SOU 1969:8

Sexualkunskapen på grundskolans högstadium

N 4-0 Gc

oå (— - CDL"

&( * IGT?»

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2013

Statens offentliga utredningar

1969:8

Utbildnings- departementet

SOU

SOUL. rä szWA Sexuah kunskapen på grundskolans högstadium |

Elevenkät

Utredningen rörande sexuai- och samlevnadsfråg i undervisnings- och upplysningsarbetet (USS Stockholm 1969

Statens offentliga utredningar 1969

Kronologisk förteckning

. Faktisk brottslighet bland skolbarn. Esselte. Ju. . Om sexuallivet | Sverige. Esselte. U. . Ny siöarbatstidslag. Esselte. K. Bostadsrätt. Esselte. Ju. . Utsökningsrätt IX. Norstedt & Söner. Ju. . Offentiga tjinstemäns bisysslor. Esselte. C. Kungörelseannonsering. Beckman. Ju. . Sexualkunskapen på grundskolans högstadium. Esselte. U.

wsmmpwuu

Statens oifentliga utredningar 1969:8 Utbildningsdepartementet

Sexualkunskapen på grundskolans högstadium I

Elevenkät rörande sexual- och samlevnads- undervisningen i grundskolans årskurs 9 läsåret 1967—1968

Utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervisnings- och upplysningsarbetet (USSU) Stockholm 1969

ESSELTE AB, STOCKHOLM 1969

InnehåH

Kommitténs förord

Kapitel 1 Uppdraget .........

1.1 Inledning 1.2 Precisering av målsättning

Kapitel 2 Undersökningens variabler och referensram ........... Sexual- och samlevnadsundervisning i årskurs 9 enligt Läroplan för grund- skolan . Elevernas uppgifter om erhållen un- dervisning 2.2.1 Inledning . 2.2.2 Aspekter som behandlas. . . 2.2.3 Variationer i undervisningen . Elevernas kunskaper 2.3.1 Kunskapsområden ..... 2.3.2 Variationer i kunskaper . . . Normer för sexuellt samliv . . . . Upplevt behov av sexual- och sam- levnadsundervisning ....... Informationskällor ........ Bakgrundsdata ......... 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 2.7

Kapitel 3 Undersökningstekniska aspekter 3.1 Det totala felet och dess komponen- ter. Några definitioner av population och urval .............. Urvalets täckning av målpopula- tionen . ............ Bestämning av urvalsstorlek Precisionen vid olika typer av urval .............. Mättekniska aspekter ...... 3.6.1 Alternativa sätt för undersök- ningens genomförande . . .

3.2

3.3

3.4 3.5

3.6

12

12

13 13 13 14 14 14 14 15

15 16 16

17

17

17

18 19

19 20

20

3.6.2 Mätsituationen ....... 3.6.3 Mätinstrumentet ...... 3.6.3.1 Elevernas uppgifter om

erhållen undervisning.

3.6.3.2 Att mäta kunskap . . 3.7 Redovisningen av resultat .....

Kapitel 4 Undersökningens genomförande 4.1 Uttagningen av elever . .

4.1.1 I elevenkäten . . . . 4.1.2 I klassenkäten ....... Bortfall ' Fältarbete Materialets bearbetning .....

4.2 4.3 4.4

Kapitel 5 Elevernas uppgifter om erhållen

undervisning ...... . . . . 5.1 5.2

Inledning Sexual- och samlevnadsundervisning under biologilektionerna. . 5.2.1 Antal timmar som undervis- ningen omfattat . . . 5. 2. 2 Vid undervisningen använda hjälpmedel ......... 5.2.3 Undervisningsklimat . . . . 5.2.4 Omdöme om undervisningen. 5.2.5 Hjälpmedlens och undervis- ningsklimatets samband med omdömet orn undervisningen Sexual- och samlevnadsundervisning under lektionerna i samhällskunskap 5.3.1 Undervisningens omfattning . 5.3.2 Undervisningsklimat och om- döme om undervisningen . . Sexual- och samlevnadsundervisning under lektionerna i kristendomskun- skap

5.3

5.4

21 21

21 22 22

24

24 24 24 24 25 25

26 26

26 26 27 27 28

28

29 29

30

5.5

5.6 5.7 5.8

5.9

5.4.1 Förekomst av undervisning i vissa frågor ........ 5.4.2 Undervisningsklimat och om-

döme om undervisningen . . Undervisning beträffande det kun- skaps- och åsiktsstolf enkäten be- handlat ............. Undervisning i speciella frågor . . Undervisning av utomstående . . . Elevernas uppgifter om undervis- ningen redovisade efter linje och ort- typ Resultat av klassenkäten .....

Kapitel 6 Elevernas kunskaper ..... 6.1 6.2

6.3

6.4

Inledning. Sexualkunskap

6.2.1 Enskilda kunskapsfrågor redo-

visade efter kön och linje . .

6.2.2 Kunskapsindex ....... 6...221 Uppbyggnad . . .

6. 2. 2. 2 Redovisning efter er-

hållen undervisning .

6.2.2.3 Redovisning efter bak-

grundsdata .....

Kunskaper i samhällsfrågor med an- knytning till sexualliv och samlevnad 6.3.1 Enskilda kunskapsfrågor redo—

visade efter kön och linje . .

6.3.2 Kunskapsindex .......

6.3.2.1 Uppbyggnad . . . .

6.3.2.2 Redovisning efter er-

hållen undervisning .

6.3.2.3 Redovisning efter bak-

grundsdata .....

Normernas relativitet ......

6.4.1 Enskilda kunskapsfrågor re- dovisade efter kön och linje .

6.4.2 Kunskapsindex ....... 6.4.2.1 Uppbyggnad . . .

6. 4. 2. 2 Redovisning efter er- hållen undervisning 6.4.2.3 Redovisning efter bak-

grundsdata .....

Kapitel 7 Normer för sexuellt samliv . .

7.1 7.2

7.3

Inledning. ........... Elevernas egna normer ..... 7.2.1 Redovisning efter bakgrunds-

data ........... Normer tillskrivna skola, föräldrar och kamrater ..........

Kapitel 8 Upplevt behov av sexual— och

8.1

samlevnadsundervisning ...... Inledning .

32

32

33 34 35

35 37

39 39 39

39 42 42 43 44 45 45 47 47 47

47 49

49 50 50 50

50

52 52 52 53

54

57

8.2

8.3

8.4

8.5

8.6

Elevernas attityd till att sexual- och samlevnadsfrågor behandlas i under-

visningen. . .......... 58 8.2.1 Ifråga om sexualkunskap . . 58 8.2.1.1 Allmän värdering och önskemål ...... 58

8.2.1.2 Redovisning efter er- hållen undervisning . 59 8.2.1.3 Redovisning efter bak- grundsdata ..... 59 8.2.2 Ifråga om samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad ......... 60 8.2.2.1 Allmän värdering och önskemål ...... 60 8.2.2.2 Redovisning efter er- hållen undervisning 60 8.2.2.3 Redovisning efter bak- grundsdata ..... 60 8.2.3 Ifråga om normernas relativi- tet ............ 61 8.2.3.1 Allmän värdering och önskemål ...... 61 8.2.3.2 Redovisning efter er- hållen undervisning 62 8.2.3.3 Redovisning efter bak- grundsdata ..... 62 8.2.4 Ifråga om normer för sexuellt samliv .......... 63 8.2.4.1 Önskemål om mer dis- kussion i skolan . . . 63 8.2.4.2 Redovisning efter er- hållen undervisning 64 8.2.4.3 Redovisning efter bak- grundsdata ..... 64 Elevernas önskemål ifråga om hjälp- medel i undervisningen och under- visningsklimat .......... 64 8.3.1 Redovisning efter bakgrunds- data ........... 64

Elevernas behov av enskilt samtal rörande sexual- och samlevnads- problem ............ 67

8.4.1 Redovisning efter bakgrunds- data ........... 67

Behov av undervisning i speciella frågor ............. 67 8.5.1 Redovisning efter bakgrunds- data ........... 67

Uppfattning om vem som i första hand bör sköta sexualundervis- ningen i skolan ......... 71

8.6.1 Redovisning efter bakgrunds- data ........... 71 SOU 1969: 8

Kapitel 9 Informationskällor ...... 9.1 Inledning ............ 9.2 Informationskällor utanför skolan 9.2.1 Ifråga om sexualkunskap . . 9.2.1.1 Redovisning efter kön

9.2.2 Ifråga om samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad. ........ 9.2.2.1 Redovisning efter kön 9.2.3 Ifråga om normer för sexuellt samliv .......... 9.2.3.1 Redovisning efter kön

9.3 Preferenser i informationskällor . . 9.3.1 Ifråga om sexualkunskap . . 9.3.1.1 Redovisning efter bak- grundsdata .....

9.3.2 Ifråga om samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad ......... 9.3.2.1 Redovisning efter bak- grundsdata ..... 9.3.3 Ifråga om normer för sexuellt samliv .......... 9.3.3.1 Redovisning efter bak- grundsdata .....

Kapitel 10 Sammanfattning ...... 10.1 Allmänt om undersökningen . . . 10.2 Elevernas uppgifter om erhållen un-

dervisning ........... 10.3 Elevernas kunskaper ....... 10.4 Normer för sexuellt samliv . . . . 10.5 Upplevt behov av sexual- och sam-

levnadsundervisning ....... 10.6 Informationskällor ........ 10.7 Totalbildens struktur ......

Bilagor

1. Jämförelse mellan två typer av urval 2. Tabell över slumpfel vid olika procent- tal och urvalsstorlekar ...... 3. Enkätformulär .......... 4. Skrivelse till rektorer .......

72 72 72 72 72

72 74

74 74 74 74

74

76

76

76

79

80 80

81 81 82

82 83 84

Kommitténs förord

Genom undersökningen >>0m sexuallivet i Sverige» (SOU 1969: 2) ville Utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor i un- dervisnings- och upplysningsarbetet (USSU) medverka till en bred objektiv framställ- ning av sexuella värderingar, normer och beteenden i vårt land. Den nu framlagda elevenkäten rörande sexual- och sam- levnadsundervisningen i grundskolans års- kurs 9 läsåret 1967—1968 kan betraktas som en fördjupning av den första undersökning- en på ett av de områden kommittén spe— ciellt har i uppdrag att syssla med. Under- sökningen »Om sexuallivet i Sverige», kap. 5, ville bl.a. visa hur sexualundervisningen i skolan ökat i omfattning från början av tjugotalet till mitten av sextiotalet. Den gav också en antydan om sexualkunska- pens omfattning i olika befolkningsgrup- per samt en mera detaljerad bild av be- folkningens attityder till sexualundervisning- ens sakinnehåll och etiska innehåll. Under- sökningen omfattade åldersgruppema 18— 60 år. Den nu framlagda undersökningen är helt inriktad på eleverna i åk 9, dvs. 15— 16-åringarna. Även den allmänna sexual- undersökningen gav viss information om denna åldersgrupp men endast för tiden före 1965 och endast i form av äldre ålders- gruppers minnesbilder av sina egna be- teenden på det sexuella området i yngre år. Elevenkäten i årskurs 9 avstår helt från att fråga efter beteenden. Undersökningen gäl- ler i stället den meddelade sexualundervis-

ningens omfattning inom ämnena biologi, samhällskunskap och kristendomskunskap enligt elevernas uppfattning, deras kunska- per, deras informationskällor utanför sko- lan, deras omdöme om undervisningen, de- ras önskemål om sexualundervisningens omfattning och sakinnehåll, deras egna nor- mer för sexuellt samliv samt de normer som de tror att skola, föräldrar och kam- rater ansluter sig till. Insamlingen av upp- gifter skedde genom gruppenkäter under tiden 27—31 maj 1968.

Bredvid denna bild, given av eleverna, ställs i nästa del av undersökningen lärarnas bild av den sexualundervisning som gavs i åk 9 läsåret 1967—1968 jämte lärarnas atti— tyder till sådan undervisning.

Sexualundervisningen i skolan kommer dessutom att belysas med två andra enkät- undersökningar, den ena inriktad på ele- verna. i det nya gymnasiets årskurs 2, den andra på lärarna i grundskolans låg- och mellanstadium. Lärarenkäten, åk 9, samt en- käten med gymnasieelever är genomförda och avses att publiceras under innevarande år. När enkäten med lärare på grundskolans låg- och mellanstadium kan publiceras är för tidigt att yttra sig om.

Sexual— och samlevnadsundervisningen i skolan kommer även att belysas genom en granskning som USSU låtit företaga av läroböckerna i biologi, samhällskunskap och kristendoms-/religionskunskap för att utröna hur mycket och vad för slags stoff

på detta område som behandlats i böckerna. Även denna undersökning torde komma att publiceras under 1969. Slutligen genom- förs en enkät bland metodiklektorer på lä- rarhögskolorna för att inhämta deras upp- fattning om lärarutbildning för sexualun- dervisning.

De genom USSU tillkomna undersök- ningar som helt inriktats på skolan är alltså följande:

1. Elevenkät, årskurs 9;

2. Lärarenkät, åk 9;

3. Elevenkät, gymnasiets åk 2;

4. Lärarenkät, grundskolans låg- och mel- lanstadium;

5. Granskning av läroböcker, samt

6. Enkät bland metodiklektorer.

Genom dessa undersökningar har USSU avsett att få en ingående kunskap om nu- läget på sexualundervisningens område. Det var enligt USSU:s uppfattning nödvändigt att företa omfattande undersökningar med hänsyn till de mycket olika åsikter om de faktiska förhållandena som framkommit i debatten och de delvis kontroversiella upp- fattningarna om vad sexualundervisningen bör omfatta. Vet man däremot åtminstone något om den undervisning som faktiskt gi- vits och om den attityd elever och lärare har till sexualundervisning, och har man dessutom genom undersökningen >>Om sexuallivet i Sverige» en viss föreställning om de attityder till sexualundervisning som finns inom den vuxna befolkningen blir det på ett helt annat sätt möjligt att överblicka vilka förslag som ligger inom möjligheter- nas gräns.

Undersökningarna nr 1—4 ovan är anför- trodda åt Statistiska Centralbyråns Utred- ningsinstitut. De utförs under ledning av avdelningsdirektören docent Bo Wärneryd. I planeringen och genomförandet av den i denna volym framlagda enkäten med ele- ver i åk 9 har vidare förste aktuarien Karin Herbst deltagit. Föreliggande rapport har utarbetats av docent Wärneryd i samarbete med aktuarie Herbst. Hur ansvaret för un- dersökningen i övrigt fördelar sig mellan Utredningsinstitutet och uppdragsgivaren, USSU, framgår av kap. 1. »Uppdraget».

Bilaga 1, >>Jämförelser mellan två typer av urval», har utarbetats av avdelningsdi- rektör Staffan Wahlström och aktuarie Staf- fan Sollander, Statistiska Centralbyrån.

Det är utredningens förhoppning att un— dersökningen, förutom att den ger USSU material för dess överväganden, också skall vara av omedelbart värde för skolans ar— bete samt att den skall stimulera den fort- satta pedagogiska och principiella debatten bland lärare, elever och övriga intresserade på det här aktuella området.

Stockholm i mars 1969 På USSU:s vägnar

Ragnar Lund Ordförande

1 Uppdraget

1.1. Inledning

Föreliggande rapport gäller en enkätunder- sökning bland eleverna i grundskolans års- kurs 9. Den utgör en del av det uppdrag Utredningsinstitutet har för Utredningen rö- rande sexual- och samlevnadsfrågor i under- visnings- och upplysningsarbetet (USSU). Detta uppdrag skall närmast specificeras och arbetsfördelningen klargöras.

Uppdraget avser att ge utredningen sta- tistiskt underlag för behandling av ett sak- problem, gällande utformningen av den framtida sexual- och samlevnadsundervis— ningen.

Direktiven för utredningen lyder:

De sakkunniga skola under sitt arbete beak- ta de erfarenheter som vunnits av sexualun- dervisningen i skolorna och av upplysnings- verksamheten i samlevnadsfrågor inom ung- domsverksamhet och folkbildningsarbete ävensom de rön och erfarenheter som gjorts på detta och närliggande områden inom medi- cinsk, psykologisk och social forskning.

De sakkunnigas överväganden och förslag skola avse den undervisning som meddelas inom skolväsendet samt den upplysningsverk- samhet, inriktad på skolans olika åldersstadier, som förekommer eller bör förekomma vid sidan av den egentliga skolundervisningen.

Vid sina överväganden av vilka värderingar, som skola läggas till grund för sexualundervis- ningen, böra de sakkunniga se denna under- visning som ett led i den uppfostran för mänsklig samlevnad Vilken skolan och övriga institutioner för fostran och upplysning har till uppgift att meddela. De värderingar, från vilka undervisningen och upplysningsarbetet i sexual-

och samlevnadsfrågor skola utgå, böra därför sammanfalla med de grunder, på vilka skolans etiska fostran i allmänhet skall byggas.

Det sakproblem som direktiven behand- lar har översatts till en serie frågor av sta- tistisk karaktär. I denna fas då alltså be- hoven av olika statistiska material penetre- rats har Utredningsinstitutet icke medver- kat. Någon plan för den totala utvärde- ringen av de olika undersökningar utred- ningen låtit utföra eller avser att utföra har icke legat till grund för institutets ar- bete. Uppdraget har heller icke innefattat något arbete från institutets sida på en så- dan plan. Arbetet har för institutets del in- neburit att i olika etapper ta ställning till önskemål från utredningen om kartläggning av vissa förhållanden inom utpekade grup- per i samhället.

1.2 Precisering av målsättning

Beträffande frågan om sexual- och sam- levnadsundervisningen i skolan har utred- ningen begärt undersökningar av:

a eleverna i grundskolans årskurs 9 med avseende på den undervisning de fått läs- året 67/ 68 och den effekt den haft;

b eleverna i gymnasiets årskurs II och III samt fackskolan med avseende på mot- svarande förhållanden. (Undersökningarna av eleverna i gymnasiets årskurs 111 samt fackskolan har av kostnadsskäl ej kunnat genomföras);

e de lärare i grundskolan som under läsåret 67/ 68 undervisat i årskurs 9 i äm- nena biologi, samhällskunskap och kristen- domskunskap med avseende på den sexual- och samlevnadsundervisning de meddelat, deras utbildning härför och synpunkter på sådan undervisning; och

d lärare på grundskolans låg- och mel- lanstadium med avseende på motsvarande förhållanden.

I denna första rapport presenteras resul- taten från undersökningen under punkt a ovan. Beträffande arbetsfördelningen i den- na undersökning gäller att Utredningsinsti- tutet i huvudsak svarat för planeringsar- betet. Utredningens medverkan har i första hand gällt preciseringen av önskemål och utformningen av mätinstrumentet. Under- sökningsplanens olika delar, gällande urvals- förfarande, mätteknik och resultatredovis- ning har underhand underställts utredningen för godkännande.

Utredningens önskemål gällde en enkät- undersökning bland eleverna i 200 klasser i grundskolans årskurs 9. Beträffande inne- hållet förelåg ett formulärutkast. Institutet var i sitt arbete icke bundet till denna pre- liminära plan. De huvudområden för un- dersökningen som presenteras i denna plan har dock tagits upp till behandling. Dessa gällde studium av:

a sexual— och samlevnadsundervisningen med avseende på omfattning, innehåll, före- komst av hjälpmedel samt undervisnings- klimat;

b elevernas kunskaper i sexual— och sam- levnadsfrågor;

c elevernas behov av och synpunkter på sexual- och samlevnadsundervisningen; och

d deras informationskällor utanför sko- lan beträffande sexual- och-samlevnadsfrå- gor.

Utöver dessa områden har olika normer för sexuellt samliv behandlats.

Preciseringen av målsättning beaktar na- turligtvis det sakproblem utredningen har att behandla i det arbete som i det föl- jande betecknas som »beslutsprocessen». Att det är meningsfullt med tanke på olika möjliga beslut att samla in information om

nuläget i fråga om sexual- och sarnlev- nadsundervisningen, dess effekt på elevsi- dan och bakgrund på lärarsidan tas här för givet. Specificeringen av vad som är relevant information kan inte gärna göras fri från värderingar. I en plan för besluts- processen föreligger dessa värderingar ex- plicita och styr informationsinsamlingen. Därvid skulle då sexual- och samlevnads- undervisningens funktioner ha fastslagits och innebörden av begreppet tillräcklig kun- skap ha specificerats. I den planeringssitua- tion som förelegat och som ingalunda är unik får begreppet »relevant» information den mer diffusa innebörden »intressant» information (med bivillkoret »och möjlig att samla in»). I fråga om t. ex. kartlägg- ningen av elevernas kunskaper kommer vär- deringar, mer eller mindre implicita, in på två sätt. Dels i valet av kunskapsfrågor, dels i valet av faktorer som förklarar varia- tioner i kunskaper. Valet av kunskapsfrå- gor bör naturligtvis knyta an till en expli— cit formulering av sexualundervisningens mål (vilka kunskaper bör eleverna ha då de lämnar grundskolan?). I vilken utsträck- ning detta gäller är en svårbedömd fråga. Innehållet i kunskapsfrågorna har inriktats på att täcka in dels innehållet i Skolöversty- relsens handledning i sexualundervisning, dels innehållet i utredningens formulärut- kast. Men därvid har ett urval för studium skett av de funktioner som sexual- och samlevnadsundervisningen har/ kan ha. Vi kan grovt gruppera de undervisningsfunk- tioner som finns med i bilden, dvs. bildar massan av »intressant» information, på föl- jande sätt. Sexual- och samlevnadsunder- visningen kan avse att:

a lära ut hur människokroppen fungerar; b verka >>olycksförebyggande» (t. ex. söka förebygga könssjukdomar och icke önskade graviditeter);

c verka problem- och spänningslösande; d verka socialiserande (t.ex. familjebild- ningsförberedande); och

e verka etiskt fostrande. Det är dessa tänkbara funktioner som be- rörs i kunskapsfrågorna, i frågorna om be- hov och önskemål ifråga om undervisning

osv. De har täckts in i varierande utsträck- ning, sammanhängande bl.a. med att inne- börden icke varit systematiskt specificerad. I princip kan dock undersökningen läsas och bedömas utifrån dessa funktioner, som ett försök att besvara frågan i vilken ut- sträckning sexual- och samlevnadsunder- visningen uppfyllt dem.

I fråga om Utredningsinstitutets bedöm- ning av möjligheten att samla in information på de huvudområden utredningen utpekat gäller följande allmänna värderingar. Kart- läggningen av kunskaper har setts som det mest påtagliga och gripbara (i bemärkelsen att de existerar hos eleverna) och har där- för givits stor plats i undersökningen (detta innebär dock inte att kunskapsdelen skulle vara problemfri ur undersökningsteknisk synpunkt). Därnäst i gripbarhet har ele- vernas behov av sexual- och samlevnads- undervisning ansetts komma (med den all— männa reservationen att svar på behovs- frågor förmodligen överskattar de verkliga behoven). Möjligheterna att tillfredsställande rekonstruera undervisningen via elevernas egna uppgifter liksom möjligheterna att kartlägga inforrnationskällorna utanför sko- lan har bedömts som mer osäkra. Försök har likväl gjorts då dessa områden bedömts som viktiga.

2 Undersökningens variabler och referensram

2.1. Sexual— och samlevnadsundervisningen i årskurs 9 enligt Läroplan för grundskolan

Av läroplanen framgår att sexual- och sam- levnadsfrågor kan behandlas i ett flertal oli- ka ämnen. Möjligheterna till samverkan mellan lärare i olika ämnen betonas starkt.

I kursplanen för biologi framhålles att samverkan beträffande sexualundervisning bör ske med lärare i samhällskunskap och kristendomskunskap. Om undervisningen sägs vidare att det är viktigt att även psyko- logiska och etiska synpunkter beaktas. För sexualundervisningens närmare utformning hänvisas till skolöverstyrelsens Handledning i sexualundervisning.

I handledningen i sexualundervisning framhålls att sexualkunskap på högstadiet särskilt bör behandlas i ämnena biologi, kristendomskunskap och samhällskunskap. Även inom ämnet barnavård bör sexual- undervisning ges.

Handledningen påpekar att en strikt upp- delning av lärostoffet på ett sådant sätt att biologilärarna endast bör behandla de me- dicinska-biologiska avsnitten, kristendoms- lärama de etiska(-moraliska) och lärarna i samhällskunskap de sociala-ekonomiska är olämplig. Så bör t. ex. även vid under— visningen om den biologiska delen etiska synpunkter behandlas såväl som social-eko- nomiska aspekter.

I handledningen framhålles dock den star- ka förankring som frågor som står i sam-

band med äktenskapet har i kristendomsun- dervisningen.

Enligt handledningen är undervisning av lärare i allmänhet att föredra framför un- dervisning av t. ex. läkare på grund av lärar- nas pedagogiska erfarenhet och vana att umgås med eleverna.

I handledningen specificeras vilka mo- ment som skall ingå i sexualundervisningen. Följande moment anges för åldersgruppen 14—16 år:

(1) Könsorganens byggnad och funktion (2) Fosterutveckling och havandeskap (3) Förlossning (4) Ungdomen och sexuallivet. Etiska syn- punkter. Avhållsamhet från sexuellt samliv under uppväxtåren (5) Utomäktenskapliga barn (6) Spontana och framkallade aborter (7) Könssjukdomar (8) Preventivmedel (9) Sterilitet (10) Sterilisering (11) Klimakterium (12) Vissa avvikelser i fråga om den sexuel- la driften För årskurs 9 dessutom: (13) Etiska och sociala synpunkter på sexuallivet (14) Samhälleliga åtgärder för familjebild- ningen (15) Samhällets hjälpåtgärder vid havande- skap, förlossning och under amnings- tid

(16) Samhällets åtgärder för vård och fost- ran av barn och ungdom (17) Menstruation och hormonerna (18) Störningar vid sexuellt samliv (19) Sexualupplysning i hemmen

Undervisning i biologi förekommer en- ligt läroplanen i årskurs 7 och 9, sexualun- dervisningen främst i årskurs 9. På samt- liga linjer av årskurs 9 förekommer under— visning i biologi i lika stor omfattning.

I samhällskunskap rekommenderas att studiet av socialpolitiken inleds med en återblick på familjen och fortsätter med en skildring av olika former för samhällets stöd- jande och hjälpande verksamhet. I årskurs 8 har då redan behandlats familjebegrep- pet, familjebildningen, familjens olika funk- tioner, samlevnadsfrågor samt de olika familjemedlemmarnas rättigheter och skyl- digheter. I detta ämne är det alltså svårare att avgränsa sexual- och samlevnadsunder- visningen till en enda årskurs.

Även samhällskunskap studeras i lika stor omfattning av samtliga linjer i årskurs 9.

Kristendomskunskapen skall i årskurs 9 ge en sammanfattande behandling av den kristna tros- och livsuppfattningen — med beaktande av dess förhållande till kultur- och samhällsliv — samt av andra livsupp- fattningar. Samverkan med bl.a. samhälls- kunskap och biologi är lämplig i fråga om etiska och sociala problem.

Undervisning i kristendomskunskap ges ej i årskurs 9 till eleverna på linjerna tp, pr, ha och ht. På dessa linjer bör därför enligt läroplanen livsåskådningsfrågor be- handlas vid undervisningen i svenska, sam- hällskunskap och biologi. Det framhålles att sexualproblemen har en naturlig anknyt- ning till det sistnämnda ämnet och att åt- skilliga problem av såväl socialetisk som individualetisk karaktär hör samman med samhällskunskapen.

På samtliga linjer i årskurs 9 förekom— mer ämnet barnavård med 10 lektionstim- mar per år. Även i detta ämne kan frågor som rör familjen, barn— och familjevårdan- de institutioner och sexualfrågor behand- las. Detsamma gäller även för tillvalsämne-

na barnavård och familjekunskap (9 ht) och familje- och socialkunskap (9 5).

2.2 Elevernas uppgifter om erhållen under- visning

2.2.l Inledning

Av föregående avsnitt har framgått att den undervisning vars förekomst och effekt un- dersökningen avser att studera, dels före- kommer i flera olika ämnen, dels genom samverkan mellan lärare i olika ämnen kan variera mellan skolor i fördelningen på äm— nen, dels är i vissa avseenden svår att av- gränsa från andra moment i undervisningen. Det är en mängd olika aspekter som skall belysas och området är i sig svårtillgängligt. I den mån användbara uppgifter kan erhål- las från eleverna är de av intresse på två sätt. Dels som ren beskrivning av den un- dervisning som skett i årskurs 9 läsåret 67/ 68, sedd från elevsidan (i uppdraget in- går även en beskrivning av undervisningen från lärarsidan). Dels som ett sätt att sta- tistiskt förklara variationer i elevernas kun- skaper.

2.2.2. Aspekter som behandlas

I nedanstående förteckning anges de olika aspekter som belyses i enkätformuläret (be- träffande frågornas formulering hänvisas till det i bilaga 3 återgivna formuläret):

a undervisningens omfattning i ämnena biologi, samhällskunskap och kristendoms- kunskap. I biologi gäller det här antalet lektionstimmar som ägnats åt sexual- och samlevnadsundervisning, i samhällskunskap i vilken omfattning undervisningen täckt in vissa exemplifierade aspekter, i kristen- domskunskap tre frågor gällande undervis- ning om äktenskapets uppgift och innebörd, problem som kan uppstå i ett äktenskap samt olika åsikter om sexuellt samliv, (frå- gorna 5, 6, 7, 14, 15, 19, 20 och 21 i formuläret);

b i undervisningen använda hjälpmedel (film, bildband, bandspelare, frågorna 9 och 10);

c undervisningsklimatet. Detta står som en sammanfattning för frågor gällande sam- undervisning mellan pojkar och flickor, dis- kussion i klassen och sättet att framställa sexuallivet (frågorna 8, 11, 13, 16, 18, 22, 24);

d omdöme om undervisningen i de tre ämnena (frågorna 12, 17, 23);

e undervisning om det kunskapsstoff en- käten behandlar. Vad detta kunskapsstoff omfattar framgår av avsnitt 2.3 (frågorna 52, 53, 70, 71, 72, 81, 82, 83);

f undervisning om normer för sexuellt samliv mellan ungdomar i elevernas egen ålder (fråga 92);

g undervisning i vissa speciella frågor. Gäller undervisning om preventivmedel, menstruation och pollution (frågorna 25, 2821, 28b);

h undervisning av utomstående (4).

2.2.3. Variationer i undervisningen

Undersökningen syftar ej till att försöka förklara eventuella skillnader mellan skolor ifråga om den sexual- och samlevnadsun- dervisning som meddelats. Elevernas upp- gifter om undervisningen används emeller- tid som ett sätt att förklara variationerna i deras kunskaper. Det är därför av betydelse att klarlägga hur undervisningen samman- hänger med några av de 5. k. bakgrundsdata som används för att förklara kunskapsvaria— tioner. Av detta skäl särredovisas uppgif- terna om undervisningens omfattning för de olika linjerna i årskurs 9 och för olika ort- typer.

2.3. Elevernas kunskaper

2.3.1. Kunskapsområden

Målsättningen för kunskapsprövningen har inte bara gällt den mera biologiskt-medi- cinskt betonade sidan utan även övriga de- lar av det kunskapsstoff som enligt läro- planen ingår i undervisningen. Kunskaps- stoffet kan naturligtvis indelas på olika sätt;

det som här valts innebär en indelning i tre områden:

a sexualkunskap. Gäller 21 påståenden/ frågor om biologiskt-medicinska förhål- landen (frågorna 31—51). Med anknytning till i kapitel 1 nämnda funktioner hos sexual- och samlevnadsundervisningen berör de dels människokroppens sätt att fungera, dels den »olycksförebyggande» funktionen (ex. pre- ventivmedel, könssjukdomar), dels den pro- blem- och spänningslösande (ex. onani, sexuella avvikelser);

b samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad. Innehåller 15 frå- gor avsedda att pröva i vilken utsträckning eleverna är orienterade om hur samhället kommer in i frågor rörande sexualliv och samlevnad (frågorna 58—69). Gäller alltså i första hand vad som tidigare benämnts den socialiserande funktionen; och

c normernas relativitet. Avser ett försök att komma åt i vilken utsträckning eleverna fått känsla för normers och handlings- mönsters bundenhet till kulturella faktorer och tidsperioder. Detta område har dock fått en mindre omfattande behandling. Då det gällt att allokera resurserna för formu- lärkonstruktion har de två föregående haft företräde. Svårigheter att komma åt denna aspekt har också inverkat (frågorna 77—80).

2.3.2. Variationer i kunskaper

Grovt sett är det två grupper av faktorer som ger struktur åt inlärningen av visst kunskapsstoff, nämligen faktorer i den mot- tagna informationen och elevernas egna för- utsättningar.

Beträffande den mottagna informationen har vi dels den del som hänför sig till sko- lans undervisning (tidigare indelad efter om- fattning, stoff, hjälpmedel och klimat), dels det kunskapsinhämtande som sker utanför skolans ram. Att närmare analysera effekten av dessa olika informationskällor är inte möjligt. Vi kan dock använda elevernas upp- gifter om erhållen undervisning som förkla— ring till variationerna i deras kunskaper. Förväntan är då att ju mer omfattande un-

dervisningen varit, ju mer hjälpmedel som använts för att förmedla kunskapsstoffet och ju mer progressivt (i bemärkelsen sam- undervisning mellan pojkar och flickor, dis- kussion i klassen och ett positivt framställ- ningssätt ifråga om sexuallivet) undervis- ningsklimat, desto större kunskaper. Beträf- fande övriga informationskällor kan vi knap- past spåra deras effekt på kunskaperna an- nat än indirekt, via de samband de kan tän— kas ha med de bakgrundsdata som närmast skall diskuteras. Det bör dock framhållas att elevernas uppgifter om olika informations- källors frekvens och inbördes vikt studeras. Den andra gruppen av faktorer som ger struktur åt inlärningen gäller elevernas egna förutsättningar. Detta har att göra med de- ras motivation (intresse) för att lära sig och deras resurser (förmåga att tillgodogöra sig på visst sätt strukturerat kunskapsstoff). Som en tredje aspekt kan också nämnas de- ras tillfällen för kunskapsinhämtande (detta inkluderar både det passiva mottagandet av information och ett mer aktivt sökande). I samhällsvetenskaplig terminologi beteck- nas dessa vanligen som mellanliggande variabler. Förväntan på samband med kunskaper är given: ju större motivation och resurser och ju fler tillfällen desto större kunskaper. I princip förklarar de två grup- per av faktorer som nämnts, gällande den mottagna informationen och förutsättningar, restlöst de variationer i kunskaper som före- kommer.

