att sådana möjlig— heter nu öppnas för äldre svenska stu— derande.

Verksamheten i de länder, som syns ligga före Sverige i fråga om ett väl ordnat feriepraktikantutbyte, t. ex. Väst- tyskland och Schweiz, bör studeras.

Vidare bör kontakt tas med arbets- marknadsmyndigheterna (och represen- tativa utbytesorgan) i några europeiska länder — förutom de nordiska länderna bl. a. Västtyskland, Holland, Österrike, Schweiz, Fankrike och England — och möjligheterna undersökas att med dem ordna en konferens för gemensamma överläggningar om ett vidgat prakti- kantutbyte för studerande.

Vad här har sagts om större plane- rade åtgärder ankommer naturligt på den praktikdelegation, som utredningen föreslagit bör inrättas hos arbetsmark- nadsstyrelsen.

Givetvis skall även bevakas vad som i fråga om ett förbättrat praktikantut- byte kan göras inom ramen för OECD.

Inom EEC har den 12 december 1963 fattats ett beslut (2911/63) angående feriearbete för studenter. Beslutet går tillbaka på en beredning inom EEC:s socialutskott (Dok 90). Det heter i be- slutet av EEC:s parlament bl. a. föl- jande:

EEC:s parlament

-— med hänsyn till de sociala och mänsk- liga aspekter som feriearbete för studeran- de av alla kategorier har —

hävdar att det i fråga om detta problem inte är tillräckligt att konstatera, att stu- denterna behöver arbeta under sina ferier för att få inkomst eller fullgöra en prak— tik;

anser det bra från social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt, att den som studerar kommer i kontakt med yrkeslivet;

fastslår, att organisationen och omhän—

dertagandet av studentarbetet liksom också det internationella utbytet av praktikanter är otillfredsställande;

hävdar att frågan om studentarbetet, som får ses ur både sociala aspekter och som en utbildningsfråga, inte helt och hållet kan lösas inom ramen för en allmän överens- kommelse avseende arbetstagarna;

hävdar, att en reglering av studentarhe- tet faller under artikel 50, 118 och 128 i Rom-fördraget ;

tar i beaktande, att det första gemensam— ma programmet för befrämjande av utbytet av yngre arbetskraft ej avser studenterna;

1. önskar, att en systematisk organisation för praktikarbetet kommer till stånd;

2. kräver, att praktikanterna tillförsäk— ras skälig lön och lämpliga arbetsbetingel- ser;

3. lägger i fråga om den sociala trygg— heten vikt vid att studenterna både i sitt eget land och i de andra länderna inom EEC genom försäkring tillförsäkras ett tillräckligt och verksamt skydd mot alla sociala risker;

4. anmodar EEC-kommissionen, att i an— slutning till rapporten från EEC:s social- utskott utarbeta ett särskilt program för praktikanterna i de sex länderna.

Samordning med förekommande utby- tesorgan

Beträffande samarbetet med utlandet torde detta i stor utsträckning kunna kanaliseras genom de statliga arbets- marknadsorganen. Å andra sidan torde uppbyggnaden av ett mera omfattande utbyte under lång tid kräva engage- mang av utbildningsanstalter, förening— ar, statliga och privata institutioner etc. med ett direkt intresse av studeran— deutbytet. Även enskilda arbetsgivare kan ha ett eget intresse av att medverka till utbytet. De modeller, enligt vilka AIESEC och kanske framför alltIAESTE arbetar och i vilka man kunnat samla en stor del av intresset för utbytet av vissa kategorier studerande, har otvivel- aktigt visat sig smidiga och effektiva. Säkerligen kan en liknande administra— tion ordnas för andra grupper, men det är då också angeläget att detta samord-

nas med redan existerande utbyten så långt det är möjligt och lämpligt.

Vid ett överförande till arbetsmark- nadsverket av den verksamhet, som be- drivs inom SIP, skulle ett utskott inom den föreslagna praktikdelegationen hos AMS (jfr avsnitt 5.2.8.1) fungera som svensk IAESTE-kommitté. Möjligheter borde finnas, att i samband därmed ut- vidga utbytet genom IAESTE till att om- fatta flera utbildningsgrupper.

Den svenska IAESTE-kommittén har hittills _— genom SIP:s kansli — funge- rat som ett serviceorgan åt näringslivet i de fall svenska arbetsgivare, såväl inom den statliga och kommunala som den privata sektorn, önskat ta emot ut- ländsk studerande, som har affärsmäs- siga eller andra relationer till ifrågava- rande företag. I Sverige liksom i flera andra europeiska länder har arbetsgi— varna i ökad utsträckning funnit det förenligt med sina intressen, att ta emot utländska studerande på detta sätt ge— nom IAESTE. Frågor av dettaslag har däremot ej handlagtsav AIESEC-kom- mittéerna.

Det behov av samordning, som före— legat och tillgodosetts inom SIP mellan å ena.-sidan utbytesverksamheten och å andra sidan praktikförmedlingen för svenska studerande på den inhemska ar- betsmarknaden, kommer med all sanno- likhet att förstärkasytterligare i och med växande praktikantantal. En sådan samordning kan åstadkommas genom den föreslagna praktikdelegationen hos arbetsmarknadsstyrelsen och dess utby- tesutskott.

Samordning bör även eftersträvas mellan arbetsmarknadsverkets praktik- anskaffning och den ackvisition av prak- tikplatser i Sverige, som f. n. bedrivs av den svenska AIESEC-kommittén. Ackvisitionen på den svenska mark- naden av utbytesplatser, som möjliggör för blivande civilekonomer att få ut-

landspraktik, bör enligt utredningens mening kombineras med åtgärder för att tillgodose behovet av utbyte också för andra närstående grupper av stude- rande med merkantil utbildning, t. ex. blivande akadem. sekr., pol. stud. och gymnasister med ekonomisk utbildning. —— Förslaget begränsar sig till åtgärder för samordning av ackvisition (och till- sättning). Förändringen påverkar ej AIESEC-kommitténs verksamhet i öv— rigt.

Organisatoriska och administrativa frågor

Gången av utbytesverksamheten förut- sätts till sina huvuddrag bli densam- ma som här tidigare beskrivits (avsnitt 5.4.2), även när verksamheten inrik— tas på att omfatta flera utbildningsgrup- per. Följande organisatoriska och admi- nistrativa förändringar syns dock böra prövas.

Den centrala skriftliga gruppackvisi- tionen av platser ersätts försöksvis med en regional skriftlig gruppackvisition, som görs med stöd av centralt färdig- ställt material. En uppföljning från ar- betsförmedlingens huvudkontor av den— na regionala ackvisition bör därvid ske. Förfrågningar från arbetsgivare i spe- ciella fall besvaras av.praktikkonsulen.- ten.

När det gäller nomineringen-av svens- ka sökande, bör arbetsförmedlingen kunna bistå såväl de lokala skolorna som arbetsmarknadsstyrelsens kansli (arbetsförmedlingsbyrån). Arbetsför- medlingen lämnar de sökande informa- tion om arbetsförhållanden i utlandet. Ett värde såväl centralt för arbetsmark— nadsstyrelsen som lokalt för skolorna blir de erfarenheter av tidigare utbyte, som förmedlingen (praktikkonsulenten) efter hand förvärvar. Arbetsmarknads- styrelsens arbetsgrupp för praktikant- utbytet måste dock ha den direkta kon-

takten med arbetsgivarna, när det gäl- ler ansökningarna från de utländska praktikanterna.

Som tidigare nämnts, har viss ned— sättning av resekostnaderna kunnat läm- nas deltagare i utbyte med Västtyskland och Jugoslavien. Dessa nedsättningar har ordnats efter överenskommelse med resp. länders järnvägsmyndigheter. Det bör undersökas, om möjligheter finns att ordna motsvarande lättnader vid utbyte också med andra länder.

5.4.3 Feriearbete i utlandet

Med »feriearbete» i utlandet avses här anställningar, som ordnas för studeran- de under deras ferier och som i fråga om arbetsuppgifternas art inte har nå- gon direkt anslutning till studierna. Vär- det för de studerande av att få sådant feriearbete i utlandet, sammanfaller till stor del (språkträning, lära känna främ- mande miljö etc.) med vad som tidigare angivits beträffande feriepraktiken. Större svårigheter torde dock här före- ligga att säkerställa sådana arbetsbe- tingelser, att utbytet i de enskilda fallen får avsedd nytta.

Feriearbetet i utlandet kan tänkas fö- rekomma i två former, nämligen dels vid speciellt för ungdom anordnade lä- ger med för sådan verksamhet utsedda ledare, dels i form av individuell pla- cering hos arbetsgivare, lämpliga och villiga att ta emot utlandsungdom.

Lägerverksamhet förekommer i viss utsträckning framför allt inom jord— bruksnäringarna, men som det synes i mindre utsträckning nu än för något tiotal år sedan. I Sverige torde det f. n. endast vara några få företag som kan ta emot utländska studerande under lä- germässiga former. Lägerverksamhet ställer små krav på deltagarnas yrkes- och språkerfarenheter.

Vid individuell placering ställs kra-

ven på den studerandes språkkunska- per, arbetsförmåga och förmåga att reda sig på egen hand betydligt högre. Å andra sidan ökar möjligheterna för att erbjuda praktik åt fler kategorier stu- derande genom denna individuella pla- cering.

Utredningen vill för sin del rekom- mendera, att arbetsmarknadsverket i första hand inriktar sina åtgärder på att förbättra de studerandes möjligheter att erhålla vad ovan rubricerats som »fe— riepraktik» i utlandet. I fråga om »fe- riearbete» i utlandet bör utredas under vilka former sådant kan ordnas, så att tillfredsställande bedömning kan ske av arbetsbetingelserna och av möjlighe- terna att få god språkträning.

5.5. Personalorganisation

5.5.1. Nuvarande Arbetsförmedlingen

Förmedling av praktik, som fullgörs un- der terminerna, ingår som en reguljär uppgift för resp. fackexpedition och handläggs av vederbörande arbetsför- medlare.

Förmedling av praktik, som fullgörs under ferietid, omfattar i regel tiden mars—juni. Under denna förmedlings- säsong har dels resp. fackexpeditions personal engagerats för uppgifterna, dels extrapersonal anställts.

Feriearbetsförmedling för studerande under och över 18 år har börjat i mars— april och fortsatt in i augusti. Uppgif- terna har fordrat att extrapersonal in- satts, som tillsammans med den fasta personalen fått svara för dessa uppgif- ter. På sina håll har man sökt använda extrapersonalen som hjälp på fackexpe- ditionerna, medan man — för att få ga- ranti för arbetskvalitet — flyttat över fast personal att ha hand om hela eller en del av feriearbetsförmedlingen.

I den mån extrapersonal ej anställts, har övrigt löpande förmedlingsarbete måst begränsas för att ge utrymme för dessa uppgifter för de studerande.

I bilaga 3 återges en tablå över per- sonal för praktik- och feriearbetsförmed— ling under sommaren 1963. (Denna bi- laga redovisas i stencilerad utgåva av utredningen, däremot ej i föreliggande tryckta version.)

I tablån finns också vissa uppgifter om nämndernas synpunkter på perso- nalbehovet för denna verksamhet som- maren 1964.

Länsarbetsnämnderna har disponerat medel för tillfälliga förstärkningar av förmedlingsverksamheten under ett bud- getår. Dessa medel har använts för olika ändamål, bl. a. för säsongmässiga per- sonalförstärkningar med hänsyn till ök- ningar av förmedlingsverksamhetens omfattning.1

Arbetsmarknadsstyrelsen

Inom arbetsmarknadsstyrelsen har _ som tidigare angivits (5.3.1) — praktik- och feriearbetsförmedlingsfrågor för studerande över 18 år ingått i arbets- förmedlingsbyråns förmedlingssektions uppgifter. Vissa åtgärder för praktik utomlands och för utländska studeran- des praktik i Sverige har ankommit på arbetsförmedlingsbyråns praktikantsek— tion. Feriearbetsförmedlingen för stu- derande under 18 år har åvilat yrkes- vägledningsbyrån. —— I samtliga fall har uppgifterna på dessa områden varit för- enade med andra åligganden för resp. arbetsenhet.

Kungl. Maj:t har i 1964 års statsverks- proposition föreslagit, att inom arbets- marknadsstyrelsen fr. o. m. budgetåret 1964/65 inrättas en tjänst i lönegrad A 23 för planering av praktik- och ferie- arbetsförmedlingsfrågor för studerande.

5.5.2 Förslag Beträffande utredningens uppfattning om målsättningen för arbetsmarknads- verkets åtgärder i fråga om praktik- och feriearbetsförmedling hänvisas till detta kapitels inledning (avsnitt 5.1). I sam- ma avsnitt har också gjorts ett försök till kvantitativ bestämning av förmed— lingsbehovet under perioden 1965—70. En grundläggande fråga för att åstad- komma en bättre praktikförmedling för studerande är hur anskaffningen (ack— visitionen) av platser ordnas. Utmär- kande för verksamheten bittills är bl. a. dels att platstillgången i stort sett varit otillräcklig, dels att en effektiv metodik för platsackvisition förekommit endast för vissa delområden. Då ett växan- de förmedlingsbehov kan emotses, är det ofrånkomligt att säkerställa väsent- ligt bättre platstillgång än hittills. Ut— redningen har i det föregående (avsnitt 5.2.1) lagt fram ett förslag till regio- nal gruppackvisition av praktikplatser, som syftar till en bättre täckning av marknaden. Med största sannolikhet måste en sådan anonym, skriftlig grupp- ackvisition kompletteras med personli- ga överläggningar mellan länsarbets- nämnden och större praktikgivare inom resp. län, i många fall säkerligen med gemensamma överläggningar mellan länsarbetsnämnd -— praktikgivare — ut— bildningsanstalt. Underskott på anställ-

1 Det skulle vara av intresse att finna något mått på värdet av den arbetsinsats, som görs av de genom arbetsförmedlingen placerade studerande under deras feriearbete. Ett grovt sådant mått skulle man kunna få genom be- räkning av den lön som utbetalas. Någon un- dersökning av dessa förhållanden har inte gjorts. Om man antar, att för de studerande över 18 är (inkl praktikanter) medelarbetsti— den är 1 %. månad och medelinkomsten 800 kr/mån, skulle hela lönesumman för dem upp— gå till ca 26 milj kr. Härtill kommer feriear- betsförmedlingen för studerande under 18 år. Om man för ungdomarna räknar med en me- delinkomst på 400 kr/mån och 1 månads ar- bete, skulle totalbeloppet för yngre och äldre tillsammans uppgå till något över 30 milj kr.

ningsmöjligheter resp. behov av samråd mellan berörda parter föreligger också i fråga om den feriearbetsförmedling, som inte avser praktikplatser.

Ett annat för verksamheten utmär- kande drag, som hör samman med det här sagda, är behovet av mera omfat- tande planeringsåtgärder. Bortsett från länsarbetsnämndernas personalplane- ring, som givetvis måst göras i god tid, har ett regionalt förberedelsearhete dock egentligen skett först i omedelbar anslutning till förmedlingssäsongen. Ut- redningen menar, att detaljplanering behöver göras tidigare.

Kännetecknande för verksamheten är vidare dess säsongsmässiga karaktär. Ökningen av arbetsuppgifterna blir vis- sa månader så stor, att de inte kan skö- tas inom den ordinarie förmedlingens ram. Organisatoriska.förändringar mås- te göras, den fasta personalen omdispo- neras, extrapersonal introduceras i sina uppgifter. Ett samspel. mellan- olika ex- peditioner och arbetsenheter måste till och en arbetsfördelning tillämpas som minskar köerna av sökande studerande.

Utredningen föreslår, att arbetsmark— nadsverket får disponera viss fastper- sonal, som kan ägna sig uteslutande åt praktik- och feriearbetsförmedlingsfrå— gorna. Så har hittills ej varit förhållan- det.

Regionalt bör enligt utredningens me- ning sådan personal disponeras med hu- vudsakligen följande uppgifter:

a) planering och samordning av verk- samheten inom resp. län,

b) information till företag, skolor och studerande,

c) gruppackvisition av platser samt (1) individuell ackvisition och förmed- ling. ' För att markera vikten av att upp- gifterna a—c blir väl tillgodosedda ge— nom dessa regionala befattningshavare och att praktikfunktionen av de stude—

randes anställningar väl beaktas, har ut- redningen som arbetsnamn använt be- teckningen »praktikkonsulenter» för dessa regionala tjänstemän.

I de stora skollänen kommer praktik- konsulenten att behöva ägna sig nästan uteslutande åt uppgifterna a—c. I de mindre länen kan han under några må- nader dessutom till större delen delta i det individuella ackvisitions- och för- medlingsarbetet.

Utredningen har gjort upp ett års- schema för det arbete praktikkonsulen- ten skulle svara för. Variationerna mel- lan olika län måste bli stora, varför schemat endast summariskt anger olika poster.

September: Enkät till företagen om totala antalet praktikanter och ferieanställda studerande under föregående säsong. Oktober: Redovisning av verksamheten un- der föregående säsong. Planering på grundval av enkäten och föregående års arbete. November: Information till elever på tek- niska högskolor och preliminära besked från dem om praktikönskemål. Regional ackvisition för teknologer och vissa aka- demikergrupper till industrin samt plat- ser för utländska praktikanter. Elevinfor- mation till tekniska gymnasier och tack— skolor. December: Förmedling av utlandspraktik inleds. Praktikönskemål från elever vid tekniska gymnasier och fackskolor läm- nas av respektive skolor. Januari: Regional gruppackvisition för gymnasier och fackskolör samt för vissa grupper av akademiker (ekon. stad., pol. stud., blivande akadem.sekr., jur. stud., vissa grupper av fil. stud.) jämte allmän information till företagen om feriear- betsförmedling. Överläggningar länsar— betsnämnd—skola—företag. Februari: Placering av teknologer. Plane— ring av feriearbetsförmedl. Preliminära placeringar av elever vid tekn. gymn. Mars—Juli: Praktik— och feriearbetsför- medling jämte ackvisition. Augusti: Avslutning av förmedling för tek— niska fackskolans elever.

Praktikkonsulenten bör ha god kän- nedom om skolväsendets organisation

och innehållet i olika utbildningar, god kännedom om arbetsmarknadsfrågor, god förmåga att organisera arbetet och förhandlingsvana. I fråga om vikten av god allmänbildning för den personal, som anställts, ansluter sig utredningen till vad som härvidlag anfördes i betän- kandet »Effektivare arbetsförmedling för tjänstemän» (sidan 157 sista stycket och sidan 158 de tre första styckena). _ Utredningen anser, att tjänsterna ej bör placeras lägre än i lönegrad A 21.

Praktikkonsulenterna bör vara minst så många som antalet län. I universi— tetsstäder torde dock mer än en konsu- lent behövas.

Den här föreslagna personaluppsätt- ningen skulle enligt utredningens me- ning kunna för fältets vidkommande bilda en basorganisation för en effekti- vare praktik— och feriearbetsförmedling.

Utredningen förutsätter såsom själv- klart att skrivbiträdespersonal i till— räcklig omfattning står till förfogande för praktikkonsulenterna.

I fråga om den centrala ledningen av verksamheten _— som hittills varit splitt- rad på olika arbetsenheter inom styrel- sen och måst skötas vid sidan av andra åligganden för berörd personal _ hän— visas till de principiella synpunkter på

verksamhetens framtida bedrivande, s'om utredningen nyss (i början av av- snitt-5.5.2) framfört. Avsaknaden av en samlad, under året fortlöpande central planeringsverksamhet får utgöra en för- klaring till flera av de svagheter, som kunnat konstateras beträffande den hit- tillsvarande pratkik- och feriearbetsför- medlingen. En ändring härvidlag är en- ligt utredningens mening nödvändig och erånkomlig vid växande förmedlings- volym. En rad av utredningens förslag —-—— tillsättandet av en praktikförmed- lingsdelegation, utvecklingen av en när- mare samverkan i hithörande frågor

mellan arbetsmarknadsstyrelsen och olika centrala organ, främst utbild- ningsmyndigheterna och arbetsgivaror- ganisationerna, nya åtgärder för grupp- ackvisition, vidgat utbyte av studerande som önskar utlandspraktik o. s. v. —— förutsätter också att det inom styrelsen finns kvalificerad personal, som uteslu- tande ägnar sig åt denna verksamhet.

Centralt måste enligt utredningens mening — utöver vad Kungl. Maj:t före- slagit i 1964 års statsverksproposition _— disponeras fast personal, som inom arbetsmarknadsstyrelsens arbetsförmed— lingsbyrå bildar en arbetsgrupp för praktik- och feriearbetsförmedlings- ärenden. Till denna arbetsgrupp bör samlas alla frågor rörande praktik- och feriearbetsförmedling inom landet och praktikantutbyte med utlandet (»ferie- praktik» för studerande). Ledaren för denna arbetsgrupp bör enligt utred- ningen ha byrådirektörs tjänsteställ- ning.

Det totala antalet fast personal, som arbetsmarknadsverket _ centralt och för fältet — behöver disponera uteslu- tande för praktik- och feriearbetsför- medling, uppgår enligt utredningens be- dömning till 35——40 befattningshavare.

I fråga om det säsongmässiga till- skottet av extraanställd förmedlingsper— sonal vid arbetsförmedlingen räknar ut— redningen med att ett tillskott av minst samma storlek som det hittills lämnade (jfr bilaga 3) behövs under förmed— lingssäsongen 1965. Det är inte möjligt för utredningen att ange behovet av sådant personaltillskott under resten av 1960-talet. Rationaliseringar av förmed- lingsmetodiken kan göras, som minskar personalbehovet i förhållande till sö- kandeantalet. Å andra sidan kan en av- sevärd stegring av förmedlingsandelen fordra ett säsongvis större tillskott av extrapersonal.

4 000

lllJlllllllllllllll

U 0 o ?

2000

| 000

L|||l1|||l||||l||||||||||||||

ll

_ Elevpraktiksökunde — — _ Hela platstillgången --'--- Därav SIP-platser

|950

l I I l I | i l i I | l95l IDSZ l953 I954 1955 |955 I957 I958 1959 l960 196l 1962

Diagram 2: Placeringsresultat vid förmedlingar med tillgång till SIP:s plastmaterial,

1950—1962 %

Antal 5000 _

: _ Sökande

—— — _ _ Därav placerade

: ----- Därav på SIP—platser 4000-E : nuo—: 2 ooo—: | 000—— .

I 0 _ L-f-:_='__CG_O _______ = | | | | | | | | | | | . |950 195! l952 1953 ISM 1955 1955 l957 |958 ”59 ISGO 1951 |952

Diagram 3: Placeringsresultat och platsutnytljande i procent av sökande och lediga platser.

J||||l|1|||||||I||||l|1|||||||

Lil D

|||11||1L||||l||||I||||l||||l||||l||||l||||

| ?

T l I | l l l l l l l l | 1950 1951 ISSZ 1953 I954 1955 1955 1957 HE! l959 1950 IBGI 1952

__Placerade i %: av sökande ——— Till-alla SIP-platser i 0/0 av lillgänqllqa

6. SAMMANFATTNING

Sammanfattning

Utredningen har verkställts av arbets- marknadsstyrelsen i samråd med repre- sentanter för utbildningsmyndigheterna (KÖY, SÖ och Universitetskanslersäm- betet), arbetsmarknadens parter (SAF, LO, SACO och TCO) och de studerande (SFS). Inbjudan till deltagande i utred- ningsarbetet gjordes den 21 oktober 1961.

