SOU 1969:53

Narkotikaproblemet

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2013

Statens offentliga utredningar 1969: 53 Socialdepartementet

Narkotikaproblemet

Socialmedicinska och kliniska undersökningar Del IV

Studier under medverkan av narkomanvårdskommittén Stockholm 1969

BSSELTE A.B. STOCKHOLM 1969

Förord

Flertalet av de följande undersökningarna har utförts på narkomanvårdskommitténs direkta uppdrag. Arbetet har mestadels för- lagts till Karolinska institutets socialmedi- cinska institution. Vissa andra undersök- ningar har genomförts för andra uppdrags- givare, i flera fall med visst stöd av narko- manvårdskommittén. De intas i denna vo- lym efter medgivande av berörda myndighe- ter och forskare eftersom de väl belyser de frågeställningar som är aktuella i kommit- téns arbete. Undersökningen av inskriv- ningsskyldigas narkotikavanor har utförts vid militärpsykologiska institutet (MPI). Denna undersökning upprepas och förs vi- dare; fortsatta rapporter utarbetas vid MPI. Undersökningen av narkotikamissbruk bland skolungdom i Göteborg har gjorts på upp- drag av skolöverstyrelsen och tidigare pub- licerats i Aktuellt från skolöverstyrelsen. Motsvarande undersökning i Stockholm har utförts på uppdrag av barnavårdsnämnden i Stockholm. Studien beträffande åtalsefter- gifter ingår i en följd undersökningar om drogmissbruk och kriminalitet som utförts vid Stockholms universitets institution för kriminalvetenskap. Stockholmsstudenternas erfarenhet av narkotika har undersökts av en forskargrupp med stöd från riksbanks- fonden. De olika undersökama har i viss utsträckning kunnat sinsemellan anpassa sitt arbete genom en serie seminarier. Kommittén har tagit initiativ till ytterli- gare undersökningar, av vilka några fortfa-

rande pågår. De finns berörda i kommitténs betänkande. Kommittén har framhållit vik- ten av att de fullföljs och av att en upp- följning kommer till stånd i fråga om kom- mitténs forskningsprogram.

Kommittén framför sin tacksamhet till de institutioner och forskare som bidragit till kommitténs arbete.

Kommittén har givit förslag om fortsatt forskning. Ansvaret för att denna forskning kommer till stånd skall enligt kommitténs förslag i huvudsak åvila socialstyrelsen samt medicinska och samhällsvetenskapliga forsk- ningsråden.

Narkomanvårdskommittén

Kapitel 1. En undersökning rörande nar— kotikakonsumtion i Stockholms sko- lor, klass 9, april 1967. Bengt Herul/' 1.1 Inledning 1.2 Teoretiska synpunkter ......

1.3 Metodik ............

1.4 Populationens storlek och bortfallet 1.5 Resultat med kommentarer 1.5.1 En jämförelse av elever som

beträffande narkotikakon- sumtion skiljer sig i kvalita-

tivt avseende (jfr tabell 38) .

1.5.2 Kommentar ........

1.6 Exempel på kumulativa elfekter av faktorer varav narkotikakonsum- tionen visat sig vara beroende . . 1.7 En jämförelse mellan olika grupper icke-brukare ............ 1.8 Sammanfattning ......... Frågeformulär

Kapitel 2 Undersökning om narkotika- bruk bland skolungdom. Erland Jons- son och Lars Svedugård 2.1 Studie av narkotikabrukare i grund- skolans nionde klass i Göteborg . . 2.1.1 Undersökningens problem-

ställningar 2.1.2 Undersökningens uppläggning och genomförande .....

2.2 Undersökningsresultat ...... 2.2.1 Bruk av tobak, alkohol och

lösningsmedel ....... 2.2.2 Anpassning i skolan . . . . 2.2.3 Sociala kontakter utanför sko- lan 2.2.4 Kontakt med föräldrarna . . 2.3 Sammanfattande kommentarer .

2.4 Appendix I 2.5 Appendix 11 2.6 Appendix III ..........

Kapitel 3 Inskrivningsskyldigas narko- tikavanor 1968 frekvenser, attity- der och bakgrundsdata. Jan Agrell, Björn Netz och Bertil Wolff 3.1 Förord 3.2 Inledning

3.3 Undersökningspopulation . . 3.3.1 Antal ........... . 3.3.2 Bortfall 3.3.3 Ålder 3.3.4 Ortstillhörighet Metoder ............ 3.4.1 Datainsamlande ...... 3.4.2 Frågeformuläret ...... 3.4.3 Genomgång och kontroll av

formulär 3.4.4 Statistiska metoder . . . . 3.4.5 Indelning av materialet i un- dergrupper

3.5 Resultat ............ 3.5.1 Disposition av resultaten . . A. Redovisning efter geografisk

indelning ......... B. Missbruksvanor studerade mot typ av missbruk ...... C. Attityder och bakgrundsdata D. Jämförelse mellan narkotika- vanor i Stockholm 1967 och 1968 ........... Alkoholvanor och tobaksbruk i kombination med narkotika-

3.6 Allmän sammanfattning ..... 3.7 Avslutning ............ 3.8 Appendix: Frågeformulär

103 106 107

Ahrens, Magnus Kihlbom och Nils- Olov Nås ............

Förord 4.1 Problemställningar, metod och ma-

terial 4.1.1 Bakgrunden till undersök- ningen En översikt över undersök- ningens problemställningar . Undersökningens upplägg- ning och genomförande . . Undersökningspopulation och urval Datainsamlingsmetod . . . Undersökningens genomfö- 4.1.2 4.1.3 4.1.4 4.1.5 4.1.6

4.1.7 Databehandling, statistisk beskrivning och analys En metodstudie och dess re- sultat 4.1.9 Bortfallet 4.1.10 Några uppgifter om den un- dersökta studentgruppens sammansättning 4.1.11 Påpekanden inför resultatre- dovisningen Erfarenhet av narkotika. Bruks- mönster 4.2.1 Omfattningen av narkotika- erfarenheter Relationen mellan olika me- del............

Cannabisbruket .....

4.2.4 Bruket av centralstimulantia 4.2.5 LSD-bruket

Benägenheten att pröva olika medel. Förestållningarna om deras effek-

ter ...............

4.3.1 Studenternas benägenhet att

pröva de olika medlen . . .

Sambandet mellan benägen- heten att pröva cannabis och benägenheten att pröva andra

medel ..........

Föreställningar om medlens effekter Sammanfattning och kom- mentarer

4.1.8

4.2.2

4.2.3

4.3.2

4.3.3

4.3.4

4.4 Studenternas uppfattning om narko- tikabrukets utbredning och om in— ställningen till narkotikabruk bland studenter 4.4.1 Uppfattningen om utbred- ning och tolerans .....

136

137

141

142

4.4.2 Åsikter om narkotikapolicy och om cannabis som »in- körsport» till andra narkotika 4.4.3 Sammanfattning och kom- mentarer

Expositionen för narkotika. . . .

4.5.1 Inledning 4.5.2 Expositionen för cannabis 4.5.3 Exposition för olika medel

bland studenter med reSp. utan egna erfarenheter Benägenheten att börja ta cannabis och dess samband med expositionen för olika medel .......... Benägenheten att fortsätta att ta cannabis och dess sam- band med expositionen för olika medel

Massmedia, personliga kon-

takter m.m. och studenter- nas bedömningar av deras relativa betydelse ..... Attityder till massmedias nar-

kotikainformation .

Sammanfattning och kom- mentarer En översikt över sambanden mellan undersökningens vik- tigare »narkotika-variabler»

Några skillnader i fråga om sociala och psykologiska karakteristika mel- lan studenter med resp. utan erfa- renhet av cannabis 4.6.1 Uppväxt- och familjeförhål-

landen Några psykologiska karakte-

ristika ..........

Alkohol-, tobaks- och läke- medelsvanor Normavvikelser Bostad, kamratkontakter och

studieinriktning Politiska sympatier och poli-

tiskt intresse

Sammanfattning

Kommentarer

4.5.4

4.5.7 4.5.8

4.5.9

4.6.2 4.6.3

4.6.4 4.6.5

4.6.6

4.6.7 4.6.8

Appendix .............

Kapitel 5 Case-finding survey angående narkotikamissbrukare kända av olika myndigheter i Star-Stockholm under tiden I juli—31 december 1967. Gunborg Frej .......... 142 5.1 Inledning

147 150 151

151 152

155

160

162

163

163

168

168

173

182 185

186 187 188 189 192

194

5.3 Tillvägagångssättet vid genomföran- det av undersökningen 5.4 Bearbetning 5.5 Rapporterade narkotikamissbruks- fall i förhållande till uppgiftsmyn- dighet och uppgiftslämnare 5.6 De rapporterade narkotikamissbru- karna 5.6.1 Bakgrundsvariablema 5.6.2 Narkotikavariablerna . . . 5.7 Narkotikamissbrukarna i förhållan- de till olika myndighetstyper . . . 5.8 Sammanfattning av undersöknings- resultaten

Frågeformulär ...........

Kapitel 6 En analys av medicinalstatisti— kens fall av abusus alii. Owe Hoff- mann och Kaj Håkanson .....

Kapitel 7 En enkät till lasarett m. m. an- gående vårdade fall av drogmissbruk den 3 april 1968. Kaj Håkanson och Owe Hoffmann .........

7.1 Inledning 7.2 Bakgrundsfaktorer 7.2.1 Antal och nationalitet . . . 7.2.2 Kön och ålder 7.2.3 Geografisk fördelning . . . 7.2.4 Socialgrupp 7.2.5 Civilstånd 7.2.6 Missbruksmönster . . 7.2.7 Sätt att inta missbruksmedel 7.2.8 Missbrukets duration . . . 7.2.9 Alkoholmissbruk ..... 7. 2. 10 Diagnos ......... 7.2.11 Anledning t1ll vård . . . 7. 2. 12 Form för intagning vid vård-

anstalt 7.2.13 Behandlingsvillighet . . . . 7.2.14 Tidigare vård Frågeformulär ...........

Kapitel 8 Drogmissbrukare som gripits av polis under juni 1968. Kaj Håkan- son och Owe Hoffmann 8.1 Inledning

8. 2 Resultat av bearbetningen . . 8.2.1 Antal missbrukare. Natio-

nalitet. Kön och ålder . 8.2.2 Geografisk fördelning . . 8.2.3 Socialgrupp 8.2.4 Civilstånd 8.2.5 Missbruksmedel 8.2.6 Missbrukets intensitet . . .

8.2.7 Alkoholmissbruk ..... 8.2.8 Arbetsförhållanden . . . . 8.2.9 Kontakt med sociala organ eller vårdinstitutioner . . . Frågeformulär ...........

Kapitel 9 Rapport beträffande kriminal- vårdsenkäten. Owe Hoffmann och Kaj Håkanson

9.1 Inledning - 9.2 Anstaltsklientelet ........ 9.3 Frivårdsklientelet ........

9.4 Sammanfattning

Kapitel 10 Narkotikamissbruk bland ung— domsvårdsskoleelever. Dick Blom- berg

10.1 Inledning ........... 10.2 Undersökningsgruppen ..... 10.3 Intervjuförfarandet .......

10.4 Missbruksformer 10..41 Haschischrökning 104. 2 Oralt missbruk av central-

stimulantia 10.4.3 Intravenöst missbruk av centralstimulantia . . . 10.4.4 Missbrukskombinationer .

10.5 Ungdomsvårdsskolan som miss- bruksmiljö 10.6 Sammanfattning ........ Frågeformulär ...........

Kapitel 11 Undersökning av narkotika- missbrukare vårdade för gulsot på Roslagstulls sjukhus, Stockholm, under år 1964. Gunborg Frej Inledning Undersökningsmaterial . Undersökningens omfattning, me- tod och utförande Demogratisk och social bakgrund 11.4.1 Kön och ålder ..... 11 .4. 2 Civilstånd, barn 11..4 3 Utbildning, yrke . . . 11 .4. 4 Övriga bakgrundsvariabler 11 .4. 5 Sammanfattning och kom-

mentarer Social situation ........ 11.5.1 Bostadsförhållanden . . 11.5.2 Arbetsförhållanden . . . 11.5.3 Ekonomisk ställning 11.5 .4 Sammanfattning och kom- mentarer Sociala kontakter ....... 11.6.1 Anhöriga

254 255

256 258

11.6.2 Vänner 11.6.3 Avvikande beteende i pri- märgrupperna 11.6.4 Sammanfattning och kom- mentarer 11.7 Alkoholvanor samt psykiska och

somatiska besvär .......

11.7.1 Alkoholvanor 11.7.2 Psykiska besvär

11.7.3 Somatiska besvär .

11.7.4 Sammanfattning Narkotikabruket

11.8.1 Debutsituationen . . . .

11.8.2 Debuten för intravenös in- jicering 11.8.3 Narkotikamissbruket ge- nerellt ......... 11.8.4 Vanor i anslutning till nar- kotikamissbruket . . . Intervjupersonernas attityder i

fråga om narkotika ......

11.9.1 Narkotikans påverkan av arbetsförmåga, hälsotill- stånd, personlighet och tillvaro 11.9.2 Varför narkotika? 11.9.3 Bemötande i egenskap av narkotikamissbrukare, hjälp mot narkotikamiss- bruk

11.9.4 Sammanfattning . Registerdata .........

11.10.l Kriminalitet 11.10.2 Alkoholmissbruk 11.10.3 Socialhjälp 11.10.4 Sjukskrivningsdata från

de allmänna försäkrings- kassorna

Jämförelser mellan olika grupper inom undersökningsmaterialet . 11.11.1 Materialets indelning i

grupper

11.11.2 Demografisk och social

bakgrund

11.11.3 Social situation . . . . 11.11.4 Sociala kontakter . . .

11.11.5 Narkotikamissbruket .

11.11.6 Anskaffning av narkotika 11.11.7 Attityder till narkotika

11.11.8 Hålsotillstånd . . . .

11.11.9 Alkoholbruk .....

11.11.10 Kriminalitet

293 294 294 294 295 296 296 297 297 299 299 305

309

ningen och dess resultat . . . . 341 11.13.1 Undersökningsräultaten 342 11.14 Kommentar till undersökningsre- sultaten Litteraturförteckning

Kapitel 12 De »Iegala» narkomanerna. En studie av dr S. E. Åhströms pa- tientgrupp. Jakob Lindberg . . . 12.1 Inledning 12.1.1 Bakgrund 12.1.2 Den socialmedicinska stu- dien 12.1.3 Syfte ......... Urval, bortfall »Legal förskrivning» en tvivel- aktig terminologi ....... Verksamhetens omfattning och utveckling .......... 12.4.1 Legalperioder ..... 349 12.4.2 Legaldebut ...... 349 12.4.3 Patientantal ...... 349 12.4.4 Nyrekrytering ..... 350 Ålder och kön ........ 350 12.5.1 Ålders- och könsfördel- ning inom undersök- ningsgruppen . . . 350 12. 5. 2 Åldersfördelningen 1 jäm- förelsematerialen . . . 351 Missbrukets varaktighet . . . . 351 Uppväxtförhållanden 352 12.7.1 Föräldrarnas socialgrupp: mätmetod 352 12.7.2 Föräldrarnas socialgrupp: resultat 353 12.7.3 »Splittrade hem» . . . 353 12.7.4 Förhållandet mellan för- åldrarna. Hur blev bar- nen uppfostrade? . . 354 12.7.5 Psykiska sjukdomar 1 fa- miljen och släkten . . . 355 12.7.6 Kvinnornas hemförhål- landen 356 12.77 Sammanfattning. . . 356 Skolutbildning och arbetsförhål- landen 357 12.8.1 Skolutbildning . . . . 357 12.8.2 Arbetsförhållanden . . 358 12.9 Alkoholbruk ......... 358 12.10 Sexualitet 12.10.1 Männen 12.10.2 Kvinnorna

11.12 Efterundersökning i mars 1969 12.11 Psykiska sjukdomar ...... 360 11.12.1 Sammanfattning . . . 12.12 Narkotika .......... 361 11.13 Sammanfattning av undersök- 1212] Inledning ....... 361

12.12.2 Omständigheter kring narkotikadebuten . . . 12.12.3 Narkotikabruket efter de- buten 12. 12.4 Legaltiden ..... Övriga förhållanden under legal- tiden 12.13.1 Inledning ....... 12.13.2 Arbete 12.13.3 Bostad ........ 12.13.4 Alkohol Registerundersökningen . . . . 12.14.1 Inledning 12.14.2 Behandlade frågeställ- ningar ........ Begagnade register Registerundersökning- ens tillförlitlighet. Svå- righeter vid tolkning av data Undersökningspersoner- nas förekomst i olika re- 12.14.3 12.14.4

Registerindex ..... Förekomst i olika regis- ter under legaltiden och under åren närmast före legaltiden Registeranteckningar fö- re narkotikadebuten och under legalåret . . . Registrerad asocialitet och ålder vid narkotika- debuten 12.l4.10 Registrerad asocialitet och föräldrarnas social- grupp ........ 12.14.11 Sammanfattning av re— gisterundersökningens resultat

12.14.8

12.149

12.15 Efterundersökningen 12.15.1 12.15.2

Inledning Efterundersökningens data Efterundersökningens resultat Tidigare undersökningar av återfall bland narko- tikamissbrukare

12.15.3

12.15.4

12.16 Slutkommentar

Kapitel 13 Rapport från narkotikakvart-

undersökningen i Stockholm 1968. Christer Hagstedt .......

13.5 13.6 13.7 13.8 13.9

Metodik ........... Materialet .......... Kvartarnas standard

13.4.1 Exempel 1 13.4.2 Exempel 2 13.4.3 Exempel 3 13.4.4 Exempel 4 13.4.5 Exempel 5 Narkomanen i kvarten . »Nojan» ........... Snedtändning

Gruppbeteende ........ Sammanfattning

Kapitel 14 »Narkotikaepidemin» i Växjö.

En studie av narkotikamissbruk i Växjö hösten 1967. Magnus Kihl- bom och Jakab Lindberg . . . . Inledning

Tillvägagångssättet

Beskrivning av intervjuade . . . 14.3.1 Preparatval ...... 14.3.2 Duration ....... 14.3.3 Debutomständigheter 14.3.4 Intensitet ....... 14.3.5 Sammanfattande beskriv-

Diskussion .......... 14.4.1 Den »överdrivna» reak- . tionen 14.4.2 Värdet av »brandkårs- forskning» på narkotika- området

Kapitel 15 En studie av narkomanvården

15.1 15.2 15.3 15.4 15.5 15.6 15.7

15.8 15.9

vid ett psykiatriskt sjukhus. Tom Fahlén ............ Utgångspunkter Inledande diskussion

Metodik ........... Patientantal, vårdtider etc. . . . Personaltillgång

Lokaler och kontaktmöjligheter Intervjuer med överläkare . . . 15.7.1 Intervju med överläkare på manlig avdelning (al- koholkliniken) . . . Intervju med överläkare på kvinan avdelning Intervju med överläkare på manlig klinik . . . . Intervju med sjukhusets kuratorer Intervju med sjukhusets psykolo- 15.7.2 15.7.3

405

410 411

13.1 Syftet med undersökningen . . . 15.10 De låsta intagningsavdelningarna

15.10.1 Avdelningamas storlek . 15.10.2 Arbete och arbetsuppgif- ter .......... 15.10.3 Beskrivningar av narko- manernas beteende . . . 15.10.4 Intervjuer på kvinnlig av- delning ........ 15.10.5 Intervjuer med två narko- maner från andra avdel- ningar ........ 15.1 1 Kronikeravdelningarna 15.11.1 Intervju med läkare . . 15.11.2 Intervju med vårdperso- nal 15.11.3 Intervju med två manliga narkomaner ...... 15.12 De öppna intagningsavdelningar- na 15.12.1 Intervju med läkare . . 15.12.2 Intervju med sjuksköter- ska 15.12.3 Intervju med vårdperso- nal 15.13 Möjligheterna att sysselsätta nar- komaner ........... 15.13.1 Arbetsterapin ..... 15.13.2 Socioterapin 15.14 Öppna vården 15.15 Råckstahemmet 15.16 Avslutande diskussion .....

Kapitel 16 Rapport från mottagningen för Iäkemedelsmissbrukare i Stadsha— gen, Stockholm, angående verk- samheten 26.1 .66—31 . 1.69. Lennart Ljungberg, Curt Bjer- kenstedt och Ebba Sarap i sam- arbete med Margareta Björn och Alice Fridén ......... Personal och lokalförhållanden m.m ............. Patientmaterialet under 3-årspe- rioden ............ 16.2.1 Besöksfrekvensen . . . 16.2.2 Vilka motiv leder drog- missbrukaren att söka vård?

16.2.3 Hur har kontakten etab- lerats med mottagningen? 16.2.4 Missbruksmönster hos materialet 16.2.5 Missbrukarens sociala situation

16.2.6 Förekomst av hepatit i materialet 16.2.7 Förekomst av alkoholism imaterialet ...... 16.2.8 Alkoholism bland föråld- rar .......... 16.2.9 Miljöfaktorer bland drog- missbrukare ...... 16.2.10 Kriminalitet bland drog- missbrukare ...... 16.2.11 Dödlighet 16.2.12 Suicid

16.2.13 Suicidalförsök .....

Psykopati och personlighetstyper

i ett missbruksklientel .....

16.3.1 Principer för psykiatrisk klassificering 16.3.2 Förekomst av homosexu- alitet i materialet . . . 16.3.3 Förekomst av psykoser och primär intelligensde- fekt i materialet . . . .

Prognosen ..........

Samarbete med olika samhälls-

16.5.1 Bamavårdsnämnden . . 16.5.2 Arbetsvården . . . . 16.5.3 Nykterhetsvården . . . 16.5.4 Socialkurativa synpunk- ter .......... 16.5.5 Bostadsfrågan ..... 16.5.6 Yrkesutbildning . . . . 16.5.7 Ekonomi ....... 16.6 Sjuksköterskornas erfarenheter . 16.7 Sammanfattande synpunkter på den öppna vårdens organisation

16.8 Appendix Litteraturförteckning ........

Kapitel 17 Några synpunkter på öppen be- handling av narkotikamissbruka- de ungdomar. Rapport till narko- manvårdskommitte'n angående fär- söksverksamheten vid Mariapoli— klinikens ungdomsavdelning. Staf- fan Norell och Ove Rosengren . . 17.1 Inledning

17.2 Klinikens organisation .....

17.3 Patienterna 17.3.1 Hur har ungdomarna fått kontakt med avdelningen? . . . 17.3.2 Narkotikamissbruk, typ

och omfattning . . . . 17.3.3 Bakgrundsproblematik,

468 468

469 470 471 471

472 472

474

474 476

477 477 477 478

478 479 479 479 479

481 481 484

485 485 485 486

486

487

problembild några syn- punkter Ungdomsavdelningen ..... 491 17.4.1 Något om arbetsformer och behandlingskontakt 491 17.4.2 Synpunkter, önskemål och förslag ...... 494 17.5 Tvång frivillighet 17.6 Ungdomar placerade i andra vård- former 17.7 Tillägg ett försök till samman- ställning: problembild/evaluering 17.8 Resurser för bearbetning av ma- terialet 17.9 Sammanfattning av önskemål

Kapitel 18 Åtalsprövningar i Sverige år 1967 avseende 15—18-åringar, som begått narkotikabrott m. m. Hans Enroth och Christer Måhl . Inledande anmärkningar . . . . Presentation av materialet . . . Brotten Processuella tvångsåtgärder m.m. Åtalsprövningar Avslutande kommentar

En undersökning rörande narkotikakonsumtion i Stockholms skolor, klass 9, april 1967.

Bengt Herulf

1.1 Inledning

Undersökningen ingår som ett led i en serie av bamavårdsnämnden finansierade under- sökningar beträffande narkotikakonsumtion bland ungdom i Stockholm Undersökningens syfte: Huvudsakligen att bidra till den deskriptiva analysen av narko- tikakonsurntionen samt i någon mån till or- saks-analysen. Referensram. Fenomenet formuleras som ett konsumtionsproblem — bland annat med hänsyn till att användningen av narkotika alltmer har kommit att styras av ekonomiska intressen — och det analyseras med hjälp av social-psykologiska begrepp, p. g. a. att in- terpersonella relationer samt relationen mel- lan individ och samhälle antages vara avgö- rande determinanter.

1.2 Teoretiska synpunkter

Med begreppet »narkotikakonsumtion» (N. K.) har författaren avsett konsumtion av preparat som sorterar under narkotika- förordningen. Denna varierar som andra konsumtionsbeteenden, med det konsumera- de medlets tillgång och efterfrågan.

Variablerna »tillgång» och »efterfrågan» är beroende av varandra på ett delvis gans- ka komplicerat sätt, men i betydande ut- sträckning torde gälla att efterfrågan bidrar att skapa tillgång och vice versa.

Variabeln tillgång kan antages samman-

satt av delvariabler som refererar till kvan- titativa och kvalitativa dimensioner. Till de kvantitativa variablerna hör ex.vis hur myc- ket av medlet som finns att tillgå, mätt i kvantiteter eller utbudstillfällen. Till de kvalitativa dimensionerna kan räknas de olika former under vilket utbudet sker. Spe- ciellt den kvalitativa dimensionen torde ha en betydande effekt på medlets efterfrågan.

Tillgången på narkotiska medel har ökat successivt under de sista åren och antas nu på det stora hela taget vara mycket god både i kvantitativt och kvalitativt avseende.

De enligt författarens mening viktigaste orsakerna till denna goda tillgång är:

1) Den stora och relativt lättförtjänta eko- nomiska vinning som vissa personer kan uppnå genom att ombesörja tillgången.

2) Det förhållandet att »fotfolket» i för- säljarhierarkin troligen vanligtvis själva till— hör det skikt på konsumentsidan, som kon- sumerar mest och har de högsta motiva- tionema att konsumera, vilket innebär:

A. Att de utifrån egna positiva erfaren- heter kan göra god reklam för varan.

B. Att de känner till var presumtiva och manifesta konsumenter bäst kan nås.

C. Och slutligen att de är bundna i ett specifikt beroende- och solidaritetsförhål- lande till sina uppdragsgivare.

Efterfrågan kan förmodas vara helt bero- ende av konsumtionsmotivationen.

Konsumtionsmotivationen kan formuleras som behov av ett visst eller vissa medel för

Konsumtion av ett medel föregås i regel av förväntade effekter och leder till faktis- ka subjektiva effekter. De narkotiska med- len har varierande sådana effekter.

Dessa konsumtionseffekter kan vara: Subjektivt upplevda och/eller objektivt registrerbara.

Positiva eller negativa. Medvetna och/eller omedvetna. De kan vidare vara: Farmako-dynamiska effekter. Psykologiska effekter, ex.vis placeboef- fekter och tillfredsställelse av nyfikenhet och upptäcktslust.

Sociala effekter — man blir ex.vis accepte- rad av en viss person eller i grupp om man konsumerar narkotika, men man blir det ej eller i varje fall i mindre utsträckning om man inte deltager i narkotikakonsumtionen. Man kan bli omhändertagen för vård eller straffad.

Sjukdomsalstrande effekter, ex.vis gulsot och andra injektionskomplikationer.

Konsumtionsmotivationen torde vara be- roende av:

1) Den utsträckning i vilken de förvänta— de och de faktiskt erhållna konsumtionsef- fektema sammanfaller med konsumentens behov.

2) Styrkan av de behov hos konsumenten som svarar mot konsmntionseffekterna.

3) Konsumtionseffekternas styrka ju starkare positiv effekt desto starkare kon- sumtionsmotivation, ju starkare negativ ef- fekt desto svagare konsumtionsmotivation.

4) Huruvida konsumtionen förväntas medföra eller faktiskt medför en besvikelse av andra viktiga behov.

5) Tillgången på narkotika. 6) Tillgången till olika möjliga alternati- va konsumtionsformer, som kan förvän- tas tillgodose och/eller faktiskt tillgodo- ser samma behov som narkotikakonsumtio- nen. Ex.: Konsumtion av andra nya och/ eller »spännande» och/eller otillåtna medel. Eller andra medel med vars hjälp man kan manipulera sitt sinnestillstånd. Eller konsum- tion av andliga och emotionella »medel» i kontakten med andra människor och kon-

sumtion av intressen, hobbies, etc. (Konsum- tionsmodellen blir ibland synnerligen fyrkan- tig och mekanisk — speciellt när man kom- mer in på konsumtion av icke materiella medell!)

7) Tillgången till alternativa konsumtions- former, som medför behovstillfredsställelse utan att samtidigt ge frustrering.

8) Att konsumenten bland tillgängliga möjligheter väljer just narkotikakonsumtio- nen som medel att tillfredsställa de behov, som förväntas kunna/ eller kan bli tillfreds- ställda med narkotikakonsumtion.

De behov varav konsumtionsmotivatio— nen är beroende alltså de behov som sva- rar mot förväntade och/ eller faktiskt erhåll- na konsumtionseffekter — är av mycket va- rierande beskaffenhet.

Bland de behov som narkotikakonsumtio- nen subjektivt förväntas fylla eller faktiskt fyller, förefaller på empirisk grund de föl- jande vara speciellt betydelsefulla. Flera av dessa behov kan emellertid samtidigt bli eller förväntas bli besvikna av narkotika- konsumtionen på ett typiskt sätt.

I. Nyfikenhet, och upptäckarlust ivern, lusten, glädjen i att pröva nya saker. Tillfredsställelse: Dessa behov får god till- fredsställelse genom prövning av nya prepa- rat och av att konsumtionen inklusive pre- parateffekterna via massmedia och andra informationskällor beskrivs på ett drama- tiskt, »uppeggande» och lockande sätt. Ny- fikenheten stimuleras naturligtvis också om konsumtionen på olika sätt omges med hem- lighetsfullhet.

Nyfikenhet och upptäckarlust, spelar an- tagligen tämligen stor motiverande roll när det gäller en konsumtion som inskränker sig till ett eller några få konsumtionstillfällen. Förmodligen är det så att sådan »provkon— sumtion» står för en mycket stor del av den sammanlagda konsumtionen.

II. Behov av medel som leder till en käns— la av tillit* och förtroende till en själv och till andra människor. Känslan av glädje och

*"»Basic trust» enl. Eric Homburger—Ericson. Förf. har i den social-psykologiska beskriv- ningsmodellen påverkats starkt av E. H. E. Ex. »Lifecycle and Egoidentity». Psychological Is- sues. University Press.

lycka förefaller att på ett alldeles speciellt sätt vara beroende av att man har en upp— levelse av tillit. Tillfredsställelse: Både centralstimulantian och hallucinogenerna förefaller ha konsum— tionseffekter, som tillfälligtvis tillfredsställer dessa behov. Man blir glad, känner sig snäll och god och tycker att andra är snälla och goda. Indirekt tillfredsställelse av dessa be- hov kan erhållas genom att man blir omhän- dertagen på olika sätt får vård, etc.

Man kan även få indirekt tillfredsställelse genom narkotikakonsumtionen på Så sätt att personer, som av olika skäl känner sig alie- nerade i förhållande till sin primärgrupp och till s. k. »välanpassade ungdomar» söker sig till och blir accepterade i grupper som fron— derar mot de vuxna och mot »välanpassade: jämnåriga. Via olika former av gruppinflu- ens, imitation, identifikation, etc. antar man »utgruppens» beteendemönster, vilket ofta inkluderar att man blir narkotikakonsument. Besvikelse: Vid »snedtändning» och ibland under »avtändning» speciellt vid använd— ning av centralstimulantia kan motsatta effekter erhållas. Konsumenten kan uppleva sin omgivning som hotfull och ond och gri- pas av svår ångest och total brist på tillit — s.k. noia. Vidare besvikes detta behov ge- nom att man i egenskapen av »narkoman» i hög grad riskerar kärlekslös behandling av omgivningen.

III. Behovet av medel som leder till en känsla av frihet och självständighet. Att uppleva sig själv som klart avgränsad från omgivningen, att ha sig själv under kontroll, att bestämma över sig själv, att vara obero- ende i förhållande till sin primärgrupp och överhuvud taget till »de vuxna». Tillfredsställelse. Bruket av narkotika ger konsumenten möjligheter att manipulera med det egna sinnestillståndet, vilket ökar känslan av att ha sig själv under kontroll. Speciellt centralstimulantia förefaller att ge en överhuvud taget starkare upplevelse av »sig själv» och även av omgivningen. Detta förefaller vara något av essensen i »kicken». Genom att N.K. är ett otillåtet beteende innebär den en akt av trots och åsidosättan- de av »de vuxna», vilket kan öka känslan av

självständighet. Besvikelse: Det beroendeförhållande till pri- märgruppen och »andra vuxna» som man försöker komma ifrån, kan ersättas av ett starkt och ofta destruktivt beroendeförhål- lande till narkotika och langare. Friheten blir vidare ofta beskuren genom att man blir omhändertagen av samhället i olika avseen- den.

IV. Behovet av medel som leder till att man känner sig initiativrik och försedd med framåtanda.

Tillfredsställelse: Centralstimulantia förefal- ler skänka konsmnenterna en icke föraktlig behållning i detta avseende. Man känner sig pigg och »håller igång», planerar, gör saker som annars inte blir av när man inte står under preparatens påverkan. Besvikelse: Vid avtändningen följer höggra- dig initiativlöshet. Man riskerar att bli om- händertagen av myndigheter och vårdin- stanser, vilket kan leda till att man känner sig ytterligare hämmad i sitt initiativ.

V. Behovet av medel som ger en känsla av identitet »Att veta vem man är», vad man har för möjligheter, vad man har inom sig, etc.

Tillfredsställelse: Många konsumenter upp— ger att framför allt hallucinogenema ger ökade möjligheter till introspektion och me- ditation, varigenom man kan lära känna sig själv bättre man gör »tripper», »resor i sitt inre», etc. Besvikelse: Vid »snedtändning» kan resulta- tet bli en identitetsförlust — ibland av utpräg- lad psykotisk art. Man kan genom sitt otill- låtna, »avvikande» beteende riskera att bli isolerad ifrån kontakter som kan vara »go- da» och positiva identifieringsobjekt.

Man kan vidare riskera att hamna i en fastlåst, steril »narkomanidentitet».

VI. Behov av siälvbestraffning på grund av ex.vis skuldkänslor och/eller skamkäns- lor. Man utsätter sig oftast omedvetet — för situationer där man blir psykiskt och/ el- ler fysiskt skadad, varigenom skuldkänslor- na minskar. Tillfredsställelse: Alla besvikelsefaktorer som tidigare nämnts + sjukdomskomplika- tioner (ex.vis gulsot etc.) kan fylla sådana

En genomgående tendens tycks vara att dessa väsentliga behov Gaehoven II—V) i många avseenden tillfälligtvis kan tillfreds- ställas av narkotikakonsumtionen, men att man på längre sikt genomgående riskerar besvikelse av dem.

Om detta antagande är riktigt bör kon- sumtionsmotivationen vara specith stor hos personer som överhuvud taget har tendens att leva efter den s. k. lustprincipen och allt- så har svårt att avstå ifrån en behovstill- fredsställelse trots att den på längre sikt kan komma att innebära en svår besvikelse.

Är föregående resonemang riktigt bör man bland narkotikakonsumenter möta spe- ciellt många personer som visar även andra tecken på att leva efter »lustprincipen», såsom tendens att vara överdrivet impulsdri— ven och att ha en exceptionell tendens till antisocial agering.

De »medel» som under uppväxttiden leder till »målet» att uppleva en bestående känsla. av tillit, självständighet, initiativkraft och identitet, utgöres framför allt av kontinuer- lig och positiv kontakt med föräldrarna.

Det förefaller då rimligt att anta att man bland ungdomar som konsumerar narkotika finner ett proportionsvis stort antal som sak- nar och saknat tillgång till kontinuerlig och positiv kontakt med föräldrarna.

Personer med så kallade psykiska stör- ningar, alltså personer med mycket fastlåsta och/eller speciellt intensiva intra- och inter— personella konflikter antages i mindre ut- sträckning än andra uppleva en bestående känsla av tillit och/eller självständighet, och/eller initiativkraft och/eller identitet. Om så är fallet bör man bland konsumen- terna finna en överrepresentation av indivi- der med s.k. »psykiska störningar», ytt— rande sig i bristande s.k. -»socia1 anpass- ning» och »nervösa besvär».

De självfallet helt normala behov, som har att göra med frigörelse från föräldrar och »andra vuxna», brukar ofta föra ung- domar samman i större eller mindre grupper som gör gemensam sak i fronderingen mot »de vuxna». Man är med i gång, deltar i kollektiva — ibland provokativa demon-

strationer mot de vuxna och deras uppfatt- ning om vad som är rätt och riktigt. Man blir exempelvis mods, provie, knutte eller dylikt. Eftersom N.K. är ett otillåtet bete- ende som har en starkt provocerande effekt på de vuxna förefaller det rimligt att anta att man bland ungdomar tillhörande gäng och speciella grupper, finner proportionsvis många narkotikakonsumenter.

Enligt författarens erfarenhet är det oftast ej bland de socialt och antisocialt aktiva, utan bland de passiva och i förhållande till kamraterna osjälvständiga medlemmarna i sådana grupper som det kan förekomma en mer uttalad narkotikakonsumtion. Det förefaller här adekvat att tala om en spas- siv revolt».

Ibland förefaller det att förhålla sig så att det ouppklarade beroendet av föräldrarna överflyttas till kamrater och narkotikakon- sumtion.

Flera av de tidigare nämnda behoven som tillfälligtvis kan tillfredsställas med nar- kotikakonsumtion, kan enligt gängse erfa- renhet även tillfredsställas med alkoholkon- sumtion, vilket gör det rimligt att antaga att det föreligger en samvariation mellan alkoholkonsumtion och narkotikakonsum— tion.

De ovan nämnda behoven och metoderna att handskas med dem, kan av olika skäl växla under konsumtionens gång.

Narkotikakonsumtionen i sig tenderar att ändra behovens intensitet och att åstadkom— ma en förändring i metoderna att handskas med dem.

Rimligtvis är det balansen mellan positiva —progressiva och negativa—regressiva utveck- lingspotentialer hos konsumenten i samspel med miljöns stödjande respektive hämman- de inflytande som avgör om konsumenten går helskinnad genom konsumtionen eller om han blir mer och mer fastlåst, avskärmad och i botten otillfredsställd — utom med av— seende på de självdestruktiva behoven och fixerad i en personlighetsstympande och ut- vecklingshämmande »narkomanidentitet».

1.3 Metodik

Vid utformningen av undersökningsinstru- mentet fanns två målsättningar: För det första, att för den deskriptiva-fenomeno- logiska analysen få fram så mycket data som möjligt om narkotikakonsumtionen, konsumenternas personlighet och deras bak- grund, samt för det andra att få möjligheter att testa och vidareutveckla några hypoteser.

Som undersökningsinstrument användes ett frågeformulär, som utarbetades i samar- bete med sociologerna Gudrun Lindberg och Sten Johansson. Både beträffande redi- gering och innehåll blev det delvis omarbe- tat efter samråd med skolöverläkaren Rollof och med skoldirektionen. Formuläret inne- höll ett försättsblad med instruktion till ele- verna och 5 sidor med frågor, som besvara- des genom att kryssa för olika svarsalterna- tiv. Frågorna berörde — utom narkotikakon- sumtion — en del personliga och bakgrunds- mässiga förhållanden.

Innan formuläret definitivt fastställdes, prövades det i två nionde klasser i en skola tillhörande Stockholms län. Man använde samma tillvägagångssätt, som vid huvudun— dersökningen, förutom att undersökningen följdes av en diskussion med de deltagande eleverna om formulärets utformning. For- muläret upptogs övervägande positivt. Någ- ra förslag om ändring av formuläret erhölls och en del av dessa ledde till smärre for- mella och innehållsmässiga justeringar.

Berörda rektorer, lärare och skolsköter- skor fick skriftliga instruktioner som utar- betats i samråd med skoldirektionen. Under- sökningen var så planerad att eleverna ej på förhand skulle veta om den och den skedde klassvis på lektionstid under vederbörande lärares överinseende. Eleverna garanterades anonymitet och de fick själva stoppa i for- muläret i medföljande kuvert och klistra igen detta. De medarbetare som gick igenom formulären för att koda dem, fick genom— gående intrycket att eleverna med mycket få undantag föreföll ha satsat mycket seriöst och engagerat på undersökningen.

De insamlade data överfördes på hålkort och bearbetades med hjälp av datamaskin.

Materialets datamaskinbehandling har om- besörjts av fil. kand. Gudrun Lindberg.

1.4 Populationens storlek och bortfallet

318 elever saknades vid undersökningstill- fället. Dessa kallades sedan till respektive Skolsköterskor, där de erhöll samma instruk- tion som meddelades vid huvudundersök- ningen. Inom loppet av 4 veckor hade 273 av dessa elever fyllt i formuläret. Antalet ifyllda formulär var då 8540 och de var fördelade på 72 skolor.

Uppgifterna i de ovannämnda 273 for- mulären jämfördes med uppgifterna i hu- vudundersökningen med avseende på elever- nas ålder och frågorna: »har du någon du kan prata med om personliga problem» och »kan du dansa» samt narkotikakonsum— tionsfrekvens sam-t tidpunkt för första kon- sumtionstillfället. Inte i något av dessa av— seenden finner man en skillnad som går upp till 1 %.

Endast 45 elever (0,5 %) korn ej med i un— dersökningen.

En del data angående dessa elever inhäm- tades från skolorna och såg ut som följer:

Kön Antal

Pojkar 1 5 Flickor 23 Kön ej angivet 7

4_5

Pappans yrke

Socialgrupp 1 Socialgrupp 2 Socialgrupp 3 Uppgifter saknas

Frånvaro sista terminen

Över 200 timmar 24 90—200 timmar 8 »Ej mer än vad som är vanligt» 6 Vet ej _7

45

Tabell 1. Fördelningen av elever i olika grupper med hänsyn till antal konsumtionstillfällen. Frågan: Har Du någon gång använt knark?

Nej

1 gång 2—4 gånger 5—10 gånger

Grupp

I II III IV

Pojkar Flickor (N:4037) (N:3756)

Fler än 10 gånger V Summa %

Kommentar: Något mindre än var 4:e pojke och något mindre än var 5:e flicka hade således konsumerat knark.

Tabell 2. Fördelningen av de elever som ö.h.t. konsumerat narkotika med hänsyn till antal konsumtionstillfällen sista månaden. Frågan: Hur många gånger har Du tagit narkotika under sista månaden?

Grupp Grupp II, III, IV V

P. F. P. F. (N:703) (N:509) (N:175) (N:110) Ingen gång 79,3 71,7 26,3 19,1 1 gång 13,7 19,6 13,1 10,0 2—4 gånger 4,7 7,5 16,0 26,4 5—10 gånger 1,7 0,8 12,6 22,7 Fler än 10 gånger 0,7 0,4 32,0 21,8

Summa % 100,1 100,0 100,0 100,0

Kommentar: En ganska ringa del av konsumenterna hade konsumerat narkotika sista månaden och av hela undersökningspopulationen hade endast 6,7 % av pojkarna och 6,3 % av flickorna ö.h.t. konsu- merat narkotika sista månaden och endast 1,5 resp. 0,7 % vid fler än 10 tillfällen. Dessa resultat tolkas så att relativt många hade prövat narkotika, men mycket få hade fortsatt konsumtionen.

Tabell 3. Tidpunkt för första konsumtionstillfället. Frågan: När gjorde Du det första gången?

Grupp Grupp II, III, IV V

P. F. P. F. (N:717) (N:179) (N:526) (N:lll)_

oo'cxoo

Före år 1964 Under år 1964 Jan.—juni 1965 Juli—dec. 1965 Jan.—juni 1966 16,2 Juli—dec. 1966 45,3 Jan.—april 1967 14,0

100,1

AN »— . 539.6wa— NO NNIUHJJ

XD :Dxl

Förmodade orsaker till bortovaron Antal

Psykiska besvär 5 Narkotikaproblem 2 Skolk 12 Lättare kroppslig sjukdom 11 Svår kroppslig sjukdom 4 Vet ej _l_l_

45

Som väntat var således bortfallsgruppen kraftigt belastad beträffande bortovaro sista terminen och bland skälen till frånvaron in- tog skolk en framträdande position.

15 Resultat med kommentarer

Det första konsumtionstillfället har för de allra flesta konsumenterna ägt rum efter 1 juli 1966 (se tabell 3). Den skarpa gränsen här kan troligtvis bara delvis förklaras av att ungdomarna då uppnådde en viss ålder. För- modligen ligger det till så att narkotikakon- sumtionen i Stockholm sköt fart på ett näs- tan explosionsartat sätt under hösten 1966 detta antagande styrks av att barnavårds- nämndens kvartalsstatistik utvisar en stark ökning av antalet aktuella ungdomar med narkotikaproblem fr.o.m. denna tid. (Se diagram 2.)

Som kvantitativt mått på konsumtionen användes i regel totala antalet konsumtions- tillfällen. Eleverna har med avseende på to— tala antalet konsumtionstillfällen indelats i följande 5 grupper:

Totala antalet konsumtionstill-

Grupp fällen

I Ingen gång 11 1 gång III 2—4 gånger IV 5—10 gånger V Fler än 10 gånger

Det totala antalet i barnavårdsnämnden aktuella ungdomar har enligt diagram 1 successivt minskat, vilket möjligen talar emot den ibland framförda hypotesen att vi fått en »ny sjukdom». Iakttagelsen stöder däremot antagandet att narkotikakonsum— tionen är ett symtom — ett nytt uttryck för disharrnoni och fastlåsta intra- och inter— personella konflikter. Andra »symtom», t. ex.

spritmissbruk, kriminalitet, destruktiv ag- gressivitet, etc. märks oftast rätt snabbt och leder till att vederbörande blir aktuell hos någon vårdinstans. Narkotikakonsum- tion pågår däremot ofta under lång tid utan att uppmärksammas och blir troligen i många fall aldrig upptäckt p. g. a. att den huvudsakligen leder till en passivisering och

Diagram I. Totala antalet barn aktuella vid barnavårdsnämnden i Stockholm

2 200 Antal

Diagram 2. Antalet ungdomar med känd narkotikakonsumtiom aktuella vid barna- vårdsnämnden i Stockholm

140 Antal

13: kv 1968

1 :a kv 1967

neddämpning. I enlighet med detta resone- ett mer acting-out-betonat och därmed mang skulle nergången i totalantalet BvN- iögonfallande uttryckssätt för sin disharmo- fall således delvis vara beroende av att ni, nu i stället ägnar sig åt en passiviserande många ungdomar, som tidigare har »valt» och ej observerad narkotikakonsumtion.

Tabell 4. Motiv att pröva narkotika. Frågan: Vad var det som gjorde att Du prövade knark?

Grupp 11, III, IV V

P. P. P. P. (N:722) (N:530) (N:176) (N:110)

OO vb)

Nuhahqnwo

1. Av nyfikenhet 91, 2. Ville visa att Du vågade 1 3. Kompisarna tjatade 2, 4. Du blev tvingad O, 0 0

9 u

»:

1 7 l 6 7

0,4 0,6 0,9 3,9 10,2 14,5

Summa % 100,0 100,0 100,0 99,9

WOOPOv—nup—

».

Kommentar: Av tabellen framgår att nynkenhet var ett dominerande motiv att pröva narkotika. Av betydelse synes vara den förskjutning man finner från nyfikenhet till »annat, vad?» allt efter antal konsumtions- tillfällen. Ungdomar som fortsatt att konsumera har alltså i viss utsträckning börjat konsumtionen med andra motiv än de som nöjt sig med »provkonsumtion».

Tabell 5. Typ av preparat. Frågan: Vad var det för preparat Du tog första gången?

Grupp II, III, IV V

P. P. P. P. (N:730) (Nz632) (N:178) (N:112)

Preludin 7 Ritalina 2 Hasch/ Marihuana 4 Morfin 2 Vet ej 0 Annat, vad? 1

100,

Kommentar: Det i särklass vanligaste preparatet vid första konsumtionstillfället var alltså hasch. Vidare gäller förhållandet att med stigande antal konsumtionstillfållen ökar sannolikheten för att debutpreparatet tillhört gruppen centralstimulantia, vilket kan tolkas så att de som varit motiverade till »fortsatt konsumtion», också varit motiverade att börja med »farligare preparat».

Tabell 6. Vanligaste preparat.

__________________.—_____-—————

Grupp

II, III, IV V

P. F. P. F. (N:575) (Nz448) (N:152) (N:106)

Preludin Ritalina Hasch/Marihuana Morfin Vet ej Annat, vad?

Summa % 100,0

__________—_____—————_——

Kommentar: Tabellen visar att cannabispreparat är den i särklass vanligaste sorten. Men ju fler konsumtions— tillfällen, desto mindre dominans för cannabispreparat i jämförelse med centralstimulantia. Detta kan tolkas så att en del konsumenter växlar över från hasch till centralstimulantia men också så att de som börjar med centralstimulantia har större tendens till fortsatt konsumtion än de som startar med hasch. Förmodligen är både dessa tolkningar giltiga.

Tabell 7. Administrationssätt. Frågan: Hur har Du tagit dessa preparat?

___________________.——_——————

Grupp II, HI, IV V

P. F. P. F. (N:154) (N:133) (N:150) (N:89)

1. Genom munnen 2. Injektion (spruta) 3. Rökt

4. Annat sätt, vad?

00 OP?—m qqmo

v

6

copuj

qllqw

Summa % 99,9 100,] 100,]

__________________———-——-———

Kommentar: Rökningen dominerar massivt, sedan följer »knapring» och därefter injektionsmetoden. Tendensen att »knapra» och injicera ökar med antalet konsumtionstillfällen, vilket kan tolkas så att en del rökare övergår till de andra administrationsformerna men också så att de som knaprar och injicerar har större tendens till fortsatt konsumtion än rökarna.

Tabell 8. Förväntade effekter av konsum- tionen. I (Till dem som ej konsumerat narkotika.) Frågan: Hur tror Du att man blir när man tar knark?

Pojkar Flickor (N:2405) (N:2386)

Illamående Glad , Sexuellt stimulerad , Får obehagliga fantasier 18, Får sköna fantasier Blir klar i huvudet Har ingen aning Annat, vad?

out?:— ”pp? OOO-Ä

N

NN uopao

manna—w

U) opp w

cocoa-|:— L.)

3 Summa % 100, 0 >.. 5 0

Kommentar: En stor del av icke-konsumenterna redovisar en uppfattning om hur knarket verkar. Till över- vägande del tycks de ha positiva förväntningar på narkotika-effekten.

Tabell 9. Förväntade effekter av konsum- tionen. II

(Till dem som besvarat ovanstående fråga.)

Frågan: Tänker Du på någon särskild sorts knark?

Pojkar Flickor (N:2838) (N:2927)

Nej 4 Preludin ,5 Ritalina ,1 Rasch/Marihuana ] ,] Morfin ,3 Vet ej ,3 0,3 Annat, vad? ,4 6,4 Summa % 100,1 99,9

Kommentar: En dominerande del av de ungdomar som aldrig prövat narkotika anger alltså i samband med sitt uttalande om knarkets förmodade effekt, att de inte tänker på »någon särskild sorts knark». Detta tolkas så att flertalet ungdomar upplever »knark» på ett mycket odifferentierat sätt.

wp 2» ml d7 as 1

Tabell 10. Subjektivt upplevda effekter av konsumtionen. (Till dem som konsumerat narkotika.) Frågan: Hur blir Du när Du har tagit knark?

___—___—

Illamående Glad Sexuellt stimulerad Får obehagliga fantasier Får sköna fantasier Blir klar i huvudet Är osäker Annat, hur?

Flera positiva svar Flera negativa svar Positiva + negativa svar

Grupp II, III, IV V

P. F. P. F. (N:708) (N:523) (N:178) (Nzlll)

lov—- Nb—l s—xomwjao—aso

_. sov—pgo "oo

menad—eocen »: b—t

... .... axl—bbx)

Nb:—Ulm MMOOOGXN

». u _. HONOOOOONICNU) »— .. ..

N_Nxe #NUI

..

.... amis) qv: lå

..4

»

Lo) __INJNUI

__ ung-no .

N

..

$ 43 Os wp

NDU-Ä

8 ... ... 3 o sa 30 0

Tabell 1]. Frågan: Tycker Du att Du på det hela taget mår bättre eller sämre nu än innan Du började knarka?

___—___——_————_———

Grupp

II, III, IV V

P. F. P. F. (N:51) (Nz41) (N:105) (N:76)

M

Bättre 9,8 22,0 12,4 25,0 Ingen skillnad 66,7 63,4 55,2 53,9 Sämre 23,5 14,6 32,4 21,1

Summa % 100,0 100,0 100,0 100,0

_________________———————————

Tabell 12. Frågan: (Till dem som tagit nark. mer än 3 ggr. sista månaden.) Klarar Du dig bättre eller sämre i skolan nu än innan Du började knarka?

___—_______________—_————-——

Grupp 11, III, [V V

P. F. P. F. (N:54) (N:44) (N:107) (N:78)

___—ff—

Bättre 5,6 9,1 14,0 10,3 Ingen skillnad 72,2 68,1 58,9 53,8 Sämre 22,2 22,7 27,1 35,9

Summa % 100,0 99,9 100,0 100,0

______________________—_—_———————

Kommentar: Uppställningen av de förväntade och de faktiskt erhållna konsumtionseffekterna är tyvärr inte ut- förda på samma sätt, varför jämförelsen mellan de här informationerna haltar. Eventuellt förhåller det sig så att de förväntade och de faktiskt erhållna effekterna överensstämmer någorlunda, med undantag av att illamående tycks vara en betydligt vanligare negativ effekt än vad ungdomarna tror och tvärtom beträffande »obehagliga fantasier». Flickorna tenderar att må bättre efter det att de började knarka, men det förhåller sig tvärtom med pojkarna. Kanske manövrerar flickorna sitt knarkande mer omdömesgillt än pojkarna? Hos både kvinnliga och manliga konsumenter är tendensen den att man anser sig klara skolan sämre sedan man börjat knarka.

Tabell 13. Motiv att avstå från narkotika. Kommentar: _ Bland motiven att avstå erbjuden knark domi- nerar rädslan för att bli narkoman, därefter följer motivet att »knarket verkade ointressant». Och så följer rädslan »för andra skadliga följ- _ _ der». Rädsla för straff tycks däremot spela en POJkal' FthOT mycket oansenlig roll. Vid den tidpunkt den här

(N:1247) (N:1107) undersökningen företogs hade det ännu inte

bedrrvrts särskllt mycket vettig narkotika-infor-

, mation bland stadens ungdomar. Kanske är

Verkade omtressant 273 31,7 det i dagens läge vanligare att ungdomar avstår Radd for att bh för att de finner knarkandet ointressant och narkoman 47,5 47,7 p. g. a. rädsla för »andra skadliga följder» än för åååcårför andra skadliga 15,6 14,8 att de är rädda för att bli narkomaner. Rädd för straff 0,8 0,4 Kostade pengar 4,5 1,3 Annat skäl, vad? 4,2 4,2

Summa % 99,9 100,1

Frågan: Vad har Du haft för skäl när Du sagt nej till erbjudandet?

Tabell 14. Motiv att upphöra med konsumtionen. Frågan: Om Du tidigare knarkat, men slutat - varför slutade Du?

___—___ Grupp

II, III, IV V

P. F. P. F.

(Nz347) (N:207) (N:70) (N:43) &_

Det var inte intressant längre Rädd för att bli narkoman Rädd för andra skadliga följder Rädd för straff Kostade pengar Annat skäl, vad?

Kommentar: Motiven till att ej fortsätta respektive till att sluta med narkotikakonsumtion följer samma rang- ordning som motiven till att avstå från erbjudet knark. Först kommer alltså rädslan för att bli narkoman, sedan bristande intresse och så rädsla för »andra skadliga följder». Bristande intresse är ett mindre vanligt motiv bland dem, som konsumerat mer, medan rädslan för att bli narkoman och rädslan för »andra skadliga följder» sammanslagna, tenderar att vara större bland dem som kon- sumerat mer. Kanske har man i ökande omfattning kommit i kontakt med »avskräckande exempel»?

Tabell 15. Ungdomarnas åsikter om vad man bör göra med narkotikakonsumenter. Frågan: Vad tycker Du man skall göra med ungdomar som använder narkotika (knark)?

___—___— Grupp Grupp GTUPP

I II, III, IV V

P. F. P. F. P. F. (N:3 425) (N:3 332) (N:734) (N:531) (N:175) (Nzlll) ___—___—

]. Låta dem vara ifred 2. Ge dem ngn sorts bestraffning 3. Ge dem vård 4. Försöka tala dem tillrätta 2 + 3

___-8

&Owy_fl_tow o_>—-N N

A mrpu u

unamoouz & .b WOT—'xlo

w w .. t—NUI-F— — .

U.) U)

Pia-pgooo lxlmm U.)

uN-th'xoaxooaxox

».

wAmep—w HO—gxwwu oomv-w-P—muxo

». »

+4 +4 ,va?

>_- _- .h

ON!—- .:; Pmoyomw

% ägo max

W'o xo

.... O O ... ... 8

".... .... o _o o © )0 xo

Summa %

Kommentar: Både konsumenter och icke konsumenter är i övervägande utsträckning inställda på vård- och tala- tillrätta alternativen. Konsumenterna tenderar att i större utsträckning än icke konsumenterna hävda att man ska »låta dem vara ifred». Bestraffningsalternativet är det ytterst få som föreslagit och därvidlag är det knappast någon skillnad mellan konsumenter och icke konsumenter.

Tabell 16. Utbudet av narkotika. I (till dem som aldrig konsumerat narkotika)

Frågan: Har Du blivit erbjuden knark någon gång?

Pojkar Flickor (N:3292) (N:3307)

Nej, aldrig 62,1 66,6 Ja, en gång 18,3 18,1 Ja, flera gånger 19,6 15,2

Summa % 100,0 99,9

Tabell 17. Utbudet av narkotika. II Frågan: Om Du har tagit knark: Vem brukar Du få knark från?

Kommentar: Drygt en tredjedel av icke-konsumenterna har någon gång erbjudits knark. Räknar man in konsumenterna till sådana som erbjudits knark, finner man att närmare hälften av alla i materia— let ingående ungdomar minst 1 gång erbjudits knark. Detta måste ju betraktas som ett mycket stort utbud!

____________—___———-—————————

Pojkar Flickor

Gr.II-IV Gr. V (N:696) (N:175)

Gr.II-IV Gr. V (N:513) (N:110)

________________—————————

13,4 23, 1 3

1. Okänd person

2. Bekant

3. Klasskamrat

4. Annan kamrat Annan, vem? 1 + 3 3 + 2 —— 4

" 1 + 2 —— 4

Ovriga kombinationer

Summa % 100,]

».

se”-is Nr— 033an

».

.. _A'xoa- U)

1 0,9 7,4

9

[Mb-l p—chq—a ana »— N d'Or—ND

».

N'waxo

».

e

o m 43 5 3

__

,2 ,2

».

q'axm

knäar-ON

.lv—oo

HN mm—xlqwxooov—l

»

_. o P o .. o 9 N se 30 se

________________.__—_——————

Kommentar: Det vanligaste tycks vara att konsumenterna får knarket från personer de känner, dock är den ten- densen mindre uttalad bland konsumenter med högre konsumtionsfrekvens. Möjligen är det så att en högre konsumtion kräver leverans från mer välförsedda, professionella langare?

Tabe/I 18. Utbudet av narkotika. III (Till dem som inte tagit knark.)

Frågan: Om Du erbjudits knark, vem var det som erbjöd Dig det?

Pojkar Flickor (N:1236) (N: 1 103)

1. Okänd person 2. Bekant 3. Klasskamrat 4. Annan kamrat 5. Annan, vem? ] + 3 3 + 2 eller 4 1 + 2 eller 4 Övriga kombinationer

».

oqu—xo

».

_u- se"—oxe

Hampe-w

'

r—l

».

w

- p—wen—

eg:-»— [0me 099 lll-QOXUIOXW

».

%

Summa % O _! 5 ... 9

Kommentar: Förvånande är att de »icke-konsumenter» som erbjudits knark, till något mer än 50 % fått dessa erbjudanden från okända personer. Er- bjudanden från klasskamrat tycks däremot vara relativt ovanliga.

Tabell 19. Utbudet av narkotika. IV Kommentar: _ Frågan' Som väntat Visar det sig att hasch är det pre-

. . _ parat som oftast bjuds ut, men oväntat ofta er- 8:31 132; glänt-133223??? bjudes även centralstimulantia.

Du erbjöds? (Första gången.)

Pojkar Flickor (N:123l) (N:1107)

Preludin 10,6 Ritalina 0,6 Hasch/Marihuana 73,0 Morfin 1,5 Vet ej 11,6 Annat, vad? 2,5 9 Summa% 9 ,8

Tabell 20. Ålder och kön.

% Pojkar Flickor

Gr. Grupp Gr. Summa Gr. Grupp Gr. Summa I II, III, IV V % Antal I II, III, IV V % Antal ___—___—

Född år: 1953—54: 100,00 — — 100,00 9 75,00 8,33 16,66 99,99 12 1951—52: 80,03 16,19 3,76 99,98 3 562 83,86 13,39 2,76 100,01 3 549 1949—50: 70,45 22,99 6,55 99,99 687 83,42 13,75 2,84 100,01 422 1947—48: 33,33 66,66 — 99,99 3 100,00 — — 100,00 24

1945—46: 100,00 — — 100,00 1 — — — — &

Kommentar: Bland de äldre pojkarna är det således proportionellt sett något vanligare med narkotikakonsumtion, vilket antingen kan tolkas så att narkotikakonsumtionen ibland lett till kvarsittning eller så att kvar- sittare i regel har det problematiskt och att narkotikakonsumtionen kan vara ett symtom på detta. Slutligen kan det bero på att dessa ungdomar över huvud taget är mer »erfarna».

Tabell 21. Skolförhållanden.

Grupp II, III, IV P. F.

Gymnasiala linjen 36,4 41,5 33,7 Teoretisk linje 34,7 24,4 30,3 Praktisk linje 19,9 20,2 Hjälpklass 1,6 2,3 0,6 Ögon— och hörselskadad —— 0,2 Ej svarat 8,9 11,8 15,2 16,4 ___ Summa % 100,0 99,9 100,0 100,0 100,0

Kommentar: Det tycks inte finnas någon tendens till ökad knark-konsumtion hos intellektuellt handikappade elever. Det föreligger en proportionsvis låg konsumtionsfrekvens bland ungdomar på gymnasial linje. Kanske beror detta på att dessa ungdomar troligtvis genomsnittligen tillhör en mer »ambitiös» grupp än andra jämnåriga.

Tabell 22. Relationen till primär- och sekundärgrupp. I Frågan: Känner Du någon eller några personer, som Du kan prata med om personliga problem? _____________________————

Grupp Grupp

I II, III, IV V

P. F. P. F. P. F. (N:3298) (N:3330) (N:729) (N:531) (N:180) (N:112)

___________—____——_————

&

... P A "xo

Nej, ingen 1. Ja, mamma 2. Ja, pappa 3. Ja, lärare 4. Ja, kamrat 5. Ja, någon annan 1 + 2 1 + 3 cl. 4 cl. 5 2._+ 3 el. 4el. 5 Ovriga kombinationer

Summa % 100,0 100,0

________________—————————

.. oppa.» Soo

u

osuwhqwaq I .N

o—pxm CLI-N

ww N muwjvuo

..

N

».

|_-

».

Nåmahq wqm

u. >— NOOOUJPONND

(db—l ut» u—A—JpNN

». u

Abu—'Aun-naxw

.

».

Nil—Aph— cm—Ammw

!” ,” xo

xo )” »o .8 o

Kommentar: Påtagliga skillnader framkommer beträffande narkotikakonsumtionen hos ungdomar som kan tala med mamma och/eller pappa om personliga problem i jämförelse med sådana som inte kan det. Detta tolkas så att de ungdomar som har sämre relationer till föräldrarna har högre konsumtionsmotiva- tion.

Tabell 23. Relationen till primär- och sekundärgrupp. II Frågan: Har Du en bästa vän?

_______________.____—————

Grupp Grupp I II, III, IV V

P. F. P. F. P. F. (N:3 094)(N:3 321) (N:726) (N:534) (N:175) (Nzlll)

________________________————————— Ja 87,0 92,1 89,0 92,9 81,1 91,9 Nej 13,0 7,9 11,0 7,1 18,9 8,1

Summa % 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

_________________————

Tabell 24. Relationen till primär- och sekundårgrupp. III Frågan: Har Du en flickvän/pojkvän? ___—_______________.__.__——————

Grupp GTUPP I II, III, IV V

P. P. P. F. P. F. (N:3 249) (N:3 265) (N:721) (N:530) (N:173) (N:108)

_______________.____——————

22,1 32,0 34,3 50,8 39,3 52,8 77,9 68,0 65,7 49,2 60,7 47,2

Summa % 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 _ 100,0

____________________—————

Tabell 25. Relationen till primär- och sekundärgrupp. IV Frågan: Tillhör Du ett gäng?

————___

Grupp Grupp

I II, III, IV V

P. F. P. F. P. F. (N:3 241) (N:3 277) (N:716) (N:528) (N:176) (N:109)

29,9 29,1 53,1 48,7 71,6 67,0 70,1 70,9 46,9 51,3 28,4 33,0

Summa % 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

Tabell 26. Åsikt om polisen. Frågan: Vilket av följande påståenden stämmer bäst med Din åsikt om polisen?

_—-____ Grupp Grupp Grupp

I II, III, IV V

P. F. P. P . P. P.

(N:3 241) (N:3 267) (N:711) (N:515) (N:172) (N:110) M_— Polisen är hygglig och bra 17,3 17,7 8,0 5,9 3, 3,6 Polisen är för det mesta hygglig 46,8 46,6 43,4 42,5 35, 30,4 Polisen är hård men rättvis 27,4 27,2 29,5 31,0 25,6 19,6 Polisen är hård och orättvis 8,3 19,0 20,6 35,8 46,4 ___

Summa % 99,8 99,9 100,0 100,0 100,0 R_— Kommentar: Hypotesen att konsumenterna skulle tendera att ha mer negativa åsikter om polisen än icke-konsu- menterna bekräftades således till fullo. Detta gäller även om man vid jämförelsen utesluter konsu- menter som »tagits av polisen».

Tabell 27. Kontakt med barnavårdsnämnden. Frågan: Har Du haft med barnavårdsnämnden att göra?

___—___— Pojkar (N:4 084) Flickor (N:3 883)

Gr. Gr. Gr. Gr. Gr. Gr. Gr. Gr. Gr. I II III IV V S:a %I

80,7 7 7 6,2 2,8 2,5 99,9 84,5 5 9 , 47,7 9,6 14,9 8,2 19,6 100,0 48,3 9 4 , —_____ Tabell 28. Tagits av polisen. Frågan: Har Du tagits av polisen någon gång? & Pojkar (N:4 103) Flickor (N:3 706)

Gr. Gr. Gr. . Gr. Gr. Gr. Gr. Gr. S:a II III V %

7,3 5,3 2,4 1,9 1,9 100,0 10,9 14,0 7,0 7,5 18,7 100,0 Kommentar: Hypoteserna att konsumenterna proportionsvis oftare har haft att göra med polis och barnavårds- nämnd stöds av resultaten. De handlingar man begått som föranlett polisens eller barnavårdsnämn- dens ingripande är säkerligen ofta uttryck för trots, åsidosättande av vuxna och myndigheter, precis på samma sätt som narkotikakonsumtionen.

Tabell 29. Nervösa besvär. Frågan: Har Du någon gång sökt läkare för nervösa besvär? _________________—__—————————

Pojkar (N:4 078) Flickor (N:3 893)

Gr. Gr. Gr. S:a III %

Gr. Gr. Gr. Gr. S:a Gr. Gr. II III IV V % I II

Gr.

78,1 8,0 7,0 3,2 3,7 100,0 84,3 5,7 66,8 8,0 9,4 5,3 10,5 100,0 74,9 7,8 100,7

__________________———————

Kommentar: Hypotesen att narkotikakonsumtion och nervösa besvär i viss utsträckning samvarierar, stöds av resultaten. Orsaken till denna samvariation står förmodligen att finna i bl. a. följande två förhållan- den: 1) De som är »nervösa» kan ibland motiveras att använda knark som »medicin» mot nervosi- teten. 2) Vidare står ungdomar som är »nervösa» ofta i konflikt med både yttre och inre auktoriteter — oppositionen mot dessa »auktoriteter» kan då ageras ut genom att man begår otillåtna handlingar, såsom t. ex. att konsumera narkotika.

Tabell 30. Tobaksvanor. Frågan: Om Du röker, hur mycket röker Du? ___________._____.—__———-————

Grupp I 11, 111, IV V

Grupp

P. F. P. F. P. F. Cigarretter: N:3 339 N:3 336 Nz732 Nz533 N:179 Nzlll _______________-—_———-

ON mougoe—v—

..

b kil 'o i—l

0 cig. 1 cig. 2—4 5—10 11—20 20— Pipa

».

..

».

mNÄmmw

_ Opa

D—lb—l i—lb—l N?sqw O NN—H—O-lå Hkr—A ___-w_mw-P— UIN

». ».

m—wbwpw u—oxoy-owq wmwumhq

-.

N vvs? Ul-ÅXDNIOXNQ

_un— GWMHMNM oquwqa

».

H

0 o Soo o 9 o xo .*0 & .. 5 o .. o 9 0

Summa % 10 , 1 1

Kommentar: Det föreligger en mycket stark samvariation mellan rökvanor och narkotikakonsumtion som säkert har många förklaringar. En banal, troligen rätt viktig faktor torde vara att den vanligaste konsum- tionsformen — haschrökningen — är ganska knepig att komma till rätta med, om man saknar tidigare erfarenhet av rökning.

Tabell 3]. Spritvanor. I Frågan: Dricker Du sprit någon gång?

_______________________—____________________

Nej

1 gång/mån. 2—4 ggr/mån. 5—10 ggr/mån. Fler än 10 ggr/mån.

Summa %

Grupp I

P. F. (N:3 306) (N:311)

100,0

Grupp 11, 111, IV

P. F. (N:735) (N:533)

V

P. F. (N:177) (N:111)

Tabell 32. Spritvanor. II Frågan: Har Du någon gång varit ordentligt berusad? ___—___—

Grupp Grupp I II, III, IV V

P. F. P. F. P. F. (N:3135)(N:3197) (N:698) (N:506) (N:171) (N:106)

38,0 27,9 86,7 81,2 98,8 93,4 62,0 72,1 13,3 18,8 1,2 6,6

Summa % 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

Kommentar: Hypotesen att spritkonsumtion och narkotikakonsumtion samvarierar bekräftas starkt av resultaten. Kanske kan detta förklaras med att de motiv — bakgrundsmässiga och personlighetsmässiga — som ligger bakom narkotikakonsumtion, troligen delvis är tämligen identiska med de som ligger bakom alkoholkonsumtion.

Tabell 33. Kompletta - inkompletta hem. Frågan: Har Du bott hos båda dina föräldrar under hela din uppväxttid?

Grupp Grupp Grupp I II, III, IV V

P. F. P. F. P. F. (N:3 330) (N:3 336) (N:736) (N:531) (N:176) (N:112)

Ja 83,9 Nej, orsak: dödsfall 3,4 Nej, föräldrarna är skilda 10,5 Nej, annan orsak 2,2

Summa % 100,0

Kommentar: Hypotesen att konsumenter i jämförelse med icke-konsumenter oftare skulle komma från inkom- pletta hem, stöds av resultaten. Det finns förmodligen många orsaker till detta, några av de viktigaste kan vara följande: 1) Ungdomar som kommer från inkompletta hem har oftare än andra haft mindre tillgång till positiv föräldrakontakt. De har p.g.a. detta mer behov än andra av värmande, trygghetsskapande och lust- stimulerande upplevelser. Detta kan då — visserligen bara tillfälligtvis och oftast till ett högt pris — uppnås genom narkotikakonsumtionen. 2) Ungdomar som bara har en tillgänglig förälder står ofta i ett mer utpräglat beroendeförhållande till denna enda förälder än vad förhållandet blir till de två föräldrarna i ett »komplett» hem. Ett sätt att försöka manövrera sig ut ur detta beroendeförhållande kan då vara att man trotsar och provocerar och gör otillåtna saker, t. ex. knarkar.

Tabell 34. Pappans yrke. Frågan: Vad har Din pappa för yrke?

Pojkar Flickor

Grupp Grupp Grupp Grupp Grupp Grupp I II, III, IV V S:a % I II, III, IV V S:a %

Socialgrupp: (I enlighet med Stat. I 82,1 14,1 3,8 100,0 87,8 10,2 2,0 100,0 centralbyråns tidigare H 77,1 18,9 3,9 99,9 84,5 13,1 2,3 99,9 indelning.) III 76,9 19,0 4 8 100,7 80,0 16,1 3 9 100,0

Kommentar: _ Hypotesen att ungdomar från familjer tillhörande »1ägre» socialgrupper proportionsvns skulle ha större benägenhet att konsumera narkotika, stöds i viss utsträckning av resultaten.

Tabell 35. Mammans yrke. Frågan: Yrkesarbetar Din mamma?

____________________—————————

Grupp I

F. F.

N:3 267 N:3 293

Grupp

II, III, IV V

F. Nz514

F. N:108

P. N:l75

P. N:707

___________________——-—————

49,3 18,5 32,2

100,0

51,9 17,0 31,1

Summa % 100,0

Kommentar:

58,6 16,1 25,3

100,0

56,0 21,1 22,9

100,0

63,0 13,0 24,0

100,0

56,6 18,0 25,5

100,1

Man finner en viss samvariation mellan förhållandet att mamman yrkesarbetar och knarkkonsum- tion. Den främsta orsaken till det torde vara att denna bakgrundsvariabel är starkt korrelerad till variabeln »inkompletta» hem.

Tabell 36. Fickpengar. Frågan: Hur mycket fickpengar har Du?

_______________________—————-

Pojkar

Grupp Grupp I N: 3 271 727

85,0 77,8 60,2 88,2

Låg Medelstor Hög

Får vid behov

|

12 18 29

8 2 5 3 4 10 7 2

_____________—__———————

9;

Tabell 37. Samband mellan fickpengars stor- lek och antal gånger man använt narkotika, uppdelat på kön och stadsdel. (Gammakoefti- cient.)

Pojkar Flickor

.31 .34 .26

.29 .23 .31

Innerstan Västerort Söderort

Kommentar: Den positiva korrelationen mellan fickpen- ningens storlek och narkotikakonsumtionen orsakas kanske bl. a. av att konsumenterna i jämförelse med icke-konsumenterna, kämpar mer för sina materiella rättigheter eller att de proportionsvis oftare kommer från familjer där föräldrarna känner sig som »dåliga föräldrar» och försöker döva sin ruelse över detta genom att vara speciellt generösa i materiellt avseende?

Grupp Summa Grupp Grupp 11, 111, IV V 174

Flickor

Grupp Summa 1 %

3312

II, III, IV V 521

%

100,0 90,3 99,8 87,1

:

!

82 03 9,1 53

1.5.1 En jämförelse av elever som beträffan- de narkotikakonsumtion skiljer sig i kvalita- tivt avseende ( jfr tabell 38)

Hypotetiskt antogs att elever som enbart konsumerat hasch Skulle vara mera lika icke konsumenter än de som konsumerat central- stimulantia, LSD, palfium och morfin och framför allt de som injicerat narkotika in- travenöst med avseende på bakgrunds- och personlighetsvariabler.

På grund av frågeformulärets utformning och på grund av nödvändigheten av att er- hålla grupper som ej var alltför små, gjordes följande delvis diskutabla indelning av de narkotikakonsumenter som använt narkoti- ka »sista månaden».

A. »Rena» haschrökare. Alla konsumen-

Tabell 38. Jämförelse mellan grupper av elever med olika konsumtionsmönster.

A

Antal konsumtionstillfällen sista månaden: 1 gång 2—4 ggr 27 5-—10 ggr 10 1 1— 7

Summa % 100

56

Preparat + administrationssätt sista mån. Hasch Preludin

Ritalina — LSD — Morfin — Palfium — Injektion —- Debut

Före 1 juli 1966 4 Juli—dec. 1966 56 Jan.—april 1967 40

Summa % 100 Debutpreparat Centralstimulantia Cannabis

4% 95%

74%

22% 13% 88% 42% 60% 29% 38% 27% 21% 92%

»Komplett hem»

Kan prata med mamma + pappa om personliga problem Har mer än 90 kronor i veckopeng Har bästa vän/väninna

Har stadigt sällskap

Ar med i gång Har max. negativ åsikt om polisen Tagits av polisen Varit aktuell i BvN p. g. a. otillåten handl. Sökt läkare för nervösa besvär

100% 100%

100

100 100

78% 56% 30% 100%

11%

72 % 100 %

7% 1% $%

68% 52% 24% 100% 24% 4% 4%

44 30 26

100

29 50 21

100

30 48 22

100

56 24 16

96 101

12% 76%

72%

24% 40% 88 % 45 % 75 % 50% 76% 76% 25 % 100%

18% 76%

78%

19% 42% 81 % 62% 85% 42% 56% 52% 31 % 100%

22% 65%

63%

28 % 39 % 79 % 54 % 77 % 35 % 73 % 64 % 33 % 100 %

4% 96%

58%

S% 17% 80% 36% 76% 52% 68% 56% 26% 100%

25% 75%

70%

9% 21% 85% 42% 65% 50% 45% 35% 21% 94%

Har varit ordentligt berusad ___—___— ter som enbart använt hasch sista månaden. N: 360

B. De intensivare haschrökarna. Härmed avses de haschkonsumenter tillhörande ovanstående grupp A, som under sista må- naden konsumerat hasch vid fler än 10 till- fällen. N: 25

C. »Knaprarna». De som sista månaden tagit centralstimulantia per os, eventuellt även andra preparat, men som ej har injice- rat narkotika. N: 74

D. LSD-konsumenterna. De som under sista månaden tagit LSD och eventuellt även andra preparat.

N: 25

E. De som tagit morfin och/eller palfium sista månaden, samt eventuellt även andra preparat. N: 27

F. »Silarna». De som injicerat narkotika sista månaden och eventuellt använt sig av andra konsumtionsformer. N: 51

1.5.2 Kommentar

Invändningar. Grupperna C, D, E, F är så- lunda mycket »orena» i den meningen att exempelvis en genomgående hög procent av medlemmarna — förutom det för gruppen

typiska preparatet eller den typiska admini- strationsformen - även använt andra prepa- rat och andra administrationsformer.

Vidare vet man ingenting om konsum- tionsfrekvensen av centralstimulantia, LSD och morfin-pajfium, i grupperna C, D, E och ej heller injektionsfrekvensen i grupp F. Man vet endast att medlemmarna i respekti- ve grupper, överhuvud taget konsumerat respektive preparat och använt respektive konsumtionsforrner »sista månaden».

Vidare vet man ej i vilken utsträckning medlemmarna i grupperna A och B före »sista månaden» använt andra preparat än hasch.

Grupp B, är i jämförelse med de övriga grupperna, hårdare belastad med avseende på antal konsumtionstillfällen sista måna- den, då ju denna grupp definierades så att alla medlemmarna skulle ha konsumerat narkotika vid minst 11 tillfällen under sista månaden.

