Till Statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet

Den 30 december 1965 bemyndigade Kungl Maj:t chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst tio sakkunniga för att ut- reda frågor rörande utbildning av biblio- tekarier m m. Med stöd av detta bemyndi- gande tillkallade departementschefen såsom sakkunniga advokaten, ledamoten av riks— dagens andra kammare Bo Martinsson, nu- mera förste bibliotekarien vid kungl bib- lioteket Måns Backelin, numera överbiblio- tekarien vid den högre utbildnings- och forskningsorganisationen i Linköping Hans Baude, krigsarkivarien Bertil Broomé, che- fen för Ingeniörsvetenskapsakademiens in- formationssekretariat Kajsa Hellström, då- varande avdelningsdirektören i skolöversty- relsen Bengt Hjelmqvist, stadsbibliotekarien i Malmö Bengt Holmström, länsbiblioteka— rien i Gävle Thord Plzenge Jacobsou, nu- mera avdelningsdirektören i universitets- kanslersämbetet Hans Åke Karlström och numera sektionschefen i Sverige-s Lärar- förbund Lars Paul.

Departementschefen utsåg Martinsson att såsom ordförande leda utredningsarbetet.

Att såsom experter biträda de sakkunniga har genom sedermera fattade beslut till— kallats överbibliotekarien vid universitetet i Uppsala Gert Hornwall, förste aktuarien

vid statistiska centralbyråns prognosinstitut Gunnar Ingman, arkivrådet vid riksarkivet Nils Nilsson, byrådirektören vid universite- tet i Uppsala Thaly Nilsson, medicine licen- tiaten Kjell Samuelson vid institutionen för informationsbehandling vid tekniska högsko- lan i Stockholm och förste skolbiblioteke- rien i Järfälla skoldistrikt Anton Taranger.

Till sekreterare förordnades from den 1 september 1966 föreståndaren för Dag Hammarskjöldbiblioteket vid Uppsala stads- bibliotek Jonas Åkerstedt. Till biträdande sekreterare from den 1 april 1966 utsågs numera departementssekreteraren i utbild- ningsdepartementet Torbjörn Forsell, vil- ken på egen begäran den 1 oktober 1967 lämnade uppdraget. I hans ställe förord- nade departementschefen kanslisekreteraren i utbildningsdepartementet Leif Larson.

De sakkunniga, som antagit namnet ut- redningen rörande utbildning av biblioteks- personal mm (BU), har avslutat sitt upp- drag och får härmed överlämna sitt betänk- ande.

Reservation har avgivits av ledamoten Karlström och särskilt yttrande av experten Samuelson.

Stockholm den 7 oktober 1969

Bo Martinsson

Måns Backelin Kajsa Hellström Thord Pleenge Jacobson

Hans Baude Bengt Hjelmqvist

Bertil Broomé Bengt Holmström Hans Åke Karlström

Lars Paul

/ Jonas Åkerstedt

• Sida 4
•  Original

• Sida 5
•  Original

1. Kvalificerad personal Befintlig personal Nyrekryteringsbehovet med ersättningsbehovet 5 %/år Härav nettoökning

2. Mindre kvalificerad personal Befintlig personal Nyrekryteringsbehovet med ersättningsbehovet 5 %/år 10 %/år 15 % /år därav nettoökning

• Sida 76
•  Original

under en femårsperiod 1967—72. Tabell 6. Genomsnittliga nyrekryteringsbehovet per år inom de privata och statliga sektorerna

Arkivpersonal Litteraturtjånstpersonal Privata Statliga Privata Statliga sektorn sektorn Totalt sektorn sektorn Totalt 1. Kvalificerad personal 57 26 83 103 89 l92 2. Mindre kvalificerad personal med ersättningsbehov 5 %/år 155 73 228 86 88 l74 10%/år 241 114 355 143 122 265 15 %/år 310 146 456 188 149 337

Kommunala sektorn En frågeblankett skickades till de 41 största av Sveriges c 900 kommuner (städer, kö- pingar och landskommuner), med en förfrå- gan om kommunen hade litteraturtjänst- el- ler arkivpersonal anställd och om sådan personal skulle behövas inom de närmaste fem åren.

Personalen delades upp i två grupper, kvalificerad respektive mindre kvalificerad personal. Som kvalificerad ansågs i detta fall den som hade en lön motsvarande minst lönegrad 16. Avsikten med denna gräns var att söka utskilja dem som befann sig ovanför kontorskarriären (högst löne- grad 15) och som kunde förmodas utföra de mest kvalificerade arbetsuppgiftema i ett bibliotek eller arkiv. Då denna sektor i för- hållande till de övriga är av ringa omfatt- ning, har här ersättningsbehovet inte inräk- nats. (Tab 7 och 8 motsvarar 3: 2 respek- tive 3: 4 i bil 1.)

Folkbibliotekssektom

Beräkningen av nyrekryteringsbehovet inom denna sektor har skett på basis av redan

tillgängligt material. Uppgifter har häm- tats ur Biblioteksbladet, som publicerar sta- tistik över folkbibliotekens utlåning, öppet- hållande, personal m m och från SÖ:s bib- lioteksskolas elevkartotek, vars persondata har legat till grund för framställningen av vissa tabeller (4: 2—4: 6) i bil 1.

År 1966 fanns vid landets folkbibliotek c 900 bibliotekarier anställda. Huvuddelen av dessa, c 780, hade examinerats från SÖ:s biblioteksskola. De tabeller som grundats på skolans elevkartotek kan av denna an- ledning anses vara representativa för hela kåren av folkbibliotekarier.

Utbildning

Av de drygt 1 000 bibliotekarier som exa- minerats från biblioteksskolan hade huvud- delen, 85 procent, avlagt akademisk exa- men. Av dessa hade 89 procent humanistisk inriktning, tio procent samhällsvetenskaplig inriktning och mindre än en procent mate- matisk-naturvetenskaplig inriktning. Tab 4:4 och 4: 6 i bil 1 visar mer detaljerat fördelningen av examenstyper och ämnen i examen. Ett studium av andelen elever

Tabell 7. Befintlig litteraturtjänstpersonal 1967 samt behovet (nettoökningen) av sådan personal fördelat efter kvalifikationsgrad.

Befintligt antal litteraturtjänstpersonal Behovet av ytterligare litteraturtjänstpersonal (nettoökningen) inom de närmaste 5 åren

Antal Antal mindre kvalificerad kvalificerad litteratur- litteratur-

tjänst- tjänst- personal personal S:a

24 48 72 4 15 19

• Sida 77
•  Original

Tabe/18. Befintlig arkivpersonal 1967 samt behovet (nettoökningen) av sådan personal fördelad efter kvalifikationsgrad.

Antal kvalificerad arkivpersonal

Antal mindre kvalificerad arkivpersonal S:a

Befintligt antal arkivpersonal Behovet av ytterligare arkivpersonal (nettoökningen) inom de närmaste 5 åren

33 260 293 14 54 68

med akademisk examen som utexamine- rats från biblioteksskolan under tiden 1926—1966 visar att, under skolans första verksamhetsår, relativt få, 30 procent, hade avlagt akademisk examen. Andelen stiger emellertid snabbt för att from 1943 sta- bilisera sig kring 90 procent i samband med att akademisk examen detta år fastställdes som principiellt inträdeskrav; en viss ten- dens till ytterligare höjning av andelen kan skönjas under åren 1962—1966.

Det framtida personalbehovet Beräkningarna av personalbehovet grundar sig på alternativa antaganden rörande för- väntad lånefrekvens, ambitionsgrad hos bib- lioteken samt genomförandet av pågående kommunreform. Resultatet låter sig svår- ligen sammanfattas i några entydiga värden. För studium av beräkningarna och beräk- ningsmetoden hänvisas till bil 1.

Skolbibliotekssektorn Icke-obligatoriska skolan En postenkät, adresserad till rektor för res- pektive skola, skickades till e 1 200 skolor där uppgifter begärdes om eventuell skol- bibliotekarie, dennes utbildning samt arbets- tid för biblioteksändamål. De skolformer som ingick i undersökningen var: 1. Gymnasiala skolor 2. Avvecklingsskolor (real- och flicksko- lor) . Folkhögskolor . Yrkesskolor . Specialskolor (för syn— och hörselska- dade, rörelsehindrade m m) 6. Korrespondensgymnasier för vuxna Anm. Seminarier och lärarhögskolor in- gick i den statliga sektorn.

Utbildning

I enkäten frågades efter två slags utbild- ning, lärarutbildning och biblioteksutbild- ning. Någon differentiering i teoretisk grundutbildning gjordes inte. Med biblio- teksut-bildning avsågs varje form av teore- tisk utbildning för skötseln av ett biblio- tek. Personerna kunde således klassificeras i fyra kategorier. Kategori a skolbibliotekarier med lärarut- bildning och med biblioteksutbildning. Kategori b skolbibliotekarier med lärar- utbildning och utan biblioteksutbildning. Katergori c skolbibliotekarier utan lärar- utbildning och med biblioteksutbildning. Kategori d skolbibliotekarier utan lärar- utbildning och utan biblioteksutbildning. Skolbibliotekariema fördelades på dessa kategorier enligt följande:

Antal %

Kategori a 132 20.4 Kategori b 291 45.0 Kategori c 88 13.6 Kategori d 136 21.0 S:a 647 100.0

Sammanfattning av bibliotekarieförhål- landet inom den icke obligatoriska skolan.

1 257

Totala antalet undersökta skolor Därav Skolor som redovisat en eller flera skol- bibliotekarier varav minst en har biblio- teksutbildning Skolor som redovisat en eller flera skol- bibliotekarier varav ingen har biblio- teksutbildning Skolor som helt saknar skolbibliotekarie

Obligatoriska skolan Vid undersökningstillfället fanns, enligt skolbibliotekarieföreningens medlemsför-

• Sida 78
•  Original

teckning, c 2500 skolbibliotekarier verk- samma inom denna sektor, vilka alla, utom i undantagsfall, hade folk- eller småskol- lärarutbildning. Dessa lärare har dels un- der sin yrkesutbildning dels i vissa fall un- der kortare sommarkurser fått utbildning i skötseln av ett skolbibliotek.

Som skolbibliotekssystemet för närva- rande är uppbyggt torde dessa 2500 tjän- ster i stort sett räcka till för att täcka be- hovet. En ändring av antalet kan bli aktuell om en omorganisation av skolans lärome- delssystem företas.

Institutionsbiblioteken

Med institutionsbibliotek avses de bibliotek som är knutna till enskilda institutioner eller grupper av sådana vid universitet och fackhögskolor. De intar en särställning i hela undersökningen så till vida som de inte är likformigt organiserade med avseende på skötseln. Fast personal förekommer endast i undantagsfall; i regel sköts biblioteken av assistenter eller amanuenser inom ramen för ett ordinarie arbete vid institutionen (motsvarande). Då personalorganisationen vid dessa bibliotek beror på myndigheters och institutioners åtgärder i varje särskilt fall, visade det sig inte möjligt att företa en realistisk beräkning av personalbehovet inom denna sektor. Det bör dock nämnas att den utveckling som för närvarande kan skönjas på detta område bla innebär en allt starkare anknytning av institutionsbib- lioteken till det centrala forskningsbiblio- teket på orten.

1.4.2 Utredningens överväganden 1.4.2.l Bibliotekspersonal Den av SCB utförda prognosen har beträf- fande sektorerna 1—3 karaktären av summe- ringar av de önskemål som konstaterats på arbetsmarknaden. Som påpekats är dessa skattningar av det framtida behovet ofta mycket känsliga för konjunktursväng- ningar. För sektorerna 4—5 blir utveck- lingen i hög grad beroende av administra- tiva beslut och av kommunernas beviljande av medel för en utbyggnad av biblioteks-

väsendet. BU måste, med hänsyn till bla sådana faktorer, för sin del överväga pro- gnosresulta—ten och med ledning av denna bedömning föreslå omfånget av den fram- tida utbildningen.

Det i prognosen konstaterade behovet av »kvalificerad litteraturtjänstpersonal» inom sektorerna 1—2 utgör 192 personer om året. Denna personalgrupp innefattar inte endast bibliotekarier utan även biblioteksassisten- ter vid forskningsbibliotek. I svaren på SCB:s enkät ingår med all sannolikhet önskemål om en kategori tjänstemän med en kortare utbildning än den BU kommer att föreslå för bibliotekarier och assistenter. Man kan alltså knappast förutsätta, att all personal inom dessa sektorer bör ta del av den av BU föreslagna reguljära utbild- ningen. Detta skulle ge anledning till en reduktion av det prognosticerade antalet. BU har dock funnit att prognosresultatet med hänsyn till den tidigare berörda expan- sionen inom området förefaller realistiskt och räknat med att c 200 personer årligen bör utexamineras. Hälften bör utbildas på bibliotekarie- och hälften på assistentnivå.

Det som i prognosen benämns »kommu— nala sektorn» är av alltför ringa omfattning för att kräva någon speciell utbildnings- gång. Behovet av yrkesinriktade studier kommer att tillgodoses av de kortare kurser, som anordnas vid behov och står öppna även för denna personalgrupp.

Efterfrågan på folkbibliotekarier kommer i hög grad att bestämmas av takten i de pågående kommunsammanläggningarna. Under själva reformskedet kommer behovet av sådan personal att växa, för att avta efter utbyggnadsperiodens avslutning. Det är således inte troligt att den av SCB för- utsatta, jämna fördelningen av efterfrågan kommer att motsvaras av den faktiska ut- vecklingen. Trots den ökade examinationen från SÖ:s biblioteksskola under senare år har BU ansett sig böra räkna med ett be- tydligt högre utbildningsbehov än vad pro- gnosen förutsatt och har vid sina övervä— ganden stannat för a-tt utbildningsbehovet under de närmaste åren kommer att ligga kring 240. Siffran innefattar även behovet

• Sida 79
•  Original

av gymnasiebibliotekarier. Antalet utbild- ningsplatser måste givetvis successivt an- passas till läget på arbetsmarknaden.

För grundskolans del redovisar progno- sen inte något akut behov av en nykon- struerad utbildning för tjänstgöring som skolbibliotekarie. På skolbibliotekariehåll har dock den nuvarande utbildningen sedan länge bedömts vara av alltför ringa omfatt- ning. Behovet av mera omfattande utbild- ning synes redan av denna anledning kunna antas bli betydande. Frågan om skolbiblio- tekariernas utbildning har också, som ovan nämnts, vid flera tillfällen varit föremål för utredningar och förslag. Som framgår ne- dan kan dessutom den nuvarande organisa- tionen av grundskolans bibliotek inom en snar framtid komma att undergå avsevärda förändringar. Sålunda kommer med all sannolikhet detta att medföra en ökad efter- frågan på personal med särskild utbild- ning. Med hänsyn till dessa förhållanden har kommittén funnit det rimligt att tills vidare räkna med en examination av 240 grundskolebibliotekarier om året.

I detta sammanhang bör också nämnas bibliotekarier med biblioteksarbetet som bi- syssla samt förbandsbibliotekarier. Dessa har i prognosen inte utgjort någon särskild kategori, men BU har skattat det årliga ut- bildningsbehovet till c 50.

För kontorspersonal och biträdespersonal föreslår BU nedan en lokalt organiserad utbildning. Utbildningsvolymen bör regleras med hänsyn till det lokala behovet av så- dan arbetskraft.

1.4.2.2 Personal inom området information och dokumentation

Beträffande personalbehovet inom I & D- området har det av SCB insamlade primär- materialet inte varit av sådan karaktär att det kunnat bearbetas och användas som un- derlag för en prognosticering. Huvudsak- ligen har detta sin förklaring i att området och arbetsuppgifterna är nya och uppvisar fortgående snabba förändringar. BU har av denna anledning varit hänvisad till att bilda sig en uppfattning om den framtida efter- frågan på basis av erfarenheter bla från

USA samt med beaktande av vissa allmänna svenska statistiska uppgifter och särskilda uttalanden.

En granskning har gjorts av IVA:s utred- ning och förslag beträffande dokumenta- listutbildning från juni 1962 (s 55—57 ovan). Redan i denna utredning skilde man på de engelska begreppen information scientist och »literature analyst». Det förstnämnda begreppet synes motsvara vad BU kommer att benämna informatiker, medan det sist- nämnda snarast är analogt med kategorin litteraturingenjör. Under 1960-talet har emellertid en glidning skett mot en större efterfrågan på information scientists till följd av ökad betydelse av automation och datorbaserad dokumentation. Båda yrkesin- riktningarna ryms emellertid under benäm— ningen dokumentalister i IVA:s utredning, där man konstaterar ett totalt behov av 434 personer år 1970. Hela I & D-området har uppvisat en snabbare tillväxthastighet än som kunde förutses i början av 1960-talet, vilket bl a kommer till synes i en väsentlig personaltillväxt. Flera andra skäl talar lika- ledes för att den tidigare bedömningen varit alltför blygsam. Av Statistisk årsbok 1968 framgår att inom industrin antalet arbets- ställen med mer än 50 anställda uppgår till 2 598. Beroende på branschinriktningen kan visserligen en del av dessa arbetsställen sakna behov av dokumentalister, medan å andra sidan flera dokumentalister (i fort- sättningen inbegripna i informatikergrup— pen) kan erfordras på många ställen. Vidare bör framhållas att åtskilliga små företag med mindre än 50 anställda har behov av denna personalkategori till följd av ett rik- ligt informationsflöde och ett omfattande kommunikationsbehov. Härtill kommer även betydande personalbehov inom en mängd andra grenar av näringslivet samt hos statliga organ och myndigheter. Slut- ligen bör framhållas att folkbiblioteken, skolbiblioteken och forskningsbiblio-teken kommer att ha behov av informatiker och bibliotekarier med utbildning i informatik. Ett begränsat men inte oväsentligt antal utbildade informatiker kommer dessutom att erfordras för undervisning vid universi-

• Sida 80
•  Original

teten samt för forskning inom området. Sam- manfattningsvis kan sägas, att såväl dagens akuta behov av informatiker som framti- dens tilltagande efterfrå-gan till följd av ökad automation, måste tillgodoses av den föreslagna utbildningen. En växande efter- frågan k—an tillgodoses genom att informa- tikerutbildningen successivt förläggs til-l samtliga universitet.

1.4.2.3 Arkivpersonal I fråga om arkivpersonalen utvisar prog- nosen att behovet av sådan personal allt starkare gör sig gällande också utanför de egentliga arkivinstitutionerna: hos ämbets- verk, kommunala organ, företag osv. Det synes därför ställt utom allt tvivel att be- hov av en organiserad utbildningsverksam— het på detta område numera finns. Tidi- gare har en sådan utbildning hindrats eller försvåra-ts av den mycket begränsade re- kryteringen till yrket. Då det gäller att av prognosens siffer— material dra slutsatser om utbildningens dimensionering, torde det vara nödvändigt att iaktta försiktighet. Som påpekats, är de skattningar som ligger till grund för pro- gnosen ofta känsliga för konjunkturväx— lingar. Detta gäller i relativt hög grad om arkivpersonalen, i synnerhet inom den pri- vata sektorn. Beträffande arkivpersonalen synes det dessutom vara nödvändigt att ta hänsyn till vissa andra faktorer, som sam- manhänger med arbetets karaktär. Det är sålunda svårt att definitionsmässigt av- gränsa arkivområdet från kontorsorganisa- tionen och från administrativ rationalise- ringsverksamhet. Den i viss mån flytande gränsen mot dessa områden synes ha lett till att i enkätsvaren för den kvalificerade personalen inräknats tjänstemän som hu- vudsakligen ägnar sig åt andra arbetsupp- gifter och därför inte kan väntas komma att utnyttja de längre arkivkursema. Över huvud taget har i enkätsvaren med- tagits all personal som sysslat med arkiv- göromål minst en timme per dag. Om hit- hörande arbetsuppgifter hos myndigheter och företag skall omhänderhas av special- utbildad personal, torde man ha anledning

räkna med att arbetet kommer att samman- föras till ett mindre antal hel- eller halv- tidstjänster. En utveckling i denna riktning skulle från rationaliseringssynpunkt med- föra stora fördelar.

Vad här sagts gäller även om den »mindre kvalificerade» personalen. Beträf- fande denna kategori kan det därjämte kon- stateras att enkätsvaren i relativt stor ut- sträckning synes redovisa personal som huvudsakligen bör erhålla sin arkivutbild- ning genom tex yrkesskolan (kontorsperso- nal, registratorer). I redovisningen ingår även arkivarbetare, vilkas utbildningsfråga åtminstone delvis torde få lösas i annan ordning.

Att behovet av en yrkesutbildning inom arkivområdet är brännande, framgår med all tydlighet av prognosen. Denna utvisar nämligen att även mycket krävande delar av arbetet för närvarande handhas av per- sonal som saknar utbildning på området. Ordnandet och förtecknandet av arkiven— ett moment som är av väsentlig betydelse för arkivens funktionsduglighet — utförs sålunda inom den statliga sektorn till 79 procent och inom den privata sektorn till 86 procent av personal utan fackutbildning. Upprättandet av planer för utgallring av arkivhandlingar ombesörjes inom den stat— liga sektorn till 60 procent och inom den privata sektorn till 70 procent av personal utan fackutbildning. Då gallringen är av betydelse för administrationens och forsk- ningens tillgång på arkivmaterial, fram- står förhållandet som oroväckande.

Även sådana arbetsmoment som efter- forskning av uppgifter och forskarhandled- ning ombesörjes till mycket stor del av personal som saknar arkivutbildning (74 procent resp 44 procent inom den statliga sektorn). Av analysen framgår därjämte, att planeringsarbetet på arkivområdet till stor del omhänderhas av personal utan fackut- bildning (inom den statliga sektorn 50 procent och den privata 69 procent out- bildad personal). Det förefaller ofrånkom- ligt att arkivfunktionen genom denna brist på sakkunnig planering kan komma att lida av en bristande planmässighet.

• Sida 81
•  Original

Härutöver måste emellertid anmärkas att den personal som i enkäten redovisats som utbildad på grund av den hittillsvarande un- dervisningens karaktär till stor del måste betecknas som otillräckligt utbildad. Det finns därför anledning räkna med att ett inte obetydligt utbildningsbehov föreligger även hos den nu yrkesverksamma arkivper— sonalen. Ett särskilt stort behov av kurser torde således göra sig gällande i utbild— ningsorganisationens begynnelseskede.

I genomsnitt torde man, enligt BU:s be- dömande, böra räkna med en längre kurs (avsedd för arkivarier) vartannat år och en kortare kurs (avsedd för arkivassistenter/ motsvarande) likaledes vartannat år. Anta- let deltagare har därvid beräknats till 24 för vardera kursen.

Härtill kommer vissa kurser om två vec- kor eller mindre. Det årliga behovet av så- dana kurser med central förläggning har be- räknats till tre å fyra per år.

• Sida 82
•  Original

2.1. Aktuella utvecklingstendenser inom biblioteksområdet

2.1.1. Inledning

I de tidigare gjorda tillbakablickarna på biblioteksväsendets framväxt har framställ- ningen i enlighet med gängse synsätt upp- delats på ett antal skilda bibliotekskate- gorier. Som framgått har också de olika kategorierna mycket skiljaktiga historiska förutsättningar. Emellertid kan idag iakttas en tydlig utveckling mot ett närmande i en rad avseenden. Gränserna mellan forsk- ningsbibliotek, folkbibliotek och andra do- kumentationsförmedlande institutioner har således kommit att bli alltmer flytande. Vid sidan av den specialisering som en långt driven arbetsfördelning inom biblioteksvä- sendet inneburit har en ökad integration lo- kalt, regionalt, nationellt och internatio— nellt, liksom mellan olika utbildnings—, forsknings— och utvecklingsgrenar, gjort sig gällande. Arbetsformer och rutiner lånas från ett område till ett annat. Nya initiativ måste för att ge resultat fullföljas i långt- gående samverkan.

I Sverige liksom i andra högt indu- strialiserade och på utbildning, forskning och utvecklingsarbete starkt inriktade län- der är de vetenskapliga allmänbiblioteken (universitets- och högskolebiblioteken inbe- gripna), specialbiblioteken samt förvalt- nings- och företagsbiblioteken rikt för- grenade och synnerligen expansiva. Utveck- lingen är betingad bla av den tillströmning till högre utbildning som medfört avsevärt

ökad belastning på forskningsbiblioteken, särskilt universitets- och högskolebibliote- ken. Också folkbibliotekens situation kan karaktäriseras med dessa termer. Det ofta hörda talet om en informationsexplosion i vår tid innebär ingen överdrift, ehuru det är mycket svårt att generellt fastställa hur stark stegringen av materialflödet varit. Som illustration må dock anföras att antalet i Svensk bokförteckning upptagna titlar un- der tiden 1957—1967 ökade med omkring 40 procent, från 5 729 till 8007. Den ve- tenskapligt inriktade litteraturen, särskilt den naturvetenskapliga och tekniska, har tilltagit i snabbare takt. Enligt en beräkning från 1963 publiceras i världen årligen 30000 å 35 000 avancerade tidskrifter inom dessa områden; det årliga nytillskottet skulle vara 1500. Ett speciellt problem i samband med ökningen av litteraturen är den procentuellt växande andelen av littera- tur på för oss svårtillgängliga språk, främst ryska, japanska och kinesiska. Denna ut- veckling påverkar i hög grad verksamheten vid såväl forskningsbibliotek som folkbib- liotek. Till en breddning, omstrukturering och i vissa fall även ökning av bibliotekens förvärvsverksamhet bidrar också den steg- rade produktionen av annat informations- material än tryckta publikationer, tex mikrofilm, ljudband, bilder av skilda slag, grammofonskivor och vanlig film; sådana media har i stigande utsträckning kommit att anskaffas till bibliotek av olika typer.

Det allt intensivare utnyttjandet av bib- liotekens tjänster är ytterligare ett gemen-

• Sida 83
•  Original

samt drag. Den högre allmänna bildnings- nivån, det tilltagande antalet studerande på skilda nivåer, den rikligare fritiden och bib- liotekens ofta förbättrade servicemöjligheter hör till de faktorer som ligger bakom för- ändringen. Samhällets fortsatta satsning på bla eftergymnasiala studier och vuxenut- bildning kommer att medföra en accelera- tion av utvecklingen under de närmaste åren.

Ytterligare en orsak till ökningen av an— talet biblioteksutnyttjare är det kontaktar- bete som kommit att ingå som en självklar del av särskilt de större folkbibliotekens verksamhet. Syftet är att upplysa allmän- heten om bibliotekens möjligheter att ge ser- vice i olika avseenden. Till de arbetsmeto- der som då används hör den uppsökande verksamheten, vilken innebär att genom spridning av folders, affischering, annon- sering, tidnings- och tidskriftsartiklar, in- slag i radio och TV, presentationer av bib- lioteket i skolor och organisationer, hem- besök etc söka kontakt med allmänheten utanför bibliotekets väggar. Andra metoder är utställningar, visning av biblioteket för besökande grupper och även mer utförlig vägledning av enskilda besökare. Forsk- ningsbiblioteken uppvisar en strävan att ut- veckla motsvarande verksamhet på ett mer samlat och målmedvetet sätt än tidigare. Bl a kan nämnas den utbildning i biblioteks- utnyttjande som bedrivs vid universitet och specialhögskolor.

Under de senaste åren har nya former för delgivning av information möjliggjort både en långtgående selektiv informations- förmedling och samtidigt en spridning av informationen till ett stort antal mottagare. Selektiv delgivning av information (SDI) med hjälp av dator får en allt större be- tydelse. Nya publiceringsformer, främst be- tingade av att ADB-metoder används för framställning av olika slags bibliografiska hjälpmedel, ger visserligen värdefulla red- skap för bibliotekarien men ställer sam- tidigt krav på speciella kunskaper vid ut- nyttjandet av dessa. Komplexiteten av den vetenskapliga litteraturen och behovet att kunna gå in i mycket snäva sektorer för

att få fram exakta informationer har tvingat fram nya system för indexering och klassi- ficering. Men inte bara informationstek- niken är under utveckling. Även de tek- niska förutsättningama för det inre biblio- teksarbetet är föremål för genomgripande förändring. Synnerligen betydelsefull är i detta avseende ADB-teknikens användning, där i vårt land forskningsbiblioteken ligger främst och i flera avseenden nått tillämp- ningsstadiet. Också inom folkbiblioteken ar- betar man för att finna vägar att dra för- del av de möjligheter som ADB i bibliotek erbjuder. De viktiga tillämpningsområden vilka tycks ligga närmast till för biblioteks- väsendet som helhet är framställning av kataloger, bibliografier etc, litteratursök- ning samt utlåning.

De hjälpmedel för telekommunikation och reproduktion, exempelvis telex och elektrostatisk kopiering, som i stigande grad tagits i bruk vid såväl forskningsbibliotek som folkbibliotek har bl a lett till ett om- fattande samarbete inom landet och över landets gränser mellan biblioteken. Också de kontors- och transporttekniska hjälpme- del som utvecklas i snabb takt bör fram- hållas. Stegrade servicekrav och ökade ar- betskostnader har framtvingat rationali- seringsåtgärder vid skilda bibliotekstyper och dessa nya hjälpmedel har därvid fått stor betydelse. Härutöver kan anföras bib- lioteksdepåmetoden, som innebär att en gemensam magasinsbyggnad får betjäna ett flertal bibliotek.

Den skisserade utvecklingen till ökad integration mellan olika bibliotekskategorier som tidigare ofta arbetat med vitt skilda mål och metoder och utan egentlig samver- kan har alltså tagit sig en rad uttryck, av vilka de väsentliga nu angivits. Tilläggas skall endast ett påpekande av det intensiva internationella samarbetet såväl mellan en- skilda bibliotek som inom internationella organisationer, vilket särskilt för forsk- ningsbiblioteken blivit en nödvändig förut- sättning för att vissa uppgifter över huvud skall kunna lösas.

På ett par punkter föreligger dock skill— nader mellan forskningsbibliotek och folk-

• Sida 84
•  Original

bibliotek. Det är självfallet att forsknings- biblioteken, tex i fråga om kontaktarbetet, i första hand riktar sig till vissa grupper för vilkas behov de är avsedda. Folkbib— liotekens strävan är däremot att sprida kän- nedom om sin verksamhet till hela befolk— ningen. I ytterligare ett avseende kan en särskiljande tendens observeras. Folkbiblio- tekens sk allmänkulturella verksamhet in- nebär att biblioteket på sitt reguljära pro- gram tar med kulturaktiviteter som utställ- ningar av skiftande slag, författaraftnar och diskussioner, konserter, filmvisning och även teaterföreställningar. Förhållandet att dessa och liknande aktiviteter kommit att spela en alltmer framträdande roll har karaktäriserats med orden »biblioteket som kulturcentrum». Trots en besläktad tendens vid vissa forskningsbibliotek att ta upp verksamhet av allmänkulturell karaktär, får expansionen på detta område betraktas som något för folkbiblioteken kännetecknande.

Läget uppvisar beträffande skolbibliote- ken speciella drag som gör att denna kate- gori endast delvis passar in i det skisserade, relativt enhetliga mönstret. Också skolbib- lioteken har emellertid haft känning av in- formationsexplosionen och de krav som tillkomsten av nya media ställer. Dessa bib- liotek har inte berörts här utan ett försök har gjorts att under särskild rubrik nedan fixera deras plats i det större bibliotekssam- manhanget.

2.1.2 De vetenskapliga allmänbiblioteken Vid sidan av speciella, på ett eller flera vetenskapliga områden inriktade eller regio- nalt begränsade, verksamhetsfält har inom forskningsbiblioteksgruppen de vetenskap- liga allmänbiblioteken vittgående, hela lan- det täckande arbetsuppgifter. Nationalbiblioteksfunktionen åvilar främst kungl biblioteket, som enligt sin nu gällande instruktion (SFS 1965: 733) bla har att »samla, förvara och tillhandahålla i landet framställda och utgivna tryckta skrifter samt utomlands utgivna tryckta skrifter på svenska språket, av svenska för- fattare eller om svenska förhållanden». Denna verksamhet, som i stor utsträckning

bygger på sk tryckleveranser från trycke- rierna, bedrivs också vid universitetsbiblio- teken, som likaledes erhåller sådana leve— ranser. Oavsett vilka former en samordning av ansträngningarna på detta område i framtiden kan få, torde det stå utom tvivel att de vetenskapliga allmänbiblioteken även framgent kommer att se insamlandet och tillhandahållandet av svenskt eller Sverige berörande material som en synnerligen be- tydelsefull uppgift, inte minst med hänsyn till den samhällsvetenskapliga och humanis- tiska forskningens, bla genom datatekni- ken, ökade möjligheter att utnyttja vitt skilda dokumenttyper för en bättre för- ståelse av vårt lands samhällsliv och kul- tur. Befattningen med de traditionellt givna områdena, boktryck, handskrifter, kartor och planscher, kompletteras på senare tid i allt högre grad med insamlande, registre- rande och tillhandahållande av andra mediatyper: grammofonskivor, ljudband och stencilerat material. Så har exempelvis vid kungl biblioteket ett nationalfonotek in- rättats. Vidare har en central för utlåning av mikrofilmade tidningar tillkommit. Kra- ven på ökad snabbhet, exakthet och full- ständighet i fråga om katalogisering och registrering av material har i allt högre grad kunnat tillmötesgås genom en samordning av aktiviteterna vid olika institutioner. Ge- nom bibliografiska institutet vid kungl bib- lioteket utges den nu mer än 80-åriga, lö- pande accessionskatalogen över utländsk litteratur i svenska forskningsbibliotek » (AK) och sedan mitten av 1950-talet nationalbibliografin Svensk bokka—talog. Utgivningen bygger på ett nära samarbete mellan institutet, biblioteken, förlagen och bokhandeln. Den registrering av det sven- ska trycket i bokkatalogens form som så- lunda sker, utnyttjas vidare för den central- katalogisering i kortform som institutet be- driver främst för de vetenskapliga allmän- bibliotekens räkning. Även på det biblio- grafiska området är tendensen mot ökad användning av datorteknik påtaglig. På ini- tiativ av en av UKÄ tillsatt kommitté för ADB i forskningsbibliotek fram—ställs så- lunda sedan några år för större forsknings-

• Sida 85
•  Original

bibliotek gemensamma nyförvärvslistor (AKN) med datamaskinell metod.

Listan över för forskningsbiblioteken ge- mensamma problem vilka fått eller kommer att få sin lösning till följd av samlade an- strängningar eller genom en arbetsfördel- ning över hela landet kan avsevärt för- längas. Det räcker i detta sammanhang med en hänvisning till vad som ovan anförts och till de initiativ i skilda riktningar som ta- gits av forskningsbiblioteksrådet, bla be- träffande en landsomfattande plan för an- skaffning av utländsk litteratur till forsk- ningsbiblioteken.

Det svenska universitetsväsendet har un- der de senare åren undergått en utom- ordentligt kraftig expansion. Utarbetade prognoser rörande studentantalets tillväxt har ständigt måst revideras. Proportionen mellan antalet studerande med och utan av- lagd grundexamen har också undergått av- sevärda förskjutningar, så att antalet stu- derande med examen generellt sett minskat sin relativa andel.

Biblioteksplaneringen inom den akade- miska sektorn uppvisar betydande föränd- ringar, föranledda dels av denna expansion, dels av universitetens strukturella utveck- ling. Tendensen går å ena sidan i centrali- serande riktning. Det samfällda ansvaret för biblioteksfrågorna inom universiteten över- flyttas alltmer på ledningen för det cen- trala universitetsbiblioteket. Då man på en filialort som Örebro planerar olika hög- skoleenheters sammanförande inom ett sär- skilt nytt område, centraliseras biblioteks— funktionerna enligt planen till ett enda bib- liotek, gemensamt för de separata högskole- enheterna och organiseras som filial till uni- versitetsbiblioteket i Uppsala.

Inom de vetenskapliga universitetsinstitu- tionerna har å andra sidan framvuxit bib- liotek för forskningen och den högre under- visningen direkt underställda institutions- ledningen. Den tydliga utvecklingen i rikt- ning mot storinstitutioner medför behov av större och effektivare institutionsbiblio- tek, och institutionernas frihet att disponera över sina resurser har ansetts vara en vik- tig förutsättning för en önskvärd ökning av

forskningskapaciteten. Organisatoriska skäl kan också i vissa fall föranleda uppdelning av det centrala biblioteket i större, gemen- samt administrerade enheter inom uni- versitetssystemet. Vid Göteborgs universitet är sålunda den medicinska fakultetens bib— liotek organiserat som ett separat bibliotek, lokalmässigt helt skilt från universitetsbib- lioteket. En motsvarande anordning plane- ras för den fortsatta utbyggnaden av Stock- holms universitet. Genom organiserandet av särskilda avdelningar inom de centrala uni- versitetsbiblioteken för samarbete med de vetenskapliga institutionernas bibliotek, har statsmakterna emellertid betonat vikten av samverkan och utnyttjande av universi- tetets samlade litteraturresurser på ett ratio- nellt sätt. Den åsyftade samverkan avser i första hand centraliserad katalogisering samt bibliografisk service och upplysnings- verksamhet. Men det anses på längre sikt också önskvärt att få till stånd någon form av gemensam planering av litteraturanskaff- ningen inom hela universitetsområdet.

I fråga om universitetens behov av lit- teraturförsörjning kan olika utvecklingslin- jer urskiljas, de flesta sammanhängande med en stark differentiering och breddning av universitetens verksamhetsområden. Forskningens och utbildningens fortskri- dande differentiering har lett till klyvning av fakulteter och uppdelning av ämnesom- råden i nya specialdiscipliner. Tidigare självständiga läroanstalter sammanförs också med de äldre universiteten och om- vandlas till särskilda fakulteter. Inom uni- versitetens ram organiseras alltmer egentlig yrkesutbildning även inom ämnesområden, där sådan undervisning tidigare inte ansetts vara förenlig med universitetens uppgifter. På senare tid har uppmärksamheten också riktats mot frågor som avser samarbetet mellan universiteten och näringslivet. Paral- lellt härmed kan iakttas ett stigande intresse för samverkan mellan å ena sidan företrä- dare för universitetsforskningen och å andra sidan myndigheter och andra sam- hällsinstitutioner. Samhällsutvecklingen an- ses i växande utsträckning beroende av uni- versitetens medverkan.

• Sida 86
•  Original

Det moderna samhället ställer å sin sida krav på samarbete mellan olika forsknings- grenar, som motverkar tendenserna till specialisering och differentiering, såväl i fråga om allmänna samhällsproblem som i fråga om integrerad forskning för vissa branscher. Trafiksäkerhetsforskningen krä- ver sålunda organiserad samverkan av en rad specialister, likaså byggnadsforsk- ningen. Likartade krav ställs av vissa större forskningsprojekt, som under senare år organiserats vid universiteten, tex forsk- ningsprojektet om välfärdssamhällets fram- växt och emigrationsforskningen.

På sistone har alltmer understrukits vik- ten av att bredda forskarnas information och utbyte av erfarenheter på det inter- nationella planet. Det anses önskvärt att tillvarata alla tillfällen att förbättra doku- mentationen beträffande utländska forsk- ningsrön och befrämja forskarnas inter- nationella kontakter. Vid upprättandet av nya universitet och högskolor har man programmatiskt betonat, att dokumenta- tionsfunktionen är en nödvändig gren av biblioteksverksamheten vid ett på forskning inriktat bibliotek och därför speciellt be- tydelsefull vid ett universitetsbibliotek. Det är avsikten, att universitetsbiblioteken ge- nom terminaler skall erhålla direktförbin— delse med datacentraler, som förmedlar in- formationsmaterial genom särskilda system, tex MEDLARS. Ett led i det internatio- nella kontaktarbetet som förtjänar att spe- ciellt omnämnas utgör den växande samver- kan med forskningsutvecklingen inom u- länderna.

2.1.3 Specialbiblioteken De vetenskapliga specialbiblioteken utgör organisatoriskt sett ingen homogen grupp. Det övervägande flertalet är fackhögskole— bibliotek eller bibliotek knutna till veten- skapliga institutioner, men även några större förvaltningsbibliotek räknas hit, tex riksdagsbiblioteket och SCB:s bibliotek. Exempel på helt autonoma bibliotek finns dessutom. I fråga om antalet befattnings- havare är divergensen stor; alltifrån små biblioteksenheter med ett par anställda till

bibliotek med ett 50-tal anställda. Några av de större biblioteken intar en central ställ- ning inom sitt ämnesområde, tex Chalmers tekniska högskolas bibliotek, Handelshög- skolans i Stockholm bibliotek, karolinska institutets bibliotek, lantbrukshögskolans bibliotek, musikaliska akademiens bibliotek, riksdagsbiblioteket (som sedan 1931 utger Årsbibliografi över Sveriges offentliga pu- blikationer), tekniska högskolans bibliotek och vetenskapsakademiens bibliotek. Det kan nämnas att Statistisk årsbok redovisar biblioteksstatistik från ett 20-tal viktigare specialbibliotek, medan Accessionskatalo- gen (AKB 1964) upptar anmälningar från inte mindre än ett 50-tal specialbibliotek.

I Betänkande med förslag till åtgärder för främjande av litteraturtjänsten inom de tekniska fackområdena (SOU 1944: 17) förutsåg de sakkunniga en stark expansion av den tekniska forskningen såväl inom de tekniska högskolornas ram som inom nä- ringslivet. Man föreslog därför en rad åtgär- der för att förbättra de centrala högskole- bibliotekens litteraturtjänst i olika avseen- den. En utveckling i linje med de sak— kunnigas förmodanden har skett och en allt större del av de tekniska högskolebibliote- kens service har kommit att riktas mot näringslivet. Även inom andra områden än det tekniska har en sådan serviceinriktning kunnat iakttas. Särskilt påtaglig har denna utveckling varit vid bibliotek med natur- vetenskaplig, medicinsk och ekonomisk in- riktning. Näringslivets och forskningens ökade krav på och behov av service från de centrala specialbiblioteken har bidragit till att vid många av dessa bibliotek initiera olika dokumentationsaktiviteter och nya samarbetsformer. Vad dokumentationsakti- viteterna beträffar är det först under senare år, i och med att internationella datorbase- rade dokumentationssystem kommit till an- vändning, som mer avancerade dokumenta- tionsformer blivit aktuella vid specialbiblio- tek; dessförinnan stannade aktiviteten vid olika former för presentation av ny littera- tur, tidskriftsindexering etc. I detta sam- manhang skall den biomedicinska doku- mentationscentralens verksamhet vid karo-

• Sida 87
•  Original

linska institutet nämnas, även om den ännu inte är organisatoriskt samordnad med in- stitutets bibliotek. Arbetet vid dokumenta- tionscentralen bygger dels på MEDLARS, dels på av Chemical Abstracts Service ut- vecklade system, som främst utnyttjas för SDI. Vid tekniska högskolans bibliotek har man även tack vare speciella forskningsan- slag kunna-t driva försöksverksamhet med SDI, som bygger på internationellt, dator- baserat informationsmaterial, bl a INSPEC och Chemical Abstracts Service” system.

Det är högst sannolikt att när nya dator- baserade dokumentationssystem tas i bruk, dessa kommer att finnas integrerade med biblioteksverksamheten vid centrala biblio- tek i första hand på de medicinska, tek- niska och naturvetenskapliga områdena men inom en snar framtid också inom sam— hällsvetenskap och humaniora. En sådan utveckling betyder inte att kravet på kvali- ficerad informationsverksamhet vid övriga bibliotek upphör. Detta kvalificerade arbete kommer att vara nödvändigt för att dessa bibliotek skall kunna fungera som kontakt- organ mellan kunden / frågeställaren och den centrala dokumentationsinstitutionen.

I fråga om materialets förvärv och be- handling skall för specialbibliotekens del vissa särdrag observeras. Koncentrationen till ett fåtal ämnen eller ämnesområden ger ofta anledning till en fördjupad accession, där svåråtkomligt material utanför de gängse bokhandelskanalerna anskaffas. Vid materialets behandling förekommer för- djupning vad klassifikationen beträffar och en breddning till material såsom rapporter och tidskriftsartiklar. Härvid blir klassi- fikations- och indexeringssystem utöver de vid allmänbiblioteken förekommande ak- tuella. Vid vissa specialbibliotek, tex de tekniska och ekonomiska, förlorar den an- skaffade litteraturen snabbt sin aktualitet, varför gallring av samlingarna måste vara intensiv. Den kan aldrig ske helt mekaniskt utan kräver en bedömning beträffande den skiftande aktualitetsgraden från ämne till ämne och beträffande de skilda slagen av material.

