SOU 1970:25

Aspirationer, möjligheter och skattemoral : en rättssociologisk undersökning av deklaranter

N 4-0 %

oå (- _ CUL"

&( *. IGT?»

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2013

??

Stataa Aspirationer,

._ offientliga

* 333935 möjligheter , och skattemoral

En rättssociologisk undersökning av deklaranter

( ' > _ Betänkande avgivet av Skattestrafflagutredningen Stockholm 1970 ,

Statens offentliga utredningar 1970

Kronologisk förteckning

. Barns utemiljö. Tryckeribolaget. C. Om stat och kyrka. Beckman. U. . Balanserad regional utveckling. Esselte. In.

. äeBYOUrerad lärarutbildning. Svenska Reproduktions

. Statligt stöd till fiskehamnar. Esselte. Jo. . Ny Iivsnedelsstadga m.m. Del I. Förslag och motiv. Tryckeribolaget. S.

Py livssmedelsstadga m.m. Del II. Bilagor. Tryckeribo-

aget. .

. Yrkesteknisk högskoleutbildning. Svenska Reproduk- tions AB. U. . Snöskctern-fordonet och föraren. Esselte. K. . Fria läromedel. Beckman. U. . Folktandvårdens utbyggande och reglering. Beckman. S. . Värnplktstjänstgöringens civila meritvärde. Esselte. Fö. Sveriges energiförsörjning. Energipolitik och organisa- tion. Szenska Reproduktions AB. I. . Balanserad regional utveckling. Bilagor. Del I. Esselte. In. . Balanserad regional utveckling. Bilagor. Del II. Esselte ln. Riksdagsgrupperna . Regeringsbildningen. Norstedt & Söner.Ju. Ersättare för riksdagsledamöterna. Esselte. Ju. . Upphandling av byggnader. Del 2. Administrationen. Beckrran. Fi. . Svensk FN—lag. Esselte. Ju. . Behörighet, meritvärdering, studieprcgnos. Specia'undersökningar av kompetensfrågor. Esselte. U. (Utkommer senare.) . Väg)ar till högre utbildning. Esselte. U. (Utkommer sen- are. . Pedagogisk utbildning och forskning. Berlingske Bok- tryckenet, Lund. U. . Understödsföreningar. Svenska Reproduktions AB. Fi. . Rationell bensinhandel. Esselte. H. . Aspirationer, möjligheter och skattemoral. Göteborgs Offsetn'yckeri AB, Surte. Fi.

o:.o m_xl 9) 01.5 proaoco m _q mot boop-

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2

NNN de

NN (Yi->

Aspirationer, möjligheter och skattemoral

En rättssociologisk undersökning

av deklaranter

Akademisk avhandling

som med tillstånd av samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet för vinnande av filosofisk doktorsgrad framställes till offentlig granskning på läro- sal F, Norrtullsgatan 2, onsdagen den 3 juni 1970 kl 10 fm.

av Joachim Vogel fil.lic.

Statens offentliga utredningar 1970125 Finansdepartementet

Aspirationer, möjligheter och skattemoral

En rättssociologisk undersökning

av deklaranter

Av Joachim Vogel

Skattestrafflagutredningen Stockholm 1970

Printed in Sweden by Göteborgs offsettryckeri AB, Surte 1970

Översiktligt innehåll

Sid Detaljerad innehållsförteckning ...... 4 Tabellförteckning

Skrivelse till statsrådet och chefen för finansdepartementet .............. 13

Författarens förord .............. 15

1 Bakgrund och allmän referensram . 17 2 Teknisk beskrivning av undersök- ningen .................. 23 Resultatens tillförlitlighet ...... 31 Information, kunskaper och deklarationsarbete .......... 42 Determinanter .............. 66 Aspirationer .............. 80 Möjligheter ................ 108 Preferenser ................ 129 Aspirationer, möjligheter och preferenser' ................ 160 Slutsatser ................ 190

Summary ................ 201 Litteraturförteckning ........ 207 Bilaga

Intervjuformulär

Detaljerad innehållsförteckning

Kapitel 1 Bakgrund och allmän referensram ............ 17

1.1 Allmänt om uppdraget ........ 17 1.2 Anomiteorin och teorin om differentiella möjligheter ........ 18 1.3 Modellens teoretiska variabler . . . . 19 1.4 Modellen .................. 20 1.5 Tidigare undersökningar ........ 21 1.6 Disposition av redovisningen . . . . 22 Kapitel 2 Teknisk beskrivning av undersökningen .......... 23 2.1 Planeringen av undersökningen. . . . 23 2.2 Population och urval .......... 24 2.2.1 Målpopulation och under- sökningspopulation ...... 24 2.2.2 Urvalsdragning .......... 24 2.3 Estimationsförfaranden ........ 26 2.3.1 Procenttal ............ 26 2.3.2 Slurnpfel .............. 27 2.3.3 Korrelationsanalys ........ 28 2.3.4 Regressionsanalys ........ 28 2.3.5 Faktoranalys .......... 29 2.4 Fältarbete och bortfall ........ 29 2.5 Bearbetning ................ 30 Kapitel 3 Resultatens tillförlitlighet . . 31 3.1 Inledning .................. 31 3.2 Definition av totalfelet ........ 31 3.3 Slumpfel .................. 32 3.4 Systematiska fel ............ 33

3.4.1 Ramfel ............... 33 3.4.2 Urvalsfel .............. 33 3.4.3 Bortfallsfel ............ 34 3.4.4 Respondentfel .......... 35

3.4.4.1 Några allmänna syn- punkter ........ 35 3.4.4.2 Motiven för olika typer av respon-

dentfel .......... 38

3.4.5 Instrumentfel .......... 39 3.4.6 Intervjuarfel— ............ 40 3.4.7 Bearbetningsfel .......... 40 3.5 Sammanfattande synpunkter på tillförlitligheten .............. 41

Kapitel 4 Information, kunskaper och

deklarationsarbete ........ 42 4.1 Inledning ................ '. . 42 4.2 Kraven på deklarantema ........ 42 4.3 Utbudet av information och hjälp— medel .................... 43 4.4 Resultatsredovisningens omfatt- ning .................... 44 4.5 Några problem i samband med tolkningen av resultaten ........ 45 4.6 Intervjufrågor, marginalfördelningar och indexkonstruktioner ........ 45 4.6.1 Exponering för information. . 45 4.6.2 Kunskaper ............ 46 4.6.3 Attityder till deklaratione- förfarandet ............ 48

4.6.4 Användningen av personell hjälp ................ 50 4.6.5 Användning av andra hjälp-

medel ................ 5 1 Informationens spridning och effekt ................ 51 4.7.1 Intentioner ............ 51 4.7.2 Skolutbildning och expone-

ring för information ...... 52 4.7.3 Exponering och kunskaper . . 53 4.7.4 Skolutbildning och kunskaper 54 4.7.5 Exponering, kunskaper och

skolutbildning .......... 54 4.7.6 Exponering och attityder . . 56 4.7.7 Kunskaper och attityder . . . . 57 Deklarationsvanor ............ 57 4.8.1 Intentioner ............ 57 4.8.2 Skolutbildning och deklara- tionsvanor ............ 58 Exponering för information och deklarationsvanor . . . . 59 Kunskaper och deklarations- vanor ................ 61 4.9 Sammanfattning ............ 61

4.8.3

4.8.4

Kapitel 5 Determinanter .......... 66 5.1 Inledning ................ 66 5.2 Utbytesva-riabler ............ 66 5.2.1 Intentioner ............ 66 5.2.2 Inkomstförhållanden . . . . 67 5.2.3 Levnadsstandard ........ 68 5.2.4 Skuldsättning .......... 68 5.2.5 Attityder till nuvarande och framtida ekonomisk status . 68 5.2.6 Inbördes samband mellan utbytesva-riabler ........ 69 Tillgång till illegala medel ...... 69 Social orientering ............ 70 5.4.1 Intentioner ............ 70 5.4.2 Social klass. -. .......... 71 5.4.3 Kunskaper ............ 72 5.4.4 Social kontroll ........ 72 5.4.5 Inbördes samband ...... 73 Bakgrundsvariabler .......... 73 Utbytesva—riabler och bakgrunds- variabler .................. 73 Tillgång till illegala medel och bak- grundsvariabler ............ 75

5.8 Social orientering och bakgrunds- variabler .................. 75 5.9 Utbytesva-riabler och tillgång till illegala möjligheter .......... 75 5.10 Utbytesva—riabler och social oriente- ring .................... 75 5.11 Tillgång till illegala medel och social orientering ............ 76 5.12 Sammanfattning ............ 76

Kapitel 6 Aspirationer ......... I. . . 80 6.1 Inledning .................. 80 6.2 Medborgaren som konsument . . . . 80 6.3 Utbytesteorin .............. 81 6.4 Deprivation och rättvisa ........ 81 6.5 Indikatorer ................ 84 6.5.1 Inledning .............. 84 6.5.2 Målvärden ............. 85 6.5.3 Belastningsvä-rden ........ 86 6.5.4 Eget utbyte ............ 87 Aspirationer och determinanter . . 88 6.6.1 Inledning .............. 88 6.6.2 Samband med utbytesva-riab- ler .................. 88 6.6.2.1 Hypoteser ........ 88 6.6.2.2 Resultat ........ 89 Samband med faktisk tillgång till illegala medel ........ 92 6.6.3.1 Hypoteser ........ 92 6.6.3.2 Resultat ........ 93 Samband med social oriente- ring ................ 94 6.6.4.1 Hypoteser ........ 94 6642 Resultat ........ 95 Samband med bakgrunds- variabler .............. 99 Multivariat analys ........ 99 6.6.6.1 Inledning ........ 99 6662 Resultat enligt modell 1 ........ 101 6.6.6.3 Resultat enligt modell 2 ........ 103 6.7 Sammanfattning ............ 105

Kapitel 7 Möjligheter ............ 108 7.1 Inledning .................. 108 7.2 Tillgång av legala och illegala medel .108

7.3 Makt och alienation i form av maktlöshet ................ 109 7.4 Indikatorer ................ 1 10 7.4.1 Inledning .............. 110 7.4.2 Legala möjligheter ........ 110 7.4.3 Illegala möjligheter ...... 110 Möjligheter och determinanter . . . .111 7.5.1 Inledning .............. 111 7.5.2 Samband med utbytesvariab- ler .................. 111 7.521 Hypoteser ........ 111 7.5 .2.2 Resultat ........ 112 Samband med faktisk tillgång till illegala medel ........ 115 75.31 Hypoteser ........ 115 7.532 Resultat ........ 115 Samband med social oriente- ring ................ 1 1 7 7.5.4.1 Hypoteser ........ 117 7.5.4.2 Resultat ........ 117 Samband med bakgrunds- variabler .............. 1 20 Multivariat analys _. ....... 120 7561 Inledning ........ 120 7.562 Resultaten enligt modell 1 ........ 122 7.5.6.3 Resultaten enligt modell 2 ........ 123 Sammanfattning ............ 127

............ 129

Kapitel 8 Preferenser 8.1 Inledning .................. 129 8.2 Attityder och beteenden ........ 129 8.3 Några mättekniska synpunkter . . . .130

8.4 Indikatorer ................ 131 8.4.1 Inledning .............. 131 8.4.2 Föreställningar om skatte-

brottens effekter ........ 131 8.4.3 Falskdeklaranten som individ. 132 8.4.4 Attityder till olika motiv för

skattebrott ............ 132 8.4.5 Attityderna till påföljder. . . .133 8.4.6 Attityder till skattemyndig-

heter ................ 135 8.4.7 Deklarationsbeteende ...... 135 8.4.8 Politiska sympatier ...... 136

8.4.9 Inställningen till förvärvs- arbete ................ 1 37 8.5 Preferenser-och determinanter . . . .137 8.5.1 Inledning .............. 137 8.5.2 Samband med utbytesvariab- ler .................. 137 8.5.2.1 Hypoteser ........ 137 85.22 Resultat beträffande attityder ........ 138 8.5.2.3 Resultat beträffande beteende ........ 141 Samband med faktisk till- gång till illegala medel . .144 85.31 Hypoteser ........ 144 8.5.3.2 Resultat beträffande attityder ........ 144 8533 Resultat beträffande beteende ........ 146 Samband med social oriente- ring ................ 146 8.5.4.1 Hypoteser ........ 146 8.5.4.2 Resultat beträffande attityder ........ 150 8543 Resultat beträffande beteende ........ 150 Samband med bakgrunds- variabler .............. 150 8551 Resultat beträffande attityder ........ 1 50 8.5.5.2 Resultat beträffande beteende ........ 155 8.5.6 Multivariat analys ........ 155 8.561 Modell 1 ........ 155 8.562 Modell 2 ........ 157 8.6 Sammanfattning ............ 157

Kapitel 9 Aspirationer, möjligheter och skattemoral ............ 160 9.1 Inledning .................. 160 9.2 Aspirationer och möjligheter . . . .160 9.2.1 Hypoteser ............ 160 9.2.2 Resultat .............. 161 9.3 Aspirationer och preferenser . . . .161 9.3.1 Hypoteser ............ 161 9.3.2 Resultat .............. 161 9.4 Möjligheter och preferenser ...... 165 9.4.1 Hypoteser ............ 165 9.4.2 Resultat ............... 165

9.5 Aspirationer, möjligheter och

skattemoral ................ 1 65 9.5.1 Hypoteser ............ 165 9.5.2 Resultat .............. 169 9.521 Korstabeller ...... 169 — 9.5.2.2 Multivariat analys. . .169 i 9.6 Anpassningstyper ............ 178 9.6.1 Processer som leder till accepterande av olika hand- lingsaltemativ .......... 178. 9.6.2 Indikatorer och hypoteser . .182 9.6.3 Särredovisning efter determi- nanter ................ 184 9.6.4 Särredovisning efter möjlig- heter ................ 188 9.7 Sammanfattning ............ 189 Kapitel 10 Slutsatser ............. 190 10.1 Inledning ................ 190 10.2 Synpunkter på deklarationssys—te- met .................... 190 10.3 Skattemoralen .............. 194 10.3.1 En översiktlig tolkning av resultaten ............ 194 10.3.2 Framtidsutsikterna ...... 196 10.3.3 Åtgärder ............ 196 Summary .................... 201 Litteraturförteckning ............ 207 Bilaga: intervj uf ormulär

Tabellförteckning

3.1 3.2

4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 4.7 4.8 4.9 4.10 4.1 1

4.12

4.13 4.14

4.15

4.16

4.17

4.18

4.19

4.20

4.21

Strukturjämförelse mellan de intervjuade och bortfallet. Procenttal ......... 34 Samband mellan svarsbenägenhet och vissa undersökningsvariabler. Procenttal och tau-b-koefficienter ............................... 36 Exponering för information om deklarationsförfarandet. Procenttal ....... 45 Kunskaper om deklaration av inkomster. Rätt svar kursivt. Procenttal ....... 46 Kunskaper om deklaration av avdrag. Rätt svar kursivt. Procenttal ......... 47 Kunskaper om påföljder. Rätt svar kursivt. Procenttal ................. 47 Attityder till deklarationsförfarandet. Procenttal ..................... 48 Attityder till behovet av personell hjälp. Procenttal ................... 49 Personell hjälp i deklarationsarbetet. Procenttal ..................... 49 Medverkan vid annan persons deklarationsarbete. Procenttal ............. 50 Omfattningen av den erhållna och lämnade personella hjälpen. Procenttal . . . 50 Användning av olika typer av hjälpmedel. Procenttal ................. 51 Exponering för information om deklarationsförfarandet. Särredovisning efter skolutbildning. Procenttal och tau-b-koefficienter ..................... 5 3 Samband mellan exponering för information och kunskaper. Tau-b-koefticienter ......................................... 54 Samband mellan kunskaper och skolutbildning. Tau-b-koefficienter ......... 54 Samband mellan exponering för information och kunskaper. Särredovisning efter skolutbildning. Tau-b-koefficienter ........................... 55 Samband mellan exponering och (positiva) attityder till deklarationsarbetet och behovet av personell hjälp. Tau-b—koefficienter ................... 55

Samband mellan exponering och svårighetsindex avseende (positiva) attityder till deklarationsarbetet. Särredovisning efter skolutbildning. Tau-b-koefficienter , 56 Samband mellan kunskaper och (positiva) attityder till deklarationskravet

och behovet av personell hjälp. Tau-b-koefficienter ................... 57 Procent som vid senaste deklarationstillfället fått hjälp. Särredovisning efter skolutbildning ......................................... 58 Personer som vid senaste deldarationstillfället lämnat hjälp fördelade efter skolutbildning. Procenttal och tau-b-koefticienter ................. 58 Procent som vid senaste deklarationstillfället använt olika hjälpmedel. Särredovisning efter skolutbildning ............................... 59 Samband mellan exponering och anlitande av personell hjälp. Tau-b-koefficienter ......................................... 59

4.22 4.23

4.24

4.25

4.26

4.27

4.28

4.29

5.1 5.2 5.3 5.4 5.5 5.6 5.7

5.8 5.9 5.10 5.11 5.12 5.13 5.14 5.15

5.16

5.17 5.18

6.1 6.2 6.3 6.4

6.5

6.6

Exponering för information och anlitande av personell hjälp. Procenttal ..... 60 Samband mellan exponering och lämnande av hjälp vid annans deklarationsarbete. Tau-b-koefficienter ........................... 60 Procent som lämnat hjälp vid senaste deklarationstillfället. Särredovisning efter exponering för information ............................... 61 Procent som använt olika typer av hjälpmedel vid senaste deklarationstillfället. Särredovisning efter exponering ................................. 62 Samband mellan exponering och användning av hjälpmedel. Tau-b-koefficienter ......................................... 63 Kunskaper och anlitande av personell hjälp vid senaste deklarationstillfället. Procenttal ............................................... 64 Samband mellan kunskaper och anlitande av deklarationshjälp.

Tau-b-koefficienter ......................................... 65 Samband mellan kunskaper och lämnande av deklarationshjälp. Tau-b-koefficienter ......................................... 65 Respondenterna fördelade efter inkomstförhållanden. Procenttal ........... 67 Levnadsstandard. Procenttal ................................... 68 Skuldsättning. Procenttal ..................................... 68 Attityder till egen nuvarande och framtida ekonomisk status. Procenttal ..... 69 Inbördes samband mellan sju utbytesvariabler. Tau-b-koefficienter ......... 69 Respondenterna fördelade efter tillgång till illegala medel. Procenttal ....... 70 Inbördes samband mellan fyra indikatorer för tillgång till illegala medel. Tau-b-koeffrcienter ......................................... 70 Social klass ............................................. 71 Kunskaper. Procenttal ....................................... 72 Rangordning av egna och andras skäl att inte skattefuska. Procenttal ....... 73 Samband mellan tio indikatorer för social orientering. Tau-b-koeffrcienter . . . 73 Respondenterna fördelade efter bakgrundsvariabler. Procenttal ........... 74 Samband mellan utbytesvariabler och bakgrundsvariabler. Tau—b-koefficienter . 74 Samband mellan tillgång till illegala medel och bakgrundsvariabler ......... 74 Samband mellan social orientering och bakgrundsvariabler. Tau—b—koefficienter ......................................... 75 Samband mellan utbytesvariabler och tillgång till illegala medel. Tau-b-koefticienter ......................................... 76 Samband mellan utbytesvariabler och social orientering. Tau-b-koefticienter . . . 77 Samband mellan social orientering och tillgång till illegala medel. Tau-b—koefficienter ......................................... 78 Attityder till målvärden. Procenttal ............................. 85 Attityder till belastningsvärden. Procenttal ......................... 86 Attityd till stipulerat utbyte. Procenttal ........................... 87 Samband mellan negativa aspirationer (missnöje med målvärden,

belastningsvärden och utbyte) och utbytesvariabler. Tau-b-koefficienter ..... 89 Procent negativa till målvärden, belastningsvärden och utbyte. Särredovisning efter inkomstförhållanden ......................... 90 Procent negativa till målvärden, belastningsvärden och utbyte. Särredovisning efter attityder till nuvarande och framtida ekonomi ................... 91

6.8

6.9

tau-b-koefficienter ......................................... 92 Samband mellan negativa aspirationer (missnöje med målvärden,

belastningsvärden och eget utbyte) och faktisk tillgång till illegala

medel. Tau-b-koefficienter ................................... 93 Procent negativa till målvärden, belastningsvärden och utbyte. Särredovisning efter faktiska illegala möjligheter ............................... 94 Samband mellan negativa aspirationer (missnöje med målvärden, belastnings-

värden och eget utbyte) och social orientering. Tau-b-koeflicienter ......... 96 Procent negativa till målvärden, belastningsvärden och utbyte. Särredovisning efter social orientering ....................................... 97 Aspirationer särredovisade efter skolutbildning och fackorganisation. Procenttal 98 Samband mellan negativa aspirationer (missnöje med målvärden, belastnings- värden och utbyte) och bakgrundsvariabler. Tau-b-koefficienter ........... 99 Procent negativa till målvärden, belastningsvärden och utbyte. Särredovisning efter bakgrundsvariabler ..................................... 100 Regressionsanalys av aspirationer. Modell l ......................... 102 Procent som instämmer i påståendet ”Rätt stor andel av våra skatter går till meningslösa ändamål”. Särredovisning efter vissa determinanter ............ 104 Procent som instämmer i påståendet ”Våra marginalskatter är alldeles för höga”. Särredovisning efter vissa determinanter ....................... 104 Procent som svarar nej på frågan ”Anser Ni att den skatt Ni betalar är rimlig med hänsyn till den nytta Ni har av samhället”. Särredovisning efter vissa determinanter ........................................... 106

Attityder till legala möjligheter. Procenttal ......................... 111 Attityder till illegala möjligheter. Procenttal ....................... 111 Samband mellan indikatorer för möjligheter (maktlöshet) och utbytesvariabler. Tau-b-koefficienter ......................................... 1 12 Procent negativa till legala möjligheter och positiva till illegala möjligheter. Särredovisning efter inkomstförhållanden ........................... 113 Procent negativa till legala möjligheter och positiva till illegala möjligheter. Särredovisning efter attityd till nuvarande och framtida ekonomi ......... 114 Samband mellan indikatorer för möjligheter (maktlöshet) och faktisk tillgång till illegala medel. Tau-b-koefficienter ............................. 115 Procent negativa till legala möjligheter och positiva till illegala möjligheter. Särredovisning efter faktiska illegala möjligheter ..................... 116 Samband mellan möjligheter (maktlöshet) och social orientering.

Tau-b-koefficienter ......................................... 1 18 Procent negativa till legala möjligheter och positiva till illegala möjligheter. Särredovisning efter social orientering ............................. 119 Samband mellan möjligheter (maktlöshet) och bakgrundsvariabler. Tau—b-koefficienter ......................................... 120 Procent negativa till legala möjligheter och positiva till illegala möjligheter. Särredovisning efter bakgrundsvariabler ........................... 121 Regressionsanalys av möjligheter. Modell 1 ......................... 122 Procentuell andel som enligt index för legala möjligheter uttryckt maktlöshet

(de som genomsnittligt på de fem ingående påståendena varit negativa till legala medel). Särredovisning efter vissa determinanter ................. 124

7.15

7.16

8.1 8.2 8.3 8.4 8.5 8.6 8.7 8.8 8.9 8.10

8.11

8.12

8.13 8.14

8.15

8.16

8.17

8.18

8.19

8 .20

8.21

8.22 8.23 8.24

Procentuell andel som besvarar frågan ”Anta att Ni skulle få lust att skattefuska. Tror Ni att myndigheterna då skulle kunna upptäcka att Ni hade skattefuskat?” (38) med ”nej, absolut inte”, ”nej, knappast” eller ”ja, kanske”, Särredovisning efter vissa determinanter ..................................... 124 Procentuell andel som besvarar frågan ”Anser Ni att Ni har större möjligheter än folk i allmänhet att skattefuska utan att bli upptäckt?” (39) med ”ja, absolut”, ”ja, kanske” eller ”nej, knappast”. Särredovisning efter vissa determinanter ............................................. 126 Differens mellan andelar som uppger sig förfoga över illegala medel bland dem som anser sin ekonomi försämrad resp ej försämrad. Redovisning efter vissa

determinanter ............................................. 126 Föreställningar om skattebrottens effekter. Procenttal ................. 131 Föreställning om falskdeklaranten som individ. Procenttal ............... 132 Attityder till motiven för skattebrott. Procenttal ..................... 132 Påföljdsattityd. Procenttal ................................... 133 Åsikter om lämplig straffmätning vid olika typer av förseelser. Procenttal . . .134 Attityd till skattemyndigheter. Procenttal ......................... 135 Deklarationsbetende. Procenttal ................................. 136 Partisympatier (61). Procenttal ................................. 137 Attityd till extraarbete. Procenttal ............................... 137 Samband mellan negativ attityd till legala normer resp skattemyndighetema och utbytesvariabler. Tau-b-koefficienter ............................. 138 Procent negativa till legala normer och skattemyndigheterna. Särredovisning efter inkomstförhållanden ..................................... 139 Procent negativa till legala normer och skattemyndigheterna. Särredovisning efter attityd till nuvarande och framtida ekonomi ................... 140

Samband mellan avvikande beteende och utbytesvariabler. Tau-b-koefticienter .141 Procent som uppger vissa avvikande beteenden. Särredovisning efter

inkomstförhållanden ....................................... 142 Procent som uppger vissa avvikande beteenden. Särredovisning efter attityder till nuvarande och framtida ekonomi ............................. 143 Samband mellan negativ attityd till legala normer resp skattemyndighetema och faktisk tillgång till illegala medel. Tau-b-koefticienter ............... 144 Procent negativa till legala normer och skattemyndigheterna. Särredovisning

efter faktiska illegala möjligheter ................................. 145 Samband mellan avvikande beteende och faktisk tillgång till illegala medel. Tau-b-koefficienter ......................................... 146 Procent som uppger vissa beteenden. Särredovisning efter faktiska illegala möjligheter ............................................... 147 Samband mellan negativ attityd till legala normer resp skattemyndighetema och social orientering. T au-b-koeffrcienter ......................... 148 Procent negativa till legala normer och skattemyndigheter. Särredovisning efter social orientering ....................................... 149 Samband mellan avvikande beteende och social orientering. Tau—b—koefficienter 151 Procent som uppger vissa beteenden. Särredovisning efter social orientering . . .152 Samband mellan negativ attityd till legala normer resp skattemyndigheter och bakgrundsvariabler. Tau-b-koefficienter ......................... 153

8.26 8.27 8.28 8.29

9.1 9.2 9.3 9.4 9.5 9.6 9.7 9.8 9.9 9.10

9.11

9.12

9.13

9.14

9.15

Procent negativa till legala normer och skattemyndigheter. Särredovisning efter bakgrundsvariabler ..................................... 154 Samband mellan avvikande beteende och bakgrundsvariabler. Tau-b-koefficienter 155 Procent som uppger vissa beteenden. Särredovisning efter bakgrundsvariabler .156 Regressionsanalys av deklarationsbeteende. Modell 1 ................... 157 Procent som enligt indikator (60) uppgett i falskdeklaration (nej—svar på fråga 58 och/eller 59). Särredovisning efter vissa determinanter ........... 158 Samband mellan aspirationer (missnöje) och möjligheter (maktlöshet).

Tau-b-koefficienter ......................................... 162 Samband mellan aspirationer (missnöje) och awikande preferenser. T au-b-koefficienter ......................................... 163 Procent negativa till målvärden, belastningsvärden och utbyte. Särredovisning

efter deklarationsbeteende och partipreferens ....................... 164 Samband mellan möjligheter (maktlöshet) och avvikande preferenser. Tau-b-koefficienter ......................................... 166 Procent negativa till legala möjligheter och positiva till illegala möjligheter. Särredovisning efter preferenser .................................. 166 Procent som uppgett falskdeklaration (60). Särredovisning efter olika indikatorer för egna illegala möjligheter och aspirationer ............... 170 Faktorladdningar, samtliga respondenter ........................... 172 Faktorladdningar, enbart företagare ............................. 174 Faktorladdningar, samtliga respondenter utom företagare ............... 176 Jämförelse mellan olika principer för klassificering till sex typer av anpassning. Procenttal ............................................... 183 Tillägnan, identifiering och eftergift i samband med val av deklarationsbeteende. Särredovisning efter vissa utbytesvariabler och tillgång till illegala medel. Procenttal. Indikator för aspirationer är partipreferens (61) ............. 185 Tillägnan, identifiering och eftergift i samband med val av deklarationsbeteende. Särredovisning efter skolutbildning och fackorganisation. Procenttal. Indikator för aspirationer är partipreferens (61) ............................ 187 Tillägnan, identifiering och eftergift i samband med val av deklarationsbeteende. Särredovisning efter vissa kombinationer av determinanter. Procenttal. Indikator för aspirationer är partipreferens (61) ............................. 187 Tillägnan, identifiering och eftergift i samband med val av deklarationsbeteende. Särredovisning efter kön och ålder. Procenttal. Indikator för aspirationer är partipreferens (61) ......................................... 187 Fördelning på olika anpassningstyper. Särredovisning efter möjligheter vid olika principer för klassificeringen. Procenttal ....................... 188

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 december 1965 tillkallade chefen för finansdepartementet särskilda sakkunniga med uppdrag att överse skattestrafflagstift- ningen och därmed jämförlig lagstiftning. De sakkunniga har antagit benämningen skatte- strafflagutre dningen.

Efter medgivande av departementschefen lät utredningen som ett led i utrednings- arbetet utföra en sociologisk undersökning om skattestrafflagstiftningens ställning och funktion i allmänhetens medvetande. Utred- ningen inledde under sommaren 1967 ett samarbete med statistiska centralbyråns ut- redningsinstitut för planerandet och genom- förandet av undersökningen. Åt utrednings- institutet överlämnades därefter att genom- föra undersökningeni form av intervjuer med ca 1600 personer.

Sedan undersökningen slutförts har de

Till Statsrådet och Chefen för finansdepartementet

huvudsakliga resultaten sammanfattats och redovisats i utredningens den 27 oktober 1969 dagtecknade betänkande ”Skattebrot- ten” (SOU l969:42). Vid denna tidpunkt hade emellertid alla resultat av den sociolo- giska undersökningen ännu icke slutligt be- arbetats utan det förutsattes att en mer in- gående redovisning av undersökningen skulle ske när alla detaljresultat förelåg.

Undersökningen är numera slutbearbetad och utredningen redovisar härmed dess resul- tat i detta betänkande, som författats av byrådirektören vid statistiska centralbyrån Joachim Vogel. Ansvaret för framställningen åvilar Vogel och den är avsedd att åberopas för vinnande av filosofie doktorsgrad vid Stockholms universitet.

Stockholm den 27 april 1970

Stig Jungefors Ordförande i skattestraftlagutredningen

Författarens förord

Skattesystemets utformning har under alla tider varit ett av de främsta politiska debatt- ämnena. Samhällsutvecklingen under de se- naste decennierna har frarntvingat ett allt större skatteuttag. Samtidigt har de nyttig- heter som finansieras med skattemedel blivit allt mera omfattande och har så småningom ingått i vårt medvetande som rättigheter. Kring skattebördoma och deras fördelning har det ofta stått strid. I takt med den totalt sett ökande andelen skatter bland våra ut- gifter blir skattesystemets utformning en allt viktigare fråga för de enskilda medborgarna.

Ur sociologisk synpunkt är människornas anpassning till det existerande skattesystemet av stort intresse. Attityderna till skattebör- dorna och deras fördelning, till värdet av de nyttigheter man får del av, och det utbyte man anser sig få som skattebetalare har ett betydande allmänt intresse. Det har också allmänhetens åsikter om sina möjligheter att följa de föreskrivna normerna eller att istäl- let välja att begå skattebrott. Betydelsen av dessa attityder för Skattemoralen utgör ett av huvudämnena i denna rapport. Den redo- visar en sociologisk undersökning med 1 623 slumpvist utvalda deklaranter.

Under hösten 1967 erhöll statistiska cen- tralbyråns utredningsinstitut av 1965 års skattestrafflagutredning uppdraget att ge- nomföra denna undersökning. Planeringen och ledningen av undersökningen har kom- mit att ingå i mina arbetsuppgifter i min tjänst vid utredningsinstitutet. I överenskom- melse med skattestrafflagutredningen har arbetet sedan utökats till en doktorsavhand- ling i sociologi och även blivit en fritidssys- selsättning under åren 1968—1970. Därmed

ansvarar jag personligen för tolkningar och värderingar som framförs i denna bok.

Till dem som möjliggjort genomförandet av detta arbete vill jag rikta ett varmt tack. Min lärare, professor Gunnar Boalt har gett mig värdefulla råd och uppmuntran under arbetets gång. Skattestraftlagutredningens huvudsekreterare, hovrättsassessor Anders Nordenadler har varit mig till stor hjälp i skattetekniska och juridiska spörsmål. Utred- ningsinstitutets byråchef Edmund Rapaport har genom sitt stöd starkt bidragit till att arbetet kunde slutföras.

Ett särskilt tack riktas till de personer som ingått i det team vid utredningsinstitu- tet som arbetat med undersökningen. Byrå- direktör Lars-Viktor Säfström har medverkat vid planeringen och administrationen av datainsamlingen. Byrådirektör Ingvar Lyse- lius har verkställt stickprovsplanen. Förste aktuarie Thure Sollander har som biträdande fältchef lett intervjuarnas arbete. Byrådirek— tör Göran J ostin och aktuarie Lars Johnsson har valt databehandlingsprogrammen och haft hand om programmeringsarbetet. Som statistisk konsult medverkade avdelningsdi- rektör Håkan Lindström. Renskrivningen av manuskriptet har utförts av kansliskrivare Britta Johansson och fru Doris Olsen. 200 av utredningsinstitutets lokalombud har genom- fört de intervjuer som denna avhandling baseras på. Slutligen riktas ett varmt tack till de 1 623 respondenterna som ställt sig till förfogande för en omfattande intervju.

Stockholm i mars 1970 Joachim Vogel

1. Bakgrund och allmän referensram

1.1 Allmänt om uppdraget

I föreliggande betänkande redovisas en intervjuundersökning med ett riksrepresenta- tivt stickprov personer som avlämnat själv- deklaration. Undersökningens uppdragsgiva- re har varit den i december 1965 tillsatta skattestraftlagutredningen. Under somma- ren 1967 inledde utredningen ett samarbete med statistiska centralbyråns utrednings- institut i och för planeringen av en större sociologisk undersökning med syftet att bl a ge ett empiriskt beslutsunderlag inför en över- syn av skattestraftlagen.

Tillsättningen av utredningen får ses som ett resultat av den enligt skattemyndigheter- nas uppfattning allt vanligare skattebrottslig- heten. Man säger i utredningsdirektiven att falskdeklaration av många uppfattas som en relativt lindrig förseelse. Tillförlitliga upp- gifter om omfattningen av de belopp som undandras det allmänna saknas visserligen, men man tror att det rör sig om avsevärda belopp. Därtill kommer att frestelsen att söka undandra sig beskattning anses ha stigit på senare år. Man understryker även att det alltmera blivit ett rättvisekrav från de lojala skattebetalarnas sida att fördelningen av skattebördan sker på det sätt riksdagen beslutat.

Beträffande åtgärderna för att förbättra Skattemoralen sägs i direktiven:

Man kan inte komma till rätta med skattefusk enbart genom skärpningar av

strafflagstiftningen. Härutöver krävs åt- gärder även av annat slag såsom förbätt- rad deklarationskontroll, upplysnings- verksarnhet rörande den allvarliga karak- tären av dessa brott etc. Å andra sidan fyller ändamålsenligt utformade bestäm- melser om straff och särskilda rättsverk- ningar en mycket viktig funktion, när det gäller att ge eftertryck åt kravet på ärlighet och omsorg vid deklarationernas eller arbetsgivaruppgiftemas upprättande. I utredningsdirektiven diskuteras emeller- tid huvudsakligen vissa rent juridiska aspek- ter på påföljdssystemet. Utredningen skulle således överväga deklarationsbrottens syste- matiska ställning, och då speciellt frågan huruvida dessa brott kunde infogas i brotts- balken, en åtgärd som man anser skulle kunna medverka till en allvarligare syn på dessa brott hos allmänheten. Dessutom skulle de sakkunniga överväga en övergång från normerade böter till dagsbotssystemet, vilket kunde kompletteras med en särskild straffskatt eller straffavgift. Brottsbeskriv- ningarna skulle vidare göras mera klart avfattade. Utredningen har kommit med förslag till riktlinjer för en sådan reform i ett betänkande (SOU l969:42), till vilket hän- visas.

Huvudsyftet för den sociologiska under- sökningen skulle vara att ge ett empiriskt underlag för en bedömning av ”skattemora- len”, dvs allmänhetens orientering till olika handlingsaltemativ som är föreskrivna eller

förbjudna i rollen som skattebetalare. Det kan röra sig om öppet beteende såsom genomfört skattebrott eller attityder till sådana beteenden.

Det har redan sagts att utredningens uppgift har varit att överväga och ställa förslag till åtgärder såsom ändringar i den hittillsva- rande skattestraftlagen, en fördjupad kontroll av lagbrott och förbättrad propaganda och upplysning med syfte att förbättra skatte- moralen. För en djupare förståelse av utsik- terna att med sådana åtgärder påverka Skattemoralen skulle undersökningen om möjligt bidra med information om de orsaks- sarnmanhang som bestämmer sådana prefe- renser, som kan betecknas som icke önsk- värda ur samhällets synpunkt.

Undersökningens andra syfte är att belysa hur det nuvarande deklarationssystemet fungerar i praktiken. Det skulle ske genom en kartläggning av allmänhetens kunskaper om deklarationssystemet, inforrnationskana- lema samt det praktiska tillvägagångssättet vid deklarationsarbetet i form av anlitande av personell hjälp, kontrolluppgift och andra hjälpmedel.

Återstoden av detta kapitel ägnas nu åt en allmän beskrivning av den modell som styrt analysen av den förstnämnda problemställ- ningen. Framställningen är här tämligen summarisk för att ge en snabb överblick över problematiken. I kapitlen 6—9 kommer den att utarbetas mera detaljerat. Undersök- ningens andra syfte behandlas däremot i ett sammanhang i kapitel 4. I kapitel 10 sam- manfattas de slutsatser resultaten leder till, och där diskuteras även olika möjligheter att förbättra Skattemoralen. '

1.2 Anomiteorin och teorin om differentiel- la möjligheter

Beteenden och attityder kan allmänt sett uppfattas som försök till anpassning till en given stirnulisituation. Situationen definieras av dels de yttre förhållanden som bildar individens miljö, dels de inre som omfattar individuella egenskaper i förrn av behov, kunskaper, erfarenheter, perception etc. De

individuella egenskaperna är i sin tur ofta betingade av tidigare miljöförhållanden. Det aktuella handlingssättet i en given situation är en effekt av samspelet mellan den yttre miljön och de individuella egenskaperna. Detta betraktelsesätt kan också tillämpas på beteenden och attityder som är konflikt med de föreskrifter som följer med rollen som skattebetalare. Brott mot dessa föreskrifter kan ses som en funktion av de aktuella miljöbetingelserna, i detta fall en given samhällsstruktur i vidare mening, och de mera individuella egenskaper som förvärvats genom arv och tidigare miljöinflytanden.

De yttre egenskaperna i stimulisituatio— nen, dvs miljöfaktorema, är ofta gemensam- ma för alla individer. I andra fall kan de variera mellan grupper av individer, och således stratifiera befolkningen iklasser med olika livsvillkor. Variationer i beteenden och attityder mellan olika samhällsskikt kan i så fall förklaras av de aktuella skillnaderna i dessa avseenden. Den sociologiska ansatseni denna undersökning innebär att analysen har koncentrerats på strukturella faktorer som definierar skillnader mellan samhällsskikt. Vi bortser därför från sådana rent individuella egenskaper som inte ansetts variera mellan grupper. De kan visserligen påverka beteen- det för olika individer men bidrar inte till en förklaring av variationen mellan strukturth definierade grupper. Vilka faktorer som skall föras till denna kategori är icke entydigt. Det val av variabler som har gjorts här represente- rar ställningstagandet i denna undersökning.

Utgångspunkten för den följande fram- ställningen är att individerna känner behov av eller utsätts för ett normativt tryck att eftersträva vissa kulturth accepterade och därför gemensamma mål. Enligt den s k anomiteorin, som bygger på tankegångar hos bl a Durkheim, Parsons och Merton, kan må- len ivissa lägen placeras utom räckhåll för he- la samhällen eller vissa samhällsskikt. Detta kan leda till ett socialt tillstånd av anomi som ökar risken för awikande anpassningsformer. Merton (1957) skiljer i sitt välkända kate- gorischema mellan fem olika sätt att anpassa sig till de kulturella accepterade målen och

medlen för att nå dessa mål. Ett av dessa sätt är konfomiitet och de övriga varierande typer av awikande anpassning: innovation, ritualism, reträtt och revolt. Merton utgår i sin framställning från persoan ekonomisk framgång som gemensamt mål och diskuterar detta mot bakgrunden av möjligheterna att förverkliga målen i det amerikanska samhället. Det förefaller lämpligt att anknyta till denna ekonomiska aspekt då det gäller förklaringen av Skattemoralen. Deklarationsbeteende och attitydema till sådant beteende förefaller onekligen ha en starkt ekonomisk innebörd. Konflikter mellan personliga ekonomiska intressen och legala medlen att tillgodose dem har därför uppfattats som en väsentlig källa till awikande anpassning.

De aktuella målen antas således vara av främst ekonomisk natur. Det gäller intresset att betala så lite skatt som möjligt, få så stort utbyte av staten som möjligt samt i vidare mening nå så goda personliga livsvillkor som möjligt. Accepterandet av dessa mål anses vara gemensamt för samtliga individer. Däremot kan en variation i möjligheterna att med legala metoder nå dessa målen föreligga mellan olika samhällsskikt. Det rör sig här om det existerande skattesystemet, som genom differentiell behandling av individer- na efter bl a skatteförrnåga, behov av samhäl- lets stöd osv drar in olika mycket i skatter och ger olika mycket tillbaka i utbyte. Variationer mellan grupper vad gäller valet av anpassningsform kan nu ses som en följd av de legala möjligheter som ges i dessa avseenden av det rådande skattesystemet. Bilden kompliceras emellertid av variationer i individernas anspråksnivå och bedömning av det rimliga i de aktuella egna möjligheter- na att tillgodose målen. Bedömningen väntas således ske efter vissa rättvisekriterier, som måste beaktas vid analysen.

Cloward (1959) m fl andra har påpekat lämpligheten att även ta hänsyn till de ille- gala möjligheterna som erbjuds. Även de illegala medlen kan anses ojämnt förde- lade mellan olika samhällsskikt. Valet av anpassningsform skulle därför bestämmas av samspelet mellan legala och illegala möj-

ligheter. Först då det illegala alternativet förefaller relativt sett mera lovande än det legala skulle enligt Cloward illegala medel an- vändas.

Därmed har två typer av kriminogena faktorer avgränsats som har sitt ursprung i den existerande samhällsstrukturen. Genom att studera den faktiska fördelningen av legala resp illegala möjligheter såsom de kan avläsas av skattetabellema, det nuvarande deklarationsförfarandet, deklarations- kontrollen etc kan urskiljas en uppsättning relevanta variabler. Personer som intar olika positioner i dessa variabler bildar enligt detta resonemang grupper med de facto varierande status beträffande möjligheter att nå de kultureut accepterade målen. Denna status antas medföra varierande benägenhet för de olika anpassningsforrnema.

1.3 Modellens teoretiska variabler

Skillnader mellan individerna i dessa avseen- den kommer att beskrivas med hjälp av tre typer av determinanter, variabler som i någon mening är grundläggande för varia- tioner i Skattemoralen. Den första gruppen har kallats utbytesvariabler. De beskriver dels det faktiska utbyte individerna har av skattebetalarrollen, dels hur beroende de är av ett gott utbyte av skattebetalarrollen. Inställningen till detta stipulerade utbyte som i fortsättningen behandlas under rubri- ken aspirationer, präglas av dessa förhållan- den. De som har sämre utbyte väntas oftare ha för hög aspirationsnivå. Emellertid väntas vissa skillnader vara mera allmänt acceptera- de, t ex viss solidaritet med dem som har sämre inkomster (i kapitel 6 kommer denna problematik att beröras närmare). Å andra sidan medför egna resurser ett mindre beroende av det av skattesystemet stipulera- de utbytet.

Den andra vaiiabelgruppen beskriver den faktiska tillgången till illegala medel. Variab- lema tar fasta på de luckor som finns i kontrollaparaten, och de tillfällen som er- bjuds att förvärva kunskap om dessa luckor. Dessa variabler väntas påverka den subjektiva

uppfattningen om den egna tillgången till illegala medel, som i fortsättningen går under benämningen illegala möjligheter.

Den tredje variabelgruppen beskriver indi— vidernas sociala orientering. Den är en mötesplats för de kunskaper och erfaren- heter som präglat individens värderingar. Det är dels de politiska grundvärderingama (fack- lig anslutning) dels kunskaper om skattesyste- met och samhället i övrigt. Individernas sociala orientering väntas påverka både aspi- rationer och möjligheter.

En fjärde grupp utgörs av vissa bakgrunds- variabler. De har emellertid endast tagits med i deskriptivt syfte.

Aspirationer och möjligheter uppfattas här som förmedlande variabler till modellens beroende variabel preferenser, som bl a skall ge en bild av Skattemoralen. De förmedlande variablerna syftar således till att förklara sambandet mellan determinanter och prefe- ranser. Endast om positionema enligt deter- minanterna leder till höga aspirationer resp stora illegala möjligheter (enligt egen upp- fattning) påverkas skattemoralen i negativ riktning.

Figur 1.1. Determinanter Strukturellt betingande faktorer

Stipulerat utbyte Egna resurser

Förmedlande variabler Individernas värde- ring av sin situa- tion

Aspirationer

Tankegången i avsnitt 1.2—3 åskådliggörs i figur 1.1. I denna figur representerar pilarna kausalsarnband som gåri pilens riktning. Som synes antas de båda förmedlande variablerna påverka Skattemoralen dels direkt, dels via varandra. Sambandet mellan dem betraktas således som funktionellt. De som anser sig ha stora illegala möjligheter och har små as- pirationer kan öka sina anspråk eller för- neka de illegala möjligheterna. Detta in- nebär att indiviken från cell c i figur 1.2 flyttar till cell d resp a. De som anser sig ha små illegala möjligheter och har höga aspira- tioner kan sänka sina anspråk eller söka efter illegala medel, vilket ofta leder till att individen anser sig ha stora illegala möjlig- heter. I dessa fall flyttar individen från cell b till resp a resp (1. Samtliga dessa förskjut- ningar har samband med preferenserna. I cell d väntas den största anhopningen av individer med dålig skattemoral, och i celler- nab och c flera än i a. Förflyttningar till cell d väntas företrädesvis göras av personer med dålig skattemoral och till cell a av personer med god skattemoral. Dessa tanke-

Beroende variabel Individernas reaktion

)

Ideologisk orien- tering Kunskaper Erfarenheter

Skattemoral

heter

Illegala möjlig-

Tillgång till illegala medel

Figur 1.2. Aspirationer låga höga små a b Illegala möjligheter stora c d

gångar anknyter till balansteoretiska resone- mang kring lösningen av konfliktsituationer (se t ex Abelson, 1966).

Dessa förskjutningar kan betecknas som rationella i den bemärkelsen att de görs för att bringa individens uppfattning av sin omvärld i samklang med hans beteende. Även andra förskjutningar, som vid första anblicken ter sig irrationella, är emellertid tänkbara. De innebär flyttning från cell a resp d till cell b eller c. Förskjutningar från a kan exempelvis göras av dem som har god skattemoral. Vid förflyttning från a till b representerar den en reaktion mot en rådan- de normlöshet hos andra grupper ansprå- ken stiger p g a kompensationskrav för and- ras falskdeklaration. Förskjutningar från cell a till c representerar en moralisk demonstra- tion: man avstår från skattefusk trots stora möjligheter. Förskjutningat från cell (1 till b eller c antas företrädesvis göras av dem som har dålig skattemoral. Vid förflyttning från d till b ursäktas beteendet med att många andra har illegala möjligheter och tar vara på dem. Förskjutningar d till e kan bli aktuella när felskdeklaranten vill ge deklara- tionssystemet legitimitet dess nuvarande konstruktion är funktionell för hans vidkom- mande. '

I det sistnämnda fallet är man benägen att uppfatta klassificeringen som en validitets- brist. I alla övriga fall kan det däremot röra sig om reella förskjutningar i individens uppfattning. De kan emellertid också därtill ses som effekten av validitetsbrister. Till följd av dessa förskjutningar kan aktuella aspirationer och åsikter om illegala möjlig- heter i sarnband med själva valsituationen

inte observeras direkt i en surveyundersök- ning med hjälp av indikatorer för de förmed- lande variablerna, tex genom att fråga individerna själva om sin inställning till skattesystemet och om sina illegala möjlig- heter. Andelen med låg skattemoral i en tabell motsvarande den i figur 1.2 ger däremot en dagsaktuell bild av sammansätt- ningen i grupper med olika aspirationer och uppfattning om egna illegala möjligheter, som har deskriptivt intresse. De indikatorer för aspirationer och uppfattning om illegala möjligheter som kan komma till användning kan nämligen först uppmätas när den om- strukturering av aspirationer och möjligheter som är funktionell för det valda beteendet sedan har skett. Sambandet mellan deter- minanter och indikatorema för de förmed- lande variablerna tenderar därför att suddas ut, och man måste räkna med att de blir tämligen låga.

Det är emellertid ett väsentligt intresse att kunna jämföra aspirationer med individernas uppfattning om sina illegala möjligheter vid intervjutillfallet och beskriva sambandet med Skattemoralen. Det är vidare av intresse att veta närmare hur sambandet mellan dessa variabler är beskaffade. Dessa frågeställ- ningar är grundläggande för en diskussion av möjliga åtgärder att förbättra Skattemoralen. Eftersom de nämnda indikatorema för aspi- rationer och illegala möjligheter icke kan anses valida för dessa variabler, återstår endast att använda determinanterna som mått på dem, eftersom de inte kan påverkas av omstruktureringen i dessa variabler. Detta kommer att ske i kapitel 9.

1.5. Tidigare undersökningar

Beteendevetenskapliga undersökningar med målsättningen att belysa orsaksförhållandena bakom Skattemoralen saknas nästan helt i Sverige. I utlandet har vissa sådana undersök- ningar genomförts (se t ex Schmölders, 1960). De har emellertid begränsat intresse för vårt vidkommande, eftersom skattemora- len måste ses mot bakgrund av det aktuella skatteuttaget och skattesystemet, deklara-

tionssystemet, deklarationskontrollen osv. I Sverige har mindre omfattande undersök- ningar på senare år utförts av SIFO (1966) och Sveriges Radio (1968). Resultaten från dessa undersökningar refereras här icke när- mare. Deras uppläggning har varit mindre ambitiös, och undersökningarna omfattar endast ett fåtal intervjufrågor som valts efter ett mera deskriptivt syfte. Sveriges Radios undersökning är dessutom tveksam ur meto- dologiska synpunkter (bortfallet torde vara 30 procent), medan SIFO:s undersökning inte kan bedömas i dessa avseenden med utgångspunkt från institutets publicering av undersökningen och dess resultat. Riksskattenämndens kontrollbyrå har under senare är initierat en rad s k kategori- granskningar av vissa typer av uppgiftsläma- re. Skattestrafflagsutredningen har vidare genomfört en undersökning av taxerings- nämndernas ändringar i de allmänna själv- deklarationema (deklarationsundersök— ningen) och en motsvarande undersölming av deklarationer som varit föremål för pröv- ningsnämndemas bedömning (prövnings- nämndsundersökningen). Utredningen ha vidare genomfört en granskning av bötes- domar (domsundersökningen). Samtliga dessa undersökningar ger en viss bild av felen i deklarationerna. Resultaten beskrivs i ut- redningens betänkande (SOU l969:42).

1.6 Disposition av redovisningen

I kapitel 2 presenteras undersökningens upp- läggning, mätförfaranden, urvals- och estima- tionsförfaranden samt fältarbetets utfall. Kapitel 3 ägnas åt en generell diskussion av de för en undersökning av föreliggande typ vanliga felkällorna mot bakgrunden av en allmän felmodell.

Undersökningens andra mera deskriptiva syfte behandlas i kapitel 4. Redovisningen omfattar praktiska deklarationsvanor i form av anlitande av hjälp mot bakgrunden av aktuella deklarationskunskaper och expone- ring för information från olika informations- källor om deklarationsförfarandet. Resulta- ten från kapitel 4 skall belysa deklarations-

systemets funktionssätt, och får bilda en lämplig bakgrund till prövningen av den ovan beskrivna modellen för valet mellan olika sätt att anpassa sig till skattebetalarrollen.

I kapitel 5 presenteras determinanterna. Kapitlen 6, 7 och 8 ägnas sedan åt de förmedlande variablerna aspirationer resp möjligheter, samt preferenser för olika an- passningsformer. Redovisningen omfattar här marginalfördelningar för indikatorema och sambanden med determinanterna. I kapitel 9 studeras de inbördes sambanden mellan aspirationer, möjligheter och prefe- renser. Variabelgruppema sammanförs sedan för en analys efter värdena på determinanter- na enligt ett särskilt kategorischema.

I kapitel 10 diskuteras alternativa åtgär- der att förbättra Skattemoralen mot bak- grunden av de erhållna resultaten.

Teknisk beskrivning av undersökningen

2.1 Planeringen av undersökningen

Planeringsarbetet inleddes under hösten 1967 med diskussioner med uppdragsgivaren rörande inforrnationsbehovet. Det blev tidigt uppenbart att stor uppmärksamhet måste ägnas åt mätproblematiken, då ämnesområ- det krävde närgångna och prestigeladdade intervjufrågor. Antalet variabler var av en storleksordning som eliminerade möjligheter- na att utföra en enkätundersökning eller intervjuer via telefon. Det alternativet som sedan valdes, besöksintervjuer, föreföll dyr- bart och känsligt för vissa typer av mätfel. Med ledning av referensramen i kapitel 1 systematiserades och definierades de under- sökningsvariabler som ingår i modellen. Variabellistan bildade utgångspunkten för formulärarbetet, som avslutades i januari 1968. Efter diskussion av ett första forrnu- lärutkast och viss justering av detta genom- fördes i februari 1968 en mindre provunder- sökning. Den omfattade ca 80 personer som valts ut slumpvis i Storstockholmsområdet. Som intervjuare medverkade 8 av utrednings- institutets lokalombud. Efter fältarbetets genomförande samlades man för en genom- gång med undersökningsledningen. Därvid framkom vissa awikelser från det normala i intervjuarnas arbete, som kunde vara relevan- ta för huvudundersökningen. Motståndet mot att bevilja intervjun var större än normalt, vilket kunde bero på det aktuella ämnesområdet. En större kategori intervju-

personer avböjde deltagande då de ansåg sig ha bristande kunskaper i skattefrågor.

Formuläret kunde justeras på relevanta punkter och intervjuarinstruktionema för- bättras. Intervjutidens längd hade visat sig överskrida den väntade, varför vissa begräns- ningar i variabellistan måste företas. Efter- som undersökningen även väntades bli prob- lematisk ur bortfallssynpunkt planerades en rad speciella åtgärder för att minska individ- borfallet och det partiella bortfallet i huvud- undersökningen.

I anslutning till provundersökningen genomfördes också en granskning av själv- deklarationema för ett femtiotal personer som deltog i provundersökningen. Inför detta arbete hade i samråd med skatte- expertis utformats ett särskilt gransknings- schema. Deklarationsgranskningen omfatta- de de senaste fem årgångamas självdeklara- tioner och utfördes av en person med mångårig erfarenhet av taxeringsarbete. Arbetet omfattade bl a anteckning och kate- gorisering av åtgärder i taxerings- och pröv- ningsnämnder, bedömning av ytterligare tänkbara ändringar i taxeringen, anteckning av vissa typer av inkomstposter och avdrags- poster (för senare jämförelse med intervju- data) och bedömning av möjliga fel som kunde röjas av inkonsistenser mellan olika års deklarationer. Tanken var att med hjälp av denna granskning erhålla ett validitetskri— terium för intervjusvaren avseende respon- denternas beteende. Det är tydligt att en

tillfredsställande objektiv kategorisering efter illegalt resp legalt beteende icke kunde ske utan specialgranskning i form av taxe- ringsrevision och ev polisutredning. Den granskning av deklarationer som normalt utförs är emellertid relativt ojämn, och geri många taxeringsdistrikt relativt stort utrym- me för oupptäckta fel. En kvalificerad granskning skulle antagligen visa en högre felfrekvens och andra typer av fel än vad som normalt brukar upptäckas av skatte- myndigheterna. Detta kunde man få ett starkt intryck av efter den ovan nämnda granskningen. I samråd med den skatteexper- tis som anlitats bestämdes att en special- granskning av detta slag borde genomföras med både de personer som deltagit i huvud- undersökningen och dem som kom att ingå i bortfallet. En sådan granskning skulle i princip få samma utformning som den ovannämnda. Huvudsyftet skulle vara att söka kategorisera urvalspersonerna i fyra klasser efter den av granskaren uppskattade sannolikheten för skattebrott. Ehuru anslag beviljats för detta arbete, kunde tillstånd att få insyn i deklarationsmaterialet för huvud- undersökningens urval icke erhållas. Kontrollundersökningen måste därför instäl- las.

2.2 Population och urval

2.2.1. Målpopulation och undersökningspo- pulation

Det föreföll av flera skäl lämpligt att begränsa undersökninen till enbart personer som är deklarationspliktiga. Därmed har uteslutits bla hemmafruar, studerande och andra icke förvärvsarbetande. Målpopulatio— nen utgörs således av framtidens deklara- tionspliktiga. Denna målpopulation har vi emellertid ingen möjlighet att studera. Undersökningspopulationen utgörs av mot- svarande grupp som kan observeras i dag, nämligen de som deklarerat vid senaste deklarationstillfället eller haft inkomster för motsvarande beskattningsår fast de inte deklarerat.

Undersökningspopulationen begränsades dessutom av praktiska skäl till personer som fyllde 20—70 år under 1968, det år då undersökningen genomfördes, dvs födda under åren 1898—1948.

2.2.2. Urvalsdragning

Den viktigaste särredovisningsvaiiabeln i denna undersökning är yrkesställning med klasserna egen företagare, löntagare och övriga deklaranter. Egna företagare utgör endast ca 9 % av samtliga skattebetalare. Fördelningen är relativt stabil i tiden och känd från taxeringsstatistiken. Eftersom kostnadsramen för fältarbetet endast medgav ca 1600 intervjuer var det nödvändigt att överrepresentera företagarna för att därige- nom erhålla tillfredsställande precision även för denna grupp. Antalet företagare i urvalet skulle därför vara ca 500.

Urvalsmetoden kan beskrivas som ett basurval med modifierat personurval. Valet av undersökningspopulation krävde ett regis- ter som skulle innehålla åldersuppgifter, uppgifter om personernas yrkesställning samt om de var deklarationspliktiga. Ett sådant register (i fortsättningen kallat in- komstbandet) finns och framställs för varje år på magnetband inom statistiska central- byrån, där det utgör underlaget för den årligen återkommande inkomststatistiken. Detta register omfattar dock ej den grupp deklarationspliktiga som icke har deklarerat. Inkomstbandet omfattar dessutom endast personer som är födda den femte, femtonde och tjugofemte dagen i varje månad av dem som taxerats till högst 50000 kr i statlig inkomstskatt, men samtliga som ligger över den gränsen. Urvalsmetoden måste därför anpassas till detta förhållande. Vidare skulle intervjuerna utföras inom de geografiska områden som bildar utredningsinstitutets basurval. Där är huvudparten av intervjuama bosatta, vilket är av betydelse för fältarbets- kostnaderna.

Med utgångspunkt från ovanstående vill- kor utarbetades urvalsplanen. Urvalsrarnen utgjordes av det register över totalbefolk-

ningen (RTB) som utredningsinstitutet för- fogar över och som vid det tillfälle då urvalet drogs var baserat på 1967 års mantalslängder. Urvalsdragningen omfattade tre steg. 1 det första steget utvaldes 112 geografiska områ- den. Dessa utgiordes av utredningsinstitutets basurval enligt system B (se Sjöström, 1967). Det andra steget består i urval av födelse- datum, den femte och tjugofemte i varje månad, det tredje steget i ett systematiskt urval av personer födda dessa dagar och i åldrarna 20—70 år. En förutsättning för urvalets representativitet är därför att perso- ner födda dessa dagar inte i relevanta avseenden skiljer sig från övriga.

Personurvalet genomfördesi två faser. Från mantalslängderna för Sveriges befolkning, som institutet numera har på magnetband utvaldes med hjälp av utredningsinstitutets standardprograrn för urvalsdragning (STURV) inom basurvalet 16 694 personer (i fortsättningen kallade stora urvalet) som var födda den S:te eller 25:te dagen i någon månad. Detta antal ansågs räcka till för att slutligen ge cirka 500 egna företagare. Förfarandet var det sedvanliga med systema- tiskt urval inom varje pue och urvalssanno- likheter för personer inom ett pue omvänt proportionella mot dem som aller för resp pue, vilket ger ett själwägt urval.

Stora urvalet kompletterades med uppgift om yrkesställning från inkomstbandet. Vid den tidpunkt då urvalet skulle dras, i februari 1968, var inkomstbandet för be- skattningsåret 1967 ännu inte färdigställt. Det var därför nödvändigt att istället använ- da inkomstbandet för beskattningsåret 1966. Stora urvalets fördelning efter yrkesgrupp framgår av tablå 2.1.

En stor del av de frågor om deldarations— beteende och uppgifter om ekonomiska förhållanden som ingår i undersökningen anknyter emellertid till det senaste deklara- tionstillfället (februari 1968) och förhållan- den under beskattnings- och inkomståret 1967. Grupp 4 i tablån ovan utgjordes av personer som icke hade deklarerat för år 1966, men kunde ha .ort det för 1967. Grupperna l——3 hade visserligen deklarerat

Yrkesgrupp under beskattnings- Antal året 1966

1 Egna företagare 1 094 2 Löntagare 9 547 3 Ej förvärvsarbetande 962 4 Personer som ej ingick i 5 091 inkomstbandet

Totalt 16 694

för år 1966 men kunde sakna inkomst 1967, och därför ej heller vara deklarationspliktiga. En kontroll av dessa förhållanden var därför nödvändig och planerades ske på följande sätt. Det bestämdes att intervjuama vid den inledande telefonkontakten med intervjuper- sonema före intervjun skulle fråga dessa om de hade avlämnat deklaration för 1967 eller haft inkomster detta år. Endast om svaret var ja skulle intervju genomföras. På så sätt skulle ett stickprov av personer erhållas som deldarerat för år 1967 (eller borde ha gjort det). Yrkesgruppsindelningen i tablå 2.1 enligt ovan användes således som en stratifie- ringsvariabel som antogs korrelera mycket högt med den yrkesgruppsindelning som gällde för året 1967. Denna senare indelning utgör dock den faktiska klassificeringsvaria- beln i resultatsredovisningen.

Eftersom det maximala antalet utlagda intervjuer skulle vara 1 600, varav cirka 500 skulle genomföras med rörelseidkare, be- stämdes att varannan av dessa och var tionde av de övriga (dvs grupperna 2—4) skulle tas ut för den slutgiltiga bestämningen av ur- valet, som skulle ske i och med uppdate- ringen vid telefonkontakten. De sålunda uttagna personerna (i fortsättningen kallade lilla urvalet) fördelades efter yrkesgrupp före uppdateringen som framgår av tablå 2.2.

Yrkesgrupp under beskattnings- Antal året 1966

] Egna företagare 547 2 Löntagare 955 3 Ej- förvärvsarbetande 96 4 Personer som ej ingick 509

iinkomstbandet Totalt 2 107

Vid uppdateringen visade det sig att 311 personer ej tillhörde undersökningspopula- tionen. Av dessa hade 301 ej varit deklara- tionspliktiga för 1967 och 10 personer hade avlidit eller flyttat utomlands. Återstoden, 1 796 personer, visade sig tillhöra undersök- ningspopulationen, eller kunde inte uteslutas göra det eftersom de inte kunnat anträffas.

2.3. Estimationsförfaranden

2.3.1 Procenttal

Undersökningsresultaten redovisas huvudsak- ligen i estirnat av procenten personer med viss egenskap i hela populationen (100 P) eller i vissa redovisningsgrupper (100P'). Viktigast av dessa redovisningsgrupper är grupperna företagare och övriga deklaranter. Om antalet personer i populationen är N, antalet i en viss redovisningsgrupp N', och antalet personer med egenskapen N(e) resp N'(e), kan resp proportioner skrivas.

En variabel Xi, där i= 1, 2, . . . N, definieras så att

1 om person i, i populationen, har egen- X = skapen ! _

0 i övriga fall och analogt definieras en variabel X'i så att

,_ _ hör redovisningsgruppen

0 i övriga fall.

N N _2 1 Xi = N (e) och 2 X'i = N'(e). _ i= 1

Analogt med Xi och X'i definieras xi och x'i med avseende på stickprovet.

Sannolikheten att ingå i det stora urvalet betecknas f.

Då är sannolikheten att ingå i det lilla urvalet f - i om personen var egen företagare enligt inkomstbandet 1966, och f ' —1— för övriga. 10

För personerna i det egentliga stickprovet (efter uppdatering) definieras en ny variabel uidäri=l,2,...n.

x' /1 om person i var företagare n' :i 1 2 enligt inkomstbandet 1966 1 1 . Xi/ H) i övriga fall Analogt definieras u'i avseende en redovis- nmgsgmpp-

Förväntningsrätta estirnatorer av N (e) och N'(e) är

A, ln 111 resp N(e) :FZ u'i i=l

M:!

A 1 N(e)=f— _]

I-l.

Helt analogt med N (e) och N'(e) estimeras N och N'. Man definierar

Yi = 1 för alla personer i populationen

Y' ål om person i tillhör redovisningsgruppen Oiövrigafall. N N 2 Yi—N, 2 Y'i=N' i=1 i=l

Motsvarande storheter i stickprovet betecknas yr resv Y'i-

För person i i stickprovet definieras

(Yi/ % om person i var företagare 1966 vi =

1 . .. . yi/ TO I övriga fall.

Analogt definieras v'i. Förväntningsrätta estimatorer av N och N' är

II II LE Vi resvlz V'i fl:] fi=1

Kvotskattningar av P och P' är

n 2 i=1

111 resp P'= n 2 '—1

2.3.2. Slumpfel

På grund av urvalets komplicerade karaktär krävs ett omfattande symbolsystem för att i detalj beskriva variansestirnatorema. De kan erhållas med den teknik som beskrivs i Hansen-Hurwitz-Madow, vol II, kap 9 (1953). Av kostnadsskäl har varianserna inte kunnat beräknas.

En uppskattning av varianser för de skat- tade procenttalen måste därför göras på annat sätt. En viss uppfattning av deras stor- lek kan erhållas genom beräkning av

1002.f_(1_—_f)) I].

som är en skattning av variansen för ett procenttal vid obundet slumpmässigt urval (OSU). P och n har samma innebörd som i 2.3.1. Jämfört med variansen vid OSU tenderar basurvalet vid skattning av procent- tal att ge större varians genom sin karaktär av tlerstegsurval. Mot denna tendens verkar dock en stratifieringseffekt. Vissa jämförelser antyder att estirnatom för basurvalsvariansen vid skattning av procenttal och själwägande urval tenderar att ge varianser som är 1,2 gånger större än CSU-variansen. Den varians-

estimator som används till basurvalet tende- rar dock att vara en överskattning.

Svårare är att direkt ange effekten av att personerna samplas med varierande sanno- likheter. Inom redovisningsgrupperna före- tagare och övriga deklaranter har detta för- modligen mycket liten inverkan, eftersom personerna inom dessa redovisnings grupper nästan utan undantag har samma urvalssanno- likhet. I hela populationen är det rimligt att variansen påverkas obetydligt när differensen mellan grupperna är liten, men att den kan påverkas märkbart i positiv eller negativ rikt- ning vid större differenser.

Enligt resonemanget ovan skulle det vara möjligt att erhålla en måttlig underskattning av den verkliga variansen med CSU-variansen, förutsatt att man ej vill estirnera ett procent- tal för hela populationen eller en redovisnings- grupp där differensen mellan företagare och övriga deklaranter är stor.

Tabellema har i regel försetts med ”bastal" för att underlätta schematiska variansberäk- ningar enligt formeln

SZÖ)=1002P_(1;T_Q

där n' är ett tal mindre än n,

n . n': X XL.

i=l

(jfr 2.3.1).

s2 (P) är följaktligen större än CSU-variansen p g a faktorn n/n' (n = 1623, n' = 1217). Denna estirnator antas med givna reserva- tioner vara en acceptabel uppskattning av den verkliga variansen. Ett approximativt 95 %-igt konfidensintervall för det sökta procenttalet beräknas enligt

reor: 2 - root/30%” n

Här har nämnaren i P antagits vara en konstant. När denna är variabel kan varian- sen för 100 P eventuellt vara något större än s2 (P).

Ett analogt resonemang gäller för re- dovisningsgrupper. När redovisningsgruppen emellertid endast innehåller företagare bör de

angivna bastalen multipliceras med 5, vilket innebär att de bättre motsvarar det faktiska antalet observationer.

2.3.3. Korrelationsanalys

Huvuddelen av variablerna ligger på ordinal- skalenivå. Det innebär att variabelvärdena oftast endast kan rangordnas. Sambands- analys av denna typ av material måste därför ske med fördelningsfria metoder. Till det korstabuleringsprogram som användes kopp- lades ett analysprogram, som för samtliga korstabeller där de båda ingående variablerna kunde rangordnas tog fram Kendalls rang- korrelationskoefficient tau-b (se Kendall, 1962). Beräkningen är baserad på korstabel- ler i vilka de båda strata sarnmanvägts, så att företagarna (enligt beskattningsåret 1966) fått vikten 0,2 och övriga vikten 1 (jfr avsnitt 2.3.2).

Data är således givna i en korstabell med r rader och k kolumner. Tau-b definieras i detta fall som

rk Eq npqtznij — Enij) i>p i>p tb : i>q 14 q # f .. . 1/2 (n2— Enö (nZ—an) nij = bastalet i cell ij. Analogt npq k ni' : jz nij = bastalet i radi

r nj = 2 nij = bastalet i kolumn j 1

rk n = 2 nij = summan av bastalet i alla celler

1] Kendall (1962) har visat att Kendalls tau ofta är?/3 av på motsvarande material beräk- nad produktmomentkorrelationskoefficient när förutsättningar för beräkningar av dessa koefficienter föreligger, förutsatt att ingen- dera är nära noll eller 1.

Variansen för täljaren i tb (Sb) beräknas enligt följande: (se Weiss. 1968)

# (sh) =11—8 [n (n—1)(2n+5)—

1' ? ni. (ni. —1)(2ni. + 5) 1

k Z nlj (n_j —1)(2n_j + S)] + 1

+ _1—— x 9n (n—l) (n—2)

r "| Xl; ni. (ni. —1)(ni. —21]x

1

k X[_Z n.j (n.j —1)(n.j —2) ] + 1

1 r . . 1

+ mLZ ni. (ni.— ) X

k x[_z n.j(n.j—1)] ]

Nollhypotesen kan testas med

= _Åb__ d'(sb)

Det bör understrykas att tau-b och 0 (st,) har härletts under antagande om OSU. De sarnbandsberäkningar som kommer att redo- visas baseras på korstabeller, där de ingående variablerna har den klassindelning som fram- går i samband med presentationen av indika- torema. Personer som ej besvarat någondera av frågorna ingår ej i sarnbandsberäkningen. N

2.3.4. Regressionsanalys

Som ett alternativ till beräkningen av pro- portioner enl 2.3.1, har vissa regressions- beräkningar gjorts. Avsikten har varit att studera vissa effekter då påverkan från tredje faktorer konstansthålls. En linjär regressions-

ekvation har anpassats till ett större antal oberoende variabler. Anpassningen har skett stegvis. Data har i viss utsträckning måst dikotomiseras, och dummyvariabler har in- förts för att möjliggöra beräkningama. Be- räkningar har utförts dels under antagandet att endast huvudeffekter förekommer, dels under antagande om både huvudeffekter och sarmspelseffekter. För en kortfattad beskriv- ning av regressionsmetoden hänvisas till Dixon och Massey (1957). En närmare beskrivning av den här tillämpade beräk- ningsmetoden återges i redogörelsen för dataprogrammet BMD 02R, som finns inom SCB.

2.3.5. Faktoranalys

I kapitel 9 redovisas s k faktoranalyser med indikatorer för samtliga i modellen ingående variabler. Vid faktoranalys sker en uppdel- ning av variansen ivarje indikator i dels ett antal komponenter som härrör från vissa övergripande faktorer, dels felvariation. Var- je indikator som ingår i analysen represente- ras i en faktormatris med korrelationskoeffi- cienter för sambandet med varje faktor, de sk faktorladdningarna. Kommunaliteten be- skriver hur stor del av variansen som för- klaras i de i analysen ingående faktorerna. Faktoremas innebörd kan tolkas med hjälp av faktorladdningarna. För en utförlig be- skrivning hänvisas till Jöreskog (1963). En lättillgänglig beskrivning av faktoranalys ges bl a av Blalock (1960) eller Elmgren (1955).

2.4 Fältarbete och bortfall

Fältarbetet utfördes av ca 200 av utrednings- institutets lokalombud. Utöver den allmänna utbildningen i intervjuteknik erhöll de en specialutbildning inför denna undersökningi form av en brevkurs. Brevkursen följdes upp med övningsuppgifter och kunskapskontroll. Speciell tonvikt lades vid bortfallsreduceran— de åtgärder.

Fältarbetet påbörjades under slutet av maj 1968. Efter ett introduktionsbrev kon-

taktades de personer som hade telefon för överenskommelse om lämplig tidpunkt för intervjun. Då ställdes samtidigt frågor för uppdateringen av urvalet. Därefter genom- fördes besöksintervjuema, som i genomsnitt tog ca 70 minuter i anspråk. Fältarbetstiden hade valts att inte infalla alltför nära i tiden till höstens valrörelse, och till deklarations- arbetet i februari, för att respondenterna skulle få ett visst perspektiv på de aktuella frågeställningarna. Maj månad föreföll därför vara en lämplig startpunkt. Efter tre veckor hade 77 procent av nettourvalet intervjuats. Intervjuarbetet avslutades den 15 september.

