SOU 1969:19

Ny valteknik

Till Statsrådet och Chefen för justitiedepartementet

Genom beslut 15.1 .1965 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för justitiedepartementet att tillkalla högst sex sakkunniga att utreda vissa tekniska valfrågor.

Med stöd av detta bemyndigande tillkal— lades följande sakkunniga att verkställa utredningen, nämligen borgmästaren Björn G. Widegren, ordförande, ledamoten av riksdagens första kammare, ombudsmannen K. Thure Dahlberg, byrådirektören Stig H. E. Lundgren, ledamoten av riksdagens första kammare, lantbrukaren N. Yngve Nilsson, dåvarande ledamoten av riksdagens andra kammare, redaktören J. Olaus Nyberg och ledamoten av riksdagens första kammare, lantbrukaren K. Ivan H. Svanström.

De sakkunniga antog namnet 1965 års val- tekniska utredning.

Till sekreterare fr.o.m. 10.5.1965 för- ordnades 13.4.1965 hovrättsassessorn N. Per-Erik Nilsson.

Utredningen har tidigare avlämnat betän- kandena Gemensam valdag (SOU 1965: 74) och Förtidsröstning och gemensamma två- dagarsval (SOU 1967: 27).

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigan- de 1.3.1968 uppdrog chefen för justitiede- partementet i tilläggsdirektiv åt utredning— en att utreda frågan om att införa maski- nell teknik i valförfarandet m.m.

Att som experter biträda utredningen vid utförandet av detta uppdrag förordnades dels 23.4.1968 kanslirådet Nils Olof Wentz, dels 10.5.1968 organisationsdirektören Ulf V. Carlsson och avdelningschefen Gunnar

E. Ekstam, dels 15.10.1968 byrådirektören Brita 1. M. Larson och dels 27.3.1969 byrå- direktörerna Per-Ola Larsson och Kenny Thärnström.

Under utredningsarbetets gång har utred- ningen vid flera tillfällen samrått med cen— trala folkbokförings- och uppbördsnämnden samt postverket. Utredningen har även i vissa frågor överlagt med företrädare för de i riksdagen representerade politiska par- tiernas kanslier.

På förslag av utredningen har chefen för justitiedepartementet uppdragit åt Facit AB, Åtvidaberg, att utföra visst tekniskt kon- struktionsarbete.

Utredningen får härmed överlämna sitt betänkande Ny valteknik. I betänkandet föreslår utredningen införande av ett nytt valtekniskt förfarande, byggt på maskinell behandling av valmaterialet vid riksdagsva- len samt vissa ändringar i förfarandet vid de kommunala valen. I en kommande ut- redningsetapp avser utredningen att pröva förutsättningarna för en övergång till mot- svarande teknik vid de kommunala valen.

De till betänkandet fogade bilagorna har utarbetats av utredningens experter.

Stockholm 29.5.1969.

Björn Widegren Thure Dahlberg N. Yngve Nilsson

Stig Lundgren Olaus Nyberg Ivan Svanström

/Per-Erik Nilsson

Förslag till lag om val till riksdagen

Härigenom förordnas som följer.

. FÖRSTA AVDELNINGEN i VALORGANISATIONEN | I |

1 Kap. Inledande bestämmelser 1 5. Valdag vid ordinarie val till riksdagen är den tredje söndagen i september. Vid annat val till riksdagen är valdagen den söndag som Konungen bestämmer.

2 &. Röstning vid val till riksdagen sker på. valdagen i valdistrikt. I särskilda fall får röst- ning ske före valdagen på. postanstalt inom riket, hos svensk utlandsmyndighet och på svenskt fartyg utom riket.

3 6. Räkningen av de röster som avgetts på valdagen sker gemensamt för flera valdistrikt i regionala räkningscentraler. De röster som avgetts före valdagen räknas i en för hela riket gemensam räknings— central.

4 &.

Fördelningen av mandaten i riksdagen på partier och valkretsar handhaves av cen- trala valmyndigheten, som också fastställer vilka personer som skall tillträda partiernas mandat i valkretsarna.

5 &. i I kommunala vallagen är föreskrivet att val av landstingsmän och val av kommunqu- i mäktige skall äga rum samtidigt med ordinarie val till riksdagen. i

. 2 Kap. ! Valkretsar och valdistrikt 1 5. För val till riksdagen är riket indelat i tjugoåtta valkretsar. Dessa är: Stockholms kommun;

Stockholms län med undantag av Stockholms kommun (Stockholms läns valkrets); Göteborgs kommun;

Göteborgs och Bohus län med undantag av Göteborgs kommun (Bohusläns valkrets); Malmö, Hälsingborgs, Landskrona och Lunds kommuner (fyrstadskretsen); Malmöhus län med undantag av fyrstadskretsen (Malmöhus läns valkrets); Nordals, Sundals, Valbo, Tössbo, Vedbo, Flundre, Väne, Bjärke, Vättle, Ale, Kul- lings och Gäsene härader samt Åmåls, Vänersborgs, Alingsås och Trollhättans kom- muner (Älvsborgs läns norra valkrets);

Ås, Kinds, Redvägs, Marks, Vedens och Bollebygds härader samt Borås och Ulrice- hamns kommuner (Älvsborgs läns södra valkrets);

vart och ett av rikets övriga län.

2 (j.

Centrala valmyndigheten fastställer före utgången av mars månad varje år då ordi- narie val till riksdagen skall hållas antalet fasta valkretsmandat i valkretsarna. Härvid tillföras varje valkrets ett mandat för varje gång som antalet röstberättigade i valkret- sen är jämnt delbart med en trehundrationdel av antalet röstberättigade i hela riket. De fasta valkretsmandat, som härefter återstår, tillföres valkretsarna i ordning efter storleken av de överskott som uppkommit vid nyssnämnda fördelning. Mellan lika överskottstal avgöres företrädet genom lottning.

Vid tillämpningen av första stycket beräknas antalet röstberättigade på grundval av stommarna till mantalslängderna för året. Vid beräkningen anses som röstberättigad varje svensk medborgare som uppnått nitton års ålder senast under närmast föregående kalenderår och som ej på grund av domstols förklaring är eller efter uppnådd myndig- hetsålder skall förbli omyndig.

3 &. Varje kommun bildar ett valdistrikt. Är kommun delad i valkretsar för val av kom- munfullmäktige, utgör dock sådan valkrets ett valdistrikt för riksdagsval. Kommun eller valkrets för val av kommunfullmäktige får indelas i två eller flera valdistrikt, om det anses lämpligt.

4 5.

Om kommuns indelning i valdistrikt eller om ändring i gällande indelning beslutar länsstyrelsen. Innan beslut meddelas skall fullmäktige i kommunen ha haft tillfälle att yttra sig i ärendet.

Beslut om indelning i valdistrikt skall innehålla uppgift om när beslutet skall träda i tillämpning.

Länsstyrelsen skall omedelbart kungöra sitt beslut.

5 &. Över länsstyrelsens beslut i indelningsärende får besvär föras i den ordning som

gäller för överklagande av dess utslag i mål som bedömes efter kommunallagen (1953: 753) och kommunallagen för Stockholm (1957: 50).

3 Kap. Valnämnd och deputerade ] 5.

I varje kommun skall finnas en valnämnd. Valnämnden består av fem ledamöter och ersättare för var och en av dem. Ordföranden och hans ersättare förordnas av

länsstyrelsen. Övriga ledamöter och deras ersättare väljes av kommunens fullmäktige. Ledamöter och ersättare i valnämnd utses under året näst efter det år då ordi— narie val till riksdagen ägt rum för en tid av tre år räknat från utgången av nämnda år. Utses ny ledamot eller ersättare under annat år än nu sagts, gäller förordnandet eller valet endast den tid som återstår av löpande treårsperiod. Ledamöterna och deras ersättare skall vara bosatta inom kommunen.

2 5. Är kommun indelad i valdistrikt, utser valnämnden för varje valdistrikt fyra eller , flera personer att såsom nämndens deputerade vara valförrättare i distriktet. Valnämn- i den förordnar en av dem att vara ordförande. r !

3 5.

I valnämnden skall minst tre vara närvarande. Är både ordföranden och hans ersät- tare hindrade att närvara, utser nämnden inom sig en ledamot att fullgöra ordförandens åligganden.

| Som valnämndens beslut gäller den mening som de flesta röstande förenar sig om. E Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden biträder. . Vid nämndens sammanträden skall föras protokoll.

4 5. Var och en som är röstberättigad vid val till riksdagen och ej har fyllt sextio år är skyldig att fullgöra uppdrag som ledamot eller ersättare i valnämnd eller som deputerad, om han ej har giltigt hinder.

5 &. Den som menar att val av ledamot eller ersättare i valnämnd ej skett i laga ord— ning får anföra besvär över valet hos länsstyrelsen senast femtonde dagen efter den då valet hölls. Detsamma gäller den som vill klaga över att av honom uppgivet hinder att fullgöra uppdrag som avses i 4 & icke godkänts. Härvid räknas dock besvärstiden från den dag då beslutet meddelades. Talan får ej föras mot länsstyrelsens beslut.

6 5. Ordföranden i kommunens fullmäktige skall genast underrätta ordföranden i val- nämnden om vilka personer fullmäktige valt till ledamöter och ersättare i nämnden. De valda ledamöterna och deras ersättare skall tillställas ett utdrag av protokollet över valet.

Länsstyrelsen skall varje år & länskungörelserna införa uppgift om namn och adress på ordförande och ersättare för ordförande i valnämndema i länet.

4. Kap. Röstlängder

Allmän röstlängd 1 5. Allmän röstlängd över personer som är mantalsskrivna i riket upprättas årligen för varje valdistrikt.

Allmän röstlängd upprättas av lokal skattemyndighet. Anmärkningar mot sådan längd prövas av länsstyrelsen.

Allmän röstlängd upprättas på grundval av mantalslängden. I röstlängden upptages alla invånare i valdistriktet som fyllt eller under kalenderåret fyller nitton år. Den som den 10 juni det år röstlängden upprättas ej uppfyller villkoren för rösträtt enligt 14 å andra stycket riksdagsordningen antecknas i röstlängden som icke röstberättigad.

Beträffande den som fyller nitton år under det år då röstlängden upprättas, anmärkes att han blir röstberättigad först nästa kalenderår.

3 5. Allmän röstlängd skall vara upprättad senast den 25 juni.

4 5.

Allmän röstlängd skall vara framlagd för granskning hos lokala skattemyndigheten varje vardag med undantag av lördag under tiden från och med den 1 till och med den 7 juli eller, om denna dag är en lördag eller söndag, till och med följande måndag.

Länsstyrelsen får bestämma att ett exemplar av röstlängden skall vara utlagd för granskning på annat ställe än hos lokala skattemyndigheten.

5 &.

Den som anser att han oriktigt uteslutits från rösträtt eller att annan oriktigt upptagits som röstberättigad, får senast den 13 juli skriftligen framställa anmärkning mot röst- längden hos länsstyrelsen.

Inkommer anmärkning för sent, upptages den ej till prövning.

6 &.

Anmärkning mot allmän röstlängd prövas vid offentligt sammanträde den 20 juli eller, om denna dag är en lördag eller söndag, följande måndag. Sammanträdet börjar klockan 19.

Vid sammanträdet skall tillfälle lämnas till bemötande av gjorda anmärkningar. Avser anmärkningen att någon felaktigt upptagits som röstberättigad har denne rätt att åberopa även omständighet som inträffat efter den 13 juli.

Vid sammanträdet eller senast dagen efter sammanträdets slut avkunnar länsstyrelsen beslut över varje särskild anmärkning. Beslutet tecknas på anmärkningsskriften med kort angivande av skälen. I röstlängden införes de rättelser som föranledes av besluten.

Länsstyrelsen underskriver därefter den eller de röstlängder som varit föremål för prövning.

Lokala skattemyndigheten förser de röstlängder mot vilka anmärkning ej framställts inom föreskriven tid med intyg härom.

7 &. Mot länsstyrelsens beslut i anmärkningsärende får talan föras endast i samband med besvär över val vid vilket beslutet länt till efterrättelse. I sådant mål får ej åberopas bevis som ej företetts hos länsstyrelsen.

8 5. Allmän röstlängd länder till efterrättelse så snart den underskrivits av länsstyrelsen eller försetts med intyg av lokala skattemyndigheten och gäller, om annat ej följer av 9 eller 10 5, till dess ny röstlängd kommit till stånd.

Har någon till följd av uppenbart fel icke blivit upptagen som röstberättigad i den för granskning framlagda röstlängden och har felet ej påtalats i föreskriven ordning, äger länsstyrelsen på ansökan av honom eller av den lokala skattemyndigheten besluta om rättelse, om den som felet rör vid anmärkningstillfället uppfyllde villkoren för röst- rätt enligt 14 å andra stycket riksdagsordningen. För att sådan ansökan skall kunna upptagas till prövning, skall den ha inkommit till länsstyrelsen senast den 1 september det år då röstlängden upprättats.

Meddelar länsstyrelsen beslut om rättelse enligt denna paragraf, skall länsstyrelsen genast underrätta lokala skattemyndigheten härom och kungöra beslutet. Kungörelsen skall anslås på vederbörande kommuns anslagstavla och införas i ortstidningarna, om detta kan ske. Lokala skattemyndigheten skall genast rätta röstlängden i enlighet med beslutet. Dessförinnan äger beslutet ej verkan.

Talan får ej föras mot beslut som innebär att ansökan om rättelse avslagits eller av— visats. Mot beslut om rättelse får talan föras endast i samband med besvär över val vid vilket beslutet länt till efterrättelse.

10 5. Har röstlängden i någon del förklarats felaktig på. grund av talan som förts i sam- band med besvär över val, skall länsstyrelsen tillse att längden rättas i enlighet med för- klaringen.

11 &.

Granskning av röstlängd enligt 4 5 kungöres av länsstyrelsen senast den 25 juni. Kungörelsen skall innehålla uppgift dels om var och när röstlängden kommer att vara framlagd för granskning, dels om tiden och sättet för framställande av anmärkning mot längden och om tiden och platsen för prövning av anmärkningar. Kungörelsen skall anslås på kommunens anslagstavla och införas i ortstidningar, om detta kan ske.

Så snart röstlängden upprättats, skall lokala skattemyndigheten underrätta var och en som i röstlängden antecknats som icke röstberättigad om detta förhållande. I under- rättelsen skall anges skälen varför han uteslutits från rösträtt. Underrättelsen skall vidare innehålla uppgift om tiden och sättet för framställande av anmärkning mot längden och om tiden och platsen för prövning av anmärkningar mot denna. Har den som antecknats som icke röstberättigad ej känd adress i riket, behöver underrättelse ej sändas till honom.

Har anmärkning framställts i rätt tid mot att någon upptagits som röstberättigad i längden, skall denne genast underrättas om innehållet i anmärkningen samt om tiden och platsen för prövning av denna.

12 5. Ytterligare föreskrifter för tillämpningen av bestämmelserna om allmän röstlängd meddelas av centrala valmyndigheten.

Särskild röstlängd

13 &. Särskild röstlängd över personer som ej är mantalsskrivna i riket upprättas årligen för varje valkrets av centrala valmyndigheten. Anmärkningar mot sådan röstlängd prö- vas av länsstyrelsen.

Särskild röstlängd skall hänföras till det valdistrikt inom valkretsen som länsstyrel— sen bestämmer.

14 5.

I särskild röstlängd upptages, efter ansökan, den som 1) den 30 april det år då röstlängden upprättas uppfyller villkoren för rösträtt en- ligt 14 5 andra stycket riksdagsordningen och

2) ej är mantalsskriven i riket men varit kyrkobokförd här någon gång under de fem kalenderår som närmast föregått det år då röstlängden upprättas.

Den som fyller nitton år det år då röstlängden upprättas upptages i denna, om hinder ej föreligger i övrigt. Därvid anmärkes dock att han blir röstberättigad först nästa kalenderår.

Framgår i anmärkningsärende att någon upphört att vara röstberättigad på grund av omständighet som inträffat efter den 30 april, skall han ej vara upptagen i särskild röstlängd.

15 5.

Ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd göres skriftligen senast den 30 april hos centrala valmyndigheten.

Vid ansökan skall fogas intyg som visar att sökanden har giltigt svenskt pass och enligt passet är svensk medborgare. Intyget skall vara utfärdat av svensk beskickning eller annan svensk utlandsmyndighet som centrala valmyndigheten bestämt eller av svensk polismyndighet samma år som röstlängden upprättas.

Inkommer ansökan för sent, upptages den ej till prövning. Detsamma gäller, om an— sökningen ej är åtföljd av föreskrivet intyg om innehav av svenskt pass.

16 5.

Beslut över ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd meddelas så snart det kan ske.

Den som skall upptagas i särskild röstlängd antecknas i röstlängden för den valkrets inom vilken han senast varit kyrkobokförd.

Särskild röstlängd skall vara upprättad senast den 25 juni. Så snart röstlängden är färdig, sändes den till länsstyrelsen. Röstlängden skall vara framlagd för granskning hos länsstyrelsen varje vardag med undantag av lördag under tiden från och med den 1 till och med den 7 juli eller, om denna dag är en lördag eller söndag, till och med följande måndag.

17 &. Den som vill att ändring skall göras i särskild röstlängd får skriftligen framställa anmärkning mot röstlängden hos länsstyrelsen senast den 13 juli. Inkommer anmärkning för sent, upptages den ej till prövning.

18 5.

Anmärkning mot särskild röstlängd prövas vid offentligt sammanträde den 1 augusti eller, om denna dag är lördag eller söndag, följande måndag. Sammanträdet börjar klockan 19.

Vid sammanträdet eller senast dagen efter sammanträdets slut avkunnar länsstyrel- sen beslut över varje särskild anmärkning. Beslutet antecknas på anmärkningsskriften med kort angivande av skälen.

Röstlängden rättas och underskrives av länsstyrelsen. Har anmärkning ej framställts mot röstlängden inom föreskriven tid, skall röstlängden förses med intyg härom.

19 å. Mot beslut av länsstyrelsen över anmärkning mot särskild röstlängd får talan föras endast i samband med besvär över val vid vilket beslutet länt till efterrättelse. I sådant mål får ej åberopas bevis som ej företetts hos länsstyrelsen. Har i mål som avses i första stycket röstlängden förklarats felaktig i någon del, rättar länsstyrelsen röstlängden i enlighet med förklaringen.

20 &. Särskild röstlängd länder till efterrättelse så snart den underskrivits av länsstyrelsen och gäller, om annat ej följer av 195 andra stycket, till dess ny röstlängd kommit till stånd.

Granskning av röstlängd enligt 165 tredje stycket kungöres av länsstyrelsen senast den 25 juni. Kungörelsen skall innehålla uppgift dels om var och när röstlängden kommer att vara framlagd för granskning, dels om tiden och sättet för framställande av anmärkning mot längden och om tiden och platsen för prövning av anmärkning. Kungörelsen skall anslås på kommunernas anslagstavlor i valkretsen och införas i orts- tidningar inom valkretsen.

Upptages sökande ej i särskild röstlängd, skall han genast underrättas om beslutet och

; om skälen för detta. Därvid skall han även få upplysning om vad han skall iakttaga om i han vill framställa anmärkning mot röstlängden och om tiden och platsen för prövning av anmärkningar mot röstlängden.

* Har anmärkning framställts i rätt tid mot att någon upptagits i särskild röstlängd, skall denne genast underrättas om innehållet i anmärkningen samt om tiden och platsen

| för prövning av anmärkningar mot röstlängden.

!

i

i

i

i

i i

| ..

22 &. Blanketter till ansökan och intyg skall finnas tillgängliga hos centrala valmyndigheten samt hos svensk utlandsmyndighet som centrala valmyndigheten bestämmer.

Ytterligare föreskrifter för tillämpningen av bestämmelserna om särskild röstlängd meddelas av centrala valmyndigheten.

ANDRA AVDELNINGEN

VALETS FÖRBEREDANDE ? 5 Kap. Registrering av partibeteckning och anmälan av kandidater 1 5. Parti, som ej utgör underavdelning av politisk sammanslutning och som har minst ettusen röstberättigade medlemmar, har rätt att få sin partibeteckning registrerad hos centrala valmyndigheten.

Skiljer sig partibeteckning ej tydligt från redan registrerad beteckning eller från be-

teckning om vars registrering ansökan tidigare kommit in men ännu ej prövats, skall registrering vägras. Ansökan om registrering skall göras skriftligen.

2 5. Parti som fått sin partibeteckning registrerad skall anmäla ett ombud till registret.

3 5. Registrerad partibeteckning skall avföras ur registret, om 1) det parti som begärt registreringen ansöker därom eller 2) annat parti ansöker därom och visar att det parti som begärt registreringen upp— lösts eller ej anmält kandidater i någon valkrets vid två på varandra följande val till riksdagen i hela riket.

4 &. När partibeteckning registrerats eller avförts ur registret skall centrala valmyndig— heten kungöra detta i allmänna tidningarna.

5 &.

Parti som fått sin partibeteckning registrerad skall, för att erhålla det skydd för be- teckningen som följer av 15 kap. 4 5, till centrala valmyndigheten anmäla minst fem och högst femton personer som kandidater i valkretsen. För att beaktas vid valet skall anmälan ha kommit in till myndigheten samtidigt som partiet beställer valsedlar enligt 7 kap. 5 5 för valkretsen, dock senast den fyrtionde dagen före valdagen.

Vid anmälan skall fogas

l) intyg som utvisar att var och en av kandidaterna är valbar, 2) intyg av varje kandidat att han gett partiet tillstånd att anmäla honom.

6 &.

Finner centrala valmyndigheten anledning till anmärkning mot anmälan eller hand— ling som åtföljer denna, skall myndigheten genast underrätta den som gjort anmälan. Anmälan får ändras och kompletteras med föreskrivna intyg till och med femte dagen efter den då anmälan inkom. Därefter skall centrala valmyndigheten så snart som möjligt slutligt pröva de inkomna anmälningarna.

Är någon av de anmälda kandidaterna ej valbar eller har det ej visats att han läm- nat partiet tillstånd att anmäla honom, skall hans namn på anmälan anses obefintligt.

Centrala valmyndigheten upprättar härefter för varje valkrets en lista över de kan-' didater som anmälts för varje parti.

7 5.

De upprättade listorna skall vara tillgängliga i den för riket gemensamma räknings- centralen. I varje regional räkningscentral skall finnas ett exemplar av listan för val- kretsen. Sådana exemplar av listan skall också tillställas länsstyrelsen och valnämn- derna i valkretsen.

Så.

över centrala valmyndighetens beslut i anmälningsärende får talan föras endast i" samband med besvär över valet.

6 Kap. Valsedlar 1 5.

Vid röstning skall användas gula valsedlar, som skall vara lika till storlek och material.

2 5.

På valsedel skall finnas partibeteckning. Valsedel som användes vid röstning före val- dagen skall vara försedd med beteckning som visar för vilken valkrets sedeln är avsedd ( valkretsbeteckning). Sådan beteckning bör också finnas utsatt på valsedel som använ- des vid röstning på valdagen.

Valsedel bör dessutom innehålla 1) namn på en eller flera kandidater, 2) uppgift om det val för vilket sedeln gäller ( valbeteckning). Kandidatnamn skall anges på sådant sätt att det klart framgår vilken person som avses. Vid namnet bör för detta ändamål utsättas kandidatens yrke, titel eller hemvist.

3 5.

Om valsedel upptager mer än ett kandidatnamn, skall namnen förses med nummer som utvisar ordningen mellan namnen. Antalet namn får vara högst fyra utöver an- talet fasta valkretsmandat i valkretsen.

På valsedeln får också anges särskilda efterträdare till kandidat. För varje kandidat får upptagas högst två efterträdare. Efterträdamamn skall förses med samma nummer , som kandidatnamnet. Upptager valsedeln mer än en efterträdare till samma kandidat, skall ordningen mellan efterträdarna utmärkas genom att a) respektive b) utsättes vid deras namn.

4 &. Valsedel får, utöver upplysningar i skrift enligt 2 och 3 åå, vara försedd med hål- markeringar som möjliggör maskinell sortering och räkning. Valsedlar med hålmarkering (tryckta valsedlar) får framställas endast genom stats-

i verkets försorg. Statsverket framställer också valsedlar utan hålmarkering (ifyllnings- valsedlar).

5 5. * På tryckt valsedel skall finnas, utöver hålrnarkeringar som motsvarar den tryckta tex- ten, ett förmarkerat hål, som väljaren själv skall kunna trycka ut om han önskar göra någon förändring beträffande namnen på valsedeln såsom stryka eller tillägga namn. Sådan förändring av tryckt valsedel gäller endast om det förmarkerade hålet blivit ut- tryckt.

6 &. Centrala valmyndigheten meddelar närmare föreskrifter om valsedels utformning.

7. Kap. Tillhandahållande av valsedlar

1 5. Efter beställning tillhandahåller statsverket parti som är representerat i riksdagen

tryckta valsedlar till det antal partiet önskar, om beställningen göras av partiets an- mälda ombud eller någon som denne förordnat.

Göres beställning av annat parti än som nu sagts eller av annan än partis anmälda ombud eller någon som denne förordnat, tillhandahåller statsverket tryckta valsedlar en- dast om

1) beställaren förskottsvis ersätter statsverket för framställningskostnaden, 2) den partibeteckning som skall utsättas på valsedlarna antingen överensstämmer med registrerad partibeteckning eller tydligt skiljer sig från sådan beteckning.

2 &.

Parti som är eller genom valet blir representerat i riksdagen erhåller utan kostnad tryckta valsedlar till ett antal som motsvarar fem gånger antalet röstberättigade i val- kretsen.

Har förskott erlagts för valsedlar för parti, som är berättigat att erhålla sådana utan kostnad, skall förskottet utan ansökan återbetalas i den mån antalet valsedlar, som par- tiet erhåller kostnadsfritt, därigenom ej kommer att överstiga vad som följer av första stycket. Återbetalningen sker till partiet oavsett vem som erlagt förskottet.

3 5. Ersättning för tryckta valsedlar skall motsvara framställningskostnaden.

4 &. Tryckta valsedlar beställes hos centrala valmyndigheten.

5 5.

När val skall förrättas skall centrala valmyndigheten bestämma sista dag då beställ- ning på tryckta valsedlar skall ha kommit in för att leverans skall kunna ske senast trettiofem dagar före valdagen. Beställning som kommer in senare skall utföras så snart det kan ske utan att tidigare gjorda beställningar försenas.

Beställes valsedlar som ej överensstämmer med föreskrifterna i 6 kap. eller med stöd därav meddelade bestämmelser, skall beställningen icke utföras.

6 &. Ifyllningsvalsedlar tillhandahålles väljarna utan kostnad i lokal där röstning äger rum eller i utrymme därintill. Om tillhandahållande av ifyllningsvalsedlar i andra fall gäller vad ovan sagts om tillhandahållande av tryckta valsedlar.

75.

Centrala valmyndigheten meddelar närmare bestämmelser om tillhandahållande av valsedlar.

8 Kap. Valets kungörande 1 5. När val skall förrättas skall länsstyrelsen senast trettiofem dagar före valdagen ut- färda kungörelse om valet. Kungörelsen skall innehålla uppgift om

1) antalet fasta valkretsmandat i valkretsen, 2) dag och tid för valet, 3) vallokalen för varje valdistrikt, 4) vallokalen för det valdistrikt där den som är upptagen i särskild röstlängd får rösta,

5) var den eller de regionala räkningscentraler är belägna där de röster som avgivits vid valförrättningarna skall räknas och var den för riket gemensamma räkningscentralen är belägen samt från vilken tidpunkt centralema skall vara öppna för rösträkning.

Kungörelsen skall dessutom innehålla: 6) den lista som upprättats över registrerade partibeteckningar och över för val- kretsen anmälda kandidater,

7) erinran om att röstning i särskilda fall får ske före valdagen på postanstalt inom riket eller hos svensk utlandsmyndighet utom riket.

När val till riksdagen skall förrättas i hela riket skall kungörelsen dessutom innehålla erinran om att röstning i särskilda fall får ske på svenskt fartyg utom riket.

Skall riksdagsvalet förrättas samtidigt med annat val, utfärdas gemensam kungörelse om valen.

25.

Kungörelse om val skall anslås på kommunernas anslagstavlor och införas i orts- tidningar.

35.

Vid annat val än ordinarie skall centrala valmyndigheten omedelbart underrätta post- verket om valdagen.

9 Kap.

Röstkort

1 &.

När val skall förrättas skall röstkort upprättas för varje person som är röstberättigad enligt gällande röstlängd. Röstkortet skall innehålla

1) den röstberättigades namn och personnummer, 2) uppgift om valdagen, 3) uppgift om valdistrikt och om vallokal och dess öppethållande, 4) uppgift om den valkrets som den röstande tillhör. För röstberättigad som icke har känd adress upprättas röstkort endast om han gör särskild framställning om det.

25.

Röstkort upprättas för den som är upptagen i allmän röstlängd av lokal skattemyn- dighet och för den som är upptagen i särskild röstlängd av länsstyrelsen. Röstkort skall översändas med posten till de röstberättigade senast den trettiofemte dagen före val- dagen.

Röstkort skall upprättas gemensamt för riksdagsval och kommunalval som äger rum samtidigt med riksdagsvalet.

3 5. Har röstberättigad ej erhållit röstkort eller har han förlorat sitt röstkort, skall efter framställning ett duplettröstkort utfärdas för honom.

Framställning om duplettröstkort göres skriftligen eller muntligen hos den myndighet som har att upprätta röstkort. Vid framställningen skall sökanden uppge

1) sitt fullständiga namn och personnummer, 2) sitt hemvist i den ort där han är uppförd i allmän röstlängd eller, om han är uppförd i särskild röstlängd, den ort i riket där han senast var kyrkobokförd.

Duplettröstkort får ej utlämnas senare än fredagen före valdagen.

4 &. Centrala valmyndigheten meddelar närmare bestämmelser om röstkort.

TREDIE AVDELNINGEN RÖSTNINGEN 10 Kap. Allmänna bestämmelser 1 &. Väljaren skall själv avlämna sin valsedel till den som förrättar valet i det valdistrikt där han är uppförd i röstlängd eller, om röstningen sker före valdagen, till röstmot— tagare på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg. I vissa fall får väljaren avlämna sin valsedel genom bud (röstning med valsedels-

försändelse).

2 &. Vid röstning i valdistrikt och på postanstalt lägger väljaren in sin valsedel i en kassett och överlämnar denna till valförrättaren eller röstmottagaren, som ombesörjer att val- sedeln tages ur kassetten och uppsamlas i en valbox utan att valhemligheten röjes.

3 5.

Vid röstning hos utlandsmyndighet eller på fartyg lägger väljaren in sin valsedel i ett särskilt kuvert och överlämnar detta till röstmottagaren. Denne översänder kuvertet i obrutet skick till centrala valmyndigheten, som med hjälp av en kassett ombesörjer att valsedeln tages ur kuvertet och uppsamlas i en valbox utan att valhemligheten röjes.

4 &.

Vid röstning med valsedelsförsändelse lägger väljaren in sin valsedel i ett särskilt ku- vert, varefter försändelsen överlämnas genom bud till valförrättaren eller röstmottagaren.

Mottages valsedelsförsändelse i valdistrikt eller på postanstalt, ombesörjer valförrät- taren eller röstmottagaren med hjälp av en kassett att valsedeln tages ur kuvertet och uppsamlas i en valbox utan att valhemligheten röjes.

Mottages valsedelsförsändelse hos utlandsmyndighet eller på fartyg, vidarebefordrar röstmottagaren försändelsen i obrutet skick till centrala valmyndigheten, som med hjälp av en kassett ombesörjer att valsedeln tages ur kuvertet och uppsamlas i en valbox utan att valhemligheten röjes.

5 &. Kassetter och valboxar skall vara konstruerade på sätt som framgår av bilaga 1 och 2 till denna lag.1

1 Bilagorna har inte tagits med här. Bilaga 4 visar prototyper till kassett och valbox.

Innan valbox tages i bruk skall boxens räkneverk ställas på noll och boxen plomberas vid offentlig förrättning som kungöres i god tid före förrättningen.

Närmare bestämmelser om förvaring av kassetter och valboxar mellan valen och iordningställande av valboxar före val meddelas av centrala valmyndigheten.

6 &. Centrala valmyndigheten bestämmer hur de kuvert som omnämnes i 3 och 4 55 skall vara beskaffade. Kuverten tillhandahålles endast genom statsverkets försorg.

7 &.

Kuvert som skall användas vid röstning hos svensk utlandsmyndighet eller på svenskt fartyg utom riket skall i god tid före valet tillställas myndighetens chef eller fartygets befälhavare.

Kuvert som skall användas för valsedelsförsändelse skall i god tid före valet finnas tillgängliga

1) hos valnämnden och de personer som på uppdrag av valnämnden tillhandagår väljarna i sådant hänseende,

2) på postanstalt, 3) hos svensk utlandsmyndighet och på svenskt fartyg där centrala valmyndigheten förordnat att röstning skall ske.

Kuvert som skall användas för valsedelsförsändelse skall utan kostnad tillhandahållas även parti som är representerat i riksdagen.

Närmare bestämmelser om tillhandahållande av kuvert meddelas av centrala val— myndigheten.

8 &.

Röstning äger rum inför öppna dörrar. I lokal där röstning äger rum skall finnas ett lämpligt antal avskilda platser där väljaren utan insyn kan lägga in sin valsedel i kas- setten eller kuvertet.

Den som uppehåller sig i röstningslokalen eller utrymme därintill är skyldig att rätta sig efter de föreskrifter som valförrättare eller röstmottagare meddelar för att trygga röstningens genomförande. Uppstår oordning som ej kan avstyras, har valförrättaren eller röstmottagaren rätt att avbryta röstningen. Avbrytes röstning vid Vilken valbox an— vändes, skall boxens mottagningsdel genast låsas.

Tal får ej hållas i röstningslokal eller i anslutande utrymmen. Där får ej heller tryckta eller skrivna upprop uppsättas eller utdelas till väljarna.

9 5.

I lokal där röstning äger rum skall ett exemplar av denna lag finnas tillgängligt. I vallokal för valdistrikt skall finnas anslagen den lista som centrala valmyndigheten upprättat över de kandidater som anmälts för varje parti i valkretsen. På postanstalt, hos utlandsmyndighet och på fartyg där röstning äger rum skall sådana listor för samt— liga valkretsar finnas tillgängliga.

10 5.

Protokoll skall föras över valförrättning i valdistrikt. På postanstalt, hos utlandsmyndighet och på fartyg föres fortlöpande anteckningar över röstningen.

Närmare bestämmelser om protokoll och anteckningar enligt andra stycket utfärdas av centrala valmyndigheten.

11 5. I samband med röstningen skall valförrättare eller röstmottagare taga hand om välja- rens röstkort. Med röstkorten förfares därefter på sätt centrala valmyndigheten bestäm- mer.

11 Kap. Röstning på valdagen 1 (j. Valförrättare i valdistrikt är valnämnden eller dess deputerade.

2 &. Vallokal i valdistrikt skall hållas öppen för röstning mellan klockan 8 och klockan 21. Väljare, som vid sistnämnda tidpunkt befinner sig i vallokalen eller på anvisad plats intill denna men ej hunnit rösta, skall få tillfälle att avge sin röst.

3 5. När valförrättningen skall börja visar valförrättaren de närvarande att valboxens räkneverk står på noll och öppnar valboxens mottagningsdel.

4 &.

Röstningen går till på följande sätt. När väljaren kommer in i vallokalen erhåller han en kassett. Väljaren uppsöker en av de avskilda platserna, där han lägger in valsedeln i kassetten. Han överlämnar därefter kassetten och sitt röstkort till valförrättaren. Valförrättaren kontrollerar att väljaren är upptagen som röstberättigad i röstlängden. Valförrättaren placerar därefter kassetten i valboxens mottagningsdel och ombesörjer att valsedeln tages ur kassetten och upp- samlas i valboxen. I samband därmed antecknas i röstlängden att väljaren röstat.

Väljare som överlämnar duplettröstkort, skall inför valförrättaren teckna försäkran på heder och samvete på röstkortet att han icke redan utövat sin rösträtt i valet eller i något av de andra val som äger rum samtidigt. Vägrar väljaren att teckna sådan försäk- ran, skall kassetten icke mottagas.

5 &. Medför väljare ej sitt röstkort, upprättar valförrättaren ett särskilt röstkort för honom. Vad i 4 & sägs om väljare som överlämnar duplettröstkort skall äga motsvarande till- lämpning på väljare för vilken upprättats särskilt röstkort.

6 5. Är kassetten tom när den överlämnas till valförrättaren, skall den ej mottagas. Innehåller kassetten mer än en valsedel, skall valförrättaren återlämna kassetten och, om väljaren överlämnat röstkort, även detta till väljaren samt uppmana honom att lägga in endast en valsedel i kassetten.

75.

När röstningen skall sluta och de väljare som avses i 2 5 andra stycket avlämnat sina valsedlar, förklaras förrättningen avslutad. Valboxens mottagningsdel låses omedelbart.

Antalet avprickningar i röstlängden samt antalet mottagna valsedlar enligt valboxens räkneverk antecknas i protokollet. Detta underskrives därefter av ordföranden och två av de närvarande.

Centrala valmyndigheten föreskriver hur valbox och övrigt valmaterial därefter skall omhändertagas.

8 5.

För varje vallokal skall valnämnden förordna en eller flera personer att vid röst- ningen biträda väljare som begär det. Den som utsetts till valbiträde får ej yppa vad han iakttagit när han biträtt vid röstning.

Väljaren får också anlita av honom utsett biträde vid röstningen.

9 5. Valnämnden bör på valdagen ordna med valskjutsar för de väljare som bor avlägset eller isolerat och som endast med avsevärd tidsspillan kan infinna sig i vallokalen.

10 5.

Kommunen skall tillhandahålla lämpliga vallokaler och svara för kostnaderna för valskjutsar.

12 Kap. Förtidsröstning 1 5.

Kan det antagas att röstberättigad på valdagen kommer att befinna sig utom riket eller på annan ort inom riket eller av annat skäl kommer att vara förhindrad att rösta i det valdistrikt där han är uppförd i röstlängd, får han rösta före valdagen (förtids- röstning).

Väljare som förtidsröstar skall förete röstkort. Väljare som innehar sjöfartsbok får dock förtidsrösta på fartyg även om han icke kan förete röstkort. Väljare som förtidsröstar skall legitimera sig om han ej är känd för röstmottagaren.

Förtidsröstning på postanstalt inom riket 2 5. Förtidsröstning äger rum på varje postanstalt inom riket från och med adertonde dagen före valdagen till och med fredagen före valdagen. Finnes inom en ort flera postanstalter, får centrala valmyndigheten på förslag av postverket bestämma att förtidsröstning skall anordnas endast på någon eller några av dessa.

3 5.

På postanstalt inom riket äger förtidsrösning rum alla vardagar under tid då post- anstalten är öppen för allmänheten. Om centrala valmyndigheten medger det kan den tid under dagen då förtidsröstning får ske begränsas. Sådan röstning skall dock alltid kunna ske under minst en timme under tid som postanstalten är öppen för allmänheten. Inrättas med anledning av valet postanstalt vid sjukhus, ålderdomshem, fångvårdsanstalt eller liknande vårdinrättning eller anstalt, bestämmer postverket när under tiden från

och med adertonde dagen till och med fredagen före valdagen som postanstalten skall vara öppen för röstning.

Väljare. som befinner sig på postanstalten eller på anvisad plats intill denna men ej hunnit rösta när röstningen skall sluta för dagen, skall få tillfälle att avge sin röst.

4 5. Röstmottagare på postanstalt är den postfunktionär som postverket utsett.

5 &.

Förtidsröstning på postanstalt går till på följande sätt.

När väljaren visat upp sitt röstkort för röstmottagaren erhåller han en kassett av denne. Väljaren uppsöker en av de avskilda platserna där han lägger in valsedeln i kas- setten. Han överlämnar därefter kassetten och sitt röstkort till röstmottagaren, sedan han inför denne på röstkortet tecknat försäkran på heder och samvete att han icke redan utövat eller kommer att utöva sin rösträtt i valet eller något av de val som äger rum samtidigt. Röstmottagaren kontrollerar att valkretsbeteckningen på valsedelns synliga del överensstämmer med valkretsbeteckningen på väljarens röstkort samt förser valsedelns synliga del och röstkortet med överensstämmande markeringar enligt de närmare anvisningar som centrala valmyndigheten meddelar. Röstmottagaren placerar kassetten i valboxens mottagningsdel och ombesörjer att valsedeln tages ur kassetten och uppsamlas i boxen.