Med reservation för ovanstående invänd- ningar, kan konstateras att:

beträffande kansumtionsvariablerna skiljer sig grupperna åt i följande avseenden: med- lemmarna i grupp A har genomsnittligen ta- git narkotika för första gången senare än medlemmarna i övriga grupper. Specieut i grupp F har proportionsvis många konsu- merat narkotika första gången tidigt. Detta antages spegla det — utifrån praktiskt klinis- ka erfarenheter antagna förhållandet att ungdomar som tidigt börjat konsumera nar-

kotika har en speciell tendens att ägna sig åt speciellt farlig narkotikakonsumtion. För detta talar också resultatet att man i grupp C, D, E, F oftare än i grupp A, B har an- vänt centralstimulantia vid första konsum- tionstillfället. Ytterligare en förklaring till det sistnämnda förhållandet kan naturligtvis vara att man tenderar att fortsätta det pre- parat man en gång börjat med.

Beträffande variablerna som rör hemför- hållanden finner man att de »intensiva haschrökarna» i jämförelse med övriga grupper, oftare kommer från inkompletta hem och mer sällan kan prata med mamma plus pappa om personliga problem och att medlemmarna i grupperna A och B genom- snittligen har lägre fickpeng än de andra grupperna.

Beträffande förhållandet till sekundär- gruppen kan konstateras att medlemmarna i grupperna E och F proportionsvis oftare har stadigt sällskap.

Beträffande åsikt om polisen och kontakt med barnavårdsnämnd och polis förhåller sig gruppen A, mer likt icke konsumenter än de övriga grupperna.

Sökt läkarvård för nervösa besvär har medlemmarna i grupp F gjort något oftare än medlemmarna i de övriga grupperna — specient i jämförelse med grupperna A och C.

Dessa med avseende på konsumtionens kvalitet olikartade grupper skilde sig alltså anmärkningsvärt litet åt beträffande variab- ler som belyser bakgrund, relationer och be- teenden.

1.6 Exempel på kumulativa effekter av faktorer varav narkotikakonsumtionen visat sig vara beroende.

Tabell 39. Kumulativa effekter I. Bott hos båda föräldrarna. Är med i gång.

Antal konsumtionstillfällen

Söder—pojkar Bott hos båda föräldrarna

Med i gång Ej med i gång

2—4

10,3 6,5 5,2 2,2

Tabell 39. Forts.

Antal konsumtionstillfällen

Söder-flickor Bott hos båda föräldrarna 0 1 2—4

Med i gång 69,3 8,9 10,9 Ej med i gång 88,3 5,1 3,8

Antal konsumtionstillfällen Söder-pojkar ___—___— Ej bott hos båda föräldrarna 0 1 2—4 %

Med i gång 52,9 9,7 15,5 100 Ej med i gång 74,4 11,0 8,2 100

Antal konsumtionstillfållen

Söder-dickor ___—___— Summa Ej bott hos båda föräldrarna () %

Med i gång 62,9 100,1 Ej med i gång 79,9 100

Kommentar: Således visar det sig exempelvis att bland pojkar på Söder har nästan hälften av de som både kommer från inkompletta hem och tillhör gäng, konsumerat narkotika!

Tabell 40. Kumulativa effekter II. Tagits av polisen. Varit aktuell i BvN. Sökt läkare för nervösa besvär. Söderort Procent

Antal ggr man använt narkotika

Nerv. _— BVN besvär 0 ggr 1 gång 2—4 ggr 5—10 ggr 11 ggr

Nej Nej 82,3 6,0 2,4 Nej Ja 74,4 7,5 5,3 Ja Nej 62,7 10,2 10,2 Ja Ja (28,6) (28,6) _ Nej Nej 63,8 13,8 6,3 Nej Ja 60,0 (8,0) (4,0) Ja Nej 41,4 15,1 11,2 Ja Ja (35,5) (19,4) (12,9)

Flickor

Nej Nej Nej 85,3 4,6 Nej Nej Ja 76,9 9,9 Nej Ja Nej (57,8) (8,9) 45 Nej Ja Ja (57,1) (14,3) 7 Ja Nej Nej 46,3 20,9 1 3,4 67 Ja Nej Ja (52,9) (17,6) (5,9) 17 Ja Ja Nej (42,9) (9,5) (26,2) 42 Ja Ja Ja (20,0) (10,0) (50,0) 10

Kommentar: Man finner således att nästan 315 av de ungdomar, som både tagits av polisen, någon gång varit aktuell i an samt haft nervösa besvär konsumerat narkotika.

7 1 6

1.7. En jämförelse mellan olika grupper icke—brukare Tabell 4]. En jämförelse mellan ungdomar som erbjudits men ej accepterat narkotika och sådana som ej erbjudits narkotika. Söder ___—”___

Ej erbj. . Erbj. ]. gång . .Erbj.lier.a ggr.

Pojkar: 2 459 _— _— ___—_; Flickor: 2 277 P. . P. . . F. ' '

Kan prata med mamma och pappa om personliga problem Komplett hem Socialgrupp I » H » III

54,2 86,7 15,0 43,0 34,3

86,3

"xo

u

år—oo-b wcob oma—

ggn—wu-

Har bästa vän Har stadigt sällskap Med i gång Dansar aldrig

w_tå då») .

».

gasa

Max. neg. åsikt om polis Tagits av polisen ngn gång Haft kontakt med BvN Sökt för nervösa besvär Aldrig varit berusad

u

Moro .. M.v-

_. mpqu 'h'ooe

.

&

i—lI—l sexa _Nasu. eou. som

wax

N_ON oo

ha A—l u.

Känner ej ngn klasskamr. som knarkar Känner ej andra kamrater som knarkar

Kommentar: Ungdomar som har erbjudits narkotika har således, i jämförelse med andra ungdomar, något oftare bästa-vän, och mycket oftare »stadigt sällskap» och tillhör mycket oftare gäng samt är oftare ute och dansar. Vilket kan bero på att ju mer man har av kamratkontakter och ju mer man är ute i »svängen» ju sannolikare är det att man erbjudes narkotika. ' De som erbjudits narkotika har oftare än andra tagits av polisen och varit aktuella hos BvN för otillåtna handlingar och de har mycket oftare varit ordentligt berusade. Dessa resultat kan bero på att ungdomar som har en spec. oppositionell hållning och/eller större tendens än andra att företa sig handlingar som inte är accepterade av föräldrarna och samhället har en tendens att söka sig till andra ungdomar med liknande tendenser som ex. kan yttra sig i utbjudande av narkotika. En annan bidragande förklaring kan vara att langarna spec. går på ungdomar som genom kläde- dräkt, frisyr och uppträdande etc. ger intryck av att vara på kant med »samhället».

1.8 Sammanfattning av de viktigaste resul- taten

22,7 % av pojkarna och 17,2 % av flickor- na i Stockholms 9:e klasser, uppgav sig nå- gon gång ha använt »knark», men endast 1,5 % av pojkarna och 0,7 % av flickorna uppgav att de hade konsumerat narkotika vid fler än 10 tillfällen under »den sista månaden».

Relativt många hade således prövat narko- tika, men mycket få hade konsumerat nar- kotika i någon större utsträckning.

De allra flesta som konsumerat narkotika hade gjort detta efter 1 juli 1966.

Nyfikenhet uppgavs i dominerande ut- sträckning vara motivet att pröva narkotika.

Cannabispreparat uppgavs vara den i sär- klass vanligaste narkotikasorten.

Av dem som aldrig konsumerat narkotika, uppgav 37,9 % av pojkarna och 33,4 % av flickorna att de en eller flera gånger erbju— dits narkotika. 73,0 % resp. 63,6 % uppgav att hasch/marihuana var de preparat som erbjudits och ca hälften uppgav att erbju- dandet kommit från »okänd person».

Bland dem som ej konsumerat narkotika uppgavs det vanligaste skälet att avstå från erbjudandet vara »rädsla för att bli narko- man».

Narkotikakonsumenterna hade i jämförel- se med de andra ungdomarna, proportions-

vis något mer sällan, bott hos båda sina för- äldrar under hela sin uppväxttid och de upp- gav sig i mindre utsträckning kunna prata med föräldrarna om »personliga problem», och de hade vidare genomsnittligen högre fickpeng.

I jämförelse med dem som aldrig konsu- merat narkotika var det bland konsumen- terna, vanligare att pojkarna hade en »flick- vän» och flickorna en »pojkvän» och det var vanligare att man tillhörde ett gång.

De som tagit narkotika hade genomsnitt- ligen en mer negativ åsikt om polisen än andra ungdomar.

Konsumenterna hade i mycket större ut- sträckning än icke konsumenterna tagits av polisen och haft att göra med BvN p. g. a. någon otillåten handling. Omkring hälften av de som haft kontakt med BvN och unge- fär lika stor andel av de som tagits av poli- sen hade konsumerat narkotika.

Bland dem som någon gång sökt läkare för nervösa besvär var det proportionsvis något vanligare än bland andra ungdomar att ha konsumerat narkotika.

Narkotikakonsumtionen visar sig samva— riera starkt med tobaks- och Spritvanor.

I de flesta avseenden där man finner skill- nader mellan icke konsumenter och konsu- menter (variabler som belyser »bakgrund», relationer och vanor samt andra beteenden) framkommer också skillnader vid en jämfö— relse — inom konsumentgruppen mellan grupper av ungdomar med olika konsum- tionsintensitet. Sådana skillnader framkom- mer även vid en jämförelse _ inom gruppen som icke konsumerat narkotika — mellan gruppen som erbjudits narkotika och den grupp som icke erbjudits narkotika.

Vid enjämförelse mellan grupper av ung- domar som skiljer sig med avseende på kva- litativa konsumtionsvariabler (preparatsort och metod att ta in preparaten) finner man oväntat små skillnader beträffande de efter- frågade bakgrundsdata och data beträffan— de relationer, vanor och andra beteenden.

KAROLINSKA INSTITUTEI'

Konfidentiellt

Det här är en vetenskaplig undersökning som innehåller frågor om*oliku saker.

Det är nödvändigt för att undersökningen ska bli rättvisande att Du svarar upp-

riktigt på frågorna. Du ska inte skriva namn på formuläret. När Du fyllti formuläret skull Du själv stoppa ned det i bifogade kuvert och klistra igen det, varefter Du lämnar det till läraren som överlämnar det till skolsköterskan. Formulären skickas av _skol- sköterskan direkt till Karolinska Institutet och ingen lärare eller någon annan på Din skola kommer alt kunna ta reda på vad Du har svarat.

Undersökningen kommer, om vi får sanningsenliga svar att bli av stort värde för oss i vårt arbete som läkare.

Dr BENGT HERULF

Besvara frågorna genom att sätta kryss i den eller de rutor som stämmer på dig.

'I. Vilket år är du född? ............... [:| år 1953—1954 Kön: [:| år l951—l952 [] år 1949—1950 [] poike [I år 1947—1948 i:] år 1945—1946 [] flicka

Har du bott hos båda dina föräldrar under hela din uppväxttid, d.v.s. fram till du fyllt 16 år, eller om du är yngre fram tillnu?

i:] Ja [] Nei, orsak: dödsfall [:| Nei, föräldrarna är skilda [] Nei, annan orsak

3. Vad har din pappa för yrke? .........

Yrkosarbetar din mamma? ........... i] Ja, regelbundet i] Ja, ibland

Om du»: Vad arbetar han med? ......

4. Känner du någon eller några personer som du kan prata med om personliga problem? [I Nei, ingen D Ja, mamma (Du får fylla i flera rutor) [] Ja, pappa i:] Ja, lärare Ei Ja, kamrat [] Ja, någon annan

5. Röker du? . _ . JG El Nel

högst ] cigarrett per dag 2—4 cigarretter per dag

Om du»: hur mycket röker du? 5—10 cigarretter per dag 11—20 cigarretter per dag mer än 20 cigarretter per dag röker pipa

Hur gammal var du när du böriade röka? .................... ar

Dricker du mellanöl någon gång? ...... |:] Ja [] Nei

EI 1 gång per månad eller mindre Om ((Jan: Hur ofta dricker du mellanöl? i:] 2—4 ggr per månad

|:] 5—10 ggr per månad |:] fler än 10 ggr per månad

Hur gammal var du när du bäriade dricka mellanöl? år

Dricker du starköl någon gång? ....... |:] Ja [:l Nei

[] 1 gång per månad eller mindre Om (du»: Hur ofta dricker du starköl? . . [] 2—4 ggr per månad

|:] 5—10 ggr per månad [i fler än 10 ggr per månad

Hur gammal var du när du böriade dricka starköl? .................... år

Dricker du vin någon gång? .......... i] Ja |:] Nei

|:] 1 gång per månad eller mindre Om (då»: Hur ofta dricker du vin? . . . . [] 2—4 ggr per månad

i] 5—10 ggr per månad [] fler än 10 ggr per månad

.

Hur gammal var du när du böriade dricka vin? .................... ar

Dricker du sprit någon gång? ......... i:] Ja [i Nei

[:i 1 gång per månad eller mindre Om mia»: Hur ofta dricker du sprit? . . . . i] 2—4 ggr per månad

[:| 5—10 ggr per månad [:i fler än 10 ggr per månad

Hur gammal var du när du böriade dricka sprit? .................... år

. Har du någon bästa vän/väninna? . . . El Ja . Har du stadigt sällskap? ............ |:] Ja . Kan du dansa? [:| Ja . Är du med i något gäng? ........... [] Ja . Anser du dig vara raggare? ......... i:] Ja . Anser du dig vara mods? ............ El Ja . Anser du dig vara knutte/spätta? ..... |] Ja . Anser du dig vara sune/doris? ....... |:] Ja '. Anser du dig vara provie? ........... |:] Ja

'. Anser du dig vara något annat, vad?

Hur ofta håller du på med föliande saker på din fritid? (Sätt ett kryss på varie rad!) Ofta Ibland Dans . ........................... |] Sport ............................ |] Pop—musik ........................ D Annan musik ..................... [:| Scouting ......................... !] Annan föreningsverksamhet, vilken?

> ld rig

ElEl DDD DDDDDD (:||:! DDD DDDDBD

El

Hur mycket fickpengar har du? ................................................................................................................................ kr per månad.

Har du tagits av polisen någon gång? . . |:] Ja |:] Nei . Har du haft med barnavårdsnämnden att göra med anledning av att du giort något olagligt eller på annat sätt otillåtet? . . . [i Ja [:| Nei

. Har du haftnågon svår kroppslig sjukdom? [i Ja [:| Nei Om (du»: vilken? .........................................

. Har du någon gång sökt läkare för ner- vösa besvär? ...................... CI Ja [:| Nei

12. Vilket av föliande påståenden stämmer bäst med din åsikt om polisen? i:] Poliser är hyggliga och bra (Kryssa bara för en av rutorna.) i] Poliser är för det mesta hyggliga |:] Poliser är hårda, men rättvisa [] Poliser är hårda och orättvisa

13. Vad tycker du att man skall göra med ungdomar som använder narkotika (knark)? l:] Låta dom vara ifred [| Ge dorn någon sorts bestraffning (Du får fylla i flera rutor) |:] Ge dom vård ['_'] Försöka tala dom tillrätta [:| Annat, vad? ....................................................................................

14. a. Känner du till någon/några i din klass som knarkar? |:l Nei D Ja, en i:] Ja, 2—4 I:] Ja, 5—10 |:] Ja, fler än 10

b; Känner du någon/några andra iämnåriga, som knarkar? Cl Nei El Ja, en [I Ja, 2—4 I:] Ja, 5—10 |:] Ja, fler än 10

15.

|:) El El CI

DDDEIEIEIEID

DEBUG

Har du någon gång använt narkotika (knark)? |:] Ja ['_'] Nei

OM DITT SVAR ÄR orJA»:

Hur många gånger? 1 gång 2—4 gånger 5—10 gånger

Fler än 10 gånger

OM DITT SVAR ÄR uNEJ»:

Har du blivit erbiuden knark någon gång? [] Nei, aldrig Cl Ja, en gång [] Ja, flera gånger

När giorde du det första gången? Före år 1964 Under år 1964 Under ian—iuni 1965 Under iuli—dec. 1965 Under ian—iuni 1966 Under iuli—dec. 1966 Under ian—iuni 1967 Under iuli—dec. 1967

Vad var det som giorde att du prövade knark?

Av nyfikenhet Ville visa att du vågade Kompisarna tiatade Du blev tvingad

Annat, vad? ................................................................................

DDDEICID

EIEIEIEIEIEIIZI

El

Vad var det för preparat du tog första gången? Preludin Ritalina Hasch/marihuana Morfin Vet ei Annat, vad?

Hur blir du när du tagit knark?— (Om du tagit mer än en sort—väli den som du tagit oftast.) Illamående Glad Sexuellt stimulerad Får obehagliga fantasier Får sköna fantasier Blir klar i huvudet Är osäker

Annat, hur? .................................................................................

Vilken sort gäller ditt svar? ..

Om (du»: Vad har du haft för skäl när du sagt nei till erbiudandet? (Väli en av rutorna)

Verkade ointressant Rädd för att bli narkoman Rädd för andra skadliga fölider Rädd för straff Kostade pengar Annat skäl vad?

Om du erbiudits knark: Vem var det som" erbiöd dig det? i:] Okänd person [] Bekant Cl Klasskamrat. |:], Annan kamrat |:] Annan, vem? ................................................................................

Om du erbiudits knark: Vad var det för preparat du erbiöds? (Första gången.) Preludin Ritalina Hasch/ marihuana Morfin Vet ei

Annat, vad? ................................................................................

DBDDDD

Hur tror du att man blir när man tar knark?

Illamående Glad Sexuellt stimulerad Får obehagliga fantasier Får sköna fantasier Blir klar i huvudet

Har ingen aning Annat, vad?

DDDL—JDEIDEI

Tänker du på någon särskild sorts knark? [:| Ja [:| Nei

Om ((Ja»: vilken? ................................................................................

16. Om du har tagit knark: Vern brukar du få knark från? (Om du bara knarkat en gång—vemfick du det ifrån då?)

[| Okänd person Ei Bekant (Du får fylla i flera rutor) [] Klasskamrat |:] Annan kamrat D Annan, vem? ....................................................................................

17. a. Hur många gånger har du tagit narkotika under sista månaden? D Ingen gång [I En gång [i 2—4 ggr [] 5—10 ggr |:] Fler än 10 ggr

b. Om du tagit knark under den sista månaden, vilket eller vilka preparat har du tagit?

EI Preludin B Ritalina El Hasch D Morfin [] LSD [] Mebumal EI Palfium B Meproban E] Annat, vad? .

:. Hur har du tagit dessa preparat? [] Genom munnen [:| Iniektion (spruta) [:| Rökt |:] Annat sätt, vad?

TILL DEM SOM TAGIT NARKOTIKA MER ÄN 3 GÅNGER DEN SISTA MÅNADEN.

18. a. Tycker du att du på det hela taget mår bättre eller sämre nu än innan du böriade knarka?

|:] Bättre El Ingen skillnad |:] Sämre

b. Klarar du dig bättre eller sämre i skolan nu än innan du böriade knarka?

[] Bättre [] Ingen skillnad [:l Sämre

Om du tidigare knarkat, men slutat—varför slutade du? [:i Det var inte intressant längre Kommentar, om du vill skriva utförligare: |:] Rädd för att bli narkoman [:| Rädd för andra skadliga fölider [:| Rädd för straff [] Kostade pengar [] Annat skäl, vad?

Kommentar till undersökningen, om du vill säga "vad du anser om den:

TACK FÖR DIN MEDVERKAN.

Undersökning om narkotikabruk bland

skolungdom

Erland Jonsson Lars Svedugård

På uppdrag av SÖ har sociologerna docen- ten Erland Jonsson och fil. kand. Lars Sve- dugård genomfört en undersökning om nar- kotikabruk bland skolungdom. De har av- gett följande preliminära rapport.

2.1 Studie av narkotikabrukare i grundsko- lans nionde klass i Göteborg

Under senare år har narkotikaproblemet ägnats allt större uppmärksamhet. Detta torde i första hand bero på att man tyckt sig kunna iaktta ett ökat narkotikabruk främst bland ungdom. Ett flertal undersök- ningar har genomförts för att lokalisera olika kategorier av konsumenter.

För att ge de lokala skolmyndigheterna möjlighet att kartlägga utbredningen av narkotikabruket i skolorna i den egna kommunen erbjöd SÖ under våren 1967 samtliga kommuner i landet att delta i en enkätundersökning.1 Alla kommuner enga- gerade sig inte i undersökningen vilket in- nebär att de erhållna resultaten inte är gil- tiga för hela landet. Förutom information om narkotikabrukets omfattning önskade man inom SÖ också information om skill- nader mellan elever med olika erfarenheter av narkotikabruk beträffande social anpass- ning i och utom skolan. För att få denna problemställning belyst lät SÖ våren 1968 genomföra en enkätundersökning omfattan- de elever i nionde klass i samtliga grundsko- lor i Göteborg. I föreliggande preliminära

rapport skall denna undersöknings upplägg- ning och genomförande presenteras samt undersökningsresultaten redovisas och disku- teras. Först skall dock en närmare analys av undersökningens frågeställningar göras.

2.1 . 1 Undersökningens problemställningar

Huvudmålsättningen, som inledningsvis be- rördes, är i första hand att söka belysa vissa skillnader mellan elever med olika erfaren— heter av narkotikabruk. De kategorier av elever som jämförelsen skulle omfatta defi— nierades på följande sätt:

I. Narkotikabrukare. 11. Tidigare narkotikabrukare. III. Elever som erbjudits narkotika men inte utnyttjat möjligheten att pröva på nar- kotika.

IV. Elever som aldrig haft möjlighet att pröva på narkotika.

Vissa problem är förknippade med av- gränsningen av grupperna I och II. Grupp II består sålunda av de elever som mer eller mindre sporadiskt brukat narkotika men slutat och de elever som prövat på nar- kotika men inte övergått till att bruka det. Tidsfaktorn är här av stor betydelse. När kan man anse att en individ har upphört att bruka narkotika? Erfarenheten visar att ett icke >>utvecklat» narkotikabruk ibland kan redovisa ett högst oregelbundet konsum-

1 Redovisad i Aktuellt från skolöverstyrelsen. 1967/68: 9.

tionsmönster med relativt långa uppehåll mellan konsumtionstillfällena. Sålunda finns det med all säkerhet elever i grupp II som snarare borde återfinnas i grupp I. Likaså torde det finnas elever i grupp I som trots att de har för avsikt att fortsätta med sitt bruk inte kommer att göra det och som så- ledes egentligen skulle ha placerats i grupp II. Effekterna av dessa möjliga »felklassifi- ceringar» torde dock vara relativt små.

De fyra ovan definierade kategorierna har jämförts med avseende på följande grup- per av variabler:

]. Attityder till narkotika och narkotika- brukare samt till undervisningen om narko- tika i skolan.

2. Bruk av tobak, alkohol och lösnings- medel.

3. Anpassning i skolan.

4. Sociala kontakter utanför skolan.

5. Kontakt med föräldrarna. Definitionen av de enskilda variabler som ingår i de uppräknade variabelgrupperna görs i anslutning till resultatredovisningen.

2.1.2 Undersökningens uppläggning och ge- nomförande

Urvalet elever för undersökningen gjordes på grundval av resultaten från den av SÖ utförda allmänna kartläggningen av narko- tikabruket. Enligt det ursprungliga förslaget skulle huvudintresset inriktas på vissa kom- muner som visade sig ha hög frekvens av narkotikabrukande elever. Många både tek- niska och praktiska svårigheter har gjort att vi fått avstå från detta förfaringssätt. I stäl- let har vi valt att använda oss av skolor i ett mer sammanhängande område, med ett re- lativt sett stort antal narkotikabrukare, näm- ligen samtliga grundskolor i Göteborgs kom- mun med nionde klass. Antalet gymnasier

% av totala urvalet

4 414 100 3 638 82

Urval Inkomna formulär

, Bortfall

Elever som på grund av

inkomplett besvarade formulär ej kunnat fö- ras till någon av de fyra undersöknings— gruppema 230 Vid undersökningstill-

tållet frånvarande ele-

ver 776 18 Totalt bortfall 1 006 23

med nionde klass av grundskola uppgår till sex stycken. Endast två av dessa skolor finns med i totalmaterialet.

Data rörande undersökningsmaterialet samt bortfall har sammanfattats i tabell 1, som visar att det egentliga bortfallet, dvs. de elever, som av någon anledning var frånva- rande vid besvarandet av formulären upp- går till 18 % av totala urvalet. Därtill måste dock läggas ytterligare 5 % som på grund av att de lämnat ofullständiga uppgifter ej kun— de föras till någon av de fyra undersöknings- grupperna.

Uppdelningen av materialet på undersök- ningsgrupper skedde med utgångspunkt från svaren på frågorna nederst.

Som framgår av tabell 2 tillhör flertalet av respondenterna grupp IV, dvs. de som inte har haft någon kontakt med narkotika. Narkotikabrukarna — grupp I uppgår till 4 % och är den minsta gruppen.

I samtliga grupper utom i grupp III, dvs. den grupp som innehåller ungdomar som har haft möjlighet att pröva narkotika men som av någon anledning avstått, överväger pojkarna. Särskilt markant är detta i grupp

___—___—

Knarkar du fortfarande? NEJ JA JA

Har Du någon gång blivit erbju- den knark eller på något annat sätt haft möjlighet att pröva på det?

NEJ

%—

Har du själv JA I någon gång knarkat? NEJ

IV

”__—R_—

Tabell 2. Undersökningsmaterialet, uppdelat på kön, fördelat på undersökningsgrupper.

_____________.____-_——-—————

Grupp I % II % III % IV % Totalt

_________________—_—————————

176 53 425 44 1 041 53 1 722 155 47 543 56 937 47 1 686 131 100 331 100 968 100 1978 100 3 408

4 10 28 58 100

(0

Pojkar 80 61 Flickor 51 39 Totalt ., ,

I, som innehåller 61 % pojkar och 39 % flickor. Ser man emellertid på det totala materialet, är detta mycket jämnt fördelat, 51 % pojkar mot 49 % flickor. Eftersom alla elever i urvalet kommer från grund- skolans nionde klass är åldern i stort sett densamma för samtliga: 16 år.

Datainsamlingen har skett genom grupp- enkäter med i huvudsak frågor med fasta svarsalternativ. Distributionen av frågefor- mulären till de olika skolorna ombesörjdes av Göteborgs allmänna skolstyrelse i april månad 1968. Eleverna besvarade formulä- ren anonymt under en lektionstirnme med en lärare närvarande. För att ytterligare betona anonymitetsskyddet uppmanades eleverna att lägga de besvarade formulären i ett bifogat omärkt kuvert som sedan samlades in av lä- rarna. I de skolor där så var möjligt skedde utdelningen av formulären samtidigt i alla klasser.

2.2 Undersökningsresultat

Undersökningsresultaten presenteras för de tidigare nämnda variabelgrupperna var för sig. En närmare beskrivning av grupperna I och II med utgångspunkt från variabler

relaterade till narkotikabruket ges i appen- dix II och III. Siffrorna i tabellerna är pro- centtal baserade på antaletflickor respektive pojkar i de olika grupperna. Tabellernas slut- summor vad gäller procenttalen varierar nå- got beroende på att ingen decimal har tagits med. I de tabeller där slutsumman saknas har det varit möjligt för eleverna att ange fler än ett svarsalternativ varför slutsum- man i en del fall överstiger 100 %.

Attityder till narkotika och narkotikabrukare samt till undervisningen om narkotika i skolan

Attityderna till narkotika och narkotika- brukare har mätts med en attitydskala kon- struerad enligt Likerts metod (se appendix I). Eleverna har tagit ställning till 18 posi- tivt eller negativt värderande omdömen om narkotika och narkotikabrukare. Svarsalter— nativen för varje påstående har poängsatts från 1—5 beroende på hur benägna eleverna är att instämma i påståendet ifråga. 5 poäng innebär den mest positiva attityden till ett påstående. Sålunda är det teoretiskt möjligt att med 18 påståenden uppnå en totalpoäng på 90, vilket skulle innebära en maximalt

Tabell 3. Attityder till narkotika och narkotikabrukare.

___________________.___—-——————

Grupp I Grupp II

P F Totalt P F

Grupp III Grupp IV

Totalt P F Totalt

Totalt P F

__________________________————-————

O 0 0 3 1 3 0 2 16 10 8 2 5 26 32 23 20 21 28 24 35 29 33 19 21 21 26 23 6 10 11 24 16 2 1

2 5 3 4 12 9 11 13 25 17 21 34 35 34 28 35 38 36 38 38 37 26 21 29 26 13 15 14 20 11 10 10 3 3 3

8 3 3 3 0 0 0 2 1 0 0 0 0 0

”___—___—

101 100

66,4

Summa 101 100 99

100 99 41,7

100 100 46,9

99 101 100

53,2

___—______________————-——

Grupp I Grupp II

P F Totalt P F

31 20 27 27 28 68 78 72 72 71 1 2 2 1 1

Summa 100 100 101 100 100

positiv attityd. En extremt negativ attityd motsvarar 18 poäng. Tabell 3 redovisar fördel- ningen av attitydpoängen för de olika grup- perna. För varje grupp anges även median- värdet (Md). Av tabellen framgår att de elever som fortsätter med sitt narkotikabruk (grupp I) har den överlägset mest positiva attityden med ett medianvärde på 66,4. Det är rimligt att anta att en av anledningarna till att man slutar med narkotikan skulle kun- na vara negativa erfarenheter av giftet ifrå- ga. Om så vore fallet kunde man vänta sig ett relativt lågt medianvärde för grupp II, lägre än för exempelvis grupp III. Grupp II har emellertid det näst högsta medianvär- det; 53,2. Grupp III i sin tur har ett högre medianvärde (46,9) än grupp IV (41,7).

I samtliga grupper anser flertalet respon— denter att skolan inte har gett dem tillräck- lig information om narkotika och dess verkningar. Bara en fjärdedel av responden- terna svarar att informationen är tillräcklig, vilket pekar på att det, trots den ökade in- formationsverksamhet som har bedrivits från skolhåll, behövs ytterligare upplysning i den- na fråga. Skillnaden mellan könen är liten utom i grupp I där flickorna i större ut- sträckning är missnöjda med informationen.

Grupp III Grupp IV

Totalt P F Totalt P F Totalt

28 26 23 25 27 26 26 71 73 76 75 72 73 73 l 0 1 l l 2

100 99 100 101 100 101

Som ett komplement till den ovan redo- visade attitydfrågan ställdes också en fråga om varifrån eleverna fått sina kunskaper om narkotika. Som framgår av tabell 5 är radio/TV och tidningar de källor som ung- domarna (utom i grupp I) tydligen får den mesta informationen ifrån. Föräldrar och lä- rare i skolan spelar en ungefär lika roll och är jämfört med massmedia betydligt underlägs- na som informationsgivare. Mellan 10—15 % av de olika grupperna anser att lärarna är den huvudsakliga källan. Kamrater spelar en relativt stor roll för grupperna I, II och III, mellan 37 och 40 % mot endast 14% för grupp IV. Föräldrarna tycks vara vanligare som källa i grupperna III och IV än i de övriga två. Från radio/TV häm— tar 57 % från grupp III och 73 % från grupp IV sin information mot 31 resp. 44 % för grupperna I och II. Som väntat har grupp I störst andel som fått sin kunskap från egen erfarenhet, 44 % mot 26 % från grupp II. De låga siffrorna för grupperna III och IV när det gäller denna sistnämnda källa ger en antydan om att eleverna i dessa grupper har en mycket ringa kontakt med narkoti- kabrukande kamrater. Genomgående för alla grupper är att flickorna tillmäter kamrater

Tabell 5. »Varifrån har kunskapen om narkotika och dess verkningar kommit?»

Grupp I Grupp II

P F Totalt P F

Från lärare 18 6 13 10 11 Från kamrater 29 49 37 34 47 Från föräldrarna 4 5 6 9 5 Från tidningar 28 33 30 31 29 Från radio/TV 38 22 31 44 43 Från egen

erfarenhet 39 51 44 27 24 Från annan källa 2 4 6 5

Grupp III Grupp IV

Totalt P F Totalt P F Totalt

10 17 9 12 18 13 15 40 31 42 37 11 18 14

7 11 13 12 12 13 12 30 40 41 40 39 46 42 44 68 49 57 77 69 73

26 5

Tabell 6. »Röker Du?»

_____________———_————-—

Grupp I Grupp II Grupp III Grupp IV P F Totalt P F Totalt P F Totalt P F Totalt

___—________.___———-———

Ja 88 90 89 81 82 82 56 64 61 29 34 31 Nej 11 10 11 18 18 18 43 35 38 70 66 68 Ej svar 1 0 1 l 0 l 1 1 1 l 1

Summa 100 100 101 100 100 101 100 100 100 100 100 100

en större betydelse än vad pojkarna gör. Om- vänt förhållande gäller för informationsgi— varna radio/T V.

2.2.1 Bruk av tobak, alkohol och lösnings- medel

Konsumtionen av tobak, alkohol och lös- ningsmedel har studerats i första hand för att ge information om individernas benägen- het att söka stimulans samt berusningsbenä- genheten, vilket har påverkat utformningen av frågorna.

Frekvensen rökare [ de olika grupperna

Av tabell 6 framgår att grupperna I och II har störst andel rökare. 89 % rökare åter- finns i grupp I och 82 % i grupp II. Lägst andel har grupp IV som betydligt avviker från de övriga grupperna med endast 31 %. Skillnaden mellan könen är liten men i samt- liga grupper har flickorna en procentuellt

Rökarna fördelade efter tobakskonsumtio- nens storlek

Som framgår av tabell 7 har grupperna I och II en högre konsumtionsintensitet än de övriga två grupperna. 28 % av grupp I röker tio cigarretter eller mer mot 27 % för grupp II. Motsvarande siffror för grup— perna III och IV är 17 respektive 10 %. I kategorin övriga ingår de som röker pipa.

Frekvensen konsumenter av starksprit i de olika grupperna

De ungdomar som har prövat narkotika tycks oftare använda starksprit (tabell 8). 31 % från grupp I och 17 % från grupp II dricker sålunda sprit åtminstone en gång i veckan mot endast 7 % från grupp III och 2 % från grupp IV. Över hälften (53 %) av grupp IV nyttjar aldrig starksprit mot 7 resp. 8 % för grupperna I och II. I samt- liga grupper har flickorna en högre pro- centuell andel som aldrig dricker starksprit än pojkarna.

högre andel rökare än vad pojkarna har. Alkoholkonsumtionens intensitet har ock-

Tabell 7. »Hur mycket röker Du?»

Grupp III Grupp IV

Grupp I Grupp II

P F Totalt P F Totalt P F Totalt P F Totalt

___—___!

1— 4 cig./dag 20 30 24 16 27 21 23 38 32 34 52 43 s— 9 » 43 39 41 41 48 42 43 36 35 35 10—14 13 17 15 24 13 12 14 11 6 9 15—19 6 9 7 7 6 1 2 1 1 1 20— 7 4 6 1 2 1 1 1 o 0 Övriga 9 o 5 11 o o 3 14 1 9 Ej svar 3 o 2 o 4 2 4 6 s 3 5 4

__________——_——-———

Summa 101 99 100 100 100 101 100 100 100 100 100 101

Tabell 8. »Hur ofta brukar Du dricka starksprit?»

___—___— Grupp I Grupp II Grupp Ill Grupp IV

P F Totalt P F Totalt P F Totalt P F Totalt ___—___—

Minst en gg/ veckan 29 35 31 22 12 17 7 7 7 3 1 2 Minst en gg] mån 44 35 41 48 38 43 38 30 34 16 11 13 Några ggr om året 23 20 21 26 38 32 37 37 37 31 30 31 Aldrig 5 10 7 4 12 8 17 26 22 50 57 53 Ej svar 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0

Summa 101 100 100 100 100 100 100 100 100 100 99 99

Tabell 9. »Hur ofta dricker man alkohol så att man känner sig berusad?»

Grupp I Grupp II Grupp III Grupp IV P F Totalt P P Totalt P F Totalt P F Totalt

Ofta 58 49 54 39 16 28 18 9 13 4 2 3 Händer någon

gång 41 49 44 55 74 64 61 69 60 37 30 34 Aldrig 1 2 2 6 10 8 21 32 27 58 68 63 Ej svar 0 0 0 O 0 0 0 0 0 0 0 0

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 99 101 100

Tabell 10. »Har Du någon gång snilfat?»

Grupp I Grupp II Gru pp III Grupp IV P F Totalt P F Totalt P F Totalt P F Totalt

Ja 61 3 1 49 47 26 37 25 1 0 1 6 8 4 Nej 39 67 50 52 74 62 75 90 83 92 96 Ej svar 1 2 l 1 0 1 0 l 0 0 0

Summa 101 100 100 100 100 100 100 101 99 100 100 100

Tabell 1]. »Har Du slutat snili'a?»

Grupp I Grupp II Grupp III Grupp IV

P F Totalt P F Totalt P F Totalt P F Totalt

Ja 77 69 75 93 95 94 89 93 90 89 91 89 Nej 19 31 22 7 5 6 10 2 7 8 0 5 Ej svar 4 0 3 0 0 0 1 5 3 3 9 6

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

så mätts med en fråga om hur ofta man dricker alkoholhaltiga drycker så att man känner sig berusad.

Berusningsbenägenheten i de olika grupperna

Över hälften (54 %) av de ungdomar som uppger att man fortfarande använder nar- kotika (grupp I) berusar sig ofta med hjälp av alkohol mot 28 % för grupp II (tabell 9). Grupperna III och IV har som synes, för detta svarsalternativ, betydligt lägre siffror, 13 resp. 3 %. I svarskategorin »aldrig» ingår även de som inte nyttjar något slag av alko- hol.

Konsumtion av lösningsmedel

14 % av totala antalet elever har någon gång sniffat, vilket i stort sett är samma siffra som gäller dem som brukat narkotika någon gång (tabell 10). Sniffarna är betyd- ligt vanligare i grupp I än i de övriga grup- perna. Ungefär hälften (49 %) från grupp I har sniffat någon gång. Grupp II i sin tur är väsentligt överlägsen grupperna III och IV. Grupp IV har endast 6 % som någon gång har sniffat. I samtliga grupper har pojkarna en större andel sniffare.

Förändringar beträffande konsumtion av lös- ningsmedel

Cirka 8 % av dem som sniffat någon gång uppger att man fortsätter. Detta mot- svarar 1 % av totala materialet. Tabell 11

Tabell 12. >>Hur trivs Du i skolan?»

Grupp I Grupp II

P F Totalt P P

Mycket bra 5 2 4 13 8 Bra 44 33 40 35 34 Inte särskilt bra 30 45 36 37 44 Dåligt 20 20 20 15 14 Ej svar 1 0 1 0 1

Summa 100 100 101 100 101

vrsar att de som fortsätter att bruka narko- tika (grupp I) i större utsträckning fortsät- ter att sniffa, 22 % från grupp I uppger detta. De övriga tre grupperna uppvisar inga större skillnader.

Sammanfattningsvis kan konstateras att det tycks finnas ett samband mellan narko- tikabruk å ena sidan och bruk av tobak, alkohol och lösningsmedel å den andra.

2.2.2 Anpassning i skolan

Anpassningen i skolan har studerats med hjälp av frågor om trivseln i skolan, från— varofrekvens, tid för läxläsning och benä— genhet att fortsätta studera. Dessa frågor kan givetvis inte ge en bild av den totala anpassningen i skolan men torde trots detta kunna ge en viss belysning av problemet om skillnader mellan de fyra undersöknings- grupperna i fråga om skolanpassning.

Trivsel i skalan

Anpassningen till skolan mätt på detta sätt tycks vara långt ifrån god (tabell 12). Över hälften i grupperna I och II (56 resp. 55 %). trivs inte särskilt bra eller dåligt medan 45 % från grupp III uppger detsamma. De elever som aldrig haft någon beröring med narkotika synes vara bättre anpassade, över 70 % av denna grupp anser att de trivs mycket bra eller bra med skolan. Vidare visar tabellen att flickorna från grupperna I och II tycks vara sämre anpassade än pojkarna.

Grupp III Grupp IV

Totalt P F Totalt P F Totalt

10 8 9 8 12 15 13 35 45 47 46 60 57 59 40 38 38 38 21 25 23 15 9 6 7 6 4 5

1 0 0 0 1 0 0

101 100 100 99 100 101 100

Grupp I Grupp H Grupp III Grupp IV P F Totalt P P Totalt P F Totalt P F Totalt

1—3 tim/veck. 14 22 17 19 14 17 12 15 14 4—-5 » 6 10 8 2 7 5 2 4 3 Mer än 5 tim/veck. 15 14 15 5 8 6 3 2 3 1—3 tim/mån. 29 33 31 30 37 33 31 45 39 20 29 24 40 2

6 l 1

Aldrig 33 22 28 42 32 37 49 33 71 60 66 Ej svar 4 0 2 3 1 2 3 2 2 1 2

Summa 101 101 101 101 99 100 100 101 101 100 101 100 Tabell 14. »Hur lång tid i genomsnitt ägnar Du åt läxläsning?»

Grupp I Grupp II Grupp III Grupp IV P F Totalt P F Totalt P F Totalt P F Totalt

0 minuter 34 20 28 22 14 18 13 5 9 6 1—20 min. 21 22 21 21 21 21 26 18 22 19 12 16 21——40 » 14 18 15 17 21 19 20 20 20 21 17 19 41—60 » 20 18 19 22 25 27 28 28 26 31 28 61—80 » 0 2 1 2 2 1 3 2 3 2 2 81—100 » 6 2 5 5 5 5 9 7 7 10 9 100— » 3 18 8 9 9 7 14 11 14 23 18 Ej svar 3 1 3 3 1 2 2 2 2 2

Summa 101 101 99 101 100 100 99 101 100 100 Tabell 15. »Vill Du själv fortsätta studera?»

Grupp I Grupp 11 Grupp IV P F Totalt P F Totalt F P F Totalt

Ja 55 51 53 60 52 57 68 65 76 74 75 Nej 23 28 24 17 25 20 17 15 11 12 12 Tveksam 23 22 22 23 24 23 l 5 20 12 14 13 Ej svar 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 1

Summa 101 101 99 100 101 100 100 100 100 101 101

Tabell 16. »Med vilka tillbringar Du huvudsakligen Din fritid?»

Grupp I Grupp II Grupp III Grupp IV P F Totalt P F Totalt P F Totalt P F Totalt

Ensam 3 4 Med föräldrarna 3 12 19 Med syskon 1 8 10 Med kamrater från

samma klass 21 31 31 Med kamrater från

samma skola men ej från samma klass 29 Med kamrater från

annan skola än Din egen 32 35 Med kamrater som

har slutat skolan 19 16

Från vara från skolan

Det torde vara rimligt att anta att det. med grupperna I och II:s dåliga anpass- ning till skolan följer en högre andel i des- sa grupper än i de övriga som är borta från skolan utan någon egentlig anledning. Siff- rorna i tabell 13 ger stöd åt detta antagan- de. Sålunda uppger 28 % av eleverna från grupp I att man aldrig är borta från skolan utan att ha något egentligt skäl till detta. Motsvarande siffra för grupp II är 37 % och för grupp III 40%. För grupp IV uppger 66 % att man aldrig skolkar från skolan.

Tid för läxläsning

Allmänt kan konstateras att ungdomar från grupperna III och IV men även från grupp II lägger ned mer tid på sina läxor än sina kamrater från grupp I (tabell 14). En relativt stor andel (28 %) från grupp I uppger att man inte spenderar någon som helst tid åt läidäsning. 18 % från grupp II svarar detsamma. Motsvarande siffror för grupp III och IV är endast 9 resp. 6 %.

Benägenhet att fortsätta studierna

I tabell 15 redovisas elevernas studieam- bitioner. Det kan konstateras att viljan att studera vidare är relativt hög i samtliga grupper. Emellertid tycks elever från grup- perna III och IV vara mer inriktade på fort- satta studier än motsvarande elever från grupperna I och II. Av grupp IV svarar

75 % ja på denna fråga mot 66 % från grupp III. Motsvarande siffror från grupper- na I och II är 53 resp. 57 %. Andelen tveksamma är högst i grupperna I och II. Genomgående för alla grupper gäller att pojkarna tycks vara mer inriktade på att fortsätta studera än flickorna.

Genomgående tyder resultaten, beträffan- de frågorna om trivseln i skolorna, på att kategorin icke narkotikabrukare i större ut- sträckning än övriga anpassat sig väl i sko- lan.

2.2.3 Sociala kontakter utanför skolan

För att kartlägga elevernas kontakter utan— för skolan ställdes också frågor om fritids— umgänget. Frågorna syftade dels till att be— lysa olika gruppkarakteristika och dels re- spondenternas uppfattning om de egna kon- takterna jämfört med andras.

Umgänge på fritiden

Av tabell 16 framgår att man vanligtvis söker sina fritidskamrater utanför den egna skolan. Inga större skillnader mellan grup- perna kan iakttas utom för den sista svars- kategorin. Det är vanligare att ungdomar från grupperna I och II söker sitt fritids- umgänge bland kamrater som har slutat skolan än för grupperna III och IV.

Åldersstrukturen i fritidsgrupperna

Som väntat är det vanligast att medlem- marna är ungefär lika gamla men grupper-

Tabell 17. >>Är de flesta kamrater lika gamla som Du?»

Grupp I Grupp II

P F Totalt P F

Grupp III GruDD IV

Totalt P F Totalt P P

Ungefär lika gamla 64 51 59 71 50 Något äldre 35 47 40 25 42 Mycket äldre 0 0 0 2 3 Något yngre 1 0 1 2 4 Mycket yngre 0 0 0 0 0 Ej svar 0 2 1 0 1

Totalt

61 75 60 66 79 74 77 33 20 39 31 12 21 16 3 l 1 1 1 l 1 3 4 1 2 6 2 4 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 2 2 2

Summa 100 100 101 100 100

100 101 101 100 100

Grupp I Grupp II

P P Totalt P F

Ja 90 84 88 94 91 Nej 10 14 12 5 8 Ej svar 0 2 1 1 0

Summa 100 100 101 100 99

na I och II uppger i större utsträckning än övriga grupper att de flesta kamrater är äldre (tabell 17), 40 % från grupp I har äld- re kamrater och 36 % i grupp II. Motsva- rande siffror för grupperna III och IV är 32 resp. 17 %. Genomgående för samtliga grupper är att pojkarna oftare än flickorna uppger att de har ungefär lika gamla kam- rater medan flickorna i större utsträckning uppger att de har något äldre kamrater.

Stabiliteten i fritidsgrupperna

Tabell 18 visar inga större skillnader vad gäller gruppstabilitet för de olika grupper- na. Samma sak gäller för skillnaden emel- lan pojkar och flickor, utom i grupp I där flickorna i något mindre omfattning än pojkarna umgås i en fast kamratkrets.

Antalet medlemmar i jl'itidsgruppema

Det vanligaste i samtliga grupper är att fritidsumgänget består av 2—5 medlem- mar (tabell 19). 42 % resp. 41 % av grup- perna I och II tillhör fritidsgrupper på över 6 medlemmar. Motsvarande siffra för grupp III är 37 % och för grupp IV en- dast 23 %. Tabellen uppvisar således en

Grupp III Grupp IV

Totalt P F Totalt P P Totalt

93 92 91 91 91 92 7 7 9 8 7 6 0 1 1 1 2 2

100 100 101 100 100 100

tendens till att elever som varit i kontakt med narkotika tillbringar fritiden i en stör- re kamratkrets än övriga.

Var och hur ofta man brukar träffas på fri- tiden

Tabellerna 20 A—E avser att visa var nå- gonstans man brukar träffas på fritiden och hur ofta detta sker. Det vanligaste är att man träffas hemma hos någon åtminstone en dag i veckan. Att träffas på någon ung— domsgård eller klubb är mer frekvent bland ungdomarna i grupp I än bland ungdomar- na i övriga grupper; 66 % från denna grupp träffas åtminstone en gång i veckan på des— sa ställen. Motsvarande siffra för grupp IV är endast 38 %. Fik eller restaurang är mindre populära träffplatser för ungdo- marna. Mellan 64—76 % av de olika grup— perna uppger att man aldrig brukar träffas på dessa platser. Några klara skillnader mellan grupperna kan inte konstateras.

Kontakt med det motsatta könet

De i tabell 21 redovisade resultaten ty- der på att ungdomar från grupp I har den största kontakten med det motsatta könet.

Tabell 19. »Hur många ungefär brukar vara med?»

Grupp I Grupp II Grupp III Grupp IV

P F Totalt P F Totalt P F Totalt P F Totalt

2—5 st. 58 55 57 54 63 58 64 74 73 74 6—9 » 29 18 24 25 16 21 22 22 22 14 13 14 10 el. fler 14 26 18 20 21 20 13 17 15 8 10 9 Ej svar 0 2 1 l 1 1 1 1 1 4 4 4

Summa 101 101 100 100 101 100 100 100 100 100 100 101 ___—___—

60 62

Tabell 20. A. Hemma hos någon.

Grupp I Grupp 11

P F Totalt P P

35 45 39 40 32 29 22 26 19 27 20 28 23 18 21 6 4 5 14 12 9 2 6 6 8 1 0 1 5 1

Summa 100 101 100 102 101

B. Ungdomsgård eller klubb.

Grupp I Grupp II

P F Totalt P F

0 gånger 35 29 43 39 1 gång 19 26 27 23

gånger 20 24 10 17 3—4 gånger 16 20 10 14 5—7 >> 9 2

Totalt

36 22 19 13 7 3

100

Totalt

41 25 14 12 5 3

Grupp III

P F Totalt

31 23 26 29 32 31 17 24 21 16 16 16 6 4 5 2 2 2

101 101 101

Grupp III

P F Totalt

50 33 40 22 36 30 12 20 16 9 10 10 5 1 3 2 2 2

Grupp IV

P F Totalt

33 24 29 26 30 28 19 23 21 13 16 14 4 3 3 6 5 6

101 101 101

Grupp IV P F Totalt

63 50 57 17 31 24 _ 6 8 7 5 5 5 3 1 2 6

Ej svar 1 O 1

100 Summa 101 99

C. På något f1k eller någon restaurang.

Grupp I P F

Grupp 11 Totalt P F

68 59 64 64 68 19 18 18 19 19 6 12 8 5 5 4 12 7 5 6 3 0 2 3 1 1 0 1 5 1

Summa 101 101 100 101 100

D. Utomhus någonstans.

Grupp I Grupp II

F Totalt P F

35 36 31 52 26 17 14 11 14 14 15 12 18 19 16 16 9 14 19 8 0 1 5 1

Summa 100 102 101 100 100

100

Totalt

66 19 5 5 2 3

100

Totalt

41 12 14 16 14

3

100

100 102 101

Grupp III

P F Totalt

69 66 67 16 20 19 4 5 5 6 4 5 3 3 3 2 2 2

100 100 101

Grupp III

P F Totalt

25 41 34 17 23 20 16 17 17 24 13 18 17 4 10

2 2 2

101 100 101

5 6

100 100

Grupp IV

P F Totalt

78 74 76 10 14 12 3 4 3 2 2 2 1 1 1 6 5 6

100 100 100

P

25 38 14 19 13 17 24 18

6

100

E. Någon annanstans.

Grupp I Grupp II

P F Totalt P F

0 gånger 70 7 73 67 70 8 1 gång 13 6 10 11 11 2 gånger 6 8 7 7 7 3—4 gånger 4 4 4 4 8 6 4 5 6 3 1 0 1 5 1

Summa 100 100 100 100 100

Betydligt mer än hälften (57 %) från denna grupp uppger sig ha stadigt sällskap mot 49 % från grupp II och 44 resp. 22 % från grupperna III och IV. I samtliga grupper utgör flickorna en större andel som har stadigt sällskap.

Uppskattning av det egna antalet vänner i får- hållande till andras

Ovanstående frågeställning kan ses som ett mått på elevernas självskattade kam- ratkontakt eller popularitet. Av tabell 22 framgår att elever från grupp I uppger sig ha fler vänner än elever i de övriga grup- perna. 44 % av grupp I har mycket fler eller något fler vänner mot 33 % från grupp II. Grupp III ligger ännu något läg— re med 25 % och grupp IV endast 16 %. Dessa siffror skulle alltså tyda på att, i för- sta hand, de som fortsätter att använda nar- kotika och, i andra hand, de som har an— vänt narkotika men slutat anser sig ha fler vänner än övriga elever. För detta talar det faktum att ungdomarna i dessa två grup- per enligt tabell 19 tenderar att vistas i nå- got större kamratgrupper än övriga.

De i detta avsnitt redovisade resultaten

Tabell 2]. »Har Du stadigt sällskap?»

Grupp I Grupp II

P F Totalt P F

55 61 57 43 56 45 39 43 54 43 O 0 0 3 1

Summa 100 100 100 100 100

Grupp III Grupp IV

Totalt P F Totalt P F Totalt

68 64 68 66 68 64 11 14 14 14 10 15 7 8 10 9 6 8 6 7 5 6 6 5 5 6 2 4 4 3 3 2 2 2 6 5 100 101 101 101 100 100

66

om umgänget på fritiden ger ingen klar bild av skillnaderna mellan undersökningsgrup- perna. Ungdomarna som brukar eller prövat på narkotika tycks dock ha ett större um- gänge med äldre kamrater och kamrater utanför skolan. De har också i större ut- sträckning s. k. stadigt sällskap.

2.2.4 Kontakt med föräldrarna

För att belysa kontakten med föräldrarna har ett antal frågor ställts som berör fri- tiden, skolan samt benägenheten att disku- tera viktiga problem med sina föräldrar. Inom denna variabelgrupp redovisas även elevernas tilldelning av veckopengar. Lik- som när det gällde anpassningen i skolan kan frågorna naturligtvis inte ge en total bild av kontakten föräldrar—elever men kan dock ge en viss uppfattning om skillnader i föräldrakontakt mellan undersökningsgrup- perna.

Kontakt föräldrar elever vad gäller fritiden

Av tabell 23 framgår att endast 18 % från grupp I så gott som alltid talar om vad man gör på sin fritid. Från grupp II

Grupp III Grupp IV

Totalt P F Totalt P F Totalt

49 36 50 44 17 27 22 49 62 49 55 80 72 76 2 2 2 2 3 1 2

100 100 101 101 100 100 100

Tabell 22. »Om Du jämför Dig med andra anser Du att Du har fler eller färre vänner än de?»

___________.—____—_——_—-———————

Grupp I Grupp II Grupp III Grupp IV P F Totalt P F Totalt P F Totalt P F Totalt

_________________.———————-—

Mycket fler 16 10 14 11 7 9 5 4 5 3 2 3 Något fler 30 30 30 23 25 24 16 23 20 14 13 13 Inte det 49 53 50 63 60 62 70 67 68 69 70 70 Mindre 4 2 3 3 7 5 8 5 7 13 14 13 Ej svar 1 6 3 0 1 1 1 1 1 1 1 1

Summa 100 101 100 100 100 101 100 100 101 100 100 100

Tabell 23. »Brukar Du tala om för Dina föräldrar vad Du gör på Din fritid?»

___—”___—

Grupp I Grupp II Grupp III Grupp IV P F Totalt P F Totalt P F Totalt P F Totalt

___—___________________—_————-———

Ja så gott som

alltid 16 20 18 31 48 39 28 56 44 38 64 50 Ja ibland 60 63 61 59 45 52 63 40 50 55 33 45 Nej så gott som

aldrig 23 18 21 10 7 9 9 3 6 6 3 4 Ej svar 1 0 1 0 0 0 0 0 0 1 0 0

___—___—__—__———

Summa 100 101 101 100 100 100 100 99 100 100 100 99

Tabell 24. »Brukar Du informera Dina föräldrar om hur det går för Dig i skolan?»

___—___”!—

Grupp I Grupp II Grupp III Grupp IV

P F Totalt P F Yotalt P F Totalt P F Totalt

______________._____——-——————-——-——-

Ja så gott som alltid 21 28 24 30 31 30 28 43 36 36 52 43 Ja ibland 66 53 61 56 60 58 59 48 53 54 43 49 Nej så gott som

aldrig 11 20 15 14 9 12 14 8 10 10 5 8 Ej svar 1 0 1 0 0 0 O 0 0 l 0 0

Summa 99 101 101 100 100 100 101 99 99 101 100

Tabell 25. »Händer det att någon av Dina föräldrar hjälper Dig med Dina hemuppgifter?»

_____________________——-————

Grupp I Grupp 11 Grupp III Grupp IV P F Totalt P F Totalt P F Totalt P F Totalt

____________—._______—————_

Ja ofta 9 8 8 11 11 11 8 9 9 8 10 9 Ja händer någOn gång 35 47 40 46 48 47 46 55 51 48 56 52 Nej så gott som aldrig 51 43 48 40 40 40 45 35 40 43 33 39 Ej svar 5 2 4 3 1 2 1 1 1 1 0 1

___—________—————_

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 101 100 99 101

Tabell 26. »Om Du ställs inför problem som Du vet att Dina föräldrar skulle kunna hjälpa Dig med, brukar Du då diskutera dessa med dem?» ___—___—

Grupp I Grupp H

P F Totalt P F

Grupp III Grupp IV

Totalt P F Totalt P F Totalt

___—___—

Ja med far 9 2 6 14 3 Ja med mor 26 39 31 30 56 Ja med både far

och mer 43 31 38 46 25 Nej varken med

far eller mor 18 28 21 9 15 Ej svar 5 0 3 2 1

Summa 101 100 99 101 100

uppger 39 % detsamma medan motsvaran- de siffror för grupperna III och IV är 44 resp. 50 %. Grupp I föredrar oftast att yppa sina aktiviteter ibland (61 %). I samt- liga grupper är det en större andel flickor som så gott som alltid talar om för föräld- rarna vad man har för sig på fritiden.

Kontakt föräldrar elever vad gäller skolan

I tabell 24 redovisas elevernas vilja att informera sina föräldrar om skolarbetet. Grupp I har lägst andel för svarsalterna- tivet så gott som alltid. Cirka 1/ 4 av grupp I uppger detta mot 30 % för grupp 11 och 36 resp. 43 % för grupperna III och IV. En stor andel av grupp I (61 %) säger sig informera föräldrarna ibland. I samtliga grupper är det vanligare att flickorna så gott som alltid informerar sina föräldrar.

Tabell 25 redovisar ett mått på hur van- ligt det är att föräldrarna hjälper sina barn med hemuppgifter från skolan. En jämför- else mellan grupperna ger vid handen att 48 % av grupp I får hjälp med hemuppgif- tema ofta eller någon gång mot 58 % från grupp II. Motsvarande siffror för grupperna III och IV är 60 resp. 61 %.

Benägenhet att diskutera problem med för- åldrarna

Som synes är elever från grupp I minst benägna att diskutera sina problem med för- äldrarna (tabell 26). En sammanslagning av de tre första svarskategorierna visar att

9 12 2 6 8 2 6 42 24 53 40 19 46 32

36 52 35 43 62 46 54

12 11 9 10 9 5 7 2 l 1 1 2 l 1

101 100 100 100 100 100 100

ca 3/.1 av eleverna från grupp I diskuterar sina problem med någon eller med bägge föräldrarna. 87 % från grupp II uppger det- samma mot 89 resp. 92 % från grupperna III och IV. En jämförelse mellan könen visar att det i samtliga grupper är vanliga— re att pojkarna diskuterar sina problem med sina fäder och att flickorna i stället vänder sig till sin mor. I den mån man diskuterar med en av föräldrarna är det betydligt vanligare att ungdomarna vänder sig till sina mödrar.

Tilldelning av veckapengar

En jämförelse mellan grupperna ger vid handen att grupp I i större utsträckning har mer pengar per vecka från sina föräld- rar (tabell 27). Sålunda har drygt hälften (56 %) av grupp I över tio kronor per vecka mot 49 % från grupp 11 och 42 resp. 23 % från grupperna III och IV.

De mått på kontakten mellan föräldrar och elever som här har använts tyder på att narkotikabrukare har mindre kontakt med sina föräldrar än övriga elever.

2.3 Sammanfattande kommentarer

Vid den genomförda undersökningen erhölls ett relativt sett stort bortfall. Den olika sto— ra benägenheten för att vara borta från skolan i de olika undersökningsgrupperna. gör det troligt att en relativt stor del av narkotikabrukarna finns i bortfallet. Esti- mationer av t. ex. konsumtionsvanevariabler

______________________———_——

Grupp I Grupp II

P F Totalt P F Totalt P F

Grupp III Grupp IV

Totalt P F Totalt

_____________.___———————

0 kr 4 12 7 1—10 kr 33 33 33 11—20 » 36 37 37 21—30 » 11 10 11 31—40 » 5 2 4 41—50 >> 0 2 1 51 och mer 4 2 3 Ej svar 8 2 5

101 100 101

mm w—WNWWWO

481.» moi—NOOONDRII

Summa 100 100

kan därför inte göras.

Trots löftet om anonymitet är det troligt att man i denna studie, liksom vid studier av alkohol— och tobakskonsumtion haft re- spondenter som felaktigt uppgett sig vara icke-konsumenter och respondenter som medvetet eller omedvetet uppgivit för låg konsumtion. Detta innebär i första hand att undersökningsgrupperna III och IV inte innehåller enbart icke-konsumenter.

Båda de ovan redovisade felkällorna tor- de ha haft samma effekt på undersöknings- resultaten. De har gjort det svårare att på— visa skillnader mellan undersökningsgrup- perna, vilket bör beaktas vid utvärderingen av undersökningsresultaten.

Som ett argument för ett friare bruk av cannabis har ofta framförts åsikten att ett dylikt bruk skulle vara ett substitut för al- kohol. Resultaten i denna undersökning ty- der på att ovanstående argument inte är tillämpbart för den undersökta populatio— nen. De ungdomar som någon gång använt narkotika men slutat och framför allt de som uppger sig fortsätta med bruket dricker oftare starksprit än övriga. Dessutom kon- sumerar man i desSa två grupper mer alko- hol per gång vilket har mätts med en frå- ga om hur ofta man dricker alkohol så att man känner sig berusad. 54 % av de ung- domar som uppger att man fortsätter att använda narkotika (grupp I) berusar sig ofta med hjälp av alkohol mot 28 % från grupp II. Grupperna III och IV har lägre siffror, 13 resp. 3 %. Samma tendens fram- träder även för konsumtion av tobak och

HON

os—w—v—wmaxoo HON ADHD-380004; wax

wu. u—Hu—wqqm

m—b—v—U-OOOx toa-P- .ht—u—v—oo-e-xom uu.

Nb) q—NNooonom ÄHF—HNINO-Ä

%

100 © KO

lösningsmedel.

En viktig fråga är huruvida eleverna själ- va uppfattar den information som skolan har gett om narkotika och dess verkningar som tillräcklig. I den här aktuella under- sökningen är flertalet av eleverna överens om att ytterligare information behövs i den- na fråga. Närmare 3/4 av totala materialet anser att skolan inte har gett dem tillräck— lig upplysning.

Ett centralt spörsmål är även fritidsgrup- pernas sammansättning och struktur. En jämförelse härvidlag ger vid handen att vis- sa skillnader mellan narkotikabrukare, f.d. narkotikabrukare och övriga förekommer. Sålunda är det vanligare att elever från grupperna I och II söker sitt fritidsumgänge bland kamrater som har slutat skolan och att dessa kamrater är äldre än de själva.

När det gäller kontakter med det mot- satta könet och självskattad kamratkontakt visar resultaten att elever från grupp I i stör- re utsträckning än kamrater från övriga grupper uppger sig ha stadigt sällskap och också har fler vänner.

Beträffande problemet om hur man trivs i skolan visar det sig att de elever som aldrig har haft någon beröring med narko- tika (grupp IV) är bättre anpassade till sko— lan. Cirka alt från denna grupp anser att de trivs mycket bra eller bra med skolan. Motsvarande siffra för grupperna I—III va- rierar mellan 44—54 %. Vidare framkom- mer att skolk bland eleverna är vanligast i grupp 1. Samma tendens erhölls beträffande kontakten med föräldrarna. Narkotikabru-

Tabell I . »Innan Du knarkade första gången, hade Du tidigare blivit erbjuden knark?»

___—___— Grupp I Grupp II

P F P F Totalt ___—___—

Ja en gång 9 2 6 14 11 Ja ett par gånger 36 41 30 32 Ja många gånger 35 43 25 28 Nej aldrig 20 14 31 28 Ej svar 0 0 0 1 0

Summa 100 100 100 101 100 99 ___—___—

karna tycks ha mindre kontakt med för- 25 Appendix " ”åldrarna än övriga elever.

Sammanfattningsvis kan sägas att un- I anslutning till frågan »Har Du någon dersökningsresultaten tyder på att narkoti- gång knarkat?» har de elever som svarat kabrukarna, undersökningsgrupperna I och ja — grupp I och II — fått besvara ett an— II, i större utsträckning än andra elever är tal följdfrågor. Dessa frågor avser att bely- benägna att använda andra medel som har sa olika karakteristika kring narkotikadebu- en mental effekt, tobak, alkohol och lös- ten såsom tidigare möjlighet att pröva på ningsmedel. De är också sämre anpassade narkotika, debutpreparat, konsumtionssätt, i skolan och har en sämre föräldrakontakt anskaffningssätt, konsumtionsplats och kon- men tycks ha ungefär lika god kamratkon- sumtionssällskapets sammansättning. takt. Vissa skillnader i slaget av umgänge förekomme dock. r Tidigare möjlighet att pröva på narkotika

I första hand visar tabell 1 att flertalet ungdomar både från grupp I och från grupp II tidigare har erbjudits narkotika På sidan 59 återfinns ett antal påståenden men då avstått från att pröva. Vidare är om narkotika och narkotikamissbrukare. det vanligare att de som någOn gång prö— För vart och ett av dessa påståenden skall vat narkotika men slutat (grupp 11) i större Du ange om Du tycker det är »helt riktigt», utsträckning använder sig av första tillfälle »delvis riktigt», »tveksamt», »delvis felak- att pröva på än de som uppger sig fortsätta tigt» eller »helt felaktigt». med bruket (grupp I). 28 % från grupp II 2.4 Appendix I

Tabell 2. »Vilket preparat använde Du första gången?» %

Grupp I P F F

R_— Preludin Morfin Ritalina Haschisch Marihuana LSD Annat Vet ej Ej svar

10] 101 &—

on oo-h—oxuao—w

CNG—Oi

Nl OW-ÄV—JBOt—NA

NI ONmNå—th 4 o—u-u-uon—uu NI HxluNUixI—WN N, ,... OOUIHN

Helt Delvis Delvis Helt riktigt riktigt Tveksam felaktigt felaktigt

. Jag anser att straffet för innehav av

narkotika skall mildras IZI [] l:] [] |] . Jag skulle kunna tänka mig att själv

använda narkotika D El D D [:|

. Jag anser att om en elev märker att en kamrat använder narkotika, bör han meddela skolledningen detta

. Jag tycker inte sämre om en popartist om jag får reda på att han eller hon använder narkotika

. Jag anser att man bör straffas om man har rökt hasch

. Jag tror att om man en gång börjar med narkotika år det omöjligt att sluta

. Jag tror att narkotika för en del ung— domar kan vara av en viss nytta

. Jag tycker att om en elev använder nar— kotika, så bör inte kamraterna lägga sig i detta

Jag tycker skolan borde motarbeta narkotikabruket mer än som nu är fallet

Jag tycker samhället borde motarbeta narkotikabruket mer än som nu sker

. Jag tror att narkotika ofta är orsaken till svåra våldsbrott

Jag anser att det är helt förkastligt att använda narkotika

. Jag skulle aldrig kunna acceptera en narkoman i min bekantskapskrets

. Jag tror att många människor behöver narkotika för att lättare stå ut med svårigheterna här i livet

. Jag skulle inte ha något emot om min bästa kamrat använde narkotika

. Jag anser att om en elev märker att en kamrat säljer narkotika, bör han med- dela skolledningen detta

. Jag anser att narkomaner tillhör sam- hällets bottenskikt

Jag anser att all avgiftning av narkoma- ner borde ske tvångsmässigt

Tabell 3. »På vilket sätt tog Du knarket första gången?»

___—___—

Grupp I

F Totalt P

R

Genom munnen Med spruta Rökte Ej svar

0

0 100

12 1 88 0

9 4

0

1 3

O 0

Summa 101 99 R_—

svarar att man aldrig tidigare blivit erbju- den narkotika och således använder sig av första brukningsmöjligheten. Motsvarande siffra för grupp I är 18 %. Tabellen visar också att flickorna, innan de brukade nar- kotika första gången, i bägge grupperna har exponerats för fler tillfällen än pojkarna.

Debutpreparat

Det helt dominerande förstagångsprepara- tet är som väntat haschisch (tabell 2). 82 % från grupp I uppger haschisch och marihua- na som debutpreparat och ungefär samma andel från grupp II (80 %). 7 % från grupp I och 5 % från grupp II uppger pre— ludin och ritalina som förstagångspreparat. LSD används första gången av totalt 2 % (10 st). En större andel från grupp II (9 %) än från grupp I (1 %) vet inte vilket prepa- rat man använde första gången. I svarska- tegorin annat preparat förekommer bl. a. opium, nembutal och valium.

Konsumtionssätt

Tabell 3 visar att 88 % från grupp I rök- te första gången man brukade narkotika. Ungefär samma andel (86 %) från grupp 11 svarar detsamma. 13 resp. 11 % från grupp I och II intog narkotika genom mun— nen medan en liten andel använde sig av spruta, totalt ca 2 %.

A nskafningssätt

Det absolut vanligaste sättet att komma i kontakt med narkotika är att man blir bjuden (tabell 4). 54 % av grupp I uppger detta och därav har 7 % bjudits av någon okänd person och 47 % av någon kamrat. En högre andel av grupp 11 uppger det- samma: 74 % har blivit bjudna varav 14 % av någon obekant och 61 % av en kam- rat. Ungdomarna från grupp I har i större utsträckning köpt sin narkotika antingen av en langare (13 %) eller av någon kamrat (15 %). Motsvarande siffror för grupp II är 3 resp. 10 %.

Tabell 4. >>Hur kom Du i kontakt med knarket första gången?»

M_-

Grupp I P

Köpte av langare Köpte av kamrat Tog själv hem från utlandet Blev bjuden av kamrat Blev bjuden av någon Du inte kände förut Annat sätt Minns inte Ej svar

18 5 53

3 10 l 0

Summa 101

F

12 4 39

14 14 2 0

___—_______.__-_————_————

Grupp I

P

Hemma i Din bostad Hemma hos en kamrat I skolan I närheten av skolan På någon ungdomsgård eller klubb I en knarkarkvart Utomlands Annat ställe Minns ej Ej svar

Konsumtionsplats

Tabell 5 visar var man befann sig när man brukade narkotika första gången. Av speciellt intresse är svarsalternativen »i sko- lan» och »i närheten av skolan». Endast en liten andel av ungdomarna i de bägge grup- perna uppger att man började med sitt nar- kotikabruk i eller i närheten av den egna skolan, 5 % från grupp I och 6 % från grupp II. Det vanligaste är att man debu- terar hemma hos någon kamrat, därnäst på något annat ställe som kan vara på de mest skiftande platser såsom på någon toa- lett, i skogen, på badstranden. En relativt stor andel får sin introduktion på någon ungdomsgård eller klubb, 21 % från grupp I och 14 % från grupp 11. 14 % av dem som uppger sig fortsätta med sitt narkoti- kabruk har debuterat i en s.k. »knarkar- kvart» mot endast 2 % från grupp II.

Tabell 6. »Hur många var närvarande?»

Grupp I P

Ensam 1 st. 2—5 st. 6—10 st. Fler än 10 Ej svar

100

0 26 0 0 25 22 2 22

Totalt Totalt

3 29 1 4 21 14 5 21

Konsumtionssällskapets sammansättning: An- tal närvarande

Av tabell 6 framgår att debuten oftast sker i en kamratkrets med 2—5 medlemmar. Det är mycket sällsynt att man prövar nar- kotika första gången ensam. Flickorna tycks i större utsträckning än pojkarna debutera i större grupper med fler än 6 medlemmar. Denna skillnad mellan könen är speciellt framträdande i grupp I.

Konsumtionssällskapets sammansättning: Förekomst av icke-konsumenter

För att få en uppfattning om huruvida debuten sker som en isolerad företeelse in- om gruppen eller inträffar i en krets där alla brukar narkotika ställdes frågan om samtliga som var närvarande vid debuttill- fället använde narkotika. Över hälften

Totalt

1 9 66 14 10 0

100

___—___—

Grupp I P

71 21 8

Summa 100 _ ___—___,

(51 %) från grupp II uppger att alla som var med använde narkotika. En större an- del (68 %) från grupp I uppger detsamma. 12 % från båda grupperna säger sig inte känna till om alla använde narkotika vid tillfället ifråga.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att flertalet av de elever som någon gång har brukat narkotika redan tidigare har haft möjlighet att pröva på. Vidare visar resultaten att det helt dominerande första- gångspreparatet är haschisch, och därmed är rökning det vanligaste konsumtionssättet första gången. Den första kontakten med narkotika sker oftast genom att man blir bjuden och då framför allt av någon kam- rat. När det gäller var någonstans debuten sker, är det mycket ovanligt att skolan eller skolans närhet är platsen för introduktio- nen. Den vanligaste debutplatsen är hemma hos någon kamrat.

Beträffande konsumtionssällskapets sam- mansättning vid debuten kan konstateras att narkotikan första gången intas i mind- re grupper oftast bestående av 2—5 med- lemmar och att förekomsten av icke-kon-

Tabell 1. »Hur ofta knarkar Du nu?»

sumenter i dessa grupper är relativt sett liten.

2.6. Appendix III

Till de respondenter som uppger sig fort— sätta med narkotikabruket - grupp I har ett antal frågor ställts som avser att belysa olika karakteristika kring det fortsatta nar— kotikabruket. Sålunda berör frågorna kon-. sumtionsintensitet, nuvarande preparat, kon-' sumtionssätt, anskaffningssätt, plats för an- skaffningen, konsumtionsplats, konsumtions— sällskapets sammansättning och stabilitet. samt sätt för finansiering av inköp av nar— kotika.

Konsumtionsintensitet (A)

De i tabell 1 redovisade resultaten visar på en skillnad mellan könen vad gäller konsumtionsintensiteten. Nära hälften (47 %) av flickorna har en konsumtion på ett eller ett par konsumtionstillfällen i vec-- kan, medan motsvarande siffra för poj— karna endast är 26 %. Av totala antalet

&_

n

% n %

% n

___—___—

Så gott som dagligen 7 Ett par gånger i veckan 15 En gång i veckan 6 Ett par gånger i månaden 16 Någon gång i månaden 19 Några gånger om året 17

9 T 29 22 1 6 22 31 24

131

19 14 10 20 6 24 12

17 24 18

100-

12 23

51 100

___—__—

Pojkar

11

Flickor % n %

__________________________-——————

Varje dag 5 Några gånger 10 Ett par gånger 5 En gång 20 Ingen gång 40

Summa 80

6 1 2 13 9 19 6 5 10 25 37 50 59

100 51 100 131 101

___—_______—_———

brukare finns den största frekvensen i svars- kategorin en eller ett par gånger i måna— den; 41 %.

Konsumtionsintensitet (B)

Samma skillnad mellan könen som fram— trädde i tabell 1 återfinns även i tabell 2; flickorna har i större utsträckning brukat narkotika den senaste veckan. Endast för alternativet varje dag dominerar pojkarna. Frekvensen för detta alternativ är emeller- tid mycket små.

Debutpreparat Nuvarande preparat

Tabell 3 avser att redovisa en jämförelse mellan debut— och nuvarande preparat. Cell- värdena är totalsiffror dvs. procent av to- tala antalet brukare. Som synes har det

skett en viss omfördelning av konsumtio- nen. Tabellen är något svårtolkad då endast ett debutpreparat kan förekomma medan en och samma individ vid den aktuella un- dersökningsperioden kan konsumera flera olika preparat. Allmänt kan konstateras att det har skett en ökning för alla slag av narkotika, dvs. efter debuten har man även prövat andra slag än det man använde för- sta gången. Sålunda uppgav 5 % preludin som debutpreparat medan 24 % svarar att man nu använder detta slag av narkotika. Det är framför allt de som debuterade med haschisch som svarar för denna ökning. 15 % som började med haschisch använ- der nu även preludin. Totalt uppgav 79 % haschisch som debutpreparat. Av dessa fort- sätter 78 % att använda samma preparat men har till stor del övergått till andra, för- utom till preludin och marihuana även till LSD och annat. 13 % använder nu LSD.

Tabell 3. »Vilket preparat använde Du första gången?» — »Vilket eller vilka preparat använ- der Du nu?»

Nuvarande preparat

Summa debut— Prelu- prep. din

Preludin 3 Morfin o Ritalina 0

Debutpreparat Haschisch Marihuana LSD Annat

Summa 101

Morfin lina

Rita- Hasch-

isch Marih. LSD Annat

____________________—_—-_—————_

___—___ Pojkar Flickor

Genom munnen Med spruta Röker M + S M + R S + R Ej svar

Tabell 5. »Varifrån skaffar Du knarket?»

___—___— Pojkar Flickor

n % n % ___—___—

Köper av langare 56 Köper av kamrater 25 49 56 Langar själv 6 l 2 7 Skaffar från läkare 0 0 0 0 Bjuden 25 49 56 Annat sätt 4 10 ___—___

Tabell 6. »På vilket eller vilka ställen får eller köper Du knarket?»

Pojkar Flickor

11 % ___—___—

I skolan 5 4 7 I närheten av skolan 4 0 4 Ungdomsgård 10 10 Kond. eller rest. 2 6 5 Klubb 29 55 57 Skiva 1 8 39 Annat ställe 36 59 66 Ej svar 3 3 ___—___—

Tabell 7. »Var brukar Du ta knarket?»

___—___— Flickor

% n %

Hemma i Din bostad 12 Hemma hos en kamrat 41 25 49 I skolan 3 4 8 I närheten av skolan 3 O 0 På någon ungdomsgård eller klubb 24 49 I en knarkarkvart 16 13 25 26 Annat ställe 29 15 29 38 29

Konsumtionssätt

Konsumtion av narkotika genom att röka är ojämförligt vanligast (86 %) (tabell 4). Av dessa uppger 10 % att man kombinerar det med annat konsumtionssätt. 5 % an- vänder sig av spruta och 20 % tar narko- tikan genom munnen. Jämfört med pojkar- na konsumerar flickorna narkotikan genom munnen i större utsträckning, 24 % mot 14 % för pojkarna.

Anskaffningssätt

Som synes är det lika vanligt att man kö- per narkotikan av langare eller av kamra- ter som att man blir bjuden (tabell 5). Dock är det vanligare att pojkarna köper direkt av langare och att flickorna köper av kam- rater. Jämfört med pojkarna är det en stör- re andel flickor som blir bjudna.

Anskaffningsplats

Hälften av ungdomarna uppger sig skaf- fa narkotikan på andra ställen än på de i frågan nämnda (tabell 6). Annat ställe in- nebär bl. a. olika platser på stan; t. ex. cen- tralstationen, på torget, eller hemma hos någon. Det näst vanligaste är på någon klubb (44 %). Endast en liten del av nar- kotikaspridningen tycks ske i eller i närhe- ten av skolan. Endast 5 % uppger att man skaffar narkotika i skolan och 3 % i när- heten.

Konsumtionsplats

Tabell 7 visar var någonstans man vis- tas vid konsumtionstillfällena. Totalt 44 %

intar narkotikan hemma hos en kamrat. Därnäst vanligast konsumtionsställe är ung- domsgårdar eller klubbar 34 %. En relativt stor andel (20 %) nämner s. k. knarkarkvar— tar som tillhåll för intagande av narkotika. Vidare visar tabellen att skolan och sko- lans närhet spelar en relativt liten roll i sammanhanget. Endast 5 resp. 2 % uppger skolan och skolans närhet som möjliga kon- sumtionsställen.

