SOU 1972:38

Samhälle och trossamfund : slutbetänkande

1. Undersökningens bakgrund och uppläggning

1.1. Bakgrund och syfte

Många trossamfund redovisar årligen uppgif- ter om sin ekonomi i årsböcker, matriklar och i andra publikationer. Omfattningen av sammanställningarna varierar emellertid och det är inte möjligt att från dessa få en korrekt total bild av andra trossamfunds ekonomi.

Syftet med undersökningen har varit att översiktligt och för olika trossamfund vart för sig kunna redovisa utgifter och inkomster för år 1969. Detta år gällde även för undersökningen om Svenska kyrkans ekono- mi.

I denna rapport ges dessutom kortfattade beskrivningar av de olika trossamfundens organisatoriska uppbyggnad och verksam- het.1

1.2. Andra trossamfund

Det finns ingen säker uppgift om hur många trossamfund utöver Svenska kyrkan som är verksamma i Sverige. Medräknas även mycket små och endast lokalt verksamma samfund torde uppgiften om att det skulle finnas ett hundratal vara riktig.2

Denna undersökning har emellertid av- gränsats till att enbart gälla trossamfund som anser sig betjäna minst 3000 personer.3

Därigenom skulle 24 trossamfund ingå i undersökningen.

Förundersökningen av tre samfund (est- niska och lettiska evangelisk-lutherska för- samlingarna samt ungerska protestantiska församlingen) gav till resultat att den ekono- miska omslutningen av dessa samfunds verk- samhet var så ringa att de ej behövde ingå i den ekonomiska undersökningen. Vissa upp- gifter om ekonomin lämnas emellertid i beskrivningen av samfunden (avsnitt 4.6—4.8).

Jehovas Vittnen, Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga (Mormonkyrkan) och Kristen Vetenskap har avböjt att lämna ekonomiska uppgifter men i övrigt bistått med uppgifter om verksamhet och organisa- tion (avsnitt 4.9—4.11).

Slutligen har Missionssällskapet Bibeltrog- na Va'nner (avsnitt 4.4) ej inkonnnit med efterfrågade ekonomiska uppgifter, medan Maranata (avsnitt 4.3) ej tagit ställning till att deltaga i undersökningen.

Den ekonomiska undersökningen kom således att omfatta 16 trossamfund, varav

1 Utförligare redogörelser för de olika trossam- funden återfinns bl. a. i betänkandet SOU 1963: 39 Kyrkor och samfund i Sverige. 2 Ståhl o. Persson: Kulter, sekter och samfund, Proprius, Stockholm 1970. Denna gräns gäller bl. a. för att trossamfund skall vara berättigat till statsbidrag enligt Kungl. Maj:ts regleringsbrev 4.6.1971.

dock uppgifterna från två samfund (Pingströ- relsen och Örebromissionen) är ofullständi- ga. Dessa samfunds organisatoriska struktur presenteras i avsnitt 4.1 —4.2.

Finskspråkigt lutherskt församlingsarbete i Sverige bedrivs i nära samarbete med Svenska kyrkan. Riksförbundet för finsk- språkigt församlingsarbete i Sverige är ett serviceorgan för denna verksamhet. Förbuncbt kan därför ej hänföras till begreppet trossam— fund. Vid den ekonomiska undersökningen visade det sig att eftersom verksamheten till mycket stor del bedrevs inom Svenska kyrkan var det svårt att få rättvisande uppgifter om ekonomin. På grund av detta redovisas de ekonomiska uppgifterna för verksamheten ej i tabeller utan endast i samband med beskrivningen av Finskspråkigt lutherskt församlingsarbete i Sverige (se avsnitt 4.5).

Någon självklar eller allmänt tillämpad gruppering av återstående femton trossamfund finns ej. Organisatoriskt uppvisar samfunden stora likheter. Det är naturligt att trossam- fund som genom sitt ursprung och i sin verksamhet har nära släktskap också har en organisatorisk uppbyggnad och ekonomisk struktur som ligger nära varandra.

Vi har därför valt att presentera trossam- funden i en ordningsföljd som baserar sig på sådana faktorer. En första grupp skulle kunna benämnas lutherska trossamfund. Hit räknas Svenska Alliansmissionen, Evangelis- ka Fosterlands-Stiftelsen och Svenska Mis— sionsförbundet (avsnitt 3.1—3.3).

Därefter följer en grupp av baptistiska trossamfund, Fribaptistsamfundet, Helgelse- förbundet, Siundedags-Adventistsamfundet och Svenska Baptistsamfundet (avsnitt 34—37) samt Pingströrelsen och Örebromis- sionen (avsnitt 4.1—4.2).

Metodistiska trossamfund bildar en tredje grupp. Denna består av Frälsningsarmén, Svenska Frälsningsarmén och Metodistkyr- kan i Sverige (avsnitt 3.8—3.10).

De resterande trossamfunden, katolska kyrkan, ortodoxa församlingar och mosaiska församlingar går knappast att föra in under en gemensam rubrik. De behandlas i avsnitt

3.11—3.13. Möjligen skulle det finnas anled- ning att sammanföra katolska kyrkan och ortodoxa församlingar till en grupp eftersom de i likhet med Finskspråkigt lutherskt församlingsarbete har vuxit snabbt som en följd av den ökade invandringen till Sverige.

1.3 Organisatorisk struktur

För att kunna belysa olika samfunds organi- satoriska struktur krävs generella kriterier för storleken av både trossamfundet. och dess församlingar (motsv.).

I avgränsningen av undersökningen har använts ett storlekskriterium, nämligen det antal personer som ett trossamfund anser sig betjäna (minst 3 000). För vissa trossam- fund överensstämmer detta kriterium med antalet registrerade medlemmar. För de flesta andra är dock den s.k. kontaktytan större än antalet medlemmar. Antalet registrerade medlemmar är ej ett entydigt begrepp. Vissa s. k. fria trossamfund betrak- tar endast vuxna personer som avlagt person- lig bekännelse som medlemmar, medan andra, t.ex. katolska kyrkan, räknar alla katolskt döpta familjemedlemmar som re- gistrerade medlemmar. En sammanställning av antalet medlemmar i de undersökta trossamfunden redovisas i tabell 1.1.

De flesta trossamfunden är organisato- riskt uppdelade på tre plan: riksplan, di- striktsplan och lokalplan. Det är i första hand på lokalplanet som samfunden når individer- na, och för samfundens verksamhet och finansiering är därför lokalplanet oftast det viktigaste. I de flesta samfunden utgör lokalplanet basen för en demokratiskt upp- byggd organisation med ett distrikts- och ett riksplan som organisatorisk överbyggnad.

I tabell 1.2 framgår lokalplanets struktur. Församlingsindelningen baserar sig på re- spektive trossamfunds egen definition av medlemsbegreppet. Detta bör beaktas vid jämförelsen mellan olika samfund, även om det ej förändrar totalbilden. De flesta för- samlingar i andra trossamfund är, med

Tabell 1.1 Antalet medlemmar i vissa tros- samfund m. m. 1969.

Trossamfund Antalet medlemmar Svenska Alliansmissionen 13 800 Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen 28 600 Svenska Missionsförbundet 87 900 Fribaptistsarnfundet 1 300 Helgelseförbundet 4 800 Sjundedags—Adventistsamfundet 3 300 Svenska Baptistsamfundet 26 700 Pingströrelsen 90 000 Örebromissionen 19 500 Frälsningsarmén 37 700 Svenska Frälsningsarmén 1 900 Metodistkyrkan i Sverige 8 900 Katolska kyrkan 5 3 800 Ortodoxa församlingar 15 000 Mosaiska församlingar 15 000 Finskspråkigt lutherskt försam- lingsarbete” . 45 000 Summa 453 200

" Finskspråkigt lutherskt församlingsarbete i Sverige kan ej hänföras till begreppet trossamfund (se avsnitt 1.2).

undantag för några samfund, mycket små.

Den organisatoriska uppbyggnaden av resp. trossamfund framgår av de organisa- tionstablåer som återfinns vid varje sam- fundspresentation.l Antalet undersökta en- heter på de olika planen redovisasi tabell 1.3. På lokalplanet fanns totalt år 1969 drygt 4500 församlingar, kårer (motsv.) och på distrikts- och riksplanen sammanlagt ca 110 organisatoriska enheter. Därtill kommer att på varje plan finns ett antal närstående föreningar, stiftelser och liknande som for- mellt är självständiga enheter, men som i praktiken utgör en enhet inom samfundet. (Jfr kapitel 3).

1.4. Undersökningsmetod

Två olika undersökningsmetoder har an- vänts. Riks— och distriktsplanens totalt 111 organisatoriska enheter i de 16 trossam- funden ingick alla i undersökningen av dessa båda plan (totalundersökning). Av tids- och

1 Dessa bygger på genomgång av litteratur och är upprättade efter samtal med företrädare för samfunden.

Tabell 1.2 Antalet församlingar (motsv) i vissa trossamfund rn. m. 1969.

Trossamfund Antal församlingar fördelade på antal medlemmar 0—99 100—299 300— Totalt Svenska Alliansmissionen 324 20 3 347 Evangeliska Fosterlands—Stiftelsen 866 40 6 912 Svenska Missionsförbundet 1 109 188 48 1 345 Fribaptistsamfundet 47 — — 47 Helgelseförbundet 108 11 — 1 19 Sjundedags- Adventistsamfundet 37 8 2 47 Svenska Baptistsamfundet 412 5 9 11 482 Pingströrelsen 341 158 61 560 Orebromissionen 182 43 10 235 Frälsningsarmén 115 96 31 242 Svenska Frälsningsarmén 9 — 18 Metodistkyrkan i Sverige 88 24 4 1 16 Katolska kyrkan — — 26 26 Ortodoxa församlingar 3 — 8 11 Mosaiska församlingar — — 3 3 Finskspråkigt lutherskt försam- lingsarbete" 7 — 22 29 Summa 3 648 656 235 4 5 39

” Finskspråkigt lutherskt församlingsarbete iSverige kan ej hänföras till begreppet trossamfund (se avsnitt 1.2).

Tabell 1.3 Totala antalet organisatoriska enheter, undersökningsenheter (urval) samt bortfall.

Trossamfund Riksplan Distrikts- Lokalplan Summa När- plan ståen— de förb To- Ur- Bort- To— Ur- Bort- To- Ur— Bort- To- Ur- talt val fall talt val fall talt val fall talt val

Svenska Allians-

missionen 1 l — 3 3" (—) 347 41 6 351 45 31 Evangeliska Foster-

lands-Stiftelsen 1 1 — 21 21 — 912 91 15 934 113 55 Svenska Missions-

förbundet 1 1 — 18 18 — 1 345 140 11 1 364 159 164 Frlbaptistsamfundet ] l — 5 5'1 (—) 47 12 2 53 18 7 Helgelseförbundet 1 1 — 10 10 — 119 26 9 130 37 11 Sjundedags-Adventist-

samfundet 1 1 — — — — 47 18 — 48 19 30 Svenska Baptistsam-

fundet l 1 — 19 19 — 482 70 15 502 90 109 Pingströrelsen — — — — — — 560 114 82 560 114 8 Orebromissionen 1 1 1 8 8 8 235 43 26 244 52 30 Frälsningsarmén 1 1 — 10 10 — 242 76 — 253 87 232 Svenska Frälsnings-

armén 1 1 — 2 20 (—) 18 18 2 21 21 41 Metodistkyrkan i

Sverige 1 1 — 2 20 (—) 116 29 — 119 32 63 Katolska kyrkan I 1 —- — — -— 26 26 — 27 27 22 Ortodoxa församlingar - — — — — — 11 11 — 11 11 8 Mosaiska församlingar — — — — — — 3 3 — 3 3 16 Finskspråkigt lutherskt

församlingsarbetec 1 1 — — — — 29 29 9 30 30 —

Summa 13 13 1 98 98 8 4 539 747 177 4 650 858 827

" Uppgifterna ingår i riksplanets redovisning. b Närstående föreningar, stiftelser och likn. som inkommit med uppgifter. 0 Finskspråkigt lutherskt församlingsarbete i Sverige kan ej hänföras till begreppet trossamfund (se avsnitt 1.2).

kostnadsskäl skulle det däremot ha varit omöjligt att undersöka lokalplanets samtliga 4 500 församlingar (motsv.). Denna del har därför genomförts som en urvalsundersök- ning av 11 samfund. De fem övriga, dvs. Katolska kyrkan, mosaiska församlingar, or- todoxa församlingar, Svenska Frälsnings- armén samt Finskspråkigt lutherskt försam- lingsarbete har kunnat totalundersökas p. g. a. att antalet församlingar varit mycket litet.

Lokalplanet har delats in i grupper på så sätt att varje trossamfund har indelats i storleksgrupper (—99, 100—199, 200—299, 300—499 och över 500 medlemmar). Urvalet av församlingar inom dessa grupper gjordes så att representativitet skulle erhållas såväl

för varje trossamfund som för de undersökta trossamfunden totalt.

Antalet undersökningsgrupper på alla tre planen blev då 81 med totalt 858 undersök- ningsenheter. Av dessa erhölls ej uppgifter från 186 enheter (se 1.6 Materialets tillförlit- lighet). Varje undersökningsenhet skulle emellertid även lämna uppgifter om sådana närstående föreningar, stiftelser och liknande som bedrev verksamhet som hörde samman med respektive samfund. Uppgifter erhölls från drygt 800 sådana närstående organisa— tioner. Totalt ingår sålunda uppgifter från omkring 1 500 olika organisatoriska enheter.

1.5 Insamling av uppgifter

Det stora antalet undersökningsenheter gjorde att speciella krav ställdes på undersök- ningsblanketterna. Med utgångspunkt i statistikformulär som en del trossamfund använder samt från genomgång av ett antal församlingars bokslut konstruerades prov- formulär. Dessa testades därefter i de olika trossamfunden av de speciella kontaktperso- ner som varje trossamfund hade utsett.

De slutliga blanketterna för lokalplanet återges 1 kap. 5. I samband med att blanket- terna skickades ut till undersökningsenhetema inbjöds samtliga kontaktpersoner till en konferens vid vilken blanketterna noggrant genomgicks i form av praktikfall. Försam- lingen (motsv.) skulle nämligen i första hand vända sig till respektive trossamfunds kon- taktperson för att få hjälp med blankettifyl- landet. Det var därför av största vikt att kontaktpersonerna var väl insatta i blanket- terna. Både kontaktpersoner och uppgifts- lämnare hade naturligtvis möjlighet att även vända sig direkt till sekretariatet.

Blanketterna för riks- och distriktsplanen är i stort sett identiska med dem som använts på lokalplanet. Detta var nödvändigt med hänsyn till de omfattande ekonomiska över- föringar som finns mellan de olika planen.

1.6. Granskning och bearbetning

De flesta av undersökningsenhetema ansågs vara ovana vid att lämna denna form av statistiska uppgifter. För att undersöknings- resultatet skulle bli så tillförlitligt som möjligt var det därför nödvändigt med ett relativt omfattande granskningsarbete. Varje blankett har granskats i tre etapper. En förberedande granskning av lol-:alplanets blanketter har utförts av statistiska central- byrån och bl. a. berört kontroll av summe— ringar och samband inom blanketterna. Motsvarande kontroll på distrikts- och riks- plan utfördes av sekretariatet. Statistiska centralbyrån har, med användande av ma- nuella bearbetningsmetoder, uppräkningar m. in.

även utfört

Därefter har följt en sakgranskning som huvudsakligen har gjorts av sekretariatet i samråd med respektive trossamfunds kon- taktperson.

Slutligen har det i en tredje granskning skett kontroll av sambanden mellan de olika planen.

1.7 Materialets tillförlitlighet

Undersökningens resultat kan i stort sett påverkas av felkällor inom fyra områden: bortfall, slumpfel, mätfel och bearbetnings- fel.

Uppgifter har lämnats av samtliga enheter på riks- och distriktsplanen. På lokalplanet har 570 av de 747 församlingarna inkommit med svar, vilket gör ett bortfall på 177 enheter eller 23,6 procent. Frånräknas Pingströrelsen och Örebromissionen sänks emellertid bortfallet till ca 11 procent. Detta bortfall har för summan av resterande trossamfund bedömts utgöra en obetydlig felkälla. Detsamma är förhållandet för hu- vuddelen av de enskilda trossamfunden i denna grupp. För Örebromissionen och Pingströrelsen är bortfallet däremot för stort (ca 60 procent respektive ca 70 procent) för att uppgifterna skall kunna ligga till grund för uppräkning. För dessa trossamfund har därför en statistisk uppräkning ersatts av en expertbedömning med syfte att få en mycket ungefärlig uppgift på storleksord- ningen av de olika utgifts- och inkomst- posterna.

Slumpfelsberäkningar görs för att erhålla ett mått på materialets tillförlitlighet. Härvid beräknar man ofta s.k. konfidensintervall som anger att det sanna värdet med 95 procents sannolikhet ligger inom ett visst framräknat värde i två gånger standardavvi— kelsen. De beräkningar som gjorts för de totala utgifterna visar att intervallet kring undersökningens värde för flertalet av de trossamfund som icke totalräknats ligger under i 15 procent. Det bör vidare framhål- las att osäkerheten för vissa delposter — t.ex. inkomstposten externa bidrag — i några fall kan vara stort.

Den felkälla som kan vara svårast att komma till rätta med är de systematiska mätfelen. Så långt som möjligt har garantier skapats mot denna felkälla. Detta har skett dels genom att uppgiftslämnarna erbjudits och utnyttjat hjälp, dels genom att blanket- terna granskats ingående vid bearbetningen.

Väsentligare bearbetningsfel torde ha undvikits genom att alla summeringar, upp- räkningar m. m. har kontrollräknats.

Det bör påpekas att de ganska omfattan- de överföringama både inom och mellan de organisatoriska planen som förekommer hos trossamfunden och deras närstående förening- ar, stiftelser och liknande har fungerat som inbyggda kontroller. De skiljaktigheter som härvid har påträffats vid granskningen har alltid medfört extra kontroll av blanketterna och tillfredsställande korrigeringar har i samtliga fall uppnåtts.

2. Andra trossamfunds ekonomi 19691

2.1 Totala utgifter och inkomster

Beteckningen ”andra trossamfund” används i föreliggande avsnitt som ett sammanfattan- de begrepp för de femton undersökta tros- samfunden. Undersökning har även gjorts av Finskspråkigt lutherskt församlingsarbete i Sverige. Dessa uppgifter ingår emellertid inte i den totalbild som ges i detta avsnitt utan endast i avsnitt 4.

”Andra trossamfund” kan ej betraktas som en enhet, eftersom samfunden är helt självständiga ekonomiskt och organisatoriskt och har en mycket skiftande karaktär. De beskrivningar som här ges om ”andra tros- samfunds" utgifter och inkomster är'endast summeringar av resultaten från varje tros- samfund och kan således ej användas för generella beskrivningar av samtliga ”andra trossamfund”. Ekonomi och organisation hos respektive trossamfund redovisas i av- snitt 3 och 4.

Den totala utgiftsvolymen för den verk- samhet som de i undersökningen ingående 15 trossamfunden bedrev år 1969 uppgick till nära 350 milj. kr. I denna summa ingår 60 milj. kr i kapitalutgifter (avsnitt 2.2), 210 milj. kr i driftkostnader exkl. fastighetsför- valtning (avsnitt 2.3) samt 75 milj. kr i bruttokostnader för fastighetsförvaltning (avsnitt 2.3). Den största andelen gick sålunda till årets löpande verksamhet (drift- budgeten) medan knappt 20 procent avsåg

investeringar och avsättning till fonder (kapi- talbudgeten).

Den viktigaste inkomstkällan var olika former av bidrag från enskilda (medlemsav- gifter, offer, gåvor, kollekter m. m.). Dessa inkomstslag inbringade totalt ca 190 milj. kr (se vidare avsnitt 2.4).

2.2. Kapitalutgifter

Trossamfundens kapitalutgifter och kapital- inkomster framgår av tabell 2.1 .

Medräknade i årets totala utgifter på kapitalbudgeten (60 milj. kr) är avsättningar till egna fonder, dvs. avsättning för framtida investeringar (ca 15 milj. kr). Årets investe- ringar uppgick till ca 45 milj. kr.

Fonderna består av insamlade medel och har en viktig roll i samfundens investerings- finansiering. Av 1969 års kapitalutgifter på 60 milj. kr täcktes 14 milj. kr genom ianspråktagna fondmedel. Endast 18 milj. kr av investeringarna lånefinansierades. Ett visst

! Man har i detta sammanhang tvingats göra uppskattningar av siffrorna från två av de_15 trossamfunden, nämligen Pingströrelsen och Ore- bromissionen. Denna uppskattning har baserats på en jämförelse med övriga s. k. baptistiska samfund. Detta innebär att de totalsiffror som redovisas inte är några exakta uppgifter utan dessa har fram- räknats för att försöka ge en uppfattning av den totala ekonomiska volymen hos de undersökta trossamfunden.

Tabell 2.1 Trossamfundens kapitalutgifter och kapitalinkomster milj. kr, 1969.

Svenska Allians- missionen Evangeliska Foster- lands-Stiftelsen Svenska Missions- förbundet

Fribaptistsam- fundet Helgelseförbundet Sjundedags-Adven- tistsamfundet

Svenska Baptist- samfundet Fräl

sningsarmen

.