Omkring 10 procent av stickprovet vägra- de att delta i undersökningen i samband med den första kontakten. För vägrarbearbet— ningen användes individuella vägrarbrev som syftade till en analys av argumenten för att icke delta i undersökningen. Vägrargruppen kunde därigenom minskas med ca 4 pro- centenheter. Därutöver kontaktades vissa typer av vägrare per telefon av kvalificerad personal från institutets fältsektion. Även omfördelningar av vägrare till andra intervjuare företogs. Svarsfrekvens och indi- vidbortfall framgår av tablå 2.3.

Tablå 2.3. Antal Procent Nettourval 1 796 Bortfall, totalt 173 9,6 därav vägran 1 11 6,2 ej anträffade 34 1,9 sjukdom 28 1,6 Antal intervjuade 1 623 90,4

Bortfallet blev högre än vad som är normalt vid utredningsinstitutets undersök- ningar av liknande typ. Med hänsyn till frågeställningarnas art, tidpunkten för fält- arbetet, urvalet m ni var emellertid ett högre bortfall väntat. Vissa kontroller av bortfal- lets struktur har genomförts. De redovisasi avsnitt 3.4.3.

2. 5 Bearbetning

Sedan intervjumaterialet insamlats genom- fördes sedvanlig granskning och kodning kompletterad med en stickprovsmässig kontroll av detta arbete. Materialet överför- des efter stansning och kontrollstansning till sex hålkort per respondent. För varje urvals- person framställdes vidare ett sjunde hålkort som innehöll bl a inkomstuppgifter för ur- valspersonen och ev make/maka, vilka häm- tats från inkomstbandet. Ett åttonde hålkort stansades med uppgifter från de s k urvals- blankettema som innehåller uppgifter om intervjuarnas erfarenheter av kontakten med respondenterna. Dessa uppgifter skulle sedan användas för en belysning av bortfallsproble- matiken (se vidare kapitel 3).

Tabellbearbetningen inleddes med bildan- det av vissa index med hjälp av ett av utred- ningsinstitutets standardprogram TRAM. Därefter genomfördes tabellframställningen med ett av utredningsinstitutets standard- prograrn för korstabuleringar KOTAB 1. Reg- ressionsanalysema är utförda med hjälp av ett av statistiska centralbyråns analyspro- grarn BMD 02R. Faktoranalysema har utförts med ett program för analys enligt Jöreskogs metod, som finns inom SCB.

Resultatens tillförlitlighet

3.1. Inledning

Resultatens tillförlitlighet är beroende av förekomsten av felkällor i undersökningen och de sätt på vilka dessa angripits, och eventuellt kunnat kontrolleras. I detta kapi- tel diskuteras olika typer av felkällor. Detta sker efter en systematisk uppställning av feltyper efter de stadier i undersökningen i vilka de uppstår. Följande feltyper kommer att diskuteras:

1 ramfel, som avser fel i urvalsrarnen som leder till att skattningama inte avser den undersökningspopulation som angivits,

2 urvalsfel, fel i skattningen som beror på att endast ett urval studeras,

3 bortfallsfel, som kan uppstå p g a att mätvärden för individer som ingår i nettour- valet inte kunnat erhållas,

4 respondentfel, som uppstår då responden- ten medvetet lämnar felaktiga svar,

5 instrumentfel, som uppstår då mätinstru- mentet frarnkallar omedvetet felaktiga svar,

6 intervjuarfel, som uppkommer då interv- juaren medvetet eller omedvetet utför sitt arbete på ett sätt som ej var avsett av undersökningsledningen,

7 bearbetningsfel, som orsakas genom fel- aktig manuell eller maskinell bearbetning av de uppgifter som samlats in.

För att ge en uppfattning av förekomsten och betydelsen av olika fel i de redovisade skattningama presenteras i det följande de åtgärder som vidtagits för att minska och kontrollera felen. Dessutom diskuteras felens sannolika storlek enligt olika kriterier för en sådan bedömning. Framställningen i detta kapitel avser att vara generell. Inflytande från felkälloma 3—7 ovan är emellertid ofta olika starkt för olika variabler i undersök- ningen. Av detta skäl kommer felproblema- tiken utöver den generella diskussionen i detta kapitel även att tas upp i samband med resultatsredovisningen.

3.2 Definition av totalfelet

Vid valet av mätinstrument har man att värdera förekomsten av fel inom var och en av ovannämnda kategorier. Uppgiften är att mäta enskilda variabelvärden Xi, som vi i någon mening betraktar som de sanna. Det mätvärde man får, xi, är beroende av de aktuella mätfelen av rn olika slag en ______

eij ...... Gim.

xi=Xi+eil+ei2 ...... +€ij+ ...... +

m +€im=xi+ E

Gi' i=1 ]

Om man, för att förenkla den fortsatta framställningen, antar obundet slumpmässigt urval är en estirnator av populationsrnedelvär- det

1 n i=—2 Xi (3.2) 11 i=1 Estimatoms väntevärde är - 1 " m '” E(X)=p,+—Z E 2 Gij=ll+2 6] n i=l j=1 j=l (3-3) 1 N där rr = ; E Xi, dvs medelvärdet i popula- i=l

tionen.

När vi skall bedöma de mätvärden vi er- hållit i vår undersökning finner vi att estirna- torn (3.2) ger icke-skeva skattningar endast under villkoret

m _ E ej = 0 (3 .4) 1 = 1 m Termen 2 Ej är skattningens totala sys- ,- = 1 tematiska fel och 61 ...... ej ...... em de

systematiska fel i undersökningen som beror på var och en av de in feltypema.

Estimatom (3.2) antas vidare ha en slump- fördelning som beror av var och en av de m

feltypema. Variansen för estimatom (3.2) kan skrivas 112 (x) = E [71 —E (i)]2 (3.5) =(1——l> ,,z (Xi)+ (3.6)

11 N m + (i— l) 2 u2ce1j)+ (3.7) [I N j = 1

1 l m ,

+ 2 (—— _) 2 Kov (Xi, eij) + (3.8) n N j=1 1 1 m m

+2(;— —)2 E KOV(€ij,€ik)

N ': = 1 119,11; 1 (3.9)

Variansen för estimatom (3.2) skulle varit (3.6) om inga mätfel hade funnits. Termema (3.7—9) tillkommer p g a mätfel. I vissa fall kan dock förekomsten av systematiska fel medföra lägre varians. Detta gäller om

111 2 E Kov (Xi, eij) +

1 = 1 m m 2 E Kov (eij, eik är negativ och j = 1 k = 1

m dess absolutbelopp är större än 2 02 (611) 1 = 1

Medelkvadratawikelsen för estimatom (3 .2) blir m 2 MSE= 025) + [2 1 gj] (3.10) ] = I avsnitt 3.3 diskuteras nu slumpfelen för de olika typer av skattningar som kommer att redovisas. I avsnitt 3.4 diskuteras olika typer av systematiska fel.

3.3. Slumpfel

I den felmodell som valdes i avsnitt 3.2 kan den slumpmässiga komponenten i samtliga uppräknade felkällor representeras med hjälp av gängse variansestirnatorer.

I avsnitt 2.3.2 har som approximation av slumpfelet för de i tabellerna angivna procent- talen föreslagits

.. 2 * _Å ,(mi jury

där n' skulle utgöras av ”bastal” enligt den definition som givits i avsnitt 2.3.2. Denna estirnator avviker från den med hänsyn till urvalsrnodellen riktiga i flera avseenden, och kan därför ge en mindre underskattning eller överskattning av slumpfelet, beroende på ett flertal faktorer. För en diskussion av dessa hänvisas-till kapitel 2.

Beträffande olika typer av signifikanstest av tau-b-koefficienter hänvisas till Weiss

(3.11)

(1968). De signifikanstest som redovisas har genomgående utförts på 5-procentsnivån. Korr'elations- och regressionskoefficienter i tabellerna som går i väntad riktning har skri- vits med kursiv stil, och signifikans har mar- kerats med s.

3.4. Systematiska fel

3.4.1. Ramfel

Det register från vilket ett urval skall dras bör innehålla samtliga enheter som skall ingå i undersökningspopulationen, Om detta inte är fallet föreligger en undertäckning av undersökningspopulationen och undertäck- ningsfel i skattningama. I den mån ytterliga- re enheter ingår i urvalsrarnen som inte skall ingå i undersökningspopulationen, skall des- sa kunna identifieras och uteslutas vid urvalsdragningen. När detta icke kunnat ske föreligger övertäckning av undersöknings- populationen i det urval som tagits ut, och vi riskerar förekomst av övertäckningsfel. Om enheter ingår flera gånger i urvalsramen skall detta antal gånger vara känt för varje sådan enhet. Fel av den sistnämnda anledningen kan emellertid inte anses föreligga i den urvalsram som användes.

Med övertäckningsfel avses således fel i skattningen som härrör från att det slutgil- tiga urvalet innehåller personer som icke skall ingå i undersökningspopulationen. De personer som skulle intervjuas skulle identi- fieras efter en telefonkontakt med ett större urval personer. Bland de 1 623 personer som intervjuades, och alltså sagt att de hade deklarerat saknas 3.0 procent i inkornstban- det för 1967 när detta fanns tillgängligt sex månader senare, på hösten 1968. Detta tycktes innebära att de enligt inkomstbandet inte registrerats som deklaranter. En mindre awikelse var dock väntad p ga fel i den bearbetning som låg till grund för inkomst- bandet och vår egen kortmassa. De personer som ingick i urvalet matchades nämligen mot inkomstbandet med hjälp av folkbokförings— numret, och vid överförandet av dessa

nummer kan i olika led av bearbetningen fel ha uppstått. En total differens av tre procent ansågs rimlig med hänsyn till bearbetnings- rutinerna. Intervjuuppgiftema tydde genom sin fullständighet vidare på att de nämnda 3 procenten verkligen hade deklarerat för inkomståret 1967. Därför accepterades de uppgifter som länmats vid den inledande telefonkontakten, och samtliga som uppgav sig ha deklarerat fick ingå i det slutgiltiga urvalet.

Med undertäckningsfel avses fel i skatt- ningama som härrör från att personer som ingick i undersökningspopulationen inte har ingått i urvalsramen och därför inte kunnat komma med i urvalet. Betydelsen av denna typ av fel är givetvis beroende av dels undertäckningens storlek uttryckt i andel av dem som var med i urvalsramen och hur selektiv denna andel är, dvs skillnaden mellan variabelvärden för dem som ingicki urvalsramen och dem som inte .orde det.

Sammanlagt uppgav 308 av 2 107 perso- ner vid den inledande telefonkontakten att de ej hade deklarerat. Dessa uppgifter kunde inte kontrolleras vid detta tillfälle utan först sex månader senare. Det visade sig då att sju av dessa 308 personer återfanns i inkomst- bandet för 1967 och att således intervju- uppgifter för dessa ej erhållits. Det var av mättekniska skäl olämpligt att så lång tid efteråt söka insamla dem. Dessa sju personer bör istället betraktas som bortfall och har därför redovisats som ej anträffade. Ett egentligt undertäckningsfel kan därför en- dast föreligga i den mån vi inte kunnat fastställa att en person som uppgett sig inte ha deklarerat trots detta gort det. Detta skulle kunna ske vid felaktigt folkbokfö- ringsnummer, vilket skulle leda till att matchningen mot inkomstbandet skulle misslyckas. Eftersom denna risk är ganska liten kan undertäckningsfelen negligeras.

3.4.2. Urvalsfel

Det urvalsförfarande som används i under- sökningen är ett sannolikhetsurval, dvs ur- valssannolikhetema har varit kända. Dess-

utom ger de estirnatorer som används ge- nomgående icke-skeva skattningar. Syste- matiska fel som orsakats vid urvalsdrag- ningen torde saknas då detta arbete skett helt maskinth och kunde kontrolleras ialla led med enkla medel.

3.4.3. Bortfallsfel

Bortfallsfel uppstår när variabelvärden för en del av stickprovet inte är kända, och bortfallsindividema i något avseende awiker från nettourvalet. Bortfallet kan tex vara selektivt i bemärkelsen att medelvärdet för en variabel avviker i bortfallsgruppen, att fördelningen av variabelvärden är annor- lunda, att sambandet mellan två variabler i bortfallsgruppen är högre eller lägre än i nettourvalet etc, när det är just dessa awikelser som lett till att individerna blivit bortfall. Eftersom skattningama baseras på de intervjuade sker ofta en snedvridning av resultaten som leder till att man redovisar för låga eller för höga medelvärden, fördel- ningar som awiker från de som man fått om

alla hade deltagit, eller för höga eller låga samband. Erfarenheten har visat att bortallet ofta är starkt snedvridande. Personer som vägrar gör det i regel därför att de har onormala åsikter, personer som ej anträffats för intervjun har ofta speciella fritidsvanor etc.

Storleken av bortfallsfelet är i regel svår att uppskatta. En övre gräns får man när man räknar ut den maximala effekten då samtliga variabelvärden för bortfallet läggs i den ena resp andra extrempunkten av fördel- ningen. Detta ger dock i regel en orealistisk överskattning av effekten av bortfallsfelet. En annan metod är den typ av kontroll- undersökning, där man samlar in uppgifterna på annat sätt, ev med annan uppgiftslämna- re. En sådan kontrollundersökning har disku- terats i avsnitt 2.1, men kunde inte genom- föras av vissa orsaker. Attityddata kan dessutom i princip endast erhållas av respon- denterna själva. Här har två metoder för att studera effekten av bortfall använts. Den ena är en strukturjämförelse mellan bortfall och nettourval. Den andra är en analys av sambandet mellan svarsbenägenhet och vissa viktiga undersökningsvariabler.

Tabell 3.1. Strukturjämförelse mellan de intervjuade och bortfallet. Procenttal

Hela bort- fallet

De inter- vjuade

Enbart vägrama

Egen nettoinkomst/år — 20 000 20 001 30 000 30 001 40 000 40 001 Uppgift saknas

6 2

Redovisningstyp Egen företagare Löntagare Övriga

Män Kvinnor

20—29 år 30— 39 år 40—49 år 50—59 år 60—70 år

90

_.___.-_.._._._..—.. ___

I tabell 3.1 ges en jämförelse mellan nettourvalet och bortfallet vad gäller värdena på de fyra variabler där variabelvärdena för samtliga var kända— de är hämtade från inkomstbandet. Som synes föreligger ett visst samband mellan inkomst och deltagan- de i undersökningen. Bortfall är något van- ligare bland lägre inkomsttagare. Detta be- kräftar en erfarenhet som gjordes under fältarbetet: de som ansåg sig ha sämre kunskaper om skattesystemet var mindre benägna att delta Andelen i den lägsta inkomstgruppen bland de intervjuade skul— le dock endast öka med mindre än en procent- enhet om samtliga bortfallsindivider hade del- tagit. De egna företagarna är däremot under- representerade i bortfallet. När det gäller könsfördelningen visar sig kvinnorna vara överrepresenterade i bortfallet, och särskilt starkt i vägrargruppen. Åldersfördelningarna uppvisar endast små skillnader.

Smärre skillnader mellan bortfall och intervjuade kan ses som orsakade av slum- pen—bortfallet kan ju uppfattas som ett ganska litet slumpmässigt stickprov ur bruttourvalet. De skillnader som finns mellan bortfall och nettourval är dessutom så små att de endast kan påverka den fördelning man fått om alla deltagit i undersökningen med maximalt en procentenhet.

Ett annat sätt att bedöma eventuella bortfallsfel är att jämföra intervjuade som visat olika stor svarsbenägenhet. Med svars- benägenhet avses det motstånd respondenten bjuder intervjuaren tills en intervju kommer till stånd. De som valts ut för intervju delas in i olika klasser efter avtagande svarsbenä- genhet. Minst två klasser skall avse dem som har kunnat intervjuas. Den sista klassen är bortfallet _med svarsbenägenheten noll. Om bortfallet är selektivt dvs bortfallsindi- viderna relativt sett oftare är bärare av extrema egenskaper bör denna tendens även visa sig då man jämför personer med olika svarsbenägenhet inom nettourvalet. Genom att studera sambandet mellan svars- benägenhet och medelvärdet på en undersök- ningsvariabel bör man kunna axtrapolera medelvärdet för bortfallet. Ett analogt reso-

nemang kan även föras kring fördelningar, samband etc. En rimlig hypotes är att sambandet mellan svarsbenägenhet och varia— belvärdena är linjärt. Det betyder att en ökning av medelvärdet vid fallande svarbenä- genhet inom nettourvalet skulle innebära att medelvärdet för bortfallsgruppen är högre än för gruppen minst svarsbenägna i nettour- valet.

Dessa tankegångar kan belysas av tabell 3.2. Svarsbenägenheten inom nettourvalet har mätts genom den tid som förflutit mellan första fältarbetsdagen och den dag då intervjun kunde genomföras, resp genom en indelning efter förekomst av initialvägran. Resultaten visar att svarsbenägenheten inte har något större samband med undersök- ningsvariablema. Det är sedan en bedöm- ningsfråga hur stort steg i svarsbenägenhet det är mellan bortfallet och de minst svarsbenägna i nettourvalet. I vart fall har inte heller denna analys kunnat påvisa stora bortfallsfel även om de inte kan uteslutas för den skull.

3.4.4. Respondentfel

3.4.4.1 Några allmänna synpunkter

Deltagande i en intervjuundersökning och besvarandet av olika intervjufrågor ställer respondenterna inför en valsituation mellan alternativa svarsmönster. Ett grundantagande inom psykologiskt tänkande är att beteende riktas mot vissa bestämda måltillstånd, och att dessa måltillstånd korresponderar mot aktuella behov, som kan vara mer eller mindre medvetna för individen. Kombina- tionen av aktuella behov och måltillstånd som ett visst beteende anses leda till utgör motiven för individers handlande —i detta fall att delta i undersökningen eller ej, och att besvara frågorna på ett visst sätt. De olika motiven för alternativa handlingssätt ingår tillsammans i respondentens ”psykologiska fält”. Genom att studera detta fält och de motiv som ingår i det kan man förklara respondentens val av svarsalternativ. Vi kan exempelvis få en uppfattning om varför vi

Tabell 3. 2. Samband mellan svarsbenägenhet och vissa undersökningsvariabler. Procenttal och tau-b-koefficienter

Intervjun genomfördes

Deltog i undersökningen

25—31.5 1—5.6 6—10.6

efter initial- vägran

utan invänd- ningar

Tau-b 11—15.6 16—30.6 1.7—1.10 Tau-b

Rätt stor del av våra skatter går till menings- lösa ändamål % som instämmer

Marginalskatterna är alldeles för höga % som instämmer

Tycker Ni att den skatt Ni betalar är rimlig med hänsyn till den nytta Ni har av samhället? % som svarar nej

Anta att Ni själv skulle vilja skattefuska. Tror Ni, att myndigheterna då skulle kunna upptäcka att Ni hade skattefusket? % som svarar nej 6,7

Anser Ni att Ni tillhör den grupp människor som varje år har uppgivit varenda extraförtjänst, även om det rört sig om arbete på fritid som man inte tjänat så mycket på?

% som svarar nej Anser Ni att Ni tillhör den grupp människor som

aldrig gjort större avdrag i sin deklaration än som varit befogat? % som svarar nej

55,6 49,7 67,0 72,9 41,1 42,4 62,5 70,5

45 ,6

6,2

55,7 65,0 46,0 ,01 56,7 48,3 70,0 74,9 71,5 70,9 43,3 48,3 44,3

6,9 9,7 7,3

Bastal

beviljas en intervju, varför vi får ett felaktigt svar, varför vi får ett sanningsenligt svar osv.

Det mätinstrument som skall användas konstrueras med utgångspunkt från bl a undersölmingsledningens kunskaper eller för- väntningar om de aktuella motiven bakom respondenternas val av handlingsaltemativ i intervjusituationen, t ex mellan olika svars- alternativ. Det säger sig självt att denna kunskap aldrig kan vara fullständig. Motiven är ofta inte ens medvetna för respondenterna själva. Vid konstruktionen av mätinstrumen- tet bygger vi således på mer eller mindre tillförlitliga antaganden om de bakomliggan- de motiven för beteendet iintervjusituatio— nen och söker finna en minsta gemensam nämnare för dem.

När antagandena om respondenternas psykologiska fält är felaktiga uppstår risken att mätinstrumentet kommer att ge oväntade systematiska awikelser från det sanna vär- det. Vi sammanfattar dem under beteck- ningen respondentfel. Hit kan även föras sådana fel som visserligen har förutsetts kunna förekomma, men av olika skäl inte kunnat kontrolleras eller elimineras. Som respondentfel räknas i första hand de fel som individerna själva är mer eller mindre med- vetna om. Denna typ av fel torde utgöra undersökningens huvudsakliga problem.

Innan vi går vidare är det därför lämpligt att sätta in problemen i samband med konstruktionen av mätinstrument i ett vidare sammanhang. Vid planeringen av en under- sökning har man i regel att välja mellan olika fördelar och nackdelar hos alternativa mät- instrument. Målet är dels att komma så nära som möjligt den uppsättning frågeställningar som initierade undersökningen, dels att konstruera ett mätinstrument som så långt möjligt minskar risken för systematiska respondentfel. Dessa båda målsättningar är ofta oförenliga varför mer eller mindre acceptabla kompromisslösningar måste accepteras. Därutöver kräver frågeställningar som tas upp i samma undersökning ofta olika mätinstrument. Ibland är besöksinterv- juer lämpliga, i andra situationer telefon- intervjuer eller en postenkät. Internt inom

ett mätinstrument kan användningen av en viss frågeteknik för en viss frågeställning, eller det faktum att vissa frågeställningar överhuvudtaget tas med, påverka svaren på andra intervjufrågor. Även här frarntvingas alltså en kompromisslösning. Ett tredje prob- lem är att ett mätinstrument som är lämpligt för en del av respondenterna inte behöver vara acceptabelt för alla respondenter. Det fmns en variation i detta avseende mellan respondenter som det gäller att hitta en gemensam nämnare för vid konstruktionen av mätinstrumentet. Respondentgrupper som kommer att avge felaktiga svar kan som regel aldrig helt undvikas. Sist men inte minst är valet av mätinstrument en kostnads— fråga. De direkta fältkostnadema brukar som regel ta huvudparten av budgeten för en undersökning.

Kontrollundersökningar är ibland möjliga att genomföra men måste ofta strykas av kostandsskäl. Ett annat vanligt dilemma är att väga möjligheterna att nedbringa de systematiska felen genom bättre och mera dyrbara mätinstrument och/eller kontroll- undersökningar mot den lägre slumpfelsnivå men kan få genom ett större stickprov. Med anledning av ovan nämnda skäl är mätinstru- menten sällan ideala eller optimala i den meningen att systematiska fel icke kan anses förekomma. Det väsentliga är att söka minimera dessa feltyper och lägga sig på en felnivå som kan anses försvarlig, samt ta hänsyn till felen vid tolkningen av resulta- ten. Det måste dock understrykas att man i de allra flesta fall saknar empirisk kunskap om den eventuella omfattningen av de systematiska respondentfelen. Vid tolk- ningen av resultaten bygger man därför i regel på subjektiva värderingar.

Ställningstagandet inför den problematik som här beskrivits har varit följande. Det var angeläget att få så stor bredd på frågeställ- ningarna som möjligt. Av detta skäl skulle enkla intervjufrågor eller attitydpåståenden ersätta mera kvalificerade frågemetoder, så- som eventuella attitydskalor som kanske bättre skulle kunnat återspegla den variation som skulle studeras. En annan följd av detta

beslut var att besöksintervjuer måste genom- föras, eftersom intervjutiden beräknades ligga omkring 60 minuter. Besöksintervjuer kunde dock, av skäl som vi återkommer till, misstänkas öka risken för vissa typer av fel. Möjligheterna till kontrollåtgärder visade också sig vara mycket begränsade. En separat kontrollundersökning var planerad, men måste inställas av skäl som undersökningsled- ningen inte kunde påverka.

3.4.4.2 Motiven för olika typer av respon- dentfel

Konstruktionen av mätinstrumentet inne- fattar för det första skapandet av vad man med en vag formulering skulle kunna kalla stämningen i intervjusituationen. Genom introduktionsbrev och personlig kontakt med intervjuaren får respondenten en mer eller mindre väl grundad allmän uppfattning

syftet med undersökningen,

undersökningsledningen och intervjuarens inställning till de problemställningar som tas upp,

eventuella åtgärder som kan komma att vidtagas som följd av resultaten, samt

de effekter detta kan tänkas ha för olika måltillstånd som individen eftersträvar.

När intervjun börjat och fortlöper kom- mer denna uppfattning att stärkas eller modifieras som följd av den ytterligare information respondenten mottar undan för undan.

Respondenternas förväntningar präglar deras val mellan svarsaltemativen på olika frågor. Förväntningarna skapar motiven för att avge riktiga eller felaktiga svar. I situatio- ner där respondenterna uppfattar att avgi- vandet av det riktiga svaret innebär följder som är i konflikt med aktuella måltillstånd riskerar man att få felaktiga svar. För att söka bedöma riskerna för sådana systema- tiska awikelser från det sanna värdet är det nödvändigt att analysera dels respondenter-

nas förväntningar och dels de aktuella måltillstånden. Med hänsyn till de intervju- frågor som ingår i undersökningen kan det vara lämpligt att diskutera motiven för felaktigt svar med utgångspunkt från klassifi- ceringen:

I undvikande av ekonomiska sanktioner (eller strävan efter ekonomisk belöning),

II undvikande av legala sanktioner, och III undvikande av normativa sanktioner.

Möjligheten av ekonomiska, legala och normativa sanktioner kan dels gälla respon- denten själv, dels andra personer eller grup- per som respondenten kan vilja skydda genom att avge felaktigt svar.

Vid en mera principith avfattad presen- tation av här aktuella motiv att avge syste- matiskt felaktiga svar förefaller följande synpunkter vara mest relevanta. Undersök- ningen avser att ge ett empiriskt underlag för en bedömning av skattesystemets funktions- sätt, särskilt ”skattemoralen” i vårt land, ett syfte som torde ha varit uppenbart för samtliga respondenter. Det ligger också nära till hands att dra slutsatsen att undersök- ningen skulle komma att leda till föränd— ringar av skattesystemet som också skulle förändra medborgarnas relativa utbyte i ekonomiskt avseende. De svar som respon- denterna motiveras avge bör därför framstäl- la respondenten och den grupp han tillhör i så gynnsam dager som möjligt. Man kan ställa upp en mångfald mer eller mindre trovärdiga hypoteser för dessa motiv, tex följande.

Beträffande frågor om faktiskt deklara- tionsbeteende, attityder till skattebrott och illegala möjligheter antas således att de som praktiserat illegala metoder ej erkänner att de falskdeklarerat eller att de förfogar över illegala medel för att

1 undvika ekonomiska sanktioner: skatte- skärpning för gruppen, anmälan till skattemyndighetema med återbetalning av skatt till följd

2 undvika legala sanktioner: hårdare och

effektivare deklarationskontroll för grup- pen, anmälan av intervjuoffret till skatte- myndighetema och åtal, böter eller fängelse som resultat

3 undvika normativa sanktioner: prestige- förlust för gruppen, personlig prestigeför— lust inför intervjuaren.

Det kan även tänkas att de som ej använder illegala medel säger sig ha gjort det för undvikande av ekonomiska sanktioner: det egna utbytet skulle bli bättre i ett nytt skattesystem, varför man söker framkalla ett sådant genom felaktivt svar.

Beträffande frågor rörande aspirationer: de som har en aspirationsnivå som ligger över den som av olika skäl kan anses vara rimlig kan antas ha en tendens att inte erkänna detta, för undvikande av normativa sanktio- ner: prestigeförlust för gruppen och inför intervjuaren.

Beträffande frågor avseende determinan- ter kan antas att de som är bärare av egenskaper som av olika säl kan anses medföra lägre social status tenderar att undanhålla detta vid intervjun för undvikan- de av normativa sanktioner: prestigeförlust inför intervjuaren.

3.4.5. Instrumentfel

En viktig målsättning i samband med kon- struktionen av mätinstrumentet är att ge det en utformning som motverkar de nyssnämn- da respondentfelen, som således är avsiktliga. Det gäller emellertid även att ställa frågorna på ett sådant sätt att intervjupersonema är kapabla att lämna de uppgifter man vill samla in eller att anpassa innehållet i frågeställningarna efter respondenternas kapacitet. När det finns en diskrepans mellan de uppgifter man frågar om och de uppgifter respondenterna är kapabla att lämna före- ligger en risk för instrumentfel. I det följande skall några typer av instrumentfel presenteras.

Intervjufrågorna syftar ofta till att ge undersökarna en i någon mening objektiv bild av en företeelse, som kanske endast

intervjupersonen kan beskriva. Den bild respondenterna har fått av företeelsen i fråga är däremot ofta subjektivt färgad. Perceptio- nen av en företeelse sker i relation till individens behov, de måltillstånd han efter- strävar, hans kunskaper och förväntningar om verkligheten, För att uppnå överensstäm- melse med dessa element sker en modifiering och förvridning av verkligheten i individens uppfattning. Detta är en process som ofta är omedveten och därför inte kan kontrolleras genom frågor till respondenten.

Språkbruk och abstraktionsnivå i frågor- na är ett annat problem. Språkbruket kan variera mellan olika grupper och frågomas innebörd därför uppfattas på olika sätt. Frågeställningarna kan vidare vara för abstrakta och därmed leda till flera tolk- ningar.

Ett annat närbesläktat problem är vissa mer eller mindre grundläggande personlig— hetsdrag, som yttrar sig genom tendensen att lämna svar i samma riktning ja-sägarten- dens resp nej-sägartendens. Couch och Keniston (1960) kallar motsvarande person- lighetstyper yeasayers och naysayers. Jasäga- re karaktäriseras som impulsively ove'rexpres— sive, de tenderar att svara ja, instämma, vara entusiastiska och okritiska. Nej-sågarna ka- rakteriseras som cautiously underexpressive, de är mera moderata i sina svar, noggranna, konservativa och svarar oftare nej, undviker extrema svarsalternativ och avger svar endast då de vet vad de svarar på. Dessa tendenser gäller i stort sett oberoende av frågomas innehåll.

Jasägare och Nejsägare kan ses som ändpunktema på ett kontinuum längs vilket individerna fördelar sig. Personlighetsdragen finns i större och mindre utsträckning hos individerna. Intervjufrågomas formulering kan lämna större eller mindre utrymme för dessa tendenser. Ett sätt att tackla denna problematik har varit att angripa frågeställ- ningarna med ett flertal intervjufrågor, ofta så att ja-svar på en motsvarar nej-svar på en annan. Det som här har sagts understryker det viktiga i att vara försiktig med tolk- ningen av storleken av procenttal.

Konstruktionen av mätinstrumentet bygger dessutom på förväntningar om intervjuarnas sätt att utföra sitt arbete. Intervjuarfel kan uppstå när dessa antaganden visar sig vara felaktiga eller man av andra skäl tvingats acceptera en ur denna synpunkt bristfäng metod. Intervjuarnas uppgift är att motivera respondenten att avge sanningsenliga svar samt ställa frågor och klassificera svar efter ett iförväg fastställt mönster. Intervjuarbete är ett samspel mellan intervjuare och respon- dent. Respondenten och intervjuaren utveck- lar förväntningar på varandra: vilket svar intervjuaren väntar sig resp hur respondenten kommer att svara. Intervjuarens uppgift är att lära respondenten att inte låta förvänt- ningarna påverka svaret och för egen del söka undvika att de påverkar det svar han noterar i formuläret.

I den mån intervjuaren låter sina förvänt- ningar påverka arbetet kan intervjuarfel uppstå t ex när

1 frågorna ges en annan och ledande formu- lering eller

2 respondentens svar klassificeras felaktigt.

Intervjuaren kan vidare framkalla olämp- liga förväntningar hos respondenten. Denna typ av fel har vi emellertid redan diskuterati avsnitt 3.4.4.2, där de har förts till respon- dentfelen.

Till intervjuarfelen kan vi även räkna brister i arbetssättet som icke kan hänföras till samspelet mellan intervjuare och respon- dent. Det kan vara fråga om

3 missförstånd av givna instruktioner (brist- fällig styrning) eller

4 genomförande av intervjuer med fel eller fiktiv person.

Till de viktigaste åtgärderna för undvikan- de av intervjuarfel hör utbildningen av intervjuama samt kontroll av deras kunska- per som sina aktuella arbetsuppgifter. De lokalombud för utredningsinstitutet som deltog i undersökningen som intervjuare har

i regel flerårig erfarenhet av intervjuarbete. I grundutbildningen ingår en orientering om intervjusituationens psykologi med särskild tonvikt vid fel av typ] och 2. För att motverka fel av tyg:- 3 erhöll intervjuama en specialutbildning med anknytning till det aktuella intervjuforrnula'ret och de mätmeto- der som ingår i det. Denna utbildning kontrollerades med hjälp av en övningsskriv- ning och provintervju. Före utarbetandet av det slutgiltiga intervjuformuläret evalverades dessutom erfarenheter rörande formulär och instruktioner från provundersökningen ge- nom bla diskussioner med intervjuare som deltagit i denna. Förekomsten av fusk (typ 4) kontrollerades i denna undersökning genom en kontrollenkät med urvalspersoner- na. Vid utredningsinstitutet är detta en rutinåtgärd som även genom sin existens torde minimera risken för denna typ av fel.

3.4.7. Bearbetningsfel

Även i samband med hanteringen och be- arbetningen av intervjuforrnulär, hålkort, råtabeller samt redigeringen och utskriften av de färdiga tabellresultaten kan fel uppkom- ma. Vissa av dessa fel kan vara svåra att upptäcka. Kontrollmöjlighetema är ofta avancerade och dyrbara. Av kostnadsskäl har endast begränsade resurser kunnat avsättas till kontroll av bearbetningsrutinema. Mål— sättningen har därför varit att använda relativt enkla standardmtiner, samt en om— sorgsqu förplanering i förening med stick- provskontroller i olika led av bearbetningen.

Intervjuforrnuläret hade gjorts i stort sett helt självkodade, vilket vid sidan av en stan- dardisering av intervjusituationen medförde ett enkelt granskningsarbete. Arbetet omfatta- de enbart kontroll av att svar markerats samt ett fåtal kodningar. Det utfördes i två etapper, vilka båda innehöll oberoende kontroller av identifrkationsbegreppen, som var nödvändiga för samkömingen med inkomstbandet och överföringen av bl a inkomstuppgifter. Granskningsarbetet kontrollerades slutligen genom stickprovstagning.

Stansningen underlättades också genom

att formuläret var självkodande. Materialet kontrollstansades dessutom i sin helhet.

I normala fall brukar hålkortsmassor kontrolleras med hjälp av specialprogram för kontroll enligt logiska villkor. Med hänsyn till storleken av materialet, det stora antalet frågor som ingick i undersökningen och kostnadema för en sådan kontroll valdes att avstå från ett fullständigt kontrollprogram. Istället användes olika stickprovskontroller på relevanta punkter vilka genomfördes i samband med tabellframställningen. De kontroller som har vidtagits ger intrycket att felen i tidigare led av bearbetningen torde ligga på en acceptabel nivå.

3.5 Sammanfattande synpunkter på tillför— litligheten Undersökningens tillförlitlighet kan diskute- ras med utgångspunkt från resultatens validi- tet och reliabilitet. Validiteten beskriver i vilken utsträckning mätmetodema mäter det man avser att mäta. Reliabiliteten beskriveri vilken utsträckning mätmetodema är fria från slumpeffekter. Vid bedömningen av validiteten sker en analys av de ev avvikelser från de teoretiska variablerna man har fått i den föreliggande undersökningen. När relia- biliteten är låg kommer även validiteten att vara låg — hög reliabilitet är således en av flera förutsättningar för hög validitet.1 Undersökningens reliabilitet är lättare att fastställa än validiteten. Den är beroende av slumpfelets storlek, och kan därför beräknas empiriskt. Slumpfelen för procenttal och korrelationskoefficienter kan ge en uppfatt- ning om resultatens konstans vid upprepade mätningar av samma frågeställningar (förut- satt att inte opinionen förändras). Kontroll av reliabiliteten sker genom signifrkanstest på 5-procentnivån. I regel är resultat som accepterats som stöd för hypoteserna basera- de på sådana test. Validiteten i denna undersökning är be- tydligt svårare att fastställa. Det skulle innebära en fullständig kontroll över de systematiska felen av olika slag och att kunna bedöma i vilken utsträckning de olika indika- torema mäter de teoretiska variablerna, aspi-

rationer, möjligheter och preferenser. En så- dan bedömning måste i huvudsak vara base- rad på subjektiva värderingar. Undersökningens validitet kan möjligen accepteras av följande skäl. För det första tar den upp de väsentliga aspekterna kring aspirationer, möjligheter och skattemoral dvs frågorna täcker in ämnesområdet ganska väl. Dessutom är intervjufrågorna i regel skäligen enlda: normalt språkbruk och inte alltför abstrakta och svåra att besvara. Datainsamlings- och bearbetningsrutiner är vidare ganska standardiserade. Risken för respondentfel är emellertid ett stort fråge- tecken, i synnerhet gäller det för frågor om skattemoral. Det förefaller emellertid rimligt att de kvantitativa estirnaten av andelen med låg skattemoral är minimital, och de ger därför en värdefull information i avsaknad av andra kvantitativa data på detta område.

Validiteten kan även beläggas om de faktiska resultaten överensstämmer med de teoretiska fömtsägelsema om dessa resultat. Vid en sådan överensstämmelse måste tyd- ligen mätinstrumentet mäta vad det skulle mäta enligt intentionerna. Resultaten över- ensstämmer i själva verket ganska väl med förväntningarna. Validiteten är emellertid även ett kvantitativt problem. Skulle sam- banden varit större om mätmetodema hade haft större validitet? Man kan således inte ge ett kvantitativt uttryck för validiteten då sambanden vid en ”ideal” undersökning inte är kända.

Bedörrmingen av tillförlitligheten bygger således i stor utsträckning på subjektiva värderingar av de olika felkälloma i under- sökningen. Utfallet av denna bedömning måste också ses i relation till informations- behovet: vilka alternativ till beslutsunderlag man har och hur pass grova mått som efterfrågas. Sådana överväganden har varit utslagsgivande för att undersökningen har genomförts, och med den här aktuella

uppläggningen. 1 För en utförligare definition av begreppen se

Selltiz m fl (1960) s 154—186, eller Boalt rn fl (1968) s 154—162.

Information, kunskaper och deklarationsarbete

4.1. Inledning

Den modell som presenteras i kapitel 1 behandlar medvetet avvikande beteende i förrn av falskdeklaration. Här gäller intresset däremot det praktiska utförandet av deklara- tionsarbetet. Vi bortser då från de fel som beäs medvetet utan koncentrerar oss istället på de omständigheter under vilka blanketter- na blir ifyllda. Redovisningen omfattar dels den tillgängliga informationen om deklara- tionsförfarandet och dess effekt på kunska- perna om deklarationsregler, dels den per- sonella hjälp som varit tillgänglig och de dokument, anteckningar etc från vilka dek- larantema hämtat de uppgifter som förs in i deklarationsblankettema. Tanken är att på detta indirekta sätt söka belysa självdekla- rationemas tillförlitlighet. Syftet är således icke att redovisa frekvensen av olika typer av fel. Den ansats som valts är att studera förutsättningama för en felfri ifyllning av deklarationsblanketter såsom de återspeglas av de faktiska möjligheter för detta som stått till buds.

4.2 Kraven på deklarantema

Samhället kräver av medborgarna att upp- gifter i deklarationsblanketter lämnas ”efter bästa förstånd” (deklarationsblankettens for- mulering). Den som av grov oaktsamhet lämnar oriktig uppgift, ägnad att leda till för låg skatt, kan enligt skattestrafflagen dömas

till böter eller fängelse i högst 2 år. Myndig- heterna förutsätter vidare att medborgama besitter eller ges möjligheter att tillägna sig och använda relevanta kunskaper och hjälp- medel vid deklarationsarbetet. Huruvida den- na förutsättning kan anses uppfylld får bedömas med utgångspunkt från omfatt- ningen och effekten av den information kring deklarationsförfarandet som förelig- ger och de faktiskt tillgängliga hjälpmed- len. Kraven på medborgama bör givetvis anpassas efter de möjligheter, som allmän- heten rimligen kan anses ha tillgång till. Deklarationsförfarandet bör inte vara av större svårighetsgrad än att medborgarna under utnyttjande av tillgänglig information om deklarationsförfarandet och hjälpmedel och med en rimlig grad av noggrannhet kan uppfylla de krav som ställs på dem. Lagstif- taren bör därför med utgångspunkt från en bedömning av den allmänna kunskapsnivån, tillgången till olika infonnationskanaler och dessas förmodade effekt samt tillgången till andra hjälpmedel utforma deklarationssyste- met på så sätt att kraven står i paritet med möjligheterna att deklarera rätt. I den mån deklarationssystemet måste komplette- ras med nya regler, begreppsapparaten för- ändras, blanketter omredigeras etc bör detta ske under beaktande av den kunskap man förfogar över rörande allmänhetens möjlig— heter 'att tillgodogöra sig dessa förändringar. Den rimliga omfattningen av denna informa- tion kan diskuteras. I praktiken är det ju så

att massmedia, och då främst dagstidningar- na, banker och organisationer av olika slag har övertagit en stor del av detta informa- tionsarbete. Det måste dock anses åligga samhället att försäkra sig om att informatio- nen och hjälpmedlen i nägon mening varit eller kommer att bli tillräckliga.

Deklarationsförfarandet är för de flesta deklaranter komplicerat och måste därför kompletteras av separat inforrnationsmate- rial. Den årliga självdeklarationen omfattar ett stort antal olika deklarationsblanketter. Regler för ifyllandet är endast ofullständigt angivna på blanketterna. Deklarationssyste- met kännetecknas också av en mångfald bestämmelser av vilka oftast endast ett fåtal är aktuella för den enskilda deklaranten. Att göra sig förtrogen med dessa medför ett omfattande arbete i form av läsning av informationsmaterial, vilket ofta försvåras av att begreppsapparaten i de aktuella deklara- tionsanvisningarna förutsätter en allmän kunskapsnivå som får anses ligga för högt för stora befolkningsgrupper. Det är ett arbete som i princip är nödvändigt inför varje deklarationstillfälle, då deklarationsför- farandet ofta genomér relativt omfattande förändringar och kunskaperna endast får tillämpning en gång varje år.

En avgörande förutsättning för ett full- gott deklarationsarbete i den meningen att fel orsakade av bristande kunskaper om deklarationsbestärnmelser minimeras, är att allmänheten erbjuds lämplig information om deklarationsförfarandet. Informationen kan bedömas med avseende på dess omfattning, spridning och utformning. Den bör omfatta samtliga för deklarantema nödvändiga kunskaper om deklarationssystemet under beaktande av både deras skyldigheter och rättigheter. Informationen bör således gälla dels de bestämmelser som avser vad som skall deklareras som skattepliktig inkomst, och dels vilka typer av avdrag som är tillåtna. I synnerhet avdragssidan kräver en ingående information, då antalet särbestämmelser och typer av avdrag är stort. Avdragen uppfat- tas antagligen inte heller som lika självklara som inkomstpostema. Av dessa skäl före-

ligger en risk för att avdrag som faktiskt är tillåtna ofta inte kan utnyttjas.

Informationen bör dessutom spridas till samtliga grupper och kategorier. De bestäm- melser som är aktuella varierar ofta mellan deldaranter efter bla typ av inkomstkälla och arbete. Informationen bör därför iviss utsträckning vara riktad på så sätt att den anpassas efter aktuella deklarationsförhållan— den i olika grupper. Därutöver är det angeläget att vid konstruktionen av informa- tionsmaterialet ta hänsyn till allmänhetens och särskilda specialgruppers språkbruk.

Informationen om deklarationsbestäm- melser avser leda till den kunskapsnivå som är nödvändig för deklarationsarbetet. Under förutsättning att deklarantema kan anlita personell hjälp som kan tillvarata deras varierande rättigheter och se till att deras skyldigheter uppfylls blir detaljerade kunska- per inte en absolut nödvändig förutsättning för att deklarationssystemet skall fungera rätt. Personell hjälp kan således kompensera brister i informationen.

Bristande kunskaper om de bestämmelser efter vilka beskattning sker har emellertid också en psykologisk aspekt. I modellen antyds tankegången om ett samband mellan bristande deldarationskunskaper och aliena- tion. Det är ur denna synpunkt en fördel att hålla kunskapsnivån hög och därigenom skapa förutsättningar för allmänhetens för- ståelse av de intentioner som ligger bakom skattesystemet.

4.3 Utbudet av information och hjälpmedel

Deklarantema erbjuds för närvarande ett ganska varierande inforrnationsmaterial. Samhället svarar endast för en mindre del av all information medan massmedia, banker och organisationer ger en värdefull komplet- tering. Finansdepartementet började 1946 med annonsering i pressen och har sedan dess periodiskt fortsatt med denna verksam- het. Annonsema saknade dock huvudsak- ligen rent informerande material utan syfta- de mest till att höja Skattemoralen genom skrämselpropaganda.

Direkt information till allmänheten om deldarationsförfarandet har huvudsakligen skett i broschyrer utgivna av riksskattenämn- den. Man kan dock misstänka att dessa broschyrer har relativt begränsat läsvärde. Det juridiska fullständighetskravet har san- nolikt medfört att begreppsapparaten och språkbruket inte förstås av stora grupper. De stora dagstidningarna och även bankernas deklarationsbilagor har antagligen lyckats bättre med målsättningen att föra ned information om deklarationsförfarandet till en för allmänheten begriplig nivå. Här kan man finna den nödvändiga systematiken, för- klaringar av begreppen och en pedagogisk genomgng av blanketter som i stor utsträck- ning saknas i skattemyndighetemas informa- tion.

Det stora problemet med vårt nuvarande deldarationsförfarande är att det tvingar deklaranter till en bred orientering över hela regelsystemet för att vaska fram för dem aktuella tillämpningar. Detta allmänna infor- mationsbehov kan förenklas genom att deklarantema har tillgång till personell hjälp vid deklarationsarbetet. Sådan hjälp skall lagenligt kunna lämnas av taxeringsnämnder- na, vilket dock antagligen är ganska litet känt. Istället hänvisas deklarantema till deklarationsbyråer eller släktingar och bekanta som anser sig kunna hitta i blanket- ter och bestämmelser. Resultatet av deklara- tionsarbetet blir därmed beroende av hjälpa- rens kunskaper. Det kan tilläggas att man för närvarande inte ställer några behörighetskrav på deklarationsbyråemas personal. Deklaran- ten är trots detta själv ansvarig för sin själv- deklaration och kan ställas till ansvar då den innehåller fel som utfaller till statens nack- del. Dessutom föreligger risken att tillåtna avdragsyrkanden till deklarantens fördel inte beaktas.

Målsättningen bör vara att anpassa skatte- och deklarationssystemet efter de faktiska förutsättningar för ett adekvat deklarations- arbete som utgörs av de tillgängliga kunska- perna och hjälpmedel om deklarationsför- farandet. Lagstiftaren bör därför kontinuer- ligt införskaffa uppgifter om allmänhetens

kunskaper som underlättar ställningstagan- den till alternativ utformning av deldara- tionsförfarandet. Föreliggande undersökning är den första i vårt land som belyser dessa frågor. Det innebär att vårt deklarations- system har utformats utan att lagstiftaren haft tillgång till empiriska data om allmän- hetens förutsättningar att deklarera enligt anvisningarna. Det finns därför en risk att deklarationssystemet icke fungerar på det sätt lagstiftaren tänkt sig. Vi hoppas kunna pröva detta med de resultat som skall redovisas i detta kapitel.

4.4. Resultatsredovisningens omfattning

Redovisningen i detta kapitel kommer att omfatta fem grupper av variabler:

l Exponering för information om deklara- tionsförfarandet

2 Kunskaper om deklarationsförfarandet och påföljdssystemet

3 Attityder till deklarationsförfarandet

4 Attityder till behovet av hjälp i deklara- tionsarbetet

5 Användning av hjälpmedel i deklarations- arbetet.

Variablema kommer i viss utsträckning att särredovisas efter respondenternas skol- utbildning, som här används som enda mått på de mera allmänna förutsättningama att tillägna sig de för deklarationsarbetet nöd- vändiga kunskaperna. Tanken har varit att individerna oavsett dessa allmänna förutsätt- ningar bör ha lika möjligheter att prestera ett tillfredsställande deklarationsarbete, i den mån man, som ju skett, skal] ställa samma krav på samtliga deklaranter. Intervjuperso- nema har vidare tillfrågats om den hjälp de eventuth själva lämnat till andra deklaran- ter. Vi får därmed tillfälle att ge en viss belysning åt kvaliteten hos den för allmän- heten tillgängliga personella hjälpen genom att studera hjälpamas kunskapsnivå.

4.5 Några problem i samband med tolk- ningen av resultaten

Deklarationsarbetets kvalitet kan bl a be- dömas med utgångspunkt från deklaranter- nas kunskaper om deklarationsreglerna, an- vändningen av personella hjälpmedel, vilka i viss män kan kompensera bristande kunska- per, och tillförlitligheten hos de källor från vilka man hämtar de uppgifter som införs i blanketterna. För att kunna göra en kvalifi- cerad bedömning behöver man i princip tillgång till uppgifter om kunskaper i de för varje enskild deklarant relevanta bestämmel- serna, motsvarande kunskaper för den per- son som eventuth lämnat hjälp, och de handlingar, anteckningar osv från vilka upp- gifterna hämtats. En detaljerad undersökning av detta slag skulle emellertid bli alltför omfattande och kunde inte rymmas inom den ram som reserverats för de i detta kapitel redovisade frågeställningarna. Tvek- samt är också om uppgifter av det slaget kunde inhämtats med den här aktuella uppläggningen av undersökningen och den intervjuarkår som stått till förfogande. De uppgifter som har insamlats avser istället en mera grundläggande kunskapsnivå hos dekla- rantema och även de personer som lämnar hjälp enligt svar på särskilda kunskapstest. Detsamma gäller för de hjälpmedel i form av dokument, anteckningar etc som man har använt.

Då en sådan allmän nivå tas som utgångs- punkt för en bedömning av deklarationsarbe- tets kvalitet uppstår vissa tolkningsproblem. Det förutsätts då att deklarantema behöver uppnå samma nivå beträffande kunskaper, hjälparens kunskaper och tillförlitligheten

hos de siffror från vilka blankettanteck- ningarna hämtas. I den mån denna förutsätt- ning inte är nödvändig att uppfylla riskerar man att analysen inte gör deklarationssyste- met full rättvisa. Mot en sådan risk talar emellertid att de kunskapsfrågor som an- vänts berör tämligen elementära deklara- tionsbestärnrnelser.

Ytterligare en invändning är att uppgifter- na har insamlats under maj—september 1968. Kunskapsnivån ligger antagligen högre i samband med deklarationsarbetet. Under tiden därefter är dessa kunskaper inte längre nödvändiga och kunskapsnivån avtar, för att åter stiga då de aktualiseras vid nästa deklarationstillfälle. Av detta skäl har endast tagits med kunskapsfrågor som berör centra- la bestämmelser, och beträffande vilka man därför har skäl att anta en relativt konstant kunskapsnivå.

4.6. Intervjufrågor, marginalfördelningar och indexkonstruktioner

4.6.1. Exponering för information

Respondenterna har tillfrågats i vilken ut- sträckning de ”brukar läsa eller titta i” deklarationsanvisningar i dagstidningar, riks- skattenämndens broschyr för enskild person och broschyrer från banker. Riksskatte- nämndens broschyr har dessutom visats upp vid intervjutillfället. Materialet har vidare bearbetats med syftet att redovisa andelen som varje år brukar läsa eller titta i anvisningarna i minst en av dessa informa- tionskällor. Intervjusvaren redovisas i tabell 4.1.

Tabell 4.1 Exponering för information om deklarationsförfarandet. Procenttal

Deklarations- Brukar läsa

..... Brukar

anvisningarna... inte Uppgift

varje år vissa år läsa saknas Summa i tidningarna 50,1 8,8 40,2 1,0 100 från riksskattenämnden 44,1 9,5 45,1 1,3 100 från bankerna 28,5 8,5 61,8 1,2 100 Minst en av ovanstående w informationskällor 65,0 35,0 100

Tidningarnas deldarationsbilagor visar sig ha det högsta läsvärdet. 50,1 procent av de deklarationspliktiga (bastal = 1217) som del- tog i undersökningen brukar varje år ta del av tidningarnas information, mot 44,1 pro- cent för riksskattenämndens och 28,5 pro- cent för bankernas broschyrer. Siffran för riksskattenämndens del kan av speciella skäl misstänkas vara påverkad av systematiska fel. Skattemyndighetemas anvisningar är de officiella, varför respondenterna i större utsträckning än för övriga informationskällor kan tänkas visa en tendens att felaktigt uppge att de mottagit denna information för att därigenom markera att de har haft de nödvändiga kunskaperna inför deklarations- arbetet. Dessutom var mätmetoden för den- na broschyr en form av ”hjälpt erinran” (uppvisning av broschyren) vilket brukar ge något högre värden. Tabell 4.1 visar att endast 65,0 procent brukar läsa eller tittai minst en av nämnda informationskällor varje år.

4.6.2. Kunskaper

I intervjuformuläret ställdes 35 kunskapsfrå- gor avseende vilka poster som skall deklare-

ras som inkomster, vilka avdrag som fn är tillåtna och aktuella påföljder då man bryter mot deklarationsbestämmelsema. Intervju- svaren redovisas i tabellerna 4.2—4.4.

Som framgår av tabell 4.2 är kunskaperna rörande deklaration av inkomster genom- gående höga och ligger i regel omkring 70—80 procent. Iägre andel rätt svar har erhållits för ”extrainkomster under 100 kr”, som endast 37,7 procent anser måste delda- reras, medan hela 54,5 procent ansåg att deklarationsskyldighet icke föreligger. Minsta andelen rätt svar har ränta på skatteåterbäring som endast 34,5 procent trodde skulle deklareras. En jämförelse med resultaten i tabell 4.3 visar att kunskaperna rörande avdragsbe- stämmelser är sämre än om regler för deklaration av inkomster. Dessutom är an- delen vet ej-svar avsevärt större. Principen att alla skuldräntor är avdragsgilla tycks vara ganska litet känd. Medan hela 78,2 procent känner till att skuldräntor på egna hem är avdragsgilla, vet endast 41,9 procent att detta även gäller för skuldräntor på sommar- stugor, och motsvarande 33,9 procent för skuldräntor på bilar, 29,0 procent för skuld- ränta på kvarskatt och 51,8 procent för

Tabell 4.2 Kunskaper om deklaration av inkomster. Rätt svar kursivt. Procenttal

Måste deklareras

Inkomstpost

l Dricks 2 Extrainkomst under 100 kr 3 Extrainkomster under 1000 kr 4 Extraarbete som man gör på sin fritid 5 Lön eller ersättning som man inte fått någon löne- uppgift för av arbets- givaren 6 Inkomst som man redan betalt preliminärskatt för 7 Semesterersättning av arbets- givaren 8 Tillgång till fri bil 9 Traktamenten för privat- anställda 10 Ersättnirrg för resor i arbetet 11 Ränta på skatteåterbäring 12 Räntor på bankbok 13 Pengar som man lånat 14 Vinst på penninglotteriet 15 Barnbidrag för egna barn

Nej

100 100

100 100

100 100 100 100 100 100 100

"oo u

"io _oo :»

L....

_ mös

wabmsw

mpomy bm & q qmwmaom

30

xloxox (dNb—- $'- OOOOPOO OO

Avdrag tillåtet

Avdragspost

1 Resor till och från arbetet 1 4 0 0 2 Verktygsslitage 6 7, 0 14 8 0 l 3 Facklitteratur 43,2 30,6 25,8 0 4 100 4 Fackföreningsavgifter 38,5 43,4 17,8 0,3 100 5 Skuldräntor på egna hem 78,2 5,3 0 0 100 man köper p avbetalning 6 Skuldräntor på en sommar- 41,9 26,8 31,1 0 3 100 stuga man köper på avbe- talning 7 Skuldräntor på en bil man 33,9 40,0 26,1 0,0 100 köper på avbetalning 8 Ränta på kvarskatt 29,0 39,0 30,7 3 100 ,3 100 2 1 l 9 Andra slags skuldräntor 51,8 22,4 25,6 0 10 Medicinkostnader 14,3 70,9 14,6 0 100 11 Periodiskt understöd 56,3 20,3 23,4 0, 100 till anhöriga 12 Barnens studier 21,5 33,8 44,5 0 100 13 Hemförsäkring 45,4 41,8 12,7 0 100

Tabell 4.4 Kunskaper om påföljder. Rätt svar kursivt. Procenttal

Påståendet är . .. —.——'—.' . UPP?” Påstående Riktigt Felaktigt Vet ej saknas Summa

1 Om man inte avger själv- 84,1 12,0 3,5 0,3 100 deklaration förlorar man rätten att klaga på skatten 2 Om man inte avger själv- 78,4 16,1 5,0 0,5 100 deklaration kan man bli dömd till böter 3 Man kan bli åtalad, trots 29,3 61,5 8,7 0,4 100 att man frivilligt har meddelat och rättat en felaktig uppgift i sin deklaration 4 Om man inte avger någon 92,6 3,2 4,0 0,3 100 självdeklaration kan skatte- myndighetema göra en upp- skattning av inkomsten och kräva skatten efter den summan 5 Om man har låtit en deklara— 15,6 78,8 5,2 0,5 100 tionsbyrå eller jurist dekla- rera åt sig, kan man inte bli åtalad om det blir några fel i deklarationen 6 När arbetsgivaren redan har 13,7 78,8 7,2 0,3 100 dragit preliminärskatt, kan en löntagare inte bli fälld för skattefusk om han uppger ; för låg inkomst i deklara-

tionen

7 Om man kan bevisa att man 50,4 40,1 9,2 0,3 100 inte har känt till att man gjort fel i sin deklaration kan man heller inte bli dömd för det av någon domstol

”andra slags skuldräntor”. Dessa låga pro- centtal är anmärkningsvärda, då ju ränteav- dragen kan ge avsevärd skattelindring från vilken de som saknar kunskaper eller får adekvat hjälp i sitt deklarationsarbete är ute- stängda. Men kunskaper förvärvas ofta selek- tivt på så sätt att de som berörs av reglerna också informerar sig i större utsträckning. Bland dem som salmar kunskaper skulle då finnas en relativt stor andel som inte har haft resp skuldräntor. Den jämförelsevis låga kunskapsnivån betr skuldräntor kan emeller- tid innebära en begränsning av vissa gruppers valmöjligheter beträffande konsumtion och alternativa finansieringsformer. Kunskapstestet rörande påföljdssystemet innehåller sju påståenden som kunde vara riktiga eller felaktiga. För två av dessa påståenden, som redovisas i tabell 4.4, har en mycket låg andel rätt svar erhållits. Endast 12,0 procent kände till att man numera icke förlorar rätten att klaga på sin taxering om man inte avlämnar självdeklarationen i tid, medan hela 84,1 procent trodde att man förlorade denna rättighet (påstående 1). Det är en uppfattning som tycks vara en kvarleva från förhållandena före 1956 års taxerings-

förordning när rätten att klaga inte förelåg i detta fall. Vidare kände endast 40,1 procent till att bristande kunskaper om deklarations- förfarandet inte fritar från ansvarighet för fel i deklarationen (påstående 7). 50,4 pro- cent trodde att man inte kunde bli åtalad och dömd i detta fall.

Inför den fortsatta redovisningen har bildats tre typer av sammanfattande kun- skapsmått, omfattande kunskaper om in- komstdeklaration (i-testet), kunskaper om avdragsdeklaration (a-testet) och kunskaper om påföljder (p-testet). Testresultatet utgörs av antalet rätt besvarade kunskapsfrågor inom varje grupp. Testresultaten på i-testet kan således variera mellan 0 och 15, a-testet mellan 0 och 13 och p-testet mellan10 och 7.

4.6.3. Attityder till deklarationsförfarandet

Deldarantemas egen uppfattning av deklara- tionsarbetets svårighetsgrad har mätts med sex attitydpåståenden. Respondetema hade att ta ställning till dessa enligt en fyragradig skala, som framgår av tabell 4.5.

Tabell 4.5 Attityder till deldarationsförfarandet. Procenttal

Stämmer

Påstående absolut

i stort absolut

_ Uppgift sett knappast inte nas

Summa

1 Vem som helst kan fylla i dekla- 20,8 rationsblanketten rätt, om man bara är tillräckligt noggrann 2 Det är orimligt att kräva att 30,0 självdeklarationen skall vara felfri

3 Anvisningarna i deklarations— 44,3 blanketten är så krångliga att man lätt kan göra fel i sin deklaration

4 Det nuvarande systemet med 32,7 självdeklaration är alldeles för krävande för den som skall lämna uppgifterna 5 Det är ofta svårt att veta om 45,4 man har rätt att göra ett av- drag eller ej 6 Man kan aldrig känna sig helt 38,2 säker på att man har fyllt i deklarationsblanketten rätt

33,3 26,5 17,9 1,5 100 34,1 21,1 12,5 2,4 100

27,5 18,0 8,3 1,9 100 28,4 24,1 12,5 2,3 100

29,5 15,5 7,7 1,9 100

34,7 15,4 9,5 2,1 100

De som är negativa till deklarationsför- farandet utgör 44.4 procent enligt det första påståendet (andelen som icke instämmer). Andelen negativa enligt det andra påståendet är 64,1 procent (de som instämmer), medan motsvarande andelar för påståendena 3—6 är resp 71,8, 61,1, 74,9 och 72,9 procent. En stark majoritet tycks således ge uttryck för en negativ attityd till de krav som samhället ställer på deklarantema. Det högsta procent- talet faller på det femte påståendet och återspeglar något av den osäkerhet inför deklarationen av avdrag som vi fann i tabell 4.3.

Det förefaller rimligt att se med en viss tveksamhet på de höga siffror som erhållits. Det är naturligt att en till deklarationsför— farandet negativ attityd av respondenterna kan anses ge sken av ett samvetsgrant deklarationsarbete. En prestigebias av detta slag skulle tendera att förskjuta svaren i negativ riktning.

I den fortsatta resultatsredovisningen här informationen från de sex påståendena re- ducerats till ett särskilt ”svårighetsindex”. De fyra svarsaltemativen har fått resp värden 1, 3, 5 eller 7 med 1 för det mest systempositiva svarsaltemativet. Kategorierna ”vet ej” och ”uppgift saknas” har getts värdet 4. Indexpoäng utgörs av en summe- ring av dessa värden över samtliga sex påståenden.

I tabell 4.6 redovisas ställningstaganden till två attitydpåståenden avseende behovet av personell hjälp i deklarationsarbetet. Intervjusvaren visar att man upplever ett starkt behov av personell hjälp, vilket dock inte behöver betyda att man gör det för egen del. Tre fjärdedelar av deklarantema instäm- mer i vart och ett av båda påståendena och bekräftar således den trend som finns i föregående tabell.

Tabell 4.6 Attityder till behovet av personell hjälp. Procenttal

Stämmer i stort absolut Uppgift Påstående absolut sett knappast inte saknas Summa 1 Om man vill vara säker på att 53,3 21,6 13,8 10,0 1,3 100 inte få anmärkning på srn deklaration, måste man få hjälp av någon som kan dekla- rationsbestam" melsema 2 För at utnyttja alla möjlig- 55,9 20,6 13,1 9,3 1,1 100 heter till avdrag behöver man få hjälp av någon som kan deklarationsbestämmelsema Tabell 4. 7 Personell hjälp i deklarationsarbetet. Procenttal Fått hjälp Ej fått Fått hjälp under något hjälp under vid senaste av de se- något av deklarations- naste fem de senaste Uppgift tillfället åren fem åren saknas Summa Av deklarationsbyrå 18,1 23,5 75,8 0,8 100 Av make/maka 15,6 17,4 81,8 0,8 100 Av annan släkting 15,0 20,7 77,7 1,6 100 Av arbetskamrat 3,9 5,8 92,7 1,5 100 Av annan privatperson 16,4 18,8 79,7 1,5 100 Av minst en av ovan- 65,3 74,5 25,5 . . 100 stående

Förekomsten av personell hjälp vid deklara- tionsarbetet har mätts genom att responden- terna tillfrågades om de vid senaste, eller annat deldarationstillfälle under de senaste fem åren, hade fått ”hjälp eller råd” av deklarationsbyrå, make, annan släkting, ar- betskamrat eller annan privatperson. Med ledning av intervjuuppgifterna gjordes dess- utom en bearbetning avseende motsvarande andel som fått hjälp av minst en av dessa. Svaren redovisas i tabell 4.7.

Det är alltså vanligast att man går till en deklarationsbyrå (18,1 procent). Totalt har 65,3 procent fått ”hjälp eller råd” vid senaste deldarationstillfället och 74,5 pro- cent minst ett av de senaste fem åren.

I tabell 4.8 redovisas svaren på motsvaran- de frågor avseende ”hjälp eller råd” respon- denterna själva lämnat till andra personer. Siffran för make/maka motsvarar den som redovisats i tabell 4.7 för mottagen hjälp av

make/maka (18,4 mot 17,4 procent för hjälp under de senaste fem åren, resp 15,3 mot 15,6 för senaste deldarationstillfället), vilket kan ses som ett validitetsindicium. Avvikel- serna mellan övriga gemensamma kategorier får anses bero på att ett mindre antal personer torde svara för hjälp åt ett flertal andra personer, vilket bör ge högre andel personer som fått än gett hjälp. Resultateni tabellerna 4.7 och 4.8 går också i huvudsaki denna riktning. Särskilt markant är detta för jämförelsen mellan andelen som överhuvud- taget erhållit resp lämnat hjälp (74,5 mot 30,3 procent för minst ett av de senaste fem åren, och 65,3 mot 24,6 procent för senaste deklarationstillfället).

För att belysa omfattningen av den personella hjälpen ställdes frågor om den hjälp som erhållits resp lämnats avsåg ”upp- rättandet av hela deklarationen” eller endast ”råd och anvisningar”. Dessa frågor ställdes endast till dem som fått hjälp vid det senaste deklarationstillfället och avsåg då enbart

Tabell 4.8 Medverkan vid annan persons deklarationsarbete. Procenttal

Lämnat Lämnat Ej lämnat hjälp vid hjälp under hjälp under senaste de— något av de något av de klarations- senaste fem senaste fem Uppgift tillfället åren åren saknas Summa Till make/maka 15,3 18,4 80,8 0,9 100 Till annan släkting 11,1 15,2 84,0 0,8 100 Till arbetskamrat 4,8 7,4 91,7 0,9 100 Till annan privatperson 5,4 7,6 91,5 0,9 100 Till minst en av ovan- 24,6 30,3 69,7 . . 100 ovanstående

Tabell 4. 9 Omfattningen av den erhållna och lämnade personella hjälpen. Procenttal

Hjälpen omfattade . . . .

fullständigt upprättande

av deklara- Ingen Uppgift tion rådgivning hjälp saknas Summa Hjälp av deklarationsbyrå 17,7 0,5 81,0 0,8 100 Hjälp av make/maka 12,3 3, 83,0 1,2 100 Hjälp av annan släkting 12,0 3,3 82,9 1,8 100 Hjälp av arbetskamrat 3,0 1,0 94,5 1,5 100 Hjälp av annan privatperson 14,9 1,7 82,1 1,2 100 Hjälp till make/maka 11,3 3,9 84,1 0,7 100 Hjälp till annan släkting 8,8 2,5 87,9 0,8 100 Hjälp till arbetskamrat 1,6 3,3 94,1 0,9 100 Hjälp till annan privatperson 3,7 1,7 93,7 0,9 100 50 SOU 1 970 22 5

detta tillfälle. Andelen som endast givit resp erhållit råd är genomgående mycket liten. Vi avstår därför i den vidare analysen från indelningen i tabell 4.9.

Andelen som fått hjälp är anmärknings- värt hög i förhållande till deklarationskun- skapema som ju av kunskapstesten att döma var tämligen goda åtminstone vad beträffar inkomstsidan. Detta kan bero på att kun- skapstesten inte riktigt mäter det deklaran- tema är ute efter, då de begär hjälp. Kunskapstesten är tydligen för enkla. Det förefaller också troligt att man söker hjälp för att konfurnera att man använt sina kunskaper rätt, att blanketterna är rätt använda och att man har tillvaratagit alla avdragsmöjligheter. Resultaten kan innebära att man upplever deklarationssystemet som svårare än det är. Informationen kring deklarationsförfarandet uppfattas som så svår att förstå, och risken att bli fälld för skattebrott så stor, att man för säkerhets skull söker hjälp.

4.6.5. Användning av andra hjälpmedel

För att upprätta sin självdeklaration behöver man normalt olika typer av kontrolluppgif- ter och minnesanteckningar. Respondenter-

na frågades därför i vilken utsträckning de vid senaste deklarationstillfället själva, eller den som eventuellt deklarerade åt dem, haft tillgång till sådana uppgifter. Intervjusvaren redovisas i tabell 4.10.

Som synes har de mera obligatoriska hjälpmedlen ”löneuppgift från arbetsgiva— ren” och ”debetsedeln för den slutliga skatten för föregående år” använts i mycket stor utsträckning. Endast 11,5 resp 4,1 säger sig ej ha använt dem. Det är också vanligt att använda en kopia av föregående års deklara- tion, _vilket 86,5 procent uppger sig ha gjort. Däremot hade endast 54,1 procent av res- pondenterna ”egna anteckningar om inkoms- ter under föregående år” tillgängliga. Övriga procenttal är givetvis beroende av aktuella inkomst- och avdragsfo'rhållanden.

4.7. Informationens spridning och effekt

4.7.1. Intentioner

Vi skall i detta avsnitt söka belysa några av förutsättningama för deklarationsarbetet ge- nom att studera informationens spridning och dess effekter. Detta kommer att ske genom en redovisning av

Tabell 4.10 Användning av olika typer av hjälpmedel. Procenttal

Användes vid senaste

deklarationstillfället _ ___—_. Uppgift Hjälpmedel Ja Nej saknas Summa 1 Debetsedeln för den 93,1 4,1 2,8 100 slutliga skatten för föregående år 2 Löneuppgift från 86,4 11,5 2,1 100 arbetsgivaren örn inkomster för föregående år 3 En kopia av före- 86,5 11,1 2,4 100 gående års dekla- ration 4 Egna anteckningar om 54,1 43,2 2,6 100 inkomster under före- gående är 5 Bankböcker 59,2 38,6 2,1 100 6 Uppgifter om ränta på 38,8 58,8 2,5 100 skuld 7 Anteckningar om aktie- 10,5 87,2 2,3 100

utdelning

skillnaden i exponering för olika informa- tionskällor för personer med varierande förutsättningar för att tillgodogöra sig informationen (skolutbildning)

skillnaderna i kunskaper mellan dem som exponerats resp icke exponerats för olika informationskällor.

skillnaderna i kunskaper mellan personer med varierande förutsättningar att tillgo- dogöra sig informationen (skolutbild- ning).

Personer med högre skolutbildning kan antas vara mera exponerade för var och en av de olika informationskälloma, en tendens som dessutom väntas vara mest markerad för de ”tunga” informationskälloma, nämligen riksskattenämndens och bankemas broschy- rer. Exponering för deklarationsanvisningar från tidningarna väntas korrelera lägre med skolutbildning. De som exponerats antas vidare ha bättre kunskaper. Tidningarnas deklarationsanvisningar väntas ge bättre kun- skapsförmedling och därför ett högre sam- band mellan exponering och kunskaper än övriga informationskällor. De olika förutsätt- ningama att tillgodogöra sig information antas dessutom ge utslag i kunskaperna bland personer med varierande skolutbild- ning. Kunskaperna väntas vara bättre hos dem med högre skolutbildning.

Redovisningen i detta avsnitt avslutas med resultat som är avsedda att belysa huruvida osäkerhet inför deklarationsarbetet kan anses ha uppstått som en följd av brister i utbudet av information. Detta kommer att ske genom en redovisning av

4 skillnader i attityder till deklarationsför— farandet mellan dem som exponerats resp icke exponerats för olika informationskäl- lor

skillnader i attityder mellan personer med varierande kunskaper

skillander i attityder mellan personer med varierande förutsättningar att tillgodogöra sig informationen (skolutbildning).

De som exponeras väntas inta en mera positiv attityd till deldarationsförfarandet. Detsamma väntas gälla för dem som förvär— vat bättre kunskaper, då de bör uppleva större säkerhet inför sitt deklarationsarbete.

4.7.2. Skolutbildning och exponering för in- formation

Den information som erbjuds deldarantema bör i möjligaste mån utformas på så sätt att samtliga deldaranter kan tillgodogöra sig den. Informationen bör bl a vara språkligt lättillgänglig, förutsätta en lämplig allmän kunskapsnivå, presentera uppgifterna så kortfattat som möjligt osv. Deklarantema kan antas välja informationskälla med led- ning av sådana kriteria. Den utformning informationen har och/eller informationskäl- lomas rykte i dessa avseenden reflekteras därför i individernas val av informationskäl- la. I tabell 4.11 särredovisas exponering efter respondenternas skolutbildning, som här används som en indikator för mera allmänna förutsättningar att tillgodogöra sig informa- tionen.

Som framgår av tabell 4.11 har som väntat samtliga tre informationskällor högre läsvärde för grupper med högre skolutbild- ning. Sambanden är mätta med tan-bl) resp 0,08, 0,12 och 0,25. Samtliga samband är dessutom signifikanta. Resultaten tycks vi- dare tyda på att tidningarnas deklarations- anvisningar — enligt förväntan har fått den bästa, därnäst skattemyndighetemas, och bankernas den sämsta spridningen till per- soner med lägre skolutbildning. Andelen som brukar läsa tidningarnas deklarationsanvis- ningar varje år är för dem med enbart folkskola 10,0 procentenheter lägre än för dem som har mera än realexamen, medan motsvarande differens för riksskattenämn- dens broschyr är —15,3 procentenheter, och för bankernas broschyr —27,9. Denna trend motsvaras av stigande positiva tau-b-värden: 0,08 för tidningarna, 0,12 för riksskatte-

1) Koeffrcienten tau-b beskrivs närmare i av- snitt 2.3.3.

