SOU 1969:39

Taxesystemet i postverkets tidningsrörelse

departementet

Med stöd av riksdagens beslut tillkallade Kungl. Maj:t den 29 juni 1966 bankdirek- tören R G Renlund att vara utredningsman med uppgift att i samarbete med företrä- dare för Postverket, Svenska Tidningsutgi- vareföreningen (T U) samt Fack- och Kon- sumentpressens Postkommitté (FKP) verk- ställa översyn av avgiftssättningen inom Postverkets tidningsrörelse.

Postverket har i utredningen represente— rats av generaldirektör N Hörjel, ekonomi- direktör J E Lövgren, byråchef A Linde— berg, byråchef B Furbäck, avdelningsdirek- tör J H Edlund samt avdelningsdirektör H Sandgren.

TU har i utredningen representerats av chefredaktör T Wärenstam (t.o.m. 29/5 1968), direktör S Gerentz, direktör C H Tol— lesby (fr.o.m. 30/5 1968), direktör G Frick (t. o. m. 29/5 1968), direktör I Hed- berg (fr. o. rn. 30/5 1968), direktör I Hall- vig samt direktör K H Ekberg.

FKP har i utredningen representerats av direktör Y Mathson, ombudsman H Ahldin, direktör T Olofsson, chefredaktör B Dah- lander, försäljningschef T Stääv samt pol. mag. P Tönus.

Sekreterare i utredningen har varit byrå- direktören i Postverket N O Bergling. Utred- ningen har antagit namnet tidningstaxeut- redningen.

En särskild arbetsgrupp inom utredning- en har undersökt kostnadernas fördelning inom Postverkets tidningsrörelse samt läm-

nat exempel på taxesystem där avgifterna så långt möjligt fördelats på olika kompo- nenter enligt principen >>pris efter presta- tion».

Utredningsmannen har med stöd av till— gängligt material låtit utarbeta exempel på taxesystem med inslag av principen >>pris efter bärkraft» där tidningarnas annonsde- lar belastas med en särskild tilläggsavgift.

Frågan om särskilt anslag av statsmedel till Postverket för förlusten på tidningsrö- relsen har även behandlats av utredningen.

Tidningstaxeutredningen får härmed överlämna sitt betänkande. Utredningen har därmed fullgjort sitt uppdrag.

Stockholm den 29 augusti 1969

Gösta Renlund Olov Bergling

d'E _'; EiEL-:E-' I; _II? "....." ;.

1' _ _ _ .. - ...I..' .' ' ':' " :|... . gud-t' ' . ' ...... '.'... - . ' .| "'

tumma!— ...har m.....w'. .. t..... mm

'fdhgn .'|-i'm] Lind 11. .,.rangJi ..., _"l.c'x| | , H" få: 951.351... " '|'-'. ' '|' |". _ '|* L'Jr- ""q; ”' " ”Pl-ur""? "1353?"ka ;;.1 n... ..' ' Hi 'I.- '; |.' i...) ' ”thé—gaia: di.-ii: i'l'ä'. utb.:" |. lim.: 'tl'J'l | m...;r.....ni..|—i1r "IW" "i'l'lIT'F 51.34'. ..wl'. |'"f|5'|fi' "|. .."-m. n.'.; l --.m| _( .F. * ":IIfjlä Ubgw'i'MEI-"mhh .'|". ||';.- '|'-'i1*.;|._.l]i|'t-'

.... aln'lg'i; :..;L'L'Ji ”P.;... .. _'.J' 'F:'R._.'.'_1T |*)_J'* "'_'5; -'.i*" " lid "11 iii” minä. "J.. ' ulf '|.;,:.|'|'1|';su"'| '.._."||u .' . ml.. ' |' ' ' JU! "515": 1'1'f|'u'.|'. _I'IL'ä' ';" i'll-'i

':' natet-';" .'|-.". ..' —| |]; |_ .'nn :fm'uggmrcmW. hm'llr'.i'i'..iui..;m".1_.;rK mi. l-I- Fif "Wiwimiibm. |.... '.....||.E|; ;.E-i L .'i. " ' .'|.T.rJ__"' "'.-g. ' "lill-IHH ”|. .! 42.3. _*|*_ '| |. "|;I"L'J.'1 JMI-Ii. || :-.'41i£'|"|' .1 .'MML-h-'.";'|'> äh" gram.. .junu'rufl 2 ”utan. ;lr'i'i ' HMI EW |. "| till mdr-" " "” ""' -".'»'rr i""'". -'..| thi". mwr ?. |:: .. ..-l;—,:-'

"*"" , lll'l'v'å'1"";*' ' nunna-|: fälld-Hin! vi.-ii” ' .'| 'rl1 U' _il'wfil än!? '%'Äl' ':' " "' .' "" 'In-Hirta. ' ."".|l:f||'£i imniui. "' |||. glåpfmm *: rugiunbhi..| || '||'.|J "E'Hi ":'Ilgl'g'lw'r- "Nu???" . Mggdgm..|h.a. .. |..->_u' Y minimal ' " ' " än & ändå......nn ;-... ; ...i T .'L. ||...'_-'. _ ';rgqf'giå tat—ir 1.i|..'5nli|'|'.;'..|;.1-.nm.l " JJ ,z;||_.ii'r"1. gnu usd MrB-Hin” muffin-Wu” ”' då”. " f—iin'bLndg iiirilg "imo &” inl-.unm'l .net—"Mmm t—lnup'i. "qui _|'.'||1 Hmm"! m;" .1|' "_'Dri r'älgrll' |

', . ' _rgluig'nmhzi 't-""-_"- innuti 15'1121'Jl""|'._ r.."..t... :. uti

'%'rm firmware-ts m..;weunu. 1'r.|l m.

Elbil. %%!"th BMiqwiKC'lq' |||-rani

..,. .. I .

night.-' rian ribin'riiä mimi Hifi"

' klimat Oniani".

llyi'w'lhl'lu ('$. nu!) NHJ" Anund;

Sammanfattning

Enligt direktiven i bevillningsutskottets be- tänkande nr 1966: 27 har utskottet förordat att taxorna i Postverkets tidningsrörelse blir föremål för utredning under ledning av en opartisk ordförande.

Tidningstaxeutredningen har i första hand haft två huvuduppgifter:

1. Att söka åstadkomma en mera diffe- rentierad och kostnadsföljsarn taxekonstruk— tion i Postverkets tidningsrörelse än den nuvarande

2. Att söka åstadkomma en anpassning av taxorna i tidningsrörelsen till de faktiska distributionskostnadema med minsta möjliga tidsutdräkt I utredningen har deltagit representanter för Svenska Tidningsutgivareföreningen (TU), Fack- och Konsumentpressens Post- kommitté (FKP) samt Postverket. Utred- ningsman har varit bankdirektör Gösta Ren- lund. En Särskild arbetsgrupp inom utredningen har undersökt kostnadernas fördelning inom Postverkets tidningsrörelse och lämnat ex- empel på taxesystem i rörelsen där avgifter- na så långt möjligt fördelats på olika kom- ponenter enligt principen >>pris efter presta- tion». Utredningsmannen har med stöd av till- gängligt material från Postverket låtit utar- beta exempel på taxesystem med inslag av principen >>pris efter bärkraft» där tidningar- nas annonsdelar belastas med en särskild tilläggsavgift.

Frågan om särskilt anslag av statsmedel till Postverket för förlusten på tidningsrörel- sen har på begäran av representanterna för de olika parterna i utredningen även be- handlats av tidningstaxeutredningen.

Utredningens arbete har till stor del gått ut på att söka åstadkomma grunder för ett taxesystem som kan användas i framtiden efter höjningar av de i systemet ingående komponenterna med hänsyn till inträffade kostnadsförändringar.

Det har dock under detta arbete visat sig att en övergång till ett system som så långt möjligt är baserat på principen >>pris efter prestation» skulle medföra avsevärda omför- delningar av postavgifternas belastning på olika tidningsgrupper. Utredningen har där- för förordat en såvitt möjligt mjuk över- gång till en mera kostnadsföljsam taxekon- struktion, vilket bl. a. innebär att viktav- gifterna i det nya systemet övergångsvis får bära en större andel av avgifterna än som erfordras från kostnadssynpunkt.

När det gäller den av bevillningsutskottet ifrågasatta successiva höjningen av avgifter- na i tidningsrörelsen till full kostnadstäck- ning har från tidningarnas sida förklarats att man anser sig icke kunna tåla den merbe- lastning som en sådan höjning av postav- gifterna skulle medföra för tidningsföreta- gen.

Postverket har i sammanhanget fram- hållit att den nuvarande metoden för täc- kandet av förlusten genom belastning av

avgifterna på verkets övriga rörelsegrenar, i första hand brevrörelsen, är oförmånlig för verkets ekonomi. Om avgifterna i tid- ningsrörelsen ej fastställes på en kostnads- täckande nivå anser dånför Postverket att ett årligt anslag av statsmedel över budgeten skall utgå till Postverket för förlusten på tidningsrörelsen, som av Postverket beräk- nas till 60 miljoner kr per år.

FKP:s representanter har i och för sig icke haft något att erinra mot de gjorda be- räkningarna av den bristande särkostnads- täckningen.

TU har för sin del inte ansett sig kunna vare sig vitsorda eller bestrida att den av Postverket framräknade förlusten kan be— stämmas till 60 miljoner kr.

Både FKP och TU har under hänvis- ning till av Poststyrelsen år 1964 resp. 1965 framförda förslag i ärendet anslutit sig till tanken på en utjämning över statsbudge- ten av förlusten i tidningsrörelsen.

Enighet mellan parterna i utredningen har således förelegat ifråga om metoden för en subventionering av Postverkets tidnings- rörelse.

De förslag som utredningen framlägger ifråga om taxesystemet i Postverkets tid- ningsrörelse kan sammanfattas på följande sätt:

1. Taxesystemet omfattar komponenterna grundavgift, bokföringsavgift, försändelse- avgift för kommissionärskorsband, exem- plaravgift samt viktavgift. Zontaxa för vikt- avgiften tillämpas när det gäller tidningar som befordras som A-post (f. n. tidningar som utkommer med 2—7 nr per vecka). Fast viktavgift tillämpas för övriga tidning- ar. Skillnaden i exemplaravgift mellan tid- ningar som behandlas som A-post och övri- ga tidningar är i bassystemet 1 öre.

2. Förlusten i Postverkets tidningsrörelse ersättes genom ett särskilt anslag av stats- medel över budgeten. Förlustens storlek be- räknas av Postverket till f. 11. ca 60 milj kr per år.

3. Enligt utredningsmannen bör det exem- pel på noggrant kostnadsföljsamt taxesystem som framräknats av utredningen vara väg- ledande för taxesystemets utveckling i fram-

tiden och beaktas vid de årliga överlägg- ningarna mellan Postverket och tidningarna. FKP delar Utredningsmannens uppfattning och har hävdat att i ett nytt taxesystem större hänsyn bör tagas till befordrings- hastigheten samt att avgiftsskillnadema mellan A- och B-posttidningarna planmäs- sigt bör ökas till en sådan storleksordning att en fri övergång mellan olika service- nivåer kan medges. Från TU:s sida har man dock ansett sig icke kunna tillstyrka någon plan för införande av ökad belastning på exemplaravgiften jämfört med viktavgiften eller för en ökning av skillnaderna i exem- plaravgift mellan tidningar som befordras som A-post (f. n. tidningar som utkommer med 2—7 nr/vecka) och övriga tidningar.

4. Med utgångspunkt från det taxesystem som parterna enats om som bas bör enligt Utredningsmannens uppfattning för de tid- ningar, som i förekommande fall av stats- makterna anses ej böra erhålla statsbidrag tillämpas ett särskilt avgiftssystem som leder till kostnadstäckning efter 5 år.

1. Direktiv för utredningen m. m.

Direktiv för utredningen återfinnes i bevill- ningsutskottets betänkande 1966: 27 över Kungl. Maj:ts proposition 1966: 36 angå- ende bemyndigande för Kungl. Maj:t att besluta om vissa postavgifter. Det avsnitt i utskottets betänkande som avser avgifterna i Postverkets tidningsrörelse återges i det följande.

»Postavgiftema har enligt uttryckligt stad- gande i å 60 regeringsformen karaktär av bevillning, vilket förutsätter riksdagens med- verkan vid deras fastställande. Alltsedan år 1908 har riksdagen emellertid genom olika beslut bemyndigat Kungl. Maj:t att för be- gränsad tid i regel en fyraårsperiod besluta om vissa postavgifter. De senast av 1961 och 1962 års riksdagar meddelade be- myndigandena innebär, att Kungl. Maj:t intill utgången av år 1966 äger besluta dels beträffande de till den inrikes posttjänsten hörande avgifterna, inklusive avgifterna i tidningsrörelsen med undantag av beford- ringsavgifter i egentlig mening, assurans-, rekommendations-, postanvisnings- och post- förskottsavgifter samt avgifter för lösen- försändelser och avgifter i postgirorörelsen — dels beträffande samtliga de till den ut- rikes posttrafiken hänförliga avgifterna.

I den förevarande propositionen föreslås att giltighetstiden för de senast lämnade be— myndigandena förlängs till utgången av år 1970 och att bemyndigandena utvidgas att innefatta även avgifterna i paket- och post- girorörelsema samt avgifterna för lösenför-

sändelser.

Av det anförda framgår att de i propo- sitionen begärda bemyndigandena också innefattar förlängning av den av 1961 års riksdag till Kungl. Maj:t delegerade rätten att besluta i fråga om avgifterna i tidnings- rörelsen.

I motionerna I: 648 och II: 799 hemställer motionärerna dels om avslag på förslaget att riksdagen skall bemyndiga Kungl. Maj:t att för den kommande fyraårsperioden be- stämma avgifterna i tidningsrörelsen, dels att en parlamentarisk utredning måtte till- sättas med uppgift att undersöka på vilket sätt och i vilken omfattning postverket kan bidra till en tillfredsställande lösning av tidningspressens distributionsproblem och dels att riksdagen i avvaktan på. resultatet av en sådan utredning måtte besluta om oförändrade tidningstaxor för år 1967.

Med anledning härav får utskottet anföra följande.

Sedan överläggningar ägt rum mellan post- verket och företrädare för tidningsutgivama har Kungl. Maj:t i september 1965 fastställt nya avgifter för postbefordran av tidningar att gälla under år 1966. Genom de nya avgifterna har postverkets intäkter av tidningsrörelsen ökats med ca 9,9 milj. kr., vilket i stort sett anses motsvara den höjning av kostnadsnivån i tidningsrörelsen, som inträffat under år 1965. Poststyrelsen beräknar den återstående förlus- ten på rörelsen - bortsett från de löneökningar som kan ifrågakomma under innevarande år — till omkring 32 milj. kr. Av sistnämnda belopp belöper enligt av styrelsen lämnade uppgifter

ca 6,4 milj. kr. på kommersiell veckopress, ca 11 milj. kr. på övrig fack- och veckopress och ca 14,6 milj. kr. på dagspress.

Enligt statsmakternas beslut skall postverket drivas efter företagsekonomiska riktlinjer. I princip skall därför varje rörelsegren bära sina särkostnader och därutöver lämna ett skäligt bidrag till de för poströrelsen gemensamma kostnaderna. I fråga om tidningsrörelsen har denna målsättning av olika skäl ännu inte kun- nat förverkligas. Poststyrelsen anser att de se- naste årens höjningar av avgifterna i tidnings- rörelsen inte ens varit tillräckliga för att täcka de faktiska kostnadsstegringar, som uppstått efter det nya avgiftssystemets genomförande. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att i samband med att beslutanderätten över tidningsavgifterna år 1961 delegerades till Kungl. Maj:t utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande nr 40 uttalade, att en anpassning av avgifterna i tidningsrörelsen borde ske så, att rörelsen på längre sikt skulle kunna bära en skälig andel av postverkets kostnader och att, för att detta mål skulle kunna nås inom rimlig tid, avgifterna i tidningsrörelsen borde höjas för att kompensera postverket för kost- nadsstegringar i form av höjda löner etc. En av orsakerna till den eftersläpning, som ägt rum under årens lopp var framhöll utskottet att kostnaderna stigit utan att häremot sva- rande taxehöjningar skett.

Utskottet hyser alltjämt den uppfattningen att avgifterna i tidningsrörelsen bör anpassas så att rörelsen kan bära en skälig andel av post- verkets kostnader.

Utskottet är medvetet om att det nuvarande avgiftssystemet är behäftat med vissa bristfäl- ligheter, vilket föranlett kritik såväl vid syste- mets tillkomst som senare och medfört svårig- heter att anpassa tidningsavgifterna till rådande kostnadsläge. Med hänsyn härtill och då den nuvarande avgiftssättningen på längre sikt inte kan anses förenlig med en från företagsekono- miska utgångspunkter sund avgiftspolitik vill utskottet för sin del förorda, att tidningstaxor- na blir föremål för översyn under ledning av en opartisk ordförande och med representan- ter för såväl postverket som tidningsutgivama. En sådan utredning torde i viss mån kunna baseras på redan utförda kostnadsundersök- ningar. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla, att 1961 års kostnadsutredning fort- löpande aktualiseras bl.a. genom att minst en femtedel av undersökningsmaterialet revideras varje år.

Den av utskottet förordade utredningen bör syfta till att åstadkomma en mer differentierad och kostnadsföljsam taxekonstruktion än den nuvarande. Härvid kan det bli aktuellt att över- väga antalet komponenter i taxan och utform-

ningen i övrigt av densamma samt att ompröva den inbördes avgiftsrelationen mellan olika ty- per av tidningar. Den ovan angivna målsätt- ningen för avgiftspolitiken i tidningsrörelsen måste givetvis även beaktas vid utformningen av det nya taxesystemet. En viss subventione- ring av tidningarna via postavgifterna torde inte kunna undvikas under en övergångsperiod. Det bör emellertid tillses att den successiva an- passningen av taxorna till de faktiska distribu- tionskostnadema sker med minsta möjliga tids- utdräkt. Utredningen bör bedrivas skyndsamt. Först sedan förslag föreligger, torde det bli möjligt att, på sätt motionärerna synes avse, närmare överväga frågan om en ytterligare för- bättring av tidningsdistributionsservicen från postverkets sida.

Utskottet kan för sin del inte dela motionä- rernas uppfattning att tidningstaxorna bör bibe- hållas oförändrade i avvaktan på resultatet av utredningens arbete. Om kostnaderna stiger utan att höjningar av taxorna sker, kommer självfallet driftresultatet att ytterligare försäm- ras och andra verksamhetsgrenar att belastas med högre avgifter än nödvändigt för att kom- pemsera postverket för inkomstbortfallet i tid- ningsrörelsen. För att så snart som möjligt kun- na uppnå en tillfredsställande kostnadstäckning är det enligt utskottets mening nödvändigt att ytterligare eftersläpningar i avgiftsnivån inom tidningsrörelsen undvikes. När den nuvarande tidningskungörelsen upphör att gälla med ut- gången av innevarande år bör därför i vart fall de justeringar vidtagas i tidningstaxorna, som kan föranledas av den höjning av kostnads- nivån, som ägt rum efter den senaste avgifts- höjningen.

Utskottet kan heller inte tillstyrka motionä- rernas förslag att bestämmanderätten över tid- ningstaxorna i fortsättningen skall förläggas till riksdagen. Fastställandet av tidningstaxorna föregås av förhandlingar mellan poststyrelsen och representanter för tidningsutgivama, vilka därvid bereds tillfälle till full insyn i poströrel- sen. Med hänsyn till att tidningsrörelsen kost- nadsmässigt är en av postverkets dominerande rörelsegrenar är det angeläget att befordrings- avgiftema för tidningarna kan anpassas till det förändrade kostnadsläget utan det ytterligare dröjsmål, som med nödvändighet uppkommer genom en riksdagsbehandling av taxefrågan.

I sammanhanget bör även framhållas att i postverkets organisation sedan år 1965 ingår en lekmannastyrelse. Utskottet har dessutom under senare år funnit angeläget att från post- styrelsen erhålla upplysningar rörande de olika verksamhetsgrenarna. Erfarenheterna av denna informationsverksamhet har varit goda, och ut- skottet har för avsikt att även i fortsättningen hålla sig underrättat om utvecklingen inom

Under hänivsning till vad ovan anförts till- styrker utskottet förslaget i propositionen om förlängt bemyndigande för Kungl. Maj:t att bestämma avgifterna i tidningsrörelsen. Utskot- tet avstyrker således bifall till yrkandena i mo- tionerna I: 648 och 11: 799 i den mån de inte kan anses tillgodosedda genom vad utskottet an- fört.»

I skrivelse den 3 maj 1966 anmälde riks- dagen att beslut fattats i enlighet med be- villningsutskottets betänkande.

Genom beslut av Kungl. Maj:t den 29 juni 1966 utsågs bankdirektör R. G. Ren- lund till utredningsman med uppgift att i samarbete med företrädare för Postverket, Svenska Tidningsutgivareföreningen (TU) samt Fack- och Konsumentpressens Post- kommitté (FKP) göra en översyn av av- giftssättningen inom Postverkets tidningsrö- relse. Vid översynen borde med utgångs- punkt främst från redan verkställda kost- nadsundersökningar - möjligheterna övervä- gas att åstadkomma en avgiftssättning, som i större utsträckning tar hänsyn till olika tidningskategoriers anspråk på Postverkets tjänster.

Till sekreterare i utredningen har förord- nats byrådirektören vid Postverket N. O. Bergling.

Fördelningen av de postbefordrade tid- ningsexemplaren på de i utredningen repre- senterade organisationerna har uppskatt- ningsvis beräknats på följande sätt:

% Svenska Tidningsutgivareföreningen (TU) a) Dagstidningar 44,4 b) Övriga tidningar 12,6 Fack- och Konsumentpressens Postkom- mitté (FKP) 35,4

Tidningar som ej direkt representerats i ut- redningen 9

Summa 100,0

I bilaga 4 har intagits en förteckning över de tidningar som f.n. representeras av de båda organisationerna TU och FKP.

Parterna i utredningen har representerats av följande personer:

Postverket: Generaldirektör N. Hörjel

Ekonomidirektör ]. E. Lövgren Byråchef A. Lindeberg Byråchef B. Furbäck Avdelningsdirektör ]. H. Edlund Avdelningsdirektör H. Sandgren Svenska Tidningsutgivareföreningen (TU): Chefredaktör T. Wårenstam (t. o. m. 29/5 1968)

Direktör S. Gerentz Direktör C. H. Tollesby (fr. o. 111. 30/5 1968)

Direktör G. Frick (t. o. 111. 29/5 1968) Direktör I. Hedberg (fr. o. m. 30/5 1968) Direktör I. Hallvig Direktör K. H. Ekberg Fack- och Konsumentpressens Postkom— mitté (FKP):

Direktör Y. Mathson Ombudsman H. Ahldin Direktör T. Olofsson Chefredaktör B. Dahlander Försäljningschef T. Stääv Pol. mag. P. Tönus En arbetsgrupp inom utredningen har gjort studiebesök på postanstaltema Stock- holm Han och Norrtälje samt hos Nordisk Rotogravyr, Solna, och Åhlén & Åkerlunds Förlags AB, Stockholm.

2. Historik över taxesystemets utveckling i

Postverkets tidningsrörelse

I Sverige har postbefordran av tidningar förekommit sedan 1600-talet. Till en bör- jan utgick porto som för vanliga brev för tidningarnas postbefordran med undantag för vissa priviligierade tidningar, t. ex. Post- och Inrikes Tidningar.

År 1820 bestämde Kungl. Maj:t efter önskemål från riksdagen att alla »dagblad» skulle befordras mot en postavgift som ut- gjorde 1/3 av brevportot. Efter några år tycks dock denna avgift ha visat sig olämp- lig ty vid 1823 års riksdag beslöts att tid- ningar skulle postbefordras utan särskild av— gift men beläggas med en stämpelavgift, kallad charta-sigillata-stämpel, som tillföll riksgäldskontoret. Postverket erhöll sålunda ingen som helst ersättning för sitt arbete med tidningsdistributionen. Stämpelavgiften utgick även för sådana tidningsexemplar som icke befordrades genom postverket utan på annat sätt.

Helt naturligt ansåg man från postver— kets sida att anordningen med Stämpelav- giften icke var särskilt tillfredsställande. På 1860-talet utgjorde tidningarna 64 % av de samlade postförsändelsemas vikt. För den- na befordran erhölls ingen som helst ersätt- ning. Även från utgivamas sida var man ej helt nöjd med stämpelavgiften, bl. a. på grund av att den utgick även för icke post- befordrade exemplar.

Efter framställning från poststyrelsen be- slöt riksdagen år 1872 att stämpelavgiften skulle avskaffas och ersättas med vissa

postavgifter för tidningarnas postbefordran. Postavgiftema utgick med viss procent av tidningarnas abonnemangsavgifter. För tid- ning som utkom med mer än ett nummer per vecka utgjorde postavgiften 20 % av abonnemangsavgiften. För tidning som ut- kom med ett nummer i veckan eller mind- re ofta utgjorde postavgiften lO % av abon- nemangsavgiften. Vissa maximiregler inför- des beträffande det abonnemangspris på Vi]- ket postavgiften skulle beräknas. Postav- gifterna gällde vid tidningarnas befordran mot postabonnemang.

Redan efter några år visade det sig att postabonnemangssystemet medförde en stark ökning av postverkets arbete och kost- nader med tidningsdistributionen. Med an- ledning härav infördes år 1876 försändelse— formen tidningskorsband, som väl närmast motsvarar våra dagars adresserade utgivar- korsband.

Avgiften för tidningskorsband bestämdes till 2 öre per 50 gram, lägst 4 öre per för- sändelse, således en med hänsyn till det dåtida penningvärdet ganska hög av- gift. Fr.o.m. år 1884 sänktes avgiften till 1 öre per 50 gram dock lägst 4 öre per för- sändelse.

År 1899 tillsattes den första tidningsut- redningen. Den började med en kostnads- undersökning för år 1898, som visade en kostnad av 1556 000 kr. och en inkomst i tidningsrörelsen av 465000 kr.

Denna utredning föreslog delvis efter

Avglit per ex i öre

* i |

3 __ _ utgivarkorsband _ _ _ _ _ posiabonnerad dagstidning

lllllllllllllllll postabonnerad veckotidning

ull llllllllllll llllllllllllllllllllllll _ _ _ u _ lllllllllllll _ _ _ _ ' l Vikt per ex i gram 50 100 150 200 250

Postavgifterna i tidningsrörelsen lll 1905—31 /12 1920

tyskt mönster ett avgiftssystem som i sina huvuddrag skulle komma att bli bestående ända till år 1962, då det avlöstes av det nu gällande systemet.

Ifråga om postabonnemangen föreslogs ett avgiftssystem som bestod av en fast av- gift för varje abonnemang (10 öre+2% av abonnemangsavgiften), en nummeravgift (12 öre per nr i veckan) samt en viktavgift

(6 öre per kg av årsvikten).

För att om möjligt åstadkomma en av- lastning av de kostnadskrävande postabon- nemangen föreslogs dessutom införandet av utgivarkorsband, där utgivarna själva slog in och adresserade tidningsexemplaren. För utgivarkorsband föreslogs en avgift av 12 öre per kg dock lägst 24 öre vid varje in— lämning.

Tabell 2. 6 Avgift per ex 1 öre 1 l l l 5 _ utgivarkorsband " _ vi". _ _ _ _ _ posiabonnerad dagstidning nu...." " l ' ""'". *** mum-mun. postabonnerad veckotidning l...... " _ t'" & ", f ! Vikt per ex i gram 50 100 150 200 250 Postavgifterna i tidningsrörelsen 1/1 1933 31/12 1948

De av utredningen föreslagna avgifterna infördes efter riksdagens beslut fr.o.m. den 1/1 1905 och kom att gälla oförändrade t.o.m. den 31/12 1920.

I tabell 1 framgår avgiftemas storlek per exemplar vid olika vikter tiden 1905—1920. Avgifterna för tidningsexemplar försända som utgivarkorsband var endast bråkdelen av ett öre när vikten var obetydlig. Vid vikter på mer än 50 gram per exemplar var emellertid avgiften för utgivarkorsband högre än avgiften för postabonnemang, trots att utgivarkorsband för postverket är mindre kostnadskrävande än postabonne- mang. Detta fel från kostnadssynpunkt skulle komma att bli bestående ända t. 0. nr. år 1962.

Ifråga om avgiftssystemets konstruktion vidtogs under åren 1905—1962 endast smär- re ändringar. Den procentuella andeleu av abonnemangsavgiften i den fasta avgiften borttogs fr.o.m. år 1933, då man även in- förde en dubblering av nummeravgiften för postabonnerade tidningar, som utkom med högst ett nummer per vecka. De s.k. tid- ningskorsbanden avskaffades år 1919.

Den 1/7 1927 infördes en minimiavgift för utgivarkorsband, som erhölls genom att försändelser som vid inlämningen vägde mindre än 25 gram i avgiftshänseende be— räknades väga 25 gram. Avgifterna per ex- emplar under perioden 1933—1948 framgår av tabell 2.

Skillnaden i avgift per exemplar under denna period mellan veckotidningar och dagstidningar var ca 1 öre. Minimiavgiften vid befordran som utgivarkorsband var 0,55 öre per exemplar.

Utredningar angående tidningsrörelsens organisation och avgiftssystem m.m. före- togs åren 1923—1924 samt 1931—1932. En- dast relativt mindre förändringar vidtogos som följd av dessa utredningar. Fr.o.m. år 1933 medgavs postabonnemang endast för tidningar som utkom med minst 12 nr per år.

År 1955 påbörjade den s.k. tidningsför- ordningsutredningen sitt arbete. Som ord- förande i utredningen fungerade överdi- rektör A. H. Winberg och dessutom deltog i

utredningsarbetet representanter för tidning- arna och för postverket. Som expert vid uppläggningen av arbetet med kostnadsun- dersökningar förordnades professor Ulf af Trolle.

Utredningens arbete inleddes med en kostnadsundersökning av tidningsrörelsen. Vid denna undersökning användes den s. k. momentkostnadsmetoden, där man bygger upp kostnaderna för viss prestation genom studier av kostnaderna för olika moment i arbetet. Inom varje moment beräknas kost- naderna för en enhet av varje prestation och totalkostnadema för en viss prestation erhålles genom addering av momentkost- nader med vissa pålägg (spilltidstillägg). To- talkostnaden för varje prestation under en viss period erhålles genom att multiplicera enhetskostnaden med antalet utförda en- heter under perioden.

Kostnadsundersökningen baserades på tidningsrörelsens volym under år 1955 och avsåg kostnaderna under år 1957. Efter en uppräkning till kostnadsläget under mars månad 1958 erhölls en merkostnad av 60 milj. kr. per år för postverkets tidnings- rörelse. Inkomsterna vid samma tidpunkt beräknades till 30 milj. kr. per år. Med merkostnader avses i detta sammanhang de kostnader som skulle bortfalla för postver- ket om tidningsrörelsen bortfaller.

Kostnadsundersökningens resultat har sammanfattats på s. 15 (enligt Postala med- delanden nr 4/ 195 8).

Vid denna kostnadsundersökning räkna- de man i huvudsak med ett spilltidstillägg av 25 %.

En särskild undersökning gjordes beträf- fande tidningsdistributionens kapacitetsan- språk på brevbärarnas turarbete. Den andel som man efter en del överläggningar kom att enas om som tillämplig för hela landet utgjorde 19 %, en siffra som får anses till en del utgöra en förhandlingsprodukt.

Det bör framhållas att man vid denna kostnadsundersökning ej medtog samtliga kostnader för tidningsdistributionen. I en särskild bilaga till utredningens betänkande anges de moment som ej medtagits vid kost- nadernas beräknande. Bland de kostnader

kr %

Vissa arbetsmoment för vanliga postabonnemang 4 156 183 7,2 Vissa arbetsmoment för s. k. fortlöpande postabonnemang samt utgivar-

korsband 2 425 693 4,2 Vissa arbetsmoment för postabonnemang och utgivarkorsband vid post-

kontoret Stockholm Ban 4 766 115 8,3 Tidningsgöromålen vid poststationer 1 759 523 3,0 Tidningsgöromålen vid postombud och lantbrevbärare 99 104 0,2 Olika slag av tidningstransporter

Lokala transporter 2 380 739 Järnvägstransporter 6 633 417 Landsvägstransporter 1 418 278 Båttransporter 136 331 Flygtransporter 31 560 Överföringar 574 455 Tidningsarbetet i postkupéerna 3 264 716 14 439 496 25,0 Kostnader för tidningarnas utdelning 24 878 124 43,1 Bortfall av hyreskostnader 946 788 1,6 Inventarier och förbrukningsartiklar 2 992 371 5,2 Fordonskostnader 300 914 0,5 Adresseringsmaskiner 281 169 0,5 Tidningsrevisionen 453 527 0,8 Tidningstaxan m. m. 133 212 0,2 Befordran av ps-försändelser 52 069 0,1 Eftersändning av utgivarkorsband 84 644 0,1

Summa 57 768 932 100 0

som utelämnats märkes bl.a. kostnaderna för vissa interna transporter och arbetsmo- ment samt vissa lokalkostnader vid Stock- holm Ban.

I organisationsfrågan ansåg tidningsför- ordningsutredningen att man borde söka åstadkomma en organisation av tidnings- rörelsen som ger de sammanlagt lägsta reel— la kostnaderna. De olika arbetsmomenten borde utföras av den part (postverket, tid- ningarna eller abonnentema), som har de bästa förutsättningama härför.

Tidningsförordningsutredningen föreslog att postabonnemangssystemet skulle avskaf— fas efter en viss övergångstid och ersättas med adresserade eller i vissa fall oadresse- rade utgivarkorsband. Kommissionärskors- band skulle få användas vid försändning till återförsäljare och ombud m.fl. Abon- nemangsavgiftema skulle erläggas på lämp- ligt sätt, t.ex. genom postgiro av abonnen- ten till utgivaren. Postavgiftema för tid- ningsexemplaren skulle i princip erläggas vid exemplarens inlämning till postbeford- ran.

Vid konstruktionen av det avgiftssystem

som skulle tillämpas i tidningsrörelsen följ- de utredningen så långt möjligt principen >>pris efter prestation», dvs. postavgifterna sättes i relation till de prestationer som post- verket utför för de olika tidningarna. Det bör emellertid framhållas att man inom utredningen under år 1958 även diskutera- de möjligheten att införa principen >>pris efter bärkraft» i taxesystemet. Närmast övervägde man möjligheten att belägga tid— ningarnas annonsdelar med en särskild av— gift på det sätt som f.n. sker i USA vid postbefordran av tidningar. På grund av en viss tveksamhet från tidningarnas sida in- förde dock utredningen ej något moment av >>pris efter bärkraft» i sitt förslag till taxesystem.

Tidningsförordningsutredningens förslag till taxesystem bestod av följande kompo- nenter:

Grundavgift

Denna avgift var avsedd att täcka kost- naderna för vissa allmänna göromål i tid- ningsrörelsen, som utgivning av tidnings-

taxan, administration av rörelsen, revision m.m. Avgiften föreslogs utgå med samma belopp för var och en av de samtliga ca 2000 olika tidningarna i tidningstaxan.

Avgift för bokföring

För oadresserade utgivarkorsband var den- na avgift avsedd att täcka kostnaderna för befordran och behandling på utdelnings- postanstaltema av de utdelningskort som användes för tidningsexemplarens fördel- ning och utdelning.

Avgif! för expediering

Denna avgift avsåg kostnaden för tidnings- exemplarens mottagande, vägning och av- giftsberäkning, sortering och avsändande från utgivningspostanstalten. En mindre del av deSSa kostnader är beroende av försän- delsemas vikt, en större del av antalet sor- teringsenheter. Avgiften utgår därför med en del per kg och en del per sorteringsen- het. Utredningen ansåg att antalet sorte- ringsenheter kunde fastställas vid lämplig tidpunkt och sedan tillämpas under en icke alltför kort period oavsett vissa fluktuatio- ner. Under utredningsarbetet hade man dock ej tillfälle att närmare undersöka på vilket sätt man enklast skulle fastställa an- talet sorteringsenheter.

Avgifter för transporter

Denna avgift skall täcka kostnaderna för såväl lokala transporter som transporterna mellan postanstaltema samt kostnaderna för överföring av post mellan anslutande postlägenheter. Med hänsyn till att vissa av transportkostnadema, särskilt för järnvägs- befordran, varierar med avståndet föreslog utredningen att avgiften skulle differentie- ras efter avståndet, dvs. en zontaxa skulle införas. Detta överensstämde med utred- ningens riktlinjer att tillämpa principen >>pris efter prestation» så långt det var möj- ligt.