Kansumtionssållskapets sammansättning: Fö- rekomst av klasskamrater

Tabell 8 visar att över hälften (54 %) uppger att kamrater som har slutat skolan är med och 39 % att kamrater från annan skola än den egna deltar när man intar narkotikan. Jämfört med pojkarna har flic— korna en betydligt större andel som brukar narkotikan tillsammans med kamrater som har slutat skolan.

Konsumtionssällskapets sammansättning: Könsfördelning

Av tabell 9 framgår att ungefär hälften av respondenterna uppger att konsumtions— gruppema består av ungefär lika många pojkar som flickor. Därnäst vanligast är att pojkarna överväger. Endast 1 flicka sva- rar att konsumtionen sker med endast flic- kor närvarande medan 25 % av pojkarna uppger att bara pojkar är med.

Konsumtionssällskapets sammansättning: Förekomst av icke-konsumenter och kan- sumtionssällskapets stabilitet

Tabell 10 redovisar svaren på frågan om alla som är med vid konsumtionstillfällena

Tabell 8. »Vilka brukar vara med när Du knarkar?»

Pojkar

n

Brukar vara ensam 3 Klasskamrater 16 Kamrater från samma skola men ej från samma klass 21 Kamrater från annan skola än Din egen 30 Kamrater som har slutat skolan 39

Tabell 9. »Är både pojkar och flickor med?»

Pojkar Totalt

11 % n % n %

Bara pojkar 20 25 Bara Hickor 0 0 l l 1 1 Mest pojkar 24 30 13 26 37 28 Ungefär lika många pojkar som flickor 32 40 34 67 66 51 Ej svar 2 3 1 2 3 2 Summa 80 101 51 100 131 100

Tabell IO. »Brukar alla som är med ta knark?»

Pojkar Flickor Totalt n % n % n % Ja 44 55 26 51 70 54 Nej 20 25 13 26 33 25 Vet ej 15 19 10 20 25 19 Ej svar 1 1 2 3 3 2 Summa 80 100 51 100 131 100 Tabell 1]. »Brukar det oftast vara samma kamrater som år med?» . Pojkar Flickor Totalt !! % n % n % Ja 71 89 41 80 1 12 86 Nej 8 10 8 16 16 12 Ej svar 1 1 2 4 3 2 Summa 80 100 51 100 131 100 Tabell 12. »Hur skaffar Du pengar till knarkinköp?» Pojkar Flickor Totalt n % n % n % Blir oftast bjuden 20 25 18 35 38 29 Använder veckopengar 25 31 18 35 43 33 Arbetar själv ihop pengar 15 19 5 10 20 15 Skaffar pengar på annat sätt 15 19 6 12 21 16 Ej svar 5 7 4 8 9 7 Summa 80 101 51 100 131 100

tar narkotika. I något mer än hälften (54 %) av fallen konsumeras narkotika av samt- liga, vilket tillsammans med de i tabell 11 redovisade uppgifterna tyder på att narko- tikan spelar en viss roll för stabiliteten in- om gruppen. Av tabell 11 framgår att fler- talet respondenter uppger att det oftast är samma kamrater som är med vid konsum- tionstillfällena.

Sätt för finansiering av inköp av narkotika

Av tabell 12 framgår hur man skaffar pengar för inköp av narkotika. Det vanli- gaste är att veckopengama används för an- skaffningen, 33 % uppger detta. En något mindre andel (29 %) säger sig oftast bli bjudna, flickorna i större utsträckning än pojkarna. Knappt en tredjedel uppger att man själv arbetar ihop pengarna eller skaf- far dem på annat sätt.

De i appendix III redovisade resultaten, som berör de elever som fortsätter att bruka narkotika, visar en skillnad mellan könen vad gäller konsumtionsintensiteten. Det är en större andel av flickorna än av pojkar- na som uppvisar ett eller ett par konsum- tionstillfällen i veckan. En viss omfördel- ning av preparattyp har skett sedan debu- ten, dvs. det är relativt vanligt att man har prövat andra slag av narkotika än det man använde första gången. Anskaffningen av narkotika sker till största delen genom att man köper det, antingen av en langare el- ler av en kamrat, och att man blir bjuden. Liksom när det gällde debuten är det säll- synt att skolan och skolans närhet är plat- sen för anskaffning och konsumtion av nar- kotikan. Beträffande konsumtionssällska- pets sammansättning kan konstateras att narkotikan till största delen intas bland kamrater som har slutat skolan, och att det oftast är samma kamrater, som är med vid konsumtionstillfällena. Vidare är det vanligast att konsumtionssällskapen består av ungefär lika många pojkar som flickor och att förekomsten av icke-konsumenter i dessa grupper är relativt liten. I den mån man köper narkotikan sker finansieringen

oftast genom att man använder veckopeng- arna.

Inskrivningsskyldigas narkotikavanor 1968

frekvenser, attityder och bakgrundsdata

Jan Agrell Björn Netz Bertil Wall?"

3.1 Förord

Denna PM är en preliminär redovisning för narkomanvårdskommitténs räkning av MPI projekt D 013.

Undersökningen har planlagts och genom- förts av MPI. Vid databehandlingen har in- stitutet fått hjälp av kommittén dels ekono— miskt, dels personeut genom kommitténs biträdande sekreterare, forskningsassistenten Nils Wickberg.

Föreliggande PM har författats av mili- täröverpsykolog Jan Agrell, fil. lic. Björn Netz och fil. kand. Bertil Wolff. Författarna svarar gemensamt för bearbetning och resul- tattolkning. Manuskriptet avslutades i mars 1 969.

3.2 Inledning

I Militärpsykologiska institutets (MPI) lång— siktsplan upptages under projekt nr D 013 undersökningar rörande toxikomani (främst alkohol-, läkemedels- och liknande miss- bruk) bland värnpliktiga och militärtjänst- göringens inverkan därpå. Problemställning- en har initierats av bl. a. Försvarets sjuk- vårdsstyrelse, Försvarsstaben och Värn- pliktsverket. Bakgrunden är att söka dels i det under senare år starkt ökande narkoti- kamissbruket bland ungdomen, dels i den utveckling, som alkoholbruk och -missbruk undergått under samma tid.

Inom den militära samhällsfunktionen

har dessa förhållanden återspeglat sig på flerahanda sätt. Så har vid inskrivningama av de värnpliktiga under senare år antalet frikallelser och tillfälliga oduglighetsförkla- ringar på grund av nervösa och andra psy- kiska besvär ökat kraftigt och narkotika— och alkoholkonsumtion i vidgad omfattning ingått i sjukdomsgenesen. Även vid de värn— pliktigas inryckning till och fullgörande av grundutbildningen har frekvensen av grövre anpassningssvårigheter med narkotika- och alkoholmissbruksbakgrund ökat med på- följd att sådana missbruk vunnit insteg på förbanden.

MPI:s befattning med toxikomanin är primärt föranledd av dennas militära konse— kvenser. Företeelsen är en allmän samhälls- företeelse med särskild aktualitet bland ung- domskategorierna av båda könen. Under kortare perioder — inskrivning, grundutbild- ning och krigsförbandsövningar kommer hälften, den manliga hälften, i kontakt med krigsmakten, som därigenom direkt berörs av företeelsen och dess konsekvenser för de värnpliktigas lämplighet för och anpassning till den militära samhällsfunktionen.

De olika undersökningar som MPI före- tagit och företar är av dessa skäl begränsade till värnpliktiga, manliga individer främst i åldersläget från 18 år och upp i 20-årsål- dern och kan icke utsträckas till ålderskate- gorier över 47 års ålder. Detta innebär vilket bör sägas ifrån redan här — att man inte från MPI:s undersökningsresultat kan

generalisera till andra populationsutsnitt el- ler till hela landets befolkning.

Även en annan anledning finns härtill. Undersökningarna är upplagda för att bely- sa de militära problemen i sammanhanget, vilket är en given begränsning, då vårdnads- aspekterna t. ex. kommer i bakgrunden och olika socialmedicinska omständigheter av betydelse för uppspårande och omhänderta- gande av de drabbade icke kommer in i bil- den.

Ej heller har vi ännu kunnat göra våra undersökningar helt täckande för berörda ålderskategorier i hela landet; t.v. har ka- paciteten främst inriktats på vissa storstads- områden medan glesare bebyggda områden endast medtagits som jämförelsematerial. Detta begränsar generaliserbarheten men in- validiserar den inte.

Tidigare har MPI i samverkan med Värnpliktsverket (VPV) gjort en enkätun- dersökning rapporterad i MPI A-rapport nr 5, okt. 1968: »Narkotikavanor hos inskriv- ningsskyldiga -— undersökningar inom Stock- holms och Gävleborgs inskrivningsområden 1967» av Jan Agrell och Bertil Creutzer. Resultaten och erfarenheterna från denna har utnyttjats vid uppläggningen och genom— förandet av här redovisad undersökning av inskrivningsskyldiga år 1968. Vad som nu överlämnas är en preliminär redovisning av viktigare data och förhållanden rörande de ca 20 000 i undersökningen ingående indivi- dema. Redovisningen sker i form av en ta- bellkommenterande PM, där även vissa mer översiktliga jämförelser göres och vissa preliminära slutsatser drages. Jämförelser görs också med undersökningsresultaten från 1967. Det måste understrykas att nu föreliggande rapportering icke är en veten- skaplig slutprodukt utan en under kraftig tidsnöd åstadkommen preliminär avstäm- ning av resultaten.

Den definitiva vetenskapliga avrapporte- ringen kommer att ske under sommaren 1969 med början i en rad B-rapporter, som redovisar och kommenterar det grundläg- gande tabellmaterialet. Dessa följes sedan till hösten av en sammanfattande slutrapport i MPI A-rapportserie.

3.3 Undersökningspopulation 3.3.1 Antal

Föreliggande undersökning omfattar upp— gifter från 20034 inskrivningsskyldiga, vil- ket innebär att vi har data från något mind- re än hälften av samtliga som skrevs in år 1968. Materialet har till största delen insam- lats vid inskrivningsnämnder i storstadsre— gioner och områden däromkring, då en ar- betshypotes har varit att narkotikamissbruk i första hand är en storstadsföreteelse. Vi- dare har Bergslagens inskrivningsområde medtagits. Detta Io täcker dels några regi- onsstäder som Karlstad och Örebro, dels landsbygd samt mindre städer och samhäl- len. En översikt av hur många som skrevs in vid de olika nämnderna, och vilka områ- den som dessa täcker geografiskt, ges i ta- bell 1 nedan.

3.3.2 Bortfall

Då i skrivande stund inga slutgiltiga uppgif- ter lämnats om antalet inskrivna är ovan-

Tabell 1. Antal inskrivna vid olika nämnder.

Antal

Nämnder: Täcker geografiskt: inskrivna

Södra Stockholm med förorter Nordvästra Stockholm med förorter Nordöstra Stockholm med förorter

7 a. Malmö stad

b. Södra Skåne Göteborg med förorter Bohuslän1 Värmland Örebros, och Kopparbergs län”

10 1 S 3 428 » » Nv 3166 » » Nö 3 151 2131 1 349 3 132 1 391

2 987

20 735

1 Då nämnden 10 17 Bh även skrivit in några som bodde i Göteborgs förorter har dessa vid den geografiska indelningen överförts till 10 17 G. " Inskrivningen vid denna central pågick un- der hösten 1968 och har även fortsatt under våren 1969, varför endast data från »höstomgången» medtagits. Denna grupp är i vissa avseenden selegerad då i första hand studerande och pojkar från omkringliggande tätorter och stå- der inskrevs under hösten. Data från »vårom- gången» kommer tillsammans med nu redo- visade data från Milo B att presenteras i de kommande MPI-rapporterna. » 17 G » » Bh Milo B

Antal Procent

(A) (%)

Född 1948 eller tidigare 460 2, » 1949 5 118 25, » 1950 14 166 71, » 1951 79 0, » 1952 eller senare 19 0,1

Totalt 19 842 100,0 Bortfall % 0,8

stående siffror endast att betrakta som pre- liminära. De anger antalet besvarade inskriv- ningsprov (I-prov) och motsvarar inte helt det antal individer som fick fylla i enkäten om narkotikavanor. Differenserna uppskat- tas dock vara mycket små.

Med ledning av ovanstående uppgifter skulle vårt initiala bortfall uppgå till 3,4 % och till största delen vara orsakat av obesva- rade och ofullständigt besvarade formulär. Detta bortfall måste alltså betraktas som obetydligt. Vid en genomgång av de formu- lär som utgått ur det databearbetade mate- rialet framkom vidare inga tecken på att något systematiskt bortfall förekommit i nå- got avseende.

Förutom detta initiala bortfall förekom- mer även ett visst bortfall vid varje fråga, vilket kommer att redovisas i anslutning till varje tabell.

3.3.3 Ålder

De inskrivningsskyldigas åldersfördelning framgår av tabell 2.

Tabell 3. »Var har Du i huvudsak varit bosatt under Din uppväxt?»

A %

I Stor-Stockholm, Göteborg eller Malmö

I annan stad med mer än 50 000 inv 831 4,2 I annan stad eller tätort med under 50 000 inv 3 693 18,7

På landsbygden 4 056 20,5 Utomlands 154 0,8

Totalt 19767 100,0 Bortfall% 1,2

11 033 55,8

Det stora flertalet var vid inskrivningstill— fället 18 år eller stod i begrepp att fylla detta under året 1968.

3.3.4 Ortstillhörighet

Något över hälften av de som besvarat en- käten har växt upp i storstadsregioncr me- dan däremot andra större städer är klart underrepresenterade i vårt material. (Ta- bell 3.)

3.4 Metoder 3.4.1 Datainsamlande

Själva datainsamlingen pågick för alla nämnder utom vid Milo B under tiden 25.9—1.12.1968. För Milo B gäller 1.9— 20.12.1968; data insamlas där även under våren 1969.

Enkäten besvarades i samband med övri- ga prov och formulär under inskrivningens skriftliga provfas. Besvarandet, åt vilket 20 minuter hade anslagits, skedde efter övriga prov och låg för samtliga nämnder utom Milo B före läkarundersökningen.

För att fullständig anonymitet skulle kun- na garanteras, var formulären endast rubri- cerade som »Personligt frågeformulär». Ef- ter besvarandet fick de prövade (dpp) själva lägga ned blanketterna i ett kuvert, försluta detta och sedan lägga det i en uppsamlings- låda.

3.4.2 Frågeformuläret

et formulär som användes var en vidare- utveckling och omarbetning av det som gavs vid 1967 års undersökning. Den nya versio- nen bestod sammanlagt av 38 frågor1 av vil- ka de första 21 riktades till samtliga, frå- gorna 22—32 enbart till dem som prövat narkotika och resterande 33—38 till icke- brukarna. Formuläret innehöll 11 frågor om narkotikavanor, 3 om alkoholvanor, en om tobakskonsumtion. Vidare fanns 4 frå—

1 I detta formulär förekommer vissa frågor inklusive svarsalternativ, som är direkt hämtade från andra undersökningar, då vi önskar möj- liggöra senare jämförelser.

gor avsedda att täcka utbudet av narkotika och icke-brukares attityder till narkotika. Dessutom ingick 10 frågor som berörde so- ciala förhållanden och anpassning samt 8 frågor rörande attityder till olika slags auk- toriteter. Frågorna var tryckta på två blan- ketter avsedda för optisk läsning. Marke— ring fick endast ske för ett av alternativen till varje fråga, och skulle göras i form av blyertsstreck i vissa rutor. Formuläret åter— ges i bilaga 1.

Förutom de två frågeblanketterna fanns även en instruktionsblankett med anvis- ningar för ifyllandet samt ett blankt papper på vilket dpp i förekommande fall fick kommentera frågorna eller sina lämnade uppgifter.

3.4.3 Genomgång och kontroll av formulär

Följande faktorer stod för den största de- len av bortfallet och föranledde åtgärder, antingen korrigeringar eller också uteslut- ningar:

a. Dubbelmarkeringar och kommentarer på svarsblanketterna.

b. Markeringar med annat än blyerts— penna, ofullständiga markeringar av aktuel- la rutor och för svaga markeringar.

c. Vikta och trasiga formulär. d. Mycket ofullständiga formulär (t. ex. sådana där en fråga var överhoppad, helt obesvarade formulär etc).

e. Feltryckta eller otryckta blanketter samt saknade blanketter. Samtliga formu- lär kontrollerades visuellt i dessa avseenden. »Defekta>> formulär uteslöts och felifyllda formulär rättades. Samtliga blanketter ko- dades och överfördes slutligen till datakort, ett kort för varje individ.

I några av frågorna förekom det att dpp mot instruktionen prickade för två eller flera alternativ. För att vi ej skulle behöva utesluta dessa formulär från den vidare databearbetningen, användes följande till- vägagångssätt. När dubbelmarkeringar fö- rekom i frågorna 18, 23, 26, 27, 28, 30, 34, 36 och 38 överfördes de förprickade alterna- tiven till det sista alternativet (»annat», »annan orsak» el. dyl). Alla dessa ändringar

protokollfördes och kommer att redovisas i kommande rapporter. Vid läsandet av re- sultaten i föreliggande rapport bör man alltså ha i minne att frekvenserna i det sista alternativet i ovan nämnda frågor till en viss del består av omkodade dubbelmarke- ringar.

3.4.4 Statistiska metoder

I denna rapport redovisas endast absoluta frekvenser och procenttal. Materialet be- traktas som en totalpopulation och vi av- ser inte generalisera våra resultat. Några osäkerhetsmått av statistiskt slag lämnas därför ej. Tolkningen av tabellerna och eventuella differenser mellan grupper sker i stället i form av subjektiva utvärderingar. Vi har valt denna linje då vårt material är mycket stort och vi härigenom erhållit stora undergrupper.

3.4.5 Indelning av materialet i undergrupper

För att uppnå en bättre differentiering av materialet har vi varit tvungna att indela det i undergrupper efter olika dimensioner.

Geografisk indelning:

Inskrivningsområden: Stockholm Göteborg Malmö Bohuslän Södra Skåne Bergslagen

Indelningen är betingad av de aktuella inskrivningsområdena. Vi har emellertid vidtagit några modifieringar då vi slagit samman de som skrevs in vid Stockholms tre nämnder till en grupp, som får repre— sentera hela Stockholrnsregionen. I den kommande rapporteringen skall dessa tre Stockholms nämnder (nordöstra, nordvästra och södra) redovisas var och en för sig. För att kunna jämföra våra tre största stä- der har de inskrivna vid 10 7 delats upp i två grupper, dels de från Malmö stad och dels de resterande som i huvudsak kommit

från södra Skånes städer (Ystad, Trelle- borg och Simrishamn) och landsbygd.

Grupperna från de övriga nämnderna är ouppdelade med undantag av 10 17 Bh som fått lämna ca 100 individer till 10 17 G då dessa varit bosatta i Göteborgs föror- ter.

Denna indelning är beroende av vilka di- strikt de olika nämnderna täckt av. De tre nämnderna i Stockholm har ett ganska ho- mogent storstadsmaterial medan Milo B har det mest heterogena.

M i.r.s'bruksfrekvena:1

Icke-brukare Engångsmissbrukare före eller under 1967 Engångsmissbrukare under 1968

» IV: 2—10 gångers-missbrukare >> V: Mer än 10- gångers-missbrukare

Ovanstående indelning är gjord för att få en så pass nyanserad bild av missbruksfre— kvens som möjligt. Gruppen icke—brukare torde vara utanför aH diskussion. Engångs- missbrukargruppen anses intressant då den— na grupp delvis kan betraktas bestå av ny- fikna som haft möjlighet att pröva på nar— kotika, men ej haft behov eller önskan att fortsätta. Att denna grupp delats upp be- ror på att vissa individer (= Grupp II) kan ses som sådana som fått sin nyfikenhet stillad, då de ej använt narkotika sedan minst ett halvt år tillbaka. Andra perso- ner (= Grupp III) kan däremot utgöras av narkotikamissbrukare i vardande, enär de kanske prövat narkotika för första gången någon tid före mönstringen och kan tänkas vilja fortsätta. Grupperna IV och V har valts för att underlätta jämförelser mellan vårt material och andra undersökningar. Vi har alltså ej i denna indelning tagit hänsyn till vilket preparat som använts och på vilket sätt detta tagits. Dessa synpunkter beaktas i följande indelning:

Grupp I: » II:

» III:

Typ av missbruk:

1. Cannabismissbrukare l—lO gånger 2. Cannabismissbrukare 11—50 gånger

4. Orala centralstimulantiamissbrukare; högst 10 ggr (»CS oralt £ 10 ggr»)

5. Orala centralstimulantiamissbrukare; mer än 10 ggr (»CS oralt > 10 ggr»)

6. Missbrukare som injicerar

7. LSD-missbrukare

8. Opium-missbrukare Denna indelning grundar sig på de van- ligaste kliniska narkotikamissbrukargrup— perna och representerar även olika arter och olika »gravhetsgrad» av missbruk. I grupperna 1—5 ingår även missbruksfre- kvens, men i de övriga kan ingå såväl en- gångs- som »massivt» missbruk. En begräns- ning är nödvändig, då teoretiskt sett - ca 95 olika grupper kan erhållas om hän— syn tages till typ av preparat, intagnings- sätt och missbruksfrekvens utifrån våra frå— gor. Våra två indelningar av narkotikamiss- brukare —— missbruksfrekvens resp. typ av missbruk är alltså en kompromiss mel- lan många möjliga indelningar. Vi anser oss dock med dessa indelningar fånga in de mest intressanta missbrukargrupperna sam- tidigt som vår frekvensindelning utgör ett grovt komplement, som i första hand gör det möjligt att belysa narkotikamissbrukets utbredning i vissa delar av Sverige.

3.5 Resultat 3.5.1 Disposition av resultaten

Den följande framställningen kommer i stort att bestå av tabeller och tabellkommentarer, som belyser de punkter som har omnämnts tidigare. Efter vart och ett av dessa avsnitt följer en sammanfattande kommentar. Rap— porten avslutas med en allmänt hållen sam— manfattning av de viktigaste fynden och vilka frågeställningar och åtgärder som kan bli aktuella.

Vi har under rubriken »Metoder» tidi- gare kommenterat våra olika indelningar av

1 I den följande framställningen kommer allt bruk av narkotika att benämnas »missbruk». Detta skall ej ses som en värdering, utan följer de juridiska normer som gäller för allt intagande av narkotika oavsett typ eller frekvens.

de tillfrågade och varför vi valt just dessa grupper. Någon utförligare presentation av dessa gruppindelningar ges ej i detta av- snitt.

De olika redovisningspunkterna A—E ut- gör de, som från narkomanvårdskommit- téns synpunkt är mest relevanta.

A. Redovisning efter geografisk indelning

Materialet erbjuder som tidigare angivits möjligheter att indela de prövade i geo— grafiskt hänseende efter det inskrivningsom— råde i vilket mönstringen skedde. Vi kom- mer att belysa följande förhållanden uti- från denna indelning: '

1. Frekvens av missbruk och icke-bruk mot inskrivningsområden (tabell 4).

2. Typ av missbruk mot inskrivningsom— råden (tabell 5).

3. Utbud av narkotika till icke-brukare mot inskrivningsområden (tabell 6—7).

4. Olika aspekter av narkotikamissbruk mot inskrivningsområden (tabell 8—16).

B. Missbruksvanor studerade efter typ av missbruk

I syfte att belysa om »narkotikavanoma» för olika typer av missbruksgrupper skiljer sig åt, studeras dessa i de frågor i formulä- ret som rör narkotikabruket (tabell 17-26).

C. Attityder och bakgrundsdata för icke- brukare och grupper med olika frekvens missbruk

Missbruksfrekvens studeras mot formulärets attitydfrågor och frågor om sociala förhål- landen och social anpassning (tabell 24—47).

D. Jämförelse av narkotikamissbruk i Stock- holm 1967 och 1968

Det material som 1968 insamlats vid Stock- holms tre nämnder kan i vissa avseenden göras jämförbart med 1967 års material som rapporterats av Agrell och Creutzer. Vissa fundamentala tabeller kommer att jämföras (tabell 48—55).

E. Alkoholvanor och tobaksbruk i kom- bination med narkotikamissbruk

Då undersökningens primära syfte var att kartlägga narkotikavanor, har ej alkohol- bruk penetrerats närmare. I formuläret in- går tre frågor som gäller alkoholbruk uti- från vilka ett grovt bruksindex upprättats.

Av speciellt intresse är att se om alkohol- bruk är relaterat till narkotikamissbruk. Följande bearbetningsplan gäller för alko- holdata:

Alkohol- respektive tobaksbruk mot typ av narkotikamissbruk (tabell 56—59).

För de tabellkommentarer som följer, gäl- ler att samtliga procenttal är avrundade och redovisas utan decimaler. För värden med högre noggrannhet hänvisas till själva tabellerna.

När kommentarerna »med ökad miss- bruksfrekvens» förekommer, syftar detta en- dast på våra grupper med olika frekvent missbruk sedda i följande ordning; grupp II och 111 grupp IV grupp V.

Då en tendens föreligger i en tabell, så- tillvida att med »ökat missbruk» följer en upp- eller nedgång i något avseende, är detta inte jämställt med ett direkt kausal- samband. Andra faktorer kan inte uteslutas. Det är således själva samvariationen som kommenteras i tabellerna, inga kausalsam- band.

Tabell 4. Frekvens av narkotikamissbruk mot inskrivningsdistrikt.

Inskrivningsdistrikt

Stockholm Göteborg Malmö Bohuslän Sö. Skåne Bergslagen A % A % A % A % A % A %

Icke-brukare 6 685 74,4 2 571 79,5 1 674 81,3 1 204 90,7 1 221 90,8 2 781 90,5 1 gång före el under 1967 324 3,7 110 3,4 57 2,8 32 2,4 22 1,6 49 1,6 1 gång under 1968 165 1,8 62 1,9 32 1,6 11 0,8 20 1,5 43 1,4 2—10 gånger 1 008 11,2 279 8,6 166 8,1 54 4,1 54 4,0 133 4,3 Mer än 10 gånger 801 8,9 212 6,6 131 6,4 27 2,0 28 2,1 67 2,2 Totalt 8 983 100,0 3 234 100,0 2 060 100,0 1 328 100,0 1 345 100,0 3 073 100,0

Bortfall % 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0

Kommentar: .

Användande av narkotika i dess vidaste mening är mest frekvent i storstadsregioner. Missbruket är störst både i absoluta tal och i procent i Stockholm följt av Göteborg och Malmö, medan övriga mer heterogena stads- och landsbygdsdistrikt ligger lägst. Engångsmissbrukarna är relativt få, de flesta brukarna återfinnes i de andra kate- gorierna. Detta mönster är likadant för alla områdena, dock något mer uttalat i storstadsregionerna. Dessa för- hållanden måste även ses mot »utbudet» av narkotika som redovisas i den följande texten (se tabell 6).

Tabell 5. Typ av missbruk mot inskrivningsdistrikt.

Inskrivningsdistrikt

Stockholm Göteborg Malmö Bohuslän Sö. Skåne Bergslagen A % A % A % A % A % A %

Cannabis: 1—10 gånger 1 373 61,4 405 63,1 228 61,5 81 69,2 74 64,9 206 73,8 » 11—50 » 308 13,6 87 13,6 52 14,0 9 7,7 7 6,1 33 11,8 » > 50 » 334 14,8 89 13,9 53 14,3 11 9,4 10 8,8 26 9,3 CS oralt 5 10 » 67 3,0 18 2,8 11 3,0 10 8,5 5 4,4 7 2,5 CS oralt > 10 » 34 1,6 6 0,9 6 1,6 2 1,7 3 2,6 0 0,0 »Injicerare» 74 3,4 18 2,8 13 3,5 2 1,7 6 5,3 3 1,1 LSD-missbrukare 13 0,5 5 0,8 5 1,3 2 1,7 3 2,6 0 0,0 Opiummissbrukare 25 1,1 13 2,0 1 0,3 0 0,0 3 2,6 3 1,1 Andra missbrukare 13 0,6 1 0,2 2 0,5 0 0,0 3 2.6 1 0,4 Totalt 2 241 100,0 622 100,0 371 100,0 117 100,0 114 100,0 279 100,0 Bortfall % 2,8 3,3 4,4 5,6 8,1 4,5

Kommentar: Av tabellerna framgår att cannabismissbruket dominerar i mycket hög grad. I storstadsregionerna utgör gruppen »cannabis 1—10 ggr» ca 60 % av samtliga narkotikamissbrukare och övriga cannabisgrupper utgör där ca 30 %. I_ våra övriga områden är motsvarande siffror ca 70 % resp. 15—20 %. Övriga typer är i förhållande till cannabis av relativt ringa omfattning. Störst av dessa är gruppen som missbrukar centralstimulantia, medan LSD- och opium-missbrukare utgör ett mycket litet antal, 28 resp. 44 av samtliga 3 897 tillfrågade narkotikamissbrukare. För centralstimulantia dominerar oralt intagande, injicerande sker i större ut- sträckning i de tre storstäderna än i övriga distrikt med undantag av södra Skåne, där dock antalet är mycket litet, 6 individer. I viss mån måste narkotikamissbruket ses mot bakgrund av hur pass lätt det är att få tag i narkotika och vilka preparat som då står till buds. Genom att studera i vad mån icke-brukarna har blivit erbjudna narkotika kan man få en grov bild över »utbud» och »tillgänglighet». Frågorna 33 och 36 i vårt formulär täcker i vilken mån man blivit erbjuden narkotika och av vilket slag. Dessa frågor studeras mot geografisk indelning.

Inskrivningsdistrikt

Stockholm Göteborg Malmö Bohuslän Sö. Skåne Bergslagen A % A % A % A % A % A %

Ja, Hera gånger 2 500 42,9 661 29,4 438 29,1 198 18,3 124 11,6 416 15,8 Ja, en gång 967 16,6 418 18,6 247 16,4 166 15,9 138 13,0 387 14,7 Nej, aldrig 2 356 40,5 1 168 52,0 820 54,5 689 65,8 803 75,4 1 837 69,6

Totalt 5823 100,0 2247 100,0 1505 100,0 1047 100,0 1065 100,0 2640 100,1 Bortfall % 12,9 12,6 10,1 13,1 12,8 5,1

Kommentar: Tabellen visar att det är i storstäderna som andelen av de som har blivit erbjudna narkotika en eller flera ggr är * störst. I Stockholm är den 60 %, i Göteborg 48 % och i Malmö 36 %, medan procenttalen 34, 27 och 31 gäller 1 för övriga distrikt.

Observeras bör att gruppen som blivit erbjuden en gång är ungefär lika stor i alla regioner.

1 T abc/I 7. »Om Du blivit erbjuden narkotika. Vilket preparat har Du oftast blivit erbjuden?»

Inskrivningsdistrikt

Stockholm Göteborg Malmö Bohuslän Sö. Skåne Bergslagen A % A % A % A % A % A %

Preludin/Ritalina 219 6,8 63 6,5 50 7,5 22 6,9 21 8,2 64 8,2 Amfetamin] Fenedrin 12 0,4 4 0,4 8 1,2 4 1,2 1 0,4 4 0,5 Cannabis 2785 86,4 812 84,1 548 82,4 249 77,6 194 75,5 645 82,7 Morfin/Palfium 8 0,2 3 0,3 0 0,0 0 0,0 3 1,2 5 0,6 LSD/Meskalin 39 1,2 14 1,4 11 1,7 9 2,8 5 1,9 15 1,9 Mebumal/Nembutal 1 0,1 0 0,0 0 0,0 0 0,0 4 1,6 1 0,1 Opium 16 0,5 7 0,7 13 2,0 4 1,2 4 1,6 6 0,8 Meproban/Restenil 2 0,1 0 0,0 0 0,0 2 0,6 0 0,0 1 0,1 Annat 142 4,4 63 6,5 35 5,3 31 9,7 25 9,7 39 5,0 Totalt 3224 100,1 966 99,9 665 100,1 321 100,0 257 100,1 780 99,9 Bortfall % 51,8 62,4 60,3 73,4 79,0 72,0

Kommentar: Denna tabell visar generellt att cannabis dominerar mycket starkt som oftast erbjudet preparat och varierar mellan 76—86 % bland de olika regionerna. I andra hand kommer Preludin/Ritalina på ca 7—9 %. Utbudet av övriga preparat är mycket litet. (Den faktiska konsumtionen hos missbrukarna kommer att redovisas i tabell 12.)

Tabell 8. »När prövade Du narkotika första gången?»

Inskrivningsdistrikt

Stockholm Göteborg Malmö Bohuslän Sö. Skåne Bergslagen A % A % A % A % A % A %

Före 1966 380 16,6 76 11,5 48 12,4 7 5,6 17 13,7 23 7,9 Under 1966 549 23,8 124 18,7 89 23,1 32 25,8 18 14,5 59 20,2 Under 1967 886 38,5 282 42,6 159 41,2 57 46,0 45 36,3 126 43,2 Under januari—juni 1968 322 14,0 109 16,5 60 15,5 16 12,9 25 20,2 44 15,1 Efter ljuli 1968 _ 165 7,2 71 10,7 30 7,8 12 9,7 19 15,3 40 13,7 Totalt 2 302 100,1 662 100,0 386 100,0 124 100,0 124 100,0 292 100,] Bortfall % 0,1 0,3 0,5 0,0 0,0 0,0

Kommentar: Vanligast förekommande debutår är 1967. För alternativen »Före 1966» och »Under 1966» framkommer att bland samtliga områden har Stockholm det högsta procenttalet, 41 %, följt av Malmö, 36 %. Därefter följer övriga regioner på ungefär samma nivå med ca 30 %.

Inskrivningsdistrikt:

Stockholm Göteborg Malmö Bohuslän Sö. Skåne Bergslagen A % A % A % A % A % A %

Preludin] Ritalina 192 8,4 31 4,7 25 6,5 16 12,9 8 6,5 12 4,1 Amfetamin/Fenedrin 18 0,8 9 1,4 5 1, 3 1 0,8 0 0,0 3 1,0 Cannabis 2 007 87,1 575 86,6 330 85,3 101 81,5 96 77,4 250 89,0 Morfin/Palfium 6 0,3 4 0,6 0 0,0 2 1,6 6 4,8 1 0,3 LSD 13 0,6 4 0,6 4 1,0 2 1,6 1 0,8 0 0,0 Mebumal/Nembutal 0 0,0 3 0,5 1 0,3 0 0,0 1 0,8 0 0,0 Opium 22 0,9 12 1,8 4 1,0 0 0,0 2 1,6 5 1,7 Meproban/Restenil 7 0,3 0 0,0 3 0,8 0 0,0 0 0,0 1 0,3 Annat 37 1,7 26 3,9 15 3,9 2 1,6 10 8,1 10 3 4

Totalt 2302 100,1 664 100,1 387 100,1 124 100,0 124 100,0 292 99,8

Bortfall % 0,1 0,0 0,3 0,0 0,0 0,0 ___—___— Kommentar: Debutdrogen är i mellan 77 och 89 % cannabis i samtliga områden. För Bohuslän och Södra Skåne ligger procent- sili'ran relativt sett något lägre än i övriga områden. På andra plats kommer Preludin/Ritalina och varierar som debutdrog mellan 4 och 13 % bland de olika områdena. Procentuellt sett är dessa debutpreparat mest frekventa i Bohuslän följt av Stockholm. Debut med andra preparattyper har skett i mycket lika omfattning. Bland de övriga alternativen kommer »annat» högst; som tidigare påpekats inrymmer detta alternativ även de som uppgivit mer än ett alternativ på frågan.

Tabell 10. »När använde Du narkotika senast?» ___—___

Inskrivningsdistrikt ___—___— Stockholm Göteborg Malmö Bohuslän Sö. Skåne Bergslagen A % A % A % A % A % A 5% ___—___M

Före 1967 200 10,2 40 7,2 35 10,6 10 10,9 9 8,8 17 7,0 Under 1967 409 20,7 105 19,0 76 23,0 23 25,0 18 17,6 51 21,0 Under januari—juni 1968 446 22,5 118 21,3 83 25,1 21 22,8 26 25,5 50 20,6 Efter 1 juli 1968 926 46,6 291 52,5 137 41,4 38 41,3 49 48,0 125 51,4 ___—___—

Totalt 1981 100,0 554 100,0 331 100,1 92 100,0 102 99,9 243 100,0

Bortfall % 14,1 17,6 14,7 25,2 17,7 16,3

___—___— Kommentar: Det mest angivna alternativet för samtliga områden är »efter 1 juli 1968» och procentsiffrorna varierar mellan 42—53 %. Därnäst följer »januari—juni 1968», vilket innebär att mellan 64 och 74 % av samtliga missbrukare har använt narkotika under 1968. Dessa siffror bör ses mot det relativt stora bortfallet i denna fråga som förekommer. Orsaken härtill är oklar.

Inskrivningsdistrikt

Stockholm Göteborg Malmö Bohuslän Sö. Skåne Bergslagen A % A % A % A % A % A %

1 gång 489 21,3 172 25,9 89 23,1 43 34,7 42 33,9 92 31,5 2—4 gånger 629 27,4 169 25,5 107 27,7 34 27,4 34 27,4 84 28,8 5—10 gånger 379 16,5 110 16,6 59 15,3 20 16,1 20 16,1 49 16,8 11—50 gånger 350 15,2 96 14,5 61 15,8 13 10,5 11 8,9 36 12,3 Mer än 50 gånger 451 19,6 116 17,5 70 18,1 14 11,3 17 13,7 31 10,6

Totalt 2298 100,0 663 100,0 386 100,0 124 100,0 124 100,0 292 100,0 Bortfall % 0,3 0,1 0,5 0 0,0 0,0 0,0

Kommentar: Procentuellt sett finns de flesta engångsmissbrukarna utanför storstadsregionerna, 31—35 % mot 21—26 %. Andelen individer som tagit narkotika »2—4 ggr» resp »5—10 ggr» är mycket homogen i samtliga geografiska områden (27 % resp 16 %). Det mer frekventa missbruket återfinns däremot i storstäderna. Andelen individer som besvarat alternativet »fler än 50 ggr» är störst i Stockholm (20 %) följt av Malmö och Göteborg (18 %) medan övriga regioner ligger på 11—14 %.

Tabell 12. »Vilket preparat har Du tagit oftast?»

Inskrivningsdistrikt:

Stockholm Göteborg Malmö Bohuslän Sö. Skåne Bergslagen A % A .% A % A % A % A %

» Preludin/Ritalina 129 5,6 27 4,1 20 5,2 15 12,1 10 8,1 7 2,4 1 Amfetamin/Fenedrin 41 1,8 12 1,8 8 2,1 1 0,8 2 1,6 3 1,0 iCannabis 2027 88,5 581 87,6 334 86,5 101 81,5 92 74,2 266 91,7 Morlin/Palfium 2 0,1 3 0,5 1 0,3 1 0,8 2 1,6 0 0,0 LSD / Meskalin 14 0,6 5 0,8 5 1,3 2 1,6 3 2,4 0 0,0 Mebumal/Nembutal 0 0,0 1 0,2 1 0,3 0 0,0 1 0,8 0 0,0 Opium 25 1,1 13 2,0 1 0,3 0 0,0 3 2,4 3 1,0 Meproban/Restenil 1 0,1 0 0,0 1 0,3 0 0,0 0 0,0 1 0,3 Annat 52 2,3 21 3,2 15 0,9 4 3,2 11 8,9 10 3,4 Totalt 2291 100,1 644 100,2 386 100,2 124 100,0 124 100,0 290 99,8 Bortfall % 0,6 0,2 0,5 0,0 0,0 0,7

Kommentar: Mest frekvent är cannabis-missbruket, men dominansen varierar från 74 till 92 % i olika inskrivningsområden. I storstadsregionerna utgör andelen cannabis ca 87 %. I samma områden kommer Preludin/Ritalina på andra plats med ca 5 %. I övriga områden varierar detta missbruk från 2 % i Bergslagen till 12 % i Bohuslän. De absoluta talen är emellertid mycket små vilket även gäller för resterande preparatmissbruk.

Tabell 13. »Hur har Du intagit det preparat Du tagit mest?»

Inskrivningsdistrikt

Stockholm Göteborg Malmö Bohuslän Sö. Skåne Bergslagen A % A % A % A % A % A %

Genom munnen 165 7,2 38 5,7 28 7,3 16 13,0 12 9,7 14 4,8 Injektion (spruta) 86 3,8 24 3,6 16 4,1 2 1,6 9 7,3 4 1,4 Rökt 2020 88,0 594 89,6 340 88,1 103 83,7 99 79,8 269 92,4 Annat sätt 25 1,1 7 1,1 2 0,5 2 1,6 4 3,2 4 1,4 Totalt 2296 100,1 663 100,0 386 100,0 123 99,9 124 100,0 291 100,0

Bortfall % 0,4 0,1 0,5 0,8 0,0 0,3

Kommentar: Det klart dominerande intagningssättet över alla regioner är att röka (80—92 %). I andra hand tas det mest an- vända preparatet peroralt (5—13 %) medan mani 1—7 % av alla fall injicerar det. Intressanta procenttal som dock bygger på få observationer är att 13 % i Bohuslän har tagit preparatet peroralt och att 7 % i södra Skåne injicerat det. Mönstren för de olika storstäderna är mycket snarlika.

Tabell 14. »Har Du någon gång tagit en spruta med narkotika (*sil*)?»

Inskrivningsdistrikt

Stockholm Göteborg Malmö Bohuslän Sö. Skåne Bergslagen A % A % A % A % A % A %

Nej aldrig 2048 89,6 582 88,3 336 87,5 115 92,7 111 89,5 276 94,5 Ja, en gång 78 3,4 33 5,0 25 6,5 4 3,2 4 3,2 7 2,4 Ja, flera gånger 160 7,0 44 6,7 23 6,0 5 4,0 9 7,3 9 3,1 Totalt 2 286 100,0 659 100,0 384 100,0 124 99,9 124 100,0 292 100,0 Bortfall % 0,8 0,7 1,0 0,0 0,0 0,0

Kommentar: Av tabellen framgår att andelen i de olika regionerna som injicerat narkotika en eller flera gånger varierar mellan 6 och 13 %. De tre storstäderna ligger mycket lika i detta avseende (ca 11 %). Bergslagen är det område som står för det lägsta antalet som injicerat 6 %.

Tabell 15. »Från vem har Du oftast fått Din narkotika?»

Inskrivningsdistrikt

Stockholm Göteborg Malmö Bohuslän Sö. Skåne Bergslagen A % A % A % A % A % A %

Okänd person 732 36,2 186 32,3 112 30,5 43 36,4 46 40,4 69 24,8 Bekant 565 27,9 175 30,4 102 27,8 34 28,8 28 24,6 100 36,0 Klasskamrat 104 5,1 20 3,5 22 6,0 1 0,8 8 7,0 15 5,4 Annan kamrat 395 19,5 136 23,6 76 20,7 31 26,3 19 16,7 58 20,9 Annan person 228 11,3 59 10,2 55 15,0 9 7,6 13 11,4 36 12,9 Totalt 2024 100,0 576 100,0 367 100,0 118 99,9 114 100,1 278 100,0 Bortfall % 12,2 13,3 5,4 4,8 8,1 4,8

Kommentar: För de tre storstäderna gäller att man erhåller narkotika i något större utsträckning av »okänd person» och där- näst av »bekant». Denna tendens fast något mer accentuerad föreligger också för Bohuslän och södra Skåne medan i Bergslagen den omvända relationen gäller. Dessa båda kategorier (»okänd person» och »bekant») svarar för tillsammans i runt tal drygt 60 % av all narkotikadistribution. Av samtliga alternativ erhåller »klasskamrat» de lägsta procenttalen genomgående.

Tabell 16. >>Hur stort är Ditt behov av att ta narkotika?»

Inskrivningsdistrikt:

Stockholm Göteborg Malmö Bohuslän Sö. Skåne Bergslagen A % A % A % A % A % A %

Mycket stort 21 0,9 10 1,6 3 0,8 0 0,0 0 0,0 1 0,3 Ganska stort 69 3,2 18 2,9 12 3,2 3 2,5 4 3,2 3 1,0 Ganska litet 139 6,5 44 7,1 26 6,9 6 5,0 4 3,2 19 6,6 Mycket litet 193 9,1 55 8,9 35 9,3 7 5,9 12 9,7 25 8,7 Inte alls 1 709 80,2 492 79,5 300 79,8 103 86,6 104 83,9 238 83,2 Totalt 2 131 99,9 619 100,0 376 100,0 119 100,0 124 100,0 286 99,8 Bortfall % 7,5 6,8 3,1 4,0 0,0 2,1

Kommentar: Generellt gäller att 80—87 % av alla narkotikamissbrukarna i de olika områdena uppger att de inte alls har något behov av att ta sm narkotika medan 1——4 % anger att behovet är ganska eller mycket stort. Frågorna 26 och 30 har ej tagits med i denna redovisning då de mer berör motivationsaspekten kring narkotika- missbruket. De redovisas i stället under C. Attityder och bakgrundsdata.

A. Sammanfattning och kommentarer

Både utbud och narkotikamissbruk är mest frekventa i våra tre största städer, där Stockholm intar tätplatsen och följs av Göteborg och sedan Malmö. I övriga om- råden förekommer utbud och missbruk men ej lika frekvent. Tillgången till narkotika kan alltså betraktas som relativt stor i de av oss undersökta områdena. Av samtliga ca 20 000 tillfrågade har 33 % uppgivit att de blivit erbjudna och 20 % att de an— vänt narkotika. Den förra siffran bör dock tas med en viss reservation då ett 11 %-igt bortfall förekommer i den fråga som täcker utbudet till icke-brukama.

Med ledning av vår geografiska indel— ning kan vi belysa vissa aspekter av miss- brukets utveckling över landet. Att inte narkotikamissbruket har en lika stor om- fattning utanför storstäderna är härvid värt att kommentera. Det är uppenbart att man blir erbjuden narkotika lika ofta som istor- städerna. Å andra sidan framgår av ta- bell 47 att endast 0,7 % bland icke-bru- karna ansett att den viktigaste anledningen till att de ej prövat narkotika var att de ej vetat hur eller var de skulle få tag på narkotika. Hypotesen om att en våg av narkotikamissbruk sköljer fram över landet kan ej bekräftas enbart från denna under- sökning. En uppslagsånda i denna fråga skulle möjligen vara att Bergslagen geo- grafiskt sett ligger något mer isolerat än t. ex. södra Skåne, som har tätare kon- takter med kontinenten. Likväl är miss— bruksfrekvensen lika hög i bägge dessa om- råden. Detta skulle möjligen kunna tala för att det faktum att narkotikamissbru- ket inte är så frekvent utanför storstads- regionema inte beror så mycket på den geo- grafiska avskärmningen, utan snarare på att behovet att använda narkotika f.n. inte är så stort i dessa områden.

I samtliga områden gäller att de flesta som använt narkotika har prövat cannabis och gjort det 1—10 ggr. De därefter största missbruksgrupperna är de som missbrukat cannabis 11—50 ggr samt mer än 50 ggr. Övriga kategorier av missbrukare är inte

påfallande frekventa, även om de ur miss- brukssynpunkt skulle stå för ett »gravare» sådant. Om dessa senare kategorier kan sägas att opium- och LSD-missbruk utifrån vår undersökning visat sig vara av mycket ringa omfattning, medan gruppen som in- jicerar narkotika är något större (andelen, som företrädesvis injicerar sitt preparat, varierar mellan 1—5 % över de olika di- strikten). Detta missbruk är att betrakta som mycket allvarligt. I relation till övrigt missbruk är det dock ganska obetydligt bland dessa 18-åriga pojkar.

Då antalet missbrukare utanför storstads— regionerna på det hela taget är ganska få, kan man ej med säkerhet uttala sig om olika missbruksmönster i olika distrikt uti— från de redovisade procenttalen. Dock sy- nes det i grova drag vara ungefär likartat i de olika områdena.

Ovanstående missbruksmönster liknar i hög grad det utbud som icke-brukarna har konfronterats med. Som tidigare på- pekats dominerar cannabis och följs när- mast, fast i liten utsträckning, av prelu- din/ritalina. Utbudets mönster är också mycket lika i de olika distrikten.

Vissa skillnader i debutår föreligger för missbrukarna i de olika områdena. Ge- mensamt är dock att 1967 är det år som man oftast prövat narkotika första gången. I Stockholm har fler prövat före 1967 än i andra regioner, och i något mindre grad har man prövat första gången under 1968. Skillnaderna är dock små. För storstäderna tycks tendensen vara att missbruket har börjat tidigare i Stockholm, följt av Malmö och sedan Göteborg.

Debutdrogen framför alla andra är can- nabis i samtliga distrikt. Därefter följer preludin/ritalina fast i mycket liten om- fattning, och debut med andra preparat sker i ännu mindre utsträckning. Dessa förhållanden liknar i hög grad de som gäller för utbudet. Några skillnader i debutpre- paratsmönster kan ej beläggas.

I samtliga områden kan missbruket be- tecknas som aktuellt och i stort sett har en- dast en tredjedel av de som använt nar- kotika slutat före 1968. Vissa smärre skill-

nader i materialet skulle peka på att miss- bruket just nu är mest förekommande i Gö- teborg och Bergslagen, om man ser till andelen missbrukare som använt narkotika efter 1 juli 1968.

Procentuellt sett finns de flesta engångs- missbrukama utanför storstadsregionerna, och de med den högsta missbruksfrekven- sen inom dessa. Grupper med frekvenser mellan dessa ytterligheter är andelsmässigt sett lika stora i de olika inskrivningsdi- strikten. Det mest frekventa missbruket fö- rekommer eller har förekommit i Stock- holm, följt av Malmö och Göteborg.

För alla områden gäller, som tidigare om- nämnts, att cannabis användes mest, dock missbrukas det mest frekvent i Bergslagen procentuellt sett följt av de tre storstäderna. Därefter följer Bohuslän och södra Skåne. Anmärkningsvärt är att sammanlagt endast 15 av 3 897 missbrukare har uppgett sig mest använda »udda—preparat» som mor- fin/palfium, mebumal/nembutal och me- proban/restcnil och därigenom endast ut- gör någon promille av det totala antalet missbrukare.

Andelen av samtliga missbrukare som överhuvudtaget injicerat narkotika en eller flera gånger är något större i Malmö och

södra Skåne. Totalt sett dominerar Stock- holm med 238 av totalt 401 individer som injicerat. Denna totalsiffra innebär att nå- got över 10 % av samtliga missbrukare någon eller flera gånger injicerat narkotika.

Mönstret för de vågar man erhåller sin narkotika skiljer sig inte påtagligt i de olika områdena, utan distributionen följer i stort samma former. Okända personer och be- kanta står som de största leverantörerna medan klasskamrater i mycket liten ut- sträckning levererar narkotika. Vad alter— nativen »okänd person» och »bekant» inne- bär är något svårtolkat. Om man t. ex. många ggr får sin narkotika från en och samma okända person kan han med tiden bli en sorts bekant. Även i övrigt är frå— gans alternativ något diffusa. På vilket sätt »annan kamrat» och »annan person» skil- jer sig från tidigare nämnda alternativ är svårt att avgöra. Av denna anledning vill vi ej närmare kommentera de svaga trender som föreligger i tabell 15 .

På det hela taget uppger missbrukarna att deras behov att ta narkotika är mycket litet. Det finns en mycket svag tendens till att behovet uppges vara större i stor- städerna, men skillnaderna ligger bara på några få procent.

B. Missbruksvanor studerade mot typ av missbruk.

Tabell 17. »När prövade Du narkotika första gången?»

Typ av missbruk:

Cannabis 1—10 ggr A % A

Cannabis Cannabis CS oralt CS oralt LSD- Opium- 11—50 ggr > 50 ggr S 10 ggr > 10 ggr Injicerare missbruk missbruk

%A%A%A%A%A%A

193 8,2 67 13,5 151 28,9 13 11,0 15 48 441 18,6 143 28,8 172 32,9 25 21,2 16 998 42,2 217 43,8 176 33,7 50 42,4 16 460 19,4 55 11,1 18 3,4 19 16,1 1 274 11,6 14 2,8 6 1,1 11 9,3 3 2366 100,0 496 100,0 523 100,0 118 100,0 51 0,0 0,0 0,0 0,0

29,4 31,4 27 31,4 33 2,0 3 2,6 0 5,9 5 4,3 2 100,1 116 100,0 28 0,0 0,0

41,4 11 23,3 4 23,4 11

39,3 15 14,3 12 39,3 14 0,0 0 7,1 4 100,0 45 0,0

Före 1966 Under 1966 Under 1967 Januari—juni 1968 Efter 1 juli 1968

Totalt: Bortfall %

Kommentar: För dem som använder cannabis och centralstimulantia (CS) oralt gäller att ju lier gånger man använt narkotika ju tidigare började man. Injicerare har generellt börjat tidigare relativt andra grupper.

bell 18. »Vilket preparat tog Du första gången?»

Typ av missbruk:

. . . Opium- Cannabis Cannab1s Cannab1s CS oralt CS oralt LSD- missbru-

1—10 ggr 11—50 ggr > 50 ggr 5 10 ggr > 10 ggr Injicerare missbrukare kare A % A % A % A % A % A % A % A %

eludin/Ritalina 34 1,4 24 4,8 31 5,9 92 22 43,1 60 51,7 mfetamin] enedrin 6 0,3 0 0,0 2 0,4 2 3,9 6 5,2 annabis 2290 96,7 449 90,5 466 89,3 25 49,0 41 35,3 0 0

N ;>

NO oo boNN &

...

O OOO»— A

0939»

ortin/Palfium 5 0,2 0,0 SD/Meskalin 3 0,1

ebumal/ embutal 0 0 Ipium 11 0 0

7

9

0,0

,0 ,5

00.0

, 2,0

N N .b .

eproban/ estenil 3 ,1 3 . 0,0 nnat 15 0,6 11 , 0,0 3,4

Totalt: 2367 99,9 496 99,9 522100,1 118 51 100,0 115 100,0 28 100,1 4 Bortfall % 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0

ommentar: abellen visar en generell tendens att de som missbrukar Cannabis, CS, LSD, och i viss mån Opium även haft mma drog som debutdrog.

ör cannabis under 11 ggr gäller att nästan samtliga (97 %) börjat med cannabis. De två övriga cannabis-grup- rna har i ca 90 % börjat med detta preparat och i ca 5 % med Preludin/Ritalina. För CS > 11 ggr har ca 90 % örjat med detta, medan gruppen CS fier än 10 ggr i ungefär lika stor utsträckning debuterade med cannabis och S. Av injicerarna började något mer än hälften med Preludin/Ritalina och ca 1/3 med cannabis. Bland de 28 SD-missbrukarna började något mer än hälften med detta preparat medan en fjärdedel började med cannabis. .v opium—missbrukarna började ca hälften med opium och 42 % med cannabis.

3 0 3 0 0 0, 2,0 3 0 0 2

No NP

».

U| 0 93” om

abell 19. »När använde Du narkotika senast?»

Typ av missbruk:

. . . LSD- Opium- Cannab1s Cannabis Cannab1s CS oralt CS oralt miss- miss-

1—10 ggr 11—50 ggr > 50 ggr 5 10 ggr > 10 ggr Injicerare brukare brukare A%A%A%A%A%A%A%A%

örel967 236 12,7 22 4,4 8 1,517 20,7 2 3,9 7 6,4 2 8,3 3 8 nderl967 481 25,9 91 18,3 36 6,913 15,9 12 23,5 18 16,5 4 16,7 8 22 Inder januari— 83 5 uni 1968 521 28,0 103 20,8 40 7,6 29 35,4 8 15,7 19 17,4 2 , 13,9 fter 1 juli 1968 622 33,4 280 56,5 439 83,9 23 28,0 29 56,9 65 59.6 16 66,7 20 55,6 Totalt 1860 100.0 496 100,0 523 99,9 82 100,0 51 100,0 109 99,9 24 100,0 36 100,0

Bortfall % 21,6 0,0 0,0 30,5 0,0 6,0 14,3 20,0

ommentar: ör alla grupper utom cannabis mindre än 11 ggr och CS oralt -: 11 gäller att över 50 % har använt narkotika nare än 1 juli 1968. För de två andra grupperna är motsvarande andel ca 30 %. Den grupp som procentuellt sett ar största andelen på alternativet »Efter 1 juli 1968» är cannabisgruppen 50 ggr med 84 %. Resultaten bör dock 5 med försiktighet, enär ett stort bortfall föreligger i vissa fall (främst cannabis ( 11 ggr, CS oralt ( 11 ggr h opiumgruppen).

Tabell 20. >>Hur många gånger har Du använt narkotika?»

Typ av missbruk:

LSD— Opium- miss- miss- 1—10 ggr 11—50 ggr > 50 ggr 5 10 ggr > 10 ggr Injicerare brukare brukare A%A%A%A A%A%A%A Cannabis Cannabis Cannabis CS oralt CS oralt

] gång 801 33,8 — 6 2—4 gånger 977 41,3 — — —— 5 5—10 gånger 589 24,9 »— —— 4, 11—50 gånger — — 496 100,0 — —— 49,0 16 13,8 >50 gånger — — — — 523 100,0 —— 51,0 82 70,7 9

Totalt 2367100,0 496 100,0 523 100,0 118 100,0 116 100,0 28 99,9 45 100 Bortfall % 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0

Kommentar: Då grupperna till viss del är indelade efter denna fråga, är vissa frekvenser givna från början. Detta gör, att tabell lämnar information endast för vissa av grupperna. För cannabis-missbrukarna ( 11 gånger framgår att de i 1/3 av fallen tagit det endast en gång, medan man i 41 ” tagit 11—50 ggr och i 25 % fler än 50 ggr. För CS oralt mindre än 11 ggr är andelen engångsmissbrukare störr 42 %. än för cannabis och går ned för de två andra alternativen. I gruppen CS oralt mer än 10 ggr har ca hälft tagit 11—50 ggr och den andra hälften mer än 50 ggr. För gruppen injicerare framgår att 71 % »silat» narkoti mer än 50 ggr, endast 6 % har gjort det en gång. En bimodal tendens i fördelningen över alternativ gäller för LS I där de mer frekventa dock överväger. Samma tendens finnes i opium-gruppen.

0 ,2 3

5 6 2 6

Tabell 2]. »Vad var det som gjorde att Du prövade narkotika?»

Typ av missbruk

. . . LSD- Opium- Cannab1s Cannab1s Cannab1s CS oralt CS oralt miss- miss-

1—10 ggr 11—50 ggr>50 ggr 5 10 ggr > 10 ggr Injicerare brukare brukare A % A % A % A % A % A % A % A %

Vanligt bland mina kamrater 161 6,8 53 10,7 73 14,0 6 5,1 7 13,7 23 19.8 5 17,9 6 13 Av egen nyfikenhet 1988 84,0 360 72,6 337 64,7 92 78.0 32 62,7 66 56.9 12 42,9 26 57 Av annan orsak 217 9,2 83 16,7 111 21,3 20 16,912 23,5 27 23,3 11 39,3 13 28

Totalt 2366100,0496100,0 521 100,0118 100,051 99,9 100,0 28 100,1 45 100 Bortfall % 0,0 0,0 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0

Kommentar: För alla grupper gäller att man prövat narkotika i första hand av »egen nyfikenhet». Särskilt dominerar det alternativ för gruppen cannabis 1——lO ggr, medan övriga cannabisgrupper ligger något lägre. Alternativen »vanli_ bland kamrater» och »annat skäl» ökar på nyfikenhetens bekostnad för grupper med mer frekvent bruk samt f injicerare, LSD- och opium-missbrukare. Fråga 27: Vilket preparat har Du tagit oftast? redovisas ej i tabellform, då denna fråga har använts för indelni av missbrukare i de olika missbrukstyperna. Aven frågorna 25 och 28 har använts vid denna indelning, men dess redovisas, då de ger kompletterande information.

bell 22'. >>Hur har Du intagit det preparat som Du tagit mest?»

Typ av missbruk:

. . . LSD- Opium- Cannabis Cannab1s Cannab1s CS oralt CS oralt miss- miss-

1—10 ggr 11—50 ggr > 50 ggr S 10 ggr > 10 ggr Injicerare bruk brukare A%A%A%A%A%A%A%A%

enom munnen 32 1,4 5 1,0 10 1,9 118 100,0 51 100,0 0 0,0 14 50,0 3 5,7 . jektion (spruta) 0 0,0 2 0,4 5 1,0 0 0,0 0 0,0 116 100,0 9 32,1 8 17,8 ökt 2 331 98,5 488 98,4 507 96,9 0 0,0 0 0,0 0 0,0 2 7,1 34 75,6 nnat sätt 4 0,2 1 0,2 1 0,2 0 0,0 0 0,0 0 0,0 3 10,7 0 0,0 l Totalt 2 367 100,0 496 100,0 523 100,0118 100,0 51 100,0116 100,0 28 100,0 45 100,0 ; Bortfall % 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 iommentar: Då indelningen av grupperna i likhet med för frågorna 25 och 27 bygger på denna fråga är vissa av gruppernas rekvenser i denna fråga givna på förhand. itt ej samtliga cannabis-missbrukare har angett att de rökt cannabis kan vara en följd av att frågan missuppfattats v ett fåtal, men den allmänna tendensen är dock utpräglad. Bland de 28 LSD-missbrukarna har hälften tagit reparatet oralt medan frekvenserna på de övriga alternativen får betraktas som osäkra. 76 % av opium-miss- rukarna röker preparatet. Det bör observeras att antalet individer, som angett att de injicerar opium, överskrider ntalet som tagit det oralt. |land cannabis-missbrukare finns sammanlagt 7 individer som uppger att de injicerat preparatet, vilket får ses om en inkonsistens i deras besvarande av formuläret.

'abell 23. »Har Du någon gång tagit en spruta med narkotika ('sil')?»

Typ av missbruk:

. . . LSD- Opium- Cannabis Cannab1s Cannab1s CS oralt CS oralt miss- miss-

1—10 ggr 11—50 ggr >50 ggr S 10 ggr > 10 ggr Injicerare brukare brukare A % A % A % A % A % A % A % A %

[ej, aldrig 2 326 98,5 450 91,5 339 76,6 107 92,2 30 60,0 1 0,9 12 42,9 28 62,2 1, en gång 28 1,2 26 5,3 52 10,0 8 6,9 9 18,0 11 9,5 6 21,4 4 8,9 [, Hera gånger 7 0,3 16 3,3 70 13,4 1 0,9 11 22,0 104 89,7 10 35,7 13 28,9

Totalt 2 361 100,0 492 100,1 521 100,0 116 100,0 50 100,1 116 100,1 28 100,0 45 100,0

Bortfall % 0,3 0,8 0,4 1,7 2,0 0,0 0,0 0,0 'ammentar: ör både missbrukare av cannabis- och centralstimulantia (CS) oralt gäller att med högre frekvens av missbruk kar frekvensen av dem som har injicerat narkotika. För cannabis 1—10 ggr uppger sig 2 % att någon eller fiera gr ha »silat» medan för dem som tagit mer än 50 ggr är motsvarande siffra 23 %. I LSD-gruppen har 57 % in— :erat narkotika medan motsvarande siffra för opium-gruppen är 38 %. .tt en av dem som injicerar ej har »silat» beror på ett sorteringsfel vid databehandlingen.

Tabell 24. »Om Du tidigare använt narkotika (*knarkav) men har slutat eller vill sluta: varför?»

Typ av missbruk:

- - - LSD- Opium- Carinabis Cannabis Cannabis CS oralt CS oralt miss- miSS-

1—10 ggr 11—50 ggr > 50 ggr S 10 ggr > 10 ggr Injicerare brukare brukare A % A % A % A % A % A % A % A %

Det är inte intressant längre 945 50,3 142 3 79 29,0 43 44,8 6 Rädd bli narkoman 310 16,5 57 1 37 13,6 24 25,0 10 Rädd andra skad- liga följder 248 13,2 61 22,4 17 17,7 9 27,3 18 6,3 Rädd för straff 15 0,8 5 1,8 0 0,0 0 0,0 3 0.0 Kostar pengar 86 4,6 35 12,9 2 2,1 3 9,1 8 18,8 Annan orsak 276 14,7 55 20,2 10 10,4 5 15,2 20 6,3

Totalt 1880100,1 361 99,9 99,9 96 100,0 33 100,1 76 100,2 Bortfall % 20,6 27,2 48,0 18,6 35,3 42,9

Kommentar: Då denna fråga är vagt formulerad och endast vänder sig till en del av missbrukama måste den tolkas med fö siktighet. Av alternativen är »rädd för straff» det minst angivna och följs därefter av »kostar pengar». Rädslan för skadli följder ökar med frekvens av missbruk och »ej intressant längre» minskar. I övrigt är tabellen svår att kommentera, något olika mönster gäller för de olika grupperna. Då bortfallet är sto vill vi ej närmare gå in på dessa skillnader.

18,2 17 50.0 43 30,3 10 18,8 18

Tabell 25. »Från vem har Du oftast fått Din narkotika?»

Typ av missbruk:

. - - . LSD- Opium- Cannabis Cannabis Cannabis CS oralt CS oralt miss- miss-

.1—10 ggr 11—50 ggr > 50 ggr S 10 ggr > 10 ggr Injicerare brukare brukare A % A % A % A % A A % A A %

Okänd person 633 30,5 190 39,7 200 40,7 45 44,1 11 26,8 Bekant 601 28,9 140 29,2 148 30,1 31 21 20,6 13 31,7 Klasskamrat 148 7,1 5 1,0 6 1,2 2 0 0,0 1 2,4 Annan kamrat 516 24,8 86 18,0 56 11,4 13 11 10,8 8 19,5 Annan person 180 8,7 58 12.1 81 16,5 5 9 25 24,5 8 19,5

Totalt 2078 100,0 479 100,0491 99,9 100,0 49 100,1102 100,0 44 99,9 Bortfall % 12,2 3,4 6,1 16,1 3,9 12,1 8,9

Kommentar: För LSD- och opium-missbrukare gäller att man i något större utsträckning fått respektive preparat från »bekan än från »okänd person» medan för övriga grupper det omvända gäller. Dessa båda alternativ ökar procentue med ökad cannabismissbruksfrekvens. Av samtliga alternativ ligger »klasskamrat» lägst.

Typ av missbruk:

___—__!

cs oralt cs oralt LSD" Opium" miss- miss— 5 10 ggr > 10 ggr brukare brukare A % A %

Cannabis 11—50 ggr > 50 ggr A % A %

Cannabis Cannabis Injicerare A 1—10 ggr A %

13 27 17

0 0,0 11 2,2 0,0 1,6 52 10,5 0,0 10,1 105 21,3 00 18,4 86 17,4 5 4,7 6 69,9 239 48,5 102 95,3 28

100,0 493 99,9 107 100,0 50 2,2 5,7 9,3

0 0,0 6 12,0 0 20,0 1 2,0 16 56,0 33

100,0 106 100,0 26 2,0 8,6

ycket stort 0 0,0 ariska stort 2 0,1 8 ariska litet 41 1,8 49 ycket litet 106 4,8 89 ute alls 2 074 93,3 339

Totalt 2223 100,0 485 Bortfall % 6,1

, 1

99,9 40 7,1

ammemar:

grupperna cannabis-missbrukare 1—10 ggr och CS oralt > 10 ggr har över 90 % uppgivit att de inte alls har behov v att ta narkotika. Bland samtliga grupper uppger sig injicerarna generellt ha det största behovet. Intressant är en bimodala fördelning över alternativen som finnes i LSD-gruppen, där få mellanalternativ angetts. Generellt religger en tendens till ökat behov med ökande missbruksfrekvens. '

B. Sammanfattning och kommentarer

Bland de som vid inskrivningstillfället hös- ten 1968 tagit cannabis högst 50 gånger eller CS oralt högst 10 ggr har procentuellt sett de flesta prövat narkotika för första gången under år 1967. För de som tagit respektive preparat mer frekvent gäller att man i lika hög utsträckning börjat redan under 1966 eller ännu tidigare. Detta gäl- ler i stort även för LSD- och opiummiss- brukare. Injicerarna uppvisar den tidigaste debuten (före 1966) i jämförelse med öv- riga grupper. Generellt sett har relativt få individer gjort sin debut under 1968. Pro- centuellt sett återfinns de flesta av dessa sena debutanter i gruppen cannabis högst 10 ggr samt CS oralt högst 10 ggr. Detta talar för att något intensivt bruk av canna- bis eller centralstimulantia under 1968 ej förekommit i nämnvärd omfattning bland dessa debutanter.

Å andra sidan kan noteras att de flesta grupper uppvisar ett aktuellt missbruk. Det- ta gäller särskilt för individer som tagit cannabis mer än 50 ggr samt för LSD-miss- brukare. Även för övriga grupper (med undantag för cannabis resp. CS oralt högst 10 ggr) gäller att över 50 % tagit nar- kotika senare än 1 juli 1968. Det relativt

höga bortfallet i vissa grupper kan möj- ligen tolkas som att man ej velat rappor- tera ett pågående missbruk.

Cannabis omdiskuterade roll som »in- körsport» till andra grövre preparat och former av narkotikamissbruk. belyses i viss mån av tabell 18 resp. 23. Inga klara ten- denser till att så är fallet kan sägas fram- gå. Snarare gäller att de som missbrukar cannabis, centralstimulantia och LSD även debuterat med respektive preparat. Detta gäller främst cannabis självt,.där den över- vägande majoriteten (90 %—97 %) även tagit detta preparat initialt. För injicerare samt för missbrukare av CS oralt högst 10 ggr och LSD gäller att 57 %, 88 % resp. 54 debuterat med samma drog (CS för injicerare). Det bör dock observeras, att ca 1/3-del bland injicerarna och 1/4— del bland LSD-missbrukama prövat canna- bis initialt. Bland missbrukare av opium och CS oralt mer än 10 ggr förekommer cannabis som debutpreparat i ungefär sam- ma utsträckning som de båda medlen själ- va. Detta behöver dock inte innebära nå- got kausalt samband, utan uttrycker en— dast att en viss samvariation med cannabis föreligger. Enligt vår uppfattning kan man ej med ledning av det faktum att ett visst preparat använts vid ett enda initialt till-

fälle uttala sig om detta preparats bety— delse för en senare övergång till gravare former av narkotikamissbruk.

Ett mer fruktbart sätt är i stället att studera samvariationen mellan olika grup- per (typer) av missbruk och benägenhet att injicera narkotika. Sett ur denna synvinkel framstår ej cannabis som sådant som den primära orsaken till en senare eskalering till grövre preparat och/eller former av narkotikamissbruk, utan snarare det bakom- liggande behovet att ta preparat. Sålunda" gäller för de tre cannabisgrupperna att med högre frekvens av missbruk ökar den pro- centuella andelen av dem som injicerat nar- kotika en eller flera gånger. Bland de som tagit cannabis mer än 50 ggr överstiger t. ex. andelen individer som injicerat narkotika vid flera tillfällen de som gjort detta endast en gång; denna relation återfinns icke hos can- nabisrökare med mindre frekvent missbruk. Samma tendens återkommer hos de båda grupperna med oralt missbruk av centralsti- mulantia. Detta styrker vår tes om att ju större behov att ta narkotika i detta fall uttryckt i en högre missbruksfrekvens ju större sannolikhet för att ta steget över till injicering av narkotika. För de som tagit CS oralt mer än 10 ggr gäller vidare att 40 % »silat» vid ett eller flera tillfällen mot endast 8 % i gruppen CS oralt högst 10 ggr. Även LSD- och opium- missbrukare utgör ur denna synvinkel po- tentiella riskgrupper. Bland de 28 LSD- missbrukarna anger 32 % att de vanligtvis tar preparatet per injektion (tabell 22). medan samtidigt 57 % uppger att de in- jicerat en eller flera gånger. Motsvarande siffror för opiumgruppen är 18 % resp. 38 %.

Bland de som tagit cannabis eller CS oralt högst 10 ggr har ca 3/4-delar tagit respektive preparat högst 4 gånger, vilket innebär att dessa båda grupper kan be- traktas som »nyfikenhetsgrupper». 1 mot- sats härtill framstår särskilt gruppen in— jicerare, där ca 70 % gjort detta mer än 50 gånger. Även gruppen som tagit CS oralt mer än 10 ggr kan betraktas som en mycket belastad grupp, enär något över

hälften av dessa individer tagit central— stimulantia mer än 50 gånger. LSD- och opiumgruppen uppvisar en bimodal ten- dens: antingen har man tagit dessa prepa— rat högst 4 gånger eller också har miss- bruket fortsatt mer frekvent, ofta över 50 gånger.

Det sätt på vilket man intagit central- stimulantia är på förhand givna (peroralt resp. per injektion). För cannabis gäller att den övervägande majoriteten röker pre- paratet; ett fåtal (ca 1% per cannabis- grupp) anger dock att de tar det »genom munnen». Även opiummissbrukarna röker till största delen (ca 75 %) sitt preparat; närmare 1/ 5-del injicerar opium. Bland LSD- missbrukarna tar oväntat endast hälften preparatet genom munnen: ca 1/a-del (9 individer) uppger att de injicerar LSD, vilket får ses som en särskilt grav form av LSD-missbruk — om dessa uppgifter verk- ligen är sanningsenliga.

I vårt material framgår att ett ökat behov av att ta narkotika samvarierar med tre oli- ka faktorer. För det första ökar behovet i takt med en ökad frekvens av missbruk. Detta gäller för cannabis samt oralt miss- bruk av centralstimulantia: ca 12% av de som företer den högsta missbruksfrekven- sen av dessa bägge preparat uppger sitt behov vara »ganska stort» eller »mycket stort» mot 0 % av de med lägsta miss- bruksfrekvensen. För det andra samvarie- rar behovet med form av missbruk; så- lunda återfinns generellt det största behovet bland de som injicerar narkotika. Slutligen förefaller även grövre typer av narkotika såsom LSD och opium att ge upphov till ett större behov. Det bör dock tilläggas, att termen »Behov» ej definierats i vår frågas lydelse; sannolikt är att innebörden av detta begrepp varierar avsevärt mellan olika grupper (typer) av missbrukare. Det domi- nerande intrycket är med nyss nämnda reservation att den övervägande majo- riteten i de flesta missbrukargrupper upp- ger sig inte alls ha något behov av att ta narkotika, eller att behovet är ringa. Detta gäller generellt utom för injicerare och LSD-missbrukare.

I den följande framställningen kommer for- mulärets attityd- och bakgrundsfrågor att redovisas under följande rubriker: »Social bakgrund», »Anpassning», »Attityder till auktoriteter» och »Attityder till narkotika och narkomaner». Frågorna relateras till vår indelning av materialet i ickebrukare

och grupper med olika frekvent missbruk (dvs. grupperna I, 11, 111, IV och V).

Social bakgrund

Vid utvärdering av fråga 1: »Vilket år är Du född?» framkom att inga skillnader förelåg mellan grupperna. Resultatet från denna tabell är således identiskt med det som tidigare redovisats i tabell 2.

Tabell 27. »Hos vem bodde Du huvudsakligen tills Du fyllde 16 år?»

___—___—___——_————

Grupp I Grupp 11 Icke brukare

A % A %

Hos båda föråldr. Hos mamma Hos pappa Hos någon annan

Totalt Bortfall %

14 452 90,4 1 220 7,6 133 0,8 189 1,2 15 994 100,0 0,9

511 53 12 15

591

86,5 9,0 2,0 2,5 100,0 0,5

Kommentar:

1 g-67 el. tidig. 1 g-68

Grupp IV GruPP V 2—10 ger 577" 1: > IO ser A % A %

Grupp III

A %

1 440 200

295 89,7 26 7,9 3 0,9 5 1,5 329 100,0 1,2

85,7 11,9 13 0,8 28 1,7 1 681 100,1 0,8

1 031 82,5 166 13,3 18 1,4 34 2,7

1 249 99,9 1 ,3

Det dominerande svarsalternativet är »hos båda föräldrarna» för samtliga grupper. Andelen indivi- der som angett detta alternativ sjunker dock något över de olika grupperna. 8 % i grupp 1 har huvud- sakligen bott hos mamma till skillnad mot 13 % för grupp V. För övriga svarsalternativ föreligger inga markanta skillnader.

Tabell 28. »Var har Du i huvudsak varit bosatt under Din uppväxt?»

Grupp 11 1 g-67 el tid A %

Grupp I Icke-brukare A %

Stor-Stockholm, Göteborg eller Malmö

I annan stad med mer än 50 000 inv. I annan stad eller tätort med under 50 000 invånare

På landsbygden Utomlands

Totalt Bortfall %

8 242 51,8 4,2

67,9

675 28 4,8

3 135 19,7 95 3 732 23,4 60 137 0,9 5

15 921 100,0 586 1,3

16,2 10,2 0,9 100,0 ] ,3

Kommentar:

Grupp Ill 1 g-68 A

Grupp IV 2—10 ggr A %

Grupp V > 10 ggr

% A

201 977

38

60,4 72,3

23 6,9 67 4,0

56 16,8 254 52 15,6 138 8,2 75 1 0,3 6 0,4 5 333 100,0 1680100,0 0,0 0,8

15,1 153

Majoriteten i de olika grupperna har växt upp i rikets tre största städer - ett resultat av styrningen i vårt urval. Detta gäller i högre grad (68—78 %) för de som överhuvudtaget missbrukar narkotika än för icke-brukare (52 %). Vidare föreligger generellt ett samband mellan ökad missbruksfrekvens och andel som vuxit upp i storstad. Derma uppgång kompenseras i dessa grupper av en motsvarande nedgång i alternativen »på landsbygden» och »i annan stad eller tätort med under 50 000 invånare». Andelen som vuxit upp i »annan stad med mer än 50 000 invånare» är ungefär lika stor i de olika grupperna.

Grupp I Grupp II Grupp III Grupp IV Icke-brukare 1 g-67 el tid 1 g-68 2—10 ggr > 10 ggr A % A % A % A % A %

Folkskola eller likn. 8680 55,7 318 54,6 175 54,2 928 56,5 765 62.2 Realskola » » 1905 12,2 70 12,0 43 13,3 186 11,3 142 11,5 Gymn. » » 4629 29,7 173 29,7 99 30,7 497 30,2 286 23,3 Universitet » » 190 1,2 15 2,6 6 1,9 22 1,3 18 1,5 Annan utb. » » 179 1,1 6 1,0 0 0,0 10 0,6 19 1,5

Totalt 15 583 99,9 582 99,9 323 100,1 1643 99,9 1230 100,0

Bortfall % 3,4 2,0 3,0 3,0 2,8

Kommentar: Några påtagliga skillnader i utbildningsnivå föreligger inte mellan grupperna. Mest angivet alter- nativ år »folkskola» vilket ligger på ca 55—56 % i grupperna I—IV, medan grupp V ligger på 62 %. Ca 30 % av samtliga har angett »gymnasium» utom grupp V, där motsvarande siffra är 23 %.

Anpassning Tabell 30. »Hur har Du trivts i hemmet under uppväxttiden?»

Grupp I Grupp II Grupp III Grupp IV Grupp V Icke—brukare 1 g-67 el tid 1 g-68 2—10 ggr > 10 ggr A % A % A % A % A % Mycket bra 11 734 73,5 360 60,9 211 64,3 970 57,8 584 46,9 Ganska bra 3 978 24,9 211 35,7 100 30,5 638 38,0 540 43,4 Ganska dåligt 215 1,3 15 2,5 14 4,3 56 3,3 98 7,9 Mycket dåligt 28 0,2 5 0,8 3 0,9 15 0,9 23 1,8 Totalt 15 955 99,9 591 99,9 328 100,0 1 679 100,0 1 245 100,0

Bortfall% 1,1 0,5 1,5 0,9 1,7

Kommentar: Den mest markanta trenden i denna frågas svarsalternativ gäller för »mycket bra» med en markant trappstegsform med nedgång från 74 % för grupp I till 47 % för grupp V. Den bör dock ses mot motsvarande uppgång som gäller alternativet »ganska bra». I grupp I har 2 % angett att de trivts »mycket dåligt» eller »ganska dåligt» medan motsvarande siffra för grupp V är 10 %.