? i & l l i 1 | | l

Tabell 4.1] Exponering för information om deklarationsförfarandet. Särredovisning efter skolutbildning. Procenttal och tau-b-koeffrcienter

Skolutbildning

Enbart Real- Högre än Samt- folkskola examen realexamen liga tau-b Mningamas deklarations- anvisningar: Brukar läsa varje år 45,7 54,7 55,7 50,1 Brukar läsa vissa år 9,4 7,4 8,6 8,8 Brukar inte läsa 43,7 37,9 34,5 40,2 ,085" Uppgift saknas 1,2 0,0 1,2 1,0 Summa 100 100 100 100 Skattemyndighetemas dekla- rationsanvisningar: Brukar läsa varje år 38,3 48,5 53,6 44,1 Brukar läsa vissa år 9,9 9,1 9,1 9,5 Brukar inte läsa 50,4 42,0 35,7 45,1 ,125 Uppgift saknas 1,4 0,4 1,5 1,3 Summa 100 100 100 100 Bankernas deklarations- anvrsnrngar: Brukar läsa varje år 19,1 32,5 47,0 28,5 Brukar läsa vissa är 6,9 9,4 11,2 8,5 Brukar inte läsa 72,7 57,7 40,3 61,8 ,258 Uppgift saknas 1,2 0,3 1,5 1,2 Summa 100 100 100 100 Must en av ovanstående in formationskällor: Brukar läsa varje år 58,2 72,6 73,1 65,0 Brukar ej läsa varje år 41,8 27,4 26,9 35 ,0 ,145 Summa 100 100 100 100 Bastal 649 284 276 1217

nämndens broschyr och 0,25 för bankernas. Av differensema mellan tau-b-värdena är den mellan tidningarna och bankema signifikant. Resultaten gäller med reservation för den eventuella prestigebias som diskuterades i avsnitt 4.6.1., och som här skulle kunna påverka sambandet mellan exponering för skattemyndighetemas broschyr och skolut- bildning.

4.7.3. Exponering och kunskaper

Kunskaper om deklarationsregler och påfölj- der förmedlas vid sidan av de här redovisade informationsvägarna genom bl a annonse- ring, broschyrer som distribueras av andra institutioner och persoan påverkan. De informationskällor som här behandlas svarar

dock antagligen för en större andel av den kunskapsförrnedling som äger rum. Genom att studera sambandet mellan exponering för de tre informationskälloma och responden- ternas kunskaper kan deras effekt jämföras. Korrelationen mellan exponering och kun- skaper väntas vara högst för inforrnationskäl- lor som har haft den bästa effekten. Korrela- tionskoeffrcienter mellan de tre kunskapstes- ten och exponering för tre informationskäl- lor redovisas i tabell 4.12.

Sambandet mellan exponering och kun- skaper är som väntat positivt i samtliga nio fall och dessutom genomgående signifikant, vilket visar att de som exponerats också har bättre kunskaper oavsett informationskälla. Resultaten tycks vidare tyda på att in- formationskälloma är relativt likvärdiga då

Tabell 4.12 Samband mellan exponering för information och kunskaper. Tau-b-koeffrcienter

Tabell 4.13 Samband mellan kunskaper och skolutbildning. Tau-b-koef— frcienter

Exponering för information från i-testet a—testet p—testet tidningarna ,25s ,25S ,13s riksskattenämnden ,265 ,198 ,145 bankerna ,32s ,265 ,14S minst av en ovan- .298 ,288 ,185 stående informationskällor

det gäller att förmedla kunskaper till de deklaranter som väl har tagit del av dem. Sambanden ligger som i regel kring 0,25, men avviker i vissa fall. Således tycks bankerna bättre än övriga informationskällor ha förmedlat kunskaper om deklaration av inkomster. Kunskaper om deklaration av avdrag tycks däremot förmedlas sämre av skattemyndighetemas broschyr än av tid- ningarna och bankerna. Sarntliga dessa ten- denser är emellertid icke signifikanta.

Resultaten tyder vidare på att påföljds- kunskaper inte samvarierar lika högt som deklarationskunskaper, vilket gäller för samt- liga tre informationskällor. Detta resultat var väntat eftersom de nämnda inforrnationskäl- loma ju knappast förmedlar påföljdskunska- per. En rimlig tolkning är att de som har påföljdskunskaper i större utsträckning är motiverade att informera sig om deldara- tionsregler.

4.7.4. Skolutbildning och kunskaper

Effekten av informationen kan avläsas av de kunskaper om deklaration av inkomster och avdrag, som har förmedlats. Eftersom de som har högre skolutbildning har högre andel exponerade för samtliga informations- källor väntar man sig att även kunskaperna varierar med skolutbildningen.

Sambanden mellan kunskaper och skolut- bildning är, som framgår av tabell 4.13, genomgående positiva, vilket innebär att de som har högre skolutbildning också har bättre kunskaper. Samtliga samband är dess-

i-testet a-testet p-testet

Skolutbildning ,145 ,275 ,135

utom signifikanta. Sambandet är högst för a-testet (avseende avdragsdeldaration) och dessutom signifikant högre än sambandet för både i-testet och p-testet. Resultaten tycks tyda på att avdragskunskaper har svårast att tränga igenom till personer med lägre skolut- bildning. Eftersom dessa kunskaper avser möjligheter för individen att minska skatte- bördan ligger det nära till hands att här peka på att det nuvarande informationsutbudet diskriminerar dessa grupper. Mot denna tolkning kan anföras att personer med högre skolutbildning i regel har högre inkomster och flera typer av tillåtna avdrag. Avdrags- sidan spelar då en större roll, och man är mera motiverad att orientera sig om avdrags- möjligheterna.

4.7.5. Exponering, kunskaper och skolutbild- ning

I tabell 4.14 har sambanden mellan expone- ring och kunskaper beräknats separat för grupper med varierande skolutbildning. I den mån exponering leder en högre kunskapsnivå hos dem som har högre skolutbildning, därför att dessa har lättare att förvärva kunskaper från informationskällor eller är starkare motiverade att göra detta, bör sambanden mellan exponering och kunska— per bli högre för dem som har högre skolutbildning. Detta väntas dock enbart gälla för deklarationskunskaper (i-testet och a-testet).

Som framgår av tabell 4.14, är sambanden i regel högst för dem som har den högsta skolutbildningen. Detta gäller i fem fall av sex, då vi jämför sambanden mellan expone- ring för de tre informationskälloma och

Tabell 4.14 Samband mellan exponering för information och kunskaper. Särredovisning efter skolutbildning. Tau-b-koeffrcienter

i-testet a—testet p-testet

Exponering Real- Högre Real- Högre Real- Högre för informa- Folk- examen än real- Folk- examen än real- Folk- examen än real- tion från skola examen skola examen skola examen Tidningarna ,238 ,275 ,25S ,22s ,215 ,308 ,17S ,035 .115 Riksskattenämnden ,175 ,185 ,193 ,25s ,19s ,27s ,195 —,02 ,125 Bankerna ,185 ,24S ,315 ,22s ,18S ,405 ,]!S ,08 ,]!S Minst en av ovan— ,255 ,255 ,315 ,268 ,185 ,37s ,225 ,03 ,165 stående

Bastal 649 284 276 649 284 276 649 284 276

Tabell 4.15 Samband mellan exponering och (positiva) attityder till deldarationsarbetet och behovet av personell hjälp. Tau-b-koeffrcienter

Exponering för information från

Riks- skatte- Påstående Tidningar nämnden Banker Minst en av dessa

1 Vem som helst kan fylla i ,065 ,06S ,04 ,09S deklarationsblanketten rätt, om man bara är tillräckligt noggrann 2 Det är orimligt att kräva att —,02 —,01 —,00 —,02 ts_jiäydeklaration skall vara e rr 3 Anvisningar-na i deklarations— ,09s ,16S ,115 ,148 blanketten är så krångliga att man lätt kan göra fel i sin deklaration när man dekla- rerar 4 Det nuvarande systemet med ,055 ,105 ,OSS ,10S självdeklaration är alldeles för krävande för den som skall lämna uppgifterna 5 Det är ofta svårt att veta om ,07S ,118 ,135 ,iis man har rätt att göra ett av- | drag eller ej : 6 Man kan aldrig känna sig helt ,03 ,10S ,09s ,068 | säker på att man-har fyllt i | deklarationsblanketten rätt

Svårighetsindex ,07s ,13S ,115 ,118

1 Om man vill vara säker på att ,128 ,195 ,225 ,17S ; inte få anmärkning på sin , deklaration, måste man få

hjälp av någon som kan dekla- rationsbestämmelserna 2 För att utnyttja alla möjlig- ,15b ,225 ,228 ,235 heter till avdrag behöver man få hjälp av någon som kan dekla- rationsbestämmelsema

kunskaper med dem för övriga utbildnings- grupper med avseende på i-testet och i samtliga sex fall för a-testet. Det tycks vidare föreligga en tendens till större skillna- der när det gäller a-testet än för i-testet, vilket skulle tyda på att avdragskunskaper absorberas relativt sett lättare av de expone- rade som har den högsta skolutbildningen.

4.7.6. Exponering och attityder

Av intresse för bedömningen av informa- tionskällomas effekt är även attitydema till de krav som deklarationsförfarandet ställer och uppfattningen av behovet av personell hjälp i deklarationsarbetet. Ju bättre hjälp deklarantema anser sig ha haft av informa- tionen desto högre bör exponering samvarie- ra med positiva attityder.

Samband mellan positiva attityder och exponering redovisas i tabell 4.15. Samban- den mellan de sex attitydpåståenden som avser svårigheter i deklarationsarbetet visar att de som exponerats också är mera positiva. Signifikans föreligger i 18 fall av 24. Sambanden är dock genomgående låga. En tolkning är att effekten av de kunskaper som förmedlas motverkas av att de som tagit del av informationen upptäcker svårigheterna i deklarationsförfarandet. Korrelationen är i regel högre för riksskattenämndens informa- tion. Ett tolkningsaltemativ är här att läsningen av skattemyndighetemas broschyr

faktiskt ger en större psykologisk säkerhets- känsla, eftersom den broschyren är den officiella. En annan tolkning skulle vara att dessa samband är en effekt av den prestige- bias som tidigare diskuterats. En sådan bias har antagits förekomma i intervjusvaren avseende exponering för riksskattenämndens broschyr, och motsvarande bias kan förekom- ma också beträffande attityder till deklara- tionsarbetet. Personer som upplever ett tryck att avge socialt acceptabla svar kan antas både utge sig för att ha positiva attityder och ha exponerats, vilket skulle öka sambandet.

Sambandet mellan exponering och attity- der till behovet av personell hjälp ger genomgående belägg för att de som expone- rats också anser sig behöva hjälp i mindre utsträckning. Samtliga samband är sigiifr- kanta och dessutom högre än sambanden mellan exponering och de sex andra attityd- påståendena.

Den tendens om beskrivits kan ytterligare belysas av resultaten i tabell 4.16, som redovisar sambandet mellan exponering och svårighetsindex i grupper med olika skolut- bildning. Som synes finns ett högre samband för dem som har lägre skolutbildning, vilket visar att exponering oftare medför en positiv attityd till kraven på deklarantema bland dem som har läge skolutbildning. Av nio jämförelser mellan samband går samtliga i denna riktning och fyra av dem är dessutom sigtifrkanta.

Tabell 4.16 Samband mellan exponering och svårighetsindex avseende (positiva) attityder till deklarationsarbetet. Särredovisning efter skolutbildning. Tau-b-koefficienter

Svårighetsr'ndex

Exponering för

information . . . . Folkskola

Realexamen Högre än realexamen

,10S ,17s ,163

i tidningarna från riksskattenämnden från bankerna

—,03 ,05 —,04

från minst en av ovan- ,13s stående

,04

Bastal

Tabell 4.1 7 Samband mellan kunskaper och (positiva) attityder till deklarationskravet och behovet av personell hjälp. Tau-b-koeffrcienter

Påstående i-testet a-testet p-testet

1 Vem som helst kan fylla i deklara- tionsblanketten rätt, om man bara är tillräckligt noggrann

2 Det är orimligt att kräva att själv- deklarationen skall vara felfri

3 Anvisningarna i deklarationsblan- ketten är så krångliga att man lätt kan göra fel i sin deklaration när man deklarerar

4 Det nuvarande systemet med själv- deklaration är alldeles för krävande för den som skall Eimna uppgifterna

5 Det är ofta svårt att veta om man har rätt att göra ett avdrag eller ej

6 Man kan aldrig känna sig helt säker på att man har fyllt i deklarations- blanketten rätt

.03 ,02 ,Oös

—,01 —,02 ,05s

.135 ,076 ,03

,083 ,068 ,02

,103 ,098 ,065

,068 ,095 ,01

Slårighetsindex ,095 ,078 ,065

1 Om man vill vara säker på att inte få anmärkning på sin deklaration, måste man få hjälp av någon som kan dekla- rationsbestämmelserna

2 För att utnyttja alla möjligheter till avdrag behöver man få hjälp av någon som kan deklarationsbestämmelsema

,178 ,165 ,085

,18s ,17s ,09s

4.7.7. Kunskaper och attityder

I den mån negativa attityder till deldara- tionsarbetet och behovet av personell hjälp har sitt ursprung i en upplevd osäkerhet inför deklarationskravet väntas kunskaperna samvariera med attityder på så sätt att de som vet mest också är mest positiva. En negativ korrelation skulle däremot kunna uppstå om negativa attityder skulle generas av kunskaper på så sätt, att endast de som förvärvat kunskaper upplever deklarations- kravet som något negativt och blir medvetna om de svårigheter som deklarantema ställs inför. I tabell 4.17 redovisas samband mellan kunskapstesten och attityder. Som synes är korrelationerna med två undantag positiva, vilket betyder att de som är positiva också har bättre kunskaper. I 17 av de 8 x 3 = 24 fallen är sambanden dessutom signifikanta. Det måste dock framhållas att sambanden är tämligen små. Sambanden för de båda

påståendena om hjälpbehov är dock något högre.

4.8. Deklarationsvanor

4.8.1. Intentioner

I avsnitt 4.8 ges en belysning av deklarations- vanoma mot bakgrunden av den information som erbjuds deklarantema som ledning för deklarationsarbetet. Deklarationsvanoma be- skrivs genom förkomst av

1 anlitande av personell hjälp 2 lämnande av personell hjälp 3 användning av andra hjälpmedel

Deklarationwanoma kommer att järnfö- ras för grupper som

a har antagits ha olika förutsättningar att

tillgodogöra sig information (dvs skolut- bildning)

b exponerats för olika inforrnationskällori varierande utsträckning

c har förvärvat varierande kunskaper om deklarationsförfarandet och om påföljder

De som har sämre förutsättningar att tillgodogöra sig information (dvs har läge skolutbildning) antas ha exponerats för information i mindre utsträckning, samt förvärvat en läge kunskapsnivå. De väntas kompensera dessa förhållanden genom att anlita personell hjälp, samt iläge utsträck- ning lämna hjälp till andra.

4.8.2. Skolutbildning och deklarationsvanor

Andelen som fått hjälp ideklarationsarbetet varierar beroende på deklarantemas skolut- bildning på ett icke entydigt sätt (se tabell

4.18). De som fått hjälp (oavsett vem den hjälpande är) utgör 75,0 procent av dem som har enbart folkskola mot 45,9 procent av dem som har mer än realexamen. Sambandet mellan skolutbildning och anlitande av per- sonell hjälp är som väntat negativt och signifikant. Detsamma gäller då hjälpen enbart lämnats av ”annan privatperson”. Även för ”make”, ”annan släkting” och ”arbetskamrat” kvarstår trenden, men är då icke signifikant.

I tabell 4.19 redovisas de av respondenter- na som lämnat hjälp, efter sin skolutbildning. Som synes är de som har den lägsta skolutbildningen starkt underrepresenterade. Tau-b-koeffrcientema som här mäter sam- bandet mellan höge skolutbildning och lämnande av hjälp är genomgående positiva och signifikanta.

I tabell 4.20 redovisas slutligen andelen som använt olika hjälpmedel i deklarations- arbetet i gupper med varierande skolutbild-

Tabell 4.18 Procent som vid senaste deklarationstillfället fått hjälp. Särredovisning efter

skolutbildning

Skolutbildning

Enbart folkskola

Procent som fått hjälp

Real- examen

Högre än realexamen Samtliga Tau-b

18,3 16,4 16,7

4,4 23,5

23,0 14,0 13,4

4,1 11,2

av deklarationsbyrå av make/maka av annan släkting av arbetskamrat av annan privatperson

12,1 18,1 15,3 15,6 —,02 13,1 15,0 _,01 2,2 3 9 —,00 4,9

_,04

av minst en av ovanstående 75,0 61,9

16i4 _,195 45,9

Bastal 649 284

65,3 —,235 276 1217

Tabell 4.19 Personer som vid senaste deldarationstillfallet lämnat hjälp fördelade efter skolutbildning. Procenttal och tau—b-koeffrcienter

Skolutbildning

Enbart Real-

Lämnat hjälp. . . folkskola examen

Högre än realexamne Summa Bastal Tau—b

till make/maka till annan släkting till arbetskamrat till annan privatperson

38,5 28,2 35,7 25,4 18,7 29,6 28,8 24,9

32,8 100 38,9 100 51,7 100 46,3 100

186 135 59 66

till minst en av ovanstående 36,1 27,8 35,8 100 299

Samtliga intervjuade för- delade efter skolutbildning

53,4 23,5 22,7 100 1217

J l

Tabell 4.20 Procent som vid senaste deklarationstillfället använt olika hjälpmedel. Särredovisning efter skolutbildning

Skolutbildning

Enbart Högre än Hjälpmedel folkskola Realexamen realexamen Samtliga Tau-b 1 En kopia av föregående 84,4 89,4 89,4 86,5 —,06 års deklaration 2 Debetsedeln för den slut- 92,5 96,2 91,8 93,1 —,01 liga skatten för föreg år 3 Löneuppgift från arbets- 84,3 86,9 90,9 86,4 —,07 givaren om inkomster för föregående år 4 Egna antecknin om in- 52,8 56,9 54,1 54,1 —,01 komster under öreg år 5 Bankböcker 50,6 55,6 70,4 59,2 -,098 6 Uppgifter om ränta på skuld 35,7 37,5 47 ,7 38,8 —,085 7 Anteckningar om aktieutdeln 6,0 9,8 21,6 10,5 —,1 9s Bastal 649 284 276 1217

Tabell 4.2] Samband mellan exponering och anlitande av personell hjälp.

Tau- koefficienter

Exponering för information från

Riksskatte— Minst en av vid- Tidningar nämnden Banker stående

Hjälp av deklarationsbyrå —, 05 s —, I OS —,I 03 —,0£S's Hjälp av make/maka —, 03 —,065 —,02 —,068 Hjälp av annan släkting _,13s —,oss —,138 _,128 Hjälp av arbetskamrat —, 03 —, 02 —, 02 —, 00 Hjälp av annan privatperson —, 068 --,065 —-,125 —,085 Hjälp av minst en av ovan- —,258 —,268 —,318 —,31 s

stående

ning. Skillnaderna är som synes små med undantag för de hjälpmedel som blir aktuella då deklarantema har förmögenhet, räntein- täkter och skuldräntor samt aktier. Dessa förhållanden kan anses samvariera med skol- utbildning vilket förklarar de sigrifrkanta samband vi fått för hjälpmedlen 5—7.

4.8.3. Exponering för information och de- klarationsvanor

Sambandet mellan exponering och anlitande av personell hjälp i deklarationsarbetet fram-

går av tabell 4.21. De utan undantag ne- gativa sambanden visar att de som fått personell hjälp som väntat exponerats för information i mindre utsträckning. Av de femton samband som kan bildas mellan de tre informationskälloma och de fem katego- rierna hjälpande är tio signifikanta och samtliga negativa.

I tabell 4.22 har dessutom samtliga som fått hjälp (sista raden i tabell 4.21) redovi- sats efter exponering. Av dem som aldrig exponerats för information från tidningarna har 79,3 procent fått hjälp senaste året mot 53,1 procent av dem som exponeras varje år.

Brukar exponeras för information från

Tidningar

Riksskattenämnden Banker

Minst en av vid- stående

Varje Vissa Aldrig Varje Vissa Aldrig Varje Vissa Aldrig Varje Ej varje år är är år är är är år år år är

Fått hjälp under senaste året Fått hjälp under något av de senaste fem åren

Har ej fått hjälp under de senaste fem åren

53,1 68,1 79,3 51,1 70,2 77,7 44,5 49,3 76,7 54,4 85,6 64,2 79,9 85,8 60,8 79,1 86,6 53,9 63,6 85,2 65,1 93,0

35,8 20,2 14,2 39,2 20,9 13,4 46,1 36,4 14,8 34,9 8,0

100 609

Summa 100 100

Bastal

100 107 489 536

100 103

100 100 100 752 790 426

100 100 100 116 549 347

Tabell 4.23 Samband mellan exponering och lämnande av hjälp vid annans deklarations-

arbete. Tau-b-koeffrcienter

Exponering för information från

Tidningar

Minst en av vidstående

Skattemyn— digheter Banker

lämnat hjälp till make/maka Lämnat hjälp till annan släkting

, ] 9S ,21s Lämnat hjälp till arbets- kamrat

Lämnat hjälp till annan privatperson

,155

,155

,215 ,198

,303 ,.?IS

,26s ,23s

,151'5 ,215 ,]75

,203 ,248 ,17s

Lämnat gälp till minst en ,268

av ovans ende

.278 ,398 ,345

Denna differens av 26,2 procentenheter motsvaras av 26,7 för riksskattenämnden och 32,2 för bankerna.

Den sista raden i tabell 4.21 redovisar tau-b-koefficienterna för de fyra korstabeller som ingår i tabell 4.22. Sambanden utgör ett mått på den utsträckning med vilken de olika informationskälloma kompenserar för anlitande av hjälp. Kompensationsvärdet tycks vara högst för bankernas broschyrer (tau-b =—0,31 mot —0,25 resp —0,26). Denna trend är dock icke sigiifrkant.

I tabell 4.23 visas sambanden mellan exponering och lämnande av hjälp vid annans deklarationsarbete. De som lämnat hjälp har också tagit del av information i större utsträckning än övriga. Sambanden är

som synes höge än i tabell 4.21 men nu i stället positiva. Samtliga samband är dess- utom sigiifrkanta.

De som lämnat hjälp, oavsett till vem, har fördelats efter exponering i tabell 4.24. Där får vi en uppfattning om varifrån hjälparna hämtar sina kunskaper. 70,8 procent av dem som lämnat hjälp tar varje är del av infor- mation från tidningarna. Det är 20,7 pro- centenheter över genomsnittet för hela stick- provet (jfr tabell 4.l). Motsvarande procent- enheter för riksskattenämndens broschyr är 21,9 och för bankbroschyrer 26,3. Andelen som exponeras varje år för minst en av infor- mationskälloma är 91,2 procent av dem som lämnat hjälp, vilket är 26,7 procentenheter över genomsnittet.

efter exponering för information

Brukar exponeras

Varje Vissa år år Aldrig Summa Bastal Tidningarna 70,8 9,2 20,0 100 299 Riksskattenämnden 66,0 9,3 24,7 100 299 Bankerna 54,8 13,1. 32,1 100 299 Minst en av ovanstående 91,2 8,7 100 299

I tabell 4.25 redovisas användningen av olika typer av hjälpmedel mot exponering för olika informationskällor. Resultaten tyder på att de som är informerade ocksåi något större utsträckning använder hjälp- medel. De mot tabell 4.25 svarande korrela- tionskoefficientema återges i tabell 4.26. Som synes är alla positiva, samt signifikanta i 13 fall av 21. Skillnaderna i tabell 4.25 är dock genomgående tämligen små. Använd- ningen av de mera centrala hjälpmedlen (1—15) är relativt vanlig även bland dem som ej exponerats.

4.8.4. Kunskaper och deklarationsvanor

Genom att se efter ivilken utsträckning de som har bristande kunskaper fått personell hjälp kan man göra en viss bedömning av kvaliteten i deklarationsarbetet.l tabell 4.27 ges en belysning av omfattningen av det dek- larationsarbete som både skett utan nödvän- diga kunskaper och personell deklarations- hjälp.

Tabell 4.27 visar att genomgående ca 80 procent av samtliga som inte besvarat en kunskapsfråga rätt inte heller fått hjälp av någon deklarationsbyrå (kol 1). Ser man till dem som inte fått någon hjälp alls (k012) ligger procenttalet betydligt läge, vid 20—30 procent. I kol 3 och 4 redovisas andelen av hela stickprovet som varken besvarat kun- skapsfrågan rätt eller fått hjälp av deklara- tionsbyrå resp fått hjälp överhuvudtaget. Då man läser dessa procenttal får man tänka på att många av kunskapsfrågoma gäller in-

komst- och avdragsposter som endast en del av deklarantema har. Detta återspeglas då i variationen mellan procenttalen i lodrätt led.

Att sambandet mellan egra kunskaper och anlitande är negativt men relativt litet framgår av tabell 4.28. Detta gäller i synner- het för testet avseende påföljdskunskaper. Tendensen är dock att de som vet minst an- litar hjälp oftast. Ser vi istället till sarnban- den mellan lämnande av hjälp och kunskaps- testen (tabell 4.29) finner vi att dessa är åt— skilligt höge och i stället positiva. De som hjälpt har också avgjort bättre kunskaper. Sambanden är vidare genomgående signifi- kanta med ett undantag.

4.9. Sammanfattning

I detta kapitel redovisas resultat avseende deklarantemas exponering för information om deklarationsförfarandet, kunskaper om deklarationsregler och påföljdssystemet, atti- tyder tr'll deklarationskravet samt deldara- tionsvanor. Efter en presentation av under- sökningsvariablemas marginalfördelningar (avsnitt 4.6), redovisas de inbördes samban- den mellan exponering, kunskaper, attityder och deklarantemas mera allmänna förutsätt- ningar att tillgodogöra sig informationen, som här har mätts med hjälp av deras skolut- bildning (avsnitt 4.7). Redovisningen avslu- tas med en presentation av deklarationsvanor mot bakgrunden av exponering och kunska- per (avsnitt 4.8).

Vissa tolkningsproblem i samband med de resultat som redovisades har diskuterats un-

Tabell 4. 25 Procent som använt olika typer av hjälpmedel vid senaste deklarationstillfället. Särredovisning efter exponering

Brukar exponeras för infomation från

Minst en av vid- Tidningar Riksskattenämnden Banker stående Varje Vissa Aldrig Varje Vissa Aldrig Varje Vissa ' Varje Ej varje är är år år år år år är

Kopia av föregående års 91,9 82,6 81,0 91,8 79,8 83,0 94,3 90,9 90,9 78,4 deklaration Debetsedeln för den slutliga 97,2 92,9 88,4 96,6 91,9 90,2 97,5 93,6 96,7 86,5 skatten för föregående år

Löneuppgift från arbets- 88,4 91,2 83,2 88,7 87,5 84,2 87,9 88,4 88,7 82,2 givaren om inkomster för föregående år Egna anteckningar om in- 58,5 54,9 48,9 60,4 56,2 47,8 60,5 53,2 58,4 46,1 låt;)mster under föregående Bankböcker 65,5 56,2 52,2 68,6 52,4 51,3 77,2 65,6 64,8 48,9

äppåifter om ränta på 43,4 38,6 33,9 45 ,7 39,1 32,5 52,4 39,5 42,6 31,7 u Anteckningar om 12,9 12,7 7,2 14,1 5,7 8,0 19,8 14,3 5,8 12,6 6,5 aktieutdelning

Bastal 609 107 489 536 116 549 347 103 752 790 426

Exponering för information från

Riksskatte- Minst en av Tidningar nämnden Banker vidstående 1 Kopia av föregående års ,14S ,10 ,148 ,155 deklaration 2 Debetsedeln för den slut- ,14 ,08 ,09 ,15 li a skatten för före- gående år 3 Löneuppgift från arbets- ,085 ,04 ,00 ,06 givaren om inkomster för föregående år 4 Egna anteckningar om in- ,08S ,12s ,075 ,11 s komster under föregående år 5 Bankböcker ,”8 ,158 ,235 ,148 6 Uppgifter om ränta på ,095 ,12s ,] 7s ,10S skuld 7 Anteckningar om aktie- ,04 ,08 ,203 ,09 utdelning

det avsnitt 4.5. Särskilt diskuterades möjlig- heten av prestigebias, som skulle kunna inne- bära att informationen från riksskattenämn- den kommer att förefalla mera spridd än väntat.

I det följande ges en sammanställning av de viktigaste resultaten.

1 Hälften av alla deklaranter läser varje år deklarationsanvisningama i dagspressen. Riksskattenämndens broschyr läses av 44,1 procent och bankbroschyrer av 28,5 procent (tabell 4.1).

2 Kunskapsfrågor om deklarationsbestäm- melser rörande inkomster och avdrag besva- ras i regel rätt av 70—90 procent. Några vik- tiga awikelser var att endast 37,7 procent kände till att även extrainkomster under 100 kronor måste deklareras, och att 29—78 procent visste att olika slags skuldräntor var avdragsgilla. (TabeH 4.2—4.3). Påföljdskun- skaperna låg också i stort sett på 80—90 pro- oentsnivån, med ett intressant undantag: en- dast 12,0 procent visste att man inte förlora- de rätten att överklaga skönstaxen'ng (tabell 4.4).

3 Mellan 60 och 70 procent upplever enligt olika attitydpåståenden deklarationskravet som besvärande (tabell 4.5).

4 Två tredjedelar hade vid senaste deklara- tionstillfället fått hjälp vid upprättandet av deklarationen, därav ca en femtedel av dekla- rationsbyråer (tabell 4.7).

5 Graden av exponering för information samvarierar med deklarantemas skolutbild- ning: starkast för information från bankerna (tau-b =0,25) och svagast för tidningarna (tau-b = 0,08), medan riksskattenämnden in- tar en mellanställning (tau-b = 0,12).

6 Deklarationskunskaper samvarierar täm- ligen högt med exponering. Sambanden är ungefär lika starka för samtliga informations- källor. Möjligen skulle riksskattenämndens broschyr kunna ge relativt sett lägre kunska- per om avdragsdeklaration, en tendens som dock inte är signifikant (tabell 4.12).

7 De som har den högsta skolutbildningen har också de bästa kunskaperna. Detta gäller i synnerhet kunskaper om avdragsdeklara- tion (tabell 4.13).

Tabell 4.27 Kunskaper och anlitande av personell hjälp vid senaste deldarationstillfället. Procenttal

Av samtliga intervjuade har ..... har nedan nedanstående procenttal angivet procenttal . . . . varken svarat rätt eller . .. .

icke fått icke fått fått hjälp fått någon hjälp av dek- någon dek- av deklara- deklarations- Av dem som besvarat nedan— larations- larations- tionsbyrå hjälp alls stående kunskapsfråga fel byrå hjälp alls

(3) , (4)

Deklaration av inkomster

l Dricks 2 Extrainkomster under 100 kr 3 Extrainkomster under 1000 kr 4 Extraarbete som man gör på sin fritid S Lön eller ersättning som man inte har fått löneuppgift för av arbetsgivaren 6 Inkomst som man redan betalt preliminär- skatt för 7 Semesterersättning av arbetsgivaren 8 T' g till fri bil 9 T tamenten för privatanställda 10 Ersättning för resor i arbetet 11 Ränta på skatteåterbäring 12 Räntor på bankbok 13 Pengar som man har lånat 14 Vinst på penningslotteriet 15 Barnbidrag För egna barn

VIN & N Q&EDMON

bbhoao

... "to ';...

.

s—suso'u-ino—Js

Nt— ». ..

noobxl'csoom—m

u—NNi—UINNN

Deklaration av avdrag

1 Resor till och från arbetet 2 Verktygsslitage 3 Facklitteratur 4 Fackföreningsavgifter 5 Skuldräntor på egna hem (villa eller radhus) som kan köper på avbetalning 6 Skuldräntor på en sommarstuga som man köper på avbetalning 7 Skuldräntor på en bil som man köper på avbetalning 8 Ränta på kvarskatt 9 Andra slag skuldräntor 10 Medicinkostnader ll Periodiskt understöd till anhöriga 12 Barnens studier 13 Hemförsäkring

Hfälidkunskaper

1 Om man inte avger självdeklaration för- lorar man rätten att klaga på skatten 2 Om man inte avger självdeklaration kan man bli dömd till böter 3 Man kan bli åtalad, trots att man fri- villigt har meddelat och rättat en fel- aktig uppgift i sin deklaration 4 Om man inte avger någon självdeklaration kan skattemyndighetema göra en uppskattning av inkomsten och kräva skatten efter denna summan 5 Om man har låtit en deklarationsbyrå eller jurist deklarera åt så, kan man inte bli åtalad om det blir gra fel i deklarationen

t— N MQWOO

U| M Ja

6 När arbetsgivaren redan har dragit preliminär- & skatt, kan en löntagare inte bli lld för skattefusk om han uppger för låg inkomst i deklarationen

7 Om man kan bevisa att man inte har känt till att man har gjort ett fel i sin deklaration kan man heller inte bli dömd för det av någon domstol

Tau—b-koefflcienter

Tabell 4. 28 Samband mellan kunskaper och anlitande av deklarationshjälp.

i-testet a-testet p-testet

Hjälp av deklarationsbyrå —,04 —,058 —,02 Hjälp av make/maka _,055 —,075 ,00 , Hjälp av annan släkting —,178 —,105 —,068 , Hjälp av arbetskamrat ,00 ,01 ,02 Hjälp av annan privatperson —,12s —,15s —, 04 !! Hjälp av minst en av ovanstående —,265 —,298 —,10s

Tabell 4.29 Samband mellan kunskaper och lämnande av deklarationshjälp.

Tau-b-koefflcienter

i-testet a-testet p-testet Hjälp till make/maka ,248 ,275 ,075 . Hjälp till annan släkting ,24s ,29s ,125 Hjälp till arbetskamrat ,185 ,198 ,085 * Hjälp till annan privatperson ,14s ,183 ,115 ', Hjälp till minst en av ovanstående ,29s ,33s ,] 1 s

| 8 De som exponerats för information har I en mera positiv attityd till deklarationskra- vet, en tendens som dock är ganska svag, | men tycks vara starkast hos dem som har | läge skolutbildning (tabell 4.15—4.16). & » | | I

9 Det finns en svag tendens till en mera positiv syn på deklarationskravet hos dem som har bättre kunskaper (tabell 4.17).

10 De som har läge skolutbildning tar ofta- re hjälp i sitt deklarationsarbete, men lämnar själva mera sällan hjälp till andra (tabell 4.1 8—4. 1 9).

11 De som exponerats för information har i mindre utsträckning tagit hjälp i deklara- tionsarbetet, men i större utsträckning läm- nat hjälp till andra (tabell 4.20—4.23).

12 Bristande kunskaper brukar kompenseras genom att anlita hjälp vid deklarationsarbete (tabell 4.27—4.28).

13De som har lämnat hjälp ligger på en betydligt högre kunskapsnivå (tabell 4.29).

Determinanter

5.1. Inledning

I första kapitlet presenterades tre grupper av variabler som antagits bidra till en förklaring av valet mellan olika sätt att anpassa sig till skattesystemet. Nu kommer dessa variabler samt en gupp bakgundsvariabler att presen- teras närmare. Syftet är att klargöra variab- lernas konstruktion och den typ av variation de är avsedda att mäta. Under rubriken ut- bytesvariabler har samlats ett antal variab- ler, som på olika sätt skall beskriva de fak- tiska principer för varierande utbyte som vårt nuvarande skattesystem baseras på samt individernas beroende av ett gott utbyte av skattebetalarrollen. Den andra variabelgrup- pen avser deklarantemas faktiska tillgång till illegala medel för skatteflykt. Den tredje variabelgruppen har i brist på en bättre be- teckning kallats social orientering. Här ingår tre typer av variabler, som gemensamt skall ge en bild av det sociala skikt individen till- hör, samt erfarenheter och kunskaper som präglar individens föreställningsvärld. Bak— grundsvariablerna bildar en fjärde grupp variabler som egentligen inte ingår i den modell som presenterades i kapitel 1. De ger emellertid en klassificering i vissa standard- variabler som är vanliga ide flesta undersök- ningar, och därför har ett rent deskriptivt intresse.

Beteckningen determinanter anger att de variabler som skall presenteras i detta kapitel i någon mening betraktas som gundläggande för valet mellan olika sätt att anpassa sig. Vi

tänker oss emellertid att sambanden till en del kan vara funktionella. Detta gäller i förs- ta hand för tillgången till illegala medel som i sin tur kan påverkas av deklarationsbeteen- det. Även för variabelgruppen social oriente- ring förefaller ett sådant antagande rimligt.

Presentationen omfattar marginalfördel- ningar för varje variabel och sambandsberäk- ningar mellan dem. Det har varit nödvändigt att inför den fortsatta analysen reducera an- talet determinanter. Detta har skett genom olika typer av indexkonstruktioner vilka också redovisas i detta kapitel.

5.2 Utby tesvariabler

5.2.1 Intentioner

Utbytesvariablema återger variationer i det stipulerade utbytet av skattebetalarrollen. Det existerande skatte- och deklarationssys- temet definierar det legala utbyte medbor- garna avses få. Utbytesvariablema mäter även deras egna resurser dvs beroendet av detta stipulerade utbyte.

Följande fyra typer av utbytesvariabler har tagits med i undersökningen:

l Inkomstförhållanden

2 Levnadsstandard

3. Skuldsättning

4 Attityder till nuvarande och framtida ekonomisk status.

De som har bättre inkomster utsätts för ett höge skattetryck, både absolut och rela- tivt sett. De har dessutom mindre nytta av olika typer av sociala förmåner och andra samhällsåtaganden. Deras utbyte är således läge. Samtidigt återger respondenternas in- komstförhållanden skillnader i egna resurser att tillgodose ekonomiska intressen. Det innebär att man kan acceptera ett större skattetryck vid höge inkomster, då man inte är lika beroende av ett gott utbyte.

Beskattningen är också knuten till kon- sumtion, varför även levnadsstandarden åter- ger en variation i arten och storleken av skattetryck. Samtidigt innebär höge lev- nadsstandard, om vi med det menar att indi- viden äger olika typer av varor, bättre egna resurser och därför ett läge beroende av det legala utbyte de kan få.

Även skulderna återspeglar varierande resurser att tillgodose aktuella ekonomiska intressen. Skulder ökar beroendet av ett högt stipulerat utbyte eftersom de egna resurserna är läge. Däremot ger skulder avdragsmöjlig- heter i självdeklarationen och därmed även läge skatt.

De nu nämnda tre typerna av utbytesvari- abler får således representera indikatorer i mera in ett avseende. Både det stipulerade utbytet och individernas beroende av detta utbyte påverkar respondenternas anpassning.

Beroende på hur man ser på dessa faktorers relativa betydelse kommer man fram till konträra antaganden om valet av anpass- ningsform. Den ena eller andra typen av an- taganden måste därvid få mera stöd.

Respondentemas tidsperspektiv på sina ekonomiska förhållanden bildar den fjärde typen av utbytesvariabler. En positiv inställ- ning till nuvarande och framtida förhållan- den har ansetts återge ett läge beroende av det stipulerade utbytet.

5.2.2 Inkomstförhållanden

De variabler som är avsedda att mäta in- komstförhållanden, samt deras marginalför- delningar redovisas i tabell 5.1. Inkomstbe- geppet följer offentlig statistik och är den sammanräknade nettoinkomsten som fram- räknas med ledning av självdeklarationema. Den definieras som summan av inkomsttaga- rens enligt förordningen om statlig inkomst— skatt uppskattade nettoinkomster av skilda förvärvskällor (jordbruksfastighet, annan fastighet, rörelse mm, tjänst, tillfällig för- värvsverksarnhet samt kapital), sedan avdrag för eventuellt underskott å förvärvskälla har gjorts. Inkomstuppgifterna har hämtats från inkomstbandet (se avsnitt 2.2.2) och är i sin tur är baserade på uppgifter som lämnats av taxeringsnämndsordförandena. Variabelns

Tabell 5.1 Respondenterna fördelade efter inkomstförhållanden. Procenttal

Procent

Egen nettoinkomst/år 20 000 20 001 30 000 30 001 40 000 40 001

Uppgift saknas

20 000 20 001 30 000 30 001 40 000 40 001 Uppgift saknas

Egen ozh makes gemen- samma nettoinkomst/år

Maken har egen inkomst Makenhar ej egen inkomst Ogift

Summa

Nm mot 11.

NUIN Mast-Axl wqq qow QOXN-hD—i lellel

.. *.

t—t—Nw .. _ ..

'

OJH-h

,.r 0 O

Procent

Hushållet deklarerade kapitalinkomster över 600 kr Hushållet har mer än 10 000 kr på banken Hushållet äger aktier eller obligationer Hushållet äger bil Hushållet äger båt (med värde över 1 000 kr) Hushållet äger sommarstuga Hushållet äger eget hem

32,6 22,1

Tabell 5.3 Skuldsättning. Procenttal

Hushållet har skulder på bil Hushållet har skulder på sommarstuga Hushållet har skulder på eget hem Hushållet har andra slags skulder

konstruktion innebär att klassificeringen inte är opåverkad av ev falskdeklaration. Då är ju den faktiska inkomsten höge än den på detta sätt beräknade. Bland de lägsta in- komsttagama återfinns en relativt hög andel deltidsarbetande och personer som varit sjuka eller av andra skäl inte arbetat hela året. De bör ur vår synpunkt knappast räk- nas som lågavlönade om de har hög timpen- ning. Detta kan emellertid ha betydelse för sambandsanalysema.

5.2.3 Leveransstandard

Inkomstförhållandena kan endast ofullstän- digt återspegla individernas faktiska skat- tebörda. De variabler som valts att be- skriva inkomstema ger inte heller ett enty- digt begrepp om de egna resurserna. Hushåll som har tillgång till kapitalvaror har vid sam- ma inkomstförhållanden större utrymme för annan konsumtion. Av detta skäl har lev- nadsstandarden i förrn av tillgången av kapi- tal och kapitalvaror kartlagts. Variablema och deras marginalfördelningar återges i tabell 5.2.

Den första variabeln i tabellen har förts över från inkomstbandet och avser intäkter på kapital (räntor, aktieutdelning etc) minus vissa avdrag. Uppgiften baseras på självdekla-

rationema. Som bekant är inkomster av kapital under 600 kr/år ej skattepliktiga och procenttalet i tabellen avser således andelen som har haft större inkomster än så. Övriga variabler är baserade på intervjufrågor. Inför den fortsatta analysen har dessa sammanfat- tats till ett ”standardindex”. Indexberäk- ningen har skett genom summering av anta— let ja-svar på de sex intervjufrågorna. Index- värdena kan således variera mellan 0 och 6.

5.2.4 Skuldsättning

Den tredje guppen utbytesvariabler är fyra intervjufrågor avseende skuldsättning för olika ändamål. Variablema och deras margi- nalfördelningar framgår av tabell 5.3. Skuld- sättningen har dessutom sammanförts till ett ”skuldindex” där antalet ja-svar på intervju- frågorna har beräknats. Indexvärdena varie- rar alltså mellan 0 och 4.

5.2.5 Attityder till nuvarande och framtida ekonomisk status

Respondentemas uppfattning av sin status under det aktuella beskattningsåret relativt till situationen under tidigare år, och upp- fattningen av framtidsutsiktema har mätts

Lik- Ingen Fråga Bättre värdig Sämre åsikt Summa ”Tycker Ni att Er ekono- 34,5 40,9 23,4 1,2 100 mi under (förra året) var bättre eller sämre än under tidigare år? ”Tror Ni att Er ekonomi 28,4 45,6 22,7 3,4 100 under det här året kom- mer att bli bättre eller sämre än under (förra året)?

Tabell 5.5 Inbördes samband mellan sju utbytesvariabler. Tau-b-koefficienter

1 2 3 4 5 6 1 Egen nettoinkomst 2 Gemensam nettoinkomst ,625 3 Båda makar har inkomstl _,21s ,31S 4 Standardindex ,29S ,28s —, 04 5 Skuldindex ,215 ,208 —,105 ,283 6 Nuvarande ekonomi för- ,04 ,085 —,06s —,06 —,055 bättrad 7 Framtida ekonomi väntas —,065 —,04 —,05 —,125 —,065 ,205 förbättras 1 Sambanden avser enbart gifta

genom två intervjufrågor. De återges tillsam- mans med marginalfördelningarna i tabell 5.4. De som anser sin nuvarande situation förbättrad är som synes flera än de som an- ser att den försämrats (34,5 mot 23,4 pro- cent). Samma optimistiska inställning åter- kommer i bedömningen av framtidsutsikter- na.

5.2.6 Inbördes samband mellan utbytesvari- abler

I tabell 5.5 redovisas samband mellan de viktigaste utbytesvariablema. Förväntningar- na om sarnbandens riktning har där angetts genom kursiv stil av de koefficienter som går i väntad riktning, utan närmare beskrivning av skälen för dessa förväntningar. De flesta av sambanden beskriver nämligen mer eller mindre självklara förhållanden. Som synes

samvarierar inkomster tämligen högt med levnadsstandarden. Däremot är de som har höge inkomster också mera skuldsatta. Att se positivt på framtiden är vanligare bland dem som har sämre inkomster, låg levnads- standard och är skuldsatta ifarre avseenden. Här är dock sambanden svaga.

5.3. Tillgång till illegala medel

De variabler avseende tillgången till illegala medel som har tagits med i undersökningen avser den faktiska upptäcktsrisken, samt exponering för information om illegala me- toder och normativ påverkan att tillämpa dem. Den typ av inkomstredovisning som lämnas varierar mellan företagare och övriga. löntagarnas uppgifter går i regel lättare att kontrollera, eftersom kontrolluppgifter om erhållen lön etc i regel finns tillgängliga. De

Procent

Redovisningstyp egen företagare löntagare övriga

Har haft extraarbete Har ej haft extraarbete

"Tror Ni det finns någon bland Era be- kanta som inte de- klarerar sannings- enligt?"

"Tror Ni det finns någon på Er arbets- plats som inte de- klarerar sannings- enligt?”

ja, absolut ja, troligen nej, knappast nej. absolut inte ingen uppfattning

ja, absolut ja, troligen nej, knappast nej, absolut inte ingen uppfattning

Summa

Tabell 5. 7 Inbördes samband mellan fyra indikatorer för tillgång till illegala medel.

Tau-b-koefficienter

Företagare

Haft extraarbete

Bekant falskdeklarerar Arbetskamrat falskdeklarerar

egna företagarnas möjligheter att undanhålla skatter är i praktiken större. Byten av varor och tjänster, uttag ur rörelsen, överskrivning av bilen på firman osv kan ge dolda inkoms- ter som svårligen kan kontrolleras och be- skattas. De egna företagarna definieras som deklaranter vars inkomster till minst hälften härrör från egen rörelse. De är som framgår av tabell 5.6, 8.7% av stickprovet och ut- görs till största delen av småföretagare, t ex jordbrukare, kioskägare osv.

Extrainkomster är en post som ofta är lätt att undanhålla från beskattning. De som haft extraförtjänster antas därför ha större tillgång till illegala medel. Som framgår av tabell 5.6 utgör de 62,7% av samtliga. Vari- abeln ,förekomst av extraarbete” baseras på ett flertal intervjufrågor och avser dem som enligt minst en av dessa har uppgett sig haft extrainkomster.

,04 ,065 ,415

Faktiska möjligheter att förvärva kunska- per om illegala metoder bildar en annan typ av variabler. Kontakt med kriminella ger chans till inlärning av brottstekniker samt överförande av behov och attityder som ut- gör motiv för avvikande beteende. Enligt de båda frågorna som avser sådan kontakt anser 42,2 procent att någon av deras bekanta falskdeklarerar, och 31,0 procent att någon på deras arbetsplats gör det.

I tabell 5.7 återges sambanden mellan de inbördes indikatorema. Samtliga samband har som synes väntat tecken.

5.4. Social orientering

5.4.1 Intentioner

De variabler som sammanfattas under be- teckningen social orientering är avsedda att

Procent

medlem i LO medlem i TCO medlem i SACO ej ansluten till ovanstående

Facklig anslutning

32,3 10,9

2,8 53,1

100

återge en variation mellan deldaranterna som till skillnad från utbytesvariablema inte här- leds från de faktiska möjligheterna för utby- te, utan från den miljöpåverkan som indivi- derna kan antas bli utsatta för genom med- lemskap i olika grupper och exponering för information.

Följande tre typer av variabler har valts att representera respondenternas sociala orientering:

l Social klass 2 Kunskaper 3 Social kontroll.

Rubriken social klass representeras av den fackliga anslutningen. Medlemskap i LO antas representera miljöinilytanden som leder till accepterande av skattebetalarrollen. Skälet är att vårt nuvarande skattesystem relativt till alternativen antas tillgodose de LO-anslutnas intressen i större utsträckning än alternativen.

Under rubriken kunskaper samlas en upp- sättning variabler som beskriver individernas allmänna förutsättningar att förvärva de kun- skaper som är nödvändiga för en förståelse av de frnans- och skattepolitiska värderingar som ligger till grund för det stipulerade ut- bytet. Tankegången är här att kunskaper generth leder till accepterande av skattebe- talarrollen. Huvudvariabeln är skolutbild- ning. Beträffande deklarationskunskaper och påföljdskunskaper (jfr kap 4) tillämpas ett liknande resonemang. De som har bättre kunskaper väntas också i större utsträckning ha en positiv inställning. Av samma skäl väntas de som ger deklarationshjälp till andra

och de som ej tagit emot deklarationshjälp vara mera positiva. De variabler som skall mäta hjälp vid deklarationsarbetet och systemkunskaper har redan redovisats i kapi- tel 4, och förekommer därför här endast i sambandsberäkningar med andra variabler. Social aktivitet i form av deltagande i före- ningsliv innebär en ökning av kontaktfrek- vensen med konkurrerande värderingar i all- mänhet. En ökad kontaktyta kan medföra större kunskaper om och förståelse för skat- tesystemet och de bakomliggande intentio- nerna, vilket i regel torde innebära en för- skjutning mot ett accepterande av det existe- rande skatte- och deklarationssystemet. Per- soner i offentlig tjänst antas slutligen också ha högre kunskaper i detta avseende.

Här måste påpekas att några av kunskaps- variablema även kan ses som mått på till- gången till illegala möjligheter. Högre skolut- bildning och deklarationskunskaper etc kan underlätta vid bedömning av lämpliga meto- der för skattefusk.

Sarnhället utövar med hjälp av påföljds- systemet kontroll av deklarantemas beteen- den. Därutöver kan trycket från gruppmed- lemmar komplettera den sociala kontrollen. Upplevelsen av effektiviteten i kontrollen är betydelsefull. De indikatorer som användsi denna undersökning är avsedda att ge under- lag för en bedömning av effekten av olika former för kontroll.

5.4.2. Social klass

Variabeln facklig anslutning samt dess margi- nalfördelning redovisas i tabell 5.8.

Procent Skolutbildning enbart folkskola 53,4 realexamen (motsv) 23,5 högre än realexamen 22,7 uppgift saknas 0,4 Medlem i Lokal facklig organisation 36,0 Politisk organisation 10,4 Kristet samfund 7,0 Idrottsförening 17,2 Nykterhetsförening 5,1 Näringsgren offentligt anställd 26,0 övriga 73,0 Summa 100 5.4.3 Kunskaper myndigheternas behandling av avvikande:

I tabell 5.9 redovisas skolutbildning, social aktivitet och näringsgren. Övriga variabler inom denna grupp har redan beskrivits i kapitel 4.

Respondentemas föreningsaktivitet fast- ställdes genom fem intervjufrågor, avseende olika typer av föreningar och samfund. Mar- ginalfördelningama redovisas i tabell 5.9. Ett ”aktivitetsindex” har bildats inför den vidare bearbetningen och avser antalet av de nämn- da fem typer av föreningar/samfund ivilka respondenten är medlem. Detta index kan således variera mellan 0 och 5.

Uppgiften om näringsgrenen har förts över från inkomstbandet.

5.4.4. Social kontroll

För att få en enkel jämförelse mellan olika faktorer som är av betydelse för den sociala kontrollen ställdes två intervjufrågor. De av- såg rangordning av olika skäl för att icke skattefuska. Den första frågan avsåg följande tre faktorer:

upptäckt av myndigheterna bekantas åsikter det egna samvetet.

Den andra frågan tar upp tre faktorer i

polisutredningen domstolsförfarandet böter.

Rangordningen skulle dels avse den be- tydelse man för egen del tillmäter faktorer- na, dels vad man anser om hur ”folk i all- mänhet” bedömer dessa faktorer. I tabell 5.10 återges intervjusvaren. Enligt den första frågan är ”upptäckt av myndigheterna” den viktigaste faktorn både för egen del och vid bedömningen av andra människor. ”Bekan- tas åsikter” tycks spela liten roll. Anmärk- ningsvärt är att endast 21,7 procent tror att ”folk i allmänhet” sätter samvetsförebråelser i första rummet medan 41,5 procent anger detta som viktigaste skäl för egen del. Den andra frågan visar att den egentliga påföljden (böter), endast placeras först av en tredjedel medan majoriteten lägger större vikt vid po- lisutredningen eller domstolsförfarandet.

Inför den fortsatta analysen har en ny variabel (”Samvetsorientering”) bildats med klasserna

1 De som sätter det egna samvetet före upptäcktsrisken (”samvetsorienterad”)

2 de som tillmäter dem samma betydelse

3 de som sätter upptäcksrisken före det egna samvetet.

Tabell 5. 10 Rangordning av egna och andras skäl att inte skattefuska. Procenttal

Egna skäl Andras skäl

Ingen åsikt Summa

Upptäckt av myndigheterna Bekantas åsikter Dåligt samvete

100 100 100

Polisutredning Domstolsförfarandet Böter

100 100 100

Tabell 5. ]] Samband mellan tio indikatorer för social orientering. Tau-b-koeffrcienter

l 3 4 5 6 7 8

LO—medleml

Skolutbildning —,645 Lämnat deklarationshjälp —.245 Fått deklarationshjälp .23s __zas __ 335 __ 185 _,045 __ 36 s

Samvetsorienterad ,00 i-testet a—testet p-testet Aktivitetsindex Offentligt anställd

1 LO = 1, TCO/SACO = 0.

5.4.5. Inbördes samband

I tabell 5.11 redovisas de inbördes sam- banden mellan de viktigaste av variablerna som avser social orientering. Förväntningar- na om sambandens riktning har angetts genom kursiv stil när koefficienten har det tecken som var väntat. Flertalet samband beskriver redan kända förhållanden eller har redan kommenterats i kapitel 4. Som en komplettering till resultaten i kapitel 4 får vi här ett mått på de LO—anslutnas deklara- tions- och påföljdskunskaper samt anlitande av personell deklarationshjälp. Jämfört med de TCO- eller SACO-anslutna har de betyd- ligt lägre deklarationskunskaper och på- följdskunskaper samt måste oftare anlita per- sonell hjälp. Samtliga dessa samband är si ' rkanta och tämligen starka. Av de LO-anslutna har 70,0 procent anlitat perso-

nell hjälp vid senaste deklarationstillfället. Bland de TCO/SACO-anslutna är det endast 36,3 procent. 23,6 procent av de LO- anslutna har lämnat deklarationshjälp vid senaste deklarationstillfället, mot procent av de TCO/SACO—anslutna.

48,4

5.5. Bakgrundsvariabler

Under beteckningen bakgrundsvariabler har tagits med kön, ålder, civilstånd och bostads- ort. Marginalfördelningar för dessa redovisas i tabell 5.12.

5.6. Utbytesvan'abler och bakgrundsvariabler

I tabell 5.13 redovisas sambanden mellan utbytesvariabler och bakgrundsvariabler i

Procent

män 58,3 kvinnor 41,6

20—29 30— 39 40—49 50—59 60—70

Civilstånd ogift ' t tidigare gift Bostadsort storstad övriga städer mer än 30 000 inv övriga städer mindre än 30 000 inv annan bostadsort

Tabell 5.13 Samband mellan utbytesvariabler och bakgrundsvariabler. Tau-b-koeffrcienter

Kön Civilstånd (man) Ålder (gift)

Bostad sort (högre tät- ortsgrad)

Egen nettoinkomst ,40s ,04 ,21 s Gemensam nettoinkomst ,085 ,055 ,468 Båda makar har inkomst1 —,40S —,02 ,00

Standardindex ,205 ,205 ,.3'0s Skuldindex ,218 ,055 ,26s

Nuvarande ekonomi för- _07s .10s ,01 bättrad

Framtida ekonomi väntas ,085 ,145 förbättras

,]!s ,145 —,07 —,10

1 Sambanden avser enbart gifta.

Tabell 5.14 Samband mellan tillgång till illegala medel och bakgrundsvariabler

Kön Civilstånd (man) Ålder (gift)

Bostadsort (högre tät- ortsgrad)

Egen företagare ,168 ,165 ,065 Haft extraarbete ,268 —,05 ,03 Bekanta falskdeklarerar ,088 ,168 ,02

Arbetskamrater falskde- , I 1 S ,185 klarerar

_,148 —,06

,01 ,088

Kön (man)

Bostadsort (högre tät- ortsgrad)

Civilstånd Ålder (gift)

.13'5 —,01

,208 _'218

ID—medlem Skolutbildning

lämnat deklarationshjälp Fått deklarationshjälp i-testet

a—testet

p-testet

Aktivitetsindex Offentligt anställd

Samvetsorienterad

,05 ,06 —,21s —,03 ,01 ,20s —,04 —.07s —,07 ,195 —,01 ,17& ,02 .065 —,03 ,085 —-,105 ,07s ,165 ,048

__lgs ,I9S ,Ils

_.ogs ,055 ,065

—,03

—,105 ,115

—,02

form av tau-b-koefficienter. Den väntade riktningen av sambanden har markerats genom kursivering i de fall sambandens riktning överensstämmer med förväntan, som här icke närmare motiveras. Som synes diskriminerar kön starkt mellan olika posi- tioner på utbytesvariabler. Män har således högre inkomster och har högre levnads- standard. Män och äldre anser oftare sin ekonomi som bättre än tidigare och ser även ljusare på framtiden.

5.7 Tillgång till illegala medel och bak- grundsvariabler

Tabell 5.14 återger sambanden mellan de fyra indikatorema för tillgång till illegala medel och bakgrundsvariablema. Som synes uppger män och yngre oftare att bekanta och arbetskamrater falskdeklarerar. Detta tycks också gälla vid högre tätortsgrad.

5.8 Social variabler

orientering och bakgrunds-

I tabell 5.15 återges tau-b-koeffrcienter för sambanden mellan social orientering och bakgrundsvariabler. Samband vars riktning är enligt förväntan är kursiverade. Av specieut intresse är variablerna som avser deklara—

tionshjälp, kunskaper och samvetsoriente— ring. Män lämnar oftare och får mera sällan deklarationshjälp än kvinnor. Detsamma gäller för dem som är gifta (hjälp åt make/maka), och dem som bor i regioner med högre tätortsgrad. Motsvarande sam- band går igen när det gäller kunskaper om deklarationsförfarandet och påföljdssyste- met. Köns- och åldersrollerna ger kraftigt utslag när det gäller typ av social kontroll. Män uppger oftare än kvinnor, och yngre oftare än äldre, att upptäcktsrisken är ett viktigare skäl än samvetsbetänkligheter för att avstå från skattefusk.

5.9. Utbytesvariabler och tillgång till illegala möjligheter

] tabell 5.16 redovisas sambandet mellan utbytesvariablema och tillgång till illegala medel. Tabellens väsentligaste innehåll är att man vid lågt utbyte p ga goda inkomstför- hållanden har bättre tillgång till illegala medel.

5.10. Utbytesvariabler och social orientering

Tau-b-koeffrcienter för samband mel- lan utbytesvariabler och variabler avseende social orientering återges i tabell 5.17. Som

Tau-b-koefticienter ': '.'; u-u .- å å få : '? g & "" E '5 g g 0 :: ä :: o : *s* 2 ; s a .a ' )( å å %: 'å'. % i år 2 : E = .5 G = = = 0 ,, 'U 2 :; E :a & 3 5 å å se lå) & m 5 m 2 i:- &? Företagarel ,02 ,095 _,20s ,20s ,198 _,108 — 098 Haft extraarbete ,10s ,02 —,108 ,128 ,148 ,02 _, 03 Är bekant med falskdeklarant ,13s ,115 _,05 ,07s ,058 ,02 ,01 Är arbetskamrat med falsk— ,073 ,083 _,09 —,04 ,01 _,02 ,01 deklarant

l Företagare = 1, löntagare = 0. 2 Sambanden avser enbart gifta.

synes överensstämmer de flesta samband med förväntan. Personer med bättre inkomstförhållanden är betydligt bättre an- passade till deklarationssystemet, trots att deklarationsarbetet torde ställa sig svårare för dem. De har avgjort bättre deklarations- kunskaper och påföljdskunskaper, samt be- höver mindre ofta anlita deklarationshjälp. De kan oftare ge sådan hjälp, samt är även oftare föreningsaktiva. De som har höga inkomster uppger oftare att upptäcktsrisken avhåller dem mer från skattebrott än det egna samvetet.

5.11 Tillgång till illegala medel och social orientering

I tabell 5.18 redovisas sambanden mellan social orientering och indikatorer för tillgång till illegala medel. Beträffande dessa sam- band har vissa antaganden gjorts som även här redovisas genom kursivering när sam- bandet går i väntad riktning. Av specith intresse är följande resultat. Personer med högre skolutbildning anser sig oftare ha kommit i kontakt med personer som falsk-

deklarerar. Detsamma gäller för medlemmar i TCO och SACO jämfört med LO-anslutna. Även de som lämnat eller ej fått deklara- tionshjälp och de som har bättre kunskaper om deklarationsförfarandet och påföljds- systemet anser sig oftare ha haft kontakt med personer som falskdeklarerar.

5.12. Sammanfattning

I kapitel 5 har under beteckningen deter- minanter presenterats en rad variabler som ingår i analysmodellen som förklaring till respondenternas aspirationer, deras bedöm- ning av legala och illegala möjligheter och som genom dessa förmedlande variabler påverkar skattemoralen. Fyra grupper av deterrninan- ter har presenterats. Intervjufrågor och marginalfördelningar har redovisats. De in- bördes sambanden mellan determinanterna har beräknats och redovisats i form av korrelationskoefficienter.

Den första gruppen determinanter har kallats utbytesvariabler. Den avser variabler som beskriver det stipulerade utbytet samt individernas beroende av detta utbyte. Tan-

Tabell 5.1 7 Samband mellan utbytesvariabler och social orientering. Tau-b-koeffrcienter

Suruvrrqmroxs zwerpeuI-O'I

daimommmp mum

djgtqsuopemplap usa

XOPUFSIQIMDW pmm mruauo

Superuarrosraltums

|” 0 V] lq '". |

Egen nettoinkomst

=, "=. I

Gemensam nettoinkomst

N Cl

Förvärvsarbetande make1

"& 'i |

Levnadsstandardsindex Skuldindex

Nuvarande ekonomi för- bättrad

Framtida ekonomi väntas förbättras

"3 'å'.—

en N '— |

» Os 9.

N 9.

1 Sambanden avser enbart gifta. 2 LO = 1, TCO/SACO = 0.

Tabell 5.18 Samband mellan social orientering och tillgång till illegala medel. Tau-b-koefficienter

Sumpaqmroas zurajpaur-o'l

dmiqsuoumnep murar

datummallarna ur.—r

pmm lämnano xopursmwnw parametrar-rasmus

Företagarel Extraarbete Bekanta falskdeklarerar

Arbetskamrater falsk- deklarerar

1 Företagare = 1, löntagare = 0. 2 LO = 1, TCO/SACO = 0.

& =.

_. 128 _, 088 _,ogs

& oå

—,165 —,09&

ken har varit att med utbytesvariablema bl a söka fånga upp variationer i det faktiska skattetrycket på olika grupper samt skillna- der i transfereringar och andra förmåner som ges av stat och kommun. Den andra gruppen variabler är avsedd att beskriva tillgången till illegala medel för skatteflykt.

I den tredje gruppen sammanfattas en rad variabler under beteckningen social oriente- ring. Avsikten är att belysa variationer i individernas förankring i grupper som ideolo- giskt och kunskapsmässigt väntas ge stöd för det nuvarande skattesystemet. Här har bl a facklig anslutning, skolutbildning, deklara- tionsvanor, kunskaper kring deklarations- förfarandet samt upplevelsen av den sociala kontrollen tagits med.

Den fjärde gruppen determinanter utgörs av några gängse bakgrundsvariabler, nämligen respondenternas kön, ålder, civilstånd och bostadsort.

6. Aspirationer

6.1. Inledning

Med aspirationer har avsetts individernas faktiska anspråk på utbytet som ingår i rollen som skattebetalare. Medan determi- nanterna syftar till att beskriva bla skillna- der vad gäller tillgången till legala och illegala medel, samt individernas allmänna sociala orientering, utgör aspirationema resultatet av en anpassningsprocess på det psykologiska planet till detta utbyte.

Aspirationema kan ses som bedömningar av det utbyte som kan erhållas med legala medel. De beskriver därmed opinionen kring de skattepolitiska ställningstaganden den nuvarande regeringen står för. Denna opi- nion redovisas i detta kapitel efter vissa av de i föregende kapitel beskrivna deterrninan- terna.

6.2 Medborgaren som konsument

För en analys av anpassningen till skatte- systemet är medborgarnas syn på statens uppgifter och kompetensområden av intres- se. Traditionellt brukar man i detta samman- hang tala om en socialistisk i motsats till en liberal grundsyn. Statens uppgifter har undan för undan utvidgats, vilket också i huvudsak har accepterats av medborgarna. Man ställer numera större anspråk på service från det allmänna, och samhällets växande

komplexitet har frarntvingat en expansion av det allmännas kompetensområden. Man kan tala om ett alltmera utpräglat konsument- producentförhållande melllan medborgarna och det allmänna. Medborgarnas konsument- intressen har blivit mera differentierade, vilket innebär nya intressegrupper som ut- vecklar speciella anspassningsmönster till nuvarande mål och medel för statens arbete, eller arbetar för nya mål och medel.

I samspelet mellan konsumentema-med- borgarna och producenten-staten utgörs "va- ran” av de förmåner som ges av staten och priset av de medborgerliga skyldigheterna, däribland även skatteplikten. Lagar och för- ordningar reglerar samspelet mellan medbor- garna och staten, och påföljder skall upprätt- hålla dessa relationer.

Skattesystemet är avsett att reglera det allmännas behov av resurser för dess angage- mang på olika områden. Det innehåller normer för stat och medborgare rörande rättigheter resp skyldigheter. För statens del finns administrativa och tekniska bestämmel- ser för hur insamlingen av skattemedel skall gå till, samt för medborgarnas del normer angående vad som skall beskattas och dekla- reras, hur inbetalningen av skattemedel skall ske osv. Skattesystemet kompletteras vidare av ett påföljdssystem för de fall då normerna icke följs. Skattestrafflagstiftningen definie- rar således straffsatserna vid olika former av skattebrottslighet.

6.3. Utbytesteorin

Undersökningen omfattar två grupper av behov som staten skall tillgodose, nämligen målvärden och belastningsvärden. Med mål- värden avses här nyttigheter som eftersträ- vas, dvs service från det allmänna såsom sociala bidrag, kommunikationer, skydd mot inre och yttre hot osv. Belastningsvärdena avser fördelningen av skattetrycket mellan medborgarna. Det gäller både den direkta och den indirekta beskattningen, tex stor- leken och progressiviteten i inkomst- och förmögenhetsbeskattningen, beskattningen efter civilstånd och bostadsort (kommunal utdebitering) samt varubeskattning i förrn av punktskatter och omsättningsskatt.

Anpassningen till det aktuella skattesyste- met kan uppfattas som bla beroende av huruvida dels målvärden, dels belastnings- värden är tillgodosedda. Som en lämplig förklaring erbjuder sig den teoribildning om socialt byte som finns hos bla Homans (1961). Homans betraktar all social interak- tion som socialt byte, där deltagarna har belöning och kostnader för samspelet, vilket beroende på relationen mellan dessa går med vinst eller förlust. Homans anknyter till ekonomisk teori: belöning och kostnader utvidgas till att omfatta allt som deltagarna kan värdera som belöning eller bestraffning, även av social karaktär såsom råd, beröm, gillande etc. Det aktuella bytesförhållandet, som kan innebära vinst eller förlust, är av betydelse för deltagarnas framtida beteende, för vilket Homans uppställer ett antal postu- lat.

Deltagarna i samspelet, ego och alter, är individerna i skattebetalarrollen (ego) och regeringen (alter). Oppositionspartier resp andra medborgare kan uppfattas som tredje person, som står för den normativa ramen för bytesförhållandet. Om man betraktar saken ur medborgarens synvinkel represente- ras belöningen av de målvärden som rege- ringen företräder och tillgodoser genom sin finanspolitik. Dessa värden kommer medbor- garna till del i olika stor utsträckning. Både det faktiska behovet och tilldelningen av

sociala förmåner och andra målvärden varie- rar med utbytesvariablema och delar således in befolkningen i olika strata. Den selektiva tilldelningen av nyttigheter är en målsättning som är gemensam för samtliga partier. De skiljer sig emellertid åt när det gäller frågan hur långt differentieringen skall gå, samt efter vilka kriterier detta skall ske.

Kostnaderna representeras av belastnings- värdena, alltså skatter och andra pålagor. Även andra kostnader kan räknas hit såsom inskränkningar i interpersonella relationer i form av lagar och förordningar, värnplikt osv som staten stipulerar. Här bortses dock från sådana kostnader. Även fördelningen av kostnaderna är selektiv och stratifreras efter olika kriterier. Somliga får betala högre skatter än andra, både absolut och relativt sett med hänsyn till inkomsten. Individens utbyte i form av vinst eller förlust är beroende av relationen mellan belöning och kostnad. Överväger kostnaderna har resulta- tet givit en förlust, och om belöningen överväger uppstår vinst.

6.4 Deprivation och rättvisa

Enligt resonemanget i kapitel 1 styrs beteen- det bla av de aktuella behoven, eller det utbyte individerna eftersträvar. Individerna väntar sig viss belöning, kostnader och utbyte då de handlar på det ena eller andra sättet. Av speciellt intresse är det fall då utdelningen blivit lägre än en standard som individerna för tillfället uppfattar som rättvis, och gör anspråk på att uppnå. Homans talar i detta fall om relativ depriva- tion.

Enligt Homans är aspirationsnivån beroende av bedömningen av det egna utbytet relativt till vad andra personer får ut av samspelet. Man jämför således sin egen situation med andra gruppers. Utfallet av jämförelsen är givetvis beroende av vilken grupp man vill jämföra sig med. Valet av referensgrupp sker enligt Davis (1959) slumpmässigt. Alternativa och mera plausibla betraktelsesätt är att detta val avser mera

närstående grupper, att det styrs av den allmänna debatten om olika gruppers situa- tion, eller att individerna medvetet väljer referensgrupper i enlighet med sina aktuella behov för att jämförelsen skall utfalla på ett visst sätt. Homans antar vidare att individer- na inte primärt eftersträvar identiskt samma utdelning utan tar hänsyn till de investe- ringar individerna har gjort (investments), vilka anses motivera att de erhåller större eller mindra utbyte:

A man in an exchange with another will expect that the rewards of each man be proportional to his costs the greater the rewards, the greater the costs and that the net rewards or profits of each man be proportional to his investments the greater the investments the greater the profit. Denna tankegång kan ge en förklaring till individernas aspirationer beträffande skatte- politiken. Den subjektiva uppfattningen av rättvisa i det stipulerade utbytet antas vara beroende av åsikterna om egna och andras investeringar som individerna anser moti- verar högre eller lägre utbyte än referens- gruppens. Det rör sig då ofta om värderingar som är mer eller mindre ideologiskt betinga- de. Till dessa investeringar räknas i första hand egna resurser att tillgodose olika mål- och belastningsvärden, tex lönenivå och förmögenhet. Att fördela samhällets resurser efter medborgarnas behov och skattetrycket efter skatteförmåga är i själva verket en rätt allmänt accepterad grundprincip för skattepolitiken. Meningarna går dock isär beträffande hur stor vikt man bör lägga vid de egna resurserna.

I samband med jämlikhetsdebatten har andra faktorer aktualiserats. Ett utmärkande drag i denna debatt är att jämförelserna mellan olika människors livssituation spän- ner över alla samhällsgrupperingar. Det gäller i synnerhet debatten om lönerna. Som referensgrupper kan numera antagligen allt flera grupper i samhället fungera. Inställ- ningen till de faktorer (dvs investeringar) som fn verkar lönedifferentierade bör även vara av betydelse för sättet att se på

inkomstbeskattningen och speciellt marginal- skatteproblematiken, i den mån man önskar korrigera orättvisa lönedifferenser med skatteinstrumentet. Anser man de lönediffe- rentierande faktorerna — tex utbildning, arbetsbörda, senioritet, bristen på arbets- kraft, bransch osv, medför orättvisa löne- differenser är man antagligen även mera benägen att kräva en utjämning genom skattepolitiken. Det utbyte som är stipulerat är resultatet av den ståndpunkt den sittande regeringen har tagit. Denna ståndpunkt kan ses som en kompromiss mellan värderingarna hos dess väljarunderlag. Oenighet med denna ståndpunkt bör därför inte bara förekomma hos dem som har sina sympatier på annat håll utan även inom de egna leden.