Utredningens uppgifter och förut— sättningar Utredningen har haft till uppgift att be- handla frågor rörande den offentliga arbetsförmedlingens medverkan vid an- skaffandet och förmedlingen av plat- ser till studerande, som i anslutning till sin teoretiska utbildning behöver eller önskar förvärva praktik från en arbets- plats. Då det finns ett nära samband mellan sådan praktikförmedling och ar- betsförmedlingens verksamhet för ferie- arbetssökande studerande, har utred- ningen ävenx uppmärksammat de spörs- mål som hör samman med sistnämnda verksamhet. Slutligen har utredningen behandlat praktikantutbytet med utlan- det. — Frågor rörande praktisk yrkes- orientering för grundskolans elever samt sådan icke normerad praktik, som fullgörs efter avslutad teoretisk utbild- ning, har ej ansetts falla inom utred— ningsuppdraget.

Vid sina bedömningar har utredning- en haft att ta hänsyn'till bl. a. det pro- gram beträffande arbetskraft med lång- re utbildning som arbetsmarknadssty- relsen antagit den 5 april 1963. Ett av- snitt i detta program innehåller förslag

om förbättringar av praktik- och fe— riearbetsförmedlingen för studerande.

Av särskild betydelse för utredning— ens ställningstaganden har varit de i gymnasie- och fackskoleutredningarnias betänkanden (SOU 1963:42 och SOU 1963:50) upptagna förslagen om prak- tik som ett led i utbildningen inom—det nya gymnasiet och fackskolan. I betän— kandena förutsätts arbetsmarknadSver- ket medverka för anskaffning och för- medling av erforderliga praktikplatser. Arbetsmarknadsstyrelsen har i utlåtan— de den 14 februari 1964 över betänkan- dena anslutit sig till uppfattningen, att arbetsförmedlingen behöver inkopplas på dessa uppgifter. Behov av förmed- lingsåtgärder kommer enligt styrelsens mening att föreligga såväl när det gäller obligatorisk som frivillig praktik för studerande inom dessa skolformer. Sty— relsen förutser med anledning av för- slagen, att det blir nödvändigt tillskapa en samlad praktikförmedlingsverksam- het av "större omfattning och med större resurser än hittills och att därvid hän- syn även måste tas till föreliggande och förutsebart behov av praktik inom sam- ma områden för andra utbildningsgrup- per än vid gymnasium och fackskola.

I fråga om praktikförmedling och fe- riearbetsförmedling och förhållandet dem emellan har utredningen gjort föl- jande distinktioner: Vid arbetsförmed— ling i allmänhet är det fråga om att åstadkomma en utjämning mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Utmär- kande för p'raktikförmedling är där- emot att den sökandes efterfrågan utgör

utgångspunkten för åtgärderna. Därvid skall praktikantens arbetsuppgifter mot- svara utbildningsmässigt motiverade önskemål. Detta hindrar inte att prak- tikförmedlingen sekundärt kan tillgodo— se ett behov av arbetskraft hos praktik— givaren. Anförda karaktäristika medför, att den aktiva anskaffningen (ackvisi- tionen) av platser efter normer, som gäller för dessa ofta stora grupper i deras helhet (s. k. anonym gruppack- visition), spelar en stor roll vid prak— tikförmedling. —— Det praktikbegrepp, som utredningen arbetar med, resulte- rar i en skala, där anställningarnas ka- raktär av praktik gradvis avtar. I den ena änden av denna skala återfinns den normerade (av utbildningsmyndigheter fastställda eller meritvärderade) prak- tiken, därefter följer den ej normerade praktiken (som söks i yrkesorienteran— de syfte) och slutligen ferieanställning— en utan praktikfunktion. En bestämd gräns kan inte upprätthållas mellan förmedling av ej normerad praktik och förmedling av tillfälliga arbetsanställ- ningar för studerande.

Den offentliga arbetsförmedlingens hit- tillsvarande medverkan vid förmedling av praktik och feriearbete för stude- rande

Praktik- och feriearbetsförmedling för studerande har sedan ett par, tre de- cennier tillbaka ingått som en del av arbetsförmedlingens ordinarie arbets- uppgifter. Speciellt »tjänstemannaför- medlingen» och »ungdomsförmedling- en» har fått hjälpa de studerande till sådana anställningar, men "praktikplat- ser har efterfrågats vid alla slag av förmedlingsexpeditioner. Numera före— kommer särskilda ungdomsförmedling- ar endast vid arbetsförmedlingen i lan- dets största städer. =

Den löpande förmedlingsstatistiken medger ej någon fullständig redovisning

av praktikförmedlingsverksamheten. Fr. o. m. år 1963 anges antalet som praktikplatser registrerade anställning- ar. De uppgick det första registrerings- året till 9 014. Statistiken upptar ej data om de sökande. Den ger ej heller upplysning om i vilken utsträckning de sökandes behov av praktikanställningar tillgodosetts genom reguljära arbetsam ställningar. Det senare är i betydande utsträckning fallet inom förvaltning, kontors- och handelsarbete, inom vård- området, inom kommunikationsarbete (bl. a. sjöpraktik) och inom husligt ar- bete.

Av de 9 014 placeringarna i praktikarbete utgjorde den största posten, 6885, anställ- ningar inom tekniskt arbete, laboratorie- arbete och tillverkningsarbete.

Huvuddelen eller 4270 av dessa anställ-I ningar inom industrin år 1963 fick stude- rande vid tekniska läroanstalter och mot- svarande (elevpraktikanter). Verksamheå ten för dessa grupper har sedan 1946 he- drivitsi samarbete med Svenska Industrins Praktiknämnd (SIP). SIP har i början av januari varje år ackvirerat platser för elev— praktikanter hos ett stort antal företag; erhållna platser har via arbetsmarknads- styrelsen tillställts ett 40-tal arbetsförmed- lingar; dessa förmedlingar har under tiden 1 mars—30 juni haft kontakt med eleverna, anvisat lämpliga platser Och gjort komplet- terande ackvisition. År 1963 ställde SIP 3308 platser till arbetsförmedlingens för- fogande, antalet elevpraktiksökande upp— gick till 5575 och antalet placerade som nämnts till 4 270. -— En specialstatistik har förts över denna verksamhet och redovi- sas i utredningen. Den upptar bl. a. besked om de studerandes fördelning på utbild- ningsanstalter.

Återstoden eller 2 615 av placeringarna i industriellt arbete har till stor del avsett inträdessökande till tekniska läroanstalter (förpraktiksökande) .

Av övriga som praktikplatser registrerade anställningar faller 1 034 inom vårdarbete, 914 inom förvaltning, kontors- och handels- arbete samt 271 på övriga arbetsområden.

Lättare att kvantitativt bestämma är omfattningen av den s. k. feriearbets-

Utbildningsgrupp

Antal sökande Antal plac Plac i %

Naturvetare .................... '. . . . Pol stud ............................ Övriga fil stud ...................... Jur stud ............................ Ekon stud .......................... Med stud, kand, lic .................. Odont stud, kand .................... Teol stud ...........................

1 330 886 2 304 367 414 231 491 362

. 145 87 79 35

712 530 1 370 210

53,5 59,8 59,5 57,2 55,8 73,7 60,0 44,3

Summa

Sem stud ........................... Nyexam småskoll .................... » folkskoll .................... » fil mag .....................

6 016 3 537 58,8 1 043 218 312 351

515 135 165 201

49,4 61,9 52,9 57,2

Summa

Stud vid handelsgymn ............... Stud vid handelsskolor ...............

1 924 1 016 52,8 940 629 1 507 995

62,4 63,2

Summa

Övr studenter ....................... Övr stud över 18 år ..................

2 502 1 569 62,7 6 505 11 929

3 719 7 409

57,2 62,1

Summa Totalt

11 128 17 250

18 434 28 876

60,1 59,7

förmedlingen för studenter m. fl. En särskild rapportering av denna verk- samhet under tiden 1 april—31 juli har gjorts under de senaste tre åren. Verk- samheten har ökat med ca 25 procent vart och ett av de båda senaste redo- visningsåren. 1963 uppgick antalet sö— kandet till 28 876 och antalet placerade 1111 17 250, '

Fördelningen av antalet sökande och. pla- cerade på utbildningsgrupper och andelen placerade 1 procent av antalet sökande fram-— går av tabell 23. Fördelningen av placeringarna på arbets- områden redovisas i betänkandet. Vissa av de sökande har haft önskemål om anställ- ning av praktikkaraktär inom eller i nära anslutning till resp utbildningsområde —— ekon stud, jur stud, fil stud, stud vid han- delsgymnasier och handelsskolor inom för- valtning, kontors— och handelsarbete, bli- vande läkare inom vårdarbete, blivande lä- rare inom undervisning osv —— medan andra inom samtliga utbildningsgrupper tagit an- ställning-främste inom serviceylfkenizför— att få inkomst under ferietiden. , ,.

I fråga om antalet feriearbetssökande studerande under 18 år registreras en- dast antalet placerade. Statistiska upp- gifter finns för en lång följd av år. Antalet placerade uppgick under tiden maj—augusti 1963 till 17 471. Man räk— nar med att ca % av de sökande place- ras. Med tanke på de speciella place— ringssvårigheter som förelåg det senas- te året (en efterverkning av konjunk— turdämpningen) kan antalet sökande under förmedlingssäsongen 1963 antas ha uppgått till 55—60 000; . Hela antalet studerande, som tar kon- takt med "arbetsförmedlingen för att under ferietid erhålla anställning med ellerlutan praktikfunktion, är sålunda mycket stort. Antalet sådana sökande kan beräknas till f.n. närmare 100 000 eller ungefär % av landets samtliga stu- derande i åldern 15—24 år. Möjlighe— terna att placera de studerande i öns- kat arbete vaxlar för olika kategorier.

Placeringsandelen är relativt hög för studerande vid tekniska läroanstalter (77 procent), lägre för andra äldre stu- derande (60 procent) och låg för ung- domarna (ca % placerade).

Praktikförmedling — liksom förmed- ling av andra anställningar åt stude- rande — sker under årets alla måna- der men är starkt koncentrerad till pe- rioden mars—juni. Den sammanfaller därmed i hög grad med »feriearbets- förmedlingen», som delvis har samma syfte och som kulminerar under sam- ma tid. ökningen av verksamheten un- der månaderna mars—juni har medfört toppar i arbetsbelastningen, som orsa- kat förskjutningar i arbetet vid fack- expeditionerna. På några arbetsområ- den har åtgärder vidtagits för att ge- nom ackvisition införskaffa ett större antal praktikplatser innan tillströmning- en av sökande börjar. Extrapersonal har måst anställas vid vissa arbetsför- medlingskontor för att förstärka organi- sationen under månader med toppbe- lastning, men detta har ej kunnat för- hindra att köer av sökande och stock- ningar i verksamheten på vissa håll uppstått. — I en bilaga till betänkan- det lämnas redovisning län för län av verksamheten under förmedlingssäsong- en 1963.

Behov av praktik

Utredningen skiljer mellan praktikbe- hov och praktikförmedlingsbehov. För att belysa praktikbehovet har utred— kande till 28 876 och antalet placerade ningen gjort en sammanställning dels av beräknad intagning till olika utbild- ningar under tiden 1965—71, dels av praktikbestämmelser.

—— Kvantitativa bedömningar, som kan göras av det framtida behovet av prak- tik i anslutning till olika utbildnings- vägar, har betydande osäkerhetsmargi- na-ler. Allmänt avtar givetvis tillförlit-

ligheten i bedömningarna, när man övergår från att diskutera obligatorisk praktik till att försöka uppskatta be- hovet av praktik, som utan att vara ob- ligatorisk dock tillmäts meritvärde, samt behovet av ej normerad praktik. Av tillgängliga uppgifter anser sig ut- redningen dock kunna utläsa vissa ten- denser till förändring av praktikbeho- vets inriktning och omfattning. Praktik- behovet anses komma att växa och så- väl på universitets- som gymnasie- och fackskolenivå främst komma att avse anställningar inom industriellt-tekniskt arbete samt vidare administrativt och merkantilt arbete. Därjämte anses be- hovet av »specialpraktik» komma att öka för vissa smärre utbildningsgrup- per. Ett påtagligt ökat antal universi- tets- och högskolestuderande väntas uppträda som praktiksökande. -— Mot bakgrund av bl. a. den väntade utveck- lingen av praktikbehovet söker utred- ningen bedöma förmedlingsverksamhe- tens framtida omfattning; denna be- dömning redovisas i det följande under rubriken Utredningens synpunkter och förslag.

Utredningens synpunkter och förslag

Betänkandets förslagsavsnitt inleds med utredningens synpunkter på vilka fak- torer, som påverkar behovet av arbets— förmedlingens medverkan för anskaff- ning och förmedling av praktik. Hit hör bl. a. förändringar inom utbildnings- väsendet (tillväxten av praktikkrävan- de utbildningsvägar, det stigande in- tresset för praktik inom utbildningar där normerad praktik ej förekommer och återverkan av en förlängd skolgång med stigande ålder och ökatintresse för feriearbete hos de studerande), som medför ökade anspråk på förmedling- ens medverkan. Hit hör också föränd- ringar på arbetsmarknaden och omfatta

ningen av arbetsmarknadsverkets in— satser (förändringar i sysselsättnings— läget, storleken av de resurser som ställs till förmedlingens förfogande och arten av dess åtgärder).

I fråga om "arbetsmarknadsverkets uppgifter anser utredningen, att prak- tik- och feriearbetsförmedling i prin- cip bör ankomma på den offentliga arbetsförmedlingen. Det är enligt ut- redningens mening dock ej motiverat, att arbetsförmedlingen alltid inkopplas på anskaffning och förmedling av prak- tik; utredningen lämnar exempel på fall då så ej bör ske. Å andra sidan kan en i det närmaste fullständig täck- ning av vissa delar av praktikmarkna- den bli nödvändig; så syns t. ex. behöva bli fallet i fråga om den industriella praktik som fackskole- och gymnasieut- redningarna föreslår bli obligatorisk. Slutligen erinrar utredningen om de arbetsmarknadspolitiska aspekter, som bör läggas på det arbetskraftstillskott _ framför allt till servicenäringarna _— som de feriearbetssökande studeran- de kan utgöra.

Ett försök att kvantitativt ange för— medlingsverksamhetens väntade om- fattning görs för tre delar av verksam- heten. I fråga om studerande vid tek- niska utbildningsanstalter beräknas hela antalet potentiella praktikanter ut- göra 23 600 år 1965 och 28 000 år 1971; en jämfört med nuläget oförändrad för- medlingsandel, eller 35 procent, mot- svarar 8260 resp. 9800 av dessa sö— kande; förmedlingens medverkan kan emellertid behöva öka väsentligt under perioden och omfatta upp mot 80 pro- cent d. v. s. år 1971 ca 22400 av hela antalet möjliga praktikanter. — I fråga om verksamheten för andra studerande över 18 år än teknikerpraktiksökande, som önskar praktik eller andra anställ- ningar under ferierna, räknar utred- ningen med en långsammare öknings-

takt under senare delen av 1960-talet än under dess första år. Antalet sådana sökande beräknas år 1965 uppgå till ca 32000 och 1971 närmare 43000, men utredningen nämner att ökningstakten kan bli snabbare. I fråga om de stu- derande under 18 år räknar utredning- en med ca 60—70 000 ungdomar som feriearbetssökande. En i sammanhanget väsentlig målsättning för verksamheten är att framledes skapa ett betydligt större utrymme för att placera de väx- ande kadrarna av sökande än man hit- tills haft.

För att förbättra tillgången på prak- tikplatser föreslår utredningen bl. a. ändrade former för gruppackvisition. SIP:s centrala ackvisition för studeran- de vid tekniska utbildningsanstalter fö- reslås bli ersatt med ett system för re- gional ackvisition. Denna regionala ackvisition föreslås ske i olika omgång- ar och omfatta flera grupper än hittills. En första ackvisitionsomgång görs i 110- vember, varvid praktikgivarna informe- ras om verksamheten i dess helhet samt platser begärs för utländska praktikan- ter och i fråga om industriellt arbete för teknologer (studerande vid teknisk högskola) och naturvetare. En andra ackvisitionsomgång görs i januari och avser i fråga om industriellt arbete gymnasister och fackskoleelever samt i fråga om administrativt-kameralt- merkantilt arbete universitets- och hög- skolestuderande. Därefter sker fortlö- pande uppföljning av gruppackvisitio- nen och nya ackvisitionsåtgärder för övriga studerandegrupper, Det lokala platsmaterialet bör i största möjliga ut- sträckning utnyttjas inom resp. län. Åt— gärder måste dock vidtas för att säkra en sådan samverkan mellan länen, att de universitets- och högskolestuderan- des behov av platser tillgodoses samt att, då överensstämmelse inte föreligger mellan den industriella strukturen och

antalet sökande, platser inom vissa län kommer andra län till godo. Utredningen diskuterar en del sam- ordningsfrågor beträffande praktikför- medling. Utredningen avråder från att särskilda organ skapas för att tillgodose enstaka utbildningsgruppers praktikbe- hov, om likartade praktikbehov redan finns från andra gruppers sida. I kon- sekvens härmed bör inte heller enskilda skolor bedriva ackvisition av.praktik- platser åt sina elever parallellt med att arbetsförmedlingen är inkopplad på ackvisition hos samma arbetsgivare av samma slags praktik. Den samordnan- de funktion, som kan tilläggas arbets- förmedlingen, torde vara nödvändig på en praktikmarknad med stor efterfrågan på platser. — En annan följd av utred- ningens bedömning av frågan om sam- ordning av olika praktikgruppers önske- mål är, att praktikförmedlingsverksam- heten inom arbetsförmedlingen i prin- cip bör organiseras efter praktikområ- de, ej efter utbildningskategori, och att arbetsuppgifterna bör anförtros de or- dinarie fackexpeditionerna vid arbets- förmedlingen eller arbetsgrupper 1 an— slutning till dessa. Att inom arbetsför- medlingen bygga upp en fristående praktikförmedlingsorganisation, som svarar för ackvisition och förmedling av all slags praktik, anser utredningen inte ändamålsenligt. Däremot finner ut- redningen att de studerande, som ej böns- kar praktik utan endast har allmänna önskemål om arbete under ferierna, med fördel'betjänas av fristående expeditio- ner för feriearbete. —'Längre fram i betänkandet diskuterar utredningen me- ra ingående arbetsförmedlingens orga- nisation och arbetsformer vid praktik- och feriearbetsförmedling och gör—vissa rekommendationer härvidlag. , Vid knapphet lav praktikplatser kan det föreligga behov av regler för prio- ritering av vissa eökande framför andra.

Utredningen har angivit vissa riktlin- jer för sådan prioritering. ' ' '

För en effektivpraktik- och ferie- arbetsförmedling måste arbetserbjudan- den i alla delar av landet tillvaratas. Studerande som inte kan erbjudas an- ställning på utbildnings- eller hemorten bör enligt utredningens mening erhålla bidrag till resekostnader. Inom ramen för de rörlighetsstimulerande bidrag, som står till arbetsförmedlingens för- fogande, bör resebidrag beviljas såda- na praktik- och feriearbetssökande stu— derande. Åtgärder bör vidtas för att ge motsvarande bidrag till praktiksökande i de fall då bidrag enligt dessa bestäm- melser ej kan utgå.

Praktikförmedlingen är — liksom den allmänna feriearbetsförmedlingen och till stor del av samma orsaker _— käns- lig för växlingar i konjunkturen. Plat- sernas art tillsammans med arbetsom- råde/bransch avgör i vad mån tillgång- en är känslig för konjunkturskiftningar. Tillfälliga anställningar är i ett särskilt utsatt läge vid minskad efterfrågan på arbetskraft. Konjunkturkänsligheten är större för platser, som är uttryck för be- hov av arbetskraft, och mindre för »ut— bildningsplatser» som arbetsgivaren ställer till förfogande med tanke på ett framtida behov av viss arbetskraft. Vissa områden är mindre konjunktur- känsliga; hit hör vårdområdena och verksamheten inom statlig och kom- munal förvaltning. Mera känslig för kon- junkturskiftningar är industrin, när det gäller de arbetskraftsmotiverade plat- serna, och kontor och handel. —- Utred- ningen pekar på önskvärdheten av att praktikanställningarna inom statlig och kommunal verksamhet ökar; det note- ras, att antalet statliga platser för stu- derande vid tekniska läroanstalter un- der senare år inte har ökat i samma takt som platserna inom den privata indu- strin. Utredningenunderstryker vidare,

att förmedlingsorganisationen bör vara så flexibel, att ökade ackvisitionsresur- ser kan sättas in vid en konjunkturned- gång, och att den interlokala förmed- lingen måste göras så effektiv som möj- ligt. Praktikverksamheten bör _ genom samverkan mellan olika intressenter — ledas in i sådana fåror, att flertalet här- för lämpade företag har praktikplatser, som ställs till de studerandes förfo- gande oavsett konjunkturläget.

Med tanke på behovet av platser till det stora antal studerande, som för sin utbildning är beroende av att få visst slags praktik, kan det vara nödvändigt att ordna alternativa sysselsättningar för övriga feriearbetssökande, framför allt ungdomarna.

Utredningen anser, att informationen om frågor som rör praktik- och ferie- arbetsförmedling behöver ägnas sär- skild uppmärksamhet. Detta gäller fram- för allt informationen till praktikgivar- na. Utbildningsmyndigheterna och ar- betsgivarorganisationerna måste här samverka med arbetsmarknadsorganen och lämna ett effektivt bistånd. över- läggningar kan i lägen med minskad till- gång på platser behöva tas upp mellan parterna på arbetsmarknaden för att så- kerställa att ett tillräckligt stort antal praktikplatser kan erhållas. —— Utred- ningen berör också frågor som gäller information till och handledning för den personal vid arbetsförmedlingarna, som skall syssla med hithörande upp- gifter.

, Inom arbetsmarknadsstyrelsen före- slås bli inrättad en praktikförmedlings- delegation med rådgivande uppgifter i fråga om planeringen av praktik— och feriearbetsförmedlingsfrågorna i lan- det. I delegationen bör utöver arbets- marknadsstyrelsen -bli företrädda ut- bildningsmyndigheterna, arbetsgivarna, arbetstagarna och de studerande. —- Hos

varje länsarbetsnämnd bör finnas ett re- gionalt samrådsorgan med representan- ter för utbildningsmyndigheterna, på vissa orter läroanstalterna, arbetsmark- nadens parter och de studerande. — I större städer kan lokala samarbetskom- mittéer behöva tillsättas. Utredningen finner det likaledes angeläget—, att sko- lor och skolmyndigheter bland sin per- sonal utser någon att alltid svara för kontakten med länsarbetsnämnder resp. arbetsförmedlingar i praktikärenden.

Som ett fristående avsnitt behandlas i betänkandet praktikantutbytet med utlandet för de studerande. Arbetsmark- nadsverket bör i ökad utsträckning med- verka till att skaffa utlandspraktik för de studerande som behöver sådan som ett led i sin utbildning. Förslag lämnas om ett centralt utrednings- och plane- ringsarbete och om samordning av verk- samheten med förekommande utbytes- organ.