6 5.

Finner röstmottagaren att valkretsbeteckningen på valsedeln ej överensstämmer med motsvarande beteckning på röstkortet eller att valsedeln saknar valkretsbeteckning, skall han återlämna kassetten och röstkortet till väljaren samt uppmana väljaren att använda valsedel med beteckning för den valkrets där väljaren enligt röstkortet är uppförd i röstlängden.

Är kassetten tom när den överlämnas till röstmottagaren, skall den ej mottagas. Innehåller kassetten mer än en valsedel skall röstmottagaren återlämna kassetten och röstkortet till väljaren samt uppmana honom att lägga in endast en valsedel i kas- setten.

7 &. Vägrar väljaren att på röstkortet teckna sådan försäkran som avses i 5 5 andra stycket, skall kassetten icke mottagas.

8 5. Varje dag vid förtidsröstningens slut skall valboxens mottagningsdel låsas, antalet mottagna röster enligt boxens räkneverk antecknas samt boxen ställas i säkert förvar.

9 5. Centrala valmyndigheten föreskriver hur valbox och övrigt valmaterial skall omhän- dertagas när förtidsröstningen på postanstalt har avslutats.

F örtidsröstning hos svensk utlandsmyndighet 10 &. Förtidsröstning äger rum hos svensk utlandsmyndighet som centrala valmyndigheten bestämmer från och med trettionde dagen före valdagen till och med fredagen före

valdagen. Röstningen skall dock avslutas i sådan tid att rösterna kan beräknas nå cen- trala valmyndigheten senast dagen före valdagen.

Utlandsmyndighetens chef bestämmer tid och ställe för röstningen samt utfärdar kungörelse därom.

Röstmottagare vid röstning hos svensk utlandsmyndighet är myndighetens chef eller den han utser därtill.

11 &.

Förtidsröstning hos svensk utlandsmyndighet går till på följande sätt. När väljaren visat upp sitt röstkort för röstmottagaren erhåller han ett kuvert av denne. Väljaren uppsöker en av de avskilda platserna där han lägger in sin valsedel i kuvertet och tillsluter detta. Han överlämnar därefter kuvertet och röstkortet till röst- mottagaren sedan han inför denne på röstkortet tecknat försäkran på heder och samvete att han icke redan utövat eller kommer att utöva sin rösträtt i valet eller i något av de andra val som äger rum samtidigt. Röstmottagaren kontrollerar att den valkretsbeteck- ning som är synlig genom kuvertet överensstämmer med valkretsbeteckningen på välja- rens röstkort.

12 &.

Finner röstmottagaren att valkretsbeteckningen på valsedeln ej överensstämmer med motsvarande beteckning på röstkortet eller att valsedeln saknar valkretsbeteckning, skall han återlämna kuvertet och röstkortet till väljaren. Röstmottagaren skall överlämna ett nytt kuvert till väljaren samt uppmana honom att använda valsedel med beteckning för den valkrets där väljaren är uppförd i röstlängden.

Är kuvertet tomt eller ej tillslutet när det överlämnas till röstmottagaren eller vägrar väljaren att på röstkortet teckna sådan försäkran som avses i 11 å andra stycket, skall kuvertet icke mottagas.

13 5.

Innan de valsedlar som, inneslutna i kuvert, kommit in till centrala valmyndigheten uppsamlas i valboxen, skall valsedelns synliga del och väljarens röstkort förses med överensstämmande markeringar.

Innehåller kuvert mer än en valsedel skall kuvertet läggas obrutet åt sidan. Kuvert som inkommer efter klockan 20 valdagen lägges utan vidare åtgärd obrutna åt sidan.

14 &.

Centrala valmyndigheten föreskriver hur utlandsmyndighet skall förfara med mot— tagna kuvert och övrigt valmaterial.

F örtidsröstning på svenskt fartyg 15 &. När val till riksdagen skall förrättas i hela riket får centrala valmyndigheten, efter framställning, förordna att förtidsröstning skall anordnas på svenskt fartyg i utrikes fart. Rätt att rösta på fartyg där förtidsröstning anordnas har den som 1) tillhör fartygets besättning eller annan personal på fartyget 2) är passagerare på fartyget.

Förtidsröstning på fartyg äger rum från och med trettionde dagen före valdagen till och med fredagen före valdagen under tid som fartygets befälhavare bestämmer. Röst- ningen skall dock avslutas i sådan tid att rösterna kan beräknas nå centrala valmyndig- heten senast dagen före valdagen.

Röstmottagare på fartyg är befälhavaren eller den han utser därtill.

17 5. I fråga om förtidsröstning på fartyg skall 11 och 12 5.8, äga motsvarande tillämp— ning. Kan väljaren icke förete röstkort men innehar han sjöfartsbok, skall röstmottagaren upprätta ett särskilt röstkort för väljaren med ledning av sjöfartsboken och de upp- gifter väljaren kan lämna.

18 5.

Vad i 13 & är föreskrivet i fråga om kuvert som mottagits hos svensk utlandsmyn— dighet skall äga motsvarande tillämpning på kuvert som kommer in till centrala val— myndigheten från röstrnottagare på fartyg.

Har väljaren röstat med särskilt röstkort, skall valsedeln överföras till valboxen först sedan det konstaterats att väljaren är röstberättigad i den valkrets som angivits på röst- kortet. Är detta icke fallet skall kuvertet läggas obrutet åt sidan.

19 5.

Centrala valmyndigheten meddelar närmare bestämmelser i fråga om förtidsröstning på fartyg.

20 &. Röstmottagare på fartyg har rätt att erhålla ersättning av statsverket för nödvändiga utgifter för uppdragets fullgörande enligt de närmare bestämmelser som meddelas av centrala valmyndigheten.

13 Kap.

Röstning med valsedelsförsändelse

Valsedelsförsändelse från den som är gift 1 &.

Väljare, som är gift, får rösta med valsedelsförsändelse som avlämnas av hans make. Sådan försändelse skall anordnas på följande sätt.

Väljaren skall själv frivilligt lägga in sin valsedel i det därför avsedda kuvertet och tillsluta detta. På kuvertet skall väljaren i närvaro av ett vittne teckna försäkran på heder och samvete att han förfarit på detta sätt. Vittnet skall därefter skriftligen intyga att väljaren egenhändigt undertecknat försäkran. Väljarens make eller barn eller makens barn får ej vara vittne.

Valsedelsförsändelse får anordnas tidigast trettio dagar före valdagen.

25.

Valsedelsförsändelse från den som är gift avlämnas på valdagen i det valdistrikt där väljaren är uppförd i röstlängd. Sådan försändelse får också avlämnas i samband med

att maken förtidsröstar på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg i valet eller i annat val, som äger rum samtidigt.

Väljarens röstkort skall avlämnas samtidigt med valsedelsförsändelsen. Användes duplettröstkort, skall det vid avlämnandet vara försett med en av väljaren på heder och samvete underskriven försäkran att han icke redan utövat eller kommer att utöva sin rösträtt i valet eller något av de andra val som äger rum samtidigt.

3 5.

Avlämnas valsedelsförsändelse i valdistrikt, kontrollerar valförrättaren att väljaren är upptagen som röstberättigad i röstlängden samt att kuvertet är i föreskrivet skick och tillslutet. I närvaro av väljarens make skjuter därefter valförrättaren in kuvertet i kassetten, öppnar kuvertet vid dess ena kortända med hjälp av den perforerade öpp— ningsanordningen på denna, placerar kassetten i valboxens mottagningsdel samt ombesör- jer att valsedeln tages ur kuvertet och uppsamlas i valboxen. Kuvertet öppnas först när kuvertet skjutits in så långt i kassetten att den perforerade öppningsanordningen nått kassettens ytterkant. Sedan kuvertet öppnats skjutes detta med valsedeln fullständigt in i kassetten.

4 5.

Avlämnas valsedelsförsändelse på postanstalt, kontrollerar röstmottagaren att kuvertet är i föreskrivet skick och tillslutet samt att valkretsbeteckningen på valsedeln överens- stämmer med valkretsbeteckningen på röstkortet. I närvaro av väljarens make förfar därefter röstmottagaren på sätt som anges i 3 5, varjämte han, innan han placerar kas- setten i valboxens mottagningsdel, förser valsedelns synliga del och röstkortet med överensstämmande markeringar enligt de närmare anvisningar som centrala valmyndig- heten meddelar.

5 5. Föreligger brist i något hänseende, i vilket kontroll skall äga rum enligt 3 eller 4 5, skall valsedelsförsändelsen ej mottagas. Försändelsen skall ej heller mottagas. om kuver- tet är tomt eller om det innehåller mer än en valsedel.

65.

Avlämnas valsedelsförsändelse hos utlandsmyndighet eller på fartyg, kontrollerar röst- mottagaren att kuvertet är i föreskrivet skick och tillslutet samt att valkretsbeteckningen på valsedeln överensstämmer med valkretsbeteckningen på röstkortet. Därefter vidare- befordrar röstmottagaren försändelsen i obrutet skick till centrala valmyndigheten.

I fråga om behandling hos centrala valmyndigheten av valsedelsförsändelse som av- lämnats hos utlandsmyndighet eller på fartyg skall 12 kap. 135 äga motsvarande till- lämpning.

Valsedelsförsändelse från sjuka m.fl. 7 5. Väljare, som på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder ej kan inställa sig i det valdistrikt där han är uppförd i röstlängd, får rösta med valsedelsförsändelse som avlämnas genom den som är hans barn, barnbarn, fader, moder eller syskon eller hans vårdare och som fyllt aderton år. Valsedelsförsändelse får anordnas tidigast trettio dagar före valet.

Väljaren skall själv frivilligt lägga in sin valsedel i kuvertet och tillsluta detta. På kuvertet skall väljaren i närvaro av ett vittne och den som skall avlämna valsedelsför- sändelsen teckna försäkran på heder och samvete att han förfarit på detta sätt samt att han av anledning som sägs i första stycket ej kan inställa sig för röstning i valdistriktet. Vittnet och den som skall avlämna valsedelsförsändelsen skall därefter skriftligen intyga att väljaren egenhändigt skrivit under försäkran samt att något förhållande som strider mot dennas innehåll ej är känt för dem. Väljarens make eller barn eller makens barn får ej vara vittne.

8 5. Valsedelsförsändelse enligt 75 får avlämnas på valdagen i det valdistrikt där väljaren är uppförd i röstlängd.

95.

I fråga om valsedelsförsändelse enligt 7 5 skall 2 5 andra stycket samt 3 och 5 55 äga motsvarande tillämpning, varvid vad som sägs om väljarens make skall gälla den som avlämnar valsedelsförsändelsen.

FJÄRDE AVDELNINGEN RÖSTRÄKNING OCH MANDATFÖRDELNING

14 kap.

Räkningscentraler

1 5. Vid val till riksdagen inrättar centrala valmyndigheten dels regionala räkningscentraler för räkning av de röster som avgetts i valdistrikt på valdagen, dels en för hela riket gemensam räkningscentral för räkning av de röster som avgetts före valdagen.

2 5.

För varje valkrets skall finnas minst en regional räkningscentral. Om det inrättas mer än en regional räkningscentral för en valkrets, bestämmer centrala valmyndigheten vilka valdistrikt varje räkningscentral skall omfatta.

Innan regional räkningscentral inrättas bör centrala valmyndigheten inhämta yttrande från länsstyrelsen och valnämndema.

3 5. För räkningscentral skall finnas chef, minst två biträdande chefer samt teknisk perso- nal och biträdespersonal. Chefer och övrig personal förordnas av centrala valmyndighe— ten efter hörande av länsstyrelsen.

4 5.

Centrala valmyndigheten skall senast åtta veckor före valdagen underrätta länsstyrel- serna om vilka räkningscentraler som kommer att inrättas, var dessa kommer att vara belägna och från vilken tid de kommer att vara öppna för rösträkning. Underrättelse översändes även till de partier som anmält kandidater vid valet.

15 kap. Rösträkningen 1 5.

Rösträkningen i regional räkningscentral skall påbörjas så snart valboxar från valdistrikt inkommit till räkningscentralen. Räkningen skall genomföras med största skyndsamhet utan att noggrannhet och säkerhet eftersättes.

Rösträkningen i den för riket gemensamma räkningscentralen skall påbörjas i sådan tid att den kan beräknas vara avslutad klockan 21 på valdagen. Räkningen får icke börja tidigare än på lördagen före valdagen och icke avslutas före klockan 21 på valdagen.

2 5.

Rösträkning äger rum inför öppna dörrar. Den som uppehåller sig i räkningscentral eller i utrymmen därintill är skyldig att rätta sig efter de föreskrifter som chefen för räkningscentralen meddelar för att trygga röst- räkningens genomförande. Uppstår oordning som ej kan avstyras, har chefen rätt att avbryta förrättningen. Avbrytes förrättningen, skall lämpliga åtgärder vidtagas för att bevara valmaterialet.

3 5. Vid rösträkningen fördelas, med iakttagande av vad som sägs i 4—6 55, valsedlarna på parti samt för varje parti i grupper efter sitt innehåll så att likalydande valsedlar bil- dar en grupp. I den för hela riket gemensamma räkningscentralen fördelas valsedlarna dessutom på valkretsar.

4 5.

Namn på valsedel skall anses som obefintligt, om kandidaten ej är valbar eller om det ej framgår klart vem som avses. Framgår ordningen mellan namn ej klart, skall namnen anses som obefintliga.

Upptager valsedel för registrerat parti, för vilket anmälts kandidater enligt 5 kap. 5 5, ej som första namn namnet på någon av de anmälda kandidaterna, skall samtliga namn på sedeln anses som obefintliga. Vid bedömningen av vilket namn som är det första skall hänsyn icke tagas till namn som skall anses som obefintligt enligt första stycket.

5 &. Överensstämmer tryckt valsedels hålmarkering icke med de i tryckt skrift upptagna uppgifterna på sedeln, skall de senare uppgifterna gälla.

6 5. Ifyllningsvalsedel är ogiltig, om den saknar partibeteckning. Saknar ifyllningsvalsedel som mottagits vid förtidsröstning valkretsbeteckning, är den ogiltig. Upptager ifyllningsvalsedel flera namn än som är tillåtet enligt 6 kap. 3 5, skall det eller de övertaliga namnen anses som obefintliga.

7 5. När rösträkningen fortskridit så långt att samtliga valsedlar som skall behandlas i räkningscentralen fördelats på partier, skall resultatet av fördelningen genast offentlig- göras och inrapporteras till centrala valmyndigheten. Uppgift om resultat av räkningen

i den för riket gemensamma räkningscentralen får dock ej lämnas före klockan 21 på valdagen.

På grundval av de inrapporterade resultaten gör centrala valmyndigheten så snabbt som möjligt en fördelning av mandaten i riksdagen mellan partier och offentliggör resultatet av fördelningen.

Under rösträkningens gång i regional räkningscentral bör vid lämpliga tillfällen of- fentliggöras även delresultat från räkningen.

8 5. Över rösträkning skall föras protokoll enligt formulär som fastställes av centrala val- myndigheten. Protokollet skall undertecknas av chef och biträdande chefer vid räknings- centralen. Protokollet skall genast översändas till centrala valmyndigheten.

9 5. Närmare bestämmelser om rösträkning meddelas av centrala valmyndigheten.

16 kap. Mandatfördelningen

1 5. På grundval av protokollen från räkningscentralerna fördelar centrala valmyndig- heten mandaten i riksdagen mellan partier, bestämmer hur utjämningsmandaten skall tillföras valkretsarna samt utser för varje mandat en ledamot av riksdagen i valkretsen.

25.

I 16—19 55 riksdagsordningen är föreskrivet hur mandaten i riksdagen skall fördelas mellan partier och hur utjämningsmandaten därefter skall tillföras valkretsar.

3 5. Ledamöter av riksdagen utses valkretsvis för varje parti på grundval av ordningen mellan kandidatnamnen på de valsedlar som avgetts för partiet i valkretsen. Förekommer valsedlar med olika kandidatnamn eller med olika ordning mellan kan- didatnamnen, fastställes till den utsträckning som det behövs ordning mellan kandidat- namnen.

4 5.

Ordning mellan kandidatnamnen enligt 3 5 andra stycket fastställes genom särskilda uträkningar. Vid varje uträkning gäller valsedel endast för ett namn.

Vid den första uträkningen gäller valsedel för det namn som står först på sedeln. Vala sedlar med samma första namn bildar en grupp. Varje grupps röstetal räknas fram. Röstetalet är lika med det antal valsedlar som ingår i gruppen. Samma tal är också jämförelsetal för det namn som står först på gruppens valsedlar. Det namn vars jäm- förelsetal är störst får den första platsen i ordningen.

Vid varje följande uträkning gäller valsedel för det namn som står först på sedeln, varvid bortses från namn som redan fått plats i ordningen. Den eller de grupper, vilkas valsedlar vid närmast föregående uträkning gällde för det namn som fick plats i ord- ningen, upplöses och ordnas i nya grupper, så att valsedlar som vid den pågående uträk- ningen gäller för ett och samma namn bildar en grupp. Övriga befintliga grupper behål- les däremot oförändrade. För varje nybildad grupp räknas röstetalet fram. För samtliga

Röstetalet för ett namn är lika med röstetalet för den grupp eller det sammanlagda röstetalet för de grupper vilkas valsedlar gäller för namnet.

J ämförelsetalet för ett namn är lika med dess röstetal, om icke grupp av valsedlar som gäller för namnet deltagit i besättandet av förut utdelad plats. Om detta är fallet, erhål- les namnets jämförelsetal genom att dess röstetal delas med det tal som motsvarar den del gruppen tagit i besättandet av plats eller platser som utdelats (gruppens platstal), ökat med 1, eller, om flera grupper av valsedlar, som gäller för namnet, deltagit i be- sättandet av förut utdelad plats, med dessa gruppers sammanlagda platstal, ökat med 1. Platstalet för en grupp beräknas sålunda att gruppens röstetal delas med det största jämförelsetalet vid uträkningen närmast före gruppens bildande. Bråktal, som uppkom- mer vid delning, beräknas med två decimaler. Den sista decimalsiffran får ej höjas.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, får nästa plats i ordningen.

5 5. Har samma kandidat erhållit plats i ordningen i mer än en valkrets eller för mer än ett parti, skall han tillträda det mandat för vilket hans jämförelsetal är störst. Hans namn skall anses som obefintligt på valsedlar, som gäller valkrets eller parti vars mandat han icke tillträder.

6 5.

Avgår ledamot av riksdagen före utgången av den tid för vilken han blivit vald, skall länsstyrelsen genast anmäla ledigheten till centrala valmyndigheten, som utser ny inne- havare av mandatet.

Ny innehavare av mandat utses på grundval av de valsedlar som gällde för den förste innehavaren när han erhöll mandatet. Vid uträkningen av vem som står närmast i tur att tillträda mandatet gäller varje valsedel som hel röst. Med iakttagande av att namn på den som redan blivit utsedd till ledamot av riksdagen anses som obefintligt, tillgodo- räknas röstvärdet det namn som står främst av de för den förste innehavaren angivna efterträdarnamnen eller, om det icke finnes efterträdarnamn för denne, namnet på den kandidat som står främst på sedeln eller, om det ej heller finnes kandidatnamn, det namn som står främst bland samtliga efterträdarnamn på sedeln. Den som får högsta röstetalet erhåller mandatet.

Finnes icke någon som enligt andra stycket kan tillträda mandat som blivit ledigt, flyt— tas detta med tillämpning av 18 5 riksdagsordningen till annan valkrets, där det tillfaller den kandidat som stått närmast i tur att erhålla mandat för partiet. Kan mandatet icke besättas i någon valkrets, skall det vara obesatt under återstoden av valperioden.

Blir mandat som överflyttats enligt tredje stycket ledigt, skall vid tillämpning av andra stycket anses som om mandatet vid valet tilldelats den valkrets dit det överflyttats.

När det utsetts ny innehavare av mandat som blivit ledigt efter valet eller det fast- ställts att mandatet icke kan besättas, utfärdar centrala valmyndigheten kungörelse där- om i allmänna tidningarna. Förrättningen är därmed avslutad.

Om fullmakt för den som blivit utsedd till ledamot av riksdagen är föreskrivet i 17 kap. 3 5.

75.

Uppkommer lika tal vid tillämpning av 4, 5 eller 6 5, avgöres företrädet genom lott- ning.

17 kap. Valets avslutande

l 5.

Så snart det kan ske efter röstningens slut skall kontrolleras att var och en som för- tidsröstat är upptagen i röstlängd som röstberättigad och att han utövat sin rösträtt i valet endast en gång.

Har någon, som ej är röstberättigad, förtidsröstat eller har någon utövat sin rösträtt i valet mer än en gång, skall röstkort och valsedel, som han avlämnat vid förtidsröst- ning, utsorteras. Valsedel, som utsorteras, skall anses som ogiltig. Inverkar ogiltigförkla— ring på mandatfördelning, skall vidtagas de rättelser i denna som föranledes därav.

Röstkort, som avlämnats vid förtidsröstning och som ej utsorterats, skall omedelbart förstöras.

Centrala valmyndigheten bestämmer hur kontroll, utsortering och förstöring skall genomföras. Myndigheten får påkalla biträde av länsstyrelserna för åtgärdernas genom— förande.

2 5. När kontrollen enligt 1 5 genomförts och de rättelser i mandatfördelningen som för- anledes därav vidtagits, tillkännager centrala valmyndigheten valets utgång genom kun- görelse i allmänna tidningarna. Därmed är valet avslutat.

3 5. För den som blivit utsedd till ledamot av riksdagen utfärdar centrala valmyndigheten genast fullmakt. I fullmakten skall anges, förutom namnet på den som blivit utsedd, valet, tiden för mandatet samt det parti och den valkrets som mandatet tilldelats.

Utses ny innehavare av mandatet, anges i fullmakten dessutom från och med vilken dag han utsetts. Flyttas mandat enligt 16 kap. 6 5 tredje stycket, skall fullmakten tillika innehålla uppgift om den valkrets till vilken mandatet flyttats.

18 kap. Besvär

1 5.

Besvär över val till riksdagen ställes till Konungen. Besvär skall inges till centrala val- myndigheten och skall vara myndigheten tillhanda inom tio dagar från den dag då kungörelse om valets utgång togs in i allmänna tidningarna, vid äventyr att besvären avvisas. När besvärstiden gått ut kungör centrala valmyndigheten skyndsamt samtliga inkomna besvär i allmänna tidningarna. I kungörelsen skall anges viss kort tid för in- givande av förklaring över besvären till myndigheten. När förklaringstiden gått ut, över- sänder myndigheten genast besvärshandlingarna och de förklaringar som inkommit till Konungen.

2 5. Den som vill anföra besvär har rätt att efter begäran erhålla utdrag av protokoll över förrättning i räkningscentral eller av sådan handling hos centrala valmyndigheten, som visar hur fördelningen av mandaten i riksdagen har skett.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1970, då lagen (1920: 796) om val till riks- dagen upphör att gälla. Äldre bestämmelser skall dock tillämpas även efter den nya lagens ikraftträdande i fråga om val som ej avser tiden efter år 1970.

Partibeteckning, som vid den nya lagens ikraftträdande är registrerad enligt gamla lagen, skall utan ansökan införas i centrala valmyndighetens register.

Vid tillämpning av 5 kap. 3 5 skall val i hela riket till riksdagens andra kammare jäm- ställas med val till riksdagen i hela riket.

Förslag till

lag om ändring i kommunala vallagen

Härigenom förordnas, dels att 3 5 4 mom. kommunala vallagen (1930: 253)1 skall upphöra att gälla, dels att 8, 9 och 19 55 samt 20 5 1 mom. samma lag skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

85.

(Nu varande lydelse) (Föreslagen lydelse)

I röstlängden ————————— och landstingsmän. Envar sådan ————————— löpande kalenderår. Där en ———————————— i längden.

Närmare föreskrifter i avseende å röst- längdens upprättande, så ock om skyldig- het för myndigheter att lämna erforder- liga uppgifter till införande i längden med- delas av Konungen.

Närmare föreskrifter i avseende å röst- längdens upprättande, så ock om skyldig- het för myndigheter att lämna erforder- liga uppgifter till införande i längden med— delas av centrala valmyndigheten.

95.

Senast den 30 juni skall röstlängden vara upprättad och avsänd eller avlämnad till valnämndens ordförande.

Envar äger att under behörig tillsyn taga del av röstlängden ävensom göra avskrift därav.

Vad i lagen om val till riksdagen stad- gas om allmän röstlängds framläggande till granskning och om kungörelse därom, om underrättelse till person, som i läng- den upptagits såsom icke röstberättigad, om framställande av anmärkning mot läng-

Röstlängd skall vara upprättad senast den 25 juni.

Vad i lagen om val till riksdagen stad- gas om allmän röstlängds framläggande till granskning och om kungörelse därom, om underrättelse till person, som i läng- den upptagits såsom icke röstberättigad, om framställande av anmärkning mot

1 Senaste lydelse av 35 4 mom. se 1963: 128, av 8, 19 55 och 205 1 mom. se 1968:183 och av 9 5 se 1967:833.

den och om underrättelse till den, mot vilkens rösträtt anmärkning framställts, om prövning av sådan anmärkning samt om längdens justering ävensom om klagan över valnämndens beslut skall äga motsva- rande tillämpning beträffande röstlängd, som avses i detta kapitel.

] mom. Då kommunalval skall förrät- tas, skall, i den mån icke Konungen an- norledes förordnar, för envar i röstläng» den som röstberättigad vid valet uppta- gen person genom valnämndens försorg upprättas röstkort, utvisande den röstbe- rättigades namn, yrke eller titel, det val- distrikt den röstberättigade tillhör, dagen för valet samt den myndighet, som skall verkställa röstsammanräkning för den val- krets den röstberättigade tillhör. Röstkort må upprättas gemensamt för flera val. Är väljaren icke röstberättigad vid samtliga val, skall förhållandet tydligt angivas å kortet.

Röstkorten skola senast å trettiofemte dagen före valdagen eller, om korten avse flera val som förrättas å olika dagar, å samma tid före den första valdagen med posten översändas till de röstberättigade.

Upprättande och utsändande av röst- kort enligt detta moment erfordras ej för val, som icke är allmänt, om tidigare ut- sända röstkort enligt 3 mom. må använ- das vid valet.

2 mom. Har röstkort förkommit, icke utsänts eller ej kommit den röstberätti- gade till handa, äger den röstberättigade efter därom gjord framställning erhålla röstkort. Röstberättigad som avses i 35 5 2 eller 3 mom. äger, innan röstkorten blivit på sätt ovan i 1 mom. sägs översända till de röstberättigade, efter framställning er— hålla röstkort.

Framställning om erhållande av röstkort skall göras skriftligen eller muntligen till valnämnden. Vid framställningen skall uppgivas den röstberättigades fullständiga namn och födelsetid samt hemvist i den

19 5.

längden och om underrättelse till den, mot vilkens rösträtt anmärkning fram- ställts, om prövning av sådan anmärk- ning samt om längdens justering ävensom om klagan skall äga motsvarande tillämp- ning beträffande röstlängd som avses i detta kapitel.

Vid kommunalval, som äger rum sam- tidigt med val till riksdagen, användes röst- kort som sägs i lagen om val till riksda— gen.

Vid annat kommunalval än som avses i första stycket får centrala valmyndighe— ten bestämma att röstkort skall upprättas endast för röstberättigad som gör fram- ställning därom. Närmare bestämmelser om sådant röstkort meddelas av centrala valmyndigheten.

(Nu varande lydelse)

ort, där han är uppförd i röstlängd. Där så begäres, skall röstkortet med posten tillställas den röstberättigade. Möter för upprättande av röstkort hinder, som icke omedelbart kan delgivas sökanden, skall meddelande med angivande av hindrets art ofördröjligen översändas till honom.

Röstkort må ej utlämnas före det röst- längden blivit, på sätt i lagen om val till riksdagen sägs, underskriven eller försedd med intyg, att anmärkning mot densam- ma ej inom behörig tid framställts, ej hel- ler senare än dagen före valdagen.

3 mom. Röstkort som utfärdats för visst eller vissa val må användas vid samma slags val, som hålles därefter, såframt röstlängden alltjämt länder till efterrät— telse.

4. mom. Närmare föreskrifter i avseen- de å röstkortens upprättande meddelas av Konungen.

( F öreslagen lydelse)

205.

1 mom. När val av landstings- män, kommunalfullmäktige el- ler stadsfullmäktige skall äga rum, utfärdar länsstyrelsen därom sist tret- tioförsta dagen före valdagen kungörelse, som anslås på. kommunernas anslagstav- lor och införes i ortstidningar.

1 mom. När val av landstings- män, kommunalfullmäktige el- ler stadsfullmäktige skall äga rum, utfärdar länsstyrelsen därom sist tret- tiofemte dagen före valdagen kungörelse, som anslås på kommunernas anslagstav- lor och införes i ortstidningar;

I kungörelsen ————————— varje valkrets;

b) dag och tider för valet;

c) valstället för varje valdistrikt;

d) erinran om rätt för väljare att i vis- sa fall utöva rösträtt inom riket å post— anstalt samt utom riket hos svensk ut- landsmyndighet; samt

b) när valet skall äga rum;

c) vallokalen för varje valdistrikt;

d) erinran om att röstning i särskilda fall får ske före valdagen på postanstalt inom riket eller hos svensk utlandsmyn- dighet utom riket; samt

e) då fråga ————————— utom riket. Förrättas flera ————————— om valen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1970. Äldre bestämmelser skall dock tillämpas i fråga om val som ej avser tiden efter år 1970.

Förslag till

lag med vissa bestämmelser om val av landstingsmän och kommunfullmäktige

Härigenom förordnas som följer.

15.

I fråga om val av landstingsmän och val av kommunfullmäktige skall i stället för 4, 21—44 55, 49 5 1 mom. samt 54 och 59—60 a 55 kommunala vallagen (1930: 253) gälla bestämmelserna i denna lag.

Valsedlar 2 5.

I fråga om valsedlar vid val av landstingsmän och val av kommunfullmäktige skall 6 kap. 1 och 2 55 lagen om val till riksdagen äga motsvarande tillämpning, dock att vid val av landstingsmän skall användas blå valsedlar och vid val av kommunfullmäktige vita valsedlar.

Om valsedel upptager mer än ett kandidatnamn, skall namnen förses med nummer som utvisar ordningen mellan dem. Antalet kandidatnamn får vara. högst dubbelt så många som det antal landstingsmän eller fullmäktige som valet avser. Skall endast en landstingsman utses, får dock valsedel innehålla tre kandidatnamn. Kandidatnamnen gäller själva landstingsvalet eller fullmäktigvalet samt, i den mån de icke tages i an- språk därvid, val av suppleanter för landstingsmän eller av efterträdare för fullmäktige.

På valsedel får också anges, i fråga om val av landstingsmän särskilda suppleanter och i fråga om val av kommunfullmäktige särskilda efterträdare. För varje kandidat får upptagas högst två suppleanter eller efterträdare. Suppleant- eller efterträdarnamn skall förses med samma nummer som kandidatnanmet. Upptager valsedel mer än en suppleant eller efterträdare för samma kandidat, skall ordningen mellan suppleantema eller efterträdarna utmärkas genom att a) respektive b) utsättes vid deras namn.

35.

Efter beställning tillhandahåller statsverket parti, som är representerat i den försam- ling valet gäller, blanketter till valsedlar till det antal partiet önskar, om beställningen göres av behörig företrädare för partiet.

Göres beställning av annat parti än som nu sagts eller av annan än den som är be- hörig företrädare för parti, tillhandahåller statsverket blanketter till valsedlar endast om beställaren förskottsvis ersätter statsverket för framställningskostnaden.

I den mån det kan ske utan att beställning av valsedlar till riksdagsval försenas, för- ser statsverket valsedelsblanketter med tryck och, om det bedömes lämpligt, även med motsvarande hålmarkering för maskinell sortering och sammanräkning.

Blanketter till valsedlar tillhandahålles väljarna utan kostnad i lokal där röstning ager rum.

45.

Parti, som är eller genom valet blir representerat i den församling valet gäller, erhål— ler utan kostnad blanketter till valsedlar till ett antal som motsvarar fem gånger antalet röstberättigade vid valet.

Har förskott erlagts för blanketter till valsedlar och har valsedlarna använts för parti, som är berättigat att erhålla valsedelsblanketter utan kostnad i valet, skall förskottet efter ansökan återbetalas i den mån antalet valsedelsblanketter, som partiet erhåller kostnadsfritt, därigenom ej kommer att överstiga vad som följer av första stycket. Återbetalningen sker till partiet oavsett vem som erlagt förskottet.

55.

Vad som sägs i 7 kap. 3 och 4 55 samt 5 5 första stycket lagen om val till riksdagen om tryckta valsedlar skall äga motsvarande tillämpning i fråga om blanketter till val— sedlar för val av landstingsmän och val av kommunfullmäktige.

Röstning 6 5.

I fråga om röstning vid val av landstingsmän och val av kommunfullmäktige skall 10 kap. 1—8, 10 och 11 55 samt 11—13 kap. lagen om val till riksdagen äga motsva- rande tillämpning.

Beträffande val av landstingsmän eller kommunfullmäktige, vilket ej äger rum sam- tidigt med val till riksdagen, får centrala valmyndigheten förordna att vid förtidsröst- ning på postanstalt skall, i stället för det förfarande som är föreskrivet i 12 kap. 5—9 55 lagen om val till riksdagen, tillämpas förfarandet enligt 11-1455 nämnda kap.

Ett exemplar av kommunala vallagen och ett exemplar av denna lag skall finnas till- gängliga i lokal där röstning äger rum.

Röstsammanräkning 7 5.

Sammanräkning av de röster som avgetts vid val av landstingsmän eller vid val av kommunfullmäktige verkställes av länsstyrelsen.

Valboxarna från valdistrikten föres oöppnade till länsstyrelsen. Valboxarna med förtidsröster föres oöppnade till den för riket gemensamma räk- ningscentral som sägs i lagen om val till riksdagen eller, om valet ej äger rum sam- tidigt med val till riksdagen, till en särskild räkningscentral som centrala valmyndig- heten inrättar. I räkningscentralen sorteras valsedlarna på län, varvid iakttages att valsedel utan valkretsbeteckning är ogiltig. Därefter översändes valsedlarna till läns- styrelserna. I fråga om särskild räkningscentral skall 14 kap. 3 5 lagen om val till riks- dagen äga motsvarande tillämpning.

Förrättning vid räkningscentral enligt andra stycket äger rum inför öppna dörrar. Vid förrättningen skall föras protokoll. Uppgift om tid och plats för förrättningen skall intagas i kungörelse enligt 20 5 kommunala vallagen. I fråga om förrättningen skall 15 kap. 2 5 andra stycket lagen om val till riksdagen äga motsvarande tillämpning.

85.

Sammanräkning äger rum inför öppna dörrar. Om sammanräkningen skall länssty- relsen utfärda kungörelse med uppgift i förekommande fall om den ordningsföljd vari sammanräkningen kommer att företagas för olika val. Kungörelsen skall senast dagen före förrättningens början anslås offentligen och införas i ortstidningar.

Över sammanräkning skall föras protokoll.

95.

dröjsmål. Före sammanräkningen skall länsstyrelsen kontrollera att var och en som förtids-

röstat är upptagen i röstlängd som röstberättigad och att han utövat sin rösträtt i valet ' endast en gång. Har någon, som ej är röstberättigad, förtidsröstat eller har någon ut- ! övat sin rösträtt i valet mer än en gång, skall valsedel, som han avlämnat vid förtids- ; röstning, förklaras ogiltig vid sammanräkningen. » Vid sammanräkningen av valsedlar skall dessutom iakttagas 1. att valsedel som saknar partibeteckning är ogiltig, ? 2. att namn på valsedel skall anses som obefintligt, om personen ej är valbar eller 1 om det icke klart framgår vem som avses, , 3. att sådana namn på valsedel skall anses som obefintliga, beträffande vilka den I inbördes ordningen ej klart framgår av valsedeln, I i ! Sammanräkning skall påbörjas så snart det kan ske och genomföras utan onödigt |

4. att namn på valsedel utöver det antal, som är tillåtet enligt 2 5, skall anses som obe- fintliga.

, Allmän bestämmelse t 10 5.

Centrala valmyndigheten meddelar närmare bestämmelser för tillämpningen av denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1970. Lagen skall dock tillämpas endast i fråga om val för tiden efter år 1970.

I yttrande till statsrådsprotokollet 1.3.1968 anförde chefen för justitiedepartementet följande.

I betänkandet »Förtidsröstning och ge- mensamma tvådagarsval» (SOU 1967:27) har 1965 års valtekniska utredning föresla- git att den del av valförrättningen som sker i vallokalerna skall pågå två dagar vid samtidiga riksdags- och kommunalval. Post- röstningen skall enligt vad utredningen har föreslagit konstrueras som en form av för- tidsröstning som skall vara avslutad i så god tid att poströsterna kan ingå i den pre— liminära röstsammanräkningen. Vid remiss- behandlingen av betänkandet har nästan alla remissinstanser intagit en i princip välvillig hållning till förslaget men i fråga om den närmare utformningen av reglerna om tid för valen och om poströstningen är åsik- terna i viss mån delade. Bl.a. går mening— arna i sär beträffande den lämpliga för- läggningen av tvådagarsvalen. Några remiss— instanser stöder utredningens förslag att för— lägga valen till söndag—måndag men de flesta föredrar lördag—söndag. Från många håll framhålls allmänt att både tvådagarsvalen och den nya poströstningen kommer att ställa ökade anspråk på en redan hårt be- lastad valorganisation. Man befarar att det skall bli ännu svårare än hittills att fylla behovet av kompetenta valförrättare och lämpliga vallokaler.

I den nyligen avlämnade propositionen (nr 27) om en partiell författningsreform

Utredningsuppdraget

har redan nämnts att frågorna om ändrad tid för valförrättning och om röstning i annan ordning än genom personlig instäl- lelse i vallokal bör undersökas ytterligare, innan statsmakterna tar slutlig ställning till dem. Jag föreslår nu att valtekniska utred- ningen får i uppdrag att utföra denna komp- letterande undersökning. Därvid bör själv- fallet i första hand beaktas de olika syn- punkter och uppslag som har kommit fram under remissbehandlingen av utredningens betänkande.

Som statskontoret påpekat i sitt remiss- yttrande har det inte tidigare undersökts vilka möjligheter som kan finnas att förenk- la och effektivisera valförfarandet genom användning av modern data- och kontors- teknik. Detta bör ske nu. Valtekniska ut- redningen bör sålunda kartlägga förutsätt- ningarna för en sådan omläggning av val— tekniken att valmaterialet kan sorteras, räk- nas och registreras på maskinell väg. Maski- nell teknik kan måhända komma till an— vändning även vid registreringen av de per- soner som har röstat. De förslag som ut— redningen lägger fram bör ha till utgångs- punkt att de väsentliga principerna i val- systemet t.v. skall lämnas orubbade. Det bör sålunda, för att ta ett exempel, inte kunna bli fråga om att enbart av valteknis- ka skäl övergå från det nuvarande systemet med fri nominering av kandidater till ett system med obligatorisk registrering av par- tier och officiell kandidatur vid valen.

Möjligheterna att använda maskinell tek- nik i valförfarandet torde till väsentlig del vara beroende av om valmatenialet kan standardiseras. Ett första steg mot standar- disering av valmaterialet kommer att tas, om man genomför förslaget i proposition nr 27 att staten kostnadsfritt skall tillhanda- hålla papper till valsedlar för samtidigt för- rättade riksdags- och kommunalval. Vad som nu bör utredas är närmast om man kan tänka sig en ordning där staten kost- nadsfritt framställer valsedlar åt partier som så önskar. Med hänsyn till den nyss nämn- da principen om fri nominering av kandi- dater kan det dock inte bli fråga om att göra utnyttjandet av sådana av staten fram- ställda valsedlar obligatoriskt. Krav bör möjligen kunna uppställas på att väljaren använder valsedel av standardiserad typ, men han bör alltjämt ha en möjlighet att själv fylla i sin valsedel.