Tabell 3]. »Har Du någon gång funderat på att rymma hemifrån?»

Grupp I Grupp H Grupp III Grupp IV Grupp V

Icke-brukare 1 g-67 el tid 1 g-68 2—10 ggr > 10 ggr A % A % A % A % A % Flera gånger 548 3,4 63 10,7 36 10,9 239 14,3 335 26,8 En gång 990 6,2 107 18,2 45 13,7 248 14,8 217 17,4 Aldrig 14 506 90,4 417 71,0 248 75,4 1 189 70,9 698 55,8 Totalt 16 044 100,0 587 99,9 324 100,0 1 676 100,0 1 250 100,0

Bortfall % 0,6 1,2 1,2 1,1 1,3

Kommentar: Bland icke-brukarna har endast 10 % funderat på att rymma hemifrån en eller flera gånger. För en— gångs-missbrukama är siffran 25—29 %, för 2-10-gångsmissbrukarna 29 % och för gruppen mer än 10 ggr 44 %. Alternativet »Hera gånger)) ökar med ökat missbruk relativt sett.

Grupp I Grupp II Grupp III Grupp IV Icke-brukare 1 g-67 el tid 1 g—68 2—10 ggr > 10 ggr A % A % A % A % A %

Mamma 5 636 36,1 31,8 31,9 466 28,1 0 7 Pappa 2 683 17,2 76 13,1 42 12,9 192 11,6 79 6,4 Lärare/chef 37 0,2 1 0,2 1 0,3 8 0,5 7 0,6 Kamrat 2 872 18,4 154 26,6 89 27,3 476 28,7 413 33,7 Någon annan 837 5,4 44 7,6 24 7,4 150 9,1 157 12,8 Ingen 3 541 27,7 120 20,7 66 20,2 364 22,0 317 25,8

Totalt 15 606 100,0 579 100,0 326 100,0 1 656 100,0 1 227 100,0

Bortfall % 3,3 2,5 2,1 2,2 3,1

Kommentar: Den dominerande trenden i tabellen är att kontakten med föräldrarna minskar markant med ökad missbruksfrekvens för att i stället ersättas med en allt större kontakt med »kamrater» eller »någon annan». Alternativet »ingen» får ungefär lika många % i de bägge extremgrupperna, ca 26—28 % medan mellangruppema ligger något lägre, 20—22 %.

Tabell 33. »Brukar Du vara nervös?»

Grupp I Grupp II Grupp III Grupp IV Grupp V Icke-brukare 1 g-67 el tid 1 g-68 2-10 ggr > 10 ggr A % A % A % A % A % Ja, ofta 956 6,0 45 7,6 30 9,0 189 11,2 283 22,5 Ja, ibland 4 457 27,8 196 33,1 98 29,5 585 34,7 456 36,3 Ja, någon enstaka gång 7 829 48,8 271 45,8 150 45,2 699 41,5 378 30,1 Nej, aldrig 2 793 17,4 80 13,5 54 16,3 211 12,5 139 11,1 Totalt 16035 100,0 592 100,0 324 100,0 1674 99,9 1256 100,0 Bortfall % 0,6 0,3 0,3 0,6 0,8 Kommentar: Av tabellen framgår att bland icke-brukarna kände sig 34 % nervösa ibland eller ofta. Denna pro- centsiflra stiger med ökat missbruk, så att för engångs-missbrukare är motsvarande värde ca 40 %, för grupp IV 46 % och för grupp V 59 %. En motsvarande sjunkande trend gäller över de olika grup- perna för de som aldrig eller någon enstaka gång angett att de känt sig nervösa.

Tabell 34. »Har Du skolkat från skolan?»

Grupp I Grupp II Grupp III Grupp IV Grupp V

Icke-brukare 1 g—67 el tid 1 g-68 2—10 ggr > 10 ggr A % A % A % A % A % Ofta 682 4,3 68 11,5 34 10,2 248 14,8 403 32,1 Ibland 3 601 22,4 231 39,0 111 33,4 716 42,6 472 37,6 Sällan 5 473 34,1 191 32,2 112 33,7 461 27,4 247 19,7 Aldrig 6 291 39,2 103 17,4 75 22,6 255 15,2 134 10,7 Totalt 16 047 100,0 593 100,1 324 99,9 1 680 100,0 1 256 100,1

Bortfall % 0,6 0,2 0,3 0,8 0,8

Kommentar: Vad gäller anpassning till skolan framgår att icke-brukarna till ca 1/4 ibland eller ofta skolkat från skolan. Denna andel ökar med ökad missbruksfrekvens och är störst i grupp V, 70 %. Närmare 40 % bland icke-brukarna anger att de aldrig skolkat från skolan, medan motsvarande siffra för grupp V är 11 %. SOU 1969: 53 [89

Tabell 35. »Har Du haft att göra med polis eller barnavårdsnämnd på grund av att Du gjort något olagligt?»

___—___— Grupp I Grupp II Grupp III Grupp IV Grupp V

Icke-brukare 1 g-67 el tid 1 g-68 2—10 ggr > 10 ggr A % A % A % A % A %

_. . ... ___... ...—_ "___... ___... _. ,_

Flera gånger 395 2,5 32 5,5 28 8,5 157 9,4 281 22,5 Någon gång 4014 25,1 246 42,0 116 35,2 723 43.2 501 40,1 Aldrig 11585 72,4 308 52,6 186 56,4 793 47,4 466 37,3

Totalt 15 995 100,0 586 100,1 330 100,1 1673 100,0 1648 99,9 Bortfall % 0,9 1,3 0,9 1,2 1,4

Kommentar: En tendens föreligger att grupper med högre missbruksfrekvens procentuellt sett har haft med polis eller barnavårdsnämnd att göra »flera gånger». Skillnaderna grupperna I till IV sinsemellan är inte särskilt stora (3—9 %), medan en mer markant ökning sker från grupp IV till V.

Tabell 36. »Är det viktigt för Dig att ha en yrkesutbildning?»

Grupp I Grupp II Grupp III Grupp IV Grupp V Icke—brukare ] g-67 el tid 1 g-68 2—10 ggr > 10 ggr A % A % A % A % A %

Ja, mycket viktigt 10 561 66,1 385 65,5 218 66,3 1 005 59,8 642 51,8 Ja, ganska viktigt 4 103 25,7 150 25,5 77 23,4 480 28,6 338 27,3 Nej, inte så viktigt 1 118 7,0 38 6,5 28 8,5 154 9,2 165 13,3 Nej, inte alls så viktigt 187 1,2 15 2,6 6 1,8 42 2,5 94 7,6

Totalt 15969 100,0 588 100,1 329 100,0 1681 100,1 1239 100,0 Bortfall % . 1,0 1,0 1,2 0,8 2,1

Kommentar: Det mest frekventa svarsaltemativet (över 50 %) för samtliga grupper är »mycket viktigt» men varierar från grupp I (66 %) till grupp V (52 %). Endast 8 % bland icke-brukama anser det »inte så viktigt» eller »inte alls viktigt» med en yrkesutbildning. Den procentuella andelen av individer med denna åsikt ökar med missbruksfrekvens och uppgår till 21 % för grupp V.

Attityder till auktoriteter

Tabell 37. »Tror Du att alla tyckt illa om sina föräldrar ibland?» ___—___— Grupp I Grupp II Grupp III Grupp IV Grupp V Icke—brukare 1 g-67 el tid 1 g-68 2-10 ggr > 10 ggr A % A % A % A % A % ___—___— Ja, det tror jag absolut 5 022 31,4 275 46,5 151 45,5 744 46,1 638 51,1 Ja, det tror jag nog 7 190 44,9 231 39,1 130 39,2 655 39,0 404 32,4 Nej, det tror jag nog inte 2 733 17,1 63 10,7 31 9,3 171 10,2 131 10,5 Nej, det tror jag absolut inte 1 054 6,6 22 3,7 20 6,0 78 4,6 75 6,0

Totalt 15 999 100,0 591 100,0 322 100,0 1 678 99,9 1 248 100,0 Bortfall % 0,9 0,5 0,3 0,9 1,4

Kommentar: Ca hälften av grupp V är övertygade om att alla har tyckt illa om sina föräldrar ibland. Denna ten- dens är inte lika utpräglad i grupperna med lägre missbruksfrekvens och är lägst för icke-brukarna med 31 %. En svagare trend i motsatt riktning föreligger för alternativet »Ja, nog». Bland icke- brukarna tror man i något större utsträckning än i de andra grupperna att man »nog inte» tyckt illa om sina föräldrar ibland.

Grupp I Grupp II Grupp III Grupp IV Grupp V Icke-brukare 1 g-67 el tid 1 g-68 2-10 ggr > 10 ggr A % A % A % A % A %

De flesta poliser är hyggliga och rättvisa 7 128 44,9 192 32,7 107 32,9 425 25,7 197 16,1 Många poliser är hyggliga o. rättvisa 6 457 40,7 278 47,4 147 45,2 754 45,6 454 37,1 Ganska få är hyggliga , och rättvisa 2 100 13,2 97 16,5 63 19,4 430 26,0 503 41,1 , Inga poliser är hyggliga och rättvisa 184 1,2 20 3,4 8 2,5 43 2,6 71 5,8 Totalt 15 870 100,0 587 100,0 325 100,0 1652 99,9 1225 100,1 Bortfall % 1,7 1,2 2,4 2,5 3,2 Kommentar: 45 % av icke-brukarna anser att de fiesta poliser är »mycket hyggliga» och procenttalen på detta alternativ sjunker sedan trappstegsformat över grupperna ned till 16 % för grupp V. En motsvarande fast omvänd trend framkommer vid alternativet »ganska få».

Tabell 39. »Tycker Du att den enskilda människan har för litet att säga till om i vårt samhälle?»

Grupp I Grupp II Grupp III Grupp IV Grupp V Icke-brukare 1 g-67 el tid 1 g-68 2—10 ggr > 10 ggr A % A % A % A % A % Ja, det tycker jag absolut 4 714 29,7 235 39,8 111 33,6 700 42,1 712 57,2 Ja, det tycker jag nog 5 991 37,7 187 31,7 115 34,8 556 33,5 320 25,7 Nej, det tycker jag nog inte 4 416 27,8 143 24,2 82 24,8 353 21,2 166 13,3 Nej. det tycker jag absolut inte 750 4,7 25 4,2 22 6,7 53 3,2 46 3,7 Totalt 15 871 99,9 590 99,9 330 99,9 1 662 100,0 1 244 99,9 Bortfall % 1,6 0,7 0,9 1,9 1,7 Kommentar: För alternativet »ja, absolut» ökar procenttalen från 30 % för icke—brukarna till 57 % för grupp V. Övriga alternativ visar på det hela taget en motsvarande nedgång.

Tabell 40. »Tror Du att myndigheterna gör allt för att kontrollera de enskilda människorna?»

Grupp I Grupp II Grupp III Grupp IV Grupp 7

Icke-brukarna 1 g/67 el tid 1 g-68 2—10 ggr > 10 ggr

A _ % A % A % A % A % Ja, det tror jag 1 228 7,8 57 9 8 26 , ,0 187 11,3 224 18,5 Ja,det trorjagnog 4378 27,9 136 23,3 82 2 3 380 23,0 271 22,4 Nej, det tror jag nog inte 7 825 49,9 296 50,8 153 47,2 811 49,1 522 43,1 Nej, det tror jag absolut inte 2 255 14,4 94 16,1 63 19,4 274 16,6 193 16,0 Totalt 15 686 100,0 583 100,0 324 99,9 1 652 100,0 1 210 100,0 Bortfall % 2,8 1,9 2,7 2,5 4,4

Kommentar: I tabellen förekommer inga större skillnader mellan de olika grupperna och i dessas fördelnings- mönster på de olika alternativen. Samtliga grupper anger som mest frekventa alternativ »Nej, nog inte». Den enda tendens som skulle kunna utläsas ur tabellen gäller alternativet »ja, absolut», som besvaras i 8 % av grupp I och i 19 % av grupp V.

samtliga, 2 av enbart missbrukare och 2 en- bart av icke-brukare, varför jämförelser mel— Sammanlagt 7 frågor kan inordnas under lan grupper av den typ som gjorts ovan ej denna rubrik. 3 av dessa har besvarats av kan göras för samtliga dessa frågor. Attityder till narkotika och narkomaner

Tabell 4]. »Skulle Du personligen vilja veta mer om narkotika (knark)?»

Grupp I Grupp II Grupp III Grupp IV Grupp V Icke-brukare 1 g—67 el tid 1 g-68 2—10 ggr > 10 ggr A % A % A % A % A % Ja, det vill jag 4 005 25,2 210 35,7 113 34,5 666 39,9 606 50,0 Tveksam 3 673 23,1 108 18,3 90 27,4 400 24,0 183 15,1 Nej, det vill jag inte 8 244 51,8 271 46,0 125 38,1 603 36,1 424 35,0 Totalt 15 922 100,1 589 100,0 328 100,0 1 669 100,0 1 213 100,1 Bortfall % 1,3 0,8 1,5 1,5 4,2

Kommentar: Av tabellen framgår att med ökad frekvens av missbruk anger sig procentuellt sett fier vilja veta mer om narkotika. För icke-brukare är siffran 25 % och för grupp V det dubbla. En motsvarande nedgång gäller för alternativet »nej, det vill jag inte».

Tabell 42. »Tycker Du att TV, radio och tidningar borde ägna större utrymme åt saklig upp lysning om narkotika (knark)?»

Grupp I Grupp II Grupp III Grupp IV Grupp V Icke-brukare 1 g-67 el tid 1 g-68 2—10 ggr > 10 ggr A % A % A % A % A %

Ja, det tycker jag absolut 4 657 29,4 208 35,3 119 36,4 639 38,2 585 47,2 Ja, det tyckerjag nog 4 480 28,2 123 20,9 89 27,2 435 26,0 231 18,6 Nej, det tycker jag nog inte 3 744 23,6 126 21,4 74 22,6 323 19,3 175 14,1 Nej, det tycker jag absolut inte 2 985 18,8 132 22,4 45 13,8 277 16,5 249 20,1 Totalt 15 866 100,0 589 100,0 327 100,0 1 674 100,0 1 240 100,0 Bortfall % 1,3 0,8 1,8 1,2 2,1 Kommentar: För samtliga grupper gäller att alternativet »ja, absolut» är det mest frekventa. Vidare ökar procent- sdfran från 29 % för icke-brukare till 47 % för dei grupp V. I övriga avseenden uppvisar tabellen inga klara trender.

Tabell 43. »Vad tycker Du att man skall göra med ungdomar som använder narkotika?»

Grupp I Grupp 11 Grupp III Grupp IV Grupp V Icke-brukare 1 g-67 el tid 1 g-68 2—10 ggr > 10 ggr A % A % A % A % A %

Låta dem vara ifred 826 5,2 72 12,2 38 11,5 212 12,7 361 29,3 Ge dem nån sorts bestraffning 1 439 9.1 38 6,5 16 4,8 70 4,2 26 2,1 Ge dem läkarvård 10 991 69,2 393 66,8 205 62,1 1 076 64,3 550 44,7 Försöka tala dem tillrätta 1739 10.9 51 8,7 52 15,8 196 11,7 142 11,5 8 Annat 898 5,7 34 5, 19 5,8 120 7,2 151 12,3 Totalt 15 893 100,1 588 100,0 330 100,0 1 674 100,1 1 230 99,9 Bortfall % 1,5 1,0 0,9 1,2 2,8

Kommentar: I samtliga grupper sättes alternativet »läkarvård» högst, dock skiljer sig härvidlag grupp V med 45 % från övriga grupper med ca 62—69 %. För alternativet »ifred» gäller här att gruppen med mest fre- kvent missbruk skiljer sig från övriga. (29 % mot 5—13 %). 9 % av icke-brukarna anser »bestraffning» utgöra en lämplig åtgärd till skillnad från 2 % för grupp V.

Tabell 44. »Vad var det som gjorde att Du prövade narkotika?»

Grupp II Grupp III Grupp IV Grupp V

1 g-67 el tid 1 g-68 2—10 ggr > 10 ggr A % A % A % A % Vanligt bland mina kamrater 23 3,9 16 4,8 138 8,2 171 13,6 Av egen nyfikenhet 517 87,0 283 85,0 1 375 81,2 824 65,4 Av annan orsak 54 9.1 34 10,2 180 10,6 265 21,0

Totalt 594 100,0 333 100,0 1693 100,0 1260 100,0 Bortfall % 0,0 0,0 0,1 0,5

Kommentar: För samtliga grupper är nyfikenheten det dominerande alternativet och varierar från de båda grup- perna engångs-missbrukare med ca 87 % till grupp V med 65 %. En motsvarande ökning sker för de två andra alternativen »vanligt bland mina kamrater» och »annat» som vardera ökar med ca 10 % mellan grupperna.

Tabell 45. »Om Du tidigare använt narkotika (*knarkat') men har slutat eller vill sluta: varför?»

Grupp II Grupp III Grupp IV Grupp V

1 g-67 el tid 1 g-68 2—10 ggr > 10 ggr A % A % A % A % Det är inte intressant längre 213 48,5 110 47,6 704 49,7 253 32,7 Rädd att bli narkoman 75 17,1 44 19,0 240 16,9 121 15,6 Rädd för andra skadliga följder 58 13,2 28 12,1 195 13,8 156 20,2 Rädd för straff 5 1,1 0 0,0 14 1,0 16 2,1 Kostar pengar 13 3,0 8 3,5 73 5,2 85 11,0 Annan orsak 75 17,1 41 17,7 190 13,4 143 18,5 Totalt 439 100,0 231 99,9 1 416 100,0 774 100,1 Bortfall % 26,1 30,6 16,4 38,9

Kommentar: Det mest angivna alternativet procentuellt sett är »ej intressant längre» där grupperna II—IV ligger på 48-50 % och grupp V på 33 %. Med ökad missbruksfrekvens stiger procenttalen på alternativet »kostar pengar» något. Vidare ligger grupp V något högre (20 %) än övriga grupper (12—14 %) på alternativet »rädd för skadliga följder». Ovanstående siffror måste dock ses mot det stora bortfallet i denna fråga, vilket i viss mån är väntat, då den endast vänder sig till vissa av missbrukama.

C. Sammanfattning och kommentarer

Social bakgrund

I de fyra frågor som berör social bakgrund framkommer följande.

Inga skillnader i åldersfördelning mellan icke-brukare och missbrukare kan beläg- gas. Ca 3/4 av samtliga inskrivningsskyldiga är 18 år och resterande fjärdedel 19 år.

Oavsett grupptillhörighet har de allra flesta bott hos båda föräldrarna. En myc- ket svagt sjunkande tendens till en uppväxt hos en av föräldrarna eller någon annan

Tabell 46. »Har Du någon gång haft lust att pröva narkotika?»

Grupp I Icke-brukare

A % Ja 1 022 7,3 Tveksam 1 372 9,8 Nej 11 630 82.9

Totalt 14 024 100,0 Bortfall % 13,1

Kommentar: 83 % av icke-brukarna uppger sig inte haft någon lust att pröva narkotika medan 10 % är tveksamma och 7 % har någon gång haft lust att göra detta. De som svarat »ja» på denna fråga är av ett speciellt intresse då dessa kan betraktas som potentiella narkotikamissbrukare. Av denna anledning har vi bildat grupper efter denna frågas alternativ och studerat dessa i bakgrunds- data och attityder. Redovisningen av denna ana- lys skall ske i de kommande MPI-rapporterna, men mycket grovt sammanfattat är trenderna i dessa tre grupper mycket snarlika fast ej så utpräglade, som de som erhållits vid de ana- lyser av missbruksfrekvens mot attityder och bakgrundsdata som redovisats ovan. »Ja-grup- pen» får i många av frågorna värden som ligger missbrukama nära och »Nej-gruppen» blir nästan identisk med Grupp I i analysen ovan. »Tveksam-gruppen» får oftast värden som lig- ger mellan dessa två gruppers.

föreligger dock för de grupper som har ett mer frekvent missbruk. Trenden är dock så pass svag att den inte bör tolkas mera ingående.

Betydligt större andel missbrukare än ic- ke-brukarna har vuxit upp i storstäder och i mindre utsträckning i mindre städer och tätorter eller på landsbygden. Vår arbets- hypotes, att narkotikamissbruket i första hand är en storstadsföreteelse, bekräftas sålunda då 52 % av icke-brukarna växt upp i storstäder mot nära 80 % av de som använder narkotika mest frekvent.

Generellt sett föreligger mycket små skill— nader i utbildning mellan icke-brukare och grupperna med olika frekvent missbruk.

Tabell 47. »Vilken är orsaken till att_'_Du inte prövat narkotika.»

Grupp I Icke-brukare A %

Verkade ointressant 4 688 Har ej vetat hur eller var man får tag på det 96 0,7 Rädd för att bli narkoman 4 353 31,4 Rädd för andra skadliga följder 2 687 19,4 Rädd för straff 57 0,4 Kostar pengar 352 2,5 Annat 1 620 11,7 Totalt 13 854 99,9 Bortfall % 14,1 Kommentar: Av skälen till att man inte har prövat narkotika har »verkade ointressant» och »rädd för att bli narkoman» de högsta procenttalen och ligger på ungefär samma nivå, 34 resp 31 %. Därefter följer »rädd för skadliga följder» med 19 %. Påfallande låga frekvenser får alternativen »rädd för straff» 0,4 % och har »ej vetat hur eller var man får tag på det», 0,7 %. Anmärkas bör dock att bortfallet är stort varför tabellen måste tolkas med försiktighet.

Narkotikamissbrukare som använt narko- tika mer än 10 ggr har i något större ut- sträckning folkskola eller liknande utbild- ning och i mindre grad utbildning på gym— nasienivå.

Av ovanstående framgår att skillnaderna i social bakgrund, som den är avtäckt i våra frågor, inte talar för några större skill- nader mellan icke—brukare och grupper med olika frekvent missbruk med undantag av uppväxtort. Hela materialet kan i övrigt ses som relativt homogent vad beträffar social bakgrund och av denna anledning kommenteras inte de få trender som före— ligger närmare.

Anpassning

De stora flertalet i samtliga grupper har trivts ganska eller mycket bra i hemmet. För missbrukare som tagit narkotika mer än 10 ggr anger ungefär lika stora delar att de trivts »mycket» (47 %) respektive »ganska» (43 %) bra medan icke—brukarna i anmärkningsvärt hög grad, nära 3/4, upp- givit alternativet »mycket bra» och reste- rande fjärdedel »ganska bra». Antingen av- speglas här en faktisk skillnad i hemmil— jön eller upplevelsen av densamma eller också kan förhållandet vara att missbrukar- na gör en mer nyanserad bedömning av sina hemförhållanden. Då vi ej har några uppgifter om de faktiska förhållandena, kan vi inte avgöra vilken av dessa alternativa tolkningar som är mest korrekt, möjligen skulle siffran 74 % för icke-brukarna på alternativet »mycket bra» tyda på en mind- re realistisk bedömning. Bland den minori- tet av individer som uppgivit att de trivts mer eller mindre dåligt återfinns större delen bland de som använt narkotika mer än 10 ggr.

Hela 90 % av icke-brukarna har aldrig funderat på att rymma hemifrån medan procentuellt sett betydligt fler bland miss- brukama har gjort detta. Då man allmänt kan förvänta sig att sådana tankar och intentioner är relativt vanliga i de lägre tonåren, är det mindre troligt att önskan att rymma hemifrån utgör en effekt av ett

alltmer ökande narkotikamissbruk. Tabell 31 kan snarare tolkas som att en vantrivsel med rådande hemförhållanden föregått ett senare användande av narkotika. Den myc- ket höga siffran, 90 %, bland icke-brukar— na som ej ens funderat på att rymma hem— ifrån skulle även kunna tala för att des- sa är mer återhållsamma med negativa om- dömen om hemmiljön än missbrukama.

Av tabell 32 framgår att en samvariation finns mellan missbruksfrekvens och benä- genhet att inte tala med föräldrarna om egna personliga problem. Individer som an- vänt narkotika mer än 10 ggr föredrar så- lunda i större utsträckning än icke-brukarna att vända sig till »kamrater» och »någon annan» än till sina föräldrar. Något kausalt samband med narkotikamissbruk kan dock härvidlag ej säkerställas utifrån denna sam- variation. Snarare förefaller det som om en bristande förmåga till kontakt mellan föräldrar och barn föregått senare nytt- jande av narkotika. Denna tolkning styrks av resultaten från vår ännu ej publicerade analys av den potentiella missbruksgrup- pen (se tabell 46) där 37 % uppger sig helst tala med sina föräldrar och 41 % med sina kamrater om sina personliga problem. Motsvarande siffror för de som definitivt ej vill pröva narkotika är 55 % respektive 22 %. Om frågan sju skulle kunna tas som ett mått på »föräldrakontakt» skulle dessa resultat alltså mycket väl kunna tol- kas som att en bristande föräldrakontakt dels skulle kunna bidraga till en ökad lust att ta narkotika och dels till ett faktiskt bruk. Under alla omständigheter förelig- ger en uppenbar samvariation som pekar mot detta kausalsamband i våra båda ana- lyser. En lika stor grupp bland icke-bru- karna som de som missbrukat mer än 10 ggr uppger sig inte vända sig till någon överhuvud taget med sina personliga pro- blem.

De som använt narkotika fler än 10 ggr fördelar sig relativt jämnt på ja-alter- nativen i frågan »Brukar Du vara nervös?» medan icke-brukarna oftast procentuellt sett har angett alternativet »ja, någon enstaka gång». Vi kan alltså fastställa att de som

missbrukar narkotika i högre grad uppger att de känner sig mer nervösa än icke- brukarna. Sett mot bakgrunden av ovan diskuterade tendenser beträffande föräldra- kontakt förefaller det troligt att benägenhe- ten för nervositetcn snarare föregått nar- kotikamissbruket än orsakats av detta. Re- sonemanget stöds även av våra opublicera- de data för de potentiella missbrukama.

En mycket utpräglad samvariation före— ligger mellan olika grad av missbruksfre- kvens å ena sidan och skolk från skolan samt kontakt med polis eller barnavårds- nämnd å den andra.

Av de som överhuvud taget prövat nar- kotika har i genomsnitt 17 % aldrig skolkat från skolan medan motsvarande siffra för icke-brukarna är 40 %. Denna senare siffra får ses som anmärkningsvärt hög, då man måste betänka att de flesta avslutat sin obligatoriska skolgång. Bland de som an- vänt narkotika mer än 10 ggr har 32 % of- ta skolkat från skolan till skillnad från en- dast 4 % av icke-brukarna.

Att de som missbrukat narkotika haft fler kontakter med polis eller barnavårds- nämnd kan möjligen delvis bero på det ille- gala bruket av narkotika.

För samtliga tillfrågade gäller att de fles- ta anser att en yrkesutbildning är mycket viktig. Anpassningen till denna sociala norm är dock mer utpräglad bland icke-brukarna än bland missbrukama. Allmänt förefaller det sannolikt att själva narkotikamissbruket i sig kan påverka yrkesutbildningsmotiva— tionen, då denna förmodligen är mycket aktuell i just denna ålderskategori, något som också gäller för narkotikamissbruket enligt våra data som relaterats under re- dovisningspunkterna A och B i denna rap— port. Inom parentes kan omnämnas att inga skillnader föreligger mellan potentiel— la missbrukare och de som ej vill pröva narkotika i detta avseende i vårt opubli— cerade material.

Attityder till auktoriteter

De flesta i samtliga grupper är övertygade om att alla tyckt illa om sina föräldrar

ibland. Bland missbrukama finns en stör- re andel än bland icke—brukarna som är helt övertygade om detta.

Bland de som missbrukar narkotika an- ser procentuellt sett fler än bland icke-bru— karna, att ganska få eller inga poliser är hyggliga och rättvisa. Denna tendens är starkast hos gruppen som tagit narkotika mer än 10 ggr, vilket delvis torde samman- hänga med att bruket av narkotika är ille— galt.

På frågorna »Tycker Du att den enskil- da människan har för litet att säga till om i vårt samhälle?» och »Tror Du att myn- digheterna gör allt för att kontrollera de enskilda människorna?» har de som miss- brukar narkotika mer deciderade, instäm— mande åsikter i dessa frågor jämfört med icke-brukarna. Fördelningsmönstren på öv- riga alternativ är likartade för de olika grupperna.

Sammanfattningsvis framstår de som missbrukar narkotika hysa en mer nega- tiv inställning till auktoriteter av typ för- äldrar, polis och myndigheter. De tycks också (som enskilda individer) uppleva en större alienation från rådande normer i samhället. Trenderna är relativt svaga men konsistenta för de som anger sig ha en »absolut» åsikt i dessa frågor.

Attityder till narkotika och narkomaner

Grupper med högre frekvens narkotika- missbruk är mera angelägna än icke-bru- karna om att själva få information om nar- kotika och att ökad upplysning skall bedri- vas genom massmedia. Det bör observeras att 52 % av icke—brukama har en bestämd uppfattning om att de personligen inte vill veta mer om narkotika, samtidigt som 50 % av de med mest frekvent narkotikamiss- bruk trots sina narkotikaerfarenheter ändå vill veta mera. Den senare gruppen är i samma utsträckning intresserad av att upp- lysning om narkotika skall intensifieras. En intressant tendens framkommer vid jäm— förelse av svaren till dessa båda frågor (16 och 17). Icke-brukarna vill ej till 52 % veta mer om narkotika men anser till 19 %

att en ökad upplysning inte är lämplig. Det förefaller sålunda som om icke-brukarna är mer benägna att avskärma sig från upplysning för egen del medan denna ten- dens inte är lika stark hos grupper med allt större missbruksfrekvens.

Vad gäller åtgärder mot narkotikamiss- brukare skiljer sig missbrukare och icke- brukare åt i vissa avseenden. Bägge kate- gorierna sätter i första hand läkarvård som lämpligaste åtgärd men endast 45 % bland missbrukama som använt narkotika mer än 10 ggr anser detta till skillnad mot 70 % bland icke-brukarna. I den förra gruppen anser närmare 30 % att narkotikamissbru- kare bör lämnas ifred mot endast 5 % av icke-brukarna. Något fler bland de senare anser att bestraffning är en lämplig åt— gärd.

Den huvudsakliga tendensen är att de som missbrukat narkotika mer än 10 ggr skiljer sig från övriga så till vida att de i mindre utsträckning tror på läkarvård och i högre grad vill bli lämnade ifred.

Att alternativet »tala till rätta» har fått en relativt låg svarsfrekvens i samtliga grupper kan möjligen sammanhänga med att lydelsen fått en något olycklig, auktoritär innebörd. Detta svarsalternativ kan ha upp- fattats som närbesläktat med bestraffning, vilket också fått låga svarsfrekvenser.

Gruppen med mest frekvent missbruk skiljer sig från övriga missbruksgrupper på så sätt att de i mindre utsträckning än des— sa prövat på narkotika av egen nyfikenhet utan oftare procentuellt sett p. g. a. kam- raternas vanor. Denna samvariation mel- lan nyfikenhet och missbruksfrekvens skul- le också kunna tolkas som att de som prö- vat främst av egen nyfikenhet endast an- vänt narkotika få gånger, medan de som tagit det av andra orsaker oftare tenderar till att fortsätta.

Denna tendens styrks även av resultatet i fråga 30 där grupper med lägre miss- bruksfrekvens har högre svarsfrekvens på alternativet »inte intressant längre» jämfört med grupperna med högre missbruk.

Anmärkningsvärt är att rädslan för straff i samtliga grupper är negligerbar och att

man i något ökad utsträckning lägger eko- nomiska aspekter på narkotikamissbruket i de grupper som missbrukat mer än 10 ggr. Då alternativen »rädd för att bli nar- koman» och »rädd för andra skadliga följ- der» av många kan uppfattas som synony- ma. kommenteras dessa ej närmare.

Det stora flertalet av icke-brukarna (83 %) anser att de ej vill pröva narkotika. Orsa- ken till detta uppges i stor utsträckning bero på att de finner det ointressant och är rädda för att bli narkomaner. Påfallande är att endast ett mycket litet antal är rädda för straff och ej vetat hur eller var man får tag på narkotika.

D. Jämförelse mellan narkotikavanor i Stockholm 1967 och 1968

Inom Stockholms inskrivningsområde be- svarade 1967 3 942 inskrivningsskyldiga det årets narkotikaenkät. Av dessa hade 818 individer någon gång prövat narkotika, allt- så 20,8 %. Ar 1968 besvarade 9745 in- skrivningsskyldiga årets narkotikaenkät. An- talet s0m prövat narkotika uppgick till 2305 individer eller 25,4 %. På ett år har alltså andelen inskrivningsskyldiga som prövat narkotika en eller flera gånger ökat från var 5:e till var 4:e individ. Ökningen är helt signifikant. Den närmare fördel— ningen framgår av tabell 48.

Den starkaste ökningen kommer på can— nabis, vars andel går upp från 14 % till 23 %, alltså med 9 procent. Minskningen

Tabell 48. Översikt av narkotikavanoma.

—-—67 —68

A % A %

Icke-brukare 3 124 79,2 6 685 74,6 Tillfälligt cannabis 373 9,5 1373* 15,3 Enbart cannabis 173 4,4 642 7,2 Annan typ oralt 185 4,7 165 1,8 Injicering 87 2,2 86 1,0 Totalt 3 942 100,0 8 951 99,9

Bortfall % 0,4

" Utgöres av gruppen Cannabis 1—10 ggr i -—68 års indelning.

Tabell 49.1 »Vad var det som gjorde att Du prövade knark?» (—67) »Vad var det som gjorde att Du prövade narkotika?» (-—68)

—67 —68

A % A % Av nyfikenhet 685 83,7 Vanligt bland kamrater 218 9,5 Ville visa att Du vågade 3 0,4 Nyfikenhet ] 784 77,7 Kompisarna tjatade 8 1,0 Annan orsak 294 12,8 Du blev tvingad 2 0,2 , Annat 125 15,3 Totalt. 2 296 100,0

_r—rr— Bortfall % 0.4

Totalt: 823 100,6

* Denna och följande tabeller redovisar endast data från samtliga som prövat narkotika en eller flera gånger.

för det orala intaget och injiceringen är värd att notera. En ändrad inriktning av konsumtionen har tydligen ägt rum från tyngre till lättare former. Orsakerna till påbörjande av narkotikamissbmk visar ta- bell 49.

Av tabellerna framgår att nyfikenheten även 1968 dominerar bilden, men att infly- tande från kamrater även börjar göra sig gällande. Begynnelsedrogen framgår av ta- bell 50.

Cannabis som begynnelsedrog har ökat med 8 %, medan preludin/ritalina minskat med 5 %. Övriga förändringar tillåter ing- en tolkning.

Tabell 50. »Vad var det för preparat Du tog första gången?» (—67) »Vilket preparat tog Du första gången?» (——68)

—67 —68

A % A % Preludin] Ritalina 103 13,3 192 8,4 Amfetamin] Fenedrin 2 0,2 1 8 0,8 Cannabis 610 78,8 2 007 87,1 Morlin/Palfium 4 0,5 6 0,3 LSD 5 0,6 13 0,6 Mebumal/ Nembutal 1 0.1 0 0,0 Opium 6 0,7 22 0,9 Meproban/ Restenil 1 0,1 7 0,3 Annat 9 1,1 27 1,7 Ej svarat 33 3,9

Totalt 774 99,3 2 302 100,0

Bortfall % 0,1

Frekvensen missbruk av olika preparat framgår av tabell 51.

På grund av att 1967 68 individer svara- de med mer än ett alternativ, blir jämfö— relserna mellan materialen i denna tabell osäkrare än i föregående. Vissa mera mar- kanta förändringar torde dock vara fullt säkra. Så har t. ex. cannabis kraftigt befäst sin position som det dominerande prepara- tet och ökat från ca 2/ 3—dels anpart till nä- ra 9/1o-dels, eller med 24 %. Preludin/rimli- na minskar däremot mycket kraftigt med 13 procent. LSD och opium elimineras så gott som helt mellan de båda åren. _

Frekvensen av narkotikamissbruket fram- går av tabell 52.

Tabell 5]. »Vilket eller vilka preparat har Du tagit oftast?» (—67) »Vilket preparat har Du tagit oftast?» (—68)

—67 —68 A % A %

Preludin/Ritalina 167 18,8 129 5,6 Amfetamin/Fene— drin 18 2,0 41 1,8 Cannabis 573 64,6 2 027 88,5 Morfin/Palfium 14 1,6 2 0,1 LSD 45 5,1 14 0,6 Mebumal/Nem- butal 5 0,6 0 0,0 Opium 44 5,0 25 1,1 Meproban/ Restenil 3 0,3 1 0,1 Annat 18 2,0 52 2,3

Totalt 887 100,0 2 291 100,0

Bortfall % 0 6

1 gång 2———4 gånger 5—10 gånger Mer än 10 ggr

—67 A % Genom munnen 200 20,2 Injektion 90 9,1 Rökt 691 69,9 Annat sätt 8 0,8 Totalt 989 100,0

Bortfall %

Totalt Bortfall %

Tabell 52. »Hur många gånger har Du tagit knark?» (—67) >>Hur många gånger har Du använt narkotika? (—68)

——67 A

188 23,0 245 30,0 123 15,1 229 28,0 785 96,1

1 gång 489 2—4 gånger 629 5—10 gånger 379 11—50 gånger 350 Mer än 50 gånger 451

2 298

Tabell 53. »Hur har Du tagit dessa preparat?» (—67) »Hur har Du intagit det preparat som Du tagit mest?» (——68)

—68 A

165 86 2 020 25

2 296

1 Tabell 54. »Om Du tidigare knarkat men slutat varför?» (—67) »Om Du tidigare använt narkotika ('knarkat') men har slutat eller vill sluta —varför?» (—68)

Ej intressant längre Rädd bli narkoman Rädd för skadliga följder Rädd för straff Kostar pengar Annat

Totalt Bortfall %

-—67

A %

230 34,3 164 24,5 114 17,0 10 1,5 54 8,1 98 14,6

670 100,0

—68 A

784 267 249

101 255

1 655

Tabell 55. »Från vem får/fick Du ditt knark?» (—67) * »Från vem har Du oftast fått Din narkotika?» (—68)

Okänd person Bekant * Klasskamrat * Annan kamrat * Annan person

i Totalt i Bortfall %

—67 A % 283 32.6 247 28,5 41 4,7 181 20,9 115 13,3 862 100,0

732 565 104 395 228

2 024

21,3 27,4 16,5 15,2 193343; 100,0

0,3

%

47,1 16,0 15,0

6,7 15,3 100,1

27,8

Antalet individer som missbrukat narko- tika mer än 10 gånger har ökat alltså de svåra missbrukama medan missbru- kare med lägre frekvens minskat något.

Sättet att inta preparaten framgår av tabell 53.

Denna tabell tillåter på grund av det stora antalet dubbelsvar 1967 icke någon statistiskt hållbar jämförelse. Det intryck man kan få är att rökningens anpart ökat, vilket skulle vara logiskt mot bakgrund av det tidigare påvisade ökade cannabisbruket. Däremot förefaller oralt bruk och injek- tionsbruk ha minskat, vilket också stämmer med den ovan redovisade minskningen av t. ex. preludin/ ritalinabruket.

Varför man slutar missbruka narkotika visas av tabell 54.

Straffets betydelse har blivit än mera negliabel. Bristande intresse har fått en vä- sentligt högre andel medan rädslan att bli narkoman avtagit. Det bör observeras att frågorna är olika formulerade 1967 och 1968 och vänder sig till något olika kate- gorier.

Distributionen av narkotika belyses av tabell 55.

Tabellen får tolkas med försiktighet. Det stora bortfallet 1968 torde bero på frågans känslighet. Skillnaderna är ej signifikanta. Några större förändringar torde inte ha ägt rum, utan bilden är densamma båda åren. Kanske har en ökning av okänd per- son som leverantör skett.

Övriga i rapporten från 1967 års enkät redovisade data tillåter statistiskt ingen jäm- förelse med 1968 års data. En sådan göres därför ej heller.

D. Sammanfattning av jämförelsen mellan 1967 och 1968 års material

Huvudresultaten av jämförelsen mellan de båda åren blir följande: Andelen som prö- vat narkotika en eller flera gånger har ökat från var femte till var fjärde inskrivnings- skyldig. Cannabismissbrukarna har ökat starkt, andra missbrukargrupper har mins- kat både när det gäller förstagångsmissbru- ket och mest missbrukat preparat. Det gröv-

re — mera frekventa missbruket har ökat. Rökningen förefaller att ha ökat sin andel som konsumtionsform. Straff får ing- en att sluta missbruka narkotika men väl bristande intresse. Mindre dokumenterad rädsla att bli narkoman framkommer.

Den starka ökningen av cannabismissbru- ket dominerar bilden.

E. Alkoholvanor och tobaksbruk :” kom- bination med narkotikamissbruk

Då vissa begränsningar ligger i frågornas formulering göres här endast en mycket grov »screening» av resultaten enligt följande: De tre alkoholfrågorna (20 a—c) samt frågan om tobaksbruk (19) studeras mot vår indel- ning av narkotikamissbrukarna efter typ av missbruk. Dessa grupper kompletteras i denna redovisning även med data från icke- brukarna.

Icke-bruk. Cannabis Cannabis Cannabis CS oralt CS oralt ååå" gräm-

(GruppI) 1—10 ggr 11—50 ggr>50 ggr S 10 ggr >10 ggr Injicerare brukare brukare A%A%A%A%A%A%A%A%A%

ej 2285 14,4 43 1,8 11 2,2 48 9,4 4 3,4 3 6,0 12 10,8 2 7,4 5 11,1 ,mest ellanöl 5146 32,4 54123,1 130 26,4 136 26,6 23 19,71] 22,0 30 27,0 5 18,5 9 20,0 ,mest nlstark-

5264 33,2 1157 49,4 246 50,0 263 51,4 50 42,717 34,0 27 24,3 9 33,3 16 35,6 ,mest tark- prit 3178 20,0 599 25,6 105 21,3 65 12,7 40 34,219 38,0 42 27,8 11 40,7 15 33,3 iotalt: 15 873 100,0 2340 99,9 492 99,9 512 100,1 117 100,0 50 100,0 111 99,9 27 99,9 45 100,0 Iortfall (, 1,6 1,1 0,8 2,1 0,8 2,0 4,3 3,4 0,0

Kommentar: lenerellt framkommer att bland såväl icke-brukare som missbrukare den största andelen dricker »vin/starköl» 33—5 %). Detta gäller dock ej för gruppen CS oralt > 10 ggr, injicerare och LSD-missbrukare där en liten »vervikt för »starksprit» förekommer 38—41 % mot 24—34 % för »vin/starköl». mdelen nykterister är störst 14 %, bland icke-brukarna, där även den största andelen av de som mest dricker mellanöl förekommer (32 % mot 19—27 %). för cannabis-grupperna finns en mycket svag trend till ökat icke-bruk av alkohol över grupperna (från 2 till 9 %), ch även en nedgång av andelen som mest dricker starksprit (från 26 % till 13 %).

"abell 57. »Hur ofta dricker Du det som Du ovan sagt Du dricker mest av?»

. . . LSD- Opium- Icke-bruk. Cannabis Cannabis Cannab1s CS oralt CS oralt miss- miss-

(Grupp I) 1—10 ggr 11—50 ggr > 50 ggr S 10 ggr > 10 ggr Injicerare brukare brukare A%A%A%A%A%A%A%A%A%

gångi

lån el iera Ellan 4678 33,8 38816,8 66 13,7 85 18,2 18 15,9 5 10,2 17 16,8 4 14,8 7 17,9 -4ggr mån. 6279 45,31232 53,4228 47,2 171 36,5 54 47,8 18 36,7 26 25,7 10 37,0 15 38,5 —10 grimån1815 13,1 508 22,0123 25,5 120 25,6 23 20,416 32,7 23 22,8 5 18,5 11 28,2 [) grimån1084 7,8 180 7,8 66 13,7 92 19,7 18 15,910 20,4 35 34,7 8 29,6 6 15,4 'otalt: 13 856 100,0 2308100,0483 100,1468 100,0 113 100,0 49 100,0 101 100,0 27 99,9 39 100,0 Bortfall (, 14,1 2,5 2,6 10,5 4,2 3,9 12,9 3,6 13,3

fommentar: "ör cannabis-grupperna och CS-oralt gäller att med ökad missbruksfrekvens av narkotika följer en ökad frekvens v alkoholkonsumtion. För cannabis stiger andelen som angett alternativet >>> 10 ggr/mån» från 8 till 20 % och är CS ligger den största ökningen på alternativet »5—10 ggr/mån». Dessa uppgångar skeri huvudsak på bekostnad v alternativet »2—4 ggr/mån». iv enstaka resultat är följande mest intressanta: Icke-brukama har största andelarna på alternativen »] gång eller fiera sällan/mån» och »2—4 ggr/mån» (34 resp 45 %). Detta ger generellt, att de har den minst frekventa alkohol- ;onsumtionen av samtliga grupper. 35 % av injicerarna har ett alkoholbruk mer än 10 ggr/mån. Iortfallet bör vara av samma storleksordning som de som svarat »nej» i föregående tabell, vilket i stort är fallet.

. . . LSD- Opium- Icke-bruk. Cannabis Cannabis Cannab1s CS oralt CS oralt miss- miss-

(GruppI) 1—10 ggr 11—50 ggr > 50 ggr 5 10 ggr > 10 ggr Injicerare brukare brukare A%A%A%A%A%A%A%A%A%

Flera |i flaskor 1898 13,8 551 24,1134 27,9160 34,1 25 22,317 34,7 31 30,4 6 22,2 13 31,1

Caen : heltlaska 2373 17,2 469 20,5111 23,1 99 21,1 23 20,513 26,5 21 20,6 2 7,4 8 19.: En halv- . flaska 4730 34,4 913 39,9 166 34,6128 27,3 47 42,0 13 26,5 38 37,3 16 59,3 15 36,1 Ngt glas 4756 34,6 358 15,6 69 14,4 82 17,5 17 15,2 6 12,2 12 11,8 3 11,1 5 12,1

Totalt: 13 757 100,0 2291 100,1 480 100,0469 100,0112 100,0 49 99,9 102 100,1 27 100,0 41 100,0 Bortfall % 14,7 3,2 3,2 10,3 5,1 3,9 12,1 3,6 8,9 Kommentar: Relativt andra grupper har icke-brukarna den största andelen som druckit »något glas», 35 % mot 11—18 % samtidigt som alternativet »flera flaskor» ligger lägst procentuellt sett i denna grupp, 14 % mot 22—35 %. Föi cannabis- och CS oralt-grupperna gäller att med ökad missbruksfrekvens av narkotika följer att andelen som be svarat alternativet »Hera flaskor» ökar från 24 % till 34 % för cannabis och från 22 % till 35 % för CS oralt. ? övriga grupper är mönstren något oklara.

Tabell 59. »Hur mycket röker Du per dag?»

___—_____————_-———————

Icke-bruk. Cannabis Cannabis Cannabis CS oralt CS oralt Ingå: 35511— (Grupp 1) 1—10 ggr 11—50 ggr > 50 ggr S 10 ggr > 10 ggr Injicerare brukare brukare A % A % A % A % A % A % A % A % A %

___________——————————__—-—

Röker inte 7229 45,0 385 16,3 68 13,8 56 10,8 28 23,7 4 7,8 11 9,6 5 17,9 7 15,9 1—5 cig el motsv/ dag 1978 12,3 299 12,7 46 9,3 50 9,6 17 14,4 2 3,9 6 5,3 3 10,7 2 4,5 6—10 » 3406 21,2 642 27,2136 27,6 153 29,5 20 16,9 10 19,6 23 20,2 4 14,3 9 20,5 11—20 » 3104 19,3 877 37,1200 40,6 221 42,6 39 33,1 26 51,0 44 38,6 7 25,0 18 40,9 >20 » 357 2,2 158 6,7 43 8,7 39 7,514 11,9 9 17,6 30 26,3 9 32,1 8 18,2 Totalt: 16074100,0 2361 100,0 493 100,0 519100,0118 100,0 51 99,9 114 100,0 28 100,0 44 100,0 Bortfall % 0,4 0,3 0,6 0,8 0,0 0,0 1,7 0,0 2,2 Kommentar: ! Icke—brukar-gruppen har dels den största andelen av icke rökarna, 45 % mot 8—24 % i övriga grupper och dels den minsta andelen med »> 20 cig eller motsv/dag», 2 % mot 7—32 %. Icke-brukarnas andel på alternativet »11—20 cig el motsv/dag» är också liten, 19 % mot 25—51 % för övriga grupper. En svag trend från 16—11 % på alternativet »röker inte» föreligger över cannabis-grupperna, och även en svag uppgång på alternativet »11—20 cig el motsv/dag» från 37 % till 43 % -— små differenser som dock är konsistenta. Samma tendenser, fast mera påtag- liga, tinnes i CS oralt-grupperna. Av de som röker mer än 10 cig el motsv/dag återfinnes största andelen i grupperna CS oralt > 10 ggr (69 %), bland injicerarna (65 %) och bland LSD- och opium-missbrukama (57—58 %). Övriga grupper ligger under 5 % i detta avseende.

Utifrån de tre frågorna om alkoholbruk stu- derade var och en för sig, kan endast en mycket grovt integrerad bild av alkoholva- nor erhållas utifrån typ av alkoholhaltig dryck, frekvens och mängd.

Icke-brukar-gruppen skiljer sig markant från övriga grupper i alkoholvanor. De är i högre grad nykterister, dricker färre ggr per månad och mindre mängder. Av nar- kotikamissbrukarna tycks injicerarna vara den grupp som har den största andelen in- divider med en större alkoholkonsumtion då de tenderar till att dricka starksprit, göra detta ofta och i ganska stora mängder. Öv— riga grupper intar svårgraderade mellanpo- sitioner mellan dessa »ytterligheter». Med ökat cannabisbruk framkommer en intres- sant trend. Man brukar i mindre utsträck- ning starksprit, men dricker mera ofta (vin/ starköl) och i större mängd. För ökat miss- bruk av CS oralt återfinns samma trend som för cannabis vad gäller frekvens och mängd.

Den bild som erhålles av relationen nar- kotikamissbruk—alkoholbruk är således inte entydig. Mycket grovt sammanfattat före- faller det som om ett »grövre» narkotika- missbruk är kopplat till större alkoholkon- sumtion, men i vad mån detta samman- hänger med ett alkoholmissbruk kan ej be- lysas utifrån denna undersökning.

Samma generella trend finns för tobaks- bruk som för alkoholkonsumtion. Narkoti- kamissbrukare röker i större utsträckning och röker mer än icke-brukare. I samtliga grupper utom cannabis 1—10 ggr röker mer än 50 % av dpp mer än 10 cigarretter eller motsvarande om dagen; motsvarande an- del bland icke-brukarna är 22 %.

Det föreligger en samvariation mellan to- baksbruk och alkoholvanor å ena sidan och narkotikamissbruk å den andra; ju större användande av alkohol och tobak desto större narkotikakonsumtion.

Detta skulle enligt ett konventionellt syn— sätt kunna tolkas som att ett mer intensivt alkohol- och tobaksbruk fungerar som en »inköpsport» d.v.s. att de faciliterar benä—

genheten att börja missbruka narkotika. Vi kan dock ej utifrån denna analys yttra oss om eventuella kausalsamband. Resultaten (samvariationen) skulle lika gärna kunna ty- das som att narkotikamissbruk för med sig en större alkohol— och tobakskonsumtion.

Kompletterande information i denna frå- geställning kan erhållas vid studium av de potentiella missbrukama. De som inte vill pröva på narkotika (mej-gruppen») har den största andelen nykterister, 16 %, mot 5 % för de potentiella missbrukama (»ja—grup— pen»). De senare dricker även mer vin/ starköl och något mer starksprit än »nej- gruppen». Vidare dricker den senare mindre ofta, dricker mindre mängder samt prefe- rerar mellanöl i sitt val av alkoholhaltiga drycker. Samma trender gäller även tobaks— konsumtionen, så till vida att »ja—gruppen» (a) har en större andel rökare samt (b) att bland dessa rökvanorna är mer avancerade.

Av denna analys och resultaten från den föregående framkommer sålunda att både de som vill pröva samt de som missbrukar narkotika använder alkohol och tobak i större utsträckning än de som ej vill eller har prövat narkotika.

3.6 Allmän sammanfattning

I samband med den allmänna sammanfatt- ningen av data måste följande aspekter be- aktas. Vårt material har trots en betydan- de numerär omfattning en del begränsning- ar. De prövade är i stort sett lS-åriga män och de är representativa för rikets tre stör- sta städer men ej för landet i dess helhet. Åldern medför att de ej kan ha konfronte— rats med tobak, alkohol och narkotika lika länge som äldre ungdomar.

I föreliggande undersökning har vi vida- re i flera av analyserna tvingats att be- gränsa oss till att studera missbruksfrekvens utan hänsyn till typ av preparat. En ytterli— gare begränsning är att frågor om narko- tika i huvudsak gäller det preparat man ta- git oftast. Blandbruk har beaktats i mycket liten utsträckning och då gällt injicering. I våra stora cannabisgrupper ingår alltså med största sannolikhet ett okänt antal individer

som även tar andra preparat, fast inte lika ofta som cannabis.

Slutligen har endast absoluta frekven— ser och procenttal lämnats. Inga osäkerhets— mått av statistiskt slag har redovisats. Samt- liga dessa förhållanden understryker i hög grad att generaliserbarheten till andra grup- per utanför vårt material är begränsad.

Redovisning efter geografisk indelning

20 % av samtliga inskrivningsskyldiga har missbrukat narkotika en eller flera gånger. Missbruket såväl som utbudet av narkotika är mest frekvent i våra tre största städer. Det faktum att narkotikamissbruket är mindre frekvent utanför storstäderna synes inte i första hand bero på geografiska för- hållanden, utan snarare på att behovet att använda narkotika där är mindre.

Cannabismissbruket dominerar totalt (74—92 %), medan svårare missbruksfor- mer är påfallande litet frekventa, t. ex. pre- ludin/ritalina (ca 5 %). Missbruksmönstret förefaller i stort vara detsamma inom de olika regionerna. Samma gäller för utbuds- mönstret för narkotika.

Debutåret för narkotika är som regel 1967, men i Stockholm har fler prövat narkotika före detta år än i andra regio- ner. Debutdrogen framför alla andra är cannabis i samtliga regioner (77—89 %) följt av preludin/ritalina (4—13 %). Nar- kotikautbudet följer samma mönster.

Narkotikamissbruket är aktuth i samtli- ga regioner. Endast 1/.—:-del av missbrukama har slutat före 1968. Engångsmissbrukama är procentuellt mer frekventa utanför stor- stadsregionerna, de högsta missbruksgrup- pema omvänt mer frekventa inom dessa.

Missbruksfrekvensen för cannabis är högst i Bergslagen följt av storstäderna. Injicering av narkotika är relativt sett van— ligast i Malmö, dock är skillnaderna myc- ket små. 10 % av alla missbrukare har inji- cerat narkotika.

Distributionen av narkotika skiljer sig inte mellan de olika regionerna. Okända personer och bekanta är de största leveran- törema.

Missbrukare i olika regioner upplever själva sitt behov att ta narkotika som myc- ket litet.

Redovisning efter typ av missbruk

Ca 40 % av de inskrivningsskyldiga som prövat narkotika — oavsett typ — har debuterat år 1967. Individer med ett mer frekvent missbruk företer en tidigare de— but, under 1966 eller ännu tidigare. De flesta missbruksgrupper uppvisar ett pågåen- de missbruk. Generellt gäller sålunda att över 50 % tagit narkotika senare än 1 juli 1968.

Bland de som företrädesvis missbrukar cannabis, centralstimulantia (per os samt per injektion), LSD och i viss mån opium, föreligger en allmän tendens till att respek- tive preparat även förekommit som debut- drog. Dessa resultat talar i viss mån emot den ofta anförda hypotesen beträffande cannabis såsom »inkörsport» till andra grövre preparat och former av narkotika- missbruk. Vi anser oss f.ö. icke från det faktum att cannabis använts vid ett enda initialt tillfälle kunna dra några säkra slut- satser rörande detta preparats betydelse för en senare övergång till gravare former av narkotikamissbruk. Enligt vår uppfattning förefaller det mer troligt att en dylik över- gång t. ex. i form av injicering — snara- re sammanhänger med en bakomliggande benägenhet att ta narkotika.

Detta illustreras bl. a. av att ju högre missbruksfrekvens, desto större sannolikhet för att ta steget över till injicering av nar- kotika. Bland individer som tagit central- stimulantia oralt mer än 10 ggr gäller så- lunda att 40 % injicerat vid ett eller flera tillfällen mot endast 8 % i gruppen som tagit CS oralt högst 10 ggr. Även för de tre cannabisgruppema gäller att med hög- re frekvens av missbruk ökar den procen- tuella andelen av dem som injicerat narko- tika.

Det subjektiva behovet av att ta narko- tika samvarierar likaledes med en ökad frekvens av missbruk. Härtill kommer att grövre former av missbruk (injicering) samt

grövre typer av preparat (t.ex. LSD och opium) förefaller att ge upphov till ett större subjektivt behov av att använda nar- kotika. Det dominerande intrycket är dock att den övervägande majoriteten i de flesta missbruksgrupper uppger sig inte alls ha något behov av narkotika, eller att behovet är ringa.

Redovisning av attityder och bakgrundsdata

Under denna rubrik innefattas material som på ett mer nyanserat sätt kan belysa nar— kotikamissbruket som ett problem relate- rat till samhälls— och uppväxtförhållanden. Då föreliggande resultat endast är en del av de data som kommer att bearbetas un- der denna punkt, behandlas i den följande framställningen endast de mest påtagliga sambanden och förhållandena. En fullstän- dig redovisning sker först i kommande rap- porter.

I stort föreligger inga större skillnader mellan icke-brukare och missbrukare i av— seende på ålder, uppväxt i icke-splittrade hem samt utbildning. Narkotikamissbruka- re har i större utsträckning vuxit upp i områden med hög urbanisering. Däremot framkommer uppenbara skillnader i deras anpassning till hem, skola och polismyndig- heter samt i deras utbildningsmotivation. Narkotikamissbrukarna uppvisar generellt vad man utifrån samhällets synpunkt skulle benämna en »sämre anpassning». En del av våra data tyder på att det inte är nar- kotikamissbruket per se som orsakat detta, utan talar snarare för ett motsatt samband att anpassningssvårigheter och emotionel- la störningar i själva verket föregått ett se- nare narkotikamissbruk. Vad som i sin tur orsakat dessa störningar kan vi ej enty- digt uttala oss om utifrån denna under— sökning.

Flera av våra data talar emellertid för att den emotionella kontakten mellan för- äldrar och barn, likSOm andra tidiga rela- tioner med lärare etc., har en avgörande betydelse. Bland missbrukama uppger gene- rellt sett en högre frekvens individer att

de trivts mindre bra i hemmet, att de fun- derat på att rymma hemifrån, att de ej varit benägna att tala med föräldrarna om sina personliga problem, att de skolkat från skolan samt att de oftare känt sig nervösa i jämförelse med icke-brukarna. Enligt vår uppfattning skulle dessa data — liksom data rörande missbrukarnas in- ställning till auktoriteter med fördel kunna belysas från en psykodynamiskt orienterad personlighetsteori i kombination med socialpsykologiska aspekter.

För narkotikamissbrukarna gäller också att de upplever en större alienation från samhället och auktoriteter än vad icke-bru- kare gör. De har mer skeptiska värderingar och kritiska åsikter än icke-brukarna, som är mer tillfreds med auktoriteter och sam- hällets sätt att fungera. Denna uppenba- ra klyfta mellan narkotikamissbrukare och samhälle måste definitivt beaktas vid åtgär- der mot narkomani. För att överbrygga narkotikamissbrukarens stora misstro, mås- te helt nya angreppssätt prövas för att kom— ma till rätta med problemet.

I sin inställning till narkotika och nar- kotikamissbruk har icke-brukare och miss- brukare skilda uppfattningar. Missbrukar— na är mer angelägna om att själva erhålla information om narkotika och anser även att narkotikaupplysning i massmedia bör intensifieras. Icke-brukarna vill i betydligt större grad avskärma sig från information om narkotika.

Vad gäller åtgärder mot narkotikamiss— brukare anser både icke-brukare och miss— brukare att dessa i första hand skall ha läkarvård. De senare anser dock detta i mindre utsträckning och tycker hellre att narkomaner skall lämnas ifred. Icke-bru— karna finner i större utsträckning än miss- brukama bestraffning vara en lämplig åt- gärd.

Som orsak till att sluta missbruka nar— kotika framstår straff som ett negligerbart motiv bland missbrukama; man slutar i be- tydligt större utsträckning mot bakgrund av att det inte är intressant längre. Med ökat missbruk tillkommer även ekonomiska as— pekter.

Jämförelser mellan narkotikavanor i Stock- holm 1967 och 1968

Andelen som prövat narkotika har ökat från var femte till var fjärde inskrivnings- skyldig. I jämförelse med 1967 har canna— bismissbruket ökat med 24 %, medan an- nat missbruk har minskat, t. ex. har pre- ludin/ritalina minskat med 13 %. Mer fre- kvent missbruk har ökat. Även rökning av narkotika har ökat, vilket överensstämmer med det ökade missbruket av cannabis. Bristande intresse anges mer frekvent som en huvudorsak varför man slutar eller vill sluta missbruka narkotika. Man är vidare mindre rädd att bli narkoman.

Alkoholvanor och tobaksbruk i kombina- tion med narkotikamissbruk

Det föreligger ett uttalat samband mellan användande av narkotika å ena sidan och alkohol och tobak å den andra. En ökning i alkoholkonsumtion är kopplad till ett mer frekvent narkotikamissbruk samt till »gra- vare» former av missbruk. Hur detta sam— band skall utvärderas är däremot mindre entydigt.

En allmän uppfattning är att emotionel- la störningar och anpassningsproblem lig- ger bakom alkoholmissbruk och missbruk över huvud taget. Om denna teori är rik- tig, förefaller det svårt att tala om någon »inkörsport» till narkotikamissbruk över nå- got särskilt preparat. »Inkörsporten» skulle snarare vara själva anpassningsstörningen eller orsaken till denna, som sedan tar sig uttryck i ett missbruk oavsett art.

I vårt material framkommer att de som missbrukar narkotika uppvisar en sämre anpassning. Vidare använder de alkohol och tobak i större utsträckning än icke-brukar- na. Dessa resultat kan tolkas på olika sätt, men uppenbart är att narkotikamissbruket inte kan ses som en isolerad företeelse, utan snarare som ett av flera möjliga uttrycks- sätt för bakomliggande faktorer av i hu— vudsak emotionell karaktär.

Under budgetåret l969/ 70 kommer MPI att genomföra en med föreliggande under- sökning analog studie av narkotika— och al- koholvanor m.m. på samtliga inskrivnings- skyldiga (ca 55000 individer) i riket, allt- så en totalundersökning. Därutöver avses försök med personlighetsmätande metoder igångsättas med grupper av redan mani- festa narkotikamissbrukare. Avsikten här- med är att denna väg söka närmare be- lysa missbrukets etiologi, som torde vara av såväl social- som personlighetspsykolo- gisk natur. Ett ingående klarläggande av denna etiologi är en nödvändig förutsätt- ning för att skapa en djupare insikt i nar- kotikaproblematiken samt även för adekva- ta vård- och behandlingsformer och profyl- aktiska åtgärder i stort.

Bilaga 1 Militärpsykologiska institutet Stockholm 27 Personligt frågeformulär 1968

1 6 O 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Vilket år är Du född? Har Du någon gång 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 ] 1948 eller tidigare funderat på att rym- 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 ] 1949 ma hemifrån? 0 l 2 3 4 5 6 7 8 9 1950 |] Flera gånger 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 ] 1951 I] En gång _ 1952 eller senare [] Aldrig 13 18 2 7 Tycker Du att den en- Vad tycker Du att man

3

4

5

Hos vem bodde Du huvudsakligen tills Du fyllde 16 år? : Hos båda föräld- rarna Hos mamma Hos pappa Hos någon annan

Var har Du i huvud- sak varit bosatt under Din uppväxttid? ] I Stor-Stockholm, Göteborg eller Malmö I annen stad med mer än 50 000 inv. : I annan stad eller tätort med under 50 000 invånare _ På landsbygden ] Utomlands

Hur har Du trivts i hemmet under upp- växttiden? [: Mycket bra [ Ganska bra [: Ganska dåligt [ Mycket dåligt

Vad har Du för skol- utbildning? (Ange det högsta al- ternativet som gäller för Dig) [] Folkskola, grund- skola, yrkesskola, lantmannaskola, folkhögskola (1 årskurs) eller motsvarande Realskola, tek- niskt institut, handelsskola, folkhögskola(2——3 årskurser) eller motsvarande Gymnasium, folk- skoleseminarium eller motsvarande Universitet, hög- skola, socialin- stitut eller motsv. Annan utbildning Vad?

12

Vem talar Du helst med om dina person- liga problem? !] Mamma 3 Pappa |] Lärare/chef [] Kamrat |] Någon annan |] Ingen

8

Tror Du att alla tyckt illa om sina föräldrar ibland? |] Ja, det tror jag absolut |] Ja, det trorjagnog [] Nej, det tror jag nog inte |] Nej, det tror jag absolut inte

9

Brukar Du vara nervös?

|] Ja, ofta [] Ja, ibland

skilda människan har för litet att säga till om i vårt samhälle? [] Ja, det tycker jag absolut [] Ja, det tycker jag nog |] Nej, det tycker jag nog inte 1] Nej, det tycker jag absolut inte

14

Tror Du att myndighe- terna gör allt för att kontrollera de enskilda människorna? ] Ja, det tror jag

absolut

] Ja, det tror jag nog ] Nej, det tror jag nog inte ] Nej, det tror jag absolut inte

|] Ja, någon enstaka 15

gång D Nej, aldrig

10

Har Du skolkat från skolan? ] Ofta ] Ibland ] Sällan

] Aldrig

11

Har Du haft att göra med polis eller bar- navårdsnämnd på grund av att Du gjort något olagligt? ] Flera gånger

_ Någon gång Aldrig

Vad anser Du om polisen? "' De flesta poliser är hyggliga o. rättvisa Många poliser är hyggliga o. rättvisa Ganska få poliser är hyggliga och rättvisa

Är det viktigt för Dig att ha en yrkesutbild- ning? l] Ja, mycket viktigt [] Ja, ganska viktigt [| Nej, inte så viktigt [1 Nej, inte alls viktigt

16

Skulle Du personligen vilja veta mer om nar- kotika (knark)? [] Ja, det vill jag

' Tveksam

Nej, det vill jag inte

17

Tycker Du att TV, radio och tidningar borde ägna större ut- rymme åt saklig upp- lysning om narkotika (knark)? ] Ja, det tycker jag absolut ] Ja, det tycker jag nog [] Nej, det tycker jag nog inte ] Nej, det tycker jag absolut inte

skall göra med ung- domar som använder narkotika (knark)? [] Låta dem vara i fred [] Ge dem någon sorts bestraffning |] Ge dem läkarvård |] Försöka tala dem tillrätta [] Annat

19

Hur mycket röker Du per dag? ] Röker inte ] 1—5 cigarretter eller motsv. per dag ] 6—10 cigarretter eller motsv. per dag ] 11—20 cigarretter eller motsv. per dag D Mer än 20 cigarret- ter eller motsv. per dag

20a

Dricker Du öl/vin eller starksprit? [] Nei [] Ja, mest mellanöl |] Ja, mest vin/starköl |] Ja, mest starksprit

20b

Hur ofta dricker Du det som Du ovan sagt att Du dricker mest av? [] 1 gång i månaden eller mer sällan ] 2—4 gånger.

månaden [] 5—10 gånger i månaden ] Mer än 10 gånger i månaden

200

Hur mycket dricker Du i genomsnitt per gång av det du ovan sagt att Du dricker mest av? ] Flera flaskor |] Cirka en helllaska ] En halv till en hel flaska

21 Har Du någon gång använt narkotika (knark) utan läkares ordination? [] Ja El Nei

26 Vad var det som gjorde att Du prövade narko- tika? |: Vanligt bland mina kamrater [ Av egen nyfikenhet Om Du svarar »ja» på [: Av annan orsak frågan ovan skall Du fortsätta med frågorna 22—32 nedan! Om Du svarar »nej» på frågan ovan skall Du fortsätta med frå- gorna 33—38 nedan!

22 När prövade Du nar- kotika första gången? I] Före 1966 [] Under 1966 |] Under 1967 [] Under jan.—juni 1968 [] Efter ljuli 1968

23

27 Vilket preparat har Du tagit oftast? |] Preludin/Ritalina |] Amfetamin/ Fenedrin Hasch/ Marihuana Morfin/Pallium

liknande Mebumal/Nembu- tal eller liknande Opium Meproban/ Restenil eller liknande Annat

[] [IE] 1] |_|l_ll_l

Vilket preparat tog Du 28 Hur har Du intagit det prövat narkotika: första gången? Preludin/Ritalina Amfetamin/ Fenedrin Hasch! Marihuana Morfin] Pallium

liknande Mebumal/Nembu- tal eller liknande Opium

DD EJ DDD EIB

eller liknande [] Annat

24

När använde Du narkotika senast? [: Före 1967 [ Under 1967 [ Under jan.—juni 1968 [ Efter 1 juli 1968 25

Hur många gånger har Du använt narkotika? Cl 1 gång E] 2—4 gånger [] 5—10 gånger [] 11—50 gånger |] Fler än 60 gånger

preparat som Du tagit mest? [] Genom munnen

]] Injektion (spruta) [] Rökt

LSD/Meskalin eller [] Annat sätt

29

Meproban/Restenil Har Du någon gång

tagit en spruta med narkotika (»sil»)? [] Nej, aldrig [] Ja, en gång [] Ja, flera gånger

narkotika (»knarkat») men har slutat eller vill sluta: varför? [: Det är inte intres- sant längre E man [] Rädd för andra skadliga följder Rädd för straff Kostar pengar Annan orsak. Vilken?

DDD

ooooo H—I—h—li—l NNNNN wwwww åhh-hh

31 Från vem har Du of-

LIILIIVJILIILII mammas xlxlxlxlxl NOOOOOOOO NDXDNDWW

36 Om Du blivit erbjuden tast fått Din narkotika? narkotika: vilka pre- Okänd person ] Bekant ] Klasskamrat _ Annan kamrat [] Annan person

. 32 LSD/Meskalin eller Hur stort är Ditt be-

hov av att ta narko- tika? [] Mycket stort [ Ganska stort !: Ganska litet [: Mycket litet [] Inte alls

Till Dig som aldrig

33 Har Du någon gång blivit erbjuden nar- kotika? [] Ja, flera gånger [] Ja, en gång [] Nej, aldrig

34

Om Du blivit erbjuden narkotika: var erbjöds Du detta oftast? [] Skola |] Arbetsplats |] Bjudning/skiva

D Popklubb/ danslokal

[] Annan plats

Rädd att bli narko- 35

Om Du blivit erbjuden narkotika: vem erbjöd? Okänd person Bekant Klasskamrat Annan kamrat Annan person

lILJlJLl

parat har Du oftast blivit erbjuden? Preludin/ Ritalina Amfetamin] Fenedrin Hasch/Marihuana Morfm/Palfium LSD/ Meskalin eller liknande Mebumal/Nembu- tal eller liknande Opium Meproban/Restenil eller liknande [I Annat

DD l_l [Ill—JF! HIT

37 Har Du någon gång haft lust att pröva narkotika? [] Ja [] Tveksam

El Nej

38 Vilken är orsaken till att Du inte prövat narkotika? : ] Verkade ointres- .

sant '

] Har ej vetat hur el-

ler var man får tag

på det Rädd för att bli narkoman Rädd för andra skadliga följder Rädd för straff Kostar pengar Annat

[_JUDLJLJ

Om Du har några synpunkter på frågor- na i detta formulär, kan Du skriva dem på det tomma pappe— ret i detta kuvert

4. Studenter och narkotika

En undersökning av studerande vid Stockholms universitet vårterminen

1968

Ulla Ahrens, Magnus Kihlbom, Nils Olov Näs

Förord

Våren 1967 vände sig Riksförbundet för hjälp åt läkemedelsmissbrukare till Sveri- ges Förenade Studentkårer med en för- frågan om kårernas intresse för att ta ini- tiativ till forskning beträffande narkotika- brukets utbredning bland universitetsstude- rande. Efter kontakter med Stockholms uni- versitets studentkår och dess sociala utskott utformade den nuvarande forskningsgrup— pen ett sådant undersökningsprojekt.

Under planeringsarbetet för undersök- ningen har deltagare i seminarier vid pe- dagogiska och statistiska institutionerna vid Stockholms universitet, samt forskare vid socialmedicinska institutionen bidragit med värdefulla synpunkter. Vid konstruktionen av frågeformuläret har också uppslag er- hållits från liknande undersökningar av nar- kotikabruk utförda av dr Bengt Herulf, Stockholm, dr Nils Gustavsson, Stockholm, och Richard I-I. Blum, Stanford University, USA. Förutom författarna har i forsknings- gruppen ingått fil. stud. Bo Ragnar, som del- tagit i planering och bearbetning, och haft huvudansvaret för fältarbetets genomföran- de. Materialet för avsnitt 6. 6. har speciellt analyserats av Bo Ragnar.

Undersökningen är genomförd med an- slag från Stiftelsen Riksbankens jubileums- fond.

4.1 Problemställningar, metod och material

4.1.1 Bakgrunden till undersökningen

Bakgrunden till undersökningsprojektet är narkotikabrukets ökade utbredning under de senaste åren särskilt bland ungdom - och det härigenom intensifierade beho- vet av ett bredare vetenskapligt underlag, dels beträffande narkotikabrukets utbred- ning och karaktär, och dels beträffande oli— ka sociala, psykologiska m.fl. faktorers be- tydelse för varierande grader av » irnmu- nitet) resp. benägenhet för användning av narkotika.

Relativt nyligen har undersökningar ge- nomförts för att kartlägga narkotikabru- kets utbredning bland elever vid grundsko- lan m.fl. skolformer, bland nyinskrivna värnpliktiga etc., men beträffande universi- tetsstuderande saknas helt sådana informa- tioner. Erfarenheter bl.a. från USA tyder vidare på att bruk av LSD och cannabis skulle vara starkt koncentrerat till bl. a. universitets- och med dem lierade kretsar. En av oss företagen gruppenkät bland uni- versitetsstuderande i Stockholm (november 1967) visade också att de studerande i stor utsträckning exponerats för (framför allt) cannabis och att detta i många fall resul- terat i experiment med medlet i fråga.

De undersökningar som mest intensivt gjort försök att belysa mekanismer bakom

narkotikabruket är de som baserats på me- dicinskt och kriminologiskt starkt selegerade material, där urvalskriteriet som regel just varit mer eller mindre avancerat missbruk av narkotika, eller eventuellt någon annan form av mer påtagligt avvikande beteende eller en kombination av båda. Deras bris- tande användbarhet för att dra kausala slutsatser är uppenbar. Även om man inte bland universitetsstuderande kan förvänta sig att påträffa något större antal mer avancerade missbrukare, utan snarare kan förvänta sig att finna individer mer eller mindre disponerade eller benägna för ex- periment med narkotika, skulle en under- sökning av ett representativt urval studenter kunna ge bidrag till förståelsen av faktorer bakom varierande grader av benägenhet att pröva narkotika. Det bör i sammanhanget noteras att ett minst lika viktigt problem är att försöka förklara det dominerande förhållningssättet gentemot narkotika, näm- ligen avståndstagande, vilket av naturliga skäl ej varit möjligt i de andra undersök- ningarna.

En annan fråga som tycktes oss väsentlig men som otillräckligt belysts tidigare, är frågan om hur icke-brukare (som ej är »professionella» normsändare) upplever narkotikaproblematiken. Med tanke på den aktuella gruppens sannolika framtida ställ- ning och samhällsinflytande, som opinions- bildare eller beslutsfattare, kan det vara in- tressant att belysa studenters attityder och föreställningar rörande narkotika och nar- kotikabrukare.

4.1.2 En översikt över undersökningens problemställningar

Med tanke på att undersökningens variab- ler och variabelvärden redovisas »opera- tionellt» definierade i samband med pre- sentationen av undersökningens resultat, görs här enbart ett försök till en översikt och allmän karakteristik av undersökning— ens huvudområden. Samtliga »narkotikava— riabler» eller narkotikafrågor (frågor t. ex. om användning av narkotika, inställning till bruk av dem, expOsitionen för dem etc.)

har ställts separat för de fyra medel som främst berörs av undersökningen, nämligen: cannabis (hasch, marihuana) LSD, central- stimulantia intaget genom injektion och cen- tralstimulantia intaget peroralt.

1. En huvuduppgift för undersökningen var att kartlägga brukets utbredning och bruksmönstret (intensitet, förlOpp, duration, kombination av olika medel), omständighe- ter kring debuten och inlärningen, samt upplevelser av olika medels verkningar.

2. Förutom det faktiska bruket har vi också försökt belysa i vilken utsträckning studenterna är benägna att pröva reSp. att fortsätta att pröva olika medel, liksom mo- tiv för att använda dem, och andra attityder till dem.

3. Vidare försöker undersökningen ange i vilken utsträckning studenterna är ex- ponerade för medlen, dels genom be- kanta som använder medlen, dels genom att ha faktisk tillgång till dem.

4. En stor del av undersökningen utgörs av jämförelser mellan grupper med olika erfarenhet av och benägenhet för narkotika med avseende på en rad psykologiska och so- ciala karakteristika. Till grund för valet av dessa variabler ligger inte explicita hypote- ser om orsaksmekanismer bakom olika för- hållningssätt till narkotika, utan snarare mer allmänna föreställningar om relevanta faktorer i sammanhanget. Inga befintliga teorier har vi kunnat bedöma som lämp— liga utgångspunkter för en hypotesbildning.

4.1.3 Undersökningens uppläggning och ge- nomförande

Undersökningen planerades främst som en explorativ deskriptiv undersökning, men kan också sägas ha en kausalanalytisk in- riktning genom de försök som gjorts att belysa olika faktorers betydelse för varie- rande grader av avvisande mot resp. be- nägenhet för användning av narkotika.

Undersökningen genomfördes våren 1968 på ett representativt urval studerande vid Stockholms universitet ht 1967. Data-insam- lingen skedde med postenkätmetoden.

4.1.4 Undersökningspopulation och urval Definition av undersökningspopulationen

Undersökningspopulationen kan definieras som »samtliga skandinaviska studenter, föd- da 1933 eller senare, som HT 1967 erlade kåravgift till Stockholms universitets stu— dentkår». Avgränsningen av populationen motiverades bl. a. av följande:

a) Enligt universitetsstadgan är medlem- skap i Stockholms universitets studentkår ett villkor för bedrivande av studier vid universitetet. Därför valde vi att definiera »student» som »kårmedlem i SUS». Dess- utom svarar mot denna definition en lämp- lig urvalsram. Uppgifter om vilka studenter som varje termin erlägger kåravgift införs nämligen i SUS:s medlemsregister för ter- minen i fråga. Vid urvalstillfället (VT 1968) fanns uppgifter (på magnetband vid L. M. Ericssons dataavdelning) Om samtliga stu- denter som erlagt kåravgift för HT 1967.

b) Undersökningen begränsades till stu- denter under 35 år med tanke på att det i olika sammanhang kunnat konstateras att yngre studenter i större utsträckning än äld- re exponeras för narkotika. Uteslutandet av äldre studenter innebar en reducering av den studerade populationen till ca 75 % av samtliga studenter (se nedan).

c) Undersökningen begränsades slutligen till svensktalande (skandinaviska) studenter. Ingen möjlighet förelåg att i förväg avgöra i vilken utsträckning icke-skandinaviska stu- denter tillfredsställande behärskade svenska språket, varför vi var tvungna att utesluta dem.

