Till Statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet

Genom beslut den 24 februari 1967 bemyndi- gade Kungl Maj:t chefen för dåvarande eck- lesiastikdepartementet. statsrådet Edenman, att tillkalla högst sju sakkunniga för att utreda frågan om användningen av radio och television i utbildningsväsendet samt för att leda försöksverksamhet inom detta område.

Med stöd av detta bemyndigande tillkal- lade departementschefen den 1 mars 1967 som sakkunniga direktören Rune Hermans- son. tillika ordförande. numera generaldirek- tören Lars Ag. numera biträdande program- direktören Sten Sture Allebeck. byrådirek- tören Stig Lundgren. numera generaldirek- tören Jonas Orring. numera departements- rådet Ragnar Sohlman samt generaldirektö- ren Ragnar Woxén.

De sakkunniga har antagit namnet kom- mittén för television och radio i utbild- ningen (TRU-kommittén).

TRU-kommitténs sammansättning har ändrats under utredningsarbetets gång. Den 12 januari 1968 erhöll ledamöterna Her- mansson och Woxén begärda entlediganden från sina ovan nämnda uppdrag. Genom be- myndigande av Kungl Maj:t den 12 januari 1968 utökades antalet sakkunniga till åtta och förordnades samma dag landshövdingen Ragnar Edenman att vara ledamot. tillika ordförande. samt rektorn vid tekniska hög- skolan i Stockholm. professor Göran Borg och universitetslektorn Lars-Gunnar Holm- ström att vara ledamöter. På egen begäran entledigades den 19 november 1968 ledamo- ten Allebeck med utgången av december må- nad 1968 och den 20 februari 1969 leda- moten Ag. Som nya ledamöter förordnades samma dag programdirektören Rolf Lund- gren och sekreteraren Henry Persson.

Enligt beslut den 5 april 1971 entledigades ledamoten Holmström på egen begäran med utgången av maj 1971. Den 22 april 1971 tillkallades byråchefen Nils-Eric Svensson

att vara ledamot av kommittén. Den 10 juni 1971 erhöll ledamoten Orring begärt ent- ledigande som ledamot av kommittén och som ny ledamot tillkallades samma dag un- dervisningsrådet Sixten Marklund.

Till sekreterare åt utredningen från den 1 april 1967 förordnades genom beslut den 23 mars 1967 studierektorn Jan Henrik Lundh. I samband med att Lundh erhöll uppdraget att vara chef för kommitténs produktions— enhet entledigades han från sitt uppdrag den 30 januari 1969 med utgången av januari 1969 och samtidigt kallades numera revi- sionsdirektören Carl-Filip Hammar att vara sekreterare från den 1 februari 1969. Ham- mar entledigades den 9 juli 1970 på egen begäran med utgången av september månad 1970, och samtidigt kallades lektorn Erland Bohlin att vara sekreterare från den ] okto- ber 1970. Bohlin hade genom beslut den 16 januari 1970 förordnats som biträdande sekreterare åt utredningen från den 1 mars 1970. Genom beslut den 18 november 1971 tillkallades numera forskarassistenten Carl Holmberg att från den I december 1971 vara biträdande sekreterare at kommittén.

För att biträda de sakkunniga vid arbe- tet har departementschefen genom beslut vid olika tillfällen förordnat ett antal experter. över vilka en förteckning ingår som bilaga I till utredningens första betänkande (SOU 1971:36). Därutöver har ytterligare två ex- perter tillkallats, nämligen studierektorn Allan Sundqvist. genom beslut den 18 juni 1971. och avdelningsdirektören Göran Söder- ström, vilken genom beslut den 4 november 1971 kallades att vara expert åt kommittén från den 1 oktober 1971.

Som chef för kommitténs produktionsen- het har tjänstgjort ledamoten Ag t o m den 31 januari 1969 samt studierektorn Lundh fr o m den 1 februari 1969.

Utredningens arbetsuppgifter har utvid-

• Sida 4
•  Original

gats utöver direktiven genom tre uppdrag från Kungl Maj:t.

Den 2 februari 1968 uppdrog Kungl Maj:t åt UKÄ att i samråd med TRU-kommittén utreda frågan om användande av tv i medi- cinsk utbildning. särskilt avseende fördelarna och kostnaderna vid användning av färg-tv.

1968 års barnstugeutredning hemställde i skrivelse till statsrådet och chefen för ut- bildningsdepartementet den 25 juni 1969 om medel för försöksverksamhet med förskole— program i radio och tv. Genom beslut den 10 juli 1969 uppdrog Kungl Maj:t åt TRU- kommittén att i samråd med utredningen bedriva sådan försöksverksamhet i huvud- saklig överensstämmelse med de i skrivelsen angivna riktlinjerna.

Med anledning av en rekommendation från Nordiska rådet den 10 februari 1970 till regeringarna i de nordiska länderna uppdrog Kungl Maj:t den 9 juli 1970 åt TRU-kommittén »att överväga åtgärder för ett nordiskt samarbete angående material till undervisningen i radio och television».

Genom sin produktionsenhet har kommit- tén bedrivit en omfattande verksamhet för att utveckla, producera och pröva läromedel bestående av tv- och radioprogram, tryckt material m m. Inom försöksverksamhetens ram har vid produktionsenheten också full- gjorts uppdrag för olika myndigheter och andra organ.

TRU-kommittén har genom årliga an- slagsframställningar och produktionsplaner samt genom en rad rapporter och promemo- rior kontinuerligt redovisat den verksam- het som planerats och genomförts vid pro- duktionsenheten samt därtill hörande frågor.

Den 4 maj 1971 överlämnade TRU-kom- mittén sitt första betänkande, Produktions- resurser för tv och radio i utbildningen (SOU 1971236). I detta föreslogs bla att

TRU-kommitténs produktionsenhet och den anslagsfmansierade delen av utbildnings- programenheten vid Sveriges Radio (SR/ UTB) skulle läggas samman till en fri- stående enhet. Kommittén anmälde också sin avsikt att i ett andra betänkande ge en utförligare redovisning av de pedagogiska och organisatoriska erfarenheterna från försöks- verksamheten. Betänkandet remissbehand— lades.

Den 30 december 1971 tillkallades sakkun- niga »med uppdrag att planera och leda den fortsatta verksamheten med radio och tele- vision i utbildningsväsendet samt fram- lägga slutliga förslag om hur denna verk- samhet skall organiseras». 1 direktiven till denna kommitté, som från den 1 juli 1972 övertagit ansvaret för verksamheten vid pro- duktionsenheten. anförs att »TRU-kommit- tén bör slutföra sitt arbete med att ge- nomföra utvärdering av hittillsvarande verk- samhet».

I enlighet härmed har TRU-kommittén i detta betänkande huvudsakligen begränsat sig till att ge en utförlig beskrivning av den försöksverksamhet som kommittén svarat för under åren 1967—1972 och redovisa de resultat och erfarenheter som den givit. Be- tänkandet är alltså en rapport om ett omfat- tande pedagogiskt utvecklingsarbete samti- digt som de erfarenheter som redovisas bör kunna ingå som underlag till de förslag som kommittén för den fortsatta verksamheten med radio och television inom utbildnings- väsendet sedermera skall avge.

TRU-kommittén överlämnar härmed sitt andra betänkande, TRU:s försöksverksamhet 1967—1972.

De sakkunniga betraktar därmed sitt upp- drag som fullgjort.

Stockholm den 10 april 1973.

Ragnar Edenman

Göran Borg Stig Lundgren Henry Persson

Rolf Lundgren Sixten Marklund Ragnar Sohlman

Nils-Eric Svensson

/Erland Bohlin

• Sida 5
•  Original

InnehåH

Kap tel 1 Inledning . 7 I. 1 TRU- kommitténs första betänkande 7 1.2 Direktiv till nya sakkunniga 8 1.3 TRU-kommitténs andra betänk- ande . . 9 I TRUzs produktionsenhet ]] Kapitel 2 TRU:s organisation och re- sur sar . l 1 2.1 Organisation och personal 11 2.2 Lokaler tekniska resurser m m . . 12 2.3 Finansiering och kostnader . 13 H TRUzs försöksverksamhet 15 Kapitel 3 Förskoleverksamheten 15 3.1 Bakgrund ........... 15 3.2 Genomförande ...... 15 3.3 Erfarenheter ...... 16 Kapitel 4 Gymnasieskolan och arbets— martnadsutbildningen ........ 17 4.1 Gymnasieskolan ..... 17 4. I. I Arbetslivsorientering 17 4.1 2 Fordonsteknik . . . . 18 4.1.3 Teknologi . . . 18 4.1.4 Svenska ...... 19 4.1.5 Samhällskunskap ..... 20 4.1. 6 Engelska ...... 21 4.1.7 Företagsekonomi . . 21 4 1. 8 Fysik ........... 22 4.1.9 Ryska ....... 23 4.1. 10 Yrkesvägledning 23 4.1. 11 Studie- och yrkesorientering (syo) .......... 23 4.2 Värdyrkesutbildningen ...... 24 4.2.1 Anatomi-fysiologi ..... 24 4.3 Arbetsmarknadsutbildningen 24 4.3.1 Fysik-kemi ........ 24 4.3.2 Matematik ........ 25 Kapitel 5 Högre utbildning 26 5.1 Samhällsvetenskap ....... 26 5.1.1 Översiktskursen i företags- ekonomi . 26 5.1.2 Undervisningsteknologi 27 5.1.3 Arbetsmarknadsteknik med personaladministration 28

6.3

5.3.7 5.3.8 5.3.9 5.1.4 lnternationalisering av utbild- ningen

Medicin ......

5.2.1 Dissektionshandledning 1 cen- trala nervsystemets anatomi . 5.2.2 Propedeutisk obstetrik 5.2.3 Försvars- och katastrofmedi- cin

Teknik och naturvetenskap

5.3.1 Planering av projekten inom den teknisk-naturvetenskap— liga sektorn

.2 Linjär algebra . . . .3 Algebra .......... .4 Numeriska metoder och pro- grammen'ng Ritteknik ...... Differential- och integralkalkyl Fysik l .......... Matematisk statistik

Mekanik

MKIII—Il kull—HL»)

5.3.5 5.3.6

5.3.10 Hållfasthetslära . . .

5.3.11 Reglerteknik 5.3.12 Optimeringslära 5.3.13 Allmän ekonomi 5.3. 14 Mekanisk teknologi 5.3.15 Tillämpad elektronik

Kapite16 Vuxenutbildning . . .

6.1 6.2 6.3 6.4 6.5 6.6

Gymnasieengelska Företagsekonomi

Kemi Brush-up Time Psykologi Människori samspel (Socialkunskap)

6.7 Matematik på nytt ....... 6.8 Svenska nu ........

6.9 Jordbrukets byggnader

6.10 Känn din jord .........

6.1 ] Arbetsmarknadskunskap 6.12 Ruotsin työmarkkinat (Arbetsmark- nadskunskap på finska) .....

6.13 Det handlar om dig ....... 6.14 Vi kallar dom u-länder 6.15 Kom igen ........... 6.16 Vet du vad — liten ordbok i tv 6.17 Tema — politisk ordbok

Turistpraktika för västerbottningar Nationalekonomi Små människor ........ Tellus — en naturgeografisk tv—serie om vår planet

29 29

29 30

31 31

31 32 32

33 33 33 33 34 34 35 35

36 36 36

• Sida 6
•  Original

6.22 Arbetare 7—1 45 6.23 Att leda en studiecirkel 45 6.24 Kvinnor och arbete 45 6.25 TRU:s föräldraserie 46 6.26 Dags att deklarera -72 46 Kapitel 7 Övrig försöksverksam/ret 47 7.1 Undersökning av videobandspelare för undervisningsändamål 47 7.2 Elektroniskt svarssystem för un- dervisning . 48 7. 3 Experiment med fäig- tv i anatomi— undervisningen 48 7.4 Försök med tv—kassetter 49 111 Sammanfattande diskussion och rekommendationer 51 Kapitel 8 Läromedelsutveckling för ut- hildningsu'isendet . . . 53 8.1 Nya angreppssätt på utbildnings- problem . 53 8.2 Direktiven och förutsättningarna 54 8.3 Samarbete för planering och pr o- duktion . . 55 8.4 Pedagogiska erfarenheter från de praktiska försöken 59 8.5 Utprövning . . . 63 8.6 Ekonomiska och 01 ganrsatorrska as- pekter 65 8. 7 Centralt och lokalt utvecklrngsar bete 73 Kapitel 9 Eterdistribution och andra distributionsformer i undervisningen 76 9.1 Motiv för eterdistribution av utbild- ningsprogram . . 76 9.2 Förskoleverksamheten . 76 9.2.1 Försöksverksamheten 76 9. 2. 2 Resultat . 78 9. 2. 3 Bedömningar och rekommen- dationer 79 9. 3 Det reguljära utbildnirigsväsendet 81 9.4 Vuxenutbildningen 82 9.4.1 Inriktning 82 9. 4. 2 Resultat . 84 »Enbart programmottagning», 86. Enskilda studier, 86. Stu- diecirklar, 87. Folkhögskolor och kommunal vuxenutbild- ning. 89. Sammanfattning, 89. 9.4.3 Rekommendationer 90

Målgrupper, kurstyper. ämnesval och metoder, 91. Resurser och organisation, 93.

Kapitel 10 Sammanfattande bedöm- ningar och rekommendationer

. 95 Detreguljärautbildningsväsen— det. 95. Förskolesektorn. 98. Vuxenutbildningen. 99. Orga- nisation. 100.

Bilagor

]

Summary in English

TRU: sförskolver'ksamhet 1969—1972. Rapport från TRU: s expertgrupp för for skolver ksamheten . 101

Försöksverksamhet med TRU-ma- terial vid Väster'höjdsskolan i Skövde. Rapport från samarbetsgruppen rörande försöksverksamheten med TRU-material vid Västerhöjdssko- lan i Skövde läsåret 1971/1972 .