Det bör inte vara något hinder mot att man prövar en ny ordning med standardi- serat valmaterial enbart vid riksdagsvalen, om utredningen skulle finna att det stöter på svårigheter att tillhandahålla standardi- serade valsedlar för samtliga val som för- rättas samtidigt.

Det är inte uteslutet att införandet av maskinell teknik i valförfarandet kan kräva vissa ändringar i valorganisationen för att de nya tekniska metoderna skall ge fullt ut- byte. Även sådana rationaliseringsfrågor som berör valorganisationen bör uppmärk— sammas av utredningen. I samband med en undersökning av möjligheterna att effek- tivisera valorganisationen bör utredningen pröva bl.a. i vad mån det kan vara lämp- ligt att flytta över administrativa uppgifter som nu ankommer på Kungl. Maj:t till den centrala valmyndighet som har föreslagits i proposition nr 27.

I proposition nr 27 har framhållits att gällande vallagar är bristfälliga i systema— tiskt och språkligt hänseende och att de snarast bör bli föremål för en fullständig lagteknisk översyn. Uppgiften att företa en sådan översyn bör anförtros åt valtekniska utredningen.

Valtekniska utredningen bör bedriva sitt

arbete med största möjliga skyndsamhet. Särskilt angeläget är att sådana reformer kommer till stånd att poströsterna kan ingå redan i den preliminära röstsammanräk- ningen. Det är en väsentlig brist i det nu- varande valsystemet att man med gällande regler om poströstning inte kan få fram tillförlitliga uppgifter om utgången av valen tillräckligt snabbt. Denna brist i systemet bör avhjälpas före 1970 års val. Riksdags- ordningens bestämmelser om val till riks- dagen har i proposition nr 27 utformats så att de förslag som valtekniska utredningen kan komma att framlägga kan genomföras utan ytterligare grundlagsändring.

Sammanfattning

2.1 Förslagets bakgrund och omfattning

Utöver det tidigare uppdraget har det ålagts utredningen att undersöka möjligheterna för en sådan omläggning av valtekniken att val- materialet kan sorteras, räknas och registre- ras på maskinell väg och att lägga fram förslag till ett valförfarande där maskinell teknik kommer till användning. Liksom ti- digare har därvid angetts som särskilt ange— läget att poströsterna — dvs. röster som av- getts på postanstalt inom riket eller hos svensk utlandsmyndighet eller på svenskt fartyg utom riket — kan komma med i vad som nu benämns den preliminära samman- räkningen. Denna brist i det nuvarande valsystemet borde enligt direktiven avhjäl- pas till 1970 års val. I övrigt har utred- ningen haft att bedriva sitt arbete — vari även ingår att göra en fullständig lagteknisk översyn av gällande vallagar — med största möjliga skyndsamhet.

Utredningen, som fick uppdraget om en övergång till maskinell teknik i tilläggsdirek- tiv 1.3.1968, har arbetat med sikte på en fullständig reform av förfarandet vid riks- dagsvalen till 1970 års val.

I betänkandet lägger utredningen fram förslag till helt nytt valtekniskt förfarande beträffande riksdagsvalen. Genomförs för- slaget blir det möjligt att redan under val- natten lämna ett i princip definitivt valresul- tat såvitt gäller mandatens fördelning på partier. Detta åstadkommes i första hand

genom att poströstningsreglerna ändras och genom att sammanräkningen sker maskinth i hålkortssorterare och/eller datorer.

Förslaget har formen av en ny lag om val till riksdagen.

Beträffande kommunalvalen har utred- ningsarbetet inte kunnat drivas lika långt. Utredningen har av tidsskäl sett sig nöd- sakad att begränsa sig till att få fram ett enhetligt system för röstningen vid de val som äger rum samtidigt för att därigenom göra röstavgivningen så enkel som möjligt för väljarna. Något maskinellt sammanräk- ningsförfarande föreslås inte infört vid de kommunala valen. Avsikten är att utred— ningen i en kommande utredningsetapp skall ta upp denna fråga.

Det ändrade förfarande som föreslås in- fört vid de kommunala val som förrättas samtidigt med riksdagsvalet redovisas i en särskild lag med Vissa bestämmelser om val av landstingsmän och kommunfullmäktige. Denna lag ersätter alltså i vissa hänseenden den nuvarande kommunala vallagen(1930: 253). I fråga om de kommunala val som även i fortsättningen kommer att förrättas för sig kommer sistnämnda lag att gälla fullt ut.

2.2 Förslaget till nytt förfarande vid riks- dagsvalen

Valen förrättas liksom hittills under en dag. Tredje söndagen i september behålls som

valdag. På valdagen pågår röstningen utan avbrott mellan klockan 8 och klockan 21.

De röster som avgetts i valdistrikt på val— dagen räknas samman i särskilt inrättade räkningscentraler. I varje valkrets skall det finnas minst en räkningscentral. Räknings- centralen skall kunna nås från varje val- distrikt inom loppet av en viss kortare tid — ca två timmar. Detta kan göra det nödvän- digt att inrätta mer än en räkningscentral i valkretsen. Om så skall ske bestämmer centrala valmyndigheten. Myndigheten be- stämmer också — efter samråd med läns— styrelsen och valnämnderna i länet — var räkningscentralen eller -centralerna skall lig— ga och vilka valdistrikt som varje räknings- central skall betjäna i de fall då valkrets har mer än en räkningscentral.

Poströsterna räknas samman i en för hela riket gemensam räkningscentral. Till denna förs de röster som avlämnats till röstmotta- gare oavsett om detta skett inom eller utom riket.

Valsedlarna standardiseras och får for- men av hålkort. De framställs av statsverket och tillhandahålls partier o. a. efter beställ- ning. Vid framställningen förses valsedlarna dels med tryck dels med markeringar för den maskinella behandlingen (tryckta val- sedlar). Dessa markeringar — som t.v. ut— görs av hålstansningar — anger parti, val- krets och listtyp (fraktion).

Väljarna skall även i fortsättningen ha möjlighet att framställa sina valsedlar själva liksom också att stryka och lägga till namn på de valsedlar som partierna tillhandahål- ler. Statsverket skall därför tillhandahålla väljarna blanka valsedelsblanketter (ifyll- ningsvalsedlar). Förändrar en väljare en >>partivalsedels» innehåll t. ex. genom att stryka eller lägga till namn skall han sam— tidigt markera detta genom att trycka ut ett perforerat fält på valsedeln (Stryknings- valsedlar).

Valsedlama beställs valkretsvis hos cen- trala valmyndigheten. Parti med representa- tiOn i riksdagen får kostnadsfritt valsedlar till ett högsta antal motsvarande fem gånger antalet röstberättigade i den valkrets be— ställningen avser. Vill ett parti ha ett större

antal valsedlar i någon valkrets, debiteras partiet kostnaden för framställningen av denna överupplaga. Görs beställning av an- nat parti än sådant som är representerat i riksdagen eller av annan än behörig före- trädare för sådant parti, framställer stats- verket valsedlarna om

1. beställaren i förskott ersätter statsver- ket för framställningskostnaden,

2. valsedel, som inte skall förses med re- gistrerad partibeteckning, förses med parti- beteckning som tydligt skiljer sig från re- gistrerad.

Används valsedlar som tillhandahållits be- ställaren mot betalning i förskott i så hög grad att partiet blir representerat i riksda- gen återbetalar statsverket vad beställaren erlagt. Återbetalningsbeloppet är dock maxi- merat till det belopp det skulle ha kostat att framställa valsedlar till ett antal motsvarande fem gånger antalet röstberättigade i varje valkrets där valsedlar beställts. Har registre- rad partibeteckning utsatts på sådana val- sedlar sker återbetalning till det parti som registrerat beteckningen. I detta fall beräk- nas återbetalningsbeloppet på skillnaden mellan det antal valsedlar som partiet be— ställt och det antal som partiet maximalt ha- de kunnat erhålla. Detta betyder att om ett parti s.a.s. självt utnyttjat hela sin kvot så blir det inte aktuellt med någon återbetal- ning till partiet för de valsedlar som en grupp inom partiet låtit framställa, även om en på dessa valsedlar upptagen kandidat får plats i riksdagen.

Poströstningsreglerna ändras så att detta slag av röstning förläggs till tiden före valet. Röstmottagning anordnas inom riket på postanstalt och utom riket hos svensk ut— landsmyndighet och på svenskt fartyg. Röst- ningen — förtidsröstningen — börjar inOm ri- ket den 18:e dagen före valet och utom ri- ket den 30:e dagen före valet och pågår i bägge fallen t.o.m. fredagen före valet. Även möjligheten att rösta med valsedels- försändelse behålls. Vid denna röstning an— vänds ett särskilt kuvert.

Vid röstavgivningen — såväl den som sker i vallokal som den som äger rum inför röst- mottagare inom riket — skall väljaren lägga

in sin valsedel i en kassett som tillhandahålls honom i röstningslokalen. Några kuvert skall alltså inte användas i fortsättningen. Det blir likgiltigt hur väljaren lägger in valsedeln i kassetten, eftersom det blir valförrättarens sak att se till att kassetten placeras rätt i den valbox som skall användas i stället för den nuvarande valurnan för att uppsamla val- sedlarna. Vid förtidsröstning utom riket skall valsedeln läggas in i kuvert. Någon valbox används alltså inte där. Innan val- sedeln uppsamlas i valboxen eller kuvertet tas emot skall vid förtidsröstning röstmot- tagaren ha kontrollerat att väljaren använt valsedel för den valkrets där han är upp- förd i röstlängd. När väljaren avlämnar val— sedel skall valförrättaren/röstmottagaren ta hand om hans röstkort.

När röstningen är avslutad förs valboxar- na — oöppnade — till den regionala räknings— centralen eller — när det gäller förtidsröster — till den för riket gemensamma centralen. Valboxarna öppnas där och valsedlarna tas ut för maskinell bearbetning. Sammanräk- ningen går i första hand ut på att få fram hur de avgivna rösterna fördelar sig på de partier som deltagit i valet (partifördelning- en). Resultatet av denna fördelning medde- las genast till centrala valmyndigheten som sammanställer uppgifterna och räknar fram ett riksresultat som således omfattar även förtidsrösterna. När protokollen över för- rättningarna i räkningscentralerna kommit in till centrala valmyndigheten och det kon- trollerats att samme väljare inte avgett mer än en valsedel, fastställs om det först fram- räknade resultatet är riktigt. Någon ny sam- manräkning sker emellertid inte hos myndig- heten. När partifördelningen är klar i räk- ningscentralerna, sorteras valsedlarna inom varje parti efter fraktion. Även resultatet av denna fördelning meddelas centrala valmyn- digheten, som på grundval av protokollen och det övriga material som översänts till myndigheten bestämmer vilka personer som skall gå in på de mandat som partiet i fråga erövrat.

Det maskinella förfarande som föreslås föranleder ändrade regler för valsedelns ogil- tighet, vilka blir avsevärt enklare än de nu—

varande. Saknar valsedeln partibeteckning blir den ogiltig. Kravet att valsedel skall innehålla giltigt namn tas bort. Inte heller märkning blir kassationsanledning. Skulle valsedels hålmarkering för parti avvika från partibeteckningen i klartext, gäller den se- nare. Namnen på en sådan valsedel skall dock anses obefintliga. Har en väljare röstat både på postanstalt och i vallokal på valda- gen beaktas inte den valsedel som avgetts före valet. För det fall att väljaren förtids— röstat mer än en gång läggs alla förtidsröster åt sidan.

Röstlängds- och röstkortsförfarandet änd- ras. Valnämnderna medverkar inte längre därvid. Röstkorten framställs inte förrän röstlängden upprättats.

2.3 Förslaget till nytt förfarande vid lands- lings— och kommunfullmäktigvalen

Ändringarna i det kommunala valförfaran- det berör — om man bortser från vissa änd- ringar i röstlängdsförfarandet som ju är gemensamt för alla slag av val — endast de kommunala val som förrättas samtidigt med riksdagsvalen. Samma regler kommer i prin- cip att gälla vid röstavgivningen vid alla de samtidiga valen.

Vid landstings- och kommunfullmäktig- valen skall användas valsedlar av hålkorts- format. Det har inte varit möjligt att redan till 1970 års val utforma valsedlarna för maskinell räkning. Blanketter till valsedlar skall tillhandahållas partier o. a. efter i prin- cip samma regler som föreslås för riksdags- valens del. Vid röstning inom riket kommer kassetter och valboxar att användas även vid ifrågavarande val. Även röstning utom riket kommer att ske på samma sätt som vid riksdagsvalen. Väljarna kommer alltså att få rösta på samma sätt vid alla de sam- tidiga valen.

Sammanräkningen av de kommunala va- len skall verkställas av vederbörande läns- styrelse. De valboxar som använts vid röst- ning i valdistrikt skall oöppnade föras till länsstyrelsen. De röster som avgetts före

valet (förtidsrösterna) skall före samman- räkningen ha sorterats på län. Denna sor- tering sker centralt för hela riket. Centrala valmyndigheten bör enligt förslaget under- söka möjligheterna att förse valsedlarna med hålmarkering för län så att den centrala sorteringen kan ske maskinellt.

Hos länsstyrelsen sker sammanräkningen manuellt.

Ogiltighetsreglerna blir i princip desamma vid alla de samtidiga valen.

3.1 Inledning

Hur valen till riksdagen skall genomföras regleras i lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen (V alL). Motsvarande regle- ring för de kommunala valens del finns i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (KVL). ValL och KVL har senast ändrats i samband med den partiella författningsre— form som slutligt beslutades av 1969 års vårriksdag. Ändringarna är införda i SFS 1968: 182 och 183.

I allt väsentligt är den valtekniska regle- ringen densamma i de båda vallagarna. Framställningen i detta avsnitt har därför kunnat koncentreras till en av lagarna — ValL. KVL behandlas endast i den mån dess regler på någon mer väsentlig punkt av- viker från Vales.

3.2 Förfarandet enligt ValL

3.2.1 Valkretsar och valdistrikt

Riksdagsval förrättas i valkretsar. Val- kretsarna motsvarar i princip länen. Stock- holms och Göteborgs städer utgör dock var sin valkrets. Malmö, Hälsingborgs, Lunds och Landskrona städer bildar tillsammans en valkrets (den s.k. fyrstadskretsen). Älvs- borgs län är delat i två valkretsar. Val— kretsarnas antal är alltså 28. Kandidaterna nomineras lokalt i valkretsarna. Något bo— stadsband — dvs. krav på att kandidaterna

Översikt över det nuvarande valförfarandet

skall vara bosatta i den valkrets där de stäl- ler upp — finns dock inte numera.

Valkretsarna indelas i sin tur i valdistrikt. Valdistriktsindelningen är en valteknisk an- ordning för att underlätta väljarnas valdelta- gande. Den har alltså inte någon som helst betydelse för mandatfördelningen och inne- bär inte att valdistrikten får någon represen- tation. Inom varje valdistrikt finns ett val— ställe (vallokal), där väljarna avger sina rös- ter.

I princip skall varje kommun utgöra ett valdistrikt. Är kommun indelad i valkretsar för val av fullmäktige utgör sådan valkrets valdistrikt vid riksdagsval. Ytterligare in- delning kan ske om detta bedöms lämpligt.

3.2.2 Valmyndigheter

I varje kommun finns en valnämnd om fem personer och lika många ersättare. Av dessa utser länsstyrelsen ordföranden och dennes ersättare. De fyra ledamöterna och deras er- sättare väljs av kommunens fullmäktige. Valnämnden har ansvaret för valets ge— nomförande i kommunen. Den tar del i framställandet av den allmänna röstläng- den och ansvarar för att röstkort tillställs de röstberättigade. Valnämnden fungerar vidare enligt huvudregeln som valförrättare i kom- munen. Är kommunen delad i valdistrikt förordnar valnämnden för varje valdistrikt ett antal personer — minst tre — att som nämndens deputerade vara valförrättare

Länsstyrelsen är högsta valrnyndighet i valkretsen och svarar för valadministra- tionen i stort. Länsstyrelsen räknar samman rösterna i valkretsen.

Enligt den ordning som skall tillämpas fr.o.m. 1970 års val är det centrala val- myndighetens sak att på grundval av proto- kollen över länsstyrelsernas sammanräk— ningsförrättningar fördela mandaten i riks— dagen mellan partierna och fastställa vilka kandidater som skall besätta mandaten. Fullmakter för de valda utfärdas av centrala valmyndigheten.

Centrala valmyndigheten fastställer före valet antalet fasta valkretsmandat i varje valkrets.

3.2.3 Tid för valen

Ordinarie val hålls den tredje söndagen i sep— tember vart tredje år. Har det förordnats att nyval skall hållas sker valet den sön- eller helgdag, som Kungl. Maj:t bestämmer. Om- val förrättas den sön- eller helgdag som länsstyrelsen bestämmer.

3.2.4 Röstlängder

Till efterrättelse vid val skall finnas röst- längd. Röstlängderna är av två slag, dels den allmänna röstlängden som upptar sådana röstberättigade som är mantalsskrivna här i landet. dels den särskilda röstlängden. I denna senare upptas röstberättigade utlands- svenskar, dvs. svenska medborgare som inte är mantalsskrivna i riket men som varit kyr- kobokförda här någon gång de senaste fem åren före valet.

De allmänna röstlängderna görs upp val- distriktsvis, de särskilda valkretsvis. Båda slagen av röstlängder upprättas i två exemp- lar. Den allmänna röstlängden kommer till i samarbete mellan länsstyrelsen, lokala skattemyndigheten och valnämnden. Läns- styrelsen upprättar stommar till röstlängden med ledning av sitt register över befolk- ningen i länet. Lokala skattemyndigheten granskar och justerar stommarna mot man— talslängden och enligt de underrättelser som

myndigheten får från pastorsämbetena. Prövningen av om en person skall antecknas som röstberättigad eller ej görs från förhål— landena den 10 juni. När lokala skattemyn- digheten gjort sin granskning är röstlängden upprättad. Den sänds därefter till valnämn- den som lägger fram längden för granskning och underrättar var och en som antecknats som ej röstberättigad i längden. Den som menar att han oriktigt uteslutits från röst— rätt eller att annan felaktigt upptagits som röstberättigad, får framställa anmärkning mot längden senast den 18 juli. Valnämn- den prövar anmärkningarna vid ett särskilt sammanträde. Vid sammanträdet justeras röstlängden. Den gäller därefter till dess ny röstlängd kommer till stånd. Över val- nämnds beslut i anmärkningsärende får kla- gan föras hos länsstyrelsen. Över länsstyrel— sens beslut får klagan föras endast i sam- band med besvär över valförrättning där längden länt till efterrättelse. — Skulle någon på grund av ett uppenbart fel inte ha med- tagits i längden men inte anmärkt mot detta förhållande i föreskriven ordning, kan han ändå efter egen ansökan eller ansökan från lokala skattemyndigheten få rättelse. An- sökan görs hos länsstyrelsen och skall ha inkommit senast den 1 september valåret.

För att bli upptagen i särskild röstlängd krävs ansökan. Ansökan skall göras senast den 30 april och ställas till centrala folkbok- förings- och uppbördsnämnden (CF U). Sam- tidigt med ansökan skall sökanden inge in- tyg om att han innehar giltigt svenskt pass. CFU granskar ansökningarna och upprättar längden. När längden upprättats sänder CFU den till länsstyrelsen. Länsstyrelsen lägger ut längden för granskning och prövar vid särskilt sammanträde de anmärkningar som framställts mot längden. Över länssty- relsens beslut i anmärkningsärende får talan inte föras. Vid anmärkningssammanträdet justerar länsstyrelsen röstlängden. Därefter länder den till ovillkorlig efterrättelse. På valdagen skall den särskilda röstlängden vara utlagd i ett valdistrikt inom valkretsen.

3.2.5 Registrering av partibeteckning och anmälan av kandidater

Partibeteckning får registreras. Registrering- en skyddar mot ett illojalt användande av beteckningen. Varje parti, som inte utgör underavdelning av politisk sammanslutning, har rätt att efter ansökan få sin partibeteck- ning registrerad i kommunikationsdeparte- mentet, om partiet har minst 1000 röstbe- rättigade medlemmar. Partibegreppet de- finieras dock inte i ValL utan i R0 (16 å). I departementet förs register över registre- rade partibeteckningar.

Parti som fått sin beteckning registrerad skall anmäla ett ombud till registret. Ombu- det eller den som ombudet förordnar är en- sam berättigad att hos länsstyrelsen anmäla de kandidater som skall ställa upp för parti- et i valet. Det parti som fått sin beteckning registrerad kan begära att få registreringen avförd ur registret. Sådan ansökan kan även göras av annat parti. För bifall till sådan an- sökan krävs att det ansökande partiet visar att det första partiet upplösts eller inte an- mält kandidater i någon valkrets vid två på varandra följande val till riksdagen.

När val skall förrättas skall departemen- tet i god tid före valet tillställa varje läns- styrelse ett utdrag ur registret. I utdraget skall anges varje registrerad partibeteck- ning och det parti för vilket registreringen skett. Utdraget skall även innehålla uppgift om det ombud som partiet anmält. Har par- tiet anmält nytt ombud efter det registerut- draget översänts, skall departementet genast underrätta länsstyrelserna. Är det fråga om ordinarie val skall utdraget uppta partibe- teckningar om vilkas registrering ansökan gjorts senast den 20 juli valåret. Är valet ett nyval skall utdraget uppta de partibeteck— ningar, om vilkas registrering ansökan gjorts senast den femte dagen efter det förordnan- det om nyval gavs.

Parti, vars partibeteckning finns med i re- gisterutdraget, får i varje valkrets anmäla minst 5 och högst 15 valbara personer som kandidater. Anmälan skall göras sist den 37:e dagen före valet och vara åtföljd av in- tyg som visar dels att varje anmäld kandidat

är röstberättigad enligt röstlängd och dels att kandidaten i fråga lämnat partiet tillstånd att anmäla honom.

Länsstyrelsen upprättar en lista över re- gistrerade partibeteckningar och anger un- der varje partibeteckning de kandidater som partiet anmält.

Att observera är att valsedel som förses med registrerad partibeteckning måste som första namn ha namnet på någon för partiet anmäld kandidat. Är detta inte fallet anses alla namnen på valsedeln obefintliga men den röst som valsedeln representerar tillgo- doräknas dock det parti som registrerat be- teckningen.

3.2.6 Sätten för rösträttens utövande

Huvudregeln är att väljaren skall utöva sin rösträtt genom att på valdagen inställa sig i vallokalen för det valdistrikt där han är uppförd i röstlängden (24 & RO). RO öpp- nar emellertid möjlighet att i vallagen för särskilda fall bestämma att rösträtten får ut- övas i annan ordning.

Sådana undantagsbestämmelser har ock- så meddelats. Sålunda får

1. väljare som kommer att vistas utom riket på valdagen eller som fullgör militär- tjänst eller tillhör vissa angivna yrkesgrupper och som tjänstgör på valdagen rösta före valdagen på postanstalt inom riket.

Dessa väljare har möjlighet att avlämna valsedel fr.o.m. 30:e dagen före valdagen t. o. m. valdagen.

Vidare får

2. väljare som vistas utom riket och som därför eller på grund av tjänsteutövning »med skäl» kan antas vara förhindrad att rösta på valdagen här i landet, rösta före valet utom riket hos svensk utlandsmyndig- het, som Kungl. Maj:t bestämmer.

3. Kommer svenskt fartyg att befinna sig utom riket under månaden före valet och har Kungl. Maj:t medgett att röstmottag- ning får anordnas på fartyget får ombord- anställda och passagerare rösta på fartyget. Utom riket pågår röstmottagning fr. o. m. 30:e dagen före valdagen och så länge att av- givna röster kan beräknas vara länsstyrelsen

i Stockholms län tillhanda senast den fjärde dagen efter valet.

4. Väljare som inte tillhör någon av de nämnda kategorierna men som på valdagen uppehåller sig på annan ort än hemorten får på valdagen rösta på postanstalt på den ort där han befinner sig.

5. Slutligen gäller att väljare som vårdas eller tjänstgör på sjukhus eller kriminal- vårdsanstalt där postanstalt finns inrättad på valdagen får rösta på postanstalten även om denna ligger på väljarens hemort. Den röstning som inte sker vid valförrätt- ning på valdagen brukar benämnas >>post- röstning». ValL medger också att valsedel i vissa fall får inges genom bud (röstning med valse— delsförsändelse). Make kan sålunda avläm- na valsedel för andra maken antingen i val- lokalen på valdagen eller — om den make som avlämnar valsedeln själv poströstar — på postanstalt på eller före valdagen. Vidare kan den som på grund av sjukdom, lyte, vanförhet eller hög ålder är oförmögen att inställa sig vid valförrättningen i sitt eget valdistrikt avlämna valsedel genom anför- vant eller vårdare. Att märka är att valse- delsförsändelse av det senare slaget endast får avlämnas i vallokal. Poströstning med sådan försändelse är alltså inte tillåten.

3.2.7 Röstkort

Då val skall förrättas skall varje röstberätti- gad erhålla ett röstkort. Valnämnden upp- rättar röstkorten och ansvarar för att de till- ställs de röstberättigade. Röstkorten fram— ställs med ledning av länsstyrelsernas per— sonregister och innehåller bl. a. den röstbe- rättigades namn, hans nummer i röstläng- den, valdistrikt, valtider, vallokal och sam- manräkningsmyndighet. Röstkorten skall ut- sändas senast 35:e dagen före valdagen. De kan i princip användas vid alla val som för- rättas under den tid som röstlängden länder till efterrättelse.

En väljare behöver inte förete röstkortet för att få rösta vid valförrättning på valda— gen. För att få poströsta måste väljaren där- emot kunna visa upp sitt röstkort. I princip

gäller röstkortskravet också vid röstning på fartyg. Den som är inskriven vid svenskt sjö- manshus får dock i stället avlämna valsedel mot uppvisande av sjöfartsbok.

3.2.8 Valsedlar

Fr.o.m. 1970 års val kommer riksdagsval och val av landstingsmän och stads— eller kommunalfullmäktige att förrättas vid ett och samma tillfälle. För att underlätta för väljarna att hålla i sär materialet för de olika valen är föreskrivet att valsedlarna skall vara olikfärgade: gula för riksdagsval, blå för landstingsval och vita för fullmäktig- val.

Valsedel skall innehålla partibeteckning och får förses med valbeteckning och val- kretsbeteckning, Enligt lagen bör partibe- teckningen sättas ovanför namnen. Valbe- teckningen bör sättas överst och valkretsbe- teckningen nederst på valsedeln. Namnen på valsedeln får upptas antingen i en följd under varandra eller i två spalter (spaltad valsedel). I det förra fallet gäller namnen själva riksdagsvalet och — i den mån de inte därvid tas i anspråk -— val av efterträdare till avgången riksdagsledamot. Används spaltad valsedel gäller namnen i vänstra spalten själva riksdagsvalet. Namnen i den högra spalten gäller efterträdarvalet.

Antalet namn på en valsedel får vara högst fyra utöver det antal riksdagsmän som skall utses i kretsen. Används spaltad val- sedel får för varje kandidatnamn upptagas högst två efterträdarnamn.

Det nuvarande valsystemet bygger på principen om fri kandidatnominering. Nå- gon obligatorisk registrering av partier och någon officiell kandidatur förekommer allt- så inte här. På valsedeln kan väljaren föra upp vilken partibeteckning och vilka namn han vill. Av den nämnda principen följer också att väljaren har rätt att stryka namn på valsedel som politiskt parti framställt och tillhandahåller väljarna.

Några regler om hur en valsedel i övrigt skall se ut finns inte. Den får alltså i princip vara av vilken storlek eller framställd på papper av vilken kvalitet som helst. Fr. o. rn.

1970 års val kommer staten att tillhanda- hålla de politiska partierna papper till val- sedlar enligt de närmare bestämmelser som Kungl. Maj:t meddelar.

3.2.9 Valkuvert

För att en valsedel skall tas emot måste den vara innesluten i ett valkuvert. Valku- vertet har samma färg som valsedeln för valet i fråga. Kuvertet är försett med ända- målsbeteckning (valbeteckning). Vid post- röstning läggs valkuvertet i sin tur in i ett särskilt ytterkuvert. Samma förfaringssätt är föreskrivet vid röstning med valsedelsför- sändelse. Där lägger väljaren in sin valsedel i ett valkuvert som läggs in i ett ytterkuvert. Skall försändelse avlämnas till röstmotta- gare, läggs ytterkuvertet före avlämnandet in i ett sådant ytterkuvert som används vid poströstning.

Endast staten framställer och tillhanda- håller väljarna de nödvändiga kuverten.

3.2.10 Röstavgivningen 3.2.10.1 l vallokal

Vid inträdet i vallokalen erhåller väljaren ett valkuvert. I avskildhet lägger han in sin valsedel i valkuvertet och överlämnar det tillslutna kuvertet till valförrättaren. Valför- rättaren lägger ner kuvertet i valurnan, se- dan han förvissat sig om att väljaren är upp- tagen som röstberättigad i röstlängden. I samband därmed prickas väljaren av i röst- längden. -— Några föreskrifter om hur urnan ska se ut finns inte.

3.2.10.2 Poströstning

Med ledning av röstkortet fyller väljaren i de föreskrivna uppgifterna på ytterkuver- tet. Detta kan väljaren ha klarat av innan besöket h0s röstmottagaren. Väljaren visar upp sitt röstkort och det ifyllda ytterkuvertet samt legitimerar sig vid anfordran. Är ytter- kuvertet rätt ifyllt får väljaren ett valkuvert. På avskild plats lägger han in valsedeln i ku- vertet och går sedan på nytt till röstmottaga- ren. Denne lägger in valkuvertet i ytterku-

vertet, tillsluter detta och förser det med föreskrivna stämplar. När ytterkuvertet ta- gits emot förs väljarens namn upp på en sär— skild förteckning.

3.2.10.3 Röstning med valsedelsförsändelse

Väljare som är berättigad att rösta genom valsedelsförsändelse och som vill utnyttja denna möjlighet skall själv lägga in sin val- sedel i ett särskilt innerkuvert. I närvaro av ett vittne lägger väljaren in innerkuvertet i det föreskrivna ytterkuvertet och tillsluter detta. På ytterkuvertet försäkrar väljaren att vid försändelsens anordnande tillgått på detta sätt och — i förekommande fall — att han på grund av sjukdom eller annat i lagen uppräknat skäl är förhindrad att inställa sig vid valförrättningen. Härefter intygar vitt- net och, om försändelsen anordnats av sjuk eller därmed jämställd väljare även ingiva— ren, på ytterkuvertet att väljaren egenhän— digt undertecknat försäkran.

Väljarens röstkort skall företas om för- sändelsen avlämnas till röstmottagare.

3.2.11 Poströsternas vidare behandling

Röstmottagare på postanstalt skall omedel- bart översända de mottagna ytterkuverten till länsstyrelsen i det län, där väljaren enligt uppgiften på kuvertet hör hemma (samman- räkningsmyndigheten). När ytterkuverten kommer in till länsstyrelsen skall denna numrera kuverten och anteckna numren i ett särskilt protokoll. Några andra åtgärder får inte vidtas med ytterkuverten förrän den slutliga sammanräkningen börjar den åtton— de dagen efter valdagen.

Utomlands mottagna ytterkuvert sänds till länsstyrelsen i Stockholms län, som vidare- befordrar dem till länsstyrelserna i hemor— ten. När dessa mottagit ytterkuvert från länsstyrelsen i Stockholms län förfar de på sätt som nyss beskrivits.

32.12 Den preliminära sammanräkningen

När röstningen i valdistrikten är slut räknas de där avgivna rösterna preliminärt. Denna

sammanräkning, som är offentlig, sker efter följande schema.

1. De avgivna valkuverten tas ut ur val- urnan och ordnas i buntar.

2. Valkuverten räknas och antalet anteck- nas i protokollet. I detta antecknas också antalet röstande enligt avprickningarna i röstlängden. Eventuell avvikelse mellan an- talet valkuvert och antalet röstande enligt längden antecknas i protokollet.

3. Valkuverten öppnas och valsedlarna tas ut. Tomma valkuvert läggs åt sidan. Finns annat eller mera än en valsedel i ett kuvert läggs det också åt sidan med inne- hållet återinlagt.

4. Bedöms en valsedel i valkuvertet vara ogiltig läggs sedeln åt sidan.

5. De valkuvert eller valsedlar som lagts åt sidan läggs i sin tur in i särskilda omslag.

6. Övriga valsedlar ordnas i grupper efter partibeteckning. Antalet sedlar i varje grupp räknas. De olika valsedelsgruppema läggs in i särskilda omslag. _7. Centrala valmyndigheten underrättas genast om det antal röster som i valdistriktet tillfallit varje parti som deltagit i valet där. På grundvål av uppgifterna från val- distrikten fördelar sedan centrala valmyn- digheten preliminärt mandaten i riksdagen. Detta preliminära resultat — som alltså inte omfattar poströsterna — offentliggörs ome- delbart. Vid mandatfördelningen används den jämkade uddatalsmetoden med 1,4 som första divisor. Som nämnts i det föregående har centrala valmyndigheten ännu inte fungerat vid nå- got val. Det nu beskrivna förfarandet är alltså det som skall tillämpas fr. o. m. 1970 års riksdagsval.

3.2.13 Den slutliga sammanräkningen

Den slutliga sammanräkningen görs som nämnts av länsstyrelserna. Sammanräkning- en sker vid offentlig förrättning. Förrätt- ningen får inte börja tidigare än åttonde da- gen efter valdagen. Vid förrättningen prövar länsstyrelsen valsedlarnas giltighet och be- stämmer ordningen mellan namnen på val- sedlarna för varje parti.

Sammanräkningen skall efter det nya val- systemets införande gå till på följande sätt:

1. De ytterkuvert som inkommit från röstmottagare granskas. Visar det sig att en och samma väljare avlämnat flera ytterku- vert eller röstat både inför röstmottagare och i vallokal läggs ytterkuverten eller ku- vertet åt sidan. Detsamma är fallet om väl- jaren inte är upptagen i röstlängden för det valdistrikt eller — om väljaren är upptagen i särskild röstlängd — i den valkrets som an- getts på ytterkuvertet.

2. Ytterkuverten bryts. Innehåller kuver- tet en valsedelsförsändelse granskas försän- delsens ytterkuvert. Är ytterkuvertet ifyllt på rätt sätt öppnas kuvertet och valkuvertet uttas och granskas. Godkända valkuvert läggs ner i en urna.

3. Protokoll och omslag som kommit in från valdistrikten granskas.

4. De valkuvert som lagts ner i urnan tas ut ur denna och öppnas. Samtliga valsedlar granskas och deras giltighet bedöms.

5. Valsedlarna ordnas efter partibeteck- ning och länsstyrelsen bestämmer »i erfor- derlig utsträckning» genom särskilda sam- manräkningar för varje parti ordningen mel- lan namnen på partiets valsedlar.

6. Resultatet kungörs. Protokollet sänds genast till den centrala valmyndigheten, som på grundval av sammanräkningsprotokollen slutligt fördelar mandaten mellan partierna och fastställer vilka personer som skall er- hålla mandaten.

7. Centrala valmyndigheten kungör valets utgång i Post- och Inrikes tidningar. Ge- nom kungörandet är valet avslutat.

8. Centrala valmyndigheten utfärdar full- makter för de valda. När efterträdare till avgången riksdags- man skall utses är gången i princip den- samma som den nu beskrivna.

3.2.14 Valsedels ogiltighet

Har väljaren vid riksdagsvalet använt pap- per av annan färg än gult till sin valsedel, är sedeln ogiltig. Denna regel modifieras dock så till vida att om valsedeln har den färg som föreskrivits för annat val som förrättats

samtidigt med riksdagsvalet så föranleder inte färgavvikelsen att sedeln blir ogiltig.

En valsedel är vidare ogiltig

1. om den är märkt;

2. om den saknar partibeteckning eller har mer än en sådan beteckning;

3. om den saknar giltigt namn. Beträffande den sistnämnda ogiltighets- grunden är dock att märka att om alla nam- nen på valsedel med registrerad partibeteck- ning skall anses obefintliga därför att sedeln inte som första namn har namnet på någon kandidat som partiet anmält, skall sedeln dock tillgodoräknas partiet i fråga.

Skulle en väljare ha lagt in mer än en val- sedel i valkuvertet är alla valsedlarna ogilti- ga. Innehåller kuvertet två eller tre valsedlar med samma partibeteckning, tillgodoräknas partiet dock en valsedel. Namnen anses obe- fintliga.

3.2.15 Besvär

Besvär över riksdagsval prövas av regerings- rätten. Den som vill besvära sig skall inom 10 dagar från den dag då kungörelsen om valets utgång varit införd i allmänna tid- ningarna ge in sina besvär till centrala val- myndigheten. Besvären skall vara ställda till Konungen. Myndigheten sänder avskrift av besvären till länsstyrelsen med begäran om yttrande, samt kungör — efter besvärstidens utgång - samtliga besvär. I kungörelsen an- ges den tid inom vilken förklaring kan ges in. Efter förklaringstidens utgång sänds samtliga besvär och inkomna förklaringar till regeringsrätten.

3.3 Förfarandet enligt KVL

KVL:s reglering av valförfarandet avviker som nämnts endast på några få punkter från ValL:s. Avvikelserna beror på att val- systemet vid kommunalvalen i vissa hänseen- den är annorlunda utformat än vid riksdags- valen. Sålunda är länsstyrelsen ensam sam- manräkningsmyndighet vid såväl landstings- som fullmäktigvalen. Länsstyrelsen fördelar mandaten mellan de partier som deltar vid valen och fastställer vilka personer som skall

tillträda varje mandat.

KVL innehåller inte heller några regler om registrering av partibeteckning och om anmälan av kandidater. Vid kommunalvalen har alltså partibeteckning inte något legalt skydd.

4.1 Inledning

Enligt sina ursprungliga direktiv skulle ut- redningen bl. a. undersöka möjligheterna för en sådan reform att poströsterna kunde tas med i den preliminära sammanräkning— en. I det förut nämnda betänkandet »För- tidsröstning och gemensamma tvådagarsval» (SOU 1967: 27) lade utredningen fram för- slag till en sådan reform.

Förslaget remissbehandlades. Över för- slaget yttrade sig regeringsrättens ledamöter, postverket, statskontoret, statistiska central- byrån, dåvarande överståthållarämbetet (ÖÄ), samtliga länsstyrelser, grundlagbered- ningen, kommunalvalskommittén, Svenska landstingsförbundet, Svenska kommunför- bundet och Svenska stadsförbundet. ÖÄ och åtskilliga länsstyrelser bifogade yttranden från olika kommunala organ.

4.2 Förslagets huvudpunkter

1967 års förslag byggde på det nuvarande manuella förfarandet och på en uppdelning av sammanräkningen i en preliminär och en definitiv.

Förslaget innebar att den röstning som inte skedde i vallokal skulle få pågå inom riket fr.o.m. den 18:e och utom riket fr.o.m. den 30:e dagen före valet t.o.m. torsdagen före valet. I anledning härav före- slog utredningen att detta slag av röstning skulle benämnas förtidsröstning. Samtidigt

1967 års förslag till en poströstningsreform

föreslog utredningen att tiden för valet skul— le utsträckas till två dagar och äga rum den tredje söndagen i september och den följan- de måndagen. Poströsterna skulle sändas från röstmottagarna till valnämnden i den kommun där väljaren var uppförd i röst— längden. Valnämnden skulle, om kommu- nen var indelad i valdistrikt, vidarebefordra poströsterna till deputerade i väljarens val— distrikt, där rösterna skulle granskas och räknas samman.

Poströstningens förläggande till tiden före valet föranledde utredningen att föreslå att kretsen av dem som skulle få rösta före valet skulle utvidgas väsentligt i förhållande till vad då gällde. En väljare skulle få förtids— rösta om han p. g. a. antingen

]. vistelse utom riket,

2. vistelse på annan ort inom riket,

3. vistelse på sjukhus, eller

4. yrkes- eller tjänsteutövning, med skäl kunde antas vara förhindrad att rösta på valdagarna i det valdistrikt, där han var uppförd i röstlängd.