I ett slutavsnitt behandlas arbetsmark- nadsverkets personalorganisation för praktik- och feriearbetsförmedlingsfrå- gor. Därvid understryks vikten av mera omfattande planerings- och ackvisitions- åtgärder än vad som hittills förekommit samt beaktandet av de säsongsmässiga ökningarna av verkets arbetsuppgifter på detta område. Utredningen föreslår, att arbetsmarknadsverket — till skill- nad från vad hittills varit fallet —— får disponera viss fast personal, ,som ute- slutande kan ägna sig åt dessa uppgif- ter. Kvalificerade befattningshavare måste finnas i varje län med uppgift att i första hand svara för ledning och pla- nering av verksamheten. Inom arbets- marknadsstyrelsen behövs en särskild arbetsenhet för dessa frågor. Under för- medlingssäsongen fordras dessutom, på motsvarande sätt som har skett de se— naste åren, ett tillskott av tillfälligt an- ställd personal inom fältorganisationen.

English Summary

The present report has been prepared by the Swedish Labour Market Board in con- sultation with representatives for the edu- cational authorities (the National Board of Vocational Training, KÖY, the National Board of Education, SÖ, and the Office of the Cancellor of the Swedish Universi— ties), the labour market parties (the Swed- ish Employers' Confederation, SAF, the Confederation of Swedish Trade Unions, LO, the Swedish Confederation of Profes— sional Associations, SACO, and the Swed- is—h Central Organization of Salaried Em- ployees, TCO) and the students (the Na- tional Swedish Union of Students, SFS). The invitation to participate in the inves— tigation was sent out on October 21, 1961. The report was submitted to the King by the Labour Market Board on April 3, 1964.

Terms of Reference of the Committee

The terms of reference of the Committee have been to deal with questions concern- ing the participation of the National Em- ployment Service in finding jobs for stu— dents who, in connection with their theore- tical studies, need or wish practical in-the— job training. Since th-is activity is closely related to the activity of the Employment Service for students looking for a jo-b during their vacations, the Committee has also considered questions belonging to the latter activity. The Committee has finally paid attention to the exchange of trainees With other countries.—Questions concerning practical vocational orientation for the pupils of the comprehensive school and not regulated practical training after the com— pletion of the theoretical studies have been considered outside the terms of reference of the Committee.

In drawing its conclusions the Com— mittee i.u. had to consider the program concerning labour with longer training adopted by the Labour Market Board on

April 5, 1963. A section of this program contains proposals for an improved em— ployment service for students seeking prac— tical training or other employment during their vacations.

Of particular importance for the Com- mittee's choice of position have been the proposals concerning the introduction of practical training as part of the curriculum of the new secondary and vocational schools presented in the reports of the secondary school and vocational school committees (SOU 1963: 42 and SOU 1963: 50). In these reports the collaboration of the Labour Market Administration in finding the re- quired training jobs is taken for granted. ln its comments on these reports submit- ted on February 14, 1964 the Labour Mar- ket Board agrees with the opinion that the Employment Service should assist in solving these tasks. The Labour Market Board is of the opinion that employment service measures will be required as well in connection with the obligatory as the voluntary practical training for the pupils of these schools. On account of these pro- posals, the Labour Market Board believes that it will be necessary to establish a common employment service for trainees, which must be more comprehensive and have greater resources than hitherto, and that the present and foreseeable demand for practical training in the same fields of activity among other students than pupils of the secondary and vocational schools must in this connection also be taken into consideration.

As regards the employment service for trainees and for students seeking employ- ment during their vacations and the re— lation between these services the Committee has made the following distinctions: The task of the employment service in general is to create a balance between the supply of and the demand for labour. Character— istic of the employment service for trainees

is, on the other hand, that the demand of the applicants forms the basis for the measures. The work of the trainees must, furthermore, be in accordance with their, personal wishes to the extent that they are motivated on training grounds. This does not mean that the employment service for trainees cannot also, as a secondary objec- tive, satisfy the employer”s demand for labour. The characteristics here mentioned imply that the active efforts to find jobs (canvassing) in accordance with the norms valid for these often large groups as a whole (so-called anonymus group canvass- ing) constitutes an important part of the placement work.—Practical training, as it has been defined for the purpose of this report, results in a graduated scale where the character of practical training of the jobs gradually diminishes. At the upper end of the scale we find the regulated (de— termined by the educational authorities or merit rated) practical training followed by not regulated training (desired for the purpose of vocational orientation) and fi- nally at the bottom of the scale vacation jobs without any training function. No de- finit limit can be maintained between the placement work as regards not regulated practical training and temporary jobs for students.

The Past and Present Activity of the National Employment Service for Trainees and Students Seeking Vacation Jobs

Service to students desiring practical train- ing or employment during their vacations has now been part of the ordinary tasks of the Employment Service for about three decades. Assistance to students seeking such employment has in particular been given by the Employment Service for Salaried Employees and the Youth Em- ployment Service, but all types of employ— ment service sections have received appli- cations for jobs for practical training pur- poses. At present there are only special youth employment sections at the employ- ment exchanges of the major cities.

The current employment service statis- tics do not showthe complete extent of the activity as regards jobs for training pur- poses. As from 1963 the" number of placings registered as training jobs is given sepa-

rately. During the first year of registration they number 9,014. The statistics do not contain data on the number of applicants nor to what extent their demand for such jobs has been satisfied by submitting them to ordinary vacancies. This is to a great extent the case in the fields of administra— tion, clerical and commercial work, nursing, communications (i.a. practical training re- quired of students at schools of navigation, etc.) and domestic services.

Of the 9,014 placings registered as train- ing jobs 6,885 referred to technical work, laboratory work, and manufacturing jobs.

The majority, or 4,270 of these jobs in industry during 1963, were filled by stu- dents at technical institutions and similar (students who have begun their profes— sional training, i.e. who have gained ad— mission to the educational institution in question). The activity for these groups has since 1946 been conducted in collabora— tion with the Trainee Committee of the Swedish Industry (SIP). SIP has every year in January approached a great number of enterprises in order to make them interested in providing employment for such trainees. The jobs" thus obtained have through the Labour Market Board been notified to some 40 employment exchanges. These exchanges have during the period March 1 to June 30 kept in touch with the trainees, submitted them to suitable employers and made efforts to find additional jobs. During 1963 SIP placed 3,308 jobs at the disposal of the employment exchanges, the number of applicants was 5,575 and the number of placings, as has been mentioned, 4370.— Spccial statistical data have been collected on this activity and are published in this report. They i.a. show the distribution of the trainees on different types of educa- tional institutions.

The remainder, or 2,615 of the placings in industrial work, mainly refers to appli- cants for admission to technical schools and colleges (applicants for pre-training).

Of the other placings registered as train- ing jobs 1,034 were in nursing, 914 in ad— ministration, clerical and commercial work, and 271 in other activities.

Easier to determine quantitatively is the activity for students and others seeking vacation jobs (students over 18)1. Separate data on this activity between March 1 and

1 Students at technical schools and colleges excluded.

Educational group inna??? Nulggår ;” appiibreåizäe pp p 3 of applicants

Science students ..................... 1330 712 — 53.5 Political science students ............. 886 530 , 59.8 Other arts students .................. 2,304 1,370 __59.5 Law students ....................... 367 210 57.2 Students of economics ................ 414 231 55.8 Medical students (graduates included). . 491 362 73.7 Students of dental surgery ............ 145 87 60.0 Students of theology ................. 79 35 44.3

Total 6,016 3,537 58.8

Training college students ............. 1,043 515 49.4 Persons who have recently paSSed their examinations

Primary school teachers ............ 218 135 61.9 Elementary school teachers ......... 312 165 52.9 Bachelors of Arts .................. 351 201 57.2

Total 1,924 1,016 52.8

Students at higher commercial schools . 1,507 940 62.4 Students at business schools .......... 995 629 63.2

Total 2,502 1,569 62.7

Other students (GCE) ................ 6,505 3,719 57.2 Other students over 18 ............... 11,929 7,409 62.1

Total 18,434 11,128 60.1

Grand total 28,876 17,250 59.7

July 31 have been collected for the years 1961 to 1963. This activity has increased by about 25 per cent during each of the two last years. In 1963 the number of appli- cants was 28,876 and the number of placings 17,250.

The distribution of the applicants and placings on different educational groups is shown by the following table.

The distribution of the placings on dif- ferent fields of activity is specified in the report. A number of applicants desired employment of training character in a field of activity related to their studies—students of economics, law and arts, and students at commercial schools in administration, cler- ical and commercial work, future teachers in teaching, future doctors in nursing, etc.— whereas others, belonging to all educa- tional groups, just wanted a job in order to earn money during their vacations— most placings were effected in the service sector.

As regards students under 18 app-lying for

vacation jobs only the number of placiugs have been registered. Statistical data are available for several years. The number of placings during the period May to August 1963 amounted to 17,47]. It is assumed that about 1/3 of the applicants were placed. In consideration of the particular placing difficulties during 1963 (after-effect of recession) the number of applicants during this period may be estimated at about 55,000 to 60,000.

The total number of students approaching the employment exchanges in order to find a job during their vacations, for the purpose of training or not, is thus very great. The number of such applicants may at present be estimated at close on 100,000 or about 1/3 of all students aged betWeen 15 and 24. The possibility of placing stu- dents in the employment they desire varies for different categories. The percentage of placings is comparatively high for students at technical schools and colleges (77 per cent), somewhat lower for other older. stu—

dents'(60 per cent')*and low for the adoles- cents (about 1/3).

Placings in training jobs (as well as in other employment) are effected all over the year but the activity is heavily con- centrated to the period March to June. It thus to a high degree coincides with the "vacation job activity” which in part has the same objective and culminates during the same period as the former activity. The increase in the activity during the months March to June has resulted in work load peaks which have caused dislocations in the work of the special service sections. In some fields of activity measures have been taken to build up a greater stock of training jobs before the rush of applicants sets in. Certain employment exchanges have had to employ extra personnel in order to rein- force the organization during the seasonal peak, but at some exchanges queues of applicants have nevertheless caused dead- lock in the ordinary activity.

Demand for Training

The Committee distinguishes between the demand for training and the demand for employment service assistance to trainees. In order to elucidate the demand for training the Committee has examined the estimated admission to different educa- tional institutions during the period 1965 and 1971 and the stipulations as regards practical training.——The quantitative esti- mates that can be made of the future de— mand for training in connection with var— ious lines of education have considerable margins of uncertainty. Generally speaking, the reliability of the estimatcs will, of course, diminish when we leave the field of compulsory training and try to estimate the demand for practical training which without being compulsory is taken into account as an extra merit and the demand for not regulated training. The Committee1 is, however, of the opinion that available data make it possible to discern certain trends indicating a change in the type of training required and in the quantitative demand for training. The demand for train— ing is expected to increase and will presum— ably, at the university as well as at the secondary and vocational school level, mainly refer to industrial-technical jobs and administrative and mercantile work. At the same time the demand for specialized training may be expected to increase for

certain minor groups. The number of appli- cants at the university level will probably increase considerably.——The Committee has tried to estimate the future size of the employment service activity in this field against the background of i.a. the expected development of the demand for practical training. An account of the conclusions of the Committee is given under the heading "Opinions and Proposals of the Com; mittee”.

Opinions and Proposals of the Committee

The section dealing with the proposals of the Committee begins with an account of the factors that in the Committee's Opinion influence the need of assistance from the Employment Service in order to enable trainees to find suitable jobs. Here may i.a. be mentioned changes in the educational system (the increasing importance of educa- tional lines requiring practical training, the growing interest in practical training among students who do not necessarily need such training as part of their education, and the effect of the longer time spent at school and the higher school—leaving age, which will result in an increased interest in va- cation jobs) resulting in an increased need of assistance from the Employment Service, and changes on the labour market and in the scope of the activity of the Labour Market Administration (changes in the em— ployment situation, the resources at the disposal of the Employment Service and the type of employment service measures).

As regards the tasks of the Labour Mar- ket administration, the Committee is of the opinion that the Employment Service should in principle be responsible for the assistance to students seeking employment for the purpose of training or during their vacations. The Committee does, however, not regard it as necessary that all such jobs should always pass through the Em- ployment Service and mentions instances in which this is not desirable. On the other hand, an almost complete coverage of cer— tain parts of the "practical training market” may be necessary. This seems, for instance, to be the case regards the obligatory indus- trial training proposed hy the vocational and secondary school committees. 'The Com- mittee calls attention to the labour market policy aspects that should determine the

attitude to. the additional labour supply— particularly to the service sector—that the students seeking vacation jobs imply.»

Quantitative estimates of the future em— ployment service activity have been made for three parts of the activity. As regards students at technical training institutions the total number of potential trainees is estimated at 23.600 in 1965 and 28,000 in 1971. With the present placing ratio of the Employment Service, 85 per cent, this would mean 8,260 and 9,800, respectively, of the applicants. It may, however, be expect- ed that the ratio of the Employment Service will have to increase considerably and com- prise about 80 per cent, i.e. in 1971 about 22,400 of all potential trainees.—As regards the activity for other students over 18 who want practical training or vacation jobs, the Committee thinks it reasonable to assume that the increase will be slower during the second half of the l960's than it has been in the early 1960'5. The number of such applicants is estimated at 32,000 in 1965 and about 43,000 in 1971, but the Committee observes that the increase may prove more rapid. As regards students under 18 the Committee expects that there will be about 60,000 to 70,000 applicants for vacation jobs. In this connect-ion an important oh- jective for the activity should be to create & considerably greater scope for placing tre growing number of applicants than has hitherto been possible.

In order to improve the supply of training jobs the Committee i.a. proposes changed forms for the group canuassing measures. It is suggested that SlP*s central activity for students at technical institu- tions should be replaced by a system of re- gional eanvassing. Measures must, hOWever, be taken to ensure such co—operation between the counuties (regions) that the demand for such jobs for students at the university level is satisfied and that the jobs in cer- tain counties (regions) can be utilized by other counties (regions), if the number of jobs, owing to the industrial structure of a county, exceeds the number of applicants.

The Committee discusses certain coordi- nation questions as regards the employ- ment service for trainees. The Committee warns against the setting up of special agencies for the purpose of satisfying-the demand for training of single groups it there is already a similar demand among other groups. Single schools should, con-

sequently, not try to find training jobs for their pupils at the same time as the 'em- ployment exchange is approaching the same employers for the same type of training jobs. The coordinating function fulfilled by the employment exchange seems to be nec- essary on a "training market." with a high demand for jobs.—Another consequence of the Comnrittee's view as regards the co— ordination of the preferences expressed by different groups of trainees, is that the em- ployment service should in principle be or— ganized on the basis of the type of training and not on the basis of educational cate- gories and that the ordinary special service sections, or working groups connected to them, should be responsible for the activity. The Committee is not of the opinion that it would be expedient to set up a separate employment service organization for train-» ees that would be responsible for the whole activity in this field. The Committee does, however, believe that students who do not desire training but do only apply for some» kind of employment during their vacations might preferably be served by special vaca- tion job sections.—Further on in the report the Committee discusses the organization of the employment service and the pro- cedure for the training and vacation job» activity more in detail and makes certain recommendations.

If training jobs are in short supply ser— tain priority rules may be required so that certain applicants can be given preferential treatment. The Committee suggests that the» following principles should determine the- granting of priority. The first criterion should be the training need. This means. that those who have compulsory practical. training in their curriculum will be given priority before those whose educational plans contain no such stipulations or who have already accomplished their compulsory training. It further means that those of whom other regulated practical training is required are granted priority before those whose educational plans require no practi- cal training.—Where the selection cannot be made on this basis, students at the uni- versity level should as a rule be given prio—- rity before other students.

If the employment service for trainees and students seeking vacation jobs is to be effective, employment opportunities all "over the country must be utilized. Students who- cannot be offered employment in the place—

where they are studying or in their place of domicile should, according to the Com- mittee, receive & trauelling allowance. The travelling allowance should be granted to students applying for training and vaca- tion jobs within the framework of the mobility stimulating allowances at the disposal of the employment exchanges. Measures should also be taken to make it possible to grant applicants for training jobs who do not fulfil the requirements for such allowances corresponding bene- fits.

The labour market for trainees is—as for those seeking vacation jobs and to a great extent for the same reasons—sensitive to fluctuations in the economy. The type of job and the field of activity/branch is de- cisive for the extent to which the supply of employment opportunities is affected by cyclical fluctuations. Temporary jobs are in a particularly exposed position when the demand for labour declines. Jobs which reflect the demand for labour are more sensitive to cyclical fluctuations than jobs made available by employers in view of the future demand for certain labour. Some fields of activity, such as nursing, govern- ment and local administration and services, are less sensitive to fluctuations in the economic activity. More sensitive to cyclical fluctuations are jobs in industry reflecting the demand for labour, in Offices and in retail trade.—The Committee emphasizes the desirability of an increased supply of training jobs in the fields of activity of government and local authorities. The Com- mittee in this connection observes that the number of jobs for students at techni- cal institutions in government activities has of late years increased less than in private industry. The Committee empha— sizes that the employment service organiza- tion must be so flexible that the personnel engaged in canvassing can be increased during periods of declining economic ac- tivity and that the interlocal clearing system must be organized so as to function as efficieutly as possible. The training ac- tivity should—through the co-operation between various interested parties—be di- rected into such courses that the majority of the suitable enterprises make training jobs available irrespective of the economic situation.

In consideration of the great number of students who require a certain type of

training job for their studies, it may be necessary to arrange alternative employ- ment for other applicants for vacation jobs, particularly adolescents.

The Committee is of the opinion that the information on questions concerning the employment service for trainees and appli- cants for vacation jobs requires special attention. This above all applies to the in- formation to employers offering such jobs. The educational authorities and the em- ployers' organizations must here eo-operate with the labour market authorities and effectively assist them. ln situations when the supply of jobs tends to decline, consul- tations between the labour market parties may be necessary in order to ensure that a sufficient number of training jobs are provided.—The Committee has also con- sidered questions concerning information to and guidance for the personnel at the employment exchanges that is to deal with these tasks.

It is suggested that a delegation for the employment service for trainees should be set up within the Labour Market Board for the purpose of advising on the planning of the employment service for trainees and students seeking vacation jobs. The delega- tion should consist of representatives for the Labour Market Board, the educational authorities, the employers, the employees, and the students.—At each County Labour Board there should be a regional joint council consisting of representatives for the educational authorities, in certain places the educational institut-ions, the labour market parties, and the students.—ln the major towns it may be necessary to set up local joint committees. The Committee also finds it important that the schools and the local school authorities appoint a person among their staff who is to be re- sponsible for the contacts with the County Labour Board and the local employment exchange in all questions concerning train- ing.

A separate section of the report deals with the exchange of trainees with other countries. The Labour Market Administra- tion should increase its assistance to stu- dents who need training abroad as part of their education. A central investigation and planning scheme and the coordination of the activity with the existing agencies for the exchange of students is proposed.

The Personnel organization of the Lu-

bour Market Administration as regards questions concerning the employment serv— ice for trainees and students seeking vacation jobs is dealt with in the final section. The importance of more compre- hensive planning and canvassing measures is emphasized and attention called to the seasonal increase in the work of the Admi- nistration in :this field..The Committee proposes that the Labour Market Adminis- tration—in contrast to what has up to now

been the case—should be able to employ members of its permanent staff exclusively on these tasks. There must be a qualified employee in each county who should in the first place be responsible for directing and planning the activity. Within the La— bour Market Board a special working group is required for these questions. During the seasonal peak employment exchanges will have to be reinforced by temporary em— ployees in the same way as in recent years.

BILAGA 1

Redovisning av verksamheten län för län förmedlingssäsongen 1963. (Till kap 3, avsnitt 3.5.3.)

Arbetsmarknadsstyrelsen begärde den 31 oktober 1963 (cirkulärmeddelande A43/1963) redogörelser från samtliga länsarbetsnämnder om den säsongmäs- siga ökningen av verksamheten inom praktikförmedling, feriearbets- och stu- dentförmedling samt ungdomsförmed- ling. I redogörelsen skulle uppgifter läm- nas i följande avseenden:

1. Har verksamheten inom berörda områ- den handlagts inom den ordinarie för- medlingsverksamheten eller har särskil— da expeditioner upprättats? I senare fallet vilka och under vilken tid?

. Hur har personalbehovet lösts? Genom omdisponering av personalen, i så fall hur? Genom anställning av extra per- sonal, i så fall hur många och för hur lång tid?

. Har lokala kollektiva ackvisitionsåtgär— der vidtagits för att bättre tillgodose de sökandes särskilda plats- eller prak- tikönskemål?

. Nämndernas synpunkter på verksam- heten och önskemål för nästkommande år.

Här skall lämnas en sammanfattning av länsarbetsnämndernas yttranden. Sammanfattningen åtföljs av en statis— tiköversikt över ferieförmedlingen så långt uppgifter föreligger. Därvid är att märka, att uppgifterna beträffande tek- nikerpraktik avser tiden 1.3—30.6, be- träffande andra studerande över 18 år tiden 1.4——31.7 och studerande under 18 är tiden 1.5——31.8.

Stockholms stad 1. Organisation

Vid arbetsförmedlingen i Stockholms stad gjordes säsongmässigt en organisatorisk förändring inom huvudkontoret för att möta den stora efterfrågan från studerande på praktik- och feriearbete. 6 arbetsenheter organiserades för detta ändamål, en perso- nalförstärkning på ca 20 extraanställda er- fordrades och en rad kollektiva ackvisi- tionsåtgärder vidtogs. För att dessa sär— skilda förmedlingsenheter skulle arbeta tillräckligt effektivt, måste ett personal- utbyte ske, så att flertalet extraanställda fick rycka in som hjälp på ordinarie för- medlingsexpeditioner, medan den fasta för- medlingspersonalen svarade för arbetet vid de nyinrättade tillfälliga expeditionerna. För de 6 arbetsenheterna gällde följande ifråga om arbetsområden, personal och ar— betssätt:

1) Praktikförmedling för studerande vid och inträdessökande till tekniska utbild- ningsanstalter, expedition inrättad tiden ] mars—15 juni.

Personal: Föreståndaren för tekniker- förmedlingen med biträde av 1 extraan- ställd samt 1 kontaktman på Tekniska Hög— skolan (KTH) med tjänstgöring 120 tim— mar. — Sökande teknologer togs emot dels på KTH, dels på arbetsförmedlingen. Före- ståndaren hade visst arbete förlagt till de tekniska läroverken i Stockholm. — Hela antalet elevsökande 908, därav placerade 740 (på SIP—platser 689, på andra platser 51). — Särskild statistik för förpraktikförmedé ling ej tillgänglig.

2) Expedition för universitetsstuderande, som sökte förvaltningspraktik, inrättad tiden ] april—30 juni.

Personal: 2 extraanställda (1 jur. stud. och 1 pol. stud.).

Verksamheten fördelade sig sålunda:

Antal , Utbildnings grupp s ååtjåe placera- ” ' ' de Pol stud .............. 203 1 12 Jur stud .............. 83 57 Psykologer ........... 18 14 Övriga humanister ..... 52 22 Matematiker .......... 51 19 407 224

Av de sökande studerade 83 i Uppsala. Särskilda anmälningsdagar för sökande ord- nades på fakulteterna. —— Platser anskaffa- des till 3/4 genom rekvisition, resten erhölls från andra avdelningar inom arbetsförmed- lingen och genom tips från universiteten, samhällsvetarförbundet och juristförbun- det. Erfarenheten tyder på att ackvisition av platser i viss utsträckning borde ske re— dan i januari eller februari, att mer infor- mation behövs, hl. a. genom en foldei', och att en" samordning med ekonomförmedlingen bör ordnas. — Anställningarna varade mel- lan 1 och mer än 3,5 månader, flertalet avsåg 2—2,5 månader.