Alternativa tolkningar av egen och andras utbytn kan ses som en annan orsak till att individerna kan uppfatta skattepolitiken som orättvis. Man bör kunna räkna med att individerna bedömer varandras utbyte olika, i synnerhet då det sociala avståndet är stort, t ex då individerna skiljer sig starkt vad gäller yrke, inkomster, levnadsvanor etc. Det är rimligt att anta att man Överskattar andras utbyte och underskattar sitt eget, vilket innebär en accentuering av egna gruppintres- sen. Höginkomsttagaren kan tänkas överskat- ta storleken av vissa sociala förmåner, som andra grupper får del av i större utsträck- ning, medan låglönaren underskattar margi- nalskattema osv. Homans har påpekat att be- löning som givits i tidigare situationer så småningom upplevs som en rättighet. Detta bör även gälla för kostnader. De kommer med tiden att uppfattas som rättvis skyldig- het. Det finns därför skäl att räkna med att medborgarnas inställning till mål- och belast- ningsvärden reflekterar den aktuella finans- och skattepolitik som regeringen har fört under tidigare år.

Homans' femte postulat gäller individer- nas reaktion till orättvisa iutbytet:

The more to a man's disadvantage the rule of distributive justice fails in realiza- tion, the more likely he is to display the emotional behavior we call anger.

Jämförelse- gwppen har lägre utbyte samma utbyte högre utbyte

lägre inkomst

Dissonant till egen fördel

A

Dissonant till egen fördel

B

1 Konsonant

2 Dissonant till egen nackdel

3 Dissonant till egen fördel

C

samma inkomst Dissonant till egen fördel

D

Konsonant

E

Dissonant till egen nackdel

F

högre inkomst ] Konsonant Dissonant till Dissonant till

2 Dissonant till egen nackdel

3 Dissonant till egen fördel

G

egen nackdel egen nackdel

På motsvarande sätt kan man tala om skuldkänslor då jämförelsen utfaller till egen fördel. Dessa förhållanden har diskuterats bl a av Patchen (1966) vars framställning illustreras här med inkomst som skäl för varierande utbyte (se tablå 6.1). Vid jäm- förelse med andras inkomst kan den egna inkomsten vara densamma, högre eller lägre. Om inkomsten är densamma förutsätter rättviseprincipen att utbytet skall vara lika stort för att jämförelsen skall utfalla konso- nant (cell E). Är jämförelsegruppens utbyte däremot högre reagerar vi med missnöje då jämförelsen utfaller dissonant till egen nack- del (cell F), och är det lägre är situationen åter dissonant men nu till egen fördel (cell D). Vi reagerar i detta fall med skuld- känslor. När jämförelsegruppens inkomst är lägre än den egna väntar vi oss att även utbytet för gruppen skall vara motsvarande större, i vilket fall situationen är konsonant (cell C fall 1). Utbytet skall nämligen enligt rättviseprincipen vara på något sätt propor- tionellt mot inkomsten, varför man i cell C även kan finna dissonans då detta villkor ej uppfyllts. På motsvarande sätt kan man beskriva övriga celler.

Tablå 6.1 beskriver tre slags utfall av jämförelser. Av dessa är vi i första hand intresserade av dem som utfaller dissonant till egen nackdel. Dessa fall av relativ deprivation utgör ett tryck mot avvikande anpassningsformer, vare sig dettaiinnebär ett legalt beteende såsom val av ett oppositions- parti, eller illegalt beteende såsom skatte- brott.

Mot begreppet relativ deprivation kan ställas individernas absoluta deprivation, dvs deras faktiska status i ekonomiskt och socialt häsneende efter effekten av rege- ringens finans- och skattepolitik. De kan exempelvis efter tillförande av sociala för- måner och avdrag av skatter ha objektivt sett sämre egna resurser (konsumtionsförrnåga) än andra, och utsätts då i större utsträckning för absolut deprivation än dessa. Absolut deprivation behöver däremot inte medföra upplevelsen av relativ deprivation upple- velsen att det egna utbytet är orättvist det beror på hur individerna för närvarande ser på referensgruppers investeringar. Skillnader i absolut deprivation kan mätas, t ex såsom olika positioner på utbytesvariablema, dvs genom att ta hänsyn till effekten av finans-

och skattepolitik på individernas livssitua- tion, och om man därtill tar hänsyn till inkomsten och förmögenheten. Ett mått på relativ deprivation kan erhållas genom att fråga individerna om deras attityder till målvärden, belastningsvärden och det egna utbytet. Dessa attityder utgör de variabler som sammanfattats under beteckningen aspi- rationer.

Relativ deprivation väntas således före- komma oftare i situationer

1 då absolut deprivation föreligger 2 då aktuella rättvisekrav beträffande skill- nader i utbytet ej tillmötesgås

3 då oenighet föreligger mellan individerna beträffande det faktiska utbytet.

Med hjälp av determinanterna skall vi söka avgränsa grupper som skiljer sig vad gäller aspirationsnivån p g a dessa huvudorsa- ker. Den allmänna tankegången är att indivi- derna strävar efter att maximera sitt eget utbyte. Den vikt man vill tillmäta olika faktorer som skäl för varierande utbyte (investeringar), samt sättet att tolka referens- gruppens värde på dessa faktorer präglas av denna strävan att maximera det egna ut- bytet. Individerna väntas därför tendera att undvika jämförelser som utfaller dissonant till egen fördel, utan företrädesvis konsonant eller dissonant till egen nackdel. Upplevelsen av relativ deprivation uppfattas således som funktionell för individernas målsättning att maximera det egna utbytet. Detta innebär att aspirationema grundas på värderingar om rättvisekriterier som innebär en favorisering av den egna situationen.

Enligt framställningen i kapitel 1 har aspi- rationema även antagits samvariera med möj- ligheter. Sambanden uppfattas här som funk- tionella. Aspirationerna väntas således anpas- sas till de möjligheter till utbyte som alterna- tiva handlingssätt tycks ge. Sambanden mel- lan de förmedlande variablerna kommer emellertid att redovisas närmare först i kap 9.

6.5.1. Inledning

Individernas aspirationer har i det föregåen- de diskuterats med utgångspunkt från ett ut- bytesteoretiskt resonemang. Det har därför varit angeläget att använda indikatorer som beskriver upplevelsen av dels den belöning de erhåller, dvs målvärden, dels kostnaderna, dvs belastningsvärden, samt slutligen det ut- byte dessa leder till. Till målvärden räknas i första hand de sociala förmånerna, men även andra samhälleliga insatser i samband med kommunikationer, fritid osv. Belastningsvär- den utgörs av de uppoffringar medborgarna gör i gengäld. Undersökningens intresse gäl- ler i första hand de belastningsvärden som rör den aktuella skattepolitiken. Även när det gäller målvärden har tonvikten lagts vid de mera ekonomiska aspekterna. Gränsdrag— ningen mellan mål- och belastningsvärden är flytande. Vissa intervjufrågor kan eventuellt uppfattas som indikator på både mål- och belastningsvärden. Indikatorer för uppfatt- ningen av eget utbyte knyter samman mål- värden och belastningsvärden. Enligt Ho- mans” resonemang antas individerna göra en sammanvägning av belöning och kostnad. Inställningen till det egna utbytet har setts som en effekt av relationen mellan dessa.

Ytterligare ett mått på individernas aspira- tioner utgörs av partipreferenserna, som emellertid kommer att redovisas i kapitel 9 som beteendevariabel.

Intervjufrågoma är genomgående enkla och sammanfattande mått. En mera detalje- rad frågeteknik för att ge en mera fullständig bild av individernas aspirationer hade varit önskvärd, men kunde ej rymmas i intervju- formuläret. Intresset har i första hand riktats till belastningsvärdena, dvs inställningen till den aktuella skattepolitiken, som bedömts som mest väsentlig i sammanhanget. Indika- torema för aspirationer (och i kommande kapitel möjligheter och preferenser) numre- ras i den följd de presenteras för att under- lätta hänvisningar till dem.

Stämmer

Påstående absolut

absolut

knappast inte

1 Rätt stor andel av våra skatter går till menings— lösa ändamål

30,2

2 Regeringen har genomfört 25,9 en mängd onödiga reformer

29,3 9,9

30,4 11,7

Har fått

större

Svar på frågan nytta

3 ”Skatterna går ju till så 5,2 många olika ändamål som försvaret, vägbyggen, barn- bidrag, utbildning och mycket annat, och somliga människor får en större nytta av detta. Tycker Ni att Ni själv har fått större eller mindre nytta av sådana förmåner än folk i allmänhet?”

Svar på frågan ”_Vad anser Ni om utgifterna

"

för höga

. . . försvaret . . . socialvården . . . u-landshjälpen . . skolväsendet

. . lokaliseringsstöd till Norrland . . . hälso- och sjukvård . . folkpensioner

6.5.2. Målvärden

Vid intervjutillfället presenterades två på- ståenden och åtta intervjufrågor rörande atti- tyder till regeringens sätt att tillgodose olika målvärden. De redovisas tillsammans med sina marginalfördelningar i tabell 6.1. De båda inledande påståendena och den därefter följande frågan avser som synes ett mera sammanfattande omdöme, medan de åter- stående sju frågorna tar upp speciella poster i de offentliga utgifterna. Påståendena 1 och 2 ger en negativ opinion som är något över 50 procent. Endast 36,3 procent anser sig ha fått mindre nytta av de förmåner det allmänna ger än ”folk i allmänhet” (3). Frågorna 4—10 visar starkt differentierade attityder till de olika målvärdena. 53,8 procent vill spara in på försva-rskostnaderna men endast 6,6 procent vill öka dem. Därnäst följer

”socialvårdsutgiftema” som 40,8 procent av urvalet tycker är för höga. Mot detta kan ställas ”folkpensionsutgifterna” som 45,6 procent vill höja men endast 3,7 procent an- ser för höga. Den största opinionen för en ökning av utgifterna faller på ”lokaliserings- stöd till Norrland” (49,4) procent. An- hängarna för ökat u—landsstöd är dock något färre än de som är emot ökat stöd (24,0 mot 27,7 procent).

Det är tveksamt om man bör tolka inter- vjusvaren på frågorna 4—10 som ett uttryck för behov av de resp målvärden som avses. Som frågorna formulerats kan inställningen till statens sätt att finansiera dem påverka svaren. Man kan t ex anse att resp målvärden visserligen är önskvärda i och för sig, men att kostnaderna är högre än de borde behöva vara.

Stämmer i stort absolut Ingen Påstående absolut sett knappast inte åsikt Summa 11 Skattehöjningarna under de 55,2 25,8 13,4 3,9 1,8 100 senare åren har gjort att det blir allt svårare att få inkomsten att räcka till 12 Skatterna måste minskas 28,0 34,7 25 ,5 8,0 3,9 100 till varje pris 13 Vårt skattesystem ger en rätt- 8,0 25,5 34,7 28,0 3,9 100 vis fördelning av skattebördan 14 Vårt nuvarande skattesystem 25,0 34,1 16,8 16,5 7,6 100 är det bästa sättet att ge staten de pengar den behöver 15 Om skattema ytterligare be- 16,9 15,4 23,3 39,2 5,2 100 höver höjas bör man helst höja varuskatten 16 Den direkta skatten kan abso- 61,7 17,7 10,8 7,4 2,3 100 lut inte höjas ytterligare 17 Alla borde betala lika stor 10,1 6,4 19,2 61,8 2,5 100 procent i skatt oavsett vilken inkomst de har 18 Personer med samma inkomst 18,0 13,7 32,3 31,0 5,0 100 bör betala lika mycket skatt oavsett vilka avdrag de skulle kunna göra 19 Extraarbete som man åtar sig 37,7 13,4 19,8 27,6 1,5 100 på sin fritid borde man slippa betala skatt för 20 Marginalskattema är all- 43,9 26,3 13,2 6,2 10,4 100 deles för höga Svar på frågan För För Ingen "Vad anser Ni om . . .” höga Lagom låga åsikt Summa 21 . . . marginalskattema 69,7 23,6 2,5 4,3 100 22 . . . skatterna för personer med 30,5 41,2 26,3 2,0 100 höga inkomster 23 . . . skatterna för personer med 76,7 20,4 0,9 2,1 100 låga inkomster 24 . . . skatterna för barnfamiljer 46,0 46,8 4,1 3,1 100 jämfört med familjer utan barn 25 . . . skattema för gifta jämfört 57,1 37,3 3,2 2,3 100 med ogifta 26 . . . bilskatten 62,6 31,2 3,0 3,0 100 27 . . . skatten på tobak 49,7 35,1 12,7 2,5 100 28 . . . skatten på alkoholvaror 41,9 33,9 21,9 2,2 100 29 . . . skatterna på egna hem 39,2 52,0 1,8 7,0 100 30 . . . skatten på förmögenheter 25,7 53,1 17,1 4,1 100

6.5 .3 Belastningsvärden

Inställningen till regeringens sätt att tillgodo- se aktuella belastningsvärden mättes med tio påståenden och tio intervjufrågor. De redo- visas tillsammans med sina marginalfördel-

ningar i tabell 6.2. Påståendena 11 och 12 gäller en mera allmän sammanfattande syn på det egna skattetrycket. Den negativa atti- tyden är här, som man kunde vänta sig, i majoritet. Återstoden av indikatorema hand- lar om fördelningsproblematiken. Påstående

Tabell 6.3 Attityd till stipulerat utbyte. Procenttal

Stämmer

Påstående absolut

absolut

knappast inte

31 Med hänsyn till de förmåner staten ger medborgarna är skattema inte för höga

11,9

31,4 22,7

Svar på frågan

Nej, absolut inte

Nej, knappast

32 "Tycker Ni att den skatt Ni själva betalar är rimlig med hänsyn till den nytta Ni har av samhället?”

24,6 18,3

13 ger en ganska negativ bild: endast 33,5 procent tycks anse att skattebördoma är mer eller mindre rättvist fördelade. Den negativa attityden kan naturligtvis härledas till olika orsaker i olika gruppers bedömning: för hög eller för låg marginalskatt, stora möjligheter till skattefusk osv. Enligt påstående 14 är man mera positiv till skattesystemet. 59,1 procent är positiva och endast 33,3 procent kan tänka sig ett alternativt skattesystem. Påståendena 15 och 16 berör en aktuell och grundläggande problematik: direkt eller indi- rekt beskattning. Opinionen mot ökad varu- skatt är i majoritet (62,5 procent enligt på- stående 15), men 79,4 procent kan inte hel- ler tänka sig en ökning av den ”direkta” skatten.

Påståendena 17—19 leder in på den grundläggande principen för skattedebite- ring, nämligen fördelning av skattebördan efter skatteförmåga, medan 20—23 gäller den egentliga marginalskatteproblematiken. Tanken att slopa den progressiva beskatt- ningen får enligt 17 endast stöd av 16,5 pro- cent. En definitiv källskatt genom att ta bort avdragsrätten stöds endast av 31,7 procent (18). Däremot får skattefrihet för extra- knäck stöd av en majoritet, 51,4 procent en- ligt (19). Att marginalskatterna är för höga anser 70,2 procent (20). Detta procenttal står sig även då man använder en något an- norlunda frågeteknik 69,7 procent enligt (21). Barnfamiljerna ”beskattas” för högt

enligt 46,0 procent men för lågt enligt 4,1 procent (24). Det är en tendens som är ännu mera markerad enligt den tämligen oprecise- rade frågan beträffande beskattningen av gif- ta: 57,1 procent anser de beskattas för högt och 3,2 procent för lågt jämfört med ogifta. Speciella punktskatter behandlas i 26—30. 62,6 procent anser att bilskatten är för hög, 49,7 procent att tobaksskatten är för hög, 41,9 procent att skatten på alkohol- varor är för hög, 39,2 procent att skatten på egna hem är för hög och slutligen 25,7 pro- cent att skatten på förmögenheter är för hög. De som vill höja skatten på dessa punk- ter är genomgående betydligt färre. Lägst lig- ger ”skatterna på egna hem” som vid under- sökningstillfället endast 1,8 procent ville höja, och högst ligger ”skatten på alkoholva- ror” som 21 ,9 procent tyckte var för låg.

6.5.4. Eget utbyte

Respondentemas attityder till det egna utby- tet som ges av de aktuella förmåner som er- bjuds dem och priset för dessa i förrn av skatter har mätts enligt två indikatorer, som redovisas i tabell 6.3. (31) är ett påstående som sätter målvärden i relation till belast- ningsvärden. Endast 43,1 procent är enligt detta påstående nöjda. Den direkta frågan (32) visar en mera positiv inställning. 53,5 procent anser att skatten är ”rimlig med hän- syn till den nytta man har av samhället”.

Detta resultat är intressant mot bakgrunden av intervjusvaren rörande belastningsvärden. Betydligt flera klagar över skattetrycket än över ett otillfredsställande utbyte. När man sätter skattetrycket i relation till målvärdena modereras tydligen de negativa attitydema.

6.6 Aspirationer och determinanter

6.6.1. Inledning

I det följande redovisas de viktigaste sju indi- katorema för aspirationer efter 25 deter- minanter. Redovisningen omfattar sam- bandsberäkningar (tau-b) samt signifikans- test för dessa koefficienter. Dessutom åter- ges vissa frekvenstabeller. Redovisningen av- slutas med regressionsanalyser för några av indikatorema, med determinanter som obe- roende variabler.

6.6.2. Samband med utbytesvariabler

6. 6.2.1 Hypoteser. Hypoteserna bygger på att olika positioner på utbytesvariablema i varierande utsträckning leder till upp- levelsen av relativ deprivation. Beträffan- de variabelgruppen inkomstförhållanden gäl- ler att de som har högre inkomster har ett högre skattetryck och även mindre nyt- ta av de målvärden som staten tillgodo- ser. De får därför ett lägre utbyte. Trots detta lägre utbyte av skattebetalarrollen har de objektivt sett bättre egna resurser att till- godose de materiella behoven. Här finns såle— des både skäl för och emot förekomsten av missnöje med den egna situationen. Vilken attityd som överväger är beroende av inställ- ningen till den nuvarande principen att för- dela skattetrycket efter bärkraften, de trans- fereringar och andra förmåner staten ger, och med hänsyn till ”investeringar”. Åsikter- na kan variera mellan ståndpunkten att utby- tet skall vara detsamma oavsett inkomstför- hållanden och kravet att skatteinstrumentet används för att åstadkomma full ekonomisk jämlikhet (”identisk konsumtionskraft”)

mellan individerna. Den ståndpunkt som den nuvarande finans- och skattepolitiken inne- bär är en kompromiss mellan dessa ytterlig- heter. Missnöje med denna kompromiss kan därför fmnas i samtliga inkomstgrupper. Således kan grupper med bättre inkomstför- hållanden oftare väntas kräva mindre skillna- der i utbytet, medan lägre inkomsttagare of- tare kräver större differentiering. Båda grup- per väntas nämligen eftersträva att förbättra den egna situationen och upprätthåller här— för adekvata attityder. Skillnaderna i utbytet har emellertid undan för undan ändrats till lägre inkomstgruppers fördel, och det alter- nativa utbyte oppositionen erbjuder uppfat- tas som en förändring till lägre inkomstgrup- pers nackdel. Detta talar för att grupper med goda inkomster generellt sett något oftare är negativa till det stipulerade utbytet.

Familjer där endast en av makarna för- värvsarbetar har en avgjort lägre levnadsstan- dard, allt övrigt konstanthållet. I den mån de jämför sin situation med familjer där båda makar arbetar, samt om lämpligt arbete ej erbjuds eller barnpassning inte kan ordnas, ökar risken för negativ inställning till nuva- rande situation.

Hög levnadsstandard och låg skuldsätt- ning medför att individen icke är lika starkt beroende av det aktuella utbytet, eftersom de egna marginella resurserna att tillgodose materiella intressen är bättre. Att förfoga över kapitalvaror och förmögenhet och att vara fri från skuldsättning väntas därför med- föra mindre risk för missnöje med det egna utbytet.

Aspirationerna antas i regel ligga något över det nuvarande utbytet (jfr Merton, 1957). I en situation då man dessutom upp- levt en ständigt ökad levnadsstandard kom- mer man att uppleva en sådan utveckling som en rättighet, vilket redan påpekats i av- snitt 6.4. En förändring till det sämre kom- mer att uppfattas som orättvis. När en sådan positiv trend bryts eller individen uppfattar situationen på det sättet kommer han att uppleva relativ deprivation. Reaktionen är missnöje med målvärden, belastningsvärden och eget utbyte.

Tabell 6.4 Samband mellan negativa aspirationer (missnöje med målvärden, belastnings- värden och utbyte) och utbytesvariabler. Tau-b-koefficienter

Egen inkomst

Indikatorer

Standardindex (hög standard) Nuvarande ekonomi försämrad

Framtida ekonomi väntas Skuldindex (förekomst av försämrad

Gemensam inkomst Make förvärvsarbetar (gäller endast gifta)

Rätt stor andel av våra skatter går till meningslösa ändamål

Regeringen har genomfört en mängd onödiga reformer Tycker Ni att Ni själv har fått större eller mindre nytta av sådana förmåner (som staten ger) än folk i allmänhet?

13 Vårt skattesystem ger en rättvis fördelning av skattebördan

20 Marginalskattema är alldeles för höga

31 Med hänsyn till de förmåner staten ger medborgarna är skattema inte för höga

32 Tycker Ni att den skatt Ni själv betalar är rim- lig med hänsyn till den nytta nNi har av samhället?

6.6.2.2 Resultat. ] tabell 6.4 redovisas tau- b-koefficienter för sambanden mellan sju indikatorer för aspirationer och tio utbytes- variabler. Kursivering av samband anger över- ensstämmelse med hypoteserna. Av de 49 sambanden i tabellen går 31 iväntad riktning och 17 är dessutom signifikanta. Sambanden är dock genomgende tämligen små, vilket visar att skillnaderna mellan grupperna är rätt små. Flertalet av de samband som går mot förväntan kan förklaras av påverkan från en tredje variabel, vilket kommer att kontrolleras senare genom multivan'at ana- lys. Vid sidan av frågan om kausalsambandet har dessa liksom övriga samband i de fyra re-

sultatskapitlen 6—9 ett rent deskriptivt intres- se. I tabellerna 6.5—6 ges utdrag ur de frek- venstabeller som svarar mot koefficientema i tabell 6.4.

Som synes är endast fyra av sambanden mellan indikatorer för aspirationer och in- komstförhållanden (1—3) signifikanta. Ett av dem gäller påståendet ”marginalskatterna är alldeles för höga” (20), som de som har hög— re egen inkomst oftare instärnrner i. Skillna- den mellan dem som har högst 20000kr och dem som har över 40 000 kr är 21,5 pro- centenheter. Men även bland dem i lägsta in- komstklassen klagar två tredjedelar över marginalskatterna. Dessutom är högre in-

Tabell 6.5 Procent negativa till målvärden, belastningsvärden och utbyte. Särredovisning efter inkomstförhållanden

Indikator Egen årsinkomst i 1000 kronor

Gemensam årsinkomst i 1000 kronor

Förvärvsarbetande maka

—20 20—30 30—40 40—

1 Rätt stor andel av våra skatter går till menings- lösa ändamål % som instämmer

2. Regeringen har genomfört en mängd onödiga reformer % som instämmer

3 Tycker Ni att Ni själv har fått större eller mindre nytta av sådana förmåner (som staten ger) än folk i allmänhet? % som svarar ”mindre nytta”

—20

20—30 30—40

40—

Ja Nej Ogift

13. Vårt skattesystem ger en rättvis fördelning av skat- tebördan % som tar avstånd

20. Marginalskattema är alldeles för höga % som instämmer

31 Med hänsyn till de för- måner staten ger med- borgarna är skatterna inte för höga % som tar avstånd 32 Tycker Ni att den skatt Ni själv betalar är rim- lig med hänsyn till den nytta Ni har av samhället?

% som svarar ”nej” Bastal 82 41,8 452

44,7 308 38,8 209 52,1 202 36,0 45,4 49,7 515 304 398 42,9 1217

Tabell 6.6 Procent negativa till målvärden, belastningsvärden och utbyte. Särredovisning efter attityder till nuvarande och framtida ekonomi

Respondentens ekonomi Respondentens ekonomi väntas

har för- är oför- har för-

Indikator bättrats ändrad sämrats

bli för- bli oför- bli för- bättrad ändrad sämrad Samtliga

1 Rätt stor andel av våra skatter går till menings- lösa ändamål % som instämmer

2 Regeringen haagenomfört en mängd onödiga reformer % som instämmer

3 Tycker Ni att Ni själv har fått större eller mindre nytta av sådana för- måner (som staten ger) än folk i allmänhet? % som svarar ”mindre nytta”

13 Vårt skattesystem ger en rättvis fördelning av skattebördan % som tar avstånd 20 Marginalskattema är all- deles för höga % som instämmer

31 Med hänsyn till de för- måner staten ger med— borgarna är skatterna inte för höga % som tar avstånd 32 Tycker Ni att den skatt Ni själv betalar är rim- lig med hänsyn till den nytta Ni har av samhället? % som svarar ”nej" 37 ,5 49,9

42,1 38,5 53,4 42,9

Bastal 420 498 345 554 276 1217

komsttagare knappast oftare missnöjda med målvärdena (1—3) trots att de objektivt sett ofta får mindre nytta av dem. Ett annat signifikant samband gäller frågan ”Tycker Ni att den skatt Ni betalar är rimlig med hänsyn till den nytta Ni har av samhället” (32), där skillnaden i andelen nej-svar mellan dem som tjänar högst 20 000 kronor och dem som tjä- nar över 40 000 kronor är 26,8 procentenhe- ter.

Resultaten är entydiga då det gäller sam- banden mellan indikatorer för aspirationer och respondenternas bedömning av föränd- ringen i den egna ekonomin sedan föregåen- de år (6) och frarntidsutsiktema (7). Samtli- ga 14 samband är positiva enligt förväntan,

och med ett undantag signifikanta. Andelen missnöjda är i snitt ca 10—15 procentenheter högre bland dem som uppfattar sin situation som försämrad resp väntar sig att den skall bli det (se tabell 6.6).

I tabell 6.7 redovisas speciella aspirationer efter egen inkomst. Tendensen är varierande. Lägre inkomsttagare är oftare negativa till kostnaderna för försvaret, skolväsendet och u-landshjälpen medan högre inkomsttagare oftare är det till kostnaderna för socialvår- den. Bilskatten, tobaksskatten och skatterna på egna hem är man mest missnöjd med i lägre inkomstlägen. Mest positiv till varu- skatten är man inte oväntat bland högre in- komsttagare. Av inkomsttagama under

Egen inkomst i 1000 kr

Vad anser Ni om . . . —20 20—30 30—40 40— Samtliga Tau-b 4 . . . utgifterna för försvaret % som svarar ”för höga" 54,6 59,2 47,8 32,2 53,8 —,O6s 5 . . . utgitterna för socialvården % som svarar ”för höga" 37,6 43,4 44,9 50,2 40,8 ,085 6 . . . utgifterna för u-landshjälpen s % som svarar ”för höga” 29,8 ,31,6 20,7 5,9 27,7 —,08 7 . . . utgifterna för skolväsendet s % som svarar ”för höga” 27,9 17,2 26,4 22,3 24,4 —,07 8 . . . utgifterna för lokaliserings- stödet till Norrland % som svarar ”för höga” 6,5 5,1 6,2 11,0 6,3 —,03 9 . . . utgifterna för hälso- och sjukvården % som svarar "för höga” , 5,0 5,6 6,2 13,7 5,8 ,00 10 . . . utgifterna för folkpensioner % som svarar ”för höga" 4,6 2,8 1,5 3,4 3,7 ,00 24 . . . skattema för barnfamiljer % som svarar ”för höga” 46,3 44,8 40,1 50,2 46,0 —,02 25 . . . skattema för ogifta s % som svarar ”för höga" 59,5 55,0 62,8 39,0 57,1 —,07 26 . . . bilskatten s % som svarar ”för hög” 66,7 60,7 52,9 46,8 62,6 —,12 27 . . . skatten på tobak s % som svarar ”för hög” 51,0 54,5 41,6 31,4 49,7 —,07 28 . . . skatten på alkoholvaror % som svarar ”för hög" 40,5 45,8 44,9 36,8 41,9 ,04 29 . . . skatten på egna hem s % som svarar ”för hög” 43,1 39,2 26,7 20,8 39,2 —,14 30 . . . skatten på förmögenheter s % som svarar "för hög” 29,1 20,5 20,7 21,1 25,7 —,08 15 Om skattema ytterligare behöver höjas bör man helst höja varu- skatten % som instämmer 25 ,0 36,3 48,7 63,2 32,3 ,165 16 Den direkta skatten kan absolut inte höjas ytterligare % som instämmer 80,3 81,2 72,7 80,9 79,5 —,01 Bastal 675 324 91 82 1217

20 000 kronor är det endast 25,0 procent som instämmer i (15) mot 63,2 procent bland dem som tjänar över 40 000 kronor.

6.6.3 Samband med faktisk tillgång till ille- gala medel

6.6.3.I Hypoteser. Aspirationsnivån antas

vara beroende av de aktuella möjligheterna till ett bättre bytesförhållande som ges vid

användningen av illegala metoder, dvs skat- tebrott. Indikatorema för faktiska illegala medel mäter här de rent objektiva möjlighe- terna att framgångsrikt genomföra skattebrott och därigenom öka det egna utbytet. De an- tas inte påverka aspirationema direkt utan indirekt via individernas subjektiva uppfatt- ning om de egna illegala möjlighetema. De egna företagarna har som grupp betraktat bättre illegala möjligheter, eftersom deras deklarationsuppgifter är svårare att kontrol-

Tabell 6.8 Samband mellan negativa aspirationer (missnöje med målvärden, belastningsvär- den och eget utbyte) och faktisk tillgång till illegala medel. Tau-b-koefficienter

Företagare

Indikator

Bekanta falskdeklarerar Arbetskamrater falskdeklarerar

Haft extraarbete

1 Rätt stor andel av våra skatter går till menings- lösa ändamål

2 Regeringen har genomfört en mängd onödiga reformer 3 Tycker Ni att Ni själv har fått större eller mindre nytta av sådana förmåner (som staten ger) än folk i allmänhet?

13 Vårt skattesystem ger en rättvis fördelning av skattebördan

20 Marginalskattema är alldeles för höga

31 Med hänsyn till de för- måner staten ger med- borgarna är skatterna inte för höga 32 Tycker Ni att den skatt Ni själv betalar är rim- lig med hänsyn till den nytta Ni har av samhället?

lera. De har i större utsträckning möjlighet att undgå beskattning, tex genom varuby- ten, arbetsbyten och uttag ur rörelsen. De som har extraarbete har också bättre illegala medel till skattebrott. Andelen missnöjda med målvärden, belastningsvärden och eget utbyte väntas därför bli högre i dessa båda grupper.

Kontakt med den aktuella typen av brottslighet utgör tillfälle för dels överföran- de av de kriminella värderingarna dels inlär- ning av illegala metoder (jfr t ex Suther- land, 1947). Genom kontakten blir individer- na uppmärksamma på de möjligheter till

bättre utbyte som tillgång till illegala medel kan erbjuda. Detta väntas medföra en högre aspirationsnivå oavsett om individen accepte- rar och använder de illegala medlen eller ej. Andelen missnöjda med målvärden, belast- ningsvärden och eget utbyte väntas därför vara högre bland dem som uppger sig ha kommit i kontakt med personer som ägnar sig åt skattebrott.

6. 6.3.2 Resultat. I tabell 6.8 redovisas tan-b- koefficienter för sambanden mellan de sju indikatorema för aspirationer och de fyra för tillgång till illegala medel, och i tabell 6.9

Tabell 6.9 efter faktiska illegala möjligheter

Egen Lön- Indikator företagare tagare 1 Rätt stor andel av våra skatter går till menings- lösa ändamål % som instämmer 2 Regeringen har genomfört en mängd onödiga reformer % som instämmer 3 Tycker Ni att Ni själv har fått större eller mindre nytta av sådana fönnåner (som staten ger) än folk i allmänhet? % som svarar ”mindre nytta”

53,5

48,2

13 Vårt skattesystem ger en rättvis fördelning av skattebördan % som tar avstånd 20 Marginalskatterna är alldeles för höga % som instämmer

31 Med hänsyn till de för- måner staten ger med- borgarna är skatterna inte för höga % som tar avstånd

32 Tycker Ni att den skatt Ni själv betalar är rimlig med hänsyn» till den nytta Ni har av samhället? % som svarar ”nej"

Bastal

44,4 967

utdrag ur motsvarande frekvenstabeller. I endast 12 fall av 28 går sambanden iväntad riktning. Förväntningarna visar sig stämma bäst för klassificeringen löntagare/företagare. De egna företagarna visar sig som väntat vara mera missnöjda än övriga. Enligt tabell 6.9 anser 69,0 procent av de egna företagarna att skattebördan fördelas orättvist (13) mot 52,1 procent bland löntagarna. Reforrnpoli— tiken är 69,8 procent av företagarna kritiska till, men endast 48,2 procent av löntagarna (2). Även när det gäller det egna utbytet är företagarna som synes oftare missnöjda.

Procent negativa till målvärden, belastningsvärden och utbyte. Särredovisning

Skattefusk före— kommer hos

Haft extra- arbete

bekanta arbetskamrater

Ja Nej Ja Nej Ja Nej Samtliga

54,6 56,9 50,9 59,7

48,4 53,3 50,0 52,6

44,3 42,0 44,6 41,4 47,8 42,2 454 762 513 608 378 653

42,9 1217

6.6.4 Samband med social orientering

6.6.4.I Hypoteser. Värderingama av kriterier för skillnader i löner, konsumtionskraft samt utbyte av skattebetalarrollen kan förmedlas genom de grupper individen är medlem i. Grupper som av historiska och ideologiska skäl står nära regeringspartiet, vars värde- ringar på denna punkt är de förhärskande, väntas därför ha en lägre andel missnöjda med målvärden, belastningsvärden och ut— byte. Denna variation antas föreligga oavsett individernas faktiska utbyte. De som icke

tillhör LO väntas därför oftare vara missnöj- da. Större kontaktyta, erfarenheter och kun- skaper om samhällets sätt att fungera, samt insikt i de målvärden staten tillgodoser ochi skattesystemets funktionssätt antas medföra en mera positiv inställning. Högre skolutbild- ning, att vara offentligt anställd, vara med- lem i föreningar och att behärska deldara- tionsförfarandet väntas därför mindre ofta leda till en negativ attityd till målvärden, be- lastningsvärden och eget utbyte.

Den typ av social kontroll, som får indivi- den att avstå från skattebrott antas vara av betydelse för aspirationsnivån. Intemalise- ring av normen att avstå från skattebrott in- nebär att man av moraliska skäl enbart är hänvisad till det legala medlet. Är den sociala kontrollen däremot enbart beroende på makt, t ex p g a en intensiv deklarationskon- troll och kännbara straff vid skattefusk vän- tas inga moraliska värderingar hindra prefe- renser för illegala beteenden. Aspirationsni- vån väntas vara höge i detta fall.

6.6.4.2 Resultat. I tabell 6.10 redovisas tau- b-koefficienter för sambanden mellan de sju indikatorema och tio variabler avseende social orientering. Kursivering av samband i tabellen anger överensstämmelse med hypo- teserna. Som synes går endast 37 av de 70 sambanden i väntad riktning, och 23 är signifikanta. De samband som inte har väntat tecken faller i första hand på belastningsvär- dena, medan hypoteserna tycks stämma bättre för indikatorer för målvärden. l tabell 6.11 återges utdrag ur vissa frek- venstabeller. Indikatorema ] och 2 diskrimi- nerar som synes starkt mellan olika utbild- ningsgrupper. Av dem med enbart folkskola anser 62,0 procent att ”skatterna går till meningslösa ändamål”, mot endast 45,0 pro- cent av dem som har högre utbildning än realexamen. De som har högre skolutbild- ning är dessutom oftare positiva till reform- politiken (2). För övriga indikatorer ger skol- utbildningen endast obetydliga skillnader. Den fackliga anslutningen ger utslag tvärt emot förväntan: de LO-anslutna är mera

negativa än de TCO- och SACO-anslutna. Detta gäller dock enbart beträffande påstå- endena 1 och 2. Av de LO-anslutna anser 57,1 procent att ”en stor del av våra skatter är till meningslösa ändamål", medan endast 38,2 procent av de TCO-anslutna, och 30,3 procent av de SACO-anslutna anser detta. De som saknar anslutning eller ej uppgivit sådan är emellertid mest negativa: 64,2 procent in- stämmer i detta påstående. Samma trend föreligger för påståendet ”Regeringen har genomfört en mängd onödiga reformer” (2), där LO-anslutna är mera negativa än de TCO- ocn SACO-anslutna. Anmärkningsvärt är även att det inte föreligger någon större och signifikant skillnad i inställningen till margi- nalskatteproblemet. Dessa tendenser kan vara effekten av inverkan från någon tredje variabel, som t ex har att göra med kunska- per. En prövning av denna möjlighet kommer därför att ske i samband med den multivaria- ta analysen.

Accentueringen av egna ekonomiska in- tressen kan ytterligare belysas av följande resultat. Att skatterna för ogifta är för höga jämfört med skatterna för gifta anser 51,0 procent av de gifta mot 69,8 procent av de ogifta. Av bilägarna anser 66,7 procent att bilskatten är för hög mot 57,7 procent bland dem som ej har tillgång till bil. Lokalisering;- stödet till Norrland är för lågt, anser 70,0 procent av dem som bor i Norrland men en- dast 45,0 procent av dem som bor i övriga delar av landet. Samtliga dessa skillnader är signifikanta. Däremot är inställningen till villabeskattningen oberoende av om man själv äger villa eller ej. 40,5 procent av dem som äger villa anser skattema på egna hem för höga, mot 38,6 procent bland dem som ej bor i egna hem. Förklaringen till denna ringa skillnad kan möjligen vara att eget hem i form av villa, radhus, fritidshus är något som de allra flesta strävar efter.

I tabell 6.12 redovisas inställningen till speciella mål- och belastningsvärden efter skolutbildning och facklig anslutning. De som har läge skolutbildning är mera negati- va till kostnaderna för försvaret, skolväsen- det och u-landshjälpen. Även bilskatten,

Tabell 6.10 Samband mellan negativa aspirationer (missnöje med målvärden, belastningsvär- den och eget utbyte) och social orientering. Tau-b-koefficienter

-P!'l säerpae uto rad

(nasal-v) (Mommas! mrsp) XSPUESINWIW (lotsar-d) romersk

gud uro radexsumj omm (reiser-r) uogenmjap

-J,suroxur uro radmjsumj eniga dmlusuoummp usa dmmsuoumtxap mum SWPHQWIOHS

uopanzpjap mum! snara

Indikator

DRIQIUQUOS IOAuIUS mmm mnemo ?:

(13) (14) (15) 1 Rätt stor andel av våra _,zzs _,06s ,08S skatter går till me- ningslösa ändamål

V) N "1 | "fo Se __ VI Se _. VI m lx Ge _. VI

en lq 9. | VI "» "1 l

2 Regeringen har genomfört —,11 s —,138 ,145 en mängd onödiga reformer

3 Tycker Ni att Ni själv ,01 ,06 har fått större eller mindre nytta av sådana förmåner (som staten ger) än folk i allmänhet?

M Q

13 Vårt skattesystem ger en rättvis fördelning av skattebördan

20 Marginalskattema är alldeles för höga

31 Med hänsyn till de för- måner staten ger med- borgarna är skatterna inte för höga 32 Tycker Ni att den skatt Ni själv betalar är rim- lig med hänsyn till den nytta Ni har av samhället?

1 LO = 1, TCO/SACO = 0.

Tabell 6.1] Procent negativa till målvärden, belastningsvärden och utbyte. Särredovisning efter social orientering

Fackorganisation

LO

1 Rätt stor andel av våra skatter går till meningslösa ändamål % som instämmer

2 Regeringen har genomfört en mängd onödiga reformer % som instämmer

3 Tycker Ni att Ni själv har fått större eller mindre nytta av sådana förmåner (som staten ger) än folk i allmänhet?

% som svarar ”mindre nytta” 13 Vårt skattesystem ger en rättvis fördelning av skattebördan % som tar avstånd

20 Marginalskatterna är alldeles för höga % som instämmer

31. Med hänsyn till de förmåner staten ger medborgarna är skatterna inte för höga % som tar avstånd 52,0

32. Tycker Ni att den skatt Ni själv betalar är rimlig med hänsyn till den nytta Ni har av samhället? % som svarar ”nej" 45,8

Bastal 39 3

TCO SACO Övriga

38,2 30,3 64,2 40,6 31,4 56,4

48,8 45,8 132

Skolutbildning Viktigast är

Enbart Hö eän Upptäckts- folkskola Realexamen re examen risken Samvetet Samtliga

62,0 53,5 45,0 54,4 58,0 56,0 56,6 51,3 39,3 48,9 54,9 51,5

Vad anser Ni om ..... Skolutbildning

Enbart folk- skola

Real—

Fackorganisation

Högre än

reul- examen examen

TCO+ SACO

utgifterna till försvaret % som svarar "för höga"

utgifterna till socialvården % som svarar "för höga"

59,9 57,8

39,1

utgifterna till u-landshjälpen % som svarar "för höga" 30,8

utgifterna till skolväsendet % som svarar "för höga" 26,6

utgifterna till lokaliserings- stödet till Norrland % som svarar ”för höga" 6,5

u 'ftema till hälso- oc sjukvården % som svarar "för höga" 4,5

utgifterna till folkpensioner som svarar ”för höga" 4,2

24 . . . skattema för barnfamil'er % som svarar "för höga ' 25 . .. skatterna föro 'ta % som svarar " ör höga"

26 . . . bilskatten % som svarar "för höga"

27 . . . skatten på tobak % som svarar "för höga"

28 . . . skatten på alkoholvaror % som svarar "för höga"

29 . . . skatten på egna hem % som svarar "för hög"

30 . . . datten på förmögenheter % som svarar "för höga"

15 Om skatterna ytterligare behöver höjas bör man helst höja varuskatten % som instämmer

16 Den direkta skatten kan absolut inte höjas ytterligare % som instämmer

36,5

42,5

40,6 44,9 14,8

22.8

9,9

8,7

Bastal

skatterna på tobak och egna hem anser per- soner med läge skolutbildning oftare vara för höga. Däremot är de som har höge skol- utbildning oftare negativa till förmögenhets- skatten. 28,1 procent av dem med enbart folkskola är positiva till höge varuskatt mot 46,5 procent av dem som har mera än real- skola.

LO-anslutna anser oftare att försvarskost- naderna är för höga. Av de LO-anslutna an- ser 34,4 procent att kostnaderna för u-lands- hjälpen är för höga mot 14,8 procent bland

TCO-SACO-anslutna. Däremot är det något vanligare bland TCO- och SACO-anslutna att anse kostnaderna för socialvården som för höga. Skatterna för barnfamiljer, ogifta jäm- fört med gifta, bilskatten, tobaksskatten. alkoholskatten och skatterna på egra hem anser LO-anslutna oftare än TCO-SACO-an- slutna vara alltför höga. Endast 29,9 procent av LO-medlemmama är positiva till ökad varubeskattning mot 49,4 procent av TCO:s och SACOs medlemmar.

Tabell 6.13 Samband mellan negativa aspirationer (missnöje med målvärden, belastningsvärden och utbyte) och bakgrundsvariabler. Tau-b—koefficienter

Indikator (22)

Bostadsort (högre tätortsgrad)

Civilstånd (gift)

(23)

Rätt stor andel av våra skatter går till meningslösa ändamål

,02

Regeringen har genomfört en mängd onödiga reformer Tycker Ni att Ni själv har fått större eller mindre nytta av sådana förmåner (som staten ger) än folk i allmänhet?

,01

-—,O7s

,lOs

,075

Vårt skattesystem ger en rättvis —,00 fördelning av skattebördan Marginalskattema är alldeles för höga -—,02

,05

,05

Med hänsyn till de förmåner staten ger medborgarna är skatterna inte för höga Tycker Ni att den skatt Ni själv betalar är rimlig med hänsyn till den nytta Ni har av samhället

_,04

,08s

,03

—,03

6.6.5 Samband med bakgrundsvariabler

Beträffande sambanden mellan aspirationer och bakgrundsvariabler har inga förutsägelser .orts om riktningen. De har endast tagits med här i deskriptivt syfte. Möjligheten att förutsäga aspirationer som följd av aktuella positioner i köns-, ålders- och familjeroller har övervägts men fått släppas då det hade krävt ytterligare uppgifter om individerna än de enkla variabler som här har använts. Tabell 6.13 redovisar samband mellan indikatorer på aspirationsnivån och fyra bak- grundsvariabler. I tabell 6.14 återges utdrag ur motsvarande frekvenstabeller. Skillnaden mellan könen är som synes obetydlig. Män tycks dock enligt (32) oftare vara missnöjda med sitt utbyte. Med stigande ålder ökar andelen missnöjda enligt sex av de sju indika-

torema. I tjugoårsåldern instämmer 49,8 procent i påståendet ”Rätt stor del av våra skatter går till meningslösa ändamål”, medan det är 65,6 procent av dem som är i sextio- årsåldem. Civilståndet ger utslag för indika- tor 3 och 32. Andelen missnöjda med sitt utbyte är 10,2 procentenheter högre bland de ogifta (32).

6.6.6. Multivariat analys

6.6. 6.1 Inledning Eftersom sambanden mel- lan aspirationer och determinanter antagits vara av sammansatt natur, har det varit otill- räckligt att analysera dessa samband enbart med hjälp av enkla korstabuleringar. Av det- ta skäl har regressionsberäkningar utförts med indikatorema 1, 20 och 32 som beroen-

Tabell 6.14 Procent negativa till målvärden, belastningsvärden och utbyte. Särredovisning efter bakgrundsvariabler

Kön Ålder Civilstånd Bostadsort

Stad Stad Stor över under _ Indikator Man Kvinna 20—29 30—39 40—49 50—59 60—70 Gift Ogift stad 30000 30000 Övrigt Samtliga

1 Rätt stor andel av våra skatter

går till meningslösa ändamål % som instämmer 57,4 54,4 49,8 50,2 56,3 60,9 65,6 56,1 55,2 55,7 53,2 56,2 57,5 56,0

2 Regeringen har genomfört en mängd onödiga reformer % som instämmer 50,3 53,1 49,8 45,9 50,9 50,6 62,1 55,2 49,4 51,9 54,6 51,5

3 Tycker Ni att Ni själv har fått större eller mindre nytta av sådana förmåner (som staten ger) än folk i allmänhet? % som svarar ”mindre nytta” 37,2

13 Vårt skattesystem ger en rättvis fördelning av skattebördan % som tar avstånd 62,9

20 Marginalskatterna är alldeles för höga % som instämmer 71,5

31 Med hänsyn till de förmåner staten ger medborgarna är skatterna inte för höga % som tar avstånd 53,5 32 Tycker Ni att den skatt Ni själv betalar är rimlig med hänsyn till den nytta Ni har av samhället? % som svarar ”nej” 47,8 36,1 45,9 34,0 43,5 37,5 39,5 49,7 48,5 42,7 38,1 42,2 42,9

Bastal 709 506 288 258 226 214 818 392 233 251 188 545 1217

de variabler och med determinanterna som oberoende variabler. Beräkningarna har skett enligt två olika antaganden om sambandets form. I ena fallet, modell 1, har sambandet antagits vara linjärt, additivt och utan sam- spel. Oberoende variabler är 25 determinan- ter. I det andra fallet, modell 2, har samban- det antagits vara linjärt additivt, men inne- hållande även samspelseffekter. Endast ett begränsat antal viktiga determinanter har tagits med i beräkningarna. Beräkningarna av regressionssarnbandet genomfördes stegvis och avbröts när ej medtagna variabler icke längre gav signifikanta tillskott till den be- räknade ekvationen.

De kvalitativa variablerna har dikotomise- rats och dummyvariabler har införts för att uppfylla de krav som beräkningsprogrammet ställer. De regressionskoefficienter som åter- ges är estimat av ökningen i procenten miss- nöjda enligt resp indikator för aspirationer per enhet inom resp determinant. Även de- terminanterna är i stor utsträckning dikoto- miserade.

I tabell 6.15 återges nu resultatet av re- gressionsanalyserna med 27 oberoende vari- abler. De motsvarar de 25 determinanter som använts i föregående avsnitt. Två av dessa (skolutbildning och facklig anslutning) har som synes dikotomiserats. För samtliga variabler har i tveksamma fall de höga vari- abelvärdena angetts i tabellerna.

Som synes ger F-testen av regressionen signifikans vid samtliga tre analyser. Där- emot är den multipla korrelationskoifticien- ten tämligen liten. Den varierar mellan 0,259 och 0,341 , vilket visar att endast omkring 10 procent av variansen i de oberoende variab- lerna förklaras av regressionssambandet. Detta kan bero på ett flertal orsaker. En or- sak kan vara validitetsbrister, som behandlas i kapitel 3. En annan är att teoribildningen till vissa delar var felaktig; den modell som ligger till grund för regressionsanalysen kan ha varit alltför förenklad eller direkt felaktig. En viktig förklaring är emellertid de restrik- tioner på modellen som framtvingas av be- räkningsprogrammet.

I en modell med ett större antal variabler

som i den här aktuella situationen, måste de antaganden som beräkningsprogrammet fram- tvingar bli alltmera förenklade. Variabler har måst dikotomiseras, och denna reducering av data och förenkling av analysmodell kan orsa- ka att sambandet förefaller svagare än vad en mera fullständig analys kunde ha påvisat. I beräkningarna enligt modell 2, där enkla samspelstermer mellan vissa viktiga deter- minanter har tagits med har den maximala kapaciteten hos dataprogrammet utnyttjats. Med hänsyn till samtliga dessa begränsningar och de relativt höga värdena på F-testen) F- värdena är 3—6 gånger större än de kritiska värdena) har regressionsberäkningarna trots detta ansetts bekräfta de uppställda hypote- serna. Däremot är frågan om sambandens art, beträffande linjäritetsantagandet, effek- temas additivitet, förekomsten av sambands- effekter obesvarad. Modell 2 ger icke så mycket bättre resultat än modell 1, även om F—testen överlag entydigt ger signifrkans i samtliga fall. Då ingick emellertid endast ett fåtal av de 25 determinanterna i modell 2. När de enskilda variablemas relativa betydel- se beskrivs nedan sker detta således enligt antagandet att sambandet kan beskrivas med en bestämd matematisk modell.

6.6.6.Z Resultat enligt modell 1 I tabell 6.15 redovisas regressionskoefficienter för tre analyser enligt modell 1. Indikatorema 1, 20 och 32 är beroende variabler. Inkomsten samvarierar svagt, men positivt som var vän- tat, med alla tre indikatorema. Andelen missnöjda enligt indikator 1 växer från 20 000 till 40 000 kronor i egen inkomst med 4,4 procentenheter och med 10 pro- centenheter, då det gäller gemensam in- komst. Bland personer som har make utan inkomst (dvs i regel män med hemmafruar) är andelen missnöjda högre. Skillnaden är ca 7 procentenheter enligt indikatorema 1 och 32, och i båda dessa fall signifikant. Respon- dentemas levnadsstandard i form av ägande av vissa kapitalvaror och förmögenhet ger inte väntat utslag. Skuldindex ger däremot två signifikanta samband i väntad riktning. Andelen som instämmer i (1) är 14,9 pro-

Beroende variabler

Instämmandet i påståendet: "Rätt stor andel av våra skatter X går till meningslösa ändamål" (1) Instämmande i påståendet: "Marginalskatterna är alldeles för höga" (20) Nej-svar på frågan: "Tycker Ni att den skatt Ni själv betalar är rimlig med hänsyn till den nytta Ni har av

samhället?" (32)

Oberoende variabler

l Egen årsinkomst i 5 OOO-tals kr 2 Gemensam årsinkomst i 5 OOO-tals kr 3 Har förvärvsarbetande make/maka 4 Standardindex (hög standard) 5 Skuldindex (högt antal skuldtyper) 6 Ekonomin försämrad iår 7 Ekonomin försämrad i framtiden

0,0115 0,025s —0,069s 0,018 00262 0149& 0.091

0,001

0,004 0,0055 0,0178 0,053 0,027

0,007 —0,003$ —0,066

—0,024

8 Företagare 9 Haft extraarbete 10 Bekanta falskdeklarerar 11 Arbetskamrater falskdeklarerar

0.062S —0,022 —0,041

00588

0.011 —0,037 ——0,020

0,019

0,0195 0.054s 0,116s 0,063

12 LO—medlem 13 Medlem i TCO eller SACO 14 Har enbart folkskola 15 Har högst realexamen 16 Lämnat deklarationshjälp 17 Fått deklarationshjälp 18 Kunskaper om inkomstdekl (i-testet) 19 Kunskaper om avdragsdekl (a-testet) 20 Kunskap om påföljdssystemet (p-testet) 21 Aktivitetsindex 22 Offentligt anställd 23 Samvetsorienterad

0,026 —0,030 0,068s 0,045 0,008 _o,012 0,004 —0,002 0,009 —0,063s 0,008 —0,021

—0,034 —0,037 0,1115 0,0755 0,005 0,033 —0,006s —0,008 —0,007 —0,048s —0,012 0,016

—0,062s 0,035

—0,122 —0,073 0,040

—0_,006 _ 0,001 0,002

—0_,025s —0,063

24 Kön = man

25 Ålder 26 Civilstånd = gift 27 Bor i storstad

0,038 —0,001s —0,162

0,013

—0,04as 0,001 0,030 0,016

0,017

—0,003S 0,013s

—0,075

Intercept Multipel korrelationskoeftlcient Antal frihetsgrader, nämnare Antal frihetsgrader, täljare F-kvot Kritiskt F-värde

0,208 0,320 1596 27 6,978 1,49

0,843 0259 1596 26 4,41 1 1,50

0,510 0,341 1600 22 9552 1,55

centenheter större bland dem som anser sin ekonomiska situation sämre i år än tidigare och andelen bland dem som ser negativt på framtiden är 9,1 procentenheter större. Indi- kator 20 ger samma riktning på sambanden. Regressionsanalysen ger som synes ett resul- tat som bättre än de enkla korstabellerna överensstämmer med hypoteserna.

De som har tillgång till illegala medel till skattebrott väntades få högre aspirationer och därför oftare ge uttryck åt missnöje. Företagarna har större andelar missnöjda en-

ligt samtliga indikatorer. Enligt indikator 1 och 20 är de som haft extraarbeten mot för- modan mindre missnöjda. Skillnaderna är dock tämligen små. Däremot ger indikator 32 en 5,4 procentenheter större och signifi- kant större andel missnöjda, och här bekräf— tas således hypotesen. Bland dem som upp- ger sig ha bekanta som skattefuskar är ande- len missnöjda med det egna utbytet 11,6 procentenheter högre. Däremot är regres- sionskoefficienternas tecken mot förmodan negativt för de andra två indikatorema. De

som har arbetskamrater som falskdeklarerar är oftare missnöjda än de som inte har det enligt samtliga indikatorer. Även för denna grupp determinanter ger regressionsanalysen bättre överensstämmelse med hypoteserna.

LO-anslutna har en 5,6 procentenheter större andel missnöjda enligt indikator 1 än de TCO/SACO-anslutna, trots att skolutbild- ning liksom övriga determinanter har kon- stanthållits. Däremot motsvarar skillnaden vår förväntan då vi går till utbytet: LO-an- slutna har en 9,7 procentenheter mindre andel missnöjda än de TCO/SACO—anslutna.

De som har lägre skolutbildning anser som väntat oftare att ”skatterna går till meningslösa ändamål”. Andelen missnöjda är 4,5 procentenheter högre bland dem som har realexamen, och 6,8 procentenheter högre bland dem som enbart har folkskola, jämfört med dem som har mera än realexamen. Mot- svarande tal för instämmande i påståendet ”Marginalskatterna är alldeles för höga” är 7,5 och 11,1 procentenheter. Däremot stäm- mer inte resultaten med förväntan beträffan- de indikator 32.Koeff1cientema för deklara- tionshjälp och kunskaper tycks endast ge små skillnader utan speciell riktning. Med- lemskap och deltagande i föreningar innebär som väntat lägre andel missnöjda. Detta gäl- ler för två av de tre indikatorema, medan den tredje ej kom med i regressionsekvatio- nen. De som klassificerats som samvetsorien- terade är som väntat oftare nöjda med sitt utbyte (32). Skillnaden på 6,3 procenten- heter är signifikant.

6.6.6.3 Resultat enligt modell 2 Modell 2 förutsätter liksom modell ] linjära samband, men tar med samspel mellan vissa variabler. De determinanter som tagits med är egen års- inkomst, attityd till nuvarande ekonomisk status, förekomst av förvärvsarbetande make, företagare, facklig anslutning samt civilstånd. Med undantag av inkomstvaria- beln är dessa dikotomiserade. De båda klas- ser som fanns för dessa variabler resp tre för inkomsten (under 20 000 kr/år, 20—30 000, över 30 000) ställdes mot varandra för samt- liga par av variabler med undantag av kom-

binationen företagare/icke företagare —— fack- lig anslutning. De på detta sätt bildade sam- spelstermema ut|orde tillsammans med de ovan nämnda determinanterna de oberoende variablerna i de tre regressionsanalyserna en- ligt modell 2.

Regressionskoefficientema har använts för att skatta frekvenser i tabellerna 6.16—18. Några lågfrekventa celler under- trycks av utrymmesskäl i dessa tabeller. Kombinationema företagare och fackligt an- sluten återfmns därför inte i tabellerna. De som betecknats som företagare i tabellerna är således icke anslutna till någon fackorgani- sation, medan de som betecknas som LO- eller TCO/SACO-anslutna icke tillika kan vara företagare. Kategorin ”övriga” utgörs dessutom endast av dem som varken är före- tagare eller har facklig anslutning, dvs huvud- sakligen pensionärer samt tillfälligt förvärvs- arbetande. Den multipla korrelationskoeffi- cienten varierar mellan 0,207 och 0,290. Samtliga F-test ger emellertid signifikanta ut- slag.

Tabell 6.16 avser indikator 1. Följande trender föreligger. Höginkomstgruppen är oftare missnöjd än låginkomstgruppen när det gäller företagare. Bland LO—medlemmar- na är emellertid låginkomsttagama oftast kritiska. Bland TCO-SACO-anslutna varierar utfallet beroende på om man har förvärvsar- betande make eller ej. De som anser att den egna ekonomin har blivit sämre är oftare missnöjda. Differensen kan uppgå till ca 20 procentenheter bland höginkomstgruppens företagare, och 30 bland LO-anslutna, där den är som störst. Skillnaden mellan de gifta som har förvärvsarbetande make, dem som ej har det och de ogifta är tämligen obetydligi lägsta inkomstklassen men större i den över- sta. De som har 35 000 kr iegen årsinkomst och har förvärvsarbetande make, är relativt till dem som inte har det eller är ogifta ofta- re rnissnöjda. De väsentligaste differensemai tabellen finns emellertid mellan företagare, LO-anslutna och TCO-SACO-anslutna. Före- tagarna har generellt större andel som anser att ”rätt stor del av våra skatter går till meningslösa ändamål” och denna andel sti-

% Tabell 6.16 Procent som instämmer i påståendet ”Rätt stor andel av våra skatter går till meningslösa ändamål”. Särredovisning efter vissa determinanter

Gifta Ogifta Med förvärvsarbetande make Utan förvärvsarbetande make TCO/ TCO/ TCO/ Före- LO— SACO- Före- LO- SACO— Före- LO- SACO- Egen inkomst Egen ekonomi tagare anslutna anslutna Övriga tagare anslutna anslutna Övriga tagare anslutna anslutna Övriga

försämrad 76,9 74,1 44,0 66,6 74,7 71,9 41,8 64,4 71,0 68,2 38,1 60,7 15 000 kronor

ej försämrad 61,1 51,1 35,2 57,8 62,8 52,8 36,9 59,5 59,1 49,1 33,2 55,8 försämrad 71,7 60,4 60,4 60,4 78,9 75,8 44,9 67,5 78,9 75,8 44,9 67,5 ej försämrad 60,5 50,2 33,5 56,1 71,6 61,3 44,6 67,2 67,9 57,6 40,9 63,5 25 000 kronor

försämrad 96,7 64,1 52,1 74,7 84,0 51,4 39,4 62,0 80,3 47,7 35,7 62,0 ej försämrad 76,1 36,3 38,5 61,1 67,3 27,5 29,7 52,3 63,6 23,8 26,0 48,6

35 000 kronor

Tabell 6.1 7 Procent som instämmer i påståendet ”Våra marginalskatter är alldeles för höga”. Särredovisning efter vissa determinanter

Gifta Ogifta Med förvärvsarbetande make Utan förvärvsarbetande make TCO/ TCO/ ”PCO/ Före- LO- SACO- Före- LO- SACO- " Före— LO- SACO- Egen inkomst Egen ekonomi tagare anslutna anslutna Övriga tagare anslutna anslutna Ovriga tagare anslutna anslutna Övriga

försämrad 81,4 69,7 56,2 69,7 75,4 63,7 50,2 63,7 75,4 63,7 50,2 63,7

15 000 kronor ej försämrad 72,6 67,7 56,2 69,7 65,5 60,6 49,1 62,6 65,5 60,6 49,1 62,6 försämrad 87,2 68,8 68,1 81,6 92,4 74,0 73,3 86,8 92,4 74,0 73,3 86,8 ej försämrad 72,6 61,0 62,3 75,8 76,7 65,1 66,4 79,9 76,7 65,1 66,4 79,9 försämrad 73,5 83,8 73,0 86,5 82,2 92,5 81,7 95,2 82,2 92,5 81,7 95,2 ej försämrad 64,5 74,8 64,0 77,5 73,2 83,5 72,7 86,2 73,2 83,5 72,7 86,2

25 000 kronor

35 000 kronor

ger med inkomsten. De LO-anslutna ligger i låga inkomstlägen nära företagarna, i vart fall då de anser sin situation försämrad. Till skill- nad frän företagarna faller emellertid ande- len missnöjda med 10—20 procent till hög- lönegruppen. De som är anslutna till TCO eller SACO har genomgående en betydligt lägre andel missnöjda. De ligger ca 30 pro- centenheter lägre än de LO-anslutna i den lägsta inkomstgruppen vid ”försämrad eko- nomi”. [ den högsta inkomstgruppen ligger de fortfarande lägre än LO-anslutna men nu endast ca 10 procent. Vid 35 000 kronorin- komsten och ”ej försämrad ekonomi” har TCO-SACO—anslutna däremot en ungefär lika stor andel missnöjda som de LO-anslutna.

lndikator 20 rörande marginalskatterna redovisas i tabell 6.17. Även här är de som anser sin ekonomi försämrad oftare negativa. 1 det lägsta inkomstläget är företagarna mest negativa och TCO-SACO-anslutna minst ne- gativa. Andelen missnöjda bland både LO- och TCO-SACO—anslutna stiger med inkoms- ten. Vid 35 000 kr ligger LO-medlemmarna fortfarande med ca 10 procentenheter över TCO-SACO-folket och företagargruppen. 80— 90 procent av LO:s medlemmar instäm- mer i påståendet ”våra marginalskatter är all- deles för höga”.

Tabe.l 6.18 redovisar inställningen till eget utbyte. Äter har de som anser sin eko- nomi försämrad högre aspirationer. Skillna- den är störst bland de LO-anslutna. De som är ogifta är avsevärt oftare missnöjda än de gifta, i synnerhet jämfört med dem som har förvärvsarbetande maka. Dessa skillnader kan uppgå till 30 procentenheter. Ju högre inkomster man har desto oftare är man miss- nöjd med sitt utbyte. Detta gäller företagare såväl som LO-anslutna och TCO-SACO-an— slutna. Denna gång är emellertid andelen missnöjda störst bland LO—folket på alla in- komstnivåer. Andelen missnöjda stiger dess- utom kraftigast bland de LO-anslutna med högre inkomst. Mellan 15 000- och 35 000- kronorsinkomsten och vid försämrad ekono- mi är ökningen bland LO-anslutna 25—40 procentenheter, medan den bland företagar- na är 10—20 procentenheter. Vid 35 000 kr

är andelen missnöjda bland LO—anslutna med försämrad ekonomi resp 85,3, 98,8 och 100,0 procent för resp gifta med och utan förvärvsarbetande make samt ogifta. Motsva- rande andelar bland företagarna är 61,9, 75,4 och 90,0 procent, samt bland TCO- SACO-folket 52,9 66,4 och 81 procent. Dessa skillnader är förvånande, men kan för- klaras av den modell som använts. Sannolikt är det inte den fackliga anslutningen som sådan som är orsaken till resultaten. Som har framgått av kapitel 4 har 1,0-anslutna lägre skolutbildning, behöver oftare deklarations- hjälp, och har sämre kunskaper om deklara- tionsregler och påföljdssystemet. Dessa för- hållanden kan medföra att LO-anslutna är mindre informerade om de målvärden och belastningsvärden som tillgodoses, om utby- tet för olika grupper, samt om de samhälls- ekonomiska förhållanden i vidare mening som regeringen tagit hänsyn till vid förverk- ligandet av sina intentioner. Genom sitt arbe- te har TCO- eller SACO-anslutna dessutom större möjligheter att motta sådan informa- tion. Bristande kunskaper av detta slag bör öka risken för missnöje. I modell 2 var inte de ovan nämnda determinanterna med, var- för den högre andelen missnöjda bland LO- anslutna är bland TCO-SACO—anslutna bör kunna återföras till just bristande informa- tion. Modell 1, där dessa determinanter var med gav det väntade utfallet, nämligen en högre andel missnöjda enligt indikator 32 bland TCO-SACO-folket (ca 10 procenten— heter). Dessa resultat tycks således tyda på att den grupp som utgör tyngdpunkten i regeringspartiets väljarunderlag är mest miss- nöjd med det utbyte de har av skattebetalar- rollen, och att detta antagligen kan återföras till bristande information om och PR för regeringens finans- och skattepolitik, med därav följande lägre medvetenhet om mål- och belastningsvärden som är tillgodosedda.

6.7. Sammanfattning

] detta kapitel redovisades deklarantemas aspirationer, dvs anspråken på utbyte av skattebetalarrollen. De resultat som presen-

Tabell 6.18 Procent som svarar nej på frågan ”Anser Ni att den skatt Ni betalar är rimlig med hänsyn till den nytta Ni har av samhället”. Särredovisning efter vissa utbytesvariabler

Gifta Ogifta

Med förvärvsarbetande make Utan förvärvsarbetande make

TCO/ TCO] TCO/ Före- LO- SACO- Före- LO- SACO- Före- LO- SACO- Egen inkomst Egen ekonomi tagare anslutna anslutna Övriga tagare anslutna anslutna Övriga tagare anslutna anslutna Övriga

försämrad 50,0 52,6 35,3 39,3 56,6 59,2 41,9 45,9 71,2 73,8 56,5 60,5 ej försämrad 44,0 35,7 30,4 34,4 38,4 30,1 24,8 28,8 53,0 44,7 39,4 43,4 försämrad 50,2 53,5 37,0 41,0 63,7 67,0 50,5 54,5 78,3 81,6 65,1 69,1 ej försämrad 45,5 37,9 33,4 37,4 46,8 39,2 34,7 38,7 61,4 53,8 49,3 53,3 försämrad 61,9 85,3 52,9 56,9 75,4 98,8 66,4 70,4 90,0 100,0 81,0 55,0 ej försämrad 46,2 58,7 38,3 42,3 47,5 60,0 39,6 43,6 62,1 74,6 54,2 38,2

15 000 kronor 25 000 kronor 35 000 kronor

terats i det föregående överensstårnmer i sina huvuddrag med de hypoteser som ställdes upp. Skillnaderna är emellertid i regel tämli- gen små, vilket understryker att opinions- bildningen kring den här aktuella problema- tiken icke kan återföras till ett fåtal enkla faktorer. [ kapitel 1 har sagts att den opi- nion som mäts inte kan anses valid för de aspirationer som var relevanta vid valet mel- lan sanningsenlig och falsk deklaration: atti- tydförskjutningar i efterhand uppfattades som funktionella för det valda beteendet och individens självuppfattning. Dessa förhållan- den torde ha bidragit till att resultaten inte mera markant stöder hypoteserna.

Det är också viktigt att tänka på att de mätmetoder som här har använts, ger resul- tat som det är mindre meningsfullt att ge en tolkning i absolut bemärkelse. Andelen miss- nöjda är beroende av frågomas formulering, hur intervjupersonema uppfattat frågan osv. Olika indikatorer ger därför olika stora ande- lar positiva eller negativa. När det däremot gäller jämförelser mellan andelar i olika grup- per som svarar på visst sätt brukar man sätta större tilltro till mätmetoder av den typ som föreligger här.

De olika analysansatserna har gett något varierande resultat. Deklarantemas inkomst- förhållanden är av betydelse för aspirationer— na. De som har högre inkomster är t ex mera negativa till marginalskatterna, men redan i gruppen med mindre än 20 000 kr i inkomst anser två tredjedelar att ”marginalskatterna är alldeles för höga”. Bland dem som tjänar mera än 40 000 kr är det ytterligare 20 pro- centenheter. De som anser sin ekonomiska situation sämre än tidigare eller väntar sig en försämring är också oftare missnöjda. En sådan nedåtgående trend upplevs således som orättvis. De som har tillgång till illegala medel, dvs tillfällen att förvärva kunskaper och metoder för och tillämpa skattefusk har en högre aspirationsnivå än övriga. Således är företagare oftare missnöjda. Samma tendens har iakttagits bland dem som anser sig ha arbetskamrater och bekanta som falskdekla- rerar.

Det föreligger dessutom en tendens att

intervjusvaren präglas av respondenternas in- sikter i deklarationsförfarandet samt i vidare mening förutsättningar att bedöma regering- ens skattepolitik. Dessa förutsättningar kan man sluta sig till på indirekt väg genom att titta på respondenternas skolutbildning, del- tagande i föreningsliv, huruvida de är offent- ligt anställda eller ej, om de anlitat och läm- nat deklarationshjälp samt kunskaper om deklarationssystemet. Dessa variabler har även gett utslag åtminstone då det har rört sig om indikatorer som gäller föga konkreti- serade sarnmanfattande omdömen (t ex 1, 2 och 31). Facklig anslutning har visat sig vara av betydelse för individernas aspirationer. LO-medlemmar är emellertid mot förväntan oftare missnöjda än TCO- och SACO-anslut- na. Analysen visar att denna skillnad tende- rar att försvinna eller vänds då man kon- stanthåller faktorer som beskriver kunskaper om målvärden och belastningsvärden som tillgodosetts, om deklarationssystemet, samt i vidare mening om samhällets sätt att funge- ra. Detta föranledde tolkningen att LO—an- slutna är mindre informerade i dessa avseen- den varför de negativa sidorna, i synnerhet skattetrycket tillåts träda i förgrunden och leda till missnöje bland LO-medlemmar.

Möjligheter

7.1. Inledning

Med möjligheter avses individernas egen sub- jektiva uppfattning om de legala och illegala medel de anser sig ha för att tillgodose aspi- rationema. Mot denna subjektiva uppfatt- ning har ställts dess objektiva motsvarighe- ter, tillgång till illegala medel, som ingår som determinanter i modellen. Missnöje med de medel som står till buds leder till det psyko- logiska känslotillstånd som har kallats makt- löshet och utgör en form av alienation. Upp- levelsen av maktlöshet förutsätter att indivi- den önskar använda det aktuella medlet. En utgångspunkt för vårt resonemang är att individerna i första hand söker tillämpa de legala medlen. ! den mån det legala medlet icke räcker till, känner individen maktlöshet inför rollen som skattebetalare. Han kan eventuellt även göra det inför det illegala alternativet, i den män detta inte heller kan användas framgångsrikt.

I detta kapitel redovisas respondenternas inställning till utsikterna att påverka sin situation med legala resp illegala medel. Redovisningen-sker även här mot de i före- gående kapitel använda determinanterna.

7.2 Tillgången av legala och illegala medel

Den centrala tankegången i anomiskolans förklaring av awikande anpassning är att man i vissa strata icke förfogar över adekvata legala medel att nå vissa kulturellt acceptera-

de mål. Detta skapar ett starkare tryck mot awikelser, eftersom aspirationema placeras utom räckhåll. Clowards (1959) bidrag till teoribildningen var att introducera variatio- ner i tillgången till även de illegala medlen som ytterligare en relevant faktor. Valet mel- lan olika sätt att anpassa sig, antas även på- verkas av tillgången på illegala medel. Struk- turella skillnader antas således föreligga både beträffande tillgången till legala och illegala medel.

De legala medlen är den aktuella finans- och skattepolitiken dvs mål- och belastnings— värden staten tillgodoser. Det är vidare de gängse politiska medlen att förändra det stipulerade utbytet, tex röstning på ett oppositionsparti. Olika strata har objektivt sett ett varierande utbyte, men även olika stora utsikter att genom valbeteendet för- bättra utbytet. På samma sätt föreligger skill- nader vad gäller tillgången till de illegala medlen. Cloward (1959) diskuterar skillna- der mellan strata då det gäller att lära in resp praktiskt tillämpa legala eller illegala meto- der. Normer och beteendeformer lärs in i interaktion med andra i en kommunikations- process (jfr Sutherland och Cressey, 1955). Personer som behärskar metoderna förmed- lar de nödvändiga normerna och lär ut "hantverket". Kobrin (1959) ser graden av integration mellan de legitima och illegitima värdesystemen, och mellan dem som är bära- re av dessa värden, som en viktig faktor. Han beskriver tvä extrema typer av samhällen.

Den ena är ett samhälle där både det legala och det illegala norrnsystemet har brutit samman. Beteendet styrs ej längre av mer eller mindre modala normer, varför sättet att anpassa sig blir oorganiserat. Inlärning av de brottsbefrämjande värderingarna och brotts- tekniken försvåras i denna typ av samhälle. I den andra typen är både de legitima och ille- gitima värdesystemen väl utvecklade och organiserade, samt interagerar med varandra. Kontaktfrekvensen mellan deras bärare är hög och dessa möts kring vissa gemensamma aktiviteter och värderingar. Denna typ av samhälle underlättar överförandet av avvi- kande normer och värderingar och kunska- per om brottstekniken. Det kan hävdas att vårt samhälle kommer nära denna senare typ när det gäller graden av integritet mellan och organisation av de konforrna och awikande värdesystemen.

Den fysiska kontakten med bärare av det illegala värdesystemet är emellertid icke den enda förutsättningen för att individen kan förvärva de aktuella normerna och kunska- perna. Den normala skol- och yrkesutbild- ningen och kunskaper i vidare mening om samhällets sätt att fungera kan innebära en inlärning eller upptäckt av de legala eller ille- gala metoder som står till buds, utan att kon- takt med representanter för den brottsliga del- kulturen har förevarit. Detta gäller i synnerhet för manschettbrottslighet såsom skattebrott, förskingring, bedrägeri etc.