TRU—material i arbetsmarknadsut- bildningen i Norrköping. Rapport från samarbetsgruppen rörande an- vändningen av TRU-material inom arbetsmarknadsutbildningen i Norr- köping våren 1972 . 129

TRU:s sektor för skolförsöken 1967—1972. Rapport från TRUAS. . 147

TRU-material i kursen Arbetsmark- nadsteknik med personaladministra- tion vid Stockholms universitet. Rap- port från samarbetsgruppen rörande användningen av TRU-material vid YRK-kursen i Arbetsmarknadstek- nik med personaladministration vid Stockholms universitet . 217

Rapport om projekten inom TRU:s samhällsvetenskapliga sektor . 243

TRU:s verksamhet inom medicinsk utbildning 1968—1972. Rapport från TRU:s medicinska expertgrupp . 261

Tv-undervisning vid tekniska fakulte- ten vid LiH 1969—1972. Rapport från samarbetsgruppen LiH-UKA-TRU .

TRU:s vuxenutbildning 1967—1972. Rapport från TRUVUX . . 337

277

Förteckning över utprövningsrap- porter. Komplettering till och fortsätt- ning på förteckningen i bilaga 2 i TRU—kommitténs första betänk- ande . 403

S 1

• Sida 7
•  Original

1. Inledning

1.1 TRU-kommitténs första betänkande

TRU-kommittén överlämnade den 4 maj 1971 sitt första betänkande. Produktions- 1'esurser för tv och radio i utbildningen (SOU l97|:36). Betänkandet inleds med en återblick på bakgrunden till och en redogö- relse för utredningsdirektiven samt en upp- följande beskrivning av aktuella utredningar och utvecklingstendenser inom utbildnings- väsendet. Redogörelsen för TRU:s försöks- verksamhet var tämligen kortfattad. då den i första hand var avsedd att tjäna som bak- grund till en diskussion om den framtida organisationen av produktionen. Kommittén hade nämligen funnit att de redan vunna erfarenheterna var tillräckliga för att under- stryka behovet av en organisationslösning och att allmänt praktiska. ekonomiska och organisatoriska synpunkter på rådande för- hållanden motiverade att de samhälleliga pro- duktionsresurserna samordnades och gavs en fast organisation. En utförligare redovisning av de pedagogiska och organisatoriska er- farenheterna från försöksverksamheten skulle ges i kommitténs andra betänkande i anslut- ning till en diskussion om hur man på bästa sätt skulle kunna införa och utnyttja läro- medelssystem inom utbildningsväsendet.

l förslagsdelen diskuterades först vilka behov av tv/videoband och radio/ljudband som fanns inom olika sektorer av utbild- ningsväsendet samt vilka förutsättningar som förelåg för att täcka dessa. Efter en presentation och diskussion av olika tänk- bara alternativ för organiserandet av stats- understödd produktion av tv/videoband och radio/ljudband för utbildningen utvecklade kommittén motiven för sitt ställningsta- gande. Huvudpunkterna i förslaget var

att TRU-kommitténs produktionsenhet sammanläggs med den anslagsfrnansierade delen av Sveriges Radios utbildningspro- gramenhet till ett statligt produktionsföre- tag utanför Sveriges Radio.

att företaget blir en stiftelse sorterande direkt under utbildningsdepartementet.

att produktionen för eterdistribuerad un- dervisning finansieras genom anslag till före- taget och bestäms av statsmakterna på för- slag från företaget. som samordnar myndig- heternas önskemål.

att produktion avsedd för banddistribution sker som uppdragsverksamhet på beställning från utbildningsmyndigheter och läromedels- företag m fl.

Mer preciserade förslag gavs bl a beträf- fande företagsform. styrelse. relation till myndigheterna och förslagets genomförande. Därutöver behandlades vissa frågor rörande det nya företaget. tex anslagsförändringar, avtal med utbildningsmyndigheterna. Sveriges Radio och Utbildningsförlaget. samt pro- duktionsvolym. anslags- och personalbehov. Avslutningsvis diskuterades frågor rörande upphovsrätt och nordiskt samarbete.

Som bilagor fanns en förteckning över TRU-kommitténs ledamöter. sekretariat och experter och en förteckning över ut- prövningsrapporter rörande försöksverksam- heten. Dessutom fanns några exempel på målbeskrivningar och medieval samt en redo- görelse för organisationen och verksamheten vid Sveriges Radios utbildningsprogramen- het.

Två av kommitténs ledamöter avgav reser- vationer och förordade att TRU-kommitténs försöksverksamhet i avvaktan på ett mer definitivt ställningstagande skulle inordnas i Sveriges Radio.

• Sida 8
•  Original

Den 30 december 1971 tillkallades utred- ningen rörande den fortsatta verksamheten med radio och television inom utbildnings- väsendet. l direktiven till denna konstaterar föredragande statsrådet Moberg bl a att de remissinstanser som yttrat sig över TRU- kommitténs betänkande »i stort sett anslutit sig till tanken på ett fortsatt utnyttjande av radio och tv för undervisningsändamål». men att »i fråga om TRU-kommitténs förslag till organisationsform är remissopinionen starkt splittrad». (En sammanställning av remiss- yttrandena återfinns i bil 10 till statsverks- propositionen 1972. s 431—434.) Enligt statsrådets mening borde — m h t att arbetet inom läromedelsutredningen. 1969 års radio- utredning och 1968 års utbildningsutred- ning »kan komma att påverka valet av en mer definitiv organisationsform — inte fn någon ändring göras i nuvarande organisa- tionsformer för utbildningsprogramenhetens anslagsfrnansierade del och TRU-kommit- téns produktionsverksamhet».

»TRU-kommittén bör slutföra sitt arbete med att genomföra utvärdering av hittillsvarande verksam- het. En ny kommitté bör tillkallas med uppgift att planera och leda en fortsatt verksamhet. Denna bör främst vara inriktad på vuxenutbildning på alla utbildningsnivåer — motsvarande bl a den verk- samhet som TRU:s arbetsgrupp för vuxenutbild- ning svarat för — och på förskola. l uppgiften ingår naturligen att lägga fram slutgiltiga för- slag om hur radio- och tv-inslag m m skall ut- nyttjas på dessa områden. Därvid skall beaktas även andra distributionsformer än eterdistribution.

I ett senare skede kommer det att bli aktuellt att ta ställning till hur en framtida mer defini- tiv organisation skall utformas. Den nya kom- mittén bör lägga fram förslag härom.

TRU-kommittén har som speciell uppgift att pro- ducera program för den tekniska utbildningen vid Linköpings högskolenhet. Kommittén säger i sitt betänkande att det har varit förenat med stora svårigheter att introducera läromedelssystem med radio och tv inom den tekniskt-naturvetenskapliga sektorn. Användningen av förproducerade under- visningssystem bör enligt kommitténs uppfattning inte regleras genom centrala föreskrifter. Det är enligt kommittén mera realistiskt att tänka sig ett budgetsystem som ger institutionerna ökade möjligheter att välja mellan olika slag av under-

visningsinsatser. Det bör t ex vara möjligt att kom- binera lokal och central tv-produktion. Detta inne- bär enligt TRU-kommittén bl a att de lokalt an- svariga skulle kunna vända sig till en central en- het med specialister och avancerad utrustning för att få hjälp. Den nya kommittén bör med ut— gångspunkt i TRU-kommitténs erfarenheter och överväganden skyndsamt avge förslag om organi- sationen i detta avseende av undervisningen vid den tekniska fakulteten i Linköping. Förslaget bör utformas i samråd med universitetskanslers- ämbetet.

Försöket att utnyttja radio- och tv-program inom gymnasieskolan m m, som inom TRU—kom- mittén leds av en särskild grupp (TRUAS). bör slutföras. Eftersom pågående verksamhet är nära förbunden med skolöverstyrelsens arbete med läro— medelsutveckling. bör ansvaret i denna del föras över till överstyrelsen. Slutförandet av uppgiften bör dock ske i samverkan med den nya kommit- tén.

Mellan TRU-kommittén och den nya kommittén måste ett samarbete äga rum. Jag vill i detta sammanhang peka på två sådana områden där samarbete är nödvändigt. TRU-kommittén förfo— gar över ett stort antal experter som är syssel- sattameduppgifterinomproduktionsverksamheten. Efter förslag av den nya kommittén bör denna expertis i lämplig utsträckning föras över till den nya kommittén. Det är givetvis även nödvändigt att TRU-kommittén fortlöpande håller den nya kom— mittén underrättad om erfarenheter och rön från pågående elleravslutadeutvärderingsprojekt. Det är också sannolikt att TRU-kommittén under sitt av- slutande arbete kan få anledning att tillgodogöra sig erfarenheterna från den fortsatta försöksverk- samheten.»

Genom regleringsbrev för budgetåret 1972/ 1973 fastställdes att den nya kommittén skulle överta ledningsfunktionerna för pro- duktionsenheten från den 1 juli 1972. Från samma datum överfördes ledningen för den pågående försöksverksamheten för gymnasie- skolan till SÖ. Återstående produktion i på- gående projekt skall dock utföras av TRU.

I skrivelse till utbildningsdepartementet den 12 december 1972 behandlade den nya kommittén frågan om formerna för an- vändningen av TRU-material vid den tek- niska fakulteten vid Linköpings högskola (LiH). Efter att bl a ha hänvisat till den rapport från samarbetsgruppen UKÄ—TRU— LiH, som återfinns som bilaga 8 till detta betänkande, anför kommittén sammanfatt- ningsvis:

• Sida 9
•  Original

»Kommitténs förslag innebär att statsmakterna bemyndigar universitetskanslersämbetet (UKÄ) att inte längre föreskriva obligatorisk användning av förproducerat studiematerial med bl a tv-inslag vid LiH. Kommittén föreslår vidare att den fortsatta användningen av TRUs produkter vid LiH baseras på årliga frivilliga överenskommelser mellan LiH och TRU.

Kommittén lämnar även förslag till olika åt- gärder för att möjliggöra fortsatt användning av TRUS studiematerial vid LiH.

Förslaget har utformats i samråd med UKÄ. Kommittén avser att senare lämna förslag till en mer generell modell vad avser möjligheterna till att kombinera lokal och central produktion av läro— medel med elektronikinslag.»

l skrivelse den 28 december 1972 uppdrog Kungl Maj:t åt den nya kommittén att be- akta vad riksdagens utbildningsutskott an- fört i anledning av en motion om ett svenskt utbildningssystem efter mönster av det brit- tiska Open University. Enligt utskottet synes det »inte råda några delade meningar om att vi i vårt land bör söka tillgodogöra oss och till svenska förhållanden anpassa erfarenhe- terna från ifrågavarande brittiska utbild- ningssystem».

»Utskottet har i det föregående pekat på några svenska utredningar m m som arbetar med hithö- rande frågor och utskottet kan inte ansluta sig till tanken att ytterligare en utredning skall till- kallas. Utskottet vill emellertid peka på angelägen- heten av en ökad samordning i utredningsarbetet. Enligt utskottets mening måste huvudansvaret för att det brittiska utbildningssystemet och andra motsvarande system studeras ligga på ett organ. som bär ansvaret för att utredningsarbetena re- sulterar i en samlad överblick över behov och be- fintliga resurser samt i reformförslag som är re- sultatet av en helhetssyn. Utskottet har funnit sig så kunna tolka direktiven för TRU 11 att detta huvudansvar ligger på kommittén. Utskottet för- utsätter att TRU II bedriver detta arbete i nära sam- verkan med bl a universitetsmyndigheter och folk- bildningsorganisationer.»

1.3 TRU-kommitténs andra betänkande

Kommittén förutskickade i det första betän- kandet att en utförligare redovisning av de pedagogiska och organisatoriska erfarenhe- terna skulle ges i det andra betänkandet. En- ligt de i det föregående citerade direktiven

till den nya kommittén förutsätts också TRU-kommittén avsluta sitt arbete med en sådan redovisning. Resultaten från försöks- verksamheten kan härigenom utgöra under- lag för de förslag som den nya kommittén fått i uppdrag att framlägga. TRU-kommittén har dock inte velat föregripa dessa genom att utarbeta egna detaljförslag i de organisa- toriska och administrativa frågor som för- söksverksamheten aktualiserat. Kommittén har i stället valt att i anslutning till en sam— manfattande diskussion av resultaten uttala ett antal rekommendationer av övergripande karaktär. Dessutom finns ytterligare ett antal mer specifika rekommendationer och förslag i rapporterna från de olika expertgruppema. Innehållet i detta betänkande utgörs alltså huvudsakligen av en redovisning av TRU:s försöksverksamhet fram till sommaren 1972 och diskussioner om de resultat och erfaren- heter detta omfattande pedagogiska utveck- lingsarbete givit. Försöksverksamheten har varit uppdelad i olika sektorer under ledning av olika expertgrupper, och dessa experter är mest kompetenta att redovisa verksam- heten och diskutera resultaten inom sina resp sektorer. Kommittén har därför funnit det lämpligt att låta rapporter från dessa ex- pertgrupper dominera redovisningen. Med den inriktning betänkandet har fått. har det heller inte funnits någon anledning för kommittén att diskutera och sammanjämka olika detaljförslag i expertrapporterna. Betänkandet har därför disponerats på föl- jande sätt. I avdelning I beskrivs TRU:s organisation och resurser, och i avdelning II finns redogörelser för verksamheten inom de olika sektorerna. Dessa redogörelser har gjorts mycket koncentrerade m ht att rap- potter från expertgrupper mfl återges in extenso som bilagor till betänkandet. I av- delning III slutligen för kommittén en sam— manfattande diskussion om försöksverksam- heten och dess resultat. Diskussionen är upp- delad i två kapitel. I det första behandlas produktion och införande av läromedels- system med videoband och ljudband i den reguljära undervisningen inom framför allt skolväsendet och den högre utbildningen. I det andra diskuteras eterdistribution av ut-

• Sida 10
•  Original

bildningsprogram med utgångspunkt från TRU:s verksamhet inom förskolesektorn och på vuxenutbildningsområdet. Därefter följer en sammanställning av de övergripande bedömningar och rekommendationer som diskussionerna lett fram till.