Utredningen hade inhämtat att man borde räkna med att det — om postbefordran an— vändes och något annat befordringssätt an- sågs uteslutet — skulle ta två dygn innan alla poströster var framme hos valnämnden i den kommun där den preliminära samman- räkningen skulle ske. Ett viktigt skäl för ut- redningens förslag att utsträcka tiden för valen till två dagar var att den första valda- gen då skulle kunna räknas in i den nödvän-

diga befordringstiden. Förtidsröstningens slutdag skulle därigenom kunna förläggas närmare inpå valet vilket utredningen be- dömde som en väsentlig fördel. Även andra skäl talade enligt utredningens mening för att tvådagarsval infördes. I ett valsystem där riksdags- och kommunalvalen förrättas sam— tidigt, kunde det antas att själva röstavgiv- ningen skulle ta längre tid än enligt den då gällande ordningen. Risk fanns för att kö- bildning skulle uppstå och väljarna vållas tidsutdräkt. Genom att valen förrättades un- der två dagar kunde en bättre spridning av valdeltagandet förväntas och dessa konse- kvenser undgås. Införandet av tvådagarsval kunde vidare förväntas dels minska väljar- nas behov av att förtidsrösta, vilket utred- ningen ansåg vara väsentligt, dels också sti- mulera valdeltagandet. Slutligen menade ut- redningen att det preliminära valresultatet skulle kunna föreligga tidigare under dygnet i ett förfarande med tvådagarsval, eftersom röstningen kunde sluta tidigare på kvällen den andra dagen, utan att väljarnas möjlig- heter att rösta tidsmässigt begränsades. Utredningen utgick från att en av valda- garna skulle vara en söndag och att valda- garna skulle ligga i omedelbar anslutning till varandra. Som »andra» valdag kunde då endast lördag eller måndag komma i fråga. Utredningen framhöll att den var fullt medveten om att en ordning med två valda- gar kunde ge upphov till praktiska problem. Dels kunde det bli svårare att rekrytera lämpliga och villiga valförrättare för tjänst- göring under två dagar. Dels kunde det på vissa orter bli svårt att skaffa fram lämpliga lokaler. En tredje praktisk svårighet kunde bli att anordna betryggande förvaring av ur— norna under natten mellan den första och andra valdagen. Enligt utredningens bedöm- ning skulle dessa svårigheter bli ungefär lika stora vilken av dagarna lördag — måndag som valdes som valdag vid sidan av sönda- gen. Utredningen ansåg att svårigheterna visserligen måste beaktas men inte att de var oöverkomliga. Fördelarna med ett tvåda- garsval menade utredningen vara så stora att de praktiska betänkligheter som kunde an- föras mot en sådan ordning borde vika.

Från bestämmelsen att val skall förrättas under två dagar skulle undantag inte få medges enligt utredningens förslag.

Utredningens överväganden ledde fram till slutsatsen att måndagen var att föredra framför lördagen sorn andra valdag. Utred- ningen fäste därvid avgörande vikt vid två av skälen för tvådagarsval. De befordrings— mässiga vinsterna skulle då bättre framträda, eftersom postverkets hela transportorganisa- tion fungerade denna dag och man därför kunde räkna med att alla röster skulle nå vederbörande valnämnd i tid för att komma med i sammanräkningen. Vidare räknade utredningen med att förtidsröstningsfre- kvensen skulle kunna hållas på en lägre nivå om måndagen och inte lördagen gjordes till andra valdag.

Enligt utredningens förslag skulle förtids- röstning anordnas på postanstalt inom riket och på svensk beskickning eller svenskt kon- sulat eller svenskt fartyg utom riket. För att ge sådana väljare som oförmodat måste lämna hemorten efter det förtidsröstningen på postanstalt avslutats men före valet till- fälle att rösta, föreslog utredningen dess- utom att röstmottagning skulle anordnas inför valnämnden i väljarens hemortskom- mun. Inför valnämnden skulle röstmottag- ning anordnas under torsdagen, fredagen och lördagen före valet. Att förtidsröstning skulle kunna ske även under torsdagen mo— tiveras med önskemålet att så mycket som möjligt minska röstningsfrekvensen på post- anstalterna denna dag som ju skulle bli postanstaltsröstningens sista.

Avslutningsvis bör anmärkas att utred- ningens förslag om tvådagarsval inte gällde alla allmänna val utan begränsades till de val som skulle komma att förrättas samti- digt, dvs. valen till riksdagen, landsting och stads- resp. kommunalfullmäktige. Kyrko— och municipalfullmäktigvalen skulle enligt förslaget liksom dittills förrättas under en dag. Valdeltagandet vid dessa val var så li- tet att det inte ansågs lämpligt eller nödvän- digt att låta dem ske under mer än en dag.

I l l l l i ! l i

4.3 Remissyttrandena

Förslaget att förlägga poströst- ningen till tiden före valet för att på så sätt få med dessa röster i den pre- liminära sammanräkningen fick ett övervä- gande positivt mottagande under remissbe- handlingen. Endast ett par instanser var kri- tiska eller tveksamma till förslaget. Dessa ifrågasatte om inte borttagandet av möjlig- heten att på valdagen rösta inför röstmot- tagare innebar en allvarlig försämring. Flertalet remissinstanser godtog i princip utredningens förslag att tid e n f ö r fö r- rättande av valen till riksdagen och till landsting samt kommu- nal- och stadsfullmäktige ut- sträcktes till två dagar. Statskon— toret, länsstyrelserna i Jönköpings och Malmöhus län, valnämnderna i Ängelholm och Tidaholm, drätselkammaren i Ronneby samt Kopparbergs läns landsting förvalt- ningsutskott konstaterade helt kort att valen på de skäl som utredningen redovisat borde förrättas under två dagar. Länsstyrelserna i Uppsala och Östergötlands län samt det stora flertalet av de lokala kommunala or- ganen förklarade att de inte hade någonting att erinra mot utredningens förslag att två- dagarsval infördes. Flera remissinstanser — bl. a. länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus, Värmlands, Älvsborgs och Gävleborgs län samt valnämnden i Stockholm — framhöll att redan den omständigheten att riksdags- och kommunalvalen skulle förrättas samti- digt motiverade införandet av tvådagarsval. Även postverket stödde förslaget att ut- sträcka tiden för valen till två dagar. Enligt verkets uppfattning var tvådagarsval en för- utsättning för att förtidsröstningsinstitutet skulle kunna införas. Verket pekade särskilt på angelägenheten av att väljarnas behov av att använda institutet minskades i förhållan- de till vad som är fallet med poströstningen i dess nuvarande form. Det skulle ställa sig förhållandevis svårare för postanstalterna att klara en stor tillströmning av väljare på en vardag, när den ordinarie verksamheten samtidigt skall skötas, än när postanstalter- na hölls öppna enbart för röstmottagning.

Många väljare torde vänta med att förtids- rösta till den sista eller de sista dagarna. Valnämnden i Lund biträdde utredningens förslag om tvådagarsval men ifrågasatte om det anförda skälet att en sådan ordning skul- le främja valdeltagandet var bärkraftigt. Val- nämnden i Malmö menade å sin sida att in- förandet av tvådagarsval kunde tänkas främ- ja valdeltagandet. Enligt valnämndens i Öre- bro mening var det tyngst vägande skälet för tvådagarsval att valförrättningarna kun- de avslutas någon eller några timmar tidiga- re än vad nu i allmänhet skedde. Drätsel- kammaren i Linköping anförde att storleken av valdistrikten i städerna torde göra det mycket betungande med tre gemensamma val med endast en dags förrättning.

Åtskilliga av de remissinstanser som ställ- de sig positiva till tanken på tvådagarsval erinrade emellertid i sina yttranden om att tvådagarsval drog med sig vissa praktiska problem. Bl. a. valnämnden i Stockholm var tveksam inför möjligheterna att kunna re- krytera lämpliga valförrättare för tjänstgö- ring under två dagar. I andra yttranden ut- talades farhågor för att det skulle bli svårt att anskaffa lämpliga lokaler. I några re- missyttranden, bl. a. de från länsstyrelserna i Stockholms och Västerbottens län, påpeka- des också att svårigheter kunde uppstå att ordna betryggande förvaring av valurnorna under natten mellan den första och andra valdagen.

Några remissinstanser ifrågasatte om be- stämmelsen om tvådagarsval måste vara ab- solut. Sålunda framhöll länsstyrelsen i Kop- parbergs län att även om avsikten var att man i så stor utsträckning som möjligt skul- le undvika att skapa små valdistrikt, så kun- de antalet röstberättigade i ett valdistrikt ändå vara så litet, att det inte var befogat att där hålla valet under mer än en dag. I gles- bygderna borde man räkna med geografiskt stora men befolkningsmässigt små valdi- strikt. En möjlighet att dispensera från två- dagarsregeln borde givetvis begagnas re- striktivt, men det skulle vara värdefullt om en sådan möjlighet fanns, betonades det i yttrandet. Liknande synpunkter fördes fram i yttrandena från länsstyrelsen i Norr-

bottens län, Skaraborgs länsavdelning av Svenska kommunförbundet och valnämn- derna i Rättvik och Kiruna.

Endast ett fåtal remissinstanser avstyrkte förslaget om tvådagarsval. De motiverade genomgående sitt ställningstagande med de praktiska svårigheter som var förbundna med tvådagarsval. Länsstyrelsen i Västman- lands län framhöll att man mycket väl val- tekniskt skulle kunna genomföra de samtidi- ga valen på en dag genom lämpliga åtgär- der. Utredningens samtidigt framlagda för- slag om olikfärgade valsedlar och valkuvert vid de samtidiga valen var, menade denna länsstyrelse, ett exempel på en sådan åtgärd. Uppfattningen att även samtidiga riksdags- och kommunalval kunde och borde genom- föras på en dag delades av valnämnderna i Aneby, Mörbylånga och Karlskoga samt stadsfullmäktige i Jönköping och Jönköpings länsavdelning av Svenska kommunförbun- det.

Grundlagberedningen syntes i princip närmast vilja förorda att även de samtidiga valen förrättades under en dag. Beredning- ens överväganden mynnade dock inte ut i ett avstyrkande. Beredningen framhöll att ut- redningen som ett väsentligt skäl för sitt förslag åberopat att röstavgivningen för var- je väljare kommer att ta längre tid i an- språk än f. n. och att man därför fick räkna med mera köbildning än nu. Till detta an- förde beredningen.

Det väsentliga för att undvika köbildning är emellertid enligt beredningens mening hur snabb genomströmningen blir genom vallokalerna. Det beror i sin tur på hur röstavgivningen or- ganiseras. En möjlighet att öka snabbheten vid valförrättningen vore att vid de gemensamma valen använda en enda röstlängd för alla valen. En annan möjlighet vore att hålla valen i skilda lokaler. Sker röstavgivningen för riksdagsvalet i en lokal och röstavgivningen för kommunal- valen i en annan lokal, torde genomströmning- en inte bli avsevärt långsammare än nu. En sådan ordning har utredningen inte ansett möj- lig att genomföra på grund av svårigheterna att få lokaler och att engagera lämpliga och villiga personer som valförrättare. I annat samman- hang har utredningen emellertid förordat att valdistriktsindelningen ses över och att val- distrikten i regel görs större än de nuvarande. Utredningen föreslår samtidigt vissa lagänd-

ringar som ger möjlighet därtill. Beredningen ansluter sig till utredningens förslag i fråga om valdistriktsindelningen. En ändrad distriktsindel- ning med färre och större valdistrikt än de nu- varande kan antas ge ett personaltillskott som är tillräckligt för att riksdags- och kommunal- valen skall kunna hållas skilda åt. Enligt be- redningens mening bör möjligheterna att orga- nisera valförrättningen på detta sätt övervägas ytterligare.

Beredningen konstaterade att om valen organiserades efter dessa riktlinjer så föll ett starkt skäl för tvådagarsval bort. Skälet för att utsträcka valförrättningen till två dagar skulle då huvudsakligen bli att stimulera valdeltagandet. Beredningen menade för sin del att det var tveksamt om mycket stod att vinna i detta avseende. Även valnämnden i Varberg menade att de olägenheter som är förbundna med den gemensamma valdagen i första hand borde undanröjas genom en reglering av valdistriktens storlek. Enligt val- nämndens mening hade utredningen under- skattat de praktiska svårigheter som är för- bundna med tvådagarsval.

Utredningens förslag att v alen till kyrko- och municipalfullmäk- tige även i fortsättningen skall äga rum under en dag föranledde inte någon erinran under remissbehandlingen. Länsstyrelsen i Värmlands län menade att man borde över- väga frågan om inte kyrkofullmäktigvalen kunde förläggas till ett annat år än det då de samtidiga riksdags- och kommunalvalen förrättades.

En samlad bedömning av remissutfallet visar att en betydande majoritet av remiss- instanserna godtog utredningens förslag om tvådagarsval. Däremot bröt sig meningarna starkt om lördagen eller måndagen skulle vara valdag vid sidan av söndagen. Flertalet av de remissinstanser som särskilt yttrat sig i denna fråga föredrog lördagen som »and- dra» valdag. Till förmån för lördagen utta- lade sig bl.a. regeringsrättens ledamöter, grundlagberedningen, statskontoret, länssty- relserna i Jönköpings, Kalmar, Malmöhus, Västmanlands, Gävleborgs, Västernorrlands och Norrbottens län, stadsfullmäktige i Upp- sala, valnämnderna i Kalmar, Sölvesborg, Malmö, Hälsingborg, Lund, Tidaholm, Väs-

terås, Falun, Rättvik, Gävle och Boden. För måndagen som »andra» valdag uttalade sig bl. a. postverket, länsstyrelserna i Stock- holms, Södermanlands, Göteborgs och Bo- hus, Skaraborgs och Värmlands län, Jön- köpings läns landstings förvaltningsutskott, valnämnderna i Stockholm och Jönköping. Några instanser - bl. a. länsstyrelsen i Ble- kinge - tog inte bestämd ställning till vilken dag som borde vara valdag vid sidan av söndagen.

De flesta av de instanser som föredrog lördagen motiverade sitt ställningstagande med att de praktiska svårigheter som två- dagarsval ger upphov till skulle bli lättare att bemästra om denna dag valdes. Vad länssty- relsen i Malmöhus län anförde är i detta sammanhang representativt. Länsstyrelsen konstaterade att de remissorgan som läns- styrelsen i sin tur hört förordat lördagen och då bl. a. anfört att vissa valdistrikt använder sig av bank- eller kontorslokaler som vallo- kaler. Dessa står inte till förfogande på mån- dagen men väl på lördagen. Det skulle vida- re bli svårare att rekrytera kvalificerade val- förrättare bland stats- och kommunalanställ- da tjänstemän om måndagen gjordes till val- dag. Länsstyrelsen fortsatte.

Länsstyrelsen finner för sin del, att de för- delar som kunna vinnas för vissa väljargrupper genom att måndagen användes som andra val- dag väger mindre tungt än de rent praktiska nackdelar som följer med detta arrangemang. Vidare förringas värdet härav därigenom, att de flesta av de väljare man vill nå är upptagna av sitt arbete på måndagen och därför endast under kort tid på denna dag kan utnyttja sin rösträtt.

Regeringsrättens ledamöter ansåg att al- ternativet med val söndag — måndag inte visats vara gynnsammare från väljarnas syn- punkt än det som innebär val lördag — sön- dag. Det torde enligt ledamöternas mening bli svårare att uppbringa fullt antal kompe- tenta valförrättare om valen skall hållas söndag — måndag.

Som förut nämnts var grundlagbered— ningen tveksam inför tanken på att införa tvådagarsval. I beredningens yttrande fram- hölls att förslaget härom kunde godtas en-

dast under förutsättning att valen hölls lör- dag och söndag. Beredningen menade att de skäl som utredningen anfört som stöd för sitt förslag knappast kunde anses övertygan- de. Om måndagen alltjämt skall vara arbets- dag fanns risk, framhöll beredningen, för att stora skaror väljare väntade med att rös— ta till denna dag. Tillströmningen av väljare till vallokalerna skulle då bli särskilt mar- kant under valets sista timmar, vilket skulle medföra olägenheter.

Enligt postverkets uppfattning borde mån- dagen väljas som andra valdag. I likhet med utredningen ansåg verket att man en- dast genom att utsträcka tiden för valens förrättande till att omfatta även måndagen, kunde minska behovet av förtidsröstning. Postverket fortsatte.

Utredningens förslag att söndag — måndag skall vara valdagar och inte lördag — söndag har också den fördelen att den tid som står till buds för att sända förtidsröster, som mottagits på torsdagen före valdagama, från postan- staltema till valnämndema blir längre. Även om flertalet av rösterna bör hinna fram före söndagen, bör man gardera sig mot felexpedie- ringar och andra förseningar, så att inte det preliminära valresultatet behöver förryckas av dessa skäl. Genom de inskränkningar i post- trafiken som förekommer på söndagarna är möjligheterna att då inhämta förseningar betyd- ligt mindre än på en vardag. Det får även från denna synpunkt anses motiverat att måndagen väljes som valdag förutom söndagen.

Utredningens förslag till bestämning av kretsen förtidsröstningsberät- tigade föranledde endast ett fåtal utta- landen under remissbehandlingen. I den mån de remissinstanser som yttrat sig sade annat än att de godtog förslaget eller lämnade det utan erinran, nöjde man sig som regel med att konstatera att kretsen av de kategorier som får rösta före valet borde utvidgas.

Några remissinstanser behandlade emel- lertid förslaget något mera utförligt. Bland dessa fanns dels de som menade att den föreslagna kretsen var för vid, dels också de som ansåg att även andra kategorier väljare än de utredningen föreslagit borde få för- tidsrösta. Till de förra hörde länsstyrelsen i Värmlands län. Denna remissinstans beto-

nade särskilt förtidsröstningens undantags- karaktär. Av det skälet borde kretsen av dem som får förtidsrösta begränsas i görli- gaste mån. Länsstyrelsen hade ingenting att erinra mot att de som nu får rösta före valet eller på postanstalt på valdagen fick förtids- rösta. Något behov att öka denna krets före- låg däremot inte enligt länsstyrelsens upp- fattning. Utsträcktes tiden för valet till två dagar torde det knappast finnas någon väl- jare som har ett sådant yrke eller tjänst att han inte kan rösta vid valförrättningen nå- gon av valdagarna. Drätselkammaren i Ki- runa däremot förordade att kretsen utvidga- des ytterligare. Det var önskvärt, menade drätselkammaren, att även de röstberättiga- de som hade svårigheter att ta sig till vallo- kalen fick rätt att förtidsrösta, även om de på valdagarna vistades inom det egna val- distriktet. Bl. a. för samerna skulle detta va- ra en fördel, eftersom vägar saknas inom vissa områden där de är bosatta. Det var inte alltid möjligt att till rimliga kostnader anordna valskjutsar för sådana röstberät- tigade.

En allmän uppfattning bland de remiss- instanser som yttrat sig i denna fråga var att den föreslagna utvidgningen av kretsen för- tidsröstningsberättigade inte skulle leda till missbruk. Uttalanden av denna innebörd återfanns i yttrandena från Svenska lands- tingsförbundet, Svenska kommunförbundet och Svenska stadsförbundet. Enda undan- taget var länsstyrelsen i Värmlands län. Denna länsstyrelse anförde också risken för missbruk som stöd för sin uppfattning att kretsen förtidsröstningsberättigade inte bor- de utvidgas.

Den föreslagna lagtekniska ut- f o r m nin g e n av bestämmelserna föran- ledde några uttalanden under remissbehand- lingen. Regeringsrättens ledamöter framhöll att uttrycket »med skäl kan antagas» gav sken av att det vid det förtida röstavläm- nandet förekom någon slags prövning av uppgivna hinder för personlig inställelse. Detta var, betonade ledamöterna, knappast möjligt eller ens avsett. Den förklaring som väljaren avgav måste godtagas. Orden »med skäl» borde därför utgå.

Länsstyrelsen i Malmöhus län fann den valda metoden att föra samman de förtids- röstningsberättigade i olika kategorier lämp- lig, men ifrågasatte om inte grupperna »vis- telse utom riket» och »vistelse på annan ort inom riket» lagtekniskt bort sammanföras till en enda, »vistelse å annat ort». Samma uppfattning hade valnämnden i Hälsingborg, medan däremot stadskollegiet i samma stad menade utredningens förslag var att föredra från systematisk synpunkt.

Utredningens förslag att f ö r tid 5 r 6 s t- ning i vissa fall skulle ske inför v aln ä m n (1 fick ett blandat mottagande under remissbehandlingen. Flertalet remiss- instanser ifrågasatte såväl behovet som lämpligheten av denna röstningsmöjlighet. I denna riktning uttalade sig bl. a. statskon- toret och länsstyrelserna i Jönköpings och Gotlands län. Några — bland dem postver- ket — var mer positiva till förslaget och menade att det innebar ett gott komplement till postanstaltsröstningen. Åter andra in- stanser var tveksamma till förslaget. Till dem hörde länsstyrelserna i Södermanlands och Kalmar län.

Utredningens förslag om de t i d e r f ö r e valet då förtidsröstning skulle få ske godtogs — på ett undantag när - av remissinstanserna. Postverket framhöll att från dess synpunkt flera skäl talade för att den tid under vilken förtidsröstning får ske kortades av. Den nuvarande perioden om 30 dagar, som började vid en tidpunkt då många postanställda har semester, var så lång att det ibland visat sig svårt att hålla en tillfredsställande beredskap under hela perioden. Det hade dessutom visat sig vara förenat med större problem än väntat att röstningen vid de allmänna municipal- och kyrkofullmäktigvalen till viss del sam- manföll med röstningen till de allmänna borgerliga kommunalvalen. Det var vidare ett starkt önskemål att förtidsröstningen koncentrerades i tiden så att röstmottagar- nas kunskaper i ämnet kunde hållas aktuella och sammanblandning med övriga göromål undveks så mycket som möjligt.

Endast länsstyrelsen i Gävleborgs län motsatte sig att tiden för förtidsröstningen

inom riket begränsades. Länsstyrelsen mena- de att det från administrativ synpunkt inte var godtagbart med två tidsperioder för för- tidsröstningen.

Några remissinstanser tog upp frågan om valurnornas förvaring under nat- ten mellan första och andra valdagen. Den allmänna uppfattningen var att det kunde stöta på svårigheter att anordna en från säkerhetssynpunkt betryggande förvaring. Enligt valnämndens i Stockholm mening borde man så långt möjligt försöka und— vika att flytta valurnorna. I stället borde man sätta ut särskilda vakter i valloka- lerna.

Reformarbetets bakgrund och uppläggning

5.1 Bakgrund

En mångfald ändringar har gjorts i valla- garna under de år som gått sedan lagarna trädde i kraft. Ändringarna har främst sik- tat till att underlätta för väljarna att delta i valen. Införandet av möjligheten för vissa väljare att rösta inför särskilt förordnad röstmottagare (poströstning) är ett typexem— pel på det reformarbete som bedrivits.

Såväl röstning som sammanräkning sker i dag i manuella former. Den slutliga bear- betningen av vahnaterialet sker som nämnts hos länsstyrelsen. Inte minst den omstän- digheten att poströsterna är helt obehand- lade när de kommer in till länsstyrelsen gör länsstyrelsernas sammanräkningsarbete tids- och arbetskrävande, framför allt som poströstningen särskilt under senare tid fått en mycket stor omfattning.

Nuvarande sammanräkningsförfarande är alltså så konstruerat att det dröjer betydligt mer än en vecka efter valdagen innan det definitiva valresultatet är klart. Det har från flera håll framhållits att detta är otillfreds- ställande. Såväl allmänheten som de poli- tiska partierna har ett starkt intresse att snabbt efter valet få besked om dess utgång. I den debatt som förts har man bl.a. hän- visat till förhållandena i andra med vårt land jämförbara länder, där valutgången är klar redan någon eller några dagar efter valet, ibland redan under valnatten, De olägenheter som är förbundna med det nu-

varande förfarandet blir, har det sagts, än mer framträdande när, som utveckling- en visar, antalet poströstande ökar. Då post- rösterna f.n. ej ingår i de preliminära sam- manräkningama som görs i valdistrikten under valnatten, blir det allt svårare att förutsäga valutgången med ledning av re- sultaten från dessa.

I det nuvarande förfarandet är kraven på säkerhet och noggrannhet väl tillgodosedda. Förfarandet ger väljarna utomordentliga möjligheter att utöva sin rösträtt. Att för- farandet är långsamt i den meningen att det tar förhållandevis lång tid innan valre- sultatet föreligger är däremot obestridligt. Olika utredningar har också sysslat med frågan om inte förfarandet kunde göras snabbare. Bl.a. tog 1955 års valutredning upp denna fråga. I betänkandet »Vissa frå- gor rörande allmänna val» (SOU 1961: 20, s. 154 ff) diskuterade utredningen olika me- toder för att göra sammanräkningarna snab- bare och lätta sammanräkningsmyndighe- ternas arbetsbörda. Samtliga gick ut på lösningar inom det bestående manuella för- farandets ram. En metod innebar att post- rösterna skulle räknas ute i valdistrikten och inte hOS länsstyrelsen. Enligt en annan skulle sammanräkningen i dess helhet börja tidigare än den åttonde dagen efter val- dagen. Den tredje av de diskuterade meto- derna innebar att vissa förberedande åt- gärder skulle få vidtas med poströsterna innan den egentliga sammanräkningen bör-

jade. Utredningen ansåg sig emellertid inte kunna förorda någon av metoderna. Den första ansågs inte lämplig eftersom den skulle innebära väsentliga ändringar av poströstningsreglerna. De två andra meto- derna skulle enligt utredningens mening be- tyda att väsentliga avsteg gjordes från kraven på rättssäkerhet och noggrannhet i förfarandet.

Valtekniska utredningen föreslog i sitt betänkande »Förtidsröstning och gemensam- ma tvådagarsval» (SOU 1967: 27) att all poströstning skulle förläggas till tiden före valet och att poströsterna skulle granskas och räknas preliminärt i valdistrikten. Här- igenom skulle den slutliga sammanräkning- en kunna börja tidigare än f.n. och valre- sultatet föreligga betydligt snabbare än nu.

Även i utredningens förslag skulle röst- ning och sammanräkning ske i manuella former. I sitt yttrande över utredningens förslag uttalade grundlagberedningen att ett i huvudsak manuellt förfarande kunde godtas endast om en grundlig utredning vi- sade att det var omöjligt att använda data- teknik eller annan modern kontorsteknik vid valen. Ett bibehållande av det manuella för- farandet i ett system med samtidiga riks— dags— och kommunalval skulle ställa valför- rättare och länsstyrelser inför stora svårig- heter. I samma riktning uttalade sig också statskontoret.

Utredningens förslag ledde inte till lag- stiftning. I stället utvidgades utredningens uppdrag i tilläggsdirektiv den 1 mars 1968 till att omfatta en sådan undersökning som bl.a. grundlagberedningen efterlyst.

5.2 U ppläggning

Redan när utredningen fick det nu aktuella uppdraget stod det klart att den tid som ut- redningen hade till sitt förfogande var knapp. Direktiven ålägger utredningen att bedriva sitt arbete på en reform av valför- farandet från tekniska synpunkter med störs- ta möjliga skyndsamhet men anger ingen tid när förslag härom bör föreligga. Med hänsyn till att utredningen under alla för— hållanden skall utarbeta förslag till en sådan

reform av poströstningsreglema till 1970 års val, att poströsterna kan ingå i den preliminära sammanräkningen, har utred- ningen menat att arbetet som helhet borde bedrivas med sikte på att få fram en full- ständig reform av valförfarandet till denna tidpunkt. Utredningen fann emellertid på ett tidigt stadium att det skulle bli svårt att hinna få fram förslag till ett nytt för- farande både vid riksdags- och kommunal- valen. Arbetet koncentrerades därför på riksdagsvalen. Under arbetets gång har rik- tigheten av denna bedömning bestyrkts. För att lösa de problem som uppkommer om maskinell teknik skall användas vid de kom- munala valen krävs mer ingående undersök- ningar än de utredningen nu haft möjlighet att utföra. Denna eventualitet är f.ö. också förutsedd i direktiven.

De förslag som utredningen nu lägger fram innebär först och främst en genom- gripande reform av förfarandet vid riks- dagsvalen. M.h. t. den korta tid som har stått till utredningens förfogande har utred- ningsarbetet inte kunnat föras lika långt i fråga om kommunalvalen. Förslagen begrän— sar sig här till att åstadkomma en från väl- jarens synpunkt enhetligt förfarande vid röstningen i alla de val som äger rum sam- tidigt. Däremot framläggs inte nu någon motsvarighet för kommunalvalens del till det maskinella sammanräkningsförfarande som föreslås infört vid riksdagsvalen. Av- sikten är att denna fråga skall tas upp un- der utredningens fortsatta arbete.

På den lagtekniska sidan återspeglas ut- redningens förslag i form av en ny lag om val till riksdagen. Den nuvarande lagen är som framhållits bl.a. i prop 1967: 27, brist- fällig i både systematiskt och språkligt hän- seende, och utarbetandet av en ny riksdags- vallag ingår i utredningens uppdrag. Utred- ningen räknade till att börja med att låta uppgiften att utarbeta en ny vallag anstå till nästa etapp i arbetet m. h. t. den tid som det skulle ta att utarbeta ett nytt valtek- niskt system och den begränsade tid som stod till utredningens förfogande härför. Det visade sig emellertid snart omöjligt att bygga in den nya tekniken i ValL. Där-

för har utredningen utarbetat ett förslag till ny riksdagsvallag.

På kommunalvalssidan har utredningen mött liknande problem. Här har det emel- lertid inte varit möjligt att ersätta KVL med en ny lag, eftersom KVL reglerar inte bara de val som skall äga rum samtidigt med riksdagsvalen utan även valen till bl.a. kyrkofullmäktige. Härtill kommer att bestämmelserna i KVL kan beräknas bli påverkade av de resultat som framkommer av kommunalvalskommitténs och beredning- ens om stat och kyrka arbete. Det har dock visat sig svårt att bygga in det förfarande som utredningen föreslår för de samtidiga valen i KVL. Utredningen har därför valt den lösningen att för valen till landsting och kommunfullmäktige (se prop. 1969: 63) föreslå en lag med särskilda bestämmelser som ersätter vissa bestämmelser i KVL.

Allmänna Överväganden

6.1 Riksdagsvalen 6.1 .1 Inledning

På ett valförfarande ställs många krav. Först och främst får dess säkerhet inte ifrågasättas. Val måste alltid genomföras under fullt betryggande former. Men sam- tidigt bör förfarandet medge en snabb och enkel röstning. Vidare bör utgången bli känd mycket snart efter valet.

Det nuvarande förfarandet kan beteck- nas som säkert men omständligt och lång- samt. Allt oftare under senare tid har ock- så krav rests på en reform för att göra förfarandet enklare och effektivare.

Särskilt sammanräkningen kännetecknas av omständlighet och långsamhet. Skall för- farandet kunna bli enklare och snabbare måste i första hand röstsammanräkningen reformeras.

Utredningens undersökningar har visat att sammanräkningsförfarandet kan bli av- sevärt enklare och effektivare om den nuva- rande manuella behandlingen av valmateria- let i sammanräkningsledet ersätts av en ma- skinell. Förfarandet som helhet måste då gi- vetvis utformas under hänsynstagande till de speciella krav som en sådan behandlingsform ställer. Utredningen har emellertid gått ett steg längre i sina undersökningar och prö- vat om inte maskinell teknik kan utnyttjas även vid själva röstavgivningen så att de röster som väljarna avger registreras maski- nellt. En sådan registreringsmetod är i och för sig tekniskt genomförbar. Metoden för- utsätter emellertid en organisation som i dag inte är så utbyggd att maskinell röst- registrering kan användas över hela landet.

Utredningen har därför t.v. släppt tanken på en maskinell registrering av väljarnas röster. Det skall emellertid framhållas att det förslag till ett nytt valförfarande, som utredningen nu lägger fram, utformats så att det utan större ändringar kan anpassas till en mer avancerad teknik än den som det f. n. är praktiskt möjligt att använda.

Redan en reform som innebär övergång till en maskinell sammanräkning utgör från snabbhetssynpunkt en väsentlig förbättring i förhållande till nuläget. Den betyder att åtskilliga tids- och personalkrävande ar- betsuppgifter som nu åvilar sammanräk- ningsmyndigheterna försvinner. Därigenom påskyndas sammanräkningen. Enligt utred— ningens mening bör emellertid en reform göras mer genomgripande än så. Målet bör vara att åstadkomma ett förfarande som gör det möjligt att i mycket nära anslutning till valet få ett tillförlitligt resultat. Helst bör ett sådant valresultat föreligga redan under valnatten. Den maskinella bearbet— ningen blir därvid bara ett — låt vara bety- delsefullt — medel att nå detta mål. Även andra åtgärder måste till. Genomgripande ändringar i reglerna om poströstning blir sålunda ofrånkomliga.

Poströstningsreglerna har länge ansetts mindre ändamålsenliga. En sådan reform att poströsterna kan tas med i sammanräkning- en under valnatten har ansetts önskvärd. Tidigare framlagda förslag med det syftet har emellertid, som nämnts, av flera skäl inte genomförts. Utredningen har nu på nytt tagit upp frågan och lägger fram för- slag som innebär att poströsterna räknas samtidigt med de röster som avgetts i val- lokal.

Särskilt arbetet på nya poströstningsreg- ler har aktualiserat frågan om tiden för valen bör ändras. Även denna fråga behand- lade utredningen i sitt förra betänkande. Departementsbehandlingen av detta resul- terade emellertid i att även denna fråga borde övervägas närmare och tas upp i samband med en undersökning av möjlig- heterna att förenkla och effektivisera hela det nuvarande förfarandet (se prop. 1967: 27 s. 116).

6.1.2 Förslagets huvudpunkter

Tidigare har framhållits att en reform av valförfarandet för att göra detta enklare och effektivare i första hand bör avse sam- manräkningen. I detta avsnitt behandlas denna del av förslaget först. Detta är na- turligt även därför att utformningen av sammanräkningen återverkar på valförfa- randet i andra delar.

I det nuvarande valsystemet sker sam- manräkningen i två etapper. Den första går ut på att fastställa hur de avgivna rösterna fördelar sig på de partier som deltar i va- let. I den andra bestäms vilka personer inom varje parti som skall tillträda de man- dat som partiet erövrat. Utan tvekan är det den första av dessa två etapper -— partiför- delningen — som tilldrar sig det största intresset bland allmänheten. I ett parla- mentariskt styrelseskick som vårt är det fördelningen mellan partierna som är av- görande för regeringsfrågan. Den andra etappen — som för korthetens skull kan be- nämnas namnfördelningen — röner ett be- tydligt mindre utbrett intresse. Utredningen har tagit fasta på dessa förhållanden. Vad utredningen alltså primärt har velat åstad- komma är en ordning, där samtliga riks- dagsmandats fördelning på partier blir känd så snart som möjligt efter det röstningen avslutats. Valförfarandet bör enligt utred- ningens mening vara så konstruerat att det redan under valnatten blir möjligt att på grundval av de röster som avgivits vid va- let ge besked om vilken den slutliga parti- ställningen blir i den nya riksdagen.

I ett valförfarande som skall möjliggöra detta måste uppenbarligen redan en första genomgång av valmaterialet vara fullstän- dig och kunna utföras snabbt. Den måste därutöver fylla högt ställda anspråk på sä- kerhet och noggrannhet. Utredningen har funnit att en maskinell bearbetning kan till- godose dessa krav.

Utredningens förslag bygger sålunda på den allmänna principen att de avgivna rös- ternas fördelning på de partier, som deltar i valet, skall vara klar redan under valnatten.

6.1.3 Maskinell sammanräkning

Utredningen har funnit att en maskinell sammanräkning bör bygga på valsedlar i form av hålkort. I ett följande avsnitt (6.1.6.1) återkommer utredningen till frågan om hur valsedlarna bör vara utformade. Behandlingen av valmaterialet kan tänkas utförd antingen i datorer eller i hålkorts- sorterare. Båda maskintyperna tillgodoser väl de uppställda kraven på snabbhet, sä- kerhet och noggrannhet. Problemet att snabbt genomföra sammanräkningen är allt- så inte att finna lämpliga bearbetningsma- skiner utan är av ett annat slag. Vad det gäller blir att tillfredsställande lösa proble- met hur valmaterialet snabbt skall kunna nå den maskin där bearbetningen skall ske. Redan av hänsyn till tillgången på lämp- liga maskiner är det uteslutet att installera en sammanräkningsmaskin i var och en av landets ca 6 500 vallokaler. Sammanräkning- en måste därför koncentreras till ett mera begränsat antal, på förhand bestämda stäl- len där maskinerna finns och dit valma— terialet förs. Detta innebär i sin tur att någon genomgång av valmaterialet inte bör ske ute på röstavgivningsställena. Hur snabbt en sammanräkning kan genomföras blir med det tänkta förfaringssättet väsent- ligen beroende på hur snabbt materialet kan transporteras från de olika röstavgivnings- ställena till sammanräkningsstället.

Vad nu anförts leder alltså till slutsatsen att ju kortare transporttid man behöver räkna med desto snabbare kan —- med en given maskinkapacitet — sammanräkningen

slutföras. Detta förhållande påverkar valet av maskintyp för bearbetningen. I och för sig skulle det innebära flera fördelar om bearbetningen genomgående kunde ske i da- torer. Dessa har bl. a. den fördelen att flera bearbetningar kan göras i en och samma process, något som inte är möjligt i hål— kortssorteraren. Tillgången på datorer är emellertid begränsad särskilt i de delar av landet där transportproblemen är speciellt framträdande p.g.a. de stora avstånden. Med den tekniskt sett enklare hålkortssor- teraren som bearbetningsmaskin kan en tä- tare sammanräkningsorganisation byggas upp. Hålkortssorterarna är lätta att flytta. De undersökningar utredningen gjort har också visat att tillgången på sorterare är sådan att varje uppkommande behov kan tillgodoses genom lån eller förhyrning eller genom förvärv av sorterare som utrangerats därför att deras arbetsuppgifter övertagits av andra maskiner. Utredningen har erfarit att sådana sorterare kan förvärvas för rela- tivt blygsamma belopp. Utredningen menar att sarnmanräkningsorganisationen bör byg- ga på hålkortssorterare som sammanräk- ningsmaskiner. Därmed är dock inte sagt att sammanräkningen undantagslöst måste ske i sådana maskiner. Om sammanräkning- en förläggs till en ort där en dator finns att tillgå, bör denna användas, om detta be- döms lämpligare än att använda hålkortssor- terare. Det kan dock framhållas att datorn i det sammanhang det här gäller inte är sorteraren nämnvärt överlägsen. Vissa nöd- vändiga manuella kontrollåtgärder under- lättas nämligen vid utnyttjande av hålkorts- sorterare.

Vad utredningen anfört har främst avsett sammanräkningen av de röster som avgetts i vallokal. Motsvarande torde gälla i fråga om poströsterna om man finner att sam- manräkningen av dem på liknande sätt bör spridas till ett större antal platser. Om man däremot som utredningen — på skäl som närmare redovisas i det följande — för sin del förordar koncentrerar sammanräkning- en av poströsterna till en enda sammanräk- ningscentral, talar starka skäl för att sam- manräkningen av dem sker i datorer.

6.1.4 Sammanräkningen av de i valdistrikt avgivna rösterna

De röster som avgetts vid valförrättning i vallokal skall enligt vad utredningen så- lunda funnit räknas samman i särskilt in- rättade räkningscentraler.

I en valkrets med måttlig geografisk ut- bredning kan det framstå som naturligt och lämpligt att valkretsen utgör räkningscen- tralens uppsamlingsområde. I flertalet fall torde det emellertid bli nödvändigt att dela in valkretsen i två eller flera sammanräk- ningsområden med en räkningscentral i varje. Utredningens förslag utgår som nämnts från att åtminstone den del av sammanräkningen som gäller partifördel- ningen skall vara avklarad under valnatten och då helst så tidigt som möjligt under denna. Ju längre tid det tar att transpor- tera rösterna från vallokalerna ute i val- distrikten till räkningscentralerna, desto längre dröjer det — vid oförändrad maskin- kapacitet - innan detta definitiva resultat kan föreligga.

Från dessa utgångspunkter har utred- ningen låtit göra en försöksindelning av riket i sammanräkningsområden. Denna försöks- indelning redovisas i bil. I . I bilagan anges också var räkningscentralerna kan förläggas.

Indelningen har gjorts efter dessa all- männa riktlinjer:

1. Räkningscentralen skall som regel kun- na nås från varje vallokal inom dess upp- samlingsområde inom loppet av två timmar.