Den rationaliseringsprocess som special-

biblioteken genomgått under 1950- och 1960-talen har främst syftat till att nå en ändamålsenlig fördelning av arbetsuppgif- terna mellan olika personalkategorier och att effektivisera arbetsrutinema. Den fort- satta -rationalisering som kan väntas kom- mer att vid de större biblioteksenhetema kännetecknas av en övergång till ADB-tek- nik för att automatisera en rad av de nu- varande manuella detaljoperationerna. Som nämnts används vid flera specialbibliotek redan nu ADB-teknik för vissa delområden, t ex för framställning av nyförvärvsförteck- ningar, periodikakataloger, periodikaregis- ter och samkataloger. En målsättning måste vara att nå ett helt integrerat datorsystem för alla de operationer där detta kan komma ifråga.

De vetenskapliga specialbibliotekens serviceinriktning mot näringslivet har som tidigare nämnts skapat nya samarbetsfor- mer. Förutom det traditionella AK-samar- betet kan tre områden uppmärksammas. Vid flera centrala specialbibliotek har 10- kala samkataloger upprättats, där man regi- strerar litteraturanskaffning inom ämnes- området även utanför AK-bibliotekens krets, tex vid företagsbibliotek och institu- tionsbibliotek. Man uppnår här en bredd- ning till speciallitteratur som det centrala biblioteket knappast kan förvärva. Samför- teckningar över tidskrifter, tex List tech, List bio-med och List econ, är en annan form av sådant samarbete mellan special- bibliotek (och även allmänbibliotek) och företagsbibliotek, där det centrala special- biblioteket främst spelar rollen av clearing- central. En tredje samarbetsform som för- tjänar omnämnande är gemensamma nyför- värvslistor för specialbibliotek med an- skaffning inom näraliggande ämnesområ- den. Samförteckningar för AK-deltagande bibliotek förlorar dock i betydelse alltefter- som det centrala AK-arbetet effektiviseras.

2.1.4. Företagsbiblioteken

Med företagsbibliotek avses bibliotek vid industrier, affärsföretag, banker och för- säkringsbolag, vid näringslivets organisatio- ner och vid forskningsinstitutioner av skif-

• Sida 88
•  Original

tande slag. Till denna kategori hänförs också det övervägande flertalet statliga och kommunala förvaltningars och andra myn- digheters bibliotek.

Företagsbiblioteken varierar i storleks- ordning från små enheter med en hel- eller deltidsanställd tjänsteman till enheter med för närvarande inemot ett 20-tal anställda. Om man ser till arbetsuppgifter och arbets- former inom dessa bibliotek kan man kon— statera att dessa snarare är likartade för bibliotek av en viss storleksordning än för bibliotek som kan hänföras till en viss typ av huvudman.

Företagsbiblioteket kan ha en inom den egna organisationen central ställning, men ofta finner man det knutet till en viss av- delning, inom industrin tex till forsknings- och utvecklingsavdelningen eller till central- laboratoriet. Det torde kunna sägas att bib- lioteket i allmänhet har de största förutsätt- ningarna att utgöra ett aktivt arbetande or- gan inom organisationen om det har en självständig ställning gentemot de avdel- ningar där dess kunder finns. Man kan också lägga märke till att många företag som för närvarande förstärker sin biblio- teks- och dokumentationstjänst samtidigt ger den en central ställning. Det är viktigt att man i detta sammanhang har klart för sig att tendensen inom stora företag är att satsa på en utbyggnad av hela den interna informationen, varvid dokumentation och bibliotek är en integrerande del. Man talar numera ofta om informationen som en pro- duktionsfaktor, och företagen blir mer och mer medvetna om dess ekonomiska bety- delse.

Det är ofta inte möjligt att dra en gräns mellan dokumentationsenheten och biblio- teket. Dokumentationen kan bedrivas paral- lellt med biblioteksverksamheten, givetvis alltid i nära samarbete, men också förläggas inom bibliotekets ram, liksom biblioteks- verksamheten kan inordnas i dokumenta- tionsenheten. Det betyder att det ofta inte finns klara skiljelinjer mellan biblioteka- riens och dokumentalistens sysslor. Inom mindre företag förenas de två funktionerna ofta hos samma person.

Målsättningen för industribiblioteket är att bedriva en verksamhet som skall hjälpa företaget att förverkliga sitt mål, att produ- cera. För andra företagsbibliotek än de industriella är syftet liksom för industri- biblioteken att betjäna en viss begränsad kundkrets, vilken har ett gemensamt mål för sin verksamhet.

Tyngdpunkten i verksamheten vid den aktuella bibliotekstypen förskjuts alltmer mot service. De datorbaserade dokumenta- tionssystem som redan finns tillgängliga och i ännu högre grad de som är under ut- veckling grundar sig på praktiskt taget hela världslitteraturen inom respektive områden. Att inom det egna företagsbiblioteket hålla en litteraturberedskap ens tillnärmelsevis motsvarande det informationsmaterial vil- ket de stora dokumentationssystemen hän— visar till, är otänkbart. För detta ändamål måste företagsbiblioteken kunna falla till- baka på centrala bibliotek av skilda slag inom och utom landet. Man har anledning anta att förvärvsfunktionen i traditionell mening inom företagsbiblioteken blir av mindre betydelse än vad som tidigare varit fallet.

Karaktäristiskt för företagsbiblioteken är att ett ofta svårgripbart primärmaterial i stigande utsträckning kommer till använd- ning; detta gäller särskilt nya forsknings- och tillverkningsgrenar. Forskningsrappor— ter, patent, konferens- och kongressmaterial samt firmatryck är i många fall företagets viktigaste informationskällor. En annan kategori av informationsmaterial är rena data eller sammanställningar av data, vilka kan tillhandahållas från en sk databank. För att komma åt hela detta heterogena material är det inte tillräckligt att ha till- gång till välförsedda centrala bibliotek. Bib— liotekarien får inte nöja sig med att lita till det på olika sätt dokumenterade materialet utan måste ha tillförsäkrat sig möjligheter att ta del av informationen snarast efter det att den producerats.

Förenkling och effektivisering av arbets- rutiner är lika viktiga uppgifter inom före- tagsbiblioteken som inom andra biblioteks- typer. Införandet av datateknik vid före-

• Sida 89
•  Original

tagsbibliotek får inte ses som en en gång för alla slutförd uppgift utan bör bli föremål för kontinuerlig översyn och omprövning. Sålunda kommer biblioteken att både för sina egna tekniska rutiner och sin doku- mentationsverksamhet ha möjligheter att ut- nyttja inte endast externa datortjänster utan också det egna företagets eller organisatio- nens datoranläggning. AB Atomenergis bib- liotek är exempel på ett företagsbibliotek vilket använder ADB för biblioteksrutiner; tidskrifternas behandling underlättas genom framställning på maskinell våg av skilda slag av listor.

2.1.5. Folkbiblioteken

Folkbiblioteken skiljer sig från övriga bib- liotekskategorier huvudsakligen genom det kommunala huvudmannaskapet och inrikt- ningen på hela befolkningen som kundkrets. Även om vissa folkbibliotek åtagit sig upp- gifter på riksplanet, är det enskilda biblio- tekets primära serviceområde begränsat till en kommun eller ett län. Den historiska bakgrundsteckningen har klargjort upp- komsten av folkbiblioteken. Av återblicken har även framgått att folkbiblioteken arbe- tat med en avgjort pedagogisk målsättning: det har gällt att bidra till skapandet av »goda medborgare». Detta didaktiska in- slag är tex starkt understruket i folkbib— liotekssakkunnigas betänkande (SOU 1949: 28). I utredningen Organisation och arbets— metoder vid kommunala bibliotek (1960) betonas folkbibliotekens roll som service- organ, och denna funktion framhålls även i prop 1965 : 50 angående omläggning av stö- det till folkbibliotek. En markering av servicesynpunkten återkommer i de anvis- ningar för länsbibliotek, landsbibliotek och lånecentraler som skolöverstyrelsen utfär- dade den 30 december 1966 och som inne- håller en koncentrerad målsättningsformu— lering:

Folkbiblioteksverksamheten har till syfte att främja studier, utbildning och annan kulturell aktivitet genom att kostnadsfritt och i sam- verkan mellan bibliotek av alla slag ge med- borgarna tillgång till böcker och annat mate- rial för information, kunskap, bildning, för-

ströelse och konstnärlig upplevelse. Med lit- teratur resp böcker förstås i det följande så- väl böcker, tidskrifter och tidningar som bild- och ljudmaterial.

Beträffande länsbiblioteken sägs bl a:

Särskild uppmärksamhet bör ägnas de problem som avser gamla, sjuka, handikappade, intagna vid kriminalvårdsanstalter och andra kate- gorier med svårigheter att utnyttja bibliotekens ordinarie service.

Man kan alltså konstatera att en äldre upp- fattning om biblioteken som folkbildande institutioner kompletterats med synen på biblioteken som serviceorgan.

Också den praktiska verksamheten har under senare tid varit föremål för omvand- ling, delvis av genomgripande karaktär. Ovan har talats om informationsexplosio- nen, vilken haft för olika bibliotekskate- gorier likartade konsekvenser. Vid folkbib- lioteken har det ökade tillskottet av media framtvingat förenklade arbetsprocesser. En annan naturlig följd av den stegrade acces- sion som utvecklingen medfört är fler val- möjligheter för låntagarna och därmed en ökad utlåning och breddning av besökarun- derlaget, vilket inneburit att den rent bib- liotekstekniska utlåningsapparaten belastats kraftigare. Större krav har också kommit att ställas på den kvalificerade upplysnings— och rådgivningsverksamheten.

Ytterligare en konsekvens är att utrym- mesproblemen, och därmed frågor som hänger samman med magasinering och gall- ring, fått stor aktualitet.

Bland de för olika bibliotekskategorier gemensamma dragen nämndes förvärv i ökad utsträckning av andra media än de traditionella. För folkbibliotekens del spelar i detta avseende diskoteksverksamheten den dominerande rollen. Det torde numera knappast förekomma att en större biblio- teksbyggnad planeras utan särskild avdel- ning för avlyssning av ljudinspelning. Också apparatur för reguljära grammofonkonser- ter anskaffas mer och mer. En annan gren av arbetet är vidare förmedling av talböc- ker och annat bandinspelat material till syn- skadade liksom tillhandahållande av sär-

• Sida 90
•  Original

skilda taltidningar samt mikrofilm av arki- valier och dagstidningar. Satsningen på vuxenutbildning med hjälp av radio och TV kommer med all sannolikhet att föra med sig en kraftig tillväxt i beståndet bandade program under de närmaste åren.

Det ovan flerstädes omnämnda inten- sivare ianspråktagandet av bibliotekens re- surser har vid folkbiblioteken orsaker som uppvisar vissa särdrag. Sålunda torde för denna bibliotekskategori kontaktarbetet ha speciellt stor andel av stegringen i antalet besökare, lån, frågor etc. Vidare är det ökade öppethållandet och de förbättrade in- köpsmöjlighetema sannolikt faktorer som medverkat till att biblioteken breddat sin publik. Viktigast i sammanhanget torde dock vara den rent geografiska utbyggna- den av verksamheten, i form av filialer och på annat sätt, vilken kännetecknat utveck- lingen. De tjänster som begärs har samtidigt ofta blivit mer krävande genom att den relativa andelen studerande och även fors- kare förefaller att ha växt. Ett visst sam- band med detta har den ökande tendensen att vid större folkbibliotek inrätta särskilda facksalar för specialområden.

Under rubriken rationalisering kan föras den redan i bakgrundskapitlet (s 17) skis- serade, genomgripande yttre strukturför- ändring som inleddes under 1930-talet men markant påskyndats under 1960-talets senare hälft. Redan vid 1930-talets början planerades sålunda att i varje län skulle ska- pas ett centralbibliotek, numera kallat läns- bibliotek, med uppgift att stödja verksam- heten vid de lokala folkbiblioteken inom respektive områden. Sedan 1953 är länsbib- lioteksorganisationen fullt utbyggd. Läns- biblioteksverksamheten, vilken utan tvivel bidragit till bättre samverkan och även torde ha haft standardhöjande och stan- dardutjämnande effekt inom de olika om- rådena, erhåller stöd av statliga och lands- tingskommunala medel. Även 1952 års kommunreform har haft gynnsamma verk- ningar. De större enheterna har utgjort ett bättre underlag för bibliotekens materiella och personella resurser samt underlättat en rationell planering. Den nu pågående re-

formeringen av kommunindelningen kom- mer efter hand som den genomförs att få positiva verkningar av liknande men mer långtgående slag.

Till främjande av denna upprustning av biblioteksväsendet har till 8015 förfogande ställts medel för s k utvecklingsbidrag, vilka kan utgå till kommuner eller kommunblock som presenterar genomarbetade planer på en systematisk upprustning och ett sam— manförande av mer splittrad biblioteksverk- samhet till ett enhetligt och väl genomtänkt system. Utöver dessa bidrag och de sk punktbidrag som kan utgå för vissa nydan— ande aktiviteter är de statliga insatserna i huvudsak begränsade till stöd åt länsbib- lioteken och lånecentralerna. From 1966 avlöstes det särskilda statsbidraget i och med att riksdagen fattat beslut om ett nytt system för kommunal skatteutjämning. Men inte heller ett system med länsbibliotek en- ligt nuvarande länsindelning samt kommun- bibliotek med avsevärt större befolknings- underlag anses genomgående som en till- räcklig strukturrationalisering. Sålunda har på senare tid i debatten framförts tanken på ett 15—tal regionala bibliotek som ersätt- ning för dagens länsbibliotek, detta i an- slutning till en ny länsindelning.

Till den yttre rationaliseringsprocessen hör också upprättandet av lånecentraler för mer speciell litteratur. Sådana finns vid stadsbiblioteken i Malmö, Stockholm och Umeå; de täcker tillsammans hela riket. Ett besläktat arrangemang är den s k ABC-pla- nen, vilken innebär att ett 30-tal bibliotek, huvudsakligen länsbibliotek, åtagit sig att bevaka speciallitteratur inom var sitt sär- skilda ämnesområde.

Vid barn- och ungdomsavdelningama har viss allmänkulturell verksamhet be- drivits sedan länge; sagostunder samt lekar och tävlingar med anknytning till boken hörde tidigt till barnbibliotekens stående programpunkter. Särskilda programaktivite- ter för vuxna fick däremot sitt genombrott under 1960-talet. Sin starkaste motivering och största betydelse har de på orter där den lokala kulturaktiviteten är ringa. Ge- nom att till en plats förlägga fler möjlighe-

• Sida 91
•  Original

ter till kulturell stimulans kan där skapas en attraktiv miljö för sådan verksamhet. Man har vid ny— eller ombyggnad av bibliotek sökt få till stånd mångsidigt användbara lo- kaler. En lösning är att bygga s k kulturhus med en rad olika verksamhetsformer, bla biblioteksverksamhet. Vanligare är dock att man till biblioteket förlägger utställningar av skilda slag, konserter, filmvisning, teater- verksamhet etc. En annan möjlighet är att lokalisera flera kulturella specialinstitutio- ner till samma stadsområde eller motsva- rande och därigenom nå en viss samlad ef- fekt. Tendensen mot en intensifiering av den allmänkulturella verksamheten hör för närvarande till de mest iögonenfallande dra- gen i folkbibliotekens utveckling och för- stärks bla av att biblioteken ofta blivit re- plipunkter för centralt distribuerad verk- samhet, tex från Stiftelsen Institutet för rikskonserter, statens försöksverksamhet med riksutställningar och Författarcentrum. På det lokala planet spelar samarbetet med studieförbunden en stor roll. Inrättandet av kommunala kulturnämnder som ofta övertagit biblioteksstyrelsens uppgifter har för övrigt ett klart samband med bibliote- kens expanderande allmänkulturella aktivi- teter.

I anslutning till dessa utrymmeskrävande uppgifter bör nämnas att 1950- och 1960- talen uppvisar en betydande ökning i an- talet nyuppförda byggnader som helt eller delvis avsetts för folkbibliotek.

Inledningsvis framhölls det kommunala huvudmannaskapet och inriktningen på hela befolkningen som folkbibliotekens främsta karakteristika. Som visats finns dessutom en rad mindre markanta särdrag, speciellt i fråga om kontaktarbetet och de allmänkulturella aktiviteterna, vilka ger folkbibliotekskategorin dess egen profil.

2.1.6. Skolbiblioteken

Skolbibliotekets primära uppgift är att be- tjäna undervisningen och skolans verksam- het i övrigt och är således beroende av den utveckling som skolväsendet genomgår. Denna utveckling är för närvarande mycket omfattande och i vissa avseenden omöjlig

att få en fullt entydig bild av, bla be- roende av vissa pågående utredningar och andra överväganden. Som en följd därav är även utvecklingen inom skolbiblioteks- området mindre entydig än inom de före- gående sektorerna av biblioteksväsendet. I viss utsträckning saknas organisatoriskt un- derlag i form av föreskrifter o d. Dessutom är det underlag som finns föremål för om- arbetningar.

Bristen på enhetliga bestämmelser för biblioteksverksamheten vid de skilda skol- formerna har lett till att denna i praktiken utformats på högst skiftande sätt. En modell är att skolbiblioteket av det offent- liga kommunala biblioteket »köper: tjänster omfattande personal, anskaffning och iord- ningställande av böcker rn m. Ofta är sam- arbetet mindre långtgående och avser en- dast det senare momentet. I de fall då så- dana arrangemang vidtagits förekommer det att skolbiblioteket kombineras med ett folkbibliotek.

Initiativ har även tagits för att inrätta kommunala skolbibliotekscentraler i avsikt att få till stånd en centralisering och koor- dinering av i första hand bokanskaffning och tekniskt arbete för skolbiblioteksverk- samheten. Ibland är dessa centraler fri- stående, ibland sammanlagda med det 10- kala folkbiblioteket.

Ännu en utvecklingslinje kan iakttas, nämligen i riktning mot sammanhållna läromedelscentraler med sikte enbart på skolans behov. Detta synsätt, som innebär ett understrykande av att skolbibliotekets primära uppgift är att bidra till förverk- ligandet av läroplanens mål, har stundom medfört att fördelen med en mer omfat- tande samverkan med kommunernas folk- bibliotekssystem har ställts under diskussion. Vissa problem har ansetts kunna uppstå vid ett alltför långt drivet samarbete, när man i enlighet med läroplanens intentioner för un- dervisningen velat integrera handhavandet av olika typer av läromedel i skolan. In- tegrationssträvandena inom undervisningen medför ett behov av sammanhållna lärome- delscentraler med en inre organisation och med arbetsrutiner som skiljer sig från folk-

• Sida 92
•  Original

bibliotekens. Förhållandet att samtliga de nämnda, delvis motstridiga, tendenserna är i tilltagande, förklaras av skolbiblioteks- verksamhetens expansion överhuvud, vil- ken i sin tur sammanhänger med hela skol- väsendets expansion och omvandling.

Till dessa svårigheter vid bedömningen av underlaget för EU:s överväganden kom- mer den komplikationen att flera arbets- grupper eller utredningar samtidigt sysslar med skolbiblioteksproblemen. Som tidigare nämnts (s 38) har SÖ föreslagit inrättande av tjänster som sk hjälpmedelskonsulenter i grundskolan. I anslutning till ett uppdrag att utreda tillsynslärarinstitutionen har SÖ tillsatt en arbetsgrupp som tagit upp hela läromedelsfrågan till förnyad diskussion. Det förslag som arbetsgruppen framlagt kan komma att påverka skolbiblioteksverk- samhetens organisation på sikt. BU har emellertid av förklarliga skäl inte kunnat ta hänsyn till detta. Dessutom behandlas hithörande frågor inom ytterligare några in- stanser. Sålunda finns inom överstyrelsen en arbetsgrupp för folkbiblioteksfrågor, vil- ken prövar olika vägar till samverkan mel- lan skola och folkbibliotek. De organisa- toriska problemen är slutligen under be- arbetning inom LU, vilken bl a uppehåller sig vid distributionen av läromedel.

BU har hållit fortlöpande kontakt med dessa grupper men de väntade förslagens praktiska konsekvenser för utbildningsfrå- gan har inte närmare kunnat klarläggas. I detta läge, då kännedom om såväl utveck- lingen som de förslag man kan emotse från centralt håll är bristfällig, har BU varit hän- visad till att föreslå en skolbibliotekarieut- bildning som inte alltför starkt knutits till ett speciellt alternativ för det framtida skol- biblioteksväsendets utbyggnad. Olika vägar har måst hållas öppna.

De funktioner som skall fyllas av grundskolans bibliotek finns angivna i 1962 års läroplan för grundskolan. Där under- stryks böckernas värde för elevens kun- skapssökande och individuella utveckling. Genom att lära sig använda litteraturen som informationskälla och arbetsmaterial samt genom att skaffa sig sådana berikande läs-

upplevelser som den kan ge får eleven bättre förutsättningar att nå den sociala och personliga mognad som grundskolans fost- ran syftar till. Även för framgångsrika stu- dier och insiktsfuu yrkesverksamhet är för- trogenhet med böckers utnyttjande ofta ett villkor. Läroplanen lägger stor vikt vid att eleven successivt tillägnar sig förmågan att lösa förelagda eller frivilligt valda problem och att på egen hand eller i grupp använda litteratur, tex vid enklare studieplanerings- uppgifter.

Jämfört med tidigare förhållanden har bibliotekets betydelse som låneinrättning minskat till förmån för funktionen som läromedel i undervisningen i vid bemärk- else. Genom att tjäna som underlag för den lärarledda verksamheten, utgöra instrument för elevens övning att tillägna sig viss själv— ständighet i arbetssättet samt ge tillfälle till upplevelseläsning spelar skolbiblioteket en betydelsefull roll i arbetet att förverkliga grundskolans mål. Det pedagogiska mo- mentet kommer att stå i förgrunden.

Gymnasiebibliotekets funktioner anges inte av läroplanen för gymnasiet i någon sammanfattande framställning utan be— skrivs eller antyds på olika textställen. Nå- gon uttömmande framställning finns inte. Bibliotekets uppgifter får därför ses som konsekvenser av mer allmänna pedagogiska resonemang; den målsättning för verksam- heten som BU här utgår ifrån är därför snarast en tolkning av intentionerna bakom läroplanen.

Gymnasiebiblioteket skall fullfölja den strävan till aktivt och allsidigt utnyttjande av tryckta läromedel och andra media i un- dervisningen som inletts i grundskolan. Ele- verna vidgar och fördjupar sina kunskaper och färdigheter; i förgrunden står målet att utveckla ett självständigt och kritiskt be- traktelsesätt. Detta innebär att eleven ge- nom riklig tillgång till läromedel skall för- värva en undersökande instäHning till de kunskaper som inhämtas. Genom fylliga boksamlingar sammansatta med utgångs- punkt i kursplanemas innehåll får eleverna möjlighet att i flera källor hämta informa- tion, granska sakuppgifternas korrekthet,

• Sida 93
•  Original

argumentationens hållfasthet, slutsatsemas riktighet, värderingarnas betydelse i skilda sammanhang osv. De skall successivt trä- nas att arbeta självständigare och med allt mer kvalificerade och omfattande uppgifter än i grundskolan. Studiematerialet är inte lika detaljrikt utformat som för grundsko- lans elever, utan så arrangerat att det sti- mulerar eleverna att själva upptäcka och kombinera stoffet. Initiativet att enskilt el- ler i grupp planlägga och genomföra en uppgift ligger alltmer hos eleverna själva, medan lärarens och skolbibliotekariens di- rekta engagemang i arbetet reduceras. Ut- över funktionen som läromedel i undervis- ningen blir skolbiblioteket då ett studiebib- liotek. Genom att utnyttja skolbibliotekets olika resurser i skolarbetet får eleverna fär- digheter som kan tillämpas även i deras kontakter med andra typer av bibliotek.

Ytterligare en uppgift för gymnasiets bib- liotek torde bli att betjäna den vuxenutbild- ning i kommunal regi som väntas öka kraf— tigt i framtiden. Ännu är dock erfaren- heterna alltför knapphändiga för mer preci- serade slutsatser.

Skolbiblioteket är av central betydelse för lärarens arbete. I skolan skall förutom det gemensamma beståndet av böcker finnas en särskild samling kvalificerad metodiklittera- tur och uppslagsverk, vilka behövs såväl för den direkta undervisningen som för den mer övergripande undervisningsplane- ringen.

Man kan alltså även inom skolbiblioteks- området konstatera en tendens till ökad samverkan med biblioteksväsendet i övrigt. Hit hör den nämnda intensifierade sam- verkan med folkbibliotek och andra dokumentationsförmedlande institutioner samt uppgiften att stimulera eleverna till användning av bibliotek under fritiden och efter avslutad skolgång. Vuxenutbildningens väntade expansion kommer sannolikt att medföra behov av både klarare rollfördel- ning och intimare samarbete mellan folk- bibliotek och skolbibliotek. Särskilt fram— trädande för skolan är anskaffningen av nya media, något som stundom lett till in- rättande av sammanhållna läromedelscen—

traler. Denna tendens, liksom den följd av informationsexplosionen som innebär att materialet snabbt föråldras, har skolbiblio- teket i hög grad gemensam med övriga bib- liotek. Det kontaktarbete som syftar till bättre kännedom om och utnyttjande av bibliotekets resurser uppvisar likheter med såväl folkbibliotekens som vissa forsknings- biblioteks verksamhet.

Å andra sidan har skolbiblioteket sina tydliga särdrag, som under senare år fram- trätt klarare. Ovan har beskrivits tendensen att välja en från folkbiblioteken helt fri- stående organisation för att undvika ogynn- samma konsekvenser för undervisningen, en strävan till inriktning uteslutande på för- verkligande av läroplanens mål, med den utformning av arbetet som detta medför. Inlemmandet av skolbiblioteket i en läro- medelscentral får ses som ett försök att integrera skolbiblioteket i det dagliga skol- arbetet. Över huvud kan utvecklingen mot en kraftigare profilering av skolbiblioteket karaktäriseras som en alltmer målmedveten koncentration på den pedagogiska funktio- nen. Det torde ha framgått att denna in- riktning är mest markant på grundskole- nivån, medan gymnasiebiblioteket är avsett för självständigare elevaktivitet. Olikheten mellan grundskolebibliotek och gymnasie- bibliotek är en gradskillnad, som dock inne- bär att avståndet i arbetsformer och syfte är minst mellan gymnasiebibliotek och folk- bibliotek. Också i folkbibliotekets arbete finns sedan gammalt ett pedagogiskt mo- ment. Sammanfattningsvis får situationen för skolbibliotekens del beskrivas som svår- tolkad men ändå särpräglad.

Resonemangen om grundskolebibliotek och gymnasiebibliotek äger helt eller del- vis tillämpning på bibliotek vid en rad andra skolformer. Något bör dock sägas om folkhögskolans biblioteksverksamhet, vilken kan uppvisa mycket tidiga exempel på sådant självständigt biblioteksutnyttjande som nu tillämpas inom den obligatoriska skolan. Denna funktion blir för folkhög- skolebiblioteken allt viktigare. Tendensen vid vissa skolor att koncentrera undervis- ningen kring avgränsade ämnesområden,

• Sida 94
•  Original

det ökande antalet kortare ämneskurser samt det växande samarbetet med universi- teten ställer inte sällan folkhögskolan in- för krav på särskilt omfattande och kvali- ficerad biblioteksservice. I många fall måste materialet anskaffas genom folkbibliotek, skolbibliotek, forskningsbibliotek, AV-cen- traler etc, och det kan förutses att detta beroende av andra dokumentationsförmed- lande institutioner kommer att förstärkas. Samtidigt medför undervisningen på allt mer kvalificerad nivå att folkhögskolebib— liotekens egna samlingar ofta måste fylla höga anspråk. Denna utveckling, vilken kan sammanfattas med orden ämnesspecialise- ring och samverkan, blir än mera fram- trädande i den mån som folkhögskolorna strävar mot ställningar som vuxenpedago- giska centra inom sin region.

2.2. Aktuella utvecklingstendenser inom området information och dokumentation

Dokumentationen i modern mening har hu- vudsakligen växt fram vid 1900-talets mitt. Förutom att den befinner sig i ständig för- vandling sker en omfattande expansion av dess praktiska och ekonomiska tillämp- ningar framför allt på grund av utveck- lingen av datorer, automation och telekom- munikationer. Intresset har kommit att för- skjuta sig från klassifikations- och lagrings- problem och i stället kommit att inriktas på överförings- och återvinningsprocessema samt på formaliserings- och systemfrågoma för information. Utvecklingen illustreras av de senaste årens internationella kongresser med anknytning till ämnesområdet samt ex- empelvis av att American Documentation Institute (ADI) från och med januari 1968 antagit ett nytt namn, American Society for Information Science (ASIS). Det nya begreppet information science har en vidare betydelse och innefattar bl a automatiserad dokumentation. I Sovjetunionen har mot- svarande utvecklingstendens betonats med att man infört begreppet »informatika». Dess engelska motsvarighet »informatics» har i stort sett samma innebörd som in- formation science. Motsvarande tyska och

franska begrepp är »Informatik» respektive »informatique».

För svenskt vidkommande har BU funnit benämningen »informatik» vara den från flera synpunkter lämpligaste. På motsva- rande sätt ersätts den äldre benämningen dokumentalist med informatiker. Man kan vidare räkna med att äldre beteckningar så- som litteraturingenjör med tiden kommer att försvinna. I utredningstexten kommer dock I & D att användas bl a för att skilja I & D-system från mer generella informa- tionssystem. Då en fastställd svensk ter- minologi ännu inte föreligger har BU sett sig nödsakad att stundom lämna vissa engelska uttryck oöversatta. Övriga utveck- lingstendenser avseende områdets innehåll och utbildningsformer kommer att framgå av det följande.

2.3. Arbetsuppgiftemas krav och fixering av utbildningsmålen

2.3.1. Bibliotekspersonal

2.3.1.l Direkt biblioteksinriktad ut- bildning I föregående avsnitt har nuläge och utveck- lingstendenser inom biblioteksområdet kort karaktäriserats. Den utveckling som skett eller väntas ske har konsekvenser för per- sonalens arbetsuppgifter. Det följande avser att ge en systematisk sammanställning av arbetsuppgifterna. Det har visat sig lämp- ligt att sammanföra uppgifterna under sex huvudrubriker: 1) urval, anskaffning och vård av media, 2) systematisering av media- beståndet, 3) informationsverksamhet, 4) låneverksamhet, 5) allmänkulturell verk- samhet, 6) administration. Under varje hu- vudrubrik görs en kort sammanfattning av arbetsuppgiftemas innebörd, de krav upp- giften ställer på insikter och färdigheter hos den personal som skall handlägga den och de utbildningsbehov som föranleds härav. De praktiskt-organisatoriska slutsatserna av dessa resonemang redovisas i avsnittet om utbildningens innehåll och uppläggning. Inledningsvis skall understrykas att ar- betsuppgifterna kan variera i fråga om om-

• Sida 95
•  Original

fattning och tyngd de olika biblioteksty- perna emellan, men att man samtidigt kan konstatera en ökande grad av överensstäm— melse i fråga om uppgifternas utformning. Som tidigare framhållits möter man i dag en påtaglig strävan till samverkan mellan biblioteken och en därav föranledd tendens till arbetsfördelning tex på litteraturan- skaffningens område.

Det kan ytterligare påpekas att använd- ningen av tekniska hjälpmedel spelar en allt större roll inom alla typer av biblioteks- och dokumentationsarbete. Utvecklingen är särskilt betydelsequ i fråga om tillämpning av ADB och modern reproduktionsteknik.

Det kan förutses att ADB i ökande om- fattning kommer till användning inom bib- lioteks- och dokumentationsväsendet. Ut- vecklingsarbetet kommer dels att inriktas på skapande av helt integrerade system, dels och parallellt därmed på tillämpning av ADB i vissa rutiner, inom biblioteksområ- det beställningsprocedur, registrering, kata- logisering, utlåning, och inom dokumenta- tionsområdet samling, spridning och åter- vinning av information. Utvecklingen kom- mer att i större eller mindre grad beröra samtliga biblioteksformer och dokumenta- tionsenheter, och man kan räkna med att inom en närliggande framtid ett betydande antal personer kommer att arbeta med sy- stemutveckling inom dessa områden. För bibliotekarieutbildningen får tillämpningen av ADB snabbt växande betydelse.

Reproduktionstekniken utvecklas likale- des raskt till ett allt viktigare hjälpmedel inom olika biblioteksformer, såväl i fråga om förvärv av media och service till in- stitutioner och enskilda som beträffande rationalisering av traditionella rutiner. In- sikter i reproteknikens möjligheter är er- forderliga för alla typer av bibliotekarier.

Slutligen kan konstateras, att en rad ar- betsuppgifter inom i första hand forsknings- biblioteken är av den natur att de inte kan lösas utan anlitande av utomstående exper— ter med speciella fack- eller språkkunska- per. I den följande redovisningen bortses från krav av detta slag utan att detta ut- säges i varje särskilt fall.

3. Informationsverksamhet

Med informationsverksamhet menas verk- samhet, som syftar till att ge handledning och information åt personer, som önskar begagna sig av bibliotekets service. I upp- giften ingår bibliografiska kontroller, re- ferensarbete och litteratursökning, sprid- ning av information, referattjänst samt — i första hand i företagsbibliotek och special- bibliotek — medverkan vid utformning av forskningsrapporter, artiklar 0 d. Bibliografiska kontrollprocedurer syftar bl a till att entydigt bestämma och kontrol- lera lånebeställningar och anskaffningsför- slag. Referensarbete innebär att den tjänst- görande med hjälp av tillgängligt informa- tionsmaterial ger konkreta svar på direkta förfrågningar. Med litteratursökning be- tecknar man retrospektiv kartläggning av litteratur och annat informationsmaterial

• Sida 97
•  Original

inom ett visst avgränsat ämnesområde el- ler i anslutning till ett visst problem. Un- der begreppet »spridning av information» inbegripes olika former av orientering om och ur bibliotekets informationsmaterial. Referattjänsten innebär slutligen, som fram- går av namnet, avfattande av referat ur publikationer av olika slag.

De bibliografiska kontrollprocedurema kräver bibliografiska insikter, språkoriente- ring och allmän kringsyn. För referenstjänst krävs, förutom ämneskunskaper och biblio- grafisk orientering, en ingående förtrogen- het med viktigare uppslagsböcker. Mera komplicerade förfrågningar kan föranleda litteratursökning av större eller mindre om- fattning. Litteratursökningen kan resultera i en analys av det framtagna materialet och i en sovring av detta. I de mest kvalificerade fallen kan den ha formen av en resonerande och värderande rapport. Litteratursök- ningen utförs med hjälp av bibliografier och referattidskrifter eller med utnyttjande av datorbaserade dokumentationssystem. För kvalificerad litteratursökning krävs ämnes- kunskaper — bla för ett riktigt tillgodo- seende av avnämarens önskemål —- samt kunskaper i bibliografi och i tillämpning av olika klassificerings- och indexerings- system. Litteratursökning med hjälp av ADB fordrar kännedom om de system som kan utnyttjas, i första hand om deras in- dexering, vokabulär och logik. Vid alla for- mer av litteratursökning är kännedom om intervjuteknik och kundpsykologi av värde. Liksom i andra sammanhang, där personal har direktkontakt med allmänheten, är per— sonliga egenskaper som kontaktförmåga och serviceinriktning av betydelse.

Vid vissa företagsbibliotek är sökning i pa- tentlitteratur en viktig arbetsuppgift. Upp- giften ställer krav på kunskap om patentvä- sendets organisation och arbetsmetoder, om patentklassifikation och om de för patentom- rådet speciella bibliografiska hjälpmedlen.

Spridning av information innefattar inom såväl folkbibliotek som skolbibliotek råd- givning vid låntagarnas bok— och övriga mediaval, men också självständiga informa- tionsuppgifter som går utöver vad som nor-

malt innefattas i referensarbete. Hit hör vidare arbetet med nyförvärvslistor och lit- teraturlistor inom speciella ämnesområden samt intern referens- och referatverksam- het. Här ingår också som ett väsentligt in- slag den löpande selektiva delgivningen av information om nytt material enligt mot- tagarens specificerade ämnesprofil.

Arbetsuppgiftema på informationssprid- ningsområdet är av varierande art och kan utföras med mer eller mindre avancerade metoder. För uppgifternas handhavande krävs mediakunskap och orientering i den litteratur det gäller. För den selektiva in- forrnationsverksamheten fordras fackkun- skap av betydande omfattning. I kraven in- går vidare kännedom om bibliografiska hjälpmedel och om datorbaserade doku- mentationssystem liksom om informations- metoder och informationsförmedlandets psykologi. Vissa arbetsmoment är av den art att de kan utföras av personal utan bib- liotekarieutbildning.

I referattjänsten ingår i vissa fall en be- dömning av materialet i form av kritisk granskning av sakinnehållet och ett värde- rande omdöme. Uppgiften är vanlig inom specialbibliotek och företagsbibliotek men möter också inom folkbibliotek och skol- bibliotek. Den kräver litteraturorientering, språkkunskaper och viss stilistisk förmåga. Den kritiska granskningen förutsätter goda ämneskunskaper.

I litteraturtjänsten vid forskningsinstitu- tioner och industriföretag ingår ofta med- verkan vid utformning av forskningsrappor- ter od inom institutionen eller företaget. Till uppgiften hör ej sällan frågor om den tekniska framställningen av den publika— tion det gäller, kontakt med tryckerier samt distributions- och informationsfrågor. Uppgiften kräver kunskaper i redigerings- teknik, kännedom om tryck- och reproduk- tionsförfaranden liksom om illustrations- metoder. Bibliografiska kunskaper är i många fall önskvärda.

4 Låneverksamhet

Låneverksamheten omfattar en registrering av vissa data rörande låntagaren, den ut-

• Sida 98
•  Original

lånade boken och utlåningstillfället, för- varing av dessa data och avregistrering av dem vid återlämning. Vidare ingår åtgärder för förmedling av lån från och till andra bibliotek och institutioner (interurban låne- verksamhet), för inkrävning av utestående lån, för reservation av efterfrågat material som för tillfället är utlånat samt tidskrifts- cirkulation.

Huvuddelen av uppgifterna bör åvila bi- trädes— och kontorspersonal. De delar som kräver medverkan av bibliotekarier är dels interurbanverksamheten, som förutsätter bibliografiska kunskaper och kännedom om främmande språk, dels — inom folkbiblio- teken — sådan utlåningsverksamhet som är att betrakta som uppsökande verksamhet och riktar sig till personer som inte själva kan besöka biblioteket (patienter på sjuk- hus, åldringar, låntagare i bokbussar). Denna senare utlåningsverksamhet kräver en omfattande litteraturkännedom och bib- liografiska kunskaper.

5. Allmänkulturell verksamhet

Med allmänkulturell verksamhet förstås den verksamhet som i första hand folkbibliote- ken bedriver som distributörer av andra kulturaktiviteter än dem som innefattas i begreppet biblioteksverksamhet i dess ur- sprungliga betydelse av verksamhet i anslut- ning till böcker och därmed jämställt mate- rial.

Tendensen att ge folkbiblioteken uppgif- ter som kulturella centra för sina respek- tive kommuner har ställt nya krav på bib- liotekens tjänstemän. Man kan visserligen förutsätta, att den kulturella verksamheten kommer att handhas i samarbete med ex- perter av olika slag men inte minst på mindre och medelstora orter kommer vä- sentliga arbetsuppgifter att vila på biblio- tekspersonalen. Av denna kan krävas för- trogenhet med olika typer av audivisuell ap- paratur, viss kännedom om utställningstek- nik samt allmän kultur- och samhällsorien- tering.

Även forskningsbiblioteken arbetar i sti- gande omfattning med allmänkulturell verk- samhet, i första hand utställningar av olika

slag. Uppgiften kräver kännedom om bla utställningsteknik och förtrogenhet med det material som utställningen avser att belysa.

6 Administration

Uppgifter av administrativ art möter inom hela biblioteksområdet men varierar i fråga om omfattning och karaktär efter biblio- tekets typ och storlek. Dit hör planerings- och rationaliseringsarbete, budgetarbete, ar- betsledning och personalärenden, vård av lokaler och material samt marknadsföring. Uppgifterna ställer krav på samhällsorien- tering, på grundläggande insikter i företags- ekonomi, på kunskaper i arbetsledning och arbetspsykologi, på kännedom om mark- nadsföringens grunder. Inom folkbiblio- teken är planeringsuppgifterna av växande betydelse som följd av den kraftiga expan- sion som pågår, bl a i anslutning till kom- munindelningsreforrnerna. De förutsätter ingående kännedom om kommunal förvalt- ning. Också marknadsföringen tillmäts ökad vikt både inom folkbiblioteken och andra typer av bibliotek.

2.3.1.2 Allmän ämnesutbildning m m De utbildningsbehov som hittills nämnts i detta avsnitt om arbetsuppgiftema har be- gränsats till mer eller mindre direkt biblio- teksinriktade kunskaper och färdigheter. Utöver dessa yrkesinsikter fordras en grundläggande, allmän ämnesutbildning. En rad argument kan anföras till förmån för en sådan allmänutbildning, komplette— rad med fördjupade studier inom en snä- vare sektor. Av icke obetydligt värde är härvid den sk överspridningseffekten, dvs att insikter i ett områdes speciella forsk- ningsvillkor och forskningsmetoder ofta medför ökad förståelse för liknande pro- blem inom besläktade ämnen. Vidare kräver stegrade servicekrav mer kvalificerad väg— ledning av den tjänstgörande bibliotekarie- personalen. I särskilt hög grad gäller detta det allt rikligare och svåröverskådligare ma- terialet för utbildningsändamål. Dessa kun- skaper behövs också som grund för sådana avancerade studier som nämndes nyss och som fordras för att åtminstone de större

• Sida 99
•  Original

forskningsbiblioteken och folkbiblioteken skall ha en rimlig möjlighet att genom sin personalsammansättning få kompetent re- presenta-tion för en större del av hela kun- skapsfältet. Skolbibliotekens ökande bety- delse gör det nödvändigt med sådana goda allmänna grundkunskaper även hos skolbib- liotekarierna.

På assistent-, biträdes- och kontorsperso- nalen kan fordringarna i fråga om utbild- ning avpassas med hänsyn till de krav som ställs av den aktuella befattningen.

Beträffande arbetsuppgifternas krav skall slutligen något sägas om de fordringar man kan ställa på det personliga beteendet. Hit hör främst förmåga till god social kontakt samt ett brett intresseregister. Dessa fak- torer kan endast i begränsad utsträckning påverkas på ett så sent stadium i indivi- dens utveckling som det här gäller. I någon mån torde dock kraven tillgodoses genom konstruktionen av den urvalsprocedur som föregår antagning till yrkesutbildningen (3 105—06).

Bakgrundskapitlet har klargjort utbild- ningssituationen för den personal som nu, inom skilda slag av bibliotek, tjänstgör vid sidan om tjänstemän med mer omfattande skolning. BU har i enlighet med sina direk- tiv övervägt huruvida nya personalkatego- rier bör skapas och nu existerande avskaf- fas. Vidare har diskuterats huruvida de grupper som i dag endast erhåller en be- gränsad biblioteksutbildning skulle kunna överta sysslor från personal med längre yr— kesstudier, förutsatt att den begränsade ut— bildningen gjordes något omfångsrikare. Yt- terligare ett problem i sammanhanget har varit möjligheterna till avancemang efter vi- dareutbildning.

I vissa andra länder, tex England och USA, förekommer inte sällan tjänstemän vilka i utbildningsavseende ligger mellan bibliotekarier och kontorister mfl grupper. En sådan differentiering medger en långt- gående fördelning av arbetsuppgiftema ef- ter kvalifikationsgrad och därmed en ratio- nalisering. För folkbibliotekens del har den åsyftade rationaliseringen kunnat vinnas ge-

nom en differentiering av kontorstjänsterna. BU har inte kunnat konstatera, att behov av ytterligare befattningstyper förefinns. Den ändamålsenligaste lösningen på detta problemkomplex har befunnits innebära, att de som siktar till tjänst på mellannivån ges en god allmän grundutbildning samt en för- bättrad yrkesutbildning. De kommer då ofta att kunna påta sig nya uppgifter och även få lättare att genom vidareutbild- ning meritera sig för högre poster. Strävan har alltså varit att undvika krav på komp- lettering av den grundläggande ämnesut- bildningen.