Som bilagor återfinns alltså de tidigare nämnda expertgruppsrapporterna. l försöks- verksamhetens begynnelseskede fanns en gemensam expertgrupp för samhällsveten- skap och medicin. Denna delades i två i samband med tilläggsuppdraget rörande den medicinska sektorn. Verksamheten inom den samhällsvetenskapliga sektorn har varit ganska begränsad under de senaste åren. Expertgruppen har därför inte engagerats för en samlad rapport. Berörda projekt redo- visas i stället var för sig. Beträffande den tekniskt-naturvetenskapliga sektorn övertogs redan på ett tidigt stadium de uppgifter som den för hela sektorn gemensamma expert- gruppen hade av särskilda expertgrupper för de olika ämnen som ingick i Linköpings- uppdraget. I samband med att använd- ningen av tv och av TRU producerade läro- medel introducerades vid LiH hösten 1970. inrättade UKÄ på TRU-kommitténs initia- tiv en samarbetsgrupp med representanter för UKÄ, LiH och TRU. Gruppen har bl a haft ansvaret för utvärderingen av den aktuella undervisningen vid LiH och har avgivit en rapport. »Tv-undervisning vid tekniska fakul- teten vid LiH 1969—1972». vilken ingår som bilaga till detta betänkande.

Linköpings-rapporten har i viss mån en annan karaktär än expertgruppsrapportema. bla därför att i samarbetsgruppen också ingått representanter för administratörer. lärare och elever i en lokal undervisnings- situation. Gruppen har också beaktat eko- nomiska och organisatoriska aspekter utifrån ett konkret material, även om dess lokala karaktär självfallet begränsar diskussionens räckvidd.

Då det var önskvärt att sådana aspekter också belystes inom andra sektorer och de i allmänhet inte ingår i de pedagogiska under- sökningarna, tog kommittén i december 1971 initiativ till inrättandet av ytterligare tre samarbetsgrupper. Dessa skulle ha till upp-

gift dels att beskriva hur TPU-material pas— sats in i en lokal undervisningssituation läsåret 1971/72 eller våren 1972. dels att redovisa och diskutera de pedagogiska. orga- nisatoriska och ekonomiska effekter man iakttagit. De tre grupperna har behandlat användningen av TRU-material vid Väster- höjdsskolan i Skövde (gymnasieskola). vid AMU-centret i Norrköping och vid YRK- kursen i arbetsmarknadsteknik med perso— naladministration vid Stockholms universi— tet. I alla grupperna har ingått represen- tanter för ...'.svarig myndighet. TRU och de olika lokala intressenterna. d v s lokal kurs— anordnare. lärare och elever. Gruppernas rapporter återfinns som bilagor till betän- kandet. 1 en bilaga har också det första be- tänkandets förteckning över utprövnings- rapporter kompletterats.

Betänkandet avslutas med en sammanfatt- ning på engelska.

• Sida 11
•  Original

TRU:s produktionsenhet

2.1 Organisation och personal

TRU-kommittén har inför statsmakterna haft ansvaret för uppbyggnaden av produk- tionsenheten och inriktningen av försöks- verksamheten inom de ramar som angivits av direktiv. regleringsbrev. årligen fastställda produktionsplaner samt andra bestämmelser m m.

En rad experter har kallats att biträda kommittén. De ledamöter i kommittén som företrätt skolväsendet. den högre utbildningen och vuxenutbildningen har ingått i expert- grupper. som dragit upp riktlinjer för för- söksverksamheten inom resp sektor. Dessa grupper har också. med de inskränkningar som angavs i kap 1. kontinuerligt följt verk- samhetens utveckling och resultat.

Ansvaret för den löpande verksamheten låg i initialskedet på en verkställande leda- mot. men delegerades senare till en till kom— mittén knuten expert. vilken fungerat som chef för produktionsenheten. ] ledningen för varje sektor har funnits en försöksledare. vilken som expert åt kommittén varit före-

TRU:s organisation och resurser

dragande i resp expertgrupp. Liksom chefen för produktionsenheten har försöksledarna också deltagit i kommitténs sammanträden.

Sedan kommittén tillkallats i februari 1967 startades omgående förberedelserna för att skapa en funktionsduglig produk- tionsenhet av den tv-studioi Stocksund. som staten köpt av kommanditbolaget Nord-Art AB och som tillträddes 1.1.1968. Viss pro- duktion förekom dock redan under hösten 1967. då lokalerna och utrustningen för- hyrdes. Under sommaren 1967 anställdes viss personal och igångsattes utbildningen av denna. De speciella funktioner som särskilt programpersonal och teknisk personal har. förutsätter nämligen särskild utbildning och yrkesträning. och TRU:s internutbildning har därför varit mycket omfattande.

En del av försöksverksamheten har avsett uppbyggnaden av en för detta speciella ända- mål väl anpassad produktionsapparat. Efter den successiva utökningen av tekniska resur- ser och personal hade produktionsenheten den 30 juni 1972 en uppbyggnad som illustre- ras av fig 1.

Sektorer Administration Försöksledare

Kansli Projektgrupper: Information P . lnternutbild-

rolektledare nin Manusförfattare g Producenter Projekt- ca 40 pers

Teknisk produktion Utvärdering

Tv Radio Film Trycksaker

ca 40 pers

assistenter

ca 60 pers

Fig ]. TRU:s organisation.

• Sida 12
•  Original

Utöver den fast anställda personalen, som alltså uppgick till ca 140 personer, har ett mycket stort antal personer varit tillfälligt engageradesomämnesexperter.programmed- verkande o s v. För utvärderingsverksamhe- ten har därutöver ett antal personer varit engagerade vid de pedagogiska institutio- nerna vid universiteten i Uppsala och Umeå samt vid Sveriges Radios avdelning för publik- och programforskning (SR/PUB).

Eftersom ett av syftena med försöksverk- samheten också varit att söka lämpliga ar- betsformer för planering och produktion. har dessa kommit att förändras under åren och har varierat inte bara mellan, utan också inom sektorerna. Genomgående har dock projektprincipen tillämpats. och man har alltså strävat efter att i så stor utsträckning som möjligt hålla samman hela utvecklings- arbetet och produktionen. I fråga om läro- plansbundna kurser har i allmänhet projekt- arbetet inletts med att en planeringsgrupp, huvudsakligen bestående av ämnesexperter. preciserat innehållet i den aktuella kursen. Själva projektgruppen har t ex kunnat bestå av ämneskunnig manusförfattare, tv-produ- cent. trycksaksredaktör och projektassistent. Ofta har det också funnits en utanförstående referensgrupp, bestående av ämnesexperter eller aktiva lärare och elever. Även den fack- pedagog som engagerats för utprövningen har i många fall följt projektarbetet från början. Projektgruppen har gemensamt sva- rat för den pedagogiska uppläggningen och den definitiva utformningen av manus till program, trycksaker o s v. I de fall inspel- ningen av tv- och radioprogram inte kun- nat ske i TRU:s egna studior eller med TRU:s tekniska personal, har tekniska resur- ser förhyrts och personal engagerats på fri- lansbasis. I takt med att ett fungerande internbudgetsystem utvecklats har också projektgruppernas ansvar för planering och ekonomi ökat.

Kommittén har inte ansett det motiverat att här i detalj redogöra för produktions- enhetens organisation och interna arbets- former. Det viktigaste resultatet av ut- vecklingsarbetet i detta avseende repre- senterades av själva produktionsenheten så

som den överlämnades till den nya kommit- tén den 1 juli 1972. I anslutning till de nya direktiven och erfarenheterna från den ti- digare försöksverksamheten har en viss om— organisation genomförts från den 1 januari 1973. Den nya kommittén förutsätts be- handla dessa frågor i samband med diskus— sionen om den framtida organisationsfor- men.

2.2 Lokaler, tekniska resurser m m

De av produktionsenheten disponerade lo- kalerna i Stocksund har tillkommit genom successivt ökad förhyrning och viss statlig byggnation. Studiolokalerna har förhyrts av Djursholms stad/Danderyds kommun. Viss till- och ombyggnad av Studiolokalerna har skett för statliga medel. Produktionsenhetens ledning har varit inrymd i en likaså från starten förhyrd privatvilla på angränsande fastighet. För att skapa arbetslokaler åt den ökande programpersonalen har två pavil- jonger uppförts år 1968 resp 1971. 1 den ena inryms bl a en mindre tv-studio samt en ra- diostudio. I den senare finns bl a utrymmen för grafisk ateljé, vilken tidigare varit inrymd i en tillfälligt förhyrd privatvilla. Också an- dra tillfälligt hyrda lokaler har använts.

TRU:s produktionstekniska resurser be- står f n av:

— en dubbelstudio tv (studio A/B) — en mindre automatiserad tv-studio (stu- dio C)

— central utrustning och filmscannrar), dessa studioenheter — ljudinspelnings- och filmfaciliteter - grafisk ateljé och dekorverkstad

(videobandmaskiner som betjänar bägge

Studio A/B, som är en dubbelstudio och som har 360 resp 160 m2 golvyta, be- tjänas av ett gemensamt kontrollrum. Den tv- tekniska utrustningen består av fyra orti- konkameror, bildmixerutrustning, ljud- och ljuskontrollutrustning, monitorer, strålkas- tare etc.

• Sida 13
•  Original

Tablå I .

Bå Ing reserv. Anslag Nettoutgifter Utg reserv. 67/68 9 385 000 7 111 835 2 423 165 68/69 2 423 165 11 035 000 8 641 305 4 816 860 69/70 4 816 860 14 477 000 15 487 190 3 806 670 70/71 3 806 670 10 580 000 14 383 478 3 182 71/72 3 182 14 690 000 14 673 878 19 304

Utrustningens huvuddelar. kameror och bildmixerutrustning. övertogs 1968 från Nord-Art AB och har ursprungligen inköpts 1963—64. Viss återanskaffning har skett av ljudkontrollutrustning, monitorer och strål- kastare. Dubbelstudion används för större och mer utrymmes- och personalkrävande produktioner.

Studio C är en mindre tv-studio (ca 60 m2). Studion är utrustad med två ortikonkameror av samma typ som kame— rorna i studio A/B samt en vidikonkamera. Studion är höggradigt automatiserad. Endast en tekniker åtgår för produktion i studion mot fem till tio tekniker vid drift i kon- ventionell studio.

Studions lilla format och det genom auto— matiseringen mindre flexibla driftsättet betyder att studion företrädesvis används för enklare produktion. Den har emellertid i detta sammanhang fyllt en stor uppgift som komplement till studio A/B. Sålunda har större delen av produktionen för LiH kunnat genomföras i studio C. Utrustningen an- skaffades huvudsakligen under är 1969 och omfattar förutom nämnda kameror bild- mixerutrustning, ljud— och ljuskontroll- apparatur, fjärrmanöverutrustning för ka- merorna, monitorer och strålkastare.

Den centrala utrustningen består av tre 2" videobandspelare, två 16 mm filmscannrar av vidikontyp, en 16 mm filmscanner av fly- ingspot-typ (utbyggbar för färg), trickmixer, 6 helicalscan-videobandspelare som används för kopieringsändamål samt diverse kring- utrustning.

Utrustningen för ljudinspelning (radio— program och ljudband) består av en mindre talstudio, ett redigeringsrum, reportage- bandspelare m m.

Filmutrustningen är avsedd att täcka ett minimibehov av utrustning vid TRU mot- svarande ett komplett filmteam (i övrigt utnyttjas frilans-team). Utrustningen består av tre 16 mm filmkameror samt ljus- och ljudutrustning. För redigeringsändamål finns Ijudöverspelningsapparatur samt tre klipp- bord.

Totalt har staten hittills i Stocksunds- anläggningarna investerat ca 8 mkr i bygg- nader, teknisk utrustning och inventarier. Av de ca 5 mkr som investerats i teknisk utrustning återstår vid utgången av inne- varande bå 1,2 mkr att avskriva, i huvud— sak hänförbart till sådan utrustning som an- skaffats 1969/70 eller senare.

2.3 Finansiering och kostnader

Till TRU:s försöksverksamhet har under budgetåren 1967/68—1971/72 utgått stats- anslag på tillsammans ca 60 mkr. I tablå 1 finns en sammanställning i budget- termer över ekonomin under de år TRU- kommittén haft ansvar för verksamheten.

Därutöver anslogs bå 1967/68 3,4 mkr för inköp av studiolokaler och teknisk utrust- ning och för bå 1971/72 3,6 mkr som er- sättning till televerket för distribution av pro- gram. Sändningen av vuxenutbildningspro— grammen m m hade tidigare år inräknats i sändningsvolymen för Sveriges Radios all- männa programverksamhet. Till verksam- heten under bå 1972/73 och 1973/74, för vilken den nya kommittén har ansvaret, har över riksstaten anslagits 15 360 tkr (plus 2 430 tkr för ersättning till televerket) resp 16 920 tkr (plus 2870 tkr till tele— verket) (förslag).

• Sida 14
•  Original

Uppgifterna i tablån hänför sig till anslag enligt riksstaten och motsvarande anslags- utfall. Omslutningen vid produktionsenheten har dock varit större. eftersom verksamhe- ten varit förenad med vissa intäkter, vilka enligt vad som föreskrivits i reglerings- breven »skall tillföras anslaget och i mån av behov användas för med anslaget avsedda ändamål». När det gäller försäljning i egen regi av trycksaker kan inkomsterna i allmän- het betraktas som ersättning för tidigare utgifter. då det tryckta materialet i dessa fall säljs till självkostnadspris. Verksamhe— ten kan dock i begränsad omfattning också tillföras inkomster genom uppdragsverksam- het. försäljning av tekniska resurser och tjänster eller i samband med att produk- ter marknadsförs efter avtal med t ex olika förlag.