Utredningen föreslog att för tidningar med en årlig postbefordrad vikt av mer än

2 000 kg skulle uträknas ett medeltransport- avstånd, som skulle användas vid trans- portavgiftens beräknande. Beräkningen av detta avstånd föreslogs skola ske på så sätt att antalet exemplar vid tidningens olika utdelningspostanstalter fastställes och mul- tipliceras med avståndet i km från utgiv- ningspostanstalten. Den erhållna summan av dessa produkter divideras därefter med antalet exemplar av ett nummer av tidning- en. Det därvid erhållna talet utgjorde tidningens medeltransportavstånd. Avstån- det mellan zonema föreslogs till 25 km". Högsta avgift inom systemet utgick för ett medeltransportavstånd på mer än 575 km. Denna avgift skulle även tillämpas för tidningar med högst 2 000 kg postbefordrad vikt. Enligt utredningen varierade kostna- derna för transporterna mellan 11,4 öre i lägsta zonen och 39,0 öre per kg i högsta zonen.

Genom detta förslag skulle således tid- ningar med riksspridning få högre avgifter än tidningar med lokal spridning. Från tid— ningarnas synpunkt emås dessutom den för- delen att tidningar som utför delprestationer ifråga om transportarbetet, t. ex. genom biltransport av vissa exemplar till viss ort, kan kompenseras härför genom att medel- transportavståndet minskas och viktavgiften vid full kostnadstäckning minskas med 1,2 öre per zon, som passeras. Speciellt vid ut- delning på tidningens utgivningsort erhålles sänkningar av postavgiftema i jämförelse med ett system med enhetstaxa. För post- verket uppstår en hel del administrativt ar- bete om en zontaxa av denna typ införes. Avstånden från utgivningspostanstaltema till utdelningspostanstaltema måste beräk- nas, vilket innebär ett avsevärt arbete. Av de mellan 300 000 och 400 000 olika avstånd som kan komma ifråga hann man under tidningsförordningsutredningens arbete en- dast med att beräkna ca 80000. Ej heller gick det att komma till enighet mellan post- verkets och tidningarnas representanter hur ofta som medeltransportavståndet skulle beräknas. Om dessa avstånd skall omräk- nas mer än en gång per år uppstår avsevärt merarbete för postverket.

För att om möjligt undvika för stora kastningar i avgiftssystemet vid en över- gång från enhetstaxa till zontaxa enades postverkets och tidningarnas representanter i utredningen om att under en övergångs- period tillämpa en något modifierad zon- taxa för dagstidningama (2—7 nr/vecka). En- ligt önskemål från tidningarnas sida innebar modifieringen en höjning av avgifterna för tidningar med ett medeltransportavstånd av mindre än 225 km och en motsvarande minskning av avgifterna för tidningar med ett medeltransportavstånd av mer än 225 km.

Avgift för utdelning

Denna avgift avser kostnaderna för utdel- ning genom brevbäring samt för utlämning genom box, fack etc. Dessutom ingår kost- naderna för försortering samt för adresse- ring av oadresserade utgivarkorsband när så. erfordras. Kostnaderna är till största delen beroende av antalet utdelade exemplar och endast till en mindre del av tidningsexem- plarens vikt. Dessutom tillkommer en kost- nad per tidningspaket (ev. per utdelnings- postanstalt). Avgiften föreslogs därför vara sammansatt av en avgift per exemplar, en avgift per kg och en avgift per tidnings-

De ovan angivna avgifterna var avsedda att täcka postverkets kostnader för normal— prestationer i tidningsdistributionen. Om postverket kunde åtaga sig uppgifter av an- nat slag, t. ex. snabbare befordran än nor- malt, kunde detta ske mot särskild tilläggs- avgift, som skulle täcka de särskilda kost- nader, som verket åsamkades.

Ifråga om befordringshastigheten ansåg utredningen att dagstidningarna borde be- fordras på snabbaste sätt utan särskild till- läggsavgift. Det ansågs att tidningar med tätare periodicitet från kostnadsssynpunkt är något gynnsammare för postverket än övriga tidningar. Detta ansågs böra upp— vägas med en snabbare befordran än för tidningar med glesare periodicitet.

I princip ansåg emellertid utredningen att ingen skillnad borde finnas mellan av- gifterna för tidningar med olika periodici- tet.

I tabell 3 har intagits en sammanställ- ning över utredningens förslag till taxe- system, som innebär att postverket med de angivna å-prisema beräknas få en inkomst av ca 58 milj. kr. per år från tidningsrö- relsen.

Postverkets och tidningarnas representan- ter i utredningen var ense om organisation

Tabell 3. Postverkets merkostnader för tidningsrörelsen 1958 enligt tidningsförordningsut- redningen överförda i taxeform.

Oadresserade utgivar- Adresserade Kommissio- korsband utgivarkorsband närskors— Postabonnemang (kortutdelning) band avgift i öre per Arbetsmoment abon- tidn. ex kilo- abon- tidn. ex. kilo- tidn. ex. kilo- tidn. kilo- eller ne— paket gram ne- paket gram paket kram paket gram kostnadsfaktor mang (bunt) mang (bunt) (bunt) (förs.) Bokföring 100 20 Expediering 2,5 2,0 2,5 2,6 2,5 2,6 3,0 2,3 Transporter 11,4— 11,4— 11,4- 11,4— (zontaxa) 39,0 39,0 39,0 39,0 Utdelning 10,0 4,5 3,4 10,0 4,4 3,4 4,1 3,4 3,0 Summa 100 12,5 4,5 16,8— 20 12,5 4,4 17,4— 2,5 4,1 17,4— 6,0 13,7— 44,4 45,0 45,0 41,3 Grundkostnad 125 kronor per tidning och år SOU 1969: 39 17

och taxesystem i utredningens förslag. Där- emot var man ej ense om avgiftemas höjd. I denna fråga fördes vissa förhandlingar mellan representanter för kommunikations— departementet och tidningarna. I proposition nr 94 till 1959 års riksdag framfördes ut- redningens förslag ifråga om organisation och avgiftssystem. Ifråga om avgiftsnivån föreslogs i propositionen att postverket un- der en 5—årsperiod 1960—1964 skulle få en inkomst av ca 45 milj. kr. per år från tidningsrörelsen. Därefter borde postver- ket få full täckning för merkostnadema i rörelsen. Postabonnemangssystemet skulle övergångsvis behållas t.o.m. år 1962.

Genom det förslag till avgiftssystem som framfördes i propositionen kom avgifterna för bl.a. dagstidningar med låg vikt att höjas avsevärt i jämförelse med de under år 1959 tillämpade avgifterna för postabonne- mang. Höjningama kom även att drabba dagstidningarna i olika procentuell grad som följd av att zontaxa infördes. Bl.a. med an- ledning härav uppstod oro bland TU:s dags- tidningar när propositionen framlagts. Vid ett extra allmänt möte inom TU i april 1959 tog man avstånd från vad föreningens re- presentanter tidigare hade godkänt inom tidningsförordningsutredningen samt vid överläggningar med kommunikationsdepar- tementet. I riksdagen väcktes även motio- ner med förslag om avslag på propositio- nen.

Inom bevillningsutskottet föreslogs där— för en kompromiss som sedermera bifölls av riksdagen. Kompromissen innebar att det dittillsvarande systemet för postverkets tidningsdistribution skulle behållas oföränd- rat åren 1960-1961. Avgiftsnivån skulle dock höjas med totalt 10 milj. kr. per år. Under mellantiden skulle man ytterligare överväga vilket system som skulle tillämpas fr.o.m. år 1962.

Under år 1960 förekom en del överlägg- ningar mellan representanter för postverket och för tidningarna om vilket system som borde tillämpas fr.o.m. år 1962. Det var dock ej möjligt att emå någon överens— kommelse varken i fråga om organisatio- nen eller ifråga om avgiftssystemet. På hös-

ten 1960 ingav poststyrelsen till Kungl. Maj:t ett eget förslag i tidningsfrågan som innebar att postabonnemanget skulle slo- pas och ersättas med adresserade och oadresserade utgivarkorsband. En över— gångsform >>oadresserade utgivarkorsband med abonnemangsbokföring hos postver- ket» föreslogs även. Avgiftssystemet före- slogs något förenklat i jämförelse med tid- ningsförordningsutredningens förslag. Den s.k. buntavgiften hade slopats och en en- hetlig viktavgift föreslogs som ersättning för zontaxan. Ingen skillnad gjordes i detta förslag mellan dagstidningar och veckotid- ningar.

Efter en viss omarbetning inom kommu- nikationsdepartementet framfördes detta förslag i proposition till 1961 års riksdag. I propositionen föreslogs bl.a. skillnader mellan dagstidningar och övriga tidningar ifråga om exemplaravgiften och viktavgif- ten. I bevillningsutskottet föreslogs dock även denna gång en kompromiss som god- togs av riksdagen. Kompromissen innebar att den nya organisationen av tidningsrö- relsen skulle införas fr.o.m. år 1963. För år 1962 skulle det gamla systemet gälla med ca 10%, förhöjda avgifter. För perioden 1963—1966 skulle avgifterna i tidningsrörel- sen fastställas av Kungl. Maj:t efter över- läggningar mellan representanter för post- verket och för tidningarna.

Dessa överläggningar ledde så småning- om till en överenskommelse mellan parter- na beträffande organisationen samt avgif- terna i tidningsrörelsen under år 1963. Post- verkets inkomster detta år beräknades till ca 51 milj. kr.

Det avgiftssystem som infördes fr.o.m. år 1963 kan sägas i huvudsak vara byggt på tidningsförordningsutredningens förslag. Vissa förenklingar har dock gjorts. Buntav- giften har slopats och ersatts med en för- höjning av viktavgiften. Viktavgiften är ej zontarifferad utan enhetlig för alla tidnings- grupper. För att undvika för stora kast- ningar vid övergången från det gamla syste- met infördes en skillnad i exemplaravgift mellan dagstidningar och övriga tidningar. Det i det tidigare avgiftssystemet förekom-

Avgift per ex ! öre 18 | l

_- utgivarkorsband

_ _ _ _ _ postabonnerad dagstidning

Illllllllllllllll posiabonnerad veckotidning

[ [

1

Viki per ex i gram 50 100

Postavgifterna i tidningsrörelsen år 1962

Tabell 5.

Av itt per ex i öre 25 g

i l l

20.. _ dagstidning

Illllllllllll VECkoiidning

15

10

| 1 l Vikt per ex 50 100 150 200 i gram Postavgifterna i tidningsrörelsen för adresserade utglvarkorsband år 1969

150 200 250

mande felet från kostnadssynpunkt att ett för postverket kostsammare systern hade lägre avgift än ett för postverket mindre kostsamt system har eliminerats. Genom de höjningar som vidtagits under åren 1964— 1969 har viktavgiften kommit att få en rela- tivt stor betydelse i avgiftssystemet.

Detta kan möjligen sägas utgöra ett in- slag av principen »pris efter bärkraft» i systemet eftersom det i regel är så att de tunga tidningarna innehåller mer annonser än de lättare tidningarna och därigenom av många anses ha större förmåga att bära kostnadsökningar än de lättare tidningarna.

Av tabell 4 framgår avgiftemas storlek per exemplar i tidningsrörelsen under år 1962.

Av tabell 5 framgår avgiftemas storlek per exemplar under år 1969. Dessa avgifter ökar relativt hastigt när tidningarnas vikt per exemplar ökar. För tyngre tidningar är skillnaden till masskorsbandsavgift ej så stor som för lättare tidningar.

Postabonnemang Förskrivningsavgift Befordringsavgift för varje för varje abonne- i % av prenumera- för varje kg av års- Tillhopa mang tionsavgiften veckonummer vikten lägst År öre öre öre öre 1/1 1905—31/12 1920 10 2 % (lägst 5 öre) 121 6 20 1/1 1921—31/121924 20 4 % ( » 10 » ) 242 12 40 1/11925—31/121932 20 2 % ( >> 10 » ) 242 17 40 1/1 1933—31/121948 25 — 24 (lägst 48) 16 40 1/1 1949—31/121951 30 29( » 58) 20 48 1/1 1952—31/121952 40 38( » 76) 26 62 1/11953—31/121957 50 -—- 46( » 92) 31 75 1/11958—31/121959 50 —— 50( » 100) 34 80 1/1 1960—311121961 70 _ 66( » 132) 44 105 1/1 1962—31/121962 80 —— 73( » 146) 49 115 1 6 öre för varje nummer utöver 7 i veckan. * 12 » » » » 7» » År Utgivarkorsband i allmänhet 1/1 1905—31/121916 12 öre per kg, lägst 24 öre l/l 1917—31/121920 6 » » 1/2 kg, lägst 24 Öre 1/1 1921—30/6 1925 12 » » 1/2 » , » 48 » 1/71925—30/6 1927 12 » » 1/2 » ,1 » 48 » 1/71927—31/121932 12 » » 1/2 » ,* » 48 » 1/1 1933—31/121948 ll » » 1/2 » ,” » 44 » 1/1 1949—31/121951 14 » » 1/2 » ,2 » 56 » 1/1 1952—31/121952 18 » » 1/2 » ,2 » 72 » lll 1953—31/12 1957 22 » » 1/2 » ,2 » 88 » l/l 1958—31/121959 24 » » 1/2 » ,” » 96 » 1/1 1960—31/121961 31 » » 1/2 » ,* » 124 » 1/1 1962—31/121962 34 » » 1/2 » ,3 » 136 » 1 + 1 öre för försändelse å högst 25 g. 2 Försändelse under 25 g beräknas våga 25 g. ” Max. vikt (fr. o. 111. 1/1 1933): 25 kg. Tabell 7. Utgivar- och kommissionärskorsband. Försän- Exemplaravgift 25155; Adresserade ut- Oadresserade ut- fö rgko m- givarkorsband givarkorsband Bokfö- missio- Mindre Mindre Grund- rings- närskors- Vikt- 2—7 nr/ än 2 nr/ 2—-7 nr/ än 2 nr] År avgift avgift band avgift vecka vecka vecka vecka kr öre öre öre öre öre öre öre 1963 200 20 8 45 1,5 2,9 1,6 3,1 1964 200 20 10 51 1,8 3,1 1,9 3,2 1965 200 25 14 56 2,1 3,2 2,2 3,3 1966 200 25 17 65 2,9 3,6 3,0 3,7 1967 200 25 20 76 3,6 4,1 3,7 4,2 1968 250 30 20 78,7 4,9 5,15 5,0 5,25 1969 250 35 20 85 5,7 5,8 5,8 5,9 20 SOU 1969: 39

I tabell 6 lämnas en översikt över ut- vecklingen av avgifterna i Postverkets tid- ningsrörelse under perioden 1905—1962.

I tabell 7 lämnas en översikt av avgif- temas förändringar under perioden 1963— 1969.

3. Exempel på taxesystem i tidningsrörelsen enligt

principen >>pris efter prestation»

En arbetsgrupp i vilken ingått utrednings- mannen samt representanter för TU, FKP och Postverket har utarbetat exempel på taxesystem i Postverkets tidningsrörelse som så långt möjligt är baserade på prin- cipen >>pris efter prestation». I detta av- snitt redogöres för utredningens tekniska be- handling av denna fråga. Grundmaterialet för arbetsgruppens arbete har lämnats från Postverket.

Kostnadsberlämmande faktorer inom olika funktioner i tidningsrörelsen

Inledningsvis bör erinras om några för sam- manhanget grundläggande förhållanden. Postverkets kostnader för en prestation, t. ex. postbefordran av utgivarkorsband, är beroende av vilka krav denna prestation ställer på de resurser Postverket betalar för: arbetskraft, lokaler, lejda transporter etc. De olika prestationerna ställer inte lika stora krav på resurser och förorsakar där- med inte lika stora kostnader för Postver- ket. Paket kräver t.ex. större lokalutrymme än brevpostförskott. Men även enheter av samma slags prestation har olika kapacitets— krav, beroende på att de är olika i ett eller annat avseende. Tunga tidningar kräver större transportkapacitet än lätta tidningar. Försändelsemas volym resp. vikt i dessa två exempel tillhör de faktorer som inver- kar på kostnadsförhållandena. Det finns i regel ett flertal sådana kostnadsbestäm-

mande faktorer.

Avgifterna för Postverkets prestationer betalas i allmänhet i förskott enligt för oli- ka försändelseslag bestämda taxor. Dessa taxor är därför en prognos av vad Post- verket behöver ta betalt för att få tillräck- liga intäkter. Om en taxa skall vara kost- nadsföljsam i princip behöver man därför kunna i förväg beräkna kostnaderna för de olika prestationerna och för enheter av resp. prestationer som har olika kapacitets- krav. För att kunna beräkna dessa kost- nader måste man veta vilka faktorer som är kostnadsbestämmande inom resp. kost- nadsställen. Alla kostnader går emellertid inte att på ett objektivt sätt hänföra till prestationer, utan måste — för att rörelsen skall gå ihop — täckas genom ett på sub- jektiva grunder fastställt bidrag till sam- kostnaderna. Dessutom måste man av prak- tiska skäl göra vissa förenklingar i särkost- nadsberäkningarna och vid taxesättningen. Postverkets avgifter kan därför inte vara lika med särkostnaderna. Med en kostnads- följsam taxa måste därför istället avses en taxa där avgifterna beräknas med hjälp av faktorer som står i ett så nära samband som det praktiskt är möjligt med de sär— kostnadsbestämmande faktorerna.

För Postverkets beräkning av särkostna- derna för allmänna poströrelsens produkter/ prestationer har postarbetet indelats i ett an- tal funktioner som i sin tur indelats i del- funktioner eller s.k. celler. Denna indel-

ning har gjorts, dels i syftet att för de rul- lande beräkningama avgränsa studieobjekt, dels för att få fram så homogena delar som möjligt med avseende på de kostnads- bestämmande faktorerna. Indelningen bör av beräkningstekniska skäl inte drivas så långt att man i alla celler får endast en enda kostnadsbestämmande faktor. Ju mindre celler man delar upp arbetet i ju osäkrare blir fördelningen mellan de olika cellerna vid ett givet antal observationer i frekvensstudierna. En dylik nedbrytning torde inte heller vara nödvändig för att uppnå kostnadsberäkningar med tillfreds- ställande säkerhet.

Trots nyssnämnda kompromiss vid upp- delningen av arbetsområdet finns det alltid någon kostnadsbestämmande faktor som framträder som dominerande, ibland redan på funktionsnivå. Att en faktor är domine- rande betyder i detta sammanhang att den är bestämmande för kapacitetskravet be- träffande så gott som allt arbete inom resp. funktion eller cell. För att nämna ett enkelt exempel så är i cellen avgående sortering av brevförsändelser antalet sorteringsenhe— ter bestämmande för hur lång tid sortering- en tar.

I samband med 1963 års kostnadsunder- sökning i tidningsrörelsen gjordes en detal- jerad lista över tidningsgöromålen inom olika funktioner. Denna lista har genom- gåtts i syfte att bestämma den domineran- de kostnadsbestämmande faktorn för olika funktioner eller — om sådan saknas för resp. celler inom funktionerna. Även sak- kostnadsslagen har analyserats i samma syfte.

För att en taxa skall vara praktiskt han- terbar bör den vara uppbyggd så att av- gifterna bestäms av ett fåtal lätt mätbara storheter. I nuvarande tidningstaxa bestäms portoavgifterna för en tidning av sex fak- torer nämligen periodiciteten, antalet editio— ner, antalet exemplar, vikten i kg, antalet utdelnings- och indragningskort och be- träffande kommissionärskorsband antalet försändelser. Sedan de dominerande kost- nadsbestämmande faktorerna bestämts är det i vissa fall nödvändigt med ytterligare

en approximation, nämligen att översätta de dominerande kostnadsbestämmande fakto- rerna till närmast motsvarande lämpliga taxefaktorer. Dessutom förekommer givet— vis olikheter mellan tidningama beträffan- de adressatstruktur t.ex. ifråga om andel adressater med utlämning via box och fack, via stads- och lantbrevbäring vid postkon- tor, postexpeditioner, poststationer och via postombud. Olika utlämningsformer är nämligen olika dyrbara. Några praktiska möjligheter att ta hänsyn till varje enskild olikhet torde därför inte föreligga. Ett så- dant taxesystem skulle bli administrativt betungande och ohanterligt.

Resultatet av genomgången redovisas i tabell 8. I det följande lämnas några kom- mentarer till uppgifterna i denna tabell.

När vikten tas upp som kostnadsbestäm— mande faktor för t. ex. transporter, uppass- ning och postöppning, kan det invändas, att vikten har betydelse endast om man måste göra samma arbetsmoment flera gånger, använda flera eller större fordon etc. därför att vikten ökat. Det är riktigt att dessa kostnader ändras språngvis, men eftersom det är viktförändringar som när- mast förorsakar dessa språngvisa kostnads- förändringar, bör det vara riktigast att välja vikten som kostnadsbestämmande faktor i dessa fall.

Att vikten valts som taxefaktor för inven- tarier, förbrukningsartiklar och blanketter är givetvis en förenkling. Ett visst stöd för det finns dock beträffande inventarier. Be— tydande poster bland inventarierna är kost- nader för transportfordon, sorteringsfack o.d., och behovet av sådana har närmast samband med postens vikt.

Vid val av den kostnadsbestämmande faktorn för brevbäringens turarbete skulle man kunna tro att eftersom det till stor del är ett slags transportarbete så bör vikten väljas som taxefaktor. Genom den organi- sation som tillämpas i brevbäringen och konstruktionen av arbetstidsberäkningen påverkas emellertid turarbetstiden ej nämn- värt av försändelsernas vikt. De viktberoen- de kostnaderna i brevbäringen är i stället hänförliga till buntkömingen som upptas

23

Särkostnader, alt. 1,

Dominerande Närmast motsv. år 1965 kostnadsbest. tänkbar taxe- Kostnadsslag/kostnadsställe faktor faktor Personal Lokaler antal antal tkr tkr Personal- och lokalkostnader Central administration tidn.-ärenden editioner 500 8 Debetgranskning inl.-uppgifter inl.—uppgif ter 86 13 Redovisningsgranskning » » 44 4 Kassa Pk/pxp Brevförsändelser in inlämningar » 705 69 » ut adressatförs.l tidningsex2 550 49 Egna pst Brevförsändelser ut Box och fack » » 2 1 591 Brevbäring » » 652 160 Postombud Brevförsändelser ut » » 2 141 Ankommande Postöppning kg kg 1 662 103 Oadresserade uxb utdelningskort utd.- o. indr.k. utd.- o. indr.kort 9338 100 övrigt tidningsexf tidningsex.' 2 177 233 Försortering adressatförsf » ' 4 760 321 Adressundersökning obeställbara5 » 3 967 75 Boxsortering adressatförs.s » ' 2 264 295 Stadsbrevbåring Förarbete adressatförsf » 5 14 292 1 094 Turarbete » » ' 22 630 —- Lantbrevbäring Förarbete vanlig post adressatförs. » 6 230 477 Turarbete » » » » 5 6 822 Avgående Sortering sort.-enheter' » 3 4 074 258 »Uppassning» sorteringskg5 kg 1 957 166 Transportarbete Terminal och lilialtransp. kolli kg 8 729 681 Buntkörning brevb.-buntar kg5 1 052 Järnvägsposten Sortering brevf. m. m. sort.-enheter tidningsexfl 3 168 — Lastning och lossning kolli kg 1 594 —— Fack med bevakning, tp. » kg 490 — Städning m” som för lokaler 785 -— Postföring m. m. kgkm kg 1 056 Övr. sakkostnader Transportkostnaa'er Postbefordran på järnväg volymkm kg 10 949 » » landsväg kgkm kg 4108 Lokala transporter kg kg 2 257 Fordonsersättning km tidningsex.' 4 108 vriga landtransporter kg kg 156 Sjöbefordran inrikes sjövolymkm kg 49 Flygbefordran, inrikes7 flygkgkm kg 331 Kostnader för förenade pst adressatförs. tidningsex.” 492 Kostnader för inventarier förbrukningsartiklar kg kg 2 807 Blankettkostnader

Summa 119 274

Särkostnader 1965 Motsvarande andel av intäkterna 1968,

Taxekomponent tkr % tkr Grundavgif t 510 0,4 389 Inlämningsavgif t 937 0,8 715 Exemplaravgift 78 446 65,8 59 850 Totalviktsavgift 38 329 32,1 29 243 Bokföringsavgift 1 0521 0,9 8031 Summa 119 274 100,0 91 000

1 Exkl. befordringskostnaderna (-avgiftema).

under punkten »transportarbete» i tabell 8. Då det dessutom finns ett klart samband mellan antalet avlämningsställen och anta- let försändelser, har här antalet tidnings- exemplar valts som taxefaktor.

Tabell 8 gäller förhållandena före Post- verkets omorganisation av sorterings- och transportorganisationen den 12 maj 1968. Denna omorganisation torde dock enligt Postverket endast i ringa mån påverka total- kostnaderna.

Järnvägsposten är en blandning av avgå— ende- och transportfunktion. Personalkost- naderna inom jämvägsposten kommer att reduceras kraftigt. Även kostnaderna för postbefordran på järnväg kommer att mins— ka. I gengäld kommer personalkostnaderna inom avgående och transportfunktionerna att öka liksom sakkostnadema för postbe- fordran på landsväg. Kostnaden för sorte- ring resp. lastning och lossning inom järn- vägsposten är hänförlig till samma taxe- faktor som motsvarande arbete vid fast postanstalt. Kostnaderna för postbefordran på järnväg och landsväg hänföres till sam- ma taxefaktor (se tabell 8). En överflytt- ning från jämvägspost och järnvägsbeford-

ran till avgående- och transportfunktioner- na resp. till landsvägsbefordran bör där- för inte i någon nämnvärd grad påverka den andel av kostnaderna som hänförts till de i tabellen medtagna taxefaktorer ef- tersom man här t.v. räknar som om tid- ningarna har samma medeltransportav- stånd.

Som framgår av tabell 8 har där tagits in fem taxefaktorer, nämligen antalet

editioner, inlämningsuppgifter, tidningsexemplar (för kommissionärskors- band försändelser)

kg totalvikt, utdelnings- och indragningskort.

[ tabell 9 har de i tabell 8 upptagna sär- kostnaderna summerats taxefaktorvis och sammanställts med motsvarande tänkbara taxekomponenter. Intäkterna för år 1968 har därför fördelats på samma sätt som summa särkostnader per taxekomponent. Därigenom framgår hur stor del av dessa intäkter som med här använda förutsätt- ningar skulle falla på de här tänkta taxe- komponenterna.

Vid fördelningen av kostnaderna i tabel-

Noter till tabell 8 se sid. 24.

1 Till skillnad mot till postanstaltema adresserade. För kommissionärskorsband antalet försändelser.

Befordringskostnaderna ligger utanför. Av tidningarna till adresspostanstalt ej säckade eller pallastade tidningar.

Ej kommissionårskorsband.

2 B | 5 Vikten av sorteringsenhetema i kg. 6 " Huvudsakligen Gotlands- och skärgårdshyg. 8

För kommissionärskorsband antalet försändelser.

Sårkostnader, alt. I tkr 1965

Fördelningsnorrn1 Kostnadsslag/kostnadsställe Totalt kxb auxb ouxb och taxefaktor Personal— och lokalkostnader Central administration 510 editioner Kassa pk/pxp Brevförsändelser in 787 Spaltas ej inl.uppgifter Redovisningsgranskning pk/pxp 49 » Debetgranskningen' 101 » Avgående Sortering 4 381 52 2 362 1 967 tidn.ex. »Uppassning»7 2 155 26 1 089 1 040 kg Transportarbete Fjärr- och filialtransp. 9 540 452 4 649 4 439 kg Buntköming åt brevbärare 1 052 —— 538 514 » Järnvägsposten Sortering brevf. 3 168 38 1 708 1 422 tidn.ex. Lastning och lossning ] 594 81 774 739 kg Fack med bevakning, tp. 490 23 239 228 » Ankommande Postöppninga 1 785 14 1 161 610 kg Ouxb Utdelningskort 1 052 — 1 052 utd.kort Övrigt& 2 455 2 455 tidn.ex. Försortering 5 142 —— 5 142 » Adressundersökn. 1 056 1 056 » Boxsortering 2 616 1 428 1 188 tidn.ex. Brevbäring pk/pxp Stadsbrevbäring Förarbete 15 595 7 799 7 796 * Turarbete 22 630 — 12 349 10 281 tidn.ex. lantbrevbäring Förarbete 6 798 —— 2 681 4 117 ' Turarbete 6 822 3 723 3 099 tidn.ex. Kassa pk/pxp Brevförsändelser ut 608 2 331 275 tidn.ex. Egna pst Box och fack EZ 575 Brevbäring 5 1 402 1 168 tidn.ex. Postombud Postförare o. dyl. ] 056 50 515 491 kg Städning ” 3 Transportkostnader Postbefordran på järnväg 10 949 482 5 354 5 113 kg » » landsväg 4 108 198 2 000 1 910 » Lokala transporter 2 257 85 1 111 1 061 » FordonsersättningB 4 108 2 242 1 866 tidn.ex. Övriga landtransporter 156 1 79 76 kg Sjöbefordran, inrikes 49 3 24 22 » Flygbefordran, inrikes10 331 13 163 155 » Kostnader för förenade pst 492 1 268 223 tidn.ex. Kostnader för inventarier, förbruk- ningsartiklar och blanketter 2 807 10 1 431 1 366 kg Summa 119 274 1 536 61 618 54 673 Därav ej spaltat enligt ovan 1 447

* Vid fördelningen mellan auxb och ouxb. 2 Central revision av tidningsjournaler. 3 Intransport, öppning av påsar och buntar samt uppläggning av post för försortering. 4 Intransport, öppning, fördelning och ev. maskinadressering av ouxb. 5 Tidn.ex., sedan merkostnadema för ouxb avskilts. ' Tidn.ex., sedan merkostnadema för ouxb och auxb avskilts. " Interntransporter, buntning, säckning o. dyl. & Totalt 785 tkr (varav för kxb 7 tkr) fördelade som lokalkostnaderna. ' Ersättning till lant- och lådbrevbärare för användningen av egna fordon. 1” Huvudsakligen Gotlands- och skärgårdsflyg.

lerna 8 och 9 har hänsyn ej tagits till kost- nadsskillnader som kan uppstå på grund av tidningarnas

befordrings- och utdelningshastighet periodicitet

format och allmän utformning användning av adresserade och oadresse- rade utgivarkorsband

olika långa befordringssträckor (medel- transportavstånd).

Dessa frågor behandlas i det följande i särskilda avsnitt.

Kostnaderna för adresserade samt oadres- serade utgivarkorsband

Ingen tidning är helt lika en annan när det gäller kapacitetsanspråk vid postbefordran. Även om man bortser från olikheter beträf- fande adressatstruktur, adresseringssätt, be- fordringshastighet, periodicitet, format och medeltransportavstånd, är de kostnadsbe- stämmande faktorerna för tidningsbeford- ran så många att man inte kan bygga en praktiskt hanterbar tidningstaxa direkt på dessa faktorer. I stället måste man gå på närmast motsvarande taxefaktorer. Detta innebär att taxan inte kan bli helt kostnads- följsam. En uppdelning av kostnaderna för

utgivarkorsband mellan adresserade och oadresserade utgivarkorsband (i detta av- snitt förkortat auxb resp.ouxb) samt kom- missionärskorsband (kxb) skulle emellertid möjliggöra hänsyn till olikheter beträffande adresseringssättet och därmed öka kostnads- följsamheten. I tabellerna 10 och 11 visas en sådan uppdelning.

I tabell 10 har uppdelningen gjorts per kostnadsslag och kostnadsställe. I tabell 11 har kostnaderna fördelats på de angivna taxekomponenterna.

I tabell 11 har kostnader för taxefaktom editioner hänförts till grundavgiften, för in- lämningsuppgifter till inlämningsavgiften, för utdelningskort till bokföringsavgiften, för tidningsexemplar till exemplaravgiften och för kg till viktavgiften. För att medge en avstämning av totalkostnadema har även kostnaderna för kommissionärskorsband medtagits. Personal- och lokalkostnadsstäl- lena i tabell 10 har ordnats så att de i möj- ligaste mån motsvarar den ordning i vilken tidningarna behandlas. Vidare ges i nothän- visningar korta beskrivningar av vissa kost— nadsställen.

Vid fördelning i tabell 10 av kostnader för kostnadsställen som omfattar både auxb och ouxb har i regel fördelningen skett med hjälp av de taxefaktorer som anges längst

T abell I I . Särkostnader 1965 i tkr Motsvarande andel av intäkterna och i % 1968, tkra Taxekomponent kxb auxb ouxb kxb auxb ouxb Exemplaravgift1 98 42 491 35 857 75 32 418 27 357 0,1 % 35,6 % 30,1 % Viktavgift 1438 19 127 17 764 1,2 % 16,0 % 14,9 % 1097 14 593 13 553 Bokföringsavgift2 —— — 1 052 — —— 803 0,9 % Grundavgift 510 0,4 % 389 Inlämningsavgift 937 0,8 % 715 Summa 119 274 91 000

1 För kxb försändelseavgift. 2 Exkl. befordringskostnaderna (-avgifterna). 3 Enligt sammanställningen blir andelen av intäkterna år 1968 per tidningsexemplar följande: För adresserat utgivarkorsband 13,54 öre För oadresserat utgivarkorsband 14,16 öre Skillnad 0,62 öre

till höger i tabellen och som överensstäm- mer med de taxefaktorer som angetts i ta- bell 8 i avsnittet om kostnadsbestämmande faktorer. Från denna regel har följande undantag gjorts.

Kostnaderna för de fyra första kostnads- ställena i tabell 10 har inte uppdelats. För dessa kostnadsställen är taxefaktom antalet editioner resp. antalet inlämningsuppgifter. Om en edition eller en inlämning — vilket torde vara vanligt omfattar mer än en av de tre typerna av tidningsförsändelser (kxb, auxb och ouxb) förorsakas i dessa kost- nadsställen en för typerna gemensam kost- nad som inte kan spaltas på objektiva grun- der. Kostnaderna för dessa kostnadsstäl- len bör därför täckas av en editionsavgift resp. en inlämningsavgift, vilka inte påver- kas av tidningarnas försändningssätt.

Inom ankommandefunktionens postöpp- ning förekommer ouxb endast i den mån av- sändaren inte skickat dem i påsar, adres- serade direkt till utdelningspostanstalten. Någon säker uppgift om vikten av icke direktsäckade (dvs. av avsändaren till utdel- ningspostanstalterna iordningställda och adresserade påsar) ouxb finns inte. I tabell 10 har fördelningen skett med ledning av en uppskattning, enligt vilken viktmässigt 55 % av ouxb ej direktsäckas.

Under brevbäringens förarbete ordnas posten i den gångordning som brevbäraren använder under turen. För sådana ouxb, som inte maskinadresseras av adresspost- anstalten och som man enligt gällande nor- mer för beräkning av förarbetstiden räknat med att brevbärarna skall skriva på adres— sen, förekommer viss mertid under förar- betet. Lantbrevbärama har enligt gällande normer viss mertid även för auxb. Sedan den merkostnad detta motsvarar hänförts till ouxb, har resten fördelats mellan auxb och ouxb med hjälp av den i tabellen an- givna taxefaktom.

I olika sammanhang har från tidnings- utgivare framhållits att enskilda postanstal- ter ibland riktar en framställning till tid- ningen att tidningsexemplaren till en viss postanstalt skall sändas som oadresserade i stället för som adresserade utgivarkorsband.

Detta tyder enligt utgivarens mening på att det för Postverket är fördelaktigast med oadresserade utgivarkorsband. Från Post- verkets representanter i avgiftsöverlägg- ningar e. (1. har beträffande denna fråga framhållits att det måste anses ostridigt att oadresserade utgivarkorsband vid en total— bedömning av hela tidningsrörelsen är kost- sammare för Postverket än adresserade ut- givarkorsband.

Enligt beräkningarna i tabell 11 är de ge- nomsnittliga kostnaderna högre för oadres- serade än för adresserade utgivarkorsband.