2.3.2 Personal inom området informatik

Trots den i tidigare avsnitt beskrivna för- skjutningen av tyngdpunkten för I & D kommer åtskilliga av de idag förekom- mande yrkesfunktionerna att bestå under flera år framåt, tills automationen fått en ännu större utbredning. En kort översikt skall därför ges över en del vanligare befatt- ningar, yrkesbenämningar och arbetsuppgif- ter. Den mest framträdande rollen torde in- form-atikema komma att spela i arbetsle- dande befattningar, som medför ansvar för att utifrån kommande information effektivt tillgodogörs inom forskningen, näringslivet och organisationer av skilda slag samt inom statlig och kommunal förvaltning. I viss mån kommer informatikemas arbete att omfatta även informationsflödet inifrån och utåt. Det fordras en ständig förtrogenhet med företagets totala informationssystem. Ursprungligen var det mest fråga om att handha naturvetenskaplig och teknisk in- formation men sedermera även ekonomisk och medicinsk. I & D har fått en interdisci- plinär karaktär och inbegriper numera också samhällets övriga information. Det existerar idag mångskiftande arbetsuppgif- ter för informatiker inom alla de områden där stora datorbaserade eller halvautomati- serade register och dokumentbestånd före- kommer. Som exempel kan nämnas referat, index (»information om information»), te- saurer, lagrade byggnads- och konstruk- tionsritningar, rättsfall och annat juridiskt material, medicinska journaler samt person-

• Sida 100
•  Original

register och liknande inom socialvården och polisväsendet liksom på arbetsmarknadsom- rådet och i militära sammanhang. Utbildning i informatik kan vidare vara av betydelse för yrkesverksamma patentin- genjörer, ingenjörer inom branschinforma- tion, bibliotekarier mfl personalkategorier. Som framgår flerstädes i detta betänkande kommer biblioteken att vara i behov av in- formatiker och bibliotekarier med utbild- ning i informatik. För hittills nämnda till- lämpningar är bla det avsnitt i informa- tikerutbildningen som berör systemering, dvs analys, utformning och syntes av I & D- system, av betydelse. Befattningarna inom informatikområdet motsvaras inom de ovan skisserade tillämpningsområdena av de amerikanska och engelska yrkesbenämning— arna »director of information» information systems analyst, information center execu- tive, information manager, library systems analyst, »graduate professional information technologist», »head of information science staff» och »director, information science». Därjämte har samhället enligt BU:s be- dömande ett permanent behov av informati- ker som fyller förmedlande och transforme— rande funktioner. De yrkesutövare som fyl- ler dessa funktioner kallas enligt anglosax- iskt språkbruk bl a information officer, »in- formation liaison» och »scientific attaché». En starkt stigande efterfrågan på dessa yr- keskategorier är att förvänta bl a på grund av I & D-områdets fortlöpande internationa- lisering. En genomgången informatikerut- bildning är sålunda av stort värde för ve- tenskapsattachéer, handelsattachéer och in- formationschefer inom företag. Ett lik- nande personalbehov föreligger inom så- dana förlag, mindre organisationer etc inom vilka ett automatiserat informationssystem inte har utvecklats. Trots en tilltagande au- tomation och systematisering kommer det att finnas behov av personal som motsva- rar de nuvarande litteraturingenjörerna samt av vetenskapliga översättare och tek- niska skribenter (technical writers) även i framtiden. Man får vidare räkna med att Sverige alltid måste bidra med indexering och annan förberedande informationsbear-

betning som ett led i det vidgade inter- nationella samarbetet kring information på utbytesbasis. Däremot råder det en allmänt utbredd förhoppning om att datorer skall överta de arbetsmoment som nu i regel ut- förs av indexerare och informationssökare (information Specialists, search request for- mulators). Arbetsuppgiftema för dessa båda grupper är i viss mån rutinbetonade sam- tidigt som de kräver en förhållandevis vid bakgrund av kunskaper.

Gemensamt för samtliga i det föregående omnämnda yrkeskategorier är att den grundläggande utbildningen och inrikt- ningen sammanhänger med det tillämpade ämnesområdet. Utöver baskunskaperna er- fordras dessutom kunskap inom informatik såväl på djupet som på bredden. Informa- tikerutbildningen är med andra ord av så- väl tvärvetenskaplig som interdisciplinär be- tydelse och bör tidsmässigt förläggas efter det att de erforderliga baskunskaperna in- hämtats. Detta medför att utbildningen i in- formatik enligt BU:s mening antingen bör kunna ingå som den avslutande delen av en filosofie kandidatexamen eller utgöra på- byggnad på en tidigare utbildning.

2.3.3 Arkivpersonal

En väsentlig del av de arbetsuppgifter ar- kivpersonalen har att utföra kan samman- fattas i termen arkivvård. Med detta be- grepp avses då inte endast åtgärder som möjliggör ett långsiktigt bevarande av arkiv- handlingar utan också ordnandet, förteck- nandet och tillgängliggörandet av dem. Ar- betsfältet har emellertid, i synnerhet under de senaste decennierna, vidgats långt utöver denna ram. Det omfattar sålunda också en aktiv medverkan vid utformningen av ar- kivbildningen i expeditioner och på kontor, gallring av arkiv — dvs utsöndring och förstöring av mindre värdefulla handlingar — samt information i skilda former om arkivens innehåll och betydelse.

Arbetets målsättning kan därför sägas vara att handha och vårda arkiv, oberoende av på vilket stadium de befinner sig — oav- sett om det gäller det nyaste pappersflödet eller de äldre, historiskt värdefulla hand-

• Sida 101
•  Original

lingarna — och att främja den servicefunk- tion arkiven har att fylla i praktiskt för- valtningsarbete, samhällsliv och forskning.

Arkivpersonalens arbete kan utföras an- tingen internt, inom den egna institutionen (företaget, organisationen), eller utanför densamma, externt. I anslutning härtill in- delas verksamheten inom det statliga arkiv- väsendet i depåarbete och fältarbete.

För att närmare ange verksamhetens art göres i det följande en sammanställning av de moment, varav arkivariernas och assi- stenternas arbete i huvudsak består. I syfte att nå en ökad överskådlighet har dessa sammanförts i större grupper; härigenom har uppdelningen i vissa avseenden kom— mit att avvika från den indelning som till- lämpats i arbetsmarknadsprognosen. Det bör påpekas att de här angivna momen- ten i flera fall ingår i såväl depåarbete som fältarbete.

A. Yttre vård av arkivaliema

4. Beredskapsfrågor

B. Ordnande och förtecknande l Ordningsarbeten 2 Förtecknande 3 Registrering

C. Gallring

1 Utredningar och utfärdande av före- skrifter 2 Verkställande av gallring

D. Medverkan i arkivbildningen

2.4. Utbildningens innehåll och organisation

2.4.1. Förkunskapskrav och utbildningsor- ganisation

2.4.1.1 Bibliotekspersonal 2.4.1.1.1 Förkunskapskrav och utbildnings- tidens längd. Det har ovan påvisats att en god allmänutbildning samt fördjupade kun- skaper inom ett mer begränsat område ford- ras av bibliotekarien vid såväl folkbibliotek och gymnasiebibliotek som forskningsbib- liotek. Även de direkt biblioteksinriktade in- sikter och färdigheter som är nödvändiga uppvisar stora likheter vid olika biblioteks- typer. Bla med hänsyn till dessa förhållan- den har BU i anslutning till direktiven sett som en angelägen uppgift att söka åstad- komma en så långt möjligt gemensam ut— bildningsväg för det stora flertalet av dem

som inriktar sig på en tjänstgöring vid bib- liotek av olika typer.

BU:s förslag innebär för de blivande bib- liotekarierna dels krav på vissa förkun— skaper, dels en i princip sammanhållen ut- bildning. Vad förkunskaperna angår bör en- dast sökande med någon form av eftergym- nasial utbildning kunna vinna tillträde till yrkesutbildningen. En bibliotekaries arbets— material kan i princip ha vilket ämnesinne- håll som helst, och behovet av ämneskun— skaper är därför beroende av det bibliotek där han tjänstgör, av anskaffningsverksam- hetens inriktning och intensitet vid en gi— ven tidpunkt, den aktuella efterfrågan från biblioteksutnyttjama etc. Med hänsyn till sådana faktorer kan någon generell ämnes- inriktning inte rekommenderas.

De erforderliga ämneskunskaperna torde även i framtiden normalt komma att in- hämtas genom universitetsstudier (motsva- rande), men även annan studiebakgrund kan vara önskvärd. I vilken utsträckning tex studier vid filosofisk fakultet skall kunna knytas till den mer omedelbart yr- kesförberedande Skolningen måste ses mot bakgrunden av den sammanlagda studietid som kan godtas. Vid arbetet med studie- planer och timplaner för biblioteksutbild- ningen har det visat sig ogörligt att pressa in de ofrånkomliga momenten inom en snä- vare ram än två läsår för bibliotekarieper- sonalen. Under sådana omständigheter har BU inte ansett sig kunna räkna med mer än två års akademiska studier för att tillgo- dose rimliga krav på allmänutbildning med viss fördjupning. Vid en anknytning av stu- dierna till filosofisk fakultet innebär detta förvärv av minst 80 poäng. Visserligen vore det en fördel med ytterligare fördjupade ämnesstudier för vissa bibliotekarier, men man skulle då uppnå en alltför lång sam- manlagd norrnalstudietid i jämförelse med många andra yrkesutövares, tex ämneslä- ramas fyraåriga. Samhällsekonomiska och rekryteringsmässiga skäl talar även mot så omfattande studier. Av sökande från andra fakulteter än den filosofiska måste fordras fullständig grundexamen med en normal— studietid av minst två år, då inte fullföljda

• Sida 105
•  Original

studier för en sådan examen sällan kan ge en helhetssyn på det aktuella området. För sökande med annan förutbildning måste krävas att denna tidsmässigt och innehålls- mässigt är jämförbar med de akademiska studierna.

Sammanfattningsvis föreslår BU alltså för bibliotekarier vid olika typer av biblio- tek en fyraårig eftergymnasial studietid, uppdelad på en tvåårig ämnesutbildning och en tvåårig sammanhållen biblioteksut— bildning. De speciella krav som kan ställas på vissa tjänstemän vid forskningsbibliote- ken har dock föranlett ett nedan preciserat förslag att yrkesutbildningens sista del skall kunna ske i form av ytterligare ämnesstu— dier, tex vid universitet. Möjlighet finns också att förlägga det andra året av yrkes- utbildningen till universitetsinstitution med undervisning i informatik.

2.4.1.1.2 Organisation av utbildningen m m

2.4.1.1.2.1 Antagningsförfarande. Det torde redan ha framgått att huvudsakligen två förhållanden motiverar en relativt om- fattande urvalsprocedur. Dels är det själv- fallet ofrånkomligt att tillämpa en urvals- metod, när antalet sökande överstiger an- talet tillgängliga elevplatser, dels har diskus- sionen av arbetsuppgiftemas krav och fixe- ring av utbildningsmålen påvisat behovet av att i möjligaste mån försäkra sig om de bli- vande bibliotekariernas förutsättningar att efter genomgången biblioteksutbildning till- fredsställande fylla yrkeslivets krav. Uppgiften att konstruera ett teoretiskt rättvisande och praktiskt välfungerande an- tagningsförfarande till den aktuella utbild- ningen har dock visat sig svårlöst. Inte minst gäller detta problemet att åstad- komma såväl utsikter till en tillräcklig sta- tistisk spridning av de sökande som en rim- lig avvägning av den betydelse som bör till- mätas urvalsprocedurens skilda moment. I resonemangen om arbetsuppgifterna har berörts vissa önskvärda karakteristika beträffande det personliga beteendet. Man bör vid tillträdet till yrkesutbildningen söka identifiera och avvisa i detta avseende klart

olämpliga aspiranter. De personlighetsmäs- siga förutsättningarna är alltså en av de faktorer på vilka urvalet skall grundas. BU har ingående prövat möjligheten att skapa ett lämplighetstest av det slag som används vid tex joumalisthögskoloma. Problemen i samband med ett sådant förfaringssätt har penetrerats tillsammans med företrädare för PA—rådet. I övrigt har kontakter tagits bl a med de ansvariga för urvalet till TV 2:s producentkurser, joumalisthögskoloma i Göteborg och Stockholm, KU, psykotek- niska institutet vid Stockholms universitet, SÖ, utrikesdepartementet samt den utred- ning inom civildepartementet som har att klarlägga förutsättningarna och formerna för psykologiska undersökningar inom statsförvaltningen. BU har vidare beaktat att den tillämpade psykologins användbar- het på senare år behandlats i en rad pub- likationer, bl a av olika statliga utredningar.

Efter att vid upprepade tillfällen ha över- vägt frågan har BU dock beslutat att avstå från förslag om ett mer omfattande test. Skälen till detta .ställningstagande är i hu- vudsak tre. För det första har de sakkun- niga ansett sig för närvarande inte på detta sätt kunna få tillräckligt underlag för en säker personlighetsbedömning. Bla ter sig risken inte obetydlig att personer utesluts som i själva verket har goda personliga för- utsättningar. För det andra ställer olika be- fattningar varierande krav. BU har sökt skapa en i mesta möjliga mån sammanhål- len utbildning, där specialiseringen inom yr- ket skjutits till ett sent stadium. Att till- lämpa ett differentierat test på aspiranter som ännu har något år kvar till sin special— utbildning är uppenbarligen förenat med svårigheter. För det tredje är vissa frågor av väsentlig betydelse för ett positivt ställ- ningstagande under behandling inom den nämnda utredningen angående psykologiska undersökningar. Sålunda ingår i utrednings- uppdraget att söka fastställa skilda psyko- logiska mät- och bedömningsmetoders till- förlitlighet samt att bedöma om personlig- hetstest kan led-a till en alltför ensidig och begränsad bedömning. Att i detta läge före- gripa kommitténs utredningsresultat genom

• Sida 106
•  Original

att vid ännu en statlig institution införa test- förfarande ter sig mindre lämpligt.

BU har därför stannat för att föreslå en urvalsprocedur, vilken, om så skulle visa sig motiverat, lätt kan kompletteras med ett psykologiskt test. Förutom till personlig- hetsfaktorema bör vid urvalet hänsyn tas till den sökandes ämneskunskaper. Dessa kan man bl a få en uppfattning om genom granskning av studieresultaten. Nedan följer en redogörelse för EU:s förslag till antag- ningsförfarande.

Vid antagningen skall följande faktorer beaktas:

A Den sökandes betygsmeriter från gym- nasium (motsvarande)

B Den sökandes betygsmeriter från uni- versitet (motsvarande)

C Den sökandes lämplighet i övrigt. Urvalsproceduren omfattar tre steg. 1 a) Den sökandes genomsnittliga skol- betyg (dvs ett värde) graderas enligt po- ängskalan 1—3. Aspiranter med de bästa vitsorden placeras därvid i grupp 3, de med de kvalitativt sämsta i grupp 1 och övriga i grupp 2.

1 b) Kandidaterna delas upp enligt samma skala med de kvalitativa eftergym- nasiala betygen som grund. I fråga om be- tyg som tilldelats vid filosofisk fakultet till- godoräknas endast de vitsord som avser de fyra först förvärvade betygsenhetema en- ligt 1953 års stadga angående filosofiska examina respektive de första 80 poängen enligt 1969 års kungörelse om utbildning vid de filosofiska fakulteterna. Betyg från andra eftergymnasiala grundutbildningar tillgodoräknas på motsvarande sätt enligt antvagningsmyndighetens närmare bestäm- mande. När det gäller standardiserade exa- mina av typen farmacie kandidatexamen, som omfattar fem terminers studier enligt fastställd utbildningsplan, bör man dock i sistnämnda fall i någon mån kunna göra av- kall på kravet att vitsorden skall avse endast de två första läroårens studieresultat.

Efter a) och b) summeras antalet poäng för varje individ på så sätt att den som ex- empelvis fått en 3:a under a) och en 2:a under b) erhåller inalles fem poäng. Fyra

gånger det antal som slutligen skall antas får gå vidare till steg två.

2) De återstående underkastas ett skrift- ligt allmänorienteringsprov med dubbelt syfte. Det skall dels ge en uppfattning om vederbörandes allmänna kringsyn, dels ge en antydan om aspirantens attityd till in- formationsflödet. God receptivitet förenad med ett brett intresseregister är en egen- skap som för blivande bibliotekarier får be- traktas som synnerligen önskvärd. Allmän- orienteringsprovet betygssätts enligt poäng- skalan 1—3. Därefter låter man 50 procent fler sökande än vad man avser att slutligen anta gå vidare till nästa steg.

3) För de kvarstående anordnas en in- tervju avsedd att klarlägga kandidatens per- sonliga lämplighet för den planerade yrkes- banan. Det gäller att få fram om veder- börande har en någorlunda realistisk upp- fattning om arbetskraven och att få ett be- grepp om hans yrkesmotivation och kon- taktförmåga. Var och en bör intervjuas både av någon representant för biblioteks- utbildningen och av en företrädare för avnä- marintressen. Även nu tillämpas den ovan- nämnda skalan 1—3. De sökande rangord— nas och två tredjedelar antas. Skulle flera sökande uppnå samma poäng i detta steg bör man söka att utöka antalet platser inom ramen för tillgängliga resurser.

För att det skall bli möjligt att bereda exempelvis sökande med alldeles speciella utbildningsmeriter, lång praktisk erfarenhet av biblioteksarbete eller utländska stude- rande tillträde till utbildningen föreslås att antagningsmyndigheten skall äga att anta sådana sökande inom ramen för en sk fri kvot. Kvotens storlek skall bestämmas av myndigheten vid varje särskilt tillfälle mot bakgrund av det aktuella antagningsläget.

2.4.1.1.2.2 Yttre organisation. Enligt direk- tiven bör de sakkunniga i fråga om utbild— ningsverksamhetens lokalisering och organi- sation pröva, om man lämpligen kan knyta utbildningen till ett enda för ändamålet upprättat institut. Frågan om, och i så fall på vilket sätt, en i institutsform driven ut- bildning skall vara anknuten till ett eller

• Sida 107
•  Original

flera större bibliotek bör övervägas, mot bakgrund av de sakkunnigas bedömning av behovet att samordna teoretisk undervisning och praktiktjänstgöring.

Som framgår av det föregående föreslår BU en i princip gemensam utbildning för olika bibliotekariekategorier. Förslaget in- nebär, förutom krav på viss eftergymnasial studiebakgrund, ett års sammanhållen fack- utbildning, följd av ett års differentierad ut- bildning. Utbildningen, vars innehåll preci- seras i förslagen till utbildningsplaner, före- slås alltså under ett år bli gemensam för de biblioteksstuderande, oavsett om de för- bereder sig för tjänst vid forskningsbibliotek (företagsbibliotek inbegripna), folkbibliotek eller gymnasiebibliotek. För grundskolebib- liotekarier föreslår BU en utbildning för- lagd till samma institution som utbildningen av övriga bibliotekarier. Vid sidan härav föreslås en särskild utbildningsväg för in- formatiker, vilkas arbetsuppgifter är sådana att utbildningen bör bedrivas vid universi- tetsinstitution för informationsbehandling. Utbildningen av arkivarier föreslås få en fristående utformning.

BUzs förslag om bibliotekarieutbildning- ens utformning förutsätter att utbildningen organisatoriskt hålls samman. Föreliggande prognoser rörande utbildningsbehovet ger vid handen att det i varje fall för närva- rande bör vara möjligt att inom en och samma centralt belägna utbildningsanstalt tillgodose utbildningsbehovet. För de stu- derande kan detta innebära den nackdelen att bibliotekarieutbildningen blir förlagd till en annan ort än den där de bedrivit sina akademiska studier. Å andra sidan är de ekonomiska vinsterna av en enda utbild- ningsanstalt så betydande att den anförda synpunkten ter sig mindre väsentlig.

Då det gäller att bedöma utbildningens organisation, har man även att ta hänsyn till det i direktiven berörda faktum att det, förutom personal med mer omfattande teo- retisk utbildning, också kommer att finnas behov av annan specialutbildad personal vid biblioteken. Starka skäl talar för lämplig- heten av att så långt det är möjligt sam- ordna utbildningen av denna personal med

den utbildning som föreslås för andra per- sonalkategorier. Som direktiven framhåller, bör det vid-are finnas möjligheter för per- sonal som valt en mindre omfattande ut- bildning att genom påbyggnad av denna meritera sig för högre tjänster. Om i prin- cip all utbildning är förlagd till samma ut- bildningsanstalt, bör en meritering av detta slag underlättas. Mot denna bakgrund före— slår BU att en särskild utbildningsanstalt upprättas för utbildning av biblioteksperso- nal. Den bör få namnet bibliotekshögsko- lan.

Den högskoleutbildning som BU föreslår skiljer sig i flera avseenden från andra ef— tergymnasiala studievägar. Den samman- lagda studietiden föreslås bl-i fyra år vilket visserligen innebär en avkortning av nuva- rande studietid för blivande bibliotekarier men ändå =är något längre än vad som nor- malt krävs för en filosofisk grundexamen. Omfattningen är emellertid fullt jämförlig med den tid som gäller vid exempelvis ut- bildning för adjunktstjänst i grundskola och på gymnasialt stadium. Det föreslagna an- tagningsförfarandet har också särdrag, vilka betingas av de speciella krav som den praktiska yrkesutövningen ställer. För en utbildningsanstalt av detta slag framstår det vidare som särskilt angeläget, att en nära kontakt hålls med den fortgående utveck- lingen på biblioteksområdet sådan den av- speglar sig i det praktiska biblioteksarbetet.

BU har i detta sammanhang enligt direk- tivens föreskrift prövat om, och i så fall på vilket sätt, en i institutsform driven ut- bildning skall kunna vara anknuten till ett eller flera större bibliotek. Fördelarna skulle vara, att högskolan skulle ha tillgång till ett permanent övningsbibliotek och möjli- gen även kunna utnyttja bibliotekets tjänste- män som lärare. Svårigheterna är emeller- tid påtagliga. Med hänsyn till att utbild- ningen avser personal såväl vid folkbiblio- tek och gymnasiebibliotek som vid forsk- ningsbibliotek är det orealistiskt att räkna med en anknytning till enbart en biblioteks- typ. Med det förhållandevis stora elevintag som BU förutsätter är det även av prak- tiska skäl ogörligt 'att förlägga övningsprak-

• Sida 108
•  Original

tik till ett enda eller ett par bibliotek. Vad lärarfrågan angår, framstår det som klart att den väsentliga delen av läraruppgifterna måste åvila heltidsanställda lärare. Förde- larna av att utnyttja tjänstemännen vid ett med utbildningsanstalten samordnat biblio- tek blir i detta sammanhang inte avgörande. Den lösning som BU föreslår innebär att högskolan får ett eget studiebibliotek och att därutöver ett stort antal bibliotek av olika typer anlitas för praktiktjänstgöring och studiebesök.

Vad den föreslagna högskolans admini- stration angår, är det betydelsefullt att sko- lan får nära anknytning till större avnämar- grupper. Sådana grupper är de statliga forskningsbiblioteken, utbildningsväsendet, näringslivet och kommunerna. Den över- vägande delen av skolans utbildning kom- mer att avse tjänstemän i kommunernas tjänst. Det synes vara angeläget att de som svarar för den kommunala bibliotekspoli- tiken får insyn och medansvar för utbild- ningen. Också när det gäller näringslivet torde motsvarande insyn vara av värde. En nära kontakt mellan högskolan och forsk- ningsbiblioteken och mellan högskolan och de centrala biblioteks- och utbildningsmyn- digheterna framstår likaledes som angelä- gen.

Enligt BU:s mening bör högskolan vara direkt underställd Kungl Maj:t. Alternativet skulle vara att skolan antingen i likhet med den nuvarande statliga biblioteksskolan vore underställd SÖ eller ställdes under UKÄzs inseende. Då BU förordar en fristående högskola, är motiveringen främst å ena si- dan, att högskolan är avsedd att vara en utbildningsanstalt för alla bibliotekstyper och för personal på såväl akademisk som icke-akademisk nivå, å andra sidan den starka anknytning till den praktiska biblio- teksverksamheten som är önskvärd och som gör det angeläget med nära kontakter mel- lan skolan och biblioteksväsendets olika hu- vudmän. Det är i sammanhanget inte bety- delselöst att skolans elever får en så levande kontakt som möjligt med den miljö där de kommer att ha sin framtida gärning. Den konstruktion av utbildningen som BU stan-

nat för innebär att halva utbildningstiden i regel kommer att vara förlagd till universi- tet. Det är utan tvekan värdefullt att de stu- derande på detta sätt får dela studie- och fritidsmiljö med personer som siktar till an- nan samhällsverksamhet. Men det är också angeläget att utbildningen inte binds så hårt till universitetsmiljön att man kan tala om en sned'belastning. Särskilt när det gäller den stora grupp av studerande som förbe- reder sig för tjänstgöring i folkbiblioteken, är det av väsentlig betydelse, att högskolan får så nära anknytning som möjligt till andra miljöer. Detta synes lättast kunna åstadkommas inom ramen för en fristående högskola.

Vid sitt ställningstagande har BU även tagit hänsyn till studiernas preciserade yr- kesinriktning och det starka inslag av prak- tiskt-tekniska färdighetsövningar som för- anlett utredningen att föreslå, att utbild- ningen i huvudsak skall omhänderhas av lärare med erfarenheter från praktiskt bib- lioteksarbete. Med en fristående högskola torde det även bli möjligt att utan omfat- tande formaliteter engagera speciallärare med andra kvalifikationer.

Mot den nuvarande bibliotekarieutbild— ningen har kunnat invändas, att själva yr- kesvalet ofta gjorts på ett alltför sent sta- dium. Många har först efter avlagd aka- demisk grundexamen bestämt sig för biblio- tekarieyrket. I några fall kan det ha lett till att dugliga men inte från början på yr- ket inriktade personer tillförts biblioteka- riebanan. Generellt måste det dock anses önskvärt att den studerande gör sitt yrkes- val så tidigt som möjligt, dvs i normala fall när han påbörjar sina akademiska stu- dier. En fristående högskola synes bäst äg— nad att markera bibliotekarieyrket som yrke.

Vad de båda alternativa lösningarna an- går, kan åtskilliga skäl anföras mot en an- knytning av högskolan till SÖ, huvudman- nen för den nuvarande statliga biblioteks— skolan. Väsentligt är att högskolan kommer att meddela utbildning åt blivande biblio— tekarier även vid andra bibliotek än dem som nu tillhör SÖ:s ämbetsområde.

• Sida 109
•  Original

BU kan inte heller förorda att biblio- tekarieutbildningen inordnas under UKÄ. Skälen framgår av den föregående fram- ställningen: den föreslagna högskolan av- ses vara en utbildningsanstalt för alla bib- liotekstyper och för personal på såväl aka- demisk som icke-akademisk nivå, det är av vikt att bibliotekens huvudmän får möjlig- het att påverka och ta ansvar för utbild- ningen, det är angeläget att utbildningen får ett nära samband med praktiskt biblio- teksarbete vid olika typer av bibliotek.

BU har även diskuterat för- och nack- delar av en fullständig integrering av bib- liotekarieutbildningen i utbildningen vid ett eller flera universitet. Till förmån för en sådan integrering skulle kunna anföras att två års universitetsstudier ingår i utbild- ningen och 'att det följaktligen skulle ligga nära till hands att låta också resten av ut- bildningen försiggå vid ett universitet.

Om bibliotekarieutbildningen ingick som ett led i en akademisk grundexamen, skulle den som senare eventuellt fann yrket mindre attraktivt ha större möjlighet att slå in på andra banor. En integrering skulle också kunna ge en viss garanti för att de lärare som svarade för den speciella biblio- teksundervisningen, i sin kontakt med andra akademiska lärare, fick stimulans att följa och tillgodogöra sig forskning inom de olika studieområdena. Också miljöargumen- tet har anförts: genom att under en längre tid dela studie- och fritidsmiljö med andra studerande skulle de blivande biblioteka- rierna få bättre möjligheter att odla det breda intresseregister som är av så stor be- tydelse vid biblioteksarbete.

BU har inte funnit de anförda skälen bä- rande. För att tillgodose det intresse som kan finn-as för att erhålla en fullständig aka- demisk examen föreslås emellertid att den tvååriga bib]iotekshögskoleutbildningen ef- ter särskild framställning av den studerande skall tillgodoräknas som 40 poäng i filosofie kandidatexamen. De sakkunniga föreslår att Kungl Maj:t utfärdar en generell föreskrift härom. Vad angår den önskvärda kontakten mellan högskolans lärare och forskningen "inom närliggande områden, räknar BU med

att 'bibliotekshögskolans biträdande utbild- ningsledare bl a skall ha till uppgift att hålla kontakt med pågående forskning inom hög- skolans ämnesområden. Som framhålls 1 an- nat sammanhang, står BU inte främmande för tanken att biblioteksforskningen på längre sikt får sitt centrum i bibliotekshög- skolan. Frågan om den akademiska miljöns betydelse slutligen har berörts tidigare.

Bibliotekshögskolan föreslås få en av Kungl Maj:t förordnad styrelse, bestående av ordförande och nio ledamöter. Ledamö- terna bör representera kommunerna, nä- ringslivet, de statliga forskningsbiblioteken och de två cen-trala utbildningsmyndighe- tema. Styrelsen bör självfallet, då behov härav uppkommer, till sammanträde kalla experter på särskilda frågor, däribland före- trädare för de institutioner för informa- tionsbehandling som handhar utbildningen i informatik. Dessutom bör, förutom rektor, ingå representanter för lärarna och de stu- derande. Organisationens närmare utform- ning framgår av bilagda förslag till stadga för bibliotekshögskolan (bil 2). Som fram- går av nämnda förslag räknar BU med att vid högskolan skall finnas inrättade lärar- råd och utbildningsnämnd, den senare ett specialorgan för utbildningens innehåll och organisation. Några bestämmelser om elev- kår föreslås inte.

2.4.1.1.2.3 Lokalisering. BU har utgått från att utbildningen blir förlagd till en enda, för landet gemensam utbildningsan- stalt. Utvecklingen får visa huruvida i en framtid ytterligare utbildningsanstalter kan bli nödvändiga. Från denna utgångspunkt är det betydelsefullt att bibliotekshögskolan förläggs centralt i landet. Vidare är det an- geläget att i studieortens närhet finns olika typer av bibliotek, som kan utnyttjas för praktiktjänstgöring och studiebesök. Det ligger också i sakens natur, att en förlägg- ning till en plats med universitet eller uni- versitetsfilial bör eftersträvas. Det område som i första hand bör komma i fråga är Storstockholmsområdet. Det är där möjligt att tillgodose kravet på tillgång till studie- och övningsbibliotek av alla de typer som

• Sida 110
•  Original

utbildningen är avsedd för. För forsknings- bibliotekens del kan nämnas kungl biblio- teket, universitetsbiblioteksorganisationen i Frescatiområdet samt en mängd vetenskap- liga specialbibliotek. Även universitetsbib- lioteket i Uppsala bör kunna utnyttjas för studieändamål. På folkbibliotekssidan finns stadsbiblioteken i Stockholm, Solna och Li- dingö jämte en rad andra bibliotek i Stock- holms förorter. Det planerade nya stads- biblioteket i Södertälje och stadsbiblioteket i Uppsala bör också kunna användas för demonstrationer av olika slag. Tillgången på lämpliga gymnasie- och skolbibliotek är likaledes riklig i Stockholms-Uppsalaområ— det, inom vilket även finns två större lärar- högskolor. Ett stort antal företagsbibliotek finns i Stockholm och dess närhet.

När det gäller den närmare placeringen av bibliotekshögskolan i Stockholmsområ- det har BU varit i kontakt med centrala myndigheter för att utröna möjligheterna att relativt snabbt få disponera lokaler för den nya utbildningen. Med utgångspunkt i de beräkningar som gjorts av det före- liggande utbildningsbehovet och den därpå grundade önskvärda intagningskapaciteten har högskolans utrymmesbehov vid full ut- byggnad uppskattats till 8000 kvm. Den nuvarande statliga biblioteksskolan i Solna disponerar över lokaler om sammanlagt 1 900 kvm. Enligt uppgift kan sannolikt yt- terligare c 2000 kvm ställas till förfo- gande i samma fastighet. 2 000 kvm härut- över skulle eventuellt kunna erhållas i an- slutning till en planerad byggnad för huslig utbildning inom kvarteret Nöten i Solna c 200 m från de nuvarande skollokalerna. En förläggning till Solna skulle alltså i början av 1970-talet kunna ge ett lokalutrymme om närmare 6 000 kvm. BU finner en lös- ning enligt dessa riktlinjer ändamålsenlig, inte minst från tidssynpunkt, och rekom- menderar den till vidare utredning. Huru- vida den kan ge bibliotekshögskolan lämp- liga lokaler på längre sikt, får undersök- ningen utvisa.

2.4.1.1.2.4 Vidareutbildning m m. Biblio- tekshögskolan avses fylla behovet av vidare-

utbildning och fortbildning på olika sätt. Bibliotekariemas fördjupningskurser under den sista terminen kan utnyttjas av re- dan yrkesverksamma bibliotekarier. Avsnit- tet nedan om nordisk samverkan skisserar hur BU anser att högskolan bör kunna medverka till sådan utbildning i samnordisk regi. Vidare kan både grundskole- och gymnasiebibliotekarieutbildningen betraktas. som vidare- och/eller fortbildning, när de utnyttjas av personer som varit ute på ar- betsmarknaden. De kan bla tillgodose be— hovet av ytterligare kunskaper hos folkhög- skolebibliotekarier, en grupp för vilken EU inte föreslår någon särskilt tillrättalagd kurs. Högskolan förutsätts slutligen få möj- lighet att anordna påbyggnadskurser inom vissa områden.

Det bör i sammanhanget framhållas att önskemål också kan uppkomma om andra vidareutbildningsvägar, tex för sådana grundskolebibliotekarier som vill genomgå gymnasiebibliotekarieutbildning.

2.4.1.1.2.5 Läromedel. Behovet av lärome- del för den nuvarande utbildningen av bib- liotekspersonal kan inte anses vara täckt på ett tillfredsställande sätt, bl a beroende på det relativt ringa antalet personer under ut- bildning och på splittringen inom utbild- ningssystemet. I och med upprättandet av den föreslagna bibliotekshögskolan, väsent- ligt större än var och en av de nuvarande utbildningsenheterna, skapas förutsätt- ningar för en ökad läromedelsproduktion samtidigt som behovet av nya läromedel växer, inte minst till följd av att nya äm- nen tas upp till behandling. Det framstår vidare som högst angelä- get från rationaliseringssynpunkt att framför allt i de lärartunga ämnena, såsom deskriptiv katalogisering, inleda en försöks- verksamhet med programmerad undervis- ning i syfte att nedbringa antalet lärarledda undervisningstimmar. Av kostnadsberäk- ningarna framgår att BU upptagit ett en- gångsanslag för produktion av läromedel.

2.4.1.1.2.6 Praktiktjänstgöring. Utbild- ningsplanerna visar att elevernas praktik-

• Sida 111
•  Original

tjänstgöring tänks uppdelad på två perio- der, en förlagd till femte terminen och om- fattande åtta veckor samt en till sjunde ter- minen och omfattande fyra veckor. Avsik- ten är att eleven under den första perio- den skall tjänstgöra såväl vid folkbibliotek och gymnasiebibliotek som vid forsknings- bibliotek. Under den sjunde terminen prak- tiserar eleven vid endast en typ av bibliotek, vilken bestämts med tanke på elevens val av specialiserad utbildningslinje den åter- stående studietiden. Som praktikbibliotek bör i huvudsak utnyttjas bibliotek inom ett begränsat antal räjonger, i första hand Stor- stockholms-, Göteborgs-, Malmö-Lund- och Umeåområdena. Vid varje praktikbibliotek skall finnas en elevhandledare, vilken har som tjänsteåliggande att tillse att praktik- tjänstgöringen sker i överensstämmelse med den överenskommelse som träffats mellan bibliotekshögskolan och biblioteksled- ningen. Som framgår av kostnadsberäkning— arna föreslås att varje bibliotek ersätts med 75 kr per elevvecka för sina utgifter. Prak- tiktjänstgöringen inom varje räjong skall administreras och följas av en härför ut- sedd lärare vid bibliotekshögskolan.

2.4.1.1.2.7 Decentraliserad utbildning m m. I fråga om vissa grupper föreslår BU en decentraliserad utbildning. Biblioteksbiträ- den, expeditionsassistenter och expeditions- biträden vid vetenskapliga bibliotek föreslås alltjämt få inomverksutbildning enligt en studieplan med en sammanlagd studietid ut- över praktikperioden om tre är fyra veckor. Utbildningen tänks förlagd till större forskningsbibliotek, som ersätts för sina kostnader med statliga medel. Dessa biblio- tek svarar även för de mindre forsknings- bibliotekens utbildningsbehov på detta om- råde.

Kontorspersonal vid folkbibliotek med mera kvalificerade uppgifter, sk K l-per- sonal, föreslås bli utbildad inom yrkessko- lans ram. Utbildningen beräknas ta en ter- min i anspråk vid heltidsstudier och två ter- miner vid kvällsstudier.

I sammanhanget kan framhållas möjlig- heten för den som genomgått bibliotekarie-

utbildningens första år att fullborda sin ut- bildning genom att tillgodogöra sig kursen i informatik.

2.4.1.1.2.8 Lärarpersonal mm. Personal- stabens dimensionering och sammansättning framgår av kostnadsberäkningarna. Vissa kommentarer är dock motiverade. BU före- slår inrättande av en enhetlig typ av lektorat i lönegrad U20, bibliotekslektor. De sak- kunniga har inte velat fordra egen forsk- ningserfarenhet av lärarna med hänsyn till de uppenbara svårigheter ett sådant krav i dagens läge skulle medföra vid rekryte- ringen av undervisningspersonal. Av vad som ovan sagts om bla arbetsuppgifternas krav framgår, att undervisningen måste ha en nära anknytning till praktiska erfaren- heter av biblioteksarbete. Ett formellt krav av antydd art skulle avsevärt försvåra möj- ligheterna att till högskolan knyta från denna synpunkt lämpliga lärarkrafter. Den vid social— och joumalisthögskoloma före- kommande differentieringen mellan lekto- rer och universitetslektorer har bedömts som inte nödvändig med dagens förutsätt- ningar. I stället har ett mindre antal tim- mar reserverats för sk professorsundervis- ning, avsedd att bestridas av docentkom— petent lärare. Vidare bör nämnas att en be- tydande del av utbildningen givits karaktä— ren av adjunktsundervisning. Viss pedago- gisk utbildning bör göras tillgänglig för de lärare som saknar sådan skolning. Den ad- ministrativa och kamerala personalens nu- merär är avpassad med tanke på att vissa kamerala uppgifter samt löneberäkning och löneutbetalningar skall omhänderhas av an- nan statlig förvaltning.

2.4.1.1.2.9 Biblioteksforskning. I skrivelse till BU den 13 februari 1969 har SAB:s styrelse hemställt att kommittén ger sitt för- slag till framtida bibliotekarieutbildning en sådan utformning att en välorganiserad bib- lioteksforskning kan komma till stånd inom utbildningens ram. Skrivelsen åtföljdes av en rapport i forskningsfrågan som utarbe- tats av en arbetsgrupp inom föreningen. Av rapporten och de bifogade remissvaren till

• Sida 112
•  Original

föreningsstyrelsen framgår att det förelig- ger ett inte obetydligt behov av undersök- ningar med vetenskaplig förankring.

Departementschefen har i EU:s direktiv framhållit att utredningen inte bör ta upp frågan om vetenskaplig verksamhet inom de berörda områdena. Kommittén anser sig därför förhindrad att ta upp forskningspro- blemen till granskning. Det må emellertid anmärkas att forskning skulle kunna bedri- vas vid den föreslagna bibliotekshögskolan. Redan i nu skisserade utbildningsorganisa- tion skall enligt BU:s förslag viss forsk- ningskontakt uppehållas, bl a genom biträ- dande utbildningsledaren.

2.4.1.2 Informatiker

2.4.1.2.1 Förkunskapskrav och utbildnings- tidens längd. Som tidigare nämnts förekom- mer på flera håll utomlands universitetsut- bildning i information science. Analogt här- med och med hänsyn till redan existerande basresurser inom ämnesområdet informa- tionsbehandling vid universitet och högsko- lor, föreslår BU att en svensk utbildning i informatik förläggs till institutioner för in- formationsbehandling. BU föreslår att informatikerutbildningen äger rum inom ramen för den grundläg- gande utbildningen vid filosofisk fakultet enligt kungörelsen den 28 mars 1969 (nr 50) om utbildning vid de filosofiska fakul- teterna. Utbildningen föreslås bli knuten till ämnesområdet informationsbehandling så- som en naltemativ linje inom detta ämnes- område. Utbildningen bör omfatta en grundkurs i informatik om 30 poäng och därefter två månaders praktik. För tillträde till grundkursen krävs enligt förslaget tio poäng i ADB inom ämnesområdet informa- tionsbehandling. Dessa tio poäng bör vara sammansatta på ett för informatikerutbild- ningen lämpat sätt och normalt fullgöras omedelbart före informatikkursen. Vidare fordras baskunskaper om minst 80 poäng inom vissa nedan angivna ämneskombina- tioner eller annan eftergymnasial utbild- ning, vilken redovisas närmare i den fort- satta utredningstexten. Möjlighet skall även finnas att låta informatikerutbildningen

följa efter en redan avlagd filosofie kandi- datexamen eller annan i det följande när- mare angiven utbildning.

Med hänsyn till förväntad efterfrågan av personal inom I & D—området bör de 80 po- ängen förvärvas inom i första hand någon av de allmänna utbildningslinjerna la), lb), ld), 2a), 2b), 3a), 4a), 4b), Sa), 6a), 6b), 7a), 7b), 7c), Sa), Sd), Se), 80, och 9a). I andra hand bör studerande vid de övriga allmänna utbildningslinjerna vid filosofisk fakultet kunna beredas tillträde. Beträf— fande de såsom i andra hand lämpliga lin- jerna gäller att dessa inte är från BU:s syn— punkt tillämpningsbetonade, varför de inte utgör lämplig grundval för informatikerut- bildningen. Vid en eventuell begränsning av antalet studerande inom informatikkursen bör företräde lämnas sökande som fullgjort partiell bibliotekarieutbildning (femte och sjätte terminerna).

Som nämnts bör även möjligheter finnas för många andra yrkesgrupper med univer- sitets- och högskoleutbildn-ing att skaffa sig informatikerutbildning varigenom de stora behoven av erfordeng personal inom olika branscher kan tillgodoses. I följande sam- manställning redovisas vissa grupper som på grund av yrkesinriktning eller utbildning enligt BU med fördel bör antas till infor- matikerutbildningen under förutsättning att de inom eller utanför sin tidigare examen tillgodogjort sig kunskaper motsvarande tio poäng i ADB: agronom, apotekare, arki- tekt, arkivarie, bergsingenjör, bibliotekarie, civilekonom, civilingenjör, civiljäg—mästare, farmacie magister, hortonom, hydrolog, ju- ris kandidat, klasslärare, medicine licentiat, meteorolog, patentingenjör (med universi- tets- eller högskoleutbildning), officer med i regel genomgången militärhögskola, po- litices magister, socionom, tandläkare, tek- nologie magister och veterinärmedicine li- centiat. De uppräknade grupperna .bör ge- nerellt vara behöriga till utbildning i in- formatik.

Förutom ovannämnda utbildningar finns ett antal lägre akademiska examina och andra yrkesinriktade utbildningar som kan komma i fråga. För studerande som med

• Sida 113
•  Original

sådana baskunskaper aspirerar på en infor- matikerutbildning bör universitetsmyndig- het i varje enskilt fall avgöra om den sö- kande skall anses vara kvalificerad eller äga tillgodoräkna sig redan vunna meriter för komplettering upp till 80-poängsnivån. En för universiteten gemensam »mall» bör upprättas för att användas som referens- ram. Här lämnas några exempel på grup- per som kan ifrågakomma i detta samman- hang: arméingenjör, brandingenjör, diplo- merad från Grafiska institutet, diplomerad från Institutet för högre reklamutbildning, examinerad från joumalisthögskola, flygin- genjör, företagsekonom, gymnastikdirektör, kammarskrivare, lantmästare, logoped, ma- riningenjör, musikdirektör, patentingenjör med lägre ingenjörsexamen, sjukgymnast, teleingenjör och trafikledare (luftfart). Här— utöver kan ett stort antal utländska examina och utbildningsvägar ge erforderliga bas- kunskaper för informatikstudier. Det måste emellertid från fall till fall bedömas i vad mån dylik utbildning ger kompetens.

Som allmän regel bör gälla att partiellt fullgjorda utbildningar, såsom farmacie, medicine, odontologie och veterinärmedi- cine kandidatexamina inte bör godtagas. Dispens bör beviljas för att tillgodose så- dana avnämarområden inom vilka behov av informatiker föreligger och där behoven inte skulle kunna fyllas på annat sätt.

2.4.1.2.2 Organisation av utbildningen m m. Av flera skäl som redovisas i det föl- jande förordas att utbildningen vid starten lokaliseras till den för Stockholms univer- sitet och tekniska högskolan i Stockholm gemensamma institutionen för informa- tionsbehandling och där bedrivs i nära an- slutning till ämnesdelen ADB. En dylik an- slutning förefaller naturlig med hänsyn till att informatik är att hänföra till icke-nu- merisk informationsbehandling och närmast är besläktad med ADB. En uppdelning på skilda studielinjer inom informationsbe- handling förekommer i en del andra län- der samt vid de svenska universiteten. Utomlands kan bla urskiljas linjer såsom ADB (data processing, administrative infor-

mation processing), numerisk analys (nume- rical analysis), datalogi (computer science) och informatik (information science). I Sve- rige förekommer hittills ämnesinriktning— arna ADB och numerisk analys samt för- slag om datalogi.