Svenska Fräls- ningsarmen i Sverige

Metodistkyrkan

Katolska kyrkan Ortodoxa församlingar Mosaiska för— samlingar Summa

Pingströrelsen Örebromissionen

Totalt

Kapitalu tgifter Investeringar

Fondavsättningar Summa Kapitalinkomster Fastighetsför- sälj ningar Upptagna lån Fondmedel Summa

Saldo

3,5 0,2 1,5 0,4

12,4 5,7

0,0 0,0 0,2 0,2 0,4 2,0 0,9 0,0 0,0 8,8 0,3 1,9 0,9 0,0 0,5 0,2

36,7 10,3

(7) (4) (1) (1)

(45) (15)

3,7 1,2 0,2 1,9 0,1 0,4 0,3

18,1

1,1 2,8 6,8

0,0 0,0 0,8 0,1 0,1 0,3 0,6 0,2 2,9 1,3 0,2 0,7 0,3 3,8 0,2 0,0 9,1 1,2 8,0 0,4 2,8 0,5 0,5 0,0 0,0 0,7 0,6

47,0

4,1 17,0 10,2

(11)

(3) (1) (3)

(2) (1) (0,2) (1)

(60)

(8) (18)

(14)

1,4 2,3 0,8 1,1

10,7 7,4

0,0 0,0 0,5 0,3 0,2 0,4

2,2 0,7

4,3 2,1 0,0 9,6 —0,5 1,0 1,8 0,0 0,0 0,6 0,1

31,3 15,7

(7) (4) (2) (0)

(40) (20)

finansieringsbehov täcktes genom fastighets- försäljningar på totalt 8 milj. kr. Resterande 20 milj. kr måste huvudsakligen täckas ge- nom bidrag från enskilda (insamlingar under året).

Av årets investeringar svarade Svenska Missionsförbundet och Metodistkyrkan i Sverige för den största delen. Detta berodde på att dessa samfund investerade i stora byggnadsprojekt i Stockholm respektive Göteborg.

2.3. Driftkostnader

I undersökningen har trossamfundens kost- nader så långt som möjligt uppdelats på tre olika verksamhetstyper: fastighetsförvalt- ning, församlingsverksamhet samt yttre mission och u-hjälp.

De flesta fastigheter inrymmer lokaler för församlingsverksamhet, varför viss fastighets- förvaltning kan betraktas som en nödvändig förutsättning för församlingsverksamheten.

Bruttodriftkostnaderna för fastigheterna uppgick till drygt 75 milj. kr, vilket är en betydande del av totalutgiftema. I vissa trossamfund utgjorde fastighetsförvaltningen den största delen av utgifterna. 1 Fribaptist- samfundet avsåg ca 50 % av utgifterna fastighetsförvaltningen och i Svenska Fräls- ningsarmén var motsvarande andel inte mindre än ca 75 % (se vidare presentationer- na av respektive trossamfund i kapitel 3).

1 tabell 2.2 särredovisas fastigheterna på så sätt att från årets kostnader har dragits årets hyresintäkter. Nettot blir trossamfun- dets egna fastighetskostnader eller egen ”hyra” för de lokaler man använder i sin verksamhet. Denna ”hyra” uppgick till ca 30 milj. kr för de 15 trossamfunden totalt.

Fastighetsförvaltningens saldo (30 milj. kr) kan läggas till de redovisade kostnaderna för församlingsverksamhet (140 milj. kr). Då erhålles det belopp som trossamfunden måste finansiera sin verksamhet inom landet med, dvs. ca 170 milj. kr.

Till yttre mission och u-hjiz'lp använde samfunden totalt ca 45 milj. kr.

Kostnaderna för dessa verksamheter till- sammans med posten övriga kostnader (ca 25 milj. kr) blev ca 240 milj. kr. Därutöver måste trossamfunden självfinansiera totalt 20 milj. kr för årets investeringar. Det totala nettofinansieringsbehovet blev därigenom ca 260 milj. kr. Pingströrelsen torde svara för den största andelen, beräknat till nära 80 milj. kr, och Svenska Missionsförbundet den näst största, 62 milj. kr. Det innebär att de två största samfunden svarade för ungefär hälften av det totala finansieringsbehovet.

De olika verksamhetstypernas relativa finansieringsbehov för olika trossamfund framgår av tabell 2.3. Nettofinansierings— behovet är satt till 100 procent. Det framgår att totalt svarade församlingsverksamhet och saldot på fastighetsförvaltning för ca 66 %. Till kapitalutgifter gick ca 8 % och till mission och u-hjälp ca 17 %. Resterande 9 % avsåg övriga kostnader.

För de flesta av trossamfunden upptog kostnaderna för församlingsverksamhet till- sammans med nettot av fastighetsförvalt- ningen den största andelen av finansierings- behovet. Det är emellertid ganska stora variationer.

I några samfund tog dessa två verksam— heter 100 procent av finansieringsbehovet. Detta gällde exempelvis de ortodoxa försam- lingarna.

Anslagen till yttre mission och u-hjälp var mycket skiftande. I många samfund (Evange- liska Fosterlands-Stiftelsen, Helgelseförbun— det, Svenska Baptistsamfundet m.fl.) var anslagen till yttre mission och u-hjälp en viktig kostnadspost. Fribaptistsamfundet hade större kostnader för yttre mission och u-hjälp än för församlingsverksamhet.

2.4. Finansiering

Trossamfundens totala inkomster under år 1969 uppgick till nära 350 milj. kr, dvs. inkomsterna var ungefär lika stora som utgif— terna. En del trossamfund redovisade mindre underskott, t.ex. Svenska Alliansmissionen (— 0,5 milj. kr) medan andra hade överskott,

Tabell 2.2 Trossamfundens fastighetsförvaltning, utgifter för olika verksamheter samt nettofinansieringsbehov milj. kr, 1969.

Svenska Allians- missionen Evangeliska Foster- lands-Stiftelsen förbundet Svenska Missions- Fribaptistsam- fundet

Helgelseförbundet Sjundedags-Adven- tistsamfundet

Svenska Ba samfundet

ptist-

Frälsningsarmen

Svenska Fräls- ningsarmen i Sverige Metodistkyrkan Katolska kyrkan Ortodoxa församlingar Mosaiska för- samlingar Summa

Pingströrelsen Örebromissionen

Totalt

Fastighetsförvaltning Förvaltning, drift m. m. Hyresintäkter m. m.

Saldo fastighetsförvaltning

Församlingsverk sam- het

Yttre mission och u-hjälp

Övriga kostnader

Summa

Saldo från kapital- budget

Summa nettofinansie- ringsbehov

21,2

1,1 22,3

61,6

3,8

51,1 30,5 20,6 94,1 23,9 10,2

148,8 15,7 164,5

(20) (13)

(7) (38)

(18) (10) (73)

(4) (77)

(4) (2) (2) (8) (4) (3)

(17) (0) (17)

(75) (45) (30)

(140)

(46) (24)

(240) (20) (260)

Tabell 2.3 Trossamfundens fastighetsförvaltning och utgifter för olika verksamheter i procent av nettofinansieringsbehovet, 1969.

missionen Svenska Allians- Evangeliska Foster- lands-Stiftelsen Svenska Missions- förbundet fundet

Fribaptistsam- Helgelseförbundet Sjundedags-Adven- tistsamfundet Svenska Baptist- samfundet

Fräl

»

sningsarmen ningsarmen

»

Svenska F räls- i Sverige

Metodistkyrkan

Katolska kyrkan Ortodoxa församlingar Mosaiska för- samlingar Summa

Pingströrelsen Örebromissionen

Totalt

Saldo fastighets-

förvaltning

Församlingsverk- samhet

Yttre mission och u-hjälp

Övriga kostnader

Summa Saldo från kapital- budget Summa nettofinansie- ringsbehov

48 19 81 19 100 57 24 95

100

13 58 12 88 12 100

43 57

100 100

43 23 20 94

100

37 23 29 94

100

13 57 22 96

100

16 65

(kb

92

100

30 70

100 100

20 74 13

111 —11 100

22 24 56

44 100

100 100 100

87 97

100

13 57 15 91

100

(9) (49)

(24) (13) (95)

(5) (100)

(12) (47) (24) (17)

(100)

(0) (100)

(12) (54) (17) (9) (92)

( 8) (100)

t.ex. Svenska Baptistsamfundet (1,3 milj. kr).

Av de totala inkomsterna avsåg ca 45 milj. kr fastighetsförvaltningen och utgjordes främst av hyresintäkter. Inkomster som var bundna till investeringar och liknande utgif- ter (kapitalbudgeten) uppgick till ca 40 milj. kr.

Resterande inkomster på ca 260 milj. kr användes för att finansiera trossamfundens egentliga verksamhet. Den viktigaste in— komstkällan bestod av olika former av bidrag från enskilda. Dessa uppgick till drygt 190 milj. kr varav endast 9 milj. kr var medlems- avgifter. Endast i Sjundedags-Adventist- samfundet och i de mosaiska församlingarna hade medlemsavgifterna någon större bety- delse. Trossamfundens olika finansierings- källor redovisas i tabell 2.4.

Samhällets (borgerlig kommun, landsting och staten) ekonomiska stöd 1969 till de undersökta samfunden uppgick till ca 9 milj. kr. Större delen av detta torde vara ända- målsbundet till studie- och ungdomsverksam— het. (Det bör observeras att nuvarande stats- anslag med drygt 2 milj. kr till fria trossam- fund m.fl. tillkom först budgetåret 1971/72, dvs. efter undersökningsåret.)

Under rubriken försäljningar, räntor m. rn. redovisas intäkter på drygt 40 milj. kr. En del av dessa kan sägas vara bidrag från enskilda, eftersom auktioner, basarer och liknande arrangemang ofta vänder sig till egna, sympatisörer. I summan ingår också en del avgifter som förekommer i t. ex. ung- domsverksamheten. Räntor, utdelningar etc. torde svara för ca 10 milj. kr.

1 tabell 2.5 redovisas trossamfundens olika finansieringskällor utslagna per med— lem. Det bör emellertid starkt understrykas att en sådan typ av relationstal inte kan användas för jämförelser mellan trossamfun- den. Det har tidigare påpekats att samfunden har olika medlemsdefinitioner. Dessutom har samfunden i en del fall olika inriktningar på verksamheten. I några fall torde antalet bi- dragsgivare vara väsentligt större än antalet registrerade medlemmar.

Detta belyses också i tabell 2.5 genom

spridningen av olika typer av intäkter per medlem, som är mycket stor. Fördelar man t.ex. summan av offer, gåvor m.m. på antalet medlemmar i de 15 trossamfunden blir det genomsnittliga bidraget 446 kr per år och medlem. Denna genomsnittsuppgift är emellertid ej rättvisande, eftersom genom- snittet för varje samfund för sig varierar från 7 kr per medlem (de ortodoxa församling- arna) till 857 kr per medlem (Helgelseför- bundet).

2.5. Förmögenhetsställning

1 tabell 2.6 redovisas vissa poster ur samfun- dens balansräkningar. I likvida tillgångar har samfunden totalt ca 150 milj. kr, vilket i relation till kortfristiga skulder ger ett likvi- ditetstal på 3,8. Detta innebär att samfunden har god likviditet. Sätts likvida tillgångar i stället i relation till nettofinansieringsbe— hovet kan man utläsa att de flesta samfun- den har god beredskap för oförutsedda inkomstminskningar.

Samfunden har totalt sett också ett stort och värdefullt fastighetsinnehav. Samman- lagt har redovisats ca 7 300 fastigheter till ett brandförsäkringsvärde1 på drygt 1,7 miljarder kr. Drygt 5100 av fastigheterna inrymmer endast gudstjänstlokaler, medan mer än 1 000 har både lokaler för försam- lingsverksamhet och för annan verksamhet. Nära 1 150 fastigheter med ett brandförsäk- ringsvärde på 365 milj. kr har inga lokaler alls för församlingsverksamhet. Till en mindre del utgörs dessa fastigheter av tomter men huvuddelen får antas vara fastigheter som drivs för avkastningens skull. Svenska Missionsförbundet har det största antalet fastigheter, ca 2 800 med ett värde på ca 620 milj. kr. De ortodoxa församlingarna inneha- de endast en fastighet och bedriver sin verksamhet i hyrda eller tillfälligt lånade lokaler.

! Det är knappast möjligt att adekvat ange fastig- hetemas bruks- eller försäljningsvärde. Brandför- säkringsvärdet kan, liksom gäller för Svenska kyrkans fastigheter (jfr SOU 1972: 36 s. 145 not 2), sägas ge en uppfattning om församlingarnas värdering av egendomen.

Totalt

Örebromissionen

Pingströrelsen

Summa

Mosaiska för- samlingar

Ortodoxa församlingar

Katolska kyrkan

Metodistkyrkan i Sverige

Svenska Fräls- ningsarmen

Frälsningsarmén

Svenska Baptist— samfundet

Sjundedags-Adven- tistsamfundet

Helgelseförbundet

Fribaptistsam- fundet

Svenska Missions- förbundet

Evangeliska Foster- lands-Stiftelsen

Svenska Allians- missronen

Tabell 2.4 Trossamfundens finansieringskällor milj. kr, 1969.

(9)

(13) (182) (2) (0,5) (0,1) (58) (17) (262) (0,0)

(78) (1)

7,9 1,6

0,3 111,0

0,2

2,3 4,0 166,3

0,1 0,1 0,1 0,3

0,4 0,8 3,9 —0,2

0,0 3,9 0,5 5,1

0,0 0,5 0,8 —0,2

1,8 10,2 23,7 —1,3

0,1 15,1 19,4 1,3

2,5 2,0 6,1

4,1 5,5 0,4

0,7 0,8 0,1 0,1

0,4 48,7 1,4

63,2

0,2 16,2 22,2 —0,1

0,0 8,4

11.3 —0,5

0. likn), räntor m.m. Summa Överskott/under-

Extema bidrag

därav samhällsstöd

från enskilda Försäljning (basarer Övriga inkomster

skott

Medlemsavgifter Offer, gåvor etc.

N Tabell 2.5 Trossamfundens finansieringskällor kr per medlem, 1969.

Fräl fundet

samlingar Metodistkyrkan i Sverige Fribaptistsam- Mcsaiska för— missionen Svenska Allians- Svenska Baptist- samfundet Svenska Missions- förbundet Svenska Fräls- ningsarmen tistsamfundet Pingströrelsen Sjundedags-Adven- lands-Stiftelsen Katolska kyrkan Evangeliska Foster-

sningsarrnen

Ortodoxa församlingar Helgelseförbundet Örebromissionen

154 (6) 18 (643) 71 (100) (89) 12 (224

(22

263 (900)

V)

Medlemsavgifter 2 5 41 — 763 4 47 11 1 7 Offer, gåvor etc.

från enskilda 610 567 554 562 857 596 565 270 260 444 15 Försäljning (basarer o. likn), räntor m. m. 153 116 101 33 244 57 74 255 163 102 21 Externa bidrag 42 56 25 25 11 414 61 55 10 27 30 . därav samhällsstöd 40 49 21 5 I I 4 34 29 7 27 0,1 Övriga inkomster 16 31 34 7 18 7 23 1 — 16 0,5

Summa 823 775 719 668 1130 1837 727 628 444 590 73,5

lh -4 Q' IN Hbl!)

lf) >_> om

v—l

Tabell 2.6 Trossamfundens förmögenhetsställning milj. kr, 1969

Svenska Allians- missionen Evangeliska Foster- lands-Stiftelsen Svenska Missions- förbundet Fribaptistsam- fundet Helgelseförbundet Sjundedags-Adven- tistsamfundet Svenska Baptist- samfundet Fräl sningsarrnen Svenska Fräls- ningsarmen i Sverige Metodistkyrkan Katolska kyrkan Ortodoxa församlingar samlingar Mosaiska för- Summa Pingströrelsen Totalt Örebromissionen

Omsättningstill- gångar

Kassa, bank, postgiro etc.

Fastigheter Kyrkobyggnader etc. Antal

Brandf värde

Andra fastig-

heter med loka- Antal ler för försam- Brandf

lingsverksamhet värde

Andra fastigheter Antal Brandf värde

Fonder

Egna fonder;

Gåvofonder

Skulder

Kortfristiga skul- der Långfristiga skul- der

a Av församlingens inkomster avsatta medel

2,8

292 46,5

1,2 9,1

b Donationer, testamenten etc.

4,1 28,4

41,7

1 859 422,4 373

68,2 545

131,7

18,1 19,3 12,0 83,9

0,8

34 4,8

2,7

134 12,3

0,2 4,0

3,0

2,5

0,8 2,1

18,7

608 116,8 109

20,5 121 51,4

8,5 5,1 2,5 26,1

7,0

334 82,3 82

95,2 10 11,8 10,5 5 ,2

1,1 51,8

8,6

1 70 30,8

7,2 31,0

18 8,4 22 2,8 11

10,4 10,1 1,4

1,3 9,7

0,1 0,0 0,0 4,6

10,1

117,8

4 097 821,4 845

324,2 946 285,3

60,6 48,3 32,0 268,8

(25)

(780) (140) (140)

(33) (150) (60) (15) (15)

(5) (35)

(8) (150) (260) (5 140) (50) (1 010) (50) (1 035)

(10) (365 ) (50) (1 145)

(20) (365)

(5) (80) (5) (70) (2) (40) (10) (315)

3. Beskrivning av de undersökta trossamfundens

ekonomi, organisation m.m.

3.1 Svenska Alliansmissionen

Verksamheten leds av en styrelse med säte i Jönköping. Styrelsen väljs på och ansvarar inför ett årsmöte med ombud från alla församlingar och ungdomsföreningar. Styrel- sen har att avge förslag till årsmötet vid val av missionsföreståndare, missionssekreterare, predikanter och missionärer, som alla är röstberättigade.

Styrelsen utser inom sig ett arbetsutskott för löpande ärenden samt tre av de tolv ledamöterna i ungdomsförbundets styrelse. Svenska Alliansmissionens ungdomsförbund (SAU) är fast knutet till moderorganisa- tionen.

På ungdomsförbundets årsmöte har för— utom ombuden från varje ungdomsorganisa— tion ledamöterna i såväl rnissionsstyrelsen som ungdomsförbundets styrelse samt mis- sionsföreståndaren och missionssekreteraren rösträtt. Stadgeändringar skall antagas av missionsstyrelsen.

Regionalt är samfundet uppdelat på tre distrikt med distriktsföreståndare och di- striktsstyrelse samt distriktsårsmöte. Distrik- ten har ingen ekonomisk redovisning. Inom distrikten finns totalt 73 församlingskretsar med pastor som föreståndare. Församlings- kretsarna är lokala sammanslutningar av de ca 350 församlingarna (motsv.). Drygt 90 procent av antalet församlingar (motsv.) har mindre än 100 medlemmar. Totala antalet

medlemmar var 1969 ca 13 800.

Församlingarna (motsv.) är fritt anslutna och är i några fall anslutna även till Svenska Missionsförbundet.

För predikant- och missionårsutbild- ningen driver samfundet en missionsskola i Kortebo, Jönköping. Dessutom drivs en folkhögskola i Mullsjö och i samarbete med EFS och Bibeltrogna Vänner en internat- skola i Restenäs. Ekonomiska uppgifter har ej tagits in från dessa.

Bland de närstående föreningar, stiftelser och liknande som ingår i den ekonomiska redovisningen märks främst ungdoms- och juniorföreningar samt söndagsskolor. En del fastighetsstiftelser har också lämnat uppgif- ter.

Figur 3.1 Den organisatoriska uppbyggnaden av Svenska Alliansmissionen.

— — — — —-> Val av organ eller person

___-> Beslutsväg

RIKSPLAN Årsmöte _— |— — '— —|— ————— ——| | 1 1 | | Missions— _ Missions- | ] styrelse ' föreståndare [ I L— _______ | _) I DISTRIKTSPLAN l , 3 distrikt | Distrikts— _ Distrikts- Distrikts- l möte styrelse föreståndare ' 1 I | _ 4 |_ _ _ _ _ _ | _____ LOKALPLAN ' | r "1 | Krets— 73 församlingskretsar | föreståndare 347 församlingar ] | L _____ r 1 I , 1 | | Församlings- Församlings- | | styrelse föreståndare . | 1 + | I | | Församling

Tabell 3.I a Medlemsantal och församlingsstruktur i Svenska Alliansmissionen.

31.12.1969

Antal medlemmar ca 13 800 Församlingsstorlek: - 99 324 100—199 16

200—299 4 300—499 2 500— 1

Antal församlingar 347

År 1969 hade Svenska Alliansmissionen drygt 400 fastigheter med ett sammanlagt brand- försäkringsvärde av ca 65 milj .kr. Bruttoutgif- terna för fastigheterna uppgick till ca 5,9 milj. kr, varav ca 3,5 milj. kr var investe- ringar. Driftkostnaderna uppgick således till 2,4 milj. kr. Till dessa utgifter kan också läggas fondavsättningar på 0,16 milj. kr. Inkomsterna av fastigheterna uppgick till 1,4 milj. kr, vilket enbart var driftintäkter. Fastigheterna gav således ett driftunderskott på ca 1 milj. kr, som måste täckas med bidrag från enskilda. Fördelas underskottet på kyrkor och andra fastigheter som hade lokaler för församlingsverksamhet blir den genomsnittliga hyran 3 000 kr per år.

Investeringar och fondavsättningar upp- gick till 3,6 milj. kr. Investeringarna täcksi första hand av ianspråktagandet av fondme- del och upptagna lån som uppgick till 1,4 milj. kr. Resterande investeringsutgifter för det året måste i första hand täckas med bidrag från enskilda. Det kan nämnas att de totala utgifterna för dessa investeringspro- jekt har beräknats till omkring 5,2 milj. kr, varav 4,4 milj. kr beräknats för kyrkobygg- nader.

Av samfundets totala utgifter, 14,6 milj. kr under 1969, svarade fastigheterna för ca 40 procent. Församlingsverksamheten upp- tog nästan en lika stor andel av utgifterna. 1 de församlingar som hade fler än 100 medlemmar tjänstgjorde ca 20 heltidsanställ- da pastorer. Deras totala löner var ca 390 000 kr. Det kan naturligtvis också finnas skäl att hänföra i varje fall en del av fastighetsutgifterna till församlingsverksam- het.

Utgiften för yttre mission och u-hjälp uppgick till ca 2,2 milj. kr, vilket är 15 procent av de totala utgifterna. Detta bidrag gick bl. a. till Indien, Japan, Rhodesia, Hongkong, Marocko, Thailand och framför allt till Sydafrika.