I praktiken får vi i vår undersökning göra ett urval av förklaringar vilkas värde sedan prövas. Vad vi här valt att redovisa kun- skaper efter, förutom erhållen undervisning, är en uppsättning bakgrundsdata. Dessa för- klarar variationer i kunskaper därigenom att de återger variationer i motivation, resurser och tillfällen. Med andra ord: de utgör in- dikatorer på dessa faktorer. Indikatorerna väljs idealt så att de är relevanta för besluts- processen. I praktiken blir valet av bak- grundsvariabler dock en kompromiss mel- lan vad som enkelt kan tas fram i undersök- ningen, vad som är intressant i den bemär- kelsen att varians förklaras och vad som är relevant för beslutsprocessen.

2.4 Normer för sexuellt samliv

Då den etiska sidan av sexualundervisningen starkt framhävts, har det ansetts vara av in- tresse att även studera vilka normer för sexuellt samliv mellan ungdomar i deras egen ålder eleverna har när de lämnar grund- skolan. Det är naturligtvis av intresse att se dessa normer i relation till dem som gäller i elevernas omgivning (skolans, föräldrars och kamraters normer). Närmare bestämt har det varit undersökningens avsikt att belysa följande tre frågor:

a finns det, enligt elevernas uppfattning, något auktoritärt tryck från skolans sida?

b hur rimmar elevernas egna normer med den dominerande uppfattningen om vad skolan bör förmedla?

e i vilken utsträckning föreligger norm- konflikter mellan t ex elever och föräldrar?

Avsikten har varit att fånga in olika in- ställningar till sexuellt samliv mellan ung- domar i elevernas egen ålder: de avvisande (får ej förekomma), de restriktiva (anger regler), de fria, de ansvars- och självständig- hetsbetonande. Med skolans, föräldrarnas och kamraternas normer menas här elever- nas uppfattning om hur dessa normer ser ut (frågorna 86—91).

När vi skall förklara variationer mellan elever i fråga om de normer de har, använ- der vi oss av den uppsättning bakgrundsva— riabler som skall presenteras i ett senare av- snitt. Någon referensram motsvarande den i föregående avsnitt presenterade, som gene- rerar förväntningar på samband, föreligger dock inte.

2.5 Upplevt behov av sexual- och samlev- nadsundervisning

Det gäller här två av varandra beroende aspekter, dels hur eleverna upplever att sexual- och samlevnadsundervisning i olika avseenden tas upp i undervisningen, dels hur man vill ha undervisningen utformad. Föl- jande frågor tas upp:

a för områdena sexualkunskap, samhälls- frågor med anknytning till sexualliv och samlevnad, normernas relativitet samt nor-

mer för sexuellt samliv studeras upplevelsen av att området berörts i undervisningen och behovet av mer undervisning (frågorna 54, 55, 73, 74, 84, 85, 93);

b elevernas önskemål ifråga om hjälp- medel i undervisningen och undervisnings- klimat (frågorna 30a, b);

c elevernas behov av enskilt samtal (frå- ga 30c);

d elevernas behov av undervisning i spe- ciella frågor (preventivmedel, samlag, frå- gorna 26, 27);

e elevernas uppfattning om vem i skolan som i första hand bör sköta sexualundervis- ningen (fråga 29).

Elevernas behov skall naturligtvis ses mot bakgrunden av den undervisning de erhållit. Denna redovisningsgrund behöver inte när- mare motiveras. I övrigt får vi här söka oss fram genom redovisning efter tillgängliga bakgrundsvariabler. Dessa får antas vara relaterade till bl a tillgången på informa- tionskällor utanför skolan.

2.6. Informationskällor

Den del av enkätformuläret som gäller in- formationskällor har syftat till att dels klar- lägga några av de viktigaste informations- källor man haft utanför skolan, dels klar- lägga vart man helst skulle vända sig (inom eller utom skolan). Frågorna gäller:

a vilka informationskällor (de tre vikti- gaste anges) har man haft utanför skolan när det gäller sexualkunskap, samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad samt normer för sexuellt samliv (frågorna 56, 76, 94);

b vart skulle man helst vända sig för att få råd på ovannämnda områden (frågorna 57, 77, 95)?

Frågorna under a skall redovisas med uppdelning på pojkar och flickor, de under b redovisas dessutom efter övriga bakgrunds— data.

2.7. Bakgrundsdata

De bakgrundsdata som tas upp gäller: a kön (fråga 1);

b linje (fråga 2). Här görs en indelning i tre kategorier, nämligen g (gymnasieförbe- redande), övriga enbokstaviga linjer samt tvåbokstaviga (praktiska);

c orttyp. Indelning görs i fyra typer efter storlek;

d kamratkontakter. Denna variabel avser mängden kontakter med motsatta könet och är en kombination av svaren på två frågor (frågorna 101, 102).

Vidare ingår fyra aspekter på elevernas hemmiljö, gällande:

e målsmans skolutbildning (med differen- tiering på enbart folkskola eller mer, fråga 96);

f socialgrupp. Här följs den tidigare inom valstatistiken använda indelningen i tre grupper, som görs på grundval av yrkes- uppgifter (fråga 97);

g religiös bakgrund, Ger en indelning i tre grupper efter föräldrarnas religiösa in- ställning (båda religiösa, en av dem religiös, ingen av dem religiös, frågorna 98, 99);

h föräldrarnas kontroll. Avser i vilken ut- sträckning föräldrarna anger bestämd tid för hemkomst på kvällarna (fråga 100).

3 Undersökningstekniska aspekter

3.1. Det totala felet och dess komponenter

Som mått på kvaliteten hos en skattning som erhålles genom en statistisk undersök- ning användes ibland storleken av det sk medelkvadratfelet. Medelkvadratfelet, MSE (efter »mean square error»), är ett sprid- ningsmått, vanligen uttryckt som bestående av två komponenter, en som hänför sig till skattningens (estimatorns) varians och en som gäller det systematiska felet hos skatt- ningen, dess »bias»:

MSE : Var (est.) + (bias)2

Kvaliteten hos skattningen har alltså en slumpmässig och en systematisk komponent. Möjligheten att mäta storleken av detta fel är begränsad. Syftet är heller inte att få ett numeriskt uttryck för felet utan närmast att identifiera och värdera de olika faktorer som bidrar till att skapa fel. Uppdelningen ovan i två termer avser att fästa uppmärk- samheten på hur det totala felet kommer in vid bestämningen av urvalsstorlek, då hän- syn endast kommer att tas till den slump- mässiga komponenten.

Grovt sett kan vi hänföra felkällorna till följande grupper:

a fel orsakade av brister i urvalsramen; b det fel som uppkommer genom att en- dast ett urval studeras;

c fel orsakade av bortfallet av undersök- ningsobjekt;

d fel orsakade av bristande kontroll över mätsituationen;

e fel orsakade av brister i mätinstrumen— tet; och

f bearbetningsfel.

I följande avsnitt skall i första hand de olika felkällorna under punkterna a—d dis- kuteras och deras bidrag till felet värderas. Fel som härrör från mätinstrumentet kom- mer att utförligare behandlas i samband med redovisningen av resultat. De åtgärder som vidtagits för kontroll av bearbetnings- felen, varmed avses fel som uppkommer i undersökningsmaterialet under de olika be- arbetningsfaserna, framgår av kap. 4.

3.2. Några definitioner av population och urval

Undersökningen innebär ett försök att i en statistisk formulering ge ett bidrag till lös- ningen av ett av utredningens sakproblem, utformningen av den framtida sexualun- dervisningen i grundskolan. Undersökning— ens resultat tänkes ligga till grund för ev åtgärder riktade mot en viss population. Denna utgöres av elever i grundskolans års- kurs 9. För att få relevant information som underlag för åtgärder utpekar vi en målpo- pulation som vi sedan avser att utsätta för ett visst observationsförfarande. Målpopula- tionen utgöres alltså av den mängd indivi- der vi beslutar oss för att vi vill studera.

Av olika skäl är det nödvändigt att be- gränsa studiet till ett urval av individer ur denna population. För att dra ett urval krävs en urvalsram. Denna omfattar sällan samma mängd som målpopulationen. För- hållandet kan åskådliggöras på följande sätt:

Mål— population

Urvolsrom

Brister i urvalsramen leder till täcknings- fel, som kan vara av två slag:

& undertäckning : den delmängd indi- vider vi vill studera men inte kan därför att de inte ingår i urvalsramen; och

b övertäckning = den delmängd indivi- der som ingår i urvalsramen men som vi inte är intresserade av att studera.

Den streckade ytan i figuren åskådliggör undersökningspopulationen, dvs den del- mängd av urvalsramen som också ingår i målpopulationen. Undersökningspopulatio- nen kan sägas omfatta två strata, ett obser- vationsstratum och ett bortfallsstratum. Det senare representerar de individer i popula— tionen för vilka observationer inte kan er- hållas. I princip krävs att denna indelning görs för varje undersökningsvariabel, på grund av förekomsten av s k partiellt bort- fall.

För dragning av urvalet har ett visst ur- valsförfarande definierats. Vid tillämpning- en av detta utvalsförfarande på urvalsramen erhålles ett bruttourval, omfattande del- mängden inom lilla cirkeln nedan:

Efter exkludering av de individer i brutto- urvalet som kommit med på grund av över- täckningen i urvalsramen erhålles ett netto- urval, som åskådliggöres av den dubbelstrec- kade ytan i figuren ovan.

I tillämpningen i närmast följande avsnitt av ovan gjorda definitioner får genom ur- valsramens egenskaper begreppen övertäck- ning och undertäckning en speciell innebörd. Terminologin ovan kommer dock att an- vändas.

3.3 Urvalets täckning av målpopulationen

Målpopulationen har definierats som elever i årskurs 9 i grundskolan, vanliga klasser, som läsåret 67/ 68 deltog i undervisningen (: hade möjlighet att delta i den under- visning vars effekt undersökningen vill stu- dera). Specialklasser ingår alltså ej.

Vid början av läsåret, den 15.9.1967, omfattade denna population 78 601 elever, fördelade på 3 581 klasser (enligt rapporter från skolorna till Statistiska Centralbyråns byrå för undervisningsstatistik).

Någon urvalsram i form av en samlad förteckning över de elever som ingår i mål- populationen föreligger inte.

Urvalsramen definieras i själva verket av två ifråga om innehåll ofullständiga ramar som hänför sig till två skilda tidpunkter, nämligen

a en centralt tillgänglig förteckning över samtliga vanliga klasser i årskurs 9 den 15.9.1967, med uppgift om antalet elever i varje klass; och

b alfabetiskt uppställda namnförteckning- ar över eleverna i varje klass, som ej finns centralt tillgängliga utan endast på skolorna. Dessa förteckningar hänför sig till förhållan- dena under maj 1968 (tidpunkten ej exakt avgränsad).

Om någon tidsförskjutning ej förelåg, skulle sammanställningen av dessa två ra— mar ge den målpopulation vi definierat. Urvalsramen ger dock vissa brister i täck- ningen av målpopulationen, beroende på att

elever flyttat mellan skolor under läsåret. Undersökningspopulationen ger därigenom en viss underrepresentation av målpopula- tionen.

Bristen kan lämpligen klarläggas med an- knytning till det använda urvalsförfarandet. Detta innebär ett systematiskt urval i den centralt tillgängliga förteckningen över klas- ser och elevantal i klasserna. I denna ram definieras urvalsenheternas position av två ordningsnummer, nämligen ett nummer in- om klassen mellan 1 och M, där M avser klasstorleken och ett nummer mellan 1 och N, där N avser totala antalet enheter i ra- men, med klasserna lagda i en viss ordning. Dragning har skett av var 50:e position i serien l-N.

För dessa har klassen och ordningsnumret inom klassen identifierats.

Dragningen omfattade 1580 positioner och var tilltagen med viss marginal för att ge ca 1 500 elever till slutresultat. I urvals- dragningens sista led identifieras elev, sva- rande mot uttagen position, då en alfabetisk förteckning över klassens elever upprättas.

Genom att elever slutat eller flyttat mel- lan skolor stämmer den använda ramen över klasser inte helt överens med de fak- tiska förhållandena i maj 1968. Vi har an- tagit att varje klass innehåller ett bestämt antal positioner. I en del fall visar det sig senare att det faktiska antalet elever i klas- sen är större eller mindre än som antagits. Detta leder till en viss, men förvisso obe- tydlig, undertäckning av målpopulationen (= ramfel). I de i urvalet ingående klasser som fått tillskott av elever under läsåret, har alfabetiskt siste eleven/ sista eleverna ej haft någon chans att komma med i urvalet. I de utvalda klasser som minskat i elevantal sva- rar sista ordningsnumret/ sista ordnings- numren ej mot någon elev.

Genom felaktigheter vid upprättandet av klasslistorna föreligger även vid urvalsdrag- ningen en vis, men också här obetydlig övertäckning. Elever som avflyttat under läsåret har i en del fall ej avförts från klasslistorna. De har då i några fall felak— tigt uttagits men exkluderats på senare sta- dium.

3.4 Bestämning av urvalsstorlek

Det totala felet har en slumpmässig och en systematisk komponent. För bestämning av urvalsstorlek har endast hänsyn tagits till slumpfelet som här bestämmes som kvadrat- roten ur en viss estimators varians. De an- vända estimatorerna är med några undantag skattningar av procenttal i den population för vilken inferens kan ske. Variansen för estimatorn beror av P, det »sanna» värdet för proportionen med viss egenskap i popu-

PQ

lationen, och av urvalsstorleken: V (p) = —

n där Q=1—P.1 Vid bestämning av er-

forderlig urvalsstorlek måste hänsyn tas till den önskade precisionen hos en mängd esti-

Panl ,v(p2) :

mat av olika P, dvs V(p1) =

Pz_Qz

n . precisionskravet till dl)—Ö = 0,5. Vidare gäller att estimat skall kunna redovisas för ett antal delpopulatio- ner. För en del av de redovisningsgrupper det blir fråga om kan andelen i urvalet un— gefärligen anges på förhand, för andra finns ingen sådan möjlighet.

Kravet på precision kan då formuleras: urvalet bör vara så stort att skillnader mel- lan delpopulationer bör ha en rimlig chans att bli upptäckta och statistiskt Säkerställda.

En rimlig chans anses föreligga om vid nedbrytning av materialet på upp till 4 re- dovisningsgrupper precisionen i estimaten uttryckt i dubbla standardavvikelser för visst procenttal ligger vid ca : 5 %. Detta kräver grupper av storleken 300—400 enhe- ter. Lämplig urvalsstorlek bedömdes då med hänsyn till ovanstående och till kostnader vara ca 1 500.

osv. För enkelhets skull knytes då

maximivärdet för

3.5 Precisionen vid olika typer av urval

Som omnämnts i kap 1 avsåg den av utred- ningen skisserade undersökningsplanen en

1 Under bortseende från korrektion för ändlig population och under betraktande av urvals- förfarandet som obundet slumpmässigt urval. I praktiken har ett systematiskt urval gjorts, men formeln för obundet slumpmässigt urval torde utgöra en tillräckligt bra approximation.

enkät i ca 200 hela klasser. Med en genom- snittlig klasstorlek av ca 25 elever skulle detta ge ett urval av ca 4 500 elever (efter bortfall). Detta skulle innebära ett cluster- iii'val, vars lämplighet kan ifrågasättas av flera skäl. I detta avsnitt skall lämpligheten diskuteras med avseende på precisionen jämfört med den som erhålles i ett individ- urval. Individurvalet tänkes då vara ett obundet slumpmässigt urval med oberoende mellan de tillhörande observationerna.

Vid ett urval av klasser av elever kan man inte bortse från möjligheten att homogenitet föreligger mellan de observationer som görs inom en klass. Eleverna i samma klass har utsatts för samma undervisning och har möj- lighet att kommunicera med varandra. Ele- verna tenderar att likna varandra, dvs det finns risk för homogenisering inom klasser av kunskaper och åsikter. Annorlunda ut- tryckt, om en sådan tendens föreligger så ger observation av alla N eleverna i en klass mindre information än ett urval av N elever utan hänsyn till klasstillhörighet. Ett urval av m klasser av storleken rn N (där N utgör genomsnittlig klasstorlek) får därigenom sämre precision än ett individurval av sam- ma storlek, n = m N.

Ett av skälen till att ett individurval slut- ligen föredrogs var misstanken att en icke oväsentlig homogeniseringseffekt skulle fö- religga. Svårigheten att skatta dess storlek i förväg gjorde det omöjligt att bedöma den erforderliga urvalsstorleken vid ett klassur- val. Det ansågs likväl önskvärt att i efter- hand kunna göra en bedömning av hur rim- ligt antagandet om en homogeniseringsef- fekt var. Underlag för denna bedömning ut- görs av material från 10 hela klasser, vilkas elever fått svara på samma frågor som ele- verna i individurvalet. Hur urvalet av klas- serna skett framgår av kap 4. Det bör beto- nas att »klassenkäten» har karaktären av »fallstudier», något slumpmässigt urval av klasser föreligger inte. De ytterligare syften som klassenkäten haft framgår av avsnitt 3.6.

Problemet att studera en ev. homogeni- seringseffekt inom klasser har angripits på

två sätt. I båda fallen har begränsning skett till tre kunskapsmått gällande sexualkun- skap (index 1), samhällsfrågor med anknyt— ning till sexualliv och samlevnad (index 2) och normernas relativitet (index 3). (För innehållet och konstruktionen av dessa hän- visas till kap 5).

I det ena fallet tar vi fasta på varianserna inom de 10 klasserna och jämför dessa med varianser i individurvalet. Testförfarandet och tankegången bakom, liksom resultat, framgår av bilaga 1, avsnitt 1.1. Vissa in- vändningar, sammanhängande med antagan- det om lika varians i klasserna, torde kunna riktas mot sättet att testa hypotesen om ho- mogeniseringseffekt. Trots detta vill vi se resultatet som ett indicium på att homogeni- seringseffekt föreligger.

I det andra fallet betraktas klassenkäten som ett obundet slumpmässigt urval av m = 10 klasser. Variansen i en estimator som baserar sig på klassurvalet jämförs sedan med variansen i motsvarande estimator som baserar sig på individurvalet för att ge ett mått på den relativa variansökningen (: minskningen i precisionen) vid klassurval jämfört med individurvalet av samma stor- lek, n=m N. Förfarande, den bakomlig- gande tankegången och resultaten framgår av bilaga 1. Resultaten pekar på att en pre- cisionsminskning föreligger. Reservationer måste dock anföras med hänsyn till att va- riansskattningen för klassurvalet bygger på ett litet material liksom att det »styrda» urvalet av klasser kan ge en överskattning av variansen.

Något entydigt svar på frågan om bero- ende kan inte ges med det material som står till förfogande. Vad som framkommit ovan leder dock till bedömningen att en be— tydande risk finns för att beroende skulle förelegat. I följande avsnitt skall ytterligare skäl anföras för lämpligheten av att välja ett individurval och ej ett klassurval.

3.6. Mättekniska aspekter 3.6.1 Alternativa sätt för undersökningens genomförande

En sammanställning av de två olika urvals- formerna med olika möjliga observations-

metoder ger sex alternativ för undersökning- ens genomförande:

Observationsmetod

Personlig Post- Enkät med Urval intervju enkät övervakning Klass 1 2 3 Individ 4 5 6 Enligt utredningens preliminära önske- mål skulle undersökningen utformas som en enkät administrerad i skolorna. För val av annan observationsmetod måste speciella fördelar kunna utpekas. Personliga intervju- er skulle innebära högre kostnader, ett tids- mässigt mer utdraget fältarbete (betydelsen av ett snabbt fältarbete är uppenbar efter- som det gäller att fånga upp effekten av undervisning som i hög grad sker i slutet av vårterminen innan eleverna slutar skolan och blir svåra att nå) samt en tungrodd in- tervju eftersom undersökningen i hög grad gäller kartläggning av kunskaper. Alternativ 1 och 4 ansågs därmed olämpliga. En postenkät (med enkätformulär hem till ele- verna) skulle ha inneburit uppenbara ris- ker för föräldraingrepp, ett stort bortfall på grund av att bortfallsuppföljning skulle ha varit svår att genomföra under sommar- månaderna samt att speciellt testningen av kunskaperna blivit otillförlitlig. Alternativ 2 och 5 var därmed inte aktuella.

Återstår alternativ 3 och 6. Valet mellan dessa har behandlats ur precisionssynpunkt i tidigare avsnitt. Närmast skall härefter valet diskuteras med avseende på mätsitua- tionen.

3.6.2. Mätsituationen

Ett av de skäl som talade för ett individur- val hade att göra med bedömningen av hur mätsituationen skulle te sig vid enkät med hela klasser. För att mätsituationen skall bli tillfredsställande krävs att eleverna är moti— verade att göra sitt bästa. Risken för stör- ningar i deras motivation torde växa med storleken av den grupp som samtidigt ge- nomgår enkäten. Effekten kan naturligtvis

ta sig olika uttryck. Den kan exempelvis leda till allmänt slarv vid ifyllandet, skämt- samma svar od. Den kan också innebära kommunikation mellan eleverna om vilka svar som bör ges. Båda dessa fall skulle kunna öka den i föregående avsnitt dis— kuterade homogeniseringseffekten.

Den genomsnittliga klasstorleken 1 grund- skolans årskurs 9 var 22 elever. Med ett in- dividurval av var 50:e elev skulle antalet uttagna elever vid varje skola bli betydligt mindre. Dvs om enkäterna administrerades skolvis skulle endast ett fåtal elever vara samlade samtidigt. Detta bedömdes vara en mer gynnsam mätsituation.

3.6.3. Mätinstrumentet

De fel som skapas av mätinstrumentet (en- kätformuläret) skall här från principiell synpunkt diskuteras i fråga om två av. en- kätens fem huvudområden. Detaljsynpunk- ter på samtliga områden kommer att ges i samband med redovisningen av resultat.

3.6.3.1 Elevernas uppgifter om erhållen undervisning

Möjligheterna att kartlägga den undervis— ning som skett i sexual- och samlevnadsfrå— gor under läsåret 67/68 är naturligtvis be- gränsade. Detta sammanhänger dels med definitionsproblem (betydande svårigheter föreligger att i operationella termer av- gränsa den undervisning det gäller), dels med minnesfaktorn. En närmare bedöm- ning av de uppgifter eleverna lämnat skall ges i kap 5 i samband med redovisningen av resultat. Här skall endast nämnas det försök till belysning av felen i uppgifterna som gjorts. Det andra syftet med de klass— enkäter som gjordes gällde just möjligheten att härigenom få underlag för belysning av felen. I var och en av de 10 klasserna erhål- les ju i genomsnitt 22 uppgifter om samma sak, nämligen om den undervisning som skett. Variationerna inom de 10 klasserna ger ett mått på hur pass användbara upp- gifterna i elevenkäten är.

En allmän rekommendation till försiktig-

het i användningen av elevernas uppgifter är motiverad. Men det bör också framhål- las att vissa frågor gällt mycket konkreta förhållanden, varvid inga större definitions- problem förelegat och minnesfaktorn för- modligen inte inverkat (gäller tex frågan om undervisning om preventivmedel).

3.6.3.2 Att mäta kunskap

Inlärningen av kunskaper mäter vi som elevernas förmåga att reproducera ett visst kunskapsstoff. Reproduktionen av detta stoff måste oundgängligen i enkätformuläret ges en viss struktur. Två elever kan tänkas i viss mening behärska samma kunskapsstoff men göra detta på olika språkliga nivåer. Formuläret är mest anpassat till den ena elevens nivå och ger inte den andre samma chans att reproducera sina kunskaper. Frå- gorna gällande sexualkunskap i formuläret är övervägande anpassade till den nivå som utmärker Skolöverstyrelsens handledning i sexualundervisning. Vi vet inte i vilken ut- sträckning undervisningen faktiskt skett på denna nivå. Det sagda ger i varje fall anled- ning att poängtera en begränsning i kun— skapsmåtten: det är fråga om reproduktion av kunskaper inom en viss given struktur. Denna kan ha varit olyckligt vald och ge en orättvis bild av de faktiska kunskaperna.

3.7 Redovisningen av resultat

Den allmänna uppläggningen av resultatre- dovisningen har presenterats i kap 2. Den- na innebär att en mängd relationer studeras, dels inbördes mellan en del av undersök- ningens huvudområden, dels mellan dessa huvudområden och ett antal bakgrundsvari- abler. Prövningen av tendenser som fram- träder har två aspekter:

a en aspekt sammanhängande med be- slutsprocessen (är resultatet praktiskt in- tressant? kan det ge underlag för beslut om åtgärder riktade mot målpopulationen7); och

b en formellt statistisk aspekt (kan ten- densen statistiskt säkerställas?)

En på en viss signifikansnivå statistiskt säkerställd skillnad mellan två redovisnings-

grupper kan vara praktiskt ointressant. An- talet sådana fall beror dels av hur väl un- dersökningsplanen är inordnad i beslutspro- cessen, dels av urvalsstorleken som ju på- verkar sannolikheten att faktiska skillnader blir upptäckta. Omvänt gäller att för en skillnad som förefaller praktiskt intressant ger statistisk signifikansprövning informa- tion om den risk man tar om skillnaden får leda till praktiska åtgärder.

Statistisk signifikansprövning ses som ett hjälpmedel vid orienteringen i ett statistiskt material. En begränsning i detta hjälpmedel finns naturligtvis vid massignifikanspröv- ningar. Eftersom prövningen sker på en viss risknivå, säg 5 %, kan man räkna med att ett antal statistiskt Säkerställda skillnader ej föreligger i realiteten.

Prövningen av tendenser, eller skillnader mellan redovisningsgrupper, sker här ute— slutande med hjälp av chi2—test. Chi2-vär- det för en viss tabell anger den avvikelse tabellfrekvenserna har från de frekvenser som skulle föreligga om det faktiskt inte fanns någon skillnad mellan redovisnings- grupperna. Ju större chi2-värde, desto mindre chans att skillnaden mellan redovis— ningsgrupper beror av en slump. Ett signifi— kant chi2-värde anger dock endast att en skillnad föreligger, inte hur den ser ut, eller om den är i överensstämmelse med förvän— tan. Uttalanden härom får bygga på in- spektion av själva tabellen. Chi2-värde- nas storlek och antalet frihetsgrader kom- mer ej att redovisas utan endast ett ut- talande om signifikans föreligger eller ej. Genomgående gäller då 5 % risknivå. Be- träffande beräkningarna gäller att samman- slagningar av kategorier skett där så er- fordrats för att ernå tillräckligt stora teore- tiska frekvenser. Vidare gäller att en del uteslutningar av kategorier gjorts i de va— riabler som används för särredovisningar. Detta gäller svarskategorier som varit oin- tressanta med hänsyn till innehållet i varia— beln, i första hand svar av typen minns ej och uppgift saknas.

Slutligen skall bedömningen av resulta- tens precision beröras. Det bör då betonas att precisionen endast är en aspekt på re—

sultatens tillförlitlighet, vilket också torde ha framgått av tidigare avsnitt. Preci- sionen i ett visst procenttal anges här med dubbla standardavvikelsen. För skattning av standardavvikelsen anses den för obundet

slumpmässigt urval gällande formeln ZZ

n där p : procent individer med viss egen- skap, q : 100 - p och n : urvalsstor- lek, vara en tillräckligt god approxima- tion. I bilagan återfinnes en tabell över standardavvikelsens storlek vid olika urvals- storlekar och vid olika procenttal p. Av ta- bellen framgår att för ett p = 50 % och baserat på hela urvalet av elever (1507) är precisionen i 2 )( 1,29, dvs = 2,6 %. Innebörden av detta är att med 95 procents sannolikhet ligger P, det populationsvärde som skattats, inom intervallet 47,4—52,6 %. Detta gäller under förutsättning att inga systematiska fel föreligger. Om systematiska fel föreligger minskas sannolikheten för att intervallet omsluter populationsvärdet. Stor- leken av intervallet varierar med storleken av det urval eller delurval p avser. Sålunda har samma p = 50 % om det baseras en— bart på pojkar (755 till antalet) precisionen _: 3,6 %.

4 Undersökningens genomförande

4.1 Uttagningen av elever 4.1.1 I elevenkäten

Som framgått av kap 3 skedde urvalsdrag- ningen i flera led, med sista ledet förlagt till skolorna. Detta innebar följande:

För att kunna identifiera de utvalda ele- verna utsändes till rektorerna uppgifter om klassbeteckning och ordningsnummer på den uttagne eleven. Med hjälp av en klass- lista bestämde sedan skolan vilken elev som motsvarade det givna ordningsnumret. En— ligt instruktionerna skulle klasslistan ordnas i alfabetisk förteckning, oberoende av kön. Nytillkomna elever skulle inplaceras i alfa- betisk ordning och elever som slutat skolan skulle strykas (och därmed ej erhålla något ordningsnummer).

1 580 ordningsnummer utvaldes. Av des- sa bortföll vid det senare ledet i urvalspro- ceduren 28 st av följande orsaker:

Uppgiven klass finns ej : 1 Uppgivet nummer finns ej (sista numret i klassen draget): 19 Uttagen elev flyttat : 6 Uttagen elev slutat = 2

Bruttourvalet omfattar 1560 individer. De två sistnämnda kategorierna, som upp- kommit genom brister i urvalsproceduren skall uteslutas. Dessa elever skulle ha stru— kits från klasslistan och därmed ej kunnat bli uttagna. Efter exkludering erhålles ett nettourval av 1 552 elever.

Utfallet av nettourvalet (efter bortfall) kan bedömas med avseende på fördelningen på kön där totalsiffror finns för den 15.9 1967 (i %):

Totalt I urvalet Pojkar 50,3 50,1 Flickor 49,7 49,9

4.1.2 I klassenkäten

För klassenkäten utvaldes 10 klasser på ett sådant sätt att olika linjer, orttyper, geogra- fiska områden och områden med olika grad av religiös förankring skulle vara represen— terade. Fyra klasser uttogs i Stockholm, två från en mellansvensk stad, två från lands- kommuner på västkusten och två från lands- kommuner i Norrland.

4.2. Bortfall

Bland de 1 552 utvalda eleverna genomför- des enkäten med 1 507. Bortfallet, 45 elever eller 2,9 %, fördelade sig enligt följande:

Vägrare 8 Sjukdom ] 5 Frånvarande av annan orsak 18 Övrigt 4 Totalt 4_5 SOU 1969: 8

I gruppen »Frånvarande av annan orsak» inryms 10 s k problembarn och 5 elever på pryoarbete. Bortfallets bidrag till det totala felet kan sägas vara av underordnad bety- delse.

4.3 Fältarbete

I syfte att dels prova hur formuläret funge- rade, dels kontrollera hur lång tid som mås- te beräknas för enkäten, gjordes i början av maj ett prov i en klass i årskurs 9 i en skola i Stockholm. Eleverna fick efter provet ge sina synpunkter på enkätformuläret. Resul- tatet av provet ledde till en del ändringar i formuläret. En lektionstimme befanns vara tillräcklig för att besvara frågorna.

I fältarbetet deltog 194 av Utrednings- institutets lokalombud. Ca 600 skolor fanns med i undersökningen. Under tiden 15—22 maj kontaktade lokalombuden rektorerna för att dels få uppgift om de utvalda ele- vernas namn, dels bestämma om lämplig tidpunkt och lokal. Vid detta tillfälle kon- trollerades också om den planerade under- visningen i sexual- och samlevnadsfrågor var avslutad. I de få fall där undervisningen ännu inte var avslutad uppsköts enkäten till efter denna tidpunkt. Rektorerna uppmana- des att inte underrätta de uttagna eleverna för långt i förväg. I enstaka fall gavs rektor tillåtelse att inhämta tillstånd från föräld- rarna.

Insamlingen av uppgifter skedde genom gruppenkäter under tiden 27—31 maj. Elever som utvalts från en och samma skola - i all- mänhet ca 3—4 elever — samlades i en ge- mensam lokal. Kallelse till deltagande i en- käten utfärdades genom rektors försorg.

Lokalombuden kontrollerade att rätt ele- ver infunnit sig, presenterade kortfattat un- dersökningen och delade ut frågeformulä- ren. En lektionstimme hade beräknats för att besvara frågeformuläret. Varje elev fick ett kuvert att lägga det besvarade formulä- ret i. Dessa kuvert insamlades sedan av 10- kalombudet. Varje elev erhöll dessutom ett brev med uppgift om undersökningens upp- dragsgivare och syfte. Eleverna uppmana- des att visa detta brev för föräldrarna.

Om någon eller några elever var från- varande vid enkättillfället gjordes återbesök vid skolan. I några enstaka fall genomfördes enkäten i hemmet. Vid klassenkäterna gjor- des dock inte något försök att få kontakt med frånvarande elever.

Undersökningen bemöttes till allra störs- ta delen positivt av både lärare och elever. Någon negativ reaktion från föräldrarna har inte heller förekommit.