BU förordar sålunda att en studiekurs (grundkurs) om 30 poäng i informations- behandling, särskilt informatik, inrättasi första hand vid Stockholms universitet. Närmast ansvarig för utbildningens inne- håll och organisation kommer därför att bli den samhällsvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd vid Stockholms universi- tet. Utbildningen föreslås bestå av tre kur- ser om vardera tio poäng samt härutöver två praktikmånader. Under utbildningstiden skall de studerande under handledares över- inseende utföra och dokumentera ett exa— mensarbete, som bör ha ett nära samman- hang med praktikarbetet och slutföras un- der eller kort tid efter de två praktikmå- naderna. Arbetet bör presenteras vid ett se- minarium dock utan att särskild betygs- sättning sker. Arbetet kan godkännas eller underkännas men bör i det senare fallet kunna kompletteras.

För att informati—kerutbildningen skall kunna utgöra en tillräcklig grund för en kommande yrkesutövning har BU haft att ta ställning till de särskilda krav som är förknippade härmed. Med det förslag till studieplan som framläggs (s 135—38) anser sig BU ha tillgodosett dessa krav samtidigt som fordringarna på tillräckliga baskunska- per uppfyllts. Vidare har man tillmötesgått önskemålet att informatikerutbildningen skall kunna rymmas inom en filosofie kan- didatexamen och den omfattar då en studie- tid om c åtta månader. Studerande som un- dergår efterakademisk utbildning i infor- matik bör i vissa fall kunna beredas möjlig- het att fullgöra de två praktikmånaderna inom den organisation, där de innehar an— ställning. Informatikkurser bör bla på grund av samordning med den ovan nämnda tiopoängskursen i ADB anordnas en gång per läsår från mitten av november till senare delen av maj.

Med beaktande av vad ovan nämnts har

• Sida 114
•  Original

BU innehållsmässigt gjort bestämda av- gränsningar av informatik gentemot be- släktade områden inom informationsbehand- ling samt gentemot vissa andra ämnesområ— den. BU har ansett att informatikerutbild- ningen inte bör omfatta följande ämnes- komplex vilka i framtiden kan tänkas som helt separata utbildningsvägar: datalogi in- kluderande datorspråk, datorförmedlad un- dervisning, artificiell intelligens med logik och automatisk bevisföring, beräkningsling- vistik med maskinell språköversättning, da- torstyrd textsättning och grafisk databe- handling, simuleringar och spel medelst da- torer. Flera av de nämnda områdena får ännu så länge anses tillhöra det experimen- tella planet för forskning och utveckling un- der det att I& D—området redan fått så stor praktisk utbredning att det måste tillgodo- ses med särskilt utbildad personal.

För de studerande som efter genom- gången informatikerutbildning önskar fort- satt utbildning kan enstaka kurser inom ADB-området visa sig vara användbara. För närvarande har BU inte funnit det på- kallat att skissera en vidareutbildning i in- formatik. Det är emellertid möjligt att, bla till följd av utbredd användning av telesa- tellitkommunikationer, ytterligare kurser i informationsbehandling utöver de nu pla- nerade efter ett antal år kan vara erforder- liga, tex avseende bildbehandling och in-

Profil

Arkivarie- Bibliotekarie-

Biolog— Ekonom—, samhällsvetenskaplig Elektro-, fysiker-, meteorolog-

J urist— Kemist- Medicinsk (läkare, tandläkare, veteri- när, apotekare) Militär-

Musikolog— Psykolog-, sociolog-

Skogs-, lantbruks-

temationella aspekter. Forskning inom in- formatik skall kunna utföras enligt samma principer som gäller för all annan akade- misk forskning.

2.4.1.2.2.1 Antagningsförfarande. BU be- dömer att det för närvarande föreligger brist på lärare med speciell inriktning på informatik. En begränsad antagning till in— formatikerutbildningen torde därför bli nödvändig i varje fall under uppbyggnads- skedet.

Utöver vad som nämnts i samband med förkunskapskraven föreslår BU ett antag- ningsförfarande som är utformat så att de olika avnämarområdenas behov av infor- matiker tillgodoses, samtidigt som vederbör- lig hänsyn tages till tillgång på lärare och övriga utbildningsresurser samt till lämpliga praktikplatser. För att få en lämplig för- delning av de studerande på de bland bas- kunskaperna representerade ämnesinrikt— ningarna föreslås att de sökande till infor- matikerlinjen kategoriseras efter kunskaps- prof-iler. Den proportionella platsfördel- ningen mellan antalet profiler får avgöras från år till år och ställas i relation till arten och antalet tillgängliga praktikuppgifter samt till anbetsmarknadsläget. Som exempel på tänkbara baskunskapsprofiler kan näm- nas följande:

Läroanstalt (motsvarande)

Riksarkivet

Bibliotekshögskolan

Universitet Universitet eller handelshögskola Universitet eller teknisk högskola Universitet Universitet eller teknisk högskola Universitet och vissa högskolor

Militärhögskolan

Universitet eller musikhögskolan Universitet eller socialhögskola Skogshögskolan eller lantbrukshög- skolan

• Sida 115
•  Original

De uppräknade profilerna utgör bara en exemplifiering av några förekommande in- riktningar varför den detaljerade utform- ningen bör göras från år till år av univer- sitetsmyndighet, förslagsvis vid veder- börande läroanstalter. Indirekt kommer till- gången på och typen av praktikuppgifter att återspegla och bekräfta rådande arbets- marknadsläge, vilket ytterligare underlättar bedömningen av hur den inbördes avväg- ningen mellan profiler och utbildningsplat- ser bör göras. Färdigutbildade bibliotekarier som inom bibliotekarieprofilen konkurrerar om antagningsplatserna bör sinsemellan jämföras med hänsyn till praktiska meriter.

2.4.1.2.2.2 Yttre organisation och lokalise- ring. BU föreslår att utbildning i informa- tik efter hand, allteftersom resurserna till- låter detta, skall införas vid rikets samtliga universitet. Den första informatikkursen bör hållas vid Stockholms universitet med början i november 1970. Med hänsyn till de resurser som kan väntas stå till förfo- gande vid denna tidpunkt rälknar BU med att högst ett 50-tal studerande kan antas till denna kurs. Som framgår senare rekommenderar BU en spridning av praktikuppgiftema bland skilda intressenter runtom i landet. Utbygg— naden bör ske i den takt som tillkommande resurser i fråga om lärare m m tillåter samt med ledning av erfarenheterna från de första Stockholmskurserna i informatik. Vid utbyggnaden måste hänsyn tas till före- fintligheten av lämpliga [praktikplatser och deras lokala spridning i landet. Därest de studerande vid dessa kurser till övervägande del kommer att bestå av stude- rande vid bibliotekshögskolan och av fär- digutbildade bibliotekarier bör utbyggnads- takten påskyndas så att en avlastning av ut- bildningen i Stockholm kan ske.

2.4.1.2.2.3 Praktiktjänstgöring och exa- mensarbete. I fråga om praktikarbetets ut- formning för informatiker har BU i sitt för- slag i viss mån tagit hänsyn till principerna för utformning av thesis i USA samt för examensarbeten vid de tekniska högsko- lorna i Sverige. Med beaktande härav före-

slår BU att de informatikstuderande utför ett examensarbete under kursens gång. Exa- mensarbetet bör vara förknippat med den praktiktjänstgöring om två månader som fullgörs efter vårterminens slut. Examens- arbetet och praktikens närmare inriktning bestäms av lärarna i samråd med den stu- derande under informatikkursens första månad, varefter examensarbetet normalt fullbordas under de följande fem måna- derna. Under praktiktiden och hela perio- den för examensarbetets utförande bör ele- verna ha möjlighet att rådfråga lärare samt komma i åtnjutande av handledd undervis- ning. Examensarbetet skall dokumenteras i uppsatsforrn och normalt presenteras vid ett seminarium. Examensarbetet må kunna ut- föras av en eller två elever; större grupper bör inte förekomma. Under studietiden gör eleverna tillsammans med sina handledande lärare exkursioner till praktikorten varvid slutförandet av arbetet förberedes och dis- kuteras med uppdragsgivarna. Ett omfat- tande arbete innebärande förberedelser, ad- ministration och sammanträden med upp- dragsgivarna åvilar de handledande lärarna. Ett visst merarbete faller på uppdragsgiva— ren, varför denne bör erhålla skälig ersätt- ning.

Ett stort antal industrier och andra före- tag, statliga myndigheter och organisatio- ner kan ifrågakomma för förläggning av den föreslagna praktiken. Ämnesinriktning— arna bör avse hela skalan av samhällets ak- tiviteter. Det åligger handledarna tillse att praktikuppgiftema blir meningsfyllda och tillräckligt kvalificerade.

2.4.1.2.2.4 Lärarpersonal m m. Den av BU föreslagna utformningen av informatikerut- bildningen innebär att en studiekurs i in- formatik om 30 poäng inhämtas under i regel det tredje studieåret av en filosofie kandidatexamen eller under de två sista ter- minerna vid bibliotekshögskolan. Dessutom utgör informatikkursen efterakademisk ut- bildning för ett antal yrkesgrupper vilka re- dan innehar akademisk examen. De hand- ledda praktikuppgiftema ställer kravet på lärarna att dessa måste ha erfarenhet och

• Sida 116
•  Original

förtrogenhet med I & D-området samt kunna ge råd till .praktikuppdragsgivarna om lämpliga uppgifters uppläggning och ge- nomförande. Flera andra skäl talar också för att lärarna hämtas från den grupp aka- demiker som närmast representeras av per- soner med en lämplig grundexamen, tex civilingenjörer, civilekonomer, civiljägmäs- tare, veterinärer, läkare samt bibliotekarier med informatikerutbildning, vilka där— jämte förvärvat praktisk erfarenhet från lämpligt tillämpningsområde. Informatikun- dervisningen bör företrädesvis bedrivas av lärare på lektorsnivå. BU konstaterar att en fullt adekvat informatikundervisning till rimliga kostnader skulle kunna förmedlas av ett antal lektorer vilka såväl ger hand- ledning som håller föreläsningar. Hämt- över skulle endast ett fåtal sk professors— tirnmar i form av föreläsningar erfordras för att täcka hela det åsyftade undervis- ningsområdet.

Kraven på lärarnas kompetens bör inte ställas så höga att en rekrytering från de berörda profilernas ämnesområden motver- kas. Åtskilliga av de för informatikunder- visningen erforderliga lärarna kommer att behöva rekryteras från olika befattningar och stadigvarande yrkesutövning inom nä- ringsliv och andra organisationer, varför ett visst antal av tjänsterna bör förenas med ordinarie anställningsform. Den successiva utbyggnaden av en lärarkader med ansvar för handledningen skulle motverkas av ett alltför stort antal extra tjänster. På grund av handledararbetets centrala betydelse i in- formatikerutbildningen förordas att lärar- kraftema kommer att tillhöra en och samma lärarkategori. På grund av I & D- områdets stora internationella betydelse vill BU föreslå att informatikerutbildningen får erforderliga resurser för att kunna inbjuda en eller två gästföreläsare .per år.

2.4.1.2.2.5 Kursinnehåll och studieplaner. Den av BU föreslagna informatikkursen är uppbyggd av tre kurser om vardera tio po- äng och kursinnehållets detaljer framgår av redovisningen nedan. Som genomgående drag gäller att innehållet berör principer

och metodik för I&D-området snarare än datateknik.

Man väntar sig att en stor del av kurs- litteraturen på grund av ämnets snabba ut— veckling huvudsakligen kommer att före- ligga .på engelska samt i form av tidskrifts- artiklar och valda kapitel ur olika mono- grafier.

2.4. 1 .3 Arkivpersonal 2.4.1.3.1 Förkunskapskrav och utbildnings- tidens längd. För arkivarietjänst vid statliga och vissa andra arkivinstitutioner krävs, som ovan angivits, företrädesvis ämneskun- skaper i historiska och samhällsvetenskap- liga ämnen, varjämte språkstudier i många fall måste tillmätas en avsevärd betydelse. För antagning till elev vid den längre av de arkivkurser som föreslås i det följande bör därför uppställas krav på filosofie kan- didatexamen av sådan sammansättning att den ger kunskap inom något eller några av dessa ämnesområden.

För behörighet till tjänst som arkivarie vid de nämnda institutionerna krävs för närvarande bland annat akademisk examen, »vari ingår ämnet historia med minst två betyg». Ett krav på kunskaper i historia av minst denna omfattning synes av flera skäl böra uppställas för inträde vid den längre arkivkursen. Ämnet ger en relativt allsidig kunskap om den historiska utveck- lingen och kännedom om de källkritiska metoder som ligger till grund för forsk- ningen på detta område. Andra ämnesom- råden, tex den ekonomiska och sociala hi— storien, är i viss utsträckning integrerade i studiet. För de studerande som inriktar sig på arkivarieynket är det av betydelse, att studiekursen i historia är utformad på sådant sätt att den ger goda kunskaper i såväl äldre som nyare svensk historia.

Den yrkesutbildning som är erforderlig kommer inte att vara av sådan längd att någon avkortning av universitetsstudierna fram till filosofie kandidatexamen behöver ifrågasättas. Såväl med hänsyn till kravet på ämneskunskapernas bredd som till kra— vet på ämnesfördjupning synes det också uppenbart, att fullbordad akademisk grund-

• Sida 117
•  Original

examen bör ingå i utbildningen. Härigenom ökas sannolikheten för att de akademiska studierna kommer att avse flera från arkiv- väsendets synpunkt betydelsefulla ämnes- områden, och möjligheterna till ytterligare fördj-upade studier i historia — liksom inom andra ämnesområden —— förbättras. Även andra skäl talar för kravet på fullbordad filosofie kandidatexamen.

Det sagda innebär att i studietiden nor- malt skulle komma att ingå tre års aka- demiska studier. Därtill kommer den di- rekta yrkesutbildningen. Som framgår av det följande föreslås denna komma att om- fatta en termin, varigenom den samman— lagda studietiden på eftergymnasial nivå skulle uppgå till tre och ett halvt år.

För tjänstgöring som arkivassistent vid statliga och vissa andra arkivinstitutioner krävs ämneskunskaper som går utöver grundskolans läroplan, främst i ämnena samhällskunskap, historia och språk (jfr s 103). Å andra sidan synes dessa förkun— skapskrav dock inte vara av sådan art att fordran på genomgånget gymnasium be- höver uppställas. Den lägsta förkunskaps- nivå som kan godtas synes därför bäst mot— svaras av fackskolan, varvid emellertid måste fastslås att det är denna skolas eko- nomiska linje och sociala linjes språkliga gren som kan komma i fråga.

I praktiken måste dock yrkesutbild- ningen för arkivassistenter komma att stå öppen för studerande med mycket varie- rande förutbi'ldning. Bland annat måste det givetvis beaktas att kunskaper av den art som faclkskolan ger också kan förvärvas ge- nom folkhögskola eller genom annan skol- form; de kan också inhämtas på annat sätt än genom skolstudier. Själva yrkesutbild- ningen föreslås begränsad till tio veckor. Härvid bör emellertid tillfogas att fortbild- ning i olika former torde komma att spela en relativt stor roll för denna kategori av arkivpersonal.

2.4.1.3.2 Organisation av utbildningen m m

2.4.1.3.2.l Antagningsförfarande. Som ovan angivits förutsätts yrkesutbildningen för arkivariekategorien i regel bygga på av-

lagd filosofie kandidatexamen. Det grund- läggande villkoret för antagning till den yr- kesinriktade utbildningen blir således —— med vissa undantag som närmare beröres i det följande — att den studerande avlagt filosofie kandidatexamen, vari ingår studie- kurser inom historia och andra ämnesom- råden av betydelse för arkivväsendet.

Om antalet kompetenta sökande till en kurs överstiger antalet elevplatser, bör an— tagningen därför i första hand grundas på de sökandes studieprestationer. Härvid bör hänsyn tas till följande faktorer:

a) studiemeriter som kan anses vara av betydelse för arkivtjänsten (i huvudsak av- seende historia, ekonomisk historia, kultur- geografi, konstvetenskap, idé- och lärdoms- historia, statskunskap, nationalekonomi, statistik, svenska [litteraturvetenskap och nordiska språk], latin, tyska, engelska, franska, ryska);

b) studier för högre examen. I andra hand bör hänsyn tas till tjänst- göring inom arkivområdet, vilket därvid bör fattas i vid mening. Även medverkan i ar- kivinventeringar (exempelvis i samband med deltagande i forskningsprojekt) o d bör sålunda beaktas. Av betydelse bör härvid vara dels tjänstgöringens längd och karak- tär, dels de vitsord om personlig lämplig- het som därvid kan ha vunnits.

Även till författarskap, som är av intresse från arkivsynpunkt, bör hänsyn tas.

Vad här sagts gäller främst om den hu- vuddel av de studerande som inriktar sig på statlig eller kommunal tjänst eller eljest önskar genomgå en arkivutbildning av mera allmän karaktär. För dem, som inriktar sig på tjänstgöring i företags- och folkrörelse- arkiv, kan väsentligt skiljaktiga eftergymna- siala meriter ifrågakomma, exempelvis exa- men från handels- eller socialhögskola lik- som från teknisk högskola.

I övrigt får det förutsättas, att antag- ningsförfarandet ger en viss frihet att anta också elever med annan studieinriktnin-g. Som i annat sammanhang berörts, bör även deltagare från andra länder kunna beredas tillfälle att, helt eller delvis, delta i under— visningen.

• Sida 118
•  Original

Vid sidan av denna längre arkivkurs, som avses omfatta en termin, föreslås i det föl- jande tillskapandet av en kortare kurs, omfattande tio veckor. Denna kurs är i främsta rummet avsedd för arkivassistenter och därmed jämförliga befattningshavare. För denna kategori har minst kunskaper av den art som uppnås genom fackskolans ekonomiska linje och sociala linjes språkliga gren angivits som godtagbara.

Om antalet sökande med erforderlig för- kunskapsnivå överstiger antalet elevplatser, bör även här hänsyn tas till studiemeriterna. Därvid måste emellertid beaktas att många olika studievägar kan komma i fråga, efter- som det synts önskvärt att denna utbildning kommer att stå öppen för studerande med ganska varierande förutbildning. Likaså måste det betonas att kunskaper och er-fa- renheter som förvärvats på annat sätt än genom skolstudier bör berättiga till genom- gång av utbildningen.

Det är därför angeläget att förkunskaps- meriterna bedöms på ett sätt som gör rätt- visa även åt mindre reguljära studieformer. Vidare måste erfarenheter och vitsord från tidigare tjänst här tillmätas relativt stor vikt. I första hand gäller detta om tjänstgöring, som inneburit direkt befattning med arkiv- göromål; även tjänstgöring som givit insik- ter i kontorsorganisation och förvaltning- ens anbetsformer måste tillmätas betydelse.

För att den planerade tioveckorskursen skall kunna tillgodose skiftande behov före- slås den erhålla en relativt allmän utform- ning. Den blir där-för inte strilkt bund-en till utbildningen av arkivassistenter utan kan begagnas för utbildning även av vissa andra personalkategorier inom arkivområdet. Det kan väntas att den i viss utsträckning kom- mer att frekventeras även av studerande som inriktar sig på tjänstgöring vid folk- rörelse- och företagsarkiv, där de närmast kan komma att fylla en arkivariefunktion. En följd härav torde bli att även stude- rande med akademisk förutbildning kan väntas söka tillträde till kursen. Om så blir fallet, torde antagningen få grundas på ett kvoteringsförfarande. Skulle antalet sö- kande av detta slag bli stort, kan det givet-

vis också tänkas att en särskild kurs kan anordnas för dem.

Vid de andra former av utbildning som kan komma i fråga — främst fortbildnings- kurser av olika slag — synes tjänstemeri- tema i allmänhet böra bli den faktor på vilken antagningsfönfarandet får grundas.

Antagningen av elever vid de olika kur- serna synes — i anslutning till den organi- sation som föreslås i det följande — böra åvila riksarkivet.

2.4.1.3.2.2 En eller flera utbildningsenhe- ter? Såvitt nu kan bedömas kan utbild— ningen av arkivarier och arkivassistenter inte i Sverige bli av sådan omfattning att det finns anledning att överväga en upp- delning av densamma på flera utbildnings- enheter. Den i kursprogrammet ingående praktiktjänstgöringen, som enligt förslaget till kursplaner endast kommer att pågå un- der fyra till fem veckor, kan på ett natur- ligt sätt infogas i utbildningen, även om denna förläggs blott till en plats. Såväl de studerande som handledarna bör under praktiktiden kunna samlas till diskussioner, seminarieövningar och föreläsningar. Även denna del av utbildningen synes därför böra hållas samlad. Det bör framhållas att en sådan organisation av utbildningen också torde medföra den fördelen att känslan av yrkets enhet blir mera markerad. Däremot torde de kurser för fortbildning och för grundutbildning av andra personal- kategorier, vilka ovan föreslagits och vilka blott beräknas pågå under en eller ett par veckor, med fördel kunna förläggas på olika håll i den mån förhållandena medger detta. I vilken utsträckning detta skall ske torde få bero på de praktiska behoven och följaktligen [få avgöras från fall till fall. Att utbildning av denna art väl låter sig anord- nas i städer där landsarkiv finns förefaller uppenbart.

2.4.1.3.2.3 Lokalisering. Den samlade yr— kesutbildningen synes av flera skäl böra för— läggas till Stockholmsområdet. Härför talar i första hand det förhållandet att såväl den centrala ankivmyndigheten, riksarkivet, som

• Sida 119
•  Original

flera andra arkivinstitutioner är belägna i Stockholm eller dess närhet (krigsarkivet, Stockholms stadsarkiv, Uppsala landsarkiv, Arbetarrörelsens arkiv). Av betydelse är också att ett visst samarbete med den cen- trala förvaltningen är nödvändigt. Därjämte torde tillgången på praktikinstitutioner vara av erforderlig omfattning endast i Stock- holmsregionen.

2.4.1.3.2.4 Organisation. För utbildningens organisation synes i huvudsak tre alterna- tiv kunna komma i fråga. Utbildningen kan knytas till den föreslagna bibliotekshögsko- lan eller till arkivväsendet, vilket i prakti— ken blir liktydigt med en anknytning till riksark-ivet, eller till Stockholms universitet. Vid valet mellan dessa olika alternativ sy- nes följande faktorer främst böra beaktas. Beträffande en eventuell samordning med bibliotekarieutbildningen har ovan i avsnit- tet om arbetsuppgifterna fastslagits att ut- bildningens innehåll på ett avgörande sätt kommer att skilja sig från biblioteksperso- nalens motsvarande kursprogram; en sam- ordning med denna utbildning inom ramen för en gemensam organisation kan därför inte anses motiverad. För en anknytning till riksarkivet talar i första hand det förhållandet att en för- läggning av undervisningen till riksarkivets nya byggnad i Mariebergsområdet — såsom närmare berörs i det följande — synes möj- lig, vilket medför besparingar i fråga om lokaler och bibliotek. Därutöver kan emel- lertid flera andra skäl för en sådan förlägg- ning anföras. För de studerande skulle så- lunda anknytningen till riksarkivet medföra den fördelen att en naturlig anpassning till den framtida yrkesmiljön kan påbörjas re- dan under studietiden. Med hänsyn till ut- bildningens utpräglat yrkesförberedande ka- raktär synes denna synpunkt böra tillmätas stor vikt. Pedagogiskt är det vidare en för- del att undervisningen kan bedrivas i nära anslutning till ett konkret, rikt varierande arkivmaterial från olika tider. Genom en sådan anordning skapas dess- utom möjligheter att samordna utbildnings- verksamheten med den informativa verk-

samhet som bedrivs av arkivmyndigheterna för att göra förvaltningens personal bättre skickad att handha sina arkiv. Inte sällan har den senare verksamheten en pedagogisk karaktär, även om den inte har karaktär av yrkesutbildning. Mestadels är det fråga om kortvariga kurser eller konferenser, ofta i samband med sådana omorganisationer el- ler författningsändringar som påverkar ar- kivbildningen på ett mera ingripande sätt.

En viss samordning av denna verksam- het med yrkesutbildningen kan väntas med- föra fördelar bl a på läromedelsområdet. De läromedel som framställs för undervisning av arkivpersonalen torde nämligen i flera fall kunna begagnas även vid den in-forma- tionsverksamhet som här berörts. Över hu— vud taget torde växelspelet mellan olika slag av kursverksamhet gagna utvecklingen på området.

Om arkivpersonalens utbildning förläggs till riksarkivet, skapas således en naturlig anknytning till den utbildning som tidigare ägt rum där och för vilken en sektion pla- nerats. I riksarkivets senaste organisations- plan, som framlades 1965, föreslogs bla inrättandet av en särskild utbildnings- och publiceringssektion med uppgift att ombe- sörja kortare kurser för arkiv- och ämbets- verkspersonal, utställningar, demonstratio- ner och annan informationsverksamhet samt publicering av handböcker och käll- material. För sektionen begärdes en tjänst som förste arkivarie och sektionschef (A 30) och en tjänst som kontorsbiträde (A 9).

Planen tillstyrktes av statskontoret, som anslöt sig till riktlinjerna för den nya orga- nisationen, och förslaget godtogs därefter i princip av statsmakterna genom beslut vid 1966 års riksdag (prop 1966: 1, bil 10 s 56, SU 47, rskr 139).

Större delen av de i planen upptagna tjänsterna har därefter beviljats, men den begärda sektionen för utbildning och pub- licering har ännu inte erhållits.

En fast organiserad yrkesutbildning av den art som föreslås av BU går givetvis åtskilligt utöver de arbetsuppgifter som för- utsatts i 1965 års plan, varför den kräver

• Sida 120
•  Original

en viss utbyggnad av den föreslagna sek- tionen i förhållande till planen.

Av betydelse för organisationsfrågan är också, som redan antytts, att riksarkivet förfogar över ett bibliotek som särskilt in- riktats på arkivlitteratur. Även de historiska vetenskaperna och historiens hjälpvetenska- per är väl företrädda i biblioteket. Att för utbildningsändamål tillskapa ytterligare ett sådant bibliotek torde inte vara rationellt.

Även om undervisningen av arkivperso- nal lokalmässigt förläggs til-l riksarkivet och till större delen ombesörjs av arkivmän, är det givetvis möjligt att organisatoriskt knyta utbildningen till Stockholms universitet. Som skäl för detta alternativ kan bla an- föras att anknytningen till universitetsväsen- det skulle medföra fördelar från administra- tiv och pedagogisk synpunkt. Arkivarieut- bildningen har otvivelaktigt beröringspunk- ter med ett flertal universitetsämnen inte enbart inom det historiska området utan också med ämnen som förvaltningsteknik och informationsbehandling. Anskaffandet av lärare i sådana ämnen som historisk me- tod och historiska hjälpvetenskaper skulle möjligen underlättas.

Emellertid bör det påpekas att inom riks- arkivet finns en särskild administrativ av- delning under ledning av en avdelningsdi- rektör. Från administrativ synpunkt synes därför inte finnas skäl för en universitetsan- knytning, som i vissa avseenden skulle kunna framstå som en dubblering av för- valtningsapparaten. Det torde också möta svårigheter för universitetet att arrangera de studerandes praktiktjänstgöring, och sam- bandet med andra former av kursverksam- het på arkivområdet skulle bli mindre fast. Vissa av de kortare kurser, som skisserats för olika personalkategorier, synes vara av sådan art att deras inplacering i universitets- väsendet torde möta svårigheter. Önskemå- let om samverkan med universitetsväsendet synes kunna tillgodoses bland annat däri- genom att en aktiv forskare blir medlem av det nedan föreslagna utbildningsrådet.

Med hänsyn till det sagda synes en or- ganisatorisk anknytning till arkivväsendet vara väl motiverad. BU föreslår därför att

utbildningen av arkivarier mfl knyts till riksarkivet såsom huvudman.

2.4.1.3.2.5 Verksamheten. Den utbildnings- verksamhet som föreslås förlagd till riksar- kivet och som skisseras i det följande kom- mer främst att präglas av kurserna för ar- kivarier och arkivassistenter. Enligt försla- get skall dessa kurser om-fatta 20 respektive tio veckor. Härtill kommer ett antal andra kurser av varierande omfattning. Denna typ av kurser har exemplifierats genom en två- veckorskurs, särskilt avpassad för företags— personal. I fråga om den längre kursen, vilken så- ledes omfattar en termin, synes det mot bakgrund av den företagna arbetsmarknads- prognosen realistiskt att räkna med att en sådan kurs behöver anordnas i genomsnitt vartannat år. Även i fråga om tioveckors- kursen torde man genomsnittligt böra räkna med en kurs vartannat år. På grund av det ackumulerade utbildningsbehov som för närvarande finns kan ytterligare kurser i be- gynnelseskedet visa sig erforderliga. Därut- över har man att räkna med dels kurser om ett par veckor, avsedda för personal som endast behöver en begränsad yrkesut- bildning på arkivområdet (t ex personal inom näringslivet och folkrörelserna), dels fortbildningskurser av olika slag. Tvåvec- korskurserna för kontorister mfl torde till stor del kunna inordnas i yrkesskolan. Fort- bildningskurserna kan i vissa fall komma att förläggas till annat nordiskt land. Det synes dock vara realistiskt att räkna med tre å fyra sådana kortare kurser per år med cen- tral förläggning. Härutöver kommer åtskillig tid att åtgå för planläggning av undervisningen, rådgiv- ning åt studerande, antagning av inträdes— sökande, utarbetande av läroböcker, kom- pendier och andra läromedel rn m. Även de kortare kurser som kan komma att anord- nas på andra håll torde kräva viss medver- kan av den särskilda utbildningssektionens personal i fråga om såväl planläggning som undervisning. Antalet kursdeltagare synes normalt böra sättas till 24 för var och en av de båda

• Sida 121
•  Original

längre kurserna. Detta tal är väl lämpat för uppdelning vid sådana kursmoment som förutsätter grupparbete. Det torde vara mycket svårt att röra sig med ett större antal studerande vid de demonstrationer och visningar, som kommer att bli ett vik- tigt inslag i undervisningen. I varje fall för 20- och tioveckorskurserna torde detta an- tal därför inte böra överskridas.

Som ett ytterligare stöd för denna stånd- punkt kan anföras att praktiktjänstgöring inte utan stora svårigheter kan anordnas för mer än 24 studerande per gång. Vid större antal torde påfrestningarna på såväl hand- ledare som myndigheter bli alltför stora. Det bör betonas att såväl ordnings- som gallringsarbeten skall ingå i praktiktjänst- göringen.

Utbildningen bör i fråga om de båda längre kurserna (20 respektive tio veckor) utformas så att examination kommer att ske i de större ämnena (arkivteori, arkivbild- ning och gallring, arkivväsendets organisa- tion, tekniska frågor). Härvid bör för god- kända prov betygen godkänd och väl god- känd användas.

Efter med godkända resultat genom- gången kurs bör de studerande erhålla be- tyg, som utvisar kursens innehåll och de resultat som emåtts.

2.4.1.3.2.6 Fortbildning. Som ovan fram- hållits har arkivpersonalens arbetsområde under de senaste decennierna präglats av förändringar, som ställt nya krav på perso- nalens kunskaper och intresseinriktning. En av de mest framträdande utvecklingstenden- serna är teknikens växande roll för arbetet. Då utvecklingen torde komma att fortsätta i denna riktning, sannolikt också i ökad takt, följer av detta att utbildningsbehovet inte enbart kan tillgodoses genom den mera allmänna grundutbildningen. Även andra utbildningsformer kommer att behövas. Av betydelse är dessutom att arbetet på grund av sin anknytning till den admini- strativa verksamhet, ur vilken arkiven Växer fram, kräver kännedom om förvaltningens funktioner och arbetssätt. Även detta är ett område som hastigt förändras såväl genom

förvaltningsreformer som genom kontors- tekniska och andra förändringar. Om arkiv- personalen skall kunna fullgöra sina ser- viceuppgifter gentemot förvaltningen, är det därför nödvändigt att den har tillräckliga kunskaper om utvecklingen på hithörande områden, inte minst på kontorsrationalise- ringens område. Även om kunskaperna härom till stor del förnyas genom den fort- löpande kontakten med förvaltningens ar— betsformer, är det uppenbart att en syste- matiskt upplagd fortbildning i hög grad skulle bidra till yrkesarbetets effektivisering.

Motsvarande krav kan ställas på den ar- kivpersonal som arbetar inom företag och folkrörelser. I synnerhet företagsarkiva- rierna bedriver ofta sitt arbete inom ramen för kontorsorganisationen eller i nära sam- arbete med denna.

Också den historiska forskningens arbets- metoder undergår, bla genom ianspråkta- gande av ADB, en utveckling som är av sådan art att arkivpersonalen genom sär— skild kursverksamhet kan behöva erhålla en aktualiserad kunskap om dem.

För arkivpersonalens vidkommande finns alltså ett betydande behov av fortbildning såväl inom själva arbetsområdet som inom de angränsande områden med vilka arkiv- männen har kontakt.

Om en personalkategori erhåller ändrade eller utökade arbetsuppgifter, leder detta till ett behov av fortbildning. Det synes exem- pelvis troligt att ankivassistenterna genom kursverksamhet av detta slag kan vinna för- utsättningar för att överta nya eller mera specialiserade uppgifter. Över huvud taget bör det betonas att behovet av fortbildning för assistentgruppen torde bli relativt stort, eftersom denna personal företrädesvis är sysselsatt med arbeten i de nyare arkiven, som starkt påverkas av den administrativa och tekniska utvecklingen.

Fortbildningen kan dels avse större per- sonalgrupper, som härigenom erhåller för- bättrade allmänna förutsättningar för sin yrkesverksamhet, dels mera begränsade grupper som är i behov av utbildning för en mera specialiserad tjänstgöring. Själva grundutbildningen måste syfta til=l en mera

• Sida 122
•  Original

allmän yrkesorientering. Det är då av vikt att möjligheter till utbildning inom speciella sektorer av arbetsområdet står till buds för dem som genom sin tjänstgöring förts in på arbetsområden där fördjupade teoretiska yr- keskunskaper är erforderliga.

Då en utbildningsverksamhet av denna art måste anpassas till situationens krav, sy- nes det inte vara motiverat att här fram- lägga detaljerade kursprogram. Det har framgått av det föregående att kurserna måste vara av två slag, dels mera allmän- orienterande — vilket givetvis inte utesluter en stark tonvikt på vissa frågeställningar — dels kurser som syftar till specialisttjänst- göring. Som exempel på ämnen för de se- nare kan nämnas kontorsrationaliseringsfrå— gorna, sedda från arkivsynpunkt; systemati- serings— och klassificeringsfrågor; mikro- film; ADB; statistiska forskningsmetoder och deras krav på arkivmaterialet.

Kursernas längd torde i allmänhet böra beräknas till en åt två veckor. Då deltagar- antalet i de mera specialistbetonade kur- serna kan komma att bli litet, bör möjlig- heterna till samverkan med de övriga nor- diska länderna prövas. Denna fråga disku- teras närmare i det följande (5 146—47).

2.4.1.3.2.7 Praktikinstitutianer och prak- tikhandledare. Det bör understrykas att praktiktjänstgöringen måste bli handledd i sådan utsträckning att den verkligen kom- mer att utgöra ett led i utbildningen. Den skall ge de studerande tillfälle att omsätta de teoretiska insikterna i praktiska arbeten, och den skall samtidigt bilda underlag för seminarier och andra principiella diskussio— ner. Med hänsyn härtill synes en och samma handledare inte böra ha att leda mer än högst åtta studerande. I regel torde an— talet böra sättas betydligt lägre. I första hand synes praktiktjänstgöringen därför böra förläggas till institutioner där lämplig arkivpersonal finns och där de stu- derande således kan stå under handledarens direkta inseende. I Stockholmsområdet och dess närhet finns, som redan påpekats, flera sådana institutioner: riksarkivet, krigsarki- vet, Stockholms stadsarkiv, landsarkivet i

Uppsala samt Arbetarrörelsens arkiv. Sär- skilt utbildad arkivpersonal finns dessutom bl a vid SCB. Därutöver får det emellertid förutsättas att praktiktjänstgöringen kan förläggas till vissa centrala ämbetsverk, uni- versitet och högskolor samt till sådana före- tag och sammanslutningar som har en ut- byggd arkivorganisation eller eljest lämpar sig härför. I regel torde i sådana fall en tjänsteman vid någon av arkivinstitutio- nema böra fungera som handledare, men det ligger i sakens natur att en viss frihet vid bestämmandet härom är nödvändig, i synnerhet då det gäller tjänstgöring som förläggs till företag eller organisationer.

Om praktiktjänstgöringen skall fylla sin uppgift som ett led i utbildningen, synes det ofrånkomligt att särskilda medel anslås att utgå som ett uppdragstillägg till hand- ledarna. Dessa kommer att få ett avsevärt merarbete inte endast genom själva hand- ledningen utan också därigenom att de i Viss utsträckning måste delta i kursens plan- läggning, i seminarier, övningar osv. Där- emot bör särskild ersättning inte utgå till de studerande för det arbete de utför un- der praktiktiden; de bör även för denna tid erhålla studiemedel (studiehjälp).

2.4.1.3.2.8 Skolans ledning. Om utbild- ningen av arkivpersonal förläggs till riks- arkivet och där knyts till en sektion för utbildning och publicering, följer härav, att den direkta ledningen av utbildningsverk- samheten bör åvila chefen för denna sek- tion. I riksarkivets organisationsplan 1965 föreslogs sektionschefen erhålla ställning som förste arkivarie. BU konstaterar att de nu framlagda förslagen innebär en väsent- lig utökning av hans arbetsuppgifter och kräver en meritering, som innefattar såväl framstående yrkesskicklighet som pedago— gisk förmåga. Till sektionschefens uppgifter bör höra att utarbeta förslag till utbildningsplaner, föreslå och efter riksarkivets beslut träffa överenskommelse med lärare samt själv delta i undervisningen, upprätta förslag till antagning av elever samt i riksarkivet före- dra ärenden rörande kurser, kursplaner

• Sida 123
•  Original

m m. Då ett relativt stort antal lärare kom- mer att anlitas för olika (mestadels mindre) kursmoment, synes det angeläget att sek- tionschefen effektivt samordnar de olika momenten, så att undervisningen får en allt- igenom enhetlig och planmässig prägel. Även praktikhandledarnas verksamhet bör ledas och samordnas av sektionschefen.

För att även sektionens övriga arbetsupp- gifter skall medhinnas, synes det nödvän- digt att sektionen tillföres ytterligare en fast tjänst (arkivarie). Härigenom vinnes dels att sektionens chef avlastas vissa arbetsuppgif- ter och erhåller en kompetent vikarie, dels att utbildningen tillföres en fast lärare, som i hög grad kan ägna sig åt undervisningen.

Det bör ankomma på riksarkivet att an- ta elever och utse lärare, att fastställa ut- bildningsplaner samt att besluta i vissa andra ärenden rörande eleverna.

Till riksarkivet bör knytas ett rådgivande organ med uppgift att följa utbildningsverk- samheten och avge förslag angående kurser- nas utformning mm. I detta organ, som lämpligen kan benämnas utbildningsråd, bör ingå representanter för avnämama (statsförvaltningen, kommunerna, näringsli- vet och folkrörelserna) och för universitets- väsendet. Ledamöterna bör förordnas av Kungl Maj:t. Vid utbildningsrådets sam- manträden bör riksarkivarien, chefen för riksarkivets utbildningssektion samt repre- sentanter för lärare och elever äga rätt att närvara samt att delta i överläggningarna men ej i besluten. Bland frågor som bör be- handlas av rådet kan särskilt nämnas så- dana rörande utbildningens dimensionering och innehåll och dess differentiering med hänsyn till olika avnämargrupper samt rö- rande behovet av nordiska eller på annat sätt organiserade specialkurser.

2.4.1.3.2.9 Lärarpersonal. Som en följd av undervisningens karaktär måste huvuddelen av lärarna rekryteras bland de yrkesverk- samma arkivtjänstemännen. Eftersom kur- serna blir relativt kortvariga och lärostoffet, som nämnts, måste uppdelas på ett förhål- landevis stort antal ämnen, kan undervis- ningen i allmänhet endast komma att uppta

en mycket begränsad del av de härför enga- gerade arkivariernas tid. Den kan således för dem endast bli en syssla vid sidan av de egentliga ämbetsgöromålen.

Det bör understrykas att de arkivmän som skall delta i undervisningen givetvis inte bör hämtas enbart från riksarkivet utan också från andra arkivinstitutioner eller myndigheter. Avgörande vid valet av lärare bör uteslutande vara vederbörandes lämp- lighet, varvid hänsyn måste tas dels till åda- galagd yrkesskicklighet, dels till pedago- gisk förmåga. Det får därjämte förutsättas att i varje fall de arkivtjänstemän som i högre grad skall ägna sig åt undervisningen tillägnar sig erforderliga pedagogiska insik- ter.

I fråga om sådana ämnen som inte har utpräglad arkivkaraktär — exempelvis de historiska hjälpvetenskaperna, tekniska och kontorstekniska ämnen — torde lärarna till betydande del få rekryteras från annat håll (akademiska lärare, organisations- och ra- tionaliseringsexperter, juridisk expertis, ADB-experter).

2.4.1.3.2.10 Läromedel. Eftersom en fast organiserad utbildning av arkivpersonal hit- tills saknats i Sverige är det naturligt, att en kännbar brist på läroböcker och andra hjälpmedel för en sådan undervisning för närvarande råder. I och för sig har fack- litteraturen — inte minst tidskriftslitteratu- ren — på detta område under senare år fö- retett en relativt snabb tillväxt såväl i Sve- rige som i andra länder. Till inte obetyd- lig del har den nyare arkivlitteraturen ut- gjorts av handböcker och framställningar av översiktskaraktär. Det ligger emellertid i sakens natur att dessa arbeten i allmänhet inte tillgodoser pedagogiska krav i den ut- sträckning som är önskvärd, om de skall begagnas som kurslitteratur. Härtill kom- mer att de snabba förändringarna inom vissa sektorer av arkivvården lett till att delar av den mera översiktliga facklitteratur som nu finns förlorat sin aktualitet. Om en utbildning skall organiseras, måste därför åtgärder vidtas för en förbätt- ring av läromedelssituationen. Till någon

• Sida 124
•  Original

del torde dessa frågor kunna lösas genom ett samarbete med arkivskolor i vissa andra länder. Framför allt är det emellertid ange- läget att ett antal svenska läroböcker och kompendier relativt snart utarbetas. Arkiv- väsendet är, som i olika sammanhang be- tonats, knutet till den inhemska förvalt- ningen och även i övrigt präglat av svenska historiska förhållanden.

Härjämte föreligger ett påtagligt behov av audivisuella hjälpmedel. Även dessa måste till stor del framställas i Sverige, eftersom de bör ta sikte på konkreta förhållanden i de arkiv där de studerande efter avslutad utbildning skall utföra sitt arbete.

I viss mån torde kompendier och andra läromedel framkomma i samband med un- dervisningen och den föreslagna utbild- ningssektionens verksamhet i övrigt. Om förbättringen av det nuvarande, mindre till- fredsställande läget på detta område skall ske någorlunda snabbt, så att undervis- ningen redan från början blir tillräckligt effektiv, krävs emellertid ett särskilt an- slag härför under de första åren efter refor- mens genomförande. Mest angeläget är att moderna kompendier utarbetas rörande ar- kivteori, arkivbildning och gallring samt ar- kivväsendets organisation. Även en för svenska förhållanden avpassad översikt över arkivväsendet i utlandet är synnerligen be- hövlig. Därutöver behövs bildband och visst annat åskådningsmaterial om ordnings— och gallringsfrågor och om modern arkivteknik. Det får förutsättas, att behovet av medel härför beaktas. Det är vidare nödvändigt att riksarkivets bibliotek erhåller ett anslag, som möjliggör förvärvandet av erforderligt antal exemplar av vissa vanligare kursböc- ker.

2.4.1.3.2.11 Kansligöromål. Som ovan på- pekats synes riksarkivets administrativa av- delning kunna överta de administrativa gö- romål, som sammanhänger med utbild- ningsverksamheten. För skrivgöromål vid utbildningssektionen har i 1965 års orga- nisationsplan beräknats ett kontorsbiträde. Det får förutsättas att sektionen ombesörjer kansliarbeten även åt det ovan föreslagna

utbildningsrådet. Med hänsyn till de vid- gade uppgifter som sektionen nu föreslås få synes det motiverat att riksarkivet därutöver erhåller en mindre anslagsförstärkning, som medger dels arvodesanställning av kontors- personal vid speciellt stor arbetsbelastning, dels reproduktion av undervisningsmaterial m m.