Bidrag från enskilda svarade för ca 60 procent av inkomsterna. Till detta kan läggas både medlemsbidraget, som är ringa, och en del av inkomsterna från försäljningar etc. Dessa försäljningsinkomster kommer från

basarer och liknande och blir därigenom indirekt också bidrag från enskilda. Man kan antaga att dessa inkomster från enskilda totalt uppgick till omkring 10 milj. kr. Det innebär ett genomsnittligt årligt bidrag per medlem på ca 725 kr.

Samhällets bidrag (borgerlig kommun, landsting och stat) svarade för mindre än 5 procent av inkomsterna och gick i första hand till ungdomsarbetet.

Det redovisade underskottet på 419 000 kr torde kunna förklaras av att utgifterna för investeringar endast till en mindre del kunde täckas av upptagna lån och ianspråktagna fondmedel.

Tabell 3.1 b Bruttoutgifter och bruttoinkomster för Svenska Alliansmissionen i tusen kr, 1969.

Pöster Lokal- Distrikts- Riks— Totalt Procent plan plan plan

Utgiftsslag '

Fastighetsförvaltning 5 062 876 5 938 40,7 därav investeringar 3 470 -— 3 470 —

Avsättning till fonder 161 — 161 1,1

Församlingsverksamhet 3 848 1 760 5 608 38,5 Yttre mission och u-hjälp 304 1 926 2 230 15,3

Interna bidrag 1 230 265 -— —

Externa bidrag 28 80 108 0,7 Ovriga utgifter 534 7 541 3,7 Summa bruttoutgifter 11 167 4 914 14 586 100 %

Inkomstslag

Fastighetsinkomster 471 936 1 407 9,8

därav försäljningar _ — Ianspråktagande av fond-

medel 229 3 237 1,7 Upptagna län 1 166 — 1 166 8,2 Medlemsavgifter (motsv.) 21 — 21 0,2 Offer, gåvor etc från enskilda 6 416 2011 8427 59,5 Andra försälj ningsinkomster, räntor, utdelningar m. m. 1 710 396 2 106 14.9 Interna bidrag 325 1 216 — — Externa bidrag 468 113 581 4,1 därav kyrklig kommun — _ — — borgerlig kommun 343 _ 343 (2,4) landsting (0,030) 32 32 (0,2) __ staten 98 81 179 (1,3) Ovriga inkomster 145 77 222 1,6 Summa bruttoinkomster 10 951 4 757 14 167 100 % Overskott/Underskott —216 — 157 —419

Tabell 3.1 (: Förmögenhetsställning för Svenska Alliansmissionen i tusen kr, 1969.

Po st er Lokal- Distrikts— Riks- Totalt plan plan plan

Omsättningstillgångar "

Kassa, bank, postgiro etc. 2 426 336 2 762

Fastigheter

Kyrkobyggnader Antal 29] I 292 ctc Brandf.värde 45 630 900 46 530 Andra fastigheter med lokaler A ntal 44 -— 44

för församlingsverksamhet Brandfvärde 3 813 -— 3 813

Andra fastigheter Antal 55 14 69 Brandf.värde 4 280 10 000 14 280

Fonder Egna fonder” 421 468 889 Gåvofonderb 79 739 818

Skulder Kortfristiga skulder 9 1 3 316 1 229 Långfristiga skulder 2 574 6 527 9 101

11 Av församlingens inkomster avsatta medel. b Donationer, testamenten etc.

3.2. Evangeliska Fosterlands—Stiftelsen

Verksamheten leds av en styrelse som ansva- rar inför och väljs av årskonferensen. Års- konferensen är sammansatt av styrelseleda- möterna samt ombud från församlingarna (motsv.), predikantkåren och missionärs- kåren. Styrelsen utser tre arbetsutskott, för utland, för hemland resp. för förlag, till vilka vissa ärenden delegeras.

För arbetet vid expeditionen finns ett expeditionsutskott. Det består bl. a. av mis- sionsföreståndaren, sekreterarna för utlands- och hemlandsmissionen och ekonomichef.

Vid Teologiska Institutet i Uppsala ut- bildas bl.a. predikanter och missionärer. Ungdomsledarutbildning sker vid Hagabergs folkhögskola.

Regionalt finns 13 distrikt med distrikts- föreståndare. Dessa distrikt består av 21 organisatoriska enheter. Distriktsorganen samordnar resurserna, medan de lokala or- ganen svarar för den direkt evangeliserande insatsen. Ungdomsverksamheten är integre- rad i moderorganisationen. Den leds av ett ungdomsråd som är valt av EFS:s styrelse.

De totalt 912 församlingarna med vald ordförande och styrelse är fritt anslutna till samfundet och har egen ekonomisk förvalt- ning. Ca 95 procent av församlingarna har mindre än 100 medlemmar.

Samfundets huvudsakliga arbetsområde är evangelisation, utbildningsverksamhet, ung- domsarbete och utlandsmission.

EFS driver nio folkhögskolor, några som- marhem och ett par soldathem. Dessa ingår ej i den ekonomiska undersökningen. Dess- utom drivs ca 100 ungdomsgårdar. De närstående föreningar och liknande som är medtagna i undersökningen är främst junior- och ungdomsföreningar, söndagsskolor och syföreningar.

_. _- _ —- __ Val av organ eller person

___—> Beslutsväg

RIKSPLAN Årskonferens — __ _. .— __1 I | . Missions— Missions- | styrelse föreståndare | l | I ! _ _ . _ - _ _ "T 1 | |_ _____ DISTRIKTSPLAN l 1 11 13 distrikt Distrikts- Distrikts- Distrikts- | _. | möte styrelse föreståndare | 1 . ' _| . _ . . _ l : LOKALPLAN ll ] 912 församlingar [ | 1 | I | I | | | | | |

Församlings- Församlings- styrelse föreståndare ! ! Församling (Missionsförening)

Tabell 3.2 a Medlemsantal och församlingsstruktur i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen.

31.12.1969

Antal medlemmar ca 28 600 Församlingsstorlek: — 99 866 100—199 33 200—299 7 300—499 2 500— 4

Antal församlingar 912

Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen innehade 1969 totalt 630 kyrkobyggnader, 89 fastig- heter med lokaler för både församlingsverk- samhet och annan verksamhet och 1 17 andra fastigheter. Det sammanlagda brandförsäk- ringsvärdet på dessa uppgick till ca 175 milj. kr. Årets bruttoutgifter för dessa var 7,6 milj. kr, varav 1,5 milj. kr avsåg investe- ringar. För framtida disposition avsattes 0,4 milj. kr till fonder.

Fastigheterna gav 3,8 milj. kr i inkomster. Av detta belopp var emellertid 0,08 milj. kr inkomst av fastighetsförsäljning. Driftintäk- terna blev således ca 3,7 milj. kr mot vilka stod driftkostnader på 6,1 milj. kr. Ett driftunderskott på 2,4 milj. kr förelåg alltså. Det beloppet kan kallas samfundets "hyra” för dess egna lokaler. Antalet kyrkor och andra fastigheter med lokaler för försam— lingsverksamhet var 719 och genomsnittshy- ran blir därför ca 3 300 kr per. Investeringar- na och fondavsättningama på sammanlagt 1,9 milj. kr finansierades med inkomster av fastighetsförsäljningar, fondmedel och lån på sammanlagt ca 0,8 milj. kr. Resterande finansieringsbehov, 1,1 milj. kr, måste kom- ma huvudsakligen från enskilda bidragsgiva- re.

Av samfundets totala utgifter på 26,8 milj. kr gick ca 28 procent till fastigheterna. Församlingsverksamheten svarade för drygt 47 procent eller 12,7 milj. kr. 1 församlingar- na tjänstgjorde ca 70 heltidsanställda pasto- rer. De sammanlagda lönerna för dessa uppgick till ca 1,8 milj. kr. På distriktsplanet fanns emellertid därutöver ca 170 heltidsan- ställda pastorer.

Till yttre mission och u-hjälp gick 5,4 milj. kr eller drygt 20 procent av utgifterna. Samfundets missionsområden finns i Indien, Tanzania och Etiopien. Dessutom bedrivs sjömansmission i Hamburg och Liverpool.

Bidrag från enskilda genom offer, gåvor etc. uppgick till ca 16,2 milj. kr eller 60,7 procent av inkomsterna. I medlemsavgifter erhöll ungdomsförbundet ca 160 000 kr. Andra försäljningsinkomster, räntor m.m. som till viss del även kan innehålla indirekta bidrag från enskilda uppgick till 3,3 milj. kr

eller ca 12 procent av inkomsterna. Fördelas bidragen från enskilda på antalet medlemmar blir det genomsnittliga bidraget ca 600 kr per medlem.

Svenska kyrkans församlingar gav ca 250000 kr i anslag till samfundet. Från samhället (borgerlig kommun, landsting och staten) erhöll samfundet drygt 1 milj. kr. Detta belopp avser främst stöd till studie- och ungdomsverksamhet.

I likvida tillgångar (kassa, bank etc.) fanns 13,7 milj. kr. Detta belopp kan sättas i relation till kortfristiga skulder, som var 4,1 milj. kr, vilket leder till ett likviditetstal på 3,3. Likvida tillgångar kan också sättas i relation till samfundets bruttoutgifter och då erhålles ett likviditetstal på 0,53.

Tabell 3.2b Bruttoutgifter Och bruttoinkomster för Evangeliska F osterlands-Stiftelsen i tusen kr, 1969.

Poster Lokal- Distrikts- Riks- Totalt Procent plan plan plan Utgiftsslag Fastighetsförvaltning 6 006 l 5 36 71 7 613 28,4 därav investeringar 1 041 412 -— 1 453 — Avsättning till fonder 248 188 5 441 1,6 Församlingsverksamhet 4 833 6 539 1 345 12 717 47,4 Yttre mission och u-hjälp — — 5 402 5 402 20,4 Interna bidrag 6 138 1 097 1 047 — — Externa bidrag 85 2 — 87 0,3 Ovriga utgifter 397 119 — 516 1,9 Summa bruttoutgifter 17 707 9 481 7 870 26 776 100 % Inkomstslag Fastighetsinkomster 3 296 517 — 3 813 14,3 därav försäljningar — 79 — 79 — lanspråktagande av fond- medel 187 140 — 327 1,2 Upptagna lån 176 203 — 379 1,4 Medlemsavgifter (motsv.) 159 — — 159 0,6 Offer, gåvor etc. från enskilda 9 295 3 231 3 684 16 210 60,8 Andra försälj ningsinkomster, räntor, utdelningar m. m. 2 815 207 291 3 313 12,4 Interna bidrag 1 029 3 584 3 650 — — Externa bidrag 1 100 337 160 1 597 6,0 därav kyrklig kommun 245 — — 245 (0,9) borgerlig kommun 584 — — 584 (2,3) landsting 3 256 — 259 (1,0) __ staten 99 56 160 315 (1,2) Ovriga inkomster 237 572 85 894 3,3 Summa bruttoinkomster 18 294 8 791 7 870 26 692 100 % Överskott/Underskott 587 —690 -— —84-

Tabell 3.2c Förmögenhetsställning för Evangeliska Fosterlands-Stiftelseni tusen kr, 1969.

Poster Lokal- Distrikts- Riks- Totalt plan plan plan

Omsättningstillgångar

Kassa, bank, postgiro etc. 4 586 3 886 5 251 13 723

Fastigheter

Kyrkobyggnader Antal 595 35 — 630 etc. Brandf.värde 74 530 9 828 — 84 358 Andra fastigheter med lokaler Antal 106 3 8 11 7 för församlingsverksamhet Brandf.värde 57 744 520 9 000 67 264 Andra fastigheter Antal 58 23 8 89 Brandf.värde 5 524 5 940 11 000 22 464

Fonder Egna fonder” 1 231 2 469 2 812 6 512 Gåvofonderb 2 989 71 2 927 5 987

Skulder Kortfristiga skulder 593 978 2 543 4 114 Långfristiga skulder 22 343 3 641 2 380 28 364

11 Av församlingens inkomster avsatta medel. b Donationer, testamenten etc.

3.3. Svenska Missionsförbundet

Samfundets högsta organ är generalkonfe- rensen till vilken samtliga församlingar äger rätt att sända ombud. Generalkonferensen beslutar i för församlingarna gemensamma angelägenheter samt väljer missionsföre- ståndare och missionsstyrelse, som är verk- ställande och förvaltande organ. Missions- föreståndaren leder och ansvarar för sam- fundets arbete samt företräder förbundet gentemot myndigheter och allmänhet.

Förslag ställda till generalkonferensen kan väckas av bl. a. missionsstyrelsen, distrikts- möte och enskild församling. Missionsstyrel- sen ska yttra sig över varje förslag.

Det finns en pastorsnämnd bestående av missionsföreståndaren, sekreteraren för inre missionen, rektorn för Teologiska Seminariet och två pastorer. Dessa handhar själavård och disciplinfrågor angående pastorer.

Ett församlingsråd med distrikts- föreståndarna och representanter för pasto- rerna och församlingarna handlägger för församlingarna gemensamma frågor och före- slår pastor vid vakans. Församlingen bör antaga den pastor som blivit föreslagen av församlingsrådet.

Pastorer liksom missionärer utbildas vid Teologiska Seminariet i Lidingö.

På regionalplanet fanns 14 distrikt (1971111 st.) med distriktsråd samt di- striktsföreståndare. De 14 distrikten var upp- delade på 18 organisatoriska enheter. I di- striktsorganisationerna finns speciell perso- nal för bl. a. evangelisation, ungdomsverk- samhet, studieverksamhet.

Ungdomsverksamheten bedrivs genom Svenska Missionsförbundets Ungdom (SMU). SMU:s årliga riksmöte, till vilket samtliga lokala ungdomsgrupper har representations- rätt, väljer bl.a. styrelse, som är SMU's verkställande och förvaltande organ.

Svenska Missionsförbundets Undervis- ningsavdelning ansvarar för utbildnings- och undervisningsarbetet. Frågor beträffande dia— koni och hjälpverksamhet av skilda slag handläggs av Svenska Missionsförbundets Sociala avdelning.

Svenska Missionsförbundet samarbetar na- tionellt med ett flertal ekumeniska organ. Internationellt är samfundet medlem av bl.a. Kyrkornas Världsråd, Internationella Federationen av fria evangeliska kyrkor samt World Alliance of Reformed Churches.

Lokalförsamlingens verksamhet leds av församlingsföreståndaren, vanligen pastor, och församlingsstyrelsen som väljs vid för- samlingens årsmöte och som handhar för- samlingens ekonomiska angelägenheter. Det fanns närmare 88 000 medlemmar i de 1 345 församlingarna. Omkring 80 procent av församlingarna har mindre än 100 medlem- mar.

Samfundet äger ett flertal folkhögskolor, hem för gamla och andra institutioner. Dessa ingår ej i den ekonomiska undersökningen. De närstående föreningar, organisationer och liknande som är med i undersökningen är främst ungdomsföreningar, lek- och försko- lor, söndagsskolor samt körer och orkestrar.

Figur 3.3 Den organisatoriska uppbyggnaden av Svenska Missionsförbundet.

— -— — — —> Val av organ eller person

————> Beslutsväg General. RIKSPLAN konferens _r—_i_—___—_i + | i l | Misions- Missions- | | | styrelse föreståndare ! | | | | | - 1 |. |- - _ . . _ | | L _ _ _ _ _ DISTRIKTSPLAN | | 7— ? V 14 distrikt (1969) ] Distrikts- Distrikts— Distrikts | möte råd föreståndare ! l | | . - i, - - .- - ? | LOKALPLAN

| | 1 345 församlingar I

| | 1 l i | Församlings- Försarrllings- ! | styrelse föreståndare ! l l l l l | |

Församling

Tabell 3.3 a Medlemsantal och församlingsstruktur i Svenska Missionsförbundet.

31.12.1969

Antal medlemmar ca 87 900 Församlingstorlek: — 99 1 109 100—199 144 200—299 44 300—499 34 500— 14

Antal församlingar 1 345

Inom Svenska Missionsförbundet fanns år 1969 ca 1 850 kyrkobyggnader, ca 370 fastigheter som både hade lokaler för för- samlingsverksamhet och för annan verksam- het samt omkring 550 andra fastigheter. Fastigheternas sammanlagda brandförsäk— ringsvärde uppgick till omkring 620 milj. kr.

Bruttoutgifterna för fastigheterna upp- gick till ca 28,7 milj. kr, varav drygt 12 milj. kr avsåg årets utgifter för investeringar, vilkas totala beräknade storlek var ca 80 milj. kr. Till fonder avsattes ca 5,7 milj. kr.

Bruttoinkomsterna från fastigheterna var 9,6 milj. kr, varav 1,1 milj. kr kom från fastighetsförsäljningar. Fastigheternas drift— intäkter var således 8,5 milj. kr mot vilket det fanns driftkostnader på 16 milj. kr. Årets driftunderskott blev därför 7,5 milj. kr. Fördelas detta på fastigheter som användesi församlingsverksamheten blev den genom— snittliga ”hyran” för dessa omkring 3 400 kr per år.

Investeringar och fondavsättningar täck- tes med sammanlagt ca 1] milj. kr genom fastighetsförsäljningarna, fondmedel och lån. Resterande ca 7 milj. kr finansierades genom enskilda bidrag.

Av samfundets totala utgifter på ca 81 milj. kr upptog fastigheterna ca 35 procent. Församlingsverksamheten svarade för ca 44 procent eller 36 milj. kr. Antalet heltidsan- ställda pastorer på lokalplanet var ca 450, vilkas totala löner uppgick till omkring 12 milj. kr.

Till yttre mission och u—hjälp gick ca 8 milj. kr, vilket motsvarade ca 10 procent av totala utgifterna. Av inkomsterna var bidrag från enskilda den största posten. 48,7 milj. kr eller närmare 60 procent av de totala inkomsterna. Därtill kommer medlemsav— gifter på knappt en halv miljon kr och andra försäljningsinkomster, ca 8,9 milj. kr, som till viss del innehåller indirekta bidrag från enskilda. Fördelas bidragen från enskilda på antalet medlemmar blir det genomsnittliga bidraget ca 600 kr.

I likvida tillgångar fanns drygt 41,5 milj. kr, varav en del var placerade i egna fonder. Nästan 20 milj. kr bestod av donations-

fonder.

Sätter man de likvida tillgångarna i relation till kortfristiga skulder, fås ett likviditetstal på 3,5. De kan också sättas i relation till bruttoutgifterna och då blir talet ca 0,52.

Tabell 3.3b Bruttoutgifter och bruttoinkomster för Svenska Missionsförbundet i tusen kr, 1969. Poster Lokal- Distrikts- Riks- Totalt Procent plan plan plan

Urgiftsslag

Fastighetsförvaltning 25 111 3 034 548 28 693 35,4 därav investeringar 10 132 1 761 548 12 441 — Avsättning till fonder 5 452 180 81 5 713 7,1 Församlingsverksamhet 28 279 4 737 2 780 35 796 44,2 Yttre misson och u-hjälp 2 046 4 5 588 7 638 9,5 Interna bidrag 6 659 368 953 — — Externa bidrag 225 85 294 604 0,8 Ovriga utgifter 2 189 254 — 2 443 3,0 Summa bruttoutgifter 69 961 8 662 10 244 80 887 100 %

Inkomstslag

Fastighetsinkomster 8 750 57 842 9 649 11,7 därav försäljningar 1 131 12 — 1 143 —— Ianspråktagande av fond- medel 6 223 261 293 6 777 8,2 Upptagna län 1 438 1 344 — 2 782 3,3 Medlemsavgifter (motsv.) 439 — — 439 0,5 Offer, gåvor etc. från enskilda 41 953 3 712 3 043 48 708 59,1

Andra försäljningsinkomster,

räntor, utdelningar m. m. 7 898 524 486 8 908 10,9 Interna bidrag 1 144 1 745 5 135 — — Externa bidrag 1 167 641 376 2 184 2,7 därav kyrklig kommun 8 — — 8 (0,0) borgerlig kommun 781 — — 781 (0,9) landsting — 615 — 615 (0,7) _ staten 27 — 376 403 (0,5) Övriga inkomster 2 680 305 — 2 985 3, Summa bruttoinkomster 71692 8 589 10 175 82 432 100 % Överskott/Underskott 1 731 -73 —69 1 545

Tabell 3.3c Förmögenhetsställning för Svenska Missionsförbundet i tusen kr, 1969.

Poster Lokal- Distrikts- Riks- Totalt plan plan plan

Omsättningstillga'ngar . Kassa, bank, postgiro etc. 31 556 1 672 8 519 41 747

Fastigheter

Kyrkobyggnader etc. Antal 1 821 37 I I 859 Brandf.värde 413 719 6 496 2 202 422 417 Andra fastigheter med lokaler Antal 364 9 — 373 för församlingsverksamhet Brandf.värde 65 521 2 660 — 68 181 Andra fastigheter Antal 506 24 15 545 Brandf.värde 91917 2 791 37 000 131 708

Fonder Egna fonder” 16 319 166 1577 18 062 Gåvofonderb 11 122 752 7 473 19 347

Skulder Kortfristiga skulder 4 630 262 7 088 11 980 Långfristiga skulder 64 269 1 907 17 693 83 869

” Av församlingens inkomster avsatta medel. b Donationer, testamenten.

3.4. Fribaptistsamfundet

Samfundet har sitt ursprung i Svenska Baptistsamfundet. Man betonar starkt för- samlingarnas självständighet.

Högsta beslutande organ är årskonferen— sen där alla församlingsmedlemmar har säte och rösträtt. Årskonferensen beslutar om gemensamma angelägenheter som inre och yttre missionen, tidnings- och bokförlage— verksamhet samt väljer missionsstyrelsen som handlägger löpande ärenden. Ekono- miskt ligger den största delen av samfundets verksamhet på riksplanet (se tabell 3.4 b).

På distriktsplanet samarbetar försam- lingarna i viss utsträckning i gemensamma verksamhetskommittéer inom fem provins— sammanslutningar.

De 47 församlingama med totalt ca 1 300 medlemmar väljer församlingsföreståndare och styrelse. Samtliga församlingar har mind— re än 100 medlemmar.