U rvalsmetod och stickprovsstorlek

Som urvalsmetod användes stratifierat ur— val (stratifieringsvariabel : kön) med sys- tematiskt urval ur varje stratum. Urvalet skedde systematiskt efter medlemsregist— rets uppställning av de studerande efter fö- delsenummer.

Stickprovets storlek fastställdes till ca 600 manliga och 300 kvinnliga studenter. Från dessa skulle sedan utsorteras de icke- skandinaviska studenterna. Anledningen till valet av ett icke-proportionellt stratifierat urval med en kraftig överrepresentation av manliga studenter, var vårt, som det senare visade sig, berättigade antagande att expo- sition för och användning av narkotika skulle vara vanligare bland män än bland kvinnor. För de kvinnliga studenternas del syftade undersökningen främst till en kart- läggning av hur många som haft erfaren- het av narkotika, medan vi för de manliga studenternas del också ville ha informatio- ner om ett flertal andra aspekter av bruket av olika medel.

Studentpopulationen och det erhållna urva- let

Uppgifter från L. M. Ericssons Data AB, (som vid undersökningstillfället handhade SUS:s medlemsregister) beträffande det to- tala antalet studenter HT 1967 och beträf- fande antalet studenter födda 1933 och se— nare, redovisas i tabell 1.1.

Studenter födda 1933 eller senare ut— gjorde bland männen 79,4 % av samtliga och bland kvinnorna 76,4 %. Exakt hur stor

Tabell I.]. Det totala antalet studenter HT 1967 samt antalet studenter födda 1933 eller senare.

Samtliga stud.

Studenter födda efter 1932

Målpopulationen HT 67 % av Skattad % av Antal Antal samtliga samtliga studenter Mån 13 988 11 106 79,4 75 Kvinnor 11 692 8 931 76,4 74 Totalt 25 680 20 037 78,0 75 SOU 1969: 53 111

del av samtliga studenter målpopulationen utgör kan inte anges eftersom uppgifter saknas om hur stor del av de yngre stu- denterna som var icke-skandinavien An- vänds emellertid uppgifterna från stickpro— vet som underlag för en skattning, så torde de bland männen utgjort ca 5 % och bland kvinnorna 3,6 %. En korrektion utifrån detta antagande leder till skattningen att målpopulationen »skandinaviska studenter födda 1933 eller senare» för männens del skulle utgöra ca 75 % av samtliga manliga studenter, och för kvinnornas del ca 74 % av samtliga kvinnliga studenter.

Vid det systematiska urvalet i april 1968 valdes var 23:e man och var 29:e kvinna födda 1933 eller senare. Dragningen resul- terade i ett stickprov på 615 män och 307 kvinnor. Efter bortsortering av icke-skan- dinaviska studenter bland de uttagna, er- hölls det definitiva urvalet bestående av 5 83 manliga och 296 kvinnliga studenter.

4.1.5 Dartainsamlingsmetod

Data-insamlingen skedde som nämnts ge- nom postenkäter. I detta avsnitt följer någ- ra uppgifter om enkätformulärets omfatt- ning och art, om rutin vid utsändning och insändning av formuläret m. m.

Enkätformulärets omfattning. Vi räknade förhoppningsfullt med ett förhållandevis stort intresse och en god samarbetsvilja bland studenterna och vågade därför an- vända ett enkätformulär som beträffande antalet frågor var betydligt mer omfattande än vad som är brukligt vid postenkäter. Samtliga respondenter fick ta ställning till ca 150 huvudfrågor en stor del av dessa krävde vidare ett flertal svarsmarkeringar — samt till 4 skalor bestående av mellan 9 och 21 items avsedda att mäta neuroti- cism, attityder till narkotika m.m. De res- pondenter som någon gång hade prövat nå- got av de narkotiska medel undersökningen gällde fick besvara ytterligare ca 40 huvud— frågor.

Typ av frågor. Genomgående användes frågor med fixerade svarsalternativ, ofta i form av 3—6 gradiga skattningsskalor.

Samtliga »narkotikafrågor» skulle besvaras med avseende på de 4 medel undersökning- en gällde: Cannabis, LSD, centralstimuleran- de medel intaget genom injektion och per oralt.

Instruktionerna till respondenterna. Samt- liga respondenter fick förutom frågeformu- lär och svarskuvert ett meddelande som un- dertecknats av forskningsgruppen, och som gav en kortfattad presentation av under- sökningen. I meddelandet påpekades också att undersökningsmaterialet var helt kon- fidentiellt och anonymt skulle bearbetas i datamaskin. På en punkt varierade dock instruktionerna till respondenterna: 100 slumpmässigt utvalda män och 50 slump- mässigt utvalda kvinnor fick i motsats till de övriga respondenterna onumrerade for- mulär, samt ett svarskort med ett extra meddelande angående återsändandet av for- muläret. Meddelande löd:

»För att vi med bevarande av res- pondenternas anonymitet — skall kunna kontrollera och reducera bortfallet vid un- dersökningen, samt kunna skicka påmin- nelsebrelv till dem som ej återsänt sina for- mulär, ber vi Dig om följande: När Du postar det ifyllda enkätformuläret i det ena svarskuvertet, (2 st. bifogades) posta då samtidigt detta svarskuvert i det andra ku- vertet. På så vis vet vi att Du sänt in Ditt formulär och kan — tacksamma över din medverkan stryka Dig från vår lista över deltagare vid undersökningen.»

Motiveringen för denna variation i fråga om instruktioner till respondenterna följer i avsnitt 1.8.

4.1.6 Undersökningens genomförande

Undersökningsplaneringen påbörjades i sep- tember 1967. Som en förberedelse för av- gränsningen av undersökningens problem- ställningar genomfördes också under hösten (november månad) en mindre enkätunder— sökning av narkotikabruk och erfarenheter av narkotika vid ett par institutioner vid Stockholms universitet i avsikt att få infor- mation om i vilken utsträckning erfarenhe- ter av narkotika kunde tänkas föreligga

bland de studerande, och för att utpröva användbarheten av den planerade frågetek- niken.

I december 1967 utarbetades en detalje- rad beskrivning av forskningsprojektet, samt ansöktes om stöd för projektet hos Stif- telsen Riksbankens Jubileumsfond. Anslag för undersökningen beviljades i mars må- nad 1968 och efter kompletteringar och justeringar av undersökningsplanen gjordes urvalet för enkätundersökningen i april må- nad.

Data-insamlingen inleddes i början av maj månad, då enkätformuläret utsändes till samtliga respondenter. Efter ca 10 da- gar (då 55 % hade svarat) gjordes en ny utsändning och efter ytterligare 10 dagar en sista utsändning. Sammanlagt hade då ca 70 % av respondenterna besvarat enkäten. Efter ytterligare 14 dagar, då sammanlagt 80 % besvarat enkäten, avslutades datain- samlingen genom att 6 personer arvodera- des att under ett par veckor försöka få in de saknade formulären genom att person- ligen, per telefon m.m., kontakta de res- pondenter som ej skickat in sina formulär. Om respondenten vägrade besvara enkäten försökte vidare »indrivaren» få reda på skälet för vägran.

Användbara frågeformulär insändes av sammanlagt 491 män och 247 kvinnor.

Efter genomgång och kontroll av in- komna formulär har överföring av data till hålkort, samt maskinell, statistisk bearbet- ning och analys av materialet skett vid En- skilda Utredningsinstitutet.

4.1.7 Databehandling, statistisk beskrivning och analys

Efter kontroll av de insända frågeformulä- ren överlämnades undersökningsmaterialet till Enskilda Utredningsinstitutet för kod- ning överföring av data till hålkort och slutlgen till skivminne.

Den deskriptiva och analytiska bearbet- ningen av undersökningsresultaten har se- dan skett enligt EUI:s system av datapro- gram BARBRO III, avpassat för datama- skinen IBM 1130. (För beskrivning av pro-

gramsystemet, se >Programmanual BAR- BRO III, bearbetningssystem för samhällsve- tenskapliga undersökningar, Sune Westling, Taxinge 1968). Förutom tabuleringsprogram har utnyttjats program för faktor- och kom- ponentanalys och för framställning av kor- relationsmatriser samt indexeringsprogram.

Genomgående redovisas i framställning- en jämförelser mellan proportioner. Vid dessa har vi som regel ej tillämpat kon- ventionell signifikansprövning av skillnaden mellan proportionerna, utan i stället angi- vit ett 95-procentigt konfidensintervall för skillnaden mellan proportionerna, (dVS- 171—Pg & 1,96 x 601—P2)esg)' Observera dock att sådana konfidensintervall bara be- räknats då skillnaden mellan proportionerna varit signifikant på minst 95-procentsnivån, (dvs. där

T&L—21,96 1 1 17qu —+— "1 ”a därpT= l/Moch,,=1_p,

nl+na

Uttryck i texten som t. ex. (1 % = 29 = 11 innebär alltså att den diskuterade skill- naden mellan två procenttal är signifikant på minst 95-procentsnivån och att den pro- centuella skillnaden med 95 % sannolikhet ligger mellan 18 % och 40 % i detta exem- pel.

Eftersom undersökningen inte har labo- rerat med några antaganden om skillnader i olika avseenden mellan manliga och kvinn- liga studerande, har ej gjorts några signifi- kanstest av sådana skillnader.

4.1.8 En metodstudie och dess resultat

Vid jämförelser mellan olika frågetekniska metoder eller mellan olika varianter av en och samma frågetekniska metod, har man ofta kunnat belägga systematiska skillna- der i fråga om respondenternas beredvillig- het att rapportera »komprometterande» fak- ta eller socialt mindre värderade egenskaper eller beteenden. Delvis tycks dessa skillna-

der i svar vid skilda metoder ha varit en funktion av respondenternas uppfattning om hur pass goda garantier de haft i fråga om att förbli anonyma vid lämnandet av sina uppgifter. För att göra en indirekt validi- tetsprövning, särskilt i fråga om svaren på de frågor där en underrapportering kunde förväntas, t. ex. vid svaren på frågor om alkohol-konsumtion, narkotikabruk, lagöver- trädelser m.m. gjordes därför vid under- sökningen ett försök att experimentth va- riera anonymitetsgraden på det OVan an- givna sättet. För majoriteten av responden- terna (de som fick numrerade formulär) bör undersökarnas möjligheter att förknip- pa uppgifter med uppgiftslämnare ha be- dömts som stora, medan dessa möjligheter bör ha bedömts som betydligt mindre i den andra gruppen. Vår hypotes i samman- hanget var alltså att det sist beskrivna för- farandet vid insändandet av formulären etc. (alt. föreställningen om ett bättre anonymi- tetsskydd) på vissa kritiska frågor skulle ge andra värden än det förfarande som tillämpades på majoriteten av responden- terna.

Denna hypotes om en mindre omfattande rapportering av »komprometterande» fak- ta m. m. i gruppen med mindre övertygande garantier för anonymitetsskydd, styrktes emellertid ej i undersökningen. Det förelåg inga systematiska skillnader mellan jäm- förelsegrupperna med avseende på den frek- vens med vilken man rapporterat t. ex. egna förseelser eller lagöverträdelser, alkoholkon— sumtion, nervösa besvär, benägenhet att prö- va narkotika eller faktiskt narkotikabruk.

Tabell 1.2. Anledningarna till bortfallet.

Resultatet av »experimentet» kan tolkas som en bekräftelse på att de båda förfa- ringssätten vid besvarandet och insändandet av formulären skulle vara likvärdiga, dvs. att användningen av numrerade formulär ej resulterat i en större tveksamhet vid be- svarandet av frågorna. Vårt »negativa» un- dersökningsresultat ger emellertid upphov till en del tolkningsproblem. Vi vet ej om skillnaderna i fråga om instruktioner m. ni. verkligen gett upphov till skillnader i fråga om uppfattningen av anonymitetsskyddet. Vi vet inte heller hur eventuella skillnader i fråga om uppfattningen av detta påverkat respondenternas benägenhet att svara upp- riktigt, eller att överhuvud vilja delta i un- dersökningen etc. Det vi slutligen kan kon- statera är att skillnaderna i fråga om det rent tekniska förfarandet vid instruktionen till respondenterna och vid återsändandet av formulären ej resulterat till några signi- fikanta skillnader mellan de två respon- dentgruppemas sätt att besvara undersök- ningens frågor.

4.1.9 Bortfallet

När datainsamlingen var avslutad i juni månad 1968 hade acceptabla frågeformulär insänts av 491 av de uttagna 583 manliga studenterna och av 247 av de uttagna 296 kvinnliga studenterna.

Bortfallet uppgick därför till för män- nens del 92 individer (15,8 %) och för kvin- nornas del till 49 individer (16,6 %). Som tidigare nämnts avslutades fältarbetsfasen med försök att få personlig kontakt (per

Män Kvinnor

n % n % Oanträffbara 3 3 36 1 5 31 Personlig kontakt etablerad 59 64 34 69 Tidsbrist, ointresse, principskäl (vägran) 18 20 15 30 Bristande anonymitet (vägran) 5 5 — Lovade medverka sände ej in 36 39 19 39

Totalt 92 100 49 100

Män Kvinnor Ut- Bortfall Ut- Bortfall tagna tagna n n % n n % a. Bortfallet i olika åldersgrupper 28— år 109 28 25,7 54 19 35,2 26—27 » 94 16 17,0 41 3 7,3 24—25 » 141 17 12,1 65 11 16,9 22—23 » 157 20 12,7 76 5 6,6 _ 19—21 » 82 11 13,4 60 -11 18,3 Totalt 583 92 15,8 296 49 16,6 b. Bortfall och civilstånd Ogifta 432 75 17,4 212 37 17,5- Gifta 141 15 10,6 77 12 15,6 Övriga 10 2 20,0 7 —- Totalt 583 92 15,8 296 49 16,6 c. Bortfall och fakultet Humanistisk 93 18 19,4 146 31 21,2 Samhällsvetensk. 249 33 13,3 107 1 1 10,3 Naturvetensk. 143 18 12,6 22 4 18,2 Juridisk 85 17 20,0 15 2 13,3 Övriga 13 6 6 l —— Totalt 583 92 15,8 296 49 16,6

telefon m.m.) med alla respondenter som ej sänt in sina formulär. På basis av de uppgifter som erhölls vid dessa samtal kun- de vi göra en grov klassificering av res- pondenterna efter anledningen till bortfallet, vilken redovisas i tabell 1.2.

Ca en tredjedel av bortfallet var omöj- lig att etablera kontakt med, 25 % resp. 30 % av bortfallet vägrade att delta och ca 40 % av både de manliga och de kvinnliga studenterna lovade att skicka in formuläret men underlät att göra det.

Genom att utnyttja de uppgifter om de uttagna som erhölls från urvalsblanketterna kunde jämförelser mellan de observerade studenterna och bortfallet göras i ett be- gränsat antal avseenden. Bortfallets storlek i olika kategorier redovisas i tabell 1.3.

För männens del noterades en ökning av bortfallet med åldern. I den äldsta ålders- klassen uppgick det till ca 26 %, i ålders— klassen 26—27 år till 17 %, medan det bland yngre studenter understeg 15 %. Bort- fallet var vidare något större bland ogifta studenter än bland gifta. Skillnader förelåg

också mellan studenter med olika fakultets- tillhörigheter. Bland humanister och juris- ter var bortfallet 19—20 % medan det för de övriga studenterna var klart lägre än 15 %.

För kvinnornas del kan noteras ett excep- tionellt stort bortfall i den äldsta ålders- gruppen (28 år eller äldre) där det uppgick till ca 35 %. Bortfallet var vidare större bland kvinnliga naturvetare och humanister (18—21 %) än bland samhällsvetare och ju- rister.

För en närmare diskussion av bortfallets betydelse för undersökningsresultatet hänvi- sas till avsnitt 1.11.

4.1.10 Några uppgifter om den undersökta studentgruppens sammansättning

Som tidigare nämnts gjordes vårt urval bland »skandinaviska studenter födda 1933 eller senare». I det följande ges en kort- fattad beskrivning av några strukturella as- pekter av den undersökta studentgruppen.

Tabell 1.4. »Nationalitet.» Mån

11

Svensk 487 Annan skandinav 4 0,8 6 2,4 Totalt 491 100,0 247 100,0 Tabell 1.5. Åldersfördelning Män Kvinnor n % n % 28—35 år 81 16,5 35 14,2 26—27 » 78 15,9 38 15,4 24—25 » 124 25,3 54 21,9 22—23 » 137 27,9 71 28,7 19—21 » 71 14,5 49 19,8 Totalt 491 100,0 247 100,0

»Nationalitet»

Som framgår av ovanstående tabell var an- talet icke-svenskar bland de undersökta syn- nerligen litet. Detaljerade uppgifter om de- ras nationalitet har ej kunnat erhållas. Bland männen var 99,2 % svenskar och bland de kvinnliga studenterna 97,6 %.

Alder och civilstånd

Undersökningens målpopulation »studenter födda 1933 eller senare» omfattade som ti- digare nämnts ca 75 % av alla skandina-

Tabell 1.6. Civilstånd.

viska studenter. Åldersfördelningen för del- tagarna i undersökningen framgår ovan.

De kvinnliga studenterna var som för- väntat något yngre än de manliga. 42,4 % av de manliga studenterna var under 24 år mot 48,5 av de kvinnliga.

Ungefär en fjärdedel både bland männen och kvinnorna var gifta. Andelen från- skilda uppgick bland männen till 1,4 och bland kvinnorna 2,4 % .

Nedan följer också uppgifter om hur an- delen gifta bland studenterna varierade med åldrarna. Som jämförelse lämnas uppgifter om andelen gifta i motsvarande åldrar i to- talbefolkningen.

Man Kvinnor

n % n % Ogift 357 72,9 175 71,1 Gift 126 25,7 65 26,4 Fränskild 7 1,4 6 2,4 U.S. 1 1

Totalt 491 100,0 247 100,0

Tabell 1.7. Andelen gifta i olika åldersgrupper bland studenter och i totalbefolkningen.

Män-ålder Kvinnor-ålder

19—21 22—23 24—25 26—35 19—21 22—23 24—25 26—35

(n= (n= (n= (n= (n= (n= (n= (n= 73) 127) 133) 156) 48) 72) )54 71) Ålder % % % % % % % % Gifta 5 10 21 56 2 15 39 54 Ogifta m. m. 95 90 79 44 98 85 61 46 Totalt 100 100 100 100 100 100 100 100 Andel gifta i totalbef. 1.1.19671 6 26 46 73 24 51 67 83

1 Källa: Statistisk Årsbok 1967

Tabell 1.8. Fakultetstillhörighet.

Män Kvinnor n % n % Humanistiska 75 15,3 115 46,6 Samhällsvetenskapliga 216 44,0 96 38,9 Naturvetenskapliga 125 25,5 18 7,3 Juridiska 68 13,8 13 5,3 U.S. 7 1,4 5 2,0 Totalt 491 100,0 247 100 0

Skillnaderna mellan studenterna och to- talbefolkningen i fråga om giftermålsfre- kvens var påfallande, särskilt för kvinnor- nas del.

Studiedata

I tabellerna 1.8 och 1.9 lämnas några upp- gifter om den undersökta gruppens fakul- tetstillhörighet och inskrivningsår.

Tabell 1.9. Är för inskrivning SU.

Mån 11 1967 169 1966 79 1965 65 1964 60 1963—62 51 1961—60 28 1959 eller tidigare 19 U.S. 20 Totalt 471

Nästan hälften, 46,6 % av de kvinnliga studenterna tillhörde humanistiska fakulte- ten. Ca 40 % tillhörde samhällsvetenskapliga fakulteten och förhållandevis få (7,3 %) den naturvetenskapliga eller den juridiska (5 ,3 %). Bland männen dominerade samhällsve- tarna (44 %) följda av naturvetarna (25,5 %). Resten fördelade sig ungefär lika på den humanistiska och den juridiska fa- kulteten.

Kvinnor

% n % 35,9 85 35,6 16,8 34 14,2 13,8 38 15,9 12,7 21 8,8 10,8 36 15,1 5,9 17 7,1 4,0 8 3,4

8

100,0 239 100,0

Tabell 1.10. Uppväxtort.

Ca hälften både bland männen och bland kvinnorna hade inskrivits efter år 1965 .

U ppväxtort och nuvarande hemort

Uppgifter om studenternas uppväxtort och hemort visar som förväntat båda en kraftig dominans för Stockholm och Stor-Stock- holm. Genom inflyttning tycks andelen stu- denter bosatta i detta område ha ökat från 69,2 % (uppväxten) till 86,3 % (nuvarande hemort) och för kvinnornas del från 60,3 % (uppväxtort) till 82,6 % (nuvarande hemort). (Tabellerna 1.10 och 1.11.)

4.1.11 Påpekanden inför resultatredovisning— en

I detta avsnitt presenteras några synpunkter på tolkningsfrågor och faktorer av bety- delse för utvärderingen av undersökningsre-

»Var har Du bott under största delen av Din uppväxttid?»

Män Kvinnor

11 n

Stockholm 231 47,0 86 34,8 Stor-Stockholm 109 22,2 63 25,5 I annan stad med över 50 000 inv. 37 7,5 24 9,7 I mindre stad eller tätort 76 15,5 48 19,4 På landsbygden 30 6,1 23 9,3 Utomlands 8 1,6 3 1,2

Totalt 491 100,0 247 1000 Tabell 1.1]. Hemort.

Män Kvinnor n % n %

»Var är Ditt nuvarande hem beläget (där Du anser Dig vara bosatt inte bara under terminen)?» Stockholm 263 53,8 121 49,0 Stor-Stockholm 159 32,5 83 33,6 Annan stad med över 50 000 invånare 26 5,3 15 6,1 Mindre stad eller tätort 23 4,7 23 9,3 Landsbygden 16 3,3 3 1,2 Utomlands 2 0,4 2 0,8 U.S. 2 ___—_

Totalt 491 100,0 247 100,0 kulteten. sultaten, som generaliseringsmöjligheterna,

datas tillförlitlighet m.m.

Resultaten kan givetvis bara generaliseras till den studerade populationen

Det bör än en gång observeras att vi de- finierat »student vid Stockholms universi- tet» som »skandinavisk student under 36 år som under HT 67 betalat kåravgift till SUS». Det är sannolikt att andra defini- tioner skulle kunna avgränsa studentpopula- tioner med andra erfarenheter av narkotika eller på andra sätt olika de här undersökta studenterna. Den undersökta populationen skiljer sig sannolikt i många avseenden från t. ex. en population studenter inskrivna ett visst år eller en viss termin. Den aktuella studentgruppen innehåller visserligen ett re- presentativt urval studenter inskrivna HT 1967 men däremot ej eventuella »drop-

outs» bland studenter inskrivna tidigare ter- miner. Iakttagelsen att yngre studenter har mer omfattande erfarenheter av olika me- del än äldre, kombinerad med antagandet att användandet av vissa narkotika kan vara ett skäl till att man avbryter sina studier, motiverar t.ex. i viss mån slutsatsen att en undersökning baserad på en årgång eller en termins nyinskrivna studenter skulle kun- na lokalisera flera och kanske intensivare brukare av olika medel.

Till slut bör beträffande innebörden av begreppet student tilläggas att en undersök- ning av denna typ måste utnyttja formella urvalsramar och därför säkert utgår från ett betydligt snävare begrepp än det som motsvarar den allmänna föreställningen om »studenter». Så ingår t. ex. i den nu under- sökta gruppen studenter endast från ett be- gränsat antal ämnesområden.

I vissa avsnitt har jämförelser gjorts en- dast mellan grupper av manliga responden- ter. Antalet kvinnor i de olika jämförelse- grupperna är i vissa fall så litet att man ej kan dra bestämda slutsatser om ev. skill- naders giltighet.

Bortfallsproblemet

Bortfallet uppgick som tidigare nämnts till 15,8 % (92 st.) av de manliga och 16,6 % (49 st.) av de kvinnliga studenterna. Med tanke på bl. a. kriminaliseringen av bruket av de olika medlen är det uppenbart att risken för ett selektivt bortfall varit stor. Vår skattning av andelen studenter som prö— vat olika medel och även andra skattningar kan därför representera mer eller mindre allvarliga felbedömningar. Möjligheterna att jämföra karakteristika hos bortfall och icke- bortfall var också mycket begränsade.

Vi skulle emellertid vilja framföra några argument mot antagandet att bortfallet i nå- gon större utsträckning skulle bestå av in- divider som vägrat besvara våra frågor på grund av rädsla för att avslöja »kompro- metterande» fakta etc. om sig själva. Bland de helt oanträffbara t. ex. kunde vi vid våra efterforskningar konstatera att en stor del vistades utomlands för studier och forsk-

ning. Andra hade vid undersökningstillfäl- let redan avlagt sin akademiska examen och betraktade sig därför ej som studerande VT 1968. Bortfallet var vidare större i de äldsta åldersgrupperna som generellt - bland de observerade kännetecknades av färre erfarenheter av olika medel. Samtliga dessa grupper har vi vågat anta vara för- hållandevis lite benägna att experimentera med olika medel. Att rädsla för den bris- tande anonymiteten skulle ha hindrat många från att delta i undersökningen styrks ej heller av resultatet från vår undersökning av anonymitetsgradens betydelse för sättet besvara frågorna. De som hade möjlighet att fullständigt anonymt delta i undersök- ningen kännetecknades ej av ett mindre bortfall eller en tendens att i större ut- sträckning än de övriga rapportera »kom- prometterande» fakta.

Det är möjligt att formulärets längd och nödvändigheten att besvara många frågor för samtliga fyra medel kan ha gett upphov till bristande motivation att försöka svara rik- tigt. Kvaliteten på de lämnade uppgifterna, framför allt de som förekommer senare i formuläret skulle kunna påverkas av det- ta. En granskning av det interna bortfallet (vid besvarandet av de enskilda frågorna) tyder emellertid inte på någOn minskning av benägenheten att svara på frågorna. Det interna bortfallet visar ej någon tendens att öka med ökningen av frågomas avstånd från inledningsfrågan.

Bruk missbruk?

En stor del av undersökningen består av jämförelser mellan grupper med olika er- farenheter av narkotika. Det gäller inte jämförelser mellan »knarkare» och »icke- knarkare», utan snarare mellan grupper med varierande psykologisk och social när- het till narkotika. Vi har därför avsiktligt försökt undvika termerna »missbruk» och »missbrukare». Den term vi använt »bruk» — betecknar att vederbörande minst en gång använt något av medlen.

Tolkningsproblem

En annan punkt som vi vill understryka är att materialet insamlats genom en en- kätundersökning, dvs. de beteenden m.m. vi direkt studerat är verbala beteenden, som generellt kan sägas vara problematiska när det gäller att relatera dem till »fakta» av annan art. Det är därför troligen viktigt att vara medveten om att skillnader mellan undersökta kategorier i viSS mån kan tänkas sammanhänga med skillnader i första hand i fråga om språkligt beteende.

Resultaten återger inte säkert faktiska för- hållanden utan respondenternas uppgifter om olika förhållanden. Detta gäller generellt, även om det inte alltid nämns uttryckligen.

Det bör vid jämförelser med andra un- dersökningar noteras att verkligheten bakom uttryck för ogynnsamma uppväxtförhållan- den sannolikt i detta socialt selegerade ma- terial är en annan än den som ligger bakom enkät- och intervjusvar från socialt mer be- lastade grupper.

Vidare bör ihågkommas att resultaten till stor del bygger på flera steg av tolk- ningar, nämligen respondenternas tolkning av frågan och undersökarnas tolkning av deras svar. Det är möjligt att 1) under- sökare och respondenter och 2) olika res- pondenter har olika språkbruk. Språkbruket kan också variera mellan rapportens läsare och respondenterna.

Sannolikt är många av svaren på frågor beträffande tidigare förhållanden, t. ex. om respondenten upplevt sig som avvikande un- der skolåren eller om hans trivsel i hemmet, så påverkade av olika faktorer (senare er— farenheter och aktuella attityder, omedvet- na omtolkningar) att de bör betraktas som retrospektiva tolkningar snarare än objek- tiva rapporter. Denna tendens kan också vara olika stark i olika jämförelsegrupper.

I anslutning härtill bör också påpekas att svaren varierar i fråga om subjektivitet inte bara enligt ovanstående resonemang utan också i fråga om beredvilligheten att uppge t. ex. förekomsten av problem och kom- prometterande erfarenheter. Detta kan ock- så vara en skillnad i fråga om »avskärm-

ning», medvetenhet om att ha upplevt dessa erfarenheter. En individs svarsmönster be- träffande narkotikaerfarenheter, nervösa symtom, avvikande beteende osv. kan be- traktas som en funktion av 1) hans bered- skap att deklarera dessa ting, 2) hans grad av medvetenhet om dem, och 3) faktiska förhållanden.

Säkerligen finns också andra skillnader mellan de undersökta grupperna än de som fångats i undersökningen. En undersökning av denna traditionella typ blir gärna ett sökande efter komprometterande egenska- per, »belastningsfaktorer», »symtom». Det är tänkbart att andra undersökningsinstru- ment skulle kunna påvisa skillnader i po- sitivt värderade egenskaper till de nu »be- lastade» gruppernas förmån.

4.2 Erfarenheter av narkotika. Bruksmönster

4.2.1 Omfattningen av narkotikaerfarenhe- ter

För vart och ett av de i formuläret be- handlade medlen (cannabis, LSD, central- stimulantia i injektion : Cs inj, centralsti- mulantia peroralt: Cs po) ställdes frågan »Har Du tagit medlet?>>. Svaren redovisas itabe112.1.

(Uppgifter om erfarenhet av vissa andra medel redovisas i den därpå följande ta- bellen, 2.2.)

Cannabis

21 % av männen och 15 % av kvinnorna har någon gång rökt cannabis. Frekvensen är högre i yngre ålder, av männen under 24 år har ca var fjärde erfarenhet av canna- bis.

En knapp tredjedel av de män som tagit cannabis har tagit medlet 1 gång, lika många 2—4 gånger och en dryg tredjedel 5 gånger eller mera. En mycket liten del av alla männen (drygt 2 %) har tagit medlet mer än 20 gånger.

LSD

1,4 % av männen har erfarenhet av LSD,

Männens ålder i år

Män Kvinnor _ Tot. Tot. 19—21 22—23 24—25 25—35 (n=) (491) (247) (73) (127) (133) (156) % % % % % % Cannabis Aldrig 79,2 84,8 74 76 81 81 1 gång 6,4 5,3 2—4 gånger 6,4 5,7 5—10 gånger 2,9 1,6 11—20 gånger 2,7 0,8 26 24 19 19 21—50 gånger 1,0 1,6 50— gånger 1,4 0,0 100,0 98,8 100 100 100 100 LSD Aldrig 98,6 100,0 1 gång 0.8 0,0 2—4 gånger 0,4 0,0 5—10 gånger & _(),0 100,0 100,0 Cs inj. Aldrig 100 98,8 1 gång 0 0,4 2—4 gånger 0 0,0 5—10 gånger & &8 100 100,0 Cs po Aldrig 90,3 91,7 99 90 95 83 1 gång 3,5 3,3 2—4 gånger 2,3 2.1 5—10 gånger 1,9 0,8 11—20 gånger 0,8 1,7 1 10 5 17 21—50 gånger 0,4 0,4 50— gånger 0,8 0.0 100,0 100,0 100 100 100 100

en av dem har tagit medlet mer än 4 gånger. Ingen kvinna uppger sig ha prövat LSD.

Centralstimulantia

Ingen man uppger intravenöst bruk, där- emot tre kvinnor. Av här inte återgivna svar framgår att detta i alla tre fallen var tidigare än 1965, då respondenterna var i tonåren.

Knappt 10 % av männen och drygt 8 % av kvinnorna uppger sig ha tagit central— stimulantia peroralt. Av dessa har en dryg tredjedel tagit medlet 1 gång. Åldersför- delningen är omvänd mot den för cannabis,

flertalet tillhör den högsta åldersgruppen. Sannolikt beror detta på att ett sporadiskt bruk av små doser centralstimulantia för att öka uthålligheten vid tentamensläsning inte var ovanligt tidigare. Som visas i det följande förefaller detta bruk ha minskat i omfattning under senare år.

Andra medel

Följande frågor ställdes: »Har Du någon gång utan läkarordina- tion tagit något av följande:

Morfin eller liknande (t. ex. opium, me- tadon) i tablettform eller flytande form?

Män Kvinnor Tot. Tot. Nej Ja Nej Ja

Mån

Tagit cannabis

(n=) (491) (245) (385) (101) (207) (37)

% % % % % Morfin peroralt 0 0,8 0,2 4,0 1,0 0,0 Morfin i inj . 0,8 0,0 0,0 0,0 5,4 Opium 6 1,2 0,0 3,0 0,0 8,1 Sniffning 8 1,2 1,8 17,0 1,0 2,7

Morfin eller liknande i injektion?» »Har Du rökt opium (ej inblandat i hasch)?»

»Har Du 'sniffat' thinner eller liknande?» Av tabell 2.2 framgår att ett fåtal uppger sig ha tagit morfinpreparat peroralt; två kvinnor uppger sig ha injicerat morfinpre- parat (samma individer som injicerat cen- tralstimulantia, och sannolikt vid samma tillfällen. Av här inte redovisat svar fram- går att för båda individerna antalet mor- fininjektioner uppgår till mellan 1 och 5); tre män som tagit cannabis har också rökt opium.

Närmare 5 % av männen har sniffat. De som sniffat är överrepresenterade (d % = 15,2 i 4,3) bland dem som tagit cannabis.

4.2.2 Relationen mellan olika medel

Tabell 2.3 visar att av de män som någon gång tagit cannabis har en knapp tredjedel också tagit centralstimulerande peroralt, me- dan av samma grupp kvinnor mellan hälf- ten och en tredjedel har erfarenhet av cen- tralstimulantia peroralt.

Omvänt har ungefär två tredjedelar av de män, och tre fjärdedelar av de kvinnor som tagit centralstimulantia peroralt också

Tabell 2.3. Blandbruk cannabis—Cs po

Män Kvinnor

n n Enbart cannabis 67 22 Enbart Cs po 15 6 Cannabis + Cs po 31 14

tagit cannabis.

Det anses att tendensen att använda, el— ler experimentera med, andra narkotika ökar med intensiteten i bruket av ett me- del. Nedanstående tabell är en samman- ställning av män som använt enbart canna- bis resp. cannabis + centralstirnulerande peroralt, fördelade på antalet cannabistill— fällen.

Tabell 2.4. Blandbruk cannabisfrekvens.

Enbart Cannabis +

Antal ggr cannabis Cs po cannabis n n

1 25 6 2—4 19 12 5—10 9 3 1 1—20 9 4 21—50 1 3 50— 4 3

Av tabellen framgår kanske en viss sådan tendens. I gruppen cannabisrökare med över 20 brukstillfällen är proportionen mel- lan blandbrukare och enbart cannabisbru— kare jämn, medan blandbrukarna är rela- tivt fåtaligare i grupperna med lägre an- tal cannabistillfällen. De absoluta talen är dock små. Betr. relation LSD — cannabis se avsnitt 4.2.5.

Alkohol — cannabis

På en fråga, till alla som tagit cannabis, om prefererat berusningsmedel angav 56 % av männen alkohol och 21 % cannabis. Av

dem med mer än 20 brukstillfällen angav "flertalet preferens för cannabis.

Till dem som tagit cannabis mer än 10 gånger ställdes frågan »Har det hänt att Du tagit medlet samtidigt med alkohol?» och »Har medlet för Dig kommit att er- sätta alkohol som berusningsmedel?». 29 av 33 svarande angav att de någon gång, ibland eller ofta kombinerar alkohol och canna- bis. 12 st. angav att cannabis kommit att er- sätta alkohol, 10 st. »i viss mån» och 2 'st. »i hög grad».

Sålunda angav särskilt de med stort antal cannabistillfällen i viss utsträckning att de föredrar cannabis som berusningsmedel före alkohol. Det är dock uppenbart (tabell 6.18) att de som tagit cannabis genomsnittligt har "hög, eller t.o.m. mycket hög, alkoholkon- sumtion, högst hos dem med stort antal cannabistillfällen.

Turordning

_Av 30 män med erfarenhet av både can- nabis och centralstimulerande anger 10 st. cannabis som första medel och 20 st. an- ger centralstimulerande som första medel. Av de 12 motsvarande kvinnorna anger 9 st. cannabis som första medel. Att dra slut- satser om det ena eller andra medlets funk- tion som »inkörsport» låter sig inte göras.

Av de 7 män som tagit LSD anger 6 st. cannabis som första och LSD som andra medel. 1 st. har LSD som första medel, cen- tralstimulerande peroralt som andra medel, och cannabis som tredje medel.

4.2.3 Cannabisbruket Tidsmått

Vi har här uppgifter för samtliga de 101 män och för 35 av de 37 kvinnor som upp- givit att de någon gång tagit cannabis .

En tredjedel av männen och kvinnorna har debuterat 1965 eller tidigare, således före den kända spridningen av haschischrök— ningen i Sverige. Denna spridning återspeg- las däri att dubbelt så många rekryterades

Män Kv. Debutår n n Jan—maj 1968 8 2 1967 35 16 1966 20 6 1965 17 4 Före eller under 1964 21 7 101 35

1967 som under något av de föregående åren.

Aktualitet

För att få en uppfattning om det aktuella cannabisbrukets omfattning ställdes frågor om tidpunkten för sista brukstillfället och om antalet brukstillfällen under de sista två månaderna. I det följande redovisas män och kvinnor sammanslagna, om ej annat ut- säges. Med ja-gruppema avses i det följande de män och kvinnor som uppgivit sig ha tagit cannabis minst en gång.

Undersökningen genomfördes i maj 1968. Under tiden jan.—maj 1968 hade 37 % av ja-grupperna tagit cannabis, under de sista två månaderna före undersökningen 29 % (motsv. 6 % av alla männen och 4 % av alla kvinnorna) och under den sista månaden 18 %.

Hur intensivt har de två sista månadernas bruk varit? Av ja—grupperna har 14 % (motsv. 3,6 % av männen och 0,8 % av kvinnorna i materialet) tagit cannabis flera gånger under de två månaderna närmast fö- re undersökningen, endast 6 st : 4 % (motsv. 1,2 % av alla männen, ingen kvin- na) 5 gånger eller mera.

När den manliga ja-gruppen uppdelas ef- ter totala antalet brukstillfällen finner man att 9 av de 12 med mer än 20 tillfällen också tagit cannabis under de två sista må- naderna, 13 av de 27 med 5—20 tillfällen, och 4 av de 27 med 2—4 tillfällen.

Dessa siffror talar för att ett sporadiskt eller glest bruk är regeln och ett intensivt, högfrekvent, bruk sällsynt.

Män Tagit cannabis antal gånger

Kvinnor

2—4 5—10 1 1—20 21— 2—-4 5—

Duration (n=) (31) (14) (13) (12) (14) (10) —3 mån. 9 0 1 1 2 1 4—6 » 6 4 1 1 3 1 1/2—1 år 8 2 3 3 7 1 1—2 » 7 5 2 2 1 3 3— » 1 2 6 5 1 4

Duration Förlopp

Frågan om hur länge individerna använt cannabis belyses av formulärets fråga om tid mellan första och sista tillfället. En jäm- förelse med totala antalet tillfällen ger en uppfattning om brukets intensitet.

Tabell 2.6 bestyrker intrycket att ett glest bruk är regeln, även bland dem med stort totalt antal brukstillfällen. 4 st. män med mer än 10 brukstillfällen har hunnit med denna konsumtion inom 6 månader. Av 49 män och kvinnor i ja—gruppen med 5 eller fler tillfällen har endast 3 st. = 6 % hunnit med dessa tillfällen inom 3 månader, medan 31 st. : 69 % behövt mer än 1 år.

Tabell 2.7. Debutår och senaste brukstillfälle.

Uppgifter finns också om t. ex. hur många som efter en viss observationstid ej fort- satt efter debuttillfället och, med hjälp av sammanställning debutår/ bruk under 1968, hur många av tidigare års »debutanter» som är aktuella brukare i den meningen att de tagit cannabis också 1968. Nedanstående tabell 2.7 gäller endast män.

Tabell 2.7 visar att ännu efter 1 år 2 år fortsätter upp till en tredjedel att ta canna- bis, och att en dryg tredjedel fortsätter efter ett drygt halvår. Den visar också att ca 40 % av dem som debuterat mer än 1 år 2 år före undersökningen inte fortsatt bruket.

Senaste tillfälle 1965 eller 1966 eller

Debut n tidigare tidigare 1968 »Observationstid» 1965 eller tidigare 38 15 (39 %) 25 (35 %) 10 (26 %) Minst 2 år 4 mån. 1966 eller tidigare 58 _ 24 (41 %) 19 (32 %) Minst 1 år 4 mån. vårterminen 1967 22 — — 8 (36 %) 8 månader Tabell 2.8. Debutår och engångsbruk.

(män+kv.) ] gång Debutår n n Obs.-tid 1967 Jan—aug 32 9 8 mån. 1966 26 6 1 år 4 mån. 1965 21 7 2 år 4 mån. 1964 eller tidigare 30 7 3 år 4 mån.

Tabell 2.9. Debutår och antal brukstillfällen.

Debut 1966 och tidigare

Mån Totalt antal tillf . 1 antal individer 14

Tabell 2.8 anger att oberoende av debut- år en tredjedel till en fjärdedel ej fortsatt ef- ter debuttillfället, eller omvänt att så många som tre av fyra tagit cannabis ytterligare gånger efter debuttillfället.

Dessa variabler ger också uppgift om i vilken utsträckning bruket efter debuttill- fället utvecklar sig till ett sporadiskt eller frekvent bruk. Av de 35 män som debute- rade under 1967 har 11 tagit cannabis un- der jan—maj 1968. Efter debuten under 1967 har av dessa 35 män endast 13 st. hunnit ta cannabis mer än 4 gånger.

Om man enbart ser till de 19 män och kvinnor som debuterade höstterminen 1967, således 4—8 mån. före undersökningstill- fället i maj 1968, har 9 st. tagit cannabis 1 gång, 8 st. 2—4 gånger, och endast 2 st. mer än 4 gånger.

En jämförelse mellan totala antalet bruks- tillfällen för varje individ och debutåret ger också uppfattning om brukets intensitet. I tabell 2.9 har endast individer med debut- åren 1966 och tidigare medtagits. Man får då en observationstid på minst 1 år 4 måna— der.

Tabell 2.9 visar att mindre än hälften av de 77 individerna från 1966 och tidigare tagit cannabis minst 5 gånger, en fjärdedel endast en gång och en fjärdedel 2—4 gånger.

Sammanfattning av tidsmåtten

1. En dryg tredjedel av de män och kvin- nor som någon gång tagit cannabis hade gjort detta första gången 1965 eller tidiga- re. 1967 visar större siffror för nyrekryte- ring än tidigare år.

2. Det aktuella, pågående, cannabisbru-

Kvinnor 2—4 5—1 0 11—20 21—50 1 2—4 5— 19 7 10 8 6 5 8

ket förefaller vara avsevärt mindre än vad som anges av siffran för studenter som nå- gon gång prövat cannabis. Under de två sis- ta månaderna före undersökningen hade en- dast 6 % av männen och 4 % av kvinnorna tagit cannabis. Hälften av dessa aktuella »brukare» hade tagit medlet en gång, ett fåtal (motsv. ca 1 % av det totala manliga samplet) 5 gånger eller mera.

Ett sporadiskt bruk förefaller sålunda va- ra regeln, och vanemässigt bruk sällsynt.

3. I detta material förefaller flertalet av dem som någon gång prövat cannabis att ta medlet ytterligare gånger, av dessa i sin tur flertalet dock endast några gånger. Efter mer än ett år har ca en av tre fortsatt bruket.

Omständigheter kring debuten, inlärning

En rad frågor ställdes beträffande omstän- digheterna vid »debuten», dvs. första bruks- tillfället.

1) 65 % av männen debuterade i Stock- holm, återstoden till lika delar utomlands eller på annan svensk ort än Stockholm.

2) 10 % av både män och kvinnor har de- buterat utan att ha bekanta med erfarenhet av cannabis. Brukare med stort antal bruks- tillfällen tenderar att vid debuten ha haft flera bekanta med erfarenhet av cannabis.

3) Endast 2 % av samtliga var vid debut- tillfället ensamma. 6 % var tillsammans med obekanta, resterande 92 % tillsammans med vänner.

4) På en fråga om hur lång tid som för- flutit mellan första och andra gången visa- de sig männen ha gått snabbare till andra brukstillfället än kvinnorna.

Nästan 50 % av männen uppger upp till två veckors mellanrum mellan första och andra tillfället, 20 % längre tid än tre måna- der. De med stort antal brukstillfällen ten- derar att ha kortare mellanrum mellan för- sta och andra tillfället.

5) Debuttillfället upplevdes positivt i ge- nomsnitt i 30 %, av dem med ett enda bruks- tillfälle i endast 20 %, men oftare av dem med högre antal tillfällen, 75 % av männen med mera än 20 tillfällen anger debutupp- levelsen som positiv.

Debuttillfället anges som indifferent i ge- nomsnitt av 52 %, givetvis här starkt sjun- kande siffra med stigande antal brukstill- fällen.

Debuttillfället anges som negativt av 15 %, lika för män och kvinnor, och in— tressant nog tämligen oberoende av totala antalet tillfällen.

Positiv värdering av debuttillfället samva- rierar sålunda med fortsatt bruk, däremot inte med antalet cannabiserfarna bekanta vid debuten.

6) I den mån positiv upplevelse av can- nabispåverkan över huvud taget förelegat, har den oftast inträffat vid debuttillfället, mera sällan vid andra tillfället och ännu mera sällan vid tredje tillfället. Med ett enda undantag förlägger alla den första po- sitiva upplevelsen till något av de tre första brukstillfällena.

7) En fråga ställdes om sammanfattande värdering av respondentens samtliga canna- bistillfällen.

Påfallande många angav att de över hu- vud taget aldrig haft någon positiv upple- velse av cannabis, i hela materialet en tred- jedel. Om man ser till dem som bara tagit cannabis en gång, uppgav 58 % av männen och 77 % (!) av kvinnorna att de ej haft nå- gon positiv upplevelse. I grupperna med fle- ra brukstillfällen sjunker inte oväntat det- ta procenttal till ca 25 % hos männen med 2—4 tillfällen, till 7 % av männen med 5— 20 tillfällen, och 0 % hos männen med mer än 20 tillfällen. Kvinnorna med 5 eller flera tillfällen uppgav däremot i 30 % att de inte haft någon positiv upplevelse, en ganska an- märkningsvärd siffra.

8) Ett försök gjordes att få en uppfatt— ning om i vilken utsträckning respondenter påverkat andra att pröva cannabis.

En fjärdedel av såväl männen som kvin- norna angav att andra genom dem blivit intresserade av att pröva cannabis. Inte oväntat gäller detta särskilt dem med många tillfällen.

Sammanfattning av omständigheter kring de— buten och inlärningen

Debuten förefaller att så gott som alltid försiggå i grupp, och nästan alltid efter fö- regående bekantskap med individer som re- dan skaffat sig erfarenhet av cannabis.

17 % av samtliga har debuterat utomlands. Endast en mindre del har upplevt första tillfället som positivt, och en inte obetydlig del säger sig inte få någon positiv upple— velse av cannabis ens vid upprepade för— sök, särskilt tycks detta gälla kvinnorna. Oberoende av senare inställning till bruket anger 10—20 % att de upplevt debuttillfället som negativt. De som fortsatt till stort an- tal tillfällen anger mycket oftare än andra debutupplevelsen som positiv.

Positiv upplevelse av cannabispåverkan har, om den alls funnits, inträffat vid nå— got av de tre första tillfällena, oftast det första.

I genomsnitt anger så mycket som en tredjedel av alla som tagit cannabis att de över huvud taget inte haft positiv upplevel- se av cannabispåverkan. Kvinnorna ger be- tydligt oftare än männen denna rapport.

Tyvärr saknas biografiska data (t. ex. stu- dieform, sysselsättning, relation till föräld- rar etc.) som hänför sig till tiden för debut- tillfället. Debutåldem kan dock angivas så att den för de flesta är mellan 18 och 22 ar.

Motiv

Frågeformuläret erbjöd el-va tänkbara mo- tiv för cannabisbruk med de tre alternati- ven »Mycket viktigt», »Ganska viktigt», och »Utan betydelse». Motiven formulera-

des i anslutning till gängse jargong. Moti- ven var följande: _

»Vara med om något spännande, ha ro- ligt, slå runt».

»Hänga med i kamraters aktivitet» »Bli piggare, mindre trött» »Bli mindre nervös eller nere, slippa obe- haglig känsla eller tanke»

»Förstå mera av sig själv» »Tänka mera fantasifullt och skapande» »Man har ett svårkontrollerat begär» »Komma i skön stämning» »För sexuella effekter» »För att njuta mera av musik» »Få bättre kontakt med andra». Här redovisas hur de cannabiserfarna rangordnat motiven, med jämförelse mel- lan grupper med olika antal cannabistillfäl— len.

Männen skiljer sig från kvinnorna huvud- sakligen genom att i större utsträckning ge- nerellt räkna motiv som viktiga.

Genomsnittligt markerar mer än 50 % följande motiv som mycket viktiga resp. viktiga: »Vara med om något spännande», »Tänka mera fantasifullt», »Komma i skön stämning», och »Njuta mera av musik».

I grupperna med större antal brukstill- fällen, och mera ju större antalet tillfällen är, får också dessa motiv starkare betoning, »Vara med om något spännande» dock ett undantag. Dessutom kommer i dessa grup- per motivet »Förstå mera av sig själv» fram som nästan lika starkt betonat som de tre tidigare nämnda. Hos kvinnorna, men inte alls hos männen, kommer dessutom fram motivet »För sexuella effekter», dock inte i samma grad som de fyra andra.

I gruppen med endast ett brukstillfälle har motivet »Bli mindre nervös» lika stor tyngd som de fyra motiv som hela gruppen väljer som de viktiga. Lägsta noteringar får i hela gruppen »Man har ett svårkontrolle- rat begär», »Bli piggare», »För sexuella effekter», »Få bättre kontakt med andra» och »Bli mindre nervös».

I de manliga grupperna med större an- tal brukstillfällen får motiven »Bli piggare», »Bli mindre nervös» och »Man har ett svårkontrollerat begär» bottennoteringar.

Sammanfattning

De med erfarenhet av endast ett tillfälle av cannabispåverkan anger framför allt mo- tiv med innehåll eufori; lösning av spän- ning eller dysfori; lätthet att fantisera; ökad njutning av musik.

De med större antal brukstillfällen trycker på självinsikt; lätthet att fantisera; ökad njutning av musik.

Överlag avvisar de med stort antal bruks- tillfällen de i psykiatrisk litteratur angivna, (och mera patologiskt betonade) motiven, in— te minst beroendet.

Värdering av bruket och dess följder

Frågan »Hur tycker Du Dig kunna kontrol— lera Din konsumtion», med svarsalternati- ven »Fullständigt (Kan sluta när jag vill)», »Inte alldeles som jag vill», och »Inte alls», besvarades i 99 % med »Fullstän- digt». Frågan »Har Du en tendens att ta medlet oftare i perioder av anspänning el- ler påfrestningar, när Du känner Dig stres- sad?» besvarades av 3 av 33 svarande med »Ja». Dessa två frågor ställdes enbart till dem med mer än 10 brukstillfällen.

Frågorna »Har Du fått nya vänner i och med att Du tagit medlet?» och »Har Du förlorat gamla vänner genom att ta medlet?» besvarades nekande av så gott som alla.

Likaså besvarades frågan »Anser Du att Du tagit skada av medlet?» nekande av så gott som alla (94 %).

Frågan »Har de tillfällen då Du tagit medlet som regel tillkommit — på en slump efter en viss planering efter plane- ring långt i förväg?» visade att graden av improvisation avtar med ökande antal bruks- tillfällen.

En fråga om respondenten betalade för medlen (med svarsalternativen alltid, oftast, ibland, sällan, aldrig), visade att de med ett fåtal brukstillfällen sällan eller aldrig beta- lade för medlet, medan männen med stort antal tillfällen som regel betalat. Kvinnor- na däremot har som regel inte behövt betala.

En fråga om hur mycket respondenten var beredd att betala för ett tillfälle att ta cannabis visade att ett fåtal var villiga att betala mer än 5 kronor. Beredvilligheten ökade med antalet tillfällen.

Sammanfattning av brukarnas värdering av bruket och dess följder

Liksom när det gäller motiven för canna- bisbruk avvisar respondenterna formulärets implicita förslag om psykopatologiska meka- nismer för, och effekter av, cannabisbruket.

Den överraskande frekventa uppgiften att man inte behövt betala för bruket talar för att detta i mycket stor utsträckning sker igrupp-

Om beredvilligheten att betala ett visst pris för ett brukstillfälle avspeglar gängse prisnivå, torde denna ligga under snarare än över 5 kr.

Akuta biverkningar

Nio frågor ställdes, de flesta avsiktligt for- mulerade i termer av starkt obehagliga upp— levelser. Svaren återges i tabell 2.10, med jämförelser mellan olika brukargrupper. Ta- bellen blir med nödvändighet svåröverskåd- lig. Observera att det absoluta antalet i järn- förelsegrupperna är mycket litet, procent har angivits trots att varje cell som regel ba-

tiv: »] a», »Nej».

Följande frågor ställdes: (inom parentes anges efter varje fråga den beteckning som användes i tabellen och redovisningen).

»Har Du någon gång under påverkan av medlet känt:

ångest eller oro? (Ångest) illamående? (Illam.) aggressivitet hos Dig själv? (Aggress) djup förstämning? (Depress.) att omgivningen var fientligt sinnad? (Para- noia)

rädsla att förlora förståndet? (Förl. förstån- det)

kuslig känsla att ha förlorat kontakten med verkligheten? (Dereal.)

kuslig känsla av (Jagupplösn.)

andra obehagliga effekter (om ja, vilka?) (Annat)

personlighetsupplösning?

I genomsnitt anger mindre än en tredje- del att de upplevt i frågan formulerad biver- kan. Illamående och ångest är vanligast, aggressivitet påfallande ovanligt.

Illamående (och i viss mån »Annat», vilket ej är närmare analyserat) är den van- ligaste biverkningen vid debuttillfället.

I grupperna med mer än tio brukstill- fällen (gäller endast män) är ångest vanli- gast. I allmänhet ökar andelen ja-svar med antalet brukstillfällen. Kvinnorna anger, i jämförelse med män-

Tabell 2.10. Biverkningar och antal brukstillfällen.

Antal brukstillfällen

Män Kvinnor män+kv. 1 2—4 5—10 11—20 21—50 1 2—4 5 (n=) (138) (31) (31) (14) (13) (12) (13) (14) (10) % % % % % % % % % Ångest 20 7 10 21 46 75 8 21 0 Illamående 30 19 19 57 31 42 15 36 50 Aggress. 2 Depress. 12 3 0 14 31 42 0 21 20 Paranoia 10 7 0 0 31 33 0 21 10 För]. först. 6 3 3 0 15 17 0 14 0 Dereal. 14 10 16 7 46 25 7 7 0 Jagupplösn. 8 0 6 0 46 17 0 14 0 Annat 13 10 16 7 23 17 15 7 10 128 SOU 1969: 53

ra innehåller ett fåtal individer. Siffrorna i tab. anger procenten ja-svar. Svarsaltema-

nen, med undantag för illamående genom- gående lägre frekvens av biverkningar.

Diskussion

Det förefaller som om negativa reaktioner inte elimineras av inlärning. Den närmast till hands liggande tolkningen av tendensen till att antalet negativa reaktioner ökar med ökande antal brukstillfällen är snarare den att de uppträder oberoende av inlärning, och därmed att sannolikheten för deras upp- trädande ökar med antalet brukstillfällen.

Denna tolkning av resultaten motsäger delvis Beckers på studier av amerikanska marihuanarökare grundade hypotes om in- lärningens roll för etablerande av positiv cannabisupplevelse. (Även resultaten redovi- sade under avsnitt 2.3.3 erbjuder föga stöd för hans hypotes, även om de inte kan sägas vara motstridiga.)

En annan tolkning, som emellertid före- faller mindre rimlig, baserar sig på respon- denternas deklarerade frekvens av nervö- sa besvär och neurotiska och psykosoma- tiska symtom (se avsnitt 4.6.2). Det fram- kommer där en klart ökad tendens till sti- gande frekvens av dessa symtom med ökan- de antal brukstillfällen. Detta skulle kunna innebära också ökande disposition för oöns- kade reaktioner vid cannabispåverkan.

Aggressiva impulser uppges påfallande sällan förekomma. Detta stämmer med gängse uppfattning om rusets karaktär. Man bör dock observera att sådana impulser kan tänkas förekomma i samband med de rela- tivt ofta rapporterade paranoida reaktio— nerna och den psykotiskt färgade ånges- ten (»Förlora förståndet», »Derealisation», »Jagupplösning»).

Det framgår att — även med snäv de- finition — psykotiska inslag inte är ovan- liga vid cannabis- (haschisch-) påverkan. Sä- kerligen förekommer sådana betydligt ofta- re än vad som här framkommit, men då upplevda som något positivt och eftersträ- vat, t. ex. derealisation.

Kvinnornas betydligt lägre rapporterade frekvens av akuta obehagliga reaktioner kan bero på att den kvinnliga gruppen innefat—

tar ett mycket litet antal individer med många brukstillfällen. I redovisningen av nervösa besvär och neurotiska och psyko- somatiska symtom finns ingen förklarande skillnad mellan kvinnor och män.

Det faktum att brukarna trots dessa dek- larerade negativa reaktioner fortsätter bru- ket innebär att de positiva momenten över- väger, och kanske att de negativa reaktio- nerna för varje individ ändå sällan förekom— mer. Detta material tillåter ingen uppskatt- ning av deras frekvens hos enskilda indivi- der.

Sammanfattning av data beträffande akuta biverkningar

Ångest och illamående är inte ovanliga reak- tioner vid cannabispåverkan. Även psyko- tiskt färgade inslag förekommer. Aggressi- va impulser rapporteras som mycket säll- synta.

Sannolikheten för att icke önskade reak— tioner skall uppträda ökar med antalet brukstillfällen. Inlärningen tycks sålunda in- te eliminera sådana reaktioner.

4.2.4 Bruket av centralstimulantia

I detta avsnitt avhandlas endast peroralt bruk, och termen centralstimulantia (Cs) av- ser sålunda endast tabletter tagna peroralt. På grund av det låga antalet individer och bearbetningens koncentration på cannabis- bruket är de flesta variabler mindre detalj- rikt analyserade än i avsnittet om canna- bisbruk. Vissa variabler har uteslutits.

Tidsmått

Debutår

Uppgift saknas för 1 av de 46 män och 1 av de 20 kvinnor som uppgivit sig någon gång ha tagit medlet.

Som framgår av tabell 2.11 har tillskot- tet av nya »brukare» sjunkit under de två sista åren. Flertalet har debuterat före 1966, och nästan hälften före 1965.

Jämfört med motsv. data för cannabis-

Män + kvinnor, Debutår 11

1968 2 1967 9 1966 12 1965 12 1964 (el. tidigare)

bruket finner man här att ännu fler har debuterat för lång tid sedan.

I motsats till cannabisbruket förefaller nyrekryteringen inte att öka.

Aktualitet

Andelen av Cs-erfarna som tagit medlet un- der tidsperioderna närmast före undersök- ningen är av samma storleksordning som när det gäller cannabis. Undersökningen ge- nomfördes i maj 1968. Under tiden januari —maj 1968 hade en knapp tredjedel tagit medlet, under de två sista månaderna en fjärdedel, och under den sista månaden 13 %. Räknat på totalmaterialet innebär detta att 2 % av såväl män som kvinnor ta- git centralstimulantia under de två sista må- naderna före undersökningen.

Hur intensivt har detta aktuella bruk va- rit? Av dem som tagit medlet under de två sista månaderna har ca hälften tagit medlet en gång, resten flera gånger. En individ uppger mer än 50 gånger, vilket bör inne- bära daglig konsumtion.

Duration

Ca hälften av dem som tagit medlet mer än en gång har spridit sina brukstillfällen över mer än två år.

Förlopp

53 individer har debuterat 1966 eller tidi- gare, 29 av dessa har tagit medlet senast 1966. Drygt hälften har med en observa- tionstid på minst ett år och fyra månader sålunda inte fortsatt bruket.

I likhet med cannabisbruket tycks en viss andel 20—30 % ha debuterat utom- lands.

Ca 85 % hade vid debuten bekanta med erfarenhet av medlet.

En femtedel av männen och en dryg tred- jedel av kvinnorna var ensamma vid debu- ten, som sålunda inte som vid cannabisbru- ket regelmässigt försiggått i grupp.

Endast någon enstaka individ värderar debuttillfället som negativt, två tredjedelar värderar det som positivt, och resten som indifferent. Detta är olikartat data för can- nabisbruket där mindre än en tredjedel upp- levde debuttillfället som positivt.

I jämförelse med cannabisbruket talar dessa uppgifter för att det bruk av central- stimulantia som avspeglas i detta material i mindre utsträckning är gruppbetingat och att någon inlärning av positiva effekter ef- ter debuten knappast förekommer.

Motiv

Två motiv erbjöds: »Att motverka trötthet» resp. »»Att tända på» (: eufori). 26 st. an- gav motivet »att motverka trötthet», 14 st. motivet eufori och 9 st. båda motiven.

Värdering av bruket och dess följder

Två tredjedelar rapporterar att de upplevt påverkan av medlet som oftast positiv, åter- stoden anger — med undantag för 4 indi- vider som anger negativ värdering indif— ferent värdering.

Med undantag av ett par individer anser respondenterna att de inte tagit skada av medlet. Alla utom en (den ende som uppger konsumtion under de sista två månaderna till mer än 50 gånger) anser sig kunna full- ständigt kontrollera sin konsumtion.

Drygt hälften har inte behövt betala för medlet, och bara en tiondel uppger sig vara beredda att betala mer än 5 kr. för ett brukstillfälle.

Ångest eller oro har någon gång upplevts under påverkan av ca en fjärdedel såle- des ungefär samma proportion som vid can- nabisbruket. övriga biverkningar uppgavs i lägre andel, depressiv reaktion den däri- bland vanligaste.

Doser

»Hur många tabletter har Du som regel tagit (ange dygnsförbrukning vid de aktuel— la tillfällena)?» 4 av 49 svarande har ta- git mer än 5 tabletter per gång, det stora flertalet — 27 st. — anger 1-2 tabletter.

Beskrivning av bruksmönstret

En järn-förelse mellan uppgifter om doser, motiv och antal brukstillfällen visar god överensstämmelse mellan låg dos (1—2 ta— bletter) och motivet »Att motverka trött- het», och att denna dosnivå och detta mo— tiv tenderar att dominera i gruppen med större antal brukstillfällen.

Två olika typer av bruk tycks föreligga. Det ena kännetecknas av högre brukarål- der, låg dosnivå, motivet »Att motverka trötthet», lång duration, låg exposition för cannabis, frånvaro av cannabisbruk, och förefaller att ha minskat i omfattning un- der de senare åren. Ingen i denna grupp har debuterat senare än 1966.

Det andra kännetecknas av lägre brukar- ålder, högre dosnivå, eufori som motiv för bruket, kort duration, hög exposition för cannabis, samtidig förekomst av cannabis- bruk, och förefaller att ha tillkommit un- der de senaste åren. Detta bruk har betyd— ligt mindre omfattning än det förra.

4.2.5 LSD-bruket

7 män — ingen kvinna - i materialet upp- gav sig ha tagit LSD. Trots det mycket låga antalet kan en redovisning av vissa data ha intresse.

Alla har debuterat 1966 eller senare, 2 st. 1966, 3 st. 1967 och 2 st. januari—maj 1968.

Aktualitet

3 st. har tagit medlet under de två måna- derna närmast föregående undersökningen, ingen mer än en gång under denna period.

Sammanlagd erfarenhet

4 st. har tagit medlet en gång, 2 st. två till fyra ggr, och 1 st. fem till tio ggr.

Debutomständigheter

Alla har debuterat i Stockholm. Alla utom en hade vid debuten bekanta med erfaren- het av medlet. Endast en var ensam, övriga i sällskap med vänner vid debuttillfället.

6 st. värderar debuttillfället som övervä- gande positivt, en som övervägande nega- tivt.

Hos de 3 individer som tagit LSD flera gånger varierade tiden från första till and- ra tillfället mellan två månader och mer än ett år.

Värdering av bruket och dess följder

5 st. anger att de upplevt påverkan av med- let som oftast positiv, 1 lika ofta positiv som negativ och 1 negativ. Svar saknas från 1 st. 5 st. anger att brukstill-fällena till- kommit »efter viss planering» eller »efter planering långt i förväg», medan 2 st. an- ger att de tillkommit »på improvisation el- ler genom slump».

6 st. anger att de inte tagit skada av med- let, 1 att han tagit skada. På frågan »Om Du blev erbjuden att ta medlet (för första gången eller på nytt), hur skulle Du då gö- ra?» fördelade sig svaren enl. följande:

Skulle säkert inte ta 2 Skulle troligen inte ta 1 Skulle troligen ta 3 Skulle säkert ta 1

Sålunda är endast två av sju övertygade om att de inte kommer att fortsätta att ta medlet.

3 st. angav att bekanta genom dem bli- vit intresserade av att pröva medlet. 4 st. angav att de betalat för medlet, 3 st. att de inte betalat. Ingen var beredd att betala mer än 25 kr. för ett brukstillfälle.

Akuta biverkningar

För förklaring av tabellen nedan hänvisas till avsnitt 4.2.3. Siffrorna i tabellen anger det antal individer som någon gång under påverkan av LSD upplevt de i frågan spe- cificerade biverkningarna. Samtliga 7 bru— kare har svarat på alla frågor.

Tabell 2.12. LSD, biverkningar

Ångest Illamående Aggressivitet Depression Paranoia

Förl. förståndet Derealisation J agupplösning Annat

ow-ÄUIDINHNOX

Som framgår av tabellen är ångest och rädsla att förlora förståndet de vanligaste oönskade reaktionerna, men också flera andra tycks vara vanliga. Siffrorna bör be- dömas mot bakgrunden att bara 3 av de 7 svarande har tagit medlet mer än en gång.

Siffrorna bör också jämföras med upp- giften att 5 st. angav att de upplevt påver- kan av medlet som oftast positiv, och att endast 2 st. uppgett sig vara övertygade om att de inte skulle ta medlet ytterligare gånger. Uppenbarligen överväger de positi- va momenten, här liksom vid cannabisbru- ket där också negativa reaktioner är vanliga.

Relation cannabis — LSD

Alla 7 LSD-erfarna har erfarenhet av can— nabis, flertalet t.o.m. omfattande erfaren- het.

Tendensen för blandbruket cannabis- LSD är som här redovisats mycket tydlig.

Antal

Antal gånger LSD-brukare cannabis

2—- 4 5—10 11—20 21—50 över 50

Det bör dock observeras att av dessa 7 en- dast 1 anger erfarenhet av centralstimulan- tia, det ärinte ett oselektivt blandbruk.

4.3 Benägenheten att pröva olika medel. Föreställningar om deras effekter

I det föregående kapitlet lämnades uppgif— ter om hur många som på ett mer påtagligt sätt — genom faktiskt bruk — dokumenterat ett intresse eller en benägenhet att pröva oli- ka medel. I detta kapitel vidgas perspekti- vet till en generell belysning av benägenhe- ten att pröva (eller fortsätta att använda) olika medel, främst baserad på studenter- nas uppgifter om hur de skulle reagera inför eventuella erbjudanden om att pröva dem.

Förutom studenternas benägenhet för oli- ka medel belyses i kapitlet deras föreställ- ningar om medlens effekter eller om olika konsekvenser av deras användning.

Vi förväntade oss i detta sammanhang att studenternas föreställningar skulle åter— spegla gängse värderingar av t. ex. cannabis som det medel som har de minst negativa konsekvenserna, av LSD som betydligt mer »riskabelt» och av centralstimulantia (i in- jektion) som det utan tvekan farligaste med— let. Motståndet mot användningen av dessa medel förväntades därför vara minst i frå- ga om cannabis (även bland de som ej an- vänt det) och störst i fråga om centralstimu- lantia (i injektion).

En annan frågeställning som tas upp i ka- pitlet rör sambandet mellan benägenheten för (och erfarenheter av) cannabis och be- nägenheten att pröva också de andra med- len. Vi antog här att det skulle föreligga ett mindre motstånd mot användningen av dess-a, eller åtminstone en mindre negativ bild av dem, hos studenter med en mer ut-

talad benägenhet för användning av canna- bis.

I detta och följande kapitel används vid jämförelser mellan studenter utan resp. med egna erfarenheter av cannabis beteckningar- na »nej- och ja-gruppen». Den förstnämnda gruppen omfattar således samtliga de stu- denter som aldrig prövat cannabis och den sistnämnda de som gjort det en eller flera gånger.

4.3.1 Studenternas benägenhet att pröva de olika medlen

Samtliga studenter

Det mått som främst användes för att de- finiera studenternas benägenhet att pröva olika medel baserades på en fråga som löd: »Om Du blev erbjuden att ta medlet, hur skulle Du då göra?» Ett kompletterande mått gavs genom frågan: »Har Du någon gång haft lust att pröva medlet?» Resulta- ten redovisas i tabell 3.1 nedan.

Med avseende på benägenheten att prö- va olika medel förhöll sig män och kvinnor på ett likartat sätt. Cannabis bedömdes som mest attraktivt, centralstimulerande medel

(i injektion) som minst attraktivt.

Andelen studenter som troligen eller så- kert skulle ta cannabis var bland männen 19 % och bland kvinnorna 10 %, och ande- len studenter som troligen eller säkert skulle ta LSD var 4 % resp. 2 %. Samma värden som för LSD erhölls beträffande central- stimulantia peroralt. Ingen markerade att han eller hon troligen eller säkert skulle ta centralstimulantia i injektion.

Dessa värderingar av medlen återspegla- des också i svaren på frågan om man någon gång haft lust att pröva medlen. 34 % resp. 28 % sade sig ha haft lust att pröva canna- bis. 16 % resp. 9 % sade att de någon gång haft lust pröva LSD, 13 % resp. 9 % cen- tralstimulantia peroralt och 3 % resp. 2 % centralstimulantia i injektion. Det var främst de som prövat de olika medlen som på denna fråga uttryckte intresse för medlen.

Ja- resp. nej-grupperna

Stora skillnader förväntades mellan dem som haft erfarenhet av cannabis och dem som ej haft det, med avseende på benägen- heten att pröva (eller att fortsätta att an- vända) olika medel.

Tabell 3.1 . Studenternas benägenhet att pröva olika medel.

Män (h=491)

Cann. LSD % % %

a. Om Du blev erbjuden att ta medlet (för första gången eller på nytt) hur skulle Du då göra?

Skulle säkert inte ta 64 86 Skulle trolig. ej ta 17 11 8 Skulle trolig. ta 14 3 3 Skulle säkert ta 5 1 1

Totalt 100 100 100

b. Har Du någon gång haft lust att pröva medlet?

66 84 87 34 16 13

Totalt 100 100 100

Cs (po) Cs (inj) Cann. LSD

Kvinnor (h: 247)

Cs (po) Cs (inj) % % % % %

96 74 92

4 15 6 — 8 2 _ 2 _

100 100 100 100

91 98 9 9 2

100 100 100 100 100

Tabell 3.2. Benägenhet att pröva (fortsätta att använda) medlen bland dem som prövat resp. ej prövat cannabis.

___—___— Erfarenhet av cannabis

Män Kvinnor

Nej Ja 1 gång 2—4 ggr 5— ggr Nej Ja (n=385) (n=101) (n=31) (n=31) (n=39) (n=207) (n=37) % % % % % % %

1 2 3 4 5 6 7 ___—___—

Cannabis Skulle säkert ej ta 74 Skulle troligen ej ta 17 Skulle troligen eller säkert ta 9

Totalt 100

LSD Skulle säkert ej ta 91 Skulle troligen ej ta 8 Skulle troligen eller säkert ta 1 Uppgift saknas

Totalt 100

Cs peroralt Skulle säkert ej ta 91 Skulle troligen ej ta 7 Skulle troligen eller säkert ta 2

Totalt 100

Cs i injektion Skulle säkert ej ta 96 Skulle troligen ej ta 4 Skulle troligen eller säkert

ta ——

Totalt 100 100

De förväntade skillnaderna mellan stu- denter med och utan erfarenhet av canna— bis framträdde klart. De som använt canna- bis (=ja-gruppen) tog i betydligt mindre utsträckning bestämt avstånd från ev. erbju- danden om cannabis än de som ej använt det (= nej-gruppen). För männens del var skillnaden mellan ja- och nej-grupp 45 % (i10,5) och för kvinnornas del 46 % (t15,3).

46 % av männen i ja—gruppen och 43 % av kvinnorna i samma grupp uppgav att de troligen eller säkert skulle utnyttja ett så- dant erbjudande.

Det är uppenbart att ja-gruppema i mindre

26 81 16 14

58 5 100 100

100

91 7

1 100

utsträckning än de andra tog avstånd från LSD och centralstimulantia peroralt. 91 % av männen i nej-gruppen tog bestämt av- stånd från LSD mot 66 % ija-gruppen (d % = 25 = 7,6). Bland kvinnorna var motsva- rande värden 94 % resp. 76 % (d % = 18 1100).

Beträffande centralstimulantia peroralt kan noteras att bland männen även ja—grup- pen uppvisade ett mera bestämt avstånds- tagande, även om inte lika påtagligt som nejgruppen (d % = 15 i 7,1). För kvinnor- nas del var här skillnaden 21 % (i 11,0).

Det bör även noteras att ja-grupperna uppvisade ett lika bestämt avståndstagande

som nej-grupperna när det gäller centralsti- mulantia i injektion.

Slutligen kan för männens del noteras att motståndet mot de olika medlen klart minskade med ökat antal brukstillfällen av cannabis.

Svaren på frågan om man någon gång haft lust att pröva medlet gav även den som väntat för samtliga medel och för både män och kvinnor signifikanta skillnader. Ande- len som någon gång haft lust att pröva nå- got medel ökade med ökat antal brukstill- fällen av cannabis.

Några kompletterande synpunkter på stu- denternas benägenhet att pröva cannabis

Andelen studenter som genom faktiskt bruk visat benägenhet att pröva cannabis, var som tidigare nämnts 21 % bland männen och 15 % bland kvinnorna. Detta är emel- lertid ett från flera synpunkter ofullständigt mått på hela studentgruppens aktuella eller tidigare benägenhet att pröva cannabis. Det kan kompletteras med de uppgifter som er- hölls genom svaren på frågan om hur man skulle reagera inför erbjudanden om canna- bis.

Kombineras uppgifterna om faktiskt bruk med uppgifterna om benägenheten att pröva cannabis kan nedanstående fördelning sä- gas ge en mer fullständig bild av 'hur pass attraherade studenterna var (varit) av att pröva cannabis. Som »benägna att pröva» betecknas i tabell 3.3 dem som ej prövat cannabis men som uppgav att de säkert el- ler troligen skulle acceptera ett erbjudande, och som »osäkra» dem som uppgav att de

Tabell 3.3. Benägenheten att pröva cannabis.

inte trodde att de skulle acceptera ett så- dant. Enligt ovanstående definition skulle 58 %_ resp. 68 % av studenterna kunna betraktas som klart obenägna att pröva cannabis, 14 resp. 12 % något mer osäkra beträffande si- na reaktioner inför möjligheten att pröva cannabis, samt resten (28 % resp. 19 %) vara eller ha varit klart attraherade av experiment med cannabis.

Observera dock att nästan hälften av dem som prövat tog avstånd från ytterligare för- sök (tabell 3.2).

Åldern och benägenheten att pröva can- nabis

För männens del föreligger uppgifter om sambandet mellan ålder, faktiskt bruk av cannabis och benägenhet att pröva canna- bis. En analys av dessa samband visade att en något mindre del (ej sign.) av de benäg- na i nej-gruppen var i den yngsta ålders- gruppen (19-23 år), medan en något stör- re del av dem som prövat cannabis var i denna ålder. Om man som »cannabisintres- serade» räknar de två första grupperna i tab. 3.3 nedan finns ingen skillnad i ålders- fördelning mellan dessa och övriga. Detta kan ev. förklaras av att yngre studenter har större möjligheter att realisera eventuella önskemål att pröva cannabis än äldre och att därför gruppen benägna som ej tagit can- nabis kommer att innehålla färre yngre stu- denter.

Med andra ord kan man inte säga att studenternas ålder har något klart samband med intresset (så som det definierats här) för cannabis.

_________________———

Kvinnor

n % n %

__________________________-———

Har prövat cannabis Har ej prövat Benågna att pröva » —— Osäkra » —- Klart obenägna

Totalt 485

101 21 34 7 67 14 283 58

100 244 100

__________________——-_—

___—__

Ej prövat cannabis

Benägna (n=101) (n=285) %

Prövat cannabis

Benågna Ej benägna (n = 57) (n=44) % %

Ej benägna

%

___—___—

LSD Skulle säkert inte ta Skulle troligen inte ta Skulle troligen eller säkert ta

67 31 2

Totalt 100

Cs po Skulle säkert inte ta Skulle troligen inte ta Skulle troligen eller säkert ta

73 22 5

Totalt 100

Cs inj Skulle säkert inte ta Skulle troligen inte ta Skulle troligen eller säkert ta

83 17

Totalt 100

100

100 100

60 19 21

100

100

100

100

100

96 4

100 100

100

___—___—

4.3.2 Sambandet mellan benägenheten att pröva cannabis och benägenheten att pröva andra medel

Vid denna och kommande jämförelser mellan »benägna» och »obenägna» manli- ga studenter avses i nej-gruppen med »be- nägna» de som uppgav att de säkert eller troligen skulle ta cannabis vid ett eventuellt erbjudande, samt även de som uppgav att de troligen inte skulle göra det. Som »obe- nägna» i nej-gruppen betraktas sålunda de som uppgav att de säkert inte skulle ta cannabis.

I ja-gruppen avses däremot med »benäg- na» de som troligen eller säkert skulle ta, och med »obenägna» de som troligen eller säkert ej skulle ta cannabis vid eventuellt er- bjudande.

De benägna bland dem som ej prövat cannabis uttryckte mindre bestämt än de obenägna avståndstagande till LSD och cen- tralstimulerande medel.

Samtliga obenägna uppgav att de säkert inte skulle acceptera ett erbjudande att prö— va LSD. Av de benägna däremot sade 33 % att de troligen inte skulle göra det (d % = 33 = 6,7).

Vidare var en klart större andel av de benägna osäkra beträffande sina reaktioner inför ett eventuellt erbjudande att pröva cen- tralstimulerande medel. Bland de obenäg- na var samtliga säkra på att de skulle ta avstånd från ett erbjudande att pröva cen- tralstimulantia i injektion medan bland de benägna uppgav 17 % att de troligen inte skulle göra det. I fråga om centralstimulan- tia peroralt var motsvarande värden 0 % resp. 27 %.

