SOU 1971:43
Försäkring och annat kontant stöd vid arbetslöshet
1. Inledning
I denna bilaga kommer en kvantitativ be- skrivning att ges av arbetskraften med för- delning på de olika grupper som har rele- vans för belysningen av de stödformer för de arbetslösa som nu föreslås av utredning- en. Huvudkällorna för denna beskrivning är dels de regelbundet återkommande ar- betskraftsundersökningarna (AKU), dels vis- sa specialundersökningar som gjorts i anslut- ning till dem.
Arbetskraftsundersökningarna utförs av statistiska centralbyrån (SCB) i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). Dessa un- dersökningar har sedan augusti 1961 och fram till november 1969 företagits fyra gånger om året, och vid varje undersök- ningstillfälle sedan maj 1963 omfattat ett ur- val av den vuxna befolkningen (i åldern 14 år och däröver) uppgående till 12 000 per— soner. From år 1966 har även en sk ut- vidgad undersökning gjorts under hösten, då ca 60000 personer intervjuats. From januari 1970 sker undersökningarna varje månad och urvalet har utökats till 18 000 personer. De utvidgade höstundersökning— arna har därmed slopats.
AKU belyser arbetskraftens storlek, sys- selsättning, arbetslöshet m m under en viss vecka. From år 1970 görs också genom- snittsberäkningar för årets fyra kvartal. Skattningarna för de olika variablerna i dessa genomsnittsberäkningar bygger på ett större antal intervjuer och får därmed mindre 5 k standardavvikelser, dvs en större
precision. Man gör även en genomsnittsbe- räkning för hela året, vars skattningar har en ytterligare förbättrad precision. Några av de definitioner och begrepp som man ar— betar med i dessa undersökningar kommer att förklaras i det följande. För en närmare beskrivning av dessa och för undersökning- arnas teknik, resultat mm hänvisas till de regelbundet utkommande publikationerna (se t ex Arbetskraftsundersökningarna 1961— 1969, Statistiska meddelanden, Am 1969: 57, SCB). De data som kommer att redo- visas i denna bilaga har i många fall häm- tats från undersökningarnas råtabeller.
Den beskrivning som skall göras här över arbetskraftens sammansättning mm bygger på arbetskraftsundersökningarnas årsmedel— värden för år 1970. På vissa punkter har det sitt intresse att även belysa säsongsväng— ningar och på andra att även göra tillbaka- blickar eller bedömningar av framtidsut— vecklingen.
Arbetskraft och befolkning år 1970
Demografiska variationer
I tabell 1 och 2 presenteras några data som visar arbetskraftens demografiska samman- sättning under en genomsnittsvecka år 1970.
Tabell 1 Personer i arbetskraften fördelade efter kön, civilstånd och ålder är 1970
Gifta män Ej gifta män Gifta kvinnor Ej gifta kvinnor Totalt % av % av % av % av % av Ålder Antal befolkn Antal befolkn Antal befolkn Antal befolkn Antal befolkn 16—19 1 500 64,2 119 100 52,6 4100 46,5 107 500 51,0 232 200 51,8 20—24 56 200 91,9 202 500 73,3 74 600 56,8 135 500 71,0 468 800 71,1 25—34 363 700 96,6 169 400 87,4 229 100 55,1 91 700 81,1 854 000 77,7 35—44 364 500 98,4 83 700 88,5 251 300 64,9 56 300 81,5 755 800 82,0 45—54 411 000 97,6 87 200 83,3 262 400 62,2 77 900 76,4 838 500 79,9 55—64 340 300 90,0 74 100 69,3 137 100 39,9 85 500 54,8 637 100 64,7 65—74 75 200 31,6 18 600 21,5 12 200 6,9 20 700 10,3 126 700 18,1 Summa 1 612 400 87,3 754 600 69,3 970 700 51,5 575 300 .. 55,1 3 913 000 66,7
Anm Uppräknade totaler har avrundats till jämna 100-tal. Summeringama av rader eller kolumner stämmer därför ej alltid med angivna marginalsummor. Detta gäller samtliga tabeller som bygger på material från arbetskraftsundersökningama. Källa: Arbetskraftsundersökningen årsmedeltal år 1970.
Tabell 2 Kvinnor i och utanför arbetskraften är 1970 fördelade efter ålder, civilstånd och efter förekomst av barn under 7 år
Med barn under 7 är
Övriga
I arbetskraften I arbetskraften
% av Ej i arb- % av Ej i arb- Antal befolkn kraften Totalt Antal befolkn kraften Totalt
GIFTA KVINNOR 16—44 år 251 200 47,6 276 500 527 800 307 900 74,2 107 200 414 800 45—64 år 5 500 43,3 7 100 12 700 394 000 52,3 358 900 752 800 65—74 år — — — 12 200 6,9 164 100 176 300 Summa 256 800 47,5 283 700 540 500 713 900 53,1 630 100 ] 344 000 därav 16—64 år 256 800 47,5 283 700 540 500 701 900 60,1 466 100 1 167 700 EJ GIFTA KVINNOR 16—44 år 46 700 66,1 23 900 70 600 344 300 67,1 168 900 513 200 45—64 år 700 63,6 400 1 100 162 700 63,3 94 300 257 000 65—74 år . . . . — . . 20 600 10,2 180 700 201 400 Summa 47 400 66,2 24 300 71 600 527 900 54,3 443 800 971 700 därav 16—64 år 47 400 66,2 24 300 71 600 507 000 65,8 263 300 770 300
Källa: Arbetskraftsundersökningen årsmedeltal 1970.
Den totala befolkningen i åldern 16—74 är fördelar sig på olika befolkningsgrupper på följande sätt
gifta män 32 % ej gifta män 19 % gifta kvinnor 32 % ej gifta kvinnor 18 %
Summa 100 %
Men i arbetskraften dominerar de gifta männen. De olika befolkningsgrupperna i arbetskraften har följande fördelning
gifta män 41 % ej gifta män 19 % gifta kvinnor 25 % ej gifta kvinnor 15 %
Summa 100 %
Dessa olikheter i fördelning innebär så- ledes att andelen personer i arbetskraften av en viss befolkningsgrupp eller, med den term som används i detta sammanhang, att det relativa arbetskraftstalet varierar för olika befolkningsgrupper.
Bland gifta män kan det sägas vara rela- tivt ovanligt att finna någon som inte hör till arbetskraften. Av samtliga gifta män i åldern 16—74 så är 87,3 procent i arbets- kraften, i åldersintervallet 25—54 år är hela 97,5 i arbetskraften. Arbetskraftsundersök- ningarna ger också vissa informationer om dem som ej tillhör arbetskraften. Av de to- talt 235200 gifta män som ej tillhörde ar- betskraften under år 1970 var 162 800 65 år och äldre och de återstående 72 400 till- hörde enligt arbetskraftsundersökningarna följande grupper:
studerande 15 800 vämplikzstjänstgörande 900 intagna för anstaltsvård ] 500 andra arbetsoförmögna 22 900 övriga 31 300
Summa 72 400
De ej gifta männen har väsentligt lägre relativa arbetskraftstal i alla åldersgrupper än de gifta männen. Bland de gifta männen i åldersintervallet 25—54 år stod endast 2,5 procent utanför arbetskraften. Bland de ej gifta männen i denna åldersgrupp är 13,5 procent ej i arbetskraften. Bakom denna skillnad ligger bla att endast 1,0 procent av de gifta männen i detta åldersintervall hän-
förts till grupperna intagna för anstaltsvård och andra arbetsoförmögna medan 5,7 pro- cent av de ej gifta männen hör till dessa grupper. Av samtliga ej gifta män som ej tillhörde arbetskraften 1970, 334400 per- soner, var 67 900 över 65 år och de åter- stående 266500 fördelade sig på följande sätt:
studerande 143 000 värnpliktstjänstgörande 24 800 intagna för anstaltsvård 21 400 andra arbetsoförmögna 23 900 övriga 53 400
Summa 266 500
När det gäller kvinnorna har de gifta läg- re relativa arbetskraftstal än de ej gifta. För kvinnornas del är det också relevant att göra en uppdelning även efter om de har barn eller ej. För gifta kvinnor gäller att 47,5 procent av alla dem som har barn i åldern 0—6 år tillhörde arbetskraften (se tabell 2). De gifta kvinnor som hör till ungefär sam- ma åldersgrupp som småbarnsmödrarna (16—44 år) men som inte har barn under 7 år har ett avsevärt högre relativt arbets- kraftstal, 74,2 procent. Det kan fogas in här att under den senare delen av 1960-talet har de gifta småbarnsmödrarnas förvärvsverk- samhet ökat mycket starkt. Hösten 1966 var 35 procent av de gifta kvinnorna under 45 års ålder med barn under 7 år i arbetskraf- ten. Hösten 19701 uppgick motsvarande an- del till 49 procent dvs en ökning med 14 procentenheter. I absoluta tal ökade antalet gifta kvinnor i arbetskraften med 162400 mellan höstarna 1966 och 1970, varav dessa småbarnsmödrar utgjorde 55 procent.
För fullständighetens skull görs en lik- nande redovisning som för männen över de gifta kvinnorna under 65 år som ej hänförts till arbetskraften. Följande grupper redovi- sas:
studerande 14 100 intagna för anstaltsvård 2 100 andra arbetsoförmögna 14 100 övriga 719 400
Summa 749 700
1 För att få material för en jämförelse med de tidigare s k höstundersökningarna har för år 1970 ett medelvärde beräknats från observa- tionerna i arbetskraftsundersökningarna för september, oktober och november.
Tabell 3 Personer i arbetskraften och utanför arbetskraften fördelade efter vissa demografiska variabler är 1970
Personer i Personer utanför arbetskraften arbetskraften Därav exkl stud, vpl, intagna för an- 16—74 år 16—64 år staltsvård och andra arbetsoförmögna
Antal % Antal % 16—44 år 45—54 år 55—64 år Summa Gifta män 1 612 400 4 ,2 72 400 5,2 7 100 4 100 20 300 31 300 Ej gifta mån 754 600 1 ,3 266 500 19,4 31 800 6 700 15 000 53 400
1 9 Gifta kvinnor med 256 800 6,6 8 barn under 7 år 283 700 20,6 Övriga gifta kvinnor 713 900 1 ,2 466 100 33,9i 368 700 153 400 197 200 719 400 Ej gifta kvinnor med barn under 7 år 47 400 1,2 24 300 1,8 Övriga ej gifta kvinnor 527 900 13,5 263 300 19,1i 59 100 17 400 59 200 135 700 Summa 3913000 100 1376 200 100 466600 181500 291700 939700
Källa: Arbetskraftsundersökningen årsmedeltal 1970.
För de gifta kvinnornas del är det kanske mer illustrativt att redovisa följande uppgif- ter om dem som inte tillhör arbetskraften:
har barn under 7 år är i åldern upp t o m 54 år, men har ej barn under 7 år och är i åldern 55—64 år
sammanlagt
283 700 259 200
206 800 749 700
De gifta mödrar med barn i förskoleål- dem som är i arbetskraften har genomsnitt- ligt något färre barn än de som ej är i ar- betskraften. Genomsnittstalen är 1,3 barn för de mödrar som är i arbetskraften och 1,5 för dem som inte är i arbetskraften.
De ej gifta kvinnorna uppvisar samma mönster som de övriga befolkningsgrup- perna med högsta relativa arbetskraftstalen i åldern 35—44 år. De yngres lägre andelar hänger samman med att många studerar. De ej gifta kvinnorna under 65 är utanför ar- betskraften fördelar sig på följande grupper:
studerande 125 400 intagna för anstaltsvård 10 900 andra arbetsoförmögna 15 500 övriga 135 700
Summa 287 500
En sammanfattande bild av hur befolk— ningen i de s k aktiva åldrarna fördelar sig på olika demografiska grupper och arbets-
kraftstillhörighet som ett genomsnitt per vecka under 1970 ges i tabell 3. I ett senare avsnitt redovisas en särskild undersökning, gjord för KSA-utredningens räkning, över orsaken till att vissa personer står utanför arbetskraften.
Denna strikta uppdelning av befolkningen i två grupper, de som tillhör och de som står utanför arbetskraften, kan ge intrycket att det går en skarp gräns mellan dem. Så är inte fallet. Den säsongmässiga variationen i totalantalet personer som är i arbetskraften under året är tex ganska kraftig. Denna be- ror främst på att den studerande ungdomen tar arbete under sina ferier. Den totala ar- betskraften var under juli månad 2,2 pro- cent eller 86000 personer högre än årsge- nomsnittet för år 1970. Antalet feriearbetan- de ungdomar är emellertid större än så. Un— der juli månad var det 90 000 fler ungdomar i åldern 16—19 år och 55 000 fler i åldern 20—24 år i arbetskraften än under 4:e kvarta- let 1970. Dessa sammanlagt 145 000 ungdo— mar motsvarar 50 procent av det antal ung- domar i åldern 16—24 år som enligt arbets- kraftsundersökningarna var studerande un- der 4:e kvartalet 1970. Denna kalkyl av fe- riearbetande ungdomar kan nog betraktas som en minimiberäkning. Samtidigt som de feriearbetande ungdomarna tar arbete un- der sommaren så försvinner andra då ur arbetskraften. Detta gäller främst de gifta
kvinnorna. Under juli månad var det 43 000 färre gifta kvinnor i arbetskraften än ge- nomsnittligt under året.
Enligt de definitioner som används i ar- betskraftsundersökningarna hör till arbets- kraften för det första de som förvärvsarbe- tar under den s k mätveckan. Också den som arbetat mycket kortvarigt — t ex en timme — hänförs alltså till arbetskraften. Mycket korta arbetstider är dock inte särskilt van- liga. Ca 6 procent av samtliga som arbetade under år 1970 arbetade i genomsnitt 1—14 timmar. Man kan ha förvärvsarbetat som egen företagare, som anställd eller som med- hjälpande till en annan familjemedlem i den- nes företag. För dessa medhjälpande gäller dock den specialregeln, att de för att kunna hänföras till arbetskraften skall ha arbetat minst 15 timmar under veckan.
De som har en anställning eller ett företag men som varit tillfälligt frånvarande från arbetet hör också till arbetskraften. De flesta har förmodligen varit borta från arbetet en— dast en kort tid. Andra kan på grund av långvarig sjukdom eller t ex förlängd tjänst— ledighet efter barnsbörd ha mycket långa frånvarotider. För en del resulterar detta i att de inte återvänder till sitt arbete och därmed utträder ur arbetskraften.
Dessa två grupper, personer i arbete och frånvarande, benämns i arbetskraftsunder- sökningarna sysselsatta. Ytterligare en kate— gori hör till arbetskraften, nämligen de ar- betslösa. Definitionsmässigt avser man med arbetslösa sådana personer som söker arbete. Man kan ha sökt arbete på olika sätt, på ar- betsförmedlingen, genom att t ex besvara an- nonser eller annonsera själv eller på annat sätt ha tagit kontakt med arbetsgivare. Som arbetslösa räknas också de som fått ett arbe- te vilket de dock ännu inte hunnit tillträda. Bland de arbetslösa är det många som för— lorat ett arbete, andra söker sin första an— ställning efter studier eller söker åter arbete efter några års hemarbete eller kanske en längre tids sjukdom.
Denna inledande översikt dels i siffror, dels definitionsmässigt över vilka som hör till respektive står utanför arbetskraften kan avslutas med några data som visar att det
förutom de demografiska variationerna också finns regionala variationer i de rela- tiva arbetskraftstalen.
Regionala variationer
De regionala variationerna avspeglar, trots att de arbetslösa ingår, relativt tydligt de olikheter som finns i efterfrågan på arbets— kraft på olika håll i vårt land och därmed olikheterna i sysselsättningsmöjligheter. Ef- tersom arbetskraftsundersökningarna endast bygger på ett urval av befolkningen kan man inte gå alltför långt i detalj, då man vill beskriva dessa regionala olikheter. Här har valts att ge de relativa arbetskraftstalen för några länsgrupper medan en mer de- taljerad uppdelning i tex glesbygd och tät- orter eller en uppdelning efter näringslivets karaktär i t ex orter som domineras av tung verkstadsindustri kontra livsmedels- eller konfektionsindustri skulle avslöja ännu större regionala olikheter.
I tabell 4 anges de relativa arbetskraftsta- len för olika befolkningsgrupper i olika de- lar av vårt land. Om man för männen också gör en åldersuppdelning avslöjas framför allt för de äldre männen en större regional olikhet än vad som gäller för samtliga män. Detta har illustrerats grafiskt i figur 1, där det också framgår hur stor andel av befolk- ningen som är sysselsatt respektive arbets- lös i åldersgrupperna 45—54 år och 55—64 år. Skillnaden mellan storstadslänens och övre Norrlands relativa arbetskraftstal är 4,2 respektive 11,9 procentenheter för de två åldersklasserna. Men skillnaden i ande— len sysselsatta av hela befolkningen är på grund av olikheter i andelen arbetssökande större, 5,9 respektive 15,4 procentenheter.
Denna regionala olikhet i de äldre män- nens relativa arbetskraftstal har ökat succes- sivt under den senare delen av 60-talet. Man kan studera det relativa arbetskraftstalet för män i åldern 45—64 år (de två åldersklas- serna måste således slås ihop) i de 5 k utvid- gade höstundersökningarna sedan år 1966 och fram till år 1969 och bilda ett medel— värde av observationerna i september, okto- ber och november 1970, varvid man får ett
Tabell 4 Relativa arbetskraftstal för olika befolkningsgrupper i åldern 16—74 år i olika re- gioner år 1970
Män Gifta kvinnor Ej gifta kvinnor Samtliga
Storstadslän 81,5 55,0 60,3 69,0 Övriga Syd- och Mellansverige 81,5 50,4 53,4 66,6 Södra skogslänen (S, W och X) 79,6 46,0 51,9 64,2 Mellersta Norrland
Y och Z) 76,1 50,1 46,8 62,7
vre Norrland
(AC och BD) 75,3 49,0 43,4 61,9 Hela riket 80,6 51,5 55,1 66,7
Källa: Arbetskraftsundersökningen årsmedeltal 1970.
jämförbart värde för hösten 1970. Dessa re- lativa arbetskraftstal har tecknats i figur 2, och det framgår tydligt att minskningen i de äldre männens relativa arbetskraftstal va- rit starkare i de 5 k skogslänen än i landet iövrigt.
För de gifta kvinnorna är de relativa ar- betskraftstalen lägst i de södra skogslänen (Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs län). Till detta område är ju mycket av vår järnbruksindustri koncentrerad, och även an— nan industri som domineras av manlig ar- betskraft, som t ex massaindustri, är vanlig.
För de ej gifta kvinnorna är det övre
Norrland (Västerbottens och Norrbottens län) som uppvisar de lägsta relativa arbets- kraftstalen. Om orsaken till denna skillnad mellan de två civilståndsgrupperna är det svårt att ha någon bestämd mening. De ej gifta kvinnorna har som regel lättare än de gifta att flytta till andra områden i landet med en kraftigare arbetskraftsefterfrågan. Kanske är det då så att de som blir kvar, till större del än på andra håll i landet, har svårare att hävda sig på arbetsmarknaden eller utgörs av personer som har påtagit sig vårdnadsuppgifter gentemot föräldrar eller andra anhöriga.
Figur ] Andel sysselsatta och arbetslösa män i olika regioner år 1970
Slorsladslön
Övr Sud- och Mellansverige
Södra " skogslonen
Hellersla Norrland
Övre Norrland
55—64 år
Andel sysselsaila
ma, arbetslösa
Ändeleji x| .7 arbetskraften ”
Källa: Arbetskraftsundersökningen, årsmedeltal år 1970.
Figur 2 Relativa arbetskraftstal för män i åldern 45—64 år iolika regioner 1966—1970
%
95 | I | | |
93 _ Storstadslön — _ _ ** _ r Syd-oda Mellan- ' 91 _ N—x ______ sverige _
HELA RIKET *—-__
89 _ _
87 - '
85 ' ' ,
% | I l | |
1966 1967 1969 1970
Källa: Arbetskraftsundersökningarna höstarna 1966—1969 samt medelvärdet av observationer iarbetskraftsundersökningarna sept, okt och nov 1970
Arbetskraftens fördelning på arbetskraftsstatus år 1970
De olika definitionerna för de kategorier som tillhör arbetskraften har lämnats ovan. Här skal nu lämnas några kortfattade kvan- titativa beskrivningar av dessa olika grup- per, men på ett par punkter finns det för KSA-utredningens del anledning att gå mer i detalj och också att göra en beskrivning av de förändringar som skett under senare tid. Detta gäller främst de arbetslösa och de deltidsarbetande.
Angående de arbetslösa skall här endast nämnas att de enligt arbetskraftsundersök- ningarna under år 1970 uppgick till totalt 59 100 i genomsnitt per vecka, se tabell 5. Detta innebar att 1,5 procent av arbetskraf— ten ej hade sysselsättning. Informationen om arbetslösheten i arbetskraftsundersökning- arna och annan statistik kommer att be- skrivas mer ingående i ett senare avsnitt. Det kan dock redan här nämnas att den högre relativa arbetslöshet som kvinnorna har jämfört med männen till mycket stor del hänger samman med att relativt sett är
det fler bland kvinnorna än bland männen som är nytillträdande på arbetsmarknaden. När en person blir uppsagd från anställning eller själv säger upp sig för att söka ett nytt arbete, har han en viss tid kvar i sin gamla anställning, under vilken han kan finna ett nytt arbete. Många ombytessökande säger inte heller upp sig på sitt gamla arbete, förr- än de erhållit ett nytt. De nytillträdande kommer från en annan sysselsättning, van— ligtvis studier eller hemarbete, och för de flesta går det åt en viss tid innan de funnit det arbete de önskar eller får börja arbeta även då anställning erhållits, sådan väntetid räknas nämligen också som arbetslöshet. Totalantalet frånvarande uppgår till i ge- nomsnitt 484 100 per vecka, vilket motsva- rar 12,6 procent av samtliga sysselsatta. Det skall observeras att de som varit borta från arbetet en del av veckan inte hänförs till frånvarande. Sådan frånvaro kommer statis— tiskt sett att slå på arbetstidsfördelningen. Nära hälften av de frånvarande har tagit ut semester. Det antal semestrande som redo- visas i genomsnitt per vecka under år 1970 motsvarar emellertid endast tre veckors se- mester i genomsnitt för hela arbetskraften. Det är svårt att säga med ledning av detta material om denna låga siffra har uppkom- mit genom brister i arbetskraftsundersök- ningamas kvalitet på denna punkt eller om det är en realitet som avspeglas. Den totala semestertiden kan emellertid bli underskat- tad i arbetskraftsundersökningarna av mät- tekniska skäl. Man väljer nämligen alltid ut hela mätveckor, dvs sådana veckor som inte innehåller några helgdagar. Man fångar därmed inte den semester som många tar ut just i samband med helgdagarna. Samtliga som är i arbetskraften vid en viss tidpunkt är inte heller berättigade till fyra veckors semester. Många har trätt in i arbetskraf- ten under året, andra arbetar endast till- fälligt. De semestrande redovisas också ef- ter näringsgren, och med ledning av de upp- gifterna skulle jord- och skogsbrukets arbets- kraft endast ha haft omkring en veckas se- mester. Inom handeln skulle semestern i ge— nomsnitt ha varat knappt tre veckor. Inom tillverkningsindustri, byggnadsverksamhet
Tabell 5 Arbetskraften fördelad efter kön och arbetskraftsstatus år 1970
Män Kvinnor Summa Personer i arbetskraften 2 367 000 1 546 000 3 913 000 Arbetslösa, antal 31 800 27 400 59 100 % 1,3 1,8 1,5 Sysselsatta 2 335 200 1 518 600 3 853 900 Frånvarande på grund av egen sjukdom 98 700 66 200 164 900 semester 132 800 90 700 223 500 vpl-tjänstgöring 26 100 —— 26 100 övrigt 21 300 48 200 69 500 Summa frånvarande 278 900 205 200 484 100 % frånvarande av totalantal sysselsatta 11,9 13,5 12,6 därav exkl semester 6,3 7,5 6,8 Personer i arbete 2 056 300 1 313 400 3 369 800 Därav 1—14 tim, antal 43 400 150 200 193 600 15—29 tim, antal 87 900 319 800 407 700 30—34 tim, antal 48 000 93 100 141 000 35— tim, antal 1 876 900 750 400 2 627 300 1—14 tim, % 2,1 11,4 5,7 15—29 tim, % 4,2 24,3 12,1 30—34 tim, % 2,3 7,1 4,1 35—— tim, % 91,3 57,1 78,0 Medelarbetstid per vecka, antal timmar 43,5 32,8 39,3 Källa: Arbetskraftsundersökningen årsmedeltal 1970. Tabell 6 Sysselsatta fördelade efter näringsgren och yrkesställning år 1970
Företagare
Med an- Utan an- Med- Näringsgren Anställda ställda ställda Summa hjälpande Totalt Jordbruk, skogsbruk antal 112 700 22 200 118 400 140 600 60 200 313 500 % 35,9 7,1 37,8 44,8 19,2 100 Gruvor, tillverk- antal 1 074 200 12 700 18 700 31 400 3 200 1 108 900 ningsind m m % 96,9 1,1 1,7 2,8 0,3 100 Byggnadsindustri antal 333 700 9 100 26 300 35 400 1 500 370 700 % 90,0 2,5 7,1 9,5 0 4 100 Varuhandel antal 430 300 22 600 24 400 47 000 10 800 488 100 % 88,2 4,6 5,0 9,6 2,2 100 Hotell och antal 62 600 3 200 2 200 5 400 700 68 800 restaurang % 91,0 4,7 3,2 7,8 1 0 100 Samfårdsel antal 167 000 7 900 16 300 24 200 1 500 192 700 % 86,7 4,1 8,5 12,6 0,8 100 Post och televerk antal 73 300 _ — —— — 73 300 % 100,0 — — —- — 100 Bank och för- antal 74 900 — — 100 — 75 000 såkringsverksamhet % 99,9 —— — 0,1 —— 100 Fastighetsförvaltn antal 107 100 2 700 6 800 9 500 100 116 800 och uppdrags- % 91,7 2,3 5,8 8,1 0,1 100 verksamhet Offentlig förvaltn antal 853 500 6 600 13 100 19 700 1 100 874 400 och tjänster1 m m % 97,6 0,8 1,5 2,3 0,1 100 Andra tjänster antal 143 200 9 400 16 900 26 400 2 000 171 600 % 83,4 5,5 9,8 15,4 1,2 100 Ej spec verksamhet antal 1 400 100 — 100 — 1 500 % 93,3 6,7 — 6,7 — 100 Samtliga antal 3 433 000 96 600 243 100 339 700 81 100 3 853 800 % 89,1 2,5 6,3 8,8 2,1 100
1 Till denna grupp har hänförts näringsgrenarna 91, 92, 93, 94, 96 enligt kodbeteckningarna i svensk näringsgrensindelning. Källa: Arbetskraftsundersökningen årsmedeltal 1970.
och samfärdsel är genomsnittet för semester drygt tre veckor och i offentlig förvaltning nästan exakt fyra veckor. Dessa siffror kan alltså inte tas till intäkt för att semestern för dem som arbetar hela året skulle vara mind- re än fyra veckor, men de låga siffrorna för i synnerhet jord- och skogsbruk visar nog att inom detta verksamhetsområde är det många som inte tar någon eller endast en mycket kort semester.
Det kan vidare anmärkas att det inte är någon påtaglig skillnad i andelen frånva- rande mellan befolkningsgruppema vad gäl— ler frånvaroorsakerna egen sjukdom eller semester. Däremot har kvinnorna en högre frånvaro på grund av s k övriga skäl. Detta är inte något speciellt för denna undersök- ning utan en genomgående tendens. Till denna övrig-grupp hänförs tjänstledigheter av olika slag. De som har ledigt på grund av barnsbörd torde utgöra en stor grupp.
För den sista gruppen, personer i arbete, inhämtas slutligen uppgifter om hur många timmar de arbetat under mätveckan. Man vill då inte bara ha reda på den normala arbetstiden utan även övertid eller extraar- bete. Med ledning av detta material kan man få en uppfattning om deltidsarbetets omfattning. Deltidsarbetet beskrivs ur olika aspekter utifrån arbetskraftsundersökning— arnas material i ett senare avsnitt.
De sysselsattas fördelning på näringsgren, yrke och yrkesställning
Av samtliga sysselsatta tillhörde i genom- snitt för år 1970 89 procent kategorin an- ställda, 9 procent företagare och 2 procent medhjälpande, se tabell 6. Det skall nämnas att till de egna företagarna hänförs även de 5 k fria yrkesutövarna och med medhjälpan- de avses personer som utför oavlönat arbete i företag som tillhör en hushållsmedlem som de är gifta eller besläktade med. Yrkesställningsfördelningen uppvisar emel- lertid väsentliga skillnader emellan de olika näringsgrenarna. Inom jordbruk och skogs- bruk var 45 procent av de sysselsatta egna företagare. Den därnäst högsta andelen före- tagare av de sysselsatta hade näringsgrenen
»andra tjänster» med 15 procent. Till denna näringsgren hör sådana verksamheter som bilreparationsverkstäder, reparation av ur, optik- och guldsmedsvaror, tvätterier, herr— och damfrisering, fotoservice mm. Den största företagargruppen — 40 procent av samtliga företagare —- finns inom jordbruk och skogsbruk. Antalet företagare enbart inom jordbruket uppgår till 131 000. Totala antalet företagare var 340 000 år 1970. In- om detaljhandeln finns 12 procent av dessa eller ca 40000. Inom byggnadsindustrin återfinns 11 procent eller 35 000 och inom tillverkningsindustrin 9 procent eller 31 000. Personlig service sysselsatte 26 000 före- tagare.
Närmare en tredjedel av alla anställda, totalt 3,4 milj, eller drygt 1 milj återfinns inom gruvor och tillverkningsindustri. Of- fentlig förvaltning och service sysselsätter 1/4 av de anställda eller ca 850000. Inom varuhandeln finns 430 000 anställda.
Jordbruk och skogsbruk sysselsätter 75 procent av de medhjälpande. Ca 20 procent av de arbetande inom denna näringsgren var medhjälpande. Ytterligare 11000 med- hjälpande är sysselsatta inom varuhandeln. Övriga näringsgrenar har högst 1 procent medhjälpande vardera.
Tabell 7 visar sysselsatta fördelade på yrke och yrkesställning. Den stora gruppen företagare inom jordbruket finner sin mot- svarighet under lantbruks-, skogs- och fis- keriarbete. En hög andel företagare uppvi- sar yrkesgruppen litterärt och konstnärligt arbete, där drygt 30 procent, eller 10500 är företagare, huvudparten av dessa hör troligen främst till kategorin fria yrkesut- övare. Inom gruppen motorfordons- och spårvägsförare var 15 procent egna före- tagare — en lika hög andel som inom övrigt servicearbete. Inom den förstnämnda grup- pen återfinns exempelvis taxi- och åkeri- ägarna.
Tabell 7 Sysselsatta fördelade på yrke och yrkesställning år 1970
Företagare Med Utan Med- Anställda anställda anställda Summa hjälpande Totalt
Tekn, kemiskt o antal 254 300 3 900 2 500 6 400 —— 260 600 fysikaliskt arbete % 97,6 1,5 1,0 2,5 —— 100 Hälso- o sjukvårds- antal 192 500 700 1 100 1 800 200 194 500 arbete % 99,0 0,4 0,6 0,9 0,1 100 Pedagogiskt arbete antal 134 200 800 1 000 1 800 _— 136 000
% 98,7 0,6 0,7 1,3 —— 100 Litterärt o konst- antal 23 500 800 9 700 10 500 100 34 000 närligt arbete % 69,1 2,4 28,5 30,9 0,3 100 Bio], medicinskt, antal 98 700 4 700 1 400 6 100 _ 104 800 religiöst o juridiskt % 94,2 4,5 1,3 5,8 —— 100 arb, socialvård o utredn arb Administrativt arb antal 84 800 6 300 600 6 900 —— 91 700
% 92,5 6,9 0,7 7,5 —— 100 Kameralt o kontors- antal 417 200 1 100 1 400 2 500 5 700 425 400 tekniskt arbete % 98,1 0,3 0,3 0,6 1,3 100 Kommersiellt arbete antal 286 400 21 200 24 500 45 700 9 800 341 900
% 83,8 6,2 7,2 13,4 2,9 100 Lantbruks-, skogs- antal 108 200 21 900 117 800 139 800 59 800 307 700 o fiskeriarbete % 35,2 7,1 38,3 45,4 19,4 100 Motorfordonsförare antal 92 100 1 100 15 600 16 700 500 109 200 o spårvagnsförare % 84,3 1,0 14,3 15,3 0,5 100 Övr transport- o antal 129 600 7 000 600 7 600 100 137 300 kommunikations- % 94,4 5,1 0,4 5,5 0,1 100 arbete Tillverkningsarbete antal 1 129 200 18 500 55 000 73 400 2 900 1 205 600 m m % 93,7 1,5 4,6 6,1 0,2 100 Civilt bevaknings- antal 67 500 1 100 3 800 5 000 100 72 500 o skyddsarbete % 93,1 1,5 5,2 6,9 0,1 100 Husligt arb, portier- antal 354 900 2 900 3 600 6 500 1 300 362 800 arb, fastighets- % 97,8 0,8 1,0 1,8 0,4 100 skötsel, städning m m Övr servicearbete antal 77 100 5 900 8 300 14 200 600 91 900
% 83,9 6,4 9,0 15,5 0,7 100 Militärt arbete antal 19 100 —- -—- -— —— 19 100
% 100,0 —— —— — —— 100 Samtliga antal 3 433 000 96 600 243 100 339 700 81 100 3 853 900
% 89,1 2,5 6,3 8,8 2,1 100
Källa: Arbetskraftsundersökningen årsmedeltal 1970.