4.4. Materialets bearbetning

Det inkomna primärmaterialet granskades av institutets personal och kompletterande kodning genomfördes, varvid bl a en social- gruppsindelning gjordes på grundval av de yrkesuppgifter för målsman som eleverna lämnat. Därefter skedde stansning och kon- trollstansning.

Materialet kontrollerades ytterligare me- delst EDB enligt ett standardprogram för logiska kontroller.

Tabellframställningen skedde på en EDB- maskin typ IBM 7090 enligt ett av Utred- ningsinstitutets standardprogram.

Chi2- beräkningarna har skett maskinellt. Dels har det program som använts för ta- bellproduktionen också levererat chi2- vär- den. Dels har, då beräkningarna avsett i ef- terhand redigerade tabeller, dessa skett på en härför programmerad bordskalkylator.

5. Elevernas uppgifter om erhållen undervisning

5.1. Inledning

I kap 2 har redovisats vilka aspekter på un— dervisningen som tagits upp till behandling. Det har framgått att avsikten varit att kom- ma åt dels omfattningen av det kunskaps- stoff som förmedlas, men dels också un- dervisningen i tre bestämda ämnen (som svarar för den övervägande delen av den sexual- och samlevnadsundervisning som fö- rekommer). Av detta skäl har enkätformulä- ret blivit relativt komplicerat. Frågor om den ämnesbundna undervisningen har ta- gits upp för sig i ett inledande avsnitt, med avsikt utan att anknyta till de kunskapsfrå- gor (vilka mer påtagligt exemplifierar vad som ingår i sexual- och samlevnadsunder— visningen) som ingår i formulärets följande delar.

Elevernas uppgifter om erhållen under- visning innehåller naturligtvis vissa fel. Att ge ett kvantitativt mått på felmängden är inte möjligt, men det förefaller likväl möj— ligt att med hänsyn till felet någorlunda klart klassificera uppgifterna i tre grupper:

a uppgifter behäftade med betydande osäkerhet;

b uppgifter som får tas med viss försik- tighet; och

c uppgifter som är relativt tillförlitliga.

Underlag för bedömningen är dels frå- gans karaktär (hur pass konkret och av- gränsningsbart ämne den gällt), dels andelen

svar »minns ej» (hög andel tolkas som ty- dande på stort fel), dels resultat från klass- enkäten (redovisas i kapitlets sista avsnitt).

Ifråga om undervisningens omfattning och karaktär i övrigt gäller elevernas ut- talanden förhållandena i den egna klassen. Eftersom vi har ett individurval gäller egent- ligen att uttalanden endast kan göras om procent elever som fått undervisning osv. Om man i stället vill betrakta klassen som undersökningsenhet, dvs antar att vi har ett urval av klasser, med en slumpmässigt vald rapportör per klass, måste reservation göras för att en underrepresentation av klasser med få elever föreligger.

5.2. Sexual- och samlevnadsundervisning under biologilektionema

5.2.1. Antal timmar som undervisningen omfattat

Tabell 5.1. visar antalet lektionstimmar i biologi som enligt eleverna ägnats åt sexual— och samlevnadsundervisning under läsåret 67/ 68. Uppgifterna torde vara be— häftade med betydande osäkerhet.

Den stora andelen »minns ej» svar pe- kar på svårigheten att kunna lämna exakt besked. Å andra sidan behandlas sexual- och samlevnadsfrågor oftast ganska sent på vårterminen, vilket skulle tala för att det finns en rimlig chans för eleverna att kunna komma ihåg hur mycket tid som ägnats åt dessa frågor.

Ej fått Antal timmar Minns ej under- antal Uppgift visning, 1 2 3 4 5 6 7 8— timmar saknas minns ej S:a Antal 53 139 156 174 155 78 37 135 445 22 113 1 507 % 4 9 10 12 10 5 9 30 1 7 100 Tabell 5.2. Hjälpmedel i undervisningen under biologilektionerna. Visades film eller bildband? Användes bandspelare? Minns Uppgift Minns Uppgift Ja Nej ej saknas S:a Ja Nej ej saknas S:a Antal 825 492 64 13 1 394 518 785 76 15 1 394 % 59 35 5 1 100 37 56 5 1 100

En annan svårighet här är det svävande begreppet sexual- och samlevnadsfrågor. Detta begrepp definieras för denna under- sökning egentligen med det kunskapsstoff som först senare presenteras i formuläret. Det är här alltså omöjligt att veta huruvida eleven har en mycket snävare eller vidare avgränsning för vilka frågor han betraktar som sexual- och samlevnadsfrågor.

5.2.2. Vid undervisningen använda hjälp- medel

Frågorna om användning av hjälpmedel, som redovisas i tabell 5.2, får ses mot bak-

grund av den något känsliga karaktär som sexualundervisningen har. Av tabellen fram- går att film eller bildband förekommit i första hand. Nära 60 % av eleverna har uppgett detta. Uppgifterna torde vara rela- tivt tillförlitliga.

5 .2.3 Undervisningsklimat

Tabellerna 5 .3, 5.4 och 5 .5 visar de indika— torer som valts för att belysa hur under- visningsklimatet varit.

I handledning i sexualundervisning re- kommenderas att någon uppdelning av ele- verna inte skall ske utan särskilda skäl. I ut-

Tabell 5.3. Samundervisning i sexualkunskap under biologilektionerna.

Undervisades pojkar och flickor tillsammans?

Ja, hela Ja, en del Minns Uppgift tiden av tiden Nej ej saknas S:a .Antal 1 005 126 240 7 16 1 394 % 72 9 17 1 1 100

Tabell 5.4. Förekomst av frågor och diskussion under biologilektionerna i sexualkunskap.

Fick eleverna fråga och diskutera under lektionerna?

Ja, men bara skrift- Minns Uppgift Ja liga frågor Nej ej saknas S:a .Antal 1 035 45 221 79 14 1 394 f% 74 3 16 6 1 100 :SOU 1969: 8 27

Tyckte man att sexuallivet framställdes som någonting fint eller fult i undervisningen?

Varken fint eller Uppgift Fint Fult fult Vet ej saknas S:a Antal 530 691 140 20 1 394 % 38 50 10 1 100

formningen av svarsaltemativen på den frå- ga som ställts till eleverna i detta hänseende har ej beaktats förekomsten av klasser med enbart pojkar eller flickor. Enligt skolsta— tistikens primärmaterial uppgår andelen så- dana klasser till 25 %. Mot bakgrund av detta kan »nej»-svaren (17 %) på frågan om samundervisning ej anses användbara, då elever i sådana klasser troligen markerat detta alternativ. Uppgiften att delad under- visning under en del av tiden förekommit i 9 % av fallen bedömes dock som använd- bar. Detta skulle betyda att i klasser med både pojkar och flickor har samundervis- ning i de allra flesta fall skett.

Beträffande frågan om eleverna fick frå— ga och diskutera måste anmärkas att ele- verna kan ha svarat på frågan om huruvida diskussion förekom. Läraren kan ju i och för sig ha uppmanat eleverna att ställa tru— gor men eleverna har inte gjort detta. Båda uppgifterna torde dock vara relativt till- förlitliga.

Den tredje indikatorn gäller elevernas uppfattning om den syn på sexuallivet som framställningssättet representerade. Valet av termerna fint-fult för att belysa detta kan ifrågasättas. Det kan dock konstateras att ytterligt få elever uppfattat framställnings- sättet som sexualfientligt.

5.2.4. Omdöme om undervisningen

Ett sammanfattande omdöme om undervis— ningen ges i tabell 5.6. Svaren ligger över- vägande på den positiva sidan (62 % »myc- ket bra» eller » ganska bra»).

5.2.5. Hjälpmedlens och undervisningskli- matets samband med omdömet om under- visningen

Man kan nu fråga vad det är som gör un- dervisningen bra eller dålig ur elevernas synpunkt. Av tabell 5.7 framgår betydelsen av användningen av hjälpmedel. En statis- tiskt säkerställd skillnad (chiE-test, 5-pro- centsnivån) finns för båda hjälpmedlen. An- vändningen av hjälpmedel leder till mer positiva omdömen om undervisningen. Ta- bell 5.8 belyser undervisningsklimatets be- tydelse. Signifikant skillnad föreligger för indikatorn diskussion men ej för samunder— visning. Förekomst av diskussion leder till mer positiva omdömen.

Användningen av hjälpmedel och före- komsten av diskussion kan naturligtvis i sig bidraga till att undervisningen bedöms som mer intressant, men svaren på dessa två frå- gor måste mera ses som en indikation på hur läraren bedriver sin undervisning, om

Tabell 5.6. Omdöme om undervisningen i sexualkunskap under biologilektionerna.

Vad anser man om undervisningen man fått?

Varken Mycket Ganska bra el. Ganska Mycket Vet Uppgift bra bra dålig dålig dålig ej saknas S :a Antal 261 619 274 150 56 17 17 1 394 % 18 44 20 11 4 1 1 100

Tabell 5.7. Samband mellan användningen av hjälpmedel och omdöme om undervisningen under biologilektionerna.

Visades film eller bildband? Användes bandspelare? Ja Nej Ja Nej % som ansett undervis- ningen vara mycket eller ganska bra 68 57 70 59 Bastal 825 492 518 785

Tabell 5.8. Samband mellan undervisningsklimat och omdöme om undervisningen under bio-

logilektionerna.

Undervisades pojkar och flickor tillsammans?

Fick eleverna fråga och diskutera?

Ja, men ba- Ja, hela Ja, en del ra skriftliga _ tiden av tiden Ja frågor Nej % som ansett undervisningen vara mycket eller ganska bra 64 71 60 35 Bastal 1 005 126 1 035 45 221

han kan behandla detta ämne på ett för eleverna stimulerande sätt osv.

Någon motsvarande tabell över samban- det mellan uppfattningen om framställnings- sättet och omdömet om undervisningen re- dovisas ej då en så liten andel (l %) ansåg att framställningen var negativ.

5 .3 Sexual— och samlevnadsundervisning un- der lektionerna i samhällskunskap

5 .3.1 Undervisningens omfattning

Ifråga om den undervisning som kan ha förekommit under lektionerna i samhälls- kunskap har vi försökt att klargöra inne- börden i begreppet sexual- och samlevnads-

undervisning i detta sammanhang genom att exemplifiera en rad av de frågor som man skulle kunna tänka sig har tagits upp under lektionerna i samhällskunskap. Svaren på frågan hänför sig alltså troligen till de exem- pel som givits och ev de frågor som eleverna bedömt som likartade.

Då det verkar troligt att dessa frågor kan ha behandlats vid flera olika tillfällen och inte alltid ägnats hela lektionstimmar, har eleverna endast frågats om de fått under- visning om det mesta eller en del av de frågor som specificerats tidigare, istället för att liksom i fråga om biologin försöka få eleverna att precisera ett timantal.

Tabell 5.9 visar att 42 % av eleverna upp- ger att åsyftad undervisning förekommit.

Tabell 5 .9. Undervisning i sexual- ocb samlevnadsfrågor under lektioner i samhällskunskap.

Har man fått undervisning i sådana frågor (exemplifierade i enkätfrågans ingress)?

Ja, Ja, Nej, _ om det om en ingen Minns Uppgift mesta del alls ej saknas S:a Antal 85 542 728 149 3 1 507 % 6 36 48 10 — 100

Tabe/15.10. Förekomst av frågor och diskussion under de lektioner i samhällskunskap som ägnats åt sexual- och samlevnadsfrågor.

Fick eleverna fråga och diskutera under lek- tionerna?

Minns Uppgift Ja Nej ej saknas S:a Antal 274 173 164 16 627 % 44 28 26 3 100

Tabell 5.1]. Uppfattning om framställningssättet under lektionerna i samhällskunskap.

Tyckte man att sexuallivet i undervisningen framställdes som någonting fint eller fult?

Varken fint Vet Uppgift Fint Fult eller fult ej saknas S:a Antal 124 10 335 136 22 627 % 20 2 53 22 4 100

Andelen svar »minns ej» är relativt stor (10 %). Uppgifterna får anses vara behäf- tade med betydande osäkerhet.

5.3.2. Undervisningsklimat och omdöme om undervisningen

Tabellerna 5.10 och 5.11 visar två indika- torer på undervisningsklimatet, nämligen diskussion och framställningssätt, tabell 5.12 elevernas omdöme om undervisningen.

Vid en jämförelse mellan uppgifterna om

undervisningsklimat och omdöme om un- dervisningen avslöjas mycket olika svars- mönster för undervisningen under biologi- lektionerna och lektionerna i samhällskun- skap.

62 % tycker att undervisningen i sam- band med biologi var mycket eller ganska bra, 15 % tycker att den var ganska eller mycket dålig och 20 % varken bra eller dålig medan däremot endast 26 % tycker att undervisningen i samband med samhälls- kunskapen var mycket eller ganska bra,

Tabell 5.12. Omdöme om undervisningen under lektionerna i samhällskunskap.

Vad anser man om den undervisning man fått?

Varken Mycket Ganska bra el. Ganska Mycket Vet Uppgift bra bra dålig dålig dålig ej saknas S :a Antal 28 136 216 131 56 39 21 627 % 4 22 34 21 9 6 3 100

Tabell 5.13. Samband mellan undervisningsklimat och omdöme om undervisningen isamhälls- kunskap.

Fick eleverna fråga och diskutera?

Ja Nej % som ansett undervisningen vara mycket eller ganska bra 41 13 Bastal 274 173

30 % tycker att den var mycket eller ganska dålig och 34 % att den var varken bra eller dålig.

Vad är bra respektive dålig undervisning? Ett mått på hur bra undervisningen har varit är naturligtvis elevernas redovisade kunskaper. De två kunskapsindex som har tagits fram för dels sexualkunskap och dels samhällsfrågor med anknytning till sexual- liv och samlevnad anger inte att eleverna skulle vara bättre på det förra området än det senare. Emellertid kan undervisningen om samhällsfrågor med anknytning till sexu- allivet inte knytas enbart till undervisningen i samhällskunskap, utan dessa frågor har behandlats även inom andra ämnen.

Elevernas avgivna omdöme om undervis- ningen behöver heller inte anknyta till detta mått — dvs redovisade kunskaper. Hur bil- dar sig eleverna en uppfattning om under- visningen är bra eller dålig?

Det är möjligt att sexual- och samlevnads- undervisningen under biologilektionerna va- rit lättare att värdera. Eleverna har en kla- rare uppfattning om vilka moment som för-

väntas ingå i denna undervisning och mo- menten är klart urskiljbara ur det övriga lärostoffet i biologi.

Det är troligt att frågor med anknytning till sexuallivet som kan ha behandlats i sam- band med samhällskunskapen inte har gjort samma intryck på eleverna som den klart avgränsade sexual- och samlevnadsunder— visningen i biologi. Vid en bedömning en tid efteråt av undervisningens kvalitet kan därför tankegången ha varit: »Jag har ingen klar minnesbild av denna undervisning. Allt- så måste den ha varit dålig.»

Att minnesbilden av undervisningen i sam- hällskunskap varit mindre klart framträdan- de än av undervisningen i biologi stöds i viss mån av svaret på frågan om eleverna fick fråga och diskutera i samband med under- visningen. 6 % har svarat att de ej minns om de fick fråga och diskutera i samband med undervisningen i biologi. Motsvarande för undervisningen under lektionerna i sam— hällskunskap är 26 %.

Tabell 5.13 visar på ett klart samband mellan indikatorn diskussion och omdöme

Tabell 5.14. Undervisning i sexual- och samlevnadsfrågor under lektionerna i kristendoms--

kunskap. Har undervisningen behandlat . . . Äktenskapets uppgift och innebörd? Minns Uppgift Ja Nej ej saknas S:a Antal 625 426 121 10 1 182 % 53 36 10 1 100 Problem som kan uppstå i ett äktenskap? Minns Uppgift Ja Nej ej saknas S:a Antal 536 480 150 16 1 182 ”4— 45 41 13 1 100 Olika åsikter beträffande sexuellt samliv? Minns Uppgift Ja Nej ej saknas S:a Antal 437 606 122 17 1 182 % 37 51 10 1 100 Anm.: 325 elever i urvalet har ej haft kristendomskunskap under läsåret. SOU 1969: 8 31

Tabell 5.15. Förekomst av frågor och diskussion under de kristendomslektioner som ägnats åt sexual- och samlevnadsfrågor.

Fick eleverna fråga och diskutera under lektio- nerna? Minns Uppgift Ja _ Nej ej saknas S:a Antal 444 153 98 28 723 % 61 21 14 4 100

Anm.: Gäller elever som svarat ja på någon av frågorna i tabell 5.14.

om undervisning. Skillnaden är signifikant och i samma riktning som ifråga om under- visningen under biologilektionerna.

5 .4 Sexual- och samlevnadsundervisning un- der lektionerna i kristendomskunskap

5.4.1. Förekomst av undervisning i vissa frågor

Kontrollen av sexual- och samlevnads- undervisningen under kristendomslektioner- na är här knuten till tre specifika frågor, som dock ej gör anspråk på att täcka in alla de olika sexual- och samlevnadsfrågor som kan tänkas ha behandlats.

Att få just dessa frågor specificerade var ett önskemål från utredningens sida. Formu- leringarna är något vaga. Elevernas upp- gifter får tas med en viss försiktighet. Att

istället använda enbart begreppet sexual- och samlevnadsfrågor torde inte ha skapat större entydighet.

För de elever som inte har undervisning i kristendomskunskap detta läsår (311 på praktiska linjer samt 14 elever i övrigt) re— kommenderas i läroplanen att dessa frågor skall behandlas i andra ämnen. Någon kon- troll av detta har inte företagits.

Av tabell 5.14 framgår att 53 % uppger sig ha fått undervisning under kristendoms- lektionerna om äktenskapets uppgift och in- nebörd, 45 % om problem som kan uppstå i ett äktenskap och 37 % om olika åsikter beträffande sexuellt samliv.

5 .4.2 Undervisningsklimat och omdöme om undervisningen

Tabellerna 5.15, 5.16 och 5.17 visar hur undervisningsklimatet varit i kristendoms-

Tabell 5.16. Uppfattning om framställningssättet under lektioner i kristendomskunskap.

Tyckte man att sexuallivet framställdes som någonting fint eller fult? Varken fint Vet Uppgift Fint Fult eller fult ej saknas S:a Antal 272 25 301 92 33 723 % 38 4 42 13 5 100 Anm.: Gäller elever som svarat ja på någon av frågorna i tabell 5.14. Tabell 5.17. Omdöme om undervisningen under lektionerna i kristendomskunskap. Vad anser man om den undervisning som man fått? Varken Mycket Ganska bra eller Ganska Mycket Vet Uppgift bra bra dålig dålig dålig ej saknas S:a Antal 69 181 221 123 69 29 31 723 % 10 25 30 17 10 4 4 100

domskunskap.

Fick eleverna fråga och diskutera? Ja Nej % som ansett undervisningen vara mycket eller ganska bra 51 7 Bastal 444 153

kunskap samt elevernas omdöme om un- dervisningen. Som tidigare gäller att ytter- ligt få betecknat framställningssättet som fientligt till sexuallivet.

Av tabell 5.18 framgår ett starkt sam- band, statistiskt säkerställt, och med samma tendens som tidigare redovisats mellan om- döme om undervisningen och förekomst av diskussion. Det kan noteras att sambandets styrka tycks variera med ämnet: minst mar- kerat för biologi, starkare för samhälls— kunskap och mest utpräglat för kristendoms- kunskap.

5.5. Undervisning beträffande det kunskaps- och åsiktsstoff enkäten behandlat

Tabell 5.19 bör kunna ge en bättre bild av den undervisning som verkligen förekom— mit än de tidigare tabellerna, då här be- greppet sexual- och samlevnadsundervisning har kunnat förtydligas genom de typer av frågor som förekommer i kunskapstestet. Ifråga om normernas relativitet har antalet frågor visserligen varit mycket litet och kan kanske därför ej ge så klar bild av hur mycket som har behandlats inom detta om- råde.

Tabell 5.I9. Undervisning om det kunskapsstoff enkäten behandlat.

Har undervisning förekommit om det kunskapsstoff enkäten behandlat i fråga om . . .

sexualkunskap? Ja, Ja,

om det om en Minns Uppgift mesta del Nej ej saknas S:a Antal 612 766 95 30 4 1 507 % 41 51 6 2 — 100

samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad? Ja, Ja, om det om en Minns Uppgift mesta del Nej ej saknas S:a Antal 242 954 224 82 5 1 507 % 16 63 15 5 — 100

normernas relativitet?

Ja, Ja, . om det om en Minns Uppglft S:a mesta del Nej ej saknas Antal 107 633 616 142 9 1 507 % 7 42 41 9 1 100 SOU 1969: 8 33

Undervisning i samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad har förekommit i

Samhälls- Kristendoms- Annat

Biologi kunskap kunskap ämne Antal 938 445 170 88 % (av 1 196) 78 37 14 7

Undervisning om normernas relativitet harföre- kommit i

Samhälls- Kristendoms- Annat

Biologi kunskap kunskap ämne Antal 294 151 496 27 % (av 740) 40 20 67 4

Möjligheten finns att elevernas svar på- verkas av i vilken mån de har kunnat sva- ren på frågorna. Har de inte vetat det rätta svaret på frågan kan de ha trott att de ej fått undervisning om just detta.

Trots detta bedöms uppgifterna vara re- lativt tillförlitliga. Av tabellen framgår att 92 % uppger sig ha fått undervisning i sexu- alkunskap (om det mesta eller en del). Det- ta stämmer väl överens med vad som fram- går av tabell 5 .1, gällande undervisning un- der biologilektionerna.

627 elever angav tidigare att de fått nå- gon sexual- och samlevnadsundervisning un- der lektionerna i samhällskunskap, medan här endast 445 elever angett att undervis- ning om de kunskapsfrågor som berör sam- hällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad förekommit i undervisning- en i samhällskunskap. Den tidigare frågan avsåg dock ett vidare och mindre exakt specificerat område än de senare kunskaps- frågorna.

Någon kontroll av inom vilka ämnen un- dervisning har getts om de frågor som här betecknats som sexualkunskap har inte

gjorts, då det måste anses troligt att detta kunskapsstoff till allra största delen har be- handlats inom biologin.

Av tabell 5.20 framgår att även annat än sexualkunskap berörs under sexual. och samlevnadsundervisningen under biologilek- tionerna. Hela 78 % av de elever som fått undervisning om samhällsfrågor med an- knytning till sexualliv och samlevnad har angett att detta har behandlats inom biolo- gin. Endast 37 % har fått undervisning om dessa frågor i samhällskunskapen.

Elevernas egna normer för sexuellt samliv mellan ungdomar i deras egen ålder har studerats, liksom de normer de tillskriver skola, föräldrar och kamrater. Detta skall senare redovisas. Tabell 5.21 visar i vilken utsträckning man i undervisningen behand- lat sådana normer. Detta har förekommit i 43 % av klasserna. Uppgiften torde få tas med en viss försiktighet.

5.6. Undervisning i speciella frågor

Av tabell 5.22 framgår att undervisning om preventivmedel har förekommit i betydande

Tabell 5.21. Undervisning om normer för sexuellt samliv.

Har man i undervisningen behandlat olika normer för sexuellt

samliv?

Ja, rätt Ja, Minns Uppgift mycket en del Nej ej saknas S:a Antal 75 579 698 150 5 1 507 % 5 38 46 10 —— 100

Har man fått undervisning om olika preventivmedel? Ja, rätt Ja, Minns Uppgift mycket en del Nej ej saknas S:a Antal 536 703 233 29 6 1 507 % 36 47 15 2 — 100 Tabell 5.23. Undervisning om menstruation och pollution innan man själv upplevt det. Menstruation? Pollution? Minns Uppgift S:a Minns Uppgift S:a Ja Nej ej saknas (flick) Ja Nej ej saknas (pojkar) Antal 338 350 64 — 752 171 399 180 5 755 % 45 47 9 — 100 23 53 24 1 100

grad, 83 %. Undervisningens innehåll är dock inte närmare specificerat.

Tabell 5.23 gäller när man fått under- visning om menstruation och pollution, allt- så ej anknutet till läsåret 67/68. Risken är stor för betydande minnesfel.

5.7 Undervisning av utomstående

I 11 % av klasserna har det förekommit att man fått undervisning av utomstående (tabell 5.24).Uppgiften torde vara relativt tillförlitlig.

5.8 Elevernas uppgifter om undervisningen, redovisade efter linje och orttyp

Undersökningen har icke syftat till att kom- ma åt variationer mellan klasser ifråga om den undervisning som ges. Härför fordras ett helt annat angrepp. Av de bakgrundsdata som föreligger i undersökningen förefaller dock linjetillhörighet och orttyp kunna vara

av relevans. I tabellerna 5.25—5.29 redo- visas undervisning i sexualkunskap, antal timmar sexualundervisning i biologi, under- visning om samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad, om normernas relativitet samt om normer för sexuellt sam- liv med uppdelning på dessa bakgrundsdata.

I samtliga tabeller framträder statistiskt Säkerställda skillnader mellan olika linjer. Skillnaden ligger beträffande sexualkunskap (tabell 5.25) i fördelningen på de två ja- kategorierna, innebärande att den gymna- sieförberedande linjen skulle ha fått mest undervisning, därnäst övriga enbokstaviga linjer och minst de praktiska linjerna.

En förklaring till skillnaderna i under- visningens omfattning mellan olika linjer kan vara — förutom att undervisningens om- fattning verkligen varierat — det förhållande som påpekats i anknytning till tabell 5.19 att eleverna har angett att de fått mindre undervisning ju mindre de har känt till de rätta svaren på frågorna.

Tabell 5.24. Undervisning i sexual- och samlevnadsfrågor av utomstående.

Har man fått undervisning av någon som annars inte fanns vid skolan?

Minns Uppgift Ja Nej ej saknas S:a Antal 166 1 250 88 3 1 507 % 1 1 83 6 —— 100 SOU 1969: 8 35

Tabell 5.25. Undervisning i sexualkunskap redovisad efter linje och orttyp. 1 procent.

Har man fått undervisning om det kunskapsstoff enkäten behandlade?

Bak- Ja, grunds- Bas om det Ja, om Minns Uppgift variabel Kategori tal mesta en del Nej ej saknas Linje g 672 47 46 6 — — h, t, m, s, e, 524 39 52 6 2 — pr, tp, ha, ht 311 29 59 6 5 — Orttyp Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 450 37 53 9 1 — Övriga städer med mer än 30 000 inv. 279 42 50 6 2 — Övriga städer 339 41 50 6 3 — Övriga kommuner 439 44 50 4 2 — Totalt 1 507 41 51 6 2 —

Tabell 5.26. Sexual- och samlevnadsundervisning under biologilektionerna redovisad efter linje och orttyp. I procent.

Ingen un— Bak- Antal timmar Minns dervisning, grunds- Bas ej antal uppgift variabel Kategori tal 1—3 4—5 6— timmar saknas Linje g 672 28 26 18 20 8 h, 1, m, 5, e, 524 20 22 16 32 10 pr, tp, ha, ht 311 16 14 15 47 8 Orttyp Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 450 24 22 16 25 13 Övriga städer med mer än 30 000 inv. 279 29 21 14 28 9 Övriga städer 339 24 22 15 32 8 vriga kommuner 439 19 23 20 33 5 Totalt 1 507 23 22 17 30 9

Tabell 5.27. Undervisning om samhällsfrågor redovisad efter linje och orttyp. I procent.

med anknytning till sexualliv och samlevnad

Har man fått undervisning om det kunskapsstoff enkäten behandlat?

Bak- Ja, Ja, grunds- Bas- om det om en Minns Uppgift variabel Kategori tal mesta del Nej ej saknas Linje g 672 17 69 13 2 —— h, t, m, s, e, 524 17 60 17 5 1 pr, tp, ha, ht 311 13 58 15 13 1 Orttyp Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 450 12 62 20 4 — vriga städer med mer än 30000 inv. 279 15 66 14 4 1 Övriga städer 339 19 61 13 7 — Övriga kommuner 439 18 64 12 6 — Totalt 1 507 16 63 15 5 — 36 SOU 1969: 8

Tabell 5.28. Undervisning om normernas relativitet redovisad efter linje och orttyp. I procent.

Har man fått undervisning om det kunskapsstoff enkäten behandlat?

Bak- Ja, Ja, grunds- Bas- om det om en Minns Uppgift variabel Kategori tal mesta del Nej ej saknas Linje g 672 9 48 37 6 —— h, t, rn, s, e, 524 7 42 39 10 1 pr, tp, ha, ht1 311 2 29 52 16 2 Orttyp Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 450 6 42 41 10 —— Övriga städer med mer än 30 000 inv. 279 7 44 42 7 — Ovriga städer 339 10 37 44 9 1 Ovriga kommuner 439 6 44 37 11 1 Totalt 1 507 42 41 9 l

1 Har ej kristendomskunskap.

På grund av den stora variationen i an- delen »minns ej»-svar mellan de olika lin- jerna beträffande antalet timmar kan inte heller tabell 5.26 ge någon klarhet i huru- vida undervisningens omfattning verkligen har varierat mellan olika linjer. Det signifi- kanta chi2-värdet får här ett överväldigande bidrag från variationerna i »minns ej».

Skillnaderna i tabell 5.27 är av mindre storleksordning. Även här gäller att chi2- värdet, som når signifikans, får ett stort bidrag från »minns ej».

Skillnaderna i tabell 5.28 gäller att de praktiska linjerna avviker från övriga, vil- ket naturligtvis beror på att undervisning om normernas relativitet är vanligast inom

kristendomsundervisning. Eleverna i pr, tp, ha och ht har ej haft kristendomsundervis- ning i årskurs 9. Detta förhållande inverkar dock ej när det gäller undervisning om normer för sexuellt samliv, tabell 5.29.

Ifråga om orttyper föreligger signifikanta skillnader för tabell 5.27, samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad och för tabell 5.29, normer för sexuellt samliv. Någon tolkning av dessa skillnader skall här icke ges.

5.9 Resultat av klassenkäten

I de resultat som redovisats i avsnitten 5.2— 5.8 torde ett mönster kunna urskiljas. Inte

Tabell 5.29. Undervisning om normer för sexuellt samliv redovisad efterlinje och orttyp. I procent.

Har normer för sexuellt samliv behandlats i un- dervisningen?

Bak- Ja, grunds- Bas- rätt Ja, Minns Uppgift variabel Kategori ta] mycket en del Nej ej saknas Linje g 672 7 37 50 7 —— h, t, m, 5, e, 524 4 39 46 11 — pr, tp, ha, ht 311 3 41 40 15 1 Orttyp Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 450 4 35 52 8 — Övriga städer med mer än 30 000 inv. 279 5 36 52 8 _— Övriga städer 339 5 44 40 11 — Övriga kommuner 439 6 38 42 13 —— Totalt 1 507 5 38 46 10 —— SOU 1969: 8 37

Tabell 5.30. Uppgifter från klassenkäten om erhållen undervisning.

Klass 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Sexual- och samlevnads- 1—3 3 5 10 — 17 15 3 1 2 3 undervisning under 4—5 16 5 11 4 _ _ 3 7 9 16 biologilektionerna: 6— _ _ 1 5 _ _ 3 2 4 1 antal timmar Minns ej antal timmar 2 2 5 17 _ 3 5 7 12 3 Ingen undervisning 1 13 — — 4 2 2 1 1 1 Visades film eller bildband Ja — 12 25 21 1 18 12 _ 22 24 under de biologilektioner Nej 21 _ 2 3 16 — 1 17 5 _ som ägnades åt sexual- Minns ej _ _ _ 2 _ _ 1 1 1 _ undervisning? Uppgift saknas _ _ _ — _ 1 _ _ _ _ Sexual- och samlevnadsunder- Ja, om det mesta eller visning i samhällskunskap: en del 4 14 11 11 7 11 2 12 12 5 har man fått undervisning Nej 15 7 13 13 11 7 8 5 12 18 i sådana frågor (enl. ex.)? Minns ej 3 4 3 2 3 2 6 1 2 1 Uppgift saknas _ _ _ _ _ _ — — 2 Sexual- och samlevnadsunder- Ja _ 2 2 19 _ 5 16 10 visning i kristendomskun- Nej 3 17 25 4 15 1 _ 8 4 10 skap: har undervisningen be- Minns ej 8 _ 3 — 5 8 4 handlat äktenskapets upp- Har ej haft kristendoms- gift och innebörd? kunskap 16 _ _ 22 1 — 15 _ _ — Uppgift saknas 3 _ _ _ _ _ — — — Undervisning om det kun- Ja, om det mesta eller skapsstoif enkäten be- en del 18 25 27 21 17 20 13 18 28 24 handlat: Nej 2 _ _ 1 3 _ _ — _ _ sexualkunskap? Minns ej 2 — _ 4 1 _ 2 — — _ Uppgift saknas _ _ _ _ _ _ 1 _ _ — D:o: Ja, om det mesta eller samhällsfrågor med anknyt- en del 18 16 22 17 9 15 6 16 24 17 ning till sexualliv och sam- Nej 2 6 5 1 10 4 3 1 3 7 levnad? Minns ej 2 3 _ 8 2 1 6 1 1 _ Uppgift saknas _ _ _ _ _ _ 1 _ — — Undervisning om normer för Ja, rätt mycket eller sexuellt samliv: en del 2 8 11 10 4 6 10 12 2 har olika normer behandlats? Nej 17 16 13 9 13 12 5 6 10 18 Minns ej 3 1 3 7 2 4 2 2 6 4 Uppgift saknas _ _ — _ _ _ 3 _ _ _ Undervisning om preventiv- Ja, rätt mycket eller medel: har sådan före- en del 9 22 27 22 14 20 13 16 27 22 kommit? Nej 1 3 3 _ 2 7 _ l 2 1 2 Minns ej _ _ _ 2 _ _ 2 _ — _ Totalt 22 25 27 26 21 20 16 18 28 24

oväntat kan tillförlitligheten i elevernas upp- gifter bedömas vara större ju mer entydiga och konkreta förhållanden som efterfrågas.