Det räcker emellertid inte att tillägna sig de aktuella normerna och behärska det tek- niska förfarandet. Individen måste dessutom komma i en situation där han bedömer utsik- terna för att framgångsrikt använda metoden som goda. Om det rör sig om falskdeklara- tion måste det dels löna sig, genom att den undanhållna skatten är tillräckligt hög, dels måste risken för att bli upptäckt och åtalad vara liten. När det gäller legala medel såsom valbeteendet måste oppositionen kunna er- bjuda ett bättre utbyte och sannolikheten för att det valda partiet kan påverka skatte— politiken vara hög.

7 .3 Makt och alienation i form av maktlös- het

Olika strata har således antagits ha olika god tillgång till legala resp illegala medel. Till differenser i tillgången av legala medel räknas de variationer som finns i skattebetalarrol- lens nuvarande utbyte och utsikterna att för- bättra detta utbyte genom val av politiskt parti. Tillgång till legala medel innebär makt att påverka den egna situationen i gynnsam riktning. Att vara mindre beroende av detta utbyte, tex p g a bättre inkomster, förmö- genhet etc innebär också en starkare makt- position. Det gör slutligen även bättre till- gång på illegala medel. Makten är potentiell och behöver ej vara medveten förrän aspira- tionema inte blir tillfredsställda. Detta inträf- far, som framgår av resonemanget i 6.4, då vissa ”rättvisekriterier” icke beaktas. Res- pondentemas egen subjektiva bedömning av tillgången till legala resp illegala medel antas därför samvariera med de aktuella aspiratio- nema. Medvetenhet om alternativa möjlig- heter uppstår därför i samband med relativ deprivation genom att individerna i denna si- tuation aktivt söker efter nya medel för att öka utbytet. Detta kan leda till alienation i form av maktlöshet eller medvetenhet om egna maktresurser, alltefter de faktiska möj- ligheterna att påverka utbytet på legal eller illegal väg. Å andra sidan kan denna medve- tenhet även uppkomma utan ett sökbeteen- de efter alternativa medel. Tillgången på ille- gala medel såsom låg upptäcktsrisk vid skat- tebrott kan vara lätt att observera. Oavsett aspirationer kan de i vissa fall små riskerna bli kända av stora delar av befolkning. I så fall förefaller även ett omvänt orsakssam- band mellan möjligheter och aspirationer plausibelt: aspirationsnivån stiger därför att man observerat tillgången till illegala medel. Sambandet mellan aspirationer och möjlig- heter antas därför vara funktionellt.

Ett tredje skäl för alienation i form av maktlöshet är att den kan vara funktionell för det beteendealternativ som väljs. Detta kan belysas av följande exempel, där vi til- lämpar ett balansteoretiskt resonemang. En

individ som väljer falskdeklaration men sam- tidigt upprätthåller vissa modala rättvisekri- terier som även delas av dem som ej skatte- fuskar, kan välja att skylla på att många andra har större möjligheter än han själv att skattefuska och även gör det. För att åter- ställa rättvisa differenser i utbytet tvingas han falskdeklarera. Skattefuskaren kan där- för komma att framstå som en person som upplever alienation i form av maktlöshet in- för illegala medel, medan de som icke falsk- deldarerar tycks vara mindre ofta alienerade. Denna balanseringsprocess kan ske helt omedvetet. Den kan också vara medveten och bör då närmast rubriceras som en validi- tetsbrist hos mätinstrumentet. Detta balanse- ringsaltemativ leder till hypoteser som är kontradiktoriska till de hypoteser som de förut nämnda orsakerna till maktlöshet kan ge upphov till, vilket skulle leda till att sam- banden suddas ut.

Maktlöshet inför legala resp illegala medel som ett psykologiskt känslotillstånd kan således antas uppkomma av följande tre huvudskäl:

la Vid förekomsten av relativ deprivation (maktlöshet inför legala medel)

lb Vid frånvaron av relativ deprivation (makt- löshet inför legala medel)

När tillgången till resp legala eller illegala medel objektivt sett är låg eller har låg observans

När alienation i form av maktlöshet är funktionell för balanseringen av en dis- sonant situation

Frånvaron av maktlöshet, och medveten- het om att man förfogar över illegala medel att förbättra utbytet behöver inte betyda att man även tillämpar dem. Detta är beroende av den rättviseideologi (”investeringar”) man företräder. Utsiktema att öka utbytet med illegala metoder kan vara goda, men förkas- tas trots detta om individen tex internalise- rat de konventionella normerna och därför betraktar illegalt vunna fördelar som orätt- Visa.

7.4 Indikatorer

7.4.1. Inledning

Indikatorema för möjligheter avser dels lega- la dels illegala medel för att förändra nuva- rande utbyte. Maktlöshet inför det legala medlet, dvs valbeteende och annan politisk påverkan, skulle kunna kartläggas genom att direkt fråga respondenterna huruvida de trodde att ett regeringsskifte skulle kunna ske och ha effekter i en för dem gynnsam riktning. Det föreföll emellertid tveksamt om en sådan frågeteknik skulle täcka den variation som skulle mätas. Istället valdes påståenden kring maktrelationen mellan medborgare och stat-myndigheter-politiker med anknytning till skatte- och finanspoliti- ken.

Illegala möjligheter kartlades genom att respondenterna fick göra en bedömning av möjligheterna att klara sig undan upptäckt ifall de valde att falskdeklarera.

7.4.2. Legala möjligheter

I tabell 7.1 redovisas fem påståenden som respondentema skulle ta ställning till. De båda första behandlar ”politikers” och ”myndigheters” makt i vidare bemärkelse medan de övriga knyter an till skatteproble- matiken. Som synes upplever en majoritet missnöje med maktfördelningen. Tendensen är kraftigast för det tredje påståendet, som avser skattetryckets storlek.

Inför den fortsatta analysen har ett index bildats över svaren på de fem påståendena. Indexpoäng har för legala möjligheter beräk- nats analogt med beskrivningen av svårighets- indexet i avsnitt 4.6.3.

7.4.3. Illegala möjligheter

Tabell 7.2 återger två indikatorer för illegala möjligheter. Drygt en fjärdedel uttrycker åsikten att de har vissa möjligheter att slippa upptäckt vid skattebrott. Ungefär lika många anser sig också (med viss tvekan) ha större möjligheter än folk i allmänhet.

Påstående

33 Våra politiker har fått alldeles för stor makt

34 Myndigheterna lägger sig alldeles för mycket i frågor som egentligen borde överlåtas till medborgarna själva 35 Skattebetalarna har alldeles för lite möjligheter att bestämma över hur hög skatten skall vara

36 Skattebetalarna borde få mera att säga till om, vad skatterna skall användas till

37 Skattebetalarna har ingen kontroll över vad skatterna används till

Stämmer

absolut knappast

44,6 20,0

32,5 27,1

Tabell 7.2 Attityder till illegala möjligheter. Procenttal

absolut inte Summa

5,5 100

8,8 100

Fråga 38 Anta att Ni själv skulle få lust

J a, i ] a, stort absolut sett

72,5

Nei, knappast

19,9 5,0

Ingen uppfatt— ning

0,4

att skattefuska. Tror Ni att myndigheterna då skulle kunna upptäcka att Ni hade skattefusket? 39 Tror Ni att Ni har större möjlig— 2,4 heter än folk i allmänhet att skattefuska utan att bli upptäckt?

7.5 Möjligheter och determinanter 7 .5.1 Inledning

I detta avsnitt återges samband mellan 5 indikatorer för möjligheter och 25 deter- minanter. Redovisningen omfattar (analogt med föregående kapitel) korrelationsmatriser (tau-b-koefticienter) samt vissa centrala frek- venstabeller. Den avslutas med regressions- analyser med determinanterna som oberoen- de variabler.

7 .5.2 Samband med utbytesvariabler

7.5.2.I Hypoteser Relativ deprivation, dvs situationer där aspirationema ej tillfreds- ställs, har antagits medföra maktlöshet inför

2,8 21,9 1,0

de legala medlen. Detta innebär att denna typ av alienation väntas förekomma oftare bland högre inkomsttagare, dem som ej har förvärvsarbetande maka, har låg levnadsstan- dard, är skuldsatta, samt har upplevt eller väntar sig försämrade ekonomiska förhållan- den för egen del. Skälen är desamma somi avsnitt 6.6.2.l angetts för relativ depriva- tion. Samtidigt motiveras dessa grupper att se sig om efter alternativa sätt att förbättra sitt utbyte genom att informera sig om illegala metoder. Med hänsyn till att upp- täcktsrisken i många fall är liten och kryp— hålen många bör ett sökande efter illegala medel leda till att dessa grupper i större ut- sträckning kommer att anse sig förfoga över illegala möjligheter.

Tau—b-koefficienter

Egen inkomst

Indikator

A .... V

Standardindex (hög standard) Nuvarande ekonomi försämrad Framtida ekonomi väntas

Skuldindex (förekomst av försämrad

Make förvärvsarbeta: (gäller enbart gifta) (skulder)

Gemensam inkomst

A N V

(5) (6)

34 Myndigheterna lägger sig alldeles för mycket i frågor som egentligen borde överlåtas till medborgarna själva

35 Skattebetalarna har alldeles för lite möjligheter att bestämma över hur hög skatten skall vara Index för legala möjligheter

—,oo .12S _,03 ,075

_,01 ,118

38 Anta att Ni själv skulle få lust att skattefuska. Tror Ni att myndigheterna då skulle kunna upptäcka att Ni hade skattefuskat?

39 Tror Ni att Ni har större möjligheter än folk i allmänhet att skattefuska utan att bli upptäckt?

__053 ,00 ,00

_,05S ,01 _,065

Det tredje skälet för uppkomsten av alie- nation, maktlöshet som funktionell för beteendet, verkar generellt mot de ovan specificerade hypoteserna. I den mån resulta- ten icke entydigt talar för den ena eller and- ra riktningen på sambanden kan hypoteserna icke entydigt testas utan att beteendet tas med i analysen.

7.5.2.2 Resultat I tabell 7.3 redovisas korrelationskoefticienter för tre indikatorer för legala möjligheter (två påståenden och ett index för legala möjligheter) samt de båda indikatorema för illegala möjligheter. Tabellerna 7.4—5 åteger utdrag ur motsva- rande frekvenstabeller för vissa av samban- den.

Samband i tabell 7.3 som kursiverats går i den riktning hypoteserna förutsäger om reso- nemanget av typ 1 eller 2 enligt 7.3 är rik- tigt. ! den man bedömningen av möjligheter

är funktionell för valt beteende väntas sam- banden i stället bli omvända. Som synes går ett flertal samband mellan legala möjligheter och determinanter emot hypoteserna. För legala möjligheter (34 och 35) har endast 4 av de 14 sambanden väntat tecken. Lägre inkomsttagare är mot förmodan oftare nega- tiva till legala möjligheter. Som framgår av tabell 7.4 instämmer hela 85,0 procent av dem som tjänar högst 20 000 kr i (35) medan endast 68,9 procent av dem som tjä- nar mera än 40 000 kr gör det. Det ligger nära till hands att misstänka inverkan från skillnader i utbildning, vilket emellertid kommer att prövas i samband med den mul- tivariata analysen. ] tabell 7.5 bekräftas dock hypotesen om ett samband mellan relativ deprivation och maktlöshet inför legala medel. 55,2 procent av dem som anser sin ekonomiska ställning förbättrad klassificeras enligt (34) som alienerade mot 67,6 procent av dem som anser den försämrad.

Tabell 7.4 Procent negativa till legala möjligheter och positiva till illegala möjligteter. Särredovisning efter inkomstförhållanden

Indikator

34. Myndigheterna lägger sig alldeles för mycket i frågor som egentligen borde överlåtas till med orgama själva % som instämmer

35. Skattebetalarna har alldeles för lite möjligheter att bestämma över hur hög skatten skall vara % som instämmer

38 Anta att Ni själv skulle få lust att skatte- fuska. Tror Ni att myndigheterna då skulle kunna upptäcka att Ni hade skattefusket? % som icke svarar ”ja, absolut" 39 Tror Ni att Ni har större möjligheter än folk i allmänhet att skattefuska utan att bli upptäckt?

% som icke svarar "nej, absolut inte"

Bastal

Egen inkomst i 1000 kr —20 20—30

Gemensam inkomst i 1000 kr 30—40 40— —20 20—30

Förvärvsarb make

30—40 40— Ja Nej Ogift

26,4 28,4 24,6 29,8 31,1 24,5 24,1 25,3 452 308 209 202

Tabell 7.5 Procent negativa till legala möjligheter och positiva till illegala möjligheter. Särredovisning efter attityd till nuvarande och framtida ekonomi

Respondentens ekonomi Respondentens ekonomi väntas

har för- är oför- bli för- bli oför- bli för- Indikator bättrats ändrad bättrad ändrad sämrad Samtliga

34 Myndigheterna lägger sig alldeles för mycket i frågor som egentligen borde överlåtas till medborgarna själva % som instämmer 35 Skattebetalarna har alldeles för lite möjligheter att bestämma över hur hög skatten skall vara % som instämmer

38. Anta att Ni själv skulle få lust att skattefuska. Tror Ni att myndigheterna då skulle kunna upptäcka att Ni hade skattefuskat?

% som icke svarar "ja, absolut”

39. Tror Ni att Ni har större möjligheter än folk i allmänhet att skattefuska utan att bli upptäckt? % som icke svarar "nej, absolut inte”

Bastal

Tabell 7.6 Samband mellan indikatorer för möjligheter (maktlöshet) och faktisk tillgång till illegala medel. Tau-b-koefficienter

Indikator

34 Myndigheterna lägger sig alldeles för mycket i frågor som egentligen borde överlåtas till medborgarna själva 35 Skattebetalarna har alldeles för lite möjlig- heter att bestämma över hur hög skatten skall vara Index för legala möjligheter 38 Anta att Ni själv skulle få lust att skatte- fuska. Tror Ni att myndigheterna då skulle kunna upptäcka att Ni hade skattefuskat? 39 Tror Ni att Ni har större möjligheter än folk i allmänhet att skattefuska utan att bli upptäckt?

Förutsägelsema om en mera positiv syn på de egna illegala möjligheterna får ett bätt- re stöd i tabellema. Av de 14 sambanden i tabell 7.3 går 8 i väntad riktning varav 5 sig- nifikant. Egen inkomst ger denna gång starkt utslag. Enligt tabell 7.4 och indikator 38 anser sig 22,8 procent av dem som tjänar mindre än 20 000 ha utsikter att undgå upp- täckt mot 44,9 procent av dem som tjänar över 40 000 kronor. Av de gifta som har för- värvsarbetande maka/make är det 21,8 pro- cent mot 32,4 procent bland dem vars maka/make ej förvärvsarbetar. Resultaten i tabell 7.5 ger inga entydiga utslag.

7.5.3 Samband med faktisk tillgång till ille- gala medel

7.5.3.I Hypoteser Det nuvarande deklara- tionssystemet gynnar vidare vissa grupper, tex egna företagare och extraarbetande. Det ger dem större tillgång till medel att undan- hålla skatter. Detta förhållande samt kontak-

Tagit extraarbete

Bekanta falskdeklarerar _| C Arbetskamrater falsk- a 5 deklarerar

_,11s

ter som bidrar till förmedling av illegala tek- niker medför att dessa anser sig relativt till an- dra ha bättre illegala möjligheter. Även andra som kommer i kontakt med personer som falskdeklarerar informeras om brottsliga vär- deringar och tekniker för skattefusk. Detta antas bidra till att dessa grupper anser sig ha bättre illegala möjligheter. När illegala möj- ligheter blir kända stiger aspirationsnivån (jfr avsnitt 6221). Samtidigt nedvärderas de legala medlen.

7.5.3.2 Resultat Resultaten i tabell 7.6 tycks bekräfta hypoteserna vad gäller makt- löshet inför illegala medel. Av 8 samband går 7 i väntad riktning, och samtliga är signifi- kanta. Medan indikator 38 icke ger utslag för företagarna gör indikator 39 det. 41,0 pro- cent av företagarna tar icke kategoriskt avstånd från tanken att de skulle ha bättre illegala möjligheter än ”folk i allmänhet”. Motsvarande procenttal bland löntagarna är 25,6. De som extraarbetat anser sig betydligt oftare ha illegala möjligheter. De kraftigaste

Tabell 7. 7 Procent negativa till legala möjligheter och positiva till illegala möjligheter. Särredovisning efter faktiska illegala möjligheter

Haft extraarbete

Anser att skattefusk förekommer hos

Indikator

Bekanta Arbetskamrater

J a Nej Ja Nej Samtliga

34 Myndigheterna lägger sig alldeles för mycket i frågor som egentligen borde överlåtas till medborgarna själva % som instämmer 35 Skattebetalarna har alldeles för lite möjlig- heter att bestämma över hur hög skatten skall vara % som instämmer

38 Anta att Ni själv skulle få lust att skattefuska. Tror Ni att myndigheterna då skulle kunna upptäcka att Ni hade skatte skat?

”-

% som icke svarar ja, absolut”

39 Tror Ni att Ni har större möjligheter än folk i allmänhet att skattefuska utan att bli upptäckt? % som icke svarar "nej, absolut inte”

18,9 41,6 20,4 27,1 19,9 36,1 21,4 27,1

Bastal

608 378 653 1217

differensema får man dock för indelningen kunskap om/kontakt med personer som praktiserar skattebrott: andelen som enligt indikatorema 38 och 39 anser sig förfoga över vissa illegala medel är ca dubbelt så hög bland dem som har bekanta eller arbetskam- rater som falskdeklarerar som bland dem som inte har det.

Hypotesema beträffande alienation inför legala medel bekräftas beträffande företagar- na, men inte för övriga grupper med objek- tivt sett bättre tillgång till illegala medel.

7.5.4 Samband med social orientering 7.5.4.1 Hypoteser Vi anknyter återigen till resonemang i föregående kapitel (avsnitt 6.6.4.l). Medlemskap i grupper som av ideo- logiska skäl står nuvarande regeringsparti nära innebär ett starkare normativt tryck att avstå från beteenden som motverkar dess skattepolitiska intentioner. Dessutom antas dessa intentioner bättre än de övriga partier- nas tillgodose egna intressen. Dessa förhål- landen väntas medföra lägre motivation att informera sig om och lära in tekniken för skattebrott samt de brottsliga värderingarna, vilket väntas leda till att man bedömer de illegala medlen som mindre effektiva. Sam- tidigt väntas de legala möjligheterna bedö- mas mera positivt. De som är medlemmar i LO väntas därför oftare redovisa maktlöshet inför illegala medel, men mera sällan makt- löshet inför legala medel. Större kontaktyta, erfarenheter och kun- skaper om samhällets samt skatte- och dekla- rationssystemets sätt att fungera väntas med- föra en mera positiv attityd till de egna möj- ligheterna, både då det gäller legala och ille- gala medel. Högre skolutbildning, att vara offentligt anställd, medlem i föreningar och att ha bättre kunskaper om deklarationsför- farandet väntas därför mera sällan leda till alienation inför legala och illegala medel. Intemalisering av normen att avstå från skattefusk väntas vidare leda till att motiv för kontakt med den illegala delkulturen sak- nas. De egna möjligheterna att förbättra ut-

bytet med illegala medel anses därför vara små. Eftersom intemalisering av de konven- tionella normerna är tecken på att individen accepterat det stipulerade utbytet och de legala medlen är sannolikheten för maktlös- het inför de legala medlen lägre.

7.5.4.2 Resultat I tabell 7.8 redovisas tau- b-koefficienter för sambanden mellan indika- torer för möjligheter och social orientering och i tabell 7.9 utdrag ur vissa frekvenstabel- ler. Som synes är överensstämmelsen med hypoteserna denna gång tämligen god. An- tagandet att en större kontaktyta, erfaren- heter och kunskaper (determinanterna 12—19) mindre ofta medförde alienation i form av maktlöshet inför legala möjligheter får starkt stöd. Samtliga samband går ivän- tad riktning och är dessutom signifikanta med ett undantag. Även förutsägelsema be- träffande illegala möjligheter har bekräf— tats detta gäller dock endast för (38). De som har högre skolutbildning, är offentligt anställda, lämnar deklarationshjälp eller klarar sig utan sådan hjälp, samt de som har bättre kunskaper om deklarationsregler och påföljdssystemet anser sig oftare ha vissa möjligheter att falskdeklarera utan att bli upptäckta. 7 av 8 samband har väntat tecken, och 6 är signifikanta. ReSpondenter- nas skolutbildning ger det kraftigaste utsla- get. Andelen som enligt indikator (38) anser sig ha vissa möjligheter att undgå upptäckt vid falskdeklaration är 20,9 procent bland dem som enbart har folkskola mot 44,0 procent bland dem som har mera än realexa- men. Andelen som instämmer i (34) är där- emot 63,8 procent bland dem som enbart har folkskola och 47,0 procent bland dem som har mera än realexamen. Vår förväntan att LO-medlemmar mera sällan skulle uppleva maktlöshet inför legala medel bekräftades inte. TCO- och SACO-an- slutna är betydligt oftare positiva till de lega- la möjligheterna. Det ligger nära till hands att förklara detta med att TCO- och SACO- anslutna just genom sin yrkesställning har bättre kunskaper om dessa möjligheter. De ligger även högre på detenninantema 12—19.

Tabell 7.8 Samband mellan möjligheter (maktlöshet) och social orientering. Tau-b-koefflcienter

repijgjpd urö redaxsuml arägn

(msn-d)

säerpxe tuo radaippuml 913911

(li-313914?) uoummep

-1stuö>[ur uro redexsunx arägu

(mineraler

innen) xavmszamuw (tetsa-!) Homme? dqusuouamläläp mum

pmeiueuosrexures Dumma JBWUGJJO

djgquuopemmop nåd ämvumnloxs 913911

I malpour-O'I

A [x -—1 v A ND '— v

(19) (20) —,07s ,07

Indikator (13)

m 00 ©

| rn 00 Ö |

34 Myndigheterna lägger sig alldeles för _,095 mycket i frågor som egentligen borde överlåtas till medborgarna själva 35 Skattebetalarna har alldeles för lite —,05s möjligheter att bestämma över hur hög skatten skall vara

Index för legala möjligheter —,085

_,05S —,01

:» lq Q

I

”_, & N &_ 1

38 Anta att Ni själv skulle få lust att —,095 skattefuska. Tror Ni att myndigheterna då skulle kunna upptäcka att Ni hade skattefu skat?

39 Tror Ni att Ni har större möjligheter än folk i allmänhet att skattefuska utan att bli upptäckt?

1 LO = l,TCO/SACO = 0

Tabell 7. 9 Procent negativa till legala möjligheter och positiva till illegala möjligheter. Särredovisning efter social orientering

Fackorganisation Skolutbildning Viktigast är

Högre än Enbart Real- real- Upptäckts- Indikator LO TCO folkskola examen examen risken Samvetet Samtliga

34 Myndigheterna lägger sig alldeles för mycket i frågor som egentligen borde överlåtas till medborgarna själva % som instämmer 35 Skattebetalarna har alldeles för lite möjlig- heter att bestämma över hur hög skatten skall vara % som instämmer

38 Anta att Ni själv skulle få lust att skattefuska. Tror Ni att myndigheterna då skulle kunna upp- täcka att Ni hade skattefuskat?

% som icke svarar ”ja, absolut"

39 Tror Ni att Ni har större möjligheter än folk i allmänhet att skattefuska utan att bli upptäckt?

% som icke svarar ”nej, absolut inte”

Bastal

cienter

Indikator

Bostadsort (högre)

3 3 tätortsgrad)

Civilstånd (gift)

(22)

34 Myndigheterna lägger sig alldeles För mycket i frågor som egentligen borde överlåtas till medborgarna själva

35 Skattebetalarna har alldeles för lite möjlig- heter att bestäma över hur hög skatten dcall vara

Index för legala möjligheter

b w

38 Anta att Ni själv skulle få lust att skattefuska. Tror Ni att myndi att Ni hade skatte skat? 39 Tror Ni att Ni har större möjligheter än folk i allmänhet att skattefuska'utan att bli upptäckt?

_,04

eterna då skulle kunna upptäcka

—,06s

De positiva sambanden skulle därför försvin- na om dessa variabler kunde konstanthållas. Detta tolkningsaltemativ kan belysas av den följande multivariata analysen. Däremot stämde hypotesen att LO-anslutna anser sig ha sämre möjligheter att undgå upptäckt vid falskdeklaration detta gäller dock endast enligt (38). Endast 21,1 procent av de LO- anslutna anser sig ha vissa möjligheter att undgå upptäckt, mot 40,2 procent av de TCO-anslutna och 46,5 procent av de SACO-anslutna.

7.5.5 Samband med bakgrundsvariabler

I tabell 7.10 återges tau-b-koefflcienter för sambanden mellan indikatorer för möjlighe- ter och bakgrundsvariabler. Tabell 7.11 inne- håller utdrag ur motsvarande frekvenstabel- ler. Som synes samvarierar kön signifikant med samtliga indikatorer för möjligheter. Kvinnor är oftare missnöjda med de legala möjligheterna, men män anser sig oftare ha möjligheter att falskdeklarera utan att bli upptäckta. Skillnaderna mellan könen är dock endast i storleksordningen 10 procent-

enheter. Det kan tänkas att detta utfall kan tillskrivas en mera explorativt-agressiv manlig könsroll. Bland äldre tycks finnas en viss ten- dens till maktlöshet inför de legala medlen. De yngre anser sig även ha bättre illegala möjligheter än de äldre. Civilstånd och bo- stadsort ger inget utslag.

7.5.6 Multivariat analys

7.5. 6.1 Inledning Analogt med tillväga— gngssättet vid den multivariata analysen som redovisats i föregående kapitel har re- gressionsanalys utförts av tre indikatorer för möjligheter. Bland de beroende variablerna ingår indexet för legala möjligheter. De som genomsnittligt tagit avstånd från påstående- na som ingår i indexet för legala möjligheter (indexpoäng 5—19) har fått värdet 0 och övriga (indexpoäng 20—35) värdet 1 i regres- sionssekvationen. Detta betyder att positiva regressionskoefficienter betecknar ökrling i andelen alienerade inför legala medel för var- je tillskott i de oberoende variablerna i den riktning som anges. De båda övriga beroende variablerna är indikatorema 38 och 39 röran-

Tabell 7.1] Procent negativa till legala möjligheter och positiva till illegala möjligheter. Särredovisning efter bakgrundsvariabler Kön Ålder Civilstånd Bostadsort

Stad Svar Stor- över under lndikator Man Kvinna 20—29 30—39 40—49 Gift Ogift stad 30000 30000 Övrigt

34 Myndigheterna lägger sig alldeles för mycket i frågor som egentligen borde överlåtas till medborgarna % som instämmer 57,5 60,8

35 Skattebetalarna har alldeles för lite möjligheter att bestämma över hur hög skatten skall vara % som instämmer 79,2 88,3

38 Anta att Ni själv skulle få lust att skattefuska. Tror Ni att myndigheterna då skulle kunna upptäcka att Ni hade skattefuskat? % som icke svarar "ja, absolut" 30,4 22,5

39 Tror Ni att Ni har större möjligheter än folk i allmänhet att skattefuska utan att bli upptäckt? % som icke svarar "nej, absolut inte 30,4 22,2 33,3 27,4 25,1 31,2 26,2 25,4 36,0 26,8

Bastal 709 506 288 230 818 392 233 251 188 545

Beroende variabler Index för legala möjligheter (maktlöshet) Lämnat annat svar än ”ja, absolut” på frågan: ”Anta att Ni själv skulle få lust att skattefuska. Tror Ni att myndig- heterna då skulle kunna upptäcka att Ni hade skattefuskat?" (38)

Lämnat annat svar än ”nej, absolut inte” på frågan: ”Tror Ni att Ni har större möjligheter än folk i allmänhet att skattefuska utan att bli upptäckt?" (39)

X

Oberoende variabler

] Egen årsinkomst i 5 000 kr 2 Gemensam årsinkomst i 5 000 kr 3 Har förvärvsarb make/maka 4 Standardindex (hög standard) 5 Skuldindex 6 Ekonomin försämrad iår 7 Ekonomin försämrad i framtiden

8 Företagare 9 Haft extraarbete 10 Bekanta falskdeklarerar ll Arbetskamrater falskdeklarerar

12 LO-medlem 13 Medlem i TCO eller SACO 14 Har endast folkskola 15 Har endast realexamen (motsv) 16 Lämnat deklarationshjälp 17 Fått deklarationshjälp 18 Kunskaper om inkomstdekl (i—testet) 19 Kunskaper om avdragsdekl (a-testet) 20 Kunskaper om påföljdssystemet (p-testet) 21 Aktivitetsindex 22 Offentligt anställd 23 Samvetsorienterad

24 Kön = man

25 Ålder 26 Civilstånd = gift 27 Bor i storstad

lntercept Multipel-R Antal frihetsgrader, nämnare Antal frihetsgrader, täljare F-kvot

Kritiskt F-värde

de illegala möjligheter. Regressionsanalyser har utförts enligt både modell 1 och 2. De oberoende variablerna resp samspelstermerna är identiska med de i föregående kapitel redovisade. Den principiella diskussionen i avsnitt 6.7.2 rörande analysmodellema och det tekniska förfarandet gäller även här.

7.5.6.2 Resultaten enligt modell 1 Även nu ger alla tre F-test signifikans, och F-kvoter som är 3—5 gånger de kritiska värdena. Fort-

farande är dock den multipla korrelations- koefflcienten låg och endast omkring 10 pro- cent av variationen förklaras av regressions- ekvationen.

Vi kan nu jämföra resultaten av regres- sionsanalysema som redovisas i tabell 7.12 med dem som erhölls i den tidigare analysen i avsnitt 7.5. Beträffande indexet för legala möjligheter flnner man en signifikant för- skjutning av ca 12 procentenheter mellan 20 000 kronor och 40 000 kronor i egen in-

komst i andelen missnöjda. Detta innebär stöd för hypotesen, som inte bekräftades vid den tidigare analysen p g a inverkan av andra determinanter. Däremot ger den gemensam- ma inkomsten fortfarande oväntat utslag. Förekomst av förvärvsarbetande make gav inte något signifikant bidrag till regressions- ekvationen och har därför inte kommit med i ekvationen. Standardindex ger ett oväntat men svagt utslag. Skuldsättning är som vän- tat korrelerad med missnöje med legala möj- ligheter, som även är vanligare då man anser sin ekonomi försämrad eller väntar sig att den skall bli det.

Företagarna uttrycker också oftare makt- löshet inför legala medel liksom de som ex- traarbetar. Andelen missnöjda bland dem är 12,6 procentenheter högre enligt denna indi- kator. Hypotesen bekräftas även beträffande extraarbete, men ej vad gäller andras deklara- tionsbeteende.

Även när det gäller illegala möjligheter stämmer resultaten från regressionsanalysen rätt väl överens med hypoteserna vad gäller utbytesvariabler. Endast Standardindex tycks inte ha fungerat som väntat. Kraftiga sam- band föreligger för de determinanter som avser den faktiska tillgången till illegala medel. Bland dem som extraarbetar är ande- len som icke kategoriskt förnekar (”Nej, absolut inte”) att de har bättre möjligheter än ”folk i allmänhet” 14,8 procentenheter högre. Motsvarande andel är 7,4 procenten- heter bland företagarna, 4,8 bland dem som har bekanta som skattefuskar och 14,4 pro- centenheter som har arbetskamrater som gör det.

Medan resultaten från den tidigare analy- sen gav starkt stöd åt hypoteserna rörande maktlöshet inför legala medel vid varierande social orientering ger regressionsanalysen ett sämre resultat. De som har högre skolutbild- ning upplever enligt tabell 7.12 oftare makt- löshet inför legala medel. Förklaringen ligger kanske i att de lågutbildade som ju ofta är lågavlönade i större utsträckning anser sig få gehör för sina intressen hos nuvarande rege- ring— jämfört med alternativen. De högut- bildade skulle därför oftare uppleva maktlös-

het inför legala medel. I detta fall får skolut- bildning en tolkning utöver den hittills an- vända. De LO-anslutna är också mot förvän- tan något oftare (6 procentenheter) negativa till legala möjligheter än de TCO-SACO-an- slutna, medan de som ej är fackligt anslutna till de tre stora organisationerna ligger högst. Det är möjligt att detta resultat, som alltså står i strid med hypoteserna, kan återföras till skillnader i medintlytande för gruppema i arbetslivet och i sandråhet i övrigt. Skillna- derna är emellertid små och möjligheten för metodologiska brister genom den förenkling som analysmodellen innebär kan icke uteslu- tas. De som är offentligt anställda, deltar i föreningslivet samt har bättre kunskaper om deklarations- och påföljdssystemet är mindre ofta alienerade. Däremot visar sig andelen missnöjda mot förmodan större (8,9 pro- centenheter) bland dem som lämnat deklara- tionshjälp. Slutligen visade det sig som för- modat att de samvetsorienterade hade en svag tendens till lägre andel alienerade.

LO-anslutna uppger sig däremot som vän- tat mindre ofta förfoga över illegala medel än TCO-SACO-anslutna, medan icke anslut— na till dessa organisationer ligger högst. Det rör sig dock om tämligen små differenser. De som har lägre skolutbildning tycks anse sig ha tillgång till bättre illegala medel — det gäl- ler i vart fall för indikator 38. Övriga variab- ler avseende social orientering ger endast små och spridda utslag.

7.5.6.3 Resultaten enligt modell 2 Regres- sionsanalysen enligt modell 2 ger resultat som i viss mån påminner om dem som er- hölls beträffande analys enligt modell 2 av individernas uppfattning om målvärden, belastningsvärden och utbyte (se avsnitt 6.7.4). När det gäller index för legala möjlig- heter som behandlas av tabell 7.13 tycks in- delningsgrundema inkomst, civilstånd och förekomst av förvärvsarbetande make endast ge obetydliga skillnader. Som i analysen i föregående kapitel ger de som anser sin situa- tion försämrad något oftare uttryck åt miss- nöje. De stora skillnaderna ligger mellan företagare, LO-anslutna, TCO-SACO-anslut-

Tabell 7. 13 Procentuell andel som enligt index för legala möjligheter uttryckt maktlöshet (de som genomsnittligt på de fem ingående påståendena varit negativa till legala medel). Särredovisning efter vissa determinanter

Gifta Ogifta

Med förvärvsarbetande make Utan förvärvsarbetande make

Före- LO- 3286. Före— LO- gggå) Före- LO- 5586 Egen inkomst Egen ekonomi tagare anslutna anslutna Övriga tagare anslutna anslutna Övriga tagare anslutna anslutna Övriga försämrad 90,7 91,4 71,1 83,9 90,3 91,0 70,7 83,5 89,0 89,7 69,4 82,2 ej försämrad 92,8 89,7 69,2 87,9 86,4 83,3 68,7 81,5 85,1 82,0 67,4 80,2 försämrad 86,1 82,3 75,8 88,6 93,3 89,6 83,0 95,8 92,0 88,3 81,7 94,5 ej försämrad 81,6 74,1 73,2 86,0 82,8 75,3 74,4 87,2 81,5 74,0 73,1 85,9 försämrad 91,0 100,0 77,3 90,1 87,1 97,0 73,4 92,8 85,8 95,7 72,1 84,9 ej försämrad 87,2 93,3 75,4 88,2 79,2 83,4 65,5 78,3 76,0 82,1 64,2 77,0

15 000 kronor 25 000 kronor 35 000 kronor

Tabell 7.14 Procentuell andel som besvarar frågan ”Anta att Ni skulle få lust att skattefuska. Tror Ni att myndigheterna då skulle kunna upptäcka att Ni hade skattefuskat?” (38) med ”nej, absolut inte”, ”nej, knappast” eller ”ja, kanske”. Särredovisning efter vissa determinanter

Gifta Ogifta Med förvärvsarbetande make Utan förvärvsarbetande make TCO/ TCO/ TCO/ Före- LO- SACO- _ Före- LO- SACO- __ LO- SACO- Egen inkomst Egen ekonomi tagare anslutna anslutna Övriga tagare anslutna anslutna Ovriga anslutna anslutna

försämrad 16,4 16,2 30,1 20,8 21,1 20,9 34,9 25,5 21,3 35,2 ej försämrad 26,3 13,8 29,2 19,9 34,4 21,9 37,3 28,0 22,3 37,7

15 000 kronor

försämrad 15,0 25,7 39,0 29,7 23,8 34,5 47,8 38,5 34,9 48,2 25 000 kronor ej förämrad 17,6 16,0 30,8 21,5 29,8 28,2 43,0 33,7 28,6 43,4 försämrad 34,9 17,9 58,9 49,6 33,9 16,9 57,9 48,6 17,3 58,3 ej försämrad 32,1 2,8 45,3 36,0 34,5 5,2 47,7 38,4 5,6 48,1

35 000 kronor

na och kategorin övriga. Medan andelen alienerade enligt den här aktuella definitio- nen är ungefär lika hög (närmare 90 procent) i det lägsta inkomstläget bland företagarna och LO-folket, tycks andelen sjunka något bland företagarna, men stiga svagt bland de LO-anslutna vid stigande inkomst. Vid 35 000 kronor har således LO-anslutna ge- nomgående den största andelen alienerade inför legala medel. De TCO-SACO-anslutna håller sig i regel 10 till 30 procentenheter lägre än de LO-anslutna, medan kategorin övriga ligger mellan dem. Även här kan för- klaringen delvis ligga i LO-medlemmarnas ofta lägre skolutbildning, sämre tillfällen till förmedling av kunskaper om och därmed även positiva attityder till de legala möjlig- heterna.

Tabellerna 7.14 och 7.15 ger vissa mera överraskande resultat. Även här är skillnader- na mellan gifta med resp utan förvärvsarbe- tande make och de ogifta små. Personer med förvärvsarbetande make anser sig möjligen något mindre ofta ha illegala möjligheter. Vidare gäller att enligt 38 de TCO/SACO-an- slutna anser sig ha bättre illegala möjligheter, medan det enligt 39 istället är de LO-anslut- na. Skillnaderna mellan resultaten i de båda tabellerna är så pass stora att de knappast kan accepteras som slumpeffekter. Vi skall därför söka ge en tolkning av resultaten som bygger på de hypoteser som ställts upp i det föreäende. Denna tolkning bygger på de båda indikatoremas innehåll.

Indikatorema 38 (”Antag att Ni skulle få lust att skattefuska. Tror Ni att myndighe- terna då skulle kunna upptäcka att Ni hade skattefuskat?”) och 39 (”Anser Ni att Ni har större möjligheter än folk i allmänhet att skattefuska utan att bli upptäckt?”) mäter troligen icke samma sak. Indikator 38 väntas enligt hypoteserna ge större andel som anser sig förfoga över illegala medel bland TCO/ SACO-medlemmar än bland LO:s, vilken den också gör. Den har antagits mäta medveten- het om illegala möjligheter. TCO/SACO:s medlemmar ligger som synes 15—45 procent- enheter högre än de LO-anslutna. Dessutom ökar detta avstånd med inkomsten. Medan

andelen missnöjda bland de TCO/SACO-an- slutna ligger vid 30—35 procent ligger den bland LO-anslutna vid cirka 15—20 procent vid en 15 OOO-kronorsinkomst och försämrad ekonomi. Vid en 35 OOO-kronorsinkomst och försämrad ekonomi ligger de LO-anslutna fortfarande på ungefär samma nivå medan andelen missnöjda TCO/SACO-anslutna har ökat till närmare 60 procent. Med tanke på att löneskillnader inom LO—området mera är att hänföra till branschtillhörighet, medan löneskillnader bland tjänstemän och akade- miker mera korrelerar med utbildning, ar- betsuppgiftemas intellektuella svårighetsgrad samt därmed även möjligheter att informera sig om illegala metoder, är dessa resultat inte särskilt förvånande. — När det gäller indika- tor 39 skall svaren däremot lämnas utifrån en jämförelse med ”folk i allmänhet”. Enligt det nyssnämnda resultatet hade TCO- och SACO-anslutna faktiskt oftare observerat stora illegala möjligheter för egen del, men då även de för andra löntagare öppna vägar- na: extraarbeten som inte deklareras, för stora avdrag osv, dvs vägar, som även står öppna för LO-anslutna. Svaren på frågan ”Tror Ni att Ni har större möjligheter än folk i allmänhet att skattefuska utan att bli upptäckt” lämnas av TCO/SACO-anslutna utifrån denna kunskap. De anser sig utifrån sin egen synvinkel själva inte ha bättre möj- ligheter än alla andra. Detta resonemang ger en tolkning åt de till synes inkonsekventa resultaten på denna punkt i tabell 7.14 och 7.15. Redan i tabell 7.14 finns en tendens att

de som har försämrad ekonomi mot förmo- dan oftare anser sig ha små möjligheter att skattefuska. Detta gäller i första hand företa— garna. Tendensen är ännu mera markerad i tabell 7.15. En rimlig tolkning av dessa resul- tat är att de utgör ett stöd för tolkningen att de som verkligen väljer att falskdeklarera ofta förnekar att de har möjligheter att göra det eller i vart fall har bättre möjligheter än andra människor (jfr avsnitt 7.4). Tidi- gare har sagts att de som såg sin situation försämrad upplevde ett större tryck mot illegalt beteende. Om det nyss förda re-

Tabell 7.15 Procentuell andel som besvarar frågan ”Anser Ni att Ni har större möjligheter än folk i allmänhet att skattefuska utan att bli upptäckt?” (39) med ”ja, absolut”, ”ja, kanske” eller ”nej, knappast”. Särredovisning efter vissa determinanter Gifta Ogifta Med förvärvsarbetande make Utan förvärvsarbetande make TCO/ TCO/ TCO/ Före- LO- SACO- Före- LO— SACO— _ Före- LO- SACO- __ Egen inkomst Egen ekonomi tagare anslutna anslutna Övriga tagare anslutna anslutna Övriga tagare anslutna anslutna Ovriga

försämrad 16,4 15,9 12,9 20,2 27,9 27,4 24,4 31,7 29,9 29,4 26,4 33,7

15 000 kronor ej försämrad 27,8 18,4 15,4 22,7 37,4 28,0 25,0 32,3 39,4 30,0 27,0 34,3

försämrad 24,3 17,0 14,0 21,3 28,7 21,4 18,4 25,7 30,7 23,4 20,4 27,7 25 000 kronor

ej försämrad 38,3 22,1 19,1 26,4 40,8 24,6 21,6 28,9 42,8 26,6 23,6 30,9 försämrad 25,9 30,3 25,8 33,1 20,1 24,5 20,0 27,3 22,1 26,5 22,0 29,3 ej försämrad 41,7 37,2 32,7 40,0 34,0 29,5 25,0 32,3 36,0 31,5 27,0 34,3 35 000 kronor

Tabell 7.16 Differens mellan andelar som uppger sig förfoga över illegala medel bland dem som anser sin ekonomi försämrad resp ej försämrad. Redovisning efter vissa determinanter

Gifta Ogifta Med förvärvsarbetande make Utan förvärvsarbetande make TCO/ TCO/ TCO/ Före- LO- SACO- Före- LO- SACO- LO- SACO— ' Egen inkomst tagare anslutna anslutna Övriga tagare anslut—na anslutna Övriga anslutna anslutna Övriga

15 000 kr —9,1 2,4 0,9 0,9 —13,3 —l,0 —2,5 —2,5 —1,0 —2,5 —2,5 Differenser

enligt 25 000 kr —2,6 9,7 8,2 8,2 —6,0 6,3 4,8 4,8 6,3 4,8 4,8 indikator 38

35 000 kr 2,8 15,1 13,6 13,6 —0,6 11,7 10,2 10,2 11,7 10,2 10,2 15 000 kr —11,4 —2,5 —2,5 —2,5 —9,5 —0,6 —0,6 —0,6 —0,6 —0,6 —0,6 Differenser enligt 25 000kr —14,0 —5,1 —5,1 —5,1 —12,1 —3,2 —3,2 —3,2 —3 2 —3,2 —3,2 indikator 39 , 35 000 kr —15,8 —6,9 —6,9 —6,9 —l3,9 —5,0 —5,0 —5,0 —5,0 —5,0

sonemanget är riktigt bör man i de grupper där vi väntar oss en hög andel falskdeklaranter (exempelvis företagare, högre inkomsttagare och gifta som ej har förvärvsarbetande make) ha en mindre andel som säger sig förfoga över illegala medel bland dem som har försämrad ekonomi jämfört med dem som ej har för- sämrad ekonomi. För att pröva denna tanke bildar vi följande typ av differenser: andelen som uppger sig ha vissa illegala möjligheter bland dem som anser sin ekonomi försämrad minus motsvarande andel bland dem som ej anser sin ekonomi försämrad. Dessa differen- ser redovisas i tabell 7.16. Om det ovan för- da resonemanget är riktigt väntas följande resultat i denna tabell:

1 Vid stigande inkomst går differensema i negativ riktning.

Bland företagare går differensema mera i negativ riktning än bland löntagarna.

Bland TCO/SACO-anslutna går differen- sema mera i negativ riktning än bland LO-anslutna.

Gifta vars make ej förvärvsarbetar har differenser som går mera i negativ rikt- ning än de för gifta som har förvärvsarbe- tande maka. Om vi nu börjar med att se på differenser- na enligt indikator 39 i den nedre delen av tabell 7.16, finner vi att två av de fyra anta- gandena, 1 och 2, får stöd av resultaten. Skillnaden mellan företagarnas och löntagar- nas differenser är som synes kraftiga. Anta- gande 3 har däremot ej bekräftats, LO-an— slutna och TCO/SACO-anslutna ligger på samma nivå. Ej heller antagande 4 har be- kräftats, men å andra sidan är skillnaderna mellan differensema här mycket små, vilket icke utesluter slumpeffekter. Går vi emeller- tid till indikator 38 får vi ett ännu bättre stöd för vår hypotes på den här punkten. Antagandena 2—4, dvs tre av de fyra, bekräf- tas. Företagarnas differenser är som väntat lägre, differensema för de LO-anslutna högre än för TCO/SACO-anslutna och gifta med förvärvsarbetande make har högre differen- ser än gifta utan förvärvsarbetande vuxen.

I detta kapitel redovisades resultat avseende individernas uppfattning om de legala och illegala medel som de anser sig ha tillgång till. Hypotesema anknyter till dem i före- gående kapitel rörande aspirationer. De bekräftas i sina huvuddrag av de här redovi- sade resultaten.

De som hade en högre aspirationsnivå än vad som motsvarade nuvarande stipulerade legala utbyte, dvs upplevde relativ depriva- tion, hade antagits inforrnera sig om il- legala medel. De som utsätts för relativ deprivation skulle således oftare upptäcka begränsningar vad gäller legala medel, och uppleva alienation i form av maktlöshet inför de konventionella medel som erbjuds. Vi antog att tillgången till illegala medel finns i varierande utsträckning, men är över- lag så god att motivation att informera sig om illegala medel skulle leda till att man även anser sig ha tillgång till sådana medel. Dessa förväntningar bekräftas i sina huvud- drag. De som hade högre inkomster, skulder, ansåg sin ekonomi försämrad eller väntade sig att den skulle bli det, hade en tendens till alienation i form av maktlöshet inför legala medel. De ansåg sig däremot oftare ha till- gång till illegala medel. Företagare, som fak- tiskt har lägre risk att bli upptäckta vid skattefusk, ansåg de legala möjligheterna vara sämre, men uppger sig oftare ha möjlig- heter till skattefusk än övriga, vilket även de som extraarbetar gör.

Att LO-anslutna hade en större andel som upplevde maktlöshet inför legala medel än TCO- eller SACO-anslutna var oväntat. Det tycks dock bero på att tjänstemän och aka- demiker p g a yrke, utbildning och kunska- per är mer förtrogna med samhällsfrågor och de legala medlen, vilket skulle minska risken för alienation. Av liknande skäl tycks TCO/ SACO-anslutna oftare anse sig ha illegala möjligheter. Att en positiv bedömning av egna legala eller illegala möjligheter inte enbart beror på ekonomiska faktorer är tyd- ligt. De som har offentlig anställning anser de legala medlen bättre, men de illegala

sämre. De som lämnat deklarationshjälp eller icke fått sådan hjälp samt har kunskaper om deklarationsförfarandet är oftare positiva till både legala och illegala möjligheter.

Vissa resultat antyder att de som utsätts för tryck mot skattefusk inte anser sig specith privilegierade i fråga om illegala medel. Detta innebär samband som går stick i stäv med dem som väntades, om antagan— dena att relativ deprivation skulle leda till att man upptäcker och därför anser sig ha till- gång till illegala medel var riktiga. Sådana tendenser observerades t ex beträffande före- tagarna sarnt de högre avlönade.

Preferenser

8.1. Inledning

Under rubriken preferenser behandlas nu individernas val mellan olika handlingsalter- nativ för att tillgodose aktuella aspirationer. Här redovisas attitydema till skattebrott, och respondenternas egna uppgifter om sitt deklarationsbeteende i form av skattefusk eller sanningsenlig deklaration, dvs ”skatte— moral”. Även politiska preferenser, som ut- gör ett alternativ till falskdeklaration kom- mer att behandlas. Inställningen till påföljds- systemet och skattemyndighetemas sätt att arbeta kan ses som ett uttryck för individer- nas preferenser, och kommer också att ingå i kapitlet.

Redovisningen sker liksom i kapitel 6 och 7 efter i issa av de i kapitel 5 beskrivna deter- minanterna.

8.2 Attityder och beteenden

Som tidigare har framhållits innebär kart- läggningen av falskdeklaration ett väsentligt metodologiskt problem i denna undersök- ning. Frånvaron av en tillförlitlig statistik över faktisk falskdeklaration, eller andra vali- da mätmetoder har framtvingat valet av in- tervjuinstrumentet som mätmetod för att kartlägga förekomsten av falskdeklaration. Attityderna till aktuella beteenden resp till de attitydobjekt det är fråga om brukar ofta i brist på tillförlitliga uppgifter om det fak- tiska beteendet användas om indikatorer på detta beteende. Man har emellertid ofta fun-

nit (se t ex Fishbein, 1967) att attityder icke samvarierar tillräckligt högt med beteende och därför är tvivelaktiga som indikatorer'på beteende. Man kan förklara detta med att attityder vid sidan av en affektiv komponent även omfattar en kognitiv komponent samt en konativ komponent (som avser handlings- beredskapen), och att dessa skulle svara för den bristande överensstämmelsen mellan attityd och beteende. Trots en positiv inställ- ning till falskdeklaration kan man exempel- vis välja att avstå från skattebrott, och man anser upptäcktsrisken för stor eller om det normativa trycket från omvärlden mot skat- tebrott är för stort. Fishbein (1967) uppfat- tar den kognitiva och den konativa kompo- nenten som fristående variabler vilka påver- kar eller påverkas av den affektiva kompo- nenten, som hos Fishbein definierar attityd- begreppet.

En positiv eller negativ inställning till ett attitydobjekt behöver således inte medföra beteenden som är konsekventa med hänsyn till denna inställning. Missnöje med eget ut- byte, en negativ inställning till den finans— och skattepolitik som regeringen har fört och alienation inför legala medel att påverka utbytet utgör visserligen ett tryck mot skat- tebrott, men leder inte alltid till skattebrott. En väsentlig faktor i detta sarrunanhang är de föreställningar individen har om andra följ- der av skattebrott än de rent egoistiska, näm- ligen huruvida skattebrott leder till konflik- ter med andra attitydobjekt som värderas

positivt. Man kan exempelvis avstå från skat- tebrott, därför att uppfyllandet av andras rollförväntningar, i detta fall avståndstagan- de från skattebrott, är väsentlig för en posi- tiv självuppfattning. Beteende tvärt emot egna ekonomiska intressen är belönande genom gruppmedlemmamas positiva värde- ring av denna handling. Föreställningarna om de principiella skadeverkningama av skatte- fusk, tex för statsfmansema, andras skatte- börda eller den allmänna laglydnaden är andra faktorer. Slutligen kan samhällets sätt att reagera mot skattebrott vara av intresse. Om skattebrott bagatelliseras av domstolarna eller kontrollverksarnheten är ineffektiv och individerna blir medvetna om dessa förhål- landen, uppstår föreställningen att skatte- brott av samhället uppfattas som en lindrig förseelse. Attityder till de skattepolitiska målen och den subjektiva uppfattningen av tillgången till illegala medel, dvs i kap 6 och 7 behandlade aspirationer och möjligheter, kan därför icke ses som isolerade faktorer då man vill predicera beteende, utan bör kom- pletteras med en kartläggning av nyssnämnda föreställningar.

Positiva attityder till skattebrott kan ses som en förutsättning till skattebrott. Å andra sidan kan man ha en positiv inställning till skattefusk utan att själv vilja falskdekla- rera. Man kan tex ha fått uppfattningen att falskdeklaration har blivit så vanlig att det numera är orimligt att upprätthålla kravet på ärlig deklaration, att skadeverkningarn för samhället och andra deklaranter är små etc, utan att för den skull själv skattefuska. Detta skulle även kunna inträffa, om man anser sig vara privilegierad av det utbyte man får med legala medel. Dessa synpunkter utesluter emellertid inte ett positivt samband mellan attityder till olika handlingssätt och hand- lingssätten själva. Det är dock tveksamt om detta samband är så nära att det är lämpligt att använda attityden som indikator för beteendet.

Att sambandet väntas vara positivt kan bla bero på följande orsaker. Enligt Katz (1960) kan attityder vara funktionella för en positiv självuppfattning. Denna jag-försvaran-

de funktion innebär att individerna lägger sig till med föreställningar om sig själva och sin omvärld som får dem att se sitt eget hand- lingssätt i mera gynnsam dager. Skattefuska- ren intar därför ståndpunkten att hans brott inte betyder något i praktiken (”staten får ändå in så mycket skatter”) att han inte är ensam om att skattefuska osv. Han mobilise- rar också gärna en negativ attityd till eget utbyte (”skattema är nu så höga att man är tvungen att skattefuska”). Attityderna kan emellertid också vara en inkörsport till mot- svarande beteende. De förvärvas ofta genom inlärning i grupper individen är delaktig i. De som tagit del av dessa normer har lättare att utan samvetsbetänkligheter sätta sig över samhällets krav att inte falskdeklarera. Sam- bandet mellan attityder till skattebrott och deklarationsbeteendet uppfattas således som funktionellt.

8.3. Några mättekniska synpunkter

Resultaten i detta kapitel är uteslutande baserade på intervjudata. I synnerhet beträf- fande respondenternas deklarationsbeteende hade det varit angeläget att kontrollera upp- gifternas validitet med andra mätmetoder. Det har inte kunnat ske av skäl som berörts i avsnitt 2.1. Den allmänna uppläggningen av undersökningen syftar emellertid till att motverka sådana validitetsbrister. Hypotes- prövningen ger eventuellt möjligheter att belägga resultatens validitet. Intervjusituatio- nens och intervjuarens inflytande på svaren har tämligen utförligt diskuterats i avsnitt 3.4.4—6. Det har framhållits att intervju- svaren kan tendera att påverkas av de för- väntningar intervjupersonen tror sig finna hos intervjuaren, undersökningsledningen och undersökningens avnämare samt de poli- tiska och andra åtgärder resultaten antas leda till. Intervjupersonerna skulle av dessa skäl i viss utsträckning eftersträva att avge socialt acceptabla svar, tex inte tillstå falskdeklara- tion, avstå från att uttrycka förståelse för falskdeklaration och falskdeklaranter osv. Mätfel av den typen skulle generth innebära

Tabell 8.1 Föreställningar om skattebrottens effekter. Procenttal

Stämmer

i stort sett

Påstående absolut

absolut

knappast inte

40 Skatten skulle säkert kunna bli betydligt lägre om alla dekla- rerade rätt

61,7

41 Staten får ju ändå så 2,7 4,2 mycket skatter, att det inte spelar så stor roll om några människor skattefuskar

19,1 13,3 3,7

att intervjupersonema ibland felaktigt skulle klassificeras som konforrna. Exempelvis skul- le andelen falskdeldaranter bli lägre än den borde vara. Man bör hålla denna risk i min- net vid tolkningen av resultaten. Andelen av- vikande som redovisas bör därför snarast betraktas som minimital.

Det kan vara rimligt att räkna med att risken för mätfel är mindre vid frågor röran- de attityder till beteendet ifråga, än vid frå- gor om öppet beteende. Å andra sidan kan det vara tveksamt om de attityder respon- denterna ger uttryck åt i intervjun är de som i själva verket varit relevanta för det valda beteendet. Det kan här vara lämpligt att göra en distinktion mellan vad Merton (1959) kal- lat attitudinal resp behavional conformity och docm'nal conformity. De attityder till skattebrott som individerna ger uttryck åt vid intervjutillfället kan ju ses som uttalan— den om de konventionella normernas legiti- mitet. Trots att man för egen del förkastat dessa normer kan man se dem som nödvändi- ga rättesnören för andra människor: skatte- fusk kan endast försvaras om man har skäl att skattefuska, tex orättvist utbyte. Man accepterar således doktrinen, men anser inte att den gäller för eget vidkommande.

8.4 Indikatorer 8.4.1 Inledning

Under rubriken preferenser behandlas nu en uppsättning indikatorer för attityder till

skattebrott samt alternativa beteenden för att förbättra nuvarande utbyte. Såsom indi- katorer för attityder till skattebrott har föl- jande frågeställningar tagits upp:

1 Föreställningar om skattebrottens effek- ter.

Föreställningar om falskdeklaranten som individ. Attityder till motiven för skattebrott.

Attityder till påföljderna vid skattebrott.

Attityder till skattemyndigheter.

När det gäller beteendet har huvudintres- set lagts vid awikelser i form av skattebrott. Även politiskt beteende kan emellertid upp- fattas som ett sätt att på längre sikt påverka utbytet och utgör således ett alternativ till skattebrott. Att avstå från arbete och in- komster kan vara ytterligare ett sätt att an- passa sig till det givna utbytet. Tre typer av indikatorer har således valts:

6 Egna uppgifter om deklarationsbeteende 7 Politiska sympatier 8 Inställning till förvärvsarbete

8.4.2. Föreställningar om skattebrottens ef- fekter

I tabell 8.1 redovisas svaren på två påståen- den rörande följdverkningarna för skatte- brottsligheten. Inställningen till skattebrott

Stämmer

i stort Påstående absolut sett

absolut inte

42 Folk som deklarerar 62,5 25,8 för lågt är hänsyns- lösa mot sina med- människor

1,7

Tabell 8.3 Attityder till motiven för skattebrott. Procenttal

Stämmer

Påstående absolut

43 Med hänsyn till de 6,2 höga skatterna kan man knappast klandra en person som dekla— rerar för lågt 44 Skatterna har nu bli- vit så höga, att många helt enkelt är tvungna att skattefuska för att klara ekonomin

45 Man kan knappast klandra en person som utnyttjar de många möjligheter som finns att undanhålla skatter utan att bli upptäckt 46 Man kan knappast klandra en person som deklarerar för lågt när det frnns så många andra som deklarerar för lågt

är övervägande negativ enligt detta sätt att fråga. 80,8 procent anser att skattebrottslig- heten förhindrar en ”betydligt lägre” beskattning för de andra (40), och enligt (41) är andelen negativa till skattebrott ännu högre.

8.4.3 Falskdeklaranten som individ

I tabell 8.2 redovisas ett starkt värdeladdat påstående om falskdeklaranten som individ. Även nu är majoriteten mycket negativ till skattebrott. 88,3 procent vill beteckna falsk- deklaranten som ”hänsynslös mot sina med- människor”.

8.4.4. Attityder till olika motiv för skatte- brott

Tabell 8.3 återger reaktionen på olika motiv för falskdeklaration. Som synes är även nu majoriteten starkt kritisk till skattebrott. En- ligt (43) anser 78,9 procent att skattetrycket icke motiverar skattefusk. Låg upptäcktsrisk som ursäkt förkastas av 75,2 procent (45), medan 74,2 procent anser att skattebrottslig- hetens utbredning inte heller kan vara en ur- säkt (46). Det finns emellertid cirka en fem- tedel enligt varje påstående som accepterar de angivna skälen för skattefusk. Det bety- der att omkring en miljon deklaranter anser att skattetrycket, den låga upptäcktsrisken

Stämmer

Påstående absolut

47 Det borde vara här- dare straff för skattefusk

48 Det borde vara här- dare straff för skattefusk, även om det bara är fråga om mindre belopp

49 När ett skattefusk inte gäller några större belopp, bör myndigheterna inte åtala vederbörande

50 När någon har gjort ett fel av misstag i sin deklaration bör myndigheterna inte åtala vederbörande

51 Om man jämför med straffen för andra brott, så är straf— fen för skattefusk alldeles för stränga

58,2

19,9

och det förhållandet att så många andra falskdeklarerar godtas som ursäkt för skat- tebrott.

På det sätt som beskrivits i avsnitt 4.6.3 har ett index för brottsattityd bildats över indikatorema i tabellerna 8.1—3.

8.4.5. Attityderna till påföljder

Attityderna till det rådande påföljdssystemet kan också återspegla hur allvarligt individer- na ser på skattebrottslighet. I tabell 8.4 redo- visas svaren på fem påståenden. Enligt (47) anser 78,6 procent att straffen för skattefusk bör skärpas. När det emellertid endast är fråga om mindre belopp sjunker denna andel till 40,7 procent (48). Åtalsfrågan berörs i (49). Att skattefusk som endast gäller be- lopp icke skall leda till åtal anser 58,3 pro- cent (49). Vidare menar 80,6 procent att ”misstag” vid deklarationsarbetet inte bör leda till åtal (50). Här återspeglas tydligen den stora osäkerheten inför deklarationsför- farandet som vi fann i resultaten ikapitel 4.

Påstående (51) visar att en stark majoritet anser påföljderna vid falskdeklaration för låga relativt till påföljden vid andra typer av brott. Svaren måste dock bedömas mot bak- grunden av de sannolikt rätt begränsade kun- skaperna om påföljdssystemet.

Ett index för påföljdsattityd har vidare bildats på det sätt som beskrivs i avsnitt 4.6.3 över de i tabell 8.4 ingående indikato- rerna.

En annan mätmetod var att presentera olika typer av förseelser och be responden- terna ange lämplig straffmätning (se formulä- ret, bilaga I, fråga 23—25). I tabell 8.5 redo- visas 27 sådana förseelser och respondenter- nas ställningstaganden. Numreringen av för- seelsen faller här utanför vår numrering av indikatorer för aspirationer, möjligheter och preferenser. Svarsaltemativen har samman- förts till inget straff, böter, och därav högst 500 kr, samt fängelse. Brottsrubriceringen kompletterades med uppgift om brotts— lingens inkomst och att det rörde som om en förstagångsförseelse.

Tabell 8.5 Åsikter om lämplig straffmätning vid olika typer av förseelser. Procenttal

Böter

Inget totalt högst straff 500 kr Fängelse

%.

"En person som tjänar 20 000 kr om året har. . . ”

1 medvetet falskdeklarera! så att skatten blev 1 000 kr för låg 2 glömt att ta med en extrainkomst på 3000 kr i sin själv- deklaration 3 gort ett avdrag på 3000 kr i sin deklaration för utgifter, som han inte har haft 4 medvetet falskdeklarera! så att skatten blev 5 000 kr för låg 5 förskingrat 1 000 kr på sitt arbete 6 stulit 1 000 kr i en butikskassa 7 genom checkbedrågeri lurat till sig 1 000 kr 8 gjort inbrott i en lägenhet och stulit 1 000 kr i kontanter 9 gort sig skyldig till rattfylleri 10 smugglat några limpor cigarretter genom tullen 11 stulit en bil och sedan lämnat den på en landsväg utan skador

82,8 43,3 11,7 69,0 36,1 84,7 38,7 12,1 37,4 43,1 29,3 21,0 14,3 56,6 43,5

en NN se men N

”_ al

..

wvoovlm-nsrlln m own—u-c—tg-n

o.

Nmoqmmnu N NNNNNNNN

”En person som tjänar 40 000 kr om året har. . . "

12 medvetet jalskdeklarerat så att skatten blev 1 000 kr för låg

13 glömt att ta med en extrainkomst på 2 000 kri sin deklara- tion 14 medvetet falskdeklarerat så att skatten blev 2 000 kr för låg 15 medvetet falskdeklarerar så att skatten blev 5 000 kr för låg

16 glömt att ta med en extrainkomst på 4 000 kr i sin själ - deklaration

17 genom ett checkbedrågeri lurat till sig 10 000 kr 18 förskingrat 10 000 kr på sitt arbete

19 smugglat några limpor cigarretter genom tullen

20 gjort sig skyldig till rattfylleri

v—I

Q,”

00— N

..

nu)" mm N

v-cooxo effe—nom

o ..

steeen (joowtn ene qv—m "N N NV QOS OPCO—

NDU)

II) m

QQ ?Vi? omr-nm NN minen" Mmmm

lx

”En företagare som tjänar 100 000 kr om året. . . " 21 medvetet falskdeklarerat så att skatten blev 1 000 kr för låg 22 medvetet falskdeklarerat så att skatten blev 10 000 kr förl g 23 medvetet falskdeklarerat så att skatten blev 50 000 kr för låg 24 behållit 10 000 kr av den skatt, som han dragit på sina anställdas löner, och förbrukat pengarna själv 25 förfalskat företagets bokföring för att kunna deklarera 100 000 kr mindre i vinst 26 genom bedrägeri lurat till sig 10 000 kr av en kund till företaget 27 gjort sig skyldig till rattfylleri

Stämmer

i stort sett

Påstående absolut

absolut

knappast inte

52 Taxeringsnämndema är ofta 15,5 orättvisa mot den skatt- skyldige 53 Taxeringsnämndema bryr sig ofta bara om att göra ändringar som är till den skattskyldiges nackdel 54 Myndigheterna bör lägga ned mera arbete på att kontrollera om folk de- klarerar för lågt 55 Myndigheterna gör för litet för att förhindra att folk deklarerar för lågt

14,7

17,4

18,7

41,3 17,1

27,7

Medvetet skattefusk om 1 000 kronor (förseelserna 1, 12 och 21) anser mer än 95 procent av stickprovet borde föranleda straff, dock endast ca 10 procent i form av fängelsestraff. Om vederbörande tjänar 20 000 kr anser 43,3 procent att straffet bör vara 500 kronor eller lägre, medan motsva- rande siffra naturligtvis blir lägre vid högre inkomster (33,4 och 26,2 procent vid resp 40 000 och 100 OOO-kronorsinkomsten).

När man jämför med andra typer av för- mögenhetsbrott som gäller samma belopp finner man att skattefusk (1) bedöms betyd- ligt mildare än förskingring (5), stöld i bu- tikskassa (6), checkbedrägeri (7) och lägen- hetsinbrott (8). Medan skattefusk om 1 000 kronor av 11,7 procent beläggs med fängelse, vill 24,8 procent göra det för förskingring, 20,8 procent för stöld i butikskassa, 37,5 procent för checkbedrägeri, men hela 53,9 procent för inbrott ilägenhet. Här föreligger en tendens till hårdare bedömning, ju mera brottet skadar den enskilda individen. Givet- vis kan här också kunskapen om den tradi- tionella straffmätningen påverka svaren. Rattfylleri (9) ligger som synes högst för 20 000 kronorsinkomsten: 71,5 procent förordar fängelsestraff, en tendens som ock- så står sig för de högre inkomsterna.

Benägenheten att se mindre allvarligt på

skattebrottslighet föreligger även då veder- börandes inkomster är högre. Företagaren med 100 000 kr om året som falskdeklarerar så att skatten blir 10 000 kronor för låg (22) förordas få fängelse av 25,9 procent. Om man däremot behåller 10 000 kr av sina an- ställdas skatter (24) eller genom bedrägeri lurar till sig 10 000 kronor av en kund till företaget (26) stiger siffran till ungefär det dubbla. För falskdeklaration som leder till 50 000 kronor lägre skatt förordar fortfaran- de endast 44,6 procent frihetsstraff medan däremot hela 74,0 procent gör det för ratt- fylleri.

8.4.6. Attityder till skattemyndigheter

I tabell 8.6 redovisas fyra påståenden röran- de attityder till skattemyndighetemas sätt att arbeta. Som synes anser omkring en tred- jedel att taxeringsnämndema ofta är ”orätt- visa mot den skattskyldige” (52). En majori- tet är missnöjd med effekten av de åtgärder som vidtagits för att motverka skattebrott (54—55).

8.4.7. Deklarationsbeteende

Två påståenden och två frågor var avsedda att ge en uppfattning av förekomsten av

Stämmer

Påstående absolut

56 Det är lätt att glömma bort någon extrainkomst när man deklarerar

57 När det gäller avdragen är man ibland tvungen att göra en upp- skattning av de utgifter man haft

15,5

30,5

Svar på fråga

Nej, knappast

58 ”Anser Ni, att Ni tillhör den grupp grupp människor som varje år har uppgivit varenda liten extraförtjänst i deklarationen, även om den bara har rört sig om arbete på fritid, som man inte har tjänat så mycket på?” 59 "Anser Ni, att Ni tillhör den grupp människor, som aldrig någonsin har gjort ett högre avdrag i sin deklaration än vad som egentligen har varit befogat?

13,0

60 Andel, som svarat nej på (58) och/eller (59)

falskdeklaration. Enligt påståendena (56) och (57) anser 35,4 procent att det är lätt att glömma en extrainkomst när man gör upp sin deklaration, men hela 58,2 procent att man ”ibland är tvungen att göra en upp- skattning” vid deklaration av avdrag. Dessa indikatorer kanske inte kan ses som uttalan— den om det egna deklarationsbeteendet. Med (58) och (59) som är direkta frågor kommer man sannolikt närmare det faktiska beteen- det. Endast 65,6 procent säger kategoriskt (”Ja, absolut”) att de aldrig undanhållit ex- trainkomster, medan 17,7 procent erkänner det (58). Ungefär samma resultat får man om man frågar efter deklaration av avdrag (59). Om man korstabulerar (58) mot (59) fmner man att 28,0 procent svarat nekande på minst en av indikatorema 58 eller 59, dvs antingen erkänner att de ej deklarerat extra— inkomster eller tagit upp för höga avdrag (60). Hela 51,0 procent kan inte besvara båda frågorna kategoriskt med ”Ja, absolut”, dvs lämna utan varje tvivel att de antingen

undanhållit extrainkomster eller tagit upp för höga avdrag. Det är tveksamt hur stor andel som uppsåtligen har falskdeklarerat. Bakom de procenttal som nämnts torde det dölja sig en del fall där deklaranten i efter- hand konstaterat, kanske efter rättning i taxeringsnämnden, att han begått ett fel. Indikatorema förmår således inte diskrimine- ra mellan avsiktliga och icke avsiktliga fel. Även detta bidrar till att dra ned sambanden i modellen. Det är sannolikt att eventuella mätfel snarare kommer att leda till under- skattningar av andelen som falskdeklarerar än till överskattningar. Resultaten skulle då utgöra minirnivärden för denna andel. Det betyder att minst 1,4 miljoner deklaranter någon gång falskdeklarerat, och att minst 2,4 miljoner deklaranter av intervjusvaren att döma inte kan uteslutas ha gjort det.

8.4.8. Politiska sympatier Fördelningen av politiska sympatier vid in- tervjutillfället framgår av tabell 8.8. Som

synes awiker fördelningen knappast från den, som man brukat erhålla vid opinionsun- dersökningar med hela valmansåren.

Tabell 8.8 Partisympatier (61). Procenttal

Procent 35 ,l

Borgerliga (H, Fp, Cp, KDS, Borgeng samverkan) Socialister (SAP, VPK) Ingen åsikt/vägran

46,6 18,3

100

Summa

8.4.9. Inställning till förvärvsarbete

Den åttonde indikatorgruppen gäller sättet att förhålla sig till förvärvsarbete som medel att tillgodose ekonomiska intressen. I den mån skattetrycket på extraförtjänster är för starkt bör detta återverka på intresset att ta extraarbeten. Enligt påstående (62) anser 78,4 procent att det inte ”lönar sig att tjäna mera pengar” p g a skattetrycket. Fråp (63) visar att 31,7 procent är intresserade att åta sig ett extraarbete. Detta procenttal stiger till 48,1, om extraarbetet skulle vara skatte- fritt (64).

Tabell 8. 9 Attityd till extraarbete. Procenttal

8.5 Preferenser och determinanter

8.5.1. Inledning

I det följande redovisas de viktigast indika- torema för preferenser efter 25 determinan- ter. Redovisningen omfattar sambandsberäk- ningar (tau-b) samt signifikanstest för dessa. Dessutom återges utdrag ur vissa frekvensta- beller. Redovisningen kompletteras därefter med regressionsanalyser för några av indika- torema med vissa determinanter som obero- ende variabler.