Egentlig predikantutbildning, t. ex. i mis- sionsskola, anses obiblisk och denna sker därför genom kortare bibelkurser och genom fältarbete tillsammans med en äldre predi- kant. På hemförsamlingens rekommendation ”avskiljes" han vid ett provinsmöte. De ca 20 predikanterna är vanligen ej fast knutna till en församling utan besöker dem efter samråd med verksamhetskommittéerna.

Missionärsutbildningen sker på likartat sätt och missionärerna ”avskiljes” vid års- konferensen.

Ungdomsverksamheten ombesörjs av en ungdomskommitté. Samfundet driver tre ungdomsgårdar med omfattande verksamhet som konferenser, kurser och läger. Dessutom drivs folkhögskolekurser för handikappade. Från de sistnämndas verksamhet har ej in— hämtats ekonomiska uppgifter. Däremot in- går närstående föreningar som syföreningar, söndagsskolor och ungdomsföreningar.

Figur 3.4 Den organisatoriska uppbyggnaden av Fribaptistsamfundet.

— — — — -> Val av organ eller person

—-———> Beslursväg

l l

RIKSPLAN Årskonferens _— ______ _1 Missions- | styrelse I I _ : - _ . . - _ _ _ _ | DISTRIKTSPLAN | 5 provinssamman- | Provins- Verksamhets- slutningar | mote kommitte ' l ' | - ! _ | _ _ _ _ ' | LOKALPLAN | | 47 församlingar ' | I | | | .. . .. . | | Forsamlmgs— Församlings- | | styrelse föreståndare | I | l l

Församling

Tabell 3.4 0 Medlemsantal och församlingsstruktur i Fribaptistsamfundet.

31.12.1969

Antal medlemmar ca 1 300 Församlingsstorlek: — 99 47 100—199 —

200—299 —

300—499 —

500— —

Antal församlingar 47

År 1969 hade Fribaptistsamfundet 49 fastig- heter, varav 15 st. även inrymde andra lokaler än sådana som var avsedda för församlingsverksamhet. Fastigheternas sam- manlagda brandförsäkringsvärde uppgick till närmare 6 milj. kr, Driftkostnaderna för dessa var 721 000 kr, och mot dessa redovi- sas intäkter på 675 000 kr, dvs. ett drift- underskott på 46 000 kr. Eftersom det i alla fastigheterna fanns lokaler för församlings- verksamhet, blir den genomsnittliga ”hyran” för dessa lokaler ca 950 kr per år.

Fastighetsutgifterna svarar för drygt hälf- ten av samfundets utgifter på 1,4 milj. kr. En del av dessa skulle kunna föras till försam- lingsverksamheten, eftersom lokalerna är nödvändiga för den verksamheten. Försam- lingsverksamheten svarar för ca 20 procent av utgifterna. Under året fanns det inga heltidsanställda pastorer inom samfundet. Den totala utgiften för deltidsanställda pas- torer och övrig personal uppgick till omkring 155 000 kr.

Utgiftema för yttre mission och u-hjälp uppgick år 1969 till ca 0,4 milj. kr, vilket är drygt 27 procent av samfundets utgifter. Missionen bedrivs framför allt i Sydafrika med skolundervisning och sjukvårdsverksam- het.

De viktigaste inkomsterna kom från en- skilda genom offer, gåvor, kollekter etc. De uppgick till 730 000 kr eller ca 47 procent av inkomsterna. Endast en liten del av inkomsterna bestod av medlemsavgifter. För- delas bidragen från enskilda på antalet medlemmar blir det genomsnittliga bidraget ca 650 kr.

Tabell 3.4b Bruttoutgifter och bruttoinkomster för Fribaptistsamfundet i tusen kr, 1969.

Poster Lokal- Distrikts- Riks— Totalt Pro— plan plan plan cent Utgiftsslag " Fastighetsförvaltning 148 588 736 51,6 därav investeringar - 15 15 — Avsättning till fonder — 4 4 0,3 Försam lingsverksamhet 206 74 280 19,6 Yttre mission och u-hjälp — 392 392 27,5 Interna bidrag 252 3 — — Externa bidrag — 2 2 0,1 Ovriga utgifter 4 9 13 0,9 Summa bruttoutgifter 610 1 072 1 427 100 % Inkomstslag Fastighetsinkomster 39 636 675 43,3 därav försäljningar — -— — — Ianspråktagande av fond- medel 14 2 16 1.0 Upptagna lån — — — — Medlemsavgifter (motsv.) 53 — 5 3 3,4 Offer, gåvor etc. från enskilda 497 233 730 46,8 Andra försäljningsinkomster, räntor, utdelningar m.m. 13 30 43 2,8 Interna bidrag — 251 — — Externa bidraga — 324 32 2,1 därav kyrklig kommun — — — _ borgerlig kommun — — — — landsting — 7 7 (0,5) __ staten — —— — — Ovriga inkomster l 8 9 0,6 Summa bruttoinkomster 617 I 192 1 558 100 % Överskott/Underskott 7 120 131 a Därav bidrag från Svenska Journalen på 25 tkr. Tabell 3.4 c Förmögenhetsställning för Fribaptistförbundet i tusen kr, 1969. Poster Lokal- Distrikts- Riks- Totalt plan plan plan Omsättningstillgängar _— Kassa, bank, postgiro etc. 244 552 796 Fastigheter Kyrkobyggnader Antal 28 6 34 etc. Brandf.värde 2 397 2 447 4 844 Andra fastigheter med lokaler Antal 9 6 15 för församlingsverksamhet Brandf.värde 569 478 1 047 Andra fastigheter Antal _ — _ Brandf.värde — — _ Fonder Egna fondera — 48 48 Gåvofonderb 171 — 171 Skulder Kortfristiga skulder — 123 123 Långfristiga skulder — 134 134

& Av församlingens inkomster avsatta medel. b Donationer, testamenten etc.

3.5. Helgelseförbundet

Högsta beslutande organ i gemensamma frågor är årskonferensen där alla medlemmar har rätt att deltaga. Årskonferensen väljer bl. a. styrelse och missionsföreståndare. Mis- sionsstyrelsen har expedition i Kumla där också bokförlag och tidningsutgivning är lokaliserad. Ekonomiexpeditionen finns i Linköping och ungdomssekretariatet i Jön- köping.

Helgelseförbundet har tio distriktssam- manslutningar.

Pastors- och missionärsutbildningen sker vid tvååriga kurser på missionsskolan i Götabro, Kumla. Där utbildas också evange- lister, vilka utgör huvuddelen av den samlade evangelist- och pastorskåren.

Helgelseförbundet var ursprungligen ett missionssällskap med direktanslutna med- lemmar, men stadgarna är nu utformade så att även församlingar kan anslutas.

De 119 lokala församlingarna med ca 4 800 medlemmar är helt fristående och leds av valda församlingsföreståndare och försam- lingsstyrelser. [ endast elva församlingar finns det mer än 100 medlemmar.

Ungdomsarbete bedrivs huvudsakligen på lokal— och distriktsplanen med hjälp från riksorganisationens ungdomskommitté vid ledarutbildning och riksverksamhet. För- bundet innehar bl.a. sex ungdomsgårdar. Bland de närstående föreningar som är inräknade i undersökningen märks ungdoms- grupper och söndagsskolor.

Figur 3.5 Den organisatoriska uppbyggnaden av Helgelseförbundet.

'— _' _ _ ** Val av organ eller person

—-——> Beslutsväg

RIKSPLAN Årskonferens — —-— — — _|- __ _ _ _ _ 1 Missions- Missions- | styrelse ' föreståndare | | _ l _ - - - _ ! DISTRIKTSPLAN | 10 distrikt | Distrikts- _ . Distrikts- I möte styrelse ' i | . | _ | - _ - _ ' I | LOKALPLAN | : 119 församlingar ' | | | | | Församlings- Församlings- | | styrelse föreståndare * | i i I i l l Församling

Tabell 3.5 a Medlemsantal och församlingsstruktur i Helgelseförbundet.

31.12.1969

Antal medlemmar ca 4 800 Församlingsstorlek: — 99 108 100—199 10

200—299 1

300—499 —

500— —

Antal församlingar 119

År 1969 ägde Helgelseförbundet ca 160 fastigheter varav 21 ej användes i försam- lingsverksamheten. Fastigheternas samman— lagda brandförsäkringsvärde uppgick till ca 18 milj. kr. Årets bruttoutgifter för fastig- heterna uppgick till 1,4 milj. kr, varav 600 000 kr avsåg investeringar. Fondavsätt- ningar för framtida investeringar uppgick till ca 250 000 kr. Fastighetsinkomsterna svara- de för 7 procent av inkomsterna eller 440 000 kr varav 56 000 kom från fastig- hetsförsäljningar, Driftintäkterna blev såle- des 384 000 kr mot vilket stod driftkostna- der på 813 000 kr. Underskottet på 429 000 kr fåri första hand föras till kyrkobyggnader samt fastigheter med lokaler för församlings- verksamhet och kan på sätt och vis benäm- nas ”hyra” för dessa. Fördelas denna ”hyra” på de 142 fastigheterna blir genomsnitts- hyran ca 3 000 kr per år.

Till investeringar och fondavsättningar på 850 000 kr hörande inkomster, dvs. fastig- hetsförsäljning, fondmedel och upptagna lån, uppgick till ca 450 000 kr. Detta innebär att ca 400 000 kr måste finansieras genom bidrag från enskilda.

Församlingsverksamheten exkl. fastighets- kostnader uppgick till ca 2,2 milj. kr eller ca 36 procent av utgifterna som totalt uppgick till ca 6,1 milj. kr. Under året fanns det i församlingarna omkring 50 heltidsanställda pastorer.

Samfundets anslag till yttre mission och u-hjälp uppgick till ca 1,2 milj. kr eller ca 20 procent av utgifterna. Missionärer finns stationerade i Japan, Taiwan, Tanzania, Sydafrika och Botswana. Förutom evange- liskt arbete drivs sjukhus, barnhem, skolor och tryckeri.

Av inkomsterna är bidrag från enskilda den viktigaste posten, 4,1 milj. kr. Till detta belopp kan också läggas en del av det som är redovisat under rubriken andra försäljnings- inkomster, eftersomdessa är en form av enskilda bidrag.

Tabell 3.5 b Bruttoutgifter och bruttoinkomster för Helgelseförbundet i tusen kr, 1969.

Poster Lokal- Distrikts— Riks- Totalt Pro- plan plan plan cent Utgiftsslag Fastighetsförvaltning 712 246 455 1 413 23, därav investeringar 346 128 126 600 — Avsättning till fonder 62 57 128 247 4.0 Församlingsverksamhet 1 195 222 772 2 189 35,8 Yttre mission och u-hjälp — - 1 224 1 224 20,1 Interna bidrag 617 95 77 — — Externa bidrag 13 -— 5 18 0,3 Ovriga utgifter 131 10 869 I 010 16,6 Summa bruttoutgifter 2 730 630 3 530 6 101 100 % I nkomstslag Fastighetsinkomstet 61 52 3 27 440 7,0 därav försäljningar - 34 22 56 — lanspråktagande av fond- medel 318 — — 318 5,1 Upptagna lån — 75 — 75 1,2 Medlemsavgifter (motsv.) - — — — — Offer, gåvor etc från enskilda 2 371 297 1445 4 113 65,8 Andra försäljningsinkomster, räntor, utdelningar m. m. 14 8 1 148 1 170 18,7 Interna bidrag 71 44 674 — — Externa bidrag 18 36 — 54 0,9 därav kyrklig kommun 5 — — 5 (0,1) borgerlig kommun 13 4 — 17 (0,3) landsting — —- — — -— .. staten — 30 — 30 (0,5) Ovriga inkomster 13 47 24 84 1,3 Summa bruttoinkomster 2 866 559 3 618 6 254 100 % Överskott/Underskott 136 —7 1 88 153 Tabell 3.50 Förmögenhetsställning för Helgelseförbundet i tusen kr, 1969. Poster Lokal- Distrikts— Riks- Totalt plan plan plan Omsättningstillgångar Kassa, bank, postgiro etc. 356 142 2 218 2 716 Fastigheter Kyrkobyggnader Antal 119 7 8 134 etc. Brandf.värde 10 861 975 425 12 261 Andra fastigheter med lokaler Antal 4 I 3 8 för församlingsverksamhet Brandf.värde 2 106 353 352 2 811 Andra fastigheter Antal 12 — 9 21 Brandf.värde 379 — 2 541 2 920 Fonder Egna fondera 33 58 1 926 2 017 Gåvofonderb 29 — 907 936 Skulder Kortfristiga skulder 20 15 141 176 Långfristiga skulder 493 189 3 310 3 992

0 Av församlingens inkomster avsatta medel. b Donationer, testamenten etc.

3.6. Siundedagr-A dven tistsamfundet

Samfundet är en nationell gren av det internationella adventistsamfundet med hu- vudkontor i Washington, USA. Högsta inter- nationella beslutande och lagstiftande organ är generalkonferensen som numer samman- träder vart femte år med delegater som representerar de 2 milj. medlemmarna.

I Sverige är högsta beslutande och kon- trollerande organ unionsmötet som samman- träder vart tredje år med delegater från alla medlemsförsamlingarna och bl.a. väljer le- dare och styrelse. Huvudorganisationen för de 47 församlingarna med totalt drygt 3 300 medlemmar är Sjundedags-Adventistsam— fundets Svenska Union med säte i Stock- holm. [ 37 av församlingarna finns mindre än 100 medlemmar.

Församlingarna leds av den av medlem- marna valda föreståndaren och den likaså valda styrelsen.

Sjundedags-Adventisterna betraktar lör- dagen som sabbatsdag och håller då sabbats- skola och gudstjänst.

De drygt femtio pastorerna och evangelis- terna har fått en del av sin utbildning i England.

På det internationella planet drivs ett omfattande hälso- och skolarbete och även ett antal livsmedelsfabriker med tonvikt på vegetabiliska livsmedel. Samfundet driver även hälsoinstitut, sjukhus och kuranstalter. 1 Sverige finns kuranstalter i Nyhyttan och Hultafors. Dessa verksamheter ingår ej i undersökningen. Det gör ej heller den inter- natskola i Ekebyholms slott i Rimbo med grundskole- och gymnasieundervisning som samfundet driver.

Bland de närstående föreningar som är med i undersökningen märks främst ung- doms- och juniorföreningar, s. k. dorkas- och välgörenhetsföreningar samt hemmissions- föreningar.

Figur 3.6 Den organisatoriska uppbyggnaden av Sjundedags—Adventistsamfundet.

-—-—— — ——- — , Val av organ eller person

___—> Beslutsväg

INTERNATIONELLT General- _ _ _ _ _ PLAN konferens _ _ T— ? (U.S.A.)

l i

| |

[ I

* Internationell P . reSIdent | styrelse | - _ _ . _ | NORD OCH VÄST- l Divisions_ EUROPEISKT PLAN | konferens _ _ '— "I— '— —— _—'l (England) , | | | 1 Divisions- Divisions- i : styrelse president _ ! _ | _ _ _ _ _ _ I _| RIKSPLAN |_ Unions- _ __ _ __ konferens _ _ _; d' | 1 S Missions- l 'V'e'se föreståndare | _ _ l _ _ _ _ _ _ T | LOKALPLAN I _ 47 församlingar I Församlings- Församlings- i styrelse föreståndare | |

Församling

Tabell 3.6 :: Medlemsantal och församlingsstruktur i Sjundedags-Adventistsamfundet.

31.12.1969

Antal medlemmar ca 3 300 Församlingsstorlek: — 99 37 100—199 7 200—299 1 300—499 2

500— —

Antal församlingar 47

Sjundedags-Adventistsamfundet ägde år 1969 27 fastgheter med ett sammanlagt brandförsäkringsvärde på 12,1 milj. kr. Brut- toutgifterna för fastigheterna uppgick till 645 000 kr varav 188 000 kr utgjordes av investeringar. Till fonder avsattes det året 446 000 kr.

Fastighetsinkomster, vilket enbart var driftintäkter, uppgick till 200 000 kr, vilket gav ett driftunderskott på ca 250000 kr. Fördelas detta på de fastigheter som har lokaler för församlingsverksamhet samt kyr- kobyggnader blir den genomsnittliga ”hy- ran” för dessa ca 14 700 kr per år.

Investeringarna kunde finansieras helt med fondmedel samtidigt som fondavsätt- ningen ökade.

Fastighetsutgifterna svarade för ca 10 procent av samfundets totala utgifter som uppgick till ca 6,5 milj. kr. Församlingsverk- samheten tog drygt 35 procent eller 2,3 milj. kr i anspråk. Av detta belopp utgör 0,8 milj. kr löneutgifter för de omkring 25 heltidsan- ställda pastorerna på lokalplanet, vilka avlö- nas från huvudkontoret i Stockholm.

Den yttre missionen och u-hjälpen sker huvudsakligen genom den internationella organisationen. Utgiften för denna verksam- het uppgick till 1,4 milj. kr, vilket var drygt 20 procent av totalutgiftema.

Ett ganska stort belopp, 1,8 milj. kr, gavs i bidrag till utomstående organisationer. Det är främst till huvudorganisationen i England, 650 000 kr, och till institutioneri Sverige.

Samfundets medlemmar betalar s. k. tionde av sin inkomst. Detta inbringade 1969 omkring 2,5 milj. kr, vilket innebar drygt 38 procent av samfundets inkomster. En viktig inkomst var bidrag från enskildai form av offer, gåvor, kollekter etc. till ett värde av nästan 2 milj. kr eller ca 30 procent av inkomsterna. Fördelas dessa bidrag på antalet medlemmar blir det genomsnittliga bidraget 1 360 kr.

Samfundet fick externa bidrag som upp- gick till nästan 1,4 milj. kr, vilket motsvara- de ca 21 procent av inkomsterna. Det var huvudsakligen bidrag från huvudorganisa- tionen i England, 1,3 milj. kr. I likvida

tillgångar (kassa, bank etc.) fanns drygt 3 milj. kr. Nästan 2 milj. kr av dessa var donationsfonder. Sätts likvida tillgångar i relation till kortfristiga skulder fås ett likviditetstal på 3,8. De kan också sättas i relation till bruttoutgifterna, och då blir likviditetstalet 0,46.

Tabell 3.6 b Bruttoutgifter och bruttoinkomster för Sjundedags—Adventistsamfundet i tusen kr, 1969. POster Lokal- Distrikts- Riks- Totalt Pro- plan plan plan cent Urgiftsslag Fastighetsförvaltning 117 528 645 9,9 därav investeringar 2 186 188 — Avsättning till fonder 71 375 446 6.8 Församlingsverksamhet 1 503 811 2 314 35 ,6 Yttre mission och u-hjälp 12 1 359 1 371 21,1 Interna bidrag 3 650 1 523 — — Externa bidrag 1 1 724 1 725 26,5 Ovriga utgifter 8 — 8 0,1 Summa bruttoutgifter 5 362 —— 6 320 6 509 100 % Inkomstslag Fastighetsinkomster 1 207 208 3,2 därav försäljningar — — — — lanspråktagande av fond— medel 1 202 203 3,2 Upptagna lån — — - — Medlemsavgifter (motsv.) 2 519 — 2 519 38,9 Offer, gåvor etc. från enskilda 1 540 428 1 968 30,4 Andra försäljningsinkomster, räntor, utdelningar m. m. 35 154 189 2,9 Interna bidrag 1 309 3 891 — —— Externa bidrag 12 1 354 1 366 21,1 därav kyrklig kommun —— — — — borgerlig kommun 9 — 9 (0,1) landsting — — — — " staten 3 — 3 (0,0) Ovriga inkomster — 22 22 0,3 Summa bruttoinkomster 5 417 — 6 258 6 475 100 % Överskott/Underskott 55 — —62 — 34

Tabell 3.6c F örmögenhetsställning för Sjundedags-Adventistsamfundet i tusen kr, 1969.

Poster Lokal- Distrikts— Riks- Totalt plan plan plan

Omsättningstillgångar

Kassa, bank, postgiro etc. 485 2 553 3 038

Fastigheter A I 6 6

K rkob nader rita — etå. ygg Brandf.värde — 2 500 2 500 Andra fastigheter med lokaler Antal — I I I] för församlingsverksamhet Brandf.värde — 8 350 8 350 Andra fastigheter Antal — 10 10 Brandf.värde - 1 250 1 250

Fonder Egna fonder” 157 40 197 Gåvofonderb 101 1 834 1 935

Skulder

Kortfristiga skulder 7_2 2 313 2 (7)?)(7)

Långfristiga skulder

a Av församlingens inkomster avsatta medel. b Donationer, testamenten etc.

3.7 » Svenska Baptistsamfundet

Svenska Baptistsamfundet samarbetar med Baptist World Alliance bl. a. i missions- och hjälpverksamhetsarbete. Det högsta beslutan- de organet är årskonferensen, som är sam- mansatt av valda ombud från medlemsför- samlingarna.

Årskonferensen väljer ledamöterna i mis- sionsstyrelsen och missionsföreståndare samt fastställer årsbudget.

Missionsstyrelsen i Stockholm leder mis- sionsverksamheten och förvaltar samfundets egendom, verkställer årsmötets beslut samt bestämmer om missionsmedlens användning.

Förslag ställda till årskonferensen från enskilda medlemmar och församlingar skall delges missionsstyrelsen som har att pröva att förslaget ej strider mot samfundets stadgar.

Styrelsen, som inom sig utser ett arbetsut- skott, har till sitt förfogande utskott för yttre och inre mission, ekonomi, press och PR m. m.

Utbildning av pastorer, ungdomsinstruk- törer och missionärer sker på Betelseminariet i Stockholm. Samfundet driver förutom en folkhögskola bl.a. även ungdomshem. Eko- nomiska uppgifter för dessa verksamheter ingår ej i redovisningen.

Regionalt är samfundet uppdelat på 19 distriktsföreningar med distriktsföreståndare och gemensamma organ för de sammanlagt ca 480 församlingarna. Distriktssammanslut- ningarna driver sommargårdar för ungdom, lägerverksamhet m. m.