Motsvarande förhållanden kan nu stude— ras i klassenkäten, där vi alltså för 10 klas- ser får uppgifter om erhållen undervisning från hela klassen. Här finns dock en kom- plikation. Variationer i uppgifter inom en klass kan åtminstone till dels bero på skill- nader i elevernas närvaro på de lektioner där den aktuella undervisningen skett. Det har icke varit realistiskt att försöka komma

åt dessa skillnader i närvaro, Trots detta förhållande ligger det nära till hands att hävda att resultaten i klassenkäten bekräf— tar tidigare gjorda bedömningar. Det bör dock framhållas att om mätsituationen är en faktor som medverkar till homogenise- ring inom klasser i tidigare diskuterad be- märkelse så kommer uppgifterna i klass- enkäten att något överskatta tillförlitlighe- ten i elevernas uppgifter.

I tabell 5.30 har några uppgifter från klassenkäten sammanställts.

6. Elevernas kunskaper

6.1. Inledning

Föreliggande och följande kapitel skall be- lysa effekten av den undervisning som redo- visats i föregående kapitel. Undervisningen kan antas påverka kunskaper, normer, upp- levt behov av undervisning och informa— tionssökande utanför skolan. Den fråga man i grunden skulle vilja ha besvarad beträf— fande kunskaperna gäller om de kan anses tillräckliga och, om brister anses föreligga, vilka områden och vilka grupper av elever det gäller. Att specificera vad tillräcklig kunskap innebär ligger dock som tidigare påpekats utanför ramen för föreliggande undersökning. Vad vi studerar är elevernas förmåga att reproducera ett visst kunskaps- stoff samt en del faktorer som kan antas ge struktur åt kunskapsredovisningen. Dis- positionen följer den i kap 2 gjorda indel- ningen i tre kunskapsområden. För varje kunskapsområde redovisas dels de ingående kunskapsfrågorna var för sig, med uppdel- ning på kön och linje, dels sammanfattande mått på kunskaperna, kunskapsindex. När vi söker förklaringar till variationer i kun- skaper är det i huvudsak variationer i dessa index som studeras. De förklaringar vi till- griper gäller två grupper av faktorer, er- hållen undervisning samt elevernas bak- grundsdata.

6.2. Sexualkunskap

6.2.1. Enskilda kunskapsfrågor redovisade efter kön och linje

De 21 kunskapsfrågorna, som till största delen bestått av påståenden med svarsalter- nativ rätt, fel och vet ej, redovisas i tabell 6.1.

För varje påstående har det korrekta svarsalternativet kursiverats (med reser- vation för ev »slamkrypare»). Av utrym- messkäl redovisas vet ej och uppgift saknas tillsammans. Andelen uppgift saknas varie- rar, men ligger genomgående under 1 %.

Påståendena är ordnade efter andelen korrekta svar, med först 97 % korrekta svar på påståendet om kejsarsnitt och sist 31 % korrekta svar för frågan om frekven- sen av missfall. Andelen vet ej-svar varierar kraftigt med över 1/3 för påståendena om efterbörd (påstående 13), mannens sädes- celler (14), onani (15) och blottare (18). Vet ej-svaren beror både av påståendenas svårighetsgrad och av oklarheter i formule- ringen. De fyra ovannämnda hör alla till de svårare frågorna i bemärkelsen % korrekta svar. Tillsammans utgör de korrekta svaren och vet ej-svaren 85 % eller mer. Detta ty- der på relativt låg frekvens för gissnings- svar. Om den hypotesen kan accepteras att

Tabell 6.1. Enskilda frågor i sexualkunskap redovisade efter kön och linje. Vertikalaprocenttal.

Linje Kön Svars- h, 1, m. pr, tp, Påstående/fråga alternativ Pojkar Flickor g 3, e ha, ht Totalt ] Kejsarsnitt kallas det Rätt 1 1 l 2 1 1 när man efter förloss- Fel 96 99 99 96 96 97 ningen klipper av bar- Vet ej, nets navelsträng uppgift saknas 3 _ _ 2 3 1 2 Vilket av följande pre- P-piller _ — — _ 1 _ ventivmedel användes Spiral 1 2 1 1 1 1 av mannen? Kondom 98 95 98 97 92 96 Vet ej, uppgift saknas 1 3 _ 2 6 2 3 Menstruationen är ett Rätt 93 93 94 94 89 93 tecken på könsmognad Fel 3 4 4 3 4 4 hos kvinnan Vet ej, uppgift saknas 4 3 2 4 7 4 4 Alla preventivmedel ger Rätt 5 5 2 5 10 5 ett säkert skydd mot Fel 90 89 94 89 81 89 könssjukdomar Vet ej, uppgift saknas 5 6 4 6 10 6 5 Mödomshinnan försvin- Rätt 16 7 9 12 15 11 ner i samband med att Fel 71 89 85 81 69 80 menstruationen börjar Vet ej, uppgift saknas 13 4 6 8 16 9 6 Pollution är ett tecken Rätt 80 78 86 79 65 79 på inträdd könsmognad Fel 5 5 4 4 5 5 hos pojkar Vet ej, uppgift saknas 15 18 10 17 29 16 7 Den vanligaste köns- Syfilis 16 7 9 12 14 11 sjukdomen i Sverige är: Gonorre' 71 87 85 78 69 79 Paranoia _ _ _ _ _ _ Vet ej, uppgift saknas 13 6 6 10 17 9 8 Erektion (stånd) är en Rätt 89 60 73 77 74 75 förutsättning för att Fel 4 7 5 5 5 5 mannen skall kunna Vet ej, genomföra ett samlag uppgift saknas 8 33 22 18 21 20 9 Sterilitet hos en individ Rätt 26 21 18 26 31 23 omöjliggör samlag Fel 63 74 78 64 54 68 Vet ej, uppgift saknas 11 6 4 10 16 9 10 Det är lätt att fram- Rätt 11 9 10 9 11 10 kalla abort genom att Fel 62 70 68 68 59 66 äta vissa mediciner Vet ej, uppgift saknas 27 21 22 23 30 24 11 Möjligheten för befrukt- Rätt 53 72 68 60 53 62 ning är störst mitt Fel 21 19 19 20 21 20 mellan två menstrua- Vet ej, tioner uppgift saknas 26 9 12 19 26 18 12 Det första tecknet på Rätt 26 11 14 21 23 19 att man är med barn är Fel 38 83 68 55 53 60 att man känner sig illa- Vet ej, mående på kvällarna uppgift saknas 37 5 18 24 24 21 40 SOU 1969: 8

Kön Svars- h, t, m, pr, tp, Påstående/fråga alternativ Pojkar Flickor g 5, e ha, ht Totalt 13 Efterbörd kallas det när Rätt 6 7 4 8 8 6 det andra barnet av ett Fel 41 67 62 48 46 54 tvillingpar föds fram Vet ej, uppgift saknas 53 26 34 43 46 40 14 Mannens sädesceller Rätt 6 9 5 7 12 7 bildas i klimakteriet Fel 55 51 65 47 37 53 Vet ej, uppgift saknas 39 41 30 45 51 40 15 Praktiskt taget alla Rätt 57 48 62 51 33 52 experter är eniga om Fel 13 15 13 15 14 14 att onani är ofarligt Vet ej, uppgift saknas 31 38 25 35 53 34 16 Äggceller bildas i liv- Rätt 28 38 28 35 40 33 modern Fel 54 48 61 48 36 51 Vet ej, uppgift saknas 18 14 11 18 24 16 17 Enäggstvillingar är Rätt 48 50 52 47 45 49 alltid av samma kön Fel 27 34 29 32 29 30 Vet ej, uppgift saknas 25 16 19 21 25 21 18 Blottare är farliga per- Rätt 17 13 12 18 19 15 soner som ofta tillgriper Fel 47 49 57 44 33 48 våld Vet ej, uppgift saknas 36 38 31 38 48 37 19 För att en kvinna skall Rätt 35 41 32 40 46 38 kunna bli med barn Fel 48 46 53 44 39 47 måste båda äggstockarna Vet ej, vara funktionsdugliga uppgift saknas 17 14 15 16 15 16 20 Befruktningen — sam- livmodern 40 35 37 36 39 37 mansmältningen av ägg äggledaren 34 46 45 37 32 40 och sädescell sker i . . . äggstockar 12 10 8 14 12 11 Vet ej, uppgift saknas 15 10 9 13 17 12 21 Hur vanligt tror Du att 10:e 25 37 35 28 28 31 det är med missfall? 50:e 23 29 26 27 23 26 Tror Du att missfall in- 100:e 26 16 21 22 20 21 träffar ungefär i vart . . . Vet ej, havandeskap? uppgift saknas 26 19 18 23 30 22 Bastal 755 752 672 524 311 1 507

det är oklarhet i formuleringar som leder till gissning snarare än svårighetsgraden, så tyder detta på brister i kunskaper mer än brister i påståendenas formulering. Statistiskt signifikanta skillnader mellan pojkar och flickor föreligger i 16 fall av 21. 1 11 av dessa 16 fall har flickorna större an- del korrekta svar än pojkarna. De ej signi- fikanta påståendena har nummer 3, 4, 6, 14 och 18 i tabellen. Det bör här framhållas

att på grund av att jämförelsegrupperna här är relativt stora, blir även små skillnader i procenttalen statistiskt signifikanta.

Vid uppdelning efter linje föreligger signi- fikanta skillnader i 18 fall av 21. I alla dessa fall är tendensen densamma. Elever på gymnasieförberedande linje har största andelen korrekta svar och elever på prak- tiska linjer minsta andelen. De tre påståen- dena där signifikanta skillnader ej förelig-

Tabell 6.2. Indexpoäng ifråga om sexualkunskap.

Antal poäng

_0 1—5 6_10 11—15 16_21 S:a Antal 39 213 509 548 198 1 507 % 3 14 34 36 13 100 ger gäller erektion (8), abortmedicin (10) Rätt svar ger + 1 poäng, fel svar _ 1 po- och enäggstvillingars kön (17). äng och vet ej eller uppgift saknas 0 poäng.

Sammanräkning har sedan skett för samtliga 21 ingående frågor. Minuspoängen avser att korrigera för gissning. Vid gissning är san- nolikheten lika för korrekt och felaktigt svar. Över ett någorlunda stort antal påstå- Indexpoängen har beräknats på följande enden bör gissningssvaren då ta ut varandra sätt: poängmässigt. Högsta möjliga poäng blir 21, 6.2.2 Kunskapsindex 6.2.2.1 Uppbyggnad

Tabell 6.3. Indexpoäng i sexualkunskap redovisad efter undervisningens omfattning. I %.

Antal poäng Har undervisning skett om det kunskapsstoff enkäten behandlat? Bastal _5 6_10 11—21 Ja, om det mesta 612 11 27 63 Ja, om en del 766 19 39 42 Nej 95 28 33 39 Minns ej, uppgift saknas 34

Antal poäng Undervisning under biologilektionerna: antal timmar Bastal _5 6_10 11—21 l_3 348 17 34 49 4—5 329 13 31 56 6— 250 12 28 60 Ingen undervisning, minns ej antal timmar och uppgift saknas 580 21 37 42

Tabell 6.4. Indexpoäng i sexualkunskap redovisad efter användning av hjälpmedeli under- visningen. I %.

Antal poäng

Visades film eller bildband? Bastal _5 6—10 11—21 Ja 825 14 31 54 Nej 492 18 36 46 Minns ej, uppgift saknas 77 Antal poäng

Användes bandspelare? Bastal _5 6—10 11—21 Ja 518 15 33 52 Nej 785 16 33 51 Minns ej, uppgift saknas 91

Tabell 6.5. Indexpoäng i sexualkunskap redovisad efter undervisningsklimat. I %.

Antal poäng Undervisades pojkar och flickor tillsammans? Bastal —5 6_10 11—21 Ja, hela tiden 1005 14 31 55 Ja, en del av tiden 126 13 33 54 Minns ej, uppgift saknas 23

Antal poäng

Fick man fråga och diskutera i samband med under- visningen? Bastal _5 6_10 11—21 Ja 1 035 16 31 53 Ja, men bara skriftliga frågor 45 13 36 51 Nej 221 15 39 45 Minns ej, uppgift saknas 93

då alla påståenden besvarats korrekt. Nega- tiv poäng erhålles om de felaktiga svaren överväger. Fördelningen på olika poäng- klasser framgår av tabell 6.2. Poängsumman är inte operationth entydig. Tex betyder 10 poäng minst 10 korrekta svar (10 kor- rekta och 0 felaktiga, 11 korrekta och 1 felaktigt, osv). 4 elever av 1 507 nådde 21 poäng, 20 elever hade mindre än 0 poäng. Genomsnittet ligger på 10,2 poäng.

6.2.2.2 Redovisning efter erhållen undervis— ning

Indexpoäng skall här redovisas efter under- visningens omfattning, hjälpmedel, under- visningsklimat och elevernas omdöme om undervisningen.

Indexpoäng i sexualkunskap visar ett starkt samband med uppgifterna om om- fattningen av undervisning i dessa frågor. Detta framgår av tabell 6.3. Tendensen är signifikant. Det är dock möjligt, vilket ti- digare påpekats, att elevernas svar på om-

fattningen av undervisningen — i varje fall beträffande svarsalternativen »ja, om det mesta» och »ja, om en del» — påverkas av deras kunskaper. I vilken grad detta för- hållande inverkar är naturligtvis svårt att säga.

Även uppgiften om antal timmar som ägnats sexual— och samlevnadsundervisning- en under biologilektionerna visar ett sam— band med indexpoängen i sexualkunskap (tabell 6.3). Även denna tendens är signi- fikant. Här måste man beakta att frågan om antalet timmar inte har ställts i samband med kunskapsfrågorna utan helt generellt avsett sexual- och samlevnadsundervisning i biologi. Det är dock troligt att sexualkun- skapen har behandlats nästan enbart inom biologiämnet. I detta ämne har dock i många fall även andra avsnitt behandlats, vilket i så fall påverkar antalet använda timmar.

Tabell 6.4, som visar samband med an- vändningen av hjälpmedel, innehåller den förväntade tendensen för film och bildband,

Tabell 6.6. Indexpoäng i sexualkunskap redovisad efter omdöme om undervisningen. I %.

Antal poäng

Vad ansåg man om undervisningen? Bastal _5 6_10 11—21 Mycket eller ganska bra 880 16 31 53 Varken bra eller dålig 274 17 34 49 Ganska eller mycket dålig 206 13 39 48 Vet ej, uppgift saknas 34

dock icke signifikant. Förväntad tendens framträder också för frågan om diskussion dock ej statistiskt signifikant, däremot ej beträffande samundervisning (tabell 6.5).

Elevernas omdöme om undervisningens kvalitet ger inte riktigt det utslag på kun- skaperna som väntat, vilket framgår av ta— bell 6.6. Någon signifikant tendens framträ- der ej. En möjlig förklaring kan vara att en del av de elever som klassat undervisningen som ganska eller mycket dålig redan har haft ganska omfattande kunskaper inom detta område och just därför också ansett undervisningen som dålig eftersom den inte tillfört dem några nya kunskaper.

6.2.2.3 Redovisning efter bakgrundsdata

I tabell 6.7 redovisas indexpoängen med uppdelning på bakgrundsdata. Följande gäl- ler här och i övriga kapitel beträffande den statistiska prövningen av skillnader mellan

olika kategorier av elever. Kategorin övrigt och uppgift saknas ingår ej i eh?-beräkning- arna för variabeln kamratkontakter. Samma gäller beträffande målsmans skolutbildning för kategorin vet ej och uppgift saknas, be- träffande socialgrupp för kategorierna hem- mafruar, pensionärer och uppgift saknas, beträffande religiös bakgrund för kategorin övrigt, vet ej och uppgift saknas. Signifikanta skillnader föreligger för kön och linje, inte oväntat då ju tendenserna för enskilda kunskapsfrågor sammanfattas i in- dexet. Tendensen är betydligt mer påtaglig för linje än för kön. Fördelningen på pojkar och flickor varierar för olika linjer. Procen- ten pojkar är lägre på den gymnasieförbe- redande linjen (43 % mot 57 % flickor), och högre på övriga linjer (fördelningen är 57—43 på övriga enbokstaviga linjer och 55—45 på de praktiska linjerna). Man kan då inte bortse från möjligheten att skillna- derna i kunskaper mellan pojkar och flickor

Tabell 6.7. Indexpoäng i sexualkunskap redovisad efter bakgrundsdata. I %.

Antal poäng

Bakgrunds- variabel Kategori Bastal _5 6_10 1 1—21 Kön Pojkar 755 21 35 43 Flickor 752 12 32 56 Linje g 672 9 27 64 h, t, m, s, e 524 18 40 42 pr, tp, ha, ht 311 32 39 30 Orttyp Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 450 16 33 51 Övriga städer med mer än 30 000 inv. 279 16 32 52 Övriga städer 339 18 34 49 Övriga kommuner 439 17 36 47 Kamratkon- Har stadigt sällskap, kamrater av båda takter könen 382 13 34 54 Har ej stadigt sällskap, kamrater av båda könen 939 19 34 47 Har ej stadigt sällskap, enbart kamrater av egna könet 136 16 29 54 Övrigt och uppgift saknas 50 Målsmans Enbart folkskola 774 17 35 47 skolutbild- Mer än folkskola 539 13 31 56 ning Vet ej, uppgift saknas 194 27 35 38 Socialgrupp I 219 7 30 63 11 642 16 33 51 III 605 20 36 44 Hemmafruar, pensionärer 11 Uppgift saknas 30 Totalt 1 507 17 34 49 44 SOU 1969: 8

sammanhänger med skillnader i deras för— delning på linjer liksom det finns möjlighet för att det motsatta förhållandet gäller. Vid samtidig uppdelning på kön och linje er- hålles följande procenttal för poängklassen 11—21 poäng:

Gymnasie- Övriga

förbere- enbok- dande staviga Praktiska linje linjer linjer Pojkar 59 38 25 Flicko r 69 47 35

Tendensen är klar. Kön och linje förkla- rar oberoende av varandra varians i elever- nas kunskaper.

Huruvida skillnaden mellan linjer i kun- skaper kan hänföras till skillnader i under- visning eller till skillnader i elevernas in- tressen och förmåga är svårt att fastställa då elevernas uppgifter om den undervisning de fått inte kan ses som helt tillförlitliga. Vid en tillbakablick på tabellerna 5.15—29 ser man att de tvåbokstaviga linjerna genom— gående redovisar en högre andel »Minns ej» svar, varför det är svårt att få någon klarhet i huruvida undervisningens omfatt— ning har varierat.

Några skillnader i kunskaper mellan ele- ver boende i olika orttyper föreligger ej. Kunskaperna synes sålunda vara desamma i storstäder som ute i landet. Variabeln kam- ratkontakter som här ses som en indikator på den mellanliggande variabeln motivation visar inte något samband med kunskaperna. Båda de variabler som här valts ut för att belysa elevernas hemmiljö ger signifikanta utslag. Elever som kommer från hem där målsman har skolutbildning utöver folkskola har större kunskaper än elever vilkas måls- män har enbart folkskoleutbildning. Klara skillnader framträder vidare mellan social- grupper. Målsmans skolutbildning samvari- erar med socialgrupp som i sin tur visar en tämligen stark samvariation med linjeval, vilket skulle kunna förklara de skillnader i kunskaper som socialgruppstabellen ger.

Vid samtidig uppdelning på linje och so—

cialgrupp erhålles följande procenttal för poängklassen 11—21 poäng:

Gymnasie- Övriga

förbere- enbok- dande staviga Praktiska linje linjer linjer Socialgrupp I 70 39 —1 II 65 43 32 III 58 42 29

1 Bastal för litet för procentberäkning.

Vi kan här konstatera att vid uppdelning av eleverna på linjer socialgruppsskillnader- na visar en tendens att försvinna. Det är endast på g-linjen som tendensen finns kvar, dock försvagad.

6.3 Kunskaper i samhällsfrågor med an— knytning till sexualliv och samlevnad

6.3.1. Enskilda kunskapsfrågor redovisade efter kön och linje

I tabell 6.8 redovisas de 15 påståenden det gäller med uppdelning på kön och linje. Korrekt svar har som tidigare strukits un- der. Påståendena har ordnats efter andelen korrekta svar. Största andelen korrekta svar erhålles för påståendena rörande barnbidrag (89 %) och rörande straff för samlag med minderårig (86 %). Minsta antalet korrekta svar gäller för påståendena om äktenskaps— förord (47 %) och om ålder för inprovning av pessar (39 %).

För skillnaderna mellan pojkar och flic- kor gäller att det föreligger signifikanta så- dana i 9 fall av 15. I samtliga fall (gäller påståendena 2, 3, 4, 6, 8, 10, 13, 14 och 15) har flickorna större andel korrekta svar. Skillnaderna är dock i flera fall av ringa storleksordning. Beträffande kunskaperna på olika linjer gäller att signifikanta skillna- der föreligger i 11 fall (undantag är påstå- endena 2, 5, 6 och 9). Kunskaperna är störst på den gymnasieförberedande linjen, minst på de praktiska linjerna.

Tabell 6.8. Enskilda frågor om samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad redovisade efter kön och linje. Vertikala procenttal.

Linje Kön h, t, 111. pr, tp Påstående/fråga Svarsalternativ Pojkar Flickor g 5, e ha, ht Totalt 1 Barnbidrag erhålles för Rätt 90 89 92 88 87 89 varje barn som är högst 16 Fel 9 11 7 11 13 10 år oberoende av inkomst Vet ej, uppgift saknas 1 1 1 1 —— 1 2 Enligt svensk lag straffas Rätt 84 88 86 86 84 86 vuxen person som har samlag Fel 6 5 5 6 6 6 med person under 15 år Vet ej, uppgift saknas 10 7 9 8 10 9 3 Modern till ett utomäkten- Rätt 6 4 4 5 9 5 skapligt barn får ensam svara Fel 81 90 89 86 77 85 för dess försörjning Vet ej, uppgift saknas 13 6 8 10 14 10 4 Enligt lagen kan en kvinna Rätt 80 83 91 79 64 81 som väntar barn erhålla abort Fel 10 12 6 12 22 11 på grund av följande skäl: Vet ej, Förlossningen skulle kunna uppgift saknas 10 5 4 10 14 8 innebära en allvarlig fara för moderns hälsa 5 En person som talar om Rätt 78 79 79 80 75 78 vart man kan vända sig för Fel 6 6 5 6 7 6 att få illegal (illegal = olaglig) Vet ej, abort kan straffas uppgift saknas 17 15 16 14 18 16 6 Enligt lagen kan en kvinna Rätz 72 81 79 75 73 76 som väntar barn erhålla abort Fel 10 10 8 11 11 10 på grund av följande skäl: Vet ej, Den blivande modern har ej uppgift saknas 19 9 14 14 16 14 fyllt 15 år och hennes för- äldrar lämnar sitt samtycke till abort 7 En kvinna kan inte avskedas Rätt 71 73 76 69 69 72 från sitt arbete på grund av Fel 16 15 12 17 18 15 att hon väntar barn Vet ej, uppgift saknas 13 13 12 14 13 13 8 Moderskapspenning är en Rätt 7 4 4 6 7 6 summa pengar som staten be- Fel 60 83 78 69 62 71 talar ut enbart till tlerbarns- Vet ej, mammor uppgift saknas 32 13 17 25 32 23 9 Den som vet eller misstän- Rätt 70 73 71 72 71 71 ker att han har en könssjuk- Fel 12 11 13 12 9 12 dom är enligt svensk lag för- Vet ej, bjuden att ha samlag uppgift saknas 18 16 16 16 20 17 10 Enligt lagen kan en kvinna Rätt 18 12 10 16 23 15 som väntar barn erhålla abort Fel 60 76 76 65 55 68 på grund av följande skäl: Vet ej, Barnafadern okänd uppgift saknas 22 12 14 18 23 17 11 Hemskillnad och äkten- Rätt 11 14 14 12 12 13 skapsskillnad är samma sak Fel 58 61 62 61 53 60 Vet ej, uppgift saknas 30 25 25 27 35 28 46 SOU 1969: 8

Linje

Kön h, t, m, pr tp, Påstående/fråga Svarsalternativ Pojkar Flickor g s, e ha, ht Totalt 12 Enligt lagen kan en kvinna Rätt 21 21 18 64 18 21 som väntar barn erhålla abort Fel 57 59 21 58 21 58 på grund av följande skäl: Vet ej, De blivande föräldrarna har uppgift saknas 22 21 26 44 30 22 dålig ekonomi 13 Enligt svensk lag är alla Rätt 22 16 15 20 26 19 homosexuella handlingar Fel 53 58 65 54 38 56 straffbara Vet ej, uppgift saknas 25 26 20 27 36 25 14 Med äktenskapsförord Rätt 21 17 11 23 31 19 menar man det tal som präs- Fel 38 56 64 38 25 47 ten håller till brudparet vid Vet ej, vigseln uppgift saknas 41 27 25 39 44 34 15 För att en flicka skall få ett Rätt 14 17 12 17 20 16 pessar inprovat måste hon Fel 34 45 47 36 29 39 enligt lag vara lägst 17 år Vet ej, uppgift saknas 51 38 40 47 51 45 Bastal 755 752 672 524 311 1 507

6.3.2. Kunskapsindex

6.3.2.1 Uppbyggnad

Liksom för sexualkunskap har en samman- räkning av poäng skett. Med pluspoäng för korrekt svar och minuspoäng för felaktigt erhålles den fördelning på indexpoäng som framgår av tabell 6.9. Utöver vad som fram- går av tabellen kan nämnas att 18 elever hade minuspoäng och 27 15 poäng, dvs. alla rätt. Genomsnittspoängen är 8,6.

6.322. Redovisning efter erhållen undervisning

I tabell 6.10 har indexpoängen satts i sam- band med undervisningens omfattning. Som Väntat föreligger en signifikant tendens. Ti- digare anförda reservationer gäller även här.

6.3.2.3 Redovisning efter bakgrundsdata I tabell 6.11 redovisas kunskaperna efter oli- ka bakgrundsdata. Som tidigare föreligger

Tabell 6.9. Indexpoäng ifråga om samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad.

Antal poäng

—0 1—5 6—10 11—15 S:a Antal 32 243 739 493 1 507 % 16 49 33 100

Tabell 6.10. Indexpoäng i samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad redo- visad efter undervisningens omfattning. I %.

Har undervisning skett om det kunskapsstoff

Antal poäng

enkäten behandlat? Bastal —5 6—10 11—15 Ja, om det mesta 242 9 40 50 Ja, om en del 954 17 50 32 Nej 224 25 51 24 Minns ej, uppgift saknas 87

Tabell 6.1]. Indexpoäng i samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad redo- visad efter bakgrundsdata. I %.

Antal poäng Bakgrunds- ___— variabel Kategori Bastal —5 6—1 0 11—1 5 Kön Pojkar 755 24 50 26 Flickor 752 12 48 39 Linje g 672 8 47 45 h, t, 111, s, e 524 21 51 28 pr, tp, ha, ht 311 35 50 14 Orttyp Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 450 15 51 34 Övriga städer med mer än 30 000 inv. 279 18 40 42 Övriga städer 339 19 52 29 Övriga kommuner 439 22 51 28 Kamrat- Har stadigt sällskap, kamrater av båda kontakter könen 382 19 47 35 Har ej stadigt sällskap, kamrater av båda könen 939 19 50 31 Har ej stadigt sällskap, enbart kamrater av egna könet 136 13 50 37 Övrigt och uppgift saknas 50 Målsmans Enbart folkskola 774 20 49 30 skolutbildning Mer än folkskola 539 12 48 40 Vet ej, uppgift saknas 194 27 51 22 Socialgrupp I 219 9 47 44 11 642 17 50 33 III 605 23 48 28 Hemmafruar pensionärer 11 Uppgift saknas 30 Totalt 1 507 18 49 33

Tabell 6.12. Enskilda frågor om normernas relativitet redovisade efter kön och linje. Verti- kala procenttal.

Linje Kön _ h, t. m, Dr, tl),

Påstående/fråga Svarsalternativ Pojkar Flickor g 5, e ha, ht Totalt

1 Inställningen till skilsmässa Rätt 84 90 95 86 71 87 är mycket skiftande mellan Fel 3 2 2 3 4 3 olika religioner Vet ej,

uppgift saknas 14 7 3 12 24 11

2 Lagstiftningen om abort är Rätt 10 10 10 11 8 10 ungefär densamma i de flesta Fel 71 71 77 72 58 71 länder Vet ej,

uppgift saknas 19 19 13 18 34 19

3 Den katolska kyrkan har en Rätt 69 72 82 71 45 70 strängare inställning till an- Fel 2 2 1 2 3 2 vändningen av preventivmedel Vet ej, än de protestantiska kyrkorna uppgift saknas 29 27 16 28 51 28 4 Homosexualitet har fördömts Rätt 35 46 42 40 37 40 av alla folk i alla tider Fel 25 19 25 23 12 22 Vet ej, uppgift saknas 40 36 32 38 51 38

Bastal 755 752 672 524 311 1 507

Tabell 6.13. Indexpoäng ifråga om normernas relativitet.

Antal poäng

_o 1 2 3 4 S:a Antal 208 264 561 270 204 1 507 % 14 18 37 18 14 100 signifikanta skillnader för kön och linje med . . o . Gymnaste- Övrlga de tendenser som framgatt ovan. Vld sam- föl-here- enbok- tidig uppdelning på dessa variabler erhålles dapde Stay/lga Praktiska följande procenttal för poängklassen 11—15 linje linjer linjer poang: Socialgrupp I 48 24 —-1 11 42 32 14 Gymnasie- Övriga IH 43 26 14 förbere- enbok- 1 .. . .. .. . dande staviga Praktiska Bastal for litet for procentberakmng. linje linjer linjer Pojkar 40 24 8 Flickor 48 34 22 6.4 Normernas relativitet

Tendenserna finns kvar. Det kan möjligen hävdas att skillnaderna mellan pojkar och flickor accentueras vid uppdelning på linjer, blir mer markanta på de praktiska linjerna.

Signifikant utslag erhålles även för orttyp. Mönstret är dock svårt att tolka. Inget ut- slag erhålles för kamratkontakter.

Både målsmans skolutbildning och social- grupp ger utslag i samma riktning som er- hölls för sexualkunskap. Vid samtidig upp- delning på socialgrupp och linje försvinner dock skillnaderna mellan socialgrupper. Procenttalen för poängklassen 11—15 po- äng blir nämligen följande:

6.4.1. Enskilda kunskapsfrågor redovisade efter kön och linje

I detta avsnitt ingår endast fyra frågor. Dessa frågor har medtagits inte så mycket för att kontrollera elevernas faktiska kun- skaper utan mera för att försöka få ett grepp om i vilken grad eleverna har någon känsla för att värderingar skiftar mellan olika kul- turer. Tabell 6.12 visar svarsfördelningen med uppdelning på kön och linje. Påståen- det om homosexualitet avviker i svarsmönst- ret från övriga. Här förefaller gissningsfrek- vensen vara relativt hög, möjligen tydande på oklarheter i formuleringen av påståendet.

Signifikanta skillnader mellan pojkars och

Tabell 6.14. Indexpoäng ifråga om normernas relativitet redovisad efter undervisningens om-

fattning I %.

Antal poäng Har undervisning skett om det kunskapsstoff enkäten behandlat? Bastal -—1 2 3—4 Ja, om det mesta 107 15 49 36 Ja, om en del 633 23 42 35 Nej 616 38 32 30 Minns ej, uppgift saknas 151 SOU1969:8 49

Antal poäng

Bakgrunds- variabel Kategori Bastal _] 2 3—4 Kön Pojkar 755 32 33 35 Flickor 752 31 41 28 Linje g 672 21 40 39 h, 12, m, 5, e 524 32 37 31 pr, tp, ha, ht1 311 53 31 16 Orttyp Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 450 28 39 34 Övriga städer med mer än 30 000 inv. 279 25 38 37 Övriga städer 339 34 37 29 vriga kommuner 439 37 35 28 Kamrat— Har stadigt sällskap, kamrater av båda kontakter könen 382 27 38 35 Har ej stadigt sällskap, kamrater av båda könen 939 33 38 29 Har ej stadigt sällskap, enbart kamrater av egna könet 136 30 32 38 Övrigt och uppgift saknas 50 Målsmans Enbart folkskola 774 33 38 29 skolutbildning Mer än folkskola 539 23 39 38 Vet ej, uppgift saknas 194 47 30 23 Socialgrupp I 219 16 41 42 11 642 30 40 30 III 605 38 34 29 Hemmafruar, pensionärer ll Uppgift saknas 30 Totalt 1 507 31 37 31

1 Har ej haft kristendomsundervisning.

flickors svar föreligger beträffande på- ståendena 1 och 4, om skilsmässor och bo- mosexualitet. Pojkarna visar här bättre kun- skaper. I fråga om linjer kan signifikanta skillnader noteras i alla fyra fallen. I stort gäller det här dock att det är de praktiska linjerna som avviker med sämre kunskaper, dessa har ju ej haft kristendomsundervis- ning där detta ämnesområde i första hand behandlas.

6.4.2. Kunskapsindex

6.4.2.1 Uppbyggnad

Fördelningen på indexpoäng framgår av ta- bell 6.13. 44 elever hade minuspoäng. Ge- nomsnittspoängen är 2,0.

6.4.2.2 Redovisning efter erhållen undervis- ning Vid redovisning efter erhållen undervisning (tabell 6.14) föreligger det förväntade sam- bandet, som når signifikans.