I enskilda fall kan det dock inträffa att oadresserade utgivarkorsband av praktiska skäl vid någon postanstalt är lämpligare än adresserade utgivarkorsband. Detta kan bl. a. inträffa när beläggningen av tidningen täcker praktiskt taget alla hushåll vid postanstalten eller när en postlägenhet eller lantbrevbärare skall avgå från postanstalten omedelbart efter huvudpostens ankomst och vanlig försortering ej medhinnes.

Det synes dock ej möjligt att anpassa taxesystemet efter dessa relativt sällsynta fall. Den lämpligaste lösningen torde vara att Poststyrelsen efter prövning i varje sär- skilt fall medger att avgiften för adressera- de utgivarkorsband får tillämpas i de fall att tidningen helt anpassar sig efter från Postverkets centralförvaltning framförda önskemål om fördelning mellan adresserade och oadresserade utgivarkorsband.

Kostnadsskillnader för tidningar med olika medeltransportavstånd

Frågan om hänsyn i taxesystemet skall ta- gas till de kostnadsvariationer som uppstår på grund av befordringssträckomas olika längd för de skilda tidningsexemplaren har tidigare diskuterats (jfr avsnittet »Historik över taxesystemets utveckling i Postverkets tidningsrörelse). I ett kostnadsföljsamt taxe- system bör sådan hänsyn tagas vilket inne- bär att man tillämpar någon form av zon- taxa.

Det får anses uteslutet att särskilt taxera varje enskild tidningsförsändelse efter be-

fordringssträckans längd. I likhet med tid- ningsförordningsutredningen har därför ar- betsgruppen funnit det lämpligt att arbeta med s.k. medeltransportavstånd, dvs. me- deltalet för samtliga exemplar av ett visst tidningsnummer när det gäller befordrings- sträckans längd. Detta medeltransportav- stånd beräknas vid lämpliga tillfällen och tillämpas till dess anledning förekommer till omräkning. Vid de undersökningar som hittills gjorts ifråga om zontaxa har man tillämpat zoner om 25 km, dvs. ändringar i taxesystemet göres för varje gång medel- transportavståndet >>passerar» gränserna mellan dessa zoner. Härigenom emår man tillräcklig rörlighet i systemet bl. a. när tidningarna önskar kompensation för egna transporter. Mindre zoner skulle medföra avsevärda kostnader vid beräknandet och omräknandet av medeltransportavstånden.

Om man för de postbefordrade exempla- ren av ett visst tidningsnummer adderar be- fordringssträckoma mellan inlämnings- och utlämningspostanstalten och dividerar sum- man med antalet postbefordrade exemplar av tidningsnumret erhålles tidningens medel- transportavstånd. Eftersom detta avstånd är olika för olika tidningar och en del av Post- verkets transportkostnader är avståndsbe- roende, kan avgifterna i tidningsrörelsen göras mera kostnadsföljsamma, om man tar hänsyn till olikheterna i avstånd.

För att skapa en avståndsberoende taxa måste man veta de olika tidningarnas me- deltransportavstånd och storleken av de av- ståndsberoende kostnaderna samt bestäm- ma, på vilket sätt avståndet skall påverka tidningstaxan. Någon i detta avseende helt kostnadsföljsam taxa går ändock inte att skapa till rimliga kostnader. Liksom i andra liknande sammanhang måste nämligen taxe- sättningen bygga på vissa förenklingar. Bl. a. får man göra en zonindelning, dvs. man klassindelar editionema efter deras avstånd och räknar som om editioner inom respek- tive klass hade ett avstånd lika med klass- mitten.

Vad gäller storleken av de avståndsbero- ende kostnaderna för tidningsbefordran kan följande siffror erhållas från 1965 års kost-

Saksärkostnader tkr Postbefordran på järnväg Postkupéernas arbetsavdelning, lagerutrymme 745 Postkupéernas lagerutrymme 2 694 Godsvagns- och resgodsutrymme 2 715 Fack med bevakning och Fack 2 423 Tidningsväskor 74 Postbefordran på landsväg

8 651 4108

nadsundersökning inom Postverket.

Av de berörda kostnaderna är det endast vissa saksärkostnader som är avståndsbe- roende. Personalkostnadema för sortering i postkupé är t. ex. inte beroende av om den sorterade posten skall befordras lång eller kort sträcka. I konsekvens härmed har hel- ler inte saksärkostnaderna för postkupéer- nas arbetsutrymme medtagits. Att kostna- derna för in- och utlastning inte påverkas av tidningarnas avstånd är också klart. Kostnaderna för transporter på in- och ut- lämningspostanstaltema (lokala transporter, fordonsersättning och vissa övriga land- transporter) är inte beroende av om dessa postanstalter ligger nära eller långt ifrån varandra.

Vad gäller kostnaderna för sjö- och flyg- befordran så är de knappast beroende av tidningarnas avstånd. De är istället beroen— de av i vilken omfattning vederbörande tidning har abonnenter på öar e. d., dit pos- ten sjö- eller flygbefordras. Till och från Gotland flygbefordras t.ex. numera nor- malt all post.

För att skapa en i möjligaste mån kost- nadsföljsam taxa behövs en undersökning av i vad män och på vilket sätt de avstånds— beroende kostnaderna påverkas av tidning- arnas medeltransportavstånd. Därvid ford- ras en analys av de transportavtal Postver- ket har med SJ och med landsvägspost- förare.

Ersättningen enligt nu gällande avtal med SJ är uppbyggt av fyra komponenter: tur- avgift, ytavgift, rekvisitionsavgift och snabb- tågsavgift. Turavgiften är en fast avgift per sträcka som hel vagn, vagnsavdelning resp. oförändrat delutrymme i vagn framföres

för Postverkets räkning. Turavgiften utgår per 1112 och är lägre ju större utrymmet är. Detsamma gäller rekvisitionsavgiften, som är en fast avgift för beställning av extra utrymme. Ytavgiften utgår efter antalet kilometer, som utrymmena framföres. Yt- avgiften är lägre för hela vagnar och hela vagnavdelningar än för delutrymmen samt är lägre per km ju större resp. utrymme är. Snabbtågsavgiften innebär en förhöjning med 30% av ytavgiftema för postutrym- men i express och snälltåg.

Hur stort utrymme som fordras för en viss järnvägstransport av tidningar är inte beroende av de i utrymmet befordrade tid- ningarnas avstånd utan av hur många kg tid- ningspost som befordras per 1112 i utrym- met. Det senare är i sin tur beroende av tidningarnas specifika vikt och av hur fullt utrymmet kan utnyttjas p. g. a. lastningssätt inklusive in- och urlastningar under vägen. Skillnaden i specifik vikt mellan olika tid- ningar torde vara så liten att man kan bort- se från den i detta sammanhang. Beträffan- de lastningssättet torde det inte finnas någ- ra signifikanta skillnader mellan olika tid- ningar med undantag för pallastade tid- ningar. Det är möjligt att pallastade järn- vägsutrymmen utnyttjas bättre eller sämre än vid konventionell lastning, men om man bortser från pallastningen, som fortfarande är av relativt liten omfattning, blir slutsat- sen att det utrymme en viss tidning kräver under en viss transportsträcka är proportio- nell mot vikten av de i utrymmet transpor- terade exemplaren av tidningen.

Beträffande turlängderna1 har från Post— verkets sida anförts att det inte finns något som talar för att det skulle föreligga något systematiskt samband mellan dessa och de i utrymmena befordrade tidningarnas av- stånd. Under vägen görs in- och urlastning- ar och ofta överföres post från ett utrym- me till ett annat. I utrymmen med lång turlängd befordras därför även tidningar med korta medeltransportavstånd och tvärt- om. Att söka fastställa, om det finns något samband mellan turlängd och tidningarnas avstånd, och att kvantifiera detta skulle vara utomordentligt komplicerat och dyr-

bart. Om man utgår från att det inte finns något sådant samband, är tur- och rekvisitionsavgiftema inte beroende av tid- ningarnas avstånd, medan yt- och snäll- tågsavgiftema är helt proportionella mot dessa avstånd.

Enligt uppgift uppgår f.n. turavgifter- na till 6,51 % och rekvisitionsavgiftema till 0,0470 av kostnaderna för jämvägs— befordran. Vid beräkning av de kostnader som bör täckas av en ev. zontaxa, skulle det med ovan angivna förutsättningar vara riktigast att ta med 93,45 % av järn- vägsbefordringskostnadema.

När det gäller avtalen om postföring på landsväg, finns det dels en s.k. postförings- taxa för bussar och bilar i linjetrafik, dels individuella avtal för postföring utan sam- band med linjetrafik. Den förra dominerar helt och är normgivande för de individuella avtalen och för ersättningen till diligensrö- relsen. Avgifterna enligt postföringstaxan är viktdegressiva och kraftigt avståndsde- gressiva. Att låta denna degressivitet på ett någorlunda riktigt sätt avspeglas i tidnings- taxan torde dock innebära avsevärda svå- righeter. För detta skulle nämligen bl.a. fordras uppgift om tidningarnas avstånd beträffande landsvägsbefordran, eftersom landsvägsbefordringen utgör olika stor an- del av olika tidningars totala befordrings— sträcka. Landsvägsbefordringen utgör en del av befordringssträckan för tidningar till vissa orter och vid beräkningen av medel- transportavstånden har ingen uppdelning gjorts på hur stor del som avser järnvägs— resp. landsvägsbefordran. Frågan om en uppdelning av befordringskostnadema på järnväg och på landsväg var för sig behand- las i ett särskilt avsnitt.

Här har den förenklingen gjorts vid upp- görandet av en zontaxa att postförings- taxan är vikt- och avståndsproportionell.

Av de i tabell 12 upptagna kostnaderna för år 1965 skulle, efter vad ovan sagts,

1 Turlängden = längden av den sträcka som hel vagn, vagnavdelning resp. oförändrat del- utrymme framföres på järnväg för Postverkets räkning och som Postverket betalar turavgift för.

Särko stna de r 1965 tkr Motsvarande andel av intäkterna

1968, tkr kommis- adresse- oadresse- kommis— adresse- oadresse— sionärs- rade utgi- rade utgi- sionärs-- rade utgi- rade utgi- kors- varkors- varkors- kors- varkors- varkors- Taxekomponent band band band band band band Bokföringsavgiftl — 1 052 — 803 Exemplaravgift2 98 42 491 35 857 75 32 418 27 357 Viktavgift: avståndsoberoende del 981 13 043 12 113 748 9 951 9 242 »zontaxedel» 12 192 9 302 Grundavgift 510 389 Inlämningsavgif t 937 715 Summa 119 274 91 000

1 Exkl. befordringskostnader (-avgifter) för abonnemangs- och indragningskort. " För kommissionärskorsband försändelseavgift.

Avståndsberoende del 1968 (enligt tabell 13) 9 302 000 kr. Beräknad intäkt i tidningsrörelsen 1969 98 400 000 kr. Avståndsberoende del 1969 && = 10 058 000 kr Avståndsoberoende del 1968 748 000 + 9 951 000 + 9 242 000 = = 19 941 000 kr Avståndsoberoende de] 1969 w = 21 553 000 kr Tidningarnas beräknade totalvikt 1969 '271 ggg 388 kg Avståndsoberoende del 1969 per kg ”Il—003000 = 0,3037 kr Avståndsberoende del 1969 per kg & _ 71000000 — 0,14166 kr Genomsnittligt medeltransportavstånd (jfr särskilt avsnitt) 253,5 km 25 x 0,14166 Zonskillnad _— = 0,0139704 kr = 1,4 öre/kg S:a viktandel 1969 10 058 000 + 21 563 000 = 31 621 000 kr

31 621 000 Genomsnittlig viktavgift vid intäktsberäkningar W = 0,445366 kr/kg

Avgift för zon 0—25 km 0,304 + 253 5

Avgift för zon 251—275 km 0,304 + 253 5 Klassmitt: 12,5, 37,5, 62,5, 87,5, 112,5 km osv.

följande belopp täckas med avgifter, som per kg görs direkt proportionella mot resp. tidningars medeltransportavstånd:

Postbefordran på järnväg

12,5 x 0,14166

= 0,304 + 0,007 = 0,31] kr/kg 262,5 x 0,14166

= 0,304 + 0,147 = 0,451 kr/kg

viktavgiften frånskilts.

Det har förutsatts att ett gemensamt me- deltransportavstånd beräknas för adressera- de och oadresserade utgivarkorsband samt för kommissionärskorsband.

0,9345 x 8651 8084 tkr _ __ _ _ Postbefordran på landsväg 4108 » I tabell 13 Visas beräkningen av de Vikt- 12 192 tkr avgifter som skulle använts i tidningsrörel-

I tabell 13 har den totala zontaxedelen av

sen under år 1969 vid tillämpningen av en zontaxa med 25 km zoner.

Möjligheterna att uppdela befordringskost- naderna på järnväg och på landsväg var för sig

I samband med diskussionerna om en even- tuell zontaxa i avgiftssystemet har från TU:s sida framförts önskemål om att man borde undersöka kostnaderna för järnvägstrans- porter och för landsvägstransporter var för sig.

Bakgrunden till de framförda önskemålen torde vara att Postverkets kostnader vid järnvägsbefordran i stort sett ökar propor- tionellt med befordringssträckans längd, då däremot kostnaderna vid landsvägstrans- porter i allmänhet är vikt- och avstånds— degressiva.

Enligt den metod som under utredningens arbete använts vid beräkningen av vissa tid- ningars medeltransportavstånd anger tid- ningsföretaget exemplarens fördelning på olika postanstalter. Avstånden från utgiv- ningspostanstalten till de olika utdelnings- postanstaltema beräknas därefter vanligen efter det kortaste avståndet per järnväg och landsväg. Eftersom det finns ca 160 utgiv- ningspostanstalter och ca 3 000 postanstalter kan således med denna metod 160 x 3 000 = 480 000 olika sträckor komma ifråga. En tillämpning av denna metod medför av- sevärda administrationskostnader.

Man har vidare hittills utgått från att zontaxan skall vara rak, dvs. avgiftsskill- nadema är lika stora mellan samtliga zo- ner. Detta medför bl.a. att kompensatio- nen till tidningarna för egna transportpres- tationer blir lika stor oavsett om tidningen har långt eller kort medeltransportavstånd. En degressiv zontaxa skulle medföra att en tidning med långt medeltransportavstånd skulle få lägre ersättning för samma presta- tion än en tidning med kort medeltransport- avstånd. Detta kan ej anses tillfredsställan- de från tidningarnas synpunkt.

Om man enligt de framförda önskemålen skulle göra en uppdelning av tidningsexem- plarens befordran på järnväg och på lands- väg uppstår orimliga kostnader redan för framräknandet av medeltransportavstån- den. Det antal sträckor som skulle då kom-

ma ifråga vid exemplarens fördelning skul- le säkerligen komma att uppgå till mellan 800 000 och 900 000 st. Enbart arbetet med att fastställa sträckornas längd skulle säker- ligen medföra arbete i ett par år för 2—3 personer. Den fortlöpande tillämpningen av en zontaxa skulle således bli mycket mer kostsam än i det fall då man endast tar hänsyn till totalavståndet mellan utgivnings- postanstalten och utdelningspostanstalten.

Till detta kommer att man inte heller genom skilda medeltransportavstånd för järnvägs- och landsvägsbefordran kan ta hänsyn till degressiviteten i >>landsvägs- taxan». Skilda transportavstånd kan ge en rättvisare tidningstaxa under förutsättning att tidningarna har olika lång landsvägsbe- fordran och samtidigt den genomsnittliga kostnaden per kgkm är olika hög för järn- vägs- och landsvägsbefordran. För att ta hänsyn till degressiviteten i kostnaderna för landsvägsbefordran skulle (även om man gör den förenklingen att räkna som om all postföring på landsväg betalades efter postföringstaxa) för varje tidning fordras uppgifter om hur många exemplar som befordrades i de olika vikt- och avstånds- klassema. Tidningarnas medeltransportav- stånd är nämligen sammansatt av olika kombinationer av olika långa sträckor med var och en sin postvikt och p. g. a. detta och taxans konstruktion är kostnaden för transport av tidningar med samma medel- transportavstånd på landsväg endast i vis- sa speciella fall lika stor. Det är således inte självklart att man skulle få en mera kostnadsföljsam taxa genom att beräkna en särskild avgift för landsvägsbefordran. En insamling av de erforderliga uppgifter- na om exemplarens fördelning på olika vikt- och avståndsklasser måste f.ö. anses helt orealistisk.

Med hänsyn till de ovan anförda skälen anser utredningen att befordringskostnader- na på järnväg och på landsväg vid ett ev. införande av zontaxa bör beräknas gemen- samt.

Tabell 14. Medeltransportavståndet för den postbefordrade volymen tidningar (utgivar- och kommissionärskorsband)

Beräknad post- Medeltrans- Total vikt per år befordrad volym portavstånd X medeltransport- Tidningsgrupp år 1968 kg km avståndet i km Riksspridning med större upplagor 24 602 678 368,5 9 066 312 346 Riksspridning övriga tidningar 15 836 680 330,5 5 234 022 740 Riksspridning Svenska Pressbyrån 1 617 772 424,8 687,199 781 Regionspridning med större upplagor 13 375 920 115,9 1 550 315 041 Regionspridning övriga tidningar 11 426 244 98,8 1 128 912 907 Lokal spridning 4 140 706 80,8 334 569 045 Summa 71 000000 253,5 18 001 331 860

Medeltransportavståndet för hela den postbefordrade volymen utgivar- och kommissionärskors- band är sålunda 253,5 km med den fördelning av transportarbetet som under år 1968 tillämpas mel- lan Postverket och tidningarna.

Beräkning av medeltransportavståndet för hela den postbefordrade volymen utgivar- och kommissionärskorsband

Det genomsnittliga medeltransportavstån- det per kg för hela den postbefordrade vo- lymen utgivar- och kommissionärskorsband har framräknats genom arbetsgruppens för- sorg. Grundmaterial för denna beräkning har varit uppgifterna om spridningen för vissa utvalda tidningar med större uppla- gor samt uppgifter från vissa slumpvis ut- valda tidningar från tre olika grupper (riks- spridning, regionspridning samt lokalsprid- ning). En särskild beräkning har gjorts för den inlämning av utgivar- och kommissio- närskorsband som sker i Stockholm från Svenska Pressbyrån. En sammanställning av materialet lämnas i tabell 14. Som fram- går av denna sammanställning har det ge- nomsnittliga medeltransportavståndet be- räknats till 253,5 km. Det bör framhållas att detta avstånd gäller vid nuvarande för- delning av transportarbetet mellan Postver- ket och tidningarna. Om denna fördelning ändras, påverkas givetvis det genomsnitt- liga medeltransportavståndet.

I bilaga 1 har uppgifter intagits om medel- transportavstånden m.m. för de tidningar, som undersökningen omfattat.

Förenklad metod för beräkning av medel- transportavstånden Som tidigare nämnts är den metod som an- vänts vid medeltransportavståndens beräk-

ning administrativt besvärlig samt dyrbar att tillämpa. Enligt denna metod skall samt- liga avstånd från utgivningspostanstalterna till utdelningspostanstalterna beräknas. Ef- tersom det finns ca 160 utgivningspostan- stalter och ca 3 000 olika utdelningspost- anstalter kan sålunda ca 160 )( 3000: 480 000 olika sträckor komma ifråga. Sedan tidigare utredningar i denna fråga finns ca 160000 olika sträckor beräknade. Arbetet med att beräkna dessa sträckor har syssel- satt en person under ca 2 år. Att beräkna 480000 olika sträckor skulle således med hittills använda och möjliga metoder sys- selsätta en person under minst ca 5—6 år. Härtill kommer att ett avsevärt arbete åtgår för att hålla systemet aktuellt eftersom åt- skilliga ändringar av postanstaltema före- tages varje år.

De administrativa kostnaderna för till- lämpandet av zontaxa måste givetvis beta- las genom avgifterna i tidningsrörelsen. Det hittills vid beräkningarna använda syste- met torde medföra avsevärda extra kost- nader för tidningsföretagen.

Genom införandet av brevområden i Postverkets sorterings- och transportorgani- sation (fr. o. m. den 12/5 1968) har en möj- lighet uppstått att tillämpa ett betydligt enklare system för medeltransportavstån- dens beräknande som ej synes komma att medföra några nämnvärda olägenheter för vare sig Postverket eller tidningarna.

Enligt detta system fördelas de inläm-

nade tidningsexemplaren på följande sätt vid transportavståndens beräknande:

Exemplaren till de orter som är belägna inom samma brevområde som utgivnings- postanstalten fördelas på de aktuella post- anstaltema. I detta fall beräknas avstånden från brevområdets centralort (spridnings- ort) till var och en av de inom brevområdet belägna postanstaltema. Om utgivningS- postanstalten ej är densamma som postan- stalten på centralorten göres tillägg för avståndet mellan dessa bägge postanstalter. Vid beräkningen av medeltransportavstån- det multipliceras antalet exemplar för varje ort med avståndet i km från utgivnings- postanstalten.

Exemplaren till orter som är belägna in- om övriga brevområden sammanföres vid beräknandet av avstånden brevområdesvis. För varje brevområde fastställes ett genom- snittligt avstånd från utgivningspostanstal- ten till alla orterna i brevområdet. Detta avstånd är lika med avståndet från utgiv- ningspostanstalten till brevområdets cen- tralort med tillägg av ett »inre» avstånd för varje brevområde.

Det >>inre» avståndet fastställes enligt denna metod på följande sätt. Till faktor som skall ange de olika postanstaltemas vikt i fråga om tidningsexemplarens fördel- ning väljes antalet hushåll på varje ort. Därefter göres en beräkning av medeltrans- portavståndet inom varje brevområde på sedvanligt sätt, dvs. antalet hushåll på varje ort multipliceras med avståndet i km från brevområdets spridningsort. Summan av de erhållna produkterna divideras därefter med det totala antalet hushåll. Det på så sätt erhållna >>inre» avståndet för brevom- rådet lägges till avståndet från utgivnings- postanstalten till brevområdets spridnings- ort.

Detta sätt att beräkna det inre avståndet får anses ge ett riktigare resultat än om av- ståndet beräknats som om varje postan- stalt har ett exemplar av resp. tidningar.

Kompensationen för egna transporter vare sig det gäller transporter inom det egna brevområdet eller transporter till and- ra brevområden torde med tillämpning

av detta system kunna ske med samma nog- grannhet som om det mera komplicerade systemet för zontaxa skulle tillämpas.

Ett förslag till blankett som visar tillämp- ningen av det förenklade systemet lämnas i bilaga 2. I denna bilaga lämnas även ex- empel på tillämpningen av en zontaxa med förenklad beräkning av medeltransportav- stånden.

En särskild blankett med förtryckta av- ståndsuppgifter erfordras för varje brev- område.

Med detta förenklade system skulle en- dast ca 3 800 olika avstånd behöva beräk- nas och tillämpas.

Arbetsgruppen har förordat att den ovan angivna metoden för beräkning av tid- ningarnas medeltransportavstånd tillämpas om zontaxa skall ingå i taxesystemet.

Det har visat sig att det ibland kan vara svårt för Postverket att från tidningsföre- tagen erhålla uppgifter om tidningsexempla- rens fördelning på olika postanstalter. Des- sa uppgifter är dock absolut erforderliga för att medeltransportavståndet skall kun- na beräknas. I dylika fall bör tidningen intill dess att uppgifterna avlämnas taxeras enligt den högsta zonen i taxesystemet.

Buntavgift

Tidningsförordningsutredningen (1955- 1959) införde i sitt förslag till taxesystem i tidningsrörelsen bl.a. en s.k. buntavgift. Denna avgift var avsedd att täcka en del av kostnaderna för den avgående sorte- ringen. Till avgående sortering räknades även omsortering på vissa postanstalter. Enligt utredningens mening påverkades kostnaderna för den avgående sorteringen i huvudsak av antalet sorteringsenheter samt dessas vikt och omfång. Omfånget ansågs dock stå i ett bestämt förhållande till vik- ten. Man föreslog därför att den större andelen av dessa kostnader skulle täckas av en avgift per sorteringsenhet och den mindre andelen av en avgift per kg. Utredningen hann ej utarbeta den lämp- ligaste metoden för att fastställa antalet sorteringsenheter. Man framhöll dock att

antalet sorteringsenheter för en postanstalt kunde variera mellan högst det antal som motsvarar antalet för postanstalten avsedda tidningsexemplar och lägst det antal tid- ningspaket som sändes till postanstalten i det fall att tidningsexemplaren av utgiva- ren sammanförts så långt möjligt per post- anstalt. Man ansåg även att antalet sorte- ringsenheter borde i första hand fastställas av utgivaren. Ett fastställt antal borde gälla under en längre tidsperiod.

1 sin översättning av tidningsrörelsens kostnader till ett taxesystem angav utred- ningen å-priserna för »expediering», där kostnaderna för den avgående sorteringen övervägde, till 2,5—2,6 öre per sorterings- enhet och till 2,0—2,5 öre per kg. De totala kostnaderna för tidningsrörelsen beräkna- des vid detta tillfälle till ca 60 milj. kr. per år.

Utredningens motiv för att införa en buntavgift av detta slag får anses ha varit följande:

1. Avgiften är motiverad i ett avgifts- system som så långt möjligt skall vara ba- serat på principen »pris efter prestation».

2. Avgiften medför att tidningsföretagen i större omfattning sammanför försändel- sema per postanstalt. Detta arbete ansågs kunna göras till lägre kostnader av tid- ningsföretagen i samband med tidnings- exemplarens produktion än av Postverket i ett senare skede av produktions- och distributionsarbetet. Vid denna tidpunkt (1958) fanns inga generella regler för sam- manförande av tidningsexemplaren vid in- lämningen till postbefordran som kan jäm- föras med de som införts fro m den 12 maj 1968. En olägenhet med denna effekt av buntavgiften är att utgivaren kan variera buntningens omfattning från nummer till nummer vilket medför belastningsvariatio— ner för Postverket. En effekt av buntavgiften som ej så mycket diskuterades av tidningsförordnings- utredningen är att den i sin föreslagna ut- formning skulle ha drabbat glest spridda tidningar med få exemplar per postanstalt ganska hårt. Följande exempel anger yt- terlighetsfallen:

a) En tidning med 3000 exemplar för- delade på 3 000 olika postanstalter med 1 exemplar per postanstalt skall erlägga 3 000 buntavgifter per tidningsnummer.

b) En tidning med 3 000 exemplar förde- lade i 10 buntar på 3 olika postanstalter skall erlägga 10 buntavgifter per tidnings- nummer.

0) En tidning med 300 000 exemplar för- delade på 3000 olika postanstalter med 100 exemplar per postanstalt och bunt skall erlägga 3 000 buntavgifter per tidningsnum- mer, dvs samma belopp som under a).

Vid de undersökningar som gjorts be- träffande tidningarnas medeltransportav- stånd har det visat sig att tidningar som har största andelen av exemplaren samla- de på ett mindre antal postanstalter rela- tivt nära utgivningsorten i regel också har en mindre andel av exemplaren fördelade på ett stort antal postanstalter i det övriga landet. Ett kort medeltransportavstånd kan vara förenat med ett stort antal utdelnings- postanstalter. För vissa dagstidningar kan en buntavgift av den föreslagna arten vara relativt betungande. Detsamma gäller även vissa tidningar med mindre än 2 nr per vecka, som har relativt liten upplaga men stort antal utdelningspostanstalter.

Rent allmänt kan sägas att en buntav- gift med den av tidningsförordningsutred- ningen föreslagna konstruktionen i första hand drabbar de tidningar som har ett litet antal tidningsexemplar per postanstalt. För tidningar med ett stort antal exemplar per postanstalt är avgiften av ganska ringa betydelse om exemplaren är sammanförda i buntar till postanstaltema.

När det gäller att taga ståndpunkt till frågan om särskild buntavgift enligt tid- ningsförordningsutredningens förslag skall införas i tidningstaxeutredningens förslag till taxesystem bör bl. a. följande beaktas.

Tidningsförordningsutredningens förslag till avgift per sorteringsenhet var avsedd att täcka en del av kostnaderna för den av- gående sorteringen. Genom de ändrade reg- ler som införts för utgivarkorsbandens sam- manförande from den 12 maj 1968 åstad- kommes att en stor del av detta arbete

utföres av tidningsföretagen som from denna tidpunkt — till skillnad från vad som gällde under år 1958 — skall sammanföra tidningsexemplaren såväl på postanstalter som på brevområden. Någon valfrihet fin- nes ej i detta sammanhang utan reglerna gäller i princip generellt för alla typer av tidningar och för samtliga utgivningspost- anstalter. I regel har tidningar av olika ty- per åtminstone något exemplar till vart och ett av de olika brevområdena. De kostnads- skillnader som kan uppstå genom att voly- merna för olika tidningar varierar mellan olika brevområden motsvaras i taxesyste- met av den del av viktavgiften som är av- sedd att täcka vissa kostnader för den av- gående sorteringen. Införandet av en bunt- avgift kan därför f.n. anses icke vara sär- skilt motiverat.

Det av tidningsförordningsutredningen framförda skälet till buntavgift som inne- bär att tidningsföretagen genom en dylik avgift uppmuntras till att i större omfatt- ning sammanföra tidningsexemplaren till sorteringsenheter är ej heller längre ak- tuellt, eftersom någon valfrihet ej finnes ifråga om de nya reglerna för sammanfö- rande av utgivar- och kommissionärskors- banden.

Av det ovan anförda framgår att skäl f.n. ej synes föreligga att införa en bunt- avgift av den typ som föreslogs av tidnings- förordningsutredningen.

Kostnadsskillnader mellan tidningar med

olika spridningstäthet inom en ort

Med olika spridningstäthet kan avses, dels att tidningarna har sina postbefordrade tid- ningsexemplar fördelade på olika många eller olika belägna orter, dels att tidning- arna inom resp. orter har abonnenterna för- delade på olika sätt. Fördelningen på olika många orter har tidigare berörts under rubrikerna »Kostnadsbestämmande faktorer inom olika funktioner i tidningsrörelsen» och »Buntavgift». Fördelningen på olika belägna orter har behandlats under rubri- ken >>Kostnadsskillnader för tidningar med olika stort medeltransportavstånd». I me-

deltransportavstånden var således inte in- räknade de sträckor som brevbärarna till- ryggalägger. I det följande kommer olik- heter i abonnentemas fördelning inom or- terna att behandlas.

Om en tidning i egen regi skall sköta utdelningen, så är det naturligt, om utdel- ningskostnaden per exemplar blir avsevärt lägre på en ort med många abonnenter än på en ort med få. Detta förhållande gäller ej när utdelningen sker genom Postverket i ordinarie brevbäringsturen. Arbetet på ut- delningspostanstalten kan indelas i brevbä- ramas turarbete och det övriga arbetet.

Kostnaderna för brevbäramas arbete har tidigare behandlats under rubriken »Kostnadsbestämmande faktorer inom oli- ka funktioner i tidningsrörelsen». Som framgår av tabell 8, har som kostnadsbe- stämmande faktor för såväl förarbete som turarbete inom brevbäring valts antalet ad- ressatförsändelser. Det innebär, att man inte räknar med att det ger upphov till några kostnadsskillnader per försändelse, om tidningarna inom resp. orter har olika många eller på olika avstånd från varand- ra boende abonnenter.

Turarbetet omfattar den sista länken av distributionen och börjar när brevbäraren lämnar postanstalten för att bege sig till sitt distrikt. Hur lång tid som anslagits för turarbetet för ett distrikt är beroende av antalet avlämningsställen och dessas struk- tur, t.ex. hur de är belägna. Antalet av- lämningsställen är i sin tur beroende av hur många försändelser som skall delas ut. Om det bland de försändelser som skall delas ut i ett distrikt finns ett tidnings- exemplar vardera till exempelvis 150 avläm- ningsställen, så har det således ingen in- verkan på turarbetstiden och därmed inte heller på turarbetskostnaden, om dessa 150 tidningsexemplar kommer från en eller flera tidningsutgivare.

övrigt arbete med tidningar på utdel- ningspostanstalten kan indelas i

1. Postöppning, dvs. intransport, öpp- nande och tömning av påsar, öppnande av buntar och uppläggning till försorterare.

2. Försortering av adresserade utgivar-

korsband resp. fördelning och adressering av oadresserade utgivarkorsband.

3. Förarbete för brevbäringsturen, dvs. att lägga försändelserna i den ordning de skall delas ut under turen. Beträffande postöppningen finnes det en viss kostnadsskillnad mellan tidningar med olika spridningstäthet inom orten. Får en postanstalt 1 000 ex. av en tidning, så kan- ske det bara är tre buntar att öppna. Kom- mer däremot 1000 exemplar från 50 olika tidningar, så är det 50 buntar att öppna. När det gäller försortering och förarbete finnes inte denna skillnad. Sedan försändel- serna i postöppningen ordnats för sortering bör det ta samma tid att försortera och att ställa i gångordning t.ex. 1000 exemplar från en tidning som 1000 exemplar från 50 olika tidningar, under förutsättning att de inte har olika bekvämt format. Ifråga om fördelningen och adressering- en av oadresserade utgivarkorsband kan man möjligen tänka sig en viss kostnads- skillnad mellan tidningar med olika sprid- ningstäthet inom en ort. Den skulle bestå i att man för varje tidning slår upp dess fördelningsplan resp. dess adresser. I många fall kan det dock tvärtom vara så att be- träffande tidningar, som kommer i få ex- emplar, kan man oftare fördela dem utan- till och ställa dem i gångordning utan adres- sering. Något underlag för att beräkna kostnads- skillnader i postöppningen har inte tagits fram. Vissa siffror som ger en uppfattning om storleksordningen kan dock nämnas. Som framgår av tabell 10 uppgick de totala kostnaderna för postöppning och »Oqu övrigt»x till 4240 tkr. (1785+2455). Uppskattningsvis torde inte mer än ca 10% av tiden för nämnda arbeten avse öppnandet av buntar. Det motsvarar ca 0,4 % av de totala kostnaderna för tidnings- rörelsen. Det är i så fall dessa 0,4% av kostnaderna som i förekommande fall skul- le fördelas annorlunda mellan tidningar med olika spridningstäthet inom olika or- ter. Det bör betonas att det är fråga om en fördelning. Det är ju nämligen så att den del av kostnaderna för buntöppning

förorsakas även av tidningar med många exemplar till en ort, och dessutom har de flesta tidningar inte stora upplagor på alla orter.

Det går givetvis att åstadkomma en om- fördelning av ifrågavarande kostnader med en buntavgift. Man kommer då in på en för varje tidning individuell taxa, som tor— de vara svåradministrerad.

Med hänsyn till det relativt ringa be- lopp som det här bör vara fråga om, och till de approximationer som ändock alltid i praktiken måste vidlåda en taxa har ar- betsgruppen ansett att taxesystemet i tid- ningsrörelsen inte skall kompliceras med en buntavgift av detta slag.

Fördelningen av inlämnade tidningar på olika inlämnings- och utdelningsdagar

Arbetsgruppen har låtit utföra en under- sökning av den inlämnade postbefordrade volymens fördelning på olika veckodagar när det gäller tidningar med mindre än 2 nr per vecka. För vissa tidningar med stör- re upplagor inom denna grupp har inläm- ningen undersökts för veckorna 30/9—5/10 samt 14/10—19/10 1968. Vissa slumpvis ut- valda veckotidningar har även undersökts under dessa perioder. För tidningar med mindre än 1 nr per vecka har man utgått från 100 slumpvis utvalda inlämningsupp- gifter och fördelat dessa på veckodagar ef- ter stämpelavtrycket från postanstaltens daturnstämpel.

Resultatet av undersökningen har inta- gits i tabell 15. Som framgår av denna är den framräknade totala inlämningen rela- tivt jämnt fördelad på måndag, tisdag och fredag men har toppar på onsdag och tors- dag. Inom denna ram varierar inlämnings- tidema för enskilda veckotidningar. För dagstidningar varierar den inlämnade voly- men mellan olika perioder under året.

Arbetsgruppen har haft tillgång till en undersökning som gjorts inom Postverket

1 »Oqu övrigt» omfattar intransport, post- öppning, fördelning och i vissa fall adressering av oadresserade utgivarkorsband.

Tabell 15. Fördelningen på veckodagar av inlämnade tidningar (utgivarkorsband) med mindre än 2 nr/vecka. I denna sammanställning har tidningar med mindre än ] nr/vecka antagits inlämna försändelserna jämnt fördelade måndag—fredag.