2. Antalet räkningscentraler skall inte vara fler än som är nödvändigt för att det vid 1 uppställda kravet skall kunna upp- fyllas.

3. Valkretsgräns skall inte överskridas vid indelningen. Inte heller skall de valsedlar som avgetts i valdistrikt inom samma kom- mun eller kornmunblock sammanräknas i skilda räkningscentraler. När det gäller punkten 2 talar två skäl för den ståndpunkt som där redovisas. Dels tillgodoses den enskilda valsedelns anonymi- tet bättre när fler valsedlar samlas i samma central. Dels utnyttjas den maskinella ut- rustningen mer rationellt om det material

som skall bearbetas inte är alltför litet. Ställningstagandet vid punkten 3 har utred- ningen funnit motiverat med hänsyn till säkerheten i förfarandet.

6.1.5 Sammanräkningen av poströsterna

Skall det resultat som blir känt under val- natten kunna ge besked om partifördelning- en i den nya riksdagen, måste det även omfatta poströsterna. Därvid blir det bl.a. av betydelse hur sammanräkningen av dessa röster organiseras. Utredningen har funnit att sammanräkningen kan organiseras på tre olika sätt.

Sammanräkningen kan tänkas ske

1. gemensamt för hela riket i en enda central eller

2. valkretsvis i en länscentral eller

3. i de särskilt inrättade regionala räk- ningscentralerna.

Det material som skall behandlas är he- terogent & den meningen att det kan bestå av röster från alla landets 28 valkretsar. Detta medför att de röster det här gäller först måste sorteras på valkretsar innan den egentliga sammanräkningen kan börja, oavsett vilken lösning som än väljes.

Förläggs sammanräkningen till flera stäl- len i landet ökar riskerna för fel och miss- uppfattningar vid inrapporteringen på val- natten till centrala valmyndigheten. Detta förhållande talar för en för hela landet ge- mensam räkningscentral för poströsterna. Denna bör då förläggas till den ort där centrala valmyndigheten är belägen. Man kan utgå från att denna ort blir Stockholm. En koncentration av sammanräkningen till en central behöver därför ej heller — m. h. t. de goda postförbindelserna dit från landets olika delar — bli alltför ogynnsam för rös- temas befordran till räkningscentralen.

Utredningen anser att man åtminstone t.v. — innan man vunnit närmare erfarenhet av den föreslagna tekniken — bör välja det system som är enklast och mest lätthanter- ligt från administrativ synpunkt. Utred- ningen föreslår därför att sammanräkning- en av poströsterna skall ske i en enda för

hela landet gemensam central. Denna lös- ning har även fördelen att datorer kan an- vändas, vilket bl. a. betyder att sortering på valkretsar och partier samt räkning av rös- terna i princip kan utföras i ett samman- hang.

6.1 .6 Valmaterialet

6.1.6.l Valsedlar

En maskinell behandlingsteknik ställer själv- fallet bestämda krav på det material som skall bearbetas. Valsedlarna måste undan- tagslöst ha en utformning som är avpassad för den maskin i vilken bearbetningen skall ske. Valsedlarna måste m.a.o. vara stan- dardiserade till format och material. Efter- som bearbetningen skall ske i hålkortssorte- rare/dator är valsedlarnas yttre utformning given. De skall ha formen av hålkortsblan- ketter.

I princip är det den enskilde väljarens sak att framställa sin egen valsedel. I praktiken används emellertid nära nog undantagslöst valsedlar som de politiska partierna tillhan- dahåller väljarna. Utredningen har baserat sina fortsatta överväganden på detta för- hållande.

Vid bearbetningen skall valsedlarna sor- teras på parti och inom varje parti efter sitt innehåll med avseende på namn. Val- sedlarna måste alltså vara försedda med för bearbetningsmaskinen tydbar informa- tion. Denna information får maskinen ge- nom hålmarkeringar på valsedeln.

En hålmarkering för parti är alltså nöd- vändig på valsedlar som skall bearbetas maskinellt. En andra markering bör ange valkretsen. Valsystemet är ju så konstruerat att ett parti för att få delta i fördelningen av mandaten i riksdagen måste få antingen minst fyra procent av rösterna i hela riket eller — och det är särskilt betydelsefullt just i detta sammanhang — minst tolv pro- cent av rösterna i någon valkrets. Parti som klarar tolvprocentsspärren i någon krets utan att uppnå fyra procent av rösterna i riket får vara med och tävla om mandateni

den kretsen. Av dessa regler följer att en avgiven valsedel måste räknas i den val- krets, där väljaren är uppförd i röstlängd. Valsedlar som avgetts vid röstning i valdi- strikt kommer automatiskt att hänföras till den valkrets där väljaren är röstberättigad på grund av det sätt på vilket sammanräk- ningen föreslås organiserad. Någon sorte- ring på valkretsar av dessa röster är alltså i och för sig inte behövlig. Annorlunda är förhållandet när det gäller poströsterna. Be— träffande dessa finns inte något sådant auto- matiskt samband mellan röstavgivningsställe och valkrets, utan de måste efter avgivandet sorteras på valkretsar. Denna sortering bör givetvis göras maskinellt. Härför krävs en särskild hålmarkering på valsedeln. Om allt- så hålmarkering för valkrets är nödvändig endast på de valsedlar som avges vid post- röstning, är det å andra sidan från flera synpunkter olämpligt att ha en särskild re- gel för hur de valsedlar skall se ut som skall användas vid poströstning. Utredning- en förordar därför att samtliga valsedlar förses med hålmarkering för valkrets.

Utredningens förslag får inte rubba prin- cipen om den fria nomineringsrätten. Den- na princip innebär bl.a. att partierna får gå fram med olika typer av valsedlar i en och samma valkrets. Vidare innebär den att en grupp inom ett parti som är missnöjd med partiets nominering av kandidater får gå fram med en egen lista under partiets beteckning (»spränglista»). Uppenbart är att den del av sammanräkningen, som tidigare kallats namnfördelningen, skulle underlättas högst avsevärt om valsedlarna inom varje parti kan sorteras maskinellt efter de namn och den ordning i vilken namnen står upp- tagna på valsedeln. Det är också utred- ningens mening att så skall ske såvitt gäller sedlar som partierna tillhandahåller. Detta kräver emellertid en särskild hålmarkering. Utredningen förordar därför att valsedlarna förses med hålmarkering för listtyp (frak- tionsmarkering).

Utredningens förslag till sammanräknings- förfarande innebär att rösterna från ett flertal valdistrikt kommer att räknas sam- man på samma ställe. Om inte särskilda åt-

gärder vidtas torde det med en sådan ord- ning inte bli möjligt att som nu redovisa valresultatet från varje valdistrikt för sig. En sortering av rösterna på valdistrikt möj- liggör en bredare statistisk behandling av valmaterialet och kan underlätta de analyser av valutgången som vanligen görs. Den åt- gärd som ligger närmast till hands är att förse valsedlarna med en håhnarkering för valdistrikt, så att de vid sammanräkningen eller i anslutning till denna kan sorteras maskinellt på valdistrikten. Utredningen har emellertid funnit att avgörande invändning- ar kan riktas mot en sådan lösning. Den leder nämligen till att både valsedelsfram- ställning, röstavgivning och sammanräkning kompliceras. Antalet valdistrikt är f.n. ca 6 500. Somliga har ett par tusen röstberätti- gade, andra endast något hundratal eller tiotal. Vid framställningen av valsedlar mås- te för varje parti och för varje listtyp räknas fram hur många valsedlar som kan beräk- nas gå åt i vart och ett av dessa distrikt. Varje valdistrikt måste därefter särbehand- las så att valsedlarna får just den markering som gäller för det aktuella valdistriktet. Vid röstavgivningen måste kontrolleras att väl- jaren avger en valsedel avsedd för det val- distrikt där han är uppförd i röstlängden. Utan en sådan kontroll kommer syftet med valdistriktsmarkeringen att förfelas. Valsed- larna blir alltså bundna till valdistrikt på ett sätt som utan tvekan kommer att vålla även väljarna problem och leda till irritation och missnöje. Vid sammanräkningen måste varje distrikt behandlas för sig vilket förhindrar ett rationellt utnyttjande av den maskinella tekniken och försinkar sammanräkningen. Utredningen kan därför inte förorda att valsedlarna förses med hål- eller annan mar- kering för valdistrikt. En annan sak är att det är önskvärt att det maskinella förfa- randet utformas så att man om möjligt kan få fram rösternas fördelning på valdistrikt. Förutsättningarna härför bör prövas när- mare.

Utöver de hålmarkeringar som alltså skall finnas på valsedlarna för maskinbearbet- ningen måste valsedeln givetvis också inne— hålla upplysningar i klartext till väljarens

ledning. Väljaren skall av valsedeln kunna se för vilket parti och vilken valkrets sedeln gäller liksom också vilka kandidater han stöder om han använder just den valsedeln.

Den fria nomineringsrätten kräver att väl- jaren skall ha möjlighet att stryka ett eller flera namn eller på andra sätt förändra en valsedel som tillhandahålls av ett parti. För vad här benämnts partifördelningen saknar det visserligen betydelse om väljaren föränd- rat en valsedels innehåll på detta sätt. Där- emot kan t.ex. strykningar av namn på en valsedel få betydelse vid fastställandet av vilka personer som skall tillträda det eller de mandat ett parti erövrat. Avsikten är, som nämnts, att även denna del av sam- manräkningen så långt möjligt skall ske maskinellt. För att en strykning skall kunna beaktas fordras därför att valsedeln förses med maskinläsbar information om att dess ursprungliga innehåll förändrats. En väljare, som strukit eller lagt till namn på en valse- del med hålmarkeringar, bör dessutom tryc- ka ut ett perforerat fält som finns på val- sedeln innan han avlämnar denna. I annat fall bör strykningen eller tillägget inte beak- tas vid sammanräkningen. I den mån en fortsatt sortering erfordras av sådana stryk- ningsvalsedlar sker den manuellt.

Som nämnts är det i princip väljarens sak att framställa sin egen valsedel. Även om denna rätt sällan utnyttjas måste möjlig- het finnas för väljaren att begagna den. Ut- redningen föreslår därför att väljarna alltid skall ha tillgång till valsedelsblanketter — dvs. valsedlar utan text och hålmarkering — på vilka han får fylla i den partibeteckning och de namn han vill (ifyllningsvalsedel). Även dessa ifyllningsvalsedlar bör ha for- men av hålkort.

6.1.6.2 KaSSetter och valboxar

Hur snabbt sammanräkningen i de föreslag- na centralerna kan genomföras är inte bara beroende på sammanräkningsmaskinernas kapacitet. Av betydelse är även de åtgärder som måste vidtas innan själva maskinbear- betningen kan komma i gång. Skall valsed-

larna, liksom nu, vara inneslutna i kuvert när de kommer in till centralerna blir för- beredelsearbetet omfattande. Skall detta bli enklare bör valsedlarna vid ankomsten till centralerna i princip kunna placeras direkt i sammanräkningsmaskinen. Kuvertets ända- mål år att skydda valhemligheten. Utred- ningen har inriktat sina undersökningar på att pröva om inte detta ändamål kan till- godoses utan att kuvert behöver användas. Detta är också enligt utredningens mening möjligt. Utredningen föreslår att röstningen skall gå till på följande sätt. Väljare som inom riket inställer sig personligen för att rösta lägga in sin valsedel i en kassett som tillhandahålls honom i vallokalen. Denna kassett skjuts sedan in i en valbox som är så konstruerad att valsedeln matas in i boxen varefter kassetten tas ut ur boxen och kan användas på nytt. Härigenom säkras val- hemligheten och valboxen kommer att inne— hålla valsedlar i sådant skick att de omedel- bart kan placeras i sammanräkningsmaski- nen. I detalj kommer förfarandet att ge- stalta sig på följande sätt enligt utredning- ens förslag.

När väljaren kommer in i vallokalen er- håller han en kassett. I denna lägger han på en avskärmad plats i vallokalen in valse- deln. Kassetten är symmetrisk och det är därför likgiltigt hur väljaren stoppar in sin valsedel i den. Han går sedan fram till val- förrättaren, till vilken han överlämnar kas- setten. Kassetten är så konstruerad att en del av den däri inlagda valsedelns båda kort- sidor är synliga. Det är självfallet att dessa synliga delar inte får innehålla något som kan avslöja hur väljaren röstat. Valförråtta- ren tar hand om kassetten och placerar denna i öppningen på den specialkonstrue- rade valboxen, som alltså skall ersätta den nuvarande valurnan. I samband därmed skall valförrättaren ha förvissat sig om att väljaren är upptagen som röstberättigad i valdistriktets röstlängd. Genom att trycka ner ett handtag sätter därefter valförrättaren i gång en mekanism som finns i boxen. Här- igenom frigörs valsedeln ur kassetten och uppsamlas i boxens förvaringsutrymme. Val- boxen är så konstruerad att den inte tar

emot kassetten, om denna innehåller mer än en valsedel. Kassetten återlämnas då till väljaren så att denne kan avlägsna den eller de övertaliga valsedlarna. Vidare blir det inte möjligt att _ sedan valsedeln börjat frigöras ur kassetten — ta ut kassetten ur val- boxen. Boxen anländer i förseglat skick till vallokalen och skall vara förseglad under hela den tid röstningen pågår. Det räkne- verk som boxen är försedd med skall vara ställt på noll när röstningen börjar. Såväl försegling av boxen som nollställning av dess räkneverk görs före valet vid offentlig förrättning. När röstningen avslutats förs valboxen oöppnad till räkningscentralen där boxen öppnas samt valsedlarna tas ut och placeras i räkningsmaskinen.

Denna redogörelse har avsett röstning i vallokal. Avsikten är emellertid att även röstningen på postanstalt i stort sett skall gå till på motsvarande sätt. Helt identiskt kan dock förfarandet inte bli. Röstmottagaren har inte tillgång till röstlängden. Någon kontroll mot denna kan alltså inte göras, utan kontrollen av att vederbörande är röstberättigad får ske på grundval av röstkortet som, liksom hittills, måste med- föras vid poströstning. Vidare måste röst- mottagaren kontrollera att väljaren använt en valsedel som är avsedd för den valkrets där han är uppförd i röstlängd. Den tidi- gare nämnda valkretsspärren gör detta nöd- vändigt. Kontrollen sker genom att röst- mottagaren jämför valkretsbeteckningen på väljarens röstkort med motsvarande beteck- ning som skall finnas utsatt på en av val- sedelns synliga delar. Dessutom skall röst- mottagaren förse valsedeln och röstkortet med överensstämmande markeringar för att det skall bli möjligt att senare göra en extra kontroll av att väljaren är röstberätti- gad och att han inte röstat mer än en gång. (Ang. denna kontroll, se vidare följande avsnitt om kontrollsystemet.)

Vid röstning utom riket har utredningen emellertid inte ansett det lämpligt att för- orda användandet av den nu beskrivna kas- sett- och valboxmetoden. Antalet röster som avges på varje röstmottagningsställe utom riket är — trots att vissa utlandssvenskar år

1967 fick möjlighet att delta i val — så litet att det knappast av praktiska skäl kan vara motiverat att använda metoden där. Vid 1964 års andrakammarval, det sista från vil- ket fullständiga siffror föreligger, avgaVS to- talt 2559 röster på svenska beskickningar och konsulat utomlands och 304 röster vid svenska utlandsförband (Gaza- och Cypern- bataljonerna och Koreasjukhuset). Statisti- ken visar att det i Finland avgavs 145 rös- ter, i Danmark 153, i Norge 87, i Tyskland 236, -i Storbritannien 200, i Frankrike 189, i Spanien 117, i Italien 157 och i USA 378. I hela Asien avgavs 194 röster och i Afrika 155. Antalet utom riket avgivna röster tor- de ha varit något större vid 1968 års val då utlandssvenskama för första gången hade tillfälle att rösta. De särskilda röstlängdema över utlandssvenskarna upptog 1 903 röstbe- rättigade. Av dessa röstade 1540 (80,9 %) varav 77 inom riket. Vid 1964 års andra- kammarval avgavs sammanlagt 1 868 röster ombord på svenska fartyg.

Utredningen anser för sin del att man vid röstning utom riket i princip bör an- vända den nuvarande metoden med kuvert men att man bör kunna nöja sig med ett kuvert. Dettas utformning bör göra det möjligt att utan att det öppnas kontrollera att väljaren använt valsedel med rätt val- kretsbeteckning. Vid röstavgivningen tas ku- vertet om hand av röstmottagaren som sän- der in det till centrala valmyndigheten. Där förfars på samma sätt som vid röstning inom riket. Kuvertet läggs i en kassett, öpp- nas på ena kortsidan genom att en perfo- rerad remsa rivs av varefter kassetten place- ras i en valbox. När boxens handtag trycks ner, tas valsedeln om hand och lagras i boxens förvaringsutrymme, medan kuver- tet stannar kvar i kassetten. Det nu beskriv- na förfaringssättet motiveras helt naturligt av hänsynen till valhemligheten. Valboxen eller -boxarna med utlandsröster räknas se- dan maskinellt i den för riket gemensamma räkningscentralen.

På i princip samma sätt som vid röstning utom riket anser utredningen att röstning med valsedelsförsändelse bör gå till. Även där skall endast ett kuvert användas. När

ingivaren överlämnat försändelsen till val- förrättaren/röstmottagaren och denne kon- trollerat att försändelsen är i behörigt skick förfar han på samma sätt som man gör hos centrala valmyndigheten med från utlandet inkomna röster.

Avlämnas valsedelsförsändelse utom riket behandlas den på. samma sätt som övriga utlandsröster.

6.1.7 Tillhandahållande av valsedlar

Säkerheten i ett sammanräkningsförfaran- de sådant som det här beskrivna är till vä- sentlig grad beroende av tillförlitligheten hos valsedlarna som informationsbärare. För väljarna är den partibeteckning som finns angiven på valsedeln avgörande för vilken valsedel han beslutar sig för att an- vända. Vid sammanräkningen däremot blir det i princip valsedelns hålmarkering som avgör vilket parti som rösten tillgodoräknas. Om partibeteckningen i klartext överens- stämmer med den som hålmarkeringen an- ger kan väljaren som regel inte utan vidare avgöra. Sådana avvikelser får därför inte förekomma. Samtidigt måste valsedlarna ges en utformning som inte äventyrar valhem- ligheten. Det får sålunda inte inträffa att texten på valsedeln placeras så att den kan uppfattas när valsedeln placerats i kasset- ten. Framställningen av valsedlarna måste därför ske med yttersta noggrannhet och exakthet.

Vad nu anförts har lett till slutsatsen att valsedelsframställningen måste ske under officiell kontroll. Av denna anledning sy- nes det lämpligt att ta steget fullt ut och låta statsverket svara för valsedelsframställ- ningen. Utredningen förordar därför att statsverket skall tillhandahålla samtliga de valsedlar som skall användas vid ett val.

Redan nu har partierna rätt att under vissa Villkor få ersättning för sina valsedels- kostnader liksom också att utan kostnad erhålla visst annat valmaterial. Denna ord- ning bör behållas och utvecklas i det nya förfarandet så att statsverket i princip helt svarar för valsedelsframställningen. Härige- nom fullföljs den redan inledda utvecklingen

att staten övertar ansvaret för de åtgärder som måste till när val skall förrättas.

Reglerna hur valsedlarna skall tillhanda- hållas bör utformas så att i princip var och en skall kunna erhålla valsedlar genom statsverkets försorg. Det kan å andra sidan vara varken rimligt eller lämpligt att göra tillhandahållandet av valsedlar helt fritt. Det torde knappast vara ett demokratiskt intres- se att varje enskild väljare eller varje grupp av väljare, hur liten eller hur löst samman- fogad den än år, skall kunna erhålla valsed- lar till hur stort antal som helst. Enligt ut- redningens mening råder ingen tvekan om att vissa begränsningar i rätten att erhålla valsedlar måste göras. Risken för missbruk kan eljest inte uteslutas. Utredningen har ansett det lämpligt att utforma re erna i principiell analogi med de nuvarande och föreslår att följande skall gälla.

Var och en har rätt att begära att stats- verket skall framställa valsedlar för hans räkning till det antal och med det innehåll han önskar (tryckta valsedlar). Beställning- arna skall göras valkretsvis. Är beställaren parti med representation i riksdagen och görs beställningen av behörig företrädare för partiet, skall i princip varje beställning utan vidare verkställas. Är beställaren där- emot annan än parti med representation i riksdagen eller görs den av annan än be- hörig företrädare för parti, tillhandahåller statsverket valsedlarna endast under förut- sättning att

1. beställaren förskottsvis ersätter stats- verket för framställningskostnaden och

2. den partibeteckning som valsedlarna skall förses med tydligt skiljer sig från re- gistrerad partibeteckning.

Parti som är eller genom valet blir repre- senterat i riksdagen, får utan kostnad val- sedlar upp till ett antal som motsvarar fem gånger antalet röstberättigade i valkretsen. Beställer parti som är representerat i riks- dagen fler valsedlar, debiteras partiet i ef- terhand kostnaden för framställning av det överskjutande antalet.

Har parti som är representerat i riksdagen registrerat sin partibeteckning bör det om- bud som partiet anmält till registret vara

behörigt att beställa valsedlar för partiets räkning utan särskilt bemyndigande. Vem som är behörig att företräda annat än så- dant parti får avgöras enligt vanliga regler. Utfaller valet så att parti som betalat sina valsedlar i förskott blir representerat i riksdagen genom valet bör partiet få till- baka vad det sålunda erlagt. I analogi med vad som föreslås skola gälla i fråga om storleken av den valsedelsupplaga som ett parti har rätt att erhålla utan kostnad, bör återbetalningsbeloppet maximeras till vad det skulle ha kostat att framställa valsedlar till ett antal motsvarande fem gånger antalet röstberättigade i den eller de valkretsar där beställning av valsedlar gjorts. Återbetalning av förskott som erlagts vid beställning av valsedlar kan bli aktuell i två fall. Dels kan det vara fråga om be- ställning för ett parti som vinner inträde i riksdagen genom valet. Dels kan det röra sig om en beställning som gjorts av annan än behörig företrädare för ett parti, dvs. en spränglista. I det förra fallet kan det knap- past råda några delade meningar om att återbetalningen bör ske till partiet. Även i det senare fallet synes det vara riktigast att låta återbetalningen gå till partiet. Prin- cipiellt borde frågan huruvida den som be- ställt en spränglista skall få sina kostnader ersatta vara beroende av hur spränglistan påverkat partiets resultat i valet, men den- na fråga är omöjlig att avgöra. Enligt ut- redningens mening är därför den enda prak- tiska och sakligt rimliga lösningen att låta det ankomma på partiet självt att avgöra om beställaren av spränglistan bör få del av belopp som återbetalas till partiet. Utredningen anser vidare att det belopp som skall återbetalas skall beräknas på skill- naden mellan det antal valsedlar ett parti kostnadsfritt erhållit och det antal det maxi- malt kunnat erhålla gratis. Har sålunda ett parti utnyttjat hela sin gratiskvot, blir det inte aktuellt med någon återbetalning för de valsedlar som betalats i förskott, även om en på dessa valsedlar upptagen kandidat får plats i riksdagen. Utan en sådan bestäm- melse skulle kostnadsreglerna vid tillhanda- hållande av valsedlar lätt kunna kringgås.

Tidigare har konstaterats att väljaren bör ha tillfälle att framställa en egen valsedel och att han därför måste ha tillgång till ifyllningsvalsedlar. Sådana valsedlar skall statsverket — självfallet kostnadsfritt — till- handahålla honom i de lokaler där röstning sker. Skulle något parti eller annan bestäl- lare vilja ha ifyllningsvalsedlar, skall detta givetvis också vara möjligt. Dessa valsedlar bör då tillhandahållas under samma villkor som gäller för tillhandahållandet av tryckta valsedlar. I den mån partiet har rätt att er- hålla valsedlar utan kostnad, kommer alltså en beställning på ifyllningsvalsedlar att räk- nas in i den kvot som partiet har rätt att erhålla kostnadsfritt.

Vid tryckningen skall valsedlarna också förses med de hålmarkeringar som valse— deln enligt vad som sagts i det föregående skall innehålla. Såväl tryckning som hål- stansning kan utföras i ett sammanhang i de pressar som avses komma till använd- ning.

Valsedelsframställningen kräver en viss tid. Antalet tryckerier som kan framställa valsedlar är f.n. begränsat. Hur snabbt en given upplaga kan framställas är beroende på de tryckeritekniska resurser som då är för handen hos de tryckerier som kan kom- ma i fråga. Det måste därför vid varje val anges en leveranstid efter vilken partierna får rätta sina beställningar. De förfrågning- ar som utredningen har gjort ger vid han- den att kapaciteten f.n. är sådan att varje beställning på tryckta valsedlar bör kunna effektueras inom två månader. Med utnytt- jande av extraordinära resurser — som t. ex. tryckning hos motsvarande tryckerier utom- lands — kan denna tid pressas. Under alla förhållanden är det emellertid önskvärt att partierna blir klara med sin nominering re- dan under våren det år då ordinarie val skall förrättas och att beställning på valsedlar görs så tidigt som möjligt därefter.

6.1.8 Förtidsröstning och tiden för valen

En förutsättning för att det valresultat som blir känt under valnatten skall uppfylla önskvärda krav på tillförlitlighet är att det

omfattar även poströsterna, dvs. de röster som avges till röstmottagare och ej i vanlig ordning i vallokalen. Utredningen har näm- ligen utgått från att de möjligheter som hit- tills beretts väljare att rösta i annan ord- ning än i vallokalen inte skall inskränkas.

En reform av poströstningsförfarandet så att därvid avgivna röster kommer med i sammanräkningen på valnatten förutsätter att detta slag av röstning avslutas på så- dan tid att avgivna röster hinner sändas från platsen för röstavgivningen till den plats där sammanräkningen skall ske. Till skillnad från 1967 års förslag har utred- ningen nu förordat (avsnitt 6.1.5) att post- rösterna räknas maskinellt i en för hela ri- ket gemensam central.

Utredningen har inte funnit anledning frångå sin i 1967 års betänkande intagna ståndpunkt att den röstning som inte sker i valdistrikten liksom hittills skall ske på post- anstalt inom riket samt hos svensk utlands- myndighet eller på svenskt fartyg utom ri- ket. Vid bestämmandet av slutdagen för detta slag av röstning kan hänsyn endast tas till poströstning inom riket. Antalet rös- ter som avges utom riket är så få att ut- redningen ansett det redan av det skälet orimligt att konstruera röstningsförfarandet med utgångspunkt från utlandsröstningen. Förhållandena inom riket bör i stället vara avgörande och utlandsröstningen anpassas därefter.

Utredningen har i detta sammanhang ånyo tagit upp frågan om den nuvarande ordningen med en valdag — söndagen — kan behållas även i det nya förfarandet eller om man bör gå över till en ordning med två valdagar, söndagen och den efterföljande måndagen eller söndagen och den föregåen- de lördagen. I sitt år 1967 framlagda betän- kande har utredningen förordat övergång till två valdagar - söndagen och måndagen. Förslaget skulle i huvudsak tillgodose två syften. Dels skulle den ökade belastningen på de lokala röstningslokalerna som sam- manförandet av riksdags- och kommunalva- len innebar, mötas med att röstningen spreds ut över längre tid. Dels skulle man vid den omläggning av poströstningen på valdagen till

förtidsröstning, som utredningen samtidigt föreslog för att få med poströsterna i den preliminära sammanräkningen, få möjlighet att avsluta förtidsröstningen senare än eljest genom att den första valdagen då kunde ingå i befordringstiden för förtidsröster. Förslaget utgick — enligt de då gällande di- rektiven för utredningen — från den hittills tillämpade manuella tekniken.

Utredningens förslag om Övergång till två valdagar accepterades på några undan- tag när av remissinstanserna. Dessa torde därvid ha delat den av utredningen fram- förda uppfattningen att de gemensamma valen och en poströstningsreform, som gav även resultatet av poströstningen på valnat- ten, förutsatte övergång till två valdagar. Däremot var meningarna delade om vilket av alternativen söndag—måndag eller lördag— söndag som var att föredra, och en viss övervikt kunde konstateras för det senare alternativet. Redan i 1967 års betänkande erinrade utredningen om att tvådagarsval kunde bli mer svårhanterligt från admini- strativ synpunkt. Även om remissinstanser- na inte motsatte sig förslaget om två val- dagar, pekade de på en rad mer eller mind— re besvärliga komplikationer med en sådan ordning. Från flera håll framhöll man att det kunde bli svårt att skaffa fram personal och lokaler för två valdagar. Även andra praktiska svårigheter drogs fram. Bl.a. pe- kade man på problemen att ordna en till- fredsställande förvaring av valmaterialet under natten mellan valdagarna.

Med den maskinella teknik för sortering och räkning av valsedlarna som utredning- en nu föreslår ändras förutsättningarna för ställningstagandet till frågan om två val— dagar. Denna teknik förbättrar på olika sätt möjligheterna att snabbt få fram ett val- resultat, som omfattar även poströsterna. Därmed blir behovet av en andra valdag mindre framträdande, eftersom poströst- ningen ändå kan pågå nära inpå valdagen. Som närmare skall utvecklas längre fram blir det sålunda utan vidare möjligt att låta poströstningen pågå t.o.m. fredagen och ändå behålla söndagen som enda valdag. Med den nuvarande manuella tekniken

skulle det — som framgår av det förslag ut- redningen lade fram är 1967 — vara nödvän- digt att avsluta poströstningen redan på onsdagen om söndagen blev den enda eller sista valdagen. Den maskinella tekniken för sortering och räkning av valmaterialet torde emellertid också återverka gynnsamt på tak- ten i röstavgivningen. Enligt utredningens mening bör man — även om det första gång- en val hålls är fråga om en ny teknik -— kunna räkna med att röstavgivningen går något fortare än vid nuvarande manuella system. Två moment i väljarens handlande, nämligen Vikningen av valsedeln och klist- ringen av valkuvertet, saknar motsvarighet i det nya systemet. Däremot torde tidsåt- gången vid valbordet, då valförrättaren kontrollerar att väljaren är röstberättigad och tar om hand valsedeln, inte skilja sig i de båda systemen.

Mot denna bakgrund har utredningen kommit till slutsatsen att det med den nya valtekniken bör vara möjligt att genomföra de samtidiga riksdags- och kommunalvalen på en valdag om denna utnyttjas maximalt för röstningen. F.n. öppnas vallokalerna kl. 8 och stängs kl. 21. Avbrott i förrättning- en skall alltid ske mellan kl. 11 och 13. Dessutom tillåter lagen att uppehåll görs även vid vissa andra tider. Ett maximalt ut- nyttjande av valdagen bör först och främst innebära att de sistnämnda uppehållen slo- pas. Mera tveksamt är om även det obliga- toriska uppehållet mellan kl. 11 och 13 kan tas bort. Regeln har kommit till av hänsyn till gudstjänsten. Å andra sidan äger nu- mera gudstjänster i många församlingar rum på andra tider. I många frikyrkliga församlingar är det vanligt att man håller gudstjänst eller annan sammankomst under annan tid än 11—13. Av än större betydelse är kanske att man genom att låta valförrätt— ningen pågå under gudstjänsttid inte hind- rar den som vill delta i gudstjänsten från att göra detta. Utredningen kan därför inte finna att vare sig pietet mot människors tros- uppfattning eller andra skäl talar för att behålla det obligatoriska avbrottet mellan kl. 11—13.

Med ett sammanhängande öppethållande

av vallokalerna från kl. 8 till kl. 21 kom- mer röstningen där att kunna pågå i tretton timmar. Enligt utredningens erfarenhet är i allmänhet tillströmningen av röstande rela- tivt begränsad under den första och sista timmen av öppethållandet. Röstningen mås- te därför i stort sett kunna klaras av under 11 timmar. Enligt utredningens bedömning bör tre samtidiga val i valdistrikt med i var- je fall upp till 1 500 röstberättigade inte vålla några svårigheter. En minskning av antalet röstberättigade i vissa valdistrikt kan så- ledes visa sig motiverad i det nya systemet. En begränsad justering av valdistriktsindel- ningen är emellertid enligt utredningens me- ning klart att föredra framför en ordning med val under två dagar.

Ett sammanhängande öppethållande av vallokalerna innebär givetvis i och för sig en ökad belastning på valorganisationen. Emel- lertid är förutsättningarna för ett sådant öppethållande gynnsammare med det nu föreslagna systemet än i det gällande, där- för att detta i stort sett befriar den lokala valorganisationen från allt efterarbete efter vallokalernas stängning. Sålunda skall det inte äga rum någon rösträkning i valloka- lerna, vilket skulle ha ställt sig mycket be- tungande vid tre samtidiga val. Protokolls- formaliteterna blir därigenom förenklade för valförrättarna och besväret att slå in, försegla och sända i väg valmaterialet till länsstyrelsen får ej full motsvarighet.

Vad sedan beträffar utformningen av poströstningen är först och främst att beakta att postverket bör svara för transporten av de valboxar som använts ute på post- anstalterna. Utredningen har varit i förbin- delse med postverket för att få besked om med vilka befordringstider man bör räkna och när alltså röstningen på postanstalterna bör sluta för att rösterna med säkerhet skall kunna vara räknade på valnatten. Därvid har det framkommit att fredagen är att föredra som slutdag framför lördagen. När- mare 95 % av de valboxar som använts vid poströstningen kommer då att vara framme i räkningscentralen på lördag morgon. Åter- stående boxar — dvs. i huvudsak boxar från postanstalter i glesbygder, på öar och lik-

nande platser — når centralen på lördag eftermiddag eller, i sämsta fall, tidigt på söndag morgon. Tillåts poströstningen pågå t.o.m. lördagen kommer visserligen fler- talet boxar att vara framme där på sön- dagen. Ett inte ringa antal kommer emeller- tid inte dit förrän under måndagen. Detta hänger samman med att postverkets sorte- rings- och transportorganisation inte funge- rar på samma sätt under lördags- och sön- dagsdygnen som under veckans andra dygn. Måndag—fredag uppsamlas försändelserna regionalt på ett 80-tal uppsamlingsorter där sortering sker. Under veckosluten reduceras antalet uppsamlingsorter till omkring hälf- ten. Uppsamlingsområdena blir då alltså större och försändelserna går något andra vägar än under veckans övriga dygn. An- talet postförande förbindelser är också mindre under veckosluten. En följd av den reducerade organisationen under vecko- sluten är vidare att möjligheterna att under söndagen fånga upp försändelser som kom- mit på avvägar är sämre än under lörda- gen. På flera håll i landet finns ingen av- gående lägenhet på söndagen. Slutar post- röstningen på fredagen gäller det tidigare omnämnda tidsschemat även om ett antal valboxar skulle ha kommit på avvägar. Utredningens förslag innebär att någon röstning utom valdistriktet inte skall kunna ske på valdagen. I detta hänseende över- ensstämmer förslaget med det som utred- ningen lade fram är 1967. Utredningen me- nade då att detta förhållande måste med— föra att kretsen av dem som får rätt att rösta före valet utvidgas. I annat fall skulle väljarnas möjligheter att delta i val väsent- ligt inskränkas. Denna utredningens upp- fattning delades — på något undantag när — av remissinstanserna. Utredningen ansåg att kretsen förtidsröstningsberåttigade borde bestämmas genom att lagen genom en upp- räkning angav i vilka fall en väljare skulle få rösta före valet. Någon prövning av om det hinder som väljaren uppgav också verk- ligen förelåg skulle dock inte göras. Utred- ningen menade att det var berättigat anta att väljarna skulle vara lojala och inte för- tidsrösta i andra fall än när hinder verk-

ligen förelåg att rösta på valdagen. Någon risk för att väljarna skulle missbruka insti- tutet ansåg utredningen alltså inte föreligga. Denna uppfattning delades av flertalet re- missinstanser.

Även om man skulle uppställa krav på prövning, är möjligheterna till verklig kon- troll ytterst begränsade i varje förtidsröst— ningssystem. Man är därför under alla för- hållanden i stort sett hänvisad till väljarnas lojalitet.

Även det föreliggande förslaget utgår där- för från att om väljaren bedömer att han kommer att vara förhindrad att rösta på val- dagen i det valdistrikt, där han är uppförd i röstlängd så skall han inte vägras att för- tidsrösta. Rätten till förtidsröstning bör allt- så enligt utredningens mening inte låsas till vissa konkret angivna situationer vilkas för- handenvaro den som mottar väljarens röst som regel inte har möjlighet att pröva.

Vad slutligen gäller frågan när förtids- röstningen skall börja, har utredningen inte funnit skäl att frångå sitt tidigare förslag att förtidsröstning inom riket skall inledas den 18:e och utom riket den 30:e dagen före valdagen. Med något undantag när god- tog också remissinstansema utredningens förslag i denna del.

6.1.9 Valsedels ogiltighet

En valsedel kan enligt gällande rätt för- klaras ogiltig av flera anledningar. Ogiltig- hetsgrunderna finns upptagna i 79 & ValL. Denna paragraf korresponderar med 59 å som ger regler för vad en valsedel skall och får innehålla. Reglerna innebär att en val— sedel blir ogiltig enligt 795 såväl om den saknar något som den enligt bestämmel— serna i 595 skall innehålla som om på den finns upptaget något som inte är uttryck- ligen tillåtet enligt 59 %.

Enligt 79 5 är en valsedel ogiltig om den

1. är framställd av papper av annan färg än gult,

2. saknar partibeteckning,

3. är märkt (>>försedd med kännetecken som uppenbarligen blivit med avsikt där anbragt»),

4. saknar giltigt nanm. Kravet på att valsedeln skall vara av gult papper modifieras dock på det sättet att om väljaren använt valsedel av den färg som är föreskriven för annat val som förrättas sam— tidigt så skall enbart den omständigheten att valsedeln har fel färg inte leda till dess kassation.

79 & innehåller dessutom särskilda regler för de fall att väljaren avgett mer än en valsedel.

Reglerna om valsedels utformning har allmänt sett två syften. Dels skall valsedeln på ett klart och tydligt sätt ge uttryck för väljarens mening. Dels skall reglerna säker- ställa att valsedeln får ett sådant utseende att valhemligheten inte röjs. Reglerna följs upp av bestämmelsen att valsedel som inte utformats på detta sätt skall kasseras. Å andra sidan är det ett allmänt intresse att antalet kassationer blir så litet som möjligt. Frågan är nu vilka krav på valsedels ut- formning som måste ställas för att de an- givna syftena skall tillgodoses i det nya för- farandet.

Kassation på grund av att valsedel saknar partibeteckning är f.n. sällsynt och torde förbli så även i fortsättningen. Vid 1964 års riksdagsval, det senaste från vilket full- ständiga siffror föreligger, ogiltigförklara- des 189 valsedlar på denna grund. Motsva- rande antal var 206 vid 1966 års kommunal- val. En liknande kassationsregel måste själv- fallet behållas även i det nya förfarandet. Några komplikationer från sammanräk- ningssynpunkt torde regeln emellertid inte ge upphov till. Endast i de fall då väljaren själv framställt sin valsedel — avgett en ifyllningsvalsedel — är risken för att val- sedel skall sakna partibeteckning mer än teoretisk.

I det nuvarande sammanräkningsförfa- randet granskas och bedöms varje valsedel för sig. I detta förhållande ligger en av or- sakerna till den nuvarande sammanräk- ningsprocedurens långsamhet. För att öka snabbheten i förfarandet förordar utred— ningen att den nuvarande manuella sam- manräkningen skall ersättas av en maski- nell. Den tidsvinst som kan uppnås med en

sådan teknik skulle emellertid i praktiken gå förlorad om andra hänsyn anses göra en individuell granskning av varje avgiven valsedel nödvändig. Skulle sålunda förbu- det mot märkning av valsedlar upprätthållas även i fortsättningen kommer man uppen- barligen inte ifrån att granska valsedlarna var för sig.

Den nuvarande regeln om förbud mot märkning av valsedlar motiveras av hänsyn till valhemligheten. När granskningen sker i ofta ganska små valdistrikt finns det en viss risk för att en märkning kan hänföras till en bestämd väljare. I det nya förfarandet däremot skall valsedlarna från ett större antal valdistrikt samlas för sammanräkning i regionala. centraler. I en sådan central får den enskilda valsedeln en helt annan anonymitet än om räkningen skulle ske lo- kalt. Enligt utredningens mening innebär re- dan den förordade sammanräkningsorgani- sationen ett sådant skydd för valhemlighe- ten, att en bestämmelse om att märkta sed- lar skall kasseras inte är motiverad.