Inom Svenska Baptistsamfundet intar för- samlingarna en mycket självständig ställning gentemot samfundet och distriktssamman- slutningen.

Ca 85 procent av församlingarna hade mindre än 100 medlemmar. Det totala antalet medlemmar var ca 26 700. Bland de närstående föreningar som medtagits i under— sökningen märks ungdomsföreningar, sön- dagsskolor och syföreningar.

Ungdomsverksamheten bedrivs genom Svenska Baptisternas Ungdomsförbund (SBUF). Tre av styrelsens 15 ledamöter

tillsätts av missionsstyrelsen, de övriga väljs på ungdomsförbundets årsmöte med ombud från de lokala ungdomsavdelningarna och representanter från förbundets distriktsorgan samt förbundstjänstemän.

Svenska Baptistsamfundet driver yttre mission i Indien, Japan och Kongo, delvis i samarbete med andra samfund inom Baptist World Alliance.

Socialt arbete bedrivs bland alkoholister, narkomaner och mentalt handikappade.

Figur 3. 7 Den organisatoriska uppbyggnaden av Svenska Baptistsamfundet.

— — — — —-> Val av organ eller person

——> Beslutsväg

l

Missions- styrelse

Årskonferens _____ [_ _. _ __ _ _ _1

i

Missions- föreståndare

[___

RIKSPLAN

DISTRIKTSPLAN

| I I ' ll 19 distrikt | Distrikts- Distrikts- Distrikts- l möte '— - styrelse föreståndare ' 1 | _ .! -' _ _ _ _ _ _ I | LOKALPLAN | ! 482 församlingar | I | | I : Församlings- Församlings- | | styrelse föreståndare ! 1 l 1 I I | [ Församling

Tabell 3. 7a Medlemsantal och församlingsstruktur i Svenska Baptistsamfundet.

31.12.1969

Antal medlemmar -ca 26 700 Församlingsstorlek: — 99 412 100—199 45

200—299 14 300—499 9 500— 2

Antal församlingar 482

Det sammanlagda brandförsäkringsvärdet av Svenska Baptistsamfundets fastighetsinnehav uppgick år 1969 till ca 190 milj. kr. Det utgjordes av ca 600 kyrkobyggnader, drygt 100 fastigheter med lokaler bl. a. för försam' lingsverksamhet och ca 120 andra fastighe- ter. Årets bruttoutgifter för fastigheterna uppgick till ca 8,1 milj. kr, varav knappt 2 milj. kr var investeringar. Fondavsättningar— na uppgick till ca 0,9 milj. kr.

Fastighetsinkomstema bestod av försälj- ningar med ca 1,3 milj. kr och driftintäkter med ca 3,9 milj. kr. Investeringar och fondavsättningar på sammanlagt ca 2,8 milj. kr har finansierats med försäljningsintäkter och fondmedel, (2,0 milj. kr), och lån (0,2 milj. kr). Resterande 0,6 milj. kr måste till största delen finansieras med bidrag från enskilda.

På driftssidan uppkom ett underskott med ca 2,3 milj. kr. Det blir det belopp som trossamfundet får betala i ”hyra” för sina egna lokaler. Antalet kyrkor och fastigheter med lokaler för församlingsverksamhet var ca 710. Den genomsnittliga hyran blir då ca 3 200 kr per år.

Av sammanlagda utgifter på 24 milj. kr gick ca 43 procent eller 10,3 milj. kr till församlingsverksamhet (exkl. lokalkostna- der) och knappt 17 procent eller 4 milj. kr till yttre mission och u-hjälp. I de enskilda församlingarna fanns under året omkring 180 heltidsanställda pastorer, vilkas totala löner uppgick till 3,1 milj. kr.

Samfundet fick drygt en halv milj. kr i anslag från SIDA. Dessutom erhölls 152 000 kr från kongolesiska staten för skol— och sjukvårdsarbete.

Den största inkomstkällan var bidrag från enskilda med ca 15 milj. kr vilket är nästan 60 % av samfundets totala inkomster. Därtill kommer medlemsavgiften och indirekta bi- drag redovisade under rubriken andra försälj- ningsinkomster (basarer och liknande). Från enskilda erhölls bidrag på totalt ca 15,5 milj. kr, vilket gör ett genomsnittligt bidrag på ca 600 kr per år.

I likvida tillgångar (kassa, bank etc.) hade samfundet totalt ca 18,7 milj. kr. I gåvofon-

der fanns ca 5 milj. kr och ca 8,5 milj. kri allmänna investeringsfonder, reservfonder etc. Sätts likvida tillgångar i relation till kortfristiga skulder fås ett likviditetstal på 7,6. Dessa tillgångar kan också sättas i relation till de totala utgifterna och då blir talet ca 0,78.

Tabell 3.7b Bruttoutgifter och bruttoinkomster för Svenska Baptistsamfundet i tusen kr, 1969.

Poster Lokal- Distrikts- Riks- Totalt Pro- plan plan plan cent Utgiftsslag Fastighetsförvaltning 7 584 12 516 8 112 33,7 därav investeringar 1 954 —— — 1 954 — Avsättning till fonder 849 6 — 855 3,5 Församlingsverksamhet 8 588 363 1 371 10 322 42,9 Yttre mission och u-hjälp 357 5 3 655 4 017 16,7 lntema bidrag 2 751 114 343 — — Externa bidrag 51 l — 52 0,2 Ovriga utgifter 390 26 293 709 3,0 Summa bruttoutgifter 20 570 527 6 178 24 067 100 % Inkomstslag Fastighetsinkomster 4 290 13 925 5 228 20,5 därav försäljningar 1 201 6 125 1 332 ' lanspråktagande av fond- medel 649 22 — 671 2,6 Upptagna län 201 — — 201 0,8 Medlemsavgifter (motsv.) 98 — — 98 0,4 Offer, gåvor etc. från enskilda 13 147 233 1 703 15 083 59,2 Andra försäljningsinkomster, räntor, utdelningar m. rn. 1 697 29 238 1 964 7,7 lntema bidrag 894 221 2 386 —— — Externa bidraga 883 15 7260 1 624 6,4 därav kyrklig kommun 16 — — 16 (0,1) borgerlig kommun 765 — — 765 (3,0) landsting — 15 50 65 (0,3) " staten 51 — —— 51 (0.2) Ovriga inkomster 393 22 200 615 2,4 Summa bruttoinkomster 22 252 555 6 178 25 484 100 % Överskott/Underskott 1 682 28 — 1 417

a Därav bidrag från SIDA på 524 tkr samt från kongolesiska staten på 15 2 tkr.

Tabell 3. 7c Förmögenhetsställning för Svenska Baptistsamfundet i tusen kr, 1969.

Poster Lokal- Distrikts- Riks- Totalt plan plan plan

Omsättningstillgångar Kassa, bank, postgiro etc. 14 196 329 4 224 18 749

Fastigheter

Kyrkobyggnader Antal 590 9 9 608 etc. Brandf. värde 111 933 607 4 277 116 817 Andra fastigheter med lokaler Antal 107 2 — I 09

för församlingsverksamhet Brandf.värde 20 323 165 — 20 488 Andra fastigheter Antal 107 — 14 121 Brandf.värde 38 858 — 12 498 51 356

Fonder Egna fondera 6 845 98 1 599 8 542 Gåvofonderb 2 168 157 2 796 5 121

Skulder Kortfristiga skulder 1 691 9 753 2 453 Långfristiga skulder 21 179 127 4 791 26 097

0 Av församlingens inkomster avsatta medel. b Donationer, testamenten etc.

3.8. Frälsningsarmén

Den internationella organisationen Salvation Army leds av en general och har sitt högkvarter i England. Frälsningsarmén är en nationell gren av den organisationen.

I Sverige leds verksamheten av en kom- mendör med biträde avi högkvarteret i Stockholm som har ett stort antal avdel- ningar för de olika verksamhetsgrenarna.

På distriktsplanet är organisationen upp- delad i tio divisioner med divisionschef och divisionshögkvarter. I varje division ingår omkring 25 kårer med kårledare assisterad av kårnämnd och medlemsnämnd. Kårerna är fast organiserade med personal avdelad för de olika verksamheterna som t. ex. den andliga vården av kåren, finansiering, under-

visning, musik, ungdomsverksamhet och samaritarbete.

I Frälsningsarméns verksamhet läggs stor vikt på socialt arbete i och utanför ett stort antal av Frälsningsarmén ägda institutioner, t. ex. Slumstationer, barnhem, mödrahem, sommarhem för gamla, vårdhem för alkohol- skadade, härbärgen och industrihem. Dess- utom bedrivs fängelsemission och omfattan- de arbete för döva och blinda. Dessa redovisas i tabell 3.8d men ingår däremot inte i undersökningen. Verksamheten vid Dalarö folkhögskola, som drivs av Frälsnings- armén, ingår inte heller i undersökningen.

Samfundet redovisade ca 37 700 medlem- mar i de 242 kårerna. Ca hälften av dessa har mindre än 100 medlemmar.

Alla poster i Frälsningsarmén tillsätts

Tabell 3.8d Frälsningsarméns sociala institutioner: antal samt samhällets stöd till dessa (ingår ej i den ekonomiska undersökningen).

Institutionstyp Samhällets stöd finansierar driftkostnaderna Helt Till största Till en Inte alls delen mindre del

Folkhögskola 1 K L SÖ Ungdomscenter, kursgård l Skolhem för pojkar ] K L Barnhem 5 L Ungdomshem för pojkar 1 K 1 Inackorderingshem för studerande

flickor 1 K 2 Inackorderingshem för ogifta

mödrar 3 K L Inackorderingshem för unga

flickor 1 K S Pensionärshem 1 K 4 Slumstationer 28 K Sommarhem för gamla 12 K Sommarhem för mödrar 1 K Barnkolonier 11 K Vårdhem för alkoholskadade » 1 S Fängelsemission 1 S Social hjälpbyrå 1 Eftersökningsbyrå 1 Ungkarlshem 3 K 1 K 4 Matservering 1 Inackorderingshem för män 1 K Skyddad verkstad 1 K AMS ”Myroma" 5 Hotell, gästhem 9 Distriktsexpedition för arbete

bland döva Och blinda 9 K L

14 4 65 29 K "' bidrag från borgerlig kommun. AMS = bidrag från arbetsmarknadsstyrelsen. L = bidrag från landsting. SÖ = bidrag från skolöverstyrelsen S = bidrag från socialstyrelsen eller kriminalvårdsstyrelsen.

Figur 3.8 Den organisatoriska uppbyggnaden av Frälsningsarmén.

— —— — —- —> Val av organ eller person

_ Beslutsväg

INTERNATIONELLT

Höga Rådet _____ PLAN _; (England) I General Internationellt | högkvarter ! . l - _ - - - | 1 RIKSPLAN ! L_ _ _ _ _ _ Kommendör Territoriellt högkvarter J. J " DISTRIKTSPLAN 10 divisioner Divisions- chef Divisions- högkvarter l LOKALPLAN 242 kårer Kårchef " 112 sociala Kårnamnd och institutioner Medlemsnämnd lj ll Sociala

Institutioner

Kår

Tabell 3.8 a Medlemsantal och församlingsstruktur i Frälsningsarmén.

31.12.1969

Antal medlemmar ca 37 700 Församlingsstorlek: — 99 115 100—199 55 200—299 41 300—499 21 500— 10

Antal församlingar 242

genom utnämning. Det finns 1090 fast anställda officerare som har genomgått ut- bildning på krigsskolan i Stockholm. Dess- utom finns ca 3 000 underofficerare som är oavlönade lekmän med assisterande befatt- ningar. Antalet musikanter var ca 5 000.

Som stödorganisation huvudsakligen ur finansiell synvinkel fungerar de s.k. hjälp- truppema. Dessa ingår i undersökningen liksom andra närstående föreningar som ungdomsföreningar, hemförbund, syför- eningar och musikkårer.

Frälsningsarmén ägde år 1969 426 fastighe- ter fördelade på 334 kyrkobyggnader, 82 fastigheter med lokaler för både församlings- verksamhet och annan verksamhet och 10 s.k. andra fastigheter. Ca 2/3 var rena kårfastigheter. Frälsningsarméns Förlags AB står som ägare till de flesta fastigheterna och driver hotellrörelsen. Svenska Stiftelsen för Frälsningsarmén, som står som ägare till de flesta institutionsfastighetema, tar emot och förvaltar testamentsmedel. Fastigheternas sammanlagda brandförsäkringsvärde uppgick till ca 189 milj. kr. De totala utgifterna för dessa var ca 15 milj. kr, eller ca 42 procent av de totala utgifterna. Drygt 5,2 milj. kr av fastighetsutgifterna var emellertid 1969 års utgifter för investeringar som totalt var beräknade till ca 10,0 milj. kr. Ca 1,1 milj. kr avsattes till fonder.

Fastigheterna gav i bruttoinkomster ca 5,8 milj. kr vilket inbegriper inkomster från fastighetsförsäljningen med ca 350 000 kr. Fastigheternas driftintäkter uppgick således till knappt 5,5 milj. kr mot vilket fanns driftkostnader på drygt 9,4 milj. kr. Fastig- heterna tillsammans med hotellrörelsen gav alltså ett driftunderskott på ca 3,9 milj. kr. Detta underskott kan benämnas samfundets ”hyra” för dess egna lokaler. Fördelas detta belopp på antalet fastigheter som används i församlingsverksamheten, dvs. totalt 416, blir den genomsnittliga "hyran” ca 9 500 kr per år.

Utgifter för investeringarna och fondav- sättningama uppgick till 6,4 milj. kr. Mot detta fanns inkomster utöver fastighetsför-

säljningen i form av fondmedel, ca 0,2 milj. kr, samt upptagna lån på 3,8 milj. kr, vilket innebär att ca 2 milj. kr måste finansieras på annat sätt, dvs. huvudsakligen genom kårer— nas insatser.

Av utgifterna upptar församlingsverksam- heten den största andelen, ca 47 procent eller 16,3 milj. kr. Därav var 2,4 milj. kr löneutgifter för de heltidsanställda officerar- na som var verksamma på lokalplanet. Den yttre missionen sker i den internationella organisationens regi och är huvudsakligen inriktad på u-hjälp. Den uppgick till 927 000 kr, vilket är ca 2,7 procent av de totala utgifterna. Frälsningsarmén har svenska mis— sionärer i flera länder i Afrika och Syd- amerika liksom i Indien och Indonesien.

Ca 30 procent av inkomsterna eller 10,2 milj. kr ut-ordes av direkta bidrag från enskilda. Nästan lika mycket kom in genom försäljningar, räntor, utdelningar etc. En del av dessa inkomster är indirekta bidrag från enskilda.

Samfundet och de närstående föreningar- na erhöll ett sammanlagt bidrag från samhäl- let (borgerlig kommun, landsting och stat) på drygt 1 milj. kr. Detta belopp är till största delen ett stöd till studie- och ung- domsverksamheten.

Tabell 3.8b Bruttoutgifter och bruttoinkomster för Frälsningsarmén i tusen kr, 1969.

Poster Lokal— Distrikts- Riks- Totalt Pro- plan plan plan cent Utgiftsslag Fastighetsförvaltning 2 435 2 055 10 182 14 672 42,0 därav investeringar 302 367 4 586 5 255 — Avsättning till fonder 72 50 1 020 1 142 3,3 Församlingsverksamhet 8 235 1 801 6 313 16 349 46,8 Yttre mission och u-hjälp 41 50 836 927 2,7 Interna bidrag 5 195 391 4 149 — — Externa bidrag 101 —- 2 103 0,3 Ovriga utgifter — —— 1 713 1 713 4,9 Summa bruttoutgifter 16 079 4 347 24 215 34 906 100 % Inkomstslag Fastighetsinkomster 1 030 960 3 828 5 818 17,3 därav försäljningar 133 46 168 347 — lanspråktagande av fond- medel 7 34 168 209 1,0 Upptagna lån — — 3 803 3 803 11,4 Medlemsavgifter (motsv.) 1 757 — — 1 757 5,2 Offer, gåvor etc. från enskilda 4 341 299 5 549 10 189 30,3 Andra försäljningsinkomster, räntor, utdelningar m. m. 5 720 92 3 786 9 598 28, lntema bidrag 3 011 2 739 3 985 — — Externa bidraga 438 250 1 39311 2 081 6,1 därav kyrklig kommun 2 — — 2 (0,0) borgerlig kommun 388 — — 388 (1,2) landsting _ 250 32 282 (1,0) " staten 47 — 366 413 (1,2) Ovriga inkomster 28 3 — 31 0,1 Summa bruttoinkomster 16 332 4 377 22 512 33 486 100 % Överskott/Underskott 253 30 —1 703 —1 420 4: Därav bidrag från Frälsningsarméns hotellrörelse på 995 tkr. Tabell 3.8c Förmögenhetsställning för Frälsningsarmén i tusen kr, 1969. Poster Lokal— Distrikts- Riks- Totalt plan plan plan Omsättningstillgångar Kassa, bank, postgiro etc. 1 203 1 696 4 140 7 039 Fastigheter K rkoby ader Antal — _ 3340 334 etä. ggn Brandf.värde — — 82 329 82 329 Andra fastigheter med lokaler Antal 49 I 32 82 för församlingsverksamhet Brandf.värde 17 82% 140 77 24; 95 2513 Andra f sti eter Antal — a gh Brandf.värde 117 — 11 720 11 837 Fonder E na fondera 5 169 660 4 675 10 302 Gavofonderb _ _ 5 214 5 Skulder Kortfristiga skulder 32 43 995 1 070 Långfristiga skulder 4 642 724 46 399 51 765

& Av församlingens inkomster avsatta medel. b Donationer, testamenten etc. 0 Ägs centralt av Svenska Stiftelsen för FA samt Förlagsaktiebolaget men förvaltas av kårerna.

3.9. Svenska Frälsningsarmén

Samfundet är en nationell organisation som bildats efter en schism inom Frälsnings- armén.

Den lagstiftande och kontrollerande mak- ten utövas av årskongressen som är samman- satt av officerarna och valda ombud från kårerna. Verksamheten leds av en av kon- gressen vald överste samt av Centralstyrelsen i förvaltningsärenden och Fältrådet iandliga frågor. Centralstyrelsen väljs av kongressen medan Fältrådet består av distriktsoffi- cerarna och översten.

Organisationen är uppdelad i två olika distrikt med sammanlagt 18 kårer. Ekono- miskt ingår distrikten i riksorganisationen. Kårerna, som är relativt självständiga med egen ekonomisk förvaltning och vald styrel- se, är uppdelade enligt verksamhetsgrenarna i bland annat soldatkår, martaförbund, hjälp- trupper och ungdomsavdelning med junior och scoutkår. 9 kårer har mindre än 100 medlemmar. Antalet medlemmar var ca 1900, varav 1/3 är soldater och 2/3 är medlemmar i hjälptrupper, martaförbund och syföreningar.

Svenska Frälsningsarméns verksamhet är huvudsakligen inriktad på evangelisation och socialt arbete. Det sociala arbetet bedrivs dels lokalt i form av hjälp till behövande, dels centralt genom slumstation, hemvårda- rinneverksamhet och semesterhem. Denna verksamhet ingår ej i den ekonomiska under- sökningen.

De 35 anställda officerarna har fått sin utbildning genom korrespondensstudier och i andra samfunds missionsskolor och utbild- ningsanstalter.

Figur 3.9 Den organisatoriska uppbyggnaden av Svenska Frälsningsarmén.

— — ——- ——> Val av organ eller person

———> Beslutsväg

RIKSPLAN Kongressen _T_.__ _ _I | Central- —— Överste _- Fältråd | styrelse ' l - _l _ - _ . _l, - I | DISTRIKTSPLAN | j | 2 distrikt | . . ! Distrikts- ____J I officer | | - _l _ - _ - _ | LOKALPLAN | 18 kårer l ! 11 | Kår- Kår- : styrelse officer I I | | Kår

Tabell 3. 9 a Medlemsantal och församlingsstruktur i Svenska Frälsningsarmén.

31.12.1969

Antal medlemmar ca 1 900 Församlingsstorlek: — 99 9 100—199 8 200—299 1

300—499 —

500— —

Antal församlingar 18

Svenska frälsningsarmén ägde år 1969 26 fastigheter med ett sammanlagt brandförsäk- ringsvärde av knappt 26 milj. kr. Fyra av fastigheterna användes enbart som kyrko- byggnader och två av dem var s.k. andra fastigheter. I de resterande 20 fastigheterna fanns både lokaler för församlingsverksam- het och för annan verksamhet. Bruttoutgif- terna för fastigheterna var knappt 2,2 milj. kr, varav en mycket liten del bestod av investeringar. Inkomsterna av fastigheterna uppgick till drygt 1,9 milj. kr.

Driftunderskottet på ca 0,2 milj. kr kan benämnas samfundets "hyra” för de lokaleri fastigheterna som används för församlings- verksamhet. Det blir i genomsnitt ca 9 300 kr per lokal och år.

Fastighetsutgifterna upptog nästan 75 procent av samfundets totala utgifter, som var 2,9 milj. kr. Större delen av resterande utgifter gick till församlingsverksamheten, 674 000 kr eller ca 23 procent. Av dessa utgifter var ca 180 000 kr löneutgifter för de 18 pastorer, som var heltidsanställda på lokalplanet.

Av inkomsterna uppgick bidrag från en- skilda till närmare 500 000 kr i form av offer, gåvor etc. Ca 300000 kr kom in genom försäljningsinkomster, som till viss del också består av bidrag från enskilda.

Tabell 3.9b Bruttoutgifter och bruttoinkomster för Svenska Frälsningsarmén i tusen kr, 1969.