6.4.2.3 Redovisning efter bakgrundsdata

Signifikanta skillnader föreligger för kön och linje (tabell 6.15). Vid samtidig uppdel- ning erhålles följande procenttal för 3—4 poäng:

Gymnasie- Övriga

förbere- enbok- dande staviga Praktiska linje linjer linjer Pojkar 47 33 17 Flickor 32 28 16 SOU 1969: 8

Pojkarna har här, i motsats till på övriga områden, bättre kunskaper än flickorna, men detta synes endast gälla på den gym— nasieförberedande linjen.

Signifikanta skillnader föreligger för ort- typer. Kunskaperna förefaller vara något större bland elever i storstäder och övriga större städer än bland övriga elever.

Målsmans skolutbildning och socialgrupp ger utslag som tidigare. Vid samtidig upp- delning på socialgrupp och linje erhålles föl- jande procenttal för poängen 3—4:

Gymnasie— Övriga förbere- enbok-

dande staviga Praktiska linje linjer linjer Socialgrupp I 46 37 -—1 II 3 5 32 16 III 37 30 17

1 Bastal för litet för procentberäkning. Liksom tidigare försvagas socialgrupps-

skillnaderna väsentligt vid uppdelning på linjer.

7. Normer för sexuellt samliv

7.1. Inledning

Undersökningen har avstått från frågor rö— rande elevernas sexuella beteende och i stål- let sökt fastställa deras attityder till detta livsområde, närmare bestämt vilka normer för sexuellt samliv de ansluter sig till.

Läroplan för grundskolan hänvisar be- träffande sexualundervisningen till Skol— överstyrelsens handledning. I denna rekom- menderas sexuell avhållsamhet för ungdom i uppväxtåren. Vi kan nu se hur denna re- kommendation dels stämmer med elevernas egna normer, dels stämmer med vad man uppfattar vara den norm som skolan för- söker förmedla.

Närmast redovisas elevernas normer, där- efter de normer de tillskriver sin omgivning. I enkätformuläret har ordningen mellan frå- gorna varit den omvända. Svarsalternativen är ej genomgående jämförbara. I fråga om

normer man tillskriver skola och föräldrar behandlas fyra olika inställningar, i kap 2 benämnda avvisande, restriktiva, fria och ansvars- och självständighetsbetonande. Ele- verna kunde också ange att skola och för- äldrar ställer sig likgiltiga för problemet. Frågorna avser ju att komma åt skolans och föräldrarnas sätt att fungera som normkäl— lor. Det är då av intresse att se inte bara om de uttalar sig för olika sexuella handlings- mönster utan också om de rekommenderar eget ställningstagande eller ställer sig likgil- tiga. Beträffande kamraters normer och ele- vernas egna är det däremot de olika hand- lingsmönstren som är av intresse, dvs vad man kommit fram till.

7.2 Elevernas egna normer

Av tabell 7.1 framgår vilka normer som ele- verna ansluter sig till. Omkring 2/ 3 har den

Tabell 7.1. Elevernas normer för sexuellt samliv mellan ungdomar i deras egen ålder.

Vilken norm ansluter man sig till?

Att man måste ha Att det stadigt räcker Att det sällskap med att absolut för att ha man träf- inte får sexuellt fas mer Uppgift förekomma samliv tillfälligt Vet ej saknas S:a Antal 96 980 176 250 5 1 507 % 6 12 17 _ 100 52 SOU1969:8

Tabell 7.2. Elevernas normer för sexuellt samliv: rätt eller fel att ge efter?

Tycker man att det är rätt eller fel att en flicka ger efter och (har samlag med en pojke för att han vill det?

Vet ej, det Uppgift Rätt Fel beror på saknas S:a Antal 38 1 218 245 6 1 507 % 3 81 16 — 100

Tycker man att det är rätt eller fel att en pojke ger efter och har samlag med en flicka för att han vill det?

Vet ej, det Uppgift Rätt Fel beror på saknas S:a Antal 90 1 217 197 3 1 507 % 6 81 13 — 100

inställningen att det krävs stadigt sällskap för sexuellt samliv.

De frågor som redovisas i tabell 7.2 av- såg att komma åt hur man ställde sig till att ge efter för påtryckningar utan att själv egentligen vilja. Avståndstagandet är påtag- ligt.

Den norm eleverna ansluter sig till beror ej av omfattningen av den undervisning de fått om olika normer. Detta framgår av ta- bell 7.3. Ca 2/ 3 av eleverna ansluter sig oberoende av undervisningens omfattning till kravet på stadigt sällskap.

7.2.1. Redovisning efter bakgrundsdata

I tabell 7.4 redovisas elevernas normer med uppdelning på bakgrundsdata. Signifikant skillnad finns här mellan pojkar och flickor. Flickor ansluter sig i högre grad till kravet på stadigt sällskap. Indelningen efter linje visar en sjunkande tendens för andelen som

kräver stadigt sällskap. Denna andel är störst på gymnasieförberedande linjen, lägst på de praktiska. Den motsatta tendensen hittas för andelen vet ej—svar. Skillnaderna är signifikanta.

Variationerna mellan orttyper visar inte något bestämt mönster. Signifikans förelig- ger ej. För variabeln kamratkontakter erhål- les dock signifikant utslag. Mönstret före- faller rimligt. De som har stadigt sällskap är de som mest ansluter sig till kravet på sta- digt sällskap, elever som ej har stadigt säll- skap men kontakter med båda könen (i be- märkelsen bästa vänner) har den lägsta an- slutningen.

För de fyra bakgrundsvariabler som här användes för att karakterisera hemmiljön gäller att endast den sista, föräldrarnas kon- troll över elevernas tider, ger signifikant ut- slag. Tendensen, som innebär att anslut- ningen till kravet på stadigt sällskap växer med föräldrarnas kontroll, är dock inte sär-

Tabell 7.3. Elevernas normer för sexuellt samliv mellan ungdomar i deras egen ålder redo- visade efter erhållen undervisning.

Vilken norm ansluter man sig till?

Räcker

Har man i undervisningen Får ej Stadigt med mer : behandlat olika normer för före- sällskap tillfällig Uppgift sexuellt samliv? Bastal komma krävs kontakt Vet ej saknas Ja, rätt mycket eller en del 654 7 66 12 15 — Nej 698 6 67 12 15 — Minns ej, uppgift saknas 155 7 52 10 30 1 . . SOU 1969: 8 53

Tabell 7.4. Elevernas normer för sexuellt samliv mellan ungdomar i deras egen ålder redo- visade efter bakgrundsdata. I %.

Vilken norm ansluter man sig till?

Räcker Får ej Stadigt med mer Bakgrunds- före- sällskap tillfällig Uppgift variabel Kategori Bastal komma krävs kontakt Vet ej saknas Kön Pojkar 755 4 57 19 20 —— Flickor 752 9 73 5 13 — Linje g 672 8 69 10 1 3 — h, t, m, 5, e 524 6 63 13 17 1 pr, tp, ha, ht 311 3 59 13 24 — Orttyp Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 450 5 68 12 15 — Övriga städer med mer än 30 000 inv. 279 7 65 12 16 —— Övriga städer 339 7 64 9 19 1 Övriga kommuner 439 7 62 13 17 — Kamrat- Har stadigt sällskap, kam- kontakter rater av båda könen 382 3 74 11 12 1 Har ej stadigt sällskap, kamrater av båda könen 939 7 61 13 18 — Har ej stadigt sällskap, en- bart kamrater av egna könet 136 8 67 6 19 — Övrigt och uppgift saknas 50 Målsmans Enbart folkskola 774 7 64 11 17 — skolutbild- Mer än folkskola 539 6 67 13 13 1 ning Vet ej, uppgift saknas 194 3 63 9 24 1 Socialgrupp I 219 5 67 15 12 — II 642 8 65 10 17 _— III 605 5 64 12 18 — Hemmafruar, pensionärer 11 Uppgift saknas 30 Religiös Båda föräldrarna religiösa 293 12 67 9 12 _ bakgrund En av föräldrarna religiös 235 6 69 11 14 —— Ingen av föräldrarna religiös 686 5 69 13 13 — Övrigt, vet ej och uppgift saknas 293 4 52 11 32 1 Föräldrar- Brukar föräld- Alltid 158 7 70 11 12 — nas rarna ange hur Ofta 288 6 71 8 15 — kontroll dags man skall Ibland 866 6 64 12 18 — vara hemma på Aldrig 186 10 60 17 14 — kvällarna Uppgift saknas 9 Totalt 1 507 6 65 12 17 _—

skilt utpräglad. Det bör vidare nämnas att vid prövningen av variabeln religiös bak- grund ingår ej svarskategorin »övrigt, vet ej och uppgift saknas». Tabellen visar för denna kategori på en avvikelse av under- ordnat intresse (stor andel vet ej-svar).

7.3. Normer tillskrivna skola, föräldrar och kamrater

Tabell 7.5 visar de normer eleverna tillskri- ver sin omgivning. Intressant är här att no- tera den stora andel av eleverna som tillskri-

Tabell 7.5. Normer för sexuellt samliv mellan ungomar i elevernas egen ålder tillskrivna skola, föräldrar och kamrater.

Vad tror man skolan vill att man skall tycka?

Skolan vill

Att det att man Skolan in—

Att det Att man räcker bildar sig tresserar absolut måste ha med att en egen sig inte inte får stadigt man träffas uppfattning alls för före- säll- mer till- att handla denna Uppgift komma skap fälligt efter fråga Vet ej saknas S:a Antal 188 160 6 829 95 224 5 1 507 0/ 12 1 1 — 55 6 15 — 100

Vad tror man föräldrarna tycker?

Föräldrarna Att det vill att Föräldrarna Att det räcker man bildar intresserar absolut Att man med att sig en egen sig inte inte får måste ha man träffas uppfattning alls för före- stadigt mer till- att handla denna Uppgift komma sällskap fälligt efter fråga Vet ej saknas S:a Antal 489 309 11 424 13 255 6 1 507 % 32 20 1 28 1 17 — 100 Vad tror man kamraterna tycker? Att det Att det räcker Kamraterna absolut Att man med att har ingen inte får måste ha man träffas speciell före- stadigt mer till- åsikt om Uppgift komma sällskap fälligt detta Vet ej saknas S:a Antal 12 466 260 506 255 8 1 507 % 1 31 17 34 17 1 100

Tabell 7.6. Normer för sexuellt samliv tillskrivna skolan redovisade efter undervisningens omfattning. Vad tror man att skolan vill att man skall tycka? Skolan vill att Skolan Att det Att man Att det man bil- intres- Har man i under- absolut måste räcker dar sig serar visningen behand- inte ha sta— med att en egen sig inte lat olika normer får digt man träf- uppfatt- alls för Vet ej, för sexuellt sam- före- säll- fas mer ning att denna uppgift liv? Bastal komma skap tillfälligt handla efter fråga saknas Ja, rätt mycket eller en del 654 11 12 _ 62 4 10 Nej 698 14 10 — 51 8 16 Minns ej, uppgift saknas 155 9 8 1 45 6 32

ver skolan åsikten att man bör bilda sig lan utan vidare grund är svårt att säga. Ta- en egen uppfattning att handla efter. Om bell 7.6 visar dock att andelen elever som denna uppfattning bottnar i uttalade åsik- ser skolans roll på detta sätt varierar med ter från lärarna eller endast tillskrives sko- den utsträckning i vilken man i skolan syss-

lat med olika normer för sexuellt samliv. De som fått undervisning uppger i högre grad än övriga att skolan vill att man bildar sig en egen uppfattning att handla efter. Det är emellertid klart att skolan enligt ele— vemas uppfattning inte hävdar den inställ- ning som rekommenderas i handledningen, nämligen att sexuellt samliv mellan ungdo- mar 1 uppväxtåldern inte bör förekomma. Om lärarnas faktiska undervisning på den- na punkt är sådan eleverna uppfattat den, kan det möjligen bero på föreskrifter till- komna senare än handledningen. Läropla- nen för grundskolan (1962) betonar starkt kravet på objektivitet vid undervisningen i samhällskunskap, religionskunskap och den i flera ämnen ingående undervisningen i familjekunskap.

Det är också intressant att jämföra åsik- terna tillskrivna skolan och föräldrar. För- äldrarna skulle alltså vara mer restriktiva. Detta kan bero på att eleverna har mer kän- nedom om föräldrarnas åsikter medan sko- lans kanske inte är lika klart uttalade. Vid frågorna om kamraternas resp. elevernas egna normer har svarsalternativ motsva- rande >>skolan resp. föräldrarna vill att man bildar sig en egen uppfattning att handla efter» och »Skolan resp. föräldrarna intres- serar sig inte alls för denna fråga» ej ingått då frågan för kamraterna och eleverna själva rör deras egen situation.

Eftersom svarsalternativen inte är riktigt desamma kan en direkt jämförelse mellan elevernas egna åsikter och åsikter tillskrivna skola och föräldrar inte göras. Det är dock tydligt att skola och speciellt föräldrar till- skrives den avvisande åsikten i högre grad än den omfattas av eleverna själva och den minst restriktiva i lägre grad.

En svag tendens pekar på att förhållandet beträffande kamraternas åsikter skulle vara det omvända mot skolans och föräldrarnas, dvs kamraterna skulle i lägre grad än ele— verna själva ha åsikten att sexuellt samliv ej får förekomma — denna andel skulle kan- ske höjas om vet ej-svaren och »kamraterna har ingen speciell åsikt om detta» närmare kunde preciseras — men ändå återstår det faktum att kamraterna i högre grad (17 mot

12 %) tillskrivs åsikten att det räcker med att man träffas mer tillfälligt.

I alla fall bör man beakta att »kamra- terna har ingen speciell åsikt om detta» an- tagligen ofta innebär att eleverna icke kän- ner till kamraternas åsikter. Man kan inte antaga att kamraterna skulle ha mindre bestämda uppfattningar än eleverna själva och endast 17 % av dessa har angett att de ej vet vilken uppfattning de ansluter sig till medan alltså 34 % av kamraterna inte skulle ansluta sig till någon speciell åsikt.

8 Upplevt behov av sexual- och samlevnads-

undervisning

8.1. Inledning

Undersökningen ger information om elever- nas behov av sexualundervisning på två sätt. Dels genom att redovisa elevernas kunska— per. Dessa kan, med utgångspunkt från spe- cificerade funktioner för sexualundervis— ningen, granskas med avseende på om de täcker behovet. Dels ger undersökningen information om det behov eleverna själva anser sig ha av sexualundervisning. Därmed kan olika tänkbara åtgärder beträffande un- dervisningen bedömas med avseende på be- mötandet på elevsidan. Det är detta senare område, elevernas upplevda behov, som skall behandlas i föreliggande kapitel.

Det uttalade behovet är en funktion av »mättnadsgraden», i sin tur sammanhängan- de med omfattning av erhållen undervisning och av tillgången till informationsalternativ. En stor del av frågorna om behov anknyter till den första komponenten, gäller alltså behoven mot bakgrund av erhållen under- visning. Nu har kartläggningen av undervis-

ningens innehåll avsett relativt stora kun— skapsområden varför rekonstruktion i detalj av önskemålen om undervisning ej är möj- lig. Inte heller erhålles någon direkt grade- ring av vikten ur elevernas synpunkt av de olika områdena.

Vi skall här först ta upp två frågor med anknytning till den undervisning som före- kommit, som tidigare med uppdelning på fyra områden varav tre gäller kunskapsom- råden (sexualkunskap, samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad och normernas relativitet) och det fjärde normer för sexuellt samliv.

Sexualkunskap o. s. v. definieras här som tidigare av det kunskapsstoff som eleverna utfrågats om i enkäten. Sedan behandlas elevernas önskemål beträffande hjälpmedel i undervisningen och undervisningsklimat samt deras behov av enskilt samtal och av undervisning i speciella frågor (preventiv- medel, samlag). Slutligen redovisas elever- nas synpunkter på vem som bör sköta sexual- undervisningen i skolan.

Tabell 8.1. Upplevelse av att sexualkunskap berörs i undervisningen.

Tycker man att det är bra att sexualkunskap berörs i

undervisningen? . _ Uppgift Ja Nej Vet ej saknas S:a Antal 1 473 1 31 2 1 507 % 98 — 2 — 100 SOU 1969: 8 57

Tabell 8.2. Önskemål om mer undervisning i sexualkunskap.

Skulle man önskat att skolan gett mer undervisning än som skett i sexualkunskap?

Ja, Ja, mycket något Uppgift

mer mer Nej Vet ej saknas S:a Antal 385 840 179 102 1 1 507 % 26 56 12 7 — 100

8.2 Elevernas attityd till att sexual— och samlevnadsfrågor behandlas [ undervis- ningen

8.2.1. Ifråga om sexualkunskap

8.2.1.l Allmän värdering och önskemål

Attityden omfattar två frågor, vilkas inne- håll framgår av tabellerna 8.1 och 8.2. En överväldigande majoritet, 98 % av eleverna, ser positivt på att sexualkunskap berörs i un- dervisningen. 82 % uttrycker önskemål om mer undervisning (mycket eller något mer). Man bör observera att eleverna i och för sig tagit ställning för ökad undervisning i sexualkunskap, men inte uppmanats att ta

hänsyn till detta besluts konsekvenser t. ex. minskad undervisning om andra ämnesom- råden.

Eleverna har heller inte uttalat sig om in— nehållet i den önskade undervisningen annat än att man kan tänka sig att de i viss mån relaterar till de kunskapsfrågor som tagits upp i enkäten. Dessa består dock av både s.k. praktiska frågor och frågor av mer teoretiskt intresse.

Beträffande den allmänna värderingen finns således inte tillräcklig variation i sva- ren för att motivera särredovisning efter bakgrundsdata eller uppgifter om undervis- ningens omfattning. Särredovisning har dock skett beträffande önskemålen om mer un- dervisning.

Tabell 8.3. Önskemål om mer undervisningi sexualkunskap redovisade efter omfattning av erhållen undervisning. I %.

Skulle man önskat att skolan gett mer undervisning än som skett i sexualkunskap?

Ja, Ja, Har man fått undervisning om det mycket något Uppgift kunskapsstoff enkäten behandlat? Bastal mer mer Nej Vet ej saknas Ja, om det mesta 612 16 59 18 7 — Ja, om en de] 766 29 57 8 7 — Nej 95 58 33 2 7 — Minns ej, uppgift saknas 34

Skulle man önskat att skolan gett mer undervisning än som skett i sexualkunskap?

Sexual- och samlevnadsundervisning, Ja, Ja, under biologilektionerna: antal timmar mycket något Uppgift Bastal mer mer Nej Vet ej saknas

1—3 348 32 54 7 6 — 4—5 329 28 54 13 5 — 6— 250 20 58 18 4 —

Ingen undervisning, minns ej antal timmar och uppgift saknas 580 23 56 11 10 —

8.2.1.2 Redovisning efter erhållen under- visning

Hur önskemålen om mer undervisning beror av den undervisning man erhållit framgår av tabell 8.3. En signifikant tendens före— ligger i övre delen av tabellen. Önskemål om mer undervisning i sexualkunskap beror i hög grad av i vilken omfattning man fått sådan undervisning. I tabellens nedre del, där särredovisning görs efter antal timmar som ägnats åt sexualundervisning under bio— logilektionerna, framträder samma tendens, dock betydligt svagare. Även här föreligger statistisk signifikans.

Tabell 8.4. Önskemål om mer undervisning i I %.

I tabell 8.4 redovisas önskemålen om mer undervisning efter bakgrundsdata. Önskemål om mer undervisning förekommer i ungefär samma omfattning bland pojkar och flickor, bland elever på olika linjer. De samman- hänger ej heller med elevernas hemmiljö. Önskemålen varierar dock beroende på kamratkontakter. Elever som har stadigt sällskap vill ha mer undervisning än elever som ej har stadigt sällskap och bara har kamrater av samma kön som eleven själv. Skillnaderna är signifikanta.

sexualkunskap redovisade efter bakgrundsdata.

Skulle man önskat att skolan gett mer undervisning än som skett i sexualkun-

skap? Ja, Ja, Bakgrunds- mycket något Uppgift variabel Kategori Bastal mer mer Nej Vet ej saknas Kön Pojkar 755 23 58 12 7 — Flickor 752 28 53 12 7 —— Linje g 672 27 55 12 6 _- h, t, m, 5, e 524 27 56 10 6 — pr, tp, ha, ht 311 20 57 13 10 — Orttyp Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 450 30 52 11 6 — Övriga städer med mer än 30 000 inv. 279 29 53 12 6 — Övriga städer 339 23 56 14 7 — Ovriga kommuner 439 21 61 11 7 — Kamrat- Har stadigt sällskap, kamrater kontakter av båda könen 382 36 52 9 4 — Har ej stadigt sällskap, kam- rater av båda könen 939 22 58 12 7 — Har ej stadigt sällskap, enbart kamrater av egna könet 136 23 48 20 10 —- Övrigt och uppgift saknas 50 Målsmans Enbart folkskola 774 23 58 12 7 — skolutbildning Mer än folkskola 539 29 55 11 5 — Vet ej, uppgift saknas 194 24 49 16 10 — Socialgrupp I 219 26 59 10 5 —— II 642 26 55 12 7 —— III 605 25 57 12 7 — Hemmafruar, pensionärer 11 Uppgift saknas 30 Religiös Båda föräldrarna religiösa 293 22 59 13 5 — bakgrund En av föräldrarna religiös 235 27 57 13 3 — Ingen av föräldrarna religiös 686 27 55 12 6 — Övrigt, vet ej och uppgift saknas 293 23 54 10 13 —— Totalt 1 507 26 56 12 7 —— sou 1969: 8 59

Tabell 8.5. Upplevelse av att samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad berörs i undervisningen.

Tycker man att det är bra att samhällsfrågor med an- knytning till sexualliv och samlevnad berörs i under-

visningen? Uppgift Ja Nej Vet ej saknas S:a Antal 1 452 6 35 14 1 507 % 96 — 2 1 100

Tabell 8.6. Önskemål om mer undervisning om samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad.

Skulle man önskat att skolan gett mer undervisning än som skett om samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad?

Ja, mycket Ja, något Uppgift

mer mer Nej Vet ej saknas S:a Antal 378 868 143 106 12 1 507 % 25 58 9 7 1 100

8.2.2. Ifråga om samhällsfrågor med an- knytning till sexualliv och samlevnad

8.2.2.l Allmän värdering och önskemål

Tabellerna 8.5 och 8.6 ger en bild som föga avviker från motsvarande gällande sexualkunskap. Eleverna är i överväldigande grad positiva till att samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad tas upp i undervisningen. Över 80% vill ha mer undervisning.

8.2.2.2 Redovisning efter erhållen undervisning

Vid särredovisning av önskemål efter er- hållen undervisning, tabell 8.7, framträder

sarnma tendens som tidigare, statistiskt sig- nifikant.

8.2.2.3 Redovisning efter bakgrundsdata

I tabell 8.8 ges önskemålen med uppdelning på bakgrundsdata. Variabeln religiös bak- grund ingår ej här. Den har bedömts som mindre intressant redovisningsgrund med motiveringen att frågorna på detta område kan antas vara mindre kontroversiella än sexualkunskap. Signifikanta skillnader före- ligger mellan olika linjer. Intresset för mer undervisning är mindre på de praktiska lin- jerna än på övriga. Det kan noteras att sam- ma tendens framträder ifråga om sexualkun-

Tabell 8.7. Önskemål om mer undervisning om samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad redovisade efter omfattning av erhållen undervisning. I %.

Skulle man önskat att skolan gett mer undervis- ning ån som skett om samhällsfrågor med an- knytning till sexuallivet?

Ja, Ja, Har man fått undervisning om det mycket något Uppgift kunskapsstoff enkäten behandlat? Bastal mer mer Nej Vet ej saknas Ja, om det mesta 242 18 59 16 7 — Ja, om en del 954 22 62 9 7 — Nej 224 48 42 3 5 2 Minns ej, uppgift saknas 87

Tabell 8.8. Önskemål om mer undervisning i samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad redovisade efter bakgrundsdata. I %.

Skulle man önskat att skolan gett mer under- visning än som skett i samhällsfrågor med an- knytning till sexualliv och samlevnad?

Ja, Ja, Bakgrunds- mycket något Uppgift variabel Kategori Bastal mer mer Nej Vet ej saknas Kön Pojkar 755 24 57 10 8 1 Flickor 752 26 58 9 6 1 Linje g 672 29 57 9 5 —— h, t, m, s, e 524 26 58 9 6 1 pr, tp, ht, ha 311 16 59 11 13 2 Orttyp Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 450 33 52 8 7 1 Övriga städer med mer än 30 000 inv. 279 26 59 7 7 1 Övriga städer 339 22 56 12 9 1 Övriga kommuner 439 19 64 10 6 1 Kamrat- Har stadigt sällskap, kam- kontakter rater av båda könen 382 32 54 8 5 1 Har ej stadigt sällskap, kamrater av båda könen 939 22 60 9 8 1 Har ej stadigt sällskap, en- bart kamrater av egna könet 136 25 54 12 9 —— Övrigt och uppgift saknas 50 Målsmans Enbart folkskola 774 23 60 10 6 1 skolutbildning Mer än folkskola 539 29 56 8 6 — Vet ej, uppgift saknas 194 22 52 12 12 2 Socialgrupp I 219 29 58 8 5 -— II 642 25 58 9 7 — III 605 24 57 10 8 1 Hemmafruar, pensionärer 11 Uppgift saknas 30 Totalt 1 507 25 58 9 7 1 skap, dock ej statistiskt säkerställd. Skillna- ning utöver folkskola visar större intresse

också störst bland

der av signifikant storlek föreligger mellan olika orttyper. Intresset är bland elever i storstäder och minst elever i kategorin övriga kommuner. I viss män kan detta förklaras av att en något större del av eleverna i kategorin övriga kommuner uppgett att de fått undervisning om det kunskapsstoff enkäten behandlat (82 % mot 74 % för elever i storstäder). Liksom ifråga om sexualkunskap ger varia- beln kamratkontakter signifikant utslag, med likartad tendens. De elever som har mest kontakt med andra könet har det stör- sta intresset. Signifikant skillnad föreligger slutligen för variabeln målsmans skolutbild- ning. Elever vars föräldrar har skolutbild-

än övriga.

8.2.3. Ifråga om normernas relativitet

8.2.3.1 Allmän värdering och önskemål

Intresset för undervisning rörande vad som här kallats normernas relativitet (kunskaper om variationer i normer mellan olika kultu- rer) framgår av tabellerna 8.9 och 8.10. Här erhålles resultat som liknar de tidigare fast med något mindre markerat intresse. 70 % önskar här mer undervisning mot 82 % och 83 % för sexualkunskap och samhällsfrågor med anknytning till sexual- liv och samlevnad.

Tabell 8.9. Upplevelse av att normernas relativitet berörs i undervisningen.

Tycker man att det är bra att normernas rela- tivitet berörs i undervisningen?

Uppgift Ja Nej Vet ej saknas S:a Antal 1 293 43 148 23 1 507 % 86 3 10 2 100

Tabell 8.10. Önskemål om mer undervisning om normernas relativitet.

Skulle man önskat att skolan gett mer undervisning än som skett om normernas relativitet?

Ja, mycket Ja, något Uppgift mer mer Nej Vet ej, saknas S:a Antal 329 729 264 169 16 1 507

% 22 48 18 11 1 100

Den högre andelen »vet ej» svar här i jämförelse med önskemål om undervis- ning ifråga om de två övriga kunskapsom- rådena kan troligen förklaras med att ele- verna haft svårare att bilda sig en uppfatt- ning om vad detta ämnesområde innebär på grund av de få exempel som har givits.

8.2.3.2 Redovisning efter erhållen under- visning

Som tidigare har önskemålen om mer un- dervisning redovisats efter omfattning av erhållen undervisning, tabell 8.11. Samma tendens som tidigare redovisats framträder även här, statistiskt säkerställd.

8.2.3.3 Redovisning efter bakgrundsdata

Vid uppdelning efter bakgrundsdata, som här begränsats till fem, erhålles signifikanta utslag för tre av dem. Tabell 8.12 visar att flickor är mer intresserade av att få mer un- dervisning än pojkar. Samma gäller för ele- ver på gymnasieföreberedande linje jämfört med övriga. Skillnaderna är dock i båda fallen av relativt måttlig storlek. För orttyp framträder samma tendens som tidigare, sta- tistiskt signifikant. Intresset för mer under- visning är störst i storstäder, minst i katego- rin övriga kommuner. Några skillnader för variablerna målsmans skolutbildning och so- cialgrupp kan ej beläggas.

Tabell 8.1]. Önskemål om mer undervisning om normernas relativitet redovisade efter om-

fattning av erhållen redovisning. I %.

Skulle man önskat att skolan gett mer under- visning än som skett om normernas relativitet?

Ja, Ja, Har man fått undervisning om det kun- mycket något Uppgift skapsstolf enkäten behandlat? Bastal mer mer Nej Vet ej saknas Ja, om det mesta 107 17 44 35 5 — Ja, om en de] 633 18 54 19 10 — Nej 616 30 45 14 10 1 Minns ej, uppgift saknas 151 62 SOU 1969: 8

grundsdata. I %.

Skulle man önskat att skolan gett mer under- visning än som skett om normernas relativitet?

Ja, Ja,

Bakgrunds- mycket något Uppgift variabel Kategori Bastal mer mer Nej Vet ej saknas Kön Pojkar 755 18 49 19 13 1

Flickor 752 26 47 16 9 1 Linje g 672 25 48 19 8 1

h, t, m, 5, e 524 19 50 18 11 1 pr, tp, ha, ht 311 19 47 13 19 2 Orttyp Stockholm, Göteborg,

Malmö med vissa för-

orter 450 28 44 16 11 1 Övriga städer med mer än 30000 inv. 279 20 51 20 8 1

Övriga städer 339 19 48 17 14 1 Övriga kommuner 439 19 51 18 11 l Målsmans Enbart folkskola 774 21 48 17 13 1 skolutbildning Mer än folkskola 539 23 51 18 8 1

Vet ej, uppgift saknas 194 23 43 16 16 2 Socialgrupp I 219 26 46 21 7 I

II 642 20 49 19 11 1 III 605 22 48 15 1 3 2

Hemmafruar, pensionärer 11 Uppgift saknas 30

Totalt 1 507 22 48 18 11 l

8.2.4 Ifråga om normer för sexuellt samliv

8.2.4.1 Önskemål om mer diskussion i skolan

På detta område har ej samma frågor ställts som för de tre tidigare vilket i efterhand kan beklagas. Eleverna har endast tillfrågats om de önskat mer diskussion kring olika normer för sexuellt samliv. Detta begrepp har då fått sitt innehåll av de frågor gäl— lande olika uppfattningar, vilka här har re- dovisats i kap 6. Det skulle dock icke ha varit möjligt att åstadkomma direkt jämför- barhet genom att ställa samma frågor. I de

tidigare fallen har vi ju haft en uppfattning om vad som ligger till grund för gradering av önskemålen — i vilken mån undervisning förekommit om kunskapsfrågorna. Beträf- fande normer för sexuellt samliv har vi bara elevernas subjektiva uppfattning att gradera efter, varför en finare gradering ansetts mindre meningsfull.

I tabell 8.13 redovisas elevernas önskemål om mer diskussion. Frågans formulering och svarsalternativen avviker från dem som gällt för de tre kunskapsområdena. Vid jämförelse med siffror för det mest bränn- bara av dessa tre områden, sexualkunskap,

Tabell 8.13. Önskemål om mer diskussion kring normer för sexuellt samliv.

Skulle man önskat att det i skolan diskuterats mer än som skett kring normer för sexuellt samliv?

Uppgift Ja Nej Vet ej saknas S:a Antal 1 026 224 253 4 1 507 % 68 15 17 — 100 SOU 1969: 8 63

Tabell 8.14. Önskemål om mer diskussion kring normer för sexuellt samliv redovisade efter omfattning av diskussion under läsåret. I %.

Skulle man önskat att det i skolan diskuterats mer än som skett kring normer för sexuellt samliv?

Har olika normer för sexuellt samliv behandlats Uppgift i undervisningen Bastal Ja Nej Vet ej saknas Ja, rätt mycket 75 52 36 9 3 Ja, en del 579 67 17 16 — Nej 698 75 1 1 14 _ Minns ej, uppgift saknas 155

kan konstateras att procenten elever som inte önskat mer undervisning i sexualkun- skap respektive diskussion om normer för sexuellt samliv är ungefär densamma, 12 respektive 15 %. Däremot är procenten som svarat vet ej större för normområdet och därmed också procenten positiva till mer diskussion lägre. Skillnaden kan bero på skillnaden i svarsalternativ. Eleverna har i ena fallet haft möjlighet att nyansera vissa jasvar (mycket eller något mer), i andra fal- let har de inte haft denna möjlighet, vilket kan ha lett till större tveksamhet. Den rim- ligaste formuleringen synes här vara att drygt 2/3 av eleverna oreserverat uttalat sig för mer diskussion kring normer för sexuellt samliv.

8.2.4.2 Redovisning efter erhållen under- visning

Av tabell 8.14, där redovisning görs efter den omfattning i vilken normer berörts i undervisningen, framgår att ovan nämnda andel som uttalat sig för mer diskussion varierar på sätt som gällt för övriga önske- mål om mer undervisning. Skillnaderna är signifikanta.