3. Deltidsarbetande
Definitioner
Deltidsarbete som arbetsform förekommer i olika yrken och näringsgrenar. Begräns- ningen av arbetstiden kan vara tillfällig för personer som vanligen förvärvsarbetar hel- tid men kan också pågå stadigvarande. Grunden för arbetsformen kan vara över- enskommelse mellan arbetstagare och ar- betsgivare. Den kan även vara ett ensidigt beslut av arbetsgivare som följd av drifts- inskränkningar odyl. Orsaken kan ibland vara tillfälliga yttre omständigheter, dåligt väder och sjukdom, eller arbetstagares per- sonliga förhållanden och önskemål. Deltids— arbetet kan pågå mellan samma tidpunkter varje dag eller varje vecka men även vara förlagt till olika tider, beroende på arbetets art eller arbetstillgång.
Den vidaste definitionen av deltidsarbete torde vara förvärvsarbete, där antalet ar- betstimmar är mindre än normalt för ifråga- varande typ av arbete. I utredningens över- väganden och förslag har begreppet deltids- arbete i stort sett givits denna betydelse, dock med den preciseringen i fråga om kon- tant arbetsmarknadsstöd att arbetsutbud, som omfattar mer än 34 arbetstimmar per vecka, i regel betraktas som heltidsutbud.
År 1968 publicerade OECD en studie »Part—time employment — its extent and its problems». Den omfattade åtta länder, bl a Sverige. Där konstateras att deltidsarbete är en arbetsform som säkerligen kommit för
att stanna samt att man också har att räkna med ökad efterfrågan på deltidsarbete i framtiden. Det påvisas att deltidsarbete i allt större utsträckning efterfrågas av per- soner, som av personliga skäl eller ned- satt arbetsförmåga inte är beredda att ar- beta på heltid, särskilt gifta kvinnor men också äldre och handikappade personer samt studerande. I Sverige är enligt denna studie förutsättningarna för deltidsarbete förhållandevis goda.
Inom ramen för arbetskraftsundersök— ningarna har man ingen strikt definition av deltidsarbete. Man redovisar de personer som varit i arbete under mätveckan inom olika timgränser.
De som arbetat mindre än 35 timmar un- der mätveckan rubriceras i vissa tabeller dock som deltidsarbetande och denna kate- gori får även besvara ett antal frågor som ger en belysning av deltidsarbetets karaktär och omfattning.
Vilka deltidsarbetar?
Enligt uppgifterna som givits i tabell 5 ar- betade i genomsnitt 742 400 personer 1—34 timmar per vecka under år 1970. Tre fjär- dedelar av dessa är kvinnor.
Många som arbetar mindre än 35 timmar en viss vecka gör det emellertid endast till— fälligtvis. De kan ha varit frånvarande en del av veckan på grund av exempelvis sjuk-
Tabell 8 Personer i arbete mindre än 35 timmar fördelade efter kön och orsak till deltidsarbete år 1970 Män Kvinnor Arbetar vanligen Arbetar vanligen Deltid Heltid Deltid Heltid Arbetsmarknadsskäl 9 900 10 900 36 300 5 300 därav dåligt med arbete, reparationer m m 9 900 8 700 36 300 3 000 började el slutade ett arbete 2 200 2 300 Andra skål 70 100 88 400 476 200 45 200 därav dåligt väder 7 000 300 egen sjukdom 11 500 35 200 13 900 18 700 semester 21 400 8 300 upptagen med eget hushåll 1 500 300 306 000 2 700 studier 20 900 1 500 17 100 700 vill inte ha heltid 20 300 112 800 hel arbetsvecka under 35 tim 6 700 7 600 17 100 5 200 annat skäl 9 300 15 300 9 500 9 200 Summa 80 000 99 300 512 500 50 500
Källa: Arbetskraftsundersökningen årsmedeltal 1970.
dom eller semester. Man särredovisar i ar- betskraftsundersökningarna dem som under mätveckan visserligen arbetat under 35 tim- mar men som vanligen arbetar heltid och dem som vanligen arbetar deltid. Man gör också en uppdelning av dem som arbetar på deltid av arbetsmarknadsskäl respektive andra skäl av mer personlig art.
Som ett genomsnitt för år 1970 finner man för männens del att endast 45 procent vanligen arbetar mindre än 35 timmar av dem som hänförts till kategorin deltidsar- betande under mätveckan. Av dem som av andra orsaker än arbetsmarknadsskäl van- ligtvis hade deltidsarbete uppgav sig ca 30 procent vara studerande, tabell 8, och ytter- ligare 30 procent uppgav att de inte ville ha heltidsarbete. Bland de män som van- ligen arbetar heltid men under mätveckan hade kortare arbetstid av andra orsaker än arbetsmarknadsskäl så hade ca 65 procent varit sjuka någon dag eller tagit ut någon semesterdag.
För de gifta kvinnornas del är det ca 95 procent som regelbundet har deltidsarbete av dem som under mätveckan arbetade mind- re än 35 timmar. Se tabell 9. Det är i detta avseende inte någon skillnad mellan de kvin- nor som har barn under 7 år och de övriga.
Bland de ej gifta kvinnorna hade 78 procent av dem som under mätveckan arbetade mindre än 35 timmar vanligen deltidsarbete. Bland de kvinnor som tillfälligtvis hade kor- tare arbetstid av andra orsaker än arbets- marknadsskäl var det 60 procent (se ta- bell 8) som varit sjuka eller tagit ut någon semesterdag, en något lägre andel än för männen således.
De som arbetat mindre än 35 timmar en viss vecka antingen de nu tillfälligt arbetar deltid av arbetsmarknadsskäl eller av and- ra skäl såsom sjukdom eller semester bör inte hänföras till de deltidsarbetande i strik- tare mening. De som vanligen arbetar på deltid av arbetsmarknadsskäl och som öns- kar heltidsarbete kan rubriceras som under- sysselsatta och bör nog inte heller hänföras till de deltidsarbetande.
I arbetskraftsundersökningarna har man fr om år 1970 gjort en indelning av arbets- kraften även efter arbetstidsstatus. Man har för denna indelning även frågat de från- varande vilken arbetstid de vanligen har, och även de arbetslösa tillfrågas om den ar- betstid de önskar.
Man delar in arbetskraften i tre grupper: l. Heltidsarbetskraft, som omfattar dem som arbetat 35 timmar eller mer och de del-
Tabell 9 Personer i arbete mindre än 35 timmar fördelade efter befolkningsgrupper och om de vanligen arbetar på deltid respektive heltid år 1970
Gifta kvinnor
Med barn Ej gifta Män under 7 år Övriga Summa kvinnor Totalt
Arbetar vanl deltid 80 000 122 000 301 700 423 700 88 900 592 600
därav av arb markn skäl 9 900 4 800 22 500 27 300 9 000 46 200 andra skäl 70 100 117 200 279 200 396 400 79 900 546 400 Arbetar vanl heltid 99 300 5 700 19 000 24 700 25 800 149 800
därav deltid under mät- veckan av arb markn skäl 10 900 600 2 200 2 800 2 500 16 200 andra skäl 88 400 5 100 16 800 21 900 23 300 133 600
Totalt 179 300 127 700 320 700 448 400 114 700 742 400
% av totalantal personer i arbete 7,6 42,0 48,1 46,2 19,9 19,0
Källa: Arbetskraftsundersökningen årsmedeltal 1970.
tidsarbetande eller frånvarande som vanli- gen arbetar på heltid och de deltidsarbetande som arbetar deltid av arbetsmarknadsskäl. Hit hänförs då också de arbetslösa som önskar få minst 35 timmars arbete.
2. Deltidsarbetskraft (20—34 timmar)
3. Deltidsarbetskraft (1—19 timmar) Till de två deltidsgrupperna hänförs således dels de som under mätveckan faktiskt haft den angivna arbetstiden med undantag för dem som inräknas i heltidsarbetskraften, dels de deltidsarbetande eller frånvarande som vanligen har den angivna arbetstiden samt de arbetslösa allt efter den arbetstid de önskar. Enligt fördelningen på arbetstidsstatus, se tabell 10, så arbetar (inklusive önskar ar- beta) 84 procent av arbetskraften på heltid, 10 procent arbetar 20—34 timmar och 6 pro- cent 1—19 timmar. Endast en relativt ringa andel av de deltidsarbetande är män, 11 pro- cent av dem som är i intervallet 20—34 tim- mar och något mer, 16 procent av dem i intervallet 1—19 timmar. En stor del av de deltidsarbetande männen är troligen stude- rande eller pensionärer då de flesta åter- finns i de yngsta respektive äldsta ålders- grupperna. För de gifta kvinnornas del är i synner- het det korta deltidsarbetet relativt sett van-
ligast för dem som har barn under 7 år, vil— ket framgår av nedanstående tablå.
Övriga gifta
Gifta kvinnor kvinnor med Yngre 45 år barn än 45 år och under äldre 7 år % % % Heltidsarbetskraft 45 61 50 Deltidsarbetskraft, 20—34 tim 32 28 32 D:o, 1——19 tim 23 11 18 Samtliga 100 100 100
Fördelning på näringsgren och yrke
Arbetskraften finns för år 1970 uppdelad på de arbetstidsgrupper som beskrivits i det föregående och näringsgren respektive yrke, tabell 1] och 12.
Den näringsgren inom vilken det är van- ligast med deltidarbete är »offentlig för- valtning och tjänster». Fördelningen på oli— ka arbetstidsgrupper skiljer sig emellertid åt ganska starkt mellan de olika grenar som förts hit. Inom den rena förvaltningen är nära 90 procent heltidsarbetande medan so— cialvården däremot har endast 55 procent
Tabell 10 Arbetskraften fördelad på arbetstidsstatus och befolkningsgrupper år 1970
Deltid Heltid 20—34 tim 1——19 tim Summa Mån 2 284 100 46 300 36 600 2 367 000 Gifta kvinnor 505 300 301 500 163 900 970 700 Ej gifta kvinnor 481 000 59 600 34 600 575 300 Summa 3 270 400 407 400 235 100 3 913 000 Källa: Arbetskraftsundersökningen årsmedeltal 1970. Tabell ]] Arbetskraften fördelad på arbetstidsstatus och näringsgren år 1970 Deltid Heltid 20—34 tim 1—19 tim Summa
Jordbruk, skogsbruk m m 266 700 38 600 12 000 317 300 De 84,1 12,2 3,8 100 Gruvor, tillverkningsind 1 030 200 65 600 27 300 1 123 100 % 91,7 5,8 2,4 100 Byggnadsind 370 200 6 700 4 900 381 800 % 97,0 1,8 1,3 100 Varuhandel m m 436 800 81 600 47 400 565 800 % 77,2 14 4 8,4 100 Samfärdsel, post och televerk 243 200 13 100 12 500 268 800 % 90,5 4,9 4,7 100 Bank, försåkrsverks m m 153 600 20 100 19 700 193 400 % 79,4 10,4 10,2 100 Off förvalta och tjänster 545 600 145 400 78 800 769 800 % 70,9 18,9 10,2 100 Andra tjänster 220 100 35 700 32 400 288 200 % 7 6,4 12,4 1 1,2 100 Ej spec verksamhet 3 900 600 100 4 600 Summa 3 270 400 407 400 235 100 3 913 000 % 83,6 10,4 6,0 100
Källa: Arbetskraftsundersökningen årsmedeltal 1970.
heltidarbetande, se nedanstående tablå. Som en kommentar till den låga andelen heltids- arbetande inom socialvården kan nämnas att hemsamariterna hänförs till denna nä- ringsgren och många av dessa arbetar på deltid.
Deltid
20—34 1—19 Heltid tim tim Summa 0
% % % /u
Off förvaltning 89,5 7,2 3,2 100 Undervisning 62,9 25,4 11,8 100 Hälso- och sjukvård 74,0 19,1 6,9 100 Socialvård 55,3 22,9 21,8 100
Det kan vidare nämnas att 41 procent av de deltidsarbetande med den korta del- tiden inom hela näringsgrenen offentlig för- valtning och tjänster arbetar inom social- vården.
Näringsgrenen »andra tjänster» är myc- ket heterogent sammansatt. Hit hör tex bilreparationsverkstäder, som har mycket få deltidsarbetande, medan däremot hus- hållsarbete har 69 procent som arbetar hel- tid, 13 procent som arbetar deltid 20—34 timmar och 18 procent som arbetar deltid 1—19 timmar.
Deltidsarbetet är också vanligt inom varu- handel, medan tillverknings- och byggnads- industri har få deltidsarbetande i förhållan-
Tabell 12 Arbetskraften fördelad på arbetstidsstatus och yrke år 1970
Deltid 20—34 1—19 Heltid tim tim Summa Tekn, kemiskt o fysikaliskt 256 500 4 400 1 300 262 200 arbete (7 97,8 1,7 0,5 100 Hälso- o sjukvårdsarbete 0 142 600 40 800 13 600 197 000 % 72,4 20,7 6,9 100 Pedagogiskt arbete 95 100 28 900 13 300 137 300 % 69,3 21,1 9,7 100 Litterärt o konstnärligt 26 400 4 400 3 700 34 500 arbete '7 76,5 12,8 10,7 100 Biol, medicinskt, religiöst o o 90 400 8 800 6 200 105 400 juridiskt arb socialvård o % 85,8 8,4 5,9 100 utredn. arb Administrativt arb 88 200 2 600 1 100 91 900 % 96,0 2,8 1,2 100 Kameralt o kontorstekniskt 338 700 67 700 23 100 429 500 arbete 0/ 78,9 15,8 5,4 100 Kommersiellt arbete 0 269 200 51 000 26 400 346 600 % 77,7 14,7 7 6 100 Lantbruks-, skogs- o fiskeri- 262 200 38 000 11 600 311 800 arbete 0/ 84 1 12,2 3,7 100 Motorfordonsförare 0 107 300 1 400 1 600 110 300 o spårvägsförare % 97,3 1,3 1,5 100 Övr transport- o kommunikations- 115 600 11 300 12 000 138 908 arbete % 83 2 8,1 8 6 10 Tillverkningsarbete m m 1 166 600 47 700 15 600 1 229 900 0/ 94,9 3,9 1,3 100 Civilt bevaknings- o skyddsarbete 0 29 700 800 800 31 300 (7 94 9 2,6 2 6 100 Husligt arb, portierarb, 0 192 800 81 200 94 600 368 600 fastighetsskötsel, städning m m % 52,3 22,0 25,7 100 Övr servicearbete 66 200 18 000 10 000 94 200 % 70,3 19,1 10,6 100 Militärt arbete 19 100 100 — 19 200 '7 99,5 0,5 — 100 Ej identifierat arb o 3 800 600 100 4 500 % 84,4 13,3 2,2 100 Samtliga 3 270 400 407 400 235 100 3 913 100 % 83,6 10,4 6,0 100
Källa: Arbetskraftsundersökningen årsmedeltal 1970.
de till sin totala arbetskraft. Andelen deltids- arbetande inom de olika industribranscherna varierar dock. Som exempel på ytterligheter har några branscher plockats ut i nedanstå- ende tablå.
Andelen deltidsarbetande är starkt korre- lerad med andelen kvinnor. I livsmedelsin- dustrin är 42 procent av arbetskraften kvin- nor, i textilindustrin 57 procent, i bekläd- nads- och läderindustrin 66 procent, medan
Deltid
Heltid 20—34 tim 1—19 tim Summa % % % ”o Livsmedelsind 85,9 9,8 4,2 100 Textilind 85,6 12,0 2,4 100 Beklädn- och läderind 81,0 14,4 4,7 100 Järn-, stål- och metallverk 95,2 3,4 1,3 100 Transportmedelsind 97,0 2,6 0,4 100 - - SOU 1971: 43 21
järn-, stål- och metallverken har endast 16 procent kvinnor och transportmedelsindu- strin 11 procent.
De yrken inom vilka deltidsarbetet är vanligast, tabell 12, är gruppen husligt ar— bete, fastighetsskötsel och städning där nära hälften av arbetskraften arbetar på del- tid. Därnäst kommer pedagogiskt arbete. Lärare skall i den arbetade tiden inkludera även den tid som åtgår för förberedelse av lektioner mm. Även inom vad som kallas övrigt servicearbete, som bl a omfattar ser- veringsarbete och sådana yrken som frisö- rer, tvättare mfl, är deltidsarbete vanligt.
Uppgifterna i tabell 12 kan även samman- fattas så att man nämner de yrken till vilka de flesta deltidsarbetande är koncentrerade. För den längre deltiden (20—34 timmar) åter- finns nära hälften (49 %) av samtliga inom "yrkesområdena husligt arbete, fastighets— skötsel och städning (20 %); kameralt och kontorstekniskt arbete (17 %) samt kom- mersiellt arbete (12 %). För den kortare deltiden (1—19 timmar) gäller att ännu fler, 61 procent av samtliga med denna arbetstid, _är koncentrerade till dessa tre yrkesområ- den. Husligt arbete, fastighetsskötsel och städning sysselsätter 40 procent av arbets- kraften med denna kortare deltid.
Vecko- och årsarbetstidens längd
Både antalet veckoarbetstimmar och anta- let arbetade veckor under året ger uttryck för anknytningen till arbetsmarknaden. Det råder också ett samband mellan dessa va- riabler.
I en redogörelse om sysselsättningsförhål-
landena under år 1968 som avser ej blott deltidsarbete utan även delårsarbete1 fram- går att 75 procent av de heltidsarbetande år 1968 även haft arbete hela året (50—52 vec- kor). Av de deltidsarbetande hade emellertid blott 55 procent haft helårsarbete, vilket framgår av nedanstående tablå där de som förvärvsarbetat någon gång under år 1968 fördelats efter antalet veckor med förvärvs- arbete samt arbetstidens längd.
När arbetskraftsundersökningarna nu- mera utförs varje månad kan man även få en belysning av säsongvariationerna under året. Om man då studerar observationerna för de olika arbetstidsstatusgrupperna fin- ner man relativt starka säsongvariationer för i synnerhet den kvinnliga arbetskraften med den korta deltiden. Följande siffror kan an- ges för dessa kvinnor.
Jan—maj 206 900 Juni 197 200 Juli—aug 166 800 Sept 196 800 Okt—nov 206 500 Årsmedeltal 198 500
Minskningen sätter in redan i juni och under juli—augusti är denna arbetskraft nära 20 procent mindre än under början och slu- tet av året. För dem som hör till den deltids- arbetskraft som arbetar 20—34 timmar per vecka är säsongvariationen inte lika utpräg- lad. Antalet kvinnor som hör till denna grupp är dock något lägre under sommar- månaderna, särskilt under juli då det var något över 4 procent färre i denna grupp än
1 AMS Meddelande från utredningsbyrån 1970:6
Heltidsarbetande Deltidsarbetande Summa
1000-tal % 1000-tal % 1000-ta1 % Veckor med förvärvsarb
1—13 295,4 8,3 146,3 17,8 441,7 10,2 14—26 204,8 5,8 89,2 10,8 294,0 6,8 27—49 367,9 10,4 133,0 16,2 500,1 11,6 50—52 2 651,1 75,3 449,8 54,9 3 100,9 71,4 Summa 3 519,0 100,0 819,9 100,0 4 338,0 100,0 22 SOU 1971: 43
Tabell 13 Deltidsarbetande som kunnat och velat ta mer arbete år 1970
Antal Andel som som
Total- kunnat kunnat Genom- Genom- Medel- antal och och snittl snittl arbets- deltids- velat velat faktisk önskad tid för arbe- ta mer ta mer arbets- arbets- samtliga tande arbete arbete tid tid i arbete Män 179 400 23 100 12,9 19,8 38,7 43,5 Gifta kvinnor 448 400 43 000 9,6 13,7 27,3 30,0 Ej gifta kvinnor 114 700 12 600 11,0 18,2 33,9 37,3 Män+kvinnor 742 400 78 700 10 6 16,2 31 7 39,3
Källa: Arbetskraftsundersökningen årsmedeltal 1970.
under halvåret dessförinnan som ett genom— snitt.
Önskan om längre arbetstid
Genom arbetskraftsundersökningarna fram- kommer även uppgifter om antal personer i arbete 1—34 timmar, som under mätvec- kan hade kunnat och velat ta mer arbete. År 1970 var det i genomsnitt ca 80 000 per- soner per vecka av totalt 740 000 deltids- arbetande som önskade arbeta längre. Den genomsnittliga faktiska arbetstiden för dessa 80000 personer var 16,2 timmar och den genomsnittligt önskade arbetstiden 31,7 tim- mar. Närmare belyses detta av uppgifterna i tabell 13. Man finner således att flertalet ändå önskade ett deltidsarbete, om än av nå- got längre omfattning. Det har inte gjorts någon bearbetning som belyser den yrkes- struktur som dessa deltidsarbetande med önskan om mer arbete har. Deras mycket korta medelarbetstider antyder att flertalet hör till de deltidsarbetande med den kortare deltiden, vilka var starkt koncentrerade till husligt, kontorstekniskt och kommersiellt ar- bete. Tyvärr tillfrågas de inte heller om de vill ha mer arbete inom det yrke de arbetar i eller om de önskar byta arbete.
Slutligen kan nämnas att det i huvudsak var de som angivit arbetsmarknadsskäl som orsak till att de deltidsarbetade som angav att de kunnat och velat ta mer arbete. 76 procent av denna deltidsgrupp önskade mer arbete. Av dem som vanligen arbetade på deltid av andra skäl önskade knappt 5 pro- cent mer arbete.
Utvecklingen av antalet deltidsarbetande 1965—1970
Det är av intresse att se hur antalet deltids- arbetande förändrats under senare år. Ob- servationerna från arbetskraftsundersök- ningarna för antalet personer i arbete 1—34 timmar per vecka sedan år 1965 har ut- jämnats genom 5 k rullande medelvärdesbe- räkning, varigenom utjämnade värden erhål- lits. Härigenom utjämnas eventuella säsong- variationer. Från år 1965 fram to m år 1967 ökar antalet deltidsarbetande svagt, se figur 3, och ligger under större delen av denna tid på nivån 660 000 personer. Under år 1968 sätter en ökning in och mot mitten av år 1968 ökade antalet till 720 000, och under år 1969 arbetade ca 740000 1—34 timmar per vecka. Under perioden 1965— 1969 ökar de deltidsarbetande med 110 000, varav 90 000 är kvinnor. Proportionerna mellan de tre befolkningsgrupperna män, gifta kvinnor och ej gifta kvinnor har varit relativt konstant under tidsperioden, ca 25, 60 respektive 15 procent. Man märker ock- så att antalet personer som under mätveckan arbetat på deltid tillfälligtvis men vanligen arbetar på heltid förändrats relativt svagt.
I figur 4 har de deltidsarbetande fördelats efter orsak till deltidsarbetet på de två hu- vudgrupperna arbetsmarknadsskäl respek- tive andra skäl. Det kan förväntas att den grupp som angivit att de deltidsarbetat av arbetsmarknadsskäl bör variera med kon- junkturen, vilket framgår tydligast om ob- servationerna ritas in på en logaritmisk ska- la. Detta i all synnerhet som de deltidsarbe-
Figur 3 Personer med deltids-
ägarnal arbete fördelade på vanligen | heltid respektive vanligen del- tid augusti 1965—maj 1970. -SAt1TLI6A Utjämnade värden. 700 600 soo _ 4)O' soo 200 w Vanligen heltid 100 0 . Källa: Arbetskraftsundersök- 1965 1966 1967 1968 1969 1976 ningarna.
tande av arbetsmarknadsskäl endast utgör en mindre andel av totalantalet deltidsar- betande. I den logaritmiska skalan framgår framför allt skillnader och likheter i den re- lativa förändringen mellan olika grupper. Konjunkturberoendet är naturligt nog starkast för den kategori som vanligen ar- betar heltid men tvingas arbeta deltid av ar- betsmarknadsskäl dvs »dåligt med arbete, reparationer m rn samt började eller slutade ett arbete». Från augusti 1965 till augusti 1967 ökade dessa personer i antal från 15000 till 25000 eller med 60 procent. Därefter har antalet minskat. Närmare stu- dier visar att olika befolkningsgrupper inom denna kategori drabbades olika hårt av kon- junkturavmattningen. De gifta kvinnorna
med denna typ av deltidsarbete, som en- dast uppgick till 2 200 vid periodens bör- jan, ökade på två år till 5800 med 160 procent. Männen, som antalsmässigt helt do- minerar denna kategori deltidsarbetande, ökade med 64 procent från närmare 10 000 till 16 000. De ej gifta kvinnorna minskade i antal med 15 procent.
Även för den som vanligen arbetar del- tid men fortfarande av arbetsmarknadsskäl kan en kraftig ökning förmärkas från au- gusti 1966 till augusti 1968, nämligen med 45 procent eller med 13 200 personer till 42300. De gifta kvinnorna utgör mer än hälften av dessa deltidsarbetande. Denna kategori, de vanligen deltidsarbetande av arbetsmarknadsskäl, visar en nära nog trend-
Figur 4 Personer med deltids- genial arbete fördelade på orsak till 800 | | deltidsarbete augusti 1965——
I i maj 1970 700 STÄFA/_a?— _ Utjämnade värden, logaritmisk 600 | i i skala _ " Icke arbetsmarknadsskäl 500 400 300 200 100 90 80 70 Arbetsmorknadssköl eo / * —- i 50 ,._/ / Vanligen deltid , & ,r—"__-__sx 'I, "I» —___/ I,, 30 ___,,=:—___/ ,,,e'äxe/anllgcn hellld I *— zo ' ___—"*— / ,,, *** 15 _ "' % Källa: Arbetskraftsundersök- 1965 1966 1967 1966 1969 1970 ningarna.
mässig ökning.
De personer som arbetar mindre än 35 veckotimmar av andra skäl än arbetsmark- nadsskäl uppvisar en betydligt jämnare ut- veckling.
Antalet deltidsarbetande i framtiden
Med utgångspunkt i den kraftiga ökning av antalet förvärvsarbetande med 1—34 tim- mars arbetsvecka som ägt rum under senare år kan man förvänta en fortsatt ökning av
antalet även i framtiden. När det gäller gifta kvinnor, som för närvarande utgör ca 60 procent av totala antalet personer med en arbetstid på mindre än 35 veckotimmar, kan man räkna med en fortsatt kraftig ök- ning. Såsom tidigare nämnts har man kun- nat konstatera en trendmässig ökning under 1960-talet av antalet gifta deltidsarbetande kvinnor. Andelen deltidsarbetande av totala antalet förvärvsarbetande gifta kvinnor be- räknas emellertid ej förändras under den närmaste framtiden, utan ökningen av an-
talet deltidsarbetande går parallellt med den förväntade fortsatta ökningen av de gifta kvinnornas förvärvsverksamhet. I 1970 års långtidsutredning1 görs bedömningar av de relativa arbetskraftstalens utveckling. För de gifta kvinnornas del innebär dessa att år 1980 skulle ca 65 procent av de yngre kvin- norna, upp till 35 års ålder, vara i arbets- kraften, medan motsvarande andel idag upp— går till ca 55 procent. För kvinnorna i ål— dern 35—54 år är nu genomsnittligt ca 60 procent i arbetskraften och denna andel skulle öka till ca 70 procent år 1980. Så- som tidigare nämnts arbetar för närvarande knappt hälften av de förvärvsarbetande gifta kvinnorna mindre än 35 timmar i veckan. När det gäller män och ej gifta kvinnor är det däremot troligt att man i framtiden får en ökning av såväl antalet som andelen del- tidsarbetande. Andelen män med förvärvs- arbete 1—34 timmar i veckan uppvisar en svag ökning från år 1964 till år 1969. De icke gifta kvinnorna visar under samma pe— riod en påtaglig tendens till ökad andel del- tidsarbetande.
I 1970 års folkräkning kommer man att använda 20 timmar som en gräns för att av- skilja dem som har kortare förvärvsarbete. I den tidigare nämnda bilagan till 1970 års långtidsutredning har därför en motsvarande uppdelning gjorts. För perioden 1965—1969 ökar andelarna män och ej gifta kvinnor som arbetar mindre än 20 timmar per vecka, medan denna andel för de gifta kvinnorna ökar fram till år 1967 och minskar sedan något. För 1970—1980 antas andelen män i arbete 1—19 timmar öka med 1 procenten- het eller från 3,8 till 4,8 procent. För de gifta kvinnorna antas 1969 års nivå, dvs 22,3 procent, i stort sett bibehållas och för både 1975 och 1980 antas 22,5 procent ha ett deltidsarbete omfattande 1—19 timmar. För de ej gifta kvinnorna beräknas en ök- ningstakt på 0,6 procentenheter per år av andelen i arbete l—19 timmar, Vilket är sam- ma takt som genomsnittligt rådde under pe- rioden 1965—1969.
1 Arbetskraftsresurserna 1965—1990. Bilaga 1 till 1970 års långtidsutredning. SOU1971:8.
4. Rörligheten ut och in i arbetskraften
Under de senaste åren har det gjorts några undersökningar som på olika sätt belyser rörligheten mellan de två grupperna perso- ner i arbetskraften och personer ej i ar— betskraften. I samband med de vanliga ar- betskraftsundersökningarna i februari har man också frågat intervjupersonerna om hur mycket de arbetat under hela det ny- ligen gångna året. Resultatet från sådana undersökningar föreligger för åren 1966, 1967 och 1968.
Enligt dessa undersökningar har 4,4 år 4,3 milj personer varit på arbetsmarknaden någon gång under året och ca 3,1 a 3,3 milj av dessa har varit på arbetsmarknaden i 50 till 52 veckor, dvs hela året. De regul- jära arbetskraftsundersökningarna, som be- lyser situationen under en viss vecka, visar
att genomsnittligt per vecka under dessa år fanns en 3,8 milj personer på arbetsmarkna- den. Se tabell 14. Diskrepansen mellan dessa siffror antyder således att det finns en be- tydande rörlighet ut och in på arbetsmark- naden. I figur 5 illustreras dessa siffror, där resultaten från de enskilda reguljära arbets- kraftsundersökningarna angivits. Den sä- songvariation i antalet personer i arbetskraf- ten som finns och som tidigare påpekats an- tyds i figuren. Den framkommer emellertid inte lika tydligt här eftersom figurens ob- servationer gäller för åren 1966—1968, då endast fyra undersökningar gjordes per år. Man ser dock att det enligt augustiundersök- ningarna är fler personer i arbetskraften än vid de övriga mätningarna. Tillskott under augusti kommer från ungdomarna och be-
Tabell 14 Antal personer i arbetskraften 14—74 år i genomsnitt per vecka under året respektive någon gång under året samt därav i 50—52 veckor med fördelning på män och kvinnor åren 1966—1968 Någon gång under året Per vecka Relationstal årsgenomsnitt Totalt Därav 50—52 v % l 2 3 3:1 2:1 Män 1966 2 388 500 2 614 900 2 057 900 86,2 109,5 1967 2 379 500 2 562 000 2 088 700 87,8 107,7 1968 2 385 300 2 583 800 2 122 800 89,0 108,3 Kvinnor 1966 1 431 700 1 772 700 1 030 900 72,0 123,8 1967 1 422 600 1 691 200 1 094 100 76,9 118,9 1968 1 464 800 1 796 200 1 188 800 81,2 122,6 Totalt 1966 3 820 200 4 387 600 3 088 800 80,9 114,9 1967 3 802 100 4 253 200 3 182 800 83,7 111,9 1968 3 850100 4 379 900 3 311 600 86,0 113,8
Källor: Arbetskraftsundersökningarna, Meddelande från utredningsbyrån 197016 (AMS).
Figur 5 Antal personer i arbetskraften i genomsnitt per vecka enligt arbetskraftsundersökningarna åren 1966—1968 respektive någon gång under året samt därav i 50—52 veckor åren 1966—1968 med fördelning på män och kvinnor
ar
IA
.a U'! _. __.._.|______._'__._
.— O . __ __| ___
.0 Ul— .
Någon gång under året
— — — — 50—52 veckor
Källa: Se tabell 14
står av studerande som arbetar tillfälligtvis. För kvinnorna förefaller tillskottet att vara mindre, men en uppdelning på civilstånd visar, som påpekats tidigare, att antalet gifta kvinnor i arbetskraften sjunker under som— maren och att antalet ej gifta ökar. Resultaten från de tre undersökningarna över antalet personer som varit på arbets- marknaden någon gång under året visar en tendens till ökning av den andel som är mer stadigvarande knuten till arbetsmarknaden. Det är speciellt märkbart för kvinnornas del. Under år 1966 var 58 procent av de kvinnor, som varit på arbetsmarknaden nå- gon gång, i arbetskraften 50—52 veckor, dvs under i stort sett hela året. Motsvarande tal för år 1968 var 66 procent. Detta för- hållande avspeglas också i det relationstal som bildats i tabell 14 mellan å ena sidan det antal personer som varit på arbetsmark— naden i 50—52 veckor och å andra sidan det genomsnitt som bildats från de reguljära un- dersökningarna, som då avser antalet per-
soner i arbetskraften per vecka. Man fin- ner också att det antal personer som är i ar- betskraften endast en del av året förefaller att vara beroende av konjunkturerna. Jäm- fört med år 1966 minskade antalet personer som var i arbetskraften endast en del av året under konjunktursvackan år 1967 med 18 procent, och sedan bibehölls den upp— nådda nivån under år 1968. Antalet perso- ner som var på arbetsmarknaden under hela året ökade mellan år 1966 och år 1967 med 3 procent och mellan år 1967 och år 1968 med 4 procent.
I den grupp som varit på arbetsmarkna- den 1—49 veckor återfinns både de som trätt in i arbetskraften och de som lämnat den efter ett stadigvarande arbete, men också de som arbetat tillfälligtvis någon kortare tid. I tabell 15 lämnas material från under- sökningen år 1968, som visar köns- och ål- dersfördelning för de personer som varit på arbetsmarknaden minst en vecka även med fördelning på tid i arbetskraften. Den
Tabell 15 Personer i arbetskraften i februari 1969, minst en vecka under 1968 med fördelning på dem som varit i arbetskraften hela året (50—52 veckor) respektive del av året (1—49 veckor) samt arbetskraftens bruttoförändringar mellan hösten 1967 och 1968 fördelade på ålder och kön Bruttoförändr i ar- betskraften hösten I arbets- I arbetskraften minst en vecka under 1968 1967/hösten 1968 kraften febr 1969 50—52 veckor 1—49 veckor Summa Avgång Tillskott Antal Antal % Antal % Antal Antal Antal Män 14—24 385 000 254 000 46,7 289 600 53,3 543 600 46 300 79 600 25—44 951 400 893 200 92,0 77 800 8,0 971 000 18 400 19 300 45——64 920 500 886 000 94,9 47 600 5,1 933 600 25 800 11 500 65—74 102 700 89 600 66,1 46 000 33,9 135 600 41 9001 12 7001 Summa 2 359 600 2 122 800 82,2 461 000 17,9 2 583 800 132 400 123 100 Kvinnor 14—24 318 700 220 900 46,8 250 900 53,3 471 800 54 600 81 000 25—44 600 300 460 500 69,0 207 200 31,0 667 700 62 800 88 800 45—64 535 800 475 200 78,6 129 700 21,4 604 900 61 200 49 900 65—74 35 700 32 200 62,2 19 600 37,8 51 800 17 9001 7 2001 Summa 1 490 500 1 188 800 66,2 607 300 33,8 1 796 200 196 500 226 900 Summa män och kvinnor 3 850 100 3 311 600 75,6 1 068 300 24,4 4 379 900 328 900 350 000
1 Åldersklassen avser 65 år och däröver.