Lönerna varierade från 700 och upp till över 1 700 kr per månad. En topplön på 3 000 kr i månaden förekom. Genomsnittet låg mellan 1 000—1 300 kr. Ca 60 procent av anställningarna låg inom den privata sek- torn.

3) Expedition för praktiksökande ekon. stad., inrättad tiden 16 april—1 juni.

Personal: En kontaktman från handels- högskolan under 120 timmar (halvtid). —— 122 sökande, varav 22 kvinnliga; 50 place- rade, varav 12 kvinnliga. Skriftlig ackvisi- tion till 100 företag, svar nästan enbart efter telefonuppföljning. Anställningarna nästan enbart kameralt rutinarbete, genom- snittslön 1 100 kr.

4) Expedition för feriearbetssökande stu— derande över 18 år (»studentförmedling»), förstärkt 18 mars—31 augusti.

Personal: 6 tjänstemän, varav 4 fast per- sonal; viss tid ytterligare 2 tjänstemän. Verksamhetens omfattning:

Sökande Placera- de Mars ................. 696 162 April ................. 1 576 230 Maj .................. 1 287 607 Juni ................. 1 126 664 Juli .................. 483 918 _ Augusti .............. 338 412 ' 5514 '2 993 '

Platser erhölls till stor del genom att andra expeditioner vid huvudkontoret läm- nade uppgift om anställningar, lämpade som feriearbete, vilka inte omedelbart kun— nat tillsättas genom resp. fackexpedition. Vidare gjordes en annonskampanj i dags- pressen. Arbetsgivarna anmäldc i regel sina platser sent med undantag för bl. a. Stock- holms spårvägar, varuhusen, restauranger— na och försäkringsbolagen. —— De sökande anmälde sig tidigt hos förmedlingen. Ca 800 ungdomar hörde sig för redan i mars men kunde då bara i liten_utsträckning an— visas arbete för de kommande ferierna. —— Lönen för studentskor varierade mellan 700 och 1000 kr i månaden, för de man- liga studenterna mellan 700 och 1200 kr.

Det heter i arbetsnämndens yttrande bl. a. följande:

»Studentförmedlingen har kommit att få allt större betydelse för förmedlingen i hel- het, eftersom bristen på arbetskraft i Stockholm gjort det nödvändigt, att alla tillgängliga arbetskraftsresurser tas i an- språk. Härvid har studenterna kommit att utgöra ett uppskattat tillskott bl. a. som scmestervikarier inom de många branscher, där man ej kan stänga för semester. Spe— ciellt inom servicenäringarna med deras säsongmässiga uppsving under sommaren fyller studenterna ett angeläget behov. Emellertid har studenterna sedan något år i ökad omfattning börjat uppträda som arbetssökande även under själva terminer- na. Detta har bl. a. fått till följd, att stu- dentförmedlingen ej som tidigare kan i det närmaste helt avvecklas, när höstterminen börjar, varför 1 och tidvis 2 assistenter även under terminerna är helt bundna vid förmedlingsarbete för studenter. Eftersom det även under denna tid på den allmänna förmedlingen finns anställningar anmälda, som är lämpade för ifrågavarande arbets- kraft, utgör studentförmedlingen också un- der terminerna ett värdefullt komplement till den allmänna förmedlingen.»

5) Expedition för feriearbetssökande-stu- derande under 18 år (ungdomsförmedling- ens »sommarexpedition»), förstärkt tiden 1 april—30 augusti.

Personal: 6 tjänstemän, varav 4 extra- anställda.

På grund av den stora tillströmningen av sökande har man vid arbetsförmedlingen i Stockholm gjort en uppdelning av ferie— arbetsförmedlingen, så att studerande un- der resp. över 18 år förmedlades vid olika expeditioner.

Verksamhetens omfattning: 5600 sökan- de, 2 024 placeringar.

6) Expedition för sökande till anställning vid barnkolonier; vårdexpeditionen för- stärkt tiden 1 april—20 juni.

Personal: 2 tjänstemän. varav 1 extraan— ställd.

Vid expeditionen förmedlades i stor ut— sträckning skolungdom och studenter.

7) Härutöver har samtliga fackexpeditio- ner, liksom tidigare år, haft besök av och

Ferieförmedling: Statistik över verksam- heten Stockholms stad

Placera-

Sökande de

a) Tekn stud .......... (Elevpraktik)

740

b) Övr stud över 18 är, totalt ................ Därav: naturv .............. pol stud ............. övr hum ............. lärov lär ............. sem stud ............ småskollär ........... folkskollär ........... jur stud ............. teol stud ............. med stud ............ med kand lic ......... odont stud kand ...... ekon stud ............ handelsgymn ........ handelsskol .......... övr studenter ........ andra stud ...........

c) Totalt grupperna a och b ............... Tillsatta platser Stud under 18 år .....

förmedlat. sommararbete till åtskilliga stu- derande. '

Stockholms län

1. Organisation 1) Praktikförmedlinglför studerande vid och inträdessökande NU_-tekniska läroan- stalter har förekommit vid arbetsförmed— lingen i Södertälje. Antal elevpraktiksö- kande 46, antal- placerade 44 (på SIP-plat- ser 25, på andra platser 19). Särskild sta- tistik över förpraktik ej tillgänglig. 2) Feriearbetsförmedling. Uppgifterna har handlagts inom resp. fackexpeditioner, för studerande över 18 år i Solna inom ex— peditioner företrädesvis för industriellt ar— bete, affär-kontor, jordbruk-byggnad-trans- port-lager, husligt arbete-restaurang-sjuk- vård. I Solna har aspiranter med längre förmedlingserfarenhet och extrapersonal in— satts som förstärkning april—juni. An- nonser har införts i vissa lokaltidningar för anskaffning av platser;_ utfallet är svårt att bedöma och allmänt kan sägas att plat- ser måste ackvireras per telefon. Verksam- heten bedöms ha växt och flera placeringar anses ha kunnat göras om mer personal kunnat disponeras för uppgifterna. — Av totalt 664 sökande studerande över 18 år kom 196 på Solna, 190 på Södertälje och återstoden 278 på övriga arbetsförmed- lingskontor i länet (se statistisk översikt sid. 139). — '

Uppsala län

1. Organisation

Vid arbetsförmedlingens huvudkontor 1 Uppsala har följande arbetsfördelning och arbetsordning tillämpatsz.

1) Praktikförmedling för vissa grupper av studerande inom resp. fackexpeditioner.

Följande fackexpediti'oner- har anvisat praktikarbete :

a. Teknikerförmedlingen: Tekniskt stu- derande och universitetsstuderande som önskat praktisera inom industri och tek- niska arhetsområden. .

b. Kontorsförmedlingen: Blivande aka- dem. sekr., som sökt praktikanställning på kontor.

c. Läkarförmedling och vårdexpedition;

Ferfeförmedling: Statistik över verksamheten

Stockholms län

Därav Sökande Plaåera- genom e annan at -a) Tekn stud Elevpraktik Södertälje ...................... 46 44 b) Övr _stud över 18 år. totalt ......... 6441 459 43 Därav: naturv ......................... 9 5 samhällsv ....................... 5 3 övr hum ........................ 22 18 lärov lär ........ . ............... 2 — sem stud ....................... 9 3 småskollär ...................... 6 3 folkskollär ...................... 3 2 jur stud ........................ 6 — teol stud ............... ' ......... 1 — medstud............. .......... 3 3 med kand lic .................... 1 _ odont stud kand ................. 3 3 ekon stud ....................... 3 — handelsgymn ................... 39 36 handelsskol ..................... 27 21 övr studenter ................... 174 128 andra studerande ................ 351 234 e) Totalt grupperna a och b ......... 710 503 Tillsatta platser Stud under 18 år. . 998

1 Därav Solna 214, Södertälje 190, Lidingö 87, Roslags Näsby 50, Huddinge 27, Hallstavik 23, Jakobsberg 21, Nynäshamn 18, Märsta 14, Norrtälje 10, Sollentuna 8, Tumba 2.

Med. stud för läkar- eller sjuksköterskevi— kariat.

d. Lärarförmedlingen: Universitetsstude- rande, som sökt lärartjänst vid ferieskola; studerande vid seminariet för huslig ut- bildning som önskat anställning som hus- hållslärare vid 5. k. 6-veckorskurser.

Omfattningen av denna praktikförmed- lingsverksamhet: 561 sökande och 344 till— satta platser.

2) En expedition för allmän feriearbets- förmedling (kallad »ferieförmedlingen»), inrättad tiden 15 mars—30 juni och gemen- sam för studerande under och över 18 år.

Personalen utökades successivt och ut- gjorde ] tjänsteman (föreståndaren) fr. o. m. 1 mars, 2 fr. o. m. 11 mars, 3 fr. o. m. 25 mars, 4 fr. o. m. 1 april, 5 fr. o. m. 16 april och 6 fr. o. m. 23 april. Alla tjänstgjorde till juni månads utgång,

utom en som slutade den 3 juni. Av per- sonalen var fyra extraanställda studerande.

Verksamhetens omfattning: sökande 2 283 (varav 650 under 18 år), tillsatta platser 1 391 (varav 163 med sökande under 18 år).

11. Ackvisition

Ett ackvisitionsregister har varje år upp— rättats vid ferieförmedlingen. Detta har upptagit företagens namn och adress, per- sonalanställarens namn, datum för ferie— förmedlingens första kontakt med företa— get, speciella uppgifter från personalan- ställare såsom »återkommer när semester— listan är klar», »har redan anställt som— marpersonal», »goda erfarenheter av uni— versitetsstuderande», »behöver ett 20-tal under juni—augusti -— order upplagd», »tar ej praktikanter», »tar enbart yrkesvan personal». Föregående års ackvisitionsref

gister har legat till grund för nästkomman— de års akvisitionsverksamhet. Registret har efter hand utökats och omfattar nu så gott som samtliga företag inom länet, som kan tänkas anställa extra personal under som- marmånaderna. Till företagen, upptagna på detta register, utsändes kort med texten »Studerande vid universitet och fackutbild- ningsanstalter söker praktik, sommarvika- riat eller tillfälligt arbete». Samtliga ar- betsgivare kontaktades även per telefon. —— Lokalpressen samt de universitetsstuderan- des kårtidning Ergo informerades vid en presskonferens om det aktuella läget på feriearbetsmarknaden, möjligheterna att tillgodose de olika sökandekategoriernas önskemål etc. En vädjan till arbetsgivarna att anmäla lediga säsongplatser framfördes även vid denna presskonferens. —— Annons, riktad till arbetsgivare, infördes i lokalpres— sen vid ett flertal tillfällen under april och maj månader.

Till länets samtliga kommuner sändes en skrivelse i vilken förmedlingen informerade om att arbetsförmedlingen övertagit Sim— främjandets förmedling av simlärare och önskade få kontakt med de kommuner, som sommaren 1963 planerade att anordna sim- skolor.

Arbetsmarknadsstyrelsens folder, riktad till studenter m. fl., har distribuerats till samtliga studentnationer, studentkåren och de universitetsinstitutioner, som besöks av ett större antal studerande. Folder riktad till skolungdom har spridits till de yngre sökandena. Det är svårt att bedöma i vilken grad folders av detta slag påverkar de stu- derandes planer för sommaren. Troligt är dock att dessa folders tillsammans med reportagen i lokalpressen och kårtidningen givit de studerande positiva informationer men samtidigt också fått en del med vaga sommarplaner att avstå från att besöka förmedlingen.

Problemet med en förmedling med Upp- salas karaktär är att på en relativt liten 10- Ikal arbetsmarknad under kort tid finna ar- betstillfällen för ett mycket stort antal ungdomar..

III. Synpunkter .v, '

Utöver de försök som hittills gjorts för att göra'förmedlingsarbetet så rationellt som möjligt, föreslås att bl. a. följande åtgär— der blir föremål för övervägande.

a) Ett effektivare förmedlingsarbete skul-

'le kunna åstadkommas om ferieförmed- lingen fick möjlighet att starta sin verk— samhet tidigare än den 15 mars, förslags- vis redan i januari -månad. De studerande som har bestämda arbets- och praktiköns- kemål har som regel tidigt klart för sig vil- ken sorts arbete de önskar och under vil- ken tid de vill arbeta. Åtskilliga av de för de studerande mest attraktiva arbetena tillsättes redan omkring årsskiftet.

Kanske bör man t. o. m. överväga att in- rätta en permanent expedition för prak- tik— och feriearbete. Den tjänsteman som får ansvaret för expeditionen skulle genom personliga besök hålla kontakt med arbets- givare, arbetstagarorganisationer, intresse- organisationer, skolor och högre fackut— bildningsanstaltcr. Allt tyder på att det i framtiden kommer att ställas ökade krav på arbetsförmedlingen vad gäller förmed- ling av praktik- och ferieplatser. F. n. ut— reds möjligheten av att inrätta 3-termins— system vid en del högre fackutbildnings- anstalter Med ett 3-terminssystem följer även behov av en praktikförmedling hela året.

b) Anta-let äldre studerande med mindre Verklighetsbetonade önskemål har blivit färre under senare år. De yngre däremot harmånga gånger orealistiska önskemål om vilket arbete, som kan erbjudas dem, lönens storlek etc. Även föräldrarna är ibland =dåligt underrättade härom. Infor— mation i dessa frågor i dags- och fackpress borde kunna utökas. Möjligt är att man här- igenom något skulle kunna minska på den ström av arbetssökande ungdomar, som varje år besöker förmedlingen. Erfarenhe- ten visar, att endast ett fåtal av dessa kan placeras i arbete. Detta beror till största delen på att det inte ”finns. tillräckligt antal arbetstillfällen för denna grupp. Det ackvisitionsarbete, som lärligen har bedri- vits för de yngre sökandena,'har tyvärr gi- vit ett mycket klent resultat och får ur förmedlingssynpunkt betraktas som rela- tivt improduktivt. . . '

Det torde dock vara nödvändigt att man kan erbjuda ungdomarna ett godtagbart al- ternativ till vanlig ferieanställning. Ung- domarna söker ett—arbete för att ha något att sysselsätta sig med under sommaren. Inkomsten kommer först i andra hand. En möjlighet att lösa en del ungdomars syssel— sättningsproblem vore, att arbetsmarknads- verket försökte intressera intresseförening- ar, ungdomsorganisationer etc. att i större

omfattning än vad som'hu' "sker anordna ungdomsläger eller dylikt. på förslagsvis '3—4 veckor. De olika slags läger — kon- firmandläger, ridläger, scoutläger etc. -— som nu anordnas sommartid tycks vara mycket lockande för flertalet ungdomar.

c) För att få ett bättre förmedlingsre- sultat torde det vara nödvändigt med ökad information till arbetsgivarna. Det behövs inför varje säsong ges "orienterande-upp- lysningar till arbetsgivarna om hur många studerande som beräknas söka anställning, *vilket slag av arbete de önskar, deras kva- lifikationer etc. Arbetsgivarna behöver även informeras om att många studerande har kvalificerade kunskaper i sådana ämnen som statistik, nationalekonomi, språk, kon— torstekniska ämnen och kan utföra arbete av relativt avancerad art. 'f'd)'Endast en av förmedlingarna vid fe- rieförmedlingen — föreståndaren ——'har varit ordinarie arbetsförmedlingstjänste- man. De extra tjänstemän som hitintills anställts vid förmedlingen har alla varit universitetsstuderande. Erfarenheterna av dessa har varit synnerligen goda. Fördel- aktigt har bl. a. varit att de väl känt till akademiska examina och akademiska _stu- dier. Något utrymme inom anställningspe- rioden för upplärning av extrapersonal har emellertid ej funnits. En koncentrerad introduktionskurs för extrapersonalen bor- de anordnas innan de sätts in i det egent- liga expeditionsarbetet.

Södermanlands län 1. Organisation 1) Praktikförmedling för studerande vid och inträdessökande till tekniska läroan- stalter har förekommit vid arbetsförmed- lingarna i_ Eskilstuna (inom teknikerför- medlingen) och Katrineholm. Hela antalet elevpraktiksökande 180, därav placerades _90 (på SIP- -platser 73, på andra platser 17). _ Särskild statistik över förpraktik ej tillgänglig.

2) Praktik- och feriearbetsförmedling i övrigt.

Eskilstuna: Särskild expedition för fe- riearbetsförmedling, inrättad 1: april—30 juni. 1 extraanställd

Nyköping: 1 tjänsteman avdelad för fe- riearbetsförmedling un'der maj—juni.

.. Placera- Sokande . de _ a) Tekn _slud. . . . ...... 110 87 (Elevpraktik). b) Övr stud över 18 är, totalt ............... 2 1171 ' 1 109 ' Därav: naturv .............. 390 189 samhälls ............. 173 81 övr hum- ............ 697 . 353 lärov. lär ............ 75 61 sem stud ............ 81 , 30 småskollär ........... 8 2 folkskollär ........... 19 12 jur stud ............. 62 22' teol stud ............. 31 14 med stud ............ 28 14 med kand, lic ........ 53 46 odont stud, kand ..... 2 1 ekon stud ............ 1 — handelsgymn ........ 24 8 handelsskol .......... 12 4 övr studenter ........ 107 66 andra stud ........... * 354 206 c) Totalt grupperna ' aochb ............ ,2227- 1196 Tillsatta platser Stud under 18 år ..... 116

"Feriéförmedling: Statistik över verksam—

_ _heten Uppsala län '

13'.

1 Därav af i Uppsala 2 081, Enköping 36

Katrineholm: 1. tjänsteman avdelad under junL

Övr. kontor: Uppgifterna har handlagts jämsides med annat löpande förmedlings- arbete.

11 Ackvisition

Anskaffning av platser har förberetts ge- nom att vissa branschorganisationer inom handel och' industri kontaktats, Vvilka ge- nom sina publikationer informerade sina medlemmar. Vidare infördes annonser och publicerades intervjuer i ortspressen. Här- utöver har direkta hänvändelser gjorts till arbetsgivarna. — Nästa år planeras att re— dan vid vårterminens början utsända en rundskrivelse till' samtliga de arbetsgivare som tidigare accepterat ferieungdomar, samt" till de nykomna företag som kan för- modas vara intresserade av denna arbets- kraft.

Ferieförmedling: Statisik över verksam— heten Södermanlands län

Ferie/örniedling: Statestikwöver verksam- heten Östergötlands län

Placer-

Sökande ade

a) Tekn stud ........... 180 90 (Elevpraktik) '

b) Övr stud över 18 är, totalt ...............

på N ..;

Därav: naturv .............. samhällsv ............ övr hum ............. lärov lär ............. sem stud ............ småskollär ........... folkskollär ........... jur stud ............. teol stud ............. med stud ............ med kand, lic ........ odont stud, kand ..... ekon stud ............ handelsgymn ........ handelsskol .......... övr studenter ........ andra stud ...........

b—l b—Å Uti—*Oxlto

H—lmluql

c) Totalt grupperna a och b ............. Tillsatta platser Stud 'under 18 år ..... 505

Sökande

a) Tekn stud ........... 325 (Elevpraktik)

b) Övr stud över 18 år, lolall'. .' .............

Därav: naturv .............. samhällsv ............ övr hum ............. lärov lär ............. sem stud ............. småskollär ........... folkskollär ........... jur stud ............. teol stud ............. med stud ............ med kand, lic ........ odont stud, kand ..... ekon stud ............ handelsskol .......... övr studenter ........ andra stud ...........

»-l | | ]Nmmälwq;

0) Totalt grupperna a och b .............

Tillsatta platser Stud under 18 år ..... 615

1 Därav af 1 Eskilstuna 316, Katrineholm 207, Strängnäs 146, Nyköping 106, Gnesta 14, Oxelösund 13, Vingåker 6.

Östergötlands län

I. Organisation

1) Praktik-förmedling för studerande vid och inträdessökande till tekniska läroan- stalter har förekommit inom expeditioner- na för tekniker i Linköping och Norrköping. Hela antalet elevpraktiksökande 325, därav placerade 261 (på SIP-platser 167, på and- ra platser 94). — Särskild statistik över förpraktik ej tillgänglig.

2) Praktik— och feriearbetsförmedling i övrigt.

Linköping: Särskild . expedition upprät- tad från slutet av april t. o. 111. juli. 1 .tjänsteman,avdelad från allmänna förmed- lingen:

Norrköping: Verksamheten har skötts

1 Därav ai i Linköping 452, Norrköping 273, Motala 92, Mjölby 43, Vadstena 26, Finspång 15, Åtvidaberg 7, Skänninge 5, Kisa 4, Valde- marsvik 3.

inom tjänstemannaförmedlingen och med dess personal. Övr. kontor: Inom ramen för den ordi- narie förmedlingsverksamheten. Praktiksökande till bank, kontor, affär och socialvård har hänvisats till expeditio- nerna för kontors- och affärspersonal.

Jönköpings län

1. Organisation

1) Praktikförmedling' för studerande vid och inträdessökande till tekniska läroan— stalterhar förekommit inom arbetsförmed- lingens expedition för tekniker i Jönkö- ping. Hela antalet elevpraktiksökande 87, därav placerade 73 (på" SIP-platser 12, på

Feriefärmedling: Statistik över verksam- heten Jönköpings län

.. Placer- Sokande ade a) Tekn stud ........... 87 73 (Elevpraktik) b) Övr stud över 18 år, totalt ............... 9691 583 Därav: naturv .............. 8 5 samhällsv ............ 1 1 övr hum ............. 32 17 lärov lär ............. 1 1 semstud............ 58 29 småskollär ........... 10 6 folkskollär ........... 23 9 jur stud ............. 4 3 teol stud ............. -— -——- med stud ............ 1 —— med kand, lic ........ — — odont stud, kand ..... 2 2 ekon stud ............ 3 1 handelsgymn ........ 31 20 handelsskol .......... 7 5 övr studenter ........ 209 114 andra stud ........... 579 370 c) Totalt grupperna a och b ............. 1 056 656 Tillsatta platser _ Stud under 18 år ..... 774

1 Därav af i Jönköping 407,.Nässjö 151, Värnamo 133, Tranås 75, Huskvarna 72, Ek- sjö 71, Vetlanda 49, Gislaved 8, Sävsjö 3.

andra platser 61). — Särskild statistik över förpraktik ej tillgänglig.

2) Praktik- och feriearbetsförmedling i övrigt. . '

Jönköping: Särskild ferieexpedition 2 maj—24 aug. 2 extraanställda gemensamt för ferieexpeditionen och tjänstemannaför- medlingen.

Nässjö: Särskild ferieexpedition 13 maj —17 juni. 1 extraanställd tidvis även 1 tjänsteman avdelad från annan-expedition.

Övr. kontor: Inom ramen för den ordina- rie verksamheten. Viss tid personalförstärk- ning i Vetlanda. .

Kraftig ökning av arbetsuppgifterna i maj—juni. Den ordinarie personalen får denna tid större arbetsbörda, da_nyexami-

nerade samtidigt anmäler sig och skall pla- ceras. Särskild ferieexpedition i Nässjö vi- sade sig nödvändig 1963. Till uppgifterna hör bl. a. rekrytering av ungdom till vin- bärsplockning i Visingsö—Grännabygden.