Även bland dem som prövat cannabis fanns skillnader mellan benägna och obe- nägna i fråga om benägenheten att pröva andra medel. Av de cannabiserfarna som var obenägna att fortsätta ta cannabis skulle 89 % helt ta avstånd från erbjudanden om LSD mot 49 % av de benägna (d % = 40 : 18,5).

98 % av de obenägna skulle bestämt ta avstånd från erbjudanden om centralstimu- lantia peroralt mot 60 % av de benägna (d % = 38 i 16).

4 % av de benägna men ingen av de obe- nägna uppgav att de troligen inte skulle ac- ceptera ett erbjudande om centralstimulan— tia i injektion (jämför med motsvarande vär- den bland de ej cannabis-erfarna).

Skillnader av samma storleksordning fö- relåg också i fråga om svaren på frågan om man någon gång haft lust pröva medlet.

4.3.3 Föreställningar om medlens effekter

För att belysa studenternas perceptioner av eller föreställningar om medlens egenskaper och för att se hur dessa var relaterade till deras benägenhet att pröva dem ställdes en fråga om hur man uppfattade medlens möjligheter att ge värdefulla erfarenheter, samt ett antal frågor om hur man bedömde olika skäl för att inte använda dem.

Uppfattningen om medlens möjligheter att ge värdefulla erfarenheter

Samtliga studenter

Svaren på frågan om hur man uppfattade medlens möjligheter att ge värdefulla erfa- renheter redovisas nedan.

Få studenter uppgav att de säkert trodde att något av medlen skulle kunna ge vär- defulla erfarenheter. De högsta värdena här gällde cannabis och LSD (4—5 %). Dessa medel bedömdes även i övrigt mer positivt i detta avseende än övriga medel. Ca 30 % av männen och 25 % av kvinnorna trodde att cannabis och LSD eventuellt skulle kun- na ge värdefulla erfarenheter, men om cen- tralstimulantia nämndes detta endast av ca en femtedel av männen och ca 15 % av kvinnorna.

Stora skillnader i fråga om bedömningarna av de olika medlens möjligheter förelåg mel- lan studenter med och studenter utan erfa- renhet av cannabis.

27 % i nej-gruppen mot 60 % i ja-grup- pen trodde att cannabis på något sätt kan ge värdefulla erfarenheter (d % = 33 = 10,3). För kvinnornas del var motsvarande skill- nad 26 % mot 51% (d % = 25 =16,1). Bland männen kunde dessutom märkas att övertygelsen om att cannabis kan ge värde- fulla erfarenheter blev starkare ju fler gånger man använt det.

Även i fråga om LSD framträdde skill- nader mellan grupperna. Bland männen till- skrev 28 % i nej-gruppen LSD sådana egen— skaper mot 60 % i ja-gruppen (d % = 32. = 10,4) och bland kvinnorna var motsva— rande värden 25 % resp. 55 % (d % = 30 i 16,1). Det bör även noteras att i gruppen med 5 eller fler brukstillfällen så många som 80 % trodde att LSD kanske eller sä- kert skulle kunna ge värdefulla erfarenheter.

Benägna resp. obenägna

Det var inte endast mellan ja- och nej-grup- pen som det förelåg skillnader i fråga om uppfattningen om de båda medlens möjlig- heter, utan också mellan »cannabisbenägna» och »cannabisobenägna».

Skillnaderna mellan benägna och obenäg- na utan egna erfarenheter av cannabis i.

Tabell 3.5 . Föreställningar om medlens möjligheter att ge värdefulla erfarenheter.

Män (n=491)

Cann. LSD % % %

a. Tror Du att medlet kan ge värdefulla er- farenheter?

Nej 67 66 Kanske 29 30 Ja, säkert 4 4

Cs (po) Cs (inj) Cann.

Kvinnor (n=247)

LSD Cs (po) CS (inj) % % % % %

71 24 5 3 3

___—___——-_—_——-——

Totalt 100 100 100

100 100 100 100 100

___—___—

Erfarenheter av cannabis

Män Nej Ja

% %

1 gång (n=385) (n=101) (n=31)

Kvinnor

2—4 ggr 5— ggr Nej Ja (n=31) (n=39) (n=207) (n=37)

% % % % %

"__—_a

Tror att cannabis kanske kan ge värdefulla erfarenheter 26 44

Tror säkert att cannabis kan ge värdefulla erfarenheter 1 16

Tror att LSD kanske kan ge värdefulla erfarenheter 25 50

Tror säkert att LSD kan ge värdefulla erfarenheter 3 10

35 55 41 23 43

6 10 28 3 8

42 42 62 21 41

3 6 18 4 14

___—___—

fråga om uppfattningen om cannabis möj- ligheter att ge värdefulla erfarenheter, visar klart hur denna föreställning är relaterad till benägenheten att pröva cannabis. 52 % av de benägna mot 17 % av de obenägna valde svarsaltemativet »kanske» (d % = 35 1— 10,0). Det bör dock observeras att endast 1 av de benägna »säkert trodde att cannabis skulle kunna ge värdefulla erfarenheter».

Även i fråga om värderingarna av LSD förelåg skillnader mellan obenägna och be- nägna. Betydligt fler benägna än obenägna trodde att LSD kanske skulle kunna ge vär- defulla erfarenheter (54 % resp. 19 % d % = 35 = 10,2).

Även bland dem som haft egna erfarenhe- ter av cannabis föreligger det liknande skill- nader. De som var benägna att fortsätta använda cannabis ansåg t. ex. till 25 % att cannabis säkert skulle kunna ge värdefulla erfarenheter mot 5 % bland dem som var obenägna att fortsätta. (d % = 20 i 14,4) 49 % av de benägna sade vidare att de trod- de att cannabis kanske skulle kunna ge vär- defulla erfarenheter mot 36 % av de obe- nägna. Förväntningarna på cannabis som en potentiell förmedlare av »värdefulla» erfa- renheter tycks alltså spela en icke ringa roll för benägenheten att pröva (eller fortsätta använda) det.

Även bedömningarna av LSD tycktes vara påverkade av detta intresse för svärde-

fulla» erfarenheter. Bland de benägna var det 72 % som trodde att LSD kanske eller säkert skulle kunna ge värdefulla erfarenhe- ter mot 44 % av de obenägna (d % = 28 1— 19,3).

Föreställningar om olika negativa effekter av medlen

En ytterligare kartläggning av studenter- nas föreställningar om vad bruket av de olika medlen kan ha för effekter eller kon- sekvenser gjordes på så vis att respondenter- na fick ta ställning till en rad tänkbara motiv för att inte pröva (eller att inte fort- sätta att använda) de olika medlen. Det rör sig här om studenternas ställningstagan- den till olika tänkbara skäl mot att använda medlet och till frågan om skälet har bety— delse som avhållande faktor eller inte.

Samtliga studenter

Tabell 3.7 redovisar andelen studenter som instämmer i de olika påståendena om med- lens effekter eller konsekvenser, eller som anger att konsekvensen i fråga kan betrak- tas som ett viktigt eller mycket viktigt skäl för att inte använda medlet.

Män och kvinnor rangordnade medlen på samma sätt efter farlighet, och möjliga skadeverkningar. Möjligen bedömde kvin-

Tabell 3.7. Andelen instämmanden i påståenden om olika medels negativa konsekvenser. (In- stämmande = »Ganska viktigt» + »Mycket viktigt».)

_______________________———__—

Män (n=49l)

Cann. LSD % % % 1 2 3

Cs (po) Cs (inj) Cann.

Kvinnor (n= 247)

LSD Cs (po) Cs (inj) % % % % %

4 5 6 7 8

_______________—————————-—

Upprepad användning leder till minskat intresse

för studier eller arbete 82 90

Upprepad användning sänker studie- eller arbets- förmågan 82 91 Upprepad användning leder till försämring av humör, sinnesstämning eller psykisk balans 77 87 90

Man blir beroende av medlet 73 87 96

Upprepad användning ger svårare psykiska skade- verkningar 70 95 95 Man förlorar kontrollen över sig själv när man är påverkad 68 86 79 Det finns risk för juridiska konsekvenser 68 73 74

Upprepad användning ger kroppsliga skadeverk- ningar 63 85 89

Man förlorar kontakten med icke-brukande vänner 59 66 68

Påverkan ger otäcka upp- levelser 53 79 63

Det är otrevligt att vara påverkad av medlet 50 62 57

92 82 90 91 93

93 86 92 94

91 86 93 94 94

97 82 93 98 99

96 79 98 99 99

81 76 88 82 85

74 68 75 75 75

92 69 94 94 97

70 60 65 65 67

67 56 77 67 71

59 56 66 61 62

__________________._—-—————

noma i något större utsträckning medlen som farliga.

Medlen rangordnades i fråga om farlighet i följande ordning: Cannabis bedömdes som minst farligt. Därefter kom LSD och cen- tralstimulantia peroralt. Centralstimulantia i injektion bedömdes som farligast. LSD uppfattades dock som farligast i två avseen- den: förlust av självkontroll och otäcka upp- levelser under påverkan.

De största riskerna med cannabis upp- fattades vara minskning av intresse för och förmåga till studier och arbete. Beroende

och svårare psykiska skadeverkningar till- mättes mindre betydelse, liksom riskerna för juridiska konsekvenser och kroppsliga ska- deverkningar. Möjligheten att det skulle vara otrevligt att vara påverkad gavs minst betydelse.

För de övriga medlen gällde generellt att många av nämnda tänkbara skadeverkning- arna betonades kraftigt. Det bör dock note- ras att risken för juridiska konsekvenser och för otrevliga upplevelser under påver- kan fick förhållandevis låga värden.

Tabell 3.8. Instämmanden i påståenden om cannabis negativa konsekvenser och egna erfaren- heter av cannabis.

___—M_—

Erfarenhet av cannabis

Män Nej Ja

Kvinnor

Igång 2—4 ggr 5— ggr Nej Ja

(n=385) (n=101) (n=31) (n=31) (n=39) (n=207) (n=37) % % % % % % %

___—___—

Upprepad användning leder till minskat intresse för studier eller arbete 85 63 Upprepad användning sänker studie- eller arbetsförmågan 65 Upprepad användning leder till försämring av humör, sinnesstäm- ning eller psykisk balans 81 54 Man blir beroendejav medlet 81 37 Upprepad användning ger svårare psykiska skadeverkningar 75 43 Man förlorar kontrollen över sig själv när man är påverkad 73 43 Det finns risk för juridiska konse- kvenser 71 51

Upprepad användning ger kropps- liga skadeverkningar 68 40 Man förlorar kontakten med icke- brukande vänner 63 39

Påverkan ger otäcka upplevelser 54 47 Det är otrevligt att vara påverkad 52 35

81 71 83 65

84 71 88 65

61 68 38 88 65

65 39 13 87 43

65 52 18 83 51

61 42 28 80 49

68 68 26 72 43

61 42 21 74 35

68 45 10 65 22 58 39 44 59 27

55 23 28 58 35

av medlet ___—___—

Ja- resp. nej-grupperna

De med erfarenhet av cannabis instämde i betydligt mindre utsträckning i de olika på— ståendena om cannabis negativa effekter. Dessutom rangordnade de olika effekterna på annat sätt. Detta gällde både kvinnor och män.

Det framgår också att ju större erfarenhe- ten av cannabis var desto starkare tog man avstånd från påståenden om negativa effek- ter. (Tab. 3.8.)

De med erfarenhet av cannabis skilde sig från de övriga framför allt genom att ta avstånd från uppfattningen att cannabis är beroendeskapande, och att det skulle leda till psykiska och kroppsliga skadeverkningar och förlust av kontroll under påverkan.

Även risken för juridiska konsekvenser be- dömdes som låg — särskilt av dem med större cannabiserfarenhet.

Män och kvinnor gav mycket likartade svar, både i ja— och nej-grupperna.

Beträffande ja— och nej-gruppernas (bland männen) bedömningar av olika negativa ef- fekter av LSD kan noteras följande: de med erfarenheter av cannabis ansåg i klart större utsträckning än de övriga att det förhållandet att LSD kan ge otäcka upple- velser är ett mycket viktigt skäl för att inte använda det (67 % resp. 45 %). Att LSD skulle kunna ge kroppsliga skadeverkningar uppfattades av ca en femtedel av studenter- na som mycket viktigt vare sig de prövat cannabis eller inte. Att LSD skulle vara be- roendeskapande förnekades däremot i större

utsträckning av ja-gruppen. 79 % av dem utan erfarenhet av cannabis sade bestämt att LSD var beroendeskapande mot 50 % av dem som någon gång prövat cannabis. I fråga om uppfattningen att LSD skulle leda till förlust av självkontroll och eventueut ge psykiska skadeverkningar fanns egentligen inga skillnader mellan studenter med och utan cannabiserfarenheter, med undantag av dem som prövat cannabis 5 eller fler gånger. Denna grupp skilde sig kraftigt från övri- ga studenter på så vis att de oftare förneka- de dessa möjligheter. 49 % av gruppen med 5 eller fler brukstillfällen instämde helt i påståendet att man skulle kunna förlora kontrollen över sig själv under LSD-påver- kan mot 60—68 % av de övriga grupperna. 51 % av de mer cannabiserfarna instämde helt i påståendet att LSD skulle kunna ge svårare psykiska skadeverkningar, mot 77— 81 % av de övriga grupperna.

I fråga om kvinnorna kan noteras att den kvinnliga ja-gruppen oftare än nej- gruppen förnekade att LSD innebär för- lust av självkontroll, är beroendeskapande och kan ge kroppsliga skadeverkningar.

Bedömningarna av centralstimulantia per- oralt i ovannämnda avseenden gjordes prak- tiskt taget på samma sätt av de olika grup- perna med det undantaget att bland männen de med mer omfattande cannabiserfaren- heter mindre ofta helt instämde i påståen- dena att medlet skulle vara beroendeskapan— de eller ge psykiska och kroppsliga skade- verkningar.

Nu behandlade jämförelser har inte gjorts med avseende på centralstimulantia i injek- tion.

Benägna resp. obenägna

Bland dem utan cannabiserfarenhet skilde sig de benägna klart från de obenägna, med avseende på bedömningarna av cannabis, på så vis att de i betydligt mindre utsträckning instämde i de olika påståendena om negativa effekter av cannabis.

Detta gällde också bedömningarna av ne- gativa effekter av LSD.

En ytterligare belysning av faktorer ba-

kom benägenheten att fortsätta cannabis- bruket ges av jämförelser bland dem med cannabiserfarenhet. De som var benägna att fortsätta tog i betydligt större utsträck- ning avstånd från påståendena om negativa effekter av cannabis. För praktiskt taget samtliga effekter förelåg signifikanta skill- nader mellan benägna och obenägna.

Samma skillnader förelåg i bedömning- arna av påståenden om negativa effekter av LSD, dock med undantag för det som gällde risken för kroppsliga skadeverkningar. Bå- da grupperna instämde i lika stor omfatt- ning i detta påstående.

Som framgick av avsnitt 4.2.3 finns upp— gifter om hur betydelsefulla de med canna- biserfarenhet ansåg vissa angivna motiv va- ra för att ta cannabis. Vid jämförelse mel- lan benägna resp. obenägna i ja-gruppen fanns klara skillnader också i deras uppfatt- ning av de olika motiven. De benägna beto- nade starkare än de obenägna följande mo- tiv: eufori, musiknjutning, lätthet att fanti- sera, självinsikt.

För övriga detaljer om ja-gruppens upp- fattning om de olika motiven hänvisas till aVSnitt 4.2.3.

4.3.4 Sammanfattning och kommentarer

Benägenheten bland studenter att pröva olika medel har ungefär samma inrikt- ning på de olika medlen och samma om- fattning som det tidigare faktiska bruket. Benägenheten är alltså störst för cannabis, mindre för LSD och centralstimulantia per- oralt, och saknas för centralstimulantia i in- jektion.

Flertalet av dem som prövat de olika medlen har gjort det före straffhöjningarna och massmedias information under 1968 och 1969. Benägenheten som den är mätt här är uttryckt mot bakgrunden av andra juridiska och attitydskapande för— utsättningar än de som föreligger när den- na undersökning publiceras.

De som tagit cannabis uttryckte mindre bestämt än övriga avståndstagande till att eventuellt pröva LSD och centralstimulantia peroralt.

De som klarast uttrycker benägenhet för cannabis, LSD och centralstimulantia per- oralt utgörs i huvudsak av det lilla fåtalet som använt och tycks fortsätta att använda cannabis.

T. 0. ni. de mest cannabisintresserade tog emellertid bestämt avstånd från tanken att pröva centralstimulantia i injektion.

Ungefär hälften av dem som prövat can- nabis angav att de ej trodde att de skulle ta medlet ytterligare gånger.

En liten andel av dem som ej tagit can- nabis uttryckte benägenhet att göra det.

74 % av de män och 81 % av de kvin- nor som ej tagit cannabis, uppgav att de med säkerhet inte heller skulle göra det vid eventuth erbjudande. Motsvarande värden för dem som tagit cannabis var 29 resp. 35 %.

Återstoden av dem som ej tagit canna- bis uttryckte ett mindre bestämt avstånds- tagande också till eventuella erbjudanden om andra medel..

Dessa »benägna», liksom de som tagit cannabis, trodde också i större utsträckning än övriga att cannabis och LSD kan ge värdefulla erfarenheter.

Således förefaller en mycket stor majo- ritet av de tillfrågade att vara relativt irnmu- na (så som det kunnat mätas i denna un- dersökning) mot narkotikabruk.

I motsats till vad som kanske kunde för- väntas talar inte resultaten för att intresset för cannabis skulle vara större bland de yngre än bland de äldre studenterna.

I fråga om farlighet gav studenterna föl— jande rangordning: centralstimulantia i injek— tion som farligast, centralstimulantia pero- ralt, LSD, cannabis som minst farligt. Can- nabis skadeverkningar bedömdes fr. a. gälla minskning av intresse för och förmåga till studier och arbete. Beroende och svårare psykiska skadeverkningar gavs mindre bety- delse, juridiska konsekvenser och kroppsliga skadeverkningar än mindre. Även för övriga medel gavs juridiska konsekvenser (risken att bli straffad) förhållandevis liten betydelse.

Generellt gäller att med större erfaren— het av cannabis, och med större benägen- het att pröva (eller fortsätta att ta) canna-

bis, följde ett allt tydligare avståndstagande från påståenden om negativa effekter av cannabis och LSD. Ett undantag är kropps- liga skadeverkningar av LSD, vilka tillmät- tes samma betydelse oavsett erfarenhet och inställning till cannabis.

4.4 Studenternas uppfattning om narkotika- brukets utbredning och om inställningen till narkotikabruk bland studenter.

I kapitel 3 behandlades bl. a. studenternas bedömningar av effekterna av de olika med- len och deras benägenhet att använda dem. I detta kapitel diskuteras deras uppfattning om narkotikabrukets utbredning bland stu- denterna och deras uppfattning om normer- na beträffande användningen av narkotika. Dessutom redovisas deras åsikter om ris- kerna för att cannabisbruk skulle kunna leda över till blandbruk, samt deras uppfatt- ning om strafflagstiftningens avhållande ef— fekt och om önskvärdheten av en »legali- sering» av cannabis.

Vi antog att det skulle föreligga starka samband mellan följande faktorer: egna erfarenheter av cannabis, tolerans gentemot dess användning, uppfattningen att studen— terna i allmänhet betraktade cannabisbru- ket på ett förhållandevis tolerant sätt, samt uppfattningen att bruket skulle vara täm- ligen omfattande. Det föreföll också ganska självfallet att en positiv värdering av can- nabis skulle vara förenad med en misstro- mot hårdare straffsatser och mot föreställ- ningen att cannabisbruk skulle kunna leda över till blandbruk.

4.4.1 Uppfattningen om utbredning och tole- rans

Uppfattningen om narkotikabrukets utbred- ning och om inställningen till narkotikabruk bland studenter.

Hur pass stor utbredning tror studenterna att narkotikabruket har bland dem själva, och hur uppfattar man normerna bland studenter beträffande användning av nar- kotika? För att belysa detta ställdes följan-

de två frågor: »Hur många studerande vid Stockholms universitet tror Du har prövat medlet?» och »Vilken anser Du vara den allmänna inställningen bland studenter till att en student prövar medlet?»

Manliga och kvinnliga studenters skatt- ning av brukets utbredning uppvisar sam- ma mönster. Cannabis antas med rätta vara vanligast och centralstimulantia i injektion ovanligast. Man antog emellertid generellt en betydligt större utbredning av bruket av de olika medlen än som faktiskt förelåg (om undersökningens uppgifter tas som kri- terium). Särskilt överskattas utbredningen av LSD-bruk och användningen av cen- tralstimulantia i injektion. Slutligen kan konstateras att kvinnliga studenter över- skattar utbredningen av bruket av de olika medlen mer än manliga.

Uppfattningen om andra studenters in- ställning till att en student prövar olika medel, eller, om man så vill, uppfattningen av normerna beträffande användning av oli- ka medel, var för cannabis del att den var förhållandevis tolerant. 61 % av männen och 65 % av kvinnorna trodde att den all- männa inställningen var ganska eller i hög grad tolerant. Relativt få bedömde den dock som tolerant i fråga om de övriga medlen. Speciellt uppfattas inställningen till använd- ningen av centralstimulantia som ogillande eller starkt ogillande.

En intressant fråga i detta sammanhang är om det föreligger en diskrepans mellan

de uppfattade normerna beträffande an- vändningen av olika medel och studenter- nas egen inställning till denna (de »fak- tiska» normerna). För att kunna belysa förekomsten av »fiktiva» normer, ställdes i ett annat sammanhang i enkäten frågan: »Vilken är Din inställning till att en stu- dent prövar medlet?» Svarsalternativen var desamma som vid frågan om uppfattningen om den allmänna inställningen.

Den faktiska inställningen till använd- ning av de olika medlen var betydligt mer tolerant i fråga om cannabis än i fråga om de övriga medlen. Kvinnliga studenters in- ställning var tolerant i något mindre ut- sträckning än manliga studenters.

En jämförelse mellan faktisk inställning och uppfattade normer beträffande använd- ning av narkotika ger emellertid betydligt mer intressanta resultat. Beträffande LSD och centralstimulantia råder en förhållan- devis god överensstämmelse mellan de upp- fattade och de faktiska normerna, dvs. mer precist uttryckt, fördelningen för skattning- arna av inställningen är ungefär densamma som fördelningen för den faktiska inställ- ningen. Den faktiska inställningen till an- vändning av cannabis avviker emellertid väsentligt från den uppfattade normen. Man uppfattade den allmänna inställningen som betydligt mer tolerant än vad den faktiskt var. 41 % rep. 35 % uppgav sig vara to- leranta, och 36 % resp. 39 % uppgav sig vara ogillande inställda. 61 % resp. 65 %

Tabell 4.1. Studenternas uppfattning om utbredningen av bruk av olika medel.

Män (n=49l)

Cana. LSD % % %

Andel av studenterna som antas ha prövat medlet

—— 1 % 2 43 %:.ng a i? 11—20 (?r/f; 25 3 21—30 % 18 1 31— % 10

Totalt 100 100

Cs (po) (Cs (inj)

Kvinnor (n=247)

Cann. LSD Cs (po) Cs (inj) % % % %

Män (n=49l)

Cann. LSD % A %.

Uppfattad allm. in- ställning till bruk I hög grad tolerant Ganska toler. Neutral 21 Ganska ogill. 14 Mycket ogill. 5

Totalt 100

19 42

Studenternas faktiska inställning till bruket av de olika medlen

I hög grad tolerant Ganska tolerant Neutral Ganska ogillande I hög grad ogillande

Totalt

24 17 24 21 15

100

uppfattade dock den allmänna inställningen som tolerant och endast 19 % resp. 18 % uppfattade den som ogillande. I fråga om användningen av cannabis tycktes det allt- så vara motiverat att tala om »pluralistic ignorance» i fråga om de faktiska normerna.

En ytterligare belysning av relationerna mellan egen inställning och uppfattad in- ställning samt mellan dessa variabler och exposition för narkotika, värderingarna av medlen samt benägenheten att pröva dem görs i avsnitt 4.5.9.

En anledning till vårt intresse för denna diskrepans mellan mottagna och sända nor- mer är möjligheten att den överdrivna för- reställningen om den allmänna inställning- en till cannabisbruket som tolerant skulle kunna minska motståndet mot experiment med cannabis, och speciellt för brukarna (som egentligen borde ha en mer realistisk bild av situationen), förstärka tendenserna att fortsätta bruket.

Slutligen kan något nämnas om sam- banden mellan de tre variablerna: egen in- ställning, uppfattad inställning samt uppfat- tad utbredning. Sambandet mellan egen in-

Cos (910578 (inj)

Kvinnor (n = 247)

Cann. 0

LSD Cs (po) Cs (inj) /0 0 0

Å, % %> %>

ställning och uppfattad utbredning var (Yule's Q) .33 men mellan uppfattad in- ställning och uppfattad utbredning däremot .48.

Egen och uppfattad inställning hos ia- resp. nei-grupp

Egna erfarenheter av cannabis visade sig som väntat dels leda till ökad tolerans inte bara gentemot cannabis utan också gentemot de övriga medlen, dels öka över- skattningen av den allmänna toleransen mot bruk av cannabis och LSD (samban- det analyserades ej för centralstimulantia), och slutligen också öka överskattningen av cannabisbrukets utbredning (tabell 4.3 a, b, c).

För att ytterligare belysa den tidigare omtalade diskrepansen mellan uppfattade och »faktiska» normer beträffande canna- bisbruk bland studenter, redovisas i tabell 4.4 uppgifter om de »faktiska» normerna (mätt genom frågan om egen inställning), samt samtliga studenters uppfattning och ja- och nej-gruppens uppfattning om hur pass to-

Erfarenhet av cannabis Män Kvinnor

Nej Ja Igång 2—4 5— ggr Nej Ja SST (n=385) (n=101) (n= (n= (n=39) (n=207) (n=37) 31) 31) % % % % % % % a. Egen inställning till cannabis- bruk Tolerant 31 77 27 73 (d% = 46 :i: 10,8) (d% = 46 :!: 16,5) Egen inställning till LSD-bruk Tolerant 17 45 15 35 (d% = 28 :i: 9,2) (d% = 20 ;t 13,5) Egen inställning till Cs-bruk peroralt Tolerant 17 36 14 41

Egen inställning till Cs-bruk i (d% = 19 3: 8,9) (d% = 22 i 13,5) injektion Tolerant 14 28 24 11 (d% = 14 :l: 8.2) (d% = 13 5:11,6)

b. Uppfattad inställning till cannabisbruk Tolerant 84 87 31 3: 10,8) = 20 :i: 17,2) Uppfattad inställning till LSD— bruk Tolerant 27 22 11185) =4ej S)

0. Andel av studenterna som antas ha prövat cannabis

0—10 % 51 26 11—20 % 25 20 21—30 % 14 28 31'— % 5 27 U. S. 5

Totalt 100 100

Tabell 4.4. Faktiska normer gentemot cannabisbruk samt uppfattad norm hos studenter med resp. utan egna erfarenheter av cannabis.

Uppfattad norm av:

»Faktisk norm» Samtlstud. Nej-grupp Ja-grupp (n=491) (n=472) n(=372) (n=100) % % % %

Mycket tolerant 24 19 1 3 40 Ganska tolerant 17 42 42 43 Neutral+0gillande 60 39 45 17

Totalt 100 100 100 100 SOU 1969: 53

leranta studenter är gentemot cannabis- bruk (uppgiftema gäller de manliga stu- denterna).

Till att börja med kan nämnas att så- väl bland samtliga studenter som i nej- gruppen och i ja-gruppen fanns ett starkt samband mellan den egna toleransen och den uppfattade toleransen (korrelationerna mellan egen och uppfattad tolerans i de tre grupperna låg mellan .72 och .79, Yule's Q).

Brukarnas felbedömning av den allmänna inställningen var som synes mycket stor. 40 % uppfattade den som mycket tolerant mot 13 % i nej-gruppen. Även nej-gruppen gjorde en felbedömning på så vis att 45 % bedömde den allmänna inställningen som neutral eller ogillande medan 60 % av stu— denterna i verkligheten hade uttryckt en sådan inställning.

Uppfattningar hos studenter utan egna er- farenheter av cannabis en jämförelse mel— lan dem som är benägna resp. obenägna att pröva cannabis.

Föreställningar om andras inställning till att studenter använder cannabis samt om brukets utbredning. Benägna (betr. def. av benägenhet se avsnitt 3.2) tenderar att mer än obenägna att be- döma den allmänna inställningen till bruk av cannabis bland studenter som förhål- landevis tolerant. 71 % av de benägna be- dömde den som tolerant eller mycket tole- rant mot 46% av de obenägna (d% = 25 1— 11,4). Det förefaller signifikativt att de benägna uppfattar normerna beträffan- de cannabisbruk som mer toleranta än vad de obenägna gör.

I fråga om bedömningen av brukets ut- bredning bland studenter bedömdes situa- tionen emellertid på exakt samma sätt av benägna och obenägna. Detta innebär ock- så att båda grupperna tenderade lik- som praktiskt taget alla undersökta stu- dentgrupper att överskatta brukets ut- bredning.

Egen inställning till att studenter prövar cannabis

Även här framträdde attityder kongruenta med de egna intressena. 65 % av de benäg- na skattade sin inställning till att studen- ter prövar cannabis som mycket tolerant (37 %) eller tolerant, mot 19% av de obenägna (d % = 46 i 10,5). Endast 7 % av de obenägna skattade sin inställning som mycket tolerant.

Även här är det värt att notera över- ensstämmelsen mellan inställningen till an- vändning av cannabis av studenter och uppfattningen av de allmänna normerna beträffande cannabisbruk.

Föreställningar om andras inställning till att studenter prövar LSD

Liksom i fråga om uppfattningen av den allmänna inställningen till att studenter provar cannabis uppfattade de benägna inställningen till att en student prövar LSD som mer tolerant än de obenägna. 24 % uppfattade inställningen som tolerant mot 14 % av de obenägna (d % = 10 = 8,3).

Egen inställning till bruk eller användning av LSD bland studenter

Även i fråga om användningen av LSD var de benägna mer toleranta än de obenägna. 37 % bedömde den egna inställningen som tolerant mot 10 % av de obenägna (d % = 27 = 8,5).

Skattning av den egna inställningen till att studenter prövar centralstimulerande me- del

De benägna var klart mer toleranta mot att studenter prövar centralstimulerande medel än de obenägna. I fråga om intag- ning av centralstimulerande medel peroralt sade sig 35 % av de benägna vara toleran- ta mot 10 % av de obenägna (d % = 25 = 8,5. I fråga om intravenöst bruk var

Tabell 4.5. Egen och uppfattad inställning till användningen av olika medel hos studen— ter som är benägna resp. ej benägna att fort- sätta använda cannabis.

Obenägna Benägna (n = 44) (n = 57) % %

Egen inställning till cannabisbruk Mycket tolerant 34 Egen inställning till LSD-bruk Tolerant 34

Egen inställning till Cs-bruk peroralt Tolerant 23

Egen inställning till Cs-bruk i inj. Tolerant 20

Uppfattad inställning till cannabisbruk Mycket tolerant 27 Uppfattad inställ- ning till LSD-bruk Tolerant 23

77 (d % = 43 :i: 19,4)

54 (d% = 20 :i:19,6)

46 (d % = 23 :l:18,9)

33 (d % = 13; ej sign)

49 (d% = 22 :l:11,3)

30 (d % = 7; ej sign)

motsvarande värden 29 % resp. 8 % (d % = 19 i 7,9).

Uppfattningar hos studenter med egna er- farenheter av cannabis en jämförelse mel- lan dem som är benägna resp. obenägna att fortsätta använda cannabis.

Även bland dem med erfarenhet av canna- bis fanns det ett påtagligt samband mel- lan benägenheten att fortsätta använda cannabis och såväl den egna toleransen som uppfattningen om normerna beträffande an- vändningen av cannabis och övriga medel.

Som väntat var den benägna gruppen den som uttryckte den största toleransen gentemot cannabisbruk (77 % resp. 34 %; d % = 43 i 19,4). Klara skillnader fram- gick också i fråga om bruk av LSD och centralstimulantia peroralt.

Återigen framkommer parallellen mellan jämförelsen studenter med resp. utan cannabiserfarenhet och jämförelsen benäg- na utan erfarenhet — obenägna utan er- farenhet.

4.4.2 Åsikter om narkotikapolicy och om cannabis som »inkörsport» till andra nar- kotika

För att konstruera skalor som mätte atti- tyder till narkotika-policy, och narkotika- (cannabis-) brukets konsekvenser etc. an- vändes vid undersökningen ca 15 items. En faktoranalys visade starka inbördes kor- relationer i två grupper av items, och tydde på förekomsten av två av varandra oberoen- de bakomliggande komponenter som väl förklarade samvariationen inom dessa två klusters av items. De 4 resp. 5 items som hade de högsta laddningarna i dessa två fak— torer redovisas i tabell 4.6. En analys av in— nehållet i dessa items motiverade vårt val av beteckningar för de två bakomliggande fak— torerna. Den ena betecknar vi »grad av till— tro till straffens eller tvångsmetoders preven- tiva m. m. betydelse» och den andra »rädsla för cannabis».

Samtliga studenter

Vid tolkningen av resultatet i tab. 4.6 bör man observera att procenttalen ej genom- gående avser andelen instämmanden i på- ståendet. Det rör sig i stället om andelen svar som uttrycker tilltro till straffens be- tydelse resp. »rädsla för cannabis».x

Vad beträffar uppfattningen om straffens betydelse kan nämnas att 50 % av män- nen resp. 43 % av kvinnorna ansåg att av- giftning och behandling av narkomaner bor- de ske tvångsmässigt. Något färre (46 resp. 41 %) trodde att hårda straff för innehav var effektiva för att avhålla människor från att börja använda narkotika. Mycket få (14 resp. 11 %) ansåg dock att innehavsstraff hade någon effekt på vanemässiga hasch- rökare. Praktiskt taget samtliga ansåg att samhället borde motarbeta narkotikabruket mer än vad som nu sker. Likaså är en klar majoritet (77 resp. 82 %) för kriminalise- ring av cannabisbruket. Uppfattningen att

1 Vi vill dock markera en viss skepsis inför tolkningen av dessa resultat, då vissa påståenden i formuläret inte fått tillräckligt entydig utform- ning och svarens innebörd därför inte förefaller oss helt klar.

Tabell 4.6. Åsikter om straffens preventiva betydelse (1—4) och om cannabisbruk som »inköpsport» till bruk av andra narkotika (5—9). Andel svar som uttrycker tilltro till straff resp. »fruktan» för cannabis.

Män Kvinnor (n=491) (n=247) % %

. Avgiftning och behandling av narkomaner bör ske tvångsmässigt (instämmer) 50 43 . Hårda straff mot innehav av narkotika är ett effek- tivt medel att avhålla män- niskor från att börja an- vända narkotika. (instäm- mer) 46 . Den som vill pröva nar- kotika gör det vare sig in— nehav av narkotika år straffbelagt eller ej. (in- stämmer ej) 24 . Den som röker hasch vane- mässigt gör det vare sig innehavet är straii'belagt eller ej. (instämmer ej) 14

. Jag tycker att samhället borde motarbeta narkotika- bruket mer än som nu sker. (instämmer) 94 . Haschischbruket borde in— te vara kriminaliserat och haschisch borde vara legalt tillgängligt. (instämmer ej) 77 . Den som röker hasch går förr eller senare över till andra narkotika. (instäm- mer) 62

Män Kvinnor (n=491) (n=247) % % 8. Genom att uppleva hasch- ischpåverkan blir man ny- fiken på att pröva LSD (instämmer) 71 9. Genom att uppleva hasch- ischpåverkan blir man ny- fiken på att pröva central- stimulerande medel. (in- stämmer) 73

cannabisbruk skulle leda till bruk av andra narkotika var utbredd. 62 till 73 % ansåg att de som använder cannabis blir nyfikna på eller kommer att experimentera med andra narkotika.

I tabell 4.7 redovisas skalvärdena (genom- snittspoäng) för några studentgrupper på de två itemserierna. Observera att högre värden representerar en högre grad av miss- tro till att cannabis skulle leda till bland- bruk (i tabellen = A) resp. att straffen skulle vara effektiva (i tabellen : B).

Det framgår tydligt både för män och för kvinnor att ju större erfarenhet av can- nabis är och ju större benägenheten är att använda cannabis, desto högre är skalvärde- na. Den grupp som uttryckte den största tilltron till straffens preventiva rn. m. bety- delse och den största rädslan för cannabis var den grupp som sade sig vara obenägna

Tabell 4.7. Attityder till straff och cannabisbruk i olika studentkategorier.

1. Samtliga studenter

2. Har erfarenhet av cannabis Nej Ja 5 ggr eller lier

3. Har ej erfarenhet av cannabis Obenägna att pröva cannabis Benägna att pröva cannabis

4. Har erfarenhet av cannabis Obenägna att fortsätta Benägna att fortsätta

5. Har ej erfarenhet av cannabis

Kvinnor

A

Är obenägna att pröva och är intoleranta mot bruk av cannabis

att pröva cannabis och uttryckte ogillande av andra studenters bruk av cannabis.

Attityder hos studenter med resp. utan egna erfarenheter av cannabis

Beträffande de här behandlade åsikterna fanns, som framgick tidigare, skillnader mel- lan studenter med resp. utan egna erfa— renheter av cannabis. I detta aVSnitt redo- visas något mer detaljerat hur nej-grupp och ja-grupp, och hur ja—gruppen inbördes,

besvarade de olika items som förekom i den ursprungliga itemserien. Procenttalen i tabellen representerar andelen instämman- den i de olika påståendena.

Det enda påstående som inte gav nå- gon skillnad var påståendet om att inne- havsstraff skulle avhålla från vanemässig hasch-rökning.

Även ja-gruppen ansåg i stor utsträckning att samhället borde mer motarbeta narko- tikabruket.

Tabell 4.8. Åsikter om narkotika-policy och konsekvenser av haschrökning.

Erfarenhet av cannabis

Män Nej Ja

(n= 385) (n=101)

% %

Jag tycker att samhället borde motarbeta narkotikabruket mer än som nu sker 97 83

(d% = 14 :h 5,2)

Haschischbruket borde inte vara kriminaliserat och haschisch borde vara legalt tillgängligt 53

(d% = 37 :l: 9,4)

Den som röker hasch går förr eller senare över till andra nar- kotika 67 37

(d% = 30 :i: 10,7)

Genom att uppleva haschpåverkan blir man nyfiken på att pröva LSD 60 Genom att uppleva haschpåver— kan blir man nyfiken på att pröva centralstimulerande medel 75 52

(d% = 23 :i: 10,0)

Avgiftning och behandling av narkomaner bör ske tvångsmäs- sigt 53 37

(d% = 16 :i: 11,0)

Hårda straff mot innehav av narkotika år ett effektivt medel att avhålla människor från att börja använda narkotika 49 36

(d% = 13 :l: 10,9)

Den som röker hasch vane- mässigt gör det vare sig inne- havet är straffbelagt eller ej 85 78

(d% = 3; ei sign)

Den som vanemässigt röker haschisch löper obetydlig risk att bli upptäckt av polisen 58 78

(d% = 10 :i: 10,6)

71 (d% = 11 :i: 9.7)

Kvinnor

1 gång 24 ggr (n= (n= 31) 31)

%%%%%

5— ggr Nej Ja

(n= 39) (n=207) (n= 37)

95 84 (d% = 11 ;t 9.2

13 51 (d% 38 3: 13,5)

71 32 (d% 39 :i: 16,5)

68 49 (11% = 19 :i: 16,9)

70 38 (d% = 32 :i: 16,9) ..

46 22 (d% = 24 :i: 17,4)

44 19 (d% = 25 :l: 17,2)

87 95 (d% = 8 61" sign)

84 58 65 (d% = 7 ej sign)

Mindre än en femtedel av nej-gruppen och — något överraskande endast ca hälften av ja-gruppen ansåg att cannabis bor- de vara legalt tillgängligt.

En dryg tredjedel av ja-gruppen instämde i påståendet att haschrökning leder över till andra narkotika, i gruppen med de fles- ta brukstillfällena instämde endast ca en tiondel.

Varannan student (bland männen) som prövat cannabis instämde i påståendet att man genom haschpåverkan skulle bli ny- fiken på att pröva centralstimulerande me— del. Bland kvinnorna var denna andel nå- got lägre.

Hälften av nej-gruppen, och en tredjedel av den manliga ja-gruppen och en femtedel av den kvinnliga ja-gruppen, trodde att hårda straff är ett effektivt medel att av- hålla människor från att börja använda nar- kotika.

En klar majoritet av ja-grupperna ansåg vidare att risken för en vanemässig hasch- rökare att bli upptäckt av polisen är obe- tydlig.

Attityder hos studenter med olika benägen— het att använda cannabis

Bland studenter utan egna erfarenheter av cannabis förelåg samma attitydmässiga skill- nader mellan benägna och obenägna som vi tidigare påvisat mellan ja- och nej- gruppen.

Det ovannämnda gällde också vid jäm- förelsen mellan benägna och obenägna bland de studenter som någon gång prövat can- nabis. *

4.4.3 Sammanfattning och kommentarer

Resultatet av den analys som redovisats i detta kapitel bekräftade klart våra antagan— den om starka samband mellan dels omfatt- ningen av studenternas egna erfarenheter av cannabis eller deras benägenhet att pröva cannabis, och dels faktorer som deras egen tolerans gentemot användningen av olika medel (inte bara cannabis), deras upp- fattning om andras tolerans och om hur

pass vanligt det är att studenter använder dem. Vidare bekräftades våra antaganden att de egna erfarenheterna av cannabis eller den egna benägenheten att använda det färgar deras uppfattning om t. ex. hu- ruvida cannabisbruk skulle kunna leda till blandbruk eller huruvida straff skulle kun- na ha en avhållande effekt gentemot nar- kotikabruk.

Till att börja med överskattade samtliga studenter kraftigt det faktiska brukets (spe— .ciellt cannabis-brukets) omfattning. Denna tendens ökade med ökade erfarenheter av cannabis och med ökad benägenhet att an- vända det. Studenternas grova överskatt- ning av narkotikabrukets utbredning i deras egen grupp ger anledning till att fråga om sådana överskattningar är vanliga också i andra grupper, och vad detta i så fall kan ha för konsekvenser för åsikter hos olika grupper i samhället om lämpliga motåt- gärder.

Studenterna i gemen, men speciellt de »erfarna» och »benägna» överskattade ock- så den allmänna toleransen gentemot med- lens användning. Vidare framgick att ju mer toleranta studenterna själva var, desto mer överskattades den allmänna toleransen. Studenterna tenderade alltså generellt att överskatta den allmänna toleransen mot utbredningen av narkotikabruket, och vida- re att göra detta i allt större utsträckning ju mer tolerans mot narkotikabruk över- ensstämde med de egna värderingarna och beteendena. Vi antog vidare att detta på ett betydelsefullt sätt (liksom den i nästa kapitel behandlade expositionsgraden) kan påverka eller förstärka studenternas even- tuella tendenser att använda framför allt cannabis.

Ju större erfarenhet av och ju större benägenhet att använda cannabis, desto tydligare uttryckte studenterna tvivel på att cannabis skulle leda till blandbruk och att straff (eller hårdare straff) mot inne- hav skulle ha någon väsentligare effekt på dem som använder eller vill använda canna- bis. I fråga om åsikter att innehavsstraff skulle avhålla från vanemässig haschrök- ning var dock även studenter utan erfa-

renhet av cannabis lika tveksamma som de med erfarenhet. Det kan i detta samman- hang också påpekas att förhållandevis få av dem som prövat cannabis ansåg att can- nabis borde vara legalt tillgängligt, och vi- dare att ytterst få av dem ansåg att risker- na för att bli upptäckt av polisen skulle va- ra särskilt stora. En majoritet, en klar så- dan även i ja-gruppen, ansåg att samhället borde motarbeta narkotikabruket mer än som nu sker.

4.5 Exposition för narkotika

4.5.1 Inledning

I de föregående kapitlen har vi beskrivit bl. a. omfattningen av det faktiska narko- tikabruket, benägenheten överhuvud att pröva narkotika, studenternas värderingar av de olika medlen m.fl. aspekter av deras attityder till narkotika, och slutligen deras uppfattning om brukets omfattning och om normbildningen bland studenter beträffande användningen av narkotika. Vi har också påvisat det starka sambandet mellan dessa faktorer, t. ex. mellan benägenhet och vär- deringar; mellan benägenhet, värderingar och egen tolerans mot bruket; mellan egen tolerans och uppfattning av norrnbildningen beträffande användningen av medlen csv.

I detta kapitel behandlas frågan om hur vissa av dessa faktorer är relaterade till yt- terligare en viktig variabel som vi kallat exposition för narkotika.

Uttrycket »exposition» för ett medel an- vänds i undersökningen i två bemärkelser. Dels avser det exposition för faktorer av möjlig motivationell betydelse för benägen- heten att pröva narkotika, och dels exposi— tion, för faktorer av instrumentell betydelse (för möjligheterna att göra det).

Att t. ex. ha kamrater som prövat narko- tika kan ha stor betydelse för den egna mo- tivationen att pröva narkotika, eller att fort- sätta att göra det, och för uppfattningen om normbildningen beträffande användningen av narkotika. Kamraternas exempel, moti- veringar för sitt beteende, utsagor om sina upplevelser etc. kan innebära en exposition

för och inlärning av positiva värderingar av narkotika.

Dessutom kan sådana kamrater också in— nebära en »exposition» för narkotika i den andra bemärkelsen: genom att fungera som »leverantörer» eller förmedlare kan de på- verka individens möjligheter att få tillgång till narkotika.

Självfallet antar vi inte att benägenheten att pröva t. ex. cannabis kan betraktas som en mer eller mindre direkt följd av ett visst slags exposition för cannabis. Umgänge med kamrater som prövat eller som använder cannabis kan tänkas påverka individens vär- deringar, eller förstärka redan existerande tendenser m.m. Men å andra sidan är det mycket möjligt att dessa existerande värde- ringar eller intressen att pröva olika medel varit en viktig faktor vid valet just av ett sådant umgänge. Vi föredrar därför att före- ställa oss att det föreligger ett mer kompli- cerat ömsesidigt beroendeförhållande mel- lan graden av exposition för olika medel och dessa motivationella faktorer.

I detta kapitel ges först en allmän över- sikt över i vilken utsträckning studenterna är exponerade för olika medel (5.1, 5.2). Därefter följer avsnitt som behandlar sam- bandet mellan expositionsgrad och egen an- vändning av cannabis, och mellan exposi- tionsgrad och benägenhet att pröva respek- tive fortsätta att ta medlet (5.3, 5.4, 5.5).

Ett avslutande avsnitt (5.6) är ägnat åt en speciell aspekt av expositionen för narkotika - vilken är den relativa betydelsen av mass- media, facklitteratur, personliga kontakter etc. för studenternas föreställningar m.m. om narkotika?

Mätningen av expositionsgraden

För att mäta i vilken utsträckning studen- terna i de båda ovannämnda avseendena ex- ponerats för olika medel ställdes frågor främst beträffande förekomsten av bekanta som använt de olika medlen, men också om man någOn gång blivit erbjuden att pröva dem och om man kände till någon person som skulle kunna förse en med medlen.

Omfattningen av studenternas exposition

för de olika medlen redovisas i tabellerna 5.1, 5.3 och 5.4. Det bör observeras att vi — liksom i fråga om andra uppgifter som rör tidigare erfarenheter inte har någon exakt tidsangivelse för den rapporterade erfaren- heten. Denna kan ha gjorts under skoltiden, under värnpliktstiden etc., och behöver inte ha skett under tiden på tmiversitetet.

Detta innebär att t. ex. förekomsten av erbjudanden att pröva något medel riktade till inskrivna vid universitetet sannolikt är väsentligt mindre än vad som framgår av tabellemas värden.

4.5.2 Expositionen för olika medel _ en översikt

Expositionen för cannabis

Manliga och kvinnliga studenter tycktes i

ungefär samma utsträckning ha exponerats för cannabis. Möjligen hade männen oftare fått erbjudanden att pröva, och oftare och mer säkert känt till någon person som skulle kunna förse dem med medlet (tab. 5.1). Drygt hälften av studenterna hade eller hade haft vänner eller bekanta som prövat canna— bis, och ca 20 % bekanta som »mer ofta» tog medlet. 15 % respektive 11 % uppgav också att de hade bekanta vid Stockholms universitet (SU) som mer ofta tog cannabis.

Exposition i form av erbjudanden att pröva cannabis hade förekommit i bety- dande utsträckning. 37 % av männen och 30 % av kvinnorna hade fått erbjudanden, en fjärdedel av männen hade fått ett fler- tal sådana. Studenterna tycktes vidare upp- fatta tillgången på cannabis som god.

24 % respektive 20 % trodde sig veta nå- gon person som skulle kunna förse dem

Tabell 5.1. Exposition för cannabis bland studenterna.

&

Män (n=49l)

Kvinnor (n = 24 7)

% % M_—

Förekomst (f.n. eller tidigare) av bekanta eller vänner som prövat cannabis Ingen 1—2 3—4 5.—

48 16

100

Förekomst av personliga bekanta som mer ofta tar cannabis

Ingen ] —2 3_

79 15 11 6 8

Totalt 100 100

Förekomst av bekanta vid Stockholms universitet som mer ofta tar cannabis Ingen 1—2 3—

Har blivit erbjuden att pröva cannabis Aldrig 1 gång Flera gånger

85 89 12 8 3 3

100

63 70 13 17

100 100

Känner person som skulle kunna förse resp. med cannabis

Nej Tror sig veta Vet säkert

55 24 20 21

100 100

___—

Tabell 5 .2. Exposition för cannabis i olika åldersgrupper.

Ålder Män

19—2122—23 24—25 26—35

Kvinnor

19—21 22—23 24—25 26—35

(n=73) (n=127) (n=133) (n=156) (n=48) (n=72) (n=54) (n=71) % % Har bekanta som prövat

cannabis 67 62

Har bekanta som mer ofta tagit cannabis 30 28

Har bekanta vid SU som mer ofta tagit cannabis 16 20 Har blivit erbjuden att pröva cannabis 46 43 32

med cannabis, och ytterligare 21 % respek- tive 13 % visste säkert någon som skulle kunna göra det. Expositionen för cannabis hade varit väsentligt mer omfattande bland de yngre än bland äldre (tab. 5.2).

Yngre studenter hade oftare bekanta som prövat eller mer ofta tagit cannabis. Likaså hade de oftare blivit erbjudna att pröva cannabis.

I den yngsta åldersgruppen hade 67 % av männen haft bekanta som prövat cannabis, och 30 % hade bekanta som mer ofta ta- git medlet. I den äldsta åldersgruppen var motsvarande värden 43 % respektive 16 %. Nästan hälften av männen i den yngsta ål- dersgruppen hade någon gång fått erbjudan- den att pröva cannabis mot 30% i den äldsta.

Samband mellan olika former av exposition för cannabis

Det föreligger som väntat synnerligen starka samband mellan våra mått på olika aspekter av exposition för cannabis. Erbjudanden att pröva cannabis, och tillgång till medlet, ökar tydligt med ökat antal bekanta som prövat eller oftare tagit medlet.

En analys av dessa samband bland de manliga studenterna visade att andelen stu- denter som blivit erbjudna att pröva canna— bis ökade från 9 % bland dem som saknade bekanta som prövat, till 62 % bland dem

% % % % %

43 61 61 51 36 16 21 20 21 11 13 15 14 9 8

30 27 39 30 22

som hade bekanta som prövat. Bland dem som hade bekanta som oftare använde can- nabis hade 86 % blivit erbjudna mot 24 % av dem som saknade sådana bekanta.

Kamraternas betydelse vad beträffar möj- ligheterna att skaffa cannabis antyds av upp- gifterna att 70 % av dem med bekanta som prövat trodde sig kunna skaffa cannabis mot 16 % av dem som saknade sådana kamrater. Av dem med bekanta som mer ofta använde cannabis uppgav 93 % att de trodde sig kunna skaffa cannabis mot 33 % av dem som saknade sådana bekanta. (Beräk- ningar av parvisa interkorrelationer mellan förekomst av bekanta som prövat, bekanta som oftare tagit, erbjudanden att pröva och kännedom om person som kunde skaffa medlet gav korrelationskoefficienter på mel- lan 0.40 och 0.78 (tetrakoriska koefficien- ter) eller mellan 0.85 och 1.00 (Yule's Q). Som vi senare skall se föreligger det också synnerligen starka samband mellan våra olika mått på exposition för cannabis och studenternas värderingar av medlet, deras uppfattning av normerna beträffande an- vändningen av det och den egna benägen- heten att pröva det.

Exposition för LSD

Även om exposition för LSD var betydligt ovanligare än för cannabis, är det uppen- bart att det verkligen fanns eller har funnits

Tabell 5.3. Exposition för LSD bland studenterna. ___—___

Män Kvinnor (n=491) (n=247) % %

___—___— Förekomst (f.n. eller tidigare) av bekanta eller vänner som prövat LSD

Ingen 1—2 3 _

Förekomst av bekanta som mer ofta prövat LSD

Ingen 1 eller fler

84 84 11 12 4 4

Totalt 100 100

98 96 2 4

Totalt 100 100

Förekomst av bekanta vid Stockholms universitet som mer ofta tar LSD

Ingen 1 eller her

Har blivit erbjuden pröva LSD Aldrig 1 gång 2 eller fler

99 98 1 2

Totalt 100 100

93 95 4 3 3 2

100 100

Känner person som skulle kunna förse resp. med LSD

Nej Eventuellt Säkert

möjligheter att få tag på LSD (tabell 5.3), 16 % av studenterna uppgav att de hade bekanta som prövat LSD, och 2 % respek— tive 4 % att de hade bekanta som mer ofta tagit det, 7 % av männen hade någon gång blivit erbjudna att pröva medlet, och lika många sade sig säkert veta någon som kunde anskaffa medlet. Bland kvinnorna var mot- svarande värden något lägre.

Exposition för centralstimulerande medel

Expositionen för peroralt bruk av central- stimulantia var (eller hade varit) hög, men var klart lägre än för cannabis (tabell 5.4). Nästan var tredje student hade eller hade haft någon eller några bekanta som prövat centralstimulerande medel (men endast 8 % respektive 6 % bekanta som mer ofta tagit 'det). 17 % respektive 13 % hade någon gång blivit erbjudna att pröva medlet och 29 % respektive 17 % uppgav att de even—

12 7

Totalt 100 100

81 89 8 3

tuellt eller säkert kände någon som skulle kunna förse dem med det. Det är förvå- nande att medlets åtkomlighet, eller till- gången på det, betecknades som så pass god.

Expositionen för intravenöst bruk av cen- tralstimulantia var av något lägre storleks- ordning än för LSD. Dock hade så mycket som 14 % av studenterna haft någon be- kant som injicerat centralstimulantia, och 4 % av männen hade någon gång blivit er- bjudna att göra det. Det bör noteras att 3 % respektive 2 % hade bekanta som mer ofta injicerat medlet. Det bör vidare observeras att endast 0,8 % av männen och ingen kvin- na uppgav att de hade bekanta vid SU som injicerat.

Andelen studenter med bekanta som nå- gon gång injicerat centralstimulantia var klart störst bland de yngre. Bland männen hade 21 % av de yngsta och 10 % av de äldsta bekanta som någon gång injicerat, och bland kvinnorna var motsvarande vär- den 17 % respektive 10 %.

Tabell 5.4. Exposition för centralstimulerande medel bland studenterna.

__________________.——-——_——

Centralstimulerande i injektion

Män Kvinnor Män Kvinnor (n=49l) (n=247) (n=491) (n=247) % % % % Centralstimulerande peroralt

___—__—___———_——-—— Förekomst (f.n. eller tidigare) av bekanta eller vänner som prövat centralstimulerande medel

Totalt

Förekomst av bekanta som mer ofta tar centralstimulerande medel Ingen

1 eller fler

Totalt

Förekomst av bekanta vid Stockholms universitet som mer ofta tar centralstimulerande medel Ingen

1 eller fier

Totalt

Har blivit erbjuden att pröva centralstimulerande medel Aldrig

1 eller fier

1 100

4

Totalt 100 100 100

Känner person som skulle kunna förse resp. med centralstimulerande medel Nej Eventuellt Säkert

Totalt

71 83 80 19 11 14 6 6 6 6 5

100 100 100 100

__________________.___._-——————_——-

4.5.3 Exposition för olika medel bland stu- denter med resp. utan egna erfarenheter

Tidigare har vi funnit att bruk eller benä- genhet för bruk av ett visst medel ofta är förenat inte bara med en positiv värdering av det aktuella medlet utan också en rela- tivt positiv värdering också av andra medel än det aktuella. Vidare har vi antagit att det skulle föreligga ett samband mellan vär- deringar av olika medel och expositionen för dem. (Om orsaksmekanismerna har vi inte velat göra några antaganden. Det är t. ex. möjligt att det hos individer finns en generell attityd mot de olika medlen, eller att det i varje fall finns starka samband mellan en individs attityder till olika medel, och vidare är det möjligt att exposition för ett medel automatiskt medför exposition för andra. De som tillhandahåller cannabis

kan t. ex. vara desamma som tillhandahåller andra medel etc.)

I varje fall motiverar det som sagts ovan följande antagande: Ju större erfarenhet av cannabis, desto högre grad av exposition, inte bara för cannabis, utan också för andra medel.

I detta avsnitt redovisas resultat som be- lyser detta antagande, och i avsnitt 4.5.4 och 4.5.5 kommer vi att redovisa resultat som belyser ett besläktat antagande, näm- ligen att ju större benägenhet att pröva can- nabis eller att fortsätta använda det, desto högre grad av exposition, inte bara för can- nabis, utan också för andra medel.

Exposition för cannabis hos studenter med respektive utan egna erfarenheter

Samtliga de fem använda måtten på exposi-

Tabell 5.5. Exposition för olika medel bland studenter med och utan erfarenhet av cannabis.

___—__—

Erfarenhet av cannabis Män Kvinnor

Nej Ja 1 gång 2—4 ggr 5— ggr Nej Ja

(n=385) (n=101) (n=31) (n=31) (n=39) (n=207) (n=37) % % % % % % % M_— A. Exposition för cannabis Antal bekanta (f.n. eller tidigare) som prövat medlet 1—2 32 3 eller fler 11

Har bekanta som mer ofta tar medlet 10

Har bekanta vid SU som mer ofta tar medlet 7

Har blivit erbjuden pröva medlet 21

Känner person som skulle kunna förse resp. med medlet Tror sig veta ngn 23 Vet säkert ngn _ 11

B. Exposition för LSD

Har eller har haft bekanta som prövat medlet Har blivit erbjuden pröva medlet

Känner person som skulle kunna förse resp. med medlet

Tror sig veta ngn Vet säkert ngn

C. Exposition för Cs peroralt Har eller har haft bekanta som prövat medlet

Har blivit erbjuden pröva medlet Känner person som skulle kunna förse resp. med medlet

Tror sig veta ngn Vet säkert ngn

D. Exposition för Cs injektion Har eller har haft bekanta som prövat medlet 51 35 Har blivit erbjuden pröva medlet 21 11 Känner person som skulle kunna förse resp. med medlet Tror sig veta ngn 11 23 29 21 5 14 Vet säkert ngn 3 15 6 13 23 2 16 ___—__M—

tion för cannabis gav som förväntat synner- Ja-gruppen hade i synnerligen hög grad ligen stora skillnader mellan studenter med en umgängeskrets som prövat eller t.o.m. respektive utan egna erfarenheter av canna— mer ofta använt cannabis. I nej-gruppen bis. Några exempel på skillnaderna i fråga var det 11 % som hade 3 eller fler bekanta om exposition förtjänar att nämnas (tabell som prövat cannabis mot 79 % i ja-gruppen 5.5 avdelning A). (d % = 68 i- 9,5), och bland de kvinnliga

studenterna var motsvarande värden 19 % respektive 86 % (d % = 67 i 16,1). Be- kanta som mer ofta tar medlet hade 62 % av männen i ja—gruppen mot 11 % i nej- gruppen (d % 51 i 8,9), och bland kvin- norna i ja-gruppen 70 % mot 8 % i nej- gruppen (d % = 62 i 13,5). Bland de man- liga studenter som prövat cannabis 5 eller fler gånger var det inte mindre än 90 % som hade bekanta som mer ofta tog medlet. Det framgick också att en stor del av dessa bekanta var studenter vid Stockholms uni- versitet. I nej-gruppen hade 7 % sådana be- kanta vid SU mot 46 % i ja-gruppen (d % = 39 1: 7,8). Bland de kvinnliga studenter- na var motsvarande värden 6 % respektive 43 % (d % = 37 =11,6).

Tabellen ger också ett mått på i vilken utsträckning studenter som ej prövat canna- bis blivit erbjudna att göra det. 21 % av männen i nej-gruppen och 18 % av kvin- norna i motsvarande grupp uppgav att de någon gång blivit erbjudna att pröva canna- bis.

Att tillgången på cannabis — särskilt för ja-gruppens del — vid undersökningstillf'äl- let inte erbjöd problem antyds också av upp- gifterna om hur många som kände någon person som skulle kunna förse dem med cannabis. I ja-gruppen angav 58 % att de säkert kände till någon sådan person mot 11 % i nej-gruppen (d % = 47 i 8,9). Bland de kvinnliga studenterna var motsva- rande värden 62 % respektive 5 % (d % =57:t:12,2). Bland de manliga studen— terna som använt cannabis 5 eller fler gånger påstod sig 85 % med säkerhet ha sådan tillgång till medlet.

Exposition för LSD

Det framgick klart att erfarenheter av can- nabis och en större exposition för cannabis sammanhängde med en högre grad av expo- sition också för LSD. (Tabell 5.5 avd. B.) Studenter med erfarenhet av cannabis hade i större utsträckning än andra bekanta som prövat LSD, oftare själva blivit erbjudna att pröva det och uppgav sig också i stor utsträckning känna till någon. person som

skulle kunna förse dem med medlet. Bland männen uppgav 8 % i nej-gruppen mot 44 % i ja—gruppen att de hade någon be- kant som prövat LSD (d % = 36 i 7,8), 2 % i nej-gruppen mot 27 % i ja-gruppen att de blivit erbjudna pröva medlet (d % = 25 1— 5,6) och 13 % i nej-gruppen mot 43 % i ja-gruppen att de kände till någon person som eventuellt eller säkert skulle kunna förse dem med medlet (d % = 30 i 8,6).

Det är påtagligt att redan en enda gångs erfarenhet av cannabis starkt ökar studenter- nas möjligheter att komma i kontakt med LSD och att expositionsgraden sedan snabbt stiger med ökat antal brukstillfällen. Bland studenter med 5 eller flera gångers erfaren- het av cannabis uppgav inte mindre än 69 % sig ha bekanta som prövat medlet, 51 % att de fått erbjudande att pröva det och 31 % att de kände någon person som med säkerhet skulle kunna förse dem med medlet.

Bland de kvinnliga studenterna var expo- sitionen ej fullt så hög. Visserligen uppgav sig 48 % i ja-gruppen ha bekanta som prö- vat medlet mot 9 % i nej—gruppen (d % = 391—12,5), men färre än bland männen hade fått erbjudanden att pröva det. Sådana erbjudanden uppgavs av 16 % i ja—gruppen mot 3 % i nej-gruppen (d % = 13 i 7,8). 32 % i ja—gruppen uppgav vidare att de eventuellt eller säkert kände någon person som skulle kunna förse dem med medlet. I nej-gruppen var motsvarande andel 7 % (d% =25 % =11,6).

Exposition för centralstimulantia peroralt

När det gäller exposition för centralstimu- lantia peroralt förelåg en betydande skill- nad mellan dem som ej prövat cannabis och dem som gjort det, men däremot ej mellan studenter som prövat cannabis en gång och sådana som prövat det fler gånger. (Tabell 5.5 avdeln. C). Detta kan betyda att kontakter som medförde möjligheter att pröva cannabis (tidpunkten för detta ligger för flertalet studenter åtskilliga år tillbaka),

också medförde möjligheter att pröva cen- tralstimulantia peroralt. Dvs. att expositio- nen för cannabis i många fall innebar expo- sition för blandmissbruk.

Bland männen hade i nej-gruppen 19 % bekanta som prövat medlet och i ja—gruppen 79 % (d % = 60 i 10,2). Beträffande er- bjudanden att pröva medlet var motsvaran— de värden 9 % mot 46 % (d% =37 i 8,2) och beträffande kännedom om någon person som man trodde eller visste skulle kunna skaffa det 22 % respektive 54 % (d % = = 9,8).

Även bland de kvinnliga studenterna före- låg skillnader av samma påfallande storleks- ordning mellan dem som någon gång prövat cannabis och dem som ej gjort det. Följande skillnader förelåg mellan nej- och ja-grup- pen: 22 % respektive 73 % hade bekanta som hade prövat medlet (d % = 51 i 16,1), 7 % respektive 49 % hade blivit erbjudna pröva det (d % = 42 i 11,6), och 12 % respektive 46 % trodde sig veta eller visste säkert någon person som skulle kunna för- se dem med medlet (d % = 34 i 13,1).

Exposition för centralstimulantia i injektion

Som tidigare visats var expositionen för cen- tralstimulantia i injektion betydligt mindre omfattande än expositionen för cannabis och för centralstimulantia peroralt, men också något mindre än för LSD (tabell 5.5 avdeln. D). Manliga studenter som prövat cannabis hade (eller hade haft) i 34 % be- kanta som prövat Cs i injektion mot 8 % av de övriga (d % = 26 i 9,7). Motsva- rande värden i fråga om erbjudandena var däremot endast 9 % respektive 3 %, men beträffande kännedom om »leverantör» 38 % respektive 14% dvs. de trodde sig veta eller visste säkert någon som skulle kunna förse dem med medlet (d % = 24 = 8,8).

Bland de kvinnliga studenterna förelåg följande skillnader mellan nej— och ja-grup- pen: 10 % respektive 35 % hade någon bekant som injicerat (d % = 25 1- 16,9). 1 % respektive 11 % hade blivit erbjudna

att injicera, och 7 % respektive 30 % trode de sig veta eller visste säkert någon person. som skulle kunna förse dem med medlet.

Bland de manliga studerande som hade prövat cannabis 5 eller fler gånger hade inte mindre än 51 % bekanta som injicerat, 21 % hade blivit erbjudna injektion och. 44 % hade kunnat skaffa medlet.

De med cannabiserfarenhet, i synnerhet de med mera omfattande sådan, var (eller hade varit) sålunda förhållandevis starkt ex— ponerade för denna form av missbruk. Dock finns här gentemot de andra medlen en- skillnad i de inbördes relationerna mellan de. tre variablerna för expositionen: »erbjuden: pröva medlet» ger en lägre siffra. En möj— lig tolkning är den att relationen till intra-- venösa brukare av centralstimulantia inte be» står i umgänge utan i mindre intensiva kon—- takter —— t. ex. vid anskaffning av cannabis..

4.5.4 Benägenheten att börja ta cannabis: och dess samband med expositionen för oli-- ka medel

Även bland dem som ej prövat cannabis finns det ett samband mellan utsträckning- en i vilken studenterna på olika sätt expo- nerats för cannabis och deras värderingar av användningen. Tabell 5.6 sammanfattar skillnaderna mellan benägna och obenägna, (bådadera utan erfarenhet av cannabis).

De benägna hade i betydligt större ut— sträckning än de obenägna bekanta som prö— vat cannabis, och ansåg sig också oftare veta— var de skulle kunna få tag på det. Even— tuellt hade de också oftare blivit erbjudna! att pröva medlet. I fråga om bekanta som. mer ofta använde cannabis förelåg emeller— tid ej några skillnader mellan benägna och- obenägna.

Liksom i fråga om cannabis känneteckna— des de benägna av en mer omfattande ex- position också för LSD. De benägna hade till 16 % bekanta som prövat LSD mot 5 % bland de obenägna (d % = 11 i 6,2); I fråga om erbjudanden att pröva LSD och uppfattningen om de egna möjligheterna att skaffa LSD förelåg dock inte några större

cannabis.

Har bekanta som prövat cannabis

Tror sig kanske eller säkert kunna skaffa cannabis Har blivit erbjuden att pröva cannabis Tabell 5.6. Exposition för cannabis bland studenter som år obenägna resp. benägna att pröva

Obenägna Benägna (n=283) (n=101) % % d%

36 63 27 :i: 11,3 28 49 21 :i: 10,8 19 28 9 :i: 9,3 (ej sign)

skillnader.

I fråga om exposition för centralstimulan— tia peroralt eller i injektion kunde inte någ- ra signifikanta skillnader mellan benägna och obenägna konstateras.

4.5.5 Benägenheten att fortsätta ta cannabis och dess samband med expositionen för olika medel

Även bland de studenter som haft erfaren- het av cannabis märks tydligt att benägen- heten att fortsätta att använda det är rela- terad till i vilken utsträckning de är eller har varit exponerade för det. I nedanståen- de tabell visas en del markanta skillnader i fråga om exposition för cannabis mellan dem som är obenägna att fortsätta ta can- nabis och dem som är benägna att göra det.

Både i fråga om bekanta (tidigare eller aktuella) som prövat, samt i fråga om be- kanta som uppvisar ett aktuellt mer frekvent bruk, har de obenägna ett mindre antal än de benägna. De har vidare fått färre erbju- danden att pröva cannabis, och är ej så ini-

tierade i fråga om var cannabis kan erhål- las. Att de obenägna har färre bekanta som mer ofta tar cannabis torde delvis samman— hänga med att deras erfarenheter till större del än de benägnas är av ett något äldre da- tum. Vidare har de, jämfört med de benäg— na, använt cannabis vid ett mindre antal tillfällen. Gruppen innehåller alltså till stor del de studenter som relativt tidigt (före 1966) gjort något enstaka experiment med cannabis, men senare förlorat intresset för det. Därigenom saknades ett viktigt motiv att umgås med cannabisintresserade, som even- tuellt kunnat erbjuda dem cannabis eller ge dem uppgifter om var sådan funnits att er- hålla. En sådan tolkning av skillnaderna ovan exemplifierar just det ömsesidiga be- roendeförhålladet mellan expositionsgrad och motivationella faktorer.

Skillnaderna i fråga om exposition för cannabis överensstämmer med skillnaderna mellan grupperna i fråga om exposition för LSD. Bland de obenägna hade 29 % bekan- ta som någon gång prövat LSD mot 56 % av de benägna (d % = 27 = 19,5). Med

Tabell 5 .7. Exposition för cannabis bland cannabiserfarna studenter som är obenägna respek— tive benägna att fortsätta med cannabis.

Obenägna Benägna

(n = 44) (n = 57) % % d % Har eller har haft 5 eller fier bekanta som prövat cannabis 50 70 20 :i; 19,1 Har bekanta som mer ofta tar cannabis 43 75 32 :i; 19,1 Har bekanta vid Stockholms universitet som mer ofta tar cannabis 30 58 28 :i: 19,6 Har fått flera erbjudanden att ta cannabis 68 93 25 ;t 14,8 Tror sig säkert kunna skaffa cannabis 41 72 31 :i: 19,3

tanke på att LSD relativt nyligen börjat marknadsföras stöder detta teorin att de obe- nägna i betydligt mindre utsträckning än de benägna har aktuell kontakt med cannabis- brukande kretsar (med LSD-kontakter).

4.5.6 Massmedia, personliga kontakter m. m. och studenternas bedömningar av deras rela- tiva betydelse

I det föregående har lämnats uppgifter om i vilken utsträckning studenterna expone- rats för narkotika, bl. a. genom kontakter med bekanta som använt eller använder de olika medlen. En tanke som framfördes i detta sammanhang var att ju större kon- taktfrekvensen var i förhållande till sådana vänner, desto större skulle sannolikheten vara för en inlärning av positiva värdering- ar av olika medel (främst cannabis). Detta sagt med den reservationen att hos indivi- den tidigare existerande värderingar eller intresse att pröva olika medel självfallet kan tänkas ha varit den faktor som främst bestämt hans val av umgänge.

Det är alltså ganska klart att vi inte kan påstå något bestämt om vilken inverkan narkotikabrukande bekanta haft i samman- hanget, eller över huvud taget något om vil- ka påverkningskällor som resulterat i va- rierande grader av benägenhet att pröva olika medel.

För att i någon mån komplettera bilden av hur studenterna »exponeras» för narko- tika gjordes vid undersökningen ett försök att mer direkt mäta vissa andra aspekter av denna exponering. För att lokalisera möj- liga källor till attityder, värderingar och kunskaper beträffande narkotika och narko- tikafrågor och deras relativa betydelse, ställ- des om ett antal tänkbara påverkningskäl- lor (massmedia, personliga kontakter av oli- ka kategorier m. in.) följande fråga: »Vilken betydelse har olika »media» haft för Din kännedom och uppfattning om narkotika och narkotikafrågor?» Respondentens upp- gift var att skatta vart och ett av de angivna »medias» betydelse efter en 4-gradig skala med värdena: Mycket stor betydelse, gans-

ka stor betydelse, ingen större betydelse, ingen betydelse.

Olika »medias» betydelse för studenternas uppfattning om narkotika och narkotika- frågor

I nedanstående tabell redovisas andelen stu- denter som tillskrev de olika »media» en »ganska stor» eller »mycket stor» betydel- se i sammanhanget.

Tabell 5.8. Olika »medias» betydelse för studenternas uppfattning om narkotika och narkotikafrågor.

Män Kvinnor (n=491) (n=247) % %

Dagspressen 84 85 TV 77 82 Radio 35 38 Tidskrifter 29 26 Facklitteratur 27 21 Upplysningsbroschyrer 21 32 Film 23 22 Veckopressen 9 14 Skönlitteratur 10 9

Bekanta med erfarenheter av narkotika 30 26 Bekanta utan erf. av narkotika 16 18 Föräldrar 6 6 Lärare 4 5 Egna erfarenheter 13 7

Manliga och kvinnliga studenter rang- ordnade »media» efter relativ betydelse på ungefär samma sätt. De massmedia som bedömdes ha haft den största betydelsen var som väntat dagspressen och TV. Långt mindre betydelsefulla bedömdes radio, tid- skrifter etc. ha varit. Andelen studenter som hänvisade till upplysningsbroschyrer av oli- ka slag var 21 % resp. 32 %.

Olika personliga kontakter tycktes ha haft en väsentligt mindre betydelse än massme- dia. 30 % resp. 26 % nämnde emellertid bekanta med egna erfarenheter av narkotika som ganska eller mycket betydelsefulla. För- äldrars och lärares betydelse i sammanhang- et bedömdes däremot, som förväntat, som mycket ringa.

Massmedias, personliga kontakters etc. re— lativa betydelse för studenter med respektive utan erfarenhet av cannabis

Av flera skäl kan man förvänta sig att mass- medias narkotikainformation bedöms som mindre betydelsefull av studenter med er- farenhet av cannabis, medan de däremot bedömer t. ex. kamrater med erfarenhet av cannabis som mer betydelsefulla informa- tionskällor. Massmedias presentation av nar- kotika ger som regel en negativ bild av nar- kotika och narkotikabruk, som är inkon- gruent med brukarnas värderingar och be— teende. Brukarna kan vidare förväntas på grund av sitt intresse för ämnet att söka mer kvalificerad information, i fack- litteraturen eller hos bekanta. Selektiv expo- nering och varseblivning/tolkning kommer sannolikt att resultera i att brukarna i viss mån uppsöker sådana fakta, och kommer att acceptera sådana värderingar som är i överensstämmelse med det egna beteendet. Massmedia erbjuder föga av detta och vida- re ger de inte heller en så detaljerad infor— mation som vissa konkurrerande »media».

Klara skillnader framträdde i fråga om bedömningarna av den relativa betydelsen

av olika »median för studenternas uppfatt- ning om narkotikafrågor. Studenter med erfarenhet av cannabis tillmäter dagspress och TV en mindre betydelse än andra stu- denter gör.

Det bör i detta sammanhang påpekas att dessa skillnader inte beror på att de med er- farenhet av cannabis i mindre utsträckning skulle ta del av massmedias narkotikainfor- mation. Tvärtom, av svaren på en annan fråga om massmedia (som presenteras i näs— ta avsnitt) att döma, är de intresserade av och brukar ta del av massmedias narkotika- information i något större utsträckning än de övriga.

Det som de med erfarenhet av cannabis uppgav vara den främsta källan till sina kunskaper och föreställningar om narkotika var i första hand bekanta som haft egna erfarenheter av narkotika. I manliga nej— gruppen uppgav 18 % att sådana haft gans- ka stor eller mycket stor betydelse, i ja— gruppen 75 % (d % = 57 = 10,0), och bland de kvinnliga studenterna var motsva- rande värden 16 % respektive 78 % (d % = 62 i15,3). Förutom kamraternas erfa- renheter spelade givetvis de egna en stor roll. Egna erfarenheter av =vnarkotika» över huvud taget uppgavs vara av betydelse för

Tabell 5.9. Massmedias, personliga kontakters m. m. relativa betydelse för studenter med resp. utan erfarenhet av narkotika.

___—___— Erfarenhet av cannabis

Män

Kvinnor

Nej Ja (n=385) (n=101) % %

1 gång 2—4 ggr 5— ggr Nej Ja (n=31) (n=31) (n=39) (n=207) (n=37)

___—___

Anser att dagspressen haft mycket stor betydelse 32 24 Anser att TV haft mycket stor betydelse 36 25 Anser att facklitteratur haft ganska eller mycket stor betydelse 23 40

Anser att bekanta med egna er— farenheter haft ganska eller mycket stor betydelse 18 75

Anser att egna erfarenheter av ngt medel haft ganska eller mycket stor betydelse 2 53

% % % % % 29 39 8 27 14 32 39 8 38 16 29 35 51 19 30 58 68 95 16 78

16 45 90 41

___—___—

2 % (vilka torde ha prövat annat medel än cannabis) i nej-gruppen mot 53 % i ja-grup- pen (d % = 51 i 7,1), och bland de kvinn- liga studenterna 0 % respektive 41 % (d % = 41 i 9,2).

Även facklitteratur hade som väntat en relativt sett större betydelse för dem som haft egna erfarenheter av cannabis. Fack- litteratur nämndes av 23 % i nej-grup- pen mot 40 % i ja-gruppen (d % = 17 = 9,7). Även bland kvinnliga studenter med erfarenhet av cannabis hade facklitteraturen en relativt sett större betydelse än bland de övriga.

Slutligen kan nämnas att även en jäm- förelse mellan mer eller mindre benägna bland dem som ej prövat cannabis gav sam- ma resultat som jämförelsen ovan. Studen- ter som var benägna att pröva cannabis till- mätte jämfört med obenägna massmedia en mindre betydelse, och facklitteratur och kamrater med egna erfarenheter en större betydelse. (Skillnaderna dock ej signifikan- ta.)

Bland obenägna och benägna med erfa- renheter av cannabis förelåg följande skill- nader: De benägna tillmätte fackpress och bekanta en större betydelse än de obenägna gjorde (ej sign.) De benägna tillmätte också de egna erfarenheterna en betydligt större betydelse än de obenägna gjorde (68 % mot 34 %, d % = 34 1- 19,6).

4.5.7 Attityder till massmedias narkotikain- formation

Inställningen till narkotikainformation via massmedia belystes från två olika synpunk- ter. Studenterna fick dels ta ställning till

ett påstående rörande möjligheten av nega- tiva effekter av massmedias narkotikainfor- mation, och dels till två påståenden som rörde deras intresse för narkotikainforma— tion via massmedia.