2.4.1.3.2.12 Lokaler. Det har redan fram- hållits, att en förläggning av utbildnings- verksamheten till riksarkivet medför förde- lar bl a därigenom, att undervisning, grupp- arbeten och övningar kan ske i omedelbar anslutning till ett mångsidigt arkivmaterial. Riksarkivets nya, 1968 färdigställda admi- nistrationsbyggnad förfogar över lokaler som är lämpade för sådan undervisning: se- minarierum, föreläsningssal, visningsrum osv. För grupparbeten och enskilda arbe- ten är det möjligt att utnyttja flera andra rum.

2.4.2 Planer för utbildningen I anslutning till redan brukad terminologi inom universitets- och högskoleväsendet an- vänder BU, såvitt avser de olika personal— grupperna inom biblioteksväsendet, termen utbildningsplan som begrepp för en över— siktlig plan för en hel utbildningslinje eller motsvarande, termen studieplan som be- teckning på kurser och kursmoment inom ett ämne (ämnesområde) och termen tim- plan för uppgifter om undervisningsmo- ment, undervisningsform, gruppstorlek, an- tal timmar per grupp samt lärarkategori. BU presenterar i det följande förslag till utbildnings- och studieplaner samt till tim- planer för de berörda personalgruppema, varvid utbildnings- och studieplanerna sam- manfogats till gemensamma planer för res- pektive studerandegrupper. Som inledning till vissa av utbildnings- och studieplanema ges en förklarande kommentar. För infor- matikerutbildningen har utformats en nor- malstudieplan för en studiekurs (grundkurs) i informationsbehandling, särskilt informa- tik, om 30 poäng, varvid en i detalj gående uppräkning gjorts av de olika kursmomen-

• Sida 125
•  Original

ten, oavsett dessas relativa vikt och bety- delse.

I fråga om arkivpersonalen använder BU termen utbildningsplan som samlingsbe- grepp för både studieplancr och timplaner. Studieplanema och timplanerna för denna personal presenteras var för sig.

Det bör anmärkas att bibliotekarieut- bildningcns terminsnumrering förutsätter fyra terminers föregående eftergymnasiala studier. Första terminen vid bibliotekshög- skolan kallas sålunda femte terminen osv.

2.4.2.l Bibliotekspersonal Utbildnings- och studieplaner för bibliote- karier

Femte terminen Samhällsorientering Dagens samhälle. Stat och kommun. Mo- derna organisationsformer. Utbildningspoli- tik och utbildningsväsendets organisation. Forskningens betydelse för samhället. Skola, vuxenutbildning och allmän kultur- politik.

Allmän bibliotekskunskap

Bibliotekens, arkivens samt I&D-områdets struktur, organisation och arbetsmetoder. Nationella och internationella institutioner. Serviceföretag.

Mediakunskap

Allmän kännedom om alla i bibliotek före- kommande media, deras framställning och utnyttjande (tex tryck, handskrifter, ljud- band, grammofonskivor, datamedia). Bok- historia, grafisk industri.

Tekniken för förvärv av media (köp, byte och gåvor). Översikt över bokhandels- och förlagsväsendet.

Översikt över olika klassifikations- och indexeringssystem (SAB, UDK mfl). De- skriptiv katalogisering (SAB). Alfabetise- ring. Translitterering. Uppställningssystem.

Litteraturorientering Allmän orientering rörande bibliografiska hjälpmedel, uppslagsböcker mm (inklusive

bibliografier över bibliografier, offentligt tryck, biblioteksväsen och akademiskt tryck, nationalbibliografier, tidningsbiblio— grafier, citatordböcker mfl informations- källor). Terminologi, genrer, »slagningstek- nik» mm.

Praktiktjänstgöring

Praktisk kännedom om organisation och verksamhetsformer vid folkbibliotek, gym- nasiebibliotek och forskningsbibliotek med tyngdpunkten lagd vid förvärvs- och gall- ringsrutiner, bokvård, lånemetoder och in- formationsverksamhet, under beaktande av de olika bibliotekstypemas egenart (bl a som förberedelse för de studerandes kommande linjeval).

Sjätte terminen Allmän bibliotekskunskap Bibliotekens konsumenter (serviceformer, marknadsföring, kontaktarbete, PR, läs- och behovsundersökningar).

Olika bibliotekstyper och därmed sam- manhängande administrativa och organisa- toriska problem. Bibliotekshistoria.

M ediakunska p Principerna för urval av media (förvärv och gallring).

Klassifikation och indexering. Bokvård mm (förvaring, bindning, kon- servering, uppsättning och annan hantering av böcker m fl media).

Låneverksamhet och -metoder (inklusive tidskriftscirkulation och andra metoder för tidskrifters utnyttjande).

Löpande nyhetsbevakning (referattjänst, SDI).

Redigeringsteknik m m (redigering av ut- redningar, rapporter, avhandlingar, artiklar, bibliografier, listor m m, citering).

Databehandling och tekniska hjälpmedel Allmän kännedom om olika för bibliotek lämpliga tekniska hjälpmedel och deras ut- nyttjande, tex reprotekniska och kontors- tekniska hjälpmedel. Databehandling (hit all databehandling oavsett tillämpningsområ- den såsom katalogisering, indexering, litte-

• Sida 126
•  Original

ratursökning, utlåning, tidskriftskontroll, förvärv och beslutsprocess).

Litteraturorientering

Ämnesinriktad orientering inom ett antal mindre huvudgrupper (allmän kännedom om skilda media, terminologi, bibliografiska hjälpmedel i vid mening, specialbibliotekens kataloger, översättningscentraler o (1, upp- slagsböcker). Tyngdpunkten i undervis- ningen läggs vid användning och utnytt— jande av olika hjälpmedel och media. Uppgörande av specialbibliografier, me- dialistor m m från innehållssynpunkt.

Sjunde terminen för folkbibliotekarier och gymnasiebibliotekarier

Samhällsorientering

Kulturproduktion och kulturkonsumtion. Samverkan mellan olika media. Samhällets kulturstöd.

Speciell bibliotekskunskap

Förvaltning och administration. Organisa- tion och arbetsledning. Personalfrågor och kontorsorganisation mm (undervisningen delvis gemensam med forskningsbiblioteka- rierna).

Folkbibliotekens och skolbibliotekens or- ganisation, centralt, regionalt och lokalt (in- klusive statens och kommunens uppgifter, lånecentraler, länsbibliotek, det kommunala bibliotekssystemet med filialer och mobil verksamhet).

Folkbibliotekens och skolbibliotekens funktioner, centralt, regionalt och lokalt (inklusive allmänkulturell verksamhet och folkbildningsarbete).

Biblioteksplanering (inklusive långtidspla- nering, budgetarbete, rationalisering).

Bibliotekslokaler (lokalprogram, planlös- ningar, inredningsfrågor).

Social biblioteksverksamhet (bibliotek vid sjukhus, i åldringsvården, kriminalvården etc).

Förbandsbibliotek. Barn- och ungdomsbibliotek.

M ediakunskap Fördjupning beträffande urval av media för folkbibliotek och skolbibliotek (förvärv och

gallring) samt folkbibliotekens och skolbib- liotekens uppställningssystem. Fördjupning beträffande behandlingen av AV-media (tal- böcker, diskotek, artotek m m).

Huvudtyper av läromedel i skolan.

Litteraturorientering

Fördjupad orientering om skönlitteratur och litteratur för barn och ungdom.

Fördjupad orientering inom skolans lit- teratur (inklusive läroplaner) samt övriga lä- romedel.

Praktiktjänstgöring

Praktisk kännedom om speciella arbets- metoder vid folkbibliotek eller gymnasiebib- liotek, beroende på den studerandes linje- val, med möjlighet till särskild orientering i ämnen som ägnas speciell uppmärksamhet under sjunde terminen eller ingår i åttonde terminens fördjupningskurser, respektive fördjupningsavsnitt.

Sjunde terminen för forskningsbiblioteka— rier Samhällsorientering Forskningens organisation. Industriell orga- nisation. Statsförvaltningens arbetsformer beträffande utbildning, forskning m m.

Speciell bibliotekskunskap Förvaltning och administration. Organisa— tion och arbetsledning. Personalfrågor och kontorsorganisation mm (undervisningen delvis gemensam med folkbibliotekarierna och gymnasiebibliotekarierna). Special arbete.

Mediakunskap Språkorientering: latin, ryska, italienska och spanska. Härtill kommer frivilliga kurser i franska och/eller tyska för dem som saknar grundskolekunskaper i ett av dessa språk el- ler båda. Dessa elever befrias från under- visningen i italienska och/eller spanska.

Paleografi eller teknisk nomenklatur, standardisering m m.

Svårare katalogisering samt klassifika- tions- och indexeringsteori. Övningar.

• Sida 127
•  Original

Tyngdpunkten lagd vid utnyttjandet av da- torbaserade dokumentationssystem för re- trospektiva sökningar samt för SDI inom olika ämnesområden.

Specialarbete.

Praktiktjänstgöring

Praktisk kännedom om speciella arbetsme- toder vid vetenskapligt allmänbibliotek, spe- cialbibliotek eller företagsbibliotek, be- roende på den studerandes linjeval, med möjlighet till särskild orientering i ämnen som ägnas speciell uppmärksamhet under sjunde terminen eller ingår i åttonde ter- minens fördjupningskurser.

Åttonde terminen för folkbibliotekarier

Fördjupningskursen kan utformas enligt ett av två alternativ:

1) fördjupning i två ämnen, varvid för vardera ämnet beräknas en studietid om tio veckor, eller

2) fördjupning i ett ämne, varvid tio vec- kor används för studier av ifrågavarande ämne och tio veckor för författande och försvar av en uppsats inom området (eller lösande av annan specialuppgift).

Sådana fördjupningskurser i följande ämnen:

1) administration, 2) barn- och skolbiblioteksverksamhet, 3) databehandling (undervisningen för- medlas av universitetsinstitution för infor- tnationsbehandling),

4) dokumentation, 5) litteraturorientering (särskilda littera- turgrupper),

6) marknadsföring, 7) musikbiblioteksverksamhet, 8) social biblioteksverksamhet (sjukhus, kriminalvårdsanstalter etc),

9) tekniska hjälpmedel samt 10) vuxenutbildning (inklusive folkbild- ning).

Då fördjupningskursen i administration lämpligen kan kombineras med flertalet av de andra kurserna, bör en kurs i admini- stration anordnas både under vecka 1—10

anordnas

och under vecka 11—20. Även andra kurser kan behöva dubbleras på liknande sätt. Vissa av de fördjupningskurser som ar- rangeras inom forskningsbibliotekarielinjen bör stå öppna även för folkbibliotekarier.

Åttonde terminen för gymnasiebiblioteka- rier

Praktisk utbildning Auskultation på gymnasiestadiets olika lin- ier och skolformer Särskild inriktning på läromedelsanvänd- ning i klass, individuellt och i grupparbete. Övningar av begränsad art i att handleda de av elevernas planeringsarbeten som kräver tryckta läromedel och andra media. Del- tagande i lärarnas planeringsarbete och i skolans interna läromedelsproduktion.

Auskultation och övningar i gymnasiebib- liotek och skolbibliotekscentral

Bibliotekets organisation och verksamhet. Nyanskaffning. Boksamlingamas placering och uppställning i skolans olika lokaler. Vård av äldre boksamlingar. Det dagliga bruket av bibliografiska hjälpmedel och andra litteraturförteckningar. Övning att upprätta litteraturförteckningar för olika undervisningsändamål. Handledning av ele- ver enskilt och i grupp samt hjälp till ele- verna vid lösning av uppgifter för övning i biblioteksutnyttjande. Övningsundervis- ning i bok- och bibliotekskunskap. Öv- ningar i att anskaffa och sammanställa ma- terial som införskaffas från externa källor.

Auskultation i AV—central och/eller lärome- delscentral

Studiebesök vid vissa andra institutioner som samverkar med skolväsendet

Exempel är bibliotek, läromedelsförlag, teat- rar, arkiv, museer, industrier, informations— byråer och offentliga samhällsinstitutioner.

Teoretisk utbildning Psykologi De inlärningspsykologiska grunderna för undervisning och fostran.

• Sida 128
•  Original

Pedagogik Den moderna pedagogiken och dess till- lämpning vid studier på gymnasienivån.

Metodik

Ämnesmetodisk behandling av svenska samt ytterligare ett humanistiskt, ett natur- vetenskapligt och ett estetiskt ämne. Läro- medlens metodiska funktion och använd- ning. Pedagogisk forskningsmetodik.

Gymnasiet Mål och riktlinjer. Uppgiftsanalys. Gymnasiestadiets konstruktion Successivt tillval, frivilliga ämnen och spe- cialisering.

Studie- och yrkesorientering.

Pedagogisk ledning.

Undervisningens utformning Kursplaner och lärostoffets behandling. Självverksamhet och samarbete. Studie- fostran och arbetsuppgifter. Hjälpmedel för information och själv- ständiga studier. Intern reproducering.

Speciell bibliotekskunskap

Fördjupad kunskap om de delar av biblio- teksväsendet som är av särskild betydelse för skolan.

Orientering om andra informationscen- traler för skolarbetet, såsom kommunala och statliga myndigheter, teatrar, museer, sammanslutningar av skilda slag, industrier och affärsföretag samt andra undervisnings— anstalter.

Läromedelsorientering

Översikt över den aktuella litteraturen för bruk på gymnasiestadiet.

Förlagens och bokhandelns kontaktfor— mer med skolorna.

Översikt över bokförlag och andra läro- medelsproducenter med speciell inriktning på skolan.

Åttonde terminen för forskningsbiblioteka- rier

Fördjupningskursen kan utformas enligt ett av två alternativ:

1) fördjupning i ett eller två ämnen som kan studeras vid bibliotekshögskolan, eller

2) ytterligare ämnesstudier utanför bib- liotekshögskolan såsom komplettering av den grundläggande eftergymnasiala utbild- ningen. Kompletteringen skall motsvara minst 20 poäng enligt kungörelsen om ut- bildning vid de filosofiska fakulteterna.

Fördjupningskurser vid bibliotekshögsko- lan anordnas i följande ämnen, av vilka den studerande (med vissa nedan angivna un- dantag) kan välja antingen två halvtermins— kurser eller en helterminskurs:

1) administration, 2) bok- och bibliotekshistoria, 3) databehandling (undervisningen för- medlas av universitetsinstitution för infor- mationsbehandling),

4) dokumentation, 5) industriell information, 6) klassificering och indexering, 7) litteraturorientering (endast minskurs),

8) marknadsföring (endast halvtermins- kurs),

9) specialsamlingar samt 10) tekniska hjälpmedel (endast halvter- minskurs).

Vissa av de fördjupningskurser som ar- rangeras inom folkbibliotekarielinjen bör stå öppna även för forskningsbibliotekarier.

helter-

• Sida 129
•  Original

Timplaner för bibliotekarier. Femte och sjätte terminerna.

Timmar Undervis- Grupp- per grupp Moment ningsform storlek (och stud) Lektor Adjunkt

Samhällsorientering Lektion 24 20 Allmän bibliotekskunskap Lektion 24 15 Studiebesök 12 10 Mediakunskap

a) Mediakännedom Lektion 24 10 Gruppövn 12 10

b) Mediaförvärv Lektion 24 10

c) Övrigt Lektion 24 10 Gruppövn 12 50

Litteraturorientering Lektion 24 40 Gruppövn 12 10

Allmän bibliotekskunskap a) Kontakt- och serviceformer Lektion 24 10 Sem-övn 24 10 b) Läs- och publikundersök- ningar Lektion 24 6 Sem-övn 24 4 c) Bibliotekstyper Lektion 24 5 Studiebesök 12 10

Mediakunskap a) Mediaurval Föreläsn Obegr 5 Lektion 24 10 b) Klassifikation, indexering Lektion 24 10 Gruppövn 12 20 c) Bokvård Lektion 24 10 d) Låneverksamhet Lektion 24 5 e) Upplysningsverksamhet Lektion 24 10 Gruppövn 12 14 Sem-övn 24 6 f) Redigeringsteknik Lektion 24 5 Gruppövn 12 5

Databehandling och tekniska

hjälpmedel

a) Databehandling Föreläsn Obegr 5 Lektion 24 15 Gruppövn 8 20

b) Tekniska hjälpmedel Föreläsn Obegr 5 Lektion 24 10 Gruppövn 8 20 Litteraturorientering Lektion 24 75 Sem-övn 24 40 Gruppövn 12 20

Timmar till förfogande Lektion 24 10 Summa tim * : ' ( 550

Utbildnings- och studieplaner för deltids- orientering och den andra övriga ämnen. och förbandsbibliotekarier Som framgår av kommentaren under äm- net litteraturorientering är utbildningen del- vis decentraliserad. Timplanen visar att viss del av undervisningen differentierats. För tillträde till kursen förutsätts att den studerande har praktiserat minst två veckor vid kommunalt folkbibliotek eller förbands- bibliotek. Kursen, som omfattar åtta vec- Samhällsorientering kors studier, avses antingen kunna fullföl- Kommunalförvaltning och -politik, skol- jas utan avbrott eller uppdelas i två perio— och undervisningsfrågor. Försvarsmakten der, varav den första behandlar litteratur- och dess fritidsverksamhet.

• Sida 130
•  Original

Timmar Undervis- Grupp— per grupp Termin Moment ningsform storlek (och stud) Lektor Adjunkt

Sju Samhällsorientering Lektion 24 10 Sem-övn 24 10

Speciell bibliotekskunskap a) Allmän administration Lektion 24 20 Sem-övn 24 10 b) Folkbibliotekens och skol- Lektion 24 30 bibliotekens organisation Gruppövn 12 10 Sem-övn 24 10 c) Folkbibliotekens funktioner Lektion 24 35 Sem-övn 24 10 d) Skolbibliotekens funktioner Lektion 24 15 Mediakunskap Lektion 24 30 Litteraturorientering Lektion 24 40 Sem-övn 24 10 Studiekurs + specialarbete Handl ] 6 Sem-övn 24 10 Gruppövn 12 100

Summa tim 356

XXX

XXX XXXXXXX

Sjunde terminen för forskningsbibliotekarier.

Timmar Undervis- Grupp- per grupp Moment ningsform storlek (och stud) Lektor Adjunkt

Samhällsorientering Lektion 24 20 Speciell bibliotekskunskap Lektion 24 20 Lektion 24 20 Handl 4 5

Mediakunskap

a) Svårare katalogisering Gruppövn 12 20

b) UDK+indexering Lektion 24 30 Gruppövn 12 10

c) Språkorientering Lektion 24 20

d) Paleografi/Teknisk nomenklatur Lektion 24 10

e) Till förfogande Lektion 24 5

Litteraturorientering a) Allmän litteraturorientering Lektion 24 30 b) Specialarbete Lektion 10

Summa tim

Åttonde terminen för forskningsbibliotekarier.

Timmar Undervis- Grupp- per grupp Moment ningsform storlek (och stud) Professor Lektor Adjunkt

Studiekurs + specialarbete Handl 1 6 x x Sem-övn 24 10 x x

Summa tim 16

Bibliotekskunskap kens och förbandsbibliotekens organisation Tonvikten vid de kommunala folkbibliote- samt deras konsumenter.

• Sida 131
•  Original

(D = deltidsbibliotekarier. F = förbandsbibliotekarier)

Undervis- ningsform

Moment

Timmar per grupp (och stud)

Grupp- storlek Lektor Adjunkt

Samhällsorientering a) Kommunal förvaltning b) Utbildningsväsendet

Bibliotekskunskap

a) Bibliotekens målsättning, organisation m m

b) Arbetsmetoder

c) Barn- och ungdomsbiblioteks- verksamhet, social biblioteks- verksamhet

d) Marknadsföring, kontakt- verksamhet

Mediakunskap a) Media och deras förvärv b) Bokurval

Lektion Lektion c) Försvarsmaktens organisation Lektion

Lektion Lektion

Lektion Lektion

Lektion Lektion

24 24 24

24 24

24

24

24 24

Gruppövn 12

c) Klassifikation och katalogisering d) Bokvård

Litteraturorientering a) Litteraturdiskussioner b) Bibliografiska hjälpmedel

Tekniska hjälpmedel och kontorsteknik

Gruppövn 12 Gruppövn 12

Gruppövn 12 Gruppövn 12 10

Gruppövn 12 12

Summa tim 11 l

M ediakunskap Översiktlig orientering om olika media och deras förvärv. Urval, klassifikation och ka- talogisering (SAB), bokvård, låneverksam- het och lånemetoder.

Litteraturorientering De grundläggande kunskaperna beträffande titlar etc inom olika ämnesområden inhäm- tas genom kompendiestudier före den ge- mensamma undervisningen (c två veckors arbete). De centralt förlagda studierna upp- tas av diskussion och utvidgning av denna ämnesinriktade litteraturorientering. Den för ämnet återstående tiden ägnas biblio- grafiska hjälpmedel och uppslagsböcker.

Tekniska hjälpmedel och kontorsteknik

Huvudsyftet är att lära ut hur man bäst ut- nyttjar det kommunala huvudbibliotekets samt Bibliotekstjänsts centrala service. In-

trimning av de enklaste rutinerna vid lån, förvärv, krav, reservationer etc.

Utbildnings- och studieplaner för K 1-per- sonal

Utbildningen, som avses bedrivas inom yr- kesskolan, beräknas ta en termin i anspråk vid heltidsstudier och två terminer vid kvällsstudier.

Samhällsorientering (e en halv veckas stu- dier) Dagens samhälle. Den statliga och särskilt den kommunala förvaltningen. Något om utbildningsväsendet (inklusive folkbildning och vuxenutbildning) och kulturpolitik. Bibliotekskunskap (e en och en halv vecka) Biblioteksväsendets yttre organisation (in- klusive statens och kommunernas uppgifter, lånecentraler, länsbibliotek, det kommunala bibliotekssystemet med filialer och mobil verksamhet).

• Sida 132
•  Original

Folkbibliotekens och skolbibliotekens målsättning och inre organisation (admini- strativt och med avseende på olika verk- samhetsgrenar).

Mediakunskap (nio och en halv vecka) Allmän orientering om alla i folkbibliotek och skolbibliotek förekommande media, de- ras framställning och utnyttjande.

Tekniken för förvärv av media.

Klassificering och katalogisering (SAB). Andra registreringsmetoder, translitterering, uppställningssystem.

Vård av media. Låneverksamhet och lånemetoder.

Tekniska hjälpmedel och kontorsteknik (tre veckor) Allmän orientering om olika i folkbibliotek och skolbibliotek lämpliga tekniska hjälp- medel och deras utnyttjande.

Bokförings- och avlöningsarbete.

Maskinskrivning (två och en halv vecka) Praktiktjänstgöring (två veckor) och studie- besök (en vecka) Orientering och viss tjänstgöring vid de olika avdelningarna inom ett större kommu- nalt bibliotekssystem. Kortare praktiktjänst- göring även vid skolbibliotek.

Besök vid bibliotek av olika typer, tex mindre kommunbibliotek, vid ett större ve- tenskapligt bibliotek och vid företagsbiblio- tek.

Utbildnings— och studieplaner för grundsko- le'bibliotekarier

Utbildningen kan uppdelas på två år, så som finns angivet i planen, och då förläggas till sommarhalvåret, eller bedrivas som heltids- studier under en termin. Samtlig praktisk ut- bildning förutsätts dock äga rum under ter- minstid. Beträffande förkunskaper se bil 2, 22 5.

Första året

Praktisk utbildning Auskultation och övningar i grundskolebib- liotek, gymnasiebibliotek och skolbiblioteks- central Bi-bliotekens organisation och verksamhet. Nyanskaffning. Boksamlingamas placering

och uppställning i skolans olika lokaler. Det dagliga bruket av bibliografiska hjälpmedel och andra litteraturförteckningar. Övningar att upprätta mediaförteckningar för skilda undervisningsändamål. Handledning av ele- ver enskilt och i grupp samt hjälp till ele- verna vid lösning av uppgifter för övning i biblioteksutnyttjande. Övningar att an- skaffa och sammanställa material som in- förskaffats från externa källor.

Auskultation och övningar i AV—central och/eller läromedelscentral Program motsvarande det under föregående rubrik skisserade.

Studiebesök vid vissa andra institutioner som samverkar med skolan

Exempel är bibliotek (särskilt folkbibliotek med barn- och ungdomsavdelning), lärome- delsförlag, serviceföretag och industrier, teatrar, arkiv, museer, informationsbyråer och offentliga samhällsinstitutioner.

Teoretisk utbildning Inlärningspsykologi och läsundervisning Dessa områdens speciella psykologi, peda- gogik och metodik. Läsbarhetsprövning av olika texter.

Bibliotekskunskap

Allmän översikt över det svenska biblioteks- och informationsväsendet. Serviceföretag. Skol-biblioteket i författningar, centrala an- visningar, rekommendationer, instruktioner etc. Budgetfrågor.

M ediakunskap

Alla i skolbibliotek förekommande media. Radio/TV som läromedel. Teknik och principer vid förvärv och gallring av media. Klassifikation och katalogisering. Uppställ- ningssystem. Mediavård m m. Löpande ny- hetsbevakning.

Läromedelsorientering

Informations- och fiktionslitteratur för grundskolestadiet, särskilt barn- och ung- domslitteratur samt dess historia. Media för lässvaga och på annat sätt handikappade elever. Speciell lärarlitteratur. Utnyttjande av bibliografier och uppslagsböcker.

• Sida 133
•  Original

Timplan för grundskolebibliotekarier.

Timmar

Undervis- Grupp- per grupp Moment ningsform storlek (och stud) Lektor Adjunkt Samhällsorientering Lektion 24 5 x Inlärningspsykologi och läsundervisning Lektion 24 5 x Bibliotekskunskap Lektion 24 45 )(

Gruppövn 12 30 x x Mediakunskap Lektion 24 25 )(

Gruppövn 12 55 x Tekniska hjälpmedel Lektion 24 5 x

Gruppövn 6 10 )( Läromedelsorientering Lektion 24 40 x

Gruppövn 12 65 x

Summa tim 285

Andraåret Praktisk utbildning Samma moment som föregående termin. Eventuell fördjupning.

Teoretisk utbildning Samhällsorientering Statlig och kommunal utbildnings- och kul- turpolitik. Utbildningsväsendets organisa- tion.

Bibliotekskunskap

Läroplaner mm. Samverkan inom skolan (ämnes- och klasskon-ferenser etc, olika be- fattningshavares uppgifter). Fördjupade stu- dier av skolbiblioteksverksamheten i kom- munenhet. Skolbibliotekets, läromedelscen- tralens och AV-centralens lokaler och in- redning.

Mediakunskap Fördjupade studier av problem i samband med läromedlens lokalisering. Sammanställ- ning av boksatser och andra mediasam- lingar för gruppuppsättningar, bokrum, klassbibliotek etc.

Orientering om material från externa käl- lor.

Utlåning och lånesystem. Biblioteksstati- stik.

Aktiv information.

Tekniska hjälpmedel Allmän orientering om olika för bibliotek

lämpliga tekniska hjälpmedel och deras ut- nyttjande, tex reproteknis—ka och kontors- tekniska hjälpmedel. Något om databehand- ling.

Läromedelsorientering Översikt över läromedlens behandling i lä- rar—utbildningen. Utnyttjande i boknum och bokförråd. Användning i olika ämnen. Samverkan mellan läromedel. Upprättande av mediaförteckningar, tex specialbiblio- grafier. Utbildnings- och studieplaner för biblioteks- assistenter vid forskningsbibliotek Utbildningen tar en termin i anspråk.

Samhällsorientering Dagens samhälle. Allmän och enskild för- valtningsorganisation, andra moderna orga- nisationsformer.

Forskningens funktion och betydelse för samhället, utbildnings- och forskningspoli- tik.

Bibliotekskunskap Det svenska biblioteksväsendets yttre orga- nisation. Forskningsbibliotekens målsätt- ning och inre organisation (administrativt och med avseende på olika funktioner). Mediakunskap

Allmän orientering om alla i bibliotek före- kommande media, deras framställning och utnyttjande.

• Sida 134
•  Original

Undervis- ningsform

Moment

Timmar per grupp (och stud)

Grupp- storlek Lektor Adjunkt

Samhällsorientering Bibliotekskunskap

Lektion 24 Lektion 24 Studiebesök

Mediakunskap a) Mediakunskap

Lektion 24 Gruppövn 12

b) Mediaförvärv c) Katalogisering

Lektion 24 Lektion 24

Gruppövn

d) Övrigt

Lektion 24

Gruppövn

Databehandling och tekniska hjälpmedel a) Databehandling Föreläsn

Lektion Gruppövn

b) Tekniska hjälpmedel F öreläsn 5

Lektion 1 5 Gruppövn 20

c) Kontorsteknik Lektion 10 Gruppövn 10

Litteraturorientering

Lektion 40 Gruppövn 10 Summa tim 390

Tekniken för förvärv av media. Klassificering (SAB och UDK) och in- dexering. Katalogisering, alfabetisering, translitterering. Uppställningssystem.

Principerna för urval av media. Mediavård. Låneverksamhet och lånemetoder.

Databehandling och tekniska hjälpmedel Allmän orientering om för forskningsbib- liotek lämpliga tekniska hjälpmedel. Data- behandling. Kontorsteknik.

Litteraturorientering

Orientering rörande bibliografiska hjälpme- del, uppslagsböcker »slagningsteknik» m m.

m m. Terminologi,

Utbildnings- och studieplaner för biblioteks- biträden och expeditionsbiträden

Skolningen avses ta formen av inomverks- utbildning vid större forskningsbibliotek. Inledande praktiktjänstgöring skall före- komma och omfatta sammanlagt minst fyra veckors orientering inom bibliotekets olika

avdelningar. Den studerande förutsätts ha genomgått grundskola eller styrkt sig äga motsvarande kunskaper. Den sammanlagda studietiden utöver praktikperioden blir mel- lan tre och fyra veckor.

Bibliotekskunskap (c en halv veckas stu- dier)

Översikt över det svenska biblioteksväsen- det. Något om arkiv. Det egna bibliotekets reglemente, organisation etc.

Mediakunskap (c en och en halv vecka) Summarisk översikt över samtliga moment i forskningsbibliotekariemas studieplan un- der femte, sjätte och sjunde terminerna, till stor del inhämtade genom kompendiestu- dier.

Något om det egna bibliotekets special- samlingar.

Tekniska hjälpmedel (en halv till en dag) Något om reprografi, olika slag av hyllor och andra förvaringsmetoder.

• Sida 135
•  Original

Litteraturorientering (e en halv vecka) Orientering om de allra vanligaste bibliogra- fiema och uppslagsverken.

Språkorientering (mellan två och en halv dag och en vecka) »Biblioteksryska». »Biblioteksfranska» och »bibliotekstyska» för den som saknar kun- skaper i ett av dessa språk eller båda.

Terminologi (en halv till en dag) Orientering om vanligare bibliotekstermer, tex »biblioteksexemplar», »särtryck» och »foliant».

2.4.2.2 Informatiker Studieplan för grundkurs AB 1, 30 poäng, i informatik inom ämnesområdet informa- tionsbehandling

Utbildningens inriktning och allmänna uppläggning m rn

Denna linje är främst inriktad på principer, teori och metoder för informatik avseende praktiska tillämpningar inom olika veten- skaper och en mångfald funktioner inom näringsliv och samhälle. En central ställ- ning intar handhavandet av information med hjälp av I&D-system (information & dokumentation) varvid användning av da- torer förutsätts.

1.1 Studiekursens inplacering i utbildnings- linjerna m m Studiekursen löper under andra hälften av höstterminen och hela vårterminen samt av- ser studier i informationsbehandling med inriktning på informatik. Den ingår i tredje avdelningen av filosofie kandidatexamen. Utbildning ges i den mån för ändamålet erforderliga medel och lärarkrafter står till förfogande i enlighet med vad som bestämts med ledning av organisationsplan (motsva- rande).

1.2 Utbildningens mål Utbildningens mål är att göra den studerande förtrogen med grundläggande teorier och metoder samt

kommunikation och organisation inom in- forma-tik,

att ge kännedom om utformning av in- formationssystem med stora permanent lag- rade register'samt dessas praktiska använd- ning inom ett antal tillämpningsområden och I & D-funktioner,

att ge förmåga att självständigt och kri- tiskt ge förslag till lösning av en begränsad praktisk informatikuppgift inom ett visst tillämpningsområde.

1.3 Kursernas inriktning och omfattning

Studiekursen består av kurserna:

Kostnadsberäkningar

(1968 års kostnadsläge)

4.1. Anslagsbehov för bibliotekshögskolan vid full utbyggnad

Avlöningar och särskilda ersättningar

(förslagsanslag) Under anslaget förutsätts följande kostnader bestridas: . Avlöningar till lärare och övriga tjänstemän. . Avlöningsförstärkningar till rektor och biträ- dande Utbildningsledare. . Arvoden ät timförordnad lärare. . Kostnader för extra arbetskraft, övertidstillågg m m (högst 40 000: —).

3400000:—

Förteckning, lärarpersonal Kostnad Ordinarie tjänster 1 rektor, Up 27 + lönetillägg (1 078: — per mån) 1 lektor, tillika biträdande utbild- ningsledare, Uo 20 +1önetillägg (1 006: — per mån) 10 lektorer, Uo 20

Extra ordinarie och extra tjänster 22 lektorer, Ue/Ug 20 8 adjunkter, Ue/Ug 17 Timarvoderad undervisning 72 tim professorsundervisning a 155: — 11 160: 76 tim lektorsundervisning a 94:— 7 144: — 468 tim adjunktsundervisning a 72:— 33 696: —

2415 616:—

73 380: 12 936:

56 844: 12 072: 568 440:

1 250 568: 389 376:

Lönekostnadspdlägg 23 procent på 2 415 616: — 555 592: —

Summa: 2 971 208: —

Förteckning, övriga tjänstemän Kostnad Extra ordinarie tjänster 1 byrådirektör, Ae 26 1 bibliotekarie, Ae 24 1 förste biblioteksassistent, Ae 20 3 kansliskrivare, Ae 11 4 kontorister, Ae 9 2 expeditionsvakter, Ae 9

51 252: 46 224: 37 596: 72 252: 87 216: 43 608:

Extra arbetskraft, övertidstillägg m m 40 000: 378 148: Lönekostnadspdlägg 23 procent på 378 148: _ 86 974:

Summa: 465 122:

Beräknad totalkostnad under anslaget Avlöningar och särskilda

ersättningar 3 436 330:

Omkostnader

(förslagsanslag) 3 900 000: —

Kostnad 10 000: —— ___ 1 320 000: —

Omkostnadsstat 1. Sjukvård m m, förslagsvis 2. Lokalhyra, förslagsvis 3. Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis . Renhållning och städning . Telegram och telefon Övriga expenser . Nattbevakning . Bokinköp och bokbindning . Resekostnadsersättning och traktamente m m, förslagsvis . Kostnader i samband med antagning av studerande, förslagsvis

72 000: 163 000: 40 000: 100 000: 10 000: 150 000:

1 985 000:

50 000: Summa 3 900 000:

Anmärkningar till beräkningarna ]. Sjukvård Anslagsberäkningar för andra utbildningsanstalter har varit vägledande.

2. Lokalhyra Beräkningen har utgått från en genomsnittskost- nad av 165 kr per kvm (bruttoyta).

3. Bränsle, lyse och vatten Kostnaden per kvm (bruttoyta) har antagits vara i genomsnitt nio kr per budgetår.

• Sida 151
•  Original

4. Renhållning och städning Kostnaderna härför i Stockholmsområdet beräk- nas till e 17 kr per kvm (bruttoyta), varav 15 kr för löner och arvoden (exklusive lönekostnads- pålägg).

120000: 27 600: 16000:

163 000:

Löner och arvoden Lönekostnadspålägg Material m m

5. Telegram och telefon Anslagsberäkningar för andra utbildningsanstalter har varit vägledande.

6. Övriga expenser Härunder har beräknats medel för täckande av kostnader för publikationstryck, skrivmaterialier, papper, blankettryck, inköp och underhåll av möbler och andra inventarier, annonsering m m. Särskild hänsyn har tagits till den förväntade om- fattningen av elevarbeten, som kommer att sten- cileras. Jämförelse har gjorts med anslagsberäk- ningar för andra utbildningsanstalter.

7. Nattbevakning Anslagsberäkningar för andra läroanstalter har varit vägledande.

8. Bokinköp och bokbindning BU förutsätter att det bibliotek som tillhör den nuvarande biblioteksskolan överförs till biblio- tekshögskolan. Detta bibliotek innehåller i huvud- sak bibliografier och uppslagsböcker (inalles c 220 hyllmeter). Beståndet är delvis starkt nedslitet och i behov av komplettering, särskilt med hänsyn till det beräknade större elevantalet samt till utvidg- ningen och fördjupningen av utbildningsprogram- met. Mot denna bakgrund kan det här uppförda beloppet synas lågt. Det bör emellertid ses i sam- band med att någon del av det föreslagna engångs- anslaget för läromedel torde kunna användas för bibliotekets utbyggnad. Vidare ingår i kostnaderna för den övergångsvis anordnade ettåriga utbild- ningen ett löpande anslag för bokinköp, som i praktiken kan antas komma det nya biblioteket till del. Sedan närmare erfarenheter vunnits efter högskolans uppbyggnad, kan en justering av bok- inköps- och bokbindningsanslaget bli erforderlig.

9. a Resekostnadsersättning och traktamenten

för elever Elever på folkbibliotekarielinjen och gymnasie- bibliotekarielinjen samt på utbildningslinjen för forskningsbibliotekarier föreslås få en praktisk utbildning om åtta veckor under femte terminen och om fyra veckor under sjunde terminen.

Vid full utbyggnad av utbildningen innebär det totalt 3 936 praktikveckor per läsår (336 elever under femte terminen, 312 elever under sjunde terminen).

Eleverna föreslås erhålla resekostnadsersättning och traktamenten enligt de normer som gäller för

bla lärarhögskolornas elever, dvs klass C i all- männa resereglementet. Eftersom eleverna under respektive praktikperiod förutsättes få erfaren- heter av olika bibliotekstyper har i följande beräk- ningar hänsyn tagits till att byte av praktikort i viss utsträckning kan ske under pågående period. Under hälften av det totala antalet praktikveckor har sålunda räknats med oreducerade traktamen- ten (7 x 74: —— = 518: _ per vecka), under andra hälften efter sk sextondygnstraktamente för för- rättningsman med eget hushåll (7 x 35: — = 245: —— per vecka).

Resekostnadsersättningen har beräknats som ett antaget medelvärde, motsvarande en resa tur och retur i andra klass järnväg Stockholm-Malmö för varje elev och praktikperiod (149: ——). Kost- naderna för resor inom räjongen under pågående praktikperiod förutsättes även kunna täckas med de på detta sätt beräknade resurserna.

Kostnad Traktamenten 1968 veckor a 518: —— 1968 veckor å 245: ——

Resekostnadsersättning 648 resor a 1491——

1 019 424: —— 482160:—

96 552: —— Summa: 1 598 136: —

9. b Resekostnadsersättning och traktamenten åt lärare och tjänstemän Varje praktikräjong beräknas få besök av lärare vid bibliotekshögskolan två gånger per läsår. Besöken förutsättes vara en vecka per gång i genomsnitt för var och en av fem räjonger, således totalt tio veckor per läsår. Traktamenten beräknas enligt traktamentsklass B, allmänna reseregle- mentet, och resekostnader som ett genomsnitt, med en tur- och returresa i första klass järnväg Stockholm—Malmö per besöksvecka.

Kostnad Traktamenten 10 veckor a (7 x 78: —) 546: — Resekostnadsersättning 10 resor å 224: — 2 240: —

Dessutom beräknas c 10 000 kr behövas för resekostnadsersättning och traktamenten till lärare och tjänstemän för resor i högskolans angelägen- heter, bla c 2 000: —— kr för resor inom Norden.

10 000: —

Summa: 17 700: —

5 460: ——

9. c Ersättningar till praktikbibliotek För kostnader i samband med mottagande av elever under praktikperioden, exempelvis för arbetsbortfall på grund av handledning, kostnader för framställning av informationsmaterial mm, bör vederbörande praktikbibliotek erhålla viss ersättning. Som ett genomsnitt har här räknats med 75 kr per praktikvecka.

• Sida 152
•  Original

Inom utbildningslinjerna för bibliotekarier är antalet praktikveckor totalt per läsår 3 936. För grundskolebibliotekarierna är antalet praktikvec- kor per läsår (4 x 240 =) 960.

4 896 veckor a 75:— Summa 367200: —

10. Kostnader i samband med antagning av studerande Vid antagning av studerande till bibliotekarieut- bildningen tänker man sig att vissa av de sökande (50 procent fler än antalet platser) skall dels genomgå ett skriftligt prov av nutidsorienterings- karaktär, dels bli föremål för enskilda intervjuer. De skriftliga proven bör rättas av högskolans lärare inom den avtalsmässigt fastställda exami- nationsskyldigheten, eftersom gjorda beräkningar visar att ett visst överskott av examinationstid kommer att finnas. Intervjuerna om en halv timma per sökande och med två intervjuare när- varande samtidigt bör däremot arvoderas särskilt, varvid räknats med ett arvode om i genomsnitt 50 kr per intervjuare och intervju. Antalet inter- vjuade per läsår blir vid full utbyggnad c 500. Kostnaden för dessa intervjuer blir således (500 >(100 =) 50 000 kr.

Engångsanslag

1. Läromedel m m (reservationsanslag) 500 000: — Anslaget bör uppföras med 100000 kr per år under fem på varandra följande budgetår.

Med hänsyn till omorganisationen av befintlig utbildning samt tillkomsten av nya utbildnings- linjer blir behovet av nya läromedel (läroböcker, kompendier, bild- och ljudband, programmerad undervisning etc) betydande. Då man inte kan förutse i vilken takt dessa läromedel kan produ- ceras, bör anslaget få karaktär av reservations- anslag, uppfört med en femtedel under vartdera av fem på varandra följande budgetår.

2. Inredning och utrustning (reservationsanslag) ] 410 000: — Som utgångspunkt för beräkningen har antagits en nybyggnadskostnad av 1 500 kr per kvm nettoyta, varefter den beräkningsnorm 1963 års universitets- och högskolekommitté använde (SOU 1965: 12, s 559) — att inrednings- och utrustningskostnaderna motsvarar c 20 procent av byggnadskostnaderna — tillämpats med hän- syn till den nettoyta högskolan behöver, c 4 700 kvm. Om högskolan erhåller lokaler i förhyming i anslutning till nuvarande lokaler (bruttoyta c 1 900 kvm), bör tidigare erhållen inredning och utrustning, i den utsträckning den är användbar, medföra en motsvarande reducering av anslaget.

15 å & .c H :! =: 2 I? > = td .... o .:4 (I) en :o 5 0.) in! .9 _. :E _D TE! > 0 'n a :e Lq 0.) 'o :: .. m 0 s:: e: :e I—c % :d : Q .?9 p ': E N V) ? ... :: e::

Vårtermin

Hösttermin

Utbildningstermin

Utbildningstermin

Utbildningslinjer (motsvarande)

Folkbibliotekarier och gymnasie-

bibliotekarier Forskningsbibliotekarier

Grundskolebibliotekarier

Assistenter Deltids- och förbandsbibliotekarier

Vidareutbildning Fortbildning

120+24+24

120+36

168

168

im+m+m+n

120+24+24

120+36

168

168

120+48+24+48

Summa höstterminen 900 Summa vårterminen 900

• Sida 153
•  Original

Utbildningslinje (motsvarande)

Antal stud per läsår

Totalt u-timbehov per läsår

Professor Lektor Adjunkt

Bibliotekarier Folkbibliotekarier och gymnasie- bibliotekarier Forskningsbibliotekarier Forskningsbibliotekarier + vidare- utbildning Grundskolebibliotekarier Assistenter

Deltids- och förbandsbibliotekarier

Fortbildning Summa tim för undervisning för examination för övriga uppgifter

336 4 828 3 856 240 4 880

72 610

134 200

96 288 240 2 150 96 612 1 118 48 152 184 96 40 54

13 560 6012 864

466

432

Behovet av lektors- och adjunktstjänster samt lösa timmar blir med ovan redovisat timbehov:

Professorsundervisng: Arvoderad under- visning 72 tim Lektorsundervisning: Rektors undervisningsskyldighet Bitr utb.-ledares undervisnings- skyldighet 32 lektorer (vardera 410 tim) Arvoderad undervisning

175 tim

189 tim 13 120 tim 76 tim

13 560 tim

Adiunktsundervisning: 8 adjunkter (vardera 693 tim) Arvoderad undervisning

5 544 tim 468 tim

6 012 tim

De 32 lektorema tillför utbildningen 1 280 tim för examination inom tjänsterna. Hela examina- tionsbehovet enligt ovan (864 tim) tillgodoses så- ledes inom disponibla lärartjänster. Överskjutande examination förutsättes bli fullgjord i form av rättning av skriftliga prov vid antagning av studerande till utbildningslinjerna för biblioteka- rier.