Inlämningsdag till postbefordran Summa inlämnade

Tidningsgrupp Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag ex. per år

ex. % ex. % ex. % ex. % ex. % ex. % ex. %

Veckotidningar med större upp- Ö lager 28 380 000 16,5 27 348 000 15,9 49 192 000 28,6 39 388 000 22,9 24 940 000 14,5 2 752 000 1,6 172 000000 100 vriga vecko- tidningar 306 000 1,7 1 476 000 8,2 7 218 000 40,1 7 632 000 42,4 1 368 000 7,6 —— — 18 000 000 100 Övriga tidningar med mindre än 2 nr/vecka 31000000 19,4 31000000 19,4 31000000 19,4 31000000 19,4 31000000 19,4 5000000 3,0 160000000 100

Samtliga tidningar med mindre än 2 nr/vecka 59 686 000 17,1 59 824 000 17,1 87 410 000 24,9 78 020 000 22,3 57 308 000 16,4 7 752 000 2,2 350 000 000 100

Undersökt volym Procentuell fördelning Antal för- Medelvikt av antalet Utdelningsdag sändelser Vikt per förs. försändelser st kg g % Måndag 543 980 56 865,8 104,5 15,4 Tisdag 528 065 49 891,2 94,5 15,0 Onsdag 637 781 63 756,3 100,0 18,1 Torsdag 695 533 72 016,6 103,5 19,7 Fredag 715 035 71 978,6 100,7 20,2 Lördag 411 224 40 068,4 97,4 11,6 Summa 3 531 618 354 576,9 100,4 100,0

beträffande fördelningen av stora och små försändelser i utdelningsskedet (stadsbrev- bäringens turer). De flesta tidningsförsän- delsema torde i undersökningen ha hänförts till gruppen stora försändelser. Undersök- ningen är baserad på material från åren 1966—1967. Undersökningens resultat vad gäller stora försändelser lämnas i tabell 16. Som framgår av uppgifterna i tabellen är variationerna i utdelningsskedet ej så stora i jämförelse med variationerna i inläm- ningsskedet för tidningar med mindre än 2 nr per vecka (tabell 15).

Kostnadsskillnader på grund av tidningar- nas olika format och utformning

Vid ett studiebesök på postkontoret i Norr- tälje ägnade arbetsgruppen viss tid till att studera de olika format och olika inslag- ningsmetoder som kan förekomma för post- befordrade tidningar.

Arbetsgruppen anser att om en till- läggsavgift för obekvämt format skall in- föras bör den tillämpas för tidningsexem- plar som vid avlämnandet till postbeford- ran överstiger vissa angivna mått. Om den- na måttgräns sättes till exempelvis 25 X 32 cm, dvs. något större än A 4 format, torde de flesta tidningar med s.k. tidskrifts- format samt dagstidningar som falsats två gånger undgå tilläggsavgift. Dagstidningar som falsats en gång samt tidningar med s.k. tabloidformat som ej falsats överstiger

däremot dessa mätt.

Flera gånger vikta eller rullade tidnings- exemplar, de s.k. pinnarna, åsamkar Post- verket särskilda kostnader i synnerhet i brevbärarnas turarbete. Med hänsyn härtill kan en ev. tilläggsavgift vara befogad även för sådana försändelser, om de överstiger en viss vikt, t. ex. 100 g per styck.

Det har ej ansetts lämpligt att införa tilläggsavgift för obekvämt format i det egentliga taxesystemet. Om tilläggsavgift skall införas synes det mest ändamålsenligt att avgiften regleras genom en specialregel som ligger utanför det egentliga taxesyste- met.

Kostnadsskillnader mellan tidningar med olika befordringshastighet och periodicitet

På uppdrag av utredningsmannen har inom arbetsgruppen Postverkets representant av- delningsdirektör H. Sandgren utarbetat föl- jande avsnitt i frågan om kostnadsskillna- der mellan tidningar med olika befordrings- hastighet och periodicitet.

I detta avsnitt diskuteras först hur Post- verkets kostnader påverkas av försändelser- nas befordringshastighet och periodicitet och vilka kostnadsställen och kostnadsslag som berörs. Denna analys utmynnar i en metod att på basis av vissa antaganden och tillgängliga kostnadsdata beräkna storleks- ordningen av kostnadsskillnadema mellan tidningar med olika befordringshastighet

och periodicitet vid nuvarande fördelning mellan O—l- och 0—2-befordran (Dag 0: inlämningsdag, andra siffran anger utdel- ningsdag). Siffermaterialet redovisas i tabell 17 med kommentar.

För att underlätta analysen antas till en början att det finns två klasser av post, A- post och C-post, för vilka gäller att A-pos- ten skall gå med breVposthastighet (O—l-be- fordran) och att postbehandlingen av C-post får ta högst 3 dygn längre tid än för sam- tidigt inlämnad A-post (0—3-befordran). Senare tas även B-post med 0—2-befordran med i bilden.

Befordran med breVposthastighet innebär att posten måste gå från inlämningspost- anstalterna till spridningsorterna med när— mast efter inlämningen avgående transport. Till spridningspostanstalterna kommer pos— ten på natten eller tidigt på morgonen. Där måste den omlastas och omsorteras så att den kan vidaresändas samma morgon till adresspostanstaltema. På adresspostanstal- tema skall A-posten ankomstbehandlas (bl. a. gå genom postöppningen, försorteras eller fördelas) så att den kan gå ut med förs— ta brevbäringsturen efter ankomsten. På så- väl inlämnings-, spridnings- och adresspost- anstalterna står i regel endast några få tim- mar till förfogande för ovannämnda arbe- ten.

För att klara A-postbefordringen fordras en stor insats av resurser (personal, lokaler, fordon etc.) under en kort del av dygnet och till stor del på tid, för vilken s.k. obe- kvämtidstillägg utgår. För att gardera sig mot oförutsedda variationer i A-postvoly- men eller i personalens frånvaro p. g. a. sjukdom o.d. måste personalstyrka etc. va- ra något överdirnensionerad. Ibland måste man också ta till övertidstjänstgöring för att kunna hålla befordringshastigheten. 1 stor utsträckning kan man inte få folk som arbetar enbart under de relativt korta dags- toppama och ofta saknas tillräckligt arbete under icke toppbelastning för att tiden då skall kunna utnyttjas effektivt. Alla dessa förhållanden gör att spilltiden och timkost- naden blir högre inom de kostnadsställen som berörs av toppbelastningen. För topp-

belastningen behövs också större lokaler, mera inventarier (t. ex. flera sorteringsfack i försorteringen) än vid den jämnare be- lastning som kunde uppnås, om all post var C-post. För A-postbefordran behövs också i vissa fall snabbare och därmed dyrare transportmedel.

l föregående stycke nämndes att oför- utsebara variationer i A-postvolymen för- orsakar vissa merkostnader. Även förutse- bara variationer i A-postvolymen förorsa— kar merkostnader därför att toppbelast- ningen därigenom accentueras. Vad dags- tidningarna beträffar, är deras inlämning synnerligen regelbunden. De förorsakar därför inga oförutsebara variationer. Vis- sa förutsebara variationer förorsakar de däremot genom att (p. g. a. olika periodici- tet) inte lika många dagstidningar inlämnas varje dag.

Med den avsevärt längre tid som står till förfogande vid O—3-befordran (C-post) kan man behandla posten på icke obekväm arbetstid, dvs. dagtid måndag—fredag, som inte drar någon kostnad för obekvämtids- tillägg. Man kan anställa så många funk- tionärer som effektivt kan utnyttjas och som genomsnittligt behövs för att klara den C-postmängd som brukar komma un- der veckan. Man behöver inte gardera sig personalmässigt för oförutsebara variatio- ner i postinlämning eller i personalens från- varo p. g. a. sjukdom, och övertidsarbete behöver inte tillgripas. Den C-post som inte hinns med, kan läggas över till nästa dag. Spilltiden bör kunna begränsas till vad som är normalt vid fabriksmässig drift (ca 10 %).

Förut har nämnts att man inte behöver gardera sig personalmässigt för oförutse- bara variationer i C-postmängden. När det gäller förutsebara variationer, kan arbets- tiden anpassas till C-postvolymen genom att man ger de anställda olika lång tjänst- göring olika dagar utan att därför behöva tillgripa övertid eller arbete på obekväm tid. Varken förutsebara eller oförutsebara variationer i C-postmängden förorsakar därför några kostnader för övertid, obe- kvämtidstillägg eller ökade spilltidskostna- der. Däremot förosakar C-posten vissa, tro-

ligen ganska små kostnader för lagring. Lokalerna behöver t. ex. vara något större än om ingen post lagras, och det tillkommer vissa hanteringskostnader när post föres till och från lagret.

I tabell 10 återgavs en indelning av per- sonal- och lokalkostnaderna 1 kostnads- ställen (funktioner). Funktionerna Central administration, Debetgranskning, Redovis- ningsgranskning, Kassa och Brevbäring samt sakkostnadema för blanketter och för- brukningsartiklar påverkas inte av postens befordringshastighet och periodicitet. Brev- bärama bär ut den post som till en viss tid- punkt tillsorterats dem, och enligt gällande normer påverkas inte deras lön av om denna post kommit samma morgon eller dagen innan eller om postmängden är oli- ka stor olika dagar. Det är istället för- sortering etc. som får dimensioneras så att A-pOSten blir uppsorterad i tid. Däremot berörs funktionerna Avgående, Transporter1 och Ankommande samt sakkostnadema för transporter och inventarier av postens be- fordringshastighet och periodicitet.

Beträffande transportsakkostnaderna är det ofta nödvändigt med ett snabbare och därmed dyrare transportmedel för post som skall befordras snabbare än C-post, t. ex. mindre bilar, som får köra med högre hastighet än stora bilar, speciella trans- porter från spridnings- till adresspostan- staltema etc.

Av vad som ovan sagts framgår att kost- nadsskillnader föreligger mellan C-post och annan post. Följande personalkostnader kan hänföras till annan post än C-post:

1. Kostnader för övertid 2. Kostnader för obekväm—

inom Avgående, Transporter och

tidstillägg Ankommande 3. Spilltidskostnader över

10 %

Beträffande kostnaderna för lokaler, transporter och inventarier går det inte att på basis av tillgängliga uppgifter närmare beräkna hur stor reducering som skulle kmna göras, om all post vore C-post. En närmare utredning av detta skulle bli myc- ke: omfattande. Eftersom sakkostnadema i timingsrörelsen utgör endast 23 % av kost-

naderna, betyder emellertid ett fel i en skattning inte så mycket som när det gäller personalkostnadema. I nedanstående be- räkning har antagits att sakkostnadema skulle kunna sänkas med 15 % om all post vore C-post.

I det föregående har diskuterats vilka merkostnader som kan hänföras till annan post än C-post. När man sedan tar med i bilden en B-post med 0—2-befordran, så uppstår problemet att fördela nämnda mer- kostnader mellan A- och B-post. Genom att först fastställa vilka merkostnader som kan hänföras till annan post än C-post har man emellertid en ram för vidarefördel- ningen mellan A- och B-post.

För B-posttidningar har man ett dygn längre tid på sig än för A-post men två dygn kortare tid än för C-post. Det inne- bär att B-post kan läggas över till nästa dygn endast en gång, t. ex. genom lagring på spridnings- eller adresspostanstalterna eller genom långsammare transport än A- post. Vidare måste B-posten behandlas på lördagar. Detta betyder att B-posten delvis måste behandlas under toppbelastning och förorsakar därför högre spilltid än C-post. C-post skulle enligt tidigare antagande ford- ra 10% spilltid. Den genomsnittliga spill- tiden i berörda funktioner uppgick enligt mätningar år 1965—66 till mellan 20—28 % (rad 5 i tabell 17). Det torde vara en rim- lig skattning att hänföra 15 % spilltid till B-posttidningar och resten av tidningsrö- relsens spilltidskostnader i berörda funk- tioner till A-posttidningama. En procent fel i denna skattning gör en skillnad i ne- dan beräknade exemplaravgift på endast 36 tusendels öre.

På grund av sin tidsfrist torde B-post till något större del än när det gäller A-post kunna behandlas på dagtid och därmed förorsaka något lägre kostnad för obe- kväm arbetstid (ob-kostnad) än A-post.

Beträffande övertidskostnadema är det troligt att B-posttidningama i någon mån förorsakar sådana. Eftersom man har ett

1 Inklusive lastning och lossning inom järn- vägsposten.

dygn längre tid på sig torde man dock en- dast i mycket begränsad omfattning behöva tillgripa övertid för behandling av B-post.

Att B-posttidningar torde ha något lägre andel ob-kostnader än A-posttidningar samt en mindre del av övertidskostnaden antas i beräkningen ta ut vartannat. Följaktligen ges B-tidningarna proportionell andel av ob-kostnader men ingen övertidskostnad.

Nuvarande B-posttidningar förorsakar vissa oförutsebara variationer i postvoly- men genom att många av dem inte har be- stämd inlämningsdag. Dessutom förorsa— kar de som grupp betraktat stora förutse- bara variationer genom en klar toppinläm- ning onsdag—torsdagar. Verkan av dessa variationer dämpas av att man har ett dygn längre postbefordringstid och därför till en del kan uppskjuta behandlingen till icke toppbelastning. Till den del de måste be- handlas under toppbelastning ger variatio- nerna emellertid samma effekter som för variationer i A-posten. Som nämnts har bl.a. därför spilltiden för B-post skattats att ligga 50 % högre än för C-post.

Som nämnts kan behandlingen av B-post uppskjutas i mycket begränsad omfattning. Kostnaderna för lagring av B-post torde därför vara mycket små.

Beträffande transportsakkostnadema tor- de skillnaden mellan genomsnittskostnaden och kostnaderna för B-posttidningar vara avsevärt mindre än när det gällde C-posten. För att klara 0—2-befordringen måste näm- ligen B-posttidningama i stor utsträckning gå i samma transporter som A-posten. I nedanstående beräkning har antagits att sakkostnadema skulle kunna sänkas med 5 % om all post vore B-post.

Resultatet av en beräkning i tabell 17 med ovannämnda förutsättningar kan sam- manfattas sålunda:

Merkostnad 1968 för dåvarande 0—1 och 0—2-befordran av inrikes tidningar jämfört med om de getts 0—3-befordran 13 108 tkr Merkostnad vid enbart 0—2-be-

fordran jämfört med 0—3-be- fordran 7 266 tkr Nedräknade till 1968 års intäkts-

nivå, 98,4 mkr, blir dessa siffror 8 507 tkr resp. 4 716 tkr

Om sistnämnda siffror läggs på exemplar- avgiftema erhålles en skillnad på 1 öre mel- lan C-posttidningar och B-posttidningar och 11/2 öre mellan B-posttidningar och A-post- tidningar. Skillnaderna har avrundats till jämna halvören med hänsyn till att be- räkningarna bygger på osäkra faktorer.

Det bör observeras att nämnda skillna- der i exemplaravgift är en nedräkning till 64,9 % av de ovannämnda kostnadskillna- dema. Vidare bör understrykas att de be- räknade kostnadsskillnadema bl.a. bygger på nuvarande volymmässiga fördelning mellan A- och B-posttidningar. Skulle an- delen A-posttidningar ökas, ökas också kostnadsskillnadema. Ju större del av pos- ten som skall befordras som A-post, ju mera extrem blir toppbelastningen och de effekter som den medför och som beskri- vits tidigare. Det blir alltså olika totalkost- nader och olika kostnadsskillnader mellan A- och B-post beroende på hur stor andel som är A- resp. B-post.

Särskilda yttranden har avgivits av TU:s och FKP:s representanter i arbetsgruppen.

TU:s representant har för sin del fun- nit att den analys av kostnadsskillnader mellan tidningar med olika befordrings- hastighet och periodicitet som framlagts icke ger tillräcklig grundval för de taxe- tekniska slutsatser som dragits ifråga om exemplaravgifterna.

Beträffande kostnadsskillnader förorsa- kade av tidningarnas olika befordringshas- tighet anser FKP:s representant att den av Sandgren använda beräkningsmetoden kan accepteras samt att det faktum att B- post huvudsakligen behandlas under dag- tid och befordras med billigare transport- medel icke tillräckligt beaktats av honom varför den framräknade kostnadsskillnaden mellan A-post och B-post blivit för låg.

Tabell 17. MerkOStnad för 0—1- och 0—2-befordran jämfört med för 0—3 befordran av tidningspost vid nuvarande fördelning mellan 0—1- och 0—2-befordran.

Personalsärkostnader i den inrikes tidningsrörelsen år 1965, alt. I

Ankommande Avgående Transporter1

Övriga Summa Saksärk. Totalt Rad Kostnadsslag m.m. tkr % tkr % tkr % tkr tkr tkr tkr

10 925 59 692 89 411 29 355 118 766 787 579

9 559

1 912 2 956 1 434

Totalkostnader 1965 12 763 — 6 031 Ola-tillägg 1965 485 3,8 289 Övertidskostn. 1965 511 4,0 338 Rad 1 I. (2 + 3) 11 767 — 5 404 Spilltidskostn. 1965 2 283 19,42 1 513 2 , 10 % spilltid 1 177 —— 540 15 % spilltid 1 765 — 811 Rad 4 ..l 5 + 6 10 661 —— 4 431 8 603 Rad2+4./.5+7 11734 ——- 4991 9868

10 Rad 1 i 68 års kostnadsnivå 116 287 35 443 151 730 11 Rad 8 i 68 » » exkl. ob-tillägg, övertid och endast 10 % spilltid 108 495 30 127” 138 622 12 Rad 10 i 68 » » exkl. övertid och endast 15 % spilltid 112 217 33 671' 145 888

13 Rad 10 ./. 11 (Merkostnad för 0—1- och 0—2- befordran i 1968 års kostnadsnivå) 13 108 14 Rad 12 ./. 11 ( » » 0—2- befordran i 1968 års kostnadsnivå) 7 266 15 Rad 13 Nedräknad till intäktsnivå 1969, dvs. 64,9 % av kostnadsnivån 1968 8 507 16 Rad 14 » » » 1969 » 64,9 % » » 1968 4716

,,.— N_m

(*

m=. 'I) vf

ING!

o

la cc

59 692 83 387 59 692 86 285

l||

_NMQVWWBQQ

[Ill

1 inkl. lastning och lossning inom jvp. ” av rad 4.

Rad 10 minus 15 %.

' » 10 » 5 %.

På rad ] anges totalkostnadema för tidnings- posten enligt den senaste totalundersökningen. De av befordringshastigheten och periodiciteten berörda tre personalfunktionerna och saksär- kostnaderna särredovisas.

På rad 2, 3 och 5 anges hur mycket av kostna- derna för tidningsposten (rad 1), som år 1965 ut- gjordes av obekvämtidstillägg, övertidsersätt- ning resp. spilltidskostnader inom berörda funk- tioner.

Rad 4 visar kostnaden exklusive obekvämtids- tillägg och övertidsersättning inom berörda funktioner.

Rad 6 anger spilltidskostnaden inom berörda funktioner vid enbart 0—3-befordran.

Rad 7 visar spilltidskostnaden inom berörda funktioner vid enbart 0—2-befordran.

Rad 8 anger personalsärkostnadema 1965 ex- klusive övertid och obekvämtidstillägg men in- klusive 10 % spilltid för berörda funktioner, dvs. personalsärkostnadema vid enbart 0—3-beford- ran.

Rad 9 visar personalsärkostnadema exklusive övertid men inkl. obekvämtidstillägg och 15 % spilltid för berörda funktioner dvs. personalsär- kostnadema vid enbart 0—2-befordran.

Rad 10 är en uppräkning av de totala perso- nal- och saksärkostnadema på rad 1 till 1968 års kostnadsnivå.

På rad 11 och 12 har samma uppräkning gjorts av rad 8 och 9 varefter saksärkostnaderna enligt förutsättningarna räknats ned med 15 resp. 5 %, dvs. rad 11 är särkostnaderna 1968 vid enbart 0—3- befordran och rad 12 är särkostnaderna 1968 vid enbart O—Z-befordran.

Rad 13 visar merkostnaden 1968 för dåvaran- de 0—1-och 0—2-befordran (0—3-befordran av tidningar fanns inte).

Rad 14 visar merkostnadema 1968 vid enbart 0—2-befordran.

Rad 15 anger merkostnadema 1968 för då- varande 0—1-och 0—2-befordran (rad 13) ned- räknade till 1969 års intäktsnivå för tidnings— post (98,4 mkr).

Rad 16 visar merkostnadema 1968 vid enbart 0—2-befordran (rad 14) nedräknade till 1969 års intäktsnivå.

Skillnader i exemplaravgifter på 98,4 mkr-nivån

1. Antal ex. 1968 2—7 nr/vecka 282 milj. st (O—l-befordran) Antal ex. 1968 mindre än 2 nr/vecka (0—2-befordran)

Summa ex. 635 milj. st

353 milj. st

2. Nedräknad merkostnad för 0—1- och 0—2—befordran av tidningar enligt rad 15 i tabell 17 8 507 tkr Nedräknad merkostnad för 0—2- befordran av tidn. enligt rad 16 4 716 tkr Nedräknad merkostnad för 0—1- befordran(rad 15 ./. 16) 3 791 tkr

3. Skillnad i avgift per ex. mellan 0—2—och 0—3- befordran: 4 716 tkr 1 __ ___—635 000 = 0,0074 e ler, avrundat, 1 ore Skillnad i avgift per ex. mellan 0— l-och 0—2- befordran: 3 791 tkr 1] 1 " _282 000 = 0,0135 e er, avrundat, 1 /2 ore

Tabell 18. Exempel på taxesystem i tidningsrörelsen där hänsyn tagits till skillnader i ser- vicenivå. (ingen hänsyn har tagits till kostnadsskillnader på grund av obekvämt format)

Frekvenser å-pris Intäkt per år

Taxekomponent kg eller st kr kr Grundavgift 2 000 275 550 000 Inlämningsavgift 125 000 7 875 000 Bokföringsavgif t 1 000 000 0,90 900 000 Försändelseavgift för kommissio-

närskorsband 2 000 000 0,25 500 000 Exemplaravgift för adresserade utgivarkorsband

a) 2—7 nr/vecka 52 000 000 0,109 5 668 000

b) 1 nr/vecka 114 000 000 0,094 10 716 000

c) mindre än ] nr/vecka 174 000 000 0,084 14 616 000 Exemplaravgift för oadresserade utgivarkorsband

a) 2—7 nr/vecka 230 000 000 0,115 26 450 000

b) 1 nr/vecka 64 000 000 0,100 6 400 000

e) mindre än 1 nr/vecka 1 000 000 0,090 90 000 Viktavgift 71 000 000 0,311—0,591 31 595 000 (Zontaxa) genomsnitt 0,445

Summa 635 000 000 ex. Summa 98 360 000 71 000 000 kg

Tabell 18 Z ON TAXA

Medeltransportav ståndet för hela den postbe- fordrade volymen beräknas vara 253,5 km i detta exempel

Zon Viktavgift Zon Viktavgift km öre km öre 0— 25 31,1 251—275 45,1 26— 50 32,5 276—300 46,5 51— 75 33,9 301—325 47,9 76—100 35,3 326—350 49,3 101—125 36,7 351—375 50,7 126—150 38,1 376—400 52,1 151—175 39,5 401—425 53,5 176—200 40,9 426—450 54,9 201—225 42,3 451—475 56,3 226—250 43,7 476—500 57,7 över 500 59,1

Exempel på taxesystem i tidningsrörelsen baserat på principen >>pris efter prestation»

I tabell 18 har intagits ett exempel på taxesystem i tidningsrörelsen där hänsyn tagits till de i tidigare avsnitt framräknade skillnaderna i kostnader. I exemplet har tidningarna grupperats på följande sätt.

Tabell 18

G Avgift per ex 1 öre

2—7 nr per vecka 0—1 distribution 1 nr per vecka 0—2 distribution mindre än 1 nr per vecka0—3 distribution

Det har alltså förutsatts att uppdelning- en på befordrings- och utdelningsklasser sker enligt de angivna periodicitetsgränser- na. Några s.k. uppköp har sålunda förut- satts ej ha ägt rum, t.ex. 0—1 distribution mot tilläggsavgift. Uppdelningen motsvarar i stort sett de nuvarande förhållandena.

Några avgiftsskillnader på grund av obe- kvämt format har ej införts i detta exem- pel.

lntäktsnivån har anpassats till den nivå som beräknas för år 1969, dvs. 98,4 miljo- ner kr. Medeltransportavståndet per kg för hela den postbefordrade tidningsvolymen har vidare satts till 253,5 km (jfr tabell 14).

Som framgår av de avgiftsjämförelser som lämnas i exemplet får särskilt dags- tidningar med låg exemplarvikt höjningar av avgifterna i jämförelse med nuvarande taxesystem. Detta beror i första hand på att exemplaravgiften får svara för en större an- del av intäkterna än som är fallet i nuva-

25 '— - _ _ _ _ motsvarande 'avglfler 1969

20

15

"' ' »» '_' x.'|."- v" 10 wäl,»

l

_ avgift för oadresserade utgivarkorsband 2—1 nr/vecka "

mum-mum avgift för adresserade utgivarkorsband mindre än 1 nrlveeka

l

Vikt per ex i gram 50 100 150 200 250

Arbetsgruppens exempel på taxesystem baserat på principen »pris efter prestation».

Ny avgift Avgift bokf. avg. 90 öre/kort . _ Be- för exavg. 8.4—11,5 öre/ex. Höjning (+) teck- Å r s- helår vrktavg. 31,1—59,1 öre/kg Minskning (—) Periodicitet ning Avst. vikt 1969 bokför. ex. vikt sa belopp km kg kr kr kr kr kr kr % oadr. uxb 7nr/vecka A 60 35 50,75 0,90 40,94 11,87 53,71 + 2,96 + 5,8 (356 nr/år) B 100 40 55,00 0,90 40,94 14,12 55,96 + 0,96 + 1,7 C 200 50 63,50 0,90 40,94 20,45 62,29 — 1,21 — 1,9 D 400 60 72,00 0,90 40,94 31,26 73,10 + 1,10 + 1,5 E 350 70 80,50 0,90 40,94 34,51 76,35 — 4,15 — 5,2 F 425 80 89,00 0,90 40,94 42,80 84,64 — 4,36 — 4,9 G 400 90 97,50 0,90 40,94 46,89 88,73 — 8,77 — 9,0 6 nr/vecka H 50 15 30,74 0,90 34,96 4,88 40,74 + 10,00 + 32,5 (304 nr/år) I 75 20 34,99 0,90 34,96 6,78 42,64 + 7,65 + 21,9 J 100 25 39,24 0,90 34,96 8,83 44,69 + 5,45 + 13,9 K 200 30 43,49 0,90 34,96 12,27 48,13 + 4,64 + 10,7 L 100 35 47,74 0,90 34,96 12,36 48,22 + 0,48 + 1,0 M 150 40 51,99 0,90 34,96 15,24 51,10 — 0,89 — 1,7 5 nr/vecka N 100 20 32,09 0,90 29,21 7,06 37,17 + 5,08 + 15,8 (254 nr/år) O 100 25 36,34 0,90 29,21 8,83 38,94 + 2,60 + 7,2 4 nr/vecka P 75 10 20,57 0,90 23,23 3,39 27,52 + 6,95 + 33,8 (202 nr/år) O 100 15 24,82 0,90 23,23 5,30 29,43 + 4,61 + 18,6 R 75 20 29,07 0,90 23,23 6,78 30,91 + 1,84 + 6,3 3 nr/vecka S 75 7 15,12 0,90 17,48 2,38 20,76 + 5,64 + 37,3 (152 nr/år) T 100 9 16,82 0,90 17,48 3,18 21,56 + 4,74 + 28,2 U 75 11 18,52 0,90 17,48 3,73 22,11 + 3,59 + 19,4 V 100 13 20,22 0,90 17,48 4,59 22,97 + 2,75 + 13,6 2 nr/vecka X 50 3 8,94 0,90 11,96 0,98 13,84 + 4,90 + 54,8 (104 nr/år) Y 75 4 9,79 0,90 11,96 1,36 14,22 + 4,43 + 45,3 Z 50 5 10,64 0,90 11,96 1,63 14,49 + 3,85 + 36,2 1 nr/vecka Å 350 5 7,67 0,90 5,20 2,47 8,57 + 0,90 + 11,7 (52 nr/år) Ä 400 7 9,37 0,90 5,20 3,65 9,75 + 0,38 + 4,1 adr.uxb 1 nr/vecka Ö 200 3 5,57 — 4,89 1,23 6,12 + 0,55 + 9,9 (52 nr/år) AA 350 5 7,27 — 4,89 2,47 7,36 + 0,09 + 1,2 AB 300 7 8,97 — 4,89 3,26 8,15 — 0,82 — 9,1 AC 400 9 10,67 — 4,89 4,69 9,58 — 1,09 —10,2 AD 475 11 12,37 — 4,89 6,20 11,09 — 1,28 — 10,3 1 nr/månad AB 300 1 1,55 — 1,01 0,47 1,48 — 0,07 — 4,5 (12 nr/år) AF 200 2 2,40 — 1,01 0,82 1,83 — 0,57 — 23,8

rande taxesystem.

När det högre trycket på viktavgiften borttages i ett mera kostnadsföljsamt av- giftssystem uppstår således för de lätta tidningarna avgiftshöjningar. Införandet av zontaxa uppväger i viss mån denna effekt. I vissa lägen uppstår direkta avgiftssänk- ningar genom införandet av zontaxa. Detta gäller särskilt tyngre tidningar med korta avstånd.

För tidningar med mindre än 2 nr per vecka torde i regel uppstå avgiftssänkningar

i jämförelse med nuvarande system. Detta beror på de införda skillnaderna av 1,5 öre och 2,5 öre per exemplar mellan denna grupp tidningar och tidningar med 2—7 nr per vecka.

Sammanfattning av exemplet på taxesystem enligt principen >>pris efter prestation»

Det exempel på taxesystem i tidningsrörel- sen som framräknats i tabell 18 baserar sig på principen >>pris efter prestation» så långt

som det av praktiska skäl är möjligt att till- lämpa denna princip. Det är helt naturligt att ett taxesystem av detta slag blir mera detaljerat i sin uppbyggnad och i sin till- lämpning än det nuvarande taxesystemet i tidningsrörelsen som tillämpats sedan år 1963 och som på några punkter förenklats i jämförelse med tidningsförordningsutred- ningens förslag från år 1958.

De i tabell 18 angivna taxekomponenter- na är enligt det tidigare anförda i första hand avsedda att täcka följande typer av kostnader:

Grundavgift

Kostnader för vissa allmänna göromål i tid- ningsrörelsen såsom administration, utgiv- ning av den inländska tidningstaxan, fram- räkning av medeltransportavstånd, utred- ningar av olika slag m.m. Avgiften utgår med enhetligt belopp per tidningsedition.

Inlämningsavgift

Kostnader för redovisningsgranskning samt revision och granskning av U-joumalen, där avgifterna för utgivar- och kommissio- närskorsband debiteras. Kostnader för tid- ningsexemplarens mottagande vid utgiv- ningspostanstalten. Avgiften utgår med en- hetligt belopp per inlämningsuppgift, som lämnas till utgivningspostanstalten.

Bokföringsavgift

Kostnader för befordran av utdelnings- och indragningskorten mellan tidningsföretaget och utdelningspostanstalten samt omvänt. Kostnader för bokföring vid utdelnings- postanstalten när oadresserade utgivarkors- band användes. Avgiften utgår med enhet- ligt belopp per utdelnings- och indragnings- kort.

Försändelseavgift för kommissionärskors- band

Kostnader för avgående sortering samt för sorteringsarbetet vid postombud och lant-

brevbärare. Dessa försändelser skall av- hämtas vid postanstalten av mottagaren men utdelas av postombud och lantbrevbärare. Avgiften utgår med enhetligt belopp per för— sändelse oavsett försändelsens vikt.

Exem plaravgi ft

Kostnader för tidningsexemplarens sorte- ring såväl på utgivningspostanstalten som på förmedlande postanstalter och på utdel- ningspostanstalten. Kostnader för förarbete och turarbete vid stadsbrevbäring och lant- brevbäring. Kostnader för sortering inom jämvägsposten samt vissa lokalkostnader. Avgiften är differentierad med hänsyn till om tidningen använder 0—1, 0—2 eller 0-3 behandling (jfr tabell 17).

Viktavgift

Transportkostnader av alla slag samt vissa andra kostnader vid ankommande och av- gående avdelningarna. Vissa kostnader vid järnvägsposten. Kostnader för inventarier, förbrukningsartiklar samt blanketter. Den del av viktavgiften som avser rörliga kost- nader är differentierad som en zontaxa med 25 km zoner. Zontaxan tillämpas för samt- liga tidningar som befordras som utgivar- och kommissionärskorsband.

4. Exempel på taxesystem i tidningsrörelsen med

inslag av principen >>pris efter bärkraft»

En viktig fråga för tidningstaxeutredning- en är hur man skall uppnå full kostnads- täckning i Postverkets tidningsrörelse. Den- na fråga behandlas särskilt i avsnittet »Me— toder för åstadkommande av kostnadstäck- ning i Postverkets tidningsrörelse».

Från rent teknisk synpunkt är det givet- vis enklast om man från en viss given nivå gör samma procentuella påslag på samtliga komponenter i taxesystemet. Såvitt nu kan bedömas medför detta förfaringssätt gans- ka omfattande omfördelningar av postav- giftemas belastning på olika tidningsgrup- per om man utgår från det i tabell 18 fram- räknade exemplet på taxa enligt principen >>pris efter prestation» (PEP).

Om man önskar variera postavgiftemas belastning på de olika tidningsgruppema på ett något annorlunda sätt skulle kunna övervägas att införa en komponent i taxe- systemet som även tar viss hänsyn till prin- cipen >>pris efter bärkraft» (PEB). Det hög- re tryck på viktavgiften som finns i det nu- varande avgiftssystemet för utgivar- och kommissionärskorsband kan i viss mån sä- gas vara ett uttryck för denna princip.

De flesta tidningar innehåller en redak- tionell avdelning och en mera kommersiell avdelning, där annonserna dominerar. Grän- sen mellan dessa bägge avdelningar är i de flesta tidningar innehållsmässigt relativt tydlig. Om man skulle anse det önskvärt att belasta tidningarnas kommersiella avdel- ningar mera än de redaktionella torde en

lämplig metod härför vara någon form av sär-taxering av de delar av tidningarnas in- nehåll som utgöres av annonser samt text- reklam.

Utredningsmannen har från Postverket inhämtat att en undersökning tidigare gjorts om annonsernas andel av den postbefordra- de volymen tidningar. Undersökningen orn- fattade i första hand de tidningar som har den största andelen av den postbefordrade volymen totalt sett. Dessa tidningar omfat- tade 73 00 av den totala vikten av utgivar- och kommissionärskorsbanden. Undersök- ningen gav till resultat att den totala an- delen annonser av hela den postbefordrade volymen utgör 33 % av vikten av de inläm- nade utgivar- och kommissionärskorsban- den. Vikten av de f.n. i utgivar- och kom- missionärskorsband befordrade annonserna kan således beräknas till ca 23 400000 kg per år. Denna undersökning redovisas när- mare i bilaga 3, där bl. a. andelen annonser för vissa postbefordrade tidningar anges.

En speciell tilläggsavgift för tidningarnas annonsdelar skulle kunna läggas på viktav- giften och tillämpas för samtliga i Postver- kets tidningstaxa införda tidningar. För att systemet ej skall bli för komplicerat synes det lämpligt att indela tidningarna i grup- per med hänsyn till annonsernas andel så att omräkningar ej behöver göras vid mind- re förändringar av annonsandelen. Annons- taxan kan läggas »ovanpå» det taxeexem- pel i tabell 18 som är grundat på principen

Tabell 19. Exempel på viktavgiftens storlek vid kombinerad zon- och annonstaxa.