Det kan för övrigt framhållas att det skydd för valhemligheten som bestämmel- sen i dag ger inte är speciellt starkt. En väljare kan genom att stryka eller lägga till ett namn, t. ex. sitt eget, uppnå samma re- sultat som med en märkning utan att riske- ra att valsedeln ogiltigförklaras. Vidare bör beaktas att märkningsförbudet f.n. visser- ligen medför att en valsedel inte tas med ] sammanräkningen, men det utesluter i och för sig inte att det kan avslöjas hur en per- son som märkt sin valsedel röstat, eftersom valsedeln måste tas ut ur sitt kuvert och granskas innan den kan kasseras.

Mot bakgrund av vad nu sagts om att en bestämmelse som innebär förbud mot märkning inte kan anses erforderlig i ett maskinth sammanräkningsförfarande, före- slår utredningen att märkning av valsedel skall utgå som kassationsanledning.

Regeln att valsedel för att godtas skall innehålla giltigt namn har tidigare lett till ett inte obetydligt antal kassationer. Vid 1964 års val ogiltigförklarades 3762 val- sedlar av denna anledning. I flertalet av dessa fall torde väljaren ha använt valsedel

från annan valkrets än den där han var röst- berättigad. I och med att bostadsbandet nu tagits bort bör kassation av denna anled- ning bli mera sällsynt.

Emellertid kan det även i fortsättningen förekomma fall där valsedel saknar giltigt namn. Man kan tänka sig att en väljare som framställer en egen valsedel glömmer att ta upp något namn eller upptar namn på ej valbara personer. Det kan också tän- kas att en väljare stryker alla namn på en valsedel som ett parti tillhandahåller. Frå- gan är om det numera finns några mera vägande skäl för att behålla kravet på gil- tigt namn på valsedlarna. Härvid är först att märka att valets karaktär av i första hand partival fastslagits genom de nya mandat- fördelningsregler som antagits i samband med enkammarreformen. Att många väljare också uppfattar valet på detta sätt är otve- tydigt, varmed dock inte är sagt att det saknar betydelse vilka kandidater de olika partierna för upp på sina valsedlar. Givet- vis har även personvalet en mycket stor betydelse, men det finns därför inte anled- ning att ogiltigförklara röster från en väl- jare som nöjer sig med att uttrycka sin an- slutning till ett parti. Vidare har man inte anledning att räkna med att det i det före- slagna systemet kan uppstå den situationen att det inte finns någon kandidat som kan tillträda mandat ett parti erövrat. Röstning- en kommer regelmässigt att äga rum med partivalsedlar (tryckta valsedlar), och par- tierna kommer säkerligen att noga se till att dessa blir försedda med tillräckligt antal giltiga namn. Härvid är att beakta att det inte skall finnas något bostadsband i den nya riksdagen och att riskerna för att val- sedlarna kommer att uppta kandidater, som inte är valbara, därigenom minskar betyd- ligt. Härtill kommer att det kan vara prak- tiskt för en väljare som röstar utomlands och därvid använder en ifyllningsvalsedel, att på valsedeln endast behöva ange parti- namnet. Utredningen har därför kommit till slutsatsen att kravet på att valsedel skall innehålla giltigt namn bör slopas.

Tidigare har framhållits att valsedel som avges vid förtidsröstning måste vara för-

sedd med valkretsbeteckning för den val- krets där väljaren är uppförd i röstlängd. Utredningen föreslår att röstmottagaren skall kontrollera att så är fallet och vägra mottaga valsedel med oriktig sådan beteck- ning eller sedel utan valkretsbeteckning. Skulle trots detta en valsedel utan beteck- ning tas emot bör den kasseras. I praktiken torde det endast bli ifyllningsvalsedlar som kan komma att uppvisa en sådan brist. Det sätt varpå de tryckta valsedlarna skall framställas innebär enligt utredningens me- ning betryggande garantier för att en sådan valsedel alltid kommer att innehålla val- kretsbeteckning. Bestämmelsen bör därför inte vålla några problem vid sammanräk- ningen, eftersom ifyllningsvalsedlama under alla förhållanden kommer att behandlas ma- nuellt.

6.1 .10 Kontrollförfarandet

Endast den som är upptagen som röstbe- rättigad i gällande röstlängd får delta i val. Varje väljare har en röst. Dessa principer för rösträtten är fastlagda i grundlag. Enligt gällande ordning kontrolleras innan väljare får avlämna valsedel i vallokal i röstlängden att väljaren finns upptagen i denna. När en väljare avlämnar valsedel sker nämligen anteckning i röstlängden. Röstmottagare på postanstalt, hos svensk utlandsmyndighet eller på fartyg har inte tillgång till röstläng- den. Kontrollen att väljaren har den rösträtt han hävdar och att han inte röstar mer än en gång sker därför f.n. först vid samman- räkningen. Den poströstande väljaren måste visserligen förete ett röstkort för att få av- lämna sin valsedel. Ingenting hindrar att väljaren utnyttjar sitt röstkort för att av- lämna valsedel till mer än en röstmottagare eller att han röstar både inför röstmottagare och vid valförrättning (dubbelröstning). Väl- jaren får nämligen behålla sitt röstkort när han poströstar.

Det nuvarande poströstningsförfarandet medger således i och för sig att en inte röst- berättigad person får avlämna valsedel och att samme väljare avlämnar mer än en val- sedel vid valet. Däremot är det uteslutet att

en inte röstberättigad person får sin val- sedel godkänd och att en väljare kan påver- ka valutgången med mer än en valsedel. Detta åstadkoms genom att den valsedel som en poströstande väljare avger kan härledas till honom till dess kontrollen mot röst- längden gjorts vid sammanräkningen hos länsstyrelsen. Som tidigare nämnts ligger valkuvertet inneslutet i ett ytterkuvert på vilket bl.a. väljarens namn finns angivet. Detta ytterkuvert bryts först när kontrollen mot röstlängden skett. Visar kontrollen att väljaren inte har rösträtt eller att han av- lämnat mer än en valsedel läggs kuvertet eller kuverten obrutna åt sidan.

Utredningen föreslår nu helt nya röstav- givningsregler. Några kuvert skall sålunda som regel inte användas längre. I stället skall valsedlarna uppsamlas i en valbox med hjälp av en kassett. Utredningen har utgått från att denna röstavgivningsmetod skall användas inte bara vid valförrättning- arna utan även vid förtidsröstning inom riket.

Kassett— och valboxmetoden medger inte att rösträtts- och dubbelröstningskontrollen sker på samma sätt som nu när fråga är om förtidsrösterna. Det är visserligen i och för sig tänkbart att inte använda metoden vid förtidsröstningen utan låta röstningen ske i samma former som nu. Utredningen har emellertid ansett att flera skäl talar emot att så sker. Det avgörande skälet för ut- redningen har varit att målet att redan ti- digt under valnatten få fram ett i princip definitivt valresultat då måste uppges. Utan att närmare gå in på hur kontrollen i så fall tekniskt skulle kunna ordnas, torde kunna slås fast att förtidsrösterna, oavsett hur sammanräkningen av dem organiseras, inte kan vara kontrollerade och räknade så tidigt som under valnatten. Ett annat skäl som talar mot att behålla de nuvarande röstavgivningsreglerna vid förtidsröstningen är att regelsystemet då skulle bli oenhetligt. För både väljare och valmyndigheter skulle detta vara en väsentlig nackdel. Enligt ut- redningens mening bör kontrollproblemet lösas med utgångspunkt från att kassett— och valboxmetoden skall användas vid all

röstning inorn riket och kontrollen tekniskt anpassas därefter.

Med de nuvarande reglerna om röstkorts upprättande och utsändande kan det, som erfarenheten också visar, inträffa att även inte röstberättigade tillställs röstkort. Det är önskvärt och bör också enligt utredning- ens mening vara möjligt att skapa sådan säkerhet i detta hänseende att röstkortet faktiskt om än inte formellt kan få ställ- ning av rösträttsbevis. I kombination med en noggrann legitimationskontroll skulle detta högst väsentligt minska risken för att en inte röstberättigad får delta i val. En sådan reform bör enligt utredningens me- ning genomföras oberoende av hur kon- trollproblemet i stort löses. Alla åtgärder som kan öka säkerheten bör vidtas. Efter ingående överväganden har utredningen kommit fram till att den önskvärda säker- heten endast kan uppnås om röstkorten upprättas och distribueras först sedan röst- längden upprättats. Framst'a'lls röstkorten på detta sätt bör enligt utredningens me- ning valnämndens befattning med röstkor- ten kunna avvaras. Bortsett från att den genomgång av röstkortsupplagan som val- nämnden gör blir mindre betydelsefull när röstkorten framställs först sedan längden upprättats, uppnås den vinsten att nämn- dernas stora arbetsbörda inför valen mins- kar.

Utredningen har emellertid menat att man bör gå ett steg längre och även befria valnämnderna från deras nuvarande upp- gifter i röstlängdsförfarandet. Det föreslag- na röstkortsförfarandet torde för övrigt inte tidsmässigt ge utrymme för nämndens med- verkan i detta sammanhang. Valnämndens uppgifter bör kunna övertas av lokala skattemyndigheten, som ju redan nu har ansvaret för att röstlängd upprättas. Utred- ningen övervägde i ett tidigare skede av sitt arbete om inte även lokala skattemyndig- hetens medverkan i röstlängdsförfarandet kunde avvaras. Efter samråd med expertis från CFU övergav dock utredningen denna tanke. Lokala skattemyndighetens medver- kan torde vara nödvändig från säkerhets- synpunkt.

Utredningen förordar att röstlängds— och röstkortsförfarandet anordnas enligt nedan- stående schema. Det är därvid att märka att förslaget endast tar sikte på den all- männa röstlängden och röstkort för däri upptagna personer. För upprättandet av den särskilda röstlängden och röstkort för däri upptagna gäller andra regler, som redan nu ger den säkerhet som utredningen vill uppnå för den allmänna röstlängdens del.

1. Länsstyrelsen kopierar från sitt per- sonband uppgifter över personer i röstbe- rättigad ålder på ett särskilt band (röst- längdsbandet).

2. Från röstlängdsbandet framställer läns— styrelsen stommarna till röstlängd. På stom- marna markeras om rösträttshinder före- ligger. Beträffande den som fyller 19 år under kalenderåret anmärks att han får rösträtt först nästa år. Stommarna tillställs lokala skattemyndigheten.

3. Lokala skattemyndigheten granskar stommarna mot mantalslängden. Därvid kontrolleras att någon person inte uteläm- nats och att hindersmarkeringarna är riktigt gjorda. Vidare gör myndigheten de änd- ringar och tillägg som föranleds av de un- derrättelser som myndigheten får in från pastorsämbetena. Med myndighetens gransk- ning är röstlängden upprättad.

4. Lokala skattemyndigheten underrättar länsstyrelsen om de ändringar och tillägg som myndigheten gjort i stommarna. Läns- styrelsen justerar sitt röstlängdsband enligt underrättelserna. Därvid markerar länssty- relsen särskilt de personer som först följan- de kalenderår är ålderskvalificerade för rösträtt. När detta skett trycker länsstyrel- sen upp röstkortsupplagan och översänder korten till vederbörande lokala skattemyn- dighet, som kontrollerar röstkorten mot röstlängden. — Lokala skattemyndigheten underrättar de personer som i röstlängden antecknats som inte röstberättigade om det- ta förhållande.

5. Anmärkningar mot röstlängden prövas av länsstyrelsen. Godkänns en anmärkning rättar länsstyrelsen röstlängden i enlighet därmed. Länsstyrelsen underrättar lokala skattemyndigheten om de rättelser som för-

6. När lokala skattemyndigheten justerat röstkortsupplagan i enlighet med underrät- telserna från länsstyrelsen, översänder myn- digheten röstkorten till de röstberättigade. Detta förfarande bör enligt utredningens mening ge betryggande garantier för att röstkort endast kommer att upprättas för och tillställas personer som är röstberätti- gade enligt gällande röstlängd. En väljare som i dag vill poströsta måste kunna förete sitt röstkort. Utredningen före— slår inte någon ändring härvidlag. Röst- kortskravet skall gälla även vid förtidsröst- ning enligt utredningens förslag. I samband med röstningen bör väljarens röstkort tas om hand. Bortsett från att detta minskar riskerna för dubbelröstning, blir ett om— händertagande nödvändigt av kontrollskäl. Till kontrollen återkommer utredningen i det följande. I detta sammanhang kan anmärkas att utredningen även övervägt om inte röst- kortskravet borde gälla generellt, alltså även vid röstning i valdistrikt. Ett allmänt röst— kortsobligatorium skulle innebära flera för- delar inte minst av teknisk art. Risken för dubbelröstning skulle om inte elimineras, så dock väsentligen minska. Dessutom skulle, enligt vad utredningen inhämtat, röstlängds- förfarandet kunna förenklas högst avsevärt. Någon röstlängd i nuvarande mening skulle inte behöva framställas. Utan att gå in när- mare på den tekniska sidan av en sådan ordning kan konstateras att det därigenom blir möjligt att betydligt närmare inpå valet än nu få fram en förteckning — rösträtts- register — över röstberättigade personer. Detta register skulle alltså bli betydligt ak- tuellare än den nuvarande röstlängden ge- nom att kyrkobokföringen och inte mantals- längden skulle läggas till grund för röst- rättshandlingen. Genom den bindning som i dag finns mellan mantalslängd och röst- längd, kommer röstlängden i princip att baseras på förhållandena den 1 november året före längdens upprättande. Utredningen har emellertid funnit att in- förandet av ett röstkortsobligatorium inte kan ske med mindre än att 14 & RO ändras,

redan därför att det innebär införandet av ett nytt rösträttsvillkor. Den nödvändiga ändringen i RO kan under alla förhållanden inte genomföras till 1970 års val då ut- redningens förslag till nytt valförfarande är avsett att träda i tillämpning. Utredningen har emellertid menat att ett obligatorium skulle erbjuda så många väsentliga fördelar att tanken därpå bör prövas ytterligare med sikte på en reform till 1973 års val.

Det kan här inskjutas att erfarenheten visar att väljarna i mycket stor utsträck- ning redan nu har med sig sina röstkort när de kommer för att rösta i vallokal. Utred- ningen undersökte vid 1968 års val hur många väljare som saknade röstkort när de inställde sig för att rösta. Undersökningen omfattade 284 valdistrikt med sammanlagt 268 187 röstande. 166 av distrikten låg i stä- der och 117 i landskommuner. Sammanlagt hade 5901 väljare (2,20 %) inte med sig sina röstkort vid röstningen. Antalet röstan- de utan röstkort var emellertid procentuellt högre på landet än i städerna. Medan 7,57 % av landsbygdsväljama saknade röst- kort inställde sig endast 0,97% av stads- väljarna utan sådant kort. Särskilt lands- bygdssiffran bör kunna förbättras väsentligt till 1970 års val genom att väljarna i mass- media och på annat lämpligt sätt uppmanas att ta med sig sina röstkort när de går och röstar på valdagen.

Erfarenheten visar också att många väl- jare förlägger eller blir av med sina röst- kort. Ibland händer det också att röstkortet inte når adressaten. Utredningen har ansett det självklart att en sådan väljare skall kun- na få ett nytt röstkort (duplettröstkort). Det- ta innebär i sin tur att risken för dubbel- röstning ökar. En väljare kan t. ex. ta ut ett duplettröstkort trots att han har det ordi- narie kortet i behåll, och sedan rösta med användande av båda korten.

Det är från dessa förutsättningar som kontrollproblemet i det nya förfarandet måste angripas. Utredningen har ingående prövat olika modeller till lösningar. Den lösning som utredningen slutligt stannat för är i sina huvuddrag denna.

1. Vid förtidsröstning numreras såväl val-

sedeln som väljarens röstkort med samma nummer i löpande följd innan valsedeln upp- samlas i valboxen. Numreringen bör utföras med en stämpel och anbringas på den del av valsedeln som är synlig när valsedeln är inlagd i kassetten.

2. Röstmottagaren tar hand om väljarens röstkort. Röstkorten sänds in till centrala valmyndigheten som ser till att röstkortens uppgifter förs över på band med hjälp av s.k. optiska läsare. På bandet ordnas upp- gifterna i kameral ordning, dvs. valdistrikt- vis efter fastighetsbeteckning och person- nummer. Hos centrala valmyndigheten kon- trolleras om samme väljare förekommer mer än en gång på bandet. Skulle detta vara fallet skall samtliga de förtidsröster som väljaren avlämnat kasseras. Röstkort och valsedlar från dem som röstat på detta sätt plockas fram med hjälp av nummerbeteck- ningen.

3. Bandets uppgifter överförs till valkrets- visa förteckningar.

4. Förteckningarna översänds därefter omgående till vederbörande länsstyrelse, där förteckningarna granskas mot röstlängder- na. Skulle denna granskning visa att en väl- jare röstat både före valet och vid valför- rättningen, plockas röstkortet från valloka- len fram för att verifiera att anteckningen i röstlängden är riktig, varefter centrala valmyndigheten genast underrättas om detta förhållande. Med ledning av röstkortsnum- ret kan den valsedel som avgetts vid förtids- röstningen tas fram och kasseras. Förfaran- det blir detsamma om det skulle visa sig att den förtidsröstande över huvud taget inte är röstberättigad .

5 . De röstkort som inte plockats fram för- störs omedelbart efter kontrollgenomgången.

Visar det sig vid kontrollen att en väljare röstat utan att vara röstberättigad eller att han avgivit mer än en röst, kommer alltså förtidsrösten att kasseras. Vallokalsrösten påverkas inte och sammanräkningen i de regionala räkningscentralerna kan alltså ge- nomföras utan att hänsyn behöver tas till eventuellt oriktigt avgivna röster. Utredning- en menar inte heller att sammanräkningen i den för hela riket gemensamma räknings-

centralen skall anstå till dess kontrollen är klar. Även där bör räkningen påbörjas i omedelbar anslutning till förtidsröstningens slut och resultatet inrapporteras till centrala valmyndigheten. Denna sammanställer upp- gifterna till ett riksresultat som genast of- fentliggörs. Detta offentliggörande sker då givetvis med reservation förutom för de eventuella fel som kan ha uppkommit vid inrapporteringen även för de justeringar av förtidsröstningsresultatet som kan föranle- das av den efterföljande kontrollen. Även vad tidigare benämnts namnfördelningen bör kunna påbörjas utan hinder av att kon- trollen inte slutförts.

Det nu föreslagna kontrollsystemet kan enligt utredningens mening inte anses in- kräkta på valhemligheten. Endast de röst- kort plockas fram, där det finns anledning att misstänka dubbelröstning, medan de övriga röstkorten från förtidsröstningen för- störs utan att de blivit föremål för någon granskning efter avlämnandet. Utsorteringen av röstkort skall föranleda utsortering av motsvarande valsedlar endast om det klart framgår att dubbelröstning eller obehörig röstning förekommit. I dessa fall framkom- mer visserligen röstinnehållet, men där fö- religger enligt utredningens mening inte hel- ler något beaktansvärt intresse att skydda valhemligheten. Ifrågavarande personer bör dessutom, som utredningen framhåller i det följande, utsättas för straffrättslig sanktion för sitt handlande.

Självfallet bör det i första hand tillses att det valresultat som offentliggörs på valnat- ten i allmänhet inte behöver korrigeras. Ge- nom det föreslagna röstkortsförfarandet har utredningen, som nämnts, skapat förutsätt- ningar för att endast röstberättigade perso- ner tillställs röstkort vilket bör öka säker- heten högst väsentligt.

Dubbelröstning bör enligt utredningens mening också förebyggas på det sättet att väljare som förtidsröstar eller som röstar vid valförrättning under sådana omstän- digheter att dubbelröstning inte kan uteslu- tas, avkrävs en försäkran på heder och sam- vete att han inte röstat mer än en gång. En sådan försäkran kan lämpligen tecknas

på röstkortet. För väljare som inställer sig vid valförrättning utan att medföra röst- kort bör ett särskilt röstkort upprättas på vilket försäkran kan tecknas. Vägrar välja- ren att lämna en sådan försäkran skall val— sedeln inte tas emot. Väljaren bör då upp- manas att i avskildhet avlägsna valsedeln ur kassetten och återställa denna till val- förrättaren. Skulle den efterföljande kon- trollen visa att dubbelröstning ändå skett, torde ansvar för osann försäkran kunna komma i fråga (15: 10 BrB). Enligt detta lagrum skall den dömas för osann försäk- ran >>som i skriftlig utsaga, som jämlikt lag eller författning avges under edlig förplik- telse eller på heder och samvete eller under annan sådan försäkran lämnar osann upp- gift eller förtiger sanningen». I kommenta- ren till bestämmelsen framhålls visserligen att en förbindelse att handla på ett visst sätt eller att inte företa en viss handling inte som sådan faller under paragrafen om löftet skulle brytas. Det påpekas emellertid att förhållandena kan vara sådana att för- bindelsen inte bara innehåller ett löfte om ett framtida handlingssätt utan också en ut- saga om löftesgivarens avsikter och i detta hänseende är osann. I så fall inträder straff- ansvar (se NJA II 1953: 577).

Genom dessa åtgärder anser utredningen att effektiva spärrar skapats mot att någon väljare oriktigt skall kunna delta i val. Att det valresultat som blir känt i anslutning till röstningens slut — när det gäller parti- fördelningen redan under valnatten — skall behöva korrigeras på grund av utfallet av den efterföljande kontrollen torde man inte behöva räkna med. I praktiken kommer detta resultat att bli liktydigt med det defi- nitiva.

6.2 Kommunalvalen

6.2.1 Inledning

Som tidigare framhållits har utredningen av tidsskäl inte ansett det möjligt att i denna etapp pröva förutsättningarna för en övergång till en maskinell teknik av det

slag som föreslås för riksdagsvalens de] även vid de kommunala valen. Detta bety- der dock inte att förfarandet vid de kom- munala valen bör lämnas helt orubbat. Det är otvivelaktigt lämpligt att vissa moment i riksdagsvalsreformen följs upp på kom- munalvalssidan i varje fall beträffande de kommunalval som skall förrättas samtidigt med riksdagsvalet. Utredningen har emel- lertid menat att man bör försöka gå ett steg längre och pröva om det inte är möj- ligt att redan nu åstadkomma en sådan tek- nisk samordning mellan de samtidiga riks- dags- och kommunalvalen att förfarandet från väljarnas synpunkt blir detsamma.

Utredningen vill redan nu konstatera att de förslag som läggs fram i det följande inte tar sikte på municipal- och kyrkofull- mäktigvalen. Utredningen har inte ansett det möjligt eller nödvändigt att föreslå nya regler för förfarandet vid dessa val, som ju alltjämt skall förrättas för sig.

6.2.2 De föreslagna ändringarna i det kom- munala förfarandet

En följd av regeln om gemensam valdag för riksdags- och landstings- samt stads— och kommunalfullmäktigval (kommunfull- mäktigval) bör bli att samma regler om när och i vilka former röstning får ske gäller vid dessa val.

Det är vidare från flera synpunkter önsk- värt — om än inte direkt nödvändigt — att röstavgivningen kan ske i samma for— mer vid de samtidiga valen. Härigenom underlättas röstavgivningen och därmed kan röstningen genomföras snabbare.

Röstavgivningen vid riksdagsvalet skall enligt utredningens förslag ske i helt andra former än f.n. Några kuvert skall — om man undantar den röstning som sker utom riket och röstning med valsedelsförsändelse - inte användas längre. I stället skall väl- jaren lägga in sin valsedel i en kassett med vars hjälp sedeln sedan uppsamlas i en spe- cialkonstruerad valbox. Kassetten och val- boxen utformas för standardiserade valsed- lar i form av hålkort.

En första förutsättning för att den nu skisserade metoden skall kunna användas vid de kommunala valen är alltså att även de kommunala valsedlarna får hålkortsfor- mat. Något hinder häremot finns enligt ut- redningens mening inte.

På varje röstningsmetod måste de grund- läggande kraven ställas att metoden skall möjliggöra kontroll dels av att väljaren är röstberättigad vid valet dels att den valsedel han avger är avsedd för valet i den valkrets där han är uppförd i röstlängd. Att använda kassett- och valboxmetoden vid den kommunala röstning som äger rum i val- lokal på valdagen vållar — lika litet som vid riksdagsvalet —- några svårigheter. Valför- rättama har tillgång till röstlängden — som f.ö. är gemensam för riksdags- och kom- munalval —- och kan av denna se om väl- jaren är röstberättigad eller inte. Den nöd- vändiga styrningen av de avgivna valsed- larna till rätt valkrets sker vid vallokals— röstning automatiskt.

Det kan i detta sammanhang erinras om att det från valbarhetssynpunkt i princip är likgiltigt om valsedeln räknas i väljarens valkrets eller i någon annan eftersom val- barheten inte är inskränkt till valkrets. Den- na regel har f. ö. medfört att det i inte ringa utsträckning används valsedlar som är ge- mensamma för hela kommunen. Är valse- deln försedd med valkretsbeteckning men är denna felaktig föranleder detta inte f.n. att sedeln kasseras.

När det gäller väljare som röstar på post- anstalt skall den nödvändiga styrningen till rätt valkrets enligt utredningens förslag till nytt förfarande vid riksdagsvalen åstadkom- mas genom att röstmottagaren med hjälp av röstkortet kontrollerar att väljaren an- vänt valsedel för rätt valkrets. Både val- sedlarna och röstkorten skall alltså vara för- sedda med valkretsbeteckning. För att kas- sett- och valboxmetoden skall kunna an- vändas vid förtidsröstning även vid de kom- munala valen står enligt vad utredningen kunnat finna inte någon annan möjlighet öppen än att åstadkomma styrningen till rätt valkrets på motsvarade sätt. Såväl valsed- larna som röstkortet — vilket bör bli gemen-

samt för alla de samtidiga valen — bör alltså förses med valkretsbeteckning för resp. kommunalval. Innan röstmottagaren tar emot kassetten med den däri inneslutna valsedeln bör han ha förvissat sig om att beteckningarna på valsedel och röstkort är överensstämmande.

Av avgörande betydelse för säkerheten i ett förfarande som genomgående bygger på kassett- och valboxmetoden blir det sätt varpå röstmottagarna utför sin kontroll- uppgift. Det bör emellertid i detta samman- hang framhållas att röstmottagarna redan i dag har att kontrollera inte bara att välja- ren rätt fört över röstkortets uppgift om valkrets till ytterkuvertet utan även ett fler- tal andra uppgifter av betydelse i samman- hanget. Kvantitativt är röstmottagarnas kon- trolluppgift mer omfattande i dag än vad den skulle bli i ett förfarande sådant som det nu skisserade. Att märka är dock att om röstmottagaren i dag gör ett misstag vid kontrollen så får detta inte helt samma kon- sekvenser som det skulle få i det nya syste- met.

I ett förfarande som bygger på kassett- och valboxmetoden blir det av vikt att röst- kortet utformas så att kontrollen underlät- tas. Utredningen har genom sin tekniska expertis utarbetat ett förslag till ny ut- formning av röstkorten (bil. 3). Vid de kon- takter som utredningen haft med postverket i frågan har det framkommit att den före- slagna utformningen av röstkortet är ägnad att väsentligt underlätta kontrollen för röst- mottagarna och göra denna mer tillförlit- lig än den som de har att utföra i dag.

Sker förtidsröstningen även vid de kom- munala valen enligt kassett- och valboxme- toden är det enligt utredningens uppfatt- ning mest ändamålsenligt att sorteringen av de därvid avgivna valsedlarna på valkretsar sker centralt för hela riket. Denna sorte- ring kan givetvis ske manuellt med ledning av de beteckningar som enligt vad nyss an- förts måste finnas utsatta på valsedlarna. Utredningen har emellertid ifrågasatt om inte denna centrala sortering skulle kunna ske maskinellt. Om valsedlarna förses med en hålmarkering för län, skulle sorterings-

arbetet underlättas högst avsevärt. Några praktiska svårigheter att förse valsedlarna med en sådan markering torde inte föreligga. Självfallet kommer framställningskostnaden då att bli högre. Enligt vad utredningen in- hämtat torde dock kostnadsfördyringen bli obetydlig.

Den nuvarande sammanräkningsordning- en bör, som närmare utvecklas i det föl- jande, behållas. När sorteringen är klar översänds valsedlarna till den länsstyrelse som skall räkna samman valet. Innan den egentliga sammanräkningen kan börja blir det nödvändigt att sortera de inkomna val- sedlarna på valkretsar. Denna sortering mås- te då ske med ledning av de markeringar som finns upptagna på valsedlarna.

I detta sammanhang bör framhållas att utredningen utgått från att statsverket i princip skall anskaffa och tillhandahålla par- tier och väljare blanketter till valsedlar. Däremot har utredningen av praktiska skäl inte ansett det genomförbart att statsverket åläggs förse blanketterna med det önska- de trycket. Denna del av valsedelsframställ— ningen bör enligt utredningens mening par- tierna själva svara för. Det är dock möjligt att statsverket här kan lämna viss service.

Självfallet måste det även vid de kommu- nala valen kunna kontrolleras såväl att den väljare som förtidsröstat verkligen också varit röstberättigad som att en väljare inte avgett mer än en valsedel vid samma val. Såvitt utredningen kunnat finna erbjuder det inte några svårigheter att låta denna kontroll ske på samma sätt som motsvaran- de kontroll vid riksdagsvalen. Det för riks- dagsvalen förordade kontrollförfarandet förutsätter att valsedeln innan den uppsam- las i valboxen förses med en särskild mar- kering, vilken också åsätts röstkortet. Efter- som röstkortet bör bli gemensamt för de samtidiga valen blir det alltså fråga om sam- ma markering vid alla de samtidiga valen. Används ett gemensamt röstkort för dessa val innebär denna kontrollmetod att väl- jaren måste rösta samtidigt vid alla de val som han avser att delta i. I annat fall kan följden bli att kontrollen visar dubbelröst- ning där sådan faktiskt inte föreligger. Det

kan alltså inte tillåtas att en väljare t.ex. förtidsröstar vid riksdagsvalet vid ett till- fälle och vid något eller båda kommunal- valen vid ett senare. Röstar väljaren inte i alla de samtidiga valen måste detta an- tecknas på röstkortet, t.ex. så att röstmot- tagaren anger det val vid vilket väljaren inte röstat. Det förslag till röstkort som ut- redningen låtit utarbeta har utformats i överensstämmelse härmed.

Alternativet till det här skisserade för- farandet är att låta förtidsröstningen vid de kommunala valen ske på i princip sam- ma sätt som f.n. Väljaren skulle alltså läg- ga in sin valsedel i ett kuvert på vilket han överför röstkortets uppgifter. Röstmotta- garen skulle därefter kontrollera att detta skett riktigt, varefter kuvertet skulle tillstäl- las den länsstyrelse som har att räkna sam- man valet för den valkrets i vilken väljaren är uppförd i röstlängden.

Vid sin bedömning av vilken av de två här beskrivna metoderna — kassett- och val- boxmetoden resp. kuvertmetoden — som bör användas vid förtidsröstning vid de kom- munala valen har utredningen stannat för den förra. Utredningen har därvid fäst av- görande vikt vid det förhållandet att denna metod innebär för väljaren helt uniforma regler för röstavgivningen. Utformas röst- kortet enligt de riktlinjer utredningen dragit upp bör den kontroll från röstmottagarens sida som metoden förutsätter kunna genom- föras utan risk för att säkerheten i för- farandet äventyras. Som redan tidigare framhållits kräver kuvertmetoden för att fungera helt säkert en mer omfattande kon- troll från röstmottagarens sida än som blir nödvändig med den förordade metoden. Denna innebär visserligen att sammanräk- nings- och kontrollförfarandet blir något mer komplicerat än med kuvertmetoden. Denna nackdel väger emellertid enligt ut- redningens mening lätt mot det förhållan- det att ett enhetligt röstavgivningsförfaran- de kan erbjudas väljarna.

Detta utredningens ställningstagande in- nebär självfallet också att förtidsröstning med valsedelsförsändelse bör ske enligt sam- ma regler som gäller för sådan röstning vid

Beträffande förfarandet i övrigt vid de kommunala valen är utredningen av den uppfattningen att sammanräkningen i yttre mening bör kunna förenklas. Någon räkning av rösterna bör inte — i analogi med vad som föreslås för riksdagsvalens vidkommande — ske ute i valdistrikten. De valboxar som använts där bör vid röstningens slut oöpp- nade föras till länsstyrelsen där samman- räkning sedan sker. Det torde inte behöva påpekas att denna sammanräkning — åt- minstone t.v. — kommer att få ske i ma- nuella former. Som skall framgå av det följande torde en koncentration av sam- manräkningen till länsstyrelsen vara en för- utsättning för att den reform av kassations- bestämmelserna som föreslås för riksdags- valens del skall kunna genomföras även beträffande de kommunala valen. Vid be- dömningen av förslaget att länsstyrelsen skall räkna samman kommunalvalen utan att någon preliminär räkning dessförinnan skett bör beaktas att den sammanräknings- ordning som föreslås för riksdagsvalen in- nebär att länsstyrelserna befrias från upp- giften att räkna samman detta val.

Utredningens förslag betyder vidare att sammanräkningen hos länsstyrelsen inte kan börja förrän alla de i valdistrikten använda valboxarna och röstlängdema kommit in till länsstyrelsen. Något preliminärt valre- sultat skall inte heller lämnas. Dessa kon- sekvenser av förslaget behöver enligt utred- ningens mening inte inge några allvarligare betänkligheter. Resultatet av riksdagsvalet kommer i fortsättningen att föreligga redan under valnatten. Med ledning av detta bör man kunna få en tillräckligt säker uppfatt- ning även om utgången i kommunalvalen. Det kan på goda grunder antas att tenden- sen i riksdagsvalet går igen i kommunal- valen. Det bör också framhållas att det här beskrivna förfarandet vid kommunalvalen endast torde komma att behöva tillämpas under en övergångstid. Utredningen kom- mer att fortsätta sina undersökningar i syfte att pröva förutsättningarna för ett maski- nellt förfarande även på den kommunala sidan. Visar sig ett sådant vara möjligt att

införa bör en reform kunna vara genomförd till 1973 års val.

Mot bakgrund av den uppmjukning av kassationsbestämmelserna som nyligen skett bör — förutsatt att länsstyrelsen ensam skall svara för sammanräkningen — föreskriften att valsedel som är märkt skall kasseras kunna slopas även i fråga om valsedlar som avgetts vid de kommunala val det här gäller. Hos länsstyrelsen kommer valsed- larna att räknas av personer för vilka de en- skilda väljarna som regel är helt obekanta.

I likhet med vad som föreslagits för riksdagsvalens vidkommande förordar ut- redningen att kravet på att en valsedel för att godkännas skall vara försedd med gil- tigt namn slopas även vid ifrågavarande kommunala val. Trots de åtgärder som vid- tagits för att hjälpa väljarna att använda giltig valsedel är detta en vanlig kassations- grund. Vid 1966 års landstingsval ogiltig- förklarades sålunda 3 644 valsedlar av den- na anledning. Totalt kasserades vid detta val 26 893 valsedlar. Saknar valsedel giltigt namn bör valsedeln ändå tillgodoräknas det parti vars partibeteckning utsatts på valse- deln.

6.3 Sammanfattande synpunkter på det nya förfarandet

När det nuvarande förfarandet karakterise- ras som långsamt och omständligt är det ett omdöme som inte torde kunna bestridas. Det har emellertid ibland sagts att vad man i dag förlorar i snabbhet och enkelhet det vinner man i säkerhet och tillförlitlighet. Det förslag till ett nytt valförfarande som utredningen nu lägger fram är emellertid inte bara snabbare och enklare än det nu- varande utan uppfyller även i lika hög grad som det nuvarande kraven på säkerhet och tillförlitlighet.

Det nya förfarandet bygger på en maski- nell sammanräkningsteknik. Eftersom man med en sådan teknik kan nöja sig med en enda sammanräkning blir det möjligt att redan under valnatten redovisa ett resultat beträffande partifördelningen som endast i sällsynta undantagsfall nämnvärt kommer

att avvika från det slutliga. Beskedet om vilka kandidater som blivit valda kommer även det att kunna lämnas betydligt tidigare än vad som är möjligt enligt nuvarande ordning.

I det nya förfarandet befrias valförrättar- na från uppgiften att efter röstningens slut räkna samman valet i valdistriktet. Med nu- varande ordning skulle de då ha att gå ige- nom materialet från — i flertalet fall — tre val. Inte överallt torde en så omfattande räkning kunna genomföras under valnatten. Det torde vara realistiskt att räkna med att sammanräkningen av åtminstone något val måste uppskjutas till följande dag. I det nya förfarandet däremot upphör i princip val- förrättarnas arbete i och med röstningen. Detta förhållande bör också göra det lättare att rekrytera valförrättare.

Inte bara sammanräkningen blir snabba- re och enklare i det nya förfarandet. Även själva röstningsproceduren kommer att kun- na genomföras snabbare och i enklare for- mer än f.n. Enligt gällande regler skulle flertalet väljare få hålla reda på och lägga in sina valsedlar i tre olika kuvert. Risken för fel och misstag vid röstningen är därför uppenbar. I det nya förfarandet får väljaren i stället tre kassetter i vilka han lägger in sina valsedlar utan att behöva bekymra sig om att valsedeln därvid placeras rätt. Det blir valförrättarens sak att se till att valsed- larna hänförs till rätt val. Dessa nya röst- ningsregler i förening med införandet av förtidsröstning gör det enligt utredningens bedömning möjligt att genomföra valet på en dag. Att endagsval kan behållas även i fortsättningen måste anses vara en väsent- lig fördel. I ett manuellt förfarande torde detta inte ha varit möjligt.

Det nya förfarandets överlägsenhet från säkerhetssynpunkt ligger framför allt däri att valsedlarna under hela den tid röstning- en varar kommer att ligga inneslutna i val- boxen utan möjlighet för någon att komma åt dem. Först vid sammanräkningen öppnas boxen då valsedlarna flyttas till samman- räkningsmaskinen. Systemet blir m.a.o. slu- tet på ett helt annat sätt än det nuvarande.

De nuvarande, även efter 1969 års re-

form tämligen detaljrika kassationsbestäm- melserna blir i princip överflödiga i det nya förfarandet. Dessa bestämmelser är främst avsedda att skydda valhemligheten. I det nya förfarandet tillgodoses kravet på val- hemlighet redan därigenom att valsedlarna i princip inte skall granskas individuellt vare sig i valdistrikten eller i de särskilt inrätta- de räkningscentralerna. En bestämmelse en- ligt vilken märkta valsedlar skall kasseras fyller i ett sådant system inte någon prak- tisk funktion. Samtidigt förordar utredning- en att kravet på att valsedel för att godtas skall innehålla giltigt namn slopas. Detta har framstått som motiverat bl.a. med hän- syn till att valet numera mera uppfattas som ett val mellan partier och mindre som ett val mellan personer. Endast för det fall att en valsedel saknar partibeteckning kommer i fortsättningen kassation att behöva tillgri- pas. Reglerna om hur valsedlarna skall framställas och tillhandahållas partierna in- nebär garantier för att flertalet valsedlar aldrig kommer att sakna partibeteckning. Endast när det gäller valsedlar som väljaren framställt torde risk föreligga för att parti- beteckningen saknas.

6.4 Information om det nya förfarandet

Utredningens förslag innebär att väljarna redan vid 1970 års val kommer att få rösta på ett helt nytt sätt. Det nya röstningsförfa- randet är visserligen i och för sig enkelt — enligt utredningens mening är det enklare än det nuvarande — men trots detta bör man räkna med att en hel del väljare kommer att känna osäkerhet och tveksamhet inför det nya förfarandet. För att förbereda väl- jarna på de nyheter som de kommer att stäl- las inför och på så sätt bidra till att valen kan genomföras snabbt och friktionsfritt redan första gången förfarandet tillämpas, har utredningen utgått från att det skall lämnas en fyllig och slagkraftig information om hur röstningen kommer att gå till och hur det nya förfarandet i stort fungerar. Behovet av en sådan information har också uppmärksammats bl. a. i riksdagen (KU 1969: 22).

Specialmotivering

7.1 Lagen om val till riksdagen

Gällande lag om val till riksdagen har varit i kraft i nära 50 år. En mångfald ändringar har vid skilda tidpunkter gjorts i lagtexten. Lagen har på grund härav blivit en från formella och systematiska synpunkter brist- fällig produkt. En fullständig lagteknisk översyn har länge ansetts nödvändig (se prop. 19672145 s 56 och 1968: 27 s 208— 209).