Källor: Arbetskraftsundersökningen febr 1969. 1970:6 (AMS).
andel som varit i arbetskraften endast en del av året varierar naturligt nog med ål— dern. Den högsta andelen återfinns bland de yngre. Det bör observeras att denna höga andel inte bara beror på att det kommer ett stort tillskott till arbetskraften från de yngre. Andra undersökningar har gjorts som just visar hur stora strömmarna till och från ar- betskraften kan uppskattas vara. Material härtill har erhållits genom 5 k samkömingar av de utvidgade höstundersökningarna dels för åren 1966 och 1967, dels för åren 1967 och 1968. För de gemensamma urvalsde- larna i dessa undersökningar har svaren vid de två undersökningstillfällena jämförts. Vis- sa av resultaten från samkömingen hösten 1967 och hösten 1968 har sammanställts i tabell 15. Här framgår att det är relativt många ungdomar som också lämnar arbets— kraften. För de unga männens del skall det observeras att huvudparten av dem som lämnar arbetskraften troligen inte gör det
Meddelande från utredningsbyrån 196925 och
för värnpliktstjänstgöring. Man fann näm- ligen från motsvarande undersökning hös- ten 1966/ hösten 1967 att 65 procent av dem som gjorde sin värnplikt under år 1967 och som varit i arbetskraften år 1966 under år 1967 hänförts till frånvarande från arbete. Samma undersökning visade att det fanns relativt stora strömmar mellan studerande och personer i arbetskraften. För männens del lämnade 32700 personer arbetskraften för studier, och 68 800 kom till arbetskraf- ten från studier. För kvinnorna var mot- svarande siffror 26 400 och 62 700. Huvud- parten av dessa var unga. Eftersom arbets- marknadsläget var relativt pressat under år 1967 behöver dessa siffror inte vara helt representativa för förändringarna mellan åren 1967 och 1968. En motsvarande upp- delning av materialet presenterades dock inte då. De totala strömmarnas storlek för de unga antyder dock att förhållandena då var relativt likartade.
För att få en överslagsmässig bedömning av hur många personer som är relativt nya på arbetsmarknaden av dem som är i arbets— kraften vid ett visst tillfälle görs följande jämförelser. Antag att samtliga personer som var i arbetskraften 50—52 veckor dvs hela året under år 1968 står kvar i arbets- kraften februari 1969. Skillnaden mellan dessa två tal skulle då i princip ge en mi- nimiskattning av antalet personer som till- kommit under år 1968 eller fram till feb— ruari 1969, en del av dessa kan i sin tur arbeta endast tillfälligt.
För männens del var 2359 600 perso- ner i arbetskraften i februari 1969 och 2122800 hade varit på arbetsmarknaden under hela året 1968. Tillskottet skulle där- med vara 236 800. En närmare granskning av denna kalkyl för de olika åldersgrup- perna visar dock ett förvånansvärt högt tal för den yngsta gruppen. Det är emellertid så att de som i de reguljära arbetskraftsunder- sökningarna brukar hänföras till frånvaran- de från arbete på grund av värnplikt, dvs personer som har kvar sin anställning under värnpliktstjänstgöringen, i helårsundersök- ningen inte hänförts till arbetskraften un- der 50—52 veckor. Dessa brukar uppgå till ca 30000. Därmed skulle ca 200000 av de män som var i arbetskraften februari 1969 ha tillkommit under år 1968. Att den— na kalkyl ger ett nära dubbelt så stort tal för tillskott som samkörningen 1967/1968 gav måste tolkas så att i kalkylen har fångats även de som är tillfälligt på arbetsmarkna— den.
I februari 1969 fanns det 1 490 500 kvin- nor i arbetskraften och under 1968 var 1 188 800 kvinnor på arbetsmarknaden hela året. Därmed skulle minst ca 300 000 kvin- nor ha tillkommit under 1968 och fram till februari 1969. Enligt samkörningen från materialet 1967/1968 tillfördes arbetskraf- ten ca 230000 kvinnor, men samma reso- nemang gäller även här att de som är till- fälligt på arbetsmarknaden fångats vid jäm- förelsen.
Det bör kanske påpekas att man inte ge— nom att jämföra de olika materialen kan särskilja å ena sidan dem som tillförts arbets-
marknaden som mer stadigvarande arbets- kraft och å den andra de tillfälliga. De upp- skattningar av tillskottet som erhållits ge- nom samkörningama kan ju i sin tur även innehålla dem som arbetar tillfälligt.
Även i helårsundersökningarna skiljer man ut olika statusgrupper, såsom syssel- satta och arbetslösa. I dessa fall kan emel- lertid samma individ hänföras till flera grup- per eftersom han självklart i de flesta fall är arbetslös endast en del av året.
I nedanstående tablå anges återigen an- talet personer som varit i arbetskraften nå- gon gång under år 1968 med fördelning på antal veckor samt de som varit sysselsatta under året och även de med fördelning på veckor.
50—52 1—49 Summa veckor veckor Personer i arbetskraften 3 311 600 1 068 300 4 379 900 Sysselsatta 3 100 900 1 236 500 4 338 900
Totalt redovisas enligt undersökningen att 353 500 personer varit arbetslösa nå- gon gång under året.1 Av dessa hade 45 200 inte haft något arbete under året, därav skillnaden mellan totalantalet personer i ar- betskraften och antalet sysselsatta. Att an- talet personer som varit i arbetskraften 50— 52 veckor överstiger antalet sysselsatta un- der samma tidrymd beror på att de åter- stående varit arbetslösa några veckor under året och således hänförs till dem som va- rit sysselsatta i 1—49 veckor.
1 Meddelanden från utredningsbyrån 197023 (AMS).
5. Arbetslösheten enligt olika statistikkällor
Presentation av statistikkällorna
Två statistiska huvudkällor lämnar material för belysning av arbetslösheten, nämligen arbetskraftsundersökningarna samt den av arbetsmarknadsstyrelsen insamlade statisti— ken över de vid arbetsförmedlingen registre— rade arbetslösa.
I arbetskraftsundersökningarna tillfrågas intervjupersonerna om de varit arbetssökan- de under mätveckan. Intervjupersonen be- höver emellertid inte ha vidtagit någon åt— gärd just under mätveckan för att få ett arbete. Han kan således tex ha varit på arbetsförmedlingen tidigare och avvakta ett svar därifrån. En sådan åtgärd för att få ett arbete får emellertid inte ligga längre tillbaka i tiden än 60 dagar närmast före sista dagen i mätveckan. Det kan också påpekas att tex studerande som söker ar- bete som de önskar tillträda när studierna avslutats inte räknas som arbetssökande.
När arbetsförmedlingarna en dag i mit- ten av varje månad gör sin statistik över de arbetslösa så räknas de som varit ar- betslösa räkningsdagen och som haft kon- takt med arbetsförmedlingen under den vecka som räkningsdagen infaller.
Dessa två statistikkällor ger olika siffror för arbetslösheten, vilket kan verka förbryl- lande. Vid en närmare analys av de båda statistikkällorna finner man emellertid att det finns både likheter och olikheter dem emellan och olikheterna i sin tur ger också
en viss information om arbetslöshetens ka- raktär och omfattning.
Detta avsnitt inleds med uppgifter om arbetslösheten under år 1970 enligt dessa två källor. Därefter presenteras även tids- serier över arbetslöshetens förändringar.
Figur 6 Arbetslösa enligt arbetskraftsundersök- ningarna (AKU) respektive registrerade vid arbetsförmedlingen (Af) under år 1970
Tuscnfal 80
SOr
40—
30—
Figur 7 Arbetslösa enligt arbetskraftsundersökningarna under år 1970 fördelade på män och kvinnor samt personer som sökt arbete genom arbetsförmedlingen (Af) respektive övriga
Tusenlal
& I I | I I | | I | I | | | | | | I | I | | | I I
,,O _ Mört Kvin nor _
30 - r—SAHTLIGAX _
X" 'x ,iSökl arbete . 20 _ xx / genom of N x — lx 4,2'xxxf_// xx /,x / XX
__ _ _'_-'X i, " ' ”":_ vx-" xx——_/// , _, X
10 - ----------- __ --------- ___/Ovriga """ — ._ _____ — I I | | | | | | | | | I J | | | | | | | | | 1 | J F M A " J J A 5 O N D J F 11 A 11 J J A 5 0 N D
Arbetslösheten under år 1970
Jämförelsen mellan de två statistikkällorna kan inledas med ett diagram, figur 6, som visar totalantalet arbetslösa varje månad un— der år 1970 dels enligt arbetskraftsunder- sökningarna, dels enligt arbetsmarknadssty- relsens statistik över de vid arbetsförmed- lingama registrerade arbetslösa.
För det första finner man — väl inte oväntat — att antalet arbetslösa enligt ar- betskraftsundersökningarna ligger på en högre nivå än det antal som registrerats som arbetslösa vid arbetsförrnedlingarna. Års- medeltalet arbetslösa enligt arbetskraftsun- dersökningama år 1970 var 59 100, medan genomsnittet för den registrerade arbetslös- heten var 36 500, således endast ca 60 pro- cent av det antal som arbetskraftsundersök- ningarna redovisar.
Totalantalet arbetslösa i statistikkällorna skiljer sig alltså åt relativt avsevärt, men däremot finns det stora likheter i föränd- ringen under året. Detta gäller i synnerhet under det första halvåret. Under det andra halvåret stiger emellertid arbetslöshetssiff— roma enligt arbetskraftsundersökningarna kraftigt redan under höstmånaderna medan den registrerade arbetslösheten bibehålls på nivån strax under 30000 personer för att öka starkt först under november och de- cember.
Vid ett studium av de mer detaljerade
uppgifterna om arbetslösheten, med fördel- ningar på bla kön och ålder, vilka som är arbetslöshetsförsäkrade mm, framgår det emellertid tydligare på vilka punkter mate— rialen skiljer sig åt.
Först presenteras två diagram, figur 7 och 8, som belyser några detaljer om de arbetslösa enligt arbetskraftsundersökning- ama. När man nu analyserar ett mer diffe- rentierat material som bygger på en urvals- undersökning så kommer slumpfelen att spe- la en, relativt sett, större roll och det blir svårare att göra generaliseringar.
Man finner emellertid för det första att antalet arbetslösa både män och kvinnor minskar under det första halvåret 1970. Minskningen för männens del är relativt sett starkast. Männen förefaller att ha en säsongmässigt starkare vinterarbetslöshet än kvinnorna. Männen visar en svag uppgång mellan april och maj som är koncentrerad till åldersgruppen 20—24 år. Det är väl troligt att man här återfinner dem som nyligen gjort sin värnplikt och som ännu inte fått arbete. Vid nästa mättillfälle, i ju- ni, är denna åldersgrupps arbetslöshet åter- igen nere på mer »normal» nivå. Den uppgång som kan noteras för kvinnorna i april har däremot inte samma systematiska karaktär utan är mer spridd över åldrarna.
Den starka uppgången i antalet arbetslö- sa under höstmånaderna är starkt koncentre-
Figur 8 Arbetslösa enligt arbetskraftsundersökningarna under år 1970 fördelade på män och kvinnor samt arbetslöshetsförsäkrade respektive ej försäkrade Tuseniol 50||lTllllllll
20—
| | | | | l l 1 l 1 JFHANJJASOND rad till kvinnorna. En analys av arbetslös- heten enligt de tidigare fyra arbetskraftsun- dersökningarna per år visade att dels ung- domar, dels gifta kvinnor uppvisade en hög- re arbetslöshet i augustiundersökningarna1 än under året som genomsnitt. Man finner för höstmånaderna under år 1970 för kvin- nornas del att antalet arbetslösa yngre kvin— nor (upp till 24 år) ligger på ett genom- snitt av 14 700 personer under augusti, sep— tember och november men sjunker sedan till genomsnittligt 9 800 för oktober, no- vember och december. Liknande förlopp har arbetslösheten även för de kvinnor som är äldre än 25 år, men den tidiga höstens arbetslöshet är dock inte lika accentuerad. En förklaring för kvinnornas del till denna utveckling under hösten kan vara att kvin- norna har en större rörlighet ut och in i arbetskraften än männen vilket belysts med flera material i det föregående. Många kvin- nor lämnar arbetsmarknaden under som- marmånaderna och söker nytt arbete un- der hösten.
Man finner vidare att större delen av de arbetslösa både bland män och kvinnor sökt arbete genom arbetsförmedling. Som ett genomsnitt för året gäller att 67 procent av de arbetslösa männen och 61 procent av de arbetslösa kvinnorna sökt arbete genom arbetsförmedlingen. Ytterligare kan poäng- teras att antalet arbetslösa män som ej sökt arbete genom förmedlingen har en mer
jämn utveckling under året än de som sökt arbete genom förmedlingen.
Materialet i arbetskraftsundersökningarna kan också fördelas på dem som är arbets- löshetsförsäkrade respektive ej försäkrade, vilket gjorts i figur 8. Av de arbetslösa männen var i genomsnitt 49 procent försäk— rade och av kvinnorna 19 procent. De ej försäkrade arbetslösa männen visar en re- lativt jämn utveckling under året, men i maj märks en uppgång. Denna uppgång kan eventuellt hänga samman med den hög- re arbetslösheten som de yngre männen ha- de under maj, Vilken tolkades gälla värn- pliktiga som ännu inte fått arbete. Då det inte finns tabeller över de arbetslösa ej för- säkrades åldersfördelning kan hypotesen ej bekräftas utan specialbearbetningar.
För de arbetslösa försäkrade männen framgår dock tydligt minskningen under det första halvåret 1970, varefter arbetslöshe— ten för deras del ligger på en nivå omkring 10 000 personer fram till november, då en ökning sätter in till drygt 15000 och till nära 17 000 under december. De arbetslö- sa försäkrade kvinnorna förefaller däremot att ha en mer jämn utveckling under året, men deras antal är så ringa att några säkra omdömen inte kan göras.
Även de vid arbetsförmedlingen registre— rade arbetslösa kan presenteras med en upp—
1 Stödformer för arbetslösa äldre arbetstaga- re, sid 156 (SOU 1967:62).
Figur 9 Arbetslösa registrerade vid arbetsförmedlingen under år 1970 fördelade på män och kvinnor samt arbetslöshetsförsäkrade respektive ej försäkrade
Tusenfal
50 | | | | | I | | I | | |
20—
I | | | l | | I | l [
""""""""""""""""" in försäkrade __———————____ ______————_
l l l _| I I I I | l l
JFHAHJJAS-OND
delning på män och kvinnor samt arbetslös- hetsförsäkrade respektive ej försäkrade un— der år 1970. Detta görs i figur 9. Vad gäl- ler den registrerade arbetslösheten finner man för det första att de försäkrade helt dominerar. Som ett genomsnitt för år 1970 gäller att 84 procent av de män som var anmälda som arbetslösa vid förmedlingarna var arbetslöshetsförsäkrade och 73 pro- cent av kvinnorna. Antalet ej försäkrade ar- betslösa förändras mycket litet under året. De arbetslösa försäkrade männen registre- rade vid arbetsförmedlingen visar en mar- kant minskning under det första halvåret 1970 medan de försäkrade arbetslösa kvin- norna ligger på samma nivå — ca 7 000 per-
JFHANJJASOND
soner —, med undantag av sommarmånader— na, från årets början ända fram till oktober. För både män och kvinnor sätter sedan en ökning in under årets sista månader. Den registrerade arbetslösheten för de försäkra— de männen ökar med 52 procent från ok- tober till november och med ytterligare 21 procent sedan till december. För de för— säkrade kvinnorna är ökningarna under des- sa månader dock svagare, 17 procent re— spektive 6.
Av beskrivningarna av arbetslöshetens förändringar under år 1970 enligt de två källorna framgår att det finns vissa gemen- samma drag i dem, vilket främst gäller de försäkrade arbetslösa, men även för dessa
Tabell 16 Arbetslösa enligt arbetskraftsundersökningarna (AKU) respektive registrerade vid arbetsförmedlingen(Af) under år 1970 (årsmedeltal) fördelade på olika kategorier
Sökt arbete % av Arbetslös- % av Samtliga gm Af samtl hetsförsäkr samtl Enligt AKU: Mån 31 800 21 400 67,3 15 600 49,1 Kvinnor 27 400 16 800 61,3 5 200 19,0 Summa 59 100 38 200 65,6 20 800 35,2 Därav försäkrade 16 100 ej försäkrade 22 100 Samt- Arbetslös- % av liga hetsförsäkr samtl Registrerade vid Af: Mån 26 669 22 351 83,8 Kvinnor 9 842 7 161 72,8 Summa 36 511 29 512 80,8 34 SOU 1971: 43
Figur 10 Arbetslöshetsförsäkrade arbetslösa registrerade vid arbetsförmedlingen (Af) re- spektive enligt arbetskraftsundersökningarna (AKU) under år 1970 Logaritmisk skala
zoooo
10000
i.....
J F P1 A 11 J ___..- Registrerade vid d'
)( Reg vid af,arbetslösa mer än 1vccka
AKU, samlligo ———— AKU, sökl genom of
1||||1 JASOND
finns det vissa skillnader, som bör disku— teras.
För att underlätta den direkta jämförel— sen presenteras medeltalet arbetslösa under 1970 enligt de två källorna i tabell 16.
För det första torde en del av förkla- ringen till skillnaden i totalantalet arbetslö- sa, vars utveckling under år 1970 återgi- vits i figur 6, vara den att många ar- betslösa enligt arbetskraftsundersökningarna inte sökt arbete genom arbetsförmedlingar- na. Som ett genomsnitt för år 1970 gäller att 20900 arbetslösa sökt arbete på annat sätt. Totalt har 38 200 uppgivit sig söka ar- bete på förmedlingarna och den vid ar- betsförmedlingarna registrerade arbetslös- heten omfattade 36 500 personer. Detta fö— refaller att vara en god överensstämmelse, men vid detaljstudium anger arbetskrafts- undersökningarna att 20 800 av de arbets- lösa var försäkrade och därav skulle endast 16 100 ha sökt arbete genom arbetsförmed- lingen. Enligt arbetsmarknadsstyrelsens sta- tistik däremot skulle det ha funnits 29 500 försäkrade arbetslösa registrerade vid ar- betsförmedlingarna i genomsnitt för året.
På denna punkt redovisar således arbets- kraftsundersökningarna ett lägre antal ar- betslösa.
Om de två källornas uppgifter om de försäkrade arbetslösa ställs samman i ett diagram, underlättas den fortsatta diskus— sionen, se figur 10. Diagrammet har ritats i logaritmisk skala, varigenom likheterna i förändringen mellan de olika serierna fram- går tydligare.
För det första kan man dock fråga var- för det finns fler arbetslösa försäkrade re- gistrerade vid arbetsförmedlingarna än som uppger sig vara arbetslösa i arbetskraftsun- dersökningarna. Förklaringar härtill är bla av rent mätteknisk art. Som nämnts tidi- gare avser arbetskraftsundersökningarna att kartlägga vilka som är i arbetskraften och av dessa vilka som är sysselsatta eller ar- betslösa under en vecka. Man hänför där- vid en individ endast till en av dessa sk statusgrupper. Detta innebär då att en in— divid som mister sitt arbete under mätvec- kan hänförs till de sysselsatta. Likaså hän- för man dem som påbörjar ett arbete någon dag fram i veckan också till de sysselsat- ta. Den som registreras som arbetslös räk- ningsdagen vid arbetsförmedlingarna behö— ver i princip endast vara arbetslös denna dag eller en kort del av veckan.
För att få underlag för en mer korrekt jämförelse bör i första hand frånräknas de som varit arbetslösa mindre än en vecka i den registrerade arbetslösheten. Detta kan dock bara göras vid de fyra tillfällen om året — i mars, juni, september och december — då arbetsförmedlingarna också tar in upp— gifterna om arbetslöshetens längd. De fyra kryssmarkeringarna i figur 10 anger antalet arbetslöshetsförsäkrade arbetslösa som re- gistrerats vid förmedlingarna och som varit arbetslösa mer än en vecka.
I tabell 17 har en sammanställning gjorts över det material som finns över arbetslös- hetstidens längd för de försäkrade arbets— lösa. Av materialet framgår att dras de bort som varit arbetslösa mindre än en vecka, så minskar skillnaden i antalet ar- betslösa enligt de två källorna från 8 800 till 3 600 som ett genomsnitt för de fyra mättillfällena. Genom den kvot som bil-
Tabell 17 Arbetslöshetsförsäkrade arbetslösa enligt arbetskraftsundersökningarna (AKU) respektive registrerade vid arbetsförmedlingen (Af) fördelade på arbetslöshetstidens längd vissa månader år 1970
Antal veckor
Därav mer
——1 1—2 3—4 5—8 9—12 13—26 27— Summa än 1 vecka
Mars AKU —— 3 200 4 200 3 800 5 100 6 000 3 200 25 500 25 500 Af 5 931 2 941 4 310 6 370 5 837 6 898 4 697 36 986 31055
AKU/Af 1,1 1,0 0,6 0,9 0,9 0,7 0,7 0,8 Juni AKU —— 2 500 1 400 1 800 1 500 700 5 600 13 500 13 500 Af 3 511 1665 1 756 2 584 2 076 2 834 4109 18 535 15 024
AKU/Af 1,5 0,8 0,7 0,7 0,3 1,4 0,7 0,9 Sept AKU —— 2 800 2 500 2 800 1 000 2 100 3 300 14 500 14 500 Af 3 554 2 383 2 301 3 300 2 324 2 760 3 744 20 366 16 812
AKU/Af 1,2 1,1 0,8 0,4 0,7 0,9 0,7 0,9 Dec AKU — 6 000 5 800 5 100 1 700 2 500 2 400 23 600 23 600 Af 7 610 4 369 5 048 6 807 3 895 4 255 4 382 36 366 28 756
AKU/Af 1,4 1,2 0,8 0,4 0,6 0,5 0,6 0,8
dats mellan observationerna för arbetslös- hetstidens längd framgår även vissa syste- matiska skillnader.
Arbetskraftsundersökningarnas material visar regelmässigt ett något högre antal som varit arbetslösa i 1—2 veckor än arbetsför- medlingsstatistiken. Det är emellertid svårt att få materialen helt exakt jämförbara med avseende på tidsindelningen. Det finns näm- ligen vissa mättekniska olikheter vid klassi- ficeringen av arbetslöshetstider som varat delar av en vecka. Dessa olikheter betyder kvantitativt förmodligen mest vid de korta arbetslöshetstiderna.
Överensstärnmelsen kan sägas vara ge- nomsnittligt sett frapperande god vad gäl- ler de arbetslösa i intervallet tre till fyra veckor, men sedan kommer en underskatt- ning i arbetskraftsundersökningarnas obser- vationer för den arbetslöshet som är fem veckor och längre.
Det finns emellertid ytterligare en diskre- pans mellan de två materialen som fram- kommer när man studerar de arbetslösa efter ålder och som nog förklarar en stör- re del av den påtalade skillnaden. I tabell 18, som visar de arbetslösa efter kön och ålder enligt de två källorna genomsnittligt för år 1970, där dock arbetskraftsundersök- ningarnas material inte kan fördelas på för- säkrade respektive ej försäkrade, framkom- mer vad som förefaller vara underskatt— ningar av de äldre arbetslösa i arbetskrafts-
undersökningarna.
Också en analys av de arbetslösa efter ålder enligt de två källorna försvåras av en mätteknisk skillnad som är mest stö— rande just för de äldre. I arbetskraftsunder- sökningarna görs bearbetningarna efter in— tervjupersonernas faktiska ålder vid mättill- fället. I arbetsförmedlingsstatistiken däremot avses med åldersangivelsen den ålder som den arbetslöse har vid början av året. Det— ta innebär, för att ta 67-årsangivelsen som exempel, att i början av året ansluter sig denna väl till den faktiska åldern. I slutet av året är dock merparten av de personer som hänförts till denna åldersklass i själva verket 68 år. Arbetsförmedlingsstatistikens årsgenomsnitt för antalet arbetslösa 67 år och äldre är, när man närmare granskar förändringarna under året, en underskatt- ning av antalet arbetslösa som är 67 år och äldre. I motsvarande grad är den närmast undre åldersklassen, 60—66 år, en över- skattning. Uppskattningsvis var antalet re- gistrerade arbetslösa med den faktiska ål- dern 67 år och däröver i medeltal ca 2 000 i stället för något över 1000 som anges i tabell 18. Den äldsta åldersklassens arbets- lösa visar sig alltså ha en större underskatt- ning i arbetskraftsundersökningarna än som tabellen visar. Flertalet av dessa personer är som syns arbetslöshetsförsäkrade och tor- de tillhöra den kategori pensionärer som »stämplar ut» ur arbetslöshetskassorna.
Tabell 18 Arbetslösa enligt arbetskraftsundersökningarna (AKU) respektive registrerade vid arbetsförmedlingen (Af) under år 1970 (årsmedeltal) fördelade på kön och ålder
Män Kvinnor Reg vid Af Reg vid Af Kvot Kvot Försäkr Ej Summa AKU/ Försäkr Ej Summa AKU/ Ålder AKU försäkr Af AKU försäkr Af -——24 9 600 1 750 876 2 626 3,7 10 700 845 844 1 689 6,3 25—34 5 400 2 342 359 2 701 2,0 6 100 760 286 1 046 6,1 35—44 3 300 2 421 259 2 680 1,2 3 500 958 222 1 180 2,9 45—54 4 600 3 671 285 3 956 1,2 3 300 1 525 214 1 739 1,9 55—59 2 800 2 732 357 3 089 0,9 1 400 953 234 1 187 1,2 60—66 5 600 8 407 2 174 10 581 0,5 2 300 2 052 880 2 932 0,8 67— 400 1 027 8 1 035 0,4 _— 67 1 68 —— Summa 31 800 22 351 4 318 26 669 1 2 27 400 7 161 2 681 9 842 2,8
Här finns således nära 2000 personer yt- terligare som arbetskraftsundersökningarna inte fångar.
Vad gäller jämförelsen för den närmast yngre gruppen, 60—66-åringarna, så visar arbetskraftsundersökningarna, trots att den skall minskas med ca 1 000 personer, fort- farande en markant underskattning. Detta torde sammanhänga med de nya stödfor— mer som nu finns för de äldre arbetslö- sa. Det är troligt att de som gått arbetslösa långa tider vid en intervju av arbetskrafts- undersökningamas typ inte längre upplever sig vara arbetssökande. Ett ytterligare stöd för riktigheten av denna hypotes redovisas när tidsserier över de arbetslösa enligt de två källorna presenteras längre fram.
I figur 10 presenterades också observa- tioner över arbetslösa försäkrade enligt ar- betskraftsundersökningarna som uppgivit sig ha sökt arbete genom arbetsförmedlingen. Detta antal är genomsnittligt för år 1970 4700 personer lägre än totalantalet arbets- lösa försäkrade enligt samma källa (se ta- bell 16), och därmed avsevärt lägre än den vid förmedlingarna registrerade arbetslöshe- ten. Flertalet av dessa hör till en övrig- grupp vad gäller sättet att söka arbete. Till denna övrig-grupp förs bl a de som permit- terats utan lön och således avvaktar att få återgå till arbetet och de som erhållit en anställning som de dock ännu inte tillträtt. Dessa söker således formellt sett inte ar- bete under mätveckan genom förmedlingen. De är däremot registrerade som arbetslösa
vid förmedlingarna.
Denna jämförelse vad gäller nivåskatt- ningarna eller totalantalet arbetslösa för- säkrade visar sammanfattningsvis att det finns direkt belägg för några poster i den skillnad, 8 700 personer (29 500 registrera- de arbetslösa och 20 800 enligt arbetskrafts- undersökningarna), som de två källorna uppvisar för år 1970. Om antalet registre- rade arbetslösa med en arbetslöshetstid som understiger en vecka enligt de fyra mätning- arna vid arbetsförmedlingarna är representa- tiva för hela året så framkommer en skillnad på genomsnittligt ca 5 000. Vidare har 1 500 år 2000 personer som är 67 år och äldre, och som inte uppgett sig vara arbetssökande i arbetskraftsundersökningarna registrerats som arbetslösa. Kvar står en nettoskillnad på 1 700 ä 2 200 personer. I denna skillnad återfinns således enligt argumentationen ovan dels de som fått ett arbete under veckan, dels äldre långtidsarbetslösa.
Hittills har ingenting nämnts om föränd- ringarna under året vid den direkta jämfö— relsen. Det framgår emellertid tydligt av diagrammet (figur 10) att överensstämmel- sen i detta avseende får sägas vara mycket god. Det finns visserligen en del mindre »hack» i kurvan för de arbetslösa enligt ar— betskraftsundersökningarna, men dessa tor- de ligga inom slumpfelsmarginalema. En an- märkning kan dock göras med anledning av den ökning av arbetslösheten mellan ja— nuari och februari enligt arbetsförmedlings- statistiken som inte återfinns i arbetskrafts—
undersökningarna. Som regel fördelas nu- mera urvalet i arbetskraftsundersökningarna på två veckor, och bearbetningen avser ett genomsnitt av dessa två veckor. Under vin- tern, och kanske då i synnerhet i februari, spelar relativt tillfälliga väderstörningar en stor roll för arbetslöshetens omfattning. Med arbetskraftsundersökningarnas metod får man en utjämning av sådana effekter. Därtill kan påpekas att inte heller den kort- variga arbetslösheten fångas i arbetskrafts- undersökningarna.
Slutsatsen blir för de försäkrade arbets- lösas del att de två källorna ger nära nog samstämmig information vad gäller total- nivån, om man tar hänsyn till de mättek- niska skillnaderna, och en mycket god över- ensstämmelse vad gäller förändringarna må- nad för månad, om man beaktar att ar— betskraftsundersökningarnas observationer, som bygger på en urvalsundersökning, är behäftade med slumpfel. Man kan nog till- foga det omdömet att trots att arbetskrafts- undersökningarna bygger på ett urval så är informationen god även när det gäller detaljer som tex fördelningen på arbets— löshetstidens längd. Man kan dock inte all- tid utifrån ett så nedbrutet material få en säkerställd information om eventuella för- ändringar utifrån några enstaka observatio- ner.
Så är turen då kommen till att diskutera de ej försäkrade arbetslösa enligt de två källorna. I tabell 16 angavs att, enligt ar- betskraftsundersökningarna, 22 100 perso- ner i genomsnitt per vecka som ej var med- lemmar i arbetslöshetskassa hade sökt arbete på arbetsförmedlingen under år 1970. Enligt arbetsmarknadsstyrelsens statistik fanns det emellertid endast 7 000 ej försäkrade regi— strerade som arbetslösa vid förmedlingarna. Med den nya typen av öppen förmedling, dit arbetssökande kommer för att orientera sig om arbetsutbudet i olika typer av platslistor och själv sedan tar kontakt med arbetsgi- varen, är det självklart att det finns många arbetslösa som inte blir registrerade hos förmedlingen. Huvudpartenav de ej för- säkrade arbetslösa som är registrerade vid arbetsförmedlingen uppbär stöd av något
slag. Som ett genomsnitt för tiden januari-— november 1970 gäller att 11 procent upp- bär kommunalt kontantunderstöd och 47 procent omställningsbidrag, dvs det nya stö- det för äldre som ej är arbetslöshetsförsäk- rade.1 Många av de ej försäkrade arbetslö- sa enligt arbetskraftsundersökningarna kom- mer förmodligen att uppfylla kraven för den av KSA—utredningen föreslagna stödformen kontant arbetsmarknadsstöd. Ett av kraven blir att de skall hålla regelbunden kontakt med arbetsförmedlingen. Troligen kommer därmed den registrerade arbetslösheten att stiga avsevärt. Detta behöver således inte be— tyda att arbetslösheten i realiteten har ökat.
Avsnittet skall avslutas med några ytter- ligare data om arbetslösheten år 1970 från arbetskraftsundersökningarna som belyser arbetslöshetens omfattning och också ger ytterligare exempel på den information som dessa undersökningar ger.
I tabell 19 ges först några uppgifter om arbetslöshetstidens längd som ett genomsnitt för år 1970 där materialet fördelats på olika kategorier. Därav framgår att de ej försäk- rade arbetslösa har en väsentligt kortare ar- betslöshetstid än de försäkrade. Någon skill- nad föreligger inte mellan ej försäkrade män och ej försäkrade kvinnor. Detta fram- går tydligt när man studerar de samman- fattande måtten nedre kvartil, median re- spektive övre kvartil. Det bör kanske an- märkas att dessa mått beräknats på det klass- indelade materialet. Vid de längre arbets— löshetstiderna är som synes klassindelningen relativt grov, varför det kan finnas risk för att värdet för i synnerhet den övre kvar- tilen kan ha blivit överskattat. Man finner vidare att försäkrade kvinnorna har längre arbetslöshetstider än försäkrade män. Bak— grunden till detta kan vara den säsongar- betslöshet som männen drabbas av, som dock i allmänhet är av relativt sett kort— varigare karaktär.