Beräkningar rörande behov av undervisningslokaler.

(per termin) (informatikerutbildning under sjunde och åttonde terminerna inte inräknad)

Utbildningslinje Föreläsningssal

Lektions- och seminarierum 24 platser

Grupprum 12 platser

Grupprum 8 platser

Sammanhållen utbildning (termin 5-6) Folkbibliotekarier och gymnasiebibliotekarier (termin 7—8) Forskningsbibliotekarier (termin 7—8) Grundskolebibliotekarier Assistenter Deltids- och förbands- bibliotekarier Vidareutbildning Fortbildning

Summa tim

2 422 tim 1 946 tim 840 tim

1 200 tim 1 100 tim 720 tim 189 tim 200 tim

48 tim

320 tim 625 tim 364 tim

90 tim 1 500 tim 720 tim

46 tim 10 tim 20 tim

5 007 tim

130 tim 144 tim 40 tim

5 526 tim 2141 tim

• Sida 154
•  Original

Varje lokal förutsättes kunna schemaläggas, netto, 40 tim per vecka under 15 veckor per termin, således totalt c 600 tim per termin. Detta medför följande lokalbehov för den reguljära undervis- ningen:

Lektions- och seminarierum med 24 platser 9 rum Grupprum med 12 platser ....... 10 rum Grupprum med 8 platser Beräkningar rörande lokalbehov för bibliotekshög- skolan vid full utbyggnad

Undervisningslokaler

1 hörsal (900 sittplatser; 300 skriv- platser med c 3,6 kvm per plats) (aula, föreläsningssal, skrivsal; eventuellt avdelbar)

9 lektions—/seminarierum (24 platser), är 48 kvm 432 »

10 grupprum (12 platser), å 24 kvm 240 »

4 grupprum (8 platser), å 16 kvm 64 » 5 skrivrum (3 platser), a 16 kvm 80 » l inlämingsstudio 20 » 2 avlyssningsrum, å 16 kvm 32 »

Bibliotekslokaler

Bibliotek Utställningslokal Läsesal

Yta

1 100 kvm

300 kvm 100 » 300 »

Lärarrum och administrativa lokaler Rektor Bitr utbildningsledare 20 lärarrum med en arbetsplats, å 11 kvm » 12 lärarrum med två arbetsplatser å 16 kvm » Kollegierum » Tjänsterum, byrådirektör » bibliotekarie + assistent » kanslipersonal (9 st) expedition + reproduktion Reservrum 2 a 16 kvm+2 a 11 kvm Arkiv, förråd, apparatrum Lokaler för eleverna Rekreationsutrymmen

22 kvm 16 »

Summa 4014 kvm

Dessutom tillkommer: Kapprum, toaletter (0,7 kvm per person) Städrum, städförråd m m Under förutsättning att förhållandet mellan totalyta och rumsyta är 1,7 : 1,0 (SOU 1965 : 12, s 555) blir det totala bruttoutrymmesbehovet för högskolan

c 700 kvm c 35 »

c 8000kvm

4.2 Bibliotekshögskolans successiva utbyggnad Lokalbehov Under förutsättning att intagning till de fö- reslagna nya utbildningslinjerna sker första

gången vårterminen 1971 är högskolan fullt utbyggd, enligt de förutsättningar kost- nadsberäkningarna utgår från, först i och med intagningama läsåret 1972/73. Under höstterminen 1971 finns således en utrym- meskapacitet i fråga om undervisningsloka- ler som svarar mot sjunde och åttonde ter— minerna på utbildningslinjerna för biblio- tekarier. Vårterminen 1972 motsvarar ut- rymmesreserven av undervisningslokaler be- hovet för en åttonde termin inom de nämnda utbildningslinjerna. Skall stude- rande på den nuvarande ettåriga bibliote- karieutbildningen tas in i vanlig omfattning (180 platser) till och med läsåret 1971/72, bör det följaktligen med en rationell sche- maläggning vara möjligt att rymma även denna utbildning inom de lokaler som be- räknats för högskolan vid full utbyggnad. Möjligen kan det bli nödvändigt att tillfäl- ligt förhyra någon undervisningslokal un- der vårterminen 1972.

Personal för den nya utbildningen Planeringsarbetet för den nya utbildningen förutsätts kunna börja sommaren 1970. Från och med den 1 juli 1970 bör därför följande personal finnas:

Rektor Biträdande utbildningsledare

Byrådirektör

Bibliotekarie Förste biblioteksassistent 3 kansliskrivare 4 kontorister 2 expeditionsvakter

Lärarpersonalen för den nya utbild— ningen bör tillkomma successivt från och med den 1 januari 1971 i enlighet med de föreslagna planerna för utbildningen, tills högskolan är utbyggd till full kapacitet. Omkostnader

Med hänsyn till att den tidigare rutbild- ningen kommer att avvecklas jämsides med att den nya byggs ut, torde de för hög- skolans behov beräknade lokalerna till över- vägande delen komma att erfordras redan från och med läsåret 1971/72. Sådana om- kostnader som lokalhyra, bränsle, lyse och vatten, renhållning och städning samt natt-

• Sida 155
•  Original

bevakning bör således tas upp till de för full utbyggnad beräknade beloppen för nämnda budgetår. Storleken av dessa om- kostnader för budgetåret 1970/71 är helt avhängig av i vilken takt de nytillkom- mande lokalerna kan anskaffas. Förslagsvis bör man för detta budgetår räkna med c 50 procent av de belopp som beräknats för den fullt utbyggda högskolan.

För sjukvård mm, telegram och telefon samt övriga expenser synes det rimligt att man budgetåret 1970 / 71 förslagsvis för upp c 50 procent och budgetåret 1971/72 c 75 procent av de under respektive anslags- poster beräknade beloppen avseende full ut- byggnad.

Kostnaderna för resekostnadsersättning och traktamenten m m samt för antagning av studerande kan — på det sätt beräk- ningarna för den utbyggda högskolan visat -— automatiskt beräknas på grundval av ut- bildningsnumerären.

Medel för bokinköp och bokbindning bör med hänsyn till behovet att snabbt rusta upp högskolans bibliotek föras upp med det för full utbyggnad beräknade beloppet re- dan från och med budgetåret 1970 / 71. Omkostnadsstaten för den fullt utbyggda högskolan bör, enligt i det föregående an-

givna förutsättningar, budgetåret 1972/73. Engångsanslag

avse

De beräknade resurserna för läromedel mm bör, med hänsyn till det föreslagna utvecklingsprogrammet för högskolan, fö- ras upp med en femtedel under vart och ett av budgetåren 1971 / 72—1 975 / 76.

Medel för inredning och utrustning bör ställas till förfogande i den takt tillväxten av lokal— och personalresurser samt utbild- ningsomfång kräver det.

Kostnader för övergångsvis anordnad ut- bildning Läsåren 1970 / 71 och 1971/ 72 förutsätts folkbibliotekarieutbildning komma att an- ordnas enligt hittills gällande grunder. Kost- nader för denna utbildning tillkommer så- ledes under de mot de nämnda läsåren sva- rande budgetåren.

Ur anslaget till avlöningar vid SÖ utgår för närvarande löner och arvoden till föl— jande befattningshavare vid bibliotekssko- lan:

l bibliotekskonsulent (rektor för skolan), arvode för närvarande motsvarande löne- klass 32

1 förste byråsekreterare (bibliotekarie, bi— trädande rektor för skolan) i Ae 24

1 amanuens i reglerad befordringsgång, för närvarande Ag 20

2 kontorister i A0 9, respektive Ag 9 l expeditionsvakt i Ae 9 De totala avlöningskostnaderna under detta anslag, inklusive lönekostnadspålägg, beräknas för budgetåret 1969 / 70 uppgå till 261 045 kr.

Under SÖ:s anslag till omkostnader be— räknas under budgetåret 1969/70 ett be— lopp av 42 000 kr behöva tas i anspråk för omkostnader vid biblioteksskolan. Härav beräknas 29 000 kr för renhållning och städning, 6000 kr för el-kostnader, 5 000 kr för expenser samt 2 000 kr för kostnader för telegram och telefon. De angivna kost- naderna för expenser samt telegram och telefon bör i detta sammanhang föras upp som tillkommande omkostnader.

Under anslaget Bidrag till folkbibliotek ha-r riksdagen för budgetåret 1969/70 an- visat ett belopp av 246 000 kr för bibliote- karieutbildning. I anslagsposten ingår ett belopp om 88 000 kr för utbildning av del- tidsanställda bibliotekarier. Vidare har Kungl Maj:t medgivit att SÖ får öka intag- ningen till biblioteksskolan hösten 1969 med 60 elever och till bestridande av kost- naderna härför ta i anspråk medel från den under anslaget Bidrag till folkbibliotek upp- förda anslagsposten Utveckling—sverksam- het mm. Driftkostnaderna härför har av SÖ beräknats till 195 000 kr, varav 70 000 kr för förstärkning av läromedelsbeståndet. BU förutsätter att utbildningen av deltids- anställda bibliotekarier inte kräver några särskilda övergångsåtgärder. Av övriga kostnader för bibliotekarieutbildningen är (246 000 — 88 000 + 195 000—70 000 =) 283 000 kr att hänföra till driftutgifter, som bör medtas vid beräkning av kostnaderna

• Sida 156
•  Original

för en fortsatt ettårig utbildning med oför- ändrat omfång.

Under förutsättning att den ettåriga lin- jen blir lokalmässigt förlagd i anslutning till bibliotekshögskolan kan sannolikt vissa be- sparingar i fråga om lönekostnaderna göras. Kostnaden för expeditionsvakt bör sålunda kunna bortfalla. Vidare räknar BU med att den nuvarande rektorsbefattningen ersätts av en lektorsbefattning. Kostnadsbespa- ringen genom dessa åtgärder upp- går till (21 804+ 6 15—6+lönekostnadspå- lägg=) 34 390 kr.

De totala kostnaderna för den ettåriga utbildningen skulle alltså utgöra (261 045 + 7 000+283 OOO—34 390=) 516 655 kr. Ett genomförande av utredningens förslag medför minskningar av anslagen Skolöver- styrelsen: avlöningar, Skolöverstyrelsen: omkostnader och Bidrag till folkbibliotek med respektive 261 045, 42 000 och 246 000 kr.

Den personal som för närvarande är an- ställd vid bi-blioteksskolan har antingen ar- vodesbefattningar eller eo-befattningar. Un— dantag är en kontoristbefattning i Ao 9. Den person som fungerar som skolans rek- tor har ett ettårigt förordnande som biblio- tekskonsulent. Förste 'byråsekreteraren, dvs biträdande rektorn, har extra ordinarie an- ställning. BU utgår från att de nu anställda skall kunna beredas anställning antingen vid bibliotekshögskolan eller inom andra avdel- ningar av SÖ.

4.3 Resursram för informatikerutbildning Utöver de separat redovisade kostnadsbe- räkningarna avseende undervisning och examination av informatiker, kan följande kommentarer till den erforderliga resursra— men göras. Med den rekommenderade lä- rarsammansättningen och kursutform- ningen har informatikerutbildningen blivit mindre kostnadskrävande än utbildning av motsvarande omfång i tex psykologi och kemi, trots att informatikkursen har labora- tiv karaktär. BU vill här hänvisa till vad som sagts om motsvarande utbildningar i USA. Som jämförelse skall några ameri— kanska kostnadssiffror nämnas. Den årliga

utbildningskostnaden utgör med en grov uppskattning per elev omkring 8 000— 10 000 dollar, exklusive vissa material-, lo- kal- och administrationskostnader. Elever- nas terminsavgift är i allmänhet drygt 1 000 dollar. De av BU föreslagna kostnaderna för en svensk utbildning av informatiker ligger väsentligt under de amerikanska för information science. Jämfört med biblio- tekshögskolans kostnader torde utgifter för bokinköp och bokbindning bli betydligt mindre, medan i stället Vissa datorkostnader tillkommer avseende flera olika slag av da- torer, bla med dialogmöjligheter och per- manent lagrade stora register. Jämförelsevis högre kostnader är dock att vänta i fråga om telex, faksimil, datakommunikation och liknande. Resekostnadsersättningar, trakta- menten och övriga expenser torde ligga i paritet med vad som är fallet för biblio- tekshögskolan, beräknat i förhållande till antal elever och lärare. Smärre kostnader till- kommer för extra arbetskraft och övertids- tillägg. Vissa kostnader i samband med an- tagningen och profiluppskattningen är att förvänta, men dessa torde vara lägre än bibliotekshögskolans. På grund av informa- tikens internationella karaktär och be- roende, bör anslag utgå för täckande av kostnader för en gästande lärare (visiting professor) årligen, en kostnad som eventu— ellt kan fördelas så att varje gästande lärare blott stannar ett halvår. Härigenom erbjuds möjlighet för eleverna att under läsåret åhöra två olika föreläsare representerande olika ämnesspecialiteter. Beträffande rese- och traktamentskostnaderna för lärare och elever bör framhållas, att dessa väsentligt torde komma att minska vid en decentrali- sering av informatikerutbildningen till flera universitet. De sistnämnda kostnaderna be- tingas framför allt av arrangemangen för praktik och examensarbete. Praktikupp- dragsgivaren bör erhålla viss skälig ersätt- ning.

Under perioden för informatikerutbild- ningens planering, förberedande och igång- sättning bör resurser avsättas för att ut- bildningen skall kunna starta höstterminen 1970 vid Stockholms universitet.

• Sida 157
•  Original

4.4 Utbildningslinjer vid bibliotekshögskolan m m

Beräkningsprinciper

Undervisningens omfattning har förutsatts vara den i undervisningsplanerna redovi- sade med angiven fördelning på olika lärar- kategorier.

Professorsundervisningen förutsätts bli meddelad mot timarvode (1968 = 155 kr per undervisningstimme).

Lektor vid bibliotekshögskolan har förut- satts få samma lönesättning (U 20) och un- dervisningsskyldighet som motsvarande lä— rarkategori vid social- och joumalisthögsko- lorna. Enligt gällande avtal skall lektorerna vid de båda sistnämnda högskolorna full- göra 425—475 tim per läsår enligt arbets- givarens bestämmande. Samarbetsnämnden för socialhögskolorna har för läsåret 1968/69 fastställt undervisningsskyldighe- ten per lektor till 450 tim, varav 40 får till- godoräknas som examination. Samma un- dervisningsskyldighet har lagts till grund för beräkningarna i det följande. Med lön en- ligt näst högsta löneklassen i lönegraden (U 20: 22) blir kostnaden per undervisnings- titnme 126 kr.

Adjunkt förutsätts få samma anställ- ningsvillkor som motsvarande tjänsteinne- havare vid universitet/högskola, dvs löne- grad U 17 och en undervisningsskyldighet av 693 tim per läsår. Kostnaden per un- dervisningstimme för denna kategori, be— räknad enligt näst högsta löneklassen (U 17: 19), blir då 70 kr.

Samtliga löner har beräknats enligt dyr- ortsgrupp 5, exklusive lönekostnadspålägg.

Examinationen har beräknats till tre tim per elev och läsår, motsvarande en under- visningstimme för lektor.

För övriga uppgifter i samband med .ut- bildningen har per elev och läsår räknats med 1 timme, som när den fullgörs av adjunkt evalveras = 1/2 undervisningstimme för denna lärarkategori.

En beräkning av kostnaderna för utbild- ning av informatiker, på grundval av för- slag till plan för utbildningen, redovisas även i det följande. Denna utbildning för-

utsätts emellertid bli förlagd till universi- tetsinstitution, inte till bibliotekshögskolan. Därför har kostnaderna för denna utbild— ning inte tagits upp vid beräkning av an- slagsbehovet för bibliotekshögskolan.

Under informatikerutbildningens första termin förutsätts de studerande genomgå en tioveckorskurs i ADB, innan de påbörjar den utbildning, som redovisas i efterföl- jande plan för informatikerutbildning. Förstnämnda kurs är ännu inte så rutfor- mad att någon kostnadskalkyl kan göras.

Den här redovisade planen för utbild- ning av informatiker är utsträckt över en och en halv termin jämte praktik under en sommar. I studietids- och kostnadshän—se- ende är den således jämförbar med studie- kurser som omfattar helt läsår (40 poäng).

Kostnader för undervisning + examination + övriga uppgifter i samband med utbildningen (exklusive lönekostnadspålägg)

Folkbibliotekarier och gymnasiebibliotekarier

Utbildning femte och sjätte terminerna

(168 studerande) 2 414 u-tim lektor a 126: —— 304 164: 1 928 u-tim adjunkt a 70: — 134 960:

Summa: 439 124:

Kostnad per stud, undervisning 2 614: examination 126: övriga uppgifter 35:

Summa kostnad per stud 2 775:

Utbildning sjunde och åttonde terminerna (120 studerande)

2 440 u-tim lektor a 126: —— 307 440: 67 u-tim adjunkt a 70: — 4 690:

Summa 312130:

Kostnad per stud, undervisning 2 601: examination 126: övriga uppgifter 35:

Summa kostnad per stud 2 762:

5 537: 2 769:

Totalkostnad per stud Genomsnittskostnad per läsår

Forskningsbibliotekarier Utbildning femte och sjätte terminerna (=folkbibliotekarier och gymnasie-

bibliotekarier) forts s 160

• Sida 158
•  Original

Beräknad för 168 studerande

Ter- min Moment

Undervis- nings— form

Grupp- stor- lek

Tim per grupp (och stud)

Lektor

Adjunkt

»Kate- der»- tim

»Kate- der»- Evalv tim tim

Samhällsorientering Allmän bibliotekskunskap

Mediakunskap a) Mediakännedom

b) Mediaförvärv c) Övrigt

Litteraturorientering

Allmän bibliotekskunskap

a) Kontakt- och service- former

b) Läs- och publikunder- sökningar

c) Bibliotekstyper

Mediakunskap a) Mediaurval

b) Klassifikation, indexe- ring

c) Bokvård

d) Låneverksamhet

e) L'pplysningsverksamhet

f) Redigeringsteknik

Lektion Lektion Studiebesök

Lektion Gruppövn Lektion Lektion Gruppövn

Lektion Gruppövn

Lektion Sem-övn Lektion Sem-övn Lektion Studiebesök

Föreläsn Lektion Lektion Gruppövn Lektion Lektion Lektion Gruppövn Sem-övn Lektion Gru ppövn

Databehandling och tekniska

hjälpmedel a) Datateknik b) Tekniska hjälpmedel

Litteraturorientering

Timmar till förfogande

Föreläsn Lektion Gruppövn Föreläsn Lektion Gruppövn

Lektion Sem-övn Gruppövn Lektion

Summa tim

24 24 12

24 l 2 24 24 l 2

24 12

24 24 24 24 24 1 2

Obegr 24 24 1 2 24 24 24 l 2 24 24 l 2

Obegr 24

8 Obegr 24 8

24 24 l 2

24

20 15 10

10 10 10 10 50

40 10

10 10 6 4 5 10

140 105 140

70

70 70

• Sida 159
•  Original

Plan för undervisningen, sjunde och åttonde terminerna. Folkbibliotekarier och gymnasie- bibliotekarier.

Beräknad för 120 studerande

Lektor Adjunkt

Undervis- »Kate- »Kate- nings- der>>- Evalv der»- Evalv Moment form tim tim tim tim

Samhällsorientering Lektion 24 50 50 Sem-övn 24 50 50

Speciell bibliotekskunskap a) Allmän administration Lektion 24 100 100 Sem—övn 24 50 50 b) Folkbibliotekens och Lektion 24 150 150 skolbibliotekens Gruppövn 12 organisation Sem-övn 24 50 50 c) Folkbibliotekens Lektion 24 175 175 funktioner Sem-övn 24 50 50 d) Skolbibliotekens funktioner Lektion 24 75 75 Mediakunskap Lektion 24 150 150 Litteraturorientering Lektion 24 200 200 Sem-övn 24 50 50

Studiekurs + specialarbete Handl l Sem-övn 24 50 50 Gruppunderv 12 1 000 1 000

Summa tim

Plan för undervisningen, sjunde terminen. Forskningsbibliotekarier.

Beräknad för 36 studerande

Lektor Adjunkt

Undervis— Grupp- »Kate- »Kate- nings- stor- der»- Evalv der»- Moment form lek tim tim tim

Samhällsorientering Lektion 24 40 40 Speciell bibliotekskunskap Lektion 40 40 Lektion Handl 15

Mediakunskap a) Svårare katalogisering Gruppövn b) UDK+indexering Lektion 60 Gruppövn

c) Språkorientering Lektion 2 40 d) Paleografi/teknisk nomen-

klatur Lektion 20 e) Till förfogande Lektion 10

Litteraturorientering a) Allmän bibliotekskunskap Lektion 60 b) Specialarbete Lektion 20

Summa tim

• Sida 160
•  Original

Plan för undervisningen, åttonde terminen. Forskningsbibliotekarier. Beräknad för 24 studerande

Undervis- nings-

Moment form

Professor Lektor Adjunkt

»Kate- der»- tim

»Kate- der»- tim

»Kate- der»- tim

Evalv tim

Evalv tim

Evalv- tim

Handl Sem-övn

Studiekurs + specialarbete

48 2

50

16 2

18

96 8

104

64 8

72

Utbildning sjunde terminen (36 studerande)

305 u—tim, lektor a 126: _ 100 u-tim, adjunkt å 70: ——

38 430: 7 000:

Summa 45 430:

Kostnad per stud, undervisning 1 262:

Utbildning åttonde terminen (24 studerande) 18 u-tim, professor a 155: — 72 u-tim, lektor a 126: ——

2 790: 9 072:

Summa 11 862:

Kostnad per stud, undervisning 494: Kostnad per stud, sjunde och åttonde terminema

1 756:

126:

35:

1917:

undervisning examination övriga uppgifter

Summa kostnad per stud

Totalkostnad per stud Genomsnittskostnad per läsår

4 692: 2 346:

Grundskolebibliotekarier (120 studerande)

1 075 u—tim lektor å 126: — 135 450: 233 u-tim adjunkt a 70: — 16 310: —

Summa 151 760: —

1265: 63: 18:

1 346:

Kostnad per stud, undervisning examination övriga uppgifter Totalkostnad per stud/termin

Biblioteksassistenter vid forskningsbibliotek (48 studerande)

306 u-tim lektor a 126: — 559 u-tim adjunkt a 70: —

38 556: 39 130:

77 686:

Kostnad per stud, undervisning examination

Deltids- och förbandsbibliotekarier

(24 studerande) 76 u-tim lektor a 126: — 92 u-tim adjunkt a 70: —

Kostnad per stud, undervisning examination övriga uppgifter . Totalkostnad per stud, åtta veckor 708: Vidareutbildning (beräkningen gjord i enlighet med åttonde terminen för forskningsbibliotekarier)

(24 studerande) Kostnad per stud, undervisning examination övriga uppgifter

Totalkostnad per stud/termin Fortbildningskurs (48 studerande) 20 u-tim lektor a 126: — 27 u-tim adjunkt a 70: —

2 520: 1 890: —

Summa 4 410: —

Kostnad per stud, undervisning examination övriga uppgifter Totalkostnad per stud/två veckor

Informatikerutbildning

Utbildning femte och sjätte terminema ( = bibliotekarier) Utbildning motsvarande bibliotekshögskolans sjunde och åttonde terminer

(50 studerande)

10 u-tim professor a 155: —— 2 500 u-tim lektor åt 126: —

1550: — 315 000: — Summa 316 550: —

Kostnad per stud, undervisning 6 331: examination 126: övriga uppgifter 35:

Totalkostnad per stud/termin

övriga uppgifter

Summa kostnad per stud Totalkostnad per stud Genomsnittskostnad per läsår

6 492:

9 267: 4 634:

• Sida 161
•  Original

Plan för undervisningen. Grundskolebibliotekarier (en termin). Beräknad för 120 studerande

Lektor Adjunkt

Undervis- »Kate- »Kate- nings- der»- der»- Evalv Moment form tim ' tim tim

Samhällsorientering Lektion 25 Inlärningspsykologi och läsundervisning Lektion 25

Bibliotekskunskap Lektion Gruppövn Mediakunskap Lektion Gruppövn Tekniska hjälpmedel Lektion Gruppövn

Läromedelsorientering Lektion Gruppövn

Summa tim

Plan för undervisningen. Biblioteksassistenter vid forskningsbibliotek (en termin). Beräknad för 48 studerande

Tim Lektor Adjunkt per Undervis- Grupp- grupp »Kate- »Kate- nings- stor- (och der»- Evalv- der»- Evalv- Moment form lek stud) tim tim tim tim

Samhällsorientering Lektion 24 10 14 14 Bibliotekskunskap Lektion 20 Studiebesök 10 Mediakunskap a) Mediakännedom Lektion 10 Gruppövn 10 b) Mediaförvärv Lektion 30 c) Katalogisering Lektion 30 _ Gruppövn 100 d) Ovrigt Lektion 20 Gruppövn 20

Databehandling och tekniska hjälpmedel

a) Databehandling Föreläsn Lektion Gruppövn

b) Tekniska hjälpmedel Föreläsn Lektion Gruppövn

c) Kontorsteknik Lektion Gruppövn

Litteraturorientering Lektion Gruppövn

Summa tim

• Sida 162
•  Original

Plan för undervisningen. Deltids- (D) och förbandsbibliotekarier (F) (åtta veckor). Beräknad för 24 studerande (12+ 12)

Tim Lektor Adjunkt per Undervis- Grupp- grupp »Kate- »Kate- Kate- nings- stor- (och der»- Evalv- der»- Evalv- gori Moment form lek stud) tim tim tim tim Samhällsorientering D a) Kommunal förvaltning Lektion 24 6 6 6 D+F b) Utbildningsväsendet Lektion 24 4 4 4 F c) Försvarsmaktens organisation Lektion 24 6 6 6 Bibliotekskunskap D+F a) Bibliotekens målsättning, organisation m rn Lektion 24 10 10 10 D+F b) Arbetsmetoder Lektion 24 4 4 4 D c) Barn- och ungdoms- biblioteksverksamhet, social biblioteks- verksamhet Lektion 24 6 6 6 D+F d) Marknadsföring, kon- taktverksamhet Lektion 24 6 6 6 D+F Mediakunskap a) Media och deras förvärv Lektion 24 2 2 2 b) Bokurval Lektion 24 2 2 2 Gmppövn 12 12 24 16 c) Klassifikation och kata- logisering Gruppövn 12 12 24 24 d) Bokvård Gruppövn 12 4 8 8 D+F Litteraturorientering a) Litteraturdiskussioner Gmppövn 12 15 30 30 b) Bibliografiska hjälp- medel Gruppövn 12 10 20 20 D + F Tekniska hjälpmedel och kontorsteknik Gmppövn 12 12 24 24 Summa tim 111 76 76 100 92 Plan för undervisningen. Fortbildning (ca två veckor). Beräknad för 48 studerande Tim Lektor Adjunkt per Undervis- Grupp- grupp- »Kate- »Kate- nings- stor— (och der»- Evalv der»- Evalv Moment form lek stud) tim tim tim tim Lektion 24 10 20 20 Gmppövn 12 10 40 27 Summa tim 20 20 20 40 27

• Sida 163
•  Original

Beräknad för 50 studerande

Timmar Grupp- per grupp

Undervisningsform storlek

(och stud)

Professor Lektor

Evalv tim

»Kateder»- tim

Evalv tim

»Kateder»- tim

Föreläsningar 210 Handledning 120 Seminarier 24 50 Exkursioner 2 36 Handledd praktik 2 36

452

Obegr 2

Summa tim

10 10 200 3 000 100 900 900 5100

200 1 000 100 300 900

2500

4.5. Tillkommande kostnader under anslagen till riksarkivet

Avlöningar (förslagsanslag) Tillkommande kostnader:

1. Timarvoden, lärare

4.6. Arkivutbildning

I efterföljande planer för utbildningen har kostnaderna för den reguljära undervis- ningen beräknats.

Undervisningen har fördelats på tre olika lärarkategorier. Kategoriindelningen har gjorts med hänsyn till de kvalifikationskrav som bör ställas för undervisningen i de olika momenten — inte med tanke på vilka teoretiska meriter eventuellt tänkbara lärare kan väntas ha.

Kategori I förutsätts endast medverka i mycket ringa omfattning för föreläsningar av övergripande karaktär. Kategori II vän- tas komma att meddela lektionsundervis- ning samt leda seminarier. Den tredje kate- gorin slutligen har förutsatts skola hand- leda vid gruppövningar samt leda studiebe- sök. Undervisningen komma att meddelas av .timarvoderad per-

förutsätts uteslutande sonal. Kostnadsberäkningama har gjorts med utgångspunkt i de timarvoden för mot- svarande undervisning, som tillämpas vid universitetens filosofiska fakulteter, enligt följande (1968 års lön—eläge):

Kategori I: 155 kr per undervisnings- timme / evalv-timme (= professorsundervis- ning)

Kategori II: 111 kr per undervisnings- timme / evalv-timme (lektorsundervisning av disputerad lektor)

Kategori III: 61 kr per undervisnings- timme / evalv-timme (undervisning av assi- stent / amanuens)

Beträffande undervisning som betecknats såsom gruppövning eller grupparbete, har generellt det antagandet gjorts att dessa un- dervisningspass är avsedda för tillämpning.

Det har sålunda förutsatts att en förbere- dande och introducerande genomgång före övningsmomentet sker i lektionsform (eller motsvarande) och att en summering och ge- nomgång i samma form sker efter öv- ningen. Som följd härav räknas lärarinsat- sen vid dessa övningar såsom handledning och övervakning.

I likhet med vad som sker vid motsva- rande undervisningsform inom universite- tens filosofiska fakulteter har denna lärar- insats evalverats, dvs givits ett lägre värde än 1 per »kateder»-tirnme vid omräk- ning till undervisningstimme. Normen för omräkning har här ansetts böra vara 3 tim- mar handledning =2 timmar undervisning, då undervisningen meddelas av lärarkate- gori III. Denna beräkningsgrund är iden- tisk med den som används vid filosofisk fakultet för omräkning av timmar, som as- sistent eller amanuens meddelar handled- ning eller övervakar laborationer, till under- visningstimmar för assistent. De i momen- ten studiebesök upptagna timtalen har eval- verats på samma sätt som titnmama för gruppövningar.

Utöver kostnader för reguljär undervis- ning bör en kostnadsram för utbildningen även innefatta kostnader för examination och för handledd praktik. Examinationen har beräknats till 120 minuter per stude- rande inom 20-veckorskursen, 60 minuter per studerande inom tioveckorskursen samt 30 minuter inom tvåveckorskursen. Exami- nationen förutsätts bli förrättad av lärare av kategori II, som enligt normerna för be- räkning av examinationsinsats av universi- tetslektor inom filosofisk fakultet bör få räkna tre timmars examination (180 minu- ter) som en undervisningstimme.

Den handledda praktiken beräknas om- fatta fem veckor under 20-veckorskursen och fyra veckor under tioveckorskursen. Några normer för arvodering av sådan handledning har inte kunnat letas fram från något motsvarande utbildningsområde. I de sammanfattande ramberäkningarna nedan har denna handledning upptagits med 150 kr per elev och handledningsperiod inom 20-veckorskursen. För handledning inom

• Sida 165
•  Original

tioveckorskursen har beräknats 100 kr per elev och period.

Kostnaderna per studerande skulle med de givna förutsättningarna få följande utseende, vad gäller undervisningskostna- der + examinationskostnader + kostnader för handledararvode vid handledd praktik.

20-veck0rskurs, kostnad per studerande Undervisning Examination Handledararvode vid praktik

964: — 74: — 150: —

1188:—

Undervisning Examination Handledararvode vid praktik

T våveckorskurs, kostnad per studerande Undervisning 120: Examination 19:

139:

Plan för undervisningen. Arkivassistenter mfl, tioveckorskurs. Beräknad för 24 studerande

Lärar- kategori I

Lärar- kategori H

Tim (»professor») (»lektor»)

Lärar- kategori III (»amanuens»)

per Grupp- grupp stor- (och lek stud)

»Kate- der»- tim

»Kate- der»- tim

Evalv tim

Evalv tim

Kurs Undervisningsform

»Kate- der»— tim

Evalv tim

Introduktion a) Föreläsning b) Lektionsunderv

Författningskunskap Lektionsunderv

Arkivväsendets organisation och utveckling &) Föreläsning

b) Studiebesök Arkivteori a) Föreläsning b) Lektionsunderv Arkivbildning och gallring

a) Lektionsunderv

b) Gruppövning

c) Studiebesök Ordnande och förtecknande av arkiv

a) Föreläsning

b) Lektionsunderv

c) Gruppövning

Kommunala och enskilda arkiv

a) Föreläsning b) Lektionsunderv c) Studiebesök

Tekniska frågor Lektionsunderv

Historiska vetenskaper och hjälpvetenskaper Lektionsunderv

Summa tim Kostnad per evalv-tirn Total kostnad

Obegr 24

24

12

24

24 12 12

Obegr 24 12

Obegr 24 12

24

Kostnad per stud: 10 176/24=424: —

• Sida 166
•  Original

Beräknad för 24 studerande

Lärar- kategori I (»professor»)

Lärar- kategori II (»lektor»)

Lärar- kategori III (»amanuens»)

»Kate- Kurs der»- Evalv Undervisningsform tim tim

»Kate- der>>- Evalv tim tim

»Kate- der»- Evalv tim tim

Introduktion a) Föreläsning b) Lektionsunderv

F örfattningdcunskap Lektionsunderv

Arkivväsendets organisation och utveckling

a) Föreläsmng

b) Lektionsunderv

c) Studiebesök

Arkivteori

a) Föreläsning

b) Lektionsunderv c) Seminarier

Arkivbildning och gallring a) Föreläsnmg

b) Lektionsunderv

c) Seminarier

d) Gruppövning

e) Studiebesök

Förteckningsplaner o (1 a) Lektionsunderv

b) Seminarier

c) Gruppövning

Kommunala och enskilda arkiv a) Föreläsnng _

b) Lektionsmderv

c) Studiebesök

Tekniska frågor Lektionsmderv

Historisk metod a) Föreläsnng b) Lektionsmderv

Historiens hjälpvetenskaper a) Föreläsnng b) Lektionsmderv

Diverse

a) Föreläsnng

b) Lektionsmderv

c) Grupparbete Summa tim

Kostnad per evalv-titn

Total kostmd

Kostnad pe! stud: 23 144/24:964: —

• Sida 167
•  Original

Plan för undervisningen. Arkivutbildning, två veckorskurs.

Beräknad för 48 studerande

Kurs Undervisningsform

Lektionsunderv Gruppövn

Summa tim Kostnad per evalv-tirnme Total kostnad

Lärarkategori II

(»lektor»)

Lärarkategori III (»amanuens»)

»Kate- der»- tim

30

30

Evalv tim

30

30

»Kate- der»- Evalv titn tim

60 60

Kostnad per stud: 5 770/48:1201—

• Sida 168
•  Original

5.1. Bakgrund

Utredningen har haft i uppdrag att lämna förslag till utbildning av samtliga personal- kategorier vid bibliotek och arkiv samt inom dokumentationen.

Bibliotekspersonalens hittillsvarande ut- bildning har organisatoriskt präglats av splittring. Folkb-ibliotekarier har erhållit hu- vuddelen av sin direkt yrkesinriktade skol- ning genom en ettårig utbildning vid den till skolöverstyrelsen knutna bibliotekssko- lan. Skolöverstyrelsen har även svarat för utbildning av skolbibliotekarier och av kommunalt anställda bibliotekarier med biblioteksarbetet som bisyssla. Forsknings- bibliotekens personalbehov har tillgodosetts på skilda sätt. De större forskningsbiblio- teken har anordnat inomverksutbildning om tre månader för bibliotekarier. Dessa biblio- tek har även själva utbildat assistent-, bi- trädes- och expeditionspersonal. Vid kungl biblioteket har förekommit kurser med sär- skild inriktning på assistentpersonal vid skilda forskningsbibliotek. Vidare har Tek- niska Litteratursällskapet och andra orga- nisationer stått som arrangörer av kurser för hithörande personalgrupper inom nä- ringsliv och specialbibliotek samt inom do- kumentationen.

Arkivarierna vid de statliga arkiven har i regel fått endast sedvanlig inomverksut- bildning. Först under 1960-talet har riks- arkivet anordnat organiserade kurser i vilka deltagit personal vid både riksarkivet och andra arkivinstitutioner.

Kursverksamhet har där även bedrivits för arkivassistenter. Personal vid företags- arkiv och folkrörelsearkiv har utbildats av Näringslivets arkivråd och Sveriges indu- striförbund samt av Arbetarrörelsens arkiv.

Betänkandet ger en utförlig redogörelse för den i Sverige hittills förekommande ut- bildningen av de nämnda grupperna.

Biblioteksutbildningen i andra länder uppvisar stora variationer. Generellt sett är den dock organisatoriskt mindre oenhetlig i öststaterna än i Västeuropa och USA. Un- der senare tid har man kunnat iaktta en in- ternationell tendens att söka begränsa an- talet utbildningsenheter. Även den tidigare specialiseringen för tjänst som bibliotekarie vid folkbibliotek och vetenskapligt biblio- tek, vilken utmärkt Skolningen särskilt i Västeuropa, har på många håll blivit före- mål för omprövning. Således kan samord- ningssträvanden — i synnerhet beträffande de grundläggande yrkesinsikterna —— sägas vara något karaktäristiskt för biblioteksut- bildningen världen över. I fråga om kurs- innehållet är ett antal kärnämnen gemen- samma för länder med organiserad biblio- teksutbildning.

Den även i teknologiskt avancerade län- der relativt nystartade skolningen av perso- nal inom information och dokumentation visar däremot i USA en utveckling mot allt fler utbildningsenheter och mot mer specia- liserad inriktning. Förhållandena i Sovjet- unionen är, liksom i flera andra länder, svåra att entydigt tolka.

Inom arkivutbildningen spåras en för-

• Sida 169
•  Original

skjutning av tyngdpunkten från den allt- jämt betydelsefulla historieforskningen och dess hjälpvetenskaper mot arkivvetenskap, arkivteknik och modern kontorsorganisa- tion.

De sakkunniga ägnar i sin internationella utblick särskild uppmärksamhet åt biblio- teksutbildningen i England och Holland samt i de nordiska länderna. Utbildningen av informations- och dokumentationsperso- nal i USA presenteras även mera ingående. Vidare lämnas en allmän översikt över ar- kivpersonalens utbildningssituation med tonvikten lagd vid Danmark, Finland och Norge.

Statistiska centralbyrån har på kommit- téns uppdrag kartlagt dagsläget beträffande personalens utbildning inom de berörda områdena och, bla utifrån en omfattande enkät, utarbetat en prognos för det fram- tida behovet av arbetskraft. Resultaten har blivit föremål för överväganden av de sak- kunniga, vilka bedömt det önskvärda till- skottet av nyutbildad personal på följande sätt: folkbibliotekarier och gymnasiebiblio- tekarier c 240 per år, forskningsbiblioteka- rier c 50 per år, grundskolebibliotekarier c 240 per år, deltidsbibliotekarier och för- bandsbibliotekarier c 50 per år, biblioteks- assistenter c 100 per år, arkivarier c 25 vartannat år och arkivassistenter m fl c 25 vartannat år.

För specialutbildad kontorspersonal vid folkbibliotek samt biblioteksbiträden och expeditionspersonal vid forskningsbibliotek föreslås en decentraliserad utbildning och utbildningsbehovet preciseras inte. Till det beräknade behovet av nyutbildade tjänste- män kommer nödvändig påbyggnadsutbild- ning av varierande omfattning.

5.2. Reformförslag

En tydlig tendens kan iakttas till närmande i en rad avseenden mellan bibliotek av skilda kategorier. Den aktuella utveck- lingen betingas av sådana för samtliga bib- liotekstyper gemensamma faktorer som den sk informationsexplosionen och därmed sammanhängande problem beträffande

handhavandet av nya media. Den ökade accessionen medför en tilltagande arbets- volym, vilket ytterligare accentueras av det faktum att biblioteken utnyttjas allt inten- sivare. Genom bl a kontaktarbete och selek- tiv delgivning av information har bibliote- ken själva aktivt bidragit till denna process. En fortskridande yttre och inre rationalise- ring, som underlättas av nya tekniska hjälp- medel, är vidare ett av hela biblioteksväsen- dets kännemärken. Gränserna mellan folk- bibliotek, forskningsbibliotek och andra do- kumentationsförmedlande institutioner har således blivit allt mer flytande. Arbetsfor- mer och rutiner lånas från ett område till ett annat. Nya initiativ måste fullföljas i långtgående samverkan.

Personalens arbetsuppgifter varierar i omfattning och tyngd, men den skisserade utvecklingen har inneburit en ökande grad av överensstämmelse i fråga om uppgifter- nas utformning. Utredningen diskuterar de krav på direkt yrkesinriktade färdigheter etc som måste tillgodoses för att de skilda funk- tionerna skall fullgöras. Utöver sådana in- sikter fordras en grundläggande, allmän ämnesutbildning, vars omfång och djup blir beroende av den tilltänkta tjänsten.

Området för information och dokumen- tation befinner sig i ständig förvandling och expansion, framför allt på grund av utveck- lingen av datorer, automation och telekom- munikationer. Intresset har förskjutits från klassifikations- och lagringsproblem och i stället kommit att koncentreras till överfö- rings— och återvinningsprooesserna samt till formaliserings- och systemfrågoma. Ut- vecklingen inom området har lett till att äldre benämningar som dokumentation och dokumentalist blivit mindre adekvata som samlingsbegrepp. De sakkunniga rekom- menderar uttrycken »informatik» respek- tive »infortnatiker» som ersättning. Den grundläggande utbildningen för informati- ker bör anpassas till det avsedda tillämp- ningsområdet.

En väsentlig del av de arbetsuppgifter ar- kivpersonalen har att utföra kan samman- fattas i termen arkivvård. Under de senare decennierna har arbetsfältet vidgats till ak-

• Sida 170
•  Original

tiv medverkan vid utformningen av arkiv- bildningen i expeditioner och på kontor, gallring av arkiv samt information i skilda former om arkivens innehåll och betydelse. På grund av uppgifternas mångsidighet är det för högre tjänster naturligt att ämnes- kunskaper av betydande bredd är önsk- värda. Insikter i tex samhällsvetenskapliga och språkliga ämnen är till gagn men kär- nan i ämnesstudierna bör ägnas historia. Insikter i arkivteoretiska och arkivtekniska områden är också nödvändiga.

Kommittén föreslår upprättande av en riksrekryterande bibliotekshögskola. Bli- vande folkbibliotekarier, gymnasiebiblio- tekarier och forskningsbibliotekarier kan — efter en antagningsprocedur där hänsyn tas såväl till gymnasiebetyg och vissa person- liga karakteristika som till kvaliteten hos eftergymnasiala studiemeriter — vinna till- träde till utbildningen efter genomgång av eftergymnasial utbildning till omfånget mot- svarande minst 80 poäng vid filosofisk fa- kultet. De erhåller vid högskolan en två- årig yrkesutbildning. Undervisningen är un- der de två första terminema sammanhållen för att under den tredje terminen speciali- seras på tre linjer: folkbi-bliotekarielinje, gymnasiebibliotekarielinje och forsknings- bibliotekarielinje. Den avslutande terminen ger tillfälle till ytterligare fördjupning.

Utbildningsplanema för bibliotekarier upptar — utöver åtta veckors handledd praktiktjänstgöring vid bibliotek av olika ty- per — under det första året följande äm- nen: samhällsorientering, allmän biblioteks- kunskap, mediakunskap, litteraturoriente- ring samt databehandling och tekniska hjälpmedel. I tredje terminens specialise- ringskurs ingår samma ämnesrubriker, men med olika innehåll, för de skilda biblioteka- riegrupperna: samhällsorientering, speciell bibliotekskunskap, mediakunskap och litte- raturorientering. Härtill kommer handledd praktik om fyra veckor vid ett bibliotek av den typ som överensstämmer med den studerandes linjeval. Under den avslutande terminen ges folkbibliotekarier och forsk- ningsbibliotekarier frihet att välja mellan flera fördjupningsaltemativ. Forskningsbib-

liotekarierna har även möjlighet att utnyttja denna tid för ytterligare ämnesstudier vid annan högre utbildningsanstalt. Gymnasie- bibliotekariernas sista termin omfattar så- väl handledd praktik som teori, vari ingår bl a psykologi, pedagogik och metodik. Yt- terligare ett alternativ innebär genomgång av bibliotekshögskolans första år samt där- efter den nedan presenterade informatiker- utbildningen.