Bå 1968/69 och 1969/70 uppgick inkoms- terna till ca 200 000 kr per år, och de ökade bå 1970/71 till ca 750000 kr. Bå 1971/72 tillkom som en engångsinkomst en ersättning på 625 000 kr i samband med uppdraget att producera Dags att deklarera -72. och de sammanlagda inkomsterna steg då till ca 1,7 mkr.

Administrations- och produktionskostna- der för tv och radio diskuteras ingående i det första betänkandet under jämförelse med motsvarande kostnader vid SR/UTB (avsnitt 7.4.3). TRU:s medelkostnader för tv-pro- duktion beräknas där till ca 35 000 kr/pro- gram och för radio-produktion till ca 5 500 kr/program. Några större förändringar i dessa typkostnader torde inte ha inträffat. Det bör understrykas att medelkostnaderna varierar starkt mellan olika programtyper.

I några av expertrapporterna har de totala kostnaderna för ett antal pågående och av- slutade projekt beräknats. Sålunda antas kostnaderna för arbetet under en treårs- period med materialet för gymnasieskolans två årskurser i företagsekonomi komma att uppgå till ca 750 000 kr. Kostnaden för ut- veckling och produktion av TRU-paketet Matematik i ljud och bild, som bl a används inom arbetsmarknadsutbildningen, beräknas till 70000 kr och de direkta kostnaderna för utveckling och produktion av YRK-kur-

sen Arbetsmarknadsteknik med personalad- ministration till ca 500000 kr. Att kostna- derna varierar beroende på kursernas omfång och läromedlens sammansättning framgår också av den sammanställning över TRU:s kostnader för läromedelspaketen avsedda för Lil-1. som finns i bilaga 8 (s 308).

De läromedel som framtagits och produ- cerats av TRU ingår i en »produktbank». I en samlingskatalog. utgiven i oktober 1972. har upptagits de läromedel som pro- ducerats av TRU. i vissa fall i samarbete med andra. fro m 1968 to m hösten 1972. Avsikten har varit att katalogen. parallellt med andra åtgärder för marknadsföring. skall underlätta en vidgad användning av materialet.

Samlingskatalogen. som i viss man kan ses som en sammanfattning av produktionsen— hetens hittillsvarande verksamhet. upptar 58 kurspaket. I dessa ingår 755 tv-program/ filmer och 709 radioprogram/ljudband/ljud- kassetter/ljudbildband. Till 48 av kurspake- ten har tryckt material publicerats. En del komponenter. t ex tv-program. kan också an— vändas separat. l katalogen anges på vilket sätt materialet är tillgängligt. tex genom AV—centraler. bibliotek, filmdistributörer eller genom deposition. utlåning eller inköp från TRU.

Produktionsenhetens resurser har dock inte bara använts för framtagandet av de i katalogen upptagna kurspaketen. utan också för tex internutbildning. beställ- ningsuppdrag, tex tv-programmen för val- förrättare hösten 1970 och Dags att dekla- rera —72. och projekt, som inte tagits med i katalogen pga att de enbart gjorts för distribution via tv-nätet. tex Vet du vad — liten ordbok i tv.

• Sida 15
•  Original

II

TRU:s försöksverksamhet

3. Förskoleverksamheten

3. 1 Bakgrund

TRU—kommittén erhöll i juli 1969 Kungl Maj:ts uppdrag att »i samråd med 1968 års barnstugeutredning bedriva försöksverksam- het med förskoleprogram». Försöksverksam- heten skall bedrivas i huvudsaklig överens- stämmelse med de riktlinjer som finns an— givna i barnstugeutredningens skrivelse till statsrådet och chefen för utbildningsdeparte- mentet av den 25 juni 1969. I skrivelsen an- förs bl a:

»Förskolan har ännu en otillräcklig omfattning. Endast ca hälften av de barn som börjar skolan har under någon period varit i förskola och huvud- parten av dem endast ett år. Tillgången till för- skolor är mycket varierande i olika delar av lan- det. De barn som är i särskilt behov av den sti- mulans förskolan ger — barn från ekonomiskt. socialt och kulturellt eftersatta miljöer och barn i glesbygder — har nu de sämsta möjligheterna att utnyttja den. Från utredningens synpunkt 'är en ut- byggnad av förskolan som innebär att den kommer alla barn till del önskvärd. Det finns dock inte möjligheter att de allra närmaste åren nå detta mål.

Därför har TV och radio en viktig uppgift att fylla som komplement till förskolan, inte minst under förskolans utbyggnadsskede. Båda media har stora möjligheter att levandegöra verklig— heten. att förmedla kunskap på ett sätt som enga- gerar och att stimulera barnen till — för deras utveckling — viktiga aktiviteter. En programverk- samhet som medvetet inriktas på att fylla en sådan funktion är, sett från utredningens synpunkt, inte bara värdefull som komplement under utbyggnads- perioden utan torde också på sikt kunna komma att utgöra ett betydelsefullt fast inslag i förskolans verksamhet».

I enlighet med beslut av den expertgrupp som lett försöksverksamheten har verksam- heten koncentrerats på tv-program för 5—6- åringar, särskilt med tanke på de 5 k »en-

samma barnen». vilka ser hemmiljö utan handledare.

I det följande ges en summarisk beskriv- ning av verksamheten inom denna sektor. För en mera fullständig redovisning hänvisas till bilaga ]. TRU:s förskolverksamhet 1969—1972.

programmen i

3.2. Genomförande

Inom TRU konstituerades under hösten 1970 en sektor för försöksverksamheten med för— skoleprogram. Till sektorn engagerades med- arbetare av olika kategorier såsom förskol- lärare. psykolog. producenter, projektassi- stenter med bl a lärarerfarenheter.

Som pedagogisk rådgivare till projektet har, utöver planeringsgruppen. funnits en konsultgrupp bestående av lärare från olika stadier samt föräldrarepresentanter. Dess- utom har vid vissa tillfällen speciella ämnes- experter konsulterats. Konsultgruppen har givit synpunkter på ämnesval. uppläggning av programmen, uppföljning m m.

De tv-program som hittills producerats har dels varit av samhällsorienterande att, dels velat stimulera till lek, fantasi och aktivi- teter av olika slag. Förskolebarnens inlär- ning bör bygga på egna åskådliga erfaren- heter. Det är därför av största vikt att de program som produceras är konkreta och verklighetsnära, så att barnen ges möjlig- het till igenkännande och identifikation. Dessutom bör programmen ge möjlighet till nya kunskaper och intryck. För att åstad- komma en successiv vidgning och fördjup- ning av ett bestämt ämnesområde har TRU i stor utsträckning arbetat med att produ- cera sk »blockprogram». Det innebär att

• Sida 16
•  Original

man försöker behandla ett bestämt ämne på tre olika sätt — först med utgångspunkt från barnet och dess närmaste omgivning. sedan i relation till samhället och slutligen uti- från dess plats i naturen.

1 linje med förskolepedagogikens målsätt- ning är det en strävan i programverksam- heten att på olika sätt och i många olika sammanhang medverka till att öka barns förståelse för människors olika villkor och möjligheter. Det är därför nödvändigt att som en naturlig del i programmen ingår människor av olika ras, med olika språk, seder och bruk och även människor med olika handikapp. Barnen får därigenom konkreta upplevelser av andra uppfatt- ningar och uttryck och förhoppningsvis också ett vidgat sätt att se på människor. I olika program har sålunda t ex visats hur barn med hörselskador tränas och leker med andra barn och vilka möjligheter synska- dade barn har att läsa böcker. I program— men har också barn från andra länder med sina respektive kulturer medverkat. Inte minst invandrarsituationen i dag gör sådana inslag betydelsefulla.

Till sin uppläggning är programmen så förklarande att barnen kan se dem ensamma. Självklart blir emellertid utbytet större om barnen kan se programmen tillsammans med en vuxen, så att de efter programmet till- sammans kan prata vidare om dess innehåll.

Fram till december 1972 har totalt ca 45 förskoleprogram producerats. Programläng- den varierar mellan 15 och 25 minuter.

I anslutning till försöksverksamheten med förskoleprogram har inom ramen för TRU:s vuxenutbildning producerats två komplet- terande serier. Den ena bestod av tio tv- program för föräldrar med barn i förskole- åldern. Programmen tog upp vardagliga problem, psykologiska och sociala, och dis- kuterade moraliska värderingar i samhället. Den andra föräldraserien, som direkt byggde på de förskoleprogram som sändes våren 1972, gav föräldrar/vuxna möjlighet att på kvällstid se delar av de program som barnen påföljande dag skulle ta del av. Tillfälle gavs att fördjupa sig i och bearbeta förskoleprogrammens innehåll. 16

3.3. Erfarenheter

Programmen har förprövats genom obser— vationer av barn som sett dem. På basis av de resultat som framkommit har en del revi- deringar gjorts, främst i de först producerade programmen. I vissa fall har man t ex kortat ned filminslag, vilka av barnens reaktioner att döma varit för långa. i andra har mer genomgripande förändringar av programmen utförts. Så ändrades t ex de i studio inspe- lade avsnitten i ett par program efter det att det visat sig att programledarnas sätt att presentera och diskutera olika ämnen ej fungerade tillfredsställande. Närbilder på den som talar utnyttjas i senare produktioner i högre grad än tidigare. då erfarenheter uti- från programutprövningarna visade att detta ökade barnens uppmärksamhet. Likaså låter man programledarna så mycket som möjligt vända sig ut mot barnen som tittar, och man undviker alltså att visa personer som samtalar med varandra.

Publikräkningar har visat att i genom— snitt ca 55 000 barn i 3—6-årsåldern såg på »OM»-programmen våren 1972, vilket mot- svarar 12% av hela åldersgruppen.

TRU:s förskoleförsök är fortfarande inne i sitt uppbyggnadsskede. Det har tex gällt att utbilda lämpliga medarbetare och finna lämpliga ämnen. Man har velat pröva olika ämnesområden och olika programformer, som skulle kunna passa just de barn man vill nå.

Försöksverksamheten har varit av så be- gränsad omfattning och har pågått så kort tid att det är svårt att på detta stadium avge några sammanfattande omdömen. En— ligt expertgruppen är dock de resultat man kunnat iaktta klart positiva. En stor del av de barn man velat nå har tittat på programmen. Dessa har intresserat dem i hög grad och har stimulerat dem till en rad aktiviteter. En- ligt tillgängliga informationer har program- men också uppskattats och visat sig använd- bara i många förskolor. Även inom special- undervisningen har programmen kunnat an- vändas.

• Sida 17
•  Original

4 Gymnasieskolan och arbetsmarknads-

utbildningen

TRU-kommittén tillsatte arbetsgrupper för de olika sektorer av utbildningsväsendet som enligt direktiven skulle inbegripas i försöks- verksamheten. För ungdomsskolans del för- lades försöksverksamheten till de gymna- siala skolformerna. dvs gymnasium, fack- skola och yrkesskola. Till denna sektor knöts tidigt försöksverksamhet inom arbetsmark- nadsutbildningen och i viss omfattning inom vårdyrkesutbildningen. Expertgruppen för skolan antog namnet TRUAS (TRU-kom- mitténs arbetsgrupp för skolförsöken). Ar- betsgruppen har inriktat verksamheten mot att producera försöksmaterial och praktiskt pröva detta i undervisningen. Verksamheten har i första hand ägnats åt produktion av läromedelssystem, som skall täcka alla de mål som läroplanen anger för det aktuella försöksämnet.

Det har varit av väsentlig betydelse för verksamheten att man kunnat bygga vidare på erfarenheterna inom SÖ:s utvecklings- arbete och från produktionen vid Sveriges Radios utbildningsprogramenhet (SR/UTB). ] några fall har också samproduktion mellan SR/UTB och TRU förekommit.

I det följande ges en sammanfattande be- skrivning av projekten inom de olika arbets- områdena. För en mera fullständig redovis- ning hänvisas till bilaga 4, TRU:s sektor för skolförsöken 1967—1972, samt bilagorna 2, Försöksverksamhet med TRU-material vid Västerhöjdsskolan i Skövde, och 3, TRU- material i arbetsmarknadsutbildningen i Norrköping. i detta betänkande. Tidigare har publicerats: TRU-rapport nr 7, Läro- medelskonstruktion, Lägesrapport från TRUAS, Stocksund, september 1971 och TRU-rapport nr 11, Läromedelskonstruk- tion, Lägesrapport nr 2 från TRUAS, Stock- sund,juli 1972.

4.1. Gymnasieskolan

När TRUAS vid starten för verksamheten diskuterat vilka ämnen som försöksverksam- heten inom gymnasieskolan borde omfatta, har det framstått som väsentligt att välja ämnen av olika karaktär: humanistiska, samhällsorienterande, naturvetenskapliga och tekniska. I allmänhet har då valts stora, för olika linjer centrala ämnen, för att försöksverksamheten skulle ge så allsi- diga erfarenheter som möjligt av hur under- visningssystem med inslag av tv och radio borde utformas i ämnen med skilda krav på metoder och arbetsformer. Gruppen har efter ingående diskussioner beslutat att in— kludera även ämnet ryska med syfte att täcka ett bristområde, där särskilt i årskurs 3 elevgrupperna ofta varit så små, att-den lärarledda undervisningen fått skäras ner. I den situationen har ett heltäckande läro- medel med individualiserande arbetsformer bedömts i hög grad kunna bidra till att höja undervisningens effektivitet.

4.1.1. Arbetslivsorientering

Planering

Ämnet arbetslivsorientering var tidigare inte fristående utan ingick i olika yrkeslivsorien- terande ämnen. I yrkesutbildningsberedning- ens (YB) läroplansbetänkande föreslogs en kursplan för ämnet arbetslivsorientering. I anslutning till detta medgav SÖ att från läs- året 1968/69 en speciell kursfördelning fick tillämpas för detta ämne i yrkesskoloma med en veckotimme i årskurs 1. Det skulle före- komma på alla yrkesinriktade linjer. Målet för ämnet angavs av YB i mycket allmänna formu- leringar. Med dessa som utgångspunkt ge- nomfördes en grundlig analys för en precise- ring av ämnets mål och kursmoment.