Arbetslöshetstiderna för de försäkrade uppvisar en kraftigare variation under året än för de ej försäkrade, vilket kanske bäst belyses i ett diagram. I figur 1] har media-
1 Arbetsmarknadsstatistik, nr 4 B 1971 (utg av arbetsmarknadsstyrelsen).
Tabell ]9 Arbetslöshetstidens längd för olika kategorier av arbetslösa år 1970. Prooentuell fördelning samt undre kvartil, median och övre kvartil
Antal veckor
Undre Median Övre
52” 3—4 5—8 9—12 13—26 27-— Summa kvartil kvartil
Mån,
försäkrade 19,3 17,9 20,5 11,5 18,6 12,2 100 2,6 6,5 16,3 ej försäkrade 32,7 24,1 15,4 6,8 9,9 11,1 100 (2 3,4 9,8 Kvinnor,
försäkrade 15,4 17,3 15,4 9,6 19,2 23,1 100 3,1 8,8 24,6 ej försäkrade 33,0 24,4 17,6 8,1 10,4 6,8 100 (2 3,4 8,0 Båda könen,
samtliga 27,9 22,0 17,6 8,8 13,0 10,7 100 (2 4,0 11,4 försäkrade 18,3 17,8 19,2 11,1 18,3 14,9 100 2,8 6,9 18,6 ej försäkrade 33,1 24,0 16,7 7,6 10,2 8,6 100 (2 3,4 8,7
Källa: Arbetskraftsundersökningen årsmedeltal 1970.
nen för arbetslöshetstidens längd vid de oli- ka mättillfällena under år 1970 tecknats för försäkrade respektive ej försäkrade. Det framgår tydligt för de försäkrade arbetslösa hur arbetslöshetstiden successivt ökar kraf- tigt under första delen av året, samtidigt som antalet arbetslösa minskar (se figur 8). Bakom detta ligger att det sker en ganska ringa omsättning av arbetslösa. Det är små tillskott av nya arbetslösa och kvar står re- lativt allt fler långtidsarbetslösa. När ar- betslösheten, som i november, ökar ganska kraftigt så sjunker också den genomsnitt— liga arbetslöshetstiden. Det kan nämnas att den undre kvartilen för de försäkrade ar- betslösas del var 3,3 veckor i oktober och att den sjönk till under två veckor i novem- ber.
Även antalet arbetslösa ej försäkrade minskar under första halvåret. För dem kan man emellertid från och med februari iakt- taga en successiv minskning i arbetslöshets- tiderna. Detta antyder en ganska kraftig omsättning av arbetslösa. Trots minskningen i antalet arbetslösa skulle det alltså tillkom- ma ett stort antal nya arbetslösa, men des- sa synes alltså relativt snabbt få sysselsätt- ning. Man kan emellertid också tänka sig att det i denna kategori finns många som ej varit i arbetskraften tidigare, men som söker ett arbete och har svårigheter att fin- na något och efter en tid ger upp sitt sö-
kande och därmed träder tillbaka till grup- pen ej i arbetskraften igen.
Tidigare lämnades uppgifter om antalet arbetslösa under år 1970 med fördelning på kön och ålder (tabell 18). Dessa uppgifter kan kompletteras med en belysning av hur den relativa arbetslösheten enligt arbets- kraftsundersökningarna varierar för olika befolkningsgrupper, tabell 20. De relativa arbetslöshetstalen erhålls genom att antalet
Figur ]] Medianen för arbetslöshetstidens längd för arbetslöshetsförsäkrade respektive ej arbets- löshetsförsäkrade under år 1970
Veckor
12—
10-
Försökrade
X /*x._-/
2 — xx,/Ej försäkrade
o | l l l I | | I | | | |
JFMANJJASOND Källa: Arbetskraftsundersökningarna år 1970
Tabell 20 Relativa arbetslöshetstal för olika befolkningsgrupper år 1970
Män Kvinnor Ej Ej Båda Ålder Gifta gifta Samtl Gifta gifta Samtl könen 16—19 3,5 3,4 .. 5,2 5,1 4,3 20—24 1,1 2,4 2,1 2,5 2,3 2,4 2,2 25—34 0,6 1,9 1,0 1,9 1,8 1,9 1,4 35—44 0,6 1,4 0,7 1,3 0,6 1,1 0,9 45—54 0,6 2,5 0,9 1,0 1,0 1,0 0,9 55—64 1,3 2,6 1,5 1,2 1,4 1,3 1,4 65—74 3,1 1,6 2,8 1,4 3,6 2,8 2,8 Samtliga 0,9 2,3 ,3 1,4 2,3 1,8 1,5
Källa: Arbetskraftsundersökningen årsmedeltal 1970.
arbetslösa för en viss befolkningsgrupp sätts i relation till totalantalet personer i arbets- kraften för samma befolkningsgrupp. Det relativa arbetslöshetstalet anger hur stor pro- cent av arbetskraften som saknar sysselsätt- ning.
Man finner enligt dessa uppgifter att den relativa arbetslösheten är högre för ungdo- mar och äldre än i de mellanliggande åld- rarna. Ålderns betydelse för den relativa arbetslösheten framkommer emellertid tyd- ligare i ett mer differentierat material. Det- ta finns emellertid inte fördelat på civil- stånd för männens del, varför det inte kan infogas i tabell 20. I nedanstående tablå ges i stället för år 1970 de relativa arbetslös- hetstalen för män respektive kvinnor utan civilståndsfördelning och med en finare ål- dersfördelning.
Män Kvinnor Samtliga 16—19 3,4 5,1 4,3 20—24 2,1 2,4 2,2 25—29 1,2 1,8 1,4 30—34 0,8 2,1 1,3 35—39 0,6 1,3 0,9 40—44 0,8 1,0 0,9 45—49 0,9 1,1 1,0 50—54 0,9 0,8 0,9 55—59 1,2 1,0 1,2 60—64 1,9 1,6 1,8 65—66 4,6 5,2 4,8 67—74 1,3 0,0 1,0 Samtliga 1,3 1,8 1,5
Nu framkommer ännu tydligare den mar— kant stigande arbetslösheten i åldrarna fram emot pensionsåldern.
En ytterligare anmärkning till de lämna- de uppgifterna är att arbetslösheten är stör- re för kvinnor än för män. Och för män— nens del finner man en avsevärt högre rela— tiv arbetslöshet bland de ej gifta männen än bland de gifta. Det kan också erinras om att de ej gifta männen hade lägre rela- tiva arbetskraftstal än de gifta (tabell 1). Av samtliga arbetslösa män under år 1970 var över hälften — 56 procent — ej gifta. Går man in i det åldersfördelade materialet och tittar endast på åldersgruppen 25-54 år, vilket innebär att man skär bort de fles- ta så att säga ännu ej gifta och änkemän- nen, så är 49 procent av de arbetslösa ej gifta män. Som jämförelse kan nämnas att de ej gifta utgör endast 23 procent av den manliga arbetskraften i dessa åldrar.
Kommentarer och kompletterande analys av ungdomarnas och kvinnornas högre ar— betslöshet kommer att ges i det följande.
Utvecklingen av å ena sidan ungdomar- nas (åldrarna 16—24 år) och å andra sidan männens respektive kvinnornas (åldrarna 25—74 år) relativa arbetslöshet under år 1970 har tecknats i figur 12. Som ett ge— nomsnitt för hela året gäller att 2,9 procent av arbetskraften i åldrarna 16—24 år var ar— betslös medan genomsnittet för de vuxna männen var 1,1 procent och för de vuxna kvinnorna var 1,4 procent. Ungdomarnas höga höstarbetslöshet avspeglar förmodligen att många då efter studiernas slut och even- tuella tillfälliga sommararbeten söker sig ut på arbetsmarknaden. Som syns minskar den-
Figur ]2 Relativ arbetslöshet för män respektive kvinnor 25—74 år samt för ungdomar 16—24 år under år 1970
% I | | | | | | | l l l l 4 _ _ Båda könen 16—24Ör' 3 _ .— 2 _ _ Kvinnor 25-74år xx _ ,x'*—,_ x, X//Xy'n'r Ill INN—eg , x *. / ».N/ & i, / X I! / / 1 " XR, ," / / _ & / _ _/ / kx/ Mön 25-74år | | 1 I | | 1 I | 1 I
J FNAHJJASOND Källa: Arbetskraftsundersökningarna 1970
na arbetslöshet relativt snabbt. Nya kullar av nyexaminerade släpps ut i slutet av året, vilka dock är av mindre omfattning än vå— rarnas kullar. De höga relativa arbetslös- hetstalen i början av året kan i sin tur speg- la dessa ungdomars sökande efter arbete. Att kvinnorna har en högre arbetslöshet än männen genomsnittligt sett är också en ef- fekt av en hög höstarbetslöshet. Även för dem gäller att många söker sig ut på ar- betsmarknaden under hösten. Några har till- fälligt lämnat arbetskraften under sommar- månaderna. Andra som varit borta en lång- re tid fattar sitt beslut inför hösten, då som regel efterfrågan på arbetskraft också är stor, att de skall börja att yrkesarbeta igen.
Till slut skall även några regionala data om arbetslösheten ges. I tabell 2] anges de relativa arbetslöshetstalen med fördelning på de tre områdena skogslän, storstadslän och övriga län för olika befolkningsgrupper. För männens del är arbetslösheten i skogslänen
dubbelt så hög som i hela det övriga Sve- rige. Man kan även observera att män i ål- dersgruppen 55—64 år i storstadslänen inte har någon »överarbetslöshet». För kvinnor- na ligger arbetslösheten i storstadslänen läg- re än i både skogslänen och de övriga lä— nen. Vidare är inte de regionala skillnader- na i arbetslöshet för kvinnornas del lika markerad som för männen. Det bör anmär— kas att uppgifterna för åldersgruppen 65— 74 för i synnerhet kvinnorna troligen har stora slumpfelsmarginaler.
När de regionala skillnaderna i de rela- tiva arbetskraftstalen diskuterades gjordes en finare uppdelning av de sk skogslänen. Det kan vara riskabelt att splittra materialet alltför mycket när arbetslösheten analyse- ras. Men uppgifterna om den totala relativa arbetslösheten för män respektive kvinnor utan åldersuppdelning torde nog spegla de skillnader som finns dessa länsgrupper emel- lan.
Mån Kv Samtliga Södra skogslänen 1,5 2,2 1,8 Mellersta Norrland 2,5 2,0 2,3 Övre Norrland 3 2 3 0 3 1
Likaså kan nog en uppdelning på ålder gö- ras utan könsfördelning:
16—24 25—44 45—54 55—64
Södra skogs- länen 3,1 1,4 1,3 1,5 Mellersta Norrland 3,9 1,4 1,4 3,1 Övre Norrland 5,9 2,0 2,2 4,9
Man finner således att skogslänens »över- arbetslöshet» är mest markerad i övre Norr- land, dvs i Västerbottens och Norrbottens län. En annan iakttagelse är att den diskus- sion, som fördes om de södra skogslänens mindre gynnsamma arbetsmarknadsklimat för kvinnorna i relation till mellersta Norr- land i anslutning till tabell 4, syns avspegla sig också i arbetslöshetssiffrorna.
Tabell 2] Relativa arbetslöshetstal för olika befolkningsgrupper med regional fördelning år 1970
Skogs- Storstads- Övriga Hela lånen länen lån riket Båda könen 14—24 år 4,0 2,6 2,6 2,9 25—44 1,6 1,0 1,0 1,1 45—54 1,6 0,7 0,8 0,9 55—-64 2,7 0,9 1,3 1,4 65—74 4,5 2,5 2,3 2,8 Samtl 2,3 1,2 1,4 1,5 Mån 14—24 år 3,6 2,3 2,2 2,5 25—44 1,4 0,8 0,7 0,9 45—54 1,8 0,7 0,6 0,9 55—64 3,0 0,8 1,4 1,5 65—74 4,2 2,2 2,6 2,8 Samtl 2,2 1,1 1,1 1,3 Kvinnor 14—24 år 4,6 2,9 3,2 3,3 25—44 1,9 1,3 1,6 1,5 45—54 1,2 0,7 1,1 1,0 55—64 2,2 1,0 1,2 1,3 65—74 5,4 3,1 1,0 2,8 Samtl 2,4 1,5 1,8 1,8
Källa: Arbetskraftsundersökningen årsmedeltal 1970
Arbetslöshetens förändringar under perioden 1962—1970
Eftersom arbetslösheten varierar med kon- junkturläget är det i högsta grad av intresse att presentera data för arbetslösheten i form av tidsserier. De tidsserier från arbetskrafts- undersökningarna som presenteras i det föl- jande i tabeller och diagram är genomgåen- de utjämnade serier som bygger på obser- vationerna från de fyra undersökningar som man tidigare utfört årligen. För år 1970 har därför endast observationerna från de motsvarande tidpunkterna medtagits. Utjäm- ningen har gjorts genom beräkning av sk rullande medelvärden. Genom detta försvin- ner säsongmässiga fluktuationer och i stället framträder de konjunkturella variationerna tydligare. Metoden innebär emellertid att kraftiga och snabba förändringar jämnas ut. Vidare »förlorar» man data i början och slutet av tidsserien, så tex presenteras ge- nomgående data för maj 1970 som sista vär- de, men i realiteten är detta ett medelvärde av data från november 1969 till november 1970. Det skall också nämnas att de dia-
gram som presenteras i de flesta fall är gjor- da i logaritmisk skala, varigenom det är möjligt att rent visuellt avgöra om de rela- tiva förändringarna olika serier sinsemellan är likartade eller ej.
1 tabell 22 redovisas antalet arbetslösa en- ligt arbetskra/tsundersökningarna från au- gusti 1962 till maj 1970 med fördelning på bla män och kvinnor. Dessa data presen- teras även i figur 13. Under högkonjunk- turåret 1965 var under maj enligt denna bearbetning av arbetskraftsundersökningar- nas data 46 100 personer arbetslösa. De tal som nämns här och i det följande är de 5 k utjämnade värdena. Arbetslösheten hade då sjunkit hela tiden från maj 1963, då 65 500 personer var arbetslösa. Efter maj 1965 stiger arbetslösheten i jämn takt och ett maximum kan noteras i februari 1968, då 86400 personer sökte arbete. Därefter sjunker arbetslösheten successivt och har återigen nått den nivå som rådde under år 1963 och i början av år 1964. I maj 1970 var 60 600 arbetslösa. När detta skrivs har arbetskraftsundersökningen för januari 1971 bearbetats. Ökningen av arbetslösheten som
Tabell 22. Arbetslösa enligt arbetskraftsundersökningarna augusti 1962—maj Utjämnade värden
1970.
Arbets- löshetsförsäkrade
Icke arbets- löshetsförsäkrade Sökt Ej sökt
Män Kvinn Samtl Män Kvinn Samtl
arbete vid Af
arbete
Män Kvinn Samtl vid Af
1 300 1 400
1 500 1 800 2 200 1 900
1 800 1900 2100 2100
1962 Aug Nov
1963 Febr Maj Aug Nov
1964 Febr Maj Aug Nov
1965 Febr Maj Aug Nov
1966 Febr Maj
34 100 36 200
36 500 35 000 32 300 32 300
33 600 34 000 32 400 29 000
25 500 22 200 22 900 26 000
27 600 30 000 Aug 33 800 Nov 37 200
1967 Febr 42100 Maj 46700 Aug 50500 Nov 53 800
1968 Febr 54 200 Maj 54 200 Aug 52 600 Nov 50 100
1969 Febr 48 500 Maj 45 500 Aug 41300 Nov 37400
1970 Febr 34 700 Maj 33 100
24 700 26 700
28 200 30 500 30 600 28 800
27 700 26 400 25 300 24 500
23 800 23 900 24 900 26 200
28 200 29 200 31 200 32 900
32 500 33 300 32 400 31 000
31 900 32 200 31 800 32 200
30 900 29 800 30 100 29 000
27 800 27 500
58 800 62 900
64 700 65 500 62 900 61 100
61 300 60 400 57 700 53 500
49 300 46 100 47 800 52 200
55 800 59 200 65 000 70 100
74 600 80 000 82 900 84 800
86 100 86 400 84 400 82 300
79 400 75 300 71 400 66 400
62 500 60 600
13 300 13 100
12 200 11 100 9 700 10 300
12100 13 200 12900 11500
9 900 2 400 8 700 2 500 9 600 2 500 11 900 2 800
12700 3300 13700 3400 15000 3700 15900 4300
17 900 5 000 20 000 5 700 22 900 5 800 25 100 5 600
24 700 5 500 24 800 5 800 24 400 6 500 24 000 6 900
24 200 6 600 22 300 6100 19100 5 700 16 200 5 100
14 600 5 100 14 800 5 500
satte in under november och december 1970 synes fortsätta, och om arbetslösheten i feb- ruari 1971 blir minst lika hög som i januari kommer det utjämnade värdet för maj 1970 att bli ett minimivärde för den senaste kon— junkturcykeln. Det utjämnande värdet för augusti 1970 kommer troligen att uppgå till minst 65 000. Man ser tydligt i diagrammet att de arbetslösa männen ökar avsevärt kraf- tigare än kvinnorna. Från maj 1965 till februari 1968 ökar de arbetslösa männen från 22 200 till 54 200 eller med 144 pro— cent, således mer än en fördubbling. Under samma tid ökar antalet arbetslösa kvinnor från 23 900 till 32200 eller med 35 pro- cent. De arbetslösa männen minskar däref-
14 600 14 500
13 700 12 900 11900 12 200
13 900 15100 15 000 13 600
12 300 11200 12100 14 700
16 000 17 100 18 700 20 200
22 900 25 700 28 700 30 700
30 200 30 600 30 900 30 900
30 800 28 400 24 800 21 300
19 700 20 300
44 200 48 400
51 000 52 600 51 000 48 900
47 400 45 300 42 700 39 900
37 100 34 900 35 700 37 600
39 800 42 200 46 300 49 900
51 700 54 300 54 200 54 000
56 000 55 800 53 500 51 400
48 600 46 900 46 600 45 100
42 800 40 300
20 800 23 100
24 300 23 900 22 600 22 000
21 500 20 800 19 500 17 500
15600 13 500 13 300 14100
14900 16 300 18 800 21 300
24 200 26 700 27 600 28 700
29 500 29 400 28 200 26 100
24 300 23 200 22 200 21 200
20100 18 300
23 400 25 300
26 700 28 700 28 400 26 900
25 900 24 500 23 200 22 400
21 400 21 400 22 400 23 400
24 900 25 800 27 500 28 600
27 500 27 600 26 600 25 400
26 400 26 400 25 300 25 300
24 300 23 700 24 400 23 900
22 700 22 000
28 400
29 300 29 300 27 400 25 300
25 500 25 700 25 000 24 100
22 100 20 300 21 700 23 700
25 100 26 000 26 300 27 100
28 000 29 300 29 900 29 200
29 100 28 500 26 600 26 200
25 400 24 700 25 300 24 000
22 000 21 000
34 500
35 400 36 200 35 500 35 800
35 800 34 700 32 700 29 400
27 200 25 800 26 100 28 500
30 700 33 200 38 700 43 000
46 600 50 700 53 000 55 600
57 000 57 900 57 800 56 100
54 000 50 600 46 100 42 400
40 500 39 600
ter dock kraftigare än kvinnorna. I maj 1970 söker 33 100 män arbete, minskning- en har varit 39 procent. Vid samma tid- punkt söker 27 500 kvinnor arbete och minskningen under tvåårsperioden för deras del har varit 14 procent. Männen har såle- des en mer konjunkturkänslig arbetsmark- nad än kvinnorna.
Samma bild ger diagrammet i figur 14. Den relativa arbetslösheten har vid mitten av år 1970 nått den nivå som rådde under åren 1963—1964, d v 5 1,6 å 1,5 procent. Un- der maj 1965 var endast 1,2 procent av hela arbetskraften utan arbete och i februari 1968 nåddes maximum, 2,3 procent. Kvin- nornas högre relativa arbetslöshet avspeg-
Figur 13 Arbetslösa enligt arbetskraftsundersökningarna augusti 1962—maj 1970 Utjämnade värden, logaritmisk skala Tuscnial *. , i | 90 1 *, | SAMTLIGA 80 _ .? n 70 1 , 60 _, ' _ 50 | i i ' __ / j 1 x 40 i / / xx 4 " * x // l i . X ' N_f/”x , ........................ ! ................. km.... 1 -_ 30 vi!" : XX ; "$./." 5 . , -........ .,. ....... 20 1 i i 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1963 1969 1970 Figur 14 Relativ arbetslöshet enligt arbetskraftsundersökningarna augusti 1962—maj 1970 Utjämnade värden
%
SANTLI GA
Kvinnor
1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970
lar sig återigen, men under perioden no- vember 1967—augusti 1968 var männens och kvinnornas relativa arbetslöshet lika hög, 2,2 procent. Kvinnornas relativa ar- betslöshet varierar under den studerade pe- rioden endast inom intervallet 1,7 procent (februari och maj 1965) och 2,3 procent (november 1966—augusti 1967), medan männens varierar inom intervallet 0,9 pro- cent (maj 1965) och 2,2 procent (novem- ber 1967—augusti 1968). Den relativa ar- betslösheten har för männens del i maj 1970 nått den nivå som rådde under åren 1962— 1964. Vi kunde under den förra högkon- junkturen notera en så låg relativ arbets- löshet som 0,9 för männen, men under den nu tydligen avslutade högkonjunkturen har ett minimum nåtts på en högre nivå.
Om man studerar de relativa arbetslös- hetstalen för olika åldersgrupper, får man för männens del samma bild av en entydig konjunkturvariation, se figur 15.
För samtliga åldersgrupper bland män— nen återfinns minimivärdena för den rela— tiva arbetslösheten under år 1965 och maxi- mivärdena i början av år 1968, dock med undantag för den äldsta åldersgruppen, 55— 66 år, som når sitt maximum under februari 1969. I nedanstående tablå anges minimi- och maximivärdet för antalet arbetslösa och det relativa arbetslöshetstalet för män i olika åldersklasser.
Minimivärden % Antal ——-24 år aug 1965 1,7 7 200 25—34 år maj 1965 0,6 2 500 35—44 år maj 1965 0,4 2 300 45—54 år aug 1965 0,7 3 700 55—66 år febr 1965 1,0 4 600 Maximivården %
—24 år febr 1968 4,0 16 500 25—34 år maj 1968 2,3 10 800 35—44 år febr 1968 1,0 6 500 45—54 år febr 1968 1,5 7 900 55—66 år febr 1969 3 1 14 500
Den svagaste ökningstakten uppvisar ål- dersklassen 45—54 år, därnäst 55—66- åringarna. Ökningstakten för 35—44-åring-
arna har blivit accentuerad genom att de- ras relativa arbetslöshet under maj 1965 var ytterligt låg. Den starkaste ökningstak— ten uppvisar åldersgruppen 25—34 år. Ar- betskraftsundersökningarna ger ingen infor- mation som kan användas för tolkningen av dessa olikheter. Det är väl emellertid tro- ligt att de åtgärder som sätts in vid ökad arbetslöshet, och då i synnerhet beredskaps- arbetena, hjälper till att dämpa arbetslös- heten framför allt bland den medelålders och äldre arbetskraften.
Om man tar den relativa arbetslösheten för maj 1970 för männens del — 1,4 pro- cent — som ett minimivärde för den nu avslutade högkonjunkturen, medan motsva— rande värde var 0,9 procent i maj 1965, som var förra högkonjunkturens minimi- värde, så har arbetslösheten nu stannat på en cirka 1,5 gånger högre nivå. Man finner vid motsvarande jämförelse av de relativa arbetslöshetstalen för de enskilda åldersgrup- perna att de i stort sett genomgående lig- ger 1,5 gånger högre nu. Ett undantag är dock åldersgruppen 45—54 år som nått ner till samma nivå under de två högkonjunk- turerna. Denna åldersgrupp konstaterades ju tidigare också vara den minst konjunk- turkänsliga. I övrigt har det således skett vad som kan kallas en multiplikativ paral- lellförskjutning av den relativa arbetslöshe- ten över samtliga åldersgrupper.
Den relativa arbetslösheten i olika åldrar för kvinnornas del visar en mer splittrad och svårtolkad bild, se figur 16. För kvin- norna totalt var variationen under den stu- derade perioden mindre än för männen. Man ser av diagrammet i figur 16 att arbetslös- heten för de flesta åldersgrupperna nådde ett maximum redan under år 1967. För den yngsta gruppen fortsätter ökningen fram till februari 1968, och för åldersgruppen 35—44 år nås ett maximum redan i början av år 1966. För denna åldersgrupps del är den relativa arbetslösheten sedan anmärk- ningsvärt låg under år 1967.
För samtliga kvinnor gäller att den rela- tiva arbetslösheten ligger på ungefärligen samma nivå i maj 1970 som under lågkon- junkturen år 1965. Det finns en tendens
Figur 15 Relativ arbetslöshet enligt arbetskraftsundersökningarna augusti 1962—maj 1970 för män i olika åldrar Utjämnade värden
%
4,0 ___—__ i
3,0
2,0
1,0
25 -34 år
45 -54 år
1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970
Figur 16 Relativ arbetslöshet enligt arbetskraftsundersökningarna augusti 1962—maj 1970 för kvin- nor i olika åldrar Utjämnade värden
5,0
3,0
2,0
1,0
35 -44 år
1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970
dock för några åldersgrupper — det gäl- ler de yngsta upp till 24 år, åldersgruppen 25—34 år och kanske mest markerat för de äldsta, 55—66 år — att de nu ha kom- mit upp på en något högre arbetslöshets— nivå.
Att kvinnornas arbetslöshet uppvisar den- na ur konjunkturanalytisk synpunkt svår— tolkade bild kan hänga samman med att de arbetslösa för deras del omfattar inte bara personer som mist ett arbete utan ock- så många som söker sig ut på arbetsmark— naden. Att rörligheten ut och in i arbets— kraften för kvinnornas del i alla åldrar är förhållandevis stor belystes tidigare.
Denna rörlighet belystes med statistik från två s. k. samkömingar av arbetskraftsun- dersökningarna dels hösten 1966 och hösten 1967, dels hösten 1967 och hösten 1968. I dessa samkömingar har även bruttoför- ändringarna bland de arbetslösa studerats.1 Man finner genom dessa att arbetslösheten också har ett samband med rörelserna ut och in i arbetskraften.
Om man först studerar arbetslösheten det första året enligt de två undersökningarna, då de arbetslösa fördelas efter om de är kvar i arbetskraften eller ej det andra året, finner man att de två specialbearbetningar- na visar samstämmiga resultat. Enligt båda specialbearbetningarna hade ca 25 procent av dem som var arbetslösa det första året (egentligen hösten) lämnat arbetskraften det andra året.
En fördelning av materialet på män res- pektive kvinnor visar för båda materialen att ca 22 procent av de arbetslösa männen det första året lämnat arbetskraften följande år och enligt samkörningen 1966/ 1967 hade 27 procent av de arbetslösa kvinnorna läm- nat arbetskraften, medan samkörningen 1967/1968 visar en något högre andel, 31 procent. Det kan också nämnas att båda be- arbetningarna visar att en stor del av de arbetslösa som lämnat arbetskraften är ung— domar. Enligt samkörningen 1966/1967 var andelen 45 procent och enligt samkörningen 1967/1968 43 procent. Enligt samkörning- en 1966/1967 fann man också att nära hälften av dessa ungdomar som varit ar-
betslösa år 1966 återfanns bland de stude- rande år 1967. Proportionellt sett var det fler arbetslösa unga män som var studeran- de 1967, nämligen 56 procent, medan bland de arbetslösa unga kvinnorna 42 procent var studerande året därpå.
I samkörningen 1966/1967 har även den relativa arbetslösheten det första året, alltså år 1966, beräknats för dels dem som stan- nat kvar i arbetskraften, dels dem som läm- nade den, vilket återges i tablån nedan.
Relativt arbetslöshet hösten 1966 för
Personer som Personer som var i AK lämnat AK 1966 och 1967 1967
Män Kvinnor Män Kvinnor
15—24 år 2,7 4 2 3,7 6,4 25—44 år 0,7 1,5 (6,3)1 3,2 45— år 0,6 0,9 2,4 2,3 1 8 Samtliga 0,9 3,4 3,7
,
!
1 Uppgiften bygger på relativt få observatio- ner.
Enligt denna undersökning var den totala arbetslösheten 1966 följande
Relativ arbetslöshet hösten 1966
Män Kvinnor 15—24 år 2,9 4,6 25—44 år 0,8 1,7 45— år 0,7 1,1 Samtliga 1,1 2,1
Om man jämför den relativa arbetslöshe- ten, då ingen uppdelning gjorts på dem som kvarstår i arbetskraften och dem som lämnat den, med arbetslösheten för dem som kvarstår, finner man att en relativt li- ten del av de skillnader som finns mellan dels de yngre och de övriga, dels kvinnor och män statistiskt sett förklaras genom denna uppdelning av materialet. Analysen visar dock att en stor del av dem som läm— nar arbetskraften gör det efter en tids ar-
1 Arbetskraftsberäkningar 1960—1980, ap- pendix C. Information i prognosfrågor l968:4 (SCB). Meddelande från utredningsbyrån 1969130 (AMS).
betslöshet. Dessa samkömingar ger dock ingen upplysning om vare sig hur länge des- sa personer varit arbetslösa eller hur länge de varit i arbetskraften. För ungdomarna tex kan det förhålla sig så att de lämna- de studierna under våren 1966, försökte få ett arbete under hösten 1966 men fann att det var besvärligt, varför en stor del sökte sig till utbildning igen. För kvinnornas del kan det nämnas att 23 procent av dessa som var arbetslösa hösten 1966 och som lämnade arbetskraften var latent arbetssö- kande hösten 1967.
Studerar man sedan från de två samkör- ningama hur de arbetslösa under det andra året fördelar sig på dels dem som var i ar- betskraften båda åren, dels de nytillträ- dande finner man även här en relativt god samstämmighet mellan de två undersökning— arna. Samkörningen 1966/1967 visar att hösten 1967 var 23 procent av de arbetslösa männen ej i arbetskraften hösten 1966, för kvinnorna var 43 procent av de arbetslösa ej i arbetskraften hösten dessförinnan och för samtliga arbetslösa blev resultatet att 33 procent kom från gruppen ej i arbets- kraften. Samkörningen 1967/ 68 visar att bland de arbetslösa år 1968 hade 16 procent av de arbetslösa männen ej varit i arbets- kraften året dessförinnan, för arbetslösa kvinnor var motsvarande tal 43 procent, så- ledes detsamma som år 1967 och för samt- liga arbetslösa gällde att 29 procent ej varit i arbetskraften.
Man kan från de två undersökningarna referera siffror som visar den relativa ar- betslösheten det andra året för dels dem som var sysselsatta det första året, dels de ny- tillträdande.
Relativ arbetslöshet hösten 1967 för
Personer som Personer som ej var sysselsatta var i AK 1966 1966 Män Kvinnor Män Kvinnor 15—24 år 3,1 3,0 6,5 10,8 25—44 år 1,0 1,2 6,6 5,3 45—— år 1,1 1,0 4,9 3,2 Samtliga 1,3 1,4 6,3 6,7 SOU 1971: 43
Relativ arbetslöshet hösten 1968 för
Personer som Personer som ej var sysselsatta var i AK 1967 1967 Män Kvinnor Samtliga 15—24 år 2,3 2,4 7,5 25—44 år 1,0 1,2 6,5 45— år 1,2 1,0 4,0 Samtliga 1,3 1,4 6.4
Från samkörningen 1967/1968 redovisas även utan uppdelning på ålder att bland de män som var nya på arbetsmarknaden hös- ten 1968 var den relativa arbetslösheten 5,3 procent och för nytillskottet bland kvin- norna var 7,0 procent arbetslösa.
Den totala arbetslösheten utan uppdel- ning på nytillskott ozh tidigare sysselsatta var enligt de två undersökningarna följande.
Relativ arbetslöshet
Hösten 1967 Hösten 1968
Män Kvinnor Män Kvinnor 15—24 år 4,2 5,0 3,0 5,0 25—44 år 1,3 1,9 1,5 2,1 45— år 1,2 1,4 1,5 1,6 Samtliga 1,7 2,4 1,7 2,5
Man finner sammanfattningsvis att bland dem som var sysselsatta det första året är det en mycket liten skillnad i arbetslösheten mellan män och kvinnor det andra året. Den skillnad som kan noteras ligger troli— gen inom felmarginalen. När man emeller- tid, som refererats tidigare, särskiljer dem som trätt ut ur arbetskraften från dem som varit i arbetskraften båda åren och därmed studerar arbetslösheten det första året, så kvarstår en stor skillnad mellan männens och kvinnornas arbetslöshet. Detta kan tro- ligen förklaras av att en stor del av de kvinnor som visserligen varit i arbetskraften båda åren är ett nytillskott det första året.
Den större arbetslösheten bland ungdo- marna är dock märkbar även bland dem som haft sysselsättning det första året.
Det viktigaste resultatet för KSA-utred-
Figur 17 Arbetslöshetsförsäkrade arbetslösa enligt arbetskraftsundersökningarna augusti 1962—maj 1970 Utjämnade vården, logaritmisk skala
Tusenial
35 30
25 , _
20
15
oslo—nå
Ul
1962 1963 1964 1965
ningens del från dessa specialbearbetningar av arbetskraftsundersökningarna är att en stor del av de arbetssökande är nytillträ- dande på arbetsmarknaden, hösten 1967 33 procent och hösten 1968 29 procent. Åter- igen bör påpekas att dessa undersökningar inte ger upplysning om hur lång tid arbets- lösheten varat för de olika grupperna.