8.2.4.3 Redovisning efter bakgrundsdata

I tabell 8.15 redovisas önskemålen efter bakgrundsdata. Här har samma sju variab- ler tagits upp som ifråga om sexualkunskap, alltså även föräldrarnas religiösa förhållan— den som indikator på hemmiljö. Inga skill—

nader föreligger mellan pojkar och flickor. För variabeln linje erhålles dock signifikant utslag. Inspektion av tabellen visar att ele- verna på g-linjen både har den största an— delen positiva och den största andelen nega- tiva, alltså är de mest polariserade i sina önskemål medan elever på de praktiska lin- jerna har lägst andel positiva och störst an- del osäkra (vet ej-svar). Ifråga om orttyp föreligger inte några statistiskt signifikanta skillnader. Tidigare iakttagna skillnader be- roende på kamratkontakter framträder även där, mer markanta och statistiskt säkerställ— da. Av variabler som berör elevernas hem- miljö ger enbart socialgrupp signifikant ut- slag. Tendensen är här att elever i social- grupp I har största andelen nej-svar och elever i socialgrupp III lägsta andelen. De skillnader som framträder torde knappast kunna hänföras till socialgruppsvariabelns samband med linje, då ju mönstret där har annan karaktär.

8.3. Elevernas önskemål ifråga om hjälp- medel i undervisningen och undervisnings- klimat

Här behandlas endast två aspekter, bild- band och filmer samt diskussion i klassen. Tabell 8.16 visar att 80 % av eleverna har uttryckt önskemål om mer hjälpmedel i un- dervisningen i form av bildband och filmer.

8.3.1. Redovisning efter bakgrundsdata

Av tabell 8.17 framgår att intresset är det- samma bland pojkar och flickor, att elever

Tabell 8.15. Önskemål om mer diskussion kring normer för sexuellt samliv redovisade efter bakgrundsdata. I %.

Skulle man önskat att det i skolan diskuterats mer än som skett kring normer för sexuellt samliv?

Bakgrunds- Uppgift variabel Kategori Bastal Ja Nej Vet ej saknas Kön Pojkar 755 68 14 18 — Flickor 752 69 16 16 — Linje g 672 71 17 12 — h, t, m, 5, e 524 69 13 18 — pr, tp, ha, ht 311 60 15 25 — Orttyp Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 450 67 17 16 — Övriga städer med mer än 30 000 inv. 279 66 15 18 — Övriga städer 339 70 13 17 — Övriga kommuner 439 69 14 17 -— [ Kamrat- Har stadigt sällskap, kamrater av . kontakter båda könen 382 75 13 12 —— i Har ej stadigt sällskap, kamrater av båda könen 939 67 15 18 — i Har ej stadigt sällskap, enbart kam- rater av egna könet 136 59 23 18 — Övrigt och uppgift saknas 50 Målsmans Enbart folkskola 774 68 15 17 — skolutbildning Mer än folkskola 539 71 15 14 — Vet ej, uppgift saknas 194 61 12 26 1 Socialgrupp I 219 65 22 13 —— 11 642 68 15 17 — III 605 69 13 17 —— Hemmafruar, pensionärer 11 Uppgift saknas 30 Religiös Båda föräldrarna religiösa 293 67 18 15 — bakgrund En av föräldrarna religiös 235 77 10 12 —- Ingen av föräldrarna religiös 686 70 16 14 — Övrigt, vet ej och uppgift saknas 293 57 14 29 — Totalt 1 507 68 15 17 —

Tabell 8.16. Önskemål om mer hjälpmedel i undervisningen i sexual— och samlevnadsfrågor.

Skulle man vilja ha fler bildband och filmer?

Uppgift Ja Nej Vet ej saknas S:a Antal 1 202 164 140 l 1 507 % 80 1 l 9 — 100 sou 1959: 8 65

Tabell 8.17. Önskemål om mer hjälpmedel i undervisningen i sexual- och samlevnadsfrågor redovisade efter bakgrundsdata. I %.

Skulle man vilja ha fler bildband och filmer?

Bakgrunds- Uppgift variabel Kategori Bastal Ja Nej Vet ej saknas Kön Pojkar 755 80 11 9 _—

Flickor 752 79 11 10 —— Linje g 672 80 13 7 ——

h, t, m, 5, e 524 82 9 9 — pr, tp, ha, ht 311 76 10 14 — Orttyp Stockholm, Göteborg, Malmö med

vissa förorter 450 79 12 8 — Övriga städer med mer än 30 000 inv. 279 80 11 9 Övriga städer 339 79 10 11 —

Övriga kommuner 439 81 10 10

Totalt 1 507 80 11 9 —

Tabell 8.18. Önskemål om mer diskussion i klassen kring sexual- och samlevnadsfrågor.

Skulle man vilja ha tillfälle till mer diskussion i klassen kring sexual- och samlevnadsfrågor?

Uppgift Ja Nej Vet ej saknas S :a Antal 1 128 196 181 2 1 507 % 75 l 3 12 — 100

Tabell 8.19. Önskemål om tillfälle till mer diskussion i klassen kring sexual— och samlev- nadsfrågor redovisade efter bakgrundsdata. I %.

Skulle man vilja ha tillfälle till mer diskussion i klassen kring sexual- och samlevnadsfrågor?

Bakgrunds- Uppgift variabel Kategori Bastal Ja Nej Vet ej saknas Kön Pojkar 755 74 13 13 —- Flickor 752 76 13 11 — Linje g 672 77 l 3 9 — h, t, m, s, e 524 74 12 13 _ pr, tp, ha, ht 311 70 13 16 1 Orttyp Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 450 78 12 10 — Övriga städer med mer än 30 000 inv. 279 77 11 11 — Övriga städer 339 70 15 15 1 Övriga kommuner 439 74 14 12 — Totalt 1 507 75 13 12 _

Skulle man vilja ha tillfälle till enskilt samtal om personliga problem gällande sexuallivet?

Uppgift Ja Nej Vet ej saknas S :a Antal 819 401 279 8 1 507 % 54 27 19 1 100

på praktiska linjer signifikant avviker från övriga med större andel vet ej-svar och mindre intresse. Slutligen att intresset är detsamma hos elever boende i olika ortty- per.

Av tabell 8.18 framgår att 3/ 4 uttryckt önskemål om mer diskussion i klassen kring sexual- och samlevnadsfrågor. Denna andel varierar ej med kön eller orttyp men statis— tiskt signifikant med linje med samma ten- dens som ifråga om hjälpmedel (tabell 8.19).

8.4 Elevernas behov av enskilt samtal rö- rande sexual— och samlevnadsproblem

54 % av eleverna har önskemål om tillfälle till enskilt samtal om personliga problem, tabell 8.20. Andelen vet ej-svar är här rela- tivt stor, 19 %.

8.4.1. Redovisning efter bakgrundsdata

Behovet är signifikant större bland flickor än bland pojkar, tabell 8.21. Den tendens som synes framträda ifråga om linje är ej signifikant. Däremot erhålles signifikant ut- slag för orttyp. Behovet är störst bland ele— ver i storstäder och minst bland elever i öv- riga städer och övriga kommuner. De elever som har mest kontakter med motsatta könet synes ha större behov av enskilt samtal än övriga elever, som har svårare att ta ställ- ning till frågan. Skillnaderna är signifikanta. Av de variabler som rör elevernas hemmiljö ger inte någon upphov till signifikanta skill- nader.

8.5 Behov av undervisning i speciella frågor

Två frågor tas här upp, gällande behov av undervisning om preventivmedel och om

samlag. Eleverna har tillfrågats om när de ansett det lämpligt att undervisning ges i dessa frågor. Det bör framhävas att risken finns att frågorna därigenom fått en förut- sättande struktur, även om det första svars- alternativet gett eleverna möjlighet att säga att undervisning ej bör förekomma. Tabell 8.22 gäller lämplig tidpunkt för undervis- ning om preventivmedel. Ingen elev anser att sådan undervisning ej bör förekomma. Flertalet, 74 % , hänvisar till årskurs 7—9. Av tabell 8.23 framgår att 46 % förordar undervisning om samlag på låg- och mellan— stadiet, medan enligt tabell 8.22 23 % an- såg att undervisningen om preventivmedel skall förekomma på låg- och mellanstadiet. En möjlig förklaring är att kunskaper om samlag har ett teoretiskt intresse på ett ti- digt stadium, medan de mer praktiskt in- riktade kunskaperna om preventivmedel inte behövs förrän på ett senare stadium.

8.5.1. Redovisning efter bakgrundsdata

Pojkar och flickor är eniga om lämplig tid— punkt för undervisning om preventivmedel. Detta framgår av tabell 8.24, som också vi- sar signifikanta skillnader mellan linjer. På de praktiska linjerna hänvisar man i min- dre utsträckning till låg- och mellanstadiet som lämplig tidpunkt för undervisning för- sta gången om preventivmedel. Inga skill- nader föreligger för variablerna orttyp och kamratkontakter. Samma gäller för de tre indikatorerna på elevernas hemmiljö. Uppfattningen om lämplig tidpunkt för undervisning om preventivmedel visade små variationer vid redovisning efter bakgrunds- data. Åsikterna går dock mer isär när det gäller uppfattningen om lämplig tidpunkt för undervisning om samlag, tabell 8.25.

Tabell 8.2]. Önskemål om tillfälle till enskilt samtal rörande personliga problem redovisade efter bakgrundsdata. I %.

Skulle man vilja ha tillfälle till enskilt samtal rörande personliga problem gällande sexual- livet? Bakgrunds- Uppgift variabel Kategori Bastal Ja Nej Vet ej saknas Kön Pojkar 755 48 31 21 — Flickor 752 61 22 16 1 Linje g 672 57 26 17 — h, t, rn, s, e 524 54 25 21 — pr, tp, ha, ht 311 49 31 19 2 Orttyp Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 450 59 27 14 — Övriga städer med mer än 30 000 inv. 279 55 25 19 1 Övriga städer 339 50 29 20 1 vriga kommuner 439 52 26 21 1 Kamrat- Har stadigt sällskap, kamrater av kontakter båda könen 382 61 25 13 1 Har ej stadigt sällskap, kamrater av båda könen 939 52 28 19 1 Har ej stadigt sällskap, enbart kamrater av egna könet 136 51 23 26 — Övrigt och uppgift saknas 50 Målsmans Enbart folkskola 774 54 26 20 1 skolutbildning Mer än folkskola 539 54 29 17 — Vet ej, uppgift saknas 194 55 27 18 ] Socialgrupp I 219 53 31 16 — II 642 56 26 1 7 1 III 605 53 25 21 1 Hemmafruar, pensionärer 11 Uppgift saknas 30 Religiös Båda föräldrarna religiösa 293 59 22 19 — bakgrund En av föräldrarna religiös 235 58 25 17 _ Ingen av föräldrarna religiös 686 57 28 15 — Övrigt, vet ej och uppgift saknas 293 42 29 28 1 Totalt 1 507 54 27 19 1

Tabell 8.22. Lämplig tidpunkt för undervisning om preventivmedel.

När tycker man att det vore lämpligt att undervisning om preventivmedel före- kom första gången?

Bör inte alls före- Årskurs Uppgift komma 1—3 4—6 7—9 Senare Vet ej saknas S:a Antal — 13 330 1 114 16 32 2 1 507 % — 1 22 74 1 2 — 100 68 SOU 1969: 8

Tabell 8.23. Lämplig tidpunkt för undervisning om samlag.

När tycker man att det vore lämpligt att undervisning om samlag förekom första gången?

Bör inte alls före- Årskurs Uppgift komma 1—3 4—6 7—9 Senare Vet ej saknas S:a Antal 7 116 571 735 34 43 1 1 507 % — 8 38 49 2 3 — 100

Tabell 8.24. Lämplig tidpunkt för undervisning om preventivmedel redovisad efter bak- grundsdata. I %.

När tycker man att det vore lämpligt att undervisning om preventivmedel förekom första gången? Bör ej Låg- alls eller Hög- Bakgrunds- före- mellan- stadiet Uppgift variabel Kategori Bastal komma stadiet Senare Vet ej saknas Kön Pojkar 755 —— 21 75 1 3 —— Flickor 752 — 24 73 1 1 — Linje g 672 — 25 73 1 1 — h, t, m, s, e 524 — 24 74 1 1 — pr, tp, ha, ht 311 — 16 76 2 5 — Orttyp Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 450 — 23 74 1 2 — Övriga städer med mer än 30 000 inv. 279 — 21 77 1 1 Övriga städer 339 — 22 73 2 3 _— vriga kommuner 439 — 24 72 1 2 — Kamrat- Har stadigt sällskap, kontakter kamrater av båda könen 382 — 21 77 1 1 — Har ej stadigt sällskap, kamrater av båda könen 939 — 24 73 1 2 — Har ej stadigt sällskap, enbart kamrater av

egna könet 136 — 21 75 1 3 — Övrigt och uppgift saknas 50 Målsmans Enbart folkskola 774 —— 22 75 1 l — skolut- Mer än folkskola 539 — 25 72 1 2 -— bildning Vet ej, uppgift saknas 194 — 20 74 1 5 Socialgrupp I 219 -— 27 70 1 2 II 642 — 21 76 1 2 — 111 605 — 22 75 1 2 — Hemmafruar, pensio- närer 11 Uppgift saknas 30 Religiös Båda föräldrarna bakgrund religiösa 293 —— 26 72 1 1 — En av föräldrarna religiös 235 — 27 71 — 1 -— Ingen av föräldrarna religiös 686 — 21 76 1 1 — Övrigt, vet ej och upp- ” gift saknas 293 — 19 73 2 6 — Totalt 1 507 — 23 74 1 ' 2 —

Tabell 8.25. Lämplig tidpunkt för undervisning om samlag redovisad efter bakgrundsdata. I %. När tycker man att det vore lämpligt att undervisning om samlag förekom första gången? Bör ej Låg- alls eller Bakgrunds- före- mellan— Hög— Uppgift variabel Kategori Bastal komma stadiet stadiet Senare Vet ej saknas Kön Pojkar 755 1 41 53 2 3 — Flickor 752 — 50 45 2 3 — Linje g 672 1 54 42 2 2 — h, t, 111, s, e 524 — 44 51 3 2 — pr, tp, ha, ht 311 1 31 60 2 6 — Orttyp Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa för- orter 450 — 50 46 1 3 — Övriga städer med mer än 30 000 inv. 279 — 42 53 3 3 — Övriga städer 339 1 42 52 3 3 — Övriga kommuner 439 —— 47 47 3 3 -— Kamrat- Har stadigt sällskap, kontakter kamrater av båda könen 382 1 42 54 2 2 — Har ej stadigt sällskap, kamrater av båda könen 939 — 47 48 2 3 — Har ej stadigt sällskap, enbart kamrater av e 3. könet 136 1 46 46 4 4 —— vrigt och uppgift saknas 50 Målsmans Enbart folkskola 774 — 45 50 2 2 — skolutbild- Mer än folkskola 539 1 49 46 2 2 — ning Vet ej, uppgift saknas 194 1 37 53 3 7 — Socialgrupp I 219 1 54 42 1 2 —— II 642 — 45 49 2 3 — IH 605 — 43 51 3 3 —- Hemmafruar, pensio- närer 1 1 Uppgift saknas 30 Religiös Båda föräldrarna bakgrund religiösa 293 1 52 43 3 2 — En av föräldrarna religiös 235 —— 51 46 1 2 — Ingen av föräldrarna religiös 686 —- 46 50 2 1 — Övrigt, vet ej och upp- gift saknas 293 — 34 56 2 — Totalt 1 507 — 46 49 2 -— Statistiskt signifikanta är dock endast skill- skillnad i mognadsgrad?). naderna för kön och linje. Det kan noteras att pojkarna vill ha un— dervisning senare än flickorna (beroende på

Vidare kan konstateras att elever på g- linjen är mest för tidig undervisning (låg— och mellanstadiet) och elever på praktiska

Tabell 8.26. Uppfattning om vem som bör sköta sexualundervisningen i skolan.

Vem tycker man i första hand bör ge sexualundervisning i skolan?

Någon ex- pert som Någon av Skol- kommer på skolan Skol- sköter- besök till Uppgift lärare läkaren skan skolan Vet ej saknas S:a Antal 465 183 136 652 70 1 1 507 % 31 12 9 43 5 — 100

linjer mest för undervisning på högstadiet. Skillnaderna är påtagliga och statistiskt sig- nifikanta.

8.6 Uppfattning om vem som i första hand bör sköta sexualundervisningen i skolan

11 % av eleverna har som framgått av kap 5 uppgett att de fått undervisning av utom- stående. Av tabell 8.26 framgår att 43 % anser att sexualundervisningen bör skötas av utomstående expert, mot 31 % för någon av skolans lärare. Den höga andelen svar för »expert» kan kanske till en del bero på att just ordet »expert» — ett ord som inger

Tabell 8.27. Uppfattning om vem som bör efter bakgrundsdata. I %.

hög grad av förtroende — använts i fråge- formuläret.

8.6.1. Redovisning efter bakgrundsdata

Vid uppdelning på pojkar och flickor, ta— bell 8.27, framträder signifikanta skillna- der. Pojkarna hänvisar oftare till lärare och flickor oftare till skolsköterska. Skillnaderna mellan olika linjer är relativt små, dock sig- nifikanta. Förtroendet för skolans lärare är störst på g-linjen och minst på praktiska linjer. För orttyper föreligger också signifi- kanta skillnader. De gäller i första hand att tilltron till utomstående expert är störst i storstäder och minst i övriga kommuner.

sköta sexualundervisningen i skolan redovisad

Vem tycker man i första hand bör ge sexualundervis- ning i skolan? Bakgrunds- Skol- Skol— Uppgift variabel Kategori Bastal Lärare läkare sköterska Expert Vet ej saknas Kön Pojkar 755 37 12 3 43 6 — Flickor 752 25 13 15 44 4 — Linje g 672 33 12 9 43 3 — h, t, m, s, e 524 30 11 8 46 5 — pr, tp, ha, ht 311 28 15 11 39 8 — Orttyp Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa för- orter 450 29 9 9 49 4 — Övriga städer med mer än 30 000 inv. 279 33 11 8 45 3 — Övriga städer 339 30 14 9 40 6 — Övriga kommuner 439 32 15 10 38 4 — Totalt 1 507 31 12 9 43 5 — SOU 1969: 8 71

9. Informationskällor

9.1. Inledning

Kunskaper och normer formas i en social omgivning varav skolan endast utgör en del. Informationskällor utanför skolan, dvs för- äldrar, kamrater, tidningar m.m., får antas kunna fungera både som konkurrerande al- ternativ och som kompletterande källor (sti- mulera till kunskapssökande). Speciellt skulle det förra kunna gälla normer för sexuellt samliv och det senare kunskaper. Det kan antas vara viktigt för utredningens ställningstaganden att relationerna mellan skolan och övriga informationskällor kart- lägges. Kap 8 har visat att eleverna uttalat ett påtagligt behov av sexual- och samlev- nadsundervisning i skolan. Följande kapitel avser att ställa dessa behov mot tillgången på informationsalternativ, som man har utanför skolan. Det har dock endast an- setts möjligt att översiktligt behandla rela- tionerna mellan informationskällor. Vi har då tagit ut de tre områdena sexualkunskap, samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad samt normer för sexuellt samliv, definierade på sätt som tidigare be- skrivits. Informationskällorna på dessa om- råden tas upp på två sätt. Dels har eleverna fått ange vilka informationskällor de haft utanför skolan. De har då fått pricka för högst tre av ett antal presenterade alterna- tiv. Dels har de fått ange vilken informa- tionskälla de skulle föredra. Därvid har även skolan, i form av alternativen lärare, Skolläkare och skolsköterska, tagits med.

9.2. Informationskällor utanför skolan

9.2.1. Ifråga om sexualkunskap

Tabell 9.1 visar informationskällor utanför skolan ifråga om sexualkunskap. Endast tre alternativ fick markeras.

9.2.1.1 Redovisning efter kön

Informationskällorna särredovisas för poj- kar och flickor i tabell 9.1. Vanligaste in- formationskällor för flickor är föräldrar, andra kamrater och böcker i nu nämnd ord- ning, medan för pojkar andra kamrater, böcker, skolkamrater och först därefter för- äldrar är de vanligaste informationskällorna. Den största skillnaden mellan pojkar och flickor gäller i vilken mån föräldrar anges som informationskälla, 66 % av flickorna nämner föräldrar, 37 % av pojkarna.

9.2.2. Ifråga om samhällsfrågor med anknyt- ning till sexualliv och samlevnad

Ifråga om sexualkunskap hade endast 2 % av eleverna ej fått reda på någonting utan- för skolan medan enligt tabell 9.2 30 % ej fått reda på någonting utanför skolan ifråga om samhällsfrågor med anknytning till sexuallivoch samlevnad. Rangordningen av vanligaste informationskällor är också olika. Tidningar har här ökad betydelse, medan föräldrar som var den vanligaste informa- tionskällan när det gällde sexualkunskap här

Totalt

Antal Pojkar Flickor Har man fått reda på någonting utanför skolan? omnäm- % % 00 (Högst tre alternativ markeras) nanden (av 1 507) (av 755) (av 752) Av föräldrar 777 52 37 66 Av syskon 136 9 5 13 Av skolkamrater 521 35 41 29 Av andra kamrater 763 51 55 46 På föreningar och möten 17 1 1 1 I böcker 683 45 47 43 I tidningar 409 27 32 22 På film 130 9 12 6 Från TV och radio 328 22 21 22 Från annat håll 28 2 1 2 Summa omnämnanden 3 792 1 902 1 890 I genomsnitt 2,6 2,6 2,6 Har ej fått reda på någonting utanför skolan 30 2 2

Tabell 9.2. Informationskällor utanför skolan ifråga om samhällsfrågor med anknytning till sexuallivet redovisade efter kön.

Totalt

Antal Pojkar Flickor Har man fått reda på någonting utanför skolan? omnäm- % 00 00 (Högst tre alternativ markeras) nanden (av 1 507) (av 755) (av 752) Av föräldrar 171 11 13 10 Av syskon 89 6 3 9 Av skolkamrater 361 24 27 21 Av andra kamrater 536 36 37 34 På föreningar och möten 16 1 1 2 I böcker 130 9 11 6 I tidningar 681 45 32 59 På film 120 8 5 11 Från TV och radio 361 24 27 21 Från annat håll 27 2 2 2 Summa omnämnanden 2 492 1 195 1 297 I genomsnitt 2,4 2,2 2,6 Har ej fått reda på någonting utanför skolan 447 30 27 32

Tabell 9.3. Informationskällor utanför skolan ifråga om normer för sexuellt samliv redovisade efter kön.

Totalt

Antal Pojkar Flickor Har man diskuterat vid andra tillfällen än under omnäm— % 00 % skollektioner? (Högst två alternativ markeras) nanden (av 1 507) (av 755) (av 752) Med föräldrar 437 29 17 41 Med syskon 93 6 4 8 Med skolkamrater 597 40 39 41 Med andra kamrater 678 45 45 45 Med annan person 229 15 12 18 Summa omnämnanden 2034 878 1 156 I genomsnitt 1,6 1,6 » 1,7 Har ej diskuterat vid andra tillfällen 265 18 26 9 SOU 1969:8 73

Tabell 9.4. Preferenser ifråga om informationskällor för sexualkunskap.

Om man ville få reda på någonting som rör sexualkunskap, vart skulle man då

vända sig? Tid— Skol- Andra Skol- Upp- ning- Böc- kam- kam- Sys- För- Skol- skö— Lä- Annat gift

ar ker rater rater kon åldrar läkare terska rare håll saknas S:a Antal 26 311 33 65 19 390 328 197 81 54 3 1 507 % 2 21 2 4 1 26 22 13 5 4 -— 100

är den i femte hand vanligaste informations- källan.

9.2.2.1 Redovisning efter kön

I tabell 9.2 finns informationskällorna redo- visade efter kön. Ifråga om sexualkunskap hade pojkar och flickor i hög grad olika in- formationskällor. Någon sådan skillnad fö- religger inte här utom beträffande tidningar. 59 % av flickorna har angivit tidningar som informationskälla och 32 % av pojkarna.

9.2.3. Ifråga om normer för sexuellt samliv

Tabell 9.3 visar med vilka man har diskute- rat normer för sexuellt samliv. Endast två alternativ fick markeras.

9.2.3.1 Redovisning efter kön

Även ifråga om normer för sexuellt samliv finns skillnader mellan pojkar och flickor beträffande informationskällor, vilket fram- går av tabell 9.3. Kamrater har en domine- rande betydelse som informationskälla för pojkarna medan för flickorna föräldrar an- ges i åtminstone samma grad som kamrater. Större andel pojkar än flickor har ej disku- terat detta utanför skolan.

9.3. Preferenser i informationskällor

9.3.1. Ifråga om sexualkunskap

Av de tidigare tabellerna över de vanligast förekommande informationskällorna utan— för skolan framgår ej hur eleverna värderar dessa informationskällor. En värdering av de olika informationskällorna ges i tabell

9.4 och följande tabeller som rör elevernas preferenser ifråga om informationskällor. Värderingen omfattar troligen flera dimen- sioner såsom sakkunskap och informatio- nens lättillgänglighet. Eleverna kan t.ex. i och för sig ha tilltro till tidningsartiklar, men beträffande denna informationskälla kan det vara svårt att få fram information om det aktuella problemet.

Kamrater var en av de vanligaste infor- mationskällorna ifråga om sexualkunskap. Av tabell 9.4 framgår att endast 6 % av ele- verna skulle vända sig till kamraterna om de ville ha reda på något som rör sexual- kunskap. Tidningar angavs som en relativt vanlig informationskälla men endast 2 % skulle söka information i tidningar. Ele- verna vänder sig tydligen inte gärna till lä- rare (5 %), men skolan har dock relativt stor betydelse som föredragen informations- källa genom skolläkare och skolsköterska.

9.3.1.1 Redovisning efter bakgrundsdata

I tabell 9.5 redovisas preferenser ifråga om informationskällor i sexualkunskap efter bakgrundsdata. Pojkarna skulle i högre grad hämta information från tidningar och böc- ker, skolläkare och i viss mån lärare, medan flickorna i högre grad skulle vända sig till föräldrar och skolsköterska. Skillnaden är signifikant.

Signifikanta avvikelser föreligger också för linje. Elever på enbokstaviga linjer före— drar i högre grad tidningar och böcker och elever på gymnasieförberedande linje även i någon mån föräldrar och kamrater. Skol- läkare föredras i högre grad av elever på icke gymnasieförberedande linjer.

Även vid redovisning efter orttyp före-

Tabell 9.5. Preferenser ifråga om informationskällor för sexualkunskap redovisade efter bakgrundsdata. I %.

Om man ville få reda på någonting som rör sexualkunskap, vart skulle man då vända sig?

Tid- ning- Kam- Bak- ar, rater, Skol- Upp- grunds- böc- sys- För- Skol- skö- Lä— Annat gift variabel Kategori Bastal ker kon äldrar läkare terska rare håll saknas Kön Pojkar 755 28 7 16 29 7 9 4 — Flickor 752 16 9 35 14 19 2 4 -— Linje g 672 24 10 29 16 12 4 4 -— h, t, m, 5, e 524 23 6 22 26 12 6 4 — pr, tp, ha, ht 311 17 5 25 26 17 7 3 — Orttyp Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa för- orter 450 25 11 31 16 8 4 5 — vriga städer med mer än 30 000 inv. 279 26 7 28 18 11 5 4 — Övriga städer 339 20 9 23 25 15 6 2 — Övriga kommuner 439 19 5 22 27 18 6 3 — Kamrat- Har stadigt sällskap, kam- kontakter rater av båda könen 382 20 9 27 20 16 4 4 —

Har ej stadigt sällskap,

kamrater av båda könen 939 21 8 25 23 12 6 4 — Har ej stadigt sällskap, enbart kamrater av egna könet 136 32 4 29 16 12 6 l — Övrigt och uppgift saknas 50

Måls- Enbart folkskola 774 21 7 25 22 16 6 3 -— mans Mer än folkskola 539 24 9 29 20 9 4 5 —— skolut- Vet ej, uppgift saknas 194 22 7 22 27 13 6 3 1 bildning Social- I 219 27 14 26 16 8 4 6 — grupp II 642 23 7 27 20 14 5 4 — 111 605 21 7 24 25 14 6 3 — Hemmafruar, pensio- närer 1 1 Uppgift saknas 30 Religiös Båda föräldrarna bakgrund religiösa 293 20 8 26 24 13 4 4 — En av föräldrarna religiös 235 24 9 23 23 12 7 2 — Ingen av föräldrarna religiös 686 24 8 27 19 13 5 4 — Övrigt, vet ej, uppgift saknas 293 19 6 25 26 15 6 3 — För- Brukar föräld- Alltid 158 23 8 31 18 12 3 4 —— äldrarnas rarna ange hur Ofta 288 24 9 26 23 11 4 2 —— kontroll dags man skall Ibland 866 20 7 26 23 14 5 4 — vara hemma på Aldrig 186 28 8 20 18 12 10 4 — kvällarna? Uppgift saknas 9

Totalt 1507 23 7 26 22 13 5 4

Tabell 9.6. Preferenser ifråga om informationskällor för samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad.

Om man ville få reda på någonting som rör samhällsfrågor med anknytning till sexual- livet, vart skulle man då vända sig?

Skol- Andra Skol- An- Upp- Tid- Böc- kam- kam- Sys- För- Skol— skö- Lä- nat gift ningar ker rater rater kon äldrar läkare terska rare håll saknas S :a Antal 19 276 16 55 13 479 256 155 199 27 12 1 507 % 1 18 1 4 1 32 17 10 1 3 2 1 100

ligger statistiskt signifikanta skillnader. Tid— ningar och böcker, kamrater och föräldrar föredras i högre grad ju större orten är me- dan det omvända gäller för skolläkare och skolsköterska. Det senare förhållandet kan kanske förklaras med att skolenheterna i all- mänhet är mindre på mindre orter varför eleverna där kanske erfar en större känsla av kontakt med skolläkare och skolskö- terska.

Elever som har kamrater av båda könen vänder sig i högre grad till skolläkare och i någon mån kamrater och syskon medan elever som enbart har kamrater av egna kö- net i högre grad skulle anlita böcker och tid- ningar. Även här är skillnaden signifikant.

Signifikanta skillnader föreligger vidare för målsmans skolutbildning och social- grupp. Tendenserna här motsvarar vad som kunde förväntas med hänsyn till att måls- mans skolutbildning samvarierar med social- grupp som i sin tur samvarierar med linje.

Några signifikanta skillnader mellan ele- ver med olika religiös bakgrund eller olika grad av föräldrakontroll föreligger ej. Ele- ver vars föräldrar alltid brukar ange en viss tid för hemkomst tenderar dock att i högre grad vända sig till föräldrar och i lägre grad till tidningar, böcker och lärare.

9.3.2. Ifråga om samhällsfrågor med anknyt- ning till sexualliv och samlevnad

Preferenser ifråga om informationskällor i samhällsfrågor med anknytning till sexual- liv och samlevnad, som redovisas i tabell 9.6, uppvisar i stort sett samma svarsmöns- ter som ifråga om sexualkunskap. Eleverna skulle dock här vända sig i något högre

grad till föräldrarna och i motsvarande lägre grad till skolläkare och skolsköterska.

Föräldrar har här fått den högsta svars— andelen trots att de ej tidigare åberopats som någon av de vanligaste informationskäl- lorna utanför skolan i detta ämne. Den ti- digare frågan om informationskällor utanför skolan ger emellertid uttryck för ett passivt beteende — eleverna läser eller hör talas om saker som de ej direkt har sökt information om — medan det här är fråga om ett mer aktivt beteende från elevernas sida.

9.3.2.1 Redovisning efter bakgrundsdata

I tabell 9.7 redovisas preferenser ifråga om informationskällor när det gäller samhälls- frågor med anknytning till sexualliv och samlevnad efter bakgrundsdata. Tendenser- na är i stort sett desamma som tidigare före- låg beträffande sexualkunskap. Eleverna i socialgrupp I har dock här mer markerad övervikt för informationskällan föräldrar. Signifikanta avvikelser föreligger för bak- grundsvariablerna kön, linje, orttyp, måls- mans skolutbildning och föräldrarnas kon- troll.

9.3.3. Ifråga om normer för sexuellt samliv

Vid frågan om preferenser ifråga om in- formationskällor för normer för sexuellt samliv har det tidigare svarsalternativet böcker och tidningar ej medtagits. Fördel- ningen på de olika informationskällorna framgår av tabell 9.8. I jämförelse med föredragen informationskälla för sexual- kunskap och samhällsfrågor med anknyt- ning till sexualliv och samlevnad har här

Tabell 9.7. Preferenser ifråga om informationskällor för samhällskunskap med anknytning sexualliv och samlevnad redovisade efter bakgrundsdata. I %.