• Sida 18
•  Original

Undervisningen planerades för varie- rande arbetsformer: hel klass, undervisning i grupp och individuellt arbete. Vissa avsnitt, t ex frågor rörande samarbetet på arbetsplat- sen, behandlas i helklass medan exempelvis vissa arbetsskyddsfrågor studeras och disku- teras i grupp. Individuellt får eleverna lära sig ta reda på utbud av lediga platser och skriva en platsansökan.

Projektgruppen diskuterade ingående vilka moment som lämpade sig för olika medier. Tv används främst för att föra arbetslivets miljöer in i klassrummet, för att starta elever- nas diskussioner kring olika problem och för att öka motivationen till fördjupade studier. Det är lärarens uppgift att leda arbetet. att hjälpa och stödja eleverna i deras grupp- uppgifter och enskilda arbetsuppgifter samt att leda diskussionerna i helklass.

Läromedel

Läromedlet består av två texthäften, som till- sammans bildar åtta kapitel: Arbetsmarkna- den, Anställningen, Företagets organisation och funktion — företagsekonomi. Arbets- marknadsfrågor, Arbetsetik och Utbildnings- frågor. Det tryckta materialet används integ- rerat med 12 tv-program och 6 radioprogram. För varje moment anges mål, lektionsupp- läggning, innehåll, extra arbetsmaterial och litteratur. Varje kapitel avslutas med ett antal uppgifter, som eleverna själva skall lösa och sedan diskutera med läraren.

4.1.2. Fordonsteknik Planering

Projektet fordonsteknik ingår som en del i ett utvecklingsarbete som SÖ påbörjade inom yr- kesutbildningens område 1965. Detta utveck- lingsarbete har bland annat lett fram till riks— giltiga läroplaner, vilket ökat möjligheterna till samordning och nyproduktion av läromedel och ett bättre utnyttjande av utbildningsresur- serna. Utvecklingsarbetet har samtidigt tagit sikte på att anpassa undervisningsformema till senare års pedagogiska rön, den tekniska utvecklingen och övrig utveckling som berör skolan.

TRUAS' programserie i fordonsteknik har tillkommit för att pröva bild—Ijud-information i elevernas individuella arbete och med sikte på att genomföra en integration av ämnets teoretiska och praktiska delar.

Försöket med projektet i fordonsteknik mo— tiverades med att man genom integration av ämnesstoff och individualisering skulle kunna nå sådan effektivitetshöjning att utbild- ningsmålen i stort skulle kunna stå oförändra- de. trots att tiden för den yrkestekniska under- visningen minskade i samband med gym nasie- skolans genomförande. Ett lika viktigt mål var att läraren, som under introduktionsske- det i den individualiserade undervisningen har en betydande arbetsbelastning. skulle avlas- tas en del av »rutininformationen» för att kunna ägna sig åt mera kvalificerade uppgif- ter.

De olika studiepaketen anknyter till ämnes- momentens mål och anvisningar i läroplanen.

Läromedel

TRUAS-materialet i fordonsteknik omfattar 16 studiepaket, vilka samtliga innehåller ett ljudband och ett antal diabilder. Sammanlagt ingår cirka 500 bilder. Eleverna studerar mate- rialet med hjälp av kassettbandspelare och hörlurar. Bilderna projiceras med vanlig standardprojektor på mattskiva eller på vit duk som avskärmats.Eleverna kan indivi- duellt och vid rätt tidpunkt i studierna tillgo- dogöra sig information som tidigare gavs vid särskilda teorilektioner. ofta av olika lärare. De kan på detta sätt inhämta kunskaper och få den erforderliga färdighetsträningen direkt vid studieplatsen.

Dessutom har en ordlista, omfattande cirka 200 ord, sammanställts för materialet. Den skall användas parallellt med ljud och bild, varför bandspelaren stannas, när ordlistan studeras.

4.1.3. Teknologi

Planering

TRUAS' läromedelssystem i teknologi avser den kurs som förekommer under de två första årskurserna på gymnasieskolans fyra-

• Sida 19
•  Original

åriga tekniska linje. Antalet undervisnings- tin'mar i ämnet under de två åren uppgår till 200 respektive 130 och TRUAS har hit- tills producerat heltäckande komponenter för dei första av årskurserna.

Teknologi är ett blockämne. sammansatt av materiallära. tillverkning. konstruktions- element. mekanik. hållfasthetslära. ritteknik oc1 projektionslära. Dessa behandlades tidi- ga'e var för sig. men ingår i denna kurs som huvudmoment.

Vlalet för kursen är att eleven skall uppnå beedskap att fungera i allmänna tekniska arbetslivssituationer. inklusive vidareutbild- ningssammanhang. En sådan tillämpnings- förmaga grundar sig på transfer. dvs förmåga att föra över kunskaper och färdigheter till nys situationer. och förmåga till systematisk problemlösning. För att utveckla tillämp- ningsförmågan krävs träning att skaffa kun- skip inom de grundläggande tekniska ämnes- områden som utgör ämnets huvudmoment och att använda den inom funktionsområ- den. sammansatta av innehåll från flera huvudmoment.

Teknologimaterialet har byggts upp m h I detta. Det består av ett antal naturligt av- gränsade studieenheter inom de grundläg- gaide ämnesområdena (huvudmomenten) och inom metodområden som systematisk prablemlösning. teknisk ritning och standar- disering. Studieenheterna, som alltså är de centrala byggstenarna. sätts i sin tur samman i etapper-funktionsområden. I varje etapp konkretiseras problemet med hjälp av ett ar— betsexempel. F n består kursen av sex sådana etapper: avbildning (etapp 1): analys och beskrivning av produkt med avseende på funktion, form, innehåll och dimension med tillämpning på enklare inköps- och pro- duktutvecklingssituation (etapp 2): pro- blemlösning avseende enklare konstruktions— situation när den dominerande funktionen är at: förmedla kraft (etapp 3), skydda — inne- sluta (etapp 4), att överföra rörelse (etapp 5) och att styra process (etapp 6). Under den första årskursen behandlas de tre första etapperna.

En studieenhet, som i medeltal omfattar tio undervisningstimmar, indelas i tre steg:

förberedelsedel. inlärnings- och arbetsdel samt uppföljningsdel. Avsikten med den första delen är att bygga upp studiemotiva- tionen, bl a genom att konkretisera stoffet och ge möjlighet att planera studiet av en- heten. I mellandelen växlar övningar och studier. I uppföljningsdelen tillämpas de in- hämtade kunskaperna på ett delproblem inom det för etappen gemensamma arbets- exemplet. Studieenheten avslutas med ett diagnostiskt prov, som eleverna själva får rätta.

Läromedel

Det tryckta materialet för årskurs 1 omfattar två etapphäften, 21 studieenhetshäften och två lärarhandledningar med metodiska anvis- ningar, körscheman samt lösningar till öv- ningar och diagnostiska prov. Tio tv-program på videoband ingår, varav två är knutna till hela etapperna och övriga till olika studie- enheter. I systemet ingår också åtta ljud- bildband och ytterligare fyra sådana är pla- nerade för årskurs 1. Bilderna är i färg och varje ljudbildband innehåller i medeltal 20 bilder. Ett av Ijudbildbanden ger en introduk- tion till kursen som helhet och de övriga hän- för sig till olika studieenheter.

4.1.4. Svenska

Planering

I ämnet svenska produceras ett heltäckande läromedelssystem för gymnasieskolans 3- och 4-åriga studiegångar och för social, eko- nomisk och teknisk linje inom de 2-ån'ga studiegångarna. Planeringen började i januari 1969 och försöket startade höstterminen 1970. Konstruktionsarbetet med årskurs 2-materia- let bedrevs jämsides med att försöket i års- kurs ] pågick, och medan materialet för årskurs 2 prövades, konstruerades årskurs 3.

Arbetet bedrivs som ett samprojekt med SR/UTB. Vissa delar ur SR/UTst tidigare produktion har anpassats till projektet och ingår nu som komponenter i materialet för årskurs 1 (och i viss män för årskurs 2). Av de nyframtagna komponenterna har en del producerats av SR/UTB och övriga av TRU.

• Sida 20
•  Original

De inom SR/U TB producerade komponenter- na ansluter till de målbeskrivningar som gäller för projektet. men erbjuds samtliga gymnasie- skolor genom etersändning av AV-delarna och försäljning av häftena.

Läroplanens beskrivning av ämnet har ana- lyserats och brutits ner i ett antal huvudmål och delmål. Mot bakgrunden av direktiven för verksam- heten har diskussionen i planeringsgruppen naturligtvis kommit att röra problemet lä- rarledd undervisning — självständigt arbete. Av studieplanen framgår att det självständiga arbetet betonats. Avvägningen mellan indivi- duellt arbete och arbete i grupp har ägnats åtskillig uppmärksamhet. Inte minst har möjligheten att göra vissa avsnitt helt själv- gående undersökts. Årskurs l-materialet innehåller ett par avsnitt som gjorts i princip självgående.

Gruppaktiviteter har fått ett förhållandevis stort utrymme fr o m vårterminen i årskurs 1.

Läromedel

Läromedelssystemet täcker samtliga 3- och 4-åriga linjer och de 2-åriga ekonomiska, so- ciala och tekniska linjerna i gymnasieskolan. Tyngdpunkten har lagts på samordningen av lärarinformation, text, ljud och bilder. Ljudband och videoband har inte i någon större utsträckning använts som informations— givare utan i regel som aktivitetsskapare, dvs banden fungerar som underlag för diskussion och analys.

Vid kurspresentationen för eleverna i årskurs 1 utdelades ett introduktionshäfte som innehåller målbeskrivningarna för hela lä- rogången i ämnet och studieplaneringen för årskurs 1. I fortsättningen har eleverna fått studieplaneringshäften terminsvis. För års- kurs ] består undervisningsmaterialet av 9 texthäften, 7 tv-inslag och 42 ljudband. För årskurs 2 ingår 11 texthäften, 4 tv-inslag och 26 ljudband. För årskurs 3 ingår 7 texthäften, 3 tv-inslag och 7 ljudband.

Tv-inslagen används i helklass medan ljud- banden i största utsträckning används i grupparbetsuppgifterna.

Planering

Under vårterminen 1969 gjordes i TRUAS en utredning om en förändrad årskursfördelning inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet. Den förändrade årskursfördelningen syftade till en längre driven integration av ämnets olika delar än i den hittills tillämpade för- delningen med huvudsakligen geografiskt stoffi årskurs I,nationalekonomiskt i årskurs 2 och statsvetenskapligt i årskurs 3.

Någon målanalysi strikt undervisningstek- nologisk mening ansågs av den ursprungliga arbetsgruppen inte vara genomförbar i detta ämne. Man sökte i stället göra en noggrann ämnesbeskrivning med åtföljande gruppering- ar och kommentarer till valet av lärostoff och verksamhetsformer.

Läromedel

Kursinnehållet i årskurs 1 är uppdelat i fem perioder av något varierande längd. beroende på omfattningen av de undervisningsmoment som behandlas.

Till varje period utarbetades texthäften med grundkurs- och fördjupningsuppgifter. som skulle studeras av eleverna.- Till de tre första perioderna hörde särskilda häften med för- djupningsuppgifter. Period fem omfattade Sveriges Radios programmaterial »Sannolik- heter. Från välinformerad källa».

Årskurs ] omfattade i sin helhet följande perioder:

4.2. Vårdyrkesutbildningen 4.2.1 Anatomi-fysiologi

Planering

I samarbete med Svenska Iandstingsförbun- det beslöt TRUAS att utarbeta ett försöksma- terial i anatomi-fysiologi. Ämnet är gemen- samt för alla former av vårdyrkesutbildning. och det har länge rått lärarbrist inom ämnet. Svenska landstingsförbundet har dessutom redan tidigare med framgång bedrivit för- söksverksamhet med tv-undervisning inom sitt verksamhetsområde.

Läromedel

En genomgående tanke i projektet har varit att så många delar som möjligt av det lärome- delssystem som skall framställas skall kunna användas dels på olika nivåer av vårdut- bildningen, dels inom olika utbildningar på samma nivå. Under planeringsarbetet har det visat sig vara komplicerat att praktiskt ge- nomföra detta. Problemet löstes därför under förförsöken så, att tv-programmen var gemen- samma, men textmaterial, övningsuppgifter etc differentierades mellan olika nivåer. Förutom tv—programmen utarbetades tryckt material. Med hjälp av detta skulle ele- ven självständigt i anslutning till tv-

programmen inhämta kompletterande fakta och lösa övningsuppgifter.

Arbetspass av olika längd. tryckt material av olika art, aktiveringar av olika slag m m skulle prövas i undervisningen för att ge besked om bästa möjliga kombination av kom- ponenter.

Eleverna skulle därefter ges tillfälle att vid seminarier träffa kvalificerade lärare och dis- kutera tidigare genomgånget material samt att ställa frågor. Försöket skulle bl a visa om man på detta sätt kan nedbringa antalet under- visningstimmar för kvalificerade lärare/läka- re.

4.3. Arbetsmarknadsutbildningen

Inom arbetsmarknadsutbildningen (AMU) har arbetet inriktats på att framställa lärome- delssystem för de teoretiska ämnesstudier som inleder många av de längre yrkesutbild- ningskurserna.

Arbetet har bedrivits med beaktande av följande för kursuppläggningen avgörande faktorer:

—— stor variation i förkunskaper, från ringa för- kunskaper till goda grundskolekunskaper, - stor variation i studieförutsättningar på grund av varierande ålder, läsförmåga, in- telligens etc, — stor variation i studiemotivation på grund av att ämnena inte är kompetensgivande samt

— successiv intagning, vilken omöjliggör samlad klassundervisning.

4.3.1. Fysik—kemi Planering

Den målanalys som ligger till grund för fysik- kemi-materialet baserar sig på ett stort antal läroplaner, som SÖ tagit fram för arbets- marknadsutbildningens olika verkstadstekni- ska kurser.