Från de reguljära arbetskraftsundersök- ningarna skall ytterligare några tidsserier över de arbetslösa lämnas. Nu görs en för- delning på både kön ozh arbetslöshetsför- säkrade, figur 17, respektive icke arbetslös—
1966 SAMTLIGA
1967 1968 1910
hetsförsäkrade, figur 18. (Jfr även tabell 22.) Man finner enligt denna uppdelning att för både de försäkrade och de ej för- säkrade var antalet arbetslösa lägst i maj 1965. Då var enligt arbetskraftsundersök- ningarna 11200 försäkrade arbetslösa och 34 900 ej försäkrade arbetslösa. I november 1967, då de försäkrade arbetslösa når en nivå som i stort sett bibehålls fram till feb— ruari 1969, var 30700 försäkrade arbets- lösa. Ökningen uppgår till 175 procent, nära nog en tredubbling. För de ej försäkrade nås ett maximum för den studerade perio-
1969
l l
Figur 18 Icke arbetslöshetsförsäkrade arbetslösa enligt arbetskraftsundersökningarna augusti 1962—maj 1970 Utjämnade värden, logaritmisk skala
Tu seniol
SAMTLIGA
1961 1965 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970
den i februari 1968, då 56 000 var arbets- lösa. Ökningen för denna grupps del är en- dast 60 procent. Proportionen mellan för- säkrade arbetslösa och ej försäkrade arbets- lösa förändras således under konjunkturför- loppet, men det är genomgående fler ej för- säkrade bland de arbetslösa. I maj 1965 var 24 procent av de arbetslösa försäkrade, i februari 1968 35 procent och februari 1970 32 procent. Antalet arbetslöshetsförsäkrade
arbetslösa kvinnor har ökat mycket starkt under hela den studerade perioden. Under år 1969 inträder dock en minskning. Man kan observera att minskningen i antalet ar- betslösa försäkrade avstannar redan i febru- ari 1970, medan de ej försäkrade arbetslösa fortsätter att minska fram till maj 1970. Under samma förutsättning som tidigare, nämligen att arbetslösheten i februari 1971 blir minst lika stor som enligt arbetskrafts-
undersökningen i januari 1971, kommer det utjämnade värdet för augusti 1970 för de arbetslösa försäkrade att bli ca 23 000 och för de ej försäkrade arbetslösa blir värdet ca 42 000.
Man kanske skall göra ytterligare en kom— mentar till de två figurerna som gäller de arbetslösa kvinnorna. Samtidigt som anta- let försäkrade arbetslösa kvinnor ökar myc- ket starkt, så företer antalet ej försäkrade kvinnor en som det förefaller trendmässig minskning. Den anfördes tidigare att den relativa arbetslösheten för kvinnornas del nu låg på samma nivå som under högkonjunk— turen år 1965. Dessa två iakttagelser torde kunna knytas samman till det påståendet att det ökade antalet arbetslösa försäkrade kvin- nor inte behöver innebära att de försäkrade kvinnorna utsatts för större arbetslöshets- risker, utan att kvinnorna i ökande utsträck- ning trätt in som medlemmar i arbetslös- hetskassorna.
*Man kan ställa samman informationen från de refererade samkörningama, om hur de arbetslösa fördelar sig på dels nytill- trädande på arbetsmarknaden och övriga med fördelningen av de arbetslösa på för- säkrade respektive ej försäkrade. Gör man då det antagandet att de försäkrade arbets- lösa inte återfinns bland nytillskottet så gäl- ler som ett genomsnitt för hösten 1967 att de då 52200 arbetslösa männen och de 31 700 arbetslösa kvinnorna fördelar sig på följande sätt.
Män Kvinnor Nytillskott 12 200 13 700 Övriga 40 000 18 000 därav försäkrade 24 000 5 800 ej försäkrade 16 000 12 200
Motsvarande fördelning för de 51 400 ar- betslösa männen och de 32000 arbetslösa kvinnorna under hösten 1968 blir följande
Män Kvinnor Nytillskott 12 000 13 800 Övriga 39 400 18 200 därav försäkrade 24 200 6 700 ej försäkrade 15 200 11 500
Kalkylen är endast en överslagsberäkning, varmed proportionen mellan ej försäkrade och försäkrade arbetslösa bland dem som ej kan anses höra till nytillskottet av arbets— kraft kan belysas. För männens del är det således troligen så att de ej försäkrade ar- betslösa bland dem som varit på arbets- marknaden någon tid är färre än de försäk— rade arbetslösa, medan det för kvinnornas del är omvänt förhållande.
Från arbetskraftsundersökningarna skall också ges tidsserier om arbetslöshetstidens längd med fördelning på arbetslöshetsför- säkrade respektive ej arbetslöshetsförsäkra— de. För att komprimera denna information har median och övre kvartil för antal ar— betslösa veckor beräknats, vilka återges i figur 19. Beräkningarna har gjorts på sam- ma typ av klassindelat material som beräk- ningarna för år 1970 (se tabell 17), ozh det kan finnas risk för att i synnerhet den övre kvartilen har överskattats något.
Det framgår tydligt att de ej försäkrade även sett över tiden har haft kortare arbets— löshetstider än de försäkrade. Medianen för de ej försäkrade ligger på nivån 3 veckor fram till mitten av år 1966 då en successiv ökning inträffar som når maximum i slutet av 'år 1967 vid nivån 5 veckor. Därefter sker en långsam sänkning under resten av den studerade perioden ned till ca 3,5 vec— kor för den sista observationen. Det före— faller troligt att medianen kommer att sjun- ka ännu något lägre vid'_ den stegring av ar- betslösheten som nu synes komma. Däremot är det väl mer osäkert om omsättningen av korttidsarbetslösa kan bli så kraftig att medianen kommer att stanna vid ca 3 vec- kor, som var fallet under inledningsfasen under den förra konjunkturförsämringen. Den övre kvartilen för de ej försäkrade ligger på nivån 7,5 veckor fram till mitten av år 1966, (75 procent av de arbetslösa har således en arbetslöshet som varat högst 7,5 veckor, 25 procent har haft en längre arbetslöshetsperiod). Fram till slutet av år 1967 stiger den övre kvartilen med 4,5 vec- kor till 12 veckor. Proportionellt sett ökar således antalet arbetslösa med längre ar- betslöshet kraftigare än de med kortare. Inte
Figur 19 Arbetslöshetstidens längd för arbetslöshetsförsäkrade respektive icke försäkrade arbetslösa enligt arbetskraftsundersökningarna augusti 1964—maj 1970 uttryckt i median och övre kvartil för antal arbetslösa veckor Utjämnade vården
Veckor 20 18 ” ' Oyrg kvartil,
16 förs—skrock 14 _, . —_J_ 12 ,/—.——____,1/j:lx
/ Öyre kyarlil —*—s_
, _ejförsakra 2. x 10 , ' ktm
1 / I / I , 8 __1 ______ _e———_' gungan, ' I L 1” rsakrade 6 ,,, 1' M | | ___J | I” |— ____________ _ 4 —-—- | [I], " "ion, —1—_———*-— __________ __ ,» ej orsökrade
2 __- __ __ o
1964 1966
förrän i mitten av år 1969 märks en ned- gång i den övre kvartilen. Denna nedgång kan nog utifrån de arbetslöshetstider som kan observeras i januari 1971 bedömas ha avstannat. Detta innebär således att ande— len långtidsarbetslösa bland de ej försäkrade inte har sjunkit ned till den nivå som rådde under högkonjunkturen år 1965. Den övre kvartilen ligger nu ca 1,5 veckor högre än under år 1965 .
För de försäkrade arbetslösa visar medi- anens utveckling ett mer ojämnt förlopp. Här kan slumpfelen spela in, men det före- faller inte ologiskt att man får en snabb ökning av arbetslöshetstiderna, när kon- junkturen försämras. Sedan kan en minsk— ning komma efter ett tag men om en kon- junkturförbättring inte sätter in kan åter- igen en ökning komma. Bakom detta skulle i så fall ligga växlingar i tillflödet och om- sättningen av arbetslösa under konjunktur— förloppet. Från ett minimiläge på ca 4 vec- kor pendlar medianen omkring 6,5 och upp till 7 veckor under perioden från slutet av år 1967 fram till den sista observationen.
1967 1968 1969 1970
Det förefaller inte troligt att medianen skul- le minska därefter.
Utvecklingen av den övre kvartilen för de försäkrade visar klart i sin tur att långtids- arbetslösheten har ökat kraftigt. Inte heller för detta mått pekar observationerna för januari 1971 mot en minskning. Medianen för de försäkrades arbetslöshetstid ligger nu två veckor högre än under år 1965 och den övre kvartilen drygt fem veckor högre. För de försäkrade arbetslösa finner man således att det skett en klar stegring i arbetslöshets- tiderna.
Den högre arbetslöshetsnivån som kan no- teras för år 1970 jämfört med år 1965 har således åtföljts av längre arbetslöshetstider, vilka är mest markerade för de arbetslös— hetsförsäkrade. Omsättningen av arbetslösa har därmed blivit lägre, vilket innebär att det kommit in ett mer accentuerat moment av tröghet på arbetsmarknaden.
Denna genomgång av tidsserier från ar- betskraftsundersökningarnas material skall avslutas med en presentation av de relativa arbetslöshetstalen för män respektive kvin-
"Figur 20 Relativa arbetslöshetstal för män i olika regioner augusti 1963—ma j 1970 Utjämnade värden %
5 ?
Skog
N bf, &
Övriga län
1963 1964 1966
Källa: Arbetskraftsundersökningarna.
1965
nor ide tre regionerna skogslän, storstads- län och övriga län.
När man ser på storleken av förändring- arna av den relativa arbetslösheten för män- nens del i de olika regionerna, figur 20, under konjunkturförloppet finner man att ökningarna respektive minskningarna varit lika stora. Minimisiffrorna var under år 1965 i storstadslänen och övrig-gruppen 0,7 å 0,6 procent och i skogslänen 1,8 procent, maximisiffroma under år 1967 eller är 1968 1,7 år 1,8 procent för de två förstnämnda länsgruppema och 4,3 år 4,2 procent för skogslänen. I maj 1970 noteras siffran 1,1 procent för de båda förstnämnda länsgrup- perna och 2,5 procent för skogslänen. När den slutsatsen dras att ökningarna respek- tive minskningarna har varit lika stora mäts den relativa förändringen som å ena sidan var ca 2,5 gångers ökning och därefter en minskning till en nivå som för alla de tre länsgrupperna nu är ca 1,5 gånger högre än "minimum för år 1965. Mätt i antal procent- enheter steg dock arbetslösheten kraftigare i skogslänen under konjunkturförsämringen
1967 1968 1969 1970
år 1967, med ca 2,5 enheter jämfört med ca 1 enhet för det övriga landet.
Man finner vidare att konjunkturförlop- pet omkring år 1965 tycks ha haft en viss fasförskjutning för gruppen övriga län jäm- fört med de två andra. Högkonjunkturen var något kortvarigare där, och försämring- en satte in mycket tidigt. Redan i augusti 1965 ökar den relativa arbetslösheten för övrig-gruppen, medan det dröjer till maj—- augusti 1966 för storstadslänen och fram till november 1966 för skogslänen. I skogslänen stiger sedan arbetslösheten mycket snabbt och når sitt maximum under vintern 1967/ 1968 varefter en markerad minskning sät- ter in. Även i storstadslänen är maximum för arbetslösheten koncentrerad till vintern 1967/1968, medan de övriga länens arbets- löshet ligger på en högre nivå under en längre tid, från slutet av år 1966 till fram emot slutet av år 1968. Det kan nämnas att den ökning av arbetslösheten som nu synes komma tycks vara mest markerad i stor- stadslänen om januariobservationerna är gil— tiga även för februari 1971.
Figur 21 Relativa arbetslöshetstal för kvinnor i olika regioner augusti 1963—maj 1970 Utjämnade värden
% ** » ""—x * f_— xx . -a Skogslän ,/ " Xx 3 xx ,,,—_xx [ ,'—N__.a'___ X x_f xx_,, | lx % _.. ............. ' xx Övriga lön V"? | *x 2 -............___'_._l' .'__.i'__'_'_-....-' . |.- ....... storstadslän . _ _+ _- i 0 j 1963 1964 1965 1966 1967 1966 1969 1970
Källa: Arbetskraftsundersökningama
För kvinnorna, figur 21, blir som alltid förändringarna svårare att analysera efter- som skattningarna bygger på ett mindre an— tal intervjuer och slumpfelsmarginalema då ökar. Om de förändringar som kan iaktta- gas har konjunkturell bakgrund är svårt att bedöma. För storstadslänen t ex ligger dock arbetslösheten på en låg nivå är 1965, ca 1 procent, varefter en ökning till 1,7 procent sätter in under 1966. Därefter pendlar ar- betslösheten omkring 1,5 procent.
Det förefaller emellertid som om arbets- lösheten för kvinnornas del i storstadslä- nen har kommit upp på en något högre nivå än som rådde under år 1965. För skogslä- nen däremot observeras lägre relativ arbets- löshet under åren 1969 och 1970 än under år 1965, nu ca 2,2 procent mot då omkring 3,0. För övriga län observeras ungefär sam- ma tal för den relativa arbetslösheten under år 1970 som under år 1965, strax under 2 procent. Tidigare anmärktes att den relativa arbetslösheten för samtliga kvinnor låg på samma nivå år 1970 som under år 1965. Men det skulle således ha skett en regional omfördelning mot högre arbetslöshet i stor- stadslänen och lägre i skogslänen. Man frå- gar sig vid denna iakttagelse om bakgrun- den till detta kan vara att den starka efter-
frågan på arbetskraft i storstäderna lockar ut de hemarbetande kvinnorna på arbets- marknaden som då får avvakta någon tid innan de får ett arbete. Huruvida den om- vända hypotesen skulle hålla för skogslänen är dock svårt att få belägg för. Där skulle det i så fall nu vara ett svagare efterfråge- tryck på kvinnlig arbetskraft än under år 1965. Förklaringen kan ju dock också ligga i att arbetsmarknadsläget i skogslänen för kvinnornas del har förbättrats under senare tid.
En presentation kommer nu att göras av några tidsserier över den registrerade ar- betslösheten. Arbetsmarknadsstyrelsens sta— tistik över antalet arbetslösa som är anmälda vid arbetsförmedlingarna har bearbetats på samma sätt som arbetskraftsundersökning- amas material. De arbetslösa under måna— derna februari, maj, augusti och november i AMS-statistiken har utjämnats genom rul- lande medelvärdesberäkningar så att de två materialen kan jämföras. Dessa utjämnade värden presenteras i tabell 23 och i dia- gramform med logaritmisk skala i figurerna 22—24.
Även den vid arbetsförmedlingarna regi- strerade arbetslösheten hade ett minimum i maj 1965 (se figur 22). Enligt det utjämnade
Tabell 23 Arbetslösa anmälda vid arbetsförmedlingen augusti 1962—februari 1970 Utjämnade värdenl
Arbetslöshetsförsäkrade Icke arbetslöshetsförsäkrade
Män Kvinnor Samtl Män Kvinnor Samtl Totalt
1962 Aug 17 200 2 500 19 700 2 800 2 000 4 800 24 600 Nov 17 400 2 600 20 000 3 000 2100 5100 25 100
1963 Febr 17000 2700 19700 3000 2100 5100 24800 Maj 16 800 2 600 19 400 3 000 2100 5100 24 500 Aug 15100 2 600 17 700 2 800 2 000 4 800 22 600 Nov 13 900 2 500 16 500 2 700 2 000 4 700 21 200
1964 Febr 14 400 2 500 16 900 2 700 1 900 4 600 21 600 Maj 14800 2500 17400 2700 1800 4400 21 800 Aug 15 200 2 500 17 700 2 500 1 700 4 100 21 800 Nov 14 900 2 600 17 500 2 300 1 600 3 900 21 400
1965 Febr 14 200 2 700 17 000 2 200 1 500 3 700 20 500 Maj 13 700 2 600 16 300 2100 1 500 3 500 19 900 Aug 16 700 2 800 19 500 2 100 1 500 3 600 23 100 Nov 20 000 3 000 23 000 2 100 1 500 3 600 26 600
1966 Febr 20 200 3 300 23 500 2 200 1 600 3 800 27 400 Maj 20 800 3 600 24 400 2 500 1 800 4 400 28 800 Aug 20 000 4 000 24 000 3 000 2 200 5 200 29 200 Nov 19 800 4 300 24 100 3 600 2 300 5 900 30 100
1967 Febr 21 800 4 500 26 300 4 100 2 400 6 500 32 800 Maj 23 700 4 800 28 500 4 500 2 500 7 000 35 600 Aug 25 100 5 200 30 200 4 700 2 600 7 300 37 500 Nov 25 400 5 500 30 900 4 800 2 600 7 400 38 300
1968 Febr 25 800 5 900 31 700 4 800 2 500 7 400 39 100 Maj 26 300 6 200 32 600 4 700 2 300 7 100 39 700 Aug 26 100 6 500 32 600 4 500 2 200 6 700 39 300 Nov 25 800 6 500 32 300 4 500 2 100 6 600 38 900
1969 Febr 25 300 6 400 31 700 4 500 2 100 6 500 38 300 Maj 24 000 6 300 30 300 4 300 2 000 6 300 36 600 Aug 23 400 6 200 29 600 4 100 2 000 6 200 35 700 Nov 23 400 6 200 29 500 4 100 2 200 6 200 35 800 1970 Febr 23 000 6 400 29 400 4 100 2 300 6 500 35 900 Maj 23 300 6 800 30 100 4 300 2 600 6 900 37 000
1 För att kunna göra vissa jämförelser med statistiken över arbetslösa enligt arbetskraftsunder- sökningarna har de arbetslösa enligt AMS” statistik för månaderna februari, maj, augusti och no- vember använts vid utjämningen.
värdet var då ca 20000 personer anmälda som arbetslösa vid arbetsförmedlingarna. Den starka stegring i arbetslösheten som diagrammet antyder under senare delen av år 1965 har förstorats något genom att det är utjämnade värden som anges. Det är näm- ligen så att antalet anmälda arbetslösa var exceptionellt stort i februari 1966. Detta an- tal ligger med i beräkningarna för alla ut— jämnade värden from augusti 1965 tom augusti 1966. Den registrerade arbetslöshe- ten når för den studerade perioden sitt maximum i maj 1968 och är då uppe i ca 40 000 arbetslösa, således en fördubbling se-
dan maj 1965. Enligt arbetskraftsundersök- ningarna hade arbetslösheten sitt minimum respektive maximum vid samma tidpunkter. Den registrerade arbetslösheten har sedan minskat mycket svagt, endast med 10 pro- cent fram till februari 1970, varefter åter en ökning inträder.
En mer ingående jämförelse kommer se— nare att göras mellan arbetslöshetssiffrorna enligt de två källorna också för tidsserierna, men först skall ytterligare några drag i ut- vecklingen av arbetslösheten enligt AMS— statistiken kommenteras.
För att göra denna mer detaljerade gransk-
Figur 22 Vid arbetsförmedlingen anmälda arbetslösa augusti 1962—maj 1970 Utjämnade värden, logaritmisk skala
Tusentol
45
35 30
25
1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 Källa: Arbetsmarknadsstatistik (AMS)
Figur 23 Vid arbetsförmedlingen anmälda arbetslöshetsförsäkrade arbetslösa augusti 1962—maj 1970 Utjämnade vården, logaritmisk skala
Tuse nia I 40 I 35 | ,,, A - SAMTLIGA j | [
25
20
Kvinnor__.-""
2.5 __..-______. ...............
1962 1963 1964 1965 1966 1967 1966 1969 1970 Källa: Arbetsmarknadsstatistik (AMS)
Figur 24 Vid arbetsförmedlingen anmälda icke arbetslöshetsförsäkrade augusti 1962—maj 1970 Utjämnade värden, logaritmisk skala
Tusenial &
7
5 ._ , SAlTl'LIGA
5
1,5
1967. Källa: Arbetsmarknadsstatistik (AMS)
1963 1964 1965
ning har fyra tidpunkter valts ut, början av år 1965, början av år 1968, slutet av år 1969 och början av år 1970. Tidpunkterna avser de tider för vilka de utjämnade ar- betslöshetssiffrorna beräknats, men vid ana- lysen har ett medelvärde av de utjämnade siffrorna för februari och maj (slutet av året) respektive augusti och november (bör- jan av året) använts. Vid dessa tillfällen har man vändpunkterna i arbetslöshetens ut— veckling. Vissa intressanta drag i denna kommer fram om man också fördelar ma- terialet efter ålder.
Några figurer har ritats som belyser den registrerade arbetslöshetens omfattning i oli— ka åldersgrupper för de fyra nämnda tid— punktema. Även dessa figurer har ritats i logaritmisk skala varvid likheter och olik- heter i de relativa förändringarna framgår tydligare. Man bör dock observera att det absoluta antalet arbetslösa i de olika kate- gorierna skiljer sig åt avsevärt. Antalet ar- betslösa i de olika åldersgrupperna anges emellertid också i tabell 24.
I figur 25 finns arbetslösa försäkrade män i olika åldrar. Man finner där att antalet arbetslösa ökade kraftigast i de yngre åld— rama från början av år 1965 till början av
1966 »
1967 1968 1969 1970
år 1968. Men sedan sjunker antalet arbets- lösa för de yngre också mest fram till slutet av år 1969. Även i detta material finner man alltså en starkare konjunkturvariation för de yngre än för de medelålders. Inte för någon åldersgrupp går antalet arbetslösa tillbaka ner mot 1965 års nivå under hög— konjunkturen 1969—1970. För de äldsta fort- sätter antalet arbetslösa att öka ända fram mot slutet av år 1969 och sedan avstannar ökningen. Denna utveckling avspeglar det den 1 juli 1968 införda äldrestödet som för kassamedlemmar har formen av förlängd ersättningstid. För utvecklingen under bör- jan av år 1970 kan man notera en ökning av antalet yngre arbetslösa försäkrade, medan de arbetslösa i åldersgrupperna 35—54 ännu fortsätter att minska.
För de försäkrade kvinnorna är den rela- tiva förändringen nära nog parallell över samtliga åldrar från början av år 1965 till början av år 1968, se figur 26. För total- antalet arbetslösa kvinnor fortsätter ökning- en under hela är 1968 och en svag minsk- ning kommer sedan mot slutet av år 1969, varefter en ökning återigen sätter in (se fi- gur 23). Det åldersdifferentierade materialet visar att det är ökningen av de arbetslösa
Tabell 24 Arbetslösa enligt arbetskraftsundersökningarna (AKU) respektive registrerade vid arbetsförmedlingen (Af) fördelade på kön och ålder
vid vissa tidpunkter
Början av 1965 Början av 1968
Slutet av 1969 Början av 1970
AKU
Reg vid Af
Förs Ej förs Summa
AKU
Reg vid Af
Förs
Ej förs
Summa AKU
Reg vid Af
Förs
Ej förs
Reg vid Af
Summa AKU Förs
Ej förs Summa
Mån —24 25—34 35—44 45—-54 55—66 därav 55—59 60—66 67— Summa
Kvinnor —24 25—34 35—44 45—54 55——66 därav 55—59 60—66
67— Summa
Anm. Uppgifterna vid början av respektive slutet av de angivna åren bygger på ett medeltal av två i de tidigare tabellerna använda utjämnade värdena
8 300 3 000 2 300 4 300 4 700 1 000
880 1 270 1 960 2 760 5 690
1 790 3 900
1400
970 290 250 280 320 140 180
10
50 60 10 040 6 010
wll'tN __Nm
1 930 4 080 1 410
16200 10 700 6400 7 900 12000
1000
2 780 3 130 3 470 4 880 10 520 3 190 7 330 1 320 2 140 750 630 580 670
300 370
10
4 920 3 880 4 100 5 460 11 190 3 490 7 700
1 330
12200 7500 4000 4900 9800
1000
1 670 2 350 2 590 4 010 11 770 2 930 8 840
990
920 370 310 370 2 150 380 1 770
2 590 2 720 2 900 4 380 13 920 3 310 10 610
990
11200 3700
4100 8300
600
1 750 2 420 2 560 3 920 11 520
2 890 8 630
990
870 340 270 310 2 410 360 2 050
2 620 2 760 2 830 4 230 13 930 3 250 10 680
990
23 900 11 200 3 400 4 400 3 400 1 400
23 800
13 960
340 280 520 690 730 330 400 50
2 610
2120
950 170 160 130
60 40 20 1 470
16 080
1 290 450 680 820 790
370 420 50
4 080
54 200
15300 5600 4300
2900
32 100
26 100
860 650 1 080 1 600 1 840 790
1 050 60 6 090
4 780 1 500 330 270 210 110 60 50 2 420
30 880
2 360
980 1 350 1 810 1 950 850
1 100 60 8 510
39 400
13600 5700 3500 4600 2400
29 600
23 380
690 640 820 1 300 2 670 860
1 810 70 6 190
4120
760 250 210 190 680 160 520
2090
27 500
1 450 2 340 1 030 1 490 3 350 1 020 2 330 70 8 280
33 900
12000 5500 3400 4500 2900 28000
23 160
750] 690 860 1 400 2 860
910
1 950 70 6 630
4200
800 270 220 190 960
210 750
2440
27 360
1 550
960 1 080 1 590 3 820
1 120 2 700
70 9 070
Figur 25 Arbetslösa försäkrade män anmälda vid arbetsförmedlingen fördelade på ålder vid vissa
tidpunkter Utjämnade värden, logaritmisk skala
1200) 10000
8000
6000
4000
2000
1000 900
Början av 1965
Källa: Arbetsmarknadsstatistik (AMS)
i åldern 55—66 år som svarar för denna ef— fekt på totalantalet fram till slutet av år 1969. Därefter ökar antalet arbetslösa i alla åldersgrupper för de försäkrade kvinnornas del.
Totalantalet ej försäkrade arbetslösa män registrerade vid arbetsförmedlingarna ökar mycket kraftigt under konjunkturförsäm- ringen fram emot är 1968 (se figur 24), från ca 2 000 i början av år 1965 till nära 5 000 i början av år 1968. Ökningstakten är nära nog likformig över alla åldrar enligt figur 27. De yngre — personer upp till 24 år — dominerar denna grupp under hela perio- den. Deras andel av totalantalet är 45 pro- cent både år 1965 och år 1968. Därefter minskar deras antal starkast, och för samt— liga åldersgrupper tillsammantaget utom de
Slulei Bör'an 0V1969 av 970
Bör' an av 968
som är 55 år och äldre är antalet arbetslösa ej försäkrade män i början av år 1970 nere på den nivå som rådde i början av år 1965. Medan de äldsta, 60 år och däröver, endast utgjorde 9 procent av de arbetslösa ej för- säkrade i början av år 1965 så utgör de hälften av antalet i början av år 1970.
För de ej försäkrade arbetslösa kvinnorna har förändringen varit likartad, se figur 28, men minskningen för åldersgrupperna 25— 54 år har efter år 1968 inte varit fullt så stark som för männen. För år 1970 in- träder också en ökning för dessa åldrar. Endast ca 20 kvinnor i åldern 60—66 år var registrerade som arbetslösa i början av år 1965 medan samma åldersgrupp omfattar 750 personer i början av år 1970, och då ut- gör 30 procent av totalantalet ej försäkrade
Figur 26 Arbetslösa försäkrade kvinnor anmälda vid arbetsförmedlingen fördelade på ålder vid vissa tidpunkter Utjämnade värden, logaritmisk skala
3000
Början av 1965
Källa: Arbetsmarknadsstatistik
arbetslösa kvinnor.
Dessa exceptionellt kraftiga ökningar av de äldre arbetslösa i denna statistik avspeg- lar införandet av omställningsbidraget, som på vissa villkor utgår till ej försäkrade ar- betslösa sedan juli 1968.
Denna genomgång visar att förändringen av den registrerade arbetslösheten på många punkter är institutionellt betingad. När det av KSA-utredningen föreslagna kontanta ar- betsmarknadsstödet införs, kommer tex an- talet registrerade ej försäkrade arbetslösa att stiga markant. Villkoren för stödet blir ju bla att den arbetssökande skall ha regel- bunden kontakt med arbetsförmedlingen. Jämförelsen för år 1970 mellan antalet ar- betslösa ej försäkrade som enligt arbets- kraftsundersökningarna sökt arbete på ar— betsförmedlingarna och motsvarande grupp arbetslösa enligt AMS-statistiken visade ju att det endast är en bråkdel av dessa som är registrerade som arbetslösa. Bakom detta
Början Slutet Början av 1968 1970
av 1969 av
ligger bla att de ej försäkrade arbetslösa troligen inte har så täta kontakter med ar- betsförmedlingarna som de försäkrade. Vill- koret för att komma med i arbetsförmed- lingsstatistiken var ju att den arbetslöse skul- le ha besökt förmedlingen under den vecka som räkningsdagen infaller. Därtill kommer att de arbetssökande som besöker de sk öppna förmedlingarna numera inte uppger sitt namn eller ens behöver ha personlig kontakt med förmedlarna.
Det finns ingen möjlighet att utifrån ar- betskraftsundersökningarnas material göra några bestämda uttalanden om hur många som kan komma att bli berättigade till det kontanta arbetsmarknadsstödet. Här har en- dast pekats på hur en ändring av rent insti- tutionell art kan påverka arbetslöshetssta- tistiken utan att arbetslösheten realiteter be- höver öka. En reform av det föreslagna sla— get kan också påverka siffrorna över ar- betslösheten därför att den kan locka fram
Figur 27 Arbetslösa ej försäkrade män anmälda vid arbetsförmedlingen fördelade på ålder vid vissa tidpunkter Utjämnade vården, logaritmisk skala
2500
2000
1500
1 000
900
100 Början Början Slutet Bör'an av 1965 av 1968 av 1969 av 70
Källa: Arbetsmarknadsstatistik (AMS)
personer som av olika skäl inte finner det lönt att söka arbete. De bedömer sig tex inte ha nog utbildning eller yrkeserfarenhet för ett förvärvsarbete. Eftersom stödet en- ligt förslaget skall kunna utgå till dem som genomgått arbetsmarknadsutbildning men därefter inte genast får ett arbete så kan re— formen verka som ett ytterligare argument för en person som kanske är tveksam inför tanken att börja på en omskolningskurs. Tidsserieanalysen skall nu avslutas med en direkt jämförelse mellan de två statistik- källorna, vilket bäst görs i grafisk form. I figur 29 har totalantalet arbetslösa från bör- jan av år 1962 till början av år 1970 enligt
arbetskraftsundersökningarna och enligt ar- betsmarknadsstyrelsens statistik samt de för- säkrade arbetslösa enligt de två källorna ri- tats. Det framgår genom den logaritmiska skalan att den konjunkturella variationen är kraftigare i arbetskraftsundersökningarnas båda serier än i serierna för den registrerade arbetslösheten. Mest markerad är skillnaden i serierna för de försäkrade arbetslösa.
Det framhölls vid analysen av arbetslös- heten enligt arbetskraftsundersökningarna att de ej försäkrades arbetslöshet hade sva- gare konjunkturvariation, och detta gör allt— så att serien över de försäkrade arbetslösa framstår som mer konjunkturkänslig än den
Figur 28 Arbetslösa ej försäkrade kvinnor anmälda vid arbetsförmedlingen fördelade på ålder vid vissa tidpunkter Utjämnade värden, logaritmisk skala
1500
ååååäååå
&
1
83888
Zäta
Källa: Arbetsmarknadsstatistik (AMS)
totala arbetslösheten i arbetskraftsundersök- ningarnas material.
Vid jämförelsen av de försäkrade arbets— lösa i den registrerade arbetslösheten kontra arbetskraftsundersökningarnas material på- pekades att det föreligger vissa mättekniska skillnader mellan dessa. Den numeriskt vik- tigaste torde vara att arbetskraftsundersök- ningarna inte fångar den kortaste arbets— lösheten, den som varat mindre än en vecka. I mars, juni, september och december kart- läggs i arbetsmarknadsstyrelsens statistik ar- betslöshetstidens längd. För de arbetslösa
231825
Slutet början av 1969 av 970
som vid dessa tillfällen varit arbetslösa mer än en vecka har också de utjämnade vär- dena beräknats och lagts in i figur 29. Då finner man att arbetskraftsundersökningar- nas försäkrade arbetslösa överstiger antalet registrerade arbetslösa under vissa perioder. Under perioden från början av år 1966 fram till slutet av år 1967 växer denna skillnad från ca 1 000 arbetslösa till 6 000, därefter avmattas skillnaden något och är omkring 4500 under år 1968, ökar något i början av år 1969 men minskar sedan igen. Denna systematiska ökning under loppet av en kon-
Figur 29 Arbetslösa enligt arbetskraftsundersökningarna (AKU) respektive registrerade vid arbets- förmedlingen (Af) med fördelning på olika kategorier augusti 1962—maj 1970 Utjämnade värden, logaritmisk skala
Tusenlal 90 f—Ä—m ' ! eo » — 1 —— 7o * ,, , , * MU, samlllgu arbetslösa x 60 _ ' [ 50 > — 4o _ — -, / __ _ _ ——— / x // 1 ) x _” _. * / ______________ | 30 ! ___/ ' , ***—::;D'f . | / af,samtl|ga arbetslösa //1 _, _ __ x __, ______ l XXL —— / "_- 20 ________ fl ; INN/_l), _ **. ö " 'I . *?f' fff_|£t:g_ & _ _ ,! f/af, försäkrade ___, ' arbetslös >1vecka AKU, försäkrade 10 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970
junkturförsämring måste få en logisk för- klaring vid en utvärdering av arbetskrafts- undersökningarnas statistik. Förmodligen är denna förklaring att finna i det förhållandet att antalet utförsäkrade arbetslösa stiger un- der en konjunkturförsämring. Dessa utför- säkrade minskar sina kontakter med arbets- förmedlingen och kommer därmed inte med i den registrerade arbetslösheten men upp- ger om de intervjuas att de är arbetslösa. Är denna tolkning korrekt finner man åter- igen att den registrerade arbetslösheten på— verkas av institutionella förhållanden. Tidsserierna enligt de båda källorna har nu presenterats för kön och ålder och järn- förelser har gjorts dem emellan för vissa kategorier av arbetslösa. Vid jämförelsen som gjordes för år 1970 presenterades även antalet arbetslösa i olika åldersklasser enligt de två källorna (se tabell 18). Vid denna jämförelse fann man generaliserat uttryckt
na, för vilka arbetskraftsundersökningarna anger många fler arbetslösa än som finns registrerade vid arbetsförmedlingarna.Sam- ma bild ger en jämförelse över tiden. Tids- jämförelsen har fokuserats till vändpunk— tema i konjunkturförloppet under den stu- derade perioden. I tabell 24 anges antalet arbetslösa med fördelning på ålder enligt de två källorna vid de tidpunkter som utvaldes för figurerna 25—28. Det är ett medeltal för två utjämnade värden som beräknats. An- ledningen till detta är att riskerna då mins- kar att få med extremvärden som kan över- driva förändringarna eller störa jämförel- serna.