Samtliga studenter

Andelen studenter som instämde i de tre påståendena redovisas nedan (instämde: »instämmer i viss mån» + »instämmer i stort sett» + »instämmer helt»).

Ca två tredjedelar av både de manliga och de kvinnliga studenterna instämde i på- ståendet att massmedias narkotikainforma- tion skulle kunna leda till ökad nyfikenhet och ökad tendens att pröva narkotika. Det är anmärkningsvärt att en så stor andel uppvisar denna reaktion inför, eller bedöm- ning av, massmedia. Det förefaller viktigt att göra den till föremål för en närmare analys. Hur pass mycket avviker studenter- nas bedömning från andra mottagarkatego- rier, och hur pass riktig är denna bedöm- ning?

Att studenterna själva är intresserade av massmedias information på området är up— penbart. Ca tre fjärdedelar uppgav att de »brukar vara intresserade etc.» och en ännu större andel uppgav att de skulle vilja få mera vetenskaplig information om narko- tika.

Attityder till massmedias narkotikainforma— tion bland studenter med respektive utan er- farenhet av cannabis, och bland mer eller mindre »cannabiserfarna»

Något överraskande var fyndet att både

Tabell 5.10. Studenternas synpunkter på massmedias narkotikainforrnation.

Män Kvinnor (n=491) (n=247) % %

Massmedias narkotikainformation leder till nyfikenhet och ökad tendens att pröva narkotika 67 63

Jag brukar vara intresserad av och försöka ta del av massmedias informa- tion om narkotika 73 76

Jag skulle vilja få mera vetenskaplig information om narkotika 82 84

bland män och kvinnor ökade andelen som ansåg att »medias narkotikainforma- tion kunde leda till nyfikenhet och ökad tendens att pröva narkotika» med erfaren- heterna av cannabis. Skillnaderna var ej sig- nifikanta, men tendensen var fullt klar: de som ej prövat cannabis instämde i påståen— det i mindre utsträckning, sedan ökade an- delen instämmanden med ökat antal erfaren- heter av cannabis. Samma tendens framträd— de vid jämförelser mellan obenägna och be- nägna både i nej- och i ja—gruppen. De be- nägna ansåg i större utsträckning än de obenägna att medias narkotikainformation kunde ha dessa negativa konsekvenser. (Kanske rör det sig om en projektion av de egna reaktionerna inför de TV-program eller artiklar som berör frågan. Man vill gärna föreställa sig eller tro att andras reak- tioner inför ett fenomen är samma som ens egna, eller att den egna reaktionens »riktighet» får en bekräftelse genom andras likartade reaktioner.)

Både de som prövat cannabis och de be- nägna både med och utan cannabiserfaren- het skilde sig något från de övriga beträf- fande svaren på de övriga frågorna. De vil- le i något (ej sign.) större utsträckning ha mer vetenskaplig information om narkotika och sade också oftare att de var intressera- de av massmedias narkotikainformation.

4.5.8 Sammanfattning och kommentarer

Exposition för cannabis. Varannan man (och varannan kvinna), bland de yngre så många som två av tre, uppgav att de hade eller hade haft bekanta som prövat canna- bis. 10—15 % uppgav sig ha bekanta vid SU som »mera ofta» tog medlet.

Expositionen för LSD var betydligt läg— re, men ändå påtaglig: 16 % uppgav att de hade bekanta som prövat medlet, och drygt 5 % att de själva blivit erbjudna att göra det.

Expositionen för centralstimulantia per- oralt var något högre än den för LSD.

Vad gäller expositionen för centralstimu- lantia i injektion uppgav så mycket som 14% sig ha eller ha haft någon bekant

som prövat medlet. Dock uppgav mindre än 1 % att de hade någon sådan bekant vid SU.

Således var bland studenterna expositio- nen för det generellt ovanliga LSD högre än för det vanliga intravenösa missbruket av centralstimulantia.

Att döma av uppgifterna om antalet be- kanta vid SU som »mera ofta tar medlet» är cannabis det bland studenterna helt do- minerande medlet, medan övriga medel är ovanliga.

Expositionen för cannabis i viss mån även för LSD och centralstimulantia per- oralt — var betydligt större bland dem som på olika sätt markerade en mindre avstånds— tagande (mera positiv) attityd till cannabis. Bakom detta samband ligger förmodligen flera omständigheter: dels attitydpåVerkan från kamrater med erfarenhet av cannabis, dels uppsökande av kamrater med likarta- de attityder och intresse för medlet.

De med större cannabiserfarenhet var i förhållandevis stor utsträckning exponerade även för det grava, men i studentpopula— tionen tydligen sällsynta, intravenösa miss- bruket.

Olika källor till studenternas uppfattning om narkotikafrågor

Av hela studentgruppen gavs TV och dags— press den största betydelsen. .

Det visar sig dock att de med egna er- farenheter av, eller oavsett detta benägen— het för cannabis tillmätte kamrater och egna erfarenheter långt större betydelse än mass- media.

Påfallande många ansåg att massmedias narkotikainformation kunde leda till ökad nyfikenhet och ökad tendens att pröva nar- kotika.

Anmärkningsvärt är att denna uppfatt- ning var vanligare bland dem med egna erfarenheter av narkotika.

4.5.9 En översikt över sambanden mellan undersökningens viktigare »narkotika-vari- abler»

I avsnitt 4.3-4.5 behandlades bl. a. samban-

den mellan benägenheten att pröva (eller att fortsätta använda) cannabis och ett antal andra mått på studenternas orientering gent- emot cannabis och andra medel. Innan vi övergår till nästa steg i analysen av faktorer relaterade till varierande benägenhet att prö— va cannabis — dvs. till analysen av skillna- der i fråga om sociala och psykologiska karakteristika följer här en komplette- rande översikt över de hittills konstaterade skillnaderna mellan studenter med och utan erfarenhet av cannabis, och mellan studen— ter som var mer eller mindre benägna att använda det.

Beträffande sambandet mellan de egna erfarenheterna av cannabis och benägenhe- ten att pröva (eller att fortsätta använda) det, kan inledningsvis nämnas att - som väntat — ju fler gånger studenterna hade prövat cannabis, desto oftare var de också benägna att fortsätta använda det.

I övrigt gällde generellt att ju fler erfaren— heter studenterna haft av cannabis och ju mer benägna de var att använda det (vare sig de gjort det tidigare eller ej):

1) desto mindre bestämt tog de avstånd från användning av andra medel (med un— dantag för intravenös användning av cen- tralstimulantia).

2) desto oftare trodde de att cannabis (och i viss mån andra medel) eventuellt eller sä- kert skulle kunna ge värdefulla erfarenhe- ter.

3) desto oftare betvivlade de att medlen skulle ha olika skadliga effekter.

4) desto tolerantare var de gentemot an- vändningen av medlen speciellt av canna- bis - bland studenter.

5) desto mer överskattade de brukets ut- bredning bland studenterna.

6) desto mer överskattade de övriga stu- denters tolerans gentemot användningen av medlen bland studenter.

7) desto mer betvivlade de straffets pre- ventiva effekt i fråga om bruk av eller in- tresse att pröva cannabis.

8) desto mer bestämt tog de avstånd från tanken att cannabisbruk skulle kunna leda till blandbruk.

9) desto mer hade de exponerats för med-

len, i den bemärkelsen att de oftare hade, eller hade haft, bekanta som prövat dem, och att de oftare blivit erbjudna att pröva dem.

10) desto säkrare var de beträffande hur el- ler var de skulle kunna få tag på medlen. 11) desto mindre betydelse tillmätte de massmedia, och desto större olika person- liga kontakter, för de kunskaper och före— ställningar de hade om medlen.

Ovannämnda resultat gäller i första hand de manliga studenterna, men i de fall upp- gifter förelegat för de kvinnliga, gäller re- sultaten också för dem. Det bör också på- pekas att sambandens styrka varierar med medel. De starkaste sambanden framträder i fråga om cannabis, medan de för intra- venös användning av centralstimulantia är betydligt mindre uttalade.

Även mellan de variabler som beskrivs i punkterna 2—11 ovan förelåg som väntat — genomgående positiva samband. Då en- dast en del av dessa redovisats i den före- gående framställningen, följer här en full- ständigare och mer systematisk översikt över de parvisa korrelationerna mellan de mer »centrala» av dessa variabler.

I tabell 5.11 redovisas dessa samband för hela den manliga studentgruppen, och där- efter redovisas de separat för studerande utan erfarenhet av cannabis (tabell 5.12) och för studerande med erfarenhet av can- nabis (tabell 5.13).

Det bör observeras att de sambandsmått som redovisas i de tre matriserna är tetra- koriska koefficienter, vars lämplighet för en sambandsanalys av den typ av variabler det rör sig om här kan diskuteras. Speciellt bör detta observeras vid granskningen av den matris som gäller studerande med erfaren- het av cannabis. Samtliga variabler uppvisar i denna grupp synnerligen sneda fördelning- ar, med en stark koncentration till variab- lemas »positiva» värde, (dvs. i detta sam- manhang kategorier som: »Har bekanta etc.», »Är tolerant», »Kan skaffa canna- bis» osv.)

Mer adekvata uttryck för sambandets styrka har i vissa fall redan redovisats ge- nom de uppgifter om procentuella skillnader

Tabell 5.1]. Sambanden (tetrakoriska koefficienter) mellan några av undersökningens variabler rörande cannabis bland samtliga manliga studenter (n=491)

Har bek. Har bek. Har bek. Har bliv. Kan sk. Tror stud. Tror Är tol. Tror c. Haft Benåg. som prö- som ofta vid SU erbjuden cannabis tol. cann- cann. mot cann.- kan ge lust pröva pröva vat cann. tag. cann. som ofta cannabis bruk vanl. bruk värdet. cannab. cannab. tag. can- crf. nab.

Har själv prövat cannabis .44 .29

Har bekanta som prövat cannabis .28

Har bekanta som mer ofta tagit cannabis .22

Har bek. vid SU som mer ofta tagit cannabis .21

Har blivit erbjud. pröva cannabis . .27 Kan skaffa cannabis .28

Tror studenter är toleranta mot cannabisbruk .33

Tror bruket av cannabis är omfattande

Är tolerant mot studenters cannabisbruk

Tror cannabis kan ge värde- fulla erfarenheter

Haft lust pröva cannabis Benägen att pröva cannabis

Tabell 5.12. Sambanden (tetrakoriska koefficienter) mellan några av undersökningens variabler rörande cannabis bland manliga studenter som ej

prövat cannabis (n = 380).

___—___—

Har bek. Har bek. som prö- som ofta vat cann. tag. cann. Har bek. Har bliv. vid SU erbjuden som ofta cannabis tag can- nah.

Är tol. Tror c.

mot cann.- kan ge

bruk värdef. erf.

Kan sk. cannabis

Tror stud. Tror tol. caun.- cann. bruk vanl.

Haft Benäg. lust pröva pröva cannab. cannab.

___—M_—

Har bekanta som prövat cannabis

Har bekanta som mer ofta tagit cannabis

Har bek. vid SU som mer ofta tagit cannabis

Har blivit erbjud. pröva cannabis

Kan skaffa cannabis Tror studenter är toleranta mot cannabisbruk

Tror bruket av cannabis är omfattande

Är tolerant mot studenters cannabisbruk

Tror cannabis kan ge värde- fulla erfarenheter

Haft lust pröva cannabis Benägen att pröva cannabis

.30 .40 .35

___—__—__————_________

Tabell 5.13. Sambanden (tetrakoriska koefficienter) mellan några av undersökningens variabler rörande cannabis bland studenter som prövat cannabis (n=101).

Har bek. Har bek. Har bek. Har bliv. Kan sk. Tror stud. Tror Är tol. Tror c. Haft Benäg. som prö- som ofta vid SU erbjuden cannabis tol. cann.- cannn. mot cann. kan ge lust pröva pröva vat cann. tag. cann. som ofta cannabis bruk van. bruk värdet. cannab. cannab. tag. can- erf. nab.

Har bekanta som prövat cannabis

Har bekanta som mer ofta tagit cannabis

Har bek. vid SU som mer ofta tagit cannabis

Har blivit erbjud. pröva cannabis

Kan skaffa cannabis Tror studenter år toleranta mot cannabisbruk

Tror bruket av cannabis är omfattande

Är tolerant mot studenters cannabisbruk

Tror cannabis kan ge värde- fulla erfarenheter

Haft luft pröva cannabis Benägen att pröva cannabis

mellan grupperna (och de bifogade konfi- densintervallen för skillnaderna i fråga), samt genom sambandsberäkn'mgar enligt Yule”s Q som redovisats i avsnitt 4.4.1. (Av ekonomiska m.fl. skäl var vi vid denna översikt över sambanden hänvisade till att utnyttja tillgängliga bearbetningsprogram, varför valet föll på tetrakoriska koefficien- ter. Avsikten här är emellertid främst att il- lustrera storleksordningen mellan koefficien- terna, inte att ge det »bästa» måttet på sam- bandens styrka).

4.6 Några skillnader i fråga om sociala och psykologiska karakteristika mellan studenter med resp. utan erfarenhet av cannabis

I detta avslutande kapitel redovisas ett an- tal jämförelser som gjorts mellan studerande med resp. utan egna erfarenheter av can— nabis, främst med avseende på olika psy- kologiska och sociala karakteristika. De skillnader som uppkommit i jämförelser mellan benägna och obenägna inom ja- resp. nej-grupper redovisas också.

I avsnitt 4.6.1 redovisas några aspekter av de olika jämförelsegruppernas uppväxt- och familjeförhållanden. Här belyses bl.a. skill- nader i fråga om fostrarförhållanden, för- hållandet till föräldrarna, uppfostran och skolanpassning. Avsnitt 4.6.2 jämför grup— perna med avseende på vissa psykologiska karakteristika som förekomsten av nervösa symtom, reaktioner inför auktoriteter och målinriktning. Avsnitt 4.6.3 ägnas åt alko- hol-, tobaks- och läkemedelsvanor, och av- snitt 4.6.4 belyser kortfattat förekomsten av

Tabell 6.1. Fostrarförhållanden.

normawikelser eller »ogillade beteenden» under uppväxten.

Kamratkontakter och studieinriktning tas upp i avsnitt, 4.6.5, och avsnitt 4.6.6, slut- ligen, redovisar gruppernas politiska attity- der och intresse.

4.6.1 Uppväxt- och familjeförhållanden

Upp växtart

Män i ja—gruppen har i större utsträckning vuxit upp i större samhällen. De kommer till 87 % från stad med minst 50 000 inv. Motsvarande siffra för nej-gruppen är 76 % (d % = 11,3 i 9,0). Kvinnorna i båda grupperna har till ca 70 % vuxit upp i stör— re städer.

F ostrarförhållanden

På en fråga om vem respondenten vuxit upp hos framkom följande:

En stor andel av de studerande, både i nej- och ja-grupperna, har vuxit upp hos och fostrats av båda föräldrarna, framför- allt under de sex första levnadsåren.

Större skillnader i fostrarförhållanden kommer fram först i åldern 7 till 18 år. 87 % av nej-gruppens män har fram till 18 års ålder vuxit upp hos båda föräldrar- na men bara 76 % i ja—gruppen (d % = 10,8 i 7,8). Här sjunker också andelen med ökat bruk; män med minst fem bruks- tillfällen har bara till 69 % vuxit upp hos båda föräldrarna och skiljer sig markant från nej-gruppen (d % = 22,9 i- 12,5).

x_—

Erfarenhet av cannabis

Män Nej Ja (n= 385) (n=101) % %

Kvinnor

1 gång 2—4 ggr 5— ggr Nej Ja (n=31) (n=31) (n=39) (n=207) (n=37) % % % % %

___—___—

Uppfostrad av båda föräldrarna a) mellan 0—6 år . 94 90 b) mellan 7—18 år 87 76

90 _ 90 90 94 86 77 90 64 90 73

___—___—

1 För definition av benägenhet se kap. 4.

Hos en något större andel i ja-grupper- na hade hemmen upplösts genom skilsmässa (ej sign.). Skillnaden var tydligare bland män med minst 5 brukstillfällen där 26 % uppgivit att föräldrarna skilt sig eller flyt— tat isär, jämfört med endast 11 % av nej- gruppen (d % = 15,0 i 10,0).

Också när det gäller förlusten av en el- ler båda föräldrarna genom dödsfall finns skillnader endast mellan män med 5 bruks- tillfällen eller fler och nej-gruppen. 15 resp. 5 % i de två jämförelsegrupperna har för- lorat en eller båda föräldrarna genom döds- fall innan respondenterna fyllt 15 år (d % = 10,7 5: 7,0).

Föräldrarnas socialgrupp och ekonomiska ställning

I enlighet med konventionella metoder har vi vid bedömningen av föräldrarnas social- grupp gått efter faderns yrke och därvid använt oss av statistiska centralbyråns yr- kesförteckning och dess gruppering av yr- kena i tre kategorier. I hela materialet skil- jer sig män och kvinnor genom att män- nen i mindre utsträckning (38 %) än kvin- norna (44 %) kommer från socialgrupp 1 och i någon mån mer från socialgrupp 3 (männen 14 %, kvinnorna 9 %).

Vad gäller de olika jämförelsegrupperna finns skillnader endast mellan män med minst 5 brukstillfällen och nej-gruppen, där de förstnämnda kommer mer från social- grupp 1 (d % = 24,2 i 14,7) och mindre

Tabell 6.2. Relationer mellan föräldrarna.

från socialgrupp 2 (d % = 19,9 : 15,3) än männen i nej-gruppen.

Beträffande modern ställdes följande frå- ga:

»Vilken var Din mors huvudsakliga sys- selsättning/ yrke under Din uppväxttid?»

Såväl kvinnor som män i nej-gruppen har i större utsträckning angivit att deras möd- rar varit hemmafruar under respondenter- nas uppväxttid, för männens del i allt mind- re utsträckning ju frekventare brukstillfälle- na varit (d % för skillnad mellan nej- och ja—grupp för kvinnorna = 71,2 i 16,5, för männen d % = 12,4 i 10,8).

En möjlig förklaring kan vara att respon- denterna i ja—gruppen, som ju i större ut- sträckning kommer från högre socialgrupp, har angivit moderns yrke/ utbildning även i de fall hon ej utövat det, och att nej-grup- pen på motsvarande sätt underlåtit att rap- portera lågstatus-yrken, eller att modern på deltid eller tidvis arbetat för att hjälpa till med familjens försörjning. Det bör också noteras (avsnitt 4.6.1), att män med många brukstillfällen oftare vuxit upp hos ensam- stående mödrar.

För uppgifter om studenternas uppfatt- ning om hemmets ekonomi ställdes frågan: »Hur hade Ni det ekonomiskt ställt hem- ma?» Endast hos kvinnorna framkom en skillnad på så sätt att ja-gruppen till 16 % uppgav att man hade det ganska eller myc— ket dåligt ekonomiskt ställt i hemmet mot 5 % inej-gruppen (d % = 11,3 i 9,2).

Erfarenhet av cannabis

Män Nej Ja (n=385) (n=101) % % Mycket bra 51 33 Ganska bra 35 39 Inte så bra Ganska dåligt 11 24 Inte tillämpligt eller uppgift sak- nas 3 4 Totalt 100 100

Kvinnor

1 gång 24 ggr 5— ggr (n=31) (n=31) (n=39)

Nej Ja (n=207) (n=37)

% % % % % 45 35 21 54 46 29 48 38 29 24 19 13 36 14 24

7 4 5 3 6

100 100 100 100 100

Följande fråga ställdes: »Hur kom Dina föräldrar överens sinsemellan?»

Män med många brukstillfällen skiljer sig klart från nej-gruppen vad gäller relatio- nerna mellan föräldrarna, dels så att de mer sällan uppgav att föräldrarna korn mycket bra överens (d % = 30,9 i 15,3) dels så att de oftare uppgav att föräldrarna inte kom så bra eller ganska dåligt överens (d % = 25,3 i 10,2). I ja- och nej-gruppen som helhet finns skillnader i samma riktning (d % = resp. 18,7 1- 11,0 och 13,2 i 7,4). Kvinnorna visar en liknande tendens.

Samma tendens uppkom i jämförelsen inom nej—gruppen mellan benägna och icke benägna.

Problem inom familjen

På en fråga om någon av syskonen, för- äldrarna eller andra fostrare vårdats för nervösa besvär eller varit alkoholmissbru- kare fanns inga skillnader mellan grupper- na betr. alkoholmissbruk. För männens del fanns däremot skillnader vad gäller familje- medlemmar som vårdats för nervösa be- svär. 8 % i nej-gruppen och 19 i ja-gruppen

Tabell 6.3. Skolanpassning.

svarar ja på denna fråga (d% = 10,5 1- 6,8).

Skolanpassning

För att belysa skolanpassningen ställdes fyra frågor.

a) »Hur trivdes Du på det hela taget i skolan under de senare skolåren?»

b) »Var Du skolsjuk eller skolkade Du under skoltiden?»

c) »Upplevde Du under skolåren att Du var avvikande från kamraterna?»

d) »Vilket medelbetyg fick Du i Ditt stu- dentbetyg eller motsvarande betyg som gav Dig tillträde till universitet?»

a) Ja-gruppens män har dels i mindre omfattning än nej-gruppens trivts övervä- gande bra, dels i större omfattning trivts övervägande dåligt i skolan (d % = 14,6 —_+-10,8 resp. 12,9 i 7,5). Män med minst 5 brukstillfällen har trivts sämst i skolan och skiljer sig mycket klart från nej-grup- pen (d % = 30,1 : 10,6), medan få upp- ger sig ha trivts mycket bra (d % = 42,6 i- 15,1). Män som prövat cannabis bara en gång uppger den bästa skoltrivseln vid jämförelse med alla övriga grupper.

Erfarenhet av cannabis

Mån Nej Ja (n=385) (n=101) % % a) Skoltrivsel Övervägande bra 63 49 Varken bra eller dåligt 26 27 Övervägande dåligt 11 24 100 100 b) Skolkat Ja, många gånger per termin 9 30 c) Upplevt sig avvikande Ja 20 38 d) Medelstudentbetyg A—AB 48 53 BA—B 50 45

Kvinnor

Nej Ja (n=207) (n= 37)

1 gång 2—4 ggr 5— ggr (n=31) (n=31) (n=39) % % % % % 74 58 21 59 49 20 23 38 27 37 6 19 41 14 14 100 100 100 100 100 13 35 38 s 32 19 29 59 22 35 52 48 59 57 65 45 52 38 41 35

b) Ja—gruppens män uppger sig också ha skolkat mer, och i allt större utsträck- ning ju frekventare cannabisbruket varit. Vid jämförelse mellan ja- och nej-grupp är (1 % = 21,1 i 7,3, och mellan män med minst 5 brukstillfällen och nej-gruppen 29,9 :l: 11,1 %. Här skiljer sig också på samma sätt de kvinnliga jämförelsegrupperna (d % = 24,2 i 11,6).

c) Män med 5 brukstillfällen eller fler har i stor utsträckning upplevt sig avvikan- de från sina skolkamrater, och skiljer sig härvidlag kraftigt från nej-gruppen (d % =38,7=12,9). Andelen som upplevt sig awikande är större ju frekventare canna- bisbruket varit. Skillnad visar sig också mel- lan nej- och ja-gruppen som helhet (d % = 18 i 9,2). Kvinnorna visar en tendens i samma riktning.

d) I hela materialet har kvinnorna i ge- nomsnitt något högre medelstudentbetyg än männen: 60 % av kvinnorna och 50 % av männen har lägst AB i medelbetyg.

Några säkra skillnader finns inte mellan

Tabell 6.4. Relationer till föräldrarna.

jämförelsegrupperna vare sig för män eller kvinnor, men en tendens finns hos båda könen att ja—gruppen har väl så stor andel med höga medelstudentbetyg som nej-grup- pen, speciellt män med många brukstill- fällen.

Med säkerhet kan man i varje fall fast- ställa att ja-grupperna inte har sämre stu- dentbetyg än nej-grupperna.

Även mellan benägna och obenägna i nej-gruppen förelåg skillnader i fråga om skolanpassning. Fler benägna uppgav att de hade trivts dåligt i skolan (16 % resp. 9 %, ej sign.), och uppgav att de hade upp— fattat sig som avvikande från kamraterna (17 % resp. 9 % d % : Si 7,1). Inte heller här uppkom skillnader i fråga om studentbetyg.

Relationer till föräldrarna och karakteristik av uppfostran

Ett antal frågor ställdes beträffande tidigare och aktuella relationer till föräldrarna.

Erfarenhet av cannabis

Mån Nej Ja (n= 385) (n=101) % % Under uppväxten haft konfliktfyllt förhållande” till endera eller båda föräldrar 16 36

(d% = 203: 8,8)

'Trivts mycket bra i föräldra- hemmet' 62 27

(d% = 35:l: 10,9)

Tycker att föräldrarna ”brukade lägga alltför stor vikt vid konven- tionella värderingar t. ex. i fråga om uppförande, anpassning och materiell standard' 70 Känner sig 'nu kritisk mot för- äldrarnas normer och värderingar” 29 56

(d% = 273: 10,3)

Upplever sig som ”i hög grad självständig i förhållandet till föräldrarna' 60 73

(d%

|]

Kan inte diskutera personliga problem med någon av föräld- rarna 25 36

(d%

||

44 (d% = 263: 11,0)

1sz 10,6)

111 9,8)

Kvinnor

Nej Ja (n = 207) (n= 37)

1 gång 2—4 ggr 5— ggr (n=31) (n=31) (n=39)

% % % % % 19 28 56 27 46

(d% = 195: 16,1 42 35 8 60 49

(d% = 115: ej S)

58 68 79 43 59 (d% = 163: 13,5)

48 48 69 30 51 (d% = lei: 16,5)

74 65 79 54 65 (d% = 11; ej sign)

26 32 46 27 35 (d% = 8; ej sign)

Både männen och kvinnorna i ja—grup- perna uppger i större utsträckning än nej- grupperna.

att de såväl under uppväxten som i nu- varande ålder haft dåligt förhållande till föräldrarna;

att de känner sig självständiga gentemot föräldrarna;

att de är kritiska mot föräldrarnas vär- deringar.

Generellt ökar dessa skillnader hOS män- nen med antalet brukstillfällen.

De kanske mest markanta skillnaderna som framträdde i fråga om jämförelsegrup- pernas uppväxtförhållanden var skillnader- na i deras bedömningar av a) i vilken ut- sträckning deras förhållande till föräldrar- na varit konfliktfyllt och b) hur de trivts i föräldrahemmet.

I båda dessa avseenden uttryckte studen- terna som prövat cannabis — speciellt de med de flesta bmkstillfällena -— en synner- ligen negativ reaktion. Bland männen an- såg 16 % i nej-gruppen att förhållandet till föräldrarna varit konfliktfyllt mot 36 % i ja—gruppen. Inte mindre än 56 % i grup- pen med 5 eller fler brukstillfällen av can- nabis uppgav detta. Bland kvinnorna var motsvarande värden 27 % resp. 46 %.

Ännu större skillnader framträdde i sva- ren på frågan om hur man på det hela ta— get trivts i föräldrahemmet. Andelarna som uppgav att de trivts bra var bland männen 62 % i nej-gruppen mot 27 % i ja-grup- pen (d % = 35 i 10,9), och bland kvin- norna 60% resp. 49 % (ej sign.). Även här avvek bland männen de med 5 eller fler brukstillfällen kraftigt. Endast 8 % uppgav att de hade trivts mycket bra i för- äldrahemmet.

Det är uppenbart att studenter med er- farenheter av cannabis upplever också sina aktuella relationer till föräldrarna på ett sätt som väsentligt avviker från andra stu- denters. För både manliga och kvinnliga studenter gällde att med jet-gruppens kri- tiska inställning sammanhängde en starkare känsla av självständighet i förhållandet till föräldrarna. Ett ytterligare tecken på detta relativa avståndstagande från föräldrarna

framträder i den större andelen i ja-grup- perna som ansåg sig ej kunna diskutera personliga problem med någon av (eller bå- da) föräldrarna.

Det kan i detta sammanhang nämnas att förhållandet var det omvända i svaren på en fråga om man hade någon annan (än förälder) att diskutera personliga problem med. Bland manliga studenter med erfaren- het av cannabis svarade 70 %, mot 47 % av de övriga, att de hade 2 eller fler be- kanta av detta slag (d % = 23 i 11,0). Även bland kvinnliga studenter med resp. utan erfarenhet av cannabis framträdde den- na skillnad (65 % resp. 56 %; ej sign.).

Jämförelser mellan studenter som var mer eller mindre intresserade av att pröva, eller fortsätta använda cannabis, gav skill- nader mellan benägna och obenägna som motsvarade dem mellan ja— och nej-grup- pen.

Vad beträffar studenter utan erfarenhet av cannabis förelåg följande skillnader mel- lan benägna och obenägna. De benägna var jämfört med de obenägna mer kritiska mot föräldrarnas normer och värderingar (40 % resp. 26 %; d % = 141 10,5), tyckte i större utsträckning de lade för stor vikt vid konventionella värderingar (58 % resp. 40 %; d % = 18 1113), och an- såg oftare att de inte kunde diskutera per- sonliga problem med någon förälder (43 % resp. 32 %; d % =11i10,8).

Motsvarande skillnader fanns mellan be- nägna och obenägna bland studenter med erfarenhet av cannabis. De benägna var också här jämfört med de obenägna: mer kritiska mot föräldrars normer etc. (72 % mot 36 %; d % = 36 :*: 19,5); tyckte i större utsträckning föräldrarna var mycket konventionella (35 % mot 11 %; d % = 241-17,0) och ansåg oftare att de inte kunde diskutera personliga problem med föräldrarna (47 % mot 20 %; d % = 27 = 18.9).

Både männen och kvinnorna i ja—grup- pen anser att deras mått av frihet under tonåren skilde sig från de jämnårigas. Hos männen finns två svarstendenser: dels mind— re frihet än jämnåriga, dels större. Kvinnor-

Tabell 6.5. Karakteristik av uppfostran.

Män

Nej Ja (n=385) (n=101) % %

»Hur stor frihet anser Du att Du fick i tonåren då det gällde val av kamrater, fritidssysselsättningar, att bestämma tider rn. m.?»

Större än de flesta jämnåriga 25 29 Ungefär som de 68 58 Mindre än de 6 13

99 100

»Fick Du en mer demokratisk eller mer auktoritär uppfostran?»

Utpråglad demokratisk 56 52

Utpräglat auktoritär 21 30

na uppger enbart större frihet.

I jämförelsen av uppfostran i termerna demokratisk resp. auktoritär uppstår inga Säkerställda skillnader. Männen med 5 el- ler fler brukstillfällen tenderar att i mindre utsträckning karakterisera sin uppfostran som demokratisk, och i större utsträckning som auktoritär.

När det gäller auktoritär resp. demokra- tisk uppfostran visar uppgifter från de obe- nägna och de benägna större skillnader. An- delarna som uppfattade uppfostran som auktoritär var bland de benägna resp. obe- nägna:

a) Bland studenter cannabis 29 % resp. 9,3)

b) Bland studenter cannabis 39 % resp. 18,0).

utan erfarenhet av 18 % (d % = 11 i

med erfarenhet av 18 % (d % = 21 1-

4.6.2 Några psykologiska karakteristika

Neuroticism

På grundval av antagandet att cannabis- brukare rekryteras ur en population med

Erfarenhet av cannabis

Kvinnor

Nej Ja (11 = 207) (11 = 37) % %

1 gång 2—4 ggr 5— ggr (n=31) (n=31) (n=39) % % %

26 19 33 17 41 (d% = 2431: 14,5) 65 68 46 72 49 (d% = 233; 16,5) 10 13 15 11 11 101 100 99 100 101 68 48 44 56 57 23 35 31 24 19

hög grad av neuroticism ställdes följande frågor. (Tabell 6.6.)

Ja-gruppen uppger sig i större utsträck- ning ha haft nervösa besvär (män d % 30,6 = 10,9, för kvinnor ej säkerställd skill- nad), ha varit djupt deprimerade (män d % 25,7 1- 11,0, för kvinnor ej säkerställd skill— nad), ha haft siälvmordsönskningar (d % = 17,9 1- 6,9, för kvinnor ej säkerställd skillnad), ha gjort självmordsförsök (kvin- nor d % 7,4 17,4), ha haft sexuella pra- blem (män d% 12,61 8,4, kvinnor d% 17,2 i 14,2).

Generellt ökar frekvensen av ja—svar med antalet brukstillfällen till högsta värden i gruppen med 5 eller flera brukstillfällen.

Dessa frågor kompletterades med följan- de i tabell 6.7.

I denna tabell har redovisats de hopslag- na svaren »ja, mycket ofta», »ja, ofta», »ja, ibland» (övriga alternativ »ja, sällan», »nej, aldrig»).

Signifikanta skillnader (P£0,05) anges med fetstilta siffror. Sådana i kolumn 5 (motsv. gruppen män med 5 eller flera brukstillfällen) anger signifikant skillnad mellan dessa och männen i nej-gruppen.

Mönstret är likartat det i föregående ta-

Tabell 6.6. Neuroticism 1.

Män

Nej Ja % %

1) »Har Du haft nervösa besvär?»

Ja: 17 498 2) »Har Du någon gång varit djupt deprimerad?»

Ja: 39 64 (1) »Har Du någon gång haft allvar- liga funderingar på eller önsk- ningar om självmord?»

Ja: 9 27 4) »Har Du någon gång försökt begå självmord?»

Ja: 1 5 5) »Har Du haft sexuella problem?» Ja: 16 29

bell. De två tvångsmässiga symtomen (nr 15 och 18) tenderar att vara överrepresentera- de i nej-gruppen. Det verkar rimligt att anta att personer med tvångsneurotiska me- kanismer i större utsträckning än andra tar avstånd från narkotika (på grund av det hot om förlust av kontroll — eller löfte om regression —— som kan ligga i föreställningar om narkotika, och som kanske för andra kan vara lockande?).

För att indela studenterna med avseen- de på neuroticism (i fortsättningen »nervö- sa» resp. »icke nervösa» respondenter) an- vändes frågan nr 11 om förekomst av ner- vösa besvär. Samstämmigheten mellan det- ta och övriga mått på neuroticism framgår av tabell 6.8, där signifikanta skillnader som tidigare markerats med fetstilta siffror.

Liksom vid jämförelsen mellan dem som använt och dem som ej använt cannabis framkom bland männen utan cannabiserfa- renhet åtskilliga skillnader mellan obenägna och benägna i fråga om förekomsten av olika nervösa besvär. Fler benägna än obenägna rapporterade att de haft nervösa besvär (24 resp. 14 % d % = 10 i 8,5) 50 % av de benägna mot 34 % av de obenägna (d % = 16 t11,1) uppgav att de någon gång hade varit djupt deprimerade. I fråga om förekomsten av en del mer specifika

Erfarenhet av cannabis

(n=385) (n=101)

Kvinnor

Nej Ja

1 gång 2—4 ggr 5— ggr (n=207) (n=37)

(n=31) (n=31) (n=39) % % % % % 29 45 64 34 43 58 58 74 59 78 13 32 33 21 32

3 3 8 3 11 16 10 54 18 35

»nervösa» besvär noterades skillnader en- ligt tabell 6.9.

Det bör observeras att även om det ge- nomgående framträder en del skillnader des- sa endast i fyra fall kan betraktas som sta- tistiskt signifikanta.

Sålunda förefaller antagandet att canna- bis attraherar individer med ökad grad av neuroticism eller psykisk sårbarhet, att be- kräftas åtminstone vad gäller männen. Den fåtaliga kvinnliga gruppen visade tämligen konsekventa men sällan Säkerställda tenden- ser i samma riktning.

Den teoretiskt tänkbara tolkningen att denna ökade frekvens av symtom skulle va- ra orsakad av cannabisbruk är mycket osan- nolik bl. a. av följande skäl:

En analog skillnad i fråga om symtom föreligger mellan respondenter som aldrig tagit cannabis men förklarat sig benägna att göra det, respektive ej benägna. Dessa benägnas symtomfrekvens var dessutom hög- re än deras som tagit cannabis men ej var benägna att fortsätta.

Frekvensen och intensiteten av cannabis-

Män Nej Ja (n=385) (n=101)

% %

Erfarenhet av cannabis

Kvinnor

Nej Ja (n— 207) (n— 37) % %

1 gång 2—4 ggr 5— ggr (n—31)(n—31)(n—39) % % %

6) »Besväras Du av huvudvärk?» 20 24 23 16 31 45 38 7) »Besväras Du av sömn— svårigheter?» 12 25 13 16 41 23 35 8) »Besväras Du av ont i magen (ej mensbesvär)?» 21 35 29 35 38 32 16 9) »Besväras Du av illamående?» 5 9 6 13 8 16 11 10) »Besväras Du av trötthet?» 42 53 45 52 62 64 70 11) »Besväras Du av koncentra— tionssvårigheter?» 56 66 45 74 77 64 70 12) »Besväras Du av självföre- bråelser?» 35 48 39 42 59 51 62 13) »Besväras Du av att Du lätt fattar humör och blir arg?» 22 23 19 19 28 34 43 14) »Känner Du Dig spänd och olustig utan påtaglig anledning?» 25 37 29 19 56 43 62 15) »Kontrollerar Du upprepade gånger att Du utfört även en obetydlig rutinsyssla riktigt?» 31 26 23 26 28 25 22 16) »Känner Du Dig osäker och otrygg i kontakten med folk som Du inte känner så väl?» 36 43 32 42 51 44 49 17) »Blir Du lätt jäktad och irri- terad?» 32 38 26 35 49 43 54 18) »År Du nästan pedantiskt nog- grann med vad Du gör?» 42 30 23 39 28 25 11 19) »Är Du rastlös och har svårt att koppla av?» 31 48 35 52 54 37 46 20) »Känner Du Dig minder- värdig?» 13 20 10 10 36 32 30 21) »Blir Du missmodig inför mot- gångar och andra besvärligheter?» 39 50 32 58 59 60 76 22) »Oroar Du Dig för Din psykiska hälsa?» 7 20 10 16 31 16 24 23) »Oroar Du Dig för Din fysiska hälsa?» 16 29 26 29 31 22 30 24) »Har Du lätt att brista i gråt?» 8 11 3 10 18 43 43

bruket är låg. Även de med endast ett bruks— tillfälle uppger i större utsträckning sym— tom.

Liksom beträffande många andra skill- nader mellan dem som tagit cannabis och dem som ej gjort det, kan man ifrågasätta i vilken mån dessa resultat skulle överens- stämma med en mera objektiv bedömning.

Det är nämligen, som påpekats i avsnitt 4.1.11, teoretiskt möjligt att skillnaden i själva verket gäller benägenheten att dekla- rera svårigheter (t. ex. under uppväxten el-

ler i form av nervösa symtom etc.), kom- prometterande erfarenheter (t. ex. tabuera- de beteenden som asocialitet eller narkoti- kabruk), negativa attityder (till sig själv, sin situation eller omgivningen) eller positiv in- ställning till normbrytande beteenden (t. ex. narkotikabruk). Ett aspekt av detta problem diskuteras i 4.6.2.

Bland dem som tagit cannabis finns så- lunda en oproportionerligt stor andel med nervösa besvär. I detta kapitel redovisas en rad andra skillnader mellan dem som tagit

Tabell 6.8. Samstämmighet »nervösa besvär» och övriga mått på neuroticism.

Män Män med utan nervösa nervösa besvär besvär (n=114) (n= 372) % %

2) »Har Du någon gång varit djupt deprimerad?» 76 34 3) »Har Du någon gång haft allvarliga funderingar på eller önskningar om självmord?» 38 5 4) »Har Du någon gång för- sökt begå självmord?» 4 0,8 5) »Har Du haft sexuella problem?» 37 13 6) »Besväras Du av huvud- värk?» 36 16 7) »Besväras Du av sömnsvårig- heter?» 33 9 8) »Besväras Du av om i magen (ej mensbesvär)?» 43 18 9) »Besväras Du av illa- mående?» 14 4 10) »Besväras Du av trött- het?» 63 39 11) »Besväras Du av kon- centrationssvårigheter?» 77 53 12) »Besväras Du av själv- förebråelser?» 57 31 13) »Besväras Du av att Du lätt fattar humör och blir arg?» 31 19 14) »Känner Du Dig spänd och olustig utan påtaglig anledning?» 15) »Kontrollerar Du upp- repade gånger att Du utfört även en obetydlig rutin- syssla riktigt?» 42 27 16) »Känner Du Dig osäker och otrygg i kontakten med folk som Du inte känner så

56 19

väl?» 60 30 17) »Blir Du lätt jäktad och irriterad?» 56 26 18) »Är Du nästan pedan- tiskt noggrann med vad Du gör?» 43 38 19) »År Du rastlös och har svårt att koppla av?» 61 27 20) »Känner Du Dig min- dervärdig?» 30 10 21) »Blir Du missmodig inför motgångar och andra be- svärligheter?» 60 36 22) »Oroar Du Dig för Din psykiska hälsa?» 29 4 23) »Oroar Du Dig för Din fysiska hälsa?» 37 13 24) »Har Du lätt att brista i gråt?» 13 8

Tabell 6.9. Andelen benägna och obenägna män i nejgruppen som uppgivit att de ibland eller ofta haft olika nervösa besvär.

Benägna Obenägna (n=101) (n= 283) % % Besväras av huvudvärk 26 18 Besväras av sjålvföre- bråelser 41 33 Känner sig osäker och otrygg i kontakter med obekanta 41 34 Känner sig spänd och olustig utan anledning 38 21 År rastlös och har svårt att koppla av 37 29 Känner sig mindervärdig 21 10 Blir missmodig inför mot- gångar 50 35 Oroar sig för sin psykiska hälsa 11 5 Oroar sig för sin fysiska hälsa 22 14 Har lätt för att gråta 14 6

cannabis resp. dem som ej gjort det.

Beror nu dessa skillnader på inslaget (48 % av manliga ja-gruppen) av studen- ter med nervösa besvär ibland dem som ta- git cannabis?

Hur ser sambanden mellan cannabiserfa— renhet och de olika bakgrundsfaktorerna ut när man konstanthåller förekomsten av ner- vösa besvär, dvs. när man undersöker des- sa samband dels inom gruppen med nervösa besvär, och dels inom gruppen utan nervö- sa besvär?

Tabell 6.10 belyser denna frågeställning. Även vid konstanthållandet kvarstår ett positivt om än ibland svagt samband mellan bakgrundsfaktorema och cannabis- erfarenhet. Sålunda kan inte i något fall sambandet helt bero på det stora inslaget av studenter med nervösa symtom bland de cannabiserfarna.

I flera fall är det dock uppenbart att den större andelen studenter med nervösa sym- tom bland dem med cannabiserfarenhet har stärkt sambandet mellan cannabiserfaren- heter och faktorn i fråga. Följande sam— band mellan cannabiserfarenhet och en bak— grundsfaktor kan således sägas delvis bero på faktorns samband med förekomst av

Hela materialet

Uppväxt i Stockholm eller Stor- Stockholm .11 Från ofullständig familj .13 Förekomst av nervösa besvär i fam. .14 Mindre harmoniskt mellan föräldrarna .15 Konflikter med föräldrarna .20 Trivdes dåligt hemma .29 Kritisk mot föräldrarnas normer .23 Trivdes dåligt i skolan .12 Skolkade under skoltiden .24 Upprepat snatteri .25 Blivit föremål för utredning av polis, an etc. .15 Rökare .23 Ofta hög alkoholkonsumtion .32 Olust inför auktoriteter .24 Ej yrkesmedveten .24 Har haft nervösa besvär .29 Tabell 6.10. Sambanden1 bland manliga studenter mellan cannabiserfarenhet och bakgrunds- faktorerz, samt mellan nervösa besvär och bakgrundsfaktorer.

Sambandet Bland dem Bland dem nervösa besvär utan nervösa med nervösa —— bakgrunds- besvär besvär faktorer

.08 .20 .01 .10 .09 .13 .11 .04 .22 .09 .11 .22 .15 .08 .31 .22 .22 .35 .23 .11 .25 .09 .02 .20 .21 .25 .15 .16 .38 .15 .15 .20 .01 .14 .39 .11 .21 .45 .12 .19 .24 .19 .18 .28 .15

* Tetrakoriska koefficienter. ? Redovisade i föregående och följande avsnitt av kap. 6.

nervösa besvär: förekomst av nervösa be- svär i familjen, mindre harmoniskt förhål- lande mellan föräldrarna, konflikter med föräldrarna, trivdes dåligt hemma, kritisk mot föräldrarnas normer samt trivdes då- ligt i skolan.

Tabell 6.11. Korrelationer mellan bakgrunds- variabler och komponenterna A och B.

Komponent

A B Uppväxt i Stockholm eller Stor- Stockholm .06 .29 Från ofullständig familj .21 .14 Förekomst av nervösa besvär i familjen .22 .01 Mindre harmoniskt mellan för- äldrarna .53 .09 Konflikter med föräldrarna .67 .00 'Trivdes dåligt hemma .57 .13 Kritisk mot föräldrarnas normer .54 .05 'Trivdes dåligt i skolan .34 .12 Skolkade under skoltiden .17 .40 Upprepat snatteri .18 .41 Blivit föremål för utredning av polis, an etc. .01 .22 Rökare .09 .49 Ofta hög alkoholkonsumtion .09 .55 Olust inför auktoriteter .43 .23 Ej yrkesmedveten .20 .33 Har prövat cannabis .13 .71 SOU 1969: 53

I andra fall är situationen den att före- komsten av nervösa besvär haft en beting- ande effekt på sambandet mellan cannabis- bruk och en faktor på så vis att detta sam- band blir särskilt starkt för de studenter som också uppgivit att de haft nervösa be- svär. Detta gäller främst sambanden mel- lan cannabiserfarenheter och uppväxt i Stor- Stockholm, skolk under skoltiden, upprepat snatteri, utredning av polis eller an, rök- ning, hög alkoholkonsumtion, samt avsak- nad av yrkesmedvetenhet. I dessa fall är ej heller sambanden mellan faktorerna och fö- rekomsten av nervösa besvär så starka.

Ovanstående uppgifter kan kompletteras genom resultatet av en faktoranalys av sam- banden mellan de olika bakgrundsvariabler för dem som uppgivit att de haft nervösa symtom. Vid denna komponent- eller fak- toranalys isolerades två bakomliggande kom- ponenter. I tabell 6.11 presenteras de olika variablernas samband med de två kompo- nenterna.

De högsta korrelationerna med kompo- nent A hade: Konflikter med föräldrarna, trivdes dåligt hemma, kritisk mot föräldrar- nas normer, mindre harmoniskt förhållan-

de mellan föräldrarna, olust inför auktori- teter, trivdes dåligt i skolan samt förekomst av nervösa besvär i familjen.

De högsta korrelationema med komponent B hade: Erfarenheter av cannabis, hög al- koholkonsumtion, rökning, upprepat snat- teri, skolkning, uppväxt i Stockholm eller i Stor-Stockholm, brist på yrkesmedvetenhet, samt utredning av polis eller an.

Dessa två av varandra relativt oberoende komponenter belyser ytterligare de samband som erhålls bland dem som uppgivit nervö- sa symtom. A-komponenten karakteriseras framför allt av upplevelse av konflikter med föräldrarna och en i övrigt disharmonisk hemmiljö. B—komponenten karakteriseras framför allt av ett antal beteenden hos stu- denterna själva: cannabiserfarenheter, högre alkoholkonsumtion, rökning, skolkning, snat- teri etc.

Det är intressant att notera att denna upp- delning i två mönster ganska nära samman- faller med den traditionella uppdelningen mellan »neurotiska» och »utagerande» sym— tom. Observera dock att båda dessa kom- ponenter återfinns i gruppen som uppgivit förekomst av nervösa besvär.

Reaktioner inför »auktoriteter»

Ett par frågor ställdes om studenternas sätt att uppleva konfrontation med konkreta »auktoriteter». Det antagande som motive—

Tabell 6.12. Reaktion inför »auktoriteter».

rade frågorna var att studenter som experi- menterat med cannabis skulle ha en mer olustbetonad reaktion inför personer i auk- toritetsposition.

Det visade sig att både manliga och kvinn- liga studenter med erfarenhet av cannabis oftare än de övriga studenterna upplevde »auktoritetsrelatiouer» som olustbetonade. Tydligast framträdde detta i gruppen med 5 eller fler brukstillfällen, hälften i denna grupp upplevde sådana relationer som olust- betonade.

En jämförelse mellan studenter som var benägna resp. obenägna att pröva (eller fort- sätta använda) cannabis gav samma resul- tat. De benägna med erfarenhet av canna— bis uppgav till 40 % olust inför sådana si- tuationer mot 16 % bland de obenägna (d % = 24 i 18,0). Även bland studenter utan erfarenhet av cannabis framkom en liknande skillnad (ej sign.).

Svårigheten att hävda den egna åsikten inför auktoriteter uppgavs i samma utsträck- ning i de manliga jämförelsegrupperna. Bland de kvinnliga studenterna som för övrigt uppgav större svårigheter av detta slag än männen uppgav dock nej-gruppen oftare (ej sign.) svårigheter än ja-g.uppen.

Det förefaller rimligt att uppfatta den- na reaktionsbenägenhet hos ja—grupperna som intimt relaterad till det tidigare be- skrivna konfliktfyllda förhållandet till för- äldrarna.

Erfarenhet av cannabis

Män

Kvinnor

Nej Ja (n=385) (n=101)

Nej Ja (n= 207) (n= 37)

1 gång 2—4 ggr 5— ggr (n=31) (n=31) (n=39)

% % % % % % % »Hur Du känner Du Dig i all- mänhet inför överordnade eller per— soner som i något avseende be- stämmer över Dig» a) Upplever ofta sådana situationer som olustbetonade 9 30 13 23 49 11 24 (d% = 235: 7,4) (d% = 13:e 11,6) b) Har då svårt att hävda sin egen åsikt 34 34 32 29 38 52 41

___—_____—_———————_—————

Tabell 6.13. Självuppfattning.

Mån Nej Ja

% %

Ansåg sig under skoltiden ha varit avvikande från kamraterna 20 38

Siälvuppfatming

Upplever sig studenter som prövat cannabis på något sätt avvikande från andra, t. ex. andra jämnåriga? Frågan blev mycket ofull- ständigt belyst men tillgång fanns på upp— gifter av mycket allmän art — om hur de upplevde sig själva i förhållande till kamraterna under skoltiden. I enkäten ställ- des följande fråga: »Upplevde Du under skolåren att Du var avvikande från kamra- terna?»

Bearbetningen av svaren var planerad att ge uppgifter om självvärderingen var av mer positiv eller negativ art, men en analys av kodningsarbetet visade tyvärr att det gett föga reliabla resultat varför tabell 6.13 en- dast ger uppgifter om andelen som besvarat frågan jakande.

Uppfattningen om sig själv som awikan- de från kamraterna hade varit vanligare bland studenter med erfarenhet av cannabis, och särskilt bland dem som prövat canna- bis ett flertal gånger (59 %). Andelen som upplevt sig som avvikande var bland män- nen i nej-gruppen 20 % och i ja-gruppen 38 % (d % = 18 i: 9,4). Bland de kvinn- liga studenterna var motsvarande värden 22 % resp. 35 % (ej sign.).

Också de mer benägna bland dem som ej tagit cannabis uppgav att de upplevt sig som avvikande från jämnåriga (17 % resp. 9%,d% =8t7,1).

A vskärmningstendenser

En precis definition eller karakteristik av begreppet »avskärmningstendens» är svår att göra. Vi har utgått från föreställningen

Erfarenhet av cannabis

(n= 385) (n=101)

Kvinnor

1 gång 2—4 ggr 5— ggr Nej Ja (n=31) (n=31) (n=39) (n=207) (n=37) % % % % %

19 29 59 ' 22 35

att hos individer i varierande grad kan före- ligga tendenser att »censurera verklighe- ten», genom att t. ex. borttränga obehagli- ga fakta, förneka förekomsten av förhållan- den som är oförenliga med det egna Vär-_ desystemet, eller att på olika sätt göra inot- stånd mot företeelser som utifrån en aukto- ritärt betonad stereotyp inte kan värderas positivt.

Innehållet i begreppet belyses kanske bäst av de items1 som vi tyckte kunde betraktas som uttryck för denna tendens.

1. Det lönar sig inte att fundera över varför man gör saker och ting. ,

2. Det finns många åsikter som inte bor-e de framföras 1 massmedia.. —

3. Det är bara önsketänkande att tro att man skulle kunna ha något inflytande på samhället 1 stort.

4. Böcker och film nuförtiden. handlar för mycket om livets skuggsidor i stället för att ge underhållning och avkoppling. .

5. Det värsta jag vet är personer som inte kan vara som folk är mest. ,

6. Hjälpen till u-länderna bör ökas även om det medför att skatterna måste höjas. .

7. Jag har nog mindre psykologiska pro-' blem och komplex än de flesta.

8. Alla barn har någon gång hatat sina föräldrar. Tabellema 6.14—6.16 visar endast upp- komna skillnader mellan olika jämförelse- grupper. Procenttalen anger andelen instäm- manden 1 påståendet.

Tabellema visar åtskilliga konsekventa skillnader mellan ja— och nej-grupper, och mellan benägna och obenägna, som tycks

1 Ett urval av sådana som använts av dr N. Gustavsson, soc; med.inst. i Stockholm. -

Tabell 6.14. Avskärmningstendenser och cannabiserfarenhet.

____________________—_——————

Erfarenhet av cannabis ______________—— Män Kvinnor

___—___—

Nej Ja 1 gång 2—4 ggr 5— ggr Nej Ja (n=385) (n=101) (n=31) (n=31) (n=39) (n=207) (n=37) % % % % % % % 4. Böcker och film nuförtiden, etc. 33 22 45 23 3 33 5 1

(d% = 11 3:10,1) (d% = 28 i: 16,1) ; 5. Det värsta jag vet etc. 10 4 10 3 0 5 3 7. Jag har nog mindre psykologiska problem och komplex än de fiesta 55 40 45 45 31 46 38

(d% = 15 :: 11,0) (d% = 8 ej sign.) Tabell 6.15. Avskärmningstendenser och benägenhet i nej-gruppen. ______________—————————

' Benägna Obenägna (n=101) (n=283)

Item % % 5 1

2. Det finns många åsikter som inte borde få framföras i massmedia 7 26 (d% = 19 :i: 9,3) 4. Böcker och film nuförtiden handlar för mycket om livets skuggsidor i stället för att ge underhållning och avkoppling 20 58 (d% = 18 :i: 10,7) 6. Hjälpen till u-länderna bör ökas även om det medför att skatterna måste höjas 80 62 (d% = 18 :i: 10,7) 8. Alla barn har någon gång hatat sina föräldrar 76 67 (d% = 9 ej sign.) ______________—————-————'—_———' I

Tabell 6.16. Avskårmningstendens och benägenhet i ja-gruppen. ________________________ Benägna Obenägna (n=44) (n= 57)

Item ' ' % %

4. Böcker och film nuförtiden handlar för mycket om livets skuggsidor i stället för att ge underhållning och avkoppling 14 32 (d% = 18 i 16,3)

6. Hjälpen till u-länderna bör ökas även om det medför att skatterna måste höjas 81 52 (d% = 29 i 18,2) 7. Jag har nog mindre psykologiska problem och komplex än de flesta 30 52 (d% = 22 :i; 19,32_

tala för att avståndstagande till cannabis ning underrapporterar, och därmed ökar sammanhänger med en ökad tendens till skillnaderna i dessa avseenden mellan ja- avskärmning. I avsaknad av jämförbara un- och nej-grupper, och mellan benägna och dersökningar vill vi inte göra några mera obenägna. bestämda tolkningar. Vi vill dock påpeka att denna tendens också kan inverka på rap- M ålinriktning porteringen av egna ogillade beteenden och av obehagliga erfarenheter, så att de som Vi antog att studenter som prövat canna- tagit avstånd från cannabis i större utsräck- bis skulle kännetecknas av en mindre be-

Män Nej Ja

(n=385) (n=101) % %

Erfarenhet av cannabis

Kvinnor

1 gång 2—4 ggr 5— ggr Nej Ja. (n=31) (n=31) (n=39) (n=207) (n=37) % % % % %

a) Anger bestämd yrkesinriktning 89 83 94 90 69 89 70 b) Upplever en stor del av studierna som relevanta för framtida syssel- sysselsättn. 46 37 45 48 21 41 30 c) Upplever det som mycket viktigt att förbereda en framtida yrkesroll 53 25 45 16 15 58 46

stämd målinriktning än övriga: att de skulle vara mer »alienerade», mindre definitivt inställda på en bestämd position i sam- hället (bl. a. på grund av en mer negativ inställning till det nuvarande samhällets konstruktion, till auktoriteter etc.).

Tre frågor bedömdes ge data, relevanta för en belysning av detta antagande:

a) »Vilket yrkesområde inriktar Du dig på?»

b) »Hur stor del av undervisningen och studiearbetet upplever Du som meningsfullt relaterad till det Du planerar att syssla med i framtiden?»

c) »Upplever Du det som mycket viktigt att förbereda en framtida yrkesroll?»

Resultatet av frågorna redovisas i tabell 6.17.

Studenter som prövat cannabis skiljer sig klart från de övriga med avseende på det vi här kallat målinriktning. De anger i mindre utsträckning att de har en bestämd yrkesinriktning, att de upplever studierna som relevanta etc., och att de anser det vik- tigt att förbereda en framtida yrkesroll. Vi- dare bör man observera den markanta skill- naden i dessa avseenden mellan studenter med mer omfattande cannabiserfarenheter (5 eller fler gånger) och övriga studenter.

Den största skillnaden mellan jämförelse— grupperna framträdde vid frågan om den framtida yrkesrollen (punkt c). 53 % av mej-gruppen» uppgav att de ansåg det myc- ket viktigt att förbereda sig för yrkesrol- len, mot 25 % i ja-gruppen (d % = 28 1

10,9). Bland de kvinnliga studenterna var motsvarande värden 58 % resp. 46 % (d % = 12 ej sign.).

Vi har på denna punkt också skillnader mellan »benägna» och »obenägna». Bland studenter utan erfarenhet "av cannabis gav 58 % av de obenägna positiva svar på den- nu fråga mot 39 % av de benägna (d % = 19 t11,4). Bland studenter med erfaren— het av cannabis gav 36 % av dem som var obenägna att fortsätta använda cannabis po- sitiva svar, mot 16 % av de benägna (d % = 20 :*: 17,0). '

Beträffande yrkesinriktning förelåg skill- nader bland männen främst mellan »nej— gruppen» och de mer erfarna i ja-gruppen (5 ell. fler gånger). Andelen som angett en bestämd yrkesinriktning var 89 % resp. 69 % (d % = 20 :*:11,1). För kvinnornas del var skillnaden mellan mej-gruppen» och aja-gruppen» ungefär lika stor, 89 % i nej-gruppen mot 70 % i ja—gruppen upp- gav en bestämd yrkesinriktning (d % = 19 i 12,2).

Även på frågan om man upplevde stu- dierna som relevanta för den framtida sys- selsättningen framträdde skillnader främst mellan nej—grupp och gruppen med 5 eller fler gångers cannabisbruk. Andelarna som upplevde studierna som relevanta var här 46 % resp. 21 % (d % = 25 i 16,4). Bland de kvinnliga studenterna gav 41 % i nej-gruppen detta svar mot 30 % i ja— gruppen (d % = 11, ej sign.).

Alkohol- och rökvanor

Förutom ett rent allmänt intresse från vår sida att belysa studenternas alkohol- och rökvanor, ställdes också av andra skäl frågor om alkohol och tobak.

Beträffande alkoholvanorna ansåg vi att det fanns skäl att anta skillnader mellan studenter med resp. utan erfarenhet av can- nabis och mellan mer eller mindre »be- nägna».

a) Bland studenter som tar avstånd från eller som mycket »försiktigt» använder al- kohol räknade vi med ett motsvarande mot- stånd eller en motsvarande försiktighet ock— så beträffande andra medel. Redan av det- ta skäl kan icke-brukarna antas ha lägre alkoholkonsumtion. _ b)- Med ökad benägenhet att använda al- kohol (vilka »skälen» för detta än må vara) antog vi ett mindre motstånd mot experi— ment" med andra medel som av studenter- na. kan uppfattas ha en liknande funktion.

c) Möjligen kan bristande respekt för eller övertygelse om skadligheten av en kraftig alkoholkonsumtion också vara för- enad med en motsvarande brist på överty- gelse om att narkotika, som t. ex. cannabis, skulle vara skadliga.

, Kombinationen av ovannämnda faktorer antogs alltså verka för skillnader mellan grupperna i fråga om alkoholvanor. Man

kan givetvis tänka sig att cannabis kan komma att ersätta alkohol, men ytterst få av studenterna var så pass avancerade can- nabisbrukare att detta kan antas ha någon större betydelse i sammanhanget.

Beträffande tobakskonsumtion antog vi att samtliga ovannämnda argument var till- lämpliga, och dessutom tillkommer ett yt- terligare skäl för att anta en kraftigare to- bakskonsumtion bland studenter med erfa- renhet av cannabis. Cannabis intas genom rökning och därför antog vi att sannolikhe- ten för en icke-rökare att börja röka canna— bis skulle vara betydligt mindre än för en rökare.

Alkoholvanoma

I nedanstående tabell följer ett antal upp- gifter om alkoholvanorna i våra jämförelse- grupper. Uppgifterna gäller omfattningen av studenternas vin- och spritkonsumtion.

Ja-gruppen drack betydligt oftare vin än de övriga. Bland de manliga studenterna drack 49 % i ja-gruppen vin minst 1 gång i veckan, mot 21 % i nej-gruppen (d % = 28 = 9,6). Bland de kvinnliga studenterna var motsvarande värden 41 % resp. 26 % (d % = 15, ej sign.).

I fråga om spritkonsumtion fanns ingen skillnad när det gällde antalet konsumtions- tillfällen, men väl när det gällde de konsu- merade mängderna. Bland männen med er- farenhet av cannabis brukade 39 % dricka

Tabell 6.18. Alkoholvanor bland studenter med resp. utan erfarenhet av cannabis.

Erfarenhet av cannabis

Män Nej Ja (n=385) (n=101)

Kvinnor

1 gång 2—4 ggr 5— ggr Nej Ja (n=31) (n=31) (n=39) (n=207) (n=37)

% % % % % % % a) Dricker vin minst 1 gång i v. 21 49 45 48 51 26 41 b) Dricker minst 15 cl sprit vid varje konsumtionstillfälle 22 39 39 58 23 l 3 c) Dricker l flaska vin el. 1 flaska starksprit vid ett och samma tillfälle minst 1 gång i månaden 18 52 52 48 56 9 16 d) Anser sig dricka mindre alkohol än andra studenter 58 29 32 26 28 70 38 182 SOU 1969: 53

minst 15 cl sprit vid varje konsumtions- tillfälle, bland dem utan erfarenhet 22 % (d % = 17 i 9,5). »Högkonsumtion» (se tabell 6.17 c) förekom hos 52 % i ja-grup,- pen, mot 18 % i nej—gruppen (d % = 34: 9,5). Även mellan de kvinnliga jäm- förelsegrupperna fanns här vissa skillnader.

Slutligen visade det sig också att ja-grup- perna var klart medvetna om sin högre vin- och spritkonsumtion. Bland männen med erfarenhet av cannabis sade sig endast 29 % dricka mindre än andra studenter mot 58 % bland de övriga (d % = 29 i 11,0). 1 de kvinnliga jämförelsegrupperna var mot— svarande värden 38 % mot 70 % (d % = 32 i 16,9).

När vi delade upp den manliga nej- gruppen i »benägna» och »obenägna» att pröva cannabis visade sig motsvarande skill- nader. 29 % av de benägna drack vin minst 1 gång i veckan mot 18 % av de obenägna (d % = 11 i- 9,3). 49 % av de benäg— na drack sprit minst 2 gånger i månaden mot 31 % av de obenägna (d% = 18i 10,9). Även övriga mått på alkoholkonsum- tion gav liknande skillnader.

Slutligen kan nämnas att även mellan be- nägna och obenägna bland männen med er- farenhet av cannabis fanns liknande skill-

Tabell 6.19. Läkemedelsvanor.

nader. De benägna konsumerade mer alko- hol än de obenägna (skillnaderna dock ej signifikanta).

Rökvanor

De förväntade skillnaderna i fråga om rök- vanor framgick klart. Bland män som prö- vat cannabis var 89 % rökare mot 61 % av de övriga (d % = 28 i 10,3) och mot- svarande värden bland kvinnorna var 80 % resp. 61 % (d% = 19 1-16,9).

Även debutåldern var olika för de båda jämförelsegrupperna. Män och kvinnor med erfarenhet av cannabis hade debuterat be- tydligt tidigare än andra.

En analys av obenägna och benägna utan erfarenhet av cannabis visade att de benäg- na oftare var rökare än de obenägna (78 % mot 56%;d% =22=11,0).

Både alkohol- och rökvanor var mer avancerade hos män och kvinnor med er- farenhet av cannabis och hos dem som var mer benägna att pröva cannabis.

Läkemedelsvanor

Ofta antas ett samband föreligga mellan an- vändningen av vissa typer av läkemedel

Erfarenhet av cannabis

Män Nej Ja (n=385) n(=101) % % »Använde någon av Dina föräldrar under Din uppväxt a) sömnmedel? (alt. 1—3) 32 53 b) nervlugnande medel? (alt. 1—3) 24 50 c) smärtstillande eller feber- nedsättande medel?» (alt. 1—2) 24 35 Fick Du av Dina föräldrar under Din uppväxt a) sömnmedel? (alt. 1—3) 7 14 b) nervlugn.'? (alt. 1—3) 11 12 c) smärtst.?» (alt. 1—2) 20 34 »Använder Du a) sömnmedel? (Ja) 10 17 b) nervlugn.? (Ja) 14 23 o) smärtst?» (Ja) 7 14

Kvinnor

1 gång 1—4 ggr 5— ggr Nej Ja (n=31) (n=31) (n=39) ' (n=207) (n=37) % % % ' % %

42 55 62 43 43 32 68 51 32 32 19 42 41 29 24 6 16 18 11 5 3 13 18 14 14 42 32 28 29 35 6 26 18 20 30 6 32 28 29 19 10 10 21 29 27

och användningen av narkotika. Därför ställdes följande frågor, med svarsalterna- tiven 1) ofta, 2) ibland, 3) sällan, 4) aldrig, 5) vet ej. (Tabell 6.19.)

Säkerställda skillnader (p=0,05) anges med fetstilta siffror. Ja-gruppens män upp- ger i större utsträckning än nej-gruppens män:

att deras föräldrar hade använt de tre typerna av läkemedel,

att de under sin uppväxt fått nervlug- nande och smärtstillande medel,

att de själva använder de tre typerna av läkemedel.

För kvinnorna framkommer inga skill- nader.

Det kan även nämnas att skillnader upp- kom vid jämförelser mellan benägna resp. ej benägna i nej-gruppen, för såväl föräld- rarnas egna läkemedelsvanor som för deras vana att ge alla medlen till barnet (ej sig- nifikanta skillnader).

Klart (signifikanta skillnader) var att de benägna själva i större utsträckning använ- der sömnmedel och nervlugnande medel.

Samma skillnader uppkom vid jämförel- ser mellan benägna och ej benägna inom ja-gruppen, särskilt då det gällde om föräld- rarna ofta gav nervlugnande medel (25 % resp. 0 %, d % = 25 i: 13,6) och smärt- stillande medel (42 % resp. 23 %, (d % = 19 i 18,0). De benägna i ja—gruppen använ- de också själva oftare alla tre medlen.

Jar-gruppens män har uppgivit högre fre- kvens av bl. a. nervösa besvär, sömnsvårig- heter, spänning, och av nervösa besvär i familjen. Detta kan vara en tillräcklig för- klaring av skillnaden mellan ja— och nej- gruppens (föräldrars och egna) läkemedels- vanor.

Det förefaller rimligt att hävda att en del av ja-gruppens män har genomgått en tidig inlärning av användningen av dessa läkemedel vid t. ex. sömnsvårigheter, mer eller mindre diffusa obehagstillstånd, och spänning. I vuxen ålder fortsätter de som här redovisats — att använda dessa läke- medel. Kan en eventuellt omedveten förväntan på en särskild farmakologisk ef- fekt kommit att omfatta också cannabis? Klinisk erfarenhet talar för att en sådan förväntan på narkotika finns åtminstone hos en del narkotikamissbrukare.

Vi har därför jämfört dem som har upp- givit nervösa besvär med dem som inte upp- givit nervösa besvär. Denna jämförelse redo- visas i nedanstående tabell, som endast gäl- ler männen. Signifikansberäkning har ej ut- förts.

Det visar sig att skillnaden mellan ja- och nej-grupp mest beror på inslaget i ja- gruppen av respondenter med nervösa be- svär. Skillnad föreligger sålunda tydligare mellan respondenter med resp. utan ner-

Tabell 6.20. Läkemedelsvanor och nervösa besvär.

Tagit cannabis Ej tagit cannabis

»Nervösa» »Ej nervösa» »Nervösa» »Ej nervösa» (n = 48) (n = 52) (n = 65) (11 = 302) % % % %

Fld tog sömnmedel 63 44 55 28 nervlugnande m. 60 40 46 20 smärtstillande m. 44 27 40 21

Fld gav sömnmedel 17 8 18 9 nervlugnande m. 19 10 20 4 smärtstillande m. 42 27 26 19

Tar själv sömnmedel 27 8 32 5 nervlugnande m. 40 8 49 6 smärtstillande m. 19 10 15 5

vösa besvär, än mellan respondenter med resp. utan cannabiserfarenhet.

Dessa resultat ger inget säkert stöd för hypotesen att tidig läkemedelsinlärning skul- le disponera för att pröva cannabis.

4.6.4 Normavvikelser

Vid undersökningen ställdes ett antal frå- gor om studenterna under uppväxten hade skolkat, rymt hemifrån, gjort sig skyldiga till snatteri, stöld, förfalskning, otillåten kör— ning, kört med otillåten mängd alkohol i kroppen (i forts. = »rattfylleri») etc. I det- ta sammanhang frågades också om studen- terna någon gång blivit föremål för utred- ning eller andra åtgärder från myndighe- ternas sida.

Markanta skillnader framträdde både bland manliga och kvinnliga studenter mel- lan ja— och nej—gruppen i fråga om skolk un— der skoltiden. Bland männen var andelen med upprepat skolk 30 % resp. 9 % (d % = 21 = 7,4) och bland kvinnorna 32 % resp. 8 % (d % = 24 —_+-11,G).

Även i fråga om upprepat snatteri och upprepat rattfylleri förelåg skillnader. An- delen med upprepat snatteri var bland män- nen i ja—gruppen 49 % och i nej-gruppen 21 % (d % = 28 i 7,4), och bland kvin- norna i ja-gruppen 38 % och i nej-grup- pen 11 % (d % =27 1- 12,5). Motsva- rande värden beträffande upprepat rattfyl- leri var för männen 30 % resp. 20 % (d % = 10 i 9,3) och för kvinnorna

14 % resp. 4 % (d % = 10 i 8,6).

För männens del återspeglades dessa skill- nader också i uppgifterna om åtgärder från myndigheternas sida; i ja-gruppen hade 22 % blivit föremål för utredning mot 10 % i nej—gruppen (d % = 12 i 7,1). I ja-gruppen hade 16 % blivit åtalade mot 8 % i nej-gruppen (d % = 8 i 6,3). Det kan påpekas att det i inget fall rörde sig om åtal för narkotikabrott.

På samtliga ovannämnda punkter före- låg påtagliga skillnader mellan studenter med l-gångs-erfarenhet och med upprepa- de erfarenheter. Frekvensen ogillade be- teenden och åtgärder från myndighets sida ökade tydligt med antalet brukstillfällen.

Även mellan studenter utan erfarenhet av cannabis men med större eller mindre benägenhet att pröva cannabis förelåg skill- naderi fråga om normavvikelser.

Upprepat snatteri hade oftare förekom- mit bland de benägna (28 % mot 19 %; d % = 9 = 9,3; ej sign.) likaså upprepad olaga körning (39 % resp. 22 %; d % = 17 i- 10,1) och upprepat rattfylleri (32 % resp. 16 %; d % = 16 i 9,1).

En jämförelse mellan benägna och obe- nägna bland studenter med erfarenhet av cannabis gav ytterligare belysning åt de här analyserade sambanden. Upprepat snatteri t. ex. var vanligare bland de benägna än bland de obenägna (56% resp. 39 %). Utredning hade varit aktuellt för 32% av de benägna, mot 9 % av de obenägna (d % = 23 i 16,3). När det gällde åtal

Tabell 6.2]. Ogillade och avvikande beteenden bland studenter med resp. utan erfarenhet av cannabis. Erfarenhet av cannabis Män Kvinnor Nej Ja 1 gång 2—4 ggr 5— ggr Nej Ja (n=385) (n=101) (n=31) (n=31) (n=39) (n=207) (n=37) % % % % % % % Upprepat skolk från skolan 9 30 13 35 38 8 32 Upprepat snatteri 21 49 29 52 62 11 38 Upprepat rattfylleri 20 30 26 29 33 4 14 Åtgärder från myndigheter Blivit föremål för utredning 10 22 16 26 23 —— 5 Blivit åtalad 8 16 3 19 23 1 3

var motsvarande värden 25 % resp. 5 % (d % = 20 = 14,4).

Även i fråga om vad vi här kallat norm- avvikelser framträder alltså skillnader mel- lan studenter med och utan erfarenhet av cannabis, och i viss mån också mellan mer eller mindre benägna.

4.6.5 Bostad, kamratkontakter och studiein- riktning

Boendeförhållanden

Vissa skillnader mellan studenter med resp. utan erfarenhet av cannabis kunde note- ras beträffande nuvarande hemort och bo- stadsförhållanden. Både manliga och kvinn- liga studenter med erfarenhet av cannabis bodde i större utsträckning än andra i egentliga Stockholm (alltså ej i StorStock- holm). 51 % av de manliga studenterna i nej-gruppen bodde i Stockholm mot 74 % av dem som använt cannabis 5 eller fler gånger (d % = 23 i 16,4). I den kvinn- liga nej-gruppen bodde 46 % i Stock- holm mot 65 % i ja-gruppen (d% = 19 4.- 17,4).

Det var också något vanligare att stu- denter som prövat cannabis eller var be- nägna att pröva det bodde i egen lägenhet.

Manliga studenter som prövat cannabis 2 eller fler gånger bodde till ca 65 % i egen lägenhet mot 52 % av dem som ej prövat cannabis. Bland de kvinnliga stu- denterna var motsvarande värden 73 % resp. 57 % .

Manliga studenter som ej prövat canna- bis men som var benägna att göra det bod- de också i klart större utsträckning (63 %) i egen lägenhet än de som var obenägna (49 %) (d % = 14 1— 11,4).

Det förefaller möjligt att mot dessa skill— nader svarar skillnader i fråga om umgänge eller möjligheter till umgänge med bekan- ta av mer skiftande slag (eller möjligheter att träffa och umgås med cannabis-intres- serade bekanta).

Kamratkontakter

En jämförelse mellan studenter med resp. utan egna erfarenheter av cannabisbruk tydde på vissa skillnader i fråga om antalet bekanta och också på skillnader i fråga om umgängeskretsens art.

Endast bland männen förelåg skillnader mellan studenter med resp. utan erfaren- het av cannabis. lla-gruppen kännetecknades jämfört med nej-gruppen av att oftare be- söka kårhuset (35 % resp. 22 %); d % = 13 i 9,4), av att oftare ha en större bekantskaps- eller vänkrets (57 % resp. 41 %; d % = 16 1- 10,9) samt också i större utsträckning umgås med andra uni- versitetsstuderande (28 % resp. 15 %; d % = 13 i 8,2). I fråga om antalet bekanta var skillnaden speciellt uttalad mellan stu- denter med mer omfattande erfarenheter av cannabis och studenter som helt sakna— de sådana. Det kan i detta sammanhang också påpekas att vi vet att en stor del

Tabell 6.22. Sociala kontakter m. m. bland studenter med resp. utan erfarenheter av cannabis.

Erfarenhet av cannabis

Män Nej Ja

(n=385) (n=101) % %

Besöker ibland eller ofta kårhuset 22 35

Har 6 eller flera regelbundna umgängesbekanta 41 57

Har 6 eller flera universitets- studerande i umgångeskretsen 28

Kvinnor

1 gång 2—4 ggr 5— ggr Nej Ja (n=31) (n=31) (n=39) (n=207) (n=37) % % % % %

42 29 33 11 8 45 58 67 53 38

16 32 33 21 19

Män

Nej Ja

% %

Erfarenhet av cannabis

(n= 385) (n=101)

Kvinnor

1 gång 2—4 ggr 5— ggr Nej Ja (n=31)(n=31)(n=39) (n=207)(n=37) % % % % %

Humanistisk 13 26 13 26 36 46 49 Samhällsvetenskaplig 45 41 48 41 33 39 41 Naturvetenskaplig 26 23 23 1 3 31 8 5 Juridisk 15 11 16 19 0 6 3

100 100 100 100 100 100 100

av de bekanta som jet-gruppen avsåg även de var studenter med erfarenheter av can- nabis (jfr tabell 5.5).

För att belysa några aspekter av relatio- nerna till kamraterna ställdes frågor om hur många verkligt goda vänner man an- såg sig ha och om man upplevde sig som självständig i förhållande till kamraterna. Inga klara skillnader förelåg emellertid mel- lan ja-grupp och nej-grupp i dessa avseen- den.

Studieinriktning

Studieinriktningen belystes genom uppgifter om fakultetstillhörighet och om huvudämne.

Beträffande fakulteterna förelåg skill- nader mellan ja— och nej-gruppen endast för männens del och beträffande humanistisk fakultet. Av alla män i materialet var 16 %

Tabell 6.24. Politiska sympatier.

inskrivna vid humanistisk fakultet. Mot- svarande siffror för nej-gruppen var 13 % och för ja-gruppen 26 % (d % = 13,0 : 7,8). Samma förhållande gällde män med minst fem brukstillfällen, som till 36 % tillhörde denna fakultet (d % = 23,2 1- 10,6). Beträffande studieämne framkom att männen i ja—gruppen oftare än männen i nej-gruppen läste ämnena pedagogik, psy- kologi och sociologi. 26 % av männen med minst fem brukstillfällen läste dessa äm— nen. Vid jämförelse med nej-gruppen är detta en klar skillnad.

4.6.6 Politiska sympatier och politiskt in- tresse

Respondenterna fick i svarsformuläret ange med vilket av de politiska partierna de sympatiserade mest. Resultaten framgår av

Erfarenhet av cannabis

Män

Nej Ja (n=385) (n=101) % % Vpk 4 31 'Soc. dem. 22 20 Fp 32 16 Cp 3 ] Högern 29 21 KDS 1 _ Vet ej 10 12

100 100

Kvinnor

1 gång 2—4 ggr 5— ggr Nej Ja (n—31)(n—31)(n—-39) (n—207) (n—37) % % % % %

6 16 62 8 35 26 23 13 19 19 29 16 5 30 19 _ 3 _ 2 _ 26 29 10 24 16 13 13 10 15 11

100 100 100 98 100

tabell 6.24.

För både män och kvinnor förelåg skill- nader mellan ja- och nej-grupper i fråga om Vpk-, fp- och högersympatier. Bland män- nen var andelen Vpk-sympatisörer i nej- gruppen 4 % och i ja-gruppen 31 % (d % = 27 1- 6,6). Andelen Vpk-sympati- sörer ökade starkt med antalet brukstill- fällen, gruppen med störst antal brukstill- fällen svarar i huvudsak för skillnaden mel- lan nej- och ja-grupp.