Poster Lokal- Distrikts- Riks- Totalt Pro- ' plan plan plan cent

Utgiftsslag __

Fastighetsförvaltning 372 1 791 2 163 74,1 därav investeringar 9 — 9 — Avsättning till fonder 44 — 44 1,5 Församlingsverksamhet 447 227 674 23,1 Yttre mission och u-hjälp 10 25 35 1,2

lntema bidrag 119 286 —— —

Externa bidrag 1 — 1 0,0 Ovriga utgifter 4 — 4 0,1 Summa bruttoutgifter 997 2 329 2 921 100 %

Inkomstslag

Fastighetsinkomster 43 *" 1 889 1 932 69,6

därav försäljningar — lanspråktagande av fond-

medel — _ _ _

Upptagna lån 3 — 3 0.1 Medlemsavgifter (motsv.) 20 20 0.7 Offer, gåvor etc. från enskilda 410 84 494 17,8 Andra försäljningsinkomster räntor, utdelningar m. m. 186 123 309 11,1 lntema bidrag 3 38 67 — — Externa bidrag 19 —— 19 0,7 därav kyrklig kommun — — — (_) borgerlig kommun 11 — 11 (0,4) landsting — — _ (—

.. staten 3 — 3 (0,1)

Ovriga inkomster — — '— _ Summa bruttoinkomster ] 019 2 163 2 777 100 % Överskott/Underskott 22 —166 —144

Tabell 3.96 Förmögenhetsställning för Svenska Frälsningsarmén i tusen kr, 1969.

Poster Lokal- Distrikts- Riks- Totalt

plan plan plan

Omsättningstillgångar ___—' Kassa, bank, postgiro etc. 986 1 204 2 190

Fastigheter

Kyrkobyggnader Antal 4 — 4 etc. Brandf.värde 146 — 146 Andra fastigheter med lokaler Antal — 20 20 för församlingsverksamhet Brandf.värde — 25 103 25 103 Andra fastigheter Antal — 2 2

Brandf.värde — 352 352

Fonder Egna fonder-i 544 355 899 Gåvofonderb 90 242 332

Skulder Kortfristiga skulder 25 569 594 Långfristiga skulder 74 16 286 16 360

0 Av församlingens inkomster avsatta medel. b Donationer, testamenten etc.

3.10. Metodistkyrkan i Sverige

Samfundet är en gren av den amerikanska metodismen med episkopal styrelse.

Högsta internationella lagstiftande myn- dighet är generalkonferensen som samman- träder vart fjärde år i Amerika. Under generalkonferensen finns centralkonferenser, där de nordiska länderna utgör ett central- konferens- och biskopsområde med biskopen placerad i Stockholm.

Inom varje land anordnas årskonferenser som leds av biskopen med samtliga pastorer och av församlingarna valda lekmannaombud som delegater. Årskonferensen som är högsta beslutande myndighet inom landet väljer kyrkostyrelsen, som med arbetsutskott är verkställande organ för bland annat förvalt- ning, utbildning och ungdomsarbete.

De till Metodistkyrkan hörande 116 för- samlingarna med ca 8 900 medlemmar är uppdelade i två distrikt med en pastor som distriktsordförande. Distrikten har ingen egen ekonomisk redovisning. De lokala för- samlingarna står under ledning av sin pastor och församlingsrådet, där pastorn är ordfö- rande. Drygt 75 procent av församlingarna har mindre än 100 medlemmar.

Pastorerna, som utnämns till sin tjänst ett år i sänder av biskopen i samråd med distriktsföreståndarna, utbildas tre till fyra år i Metodistkyrkans teologiska skola i Överås, Göteborg, som är gemensam för de nordiska länderna förutom Norge. Efter utbildningen ordineras de av biskopen först till diakoner ”och sedan till s. k. äldste. Som äldste är de behöriga att förrätta alla kyrkliga handlingar.

Den sociala verksamhet som bedrivs av Metodistkyrkan sker till stor del genom Centralmissionen i Stockholm samt genom drift av barnhem, hem för gamla, sommar- hem, sjömanshem m.m. Betaniastiftelsen med sjukhem i Stockholm och Malmö driver även en sjuksköterskeskola. Sex hem bl. a.för handikappade drivs av Föreningen för vård och fostran av barn och ungdom (FVBU). Dessa verksamheter ingår ej i den ekonomis- ka undersökningen. Som närstående för-

eningar ingår däremot främst barn- och ungdomsföreningar samt kvinno- och systra- föreningar.

Figur 3.10 Den organisatoriska uppbyggnaden av Metodistkyrkan.

— — — — —— > Val av organ eller person

___) Beslutsväg

INTE RNATI ONE LLT General- PLAN konferens ______________ '] | i | 1 T NORDISKT PLAN | Central- Biskop | konferens ' l - I _ _ - - . j [ RIKSPLAN [— Års- __ Kyrko- r konferens styrelse | _ _ _ ] " DlSTRlKTSPLAN | 2 distrikt | Distrikts- Distrikts- Distri kts- | konferens råd föreståndare , i | ! l_ Krets- Krets— ” kretsar konferens ' styrelse : l LOKALPLAN 1 16 församlingar Församlingsråd Pastor | Församling

Tabell 3.10-a Medlemsantal och församlingsstruktur i Metodistkyrkan.

31.12.1969

Antal medlemmar

Församlingstorlek: — 99 100—199 200—299 300—499 500—

Antal församlingar

ca 8900

88 21 3 4

116

Metodistkyrkan hade år 1969 273 fastighe- ter med ett sammanlagt brandförsäkringsvär- de av ca 90 milj. kr. Årets utgifter för fastigheterna var 12,4 milj. kr; därav var emellertid en stor del, 8,8 milj. kr, investe— ringar. Av dessa investeringar gick nära 4 milj. kr till ett projekt i Trefaldighets Metodistförsamling i Göteborg, vars beräkna- de utgifter för investeringsprojektet uppgick till 12 milj. kr. De för riksplanet redovisade investeringsutgifterna (3,7 milj. kr) avsåg byggnadsprojekt i Södertälje, Borlänge och Härnösand. Investeringarna har finansierats med lån, ca 8 milj. kr, och fondmedel, 0,4 milj. kr. Resten har tagits från en fastighets- försäljningsinkomst på ca 1,2 milj. kr. Denna har också använts för att täcka driftunder- skottet på fastigheterna. Driftkostnaderna var ca 3,6 milj. kr och driftintäkterna uppgick till 2,7 milj, kr.

Genom fastighetsutgiftemas stora investe- ringsandel upptar dessa utgifter nästan 3/4 av samfundets totala utgifter, som var 17 milj. kr. Församlingsverksamheten (exkl. lokalkostnader) uppgick till ca 3,4 milj. kr eller nästan 20 procent av utgifterna. Under året tjänstgjorde på lokalplanet ca 60 heltids- anställda pastorer, vilkas totala löner upp- gick till omkring 970 000 kr.

Bidraget till yttre mission och u-hjälp uppgick till närmare 640 000 kr. Missionen sker i samarbete med andra metodistkyrkor och genom den internationella organisa— tionen.

l direkta bidrag från enskilda erhölls ca 3,9 milj. kr. Försäljningsinkomster, räntor etc., som till viss del också består av enskilda bidrag, uppgick till ca 910 000 kr. Fördelas bidragen från enskilda på antalet medlemmar blir det genomsnittliga bidraget ca 500 kr per år. Samhället (borgerlig kommun, lands- ting och staten) bidrog med bortåt 250 000 kr, vilket huvudsakligen var stöd till ung- doms- och Studieverksamhet.

Tabell 3.10b Bruttoutgifter och bruttoinkomster för Metodistkyrkan i tusen kr, 1969.

Poster Lokal- Distrikts- Riks— Totalt Pro- plan plan plan cent Utgiftsslag * Fastighetsförvaltning 7 289 5 117 12 406 73,0 därav investeringar 5 088 3 737 8 825 — Avsättning till fonder 321 2 323 1,9 Församlingsverksamhet 2 459 930 3 389 19,9 Yttre mission och u-hjälp 100 538 638 3,8 Interna bidrag 693 272 — — Externa bidrag 3 — 3 0,0 Övriga utgifter 226 10 236 1,4 Summa bruttoutgifter 11 091 6 869 16 995 100 % Inkomstslag Fastighetsinkomster 1 876 2 020 3 896 22,3 därav försäljningar 359 837 1 196 — lanspråktagande av fond- medel 406 — 406 2,3 Upptagna lån 4 221 3 737 7 958 45,4 Medlemsavgifter (motsv.) 13 — 13 0,1 Offer, gåvor etc. från enskilda 2 842 1 106 3 948 22,5 Andra försälj ningsinkomster räntor, utdelningar m. m. 844 67 911 5, Interna bidrag 603 363 — — Externa bidrag 192 50 242 1,4 därav kyrklig kommun 3 — 3 (0.0) borgerlig kommun 135 — 135 (0,8) landsting 16 — 16 (0,1) _ staten 32 50 82 (0,5) Ovriga inkomster 113 25 138 0,8 Summa bruttoinkomster 11 110 7 368 17 512 100 % Överskott/ Underskott 19 499 517 Tabell 3.10c Förmögenhetsställning för Metodiskkyrkan i tusen kr, 1969. Poster Lokal- Distrikts— Riks- Totalt plan plan plan Omsättningstillgångar _— Kassa, bank, postgiro etc. 3 465 5 158 8 623 Fastigheter Kyrkobyggnader Antal 158 12 I 70 etc. Brandf.värde 28 177 2 580 30 757 Andra fastigheter med lokaler Antal 39 2 41 för församlingsverksamhet Brandf.värde 25 660 475 26 135 Andra fastigheter Antal 45 I 7 62 Brandf.värde 7 277 25 137 32 414 Fonder Egna fondera 541 471 1 012 Gåvofonderb 1 833 392 2 225 Skulder Kortfristiga skulder 1 375 5 802 7 177 Långfristiga skulder 16 669 14 330 30 999

0 Av församlingens inkomster avsatta medel. b Donationer, testamenten etc.

3.1 ] Katolska kyrkan

Katolska kyrkan i Sverige bildar ett stift i den romersk-katolska kyrkan där påven är överhuvud. Förhållandet till statsmakterna regleras i många länder noggrant genom konkordat.

Allmänt kyrkomöte — koncilium — är högsta beslutande myndighet. Konciliet sam- mankallas emellertid på påvens begäran och dess beslut måste stadfästas av påven för att äga giltighet. Vatikankonciliet år 1870 gav påven absolut makt i lärofrågor. Nästa allmänna kyrkomöte, som hölls under åren 1962—1965, drog upp riktlinjer för viss decentralisering.

Biskopen, som är den högsta ledningen i Sverige, utnämns av påven och invigs i sitt ämbete av tre andra biskopar.

De drygt femtio heltids- och lika många deltidsanställda prästerna har fått sin utbild- ning utomlands och avlönas vanligen direkt av församlingarna, vars medlemmar liksom prästerna till ca 85 % är av utländsk här- komst.

Församlingsverksamheten leds av kyrko- herden som tillsätts av biskopen. Kyrkorådet väljs av församlingsmedlemmama och hand— har främst finansiering och förvaltning. För- samlingarna är ekonomiskt oavhängiga men redovisningsskyldiga till katolska biskops- ämbetet, från vilket de kan få ekonomisk hjälp. Biskopsämbetet och vissa församlingar får bidrag från utlandet. Sverige betraktas nämligen av romersk-katolska kyrkan som ett stift under uppbyggnad.

Antalet medlemmar var 1969 omkring 54000. Av de 26 församlingarna hade 23 stycken mer än 500 medlemmar.

Den viktigaste verksamheten inom för- samlingen är att tillgodose medlemmarnas religiösa behov samt att bedriva social verksamhet och stödja invandrare i anpass- ningsfrågor. [ alla församlingar bedrivs dess- utom särskild religionsundervisning för ung- dom.

Sjukhem, konvelescenthem och ålder- domshem drivs av katolska kyrkan delvis genom ordnar i vilka kyrkoledningen ej har

300 nunnor av olika ordnar finns i landet och arbetar med sjukvård, undervisning och diakoniverk- samhet. S:t Josefsystrarna från Frankrike äger Franska skolan i Stockholm och får driftbidrag från svenska och franska staten och från Stockholms kommun. Försam- lingen i Göteborg driver en grundskola. S:t Eriksskolan i Enskede drivs av katolska skolsystrar från Tyskland. Dessa verksam- heter ingår ej i den ekonomiska undersök- ningen.

insyn. Närmare

Figur 3.11 Den organisatoriska uppbyggnaden av Katolska kyrkan.

— — -— — ——-> Val av organ eller person

-———> Beslutsväg

INTERNATIONELLT PLAN Koncilium Påven | . | _ - _ . __ | RIKSPLAN | [— — — _ — — Biskop LOKALPLAN 26 församlingar ll Kyrkoråd Kyrkoherde

l

Församling

Tabell 3.1] -a Medlemsantal och församlingsstruktur i Katolska kyrkan.

31.12.1969

Antal medlemmar ca 53 800 Församlingsstorlek: — 99 — 100—199 —

200—299 —

300—499 3 500— 23

Antal församlingar 26

År 1969 ägde katolska kyrkan i Sverige 51 fastigheter med ett sammanlagt brandförsäk- ringsvärde på ca 22 milj. kr. Fastigheterna utgjordes av 18 kyrkobyggnader, 22 fastighe- ter som inrymde lokaler för både försam- lingsverksamhet och annan verksamhet samt 11 andra fastigheter. Bruttoutgifterna för fastigheterna uppgick till drygt 4 milj. kr, varav nästan hälften utgjordes av investering- ar. Närmare 900 000 kr avsattes till fonder. Fastighetsinkomstema uppgick till 1,3 milj. kr och var uteslutande driftintäkter. Drift- kostnaderna uppgick till ca 2,2 milj. kr vilket ger ett driftunderskott på ca 820000 kr. Detta belopp kan benämnas samfundets ”hyra” för de lokaler som används i försam- lingsverksamheten. Sådana lokaler fanns i 40 av fastigheterna vilket ger en genomsnittlig lokalhyra på drygt 20 000 kr per år.

Investeringarna finansierades med ca 1 milj. kr genom fondmedel och lån. Resteran- de del fick täckas antingen genom bidraget från utlandet på totalt 1,6 milj. kr och/eller bidrag från enskilda.

Församlingsverksamheten (exkl. lokal— kostnaden) tog i anspråk ca 950 000 kr eller drygt 15 procent av utgifterna, som uppgick till 6,3 milj. kr. Löneutgifterna för de drygt 50 heltidsanställda prästerna uppgick under året till totalt 280 000 kr. Däri är inte medräknat vissa löneförmåner såsom fri bostad m.m. Till yttre mission och u-hjälp gick drygt 200 000 kr. Utöver fastighets- intäktema var bidraget från utlandet den största inkomstposten. Därefter kom försälj- ningsinkomster, räntor, utdelningar m.m. med 1,1 milj. kr och bidrag från enskilda med drygt 800 000 kr.

1 likvida tillgångar (kassa, bank etc.) fanns 11,9 milj. kr. Under året var 10,1 milj. kr placerade i egna fonder. Likvida tillgångar i relation till kortfristiga skulder ger ett likviditetstal på ca 9,0, och sätts tillgångarna i relation till utgifterna blir talet ca 1,9.

Tabell 3.1] b Bruttoutgifter och bruttoinkomster för Katolska kyrkani tusen kr, 1969. Poster Lokal- Distrikts- Riks- Totalt Pro- plan plan plan cent

Utgiftsslag

Fastighetsförvaltning 2 804 1 246 4 050 64,6 därav investeringar 1 381 500 1 881 — Avsättning till fonder 874 — 874 13,9 Församlingsverksamhet 869 87 956 15,3 Yttre mission och u-hjålp 104 108 212 3,1

lntema bidrag 53 256 — —

Externa bidrag 12 — 12 0,2 Ovriga utgifter 160 24 184 2,9 Summa bruttoutgifter 4 876 — 1 721 6 288 100 %

Inkomstslag

Fastighetsinkomster 1 001 346 1 347 21,5 därav försäljningar — — — — lanspråktagande av fond-

medel 456 — 456 7,3 Upptagna län 535 — 535 8,5 Medlemsavgifter (motsv.) 369 — 369 5,9

Offer, gåvor etc. från enskilda 796 20 816 13,0 Andra försäljningsinkomster räntor, utdelningar m. m. 945 198 1 143 18,2

lntema bidrag 170 174 — —

Externa bidraga 618 970 1 5880 25,2 därav kyrklig kommun — _ _ _ borgerlig kommun 3 — 3 (0,0) landsting — — — —

__ staten l — 1 (0.0)

Ovriga inkomster 25 — 25 0,4 Summa bruttoinkomster 4 915 — 1 708 6 279 100 % Överskott] Underskott 39 — — 13 - 9

a Därav bidrag från utlandet på 1 582 tkr, varav 404 tkr från Rom.

Tabell 3.1] c Förmögenhetsställning för Katolska kyrkan i tusen kr, 1969. Poster Lokal- Distrikts- Riks- Totalt

plan plan plan

Omsättningstillgångar

Kassa, bank, postgiro etc. 11 050 865 11 915

Fastigheter

Kyrkobyggnader Antal 13 5 18 etc. Brandf.värde 6 329 2 114 8 443 Andra fastigheter med lokaler Antal 18 4 22 för församlingsverksamhet Brandf.värde 2 196 606 2 802 Andra fastigheter Antal 7 4 ]]

Brandf.värde 6 144 4 228 10 372'

Fonder Egna fondera 9 897 200 10 097 Gåvofonderb 1 276 100 1 376

Skulder Kortfristiga skulder 1 095 230 1 325 Långfristiga skulder 4 802 4 892 9 694

4 Av församlingens inkomster avsatta, medel. b Donationer, testamenten etc.

3 . l 2 Ortodoxa församlingar

Den Ortodoxa kyrkan - österlandets orto- doxa, katolska och apostoliska kyrka — har en komplicerad struktur.

I det ursprungliga östromerska väldet bildades i varje Område med nationell själv- styrelse kyrkor med egen patriark.

Genom senare gränsrevideringar och be- folkningsomflyttningar har den kyrkliga ju- risdiktionen över många områden blivit oklar.

I Sverige tillkom 1617 en rysk ortodox församling underställd patriarken i Moskva, numera under ryska ärkestiftet i exil iParis. Efter andra världskriget har ett antal orto- doxa församlingar huvudsakligen för in- vandrare grundats. Den estniska ortodoxa autonoma kyrkan iexil har församlingar och synodi Sverige. Den finska ortodoxa försam- lingen bildades 1958 och var då underställd den estniska biskopen. Denne avled emeller- tid 1961 och har ej ersatts.

I början av 1960-talet bildades ett antal grekiska ortodoxa församlingar som till en början underställdes den grekisk-ortodoxa ärkebiskopen av Thyateira och Storbritan- nien (med säte i London). Patriarken 'i Konstantinopel tillsatte emellertid ibörjan av år 1970 en metropolit (biskop) för ”Sverige och allt Skandinavien” med säte i Stockholm. I maj 1972 lät patriarken även biskopsviga kyrkoherden i den ryska försam— lingen.

Bland de jugoslaviska invandrarna finns det en serbisk grupp som på uppdrag av den serbisk-ortodoxa patriarken i Belgrad betjä- nas av den grekisk-ortodoxa prästen i södra Sverige. 1972 bildades en serbisk församling i Västerås.

Den rumänske patriarken i Bukarest visa- de stort intresse vid bildandet av en rumänsk ortodox församling och har nyligen låtit sända en präst för arbete bland rumäner i Sverige.

Till de ortodoxa församlingarna kan räk- nas en assyrisk församling som bildades 1970/71 under patriarken av Antiokia (med säte i Damaskus).

Församlingamas verksamhetsområden är stora, ofta finns aktivitet på 10—15 orter. De olika ortodoxa församlingarna inriktar sin verksamhet huvudsakligen på invandrarna. Det är i första hand invandrarna från Grekland och Jugoslavien, men även ett mindre antal från Finland, som i sina respektiva hemland sannolikt har tillhört den ortodoxa kyrkan.,

De församlingsmedlemmar som har erlagt medlemsavgift väljer under församlings- stämma ett kyrkoråd, som kan utse försam- lingsstyrelse för löpande ärenden. [ tre församlingar tillsätter metropoliten några eller alla ledamöter.

1 Totala antalet invandrare från Finland, Grek- land och Jugoslavien.

1969 1970 % ortodoxa i hemlandet Finland 180 984 208 955 2 Grekland 11 031 13 987 95 Jugoslavien 28 307 36 863 50 SOU 1972:38

Figur 3.12 Den organisatoriska uppbyggnaden av Ortodoxa kyrkan.

_ _ '— '— ** Val av organ eller parson

__— Beslutsväg

[Heliga synoden ] [ Synod ] LSynoTl ] !

Patriark Patriark Patriark Patriark Patriark Antiokia Moskva Konstantinopel Belgrad Bukarest Estnisk als/== ärke— _ Biskop Biskop Biskop synod &) exil ngis Sverige b) Sverige c) England _ ________ _ _ _ _ | |— . .. Assyrisk | Estniska Finsk Rysk Grekiska ochl [ Serbisk Rumansk försam- | försam- försam- försam- mångnationella | försam- försam- ling dl : lingar ling ling församlingar : ling d) ling d) L __________________ _l Församlingar inom === ingår i undersökningen Synod Patriark | | | , 11 L— — — —— Biskop

_.

lll

1 Kyrkoråd J—Byrkoherde |

Församling

Tabell 3.12-a Medlemsantal och församlingsstruktur ide ortodoxa församlingarna.

31.12.1969

Antal medlemmar ca 15 000 Församlingsstorlek: — 99 3 100—199 —

200—299 —

300—499 2 500— 6

Antal församlingar 11

b

C

d

v __

__

Fram till år 1961 fanns, förutom synoden, en estnisk biskop som även var överställd den finska församlingen.

Från maj 1972.

Från år 1970. Tidigare upprätthölls funk- tionen av den grekiske biskopen i London.

Församling konstituerad efter år 1969.

Av de elva ortodoxa församlingarna redo— visar endast den estniska församlingen i Göteborg fastighetsinnehav, ett enkelt ka- pell. Detta utnyttjas också av den grekiska församlingen där. Brandförsäkringsvärdet är upptaget till 50 000 kr. Utgiftema för denna fastighet och hyra av andra lokaler uppgick till 45 000 kr. Svenska kyrkan ställer i många fall gratis lokaler till förfogande.