Annonsandel i procent

0—15 16—30 31—45 46—60 61—75 Zontaxe- klass Taxe- Taxe- Taxe- Taxe- Taxe- km klass öre/kg klass öre/kg klass öre] kg klass öre/kg klass öre/kg 0— 25 1 38,1 11 52,1 21 66,1 31 80,1 41 94,1 26— 50 2 39,5 12 53,5 22 67,5 32 81,5 42 95,5 51— 75 3 40,9 13 54,9 23 68,9 33 82,9 43 96,9 76—100 4 42,3 14 56,3 24 70,3 34 84,3 44 98,3 101—125 5 43,7 15 57,7 25 71,7 35 85,7 45 99,7 126—150 6 45,1 16 59,1 26 73,1 36 87,1 46 101,1 151—175 7 46,5 17 60,5 27 74,5 37 88,5 47 102,5 176—200 8 47,9 18 61,9 28 75,9 38 89,9 48 103,9 201—225 9 49,3 19 63,3 29 77,3 39 91,3 49 105,3 226—250 10 50,7 20 64,7 30 78,7 40 92,7 50 106,7 251—275 11 52,1 21 66,1 31 80,1 41 94,1 51 108,1 276—300 12 53,5 22 67,5 32 81,5 42 95,5 52 109,5 301—325 13 54,9 23 68,9 33 82,9 43 96,9 53 110,9 326—350 14 56,3 24 70,3 34 84,3 44 98,3 54 112,3 351—375 15 57,7 25 71,7 35 85,7 45 99,7 55 113,7 376—400 16 59,1 26 73,1 36 87,1 46 101,1 56 115,1 401—425 17 60,5 27 74,5 37 88,5 47 102,5 57 116,5 426—450 18 61,9 28 75,9 38 89,9 48 103,9 58 117,9 451—475 19 63,3 29 77,3 39 91,3 49 105,3 59 119,3 476—500 20 64,7 30 78,7 40 92,7 50 106,7 60 120,7 över 500 21 66,1 31 80,1 41 94,1 51 108,1 61 122,1 Grundtaxor: Zontaxa 31,1—59,1 öre/kg av tidningens vikt. Annonstaxa 93,3 öre/kg annonser (70 öre/kg vid 75 % annonsandel). Beräknad annonsintäkt: 21,9 milj. kr/år.

>>pris efter prestation».

I tabell 19 har utredningsmannen låtit uppgöra ett exempel på viktavgiftens ut- formning vid en kombinerad zon- och an- nonstaxa. Den särskilda tilläggsavgiften per kg annonser har i detta exempel satts till 93,3 öre per kg annonser, dvs. 70 öre per kg för en tidning som innehåller 75 % an- nonser. Högre andel annonser får ej före- komma om tidningen skall sändas som ut- givar- och kommissionärskorsband. Tid- ningarna har med hänsyn till annonsernas andel indelats i följande fem grupper:

Särskild tilläggsavgift per kg utgivar- och

Annonsandel kommissionärskorsband 0—15 % 7 öre 16—30 % 21 öre 31—45 % 35 öre 46—60 % 49 öre 61—75 % 63 öre

Genom att skillnaden mellan annonsklas- sema i detta exempel satts till en enkel multipel av skillnaden mellan zontaxeklas- serna har antalet taxeklasser kunnat mins- kas från det högsta möjliga, dvs. 105 st. till 61 st., vilket något förenklar administ- rationen av taxan.

I tabell 20 har uppgjorts ett exempel där en särskild tilläggsavgift införts i ett system med i övrigt enhetlig viktavgift (ej zon- taxa). Antalet taxeklasser minskar i detta fall till 5 st.

För de båda exemplen i tabellerna 19 och 20 gäller i övrigt att det av arbetsgruppen i tabell 18 framräknade exemplet ligger som grund vad gäller viktavgiftens storlek (zontaxa 31,1—59,1 öre, enhetstaxa 44,5 öre). I bägge fallen beräknas Postverkets intäkt av den särskilda annonstaxan till 21,9 milj. kr. per år.

I tabell 2] har uppgjorts exempel på hur

Tabell 20' en kombinerad zon- och annonstaxa slår

för olika tidningar med vissa angivna för- utsättningar ifråga om medeltransportav-

Annonsandel i procent

0—15 16—30 31—45 45—60 51—75 stånd och procentuell annonsandel. Under öre/kg öre/kg öre/kg öre/kg öre/kg rubriken »PEP 147,6 mkr/år» lämnas ex-

empel på utfallet för de berörda tidningar- 51,5 65,5 79,5 93,5 107,5 na vid en uppräkning med 50 % av taxe-

Tabell 2]. Avgiftsjämförelser i tidningsrörelsen.

Ny avgift PEP 124,2

en 3 Ny avgift PEP Ny avgift PEP 147,6 mkr/år Annonser _5 -o 5 Avgift 98,4 mkr/år mkr/år 23,4 mkr/år 1 kr/kg % g & 33 för Avgift Avgift Avgift Periodi- & ? =! & helår per Skill— per per citet & q; & ae: 1969 helår nad helår Höjning helår Höjning km % kg kr kr kr kr kr % kr kr % oadr uxb 7nr/vecka A 60 40 35 50,75 53,71 +2,96 80,57 29,82 58,8 81,79 31,04 61,2 (356nr/år) B 100 50 40 55,00 55,96 +0,96 83,94 28,94 52,6 90,63 35,63 64,8 C 200 40 50 63,50 62,29 —1,21 93,44 29,94 47,1 98,61 35,11 55,3 D 400 50 60 72,00 73,10 + 1,10 109,65 37,65 52,3 122,26 50,26 69,8 E 350 50 70 80,50 76,35 —4,15 114,53 34,03 42,3 131,36 50,86 63,2 F 425 60 80 89,00 84,64 —4,36 126,96 37,96 42,7 154,82 65,82 74,0 G 400 60 90 97,50 88,73 —8,77 133,10 35,60 36,5 165,98 68,48 70,2 6nr/vecka H 50 30 15 30,74 40,74 +10,00 61,11 30,37 98,8 55,92 25,18 81,9 (304 nr/år) I 75 30 20 34,99 42,64 +7,65 63,96 28,97 82,8 59,82 24,83 71,0 J 100 35 25 39,24 44,69 + 5,45 67,04 27,80 70,8 65,15 25,91 66,0 K 200 40 30 43,49 48,13 + 4,64 72,20 28,71 66,0 72,75 29,26 67,3 L 100 30 35 47,74 48,22 +0,48 72,33 24,59 51,5 71,36 23,62 49,5 M 150 40 40 51,99 51,10 —0,89 76,65 24,66 47,4 80,49 28,50 54,8 Snr/vecka N 100 40 20 32,09 37,17 + 5,08 55,76 23,67 73,8 54,91 22,82 71,1 (254 nr/år) O 100 30 25 36,34 38,94 +2,6O 58,41 22,07 60,7 56,65 20,31 55,9 4nr/vecka P 75 30 10 20,57 27,52 + 6,95 41,28 20,71 100,7 37,74 17,17 83,5 (202 nr/år) Q 100 40 15 24,82 29,43 +4,61 44,15 19,33 77,9 43,15 18,33 73,9 R 75 30 20 29,07 30,91 + 1,84 46,37 17,30 59,5 45,01 15,94 54,8 3nrlvecka S 75 30 7 15,12 20,76 +5,64 31,14 16,02 106,0 28,30 13,18 87,2 (152 nr/år) T 100 20 9 16,82 21,56 +4,74 32,34 15,52 92,3 29,01 12,19 72,5 U 75 40 11 18,52 22,11 +3,59 33,17 14,65 79,1 32,31 13,79 74,5 V 100 40 13 20,22 22,97 +2,75 34,46 14,24 70,4 34,19 13,97 69,1 Zur/vecka X 50 20 3 8,94 13,84 +4,90 20,76 11,82 132,2 18,07 9,13102,1 (104 nr/år) Y 75 30 4 9,79 14,22 +4,43 21,33 11,54 117,9 19,15 9,36 95,6 Z 50 40 5 10,64 14,49 + 3,85 21,74 11,10 104,3 20,29 9,65 90,7 lur/vecka A 350 40 5 7,67 8,57 +0,90 12,86 5,19 67,7 12,82 5,15 67,1 (52 nr/år) A 400 50 7 9,37 9,75 +0,38 14,63 5,26 56,1 15,81 6,44 68,7 adr. uxb lur/vecka Ö 200 40 3 5,57 6,12 +0,55 9,18 3,61 64,8 8,93 3,36 60,3 (52 nr/år) AA 350 50 5 7,27 7,36 +0,09 11,04 3,77 51,9 11,79 4,52 62,2 AB 300 50 7 8,97 8,15 —0,82 12,23 3,26 36,3 13,79 4,82 53,7 AC 400 40 9 10,67 9,58 —1,09 14,37 3,70 34,7 15,69 5,02 47,0 1 1 2

AD 475 40 1 12,37 11,09 —1,28 16,64 4,27 34,5 18,40 6,03 48,7

lur/månad AE 300 40 1,55 1,48 —0,07 2,22 0,67 43,2 2,27 0,72 46,5 (12 nr/år) AF 200 50 2,40 1,83 —0,57 2,75 0,35 14,6 3,31 0,91 37,9

Under rubriken »PEP 124,2 mkr/år An- nonser 23,4 mkr/år» har en uppräkning gjorts med 26,2 % av exemplet i tabell 18 av alla komponenter. Dessutom har införts en annonstaxa på 1 kr./kg annonser som beräknas ge Postverket ca 23,4 milj. kr. per år. De bägge alternativen ger således Postverket samma totalintäkt per år men utfallet för de berörda tidningarna blir oli- ka med hänsyn till andelen annonser. Sär- skilt stor blir skillnaden mellan de olika alternativen när det gäller tunga tidningar med stor andel annonser.

Utfallet av en annonstaxa på 1 kr. per kg annonser illustreras enklast av följande yt- terlighetsfall:

En dagstidning med 100 kg årsvikt och 65 % annonser:

65 kr./årgång En dagstidning med 16 kg årsvikt och 25 % annonser:

4 kr./årgång En kommersiell veckotidning med 11 kg årsvikt och 50 % annonser:

5,50 kr./årgång En fackförbundstidning med 4 kg årsvikt och 10 % annonser:

0,40 kr./årgång

Exempel på viktavgiftens storlek vid an- nonstaxa och enhetlig viktavgift (ej zon- taxa) Enhetlig viktavgift 44,5 öre/kg av tidningens vikt

Annonstaxa 93,3 öre/kg annonser (70 öre/kg vid 75 % annonsandel)

Beräknad annonsintäkt: 21,9 milj. kr./år

5. Metoder för åstadkommande av kostnadstäckning

i Postverkets tidningsrörelse

En väsentlig fråga för utredningen är att av— ge förslag ifråga om metod för att ernå full kostnadstäckning i Postverkets tidningsrö- relse. I bevillningsutskottets betänkande 1966: 27 framhålles bl.a. att en viss sub- ventionering av tidningarna via postavgif- terna inte torde kunna undvikas under en övergångsperiod. Enligt utskottet bör emel- lertid tillses att den successiva anpassning- en av taxorna till de faktiska distributions- kostnaderna sker med minsta möjliga tids- utdräkt. För att så snart som möjligt uppnå en tillfredsställande kostnadstäckning är det enligt utskottets mening nödvändigt att yt- terligare eftersläpningar i avgiftsnivån inom tidningsrörelsen undvikes.

Med utgångspunkt från direktiven i ut- skottets betänkande har utredningen där- för ansett det nödvändigt att överväga olika metoder för att uppnå kostnadstäckning i Postverkets tidningsrörelse.

Den bristande särkostnadstäckningen i tidningsrörelsen beräknas enligt Postverket f. n. (maj 1969) uppgå till minst ca 60 mil- joner kr. per år. Dessutom erfordras enligt Postverkets mening ett skäligt bidrag till samkostnaderna. Storleken av detta bidrag har ännu ej närmare preciserats. FKP:s re- presentanter har i och för sig icke haft nå- got att erinra mot de gjorda beräkningarna av den bristande särkostnadstäckningen.

TU:s representanter har i början av ut- redningsarbetet i särskild skrivelse till Post- styrelsens ekonomibyrå utvecklat sin syn

på 1963 års kostnadsundersökning, vilken i allt väsentligt legat till grund för överlägg- ningarna inom tidningstaxeutredningen. Av skrivelsen, som intagits i bilaga 5, framgår att TU:s uppfattning i väsentlig mån skiljer sig från de beräkningsprinciper som följts av Postverket. TU har under sådana förhål- landen inte ansett sig kunna vare sig vits- orda eller bestrida att den av Postverket framräknade förlusten kan bestämmas till 60 miljoner kr.

Postverkets kommentarer till TU:s skri- velse har intagits i ett avsnitt av slutrappor- ten från 1963 års kostnadsundersökning i tidningsrörelsen. Dessa kommentarer har in- tagits i bilaga 6.

I tabell 22 har en sammanställning gjorts över de f.n. gällande avgifterna i tidnings- rörelsen samt för vissa andra försändelse- slag inom Postverket. Som framgår av sam- manställningen ligger avgifterna i tidnings- rörelsen i de flesta fall betydligt under av- gifterna för övriga jämförbara försändelse- slag särskilt i de lägre viktklasserna. Vidare kan man utgå från att försändelserna i tid- ningsrörelsen åtnjuter bättre service i postalt hänseende än både gruppkorsband och mass- korsband.

Orsakerna till att postavgifterna för ut- givar- och kommissionärskorsband av stats- makterna hållits på en nivå som ligger av- sevärt under särkostnadema torde vara historiskt betingade. Dessutom torde numera starkare än tidigare den synpunkten hävdas

Trycksaksförsändelser

Utgivarkors- band oadr., Gruppkors- 2—7 nr/vecka band lägsta Masskors— adr., mindre än avgift utan band lägsta Vanlig Vikt högst 2 nr/vecka moms avgift trycksak Brev g öre/st öre/st öre/st öre/st öre/st 20 7,5 1 1,5 20 35 55 40 9,2 12,5 20 35 100 60 10,9 14 20 35 100 80 12,6 1 5 20 35 100 100 14,3 16 20 35 100 120 16,0 24 28 45 200 140 1 7,7 24 28 45 200 160 19,4 24 28 45 200 180 21,1 24 28 45 200 200 22,8 24 28 45 200 250 27,1 30 35 55 200 300 31,3 30 35 55 300 350 35,6 36 42 65 300 400 39,8 36 42 65 300

att tidningsföretag med svag ekonomisk ställning har svårare att bära de kostnads- ökningar som stora höjningar av postavgif- tema i tidningsrörelsen skulle medfört.

Av dagstidningsföretagen torde endast en mindre andel av samtliga företag ha svag ekonomi. Förhållandet kan vara likartat även när det gäller övriga tidningar. Från principiell synpunkt kan det vid sådana för- hållanden synas mindre tillfredsställande att av hänsyn till ett mindre antal företags eko- nomi avgiftsnivån hålles på en ej kostnads— täckande nivå för hela den berörda voly- men utgivar- och kommissionärskorsband. Från Postverket har tidigare hävdats att ett system med direkta bidrag till de behövande tidningsföretagen och kostnadstäckande av- gifter för de övriga företagen skulle ge ett bättre ekonomiskt resultat för tidningsrörel- sen än den hittills använda metoden som medför avsevärda förluster för verket.

1963 års pressutredning gjorde vissa un- dersökningar om dagstidningarnas ekono- miska villkor. Dessa visade bl.a. att ca 25 svenska dagstidningar har ekonomiska svå- righeter såtillvida att tidningsproduktionens kostnader är större än dess intäkter.

Dessa tidningars andel av den postbeford- rade volymen utgivar— och kommissionärs—

korsband kan beräknas till 6,7 % av samt- liga som utgivarkorsband befordrade tid- ningsexemplar och 5 ,2 % av vikten av samt- liga utgivar- och kommissionärskorsband. Om hänsyn tages endast till volymen tid- ningar med minst 2 nr per vecka blir dessa procenttal 15,3 resp. 11,0. De utgör sålunda en relativt obetydlig andel av Postverkets tidningsrörelse. En anpassning av avgifter- na för hela Postverkets tidningsrörelse till dessa tidningars förhållanden skulle bevara eller ytterligare öka den nuvarande förlus- ten på denna rörelsegren.

Enligt bevillningsutskottets direktiv till tidningstaxeutredningen bör den nuvarande metoden för täckning av förlusten på Post- verkets tidningsrörelse genom bidrag från andra rörelsegrenar, främst brevrörelsen, så snart som möjligt avskaffas.

Olika metoder för inarbetning av för- lusten genom successiva höjningar av av- gifterna i tidningsrörelsen har vid tidigare tillfällen diskuterats vid överläggningarna i dessa frågor mellan representanter för Postverket och för tidningarna. Från Post- verkets sida har man därvid framfört den åsikten att verket för varje år skulle få kompensation för inträffade kostnadsök- ningar samt därutöver även ett bidrag till

Tidningsförordningsutredningens förslag ifråga om bl. a. avgifterna i Postverkets tid- ningsrörelse framfördes till 1959 års riks- dag genom proposition nr 94. I proposi- tionen föreslogs att avgifterna i stort sett skulle vara oförändrade under perioden 1960—1964. Efter denna 5-årsperiod förut- sattes att Postverket skulle erhålla täck- ning för merkostnadema i tidningsrörelsen samt ett skäligt bidrag till de gemensamma kostnaderna. Vid denna tidpunkt erfordra- des en höjning av avgifterna i tidningsrö- relsen med ca 100% för att särkostnads- täckning skulle emås. Propositionen antogs dock inte av riksdagen som emellertid beslöt att avgifterna i tidningsrörelsen skulle höjas med ca 30 % fr.o.m. år 1960.

Vid de diskussioner som därefter före- kommit mellan representanter för Postver- ket och för tidningarna har man från tid- ningarnas sida i regel ej kunnat binda sig för någon längre period än ett kalenderår ifråga om avgiftemas höjd.

Avgifterna för ett visst kalenderår har ofta ej kunnat fastställas förrän under hös- ten året innan, vilket varit olägligt från pla- neringssynpunkt såväl för tidningsföretagen som för Postverket.

När det gäller längden av den period un- der vilken förlusten i tidningsrörelsen skall inhämtas är det naturligt att olika mening- ar råder mellan Postverket och tidningar- nas företrädare. Från Postverket hävdas att olägenheterna med förlusten snarast måste avskaffas och att man ej kan tillstyr- ka längre period i detta avseende än 5 år. Från tidningarnas sida hävdas att det ej är möjligt för tidningsföretagen att snabbt an- passa sig till högre postavgifter av mark- nadsmässiga skäl.

I sammanhanget kan framhållas att 1967 års pressutredning beräknade andelen post- avgifter i dagstidningsföretagens budget till 3,1%. Från FKP har meddelats att mot- svarande andel för tidningarna i denna sam— manslutning i regel uppgår till ca 20 %. Skillnaden mellan tidningsgruppema i detta avseende beror till stor del på att dagstid- ningsföretagen distribuerar tidningar även

på annat sätt än genom Postverket. FKP:s tidningar distribueras i regel helt och hållet genom Postverket. Enligt FKP drabbas des- sa tidningar därför förhållandevis mycket hårt av varje slag av upptrappning av post- avgifterna.

En fråga som tidigare diskuterats och som även blir aktuell i detta sammanhang är om staten genom anslag till Postverket över budgeten skall bidraga till täckandet av förlusten på tidningsrörelsen i verket. Post- verket har är 1964 liksom vid senare till- fällen föreslagit att sådant bidrag skall läm- nas i likhet med vad som sker till Statens Järnvägar för förlusten på vissa järnvägslin— jer. Förslaget har ännu ej lett till någon åt- gärd.

Vid diskussionerna inom tidningstaxeut- redningen har från tidningarnas sida häv- dats att ett sådant bidrag bör lämnas till Postverket. Om statsmakterna önskar är det enligt utredningsmannens uppfattning möjligt att konstruera ett dylikt bidrag på så sätt att det avser endast vissa utvalda tidningar eller tidningsgrupper.

I det följande anges tre olika metoder för en uppräkning av avgifterna i Postverkets tidningsrörelse så att kostnadstäckning er- hålles efter 5 år. De olika metoderna base- rar sig på principen >>pris efter prestation», principen >>pris efter bärkraft» samt en kom- bination med bidrag av statsmedel.

Det bör emellertid framhållas att i de angivna metoderna ej medräknats ersätt- ning för de kostnadsökningar som kan in- träffa under 5-årsperioden. För att Post- verket skall få full särkostnadstäckning erfordras sålunda dessutom ersättning för kostnadsökningar under 5—årsperioden, vil— ket medför ytterligare avgiftshöjningar än som angivits i de följande sammanställ- ningarna.

Kostnadstäckning enligt principen >>pris ef- ter prestation»

I tabell 23 har ett exempel gjorts på erfor— derliga höjningar under en 5-årsperiod av de belopp för taxekomponenter samt av- gifter för helårsexemplar som angivits i

tabell 18. Dessutom anges de höjningar som skulle inträffa under det 5:e året i förhål- lande till avgifterna under år 1969.

Med hänsyn till den ändrade fördelning- en av trycket på exemplaravgiften och tryc- ket på viktavgiften inträffar relativt stora höjningar av exemplaravgifterna i synner- het för tidningar med 2—7 nr/vecka. Det minskade trycket på viktavgiften medför att den genomsnittliga viktavgiften ej ens under det 5:e året när högre än 70,1 öre. Eftersom denna avgift under år 1969 upp- går till 85 öre per kg erhåller de flesta tid- ningar som ej har alltför långa medeltrans— portavstånd sänkningar av viktavgiften även under det 5:e året.

Totalintäkterna för Postverket under det 5:e året beräknas enligt tabellen uppgå till ca 155 miljoner kr. (exkl. årliga kostnads— ökningar), vilket medför ett tillskott till täc- kande av samkostnaderna med ca 5 miljo- ner kr. vid 1968 års kostnadsnivå. De ge- nomsnittliga procentuella höjningarna av av- gifterna per år uppgår till följande:

l:a året 11,9 % 2:a året 9,9 % 3:e året 9,1 % 4:e året 9,1 % 5:e året 7,6 %

Att de procentuella höjningarna för olika tidningar avviker från dessa genomsnittstal beror givetvis på de vidtagna förändringarna i taxesystemet i förhållande till systemet under år 1969.

Kostnadstäckning med inslag av principen >>pris efter bärkraft»

I avsnittet »Exempel på taxesystem i tid- ningsrörelsen enligt principen pris efter bär- kraft» har redogjorts för en metod att föra in en faktor i avgiftssystemet som i viss mån tar hänsyn till de olika tidningsföreta- gens ekonomiska bärkraft. Denna faktor utgöres av en särskild tilläggsavgift på de delar av tidningarnas innehåll som kan hän- föras till textreklam samt annonser. Den utgår med en viss avgift per kg för denna

I tabell 24 lämnas ett exempel av utred- ningsmannen på tillämpningen av en sådan tilläggsavgift i kombination med en pro— centuell uppräkning. Uppgifterna i tabell 24 motsvarar uppgifterna i tabell 23 t. 0. nr. beloppen för år 3 i perioden för upptrapp- ning av tidningarnas avgifter. För år 4 i den- na period har införts en tilläggsavgift av 50 öre per kg av tidningarnas annonsdelar. För år 5 i perioden har införts en tilläggs- avgift av 1 kr. per kg av tidningarnas an- nonsdelar. Övriga taxekomponenter behål- les oförändrade för åren 4—5 i perioden, dvs. behålles på den nivå som anges för år 3 i tabellerna 23—24 med undantag för grundavgiften som höjts för att täcka de ökade administrationskostnadema som in- förandet av en mera komplicerad taxa med- för.

Den särskilda tilläggsavgiften för annon- ser i tabell 24 medför med de angivna be- loppen per kg i stort sett samma totala in- täktsförbättring för Postverket som upp- nåtts genom de genomsnittliga procentuella påslagen för samtliga taxekomponenter i tabell 23. I bägge fallen uppnås en totalin- täkt för Postverket under år 5 på ca 155 miljoner kr. per år. En tilläggsavgift av 1 kr. per kg annonser beräknas medföra en intäkt för Postverket av 23,4 miljoner kr. per år.

För de olika tidningsgruppema åstad— kommes dock vissa relativa förändringar av postavgifterna om en särskild tilläggsav- gift på annonser införes. Detta gäller sär- skilt vissa lätta tidningar med en mindre andel annonser jämfört med tunga tidningar med en stor andel annonser. Genom en annonstaxa minskas de höjningar som eljest uppstår genom den avsevärda ökningen av exemplaravgiften enligt alternativet >>pris efter prestation» i tabell 23. De tyngre tid- ningarna som även med zontaxa får relati- va sänkningar på grund av viktavgiftens mindre betydelse i avgiftssystemet får högre avgifter med annonstaxa än de skulle ha fått enligt alternativet i tabell 23.

De i tabell 24 angivna avgiftsbeloppen per år för vissa tidningar utgör endast ex-

Tabell 23. Plan för avgiftshöjningar enligt principen »pris efter prestation». Taxekomponentemas förändringar

Höjning 1969—

Belopp Belopp å r 5 Bas- för år belopp år 1 är 2 år 3 är 4 år 5 1969 Belopp Taxekomponent kr kr kr kr kr kr kr kr % Grundavgift 275 310 340 370 400 435 250 185 74,0 Inlämningsavgif t 7 8 8,60 9,40 10,25 11 — 1 1 — Bokföringsavgift 0,90 1,00 1,10 1,20 1,30 1,40 0,35 1,05 300,0 Försändelseavgift för kommissionärskorsband 0,25 0,28 0,31 0,34 0,37 0,40 0,20 0,20 100,0 Exemplaravgift för adres- serade utgivarkorsband a) 2—7 nr/vecka 0,109 0,122 0,134 0,146 0,160 0,172 0,057 0,115 201,8 b) 1 nr/vecka 0,094 0,105 0,115 0,126 0,138 0,148 0,058 0,090 155,2 c) mindre än 1 fir/vecka 0,084 0,094 0,103 0,113 0,123 0,132 0,058 0,074 127,6 Exemplaravgift för oadresserade utgivarxb. a) 2—7 nr/vecka 0,115 0,129 0,142 0,154 0,169 0,182 0,058 0,124 213,8 b) 1 nr/vecka 0,100 0,112 0,123 0,134 0,147 0,158 0,059 0,099 167,8 c) mindre än 1 nr/vecka 0,090 0,101 0,11] 0,12] 0,132 0,142 0,059 0,083 140,7 Viktavgift (genomsnitt) 0,445 0,498 0,548 0,598 0,652 0,701 0,85 —O,149 —l7,5 Totalintäkt per år för Postverket i tusental kr 98 360 110 065 121 081 132 097 144 097 155 015 98 412 56 603 Medelhöjning i % av basbeloppet 11,9 23,1 34,3 46,5 57,6 57,5 Avgift per årgång för vissa typtidningar Medel- Belopp Belopp Hejning 1969— Nr Års- transport- Bas för är per vikt avstånd belopp år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 1969 Belopp år kg km kr kr kr kr kr kr kr kr % 356 40 100 55,96 62,62 68,89 75,16 81,99 88,20 55,00 33,20 60,4 356 70 350 76,35 85,44 93,99 102,54 111,86 120,33 80,50 39,83 49,5 356 90 400 88,73 99,29 109,23 119,17 129,99 139,84 97,50 42,34 43,4 304 20 75 42,64 47,72 52,49 57,27 62,47 67,21 34,99 32,22 92,1 304 30 200 48,13 53,86 59,25 64,64 70,52 75,86 43,49 32,37 74,4 304 40 150 51,10 57,19 62,91 68,63 74,87 80,54 51,99 28,55 54,9 254 25 100 38,94 43,58 47,94 52,30 57,05 61,37 36,34 25,03 68,9 202 15 100 29,43 32,94 36,23 39,53 43,12 46,39 24,82 21,57 86,9 152 11 75 22,11 24,75 27,22 29,70 32,40 34,85 18,52 16,33 88,2 104 5 50 14,49 16,22 17,84 19,47 21,23 22,84 10,64 12,20 114,7 52 5 350 7,36 8,24 9,07 9,89 10,79 11,60 7,27 4,33 59,6 52 7 300 8,15 9,12 10,04 10,95 11,94 12,85 8,97 3,88 43,3 52 11 475 11,09 12,41 13,66 14,90 16,25 17,48 12,37 5,11 41,3 12 2 200 1,83 2,05 2,26 2,46 2,69 2,89 2,40 0,49 20,4 Medelhöjningi % av basbeloppet 11,9 23,1 34,3 46,5 57,6

empel på ett ringa antal fall som gäller med setts möjligt att i tabellform illustrera alla utgångspunkt från de angivna vikterna, me- deltransportavstånden och annonsandelama. Som framgår av tabell 19 kan viktavgiften i ett system med både annonstaxa samt zontaxa med 25 km zoner variera med upp till 105 olika belopp. Det har därför ej an-

de olika fall som kan inträffa.

Det är givetvis möjligt att utforma den särskilda annonstaxan på andra sätt än som angivits i tabell 24. Man skulle exempelvis kunna successivt höja den särskilda tilläggs— avgiften år för år med mindre belopp än de

Tabell 24. Plan för avgiftshöjningar med annonstaxa. Taxekomponenternas förändringar

Höjning 1969—

Belopp Belopp år 5

Bas— för år belopp år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 1969 Belopp Taxekomponent kr kr kr kr kr kr kr kr % Grundavgift 275 310 340 370 500 500 250 250 100,0 Inlämningsavgift 7 8 8,60 9,40 9,40 9,40 — 9,40 — Bokföringsavgift 0,90 1,00 1,10 1,20 1,20 1,20 0,35 0,85 242,9 Försändelseavgift 0,25 0,28 0,31 0,34 0,34 0,34 0,20 0,14 70,0 Exemplaravgift för adres- serade utgivarkorsband a) 2—7 nr/vecka 0,109 0,122 0,134 0,146 0,146 0,146 0,057 0,089 156,1 b) 1 nr/vecka 0,094 0,105 0,115 0,126 0,126 0,126 0,058 0,068 117,2

c) mindre än 1 fir/vecka 0,084 0,094 0,103 0,113 0,113 0,113 0,058 0,055 94,8 Exemplaravgift för oadresserade utgivarkors- band a) 2—7 nr/vecka 0,115 0,129 0,142 0,154 0,154 0,154 0,058 0,096 165,5 b) 1 nr/vecka 0,100 0,112 0,123 0,134 0,134 0,134 0,059 0,075 127,1

c) mindre än 1 nr/vecka 0,090 0,101 0,111 0,121 0,121 0,121 0,059 0,062 105,1 Viktavgift (genomsnitt) 0,445 0,498 0,548 0,598 0,598 0,598 0,85 — 0,252 —29,6 Särskild tilläggsavgift

per kg annonser — — — — 0,50 1,00 — 1,00 —

Totalintäkt per år för Postverket i tusental kr 98 360 110 065 121 081 132 097 143 797 155 497 98 412 57 085

Medelhöjning i % av basbeloppet (utom tilläggsavgifter för annonser) 11,9 23,1 34,3 34,3 34,3 inkl. annonstaxa 58,0

Avgift per årgång för vissa typtidningar

Medel- An- Belopp Belopp göjsnrng 1969— Nr Års- transp. nons- Bas— för är per vikt avstånd andel belopp år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 1969 Belopp

år kg km % kr kr kr kr kr kr kr kr %

356 40 100 50 55,96 62,62 68,89 75,16 85,16 95,16 55,00 40,16 73,0 356 70 350 50 76,35 85,44 93,99 102,54 120,04 137,54 80,50 57,04 70,9 356 90 400 60 88,73 99,29 109,23 119,17 146,17 173,17 97,50 75,67 77,6 304 20 75 30 42,64 47,72 52,49 57,27 60,27 63,27 34,99 28,28 80,8 304 30 200 40 48,13 53,86 59,25 64,64 70,64 76,64 43,49 33,15 76,2 304 40 150 40 51,10 57,19 62,91 68,63 76,63 84,63 51,99 32,64 62,8 254 25 100 30 38,94 43,58 47,94 52,30 56,05 59,80 36,34 23,71 65,2 202 15 100 40 29,43 32,94 36,23 39,53 42,53 45,53 24,82 20,71 83,4 152 11 75 40 22,11 24,75 27,22 29,70 31,90 34,10 18,52 15,58 84,1 104 5 50 40 14,49 16,22 17,84 19,47 20,47 21,47 10,64 10,83 101,8

52 5 350 50 7,36 8,24 9,07 9,89 11,14 12,39 7,27 5,12 70,4 52 7 300 50 8,15 9,12 10,04 10,95 12,70 14,45 8,97 5,48 61,1 52 11 475 40 11,09 12,41 13,66 14,90 17,10 19,30 12,37 6,93 56,0 12 2 200 50 1,83 2,05 2,26 2,46 2,96 3,46 2,40 1,06 44,2 Medelhöjning i % av basbeloppet (utom tilläggsavgifter för annonser) 11,9 23,1 34,3 34,3 34,3

i tabellen angivna. I så fall måste dock de övriga komponenterna höjas för att samma totalresultat skall emås. För att de olika exemplen skall vara mera direkt jämför- bara har i tabell 24 hela höjningen av tid- ningsrörelsens avgifter lagts på den särskil— da tilläggsavgiften för annonser under åren 4 och 5.

En övre gräns för den sammanlagda av- gift per tidningsexemplar som kan komma att tillämpas med en tilläggsavgift för an- nonsdelen bör dock bestämmas. En lämp- lig avvägning kan vara att sätta denna gräns vid den avgift som gäller för ett masskors- band av samma vikt som tidningsexempla- ret.

Både TU och FKP har avvisat tanken på en särskild tilläggsavgift för tidningarnas annonsdelar. Konstruktionen av en sådan tilläggsavgift har beskrivits i avsnittet »Exempel på taxesystem i tidningsrörelsen med inslag av principen >>pris efter bär- kraft». Från TUzs sida har bl.a. hänvisats till vad föreningen anförde i denna fråga i tidningsförordningsutredningens betänkande (Postala meddelanden nr 1/1959, s. 36). Där anfördes bl. a. följande:

>>Från tidningarnas sida har framhållits, att ett hänsynstagande till relationen text— annonser (alltså den ifrågasatta formen av »bärighetsprincip») skulle innebära en vär— dering av tidningarnas innehåll, som vore olycklig. Det har bl. a. påpekats att vissa annonser har ett allmänt värde, som knap- past står den redaktionella textens efter. Vi- dare anses annonsrelationen i och för sig icke vara något helt adekvat mått på en tidnings ekonomiska bärkraft och det är myc- ket svårt att fastställa den »normala» an- nonsrelationen. Införandet av en taxa base- rad på annonsrelationen skulle också sanno- likt medföra att de stora annonsorganen skulle öka annonspriset ytterligare, vilket skulle kunna medföra att de mindre tidning- arnas andel av annonseringen minskades. Härigenom skulle införande av en dylik princip snarare skada än gynna de mindre bärkraftiga tidningarna. Vidare skulle ett sådant system kunna medföra en minskning av Postverkets inkomster, om nämligen den

redaktionella texten ökar, vilket skett un— der de senaste 10 åren. Slutligen har fram- hållits att annonser är nödvändiga för att den redaktionella texten skall kunna spri- das. En ökad belastning på annonseringen skulle försvaga tidningarnas förmåga att fylla sin kulturella roll i samhället.»

Beträffande en eventuell tilläggsavgift för tidningarnas annonsdelar har från Postver- kets sida framhållits, att man tillstyrker en marknadsanpassad taxa av denna typ om det visar sig att man därigenom ernår en bättre köstnadstäckning i verkets tidnings- rörelse än som sker genom tillämpning av taxor av annan typ.

Kostnadstäckning genom anslag av stats- medel

I bevillningsutskottets direktiv för tidnings- taxeutredningens arbete framhålles bl. a.: »Det bör emellertid tillses att den succes- siva anpassningen av taxorna till de fak- tiska distributionskostnadema sker med minsta möjliga tidsutdräkt». Utskottet be- rör ej möjligheten av att staten genom sär- skilt anslag till Postverket åstadkommer att den nuvarande förlusten på verkets tidnings- rörelse avskaffas eller minskas.

Tidningsorganisationerna (FKP och TU) har beträffande frågan om ett bidrag över budgeten för täckande av Postverkets un- derskott i tidningsrörelsen framhållit föl- jande:

»Redan Postutredningen (SOU 1962: 52) framförde tanken på ett öppet redovisat an- slag. I skrivelse till Kungl. Maj:t den 28.5. 1964 föreslog Poststyrelsen att frågan om bidrag av statsmedel till Postverket för för- lust på tidningsrörelsen snarast borde ut- redas.