Kursen delades upp i 15 studieavsnitt med möjlighet till en naturlig delning vid åtta eller tretton avsnitt. Varje studieavsnitt beräknas ta 2—3 lektionstimmar.

• Sida 25
•  Original

Fysik- och kemimomenten integrerades där så var möjligt. De första åtta studieavsnitten innehåller dock stoff som till övervägande del omfattar kemi, medan resterande delar hu- rudsakligen behandlar fysikmoment.

Läromedel

Varje studieavsnitt inleds med ett 10—15 minuters tv-program. Programmen är i första hand av motiverande karaktär och är ofta anknutna till verkstadsmiljö. All den infor- mation som lämnas i tv—programmet åter- kommer i det övriga kursmaterialet. Tv-pro- grammet avslutas med att några centrala frågor ställs. Dessa besvaras i det skriftliga materialet.

Till varje studieavsnitt hör ett texthäfte. Textavsnitten är korta och skrivna på enkelt språk.

Häftet innehåller laborationsanvisningar, bildserier till Ijudbanden och testa-dig-själv- frågor. De sistnämnda är direkt anknutna till målbeskrivningen. De laborativa inslagen är enkla och noga utprövade.

Avsnitt av mer resonerande karaktär pre- senteras med hjälp av ljudband för kassett- bandspelare med hörlurar samt bildserier i texthäftena.

Materialet är självinstruerande och medger att kursdeltagaren studerar i egen takt inom ramen för de två resp tre timmar som står till förfogande. Han har dessutom möjlighet att vid senare tillfälle gå igenom studieavsnit- ten, om han så önskar.

4.3.2. Matematik

Planering

Det kursmaterial som tidigare använts i ämnet matematik inom arbetsmarknadsutbildningen har huvudsakligen bestått av läroböcker för ungdomsskolan eller brevkurser. Något ma- terial speciellt avpassat för denna typ av mate- matikundervisning har inte existerat. Det ma- terial som använts har i regel krävt stora för- kunskaper och har varit för omfattande med tanke på arbetsmarknadsutbildningens behov.

Mot denna bakgrund bestämde TRU- kommittén under 1969 att man skulle produce— ra ett undervisningsmaterial i matematik, spe-

Den metod som valdes bygger på ett intimt samspel mellan ljud och tryckta bilder i stu- diematerialet. Praktiskt taget all informa- tion i kursen, som fick namnet »Matematik i ljud och bild», ges via ljudband.

Sedan en kursdeltagare en eller flera gånger lyssnat på den ljudinformation som hör till ett visst avsnitt i ett studiehäfte arbetar han eller hon med de övningsuppgifter som hör till avsnittet. Övningsuppgifterna är i regel gjorda så att svar kan lämnas direkt i häftet. I en bilaga till varje studiehäfte finns lösningar till samtliga övningsuppgifter.

Läromedel

Matematik i ljud och bild består sammanlagt av 17 studiehäften, ett för vart och ett av mål- beskrivningens huvudmoment. Till varje stu- diehäfte hör ett kassettband, vars längd varie- rar mellan 30 och 50 minuter. Varje ljud- avsnitt är dock högst 10 minuter långt. Sam- manlagt beräknas materialet täcka cirka 80 timmars undervisning.

• Sida 26
•  Original

5. Högre utbildning

I enlighet med direktiven har TRU, vad gäller den högre utbildningen, haft att ar— beta inom i huvudsak två sektorer. Dels har produktionen avsett utbildningen inom det samhällsvetenskapliga området, dels har en del av produktionen inriktats på den tek-

5.1. Samhällsvelenskap

I samband med att TRU påbörjade sin verksamhet inom denna sektor tillsattes en expertgrupp, gemensam för samhällsve- tenskap och medicin (se sid 10). Denna dela- des sedermera upp i två skilda expertgrupper.

De projekt som man arbetat med inom denna sektor under tiden 1967—1972 är Översiktskurs i företagsekonomi, Undervis- ningsteknologi, Arbetsmarknadsteknik med personaladministration, Nationalekonomi och Internationalisering av utbildningen. Pro- jektet Nationalekonomi har i första hand kommit att fungera som ett vuxenutbildnings- projekt varför det redovisas i kap 6, Vuxenut- bildning. Idet följande ges en sammanfattande beskrivning av de övriga projekten inom den samhällsvetenskapliga sektorn. I bilagorna 5, TRU-material i kursen i arbetsmarknads- teknik med personaladministration vid Stock- holms universitet, och 6, Rapport om pro- jekten inom TRU:s samhällsvetenskapliga sektor, ges mera fullständiga beskrivningar av projekten. Redovisningar av verksamheten inom sektorn finns även i TRU-rapport nr 5, Utvärdering av ett undervisningspaket i före-

nisk-naturvetenskapliga sektorn genom be- ställningsuppdraget för den tekniska fakul- teten vid Linköpings högskola. Därutöver har TRU haft vissa uppgifter beträffande utredning om och produktion av läromedel för undervisningen inom medicin-sektorn.

tagsekonomi på universitetsnivå. Stocksund. april 1971 och TRU-rapport nr8. Läromedels- konstruktion. Lägesrapport från TRU:s uni- versitets- och högskolesektorer. Stocksund. september 1971.

5.1.1. Översiktskursen i företagsekonomi Planering

Kursen i företagsekonomi föreslogs som lämpligt försöksobjekt av flera skäl. Bl a var antalet studerande per år stort, förelåg brist på kvalificerade lärare och befanns kursen vara lämplig för visualisering.

För att söka uppfylla de krav på rationalise- ring i ekonomisk mening, som kan utläsas ur TRU-kommitténs direktiv, prövades möjlig- heten att framställa ett för flera företagseko- nomiska institutioner gemensamt undervis- ningspaket. Representanter för flertalet insti- tutioner i landet bildade en referensgrupp och gruppen påbörjade sitt arbete med en granskning av de olika institutionernas stu- dieplaner. En sammanställning gjordes för att för den fortsatta planeringen och sam- ordningen klargöra vad som var gemensamt.

• Sida 27
•  Original

respektive vad som skilde de olika studie- planerna åt. Detta skulle även ge underlag till målanalysarbetet. Det visade sig möjligt att lyfta bort en del av kursens moment och att minska ned och omfördela annat. Resul- tatet blev ett gemensamt måldokument. Detta lades till grund för konstruktion av ett preli- minärt kurspaket med fördelning på tv-pro- gram. särskilt utarbetat skriftligt material och lärarledd undervisning samt rekommen- dationer om kurslitteratur.

Läromedel

Läromedlet byggdes upp kring de studerandes inlärningssituation och en del av undervis- ningstiden kunde därigenom göras lärarfri. Detta sammanhänger med att systemet in- nefattar en del av den tid som i konventionell undervisning används för icke schemalagt hemarbete. Mer än halva antalet undervis- ningstimmar föreslogs genomföras utan lä- rare. I förslaget till kursuppläggning ges 18 timmar undervisning med hjälp av tv och skriftligt material samt 14 timmar lärarledd undervisning. Inom en lektion med tv och textmaterial varvas tv-illustrationerna med läsning i texthäftet. I tv-programmen ges exemplifieringar från företag och korta un— dervisande avsnitt och i det skriftliga mate— rialet kommenteras och följs informationen upp. Bearbetning av informationen kan ske antingen individuellt eller i grupp. Efter ett pass med tv-inslag följer helt lärarledda lek- tioner under vilka stoffördjupning ges med utgångspunkt från det som presenteras i de »tv-styrda» lektionerna.

5.1.2 Undervisningsteknologi Planering Delegationen för viss yrkesutbildning vid uni— versiteten föreslog bl a att yrkesinriktade 20- poängskurser i undervisningsteknologi skulle inrättas vid universiteten. TRU-kommittén beslöt att i samråd med UKÄ påbörja plane- ring och produktion av läromedel till de kom- mande kurserna, och sommaren 1969 tillsat- tes en planeringsgrupp sammansatt av repre— sentanter från, förutom TRU, UKÄ, peda- gogiska institutioner, studieförbund och näringslivet.

Ur TRU:s synpunkt bedömdes det som an- geläget att se projektet som ett modellprojekt för övrig läromedelsutveckling. främst inom den institutionaliserade utbildningen. In- nehållet i kursen behandlar frågor kring läro- medelsutveckling, och det sågs som själv- klart att vid planering. produktion och ut- värdering av projektet tillämpa aktuell kun- skap inom området. Ett noggrant arbete med analyser av behov. elever, mål och stoff och kontinuerliga värderingar av det fortlöpande produktionsarbetet kom således att styra projektet. Resultatet blev ett i stort sett hel- täckande läromedel för 20 poäng i Undervis- ningsteknologi. Revideringar av materia- let görs i den mån målen förändras, mate- rialet föråldras eller på annat sätt funge- rar mindre bra.

Läromedel

Ett omfångsrikt textmaterial fördelat på kurs- pärmar styr arbetet i kursen. Detta skall ge eleverna det underlag de behöver för att till- godogöra sig kurslitteraturen. den lärarledda undervisningen. grupparbeten. utbildnings- spel samt tv- och ljudband på ett tillfreds- ställande sätt. Vissa delar av stoffet i kurs- pärmarna redovisas vid ordinarie tentamens- tillfällen, andra delar genom aktivt - delta- gande i diskussioner eller genom redovisning av utförda arbetsuppgifter. Läromedelssyste— met är i hög grad uppbyggt kring olika former av grupparbete. Ett syfte är att komma bort från den konventionella formen av akade- misk undervisning. Eftersom kursen är yr- kesinriktad är det väsentligt att eleverna får arbeta med konkreta problem i realistiska ar- betssituationer. Bland läromedlen märks såle- des ett stort antal övningsuppgifter, prak- tikfall och utbildningsspel. Träning i gruppar— bete, anpassning och samarbete är väsentlig, eftersom man inom det undervisningsteknolo- giska arbetsområdet ofta arbetar i team eller projektgrupper.

I systemet ingår 14 tv-program, 17 ljudband, 2 filmer, 2 stillfilmer och ett antal stordior. Dessa inslag utnyttjas bl a för att introducera kursavsnitt, aktivera och i viss mån motivera eleverna, ge underlag för diskussion och ge bakgrundsinformation, t ex i vissa utbild-

• Sida 28
•  Original

ningsspel. Tv-program, filmer och stillfilmer visas gruppvis och eleverna sköter dessa vis- ningar helt och hållet själva. Efter respektive visning diskuteras materialet gruppvis och eventuella uppgifter löses. Bakgrundsinfor- mation och uppgifter finns i kurspärmarna. Redovisning och diskussion sker för alla grupper gemensamt under lärares ledning. Lärarens roll i läromedelssystemet är främst att inleda och presentera delkurserna och nya avsnitt inom delkurserna, att leda gemen- samma redovisnings— och diskussionstillfällen och att fungera som handledare i samband med grupparbete. ! viss utsträckning före- kommer även konventionella föreläsningar.

5.1.3. Arbetsmarknadsteknik med personalad- ministration

Planering

Universitetskursen för 20 poäng i Arbets- marknadsteknik har sitt ursprung i ett för- slag från Delegationen för viss yrkesutbild- ning vid universiteten. Kursen skulle vända sig till studenter i slutet av sina studier och till yrkesverksamma. framför allt inom per- sonaladministration eller inom organ som sysslar med arbetsmarknadsfrågor. och be— handla arbetsmarknadspolitiken, arbetsmark- nadsorganisationernas verksamhet samt per- sonaladministration.

Den första kursen anordnades vid Stockholms universitet hösten 1969. Sam- tidigt tillsattes en arbetsgrupp som påbörjade planeringen av en »TRU-version». Önskemå- len om en vidgad kursverksamhet och de problem som kunde tänkas uppstå i samband med planeringen av kursen på skilda orter i landet gjorde att arbetsgruppens arbete in- riktades mot att inte endast planlägga enstaka läromedelsinsatser för kursen utan att söka konstruera ramar för en fullständig 20- poängskurs. En relativt fullständig organisa- torisk plan för kursens genomförande, mena- de man, skulle underlätta anordnandet av kursen på skilda universitetsorter, bl a som en vinst av planeringstid. Det skulle också ge kursorterna en stomme att bygga kursin- nehållet påi detaljplaneringen av kursen. Det övergripande målet för utbildningen — att ge den studerande yrkesinriktning — skulle fyllas

— val av arbetsformer

— lärarrekrytering utanför universitetet — avpassad läromedelsproduktion

— användning av material i kursen från organi- sationer och företag — personlig kontakt mellan olika elevkategori- er

De producerade läromedlen skulle integreras som delar av kursen i sin helhet. Avsikten var att utforma läromedlen med tanke på en gemensam referensram av fakta och problem- ställningar inom ämnena samt att ge tillfälle till olika och varierande inlärnings- och ut- trycksmöjligheter, för att olika studiemässig bakgrund och inriktning inte skulle föra med sig svårigheter att genomföra och fullfölja stu- dierna. Materialet skulle ges en sådan ut- formning att en sammankoppling mellan det förproducerade materialet och de tidigare till- lämpade studieformerna skulle vara möjlig.

Läromedel

Kursinnehållet är fördelat på åtta block. Av totalantalet planerade timmar är 2/3 avsedda för lärarledd undervisning (t ex lektioner, stu- diebesök, seminarier). Läromedelspaketet in- nehåller åtta tv-program, varav fyra ger en introduktion till olika företagsmiljöer. De övriga fyra utformades som temaprogram som möjliggör jämförelser mellan olika arbetsmil- jöer kring skilda teman. Ljudband används som utgångspunkt för merparten av allt grupparbete. De innehåller bl a intervjuer med representanter från företag och organi- sationer. Totalt producerades 36 ljudband till kursen, samtliga utformade så att de orien- terar om fakta och problem.

Det tryckta materialet i anslutning till de åtta kursblocken samlades i ett kompendium. Kompendiets främsta funktion är att ge ele- verna studiehandledning. Det innehåller stu- dieanvisningar, ämnesbeskrivningar, arbets- program, ämnesintroducerande text och ar— betsuppgifter för grupparbeten, för studie- besök och för seminarier.