De sammanlagda utgifterna för årets verksamhet uppgick till ca 300 000 kr, varav församlingsverksamheten tar i anspråk drygt 80 procent eller 241 000 kr.

[ bidrag från enskilda erhölls 59 000 kr i medlemsavgifter och 109 000 kr i form av offer, gåvor, kollekter etc. Staten gav genom KFUM/KFUK:s riksförbund 69 000 kr som lönebidrag till två präster. Lutherhjälpen gav, genom biskopsmötets kontaktgrupp för vissa inflyttade kristna, lönebidrag till två präster med sammanlagt 72 000 kr. (Endast hälften av sistnämnda belopp ingår dock i de tabellariska redovisningarna.)

Tabell 3.12b Bruttoutgifter och bruttoinkomster för de ortodoxa församlingarna i tusen kr, 1 969. Poster Lokal— Distrikts— Riks- Totalt Pro- plan plan plan cent Utgiftsslag Fastighetsförvaltning 45 45 15,1 därav investeringar — — — Avsättning till fonder 8 8 2, Församlingsverksamhet 241 241 81,1 Yttre mission och u-hjälp 1 l 0, lntema bidrag 6 — —— Externa bidrag — — — Ovriga utgifter 2 2 0,7 Summa bruttoutgifter 303 — — 297 100 % Inkomstslag Fastighetsinkomster 6 6 2,0 därav försäljningar -— — _ lanspråktagande av fond- medel 6 6 2,0 Upptagna lån — -— — Medlemsavgifter (motsv.) 59 59 19,2 Offer, gåvor etc. från enskilda 109 109 35 ,4 Andra försäljningsinkomster räntor, utdelningar m. m. 11 11 3,6 lntema bidrag — — Externa bidraga 105” 105 34,2 därav kyrklig kommun — — — borgerlig kommun — — — landsting — — —— __ staten 69 69 (22,5) Ovriga inkomster 11 11 3 , Summa bruttoinkomster 309 — — 307 100 % Överskott/ Underskott 6 _ "" 10 a Därav från Lutherhjälpen 35 tkr. Tabell 3.12 c Förmögenhetsställning för de ortodoxa församlingarna i tusen kr, 1969. Pöster Lokal- Distrikts- Riks- Totalt plan plan plan Omsättningstillgångar Kassa, bank, postgiro etc. 67 67 Fastigheter Kyrkobyggnader Antal 1 ] etc. Brandf.värde 50 50 Andra fastigheter med lokaler Antal — _ för församlingsverksamhet Brandf.värde — — Andra fastigheter Antal _ _ Brandf.värde — — Fonder Egna fondera 25 25 Gåvofonderb — _ Skulder Kortfristiga skulder 2 2 Långfristiga skulder

!! Av församlingens inkomster avsatta medel. b Donationer, testamenten etc.

3.13. Mosaiska församlingar

Det finns ingen gemensam styrelse men församlingarna samarbetar genom Mosaiska församlingarnas i Sverige centralråd, som handlägger vissa för församlingarna gemen- samma frågor och kontakter med exempelvis myndigheter och utländska organisationer.

De större församlingarna (Stockholm, Göteborg och Malmö) har egen rabbin, som är ledare främst i religiösa avseenden. För- samlingen leds i övrigt av ett föreståndar- kollegium som har valts av församlingsfull- mäktige.

Församlingarnas viktigaste uppgift är att tillgodose medlemmarnas religiösa behov samt att svara för religionsundervisningen.

Församlingamas sociala verksamhet är helt inriktad på medlemmarna med exempel- vis sjukhjälp, sjukhem, pensionärshem m.m. Denna verksamhet ingår emellertid inte i den ekonomiska undersökningen. Av historiska skäl drivs ingen yttre mission.

Utbildningen av högre religiösa funktio- närer sker utomlands.

Inom församlingarna förekommer i vissa fall ortodoxa föreningar med egna synago- gor. I denna undersökning ingår tre försam- lingar. Dessa har alla mer än 500 medlem- mar. Det finns emellertid ytterligare en församling men med en mycket liten verk- samhet. Totalt beräknas ca 15 000 medlem- mar tillhöra de mosaiska församlingarna.

Av barn- och ungdomsverksamheten märks Hilleskolan i Stockholm, som är heldagsskola, eftermiddagsskolor i försam- lingarnas regi, sommarläger, studiegrupper för judisk sång och dans, studiecirklar om judisk lag och landet Israels historia. För vuxna finns studiegrupper i judisk kultur och litteratur, ledda av kantorerna.

Kontakter upprätthålls med vissa interna- tionella organ, bl.a. för utbildnings- verksamhet och flyktinghjälp.

Figur 3.13 Den organisatoriska uppbyggnaden av de mosaiska församlingarna.

-— - —- — — > Val av organ eller person

___—__ Beslutsväg

RIKSPLAN Centralråd ' — __ _ _ _ | _ | ! LOKALPLAN FörsamliNQS- Föreståndare- 3 forsam'mQaf fu'lmäktige ' kollegium | | Församling

Tabell 3.13-a Medlemsantal och församlingsstruktur i de mosaiska församlingarna.

31.12.1969. Antal medlemmar ca 15 000 Församlingsstorlek: — 99 — 100—199 — 200—299 — 300—499 — 500— 3

Antal församlingar

De mosaiska församlingarna innehade år 1969 16 fastigheter med ett sammanlagt brandförsäkringsvärde av ca 19 milj. kr. Fastigheterna bestod av 7 kyrkobyggnader, 3 fastigheter med lokaler för både församlings— verksamhet och annan verksamhet och 6 andra fastigheter. Av fastighetemas bruttout- gifter på drygt 1 milj. kr var mer än hälften investeringar. Därtill kom fondavsättningar på ca 190000 kr. Investeringarna täcktes helt av fondmedel, medan driftintäkterna var lägre än driftkostnadema. Ett driftunder- skott på fastigheterna på drygt 140 000 kr kan sägas vara församlingarnas ”hyra” för de lokaler som användes i församlingsverksam heten.

Av de sammanlagda utgifterna på 4,7 milj. kr svarade församlingsverksamheten för ca 70 procent eller 3,3 milj. kr. Denna verksamhet finansieras genom att medlem- marna erlägger 2,6—4% av sin bruttolön, vilket förklarar varför medlemsavgiften var en mycket stor inkomstpost. Dessa avgifter inbringade ca 2,3 milj. kr eller 47 procent av inkomsterna. Andra försäljningsinkomster gav drygt 1 milj. kr i inkomster. I samhälls- stöd (borgerlig kommun, landsting och sta- ten) fick de mosaiska församlingarna ca 180 000 kr, vilket främst gick till ungdoms— och studieverksamhet.

Församlingarna hade ca 4,5 milj. kr i likvida tillgångar (kassa, bank etc.). Sätts dessa i relation till kortfristiga skulder fås ett likviditetstal på 5,2 eller i relation till de totala utgifterna och då fås ett likviditetstal på 0,98.

Tabell 3.13b Bruttoutgifter och bruttoinkomster för de mosaiska församlingarna i tu- sen kr, 1969. Poster Lokal- Distrikts- Riks- Totalt Pro- plan plan plan cent Utgiftsslag Fastighetsförvaltning 1 024 1 024 21,9 därav investeringar 538 538 — Avsättning till fonder 188 188 4,0 Församlingsverksamhet 3 277 3 277 70,3 Yttre mission och u-hjälp 21 21 0,4 Interna bidrag 233 — — Externa bidrag 57 57 1,2 Ovriga utgifter 102 102 2,2 Summa bruttoutgifter 4 902 '— — 4 669 100 % Inkomstslag Fastighetsinkomster 342 342 7,0 därav försäljningar — — — lanspråktagande av fond— l medel 607 607 12,4 Upptagna lån — — — Medlemsavgifter (motsv.) 2 305 2 305 47,1 Offer, gåvor etc. från enskilda 276 276 5,6 Andra försäljningsinkomster räntor, utdelningar m. m. 1 069 1 069 21,8 Interna bidrag -— — — Externa bidrag 229 229 4,7 därav kyrklig kommun — — -— borgerlig kommun 181 181 (3,7) landsting — -— — __ staten — — — Ovriga inkomster 71 71 1,4 Summa bruttoinkomster 4 899 _ _ 4 899 100 % Överskott/ Underskott —3 — — 230

Tabell 3.13c Förmögenhetsställning för de mosaiska församlingarna i tusen kr, 1969.

Poster Lokal- Distrikts- Riks- Totalt plan plan plan

Omsättningstillgångar

Kassa, bank, postgiro etc. 4 557 4 557

Fastigheter

Kyrkobyggnader Antal 7 7 etc. Brandf.värde 10 141 10 141 Andra fastigheter med lokaler för försam- Antal 3 3 lingsverksamhet Brandf.värde 2 95 0 2 95 0 Andra fastigheter Antal 6 6 Brandf.värde 6 162 6 162

Fonder Egna fondera 1 924 1 924 Gåvofonderb 5 010 5 010

Skulder Kortfristiga skulder 878 878 Långfristiga skulder 6 193 6 193

” Av församlingens inkomster avsatta medel. b Donationer, testamenten.

4. Beskrivning av några andra trossamfunds

organisation m.m.

4.1. Pingströrelsen

De ca 560 församlingarna med ca 90000 medlemmar är helt fristående. Någon egent- lig organisationsbildning på central nivå föreligger ej.

Visst samarbete förekommer framför allt i samband med den yttre missionen. Varje församling driver mission, de mindre i samverkan med varandra. De större försam- lingarna sänder ofta ut flera missionärer. De enskilda församlingarna kan få hjälp av Filadelfiaförsamlingen i Stockholm som har en expedition med missionssekreterare för den yttre missionen. Stiftelsen Pingst- missionens u-landshjälp samordnar de sociala insatserna på missionsfälten och är det enda formella samarbetsorganet inom pingströrel- sen. Pingströrelsens yttre mission bedrivsi över 30 länder och är den mest omfattande från svensk sida.

Som ett socialt hjälporgan verkar Stiftel— sen Filadelfias centrala hjälpkassa för predi- kanter. Dess främsta uppgift är att ge hjälp till de predikanter som på grund av sjukdom har ekonomiska bekymmer.

Sammanhållning av rörelsen upprätthålles även genom stora årliga uppbyggel- sekonferenser, genom gemensam press (dags- tidningen Dagen) samt genom att predikan- ter och s. k. äldste samlas för överläggningar på riks- och regionalplanen.

Församlingens arbete leds av en pastor

som är församlingsföreståndare och kallas av församlingen. Församlingsstyrelsen utgörs i övrigt av församlingens äldste och eventuella diakoner. Dessa utses av församlingen till sitt ämbete och arbetar inom församlingen med predikan och själavård.

Egentlig predikantutbildning förekommer ej, utan inskolning sker genom praktiskt arbete tillsammans med äldste.

Barn- och ungdomsverksamheten bedrivs direkt av församlingen genom söndagsskolor, barnmöten och ungdomsklasser.

Inre mission är viktig inom pingströrel- sen. Evangelister utbildas på korta bibelkur- ser och sänds ut i landet.

Stockholms Filadelfiaförsamling, som är den största inom Pingströrelsen med 6 000 medlemmar, äger förlaget Filadelfia med omfattande bokutgivning och veckotid- ningen Evangelii Härold. Folkhögskolan i Kaggeholm drivs numer som stiftelse.

Antalet undersökningsenheter som ej inkom med efterfrågade uppgifter om ekonomin var mycket stort (70 procent av urvalet). Det finns emellertid anledning att antaga att Pingströrelsens ekonomiska struktur i stort överensstämmer med strukturen hos övriga s. k. baptistiska trossamfund. Pingströrelsens sammanlagda utgiftsvolym för år 1969 skulle i så fall ha varit omkring 90 milj. kr.

Figur 4.1 Den organisatoriska uppbyggnaden av Pingströrelsen.

— —- — — _» Val av organ eller person

___—> Beslutsväg

_ _ RIKSPLAN Tidningen Stiftelsen Konfe- Pastors- Dagen Pingstmission renser konfe- + U-landshjälp renser IBRA Radio LOKALPLAN 560 församlingar Församlings— Församlings- styrelse föreståndare [ ! Församling

Tabell 4.1 0 Medlemsantal och församlingsstruktur i Pingströrelsen.

31.12.1969

Antal medlemmar ca 90 000 Församlingsstorlek: — 99 341 100—199 121 200—299 37 300—499 32 500— 29

Antal församlingar 560

4.2 Örebromissio nen

Samfundet leds av en styrelse som väljs på årsmötet. Årsmötet är sammansatt av de enskilda medlemmarna och representanter för de samarbetande församlingarna.

Styrelsen utser inom sig ett arbetsutskott samt beredningskommittéer för yttre resp. inre mission. Styrelsen avgör om ärenden som föreslagits av enskild medlem eller församling skall upptagas till årsmötets be— handling, ger förslag vid tillsättandet av högre poster och tillsätter övriga tjänstemän.

Missionsföreständaren leder arbetet enligt styrelsens och årskonferensens beslut och anvisningar.

Regionalt är verksamheten i Sverige in— delad i 9 provinsmissioner med totalt 235 församlingar, varav 182 församlingar har mindre än 100 medlemmar. På distrikts- planet finns samarbetsorgan med i vissa fall anställd personal för t. ex. ungdomsarbetet.

Församlingarna leds av församlingsföre- ståndare och styrelse. Församlingarna är i princip fristående men samarbetar med var— andra för den yttre missionen som är Örebromissionens viktigaste verksamhetsom- råde. Missionsarbete bedrivs på fem arbets- fält i Asien, två i Afrika och i Brasilien.

Missionärer och pastorer utbildas på Öre- bro Missionsskola. Samfundet driver även folkhögskola, bokförlag och tidningsutgiv- ning.

Predikant- och församlingsrådet med bl. a. rnissionsföreståndaren och sekreteraren för inre missionen är rådgivande instans vid tillsättningar av pastorer.

Ungdomsverksamheten handhas på riks- planet av ungdomsrådet som väljs av årskon- ferensen. Verksamheten består av söndags— skolor, juniorverksamhet och lägerveckor, ledarutbildning och studiekurser.

Några till Svenska Baptistförbundet an- slutna församlingar samarbetar med Örebro- missionen.

Uppgifter om samfundets ekonomi har ej gått att räkna fram. Antalet undersöknings- enheter som ej inkom med efterfrågade

uppgifter var nämligen för stort (60 procent av urvalet) för att tillförlitliga beräkningar skulle kunna göras. Förutsatt att örebro- missionen har samma ekonomiska struktur som övriga s.k. baptistiska trossamfund torde bruttoutgifterna för år 1969 varit omkring 20 milj. kr.

Figur 4.2 Den organisatoriska uppbyggnaden av Örebromissionen.

— — — —— —> Val av organ eller person

___—> Beslutsväg

RIKSPLAN Årsmote ___—_T._. ___1 Missions- Missions- | styrelse föreståndare | | - _L _ _ _ _ _ _ _ __ | DISTRIKTSPLAN | 9 provinser | Provins— Provins- .. -- __ | more styrelse ! l ' | _ _| _| _ - _ - | LOKALPLAN | | 235 församlingar | | l I | . | Församlings- Församlings- I | styrelse föreståndare ' l l | | | 1 Församling

Tabell 4.2 0 Medlemsantal och församlingsstruktur i Örebromissionen.

31.12.1969

Antal medlemmar & 19 500 Församlingsstorlek: — 99 182 100—199 32 200—299 11 300—499 5 500— 5

Antal församlingar 235

4.3 Maranata

Rörelsen är en nordisk företeelse som vuxit fram ur pingströrelsen i Norge i syfte att återuppliva den ursprungliga pingstväckelsen.

I Sverige anslöt sig Örebro fria församling är 1959 och utsåg en pastor och församlings- föreståndare. Tre år senare beslutades på en konferens att läran skulle spridas, och bokförlag med tidningsutgivning (Midnatts- ropet) i Stockholm organiserades. Försam- lingen i Stockholm torde nu vara störst i landet med över 500 medlemmar.

Åtskilliga fraktioner har brutit sig ur den ursprungliga maranatarörelsen, och delvis torde en återgång till pingstförsamlingarna ha ägt rum. Det uppgivna medlemsantalet 10000 får betraktas som osäkert. Någon medlemsstatistik förs ej då det betraktas som obibliskt.

I likhet med pingströrelsen finns ingen riksorganisation, utan de sammanhållande krafterna mellan de fria församlingarna be- står av konferenser och gemensam press. Församlingsverksamheten är huvudsakligen bönemöten och bibelstudium under ledning av någon äldste eller evangelist. Större väckelsemöten hålls ibland gemensamt av några församlingar.

Någon särskild barn- och ungdomsverk- samhet bedrivs vanligen ej.

4.4. Missionssällskapet Bibeltrogna Vänner

Missionssällskapet Bibeltrogna Vänner bilda- des år 1911 efter en schism inom Evangelis— ka Fosterlands-Stiftelsen. Sällskapet betraktar sig som en rörelse inom Svenska kyrkan.

Högsta beslutande instans är årsmötet söm är sammansatt av ombud från anslutna föreningar samt av predikanter, provinsom- bud och styrelseledamöter. Årsmötet utser styrelsen (vars ordförande fungerar som missionsföreståndare), missionssekreterare och provinsombud.

Provinsombuden har arbetsuppgifter lik- artade med distriktsföreståndarnas i andra lutherska samfund. Någon egentlig distrikts-

organisation finns ej.

Bibeltrogna Vänner har ingen egen predi- kantskola, men fortbildning sker genom kurser och möten. De 20 heltidsanställda och 50 deltidsarbetande predikanterna är verksamma som resepredikanter och avlönas centralt. Nordöstra Skånes och Hässleholms missionsföreningar, som omfattar ett stort antal lokala föreningar, har dock egna anställda predikanter.

Ungdomsarbetet ombesörjs huvudsakligen av Kristliga Ungdomsförbundet i Sydsverige. Med stöd av Bibeltrogna Vänners riksorga- nisation samt Nordöstra Skånes och Hässle- holms missionsföreningar driver ungdomsför- bundet ungdomsgården Strandhem med lä- ger— och utbildningsverksamhet. Där utbildas bl. a. söndagsskollärare — söndagsskol- verksamheten är omfattande inom samfun- det.

Internatskolan Restenäs ägs till en tredje- del av Bibeltrogna Vänner.

Antalet stödjande föreningar har uppskat— tats till ca 550 med troligen 10 000 medlem- mar totalt. De flesta föreningarna är ej formellt anslutna men ger bidrag främst till den yttre missionen. Dessa bidrag uppgick år 1969 till drygt 1,2 milj. kr.

4.5. Finskspråkigt lutherskt församlingsar- bete i Sverige

Riksförbundet för finskspråkigt församlings- arbete i Sverige arbetar bland evangelisk- lutherska finländare i Sverige för att organi- sera, stödja och utveckla kyrklig verksamhet bland dessa. Antalet finska invandrare upp- gick år 1969 till ca 180 000. Förbundet har till uppgift att fungera som serviceorgan för finska kretsförsamlingar och som förbindel— seorgan mellan dessa och Svenska kyrkan samt Finska kyrkans diasporakommitté.

Som förbindelseorgan mellan Svenska och Finska kyrkan, för att därigenom främja gemenskapen mellan de båda kyrkorna, fungerar Samarbetsrådet för Svenska och Finska kyrkan.

Riksförbundet för finskspråkigt försam—

lingsarbete i Sverige bildades 1967 för att bl.a. stödja de finskspråkiga kretsförsam- lingar som efter hand bildats i Svenska kyrkans församlingar. De kretsförsamlingar som är representerade i Riksförbundet och som redovisat verksamhet under år 1969 var 29 st., vilket innefattar finskspråkiga försam— lingsmedlemmar inom omkring 100 svenska församlingar. (1971 fanns det 52 kretsför- samlingar.)

Inom Riksförbundet är årsmötet med representanter för alla kretsförsamlingarna högsta beslutande instans. På årsmötet väljs styrelsen som anställer ett antal tjänstemän vilkas lön till stor del bekostas av Finska kyrkan. Riksförbundet ordnar kurser och konferenser bl. a. för utbildning av lekmän, ungdomsledare och kuratorer. Finansiering sker genom anslag från Finska kyrkan och genom hälften av en inom Svenska kyrkan insamlad rikskollekt.

Genom förmedling av Finska kyrkans diasporakommitté var fjorton finska präster anställda i Svenska kyrkan för arbete bland finska evangelisk-lutherska trosbekännare. Till dessa utbetalades utlandstillägg med ca 120 000 kr från Finska kyrkan, medan lönerna naturligtvis betalades av Svenska kyrkan.

Kretsförsamlingarnas huvudsakliga verk- samhet är finskspråkiga gudstjänster, möten, studieverksamhet, socialt arbete och ung- domsverksamhet. Samarbete sker på lokal- planet med Svenska kyrkans församlingar då verksamheten till viss del bedrivs inom och finansieras av dessa. På grund av detta förhållande har det varit svårt att få rättvi- sande uppgifter om ekonomin och därför redovisas inte dennai några enskilda tabeller.

De ekonomiska uppgifter som här redovi- sas gäller för 17 av de 29 församlingarna. Av de 12 återstående startade 3 församlingar sin verksamhet på hösten 1969 och hade därför inga uppgifter att lämna, och 9 inkom ej med svar. Någon uppräkning har ej kunnat göras p. g. a. ofullständiga uppgifter. Församlingarna hade inga egna fastighe— ter, utan använde sig i regel av Svenska

kyrkans lokaler. Utgifter för fastigheter uppgick till 13000 kr, vilket till största delen utgjordes av hyra av lokaler på riksplanet.

De totala utgifterna var relativt låga, ca 195 000 kr för församlingarna och 210 000 kr för Riksförbundet, vilket bl. a. beror på att verksamheten till stor del bedrevs inom Svenska kyrkan. Av utgifterna gick totalt 95 % eller 380 000 kr till församlingsverk- samhet.