I sitt yttrande den 25.5.1965 över 1963 års pressutrednings betänkande (SOU 1965: 22) erinrar Poststyrelsen om tanken på ett driftbidrag. Så länge icke kostnadstäckande avgifter tillämpas i tidningsrörelsen bör — framhåller styrelsen —— sålunda ett driftbi- drag, som motsvarar underskottet, utgå från ett anslag på riksstaten till Postverket. Det är vidare uppenbart att nuvarande under-

skott inte kan inhämtas på kort tid genom taxehöjningar i tidningsrörelsen. Det här avsedda bidraget skulle kunna sägas mot— svara det driftbidrag, som f. n. utgår till sta- tens järnvägar för driften av icke lönsamma järnvägslinjer, dvs. såsom ersättning för trafikprestationer, vilka inte är företagseko- nomiskt motiverade från jämvägsföretagets synpunkt. Ett dylikt bidrag till Postverket vore att betrakta som ett slags »kollektiv— porto» som staten av samhälleliga skäl be- talar till Postverket för att underlätta tid— ningsdistributionen, framhåller Poststyrel- sen.

Organisationerna ansluter sig av ovan an- givna skäl helt till tanken på ett bidrag över budgeten till Postverket. Organisationerna har särskilt betonat att samhället därmed bidrar till en tillfredsställande service till all— mänheten, inte minst i vad gäller distribu- tionen av pressalster till glesbygderna.»

Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att från både TU:s och FKP:s sida fram- hållits att ett anslag av statsmedel till Post- verket bör utgå för förlusten på tidnings- rörelsen. Sedan mycket lång tid tillbaka har en subventionering av tidningsrörelsen skett via förlust över Postverkets driftbudget och därigenom konserverat ett kostnadsläge till vilket tidningarna anpassat och planerat sina kostnader och intäkter. Från tidningar- nas sida hävdas vidare att man ej är i stånd att bära de kostnadsökningar som en mer eller mindre snabbt genomförd höjning av avgifterna i tidningsrörelsen skulle medföra för tidningsföretagen. Postverket har i olika sammanhang under senare år framhållit att staten bör genom särskilt anslag till verket täcka förlusten i tidningsrörelsen så länge som avgifterna hålles på sådan nivå att kost— nadstäckning ej ernås.

I detta sammanhang bör erinras om att affärsverksutredningen i sitt betänkande (SOU 1968: 45, s. 191) föreslagit att affärs— verken bl. a. för drift av olönsamma verk- samhetsgrenar skall erhålla driftbidrag, in- nebärande att ersättning direkt tillföres ver- kets driftinkomster för att täcka viss periods merkostnader.

Parterna i tidningstaxeutredningen har va—

rit överens om att Postverkets förlust på tidningsrörelsen kan utgöra ett exempel på förhållanden där driftbidrag enligt affärs- verksutredningens förslag bör utgå.

Om bidrag av statsmedel skall tillföras Postverket kan emellertid övervägas att in— föra vissa begränsningar av bidragets effekt. Härför skulle erfordras särskilda definitio- ner för tidningsgrupper som i förekomman— de fall ej bör innefattas i distribution med statsbidrag. Om inga begränsningar göres tillfaller bidraget samtliga ca 2000 olika tidningar som distribueras som utgivar- och kommissionärskorsband.

Vid en bedömning av denna frågeställ- ning har man behov av olika indelningar av tidningsgruppema. De flesta indelningar av tidningar som är grundade på en bedöm- ning av innehållets karaktär måste bli mer eller mindre subjektivt motiverade. I det följande visas två indelningar, en grundad på tidningarnas periodicitet (tabell 25) och en grundad på en inom Postverket gjord bedömning av var och en av de ca 2 000 olika postbefordrade tidningarna (tabell 26). Dessutom anges de nuvarande indirekta sub- ventionsbeloppen per tidningsgrupp (: den bristande särkostnadstäckningen). Denna fördelning har gjorts med utgångspunkt från andelen postbefordrade tidningsexemplar.

Av de i tabell 26 angivna tidningsgrup— perna är några relativt lätta att definiera, t.ex. grupperna Serietidningar och Perso- naltidningar. Några grupper som ibland är svåra att definiera är bl. a. grupperna Un- derhållningstidningar och Tidningar delvis med syfte att göra reklam för ett eller flera affärsföretag. Tidningar enligt sistnämnda grupp bedömes redan enligt nuvarande be- stämmelser enligt punkt j) i de allmänna distributionsvillkoren för utgivar— och kom- missionärskorsband. Dessa regler behandlas i ett särskilt avsnitt »Allmänna distributions- villkor för utgivar- och kommissionärskors- band».

Som tidigare angetts beräknas TU:s an- del av den postbefordrade volymen tidnings- exemplar uppgå till sammanlagt 57 % och FKP:s andel uppgå till 35,4 %. Om dessa procenttal tillämpas på subventionsbeloppet

Andel av samtliga postbeford- rade tidningsexemplar per år Subventionsbelopp per år () Tidningsgruppens periodicitet %, kr

7 nr/vecka 9,6 5 760 000 2—6 nr/vecka 34,8 20 880 000 1 nr/vecka 28,6 16 800 000 Mindre än 1 nr/vecka 27,6 16 560 000 100,0 60 000 000

per år räknat skulle andelarna bli 34,2 milj. kr. resp. 21,2 milj. kr. De i utredningen icke representerade tidningarnas andel skulle så— lunda bli 4,6 milj. kr.

Från taxeteknisk synpunkt är det givet- vis enklast med ett bidrag till Postverket som avser samtliga som utgivar- och kom- missionärskorsband befordrade tidningar. Med en sådan konstruktion av bidraget skulle de normala spärreglerna för använd- ningen av utgivar- och kommissionärskors- band (jfr avsnittet »Allmänna distributions- villkor för utgivar- och kommisionärskors- band») gälla även för fördelningen av bidra- get.

Det är emellertid tekniskt möjligt att

Tabell 26. Gruppindelning efter tidningarnas

låta de i tabell 23 angivna beloppen för de olika taxekomponentema under 5-årsperio- den gälla enbart för vissa angivna tidningar och låta sådana tidningar som av stats- makterna anses böra gynnas med låga di- rekta postavgifter få en taxesättning där sta- ten bidrager med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de faktiskt utgående av- gifterna och avgifter som innebär kostnads- täckning för Postverket.

Ett sådant system måste emellertid i många fall medföra besvärliga gränsdrag- ningsproblem mellan olika tidningsgrupper. En lösning av dylika problem skulle måhän- da vara inrättandet av en nämnd med re— presentanter för tidningarna och Postverket

karaktär.

Andel av samtliga

postbefordrade tid— Subventionsbelopp ningsexemplar per är per år Tidningsgruppens karaktär % kr Dagstidningar 2—7 nr/vecka 43,0 25 800 000 Tidningar av dagspresskaraktär med 1 nr/vecka (enligt Kungl. Maj:t) 1,9 1 140 000 Underhållningstidningar (inkl. sådana med informations- och nyhetsinslag) a) Serietidningar 0,6 360 000 b) Övriga tidningar 11,6 6 960 000 Tidningar som är utgivna av ideella föreningar och sammanslutningar a) Organ för yrkessammanslutningar (t. ex. fackföreningstidningar) 12,4 7 440 000 b) Övriga (t. ex. organ för idrottsföreningar, församlingsblad e. d.) 5,0 3 000 000 Personaltidningar (utgivna av företag för perso- nalens information) 0,8 480 000 Facktidningar (tidningar med inriktning på visst ämnesområde, även 5. k. idétidningar) 12,2 7 320 000 Tidningar delvis med syfte att göra reklam för ett eller fiera allärsföretag 10,4 6 240 000 vriga tidningar (bl. a. tidningar med övervä- gande politiskt innehåll) 2,1 1 260 000 100,0 60 000 000 60 SOU 1969: 39

samt eventuellt ytterligare av statsmakterna förordnade. Till nämnden skulle i tveksam- ma fall från tidningarna eller Postverket kunna hänskjutas för avgörande de bedöm- ningar som erfordras för att hänföra vissa tidningar till de grupper som ansetts ej kun- na falla under statsbidraget till Postverket och som därför bör erlägga full taxa eller särskild avgift.

I tabell 24 har angivits en metod med upptrappning av avgifterna i Postverkets tidningsrörelse som innebär att för åren 4—5 lämnar en särskild tilläggsavgift för tidningarnas annonsandelar bidrag till intäk- terna i tidningsrörelsen. För år 4 beräknas detta bidrag till sammanlagt ca 11,7 miljo- ner kr. per år och för år 5 till ca 23,4 mil- joner kr. per år. I övrigt behålles kompo- nenterna i taxesystemet vid den nivå som anges för år 3 med undantag för grundav- giften som höjes för att täcka administra- tionskostnadema för taxesystemets till— lämpning.

Med tillämpning av samma taxesystem och totalintäkt för Postverket som gäller för år 3 i tabell 24 vore det möjligt att låta ett särskilt bidrag av statsmedel utgå till Postverket för åren 4—5. För år 4 skulle det- ta bidrag utgå med 11,7 miljoner kr. och för år 5 med 23,4 miljoner kr. I detta fall skulle sålunda samma totalresultat emås för Post- verkets del under åren 4—5 oavsett om sär- skild annonstaxa eller metoden med det an- givna statsbidraget tillämpades. För tidning- arnas del skulle - vid tillämpning av meto- den med statsbidrag — samma taxesystem tillämpas under åren 3—5. Det avgiftssystem som skulle gälla framgår av de belopp som angivits för år 3 i tabell 24. Någon höjning av grundavgiften för åren 4—5 anses ej er- forderlig i detta fall.

Det bör dock ytterligare framhållas att i tabellerna 23 och 24 ingen hänsyn tagits till de kostnadsökningar som kan inträffa under den angivna 5-årsperioden. I tabel- lerna lämnas endast exempel på en upp- trappning av avgifterna i tidningsrörelsen som avser att täcka de kostnader som f.n. (maj 1969) råder i rörelsen. Det torde vara oundvikligt att kostnadsökningar inträffar

under den angivna 5-årsperioden. I före- kommande fall torde det därför bli erfor- derligt att höja avgifterna ytterligare under denna period. I tabellerna 23 och 24 har en 5-årsperiod förutsatts motsvara det av be- villningsutskottet angivna måttet på tids- utdräkt inom vilken kostnadstäckning skall ske (»med minsta möjliga tidsutdräkt»). Det är givet att en förlängning av den period inom vilken full kostnadstäckning skall ha inträtt i Postverkets tidningsrörelse mild- rar verkningarna i kostnadshänseende. Från tidningarnas sida har understrukits att om direkt statsbidrag ej skulle kunna genom- föras måste tidsperioden förlängas avsevärt, exempelvis till 20 år.

Beträffande de exempel som i förevaran- de avsnitt lämnats på att statligt bidrag kan begränsas att utgå endast till vissa tidningar har tidningsorganisationerna särskilt fram— hållit följande:

»Tidningsorganisationerna (FKP och TU), som har hävdat att här framlagda exempel på taxekonstruktioner icke innebär en full— ständig utjämning över budgeten av det av Postverket framräknade underskottet i tid- ningsrörelsen, har motsatt sig förslagen.

Organisationerna har i detta sammanhang särskilt framhållit att av utredningsmannen antydda former av mer eller mindre diskri- minerande taxeökningar inger betänklighe- ter. Principiella — tryckfrihetsrättsliga/tryek- frihetspolitiska — synpunkter men även rent praktiska skäl talar enligt organisationernas mening klart mot dylika metoder för taxe- sättning. Att på detta sätt gruppera tidning- ar och tidskrifter med beaktande av syfte, innehåll etc. medför erfarenhetsmässigt be- tydande klassificerings- och avgränsnings- problem. Man rör sig enligt organisationer- nas mening på ett område, där samhälls- organen riskerar att medverka till taxekon- struktioner som ur tryckfrihetspolitiska syn- punkter måste framstå som klart olämpliga.

Det förhållandet att 1967 års pressutred- ning (SOU 1968:48) först efter en genom tryckfrihetsrättslig expertis utförd noggrann analys av hithörande aspekter ansåg sig kunna föreslå en distributionsrabatt för viss kategori tidningar illustrerar enligt organisa-

tionernas mening svårigheterna att särbe- handla skilda typer av periodiska skrifter. Förslaget om en rådgivande nämnd med 'klassificeringsuppgifter' utgör enligt organi- sationernas mening icke någon tillfredsstäl- lande lösning av dessa problem.»

6 Allmänna distributionsvillkor för utgivar- och

kommissionärskorsband

En viktig fråga i Postverkets tidningsrörelse är avgränsningen av tidningsavgifternas till— lämpning. Sedan länge har det ansetts att de förmånliga avgifterna i tidningsrörelsen endast skall komma »de verkliga tidningar- na och tidskrifterna» till del.

De regler och villkor som f.n. gäller för utformningen m.m. av de tidningar som skall få befordras som utgivar- och kommis- sionärskorsband finns intagna i publikatio- nen >>Postverkets tidningsdistribution» 5. 6-8. Dessa regler har tillkommit i samför- stånd med tidningarnas organisationer och omprövas i regel i mån av behov vid de år- liga överläggningama om avgifterna mel- lan representanterna för Postverket och för tidningarna. De har f.n. följande lydelse:

»Allmänna distributionsvillkor

Postala tidningskungörelsens avgifter och villkor tillämpas vid postbefordran av perio- disk skrift, som trycks och utges inom lan- det och som har karaktär av tidning samt uppfyller nedan angivna villkor.

Om särskilda omständigheter föreligger, kan Kungl. Maj:t medge, att kungörelsens avgifter och villkor får tillämpas även vid distributionen av tidning, som tryckts utom Sverige.

Postbefordran enligt kungörelsen med- ges endast för sådana tidningar och tid- ningsnummer, som uppfyller samtliga föl- jande villkor:

a) För tidningen skall ha utfärdats utgiv- ningsbevis enligt tryckfrihetsförordningen.

b) Tidningen skall vara införd i ett hos Poststyrelsen fört tidningsregister och an- mäld till en av styrelsen utgiven tidnings- taxa.

c) Tidningen skall vara framställd i tryck- press och skall regelbundet utges under den i utgivningsbeviset fastställda titeln. Publi- kationer, vilkas utgivande redan från början begränsats till viss tidsperiod, kan således icke postbefordras mot kungörelsens avgif- ter. Tidningens olika nummer skall ha sam- ma allmänna utformning.

d) Tidningen skall efter abonnemang hållas allmänheten till handa.

e) Tidningen skall varje kalenderår ut- ges med minst fyra olika på skilda tider utkommande nummer. Dubbelnummer räk— nas som endast ett nummer. Samtliga utgiv- na nummer skall uppfylla villkoren för be- fordran mot kungörelsens avgifter.

f) Tidningens titel enligt utgivningsbevi- set skall anges på ett framträdande och tyd- ligt sätt på första omslagssidan till varje nummer.

g) Tidningsnumren skall vara numrera- de i en för kalenderår löpande följd samt försedda med uppgift om utgivningsår. Des- sa uppgifter skall anges på första omslags- sidan till varje nummer.

h) Uppgifter om tryckeri, tryckningsort, tryckningsår samt om tidningsutgivarens namn skall alltid finnas på tidningsnum-

i) Varje utkommande nummer skall mot- svara vad som enligt gängse uppfattning är att anse som tidningsnummer och får såle- des icke vara utformat som t. ex. broschyr, brev eller cirkulär.

j) Tidningen får icke ha till huvudsak- ligt syfte att göra reklam för ett eller flera samverkande affärsföretag eller att sprida affärsmeddelanden från sådana företag. Högst en fjärdedel av tidningsnummers in- nehåll får utgöras av reklam eller affärs— meddelanden för ett eller flera samverkan- de affärsföretag.

Till affärsmeddelande och reklam räk- nas i detta sammanhang ej blott annonser och reklamartiklar för det företag, som står bakom utgivandet av tidningen, utan även sådana artiklar, som inledningsvis har all- män informationskaraktär men som mer eller mindre direkt utmynnar i reklam för företaget och dess produkter eller tjänster.

k) Högst hälften av tidningsnummers in- nehåll får utgöras av material av följande slag:

Föreningsstadgar, förteckningar eller uppräkningar,

meddelanden angående lotterier eller täv- lingar,

Tävlingsuppgifter, som endast publiceras i tidningen (korsord, rebusar e. (1. med lös- ningar och pristagare) och som ej har sam- band med reklam eller affärsmeddelande enligt punkt i), får dock omfatta högst tre fjärdedelar av tidningsnummers inne- håll.

Program för eller andra meddelanden om sammankomster, studiekurser, resor eller utställningar,

protokoll, musiknoter, tidtabeller, verksamhetsberättelser,

annat material liknande vad som här nämnts.

1) Reklam och affärsmeddelanden enligt punkt j) samt föreningsstadgar m.m. enligt punkt k) får sammanlagt uppta högst hälf- ten av tidningsnummers innehåll.

m) Högst hälften av tidningsnummers

innehåll får utgöras av ett enda arbete, del därav eller delar av flera arbeten med fort— sättning i följande nummer. Tidningsnum- mer skall innehålla minst 3 olika arbeten, noveller, avslutade serier e. d.

11) Högst tre fjärdedelar av tidningsnum- mers innehåll får sammanlagt utgöras av re— klam och affärsmeddelanden enligt punkt j), föreningsstadgar m.m. enligt punkt k) samt annonser.

Bestämmelserna i punkterna i), k), 111) och n) äger i vissa delar icke tillämpning på Post- och Inrikes Tidningar, Tidning för leveranser till staten m.m., riksdagens pro- tokoll med bihang samt på av statsmyn— digheter nummervis utgivna författnings- samlingar och tillkännagivanden.

Vid bedömandet av den mängd mate- rial, som enligt punkterna j)—n) får uppta endast viss angiven del av tidningsnummers innehåll, medräknas även material av dylikt slag, som eventuellt intagits i bilagor till numret.

Reklam och affärsmeddelanden för ett eller flera samverkande affärsföretag en- ligt punkt j), som intagits i tidningsnummer med tillhörande bilagor, får således under inga omständigheter sammanlagt överstiga en fjärdedel av själva tidningsnumrets to- tala innehåll, om numret skall kunna post- befordras mot tidningskungörelsens avgif- ter.

Om tidning, som införts i tidningsregist- ret och tidningstaxan, sedermera visar sig icke uppfylla villkoren för befordran en- ligt tidningskungörelsen, kan tidningen ge- nast avföras ur registret och taxan.

Tidning avförs ur registret och taxan, om utgivningsbeviset för tidningen återkallats.

Om tidning avförts ur registret och taxan, enär den icke utgetts med minst fyra olika, på skilda tider utkommande nummer per kalenderår, vilka var för sig uppfyller vill- koren för befordran enligt tidningskungö- relsen, medges inte förnyat införande i re- gistret och taxan förrän tidningen under ett kalenderår utgetts med minst fyra dylika nummer.

Om tidning avförts ur tidningsregistret och tidningstaxan på grund av innehållets

beskaffenhet, medges icke förnyat införan- de i registret och taxan förrän tidningen beträffande minst fyra på varandra följande nummer samt under en period av minst tre månader uppfyllt villkoren för befordran som utgivar- och kommissionärskorsband.» Under tidningstaxeutredningens arbete har en genomgång med exemplifieringar av tillämpningen av de gällande bestämmelser— na gjorts. Utredningen har därvid kommit fram till den uppfattningen att det f.n. ej finns anledning att från utredningens sida föreslå några ändringar av de i »Postverkets tidningsdistribution» angivna reglerna om utformningen av innehållet m.m. för de tid- ningar som skall sändas som utgivar- och kommissionärskorsband.

7. Utredningsmannens förslag

Sedan utredningens arbetsgrupp i januari 1969 framlagt de exempel på kostnadsfölj- samma taxor för vilka redogjorts i avsnittet »Exempel på taxesystem i tidningsrörelsen enligt principen pris efter prestation» har under Utredningsmannens ordförandeskap ingående diskussioner och förhandlingar förts mellan TU, FKP och Postverket. Där- vid har man behandlat utformningen av taxesystemet i tidningsrörelsen samt meto- derna för att uppnå full kostnadstäckning genom höjningar av avgifterna i rörelsen.

Olika alternativa förslag och exempel på taxesystem som är avsedda att fungera som bas i det kommande taxesystemet har disku- terats.

Enligt det exempel på kostnadsföljsamt taxesystem som framräknats av arbetsgrup- pen enligt tabell 18 uppkommer ett ökat tryck på exemplaravgiften i jämförelse med nuvarande taxesystem. Detta medför bl.a. att lätta tidningar får i vissa fall avsevärda höjningar i jämförelse med nuvarande av- gifter. För att ernå en så mjuk övergång som möjligt till ett mera kostnadsföljsamt system har parterna i princip varit överens om att det ökade trycket på exemplaravgif- ten icke kan införas på en gång. Däremot har det ej varit möjligt att uppnå enighet om i vilken grad trycket på exemplaravgif- ten skall successivt ökas. Särskilt från TU:s sida har framhållits att man önskar diskute- ra fördelningen av trycket på exemplar- och viktavgifterna vid de överläggningar som förekommer årligen mellan Postverket och

tidningarna om justeringar av avgifterna i tidningsrörelsen med hänsyn till inträffade kostnadsförändringar.

Den s.k. fria uppköpsrätten, dvs. rät- ten för en tidning som behandlas som B- post att mot de angivna avgifterna i taxe- systemet utan särskild prövning övergå till behandling som A-post har även diskute- rats. TU:s representanter har hävdat att denna rätt borde kunna införas omedelbart. FKP:s representanter har i princip hävdat att fri uppköpsrätt bör införas. Den kan dock inte tillämpas i nuvarande avgiftsläge. Det är nämligen angeläget att avgiftsskillna- den mellan A- och B-posttidningarna sna- rast blir av en sådan storleksordning att den fria uppköpsrätten kan fungera. Postver- ket har framhållit att den fria uppköps- rätten ej kan övervägas förrän full kost- nadstäckning ernåtts i tidningsrörelsen och de berörda skillnaderna i avgiftssystemet mellan A-post och B-post gjorts helt kost- nadsanpassade så att de motsvarar de kost— nadsökningar som uppstår för verket vid en övergång från B-post till A—post. A-be- handling av vissa veckotidningar har dock medgivits i mycket begränsad omfattning. Detta har emellertid endast kunnat ske för- sökvis i undantagsfall efter särskild pröv- ning och mot en tilläggsavgift som tills vi- dare fastställts till 25 % av de vanliga av— gifterna för utgivar- och kommissionärskors- band.

Från FKP:s sida har under överläggning- arna framförts önskemål om införande av

s.k. C-post för vissa tidningar mot lägre avgifter än som gäller för tidningar som be- handlas som B-post. Tidningar som sändes som C-post skulle få något längre beford- rings- och utdelningstid än som tillämpas för B-poet. Postverket har dock ansett sig f. n. ej kunna tillstyrka ett generellt införan- de av en sådan gruppering av utgivar- och kommissionärskorsbanden. FKP har därför frångått sitt krav på införande av C-post mot lägre avgifter men framhållit att man önskar att den s. k. 0—2 behandlingen så snart som möjligt skall tillämpas för alla tidningar med mindre än 2 nr per vecka. Postverket har meddelat att man strävar efter att söka tillgodose detta önskemål, vilket innebär att dessa tidningar i huvudsak får en samman- lagd befordrings- och utdelningstid av 2 dygn om de inlämnas på överenskomna tid- punkter och är sammanförda enligt gällan- de regler vid inlämningen till postbefordran.

Postverket har i detta sammanhang un- derstrukit att genomförandet av här angiven befordringsstandard bl. a. är beroende av möjligheterna att organisera tillräckligt snab- ba långväga transporter.

Postverket anser därför att man i taxe- systemet t.v. får behålla den nuvarande in- delningen av tidningarna efter periodicitet.

Ingående diskussioner har även förts om zontaxa skall ingå i systemet eller ej. Från FKP:s sida har viss tvekan framförts mot detta inslag i taxesystemet. TU har — under förutsättning att zontaxan utformas så att viss kompensation lämnas tidningarna för transporter i egen regi stannat för att till- styrka införandet av en zontaxa. Därutöver förutsätter TU att frågan om reglering av vissa terminalkostnader kan tas upp till dis- kussion. Även från Postverket har anförts att motiv finns för en zontaxa. Parterna har varit eniga om att konstruktionen av zontaxan samt förutsättningarna för dess in- förande bör kunna omprövas sedan erfaren- heter vunnits av systemet.

F.n. förekommer det enligt Postverket i viss omfattning att man från dagstidning- arnas sida vid distributionen väljer ut de från ekonomisk synpunkt mest fördelaktiga områdena för distribution i egen regi och

låter Postverket ombesörja distributionen på de områden som är kostsammare från distri- butionssynpunkt (orter inom glesbebyggda områden m.m.). En sådan utveckling, som kan förutses bli ytterligare markerad när den statliga samdistributionsrabatten börjar utgå, leder till ökade genomsnittskostnader i Postverkets tidningsrörelse. För att und- vika att dessa kostnadsökningar får betalas av de tidningsutgivare som helt eller till övervägande del använder sig av utgivar- korsbandsdistribution, kan det bli nödvän- digt att ställa strängare villkor än hittills på rätten att sända utgivarkorsband. En bättre anpassning av avgifterna till kostna— derna skulle exempelvis uppnås om utgiva- re, som använder postdistribution på ovan angivet sätt, fick betala den vanliga tryck— sakstaxan.

Detta av Postverket framförda resone- mang har TU funnit uppseendeväckande och ur pressens synpunkt helt oacceptabelt. Utvecklingen - inte minst på distributions- området kännetecknas av en stark strä- van att erbjuda företagen konkurrerande al- ternativ. Därmed förbundna problem har ingående diskuterats senast i samband med formerna för ökad samdistribution på ba- sis av de förslag som framlades av utred- ningen om dagspressens ekonomiska situa- tion (SOU: 1968: 48). De beslut som stats- makterna i anslutning härtill fattat marke- rar vikten av alternativa distributionsvägar. Tanken att Postverket i strid med här åbe- ropade principiella målsättning inom tid- ningsdistributionen skulle erhålla ett slags de facto-monopol ter sig sålunda lika stötan- de som orealistisk.

FKP har diskuterat denna fråga och över- vägt de här redovisade postala synpunkter- na och dess eventuella konsekvenser för utformningen av bestämmelserna för en ny taxesättning och taxekonstruktion. FKP är medveten om de problem som kan uppstå om tidningsföretag i viss omfattning distri- buerar sina tidningar i egen regi och över- låter den mera olönsamma delen till posta] befordran. FKP ansluter sig till Postverkets uppfattning att detta är en betydelsefull frå- ga som dock bör kunna lösas på det sätt

Postverket givit exempel på, innefattande en komplettering av gällande bestämmelser. Det må sedan ankomma på »Samarbets— nämnden mellan tidningarna och Postver- ket» att avge förslag till sådana bestämmel- sers utformning.

Enighet mellan parterna i utredningen har förelegat ifråga om metoden för en subventionering av Postverkets tidningsrö- relse. Subventioneringen bör i förekomman- de fall gälla den skillnad som uppkommer mellan intäkterna från ett nytt taxesystem i tidningsrörelsen och Postverkets faktiska kostnader för rörelsegrenen.

Postverket har framhållit att man sedan länge anser den nuvarande subventionering- en av tidningsrörelsen via i första hand brevportot som i hög grad besvärande för verkets ekonomi. Om avgifterna i tidnings- rörelsen anses böra hållas på en icke kost- nadstäckande nivå bör enligt Postverket ett årligt anslag av statsmedel utgå till verket för förlusten på rörelsen.

Som tidigare framhållits har såväl TU som FKP hävdat att även vid ett nytt taxe- system i Postverkets tidningsrörelse bör den nuvarande subventioneringen av tidningsrö- relsen bestå. Subventioneringen bör på sätt Postverket förutsatt ske genom att ett år- ligt anslag av statsmedel utanordnas till Postverket. Från tidningarnas sida har man framhållit att en väsentlig ökning av den kostnadsnivå, som nuvarande taxor i den postala tidningsrörelsen medför för tidning- arna, skulle leda till mycket allvarliga verk- ningar för tidningsföretagen. Många skulle tvingas att upphöra med sin verksamhet vil- ket i tidigare sammanhang — åtminstone när det gäller dagstidningar av statsmakterna bedömts som olämpligt från samhälleliga synpunkter.

Vid bedömningen av storleken av ett statligt anslag till Postverket för förlusten på tidningsrörelsen har både TU och FKP varit eniga om att den skillnad som förelig- ger i nuläget bör vara en lämplig avväg- ning av anslaget. Postverket har beräknat denna skillnad till minst 60 miljoner kr. per år. De framtida kostnadsökningar som in- träffar i tidningsrörelsen får kompenseras

genom höjningar av avgifterna i rörelsen. Ett ev. statligt anslag av denna art blir så- lunda maximerat till 60 miljoner kr. per år.

Enligt TU:s uppfattning bör dock ett statligt anslag även kunna avse framtida kostnadsökningar i Postverkets tidningsrö- relse. Storleken av anslaget skulle således enligt TU kunna komma att framdeles över- stiga 60 miljoner kr. per år. Enligt Post- verkets uppfattning bör de sammanlagda intäkterna av avgifterna i tidningsrörelsen samt i förekommande fall statligt anslag även kunna medge ett rimligt bidrag till de gemensamma kostnaderna för verkets oli- ka rörelsegrenar.

Mot bakgrunden av de förut angivna syn- punkterna har olika exempel på taxesystem uppgjorts och diskuterats mellan parterna. För att jämförelser enklast skall kunna gö- ras med det nuvarande taxesystemet har därför de olika exemplen gjorts på den f. n. beräknade intäktsnivån i Postverket för tid- ningsrörelsen, dvs. 98,4 miljoner kr. per år. I tabell 27 redovisas det förslag till taxe- system i Postverkets tidningsrörelse, som parterna enats om att tillämpa som bas vid övergång till ett nytt taxesystem. Detta för- slag är avsett att ligga till grund för de upp- räkningar av de olika taxekomponentema som erfordras för att täcka kommande kost- nadsökningar i Postverket.

I förslaget till taxesystem i tabell 27 har zontaxa införts enbart för tidningar med minst 2 nr per vecka. I förhållande till exemplet på taxesystem i tabell 18 har ökat tryck lagts på viktavgiften. Skillnaden i exemplaravgift mellan A-post och B-post har minskats till 1 öre. Någon inlämnings- avgift förekommer ej. I förslaget föreligger endast smärre skillnader i förhållande till nuvarande taxesystem när det gäller de sam- manlagda intäkterna per år för de angivna grupperna tidningar med 2—7 nr per vecka och med mindre än 2 nr per vecka.

Förslaget innebär att de årliga överlägg- ningarna mellan tidningarnas representan- ter och Postverket bör under förutsätt- ning att ett årligt anslag av statsmedel över budgeten av statsmakterna beviljas med 60

å-priser Taxekomponenter A-tidningar1 B-tidningar” kr kr Grundavgift 500 250 Bokföringsavgift 0,60 0,60 Försändelseavgift för kommissionärskorsband 0,25 0,25 Exemplaravgift a) adresserade utgivarkorsband 0,077 0,067 b) oadresserade utgivarkorsband 0,080 0,070 Viktavgift 0,59—0,856 0,76 medelavgift 0,66 zontaxa ej zontaxa medeltransport- medeltrans- avstånd portavstånd 150 km 350 km Intäkter per år A-tidningar1 B-tidningara Frekvenser Intäkt Frekvenser Intäkt Taxekomponenter kg eller st å-pris per år kg eller st å-pris per år kr kr kr kr Grundavgift 200 500 100 000 1 800 250 450 000 Bokföringsavgift 500 000 0,60 300 000 500 000 0,60 300 000 Försändelseavgift för 1 000 000 0,25 250 000 1 000 000 0,25 250 000 kommissionärskorsband Exemplaravgift a) adresserade utg.xb 52 000 000 0,077 4 004 000 288 000 000 0,067 19 296 000 b) oadresserade utg.xb 230 000 000 0,080 18 400 000 65 000 000 0,070 4 550 000 zontaxa ej zontaxa Viktavgift 35 300 000 0,59— 23 298 000 35 700 000 0,76 27 132 000 0,856 medel- avgift 0,66

Summa för A-tidningar 46 352 000

1 T. v. tidningar med 2—7 nr/vecka * T. v. tidningar med mindre än 2 nr/vecka

miljoner kr avse endast de höjningar av avgifterna i taxesystemet som erfordras för att täcka inträffade kostnadsökningar i tid- ningsrörelsen.

Enighet mellan parterna föreligger såle- des om att det förslag som anges i tabell 27 kan användas som bas vid införandet av ett nytt taxesystem. Däremot råder något skiljaktiga meningar mellan parterna om ut- vecklingen av systemet under de kommande åren.

FKP och Postverket anser att kommande kostnadsökningar i första hand under en

Summa för B-tidningar 51 978 000 Totalt 98 330 000 kr

viss tidsperiod bör ersättas genom höjning- ar av andra avgiftskomponenter än viktav- giften. FKP har anslutit sig till den tanken med hänsyn till den ytterligare differentie- ring av exemplaravgiften, som är nödvändig för tillämpning av fri uppköpsrätt. TU har för sin del ansett sig ej kunna tillstyrka nå- gon fast plan för införandet av ett ökat tryck på exemplaravgifterna utan anser att denna fråga bör bedömas för varje år i samband med överläggningarna om det kommande årets avgifter i tidningsrörelsen. TU:s representanter har därvid understrukit

Tabell 27 Zontaxa för tidningar med 2—7 nr/vecka

Zon Viktavgift Zon Viktavgift km öre km öre 0— 25 59,0 251—275 73,0 26— 50 60,4 276—300 74,4 51— 75 61,8 301—325 75,8 76—100 63,2 326—350 77,2 101—125 64,6 351—375 78,6 126—150 66,0 376—400 80,0 151—175 67,4 401—425 81,4 176—200 68,8 426—450 82,8 201—225 70,2 451—475 84,2 226—250 71,6 över 475 85,6

att med hänsyn till dels omöjligheten att med säkerhet bedöma kostnadsutvecklingen inom Postverket samt dels de strukturella förskjutningarna i volymen tidningsförsän- delser någon dylik plan icke kan fastläggas.

FKP och Postverket anser även att skill- naderna i exemplaravgifter mellan A-tid- ningar och B—tidningar bör successivt öka år för år. Först när skillnaderna mellan de olika exemplaravgiftema blir så stora att de motsvarar de kostnadsökningar som upp- står när en tidning övergår från B—post till A-post kan Postverket överväga att medge

Tabell 27 Förslag med zontaxa enbart för tidningar med 2—7 nr/vecka

Avgiftsjämförelser i tidningsrörelsen

bokf avg 60 öre/kort

Avgift Ny. exavg 6,7—8,0 öre/ex Höjning (+) Periodicitet Be- Av- Års- för hel- avgift Viktavg 59—85,6 öre/kg Minskning (—-) teck- st. vikt år 1969 bokf. ex vikt sa belopp % ning km kg kr kr kr kr kr kr oadr. uxb 7 nr/vecka A 60 35 50,75 0,60 28,48 21,63 50,71 —0,04 —— 0,1 (356 nr/år) B 100 40 55,00 0,60 28,48 25,28 54,36 ——0,64 —— 1,2 C 200 50 63,50 0,60 28,48 34,40 63,48 —0,02 —— 0,1 D 400 60 72,00 0,60 28,48 48,00 77,08 +5,08 + 7,1 E 350 70 80,50 0,60 28,48 54,04 83,12 +2,62 + 3,3 F 425 80 89,00 0,60 28,48 65,12 94,20 +5,20 + 5,8 G 400 90 97,50 0,60 28,48 72,00 101,08 +3,58 + 3,7 6 nr/vecka H 50 15 30,74 0,60 24,32 9,06 33,98 +3,24 + 10,5 (304 nr/år) I 75 20 34,99 0,60 24.32 12,36 37,28 +2,29 + 6,5 J 100 25 39,24 0,60 24,32 15,80 40,72 +1.48 + 3,8 K 200 30 43,49 0,60 24,32 20,64 45,56 +2,07 + 4,8 L 100 35 47,74 0,60 24,32 22,12 47,04 —o,7o _ 1,5 M 150 40 51,99 0,60 24,32 26,40 51.32 —0,67 — 1,3 5 nr/vecka N 100 20 32,09 0,60 20,32 12,64 33,56 +l,47 + 4,6 (254 nr/år) O 100 25 36,34 0,60 20,32 15,80 36,72 +0,38 + 1,0 4 nr/vecka P 75 10 20,57 0,60 16,16 6,18 22,94 +2,37 +11,5 (202 nr/år) Q 100 15 24,82 0,60 16,16 9,48 26,24 +l,42 + 5,7 R 75 20 29,07 0,60 16,16 12,36 29,12 +0,05 + 0,2 3 nr/vecka S 75 7 15,12 0,60 12,16 4,33 17,09 + 1,97 + 13,0 (152 nr/år) T 100 9 16,82 0,60 12,16 5,69 18,45 + 1,63 + 9,7 U 75 11 18,52 0,60 12,16 6,80 19,56 + 1,04 + 5,6 V 100 13 20,22 0,60 12,16 8,22 20,98 +0,76 + 3,8 2 nr/vecka X 50 3 8,94 0,60 8,32 1,82 10,74 + 1,80 +20,1 (104 nr/år) Y 75 4 9,79 0,60 8,32 2,48 11,40 + 1,61 + 16,4 Z 50 5 10,64 0,60 8,32 3,02 11,94 + 1,30 + 12,2 1 nr/vecka Å 350 5 7,67 0,60 3,64 3,80 8,04 +0,37 + 4,8 (52 nr/år) Ä 400 7 9,37 0,60 3,64 5,32 9,56 +0,19 + 2,0 adruxb 1 nr/vecka Ö 200 3 5,57 — 3,49 2,28 5,77 +0,20 + 3,6 (52 nr/år) AA 350 5 7,27 —— 3,49 3,80 7,29 +0,02 + 0,3 AB 300 7 8,97 —— 3,49 5,32 8,81 ——0,16 _ 1,8 AC 400 9 10,67 — 3,49 6,84 10,33 —0,34 3,2 AD 475 '11 12,37 — 3,49 8,36 11,85 —0,52 4,2 ] nr/månad AE 300 1 1,55 — 0,81 0,76 1,57 +0,02 + 1,3 (12 nr/år) AF 200 2 2,40 0,81 1,52 2,33 ——0,07 -— 2,9 70 SOU 1969: 39

fri uppköpsrätt. Enligt TU:s mening bör emellertid fri uppköpsrätt kunna medges omedelbart vid systemets införande och med tillämpning av de skillnader i exemplarav- gift som införts i tabell 27. Under alla för- hållanden har TU ansett sig ej kunna till- styrka någon fast plan för ökning av skill- naderna i exemplaravgifter utan hävdar att även denna fråga bör bedömas vid de år- ligen återkommande överläggningarna om avgifterna i tidningsrörelsen.