Kommentarerna till tabellen skall kon- centreras till utvecklingen av de äldre ar- betslösa, personer i åldern 55—66 år, enligt de två källorna. I början av år 1965 är an- talet arbetslösa äldre män ca 30 procent lägre i arbetskraftsundersökningarna än i
att de stora avvikelserna i antalet arbetslösa koncentreras till dels de unga, dels kvinnor-
AMS-statistiken. Räknar man med endast de registrerade arbetslöshetsförsäkrade så
ligger tom detta antal högre, 20 procent, än totalantalet arbetslösa enligt arbetskrafts- undersökningarna. Eftersom tydligen så stor del av de arbetslösa äldre männen tillhör arbetslöshetskassorna så kan de mättekniska skillnaderna mellan de två statistikkällorna spela stor roll här. Det relativa antalet kort— tidsarbetslösa tex kan förväntas vara stort under en högkonjunktur. I början av år 1968 är överensstämmelsen mellan de två källor- na mycket god. Antalet korttidsarbetslösa äldre kassamedlemmar kan ju också antagas vara relativt sett få i slutet av en lågkon- junktur. I slutet av år 1969 finner vi återigen fler registrerade arbetslösa. Nu är antalet ca 40 procent fler än i arbetskraftsunder- sökningarna. Antalet äldre ej försäkrade har genom omställningsbidragets införande ökat mycket kraftigt, och jämför man endast de registrerade försäkrade arbetslösa med total— antalet enligt arbetskraftsundersökningarna ligger detta återigen 20 procent högre. Skill- naden i antalet äldre arbetslösa växer emel— lertid så att det i början av år 1970 är nära 70 procent högre i AMS-statistiken och om endast de försäkrade tas med så är deras antal 40 procent högre än totalantalet ar- betslösa enligt arbetskraftsundersökningarna.
För de äldre kvinnorna (55—66 år) märks en liknande tendens. I början av år 1965 är antalet registrerade arbetslösa ca 45 pro— cent lägre än totalantalet arbetslösa i ålders- gruppen enligt arbetskraftsundersökningar— na. I början av år 1968 har skillnaden mins- kat något, så att den registrerade arbets— lösheten endast är 30 procent lägre än ar- betskraftsundersökningarnas. I slutet av år 1969 är emellertid de registrerade arbets- lösa ca 40 procent fler och i början av år 1970 är skillnaden nu något lägre, 30 pro- cent.
Visserligen rör man sig vid denna jäm- förelse med mycket små tal där slumpmar- ginalerna för arbetskraftsundersökningarnas del måste vara relativt sett stora. Utveck- lingen av skillnaderna har dock systematisk karaktär och överensstämmer i tiden med införandet av äldrestödet, vilket tyder på att många av dem som får detta stöd vid in- tervjuerna till arbetskraftsundersökningarna
inte uppger sig vara arbetssökande. Enligt de kriterier som gäller för äldrestödet så skall dessa personer dock stå till arbetsmark- nadens förfogande, men dessa personer sy- nes inte själva uppleva sin situation så. Man har, visar tidsserieanalysen, i den registrera- de arbetslösheten uppenbarligen fångat en tidigare dold arbetslöshet och detta gäller i synnerhet de ej arbetslöshetsförsäkrade som nu kan få stöd genom omställningsbidraget. Har då denna reform påverkat statisti- ken i arbetskraftsundersökningarna? De slutsatser som drogs tidigare om den rela- tiva arbetslöshetens förändringar var att man för männens del fann att det blivit en likartad ökning för nära nog samtliga ål— dersgrupper, när man jämför uppgifterna för år 1965 med dem för år 1970. För de äldre kvinnorna blev dock slutsatsen att den relativa arbetslösheten var högre år 1970 än år 1965. För männen kan nog den slutsatsen dras att äldrestödet i varje fall inte haft en nämnvärd inverkan på arbets- löshetssiffrorna i arbetskraftsundersökning- arna. Detta innebär att den kategori, som motsvarar den som idag uppbär omställ- ningsbidrag inte heller tidigare aktivt sökte arbete. Det finns emellertid ett annat feno- men i arbetskraftsundersökningarna som på- pekats tidigare, nämligen att de relativa ar- betskraftstalen för de äldre männen sjunkit markant under senare år. Därmed har alltså summan av andelen sysselsatta och arbets- lösa bland de äldre minskat. Om man emel- lertid sträcker ut tidsserien bakåt i tiden något ytterligare kommer man att finna att sådana minskningar kan observeras även un- der den första delen av 1960-talet. De rela- tiva arbetskraftstalen för män i åldern 55— 64 år och även för de två enskilda ålders- klasserna, 55—59 år och 60—64 år, har teck- nats i figur 30. (Om arbetskraftstalet för 55—66-åringarna skulle ha angetts, hade det- ta fordrat omräkningar av det bearbetade materialet i arbetskraftsundersökningama.) Från början av år 1962 fram till slutet av år 1963 ökar de relativa arbetskrafts- talen för männen i åldern 55—59 år från 91,6 procent till 94,4 procent. Detta inne- bär att arbetskraften i dessa åldrar ökade
Figur 30 Relativa arbetskraftstal för äldre män februari 1962—maj 1970 Utjämnade värden
%
94
92
1962 1963 1964 1965
Källa: Arbetskraftsundersökningarna
med ca 6 500 personer. Nedgången som se- dan följer varar till början av år 1966, då 92,7 procent är i arbetskraften. Därmed minskar arbetskraften med ca 4300 per- soner. Åter sker en uppgång till 94,3 pro- cent i början av år 1968 och därmed ökar arbetskraften med 4 000 personer. Nedgång- en därefter är koncentrerad till år 1968, och i början av år 1969 är 92,0 procent i arbets- kraften. Minskningen i antalet personer är 6 000.
För den äldre åldersgruppen ligger det relativa arbetskraftstalet på 85,7 procent i mitten av år 1962. En minskning sker se—
1970
1969
1966 1967 1968
dan till slutet av år 1964 till 81,7 procent, och därmed har arbetskraften minskat med 8 000 personer i dessa åldrar. En uppgång med kortare avbrott kan sedan observeras fram till mitten av år 1968 då det relativa arbetskraftstalet är 83,9 procent och upp- gången har tillfört arbetskraften knappt 5 000 personer i dessa åldrar. Redan från mitten av år 1969 minskade det relativa arbetskraftstalet till 80,1 procent och där- med har arbetskraften återigen minskat med 8 000 personer.
Som synes är variationerna nära nog om- vända mot konjunkturerna. Ett test av de
relativa arbetskraftstalens samvariation med konjunkturen har gjorts i annat samman- hang.l Där prövades detta förhållande för bl a åldersgruppen 55-64 år, och en statis- tisk signifikant samvariation med de kon— junkturella förändringarna erhölls. Ned- gångarna i de relativa arbetskraftstalen sam- varierade med uppgångarna i konjunkturen och vice versa. Det är inte lätt att hitta för- klaringar till detta, men kan det kanske vara så att den intensifierade arbetsmarknadspo- litiken i form av beredskapsarbeten m m un- der lågkonjunkturerna håller tillbaka minsk- ningarna i de äldres relativa arbetskrafts- tal. Men när konjunkturerna förbättras så har många äldre svårt att finna sysselsätt- ning då företag läggs ner eller de av andra skäl mister sitt arbete. Då blir också möj- ligheterna mindre för småbrukare mfl att få en kompletterande sysselsättning i be- redskapsarbetena.
Hur många personer berörs av arbetslöshet?
Arbetsmarknadsstyrelsen har sedan år 1966 låtit utföra en ny typ av arbetskraftsunder- sökningar, också de efter amerikansk före- bild, som belyser arbetslöshet och syssel— sättning under hela året. Dessa kan sägas vara ett komplement till de vanliga under- sökningarna som ju belyser situationen un- der en vecka. Materialet till dessa undersök- ningar insamlas i samband med de reguljära arbetskraftsundersökningarna i februari, och intervjupersonerna får då också frågor bl a om hur många veckor de haft förvärvsarbete eller sökt arbete under det nyss gångna året.
Uppgifter från denna typ av undersök- ningar användes i det tidigare avsnittet om rörligheten ut och in i arbetskraften. Det nämndes där att man för år 1968 fann att ca 350000 personer hade berörts av ar- betslöshet, dvs hade varit arbetslösa någon gång under året. Ett genomsnitt av de fyra veckoundersökningarna för år 1968 visar att 82 600 var arbetslösa i genomsnitt per vecka. Av samtliga som var i arbetskraf- ten under år 1968 var 8,1 procent ar- betslösa någon gång. Det visar sig för att
referera några uppgifter ur denna under— sökning, som publicerats av arbetsmark- nadsstyrelsen (Meddelanden från utred- ningsbyrån 1970: 3), att arbetslösheten även när den mäts över hela året är hög för ung- domar och äldre. Andelen (procent) arbets- lösa av totalantalet personer som varit i ar- betskraften någon tid under år 1968 med fördelning på vissa åldrar anges nedan.
Ålder Män Kvinnor 14—1 9 15,1 17,3 20—24 10,7 8,9 25—54 6,2 6,7 55—64 10,2 3,3 65—74 10,4 6,7 Samtliga 8,4 7.3
Även denna typ av undersökning visar att ungdomarnas högre arbetslöshet till viss del sammanhänger med att många av dem är nykomlingar på arbetsmarknaden. Arbets— löshetsnivån är nämligen också korrelerad med den tid som en person varit i arbets- kraften under året. Arbetslösheten var lägst för dem som endast varit en kort tid (upp till 4 månader) på arbetsmarknaden, högst för dem som varit på arbetsmarknaden mer än fyra månader men dock mindre än ett år och hade ett mellanläge för dem som varit på arbetsmarknaden hela året. Många ungdomar som avslutat sin utbildning eller fullgjort sin värnplikt under året återfinns just i den grupp som varit på arbetsmarkna- den fyra månader eller mer. Andelen ar-_ betslösa för olika kategorier med avseende på tid i arbetskraften och i olika åldrar har också beräknats och anges i nedanstå— ende tablå.
1—17 veckor i arbetskraften 14—24 år 3,0 % 25—54 år 4,7 % 55—74 år 1,5 % Samtliga 3,2 %
1 Se Arbetskraftsresurserna 1965—1990, ap- pendix A. Bilaga 1 till 1970 års längtidsutredning (SOU 1971:8)
18—51 veckor i arbetskraften 14—24 år 16,9 % 25—54 år 10,9 % 55—74 år 10,2 % Samtliga 13,2 % 52 veckor i arbetskraften 14—24 år 11,3 % 25—54 år 5,1 % 55—74 år 7.5 % Samtliga 6,4 %
Denna typ av undersökningar ger en myc- ket klarare bild av arbetslöshetens längd för de personer som drabbas av arbetslöshet än den typ som både de reguljära arbetskrafts- undersökningarna och arbetsmarknadssty- relsens statistik över den registrerade arbets- lösheten representerar. Vid de sistnämnda undersökningarna går man ju in vid ett visst tillfälle och kartlägger den tid som de vid tillfället arbetslösa sökt arbete. I ett inle- dande skede av ökande arbetslöshet får man i sådan statistik tex genomsnittligt sett en förkortning av arbetslöshetstiderna. I under- sökningar som kartlägger en längre tids- rymd så fångar man mer av den totala tiden som de arbetssökande varit utan arbete.
Även i dessa ingår dock personer vilkas ar- betslöshetsperiod ännu inte är avslutad.
Uppgifter om hur de som under år 1968 berördes av arbetslöshet fördelar sig på an- tal arbetslösa veckor lämnas i tabell 25. Där hade de arbetslösa fördelats på två kategorier, de som hade förvärvsarbete un- der år 1968 och de som inte förvärvsarbeta- de. Den sistnämnda gruppen skall först kommenteras något. Den består till mycket stor del av ungdomar, 59 procent av de män som ingår i gruppen, totalt 17 800, är personer under 25 år och 40 procent av de totalt 27500 kvinnorna är under 25 år. Vidare kan det nämnas att andelen personer i gruppen arbetslösa nära nog hela året (i 50—52 veckor) är mycket hög år 1968 jämfört med uppgifterna från de tidigare undersökningarna. För år 1967 anges att 5 600 personer eller 13 procent av samtliga i motsvarande kategori var arbetslösa i 50— 52 veckor.
Arbetslöshetstiderna har sammanfattats i måtten undre kvartil, median och övre kvartil. Medianen är som syns 10,3 vec- kor för samtliga arbetslösa. Som en bekräf— telse på att man får en annan bild av ar- betslöshetstidema om man går in och mäter
Tabell 25 Personer som varit arbetslösa någon gång under år 1968 fördelade efter arbets-
löshetstidens längd
Arbetslösa som Arbetslösa hade förv. arb utan förv. arb Arbetslöshets- under 1968 under 1968 Summa tidens längd i veckor Antal % Antal % Antal % 1—2 32 800 10,7 7 700 17,0 40 500 11,5 3—4 40 300 13,1 6 600 14,6 47 000 13,3 5—9 63 500 20,7 8 200 18,2 71 700 20,4 10—13 49 600 16,2 4 100 9,1 53 700 15,2 14—17 27 800 9,1 1 600 3,5 29 400 8,3 18—26 45 300 14,8 3 700 8,2 49 000 13,9 27—39 27 900 9,1 2 200 4,9 30 200 8,6 40—49 19 300 6,3 1 000 2,3 20 300 5,8 50—52 500 1,0 10 100 22,2 10 600 3,0 Summa 307 100 100 45 200 100 352 400 100 Undre kvartil 4,2 veckor 3,1 veckor 4,0 veckor Median 10,3 » 10,0 » 10,3 » Övre kvartil 20,2 » 37,8 » 21,0 » Källa: Meddelande från utredningsbyrån 197023 (AMS) samt råtabeller till den där behandlade
undersökningen
dem för dem som är arbetslösa vid ett visst tillfälle kan nämnas, att enligt de fyra re- guljära arbetskraftsundersökningarna år 1968 var som ett genomsnitt för samtliga undersökningar medianen 5,3 veckor. De förlängda arbetslöshetstiderna under kon— junkturförsämringen avspeglar sig också i dessa årsundersökningar. Uppgifterna från motsvarande undersökning år 1966 visar att medianen för arbetslöshetstidens längd då var 7,0 veckor.
I veckoundersökningarna som analyserats i det föregående ligger den relativa arbets- lösheten på avsevärt lägre tal än i dessa års- undersökningar. Som ett genomsnitt för år 1968 gällde att 2,3 procent av den totala arbetskraften var utan sysselsättning. Tidi- gare nämndes att årsundersökningen visade att 8,1 procent av samtliga som varit på arbetsmarknaden varit utan sysselsättning en viss tid under året. Den första siffran — 2,3 procent — innebär, om de fyra undersök- ningarna är representativa för samtliga vec— kor under året, att den genomsnittliga ar- betslösheten per vecka har haft denna om- fattning. Den andra siffran — 8,1 procent — speglar hur stor andel av den totala arbets- kraften som berördes av arbetslöshet någon gång under året. Nu kan man emellertid med ledning av uppgifterna om arbetslös- hetstidens längd i tabell 25, kompletterade med uppgifter om hur de personer som va- rit i arbetskraften under året fördelar sig på antal veckor i arbetskraften, beräkna ett genomsnittsmått över arbetslösheten per vecka som skall motsvara de reguljära ar- betskraftsundersökningarnas. Med hjälp av dessa uppgifter kan man dels beräkna det sammanlagda antalet veckor som samtliga personer varit i arbetskraften och det sam- manlagda antalet veckor arbetslösheten re— presenterar. Dessa beräkningar ger till re- sultat att 2,8 procent av totalantalet veckor i arbetskraften under år 1968 varit arbets- lösa. Detta mått har konstruerats så att det skall återspegla den genomsnittliga andelen arbetslösa personer i arbetskraften per vecka under året. Här har nu emellertid erhållits ett tal som ligger något högre än genom- snittet för de fyra veckoundersökningarna.
För det första kan man då ställa sig frågan om de fyra undersökningarna somfram till år 1970 gjordes per år var representativa för samtliga veckor under året. Man kan studera utfallet för de tolv undersökning- arna under år 1970, där de flesta under- sökningarna i sin tur är fördelade på två veckor, och man finner då inte någon skill- nad i den relativa arbetslösheten i genom- snitt per vecka för årsmedeltalet jämfört med det medeltal som kan bildas för vär- dena i februari, maj, augusti och november. Det förefaller därmed troligt att de tidigare fyra undersökningarna hade en god repre- sentativitet i det diskuterade avseendet. Näs- ta fråga blir därmed om intervjupersoner— na kanske överdrivit skattningen av arbets- löshetstidens längd. En period av arbetslös- het som ju är en negativ upplevelse, kan när man skall återerinra sig den, framstå som något längre än den faktiskt var. En felkälla kan tex också vara att ungdomar som avslutat en utbildning räknar in tid som de under studiernas sista skede använt för att söka arbete. Det kan nämnas att det finns praktiska möjligheter att med hjälp av material ur undersökningarnas råtabeller beräkna den genomsnittliga andelen arbets— lösa veckor av totalantalet veckor i arbets- kraften med fördelning på kön och ålder. En sådan beräkning skulle kunna visa om det finns en överskattning av arbetslöshets- tiderna för vissa befolkningsgrupper och därmed avslöja om det finns några syste- matiska skillnader mellan års— respektive veckoundersökningarna.
Några slutord om arbetslösheten"
Denna genomgång av arbetslöshetsstatistiken har dels syftat till en kartläggning av ar— betslösheten som den avspeglas i befintliga statistikkällor och också till en beskrivning av de förändringar som inträffat under de senaste konjunktursvängningarna. Och det har därvid konstaterats att arbetslösheten för männen i synnerhet under den senast rådande högkonjunkturen inte har gått ned till den nivå som rådde under högkonjunk- turen år 1965. Andelen arbetslösa ligger
högre och arbetslöshetstiderna är längre. Självklart vore det av intresse att analyse- ra de bakomliggande orsakerna till detta förhållande och inte enbart stanna vid ett konstaterande. En sådan analys är emeller- tid mycket resurskrävande. Arbetslösheten i olika yrkesgrupper och näringsgrenar skul- le behöva analyseras, vilket det dock finns underlag till, men därtill måste även efter- frågesituationen och strukturella förändring- ar i näringslivet analyseras. Den statistik och de mått som finns för att belysa detta är emellertid relativt outvecklade. Vi har tex statistiken över lediga platser och över utfärdade varsel vid företagsnedläggningar eller inskränkningar i driften. Dessa två statistikgrenar är dock starkt påverkade av institutionella faktorer, varför de är mycket svåra att använda för mer långsiktiga ana— lyser.
Angående statistiken över arbetslösheten så kanske det behöver betonas att den av- ser personer som faktiskt sökt arbete, och den omfattar i synnerhet i arbetskraftsun- dersökningarna både dem som av olika skäl förlorat sitt arbete och sådana som kommer från annan sysselsättning som t ex studier och arbete i hemmet. Man kan inte ta siffrorna på arbetslösheten som ett ab- solut exakt mått på den totala efterfrågan på arbete vare sig när man studerar dess förändringar över tiden eller vid ett visst tillfälle. En försämring av konjunkturen kan medföra att många som länge försökt att få ett arbete till slut ger upp. Den kan ock- så medföra att tex en hemarbetande hustru till en långtidsarbetslös man då söker ar— bete för att bidraga till familjens försörj- ning. De regionala variationerna i de rela— tiva arbetskraftstalen antyder att många i områden med bristande arbetstillfällen inte aktivt söker arbete. Andra söker inte ar- bete därför att de anser sig ha för dålig ut- bildning eller yrkeserfarenhet och tror sig inte ha möjligheter att klara av ett förvärvs- arbete, andra är hindrade av barntillsyn men skulle önska förvärvsarbeta, om till- synen kunde ordnas tillfredsställande.
Arbetslöshet är således ett relativt be- grepp och skillnaden mellan dem som ak-
tivt söker arbete och dem som eventuellt un- der vissa villkor önskar arbeta är inte skarpt markerad. Därmed är det inte heller någon skarp gräns mellan de två statistiska be- greppen »personer i arbetskraften», dit de arbetssökande hör, och »personer utanför arbetskraften», vilka används i arbetskrafts— undersökningarna.
Man har i arbetskraftsundersökningarna emellertid en viss kartläggning av en grupp som står på gränsen till arbetskraften som benämns latent arbetssökande. Man stäl- ler nämligen en fråga till dem som ej till- hör arbetskraften som lyder: Skulle ni sökt arbete under mätveckan om ni ansett er kunna få lämpligt arbete på bostadsorten? De som svarar ja på denna fråga benämns latent arbetssökande.
I kap 2 gjordes en statistisk beskriv- ning i stora drag hur den grupp ser ut be- folkningsmässigt som ej tillhör arbetskraften utifrån materialet i arbetskraftsundersök- ningarna. I dessa undersökningar går man emellertid inte in i detalj på vad anledning- en för de enskilda individerna till att de in- te förvärvsarbetar kan vara och inte heller på frågan om de skulle önska förvärvsarbeta om anledningen är ett sådant slag av hinder som kan undanröjas. För att få en sådan kartläggning ställdes vissa frågor till perso- ner utanför arbetskraften vid arbetskrafts- undersökningen i februari 1968 på beställ- ning av KSA-utredningen. Resultatet från denna undersökning ges i ett appendix till denna bilaga och tillsammans med de re- guljära undersökningarnas uppgifter om de latent arbetssökande presenteras en samman- fattning därav i följande avsnitt.
6. Uppgifter om personer utanför arbetskraften och deras önskan att förvärvsarbeta
Latent arbetssökande år 1970
Totalt redovisar arbetskraftsundersökningar- na att det i genomsnitt under år 1970 var 120900 personer som svarat att de skulle ha sökt arbete, om de ansett sig kunna få lämpligt arbete på bostadsorten. Uppgifter om hur dessa fördelar sig på kön och ål- der lämnas i tabell 26. Endast en myc— ket liten andel, 14 procent, är män och de resterande är kvinnor, av vilka de gifta kvinnorna utgör merparten. De latent ar- betssökande gifta kvinnorna uppgick till 84300, eller 70 procent av samtliga. I viss mån avspeglar denna fördelning rela— tionerna mellan de olika befolkningsgrup- pema som står utanför arbetskraften, där de gifta kvinnorna också dominerar. Det är emellertid en större andel av den kvinnliga
befolkningen som står utanför arbetskraf- ten som tillhör de latent arbetssökande än bland motsvarande manliga.
Hur de latent arbetssökande år 1970 mer i detalj fördelar sig på olika befolknings- grupper kan studeras i tabell 27. Där har också angivits hur stor del av dem som ej tillhör arbetskraften i respektive befolk— ningsgrupp som hör till de latent arbetssö- kande. Den högsta andelen latent arbetssö- kande återfinns som syns bland de gifta kvinnorna i åldern 25—44 år som ej har barn under 7 år. Som jämförelse kan näm- nas att detta också är den kategori bland de gifta kvinnorna som har den högsta andelen i arbetskraften. Det relativa ar- betskraftstalet för dem är 73,1 procent för år 1970.
Tabell 26 Latent arbetssökande år 1970 fördelade på kön och ålder
Män Kvinnor
% av % av befolkn. befolkn. Ålder Antal ej i AK Antal ej i AK 16—19 4 800 4,5 6 900 6,4 20—24 1 700 2,2 9 200 8,3 25—34 1 800 4,8 23 300 11,3 35—44 800 5,1 20 400 13,8 45—54 900 3,5 23 600 12,9 55——64 1 800 2,6 16 900 6,1 65—74 5 500 2,4 3 200 1,0 Samtliga 17 300 3,1 103 600 7,5
Källa: Arbetskraftsundersökningen årsmedeltal 1970.
Tabell 27 Latent arbetssökande år 1970 fördelade på vissa befolkningsgrupper samt jämfö- relse mellan önskad arbetstid och faktisk arbetad tid för motsvarande befolkningsgrupp i arbete Arbetstid, medeltal
% av timmar per vecka
befolkn. _ Befolkningsgrupp Antal ej i AK Önskad Faktisk Män och kvinnor i åldern 16—24 år 22 500 5,5 24,9 39,1 Mån i åldern 25—64 år 5 300 3,5 35,5 44,4 Mån i åldern 65—74 år 5 500 2,4 25,9 36,5 Gifta kvinnor i åldern 25—44 år med barn under 7 år 23 000 10,3 22,7 27,2 Gifta kvinnor i åldern 25—44 år utan barn under 7 år 17 900 18,0 22,9 31,7 Gifta kvinnor i åldern 45—64 år 35 400 9,7 21,7 29,8 Ej gifta kvinnor i åldern 25—64 år 7 900 6,1 24,3 37,4 Kvinnor i åldern 65—74 år 3 200 1,0 18,1 30,3 Samtliga 120 900 6,2 23,6 39,3
Källa: Arbetskraftsundersökningen årsmedeltal 1970.
Flertalet av de latent arbetssökande öns- kar deltidsarbete. Den önskade arbetstiden för samtliga latent arbetssökande med för— delning på timmar per vecka anges 'i ne- danstående tablå.
Antal % 1—14 tim 12 900 10,7 15—19 10 700 8,9 20—24 52 900 43,8 25—34 22 400 18,5 35— 21 900 18,1 Samtliga 120 900 100
Huvudparten önskar deltidsarbete och förhållandevis många ganska kort deltid. Detta är ett genomgående drag för samtliga befolkningskategorier, vilket framgår av ta- bell 27 där den önskade arbetstiden i ge— nomsnitt per vecka angivits. Jämförelsen i tabellen med den faktiskt arbetade tiden för motsvarande befolkningsgrupper i arbete vi— sar att bland de latent arbetssökande finns det genomgående relativt sett fler som öns-
kar deltid än som faktiskt har det i den arbetande befolkningen.
I viss mån kan man nog ta det stora antalet latent arbetssökande som ett ut- tryck för bristande tillgång på arbetstill- fällen på deltid.
Man kan observera att även bland de latent arbetssökande undomarna finns det många som önskar deltidsarbete. Det är troligt att det här finns en hel del stude- rande som önskar ett kortare arbete som de kan sköta vid sidan av studierna.
Man finner vidare med hjälp av arbets- kraftsundersökningarna under år 1970 att antalet latent arbetssökande växlar kraftigt under året. De latent arbetssökande under årets månader anges i tablån överst på sid 73.
Den kraftigaste minskningen kommer un- der vår- och sommarmånaderna, och det kan anmärkas att denna minskning går igen hos samtliga de befolkningskategorier som studerats i det föregående, med ett undan-
Mån Antal
Jan 143 800 Febr 139 300 Mars 145 500 April 124 200 Maj 101 300 Juni 102 000 Juli 86 200 Aug 121 400 Sept 128 300 Okt 119 300 Nov 117 300 Dec 122 200 Årsmedeltal 120 900
tag. Detta gäller ungdomarna (personer i åldern 16—24 år) som visserligen uppvisar ett lågt antal under maj och juni, ca 14 000, men sedan i juli ökar igen till 22 000. Då är det också fler som önskar längre arbets- tider. Medelvärdet för den önskade arbets- tiden för deras del är då 34,4 timmar per vecka, mot 24,9 som årsgenomsnitt. Här återfinns förmodligen ungdomar som önskar feriearbeten men som bedömt tillgången på sådana vara så bristfällig att de inte ens sökt arbete.
Under de tidiga höstmånaderna, augusti och september, stiger sedan antalet latent arbetssökande igen. Även detta gäller samt- liga befolkningskategorier utom ungdomar-
na som under september uppvisar ett lägre antal än i juli och augusti. Under hösten sjunker sedan totalantalet latent arbetssö- kande tillbaka något men dras sedan i de- cember upp igen för några befolkningsgrup- per.
Denna genomgång av uppgifterna om de latent arbetssökande för år 1970 skall avslu— tas med en tabell över några regionala da- ta, se tabell 28. Skogslänen har genomgåen- de högre andelar av latent arbetssökande av antalet personer utanför arbetskraften. Ett undantag finns, män i åldern 16—24 år, som har den högsta andelen latent ar- betssökande i storstadslänen. Även de yng- re ej gifta kvinnorna i storstadslänen uppvi- sar en hög andel latent arbetssökande i stor- stadslänen. Kanske förklaringen till detta är att det finns personer bland de relativt många studerande ungdomarna här som önskar ett deltidsarbete.
När man studerar andelen latent arbets- sökande för de gifta kvinnorna utanför ar— betskraften för de enskilda länen finner man en del detaljer som kan vara värda att notera. För storstadslänen tex är andelen latent arbetssökande högst i Stockholms län exklusive Stockholms stad. Där är andelen ca 10 procent medan den i Stockholms stad,
Tabell 28 Latent arbetssökande år 1970 med fördelning på olika_befolkningskategorier och regioner
Mån Gifta kvinnor Ej gifta kvinnor
Därav
16—24 25—64 65—74 Samtl 25—64 16—24 24—64 65—74 år år är år är år år Samtliga Skogslånen Antal 1 400 2 100 2 000 29 600 27 200 3 200 3 400 600 42 300 % av befolkn ej i AK 3,2 4,7 3,4 14,1 17,1 8,1 9,7 1,6 9,0 Storstadslånen Antal 3 300 1 800 1 900 22 600 20 500 3 900 2 000 700 36 200 % av befolkn ej i AK 4,7 3,5 2,6 7,5 8,8 6,8 4,6 1,1 5,4 Övriga län Antal 1 700 1 400 1 700 32 100 28 600 2 500 2 500 400 42 400 % av befolkn ej i AK 2,4 2,5 1,7 8,0 9,7 4,1 5,0 0,5 5,2
Källa: Arbetskraftsundersökningen årsmedeltal 1970.
Malmöhus län och Göteborgs och Bohus län är ca 7 procent. Skillnaderna kan ligga in- om slumpfelsmarginalerna, men det faktum att andelen är lägre utanför Stockholms stad än innanför har parallellitet med en annan iakttagelse. Data från folkräkningen år 1965 för olika områden i och omkring Stockholm visar att andelen förvärvsarbetande gifta kvinnor och i synnerhet för dem med små- barn har en tendens att minska med avstån— det från staden. Möjligheterna för kvinnor- na ute i många förorter att finna arbete in- om ett avstånd som för dem är rimligt med avseende på restid och resekostnader i för- hållande till den tid de önskar arbeta och den tid de behöver för hemmets skötsel är för dem avsevärt mindre än för mer cen- tralt boende. Därtill kommer frågan om möjligheterna att ordna barntillsynen.
För de gifta kvinnorna inom länsgruppen »övriga län» finns det inga markanta skill- nader i andelen latent arbetssökande, möj— ligtvis med undantag av Västmanlands län som har ca 10 procent latent arbetssökan— de av samtliga gifta kvinnor utanför arbets- kraften. För de andra länen i gruppen ligger andelen på 7 till 9 procent. Inom skogslänen finner man dock stora skillnader. I de söd- ra skogslänen, dvs Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs län, är andelen 10 procent, i Västerbottens län 15 procent, i Väster- norrlands 17 procent, i Norrbottens län 21 procent och högst i Jämtlands län 25 pro— cent.
Latent arbetssökande åren 1964-1970
Några uppgifter skall även lämnas om de latent arbetssökandes utveckling över tiden. Det genomsnittliga antalet latent arbetssö- kande per år sedan år 1964 har varierat en- ligt följande. (För år 1970 har medeltalet här baserats på de fyra undersökningar som har sin motsvarighet i tidigare år.)
Antalet latent arbetssökande har således varierat ganska kraftigt över tiden. Delar man upp materialet på olika befolknings- grupper så framgår det att variationerna va- rit något olikartade för de enskilda grupper- na. Data över detta presenteras grafiskt
År Antal
1964 140 400 1965 125 200 1966 131 100 1967 133 100 1968 152 000 1969 154 600 1970 1 19 800
i figur 31. Där redovisas utjämnade värden av samma typ som vid presentationen av arbetslöshetsdata, vilka används för att in- te säsongsvängningarna skall störa analy- sen. En uppdelning av materialet har gjorts för gifta kvinnor, ungdomar i åldern 14— 24 år1 samt män och ej gifta kvinnor som är 25 år och äldre. Man finner i des— sa tidsserier att det framför allt var de latent arbetssökande ungdomarna som minskade under åren 1965—1966. Därefter kommer för deras del emellertid återigen en ökning. Antalet latent arbetssökande män och ej gifta kvinnor 25 år och äldre förändras relativt ringa under perioden me- dan de gifta kvinnorna företer en nästan trendmässig ökning med vissa svängningar och en minskning under senare tid.
För ungdomarnas och de gifta kvinnor- nas del får man dock ut mera av en ana- lys om man relaterar antalet latent arbets- sökande till antalet personer i respektive grupp som står utanför arbetskraften. Ung- domarnas relativa arbetskraftstal har ju minskat starkt och därmed har en ökning således skett av andelen personer som står utanför arbetskraften. För de gifta kvinnor- na däremot har de relativa arbetskraftsta- len ökat. I figur 32 presenteras latent ar- betssökande i relation till personer utanför arbetskraften för de två befolkningsgrupper- na.
För ungdomarnas del börjar tidsserien på nära 7 procent i mitten av år 1964 och sjunker sedan till något över 3 procent i mit- ten av år 1966. Därefter sker åter en ök- ning till nära 7 procent i slutet av den stu-
1 Fr o m är 1970 utesluts 14— och 15-åringarna i arbetskraftsundersökningarnas huvudmaterial, men uppgifter om dessa presenteras i tilläggs- tabeller för att underlätta jämförelser bakåt i tiden.
Figur 3] Latent arbetssökande maj 1964—maj 1970 Utjämnade vården
Tusenial 110 I '. l i 1 ! 1oo __” __— __ *i' ___ — ,- Gifta kvinnor [ go __ __ __ __,__ _ __- , _ ,___ 70 _ _ _ __ _ , i_, , ,, ___—_ __ 60 __ , "___ ?. Å__,.___ __ so __ - ___- 4 _r— _! 40 —'»— —— 44 ' j_r ————— 4 , XX ! Ungdomar ,' x 14-24 är , *, x ' x 30 xx __, 3—u *** *—'—'X_:; * x .!.._ & a_n-' ""lxx ”I/f _a ]. "--....____ "Nc ..... ...-u'W- Hörna) Gifta ” ***Ä'T' nTF-j'j' "***—_” kvmnor >25 år *Hrr— Nuxx ,, 10 0 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970
Källa: Arbetskraftsundersökningarna
Figur 32 Latent arbetssökande i relation till personer ej i arbetskraften maj Utjämnade vården %
1964—maj 1970
14
12
10
Gifta kvinnoi- (14-648r) 1
] I |
Ungdomqr x (m dn + ej
gifta kvinnor 14-24å |
x*_
.,J
j/_——J /
I
/
r4/ / I
0
| ; l 1 ! .”