Tv, ljud och text behandlar stoffet ur olika infallsvinklar och kombineras till underlag för skilda arbetsformer i kursen.

• Sida 29
•  Original

5.l.4 Internationalisering av utbildningen Planering

Utbildningsdepartementets planeringsråd för utbildningsfrågor har uttalat sig för en starkare internationell inriktning i bl a läroplaner, lä- rarutbildning och läromedel. Detta. tillsam- mans med ett från universitet, företag och exempelvis studieförbund uttryckt behov av undervisningsmaterial för biståndsutbildning och Studieverksamhet i internationella frågor, har initierat TRU:s projekt Internationali- sering av utbildningen.

För att kunna tillgodose olika intressenters och målgruppers behov av flexibilitet och självständighet planerar nu TRU en »modul- bank», med små och stora moduler, som tar längre eller kortare tid, som kan användas var för sig eller integreras som delmoment i en längre kurs (exempelvis YRK-kursen för 20 poäng i U-landsfrågor med biståndsteknik).

I första hand avser produktionen ett antal fallstudier och utbildningsspel, som skall ge underlag för grupparbeten. Dessutom kan dessa metoder antas fungera som förberedelse och bättre än enbart en stoffpresentation ge erfarenheter inför exempelvis biståndsarbete. Film, tv, ljudband och textmaterial skall ge miljö och personbeskrivningar, presentera problemställningar och styra grupparbetet.

Läromedel

Ett spel föreligger i färdigt skick. Spelet tar upp olika problem, redovisar konfliktsituatio- ner och tålamodsprövande erfarenheter från en biståndsarbetares vardag. Ett annat mate- rial kring »korruption». dess orsaker och kon- sekvenser, är under utprövning och delar av andra planerade moduler finns producerade. I många fall kan nämligen i detta projekt delar av redan tidigare producerade läromedel ut- nyttjas. Exempelvis kommer några av de i serien »Vi kallar dom u-länder» producerade programmen att användas.

5.2 Medicin

Den medicinska utbildningen fanns inte ex- plicit omnämnd i TRU-kommitténs direktiv, men bland de experter som tillkallades för att

leda försöksverksamheten inom den högre ut- bildningen fanns också några företrädare för de medicinska fakulteterna (if s 10). Viss pro- gramproduktion inom den medicinska sektorn hade också påbörjats, då Kungl Maj:t [968 utfärdade tilläggsdirektiv. i vilka UKÄ och TRU fick i uppdrag att gemensamt utreda frågan om användningen av tv i medicinsk utbildning. I de särskilda utredningsdirektiv som den medicinska sektorn då fick att arbeta efter nämns fiera tänkbara effekter av an- vändningen av tv, vilka utredningsarbetet borde inrikta sig på att undersöka. Det talas bl a om effekter av ekonomisk, organisatorisk och pedagogisk natur. Det poängteras även att det är angeläget att undersöka vilka möjlig- heter tv kan medföra för att begränsa behovet av anatomiskt material.

Mellan UKÄ och TRU träffades en över- enskommelse som innebar att TRU skulle svara för det praktiska fullföljandet av utred- ningsuppdraget och att ledamöterna i TRU:s medicinska expertgrupp samtidigt skulle vara UKÄ15 experter. Expertgruppens huvud- uppgift blev att utifrån direktiven initiera försöks- och utredningsverksamhet. En fyllig beskrivning av gruppens arbete och olika projekt inom sektorn ges i bilaga 7, TRU:s verksamhet inom medicinsk utbildning I968—l972.

5.2.1. Dissektionshandledning i centrala nerv- systemets anatomi

Produktionen av ett läromedelspaket i centra- la nervsystemets anatomi ansågs ligga i linje med utredningsdirektiven och bedömdes kunna ge goda erfarenheter inför den fortsatta utredningsverksamheten.

I projektets inledningsskede sammankalla- des företrädare för de anatomiska institutio— nerna i landet för att diskutera produktionens inriktning och innehåll och fastställa en mal- analys för ämnesavsnittet.

Produktionsarbetet pågick under verksam- hetsåret 1968/69 och resulterade i fem »tv- lektioner» med en längd varierande mellan 25 och 35 minuter. Programmen har spelats in i svart-vitt och rubriceras:

• Sida 30
•  Original

CNS 2 — kranialnerverna

CNS 3 — telencephalons konvexa och basala ytor med insula CNS 4 — telencephalons och diencephalons mediala ytor CNS 5 — övre telencephalon. Iedningsbanor och ventriculi laterales

Produktionen är i första hand avsedd för me- dicine studerande vid deras studier i anatomi, men används även vid en universitetsort i un- dervisningen för odontologie studerande.

De videobandade lektionerna kompletteras med ett skriftligt material avsett att fungera som introduktion och komplettering till och repetition av den övriga framställningen.

Varje program är uppdelat i korta avsnitt på högst fem minuter. I undervisningssituatio- nen visas avsnitt för avsnitt. Mellan varje avsnitt arbetar de studerande på egen hand. dvs de genomför de moment i dissektionen som har demonstrerats i programmet.

Den lokale läraren har också möjlighet att utnyttja materialet för att illustrera sin egen framställning. Därvid kan flera avsnitt visas tillsammans.

5.2.2. Propedeutisk obstetrik

I samband med genomförandet av den nya läkarutbildningsreformen enligt den s k SLUs-utredningen har kursen i obstetrik och gynekologi (förlossningskonst och kvinno- sjukdomar) förkortats. För att kompensera studietidsförkortningen har man från medi- cinsk expertis varit intresserad av de möjlig- heter tv och andra AV—medel kan erbjuda i form av organisatoriska/ekonomiska och pe- dagogiska vinsteri undervisningen. TRU har å sin sida sökt angelägna och intressanta pro- jekt för försök med medicinsk/klinisk läro- medelsproduktion. Kursen i propedeutisk obstetrik bedömdes som ett lämpligt försöks- objekt, eftersom den innehåller många mo- ment av visuell karaktär där den rörliga bil— den hos film eller tv skulle kunna fylla en stor funktion genom att bla åskådliggöra förlopp och moment som är svåra att demon- strera.

Som underlag för läromedelsproduktion och för att kunna göra ett riktigt medieval har en omfattande målanalys utarbetats. som efter ett par remissomgångar till landets medi- cinska utbildningsnämnder har fastställts av UKÄ. Vid remissbehandlingen framkom synpunkter om det angelägna i att integrera kursen i obstetrik med pediatrikundervisning- en. vilket också överensstämde med direkti— ven till den ovan nämnda SLUs-utredningen. Hänsyn har också tagits till dessa synpunkter och målanalysen omfattar pediatriska kurs- moment.

Produktionsarbetet avslutades under våren 1971 och resulterade i att läromedlet utforma- des på följande sätt:

A Norma/förlossning, som består av följande delar

1 Obstetrisk anatomi (texthäfte) 2 Fysiologi och förlossningsmekanism (tv) 3 Förlossningens början och Obstetrisk un- dersökning (tv) 4 Förlossningens klinik (tv)

De tre tv-avsnitten är kompletterade med text- häften, avsedda att fungera som bl a minnes- anteckningar och repetitorium. Varje tv- avsnitt har en längd på ca 15 minuter. De distribueras som videoband i färg eller svart- Vltt.

B Kontroll av normal graviditet

Detta kursavsnitt har producerats helt i färgfilm och kompletteras med texthäfte samt annat tryckt informationsmaterial om havan- deskap och förlossning.

I första hand är produktionen avsedd att användas i undervisningen av blivande läkare och i andra hand för annan vårdyrkesutbild- ning, t ex för blivande barnmorskor och sjuk- sköterskor.

Läromedlet kan användas som ett kom- plement i en lärarledd undervisningssituation. men kan även utnyttjas självständigt av ele- verna som introduktion till eller repetition av kursmomenten.

• Sida 31
•  Original

UKÄ fastställde våren 1970 en ny studieplan i ämnet Försvars- och katastrofmedicin (FKM), som ingår i läkarexamen. Studiepla- nen skall försöksvis gälla under läsåren I97l—74. UKÄ och socialstyrelsen har i en skrivelse till Kungl Maj:t anfört att under- visningen skall organiseras centralt och i stor utsträckning baseras på förproducerat AV- material. eftersom ämnet saknar fasta lärare, men också som ett försök att höja undervis- ningens kvalitet.

Mottagargruppen är medicine kandidater under det kliniska stadiets andra del. Delar av läromedelspaketet svarar mot avsnitt i ut- bildningen av annan sjukvårdspersonal.

Kursen i FKM. som omfattar 45 timmar, har hittills givits parallellt med annan klinisk kurs och sträckt sig över 3—8 veckor.

Läromedlet har utarbetats enligt en detal- jerad målanalys. Kunskapsstoffet har indelats i fyra delar:

] Administrativ del 2 Internationell del 3 ABC-vapen 4 Akutmedicinsk del

På motsvarande sätt har det tryckta materialet som hör till paketet uppdelats. Förutom dessa fyra läroboksdelar innehåller paketet 16 mm filmer i färg eller svart—vitt, spelhäften och diabilder.

Filmat material ingår i del 2, Jordbäv- ningskatastrof, i del 3, om A-stridsmedlens verkningar och i del 4. om det primära om- händertagandet av skadade av olika slag. Dessutom ingår filmer i utbildningsspel i delarna ] och 4, Tågkatastrof resp Trafik— olycka. En diaserie om B-stridsmedel ingår i del 3.

De fyra läroboksdelarna täcker kursom- fånget och kan utnyttjas som enda kurslitte- ratur. Undervisningen har planerats för att ges huvudsakligen i föreläsningsform, där läromedlen kan åskådliggöra och ge tillfälle till tillämpning av de komplicerade skeenden som behandlas.

Hela läromedelspaketet var färdigt för di- stribution höstterminen 1972.

I TRU-kommitténs uppdrag ingick bl a att fortsätta och vidareutveckla den försöks- verksamhet med tv-undervisning som lokala tv-kommittéer i Stockholm och Uppsala be- drivit samt det tidigare nämnda produktions- uppdraget för den tekniska högskolan i Lin- köping. För att leda denna verksamhet till- sattes en teknisk-naturvetenskaplig expert- grupp. Gruppens uppgifter övertogs i ett tidigt skede av verksamheten av ämnesexpertgrup- per. utsedda av UKÄ. för vart och ett av de ämnen som ingick i Linköpingsuppdraget. Uppgiften för dessa grupper blev att utarbeta detaljerade målbeskrivningar för varje kurs och på så sätt styra TRU:s produktion. Grup- perna utsåg också vardera en representant med uppgift att följa produktionsarbetet och se till att målbeskrivningarna följdes.

Under punkt 5.3.] ges en gemensam beskrivning av arbetsgången i de olika projek- ten. I följande punkter redovisas kortfattat de framtagna läromedlen. En mer fullständig beskrivning av sektorns verksamhet finns i TRU-rapport nr 8, Läromedelskonstruktion. Lägesrapport från TRU:s universitets- och högskolesektorer. Stocksund, september 197]. Vad gäller försöksverksamheten med TRU:s läromedel vid tekniska fakulteten vid Högskolan i Linköping hänvisas till betänkan- dets bilaga 8. Tv-undervisning vid tekniska fakulteten vid LiH 1969—1972. Tidigare har publicerats TRU-rapport nr 6, Utvärdering av undervisningen för första årskursen vid tek- niska fakulteten, högskoleenheten i Linkö— ping hösten 1970. Stocksund april 1971 och TRU-rapport nr 10, Utvärdering av under- visningen för första årskursen vid tekniska fa— kulteten, högskoleenheten i Linköping våren 1971 och en sammanfattning för läsåret 1970/71. Stocksund, februari 1972.

5.3.] Planering av projekten inom den teknisk- naturvetenskapliga sektorn

Först när UKÄ:s ämnesexpertgrupp fastställt en målbeskrivning har det egentliga projektar- betet börjat. Arbetsgängen har vanligen varit den att TRU engagerat en eller fiera lärare

• Sida 32
•  Original

— tillika experter inom ett bestämt ämnes- område — som tillsammans med TRU:s pro- ducentpersonal bildat en projektgrupp. Däri- genom har arbetet med stoffanalys och framtagning av manuskript kunnat ske inom projektgruppen. Till att börja med har ett eller ett par avsnitt ur kursen valts för provproduk- tion. Resultatet av denna provproduktion har bedömts av projektgruppen och ämnesex- pertgruppens representant, eventuellt av hela ämnesexpertgruppen, och erfarenheterna från provproduktionen har blivit vägledande för det fortsatta arbetet.

Projektgruppen har sedan gjort en disposi- tion av kursen och en fördelning av de olika momenten på olika medier. Expertgruppsre— presentanten har givits tillfälle att yttra sig över kursdisposition, stoffördelning o dyl och därefter har ett tidsschema för produktions- arbetet kunnat fastläggas.

Manuskripten till tv-program och texthäf- ten har efter bearbetning av producenten gått på remiss till expertgruppsrepresentanten för eventuella ändringar. Till förberedelsearbetet hör också inspelning av filminslag, beställning av trickfrlmer. tillverkning av modeller och framställning av textskyltar, illustrationer etc. När ett tv-pr'ogram spelats in har i allmänhet en översyn av häftestexten skett för att denna skall stå i full överensstämmelse med tv- programmets ordval och innehåll.

Om möjligt har kursen eller delar av den använts vid ett förförsök vid en teknisk hög- skola. Vid sådana tillfällen har beteendevetare engagerats för att med hjälp av frågeformulär, intervjuer och ev egna iakttagelser göra en värdering av kursmaterialet. De synpunkter från elever och lärare som därvid framkommit har givit underlag för förbättringar av läro— medlen.

Kursen har sedan i sin helhet satts in i un- dervisningen vid LiH. Under det första an- vändningsåret har en omfattande utvärdering skett och dessutom har projektgruppen genom direktkontakt med lärare och elevrepresen- tanter sökt få en så fullständig bild som möjligt av kursens mottagande. På basis av den peda- gogiska utvärderingen och synpunkterna till projektmedlemmarna har kursen reviderats inför nästa läsår.