8.5.2. Samband med utbytesvariabler

8.5.2.1 Hypoteser Förväntningarna inför re- sultaten är analoga med de resonemang som förts i kapitlen 6—7 beträffande aspira- tioner och bedömning av möjligheter. Indivi- dernas positioner på determinantema antogs bestämma aspirationer och deras bedömning av alternativa möjligheter, vilka i sin egen- skap av förmedlande variabler skulle vara relevanta för deras preferenser. När vi bildar hypoteser för sambanden mellan determi- nanter och preferenser bygger vi således på samma resonemang som i dessa kapitel. Om

Stämmer

Påstående absolut

knappast

62 Det lönar sig inte att tjäna 54,5 mera pengar eftersom det mesta ändå går till skatten

13,0

Fråga Ja,

absolut

Nej. knappast

63 Skulle Ni vilja åta Er (ytter- ligare) ett extraarbete eller övertidsarbete om Ni erbjöds något som var lämpligt

64 Skulle Ni åta Er (ytterligare) ett extraarbete eller över- tidsarbete om Ni inte behövde betala skatt för det?

14,3

30,5

21,3

Tabell 8.10 Samband mellan negativ attityd till legala normer resp skattemyndighetema och utbytesvariabler. Tau-b-koefflcienter

vu % % 't: % :a 3 = % få) 0 € "" % == e i % s e. få % ä åå % 5 E E nu % ä 0 ":E 5 a *— å % 5 E = 5 o _. 'U : ?, E "ä 5 3 ? ; å & in & : ta me 2 Lt.—59. Indikator (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) 44 Skatterna har nu blivit så höga, _,02 —,05 —,05 ,02 ,03 ,113 ,113 att många helt enkelt är tvungna att skattefuska för att klara ekonomin 45 Man kan knappast klandra en _,02 —,06 _,05 —,01 ,03 ,055 ,055 person som utnyttjar de många möjligheter som finns att undanhålla skatter utan att bli upptäckt 46 Man kan knappast klandra en _,04 _,05 _,02 —,01 ,01 ,048 ,01 person som deklarerar för lågt när det finns så många andra som deklarerar för lågt Index för brottsattityd —,03 —,06 —,068 —,03 ,00 ,055 ,055 43 Det borde vara hårdare straff ,068 ,045 —,065 ,11 ,11S ,085 ,068 för skattefusk, även om det bara är frågan om mindre belopp Index för påföljdsattityd ,04 ,02 _,078 ,08 ,10S ,08S ,07S 52 Taxeringsnämndema är ofta —,09 —,05 ,05 _,04S ,00 ,055 ,065

orättvisa mot den skatt- skyldige

1 Sambanden avser endast gifta.

aspirationer ej tillgodoses av legala medel väntas individerna uppleva ett tryck mot an- vändningen av alternativa medel att erhålla önskat utbyte. När individerna anser sig för- foga över alternativa medel att förbättra nuvarande stipulerade utbyte uppstår likaså ett tryck mot tillämpningen av sådana alter- nativ. Huruvida individerna får negativa pre- ferenser, dvs gynnsamma attityder till skat- tebrott, tillämpar skattebrott praktiskt eller lägger sina politiska sympatier hos opposi- tionen är beroende av styrkan av detta tryck.

Beträffande utbytesvariablema väntas föl- jande samband. De som har bättre inkoms-

ter, make utan eget förvärvsarbete, lägre lev- nadsstandard, skulder, försämrad ekonomisk ställning eller de som väntar sig det, väntas oftare visa positiva attityder till skattebrott, oftare tillämpa skattebrott eller ta avstånd från SAP/VPK.

8.5.2.2 Resultat beträffande attityder I tabell 8.10 redovisas tau-b-koefficienter för sambanden mellan attityder till skattebrott resp skattemyndigheter och utbytesvariabler, samt i tabellerna 8.11—12 utdrag ur vissa frekvenstabeller. De fem påståenden (44—46, 48, 52) ger i tabellen väntat utslagi

Tabell 8.1] Procent negativa till legala normer och skattemyndigheterna. Särredovisning efter inkomstförhållanden

Egen inkomst i 1 000 kr

Gemensam inkomst i 1 000 kr Förvärvsarb make

Indikator —20 20—30 30—40 40— —20

44. Skatterna har nu blivit så höga, att många helt enkelt är tvungna att skattefuska för att klara ekonomin % som instämmer

45. Man kan knappast klandra en person som ut- nyttjar de många möjligheter som finns att undanhålla skatter utan att bli upptäckt % som instämmer

46. Man kan kna past klandra en person som de- klarerar för gt när det finns så många andra som deklarerar för lågt % som instämmer

48. Det borde vara hårdare straff för skatte- fusk, även om det bara är frågan om mindre belopp % som tar avstånd 53,1

52. Taxeringsnämndema är ofta orättvisa mot den skattskyldige % som instämmer 37,1

Bastal 82 452

20—30 30—40 40— Ja Nej Ogift

55,7 32,5 308 55,8 32,4 209 60,2 54,4 63,5 49,8 25,4 31,7 32,2 34,9 202 515 304 398 55,2 32,9 1217

Tabell 8.12 Procent negativa till legala normer och skattemyndigheterna. Särredovisning efter attityd till nuvarande och framtida ekonomi

Respondentens ekonomi Respondentens ekonomi väntas

har har bli bli bli

är förbättrats oförändrad försämrats förbättrad oförändrad försämrad Samtliga

44 Skatterna har nu blivit så höga, att många helt enkelt är tvungna att skattefuska för att klara ekonomin % som instämmer 20,9

45 Man kan knappast klandra en person som utnyttjar de många möjligheter som finns att undanhålla skatter utan att bli upptäckt % som instämmer 20,4 46 Man kan knappast klandra en person som deklarerar för lågt när det finns så många andra som dekla- retar för lågt % som instämmer 21,0 48 Det borde vara hårdare straff för skattefusk, även om det bara är frågan om mindre belopp % som tar avstånd 52,9

52 Taxeringsnämndema är ofta orättvisa mot den skattskyldige % som instämmer 32,2

Bastal 420

Egen inkomst

lndikator

A ... v

Standardindex (hög standard) Nuvande ekonomi försämrad Framtida ekonomi väntas

försämrad

Skuldindex (förekomst av

Gemensam inkomst Make förvärvsarbetarl

A N v A u v A & v

58 ”Anser Ni, att Ni tillhör den grupp människor som varje år har 11 pgivit varenda liten extr örtjänst i deklaratio- nen, även om det bara har rört sig om arbete på fritid, som man inte har tjänat så mycket på? 97 ”Anser Ni, att Ni tillhör den grupp människor, som aldrig någonsin har "ort ett högre avdragi sin de aration än vad som egentligen har varit befogat?" 60 Nej-svar på 58 och/eller 59

”&

| b C)! 1 N N

V) ?

61 Avståndstagande från SAP/VPK

1 Sambanden avser enbart gifta.

24 fall av 35; därav i 14 fall signifikant ut- slag. De båda index som ingår i tabellen ger i 11 fall av 14 väntat utslag, varav signifikant i 7 fall.

Som synes samvarierar årsinkomst icke med indikatorema 43—45 på det sätt som var tänkt. Det är istället de som har den lägre inkomsten som tycks ha lättare att acceptera andras skattefusk, skattetryckets storlek och den låga upptäcktsrisk som skäl för skatte- brott. Skillnadema är emellertid endast obe- tydliga. Däremot är det som väntat de högre inkomsttagama som vill ha en relativt sett mindre sträng rättslig bedömning av de upp- täckta skattebrotten. De som har lägre in- komster anser vidare mot förmodan att skattemyndighetema ”ofta är orättvisa mot de skattskyldiga". En viss tendens till nega- tiva attityder bland dem som ej har förvärvs- arbetande make ger stöd åt våra hypoteser i

samtliga fall utom ett. För hypotesen att de som hade lägre levnadsstandard är mera nega- tiva till skattebrott tycks inte föreligga något stöd. Däremot är de som är skuldsatta något oftare positiva till skattebrott. Samtliga åtta samband går iväntad riktning.

De som anser sin nuvarande ekonomi för- sämrad accepterar oftare de olika skälen för skattebrott och ser mera generöst på behand- lingen av falskdeklaranter. Detsamma gäller som synes för dem som väntar sig en för- sämringi framtiden. För de två determinan- terna går samtliga samband iväntad riktning, varav nio signifikant.

8.5.2.3 Resultat beträffande beteende l tabell 8.13 redovisas sambanden mellan deklarationsbeteende resp partipreferenser, som ses som mått på valbeteende, och utby- tesvariablema. I tabellerna 8.14—15 återges

Tabell 8.14 Procent som uppger vissa avvikande beteenden. Särredovisning efter inkomstförhållanden

Egen årsinkomst i 1 000 kr Gemensam årsinkomst i 1 000 kr Förvärvsarb make lndikator —20 20—30 30—40 40— —20 20—30 30—40 40— Ja Nej Ogift Samtliga

58 ”Anser Ni, att Ni tillhör den grupp människor som varje år har uppgivit varenda liten extraför- tjänst i deklarationen, även om det vara har rört sig om arbete på fritid, som man inte har tjänat så mycket på?”

% som svarar nej

”Anser Ni, att Ni tillhör

den grupp människor, som

aldrig någonsin har gjort

ett högre avdrag i sin

deklaration än vad som

egentligen har varit

befogat?

% som svarar nej 15,2 14,8 20,3 18,8 16,6 20,5 13,0 16,4

Procent som svarar nej en- 27,5 25,9 31,5 26,0 25,8 33,9 26,2 28,0 ligt (58) och/eller (59)

% sorp föredrar borgerligt 35,5 29,0 44,1 42,7 32,7 38,3 35,9 35,1 parti % som föredrager socialis- 44,1 55,6 43,2 43,3 50,2 45,4 42,7 46,6 tiskt parti2 % politiskt odeciderade 20,4 15,4 12,8 14,0 17,1 16,3 21,4 18,3

Bastal 675 324 91 209 202 515 304 398 1217

1 Högern, Fp, CP, Borgerlig samverkan, KDS. 2SAP, VPK

nuvarande och framtida ekonomi

Respondentens ekonomi Respondentens ekonomi väntas

har för-

Indikator bättrats

är oför- ändrad

bli för- bli oför- bättrad ändrad

har för- sämrats

bli för- sämrad Samtliga

58 ”Anser Ni, att Ni tillhör den grupp människor som varje år har uppgivit varenda liten extraförtjänst i deklarationen, även om det bara har rört sig om arbete på fritid, som man inte har tjänat så mycket på?” % som svarar nej

59 ”Anser Ni, att Ni tillhör den grupp människor, som aldrig någonsin har gjort ett högre avdrag i sin deklaration än vad som egentligen har varit befogat? ” % som svarar nej 60 % som svarar nej enligt (58) och/eller (59)

17,5 31,3

13,1 23,4

21,3 33,2

61 % som föredrar borgerligt parti % som föredrar socialistiskt parti % politiskt odeciderade

31,1 34,5 41,8

52,2 16,6

46,3 19,2

43,4 14,8

Bastal

utdrag ur motsvarande frekvenstabeller. De båda indikatorema 58—59 rörande falskde- klaration av inkomster och avdrag ger väntat utslag i 9 fall av 14, därav 6 signifikanta. Den sammanfattande indikatorn (60) ger väntat utslag i 4 fall av 7, därav signifikant i 2 fall. Förutsägelsema om avståndstagande från SAP/VPK får stöd i 6 fall av 7, varav signifi- kant i 3 fall.

Som väntat samvarierar hög (egen) in- komst med falskdeklaration, men endast svagt. Även de som icke har förvärvsarbetan- de make uppger som väntat oftare att de falskdeklarerar. Hög standard samvarierar positivt med falskdeklaration, vilket visserli- gen var oväntat men förklarligt om vi antar att kontinuerlig falskdeklaration bidrar till hög standard. Likaså är de skuldsatta oftare falskdeklaranter.

I avsnitt 7.5.6.3 framfördes tanken att de som faktiskt falskdeklarerar uppger sin eko- nomiska situation som förbättrad när vi

345 554 276

frågar dem om den saken efter det att dekla- ration är upprättad. Denna tankegång kunde där förklara till synes orimliga resultat. Som framgår av tabell 8.15 bekräftas resone- manget på den här punkten. De som har uppgivit förbättrad ekonomi har något ofta- re medgivit falskdeklaration. Tendensen är signifikant enligt alla tre indikatorer (58, 59, 60). Däremot stämmer hypoteserna i avsnitt 8.5.2.1 för attitydema till den framtida eko- nomin.

Partipreferensema överensstämmer myc- ket väl med dem som var väntade. Högre inkomsttagare och de som ej har förvärvsar- betande maka, har en svag, men icke signifi- kant tendens till större andel med avstånds- tagande från SAP/VPK. Trenden är att vid högre inkomster andelen borgerliga är högre. Den är emellertid bruten för klassen 20—30 000 kr. Det torde bero på att klassen 0—20 000 kr är ganska heterogen och inne- håller deltidsarbetande, ofta kvinnor, period-

Tabell 8.16 Samband mellan negativ attityd till legala normer resp skattemyndighetema och faktisk tillgång till illegala medel. Tau-b-koefficienter

Indikator

betskarnrater falsk-

Bekanta falskdeklarerar deklarerar

Haft extraarbete

A |_- |_- V

44 Skatterna har nu blivit så höga, att många helt enkelt är tvungna att skattefuska för att klara ekonomin

45 Man kan knappast klandra en person som utnyttjar de många möjligheter som finns att undanhålla skatter utan att bli upptäckt 46 Man kan knappast klandra en person som deklarerar för lågt när det finns så många andra som deklarerar för lågt Index för brottsattityd

48 Det borde vara hårdare straff för skatte- fusk, även om det bara är frågan om mindre belopp Index för påföljdsattin

52 Taxeringsnämndema är ofta orättvisa mot den skattskyldige

vist sjuka osv, som egentligen inte hör till de lågavlönade. De som är skuldsatta och anser sin nuvarande ekonomi försämrad eller väntar sig den skall försämras i framtiden, tar däremot signifikant oftare avstånd från SAP/VPK. När man läser tabellerna 8.14 resp 8.15 finner man att avståndstagande från SAP/VPK är ett betydligt vanligare sätt att visa sitt missnöje än falskdeklaration.

8.5.3 Samband med faktisk tillgång till illegala medel

8.5.3.1 Hypoteser Analogt med resonemang- et i kapitel 6 och 7 väntas de som faktiskt har bättre tillgång till illegala medel oftare till- lämpa dem. Dessutom väntas de oftare ta avstånd från SAP/VPK. Detta gäller således för egna företagare, extraarbetande och dem som har kontakt med falskdeklaranter.

8.5.3.2 Resultat beträffande attityder [ tabell 8.16 och 8.17 redovisas resultaten. Som framgår av tabell 8.16 uppfylls förvänt— ningarna i 14 fall av 20, därav föreligger signifikans i 11 fall, när man enbart ser till de fem påståendena. De båda indexen geri samtliga 8 fall väntat utslag, och signifikansi 5 fall. Företagare tycks ha lättare för att accep- tera olika skäl för skattefusk. 31,8 procent mot 21,4 bland löntagarna anser att skatte- trycket ”tvingar” många att skattefuska. 71,8 procent av företagarna tar vidare av- stånd från tanken att ”det borde vara hårda— re straff för skattefusk även om det bara rör sig om mindre belopp”. Bland löntagarna är det endast 53,9 procent. Dessa tendenser föreligger som väntat även för dem som an- ser sig ha falskdeklaranter bland bekanta och arbetskamrater. De som har kontakt med

Tabell 8.1 7 Procent negativa till legala normer och skattemyndighetema. Särredovisning efter faktiska illegala möjligheter

Haft extraarbete Anser att skattefusk förekommer hos

Bekanta Arbetskamrater

Egna Indikator företagare Löntagare ' ja ' Ja Nej

44 Skatterna har nu blivit så höga, att många helt enkelt är tvungna att skattefuska för att klara ekonomin % som instämmer

45 Man kan knappast klandra en person som utnyttjar de många möjligheter som finns att undanhålla skatter utan att bli upptäckt % som instämmer

46 Man kan kna past klandra en person som eklarerar för lågt när det finns så många andra som deklarerar för lågt

% som instämmer

48 Det borde vara hårdare straff för skattfusk även om det bara är frågan om mindre belopä) % som tar avstån

52 Taxeringsnämndema är ofta orättvisa mot den skatt- skyldige % som instämmer

Bastal

b-koefflcienter

Indikator

Tagit extraarbete Bekanta falskdeklarerar Arbetskamrater falsk- deklarerar

A |_— |... V

58 ”Anser Ni, att Ni tillhör den grupp män- niskor som varje år har uppgivit varenda liten extraförtjänst i deklarationen, även om det bara har rört sig om arbete på fritid, som man inte har tjänat så mycket på?” 59 ”Anser Ni, att Ni tillhör den grupp män- niskor, som aldrig någonsin har gjort ett högre avdrag i sin deklaration än vad som egentligen har varit befogat? ” 60 Nej-svar på 58 och/eller 59

L,, &; (»

,16s ,20s ,15s

61 Avståndstagande från SAP/VPK ,ZIS ,03 ,09s

falskdeklaranter har också som synes oftare

positiva attityder till skattebrott.

8.533 Resultat beträffande beteende Re- sultaten återges i tabellerna 8.18 och 8.19. Samtliga 16 samband med ett undantag har väntat tecken, och 14 är dessutom signifi- kanta. Tabell 8.18 ger som synes den största koncentrationen av höga samband med vän- tat tecken i detta kapitel. Förväntan var att vi skulle få kraftigt ut- slag för företagargruppen. Där är det enligt tabell 8.19 37,1 procent som tillstår skatte- brott men ändå inte mindre än 27,9 procent av löntagarna, enligt indikator (60). De som extraarbetar är också markant ofta falskdek- laranter: 39,3 mot 21,2 procent enligt indi- kator (60). Även de som har bekanta resp arbetskamrater som falskdeklarerar har höga värden: 36,2 resp 41,1 procent uppger skat- tebrott. Dessa andelar är nästan dubbelt så stora som bland dem som ej har kontakter med personer som praktiserar skattebrott. [ avsnitt 8.4.7 användes ett annat kriterium på skattebrott, nämligen om individen icke sva-

rar ”Ja, absolut” på både fråga 58 och 59. Enligt detta kriterium klassificeras 61,4 pro- cent av företagarna som falskdeklaranter mot 49,1 av löntagarna och 64,1 procent av dem som icke gjort det. Även nu bör dock påpekas att avståndstagande från SAP/VPK utgör ett vanligare sätt att uttrycka sitt miss- nöje bland företagarna än skattefusk. Denna kompensationseffekt föreligger inte för övri- ga determinanter i tabellen.

8.5.4 Samband med social orientering

8.5.4] Hypoteser Beträffande variablerna avseende social orientering väntas följande samband. Avvikelser från de konventionella normerna resp avståndstagande från SAP/VPK antas vara mindre vanligt bland dem som av ideologiska skäl står nära de socialistiska partierna. Motsvarande antas även beträffande attityder gälla för dem som intemaliserat de konventionella normerna (”samvetsorienterade”). De som har större

Tabell 8.1 9 Procent som uppger vissa beteenden. Särredovisning efter faktiska illegala möjligheter

Anser att skattefusk före- kommer hos

Haft extraarbete Bekanta Arbetskamrater

Egna lndikator _ företagare Löntagare Ja Nej Ja ' Ja

58 ”Anser Ni, att Ni tillhör den grupp människor som varje år har uppgivit varenda liten extraförtjänst i deklarationen, även om det bara har rört sig om arbete på fritid, som man inte har tjänat så mycket på?” % som svarar nej

”Anser Ni, att Ni tillhör den

grupp människor, som aldrig

någonsin har gjort ett högre avdrag i sin deklaration än vad som egentligen har varit

befogat?”

% som svarar nej 13,2 % som svarar nej enligt (5 8) 21,3 och/eller (59)

% som föredrar borgerligt parti 34,8 % som föredrar socialistiskt parti 47 ,7 % politiskt odeciderade 17,5

Bastal 653

Tabell 8. 20 Samband mellan negativ attityd till legala normer resp skattemyndighetema och social orientering. Tau-b-koeflicienter

mrsa) xawineu'mxv (zman!) tomas/(ssvh; fd uro rodansumj amg—g (Jossan-a) uopsmpjopsäerp -/la ulo redensumj smyg (leasat-!) uoueremaptsurox dlslllsuonmplap wuum 3 .

paratuauosiaatues 911215” 135159330 -u! uro isdansumj eniga

djgj'qsuoiiermjap 11155

rlqanloxs

A oo '— V A 10 _| V

Indikator (12) (13) (14) (15)

44 Skatterna har nu blivit så ,11 —,113 _,048 ,06s höga, att många helt enkelt är tvungna att skattefuska för att klara ekonomin

Man kan knappast klandra en —,088 —,055 person som utnyttjar de många möjligheter som finns att

undanhålla skatter utan att

bli upptäckt

m Q N'.

I

w Q Q

|

Man kan kna past klandra en person som eklarerar för lågt när det finns så många andra som deklarerar för lågt

Index för brottsattityd

Det borde vara hårdare straff för skattefusk även om det bara är frågan om mindre belopp

Index för påföljdsattityd

Taxeringsnämndema är ofta orättvisa mod den skatt- skyldige

Tabell 8. 21 Procent negativa till legala normer och skattemyndigheter. Särredovisning efter social orientering

Fackorganisation

Skolutbildning Viktigast är

Indikator LO TCO

Enbart Högre folk- Real— än real- Upptäckts- skola examen examen risken Samvetet Samtliga

44

Skatterna har nu blivit så höga, att många helt en- kelt är tvungna att skatte- fuska för att klara ekonomin % som instämmer

Man kan knappast klandra en person som utnyttjar de många möjligheter som finns att undanhålla skatter utan att bli upptäckt

% som instämmer

Man kan knappast klandra en person som deklarerar för lågt när det finns

så många andra som dekla- rerar för lågt

% som instämmer Det borde vara hårdare straff för skattefusk

även om det bara är frågan om mindre belopp % som tar avstånd

Taxeringsnämndema är ofta orättvisa mot den skatt- skyldige

% som instämmer

33,7 25,4 32,1 34,2 32,9

Bastal

287 276 688 510 1217

kontaktyta, erfarenheter och kunskaper om samhällets och i synnerhet skattesystemets sätt att fungera väntas oftare ha negativa attityder till skattebrott. Å andra sidan är detta en förutsättning för framgångsrik tillämpning av skattebrott. Vi vänder därför på hypoteserna rörande beteende i detta fall och behandlar variablerna som indikatorer för tillgång till illegala medel. Den som har högre skolutbildning, känner till deldara- tionsförfarandet, är offentligt anställda, samt deltar i föreningslivet väntas således oftare ha negativa attityder till skattebrott, men däremot oftare tillämpa skattebrott.

8.5.4.2 Resultat beträffande attityder I tabell 8.20 återges sambanden mellan attity- der till skattebrott resp skattemyndighetema och variabler avseende social orientering. Tabell 8.21 innehåller utdrag ur vissa frek- venstabeller. Som synes tycks överensstäm- melsen med hypoteserna även här vara tämligen god. Indikatorema 44—46, 48 och 52 ger väntat utslag i 37 fall av 50, och signifikant i 32 fall. Index för brottsattityd ger i 9 fall av 10 väntat utslag, därav 8 gånger signifikant. Beträffande index för påföljds- attityder har endast två av sambanden väntat tecken.

Högre skolutbildning, offentlig anställ- rling, föreningsaktivitet, lämnade av deklara- tionshjälp eller icke tagande av sådan hjälp, samt kunskaper om deklarationsregler och påföljdssystemet medför att andras falsk- deklaration, ett högt skattetryck och en låg upptäcktsrisk icke accepteras lika ofta som ursäkt för skattefusk. Däremot är tendensen omvänd när det gäller bedömning av lämp- liga påföljder vid skattebrott. De ovan angivna grupperna vill ge mindre hårda straff än övriga. Exempelvis anser 61,7 procent av dem som har högre skolutbildning än real— examen (eller motsv) att straffen för skatte- fusk inte behöver skärpas då det gäller mindre belopp, mot 51,7 procent bland dem som enbart har folkskola.

När det gäller facklig anslutning bekräfta- des icke hypoteserna i mera än ett fall. Analogt med resultaten i kapitlen 7 och 8 är

IO-anslutna mera negativa till de konventio- nella normerna än TCO- eller SACO-anslut- na. De LO-anslutna är oftare benägna att acceptera de olika skälen för skattebrott än TCO- och SACO-anslutna. De LO-anslutnas negativa reaktion kunde i de föregående kapitlen återföras på skillnader i utbildning och kunskaper. Det kan även här vara en rimlig tolkning.

8.5.4.3 Resultat beträffande beteende Ta- bellerna 8.22 och 8.23 beskriver samband mellan egna uppgifter om deklarationsbe— teende resp politiska preferenser och variab- ler avseende social orientering. lndikato- rerna 58 och 59 rörande falskdeklaration ger väntat utfall i 15 fall av 20, och däravi 8 fall signifikant. Den sammanfattande indikatom (60) ger i 9 fall av 10 väntat utslag, och gör det signifikant i 3 fall. Ju högre skolutbild- ning desto större är andelen falskdeklaranter. Enligt indikator 60 är det 24,4 procent bland dem som enbart har folkskola mot 30,1 procent bland dem som har mera än realexamen. De LO-anslutna har visserligen enligt indikator (59) och (60) en lägre andel falskdeklaranter men endast för (59) blir sambandet signifikant. De SACO-anslutna uppger oftast falskdeklaration, 45,9 % enligt indikator (60), men detta höga tal är inte signifikant högre än det för LO eller TCO, då det endast baseras på 34 intervjuer. De som lämnat deklarationshjälp har signifikant ofta- re själva falskdeklarerat, vilket också hade förutsagts. Likaså tycks falskdeklarantema också något oftare ha bättre deklarations- kunskaper. Falskdeklarantema är vidare mindre ofta samvetsorienterade, vilket var väntat.

8.5.5 Samband med bakgrundsvariabler

8.5.5.1 Resultat beträffande attityder Ta- bell 8.24 och 8.25 ger information om sambanden mellan attityder till skattebrott resp skattemyndigheter och bakgrunds- variabler. Sarnbanden är som synes små och varierande och tycks ej tyda på något entydigt mönster.

Tabell 8. 22 Samband mellan avvikande beteende och social orientering. Tau-b-koefficienter

peroruauosrelrums pmsua ;Smueyo -s3up1m uro redexsuml emm

(missa-iz) uopemplap

(teaser!) uogemplöp asumxur tuo rödexsunx amiga

-gd (no Jadexsunx eniga

(lassa-d) ISPEIOJ dIEl'ISI-IODNUHQP mutan

(MISSUWGJQJ ! muap) XOPWSIGIMDXV dqusuopemplap 11%:1

(20) (21) —,03 —,108

ämuvnqmloxs 5 woman!-01 5

A ax v—I V A oo v—t _!

(15) (16) ,00 —,01

Indikator _

N Q. m Q. O o_

58 ”Anser Ni, att Ni tillhör den grupp människor som varje år har uppgivit varenda liten extraförtjänst i deklarationen, även om det bara har rört sig om arbete på fritid, som man inte har tjänat så mycket på?

”Anser Ni, att Ni tillhör den grupp människor som aldrig någonsin har a'ort ett högre avdrag i sin dekla- ration än vad som egentligen har varit befogat? " Nej-svar enligt (5 8) och/eller (5 9) Avståndstagande från SAP/VPK

Tabell 8.23 Procent som uppger vissa beteenden. Särredovisning efter social orientering

Indikator

58

”Anser Ni, att Ni tillhör den grupp människor som varje år har uppgivit varenda liten extraför- tjänst i deklarationen, även om det bara har

rört sig om arbete på fritid, som man inte

har tjänat så mycket på?” % som svarar nej

”Anser Ni, att Ni tillhör den gru p människor som aldrig n gonsin har gjort ett högre avdrag i sin deklaration än vad som egentligen har varit befogat?”

% som svarar nej

% som svarar nej enligt (58) ooh/eller (59)

% som föredrar borgerligt parti

% som föredrar socialis- tiskt parti

% politiskt odeciderade Bastal

Fackorganisation

LO

'FCO

SACO Övriga

Skolutbildning Viktigast är

Enbart Högre folk- Real— än real- Upptäckts- skola examen examen risken Samvetet Samtliga

20,6 20,0 17,4 14,5 16,4 33,9 30,1 31,0 23,4 28,0 37,1 49,6 35,0 35,6 35,1 43,2 32,0 48,3 45,0 46,6 19,8 18,3 16,7 19,5 18,3 287 276 682 510 1217

Tabell 8.24 Samband mellan negativ attityd till legala normer resp skattemyndigheter och bakgrundsvariabler. Tau-b-koeffrcienter

Indikator (23)

43 Med hänsyn till de höga skatterna kan man knappast —,00 klandra en person som deklarerar för lågt 44 Skatterna har nu blivit så höga, att många helt enkelt är tvungna att skattefuska för att klara ekonomin

45 Man kan knappast klandra en person som utnyttjar de många möjligheter som finns att undanhålla skatter utan att bli upptäckt

Index för brottsattityd

48 Det borde vara hårdare straff för skattefusk även om det bara är frågan om mindre belopp

Index för påföljsattityd

52 Taxeringsnämndema är ofta orättvisa mot den skattskyldige

Civilstånd (gift)

(24)

—,02

13 Bostadsort (högre & tätortsgrad)

_| D

(I! (»

Tabell 8. 25 Procent negativa till legala normer och skattemyndigheter. Särredovisning efter bakgrundsvariabler

Kön Ålder

Civilstånd

Bostadsort

Indikator Man Kvinna 20—29 30—39 40—49 50—59

60—70 Gift Ogift

Stor- stad

Stad över Stad

under 30 000 30 000 Övrigt

Samtliga

44 Skatterna har nu blivit så höga,

att många helt enkelt är tvungna att skattefuska för att klara ekonomin

% som instämmer Man kan knappast klandra en person som utnyttjar de många möjligheter som finns att undan-

hålla skatter utan att bli

upptäckt

% som instämmer 21,6 Man kan knappast klandra en per-

son som deklarerar för lågt när det finns så många andra som deklarerar för lågt

% som instämmer 22,1 Det borde vara hårdare straff för

skattefusk även om den bara är

frågan om mindre belopp

% som tar avstånd 58,4 50,5 54,8 56,1 57,9 54,2 53,4 57,8 49,8 49,9

52,6

57,5 57,7 55,2

Taxeringsnämndema är ofta orätt- visa mot den skattskyldige % som instämmer 32,0 34,2 35,2 26,9 33,1

Bastal 709 506 288 230 25 8

34,0 226 36,7 214 31,9 34,9 818 392 33,8 233 31,4 251 33,1 188 33,0 545 33,9 1217

Indikator (22)

Bostadsort (högre

Civilstånd (gift) & tätortsgrad)

(23) A N & V

58 ”Anser Ni, att Ni tillhör den grupp männi- ,16s skor som varje år har uppgivit varenda liten extraförtjänst i deklarationen, även om det bara har rört sig om arbete på fritid, som man inte har tjänat så mycket på?” 59 ”Anser Ni, att Ni tillhör den grupp männi- skor som aldrig någonsin har gjort ett högre avdrag i sin deklaration än vad som egentligen har varit befogat?” 60 Andel som svarar ja enligt (5 &) och/eller (59) 125

,115

_,135

_,125

_,165

61 Avståndstagande från SAP/VPK _,oss ,02

8.5.5.2 Resultat beträffande beteende I tabell 8.26 återges tau-b-koefficienter för sambanden mellan beteende och bakgunds- variabler, och i tabell 8.27 utdrag ur motsva- rande frekvenstabeller. Som synes uppger män siglifikant oftare falskdeklaration än kvinnor. Enligt indikator (60) är det 32,3 procent av männen resp 21,7 procent av kvinnoma. Detta utfall kan möjligen återfö- ras till männens mera agressiva könsroll. Likaså uppger yngre oftare än äldre att de falskdeklarerat. Andelen som gör det är mer än dubbelt så stor i åldrarna 20—29 år, 38,8 procent enligt indikator (60), som i 60-års- åldern (16,5 procent). Detta resultat är av intresse för en prognos om skattemoraleni framtiden och kommer därför att kommen- teras närmare ikapitel 10. Möjligen kan man även fmna en svag tendens till högre andel falskdeklaranter bland gifta jämfört med ogifta. Bostadsort samvarierar däremot inte med uppgivet deklarationsbeteende.

8.5.6 Multivariat analys

8.5.6.1 Modell ] Som framgår av tabell 8.28 ger inkomsten denna gång inte väntat

utslag. De som har läge egen inkomst upp- ger mot förmodan oftare falskdeklaration. Denna tendens är emellertid ganska svag, och det kan inte uteslutas att resultaten här har påverkats av att det i den lägsta inkomstklas- sen förekommer en ovanligt stor andel del- tidsarbetande, som egentligen enligt modell- resonemanget är felklassificerade. Det är möjligt att ett mått som tirnpenninghade gett väntat utfall. Hypotesema stämmer som synes vad gäller för höge gemensam in- komst, frånvaro av förvärvsarbetande ma— ke, skuldsättning samt negativ attityd till nuvarande och framtida ekonomi, som samt- liga är egenskaper som medför större andel falskdeklaranter.

Det kraftigaste sambandet gäller redovis- ningskategorin företagare-icke företagare. De egna företagarna har en 19,5 procenten- heter större andel falskdeklaranter än övriga skattebetalare. Regessionsanalysen ger här en större differens än tabell 8.19, där den var 9,2 procentenheter. Även de som har extra- arbete och har bekanta som falskdeklarerar uppger som väntat signifikant oftare själva falskdeklaration.

Tabell 8. 27 Procent som uppger vissa beteenden. Särredovisning efter bakgrundsvariabler

Kön Ålder Civilstånd Bostadsort

Stad Stad Stor över under Indikator Kvinna 20—29 30—39 40—49 50—59 60—70 Gift Ogift stad 30000 30000 Övrigt Samtliga

58 ”Anser Ni, att Ni tillhör den

grupp människor som varje år

har uppgivit varenda liten

extraförtjänst i deklarationen,

även om det bara har rört sig

om arbete på fritid, som man inte har tjänat så mycket på?"

% som svarar nej

”Anser Ni, att Ni tillhör den

grupp människor som aldrig

någonsin har jort ett högre avdrag i sin deklaration än vad som egentligen har varit befogat? ”

% som svarar nej 18,0 13,0 17,0 17,7 12,2 17,0 16,4 60 % som svarar nej enligt (58) 28,8 26,2 27,5 29,5 24,1 28,8 28,0

och/eller (5 9)

61 % som föredrar borgerligt 34,8 35,9 29,7 34,6 32,5 38,7 35,1 parti

%som föredrar socialistiskt 41,0 48,4 42,7 48,8 47,1 48,0 44,8 46,6 parti %politiskt odeciderade 18,5 16,8 21,4 21,5 18,4 19,5 16,5 18,3 Bastal 214 818 392 233 251 188 545 1217

Tabell 8.28 Regessionsanalys av deklarations- beteende. Modell 1

Beroende variabel 60 Uppger falskdeklaration (svarat nej enligt (58) och/eller (59)

Oberoende variabler

l Egen årsinkomst i 5 OOO-tals kr 2 Gemensam årsinkomst i 5 OOO-tals kr 3 Har förvärvsarbetande make/maka 4 Standardindex 5 Skuldindex 6 Ekonomin försämrad iår 7 Ekonomin försämrad i framtiden 8 Är företagare 9 Haft extraarbete 10 Bekanta falskdeklarerar 11 Arbetskamrater falskdeklarerar

12 LO—medlem 13 Medlem iTCO eller SACO 14 Har endast folkskola 15 Har endast realexamen (motsv) 16 lämnat deklarationshjälp 17 Fått deklarationshjälp 18 Kunskaper om inkomstdekl (i-testet) 19 Kunskaper om avdragsdekl (a-testet) 20 Kunskaper om påföljdssystemet (p-testet) 21 Aktivitetsindex 22 Offentligt anställd 23 Samvetsorienterad

24 Kön = man

25 Ålder 26 Civilstånd = gift 27 Bori storstad

Intercept Multipel regressionskoefficient Antal frihetsgrader, nämnare Antal frihetsgrader, täljare F—kvot

Kritiskt F-värde

_,0155S ,013S

_,osss ,0405 ,023 ,0125 ,052

Andelen falskdeklaranter bland LO-an- slutna är hela 22,3 procentenheter läge än bland TCO/SACO—anslutna, och 20,1 pro- centenheter läge än bland övriga deklaran- ter. Detta är den största differensen i denna analys.

De som har högre skolutbildning, behärs- kar deklarationsförfarandet bättre (de som ger deklarationshjälp, eller ej behöver den, och de som har kunskaper) och är aktivai föreningar väntades ha bättre förutsättningar att falskdeklarera framgångsrikt och där- för också göra det oftare. Regessionsanaly- sen ger även belägg för detta. Andelen falsk- deklaranter är 6,4 procentenheter lägre bland personer med enbart folkskola än

bland dem som har mera än realskola. Före- ningsaktiva tycks dessutom något oftare vara falskdeklaranter, liksom de som lämnat dek- larationshjälp. Kunskapstesten ger däremot väntat utslag i endast ett fall.

8.5.6.2 Modell 2 I tabell 8.29 redovisas ut- fallet vid regessionsanalys enligt modell 2. F-testet ger signifikans, F-värdet är dubbelt så stort som det kritiska. Begänsningen till en modell med samspel men med färre antal variabler gav emellertid en läge multipel korrelationskoefticient (0,151) än analysen enligt modell 1. I tabell 8.29 redovisas nu de på intervju- personemas egna uppgifter baserade skatt- ningama av andelen falskdeklaranter i de oli- ka cellerna. Som väntat är denna andel högst bland företagare och lägst bland LO-anslutna, samt högre vid högre inkomst. Andelen falsk- deklaranter kommer för företagarna i något fall upp till ca 50 procent, till 45 procent för TCO/SACO-anslutna och 35 procent för LO-anslutna. Skillnad mellan LO-anslutna och övriga är emellertid betydligt läge än vid analys enligt modell 1. Av tabell 8.29 framgår, att de som ej upp- gett försämrad ekonomi i vissa fall har en större andel falskdeklaranter. Det bekräftar vår tidigare tolkning i avsnitt 7.5.6.3

8 .6 Sammanfattning

I detta kapitel redovisades deklarantemas preferenser i samband med de handlingsalter- nativ en skattebetalare ställs inför: att dekla- rera ärligt eller att falskdeklarera. Resultaten överensstämmer i sina huvuddrag med hypo- teserna.

Beträffande faktiskt deklarationsbeteende bygger resultaten på respondenternas egna uppgifter. I samband med självdeklarerad brottslighet kan invändningen resas att vali- ditetsbristerna blir betydliga. Denna invänd- ning kan inte vederläggas eftersom kontroll- data inte finns tillgängliga. Undersökningen har emellertid givit en så hög andel falskdek-

Tabell 8. 29 Procent som enligt indikator (60) uppgett i falskdeklaration (nej-svar på fråga 58 och/eller 59). Särredovisning efter vissa de- terminanter

Gifta Ogifta

med förvärvsarbetande make utan förvärvsarbetande make

TCO/ TCO/ TCO/ Före- LO- SACO- . Före— LO- SACO— __ LO- SACO- Egen inkomst Egen ekonomi tagare anslutna anslutna Övriga tagare anslutna anslutna Ovriga anslutna anslutna Övriga

försämrad 36,6 29,1 32,1 32,1 35,6 28,1 31,1 31,1 20,2 23,2 23,2 ej försämrad 27,7 22,4 23,2 23,2 39,9 34,6 35,4 35,4 26,7 27,5 27,5 försämrad 35,6 26,4 23,3 23,3 34,6 25,4 22,3 22,3 17,5 14,4 14,4 ej försämrad 30,4 23,4 18,1 18,1 42,6 35,6 30,3 30,3 27,7 22,4 22,4 försämrad 50,4 36,1 45,9 45,9 41,1 26,8 36,6 36,6 18,9 28,7 28,7 ej försämrad 42,8 30,7 38,3 38,3 46,7 34,6 42,2 42,2 26,7 34,3 34,3

15 000

laranter, att mätmetodema av detta skäl vin- ner större tilltro. De andelar som har erhål- lits måste emellertid betraktas som minimi- tal. Dessutom ger den tämligen goda överens- stämmelsen med hypoteserna ytterligare stöd för mätmetodemas validitet.

De olika analysansatsema ger i stort sett samma resultat, om än olika starka utslag. Åtminstone 28 procent av stickprovet, vilket motsvarar ca 1,4 miljoner deklaranter i hela landet, uppger sig ha falskdeklarerat (se av- snitt 8.4.7). Väsentligt är att inkomsten knappast kan beläggas ha samband med dek- larationsbeteende. Däremot har de gifta som ej har förvärvsarbetande maka (jämfört med dem som har det) och de som är skuldsatta som väntat höge andel med icke önskvärda preferenser, dvs personer som har positiva attityder till skattebrott samt falskdeklarerar oftare. De egna företagarna och de som hade extraarbete visade sig som väntat särskilt ofta uppge falskdeklaration. Enligt tabell 8.19 säger 37,1 procent av dem att de falsk- deklarerat. Men även bland löntagarna är det ganska många: 27,9 procent. Med en annan analysmetod blev skillnaden mellan företaga- re och löntagare ännu större. Vid en reges- sionsanalys, där 24 andra variabler kunde konstanthållas, fann vi att andelen falskdek- laranter bland företagarna låg 19,5 procenten- heter höge än bland löntagarna. Resultaten tyder dessutom på att de som har kontakter med personer som falskdeklarerar, och däri- genom förmedlas den brottsliga subkulturens värderingar och har möjlighet att lära in brottstekniker, oftare själva falskdeklarerat.

De som har höge skolutbildning, är föreningsaktiva och har bättre deklarations- kunskaper har oftare en negativ inställning till skattebrottslighet, vilket var väntat. När det emellertid gäller öppet beteende i form av skattefusk har dessa gupper bättre möj- ligheter än andra att bedöma och välja ut risk- fria brottsliga tekniker. Variablerna fungerar således i detta fall även som mått på faktisk tillgång till illegala medel. De ovan angivna grupperna hade också som väntat större an- delar falskdeklaranter.

Solidaritet med de officiella föreskrifter-

na för skattebetalarrollen väntas oftast fin- nas hos LO-anslutna, som av ideologiska skäl står närmare den nuvarande regeringspoliti- ken än övriga. Denna hypotes bekräftades icke när det gäller attitydema. Däremot hade de LO-anslutna en läge andel falskdeklaran- ter. Här föreligger i själva verket ett av de starkaste sambanden som redovisas i detta kapitel.

Aspirationer, möjligheter och skattemoral

9.1

I kapitlen 5—8 har i tur och ordning behand- lats de variabler som ingår i den modell som ligger till gund för undersökningen. I kapitel 5 presenterades determinanterna. Kapitel 6 redovisar deklarantemas aspirationer, som uppfattas som förmedlande variabler mellan determinanterna och preferenser för de olika handlingsaltemativ deklarantema står inför. Även i kapitel 7 behandlas variabler som uppfattas som förmedlande, nämligen dekla- rantemas uppfattning av sina möjligheter att med legala eller illegala medel påverka skattebetalarrollens utbyte. Dessa variabler kan också ses som mått på förekomsten av alienation i form av maktlöshet. Kapitel 8 behandlar Skattemoralen, deklarantemas preferenser för alternativa medel att förbätt- ra sitt utbyte. Preferensema utgör modellens beroende variabler.

Aspirationer, möjligheter och preferenser har i dessa kapitel genomgående redovisats efter determinanter. Vi följer nu upp denna parvisa analys av sambanden mellan model- lens variabler med att i tur och ordning ställa

Inledning

1 aspirationer mot möjligheter 2 aspirationer mot preferenser 3 möjligheter mot preferenser

I nästa steg skall göras ett försök till jäm- förelse mellan de förmedlande variablernas relativa betydelse. Därefter integeras aspi- rationer, möjligheter och preferenser i ett

schema för olika typer anpassning till skatte- betalarrollen.

9.2 Aspirationer och möjligheter

9.2.1 Hypoteser

Vissa av de resonemang som ligger till gund för hypotesbildningen i de tidigare tre kapit- len om aspirationer, möjligheter och prefe- renser, bygger på antaganden om ett funk- tionth samband mellan aspirationer och möjligheter. I avsnitt 7.5.2.1 framfördes t ex tanken att upptäckten av illegala möjligheter bidrar till en höjning av aspirationsnivån. Orsakskedjan får då följande principiella ut- seende:

determinanter —>möjligheter ->aspirationer

Ett liknande resonemang har tillämpats i avsnitt 7.5.3.1 beträffande legala möjlig- heter: de som har större kontaktyta, erfaren- heter och kunskaper om samhällets och skatte- och deklarationssystemets sätt att fungera väntas vara mera positiva till de legala möjligheterna och därför mindre benägna att vara missnöjda med det stipule- rade utbytet.

Å andra sidan motiveras de som utsätts för relativ deprivation att reagera med miss— nöje med nuvarande möjligheter. Enligt av- snitt 7.5.2.1 väntas individerna i detta fall se sig om efter andra och illegala medel. Man nedvärderar de legala medlen och uppvärde-

rar de illegala. Orsakskedjan får i detta fall följande utseende:

determinanter _» aspiranter —> möjligheter

Sambandet mellan aspirationer och möjligheter antas således vara funktionellt. De som är missnöjda med nuvarande målvär- den, belastningsvärden och utbyte väntas således oftare vara missnöjda med de legala medlen. Beträffande sambandet mellan aspirationer och uppfattningen av illegala medel är prediktionen mera tveksam. Ikapi- tel 1 påpekades att de indikatorer för de för- medlande variabler man får genom att inter- vjua individerna efter det att valet av hand- lingsalternativ har träffats är resultatet av attitydförskjutningar i efterhand. Individer- na väntas eftersträva en balansering som torde sätta spår i sambanden mellan indika- torema för aspirationer och möjligheter. Balanseringsprocessen kommer därför att störa hypotesprövningen. Det finns skäl för både ett positivt och ett negativt samband. Utfallet är beroende av de motverkande fak— torernas styrka.

9.2.2 Resultat

I tabell 9.1 redovisas tau-b-koefficienter för sambanden mellan vissa indikatorer för aspirationer och möjligheter.

Som synes bekräftas hypotesen rörande sambandet mellan aspirationer och uppfatt- ningen om de legala möjligheterna. I sex fall av sju går sambandet i väntad riktning och är genomgående signifikant. Sambanden med de båda indikatorema för illegala möjligheter är genomgående mycket små. Ett sådant ut- fall kan förenas med vårt resonemang om motverkande faktorer.

9.3 Aspirationer och preferenser

9.3.1 Hypoteser

Aspirationerna har uppfattats som förmed- lande variabler mellan determinanter och

preferenser. Resultaten i kapitel 8 har i huvudsak bekräftat de hypoteser rörande sambandet mellan determinanter och prefe- renser som bygger på denna tankegång. Även sambanden mellan determinanter och aspira- tioner enligt kapitel 6 har funnits överens- stämma rätt väl med förväntningarna.

Sambanden mellan indikatorer för aspira- tioner och indikatorer för preferenser vän- tas således ha följande utseende. De som är negativa till målvärden, belastningsvärden och eget utbyte väntas oftare även ha negativa preferenser, dvs ha positiva attity- der till skattebrott, falskdeklarera oftare, och oftare ta avstånd från regeringspartiet. Sambandens styrka kan ge en uppfattning om konkurrerande sätt att reagera vid re- lativ deprivation. När deklarationsbeteen- det och valbeteendet (partipreferensema) har olika starka samband med aspirationema är det mera vanligt att i en kontliksituation tillgripa den metod som kan visa upp det höge sambandet.

Även i detta samrnanhang bör hänvisas till möjliga förskjutningar i de förmedlande variablerna. De innebär ett störande moment vid hypotesprövningen.

9.3.2 Resultat

1 tabell 9.2 och 9.3 återges sambanden mel- lan aspirationer och preferenser. De bägge attitydindexen ger väntat utslagi 13 fall av 14, och signifikant i 12 fall. Beträffande partipreferenser får hypotesen väntat och signifikant stöd i samtliga 7 fall. Däremot tycks utfallet bli mera magert när det gäller deklarationsbeteendet. Den indikator för skattebrott som används (60) ger som synes väntat utslag i 4 fall av 7 men sigiifikant endast i 1 fall. Eftersom ett positivt samband var en av gundförutsättningama i modellen är en närmare diskussion av detta utfall angelägen.

I de tidigare kapitlen har de väntade sam- banden mellan å ena sidan determinanter och aspirationer och å den andra determinanter och deklarationsbeteende kunnat påvisas. De

Tabell 9.1 Samband mellan aspirationer (missnöje) och möjligheter (maktlöshet). Tau-b-koefficienter

Indikator för aspirationer

1

Rätt stor andel av våra skatter går till meningslösa ändamål

Regeringen har genomfört en mängd onödiga reformer

”Skatterna går ju till så många olika ändamål, som försvaret, vägbyggen, barnbidrag, utbildning och mycket annat, och somliga människor får en större nytta av detta. Tycker Ni att Ni själv

har fått större eller mindre nytta av sådana förmåner än folk i allmänhet?

Vårt skattesystem ger en rättvis fördelning av skattebördan

Marginalskatterna är alldeles för höga

Med hänsyn till de förmåner staten ger med- borgarna är skatterna inte för höga

”Tycker Ni att den skatt Ni själv betalar är rimlig med hänsyn till den nytta Ni har av samhället?”

Index för legala möjligheter ,415

,458

,06

Illegala möjligheter

"Anta att Ni själv skulle

få lust att skattefuska.

Tror Ni att myndigheterna då skulle kunna upptäcka att Ni hade skattefuskat? ” (38)

"Tror Ni att Ni har större möjligheter än folk i allmänhet att skatte- fuska utan att bli upptäckt?” (39)

—,03 —,03

,03

koefficienter

Indikator för aspirationer

Preferenser

Parti- preferens (6 1)

Index för Index för Skatte- brotts- påföljds- brott attityd attityd (60)

1 Rätt stor andel av våra skatter går till meningslösa ändamål

2 Regeringen har genomfört en mängd onödiga reformer 3 Skatterna går ju till så många olika ändamål, som försvaret, vägbyggen, barnbidrag, utbildning och mycket annat, och somliga människor får en större nytta av detta. Tycker Ni att Ni själv har fått större eller mindre nytta av sådana förmåner än folk i allmänhet?

,Ils ,06s ,01 ,155

,17S ,095 ,275

,16s

,02 — ,03

13 Vårt skattesystem ger en rättvis fördelning av skattebördan

21 Marginalskatterna är alldeles för höga

31 Med hänsyn till de förmåner staten ger medborgarna är skatterna inte för höga

32 Tycker Ni att den skatt Ni själv betalar är rimlig till den nytta Ni har av samhället?

är emellertid i regel inte särskilt stora. När nu sambandet mellan negativa aspirationer och awikande deklarationsbeteende inte blir så utspräglat som var väntat kan detta förkla- ras med brister i teoribildningen eller validi- tetsbrister hos mätinstrumentet. Den senare förklaringen förefaller vara mest sannolik. Man kan för det första fråga sig ivilken utsträckning indikatorema för aspirationer är valida för den speciella typ av negativa aspirationer som verkligen utgör ett tryck mot avvikande beteende. Det är sannolikt att många av dem som i det dagliga livet, och även i en intervju som denna, ”klagar på skatten”, egentligen inte i djupare mening upplever relativ deprivation. Att klaga över skatten får för många en symbolfunktion, den binder sanunan människorna i en gemen- sam kritik av en opersonlig motståndare. Denna opersonlighet understryks av skatte- och deklarationssystemets komplexitet, som gör det lätt att finna svårbegripliga beskatt- ningsprinciper och deklarationsregler. Denna tankegång bekräftas också av det faktum att kunskaper (t ex skolutbildning) ger så starkt utslag för aspirationer vilket framgår av

kapitel 6. Detta resonemang innebär inte att mätmetodema icke skulle vara valida för opinionsläget bland deklarantema. Men denna opinion är inte valid för den djupare upplevelse av relativ deprivation som kan få individerna att ta till falskdeklaration. I denna bemärkelse skulle således indikatorer- na för aspirationer ha dålig validitet.

Det är dessutom möjligt att även indikato- rema för falskdeklation har dålig validitet. Vi har visserligen fått fram de väntade sam- banden mellan deterrninanter och deldara- tionsbeteende och en tämligen hög andel som begått skattebrott, men det är möjligt att ytterligare falskdeklaranter klassificerats som icke-falskdeklaranter, därför att de ej svarat sanningsenligt vid intervjutillfället. Man kan ställa upp olika hypoteser om den- na gupps svarsmönster. En av dem är att de falskdeldaranter som ljugit om sitt deklara- tionsbeteende relativt sett oftare även är personer som har negativa aspirationer.

Detta skulle tendera att påverka samban- det mellan aspirationer (missnöje) och falsk- deklaration i negativ riktning, varvid man skulle kunna få det utfall som erhållits här.

% Tabell 9.3 Procent negativa till målvärden, belastningsvärden och utbyte. Särredovisning efter deklarationsbeteende och partipreferens

lndikator för aspirationer

1 Rätt stor andel av våra skatter går till meningslösa ändamål % som instämmer

2 Regeringen har genomfört en mängd onödiga reformer % som instämmer

3 Skatterna går ju till så många olika ändamål, som försvaret, väg- byggen, barnbidrag, utbildning och mycket annat, och somliga människor får en större nytta av detta. Tycker Ni att Ni själv har fått större eller mindre nytta av sådana förmåner än folk i allmänhet? % som svarar ”mindre nytta”

13 Vårt skattesystem ger en rättvis fördelning av skattebördan % som tar avstånd

21. Marginalskatterna är alldeles för höga % som instämmer

31 Med hänsyn till de förmåner staten ger medborgarna är skatterna inte för höga % som tar avstånd

32 'h'cker Ni att den skatt Ni själv betalar är rimlig med hänsyn till den nytta Ni har av samhället? % som svarar ”nej”

Skattebrott (60)

Ja

Nej

Partipreferens (61)

borgerligt socialistiskt politiskt

parti parti

63,5 46,9 64,4 37,4

odeciderade

62,4 58,9

En kontroll av en sådan tendens har .orts genom en inspektion av korstabeller mellan aspirationer och deklarationsbeteende. Det var en genomgående tendens, att de som kategoriskt förnekade skattebrott (enligt 58 och 59) ungefär lika ofta som de som för- behållslöst medgav skattebrott var negativa till målvärden, belastningsvärden och utbyte, medan de som gav mera svävande svar rela- tivt sett oftare hade stora aspirationer. Sam- bandet mellan aspirationer och deklarations- beteende är således inte linjärt utan har i stället följande principiella utseende (se fr- gur 9.1).

Figur 9.1 aspirationer (missnöje)

.fx

sannolikheten för f alskdeklaration enligt 58—59

En ytterligar indicium som talar för denna tolkning av de låga sambanden är att aspira- tionema tydligen har varit en rätt god predikator för attitydema till skattebrott. Resultaten tycks således tala för att de redo- visade andelarna falskdeklaranter är tilltagna i underkant, vilket redan framhållits i kapi- tel 8.

Därutöver kan förskjutningar i de förmed- lande variablerna efter valet av handlingssätt utgöra en bidragande faktor. Resultatet i tabellerna 9.2—3 torde kunna tillskrivas en samverkan mellan de olika effekterna av vali- ditetsbrister som diskuterats. Det är med hänsyn till detta resonemang meningslöst att jämföra partipreferens och deklarations- beteende som konkurrerande metoder att komma tillrätta med relativ deprivation.

9.4 Möjligheter och preferenser

9.4.1 Hypoteser

Liksom aspirationema har individernas upp- levelse av sina resp legala och illegala möjlig-

heter uppfattats som förmedlande variabler mellan determinanter och preferenser. De som anser sig ha stora illegala möjligheter väntas således oftare tillgripa falskdeklara- tion. I avsnitt 7.3 framfördes tanken att upp- levelsen av alienation i form av maktlöshet inför illegala möjligheter i själva verket kunde vara funktionell för dem som väljer falskdeklaration. Den kan ses som en för- skjutning efter valet av beteende. Vissa resul- tat i kapitel 7 bekräftade en sådan tendens. Den bidrar till att ge sambandet mellan ille- gala möjligheter och deklarationsbeteende motsatt tecken.

I övrigt väntas de som anser sig ha små legala möjligheter, eller stora illegala möjlig- heter oftare ta avstånd från regeringspartiet. De som anser sig ha små legala möjligheter väntas också oftare falskdeklarera.

9.4.2 Resultat

Tabell 9.4 ger sambanden mellan möjligheter och deklarationsbeteende resp partipreferen- ser. I tabell 9.S redovisas utdrag ur motsva- rande frekvenstabeller. Samtliga 10 samband i tabell 9.4 har väntat tecken, och signifikans föreligger i 6 fall. Andelen som anser sig ha tillgång till illegala medel var enligt (38) 38,0 procent av dem som uppgav falskdeklaration men endast 21,9 procent av dem som inte gjorde det. Partipreferenser samvarierar också med uppfattningen av de egna illegala möjligheterna, men sambandet är högre med åsiktema om tillgången till legala medel. Borgerliga är mest negativa på den punkten, men även de politiskt odeciderade är mera negativa än socialisterna (anhängare till SAP och VPK).

9.5 Aspirationer, möjligheter och skattemoral

9.5.1 Hypoteser

I kapitel 1 har sagts att aspirationer och möj- ligheter dvs individemas subjektiva värdering av de strukturella faktorerna, inte kan stude-

koefficienter

Indikatorer för möjligheter

Skattebrott Partipreferens (60) (61)

34 Myndigheterna lägger sig alldeles för mycket i frågor som egentligen borde överlåtas till medborgarna själva

Skattebetalarna har alldeles för lite möjligheter att bestämma över hur hög skatten skall vara

35

Index för legala möjligheter

,03 ,208 ,00 ,08s

,00 ,18s

Anta att Ni själv skulle få lust att skattefuska. Tror Ni att myndigheterna då skulle kunna upptäcka att Ni hade skattefuskat?

Tror Ni att Ni har större möjligheter än folk iallmänhet att skattefuska utan att bli upptäckt?

_,16S

—,09s

_,ras

Tabell 9.5 Procent negativa till legala möjligheter och positiva till illegala möjligheter. Sär-

redovisning efter preferenser

Skattebrott

(60)

Partipreferens (6 1)

Indikatorer för möjligheter 34 Myndigheterna lägger sig alldeles för mycket ifrågor som egentligen borde överlåtas till medborgarna själva

% som instämmer

Skattebetalarna har alldeles för lite möjligheter att bestämma över hur hög skatten skall vara % som instämmer

Politiskt odeci- derade

Socialis— tiskt parti

Borger- ligt parti

Anta att Ni själv skulle få lust att skattefuska. Tror Ni att myndigheterna då skulle kunna upptäcka att Ni hade skattefuskat? % som icke svarar ”ja, absolut”

Tror Ni att Ni har större möjligheter än folk iallmänhet att skattefuska utan att bli upptäckt? % som icke svarar "nej, absolut inte”

ras direkt i en surveyundersökning. Man kan inte komma åt respondenternas värderingari det ögonblick, då valet av beteende äger rum. Indikatorema för aspirationer och upp- fattningen av egna illegala möjligheter har

endast ett begränsat värde för analysen av skattemoralen. Resultaten i kapitel 6 och 7 har därför huvudsakligen ett deskriptivt intresse: de beskriver opinionsläget vid undersökningstillfället. När valet av deklara-

tionsbeteende har träffats sker en omstruk- turering av individens värderingar. Den är beroende av det val av beteende som träffats, dels av vissa strukturella faktorer. Man kan uppfatta denna omstrukturering som funk— tionell. Den ger t ex individen en positiv självuppfattning med hänsyn till det valda beteendet. I vilken riktning förskjutningama går kan bl a ha sin förklaring i statens och allmänhetens inställning till skattebrott och hur individerna själva har uppfattar dessa faktorer. Vi skall med hjälp av denna tanke- gång försöka driva analysen något längre.

Den teoretiska modellen har koncentre- rats på två viktiga variabler, dels de aspira- tioner individerna för med sig till valsituatio- nen, dels uppfattningen om sina legala och illegala möjligheter vid detta tillfälle. Båda har ansetts påverka skattemoralen. Frågan är hur stor relativ betydelse dessa faktorer har, samt om och i så fall på vilket sätt de sam- spelar.

Skattebrottslighet kommer att vara mera ovanlig i ett samhälle, där det totala skatte- trycket är litet och de värderingar om skill- nader i utbytet som skattesystemet bygger på delas av en större andel av befolkningen. En annan förutsättning är den allmänna solidariteten med de i parlamentarisk ordning fattade besluten om hur starkt olika värde- ringar skall få göra sig gällande i detta sammanhang. När dessa förutsättningar icke är uppfyllda kommer för allt flera att finnas ett tryck mot att tillgripa falskdeklaration. Den skattemoral som kommer att råda under sådana förhållanden är beroende av myndig- heternas förmåga att förhindra skattebrott genom effektiva kontrollåtgärder och ett lämpligt sanktionssystem. Det är i synnerhet den allmänpreventiva effekten av kontroll- och sanktionssystemen som är av intresse i det fortsatta resonemanget.

Man kan idag konstatera ett flertal ten- denser som torde ha bidragit till en alltför hög anspråksnivå hos stora befolknings- grupper. En av dem är ökningen av det totala skattetrycket. Den offentliga sektorns expansion har medfört ett ökat skatteuttag, alltflera har avancerat till inkomstlägen med

kraftiga marginalskatter, marginalskatterna har ökat, varubeskattning har införts och fått allt större betydelse. Dessa tendenser har intagit en viktig plats i individernas medve- tande, och är därför opinionsbildande. Mål— värdena, olika nyttigheter vi får i utbyte, är svårare att bedöma för individerna. Man sak- nar helt enkelt kunskaper och kriterier för en sådan bedömning. Man kan vidare konsta- tera att skillnaderna mellan människorna vad gäller utbytet undan för undan har förskju- tits till vissa gruppers nackdel. Jämlikhets- strävandena under de senaste åren har accen- tuerat den utvecklingen. De här nämnda tendenserna sätter givetvis solidariteten med de i riksdagen fattade besluten på hårda prov. Å andra sidan har den allmänna väl- ståndsökningen gett de flesta bättre egna resurser och därmed gjort dem mindre beroende av det stipulerade utbytet. Vidare har jämlikhetsdebatten sannolikt medfört ett starkare tryck mot solidaritet med de ekono- miskt svagaste i samhället.

Det är en empirisk fråga om den samlade effekten av dessa tendenser innebär ett ökat tryck mot falskdeklaration eller ej. Det före- faller rimligt att anta det. Det är i denna situation viktigt att myndigheterna har resur- ser att förhindra skattebrottslighet. För när- varande tycks dessa möjligheter vara täm- ligen begränsade. Deklarationssystemet till- låter inte en effektiv kontroll av deklaranter- nas inkomstförhållanden, särskilt beträffan- de egna företagare. Påföljdema satta i rela- tion till upptäcktsrisken och vinsten i undan- dragen skatt är så låga, att falskdeklarationi alltför många fall måste uppfattas som lönande. Detta förhållande utgör den egent- liga orsaken till det tillstånd av anomi som tycks råda för närvarande. Tillgången till ille— gala medel utnyttjas av dem som har hög aspirationsnivå. Grupper som har tillgång till illegala medel utvecklas på så sätt till avvi- kande delkulturer, med en hög andel falsk- deklaranter. Kontakten mellan gruppmedlem- marna underlättar överförandet av normer och värden som innebär stöd för det avvikan- de beteendet. Den bidrar också till att sprida kunskap om tekniker för skattebrott. Inom

dessa grupper kommer gruppmedlemmar som tidigare var nöjda med sitt utbyte att öka sin anspråksnivå: anspråken rättas efter möj- ligheterna. När endast en liten del av befolk- ningen har tillgång till de illegala medlen och utnyttjar dem, kan myndigheterna och de som deklarerar ärligt överse med detta för- hållande, eftersom det inte nämnvärt påver- kar skattetrycket på de andra. När andelen falskdeklaranter stiger, och den undandragna skatten i de olika fallen gäller stora belopp, påverkas emellertid de ärliga deklarantema skattetryck. Fördelningen av skattebördoma sker inte lägre på det av riksdagen avsedda sättet. Nu kan de årliga deklarantema obser- vera hur personer med nominellt relativt små inkomster har en oväntat hög levnadsstan- dard, och att dessa personer har haft till- fällen att på olika sätt undandra skatter. Resultatet av sådana järnförelseprocesser blir missnöje med det egna utbytet. Man kräver kompensation för detta och börjar allmänt kritisera det nuvarande skatte- och dekla- rationssystemet. Ett senare steg, när man konstaterat att myndigheterna inte förmår förhindra en utbredd skattebrottslighet, är att kompensera sig genom att själv falsk- deklarera. Samhället har nu kommit in i en kretsgång, som leder till anomi vad gäller allmänhetens skattemoral.

Resultaten i tidigare kapitel ger en finger- visning om att situationen idag kommer nära detta tillstånd. Låt oss därför kortfattat rekapitulera den bild allmänhetens syn på skattesystemet, deklarationssystemet och skattebrotten, som man får av resultaten i kapitlen 4 samt 6—8. Av kapitel 4 framgår att deklarationssystemet är tämligen im- populärt, det ställer stora krav på deklaran- tema och många upplever osäkerhet inför deklarationsarbetet. Kapitel 6 visade att miss- nöjet med skattesystemet var allmänt ut- brett, även bland dem som väntades ha sina sympatier hos regeringen. Kapitel 8 visade att närmare 30 procent uppger skattebrott, en siffra som sannolikt får ses som ett mini- mivärde. Samtidigt är enligt respondenternas svar de illegala möjligheterna stora, för vissa avgränsade grupper av inkomsttagare.

De resultat man kan vänta sig i en sådan situation kan schematiskt sammanfattas i följande hypoteser. Resonemanget illustreras av tablå 9.2.

] Andelen falskdeklaranter är högst bland

dem som har stor tillgång till illegala me— del (cellema c och d). 2 Andelen falskdeklaranter är relativt hög även då denna tillgång är liten (cellerna a och b). 3 Dessutom är andelen falskdeklaranter relativt oberoende av utbytet vid stor till- gång, men mera beroende av utbytet vid liten tillgång (dvs d—c ( b—a). 4 Sambandet mellan tillgng till illegala medel och falskdeklaration är större än sambandet mellan utbytesvariablema och falskdeklaration. Detta har emellertid re- dan visats i kapitel 8.

Tablå 9.2

Utbyte

stort

Tillgång b till illegala medel d

Detta resonemang gäller beträffande de aspirationer och den uppfattning om egna illegala möjligheter som individerna haft vid valtillfället. Det har redan sagts att dessa i samband med valet av beteendet kommer att förändras och därför inte är direkt obser- verbara i en surveyundersökning. Däremot kan determinanterna behandlas som indi- katorer för dem, eftersom de inte kausalt kan påverkas av denna omstrukturering. Om man därför med hjälp av determinanterna bildar korstabeller av samma typ som tab— lå 9.2 kan man pröva hypoteserna.

Motsvarande korstabeller baserade på indikatorer för aspirationer och åsikter om egna illegala möjligheter har antagits vara påverkade av förskjutningar mellan cellerna.

Om dessa tabeller ger ett annat utfall än tabeller baserade på determinanter bör även en analys av dessa skillnader kunna bidra till en prövning av hypoteserna. Förskjutningar- na kan nämligen antas vara funktionella för individen för det beteende han valt och den bild han har av allmänhetens och statens syn på skattebrotten. Genom att slutligen titta på motsvarande korstabeller med variabler som icke påverkas av förskjutningama (determinanter), sorterade mot variabler som gör det (indikatorema för de förmedlande variablerna) ges ytterligare tillfälle att testa ovannämnda skillnader, denna gång för att belysa förskjutningar enbart mellan olika positioner på de förmedlande variablerna, aspirationer och möjligheter.

9.5.2 Resultat

9.5.2] Korstabeller. I tabell 9.6 redovisas nu de nämnda korstabellema. l tablå 9.3 har angetts i vad mån korstabellema visar de tendenser som motsvarar de tre första hypoteserna, som angetts i avsnitt 9.5.1. Mönstret i tablå 9.3 kan möjligen ge ut- rymme till en tolkning som överensstämmer med det resonemang som låg till grund för hypoteserna. Som synes ger samtliga 23 tabeller högre andel falskdeklaranter när möjligheter ansetts vara stora i valsituatio- nen. Ofta är denna andel en halv till en gång större. I samtliga 23 fall ligger andelen falskdeklaranter ”relativt hög” (vid 20-procentnivån eller högre), även då de illegala möjligheterna varit mindre, vilket hypotes 2 förutsatte. Den tredje hypotesen innebär att andelen falskdeklaranter skulle öka mindre i gruppen med stora möjligheter än i den med små möjligheter. Även denna hypotes får stöd av resultaten, men endast i 11 fall av 23. Awikelser var emellertid väntade här. Väsentligt är att samtliga 5 korstabeller som bildats med enbart determi- nanter visar den väntade tendensen. Det är nämligen endast i dessa tabeller som effekter av attitydförskjutningar inte förekommer. Korstabeller som innehåller åtminstone en

indikator för individens värderingar påverkas däremot av de nämnda förskjutningama.

Tendensen i 11 av de återstående 18 tabellerna i vilka indikatorer för aspiratio- ner1 ingår (cellerna B och D i tablå 9.3) går mot hypotes 3. Bland dem som enligt determinanterna eller individens egen åsikt hade stora illegala möjligheter ökade andelen falskdeklaranter mest vid stigande aspiratio- ner. Detta utfall kan förklaras under anta- gande om följande förskjutningar:

1 de som antogs ha små möjligheter och små aspirationer är förargade över den allmänt rådande låga skattemoralen och ställer högre anspråk utan att därför själ- va begå skattebrott (förskjutning från 1 till 2 i tablå 9.2),

2 de som uppmärksammat sina stora möjligheter ökar sin anspråksnivå och falsk- deklarerar (förskjutning från c till (1).

Det är anmärkningsvärt att detta utfall inte erhållits i något av de fyra korstabeller- na som baserats på de fyra indikatorema för aspirationer mot klassificeringen löntagare/ företagare som mått på illegala möjligheter. Därtill kommer att de företagare som angett små aspirationer i samtliga fyra fall oftare uppgett falskdeklaration än de som angett stora aspirationer. Dessa resultat är svåra att förklara på annat sätt än genom ett antagan- de om bristande validitet. De företagare som haft stora aspirationer skulle enligt denna tolkning ha en större andel falskdeklaranter än som framgår av tabellerna, men respon- dentfel inom denna grupp har påverkat re- sultaten.

9.5.2.2Multivariatanalys. I tabellerna 9.7—9 redovisas resultatet av tre faktoranalyser med resp samtliga respondenter, företagarna bland dem, och övriga skattepliktiga. Den principiella tankegången bakom denna analysmetod har sammanfattats i avsnitt 2.3.5, till vilket hänvisas. Klassificeringen av variablerna är densamma som den i regres- sionsanalysema i kapitlen 6—9. Ett undantag

1 Partipreferenser behandlas här såsom indikator för aspirationer.

Tabell 9.6 Procent som uppgett falskdeklaration (60). Särredovisning efter olika indikatorer för egna illegala möjligheter och aspirationer Egen inkomst Facklig anslutning Aspirationer Partipreferens (61) (enl 1) (enl 20) (enl 32)

under 20— Illegala möjligheter 20000 30000 LO TCO/SACO små små små

" 7 , 2 , Löntagare 27 9 25 3 Ej beräknad 6 5 Företagare 36,5 37,5 50,9

Extraarbete 21,1 22,6 20,6 26,6 21,5

41,3 36,3 36,9 32,5 34,5

Bekanta] 22,3 17,0 18,2 19,7 20,5 arbetskamrater

falskdeklarerar ' 34,1 34,0 35 ,0 34,6 31,8 Egen åsikt 23,6 18,6 19,8 24,6 21,1 om illegala möjligheter 33,2 35,7 38,6 33,8 33,3

Facng anslutning

Aspirationer Parti- preferens (1) (20) (61)

Löntagare] företagare Extrarbete

Bekanta/ arbetskamrater falskdeklarerar

1,2,3

1,2,3 Ej beräknad 1.2.3 12,3

1,2 1,2 B 1,2

1,2 1,2 1,2 1,2,3

Egen åsikt om illegala

möjligheter 1,2 C 1,2,3 1,2 1,2 D 1,2 1,2

är skolutbildningen, där uppdelningen i dummyvariabler har slopats. I faktoranaly- sen på företagarna har facklig anslutning och ev extraarbete icke tagits med, eftersom den indelningen är meningslös i detta fall.

I den mån de tankegångar som förts fram i avsnitt 9.5.1 är berättigade skall faktor- strukturerna i tabellerna återspegla detta. Förväntan är att falskdeklaration skall bilda faktorer företrädesvis med olika mått på illegala möjligheter, men knappast med mått på aspirationer. Där vi har antagit faktisk

tillgång till illegala medel skall denna tendens vara mest tydlig, dvs hos företagarna.

I tabellerna har de faktorer i vilka preferensema endast ingår med svaga ladd- ningar satts först. Därefter följer de faktorer, i vilka partipreferens ingår, och sist de ivilka falskdeklaration ingår. Denna uppställning gör det lättare att snabbt finna de variabler som är relevanta för resp partipreferenser och falskdeklaration. Beträffande företagar- na och gruppen övriga har lösningar med sju faktorer valts, vid sammanslagningen av materialet en med tio faktorer.

Den första faktorn i tabellerna — LI- faktorn beskriver låginkomsttagarnas rekrytering, och det välkända sambandet mellan inkomst och skolutbildning. Den återkommer i samtliga tre faktoranalyser, men i analysen på samtliga har en andra faktor brutits ut. Denna faktor U—faktorn kan ses som en utbildningsfaktor. Den beskriver sambanden mellan hög skolutbild- ning, att vara tjänsteman eller akademiker. höginkomsttagare, ung man, och anställd.

Hos ingen av dessa faktorer, som företrädes- vis är sammansatta av determinanter som antogs påverka aspirationer, förekommer falskdeklaration med nämnvärd laddning.

C-faktorn tolkas som en civilståndsfak- tor. Den återkommer i samtliga analyser. KD-faktom återkommer också i samtliga analyser. Den har tolkats som en kunskaps- faktor med anknytning till deklarationssyste- met. Hos företagarna och i analysen med samtliga förekommer dessutom en faktor som tycks ha att göra med osäkerhet inför deklarationssystemet trots att. kunskapsr testen inte gett starkt utslag. Denna DH- faktor har starka laddningar för variablerna som mäter anlitande resp givande av deldara- tionshjälp. Ingen av dessa faktorer har något större samband med falskdeklaration.