Kronobergs län

1. Organisation

1) Praktikförmedling för studerande vid och inträdessökande till tekniska läroan— stalter har förekommit vid arbetsförmed— lingens expedition för tekniker i Växjö. Hela antalet elevpraktiksökande 147, därav placerade 88 (på SIP—platser 28, på andra platser 60).

Ferieförmedling: Statestik över verksam- heten Kronobergs län

Sökande Placer- ade a) Tekn stud ........... 147 88 (Elevpraktik) b) Övr stud över 18 är, totalt ............... 5281 369 Därav: .. naturv .............. .3 3 samhällsv ............ 4 1 övr hum ............. 16 9 lärov lär ............. 2 1 sem stud ............ 42 21 smäskollär ........... 7 5 folkskollär ........... 14 12 jur stud ............. 4 3 teol stud ............. 1 1 med stud ............ 1 1 med kand, lic ........ — — odont stud, kand ..... —— _ ekon stud ............ 2 2 handelsgymn 59 40 handelsskol. . . ....... 28 20 övr studenter ........ 95 63 andra stud ........... 250 187 e) Totalt grupperna . a och b ............. 675 457 Tillsatta platser Stud under 18 år ..... 97

1 Därav af i Växjö 281, Ljungby 68, Alvesta 46, Markaryd 40, Älmhult 34, Åseda 21, Strömsnäsbruk 12, Tingsryd 8, Hohultslätt 7, Ryd 7, Lessebo 4. .

2) Praktik- och feriearbetsförmedling i övrigt. . Växjö: Särskild förmedlingsexpedition inrättad april—juni. 1 extra tjänsteman. Sökande inom kontor och förvaltning hänvände sig till Fackexpeditionen härför.

II. Ackvisition

Det ackvisitionsmaterial från AMS, som ställts till nämndens förfogande, har ut- sänts till ett hundratal arbetsgivare.

Kalmar län

I. Organisation

]. Praktikförmedling för studerande vid och inträdessökande till tekniska läroanstalter har ordnats vid arbetsförmedlingens expe- dition för tekniker i Kalmar. Hela antalet elevpraktiksökande 130, därav placerade 47 (på SIP-platser 33, på andra platser 14). —— Särskild statistik över förpraktik ej till- gänglig.

2) Praktik- och feriearbetsförmedling i övrigt.

Kalmar: Särskild expedition för feriear- bete 1 april—15 juli. ] tjänsteman från annat kontor har disponerats denna tid och därjämte ytterligare _1 tjänsteman ca en månad.

Övr. kontor: Inom den ordinarie verksam- hetens ram. Vid avdelningskontoren i Os- karshamn och Nybro extrapersonal kortare tid.

II. Ackvisition

Beträffande »feriearbete» annonserade nämnden i lokaltidningarna bl. a. i sam- band med att den speciella expeditionen för feriearbete inrättades den 1 april 1963, varvid annonsen främst riktade sig till ar— betsgivare för ett sprida kännedom om den service arbetsförmedlingen kunde erbju- da. Annonseringen har »följts upp» genom artiklar i lokalpressen. Härutöver har gi- vetvis enskilda ackvisitionsåtgärder före— kommit, bl. a. ackvisition riktad till ar— betsgivare inom jordbruket, restaurang- näringen och industrin.

Erfarenheterna av den verksamhet, som hittills bedrivits, är enligt nämndens be- dömning goda. Inom flera avsnitt av länets näringsliv, bl. a. jordbruk och turistnäring-

Ferieförmedling: Statistik över verksam- heten Kalmar län

Placer—

Sökande ade

a) Tekn stud ........... 130 47 (Elevpraktik)

b) Övr stud över 18 är, totalt ...............

Därav: naturv .............. samhällsv ............ övr hum ............. lärov lär ............. sem stud ............ småskollär ........... folkskollär ........... jur stud ............. teol stud ............. med stud ............ med kand, lic ........ odont stud, kand ..... ekon stud ............ handelsgymn ........ handelssko'l .' ......... övr studenter . L' ...... andra stud ...........

c) Totalt grupperna » aochb.. .....

Tillsatta, platser Stud under 18 år ..... 320

1 Därav at 1 Kalmar 248, Nybro 118, 05- karshamn 112, Hultsfred 46, Västervik 40, Vimmerby 25, Mönsterås 18, Borgholm 16, Virserum 5.

en, kommer sannolikt utnyttjandet av fe- riearbetande skolungdom i betydligt ökan- de utsträckning att i fortsättningen vara en förutsättning för att kunna tillgodose det stegrade behovet av säsonganställd per- sonal.

Gotlands län I. Organisation Praktik- och feriearbetsförmedling Speciell ferieexpedition vid arbetsförmed- lingen i Visby 1 april—30 juni med upp- gift att i första hand svara för utplacering av studerande under 18 år, 1 extra anställd som föreståndare, ] kontorsbiträde, 1 extra skrivbiträde.

Inom länets näringsliv spelar turistvä- sendet och jordbruket en betydande roll. Detta medför, att de säsongsmässiga varia— tionerna i förmedlingsarbetet blir större här än på många andra håll. Under våren och sommaren blir arbetsvolymen så stor att den omöjligen kan bemästras inom den reguljära förmedlingsorganisationen.

Hela antalet vid ferieexpeditionen an- mälda sökande uppgick till 400, flertalet under 18 år.

Beträffande framtiden anser nämnden att det är önskvärt att ferieexpeditionen upp- rättas tidigare. Den 1 mars vore en lämplig tidpunkt för starten. Expeditionen bör se- dan bibehållas åtminstone till 15 augusti.

11. Ackvisition

Anskaffning av platser: Fcrieexpeditionen fick från övriga avdelningar sådana plat- ser, som ansågs lämpliga för skolungdom, och ackvirerade själv i rätt stor omfatt- ning. — Under tidigare år har länsarbets— nämnden sänt ut rundskrivelse till de stör— re arbetsgivarna. Effekten av dessa ackvi- sitionsåtgärder har emellertid varit myc- ket ringa. I år har därför enbart telefon- ackvisition förekommit, varvid man plan- mässigt bearbetat de arbetsgivare som bru- kar anställa sommarpersonal. I vissa fall har därjämte ackvisition ägt rum med led- ning av speciella önskemål hos enskilda sökande. Resultatet av dessa hänvändelser till företagen har varit avsevärt bättre än .den skriftliga ackvisitionen. .

Blekinge län

'I. Organisation

1) Praktikförmedlingen för studerande vid och inträdessökande till tekniska utbild- ningsanstalter har ingått i arbetsuppgifter— na för arbetsförmedlingens expedition för tekniker i Karlskrona. Hela—.antalet elev— praktiksökande 172, därav anvisade 171 (på SIP-platser 88, på andra platser 83"). — Personal se nedan. — Särskild statistik över förpraktik ej tillgänglig.

2) Praktik—pch feriearbetsförmedling i övrigt.

a) Karlskrona; Den egentliga praktik- förmedlingen sköts helt' av huvudkontorets tjänstemannaförmedling. EfterSom såväl

tekniskt gymnasium som handelsgymna— sium finns i Karlskrona, blir arbetsuppgif— terna med anskaffande av praktikplatser mycket betungande och detta i synnerhet under månaderna mars—juni. För att i år .kunna klara denna merbelastning avdela- des en aspirant under angivna månader som hjälp. Vederbörande fick därvid hand- lägga förmedlingsuppdrag för feriearbets- och förpraktik-sökande. Under första måna- den handlades vissa uppgifter även rörande elevpraktikanterna. Efter hand ökades ar- betsuppgifterna på ett sådant sätt, att en extra tjänsteman måste anställas. Denne var under tiden 16 april—30 juni helt en— gagerad med de feriearbets- och förprak- tikantsökandes platsanskaft'ning. Eftersom den arbetskraft som användes var helt orutinerad blev arbetet mer betungande än det skulle ha varit för mer rutinerade kol— leger, som tyvärr icke kunde avvaras från

Ferieförmedling: Statistik över verksam- heten Blekinge län

Placer-

Sökande ade

a) Tekn stud ........... 172 171 (Elevpraktik)

b) Övr stud över 18 är, totalt ............... 3831 208

Därav: naturv .............. samhällsv ............ övr hum ............. lärov lär ............. sem stud ............ småskollär ........... folkskollär ........... jur stud ............. teol stud ............. med stud ............ med kand, lic ........ odont stud, kand ..... ekon stud ............ handelsgymn ........ handelsskol .......... övr studenter ........ andra stud ...........

IHI NWQSHgi—tl

auto—>_— 4— M

N

Hm N CDM H.

N 0

0) Totalt grupperna a och b ............. 555 379

Tillsatta platser - Stud under 18 år ..... ' 105

1 Därav af i Karlskrona 224, Ronneby 67, Karlshamn 52, Sölvesborg 29, Olofström 11.

'siha'" ordinarie arbetsuppgifter under an- givna tidsperioder

Hela antalet feriearbetssökande studeran— 'de i Karlskrona uppgick till 655 i åldern ”113—29 år. Platser kunde ordnas åt 293 per- s'o'ner eller 45 procent. " b) Övr." arbetsförmedl.: Några extra åt- 'gäi-der' för handläggning av förmedlings— uppgifterna har inte erfordrats vid "länets avdelningskontor. Personalförstärkningar har inte erfordrats och arbetsuppgifterna har inte koncentrerats till någon särskild tjänsteman. Detta har gått bra tack vare "det genomförda arbetsgruppsystemet vid kontoren. Tjänstemännen har nästan ute— slutande fått ackvircra platserna för de feriearbetssökande. Avdelningskontorens personal har endast i ringa'omfattning Cmedverkat vid placering av förpraktikan— ter. Dessa förpraktikantplatser kan i reali- teten" många gånger betraktas såsom ferie— arbete.

II. Ackvisition

Huvudsakligen individuell ackvisition.

För att de feriearbetssökande och även en del föräldrars anspråk på arbetsförmed- lingstjänstemännen inte skulle bli för högt ställda gjordes från länsarbetsnämndens sida ett uttalande i lokalpressen.

Kristianstads län

I. Organisation

1) Praktikförmedling för studerande vid och inträdessökande till tekniska utbild— ningsanstalter har ingått i arbetsuppgif- terna för arbetsförmedlingens expedition för tekniker i Hässleholm. Hela antalet elevpraktikantsökande 120, därav place- rade 79 (på SIP-platser 24, på andra plat- ser 55); _ Särskild statistik över förprak- tik ej tillgänglig.

2) Praktik- och feriearbetsförmedling i övrigt.

Kristianstad: Vid huvudkontoret var sär- Lskild ferieförmedling inrättad under tiden 1 april—30 juni 1963. Den förestods ”av en assistent från allmänna förmedlingsavdel- ningen. Under tiden 22 april—8 juni över- flyttades dessutom en assistent från tjäns- _tem'annaförmedlihgen till ferieförmedling- én. Vid" arbetsförmedlingen'i Hässleholm 'skedde'under våren och'förSOmmaren om"-

Feriefärmedling: Statistik över verksam— hetenKristianstads län

Sökande

a) Tekn stud. . . . (Elevpraktik)

. 120

b) Övr stud över 18 år, " totalt ............... .c; Ul m...

Därav: naturv .............. samhällsv ............ övr hum ............. lärov lär ............. sem stud ............ småskollär ........... iolkskollär ........... jur stud ............. teol stud ............. med stud ............ med kand, lic ........ odont stud, kand ..... ekon stud ............ handelsgymn ........ handelsskol .......... övr studenter .' ....... andra stud ...........

[NI l le—Elwwm

0) Totalt grupperna a och b ........... . .

Tillsatta platser Stud under 18 år .....

593

* Därav af i Kristianstad 136, Hässleholm 122, Ängelholm 64, Klippan 41, Simrishamn 32, Tomelilla 32, Osby 15, Åstorp 14.

disponering av personal i syfte att lösa be- rörda arbetsuppgifter.

Övr. arbetsförmedlingar: Vid övriga kon- tor inom länet har ferieförmedling skett inom ramen för gängse förmedlingsarbete.

11. Ackvisition

Omfattande ackvisitionsåtgärder har vidta- gits per telefon" och genom utsändande av folders. Även annonsering gjordes med an- givande av expeditionstider m. m.

Malmöhus län

1) Praktikförmedling för studerande "vid och inträdessökande till tekniska utbild- ningsanstalter har förekommit vid arbets- förmedlingarna i Malmö, "Hälsingborg och Lund." Hela antalet elevpraktiksökande 576,

därav placerade 498 (på SIP-platser 256, på övriga platser 242).

Ur nämndens rapport kan följande an- föras:

En särskild expedition för praktikför- medlinginom tekniska arbetsområden in- rättades vid tjänstemannaförmedlingen i Malmö under tiden 1/3—30/6 1963.

En förste assistent med placering på teknikerexpeditionen avdelades för prak— tikförmedlingen och dessutom anställdes en extra tjänsteman under tiden 1/3—30/6.

Tillgången på praktikplatser inom hus— byggnadsfacket har tidigare varit ganska dålig och med anledning härav togs kon- takt med Malmö Byggmästareförening. Den- na sände i sin tur ut en påminnelse till sina medlemmar, vari man erinrade om an- gelägenheten av att ställa praktikplatser till förfogande. —— I detta sammanhang kan påpekas, att förmedlingens ackvisitionsar— bete hittills försenats och gett förhållan- devis ringa utbyte, eftersom resultatet av SIP:s ackvisitionsverksamhet först mäst avvaktas. .

Efterhand som praktikförmedlingen ökat i omfång har vissa brister i förmedlings- arbetet som det hittills bedrivits blivit allt- mer uppenbara och det torde bli nödvän- digt, att nya bestämmelser utarbetades för praktikförmedlingen under nästa år.

I första hand måste den interlokala för- medlingsverksamheten ges en, mera förmed- lingsmässig karaktär. Det hittills tilläm- pade »bokningssystemet» har på väsent- liga punkter ej fungerat tillfredsställande. Dels har detta system ej kunnat garante- ra, att praktikplatser ej besatts med sökan- de utan egentligt praktikbehov till förfång för sökande med ett absolut behov av prak— tik och dels har detta system infört en onödig hets i förmedlingsarbetet.

Föreskrifterna för nästa års verksam- het bör sålunda ta sikte på att skapa ga- rantier för att tillgängliga platser i första hand utnyttjas för elevpraktikanter, som saknar stipulerad praktik. Sådana garantier torde lättare kunna skapas, om den inter- lokala förmedlingsverksamheten i huvud- sak följer samma regler, som gäller för annan förmedling.

I stora drag skulle förmedlingen av elev— praktik kunna få ungefär följande förlopp.

a) Inskrivning av praktiksökande börjar redan i;,december och då tas endast emot ansökningar_från elever, som saknar före- skriven praktik. — Riktigheten av de upp-

gifter om tidigare praktikanställningar som lämnas på arbetssökandeblanketten, iskall styrkas av vederbörande Skolmyndighet.

b) För sökande som önskar anställning på annan ort än skolorten översändes ome- delbart avskrift i 2 ex. av arbetssökande- blankett till berörd förmedling. — Här bör understrykas, att alla sökande, obe- roende av skoltillhörighet, skall kunna på lika villkor konkurrera om lediganmälda platser.

0) När platsmaterialet kommit praktik- förmedlingarna tillhanda, underrättas i förekommande fall omedelbart de förmed— lingar, vilkas sökande ej kan erbjudas lämp- lig anställning.

Slutligen några önskemål beträffande lplatsanvisningsblanketten. Denna skulle kunna vara utförligare i sin beskrivning .av praktikarbetet. —— I de fall då minimi- ålder anges, bör skäl härför anföras. Många telefonsamtal skulle nämligen kunna sparas, då det ofta visat sig, att minimiåldern kunnat underskridas. — Ekonomiska för- måner bör om möjligt anges i pengar och inte, som vanligen förekommer, genom hän- visning till avtal.

2) Praktik- övrigt

och feriearbetsförmedling i

a) Malmö: Särskild expedition för ferie- arbetssökande studerande 16/4f—12/7. 1 av de ordinarie assistenterna föreståndare, 2 extra tjänstemän. ' Ackvisitionsarbetet bedrevs på sedvan- ligt sätt utan några kollektiva åtgärder. Genom att beställningarna från jordbruks- och trädgårdsnäringarna var färre än före- gående somrnar fick ackvisitionsarbetet vid— gas och flera arbetsgivare än tidigare" an— litas. — Vid ett flertal tillfällen behandla- des feriearbetsfrågan i intervjuer i pres- sen. . ., Frågan om feriearbetsförmedlingen är i hög grad en personalfråga av såväl kvalita- tiv som kvantitativ art. Länsarbetsnämn- den har sålunda gjort den erfarenheten, att rutinerade förmedlare med god känne- dom om arbetsnämndens krav i större ut— sträckning måste anlitas för uppgiften och sättas'in på den på ett tidigt stadium. _ Under den gångna. säsongen svarade fe.- riearbetsförmedlingen vid huvudkontoret för samtliga sökande oavsett ålder. Nämn- den har gjort denzerfarenheten, att en upp- delning på två grupper vore önskvärd. Det skulle. sålunda vara till. fördel om; sökande

under 16 år kunde tagas emot på'en egen expedition. Den ferieförmedling, som sam- tidigt har karaktär av praktikförmedling, skulle t. ex. genom en dylik anordning kunna ägnas mera omsorg.

Ett viktigt spörsmål, som nämnden i det- ta sammanhang vill fästa uppmärksam— heten på, är den många gånger olämpliga förläggningen av ledigheten vid undervis— ningsanstalterna. En stor del av den pe— riod de sökande önskar för praktik infal— ler ju under den tid näringslivet håller stilla för semester, vilket betyder sämre möjligheter att få praktik men också — då placering kan ordnas —— en sämre prak- tik. Övergången till fyra veckors semes- ter understryker dessa svårigheter. Läns— arbetsnämnden har inte kartlagt feriesitua— tionen vid de olika läroanstalterna, men kan som exempel peka på terminsupplägg- ningen vid Tekniska Högskolan, där de stu- derande börjar sommarferierna vid mid- sommar, just då huvudparten av industrin börjar sin semester. Höstterminen startar visserligen sedan först i oktober, men sep— tember månad torde som regel vara ansla- gen för tentamensläsning. — Det kan tilläg- gas, att terminsindelningen vid de tekniska gymnasierna inte är samordnad med hög— skolans.

b) Lund: Expeditionen för feriearbetssö— kande studerande över 18 år inrättad 18/3— 30/6. Ferieexpeditionen förstärktes med en arbetsgrupp för ekonomie studerande, som var öppen ett par dagar i veckan under an— given tid. — Ungdomar under 18 år hänvi- sades till resp. fackexpeditioner.

Sammanfattningsvis hade expeditionen för feriearbete resp. för ekon. stud. följan— de extra personal: 2 kvinnliga fil. kand 18/3——30/6 1 manlig fil. mag. 24/4—30/6 1 manlig jur. stud. 2/4—22/5 (halvtidsanst.) 1 manlig ekon. stud. 18/3—30/6 (100 tim.).

För ekonomernas del utsändes från läns- arbetsnämnden en vädjan till flertalet stör- re företag i länet om att ställa praktikplat— ser till förfogande. I övrigt kom enbart AMS- material till användning.

En feriearbetsförmedling som från bör- jan kombinerar massinskrivning med mass- ackvisition har ett mycket dåligt utgångs- läge. Det kan därför inte nog kraftigt un- derstrykas att verksamheten inför ferie- arbetssäsongen måste starta tidigt. Med starkt ökande studentantal vid universitet och högskolor följer en ökande press på

Ferie/örmedling: Statistik över verksam— heten Malmöhus län

Placer-

Sökande ade

a) Tekn stud ........... 498

(Elevpraktik)

576

b) Övr stud över 18 är,

totalt ............... 1 961 Därav: naturv .............. 153 samhällsv ............ 115 övr hum ............. 425 lärov lär ............. 94 sem stud ............ 20 småskollär ........... 18 folkskollär ........... ' 8 jur stud ............. ' 40 teol stud ............. 11 med stud ............ 10 med kand, lic ........ 122 odont stud, kand ..... 18 ekon stud ............ 64 handelsgymn ........ 53 handelsskol .......... 14 övr studenter ........ 254 andra stud ........... 542

0) Totalt grupperna

a och b ............. 2 459 Tillsatta platser Stud under 18 år .....

1 Därav af i Lund 1 789, Malmö 421, Häl— singborg 241, Landskrona 110, Ystad 44, Hör— by 13.

4 584

studentförmedlingen. Det är önskvärt att förberedelsearhetet igångsättes senast den 1 februari. Ackvisitionsarbetet skulle då ha hunnit relativt långt, när tillströmningen av sökande börjar. Som en följd härav skulle förutsättningarna för ett mera per- sonligt omhändertagande av sökande san- nolikt förbättras. — I sammanhanget bör även nämnas, att man kan vänta att indu- strin i samband med fyraveckorssemesterns införande i större omfattning än tidigare kommer att räkna med den studerande ung- domen som arbetskraftstillskott.

Hallands län

1. Organisation

1) Praktikförmedling för studerande vid och inträdessökande till tekniska utbild— ningsanstalter har förekommit vid arbets-

förmedlingen .(tekn. exp.) i Halmstad. Hela antalet elevpraktiksökande 116, därav pla- cerade 93 (på SIP-platser 22, på övriga plat- ser 71). — Särskild statistik över förprak- tik ejAtillgänglig.

Ifråga om praktikförmedlingen kan fram— hållas, att tillgängliga SIP-platser i första hand disponerats för högskolestuderande, vilka önskar komma till västkusten som— martid. För eleverna vid tekniska gymna— siet i Halmstad har särskilda åtgärder vid— tagits. Cirka 200 arbetsgivare i länet till— skrevs. Även genom annonser och andra pressmeddelanden har önskemål om prak- tikanställningar och dylikt aktualiserats.

2) övrig praktik- och feriearbetsförmed— ling.

a) Halmstad

Expedition för feriearbetsförmedling upp- rättad 8 april—5 juli. »Till denna expedi— tion överfördes även hotell- och restaurang- förmcdlingen och affärsförmedlingen.»

1 förste assistent jämte en förpraktikant utgjorde personalen.

b) Arbeisförmedlingar på andra orter. Verksamheten vad det gäller feriearbets-, student-, ungdoms- och praktikförmedling har vid avdelningskontoren handlagts utan särskilda arrangemang.

II. Ackvisitionen

För att på bästa möjliga sätt tillgodose de sökandes önskemål såväl vad det gäller plats- som praktikönskemål har vissa 10- kala åtgärder vidtagits. Från ferieförmed— lingen i Halmstad utsändes skrivelser till ca 300 arbetsgivare och från arbetsförmed- lingen i Varberg till ca 150 arbetsgivare. Resultatet av denna ackvisitionsform blev inte överväldigande men bidrog i någon män att klara platsproblemen.

De bästa resultaten såväl beträffande ferie- som praktikförmedlingen har kun- nat nås genom personlig ackvisition från förmedlingsexpeditionernas sida.

Den säsongmässiga ökningen av verksam- heten är markant i Halland, eftersom många sökande önskar praktik- och ferie- arbete på västkusten. I detta sammanhang kan framhållas, att interlokala sökanden i stor skala anmälas till förmedlingen i länet. .