; !
1964 1965 1966
Källa: Arbetskraftsundersökningama
derade perioden. Denna utveckling av an- delen latent arbetssökande av personer utanför arbetskraften har en mycket stark samvariation med förändringen i konjunk- turen. Men man frågar sig varför de la- tent arbetssökande ungdomarna skulle rea— gera på detta sätt vid konjunkturföränd- ringarna. Som tidsserien ser ut är det alltså allt färre som säger att de skulle ha sökt arbete om de ansett sig kunna få lämpligt arbete på bostadsorten när konjunkturen försämras och allt fler när konjunkturen förbättras. Man kan verkligen ställa sig frå— gan om det finns ett orsakssamband i des- sa förändringar. Eller är de statistiska slumpfelsmarginalema så stora att det är dessa som svarar för variationerna. Det kan dock nämnas att förändringarna går pa-
1967 1968 1969 1970
rallellt för de två könsgrupperna. Det kan visserligen finnas risk för övertolkning av materialet, men kan det kanske förhålla sig så att vissa ungdomar upplever kon- junkturförsämringen så starkt, att de under sådana tider inte ens finner det lönt att önska sig ett arbete. Något underlag för att testa en sådan hypotes finns dock ty— värr inte i arbetskraftsundersökningarna.
För de latent arbetssökande gifta kvin- norna är det mest utmärkande draget i tids— serien den trendmässiga ökningen av anta— let latent arbetssökande i relation till per— soner utanför arbetskraften, från ca 10 pro— cent 1964 till 12 procent i början av år 1970. Samtidigt som de gifta kvinnornas relativa arbetskraftstal ökar, så ökar också andelen latent arbetssökande.
De latent arbetssökande i några specialun- dersökningar i anslutning till arbetskrafts— undersökningarna
I den samkörning av identiska individer som fanns med i arbetskraftsundersökningarna hösten 1966 och hösten 1967,1 varifrån någ- ra resultat refererats i det föregående, gjor- des även en specialbearbetning av de latent arbetssökande. Man tittade på hur många av dem som var latent arbetssökande år 1966 som kvarstod som latent arbetssökande år 1967, respektive lämnat denna grupp och övergått till arbetskraften eller återfanns bland övriga personer utanför arbetskraften. På samma sätt tittade man på hur många av dem som var latent arbetssökande år 1967 som kommit från dem som var i ar- betskraften året dessförinnan respektive stått utanför arbetskraften. Huvudresultatet av denna undersökning redovisas nedan.
Latent arbetssökande 1966
Antal % Status 1967 : I arbetskraften 35 600 25,4 Latent arbetssökande 41 700 29,8 Övriga ej i arbets- kraften 62 700 44,8 Summa 140 000 100
Latent arbetssökande 1967
Antal % Status 1966: I arbetskraften 32 100 25,1 Latent arbetssökande 41 700 29,8 Övriga ej i arbets- kraften 62 700 42,3 Summa 127 900 100
Specialbearbetningen tyder således på en ganska kraftig omsättning inom gruppen la- tent arbetssökande. Vidare är strömmarna både till och från arbetskraften respektive till och från övriga personer utanför arbets- kraften lika stora.
För de gifta kvinnorna, som ju utgör den största andelen av de latent arbetssökande,
kan man ur råmaterialet ta fram följande information. Av de gifta kvinnor i åldern 20—54 år som hösten 1966 var latent ar- betssökande återfanns hösten 1967 27,5 procent i arbetskraften, medan endast 15,7 procent av dem i samma åldersgrupp som stod utanför arbetskraften och som ej till- hörde gruppen latent arbetssökande var i arbetskraften följande höst. När man vän- der på tidsperspektivet så finner man för samma befolkningskategori att av dem som var latent arbetssökande hösten 1967 var 22,6 procent i arbetskraften hösten dessför- innan medan 16,5 procent av dem som ej uppgav sig vara latent arbetssökande var i arbetskraften föregående höst. Denna in- formation visar att relativt sett fler av de latent arbetssökande gifta kvinnorna har kontakt med arbetsmarknaden än de övriga utanför arbetskraften.
Ur den specialundersökning som KSA- utredningen i februari 1968 lät göra i sam— band med arbetskraftsundersökningen av de personer som då stod utanför arbetskraften, och vars resultat redovisas i ett appendix till denna bilaga, kan några uppgifter om de latent arbetssökande sammanfattas här.
De frågor om orsaken till att de som stod utanför arbetskraften inte förvärvsarbetar samt de frågor om önskan till förvärvsar- bete under vissa villkor som dessa per- soner hade bearbetades också för den grupp som i den ordinarie delen av arbetskrafts— undersökningen hänförts till kategorin la- tent arbetssökande.
Det var 108 400 kvinnor som i denna un- dersökning hänförts till kategorin latent ar- betssökande. Svaren på KSA—utredningens frågor om huvudanledningen till att de ej förvärvsarbetade fördelade sig i samman- drag enligt uppgifterna i tablån överst på sid 78 (jämför även tabell A 11).
Till de kvinnor som angivit något av de specificerade skälen i tablån exklusive dem som samlats under »övriga skäl», totalt 87 800 kvinnor, ställdes sedan en fråga som anknöt till det speciella hindret. Man frå-
1 Arbetskraftsberäkningar 1960—1980, ap— pendix C. Information i prognosfrågor1968:4 (SCB)
Antal % Barntillsyn 35 700 33,0 Vård av annan anhörig 3 000 2,8 Hushållsarbete 5 300 4,8 Brist på lämpliga arbetstillfällen 43 800 40,5 Övriga skäl 20 500 18,8 Summa 108 400 100
gade t ex de kvinnor som angivit barntillsyn, att om den kunde ordnas skulle de då söka förvärvsarbete nu. Specificerat efter de oli- ka slagen av orsaker till att de ej förvärvs— arbetar önskar följande antal kvinnor un- der vissa villkor arbeta nu, även andelen (procent) av totalantalet i gruppen anges.
Antal % Barntillsyn 23 800 66,5 Vård av annan anhörig 1 000 32,6 Hushållsarbete 3 000 57,8 Brist på lämpliga arbetstillfällen 7 100 16,3
Till den sista gruppen ställdes frågan om de var villiga att flytta till annan ort för att få möjlighet till förvärvsarbete. Huvudpar- ten av dem svarar alltså »nej» eller »tror inte det» på frågan. Sammanfattningsvis så svarar således av delgruppen latent arbets- sökande på frågan om önskan att förvärvs- arbeta nu om vissa hinder kunde undan- röjas:
34 900 ja 36 700 nej därför att de ej vill flytta 16 200 nej 20 500 har ej tillfrågats
108 400
sammanlagt
I den grupp som ej tillfrågats om önskan att förvärvsarbeta ingår bl a studerande (2 100), personer som angivit hälsoskäl (7 100), åldersskäl (2 000).
Antalet män i denna speeialundersökning som också är latent arbetssökande upp- går till 8 900. De fördelar sig på tre grup- per vad avser huvudanledning till att de ej förvärvsarbetade. 41,1 procent anförde brist på lämpliga arbetstillfällen, 23,0 pro— cent hälsoskäl och 35,9 procent studier.
Denna undersökning visar således att barn- tillsynsfrågan är det primära hindret för många av de latent arbetssökande kvinnor- na, men den visar också att både när det gäller dessa kvinnor och andra som angivit andra skäl så ger nog svaren på den hypo— tetiska frågan, om de skulle ha sökt arbete om de ansett sig kunna finna något lämp— ligt på bostadsorten, för många mer uttryck för funderingar om att de nog skall söka sig ut på arbetsmarknaden än fasta beslut där— om.
Som en sammanfattning av de lämnade uppgifterna om de latent arbetslösa kan föl- jande drag poängteras. Ökningen i andelen latent arbetssökande bland de gifta kvin- norna utanför arbetskraften kan tydas som ett uttryck för kvinnornas växande önskan att gå ut på arbetsmarknaden, vilket samti- digt också manifesterat sig i ökande andelar som faktiskt gått ut på arbetsmarknaden. Bland de latent arbetssökande kvinnorna är det relativt sett fler som har kontakt med ar- betsmarknaden än bland de övriga som står utanför arbetskraften. Fler av de latent ar- betssökande återfinns vid ett senare mät- tillfälle i arbetskraften än bland de övriga. Men det är också fler bland de latent arbets- sökande än bland de övriga som lämnat ar- betskraften. Orsakerna till detta känner vi dock tyvärr inte. De regionala skillnaderna i andelen latent arbetssökande avspeglar de skiftande sysselsättningsmöjligheterna, och den särskilda bearbetningen av de latent arbetssökande i KSA-utredningens under- sökning av personer utanför arbetskraften slutligen att för många är barntillsynen det primära hindret till att de ej sökt arbete.
En kartläggning av orsakerna till att per— soner som står utanför arbetskraften ej för- värvsarbetar
I samband med arbetskraftsundersökningen i februari 1968 tillfrågades, som redan nämnts, på KSA-utredningens uppdrag, per- soner utanför arbetskraften om orsaken till att de ej förvärvsarbetar och om de under vissa villkor nu eller i framtiden skulle söka förvärvsarbete. Dessa tilläggsfrågor riktades
endast till personer i åldern 20—65 år och som ej tillhörde arbetskraften. Förvärvsar- betande och arbetssökande uteslöts alltså lik- som de som gjorde sin värnplikt, var in- tagna för anstaltsvård, långvarigt sjuka el- ler invalider. — I detta sammanhang lämnas endast en sammanfattning av undersökning- en. En fullständig redovisning av undersök- ningsresultaten lämnas i ett bifogat appen- dix.
Undersökningen, som alltså avser läget i februari 1968, omfattade i uppräknade tal drygt 1 miljon personer utanför arbetskraf- ten. Av dessa var 921 700 kvinnor, de allra flesta gifta, och 130 800 män.
På frågan: »Vilken eller vilka anledning- ar finns till att Ni inte förvärvsarbetar för närvarande?» har de som uppgivit mer än en anledning fått ange vilket av de upp- givna skälen som är huvudanledningen.
Den viktigaste anledningen till att kvin- norna ej förvärvsarbetade var barntillsyn. Bland kvinnorna angav 314 300 (34,1 pro- cent) barntillsyn, 163 200 (17,7 procent) häl- soskäl och 109 000 (11,8 procent) hushålls- arbete som främsta orsak till att de ej för- värvsarbetade för tillfället. Bland övriga an- ledningar uppgavs brist på lämpligt arbete på bostadsorten av 67 900 kvinnor, studier av 57 800 och åldersskäl av 52 700. Av fi- gur 33 framgår hur kvinnor utanför arbets- kraften fördelar sig efter yngsta barnets ål- der och huvudanledning till att de ej för— värvsarbetar. Av kvinnor med yngsta bar- net i åldern 0—6 år hade 269 500 (81,4 pro- cent) uppgivit barntillsyn. Motsvarande upp- gifter för kvinnor med yngsta barnet i ål— dern 7—10 år respektive 11—16 år var 32 200 (43,3 procent) respektive 8700 (12,0 pro- cent). För kvinnor utan barn under 17 år var hälsoskäl den dominerande anledningen. Detta skäl uppgavs av 138000 (13,1 pro- cent). Medan barntillsynen är den domine- rande huvudanledn'ingen för de yngre och medelålders kvinnorna tar hälsoskäl, hus— hållsarbete och brist på lämpligt arbetstill— fälle på bostadsorten överhanden för de äld- re. »Vill inte» som huvudanledning till att inte förvärvsarbeta uppgavs av 5 procent av kvinnorna.
Figur 33 Kvinnor utanför arbetskraften för- delade efter yngsta barnets ålder och huvud- anledning till att de ej förvärvsarbetar
Tusental soc [III] Barniillsgn "shia-Me s n a r & betungaåde 400- hushö Ison-bete ' .ö IBöristlpgo arbetsgtoillföllen El Hölsosköl soo - [Hm övrigt " 200 ' " 100 - _
utan barn med barn Hed burn l'led barn (176 r 0- Gör 7—10år 11-1éör
Källa: Tilläggsirågor till arbetskraftsundersök— ningen i februari 1968.
De mest förekommande orsakerna till att männen var utanför arbetskraften var studier och hälsoskäl. Studier som huvudskäl för att ej förvärvsarbeta uppgavs av 79 000 (60,4 procent) och hälsoskäl av 29 100 (22,3 procent) män.
Undersökningsmaterialet visar även vissa regionala skillnader vid fördelning efter hu— vudanledning till att kvinnorna ej var i ar— betskraften. Således är brist på lämpligt ar- bete ett vanligare skäl till ej förvärvsarbete i skogslänen än i de övriga delarna av lan- det. Andelen för de olika regionerna är för storstadslänen 3,3 procent, skogslänen 12,6 procent och övriga län 7,9 procent. Studier har en dubbelt så hög frekvens för storstads- länen som för skogs- och övriga län. De eko-
nomiska skälen är vanligare i storstadslä- nen, medan åldern i liten utsträckning an- ges som anledning till ej förvärvsarbete i skogslänen.
De personer utanför arbetskraften som angivit barntillsyn, vård av annan anhörig, hushållsarbete, alltför betungande hushålls- arbete och brist på lämpliga arbetstillfällen på bostadsorten som skäl för att de ej för— värvsarbetade har tillfrågats om de under vissa villkor skulle söka arbete i framtiden eller i nutiden. De som uppgivit åldersskäl, ekonomiska skäl, studier etc har alltså inte tillfrågats. De som uppgivit barntillsyn till- frågades dels om de tänkte söka förvärvs- arbete när barnen blivit större och inte läng- re krävde tillsyn, dels om de skulle söka för- värvsarbete nu om barntillsynen kunde ord- nas. De som uppgivit vård av annan an— hörig ställdes inför motsvarande frågeställ- ningar. Om anledningen till ej förvärvsar- bete varit hushållsarbete eller alltför betung- ande hushållsarbete tillfrågades intervjuper- sonen om hon kunde tänkas söka förvärvs— arbete dels i framtiden om deras hushåll skulle förändras så att det inte tog så myc- ket tid i anspråk, dels nu om deras hushålls- arbete kunde ordnas på annat sätt. De som saknade lämpliga arbetstillfällen tillfrågades om de var villiga att flytta om arbete kunde ordnas på annan ort, och de som angivit otillräcklig utbildning om de skulle vilja genomgå vidareutbildning eller omskolning.
Svaren har fått ges i formen ja, tror det, tror ej det och nej, då det kanske skulle vara risk med hög andel »vet inte)-svar med endast ett kategoriskt ja eller nej på de ovan relaterade frågeställningarna.
Av de kvinnor som på så sätt undersökts med avseende på önskan att arbeta ansåg 310 300 att de skulle kunna förvärvsarbeta i framtiden. Kvinnor som angivit barntill- syn som anledning till att de ej förvärvsar- betar för närvarande är de som uppvisar den största andelen som i framtiden tänker söka sig förvärvsarbete. Denna önskan är särskilt uttalad i de yngre åldrarna. Det är emellertid endast 70 100 kvinnor eller drygt 20 procent som skulle söka förvärvsarbete nu om barntillsyn kunde ordnas.
Nedanstående uppställning visar den an- del (procent) kvinnor som under vissa vill- kor önskar förvärvsarbete i framtiden eller nutiden:
Ja + Tror det
Framtid Nutid Barntillsyn 80,9 22,4 Vård av annan anhörig 37,8 18,7 Hushållsarbete 35,1 11,8 Alltför betungande hushållsarbete 51,5 21,5 Brist på arbetstillfällen 12,1 Otillräcklig utbildning 46,1 — När man studerar kvinnornas önskan att förvärvsarbeta i framtiden respektive nu un- der vissa villkor, finner man relativt stora variationer med åldern. Önskan att arbeta i framtiden är större för de yngre och av- tar med stigande ålder. Man kan se en lik- nande tendens för dem som är villiga att arbeta nu, men den är betydligt svagare.
Bland männen har endast de som angivit brist på lämpliga arbetstillfällen på bostads- orten som skäl för att ej förvärvsarbete un- dersökts med avseende på önskan att ar- beta. Av dessa 7 300 män var 3 700 (50,5 procent) villiga att byta bostadsort om ar- bete kunde ordnas på annan plats.
I figur 34 anges dels totalantalet kvin- nor utanför arbetskraften fördelade efter or- sak till att de ej förvärvsarbetar, dels det antal kvinnor som svarat att de önskar för- värvsarbeta under vissa villkor nu eller i framtiden. Sammanfattningsvis uppgår de kvinnor som under vissa villkor skulle söka förvärvsarbete nu till 97800. De fördelar sig efter de angivna skälen på följande sätt.
barntillsyn 70 100 vård av annan anhörig 4 000 hushållsarbete 13 300 alltför betungande hushållsarbete 2 600 brist på lämpliga arbetstillfällen 8 200
Av dessa önskade 16 500 (16,9 procent) heltidsarbete. Kvinnor med barn under 10 år önskade i större utsträckning (17,9 procent) heltidsarbete än övriga (13,7 procent). När- mare två tredjedelar önskade en arbetstid på 20—34 timmar.
Figur 34 Kvinnor utanför arbetskraften efter huvudanledning till att de ej förvärvsarbetar samt önskan att under vissa villkor förvärvsarbeta
Tusenlal 400 D Somlliga med angiven orsak Därav de som under Viesa villkor önskar törvärvsarbela 300— i— % iframliden _ . i nuliden 7 200 ”' _ 100 - / _ & / / % o / [_| 772 _ -_ [_| 1772 _ - |—| m Barntillsyn Vård av annan Hushållsarbe-le Alltför belung- Brisl på Otillräcklig anhörig ande hushålls- lämpliga ulbildning arbete arbets— lillföllcn
Källa: Tilläggsfrågor till arbetskraftsundersökningen i februari 1968.
Appendix arbetskraften
A.l Undersökningens uppläggning
I samband med arbetskraftsundersökningen i februari 1968 tillfrågades personer utan- för arbetskraften om orsaken till att de ej förvärvsarbetar och om de under vissa vill- kor i framtiden eller nu skulle söka förvärvs- arbete. (Frågeformuläret bifogas.)
De personer som skulle få dessa tilläggs- frågor avgränsades så att de skulle vara i åldern 20—65 år och ej räknades till ar- betskraften, dvs ej hade förvärvsarbete el- ler var arbetssökande, men inte heller de som gjorde sin värnplikt, var intagna för anstaltsvård, långvarigt sjuka eller invali- der tillfrågades.
Totalt har i uppräknade tal 1052 500 personer besvarat KSA—utredningens tilläggs- frågor. Det finns emellertid också ett visst bortfall av personer som ej personligen kun- nat anträffas eller som vägrat att besvara frågorna. Bortfallet beräknas uppgå till i uppräknade tal ca 70000 personer. Totalt omfattar således denna kategori ca 1,1 milj personer.
Med den avgränsning som undersökning— en har kan utifrån materialet i arbetskrafts- undersökningen för februari 1968 beräknas att bortfallet för männens del är ca 9 000 personer i uppräknade tal. En närmare ana- lys visar att bortfallet är störst för de me- delålders och äldre männen. För de gifta
1 Åldersangivelsen avser genomgående yngsta bar- nets ålder.
Resultat från en undersökning av personer utanför
kvinnorna uppgår bortfallet till drygt 50000 personer och ingen markerad skill- nad i åldersfördelning märks mellan bort- fallet och dem som är med i undersökning- en. För de ej gifta kvinnorna uppgår bortfal- let till ca 9 000 personer och också för dem märks en koncentration av bortfallet till de medelålders och äldre. För alla tre befolkningsgrupperna utgör bortfallet ca 6 procent av antalet personer som borde ha varit med i undersökningen.
A.2 Demografiska uppgifter
I tabell AJ lämnas vissa uppgifter om de personer utanför arbetskraften som under- sökningen avser. En sammanfattande be- skrivning visar att av de totalt 1 052 500 per- sonerna var
921 700 kvinnor, därav 770 400 gifta 151 300 ej gifta och av totalantalet kvinnor hade 441 500 48,2 % inga barn under 17 år 330 900 35,9 % barn i åldern 0—6 år1 74 500 8,1 % barn i åldern 7—10 år 71 800 7,8 % barn i åldern 11—16 år 130 800 män Angående åldersfördelningen kan för kvinnorna utan barn nämnas att där finns dels en relativt stor grupp yngre, men de äldre dominerar:
20—24 år 10,7 % 25—44 år 7,2 % 45—65 år 82,0 % Summa 99,9 %
Tabell A.] Personer utanför arbetskraften som intervjuats i samband med arbetskraftsunder- sökningen i februari 1968
Kvinnor Män Totalt Därav Med barn i åldern
Utan 0—6 7—10 11—16 Ålder Gifta Ej gifta Summa barn är år år 20—24 70 200 46 600 116 700 47 800 68 900 -— —— 63 300 180 000 25—29 99 700 9 600 109 300 9 800 96 400 3 000 -—— 18 000 127 300 30—34 89 700 4 800 94 500 3 100 79 200 11 700 500 6 200 100 700 35—39 81 000 3 600 84 600 6 000 54 900 17 200 6 500 2 600 87 200 40—44 61 300 2 700 64 000 13 200 19 600 20 900 10 300 3 100 67 100 45—54 170 700 15 400 186 200 107 400 11 400 21 600 45 700 7 100 193 300 55—64 177 900 58 500 236 400 227 100 500 -— 8 700 24 700 261 000 65 19 900 10 200 30 000 30 000 — — —— 5 900 35 900
Summa 770 400 151 300 921 700 444 500 330 900 74 500 71 800 130 800 1 052 500
För männens del dominerar de yngre, men där finns även en stor grupp äldre
20—29 år 62,1 % 30—54 år 14,6 % 55—65 år 23,3 % Totalt 100,0 %
A.3 Tidigare erfarenhet av förvärvsarbete
För de gifta kvinnornas del hade 15,7 pro- cent ej haft något stadigvarande förvärvs- arbete tidigare. Men man finner här en mycket stark variation med åldern. Bland de yngsta, 20—24 år, hade 15,3 procent ej förvärvsarbetat tidigare, för grupperna mel- lan 25 till 44 år stiger denna procentandel något från 6,0 procent till 10,0 procent för att efter 45-årsåldern gå upp till 20 och drygt 25 procent. Här avspeglar sig tydligt mönstret från tidigare generationers beteen- den.
Bland de ej gifta kvinnorna är det en större andel som ej förvärvsarbetat tidigare, 35,0 procent. Men här dominerar de yng- re kvinnorna. 62,5 procent av kvinnorna i åldern 20—24 år och 42,9 procent av dem i åldern 25—29 år har ej haft stadigvaran- de förvärvsarbete. Som framgår i det föl- jande återfinns stora grupper av studerande i dessa åldrar. I övrigt visar de ej gifta
1 De ej gifta omfattar ogifta, frånskilda och änkor. I högre åldrar dominerar de förut gifta.
kvinnorna i stort sett samma fördelning och samma stigande andel av dem som ej för— värvsarbetat tidigare som de gifta kvinnor— na.1
Bland männen är det i huvudsak de unga som ej förvärvsarbetat stadigvarande tidi- gare, 64,4 procent av 20—24-åringarna och 38,2 procent av 25—29-åringarna. Bland dem som är medelålders och äldre uppges i vissa åldersklasser en relativt stor andel som ej haft förvärvsarbete, men antalet ba- komliggande observationer är mycket litet, varför alltför generella slutsatser ej får dras av dessa uppgifter.
Även tidpunkten för det senaste förvärvs- arbetet har undersökts, och här finner man självklart en stark korrelation med åldern, men för de äldre grupperna kan följan- de siffror anges.
Andel (%) som förvärvsarbetat senast
1967-68 1962—66 1961 el tidigare
Gifta kvinnor 40——44 år 12,1 19,7 68,2 45—54 år 5,6 16,4 78,0 55—65 år 7,3 13,3 79,3 Ej gifta kvinnor 45—54 år 12,3 37,9 49,8 55—65 år 11,4 32,4 55,2 Män 55—64 år 28,8 44,0 27,2
A.4 Anledningar till att de i undersök- ningen ingående personerna ei förvärvs— arbetar
De intervjuade har fått besvara frågan: »Vilken eller vilka anledningar finns till att Ni inte förvärvsarbetar för närvarande?» De som angivit mer än en anledning har därtill fått ange vilket av de uppgivna skä- len som är huvudanledningen. Det skall observeras att de intervjuade inte har fått höra den lista av anledningar som finns i frågeformuläret. Denna lista har gjorts upp föratt underlätta intervjuarens arbete och kodningen av svaren.
I tabell A.2 redovisas frekvensen av de olika anledningar som uppgivits samt vilka anledningar som angivits som huvudskäl med fördelning på olika demografiska grup- per. I tabell A.3 redovisas endast de huvud- anledningar som uppgivits.
Från tabell A.2 finner man att följande skäl angivits som de mest förekommande:
Får kvinnor med barn under 10 år Barntillsyn av Hushållsarbete av
84,1 % 31,4 %
Brist på lämpliga arbetstillfällen på bostadsorten av 12,8 % Ekonomiska skäl av 6,7 % Får kvinnor utan barn under 10 år Hälskoskäl av 35,7 % Hushållsarbete av 28,9 % Åldersskäl av 17,7 % Brist på lämpliga arbetstillfällen på bostadsorten av 14,7 % Vill inte av 10,3 % Studier av 9,8 % För män Studier av 62,0 % Hälsoskäl av 23,5 % Åldersskäl av 9,3 % Brist på lämpliga arbetstillfällen på bostadsorten av 6.7 %
När de av de intervjuade, som angivit mer än en anledning till att de ej för- värvsarbetar, fått säga vilken av dessa de ansett vara huvudskälet finner man (jfr tabell A.3) att ett stort antal kvinnor 314300 (34,1 %) uppgav barntillsyn som huvudanledning till att de ej förvärvsarbe- tade för tillfället. Omkring hälften så många 163 200 (17,7 %) arbetade ej av hälsoskäl och 109 000 kvinnor (11,8 %) ansåg att hus— hållsarbete var främsta orsaken till ej för-
Tabell A.2 Personer utanför arbetskraften fördelade efter de anledningar som uppgetts som skäl till att de ej förvärvsarbetar samt andelen därav som uppgett ett visst skäl som huvud-
anledning
Kvinnor med barn Kvinnor utan barn Mån under 10 år under 10 år -
' Huvudan- Huvudan- * Huvudan—
Anledning Antal ledn (%) Antal ledn (%) Antal ledn (%) Barntillsyn 340 900 88,5 24 500 51,5 1 000 50,0 Vård av annan anhörig 5 300 19,7 .32 600 61,7 500 100,0 Hushållsarbete 127 300 25,6 149 000 51,3 1 600 0,0 Alltför betungande hushållsarbete . _ 9 300 44,6 10 300 75,7 —— —— Brist på lämpliga arbetstill— . fällen på bostadsorten ' ' 51 800 38,8 75 900 . 63,1 8 800 82,7 Otillräcklig utbildning 9 200 0,0 21 200 35,7 2 100 0,0 Hälsoskäl 19 600 55,5 184 600 47,3 130 700 94,0 Studier 9 200 82,1 . 50 800 99,0 81 100 97,5 Make/Makas inställning 7 200" 29,3 28 600 56,4 —— —— Ekonomiska skäl 27 300 30,5 39 600 57,7 —— —— Åldersskäl 500 0,0 91 300 57,8 12 200 70,8 Vill inte 15 500 52,6 53 300 66,7 2 600 59,6 Annat skäl 8 700 62,2 19 600 71,2 4 200 100,0 Summa personer 405 400 516 300 130 800 Anm Ovan angivna summor understiger antalet personer efter summering av respektive kolumn, då den intervjuade kan ha angett mer än ett skäl till att han inte förvärvsarbetar
Tabell A.3 Personer utanför arbetskraften fördelade efter angiven huvudanledning till att de
ej förvärvsarbetar
Kvinnor Män
Anledning Antal % Antal % Barntillsyn 314 300 34,1 500 0,4 Vård av annan anhörig 21 200 2,3 500 ,4 Hushållsarbete 109 000 11,8 —— — Alltför betungande hushållsarbete 12 000 1,3 — -— Brist på lämpliga arbetstillfällen på bostadsorten 67 900 7,4 7 300 5,6 Otillräcklig utbildning 7 600 0,8 —— — Hälsoskäl 163 200 17,7 29 100 22,3 Studier 57 800 6,3 79 000 60,4 Make/Makas inställning 18 200 2,0 — — Ekonomiska skäl 31 200 3,4 —— _ Åldersskäl 52 700 5,7 3 700 6,6 Vill inte 43 800 4,8 1 500 1,2 Annat skäl 22 700 2,5 4 200 3,2
Summa 921 700 100,0 130 800 100,0
värvsarbete. Anledningar som i övrigt an- gavs ganska ofta var brist på lämpligt ar- bete på bostadsorten av 67900 kvinnor, studier av 57 800 och åldersskäl av 52 700 kvinnor.
Det finns i materialet uppgifter på hur olika åldersgrupper fördelar sig på olika ty- per av skäl. För den yngsta åldersgruppen kvinnor (20—24 år) är barntillsyn den mest förekommande anledningen till att ej för- värvsarbeta. 50 procent av alla kvinnor i denna grupp angav detta skäl, medan 37,3 procent studerade eller utbildade sig. Mot- svarande procentsatser för åldersgruppen 25—29 år är 76,8 procent respektive 8,7 procent. I åldrarna 30—44 år är fortfaran- de barntillsyn den mest förekommande an- ledningen, men andelen har för åldersgrup- pen 35—39 år sjunkit till 61,2 procent och är för gruppen 40—44 år 39,1 procent. Hushållsarbete som skäl för ej förvärvsarbe- te är vanligare för de äldre åldersgrupperna. I åldersgruppen 45—54 år är andelen 22,4 procent. De som uppgivit »brist på lämp- ligt arbetstillfälle på bostadsorten» som an— ledning till att de ej förvärvsarbetar är i de flesta fall äldre. De största andelarna har åldersgrupperna 40—44 år, 14,7 procent, och 45—54 år, 12,8 procent. För de äldsta ål- dersgrupperna är hälso- och åldersskälen de vanligaste — 73,9 procent av kvinnorna
över 54 år angav något av dessa skäl för att de ej förvärvsarbetade. ' _ Främsta orsaken till ej förvärvsarbete bland männen var studier eller annan ut- bildning och därnäst hälsoskäl. I åldersgrup- pen 20—29 år studerade eller utbildade sig 90 procent. I åldrarna över 35 år är häl- soskälen dominerande.— I åldrarna 35'—39 år angav 60 procent detta skäl, och ande— len stiger till 85,9 procent i åldersgruppen 45—54 år. För den äldsta åldersgruppen (över 54 år) har 'hälsoskälen en andel av 58,3 procent och åldersskälen 33,3 pro- cent. ' När man undersöker kvinnorna i materia- let med avseende på ålder och förekoms— ten av barn i olika åldrar, får man följan- de skäl som de vanligast förekommande (jfr tabell A.4); ' _ Kvinnor utan barn: Kvinnorna *i denna grupp tillhör i huvudsak de äldsta och de yngsta åldersgrupperna.- Majoriteten (75 %) är över 45 år medan 10,7 procent är i ål- dern 20—24 år. För de yngre kvinnorna utan barn är studier det vanligaste skälet för att ej förvärvsarbeta. I åldersgruppen 30—44 år däremot uppgav 26,0 procent hälsoskäl, 21,3 procent brist på lämpligt ari bete på bostadsorten och 16,9 procent hus- hållsarbete som främsta orsaker till att de ej arbetade för tillfället. I åldrarna över 45
Tabell A.4 Kvinnor utanför arbetskraften fördelade efter angiven huvudanledning till att de ej förvärvsarbetar.
Kvinnor
Med barn i åldern
Utan barn under 17 år 0——6 år 7—10 år 11—16 år Anledning Antal % Antal % Antal % Antal % Barntillsyn 4 000 0,9 269 500 81,4 32 200 43,3 8 700 12,0 Vård av annan anhörig 17 600 4,0 — 0,0 1 000 1,4 2 500 3,5 Hushållsarbete 56 100 12,6 18 700 5,7 13 900 18,6 20 400 28,4 Alltför betungande hushållsarbete 6 800 1,5 2 600 0,8 1 500 2,1 1 000 1,4 Brist på lämpliga arbetstillfällen på bostadsorten 34 700 7,8 10 300 3,1 9 800 13,1 13 200 18,3 Otillräcklig utbildning 7 000 1,6 — 0,0 — 0,0 500 0,7 Hålsoskäl 138 000 31,1 6 300 1,9 4 600 6,1 14 300 19,9 Studier 50 300 11,3 6 200 1,9 1 300 1,8 — 0,0 Make/Makas inställning 14 100 3,2 500 0,2 1 600 2,1 2 000 2,8 Ekonomiska skäl 19 800 4,5 5 300 1,6 3 000 4,1 3 100 4,3 Åldersskäl 50 200 11,3 _ 0,0 _ 0,0 2 500 3,5 Vill inte 32 500 7,3 4 100 1,2 4 100 5,5 3 100 4,3 Annat skäl 13 400 3,0 7 300 2,2 1 400 1,9 500 0,7
Summa 444 500 100,0 330 900 100,0 74 500 100,0 71 800 100,0
är var hälsoskäl (35,3 %), hushållsarbete 45—54 år är andelen för barntillsyn 40,5 pro- (14,l %) och åldersskäl (13,8 %) de mest fö- rekommande anledningarna till att ej för- värvsarbeta.
Kvinnor med barn i åldern 0—6 år: Ma- joriteten kvinnor i denna grupp (90 %) är under 40 år. Mer än 80 procent av dessa kvinnor mellan 20 och 40 år hade barntill— syn som främsta orsak för att ej förvärvs- arbeta. Av kvinnoma med barn under 7 år angav 5,7 procent hushållsarbete som skäl för att inte arbeta utanför hemmet.