Utredningsmannen anser att det taxesy- stem som angivits i tabell 18 i princip ger ett klart uttryck för en taxa som konstrue- rats enligt principen >>pris efter prestation». Enligt utredningsmannens mening bör där- för taxesystemet i tabell 18 kunna vara väg- ledande för de årliga diskussioner om (axe systemets utformning som föres mellan re- presentanter för tidningarna och för Post- verket. Detta innebär bl.a. att ett ökat tryck bör läggas på exemplaravgifterna i sy- stemet och att skillnaderna i exemplaravgif- ter mellan A-tidningar och B-tidningar suc- cessivt bör ökas.

Med hänsyn till de skäl som FKP och TU anfört ifråga om svårigheterna vid övergång- en till ett noggrant kostnadsföljsamt system tillstyrker utredningsmannen en mjukare övergång till det nya taxesystemet på det sätt som sker i förslaget till taxesystem i ta- bell 27.

Även om i utredningens direktiv antytts möjligheterna av en subventionering av Post- verkets tidningsrörelse övergångsvis kan frå- gan om införandet av ett årligt anslag av statsmedel till Postverket för förlusten på tidningsrörelsen anses ej direkt ha ingått i utredningsuppdraget. Enligt utredningsman- nens mening bör denna fråga i första hand bedömas från politiska och statsfinansiella synpunkter.

Införandet av ett statligt anslag till Post- verket för förlusten på tidningsrörelsen har av FKP och TU angivits som en absolut nödvändig förutsättning för en lösning av tidningsrörelsens i Postverket finansiering.

Tidningsorganisationernas (FKP och TU) representanter har därvid framhållit följan- de:

»Statsmakterna har i skilda sammanhang senast vid övervägandena i anslutning till 1967 års pressutrednings betänkande - i handling understrukit vikten av att medbor- garna tillförsäkras en allsidig och rikt facet- terad information genom pressen. Detta in- tresse har tagit sig uttryck i olika åtgärder till förmån för ett pressvänligare klimat, där- ibland införandet av en s.k. distributions- rabatt. I debatten har bl. a. understrukits att det får anses vara en samhällelig uppgift att underlätta överspridningen av pressalster så att medborgarna oavsett bostadsort får tillgång till ett rikt varierat utbud av press- alster.

En kraftig höjning av utgående postavgif- ter skulle utan varje tvivel få effekter som är rakt motsatta de strävanden som här åbe- ropats effekter, som därför ur allmänna synpunkter framstår som helt oacceptabla, i all synnerhet som de skulle särskilt drab- ba tidningsläsarna i glesbygdema.

Det förtjänar vidare att tilläggas att man även i en rad andra länder under årens lopp — och alltjämt på skilda sätt beaktat betydelsen av att postverkens avgifter för tidningsdistribution hålles nere i syfte att främja en mångfacetterad press.»

Utredningsmannen har visserligen föror- dat att de riktlinjer för taxesystemets ut- formning som varit vägledande för det taxe- system som angivits i tabell 18 kommer till uttryck snarast möjligt vid det nya systemets tillämpning men med hänsyn till tidningsor- ganisationernas bestämda uppfattning har utredningsmannen anslutit sig till förslaget om införande av ett särskilt statsanslag till Postverket, som motsvarar den av Postver- ket beräknade förlusten i tidningsrörelsen på 60 milj. kr. per år.

Utredningsmannen vill erinra om att i ti- digare avsnitt av betänkandet har åskådlig- gjorts den effekt som uppkommer i kost- nadshänseende för tidningarna om statsbi- drag till tidningsrörelsen ej skulle utgå. Själv- fallet kan de i tabellerna 23—24 anförda exemplen tillämpas i den omfattning som erfordras därest statsbidraget av olika skäl av statsmakterna anses ej böra utgå med belopp av den storleksordning som parterna

Tabell 28 Zontaxa för tidningar med 2—7 nr/vecka

Zon Viktav- Zon Viktav- km gift öre km gift öre 0—25 59,0 251—275 73,0

26—50 60,4 276—300 74,4 51— 75 61,8 301—325 75,8 76—100 63,2 326—350 77,2 101—125 64,6 351—375 78,6 126—150 66,0 376—400 80,0 151—175 67,4 401—425 81,4 176—200 68,8 426—450 82,8 201—225 70,2 451—475 84,2 226—250 71,6 över 475 85,6 enats om.

Om särskilda skäl anses föreligga att stats- bidrag bör utgå endast till vissa grupper av tidningar kan en gruppindelning efter tid- ningarnas karaktär enligt den modell som framtagits av Postverket tjäna som vägled- ning (se tabell 26).

Om anslag av statsmedel av statsmakter-

na skulle anses ej böra lämnas för samtliga postbefordrade tidningar bör enligt utred- ningsmannens uppfattning avgifterna för de ej bidragsberättigade tidningarna — på sätt bevillningsutskottet antytt i sina direktiv successivt kunna höjas så att full kostnads- täckning efter en övergångsperiod uppstår för Postverket.

I tabell 28 anges de avgifter som bör till- lämpas för icke bidragsberättigade tidningar under den första 5-årsperioden av systemets tillämpning. I denna tabell har dock ingen hänsyn tagits till sådana kostnadsökningar som kan inträffa under den angivna 5—års- perioden.

Som utgångspunkt för avgifterna i den- na tabell har tagits det mellan parterna som bas överenskomna avgiftssystemet i tabell 27. Höjningama från nivån för avgiftssy- stemet har i första hand lagts på exemplar- avgifterna i systemet.

Tabell 28 Plan för avgiftshöjningar för tidningar som ej erhåller bidrag av statsmedel

Belopp Taxekomponent Bas- belopp år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 kr kr kr kr kr kr Grundavgift a) Tidningar med 2—7 nr/vecka 500 560 600 670 730 800 b) Tidningar med mindre än 2 nr/vecka 250 280 300 335 365 400 Bokföringsavgift 0,60 1,00 1,10 1,20 1,30 1,40 Försändelseavgift för kommissionärskorsband 0,25 0,28 0,31 0,34 0,37 0,40 Exemplaravgift för adresserade utgivarkorsband a) Tidningar med 2—7 nr/vecka 0,077 0,095 0,112 0,130 0,150 0,169 b) Tidningar med mindre än 2 nr/vecka 0,067 0,084 0,100 0,117 0,136 0,154 Exemplaravgift för oadresserade utgivarkorsband a) Tidningar med 2—7 nr/vecka 0,080 0,098 0,116 0,134 0,154 0,174 b) Tidningar med mindre än 2 nr/ vecka 0,070 0,087 0,104 0,121 0,140 0,159 Viktavgift a) Tidningar med 2—7 0,59— 0,59— 0,59— 0,59— 0,59— 0,59— nr/vecka. Zontaxa —-0,856 —0,856 —0,856 —0,856 —0,856 —0,856 medel- medel- medel- medel- medel- medel- avgift avgift avgift avgift avgift avgift 0,66 0,66 0,66 0,66 0,66 0,66 b) Tidningar med mindre än 2 nr/vecka. Enhetstaxa 0,76 0,76 0,76 0,76 0,76 0,76 Totalintäkt per år för Postverket i tusental kr 98 330 109 185 119 989 131 165 143 583 155 674 72 SOU 1969: 39

Bilaga 1 Vissa tidningars spridningsförhållande

Tidningar med större upplagor.

Antal utdel- Medeltransport-

Tidning Utgivningsort Nr per år ningsorter avstånd i km 2—7 nr/vecka Annonsbladet för Norra Skåne Hälsingborg 304 111 85,8 Arbetarbladet Gävle 304 341 1 13,7 Arbetet A Malmö 356 464 358,3 >> B » 304 359 131,5 » C » 254 94 535,2 » D Göteborg 304 474 105,1 Barometern Kalmar 304 477 75,6 Borås Tidning Borås 356 506 58,4 Dagen Stockholm 254 1 681 317,4 Dagens Nyheter Stockholm 356 2 292 412,4 Dala-Demokraten Falun 304 329 76,2 Enköpings-Posten Enköping 152 207 47,3 Falu-Kuriren Falun 304 337 91,0 Gefle Dagblad Gävle 304 428 138,1 Göteborgs Handels— och Sjöfarts-Tidning Göteborg 304 1 242 270,8 Göteborgs-Posten Göteborg 356 1 228 136,3 Helsingborgs Dagblad B Hälsingborg 304 343 222,1 Jönköpings-Posten Jönköping 304 338 69,5 Karlskoga-Kuriren Örebro 304 90 110,3 Länstidningen Östersund Östersund 304 268 130,5 Nerikes Allehanda rebro 304 532 64,1 Norrbottens-Kuriren A Luleå 304 390 274,8 » » AB » 304 23 122,4 Norrköpings Tidningar Östergötlands Dagblad Norrköping 304 424 65,3 Nya Wermlands-Tidningen A Karlstad 304 704 106,2 » » » A » 304 1 14 134,9 » » » B » 152 320 103,9 Oskarshamns-Tidningen Kalmar 304 286 133,6 Skånska Dagbladet Malmö 304 535 80,2 Smålandsposten Växjö 202 675 69,4 Sundsvalls Tidning A Sundsvall 356 360 329,2 » » B » 304 288 82,9 » » S » 52 24 187,0 Svenska Dagbladet A Stockholm 356 1 782 344,8 » » N » 356 1 996 475,0 Sydsvenska Dagbladet Snällposten Malmö 356 817 312,0 Ulricehamns Tidning Ulricehamn 152 270 44,1 Upsala Nya Tidning Uppsala 304 482 76,9 Vestmanlands Läns Tidning Västerås 304 391 69,8

Antal utdel— Medeltransport-

Tidning Utgivningsort Nr per år ningsorter avstånd i km Värmlands Folkblad A Karlstad 304 363 99,2 » » B » 1 52 133 98,2 Västerbottens-Kuriren Umeå 304 718 197,7 Örebro-Kuriren Örebro 304 255 69,9 Östersunds-Posten Östersund 304 785 174,6 Mindre än 2 nr/vecka Allers Familje Journal Hälsingborg 52 2 418 469,6 Allt i hemmet Stockholm 12 2 043 297,5 Beklädnadsfolket » 16 1 546 401,6 Bildjournalen » 52 1 890 324,5 Byggnadsarbetaren » 35 2 547 366,0 Damernas Värld » 52 1 975 285,5 Femina Hälsingborg 52 2 136 453,1 Gruvarbetaren Falun 10 356 677,7 Gymnastikledaren Örebro 8 1 224 350,2 Hemmets Journal Malmö 52 1 876 477,5 Hemmets Vän Örebro 52 2 317 328,0 Hemmets Veckotidning Malmö 52 2 385 481,1 Härjedalen Sveg 52 581 250,6 ICA-Kuriren Västerås 52 2 564 345,0 Industria Stockholm 11 1 839 327,3 Industritjänstemannen » 11 1 970 301,3 Jordbrukarnas Föreningsblad » 52 2 613 327,0 Korrespondens Malmö 10 2 708 537,7 Köpmannen Stockholm 52 2 325 368,1 Lantmannen Svenskt Land » 22 1 654 366,7 Lärartidningen/Svensk Skol-

tidning » 52 2 333 401,7 Röster i Radio — TV » 52 2 645 274,1 SIA Skogsindustriarbetaren » 24 2 415 456,4 Skolvärlden » 36 1 426 327,0 Statsanställd » 33 2 661 358,3 Svensk Damtidning » 52 2 470 349,8 Svensk Jakt » 12 2 796 414,8 Verkstäderna » 11 1 237 327,3 Vi » 52 2 753 340,1 Vår Bostad » 10 183 278,5 Vårt röda kors » 8 ca 2 000 380,7

Genomsnitt 342,3

Genomsnittligt medeltransportavstånd per nr av de angivna tidningarna 342,3 km. Medeltransportavstånd för den sammanlagda volymen i kg av de angivna tidningarna 279,5 km. De angivna tidningarna representerar ca 53,5 % av vikten av hela den postbefordrade tidningsvo- lymen.

(riksspridning) Antal utdel- Medeltransport- Tidning Utgivningsort Nr per år ningsorter avstånd i km Cykel- och Sporthandlaren Sundsvall 12 885 368,1 Fotohandlaren Borås 8 189 342,0 Förbundet Svenska Finlands- frivilligas Tidning Stockholm 4 -— l80,0 Gymnasist-Bladet Motala 6 358 279,6 Hemslöjden Stockholm 6 901 360,9 Höken Stockholm 6 4 441,0 Israels Väktare Örebro 12 1 733 387,2 K-Kontur Örebro 4 1 756 280,1 Kyrkobröderna Falköping 5 — 190,0 Ljus i Öster Örebro 12 1 212 342,9 Läder och Skor Stockholm 15 184 298,9 Nya Seriemagasinet Stockholm 26 131 303,4 Ny Dag Stockholm 52 907 268,9 Nye Atenaren Stockholm 5 72 560,1 'Officersförbundsbladet Norrtälje 10 366 339,5 Signalen Stockholm 40 1 876 398,2 SIR:s Medlemsblad Stockholm 10 113 194,3 Sporting Katrineholm 4 — 45,0 Språkröret Stockholm 10 188 32,1 Sveriges Folkpensionärers Riksförbund, Tidning Stockholm 4 67 289,4 Veckans Affärer Stockholm 45 1 314 290,9 Zoologisk Revy Stockholm 4 — 240,0 (regionsspridning) Antal utdel- Medeltransport- Tidning Utgivningsort Nr per år ningsorter avstånd i km Blekinge Läns Tidning Karlskrona 304 342 89,9 Bärodlaren Stockholm 4 591 410,1 Dala-kontakt Falun 4 103 65,7 Fältmissionären Västervik 4 148 15 3,5 Göteborgs Stifts Tidning Göteborg 52 363 107,6 Hudiksvalls Tidningen Hudiksvall 304 131 117,3 Linköpings Stiftsblad_ Linköping 10 206 85,4 Ljungbytidningen —- Älmhults Tidning Smålänningen Ljungby 254 274 62,2 Ljusdals-Posten Ljusdal 202 323 240,9 Mötespunkt Göteborg 4 190 51,1 Nordvästra Skånes Tidning editionen Höganäs Tidning Ängelholm 304 68 140,4 Norra Älvsborg Åmål 7 158 107,5 Ränneslätt Eksjö 4—5 42 138,6 Sigtunaringen Sigtuna 4 60,0 SRT—Revyn Stockholm 8 106 32,4 Västkustens Missionsblad Alingsås 4 159 72,5 Östgötafältet Motala 10 122 89,6

Antal utdel- Medeltransport- Tidning Utgivningsort Nr per år ningsorter avstånd i km Forum för det unga Höger- partiet Stockholm 6 50 6,3 Församlingsfönstret Hälsingborg 4 41 32,4 Hjo Tidning Hjo 104 142 50,6 Karlsborgs-Tidningen Mariestad 254 105 103,1 Kompressen Stockholm 5 51 3,5 Kontakt med Linneakyrkan Göteborg 10 58 42,3 Missionskyrkan Karlskoga 10 65 56,7 Stenungsunds-Posten Göteborg 52 — 40,0 Ulricehamns Missionsblad Ulricehamn 10 18 22,8 Wi W:sexare Södertälje 8 90,0 Svenska Pressbyrån Antal Medel- utdel- transport- nings- avstånd Tidningsgrupp orter i km Dagstidningar från Stockholm 479 249,8 Mindre än 2 nr per vecka från Stock- holm 907 426,9 Genomsnitt 424,8 76 SOU 1969: 39

Bilaga 2 Exempel på förenklad beräkning av medeltransportavstånden

I det följande har tre exempel uppgjorts på beräkning av medeltransportavstånd som alla berör brevområdet Södertälje trans men som ändå är representativa för zontaxe- systemets tillämpning.

Exempel 1 avser en tidning som utges i Södertälje ooh som överlämnar samtliga transporter till Postverket.

Exempel 2 avser samma tidning som i exempel 1 med samma fördelning av de postbefordrade exemplaren. I detta fall ut- för tidningen vissa transporter i egen regi dels inom det egna brevområdet dels till tre andra brevområden (egna transporter Södertälje—Mölnbo, Södertälje—Hälsingborg samt Södertälje—Malmö). Avdrag för dessa transporter har gjorts i exemplet. Det bör observeras att avdrag endast gjorts för sträc- kan Södertälje—Malmö när det gäller brev- området Malmö trans. Genom dessa presta- tioner minskas viktavgiften med två klasser i zontaxesystemet.

Exempel 3 avser en tidning som utges på annan ort än centralorten i brevområdet. I detta fall göres tillägg för sträckan Sträng- näs—Södertälje för alla exemplar. En trans- port i egen regi Strängnäs—Stallarholmen kompenseras med sträckan Strängnäs—Sö- dertälje—Stallarholmen. I detta fall emås dock ingen nedflyttning i zontaxesystemets klasser genom den utförda transporten i egen regi.

Poststyrelsen BERÄKNING ' Kommersiella byrån, CAP Medeltransportavstånd Södertälje trans T'd ' ' ' N ll dat ' a 1 musens namn Utgivningsort tidneinegrsexefrijilårp Södertälje Nyheter Södertälje måfå??? p . Av— Av- gostanslalter inom Antal stånd Produkt Övriga brevområden Antal stånd Produkt et egna brevområdet exemplar km exemplar km 15011 Björnlunda __________ 4 2 ______ 41 _____ 1722 ______ Stockholm ] lokal 45 37 1 665 150 23 Enhörna 4 13 52 Stockholm f" t 28 42 1 176 15010 Gnesta 210 31 6 510 om er .. .. Stockholm Ban 150 16 Holo 22 trans ..........48 ______ 47 ______ 225?" 150 20 Järna ......329. ______ 14 _____ ? 959 ______ Malmö lokal _______ ; _q _____ 566 _____ 114529" 150 30 Mariefred .......... .5, 7 _______ 40 ..... ?.??? ..... Malmö trans 25 581 14 525 150 21 Mölnbo ........1..5..0 ....... 24 .....3.6__0.0. ______ Hälsingborg trans 40 568 22 720 150 22 Nykvarn 19 _____________________ Ystad trans 10 ______ 614 ______ 6140. 150 24 Rönninge ____________ f! _______ 9 ___________ ä 9 ______ Hässleholm trans ___________ 1 _5 ______ 497 _______ _7__4_5_5____ 150 32 Stallar- » » holmen 62 , """""""""""""""""""""" » » 150 12 Stjärnhov 20 50 1 000 ------------------------------------------ __ " (29 brevområden) » 152 00 Strangnas 32 57 1 824 -------------------------------------- » » 151 30 Södertälje 110 — ------------------------------------------ """""""""""""""""""""""" » » 15013 Trosa 20 40 800 ------------------------------------------ Sundsvall trans 18 480 8 640 150 26 Uttran 2 12 ------------------------------------- __ """""""""""""""""""""" Umeå trans 20 925 18 500 150 14 Vagnharad 55 32 1 760 __ _ """"""""""""""""""""""""" Skellefteå trans 15 1 052 15 780 150 15 Vasterljung 40 37 1 480 """""""""""""" Luleå trans 12 1 217 14 604 150 31 Åkers styckebruk 4 42 168 Boden trans 10 1 251 12 510 ä;;igåggågjjgvstånd — 1) — —— Summa 1 274 161 603 [) Denna uppgift tas inte med vid summeringen av antalet Avdrag för egna _ 1) _ __ exemplar transporter T 1 1 t 1 slagsmål” 1274 — 161603 Upprättad av Datum Medeltransportavstånd Produktsumma = 1 2 6,8 km Granskad av Datum Totala antalet exemplar Postverkets anteckningar

Poststyrelsen BERÄKNING Kommersiella byrån, CAP Medeltransportavstånd Södertälje trans 'r'd ' ' ' N 11 d ' a ' musens nm” Utglvnlngsort dänäefxnrpåagrp Södertälje Nyheter Södertälje 213133? p Postanstalter inom Am”] så'n-d Produkt Övri brevområden Anm stå:?! Produkt det egna brevområdet exemplar km sa exemplar km 150 11 Björnlunda 42 41 1 722 Stockholm 1 lokal w_45 ______ 37 _______ 1665 150 23 Enhörna 4 13 52 Stockholm f" t 28 42 1 176 15010 Gnesta 210 31 6 510 om er ------------------------------------------ .. .. """"""""""""""""""""""""""""" Stockholm Ban 150 16 Holo 22 trans ..........48 ______ 47 2 256 150 20 Järna ________ 2 29 _______ 14 _____ % 49339 ______ Malmö lokal ______ 29 _____ 566 __ 110329.” 150 30 Mariefred 57 40 2 280 Malmö trans 25 581 14 525 150 21 Mölnbo 150 24 3 600 Hälsingborg trans W40 .... 568 22720 150 22 Nykvarn _____________________ 19 ____________________ Ystad trans 10 614 6 140 150 24 Rönninge W4 _______ 9 ___________ 3_ 6_ ______ Hässleholm trans 15 _____ 497 ....... 7455" 150 32 Stallar- » » holmen 62 ........................................... _ """"""""""""""""""""""" » » 150 12 Stjärnhov 20 50 1 000 -------------------------------------------- """"""""""""""""""""""" 29 b mråd » 152 00 Strängnäs 32 57 1 824 ( "wo en) > 151 30 Södertälje 110 _ _ > --------------------- » --------------------- .......................................... ) 15013 Trosa 20 40 800 » --------------------- > --------------------- Sundsvall trans 18 480 8 640 150 26 Uttran 2 12 — """""""""""""""""""""""" Umeå t 20 925 18 500 150 14 Vagnhärad 55 32 1 760 fans ------------------------------------------ .. . Skellefteå trans 15 1 052 15 780 150 15 Vasterljung 40 37 1 480 """ L låt ans 12 1217 14604 150 31 Åkers ” e ' styckebruk 4 42 168 Boden trans 10 1 251 12 510 äggläggggggjgvsm _ 1) — Summa 1 274 _ 161 603 1 D 'f ' d 'd ' 1 A d f" ) exeeälglålrppgl t tas lule me Vl summeringen SV anta Cl trgnäågråilägna 109 1) _ 51 790 T 1 1 1 sags år?)!gzketgåäfmn; ar 1 274 _ 109 813 Upprättad av Datum Medeltransportavständ Produktsumma = 86,2 km Granskad av Datum Totala antalet exemplar Postverkets anteckningar ' Södertälje—Malmö 20 x 566=11 320 25 x 566=14150 Södertälje—Hälsingborg 40 x 568 = 22 720 Södertälje—Mölnbo & x 150= 3 600 109 51 790

Poststyrelsen BERÄKNING Kommersiella byrån, CAP Medeltransportavstånd Södertälje trans Tidningens namn Utgivningsort Nr eller datering på tidningsexempålar Strängnäs Express Strängnäs iiälgåiztits p . Av- Av- ånstanstalter mom Antal stånd Produkt Övriga brevområden Antal stånd Produkt et egna brevområdet exemplar km exemplar km 15011 Björnlunda 24 41 984 Stockholm 1 lokal w_15 _______ 37 ___________ 555". 150 23 Enhörna 42 13 546 Stockholm f " rte 18 42 756 150 10 Gnesta 68 31 2 108 om I ----------------------------------------- __ __ """""""""""""""""""""""" Stockholm Ban 15016 Holo 22 trans 42 47 1 974 150 20 Järna 14 Malmö lokal 10 566 5 660 150 30 Mariefred 150 40 6 000 Malmö trans 15 581 8 715 150 21 Mölnbo _____________________ 24 _____________________ Hälsingborg trans 18 568 10 224 150 22 Nykvarn 52 19 988 Ystad trans 20 614 12 280 150 24 Rönninge 9 Hässleholm trans ____________ 5 _______ 497 _______ 2485 150 32 Stallar- » » holmen 64 62 3 968 » > 15012 Stjärnhov 50 ) 29 b evområden » 152 00 Strängnäs 200 57 11 400 ( r ) _ » » 151 30 Södertälje 20 — _ """""""""""" """" » 15013 Trosa 40 » --------------------- S d 11 t 10 480 4 800 150 26 Uttran 2 12 "n % fans Um åt s 925 11100 150 14 Vagnhärad 32 e ran ' """""""""""""" """""""""""""""""""""""""""" Sk llefteå t ans 1 052 8 416 15015 Västerljung 37 e r --------------------- L lå tra 1217 19 472 150 31 Åkers u e ”5 styckebruk 42 Boden trans 10 1 251 12 510 ggfggggrfggjgmänd 819 1) 57 46 683 Summa 819 _ 171 624 1) girl.-::]:tgpgm tas inte med vid summeringen av antalet 315235 ååå-mna 64 1) __ 7 616 Ääl'årilåtåliiåäfåål" 819 — 164008 Upprättad av Datum Medeltransportavständ Produktsumma = 200,3 km Granskad av Datum Totala antalet exemplar Postverkets anteckningar ” Strängnäs—Stallarholmen 64 (57 + 62) = 7 616

Bilaga 3 Mängden annonser i vissa postbefordrade

svenska tidningar

Beräknad Annons- Vikt per vikt per andel årgång av årgång 1965 annonsdelen Tidning Nr per år kg % kg 2—7 nr/vecka Arbetarbladet 304 33 36,1 11,9 Arbetet B 304 44 42,1 18,5 Barometern 304 37 35,6 13,2 Blekinge Läns Tidning 304 32 34,2 10,9 Bohusläningen 304 29 38,8 11,3 Borås Tidning 13 304 31 32,9 10,2 Dagen 254 14 26,0 3,6 Dagens Nyheter A 1 356 78 54,7 42,7 Dagens Nyheter A 2 356 98 66,7 65,4 Dagens Nyheter B 356 69 51,1 35,3 Dala-Demokraten 304 30 30,5 9,2 Elfsborgs Läns Tidning 152 14 26,8 3,8 Eskilstuna-Kuriren A 304 33 33,7 11,1 Falu—Kuriren 304 31 29,8 9,2 Folket 304 31 32,9 10,2 Gene Dagblad 304 34 42,9 14,6 Göteborgs Handels- och Sjöfarts-

Tidning 304 42 41,8 17,6 Göteborgs-Posten 356 75 65,3 49,0 Hallands Nyheter 304 26 33,0 8,6 Hallandsposten 304 31 35,9 11,1 Helsingborgs Dagblad B 304 34 33,5 * 11,4 Jönköpings-Posten 304 40 41,3 16,5 Ljungbytidningen 254 17 34,4 5,8 Länstidningen Stockholms Läns Södertälje Tidning 254 20 40,6 8,1 Länstidningen Ostersund 304 24 19,6 4,7 Mora Tidning 152 14 22,8 3,2 Nerikes Allehanda 304 45 47,5 21,4 Nordvästra Skånes Tidningar Edition

Öresunds-Posten samt Höganäs '

Tidning 304 36 31,0 11,2 Norra Skåne 304 29 27,7' - 8,0 Norra Västerbotten 304 31 30,1 9,3 Norrbottens-Kuriren 304 32 31,5 10,1 Norrköpings Tidningar 304 36 35,0 12,6 Norrländska Socialdemokraten 304 35 38,4 13,4 Ny Tid med Kuriren 304 18 35,6 6,4

Beräknad Annons- Vikt per vikt per andel årgång av årgång 1965 annonsdelen Tidning Nr per är kg % kg Nya Wermlands-Tidningen A+AE 304 39 41,4 16,1 Oskarshamns-Tidningen 304 34 30,5 10,4 Sala Allehanda 304 20 26,6 5,3 Skaraborgs Läns Tidning 304 23 35,1 8,1 Skånska Dagbladet 304 39 31,2 12,2 Smålands Dagblad 304 28 33,9 9,5 Smålandsposten 202 24 46,7 1 1,2 Stockholms-Tidningen A 356 51 37,2 19,0 Stockholms-Tidningen B 356 40 20,8 8,3 Sundsvalls Tidning A 356 38 33,6 12,8 Svenska Dagbladet A 356 63 46,5 29,3 Svenska Dagbladet B 356 48 37,0 17,8 Sydsvenska Dagbladet Snällposten 356 70 53,9 37,7 Trelleborgs Allehanda 304 17 34,0 5,8 Upsala Nya Tidning 304 40 47,8 19,1 Vestmanlands Läns Tidning 304 36 45,2 16,3 Vimmerby Tidning 304 20 29,4 5,9 Värmlands Folkblad A 304 26 28,2 7,3 Västerbottens-Kuriren 304 36 43,2 15,6 Västgöta-Demokraten 304 27 31,0 8,4 Växjöbladet 202 17 28,6 4,9 Örebro-Kuriren 304 26 26,1 6,8 Östersunds-Posten 304 32 32,7 10,5 Östgöta Correspondenten 304 43 43,8 18,8 Mindre än 2 nr/ vecka Aktuellt i politik och samhälle 20 1,1 12,7 0,1 Allers Familje Journal 52 11,0 39,3 4,3 Allt i hemmet 12 3,4 38,3 1,3 Annonsblad till Tidskrift för Landt-

män 52 2,7 67,4 1,8 Arbetsgivaren 24 1,2 3,5 0,1 Arbetsledaren 24 1,9 23,8 0,5 Beklädnadsfolket 16 1,1 7,7 0,1 Bildjournalen B 52 8,1 25,7 2,1 Byggnadsarbetaren 22 1,8 16,6 0,3 Damernas Värld 52 10,5 48,5 5,1 Fabriksarbetaren 12 0,8 7,1 0,1 Femina 52 11,2 47,8 5,4 Fi B-Aktuellt 52 5,9 16,2 1,0 Frihet 12 0,9 19,3 0,2 Fri Köpenskap 52 3,4 51,8 1,8 Grafisk Revy 21 1,5 23,4 0,4 Handels-Nytt 10 0,7 6,3 0,1 Hemmets Journal 52 9,6 22,5 2,2 Hemmets Veckotidning 52 10,0 40,5 4,1 Hemmets Vän 52 4,0 19,8 0,8 Husmodern B 52 8,0 25,5 2,0 ICA-Kuriren 52 5,8 41,5 2,4 Idun-Vecko-Journalen 52 9,4 35,0 3,3 Industria 11 5,2 53,1 2,8 Industritjänstemannen 12 1,2 24,7 0,3 Jordbrukarnas Föreningsblad A 52 5,8 46,1 2,7 Kommunalarbetaren 24 1,4 16,2 0,2 Korrespondens 12 0,4 1 1 ,7 0,1 Köpmannen 52 3,2 43,7 1,4 Lantmannen Svenskt Land 26 2,4 36,3 0,9 Lärartidningen 52 5,6 31,5 1,8 Medborgaren 25 1,5 15,8 0,2 Metallarbetaren 52 4,1 11,6 0,5

Beräknad Annons- Vikt per vikt per andel årgång av årgång 1965 annonsdelen Tidning Nr per år kg % kg Motor 52 4,8 50,8 2,4 Motorföraren 22 1,5 46,5 0,7 Ny Dag 52 2,6 30,2 0,8 KLF-tidningen 52 4,2 29,4 1,2 Röster i Radio-TV 52 6,5 21,8 1,4 SIA Skogsindustriarbetaren 26 2,0 23,3 0,5 Signalen 40 2,0 14,0 0,3 Skolvärlden 52 7,0 50,6 3,5 Statsanställd 33 1,6 9,6 0,2 Svensk Damtidning 52 8,8 26,2 2,3 Svensk Jakt 12 1,2 38,3 0,5 Svensk Politik 12 0,5 37,3 0,2 Svensk Skoltidning 52 4,7 23,4 1,1 Svensk Veckotidning 52 3,7 18,7 0,7 TCO-Tidningen 22 1,0 2,1 0,1 Teknikens Värld 26 2,8 31,2 0,9 Teknik för Alla 25 2,9 34,5 1,0 Teknisk Tidskrift 48 10,1 62,4 6,3 Tidskrift för Sveriges Sjuksköterskor 24 2,5 51,6 1,3 Ungdoms—Nytt 52 2,5 7,6 0,2 Vecko-Revyn B 52 8,5 34,5 2,9 Vi 52 5,9 27,5 1,6 Vi bilägare 13 1,1 35,1 0,4 Vår Bostad 10 0,8 30,6 0,2 Vår kyrka 52 2,5 15,5 0,4 Vårt röda kors 8 0,3 24,2 0,1 Året Runt 52 9,5 42,8 3,6

TU och FKP

a) I TU representerade dagstidningar

Namn

Aftonbladet Alingsås Tidning Annonsbladet för norra Skåne, södra Småland och Halland Arbetarbladet Arbetaren Arbetar-Tidningen Arbetet

Arboga Tidning Arvika Nyheter Avesta Tidning/Avesta-Posten

Barometern Bengtsfors-Tidningen Dalslän- ningen Bergslagsposten Bergslagernas Tidning Blekinge Läns Tidning Blekinge-Posten Bohusläningen med Dals Dag- blad Borlänge Tidning Borås Tidning

Bärgslagsbladet Dagbladet Nya Samhället Sundsvall Dagen Dagens Nyheter Dalabygden

Dala-Demokraten Elfsborgs Läns Annonsblad Elfsborgs Läns Tidning Enköpings-Posten Eskilstuna-Kuriren

Expressen Fagersta-Posten Falköpings Tidning

Falu-Kuriren Filipstads Tidning Folkbladet Östgöten Folket Gefle Dagblad Gotlands Allehanda Gotlands Folkblad

U tgivnings- postanstalt

Stockholm Alingsås

Hälsingborg Gävle Stockholm Norrtälje Malmö Eskilstuna Arvika Sala Kalmar

Bengtsfors

Lindesberg Karlskrona Karlskrona

Uddevalla Borlänge Borås Köping

Sundsvall Stockholm Stockholm Örebro Falun Trollhättan Alingsås Enköping Eskilstuna Stockholm Sala Falköping Falun Filipstad Norrköping Eskilstuna Gävle Visby Visby

Gotlänningen Göteborgs Handels- och Sjö- farts-Tidning Göteborgs-Posten Göteborgs-Tidningen

Hallands Nyheter Hallandsposten, Länstidningen Haparandabladet

Helsingborgs Dagblad Hjo Tidning Hudiksvalls Tidningen Hälsinglands Tidning Härjedalen

Idrottsbladet Jönköpings-Posten

Karlsborgs-Tidningen

Karlshamns Allehanda Karlskoga-Kuriren Karlskoga Tidning Degerfors Tidning Storfors Tidning