1963 översändes arbetssökandeblanketter till Halland från andra förmedlingar i lan-

Ferie/örmed-ling; Statistik'eöver' verksam!) _'helen Hallands län ' =

Placera Sokande . ade , '.

a) Tekn stud ........... ' 116 93 ('EleVpraktik) '

b) Övr stud över 18 år, . lolall ............... 6631 402 Därav: _ naturv .............. 14, 8 samhällsv ........... 7 8 övr hum. . . .......... 29 20 lärov lär ............ —- — sem stud ............ 31' 16 småskollär ........... ' 14 6 folkskollär ........... 13 6 jur stud ............. 4 2 teol stud ............. — — med stud ............ — — med kand, lic ........ — — odont stud, kand . . . . 1 1 ekon stud ............ 1 1 handelsgymn ........ 40 24 handelsskol .......... 42 27 övr studenter . ' ...... 116 105 andra stud ........... 351 178

e) Totalt grupperna a och b ............. 779 495 Tillsatta platser

Stud under 18 år ..... 876

1 Därav af i Halmstad 327, Falkenberg 130, Laholm 85, Varberg 81, Kungsbacka 40.

det för 580 sökande. Av dessa kunde ca 1/3 arbetsplaceras i länet. Detta aktualiserar frå— gan om icke en genomgång av metodiken för det interlokala samarbetet beträffande ferieungdom borde göras i syfte att ratio- nalisera förfaringssättet. Mycket onödigt arbete läggs ned för ungdomar, som ej har några placeringsmöjligheter, samtidigt som uppgifterna beträffande ev. placerbara ung- domar ofta är knapphändiga. *

Göteborgs och Bohus län 1. Organisation, ackvisition m m (1) Göteborg

1) Praktikförmedlingen för elever vid de tekniska utbildningsanstalterna var förlagd dels till Chalmers Tekniska Högskolas stu- dentkårs praktikbyrå, dels till en särskild

praktikexpedition inom tjänstemannaför- medlingen. På studentkårens.»praktikbyrå» fungerade av länsarbetsnämnden mot tim- arvode anställd teknolog samt när det gällde utlandspraktiken praktikbyråns ordförande utan ersättning. På praktikexpeditionen inom tjänstemannaförmedlingen tjänstgjor- de dels 1 av förmedlingens tjänstemän, dels 1 extra anställd tjänsteman under tiden 16.4—14.6.

Ackvisitionen av praktik för elever vid de tekniska utbildningsanstalterna har i Göteborg sedan flera år måst ägnas en spe- ciell uppmärksamhet. Sålunda har under åren 1958—1961 på tjänstemannaförmed— lingens initiativ en särskild kampanj be- drivits gemensamt av Chalmers Tekniska Högskola, Svenska Arbetsgivareföreningen, Tekniska Samfundet och Chalmers Student- kår. Under 1962 och 1963 har ett filialkon- tor för SlP varit inrättat i Göteborg med uppgift att under cirka ett halvår bedriva en speciell ackvisitionsverksamhet inom Göteborgsområdet. En speciellt inriktad ackvisition bedrevs i år vid en praktikkon- ferens, som anordnas av Chalmers Tek- niska Högskola och SIP samt Göteborgs Byggmästareförening. Intervjuuttalanden i tidningarna har likaså gjorts.

Hela antalet elevpraktiksökande utgjorde 983, varav 633 placerades (på SIP-platser 582, på andra platser 51).

Med hänsyn till att Göteborg, beroende på industrins sammansättning och på det ökade elevantalet vid berörda utbildnings- anstalter, alltfort kommer att bli i en mycket svår situation när det gäller prak- tikanskaffning ter sig en ökning av för- medlingens resurser inom detta avsnitt önskvärd under 1964.

2) När det gäller praktikförmedlingen för ekonomie studerande sköttes denna som en deluppgift av en av förmedlingens tjänste- män samt av en timanställd kontaktman — ekonomie studerande. Angeläget är att marknaden kan bearbetas mer intensivt under 1964.

3) Praktikförmedlingen för humanister och samhällsvetenskapare ingick i år un- der den tid som studentförmedlingen fun- gerade i huvudsak i denna (se nedan).

Samhällsvetenskapliga studentföreningen har till tjänstemannaförmedlingen fram- fört önskemålet att ökad uppmärksamhet skall kunna ägnas medlemmarnas praktik— önskemål. Filosofiska fakulteternas stu- dentförening har understrukit angelägenhe- ten av att studentförmedlingen ägnas "störs-

ta möjliga uppmärksamhet. Från Göte- borgsavdelnin'gen av Sveriges Yngre Huma- nisters Förbund liksom från Rådet för 'till— varatagande av humanistisk utbildning'i näringsliv och förvaltning har framhållits önskvärdheten av att humanisternas prak— tikfrågor noga uppmärksammas av för— medlingen. För dessa grupper gäller att göteborgsområdet erbjuder en förhållande— vis knapp och hårdarbetad arbetsmarknad. Staden måste p. g. a. sina utbildningsan- stalter fungera som exportort. Dessa för- hållanden ställer förmedlingen inför spe- ciella och arbetskrävande uppgifter.

Såväl denna praktikförmedling som ock- så en mera allmän studentförmedling be- drivs i viss omfattning året om. Med hän- syn härtill och med hänsyn till att denna inledande kontakt med dessa grupper är av vitalt intresse för tjänstemannaförmedling— en ter sig en ytterligare förstärkning ange- lägen i den meningen att tjänstemannaför- medlingen till sig bör knyta en kontaktman från de filosofiska fakulteterna för del—* tidstjänstgöring omfattande åtta dagar per månad.

4) För feriearbets- och studentförmed- lingen avseende ungdomar över 18 år an- ställdes innevarande år 4 extra tjänstemän samt 1 extra tjänsteman. Ursprungligen av— såg anställningsperioden tiden mars—juni. Genom en förskjutning i tiden kom för 2 av dessa tjänstemän anställningen att gälla 16.4—31.7.

Arbetsmarknadsstyrelsens reklamkort ut- sändes till cirka 500 företag. Upprepad an- nonsering skedde i dagspressen. Intervju- uttalanden gjordes likaså i pressen. En om- fattande direktaekvisition bedrevs även, men denna måste dock bedömas som otill- räcklig och den hindrades periodvis väsent- ligt genom att studentförmedlingen prak- tiskt taget stormades av de arbetssökande som i år ökade ytterligare i antal.

Den otillräcklighet som måste konstate- ras innevarande år, den fortsatta ökningen av antalet sökande som man har anledning att räkna med och även det förhållandet att studentförmedlingen kommer in på "praktik- förmedlingsfrågor innebär att en fortsatt upprustning av denna förmedlingsgren ter sig ofrånkomplig.

5) När det gäller den säsongsmässiga ök- ningen av ungdomsförmedlingens verksam- het inför sommaren förstärktes den man— liga ungdomsförmedlingen i år med en prak- tikant tiden 15.4—31.7. I den utsträckning förmedlingens kapacitet medgav bedrevs

direktackvisition för feriearbetssökande ungdom. Speciell ackvisition bedrevs för att få fram teknisk förpraktik. I samband härmed tillställdes cirka 400 företag en särskild ackvisitionsskrivelse. ——- Den kvinn- liga ungdomsförmedlingen förstärktes för dessa arbetsuppgifter med ] aspirant un— der cirka 1 månads tid runt midsommar. Viss direktackvisitation bedrevs. '

b) Arbetsförmedlingar på andra orter

När det gällde länet ombesörjdes ferie— arbetsförmedlingen inom ramen för den ordinarie förmedlingen i Uddevalla och Strömstad medan den i Lysekil ingick som en del av de arbetsuppgifter som ålåg en tiden 22.4——30.6 anställd extra tjänsteman. Observeras måste att Bohuslän är mycket

Ferieförmedling: Statistik över verksam— heten Göteborgs- o Bohus län

Placer-

Sökande ade

a) Tekn stud ........... 983 633 (Elevpraktik)

b) Övr stud över 18 är, totalt ............... 2 358 Därav: naturv .............. 127 samhällsv ............ 53 övr hum ........ ... .. 185 lärov lär ............. 9 sem stud ............ 53 småskollär ........... 10 folkskollär ........... 24 jur stud ............. 23 teol stud ............. 6 med stud ............ 27 med kand, lic ........ 103 odont stud, kand ..... 10 ekon stud ............ 90 handelsgymn ........ 93 handelsskol .......... 140 övr studenter ........ 353 andra stud ........... 1 052

c) Totalt grupperna a och b ......... . . . .

2 991

Tillsatta platser Stud under 18 år .....

1 Därav at i Göteborg 3 842, Uddevalla 167, Lysekil 49, Strömstad 43, Stenungsund 38, Mölndal 28, Kungälv 21, Hunnebostrand 8, Gravarne 7.

1 515

attraktivt som sommarlän och att förmed- lingarna därmed får ett hårt tryck från sö— kande från annan ort. — Uddevalla räknar med att antalet feriearbetssökande uppgår till cirka 400, varav majoriteten över 18 år och cirka hälften sökande från annan ort. Lysekil kalkylerar med ungefär samma 'to— talsiffra varav halva antalet sökande från annan ort såväl över som under 18 år. An- talet i Lysekil inskrivna feriearbetssökande ungdomar'över 18 år torde uppgå till cirka 75. Strömstad redovisar cirka 250 feriear— betssökande ungdomar varav hälften in- skrivna i Strömstad. Antalet sökande under 18 år uppgår till cirka 150. Givetvis har man härutöver att räkna med ett stort an— tal förfrågningar till västkustorterna från övriga landet.

Älvsborgs län I. Organisation, ackvisition

1) Praktikförmedling för studerande vid och inträdessökande till tekniska läroan- stalter har ordnats genom arbetsförmed- lingens expeditioner för tekniker i Borås och Trollhättan. Hela antalet elevpraktik— sökande 174, därav placerade 123 (på SIP— platser 90, på övriga platser 33). —- Sär- skild statistik över förpraktik ej tillgäng— lig.

2) övrig praktik- och feriearbetsförmedling

a) Borås: I Borås har expeditionen för af— färs- och lägerpersonal fungerat som fe- riearbets- och studentförmedling under ti— den mars—augusti 1963. Expeditionen har förstärkts under tiden It)—28 juni med 1 tjänsteman.

I slutet av mars 1963 utsändes en plats- ackvisionsskrivelse till 514 arbetsgivare i Borås med omnejd. Till skrivelsen bifoga- des en blankett å vilken arbetsgivare kun- de anmäla behov av feriearbetskraft. Den- na ackvisition kompletterades i slutet av april med annonser i dagstidningarna i Borås.

Feriearbetsförmedling i anslutning till tidigare befintlig expedition har visat sig ge bättre förmedlingsresultat än om sär— skild tillfällig feriearbetsexpedition upprät- tas. Den ökade belastningen kräver dock en förstärkning under den tid, då besöksfre— kvensen är störst, d. v. 5. från mitten av april till slutet av juni.

b) Länet i övrigt: För länet i övrigt har

Ferieförmedling: Statistik över verksam- heten Älvsborgs län

Sökande

a) Tekn stud ........... 174 (Elevpraktik)

b) Övr stud över 18 är, totalt ...............

Därav: naturv .............. samhällsv ............ övr hum ............. lärov lär ............. semstud............ småskollär ........... folkskollär ........... jur stud ........ . . . . . teol stud ............. med stud ............ med kand, lic ........ odont stud, kand ..... ekon stud ............ handelsgymn ........ handelsskol .......... övr studenter ........ andra stud ...........

& D—l [0 0.7 OJ

c) Totalt grupperna a och b ............ 507

Tillsatta platser Stud under 18 år. . . . 584

1 Därav at 1 Borås 237, Vänersborg 122, Trollhättan 97, Alingsås 80, Ulricehamn 42, Åmål 36, Kinna 11.

denna verksamhet handlagts inom den or- dinarie förmedlingen.

Inga kollektiva aekvisitionsåtgärder för feriearbets— och praktikförmedling har vid- tagits.

Skaraborgs län I. Organisation

1) Praktikförmedling för studerande vid och inträdessökande till tekniska utbildnings- anstalter har ordnats vid arbetsförmed- lingen i Skövde (teknikerexp.). Hela anta— let elevpraktiksökande 38, varav placerade 36 (på SIP—platser 15, på övriga platser 21). — Särskild statistik över förpraktik ej till- gänglig.

2) Övrig praktik— och feriearbetsförmedling. a) Skövde: Särskild expedition för ferie- arbete 1 april—24 juni. 2 assistenter av- delade för dessa uppgifter, dock delvis med bibehållande av sina ordinarie åligganden.

b) Övriga länet: Verksamheten sköttes inom det ordinarie arbetets ram. Tillfällig befattningshavare anställdes i Mariestad 15 maj—12 juli och i Skara 25 april—7 juni.

11. Ackvisition

Kollektiv ackvisition utfördes genom till arbetsgivarna riktad annonsering i länspres- sen.

Såväl från den enskildes som från sam— hällets synpunkt är det angeläget, att ung- domens arbetskraft kan tas i anspråk under

Ferieförmedling: Statistik över verksam— heten Skaraborgs län

Placer—

Sökande ade

a) Tekn stud ........... 38 36 (Elevpraktik)

b) Övr stud över 18 är, totalt ...............

Därav: naturv .............. samhällsv ............ övr hum ............. lärov lär ............. sem stud............ småskollär ........... folkskollär ........... jur stud ............. teol stud ............. med stud ............ med kand, lic ........ odont stud, kand ..... ekon stud ............ handelsgymn ........ handelsskol .......... övr studenter ........ andra stud ...........

H

M (DOOCDHÖMM H lwl Imlzqzlmv—M

lmlle—I

c) Totalt grupperna a och b ............

Tillsatta platser Stud över 18 år ..... 419

* Därav af i Skövde 192, Lidköping 94, Falköping 93, Skara 64, Mariestad 52, Tibro] Karlsborg 34, Vara 18, Tidaholm 12, Hjo 8.

sommarmånaderna, då efterfrågan på per- sonal inte minst till serviceyrkena regel— mässigt stiger. Tillströmningen av ferie— arbetssökande är emellertid inom Skara- borgs län väsentligt större än efterfrågan på arbetskraft av detta slag, beroende på näringslivets struktur, bl. a. låg sysselsätt- ningsgrad inom de säsongbetonade service— näringarna. Dessa förhållanden har under de senare åren föranlett en omfattande te- lefonackvisition hos arbetsgivarna såväl inom som utom länet.

Vad angår den interlokala förmedlings- verksamhet, som är inriktad på kustområ— dena i Göteborgs— och Bohus län och Hal— lands län, bör enligt länsarbetsnämndens uppfattning införas en med hänsyn till omständigheterna anpassad vakansrappor- tering, och nämnden avser därför att i god tid före nästa säsong upptaga direkta över— läggningar därom med vederbörande läns- arbetsnämnder.

Värmlands län

I. Organisation

1) Praktikförmedling förlstuderande vid och inträdessökande till tekniska utbild- ningsanstalter har ordnats vid arbetsför- medlingarna i Karlstad och Kristinehamn. Hela antalet elevpraktiksökande 118, varav 101 placerades (på SIP-platser 82, på andra platser 19). — Särskild statistik över för- praktik ej tillgänglig.

2) Övrig praktik- och feriearbetsförmedling

a) Karlstad

Särskild expedition för feriearbete för stu- derande över 18 år inrättad 1 april—20 augusti (i anslutning till tjänstemannaför- medlingen). 1 extra tjänsteman anställd.

Yngre studerande hänvisades till ung- domsförmedlingen.

b) Övriga länet

Handlagts inom den ordinarie verksamhe— tens ram.

I början av april månad tillskrev huvud- kontoret över 200 företagare i Värmlands län, varvid ett ackvisitionskort översändes. I slutet av samma månad översändes Plats— journalen nr 6, med skrivelse till ett 30— tal större företag, i första hand till sådana, som tidigare endast i mindre omfattning brukat anmäla behov av feriearbetskraft.

Vid samma tid infördes en annons vid 3 tillfällen under en 14—dagars period i Nya XVermlands Tidningen och Värmlands Folk— blad. I anslutning till annonseringen gjor— de lokalpressen reportage om ferie- och praktikförmedlingen. I början av maj gjor- de tjänstemannaförmedlingen i intervju— form ett inlägg i radions lokalprogram »Värmlandskvarten» om önskvärdheten och nyttan av att bereda den studerande ung- domen ferie- och praktikarbete. Under maj månad utsändes arbetsmarknadsstyrelsens ackvisitionsblad »Vi söker arbetsgivare». Dessa aekvisitionsåtgärder tillsammans gav resultat, och därtill kom att arbetsgivarna var förberedda, när tidigare åtgärder upp- följdes av en telefonackvisition. Vid tele- fonackvisitionen använde sig ferieförmed— lingen bl. a. av orderblanketter från före- gående års ferieförmedling. Ferieförmed- lingens ansökningar om arbete var i år 689 (1962—534), arbetsplacerade inom och utom länet var 551 (1962 — 452).

III. Synpunkter

För kontinuiteten vore det önskvärt att till feriearbetsförmedlingarna kunna knyta per— soner, som hade tid och möjlighet att åter- kommande åtaga sig dessa uppdrag, för att till fullo tillgodogöra sig vunna erfaren- heter. Svårigheten att härtill finna lämpliga personer är dock uppenbar.

Det är nämndens uppfattning, att prak- tikefterfrågan för studerande vid handels- gymnasier och vissa andra merkantila ut- bildningsanstalter, samt att praktikbehovet för blivande lärare, arbetsterapeuter, vård— och anstaltspraktikanter hör av förmed- lingen bli föremål för samma arbetsin- sats som praktikanterna inom det tekniska området. Nämnden har den uppfattningen, att dessa grupper f. n. är eftersatta i för- hållande till teknikerna. Det är ett önske- mål, att en tjänsteman under den aktuella tiden helt kunde ägna sig åt förmedling av praktikplatser för tekniskt och merkantilt studerande. Nu sköts förmedlingen av SIP— platser av teknikerförmedlaren. Detta är inte fullt tillfredsställande, då dennes ar- betsbelastning samtidigt blivit större ge— nom att sökande från avgångsklasserna vid de tekniska skolorna anmält sig. Praktik- anskaffningen för de "merkantilt studerande är tidskrävande på grund av att företagens behov och möjligheter att anställa och sys- selsätta denna kategori ej är lika stora som

Ferieförmedling: Statistik över verksam— heten Värmlands län

Placer-

Sökande ade

a) Tekn stud ........... 118 101 (Elevpraktik)

b) Övr stud över 18 är, totalt ...............

Därav: naturv .............. samhällsv ............ övr hum ............. lärov lär ............. sem stud ............ småskollär ........... folkskollär ........... jur stud ............. teol stud ............. med stud ............ med kand, lic ........ odont stud, kand ..... ekon stud ............ handelsgymn ........ handelsskol .......... övr studenter ........ andra stud ...........

>.; cocoa»

devon-lm

N) ooo» så Hus

C) Totalt grupperna a och b ............. 586

Tillsatta platser . Stud under 18 år ..... 310

1 Därav af i Karlstad 469, Arvika 66, Kris- tinehamn 52, Hagfors 31, Säffle 24, Filipstad 13, Sunne 12, Torsby 8, Munkfors 7, Forshaga 4, Höljes 2, Storfors 1.

för tekniskt studerande. Ackvisitionen mås- te därför ofta spänna över ett stor antal företag, och förmedlarens kännedom om företagens möjligheter blir här en värde- full tillgång.

Anstormningen av feriearbetssökande skolungdomar under 18 år samt ungdomar, som nyligen avslutat skolgången, är varje vår mycket omfattande. Den reguljära för- medlingen har därför mycket stora svårig— heter att under den tid, varunder tillström— ningen kulminerar, på ett tillfredsställande sätt kunna tillmötesgå ungdomarnas be— rättigade önskemål. En kapacitetsökning under denna tidsperiod vore värdefull.

Arbetsmarknadsstyrelsen bör för den skriftliga gruppakvisitionen även komman- de år trycka och till nämnderna distribuera

ackvisitionsblad av den typ, som tidigare använts. Ett nummer av Platsjournalen bör under våren innehålla artiklar om den studerande ungdomens feriearbeten i en utformning, som gör den lämpad att i ackvi- sitionssyfte utsändas till arbetsgivare.

Örebro län

I. Organisation

1) Praktikförmedling för studerande vid och inträdessökande till tekniska utbild- ningsanstalter har ordnats vid arbetsför- medlingen (expeditionen för tekniker) i Örebro. Hela antalet elevpraktiksökande 291, samtliga placerade (varav 185 på SIP— platser och 106 på andra platser). — Sär- skild statistik över förpraktik ej tillgänglig.

2) Övrig praktik- och feriearbetsförmed- ling.

a) Örebro: Praktiksökande har hänvisats till olika fackexpeditioner inom tjänste—

mannaförmedlingen.

b) Särskild ferieexpedition inrättad 16 april—6 juli. Verksamheten överföres där- efter till de allmänna expeditionerna.

c) Verksamhet för jordgubbsplocknings— läger för flickor vid odlingar runt sjön Ska— gern 1 maj—mitten av augusti. 1 förmed— lingstjänsteman och 1 skrivbiträde.

Övriga länet: Inga personalförstärk- ningar.

II. Ackvisition

De kollektiva ackvisitionsåtgärderna har bestått av en skrivelse till arbetsgivare med en information om eleverna vid Örebro Handelsgymnasium och en vädjan om hjälp med lämpliga praktikanställningar för des— sa över sommaren.

Genom annonser i länspress har vid två tillfällen arbetsgivare uppmärksammats på ferieungdomen.

Till tidningarnas förfogande utarbetades två artiklar, som bl. a. belyste skolungdo— marnas svårigheter att erhålla önskade fe- riearbeten. Artiklarna infördes av tidning— arna i sin helhet och gavs stort utrymme samt kompletterades med bilder.

För att ett gott resultat skall kunna nås krävs ingående förberedelser och en kon— tinuerlig kontakt med arbetsgivarna året runt.

Ferieförmedling: Statistik över verksam— heten Örebro län

Ferieförmedling: Statistik över verksam— heten Västmanlands län

.. Placer Sokande ade

a) Tekn stud .......... 291 291

(Elevpraktik) b) Övr stud över 18 är, totalt .............. 4201 319 Därav: naturv .............. 10 9 samhällsv ............ 10 10 övr hum ............. 17 . 14 lärov lär ............. 1 1 sem stud ......... . . . 23 20 småskollär ........... 7 7 folkskollär ........... 5 5 jur stud ............. 2 2 teol stud ............. _ — med stud ............ 1 — med kand, lic ........ — — odont stud, kand ..... 2 2 ekon stud ......... .. . 2 2 handelsgymn ...... . . 56 49 handelsskol ......... . 7 4 övr studenter ........ 110 77 andra stud ........... 167 117 c) Totalt grupperna a och b ............. 711 610 Tillsatta platser

Stud under 18 år ..... 985

Sökande Placer- ade a) Tekn stud ........... 127 113 (Elevpraktik) b) Övr stud över 18 är, totalt .............. 7461 457 Därav: naturv .............. 16 7 samhällsv ............ 13 9 övr hum ............. 35 22 lärov lär ............. 7 4 sem stud ............ 22 16 småskollär ........... 8 5 folkskollär ........... 9 5 jur stud ............. 1 1 teol stud ............. — — med stud ............ 2 — med kand, lic ........ —— _ odont stud, kand ..... — —— ekon stud ............ 7 5 handelsgymn ........ 49 36 handelsskol .......... 19 14 övr studenter ........ 174 122 andra stud ........... 384 211 c) Totalt grupperna a och b ............. 873 570 T illsatta platser Stud under 18 år. . . . . 309

1 Därav af i Örebro 257, Karlskoga 61, De- gerfors 23, Kopparberg 19, Nora 15, Hallsberg 14, Kumla 12, Lindesberg 12, Hällefors 4, Laxå 3.