Kvinnor med barn i åldern 7—10 år: Kvinnorna i denna grupp är i åldrarna 25— 54 år. Barntillsyn är även för dessa van— ligaste orsaken till att man inte förvärvsarbe- tar för närvarande. I åldersgruppen 25—29 år uppgav nästan 70 procent barntillsyn som skäl för ej förvärvsarbete. I de äldre åldrarna (40—54 år) sjunker andelen för barntillsyn till 40 procent medan många anger hushållsarbete och brist på lämpligt arbete på bostadsorten som orsak till att de inte förvärvsarbetar. I åldersgruppen
cent, hushållsarbete 21,6 procent och brist på lämpligt arbete på bostadsorten 21,4 procent.
Kvinnor med barn i åldern 11—16 år: I det närmaste alla kvinnor med barn i åldern 11—16 år är över 35 år. Andelar- na för de viktigaste orsakerna till att ej förvärvsarbeta i denna grupp är hushålls- arbete 28,4 procent, hälsoskäl 19,9 procent, brist på lämpligt arbete på bostadsorten 18,3 procent och barntillsyn 12,0 procent. Det är främst de lägsta åldrarna i denna grupp som anger brist på lämpligt arbete på bostadsorten som skäl för att de ej förvärvsarbetar. I åldersgruppen 35—39 år uppgav 38,5 procent detta skäl och andelen sjunker i de högre åldrarna. Andelen för dem som anger hushållsarbete stiger däremot med ålder och har sitt högsta värde 35,5 procent i åldersgruppen 45—54 år. I ål- dersgruppen 55—64 år dominerar hälso- och åldersskälen.
Även vissa regionala fördeln'ingar finns
Tabell A.5 Kvinnor utanför arbetskraften fördelade efter angiven huvudanledning till att de ej förvärvsarbetar. Regional fördelning
Region
Stor- stads-
län
Skogs- län Övriga län
Ålder
20—39 40—65
Summa Antal 20—39 40—65 Summa Antal 20—39 40—65 Summa Antal
Anledning %
Barn- till- syn
64,0 13,4 36,3 115 200 69,9 9,7 36,0 74 600 64,8 6,2 31,4 124 500
Vård Hus- av an hål- anhörig let
—— 2,9 3,5 15,9
1,9 10,0 6 200 31 800 0,5 2,8 4,8 18,1 2,9 11,5 6 000 23 800 0,5 8,1 3,6 17,5 2,3 13,5 8 900 53 400
Alltf . bet. hush.- arb
0,4 2,2 1,4 4 300 0,6 1,3 1,0 2 000 0,6 2,0 1,4 5 600
Brist
på Hål- lämpl Otillr so- arbete utbildn skäl
1,5 — 2,2 4,8 0,9 26,8
3,3 0,5 15,7 10 500 1 500 49 800 7,8 _ 4,4 16,4 1,8 30,5
12,6 1,0 19,1 26 100 2 000 39 500 4,2 _ 3,8 10,6 1,8 29,9 7,9 1,0 18,6 31 300 4 000 73 900
Studier Make] el ut- Makas Ekon Ålders- Vill bildn inst skäl skäl inte
20,4 0,7 2,9 —— 2,6 0,3 3,7 7,6 12,5 5,5 9,4 2,3 5,5 6,8 4,2 29 800 7 400 8,3 0,6 0,6 _ 3,4 0,8 1,8 3,1 5,6 3,1 4,1 1,3 2,0 3,2 3,2 8 600 2 600 4100 6 500
10,8 0,3 0,5 3,4 3,4 10,8 8,6
4,9 2,1 2,5 6,2 6,0 19500 8200 9700 24500 23900 9200
17400 21700 13200 8800
1,2 —— 2,6
Annat Summa 0
&
2,6 100 3,0 100 2,8 100 317 800 1,2 100 3,1 100 2,2 100
6 700 4 600 207 300
3,0 100 1,8 100 2,3 100 396 600
som redovisas i tabell A.5. I dessa uppgif- ter som endast avser kvinnorna förekom- mer en del regionala olikheter. I skogslä- nen är brist på lämpligt arbete på bostads- orten ett vanligare skäl till ej förvärvsar- bete än i de övriga. Andelen för de olika regionerna är för storstadslänen 3,3 procent, skogslänen 12,6 procent och övriga län 7,9 procent. Studier eller annan utbildning har en betydligt högre frekvens för storstads- länen än för skogs- och de övriga länen. De ekonomiska skälen är vanligast i storstads- länen, medan åldern i liten utsträckning an- ges som anledning till ej förvärvsarbete i skogslänen.
A.5 Önskan att förvärvsarbeta
De personer som uppgivit följande anled- ningar till att de ej förvärvsarbetade för
närvarande
barntillsyn
vård av annan anhörig
hushållsarbete alltför betungande hushållsarbete brist på lämpliga arbetstillfällen på bo- stadsorten
otillräcklig utbildning tillfrågades om de under vissa villkor å ena sidan tänkte börja förvärvsarbeta i fram- tiden, å den andra om de skulle söka ar- bete nu.
De som uppgivit barntillsyn tillfrågades dels om de tänkte söka förvärvsarbete när barnen blivit större och inte längre krävde tillsyn, dels om de skulle söka förvärvsar- bete nu om barntillsynen kunde ordnas. De som uppgivit vård av annan anhörig ställdes inför motsvarande frågor. Om an-
Tabell A.6 Kvinnornas önskan att förvärvsarbeta under vissa villkor efter huvudanledning till att de ej förvärvsarbetar nu.
Tror Tror ej Uppg
Anledning Ja det det Nej saknas Summa
I framtiden Barntillsyn 149 000 105 400 39 800 19 600 500 314 300 % 47,4 33,5 12,7 6,2 0,2 100,0
Vård av annan ,
anhörig 4 600 3 400 7 100 6 000 — 21 200 % 21,6 16,2 33,7 28,4 —— 100,0 Hushållsarbete 15 300 22 900 27 500 42 700 500 109 000 % 14,1 21,0 25,3 39,2 0,5 100,0
Alltför betungande
hushållsarbete 4 100 2 100 3 300 2 500 — 12 000 % 34,2 17,3 27,6 20,9 — 100,0
Otillräcklig
utbildning 2 000 1 500 2 100 2 000 7 600 % 25,9 20,2 27,4 26,6 100,0
Summa 175 000 135 300 79 800 72 900 1 000 464 000
% 37,7 29,2 17,2 15,7 0,2 100,0
I nutiden '
Barntillsyn 49 900 20 300 49 200 195 000 — 314 300 % 15,9 6,5 15,7 62,0 — 100,0 Vård av annan anhörig 3 000 1 000 5 100 12 100 —— 21 200 % 14,0 4,7 23,9 57,4 —— 100,0 Hushållsarbete 7 200 5 700 26 100 69 600 500 109 000 % 6,6 5,2 23,9 63,8 0,5 100,0
Alltför betungande
hushållsarbete 1 000 1 600 4 000 5 400 —— 12 000 % 8,5 13,0 33,7 44,8 —— 100,0
Brist på lämpliga
arbetstillfällen 5 100 3 100 14 300 45 500 —— 67 900 % 7,5 4,6 21,1 66,9 — 100,0
Summa 66 100 31 600 98 700 327 500 500 524 400
% 12,6 6,0 18,8 62,4 0,1 100,0
Tabell A.7 Kvinnornas önskan att förvärvsarbeta under vissa villkor efter fördelning på barnens ålder Tror Tror ej Uppg Anledning Ja det det Nej saknas Summa I framtiden Kvinnor utan barn 12 100 12 800 23 100 43 000 500 91 500 under 17 år % 13,2 14,0 25,2 47,0 0,5 100,0 Kvinnor med barn i åldern 0—6 år 138 800 98 000 34 200 19 300 500 290 800 % 47,7 33,7 11,8 6,6 0,2 100,0 i åldern 7—10 år 14 400 18 300 13 000 3 000 -— 48 700 % 29,6 37,7 26,5 6,2 100,0 åldern 11—16 år 9 700 6 200 9 600 7 600 —— 33 100 % 29,3 18,7 29,1 22,9 100,0 Summa 175 000 135 300 79 800 72 900 1 000 464 000 % 37,7 29,2 17,2 15,7 0,2 100,0 I nutiden Kvinnor utan barn 9 100 7 700 25 500 76 400 500 119 100 under 17 år % 7,6 6,4 21,4 64,2 0,4 100,0 Kvinnor med barn iåldern 0—6 år 44 900 18 300 50 100 187 800 — 301 100 % 14,9 6,1 16,6 62,4 100,0 i åldern 7—10 år 7100 3 100 12100 36 200 —— 58 500 % 12,1 5,3 20,7 61,9 100,0 i åldern 11—16 år 5 100 2 600 11 000 27 000 —— 45 800 % 11,2 5,6 24,1 59,1 100,0 Summa 66 100 31 600 98 700 327 500 500 524 400 % 12,6 6,0 18,8 62,4 0,1 100,0
ledningen till ej förvärvsarbete varit hus- hållsarbete eller alltför betungande hus- hållsarbete tillfrågades intervjupersonen om hon kunde tänkas söka förvärvsarbete dels i framtiden om deras hushåll skulle föränd- ras, så att det inte tog så mycket tid i anspråk, dels nu om deras hushållsarbete kunde ordnas på annat sätt. De som sak- nade lämpliga arbetstillfällen tillfrågades om de var villiga att flytta om arbete kun- 'de ordnas på annan ort och de som angivit otillräcklig utbildning om de skulle vilja ge— nomgå vidareutbildning eller omskolning. För dem som angivit tex åldersskäl eller will inte» som skäl för att de ej förvärvs- arbetade skulle det ju vara ologiskt att fort- sätta intervjun med frågor om deras even- tuella önskan till förvärvsarbete i framti- den. Den grupp som angivit studier ute— slöts också från vidare frågor, då det kan antagas att huvudparten av dessa avser att förvärvsarbeta efter studierna. Åldersgrän— sen sattes så högt som 20 år, för att und-
vika att få med så många studerande, då man känner antalet studerande rätt väl från annan statistik och man kan inom rimliga marginaler skatta det årliga utsläppet från undervisningsanstalter av olika slag till ar- betsmarknaden.
I tabellerna A.6 och A.7 anges för kvin- nornas del hur de som blivit tillfrågade om sin önskan att förvärvsarbeta i framtiden eller i nutiden besvarat frågorna. Kvinnor- na har i dessa tabeller fördelats dels efter det skäl som angivits för att de ej förvärvs- arbetade, dels efter barnens ålder. Andra fördelningar finns också i materialet, bla efter ålder.
Svaren har fått ges i formen ja, tror det, tror ej det och nej, då endast ett kategoriskt ja eller nej på dessa för den intervjuade re- lativt hypotetiska frågeställningar annars kanske skulle ha givit en stor frekvens »vet inte»-svar.
Sammanfattningsvis kan ur tabellerna A.6 och A.7 följande utdrag göras:
Andel (%) kvinnor som under vissa villkor önskar förvärvsarbeta i framtiden eller i nu- tiden
Ja + Tror det
Framtid Nutid Barntillsyn 80,9 22,4 Vård av annan anhörig 37,8 18,7 Hushållsarbete 35,1 11,8 Alltför betungande hushållsarbete 51,5 21,5 Brist på arbetstillfällen — 12,1 Otillräcklig utbildning 46,1 — Ja+Tror det Framtid Nutid Kvinnor utan barn 27,2 14,0 Kvinnor med barn i åldern 0—6 år 81,4 21,0 7—10 år 67,3 17,4 11—16 år 48,0 16,8
Kvinnor som angivit barntillsyn som an- ledning till att de ej förvärvsarbetar för när- varande är de som uppvisar den största an- delen som i framtiden tänker söka för- värvsarbete, dvs när barnen blivit större och inte längre kräver tillsyn (enligt frågans formulering). Motsvarande höga siffra kom- mer igen när man gör fördelningen efter barnens ålder bland de kvinnor som har små barn. Bakom denna samstämmighet lig- ger helt enkelt att det i huvudsak är dessa
kvinnor som angivit barntillsynen som skäl till att de ej förvärvsarbetar för närvarande (jfr tabell A.4). Det är emellertid endast drygt 20 procent som skulle söka förvärvs- arbete nu om barntillsyn kunde ordnas. To- talantalet kvinnor med barn i åldern 0—10 år som svarat ja eller tror det på frågan om de skulle söka förvärvsarbete nu (inkl dem som eventuellt uppgivit annat skäl än barn- tillsynen) uppgår till 73 300 personer.
När man studerar önskan att förvärvs- arbeta i framtiden respektive nu under vis- sa villkor, finner man relativt stora varia- tioner med åldern. Önskan att arbeta i framtiden är större för de yngre och av- tar med stigande ålder. Man kan se en liknande tendens för dem som är villiga att arbeta nu, men den är betydligt svagare. För de största grupperna kvinnor som an- givit barntillsyn, hushållsarbete (inkl »allt— för betungande hushållsarbete») och brist på lämpliga arbetstillfällen på bostadsorten lämnas i tabell A.8 uppgift om den andel som önskar gå ut på arbetsmarknaden.
Önskan att förvärvsarbeta i framtiden för dem som uppgivit barntillsyn som skäl för att ej förvärvsarbeta är mycket stark i de yngre åldrarna. Efter 35-årsåldern minskar andelen något, och efter 45-årsåldern sjun- ker den kraftigt. I gruppen hushållsarbete är viljan att arbetai framtiden för den yngs- ta åldersgruppen lika stark som för dem som
Tabell A.8 Andel som önskat gå ut på arbetsmarknaden för de kvinnor som angett barntillsyn, hushållsarbete (inkl »alltför betungande hushållsarbete») och brist på lämpliga arbetstillfällen på bostadsorten som skäl för ej förvärvsarbete
Framtid
Nutid
Hush. arbete Ja+ tror det
Barntillsyn Ja + tror det
Hush. arbete Ja + tror det
Brist på lämpl arbete Ja+tror det
Barntillsyn Ja + tror det
Ålder % % % % % 20—24 86,2 85,9 21,5 29,7 40,0 25—29 88,3 70,7 20,6 0,0 25,0 30—34 85,0 54,6 26,0 27,3 33,0 35—39 73,9 47,4 17,2 15,8 14,3 40—44 79,5 46,8 30,8 15,2 5,5 45—54 48,9 41,4 21,8 12,8 8,4 55_64 21,2 13,3 21,2 7,9 8,9 165— ——- 0,0 —— 0,0 0,0 Totalt 80,9 36,7 22,3 12,8 12,0 90 SOU 1971: 43
angivit barntillsyn men avtar kraftigare och mer kontinuerligt med stigande ålder.
Viljan att förvärvsarbeta i nutiden är inte lika stark som Viljan att arbeta i fram- tiden. Bland dem som har barntillsyn som skäl var 22,3 procent villiga att arbeta nu om barntillsyn kunnat ordnas. Gruppen visar ingen större skillnad mellan de olika åld- rarna. De som angivit hushållsarbete vi— sar däremot avtagande tendens med ål— der. Efter gruppen 30—34 år (27,3 pro- cent) sjunker andelen som är villig att ar- beta nu till 15,8 procent i gruppen 35—39 år. Därefter sjunker andelen till 7,9 procent i gruppen 55—64 år.
De som angivit brist på lämpligt för- värvsarbete på bostadsorten och som är villiga att flytta till annan ort för att få arbete har kraftigt sjunkande andel med till- tagande ålder. I den yngsta åldersgruppen är -40 procent villiga att byta bostadsort medan motsvarande siffra för gruppen 55—64 är 8,9 procent.
Tabell A.9 Andel som önskat gå ut på arbets- marknaden för de kvinnor som angett barn- tillsyn, vård av annan anhörig, hushålls- arbete och alltför betungande hushållsarbete som skäl för ej förvärvsarbete. Regional för- delning
Framtid Nutid
Region Ålder Ja+tror det Ja+trordet 0 % A; Stor- 20—39 87,7 23,7 stads- 40—65 42,7 13,4 la" Totalt 70,3 19,7 Antal 110 700 31 100 Skogs- 20—39 80,6 27,3 län 40—65 42,0 23,2 Totalt 67,2 25,8 Antal 71 500 27 400 Övriga 20—39 79,0 16,4 län 40—65 37,4 15,7 Totalt 64,7 16,2 Antal 124 600 31 100 Hela 20—39 82,3 21,3 riket 40—65 40,4 16,6 Totalt 67,2 19,6 Antal 306 800 89 600 SOU 1971: 43
Det finns även regionala olikheter i öns- kan att förvärvsarbeta. Om man slår sam- man dem som angivit barntillsyn, vård av annan anhörig, hushållsarbete och »alltför
etungande hushållsarbete» som skäl för ej förvärvsarbete och studerar den andel som i framtiden eller nutiden önskar för- värvsarbeta, finner man att viljan att arbeta i framtiden är störst i storstadslänen och där främst hos de yngre (jfr tabell A.9). I grup- pen övriga län är villigheten lägst och det är främst den äldre åldersgruppen (40—65 år) som har låg andel i förhållande till övriga regioner. Viljan att arbeta nu är störst i skogslänen. 25,8 procent av kvinnorna i skogslänen är villiga att arbeta nu. Skillna- den mellan åldersgrupperna betyder ingen- ting för gruppen övriga län men är stor för storstadslänen, 23,7 procent för de yngre och 13,4 procent för den äldre åldersgrup- pen. Motsvarande andelar för skogslänen är 27,3 procent och 23,2 procent.
Bland männen har endast de som angivit brist på lämpliga arbetstillfällen på bostads- orten som skäl för att ej förvärvsarbeta un- dersökts med avseende på önskan att ar- beta. Av dessa 7 300 män var 3 700 (50,5 procent) villiga att byta bostadsort om ar- bete kunde ordnas på annan plats.
Sammanfattningsvis kan ur tabell A.6 an- ges hur många bland kvinnorna som under vissa villkor skulle söka förvärvsarbete nu. De uppgår till totalt 97 800 (ja + tror det) och fördelar sig efter de olika anförda skä- len på följande sätt (procentsiffran anger den andel av totalantalet som uppgivit skälet ifråga)
barntillsyn 70 100 22,3 % vård av annan anhörig 4 000 18,7 % hushållsarbete 13 300 11,8 % alltför betungande hushållsarbete 2 600 21,5 % brist på lämpliga arbetstillfällen 8 200 12,1 %
De som svarat att de under vissa villkor skulle söka arbete nu tillfrågades om hur många timmar per vecka de då skulle vilja arbeta. Siffrorna i tablån nedan får belysa resultaten på den frågan.
Önskad arbetstid, timmar
1—19 20—24 25—34 35— Summa Kvinnor utan barn under 10 år 1 600 12 400 7 100 3 300 24 400 Kvinnor med barn under 10 år 6 800 30 600 22 800 13 100 73 300
Om gränsen för heltid dras vid 35 tim- mar eller mer, önskade 13,7 procent av kvinnorna utan barn under 10 år heltidsar- bete, och bland dem som har barn under 10 år önskade 17,9 procent heltidsarbete. Totalt för kvinnorna gäller att 16,9 procent av dem som kan tänka sig att förvärvsarbeta i nuti— den är villiga att ta ett heltidsarbete. De som angav en arbetstid under 35 timmar tillfrå- gades om de skulle kunna tänka sig att arbeta på heltid om de inte kunde få ett deltidsarbete. Siffror för motsvarande grup- per som ovan gav följande resultat.
Kan ta ett heltidsarbete
Ja Nej Summa Kvinnor utan barn under 10 år 4100 17 000 21 100 Kvinnor med barn under 10 år 17 100 42 600 59 700
Även det visar att kvinnorna med barn under 10 år i något större utsträckning kan ta ett heltidsarbete, 28,4 procent av dem skulle kunna ta heltidsarbete, medan mot- svarande siffra för kvinnorna utan barn är 19,3 procent.
De som ej ansåg sig kunna ta heltidsar- bete tillfrågades om anledningen härtill. Det visar sig då att drygt 50 procent av dem "som har barn under 10 år och som angivit .barntillsynen som skäl till att de ej förvärvs- arbetar för närvarande återigen hänvisar till barntillsynen, och de återstående anför hus- hållsarbetet som anledning till att de ej öns- kar heltidsarbete.
Bland kvinnorna utan barn under 10 år blir hushållsarbetet det viktigaste skälet till att de ej vill ha ett heltidsarbete, men några anför hälsoskäl.
En fördelning efter ålder och önskad ar-
betstid visar att i den yngsta åldersgruppen, 20—29 år, vill 24,6 procent av kvinnorna ha heltidsarbete. För de äldre grupperna är det endast ca 13 procent som önskar heltids- arbete.
Önskan att heltidsarbeta varierar kraftigt om man uppdelar materialet på de olika skälen till att ej förvärvsarbeta för närva— rande. Bland dem som uppgivit brist på lämpligt arbete på bostadsorten önskar 31,0 procent heltidsarbete. För dem som angivit barntillsyn är motsvarande siffra 18,5 pro— cent och bland dem som hänvisar till hus— hållsarbete vill endast 3,5 procent ha ett förvärvsarbete på heltid.
Betraktar man de olika regionerna är största andelen (22,1 procent) i storstads länen benägen att arbeta heltid. I skogslä— nen kan 12,6 procent och i övriga län 16,2 procent tänka sig att heltidsarbeta. Dessa siffror kan jämföras med uppgiften om dem som är villiga att arbeta heltid om deltid ej finns. I storstadslänen kan 21,9 procent, i skogslänen 38,0 procent och i övriga län 18,2 procent av dem som vill deltidsarbeta tänka sig att arbeta heltid om deltidsarbete inte går att få.
A.6 Vissa uppgifter om de latent arbetssökande
I AKU ställs'följande fråga till personer som ej är sysselsatta eller arbetslösa: »Skul- le Ni sökt arbete förra veckan om Ni ansett att Ni kunnat få lämpligt arbete på Er ort?» De personer som svarar ja på denna fråga rubriceras som latent arbetssökande. Den kategori personer som fått denna fråga in- går även i denna specialundersökning. Det har därför varit möjligt att se vilka svar de givit på specialundersökningens fråga om
huvudanledningen till att de ej förvärvsar- betar för närvarande.
Först har i tabell A.] 0 angivits några de- mografiska data om denna kategori. Den fördelar sig ungefär likformigt på de två kvinnogruppema, de med barn under 10 år och de utan barn under 10 år. Ålders- fördelningen är något jämnare än vad som framkom för hela materialet (jfr tabell A.1).
Enligt tabell AJ] har emellertid endast 24,3 procent av kvinnorna med barn anfört brist på lämpligt arbete på bostadsorten som huvudanledning till att de ej förvärvsarbe- tar. Majoriteten (61,5 procent) anför barn- tillsynen som det viktigaste skälet. Bland kvinnorna utan barn är det dock 56,8 pro-
cent som anfört brist på lämpliga arbetstill— fällen som sitt huvudskäl. I hela materialet var det 5,0 procent respektive 9,3 procent av de två kvinnogrupperna som anförde bristen på arbetstillfällen som huvudanled- ning till att de ej förvärvsarbetade.
När man ställer specialundersökningens frågor till de kvinnor som enligt AKU är latent arbetssökande angående deras villig- het att förvärvsarbeta nu svarar endast 39,8 procent ja eller tror det. Uppgifterna ne— dan visar en jämförelse mellan totala anta- let kvinnor som undersökts med avseende på villighet till förvärvsarbete och de latent arbetssökande kvinnorna.
Tabell A.10 Antal kvinnor i denna undersökning av personer utanför arbetskraften som också hänförts till kategorin latent arbetssökande
Ålder Med barn under 10 år Utan barn under 10 år Summa 20—24 9 600 2 200 17 800 25—29 7 500 500 8 000 30—34 13 700 500 14 300 35—39 8 500 4 900 13 400 40—44 9 800 6 400 16 100 45—54 5 700 20 200 25 900 55—65 18 900 18 900
Summa 54 800 53 600 108 400
Tabell A.Il Latent arbetssökande kvinnor fördelade efter anledning till ej förvärvsarbete
Med barn under 10 år Utan barn under 10 år Summa
Anledning Antal % Antal % Antal % Barntillsyn 33 700 61,5 2 000 3,8 35 700 33,0 Värd av annan anhörig 500 0,9 2 500 4,7 3 000 2,8 Hushållsarbete 2 000 3,7 2 700 5,1 4 700 4,3 Alltför betungande hushållsarbete 500 0,9 —— 500 0,5 Brist på lämpligt arbete på bostads- orten 13 300 24,3 30 500 56,8 43 800 40,5 Otillräcklig utbildning -—- —— 2 000 3,8 2 000 1,8 Hälsoskäl 1 500 2,8 5 600 10,4 7 100 6,6 Studier _— — 2 100 3,9 2 100 1,9 Make/Makas inställning — —— —— — _ Ekonomiska skäl 2 700 4,8 1 000 1,9 3 700 3,4 Åldersskäl _ _ 2 000 3,8 2 000 1,8 Vill inte _ —— 1 500 2,9 1 500 1,4 Annat skäl 500 0,9 1 600 2,9 2 100 1,9
Summa 54 800 100,0 53 600 100,0 108 400 100,0 SOU 1971: 43 93
svarat att de skulle sökt arbete om lämpligt
Ålder Totala ant Latent arbets- , , , kvinnor ja+ sökande kvin- sadant gatt att fa. tror det % por ja+tror det Bland de latent arbetssökande som angi- 0 Vit barntillsyn som skäl för att ej förvärvs- 20—24 22,6 72.1 arbeta v111 66,5 procent arbetaunu om barn- 25_29 19,7 74,3 tillsyn kan ordnas pa annat satt (jfr tabell gå)—äg 22,5 59,8 A 12). Siffran för dem vilkas skäl är hus- 40— 2113 221; hållsarbete är057",8 procent. Av ndem som 45_54 15,4 16,1 anglVlt brlst pa lampllgt arbete pa bostads- 22—64 gå 2å.('; orten anser sig 16,3 procent kunna flytta om _ T 1 # arbete kan ordnas på annat ort. Andelen otat ] ,6 , .. a .. .. Antal 97 800 34 900 for den yngsta aldersgruppen ar for denna
De latent arbetssökande kvinnorna visar betydligt starkare vilja att förvärvsarbete nu än övriga kvinnor utanför arbetskraften. De yngre är mer villiga än de äldre åldersgrup- perna. Andelen som inte önskar förvärvs- arbete nu är ändå hos de latent arbetssö- kande stor med tanke på att de i AKU
orsak 66,7 procent.
Antalet män som också rubriceras som latent arbetssökande uppgick till 8 900. Av dessa anförde 41,1 procent brist på lämp- ligt arbete på bostadsorten, 23,0 procent hälsoskäl och 35,9 procent studier eller an- nan utbildning som skäl för att de ej för- värvsarbetade.
Tabell A.12 Önskan att förvärvsarbeta i nutiden under vissa villkor efter huvudanledning till att de ej förvärvsarbetar nu, latent arbetssökande kvinnor
Anledning Ja Tror det Tror ej det Nej Summa Barntillsyn 20 200 3 600 5 700 6 300 35 700 % 56,4 10,1 15,9 17,6 100,0 Vård av annan anhörig — 1 000 500 1 500 3 000 % — 32,6 16,3 51,1 100,0- Hushållsarbete + alltför be- 2 500 500 1 000 1 200 5 300 tungande hushållsarbete % 48,3 9,5 19,8 22,4 100,0 Brist på lämpliga arbets- 4 000 3 100 9 300 27 400 43 800 tillfällen % 9,2 7,1 21,1 62,6 100,0 Summa 26 700 8 200 16 500 36 400 87 800 % 30,4 9,3 18,8 41,5 100,0
urnanumesmsnruur . P men
SEB llillillilii Eillllillilllill
UNDERSÖKNING AV PERSONER UTANFÖR ARBETSKRAFTEN Tilläggsformulär till AKU i februari 1968
ndast personer födda 1902-1948 och som på AK—for- """" muläret erhållit status 1 skall intervjuas. ue m '- _6 ”I"" ”nin."- * "duman” m" mm .men ." Siam uni 1—6 överför-| fr Ll-ror-ulär-t för dun _ _ intervjupersoner. 7—11 9—10 11—13 14 15 15 17—18 7'18
Till personer födda 1902—1948 som har status 1 på AK-formuläret 1 . Under förra veckan (veckan 11—17 februari) hade Ni (Ip) inget; förvärvs- arbete.
l' nel' Har Ni tidigare haft stadigvarande förvärvsarbete? l 2 19
2. Har slutade Ni forvarvsarbeta? Piaget—Bil [242639 M 20 , | |
3. Vilken eller Vilka anledningar finns till att Ni inte förvärvsarbetar för närvarande?
Markera med kryss samtliga anledningar Ip nämner
e v 13 l) Barntillsyn 1 31 esvarade frågan 2) Vård av annan anhörig 1 22 3) Hushållet 1 23 4) Alltför betungande hushålls- arbete (se instruktionen) 14 5) Brist på lämpliga arbetstill- fällen på bostadsorten 1 25 så Otillräcklig utbildning 1 :s 7 Hälsoskäl 1 27 &) Studier eller annan utbild- ning 1 23 9) Make/makas inställning l 2, 10) Ekonomiska skäl 1 30 11; Åldersskäl 1 31 12 Vill inte 1 32 13) Annat skäl 1 33 Om Ip angivit flera anledningar på fråga 3 ställ följande fråga: 3a Vilken anledning är den huvudsakliga? Ringa in & nummer : anledning 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 34.35
Till Loko: l__->fråga 4 1 nästa sida 2__> fråga 4 2 nästa sida 3__>fråga 4:3 nästa sida
4 4 5 5 4 6
Om den huvudsakliga anledningen 4——>fråga nästa sida i fråga 3 eller 33 är -——-> 5 ———>fråga nästa sida 6 ___.> fråga nästa. sida. 7-13 —>avsluta intervjun
: 1 On Ip pl trlga 3 lurar enbart barntilllyn lx 2 O- Ip på fråga 3- lurar Izu-bill". (3) lklll (1) ikon Du gl till fråg- 4zl pl lli-t.- Du gå till från d:] nästa sida. Iidl.
'_'l
4zl lir barnen blivit atörre och Je. l 5; 1 On barntilleyn kunde ordnar Ja 1 6 inte längre krlver till-lya Tror det 2 skulle Ni då aökl förvärvs- Tror det 21,” tanker li dl eöka förvirvl- Tror ej det ; arbete nu'l Tror ej det 3 Au]. arbete? llej 4 Nej 4 int. 4:2 0. vil-danion lkngre fran !. Ja 1 5:2 Oa vdrdnaden kunde ordnar Ja 1 6 tiden ej lr nödvändig tan- Tror det 2 pl annat a'e'tt ekulle li dl Tror det 2 tr ker li u röka törvirve- Tror e.)" det 3 eöka förvinner-bete nu? Tror ej det 3 Aval. arbete? laj 4 loj 4 int. 433 Oa kt hnehlll 1 tra-tiden akul- Ja 15:3 Oa Ert huahållearbete kunde Ja 1 6 le !örlndraa el att det inte tog Tror det 2 ordnas på annat sätt aknlle Trer- dat 2 tr al ayuket tid & aneprlk skulle 'l'rer ej det 3 lli då aöke förvärvsarbete nu? Tror ej det 3 Avel. li dl eöke förvärvsarbete? Nej 4 Iej 4 int.
4” De krt hnahlll i fra-tiden akul- Je. 15:4 Oa [rt hnehnlearbete kunde JB 1 | ” 6 1- turxndru ut ett det inte tog rm- det 2 ordnas på annat att skulle Tror det 2 || mycket tid i anaprlk skulle Tror e:] det 3 li dl! läka förvärvsarbete nu'l Tror OJ d"- 3 l'al- li dl läka förvärvsarbete? llej 4 "0.1 int.
__ Sz5 Skulle ni kunna tänka lr flyt- Ja 1 f 6 ta till annan ort för att rn Tror det 2 ' aöjlighet till förvärvsarbete? Tror ej det 3 Avel.
laj int.
4:6 0- li fick aöjlighet till vida- Ja 1 re utbildning eller tra-kolning Tror det 2 . akulle Ii u kunna tänka ar eöka Tror e:) det 3 avulnta intervjun "' "* förvinearhete? le.) 4 | 36-37
' Mi alumn pt frla- 5
6 "" "nu nu" F" "en 0. 1—34 tia-u- gå till fråga 7 3349 akulle li dl vilja arbeta? til. Oa 35 tia-ar eller aer avaluta intervjun
7 o- li .: kan fl.-tt deltidaar— % bete ekulle li dl kunna tänka aveluta intervjun 10 lr arbete pl heltid? &
B 4 Vilken "a:- den hnvndaekliga anledningen För vi till ett Ii inte kan anka lr arbete pl heltid? [ 41-42 matningar: Yngsta barnets
ålder (ax-fo ... År . . l 2 3 3 Antal anled- nin 1 tr åf .. Uppgifter oa kontakten (anges endaet, led kont-nr enl Al-tora, den kontakt dl intervju (vigt-an) erhålla) Kontakt Datu- kl. lentgkt- Reenltet av kontakt-nu, Kontakt aedml Loka-aaah (texta) Loke-nr itt ) 1 M_m 321 71 1344 r—74 u...... ..... l 2 1 2 3 4 5 6 7 B 9 0 o 1 2 3 4 .................n...-... ......"
...-... ......" .... 1 2 l 2 3 4 5 6 7 B 9 0 0 l 2 3 4 .................. ...-.... e...-.. ...-.... .... 1 2 l 2 3 4 5 6 7 B 9 0 0 1 2 3 4 .....................-.... ...-....
nail-knapt:
' I = Perlelefon " 1- || 0=Vlgren(ekl "' - | ) 2 = Beeok ) 2 - fansen-| narin - Blåa. 'efulgwe. 02.850 m ) De låga.)" :nh'lffed (VM beadk) 3 = InlxlerZJu vld eenere Illl- hgldeeng 2= - |p:e ekelmnke 4 : (sula): g _ H:: uhmlenda |." nu I ., 3 : lApnze lader/moderleorldomr 5 - E) .nunmnea (mu. um. mer mlrvecken km) "" ”m""m' '"") uu. vletelee) 0 -= om! Seeeclflcere)
Tlll Loko: Har Du granskat formuläret Innan Du skickar det till U|?
| |
A—llmänna Förlaget