Den valtekniska reform som utredningen nu föreslår är synnerligen genomgripande. Att kodifiera det nya förfarandet inom ra- men för den nuvarande lagens disposition har utredningen inte ansett möjligt utan lägger nu fram sina förslag i form av en helt ny lag om val till riksdagen.

I utredningens förslag är lagen indelad i fyra huvudavsnitt (avdelningar). I den första avdelningen presenteras först det nya för- farandet i grova drag. Därefter följer en redogörelse för den fasta valorganisationen, dvs. den organisation som skall finnas obe- roende av om det är aktuellt med val eller inte. — Den andra avdelningen behandlar de förberedande åtgärder som skall vidtagas när ett val är förestående. — Lagens tredje avdelning behandlar själva röstningen, me- dan den fjärde innehåller bestämmelserna om rösträkning, mandatfördelning, valets avslutande och besvär över valet.

I den allmänna motiveringen (6.1) har ut- redningen redogjort för huvuddragen i det

nya förfarandet och de bedömningar som förslagen grundas på. I detta avsnitt tar ut- redningen därför endast upp de delar av förslaget som inte tidigare berörts och som är av den beskaffenheten att de kräver en närmare kommentar.

Första avdelningen 1 kap. 1 5

Paragrafen innehåller bestämmelserna om valdag och motsvaras i gällande ValL av 55 &.

55 & skiljer mellan ordinarie val, nyval och annat val till riksdagen. Lagen själv ger besked om när ordinarie val skall hållas. Nyval förrättas den dag som Kungl. Maj:t bestämmer. Dagen för annat val (dvs. om- val) bestäms aV länsstyrelsen.

Redan det nya valsystemets konstruktion gör det enligt utredningens mening motive- rat att Kungl. Maj:t alltid bestämmer val- dag. Utredningen förordar därför att valdag vid annat val till riksdagen än ordinarie alltid skall bestämmas av Kungl. Maj:t.

Enligt utredningens förslag skall vad som nu benämns poströstning alltid äga rum före valdagen. För att reglerna om när för- tidsröstningen skall börja resp. sluta skall bli enkla och enhetliga är det önskvärt att valet alltid sker på samma veckodag. Enligt gällande ValL är det möjligt att hålla nyval

och omval på annan helgdag än söndag. Det torde emellertid aldrig ha inträffat i modern tid att val förrättats någon annan dag än söndag. Utredningen har inte heller kunnat finna att det i fortsättningen skulle finnas något behov av att hålla val på nå- gon annan helgdag och föreslår att söndag alltid skall vara valdag oavsett vilket slag av val det är fråga om. Detta förslag över- ensstämmer med det utredningen lade fram i sitt förra betänkande (SOU 1967: 26). För- slaget föranledde inte något uttalande un— der remissbehandlingen.

4 5 År 1968 fattades principbeslut om att en central valmyndighet skulle inrättas. Kungl. Maj:t får bestämma vilken myndighet som skall vara central valmyndighet. Enligt ValL är myndighetens uppgifter två. Dels skall centrala valmyndigheten med ledning av an- talet röstberättigade i varje valkrets räkna fram hur många av de fasta valkretsman- daten som varje valkrets skall tilldelas. Dels skall myndigheten fördela mandaten i riks- dagen mellan partierna och fastställa vilka personer som skall besätta mandaten. Utredningens förslag innebär att centrala valmyndigheten kommer att få väsentligt ut- vidgade arbetsuppgifter i förhållande till vad som är förutsatt i gällande ValL. Principen har varit att centrala valmyndigheten skall ansvara för valorganisation och valledning både på förberedelsestadiet och därefter. Centrala valmyndigheten måste alltså enligt utredningens förslag ges en tämligen omfat- tande organisation. Preliminära undersök- ningar har visat att myndigheten bör ha 15—20 tjänstemän i handläggande ställning samt biträdespersonal till ett antal som efter hand får anpassas till behovet. Organisatio- nen får förutsättas fungera fullt ut under ett år räknat fr. o.m. oktober månad året före det då ordinarie val skall förrättas t.o.m. oktober månad valåret. Dessutom krävs viss permanent beredskap under tiden mellan de ordinarie valen med hänsyn till möjligheten av nyval. Utredningen har för sin del kom- mit fram till att centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden (CFU) bör vara cen-

tral valmyndighet. Flera av de uppgifter som centrala valmyndigheten kommer att få har ett nära samband med CFU:s vanliga ar- betsuppgifter.

I detta sammanhang bör tilläggas att ut- redningen utgått från att den för hela riket gemensamma räkningscentralen kommer att organisatoriskt stå centrala valmyndigheten mycket nära. Utredningen menar att denna räkningscentral närmast bör organiseras som en fristående funktion inom centrala val- myndigheten.

5 & .

Utredningen har ansett det önskvärt att det även av riksdagsvallagen framgår att riks- dags- och landstings- samt kommunfull— mäktigvalen förrättas samtidigt. En erin- ran härom har tagits in i denna paragraf.

2 kap. 1 &

Paragrafen motsvarar 30 ä 1 mom. i gällan- de ValL.

Paragrafen har översetts formellt och re- daktionellt. Vid utformningen av denna och följande paragrafer har utredningen beaktat det förslag till enhetlig kommunbeteckning som Kungl. Maj:t nyligen förelagt riksdagen ( prop. 1969: 63 ).

4 5 I sak motsvarar denna paragraf 32 å i gäl— lande ValL.

De nuvarande bestämmelserna utgår från att det i princip är den enskilde kommun- medlemmen som har att ta initiativet till kommuns indelning i valdistrikt. Det torde emellertid vara ytterligt sällsynt att en val- distriktsindelning kommer till stånd på detta sätt. Regelmässigt torde det vara vederbö- rande kommunala myndigheter och då i första hand valnämnden som agerar i den- na fråga. Utredningen har beaktat dessa förhållanden vid utformandet av paragrafen.

Den nya utformningen av paragrafen be- tyder emellertid inte någon inskränkning i den enskilda initiativrätten. Denna torde följa av allmänna förvaltningsrättsliga reg-

ler. Något krav på att den som väcker för- slag i en indelningsfråga skall vara röst- berättigad i kommunen torde inte behöva uppställas.

Att valdistriktsindelningen vid riksdags- val skall anpassas till indelningen i valkret- sar vid fullmäktigval följer redan av be- stämmelsen i 3 5 första stycket. Den nuva- rande regeln i 32 ä 1 mom. andra stycket andra punkten fyller därför inte någon praktisk funktion och bör utgå.

3 kap. Kapitlet motsvarar 33—36 åå i nuvarande ValL.

De ändringar som föreslås är i allt vä- sentligt av redaktionell natur och torde inte fordra någon kommentar utöver den nya regeln i 2 5. Denna föreskriver att antalet deputerade skall vara minst fyra. Den ök- ning av minimiantalet som regeln innebär menar utredningen vara motiverad med hänsyn till att valet i fortsättningen skall pågå utan avbrott mellan klockan 8 och 21 på valdagen. Även i de minsta valdistrikten bör antalet deputerade vara så stort att av- lösning för bl.a. måltider kan ske under förrättningens gång.

4 kap. I detta kapitel regleras röstlängdsförfaran- det. Kapitlets motsvarighet i gällande ValL är 37—53 j åå

2 &

F.n. är föreskrivet att den som uppfyller rösträttsvillkoren i röstlängden skall anteck- nas som röstberättigad. I praktiken torde dock regeln tillämpas så att anteckning om rösträttshinder görs vid de personers namn som befunnits inte röstberättigade. Utred- ningen anser att detta förfaringssätt är det klart lämpligaste och förordar att paragra- fen utformas i enlighet härmed.

3 & Eftersom röstkorten inte skall tryckas upp förrän röstlängden upprättats men utsändas till de röstberättigade senast den 35:e dagen före valdagen, är det önskvärt att länssty-

relsen och lokala skattemyndigheten får nå- got längre tid på sig för sina resp. uppgifter i samband därmed än f. n. Utredningen har inhämtat att den tidpunkt då röstlängden senast skall vara upprättad utan olägenhet kan tidigareläggas något. Förslaget innebär att röstlängden skall vara upprättad senast den 25 juni, dvs. fem dagar tidigare än nu. Övriga tidsfrister bör ändras i motsvarande mån (4, 6 och 11 åå).

Motsvarande ändringar föreslås genom— förda även beträffande den särskilda röst- längden.

Av allmänna tryckfrihetsrättsliga regler följer att var och en har rätt att ta del av röstlängden som är en offentlig handling. Någon uttrycklig bestämmelse härom torde inte behöva upptas i lagen.

4 5 Regeln att röstlängden skall vara framlagd för granskning under en viss bestämd tids- period har föranlett vissa tolkningsproblem. Somliga valnämnder har haft längden fram- lagd för granskning även under lördag och söndag som infaller under perioden, andra inte. Vissa praktiska problem är onekligen förbundna med att ha längden framlagd för granskning dessa dagar. Erfarenheten visar också att ett ytterst ringa antal per- soner begagnar sig av möjligheten att ta del av längden. Utredningen anser för sin del att det knappast kan anses motiverat att lokala skattemyndigheten, under vars överinseende granskningen enligt förslaget skall ske, skall åläggas att se till att gransk- ning kan ske även under veckosluten. Ut- redningen förordar därför att längden skall vara tillgänglig för granskning under tiden måndag—fredag, eller under lokala skatte- myndighetens vanliga arbetsvecka. Skulle emellertid granskningens slutdag infalla på en lördag eller söndag bör granskningstiden utsträckas t.o.m. följande måndag. Motsvarande regel bör gälla även beträf- fande den särskilda röstlängden.

6 & Enligt nuvarande ordning prövar valnämn- den anmärkningar mot röstlängden. Denna

valnämndens uppgift skall enligt utredning- ens förslag övertas av länsstyrelsen. Vid denna prövning måste länsstyrelsen själv- fallet ha tillgång till röstlängden för det val- distrikt som berörs av anmärkning. Vid den föreslagna tidpunkten för anmärknings- sammanträdet har emellertid lokala skatte- myndigheten röstlängderna om hand. Läns- styrelsen bör alltså införskaffa den eller de röstlängder som berörs av anmärkning. Öv- riga röstlängder kan däremot ligga kvar hos lokala skattemyndigheten. När länsstyrelsen prövat anmärkningarna och, om anmärk- ning godkänts, rättat röstlängden skriver länsstyrelsen under den. De röstlängder mot vilka några anmärkningar inte riktats för- ses av lokala skattemyndigheten med intyg om detta förhållande. Intyget bör dateras samma dag som anmärkningssammanträdet hålls. I och med att längden förses med länsstyrelsens underskrift eller lokala skat- temyndighetens intyg är längden justerad och skall alltså lända till ovillkorlig efter- rättelse till dess ny röstlängd kommer till stånd, om inte rättelse i extraordinär väg därefter sker.

10 å

Besvär över länsstyrelsens beslut i anmärk- ningsärende kan endast föras i samband med besvär över den valförrättning vid vil- ken beslutet länt till efterrättelse. Konstate- ras därvid att röstlängden i något avseende varit felaktig skall självfallet röstlängden rättas, oavsett om besvären över valet lett till att detta upphävts eller ej. Någon ut- trycklig bestämmelse härom torde inte vara behövlig.

12 5

Av bestämmelsen att centrala valmyndig- heten skall meddela föreskrifter för till- lämpningen av reglerna om röstlängd följer bl.a. att myndigheten skall fastställa for- mulär till blanketter och övriga handlingar som behövs. Detta betyder i sin tur att någon särskilt röstlängdskungörelse (1968: 20) inte blir behövlig. Vad nu sagts gäller även i fråga om motsvarande bestämmelser beträffande den särskilda röstlängden.

Att röstberättigad som är upptagen i sär- skild röstlängd får rösta i valdistrikt på val- dagen, framgår i gällande ValL endast in- direkt. I 53 h 5 föreskrivs nämligen att läns- styrelsen vid anmärkningssammanträdet skall bestämma i vilket valdistrikt den sär- skilda röstlängden för valkretsen skall vara tillgänglig på valdagen. Utredningen menar att det tydligare bör framgå att den som är upptagen i särskild röstlängd kan rösta i val- distrikt på valdagen och föreslår att det i denna paragraf tas in en bestämmelse som utsäger att sådan röstlängd skall hänföras till ett bestämt valdistrikt i valkretsen. Den röstberättigade kan då sägas vara uppförd i röstlängd för det valdistriktet.

Andra avdelningen 5 kap.

I detta kapitel, som motsvarar 54 och 56 åå i gällande ValL ges bestämmelser om re- gistrering av partibeteckning och anmälan av kandidater.

1 &

Mellan reglerna om registrering av parti- beteckning och anmälan av kandidater samt bestämmelserna om tillhandahållande av valsedlar (7 kap.) råder ett nära samband. Enligt utredningens förslag skall centrala valmyndigheten ombesörja att valsedlar framställs och tillhandahålls partier och andra som önskar sådana. Det har bl.a. av det skälet synts utredningen naturligt att centrala valmyndigheten också skall vara registreringsmyndighet och den som tar emot anmälan av kandidater. Centrala val- myndighetens ställning av högsta valmyn- dighet gör det också naturligt att den tar hand om registreringsärendena.

4 5

Enligt utredningens mening bör statsverket svara för kungörelsekostnaden när parti- beteckning registrerats eller när registrerad partibeteckning avförts ur registret.

6 & Det är givetvis från flera synpunkter önsk- värt att kandidatanmälningarna görs så ti- digt som möjligt. Det kan inträffa att den röstlängd som skall gälla vid valet ännu inte är upprättad när anmälan görs. Om en kandidat är valbar får i så fall avgöras med ledning av den röstlängd som gäller vid tidpunkten för anmälan. Det torde emel- lertid vara uteslutet att något parti skulle anmäla en kandidat som är eller kan miss- tänkas vara inte valbar.

6 kap. I den allmänna motiveringen har utredning— en utförligt redogjort för hur valsedlarna i det nya förfarandet skall vara utformade. I detta sammanhang torde därför endast en paragraf behöva kommenteras närmare.

3 &

Utredningen har utgått från att valsedel även i fortsättningen skall kunna innehålla särskilda efterträdarnamn. M. h.t. det antal kandidatnamn som en valsedel får innehålla och det utrymme som står till buds på hål- kortet har utredningen förutsatt att efter- trädarnamnen skall få upptagas på valse- delns baksida. För att efterträdarna skall kunna hänföras till en viss bestämd kandi- dat bör såväl kandidat- som efterträdar- namnen förses med samma nummer. Ord- ningen mellan efterträdarna markeras ge- nom att bokstaven a) sätts före den förste efterträdarens namn och bokstaven b) fram- för den andres, i båda fallen efter nummer- beteckningen. Ingenting bör emellertid hind- ra att valsedeln görs spaltad så att kandidat- namnen sätts till vänster och efterträdar- namnen till höger på sedeln, om antalet namn inte är fler än att detta är möjligt av utrymmesskäl.

I detta sammanhang kan erinras om att utredningen föreslår att valsedlarna —- till väljarnas och valförrättarnas/röstmottagar- nas ledning — skall vara av olika färg. Väl- jarna kan lägga in valsedlarna i kassetterna utan att behöva bekymra sig om för vilket val den enskilda sedeln är avsedd. Utred-

ningen har inhämtat att hålkort standard- mässigt tillverkas i flera olika färger.

Det bör vara centrala valmyndighetens sak att ge närmare anvisningar i de hän- seenden som nu berörts.

7 kap. 5 &

Reglerna om tillhandahållande av valsedlar är så utformade att parti, som är represen- terat i riksdagen, i princip kan beställa obe- gränsat antal valsedlar. Bestämmelsen i den- na paragraf förutsätter emellertid att beställ- ningen gäller ett i sammanhanget rimligt antal valsedlar. Skulle beställningen vara av den storleken att dess utförande skulle ta en så stor del av produktionskapaciteten i anspråk att andra beställningar skulle kom- ma att eftersättas, har utredningen förutsatt att centrala valmyndigheten skall kunna be- stämma att i en första omgång endast så många valsedlar skall framställas som är lämpligt med hänsyn till andra föreliggande beställningar. Den i 25 upptagna regeln om hur många valsedlar som parti kan få utan kostnad bör kunna tjäna som rikt- punkt i detta sammanhang.

9 kap.

Detta kapitel innehåller vissa bestämmelser om röstkort. Det motsvaras i gällande ValL av 56 5.

I den allmänna motiveringen har utred- ningen närmare belyst hur röstkorten skall upprättas och distribueras i det nya för- farandet. Utredningen menar att bestäm- melserna härom — liksom hittills — bör ut- färdas i särskild ordning och då av centrala valmyndigheten. I lagen bör därför endast ges vissa formella regler om vad röstkort skall innehålla, om vilka myndigheter som skall upprätta röstkort och om hur en väl- jare skall kunna få ett förkommet röstkort ersatt.

Som benämning på det röstkort som er- sätter ett tidigare upprättat föreslår utred- ningen duplettröstkort.

Vissa särskilda regler kommer av kon- trollskäl att gälla bl.a. när en väljare vid röstning i vallokal företer ett duplettröst-

kort (11 kap. 4 & sista stycket). För till- lämpningen av dessa regler måste valförrät- taren av röstkortet kunna se att det är fråga om ett duplettröstkort. Detta ord bör alltså finnas tryckt på kortet. Dessutom bör duplettröstkortet ha en annan färg än det ordinarie röstkortet. Att närmare bestämma duplettröstkortets utformning bör vara en uppgift för centrala valmyndigheten.

Tredje avdelningen 10 kap.

Detta kapitel innehåller allmänna bestäm- melser om röstning.

1—4 åå

I dessa paragrafer omtalas var röstning sker och hur röstningen i stora drag går till. Av den allmänna motiveringen framgår att ut- redningen inte anser det lämpligt att före- slå användandet av kassett- och valbox- metoden vid röstning utom riket. I stället skall väljare som röstar utomlands lägga in sin valsedel i ett kuvert som oöppnat sänds till centrala valmyndigheten. Denna ombe- sörjer att valsedeln tas ur kuvertet och upp- samlas i en valbox.

Som framgår av vad utredningen anfört i avsnittet om de kommunala valen (6.2) måste det fordras att väljarna röstar vid alla de samtidiga valen vid ett och samma tillfälle.

5 &

Hur valboxar och kassetter skall förvaras mellan valen om vem som skall iordnings- ställa boxarna före val bör det ankomma på centrala valmyndigheten att bestämma. Såvitt utredningen kan bedöma torde det vara lämpligt att de boxar som används i valdistrikten omhänderhas av länsstyrelsen medan de boxar som används vid förtids- röstning omhänderhas av centrala valmyn- digheten.

Enligt gällande ValL (57 ä 2 mom.) har valförrättaren rätt att inskrida mot hand- lingar som kan verka störande på valför- rättningen. Utformningen av bestämmelsen har emellertid gett upphov till viss tvekan om hur långt denna valförrättarens ord- ningsmakt sträcker sig. Genom de tillägg som utredningen föreslår i andra och tredje styckena av denna paragraf har utredningen sökt åstadkomma en önskvärd precisering i detta hänseende.

Enligt utredningens mening bör röstmot- tagare på postanstalt osv. ha samma be- fogenhet som valförrättare att inskrida mot handlingar som är ägnade att störa valför- rättningen där.

11 kap.

4 &

Den försäkran som väljaren enligt denna paragraf skall avge bör även gälla att han inte har röstat vid något tidigare tillfälle vid något annat val som förrättas samtidigt. Av motsvarande innebörd bör den försäk- ran vara som avges enligt 12 eller 13 kap.

5 &

I den allmänna motiveringen har utredning- en redogjort för de skäl som ligger bakom bestämmelsen i denna paragraf och den motsvarande bestämmelsen i 12 kap. 115. Det särskilda röstkortet behöver — utöver försäkran — i princip endast innehålla väl- jarens namn och personnummer. Det bör ankomma på centrala valmyndigheten att fastställa utformningen av detta slag av röstkort.

7 5

När röstningen slutar skall valboxen trans- porteras till den bestämda regionala räk- ningscentralen. Hur denna transport i detalj skall ordnas kan av naturliga skäl inte anges generellt. De lokala förhållandena spelar här en avgörande roll. I god tid före valet

bör centrala valmyndigheten efter samråd med länsstyrelserna och vederbörande val- nämnder utarbeta en transportplan som gör det möjligt att på snabbast möjliga sätt få in boxarna till räkningscentralerna.

Det förhållandet att kontrollen av om en väljare avgett mer än en valsedel vid valet enligt utredningens förslag bör ske i sam- arbete mellan centrala valmyndigheten och länsstyrelsen (17 kap.) förutsätter, som kon- trollförfarandet avses utformat, att läns- styrelsen har tillgång till de vid valförrätt- ningama i valkretsen använda röstlängder- na. Dessa bör därför tillställas länsstyrelsen så snart som möjligt efter förrättningarnas slut. De närmare föreskrifterna om hur det- ta skall ske bör det ankomma på centrala valmyndigheten att meddela. Samtidigt bör myndigheten föreskriva hur det skall för- faras med protokoll och kassetter när röst- ningen slutat.

8 5 Enligt gällande ValL (61 & sista stycket) har väljare som p.g.a. >>kroppsligt fel är oförmögen att i föreskriven ordning» avge sin röst rätt att anlita biträde som han själv utser. Även om det främst är rörelse- hindrade eller på annat sätt handikappade som har behov av hjälp för att genomföra röstningen, visar erfarenheten att även and- ra väljare — både äldre och yngre — många gånger vänder sig till valförrättarna för att få råd och hjälp i olika hänseenden. Man kan räkna med att det nya förfarandet kommer att öka väljarnas behov av råd och hjälp åtminstone under en övergångstid. Det är av flera skäl inte lämpligt att val- förrättarnas tid upptas av sådana frågor. Uppgiften att hjälpa väljarna till rätta bör enligt utredningens mening i stället anför- tros en eller flera särskilt förordnade val- funktionärer (valbiträden), som under tyst- nadsplikt tillhandagår väljarna. Förebilden till detta förslag har utredningen närmast hämtat från Finland där man enligt vad utredningen inhämtat har mycket goda er- farenheter av systemet med valbiträde. Den omständigheten att utredningen nu föreslår att ett >>officiellt» valbiträde skall

finnas i vallokalen betyder emellertid inte att utredningen menar att den väljare som anser sig vara i behov av hjälp måste vända sig till detta biträde. Liksom hittills bör väl- jaren få anlita eget biträde för vilket han har förtroende.

12 kap. 2 &. Förtidsröstning skall i princip kunna ske på varje postanstalt. Utredningen anser emeller- tid att möjlighet bör finnas att — på sådana orter där det finns flera postanstalter — för- lägga förtidsröstningen på den orten till någon eller några av postanstalterna. För- slaget överensstämmer med det utredningen lade fram i sitt förra betänkande vilket godtogs av remissinstanserna. Utredningen utgår emellertid från att möjligheten be- gagnas restriktivt och under beaktande av att väljarnas möjligheter att delta i val inte eftersätts.

3 & Som regel skall förtidsröstning på post- anstalt kunna ske under den tid som post- anstalten är öppen för allmänheten. Endast några få postanstalter är f.n. öppna på söndagar. Någon anledning att medge för- tidsröstning på dessa under söndagar finns enligt utredningens mening inte och utred- ningen föreslår därför att förtidsröstning endast skall få ske på vardagar. Där den beräknade förtidsröstningsfrekvensen gör detta motiverat bör röstmottagningen kunna få begränsas till någon eller några timmar under postanstaltens öppethållande. Den minimiregeln bör dock uppställas att för- tidsröstning alltid skall kunna ske under minst en timme varje dag. Centrala val- myndigheten bör besluta i sådana frågor efter förslag av postverket.

Flera skäl talar för att postanstalter för röstmottagning inrättas på så många vård- inrättningar och vårdanstalter som möjligt. Den föreslagna lydelsen av tredje stycket öppnar möjlighet att inrätta sådana post- anstalter på betydligt fler ställen än f.n.

Från postverket har utredningen inhämtat att verket kan äta sig att anordna röstmot- tagning på flertalet av de uppräknade in- rättningarna och anstalterna under förut- sättning att röstmottagningen får ske under någon eller några dagar under den gällan- de förtidsröstningsperioden och att förtids- röstningens tyngdpunkt förläggs till sön- dagen före valet. Utredningen har för sin del inte funnit att några avgörande invänd- ningar kan riktas mot att förtidsröstningen på de nämnda inrättningarna och anstal- terna anordnas enligt postverkets förslag. De nackdelar som kan vara förenade med att förtidsröstningen där som regel får ske på söndagen före valet uppvägs väl av de fördelar som det innebär att dessa väljare får tillgång till en röstningsform som från säkerhetssynpunkt måste anses valsedelsför- sändelseinstitutet avgjort överlägsen. Det kan tilläggas att utredningens förslag i be- tänkandet SOU 1967: 27 hade i princip sam- ma innebörd. Någon kritik däremot före- kom inte under remissbehandlingen.

När det gäller dessa särskilt inrättade postanstalter menar utredningen att post- verket ensamt bör få bestämma när röst- mottagning skall få ske där. Med en sådan regel får man ett smidigt och flexibelt sys- tem som lätt kan anpassas till växlande lokala förhållanden beträffande personal och lokaler.

6 &

Skulle valsedeln vara kraftigt deformerad — t. ex. en bit vara bortriven — när den över- lämnas till valförrättaren (eller röstmotta- garen) bör den givetvis inte mottagas. Det- ta följer redan av bestämmelsen i 6 kap. 1 & som föreskriver att valsedlarna skall vara lika.

11 & Väljaren skall enligt förslaget inte lämna några uppgifter om sin person på det kuvert som han lämnar till röstmottagaren. Ut- redningen menar att förfarandet från väl— jarens synpunkt inte bör tyngas av forma- liteter, vilkas syfte kan tillgodoses utan att väljaren behöver vara verksam. Mellan väl- jaren och det kuvert han avger måste emel-

lertid finnas den bindningen att valsedeln inte får uppsamlas i valboxen förrän både valsedeln och röstkortet försetts med över- ensstämmande markeringar (13 5). Denna bindning kan emellertid åstadkommas på det enkla sättet röstmottagaren fäster samman kuvertet och röstkortet med ett gern eller liknande. I detta hopfästade skick går ku- vertet och röstkortet in till centrala val- myndigheten. När vederbörande funktionär där skall överföra valsedeln till valboxen, har han alltså samtidigt tillgång till valsedel och röstkort och kan förse dem båda med överensstämmande markeringar.

12 9" Även röstmottagare utom riket måste själv- fallet kunna kontrollera att väljaren använt en valsedel som gäller valet i den valkrets där han är uppförd i röstlängden. För detta ändamål kommer det som antytts i den all- männa motiveringen kuvert som skall an- vändas vid utlandsröstningen — liksom f.ö. även vid valsedelsförsändelse — att förses med hål på kortsidan och inom den del av kuvertet som senare skall rivas av. Detta hål placeras så att valkretsbeteckningen på valsedeln kan ses genom detta när kuvertet är tillslutet.

13 5

Som framhållits i den allmänna motivering- en är valboxen så konstruerad att om kas- setten skulle innehålla mer än en valsedel så blockeras mottagningsdelen. Röstningen kan då inte genomföras. Innehåller ett ku- vert som avlämnats till röstmottagare utom riket mer än valsedel blir valfunktionären inte uppmärksam på detta förhållande förr- än kuvertet öppnats och proceduren fort- skridit så långt att kassetten placerats i boxens mottagningsdel. Utredningen har menat att det skulle vara önskvärt om det i ett tidigare skede kunde konstateras om ett kuvert innehåller mer än en valsedel. I annat fall måste särskilda åtgärder vidtas för att skydda valhemligheten. Teknisk ex- pertis som utredningen konsulterat har framhållit att ett enkelt och billigt instru- ment (en s. k. tolk) som gör det möjligt att

innan kuvertet öppnas kontrollera att detta endast innehåller en valsedel lätt kan kon- strueras. Utredningen har tagit fasta på det- ta och förordar att detta kontrollmoment ut- förs innan kuvertet öppnas.

15 &

För att bereda i första hand de ombord- anställda tillfälle att delta i val, har utred- ningen utgått från att förtidsröstning, lik- som hittills, skall anordnas på svenska far- tyg. I sak överensstämmer utredningens för— slag med gällande bestämmelser på detta område. Den ändringen föreslås dock att centrala valmyndigheten skall bestämma på vilka fartyg som förtidsröstning skall an- ordnas.

För att förtidsröstning skall få ske på far- tyg menar utredningen att det bör krävas att fartyget inte trafikerar enbart svenska hamnar under den tid då röstning är möjlig inom landet. Det bör fordras att fartyget under denna tid åtminstone någon gång kommer att lämna svenskt territorialvatten för inte alltför kort tid. Däremot bör det inte enligt utredningens mening fordras att fartyget skall eller kan antas komma att befinna sig utom riket under hela röstnings- perioden.

13 kap.

2 & F.n. behöver inte den som avlämnar val- sedelsförsändelse för annan vid valförrätt- ning på valdagen förete väljarens röstkort. Det föreslagna valförfarandet kräver änd- ring i detta hänseende. I det föregående har nämnts att den som röstar under sådana förhållanden att dubbelröstning inte kan uteslutas — dvs. med företeende av duplett- röstkort eller utan något röstkort alls — skall lämna försäkran på heder och sam- vete att han inte tidigare utövat sin röst- rätt. Denna försäkran skall lämnas på dup- lettröstkortet eller på det särskilda röstkort som skall upprättas, om väljaren inställer sig utan röstkort vid valförrättningen. Självfallet kan inte ingivaren av valsedels- försändelsen lämna denna försäkran på väl- jarens vägnar. Problemet kan endast lösas

genom att den som inger försändelse från annan alltid skall förete dennes röstkort. Något hinder mot att uppställa ett sådant krav föreligger enligt utredningens mening inte. Kravet innebär inte uppställandet av något rösträttsvillkor utan betyder endast att rätten att på ett visst sätt få utöva röst- rätten blir beroende på om röstkortet kan företes. Grundlagen förbjuder inte att den rösträttsutövning som inte sker vid person- lig inställelse vid valförrättning görs vill- korad (jfr röstning inför röstmottagare).

Fjärde avdelningen 14 kap.

Utredningens förslag till ett nytt valför- farande bygger på principen om en centra- liserad sammanräkning av de vid val av- givna rösterna. För detta ändamål skall inrättas dels regionala räkningscentraler där de röster som avgetts vid valförrätt- ningama i valdistrikten skall räknas, dels en för hela riket gemensam räkningscentral för räkning av förtidsrösterna. I bil. 1 redo- visar utredningen ett förslag till var de regionala räkningscentralerna kan inrättas och omfattningen av centralemas uppsam- lingsområden.

Utredningen menar att det av flera skäl är lämpligt att centrala valmyndigheten be- stämmer var de regionala räkningscentra- lerna skall inrättas. Inte minst den omstän- digheten att anskaffandet av den maskinella utrustningen fordrar en riksomfattande överblick över disponibel maskinpark talar härför. Att centrala valmyndigheten måste samarbeta intimt med myndigheterna på det lokala planet i dessa frågor är å andra sidan självklart. Räkningscentralerna måste ju förläggas så att de som regel kan nås från varje vallokal inom dess uppsamlings- område inom en viss kortare tid (ca två timmar). Detta kräver ingående kännedom om lämpliga transportvägar och om till- gängliga transportmedel. En sådan känne- dom besitter länsstyrelserna och framför allt valnämnderna.

Utredningen förutsätter att den nödvän-

diga personalen skall så långt möjligt rekry- teras lokalt. Cheferna bör i första hand kun- na utses bland länsstyrelsernas personal. Yt- terst bör centrala valmyndigheten bära an- svaret för personalrekryteringen. Även i denna fråga blir det givetvis nödvändigt med samråd med i första hand länssty- relserna.

15 kap.

I detta kapitel ges regler om hur rösträk- ningen i räkningscentralerna — både de re- gionala och den för hela riket gemensamma -— skall gå till. I bil. 2 redovisas hur räk- ningen steg för steg tekniskt kan genom- föras.

1 s I de regionala centralerna skall räkningen börja så snart valboxarna börjar komma in från valdistrikten. De första boxarna kan beräknas anlända mycket snart efter röst- ningens slut där.

När det gäller förtidsrösterna kan man — som framgår av vad tidigare anförts — räkna med att flertalet av de boxar som använts ute på postanstalterna är framme i den gemensamma räkningscentralen un- der lördagens lopp. Räkningen av dessa röster bör få börja redan samma dag. Något resultat från denna sammanräkning — vare sig del- eller slutresultat — bör dock inte offentliggöras före klockan 21 valdagen eller den tidpunkt när röstningen i val- distrikten slutar.

2 &

Vid räkningen skall valsedlarna först för- delas på partier och därefter ordnas i grup- per inom varje parti så att valsedlar som är helt likalydande bildar en grupp. I den gemensamma räkningscentralen tillkommer en fördelning av valsedlarna på valkretsar. Vid maskingenomgången sorteras valsedlar- na med ledning av de hålmarkeringar som finns på de tryckta valsedlarna. Valsedlar som saknar sådana hålmarkeringar sorteras därvid för sig. Dessa valsedlar måste sedan gås igenom manuellt för fördelning på parti

och inom varje parti på grupper efter deras innehåll.

I det protokoll som skall föras över för rättningen antecknas dels hur många röster som tillfallit varje parti dels också antalet valsedlar inom varje grupp av valsedlar med samma partibeteckning. På grundval av protokollen från de olika räkningscen- tralerna fastställer sedan centrala valmyn- digheten det slutliga valresultatet för hela riket.

4 &

När ett parti anmäler kandidater skall an- mälan vara åtföljd av bl.a. intyg som ut- visar att varje kandidat är valbar till riks- dagen. Det torde på goda grunder kunna antas att partierna inte heller i övrigt för fram inte valbara kandidater. Härtill kom- mer att valbarhetsvillkoret förlorat i bety- delse när något bostadsband inte längre gäller. Dessa omständigheter gör det prak- tiskt sett uteslutet att en tryckt valsedel skall innehålla namn på en inte valbar per- son.

Att en ifyllningsvalsedel kommer att sak- na valbart namn är emellertid om inte san- nolikt så dock inte uteslutet.

F. ö. torde det utan större svårighet kun- na kontrolleras hos lokala skattemyndighe- ten om en på en valsedel upptagen person är valbar om en sådan kontroll skulle be- finnas nödvändig.

5å

Skulle uppgifterna i klartext på en tryckt valsedel och hålrnarkeringarna inte över- ensstämma bör självfallet de uppgifter som varit avgörande för väljaren — dvs. upp- gifterna i klartext — gälla.

6 & Det sätt på vilket de tryckta Valsedlarna kommer att framställas och tillhandahållas partierna garanterar att en sådan sedel ald- rig kommer att sakna parti- eller valkrets- beteckning. Däremot kan det — som erfa- renheten också visar — inträffa att en väljare som själv framställer sin valsedel glömmer bort att ange partibeteckningen. Det är hel-

ler inte uteslutet att röstmotagare förbiser att en sådan valsedel saknar valkretsbeteck- ning. I dessa båda hänseenden bristfälliga ifyllningsvalsedlar måste självfallet kasseras.

16 kap.

Detta kapitel innehåller bestämmelser om förfarandet hos centrala valmyndigheten vid fördelningen av mandaten och utseen- det av riksdagsmän. Bestämmelserna har kunnat förenklas bl. a. som en följd av den nya sammanräkningstekniken. I detta sam- manhang torde 65 första stycket behöva kommenteras närmare.

I 21 & RO föreskrivs att om riksdagsman vill avsäga sig sitt uppdrag så kan han göra detta antingen vid valtillfället eller senare hos länstyrelsen, om riksdagssession då inte pågår. Enligt 29 & RO får riksdagsman inte avsäga sig sitt uppdrag under pågående ses- sion med mindre han kan visa sådant hin- der som riksdagen godkänner. Uppkommer ledighet under tid då riksdagen är samlad skall talmannen anmäla detta till Kungl. Maj:t. Detsamma gäller om ledighet skall fyllas före nästa riksdag. Kungl. Maj:t upp- drar åt vederbörande länsstyrelse att tillse att riksdagsmän utses i den eller de av- gångnas ställe. Uppkommer ledighet under tid då riksdagen inte är samlad, skall läns- styrelsen se till att efterträdare utses. I 87— 88 55 ValL ges de närmare reglerna för hur efterträdarvalet skall genomföras. Läns- styrelsen verkställer ny sammanräkning in- om det parti som den avgångne represen- terade och tillställer centrala valmyndighe- ten ett protokoll över sammanräkningen. Centrala valmyndigheten utser på grundval av detta protokoll den avgångnes efterträ- dare.

I det nya förfarandet kommer länssty- relserna inte att ta någon befattning alls med själva sammanräkningen. Det logiska hade då varit att ta bort länsstyrelsens med- verkan även vid utseendet av efterträdare. Detta låter sig emellertid inte göras utan grundlagsändring. Den ordningen måste alltså t.v. behållas att länsstyrelsen skall underrättas om och föranstalta att det utses

efterträdare till avgången riksdagsman. Praktiskt bör detta ordnas så att när läns- styrelsen får kännedom om att efterträdare skall utses så underrättar länsstyrelsen utan vidare åtgärd i sin tur centrala valmyndig- heten som med ledning av protokollen från räkningscentralerna utser efterträdaren.

Utredningen vill emellertid i detta sam- manhang för sin del förorda att sådana änd- ringar görs i RO att centrala valmynd-ig- heten direkt och utan medverkan av läns— styrelsen får utse efterträdare till avgången riksdagsman.

17 kap. 1 5

I den allmänna motiveringen har utred- ningen i stora drag redogjort för hur röst- rätts— och dubbelröstningskontrollen bör an- ordnas i det nya förfarandet. Utredningen har inte ansett det lämpligt att i lagen i detalj beskriva hur kontrollen skall genom- föras. Enligt utredningens mening är det tillräckligt att det i lagen utsägs (ut en kontroll i de nämnda hänseendena skall ske. Att ge de närmare tekniska reglerna härför bör vara centrala valmyndighetens sak. De tekniska förutsättningarna för att genom- föra kontrollen kan snabbt komma att änd- ras. Det är därför angeläget att centrala valmyndigheten utan större omgång kan anpassa kontrollrutinerna till de vid varje tillfälle rådande förhållandena.

18 kap.

Detta kapitel innehåller regler om besvär. Bestämmelserna härom är i sak identiska med dem som i dag återfinns i 925 ValL.

7.2 Kommunalvalen 7.2.1 Ändringarna i KVL

På den kommunala sidan har utredningen på skäl som tidigare redovisats begränsat sina förslag till ändringar av förfarandet vid kommunalvalen till att gälla de av des- sa val som förrättas samtidigt med valen

till riksdagen i det uttalande syftet att åstad- komma ett för väljaren enhetligt röstnings- förfarande vid de samtidiga valen. Lagtek- niskt har detta lösts så att utredningen läg- ger fram förslag till en särskild lag med vissa bestämmelser för valen till landsting och kommunfullmäktige. Dessa bestämmel- ser ersätter för dessa vals del KVL:s reg- lering i angivna delar. Vid övriga kommu- nala val — dvs. municipal- och kyrkofull- mäktigvalen — kommer det nuvarande för- farandet enligt KVL att gälla oförändrat.

Tekniken är inte ny. Den har använts ti- digare i situationer när man i avvaktan på en definitiv lösning velat provisoriskt reg- lera ett visst valrättsligt område (se t.ex. lag med vissa bestämmelser för kommunal- val för perioden 1955—1958 m.m.). Avsik- ten är att även den reglering som utredning- en nu föreslår skall tillämpas temporärt i avbidan på en fullständig reform av det kommunala förfarandet.

Den särskilda lagen berör inte KVL:s sammanräkningsregler i egentlig mening. Bestämmelserna i KVL om hur mandaten i de kommunala församlingarna skall förde- las och de personer utses som skall besätta dessa kommer alltså att gälla för alla kom- munala val.