Västmanlands län

1. Organisation 1) Praktikförmedling för elevpraktikanter och delvis även förpraktikanter har i år be- drivits inom den ordinarie förmedlings- verksamheten i Västerås. Genom att en dubbelexpedition för tekniker anordna- des vid huvudkontoret och en tillfällig per- sonalförstärkning med ett skrivbiträde er- hölls kunde praktikförmedlingen genom- föras på ett relativt tillfredsställande sätt. Nämnda dubbelexpedition för tekniker an- ordnades från mitten av april månad och fungerade t. o. m. den 6 september. Erfa- renheterna från denna dubbelexpedition har varit gynnsamma och arrangemanget

1 Därav af i Västerås 543, Köping 47, Fa- gersta 41, Sala 40, Hallstahammar 33, Sura- hammar 20, Arboga 15, Kungsör 7.

har varit till stor fördel för verksamheten. Det personaltillskott som tjänstemanna— förmedlingen den 1 mars i år tillfördes genom anställning av ett tillfälligt skriv- biträde har varit till stor nytta och möjlig- gjort ett intensivare förmedlingsarbete. Skrivbiträdets tjänstgöring har fortgått un- der våren och sommaren 1963.

Hela antalet elevpraktiksökande utgjorde 127, varav placerades 113, (på SIP-platser 59, på övriga platser 54). Härtill kommer ca 100 förpraktikanter, till Övervägande de- len under 18 år.

2) övrig praktik- och feriearbetsförmed- ling.

a) Västerås: Expeditionen för feriear— betssökande inrättad 1 april—31 augusti. 1

ordinarie tjänsteman och en extra tjänste- man. .- .

b) Länet i övrigt. Vid avdelningskontoren har all ifrågavarande verksamhet handlagts inom den ordinarie förmedlingsv'erksamhei- ten.. '_Eersonaltillgångcn har inte medgivit att särskilda expeditioner inrättats.

II. Ackvisition

I syfte att anskaffa praktikplatser under ferierna för handelsgymnasister utsändes en" rundskrivelse med svarsblankett till ca 400 företag i länet. De positiva svaren ut— gjorde emellertid endast ca 5 % av- hela antalet tillskrivna företag men blev likväl ett värdefullt tillskott till praktikplatserna och utnyttjades till fullo. Annonsering har skett. -' - " — '

III. Synpunkter och förslag

Länsarbetsnäm-nden föreslår, att den får starta en försöksverksamhet från årsskif- tet 1963/64, varvid skulle inrättas en perma- nent expedition för prioärenden samt prak- tik- och feriearbetsförmedling. "Personalhe— hövet härför beräknas till en föreståndare och 'en assistent saint två skrivbiträden. Slutligen förutsätts att anslag för tillfäl- lig personal lämnas i minst samma omfatt- ning som under budgetåret 1962/63.

Kopparbergs län I. Organisation

1) Praktik-förmedling för studerande vid och inträdessökande till tekniska läroanstalter har ordnats i Borlänge. Hela antalet elev- praktiksökande 173, varav placerade 135 (på SIP-platser 54, på övriga platser 81). —4 Särskild statistik över förpraktik ej tillgänglig. .,

2) övrig praktik— och feriearbetsförmed- ling. .

a) Falun: Särskild feriearbetsförmedling 8 _april—Bl juli. Vid den särskilda feriear- betsförmedlingen vid huvudkontoret i Fa- lun disponerades en amanuens vid yrkes- vägledningen under tiden 8.4_——14.6 1963. Fr. o. m. den 10 juni anställdes en extra tjänsteman som ansvarade för berörda verksamhet t. o. m. den 31.7».1963.

b) Övriga länet: Verksamheten handlagd inom det ordinarie arbetes ram. Ingen per- sonalförstärkning.

Ferieförmedling: Statistik över verksam— heten Kopparbergs län

Placer-

Sökande ade

a) Tekn stud ........... 173- » 135 (Elevpraktik) . - x

b) Övr stud över 18 år, . totalt. . . 3. . . .. ........

[:s ,.... .;—

Därav:

naturv . .. ............ samhällsv ............ övr hum ............. lärov lär. ............ sem stud, : .......... ,småskollär- ........... .folkskollär ........... jur stud ., ............ teol stud ............. med stud ............ med kand, lic ........ ,odont stud, kand ..... ,

ekon stud ............ handelsgymn ........ handelsskol .......... _övr studenter . .- ...... andra stud ...........

H: "f,-d." 'co .e— az t—K [Q *

"Html—on—

c) Totalt grupperna a och b ............

Tillsatta platser Stud under 18 år. . . .

* Därav af i Falun 280, Borlänge 104, Mora 93, Avesta .85, Ludvika 44, Malung 37, Grän— gesberg .21, Leksand 21, Smedjebacken 12, Rättvik 8, Vansbro 3, Säter 2, Älvdalen 8.

240

II. Ackvisition

För ackvisition av praktikplatser åt elever vid handelsgymnasiet har en särskild skri- velse tillställts större arbetsgivare i länet. i övrigt har arbetsmarknadsstyrelsens fol- der utsänts till ett betydande antal arbets— givare i länet.

Lokal annonsering har gjorts.

Gävleborgs län

1. Organisation

]) Praktikförmedling för studerande vid och inträdessökande till tekniska utbilda ningsanstalter har ordnats vid arbetsför—. medlingen i Gävle (teknikerförmedl—ingen).

Ferieförmedling: Statistik över verksam— heten i Gävleborgs län

.. Placer- Sokande ade a) Tekn stud ........... 150 125 (Elevpraktik) b) Övr stud över 18 är, totalt ............... 1 0041 615 Därav: naturv .............. 9 9 samhällsv ............ 6 6 övr hum ............. 18 6 lärov lär ........... 5 _— sem stud ............ 77 50 småskollär ........... 15 13 Iolkskollär ........... 19 9 jur stud ............. 2 1 teol stud ............. —- —— med stud ............ 1 1 med kand, lic ........ 3 — odont stud, kand ..... 3 2 ekon stud ............ 6 2 handelsgymn ........ 61 33 handelsskol .......... 33 13 övr studenter ........ 193 112 andra stud ........... 553 358 c) Totalt grupperna a och b. k ......... 1 154 740 Tillsatta platser Stud under 18 år ..... - 241

1 Därav af i Gävle 344, Söderhamn 192, Sandviken 124, Bollnäs 94, Hudiksvall 76, Ljusdal '69p Hofors 66, Storvik 18, Edsbyn 11, Bergsjö 10: .-

Hela antalet elevpraktiksökande 150, därav placerade 125 (på SIP-platser 80, på andra platser 45). — Särskild statistik över för- praktik ej tillgänglig.

2) Övrig praktik- och feriearbetsförmed- ling

a) Gävle: Elcvpraktik till studerande vid handelsskolor sköttes av tjänstemannaför- medlingen.

Expedition för feriearbete ordnades 3 maj -—30 juni i anslutning till fackexpedition för industriellt arbete. 1 aspirant avdelad härför.

Vårdeazpeditionen svarade för förmed— ling av personal till barnkolonier och extra- personal till sjukvården. ' —

b) Övriga länet: Verksamheten ombe-j

sörjdes av de ordinarie förmedlingsexpedi- tionerna.

II." Ackvisition

För att tillgodose de sökandes särskilda plats- eller praktikönskemål har förmed— lingsarbetet mestadels bestått i en intensiv telefonackvisition bland alla kategorier av arbetsgivare. l lokaltidningarna har inter- vjuer med såväl arbetsförmedlare som ar- betssökande förekommit. Några kollektiva ;ickvisitionsåtgärder i- övrigt har ej vid- tagits.

Vasternorrlands län

I. Organisation

1) Praktikförmedling för studerande vid och inträdessökande till tekniska utbild- ningsanstalter ordnades vid arbetsförmed— lingarna i Härnösand, Sundsvall och Örn- sköldsvik. Hela antalet elevpraktiksökande 114, varav 90 placerades (på SIP-platser 48, på andra platser 42). -— Särskild stati— stik över förpraktik ej tillgänglig.

2) övrig praktik- och feriearbetsförmed- ling.

Härnösand: Har handlagts inom den ordi- narie verksamhetens ram.

Sundsvall: Särskild expedition 10 maj—— 12 juli. 1 extra tjänsteman.

Örnsköldsvik: Särskild expedition 1 maj ——10 juli. 1 extra tjänsteman.

.Från kontoren i Sundsvall och Örnskölds— vik framhållas att inrättandet av särskilda expeditioner innebär att verksamheten ef- fektiviseras, trots att ovan arbetskraft an- vänts. Vid Örnsköldsvikskontoret har tidi- gare år ingen extra personal funnits till förfogande. Med de särskilda åtgärder, som vidtagits i år, har arbetsförmedlingen i Örn- sköldsvik kunnat placera mer än dubbelt så många feriearbetssökande som föregå— ende år. ,

Det goda resultat man vunnit i Örnskölds— vik är enligt länsarbetsnämnden inte över— raskande. Så länge som feriearbetsförmed- ling eller andra' tillfälliga verksamheter läggs på de vanliga expeditionerna kommer deSSa uppgifter självfallet att få konkur- rera med andra verksamheter. Personalen kanske bedömer dessa viktigare och ägnar då i första hand sina krafter åt dessa upp-

Ferie/örmedling: Statistik över verksam- heten Västernorrlands län

Placer-

Sökande ade

a) Tekn stud ........... 114 90 (Elevpraktik)

b) Övr stud över 18 är, totalt ..............

Därav: naturv .............. samhällsv ............ övr hum ............. lärov lär ............. sem stud ............ småskollär ........... folkskollär ........... jur stud ............. teol stud ............. med stud ............ med kand, lic ........ odont stud, kand ..... ekon stud ............ handelsgymn ........ handelsskol .......... övr studenter ........ andra stud ...........

»| | | iHMeaanov-nuq

0) Totalt grupperna a och b .............

Tillsatta platser Stud under 18 år ..... 120

1 Därav af 1 Sundsvall 204, Härnösand 136, Kramfors 80, Sollefteå 64, Ange 51, Hoting 22, Fränsta 11, Timrå 10, Nyland 7, Kvissleby 5.

gifter. I andra fall får väl den ordinarie verksamheten eftersättas för att arbetsför— medlingarna skall kunna klara åtminstone det som bedöms mest angeläget av detill- fälliga uppgifterna.

II. Ackvisition

Lokala ackvisitionsåtgärder för att tillgodo- se behovet av praktik- och ferieplatser har skett i form av telefonackvisition, annon— ser och intervjuer i lokalpressen och ge— nom AMS speciella folder, som tillställts arbetsgivarna.

III. Förslag

Länsarbetsnämnden anser att den säsong- mässiga ökningen av bl. a. feriearbets— och studentförmedling, praktikförmedling och

anskaffning av platserna för praktisk yr- kesorientering har fått sådant omfång, att det redan nu borde vara möjligt att så organisera verksamheten att den kan ut- jämnas över hela året. En sådan utjämning öppnar möjligheter att inordna dessa verk- samheter i den ordinarie förmedlingsorga- nisationen och man kan anställa fast per— sonal för att handha uppgifterna.

Janeth—ds" än

1. Organisation

1) Praktikförmedling för elever vid och in— trädessökande till tekniska utbildningsan— stalter har ordnats vid arbetsförmedlingen i Östersund. Hela antalet elevpraktiksökan- de 98, därav placerade 92 (på SIP-platser 73, på andra platser 19). —— Särskild sta— tistik för förpraktikförmedling ej tillgång- lig.

2) Övrig praktik- ling.

och feriearbetsförmed-

Organisation Verksamheten inom berörda omiiåden har handlagts inom den ordinarie förmedlings- organisationen. Någon särskild expedition har ej upprättats, då nämnden velat pröva om den säsongmässiga ökningen av förmed— lingsarbetet kan klaras med.-tillgängliga ut— rymmen och personal. lfrågavarande för- medlingsverksamhet har nppdelats mellan olika expeditioner enligt följande:. På tjäns- temannaförmedlingen har helt ankommit förmedling av platser för studenter och praktikanter inom de tekniska och merkan- tila arbetsområdena. Förmedlingen av plat- ser för- ferieledig skolungdom- (ej studen- ter) har handlagts av— övriga fackexpedi— tioner vid huvudkontoret,- men huvuddelen sökande har vid första besöket på arbets- förmedlingen haft att vända sig till en speciell tjänsteman, som varit placerad i anslutning till yrkesvägledningsexpeditio- nen (ungdomsförmedlare). Arbetsplacering- en av de grupper ungdomar, som efter' av— slutad yrkesutbildning söker sig ut på ar- betsmarknaden har skett genom respektive fackavdelningar vid huvudkontoret. En. re— lativt stor andel av dessa utgör de' som ge- nomgått handelsutbildningarav olika slag. Dessa ungdomars förmedlingsfrågor har handlagts av tjänstemannaförmedlinge'n', vilket tidvis medfört ökade arbetsuppgifter på denna expedition. ' .

Personal” ?r: '.i ...

Ingen. omdisponering a_v persobal'har skett och ingen personal har extraanställts.

|

II. Ackvisition .

Några kollektiva ackvisitionsåtgärder har icke vidtagits. inom :nämndens verksam- hetsområde. Detta har icke ansetts nöd- vändigt då arbetsförmedlingen har myc- ket god kontakt med länets'n'äringsliv och väl känner till de möjligheter till prak- tik- respektive feriearbete somm kan" er- bjudas. Då inom Jamtlands län äv en under sommarsäsongen f_innes ett överskott på »vanlig arbetskraft», hai nämnden dessutom ansett, att en viss försiktighet beträffan- de lokala kollektiva ackvisitionsåtgärder för feriearbetssökande måste iakttagas. En— skild ackvisition förekommer. i stor ut- sträckning och interlokal förmedling måste ofta komma ifråga framför allt för den som söker praktikarbeten. .

III. Synpunkter och förslag

I länsarbetsnämndens yttrande upptas bl. a. följande synpunkter och förslag:

Uppdelningen-. .av- förmedlingsverksam— heten för feriearbets- och studentförmed- ling på olika expeditioner vid huvudkonto- r'et har inneburit vissa olägenheter för de sökande, som många gånger icke har spe- ciella önskemål om arbetets art utan. söker ett arbete vilket 'som helst. Inrättandet av en speciell expedition för såväl feriearbets- som studentförmedling skulle av allt att döma öka förmedlingens effektivitet.

Praktikförmedlingen inom det tekniska området för placering inom länet är i Jämtlands län- svårgenomförbart, varför interlokal förmedling måste utnyttjas i mycket stor utsträckning. Det har dock lyckats placera dem som söker s. k. för— praktik "f'ör inträde i' tekniskt gymnasium. Bristande'förpraktik har därför ännu ej varit'skäl för "gallring vid intagningarna. Även de som avser söka till tekniska sko- lor och institut, för,,vilka i regel krävs av- sevärt långvarigarenpraktik, har fått sin prak—tikfråga löst”] några fall har genom- gång av omskolningskurs befrämjat möj- ligheten! att lösa- praktikfrågan, då den sökande därigenom 'blivit attraktivare på arbetsmarknaden.

Vid sidan av den egentliga förmedlingen

Ferie/örmedling: Statistik över verksam- ' heten i' Jämtlands län

Placer-

Sökande ade

a) Tekn stud ........... 98 - 92 (Elevpraktik)

b) Övr stud över 18 är," totalt . . . '; ...........

Därav: naturv. ........... samhällsv ............ övr hum ............. lärov lär; ............ sem stud ............ småskollär ........... folkskollär ........... jur stud ............. teol stud ............. med stud ............ med kand, lic ........ odont stud, kand ..... ekon stud ............ handelsgymn ........ handelsskol .......... övr studenter ........ andra stud ...........

[Nl | [Hm—*awm—Aw lN] | IHM—AAu—n-A—n]

c) Totalt grupperna a och b .............

Tillsatta platser Stud under 18 år .....

1 Därav af 1 Östersund 246, Järpen 11, Strömsund 7, Hammerdal 5, Svenstavik 4, Sveg 2. .

av praktik kommer anskaffandet av platser för praktisk yrkesorientering. Dessa ar- betsuppgifter har lagts på arbetsförmed- lingarna under senare år och är på vissa håll mycket arbetskrävande. Som exempel kan nämnas att arbetet i Östersund kan avse att med cirka 2—3 veckors varsel utpla- cera över 200 praktikanter. Arbetsförmedlingsverksamheten inom Jämtlands län griper in på alla områden. Det är självfallet av vikt att detta förhål- lande kan vidmakthållas och förbättras. Det torde vara särskilt viktigt att de unga, som för första gången introduceras i ar- betslivet, erhåller en riktig och omsorgs- full individuell yrkesvägledning. Ställes icke personal till förfogande, är det fara värt att arbetsförmedlingen ej kommer att motsvara de krav som i dagens läge

ställes på arbetsförmedlingen. Nämnden finner det på grund av vad ovan nämnts önskvärt att möjligheter ges att vid huvud.- kontoret helt avdela en tjänsteman, som under vinterhalvåret svarar för platsackvi— sition och rådgivning i samband med prakå tisk yrkesorientering och under sommar- halvåret handhar en speciell »ferieför— medling».

Västerbottens län

I. Organisation

]) Praktikförmedling för studerande vid och inträdessökande till tekniska utbild— ningsanstalter har ordnats vid arbetsför- medlingarna i Umeå och Skellefteå. Hela antalet elevpraktiksökande utgjorde 127, varav 100 placerades (på SIP-platser 20, på andra platser 80). —— Särskild statistik över förpraktikförmedling ej tillgänglig.

2) övrig praktik- och feriearbetsförmed- ling.

Umeå: Verksamheten har handhafts av ordinarie förmedlingsenheter.

Skellefteå: Motsvarande förhållande. En tjänsteman har dock avdelats för att svara för interlokal förmedling.

II. Ackvisition

Det av styrelsen tillhandahållna ackvisi- tionskortet »Ferieförmedling» har distribu— erats till myndigheter, industri—, affärs- och serviceföretag i Umeå och Skellefteå. All- män information om de feriearbetssökan— des problem har meddelats ortspressen. Till föreståndare etc. för lekparker, barnkolo— nier och liknande har förmedlingen i Umeå utsänt förteckning på aktuella lämpliga sökande, vilket uppskattats och lett till re- sultat i form av tillsättningar. Någon kol- lektiv åtgärd utöver här nämnda har icke vidtagits. Ackvisition av platser per tele- fon har i likhet med tidigare år förekommit i stor omfattning.

III. Synpunkter och förslag

Ur länsarbetsnämndens yttrande skall bl. a. följande synpunkter anföras:

Den lokala arbetsmarknadens möjlighe- ter att sysselsätta den tillgängliga arbets- kraften är otillräcklig i hela länet. Detta

Ferieförmedling: Statistik "över"-verksam- heten i Västerbottens län

Placer- ade

Sökande

a) Tekn stud ........... 127 100 (EleVpraktik)

b) Övr stud över 18 är, totalt ...............

Därav: naturv .............. samhällsv ............ övr hum ............. lärov lär ............. sem stud ............ småskollär ........... folkskollär ..... . ...... jur stud ............. teol stud ............. med stud ............ med kand, lic ........ odont stud, kand ..... ekon stud ............ handelsgymn ........ handelsskol .......... övr studenter ........ andra stud ...........

c) Totalt grupperna a och b ............

Tillsatta platser Stud under 18 år. . . . 220

1 Därav af i Umeå 557, Skellefteå 292, Lyck— sele 53, Storuman 48, Skelleftehamn 46, Nord— maling 30, Hörnefors 26, Vilhelmina 26, Vin- deln 23, Robertsfors 20, Burträsk 9, Vännäs 8, Sorsele 2, Byske 1, Malåträsk 1.

får de feriearbetssökande grupperna kän— ning av då de erbjuder sina tjänster. I synnerhet i de inre och industrifattigaste delarna av länet är detta en påtaglig verk— lighet. Interlokal placering är ofta enda lösningen. Arbetet med de allt flera ferie- arbetssökande hlir därför mycket tids- och personalkrävande och resurserna har varit otillräckliga den gångna säsongen. Då det är av stor betydelse att de unga som för första gången anlitar förmedlingen får någorlunda god hjälp, anser nämnden det nödvändigt att möjligheter skapas att an— stä la extra personal i betydligt större om- fattning än hittills för denna verksamhet.

Arbetsförmedlingen i Skellefteå har fram- hållit värdet av fri resa till arbetsplatsen.

Då avstånden är stora och inkomsten'från feriearbetet ej alltid blir så god, i varje fall ej nettobehållningen, anser man att om förmånen, ev. med särskilda villkor, kunde utsträckas till att gälla tur- och returresa så skulle troligen ännu flera kunna place- ras. Nämnden anser att detta utan tvekan skulle vara till gagn för den förmedlande verksamheten.

Norrbottens län

I. Organisation

1) Praktikförmedling för studerande vid och inträdessökande till tekniska läroan- stalter har ordnats vid arbetsförmedlingen i Luleå. _ Hela antalet elevpraktiksökande 265, varav 166 placerades (på SIP-platser 105, på andra platser 61). — Särskild sta— tistik över förpraktikförmedling ej tillgäng- lig.

2) övrig praktik- och feriearbetsförmed- ling.

Luleå: Särskild expedition april—juli. 1 extra tjänsteman.

Övriga kontor: Inom den ordinarie verk- samhetens ram.

II. Ackvisition

Ett gott resultat kunde noteras beträffande ackvireringen av ferie- och praktikplatser. I huvudsak skedde denna per telefon men även genom personliga besök hos arbetsgi- varna.

Någou annonsering förekom ej. Däremot förekom tidningsintervjuer med förestån- darna för tjänstemannaförmedlingen, all- männa förmedlingen och sjömansförmed- lingen. Information i denna form visade sig vara effektiv och kan rekommenderas för kommande år.

Ackvisitionskort utsändes till arbetsgi- vare som antogs ha intresse av att under sommaren anställa studerande vid univer- sitet och fackutbildningsanstalter. Vissa större företag tillställdes även förteckning- ar över sökande, som önskade praktik eller feriearbete. För praktik inom byggnads- facken kontaktades byggmästareförening- en i länet.

Ur länsarbetsnämndens yttrande skall bl. a. följande synpunkter anföras:

Nämnden ser det som en synnerligen angelägen uppgift för arbetsförmedlingen att anskaffa praktikanställningar för ung— domar som behöver dessa för sina fortsatta studier vid tekniska skolor och andra ut- bildningsanstalter. Även anskaffande av feriearbete måste vara en viktig uppgift för arbetsförmedlingen. Skall arbetsför- medlingen kunna klara dessa arbetsuppgif— ter måste emellertid kvalificerad personal ställas till förfogande. Erfarenheterna visar att även lokalfrågorna måste lösas på ett tillfredsställande sätt.

Ferieförmedling: Statistik över verksam— heten Norrbottens län

Sökande

a) Tekn stud ........... (Elevpraktik)

b) Övr stad över 18 är, totalt ...............