Utbildningen, som bör tillgodoräknas som 40 poäng i filosofie kandidatexamen, leder till bibliotekarieexamen.

Bibliotekshögskolan föreslås även utbilda deltids— och förbandsbibliotekarier, grund- skolebibliotekarier och assistenter vid forsk- ningsbibliotek. Vidareutbildning och fort- bildning avses dessutom bedrivas.

De kommunala bibliotekens specialutbil- dade kontorspersonal föreslås få utbildning inom yrkesskolan. Biblioteksbiträden och expeditionspersonal vid forskningsbibliotek erhåller inomverksutbildning vid större forskningsbibliotek.

Bibliotekshögskolan bör förläggas till Storstockholmsområdet och få en utbild- ningskapacitet om 900 studerande vid full utbyggnad. Högskolan skall vara direkt un- derställd Kungl Maj:t och ledas av en sty- relse om tio ledamöter med företrädare för olika berörda intressen.

Arbetsuppgifterna för informatiker har bedömts som så skiljaktiga från biblioteka- riernas att en helt fristående utbildning be- dömts vara motiverad. Den förläggs till den för samtliga högre läroanstalter i Stockholm gemensamma institutionen för informa- tionsbehandling vid tekniska högskolan i Stockholm. Studierna, som i regel förutsät- ter 80 poäng inom vissa utbildningslinjer vid filosofisk fakultet och tio poäng i ADB, leder till 30 poäng i informatik. I utbild- ningen ingår yrkespraktik, vilket medför en sammanlagd studietid motsvarande ett helt läsår. Studieplanen upptar följande kurser: informatikens principer, metoder och till- lämpningar; informatikens teoretiska och vetenskapliga grunder; organisation och ad- ministration avseende informatik.

Även för arkivpersonal föreslås separat

• Sida 171
•  Original

utbildning. Arkivarier genomgår, efter av- lagd filosofie kandidatexamen med minst 40 poäng i historia, en enterminsutbildning vid riksarkivet. Undervisningen omfattar bl a arkivväsendets organisation och utveck- ling, arkivteori, arkiv-bildning och gallring, förteckningsplaner od, komunala och en- skilda arkiv och tekniska frågor. Härtill kommer praktiktjänstgöring under handled- ning.

Riksarkivet skall dessutom utbilda arkiv- assistenter mfl, medan företagsarkivarier och vissa andra grupper kan erhålla utbild- ning antingen vid riksarkivet eller inom yr— kesskolan.

För tjänst som bibliotekarie vid forsk- ningsbibliotek, folkbibliotek och gymnasie- bibliotek rekommenderas den av kommittén föreslagna utbildningen för respektive bib- liotekstyper normalt utgöra kompetensvill- kor. På arkivarier bör uppställas som ford- ran att de skall ha gått igenom riksarkivets enterminskurs. För arkivassistenter skall lämpligen den föreslagna kursen vara en förutsättning för anställning. Genomgången informatikerutbildning bör fordras för tjänst som informatiker i statlig tjänst.

De sakkunniga har funnit att möjlighe- terna till nordisk samverkan är begränsade och främst föreligger i fråga om vidareut- bildning och fortbildning. Vissa initiativ fö- reslås till förmån för sådan samverkan, bl a upprättande av ett permanent organ för ge- mensamma åtgärder samt för information och överläggningar mellan de nordiska bib- lioteksubbildningsinstitutionerna.

5.3. Övergång till nytt utbildningssystem

De som redan påbörjat studier utöver aka- demisk examen i syfte att inträda på forsk- ningsbibliotekariebanan bör, under en över- gångsperiod om fyra år efter det budgetår då bibliotekshögskolan inleder sin verksam- het — dvs tidigast 1970 / 71 —- beviljas till- träde till yrket enligt såväl nuvarande grun- der som de av kommittén föreslagna. En lika lång övergångstid bör gälla även den

som, för att erhålla anställning som förste biblioteksassistent av högre grad, inlett uni- versitetsstudier med sikte på sådan tjänst. För biblioteksassistenter föreslås en motsva- rande tid om två år efter påbörjad yrkesut- bildning.

Den ettåriga folkbibliotekarieutbildning som för närvarande anordnas av skolöver- styrelsen bör övertas av bibliotekshögskolan och äga bestånd under minst två läsår, räk- nat fro m tidigast 1970/71. Rätten att där fullfölja studier enligt nuvarande system bör i första hand tillkomma dem som fullgjort föreskriven elevtjänstgöring, när statsmak- ternas beslut om ny bibliotekarieutbildning träder i kraft.

Beträffande förbandsbibliotekarier rekom- menderas en övergångstid om ett år. De som påbörjat utbildning till skolbiblioteka- rie med hittillsvarande fordringar, bör med- ges en period om två år att fullborda ut- bildningen, räknat från den tidpunkt då bib— liotekshögskolans första kurs för grundsko— lebibliotekarier inleds.

För arkivpersonal och informatiker har inga övergångsbestämmelser ansetts behöv— liga. Den nya utbildningen inom dessa om- råden bör inledas 1970 / 71.

5.4. Kostnadsberäkningar

Vid full utbyggnad beräknas kostnaderna för bibliotekshögskolan i 1968 års kostnads- läge uppgå till e 7 300 000 kr (förslagsan— slag), varav 3 400 000 kr till avlöningar och särskilda ersättningar och 3 900 000 kr till omkostnader. Härtill kommer ett engångs— anslag om 500000 kr för läromedel samt ett belopp för inredning och utrustning av bibliotekshögskolans lokaler om totalt c 1400 000 kr. För riksarkivets tillkom- mande kostnader har beräknats ett medels— behov om 270 000 kr, vartill kommer vissa engångsa-nslag om sammanlagt 55000 kr. Beträffande informatikerutbildningen har end-ast översiktliga uppskattningar gjorts, eftersom den föreslås bli förlagd till uni- versitetsinstitution.

• Sida 172
•  Original

Reservation av ledamoten Hans Åke Karlström avseende

biblioteksutbildningens yttre organisation

I kapitel 2. Förslag till ny utbildning har beträffande bibliotekspersonalen av de sak- kunnigas majoritet förslag framlagts till bl a vad som i betänkandet benämnes »yttre or— ganisation» av utbildningen för denna yr- kesgrupp. Jag är för min del i vissa delar av vad som föreslås under detta avsnitt i nämnda kapitel ——- liksom för övrigt i vad avser förslagen till Utbildningsplaner mm — enig med majoriteten men nödgas i fråga om andra delar av förslaget till yttre orga- nisation anföra reservation mot majorite- tens förslag. Jag vänder mig framför allt mot majoritetens förslag om inrättande av en fristående bibliotekshögskola och där- med även mot majoritetens avvisande av tanken på en organisatorisk anknytning av den framtida biblioteksutbildningen till runi- versiteten och till universitetskanslersäm—be- tet och får till stöd för min reservation an- föra följande.

Utvecklingen under senare år har klart visat, att behov föreligger av samordning av de skilda utbildningsformer och utbild- ningsenheter som avser samma eller ungefär samma utbildningsnivå. Härtill kommer kravet på att hänsyn ömsesidigt måste tas till önskemål och behov från utbildningar som ligger på olika nivåer, ett hänsynsta- gande som ofta bäst kan komma till uttryck genom institutionella samband.

Den av BU föreslagna yrkesinriktade bibliotekarieutbildningen from femte ter-

minen ligger i väsentlig utsträckning på samma eller ungefär samma utbildnings— mässiga nivå som stora delar av den grund- läggande utbildningen vid bl a filoscfisk fa- kultet. Kravet på i regel minst fyra ter- miners föregående studier vid filosofisk fa— kultet — eller på annan därmed likvärdig utbildning av minst samma längd — före tillträdet till den egentliga bibliotekarieut- bildningen liksom överensstämmelsen i be— tydande grad mellan utbildningens nivå vid å ena sidan den föreslagna bibliotekarieut- bildningen from femte terminen och å andra sidan utbildningen vid universitetens filosofiska fakulteter talar för att även den fackinriktade bibliotekarieutbildningcn i nå- gon form knyts organisatoriskt till universi— teten och till universitetskanslersämbetet.

Genom en universitetsanknytning —i nuvarande läge närmast gällande universi- tetet i Stockholm men tänkbar även beträf- fande övriga universitet — i form av en egen fakultet eller institution eller kanske lämpligare såsom ett särskilt insttut av ungefär den typ som representeras av in- stitutet för arbetsmarknadsfrågor eller av institutet för internationell ekonomi skulle väsentliga fördelar stå att vinna i flera hän- seenden.

Även den yrkesinriktade delen av biblio- teksutbildningen skulle därigenom inordnas i det större utbildningsorganisatoriska och utbildningsmässiga sammanhang i vilket in-

• Sida 173
•  Original

går universiteten och de övriga läroanstal- ter för vilka universitetskanslersämbetet är central förvaltningsmyndighet.

En sådan anordning skulle vidare under- lätta en ändamålsenlig skötsel av utbild- ningen och möjliggöra sambruk av lokaler och lärare; genom en, med beaktande av vad biblioteksutbildningen kräver, lämplig utformning dels av de bibliotekslokaler som planeras inom Frescati-området för bla kungl bibliotekets universitetsbiblioteks— funktioner, dels av de övriga lokaler som planeras inom detta område — inom vilket med tanke på såväl biblioteksutbildningens som de universitetsstuderandes och andra gruppers behov skulle kunna placeras en folkbiblioteksenhet av passande storlek —- borde det exempelvis bli möjligt att till Frescati—området förlägga även biblioteks- utbildningen och att därigenom spara reella och personella resurser.

En universitetsanknytning skulle också öka möjligheterna att förändra utbildning- ens innehåll och utformning allt efter de skilda behov och önskemål som framträder i samhället. En nära kontakt med den högre utbildningen och forskningen vid universite— ten är därvid ytterst väsentlig och utgör nära nog en förutsättning för att utbild- ningen snabbt skall kunna anpassas i takt med de vetenskapliga framstegen. Kontak- ten med universitetsväsendet motverkar en snäv yrkesinriktning av utbildningen och in- byggda stelheter i denna och underlättar in- förandet av nya ämnen och moment i ut- bildningen. En ökad gemenskap uppnås med de filosofiska fakulteternas och övriga fakulteters breda ämnesregister.

Genom dels sådana organ med allsidig sammansättning som universitetskanslers- ämbetets styrelse samt för universitets- och högskoleväsendet generella utbildningsråd

och fakultetsberedningar, dels konsistorier, fakulteter, utbildningsnämnder och institu- tionskollegier kanaliseras och uppsamlas rön och erfarenheter förutom från uni- versitetsvärlden — från arbetsmarknaden och samhällslivet i stort samt från utlandet. På grundval av bl a sådan information tas i dessa organ initiativ till eller fattas beslut om nödvändiga förändringar av skilda ut- bildningslinjer samt omprövas utbildnings- mål Och utbildningsformer.

Universitetsväsendets större resurser skulle medge en mångsidig och fördjupad fortbildnings-, vidareutbildnings- och om- skolningsverksamhet för den utbildade bib- liotekspersonalen. De tjänster i fråga om rationalisering, teknisk service, tekniska hjälpmedel i utbildningen, utarbetande av läromedel, pedagogisk utbildning av akade- miska lärare, övrigt pedagogiskt ut- vecklingsarbete, gästföreläsningsverksamhet mm som erbjuds inom universitetsväsen- dets ram skulle utan omvägar stå till bib- lioteksutbildningens förfogande. Den nöd— vändiga kontakten med informatikerutbild- ningen skulle ske genom direkta kanaler. Den blivande bibliotekarien skulle vid en universitetsanknytning av även den yrkes— inriktade delen av bibliotekarieutbildningen också under sin aVSlutande studietid ända fram till bibliotekarieexamen bevara sam- bandet med studie- och boendemiljön under den inledande Studieperioden.

Ett inordnande av biblioteksutbildningen i universitetsväsendet skulle slutligen även på det rent administrativa planet innebära väsentliga fördelar. Man skulle här kunna utnyttja en rikt förgrenad lokalförvaltning. Detta torde otvivelaktigt medföra vinster i fråga om både effektivitet och reella kost- nader.

• Sida 174
•  Original

Särskilt yttrande av experten Kjell Samuelson

I anslutning till ovan uttryckta reservation av ledamoten Hans Åke Karlström torde yt- terligare, densamma styrkande sakskäl vara värda att beakta. Jag ber därför att få sluta mig till de av Karlström anförda synpunk- terna samtidigt som jag instämmer i att de av honom framlagda förslagen bör övervä- gas. Som stöd för mi-tt ställningstagande gäller ej blott de redovisade sakliga förhål- landena utan även ett flertal andra faktiska omständigheter och förhandenvarande pro- blem vilkas praktiska och ändamålsenliga lösningar likaledes skulle kunna åstadkom- mas genom de i reservationen skisserade al- temativen.

Hittills har bl a nämnts de organisato- riska och administrativa, de institutionellt samordnande och ekonomiskt rationella samt de innehållsmässiga och tekniska för- delarna av att såväl biblioteks— som infor— matikerutbildningen förläggs till universite- ten. En dylik utformning skulle i än högre grad tillgodose en långsiktig planering för utbildning avseende I & D-området med den alltmer utbredda förekomsten av tekniska hjälpmedel, ADB och datorbaserad doku- mentation,

Man kan nämligen redan idag förutse en genomgripande omvandling av bibliotekens och bibliotekariernas funktioner såsom de för närvarande uppfattas.

I nämnda av ADB beroende avseenden utgör universitetens institutioner för infor- mationsbehandling den naturliga för- ankringen och har fördelen av geografisk utbredning i landet. Vidare skulle informa—

tikundervisningens lärare och övriga resur- ser kunna utnyttjas även för biblioteksut- bildningens motsvarande områden, varvid såväl överlappande som varandra komplet- terande ämnesavsnitt kan garanteras en överensstämmande och lämplig samman- sättning. En uppdatering och fömyelsei takt med den vid universiteten pågående I & D-forskningen samt systemutvecklingen blir likaledes en direkt följd för de båda ämnena.

Forskning äger rum där verkliga prob- lemställningar existerar vilka måste lösas för att åstadkomma en utveckling. Detta torde i hög grad gälla för biblioteksområdet och dess många beröringspunkter med praktiska tillämpningar. För att kunna åstadkomma en forskning på tillräcklig nivå inom det tvärvetenskapliga fält som infor- mationsbehandling och biblioteksverksam- het utgör fordras i högsta grad en universi- tets- och universitetsbiblioteksanknytning med de möjligheter till specialkontakter som denna innebär.

Det är likaledes av vikt att utbildning inom I & D-området för såväl blivande bib— liotekarier som informatiker får en anknyt- ning till rikets samtliga universitetsbibliotek samt där befintliga referenssamlingar, vilka betingar höga kostnader om de skulle in- rymmas i en fristående bibliotekshögskola. Sedan länge har framhållits nödvändigheten av I & D-områdets och praktikens decentra- lisering inom Sverige för att kunna. föras närmare de stora, utspridda avnämargrup- perna. Mest aktiva men likväl kanske minst

• Sida 175
•  Original

omskrivna är således alla de I & D-tillämp- ningar vilka bedrivs bland industrier, före- tag och myndigheter såsom en del av res- pektive organisations totala informations- omsättning. Såväl undervisning i dokumen- tation som ADB och flera andra kursavsnitt i den föreslagna biblioteksutbildningen rör sig på tillämpningsplanet varför de måste kunna repliera på avnämarnas egna opera- tionella funktioner och praktiska system. I belysning av omfattande och väldokumen- terade erfarenheter från åtskilliga andra länder vore det numera helt omotiverat att etablera tex ett, och enbart ett, nationellt dokumentalistinstitut eller informations- centrum svarande för undervisning, forsk- ning eller praktiskt tillämpad verksamhet. Detta framgick redan med all tydlighet av remissvaren till IVA:s tidigare dokumenta- listutredning. Majoriteten dvs en rad av universitet, högskolor, konsistorier, forsk- ningsråd och överbibliotekarier mfl jämte

statskontoret förkastade institutstanken och förordade att motsvarande utbildning och aktiviteter i stället skulle förläggas till Stockholms universitet (s 56).

Redan i SAB:s utredning 1955 förelig- ger framsynta förslag om decentraliserad universitetsutbildning avseende biblioteks- kunskap i vid bemärkelse. Med beaktande härav bör framhållas en organisationsform, vilken skulle tillgodose den för I&D-områ— det obligatoriska decentraliseringen, nämli- gen inrättandet av två eller flera universi- tetsanknutna bibliotekshögskolor, varav den första i Stockholm samt den andra förslags- vis i södra Sverige och i samarbete med uni- versitetens institutioner för informations- behandling.

Genom ovan framlagda modifieringar av EU:s förslag torde förhandenvarande re- surser effektivt kunna utnyttjas samtidigt som avnämarkategoriernas behov och de allmänna, långsiktiga kraven tillgodoses.

• Sida 176
•  Original

Bilaga 1 Biblioteks- och arkivpersonal. Kartläggning av

arbetsområdet samt tendensberäkningar

Library and Record Personnel. Mapping of the Field of Activity and Projections

Innehållsförteckning Contents

Förkortningar använda i texten ..... 179 Shortenings used in the text

Sammanfattning ........... 180 Summary .............. 182

1. Inledning ............. 186 Introduction

2. Privata och statliga sektorerna. . . . 187 The private and government sections Test av frågeblanketten ...... 187 Test of the questionnaire Undersökningens utförande . . . . 187 Survey procedure Population och urval ....... 187 Population and sample Bortfall ............. 188 Non-response Definitioner och avgränsningar . . 188 Definitions and limitations Beräkning av personalbehovet . . . 189 Estimation of the personnel demand Kommentarer till antagandena. . . 190 Comments on the assumptions Resultat Results Kommentar till beräkningsmetoderna 191 Comments on the estimation methods

3. Kommunala sektorn ........ 192 The municipal section Urvalet ............. 193 Sample Undersökningens genomförande . . 201 Survey procedure Definitioner ........... 201 Definitions

Resultat ............ 201 Results

. Folkbibliotekssektorn ....... 201

The public library section Beräkningsmetod ........ 204 Estimation method Kommentarer till tabeller och dia-

gram . ............ 208 Comments on tables and diagrams

. Skolbibliotekssektorn ........ 209

The school library section Icke-obligatoriska skolan ..... 209 Non—compulsary school Metod för beräkning av nyrekryte-

ringbehovet av skolbibliotekarier 210 Estimation method of the demand

for school librarians Obligatoriska skolan ....... 211 Compulsory school

. Institutionsbiblioteken ....... 211

University institution and department libraries

Bilagor Appendices 1. Introduktionsbrev, frågeblanketter

och anvisningar för privata och stat-

liga sektorerna .......... 212 Introductory letters, questionnaires

and instructions for the private and government sections

. Frågeblankett för den kommunala sektorn ............. 223 Questionnaire for the municipal section . Frågeblankett för Skolbibliotekssek-

torns icke-obligatoriska del . . . . 225 Questionnarie for the non-compulsary part of the school library section

• Sida 177
•  Original

: ]

Tabeller Tables

Urvalspopulationen, urvalets stor- lek, bortfallet samt urvalet ur bort- fallet fördelat på strata . The population, the sample, non- response and the sample from the non-response area, distributed by strata. Andelen (%) kvalificerad respek- tive mindre kvalificerad personal inom privata och statliga sekto— rerna . .

The share (%) of qualified and non-qualified existing personnel respectively, within the private and government section.

Nyrekryteringsbehovet av arkiv- och litteraturtjänstpersonal inom de statliga och privata sektorerna under perioden 1967—72 . Demand for record and literature personnel within the private and government sections up to 1972. Genomsnittliga nyrekryteringsbe- hovet per år inom de privata och statliga sektorerna under en fem— årsperiod l967—72 . .

Average annual demand for person- nel within the private and govern- ment sections during a five-years period l967—72. Befintlig arkivpersonal år l967 inom den privata sektorn, fördelad

på grund- och fackutbildning . Existing record personnel l967

. 192

within the private section distributed by basic and professional education. Befintlig arkivpersonal år 1967 inom den statliga sektorn, fördelad på grund- och fackutbildning. . Existing record personnel l967 within the government section distributed by basic and professio- nal education. Befintlig arkivpersonal år 1967 inom den privata sektorn. Med varje arbetsuppgift sysselsatt antal personer samt deras fördelning efter fackutbildning och kvalifika— tionsgrad . . Existing record personnel 1967 within the private section. Number of persons employed at various

. 193

tasks, distributed by professional education and level of qualification. Befintlig arkivpersonal år 1967 inom den statliga sektorn. Med varje arbetsuppgift sysselsatt antal personer samt deras fördelning efter fackutbildning och kvalifika- tionsgrad

Existing record personnel 1967 within the government section. Number of persons employed at various tasks, distributed by pro- fessional education and level of qualification.

Befintlig litteraturtjänstpersonal år 1967 inom den privata sektorn för- delad på grund- och fackutbildning 196 Existing literature service personnel 1967 within the private section, distributed by basic and professio- nal education.

Befintlig litteraturtjänstpersonal år 1967 inom den statliga sektorn för- delad på grund- och fackutbildning Existing literature service personnel l967 within the government section, distributed by basic and professio- nal education. Befintlig litteraturtjänstpersonal år 1967 inom den privata sektorn. Med varje arbetsuppgift sysselsatt antal personer samt deras fördel- ning efter fackutbildning och kvali- fikationsgrad

Existing literature service personnel l967 within the private section. Number of persons employed at various tasks, distributed by pro- fessional education and level of qualification.

Befintlig litteraturtjänstpersonal år 1967 inom statliga sektorn. Med varje arbetsuppgift sysselsatt antal personer samt deras fördelning efter fackutbildning och kvalifika- tionsgrad

Existing literature service personnel within the government section. Number of persons employed at various tasks, distributed by pro- fessional education and level of qualification.

Befintlig arkivpersonal år 1967 inom den privata sektorn fördelad

• Sida 178
•  Original

på arbetstid (hel- och deltid) och fackutbildning ......... Existing record personnel 1967 within the private section, distri— buted by number of working hours and professional education.

2: 14 Befintlig arkivpersonal år 1967

inom den statliga sektorn fördelad på arbetstid (hel- och halvtid) och fackutbildning .......... Existing record personnel l967 within the government section, distributed by number of working hours and professional education. Befintlig litteraturtjänstpersonal år 1967 inom den privata sektorn för- delad på arbetstid (hel- och deltid) och fackutbildning ........ Existing literature service personnel 1967 within the private section, distributed by number of working hours and professional education. Befintlig litteraturtjänstpersonal år 1967 inom den statliga sektorn för- delad på arbetstid (hel- och deltid) och fackutbildning ....... Existing literature service personnel l967 within the private section, distributed by number of working hours and professional education. Antal kommuner 1967 med respek- tive utan behov av ytterligare litte- raturtjänstpersonal fördelade efter den nuvarande personalsituationen The number of municipalities re- quiring and not requiring further literature service personnel respec- tively distributed by the present personnel situation. Befintligt antal litteraturtjänstper- sonal 1967 samt behovet (netto- ökningen) av sådan personal för- delat efter kvalifikationsgrad Present number of literature service personnel 1967 and the demand (net increase) for such personnel, distributed by the level of qualifi- cation. Antal kommuner 1967, med re- spektive utan behov av ytterligare arkivpersonal fördelade efter den nuvarande personalsituationen . . The number of municipalities 1967, requirmg and not requiring further record personnel respectively, dis-

tributed by the present personnel situation. Befintligt antal arkivpersonal 1967 samt behovet (nettoökningen) av sådan personal fördelat efter kvali- fikationsgrad .......... Present number of record personnel 1967 and the demand (net in- crease) for such personnel distri- buted by the level of qualification. Totala antalet anställda 1980 upp- delade i bibliotekarier och övrig personal, totala nyrekryteringsbe- hovet samt det årliga genomsnitt— liga nyrekryteringsbehovet fram till 1980 för olika värden på antalet lån/inv och lån/anställd ..... Total number of employees 1980 divided into librarians and other personnel, the total demand and the average annual demand for new employees up to 1980 for different values on the number of loans/in- habitant and loans/employee. Antal examinerade från SÖs biblio- teksskola 1926—66 för varje exami- nationsår fördelade efter kön . . Number of graduated from the National School for Librarians for each year of examination, distri- buted by sex. Examinerade från SÖs biblioteks- skola 1926—66 fördelade efter kön och arbetsställning ....... Graduated from the National School for Librarians 1926—66 dis- tributed by sex and position held at work. Examinerade från SÖs biblioteks- skola 1926—66 fördelade efter kön och grundutbildning ...... Graduated from the National School for Librarians 1926—66 distributed by sex and basic edu- cation. Examinerade från SÖs biblioteks- skola 1926—66 fördelade efter grundutbildning och arbetsställning 206 Graduates from the National School for Librarians distributed by basic education and position held at work. Ämnen i akademiska examina hos personer som examinerats från SÖs

biblioteksskola 1926—66 ...... 206

• Sida 179
•  Original

Subjects in university degrees of graduates from the National School for Librarians 1926—66. Subjects of social-sciences are indicate by (+). Subjects or natural-sciences are indicated by (—). Subjects in arts are not indicated.

Diagram Diagrams

421 Folkbibliotekens totala utlåning under perioden 1950—66 samt den ökning av utlåningen som bör ske för att värdena 5, 6, 10 lån/inv skall uppnås år 1980. Beräknad folkmängd år 1980 = 8,7 miljoner The total lending of the public libraries during the period 1950—66 and the increase of the lending that should happen in order to reach the frequency values 5, 6, 10 loans/inhabitant in 1980. Utvecklingen av kvoten övrig per- sonal-bibliotekarier under perioden

Förkortningar använda i texten Shortenings used in the text

SCB KB SSB sö

1960—66 samt den skattade utveck- lingen fram till år 1980 The development of the quotient other personnel-librarians and the estimated development up to 1980. Årliga genomsnittliga nyrekryte- ringsbehovet av bibliotekarier för olika värden på antalet lån/inv och lån/anställd The average annual demand for additional librarians for various values on the number of loans/in- habitant and loans/employee. Årliga genomsnittliga nyrekryte- ringsbehovet av övrig personal för olika värden på antalet lån/inv och lån/anställd .......... The average annual demand for additional other personnel for various values on the number of loans/inhabitant and loans/em- employee. Medianåldern för examinerade från SÖs biblioteksskola ....... The median age for graduates from the National School for Librarians.

Statistiska centralbyrån —— National Central Bureau of Statistics Kungliga biblioteket —— The Swedish Royal Library Stockholm stadsbibliotek — Stockholm Public Library

Skolöverstyrelsen — The National Board of Education

• Sida 180
•  Original

Förord

På uppdrag av en statlig utredning, »Utred- ningen rörande utbildning av biblioteksper- sonal mm», har inom SCBs prognosinstitut gjorts en undersökning vars syfte har varit att kartlägga arbetsområdet för biblioteks- och arkivpersonal samt beräkna det fram- tida behovet av sådan personal.

Undersökningen genomfördes i huvudsak under 1967 och avsåg alla områden inom samhället där denna typ av personal kunde förekomma.

I föreliggande rapport redovisas resulta- ten av denna undersökning. Undersöknings- ledare har varit förste aktuarie Gunnar Ing- man som också författat denna rapport. Vid undersökningen har även medverkat amanuens Ann-Charlott Sturegård och frö- ken Leena Ridell.

Stockholm i september 1968

Ingvar Ohlsson Thora Nilsson

Sammanfattning

(Indelningen av sammanfattningen hänför sig till motsvarande kapitel i rapporten).

1. Inledning SCBs prognosinstitut har under 1967 gjort en undersökning för att kartlägga arbetsom- rådet för biblioteks- (litteraturtjänst-) och arkivpersonal samt göra beräkningar av det framtida behovet av denna typ av personal. Hela undersökningen delades upp i sex del- projekt allt efter de olika typerna av biblio- tek och arkiv:

l. Privata sektorn

6. Institutionsbiblioteken

Med institutionsbibliotek avses de bibliotek, som finns på ämnesinstitutionema vid uni- versitet och fackhögskolor. De intar en särställning i hela undersökningen såtillvida att de saknar en enhetlig organisation för skötseln. Fast personal förekommer endast i undantagsfall, huvudsakligen sköts biblio- teken av forskningsassistenter eller amanu- enser inom ramen för ett ordinarie arbete vid institutionen.

Då personalorganisationen vid dessa bib- liotek i huvudsak beror på myndigheternas och institutionschefernas beslut om en fort- satt utveckling av nuvarande förhållanden är det ej möjligt att göra en realistisk beräk- ning av personalbehovet inom denna sektor.

Summary

(The division into sections is patterned on the chapter division of the full report).

1. Introduction

The Forecasting Institute of the Swedish Central Bureau of Statistics has during 1967 made a survey with the purpose to examine the field of work for library and record department personnel, and to calcu- late the future demand for this type of per- sonnel. The whole survey was divided into six sub-projects according to the various types of libraries and record departments:

The private section comprising private corporations, trade organisations, associa- tions etc.

The government section comprising go- vernment authorities and administrations.

• Sida 183
•  Original

Table A. The demand for record personnel (R personnel) and library personnel (L personnel) within the private and government sections during the period 1967-72.

R personnel

Govem-

Private ment

L personnel

Govem-

Total Private ment Total

] . Qualified personnel Present number of employees Total demand for employees of which: Net increase

2. Nan-qualified personnel Present number of employees Total demand for employees with a substitution rate of 5 %lyear 10 %/year 15 % /year of which: Net increase

The municipal section comprising muni- cipal authorities and administrations, ex- cluding town and county libraries, hospital libraries, school libraries etc.

The public library section comprising town and county libraries, hospital libraries, prison libraries etc.

The school library section comprising school libraries in the compulsory and non- compulsory school systems. The libraries of training colleges and schools of educa- tion are included in the government section.

University institution and department lib- raries comprising the separate libraries of the various university and college institu- tions and departments. The main libraries are included in the government section.

The material for sub-projects 1, 2, 3 and 5 was collected through enquiries, while material was already available for sub-pro- jects 4 and 6.

A short description of the survey design of each sub-project follows.

2. The private and government sections For these two sections identical question- naires were used. Within the private sec- tion forms were sent to 3 375 out of ap- proximately 34 000 employers, which were asked to report whether they had any em- ployees occupied with library or record work, and if so, the tasks, training (basic and professional), working-hours etc. of such employees were to be reported. In ad- dition, any expected demands for more em- ployees of this type were to be noted. The sample was drawn by a computer. After three reminders, the non-response was about 13 % , which was covered by a special telephone interview survey. Within the government section the ques- tionnaires were sent to all government authorities and administrations, about 1 000 units. The non-response was 8 %.

With qualified personnel is meant employ- ees with university degrees, except in the case of library personnel in the private sec- tor, among which are also included techni- cal college engineers and technological in-

• Sida 184
•  Original

Table B. Present number of literature service personnel 1967 and the demand (net increase) for such personnel, distributed by level of qualification.

Number of less qualified literature service personnel

Number of qualified literature service personnel Total

Present number of literature service personnel Net increase up to 1972

48 72 15 19

stitute engineers. Other persons are classi- fied as non-qualified personnel.

3. The municipal section Out of approximately 900 Swedish towns and municipalities, questionnaires were sent to the 41 largest, asking whether the town / municipality had any library or record per- sonnel engaged and whether such personnel should be needed Within the next five years. After three reminders the non-response was about 1 %. The personnel was divided into two groups, qualified and non-qualified. Those which had a salary corresponding to at least salary-grade 16 were classified as qualified. The purpose of this dividing line was to try to distinguish those which were above the office staff (clerks with varying responsibi- lity, not above salary-grade 15), and could be assumed to carry out the most qualified tasks in a library or record office. Office staff was thus classified as less qualified personnel.

4. The public library section The estimations of the demand for person- nel within this section have been based on already available data, in this respect diffe- ring from the other sections. The estima-

tions are designed in such a manner that a target, a desirable value on the number of loans/inhabitant is assumed to be reached by 1980. Starting from this point, and with the aid of some assumptions, the annual de- mand for new employees has then been cal- culated. In the calculations there are two personnel categories, librarians, which all have attended the National School for Li- brarians and as a rule are university gra- duates, and other personnel, meaning office and care-taking staff. In addition, the stu— dent roll of the National School for Libra- rians has formed the basis for the produc- tion of some tables (4: 2—4: 7) which give the distribution of the subjects studied at the university by public librarians, as well as their position, basic education etc.

5 . The school library section This section was divided into two easily differentiated parts, the compulsory and the non-compulsory school system. To the schools in the non-compulsory part, ques- tionnaires were sent asking whether the school had a school librarian, his basic and professional training and his hours of work with library tasks. Totally some 1200 schools were questionned, and the non-res- ponse after two reminders was 4%. The

Table C. Present number of record personnel 1967 and the demand (net increase) for such personnel, distributed by level of qualification.

Number of less

Number of qualified qualified record record personnel personnel Total

Present number of record personnel Net increase up to 1972

260 293 54 68

• Sida 185
•  Original

Table D. The total number of employees in 1980 divided into librarians and other personnel, and the annual average demand for new employees for different values of the number of loans/employee and loans/inhabitant.

Total Total Annual Total Annual Number of number number demand number demand Loans/ loans/ of emp- of lib- for new of other for new other employee inhabitant loyees rarians librarians employees personnel

_— 18 000 4 833 1 859 96 2 974 179 4 350 1 673 84 2 677 159 3 866 1 487 70 2 379 137 3 383 1 301 57 2 082 116 2 900 1 115 43 1 785 94 2 417 930 30 1 487 73

5118 1968 104 3150 192 4 606 1 772 90 2 834 169 4 094 1 575 76 2 519 147 3 583 1 378 62 2 205 124 3 071 1 181 48 1 890 102 2 559 984 34 1 575 79

5 438 2 092 3 346 206 4 894 1 882 3 012 182 4 350 1 673 2 677 159 3 807 1 464 2 343 134 3 263 1 255 2 008 110 2 719 1 046 1 673 87

5 800 2 231 3 569 222 5 220 2 008 3 212 196 4 640 1 785 2 855 171 4 060 1 562 2 498 146 3 480 1 338 2 142 120 2 900 1 115 1 785 94

5 214 2 390 3 824 240 5 593 2 151 3 442 213 4 971 1912 3 059 185 4 350 1 673 2 677 159 3 728 1 434 2 294 131 3107 1 195 1 912 104

6 692 2 574 4118 261 6023 2317 3706 231 5 354 2 059 3 295 202 4 684 1 802 2 882 172 4 015 1 544 2 471 144 3 346 1 287 2 059 114 7 250 2 788 4 462 286 6 525 2 510 4 015 254 5 800 2 231 3 569 222 5 075 1 952 3 123 190 4 350 1 673 2 677 159 3 625 1 394 2 231 126

_

... 400800 MONNIWNDO UIGXQOONDO

>_- ⁰ maxxlooxoo max _

MQNIWNDO MON—10000 u-qumw

types of schools included in this survey 3. People's colleges. were: 4. Vocational schools.

1. Higher secondary schools (general, 5. Special schools for children with de- commercial and technical). ficiencies.

2. Lower secondary schools (these schools 6. Correspondence higher secondary are being discontinued). schools.

• Sida 186
•  Original

Note. Teacher-training colleges and schools of education are included in the government section.

Summary of data concerning librarians in the non-compulsory school

Total number of surveyed schools 1 257 of which

Schools which have reported one or more school librarians of which at least one has any sort of library training

Schools which have reported one or more school librarians of which no one has any sort of library training 425

Schools without librarian 597

235

Conditions within the compulsory school system

At the present there are about 2 500 school librarians, which probably meet the current demands. An increase of this num- ber would become important only if a re- organization of the present system of school librarians would be considered necessary.

Sammanfattningsvis kan sägas att dessa beräkningar inte gör anspråk på att ge nå- gon mer exakt bild av det framtida perso- nalbehovet, utan snarare skall ses som ett försök att ge en uppfattning om storleks- ordningen av detta behov.

• Sida 192
•  Original

Tabell 2: 5. Befintlig arkivpersonal år 1967 inom den privata sektorn, fördelad på grund- och

fackutbildning.

Fackutbildning

Antal personer med arkiv- utbildning

Grundutbildning

Antal personer utan arkiv- utbildning

Uppgift saknas

Doktorsgrad etc.: naturvetenskaplig fakultet samhällsvetenskaplig fakultet humanistisk fakultet teologisk fakultet juridisk fakultet medicinsk fakultet teknisk högskola handelshögskola annan fakultet eller högskola

Grundexamen vid universitet och hög- skolor ( fil kand, fil mag, cio ek, militärhägskala o. d.) vid: naturvetenskaplig fakultet samhällsvetenskaplig fakultet humanistisk fakultet teologisk fakultet juridisk fakultet medicinsk fakultet teknisk högskola handelshögskola annan fakultet eller högskola Folkskollärarexamen Småskollärarexamen Övnings- eller yrkeslärarutbildning

Fullständig gymnasieutbildning vid: allmänt gymnasium tekniskt gymnasium handelsgymnasium (2- eller 3-årigt) Ingenjörsutbildning vid tekniskt institut eller teknisk skola Realexamcn, normalskolekompetens, grundskola, fackskola eller motsvarande med påbyggnad (folkhögskola, fackskola c d) Realexamcn, normalskolekompetens, grundskola, fackskola el. motsvarande utan vidare påbyggnad Annan teoretisk utbildning Uppgift saknas S:a

%

3. Kommunala sektorn

Som ett led i arbetet att kartlägga förekomst och framtida behov av arkiv- och litteratur- tjänstpersonal, gjordes under hösten 1967 en undersökning av den kommunala sek- torn omfattande kommunala myndigheter

och förvaltningar utom folkbibliotek med filialer och skolbibliotek. Då man på skälig grund kunde förmoda att dessa typer av personal var mycket sparsamt represente- rade och att denna sektor hade ringa om- fattning i förhållande till de övriga sekto-

• Sida 193
•  Original

Tabell 2: 6. Befintlig arkivpersonal år 1967 inom den statliga sektorn, fördelad på grund- och fackutbildning.

Fackutbildning

Antal personer med arkiv- utbildning

Grundutbildning

Antal personer utan arkiv- utbildning

Uppgift saknas S:a

Doktorsgrad etc.: naturvetenskaplig fakultet samhällsvetenskaplig fakultet humanistisk fakultet teologisk fakultet juridisk fakultet medicinsk fakultet teknisk högskola handelshögskola annan fakultet eller högskola

_lulwläml

Grundexamen vid universitet och hög- skolor ( fil kand, fil mag, civ ek, militär- högskola o d) vid: naturvetenskaplig fakultet samhällsvetenskaplig fakultet humanistisk fakultet teologisk fakultet juridisk fakultet medicinsk fakultet teknisk högskola handelshögskola annan fakultet eller högskola Folkskollärarexamen S_måskollärarexamen Ovnings- och yrkeslärarutbildning

illhlmIQIB—N

Fullständig gymnasieutbila'ning vid: allmänt gymnasium tekniskt gymnasium handelsgymnasium (2- eller 3-årigt) Ingenjörsutbildning vid tekniskt institut eller teknisk skola Realexamen, normalskolekompetens, grundskola, fackskola eller mot- svarande med påbyggnad (folkhögskola, fackskola e d) Realexamen, normalskolekompetens, grundskola, fackskola eller mot- svarande utan vidare påbyggnad Annan teoretisk utbildning Uppgift saknas S:a

% 18,7

Himiu|4|| ulqloläml

».

'u-l AHWHW H—lxX—N |_-

9999. HOXNOO

ll—muäl

255

595 22 1

999 8 80,7 0,6

rerna, utformades undersökningen på ett re- lativt enkelt sätt. En frågeblankett skickades till ett urval av kommuner (städer, köpingar och landskommuner), där uppgifter begär- des om deras nuvarande arkiv- och littera- turtjänstpersonal, deras framtida nyrekryte- ringsbehov av dessa personalkategorier

samt deras synpunkter på personalens ut- bildning. Blanketten återfinns i bilaga nr 2.

Urvalet Undersökningen begränsades till att om- fatta alla kommuner med fler än 30 000 in- vånare (41 st). Denna begränsning motive-

• Sida 194
•  Original

Tabell 2: 7. Befintlig arkivpersonal år 1967 inom privata sektorn. Med varje arbetsuppgift sysselsatt antal personer samt deras fördelning efter fack- utbildning och kvalifikationsgrad. (För varje person har iallmänhet redovisats fler än en arbetsuppgift.) Totala antalet personer är 2 436.

Arbetsuppgift nr (se kod sid 191) 1 2 3 4 5 Antal personer sysselsatta med

resp arbetsuppgift 1186 1542 458 1038 % 48,7 63,3 18,8 42,6

Andelen (%) av de som har arbetsuppgiften och som:

har arkivutbildning 13,5 11,3 27,2 13,6 saknar arkivutbildning 82,7 86,0 69,9 83,6 saknar uppgift om fackutbildning 3,8 2,7 3,2 2,8

S:a 100 100 100 100 Andelen (%) av de som har arbetsuppgifter och som hänförs till:

kvalificerad personal 4,9 3,8 10,4 3,4 mindre kvalificerad personal 95,1 96,2 89,6 96,6

S:a 100 100 100 100

• Sida 195
•  Original

Tabell 2: 8. Befintlig arkivpersonal år 1967 inom den statliga sektorn. Med varje arbetsuppgift sysselsatt antal personer samt deras fördelning efter fackutbildning och kvalifikationsgrad. (För varje person har i allmänhet redovisats fler än en arbetsuppgift.) Totala antalet personer är 1 238.

Arbetsuppgift nr (se kod sid 191)

l 2 3 4 5

Antal personer sysselsatta med resp. arbetsuppgift 528 735 228 435 % 42,5 59,2 18,4 35,0

Andelen (%) av de som har arbetsuppgiften och som:

har arkivutbildning 20,3 20,4 39,6 17,3 saknar arkivutbildning 78,6 78,5 59,5 82,0 saknar uppgift om fackutbildning 1,1 1,1 0,9 0,7

S:a 100 100 100 100

Andelen (%) av de som har arbetsuppgifter och som hänförs till:

kvalificerad personal 7,6 11,2 31,6 4,4 mindre kvalificerad personal 92,4 88,8 68,4 95,6

S:a 100 100 100 100

• Sida 196
•  Original

Tabell 2: 9. Befintlig litteraturtjänstpersonal år 1967 inom den privata sektorn fördelad på grund- och fackutbildning.

Doktorsgrad etc.: naturvetenskaplig fakultet samhällsvetenskaplig fakultet humanistisk fakultet teologisk fakultet juridisk fakultet medicinsk fakultet teknisk högskola handelshögskola annan fakultet eller högskola

Grundexamen vid universitet och högskolor (fil kand, fil mag, civ ek, militärhögskola o d) vid: naturvetenskaplig fakultet samhällsvetenskaplig fakultet humanistisk fakultet teologisk fakultet juridisk fakultet medicinsk fakultet teknisk högskola handelshögskola annan fakultet eller högskola Folkskollårarexamen Småskollårarexamen

vnings- eller yrkeslärarutbildning

A_n—o ooooo

.H.—PPP O O ON N oo

lllxol-hl-All

4

Fullständig gymnasieutbildning vid: allmänt gymnasium tekniskt gymnasium 70 handelsgymnasium (2- eller 3-årigt) 87 Ingenjörsutbildning vid tekniskt institut

eller teknisk skola 44 Realexamcn, normalskolekompetens, grund-

skola, fackskola eller motsvarande med påbyggnad (folkhögskola, fackskola e d) 334 Realexamen, normalskolekompetens, grund-

skola, fackskola eller motsvarande utan vidare påbyggnad 443 Annan teoretisk utbildning 9 Uppgift saknas 26

S:a 17 26 603 1377 % 0,8 1,2 27,9 63,6

1 Grundutbildning 2 Faekutbildning, antal personer med SÖs bibl.-skola 3 Faekutbildning, antal personer med SSBs bibl.-skola 4 Faekutbildning, antal personer med KB-kursen 5 Faekutbildning, antal personer med annan bibl.-utbildning 6 Faekutbildning, antal personer utan bibl.-utbildning 7 Faekutbildning, uppgift saknas 8 Summa 9 Procent

• Sida 197
•  Original

Tabell 2:10. Befintlig litteraturtjänstpersonal år 1967 inom den statliga sektorn fördelad på grund- och fackutbildning.