Karlstads-Tidningen

Katrineholms—Kuriren Kinda-Posten Kronobergaren Kvällsposten Laholms Tidning Lilla Edets-Posten Ljungbytidningen—Älmhults Tidning Smålänningen

Ljusdals-Posten Ljusnan

Ludvika Tidning Lunds Veckoblad Lysekilsposten med Orust-Tjörn Läns-Posten Länstidningen Östersund Län,...dningen Stockholms Läns Södertälje Tidning

Mariestads-Tidningen, Tidning för Skaraborgs Län Mora Tidning Motala Tidning

Nerikes Allehanda Nerikes-Tid- ningen Örebro Läns Tidning NLT Nya Läns-Tidningen Nya Lidköpings-Tidningen Nordhalland

Nord-Sverige

Förteckning över tidningar som representeras av

Visby

Göteborg Göteborg Göteborg Falkenberg Halmstad Haparanda Hälsingborg Hjo Hudiksvall Hudiksvall Sveg Stockholm Jönköping Mariestad Karlshamn Örebro

Karlskoga Karlstad Katrineholm Vimmerby Växjö Malmö Laholm Trollhättan

Ljungby Ljusdal Bollnäs Borlänge Lund Lysekil Örebro Östersund

Södertälje Mariestad Borlänge Motala Örebro Lidköping Kungsbacka Örnsköldsvik

Nordvästra Skånes Tidningar, Edition Engelholms Tidning Nordvästra Skånes Tidningar, Edition Eslövs Tidning Nordvästra Skånes Tidningar, Edition Klippans Tidning Norra Hallands Veckoblad Norra Skåne Norra Västerbotten Norrbottens-Kuriren Norrköpings Tidningar Ös— tergötlands Dagblad Norrländska Socialdemokraten Norrbottens Folkblad Norrskensflamman Norrtelje Tidning Nya Kristinehamns-Posten Nya Norrland Nya Wermlands-Tidningen Nybro Tidning Ny Dag Oskarshamns Nyheterna

Oskarshamns-Tidningen Piteå-Tidningen Provinstidningen Dalsland Ronneby-Posten Sala. Allehanda/Östra Länstid- ningen Sandvikens Tidning Sjuhäradsbygdens Tidning Skaraborgsbygden

Skaraborgs Läns Annonsblad Västgöta Korrespondenten Skövde Tidning Skaraborgs Läns Tidning Skara Tidning — Västergötlands Annonsblad

Skaraborgs—Tidningen Skövde Nyheter

Skara Tidning Skaraborgs Läns Tidning Västergötlands An— nonsblad Skånska Dagbladet Smålands Allehanda

Smålandsbygdens Tidning

Smålands Dagblad Smålands Folkblad

Smålandsposten Smålands-Tidningen

Strengnäs Tidning med Marie- freds Tidning

Strömstads Tidning Bohuslän

Sundsvalls Tidning Svenska Dagbladet

Syctlsvenska Dagbladet Snällpos— en

Sydöstra Sveriges Dagblad Säffle-Tidningen Västra Värm- land Säters Tidning Söderhamns—Hälsinge-Kuriren Södermanlands Nyheter Södra Dalames Tidning Södra Sveriges Tidningar Kri- stianstadsbladet Södra Sveriges Tidningar Mel- lersta Skåne

Norra

Ängelholm Ängelholm

Ängelholm Kungsbacka Hässleholm Skellefteå Luleå

Norrköping

Boden Luleå Norrtälje Kristinehamn Sollefteå Karlstad Nybro Norrtälje Kalmar Kalmar Piteå Åmål Karlshamn

Sala Gävle Örebro Örebro

Skövde

Skara Skövde

Skara Malmö Jönköping Jönköping Eksjö Jönköping Växjö Eksjö

Eskilstuna

Strömstad Sundsvall Stockholm

Malmö Karlskrona

Säffle Hedemora Söderhamn Nyköping Hedemora

Kristianstad

Kristianstad

Sölvesborgs-Tidningen Sörmlandsbygden Tranås-Posten Tranås Tidning Trelleborgs Allehanda Trollhättan Ulricehamns Tidning Upsala Nya Tidning Vadstena-Skänninge Tidning Vestmanlands Läns Tidning Vetlanda-Posten Vimmerby Tidning Värmlandsberg Värmlandsbygden Värmlands Folkblad Värnamo Nyheter Värnamo—Tidningen Västerbottens Folkblad Västerbottens-Kuriren Västerbygden Västernorrlands Allehanda Västerort med Mälaröarnas Nyheter Västerviks-Demokraten Västerviks-Tidningen Västgöta-Bladet Västgöta-Demokraten Västmanlands Nyheter Växjöbladet Ystads Allehanda Ölandsbladet Örebro-Kuriren Örnsköldsviks Allehanda Östersunds—Posten Östgöta-Bladet Östgöta Correspondenten Östra Småland

Karlskrona Örebro Tranås Eksjö Trelleborg Trollhättan Ulricehamn Uppsala Motala Västerås Eksjö Vimmerby Filipstad Säffle Karlstad Värnamo Jönköping Umeå Umeå Säffle Härnösand

Stockholm Kalmar Västervik Tidaholm Borås Västerås Karlskrona Ystad Borgholm Örebro Örnsköldsvik Östersund Vadstena Linköping Kalmar

b) I TU representerade vecko- och fack-

tidningar

Allas Veckotidning Allers Familje Journal Broderskap Damernas Värld

Det Bästa Femina FiB-Aktuellt Hemmets Journal Hemmets Veckotidning Hennes Husmodern Hänt i Veckan

Kamratposten Kvällsstunden Lektyr Min Värld Pressens Tidning Röster i Radio-TV Saxons Veckotidning Se Svensk Damtidning Svensk Köpmannatidning (sändes ej som utgivarkors- band)

Svenska Journalen — Hemmet och Familjen

Svenska Posten Familjens

Malmö Hälsingborg Stockholm Stockholm Hälsingborg Hälsingborg Stockholm Malmö Malmö Malmö Stockholm Hälsingborg Stockholm Västerås Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Malmö

Stockholm

Veckopost Veckojournalen Vecko-Revyn Viola-Trädgårdsvärlden Året Runt

c) Tidningar representerade av Fack- och Konsumentpressens Postkommitté (FKP)

Accent Affärsvärlden Aktuellt i politik och samhälle Annonsblad till Tidskrift för Landtmän Ansvar

Apoteksteknikern Arbetarskyddet Arbetsgivaren

Arbetsledaren Arkitekten

Arkitekttävlingar SAK:s täv-

lingsblad Arkitektur Att bo Bankvärlden

Barn i hem — skola sam-

hälle Barnen och Vi Beklädnadsfolkct Bensinbladet Biblioteksbladet Bitidningen Blomster—Branschen Bokvännen Brandförsvar Broderskap Bröd Bt Bygd och Natur Byggforum Byggmästaren Byggnadsarbetaren Byggnadsindustrin

Byggnadsindustrin Nyhetsextra Byggnadskonst Byggnadsvärlden Bärodlaren

Cement och Betong Cement- och Ifö-Revyn CF—tidskriften Cykel- och Sporthandlaren DB-Aktuella Journalen Den Svenska Marknaden Den Svenske Underofficeren Djurvännernas Tidning Djur-

skyddet Effektivt Försvar Ekonomen Ekonomisk Revy Ekonomiska Meddelanden Elektrikern Elektronik i teori och praktik El-Installatören Elteknik Era Evangelii Härold Fabriksarbetaren Fackföreningsrörelsen

Jönköping Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm

Borås Katrineholm Stockholm

Malmö Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm

Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm

Södertälje Stockholm Stockholm Stockholm Malmö Kristianstad Nyköping Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Malmö Göteborg Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Södertälje Stockholm Halmstad Malmö Stockholm Stockholm Örebro Stockholm Karlskrona Stockholm

Stockholm Stockholm Katrineholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Norrköping Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm

Fackläraren Fastighetsfolket Fiskefrämjandets tidskrift

Svenskt Fiske Sportfiska-

ren Fjäderfä Flyg — Horisont

Flygrevyn Folkförsvaret Folkpensionären Folksam Form Foto och Filmteknik Fotohandlaren Fri Köpenskap Frihet Frukt- och Konfektyrhandeln 4 H-Journalen Fårskötsel

Fönstret Förbundskontakt Företagaren Företagsekonomi, Bokföraren

Revisorn Församlings- och pastoratsför-

valtning Förskolan Försvarsmotor Försvarstjänstemannen Försäkringsanställd Försäkrings—Tidningen Försäkringsvärlden Glas och Porslin Gjuteriet Grafia Grafisk Faktors-Tidning Grafisk Revy

Grafiskt Forum med Nordisk

Boktryckarekonst Gruvarbetaren Gustavsbergaren Gymnasieingenjören Gymnastikbladet Gymnastikledaren Göteborgs-Köpmannen Habit Halländska Lantmanna-

tidningen Handels-Nytt HTF — Tidningen Handels-

tjänstemannen Hantverk och Industri Hem och Fritid Hemträdgården Hemvärnet Hertha Hjulet Hortikulturen Hundsport Husbyggaren

Husdjur — Svensk Husdjurs-

skötsel Ladugården Hushållsläraren

Husmodersförbundets Tidskrift Hygienisk Revy Hästen I Alla Väder ICA-Kuriren

Stockholm Stockholm

Stockholm Stockholm Ljungby Katrineholm Stockholm M almö Stockholm Uppsala Stockholm Borås Stockholm Borås Göteborg Stockholm Borås Falköping Kristianstad Halmstad

Göteborg

Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Nossebro Stockholm Stockholm Stockholm Oskarshamn

Stockholm Falun Gustavsberg Stockholm Kristianstad Örebro Göteborg Linköping

Falkenberg Malmö

Stockholm Stockholm Göteborg Kristianstad Stockholm Örebro Stockholm Vänersborg Eskilstuna Stockholm

Stockholm Stockholm Stockholm Gävle Stockholm Stockholm Västerås

ICA-nyheter och debatt ICA-tidningen Inblick Industria Industriell Teknik Industritid- ningen Norden Industriförbundets Tidskrift

Industritjänstemannen

Info Insikt Jakt och Jägare Kring Lä- gerelden Jaktmarker och Fiskevatten Jernkontorets Annaler JOEL J ordbrukarens Elektriska Blad Jord och Skog Traktorjour- nalen Jordbrukarnas Föreningsblad med Lanthemmet J ordbruks-Journalen J ordbrukskasserörelsen Journalisten Järnhandlaren Kemisk Tidskrift KFF K-Kontor Kommunalarbetaren Kommunal Skoltidning Kommunal tidskrift

Kommunaltjänstemannen

Konditoribranschen med Svensk Konditori- & Konfektyrtid- ning Konditorn Konstvännen—Tidskrift för Grafik

Kontorsvärlden Kooperatören Koreansk Journal Korrespondens KOY-Korrosion och Ytskydd Kvarntidningen Kyrka och Folk KMT/ KSF Kyrkvägen Köpmannen Köttbranschen Svensk Slakteri- och Charkuteri-Tidning Laboratoriet Landstingens Tidskrift Lantarbetaren Lantbrukstidskrift för Jämtland och Härjedalen Lantbrukstidskrift för Stock- holms län och stad Lanteman Lantmannen Svenskt Land

Lastbilen Svensk Åkeri- tidning Ledarbladet Samspel Ledarskap och lönsamhet

Liberal Ungdom Livs Livsmedelsteknik Läder och Skor Läkartidningen lärartidningen/ Svensk Skoltid- ning

Västerås Göteborg Bjuv Stockholm

Stockholm Katrineholm Stockholm Katrineholm Örnsköldsvik

Gävle Västerås Uppsala

Stockholm Linköping

Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Örebro Stockholm Gävle Stockholm Stockholm

Stockholm Sala

Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Kristianstad Stockholm Mariestad Uddevalla Trelleborg Skara Stockholm

Linköping Stockholm Stockholm Stockholm

Östersund

Norrtälje Stockholm Stockholm

Uppsala Stockholm Oskarshamn Stockholm Borås Stockholm Stockholm Stockholm

Stockholm

Maskinbefälet Medborgaren Med sjömän i hamn Metallarbetaren Mil-itärteknisk Tidskrift

Mjölkdags

Modern Datateknik Modern Kemi Moderna sjukhus Moderna Transporter

Morgonbris

Motor Motorbranschen med Lackera- ren Motorföraren Musikern Mål och Medel Målaren Målarnas Medlemsblad Möbelvärlden Nautisk Tidskrift Nordisk tidskrift för dövunder- visningen Norrländsk Tidskrift Ny Teknik Nya perspektiv Lantbruks- förbundets idétidskrift OKtan-Extra Oss Emellan Pack Paletten

Pappershandlaren

Plan Plastvärlden

Plåtslageri Polistidningen

Portieren PVT-Nytt Rad-io & Television Rateko med Radiohandlaren Reaktorn Restaurangtjänstemannen Restauratören

RLF-tidningen

Rörinstallatören

SACO-tidningen SALF-tidningen SCA-tidningen

Scout

Scouting Seglarbladet SIA-Skogsindustriarbetaren Signalen Simsport Sjömannen Skogen Skogsmannen Skogs- och Lantarbetsgivareför- eningens Tidskrift Skogsägaren

Skohandlaren Skolbiblioteket Skolledaren Skolvärlden

Skorstensfejaren

SLAM SLF-tidningen

SLT-Nytt

Socialt Forum

Stockholm Härnösand Stockholm Stockholm Arboga Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Borås Stockholm

Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm

Lund Sundsvall Norrköping

Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Göteborg Sala Stockholm Stockholm Stockholm Ystad Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Trelleborg Karlstad Härnösand Stockholm Stockholm Göteborg Stockholm Stockholm Malmö Göteborg Uppsala Vallentuna

Stockholm Stockholm Stockholm lund Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Linköping Stockholm Stockholm

Socionomen Socionomförbundets tidskrift DSI-nytt

Sparfrämjaren Spegeln

Spårväg och Buss SRT-Revyn Stadsbyggnad Statsanställd

Statspensionären Statstjänstemannen

Status Stenarbetaren

Stridsropet

Studiekamraten Studio Sunt Förnuft

Supermarket

Svensk Bokhandel Svensk Emballagetidskrift Svensk Export—Svensk Utrikes— handel Svensk Fastighetstidning

SFT — Svensk Filatelistisk Tid- skrift

Svensk Färghandel Svensk Golf Svensk Handelstidning-Justitia (sändes ej som utgivarkors- band) Svensk Handikapptidskrift Svensk Hotell-Revy Svensk Idrott Svensk Industritidning Svensk Jakt Svensk Kyrkotjänst Svensk Lantmäteritidskrift Svensk Leksaksrevy Svensk Leveranstidning Svensk Lots- och Fyrtidning SMT Svensk Omnibustidning Svensk Papperstidning och Svensk Pappersförädlingstid- skrift Svensk Pastoraltidskrift Svensk Politik Svensk Sjöfarts Tidning Svensk Snickeritidskrift/Trä- förädlingen Svensk Sparbankstidskrift Svensk Tidskrift Svensk Trävaru- och Pappers- masse-Tidning Svensk underbefälstidning Svensk Ur-Optik Tidning Svensk Veckotidning Svensk Veterinärtidning Svenska Frisörtidningen Svenska Järnvägstidningen Svenska turistföreningens tid- ning Turist Svenska vägföreningens tidskrift Svenskt Skytte Sveriges Flotta Sveriges Natur Sveriges Tandläkare-Förbunds Tidning Sveriges Utsädesförenings Tidskrift

Kumla Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Södertälje Uddevalla Stockholm Lund Stockholm Stockholm Eskilstuna Stockholm Ljungby

Stockholm Stockholm

Stockholm Stockholm Stockholm

Stockholm Jönköping Stockholm Södertälje Jönköping Stockholm Sigtuna Norrtälje Stockholm Stockholm Malmö Stockholm Stockholm

Stockholm Uppsala Malmö Göteborg

Stockholm Stockholm Stockholm

Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Linköping Stockholm Norrköping

Stockholm Norrtälje Stockholm Södertälje Uddevalla

Stockholm

Malmö

Sydkust-Fiskaren Sylf-Nytt

SYR-Information med Frukt- odlaren Sådd och Skörd

Sågverken Säljaren TCO-Tidningen Tjänstemanna- rörelsen

Teknisk Information Teknisk Tidskrift

Teletjänstemannen Textilbranschen

Textil och Konfektion Tiden Tidskrift för hälsa Tidskrift för Inköp Tidskrift för svenska folkhög- skolan Tidskrift för Sveriges Sjukskö- terskor TEST Tobakshandlaren

Transportarbetaren

Trä Trävaruhandlaren

Trävaruindustrien—Sågverks- ägaren

TVF Teknisk-Vetenskaplig Forskning

Undervisningsteknologi Ung Center Unga Örnar

Unisont Utblick Ute och Hemma

Utflykt

Vatten Verkstadsinformation Verkstäderna Vi Vi bilägare Vi och vår landsbygd Vi vill Villa & Hem i Sverige med Svenska Hem V-Nytt

Viola-Trädgårdsvärlden

VVS Vår Bostad Vår konst Vår Kyrka Vår Lösen Vår Näring Vår skola Vår Tidning Våra Folkets Hus Vårt Forum Vårt röda kors Väg- och vattenbyggaren Vägmästaren

Väg-nytt Världsmarknad Åkeriföretagaren-Transportören

Stockholm Stockholm Karlskrona Stockholm

Stockholm Linköping Gävle Malmö

Stockholm Stockholm Norrköping Stockholm Göteborg Katrineholm Stockholm Lidingö Stockholm

Uddevalla

Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Katrineholm Stockholm

Stockholm

Stockholm Göteborg Falkenberg Stockholm Stockholm Falun Stockholm Stockholm Stockholm Göteborg Stockholm Stockholm Stockholm Härnösand Karlstad

Stockholm Karlstad Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Uppsala Stockholm Örebro Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm

Bilaga 5 10 november 1967

T U:: synpunkter på 1963 års kostnadsun- dersökning i tidningsrörelsen

I syfte att närmare informera tidningarna om de principer och metoder som legat till grund för 1961 års kostnadsundersök- ning och för att bereda tidningarna insyn i 1963 års kostnadsundersökning föreslog postverket inrättandet av ett särskilt bered- ningsutskott med bl. a. en representant för TU. Vid ett 10-tal sammanträden med ut- skottet under sommaren och hösten 1964 lämnades den förutsatta informationen. Vid tre sammanträden 1965 och två 1966 he- handlades de särskilda kostnadsundersök- ningar som initierats av postverket resp. ut- skottets tidningsrepresentanter.

TU:s synpunkter på riktlinjer för 1963 års kostnadsutredning

Innan beredningsutskottet tillsattes förkla- rade TU:s postdelegation i en skrivelse till poststyrelsen den 14 maj 1964 att den öns- kade mot bakgrund av 1961 års kostnads- utredning anföra följande synpunkter på riktlinjerna för den nya kostnadsundersök- ningen:

»Delegationen vill inledningsvis anmäla att den inte kan godta den merkostnads- princip, som tillämpats i 1961 års utred- ning. Enligt delegationens mening bör den nya undersökningen utformas som en ren bortfallsundersökning. Frågan i vad mån

TU:s skrivelse till PostStyrelsens ekonomibyrå den

en minskning av kapacitetsanspråken även kommer att medföra en minskning av kost— naderna sammanhänger framför allt med det förhållandet att postverket bedrives i ett mycket stort antal små enheter, som är obe- roende av varandra på så sätt, att arbets- uppgifter inte kan överföras från ett ar- betsställe till ett annat eller från en tjänste- man till en annan. Med hänsyn till denna begränsning i elasticiteten är det uppenbart att man i en undersökning av merkostna- derna måste behandla varje arbetsställe för sig. Vid tillämpningen av fördelningsmeto— den i 1961 års kostnadsutredning har man av allt att döma betraktat de flesta kostna- der som fullt delbara och inte beaktat, att minskningen i kapacitetsanspråk vid ett bortfall av tidningsrörelsen kommer att ske i form av minskningar i belastningen av personalen, lokalerna etc. på ett mycket stort antal arbetsställen, där det kan vara svårt att frigöra en ledig kapacitet beroende på att denna omfattar delar av en persons arbete, små lokalutrymmen, som inte lätt kan hyras ut etc. Enligt delegationens mening är det ett oavvisligt krav att man i 1964 års kostnadsundersökning tillämpar en mät- metod, som klart registrerade olika rela- tioner mellan minskade kapacitetsanspråk och bortfallande kostnader, som föreligger vid postverkets olika tjänsteställen.

Vad beträffar det tidsperspektiv, som 1961 års utredning använt vid mätningen av merkostnadema, är det uppenbart att

beräkningarna omfattar sådana kostnader, som förutses komma att bortfalla på rela- tivt lång sikt. Delegationen vill erinra om att den merkostnadskalkyl, som verkställ- des under åren 1955—1957, endast avsåg kostnader, som beräknades falla bort på relativt kort sikt. Denna merkostnadskalkyl godtogs senare av såväl regering som riks- dag. Delegationen anser, att detta senare beräkningssätt även bör tillämpas i 1964 års kostnadsundersökning. Det innebär, att endast sådana Särkostnader, som kan beräk- nas falla bort på högst två års sikt, bör medräknas.

I 195 8 års merkostnadskalkyl framräkna- des personalmerkostnadema med hjälp av en s.k. momentkostnadsmetod. I 1961 års kostnadsutredning har man i stället använt en s.k. fördelningsmetod med motivering att denna är enklare att tillämpa. I princip skall dock båda metoderna ge samma resul- tat. Delegationen anser sig vid närmare ana- lys av föreliggande material inte kunna god- ta utredningens resonemang om fördelarna med fördelningsmetoden och vill föreslå att momentkostnadsmetoden användes som pri- mär beräkningsmetod.

Enligt delegationens uppfattning är be- räkningen av standardtider för olika presta- tioner ett av de mest väsentliga momenten i kostnadsundersökningen. Delegationen vill därför framhålla nödvändigheten av att alla för undersökningens resultat relevanta ä-ti- det blir noggrant redovisade i det utred- ningsmaterial, som kommer att successivt framläggas. Beträffande sådana prestationer i tidningsrörelsen, som efter den 1 januari 1963 förändrats till sitt innehåll, bör själv- fallet helt nya standardtider beräknas på grundval av 1964 års förhållanden.

I kostnadsutredningen har man betonat att de stora spilltidema inom den postala verksamheten medför väsentliga principiel- la problem. Man har ansett som mycket möjligt att väntetiderna förorsakas av sär- skilda prestationer på ett sätt, som inte står i proportion till verktiderna. Av praktiska skäl och som en ren approximation har man emellertid fördelat spilltidema i pro- portion till verktiderna. Delegationen be-

traktar det som mycket betydelsefullt att frågan om spilltidemas rätta fördelning gö- res till föremål för särskild undersökning.»

M erkostnadsprinci pen

Föreningen har i skilda sammanhang häv- dat att tidningsrörelsen, som ligger utanför postmonopolets giltighetsområde, inte bör svara för större intäkter än som motsvarar de merkostnader, som tillkommer genom postverkets direkta tjänster åt tidningarna. Dessa bör alltså inte belastas med de fasta kostnader, som sammanhänger med post- verkets ställning som monopol och vilka till övervägande del är socialt betingade. Tidningsrörelsen bör alltså endast bära så- dana kostnader som skulle bortfalla om distributionen av tidningar nedlades.

Såsom framgår av det arbetsmaterial som förelagts beredningsutskottet har postverket funnit att det särkostnadsbegrepp, som ut- redningen har använt, helt överensstämmer med det av verket i tidigare undersökningar använda merkostnadsbegreppet.

F ördeln ingsmetoden

Ur TU:s synpunkt är huvudfrågan i detta sammanhang om den fördelningsmetod som tillämpats i 1963 års kostnadsundersökning på ett fullt rättvisande sätt registrerar de olika relationer mellan minskande kapaci- tetsanspråk och bortfallande kostnader, som föreligger vid postverkets olika tjänstestäl- len. Resultatet av undersökningarna om kostnadsminskningarna vid poststationerna resp. i ett glesbygdsområde förefaller vis- serligen att ge ett visst stöd för postverkets uppfattning om fördelningsmetodens tillför- litlighet men ett närmare studium av resul- tatet ger vid handen att detta inte kan ges en generell innebörd. De praktiska erfaren- heter som TU:s medlemmar kan redovisa beträffande vid olika tillfällen inträdda minskningar av postverkets tidningsrörelse antyder snarare att den höga elasticitet i frå- ga om bortfallande kostnader, som verket räknar med vid en nedläggning av tidnings-

rörelsen, har mer teoretiskt än praktiskt vär- de.

I tidigare sammanhang har TU hävdat att det tidsperspektiv, som 1961 års utred- ning använt vid mätningen av merkostna- dema, varit för långsiktigt. Av allt att döma har någon ändring på denna punkt inte skett i den nya kostnadsundersökningen. Föreningen vidhåller att beräkningarna en- dast bör omfatta kostnader, som kan antas falla bort på relativt kort sikt.

Enligt vad TU kan finna har de av för- eningen i det föregående redovisade syn- punkterna på tillämpningen av fördelnings- metoden inte helt vunnit beaktande. Under sådana förhållanden kan TU inte bekräfta att den av postverket framlagda undersök- ningen ger ett rättvisande resultat av kost- nadsförhållandena.

Momentkostnadsmetoden

I anslutning härtill vill TU erinra om att föreningen i sitt brev till poststyrelsen 1964 föreslog att momentkostnadsmetoden skulle användas som primär beräkningsmetod. För- eningen noterar med beklagande att denna beräkningsmetod lämnats ett begränsat ut- rymme i den här diskuterade undersökning- en och vill ånyo förorda att metoden ges ökad tillämpning vid kommande undersök- ningar.

Beräkning av standardtider

Som också framhölls i TU:s ovannämnda brev utgör beräkningen av standardtider för olika prestationer ett av de mest väsentliga momenten i den nya kostnadsundersökning- en. TU vill därför förorda att berednings- utskottet senare ges tillfälle att delta i de fältstudier av personaltidens fördelning som sker inom olika postfunktioner. Samtidigt vill föreningen än en gång rekommendera att de för kostnadsundersökningen relevan- ta ä-tiderna redovisas i lämplig form.

Spilltidsfördelning

På grundval av den undersökningsmetodik som för närvarande står till buds är det

ännu inte möjligt att beräkna en exakt spill- tidsfördelning. Detta är enligt postverket huvudskälet till att man måste acceptera en fördelning av spilltidema i proportion till verktiderna. TU anser det dock fort- farande vara mycket väsentligt att frågan om spilltidemas rätta fördelning göres till föremål för en särskild metodutvecklande undersökning.

Behovet av nya kostnadsundersökningar

Föreningen vill understryka att den nu framlagda kostnadsundersökningen måste tillmätas ett begränsat värde för det prak- tiska arbetet med taxekonstruktionen un- der kommande år. Anledningen härtill är de genomgripande organisatoriska föränd- ringar som postverket avser att genomföra under 1968 och som delvis är föranledda av omläggningar inom järnvägstrafiken. Postföringen kommer bl. a. att påverkas av följande omständigheter:

indragning av eftermiddagsturerna uppläggning av postdistributionen i för- middagsturer efter ny modell:

1) mekaniserad postsortering på natt och tidig morgon sedan den gamla pkp-sorte- ringen i stor utsträckning slopats;

2) samma starttid för brevbärarna som förut trots större postmängd per utbämings- distrikt;

3) mera buntutkörning till fasta punkter (upplagsplatser) inom resp. brevbärardis- trikt;

4) prestationslöner till brevbärare; 5) specialkonstruerade brevbärarbilar, speciellt i förortsdistributionen.

Mot denna bakgrund anser TU att nya tämligen djupgående kostnadsundersökning- ar torde vara nödvändiga för att kunna fast- ställa postverkets kostnader för tidningsrö- relsen från och med 1969. Föreningen vill i detta sammanhang understryka risken för att tidningsföretagen successivt kan komma att undandra postverket vissa tidningskvan- titeter. Detta gäller sådana fall — som ten- derar att bli allt fler — då postavgiften över- stiger den sammanlagda transport- och ut- delningskostnaden i egen regi. Eftersom det

vid ett sådant successivt undandragande av vissa tidningskvantiteter från poströrelsen inte uppstår några nämnvärda kostnadsbe- sparingar för postverket, uppkommer för verket ett nettointäktsbortfall som efterhand kan bli besvärande.

Bilaga 6 10 november 1967

5.3.2 Kommentar till tidningsrepresentan- ternas synpunkter

Vid de numera fortlöpande kostnadsberäk— ningarna inom Postverket tillämpas de prin- ciper och metoder som anvisades av 1961 års kostnadsundersökning. Dessa innebär bl. a. att tidningsrörelsens kostnader beräk- nas i samma ordning och med samma tek- nik som övriga rörelsegrenars.

Som nämnts i bilaga 7 ingick 1961 års kostnadsundersökning som ett praktikfall i en internationell studie i Världspostförening— ens regi. Utredningens principer och meto- der har utarbetats under ledning av från Postverket fristående vetenskaplig expertis och godkänts av de tolv medlemsländer som ingick i studiegruppen, däribland Sovjet- unionen, USA och Västtyskland. Rapporten, som publicerades 1964, används som hand- bok även av andra medlemsländer än Sve- rige.

Under de år som de ovan nämnda prin- ciperna och metoderna tillämpats i det svenska postverket har några bärande an- märkningar mot kostnadsberäkningarnas re- sultat inte framkommit. Enligt Postverkets uppfattning är dessa beräkningar utförda med en så hög precisionsgrad som rimligen kan begäras för praktiska ändamål.

De genom Postverket distribuerade tid- ningarna uppgår antalsmässigt till ca 32 % och viktmässigt till drygt 40 % av den to- tala postförsändelsevolymen. Postverket har

Poststyrelsens kommentarer till TU:s skrivelse den

under tidernas lopp anpassat sin transport- och distributionsapparat till de kapacitets- krav som tidningsrörelsen uppställt. Vid be- dömningen av dessa krav har Postverket inte haft skäl att utgå från att verkets en— gagemang skulle ha karaktären av kortsik- tiga åtaganden. Bl. a. på grund härav kan Postverket inte dela tidningsrepresentanter- nas uppfattning att tidningarna skall erläg- ga endast så höga avgifter som motsvarar de kostnader som på relativt kort sikt skul- le bortfalla vid en avveckling av Postver- kets tidningsrörelse. Tvärt om kan på goda grunder hävdas att tidningsavgifterna bör medge inte blott full täckning av särkost- nadema utan även ett inte oväsentligt bi- drag till samkostnaderna. Bortfallet av en så stor rörelsegren som tidningsrörelsen skulle nämligen föranleda en genomgripan- de omorganisation inom Postverket. En så- dan omorganisation skulle medföra att även enheter, vars kostnader nu hänförs till sam- kostnader, t. ex. Poststyrelsen och postdi- rektionerna, skulle reduceras. Ett margi- nellt resonemang av det slag som tidnings- representanterna för, skulle vidare — om det accepterades — även indirekt kunna få mycket allvarliga konsekvenser för Postver- kets ekonomi. Andra grupper av Postverkets kunder, t. ex. avsändare av korsband och avsändare av paket skulle med en analog argumentation kunna hävda att även kors- bands- och paketbefordran skulle ske mot avgifter som inte medgav full särkostnads—

täckning och något bidrag till Postverkets samkostnader.

Postverket marknadsför samtliga sina pro- dukter under konkurrens. Detta gäller även för den del av verksamheten som innefat- tas av postmonopolet. Att vår tids alltmer avancerade kommunikationsteknik erbjuder substitut för kommunikation per post blir alltmer påtagligt. En fortsatt överprissätt- ning av Postverkets lönsamma produkter för att täcka förluster på olönsamma rörelse- grenar kan därför inom en relativt näralig- gande framtid befaras medföra stora risker för minskande marknadsandelar med kraf- tiga negativa återverkningar på verkets eko- nomi i dess helhet.

TU förordar, att momentkostnadsmeto- den skall ges ökad tillämpning vid komman- de undersökningar. Varför denna metod skulle vara att föredra framför fördelnings- metoden, har emellertid inte närmare an- givits. I princip leder de båda metoderna, som även TU framhåller, till samma resul- tat. Fördelningsmetoden har dock, som framgår av bilaga 7, avsevärda fördelar. Med tanke framför allt på de högre kostna- der och de risker för felräkningar som en tillämpning av momentkostnadsmetoden skulle medföra synes anledning inte före- ligga att utvidga användningsområdet för denna metod.

Vid tillämpning av fördelningsmetoden undgår man dyrbara beräkningar av stan- dardtider. Eftersom huvudsyftet med be- räkningarna är att fastställa de totala sär- kostnadema för olika rörelsegrenar och prestationer, föreligger inte anledning för Postverket att ta på sig kostnader för be- räkning av standardtider.

Postverket delar TU:s uppfattning att för- delningen av förekommande spilltider är en väsentlig fråga. De problem som är förena- de med spilltidemas omfattning och för- delning på olika kostnadsbärare kommer att ägnas fortsatt uppmärksamhet i samband med de rullande kostnadsberäkningama.

När det gäller behovet av nya kostnads— undersökningar hänvisas till att underlaget för kostnadsberäkningarna fortlöpande re- videras, varvid bl. a. förändringar av det

slag som omnämns i TU:s synpunkter upp- fångas. Att utfallet av sådana förändringar inte alltid med säkerhet låter sig bedömas i förväg, får inte utgöra hinder för att be— räkningarna här liksom på andra områden då så är nödvändigt baseras på prognoser.

Nordisk udredningsserie (Nu) 1969

Kronologisk förteckning

. utvidgat nordiskt ekonomiskt samarbete. . Laajennettu pohjoismainen talloudellinen yhteistyö. . Nordforsks miliövårdsutredning. . Förslag till utbyggnad av den samnordiska fortbildningen töriournausten

Konsumentoplysning i undervisningen. . Sjätte nordiska samekonferensen i Hetta.

. Nordisk gyldighet av forerkort. . Nordiskt sjukhusfysikersamarbete. . Nordiskt ämbetsmannamöte i Storlien. . Nordisk sjömansskattefördelning. . Udvidet nordisk ekonomisk samarbejde.

_ommqmw amma

_..-

Statens offentliga utredningar 1969'

Systematisk förteckning

Justitiedopartamen'tet lnrikesdeparteme'ntet Faktisk brottat] het bland skolbarn. [1] Skogsindustri i södra Sverige. [21] ostadsrätt. ngsriqx. Linapi'aneri'ng 1967. [2 'I]

& ' X—[5_] [7]

o ore sesnnonsering - .— ' » ADnBoinom inskrivningsvisendet. [9] C|vi|dapertementet _ Ny gruvlag.[1tå] Offentliga tiinstemånsvbi'ayssior. [Gl international optionsrm. [11] Ny valteknik. [19

Ämbdtssnsvarat. 20] Yttrandefrihetens gränsar. [38]

Försvarsdepartementet

Ekonomisystem för försvaret. [24] Planering och programbu'dgetaring mom försvaret. [2_5_] Militära tjänst örin såldarsutrednin en. Militära tjänst- göringsåldrar. 33] .Medicinska oc psykologiskaaspekter på åldrande m.m. [34]

Socialdepartementet

Ett renare samhälle. [18]! ! Bättre utbildning för handikappade. [35]

Kommunfkationsdepart'amantat Nv slöarbetstidsisg. [310 Hamnutredningen. 1 0 svenska hamnarna. [22] 2. Bi- Skolsksuznarna och trafiksäkerheten [28] Taxesystemeti Postverkets tidningsrörelse. [39]

Finansdspartementet

Förenklad obligationshantering. [13]

Lagstiftning om vård a'psppsrsfo ndsr m.m. och om a pl värdepapper. [1 8] Nya mynt. [17]

Skogsbesksttningen. [30]

Läkemedelsindustrin. 36]

Utbiidningsdepartementet

Om sexuallivet I Sverige. [2 Ssxualltunskapen g lans högstadium. [8] Ragiorimuaik. [12 Filmon- censur o ansvar. [14] Sexualkunskapen' | gymnasiet [28] Utbildning for bibliotek. arkiv och informatik. [37]

Jordbruksdepartomsntet Vixtföridlsrrätt. [15] Skogstilistånd och skogsvårdsåtgärder. [32] Handelsdepartemento't

idrott run.. [29] Olja-iberechkap. [31]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utr nummer i den kronologiska förteckningen. ns TryckerierAB 1969