Vid sidan av sammanräkningsreglema in- nehåller emellertid KVL i 2, 3 och 5 kap. bestämmelser som är och kommer att för- bli gemensamma för alla kommunala val. Bestämmelserna gäller valdistriktsindelning, valförrättare, röstlängd, röstkort och valens kungörande. I dessa hänseenden råder nu överensstämmelse mellan ValL och KVL. Utredningens förslag till ny lag om val till riksdagen innebär vissa justeringar även i dessa delar. Motsvarande ändringar bör där- för också göras i KVL.

Dessa ändringar är inte av det slaget att de torde behöva kommenteras närmare.

7.2.2 Lag med vissa bestämmelser om val av landstingsmän och kommunfullmäktige.

Genom denna lag samordnas förfarandet vid riksdagsvalet och de val som äger rum samtidigt med detta i de delar som rör

röstavgivningen och vad därmed samman- hänger. Lagtekniskt betyder detta att ut- redningen i den särskilda lagen i stor ut- sträckning kunnat hänvisa till bestämmel- serna i den föreslagna lagen om val till riksdagen.

I fråga om motiveringarna till de före- slagna bestämmelserna i denna lag kan ut- redningen i huvudsak nöja sig med att hän- visa till det tidigare anförda. Endast några av paragraferna i lagen torde i detta sam- manhang behöva kommenteras närmare.

2 5

Vid kommunalvalen gäller andra regler än vid riksdagsvalet om hur många namn val- sedel får innehålla. Härtill kommer att va]- sedel för landstingsval får innehålla sär- skilda suppleantnamn (Kommunalrättskom- mittén har f. ö. i sitt nyligen framlagda be- tänkande XII »Fullmäktige och suppleanter i kommunerna» — stencil K 1969: 5 — före- slagit införandet av en suppleantinstitution även i de direktvalda kommunala försam- lingarna). Dessa förhållanden har medfört att bestämmelserna i den föreslagna riks- dagsvallagen om valsedels utformning i det- ta hänseende icke kunna överföras till denna lag.

3 5

De valsedlar som avgetts vid landstings- och fullmäktigvalen skall i princip liksom hit- tills räknas manuellt. I den allmänna mo- tiveringen har utredningen framhållit att det bör övervägas om inte dessa valsedlar bör förses med hålmarkering för län för att möjliggöra maskinell sortering av förtids- rösterna. Det är vidare inte uteslutet att maskinell teknik kan användas även i andra sammanhang vid de kommunala valen. En- ligt utredningens mening bör lagen ge cen- trala valmyndigheten möjlighet att på sätt den finner lämpligt anpassa systemet till den tekniska utvecklingen. Bestämmelsen i tredje stycket av denna paragraf öppnar möjlighet härtill.

6 5 Av hänvisningen till första stycket första punkten lagen om val till riksdagen följer att kassett- och valboxmetoden skall an- vändas vid valen till landsting och kom- munfullmäktige. Detta är huvudregeln. Ut- redningen har emellertid ansett att det i de fall då val förrättas i någon eller några enstaka kommuner — t. ex. omval efter det val undanröjts — skulle vara en fördel om förtidsröstningen kunde ske i administrativt enklare former än vad ett användande av kassett- och valboxmetoden på alla rikets postanstalter, av vilka flertalet inte kommer att få ta emot en enda röst, skulle innebära. Det ligger nära till hands att tänka sig att i så fall använda det för förtidsröstning utom riket föreskrivna förfaringssättet. En- ligt utredningens mening bör lagen ge möj- lighet härtill. Det bör alltså läggas i centra- la valrnyndighetens hand att avgöra på vil- ket sätt förtidsröstningen vid dessa val skall genomföras.

Bilaga 1 områden

1.1 Inledning

Vid ett maskineut sammanräkningsförfa- rande där hålkort utnyttjas som valsedlar kommer den maskinella bearbetningen att ske i regionala centraler. Varje central kom- mer att betjäna ett antal valdistrikt belägna omkring centralen (sammanräkningsområ- den).

Vid indelningen i sammanräkningsområ- den måste hänsyn tas till — antal tillgängliga maskiner för maskinell

sammanräkning, deras kapacitet och — i viss utsträckning — även belägenhet. — önskemål om hur snabbt valresultatet skall föreligga.

I den försöksindelning som redovisas i det följande har utgångspunkten varit att centralerna skall kunna lämna besked om rösternas fördelning på partier så snabbt som möjligt efter röstningens slut till den centrala valmyndigheten. Indelningen byg- ger på en enkät rörande innehav av hål- kortssorterare som utredningen företog un- der april d.å. Enkäten avsåg att utröna möjligheterna att redan vid 1970 års riks- dagsval få utnyttja — ev. i samband med en förflyttning av maskinerna — de hålkorts- sorterare som finns ute på marknaden. In- delningen är i hög grad beroende av maskin- tillgången. Detta betyder att indelningen kan behövas justeras vid varje valtillfälle.

1.2 Principer vid indelningen

Följande principer har varit vägledande — Indelningen får inte göras så att valkrets-

Försöksindelning av riket i sammanräknings-

gräns överskrides.

— Valdistrikt inom samma kommun (stor- kommun) skall räknas i samma regionala central. — Befordringstiden från valdistrikt till cen- tralen får inte vara längre än att valsed- larna som regel skall vara färdigbearbeta- de 4 timmar efter röstningens slut. —— Den regionala centralen bör vara place- rad i områdets mest tätbefolkade del.

1.3 Beräkning av bearbetningskapacitet

1.3.1 Maskinkapacitet

Vid bearbetning i hålkortsmaskiner före- kommer sorterare med nominella hastig— heter på ungefär 40000 (alt. A), 60000 (alt. B) och 120000 (alt. C) kort/timmen. Den verkliga sorteringshastigheten är beroen- de av bl. a. manuella operationer i samband med sortering, antal hålkort vid varje kör- ningsomgång och antal sorteringskolumner. Det är vanligt att som sorteringshastighet betrakta halva den nominella sorteringshas- tigheten. Vid partisammanräkning torde dock den verkliga hastigheten ligga något högre.

1 .3.2 Tidskapacitet

Röstande som befinner sig i vallokalen eller i utrymme därintill när röstningen skall sluta skall ha rätt att utöva sin rösträtt. Vidare skall valboxar låsas, transporteras till den regionala centralen och där mottagas. Valsedlarna skall förberedas för maskinell

bearbetning. Det torde inte vara möjligt att starta den maskinella bearbetningen förr- än tidigast en halv timme efter röstningens slut. Eftersom en av principerna vid indel- ningen har varit att centralen bör vara pla- cerad i områdets mest befolkningstäta om- råde, är det rimligt att antaga att hålkorts- sorteraren (-sorterarna) därefter inte kör med tomgång förrän Vid bearbetningens se- nare del.

Sorteringsmaskinerna kan inte behandla skadade hålkort utan dessa måste räknas manuellt. Vidare måste ifyllningsvalsedlama bearbetas manuellt. De manuella momenten försiggår parallellt med de maskinella. Nå- gon tidsförskjutning torde dock uppstå.

1.3.3 Erforderliga bearbetningar

Under valnatten skall partifördelningen va- ra klar.

Vid partifördelningen sker följande ma- skinella moment. — sortering på partier

Varje valsedel måste alltså köras två gånger i hålkortssorteraren för att fördel- ningen av valsedlar på partier skall erhållas.

1.3.4 Kapacitetsberäkning

Antal maskingenomgångar: 2 Skattad verklig sorteringshastighet: alt. A: 62,5 % 25 000 kort/timme alt. B: 62,5 % 40000 kort/timme alt. C: 50 % 60000 kort/timme

Antal bearbetade valsedlar: Alternativ A: 12 500 valsedlar/timme Alternativ B: 20000 valsedlar/timme Alternativ C: 30000 valsedlar/timme

Vid valet till riksdagens andra kammare år 1968 var antalet röstande vid vallokal inte i något fall högre än 90% av antalet röstberättigade personer. Vid kapacitetsbe- räkningen bör därför antalet röstberättiga- de reduceras med 10 %.

Förslag till indelning i sammanräkningsområden m.m.

Antal Område

nr Central ort tusen1

01 Stockholm 02 Norrtälje

566 (510) 79 (71)

165 (149)

röstberättigade i

Beräknat antal sorterings- maskinera

Ingående stor- kommuner2

Stockholms stad 10 Hallstavik 2 Märsta Norrtälje Rimbo

Roslags-Näsby Vallentuna Åkersberga Östhammar Danderyd Jakobsberg Lidingö

Sollentuna Solna/Sundbyberg Träkvista/Tappström Upplands-Väsby Vaxholm

1 Siffrorna inom parentes anger antalet röstande vid ett 90 %-igt valdeltagande. 2 Om någon storkommun ingår i fiera valkretsar (län) delas den upp på dessa. 3 Vid beräkningen av antal erforderliga sorteringsmaskiner har endast ingått sådana med en nominell hastighet av 60 000 kort/timme. Såväl hålkortssorterare med andra hastigheter som datorer

kan dock utnyttjas för sammanräkning.

Område nr Centralort

Antal röstberättigade i tusen1

Beräknat antal Ingående stor- sorterings- komm unera maskiner3

04 Södertälje

Uppsala

Eskilstuna

Oxelösund

Norrköping

Linköping

Motala

Huskvarna

Nässjö

Värnamo

Växjö Västervik

Kalmar

Visby Ronneby Kristianstad

Hässleholm

156 (140)

132 (119) 103 (93)

51 (46)

110 (99)

111 (100)

37 (33) 101 (91)

64 (58)

51 (46)

111 (100) 76 (68)

93 (84)

35 (32) 105 (95) 18 (73)

111 (100)

Bollmora Gustavsberg Handen

Huddinge

Nacka Nynäshamn Södertälje Tumba Hela Uppsala län

Eskilstuna Strängnäs Katrineholm Vingåker Flen Nyköping Oxelösund Finspång Norrköping Söderköping Valdemarsvik Boxholm Kisa

Mjölby Österbymo Motala Odeshög Aneby Jönköping Tranås Eksjö Nässjö Sävsjö Vetlanda Gislaved Gnosjö Hyltebruk Vaggeryd/Skillingaryd Värnamo Hela Kronobergs län Hultsfred/Virserum Oskarshamn Vimmerby Västervik Borgholm Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Torsås

Hela Gotlands län Hela Blekinge län Bromölla Kristianstad Simrishamn Tomelilla Broby Båstad Hässleholm Klippan Osby Perstorp

Centralort

Antal röstberättigade i tusen1

Beräknat antal Ingående stor- sorterings- ko mmuner2 maskiner—*

Malmö Hälsingborg

Malmö

Halmstad

Varberg

Göteborg Kungälv

Uddevalla

Trollhättan

Alingsås

Borås

Skara Karlstad

178 (160) 116 (104)

185 (167)

129

40 (36)

310 (279) 84 (76)

105 (95)

40 (36)

122 (110)

177 (159) 104 (94)

49 (44)

51 (46)

Åstorp Angelholm Örkelljunga Malmö stad Hälsingborg stad Landskrona stad Lund stad

Hela Malmöhuslän utom 4-stadskretsen Falkenberg Halmstad Laholm Kungsbacka Varberg Göteborgs stad Göteborg utom staden Kungälv Mölndal Mölnlycke Partille Stenungssund Tjörn Öckerö Gravarne Lysekil Munked Orust Strömstad Tanumshede Uddevalla Bengtsfors Färgelanda Lilla Edet Mellerud Surte Trollhättan Vänersborg Åmål

Alingsås Herrljunga Lerum Vårgårda

Hela Alvsborgs läns södra del Hela Skaraborgs län Forshaga Grums Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Skoghall Storfors Arvika Säfde

Åmotfors Årjäng Filipstad Hagfors Kyrkheden Sunne Sysslebäck Torsby

Antal röstberättigade i Centralort tusen1

Beräknat antal sorterings- maskiner2

Ingående stor- kommunera

Örebro Västerås Ludvika

192 (173) 162 (146) 136 (122)

Hudiksvall

Ljusdal

Sundsvall

Örnsköldsvik Sollefteå

Sveg Östersund

Strömsund

Umeå

Skellefteå Lycksele Vilhelmina Storuman

Luleå

Hela Örebro län Hela Västmanlands län Avesta Borlänge Falun Hedemora Leksand Ludvika Mockfjärd Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Malung Mora Orsa Alvdalen Gävle Hofors Ockelbo Sandviken Bergsjö Hudiksvall Söderhamn Bollnäs Edsbyn Ljusdal Härnösand Matfors Sundsvall Timrå

nge Kramfors Örnsköldsvik Ramsele Sollefteå Sveg Bräcke Hammarstrand Järpen Krokom Lit utom Hammerdal S_venstavik Östersund Strömsund Hammerdal Nordmaling Robertsfors Umeå Vindeln Vännäs Skellefteå Lycksele Norsjö Dorotea utom Åsele Vilhelmina

sele Sorsele Storuman Boden Luleå Piteå Alvsbyn

Område nr

55

Centralort

Haparanda

Arvidsjaur Gällivare

Kiruna

Antal röstberättigade i tusen1

28 (25)

10 (9) 30 (27)

18 (16)

Ingående stor- kommuner”

Haparanda Kalix Överkalix Övertorneå Arjeplog Gällivare Jokkmokk Pajala Kiruna

Beräknat antal sorterings- maskinerz

Bilaga 2

2.1 Inledning

Vid röstning inom riket uppsamlas val- sedlarna i särskilt konstruerade valboxar. Kuvert skall inte användas. Någon räkning av rösterna sker inte i valdistrikten.

2.1.1 Röster avgivna i valdistrikt

Omedelbart efter röstningens slut sänds val- boxarna från de olika valdistrikten till den regionala räkningscentralen. Vid samman- räkningen där torde i första hand hålkorts- sorterare användas. Även datorer kan ut- nyttjas där sådana finns tillgängliga. Vid en sammanräkning med hålkortssorterare fördelas först valsedlarna på deltagande partier. Centrala valmyndigheten underrät- tas genast om utfallet av denna fördelning. Därefter fortsätter bearbetningen med för- delningen av valsedlarna på partifraktioner.

2.1.2 Röster avgivna på postanstalt inom riket

Poströstningen avslutas före valet (förtids- röstning), poströsterna sänds till en för hela riket gemensam räkningscentral belägen i Stockholm. Vid sammanräkning av post- rösterna, vid vilken datorer torde utnytt- jas, erhålls uppgift på antal valsedlar för- delade på valkrets, parti och partifraktion.

Maskinell sammanräkning i räkningscentral

2.1 .3 Allmänt

Då datorer utnyttjas vid sammanräkningen erhålls samtidigt uppgifter om partifördel- ning och fördelning på fraktioner. Centrala valmyndigheten sammanställer under valnatten inkomna uppgifter angå- ende partifördelningen till ett riksresultat. När uppgifterna om rösternas fördelning på fraktioner kommit in fastställer centrala valmyndigheten Vilka kandidater som valts. I det följande ges ett förslag till förfa- randet vid maskinell sammanräkning i räk- ningscentral. Dessutom lämnas detaljerade flödesplaner och utkast till formulär vid sammanräkning med hålkortssorterare.

2.2 Förutsättningar

Förslaget till maskinellt sammanräknings- förfarande i räkningscentral vid val till riks- dagen bygger på följande förutsättningar

— Vid sammanräkningen skall hålkorts- soterare med räkneverk eller datorer an- vändas.

— Uppgifter om partifördelning inom oli- ka valdistrikt skall inte lämnas.

— Varje räkningscentral behandlar endast valsedlar från en valkrets.

Valbox

Avpricknlngs—

Avpricknlng "sm

Mottagnings-

Valbox bevis

_Valsedel

Sanering

Parti 1

Kontroll

Antals-

.. Partlanlal rakning

2.3 Sammanräkning med hjälp av hålkorts- sorterare

Nedan visas huvuddragen av förfarandet vid maskinell sammanräkning i räkningscentral vid val till riksdagen då hålkortssorterare används för sammanräkning.

Avprickning (sker kontinuerligt)

Valboxar kommer in till centralen och prickas av. Mottagningsbevis utfärdas.

Därefter transporteras boxen till maskin- rummet.

Partisammanräkning (sker i omgångar)

Valsedlarna tas ut ur valboxen och place- ras i väntekö för maskinbehandling, vilken sker i ett antal omgångar.

Maskinbehandlingen startar med att val- sedlarna sorteras på parti.

Varje parti i en körningsomgång behand- las för sig. Genom bläddring kontrolleras att samtliga valsedlar har samma tryckta partibeteckning. Därefter antalsräknas val- sedlarna i sorteraren.

Ev. maskinellt ej inmatningsbara valsed— lar samt ifyllningsvalsedlar partifördelas manuellt.

Slut- summering

Pa rti- fördelning

Valsedel

(___

Ulsortering

/ X

Oförändrade valsedlar

Ändrade valsedlar

Sortering

Fraktion 3 Fraktion 2

+'_'___l

[Fraktion 1

Fraktion 1

Anlals- räkning

Fraktions- antal

Upprepas för varje fraktion

Fraktion 1

Information

Under partisammanräkningen lämnas med lämpliga intervaller delresultat av valsedlar- nas fördelning på olika partier.

Då samtliga valsedlar inkommit och för- delats på parti sker slutsummering varefter resultaten meddelas centrala valmyndighe- ten per telex eller telefon.

Fraktionsfördelning (upprepas för varje parti)

Vid fraktionsfördelning behandlas ett parti i taget. Alla valsedlar som tillfallit ett parti fraktionsfördelas samtidigt.

Den maskinella fraktionsfördelningen startar med att ändrade valsedlar sorteras ut. Därefter sorteras de oförändrade valsed- larna på partifraktioner.

Varje fraktion antalsräknas efter kont- roll av att samtliga valsedlar tillhör samma fraktion.

Ev. maskinellt ej inmatningsbara valsed- lar samt ifyllningsvalsedlar fraktionsförde- las manuellt.

Ändrade valsedlar fraktionsfördelas på samma sätt som de oförändrade valsedlarna men noteras särskilt.

Fraktion 3 Fraktion 2

Fraktion 1

Protokoll- förande

Protokoll

&

Valbox

Avprickning

]

Valbox

Avpricknings—

Valsedel

Samman- räkning

Ändrade Ifyllnings- Oförändrade

valsedlar

Parli- och fraktlonsanfal

Parti- fördelning

Information

Då. samtliga partiers valsedlar fraktions- fördelats upprättas protokoll som sänds till centrala valmyndigheten.

2.4 Sammanräkning med hjälp av datorer

Avprickning (sker kontinuerligt)

Valboxar kommer in till centralen och pric- kas av. Mottagningsbevis utfärdas.

Därefter transporteras boxen till maskin- rummet.

Parti- och fraktionsfördelning (sker i omgångar)

Valsedlarna tas ut ur valboxen och placeras i väntekö för maskinbehandling, vilken sker i ett antal omgångar.

Vid datorbehandlingen erhålls uppgifter om valsedlarnas fördelning på såväl parti som partifraktion.

Ifyllningsvalsedlar samt ändrade valsed- lar sorteras ut. Dessa valsedlar samt ev. ej maskinellt inmatningsbara valsedlar för- delas manuellt på partier och partifrak- tioner.

Information

Under parti- och fraktionsfördelningen läm- nas med lämpliga intervaller delresultat av valsedlarnas fördelning på olika partier.

Då samtliga valsedlar i en sammanräk- ningsregion fördelats på parti meddelas par- tifördelningen till centrala valmyndigheten per telex eller per telefon.

Oförändrade valsedlar

Sortering

Parti 2

Upprepas för varje parti

Kontroll av parti- och fraktionsbeteckning (sker i efterhand)

a) Kontroll av partibeteckning. (upprepas för varje parti)

Samtliga oförändrade valsedlar i en kör- ningsomgång sorteras (i hålkortssorterare) på partier.

Därefter kontrolleras att samtliga val- sedlar med samma hålmarkering för parti har motsvarande tryckta beteckning.

Oförändrade valsedlar

Sortering

Fraktion 3 ! Fraktion 2 Fraktion 1

Fraktion 1

Upprepas för varje fraktion

Fraktion 1

Protokoll- förande Protokoll

2.5 Personalbehov vid sammanräkning i räkningscentral

Sammanräkning med hjälp av hålkortssor- terare enligt p. 2.3 har beräknats kräva en personalstyrka på 8 personer (inkl. personal för avprickning, kontroll och övriga ma-

b) kontroll av fraktionsbeteckning (upprepas för varje fraktion)

Vid kontroll av fraktionsbeteckning behand- las ett parti i taget. Alla oförändrade val- sedlar som tillfallit ett parti behandlas samtidigt.

Valsedlarna sorteras på fraktion i hål- kortssorterare.

Därefter kontrolleras att samtliga valsed- lar med samma hålmarkering för parti och fraktion har motsvarande tryckta namn på kandidater och ev. efterträdare.

Information

Då samtliga valsedlar har fördelats på par- tier och partifraktioner samt kontrollerats, upprättas protokoll som sänds till centrala valmyndigheten.

nuella arbetsuppgifter). För varje hålkorts- sorterare utöver en krävs ytterligare 2 per- soner.

Vid utnyttjandet av dator beräknas per- sonalbehovet öka med 2 personer för varje hålkortssorterare som erfordras för kontroll- ändamål.

2.6 Detaljerad flädesplan för sammanräkning enligt avsnitt 2.3

Avprickning

Valbox

Förbere- dande arbete

Valsedlar

Maskin- inställning

Sortering

Formulär 1

Formulär 2

Formulär 3

Valboxavprickning

Från valdistrikten inkommer valboxar kon- tinuerligt.

Varje valbox kontrolleras betr. obrutet sigill och valsedelsantal. I formulär l signe- ras detta för varje valboxnummer. Mottag- ningsbevis utfärdas till den person som överlämnat valboxen.

Förberedande arbete

Valboxen transporteras omedelbart till plat- sen för den maskinella sammanräkningen, där formulär 2 ifylls. Valboxnummer, antal valsedlar enligt valboxens räkneverk samt ackumulerat antal valsedlar (vid körnings- omgången) noteras. Därefter öppnas val- boxen, valsedlarna tas ut och placeras i väntekö för maskinell behandling. Felak- tigt vända hålkort rättvänds. Uppenbart skadade hålkort särskiljs från de övriga.

Då ackumulerat antal valsedlar uppgår till önskvärt antal och tidigare körnings- omgång avslutats, markeras ny körnings- omgång på formulär 2. Det ackumulerade antalet valsedlar noteras på formulär 3 rad 1.

Maskinell partisammanräkning Sortering

Valsedlarna placeras i hålkortssorterarnas inmatningsfack. De skadade valsedlarna placeras dock omedelbart i ett särskilt ut- matningsfack. Dit läggs även de valsedlar som under körningens gång inte är inmat- ningsbara. Kolumninställning sker för parti, varefter sorteringsoperationen startas. Då sorteringen avslutats ligger valsedlarna sor- terade efter parti i var sitt utmatningsfack. Även ev. ifyllningsvalsedlar ligger i ett sär- skilt utmatningsfack. Kortskydd placeras ovanpå varje partibunt. I den fortsatta sammanräkningen behandlas valsedlarna partivis. Valsedlarna för de partier, som ej är föremål för behandling, ligger kvar i resp. utmatningsfack tills samtliga valsedlar är

maskinellt färdigbehandlade. Även ifyll- ningsvalsedlama antalsräknas maskinellt då antalet ej är ringa. Inträffar en kortkvadd placeras skadade hålkort i ett särskilt ut- matningsfack varefter sorteringen fortsätter utan omkörning.

Upprepas för varje parti samt ifyllningsvalsedlar

Valsedlar parti 1

Kontroll av valsedlar Maskin- inställning

Antalsräknlng

Formulär 3

___—l

, Maskinellt antalsräknade valsedlar

Ei inmatnings- bara valsedlar

llyllnings valsed- ' la

Manuell antals- räkning

Summeringar

Ej partiför- delade valsedlar

Samtliga valsedlar i utmatningsfacket för det parti som skall antalsräknas tas ut. Kort- skyddet avlägsnas.

Genom bläddring kontrolleras att samt— liga valsedlar har samma tryckta partibe- teckning. Ev. felaktiga valsedlar placeras på särskild plats för senare manuell an- talsräkning.

Sorterarens räkneverk nollställs. Kolumn- inställningen avser parti och är alltså oför- ändrad. Antalsräkningen startas. Då samt- liga (inmatningsbara) valsedlar behandlats avläses hålkortssorterarens räkneverk. An- talet noteras på motsvarande partirad i for- mulär 3. Kortskyddet placeras åter ovanpå partibunten som förts till samma fack som tidigare. Ev. ej maskinellt behandlade val- sedlar placeras på särskild plats tillsam- mans med övriga ej inmatningsbara valsed- lar, där också valsedlar som skadats under antalsräkningen placeras. Vid kortkvadd görs antalsräkningen för det behandlade partiet om.

Då samtliga partiers valsedlar och även ifyllningsvalsedlama antalsräknats maski- nellt tas de ej behandlade valsedlarna bort från utmatningsfacket och antalsräknas för hand. Antalet noteras på motsvarande rad i formulär 3.

Nedsummering utförs för körningsom— gången. Uppgiften >>Samtliga valsedlar» jäm- förs med antalet valsedlar enligt valboxuppgifterna.

Ej partifördelade valsed- lar, d.v.s. ifyllningsvalsed- lar, ej inmatningsbara val-

Formulär 3

[ Parti 2

Lagrlngs- plats 1

Lagrings- plals 2

> sedlar samt ev. valsedlar med fel partibeteckning, flyt- tas till platsen för manuell partifördelning. Maskinellt partifördelade valsedlar flyt- tas till särskilda förvaringsfack där de olika partierna hålls åtskilda. Även körningsom- gångar särskiljs för varje parti med hjälp av skiljekort där omgångsnummer noteras.

Ej partilör— delade valsedlar

Formulär 4

Sortering

Antals- räkning

Upprepas för varje parti

, Fomulär 4 Summering

[ Parti 1

[Parti z

Lagrings- plats 1

Lagrings- plats 2

Manuell partisammanräkning

Från formulär 3 hämtas uppgiften »Summa ej partifördelade valsedlar» och noteras på formulär 4 rad 1.

De ej partifördelade valsedlarna sorteras manuellt på partier.

Vid antalsräkning behandlas varje parti för sig. Valsedlarna räknas för hand och antalet valsedlar, som tillfaller det parti som är föremål för behandling, noteras på motsvarande partirad i formulär 4. Ifyll- ningsvalsedlar som inte avser registrerade partier kan räknas tillsammans och registre- ras under beteckningen »Övriga partier».

Då samtliga partier - registrerade eller ej — antalsräknats utförs nedsummering för omgången . Uppgiften »Summa manuellt partifördelade valsedlar» jämförs med an- talet maskinellt ej partifördelade valsedlar vilken uppgift noterats på rad 1. Vid ev. olikhet kontrolleras riktigheten av de olika uppgifter som noterats i blankett 4 för omgången.

Valsedlarna flyttas till förvaringsfack för manuellt behandlade valsedlar — skild från förvaringsfacket för maskinth behandlade valsedlar. Valsedlar från olika partier hålls åtskilda. Även körningsomgångama särskiljs med hjälp av skiljekort där omgångsnummer noteras.

Formulär 4

Formulär 3

Summering

Formulär 4

Formulär 3

Summering

Formulär 5

Formulär S

Då 10 körningsomgångar är färdigbearbe- tade dvs. då formulär 3 och 4 är ifyllda, summeras värdena ihop och korssummor framställs och kontrolleras. Därefter över- förs uppgifter från formulär 3 och 4 till formulär 5.

Förfarandet upprepas om ytterligare upp— sättning av formulär 3 och 4 färdigställs.

Då samtliga valsedlar inkommit till räk- ningscentralen och färdigbehandlats, sker den slutliga summeringen av valsedlar med hänsyn till partifördelning. Förfarandet ovan utförs för den sista uppsättningen av formu— lär 3 och 4 varefter formulär 5 slutsumme- ras. Korssumrnor tas fram och kontrolleras.

Den erhållna partifördelningen meddelas till centrala valmyndigheten per telex eller telefon.

Formular 6 parti 1

Formulärö parti 3 Formulär 6 parti 2

Lagrings- partl 1

i

Valsedlar parti 1

Kontroll av valsedlar Maskin- Inställning

Utsorterlng av ändrade valsedlar

|__|—_|

Olörändrade valsedlar

Ändrade valsedlar

Maskin- Inställning

fraktion Sortering

E]:- *"

(Utan hålmarke— Fraktlon 2 ring

Fraktlon 1 parti 1

Antal valsedlar som vid maskinell resp. manuell partisammanräkning redovisats för respektive parti noteras på formulär 6 rad 1 för varje parti.

Vid den maskinella fraktionsfördelningen behandlas varje parti för sig.

Samtliga maskinellt läsbara valsedlar för det parti som skall fraktionsfördelas tas fram från sitt förvaringsfack. Skiljekorten med omgångsnummer plockas bort då yt- terligare kontroll inte bedöms vara nöd- vändig.

Utsortering

Genom lyskontroll och genom av maskin- operatören utförd stickkontroll undersöks att samtliga valsedlar har samma hålmar- kering för valkrets och parti. Förekommer valsedlar med avvikande valkretsmarkering placeras de på särskild plats. Kolumninställ- ning sker för utsortering av ändrade valsed- lar varefter sorteringsoperationen startas. Oförändrade valsedlar kommer att ligga i samma utmatningsfack. Ändrade valsedlar som hamnat i ett annat fack och ej inmat- ningsbara valsedlar placeras åtskilda på sär- skild plats.

Sortering

Oförändrade och ändrade valsedlar behand- las var för sig men efter samma principer. Valsedlarna placeras i hålkortssorterarens inmatningsfack. Kolumninställning sker för partifraktion varefter sorteringen startas. Då denna avslutats ligger valsedlarna sorterade efter fraktion (inom parti) i var sitt utmat- ningsfack. Valsedlar utan hålmarkering för fraktion ligger samlade i ett särskilt utmat- ningsfack. De valsedlar som inte är inmat- ningsbara placeras tillsammans med övriga ej inmatningsbara valsedlar. Kortskydd pla- ceras ovanpå varje fraktionsbunt. I den fort- satta fraktionsfördelningen behandlas val- sedlarna fraktionsvis. Valsedlar för de frak- tioner, som ej är föremål för behandling, ligger kvar i resp. utmatningsfack tills samt- liga valsedlar för det behandlade partiet är maskinth färdigbehandlade.

Upprepas för varje lraktion samt för valsedlar utan lraktionshålmarkering

l

Valsedlar parti 1 lraktion 1

Kontroll av valsedlar

Antalsräknlng iraktion

Formulär &

__|

Antalsräknade valsedlar

FE] inmatnings- bara valsedlar

Fraktlon 1

Fraktion 2 .

Ifyllningsval— dl

[_

Manuell antals- räkning

Summeringar

El traktlons- fördelade valsedlar

_l

Otörändrade valsedlar

Ändrade valsedlar

Lagring

Samtliga valsedlar för den partifraktion, som skall antalsräknas, tas ut. Kortskyddet avlägsnas.

Genom bläddring kontrolleras att samt- liga valsedlar har dels samma partibeteck- ning, dels samma namnuppställning. Ev. fel- aktiga valsedlar placeras på särskild plats för senare manuell fraktionsfördelning.

Sorterarens räkneverk nollställs. Kolumn- inställningen avser partifraktion och är allt- så oförändrad. Den maskinella antalsräk- ningen startas. Då samtliga (inmatnings— bara) valsedlar behandlats, avläses hålkorts- sorterarens räkneverk. Antalet noteras på motsvarande fraktionsrad i formulär 6 för det parti som är föremål för behandling. Kortskyddet placeras åter ovanpå partibun— ten som ligger i samma fack som tidigare. Ev. maskinellt ej inmatningsbara valsedlar placeras tillsammans med övriga ej inmat- ningsbara valsedlar, där också valsedlar som skadats under antalsräkningen placeras. Vid kortkvadd görs antalsräkningen för den be- handlade fraktionen om.

Då valsedlarna för samtliga fraktioner samt ev. valsedlar utan hålmarkering för fraktion (ifyllningsvalsedlar) har räknats maskinellt behandlas de ej inmatningsbara valsedlarna. Dessa räknas för hand och an-

Formulär 6

:$

talet noteras på motsvarande rad i formulär 6. Nedsummering utförs av kolumnen »Ej ändrade valsedlar». De ej fraktionsfördelade valsedlarna, dvs. ifyllningsvalsedlar, ej in- matningsbara valsedlar samt valsedlar med felaktiga namn flyttas till platsen för ma- nuell fraktionsfördelning.

Fraktionsfördelade oförändrade valsedlar tas bort för senare arkivering, medan de ändrade valsedlarna flyttas till särskilda för- varingsfack. Varje partifraktion särskiljs med skiljekort e.d.

Upprepa: lör varje traktlon

E] fraktions- lördelade valsedlar

Ulsorlerlng

Ändrade

Oförändrade valsedlar

Frakllon & Frakllon 2 ! Fraktion 1

Fraktlon 1

Antal:- råknlng

Frakllon 1

Formulär 6

rakllon 3 Fraktlon 2 Fraktlon 1

' Summering

Oförändrade valsedlar

Formulär E

Ändrade valsedlar

Vid den manuella fraktionsfördelningen be- handlas varje parti för sig.

De ej fraktionsfördelade valsedlarna sor- teras i oförändrade resp. ändrade valsedlar. Dessa båda valsedelsbuntar hålls åtskilda men behandlas på samma sätt. Sortering sker manuellt på partifraktioner.

Vid antalsräkning behandlas varje frak— tion för sig. Valsedlarna räknas för hand och antalet valsedlar med samma kandidat- uppställning (samma fraktion) noteras på motsvarande rad i formulär 6. För ei ti- digare registrerade partifraktioner noteras även fraktionsbeteckning.

Då samtliga valsedlar fördelats och räk- nats per fraktion för det parti som är före— mål för behandling, sker nedsummering varefter korssurnmor tas fram och kontrol- leras.

Oförändrade valsedlar, såväl maskinth som manuellt behandlade, lagras tillsam- mans för framtida arkivering.

Ifyllningsvalsedlar och andra ändrade val- sedlar kan behöva behandlas ytterligare. Dessa förvaras därför tillsammans. Olika partifraktioner särskiljs medelst skiljekort e. d.

Protokoll- Då samtliga partiers valsedlar fraktionsför- mmnde delats upprättas protokoll som sänds till

centrala valmyndigheten.

Protokoll

1970 års val till riksdagen Utkast Räkningscentral FORMULÄR 1

AVPRICKN ING AV VALBOXAR

Valbox-

Valdistrikt nummer (Sign) Anmärkningar

1970 års val till riksdagen Utkast Räkningscentral FORMULÄR 2

FÖRBEREDELSE FÖR MASKINELL SAMMANRÄKNING

Ackumulerat

antal valsed - Körnings- Valbox- Antal lar vid kömings—

omgång nummer valsedlar omgången Anmärkningar

1970 års val till riksdagen Utkast Räkningscentral FORMULÄR 3

MASKIN ELL PARTIFÖRDELNING

Antal valsedlar vid körningsomgång nr

. _ Summa Parti 1|2 3|4|5 6|7|890valsedlar

Antal valsedlar enl valboxuppgifter ) | Arbetarepartiet-socialdemokraterna

Centerpartiet Folkpartiet

Kristen Demokratisk Samling Moderata Samlingspartiet Vänsterpartiet kommunisterna

SUMMA MASKINELLT PARTIFÖR- DELADE VALSEDLAR

Ifyllningsvalsedlar Maskinellt ej behandlade valsedlar Summa ej partifördelade valsedlar Samtliga valsedlar

1970 års val till riksdagen Utkast Räkningscentral FORMULÄR 4

MANUELL PARTIFÖRDELNING

Antal valsedlar vid behandlings- omgång nr Summa Parti 1 2 | 3 4 3 | 9 valsedlar

Maskinellt ej partifördelade Arbetarpartiet-socialdemokraterna Centerpartiet Folkpartiet

Kristen Demokratisk Samling Moderata Samlingspartiet Vänsterpartiet kommunisterna

SUMMA MAN UELLT PARTIFÖRDE— LADE VALSEDLAR

1970 års val till riksdagen Räkningscentral

Utkast

FORMULÄR 5 SLUTSAMMANRÄKN ING AV VALSEDLAR M H T PARTI

Parti

Kod

Maskinell sammanräkning

Manuell sammanräkning

Formulär 3 Blad 1 Formulär 3

Blad 2 Summa

Formulär 4 Blad 2 Formulär 4

Blad 1 Summa

Summa valsedlar

Arbetarpartiet-socialdemokraterna

Centerpartiet

Folkpartiet

Kristen Demokratisk Samling

Moderata Samlingspartiet

Vänsterpartiet kommunisterna

v—ANMVWXO

Samtliga partier

1970 års val till riksdagen Räkningscentral

PARTI .............

Utkast FORMULÄR 6

FÖRDELNING AV VALSEDLAR PÅ PARTIFRAKTIONER

Valsedelskategori

Maskinell behandling

Manuell behandling

Samtliga valsedlar

Ej ändrade valsedlar

Ändrade valsedlar Summa valsedlar

Ej ändrade Ändrade

valsedlar

Ej ändrade valsedlar

Ändrade

Summa valsedlar

Summa

Antal valsedlar vid partifördelning

Summa fraktionsfördelade valsedlar

Ifyllningsvalsedlar

Samtliga valsedlar

Maskinellt ej behandlade valsedlar Summa ej fraktionsfördelade valsedlar

RÖSTKORT

Ni är röstberättigad vid allmänna val söndagen den 21 september 1970. Röstningen pågår mellan kl. 08.00-21.00.

Kommun Län Komm Vald Löpnr

Valdistrikt

Vallokal

Valkretstillhörighet

Kommunval

| Kommunval

Stämplas ei

Lokala skattemyndigheten.

Anteckningar får ej göras i fältet nedan

Tjänste T. F.

vänd!

[Personnummer

..:

Bild 2. Valförrättaren/röstmottagaren skjuter in valsedelsförsändelsen (kuvert med valsedel) i kasset- ten.

A

Bild 3. Valförrättaren/röstmottagaren river av den ena perforerade delen på deti kassetten inskjut- na kuvertet, så att valsedelns ena ytterända friläggs.

Bild 4. Valsedelsförsändelsen med valsedelns ena ytterända frilagd helt inskjuten i kassetten. Val- sedeln kan nu uppsamlas i valboxen.

Bild 5. Valförrättaren/röstmottagaren placerar kassetten med den däri inskjutna valsedeln i val- boxens öppning (mottagningsdel). Valboxen skall givetvis inte som denna prototyp utförasigenom- skinligt material.

Bild 6. Valförrättaren/röstmottagaren trycker ner valboxens handtag varigenom valsedeln frigörs och uppsamlas i valboxen. -

KUNGL. BIBL. 30 JUN 1969

Nordisk udredningsserie (Nu) 1969

Kronologisk förteckning

1. Utvidgat nordiskt ekonomiskt samarbete.

2. Laajennettu pohjoismainen taloudellinen yhteistyö.

3. Nordforska miljövårdsutredning.

4. Förslag till utbyggnad av den samnordiska fortbildningen för journalister.

5. Konsumentoplysning i undervisningen.

Statens offentliga utredningar 19679

Systematisk förteckning

Juetltiedepertementet

Faktlak broml 'h'et bland skolbarn. [1] Bostadsrätt. [4

Utaöknlngritt lx. [5] Kungörelaeannoneering. [1] ADB lnominakrivningevieendet. [9] Ny gruvleg. [10] Internationell ad'opti'onsrätt. [11] Ny vattekrik. [19]

Socialdepartementet Ett renare samhälle. [18]

Kommunikationedepanementet Ny elöarbetatidelag. [3]

Finanedeparte'mentet

Förenklad obligatlonshantering. [13] _ Lagstiftning om värdepapperafonde'r—m.m. och om stämpel- ekatt på videpepper. [16] Nya mynt. [17]

Utbildningsdepartementet Om sexuallivet i Sverige. [2]

Sexualku'mkapen' på grundskolans högstadium; [8] Regionmteik. [12] .Filmen - censur och ansvar. [14]

Jordbruksdepartementet Vixtfbrädlarrätt. [15]

Clvildepartementet Offentliga tjinatemina bisysslor. [6]

Anm. Silrorne inom klammer beten nummer iden" kronologiska förteckning ._ K E'Beckmam Tryckerier'ÅB' 1969

wa:**:*_'v ..