Därav: . naturv .............. samhällsv ............ övr hum ............. lärov lär ............. sem stud ............ småskollär ........... folkskollär ........... jur stud ............. teol stud ............. med stud ............ med kand, lic ........ odont stud, kand ..... ekon stud ............ handelsgymn ........ handelsskol .......... övr studenter ........ andra stud ........... 577 c) Totalt grupperna a och b ............. 998 Tillsatta platser Stud under 18 år ..... 432

1 Därav af i Luleå 609, Kiruna 205, Boden 89, Piteå 85, Gällivare 76, Kalix 68, Övertor- neå 63, Haparanda 59, Älvsbyn 47, Jokkmokk 24, Överkalix 19, Arvidsajur 14, Råneå 9, Töre 1.

BILAGA 2

Praktikfrågans läge för olika akademikergrupper

Promemoria upprättad inom SACO i september 1962.

Med anledning av den pågående utred- ningen inom arbetsmarknadsstyrelsen genomfördes i mars 1962 inom SACO en undersökning angående praktikbe- hov m. m. inom skilda akademiska utbildningsvägar. Undersökningen ge- nomfördes genom en enkät till samt- liga SACO-organisationer, där organisa- tionerna ombads redovisa sin bedöm- ning av behovet av praktiktjänstgöring, parktikplatsernas kvalitet, tillgång till praktikplatser samt önskemål beträffan— de förmedlingen av praktikplatser. De synpunkter som i det följande lämnas och som huvudsakligen tar sikte på be- hovet av en förbättrad förmedling av praktikplatser grundar sig dels på sva- ren i denna enkät, dels på de överlägg- ningar och diskussioner som förevarit inom SACO i anledning av att frågan nu aktualiserats.

Allmänna synpunkter

Samtliga akademiska utbildningsvägar skall förebereda de studerande för de— ras framtida yrke. Många utbildnings- vägar, framför allt de inom fackhögsko— lorna, förutsätter att de studerande re- dan vid inträdet inriktar sig på ett av- gränsat yrkesområde, och utbildningen är därför utformad med sikte på att ge yrkeskompetens för området.

Inom andra utbildningsvägar åter, exempelvis inom de filosofiska fakulte-

terna, är de studerandes yrkesplaner ofta mera obestämda och den utbild- ning som lämnas mera ämnesinriktad än yrkesinriktad. Den utbildning som meddelas vid de filosofiska fakulteterna är i regel avsedd för en rad olika yrken, ofta av mycket växlande karaktär.

Mellan den direkt yrkesinriktade aka- demiska utbildningen och den ämnes- inriktade finns en rad utbildningsvägar, där yrkesinriktningen är mer eller mindre starkt betonad. Hit hör t. ex. den juridiska utbildningen, utbildning- en vid handelshögskolor och socialinsti- tut.

Sambandet mellan de praktiska för- beredelsernas omfattning och utbild- ningens yrkesinriktning är mycket tyd- ligt. Ju mera yrkesinriktad en utbild- ning är desto större vikt har som regel lagts vid praktikförberedelser för det kommande yrket. En följd härav har bli- vit, att praktikbehovet ofta är tämligen väl tillgodosett för de strikt yrkesinrik- tade akademiska utbildningsvägarna.

Praktikförmedlingsbebovet vid fackh ögskoloma

En speciell grupp bildar de utbildnings- vägar, där legitimation krävs för yrkes- utövningen, alltså de i vid mening me- dicinska yrkena. Den praktiska (kli— niska) utbildningen är här helt integre— rad med den teoretiska utbildningen. Detta gäller de medicinska fakulteter- na, tandläkarhögskolorna, veterinär— högskolan och sjukgymnastinstituten.

För apotekare och receptarier är den praktiska utbildningen mera skild från den teoretiska än inom övriga medi- cinska utbildningsvägar. Den föreskriv- na elevtjänstgöringen sker på apotek under avgränsade perioder i utbild- ningen. För samtliga medicinska utbild- ningsvägar gäller, att något behov av medverkan från den offentliga arbets- förmedlingen vid förmedlingen av prak- tikplatser ej synes påkallat för när- varande.

Även vid de icke medicinska fack- högskolorna är den praktiska utbild- ningen i allmänhet relativt välordnad. Vid vissa fackhögskolor är den prak— tiska tjänstgöringen inlagd i studie- planen eller har ett så nära samband med utbildningen i övrigt att det tett sig naturligt att infoga den i den regul- jära utbildningen. Detta är fallet vid skogshögskolan och Iantbrukshögskolan samt vid Alnarps mejeritekniska linje. Vid dessa läroanstalter upprätthålles en nära kontakt med avnämarsidan, varigenom tillgången på erforderliga praktikplatser säkras.

Beträffande de tekniska högskolorna är ett-samarbete sedan länge etablerat med Svenska Industrins Praktiknämnd. En redogörelse för denna verksamhet har tidigare lämnats inom utredningen. Här må endast nämnas att några för- slag eller önskemål om förändringar av den nuvarande organisationen ej fram- kommit från civilingenjörsförbunden.

Någon obligatorisk praktiktjänstgö- ring finns ej inlagd i civilekenomut- bildningen. Det torde dock vara mycket vanligt, att den blivande civilekono- men praktiserar under sommaruppe- hållen. Förmedlingen av praktikplatser . för de studerande vid handelshögsko— lorna ombesörjes nu i samverkan mel- lan handelshögskolornas studentkårers praktiknämnder och tjänstemannaför- medlingen. -Svenska Civilekonomför-

eningen anser, att detta system fungerar tillfredsställande.

En utredning pågår för närvarande om socionomutbildningen, som beräk- nas vara avslutad under hösten 1962. Inom utredningen har frågan om prak- tikförmedlingen för de blivande socio- nomerna aktualiserats. Såvitt kunnat in- hämtas kommer utredningen att föreslå att praktikförmedlingen för sociono- mer handhas av socialinstituten.

Även om en sådan ordning kan te sig naturlig, när det gäller urvalet och bedömningen av de olika praktikplat- serna, torde vissa problem uppstå, när det gäller ackvisitionen av praktikplat- ser utanför socialvården, exempelvis inom privata företag och statliga myn- digheter. En samordning av socialinsti- tutens och tjänstemannaförmedlingens ackvirerande verksamhet bör därför ef- tersträvas.

Vid gymnastiska centralinstitutet är praktisk tjänstgöring och auskultation inlagd i utbildningen. Efter examen er— hålles anställning utan krav på ytter- ligare praktik, varför något behov av förmedling av särskilda praktikplatser ej föreligger.

Praktikförmedlingsbehovet inom utbildnings- vägar vid universiteten

1. Teologiska fakulteten

Flertalet av dem som studerar inom den teologiska fakulteten siktar mot prästhanan. Praktisk tjänstgöring är in— lagd i prästutbildningen under utbild- ningens gång, vartill kommer den prak- tisk-teologiska kursen, som äger rum efter det att teol. kand.—examen avlagts. Såvitt gäller de präster, som direkt ef- ter prästvigningen söker prästerlig tjänst, föreligger inget behov av prak- tikförmedlande verksamhet. Ett mindre antal präster önskar emellertid praktik inom socialvård och sjukvård, innan de

tillträder prästtjänst; Det är önskvärt, att detta behov kan tillgodoses genom arbetsförmedlingen.

En mindre del av de studerande vid den teologiska fakulteten avser att bli kristendomslärare. Denna utbildnings- väg behandlas nedan under rubriken lärarbanan.

2. Juridiska fakulteten

Tidigare ingick i den juridiska ut- bildningen en praktisk kurs. Denna borttogs i samband med den juridiska utbildningens omläggning 1957, och nu- mera är ingen praktisk utbildning före- skriven för jur. kand.-examen. »Det vore emellertid värdefullt, om det ska- pades större möjligheter till praktik- arbete vid sidan av studier och under ferier», framhåller Sveriges Juristför- hund i sitt svar angående praktikfrå- gan.

Beträffande behovet av praktikplat- ser påpekas följande.

lnom ramen för förbundets platsförmed- lingsverksamhet har ansträngningar gjorts för att anskaffa dylika praktikplatser. De resultat som härigenom uppnåtts har emel- lertid inte varit tillfredsställande. Inom vissa områden har det varit omöjligt att över huvud taget anskaffa praktikplatser. Inom andra har visserligen praktikplatser kunnat anskaffas, men tjänsterna har varit mindre lämpliga ur utbildningssynpunkt. Inom åter andra områden har den lön som erbjudits varit så låg, att de studerande i stället valt att taga mindre meriterande anställningar mot större ersättning. För— bundet finner det angeläget, att goda prak- tikplatser i tillräckligt antal finns tillgäng- liga för de juris studerande. Den offentliga arbetsförmedlingen skulle enligt förbundets mening kunna medverka vid anskaffande av praktikplatser.

För blivande domare ges möjlighet att praktisera på domsaga. Ett tjugotal plat- ser förmedlas varje sommar genom för- bundets platsförmedling. Dessutom förmed- las dylika platser genom universiteten. Di- rektkontakter förekommer mellan studeran— de och domsagor. Antalet sålunda disponib- la platser synes tillfredsställande. Däremot

är löneförhållandena inte acceptabla. Ett stort antal av platserna är oavlönade. Ofta erbjuds dock fri bostad och vissa inkomster för utförande av personundersökningar. I några fall utgår arvode om 200—600 kronor per månad. De platser som förmedlats ge- nom förbundet synes oftare vara betalda än övriga. Kvaliteten på arbetsuppgifterna är mycket skiftande.

För blivande åklagare finns möjlighet att under sommaren vikariera som landsfis— kalsassistent och i polisbefattningar. Några platser förmedlas årligen genom förbundet. Andra erhålles genom direktkontakter. An- talet platser är ej tillräckligt. Lönen är till- fredsställande, 1 OOO—1 400 kronor per må- nad. Arbetsuppgifterna är i de flesta fall lämpliga för praktikanter.

I den centrala statsförvaltningen och på länsstyrelserna erbjuds juris studerande- praktikantplatser företrädesvis under som- maren. Flertalet synes förmedlas genom förbundet. I några fall har de studerande tagit direktkontakt med myndigheterna. An- talet platser är ej tillräckligt. Lönen är i de fall platserna förmedlats av förbundet tillfredsställande, 800—1 400 kronor per må— nad. I flera fall har praktikanterna anför- trotts väl kvalificerade arbetsuppgifter.

I kommunal tjänst har få praktikplatser hittills stått till buds. Förbundet har för- medlat enstaka platser. Lönen har i dessa fall varit tillfredsställande. Enligt förbun— dets mening borde kommunerna kunna er— bjuda lämpliga praktikantplatser.

På advokatbyråer erbjuds studerande un- derstundom sommararbete. Under terminen förekommer att advokater har behov av juris studerande för tillfälliga utredningar etc. Förbundet förmedlar ett mindre antal platser varje år. Anställning genom direkt- kontakter förekommer därutöver i viss ut- sträckning. Antalet platser är inte tillräck— ligt. Den erbjudna lönen är i allmänhet inte tillfredsställande. Den varierar mellan 300" ——1 000 kronor per månad. Arbetsuppgifter- nas kvalitet är mycket skiftande.

I enskilda företag — banker, försäkrings- bolag, industri- och handelsföretag — fö- rekommer ganska allmänt praktiktjänst— göring. En mycket ringa del av dessa plat- ser förmedlas genom förbundet. Flertalet tillsätts genom direktkontakt. Arbetsför- medlingens insats förefaller här liksom på övriga här ovan redovisade områden obe- tydlig. Antalet platser är måhända i och» för sig tillfredsställande. Det skulle emel—

lertid ur förbundets synpunkt vara önskvärt med bättre kontroll av dessa praktikplatser. Arbetsuppgifterna och lönerna synes ofta vara otillfrcdsställande.

Juristområdet torde vara ett av de områden, där en ökad insats från den offentliga arbetsförmedlingens sida, när det gäller att anskaffa praktikplatser, är mycket angelägen.

När det gäller den samhällsvetenskap- ligt-juridiska utbildningen hänvisas till följande avsnitt rörande den samhälls- vetenskapliga utbildningen.

3. Humanistiska fakulteten

a. Lärarbanan

Den praktiska lärarutbildningen för lä- rare i läroämnen sker numera endera genom provårstjänstgöringen eller genom utbildning vid lärarhögskola. I båda fal- len gäller, att den blivande läraren får anvisning om tjänstgöringsstället genom skolmyndigheternas försorg, för prov- årskandidater genom skolöverstyrelsens provårskö och för lärarkandidater ge- nom lärarhögskolans försorg. b. Folkbibliotekarieutbildningen Någon särskild utbildningsväg .inom universiteten kan icke sägas existera för folkbibliotekarier. Först efter fil. kand./fil. mag.-examen påbörjas den egentliga yrkesutbildningen, sex måna- ders elevtjänstgöring vid bibliotek och därefter skolöverstyrelsens biblioteks- skola, likaledes under sex månader. Elevplatserna vid biblioteken förmed- las dels genom skolöverstyrelsen, dels genom Svenska Folkbibliotekarieför- eningen. Direkt kontakt mellan den praktiksökande och biblioteken tycks också vara vanlig. För närvarande hål- ler man på att överse folkbiblioteka- riernas utbildning, varvid även praktik- tjänstgöring och förmedlingen av prak- tikplatser kommer att beröras. På folk- bibliotekariehåll synes man överlag vara av den uppfattningen, att de få och täm-

ligen fasta praktikplatser som kommer att finnas tillgängliga i fortsättningen med fördel kan förmedlas av utbild- ningsmyndigheten i samråd med perso- nalorganisationerna.

c. Psykologutbildningen Psykologutbildningen regleras för när- varande av en departementspromemo- ria, vari det bl. a. sägs, att psykolog- praktiken tills vidare bör lösas genom samarbete mellan arbetsgivare och ar- betstagare inom den berörda sektorn av arbetsmarknaden. För att främja detta samarbete inrättade Sveriges Psykolog- förbund år 1960 praktiknämnder på var och en av universitetsorterna med upp- gift att befordra tillkomsten av prak- tikplatser, förmedla praktik m. rn. En ordnad praktikförmedling har varit nödvändig att ha bl. a. av det skälet, att psykologförbundet uppställer krav på praktik för att kunna vinna förbundets kompetens som psykolog och biträdan- de psykolog.

Psykologförbundet har nyligen gjort en översyn av praktiknämndernas verk— samhet och bl. a. beslutat undersöka frågan om en central praktikförmed- ling. Vidare har universitetskanslern tillsatt en särskild utredningsman för psykologutbildningen för att i förs- ta hand studera »de tillämpningsmo- ment som erfordras i utbildningen». Praktikfrågan är sålunda just nu mycket aktuell för psykologerna. Psy- kologförbundet strävar efter en så- dan lösning av frågan att tillämpnings- moment av skilda slag blir väl integre- rade i universitetsutbildningen. Beträf- fande arbetsförmedlingens medverkan vid förmedlingen av praktikplatser öns- kar man avvakta med ett ställningsta- gande. Det synes dock uppenbart, att de mycket strikta krav på praktikens art, praktiklärarens kompetenes samt praktikantens utbildning, som förbun-

det uppställer, alltid kommer att med— föra att praktikplatserna måste ackvi- reras och besättas med hjälp av psyka-' logisk expertis. (Det kan här nämnas, att psykologförbundets lokala praktik- nämnder innefattar representanter för samtliga psykologiska ämnesområden, ämnesrepresentanter i pedagogik och psykologi samt studentrepresentanter.) Man torde därför böra räkna med, att förmedlingen av praktikplatser för psy— kologer även i fortsättningen skall om- besörjas av utbildningsmyndigheten och arbetsmarknadsparten i förening.

d. Den samhällsvetenskapliga utbild- ningen

Liksom fallet är beträffande den juri- diska utbildningen, ingår icke praktisk tjänstgöring som obligatoriskt moment i den samhällsvetenskapliga utbildning- en. I den mån sådan förvärvas före utbildningens slut sker det på frivillig väg och utan medverkan från läroan- staltens sida. Någon motsvarighet till juristernas tingstjänstgöring finns ej för samhällsvetarnas del. Möjligheterna att erhålla praktisk utbildning är bl. a. där- för mycket begränsade för samhällsve- tarna, framhåller Sveriges Samhällsve— tareförbund och fortsätter:

Den statliga personalutbildningsbered- ningen har bl. a. till uppgift att undersöka frågan om s. k. förvaltningspraktik för oli- ka akademikcrgrupper, bland dem sam— hällsvetare. Men även om denna fråga löses på ett tillfredsställande sätt kommer ett stort behov av praktikplatser att kvarstå för den stora och växande grupp av sam- hällsvetare som söker sig utanför förvalt- ningen, till kommuner, till banker och för- säkringsbolag, till industrier och intresse- organisationer. Förbundet har för avsikt att undersöka förutsättningarna för att upprätta särskilda praktiknämnder för samhällsvetare. Meningen är dock inte att dessa nämnder -— i den mån de kan kom- ma till stånd — skulle handha ackvisitio— nen och förmedlingen av praktikplatser. Denna verksamhet bör enligt vår mening

omhänderhas av den offentliga arbetsför- medlingen, givetvis dock i samråd med be- rörda arbetsmarknadsparter. En viss för- söksverksamhet med separat förmedling och ackvisition av praktikplatser för sam- hällsvetare har ägt rum vid tjänstemanna- förmedlingen i Stockholm under de senaste åren. Denna verksamhet har enligt förbun— dets uppfattning varit mycket värdefull, och vi är därför angelägna om att denna verk- samhet fortsätter och samtidigt uthygges till att omfatta samtliga universitetsorter.

e. Övriga humanistiska utbildningsvä— gar De humanistiska fakulteterna funge- rar som utbildningsanstalt för en lång rad andra yrken än de som i det före- gående berörts. Hit hör museimanna— banan, arkivtjänstemannahanan och karriären såsom vetenskaplig bibliote- karie. Gemensamt för dessa är, att de årligen nyrekryterar ett mycket litet an- tal aspiranter och att därför dessa ut- bildningsgrenar kvantitativt sett är av liten betydelse i sammanhanget. Det för- håller sig också så att de få humanis- ter som avser att ägna sig åt dessa yr- ken genom sin organisation eller genom personliga kontakter kan komma i di- rekt med praktikgivarna.

Ett större problem erbjuder de mera allmänt orienterade humanister, som avser att ägna sig åt verksamhet inom enskilda företag och organisationer, t. ex. korrespondens- och översättnings- arbete, reklam- och PR-verksamhet eller som tjänsteman vid bokförlag, film, ra- dio och TV eller som översättare. An- talet humanister som söker sig ut på dessa verksamhetsområden kommer med all säkerhet att öka och torde ur förmed— lingssynpunkt erbjuda speciella pro- blem inte minst med hänsyn till den mycket skiftande utbildning som finns inom gruppen. Behovet av praktikplat- ser för dessa humanister är idag stort och dåligt tillgodosett. Det förefaller

tveksamt om det räcker med insatser för att ackvirera och förmedla praktik- platser. .En stor del av problemen lig- ger här på det informativa planet, och det får ankomma på humanisternas or- ganisationer att påta sig en del av detta ansvar.

Det bör slutligen uppmärksammas, att från och med hösten 1962 påbörjas en journalistutbildning i statlig regi. Både för studentlinjen och akademikerlinjen krävs sex månaders praktikanttjänstgö- ring. I- det kommittéförslag som låg till grund för propositionen angående jour- nalistutbildningen föreslogs, att. tid— ningsbranschens organisationer skulle bilda en central praktiknämnd för be- handling av olika med praktiktjänstgö- ringen sammanhängande problem. Nämnden skulle bl. a. uppmärksamma frågan om ackvisitionen av praktikplat- ser.

4. N aturvetenskapliga. fakulteten

När det gäller lärarbanan, till vilken flertalet av naturvetarna går, har en re— dogörelse för praktikfrågan nyss läm- nats. När det gäller övriga utbildnings- vägar kan redogörelsen göras relativt kortfattad, icke därför att praktikbeho- vet kan anses tillgodosett utan mera på grundiav bristands planering av den praktiska "utbildningen.

Blivande meteorologer och" hydrolo- ger har möjlighet till praktisk utbild- ning vid SMHI. Den nära kontakten mel- lan de studerande i meteorologi och praktikgivaren (SMHI) redan i början av utbildningen gör att något förmed- lingsbehov inte uppstår här. För de övriga yrkesgrupper som utbildas inom den naturvetenskapliga fakulteten finns inga fasta former för praktisk tjänst- göring. Detta gäller exempelvis försäk— ringsstatistiker (aktuarier), geologer, mineraloger, kemister, fysiker, matema—

tiker, biologer och limnologer. Stude- rande, med denna inriktning är helt hänvisade till att i konkurrens med praktiksökande från tekniska läroan- stalter själva söka ordna den praktiska utbildningen. På senare år har SIP ackvirerat praktikplatser även för na- turvetare.

Från de studerande vid de natur— vetenskapliga institutionerna omvittnas, att bristen på praktikplatser inom de naturvetenskapliga yrkesbanorna är mycket stor. Arbetsförmedlingen bör därför ägna särskild uppmärksamhet åt detta område.

Sammanfattning

Den praktiska utbildningen är i allmän- het ”välordnad vid fackhögskolorna. Praktiktjänstgöring ingår ofta som ett obligatoriskt moment i utbildningen, varvid läroanstalten i regel ombesörjer förmedlingen av praktikplatser. Detta är fallet vid de medicinska läroanstal- terna, vid lantbrukshögskolan, skogs- högskolan, Alnarps mejeritekniska linje och gymnastiska centralinstitutet. Även inom ett "antal utbildningsvägar vid universiteten har den praktiska utbild- ningen och den studerandes möjlighet att praktisera ordnats på ett sådant sätt, att den offentliga arbetsförmedlingens medverkan ej torde erfordras. Detta gäller prästutbildningen, lärarutbild- ningen, bibliotekarieutbildningen, psy— kologutbildningen, meteorologutbild— ningen m. fl. smärre utbildningsvägar inom den humanistiska fakulteten. För återstående utbildningsvägar är bilden däremot mera splittrad. För de tekniska högskolornas del har frågan lösts genom samarbete mellan läroan- stalternas avnämare och arbetsförmed- ling. När det däremot gäller jurister, samhällsvetare, humanister, naturveta- re, socionomer och i viss mån civileko-

.

nomer, föreligger ett stort behov av för- bättrad ackvisition och förmedling av praktikplatser särskilt inom den enskil- da sektorn. Svårigheterna att ackvirera praktikplatser för dessa utbildnings-

grupper bör föranleda, att särskild per- sonal med för arbetsuppgifterna läm- pad utbildning och erfarenhet ställs till förfogande för arbetsförmedlingarna på kårorterna.

STATENS OFFENTLI GA UTRE DN IN CAR 1965

Systematisk förteckning

(Sturarna inom klammer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen)

Justitiedepartementet

Sammanställning av remissyttranden över författ- ningsutredningens förslag till ny författning. Del 1: Allmänna uttalanden samt 1 och 2 kap. i för- slaget nu regeringsform. [2] Del 2: Kap. 3, 4 och 5 i förslaget till regeringsform. [3]

Utrikesdepartementet Sveriges sjöterritorium. [1]

Socialdepartementet Tandvårdsförsäkring. [4]

Finansdepartementet Måttenheter. [5]

Inrikesdepartementet

Om den kommunala självstyrelsens lokala förank- ring. [6 ] Praktik- och feriearbetsförmedling. [7]