Det finns vidare två faktorer som har samband med partipreferensen. PR-faktom beskriver den politiska reaktionen i samband med för hög aspirationsnivå. Den har höga laddningar med indikatorema för aspiratio- ner och legala möjligheter. Här kan också konstateras att dessa variabler inte återkom- mer i någon annan faktor som korrelerar med deklarationsbeteendet. PR-faktom finns också i samtliga analyser. Den andra faktorn GK-faktom kan ses som en generell klassfaktor, och beskriver den ideologoska förankringen i olika grupper. Den finns i två versioner. Hos företagarna är det de som har låg inkomst och låg levnadsstandard (små- företagare), samt de som bor i storstäder som utgör SAP/VPKs anhängare. Hos lönta- garna och övriga är det istället de som har låg

Tabell 9. 7 Faktorladdningar, samtliga respondenter

l 2 Ll U

Låg skattemoral: falskdeklaration (enl indikator 60) 0,03

Partipreferens: SAP/VPK —0,02 Låg skattemoral: påföljdsattityder (index) —0,07 Låg skattemoral: brottsattityder (index) 0,02 Stora aspirationer (enl indikator 1) —0,01 Stora aspirationer (enl indikator 2) —0,01 Stora aspirationer (enl indikator 20) —0,06

Stora aspirationer (enl indikator 32) —0,13 Små legala möjligheter (index) 0,08 Stora illegala möjligheter (enl indikator 38) —0,03 Stora illegala möjligheter (enl indikator 39) —0,07

Egen nettoinkomst —Q,& Gemensam nettoinkomst —Q,_7_Q Har förvärvsarbetande make 0,01 Standardindex —M Skuldindex —0,12 Ekonomin försämrad i år 0,10

Ekonomin väntas försämrad i framtiden —0,06

Företagare —0,l2 Haft extraarbete —0,01 Bekanta falskdeklarerar —0,03

Arbetskam rater f alskdeklarerar —0,01

23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33

LO—ansluten

TCO/SACO-ansluten

Skolutbildning

Lämnat deklarationshjälp

Fått deklarationshjälp Kunskaper om inkomstdeklaration (i-testet) Kunskaper om avdragsdeklaration (a-testet) Kunskaper om påföljder (p-testet) Aktivitetsindex

Offentligt anställd

Samvetsorienterad

—0,08 —0,14 &: —0,08

0,07 —0,14 —0,18 —0,01 —0,13 —0,02 0,06

0,18 4.5.4 —26_0 —0,07 0,11 -—0,03 aa —0,08 —0,07 —M —0,02 0,02 0,01 —0,03 0,13 0,05 0,09 0,10 0,01 —0,02 0,06 —0,04 0,06 —0,12 —0,08

—0,15

0,15 —M M 42 —0,12 ——0,07 0,06

0,03! 4

4.2.0 —M 46.1

0,_61 &; —9.3_2 —0,05 —0,08 0,02 ——0,02

TLU] 0,06 0,06 0,00 —0,03 —0,04 —0,01 —0,05

0,05 0,00 —-0,05

0,41 0,53 0,44 0,41 0,52 0,56 0,28 0,16 0,22 0,21

34 35 36 37

Man Ålder Gift Bor i storstad

—Q.L1 _o,1o 43,17 —0,13

gas 0,32 0,07 —0,12

—0,17 0,11 0.66 —0,06 —0,23 —0,13 —0,17 —0,00 —w —0,05 —0,08 —0,13 —0,02 —0,07

0,01 —0,04 0,53 0,36 0,55 0,16

Tabell 9.8 Faktorladdningar, enbart företagare

Låg skattemoral: falskdeklaration (enl indikator 60) Partipreferens: SAP/VPK

Låg skattemoral: påföljdsattityder

Låg skattemoral: brottsattityder

Stora aspirationer (enl indikator ]) Stora aspirationer (enl indikator 2) Stora aspirationer (enl indikator 20) Stora aspirationer (enl indikator 32)

Små legala möjligheter (index)

Stora illegala möjligheter (enl indikator 38) Stora illegala möjligheter (enl indikator 39)

1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1

u—t—A

Egen nettoinkomst

Nm v—t—t

Gemensam nettoinkomst

Q' v—l

Har förvärvsarbetande make

V) _!

Standardindex Skuldindex

Ekonomin försämrad iår

& SOU 1970:

: 25

00 H

Ekonomin väntas försämrad i framtiden

Bekanta falskdeklarerar Arbetskamrater falskdeklarerar

v—tN NN

25 Skolutbildning 9,3; 0,08 0,05 0,17 0,04 0,07 4 40.141 Ti 26 Lämnat deklarationshjälp 0,01 0,10 & Qiö —0,11 —0,11 0,08 0,33 27 Fått deklarationshjälp 0,01 0,04 —0,19 —M 0,10 —0,06 —0,00 0,28 28 Kunskaper om inkomstdeklaration (i-testet) 0,16 0,08 222 0,18 —0,07 0,03 0,05 0,41 29 Kunskaper om avdragsdeklaration (a-testet) 0,15 0,07 0,65 0,18 —0,09 0,04 0,17 0,52 30 Kunskaper om påföljder (p-testet) —0,00 —0,02 0 39 0,08 —0,01 —0,06 0,02 0,17 31 Aktivitetsindex 0,09 —0,07 0,17 % —0,06 —Q,2_2 0,13 0,17

Samvetsorienterad

Man Ålder Gift Bor i storstad

Tabell 9. 9. Faktorladdningar, samtliga respondenter utom företagare

Låg skattemoral: falskdeklaration (enl indikator 60) Partipreferens: SAP/VPK

Låg skattemoral: påföljdsattityder

Låg skattemoral: brottsattityder

Stora aspirationer (enl indikator 1) Stora aspirationer (enl indikator 2) Stora aspirationer (enl indikator 20) Stora aspirationer (enl indikator 32)

Små legala möjligheter (index)

Stora illegala möjligheter (enl indikator 38) Stora illegala möjligheter (enl indikator 39) Egen nettoinkomst

Gemensam nettoinkomst

Har förvärvsarbetande make Standardindex

Skuldindex Ekonomin försämrad i år

Ekonomin väntas försämrad i framtiden

Haft extraarbete Bekanta falskdeklarerar Arbetskamrater falskdeklarerar

23 LO—ansluten —0,09 0,03 —0,02 —0,02 (1,3 0,07 —O,13 0,37 24 TCO/SACO-ansluten —M 0,02 0,30 —0,09 ,47 0,10 0,01 0,41 25 Skolutbildning —Q,2_7 —0,05 026 —0,08 —Q£ QÄS 0,00 0,54 26 Lämnat deklarationshjälp —0,12 0,12 0, 7 0,01 —0,09 0,07 0,12 0,28 27 Fått deklarationshjälp 0,15 0,06 —0, 7 —0,00 0,11 ——0,06 —0,08 0,27 28 Kunskaper om inkomstdeklaration (i-testet) ——0,07 0,10 0 69 0,09 0,05 0,05 —0,02 0,50

29 Kunskaper om avdragsdeklaration (a-testet) ——0,18 0,10 9.6.3? 0,05 —0,14 0,13 0,04 0,55 30 Kunskaper om påföljder (p-testet) 0,03 0,03 0,48 0,07 —0,05 0,04 —0,06 0,24 31 Aktivitetsindex —0,13 —0,01 0,18 —0,09 —0,05 —0,02 0,12 0,08 32 Offentligt anställd —0,06 0,05 0,14 —0,05 —Q£6_ 0,06 —0,14 0,18 33 Samvetsorienterad 0,04 ——0,05 —0,05 0,01 —0,10 —0,_30 —0,02 0,11

34 Man —0,_30 —0,18 9,31 0,00 QQ 0,18 & 0,50 35 Ålder —0,05 0,13 0,09 0,09 0,12 —0,_50_ 0,15 0,33 36 Gift —0,09 Löf 37 Bor i storstad —0,12 —0,06

skolutbildning, är LO-anslutna och män, som bildar SAP och VPKs anhängare. GK—faktom ianalysen för samtliga är ett slags mellanting. Företagarna har inte oväntat där en stark laddning.

Resterande faktorer samvarierar med falskdeklaration. Den enda faktorn i denna grupp som förekommer hos företagarna har kallats IM-faktom. Den har att göra med att tillgång till illegala medel medför skatte- brott, och förefaller beskriva existensen av en kriminell subkultur. Samma faktor före- ligger i tabell 9.9 i analysen med övriga deklaranter. Det intressanta är att även ålder har stark laddning. De unga tillhör ofta grupper som tillämpar illegala medel, ett resultat som även erhölls i kapitel 8.

I tabell 9.9 förekommer också en annan faktor, KA-faktom. Den tycks ha att göra med det förhållandet att kriminellt beteende även orsakas av höga aspirationer. Denna faktor har laddningar för standard- och skuldindexen, extraarbete, män samt låg skattemoral vad gäller både attityder och beteende. Den tycks vara en ”aspirations- faktor” av det slag vi väntat oss, men är relativt svag. I faktoranalysen för företagarna faller den emellertid inte ut. Däremot åter- kommer den i analysen på hela materialet i tabell 9.7. Där förekommer dessutom ytter- ligare en faktor, som emellertid är tämligen svag (KS-faktom). Den verkar ha ett svagt samband med skattemoralen, och största laddningen finns för egenskapen att inte vara samvetsorienterad. Den tycks visa att upp- täcksrisken inte avhåller från låg skattemoral.

De faktorstrukturer som har erhållits tycks sammanfalla med förväntningarna, trots att faktorladdningarna tycks vara tämligen små. När det gäller låg skattemoral tycks ton- vikten ligga vid de illegala möjligheterna. Låg skattemoral tycks inte förekomma som isolerad företeelse hos enstaka individer, utan man anser sig tvärtom ha stöd hos sin omvärld (bekanta och arbetskamrater falsk- deklarerar). Aspirationer tycks spela en under- ordnad roll. Endast hos löntagarna har en faktor med denna innebörd fallit ut.

9.6.1 Processer som leder till accepterande av olika handlingsalternativ

Undersökningens huvudsyfte är att redovisa deklarationsbeteendet och speciellt den inver- kan som aspirationer och individernas upp- fattning av sina möjligheter har i detta sam- manhang. Det skulle vidare vara önskvärt att kunna göra en bedömning av utsikterna att på- verka skattemoralen, och då helst peka på åt- gärder som kan vidtas för att framkalla så- dana förskjutningar.

Att välja ett visst beteende innebär ett accepterande av ett visst handlingsalternativ framför andra. För en prognos av möjlighe- terna att påverka beteendet är det av intresse att beskriva skälen för detta accepterande, vilken typ av accepterande det rör sig om. Det är tex inte samma sak att avstå från skattebrott av egen fri vilja och att vara tvungen av omständigheterna att göra det. I det senare fallet föreligger redan vissa förut- sättningar för skattebrott, som tills vidare har motverkats av tex liten tillgång till illega- la medel.

Distinktionen mellan påtvunget och fri- villigt valt beteende har bl a använts i ett kategorischema av Kelman (1961), som skiljer mellan tre typer av accepterande av ett handlingsalternativ, nämligen

1 compliance (eftergift) 2 identification (identifiering) 3 intemalization (tillägnan).

Eftergift innebär att individen accepterar ett handlingsalternativ uteslutande p g a vissa fördelaktiga reaktioner från en person, grupp eller institution i vid mening som har makt över individens utbyte. Dessa fördelaktiga reaktioner kan utgöras av belöning eller frånvaro av bestraffning då individen väljer ett visst handlingsalternativ. Vid eftergift säger eller gör man något för att framkalla en gynnsam reaktion hos andra i en visa social relation, men anser inte att detta ioch för sig är riktigt med hänsyn till de intressen och värderingar man har i övrigt. Beteendet är

påtvunget av yttre omständigheter och indi- viden upplever ofrihet i valsituationen. Ett exempel på eftergift är den påtvungna laglydnaden, då en person önskar falskdekla- rerar men inte anser sig kunna göra det eftersom upptäcktsrisken är för hög.

Vid identifiering accepteras ett handlings- alternativ därför att det ger individen en för honom psykologiskt tillfredsställande rela- tion till omvärlden. Det kan innebära att han accepterar vissa rollförväntningar, därför att uppfyllandet av dessa har ett egenvärde och bidrar till en positiv självuppfattning. Det inträffar när normsändare, dvs personer, grupper eller institutioner, är attraktiva för individen, varför uppfyllandet av rollförvänt- ningarna leder till tillfredsställande av vissa sociala behov hos individen.

Vid identifiering, liksom vid eftergift, accepteras inte ett handlingsalternativ för dess egen skull. Till skillnad från situationen vid eftergift anser emellertid individen hand- lingssättet som det rätta i den aktuella valsituation det tillskrivs legitimitet. Där- emot är handlingssättet till sin egentliga innebörd stridande mot individens intressen. Ett exempel på identifiering är valet av sanningsenhg deklaration p g a omgivningens normativa tryck, trots att man förkastar målen för den officiella finans och skatte- politiken. I detta fall identifierar sig indivi- den med rollförväntningar som visserligen ger en positiv självuppfattning, men ett sämre utbyte än det han anser rimligt.

Vid tillägnan är det valda handlingsalter- nativet kongruent med individens grund- läggande värdesystem. Beteendets egentliga innebörd är belönande i sig, och det utgör inte längre en symbolakt som vid eftergift eller identifiering. Vid tillägnan baseras valet av handlingsalternativ ofta på rationella beslut, eller på beslut som individen tror är rationella. Det föreligger således ett samband mellan det valda alternativet och individens värderingar av det aktuella attitydobjektet och objekten för beteendet. Ett aktuth exempel på tillägnan är den typ av skatte- betalare som deklarerar sanningsenligt och samtidigt är nöjd med det utbyte han får.

Kelman har vidare diskuterat de tre typer- na av accepterande med hänsyn till

1 antecedents (uppkomst, grund och form) och 2 consequents (villkor för förändring, typ av beteendesystem).

Kelmans resonemang leder till en uppsätt- ning hypoteser som återges i tablå 9.4. Villkoren för uppkomst av olika typer av accepterande (antecedents) diskuteras med utgångspunkt från tre faktorer. Den första är den typ av motivation det är frågan om. Accepterandet får formen av eftergift då individens motivation härleds från de sociala följderna av beteendet. Det får formen av identifiering om beteendet ifråga är förank- rat i en uppsättning rollförväntningar som är väsentliga för individens självuppfattning. Tillägnan sker då individen frnner kongruens mellan grundläggande värderingar och beteendet. Den andra faktorn är källan för makt som utövas av den part som påverkar individen vid valet mellan handlingsalternati- ven. Vid eftergift kan den andra parten kontrollera och manipulera medlen för behovstillfredsställelse, vid identifiering grundar sig makten på motpartens attraktivi- tet och slutligen vid tillägnan makten på motpartens trovärdighet. Den tredje faktorn är det sätt på vilket motparten påverkar valsituationen. Då valmöjligheterna begrän- sas, t ex genom att alternativen beläggs med negativa sanktioner blir reaktionen eftergift. Vid identifiering har specificering av rollför- väntningarna ägt rum. Slutligen sker tilläg- nan då inflytandet leder till en omstrukture- ring av individens värdesystem i en riktning som leder till kongruens med det avsedda beteendet.

Kelman diskuterar vidare möjligheterna för prognoser om det framtida beteendet mot bakgrund av den typ av accepterande det är frågan om. En av de tre frågeställ- ningarna som tas upp är de villkor under vilka individen kommer att bibehålla beteen- det ifråga. Då accepterandet är av formen eftergift kommer detta att ske endast när motparten faktiskt utövar kontroll. Vid

Compliance Identification Internalization

Anrecea'ents:

1. Basis for the importance of the induction

2. Source of power of the influ- encing agent

3. Manner of achieving pre- potency of the induced response

Consequents:

l. Conditions of performance of induced response

2. Conditions of change and extinction of induced response

3. Type of behavior

Concern with social effect of behavior

Means control

Limitation of choice behavior

Surveillance by influencing agent

Changed percep— tion of condi- tions för social rewards

External demands

Concern with social anchorage of behavior

Attractiveness

Delineation of role requirements

Salience of rela- tionship to agent

Changed percep- tion of conditions for satisfying self-defining relationships

Expectations defining a

Concern with value congruence of behavior

Credibility

Reorganization of means-ends framework

Relevance of values to issue

Changed perce tion of conditions or value maximiza- tion

Person's value system

system in which of specific induced response setting is embedded

specific role

identifiering kommer alternativet endast att väljas om handlingen fortfarande förankrasi rollförväntningar vars uppfyllande är bety- delsefulla för individens självuppfattning. Det är de om individen fortfar att bli utsatt för normativt tryck från en grupp i vilken medlemskapet upplevs som viktigt. Detta tryck innebär att individen fortsätter att uppleva handlingssättet som det legitima. Vid tillägnan sker en fortlöpande prövning av handlingsaltemativet mot aktuella behov och intressen. Förutsättningen för att alter- nativet väljs återigen är att dessa värderingar icke förändrats.

Villkoren för att det tidigare beteendet skall överges är följande. Vid eftergift räcker det med att individens perception av mot- partens reaktion vid de olika handlingssätten förändras. Det sker tex om en person, som vid eftergift tvingats deklarera sanningsenligt eftersom upptäcksriksen varit hög, får kännedom om ”riskfria” metoder. Likaså

kan vid identifiering en ändrad inställning till konkurrerande rollförväntningar medföra att andra handlingssätt ger större belöning i form av en positiv självuppfattning. Det kan tex ske när andra grupper får större betydel- se p g a högre kontaktfrekvens eller nya erfarenheter, och dessa grupper ger stöd åt andra handlingsalternativ. Slutligen kan vid tillägnan det tidigare valda alternativet över- ges om individen har blivit medveten om att det nya alternativet står bättre i samklang med de intressen som man egentligen vill tillgodose.

Kelman diskuterar vidare den typ av ”beteendesystem” i vilket ett alternativ som accepteras genom eftergift, identifiering eller tillägnan är förankrat. Vid eftergift är det omvärldens krav på individen. Vid identifie- ring är det den uppsättning rollförvänt- ningarna som genom normsändarens attrakti- vitet upplevs som väsentliga för individens positiva självuppfattning. Vid tillägnan bildar

de värderingar som svarar mot beteendets egentliga innebörd det system i vilket beteendet är förankrat.

Vi skall tillämpa Kelmans definitioner av eftergift, identifiering och tillägran på hand- lingsalternativen sanningsenlig deklaration och falskdeklaration. För att kunna fastställa vilken typ av accepterande det är frågan om gäller det att beskriva överensstämmelsen mellan det faktiska beteendet, de rollföre- skrifter individen har som rättesnöre och de målsättningar individen eftersträvar.

Låt oss anta att det föreligger två distink- ta altemativ att förhålla sig till resp mål och norm: att acceptera eller förkasta. Dessutom antas således två typer av öppet beteende förekomma: det som överensstämmer med normen och det som bryter mot den. Detta ger åtta kombinationsmöjligheter. Fyra av dem är olika typer av konformt beteende, dvs sanningsenlig deklaration, medan fyra avser avvikande beteende, falskdeklaration. De redovisas i tablå 9.5, där K står för konformitet och A för avvikelse. Måttet på öppet beteende är intervjupersonemas egna uppgifter om sitt deklarationsbeteende. Deras inställning till normerna kan beskrivas med attityder till skattebrott. Som uttryck för de mål individerna strävar efter har vi dels de variabler rörande aspirationer som behandlats i kapitel 6, dels deras politiska preferenser, som ger ett slags sammanfattan- de mått.

Tablå 9.5

Anpassningsform Mål Norm Beteende 1 . .. K K K

2 ;»Konform tillägnan K A K

3 Konform identifiering A K K

4 Konform eftergift A A K

5 . . .. A A A

6 *Awrkande tillägnan A K A

7 Awikande identifiering K A A

8 Avvikande eftergift K K A

De åtta typerna definieras genom beskriv- ningen ovan av de tre processerna tillägnan,

identifiering och eftergift. Konform tillägnan är vad varje regeringsparti eftersträvar som politiskt mål. Endast hos de medborgare vars aspirationer den tillmötesgår kan den räkna med att normen accepterats genom tillägnan. När denna förutsättning ej är uppfylld kan konformt beteende även erhållas som en effekt av det sociala trycket från grupper till vilka en positiv relation är väsentlig för individens självuppfattning genom att nor- men ”sanningsenlig deklaration” är accepte- rad i dem. Det är då fråga om identifiering med de officiella normerna. När normen ifrågasätts av breda befolkningslager och det normativa trycket därmed försvagas minskar även möjligheterna att framkalla konformt beteende genom identifiering. Då återstår att tvinga individerna till sanningsenlig deklara- tion genom eftergift, med hjälp av en effektiv kontrollapparat och kännbara straff vid falskdeklaration.

Typerna KKK resp KAK är två varianter av konforrn tillägnan, av vilka den senare möjligen kan uppfattas som en logisk inkonse- kvens. Den senare varianten representerar en situation där de attityder som visas upp inte överensstämmer med dem som de facto styrt beteendet. Det kan t ex innebära tolerans för falskdeklaration hos de mindre lyckligt lotta- de: normen är inte bindande för alla och bör endast gälla för dem som inte behöver falskdeklarera. Accepterandet av normen har då formen av tillägnan. Klassificeringen av detta reaktionssätt skulle man närmast kunna se som en validitetsbrist: attityds- frågorna mäter inte den norm individen anser bindande för sitt eget vidkommande. Analogt kan de två varianterna av awikande tillägnan definieras. Typen AKA kan ses som awikande tillägnan, när individen gjort bo- skillnad mellan normens legitimitet för eget och andras vidkommande. Klassificeringen av typen AKA kan således uppfattas som felaktig: den borde varit AAA.

I de tidigare kapitlen har å andra sidan framhållits, att de alternativa sätten att förhålla sig till mål och norm, resp det faktiska beteendet är funktionella för indivi- dens självuppfattning. Det har bl a sagts att

intervjupersonema kan välja att lämna svar som får dem att framstå som om de inte haft någon annan möjlighet än skattebrott trots att de anser skattebrott som ett illegitimt medel. Denna grupp kommer före- trädesvis att klassificeras som AKA, avvikan- de tillägnan eller KKA. Det är därför närmast en smaksak om man vill betrakta de ologiska uppgifterna om attitydema till skattebrott som ett mätfel eller ej.

I den följande analysen kommer inte distinktionen mellan de båda varianterna av tillägnan att användas. Därmed reduceras klassificeringen till sex kategorier. De sex kategorierna kan ses som skalsteg på ett kontinum som löper mellan konforrn tilläg- nan och awikande tillägnan. Vid konforrn tillägnan är den legala förankringen starkast, eftersom beteendet är kongruent med indivi- dens värderingar. Detta är inte fallet i nästa skalsteg, konforrn identifiering där omgiv- ningens normativa tryck upprätthåller kon- formt beteende. Vid konforrn eftergift, som är nästa steg, kan endast tvångsåtgärder upprätthålla konformt beteende. Av de awikande anpassningsformema står avvikan- de eftergift närmast konforrnt beteende. Det femte skalsteget är avvikande identifiering och skalans andra ändpunkt awikande till- ägnan, där alltså beteendet är motiverat av aktuella intressen av främst ekonomisk ka- raktär.

9.6.2 Indikatorer och hypoteser

Klassificeringen konform awikande är givetvis vid sidan av de redan uppräknade problemen beroende av de klassificerings- grunder man väljer. Konforrnitet och avvikel- se kan ses som ändpunktema på en konti- nuerlig skala — åtminstone gäller det för inställningen till mål och normer. Av prak- tiska skäl är det nödvändigt att dikotomisera mål, norm och öppet beteende, och de åtta kategorier man då får, måste ses som idealtyper. I detta sammanhang måste tyd- ligen sättet att dikotomisera vara betydelse- fullt. Detta kommer visserligen att ske efter

distinkta intervjufrågor, men det är tveksamt om dessa är särskilt relevanta för de teore- tiska variabler som de är avsedda att repre— sentera. Andra frågor eller indexkonstruk- tioner mellan frågekomplex kanske bättre skulle kunnat fånga upp den variation som antas föreligga. Således kan man fråga sig vilken vikt individerna lägger vid olika indicier för exempelvis normer. Det är möj- ligt att en viss attitydfråga differentierar bättre i en grupp än i en annan, därför att den innehållsligt tar fasta på de väsentliga skälen för konformitet eller för awikelse. Om man då använder samma klassificerings- variabel finns en risk för att klassificeringen inte får samma innebörd för alla grupper.

Genom kvantifieringen till de sex kate- gorierna förloras således väsentlig informa- tion. Skillnader mellan grupperna tenderar att suddas ut. Klassificeringsprincipen, validi- tetsbristema, Slumpfel m m tenderar till- sammans att påverka redovisningen genom att bidra till felaktig klassificering av in- tervjupersonema. Det är därför att vänta, att resultaten endast innehåller svaga tenden- ser till differenser av den typ som prediceras av hypoteserna.

Klassificeringen är tredimensionell, och kan göras på många olika sätt med hänsyn till olika indikatorer för deklarationsbeteen- de, attityder till skattebrott och aspirationer. Av utrymmesskäl har det varit nödvändigt att begränsa redovisningen till ett fåtal klassificeringar. Som mått på deklarations- beteende har använts indikator 60 (se avsnitt 8.4.7). De som medgivit falskdeklaration i samband med extrainkomster och/eller i samband med avdragi deklarationen räknas här som personer med awikande beteende, övriga som konforma. Indikator 46 (”Man kan knappast klandra en person som deklare- rar för lågt när det finns så många andra som deklarerar för lågt”) användes för klassifice- ringen av attityden till skattebrott. De som instämt i detta påstående räknades som awikande, övriga som konforma. Som mått på aspirationer användes indikator ], 20 och 32. Dessutom togs här även partipreferens (61) med som indikator för aspirationer.

Tabell 9.10 Jämförelse mellan olika principer för klassificering till sex typer av anpassning. Procenttal

Konform Avvikande

identifie- identifie- lndikator för aspirationer tillägnan ring eftergift eftergift ring

1 Rätt stor andel av våra skatter går till menings- lösa ändamål % som instämmer

Marginalskatterna är all- deles för höga % som instämmer

Tycker Ni att den skatt Ni själv betalar är rimlig

med hänsyn till den nytta Ni har av samhället? % som svarar "nej”

Avståndstagande från SAP/VPK

Partipreferens kan nämligen ses som ett sammanfattande mått på olika typer av aspirationer. De som angett SAP eller VPK räknas här som konforma, övriga räknas som awikande. De tabeller som skall redovisas i det följande kommer huvudsakligen att baseras på klassificeringar med hjälp av partipreferenser, eftersom analysen i princip gav samma utfall vid de olika indikatorema för aspirationer.

I tabell 9.10 redovisas samtliga intervjua- de efter ovannämnda fem klassificeringsprin- ciper. Som synes varierar utfallet med den indikator för aspirationer som ingått. Tabel- len understryker det väsentliga i att avstå från att tolka procenttalen i absolut mening, utan hålla sig till jämförelser mellan olika särredovisningskategorier klassificerade enligt samma princip.

De gemensamma dragen är följande. Kate- gorin awikande identifiering är relativt obetydlig i samtliga fyra rader i tabellen, vilket är rimligt med hänsyn till att denna anpassningsform förefaller tämligen osanno- lik. Däremot är kategorin konforrn identifie- ring ganska stor, iett fall större än kategorin konforrn tillägnan, vilket inte heller är oväntat. Kategorin konforrn eftergift är jämfört med övriga två konforma anpass- ningstyper ganska liten —— cirka en sjundedel av samtliga icke-falskdeklarerande har klassi- ficerats på detta sätt. Detta är inte heller en överraskning. Man har tydligen inte lyckats tvinga folk till sanningsenlig deklaration i någon större utsträckning. De som borde fallit i den kategorin återfinner vi i kategorin avvikande tillägnan.

De resonemang som ligger till grund för hypoteserna i kapitlen 6—8 gäller även här. Förväntan är att de grupper som enl kapitel 6 väntades ha för hög aspirationsnivå, eller enligt kapitel 7 väntades anse sig har stora möjligheter, oftare kommer att klassificeras som tillhörande de avvikande grupperna.

9.6.3 Särredovisning efter determinanter

[ tabell 9.11 redovisas sambandet mellan tillhörighet till de sex anpassningsforrnerna

och fem determinanter. Resultaten gåri sin helhet i den väntade riktningen. Beträffande årsinkomsten återkommer det krökta sam- band, som har konstaterats tidigare, och som torde uppstått till följd av att den lägsta inkomstklassen omfattar en hel del perso- ner som egentligen tillhör höglönegruppen men p g a deltidsarbete, sjukdom, hemarbe- te, studier osv haft små inkomster för det aktuella beskattningsåret. Om man bortser från denna störande effekt är sambandet med inkomst ovanligt tydligt. Endast 16,2 procent bland dem som tjänar över 40 000 kr faller inom kategorin konforrn till- ägnan, medan ca 2,5 gånger så många (40,9 procent) gör det i den grupp som har 20—30 000kr i årsinkomst. Den låga ande- len konforrn tillägnan hos dem som har mer än 40 000 i årsinkomst kompenseras i viss utsträckning av en högre andel konforrn identifiering, 38,0 procent mot 26,0 procent bland dem som tjänar 20—30 000 kr. De som har hög inkomst har också en högre andel med awikande tillägnan. Vid en årsinkomst av mera än 40 000 kr är det 29,2 procent, vilket är drygt dubbelt så stor andel som bland dem som tjänat 20—30 000 kr, 13,0 procent. Som synes framträder här sambandet mellan inkomst och awikelse betydligt starkare än då vi håller samman de tre formerna av awikelse, som har skett i kapitel 8.

Även inställningen till nuvarande ekono- mi samvarierar på förutsagt sätt, men endast vad beträffar andelen konforrn tillägnan. Här föreligger åter en kompensation genom högre andel inom konforrn identifiering bland dem som anser sin nuvarande ekonomi försämrad. Denna grupp har dessutom en högre andel som tvingats till konforrn efter- gift. Sambanden är emellertid svaga, och i detta sammanhang måste erinras om vad som sagts rörande validitetsbrister hos denna variabel i kapitel 6.

De återstående tre indikatorema i tabell 9.8 har det gemensamt att de mäter faktisk tillgång till illegala medel att falskdeklarera. Av dem som haft extraarbete återfinns nästan en fjärdedel i kategorin awikande

Tabell 9.1] Tillägnan, identifiering och eftergift i samband med val av deklarationsbeteende. Särredovisning efter vissa utbytesvariabler och tillgång till illegala medel. Procenttal. Indikator för aspirationer är partipreferens (61)

Konform Avvikande

identifie- identifie-

tillägnan ring eftergift eftergift ring tillägnan Summa Bastal

Årsinkomst 0—20 000 kr 30,7 32,4 16,3 100 675 20—30 000 kr 40,9 26,0 13,0 100 324 30—40 000 kr 24,0 34,8 18,7 100 91 över 40 000 kr 16,2 38,0 29,2 100 82

Nuvarande bättre 35,1 27,1 18,4 100 420 ekonomi likvärdig 32,4 33,0 13,4 100 498 sämre 28,0 32,9 17,5 100 285

Extra— ja 28,1 27,1 24,3 100 454 arbete nej 34,2 33,7 11,5 100 762

Yrkes— Egen företagare 11.1 39.9 30,4 13 106 ställning Löntagare 34,3 29 ,7 15 ,2 100 970

Bekanta/arbets— ja 28,6 27,4 19,7 100 608 kamrater falsk- nej 35,2 35,0 12.8 100 608 deklarerarl Samtliga 31,9 31,2 8,9 1 Klassificeringen baseras här på en kombination av de båda indikatorema i tabell 9.5.

v—l TN." oxh

"i".

..

cio—tamt" o'cmo _|

v—tv—t

_! m NFO w_O oxo axox uno—1 va'-r v—roo com

I—lv—l

1 2 0 9 4 ,0 9 5 3 0 6

»

_Glh

hun binoq uqsr xo ('n—imon cow—m MN Nm m—

_ ooo v—ah VON F*XD

1—4 (j.—4

eo_ N o; oo

16,3 100 1217

tillägnan. Denna andel är mer än dubbelt så stor som bland dem som ej haft någon form av extraarbete (24,3 mot 11,5 procent). De som extraarbetat har dessutom en högre andel med awikande eftergift (11,5 mot 7,3 procent). Analogt med detta utfall klassifice- ras de som icke haft extraarbete oftare inom var och en av kategorierna konforrn till- ägnan, konforrn identifiering och konforrn eftergift. Jämförelsema mellan företagare och löntagare ger också synnerligen kraftiga skillnader. Andelen med awikande tillägnan är högre bland företagarna än bland någon annan av de redovisningsgrupper som ta- gits med i denna tabell. Denna andel är 30,4 procent, vilket är dubbelt så högt som bland löntagarna. När vi ser till andelen med konforrn tillägnan är skillnaden mellan dessa grupper ännu mera markerad. Endast 11,1 procent av företagarna faller inom denna typ, medan detta är mer än tre gånger vanligare bland löntagarna (34,3 procent). Företagarna kompenserar detta något genom en högre andel med konforrn identifiering (39,9 mot 29 ,7 procent). Observera emeller- tid att företagarna inte har tvingats till konform eftergift i nämnvärt större utsträck- ning än löntagarna (11,9 mot 8,0 procent). De som har kontakt med personer som falskdeklarerar har bättre tillgång till illegala medel, då kontakterna underlättar förmed- ling av kunskap om brottstekniker och de negativa värderingar (aspirationer och möjlig- heter) som antas vara en förutsättning för awikande beteende. Resultaten stämmer även på denna punkt med förväntningarna. De som har bekanta/arbetskamrater som falskdeldarerar klassificeras oftare inom var och en av kategorierna avvikande tillägnan, eftergift resp identifiering, men mera sällan inom var och en av de tre konforma kategorierna.

] tabell 9.12 sker en redovisning efter skolutbildning och facklig anslutning. Även här är resultaten i överensstämmelse med förväntan. Andelen med konforrn tillägnan är 2,5 gånger större vid den lägsta skolutbild- ningen jämfört med den högsta (41,0 mot 16,3 procent). Däremot sker accepterandet

av konformt beteende betydligt oftare i form av identifiering i det senare fallet (44,3 mot 24,7 procent). Andelen avvikande till- ägnan är däremot ungefär dubbelt så hög (22,1 mot 11,5 procent).

De LO-anslutna har inte oväntat den allra högsta andelen konform tillägnan av alla re- dovisningsgrupper 49,3 procent vilket är 2,5 gånger så stor andel som bland de TCO/ SACO-anslutna (19,9 procent). Den senare gruppen har dessutom en nästan dubbelt så hög andel med awikande tillägnan (19,6 mot 10,4 procent). Av intresse är att en högre andel av de LO-anslutnas beteende klassifice- rats som awikande eftergift (12,8 mot 6,1 procent).

När man jämför tabellerna 9.11 och 9.12 uppmärksammas man på den stora skillna- den mellan företagare och LO-anslutna. An- delen med awikande tillägnan är ca tre gånger så hög bland företagarna (30,4 mot 10,4 procent). Däremot är andelen med av- vikande eftergift tre gånger högre bland LO- anslutna (12,8 mot 4,0 procent). Andelen konforrn tillägnan är hela 4,5 gånger högre bland LO-anslutna 49,3 procent mot en- dast ll,l procent bland företagarna. Före- tagargruppen kompenserar detta dock till en del med en högre andel med konforrn identi- fiering (39,9 mot 18,9 procent).

] tabell 9.13 har dessutom företagare, samtliga löntagare resp de LO-anslutna bland dem delats upp efter inkomsten. Här fram- träder åter igen de stora skillnader som fanns mellan olika yrkesgrupper i de båda före- gående tabellerna. Det icke linjära samban- det med inkomsten finns även i tabell 9.13. Möjligen är klassificeringen i hög- och låg- lönegrupper inom LO-gruppen mindre käns- lig för validitetsbrister hos inkomstvariabeln. Skillnaderna är emellertid tämligen små. Man kan emellertid finna en viss tendens till hög- re andel avvikande eftergift i höglönegrup- pen (15,8 mot 9,8 procent).

I tabell 9.14 återges slutligen bakgrunds- variablerna kön och ålder mot klassificering i olika anpassningsformer. Könsrollen och ål- dersrollen visade sig i kapitel 8 ge utslag för deklarationsbeteende, och dessa tendenser

Tabell 9.12 Tillägnan, identifiering och eftergift i samband med val av deklarationsbeteende. Särredovisning efter skolutbildning och fackorganisation. Procenttal. Indikator för aspirationer är partipreferens (61)

Konform Avvikande

till- identi- efter- efter— identi- till- ägnan fiering gift gift fiering ägnan Summa Bastal

Skolutbildning Enbart folk- 41,0 24,7 9,9 9,5 3,4 11,5 100 649 skola Realexamen 26,7 32,8 6,6 9,2 3,4 21,2 100 286 Högre än 16,3 44,3 9,3 7,3 0,8 22,1 100 276 realexamen Facklig. LO 49,3 18,9 5,4 12,8 3,3 10,4 100 393 ”Slummg TCO eller SACO 19,9 41,5 9,4 6,1 3,6 19,6 100 166 övriga 24,6 35,9 11,0 7,3 2,3 18,8 100 651 Samtliga 31,9 31,2 8,9 8,9 2,8 16,3 100 1217

Tabell 9.13 Tillägnan, identifiering och eftergift i samband med val av deklarationsbeteende. Särredovisning efter vissa kombinationer av determinanter. Procenttal. Indikator för aspirationer är partipreferens (61)

Konform Awikande till- identi- efter— efter— identi- till- ägnan ring gift gift fiering ägnan Summa Bastal Egen företagare med 0— 20 000 kr 13,5 39,6 10,4 4,3 3,4 28,8 100 65 20—"30 000 kr 5,2 41,7 15,6 2,1 2,1 33,3 100 19 över 30 000 kr 9,3 39,3 13,1 4,7 0,9 32,7 100 21 Löntagare med 0—20 000 kr 32,4 31,3 8,5 8,9 3,8 15,2 100 523 20—30 000 kr 43,5 24,5 6,7 12,0 1,7 11,6 100 300 över 30 000 kr 22,4 34,8 9,2 7,6 3,5 22,3 100 147 LO—anslutna 0-20 000 kr 46,5 21,9 6,6 9,8 4,5 10,6 100 196 över 20 000 kr 53,1 14,9 4,4 15,3 2,2 10,0 100 189 Samtliga 31,9 31,2 8,9 8,9 2,8 16,3 100 1217

Tabell 9.14 Tillägnan, identifiering och eftergift i samband med val av deklarationsbeteende. Särredovisning efter kön och ålder. Procenttal. Indikator för aspirationer är par-

tipreferens (61) Konform Avvikande till- identi- efter— efter- identi- till- ägnan fiering gift gift fiering ägnan Summa Bastal Kön Män 32,9 26,6 8,2 11,7 2,8 17,9 100 709 Kvinnor 30,6 37,8 9,9 5,0 2,8 13,9 100 506 Ålder 20—29 år 26,7 26,0 8,4 13,3 2,4 23,0 100 288 30—39 år 29,8 30,0 8,8 7,6 4,7 19,2 100 230 40—49 år 33,6 26,7 10,1 10,9 3,3 15,3 100 258 50—59 år 36,2 36,0 8,2 6,0 2,9 10,7 100 226 60-70 år 34,4 40,0 9,1 5,0 0,6 10,9 100 214 Samtliga 31,9 31,2 8,9 8,9 2,8 16,3 100 1217

Tabell 9.15 Fördelning på olika anpassningstyper. Särredovisning efter möjligheter vid olika principer för klassificeringen. Procenttal.

Konform

Awikande

lndikator för Möjlig- till— identi- aspirationer heter ägnan fiering

efter— efter— identi- till- gift gift Summa Bastal fiering ägnan

1 Rätt stor an- små 33,9 33,3 del av våra skatter går till menings- lösa ändamål % som instäm- mer stora 30,1 25,3

10,2 7,8 1,4 13,6 100 700

9,4 10,7 4,3 20,1 100 517

20 Marginal— små 24,2 40,8 skatterna är alldeles för höga % som instäm- mer stora 18,8 34,7

12,4 6,4 1,1 15,2 100 700

11,3 6,6 1,9 26,6 100 517

32 Tycker Ni att små 44,5 26,2 den skatt Ni själv betalar är rimlig med hänsyn till den nytta Ni har av samhället? % som svarar ”nej” stora 37,5 20,0

6,7 11,0 2,8 8,9 100 700

7,3 11,9 6,3 17,0 100 517

61 Avstånds- små 35,1 34,1 tagande från SAP/VPK stora 27,6 27,4

8,3 8,4 1,5 12,7 100 700 9,8 9,6 4,6 21,0 100 517

fmns också i den här aktuella detaljerade klas- sificeringen. Bland män är tendensen att ande- len awikande tillägnan är högre, 17,9 mot 13,9 procent bland kvinnorna i urvalet. Lika- så är andelen awikande eftergift högre 11,7 mot 5,0 procent. Dessa resultat kan möjligen tillskrivas en mera aggressiv köns- roll för männen. Kvinnorna visar sig vara mera normbundna: andelen konforrn identi- fiering är betydligt högre — 37,8 mot 26,6 procent bland männen.

Med stigande ålder ökar andelen med konforrn tillägnan från 26,7 procent i den lägsta till 34,4 procent i den högsta ålders- klassen. Andelen konforrn identifiering ökar ännu starkare, från 26,0 till 40,0 procent. Däremot avtar andelen avvikande tillägnan från 23,0 till 10,9 procent. En motsvarande trend tycks finnas för kategorin awikande eftergift.

9.6.4 Särredovisning efter möjligheter

I kategorischemat över olika typer av anpass- ning i en valsituation ingår aspirationer och preferenser i form av deklarationsbeteende. Illegala möjligheter spelar, som framgår av tabell 9.4—5 en stor roll för deklarations- beteendet. De gör det även för den här ak- tuella klassificeringen. I tabell 9.15 återfinns en Särredovisning av personer med små resp stora möjligheter vid olika principer för klas- sificering. Indelningen i små och stora möj- ligheter baseras på indikatorerna 38 och 39. De som svarat ”J a, absolut” på (38) och/el- ler ”Nej, absolut inte” på (39) anses ha ”sm ” möjligheter, övriga stora. Som fram- går av tabell 9.15 ger de olika klassificerings- principerna samma grundläggande tendenser, även om de numeriska värdena i tabellen är olika. Andelen med avvikande tillägnan för- dubblas i det närmaste vid stora möjligheter,

ifråga om den klassificering som baseras på partipreferenser från 12,6 till 21,0 procent. I gengäld reduceras andelen konforrn tillägnan vid stora möjligheter. Detsamma gäller för andelen konforrn identifiering.

9.7. Sammanfattning

I detta kapitel har determinanter, förmedlan- de variabler och oberoende variabler knutits samman. Ett försök har |orts att jämföra den relativa effekten av alltför höga aspira- tioner och medvetenheten om illegala möjlig- heter på skattemoralen. I avsnitt 9.3 och 9.4 redovisades var för sig de förmedlande vari- ablernas samband med preferensema, dekla- rationsbeteendet och attityder till skatte- brott. I avsnitt 9.5 jämfördes skattemoralen för grupper med olika aspirationer kombine- rade med varierande uppfattning om illegala möjligheter. Denna analys följdes upp med faktoranalys där determinanter, förmedlande variabler och oberoende variabler ingick. Resultaten i dessa avsnitt tycks tyda på att den sviktande skattemoralen i första hand är

en effekt av den stora tillgången till illegala medel, och att en för hög anspråksnivå tycks komma i andra hand. Det understryks emel- lertid att sambandet mellan aspirationer och uppfattning av egna illegala möjligheter bör ses som funktionellt. De som vet sig ha ille— gala möjligheter torde öka sina anspråk, och de som har för stora aspirationer torde kom- ma att anse sina illegala möjligheter som goda.

I avsnitt 9.6 utvecldas en typologi av oli- ka sätt att anpassa sig. Den baseras på en klassificering av vården, normer och beteen- de och ger upphov till följande sex typer:

konforrn tillägnan konforrn identifiering konform eftergift avvikande eftergift avvikande identifiering avvikande tillägnan

Cim-FUJNH

Individerna har redovisats enl denna typo- logi och efter determinanterna. Klassifice- ringen har relevans för en bedömning av för- utsättningama för en förbättrad skattemoral, och bildar bl a underlag för diskussionen i ka— pitel 10.

Slutsatser

10.1. Inledning

Framställningen i kapitlen 5—9 syftade till en prövning av undersökningsresultaten mot den teoretiska modell som legat till grund för undersökningen. Resultaten bekräftar i sina huvuddrag hypoteserna. Vissa awikelser har konstaterats, som ihuvudsak har tillskri- vits brister hos mätinstrumentets validitet.

Denna undersökning har varit åtgärdsm- riktad. Den har också haft till syfte att ge ett underlag för en bedömning av lämpliga åtgär- der att påverka skattemoralen, dvs attityder och beteenden i samband med de allmänna självdeklarationerna. I detta kapitel diskute- ras sådana åtgärder med utgångspunkt från den teoretiska modellen och de resultat un- dersökningen har givit.

Dessförinnan skall i avsnitt 10.2 några reflektioner göras beträffande vårt nuvaran- de deklarationssystem. Diskussionen bygger här på de resultat som redovisats i kapitel 4. Deklarationssystemets utformning är nämli- gen också av betydelse för skattemoralen och diskussionen får därför bilda en bak- grund till slutsatserna om åtgärder att på- verka skattemoralen.

10.2. Synpunkter på deklarationssystemet

Idag får allmänheten sina kunskaper om skattesystemets konstruktion huvudsakligen genom massmedia, och möjligen genom den broschyr som medföljer prelirninärskattse- deln. Det finns anledning att förmoda att

kunskaperna på detta område är ganska frag- mentariska, vilket även undersökningsresul- taten tyder på. En mera jordnära kontakt med skattesystemet är kunskapen om det egna skatteuttaget, som för många innebär den negativa upplevelsen av att ha fått kvar- skatt. Deklarationssystemets utformning — blanketterna och anvisningarna ger skatte- betalarna den officiella informationen om de aktuella principerna för beskattning. Det är huvudsakligen i samband med deklarations- arbetet som skattebetalaren får kunskap om dessa principer, och då sker antagligen en viktig del av opinionsbildningen. Det kan hävdas, dels med stöd av rent fömuftsmäs- siga värderingar, dels med stöd av resultaten i kapitel 4, att deklarationsarbetet för stora grupper måste ha en alienerande effekt. Detta inte främst p g a det egna skatteutta- get, som man eventuellt själv kan räkna fram, utan p g a deldarationssystemets kon- struktion. Det är tydligt att deklarantema konfronteras med en begreppsapparat och ett språkbruk som för många ter sig främ- mande. Att blanketterna ställer orimliga krav på deklarantema är något som varje beteen- devetare som sysslat med enkätundersök- ningar torde instämma i. Undersökningsresultaten understryker des- sa slutsatser med all tydlighet. Kunskaps- testen rörande deklaration av inkomster och avdrag (se tabell 4.2—3) röjer luckor på många punkter, trots att testen mäter tämli- gen elementära bestämmelser. Deklarantema upplever tydligen också stor osäkerhet inför

deklarationsarbetet. 72,0 procent av respon- denterna anser att ”man kan aldrig känna sig helt säker på att man fyllt i deklarationsblan- ketten rätt”. Ett flertal frågor har ställts kring denna problematik (se tabell 4.5—6), och de visar en majoritet missnöjda med dekla- rationsförfarandet. Naturligt nog söker många deklaranter stöd hos andra personer, som kan förmodas behärska deklarationssys- temet bättre. Varje år tvingas två tredjedelar av samtliga deldaranter, dvs ca 3 miljoner, söka hjälp i samband med sitt deklarationsar- bete. Därav anlitar årligen närmare 900 000 personer deklarationsbyråer. Deklarationsar- betets kvalitet är i dessa fall beroende av hjälpamas kunskaper. Några officiella krav i den vägen ställs för närvarande inte på tex deklarationsbyråerna. Ansvaret vilar trots detta på deklarantema själva. Att informa- tionen från skattemyndighetema varit otill- räcklig framgår även av att de officiella anvis- ningarna (riksskattenämndens broschyr) en- dast läses av en minoritet på årligen 44,1 procent av samtliga deklaranter. Det är vanli- gare att läsa de inofficiella anvisningarna i de stora dagstidningarnas deklarationsbilagor, som 50,1 procent tar del av varje år. Även bankbroschyrer läses av 28,5 procent årligen. I vart fall tycks dagstidningarna ha större in- formationsvärde än den officiella broschyren från riksskattenämnden. Trots detta deklare- rar 35,0 procent drygt 1,5 miljoner män- niskor årligen utan att själva ha läst någon broschyr alls (se tabell 4.1).

Dessa förhållanden torde ha en rad negati- va följdverkningar. För det första kan man anta att deklarationssystemet på flera punk- ter inte fungerar på det sätt lagstiftaren tänkt sig. För det andra måste det hos all- mänheten medföra en negativ inställning till skattesystemet i sin helhet — och därmed även indirekt påverka skattemoralen. Indi- ciema för att deklarationsförfarandet inte fungerar på det sätt som lagstiftaren avser är många. Att falskdeklaration är relativt vanlig ger bl a denna undersökning belägg för. Det- ta problem kommer emellertid att diskuteras längre fram i detta kapitel. Däremot är före- komsten av oavsiktliga deklarationsfel en

direkt följd av blanketternas utformning och anvisningarnas informativa värde. Erfaren- heten har visat att granskningspersonalen i stor utsträckning måste korrigera kommunal- skatteavdrag, sjukförsäkringsavdrag, scha- blonavdrag och andra ”enkla” punkter i självdeklarationerna. Den på skattestrafflags- utredningens uppdrag genomförda deklara- tionsundersökningen (refererad i utred- ningens betänkande, SOU 1969:42) visar att 37 procent av 1966 års deklarationer för fy- siska personer föranleder ändring av taxe- ringsnämnden. Därav leder 62 procent till höjd och 38 procent till sänkt taxering. Den senare andelen samt en viss andel av den som fått höjd taxering utgörs av fel vars orsak torde vara oförmåga att tillämpa deklara- tionsreglerna p g a bristande kunskaper och missförstånd. Det torde röra sig om minst 600 000 personer eller flera beroende på hur man vill tolka deklarationsundersök- ningens siffror. Att observera är dessutom att det är frågan om fel som upptäcks av granskningspersonalen det finns säkert en ansenlig mängd fel i deklarationerna, som man inte kan få fram med de metoder som tillämpas.

Det faktum att deklarationsförfarandet ställer så höga krav på deklarantema, att många av dem begår icke uppsåtliga fel är samtidigt ett problem ur rättssäkerhetssyn- punkt. Skattestrafflagen bygger på tanke- gången att informationen om deklarations- förfarandet och tillgången till hjälpare är till- räcklig för att alla deklaranter ges i någon mening rimliga möjligheter att avlämna rik- tiga deklarationer. Den förutsätter att fel i deklarationen till statens nackdel begås an- tingen uppsåtligen, av grov oaktsamhet eller av ringa oaktsamhet. 1 det senare fallet leder upptäckt endast till korrigering av deklara- tionen, eljest medför den rättsliga påföljder. Hur man nu bedömer ett fel i deklarationen är uppenbarligen beroende av hur mycket man anser människorna faktiskt kan lära sig om deklarationsförfarandet, och vilken ar- betsinsats som är rimlig i sammanhanget. Sådana bedömningar måste rimligen baseras på kunskaper om människornas psykologiska

förutsättningar inte på lagstiftarens önske- mål om hur deklarantema bör bete sig. Det är vidare svårt att bedöma om deklarations- fel skett uppsåtligen, av grov oaktsamhet eller av ringa oaktsamhet. Därför föreligger vissa risker att domstolarnas handläggning av dessa ärenden inte överensstämmer med det allmänna rättsmedvetandet och en rimlig bedömning av allmänhetens inlämingsför- måga. Det är desto allvarligare att inte ens anlitandet av en deklarationsbyrå fritar från personligt ansvar — den felande deklaranten kan ändå fällas för skattebrott. Införandet av administrativa skattetillägg för bagatellbrot- ten, som föreslås av utredningen, är ur den- na synpunkt en fördel. Det tar nämligen bort något av den oberättigade stigmatisering som domstolsförfarandet torde innebära.

Dessa synpunkter aktualiserar en annan aspekt. Deklarationsförfarandet är i sin nu- varande utformning ett problem ur jämlik— hetssynpunkt. Personer som har sämre möj- ligheter att tillgodogöra sig information om deklarationsregler, att förstå terminologin i anvisningarna och fylla i blanketterna rätt löper tydligen större risk att fällas för skatte- brott. De som har den lägsta skolutbild- ningen tar mindre ofta del av informations- materialet än de som har hög skolutbildning (se tabell 4.11) och har givetvis även sämre kunskaper om deklarationsreglerna (se tabell 4.13). Dessa brister måste de kompen- sera genom att oftare anlita personell hjälp (se tabell 4.18). Av dem som enbart har folk- skola har 75,0 procent gjort det vid senaste deklationstillfället, medan endast 45,9 pro- cent av dem som har mera än realexamen behövde göra det. Andra siffror som belyser detta har getts ikapitel 5: av de LO-anslutna måste 70,0 procent anlita personell hjälp var- je år medan det bland TCO/SACO-anslutna endast är 36,3 procent. Skattemyndigheter och domstolar bör således ta hänsyn till des- sa förhållanden. Även med andra utgångspunkter kan det nuvarande deklarationssystemet kritiseras ur jämlikhetssynpunkt. För att tillvarata sina rät- tigheter krävs insikt i deklarationsreglerna. De som saknar sådana kunskaper, troligen

är det oftast låglönegrupper, riskerar att betala för hög skatt. Det är inte säkert att deklarationshjälp avsevärt kan korrigera misstagen i detta fall. Avdragsmöjlighetema i deklarationen är särskilt intressanta i detta sammanhang. Undersökningen har visat att de som har lägre skolutbildning också har sämre kunskaper om avdragsdeklaration. Av- drag som rätteligen skulle kunnat göras kom- mer eventuellt icke att yrkas, eftersom man inte känner till att de är tillåtna. Exempelvis visste endast 33,9 procent att skuldränta på en bil är avdragsgill, och 29,0 procent att det också gäller för ränta på kvarskatt. Deklara- tionsundersökningen visade att för inkomst- året 1965 mer än 600 000 deklarationer fick sänkt taxering efter granskningen i taxerings- nämnden. Fortfarande rör det sig endast om fel som upptäckts. Bakom dessa döljer sig sannolikt ett ansenligt antal fel till deklaran- tens nackdel som inte kunnat upptäckas med de medel som stått till buds. Nu kan man invända att de som har haft avdragsgilla utgifter också oftare känner till deklarations- bestämmelserna ifråga. Även här kan dekla- rationshjälp medverka till att deklarationen blir rätt ifylld. Trots detta kan man inte bortse från att deklarationsförfarandet dis- kriminerar dem som inte har möjlighet att tillgodogöra sig informationen i anvisningar och är vana vid ifyllning av blanketter. Dess- utom har denna typ av deklarant mindre möjligheter att anpassa sina skattepliktiga in- täkter och avdragsgilla utgifter efter det exis- terande skattesystemet.

Det andra huvudproblemet är att det nu- varande deklarationssystemet genom sin komplexa struktur blanketternas svårig- hetsgrad och mångfald, terminologin i dekla- rationsanvisrringarna och det komplicerade regelsystemet — i sig själv är en källa till alienation. Det tyder inte minst den utbred- da irritation som framkommit i intervjuper- sonernas attityder till deklarationsförfaran— det (se tabell 4.5—6). Deklarationssystemets utformning och det sätt på vilket skattesys- temet presenteras för deklarantema — ge- nom blanketter och broschyrer utgör sta- tens visitkort på ett av de både politiskt och

sarnhällsekonomiskt viktigaste ämnesområ- dena. Sättet att presentera sig brukar i andra sammanhang, t ex inom reklamen, anses vara av väsentlig betydelse för allmänhetens/kon- sumenternas attityder. Denna opinionsbil- dande effekt tycks man inte ha beaktat. För många människor torde deklarationsarbe- tet i februari innebära en negativ erfarenhet. Blanketterna fylls i mekaniskt utan förståel- se av deklarationsbestämmelsemas djupare mening och innebörd. Många deklaranter torde dessutom har svårt att själva räkna ut sin skatt och då blir kvarskatt en särskilt obehaglig överraskning. Samtidigt tycks många uppleva en stor osäkerhet, man är rädd att göra misstag och kanske bli åtalad för skattebrott. I denna erfarenhet bottnar möj- ligen den medkänsla med falskdeklaranten som framkommit i tabell 8.1—3. Man vet själv hur lätt det är att göra fel även om man försökt undvika det.

Det har vidare varit en genomgående tankegång i analysen i kapitlen 6—9 att kun- skaper leder till positiva attityder. Så hade tex de som hade hög skolutbildning och deldarationskunskaper ofta en lägre an- språksnivå, dvs bättre förståelse för de fi- nans- och skattepolitiska värderingar vårt skattesystem grundar sig på (se tabell 6.8). Denna förståelse kan ses som en viktig förut- sättning för en hög skattemoral. En rimlig slutsats är att ett deklarationsförfarande _ blanketter, anvisningar etc som utestänger stora grupper från en djupare förståelse i des- sa frågor, framkallar en negativ inställningi frågor som har beröring med skatteproble- matiken, och kanske även i vidare mening till statsmakten. I vårt nuvarande deklarationsförfarande blanketterna, anvisningarna etc kan man finna en konflikt mellan lagstiftarens forrnel- la krav det juridiska fullständighetskravet och beteendevetarens krav på en anpass- ning av systemet efter människornas förut- sättningar. Undersökningsresultaten tyder på att de senare inte har beaktats i detta fall. Detta understryks också av att man hittills inte låtit genomföra en enda undersökning på detta område. Mera detaljerade förslag till

åtgärder för att komma till rätta med dessa problem har emellertid inte varit avsedda att ges inom ramen för denna undersökning. Resultaten skulle nämligen endast utgöra en första belysning av de aktuella problemställ- ningarna. Det är däremot möjligt att anlägga några mera principiella synpunkter på dekla- rationssystemet.

Den starka betoningen av det formella har naturligtvis sin orsak i att regelsystemet idag är så ytterst komplicerat. Det framtvingar många olika typer av blanketter och långa deklarationsanvisningar, ett ur juridisk syn— punkt stringent språkbruk och en viss besvär- lig systematik i blanketter och broschyrer. Som en direkt följd av detta försvåras de skattskyldigas deklarationsarbete. En grund- läggande synpunkt är därför att man bör eftersträva en förenkling av själva deklara- tionsförfarandet och på relevanta punkter även av skattesystemet. Några exempel på sådana åtgärder är att skattemyndighetema avstår från att kräva in uppgifter som de själva har tillgång till, t ex kommunal- skatteavdrag och schablonavdrag, och för löntagare inhämtar inkomstuppgiftema från arbetsgivaren. Den mest radikala åtgärden i denna riktning skulle vara att övergå till definitiv källskatt och därmed ta bort deklarationsplikten för löntagare. Varje re— form av skattesystemet som innebär en för- enkling av deklarationssystemet och skatte- skaloma är ett steg i rätt riktning. Beträf- fande dessa exempel måste emellertid hän- syn tas till andra målsättningar av bl a poli- tisk natur, som vi inte kan gå in på här. Slut— ligen är en förenkling av blanketterna synner- ligen angelägen, och torde även kunna ske oavsett ovannämnda åtgärder.

Vid sidan av dessa grundförutsättningar är presentationen av deklarationsanvisnirrgarna i broschyrer och blanketternas utseende av stor betydelse. Undersökningsresultaten har visat att deklarantema, särskilt de som har lägre skolutbildning, föredrar dagstidningar- nas deklarationsbilagor före riksskattenämn- dens broschyr. Detta kan ses som ett tecken på att tidningarna dels når deklarantema effektivare, dels gör materialet mera lättill-

gängligt. Man har tydligen fått en bättre sprid- ning av sin information än riksskattenämn- den kunnat få. Det är dessutom angeläget ur beteendevetenskaplig synpunkt att under- stryka, att det inte kan vara riktigt att enbart se deklarationsarbetet som ett instrument för taxeringen, utan även tillvarata det tillfälle för spridande av aktuell information i skatte- frågor som här erbjuder sig. Detta bör för övrigt även ske inom ramen för en vidare sarnhällsinforrnation. En sådan information torde i långa loppet inte vara betydelselös för skattemoralen, och medborgarnas inställ- ning till statsmakten vidare mening.

10.3 Skattemoralen

10.3.1. Sammanfattande synpunkter på re- sultaten

Undersökningsresultaten tycks ge stöd åt den modell som skisserats i kapitel 1. De samband som den implicerar har emellertid ofta visat sig vara relativt små. Orsaken till detta torde ligga hos metodologiska brister i undersökningen. I detta sammanhang är två aspekter särskilt väsentliga. För det första härrör resultaten från en surveyundersök- ning, som ex post facto söker beskriva indivi- dernas positioner på modellens variabler i samband med själva valsituationen. Valet mellan ärlig deklaration och falskdeklaration är av betydelse för de variabelvärden som noteras i undersökningen. Det har påpekats att de aspirationer och åsikter om illegala möjligheter som kan observeras vid intervju- tillfället är funktionella för det valda beteen- det. Det betyder att förskjutningar i dessa variabler kan ha skett sedan valtillfallet. Där- med får de indikatorer vi har tillgång till bris- tande validitet för de egenskaper som fak- tiskt orsakat det aktuella beteendet. Där- emot återspeglar de en aktuell opinion kring skattepolitiska spörsmål och åsikterna om de illegala möjligheterna, som har ett eget des- kriptivt intresse. Denna typ av validitetsbrist yttrar sig först och främst hos de förrnedlan- de variablerna, men i mindre utsträckning hus determinanterna. I vilken riktning sam-

banden påverkas är rätt svårt att bedöma. En rimlig slutsats torde dock vara att samban- den i många fall torde minska i styrka.

Den andra aspekten är att förekomsten av främst respondentfel inte kan uteslutas (se av- snitt 3.4.4). Intervjufrågoma är nämligen i ganska stor utsträckning starkt prestigelad- dade. I synnerhet frågorna om falskdeklara- tion tycks medföra sådana fel. Det är emel- lertid rimligt att betrakta de procenttal som baseras på dessa frågor som minirniskatt- ningar, vilket i sig självt kan ge en värdefull information. Denna typ av validitetsbrister bör vara mest vanlig i grupper som har stora aspirationer och stora illegala möjligheter. Detta skulle i så fall också bidra till att de samband som modellen förutsäger i prakti— ken utfaller svagare än väntat.

Bedömingen av allmänhetens skattemoral är helt baserad på respondenternas egna upp- gifter vid intervjutillfället. De har svarat på frågor om sina attityder till skattebrott och själva fått uppge om de falskdeklarerat eller ej. Undersökningsresultaten visar en sviktan- de skattemoral inom vida skikt av befolk- ningen. Två frågor ställdes till respondenter- na för att kartlägga om de någon gång hade tagit upp för höga avdrag resp undanhållit extrainkomster. Minst en av dessa frågor be- svarades jakande av hela 28,0 procent res- pondenterna (se tabell 8.7). Om man räknar upp dessa siffror till hela befolkningen får man!

fram att minst 1,4 miljoner skattepliktiga någon gång har begått ett skattebrott. Vilken art och vilka belopp det varit frågan om i de enskilda fallen ger undersökningen icke när- mare uppgifter om. Ofta torde det emellertid röra sig om bagatellbrott och vara frågan om små belopp. Intervjusvaren visar också att skattebrotten inte längre är en företeelse som endast förekommer i vissa bestämda, välavgränsade grupper, som antingen drabbas hårdare av skattetrycket eller som har till- äng till metoder för skatteflykt. De före- kommer mer eller mindre allmänt i de flesta samhällsskikt. Undersökningen visar visserli- gen de tendenser till skillnader som förut- sätts av modellen, men skillnaderna är ovän- tat små. Andelen bland egna företagare, som

i huvudsak utgörs av småföretagare, t ex jordbrukare, butiksägare, tandläkare, är 37,1 procent, men bland lönetagarna inte mindre än 27,9 procent (se tabell 8.19). Det finns dessutom inte heller några större skillnader mellan grupper med olika skolutbildning. När det gäller attitydema föreligger också relativt små skillnader mellan grupperna. Det finns emellertid en tendens till en utbredd förståelse för skattebrott hos personer med lägre skolutbildning och små kunskaper om deklarationsförfarandet, som dock inte mot- svaras av genomförd falskdeklaration i mot- svarande utsträckning. Här kan man möjligen se ett latent underlag för skattebrott, som av olika skäl, t ex solidaritet eller brist på tillfal- le, ännu inte har tagit steget fullt ut. Det har t ex visat sig att de LO-anslutna visserligen oftare är positiva till skattebrott än de TCO/ SACO-anslutna, men falskdeklarerar något mindre ofta (se tabell 8.20—21).

En viktig fråga är hur stor betydelse man bör tillmäta alltför högt ställda anspråk på utbytet av skattebetalarrollen, dvs nyttighe- ter i proportion till skattetrycket relativt till den andra huvudfaktom, nämligen tillgång till illegala medel att förbättra detta utbyte. Kapitel 6 har visat att missnöje är mycket vanligt i alla samhällsklasser och grupper som särredovisas. Skillnaderna mellan företagare, LO-anslutna, TCO/SACO-anslutna, lågin- komsttagare och höginkomsttagare osv går visserligen i stort sett i den riktning som var väntad, men är överraskande små. Påståendet ”rätt stor del av våra skatter går till me- ningslösa ändamål” får t ex stöd av 69,0 pro- cent av företagarna, 57,1 procent av de LO- anslutna, 36,0 procent av de TCO/SACO-an- slutna, 56,7 procent av dem som haft en års- inkomst på högst 20 000 kronor och 51,0 procent av dem som låg över 40 000 kronor. Orsakerna bakom detta utbredda missnöje är säkert flera. En av dem är antagligen det höga skattetrycket. En annan orsak står säkert att finna i bristande kunskaper om de nyttigheter som ges i utbyte för skatterna. Resultaten i kapitel 6 tyder på att de som har lägre skolutbildning oftare anser att ”skatterna går till meningslösa ändamål”, el—

ler anser att ”regeringen har genomfört en mängd onödiga reformer”. Märkligt nog är denna inställning också betydligt vanligare bland grupper som politiskt brukar stå nära regeringen. I det sistnämda påståendet in- stämmer hela 48,0 procent av de LO—anslut- na medan endast 33,6 procent av de TCO/ SACO-anslutna gör det. Av de LO-anslutna anser dessutom 57,1 procent att ”rätt stor del av våra skatter går till meningslösa ända- mål”, bland de TCO/SACO-anslutna är det endast 32,3 procent. Dessa resultat torde kunna härledas till skillnader i möjligheterna att orientera sig i sarnhällsfrågoma, och då specith skatte- och förmånssidoma. De TCO/SACO-anslutna har genom sin utbild- ning, sina arbetsuppgifter osv helt enkelt bättre resurser att göra den bedömning av de nyttigheter våra skatter ger oss, som är nöd— vändig för en positiv inställning i dessa frå- gor. Resultaten i kapitel 6 visar också att missnöjet hos de LO-anslutna blir mindre markant då man håller skolutbildningen och andra indikatorer på kunskaper konstanta. Det finns en annan kompletterande för- klaring till det utbredda missnöjet hos all- mänheten. De flesta deklarantema torde vara medvetna om att skattemyndighetema idag har små möjligheter att genomföra en effek- tiv kontroll av självdeklarationema. Man vet att upptäcksrisken är liten för stora grupper. De undandragna skatterna har kommit upp i en sådan storleksordning, att det numera har blivit en viktig politisk fråga att av rättvise- skäl förbättra kontrollsystemet. Ju vanligare skattebrotten blir, och då i synnerhet de gro- va brotten, desto lättare kan allmänheten observera, hur den av riksdagen bestämda fördelningen av skattetrycket har satts ur spel. Man kan observera hur personer med små deklarerade inkomster lever på en orim- ligt hög levnadsstandard, och man kommer själv i kontakt med personer som beskriver metoder för skattebrott. För dem som hit- tills varit nöjda med det stipulerade utbytet. medför detta en konfrontation med kriterier för varierande utbyte som inte kan accepte- ras. Man reser krav på kompensation. Den mera primära skattebrottsligheten leder där-

med till upplevelsen av relativ deprivation hos de ärliga deklarantema. När nu myndig— heterna inte kan vidta åtgärder för att åter- ställa en rättvis fördelning av skattebörden återstår inte annat än att själv tillgripa falsk- deklaration. Denna sekundära brottslighet som därmed uppkommer finner vi hos de grupper som egentligen borde vara relativt sett mera nöjda med den officiella skattepo- litiken. Den blir vanlig hos löntagare, även LO-anslutna, låginkomsttagare och andra grupper som egentligen inte har särskilt goda möjligheter att falskdeklarera framgångsrikt. Undersökningsresultaten understryker vidare den stora betydelsen av tillgången till illegala medel. I kapitel 9 redovisades tendensen att de som hade stora illegala möjligheter i det närmaste hade lika stor brottsfrekvens oavsett anspråksnivå. Anspråken tycks spela en större roll när tillgången till illegala medel är liten. De olika måtten på tillgång till illega- la medel är också bättre prediktorer för dekla- rationsbeteendet.

10.3.2. F ramtidsutsiktema

Den tolkning som i föregående avsnitt har getts undersökningsresultaten har infört ett dynamiskt perspektiv. Skattemoralen har setts som effekten av en utveckling från en si- tuation med låg brottsfrekvens till ett tillstånd av anomi, där awikelserna blivit så vanliga att normerna av rättviseskäl inte kan upprätthål- las ens inom den del av befolkningen som är relativt nöjd med den officiella finans- och skattepolitiken. Resultaten från föreliggande undersökning kan självfallet endast utgöra ett begränsat underlag för en bedömning av fram- tidsperspektiven. Referenspunkter i tidigare undersökningar är nämligen inte tillgängliga, och det är därför inte möjligt att uttala sig om det har skett en förändring på senare år. Skat- temyndighetema har emellertid då och då var- nat för en ökning av skattebrottsligheten, vil- ket ju är en av orsakerna bakom tillsättningen av skattestrafflagutredningen. Det ligger emel- lertid nära till hands att räkna med en ytterli- gare ökning av den sekundära skattebrottslig- heten, eftersom det kompensationstänkande

som alltmera bör breda ut sig är en viktig för- utsättning för denna typ av awikelser. Till detta kommer att det nya skattesystemets större marginalskatteeffekter kommer att gö- ra skattefusk än mera lönande i framtiden.

Det kan vara intressant i detta samman- hang att titta närmare på åldersskillnader, eftersom de eventuth kan säga oss något om effekten av generationsväxlingen. De yngre tycks i regel vara något mindre ofta missnöj- da med de nyttigheter som erbjuds. Däremot uppger de betydligt ofta skattebrott än de äldre. I tjugoårsåldem är andelen 38,8 pro- cent, för att i sextioårsåldem sjunka till 16,5 procent. Skillnaden är så markant att den inte kan ha orsakats av slumpen. Vad den kan betyda i ett frarntidsperspektiv är emel- lertid svårare att bedöma. En tolkning är att den sviktande skattemoralen vid den sekun- dära brottsligheten de facto har slagit ige- nom mest i de yngre åldrarna, eftersom de yngre ännu är mindre bundna av sociala nor- mer som följer med karriär, senioritet, etc. I så fall är en försämring av skattemoralen att vänta. En annan tolkning är att anspråken är störst i yngre åldrar när inkomsterna är mindre, stora investeringar nödvändiga och karriärstegen brantast. I det senare fallet torde åldersskillnadema inte bidra till ett negativt frarntidsperspektiv. Det är slutligen inte helt uteslutet att skillnaderna delvis genereras av validitetsbrister. Det skulle in— träffa om yngre skulle ha varit mera upprik- tiga i sina intervjusvar än äldre.

1033. Åtgärder

Ett av undersökningens syften var att kart- lägga de orsaksförhållanden som ligger ba- kom förekomsten av skattebrott, för att se- dan ta denna kartläggning som utgångspunkt för en diskussion av möjligheterna att för- bättra skattemoralen. Skattebrottsligheten kan generellt sett minskas genom att angripa de kriminogena faktorerna. Man måste då tänka på att det föreligger ett motsatsförhål- lande mellan en individ- resp samhällsinrik- tad ansats. Juridiken arbetar inom de ramar som sätts av lagstiftningen. De bakomliggan-

de intentionerna är givna, och efter dessa ut- formas normerna och påföljdssystemet. En sådan ansats kan lätt bli ensidigt individinrik- tad: dess målsättning är att anpassa individen efter miljön en given samhällsstruktur, för- härskande politiska värderingar etc. En mera sociologiskt betonad ansats är att ta hänsyn till dessa strukturella faktorer, och studera om och hur variationer i dem kan påverka beteendet. Målet är därmed inte lägre att en- sidigt anpassa individerna utan även att an- passa miljön samhället efter individerna.

Med modellen i kapitel 1 som utgångs— punkt skulle dessa två typer av åtgärder vara aktuella:

1 att initiera förändringar som medför att aspirationsnivån inte överstiger det stipu- lerade utbytet

2 att minska de illegala möjligheterna.