Om man ville få reda på någonting som rör samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad, vart skulle man då vända sig? Tid- Kam-

Bak- ningar, rater, Skol- Upp- grunds- böc- sys— För- Skol- skö- Lä— Annat gift variabel Kategori Bastal ker kon äldrar läkare terska rare håll saknas Kön Pojkar 755 26 5 21 22 7 17 2 1

Flickor 752 13 7 43 12 14 9 2 — Linje g 672 20 6 38 12 8 14 2 —

h, t, m, s, e 524 21 6 26 20 10 14 2 — pr, tp, ha, ht 311 17 4 29 23 14 10 1 3 Orttyp Stockholm, Göteborg,

Malmö med vissa för— orter 450 20 9 39 12 7 11 3 —

vriga städer med mer än 30000 inv. 279 23 5 34 14 8 15 — 1 Övriga städer 339 21 4 28 20 11 14 1 1 Övriga kommuner 439 16 4 26 22 15 14 2 1

Kamrat- Har stadigt sällskap,

kontakter kamrater av båda könen 382 17 7 35 14 12 12 2 — Har ej stadigt sällskap, kamrater av båda könen 939 20 5 30 19 10 13 2 1 Har ej stadigt sällskap, enbart kamrater av egna könet 136 24 2 32 14 9 17 1 1

Övrigt och uppgift sak-

nas 50 Målsmans Enbart folkskola 774 19 6 30 18 12 13 1 1 skolut- Mer än folkskola 539 20 5 36 14 8 14 3 —— bildning Vet ej, uppgift saknas 194 20 7 27 21 10 12 1 3 Social- I 219 20 6 39 12 6 13 3 —— grupp II 642 20 6 32 17 10 13 2 1

111 605 1 9 6 29 1 9 12 1 4 1 1

Hemmafruar, pensio- närer 1 1 Uppgift saknas 30 Religiös Båda föräldrarna bakgrund religiösa 293 17 7 32 16 11 13 3 —

En av föräldrarna religiös 235 21 4 29 18 10 16 1 — Ingen av föräldrarna religiös 686 22 5 33 15 10 13 2 —

vrigt, vet ej och upp- gift saknas 293 16 6 30 23 11 11 1 3 Föräldrar- Brukar föräld— Alltid 158 24 6 37 15 7 8 2 1 nas rarna ange hur Ofta 288 18 7 34 17 11 12 — —— kontroll dags man skall Ibland 866 18 5 32 18 11 14 2 1

vara hemma Aldrig 186 26 3 24 16 11 17 2 2

på kvällarna? Uppgift

saknas 9 Totalt 1 507 19 6 32 17 10 13 2 1

Om man ville få något råd ifråga om normer för sexuellt samliv, vart skulle man då vända sig? Skol- Andra Skol- An- Upp- kam- kam— Sys— För- Skol- skö- Lä- nan gift rater rater kon äldrar läkare terska rare person saknas S:a

Antal 74 151 47 498 248 146 115 214 14 1507 % 5 10 3 33 16 10 8 14 1 100

Tabell 9.9. Preferenser ifråga om informationskällor för normer för sexuellt samliv redovisade efter bakgrundsdata. I %.

Om man ville få något råd ifråga om normer för sexuellt samliv, vart skulle man då vända sig?

Bak- Kam— Skol- grunds rater, För- Skol— skö- Lä- Annan Uppgift variabel Kategori Bastal syskon äldrar läkare terska rare person saknas Kön Pojkar 755 16 27 23 7 13 14 1 Flickor 752 21 39 9 13 3 14 1 Linje g 672 22 37 10 9 7 14 1 h, t, m, s, e 524 17 30 19 10 9 15 1 pr, tp, ha, ht 311 12 31 24 12 8 13 1 Orttyp Stockholm, Göteborg Malmö med vissa för- orter 450 24 34 12 8 5 15 1 Övriga städer med mer än 30000 inv. 279 19 34 16 9 8 14 _— Övriga städer 339 15 32 20 10 9 14 1 Övriga kommuner 439 13 32 19 12 9 13 1

Kamrat- Har stadigt sällskap, kontakter kamrater av båda könen 382 14 35 16 9 7 18 1 Har ej stadigt sällskap, kamrater av båda könen 939 19 33 17 10 8 13 1 Har ej stadigt sällskap, enbart kamrater av egna könet 136 21 33 17 7 10 10 1 Övrigt och uppgift saknas 50 Målsmans Enbart folkskola 774 17 33 16 1 1 9 13 — skolut- Mer än folkskola 539 20 36 14 8 6 16 1 bildning Vet ej, uppgift saknas 194 16 24 23 11 8 15 3 Social- I 219 27 36 11 5 5 16 —— grupp 11 642 l 9 32 1 5 10 8 1 5 1

III 605 1 5 33 19 1 1 8 14 —

Hemmafruar, pensio-

närer 1 1 Uppgift saknas 30

| ?

Om man ville få något råd ifråga om normer för sexuellt samliv, vart skulle man då vända sig?

Bak- Kam— Skol- grunds- rater, För- Skol- skö- Lärare Annan Uppgift variabel Kategori Bastal syskon äldrar läkare terska person saknas Religiös Båda föräldrarna bakgrund religiösa 293 22 31 14 9 8 15 1 En av föräldrarna religiös 235 19 31 17 9 8 16 — Ingen av föräldrarna religiös 686 17 34 16 10 8 14 1 Övrigt, vet ej och upp- gift saknas 293 16 33 21 10 7 12 1 För- Brukar föräld- Alltid 158 22 28 18 8 3 20 2 äldrarnas rarna ange hur Ofta 288 18 38 14 11 7 12 — kontroll dags man skall Ibland 866 17 33 17 10 8 14 1 vara hemma Aldrig 186 20 28 16 8 12 15 1 på kvällarna? Uppgift saknas 9 Totalt 1 507 18 33 16 10 8 14 1

kamrater en ökad betydelse liksom även alternativet »annan person» (tidigare »an- nat håll»).

9.3.3.1 Redovisning efter bakgrundsdata

I tabell 9.9 redovisas preferenser ifråga om informationskällor efter bakgrundsdata. För kön och linje gäller ungefär samma tenden- ser som tidigare i tabell 9.5 och 9.7.

För båda dessa bakgrundsvariabler är skillnaderna signifikanta.

Även i orttypstabellen föreligger en signi- fikant skillnad. Den i tidigare tabeller gäl- lande tendensen att elever från större orter i högre grad skulle vända sig till föräldrarna kvarstår dock inte här. Däremot är skillna- den ifråga om informationskällan kamrater och syskon mer markerad här. Elever från större orter skulle i högre grad vända sig till kamrater och syskon.

Variabeln kamratkontakter ger inga signi- fikanta avvikelser. Den tidigare i tabell 9.5 och 9.7 iakttagna tendensen att elever som har sällskap i högre grad än elever som en- dast har kamrater av det egna könet, angett att de skulle vända sig till kamrater och syskon går här i motsatt riktning.

Inga signifikanta skillnader föreligger hel- ler för variablerna målsmans skolutbildning och religiös bakgrund.

Elever i socialgrupp I har här i högre grad än övriga elever angett kamrater och syskon som föredragen informationskälla, medan tidigare andelen för denna informationskälla varit densamma för samtliga socialgrupper. Skillnaderna mellan elever från olika social- grupper är signifikant.

Även ifråga om föräldrarnas kontroll fö- religger signifikanta skillnader. I tabell 9.5 och 9.7 har gällt att en högre andel av de elever vars föräldrar alltid brukar bestämma viss tid, skulle vända sig till föräldrarna än elever vars föräldrar aldrig brukar ange viss tid. Här anges dock föräldrar i samma grad av båda dessa grupper medan de båda mel- langrupperna »ofta» och »ibland» har en högre andel för föräldrar.

10. Sammanfattning

10.1 Allmän! om undersökningen Statistiska Centralbyråns Utredningsinstitut har på uppdrag av Utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervis- nings- och upplysningsarbetet under våren 1968 utfört en enkätundersökning bland elever i grundskolans årskurs 9. Undersökningen är den första i en serie av studier av sexual- och samlevnadsunder- visningens effekt på elevsidan och bakgrund på lärarsidan. Dess syfte har varit att belysa

a sexual- och samlevnadsundervisningen med avseende på omfattning, innehåll, före- komst av hjälpmedel samt undervisnings- klimat;

b elevernas kunskaper i sexual- och sam- levnadsfrågor;

c elevernas normer för sexuellt samliv mellan ungdomar i deras egen ålder;

d elevernas behov av och synpunkter på sexual— och samlevnadsundervisning; och

e deras informationskällor för sexual- och samlevnadsfrågor utanför skolan.

Undersökningens population utgörs av elever i årskurs 9 i grundskolan, vanliga klasser, som läsåret 67/ 68 deltog i under- visningen, dvs. hade möjlighet att delta i den undervisning vars effekt undersökningen studerat.

Från denna population har dragits ett ur- val av elever. Urvalsförfarandet har garan-

terat en spridning över alla de ca 3 600 aktuella klasserna med högst en elev uttagen per klass.

Enkäten genomfördes sista dagarna i maj 1968 med 1507 elever. För en fallstudie, vars syften framgått av tidigare kapitel, gjordes dessutom samma enkät med ele— verna i 10 hela klasser, tillsammans 227 till antalet. Bortfallet av elever i elevenkäten uppgick till 2,9 % och utgjorde därmed en felkälla av underordnad betydelse.

Ca 600 skolor fanns med i undersökning- en. Enkäten administrerades skolvis genom att institutets lokalombud besökte dessa sko— lor, samlade de elever som utvalts, intro- ducerade enkäten och övervakade ifyllandet av enkätformuläret.

Resultatredovisningen följer de fem ovan angivna punkterna. Undersökningen har icke grundats på någon explicit formulering av sexual— och samlevnadsundervisningens mål. I undersökningens planeringsskede har dock ett antal tänkbara funktioner för så- dan undervisning berörts, nämligen

a att lära ut människokroppens sätt att fungera;

b att verka »olycksförebyggande»; e att verka problem- och spänningslö- sande;

d att verka socialiserande (t.ex. familje- bildningsförberedande); och

e att verka etiskt fostrande.

10.2 Elevernas uppgifter om erhållen undervisning

Först skall en sammanfattning ges av den bild som framträder av sexual- och samlev- nadsundervisningen i årskurs 9. Med tidiga- re anförda reservationer beträffande upp- gifternas tillförlitlighet (speciellt då under- visningens omfattning) gäller att undervis- ningen i stor utsträckning täckt in de tre först nämnda funktionerna, gällande männi- skokroppens funktionssätt, undervisning i olycksförebyggande samt i problem- och spänningslösande syfte. 93 % av eleverna har t. ex. uppgett att de fått sexualundervis- ning under biologilektionerna. Bland reste- rande 7 % finns ett antal »minns ej», för- utom dem som angivit att undervisning ej förekommit. Vidare har 83 % av eleverna uppgett att de fått undervisning om olika preventivmedel.

Ifråga om den fjärde funktionen, den socialiserande, har undervisning förekom- mit i mindre omfattning. I ännu högre grad gäller detta den etiska sidan av sexuale och samlevnad. Beträffande undervisnings- klimatet kan nämnas att ytterligt få elever upplevt en negativ inställning i lärarnas sätt att framställa sexuallivet. Eleverna har vi- dare när det gäller sexualundervisningen un- der biologilektionerna varit övervägande po- sitiva i sina omdömen.

Tillförlitligheten i de uppgifter eleverna lämnat om den undervisning de fått har gjorts till föremål för en speciell bedömning. Denna bedömning måste kompletteras på en punkt. Även om elevernas uppgifter skulle vara utan fel finns möjligheten att under- sökningen ger en skev bild av undervisning- en, om nämligen den förhandsinformation rektorerna haft att en enkät skulle ske på- verkat undervisningen i de skolor som un- dersökningen berört. Flera omständigheter talar dock mot att någon överskattning av betydelse av undervisningens omfattning därigenom skulle ha erhåHits. I så fall skulle t. ex. en markant anhopning av de lek- tioner som i biologiundervisningen ägnats åt sexualkunskap föreligga för veckan före enkättillfället utöver den som erfarenhets-

mässigt förväntas. Enligt av eleverna själva lämnade uppgifter gäller inte detta. 23 % av eleverna har uppgett att sista biologilek- tionen som ägnats åt sexualundervisning le- gat inom veckan före enkättillfållet. Med hänsyn till tidpunkten för informationen till rektorerna skulle ev icke planerad undervis- ning i huvudsak ha fått ske inom denna vecka.

Det kan slutligen anmärkas att en utför- ligare och mer tillförlitlig bild av undervis- ningen bör kunna ges då elevernas uppgifter ställes mot de uppgifter som lämnas av de lärare i årskurs 9 som skötte undervisningen i biologi, samhällskunskap och kristendoms- kunskap läsåret 67/ 68.

10.3. Elevernas kunskaper

Elevernas kunskaper har belysts på tre om- råden, gällande sexualkunskap, samhällsfrå- gor med anknytning till sexualliv och sam- levnad samt normernas relativitet. Detta se- nare avser kunskaper om variationer i nor- mer mellan olika kulturer. Kunskapsfrågor- na anknyter i hög grad till innehållet iSkol- överstyrelsens handledning samt i övrigt till frågor utredningen förväntat att sexual- och samlevnadsundervisningen berört. Frågan om elevernas kunskaper är i någon mening tillräckliga kan undersökningen i sig icke besvara. Undersökningen har i huvudsak sysslat med variationerna i kunskaper, dessa då testade som elevernas förmåga att repro- ducera visst kunskapsstoff. För att förklara variationerna i kunskaper har använts två grupper av faktorer, gällande dels undervis- ningens omfattning och karaktär i övrigt, dels vissa s k bakgrundsdata.

Det finns ett markant samband mellan kunskaperna och undervisningens omfatt- ning. Det gäller för alla tre kunskapsområ- dena att ju mer av kunskapsstoffet som be- handlats i undervisningen desto mer kan man. Dessa samband skulle vara av relativt litet intresse om det var så att elevernas kunskapsinhämtande uteslutande skedde via skolans undervisning. Nu har eleverna otvi- velaktigt också andra informationskällor än skolan. Det är mot denna bakgrund tenden—

sen skall ses. En reservation måste dock gö- ras. Det är möjligt att det kunskapsstoff som valts ut för testning av elevernas kun- skaper ger en alltför inskränkt bild av deras kunskaper, underrepresenterar de delar där informationskällor utanför skolan komplet- terar undervisningen.

Vid särredovisning av kunskaperna efter elevernas bakgrundsdata framträder vissa generella drag. Sålunda visar flickorna bätt- re kunskaper än pojkarna ifråga om de om- råden som dominerar kunskapstestningen, nämligen ifråga om sexualkunskap och ifrå- ga om samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad. Elever på gymna- sieförberedande linje visar genomgående större kunskaper än elever på övriga en- bokstaviga linjer som i sin tur är bättre än elever på praktiska linjer. Även om un- dervisningens omfattning skiftat mellan oli- ka linjer, vilket enligt elevernas uppgifter möjligen kan vara fallet, är det klart att detta inte kan förklara hela skillnaden mel- lan olika linjer ifråga om kunskaper. Det kan vidare nämnas att kön och linje obe- roende av varandra förklarar varians i ele- vernas kunskaper.

10.4. Normer för sexuellt samliv

Läroplan för grundskolan hänvisar beträf- fande sexualundervisningen till Skolöversty- relsens handledning. I denna rekommende- ras sexuell avhållsamhet för ungdom i upp- växtåren. Uppgifterna i enkäten belyser dels hur denna rekommendation stämmer med elevernas egna normer, dels stämmer med vad man uppfattar vara den norm som skolan försöker förmedla.

Frågan har gällt normer för sexuellt sam- liv mellan ungdomar i elevernas egen ålder. 2/3 av eleverna ansluter sig till normen att det krävs stadigt sällskap för sexuellt sam- liv. Endast ett fåtal, 6 %, anser att det ab- solut inte får förekomma. Osäkerheten är relativt betydande, 17 % har ej tagit ställ- ning. Skillnad föreligger här mellan pojkar och flickor på så sätt att flickor i högre grad håller på kravet på stadigt sällskap,

pojkarna mera på att det räcker med mer tillfällig kontakt. Indelning efter linje visar en sjunkande tendens för andelen som krä- ver stadigt sällskap, från g-linjen till de praktiska linjerna. Motsatt tendens gäller för andelen som ej velat ta ställning.

Den norm eleverna ansluter sig till beror ej av omfattningen av den undervisning de i skolan fått om olika normer.

En betydande andel av eleverna, 55 %, tillskriver skolan en ansvars- och självstän- dighetsbetonande linje, dvs. de anser ej att skolan fördömer sexuellt samliv, eller intar en restriktiv hållning. Andelen elever som ser skolans roll på detta sätt varierar med den utsträckning i vilken man i skolan syss- lat med olika normer för sexuellt samliv. De som fått undervisning (43 %) uppger i högre grad än övriga att skolan vill att man bildar sig en egen uppfattning att handla efter. Ovan (7.3) har antagits att detta kan bero på att lärarna i sin undervisning tagit hänsyn till bestämmelser tillkomna senare än handledningen i sexualundervisning.

10.5 Upplevt behov av sexual- och samlev- nadsundervisning

Information om elevernas behov av sexual- undervisning erhålles på två sätt. Dels ge- nom de kunskaper eleverna redovisar. Des- sa kan, med utgångspunkt från specifice- rade funktioner för sexualundervisningen, granskas med avseende på om de täcker behovet. Dels ger enkäten information om det behov eleverna själva anser sig ha av sexualundervisning. Därmed kan olika tänk- bara åtgärder beträffande undervisningen bedömas med avseende på bemötandet på elevsidan.

Enkäten har på två sätt behandlat ele- vernas attityd till att sexual— och samlev- nadsfrågor behandlas i undervisningen. Dels har eleverna fått ange om de ser det som någonting positivt eller ej att sådana frågor behandlas. Dels har de fått ange om de önskar mer undervisning. Dessa frågor har ställts för de tre tidigare angivna kunskaps- områdena samt ifråga om normer för sexu-

ellt samliv. Nästan alla, 98 %, ser positivt på att sexualkunskap behandlas i undervis- ningen. 82 % uttrycker önskemål om mer undervisning. Motsvarande gäller för om— rådet samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad (96 % positiva, 83 % med önskemål om mer undervisning). Resultaten ifråga om området normernas relativitet liknar de andra fast intresset här är mindre markerat. Ifråga om normer för sexuellt samliv är siffrorna inte helt järn- förbara. Det kan dock noteras att på denna punkt drygt 2/3 av eleverna oreserverat ut- talar sig för mer diskussion i skolan.

Vissa reservationer måste göras. Eleverna har i hög grad tagit ställning för ökad under- visning i skolan men därvid inte ställts inför de möjliga konsekvenserna, t. ex. minskad undervisning på andra områden. Eleverna har heller inte direkt uttalat sig om inne- hållet i undervisningen, utom i några spe- ciella frågor som senare skall kommenteras.

Elevernas önskemål måste ses mot bak- grunden av omfattningen av den undervis- ning, de uppger sig ha fått. I samtliga fall framträder den tendens som förväntas: ju mindre undervisning, desto fler önskemål om mer undervisning.

Ifråga om önskemålens variation med bakgrundsdata kan nämnas att pojkar och flickor endast skiljer sig åt i ett fall, inne— bärande att flickorna visar större intresse för området normernas relativitet. Vissa skillnader finns mellan elever på olika lin- jer. Elever på praktiska linjer synes mera osäkra och mindre benägna att ta ställning för mer undervisning.

Undervisning i två speciella frågor har tagits upp. De gäller behov av undervisning om preventivmedel och om samlag. Elever— na har tillfrågats om när de ansett det lämp- ligt att undervisning ges första gången i des- sa frågor. Ingen elev har angett att under— visning om preventivmedel ej bör förekom— ma. Flertalet, 74 %, har hänvisat till års- kurs 7—9. Inga skillnader finns mellan poj- kar och flickor på denna punkt. Däremot avviker elever på praktiska linjer från öv- riga, såtillvida att de i mindre utsträckning

hänvisar till låg- och mellanstadiet som lämplig tidpunkt. 46 % av eleverna förordar undervisning om samlag på låg- och mel- lanstadiet, mot 23 % ifråga om preventiv- medel.

Uppfattningen om lämplig tidpunkt för undervisning om preventivmedel varierar endast i ringa grad med bakgrundsdata. När det gäller lämplig tidpunkt för undervisning om samlag finns dock vissa skillnader. Poj— kar vill ha undervisning senare än flickor. Samma gäller för elever på praktiska linjer jämfört med övriga.

Eleverna har slutligen fått ange vem de anser i första hand bör sköta sexualunder- visningen i skolan. 43 % anser att sexual- undervisningen bör skötas av utomstående expert, mot 31 % för någon av skolans lä- rare. I detta sammanhang kan nämnas att 11 % av eleverna uppgett att de fått under- visning av utomstående. I övrigt kan nämnas att pojkarna oftare hänvisar till lärare och flickorna oftare till skolsköterska. Förtro- endet för skolans lärare är störst på g-linjen och minst på praktiska linjer.

10.6. Informationskällor

Enkäten har syftat till att klarlägga dels några av de viktigaste informationskällorna eleverna haft utanför skolan, dels vart man helst skulle vända sig (inom eller utom sko- lan) för att få information i vissa frågor. Eleverna har i fråga om sexualkunskap och samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad fått ange högst tre av tio namngivna informationskällor. Ifråga om sexualkunskap har därvid föräldrar, and- ra kamrater än skolkamrater samt böcker fått de flesta markeringarna. Bland flickor- na är ordningen mellan informationskällor- na den just angivna med markant försprång för föräldrar medan däremot för pojkarna ordningen är andra kamrater, böcker och föräldrar. Ifråga om samhällsfrågor med an- knytning till sexualliv och samlevnad är tidningar en viktig informationskälla. Spe- ciellt gäller detta för flickorna. Andra kam- rater kommer för dessa som andra källa.

För pojkarna kommer även här andra kam- rater i första hand, därnäst tidningar. In- formationskällor ifråga om normer för sexu- ellt samliv har begränsats till att gälla en- bart personer som man diskuterat med. Bland både pojkar och flickor kommer här andra kamrater i första hand. Bland flickor- na har dock föräldrar och skolkamrater nämnts i nära nog samma utsträckning, me- dan bland pojkarna föräldrar har betydligt färre omnämnanden.

Frågan om vart man helst skulle vända sig ger en mer direkt uppfattning av hur eleverna värderar olika informationskällor. Här ingår även skolans personal som alter- nativ. Den ordning mellan informationskäl- lor som ovan berörts kan jämföras med den ordning som erhålles då eleverna får ange sina preferenser. Vi har noterat att kamra- ter, speciellt andra kamrater än skolkam- rater är en viktig informationskälla, bland pojkar den dominerande. Endast 6 % av eleverna anger dock att de helst skulle vän— da sig till kamrater om de ville ha reda på något som rörde sexualkunskap. Tidningar angavs som en relativt vanlig informations- källa men endast 2 % skulle söka informa- tion på detta sätt. Böcker och föräldrar däremot som var vanliga informationskällor håller sina positioner då det gäller prefe- renser (21 respektive 26 %). Eleverna vän- der sig tydligen inte gärna till lärare (5 %) men skolan har dock relativt stor betydelse som föredragen informationskälla genom skolläkare och skolsköterska (22 respektive 13 %).

I stort sett samma svarsmönster gäller för preferenser ifråga om informationskäl- lor i samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad. Variationer före- ligger i båda fallen för flertalet bakgrunds- data. Bland dessa kan nämnas att pojkarna i högre grad skulle vända sig till tidningar, böcker, skolläkare och i viss mån lärare, medan flickorna mera skulle vända sig till föräldrar och till skolsköterska.

Föräldrar är den informationskälla som främst föredras även då det gäller normer för sexuellt samliv (33 %). Tendenserna

är även i övrigt desamma, med något ökad betydelse för kamrater. Flickorna har som tidigare större förtroende för föräldrar än pojkarna har.

10.7. Totalbildens struktur

Några drag i totalbilden förtjänar att upp- märksammas.

Eleverna har sett positivt på den under- visning de fått i årskurs 9. De har i hög grad sett det som någonting positivt att sexual- och samlevnadsfrågor tas upp i un— dervisningen. En majoritet har uttryckt öns- kemål om mer undervisning, vilket kan ses mot bakgrunden av att ifråga om specieut sexualkunskap undervisning i stor utsträck- ning förekommit. Allt detta skall ställas mot den tilltro eleverna visar till lärarnas förmåga att klara av undervisningen. 31 % har ansett att någon av skolans lärare i första hand skall sköta sexual- och samlev- nadsundervisningen. 43 % anser att någon utomstående expert bör anlitas.

Skillnader föreligger i ett flertal fall mel- lan pojkar och flickor. Pojkarna visar sämre kunskaper och de har »friare» normer för sexuellt samliv mellan ungdomar i elevernas egen ålder. De uttrycker samma behov som flickorna av mer undervisning men mindre behov av enskilt samtal rörande sexual- och samlevnadsproblem. Utanför skolan är det i stor utsträckning, mer än för flickor, kam— rater som svarar för den information de får på det här området. Ser man till deras pre- ferenser gäller dock liksom för flickorna att kamrater har mycket liten betydelse.

Elever på de praktiska linjerna har ge- nomgående sämre kunskaper än övriga ele— ver. De har något friare normer men också svårast att ta ställning. De är vidare mindre benägna att ta ställning för mer undervis- ning. Detta skall ses mot bakgrunden av att deras skolgång i många fall är avslutad i och med genomgången grundskola.

H0.S:—S'— smä/cs” seringseffekt)

1.1 Angående homogeniseringseffekt i skolklasser

1.1.1 Bakgrund

För varje variabel som studeras betraktas varje klass som ett stickprov från den tänkta fördelning som beskriver hur rikets alla ele- ver skulle fördela sig om de fått samma undervisning som eleverna i just denna klass. Denna fördelning antas vara normal. Vi har alltså lika många normalfördelningar som det finns klasser och från dessa har tio valts ut.

Genom att betrakta de genom klasserna utvalda eleverna som tio oberoende stick- prov från tio normalfördelade slumpvariab- ler vilka antas ha samma varians (detta kan prövas med t. ex. Bartlett's test) kan F- test användas för att pröva hypotesen att variansen i resp. klass (s?, i— 1, 2, . . . . 10) är lika med variansen (82) hos den normal- fördelade slumpvariabel, som antas repre- sentera variabelns aktuella fördelning bland eleverna i hela riket.

Om man kan visa att variansen inom klasserna är mindre än den totala variansen Sl?( S2 för i=1,2,, . . . .10) kan detta tolkas som att en homogeniseringseffekt fö- religger. Man kan emellertid sätta strängare kräv på skillnaden i variansen för att en homogeniseringseffekt skall anses föreligga, t. ex. att variansen inom klasserna är mindre än hälften av den totala variansen 834

Jämförelser mellan två typer av urval

( %SZför-i: 1,2, . . . . 10). Vilket krav som skall ställas bör dock avgöras innan hypotes- prövningen igångsättes, dvs. en konstant k, 0 ( k 5 1 skall väljas, och hypotesen S? ( k .5'2 prövas.

1.1.2 Testförfarande

Hypotesprövning genomföres på följande vis _ _ 8 _ 2

! I 2 2 H1.SI=S.=...Sm(kS ringsefl'ekt finns)

(ej homogeni-

(homogenise-

Sji = 1, 2. .. 10 skattas med den »poolade» variansen

=Z(n,—1)s'*; så EUR—1)

där

n, är antalet eleveri den i: te klassen i urvalet

1 ”' =, 3? = ——Z(er _ Xi) ni—l . J _ X __ 2 S' skattas med s2 = %&

där X,, är variabelvärdet för den k: te eleveni ur-

valet av elever från populationen av ri- kets elever

n är antalet utvalda elever från populationen av rikets elever

SZ

Testvariabel: Fm = —5 - k sp df=(n— l,;("1—1))

Om testet genomföres på 100 cc %-nivån förkastas

H,, om Fm > F,, Om Ho förkastas antages mothypotesen H1 att homogeniseringseffekt föreligger.

1.1.3 Resultat

F—test under antagande av olika k-värden redovisas nedan för index 1, 2 och 3.

INDEX 1 VARIANS: KLASSENKÄT 17,01 df 217 ELEVENKÄT 21,67 df 1 506 21 67 TESTV IABEL: F = - _, AR "” k 17,01 k Fm 5 %-nivå ] %-nivå 1 1,274 sign H1 antages sign H1 antages 0,9 1,147 ej sign ej sign GRÄNSEN MELLAN SIGNIFIKANS OCH EJ SIGNIFIKANS GÅR VID k = 0,93 k = 0,998 FM,, (1 506, 217) = 1,186 F.,.01 (1 506, 217) = 1,272 INDEX 2 VARIANS: KLASSENKÄT 11,10 df 217 ELEVENKÄT 12,07 df 1 506 TESTVARIABEL: Fe,, = k - & 11,10 k Fm 5 %—nivå 1 %-nivå 1 1,087 ej sign ej sign 0,9 0,979 » — » — 86

GRÄNSEN MELLAN SIGNIFIKANS OCH EJ SIGNIFIKANS GÅR VID k=1,09 k=1,17 INDEX 3 VARIANS: KLASSENKÄT 1,12 df 217 ELEVENKÄT 1,64 df 1506 1,64 TESTVARIABEL: Po,, =k - & k Fab, 5 %-nivå 1 ”Å,-nivå 1 1,464 sign H1 antages sign H1 antages 0,9 1,318 »— »—

0,85 1,245 » — ej sign 0,80 1,171 ej sign » — GRÄNSEN MELLAN SIGNIFIKANS OCH EJ SIGNIFIKANS GÅR VID k = 0,81 k = 0,87

1.2 Variansen vid obundet slumpmässigt urval av skolklasser jämfört med den vid OS U av elever

1.2.1 Bakgrund

Vid en undersökning av skolelever har man dels gjort ett OSU utan återläggning av m skolklasser och undersökt alla elever i resp klass och dels ett OSU u å av elever. Man önskar nu veta hur mycket man förlorat i precision på att välja skolklasser.

Från urvalet av klasser kan man skatta medelvärdet per elev i populationen med

= . : xcvars varians betecknas med var xc_ Från urvalet av elever skattas medelvär-

det med &. vars varians betecknas var &.

1.2.2 Relativa variansökningen

Den relativa variansökningen (undantagsvis minskning) vid klassurval jämfört med elev- urval kan skrivas

på".—....-. ... __

_varc — var E var,,

1.2.3 Skattning av varianserna

Vid klassurval skattas medelvärdet med

= M 1 "' =— -— X xc N "12,: ' där M, (m) =antalet klasser i popula- tionen (stickprovet) N, (N,) =antalet elever i populatio- nen (I: te klassen) Ni Xi = 2 Xi] = summan av elevvärdena i J den i: te klassen i urvalet

Estimatorns varians kan skrivas

= M— 111” X = ' varxc=———m-—— (:]—X>=

där Nl Xl=ZXu =summan av elevvärdena i J den I: te klassen i popula- tionen i' =medelvärdet per elev i po— pulationen _ 1 M N=1T4 ; N' = medeltalet elever per klass

i populationen

var ;; skattas väntevärdesriktigt från stick- provet med

= M— mlM—___l sa(:e)=M—__ 32%

Xi = 2 =—xc fr(1v=m—IZN )

Vid klassurval skattas medelvärdet med

= 1 ” XE='—1 ZXj

11 = antalet elever i urvalet X : elevvärdet för den jzte eleven i ur- valet

Estimatorns varians kan skrivas

= — 1 N vaer= N—_—'11'11N2(X,— X)a=

där

X, : elevvärdet för den Jzte eleven i popu- lationen

äf : medelvärdet per elev i populationen

var 2 skattas väntevärdesriktigt från stick- provet med

lN—lsa n N där 2 1 " X = = mat—x)

1.2.4 Skattning av relativa variansökningen

Den relativa variansökningen G kan nu skattas med

_s (x__)_ 3 1—(25)

..1-_—

För att jämförelsen skall bli menings- full skall kostnaderna för de två metoderna vara lika. Om kostnaderna per elev är obe- roende av urvalssätt skall jämförelsen göras med lika många elever i varje urval.

Om urvalet skall omfatta n elever väljes vid klassurval m = n/N klasser.

_ M— m 513013) —1

”mg,. .- = _M—mSg(X,)_l__ _N—n s' _

=MQ- 1=ls'(X,) _] E(M—m) s' N S”

där 1 m lm ' 3.03): Hz,:(XF' ;ZXI)

s2 (XJ beräknas på uppgifter från de 10 utvalda klasserna och 32 på uppgifterna från elevurvalet och dessa skattningar sätts in i uttrycket ovan för g . Man jämför då vari- ansen vid OSU av m klasser med variansen

man får vid OSU av mIT' elever.

1.2.5 Resultat Följande variansskattningar och g-värden erhålles för IV: 21,9:

INDEX 1 INDEX 2 INDEX 3

s2(X,) 7010,93 3 309,11 377,11 32 21,67 12,07 1,64 g 13,8 11,5 9,5

Bilaga 2 Tabell över slumpfel vid olika procenttal och

urvalsstorlekar* Observerat procenttal Antal 95 90 85 80 75 70 65 60 55 i ur- eller eller eller eller eller eller eller eller eller 50 valet 5 10 15 20 25 30 35 40 45

100 2,1795 3,0000 3,5707 4,0000 4,3301 4,5826 4,7700 4,8990 4,9749 5,0000 200 1,5411 2,1213 2,5249 2,8284 3,0619 3,2404 3,3727 3,4641 3,5178 3,5355 300 1,2583 1,7321 2,0616 2,3094 2,5000 2,6458 2,7538 2,8284 2,8723 2,8868 400 1,0897 1,5000 1,7854 2,0000 2,1651 2,2913 2,3849 2,4495 2,4875 2,5000 500 0,9747 1,3416 1,5969 1,7889 1,9365 2,0494 2,1331 2,1909 2,2249 2,2361

600 0,8898 1,2247 1,45 77 1,6330 1,7678 1,8708 1,9472 2,0000 2,0310 2,0412 700 0,8238 1,1339 1,3496 1,5119 1,6366 1,7321 1,8028 1,8516 1,8803 1,8898 800 0,7706 1,0607 1,2624 1,4142 1,5309 1,6202 1,6863 1,7320 1,7589 1,7678 900 0,7265 1,0000 1,1902 1,3333 1,4434 1,5275 1,5899 1,6330 1,6583 1,6667 1 000 0,6892 0,9487 1,1292 1,2649 1,3693 1,4491 1,5083 1,5492 1,5732 1,5811

1 100 0,6571 0,9045 1,0766 1,2060 1,3056 1,3817 1,4381 1,4771 1,5000 1,5076 1 200 0,6292 0,8660 1,0308 1,1547 1,2500 1,3229 1,3769 1,4142 1,4361 1,4434 1 300 0,6045 0,8321 0,9903 1,1094 1,2010 1,2710 1,3229 1,3587 1,3798 1,3868 1 400 0,5825 0,8018 0,9543 1,0690 1,1573 1,2247 1,2748 1,3093 1,3296 1,3363 1 500 0,5627 0,7746 0,9220 1,0328 1,1180 1,1832 1,2315 1,2649 1,2845 1,2910

1 600 0,5449 0,7500 0,8927 1,0000 1,0825 1,1456 1,1924 1,2247 1,2437 1,2500 2 000 0,4873 0,6708 0,7884 0,8944 0,9682 1,0247 1,0665 1,0954 1,1124 1,1180 2 500 0,4359 0,6000 0,7141 0,8000 0,8660 0,9165 0,9539 0,9798 0,9950 1,0000 3 000 0,3979 0,5477 0,6519 0,7303 0,7906 0,8367 0,8708 0,8944 0,9083 0,9129 3 500 0,3684 0,5071 0,6036 0,6761 0,7319 0,7746 0,8062 0,8281 0,8409 0,8451

3 600 0,3632 0,5000 0,5951 0,6667 0,7217 0,7638 0,7949 0,8165 0,8292 0,8333 4 000 0,3446 0,4743 0,5646 0,6325 0,6846 0,7246 0,7542 0,7746 0,7866 0,7906 4 500 0,3249 0,4472 0,5323 0,5963 0,6455 0,6831 0,7110 0,7303 0,7416 0,7454 4 900 0,3114 0,4286 0,5101 0,5714 0,6186 0,6547 0,6814 0,6999 0,7107 0,7143 5 000 0,3082 0,4243 0,5050 0,5657 0,6124 0,6481 0,6745 0,6928 0,7036 0,7071

* Beräknad enligt formeln x/U n

där p = procent med viss egenskap

q = 100—p 11 = urvalsstorlek Osäkerheten i olika procenttal anges lämpligen med :l; 2 x det slumpfel som framgår av tabellen ovan.