Omvända förhållanden förelåg betr. bor- gerliga sympatier. Andelen fp-sympatisörer var t.ex. 32 % i nej-gruppen mot 16% ija-gruppen (d % =16 i 9,8).

Liknande skillnader framkom mellan kvinnliga nej- och ja-grupper. Andelen vpk- sympatisörer var 8 % resp. 35 % (d % = 27 i 11,6).

Samma mönster visade sig vid jämförel- ser mellan benägna och obenägna, såväl bland dem med som bland dem utan er- farenhet av cannabis. Bland de benägna med erfarenhet av cannabis sympatiserade 44 % med vpk mot 14% bland de obe— nägna (d % = 30 i 18,7). Bland dem utan erfarenhet av cannabis framträdde en klar skillnad mellan grupperna när det gäll- de höger—vänster-sympatier. En större del av de benägna sympatiserade med soc.dem. och vpk (37 % resp. 22 %, d% = 15 i 10,6) och en betydligt större del av de obenägna sympatiserade med högern (34 % resp. 14 %, d % = 20 1— 10,2).

Skattning av det politiska intresset gjor- des med hjälp av frågan: >>Hur skulle Du vilja bedöma Ditt politiska intresse?» (svars- alternativ: »Mycket intresserad», »Intresse- rad», »Följer med», »Ganska ointresserad,» »Mycket ointresserad»).

Bland männen framträdde skillnad en- dast mellan nej-gruppen och gruppen med fem eller flera brukstillfällen. Andelen som uttryckte intresse (»Mycket intresserad» + »Intresserad») var 61 % i nej—gruppen mot 79 % iden andra (d % = 18 i 16,0).

Bland kvinnorna var motsvarande vär- den 32% resp. 51%, (d % =191—16,9).

Det är för männens del alltså tydligt att de stora skillnaderna i fråga om politiska

sympatier och politiskt intresse förelåg framför allt mellan gruppen med fem eller flera brukstillfällen och de övriga grupper- na.

Det kan påpekas att analysen också visa— de att benägenheten att pröva eller fort- sätta att ta cannabis följde en »höger—väns- ter-skala», där de som sympatiserade med soc.dem. intog en mellanposition.

Slutligen vill vi understryka att man uti- från uppgifter om prefererat parti inte kan dra slutsatser om partitillhörighet eller ak- tivt politiskt deltagande. Naturligtvis kan man inte heller dra slutsatser om attityder till Och erfarenheter av cannabis bland an— slutna till olika partier eller bland politiskt aktiva.

4.6.7 Sammanfattning

Män med erfarenhet av cannabis (ja-grup- pen) har i något större utsträckning vuxit upp i större samhällen (> 50 000 inv.). Som visades i avsnitt 4.3 var också expositionen för cannabis betydligt större i större sam- hällen.

Både män och kvinnor i ja-gruppen hade i mindre utsträckning vuxit upp hos båda föräldrarna, särskilt gällde detta män med större erfarenhet av cannabis.

I hela materialet kommer 14 % av män— nen och 9 % av kvinnorna från socialgrupp 3. Män med större erfarenhet av cannabis kommer i något större utsträckning än öv— riga från socialgrupp 1.

Ja-grupperna uppgav i betydligt större omfattning att föräldrarna inte kommit bra överens under deras uppväxt, särskilt gällde detta männen med större erfarenhet av can— nabis. Liknande tendens fanns också inom nej-gruppen, där de som var benägna för cannabis oftare än obenägna uppgav sämre relationer mellan föräldrarna.

Männen i ja-gruppen uppgav oftare att nervösa besvär förekommit i familjen.

Stora skillnader uppkom i fråga om skol- anpassning: ja-grupperna, och de benägna i nej-gruppen, uppgav sämre Skoltrivsel, me— ra skolk och oftare att de under skoltiden upplevt sig som avvikande från kamraterna. Däremot hade de inte sämre studentbetyg

Likaså uppkom stora skillnader i fråga om relationer till föräldrarna, fr. a. när det gäll- de trivsel i hemmet och konflikter med för- äldrarna under uppväxten, men också när det gällde kritik av föräldrarnas värdering- ar, grad av självständighet gentemot för- äldrarna och svårigheter att i nuvarande ålder diskutera personliga problem med dem. Genomgående uppgav ja-grupperna, och de benägna sämre relationer, större kri- tik och större självständighet.

Ja-grupperna och benägna angav i större utsträckning att deras grad av frihet under uppväxten skilt sig från jämnårigas, och tenderade att karakterisera sin uppfostran som auktoritär snarare än demokratisk.

Ja-grupperna och de benägna uppgav of- tare nervösa besvär av olika slag.

Ja—grupperna och de benägna uppgav of- tare olust inför personer i auktoritetsposi- tion.

Resultaten av en »avskärmningsskala» ta- lar för att studenter som tar avstånd från cannabis också uppvisar en större grad av »avskärmning» eller »censurering av verk- ligheten».

Ja-grupperna och de benägna var mind- re yrkesinriktade än övriga. De uppgav också i mindre utsträckning än de övriga att studierna var relevanta för framtiden och att det är mycket viktigt att förbereda den framtida yrkesrollen.

Dessa grupper uppgav betydligt större alkohol- och tobakskonsumtion. De hade också börjat röka tobak vid yngre ålder.

De använde också i större utsträckning sömnmedel, nervlugnande och smärtstillan- de medel, och uppgav oftare att de som bara fått dessa medel av sina föräldrar, och dessutom oftare att deras egna föräldrar själva använt dessa medel.

Även frekvensen av uppgivna »normav— vikelser» (t. ex. snatteri, skolk, att ha kört motorfordon med otillåten mängd alkohol i kroppen, och att blivit föremål för utred- ning av polis/barnavårdsnämnd) var högre i ja—grupperna, och i viss mån bland benägna utan erfarenhet av cannabis.

Dessa grupper hade ett större umgänge,

även mera umgänge med andra studenter, än de övriga. De uppgav också oftare att de hade egen bostad och att de bodde i själva Stockholm.

Beträffande fakultet och studieämne visa- de sig männen i ja-gruppen överrepresente- rade på humanistisk fakultet och i ämnes- gruppen pedagogik—psykologi—sociologi.

Också när det gällde politiskt intresse och politiska sympatier fanns skillnader. Män och kvinnor i ja-gruppen angav i långt stör- re utsträckning än övriga att de mest sym- patiserade med vänsterpartiet kommunister- na, särskilt gällde detta männen med många brukstillfällen. Denna sistnämnda grupp an- gav också starkare politiskt intresse.

4.6.8 Kommentarer

Av de 491 männen har 101 uppgivit att de åtminstone någon gång tagit cannabis. Yt- terligare 101 har uppgivit att de aldrig gjort det, men att de inte heller tar kategoriskt av- stånd från tanken att göra det. Tillsammans skiljer sig en stor del av dessa 202 studen- ter — i denna kommentar för enkelhetens skull kallade cannabisbenägna från de övriga, som tar bestämt avstånd från can- nabis (uttryckt dels genom att de aldrig ta- git medlet och dels genom att de kategoriskt deklarerar sig inte heller vilja göra det), i fråga om en rad erfarenheter, egenskaper och attityder.

Detta mönster av erfarenheter, egenska- per och attityder antyder, tror vi, en psy- kologisk och social bakgrund till det som denna undersökning gällt: benägenhet att använda eller åtminstone pröva cannabis. Benägenheten är med andra ord en liten del av ett sammanhängande personlighets- mönster som delvis funnits redan under uppväxten.

Vi kan kommentera detta mönster på följande sätt: Som vi har sett ingår inte några handikapp i form av sämre studiebe- gåvning (eller i varje fall sämre studenthe- tyg) eller sämre ekonomisk bakgrund. Där- emot är en betydligt lägre grad av harmoni i relationerna till föräldrarna, och inom stu- denterna själva, ett framträdande drag. Hög-

re frekvens av nervösa symtom och av (åtminstone under uppväxten) normbrytande beteenden, och större konsumtion av tobak, alkohol och läkemedel, ingår också.

Vidare ingår i mönstret en radikal poli- tisk inriktning, och en mera vag studie- och yrkesinriktning som kan sägas snarare syfta till att explorera sig själv och omvärl- den än till att förbereda en karriär.

Det bör nu noteras att denna beskrivning inte grundar sig på uppgifter om vad som faktiskt skett, utan på vad studenterna minns eller vill uppge. Det är därför inte otroligt 'att denna negativt färgade rapportering är påverkad av studenternas egna inställningar eller tolkningar av vad som skett, och att skillnaden i t. ex. uppväxtvillkor därför in- te i realiteten varit så stor som den ter sig i studenternas uppgifter. De som av någon anledning är måna om att ge en ur konven- tionella synpunkter avvikande eller klander- värd bild av sig och sin situation kan över- driva åt ett håll, medan de som har den motsatta tendensen kan överdriva åt mot- satt håll, och därmed förstärka skillnaden.

Det är frestande att försöka ge en gene- raliserande beskrivning eller tolkning av det- ta mönster. Givetvis utgör det bara en del av det eller de sammanhang som skulle kun- na erhållas med andra undersökningsinstru— ment. Sådana generaliserande beskrivningar eller tolkningar kan därför bara betraktas som försöksvisa extrapoleringar av under- sökningens resultat. De kan också göras på många sätt.

Vi tror att det är viktigt att uppmärksam- ma den betydelse som inte bara olika ter- minologier, utan också olika — och ofta im- plicita — värderingar, har för valet av be- skrivning.

En nära till hands liggande beskrivnings- modell är den psykiatriska, enligt vilken mönstret får rollen av symtom på intra- psykiska störningar: dessa cannabisbenägna studenter är (tidigt) emotionellt störda i större utsträckning än de icke cannabisbe- nägna. Dels uppvisar de neurotiska sym- tom, dels mera utagerande eller karaktärs- störda sådana. IntreSSet för cannabis är bara ett av många tecken på omogenhet, adoles-

censproblematik, neurotiska konflikter, bris- tande impulskontroll och bristande överjags- funktioner.

En sociologisk modell karakteriserar inte de cannabisbenägna som abnorma, utan strukturerar beskrivningen som en förkla- ring av avvikande beteenden: dessa studen- ter är i hög grad alienerade med karakte- ristiska attityder, och de har lärt in vissa beteenden i delgrupper med avvikande och protestbetonade delnormer. Deras reaktio- ner på normkonflikter i samhället är annor- lunda och starkare än de övrigas.

En annan beskrivning, i vardagstermer, är »neutral» både vad gäller värderingen av och förklaringen till de avvikande beteen- dena: Med benägenheten att pröva canna- bis sammanhänger en tendens att betrakta sin tidigare och aktuella situation -— liksom samhällssituationen i stort - som otillfreds- ställande, och att generellt betrakta tillva- ron som mera problemfylld. De benägna uppvisar en kritisk och sensibel, eller »över- känslig», inställning'till sig själva, till sin uppväxt och till omvärlden. De tycks såle- des vara missnöjda med sitt förflutna, med sitt närvarande och med de framtidsperspek- tiv som erbjuds, och visar tecken till att på olika sätt medvetet och omedvetet — söka förändringar.

En fjärde beskrivning, slutligen, är men- tral» på förklaringsplanet men snarast posi- tiv i värderingen av beteendena och attity- derna: de cannabisbenägna uppvisar en läg- re tendens att skärma av obehagliga erfa- renheter och att »censurera verkligheten», större självständighet och mindre stereotypt rolltagande, större nyfikenhet på upplevel- ser och större behov att explorera sig själva och omvärlden. De skulle kanske kunna kal- las tabuprövare.

Till sist vill vi ge några reflexioner om samspelet mellan sådana »cannabisintresse- rade» som beskrivits här och personer eller auktoriteter (myndigheter) som har motsat- ta attityder.

Sannolikt reagerar de »cannabisintressera- de» inte på samma sätt som andra på åt- gärder mot cannabisbruk (t. ex. kriminal-

politiska åtgärder, information av olika slag, officiella deklarationer). Deras beteenden och attityder formas delvis som protest och/ eller som »självuppfyllande profetia» på grund av omgivningens karakteristik och bemötande av dem själva. Åtgärder för att motverka intresset för cannabis måste utfor- mas med hänsyn till — det ofullständigt kända sammanhanget mellan detta in- tresse och andra egenskaper.

Appendix

Sedan denna rapport sammanställts har re- sultaten av två likartade undersökningar kommit oss tillhanda. Då båda gäller nar- kotikabruk bland studenter, och båda har med vår undersökning anmärkningsvärt pa- rallella resultat, återger vi här i kort sam- mandrag de viktigaste fynden.

1. »Narkotikaundersökning», Eriksson, E., Gustafsson, 1. och Ågerup, B., Hälso- vårdsdelegationen, Stiftelsen Göteborgsstu- denternas Hälsovårds- och motionsidrotts- nämnd, Stencil (Preliminär rapport) 1969.

Undersökningen syftade till att kartläg- ga inställningen till och spridningen av nar- kotika och jämställda medel bland studen- ter i Göteborg, samt att försöka beskriva gruppen cannabisbrukare.

Ur en undersökningspopulation definierad som studerande födda 1934 eller senare, in- skrivna vid Göteborgs Universitet och hög- skolor, drogs ett stickprov (obundet slumpmäs- sigt urva') av 514 personer. Ti'l dessa utsän- des ett frågeformulär med frågor delvis häm- tade ur vårt formulär. Bortfallet var ca 13 %.

En jämförelse mellan dem som svarat tidigt resp. sent med avseende på rapporterad an- vändning av narkotika gav inga skillnader. Det— ta tolkades som ett visst stöd för antagandet att bortfallsgruppen inte varit särskilt belastad av personer med sådan användning.

Resultat: 1. Förekomst: Cannabis hade ta- gits av männen i 12 % (över 10 gånger av 4 %), av kvinnorna i 8 %. Centralstimule- rande medel peroralt hade tagits av männen i 6 %, kvinnorna 5 %. Centralstimulerande

medel i injektion hade tagits i hela materia- let av ca 0,5 %, samma storleksordning gäl- ler erfarenheter av morfin, opium och LSD. Cannabisbruket verkade att som regel vara sporadiskt.

2. Debutomständigheter (cannabis): 25 % hade debuterat utomlands, en tredjedel före 20-årsåldern, ungefär lika många före som efter påbörjandet av högre studier. Så gott som samtliga hade försetts med medlet av vänner. Rekryteringen uppvisade lika stora an- delar (30 %) för 1966 och tidigare, 1967, och vårterminen och sommaren 1968. Tids- perioden höstterminen 1968 — mars 1969 (då undersökningen gjordes) uppvisar pro- portionsvis betydligt lägre siffra (11 %).

3. Exposition: 65 % uppgav sig känna någon som prövat cannabis, 12 % uppgav sig ha bekanta som »ofta använder» can- nabis. 19 % uppgav sig ha blivit erbjudna pröva cannabis före 1968, 18 % under ti— den 1968—1969.

4. Studenternas skattning av förekomsten av narkotikabruk bland studenter i Göte- borg visade en grov överskattning av can- nabisbruket, och i viss mån också betr. bru- ket av andra medel.

5. Data betr. dem som tagit cannabis: Flertalet kom från storstad, tillhörde de yngre studenterna och var inskrivna 1965 och senare. De var överrepresenterade bland studerande på den »beteendevetenskap'iga sektionen» (pedagogik, psykologi, sociolo-

gi). De som tagit cannabis (och de för cannabis benägna bland dem som inte tagit cannabis) var i högre grad kritiska mot för- äldrarnas normer och värderingar, ansåg i mindre utsträckning det vara viktigt att förbereda den framtida yrkesrollen, och ha- de i stor utsträckning politiska vänstersym- patier.

2. »Students and Drugs». Drugs II: Col- lege and High School Observations», Blum R. H. and Associates, Jossey-Bass Inc.,San Francisco 1969.

Denna undersökning, vars frågeformulär till innehåll och konstruktion givit många uppslag till det formulär som vi använt, är en intervjuundersökning av drygt 1300 col- lege- och high school-studerande övervägan- de i åldern 18—21 år. Bortfallet var obetyd- ligt.

Frekvensen av rapporterad användning av narkotika var i starkt stigande jämfört med tidigare undersökningar, och högre än i vår undersökning. Särskilt gäller detta hal- lucinogener (LSD m.fl.) och centralstimu- lantia peroralt, men också cannabis (dvs. marihuana).

Blum fann ett konsekvent mönster av skillnader i erfarenheter och attityder mel- lan dem som tagit narkotika och dem som inte gjort det. De förra kom i större ut- sträckning från familjer med hög inkomst, med konflikt mellan föräldrars och studen- ters värderingar, och från familjer som flyt- tat omkring. De karakteriserades bl.a. av att i större utsträckning läsa humaniora och beteendevetenskaper, vara missnöjda med sin studiesituation, och att inte finna ut- bildningen relevant för livs- och yrkesmål. Däremot fanns inga skillnader i fråga om betyg. De var pessimistiska om sin framtid, religiöst ointresserade och tyckte att livet tedde sig annorlunda än de väntat. Vidare hyste de oftare misstro mot auktoriteter, ansåg politiskt deltagande och aktivism mycket viktiga, upplevde en förändring av sina politiska sympatier från föräldrarnas och i riktning åt vänster, och sympatiserade mycket ofta med vänsterriktningar. De upp- levde sig som utanför en rad sociala iden-

titeter av lägre och högre ordning (familjen, ämneskamrater, studenter, amerikaner, medlemmar av den västerländska kulturen osv.). Ett mycket utmärkande drag för dem som tagit narkotika var också att lägga stor vikt vid att söka efter nya erfarenheter (»extremely important to seek new ex- perience»).

Case-finding survey angående narkotikamissbrukare

kända av olika myndigheter i Stor-Stockholm under tiden den 1 juli—31 december 1967

Gunborg Frej

5 .1 Inledning

Denna undersökningsrapport behandlar en s.k. case-finding survey av narkotikamiss- bruksfall, som under en viss bestämd tids- period inom ett visst bestämt område var kända av olika myndigheter, främst med sociala eller sjukvårdande uppgifter.

Undersökningen omfattade tidsmässigt sista halvåret 1967 och geografiskt det s.k. storstockholmsområdet.l

Målsättningen var att få en grov uppskatt- ning hur många narkotikamissbrukare av olika slag, som var kända av olika myn- dighetstyper inom ovan angivna tidsperiod och område.

5.2 Undervisningens planläggning

Undersökningen beslöts av narkomanvårds- kommittén. Genomförandet uppdrogs till Socialmedicinska institutionen, Karolinska institutet. Planläggningen påbörjades våren 1967.

Ett enkätformulär utformades.2 Vid de berörda myndigheterna3 skulle alla tjänste— män, som i sin arbetsutövning kom i kon- takt med narkotikamissbrukare,4 rapporte- ra dessa fall på enkätformulären till So- cialmedicinska institutionen.

Efter skrivelser till förvaltningscheferna för de olika myndigheterna insände dessa namn— och adressförteckningar på den per— sonal som skulle deltaga i undersökningen.5 Förteckning med namn och adresser på

alla läkare inom det aktuella området in- förskaffades också.

I juni månad 1967 utsändes skrivelser och enkätformulär till de personer som en- ligt ovan skulle tjänstgöra som uppgiftsläm- nare vid undersökningen.

Den 8 september 1967 övertog författa- ren till denna rapport administreringen av undersökningen.

5.3 T illvägagångssättet vid genomförandet av undersökningen

Undersökningsmaterialet kan sägas avgrän- sas genom följande steg vid bestämningen av undersökningens geografiska område

1 Exakt redogörelse för undersökningsområ- det lämnas i avsnittet »Tillvägagångssättet vid genomförandet av undersökningen». * För enkätformulärets innehåll redogörs i avsnittet »Tillvägagångssättet vid genomföran- det av undersökningen». ” De myndigheter som deltog i undersökning- en anges i avsnittet »Tillvågagångssättet vid genomförandet av undersökningen». ' Någon definition av begreppet narkotika- missbruk resp. missbrukare lämnades ej till de personer som skulle deltaga iundersökningen. Enkåtformuläret har som rubrik: »Kartlägg- ning av Medicin- och Giftmissbruk». I själva formuläret meddelas som upplysning till dem som skall fylla i formulären. att »allt bruk av marihuana, haschisch och LSD klassas som missbruk». 5 Dock ej barnavårdsnämnden och skolorna i Stockholm samt polisdistrikten inom under- sökningsområdet. Dessa myndigheter ville själva sköta informationen till tjänstemännen.

och myndighetstyper samt genom sättet att insamla materialet med hjälp av vissa nyc- kelpersoner.

I. Det geografiska område som denna »case-finding survey» eller kartläggning omfattar är Stockholms stad och den s.k. inre förortszonen i storstockholmsområdet. I denna zon ingår följande kommuner: Boo, Botkyrka, Danderyds köping, Djursholms stad, Huddinge, Järfälla, Lidingö stad, Märsta, Nacka stad, Saltsjöbadens köping, Sollentuna köping, Solna stad, Sundbybergs stad, Tyresö, Täby köping, Upplands Väs- by, Österhaninge.

II. Uppgiftslämnande myndigheter i de ovan nämnda kommunerna har indelats i följande grupper:

I. Socialvårdsmyndigheter.

2. Polisen.

3. Kriminalvårdsmyndigheter.

4. Skolor.

5. Sjukhus och privatpraktiserande läkav re som bedriver psykiatrisk sjukvård.

6. Somatisk sjukvård.

7. Riksförbundet för hjälp åt läkemedels- missbrukare (RFHL).

1. Socialvårdsmyndigheterna är utanför Stockholms stad samtliga socialvårdsbyråer i egenskap av verkställande organ för bar- navårdsnämnd, socialnämnd och nykterhets- nämnd. Uppgiftslämnande myndigheter för socialvården i Stockholms stad består av

arbetsvårdsnämnden, barnavårdsnämnden, nykterhetsnämnden och socialnämnden. Då- varande Kungl. Socialstyrelsens skolbyrå har även lämnat uppgifter och har förts till denna grupp.

2. De polisdistrikt som omfattar eller be- rör delar av undersökningsområdet är Stock- holm,1 Danderyd, Handen (kommunerna Tyresö och Österhaninge),2 Huddinge (kom- munerna Huddinge och Botkyrka), Jakobs— berg, Lidingö, Märsta (Märsta kommun), Nacka (Boo kommun, Nacka stad och Salt- sjöbadens köping), Sollentuna, Solna (stä- derna Solna och Sundbyberg), Täby (Täby köping).

3. Fångvårdsanstalten Långholmen, skydds- konsulentema inom undersökningsområdet samt Skyddsvämet i Stockholm.

4. Samtliga skolor som faller under de kommunala skolmyndigheterna.

5. Förutom samtliga mentalsjukhus, psy- kiatriska och barnpsykiatriska kliniker samt läkare som uppgivit att de utövar psykiat— risk sjukvård ingår i denna grupp även specialpolikliniken vid Rålambshovs sjuk- hus, alkoholpolikliniken vid Mariapoliklini— ken (utom vad gäller personer under 21 år, då uppgifterna kommit via barnavårds- nämnden i Stockholm), Norra polikliniken och Stadshagspolikliniken. ,

6. I denna grupp ingår alla andra sjuk- hus och läkare som inte tillhör någon av de föregående grupperna.

7. RFHL har fått utgöra en egen grupp, då det inte är underställt någon myndighet. III. Uppgiftslämnarna inom de ovan an- givna myndighetsgrupperna, fördelar sig ef— ter yrkeskategori enligt tabell 1 nedan. Ett visst »bortfall» av uppgiftslämnare skedde under tiden undersökningen pågick. Tabell 2 nedan visar hur många personer av olika yrkeskategorier som meddelat, att de av olika anledningar ej skulle räknas som uppgiftslämnare. Som framgår av ta- bell 7 är det många uppgiftslämnare som

Tabell ]. Antal personer i olika yrkeskate- gorier som erhöll enkåtformulär.

Antal

Yrkeskategori personer Procent

Läkare 2 440:, 43 Socialvårdstjänstemän (inkl. kuratorer) 654 12 Sjuksköterskor 221 4 Psykologer 81 l Rektorer, lärare 80 1 Poliser 2 1271 38 Andra yrken 25 0

Totalt antal personer 5 628 100

1 Polisen i Stockholm deltog endast under tiden den 1/10—31/12 1967. * De aktuella kommunerna inom distrikten anges inom parenteserna. * Det stora antalet läkare beror på att skrivel- ser och enkätformulår utgick till samtliga läkare inom undersökningsområdet. ' Som tidigare nämnts i not 4 sid 194 ombesörj- de polisen distributionen av enkätformulären och informationen angående undersökningen in- ternt. Den angivna sili'ran härrör från uppgifter från polisen efter undersökningstidens slut.

Tabell 2. »Bortfallets» fördelning på yrkeskategorier och orsak.

Ej kontakt

Yrke med nark.

Läkare 205 Soo-vårdare 14 Sjuksköterskor Psykologer Rektorer Poliser Övrigt Totalt 230

Arbetar ej nu

Adressaten okänd

Ej angiven orsak Totalt

1 281 (12%)1 18 ($%) 6 (3%) 0 (0%) 7 (S%) 0 (0%) 3 (1%) 315 (6%)

uilller—a

21

1 Procenttalen inom parentes anger »bortfallsprocenten» för de olika yrkeskategorierna.

inte insänt några formulär men ej meddelat, att de inte har haft kontakt med narkotika- missbrukare i sitt arbete under den aktuella tidsperioden.

Totalt var det endast 6 % av de 5 628 personer, som engagerades i undersökning- en, som meddelade, att de ej kunde lämna några uppgifter.

Som väntat är det i huvudsak läkare som meddelat, att de ej kommer i kontakt med narkotikamissbrukare i sitt arbete. Läkare av alla kategorier fick, som tidigare angetts & not 1 under tabell 1, enkätformulär utan att först tillfrågas, om de kunde ha uppgif- ter att lämna. Övriga yrkeskategorier fick formulär endast om chefen för myndighe- ten i fråga ansåg, att de kunde komma i kontakt med narkotikamissbrukare i sitt arbete. Att inte någon polis meddelat, att han inte har några uppgifter att insända kan förklaras med att de enskilda poliserna inte haft någon direkt kontakt med under- sökningsadministrationen.

Som angavs i avsnittet »Undersökningens planläggning», utsändes i samband med att undersökningen började en informationsskri- velse och enkätformulär till varje uppgifts- lämnare; med de i samma avsnitt angivna undantagen. Påminnelsebrev med förnyad information om undersökningens syfte och metod utsändes den 27 september och den 15 december 1967.

5.4 Bearbetning

Som tidigare nämnts är undersökningen en case-finding survey. Undersökningsinstru-

mentet är ett enkätformulär, innehållande följande undersökningsvariabler:

I. Bakgrundsvariabler: Kön, ålder, civilstånd, nationalitet, yrke, kormnun, församling (endast för Stockholms stad).

II. Narkotikavariabler:

Preparat, intagningssätt, missbrukstid, miss- brukstyp,1 gulsot, spritmissbruk. III. Övriga undersökningsvariabler:

Grund till uppgifterna, uppgifternas tillför- litlighet, uppgiftsmyndighet, uppgiftslämna- rens tjänsteställning.

Undersökningsenhet är individen vilken rapporterats som narkotikamissbrukare. Samma individ kan ha rapporterats av flera uppgiftslämnare.

Först sorterades enkätformulären för var— je uppgiftslämnande myndighet efter indi- vidernas födelsedata. Endast en uppgift för varje individ från samma myndighet med- togs vid bearbetningen. Därefter jämfördes varje myndighet parvis med övriga myndig- heter. Antalet uppgiftslämnande myndighet per individ varierade mellan en till fem.

Alla uppgifter som inkom efter den 1 ja- nuari 1968 har kontrollerats angående tid- punkten då personen ifråga hade kontakt med den myndighet som insänt uppgifterna. De uppgifter som ej avsåg undersökningsti- den den 1/7—31/12 1967 medtogs ej i bear- betningen.

Nästa steg i bearbetningen var att utar- beta ett kodschema för ovannämnda un- dersökningsvariabler. De insamlade uppgif-

1 Om missbruket sker tillfälligt, periodiskt eller vanemässigt.

terna överfördes enligt detta kodschema till ett särskilt stansunderlag, varefter materia- let bearbetades maskinellt.

Då det förekom mer än en uppgiftsläm- nare för samma individ, fanns det ofta olika svar på frågorna (vilket kan ses som bevis för att reliabiliteten är låg). Då olika uppgif- ter förekom skulle följande kodningsregler tillämpas: Först skulle hänsyn tagas till uppgiftslämnarnas möjlighet eller förmåga att bedöma ett tillstånd eller företeelse. Om det t. ex. från en infektionsklinik meddelats, att en person haft gulsot, men andra upp- giftslämnare uppgivit, att så ej varit fallet, har uppgiften från infektionskliniken be- dömts som den korrekta. Samma har va- rit förhållandet vad gäller uppgiften an- gående spritmissbruk. Uppgifter från nyk- terhetsnämnder, psykiatrer och dylika upp- giftslämnare, som är uppmärksamma på pa— tienters alkoholvanor, har ansetts vara mer tillförlitliga än andra myndigheters. Då oli- ka uppgifter förekommit från två likställ- da myndigheter, vilket varit sällsynt med undantag av svar som avser missbruksti- dens längd och missbrukstypen, följdes ne-

danstående principer. Vid den förstnämn- da variabeln, missbrukstidens längd, har s.k. »fällande» princip använts och vid variabeln missbrukstyp »friande». Detta in- nebär att vid två olika tidsangivelser har den längsta tiden kodats och vid missbruks- typen svaret »tillfälligt» i stället för »perio- diskt» och det sistnämnda i stället för »vanemässigt». Med undantag av dessa fy- ra omnämnda variabler är svarskoderna in- te exklusiva, varför man kunnat ta hänsyn till olika uppgifter från olika uppgiftslämna- re. Då det i enstaka fall förekom olika uppgifter för bakgrundsvariablerna, kontrol- lerades uppgifterna i folkbokföringsregister- na.

Brist på information och motivation hos den enskilde uppgiftslämnaren, liksom den extra arbetsbörda ifyllandet och insamling- en av data innebär, är faktorer som man hela tiden måste beakta vid bedömningen av undersökningsresultaten. Det är en fel- källa som ej kan kontrolleras eller mätas. Validiteten och reliabiliteten i de uppgifter

som sänts in går inte heller att mäta i denna undersökning. Här skall endast på- pekas vissa brister i undersökningsinstru- mentet och i samband därmed upplysning- ar som lämnats av uppgiftslämnare samt iakttagelser vid bearbetningen (kodningen, se även föregående stycke).

Formuleringarna av vissa frågor och i synnerhet svarsalternativ i enkätformulä- ret är ur metodisk synpunkt inte invänd— ningsfria. Definitioner eller information om vad som skall mätas med de olika frågor- na har, med undantag av en fråga, ej läm- nats till de personer; som skulle fylla i formulären. Då det t. ex. finns svarsalter- nativ som lätt kan uppfattas på olika sätt av uppgiftslämnarna påverkar detta natur- ligtvis resultatens tillförlitlighet i negativ riktning. Det begränsade utrymmet vid s.k. öppna svar har gjort att det ibland varit svårt att veta till vilken delfråga svaren skall hänföras. Detta gäller främst fråga 1, där även delfrågorna är oklart formulera- de.1 Även vid fråga 5 kan kritik i detta av— seende framställas.1

Uppgifter inkom på 3 027 individer men för 368 var formulären ifyllda endast vad avser variablerna kön, ålder, nationalitet, intagningssätt, missbrukstid, grund till upp- gifterna, myndighet och uppgiftslämnarens tjänsteställning. »Uppgiftsmyndighet» för dessa individer är dr. Nils Bejerots »stick- märkesundersökning» vid kriminalpolisen i Stockholm. Sammanlagt inkom uppgifter för 844 individer från denna »myndighet». För 476 individer förekom uppgifter även från andra myndigheter, varför samtliga variabler kunde bearbetas för dessa indivi— der. De resterande 368 enkätformulären har emellertid inte kunnat bearbetas mer än vad avser de ovan uppräknade variabler- na. Denna brist i materialet bör ihågkom- mas vid tolkningen av procenttalen, då des— sa av ovannämnda anledning är beräknade på basen 2 659 individer för de variabler på vilka uppgift saknas i de nämnda 368 fallen. Vid bearbetningen sammanfördes uppgifterna från stickmärkesundersökningen

' Se bilaga A, enkätformuläret.

Tabell 3. Uppgiftslämnarnas bedömning av svarens tillförlitlighet.

Antal Procent Tillförlitliga 2 304 87 Osäkra 220 8 Vet ej 135 5 Totalt 2 659 100

med dem från polisen i Stockholms stad, då de individer som blir föremål för stick- märkesundersökning är anhållna och intag— na på arrestavdelningen vid kriminalpoli- sen i Stockholm.

Graden av tillförlitlighet för de lämnade uppgifterna har skattats av uppgiftslämnar- na. Tabell 3 visar resultatet härav.

Många uppgiftslämnare har meddelat un- dersökningsledaren, att de ansåg det yt- terst svårt att fylla i frågeformuläret, då de ansåg sig sakna information angående si- na klienters narkotikavanor och situation.

et är därför överraskande att i tabell 3 finna, att uppgifterna för 87 % av de full— ständigt ifyllda formulären har ansetts som tillförlitliga av uppgiftslämnarna. Man kan tänka sig två olika förklaringar härtill: om en tjänsteman med tystnadsplikt lämnar uppgifter till en undersökning av detta slag, gör han det endast för sådana fall som är säkert dokumenterade. Vidare kan man tän- ka sig att uppgifterna angetts som tillför- litliga i så stor utsträckning, antingen på grund av att uppgiftslämnarnas beteende påverkats av den vanliga benägenheten att försöka tillfredsställa undersökarens krav på honom, eller på grund av att det för upp- giftslämnaren själv känns otillfredsställande att uppge att uppgifterna är otillförlitliga, då det gäller upplysningar av konfidentiellt slag.

Resultatet i tabell 4 styrker det först- nämnda antagandet, att uppgiftslämnama huvudsakligen sänt in uppgifter angående narkotikamissbruk som är klart dokumen- terat i journal- eller aktmaterial.

Källa Antal Procent Personlig kännedom 201 7 Akt- eller journalmaterial 955 32 Intervju 72l 24 Personlig kännedom och akt- eller journalmaterial 233 8 Personlig kännedom och intervju 120 4 Akt- eller journalmaterial och intervju 395 13 Alla tre typerna av källor 294 10 Annan källa 82 3 Ej angiven källa 26 1 Totalt 3 027 100

5.5 Rapporterade narkotikamissbruksfall i förhållande till uppgiftsmyndighet och upp- giftslämnare

Som uppgavs i föregående avsnitt inkom uppgifter på 3 027 individer. Antalet in- komna enkätblanketter var, efter makule- ring vid mer än en uppgift från samma myndighet, 4 392.

Tabell 5 visar hur antalet uppgifter för- delar sig på de 3 027 individer uppgifterna avsåg.

Denna tabell visar att hela 69 % av indivi- derna rapporterats endast från en myndig- het. I tabell 6 kan man se hur de inkomna uppgifterna fördelar sig på de olika upp- giftsmyndigheterna.

Den »myndighet» som lämnat de flesta uppgifterna är stickmärkesundersökningen, som svarar för 19 % av det totala antalet uppgifter. Fall som därutöver rapporterats från polisen i Stockholm är endast 95. Detta resultat beror förmodligen på att po- liserna i Stockholm känner till Nils Beje- rots stickmärkesundersökning och ansett

Tabell 5. Antal uppgifter per individ.

Antal Procent En uppgift 2 081 69 Två uppgifter 633 21 Tre uppgifter 232 8 Fyra uppgifter 56 2 Fem uppgifter 25 1

Totalt 3 027 100

Myndighet

Antal upp- gifter gemen- samma med andra myn- digheter

Totalt antal uppg. Procent

___—”___—

Barnavårdsnåmnden i Stockholm Socialnämnden i Stockholm Nykterhetsnämnden i Stockholm Polisen i Stockholm Stickmärkesundersökningen Skolarna i Stockholm Socialvården utanför Stockholm Polisen utanför Stockholm Skolorna utanför Stockholm Mentalsjukhus och psykiatriska kliniker Specialpolikliniken vid Rålambshovs sjukhus Poliklinik 6 vid Roslagstulls sjukhus Andra infektionskliniker Övriga sjukhus och mottagningar Privatläkarmottagningar Fångvårdsanstalten Långholmen Kriminalvårdens frivård Socialstyrelsens skolbyrå Arbetsvårdsnämnden i Stockholm RFHL Okänd uppgiftslämnare

att det varit tillfyllest att fallen rapporte- rats av honom. En annan förklaring till denna bristfälliga rapportering från poli- sen i Stockholm, som uppgivit, att ett myc- ket stort antal personer engagerats i den- na undersökning,l kan vara, att det inte förekom någon direktkontakt mellan Social- medicinska institutionen och de enskilda uppgiftslämnarna vid polisen. Några infor- mations— eller påminnelsebrev har därför inte utgått till dessa. Ju fler led och anhalter som förekommer mellan en kommunika- tionskälla och mottagaren av ett medde- lande, ju större risk föreligger för att med- delandet aldrig skall nå fram eller nå mot- tagaren i förvanskat skick. Mot detta kan man invända, att polisen utanför Stock— holm sänt in ett ganska stort antal fall. Inte heller här förekom någon direktkon- takt mellan den enskilda uppgiftslämnaren och undersökningsledningen. Polisen utan- för Stockholm hade emellertid ordnat sin information och distribution av enkätformu- läret på ett annat sätt än polisen i Stock-

428 10 434 10 167 4 95 2 844 19 85 2 105 182 54 492 60 448 55 155 80 347 228 70 19 17 27

Totalt 4 392

201 226 63 24 476 33 67 1 12 18 204 38 250 25 66 16 246 160 56 8 8 14

2311

..4 _. HOONUIOON-ÄHOD—HHÄN

100

holm. Man hade inom de olika distrikten ut- sett en person som hade kontakt med under- sökningsledaren och som skötte kontakten med sina kolleger.

Bland myndigheter som tycks ha kontakt med ett stort antal narkotikamissbrukare kan nämnas barnavårdsnämnden i Stock- holm, socialnämnden i Stockholm, hepatit- mottagningen vid Roslagstulls sjukhus, psy- kiatriska sjukvårdsorgan samt kriminalvår- den. Vad gäller den sistnämnda kan påpe- kas, att det är anmärkningsvärt få rappor— ter från frivården i förhållande till antalet från Långholmen. Anmärkningsvärt få upp- gifter har lämnats från skolorna. Det kan även här påpekas, att någon direktkontakt förekom ej mellan uppgiftslämnama vid skolorna i Stockholm och undersöknings- ledningen.2 Detta kan således vara en orsak till att antalet rapporterade fall är så lågt från denna uppgiftsmyndighet.

1 Se tabell 1 och not 2 där under. ” Se not 4 sid. 195.

I kolumnen längst till höger i tabell 6 kan man se hur många rapporter de olika uppgiftsmyndigheterna har gemensamt med andra myndigheter. Det bör påpekas att det inte är antalet gemensamma individer. Av tabell 5 har det framgått att antalet in- divider som rapporterats från mer än en uppgiftsmyndighet är 946. Narkotikamiss- brukare som är rapporterade från myndig- heter med polisiära eller kriminalvården- de uppgifter är kända av andra myndighe- ter i större utsträckning än vad som genom- snittligt gäller. De personer som rapporte— rats av privatpraktiserande läkare är minst kända hos andra institutioner.

För att se vilka myndighetskombinatio- ner som var vanligast utfördes korstabule— ringar mellan de olika myndighetstyperna efter den indelning i sju grupper, för vilken redogjorts i avsnittet »Tillvägagångssättet vid genomförandet av undersökningen». I korthet blev resultaten följande: Vid två uppgiftslämnare är kombinationen po- lis—kriminalvård den vanligaste, därnäst polis—socialvård. Då det förekommer tre uppgiftslämnare för samma individ kommer de flesta uppgifterna från socialvård och polis, i nämnd ordning. En stor del av upp- gifterna härrör från krirninalvårdande och sjukvårdande myndigheter. Även då det gäl- ler personer som rapporterats från fyra el- ler fem myndigheter har de flesta uppgif- terna inkommit från socialvård, polis och kriminalvård. Som sammanfattning av den- na bearbetning kan man således konstate- ra, att ju fler rapporter som inflöt om en individ desto oftare befanns denne både er- hålla socialhjälp och vara krirninaliserad.

I tabell 1 har angivits hur uppgiftsläm- nama fördelade sig på olika yrkeskatego- rier. Tabell 7 skildrar hur många uppgif- ter som inkommit från dessa olika yrkes— kategorier.

Om man jämför denna tabell med tabell 1 kan man se att den yrkeskategori som mest kommer i kontakt med narkotika- missbrukare i sitt arbete är socialarbetar- na. 41 % av uppgifterna har lämnats av läkare. 865 uppgifter, ca hälften av alla lä— karuppgifterna, har lämnats av en läkare

Antal

Yrkestyp uppg. Procent Läkare 1 793 41 Socialvårdstjånstemän (inkl. kuratorer) ] 225 28 Sjuksköterskor 920 21 Psykologer 62 1 Rektorer, lärare 12 () Poliser 277 6 Övervakare 54 1 Övriga yrken 18 0 Okänt 31 1

Totalt antal uppgifter 4 392 100

vid vardera av uppgiftsmyndigheterna poli- klinik 6 vid Roslagstulls sjukhus, fångvårds- anstalten Långholmen och Socialstyrelsens skolbyrå. Antalet läkare, i förhållande till yrkeskårens storlek, som deltagit i under- sökningen är därför inte stort. Antalet sjuk— sköterskor är ännu mindre. 92% av de uppgifter som i tabell 7 uppgivits ha läm- nats av sjuksköterskor har lämnats från stickmärkesundersökningen, där en sjukskö- terska har skött rapporteringen. Som redan nämnts under tabell 6 har poliser och rekto- rer/ lärare lämnat anmärkningsvärt få upp—

gifter.

5.6 De rapporterade narkotikamissbrukarna

Undersökningsvariablerna, som avser de en- skilda narkotikamissbruksfallen, har presen- terats i avsnittet »Bearbetning». De har där delats in i två grupper: bakgrundsvariabler och narkotikavariabler. Undersökningsresul- taten skall här presenteras i samma ordning.

Frågeställningarna har varit följande:

1. Vad är det för grupper i samhället som är kända som narkotikamissbrukare av olika samhällsorgan?

2. Vilka missbruksvanor förekommer?

5 .6.1 Bakgrundsvariablerna

Antalet män är ungefär tre gånger så stort som antalet kvinnor. Om man jämför med normalpopulationen i undersöknings-

___—___—

Kön

Män Kvinnor

2 254 (74 %) 773 (26 %)

Ålder

Totalt

3 027 (100 %)

—15 år 16—17 18—20 21—25 26—30 31—40 41— Totalt 221 333 579 737 409 447 301 3 027 (7 %) (11 %) (19 %) (24 %) (14 %) (15 %) (10 %) (100 %) Civilstånd Ogift Gift Frånskild Änka/änk]. Okänt Totalt 1 948 271 341 23 76 2 659 (73 %) (10 %) (13 %) (1 %) (3 %) (100 %) Nationalitet

Övriga Övriga Utom- Svensk Norden Europa europeisk Okänt Totalt 2 973 39 7 2 6 3 027 (98 %) (l %) (0 %) (0 %) (O %) (100 %) Yrke Soc. gr. 1 Soc. gr. 2 Soc. gr. 3 Stud. Hemmafru Saknar anst. Totalt 7 364 1 144 4221 50 672 2 659 (0 %) (14 %) (43 %) (16 %) (2 %) (25 %) (100 %)

1 Av dessa var 217 grundskoleelever och 205 andra studerande.

området är kvinnorna alltså starkt under- representerade. Om man däremot jämför med statistik över grupper med avvikande beteende, är denna könsfördelning överras- kande i motsatt riktning. Kvinnorna brukar t. ett inom nykterhetsvården utgöra ca 5 % av klientelet och inom kriminalvården som helhet ca 8 %.1 Medianåldern är 23,6 år. 61 % av de rapporterade fallen var un- der 26 år. Det är ca dubbelt så stor an— del som i normalpopulationen.2 30 % av materialet finns i åldersgruppen 16—20 år, 25 % i åldersgrupperna över 30 år.

Då åldersfördelningen inte alls motsva- rar ålderspyramiden för undersökningsom- rådec, är det svårt att i en enkel frekvens— tabe] göra några jämförelser med normal—

populationens fördelning på olika civilstånd. I tabell 11 skall dock dylika jämförelser göras.

En fjärdedel av de 2659 personer för vilka det finns uppgift om sysselsättning saknade anställning. Det är troligt att den- na siffra är för låg. 1 enkätformuläret frå- gas nämligen endast efter »yrke eller hu- vudsaklig sysselsättning». Det finns ingen fråga, huruvida personen vid undersöknings- tillfället arbetade eller ej. Således är det troligt att uppgiftslämnarna ibland besva- rat denna fråga med det yrke som indivi- den tidigare haft eller med den titel som

* SOS, Socialvården 1965; SOS, Kriminal- vården 1966. = Statistisk Årsbok för Stockholms stad, 1967.

finns registrerad. Personer med yrken som klassificerats som socialgrupp 1 eller 2 en- ligt valstatistikens indelning är klart under- representerade. Socialgrupp 1 utgör endast 0,2 % och socialgrupp 2 14 %, medan so- cialgrupp 3 står för 43 % av fallen. Om man borträknar grupperna studerande, hem- mafruar och dem som saknar anställning, blir den procentuella fördelningen mellan socialgrupperna följande: Soc. gr. 1: 0,5 %, Soc. gr. 2: 24,0 %, Soc. gr. 3: 75,5 %. Då man tolkar dessa siffror, bör man komma ihåg att detta inte är en undersökning ge- nom vilken man skall undersöka narkotika- missbruk i normalpopulationen. Undersök- ningen gäller, som tidigare framhållits fö- rekomsten av narkotikamissbrukare som är kända av olika myndighetstyper. För alla slag av registrerat avvikande beteende är alltid socialgrupp ] och 2 underrepresen- terade. Även om man således måste räkna med »mörktal», måste man nog antaga att det är vanligare med narkotikamissbruk i lågstatusgrupper än i högstatusgrupper.

Utländska medborgare tycks enligt resul— tatet i denna tabell inte vara något problem vad gäller narkotika för de myndigheter som deltagit i undersökningen.

De två återstående bakgrundsvariablerna, bostadskommun och -församling, har av ta- bellariska skäl fått bilda egna tabeller.

Tabell 9 visar hur antalet missbruksfall fördelar sig på de kommuner som ingår i undersökningen.

Tre fjärdedelar av missbruksfallen var bosatta i Stockholms stad. Även om man tar hänsyn till befolkningsunderlaget, har myndigheterna i Stockholm fler narkotika— missbrukare bland sitt klientel än vad som är fallet i förortskommunerna.

De personer som var bosatta i Stockholm har undersökts även vad gäller vilken bo- stadsförsamling de tillhörde. I tabell 10 ne- dan har församlingarna sammanförts stads- delsvis. Då det inte med hjälp av försam- lingskoder går att avgränsa stadsdelarna Va- sastaden och Norrmalm, har dessa två stads- delar sammanförts i tabellen.

Söderort och Södermalm är de stadsde- lar från vilka huvuddelen av fallen rap-

Kommun Antal Procent Stockholm 1 999 75,1 Boo 13 0,4 Botkyrka 10 0,3 Danderyd 18 0,6 Djursholm 2 0,0 Huddinge 60 2,2 Järfälla 27 1.0 Lidingö 33 1,2 Märsta 16 0,6 Nacka 36 1,3 Saltsjöbaden 6 0,2 Sollentuna 25 0,9 Solna 69 2,5 Sundbyberg 50 1,8 Tyresö 33 1,2 Täby 27 1,0 Upplands Väsby 3 0,1 Österhaninge 31 1,1 Annan mantalsskrivnings- kommun 164 6,1 Okänt 37 1,3

Totalt 2 659 100

porterats. Största antalet narkotikamissbru- kare hade Enskede församling, 295 eller 15 %. Detta gäller även i förhållande till folkmängden i församlingen. Hägerstens för- samling svarade för 14 %, 288 personer.

I tabell 11 har bakgrundsvariablerna ål- der och kön hållits konstanta vid korstabu— lering med variablerna civilstånd, yrke — so- cialgrupp och bostadsort.

I den första avdelningen i tabellen ser man att antalet ensamstående är oproportio- nerligt stort och gifta oproportionerligt li- tet. Om man jämför procenttalen i de olika åldersgrupperna för varje civilståndstyp med motsvarande statistik för Stockholms stad, visar sig följande resultat vara de mest

Tabell 10. Antal missbruksfall fördelade efter stadsdel.

Stadsdel Antal Procent Vasastaden och Norrmalm 144 7 Östermalm 88 4 Kungsholmen 116 6 Södermalm 414 21 Västerort 231 12 Söderort 1 006 50 Totalt 1 999 100 SOU 1969: 53

Ålder och kön.

——15 år 16—17 18—20 21-25 26—30 31—40 41— M KVM KVM KVM KVM KVM KVM Kv

202 296 506 644 357 380 274

Totalt 2659 128 74 190 106 375 131 483 161 283 74 306 74 200 74

Ci vilstdnd Ogift 1948 128 74 190 106 374 125 415 116 178 31 133 10 58 10 Gift 27] 1 36 20 48 18 54 31 42 21 Frånskild 341 2 18 19 44 24 102 29 74 29 Änka/änkling 23 1 2 1 8 11 Okänt 76 1 2 14 6 13 1 15 3 18 3

Yrke-Soc.grupp

Soc.gr. 1 och 2 3711 1 3 19 34 42 29 33 50 25 66 20 41 8 Soc.gr. 3 1144 2 1 57 14 181 29 328 47 180 13 177 14 85 16 Grundskole- och andra studerande 422 122 71 48 37 59 20 41 7 11 2 2 2 Saku. anst. eller hemmafru 722' 4 1 82 36101 40 85 74 42 34 6140 72 50

Bostadsort Stockholm 1999 80 48 132 73 291 96 361 117 217 63 241 55 166 59 Övriga kommuner 459 43 20 40 24 63 27 87 29 41 7 35 14 18 11 Annan ort/okänd 201 5 6 18 9 21 8 35 15 25 4 30 5 16 4

* Soc.gr. 1, 7 personer ” Varav hemmafruar 50 personer

Ålder och kön.

———15 16—17 18—20 21—25 26—30 31—40 41— M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv 202 296 506 644 357 380 274

l 1 Tabell 1] a. Vertikal procentfördelning av tabell 11. l )

'Totalt 2659 128 74 190 106 375 131 483 161 283 74 306 74 200 74 Civilstånd Ogift 73 100 100 100 100 100 95 86 72 63 42 43 14 29 14 Om 10 1 7 12 17 24 18 42 21 28 Frånskild 13 2 4 12 16 32 33 39 37 39 Anka/änkling 1 1 1 1 4 15 Okänt 3 0 2 3 4 5 l 5 4 9 4

Yrke-Soc.grupp

Soc.gr. 1 och 2 14 1 2 18 9 32 6 20 18 34 22 27 21 11 Soc.gr. 3 43 2 1 30 13 48 22 68 29 64 18 59 19 43 22 ! Grundskole- och andra

studerande 16 95 96 25 35 16 15 8 4 4 3 1 1 Sakn. anst. eller hemmafr. 27 3 1 43 34 27 31 18 46 15 46 20 54 36 68

Bostadsort Stockholm 75 63 65 69 69 78 73 75 73 77 85 79 74 83 80 Övriga kommuner 17 34 27 21 23 17 21 18 18 14 9 11 19 9 15 Annan ort/okänd 8 4 8 9 8 6 6 7 9 9 5 10 7 8 5

avvikande: Av männen i åldersgruppen 31— 40 år är 44 % ogifta. Motsvarande siffra för åldersgruppen 30—44 år i Stockholms stad är 20 %. I samma åldersgrupp är 33 % frånskilda, mot 7 % i normalbefolkningen. 39 % av kvinnorna i detta material är från- skilda i den ovan nämnda åldersgruppen, medan jämförelsesiffran är 9 %. Den tred- je typen av ensamstående, änkor/änklingar, motsvarar i stort sett förekomsten i nor- malbefolkningen. Andelen gifta är anmärk- ningsvärt liten i åldersgrupperna över 25 år för båda könen. Avvikelserna från nor- malmaterialet är dock i detta avseende be- tydligt större för männen. Av 306 män i den tidigare nämnda åldersgruppen är en— dast 18 % gifta. Procentsiffran för jäm- förelsestatistiken är 72 % .1

I alla åldersgrupper utom den högsta, 41 år eller mer, är kvinnornas andel stör- re än männens i socialgrupp 2.2 Detta sammanhänger med att till socialgrupp 2 räknas affärsbiträden och kontorsanställ- da, vilka är överrepresenterade bland kvin- norna. I åldersgruppen 16—17 år domine- rar gruppen arbetslösa bland pojkarna, 43 %. Även bland flickorna är denna an- del stor, ungefär en tredjedel. I åldersgrup- perna över 20 år är det en markant skill- nad mellan könen ifråga om arbetslöshet. Till en del skulle denna skillnad kunna för- klaras av att andelen gifta är högre bland kvinnorna och att hemmafruarna därför skulle kunna ha påverkat resultatet. Skill- naderna mellan procenttalen »gifta» och »saknar anställning» för kvinnorna är dock så stora att hemmafruarna inte i nämn- värd grad kan ha påverkat detta resul- tat.

Ju äldre narkotikamissbrukaren är, ju vanligare är det att han bor i Stockholm. I den yngsta åldersgruppen kommer ca två tredjedelar från Stockholm och i den äldsta ca fyra femtedelar. Den tidigare förmoda- de bristfälliga rapporteringen från skolor- na i Stockholm kan naturligtvis ha påver- kat detta resultat.

I detta avsnitt skall narkotikavariablerna och därmed den andra frågeställningen be- handlas.

Fråga 1 i enkätformuläret lyder: »Vilket eller vilka medel missbrukas?» Svaret skul- le uppdelas i a) främst och b) även. Vid bearbetningen visade det sig att en mängd olika kombinationer av preparat hade an- givits på båda delfrågorna. Av denna an- ledning gjordes en korstabell för »främst använda medel» (tabell 12) och en lika- dan korstabell för »även använda medel». Den sistnämnda presenteras endast i sam- mandrag (tabell 13).

Det viktigaste resultatet i dessa tabel- ler är den helt dominerande roll central- stimulerande medel spelar. 1678 personer, 63 %, har uppgivits använda dylika medel enligt tabell 12. 70 av dessa använder det i kombination med opiater. Preludin är det vanligaste medlet bland de central- stimulerande; 1 487 personer, 57 %, använ- der det i eller utan kombination med andra medel. 670 personer har centralstimulantia som bipreparat. De flesta av dessa hade dock samma typ av preparat också som hu- vudpreparat. Efter korrigering för dubbel- räkning visade sig hela materialet innehål- la 1855, 70 %, missbrukare av centralsti- mulerande medel.

159 personer, 6 %, är i första hand opiat- missbrukare. Av dessa är det, som ovan nämnts, 70 personer som också har något centralstimulerande medel bland de främst använda. 76 individer, 3 %, har ingen an- nan typ av huvudpreparat. 294 har uppgi— vits ha opiatpreparat som »även använt me- del». Om man därifrån borträknar de 83 personer som också har ett dylikt preparat som huvudmedel, blir det sammanlagt 370 personer, 14 % , som missbrukar opiater.

483, 18 %, har cannabispreparat som hu- vudsakligt medel; 368, 14 %, utan något annat huvudpreparat. Totalt är det 731

* Statistisk Årsbok för Stockholms stad, 1967, sid 12, tabell 15. Jämförelsetalen är från den 1/11 1966. ” Angående socialgrupp 1 se not 1 till tabell 11.

Tabell 12. Främst använda medel.

] 2 Opia— Lugn/ 3 1 Sömn Cann.1+2 1+3 2+3 +3

Totalt ter

Totalt 2659 130 235 454

Inget av dessa medel

1+2 LSD Vet m.m.1 ej

22 3 4 57 225 1 526

100% S% 9% 17% 0% 1% 0% 0% 2% 8% 57%

1. Preludin 1024 39 % 17 18 49 5 2 19 914 2. Ritalina 71 3 % 4 2 1 64 3. Andra CSa 110 4 % 14 6 2 2 2 84 1+ 2 392 15 % 14 2 17 2 1 2 22 330 1+3 28 l % 1 1 2 24 2 + 3 10 0 % 2 2 6 1+2 + 3 43 2 % 2 3 1 l 5 30 Annat' 88 3 % 13 1 74 Vet ej 225 8 % 225 Inget av dessa medel 667 25 % 76 205 368 12 6

1 Cann.=cannabis. * m. m. = andra hallucinogener ' CS=centralstimulerande medel. ' Här ingår främst s. k. lösningsmedel men även alla oklassificerbara preparat.

personer, 27 %, som använder cannabis.

245, 9 %, missbrukar sömnmedel eller lugnande medel, varav 40 i kombination med annat huvudpreparat. Det är således 205,8 %, som har lugnande- eller sömn- medel som enda huvudpreparat. Samman- lagt är det 323, 12 %, som missbrukar denna typ av preparat.

Tabell 14 är en summarisk sammanfatt- ning av vad som sagts ovan eller vad som framgår av tabell 12.

Samtliga procenttal har liksom tidigare räknats med 2 659 som bas.

Tabellema 12—14 har således visat, att centralstimulantia är den mest använda pre-

Tabell 13. Även använda medel.

Preparat Antal Procent Opiater 1 12 4 Centralstimulantia 455 17 Cannabis 158 6 Lugnande-, sömnmedel 105 4 Opiater och central- stimulantia 108 4 Andra kombinationer med opiater 74 3 Andra kombinationer med centralstimulantia 107 4 Annat 93 3 Okänt 225 9 Inget bipreparat 1 222 48 Totalt 2 659 100

parattypen men att det även förekommer ett utbrett blandmissbruk.

Tabell 15 är en sammanställning av fre- kvenser och procenttal för övriga variabler som avser missbruksvanor.

Vid läsning av tabellerna 12—15 får man den uppfattningen att »medelknarkaren» va- nemässigt missbrukar centralstimulerande medel genom injektion och att hans miss- bruk pågått 1—2 år. Tabell 16 är ett försök att undersöka vilka missbruksmönster som förekommer.

Konstruktionen av de olika preparatgrup- perna bygger på en vag uppfattning om att preparaten kan inplaceras på en skala ef- ter »farlighetsgraden» hos de olika prepara- ten. Indelningen, eller tillvägagångssättet över huvud, är inte invändningsfri men har bedömts som en praktisk arbetsindelning. Om en individ missbrukar flera av de oli— ka preparattyperna, har han placerats i den grupp som ligger längst till vänster i ta- bellen av de aktuella typerna. En person som t. ex. använder något centralstimule- rande medel men också röker hasch har hänförts till den förstnämnda typen av missbrukare. Då det gäller intagningssättet har ett liknande tillvägagångssätt använts. Alla personer som uppgivits injicera, i eller utan kombination med andra intagnings- sätt, har förts till gruppen »injektion». En

Tabell 14. Totala antalet personer för olika typer av preparat.

Preparattyp

Opiater Centralstimulerande Cannabis Lugnande-/sömnmedel LSD el. dyl.

Annat

Totalt Antal

370 1 855 731 323

Tabell 15 . Narkotikavariabler utom missbruksmedel.

In tagningssätt Snifl'ning/ rökning Oralt Inj.

311 366 1 405 (10 %) (12 %) (46 %)

Missbruksrid Tillfälligt 1—2 mån. 3—12 mån.

108 159 518 (4 %) (5 %) (17 %)

Missbrukstyp

Tillf . Periodiskt Vanemåss.

491 695 1 148 (18 %) (26 %) (43 %)

Gulsat Nej Ja Troligen 932 946 84 (35 %) (36 %) (3 %)

Antal gånger gulsot 1 g 2 se 3 se

859 58 11 (91 %) (6 %) (1 %)

Årtal för senaste gången gulsot 1967 1966 1965

617 145 103

(65 %) (15 %)

Alkoholmissbruk Nej Ja

(11 %)

Vet ej1

1 317 685 657 (50 %) (26 %) (25 %)

Sn./rökn. Sn./rökn. Oralt + oralt + inj. + inj.

114 216 315 162 (10 %) (5 %) (4 %) (7 %)

l—2 år 3—6 år 1 019 687 (34 %) (23 %) Okänt 325 (12 %)

Okänt 697

(26 %)

4 gg Okänt 4 14

(0 %) (1 %) före 1965 Okänt

63 18 (7 %) (2 %)

Samtl. 3 typer

7 år el. mer

343 (11 %)

Huvudpreparat Antal %

159 1 678 483 245 57 88

Okänt Totalt 138 3 027 (5 %) (100%) Okänt Totalt 193 3 027 (6 %) (100 %) Totalt 2 659 (100 %)

Totalt 2 659 (100 %) Totalt 946 (100 %) Totalt 946 (100 %) Totalt

2 659 (100 %)

1 I enkätformuläret står svarsalternativet »osäkert». Det är därför svårt att veta vad som avsetts vid detta svarsalternativ. Man skulle kunna tänka sig att somliga menat att det eventuellt föreligger alkoholmissbruk.

person som både sniffar eller röker och tar oralt har förts till gruppen »sniffning/rök— ning».

Med anledning av att det i de olika grup— perna ingår åtskilliga individer med bland— missbruk ter sig vissa celler i första av— delningen av tabellen oförklarliga. Tenden- serna framträder dock klart. De flesta indi- vider som missbrukar opiater eller central- stimulantia injicerar, medan de som an- vänder lugnande mediciner eller sömnme— del intar sina medel genom munnen.

Som tidigare nämnts är typvärdet 1—2 år för den beräknade missbrukstiden. Me— dianmissbrukstiden är 2 år och 1 månad. För

opiatmissbrukare är typvärdet 9 år eller

er. Inte mindre än 30 % av fallen finns i denna klass. Typvärdet för dem som miss- brukar sömn- eller lugnande medel är 3-4 år. Det är sällsynt med cannabisrökare som hållit på mer än två år. Detta hänger för- modligen samman med att nästan alla, 90 %, i denna grupp tillhör de tre lägsta åldersklasserna, vilket framgår av den ne- dersta delen av tabellen. Ungefär samma fördelning på missbrukstid uppvisar grup- pen »annat», vilken till stor del består av thinnermissbrukare. 60 % av denna grupp är under 16 år.

Nedre delen av tabellen behandlar bak-

Tabell 16. Preparattypema i relation till övriga narkotikavariabler samt till ålder och kön.

Främst använt medel

Lugn/ Annat Opiater Cs Cannabis sömn medel Okänt Totalt 2 659 159 1 608 381 205 81 225 6 % 60 % 14 % 8 % 3 % 8 % Intagningssätt Injektion 1 730 136 1 437 73 15 5 64 SniH'nJrökning 425 8 35 300 1 71 10 Oralt 366 11 89 3 184 3 76 Annat/okänt 138 4 47 5 5 2 75 Missbrukstid 5 mån 341 9 158 128 9 27 10 6—11 mån 314 8 187 92 2 16 9 1— 2 år 914 30 646 117 41 20 60 3—— 4 år 460 33 308 17 57 8 37 5— 6 år 147 15 92 2 26 12 7—— 8 år 97 10 64 16 2 5 9 år— 195 48 99 2 38 3 5 Okänt 191 6 54 23 16 5 87 Typ av missbruksvanor Tillfälligt 491 7 229 171 21 29 34 Periodiskt 695 17 487 60 52 26 53 Vanemässigt 1 148 124 774 100 100 11 39 Annat / okänt 325 11 118 50 32 15 99 Kön Man 1 965 132 1 212 291 119 60 151 Kvinna 694 27 396 90 86 21 74 Ålder —l 5 202 5 26 113 2 49 7 16——-l7 296 13 146 119 8 10 18—20 506 18 348 11 l 5 6 18 21—25 645 39 507 27 14 8 50 26—30 356 34 245 7 25 3 42 3 1—40 380 34 236 4 52 3 51 41— 274 16 100 107 4 47

Totalt 159 Tabell 16 a. Vertikal procentfördelning av tabell 16.

Främst använt medel

Opiater Cs nabis sömn

Annat medel

Can- Lugn/

Okänt

I 608 381 205 81 225

Intagningssätt Injektion 65 86 89 19 7 6 28 Sniffa/rökning 16 5 2 79 0 88 4 Oralt 14 7 6 1 90 4 34 Annat/okänt 5 3 3 1 2 2 33 Missbrukstid

5 mån 13 6 10 34 4 33 4 6—11 mån 12 5 12 24 1 20 4 1— 2 är 34 19 40 31 20 25 27 3— 4 år 17 21 19 4 28 10 16 5— 6 år 6 9 6 1 13 5 7— 8 är 4 6 4 8 2 2 9 år— 7 30 6 1 19 4 2 Okänt 7 4 3 6 8 6 39 Typ av missbruksvanor Tillfälligt 18 4 14 45 10 36 15 Periodiskt 26 11 30 16 25 32 24 Vanemässigt 43 78 48 26 49 14 17 Annat/okänt 12 7 7 13 16 19 44 Kön Man 74 83 75 76 58 74 67 Kvinna 26 17 25 24 42 26 33 Ålder

—15 8 3 2 30 1 60 3 16—17 11 8 9 31 10 4 1 8—20 1 9 1 1 22 29 2 7 8 21—25 24 25 32 7 7 10 22 26—30 13 21 15 2 12 4 19 31—40 14 21 15 1 25 4 23 41— 10 10 6 52 5 21 grundvariablemas, kön och ålder, fördel- helhet.

ning efter preparattyp. Den väntade köns- fördelningen, 3/4 män och 1/4 kvinnor, efter marginalfördelningen uteblir för opiatgrup- pen och gruppen för sömnmedel och lug- nande mediciner. Den sistnämnda gruppen har 58% män och 42% kvinnor. För opiatgruppen är könsfördelningen 83 re- spektive 17 procent.

Det föreligger, som redan nämnts, en klar övervikt för unga åldrar i grupperna »cannabis» och »annat». Däremot är 91 % av sömnmedelsmissbrukarna över 25 år. Även för opiatgruppen förekommer en viss förskjutning mot högre åldersgrupper i för- hållande till undersökningsmaterialet i sin

Som framgår av tabell 15 har till nar- kotikavariablerna också förts förekomst av' gulsot och alkoholmissbruk. 946 personer, 36% av 2659, uppgavs ha haft gulsot. Ytterligare 3 % uppgavs troligen ha haft gulsot. 685, 26 %, sades vara spritmissbru- kare.

Frågan som avsåg att mäta förekomst av alkoholmissbruk var oklar både vad gäller frågeformuleringen och svarsalterna- tiven. Med anledning härav och efter vad som framkommit vid samtal med en del uppgiftslämnare finns det viss anledning att misstänka att antalet uppgivna spritmissbru- kare är för lågt.

Det har ansetts vara av intresse att un- dersöka vilka personer som i detta mate- rial har haft gulsot respektive missbrukar alkohol (tabell 17 och 17 a).

Liksom i tabell 16 har utgångspunkten vid bearbetningen varit typen av missbruks- medel. Det bör uppmärksammas att pro- centtalen beräknats på antalet personer med gulsot respektive alkoholmissbruk inom de olika preparatgrupperna.

822 personer, 87 % av de 946 som haft gulsot, utgörs av missbrukare av central- stimulantia. Det är 51 % av samtliga i grup- pen »centralstimulantia». Vid en första blick kan det tyckas förvånande att 66 personer, 42 % av 159 opiatmissbrukare, har haft gulsot, då man allmänt anser, att morfinis-

ter inte brukar umgås i »knarkarkvartar» el- ler i dylika sällskap där narkotikamissbru- karna i allmänhet blir smittade av andra personer genom gemensamma infekterade sprutor. Som tidigare framhållits använder 70 personer av de 159 opiatmissbrukarna också centralstimulerande medel. Häri kan en förklaring ligga till det relativt sett stora antalet från morfinistema. Det bör även uppmärksammas att 86 % i denna grupp injicerade narkotikan. Totalt utgör opiat- missbrukarna endast 7 % av dem som haft gulsot.

Kvinnorna är något underrepresenterade. Den enda betydelsefulla gruppen, miss- brukama av centralstimulantia, har unge- fär samma köns- och åldersfördelning som

Tabell 17. Förekomst av. ulsot vid olika typer av missbruksmedel samt relationen till kön, ålder, intagningssätt och m sbrukstid.

Främst använt medel

Can- Lugn] Annat Opiater Cs nabis sömn medel Okänt Totalt 2 659 159 1 608 381 205 81 225 Bas gulsot 946 66 822 23 7 2 26 100 % 7 % 87 % 2 % 1 % O % 3 %

Kön Man 745 60 647 20 4 14 Kvinna 201 6 175 3 3 2 12 Ålder

——15 22 3 15 3 1 16—17 94 4 80 7 1 2 18 —20 239 8 216 1 1 4 21—25 299 20 268 2 1 8 26—30 140 15 120 1 4 31—40 1 14 15 91 3 5 41 — 38 1 32 2 3 Intagningssätt Injektion 898 64 796 16 4 2 16 Snilihing/rökning 11 1 3 7 Oralt 15 1 10 3 1 Annat/okänt 22 13 9 Missbrukstid

— 5 män 79 2 70 5 2 6—1 1 mån 116 2 108 2 1 3 1— 2 år 394 14 357 13 2 1 7 3— 4 år 184 17 160 1 1 5 5— 6 år 47 6 40 1 7— 8 år 30 3 26 1 9 år— 64 20 42 2 Okänt 32 2 19 2 9

”___—___—

Opiater Cs

_____—__________————-——————

To talt 2 659 159 Bas gulsot 946 66 36 % 42 % Kön Man 79 91 Kvinna 21 9 Ålder -——15 2 5 16—17 10 6 18—20 25 12 21—25 32 30 26—30 15 23 31—40 12 23 41 — 4 2 Intagningssätt Injektion 95 97 Sniffning/rökning 1 2 Oralt 2 2 Annat/okänt 2 Missbrukstid

—— 5 mån 8 3 6—11 mån 12 3 1— 2 år 42 21 3— 4 år 19 26 5— 6 år 5 9 7— 8 år 3 5 9 år— 7 30 Okänt 3 3

Främst använt medel

Annat medel

Can- nabis

Lugn/

sömn Okänt

1 608 381 205 81 225 822 23 7 2 26 51 % 6 % 3 % 2 % 12 % 79 87 57 54 21 13 43 100 46

2 13 50 10 30 50 8 26 48 15 33 9 14 31 15 14 15 11 43 19

4 29 12 97 70 57 100 62

0 30 1 43 4 2 35

9 22 8 13 9 50 12 43 57 29 50 27 19 4 14 19

5 14 3 14 5 29 2 9 35

___—_______—————————————-

den har i hela undersökningsmaterialet.

Som väntat är det de personer som inji- cerar som får gulsot, 95 % av samtliga. De 3 % som är markerade för »sniffning/ rökning» och »oralt» utgörs förmodligen av de tidigare nämnda »blandmissbrukama». Vad gäller tiden de använt narkotika är klas- sen »1—2 år» här ännu mer markerad än i föregående tabeller.

Det har företagits en efterundersökning av de patienter som 1964 vårdades på Ros- lagstulls sjukhus för inokulationshepatit.1 Detta material utgjordes till 77 % (n = 74) av personer som främst missbrukade cen- tralstimulerande medel. Dominansen är så- ledes påtagligare för denna grupp i det här undersökta materialet. Könsfördelning- en överensstämmer helt. Även åldersför-

delningen överensstämmer väl, dock med en viss förskjutning mot lägre åldrar i det- ta material i jämförelse med 1964 års he- patitmaterial. Självklart överensstämmer också materialen vad gäller intagningssätt. Missbrukstidens längd är meningslöst att jämföra, eftersom man inte för detta mate- rial vet hur länge missbruket pågått vid in- sjuknandet i gulsot. De slutsatser man med reservation för bristen på jämförbarhet mel— lan materialen skulle kunna dra av dessa re- sultat är att gulsotspatienterna under tiden 1964—1967 (65 % av gulsotsfallen i detta material inträffade 1967, se tabell 15) blivit något yngre och att centralstimulerande me-

1 Frej, Gunborg: sid. 281

Variabeln alkoholmissbruk har bearbe- tats på samma sätt som ovan visats vid gulsot. Tabell 18 visar resultaten.

Även i denna tabell är antalet personer som missbrukar centralstimulerande medel absolut sett störst. Om man däremot sätter antalet spritmissbrukare i relation till anta- let personer inom varje missbruksmedels- grupp, är den procentuella andelen sprit— missbrukare högst bland personer som främst missbrukar lugnande mediciner eller sömnmedel. Inte mindre än 54 % av denna grupp har uppgivits vara spritmissbrukare. Lägst andel spritmissbrukare har opiatgrup- pen, endast 11 %.

Kvinnorna är underrepresenterade bland spritmissbrukare i förhållande till hela un-

dersökningsmaterialet. Relativt sett är det flest kvinnor i gruppen som avser sömn- medelsmissbrukare. Procentfördelningen mellan könen är här 76 % män och 24 % kvinnor; alltså samma fördelning som i un- dersökningsmaterialet generellt.

Om man koncentrerar sig på de grupper som är tillräckligt stora för att det skall vara meningsfullt med procenttal, finner man att åldersfördelningen är i stort sett densamma som i hela materialet, dock med en svag tendens åt de högre åldersklasser- na.

Vad gäller intagningssättet av narkotikan är det vanligare med oral intagning bland dem som även missbrukar alkohol än bland övriga narkotikamissbrukare. Både absolut och relativt sett är dock injektion det främ-

Tabell 18. Förekomst av alkoholmissbruk vid olika typer av missbruksmedel samt relationen

till kön, ålder, intagningssätt och missbrukstid,

Främst använt medel

Can- Lugn/ Annat Opiater Cs nabis sömn medel Okänt Totalt 2 659 159 1 608 381 205 81 225 Bas spritmissbrukare 685 18 389 55 110 15 98 100% 3% 57% S% 16% 2% 14% Kön Man 575 15 331 47 84 15 83 Kvinna 1 10 3 58 8 26 15 Ålder —1 5 1 l 1 3 5 2 16—1 7 42 3 20 17 2 18—20 103 72 24 2 2 3 21—25 143 3 105 6 7 6 16 26—30 97 5 59 1 14 2 16 31—40 156 5 91 2 32 1 25 41 133 1 39 55 2 36 Intagningssätt Injektion 381 15 326 16 6 1 17 SniB'ning/rökning 68 1 10 39 1 12 5 Oralt 199 2 43 100 2 52 Annat/okänt 37 10 3 24 Missbrukstgd

—— 5 mån 81 2 42 27 6 2 2 6—11 mån 55 2 37 8 1 2 5 1— 2 år 221 153 16 23 3 26 3—-— 4 är 133 4 71 4 32 4 18 5— 6 är 48 2 27 12 7 7— 8 år 28 2 13 8 2 3 9— år 64 6 31 21 2 4 Okänt 54 15 7 32

__________—__-——————————

Opiater Cs

___________._.___———————————

Totalt 2 659 159

Bas spritmissbrukare 685 18

Kön Man 84 83 Kvinna 16 17 Ålder —15 2 6 16—17 6 17 18—20 15 21—25 21 17 26—30 14 28 31—40 23 28 41— 19 6 Intagningssätt Injektion 56 83 Sniffning/rökning 10 6 Oralt 29 1 1 Annat/okänt 5 Missbrukstid

—— 5 mån 12 11 6—1 1 mån 8 1 1 1— 2 år 32 3— 4 år 19 22 5—— 6 år 7 11 7—— 8 år 4 11 9— år 9 33 Okänt 8

Främst använt medel

26% 11%

Annat medel

Can- Lugn] nabis sömn Okänt

1 608 38 1 205 81 225

389 55 110 15 98 24% 15% 54% 19% 44%

85 85 76 100 84 15 15 24 15 1 9 13 5 31 2 19 44 2 13 3 27 11 6 40 16 15 2 13 13 16 23 4 29 7 26 10 50 13 37 84 29 5 7 17 3 71 1 80 5 11 91 13 53 3 3 24 11 49 5 13 2 10 15 1 13 5 39 29 21 20 27 18 7 29 27 18 7 11 7 3 7 13 3 8 19 13 4 4 6 33

_________________—————_——————

sta intagningssättet även bland dem som kombinerar alkohol och narkotika. Spritmissbruksgruppen skiljer sig inte från

övriga narkotikamissbrukare ifråga om missbrukstidens längd. 5.7 Narkotikamissbrukarna i förhållande till olika myndighetstyper

I avsnittet »Rapporterade narkotikamiss- bruksfall i förhållande till uppgiftsmyndig- het och uppgiftslämnare» har redogjorts för fördelningen av rapporter på de myndighe- ter som deltog i undersökningen.

Uppgiftsmyndigheterna har i detta av- snitt indelats i de grupper som presente- rades i avsnittet »Tillvägagångssättet vid ge- nomförandet av undersökningen». På grund

av det ringa antalet uppgifter från RFHL, 17 fall, har denna sjunde grupp uteslutits från bearbetningen.

Den förut använda indelningen av un- dersökningsvariablerna i bakgrundsvariab- ler och narkotikavariabler används även här (tabell 19 och 19 a). De två frågeställ- ningarna1 i anslutning till denna indelning av variablerna gäller således även denna del av bearbetningen, endast med den skillnaden att undersökningsvariablema här ställts i relation till olika typer av uppgiftsmyndig- heter.

Som redan framkommit av tabell 6 har socialvårdsmyndigheter och polisen, främst stickmärkesundersökningen, lämnat flest an-

1 Se sid 007.

tal uppgifter. Ca en tredjedel av undersök- ningsmaterialet har rapporterats från varde- ra av dessa myndighetstyper, ca en sjätte- del har rapporterats från psykiatriska vård- institutioner och ungefär lika många från kriminalvården, ca en fjärdedel har rappor- terats från läkare och sjukhus som utövar somatisk sjukvård, endast 2 % har rappor- terats från skolor.

Med undantag av kriminalvårdsfallen, där andelen kvinnor är betydligt lägre än i de övriga grupperna, är könsfördelningen unge- fär densamma i de olika grupperna.

Helt naturligt skiljer sig åldersfördel- ningen för skolorna avsevärt från marginal- fördelningen. Även socialvård och somatisk vård har en förskjutning mot yngre åldrar. Detta beror förmodligen på att i gruppen socialvård ingår uppgifter från barnavårds- nämnder och att gruppen somatisk vård till stor del består av uppgifter från poli- klinik 6 vid Roslagstulls sjukhus.1 Krimi-

nalvården och psykiatriska vårdinstitutio- ner har större andel från de högre ålders— grupperna än vad som är förhållandet i un- dersökningsmaterialet sammantaget. En- dast 47 fall under 21 år har rapporterats från kriminalvården. Om man undantar sko- lorna är det endast psykiatrisk vård som tyd- ligt skiljer sig från övriga myndighetstyper ifråga om civilståndsfördelningen. Andelen gifta och frånskilda är störst i denna grupp medan andelen ogifta är lägst. Möjligen kan detta resultat förklaras av att det, som ovan påpekats, föreligger en tendens mot högre åldersklasser i denna grupp.