Doktorsgrad etc.: naturvetenskaplig fakultet samhällsvetenskaplig fakultet humanistisk fakultet teologisk fakultet juridisk fakultet medicinsk fakultet teknisk högskola handelshögskola annan fakultet eller högskola

Grundexamen vid universitet och hög- skolor ( fil kand, fil mag, civ ek, militär- hägskola o d) vid: naturvetenskaplig fakultet samhällsvetenskaplig fakultet humanistisk fakultet teologisk fakultet juridisk fakultet medicinsk fakultet teknisk högskola handelshögskola annan fakultet eller högskola Folkskollärarexamen Småskollärarexamen

Övnings- eller yrkeslärarutbildning

Fullständig gymnasieutbildning vid: allmänt gymnasium tekniskt gymnasium handelsgymnasium (2- eller 3-årigt) Ingenjörsutbildning vid tekniskt institut eller teknisk skola Realexamcn, normalskolekompetens, grund- skola, fackskola eller motsvarande med påbyggnad (folkhögskola, fackskola e d) Realexamcn, normalskolekompetens, grundskola, fackskola eller motsvarande utan vidare påbyggnad Annan teoretisk utbildning Uppgift saknas

S:a %

... I O '— NNH-P-NN-b

Illa—_ww—i—m

[lov—NISIU-

'— & HANI—i'uII-hm

bal Nw—

_ N

NI muuaxootuko

9999999

OXNN-P-UN—xl

P ,...

... . fp:—9.9.0:— om—NNJAO

o_—-o _N—

O N

1 Grundutbildning 2 Faekutbildning, antal personer med SÖs bibl.-skola 3 Faekutbildning, antal personer med SSBs bibl.-skola 4 Fackutbildning, Antal personer med KB-kursen 5 Faekutbildning, antal personer med annan bibl.-utbildning 6 Faekutbildning, Antal personer med annan bibl.-utbildning 6 Faekutbildning, antal personer utan bibl.-utbildning 7 Uppgift saknas 8 Summa 9 Procent

• Sida 198
•  Original

Tabell 2: 11 . Befintlig litteraturtjänstpersonal år 1967 inom den privata sektorn. Med varje arbetsuppgift sysselsatt antal personer samt deras fördel- ning efter fackutbildning och kvalifikationsgrad. (För varje person har i allmänhet redovisats fler än en arbetsuppgift.) Totala antalet personer är 2 161.

Arbetsuppgift nr (se kod sid 191)

1 2 3 4 5

Antal personer sysselsatta med resp arbetsuppgift 742 974 1070 611 899 249 877

/ 34,3 45,0 49,5 28,3 41,6 40,6

'_'. N _. O _. ln

Andelen (%) av de som har arbetsuppgiften och som har:

SÖs biblioteksskola 7,6 4,9 SSBs biblioteksskola 4,1 4,0 KB-kursen 1,2 1,8 annan biblioteksutbildning 38,9 42,6 3 ingen biblioteksutbildning 44,2 44,4 5 44,7 42,3 saknar uppgift om fackutbildning 4,1 2,2 2,9 4,5

S:a 100 100 100 100 100

2, 5,3 6,0 2, 1,9 2,5 1, 2,4 2,0 3, 42,7 41,8 7, 3,

I |

OOON ..

o—f—xoxo—m mm

..

OOÅINM Vin w v? quoun

% %

Andelen (%) av de som har arbetsuppgiften och som hänförs till:

kvalificerad personal 55,5 47,1 20,8 45,7 50,5 79,0 46,2 mindre kvalificerad personal 44,5 52,9 79,2 54,3 49,5 21,0 53,8

S:a 100 100 100 100 100 100 100

003”. —- c» N lx

%

• Sida 199
•  Original

Tabell 2: 12. Befintlig litteraturtjänstpersonal år 1967 inom den statliga sektorn. Med varje arbetsuppgift sysselsatt antal personer samt deras för- delning efter fackutbildning och kvalifikationsgrad. (För varje person har i allmänhet redovisats fler än en arbetsuppgift.) Totala antalet personer är 1 345.

Arbetsuppgift nr (se kod sid 191)

1 2 3 4 5

Antal personer sysselsatta med resp arbetsuppgift 246 437 498 363 % 18,3 32,5 37,0 27,0

Andelen (%) av de som har arbetsuppgiften och som har:

SÖs biblioteksskola 6,4 4,4 SSBs biblioteksskola 2,7 0,8 KB-kursen 14,0 13,1 annan biblioteksutbildning 48,0 46,0 ingen biblioteksutbildning 28,1 34,9 saknar uppgift om fackutbildning 0,7 0,8

S:a 100 100

Andelen (%) av de som har arbetsuppgiften och som hänförs till:

kvalificerad personal 61,0 53,5 39,5 mindre kvalificerad personal 39,0 46,5 60,5

S:a 100 100 100

• Sida 200
•  Original

Tabell 2:13. Befintlig arkivpersonal år 1967 inom den privata sektorn fördelad på arbets- tid (hel- och deltid) och fackutbildning.

Fackutbildning

Antal per- Antal per- soner med soner utan Uppgift Arbetstid arkivutb. arkivutb. saknas

Heltid 208 1 274 58 Deltid 50 821 25

S:a 258 2 095 83 % 10,6 86,0 3,4

Tabell 2:14. Befintlig arkivpersonal år 1967 inom den statliga sektorn fördelad på arbetstid (hel- och halvtid) och fackutbildning.

Fackutbildning

Antal per- Antal per- soner med soner utan Uppgift Arbetstid arkivutb. arkivutb. saknas

Heltid 146 606 Deltid 85 393

S:a 231 999 % 18,7 80,7

Tabell 2:15. Befintlig litteraturtjänstpersonal år 1967 inom den arbetstid (hel- och deltid) och fackutbildning.

Heltid 4 26 458 Deltid ] 3 — 144

S:a 17 44 26 602 % 0,8 2,0 1,2 27,9

1 Arbetstid 2 Faekutbildning, antal personer med SOS bibl.-skola 3 Faekutbildning, antal personer med SSBs bibl.-skola 4 Faekutbildning, antal personer med KB-kursen 5 Fackutbildning, antal personer med annan bibl.-utbildning 6 Fackutbildning, antal personer utan bibl. utbildning 7 Uppgift saknas 8 Summa 9 Procent

• Sida 201
•  Original

Tabell 2:16. Befintlig litteraturtjänstpersonal år 1967 inom den statliga sektorn fördelad på arbetstid (hel- och deltid) och fackutbildning.

1 2 3 4 5

Heltid 36 9 67 426 Deltid 7 4 48 81

S:a 43 13 115 507 % 3,2 1,0 8,6 37,7

Arbetstid

Fackutbildning, antal personer med KB-kursen

oquxUt-AUJNH

Tppgift saknas Summa 9 Procent

rades av att kommuner med färre invånare inte kunde förmodas ha personal av dessa typer. Skulle gränsen sänkas till exempel- vis 25 000 invånare, skulle endast ytterli- gare 11 kommuner komma med i urvalet. (Ur de inkomna svaren kunde senare utlä- sas att kommuner med färre än 40 000 in- vånare endast i undantagsfall hade personal av dessa slag att redovisa.)

Blanketten adresserades till kommunal- nämnden resp drätselkammaren med den förhoppningen att dessa hade sådan över- blick över situationen i kommunen att de centralt kunde besvara blanketten.

Stockholm, Göteborg och Malmö ansågs dock så stora att blanketten skickades di- rekt till de olika kommunala myndigheterna och förvaltningarna i dessa städer. Adres- serna erhölls ur respektive stads kommunal- kalender och uppgick till ca 140 st.

Undersökningens genomförande

Enkäten sändes ut i slutet av oktober 1967 med begäran om svar till början av novem- ber. Efter svarstidens utgång skickades tre påminnelsebrev med ca en veckas mellan- rum. I slutet av november hade alla (174) utom två besvarat enkäten, medan fyra vi- sade sig tillhöra privata eller statliga sektorn och därför utgick.

Definitioner Som kvalificerad personal betecknades per- soner med en lön motsvarande lönegrad 16

SOU 1969:37 Faekutbildning, antal personer med SOS bibl.-skola Faekutbildning, antal personer med SSBs bibl.-skola

Faekutbildning, antal personer med annan bibl.-utbildning Fackutbildnidg, antal personer utan bibl.-uibildning

eller högre. Avsikten med denna gräns var att kunna avskilja dem som befann sig ovanför kontorskarriären och som kunde antas ha mer kvalificerade arbetsuppgifter inom ett bibliotek eller arkiv. På grund av denna sektorns ringa betydelse jämfört med övriga sektorer och därmed den enkla ut- formningen av enkäten, valdes detta grova instrument för klassificering av personalen.

Som mindre kvalificerad personal beteck- nades personer med en lön motsvarande högst lönegrad 15.

Resultat

Tabellema 3: 1—3: 4 visar förhållandena inom de 41 kommuner, som ”ingår i under— sökningen. Populationen består alltså enbart av de 41 största kommunerna i landet.

4. F olkbibliotekssektorn Beräkningen av nyrekryteringsbehovet inom denna sektor har skett på basis av redan tillgängligt material. Uppgifter har hämtats ur Bilblioteksbladet,1 som publicerar stati- stik över folkbibliotekens utlåning, öppet- hållande, personal m m och från SÖs biblio- teksskolas elevkartotek vars persondata har legat till grund för framställningen av vissa tabeller (4: 2—4: 6). År 1966 fanns vid landets folkbibliotek ca 800 bibliotekarier anställda. Huvuddelen

* Organ för Sveriges allmänna biblioteksföre- ning (SAB).

• Sida 202
•  Original

Tabell 3: 1. Antal kommuner 1967 med respektive utan behov av ytterligare litteraturtjänst- personal fördelade efter den nuvarande personalsituationen.

Antal kommuner Antal kommuner S:a med litteratur- utan litteratur— tjänstpersonal tjänstpersonal

Antal kommuner som uppger sig behöva ytterligare litteraturtjänstpersonal inom de närmaste 5 åren Antal kommuner som uppger sig inte behöva ytterligare litteraturtjänstpersonal inom de närmaste 5 åren

S:a

Tabell 3: 2. Befintligt antal litteraturtjänstpersonal 1967 samt behovet (nettoökningen) av sådan personal fördelat efter kvalifikationsgrad.

Antal kvalificerad Antal mindre kvali- litteraturtjänst- ficerad litteratur- personal tjänstpersonal

Befintligt antal litteraturtjänstpersonal 24 48 Behovet av ytterligare litteraturtjänst-

personal (nettoökningen) inom de närmaste 5 åren 15

Tabell 3: 3. Antal kommuner 1967 med respektive utan behov av ytterligare arkivpersonal fördelade efter den nuvarande personalsituationen.

Antal kommuner Antal kommuner med arkivpersonal utan arkivpersonal

Antal kommuner som uppger sig behöva ytterligare arkivpersonal inom de närmaste 5 åren Antal kommuner som uppger sig inte behöva ytterligare arkivpersonal inom de närmaste 5 åren

S:a

Tabell 3: 4. Befintligt antal arkivpersonal 1967 samt behovet (nettoökningen) av sådan personal fördelat efter kvalifikationsgrad.

Antal mindre Antal kvalificerad kvalificerad arkivpersonal arkivpersonal

Befintligt antal arkivpersonal 33 260 Behovet av ytterligare arkivpersonal

(nettoökningen) inom de närmaste 5 åren 14 54

• Sida 203
•  Original

Tabell 4: I . Totala antalet anställda vid folkbiblioteken år 1980 uppdelade i bibliotekarier och övrig personal samt årliga genomsnittliga nyrekryteringsbehovet för olika värden på antalet

lån/inv och lån/anställd.

Totala antalet

Totala antalet anställda

Antalet lån/an- ställd bibliotekarier

Årliga Totala nyrekryterings- antalet behovet av övrig bibliotekarier personal

Årliga nyrekryterings- behovet av övrig personal

18 000 4 833 4 350 3 866 3 383 2 900 2417

5118 4 606 4094 3 583 3 071 2 559

5 438 4 894 4 350 3 807 3 263 2 719

5 800 5 220 4 640 4 060 3 480 2 900

6 214 5 593 4 971 4 350 3 728 3 107

6 692 6 023 5 354 4 684 4 015 3 346

7 250 6 525 5 800 5 075 4 350 3 625

1 859 1 673 1 487 1 301 1 115

930

1 968 1 772 1 575 1 378 1 181

984

2 092 1 882 1 673 1 464 1 255 1 046

2 231 2008 1 785 1 562 1 338 1 115

2 390 2151 1912 1 673 1434 1 195

2 574 2 317 2 059 1 802 1 544 1 287

2 788 2 510 2231 1952 1 673 1 394

... OO

_—

l—l »— LIIONNIkaO UIONNIWKDO UIONxIWNDO UIGNNIOO

_—

MOXNIOOXOO MGNQOOXDO MONNIWWO

96 84 70 57 43 30

104 90 76 62 48 34

1 12 99 84 69 54 39

2 974 2 677 2 379 2 082 1 785 1 487

3 150 2 834 2 519 2 205 1 890 1 575

3 346 3 012 2 677 2 343 2 008 1 673

123 3 569 107 3 212 91 2 855 75 2 498 59 2 142 43 1 785

134 3 824 117 3 442 101 3 059 84 2 677 66 2 294 49 1 912

4 118 3 706 3 295 2 882 2 471 2 059

4 462 4 015 3 569 3 123 2 677 2 231

179 159 137 116 94 73

192 169 147 124 102

79

206 182 159 134 110

87

222 196 171 146 120

94

240 213 185 159 131 104

261 231 202 172 144 114

286 254 222 190 159 126

av dessa, ca 780, har examinerats från SÖs biblioteksskola. De tabeller som grundats på skolans elevkartotek kan av denna anled- ning anses vara representativa för hela kå- ren folkbibliotekarier.

Beräkningarna har baserats på att biblio- tekens effektivitet, mätt i något mått, suc-

cessivt skall öka för att vid en viss tidpunkt nå ett i förväg uppsatt mål. Detta mål har i sin tur delvis baserats på effektivitetens ut- veckling hos de modernaste biblioteken i Sverige och i utlandet.

Det föreligger vissa svårigheter att ge ett enhetligt mått på effektiviteten. Den sam-

• Sida 204
•  Original

Tabell 4: 2. Antal examinerade från SÖs bib- lioteksskola för varje examinationsår förde- lade efter kön.

Examina- tionsår

1926

28 86,4 30 32 36 38 81,2 40 80,5 43 82,5 45 91,7 47 75,0 49 78,4 51 74,5

86,4 78,2 61,6 83,3 82,9

6,7 93,3 22,8 77,2 30,4 69,6 20,4 79,6 12,3 87,7 31,2 68,8 10,4 89,6 12,7 87,3 14,9 85,1

S:a 1 035 Medeltal 19,3 80,7

mansätts av flera variabler, som är av den art att de svårligen kan kvantifieras, biblio- tekets läge, PR-verksamheten, personalens serviceinställning mm, och då beräkning- arna fordrar en koppling till en åtkomlig och lätt mätbar variabel har lånefrekven- serna, antalet lån per invånare och antalet lån per anställd, ansetts som en någorlunda god .approximering av effektiviteten.

En viktig faktor i utvecklingen är den på- gående kommunreformen. Nuvarande ca 900 kommuner skall enligt planerna slås samman till ca 280 kommunblock. Vart och ett av dessa kommunblock bör då få ett sådant befolkningsunderlag att ekono- miska resurser finns för att bygga ett full- ständigt folkbibliotekssystem med filialer, bokbussar, olika kulturella verksamheter mm. Som jämförelse kan nämnas att det

idag finns ca 180 kommuner (städer, kö- pingar och landskommuner) med heltidsan- ställd bibliotekarie. Det är idag inte möj- ligt att med bestämdhet säga när denna kommunreform är genomförd, planenligt skall den vara genomförd i början av 70- talet, och här har 1975 antagits som slutår för reformen. Ytterligare fem år senare bör varje kommun ha hunnit få ett utbyggt ef- fektivt bibliotekssystem och därmed upp- nått ett värde på antalet län per invånare, som motsvarar de högsta i dagens läge. Vissa bibliotek (Härnösand, Växjö, Ängel- holm och Nybro) hade 1966 9—10 lån per invånare, riksgenomsnittet var 5,0. Således har 1980 valts som tidpunkten då det upp- satta målet skall nås. Resultatet av beräk- ningarna är så utformade att det årliga nyrekryteringsbehovet direkt kan avläsas för alternativa målvärden.

Beräkningsmetod

Innan beräkningarna redovisas skall en i be- räkningsregeln ingående variabel kort dis- kuteras. I 1958 års rationaliseringsutred— ning1 (RU) skilde man på tre personalkate- gorier inom folkbibliotekssektorn, bibliote- karier, kontorstjänstemän och vaktmästar- personal. Förhållandet mellan dessa grup- per skulle enligt RUs rekommendationer vara 1 : 1,2 : 0,2 eller, om man sammanför kontor- och vaktmästarpersonal till en grupp, övrig personal, 1 : 1,4. Diagram 4: 2 visar utvecklingen av kvoten övrig perso- nal-bibliotekarier under perioden 1960—66. Som framgår av denna kurva har redan 1966 värdet 1,39 uppnåtts och detta an- tyder att 1,40 är ett för lågt värde 1980. Beräkningarna har därför gjorts med kvot- värdet 1,60 vilket torde vara en mer rea- listisk skattning.

För beräkningarna har följande antagan- den gjorts:

1. Alla kommunblock har fullt utbyggda bibliotekssystem år 1980.

1 Organisation och arbetsmetoder vid kommu— nala bibliotek. Betänkande avgivet av särskilda kommitterade. Stockholm 1960.

Bibliotekstjänst Lund.

• Sida 205
•  Original

kön och arbetsställning. Tabell 4: 3. Arbetsställning hos examinerade från SÖs biblioteksskola 1926—66 fördelade efter

Arbetsställning

Antal %

Totalt

Antal % Antal %

Chefsställning" 54,2 Ej chefsställning 52 26,8 pensionerad, ej yrkesverksam 13 6,7 utflyttad, privat anställd,

annan verksamhet 9 4,6 okänd 15 7,7 S:a 194 100

339

389 46,3 441 42,6 112 13,3 125 12,1 53 6,3 62 6,0 53 6,3 68 6,6 841 100 1 035 100

" Chefsställning avser tjänster vars titlar har ändelsen bibliotekarie. Ex stadsbibliotekarie, länsbibliote- karie, Chefsbibliotekarie etc.

Tabell 4: 4. Examinerade från SÖs biblioteksskola 1926—66 fördelade efter kön och grund-

utbildning. M Kv Totalt

Grundutbildning Antal % Antal % Antal % Fil kand 102 52,6 466 55,5 568 54,9 Fil mag 41 21,2 237 28,2 278 26,9 Fil lic 16 8,3 4 0,5 20 1,9 Fil dr 1 0,5 — — 1 0,1 Teol kand 3 1,6 4 0,5 7 0,7 Fil pol mag 1 0,5 2 0,2 3 0,3 Jur pol mag — — 2 0,2 2 0,2 Jur kand 2 1,0 — — 2 0,2 Jur dr 1 0,5 — — 1 0,1 Studentexamen + akade-

miska betyg 9 4,6 34 4,0 43 4,2 Enbart studentexamen ] 0,5 33 3,9 34 3,3 Dispens 8 4,1 27 3,2 35 3,4 Övriga 9 4,6 32 3,8 41 4,0 S:a 194 100 841 100 1 035 100

2. Antalet invånare i landet är 8,7 mil- Beräkningsregel:

joner år 1980 (SCBs befolkningsframräk— ning; SM B 1965: 8).

3. Kvoten »övrig personal-bibliotekarier» är 1,60 år 1980.

4. All personal pensioneras vid 65 års ålder.

5. Den totala avgången dvs avgången på grund av pensionering, dödsfall eller av an- nan orsak är 3 % / år för bibliotekarier (siff- ran bestämd med hjälp av SÖs biblioteks- skolas elevkartotek) och 5% /år för övrig personal (siffran schablonmässigt bestämd).

(1) antal inv 1980 x lån/inv 1980 lån/anställd 1980 = totala antalet anställda 1980 totala antalet anställda 1980 1 + 1,6 = 2,6 => antalet bibliotekarier och antalet övrig personal är 1980

(2)

(3) 1966 års personalstock, ca 800 bibliote- karier och ca 1000 övrig personal skrivs fram till 1980. (4) totala antalet bibliotekarier och övrig

• Sida 206
•  Original

Tabell 4: 5. Examinerade från SÖs biblioteksskola 1926—66 fördelade efter grundutbildning och arbetsställning.

Arbetsställning

Utflyttad, Pensionerad, priv. anställd, Grundut- Ej chefs- Chefs- ej yrkesverk- annan verk- bildning ställning ställning samhet samhet

Fil kand 261 176 67 35 Fil mag 1 30 93 26 16 Fil lic 6 Fil dr — Teol kand — Fil pol mag Jur pol mag Jur kand Jur dr Stud ex+ aka- demiska betyg 15 17 43 Enbart student- examen 7 14 34 Dispens 11 12 35 Övriga 13 14 41 S:a 442 339 6 1 035 % 42,7 32,7 6

Tabell 4: 6. Ämnen i akademiska examina hos personer som examinerats från SÖs biblio- teksskola 1926—66. Totala antalet personer med akademisk examen är 882. Samhällsveten- skapliga ämnen är markerade med ( +), naturvetenskapliga ämnen är markerade med (—).

Procentuell andel Procentuell andel . av examina i vil- _ av examina i vil- Ämne ket ämnet ingår Ämne ket ämne ingår

litteraturhistoria 46,0 fonetik engelska 44,3 finsk-ugriska språk + pedagogik franska — nordiska språk — matematik tyska — botanik romanska språk musikforskning konsthistoria med konstteori — astronomi historia — zoologi religionshistoria musikhistoria + statskunskap — genetik teoretisk filosofi — fysik nordisk och jämförande nordisk filologi folklivsforskning teaterhistoria + sociologi — mekanik klassisk fornkunskap spanska slaviska språk estetik allmän och jämförande semitiska språk etnografi + praktisk psykologi nordisk och jämförande kristendomskunskap fornkunskap Finlands och nordiska länders + psykologi arkeologi praktisk filosofi — geologi + geografi — fysisk antropologi latin ryska +nationalekonomi serbokroatiska grekiska — kemi folkminnesforskning sinologi +statistik egyptologi idé- och lärdomshistoria

PPP.”

... ? oouooo

wmuwmhmwcw

»

».

p 0900 ———NNNNNN

..

max_oe ©—

»

_ ..??? M M hamhw— _ _ ..99 99990

copco D—OD—lD—lD—li—l—D—II—l

P

|__|—>_wa

nämn

»

• Sida 207
•  Original

135532???"

Lön/anställd

5 6 7 8 &

i> Lön /irw. år 1980

Diagram 4: 3. Årliga genomsnittliga nyrekryteringsbehovet av bibliotekarier för olika vär- den på antalet lån/inv. och lån/anställd.

personal (2) minskas med den framskrivna personalstocken (3) och det totala nyrekry- teringsbehovet erhålles (5) nyrekryteringsbehovet divideras med 14 för att få det årliga genomsnittliga nyrekry- teringsbehovet

Kommentarer till tabeller och diagram

Tabell 4:I . Totala antalet anställda 1980 uppdelade i bibliotekarier och övrig personal, totala nyrekryteringsbehovet samt det årliga genomsnittliga nyrekryteringsbe- hovet fram till 1980 för olika värden på an- talet lån/inv och lån/anställd. Variabeln lån / anställd visar en fallande tendens, så- lunda har under perioden 1962—66 antalet lån / anställd sjunkit från 16 900 till 14 600.

Diagram 4: ]. Folkbibliotekens totala ut- låning under perioden 1950—66 samt den ökning av utlåningen som bör ske för att

värdena 5, 6, ..... 10 lån/inv skall uppnås år 1980.

Diagram 4:2. Utvecklingen av kvoten övrig personal-bibliotekarier under perioden 1960—66 samt den skattade utvecklingen fram till 1980. Den undre kurvan visar hur utvecklingen borde ske för att kvoten skulle vara 1,40 år 1980.

Diagram 4: 3. Årliga genomsnittliga ny- rekryteringsbehovet av bibliotekarier för olika värden på antalet lån / inv och lån/an- ställd.

Exempel: Om målet 1980 skall vara att biblioteken då har uppnått utlåningsfre- kvensen 9 lån/inv och 13 000 lån/anställd utläses ur diagrammet det årliga genom- snittliga nyrekryteringsbehovet till 130 bib- liotekarier.

Diagram 4: 4. Årliga genomsnittliga ny- rekryteringsbehovet av övrig personal för

• Sida 209
•  Original

Nyrekryterin :- behovet pergör

Lön/ww. » år 1980

5 6 7 B 9

11

Diagram 4: 4. Årliga genomsnittliga nyrekryteringsbehovet av övrig personal för olika värden på antalet lån/inv. och lån/anställd.

olika värden på antalet lån/inv och lån/an- ställd.

5. Skolbibliotekssektorn

Icke-obligatoriska skolan Under tiden januari—februari 1967 gjordes en undersökning av den icke-obligatoriska delen av skolsektorn. Undersökningen ut- fördes i form av en postenkät, som adresse— rades till rektorn i varje skola. Som adress- register användes »Årsbok för skolan 1966»,1 som innehåller bl a adressuppgifter för i huvudsak alla skolor under post-gym-

1 Utgiven av Sveriges lärarförbund.

nasial nivå. Dessa skolor står i årsboken uppdelade i 33 olika skolformer, somi dessa beräkningar har sammanförts till 6 större grupper:

klassificering och

och förtecknande av tcrial

pprättande av plan för utgall- av material

av utgallring av terial

av uppgifter material

av forskare o.d. om materia1,hjälp information. d. v. s. av uppgifter om

tarier 0.

av av ut-

av material,etike m.m.

Vård av material och

av rutinkaraktär

av sylstem automla bearbe (fA B) arkivrunner

edverkanv. utforrn ning av , artiklar nd. inom det t eller

Ytterligare arbetsuppgifter i med arkivering av ri

inom rarn . s . som ej ryms vidst. rubr. Ange på ³ dessa för enskild

Fortsätt med fråga '7. som var och en av de personer har som nu sysslar med arklvtjänsn,

6. Ange i tablån nedan genom förkryssning alla de arbetsuppgifter

• Sida 217
•  Original

Bil. 1:6

Markera i tablån med ett kryss i kol. D eller E om respektive person har heltids- eller deltidsarbete med Fortsätt med fråga 9.

7. Ange i kol. A, nedan. den utbildningskod (se Utbild— ningsalternativ - undertablån) som varje person har. Vissa ersoner kan ha två olika utbildnin ar, t.ex. civ.ing. och fil. kand. Använd i så fall både ke A och 5. Ange däre- mot icke två utbildningskoder då den ena utbildningen aren Fortsätt med fråga 8.

9. Om deltidsarbetet med litteraturtjänst är kombinerat med annan yrkesverksamhet, precisera denna i kol. G kommunalt bibliotek). följd av den andra. t.ex. fil.kand. +fil.lic., ymnasieing. +civil- ingenjör. (Meningen är att få fram den s utliga huvudkom- petensen för var och en.) Ange även i kol. C den tillämp- liga biblioteksutbildningskoden enligt alternativen under Biblioteksutbildning - under tablån. litteraturtjänst samt ange för dem som har deltidsarbete den- nas omfattning i timmat per månadi kol. F. (t.ex. sekreterare inom företaget, bibliotekarie vid

Utbi 1

eore utbildnin anges en i koderna Utbildnings- alternativ

bildning ( enligt erna under iblioteks- tbildning tjänst 55 se frå a

Högre examen vid universitet och högskolor (licentiatexamen, do torsgrad) vid naturvetenskaplig fakultet samhällsvetenskaplig fakultet humanistisk fakultet teologisk fakultet

juridisk fakultet

medicinsk fakultet teknisk högskola handelshögskola annan fakultctcllcr högskola

Biblioteksutbild ning

wacom»—

Skolöverstytclsens biblioteksskola

Heltids-

Ung. an arbets- timmar

tids-

2

21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 40 50

Stockholms stadsbiblioteks bibliote ksskola Biblioteksskolan vid Kungl. Biblioteket("KB- kursen") Annan biblioteksutbildning Ingen biblioteksutbildning

ånad

yrkesverksamhets att

ldnlngsultornoliv (teoretisk grundutbildning)

Grundexamen vid universitet och högskolor (fil. kand., fil. ma .. civ.ek. , militärhögskola o. d. vid naturvetenskaplig fakultet samhällsvetenska lig fakultet humanistisk faku tet teologisk fakultet juridsk fakultet medicinsk fakultet teknisk högskola handelshö skola annan faku tet eller högskola Folkskolläratexamen Småskollärarexamen

övnings— eller yrkeslärarutbildn'tng

61

63 70

80

90

10

Fullständig gymnasieutbildning vid allmänt gymnasium tekniskt gymnasium handelsgymnasium (2- el. 3-årigt) Ingenjörsutbildning vid tekniskt institut eller teknisk skola Realexamcn, normalskolekompe- tens, grundsdkoåab. folkrlåol? ä;] motsv. ine na o o - skola, lack—Elgolayågd.) ( g

Realexam en , normalskolekompe- tens, grundskola, folkskola el. motsv. utan vidare påbyggnad

Annan teoretisk grundutbildning

• Sida 218
•  Original

Fersen övriga arbetsuppgifter inom ramen för arkivtjänst som ej ryms under övriga

rubriceringar på sid. 2. Ange dessa för varje enskild berörd person

..:

SCBs kod .5 I

• Sida 219
•  Original

Bil. 128

De den Hahn "in. .. ”Sumi"... u...—w ENKA'I' onllgi " ! "lr-Inslag" A_”'m|

Blanketten Återsändes efter ifyllandet ! bifogat svarskuvert till

Kol. Kom")

1 ”| Statistiska centralbyrån Fack 2-3 STOCKHOLM 27

4-11 12-15 16-17 Ref.: 18-23 AmanuensG Ingmari, tfn 08 - 63 05 60, ankn. 133 Fröken Leena Ridell, ankn. 120 24

Utredning av bl. a. frågan om utbildning av personal vid bibliotek och andra dokumentationsenheter

Uttryck som används i texten

Material = handlingar. ritningar, magnetband,_fi1m, ljudband etc. (Observera att denna beskrivning delvis sammanfaller med den som återfinns i blanketten för L-personal.) Var god genomläs noga bifogade anvisningar Atkivtjäns = handhavande av material. innan blanketten ifylles!

'I. Finns det för närvarande vid Ert företag. myndighet. organisation eller motsvarande någon eller några personer sysselsatta med arkivtjänst (i fortsättningen benämnd A-petsonal)? . . . . ...... . . ..... . . . Bl Ja [12 Nej 25 Om svaret är Ja, fortsätt med fråga 3. Om svaret är Nej, fortsatt med fråga 2.

2. Väntas företaget, myndigheten, organisationen eller motsv. inom de närmastefem åren fåbehov av A-petsonal? . DI Ja Di Nej Om svaret är Ja. fortsätt med fråga 4.

Om svaret är Nej, var vänlig återsänd blanketten utan vidare åtgärd.

26

3. Anser företaget, myndigheten, organisationen elletrnotsv. attnuvarande personal är tillräcklig förattsköta den arkivtjänsr som beräknas bli erforderlig inom de närmaste fem åren? . . [II 13 [12 Nej Om svaret är Ja, fortsätt med fråga .6'. Om svaret är Nej, fortsätt med fråga 4.

27

Antal personer 4. Hur många personer utöver nuvarande A-personal beräknar företaget, myndigheten, organisationen eller motsv. behövs för att sköta atkivtjänsten om fem år? . . 28-29 Fortsätt med fråga 5.

Antal personer

5. Ange för varje vidstående kategori det antal av den i Kategori 1; fråga 4 önskade A-personalen, vars arbete huvudsakli en arbetsuppg.3.5,6.7,8,13,14 . 30-31 överensstämmer med de givna kombinationerna av ar ets- uppgifter (arbetsuppgiftskod, se sid. 2. Summan av dessa Kategori 2: antal skall alltså vara lika med antalet, uppgivet ifråga 4). atbetsuppg.4,49,10, 11-12 - - -------------------- 32'33 Om svaret på fråga 1 är Ja, fortsätt med fråga 6. Om svaret på fråga 1 är Nej, var vänlig återsänd formuläret utan vidare åtgärd.

SCB P16 h.4.196'.'.

Blankettutgivate

SBB mmnsxn crumnmvnln e.—

Prognosinstitutet

• Sida 220
•  Original

Urval föroch/eller beslutom anskaff-L. ning och utrangering av material

Klassificering,amnesindexeringel. » annan form av analys

Katalogisering

Bibliografiska kontroller

Litteratursökning och referensarbete

Sökning i-patentlitteratut

Upplysningstjänst

Aktiv information. d.v.s. sprld- ning av uppgifter om material

tidskrifter. böckerietc. samt év. be—

Referartjänst(avfattande av referat ur

d ömnlng av materialet)

Planeringsarbete m.m (planeringsar- bete rörande personal. lokaler. invent o. annan utrustning; budgetarbete)

Låneverksamhetuegistr. av lån o.'lån tagare- exped. av lån; qtskrivn. av låt-b neagåo an, rav etc.; lanestausuk;

ids tsrtr tilatinm

Anskaffning av material genom 'köp, byte elletsom åva(rekVisition. kontroll och an omstregisrrenng)

Vård 'av material och lokaler

Rutinmässiga personalärenden

Biblioteksru tiner (registrering . katalogisering. utlåning) .

Dokumentationsrutiner (sam-' man. ling.?pridning och atervinnin O

v tn rmatinnl

iedvctkan v. ulformntng av btskmng» rapporter, artiklar nd.inom det egna företaget, lyndighnorg.elletmotsv. Ovr.arbetsuppg.inom ramen f. liltt. tj. som ej ryms undervidst.ttibr.An 'c på sid. 3 dessa for varje enskild pers n

Arbetat”. ifi nr

Fortsätt med fråga 7.

som var och en av de personer har som nu sysslar med litteraturriän"

6. Ange i laban nedan genom förkryssning alla de arbetsuppgifter

l

Kol. Kontyp 6

SCBs kod

• Sida 221
•  Original

7. Au e i kol. A, nedan, den utbildningskod (se Utbild- ningsaätemativ - under tablån) som varje person har. Vissa ersoner kan ha två olika utbildnin ar, t. ex. civ.ing. och il. kand. Använd i så fall både ko . A och !. Ange däre- mot icke två utbildningskoder då denena utbildningen ären Fortsätt med fråga 8. 8. Markera i tablån med ett kryss i kol. D eller E om respektive person har heltids- eller deltidsarbete med Fortsätt med fråga 9.

följd av den andra. t. ex. fil.kand. +fil.lic., gymnasieingenjör +civiiingenjör. (Meningen är att få fram den slutliga huvudkom- petensen för var och en.) Ange även i kol. C den tillämpliga arkivutbildningskoden enligt alternativen under Arkivutbild— ning - se nedan.

arkivtjänst samt ange för dem som har deltidsarbete dennas omfattning i timmar per månad i kol. F.

' 9. Om deltidsarbetet med arkivtjänst är kombinerat med sekreterare inom företaget. myndigheten e.d. . arkivarie

eoretisk tkivut- tbildnin ng en enligt under tbildnings- v-

tiv tjänst

15

Utbildningultornutiv (teoretisk grundutbildning) 1

Heltids-

¹ annan yrkesverksamhet. precisera denna i kol. 0 (t. ex.

vid landsarkiv).

SCBs kod

Högre examen vid universitet och 2 Grundexamenvid universitet och 6 Fullständig gymnasieutbildning vid högskolor (licentiatexamen, högskolor(fil.kand. fil.ma .. . do tongrad) vid civ.ek..militärhögskola 0. vid 51 allmänt gymnasium 11 naturvetenskaplig fakultet 21 naturvetenskapli fakultet 62 tekmsm gymnasium ' 12 samhällsvete ska lig fakultet 22 samhällsvetenskag lig fakultet 63 handelsgymnasium (2- e1' s_ångt) 13 humanistisk aku tet 23 humanistisk faku tet 70 Ingenjörsutbildning 'vid;tekniskt 14 teologisk fakultet 24 teologisk fakultet institut eller teknisk skola 15 juridsk fakultet 25 juridisk fakultet * - 16 medicinsk fakultet 26 medicinsk fakultet 80 55:51exåirnlåsllthrlgnfoallcsslltoollåkgl?Pe 17 teknisk högskola 27 teknisk högskola motåy, med åbyggnad (folkhög- 18 handelshögskola 28 handelshögskola skola facks 013 e.d.) 19 annan fakultet eller högskola 29 annan fakultet eller högskola ' 3 lksk 1 90 Realexamcn,normalskolekompe- O Fo o lärarexamen tens,grundskola,folkskola el. 40 Småskoliärarexamen motsv. utan vidare påbyggnad 50 Övnings- eller yrkeslärarutbildning 10 Annan teoretisk grundutbildning

Arkivutbildning

1 Arkivutbildning 2 ingen arkivutbildning

• Sida 222
•  Original

Övriga arbetsuppgifter inom ramen för litteraturtjänst som ej ryms under övriga nr rubriceringar på sid. 2. Ange dessa för varje enskild berörd person SCngkOd nr 2 _ ____________________________________________________________ 2 ..4 _________ .. ........................... 4 ...5. . .................................... 5 6 .......................................................................... 5. 7 ..... _. ...7. ....8_ ........................................................................................................................................ _ .............. få . 9 ..................................................................................................... ?.. ..19 .......................................................................... .. 10 11 _____________ 11 12 ................................... 13.. "1.1.3 ............................................. 1.3. 14 _..14.. 15 15

,..- .__ __ _.

• Sida 223
•  Original

Datum Biblioteks- och A

25. 19. 1967 "”W””

Siiiliillii EENIHMBYHHN

Prognosinstitutet

Amanuens Ann-Charlott Sturegård, tfn 08-63 05 60,ankn.115 Förste aktuarie Gunnar lngman. tfn 08-63 05 60.ankn. 128

IN TMDU KTION

December 1965 tillkallade chefen For ecklesiastikdepartementet sakkunniga för att'utreda frågor rörande utbildning av biblioteks- och arkivpersonal. I denna kommitté: uppgifter ingick också att kartlägga dels förekommande biblioteks- och arkivpersonals arbetsupp- gifter och utbildning. dels det framtida behovet av sådan personal. För att få denna kart- läggning till stånd." vände sig kommittén till statistiska centralbyrån. som åtog sig denna del av utredningsarbetet.

SCB har hittills insamlat uppgifter från a. statliga sektorn, omfattande alla statliga myndigheter, ca 1 000 st. b. privata sektorn. omfattande ett urval privata företag och organisationer. ca 3 500 st. o.skolsektorn. omfattande ca 1 000 skolor. och vänder sig nu med en enkät till den kommunala sektorn. omfattande kommunala myndigheter och förvaltningar i landskommuner och städer med fler än 30 000 invånare.

Då det syns svårt att direkt vända sig till de olika kommunala myndigheterna. har vi efter samråd med kommunförbunden istället valt att skicka enkäten till kommunalnämnden i landskommunerna och till drätselkammaren i städerna såsom varande de organ som torde ha den bästa inblicken i de olika förvaltningarna. Vår förhoppning är nu att kommunal- nämnden resp drätselkammaren ville hjälpa oss med undersökningen genom att fylla i

./. bifogade blankett och återsända denna. Då kommitténs arbete tidsmässigt är bundet. till denna undersökning. vore vi mycket tacksamma om blanketten återsändes senast . /. den 8. 11. 1967. Svarskuvert bifogas.

Resultaten av dessa undersökningar kommer att direkt ligga till grund för det fortsatta kommittéarbetet.

Enkäten avser förhållandena inom landskommunens/stadens myndigheter och förvaltningar (nämnder. industriverk. styrelser o d) med undantag för folkbibliotek med filialer. sjukhusbibliotek och skolbibliotek.

Med biblioteksarbete avses allt arbete med att anskaffa och tillhandahålla Litteratur (böcker. tidskrifter. broschyrer o d).

Med atkiveringsarbete avses att omhänderta kommunala myndigheters och förvaltningars handlingar (protokoll, skrivelser, register, räkenskaper. ritningar osv) efter det att handläggningen av ärendena avslutats samt £t_t i fortsättningen vårda dessa handlingar. I detta arbete ingår bl a bindning. kapsling, etikettering; upplåggande av förteckningar över arkiv; utgallring. dvs för— störing (efter vissa reglenav mindre värdefulla handlingar; utlåning av sådana handlingar.

i i i | | | ANVISNINGAR ocrt FÖRKLARINGAR ! l . | i | i i l

Personer som skall redovisas år de som ägnar minst 1 timme om dagen (20 timmar i månaden) åt biblioteks- eller arkiveringsarbete.

Posttdtess Gatuadress Teleion Telegramadless Fock Stockholm 21 Linnégatan 37 om: ns 50 Stlhuruu

• Sida 224
•  Original

Biblioteks- och Datum arkivpersonal

A

Du på denna blank-n avgivna uppgifterna iir sekretessbelagda enligt 16 & sekretesslagen

Var god läs noga igenom anvisningarna. innan nedanstående frågor besvaras!

| Har landskommunen/staden för närvarande någon eller några personer, sysselsatta med . . . . . . . . . . . . Eblioteksarbete Erkiveringsarbete

Ja [] Nej Ja D Nej

Om svaret ärIIa. v g ange nedan antalet personer i iespektive kategori.

Antal personer inom landskommunen/staden som för närvarande är sysselsatta med . . . . . . . . . . biblioteksarbete, antal arkiveringsarbete, antal

i mera kvalificerad ställning (motsvarande en heltidslön av lägst lgr 16) . .. . . . . . .

i mindre kvalificerad ställning (motsvarande en heltidslön av högst lg: 15) . . . . . . . ________________________________________ . _______________________________________

2 Väntas landskommunen/staden inom de närmaste 5 åren behöva ytterligare personal. utöver ev nuvarande. i någon

av dessa kategorier . . . . . . . . . . . . . . .. . . . biblioteksarbete arkiveringsarbete bla D Nej bla D Nej

Om svaret är Ja. v 3 ange nedan antalet personer

i respektive kategori.

Antal personer som landskommunen/staden väntas behöva. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . biblioteksarbete. antal arkiveringsarbete, antal

imera kvalificerad ställning. . . . . . . . . . . . . .

imindre kvalificerad ställning . . . . . ,. . . . . . .

3 Anser landskommunen/staden att det finns några Bibliotekspersonal Speciella brister i ovan redovisade personals biblioteks- eller arkivutbildning! Ange i så fan vilka. _______________________________________________________________________________

• Sida 225
•  Original

Dltum

16.1.196'7

SCB Pi 5 1. 1967. 1 500 ex.

llllllllllll EENIHMHYHHN

Prognosinstitutet

Till Rektor

På Kungl.Maj:ts bemyndigande har chefen för ecklesiastikdepartementet tillkallat sakkunniga för utredning av bl. a. frågan om utbildning av personal vid bibliotek och andra dokumenta- tionsenheter.

Ett betydelsefullt led iuttedningsarbetet är att kartlägga nuläget beträffande sådan pc.-sonal och de sakkunniga har anmodat statistiska centralbyrån att genomföra en sådan kartläggning. Centralbyrån'får härmed hemställa om Er medvetkani denna undersökning genom att ifyl'a nedanstående frågor.

Frågorna avser endast det icke-obligatoriska skolväsendet och de skolbibliotekarier som är att hänföra till grundskola (eller eventuell folkskola) skall således e j ingå. Detta bör sär- skilt observeras i de fall där realskola ligger i anslutning till grundskola. Elever som tjänst- gör inom skolbiblioteket skall ej medtas.

Blanketten återsändes före 15. 2. 1967, lämpligen i bifogat svarskuvert. Förfrågningar be- svaras av Gunnar Ingmari, telefon 08 - 63 05 60. ankn. 133.

l tjänsten

(>>?sz %'ZMW

Thora Nilsson

Skola (stämpel)

Byråchef' Datum Kol. (lfylles av SCB) 1 5 2 - 3

FRÅGOR:

1. Har Ni vid Er skola någon eller några personer sort. tjänstgör som skolbibliotekarie? . . . . . . . . . . D Ia |:] Nej Om svaret är Ne i, var vänlig återsänd blanketten

Sätt X i tillämplig ruta!

Om svaret är Ja, ange antalet personer Antal personer

3. med lärarutbildning och med biblioteksutbildning . . . __________ 4

b. :tLed lärarutbildning men utan biblioteksutbildning . . _________ 5

c. ut lärarutbildning men 11131 biblioteksutbildning. . . _________ 6

d. utan lärarutbildning och uran biblioteksutbildning . . . _________ '7 Antal tim./vecka, ca

2. Hur många timmar i veckan

ägnas (i genomsnitt) åt skolbibliotekariearbetet?. . . . . ....................... 8 - 9

Svaret skall anges i timmar. Finns det fletän en skolbibliotekarie, ange då dessas tidsuppgifter på den reserverade platsen, t. ex. 7 + 3 10-11

Postadress Gatuadress Telelon Telegramadress

FICK. Stockholm 27

Linnegatan at tta/nosen ankn. 133 snutt-uu

• Sida 226
•  Original