SEB

llilllllilll EENlllllBlHlN

UTREDNINGSINSTITUTET ENKÄT I GRUNDSKOLANS ÄRSKURS 9 Linnégatan !7 ”

Puladrm: Fack, Slockhalm 17 VÅRTERMINEN 1 968

TDI. 63 05 60

--114

_15

-16

För Uizs anteckningar:

iZi—Bl Enl-Sl l_é |_7 fal Elevenkät 1äl_älflj2 lil

.. L I 12351; Kommun an p Klassenka"t 2 D

Loko-nr Ort-

1. Detta. formulär besvaras av en:

1 [:l Pojke 2 ':' Flicka

2. Vilken linje går Du på?

1l:l9g 25911 al:]9t 4D9m 5D9s öm9e 7D9pr 8591-43 9D9ha 0D9l

3. Ha'r Du detta läsår samma lärare i några av följande ämnen: kristendom, samhällskunskap och biologi?

1 D Ja, 1 samhällskunskap och kristendom

2 [:i Ja, i samhällskunskap och biologi

3 [i Ja, i biologi och kristendom

14 [:l Ja., i samhällskunskap, biologi och kristendom

5 [ _jNej, har inte samma lärare i några av dessa ämnen

_17

-18

_19

7.

EöLJANDE FRÅGOR GÄLLER SEXUAL- ocu SAMLEVNADSUNDERVISNINGEN I ARSKURS 2

Har Du fått undervisning i sexual- och samlevnadsfrågor av någon som annars inte finns vid skolan men som kom dit och talade om detta?

[I] Ja D N.,- [Z] Minns ej

Har Du fått undervisning i sexual— och samlevnadsfrågor under biologilektionerna detta läsår?

En Nej FORTSÄTT MED FRÅGA 14

Minns ej FORTSÄTT MED FRÅGA 14

1 Mindre än 1 vecka

2 | Mindre än 1 månad

Q [:] Minns ej

on gå PÄ FÖREGÅENDE FRÅGA: Hur många lektioner (ungefär) omfattade den sexual— och sama levnadsundervisning Du fått detta läsår under biologilek- tionerna?

......... timmar

[:] Minns ej

Hur lång tid tillbaka ligger den sista biologilektion som hand lade om sexual- och samlevnadsfrågor?

[:] Längre tid tillbaka än 1 månad

_23

-211

10.

11.

1

3

a

_l

3

a

Undervisades pojkar och flickor tillsammans under de lektioner som ägnades åt sexual— och samlevnadsfrågor?

D Ja, hela tiden

I | Ja, en del av tiden

D Nej

[3 Minns ej

Visades film eller bildband vid undervisningen?

D Ja.

[3 Nej

D Minns ej

Fick ni höra någon bandinspelning vid undervisningen? D Ja

[] Nej

D Minns ej

Fick ni fråga och diskutera då sexual- och samlevnadsunder- visning förekom under biologilektionerna?

Dn

D Ja, men bara skriftliga frågor D Ned ]: Mirms ej

12. Vad anser Du om den sexual- och samlevnadsundervisning Du fått i skolan under" biologilektionerna? 1 |: Mycket bra 2 | Ganska bra 3 Varken bra eller dålig & D Ganska dålig 5 |:] Mycket dålig 6 D Vet ej

13 Tycker Du att sexual- och samlevnadsundervisningen under M; lektionerna har framställt sexuallivet som någonting fint eller fult?

1 [:[ mm 2 D me 3 :[ Varken fint eller fult I+ D Vet ej LÄS DETTA NOGA:

114. Sexual- och samlevnadsfrågor-innefattar ju även andra än rent! biologiska och medicinska frågor. Samlivet mellan två människor påverkas också av samhällets åtgärder och bestämmelser. Hjälp vid havandeskap och förlossning, rättigheter och skyldigheter- i samband med äktenskap och skilsmässa är bara några få- exempel på detta. Vad som är rätt och fel när det gäller t.ex. abort eller sexuellt samliv i tonåren,— vad som är äktenskapets uppgift och innebörd .hör också till sexual— och samlevnadsundervisningen. Följande frågor t.o.m. fråga 18 kommer att gälla den (sexual- och samlevnadsundervisning Du kan ha fått i årskurs 2 i andra. ämnen än i biologi, t.ex.- samhällskunskap. Har Du fått någon undervisning om sådana. saker som nämnts ovan under lektionerna. i samhällskunskap detta läsår?

1 D Ja, om det mesta 2 [___] Ja, om en del

3 [:| Nej, ingen alls FORTSÄTT MED FRÅGA 19 14 [:| Minns ej FORTSÄTT MED FRÅGA 19 SOU 1969:8 93

-28

_29

16.

17.

18.

3 D Minns ej

Hur lång tid tillbaka ligger den sista lektionen i samhälls— kunskap som handlade om sexual- och samlevnadsfrågor?

1 D Mindre än 1 vecka 2 Mindre än 1 månad 3 | Längre tid tillbaka än 1 månad

11 D Minns ej

Fick Ni fråga och diskutera under de lektioner i samhällskun- skap, då sexual— och samlevnadsundervisning förekom?

1DJa ZDNej

Vad anser Du om den sexual— och samlevnadsundervisning Du fått i skolan under lektionerna i samhällskunskap?

1 ! Mycket bra 2 [] Ganska bra

3 :] Varken bra eller dålig I+ D Ganska dålig

5 D Mycket dålig

6 :] Vet ej

Tycker Du att sexual- och samlevnadsundervisningen under lek— tionerna i samhällskunskap har framställt sexuallivet som någonting fint eller fult?

1 |__—] Fint 2 D Fult

3 D Varken fint eller fult

uD Vet ej

_34

19.

20.

21.

1

2

3

L.

2

3

h

1

2

3

1.

Sexual— och samlevnadsfrågor kan även ha behandlatS'undor lektionerna i kristendomskunskap. Följande frågor t.o.m. fråga zu aVSer den sexual- och samlevnadsundervisning Du kan ha fått i årskurs 2.

Har Du detta läsår under kristendomslektionerna fått under- visning om äktenskapets uppgift och innebörd?

El Ja D Nej [:] Minns ej

Har ej haft kristendomsundervisning detta läsår.

Har ni detta läsår under kristendomslektionerna behandlat problem som kan uppstå i ett äktenskap?

Ja :! Nej Minns ej

' Har ej haft kristendomsundervisning detta läsår.

Somliga anser att man får ha sexuellt samliv när man är förlovad. Andra anser att man måste vara gift för att ha sexuellt samliv. Har sådana åsikter behandlats i ggisten; domsundervisningen detta läsår?

| 'Ja [] Ne.- Minns ej

Har ej haft kristendomsundervisning detta läsår.

Om Du har svarat ga på någon av de tre föregående frågorna, fortsätt med fråga 2 . Gå annars till fråga 25.

-36

23.

214.

Fick ni fråga och diskutera under de kristendomslektioner då sexual— och samlevnadsundervisning förekom?

1 | ] Ja 2 | Nej 3 D Minns ej

Vad anser Du om den sexual— och samlevnadsundervisning Du fått i skolan under kristendomslektionerna?

1 |:! Mycket bra

2 __J Ganska bra

3 [:| Varken bra eller dålig I+ D Ganska dålig

5 |:] Mycket dålig

6 DVet ej

Tycker Du att sexual- och samlevnadsundervisningen under kristendomslektionerna har framställt sexuallivet som någon- ting fint eller fult?

1 G Fint 2 D Fult

3 D Varken fint eller fult

!; DVet ej

25. Har Du fått-undervisning eller upplysning under detta läsk om olika preventivmedel?

1 [] Ja, rätt mycket 2 åJa, en del

3 'Nej, ingen alls

I+ ! Minns ej

_uo

—l+1

26. När tycker Du att det vore lämpligt att undervisning om preventivmedel förekom för första gången? 1 B Bör inte alls förekomma 2 [' Årskurs 1—3 3 D Årskurs Lt-6 11 D Årskurs 7—9 5 [3 Senare 6 D Vet ej 27. När tycker Du att det vore lämpligt att undervisning om samlag förekom för första gången? 1 D Bör inte alls förekomma 2 [] Årskurs 1—3 3 D Årskurs 1+-6 [+ [] Årskurs 7-9 5 D Senare 6 D Vet ej 284 FRÅGA TILL ALLA FLICKOR: Fick Du undervisning i skolan om menstruation före Din egen första mens? 1 D Ja 2 D Nej 3 E' Minns ej, vet ej SOU 1969:8 97 7—814562

-h1

_ch

413

-kh

2813 FRÅGA TILL ALLA POJKAR:

Fick Du undervisning i skolan om pollution (ofrivillig sädes- avgång) innan Du själv upplevde det första gången?

1 Ja 2! Nej

3 Minns ej, vet ej

29. Vem tycker Du i första hand bör ge sexualundervisning i skolan? Markera endast _et_t alternativ. 1 |__—:] Någon av skolans lärare 2 [] Skolläkaren 3 |__—] Skolskö terskan lt D Någon expert som kommer på besök till skolan

5 :] Vet ej

Skulle Du vilja ha:

30a Fler bildband och filmer i skolundervisningen som behandlar sexual- och samlevnadsfrågor?

1 D Ja Z'D Nej 3 D Vet ej b Tillfälle till mer diskussion i klassen om sådana frågor? 1 :, Ja 2 D Nej 3 D Vet ej

_u5

_116

_Ln

_738

1

r,

(_

Tillfälle till enskilt samtal om Dina personliga problem på det här området?

[I] Ja [:] Nej [:] Vet ej

31.

1

33-

34.

1

För de följande frågorna skall Du ange om ett påstående är rätt eller fel. Du har också möjlighet att svara "Vet ej".

Mannens sädesceller bildas i klimakteriet. Är detta påstående rätt eller fel?

[:] Rätt [:] Fel [:] Vet ej

Mödomshinnan försvinner i samband med att menstruationerna börjar.

D Rätt [:] Fel [I] Vet ej

För att en kvinna skall kunna få barn måste båda äggstockarna vara funktionsdugliga.

[] Rätt [] m [] m e.-

Menstruationen är ett tecken på könsmognad hos kvinnan.

D Rätt

2 | Fel

"! J

[2] Vet ej

—53

_514

35:

36."

37.

38.

39-

Sterilitet hos en individ omöjliggör samlag.

1 D Rätt

D Fel D Vet ej

Erektion (stånd) är en förutsättning för att mannen skall kunna genomföra ett samlag.

D Rätt D Fel D Vet ej

Efterbörd kallas det när det andra barnet av ett tvillingpar föds fram.

:] Rätt B Fel [] Vet ej

Möjligheten för befruktning är störst just'mitt emellan två menstruationer.

D Rätt [] Fel D Vet ej

Pollution är ett tecken på inträdd könsmognad hos pojkar.

1 D Rätt 2 [:l Fel 3 D Vet ej

-56

-58

-59

barnets navelsträng.

1 B Rätt 2 E:] Fel 3 D Vet ej #1. Äggceller bildas i livmodern. 1 DRätt 2 :! Fel 3 [:] Vet ej

1 D Rätt 2 E:] Fel 3 L? Vet ej

1 D Rätt

2 E:] Fel 3 3 Vet ej hh. Blottare är farliga personer som ofta tillgriper våld. 1 D Rätt 2 [I] Fel 3 [I] Vet ej

#0. Kejsarsnitt kallas det när man efter förlossningen klipper av

#2. Alla preventivmedel ger ett säkert skydd mot könssjukdomar.

hj. Praktiskt taget alla experter är eniga om att onani är ofarligt.

-(i(_)

—61

-62

_63

115. Det första tecknet på att man är med barn är alltid att man känner sig illamående på kvällarna.

1 D Rätt 2 B Fel 3 D Vet ej [46. Enäggstvillingar är alltid av samma kön. 1 D Rätt 2 D Fel 3 D Vet ej

l+7. Det är lätt att framkalla abort genom att äta vissa mediciner

1 D Rätt 2 D Fel 3 l:] Vet ej

som är det rätta. Du har också möjlighet att svara "Vet ej".

!48. Vilket av följande preventivmedel användes av mannen?

1 [] Mum 2 [] Spiral 3 D Kondom !. D Vet ej

För de följande frågorna skall Du. ange vilket svarsalternativ;

_614

_65

—66

h9. Hur vanligt tror Du att det är med missfall? Tror Du att miss—

fall inträffar ungefär i 1 D Vart tionde havandeskap 2 D Vart femtionde eller 3 B Vart hundrade havandeskap? 14 D Vet ej 50. Den vanligaste könssjukdomen i Sverige är 1 D Syfilis 2 C] Gonorré 3 [] Paranoia & [:] Vet ej

51. Befruktningen — sammansmältning av ägg och sädescell - sker

1 [__j I livmodern

2 |__—] I äggledaren

3 I äggstocken

4 DVet ej

52. Har Du under detta läsår fått undervisning eller upplysning i skolan om sådana saker som har berörts i

1 I Ja., om det mesta

-69 2 D Ja, om en del 3 D Ned I+ | | Minns ej

frågorna 31 t.o.m. 51?

_70

_72

53.

5h.

55-

Har Du under tidigare läsår fått undervisning eller upplys- ning i skolan om sådana saker?

1DJa ZDNej 3 DMinns ej

Tycker Du att det är bra att sådana här saker ingår i under- visningen?

IDJa ZDNej jgvet ej

Skulle Du önskat att skolan gett Dig mer upplysning eller undervisning än nu om detta?

1 [:] Ja, mycket mer 2_D Ja, något mer 3 |:] Nej

I+ D Vet ej

56. Du har kanske fått reda på en del om dessa saker från annat "1 håll än i skolan. Kryssa för högst tre sätt på vilka Du fått | 2 | reda på dessa saker. Korttypz -'|0 1 ] lHar ej fått reda. på något utanför skolan —11 1 ] Av föräldrar -12 1 ! Av syskon -13 1 | Av skolkamrater —111 1 | Av andra kamrater -15 1 | | På. föreningar och möten

-16 1 I böcker -17 1 r ] I' tidningar -18 1 | ] På film

-19 1 |:, Från TV och radio

-20 1__|Från annat håll Ange Vilket: oo.ut...-nooonolooooncnlo-

57. Om Du ville få reda på något om de här sakerna, vart skulle Du då i de flesta fallen vända Dig? Läs" igenom alla svarsalter- nativen och markera sedan endast ett av dem.

-21 0 D Tidningar

1 D Böcker

D Skolkamrater D Andra kamrater El Syskon D Föräldrar :] Skolläkare

Skolsköterska Lärare

DAnnat håll. Ange vilket:oo|c||010000|IDIOOUOIIOBIUOUO'OI|||

komslmus—wm

_23

-2h

_25

-26

58.

59-

60.

61.

62.

För de följande frågorna skall Du ange om ett påstående är rätt eller fel. Du har också möjlighet att svara "Vet ej".

Hemskillnad och äktenskapsskillnad är samma sak.

I:] Rätt [:| Fel D Vet ej

Modern "till ett utomäktenskapligt barn får ensam svara för barnets försörjning.

D Rätt [:| Fel |__—] Vet ej

Med äktenskapsförord menar man det tal som prästen håller till brudparet vid vigseln.

D Rätt D Fel [3 Vet ej

En kvinna kan inte avskedas från sitt arbete på- grund av att hon väntar barn.

D Rätt [1 Fel [] Vet ej

Barnbidrag erhålles för varje barn som är högst 16 år oberoende av inkomst.

[:] Rätt B Fel [] Vet ej

63.

-27 1

611.

-30 1

2

3

d

Moderskapspenning är en summa pengar som staten betalar ut enbart till flerbarnsmammor.

Rätt D Fe. [] vet ej

Enligt lagen kan en kvinna som väntar barn erhålla abort på grund av följande skäl:

Barnafadern är okänd.

[:] Rätt [:] Fel [:] Vet ej

Förlossningen SkullE'kunna innebära en allvarlig fara för moderns hälsa.

D Rätt IFel [] vet e.-

Den blivande modern har ej fyllt 15 år och hennes föräldrar lämnar sitt samtycke till abort.

Rätt Fel EJ Vet ej

De blivande föräldrarna har dålig ekonomi.

—31 1 Rätt

2 [| tel- 3 [I] Vet ej

_3u

66.)

670

68.

690

enligt svensk lag förbjuden att ha samlag.

1 [:l Rätt 2' | Fel 3 C] Ve. e.-

i Den SOm vet eller misstänker att han har en könssjukdom är ! | |

En person som talar om vart man kan vända sig för att få illegal (illegal-olaglig) abort kan straffas.

1 D Rätt 2 [3 Fel 3 [3 Vet ej

Enligt svensk lag,' straffas vuxen person som har samlag med person under! 15 år.

1 [] Rätt 2 [I] Fel 3 E' Vet ej Enligt svensk lag är alla homosexuella handlingar straffbara 1 [] Rätt 2 D Fel 3 D Vet ej

För att en flicka skall få ett pessar inprovat måste hon enligt lag vara lägst 17 år.

1 [3 Rätt 2 [__| Fel 3 D Vet ej

—39

—h0

_ln

_142

_u3

_uu

-45

2

3

Har Du under detta läsår fått undervisning eller upplysning i skolan om sådana saker som har berörts i frågorna 58 t.o.m.

69.

[:] Ja, om det mesta |:] Ja, om en del

_] Nej FORTSÄTT MED FRÅGA 72

D Minns ej FORTSÄTT MED FRÅGA 72

71.

1

1

OM DU FÅTT UNDERVISNING DETTA LÄSÅR OM DESSA SAKER:

I vilket/vilka ämnen har Du detta läsår fått undervisning om dessa saker?

[:] I biologi [:] I samhällskunskap ] l 1 kristendomskunskap

I annat ämne. Ange vilket! ..........................

72.

1 2 3

7,3.-

1

2

3

Har Du under tidigare läsåg fått undervisning eller upplys— ning i skolan om sådana saker?

! | Ja D Nej ] | Minns ej ,

Tycker Du att det är bra att sådana här saker ingår i under-:, visningen? » '

D Ja D Nej [1 Vet ej

416

..511

"55

"56

7ho

75-

Skulle Du önskat att»'skolan gett Dig mer upplysning än nu om detta?

1 D Ja, mycket mer

2 D Ja, 'något mer 3 D Nej 16 [] Vet ej

Du har kanske fått reda på en del om dessa saker från annat håll än i skolan. Kryssa för högst tre sätt på vilka Du fått reda på om dessa saker.

1 D Har ej fått reda på något utanför skolan

1 D Av föräldrar 1 D Av syskon

1 D Av skolkamrater

1 [3 Av andra kamrater

1 D På föreningar och möten 1 D I böcker

1 |:] I tidningar

1 D På film

1 ] iFrån TV och radio

1 D Från annat håll Ange vilket!

I...!Olnvol-Doonooololclv

-59

Du då i de flesta fallen vända Dig? Läs igenom alla svars-. alternativen och markera sedan endast 52 av dem.

0 B Tidningar 1 D Böcker 2 [:l Skolkamrater

3 [3 Andra kamrater

I+ D Syskon 5 | | Föräldrar 6 [:] Skolläkare

7 [:| Skolsköt erska

8 [3 Lärare

9DAnnat håll. Ange Vilket: oocon10.000...ucouncoccoon-uun

76. Om Du ville få reda på något om de här sakerna, vart skulle

77. Ange om de följande påståendena är rätt eller fel". Du har även möjlighet att svara "Vet ej".

Inställningen till skilsmässa är mycket skiftande mellan olika religioner.

1 D Rätt 2 D Fel 3 D Vet ej 78. Homosexualitet har fördömts av alla folk :i. alla tider; 1 D Rätt 2 5 Fel

3 : Vet ej

_su

79-

80.

81.

82.

Lagstiftningen om abort är ungefär densanuna i de flesta länder.

1 D Rätt

2 D Fel

3 D Vet ej Den katolska kyrkan har en strängare inställning till använd- ningen av preventivmedel än de protestantiska kyrkorna.

1 D Rätt"

2 D Fel

3 D Vet ej Har Du under detta läsår fått undervisning eller upplysning i skolan om de saker som har-”berörts i frågorna 77 t.o.m. 80, d.v.s. sexual- och samlevnadsfrågor inom olika länder, reli- gioner och tider?

1 D Ja, om, det mesta

28 Ja, om en del

3 E] Nej FORTSÄTT MED FRÅGA 83

11 D Minns ej FORTSÄTT MED FRÅGA 83 OM DU FÅTT UNDERVISNING DETTA LÄSÄR OM DESSA SAKER:

1 EI I biologi

1

1

1 ll annat ämne. Ange vilket! ............................

I vilket/vilka ämnen har Du detta läsår fått undervisning om dessa saker?

i I I samhällskunskap

] I kri stendomskunskap

_69

83. Har Du under tidigare läsår fått undervisning eller upplys- ning i skolan om sådana saker?

1 | Ja 2 | [Nej 3 [:] Minns ej

Sh. Tycker Du att det är bra att sådana här saker ingår i under— visningen?

11:15. szej 3 [:] Vet ej

85. Skulle Du önskat att skolan gett Dig mer upplysning eller undervisning än nu om detta?

1 [:] Ja, mycket mer 2 [:] Ja, något mer 3 E:] Nej

4 E:] Vet ej

86. Vad tror Du skolan vill att man skall tycka om sexuellt samliv mellan ungdomar i Din egen ålder? 1 E:] Att det'absolut inte får förekomma

[:] Att man måste ha stadigt sällskap'för att ha sexuellt

2 samliv

——— Att det räcker med att man träffas mera tillfälligt för 3 att ha sexuellt samliv Skolan vill att man bildar sig en egen uppfattning att & [:] handla efter

5 [:] Skolan intresserar sig inte alls för denna fråga

6 [:] Vet ej

-71.

—75

87.

88.

89.

90.

Vad tror Du Dina föräldrar tycker om sexuellt samliv mellan ungdomar i Din egen ålder? Att det absolut inte får förekomma

Att man måste ha stadigt sällskap för att ha sexuellt samliv

Att det räcker med att man träffas mera tillfälligt för att ha sexuellt samliv

Föräldrarna vill att man bildar sig en egen uppfattning att handla efter

Föräldrarna intresserar sig inte alls för denna fråga

DDÖDDD

Vet ej

4 m a tror Du Dina kamrater tycker om detta?

Att det absolut inte får förekomma

Att man måste ha stadigt sällskap för att ha sexuellt samliv

Att det räcker med att man träffas mera tillfälligt för att ha sexuellt samliv

Kamraterna har ingen speciell åsikt om detta

BDÖDD

Vet ej

4 ad tycker Du själv om detta?

Att det absolut inte får förekomma

Att man måste ha stadigt sällskap för att ha sexuellt samliv

Att det räcker med att man träffas mera tillfälligt för att ha sexuellt samliv

14 DVet ej

Tycker Du att det är rätt eller fel att en flicka ger efter och har samlag med en pojke för att han vill det?

1 III Rätt 2 [:] Fel

3 | 'Vet ej, det beror på

DÖD

91. Tycker Du att det är rätt eller fel att en pojke ger efter och har samlag med en flicka för att hon vill det?

-77 1 [___—| Rätt 2 D Fel 3 [:| Vet ej

92. Har ni under detta läsår i Skolan behandlat sådana saker som berörts i frågorna 88 t.o.m. 91?

—78 1 Ja, rätt mycket

2 [:] Ja, en del 3 E:] Nej & [:] Minns ej

93. Skulle Du önskat att det i skolan diskuterats mer än nu kring detta? ———

-79 1 [:] Ja 2 [:] Nej 3 [:] Vet ej

9k. Du har kanske diskuterat detta vid andra tillfällen än under

_1 skollektioner? Kryssa för högst två personer som Du diskuterat [£] detta med. Korttyp 3 -10 1 ' |Har ej diskuterat detta vid andra tillfällen —11 1] 'Med föräldrar -12 1 INed syskon —13 1 | IMed skölkamrater —1h 1 [:] Med andra kamrater —15 1I ! Med annan person

-16

_17

—18

95

96.

97»

. Om 'Du skulle vilja få något råd om dessa saker, vart skulle Du då helst vända Dig? Läs igenom alla. svarsalternativen och markera sedan endast ett av dessa.

1 l ' Skolkamrater

2 [1 Andra kamrater

3 D Syskon & | Föräldrar 5 D Skolläkare

6 D Skolskö t erska

7 D Lärare

8 D Annan person

TILL SIST VILL VI STÄLLA NÅGRA FRÅGOR OM DIG SJÄLV OCH DIN FAMILJ.

Har Din far eller Din målsman någon skolutbildning utöver den som alla'måste ha (folkskola)?

1DJa ZDNej 3DVet ej

Vilket yrke har (hade) Din far eller Din målsman? Ange yrket så utförligt Du., kan (t.ex. "försäljare ivaruhus")

tCocoon|neuen-01000...no...-||ut..-|ooooIn-uoouboue-oljcoon...

.l'OIDOOIOOOOOOIIIIOIOO...COCCCIIOIOIIII-...IICIIOIOOOCOOI...

_19

-22

98. Hur skulle-Du vilja beteckna Dina föräldrars inställning till religion? Ar (var) Din far (målsman

1 D Mycket religiös eller kyrklig

2 [:| Ganska religiös eller kyrklig

3 [] Inte alls religiös eller kyrklig 14 :] Vet ej

99. Är (var) Din mor

1 |:] Mycket religiös eller kyrklig

2 [:| Ganska religiös eller kyrklig

3 l:] Inte alls religiös eller kyrklig

& [1 Vet ej

100. Brukar Dina föräldrar (målsman) ange hur dags Du skall vara hemma på kvällarna?

1 l:, Alltid 2 D Ofta

3 D Ibland & [] Aldrig

101. Räknar” Du till Dina—bästa vänner 1 D Både pojkar och flickor 2 D Bara pojkar" 3 D Bara flickor

14 B Har inga bästa vänner

102. Har'Du nu stadigt sällskap?

1 [:| Ja. 2 D Nej 3 D Tveksam

TACK FÖR DIN MEDVERKAN:

Genom att svara på dessa frågor har Du lämnat Ditt bidrag till en vetenskaplig undersökning om sexual- och samlevnadsundervis- ningen i grundskolan.

Lägg formuläret i kuvertet och klistra. igen det.

Bilaga 4 Skrivelse till rektorer Till Rektor RFSU

Torsten Wickbom, rektor vid Katrine- Den 9 oktober 1964 tillsattes av Kungl. holms gymnasialskola Maj:t en utredning rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervisnings- och upp- lysningsarbetet. På uppdrag av utredningen utför statistiska centralbyråns utrednings- institut en enkätundersökning bland elever i grundskolans årskurs 9.

Syftet med undersökningen är att kart- lägga elevernas kunskaper i sexual- och samlevnadsfrågor och elevernas upplevelse av önskemål beträffande undervisningen i dessa frågor. Elevernas vanor och erfaren- heter inom detta område kommer inte att beröras.

Frågorna har formulerats i samarbete med ledamöterna i utredningen nämligen:

Maj-Briht Bergström-Walan, fil lic, leg

barnmorska Carl Gustaf Boäthius, chefredaktör för

tidskriften Vår Kyrka Rolf Granstrand, fil stud, fd ordförande

iSECO Birgitte Heeger, fil kand, fd rikskonsu-

lent i Svenska Missionsförbundets Ung— dom (SMU) Ragnar Lund, undervisningsråd Ottar Ottersen, pastoratsadjunkt, studie-

rektor i Sveriges Kyrkliga Studieför- bund (SKS) Gösta Rodhe, skolöverläkare i Skolöver-

styrelsen Thorsten Sjövall, leg läk, ordförande i

Frågeformuläret har även underställts Skolöverstyrelsen, som givit sitt bifall till undersökningen.

Lämnade uppgifter är konfidentiella och får enligt sekretesslagen inte utlämnas. Grundmaterialet kommer endast att använ- das inom utredningsinstitutet för framställ- ning av statistiska tabeller som tillställes uppdragsgivaren. Någon särredovisning för enskilda skolor kommer inte att ske.

Undersökningen omfattar 1500 elever slumpmässigt uttagna bland samtliga elever i grundskolans vanliga klasser, årskurs 9. Vilken/Vilka elev/ er som blivit uttagna i Er skola går att få fram med hjälp av den bi- fogade förteckningen (bilaga 1). Enkäten kommer därutöver att genomföras även i ett antal hela klasser. Om någon klass i Er skola blivit uttagen att deltaga i denna klass— enkät framgår detta i separat bilaga (2).

Enkätundersökningen kommer att äga rum den 27—31 maj i skolan. Ett av utred- ningsinstitutets lokalombud kommer att ta kontakt med Er någon gång i mitten av maj. Avsikten är att ombudet därvid skall inhämta uppgifter om de uttagna elevernas namn och få anvisning om lämplig tidpunkt och lokal för enkätundersökningen. Utför- ligare anvisningar lämnas i bilaga.

Upplysningar lämnas av aktuarie Karin Herbst, tel 08/63 05 60 ankn 197.

Vi tackar på förhand för Er värdefulla medverkan.

Högaktningsfullt

Statistiska centralbyråns Utredningen rörande sexual- utredningsinstitut och samlevnadsfrågor

Edmund Rapaport Ragnar Lund

Byråchef Undervisningsråd

Följande elever har blivit uttagna i .............................................. . .........

Klass Elevnummer Namn (ifylles aerektor)

För att identifiera eleven behövs en alfabetisk förteckning över eleverna i den aktuella klassen. Den elev, som i den alfabetiska förteckningen har det ordningsnummer som angivits ovan, skall deltaga i undersökningen. Det är mycket viktigt att just denna elev uttages. Eleven kan inte ersättas av någon annan. Det är också viktigt att eleven inte underrättas för långt i förväg om att han/hon skall del- taga i undersökningen. Besked bör därför ges tidigast den dag undersökningen äger rum. Meddelanv det bör ske så avdramatiserat som möjligt. Det kan vara lämpligt att betona att eleven utvalts helt slumpmässigt så att han/hon inte känner sig stå i någon särställning i förhållande till sina kamrater. Enkäten avses äga rum någon av dagarna under tiden 27—31 maj 1968.De elever som blivituttagna samlas i den lokal och vid den tidpunkt som överenskommits mellan rektor och utredningsimtitutets lokalombud. Vårt lokalombud kommer att närmare presentera undersökningen, framhålla att uppgifterna är strängt konfidentiella och övervaka ifyllandet av formuläret. Den tid som krävs kommer inte att överstiga en lektionstimme. Det är naturligtvis önskvärt att samtliga de eleier, som uttagits vid skolan, besvarar enkäten vid samma tillfälle. En förutsättning för att undersökningens resultat skall kunna beaktas är att sexual— och samlevnadsundervisningen är avslutad före den 31 maj. Om undervisningen inte är avslutad vid denna tidpunkt, kan enkäten för enstaka elever upp- skjutas. Rektors medverkan i denna undersökning består enligt ovanstående i att:

1. Identifiera de utvalda eleverna.

2. Anvisa lämplig tidpunkt och lokal för enkätens genomförande.

3. Underrätta eleven om att han/hon skall deltaga i undersökningen.

Nordisk udredningsserie (Nu) 1969

Konologisk förteckning

1. Utvidga! nordiskt ekonomiskt samarbete.

3. Nordtorska miljövårdsutrednlng.

4. Förslag till utbyggnad av den samnordiska fortbildningen för journalister.

Statens offentliga utredningar 1969

Systematisk förteckning

Juatltledepartementet

Faktisk brott:! har bland akolbam. [1] Bomdarltt 4 Utsökning tt IX. [6] Kungöreieannoneering. [7]

Kommunikatlonadepartamentet Ny ajöarbetatldalag. [3]

Utbildningadepertementet

Om aaxuall'ueti Sverige. [2] Sexuikunskapen pa grundskolans högstadium. [8]

Civildepartementet Offentliga tjänatemåns bisysslor. [6]

,...—__. _ ___ __..._. ...—..-