En stor inkomstpost för Riksförbundet var offer, gåvor etc. på 80000 kr, varav 75 000 kr utgör den hälft av en rikskollekt inom Svenska kyrkan som det finskspråkiga församlingsarbetet erhöll. Motsvarande in- komstpost, dvs. offer, gåvor etc., för försam- lingarna var 8 000 kr. Finska kyrkans diaspo— rakommitté gav ett bidrag på 307 000 kr, varav ca 130 000 kr gick till församlingarna och resterande del till Riksförbundet. Från Svenska kyrkans församlingar erhöll de fins- ka församlingskretsarna nästan 50000 kr. Merparten av detta belopp gick till åtta församlingar för vilka Svenska kyrkan till 75—100 procent finansierade verksamheten. Från borgerlig kommun erhöll församlingar- na totalt 7 000 kr.

Församlingarna hade ca 10000 kr och Riksförbundet 46 000 kr i kassa, bank etc. Några skulder fanns inte förutom en kortfris- tig skuld på 2 000 kr som Riksförbundet hade.

4.6. Estniska evangelisk-lutherska försam- lingen i Stockholm

Församlingen som grundades år 1941 har ca 2 000 medlemmar och är relativt väl konsoli- derad. Staten och kyrkofonden svarar för lön för två arkivarbetare respektive en präst. Verksamhetsområdet är tämligen koncentre- rat till Stockholms-regionen. Inkomsterna av medlemsavgifter — ca 50 000 kr — går till resekostnader, trycksaker, lokalhyra m.m.

4.7 Lettiska evangelisk-lutherska kyrkan i Sverige

Kyrkan, med 4 500 medlemmar varav 1 600 aktiva, har ett centralt kyrkoråd med repre- sentanter från de lokala församlingarnas kyrkoråd, lokala församlingar och grupper över hela Mellansverige. Av de fyra prästerna har två folkpension och de båda andra deltidsarbete. Ur kyrkofonden utgår 2 000 kr som stöd för verksamheten.

4.8. Ungerska protestantiska församlingen

Församlingen grundades år 1957 för luthe- raner och reformerta. 3 000 medlemmar finns inskrivna i fyra församlingar och i ett antal grupper spridda över Mellansverige och Sydsverige. Ett centralt kyrkoråd med repre- sentanter från de lokala kyrkoråden sam- manträder sex gånger per år. Lönekostnaden för den i församlingen anställde prästen delas mellan kyrkofonden, Biskopsmötets kon— taktgrupp för vissa inflyttade kristna samt församlingen.

4.9 Jehovas vittnen

Verksamheten leds från USA av en president samt en "styrande krets” på f.n. ll perso- ner som är utsedda av presidenten, vars beslut inte kan ifrågasättas. Dessa personer har till sitt förfogande den ideella samman- slutningen Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania.

Sällskapets styrelse har sitt säte i Brook- lyn, N.Y., USA och består av 7 män ur den styrande kretsen. Dessa väljs till styrelse- uppdragen vid årsmötet, då de som är i tur att avgå efter en treårsperiod står under omval. Detta gäller även sällskapets presi- dent.

Det finns totalt 93 avdelningsexpeditio- ner runt om i världen som utövar tillsyn över församlingarna. Vid ett flertal av dessa expeditioner finns tryckerier, bl. a. i Sverige som även förser Norge med litteratur. Denna

expedition finns i Jakobsberg i Stockholms län och förestås av samma person sedan 1925. Denne är också ledare för rörelsen i Sverige.

I Sverige verkar f. n. omkring 230 försam- lingar med drygt 12 500 verksamma med— lemmar, därav ca 500 s.k. heltidsförkunna- re. Medlemmarna förutsätts ägna en stor del av sin tid till ”dörrknackning” och agitation för att sprida kunskap om läran och värva nya anhängare.

I församlingarna utses äldste som ansvarar för såväl verksamheten som för församlings- medlemmarnas kristliga vandel. De äldste är oavlönade och roterar i sina respektive befattningar med ombyte en gång om året.

Lokalförsamlingarna är själva ansvariga för sin ekonomi. Sällskapets verksamhet utförs med hjälp av frivilliga gåvor. Tryckeri- verksamheten bedrivs av frivillig arbetskraft som åtnjuter fritt vivre och ett mindre penningbidrag, varigenom det är möjligt att sprida litteraturen till mycket låga priser.

Församlingamas lokalbehov ordnas för de flestas del genom förhyrning men i allt större utsträckning genom köp och inredning av egen fastighet eller del av sådan.

4.10 Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga (Mormonkyrkan)

Samfundet grundades i USA år 1830.

Förutom Bibeln är den främsta urkunden Mormons bok. Enligt samfundets uppgifter är denna bok nedtecknad och översatt av rörelsens grundare efter fynd av guldplåtar med skrift från 300-talet av den siste profeten i Amerika, Mormon, och hans son Moroni. Sedan större delen av guldplåtarna översatts återtogs de i förvar av ängeln Moroni.

Efter mångåriga förföljelser av mormoner- na mördades ledaren, och anhängarna drog västerut till Utah, där de grundade Salt Lake City och byggde ett tempel, varifrån mor- monkyrkan nu regeras. Två tredjedelar av befolkningen i Utah är nu mormoner.

De totalt 2,8 milj. medlemmarna styrs av

kyrkans president med hjälp av De tolv apostlarnas råd och De sjuttios första råd, där De tolv apostlarnas råd har att utse ny president vid eventuellt frånfälle.

1 Sverige tillkom den första församlingen år 1853 — numer finns ca 30 församlingar med totalt knappt 5 000 medlemmar. Svenska mormoner har tidigare i stor ut- sträckning emigrerat till USA.

Församlingarna, som leds av en av försam- lingen vald president med två rådgivare, är indelade i fem distrikt under ledning av en distriktspresident med' två rådgivare, alla valda på distriktsmöte. Svenskt centrum finns i Botkyrka med gästhem för missionä- rer, kyrka, skola och bostad för missionspre- sidenten. Missionspresidenten och hans två rådgivare väljs på kyrkomöte.

Distrikten i de åttio missionsområdena, varav Sverige utgör ett, är blivande biskops- dömen, varav det i dag existerande antalet uppgår till 450 i hela världen.

Mormonkyrkan har en omfattande orga- nisation för värvning av medlemmar. 15 000 unga missionärer använder två oavlönade år för att efter utbildning värva nya anhängare och styrka de nuvarande. I Sverige torde f. n. 15 0 unga amerikanska mormoner vara verk- samma. Församlingsverksamheten torde be- kostas huvudsakligen genom att medlemmar- na ger en tiondel av sin inkomst.

4.1 l Kristen Vetenskap

Samfundet är en del av det internationella samfundet Christian Science. Moderkyrkan, The First Church of Christ, Scientist, grun- dades l866i Boston, USA.

Samfundets viktigaste verksamhetsom- råden omfattar helande verksamhet på Bi- belns grund samt föredrag och litteratur- spridning till allmänheten. Samfundets med- lemmar underhåller ett antal sjukhem i England, Kanada och USA där behandling ges utan tillgripande av medicinering. En- skilda medlemmar kan i vissa fall få statligt stöd när de vistas på dessa hem.

Moderkyrkan ger ut en daglig tidning och

ett stort antal tidskrifter genom förlagshuset The Christian Science Publishing Society in Boston, USA.

Utbildning av Kristen Vetenskaps prakti— serande sker genom omfattande kurser och bibelstudium som syftar till att ge färdighet att hjälpa människor med fysiska och psykis- ka problem.

I Sverige finns fem av de totalt 3300 grenkyrkoma och ca 3 000 av de 4—7 milj. medlemmarna i världen. Det här angivna medlemsantalet är en uppskattning. Ienlig- het med stadgarna lämnar samfundet inga uppgifter om antalet medlemmar.

Den första svenska grenkyrkan erkändes 1909 av moderkyrkan och fick 1913 svenskt statligt erkännande som kristet trossamfund med rätt till offentlig religionsutövning.

Grenkyrkorna, dvs. församlingarna, leds av en av församlingen vald församlingsstyrelse. Förutom medlemsavgift till grenkyrkan för- utsätts medlemmarna betala en mindre avgift direkt till moderkyrkan.

Publikationskommittén är en enmans- kommitté som företräder samtliga grenkyr- kor i ett land. Dess uppgift är att vara kontaktorgan mellan samfundets organisa- tion och samhällets olika institutioner, myn- digheter m. fl.

Samfundet har inga egentliga präster: alla medlemmar och funktionärer räknas som lekmän.

5. Undersökningsblanketter

ANDRA TROSSAMFUND KOSTAR

Lokalplanet

EKONOMISK RAPPORT Räkenskapsåret 1 969

Blanketten lkell vara 1960 Are beredning om nat och kyrka tillhanda under nedanstående edreu

unna! den 11 okfober 1971

Fönemllngens (motsvarande) nemn Nunn pl nlreflende föreningar. stiftelser och liknande 04 Trossamfund 05 Antalet medlemmer 31.12.1009 06 Kommun/er 07 Llneboklfev Ifylle e| 08

1968 års beredning om stat och kyrka publicerade våren 1971 undersökningen "Kyrkan kostar" (SOU 1971:29). Den- ne undersökning utgör en ekonomisk studie av svenska kyrke'ns församlingar 1969.

Vid genomgången av detta material har beredningen fun- nit det angeläget att även sludera andra trossamfunds ekonomi. Dessa har siällt sig positiva till en sedan under- sökning.

Syftet är att erhålla en översiktlig bild av utgifter och in- komster och därigenom få en grund för siållningstegenden till frågan om eventuella ekonomiska bidrag till trossam- funden av allmänna medel.

Den del av undersökningen som berör lokalplenet år upp- lagd som en representativ studie av ett begränsat antal för-

samlingar (motsvarande). Er församling tillhör dem som slumpmässigt utvalts.

För beredningens arbete är det givetvis av yttersta vikt, att den planerade undersökningen blir så tillförlitlig som möjligt. En förutsättning härför år att det ej blir något bortfall inom det representativa urvalet. Beredningen väd— har därför om ett positivt samarbete och ber om överse- ende med det merarbete. som undersökningen Innebär.

Anvisningar fill blanketten Ekonomisk rapport bifogas.

Varje trossamfund har utsett en s k kontaktperson. Denne har att hjälpa uppgiftslämnarna att fylla i blanketten. Upp- gift om kontekfpersonens namn och telefonnummer lämnas av resp samfund. Fil kand Lars Nylander på beredningens sekretariat står också gärna till tjänst (oa-11 88 52).

Undenkrlfiauppgiffer

I detta lrende efterfråga (titel och namn) TEXTA Ondmkrlff

Riktnummer och telefonnummer hundma-

Vindl Blankmmclvaro Poendnu Ref Telefon lo: ||. Lill Nylander &" |! 52 nu Ane eeneomno ou sm ocn mm men nocxnoul , 82 SOU 1 9 7 2 : 3 8

BRUTTOUTGlf-TER enligt bokslut för 1989 Alla belopp anges i hela kronor

Utgiftaeleg Rad ' ' ' ” " . . Summa nr ningafbrum- och liknande pa lokalplanet lingen (kol. enligt nemnförtecknlng på | 1) 01 02 03 04 05 06 07 08 09 Lokaler enbart för församlingsverksamhet (kyrkobyggnad, ungdomslokaler etc) 01 Annan fastighet (bostäder. butikslokaler etc) exkl hyror för lokaler för församlings- verksamhet 02 Församlingsverksamhet 03 Anslag tlll närstående fören. stiftelser o llkn 04 församlingen fran närstående fören 05 annan församling 06 egen dlstriktsorganisatlon 07 egen riksorganisation 03 yttre mission och u-hlalp 09 Avsättning tlll fonder 10 övriga utgifter 11 Summa bruttoutglftor 12 Specifikation av Investeringar och amorteringar som ingår ! utgifter för faatlgheter (rad 01 och rad 02) Utgifteslag Rad Summa utgltter Beraknede utglf- ll' under erat tar för Investe- rlngaprohkten 11 12 13 14 investeringar Kyrkobyggnad etc 34 Annan fastighet 35 Annan fastighet med lokaler för församlingsverksamhet 86 Amorteringar 37 Specifikation av löner aom Ingår [ utgifter för fönamllngeverknmhet (rad 03) Utgiftuleg Rad Antal Lönautglfter Lönebidrag Summa löner för nr för fönamf, frln annet församlingsverk- föran 0 mm hlll samhet 21 22 23 24 25 26 l undersökningsförsamllngen heltidsanställda pastorer (motsv) 38 Deltidsanstålida pastorer (motav) som även arbetar i en annan församling och/eller har annat arbete 39 Löneutgifter för övrig personal 40 Summa 41

BRUTTOINKOMSTER enligt bokslut för 1909 Alla belopp anges i hela kronor

lnkomatslag Rad ! _ . ' ' Summa nr nlngaförum— och liknande pa lokalplanet lingen (kol. enllgt namnförtecknlng |)! | 1) 01 02 03 04 05 06 07 08 09 Offer. gåvor. kollekter etc 13 Medlemsavgifter (motsv) 14 Hyror 15 Featlghetsförsållnlnger 16 Räntor. utdelningar. inkomster från för- säljningar (e) fastlghetsförs). från basarer etc 17 lanspråktagande av fondmedel 13 Upptagna län 19 Anslag fran närstående fören. stiftelser o likn 20 undersöknlngsförsamllngen 21 annan församling 22 egen distriktsorganisation 23 egen riksorganisation 24 kyrklig kommun (svenska kyrkan) 25 borgerlig kommun 26 landsting 27 staten 28 29 Övriga inkomster 30 Summa bruttoinkomster 31 Summa bruttoutgifter (från rad 12) 32 överskott alt underskott (rad 31 minus rad 32) 33 84 SOU 1972:38

BALANSRÄKNING enligt bokslut för 1009 Alla belopp anges i hela kronor

TlilgAngar och skulder Rad Undenökv Nlrauende föreningar. attitelaer Summa nr ningaför'aam- och liknande pe lokalplanet lingon (kol. eniigt namntörteckning pa . 1) 01 02 03 04 05 06 07 09 nilgångar Omsättningstillgangar Kassa 42 Bank 43 Postgiro 44 Obligationer 45 Diverse fordringar 46 Summa omslittnlngatlllganger 47 Anläggningstillgangar Antal Fastigheter Brandt värde Kyrkobyggnad etc 48 Annan fastighet 49 Annan fastighet med lokaler för före vur' L ' 50 inventarier 51 Andra anläggningstill- gånger 52 Aktier och andelar 53 Summa anläggningatlllglngar 54 Summa tillgångar (rad 47 plus rad 54) 55 Skulder Kortfristiga skulder Tillfälliga len 56 Övriga kortfristiga skulder 57 Summa kortfristiga skulder se Summa långfristiga skulder 59 Summa skulder (rad 58 plus rad 59) 60 Summa tillgångar (rad 55) 61 Summa skulder (rad 60) 62 Summa eget kapltel' (rad 61 minus rad 62) 63 ' Därav som egna fonder (av församlingens Inkomster avsatta medel. tex investerings- fonder, reservfonder) 64 och av här redovisade gåvofonder (dona- tionsionder, testamentsfonder m ti) 65

Publikationer utgivna av 1968 års beredning om stat och kyrka Om stat och kyrka (SOU 1970:2). En remissammanställning Kyrkan kostar (SOU 197129). En ekonomisk studie av

Svenska kyrkans försam- lingar år 1969

Samhälle och trossamfund (SOU 1972: 36). Slutbetänkande

Samhälle och trossamfund (SOU 1972:37). Bilaga 1—19

1 2

3 4 5

Owens:

12 13

14

15; 16 17 18 19

Sammanfattande analys av Svenska kyrkans ekonomi är 1969 Kyrkan kostar. En ekonomisk studie av Svenska kyrkans riks- och regionalplan år 1969 Samhällets nuvarande ekonomiska stöd till Svenska kyrkan m.m. Kyrkokommunal investeringsplanering 1971—1975 Utgifter för den kyrkokommunala begravningsverksamheten år 1968 En jämförelse mellan 1968 års undersökning avseende utgifterna för begravningsverksamheten och betänkandet (SOU 1971:Z9) Kyrkan kostar Om kyrklig egendom System för registrering och uppbörd Förteckning över gällande kyrkliga författningar m. m. Nuvarande beskattningsregler för Svenska kyrkan och andra tros- samfund m. fl. Vissa kyrkliga personalfrågor Om statligt stöd till ungdoms- och studiearbete m.m1 Betänkandet (SOU 197-1:92) Finansiering av allmänna samlings- lokaler Statens nuvarande ansvar för kulturhistoriskt värdefulla kyrko- byggnader m.m. Vissa uppgifter om statligt stöd till kyrkomusikalisk verksamhet Om tjänstebrevsrätten Betänkandet (SOU 1970: 70) Folkbokföringsorganisationen m. m. Vissa handlingar kring 1968 års kyrkomötes s.k. reformprogram Direktiv till 1968 års beredning om stat och kyrka

Samhälle och trossamfund (SOU 1972:38) Bilaga 20

20. Andra trossamfunds ekonomi

Samhälle och trossamfund (DsU 1972:5—-8) Bilaga 21

21

Intensivstudier av tretton församlingar

Statens offentliga utredningar 1972

Kronologisk förteckning

---_-__ mwwa—o P ?NPPPPP"

...... ronny

Åmbetsansvaret ll. Ju. Svensk möbelindustri. |. Personal för tyg- och intendenturförvaltnlng. Fö. Säkerhets- och försvarspolitiken. Fö. CKR (Centrala körkortsregistret) K. Reklam I. Beskattning av reklamen. U. Reklam ll. Beskrivning och analys. U. Reklam lll. Ställningstaganden och förslag. U. (Utkommer senare.) Reklam lV. Reklamens bestämningefaktorer. U. (Utkommer senare.) Godsbefordran till sjöss. Ju. . Förenklad löntagarbeskattning. Fi.

. Skadestånd IV. Ju. . Kommersiell service i glesbygder. ln. . Revision av vattenlagen. Del 2. Ju. . Ny regeringsform . Ny riksdagsordning. Ju. . Ny regeringsform - Ny riksdagsordning. (Följdförfatt- ningar) Ju. . Nomineringsförferande vid riksdagsval - Riksdegenl pressen. Ju. .Norge och den norska exilregeringen under andra

världskriget. Ju. . Uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxen-

20.

utbildningen. U. Läs- och bokvanor i fem svenska samhällen. Littera- turutredningens läsvanestudier. U.

. Svävarfartslag. K. . Domstolsväsendet IV. Skiljedomstol. Ju. . Högre utbildning — regional rekrytering och samhälle-

ekonomiska kalkyler. U. . Vägfraktavtalet ll. Ju. . Naturgas i Sverige. I.

. Förskolan 1. S. . Förskolan 2. S. . Konsumentköplag. Ju. . Konsumentupplysning om försäkringar. H. . Bostadsanpassningsbidreg. ln. . Lag om hälso- och miljöfarliga varor. Jo. . Kommunalt samlingsstyre eller majoritetsstyre. C. . Förhandlingsrätt för pensionärer. In. . Familjestöd. S. . Skogsbrukets frö— och plentförsörjning. Jo. . Samhälle och trossamfund. Slutbetänkande. U. . Samhälle och trossamfund. Bilaga 1 —19. U. . Samhälle och trossamfund. Bilaga 20. Andra trossam- funds ekonomi. U.

Statens offentliga utredningar 1972

Systematisk förteckning

Juatitiedepartementet

Åmbetsansvaret ||. [1] Godsbefordran till sjöss. [10] Skadestånd IV. [12] Revision av vattenlagen. Del 2. [14] Grundlagberedningen. 1. Ny regeringsform . Ny riksdags- ordning. [15] 2. Ny regeringsform . Ny riksdagsordning (Följdförfattninger) [16] 3. Nomineringsförfarande vid riksdagsval . Riksdagen i pressen. [17] 4. Norge och den norska exilregeringen under andra världskriget. [18] Domstolsväsendet IV. Skiljedomstol. [22] Vägfraktevtalet II. [24] Konsumentköplag. [28]

Försvarsdepartementet

Personal för tyg- och intendenturförvaltning. [3] Säkerhets- och försvarspolitiken. [4]

Socialdepartementet

1968 års barnstugeutredning. 1. Förskolan 1. [26] 2. För- skolan 2. [27] Familjsstöd. [34]

Kommunikationsdepartementet CKR (Centrala körkortsregistret) [5] Svävarfartsiag. [21]

Finensdepartementet Förenklad löntagarbesksttning. [11]

Utbildningsdepartementet

Reklamutredningen. 1. Reklam I. Beskattning av reklamen. ge”] 2. Reklam ll. Beskrivning och analys. [7] 3. Reklam lli. tiillningstaganden och förslag. [8] (Utkommer senare).

4. Reklam IV. Reklamens bestämningsfaktorer. [9] (Ut- kommer senare.) Uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxen- utbildningen. [19] Läs- och bokvanor i fem svenske samhällen. Litte- returutredningens läsvanestudier. [20] Högre utbildning — regional rekrytering och samhälle- ekonomiska kalkyler. [23] 1968 års beredning om stat och kyrka. 1. Samhälle och trossamfund. Slutbetänkande. [36] 2. Samhälle och tros- samfund. Bilags 1 —19. [37] 3. Samhälle och trossamfund Bilaga 20. Andra trossamfunds ekonomi [38]

Jordbruksdepartementet

Lag om hälso- och miljöfarliga varor. [31] Skogsbrukets frö- och plsntförsörjning. [35]

Handelsdepe rtementet Konsumentupplysning om försäkringar. [29]

Inrikesdepartementet Kommersiell service i glesbygdsr. [13]

Bostadsanpassningsbidrag. [30] Förhandlingsrätt för pensionärer. [33]

Civildepartementet Kommunalt samlingsstyre eller majoritetsstyre? [32]

Industridepertementet

Svensk möbelindustri. [2] Naturgas i Sverige. [25]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningernas nummer i den kronologiska förteckningen.