En balansering av aspirationer mot det ut- byte som legalt kan erhållas, kan ske dels genom att söka förändra individernas aspira- tioner, dels genom att göra förändringar i skattesystemet. Valet mellan dessa båda me- toder är till en del en politisk fråga. Att mot- sättningar mellan grupper vad gäller skälen för varierande utbyte även kommer att fin- nas inom en överskådlig framtid behöver inte ifrågasättas. Den grupp som för tillfället kommer att vara den politiskt förhärskande kommer att sätta sin prägel på skattesyste- met, och andra grupper kommer att vara miss— nöjda med sin situation. Att ändra på skatte- systemet för att tillgodose deras intressen, t ex genom att sänka marginalskattema eller förmögenhetsskattema är knappast ett ratio- nellt förslag, eftersom det skapar nya prob- lem genom att andra grupper utsätts för rela- tiv deprivation. Det skattesystem vi har är emellertid en kompromiss. Man har nämligen med utgångspunkt från de egna grundvärde- na sökt skapa ett skattesystem som inte sätter skattemoralen på alltför hårda prov och und- viker andra negativa effekter. En alltför låg skattemoral sätter nämligen ett skattesystem ur funktion. Som ett andra alternativ borde man försöka få de missnöjda att accep-

tera skattesystemet. Det sker genom att an— gripa den rättviseideologi dessa företräder, dvs de skillnader i skattebörda, förmåner och utbyte man anser lämpliga och de skäl för detta man åberopar (i Homans terminologi investments) I detta ljus kan tex man se den nu så aktuella jämlildtetsdebatten. Av- vägningen mellan de båda sätten att söka bringa aspirationer i samklang med det utby- te man erbjuder är en politiskt fråga som vi inte går närmare in på här. Det finns där- emot en annan aspekt på denna problematik, där bedömningen inte har utpräglat politisk karaktär. Det har sagts att kunskaper i snäv och vidare mening är relevanta för aspiratio- nema. En viktig förutsättning för att kunna acceptera skattesystemet är att skattebetalar- na är medvetna om de förmåner som följer av skatterna. Ju sämre staten lyckas göra PR för sin ”vara” desto flera kommer att vara missnöjda med sitt utbyte. Det är idag svårt att göra sig en uppfattning om de målvärden, förmåner av olika slag, som staten tillgodoser. Det ligger i sakens natur att kriterier för en värdering ofta saknas. Domstolarnas arbete, priskontroll, varuupplysning, försvar osv tas också ofta som självklara nyttigheter, och man reflekterar inte över vad de kostar. Skatterna observeras däremot på ett drama- tiskt sätt. Man kan lätt konstatera och värde- ra hur mycket man betalar i skatt när man fått skattsedeln, hur mycket av den senaste löneökningen som beskattas osv. Belastnings- värdena tillåts därför dominera över målvär- dena i det informationsflöde som kommer allmänheten till del.

Alla åtgärder som leder till att åskådliggö- ra de nyttigheter som skatterna går till kom- mer därför att påverka individernas aspiratio- ner, och därrned även deras skattemoral. Sådana åtgärder kan dels vidtas genom för- ändringar av skattesystemet, dels genom att under bibehållande av detta söka påverka skattebetalarna. Den första ansatsen skulle innebära att man skapar motivation genom att på ett bättre sätt knyta skatterna till de nyttigheter de är avsedda för. Ett exempel på sådana åtgärder är att låta bilism bära sina egna kostnader och låta bilskattemedel en-

bart gå till nyttigheter som skattebetalareni sin roll som bilägare är betjänt av, tex väg- byggen, trafikforskning, trafrkövervakning, miljövård med anknytning till bilism osv. Att ta av bilskattemedel till andra angivna ända- mål eller låta dem försvinna i den allmänna statskassan är ett psykologiskt misstag. Ett annat exempel är bensinskatten för fritidsbå- tar. En anpasSning till de kostnader fritidsbå- tarna ger stat och kommun skulle vara önsk- värd ur psykologisk synpunkt. De kritiska synpunkter som här har anförts gäller en rad av de punktskatter som för närvarande finns. Även mervärdesskatten kan nämnas i detta sammanhang, även om andra skäl ev kan anses väga tyngre för dess existensberättigande. Nu lär man inte kunna komma ifrån att inte alla skatter, i synnerhet den allmänna inkomst- skatten, på detta sätt genom att vidta in- grepp i skattesystemet kan associeras med aktuella nyttigheter. Det relevanta är emel- lertid att man inom ramen för det utbyte som stipuleras bör kunna motarbeta alltför höga aspirationer hos allmänheten på detta sätt. __ ,-

Vid sidan av sådana ingrepp är det angelä- get att även påverka skattebetalarna genom att föra ut mera information om de nyttighe- ter skatterna går till. Det gäller bl a att vända sig till olika grupper på olika sätt, och anpas- sa informationen efter resp skattefonner och de nyttigheter som är mest aktuella. Låg- inkomsttagare, småföretagare, bilägare, egna- hemsägare, hemmakvinnor, ogifta osv har ofta helt skilda intressen och problem. Infor- mationen skulle därför avse olika nyttigheter för olika grupper, och även presentera dessa på skilda sätt. I nuläget sker sådan informa- tion huvudsakligen i massmedia, pressen och etermedierna. En samlad och i någon mening objektiv bild av de nyttigheter som tillhanda- hålls är svår att få. Den enda samlade bilden av de nyttigheter som betalas med skatterna, som når en större spridning, är finansminis- tems årliga presentation av statsbudgeten. Massmedia ger istället en rad detaljuppgifter, och nyhetsvärdet gör att man ofta överdi- mensionerar missförhållanden av olika slag. Samhällskritiken överväger därför av naturli-

ga skäl, men även skandalreportage om slöse- ri inom socialvården, med försvarsmedel, med u-landshjälp osv bildar en tung post i informationsflödet. Dessutom rör det sig här om politiskt stoff, som givetvis kan tolkas på olika sätt beroende på tidningarnas politiska färg.

Utbudet av information om skatter och de nyttigheter dessa går till är av betydelse för individernas aspirationer. Frånvaron av sådan lättfattlig information och en slagsida åt information av företrädesvis negativ ka- raktär kan därför sätta sin prägel på skatte- moralen. I den situation som nu råder är det särskilt svårt att påverka personer som inte har resurser att trots detta göra sig en upp- fattning om de nyttigheter som erbjuds. De som läser mindre, har lägre skolutbildning, kontakter med andra osv, kommer särskilt ofta att uppleva meningslöshet i rollen som skattebetalare. De upplever ett skattetryck, för vilket det inte ges någon motivering. Undersökningsresultaten visar bl a att de som har låg skolutbildning har en tendens att oftare vara negativa till målvärden. Det är anmärkningsvärt att 57,1 procent av de LO- anslutna anser att ”rätt stor andel av våra skatter går till meningslösa ändamål”, medan endast 30,3 procent av de SACO-anslutna gör det. 48,0 procent av de LO-anslutna tycker dessutom att ”regeringen har genom- fört en mängd onödiga reformer”, medan endast 31,4 procent av de SACO-anslutna anser det (se tabell 6.11). Dessa resultat visar att det först och främst är regeringens eget väljarunderlag som har fått en onödigt nega- tiv inställning till följd av bristerna i informa- tionsspridningen rörande de nyttigheter man ger i utbyte. Resultaten i kapitel 8 visar ock- så att även dessa grupper har en ganska hög frekvens skattebrott, även om den är ovan- ligt liten med hänsyn till aspirationema.

Skattesystemet representerar regeringens ställningstagande till de olika rättvisekrite- riema som kan anföras som skäl för ett bätt- re eller sämre utbyte. Missnöje med det sti- pulerade utbytet behöver inte enbart uppstå därför att man är missnöjd med detta ställ- ningstagande utan kan även göra det därför

att skattesystemet i praktiken inte fungerar på det sätt som var tänkt. När falskdeklara- tion blir vanlig, andra vägar är öppna för legal skatteflykt, och de undandragna belop- pen blir alltför stora, rubbas förtroendet för den aktuella skattepolitiken. Skattefusk in- nebär en omfördelning av bördoma efter principer som inte kommer att accepteras som rättvisa av dem som ärligt betalar sin skatt. Därför kommer missnöje med det egna utbytet att bli allt vanligare även bland dessa grupper, när skattefusk av olika slag blir vanligare. Därmed sprids motiv för skatte- fusk även till dem som egentligen är nöjda med den officiella skattepolitiken den som förs på papperet. Att vidta åtgärder för att minska skatteflykt både legal och illegal — är därför en nödvändig förutsättning för att förbättra skattemoralen. Även här kan åtgär- derna dels rikta sig mot förändringar i miljö- faktorema, dels genom att påverka individer- na direkt. Den viktigaste åtgärden överhuvud taget torde vara att söka eliminera tillgången till illegala medel. I första hand är det då fråga om att skärpa deklarationskontrollen. Möjligheterna i detta avseende förefaller dock vara relativt begränsade. Man kommer i första hand åt sådana falskdeklaranter som relativt sett har sämre illegala möjligheter. Därmed kan man eventuth stävja den se- kundära brottslighet, som uppkommer som en reaktion mot skattemoralens upplösning hos de ursprungliga falskdeklarantema. And- ra åtgärder vore att inskränka deklarations- plikten på olika punkter eller avveckla den helt för olika grupper.

Åtgärder som syftar till en ökning av upp- täcktsrisken har i nuvarande läge ett begrän- sat värde, om de inte kan kompletteras av ett effektivt påföljdssystem. Skattestrafflagsut- redningens förslag om en reform av påföljds- systemet är ett steg i den riktningen. När det gäller den svårare brottsligheten föreslås en skärpning av straffskaloma till maximalt sex års fängelse. Därmed torde man i första hand rikta sig mot den mera primära skattebrotts- ligheten. Samtidigt har man även skärpt sam- hällets reaktion beträffande bagatellbrottslig- heten, i första hand då den sekundära brotts-

ligheten som förekommer hos vanliga lön- tagare. Man har haft klart för sig att denna bagatellbrottslighet, som avser mindre be- lopp och begs mera av oförstånd än uppsåt, är relativt omfattande. Deklarationsunder- sökningen, som redovisas i utredningens be- tänkande, visade att antalet deklarationer med ändringar till statens fördel på grund av objektivt oriktiga uppgifter uppskattades till ca 370.000, av vilka givetvis en del inte skul- le fallit under Skattestrafflagen. Storleksord- ningen förefaller dock inte osannolik med hänsyn till intervjusvaren i denna undersök- ning. Att pröva denna typ av brottslighet inför domstol har av praktiska skäl inte varit möjligt. Antalet avkunnade domar i skatte- brottmål har också varit tämligen litet: 1965 dömdes endast ca 3 400 personer. Den ef- fekt som dessa domar kan ha haft är säkert liten och enbart allmänpreventiv. Det skatte- eller avgiftstillägg som utredningen föreslagit innebär en avkriminalisering av bagatell- brottsligheten, eftersom man markerar sam- hällets reaktion genom ett administrativt fastställt skattetillägg i stället för ett dom- stolsförfarande. Fördelen med detta system är att betydligt flera kommer att kunna nås av samhällets reaktion, vilket kan ha en viss individualpreventiv effekt, samt även en all- mänpreventiv på den sekundära brottslighe- ten. Huruvida negativa effekter av ett sådant administrativt system kan uppstå återstår att se. Det finns nämligen en risk att allmänhe- ten uppfattar det nya förfarandet som en samhällets kapitulation inför en omöjlig si- tuation. Reformen kommer då att uppmärk- sammas av många, man kommer att lära sig skattemyndighetemas praxis vid bedöm- ningen, att observera de tämligen låga tilläg- gen, sarnt anpassa sig därefter. Denna risk är större ju större den sekundära brottsligheten är. En viss nackdel är att man med införan- det av det administrativa skattetillägget även för dem som är medvetna om sitt övertramp har tagit bort den samhällsreaktion som tyd- ligen avskräckt mest, nämligen polisutred- ningen och domstolsförfarandet. De böter som idag utdöms torde ha en föga av- skräckande innebörd (se tabell 5.10).

En annan typ av åtgärder skulle innebära att man söker påverka individens uppfatt- ning om de egna illegala möjligheterna. Detta kan eventuellt även ske även om upptäckts- risken inte reellt kan ökas, eller sarnhällsreak- tionema skärps. Då och då har man i dekla- rationstider annonserat i pressen om vad som händer skattebrottslingen. Tidningsreportage är också vanliga.

Vid sidan av dessa samhällsreaktioner är det normativa trycket som staten kan utöva, och möjligheten att engagera allmänheten i detta sammanhang betydelsefull. En väsent- lig åtgärd vore att åskådliggöra skattebrotts- lighetens effekter på de ärliga deklarantemas skattetryck och söka redogöra för vilka skat- teökningar som blivit följden. Detta skulle kunna bidra till att allmänheten oftare skulle avstå från att acceptera andras falskdeklara- tion och ge stöd genom sin passivitet.

Chapter 1. Background and frame of

reference

This is an empirical study of income-tax compliance. The approach to the subject is sociological, and the purpose was twofold. The first was to study the functioning of the swedish system of self—reporting to the fiscal authorities informations on which taxation is grounded (tax-retums). Every citizen with an income of at least 2.400 skr is obliged to report his income once a year in february on special forms. The rules for this work and forms themselves have been regarded as high- ly complicated. The purpose was to study whether the pre-requisite conditions for an adequate fulfrllment of the tasks were exis- tent. The method was to study the use of channels of informations, actual knowledge about rules for answering the forms and the use of personal aid in thisjob.

The second and major purpose was to analize the causes of deviant behaviour and attitudes in connection with the taxpayer role. The model builds on the theoretical works of Merton (1957), Cloward (1959) and Homans (1961). The determinants in the model are three groups of variables. The first describes the exchange rate of the inter- action between tax-payer and state. The second are indicators of differential access to illegimate means. The third group describes the social orientation as indicated by know- ledge, experiences, and presumed ideological beliefs. As intervening variables are used the

actual aspirations on the taxpayer role, and the actual beliefs about personal opportuni- ties to use illegitimate means.

Testing the model poses a major dilemma. Data were collected in a survey which creat- ed problems in interpreting the results, since changes in the intervening variables func- tional for the chosen behaviour cannot be excluded. The general tendency of this prob- lem was supposed to blur correlations. In spite of this the results have a descriptive interest.

Chapter 2. Technical description

The chapter gives a description of the methods of data collection, the theoretical and practical implications of the sampling plan and methods for estimation and data- processing. The sample is stratified with res- pect to occupational status. 1623 persons liabel to taxation were visited and interview- ed. The non-response rate was 9,6 percent. The fieldwork as well as the dataprocessing was accomplished by the Survey Research Institute of the Central Bureau of Statistics.

Chapter 3. The validity of the find- ings

In this chapter some methodological aspects are treated. A general model of error in sur- veys is described and taken as a frame for con- siderations of special errors in this study. The main problem naturally poses the measure-

ment of actual behaviour as with regard to running aways from taxes. Data was solely elected by survey and therefore the results might be influenced by respondent errors. The relatively high percentage deviant beha- viour reported and the consistence between hypotheses and results seem to support the conclusion that the validity can be regarded as acceptable.

Chapter 4. Information, knowledge and the self-reporting of data for the basis of taxa- tion

Chapter 4 treats the effects caused by the swedish system of self-reporting the infor- mation to the tax-authorities which is the nessecary ground for taxation. Criticism has been raised that the rules and forms for this job are far too complicated. Survey data were collected in order to describe how the respondents use different channels of infor- mation describing the rules involved, which level of knowledge this leads to, and finally wether they use personal or other aid when filling in the forms.

The results can be summed up as follows. Approximately 50 percent of the sample reported to read the annually appendixes in the daily newspapers, 44,1 percent the offr- cial booklet distributed by the fiscal autho- rities, while 28,5 percent reported reading booldets constructed by bancs. The level of knowledge about rules has been measured by three tests. As a rule about 70—90 percent have given the correct answers to the diffe- rent items of these tests. Nevertheless they reveal lacks of knowledge in several aspects. For example only 33,9 percent knew that annuities for car loans are allowed abate- ments. Attitude questions seem to reveal vast displeasure with the self reporting system. As an effect of the high demands put on the tax-payers approximately two third have to seek personal assistence every year. 18,1 percent go to the service of priva- te oftices, 15,6 percent get help by their hus-

bands/wives and 15,0 percent by other rela- tives.

One negative effect of a highly compli- cated system for selfreporting the data for the grounds of taxation is that it puts indivi- duals with lower capacity to absorb the in- formation on the rules for this job in a relati— vely worse position. They more often need personal assistence and have to pay for it, they risk paying too high taxes because of missunderstanding of the rules and they suf- fer a higher risk of getting sentenced for these mistakes unless courts accept differen- ces in opportunities to adjust to the rules. The data show that exposure to information variates with education. Higher educated people read the booklets available more of- ten, which may be regarded as a joint effect of the readability of the booklets and the actual need for knowledge (higher educated people generally have to leave more compli- cated tax-retums and therefore need more knowledge). By this follows that the tests for knowledge about the rules variate with education. Those infonned furthermore have a more positive attitude to the demands of the system. Lower educated people more often need help, as well as those not exposed to information and those having knowledge about rules.

Determinants

Chapter 5.

Chapter 5 presents the independent variables which are used in the model as explanations for the variation in the intervening variables, the actual aspiration towards the tax-payer role and the actual beliefs about personal opportunities to use illegitimate means, which were supposed to act on the actual behaviour. Indicators were presented with marginals and index-constructions, as well as correlations between indicators. Four groups of determinants have been used. The first group describes the actual exchange of the tax-payer role and at the same time the ac- tual dependence on good exchange. The in- dicators describe income, standard of living,

being in debt, and attitudes to present and future economic status.

The second group describes differentials in access to illegitimate means. Business- men, people working over-tirne and those in contact with people who practice running away form taxes are supposed to have better opportunities.

'Ihe third group of determinants describes the social orientation. It covers trade-union membership, education, knowledge about the system for self-reporting data to the tax— authorities as described in chapter 4, activity in unions, societies, clubs etc, and social con- trol.

A fourth group consists of the usual back- ground variables sex, age, marital status and residence.

Chapter 6. Aspirations

Chapter 6 deals with one of the intervening variable attitudes towards the stipulated exchange rate of the taxpayer role. The indi- cators utilized are mainly simple attitude statements which could be either denied or accepted according to a four-step scale. They intend to measure the public opinion on how the tax-payers money is used, taxation policy, distribution of burden of taxes and the attitudes to the going rate of exchange. The hypotheses build on the theoretical thoughts of Homans (1961). The level of aspiration and the feeling of relative depriva- tion, which is of main interest, is regarded as a function of the actual exchange rate as can be deducted from the existing taxation poli- cy, the actual dependence on the stipulated exchange and social orientation. Indirectly even acess to illegitimate means affects aspi- rations since people in this position are ex- pected to raise their claims.

The main results are as follows. High income means slightly higher aspirations, for example a larger percentage dissatisfied with progressive taxation. So does being disap- pointed with present and expected future economic status. Self-employed and people in

contact with the criminal subculture also express higher aspirations. Furthermore there is a tendency that knowledge seems to be of importance. Lower educated people generally more often have positive attitudes. An unexpected result was that working-men (members of LO) as compared with clerks (members of TCO or SACO) were more often critical. This seems mainly to be an effect of education and knowledge in a wide range, since this tendency is much smaller when these factors are held constant in mul- tivariate analysis.

Chapter 7. Opportunities

Chapter 7 presents the opinion on opportu- nities by either legitimate or illegitimate means to improve the exchange rate. The hypotheses are linked to those in chapter 6 since the connection between the two inter- vening variables is regarded as functional. Those having a higher level of aspiration were motivated to keep infonned with illegi- timate means and therefore were expected to become positive to illegitimate opportunities but exposed to alienation from legitimate means. Data confirmed these expectations on the whole. Those having higher income, being indebted, regarding their present and future economic status as deteriorated were expected to be alienated from legal means more often, but judged their illegal opportu— nities more favorable.

Those actually having access to illegiti- mate means more often showed a negative attitude to legal opportunities to improve the exchange rate. This tendency was appa— rent in the self-employed group. On the other hand self-employed, those working overtime and those having contact with people practicing running away from taxes more often admitted themselves to have ille- gal opportunities.

Working-men (members of LO) seem to be alienated from legal opportunities more often than clerks, which was unexpected. Clerks also reported themselves having better

illegal opportunitites, which on the other hand was predicted. The data furthermore show that different variables indicating knowledge correlate with being positive to both legitimate and illegitimate opportuni- ties.

Chapter 8. Preferences

Chapter 8 presents attitudes and behaviour as adaption to the tax-payer role. Indicators of attitudes measure the peoples conception of the effects of running away from taxes and of the deviants, views on different motives for deviant behaviour, and on the legal conse- quences and the fiscal authorities. The indi- cators of behaviour measure actual beha- viour when frlling in the forms of the fiscal authorities, political affiliations and interest in overtime work as an indicator for adap- tion to the marginal burden of taxes.

The data show a better agreement with the hypotheses than the data in previous chapters. Approximately 28 percent of the sample, which is summing up to 1,4 million people a year reported deviant behaviour. Married men whose wives had no income of their own, and people in debt more often reported tax-defaulting. Business-men, people working over-tirne, and people in contact with the deviant subculture were all regarded to have better access to illegitimate means and therefore use them more often. The data confirmed these hypotheses. 37,1 percent of all business-men reported them- selves having used illegitimate means as com- pared to 27,9 percent of the employed. According to analysis of regression, where a large number of variables could be held con- stant the difference was still larger: 19,5 per- cent.

A striking result was the negative attitu- des to the use of illegal means reported by the higher educated, those having better knowledge on the fiscal system, those active in clubs and organisations, and people with public employments. On the other hand those with higher education more often

reported deviant behaviour, as a sign that education means eccess to illegitimate means.

Solidarity with the fiscal systern was more uncommon on the attitude level in the working-class (members of LO). On the other hand they more seldom deviated in open behaviour. The regression analysis re- vealed that members of LO had reported deviant behaviour by 20,1 percent less than the rest of the sample.

The background variables showed some interesting results which originally were not predicted by the model. The percentage of men reporting running away from taxes was 32,3 as compared to 21,7 of the women. This trend was interpreted as an effect of the more agressive sex role of men. Another interesting finding was that the rate of de- viant behaviour increases strikingly with age.

Chapter 9. Aspirations opportunities and tax-defaulting

Chapter 9 couples together the indicators treated in chapter 6—8. An attempt has been made to compare the relative effect of aspi- rations and opportunities on tax-defaulting. The general problem of the survey approach complicates the analysis. Indicators of the intervening variables cannot be regarded as valid enough since the choice of behaviour itself has influence on the intervening vari- ables. This functional relation means changes in the intervening variables afterwards which may affect the validity of these variables. As substitute indicators the determinants des- cribed in chapter 5 have been used, since these are supposed to be relatively free from this type of functional influence.

The data seem to reveal that access to illegal means is of greater importance than high aspirations. But likewise those who were supposed to be relatively satisfied with their exchange rate had a high percentage of deviant behaviour. These results have been interpreted as follows. The existing fiscal system leaves illegal opportunities to a larger

number of persons. The primary deviations thus encouraged are followed by a secondary type of deviant behaviour, which can be regarded as a reaction to the prevailing situa- tion. When the taxation amount disappear- ing due to tax-defaulting gets to high, and the number of tax-defaulters increases this means spreading of knowledge on illegal means and the claim for compensation.

The chapter is concluded by a description of patterns of adaption. A schema is con- structed by combining the respondents orientation towards goals and norms, and his open behaviour. 'Ihe classification leads to the following typology:

l) conform intemalization 2) conform identification 3) conform compliance 4) deviant compliance 5) deviant identification 6) deviant intemalization

This typology builds on the definitions of the terms by Kelman (1961) and is an adap- tion to the distinction between deviant and conform behaviour. The six types can in cer- tain aspects be seen as steps on a scale of the anchorage of the actual behaviour in the in- dividuals evaluations.

Chapter 10. Conclusion

In chapter 10 the irnplication of the data reported are added up. The first part of the chapter treats the self-reporting system used in collecting from the tax-liables the data on which the distribution of taxes is grounded. The second part deals with the causes of deviant behaviour — running away from taxes. Both parts are completed with recom- mendations.

As has been shown in chapter 4, the self- reporting system creates a situation which for many people could be described as a very negative experience. The rules and forms are so complicated that frlling in the data gene- rally is a purely mechanical task without deeper understanding of purpose and meaning.

This alienative event once a year has irnprinted a negative attitude to the system as indicated by the data, and presumably also the view on tax-defaulting and society at large. Furthermore the data show that the system leaves the field open for frequent mistakes. 37 percent of all income—tax re- turns were corrected by the fiscal authori- ties, and of these 38 percent in favour of the tax-payer and 62 percent in favour of the state. Behind these cases stands an apparently large number of further cases which have not been discovered by the authorities. The si- tuation is dissatisfying from the view of the conficence in the law, since the system apparently take it for granted that the tax- payers are in the position to leave adequate income-tax returns. The system creates furthermore social inequality since knowled- ge is a necessary presumption for paying not too high taxes. Lack of knowledge means lack of opportunity to use to rules to one's own favour.

It was recommend to sirnplify the rules and forms, if possible collect data otherwise, and eventually change the fiscal system. Furthermore the information material can be improved and adapted to its audiences.

The data reported seem on the whole to support the hypotheses generated by the model. On the other hand the differences found between groups are surprisingly small. This may to a certain extent be due to methodological shortcomings the survey approach complicates causal inferences. Furthermore the risk of respondent errors is apparant.

The data show that tax-defaulting is quite common in all social groups. There are diffe- rences but they are smaller than expected. The main results have been reported in the summaries of chapters 6—8.

Recommendations are discussed with lead of the model and results gained in the sur- vey. The proceedings possible are to change the relation between aspirations and the ac- tual exchange rate and/or to reduce the ille- gal opportunities. This can be done by mani- pulating the individual and/or the environ-

mental factors. The following steps were recommended:

l) Attack on the attitudes on investments which are held as legitimate reasons for a better exchange.

2) A broader adaption of the fiscal system to the value system of the different sub- groups of the population in order to avoid challenging elements of the system.

3) Improvement of the information on the fiscal system and the utilities of taxation money since knowledge seems to create a more positive attitude to the collection of taxes.

4) Improvement of the controlling system of the fiscal authorities.

S) Changing of the fiscal systems if an effec- tive control cannot be maintained.

6) Information on the controlling system by describing cases when it proved to be effective in order to manipulate the indi- viduals thrust in the system.

7) Visualization of the effects of tax-default- ing on other peoples burden of taxes.

Litteraturförteckning

Abelson, Robert

Abrahamsson, Bengt

Allardt, Erik

Aubert, Vilhelm

Aubert, Vilhelm

Andersson, Bo

Berglind, Hans

Blalock, Hubert

Blalock, Hubert

Blalock, Hubert

Blalock, H.M.

Modes of resolutions of belief dilemmas. I Problems in social psychology, New York, 1966

George Kaspar Homans teoretiska system. Sociologisk forskning, l968,4

Sarnhällsstruktur och sociala spänningar. Almqvist & Wiksell, 1965

Likhet og rett. Oslo, 1964

Rettssosiologi. Oslo, 1968

Teoretiska synpunkter på rättvisa och jämlikhet. Sociologisk forskning, 1969,1

Valet mellan hem och yrke. En sociologisk analys av en valsituation med tillämpning på gifta sjuksköterskor. Stockholm, 1968

Social Statistics. New York, 1960

Causal inferences in nonexperimental research, Chapel Hill, 1964

Multiple Indicators and the Causal Approach to Measurement Error. American Journal of Sociology, 1969,75,2

Theory building and the statistical concept of interaction. American Sociological Review, 1965,3

Boalt, G. Eriksson, R. Jonsson, E.

Break, G.F.

Brehm, J .W. Cohen, A.R.

Brown, R.

Chapanis, N.P. Chapanis, A.

Cloward, Richard A.

Cloward, Richard A. Ohlin, lloyd, E.

Costner, Herbert

Couch, A. Keniston, K.

Curtis, Richard Jackson, Elton

Dahlström, Edmund

Davis, F. James

Davis, J.A. Dixon, W.J. Massey Jr, F.J .

Draper, N.R. Smith, H.

Att undersöka beteende. Stockholm, 1968

Income Tax and Incentives to Work. An Empirical Study. American Economic Review, Sept 1957

Exploration in cognitive dissonance. New York, 1962

Social psychology. New York, 1965

Cognitive dissonance: Five years later. Psychological Bulletin 61, 1964,1

Illegitirnate means, anomia, and deviant behavior. American Sociological Rewiev, l959,24,2

Delinquency and opportunity. New York, 1960

Theory, Deduction, and Rules of Correspondence American Journal of Sociology, 1969,75,2

Yeasayers and Naysayers: Agreeing Response Set as a Personality Variable. Journal of Abnormal and Social Psychology, 1960,60

Multiple Indicators in Survey Research. American Journal of Sociology, 1962,68,2

Intervju- och enkätteknik. Stockholm, 1960

Society and the law. Free Press, 1962

A Formal Interpretation of the Theory of Relative Deprivation. Sociometry, l959,22

Introduction to statistical analysis. Mc-Graw—Hill, 1957

Applied Regression Analysis. New York, 1966

Evan, William M.

Festinger, L.

Fishbein, Martin

Graumann, Carl-Friedrich Frölich, Werner

Groves, Harold

Hansen, M. Hurwitz, W. Madow, W.

Harary, F.

Himmelstrand, Ulf

Hirsch, Ernst Rehbinder, Manfred

Homans, C.C.

Israel, Joachim, Red.

Jöreskog, K.G. Kahn, Robert Cannel, Charles

Katz, Daniel

ry. American Sociological Review, l959,24,2

Law and Sociology. New York, 1962

A Theory of Social Comparison Processes. Human Relations, 1954,7

Attitude and Prediction of Behavior. I Readings in Attitude Theory and Measurement. New York, 1967

Ansätze zu einer psychologischen Analyse des sogenannten Steuerwiderstandes. Finanzarchiv, Tiibingen, 1957, 17

Empirical Studies of Income-Tax Compliance. National Tax Journal, 1958,11,4

Sample Survey Methods and Theory. New York, 1953 Merton revisited: A new classification for deviant behavior. American Sociological Review, 1966,31

Verbal Attitudes and Behavior. Public Opinion Quarterly, l960,24,2

Studien und Materialien zur Rechtssoziologie. Köln, 1967

Social behavior: Its elementary forms. New York, 1961

Sociala avvikelser och social kontroll. Uppsala, 1964

Statistical Estimation in Factor-analysis. Uppsala, 1963

The dynamics of interviewing. New York, 1962

The functional approach to the study of attitudes. Public Opinion Quarterly, l960,24,2

Kendall, M.G.

Kobrin, S.

Krech, D. Crutchfi'eld, R.S. Ballachey, E.L. Mann, F.K.

Merton, Robert Kitt, Alice

Merton, Robert

Merton, Robert

Miller, D.R. Swanson, G.E.

Nordisk tidskrift for kriminal- videnskap, 1957,1

Osgood, Charles

Patchen, M.

Patchen, M.

Processes of Opinion Change. Public Opinion Quarterly, 1961,25

Rank correlation methods. London, 1962

The Conflict of Values in Delinquency Areas. American Sociological Review, l951,16,5

Individual in society. New York, 1962

Finanstheorie und Finanssoziologie. Göttingen, 1959

Contribution to the Theory of Reference Group Behavior. I Merton, R.K. och Lazarsfeld, P.F. Continuities in Social Research. New York, 1950

Social Theory and Social Structure. New York, 1957

Social conforrnity, deviation, and opportunity structures: a com- ment on the contributions of Dubin and Cloward. American Sociological Review, 1959, 24,2

Inner Conflict and Defense. New York, 1960

Skattesvik som kriminalpolitisk'problem. Rapporteme till det fjerde nordiske kriminalistmöte.

Cognitive Dynamics in Human Affairs. Public Opinion Quarterly, l960,24,2

The Effect of Reference Group Standards on Job Satisfaction. Human relations, 1958,11

A conceptical framework and Some Empirical Data Regarding Comparisons of Social Rewards. Sociometry 1961,24

Psychoanalytic Theory and Social Attitudes. Public Opinion Quarterly, l960,24,2

Selltiz, C. J ahoda, M. Deutsch, M. Cook, S.

Siegel, Sidney

SIFO

Sjöström, Olle

Smith, C.V. Bruner, LG. White, R.W.

Smits, Daniel

SOS 1968

SOU 1969:42

Statens trafik- säkerhetsråd och Trafik- målskommittén

Sutherland, Edwin H.

Sutherland, E.H. Cressey, D.R.

Sveriges Radio

Das Irrationale in der öffentlichen Finanswirtschaft. Hamburg, 1960

Research Methods in Social Relations. New York, 1960

Non-parametiic Statistics for the Behavioural Sciences. New York, 1956

Var åttonde deklarant har lyckats skattefuska. Veckans affärer, 1966,6

Utredningsinstitutets nya basurval. Statistisk tidskrift, 1967,1

Opinions and Personality. New York, 1956

Use of dummyvariables in Regression Equations. Journal of American Statistical Association, 1957,52

Skattetaxeringama saint fördelningen av inkomst och förrnögen- het taxeringsåret 1967. Statistiska centralbyrån, Stockholm, 1968

Skattebrotten. Betänkande avgivet av skattestrafflagutredningen. Sockholrn, 1969

Samhällsreaktioner vid trafikbrott. Svenska symposier, 7 Norstedts, 1966

White collar crime. New York, 1949

Principles of Criminology. New York, 1955

Attityder till skattefusk. Intervju på ett urval av SWeriges ”telefonbefollming” i åldrarna 21—65 år. Sektion för publikundersökningar, stencil, 1967

Thibaut, J .W. Kelley, H.H. Wahlström, Staffan Weiss, Robert

Wells, William D.

Wämeryd, Bo

The social psychology of groups. New York, 1959

Om variansestimation och mätfel. Metodmeddelande 69 :3 från SCB, stencil, 1969

Statistics in social research. New York, 1968

The influence of Yeasaying Response Style. Journal of Advertising Research, 1961, I

Innovation, inflytande och information. Almqvist & Wiksell, 1965

lllllillllll BHIIIIIILBYHIN un-..— BIC:! 1-6

UTREDNINGSINSTITUTET Loko nr ED] 7-9 LMMmhmw .

aurea So &."th 27 Intervju genomförd den . ./. . namn från kl ......till kl ......

Intervjutid ............ min.

Int efvjuund ersökning angående

svenska folkets attityder till vårt skattesystem

I ntervjuformulär

DESSA UPPGIFTER ÖVERFÖRS FRÅN UB EFTER KONTROLL MED IP

crvrrsrlnn ocrrr GIFT FRANSKILD ÄNKA/ÄNKLING

KÖN MAN KVINNA

BOSTADSORT STOCKHOLM, GÖTEBORG, MALMÖ övarcA srÄnaR MED MER ÄN 30.000 rav ÖVRIGA srÄnEa MED MINDRE ÄN 50.000 rav ANNAN BOSTADSORT

ÖUINH NH JBUINH

IITRODUX'IIOI VISA LIGITIMTIOI

lnnnn jag hör-ju- lntorvjnn lr, vill Jag horn nin nigr- ord en den här under-ökningen. Vi gör den blir underlöknlnnn för att (I veto vid lvonlkn folk-G onm- on vii-t munnen. Vi vill. och! ta "dn pl en nu nr hjilp nu dekla- ron, vn! nu tyskor- lr "Art i deuuntion-blnnhtton, och vnd nu nnnr en de Enda-ll non vin. ketter [lr till. sm vill vi ochi vet-n, o- un tyckar ntt nu"-rn och doklmtionnngloru ir rit-hin.

Son Ii nr, nl lr det nlnp viktiga frågor vi vill " uu- pÅ. Result-ton frln den hlr undersökninen skull ud- vonu till att vi fli- ett bättre och enklare munens-n. Dot lr & viktigt att. ll uni-u m non Ii. klaner, och ondut. ut ou !; portonlin uppfattning. Det kan bind. nu li tycker ut en del av frågor-! hn vn:- nlrginpu, non fll nu li Ginko på. att. ko nu Är skydd-do ov ”mm. Don lagen innohlr att intervjun-ron onda-t fli- uvindu Nr- nunnnnlllninpr av natt-tm. tabeller, dir anoula. por-lone" nu alltd inte nu unna. inn.

Ihr Ii. nlgon gång under de "nn-to 5 åren [ltt hj'n'lp eller råd " ... (NÄT-Pul)! lll. "BLÅ 1) nar li. nkullc deklarera?

sem. nion BHRÄPPAIIDB surrucA HJÄLPAIDI m. nail r. Ari-mm sum r mtl i, roi. i.

en JA rl ram ln

Fick lx hjilp ollor rid nv (tunnan: nu 1 I ml. 1) &nu nai- iu doklunrndn i Art Annam susar r KOL 2.

en .rA rl rnleA rs

Gjorde .... (HJÄLPAIDI lill) 1 I lol. 2) i År upp hola deklarationen lt lr, eller fick li onda-t nu och uvi lningnr pl nlgrn punkter? Amcm sun-r r loi. 3. rAaLl r

lol 1 lol 2 lol 3

nn hjllp nun- hjälp i år Hjälp nod HJALPAIDI &. 5 Iron?

Ja loj Jo loj Hola dok- nu om lar-tioner nnvhn

... nlgon deklaration-hyrt, bokninge- ellor rovislnnubyrl eller jurist

... lr nah/nun (TILL GINA)

... nigon unnn släkting

... nlgon nrhotlkurnt 2 ).

... nlgon urun privatperson 2 l 2

(la-23) 5449) (29-33)

2.a Har Ni 31311 någon gång under de senaste 5 åren hjälpt: eller givit några råd åt ...(DEKLARANT nur TABLÅ 2) vid uppställningen av deklarationen?

STÄLL FRÅGAN BETRÄFFANDE SAMTLIGA PERSONER I TABLÅ 2.

ANTECKNA SVARET KOL 1.

en JA PÅ FRÅGA 2a

Har ur hjälpt eller givit råd åt ... (DEKLARANT man 1 r KOL 1) även i. År?

Arrncst SVARET r kOL 2.

om JA PA FRÅGA 2b

Gjorde Ni upp hela deklarationen åt ...(nsKLARAsr nan 1 r KOL 2) i Ar, eller gav Ni endast råd och anvisningar på vissa punkter?

ANTECKNA SVARET I KOL 3.

Tablå 2

Kol l Kol 2 Kol 3

DEKLARANT Har hjälpt senas— Hjälpt i år won. aven." te 5 åren hela dek- rid lantionen

Ja Nej Nej

Er make/maka (TILL GIFTA) någon annan släkting

någon arbetskamrat

l 1 l 1

någon annan privatperson

företag, förening eller organisation

annan (SPECIFICERA) l 2 2 l

T34—39f (40-45) (46—51)

Vad anser Ni om vårt skattesystem? Jag skall nu läsa upp ett antal påståen- den, som gäller skattesystemet. Får jag be Er att för varje påstående tala om hur det överensstämmer med Er personliga mening med hjälp av något av svarsalternativen på det här kortet.

VISA SVARSKORT l.

PÅSTÅENDEN

w kan fylla i deklarationsblanketten ritt, oa aan bara lr tillrackligt noggrann.

Det lr M att "ha att sjllvdeklarationen skall vara felfri

OI aan vill vara saker pi att m fl aaairkning pl sin deklaration, sluta nu fl hjllp av nlgon so- kaa deklarationshestlusleerna

Anvieningarna i deklarationshlanksttm ir el gm att nan l'att kan göra fel i sin deklaration nlr san deklarerar

Det nuvarande lyste-et ned ejllvdeklaration ir alldeles för krivande för den ena skall llana uppgilterna

Det ar ofta ELB. att veta oa aan har rätt att göra ett avdrag ellsr ej

Det lr litt att glg' na tag-rt nlgon extrainkoast när nu deklarerar

Han kan gldgig känna sig helt Åker pl att nu har fyllt i deklarationehlanketten ritt

Har det gäller avdrusn lr aan ibland tvungen att göra en nppakattning av de utgifter aan har haft

För att utnyttja alla aöjligheter till avdrag behöver aan fl hjllp av nlgon sen kan deklaratbnsbutäaaelserna

Folk brukar ibland säga att det är svårt att deklarera helt enligt anvis- ningarna i deklarationsblanketten. Vi vill därför få reda på hur vanligt det är, att man stöter på olika slags svårigheter när man skall deklarera. Genom att kartlägga sådana svårigheter hoppas man sedan kunna förbättra deklarationsblanketten.

Ni vet säkert att det finns olika slags avdrag man kan få göra i sin dekla— ration. Dels finns det ju så kallade schablonavdrag, där myndigheterna har bestämt hur mycket som får dras av. Sedan finns det andra avdra , där man själv får ange vilka utgifter man har haft. När man sedan skall deklarera kan det ibland vara mycket svårt att veta hur mycket man ska dra av, därför att man inte kommer ihåg så noga hur stora utgifter man har haft. Har Ni själv någon gång stött på den här svårigheten?

l JA

2 NEJ s5a

OM 4azl

Hur brukar Ni själv deklarera i ett sådant fall, LÄS UPP SVARSALTERNATIVEN.

l drar Ni av så mycket som Ni tror att taxeringsnämnden brukar godkänna,

2 eller gör Ni en uppskattning av hur stora utgifter Ni har haft och drar sedan av den summan,

eller gör Ni på något annat sätt?(ANGE VILKET)...............-........

I.|.....I...........II...II.........OOOOOODIOOOOIQQCDUOII...OIOOUOODOC Vilket eller vilka avdrag gällde det? ANTECKNA SVARET

e.o.-|se-eeeeeeeeeeeelleeeeoeeaeeeene-ee-e-ooeeeeseeeeas.a.eeeee-eeeeeeea

e...-sess.-eee-ses.-.e-eeeeee..eeeseeeeeeeeseesse-eee.es.e..eeeecneeeoseo .....eessoesesesee-oeea...es.esse.-.eseee-eeescane-es.-en....seeeeeeeaee- .....se-ese.-seeeee-sosse-e-s-seseenes-ee-eeeeoeee-senesea.-eeseeeeeeeeee

seeseseeseeeseee-seeeeeeoeeeoseeseeeeeeeeeeseeoese-eeooe.o..eeeeeeeeeeeee

Brukar Ni själv ha kvar några egna anteckningar om Era inkomster under föregående år, när Ni skall deklarera?

l JA ___—_”) 5b 2 NEJ ___—_) 6

OM 53:l

Har det varit möjligt för Er att föra så pass noggranna anteckningar, att Ni hittills aldrig har blivit tvungen att göra en uppskattning av Er inkomst?

1 JA

2 NEJ

Anm: ...........................................-........................

...i.-sesseseeeeeeeeeeene.se-eee-e.eeueeeeessseosooeee.s...-oeeeeeeos-eee

[ TABLÅ 3 IFYLLES RADVIS |

a_

Brukar Ni själv läsa eller titta .... (INFORMATIONSKÄLLA ENL TABLÄ 3) när det blir dags att deklarera? ANTECKNA SVARET 1 KOL l.

OM JA PÅ FRÅGA 6a

Brukar Ni läsa eller titta ... (INFORMATIONSKÄLLA MED 1 I KOL l) varje år eller behöver Ni endast görs det vissa,år?

ANTECKNA SVARET I KOL 2. Tablå 3

INFORMATIONSKÄLLA Rel 1 Kal 2 Brukar läsa Brukar läsa

Ja | Nej Varje år]Vissa år

pl anvisninprna sea stlr tryckta pl deklarationehlankettel l 2 l 2 i tidningarna deklarationsanvisningar l 2 l 2

i aknttesyndigheternas broschyr sed deklarationsanvis- ningar (VISA BILAGA 2)

i nlgon hankhrosohyr sed deklarationsanvisningar

i nlgra andra deklarationsanvisningar (AIG! VILKA)

l ..................................................-.....

2 ........................................................

7.a TABLÅ 4 IFYLLES RADVIS

Jag skall nu räkna upp ett par hjälpmedel, som man ibland kan ha nytta av som stöd för minnet, när man skall deklarera, och som för en del personer kan underlätta arbetet med deklarationen.

Brukar Ni ( eller den som hjälper Er att deklarerå ha --- (HJÄLPMEDEL ENLIGT TABLÅ 4) till hands när Ni deklarerar?

ANTECKNA SVARET I KOL 1.

Hade Ni ... (HJÄLPMEDEL ENLIGT TABLÅ 4) till hands när Ni deklarerade i år?

ANTECKNA SVARET I KOL 2.

Tablå 4

Kol 1 Kol 2 HJÄLPMEDEL Brukar ha Hade i år

Ja [ Nej Ja[ Nejlvn EJ

ln kopia av (M lrs deklaration 2 Bankböcker lnteckningar oa aktieutdelning Löneuppgift frln arbetsgivaren ea inkoaster för för-g dr EL"! anteckningar oa inkosster under föreglende lr Uppgifter oa gm. pl skuld Behn-sedeln för den elutliga skatten för foreg lr

(ll-19)

8.a ITABLÅ 5 IFYLLES KOLUMNVIsJ

Då skall jag fortsätta med några frågor som ska ge oss en uppfattning om svenska folket känner till olika deklarationsbestämmelaer. Vi vill också veta om man anser att dessa bestämmelser är rättvisa eller bör ändras. Får man göra avdrag för ... (AVDRAGSPOST ENLIGT TABLÅ 5) när man deklarerar?

ANTECKNA SVARET I KOL 1.

Tycker Ni att det bär vara tillåtet att få göra avdrag för ... (AVDRAGSPOST ENLIGT TABLÅ 5)?

ANTECKNA SVARET I KOL 2.

Hade Ni själv några utgifter för ... (AVDRAGSPOST ENLIGT TABLÅ 5) under förra året?

ANTECKNA SVARET 1 KOL 3.

Tablå 5

Kol 1 Kol 2 Kol 3

Avdrag tillåtet Avdrag böx Har själv haft vara tillåtet utgifter för

Ja INeleet ej Jal Nej lVet ej Ja lNeleet ej

AVDRAGSPOST

Resor till och från arbetet 1 2 3 l 2 3 l 2 3 Barnens studier l 2 5 l 2 3 l 2 3

Skuldräntor på en bil man köpa på avbetalning

Skuldräntor på en sommarstuga man köper på avbetalning J Skuldräntor på egna hem (vill eller radhus) som man köper på avbetalning

Andra slags skuldräntor Fackföreningsavgifter Ränta på kvarskatt Hemförsäkring Verktygsslitage

Facklitteratur

H H H H H H H H » m N N N N N N &» x» x» x» x» ua »: u H F' H H H H H H » m m m m m N N w vi va xs xs &» tu &» H H H H H H H H N N N N N m m N tu &» x» x» kd in x» x»

Medicinkostnader

Periodiskt understöd till anhöriga 2

(4)—56)

9.a [TABLÄ 6 IFYLLES KOLUMNVIS

Vet Ni om man för närvarande är skyldig att ta upp ... (INKOMST ENLIGT TABLÅ 6) som inkomst i sin deklaration?

ANTECKNA SVARET I KOL 1.

b Tycker Ni att (INKOMST ENLIGT TABLÅ 6) här

inkomst? ANTECKNA SVARET I KOL 2.

vara skattepliktig

0 Har Ni själv under förra året fått ... (INKOMST ENLIGT TABLÅ 6)?

ANTECKNA SVARET I KOL 3.

Tablå 6 Kol l Kol 2 Kol 3 INKOMST Måste dekla— Bär vara Har Själv haft reras inkomst

Ja TNejTVet ej JquejIVet ej Ja J Nej [ Vet ej

mänta på skatteåterbäring

Pengar som man Barnbidrag för rsättning för xtrainkomster

xtrainkomster

har lånat

egna barn resor i arbetet under 100 kr under 1000 kr

Lön eller ersättning som man inte har fått någon löneupp- gift för av arbetsgivaren

Semesterersättning av arbetsgivaren

Vinst på penninglotteriet Räntor på bankbok

Tillgång till fri bil

Dricks

Traktamenten för privatanställda

Extraarbete som man gör på sin fritid

l 2 3 1 2 3 l 2 3 1 2 3 l 2 3 l 2 3 l 2 3 l 2 3 1 2 3 1 2 3 l 2 3 l 2 3 1 2 3

H H H H H H

rt H H H H H

2

NNNNN

NNNNNN

UIXJIUIVIWUI UUIVIUUIU

1 2 3 1 2 3 l 2 3 l 2 3 1 2 3 1 2 3 1 2 3 l 2 3 l 2 3 l 2 3 l 2 3 1 2 3 l 2 3 l

Har Ni någon gång under förra året på Er fritid hjälpt någon släkting, god vän eller bekant med något arbete?

1 JA __? 10b

2 NEJ '_'—___) 11

OM lOa:l

Fick Ni någon betalning för ett sådant arbete i form av en ar? 1 JA

2 NEJ

OM 10a:1

Fick Ni någon ersättning för ett sådant arbete i form av 15522? 1 JA

2 NEJ

OM lOa:l

Fick Ni själv i gengäld hjälp med något arbete av den person som Ni hade hjälpt? _"

1 JA 2 NEJ

Har Ni någon gång under förra året på Er fritid hjälpt någon annan person eller något första; med något arbete? Vi räknar då inte med övertidsarbete på Er ordinarie arbetsplats.

1 JA—' llb 2 NEJ—> 12

OM lla:l

Fick Ni någon betalning för ett sådant arbete i form av e ar? l JA

2 NEJ

OM lla:1

Fick Ni någon ersättning för ett sådant arbete i form av vaggr? l JA

2 NEJ OM llazl

Fick Ni själv i gengäld hjälp med något arbete av den person som Ni hade hjälpt?

l JA 2 NEJ

Anm: .............................-....................................... .......................................................................... .......................................................................... ..........................................................................

....nu-n.....auo-u...-...en...-......u........-n...-o...-eeee-eeeue-aeo-eu

Anser Ni, att Ni tillhör den grupp människor, som aldrig någonsin har gjort ett högre avdrag i sin deklaration än vad som egentligen har varit befogat?

VISA SVARSKORT 2

JA,ABSOLUT JA,I STORT SETT NEJ,KNAPPAST NEJ;ABSOLUT INTE VET EJ (FÅR EJ NÄMNAS)

Anser Ni, att Ni tillhör den grupp människor som varje år har uppgivit varenda liten.extraförtjänst i deklarationen, även om det bara har rört sig om arbete på fritid, som man inte har tjänat så mycket på?

VISA SVARSKORT 2

JA,ABSOLUT

JA,I STORT SETT NEJ,KNAPPAST NEJ,ABSOLUT INTE HAR ALDRIG HAFT EXTRAARBETE VET EJ (FAR EJ NÄMNAS)

Jag skall nu läsa upp ytterligare några påståenden som gäller vår skatte— politik och ber Er då svara med något alternativ på det här svarskortet.

VISA SVARSKORT 1

Stämmer Stämmer Stämmer Vet ej PÅSTÅENDEN absolut knqpast absolut (får ej inte nämnas

Skattebetalarna har glidele; för lite möjlig- heter att beati-aa över hur hög skatten ekall vara

Skattebetalarna borde få ner; att säga till en, vad skatterna skall användas till

Våra politiker har fått 133151”. för stor makt

Skattebetalarna har ingen kontgoll över vad skatterna använde till

Det lönar nig inte att försöka tjäna gm pengar, därför att det nasta ändl går till skatten

Med hänsyn till de för—alnar enn staten ger ned- borgnrna är lknttsrnn inte för höga

Rätt stor andel av våra skatter går till meningslösa ändamål

Regeringen har gene-fört en mängd og'digg refer-er

Vårt akattelysten ger en rättvis fördelning av skattebördan

Skatterna bör gingkge till varje pris

On skatterna ytterligare behöver höjas bör nan helst höja varuskatten

Den direkta skatten kan gbnolut inte höja: ytterligare

Stämmer Stämmer Stämmer PÅSTÅENDEN absolut knappast absolut inte

Vlrt nuvarande skattesystea Är det him sättet att ge staten de pengar den behöver

Statens inkoaster bords klaras på ett sagt sitt "sin att ta ut skatter av enskilda personer

Alla borde betala lika stor ggggent i skatt oavsett vilken inkoast de har Marginalskatterna Är M för höga

Personer led eaaaa inkoast bör betale lika aycket skatt, oavsett vilka avdrag de skulle kunna dåre

Myndighetens lägger sig alldeles för aycket i frågor soa egentligen borde Everlltas till ssd- borgarna själva '

19 txtrasrbete sea aan [ter sig pl sin fritid borde aan slippa betala skatt för

14.a TABLÅ 7 IFYLLES RADvrS

Vad tror Ni att folk i allmänhet anser om (POST ENLIGT TABLA 7)? VISA SVARSKORT 5 . ANTECKNA SVARET I KOL 1. Och vad anser Ni själv om (POST ENLIGT TABLA 7)?

VISA SVARSKORT 3. ANTECKNA SVARET I KOL 2.

Tablå 7

[gm l. allmämet Wör För höga lagom låg

Våra skatter ; arginnlskattsrna

[:kattema för personer ned höga inkoaster

' katterna för personer ned liga tnkoaster Stattena för barnfaailjer jnafört ned faniljer aoa inte har barn

. katterna f'o'r ogifta jiarort sed gifta Bilskatten Skatten pl tobak Skatten pl alkoholvaror Skatterna 96. förmögenheter Skatterna på egna hen Statens utgifter " försvaret Statens utgifter " skolväsendet

Statens utgifter " aocialåårdgn *Statens utgifter " u—landshjälpen 'Statens utgifter " lokaliseringsstödet i Norrland

uuu

NNNNNNMMNNNN uwwwwuuuumuw nnwuwwnnnnnu wuuuuuuuwuuu

Statens utgifter " hälsovård och sjukvård Statens utgifter " folkpension

ut»)

Skatterna går ju till så många olika ändamål som försvaret, vägbyggen, barnbidrag, utbildning och mycket annat, och somliga människor får en större nytta av detta. Tycker Ni att Ni själv har fått större eller mindre nytta av sådana förmåner än folk i allmänhet?

l STÖRRE NYTTA 2 MINDRE NYTTA 3 UNGEFÄR SAMMA NYTTA 4 VET EJ Tycker Ni att den skatt Ni själv betalar är rimlig med hänsyn till den nytta Ni har av samhället? VISA SVARSKORT 2. l JA,ABSOLUT JA,I STORT SETT NEJ,KNAPPAST NEJ,ABSOLUT INTE VET EJ

Jag skall nu läsa upp några påståenden rörande olika bestämmelser i skattelagarna. En del av dessa påståenden är riktiga men en del felak- tiga. Får jag be Er att för vart och ett ange om det är rätt eller fel.

Rätt Fel Vet ej PÅSTÅENDE (Får ej nämnas)

0- lan inte avgor självdeklaration förlorar lan rittvn att 5.132 på. Ikett-n

0- nan inte avger njilvdeklarauon kan bli dömd till gur

Han kan bli lla-led, trott att nu frivilligt har udd-lst och rätta!. en falskt-ig uppgift i sin deklaratiun

On nu i!” avger någan njälvdoklaration kan skattn- uyndighotorna göra en man; av inkan-ton och kr!" Akuten efter din tunnan

On nu hur mn nn deklarationsbyrå ollor jurist deklarera lt lig, kan nan 5331in Atal-d o- det blir utan hl i deklarationen

lir nrbuhgivaron redan har dragit preliminär-kan., kan en löntagare nu bli mn för skatt-funk om han uppger för låg inkom". ! dnklarationun

Inkonst, nu men redan ha: betalat pun-init- ukntt får, buhövur man inte ta upp 1 sin dokla- ration

On lan kan byn; att nu inte har känt till att nu har gjort ett tal i sin duklaratian kan nu heller inte bli dömd för det av någon dental. 3 1 69

.

Ånm-...............................o......u....---..............--.....o 'CIIIOOJOOCOU...l......IIIUCIIOC.CIO.-......IIOOOIIOIIOO..IOOOCOGIODtill ...............n.n-........u..nu.............--..............—.....

ct|||O||so...-u.olo.||.lo.-theno....-on......|...lo...-...OIDOOQOQUOOID-

Så tänkte jag fråga vad Ni anser om riskerna att bli upptäckt när man skattefuskar. Hur många av skattefuskarna tror Ni att myndigheterna upptäcker? Kan Ni ange något procenttal?

ANGE UNGEFÄRLIGT PROCENTTAL ELLER INTERVALL ................. procent

Hur många tror Ni skulle skattefuska, om myndigheterna inte skulle kontrollera deklarationerna?

ANGE UNGEFÄRLIGT PROCENTTAL ELLER INTERVALL

................. procent .co.cc-uu.-oo.-ooo-oe.o.-oooooooocoo'len-..o......oooonocoooeocooo...oo

Hur många deklarationer tror Ni att myndigheterna årligen granskar så pass noggrant att det går att upptäcka falskdeklaration? Kan Ni ange något procenttal?

................. procent

Tror Ni att det finns någon bland Era bekanta som inte deklarerar sanningsenligt? "—

VISA SVARSKORT 4. JA,ABSOLUT JA,KANSKE NEJ,KNAPPAST NEJ,ABSOLUT INTE VET EJ

Tror Ni att det finns någon på Er arbetsplats som inte deklarerar

sanningsenligt? VISA SVARSKORT 4.

l JA,ABSOLUT

2 JA,KANSKE

3 NEJ,KNAPPAST

4 NEJ,ABSOLUT INTE 5 VET EJ

Anta att Ni själv skulle få lust att skattefuska. Tror Ni, att myndig- heterna då skulle kunna upptäcka att Ni hade skattefuskat?

VISA SVARSKORT 4.

l JA,ABSOLUT

2 JÅ,KANSKE

3 NEJ,KNAPPAST

4 NEJ,ABSOLUT INTE

Tror Ni att Ni har större möjligheter än folk i allmänhet att skatte— fuska utan att bli upptäckt?

VISA SVARSKORT 4.

1 JA,ABSOLUT

2 JA,KANSKE

? NEJ,KNAPPAST

4 NEJ, ABSOLUT INTE

Det finns olika skäl till att folk väljer att inte skattefuska. Om Ni tänker på folk i allmänhet, vad tror Ni är det viktigaste skälet till att folk inte skattefuskar?

VISA SVARSKORT 5. MARKERA SVARET MED 1 I KOL 1.

Vilket skäl tycker Ni kommer i andra och i tredje hand?

MARKERA SVARET MED 2 RESPEKTIVE 5 I KOL 1.

Och vad är det viktigaste skälet till att Ni själv inte ärattefuskar? MARKERA SVARET MED 1 I KOL 2.

Vilket skäl tycker Ni kommer i andra och tredje hand?

MARKERA SVARET LED 2 RESPEKTIVE 3 I KOL 2.

Kol 1 Kol 2

SKÄL Folk i allmänhet Ip Rangordning Rangordning

en är rädd för att bli uggtäckt av skattemyndigheterna

Man är rädd för vad ens bekanta skall säga om man blir upptäckt

Man vill inte ha dåligt samvete

(15-17) (18—20)

På det här svarskortet finns det ytterligare skäl för att inte skatte— fuska. Vilket tror Ni är det viktigaste skälet för folk i allmänhet att inte skattefuska?

VISA SVARSKORT 6.

MARKERA SVARET MED 1 I KOL 1.

Vilket skäl tycker Ni kommer i andra och tredje hand? MARKERA SVARET I KOL 1 MED 2 RESPEKTIVE 3.

Och vad skulle vara det viktigaste skälet för Er själv att inte skatte- fuska?

MARKERA SVARET MED 1 I KOL 2. Vilket skäl kommer i andra och tredje hand? MARKERA SVARET MED 2 RESPEKTIVE 3 I KOL 2.

Tablå 8

Kol 1 Kol 2 SKÄL Folk i allmänhet Ip Rangordning Rangordning

Det blir polisutredning l 2 3 1 2 3 Man blir dragen inför domstol l 2 3 l 2 3 Man får betala böter l 2 3 1 2 3

L

(21-23) (24-26)

Anm:

s..Il||||II.-locilulooool.n-unu...tool....-Ion-.cotonotonnolo-....-

los|.||cout-|oo....-o.|.'Ioo...|.I-Is...-l"00l..on-osl...-oooluu-I-ql-c

Så skall jag läsa upp ytterligare några påståenden om vårt skattesystem. VISA SVARSKORT ].

Stänuner Stiilmner Stämmer Stfi1.:mer Vet ej ':).aSTÅENDEN absolut i stort knappast absolut (får ej sett inte nämnas)

Det borde vara hÅrdare straff för skattefusk. 3

7 4 T) Om man jämför med straffen för andra brott, så är straffen för skattefusk alldeles för stränga

Det borde vara hårdare straff för skattefusk, även om det bara är frågan om mindre be10pp

När ett skattefusk inte gäller några stärrg belopp, bör myndigheterna inte åtala vederbörande

När någon har gjort ett fel av aigstgg i sin dek— laration bör myndigheterna inte åtala vederbörande

faxaringsmännderna är ofta orättvisa mot den skattskyldige

Taxeringsnämnderna bryr sig ofta bara om att göra ändringar sam är till den skattskyldiges nggkde .

Myndigheterna bör lägga ned mer; arbete på att kontrollm om folk deklarerar för lågt

Myndigheterna gör för litet för att förhindra att folk deklarerar för lågt

Skatten skulle säkert kunna bli betydligt ligg; om alla deklarerade rätt

Folk som deklarerar för lågt är hänsynslösa mot sina medmänniskor

Man kan knappast klåndra en person som deklarerar för lågt när det finns så många ggdra som dekla- rerar för lågt

Skattehöjningarna under de sengste åren har gjort att det blir allt svårare att få inkomsten att räcka till

Skatterna har nu blivit så höga, att många helt enkelt är tvungna att skattefuska för att klara ekonomin

Med hänsyn till de höga skatterna kan man knappast klandra en person som deklarerar för lågt

Han kan knappast klandra en person som utnyttjar de många möjligheter som finns att undanhålla skatter utan att bli upptäckt

Staten får ju ändå så mycket skatter, att det inte spelar så stor roll om några människor skattefuskar

Han bör hellre betala in för mycket preliminär— skatt och få tillbaka på skatten in för litet och få kvarskatt

Anza: ...................................................................... ........................................................................... ........................................................................... |e.o.-eeeeelleeoee-eoeeelaeIeenee.-ateoeoeeeeeeeeeoeeoe-eee-aleeleeeaelueee

Jag skall nu beskriva mlgra typer av lagövertridelmer och ber Er dl att ange on och i ll fall hur myndig- heterna bör bestraffa de olika förseelserna. Jag förutsitter också att personen ifråga utouer straffet lämnar ersättning för den skada eller de förluster som har uppstått. FÅr jag be Er att för vart och ett av den, tala om MEM med hjälp av något av svarsalternativen på det här kortet.

VISA SVARSKORT 7.

Tänk lr att en vuxen person som tjlnar 20.000 kr om Året, begår nlgon av fälg-nde legövertrideloer och att det är frlga en en förstaglngoförleelee.

'- Han har stulit 1.000 kr 5 en butikskassa. 7- "" "" ___l.___l'—n n. en_bil. och sedan Kanna! den

pl .a landevig, dock utan skador. 2. Han har medvetet falskdeklarerat så att lkatten

blev 1,000 kr för låg. 8. Han har glömt att ta med en extrainkomst pl

000 kr i in e'älvdoklaratio Han har för-ksx". 1.000 kr pl uv. mm.. 3' ' " n'

9. Han har gjort ett avdrag på 3.000 kr i sin deklaration för utgifter, som han inte har Han har smugglet mig!! limpor cigarretter genom haft. tullen. Han har gjort sig skyldig till rattfylllr .

Han har genon checkbedrägeri lurat till nig Gjort inbrott i en lägenhet och stulit 1.000 kr 1.000 kr. i kontanter. Han har medvetet falskdeklarerat så att okmtten blev 5.000 kr för lig

Inget straff Bä!!! 100 200 300 400 500 1.000 2.000 3.000 5.000 10.000 50.000 100.000 VIT IJ HUR MYCKET Pg" elle |llnmd 2 mdnnder mlnmder mdnader nlnader lånade: 1 lr 2 lr ] dr VET EJ HUR LÄNGE

Kol (45 -6(z)

Tink lr udn ut. nu pur-on, n- tjing- 40.000 kr u Ant, helt ugn " följuéo lqöurtr'idolur och utt du. är trig- ol nu törnuglngnföuulu. VISA SVARSKORT 7

1. Hu hur lgdutut fulnkdukhnnt ll ut'. nu hur föl-alger. 10.000 kr pl um. urin". annu bliv 1 000 kr för 1 ' lg. Nu hu & utg:-u lhpor duu-nur 2. Han hur 5,16". |." 4,4 ud on extr-inkan" gun tunn.

2 000 kr 1 lin d klmtion , Pl ' ' ' nu hu gin; uu. u nu .» utr-inkan! ;(

3. Han har udutct alumn-unt ul nu 4.000 kr 1 sin ljuvdoklmuon. ko£i bl 2 000 k :"r 1 ' " " ' ' " k' nu hu- man. sig .men. nu nnan—ri. 4. Hu hur gun en chuckbcdrigni han till sig 10.000 kr.

5. En hu navet". finmalen-out || IM: lkltton bl.-v 5.000 kr för 113.

[snurr

Ingct E_n-AI! 10 10 10

& won- 30 30 30 zoon- 31 31 31 Boon- 32 3: 32 40015:- 33 33 33 5001" 34 34 34

1.000kr 35 35 35 e.ooon- 36 35 36 3.004”: 37 37 37 5.000kr 30 38 38 10.000k: 40 40 40 50.000 kr 41 41 41 100.000 kr 41 42 42

VIT IJ HUR |"an 49 49 49

aug. 1 utan 50 50 50 2 lla-dot 51 51 51 3 |land-r 52 52 52 4 |land"- 53 53 53 5 man 54 54 54 6 lund-r 55 55 55 1 4: 56 56 56 2 lr 57 57 57 3 lt 5D 50 59

"tumma: 59 59 59

0. li nin-tliga tutu- lr ltt nu för. re so- tJiur 100.000 kr 0- int heslt nlgon " följudc log- övnnridulur och m. du. 45an nu Är (rig-.- ol un tönklng-fönnlu. VISA SVARSKORT 7.

1. Hu hu lggvgget (dunkla-ont. |! nt. Hu hu gono— Mlnut un nig unna blev 1.000 kr för lla. 10.000 kr av un kund till företaget.

2. Hun hu- "gun; tillkdikllrorlt ll nu En hu förr-lukt företag-u bokföring för skutan blev 10.000 kr för lla. ut kum denn-ou 100.000 kr .nu. i vin-'..

3. nu hur gjort. lig Ika/Idi; till rutan-ri. Bu hu- hohllln 10.000 kr " du nh", nu nu elr-git pl |in- uutindu lön, och YU!-

4. En har Must-3 falakdnklarcut nå ltt !: % po 'in' *— rlkl ngn-nn . akuten blu 50.000 kr för Mg.

STB!!!

;ngot "ut!

M 100 kr 200 kr

300 kr

400 kr

500 kr

1.040 kt

2.000 kr

34000 kr

54000 kr

10.000 kr

50.000 kr 100.900 kr

vn IJ Elli mom

Mån 1 M 2 IMO! 3 Mud-r 4 under 5 Mud-r 6 under 1 År 2 lr 3 Lr

vn :: mm men

26'8 Det har på sista tiden diskuterats att i framtiden i vissa fall ersätsa fängelsestraffen med böter. Tänk Er en person som tjänar 20.000 kronur om året. Hur stora böter tycker Ni bör motsvara en månads fängelse får denna person?

................ kronor

4344 0 Och hur stora böter bör motsvara sex månaders fängelse för denna persan?

................ kronor

Tänk Er en person som tjänar 40.000 kronor Om året. Hur stora böter tycker Ni gör motsvara en månads fängelse för den personen?

4748 ................ kronor d Och hur stora böter tycker Ni skulle motsvara sex månaders fängelse.fir

den personen?

4$60 ................ kronor e Tänk Er sedan en person som tjänar 100.000 kronor. Hur stora böter

tycker Ni bör motsvara en månads fängelse för den personen?

................ kronor

Och hur stora böter tycker Ni bör motsvara sex månaders fängelse för den personen?

................ kronor

'Så skall vi avsluta intervjun med några frågor om Er själv. Har Ni någon skolutbildning utöver folkskola? Räkna även med eventuell yrkesutbildning på heltid som varat minst ett år.

ENBART FOLKSKOL , FORTSÄTTNINGSSKOLA ELLER LIKNANDE, IcKE HELT GENOM- GXNGEN GRUNDSKOLA ELLER ENHETSSKOLA FOLKSKOLA (ELLER LIKNANDE) SAMT DÄRUTÖVER YRKESUTBILDNING I MINST ETT

XEZT EX YRKESSKOLA, LANTHUSHXLLSSKOLA, HUSEXLLSSKOLA; ENBART REALEKAMEN (ÄVEN PRAKTISK), GENOMGANGEN GRUNDSKOLA ELLER ENHETS— SKOLA, RöGRE FOLKSKOLA, FLICKSKOLA, FOLKHÖGSKOLA

" , GRUNDSKOLA, HÖGRE FOLKSKOLA, FLICKSKOLA,ELLER FOLKHÖGSKOLA SAMT DARUTÖVER YRKESUTBILDNING I MINST ETT AR (T Ex FACKSKOLA, HANDELS- SKOLA, SJUKSKÖTERSKESKOLA, EOLKSKOLESEMINARIUM,TEKNISK UTBILDNING)

ENBART STUDENTEXAMEN (ÄVEN FACKGYMWASIUM) STUDENTEXAMEN SAMT DÄRUTÖVER XBKESQIBLLDHING I MINST ETT ÄR (T Ex ROLI— SKOLLÄRAREXAMEN, HÖGSKOLA ELLER UNIVERSITET 225! EXAMEN

EXAMEN FRÅN UNIVERSITET ELLER HÖGSKOLA

Anm: ................................................................u

.....................................................................u Är Ni medlem av någon facklig organisation som hör till LO, TCO, SACO eller någon annan sammanslutning av fackliga förbund?

MEDLEM I Lo MEDLEM I TCO MEDLEM I SAco MEDLEM I ANNAN FACKLIG ORGANISATION. ANGE VILKEN: ..................n INTE MEDLEM I NÅGON FACKLIG ORGANISATION

VET EJ

Vilket av vara politiska partier tycker Ni bäst om idag?

HÖGERPARTIET CENTERPARTIET FOLKPARTIET SOCIALDEMOKRATERNA KOMMUNISTERNA KRISTEN DEMOKRATISK SAMLING SAMLING FÖR FRAMSTEG (NES)/ELLER ANNAN SAMVERKAN MELLAN HÖGERN, FOLKPARTIET OCH CENTERPARTIET & MITTENSAMVERKAN/ELLER ANNAN SAMVERKAN MELLAN FP OCH GP 9 VÄGRAR SVARA y VET INTE

OM IP ÄR FÖDD 1945 ELLER TIDIGARE

Röstade Ni vid det senaste valet som var i september 1966, eller hade Ni som många andra inte tillfälle att rösta?

1 JA,RöSTADE 2 NEJ,RöSTADE INTE 3 VET EJ

Är Ni medlem i ....... (FÖRENING ENLIGT TABLÅ 9)? ANTEGKNA SVARET I KOL l. OM JA I KOL 1

Är Ni med i styrelsen eller har Ni något förtroendeuppdrag i ... (FÖRENING ENL TABLÅ 9)?

ANTECKNA SVARET I KOL 2. Tablå 9

Kol l Kol 2

Medlem Styrelse— eller förtroendeuppdrag | Nej Ja ] Nej

FÖRENING

Lokal facklig organisation 1 2 Politisk organisation Kristet samfund Idrottsförening Nykterhetsförening

(59.51) 154—Gall

Tycker Ni att Er ekonomi under 1967 har varit bättre eller sämre än under tidigare år?

1 BÄTTRE

2 SÄMRE

3 LIKVÄRDIG 4 VET EJ

1 2

3 70 4

BÄTTRE SÄMRE LIKVÄRDIG VET EJ

Tror Ni att Er ekonomi under det här året kommer att bli bättre eller sämre än under 1967?

1

XII-FUM

71

l 3 4 71 5

JA,ARSOLUT JA,RANSKE NEJ,KNAPPAST NEJ,ARSOLUT INTE VET EJ

JA,ABSOLUT JA,KANSKE

NEJ, KNAPPAST NEJ, ABSOLUT INTE VET EJ

34.a Skulle Ni vilja åta Er (ytterligare) ett extraarbete eller övertids- arbete om Ni erbjöds något som var lämpligt?

VISA SVARSKORT 4 .

b Skulle Ni åta Er (ytterligare) ett extraarbete eller övertidsarbete om Ni inte behövde betala skatt för det?

VISA SVARSKORT 4 .

55. Har Ni ...... (EöRMöGENRET ENL TAELA lo)? ANTECKNA SVARET I KOL l.

Kol 1 FÖRMÖGENHET Ja J Nej

Bil 1 2 Eget hem (villa, radhus, kedjehus) l 2 Sommarstuga 1 2 Båt, som är värd över 1000 kronor 1 2 Banktillgodohavanden över 10.000 kronor 1 2 Aktier eller obligationer 1 2

(7)-70)

AVSLUTA INTERVJUN OCH TACKA!

"Statens offentliga utredningar 1970

Systematisk förteckning

Riksdagsgruppsrne - Regeningsbildningen. [16] Ersätterejör riksdagsledamöterna. [17] Svensk FN-lag. [19]

Försvarsdepertemen-tet Värnpliktstiänstgöringens civila meritvärde. [12]

Soclaldepartementet

Livsmedelsstedgekommittén. 1. Ny livsmedelsmdge m.m., Del I. Förslag och motiv. [B] 2. Ny livsmedels-(edge m.m. Del ll. Bilagor. [7] Folktandvårdens utbyggande och reglering. [11]

Kommunikation'sdepartemontet Snöskotern - fordonet och” föraren. [9]

Finansdepartementet

Upphandling av byggnader. Del 2. Administrationen. [18] Undemödsföreningar. [23] Aspirationer, mölligheler och skattemoral. [25]

Utblldnlngsdepnrtementet Om det och kyrka. [21] _ B mn

' Yrkesutbildnin uber gen. 1_. He'ormered lärarutbild— ning. [4] 2. Yr esteknisk ögikoleutblldnin'u. [8] Fria låmmdel. [10] Kompetensutredningen V. Behörighet, meritvärdering, Etudieprognos. Specielund'ersökninoer av kompetenefrågor. [20] (Utkommer senare.) Vl. Vägar till högre utbildning. [21] (Utkommer senere.) Pedalogisk utbildning och forskning. [22]

Jordbruksdepart'ementet Statligt stöd un fiskehamnen [5]

Handelsdepartementet Justitiedepartementet I Rationell bensinhandel. [24] i l

lnrlkesdepartamentet _

Expertgruppen för regional utredningeverkcamhet (ERU) 1. Balanserad regional utveckling. F!] 2. Balanserad regio- nel utveckling. Bilagor. Del I. [ .4 3. Balanserad regional utveckling. Bilagor. Del II.. [15]

leildepar—temontet Berne utemiljö. [1] Industridepartementet ålägges energiförsörjning. Energipolitik och organised.

NUNGL. mat.". l 2 MA * 1970 sro JKHOLM