5.3.2. Linjär algebra

Under åren 1967—1968 producerade TRU läro- medel till kursen Linjär algebra. Detta var det första projektet inom uppdraget för den pla- nerade högskolan i Linköping. Till huvudde- len av kursen producerades 34 tv-program av i genomsnitt 25 minuters längd. Det tryckta materialet utgörs av ett övningshäfte och en sammanfattning av satser och definitioner i tv-programmen. Det förutsattes att materia- let skulle kompletteras med en bestämd läro- bok. Till två kursavsnitt, som inte ingår i denna lärobok. framställdes tryckt studiema- terial och ytterligare åtta tv-program.

Tv-programmen är innehållsrika, detaljera- de och har en mycket teoretisk uppläggning. Avsaknaden av välintegrerad litteratur har också visat sig vara en brist. Erfarenheterna från projektet har varit vägledande vid TRU:s senare planering av programpaket med tv— program och integrerad kurslitteratur. Det framgick så småningom att denna LiH-kurs blivit alltför svår och omfattande. och ex— pertgruppen i matematik föreslog därför 1970 en ny målanalys, som ledde till en helt ny TRU-produktion.

5.3.3. Algebra

Enligt målbeskrivningen, som i väsentliga delar kom att skilja sig från den som gällde för Linjär algebra, uppdelas kursen i två block. Första delen av kursen omfattar pre- sentation och tillämpning av begrepp som komplexa tal, vektorer, matriser och determi- nanter. Den andra delen innehåller teorin för linjär algebra med abstrakta formuleringar av samma begrepp. Med denna uppläggning av kursen hoppas man uppnå i huvudsak tre mål:

— att träna eleverna räknetekniskt-

— att ge eleverna studiemotivation — att pröva den pedagogiska idén att exempli- fiering före teoretisk genomgång ger bättre grund för inlärning av teorier om abstrakta förhållanden.

Kursdel I, som innehåller 13 tv-program med 3 integrerade kurshäften och en samling av tentamensuppgifter, producerades under

• Sida 33
•  Original

våren l97l. Under våren l972 producerades kursdel II med 7 tv-program samt texthäfte och exempelsamling som till del I.

Materialet har planerats för totalt 70 lek- tionstimmar.

5.3.4. Numeriska metoder och programme- ring

Läromedlet numeriska metoder är planerat för tre olika typer av undervisningsmoment: tv-program, självständigt arbete och assi- stentledd övning. Dessa upptar ca 30, 30 resp 40% av den totala tiden. I tv-programmen ingår en del kortare pauser där eleven får ut- föra enkla övningar. Under vissa lektioner är avsikten att alla de tre formerna skall blan- das och under andra endast de två senare. Några lektioner är också tänkta som helt lä- rarledda.

Tryckt material, med ett omfång på ca 350 sidor, har producerats för att fungera som en sammanhållande länk mellan tv-pro- gram och en lärobok. Inslaget av tv är totalt 700 minuter.

Till programmeringsdelen har TRU produ- cerat två tv-program och en lärobok om 300 sidor. Materialet är inte planerat för en bestämd organisation av undervisningen utan kan lokalanpassas av användande institution.

Det totala materialet är avsett att täcka 84 undervisningstimmar, varav 56 timmar för numeriska metoder och 28 för programme- ring.

5.3.5. Ritteknik

En av de mera påtagliga fördelarna med tv som hjälpmedel vid undervisningen i ritteknik torde vara möjligheten för eleverna att via tv få information om ett kursavsnitt och att där- efter i omedelbar anslutning kunna öva på av- snittet. De 17 producerade tv-programmen är således planerade för att ingå i övningspass i undervisningen. Tv-avsnittens längd varie- rar mellan IO och 30 minuter.

Vid produktionen av läromedlet utgick man från att de läroböcker som finns i marknaden kunde utnyttjas tillsammans med tv- programmen. Som kompletterande textmate- rial ingår i paketet ett programhäfte, avsett

som ett förmedlande led mellan tv-avsnitt, utnyttjad lärobok och övningsuppgifter.

5.3.6. Differential- och integralkalkyl

Målbeskrivningen blev färdig i december 1968. Under våren 1969 gjordes ett tiotal prov- program, och den egentliga tv-produktionen påbörjades på hösten samma år. TRU:s kurspaket består av ca 90 tv-program och ca I 500 textsidor. Materialet är avsett att täcka ungefär 90% av den tid som anslås för ämnet vid tekniska högskolor. Resterande del har avsetts att användas för fördjupning, repe- tition. kontrollskrivningar etc.

Tv-programmen ger den information som normalt ges på föreläsningar och följs av själv- ständiga övningar, där en assistent har tänkts att fungera som handledare. En del av kursti- den är anslagen åt konventionella räkneöv- ningar med assistent för fördjupning och av- slutning av kursavsnitt.

Vid en revidering av tv-programmen har man i någon mån ändrat karaktär på vissa av dessa. Svåra resonemang och bevisföringar har lyfts ur programmen och i stället rekom- menderas individuell inläsning av dessa från det tryckta materialet. Vidare har textmateria- let kompletterats med ett antal lösta typtal, exempel och övningsuppgifter med låg svårig- hetsgrad.

5.3.7. Fysik I

Det förproducerade läromedelssystemet består av 35 tv—program av varierande längd (dock huvudsakligen ca 45 min) med inlagda arbetspauser, under vilka eleverna avses be- driva självverksamhet med hjälp av program- häften, som samtidigt utgör kurslitteraturen. Med introduktion, studiehandledning och målbeskrivning omfattar denna litteratur totalt ca 450 sidor. Av anslagna 50 undervis- ningstimmar upptar tv-delen 32 timmar, räk- neövningar 10,5 timmar, diagnostiska prov ca 2,5 timmar och lektorsledda diskussioner ca 2,5 timmar.

TRU-materialet omfattar områdena spe— ciell relativitetsteori, kinetisk gasteori och klassisk termodynamik. Tanken har varit att övriga områden av fysiken senare skall be-

• Sida 34
•  Original

handlas i olika omfattning och vid skilda tillfällen beroende på olika elevgruppers sär- skilda behov. Delkursen relativitetsteori sam- manfaller med motsvarande avsnitt i normal- studieplanen för 40 poäng i ämnet fysik vid universiteten. De övriga två delarna är i första hand anpassade för mottagargruppen vid LiH.

I punktform redovisas de överväganden som varit avgörande för läromedlets utform- ning:

— Stoffet bör enligt målbeskrivningen fördelas på programenheter. — Dessa programenheter ges en indelning som grundar sig på överväganden om sakin- nehållet och lektionslängden 45 minuter.

— Programenheterna består av tv-program med inslag av rena ljudavsnitt samt själv- verksamhet i programhäften. — Teorin förs fram dels genom resonemang i tv-rutan. dels genom övningsuppgifter. ofta av härledningstyp. i programhäftena. — Härledningar och övningsuppgifter bör av eleverna själva bearbetas under arbetspau- ser av förutbestämd längd i tv-programmen. — Programhäftena skall innehålla allt det teo- retiska stoff som behövs för högsta betyg (för den aktuella målgruppen vid Lil—I). — Programhäften och tv-program skall vara samstämda, ofta med samma bild- och text- material.

— Det förproducerade materialet (tv +pro- gramhäften) bör ges en tilltalande estetisk utformning med inslag av underhållande och avkopplande moment. — Tv-avsnittens längd bör vara högst 10—15 minuter, beroende på den uppskattade svå- righetsgraden. samt så långt som möjligt befrias från härledningar och ett alltför omfattande formelspråk. — Alla tillgängliga metoder för levande illu- strationer av fysikaliska fenomen skall tas tillvara — så långt resurserna medger. — Viss frihet skall föreligga beträffande för— delningen mellan föreläsnings- och räkne- övningstid. — Räkneövningar och tentamina bör genom- föras av kursledningen vid varje användan- de institution.

5.3.8. Matematisk statistik

Läromedlet avser täcka 91 undervisnings- timmar och består av två delar, Sannolik- hetslära och Statistik. Studiematerialet består av 37 tv-program. två kurskompendier och en exempelsamling på sammanlagt 650 sidor.

De utgångspunkter som styrt projektarbetet har varit:

!. Målanalysen skall brytas ned i lämpliga stoffenheter.

2. Tv bör utnyttjas för att täcka den del av kursen som annars skulle ha behandlats på föreläsningar.

3. Teoriavsnitt bör brytas av enkla prak- tiska tillämpningar i form av självständigt ar- bete eller grupparbete med problemlösningar.

4. Viss kurstid bör avsättas för konven- tionella räkneövningar med assistent för att avsluta ämnesområden och successivt höja svårighetsgraden på tillämpningarna.

5. Ett utnyttjande av läromedlet bör ej kräva större lärarinsatser än konventionell un- dervisning.

6. Tryckt material väl integrerat med tv- undervisningen bör framställas.

7. Demonstrerande inslag i form av studie- besök. bilder. modeller etc bör användas i tv i största möjliga utsträckning för att ge stu- diemotivation, stimulans och avkoppling i anslutning till praktiskt bruk av teorin.

8. Viss del av den avsedda undervisningsti- den skall ej planeras utan lämnas åt den an- vändande institutionen att disponera för t ex extra övningstillfällen. diagnostiska prov eller kompletterande föreläsningar. En strävan har varit att utforma kursmate- rialet så att assistenthjälp ej skall behövas vid tv-ledd lektion. Det tryckta materialet har därför utformats så att mot varje tv-avsnitt svarar ett teoriavsnitt i kursboken omedelbart följt av enkla exempel på den teori som ge- nomgåtts. Dessutom innehåller kursboken extra avsnitt med generaliseringar av teorin.

5.3.9. Mekanik

Ämnet intar en central plats i lärogången vid de flesta linjerna inom de tekniska högskolor- na. Måldokumentet för Lil-I — som styrt pro-

• Sida 35
•  Original

jektarbetet — innehålleri stort sett de avsnitt som ingåri högskolekurser i mekanik i allmän- het.

Material har producerats för att ge hjälp- medel till en kurs omfattande 119 timmar. Efter en försöksproduktion under hösten 1969 och en mindre utprövning påbörjades det egentliga projektarbetet under våren 1970.

Arbetsgruppen var redan från början inställd på att det tryckta materialet skulle dominera. Detta består av en nyskriven teori- framställning och ett omfattande övningsma- terial av självinstruerande karaktär. Ett stort antal problem är försedda med ledningar, som successivt ger den fullständiga lösningen. Syf- tet är bl a att nedbringa den tid som åtgår när assistenten skriver upp lösningar på tavlan och studenterna skriver av, men materialet ger framför allt möjligheter till individualisera- de studier. Två tv-program om en halvtimme vardera har spelats in. De behandlar de moment som ansetts lämpliga för mediet och avser att väcka intresse för ämnet genom illu— strativa försök och praktiska exempel inom ämnets tillämpningsområden.

5.3. IO Hållfasthetslära

Läromedlet har planerats för en grundkurs omfattande 153 undervisningstimmar, varav 14 timmar är avsedda för avsnitt inom mekani- ken som är speciellt viktiga för hållfasthets- läran och 9 timmar är laborationer.

Utformningen av undervisningen planera- des hösten 1968 efter en då för TRU ny mo- dell innebärande att tv-avsnitt inte borde överstiga 10 a 15 min. Därför lades tillämp- ningsexempel på den just genomgångna teo- rin så att en tv-timme kom att bestå av 1—6 tv-avsnitt (de kortaste ca 2 min) med mer eller mindre tidskrävande självverksamhet mellan eller efter avsnitten.

Målsättningen i denna del av produktionen var att allt som ingick i kursen skulle presen- teras via tv. Erfarenheterna från användning- en av de först producerade delarna av kursen har dock lett till att de senare tv-programmen fått en annan funktion. De har gjorts något längre och visas i början och/eller slutet av en undervisningstimme. Programmen in-

nehåller sådan information som kan hjälpa ele- ven att förstå vissa samband och fenomen, medan härledningar och bevis. vilka tidigare ingick i tv—programmen, nu i allmänhet enbart finns i kurshäftet. De presenteras där i pro- grammerad form. vilket ger större möjlighet till individualisering av undervisningen.

För närvarande har 41 tv-band (=tv-lek- tioner) producerats och produktion av ytter- ligare avsnitt pågår. Efter två eller fyra tv- timmar följer enligt planen två assistent- ledda timmar. Av totala antalet undervis- ningstimmar upptas ca 65% av tv-ledda tim- mar.

Ett kurshäfte i 21 delar innehåller en »mål- beskrivning i ord», kompletteringar till lä- robok samt uppgifter och ledningar till lösan- det av uppgifterna. Till de uppgifter som är avsedda att lösas mellan och efter tv-avsnitten samt till uppgifter av härledningskaraktär ges en detaljerad lösningsgång. Även övriga upp- gifter har fullständiga lösningar i form av suc- cessiva ledningar.

5.3.11. Reglerteknik

I detta ämne har material för hittills åtta undervisningstimmar producerats av TRU. Läromedlet. som utgör en del av ett mer om- fattande paket som avses att produceras, är att betrakta som en försöksproduktion. Det totala omfånget på kursen i reglerteknik sådan den ges vid LiH är 50 timmar.

Projektarbetet har resulterat i en målanalys för kursen och i två kursavsnitt, omfattande två respektive sex undervisningstimmar, pro- ducerade för utprövning. Dessa avsnitt valdes eftersom man i den befintliga undervisningen vid tekniska högskolor saknade lämpliga läro- medel.

Avsnittet >>Reglerkomponenter>> innehåller två tv-avsnitt om 20 respektive 35 minuter. De visas i anslutning till assistentledd un- dervisning. Till avsnittet hör ett kurshäfte med övningsuppgifter, en lärarhandledning och stordior med lösningar till exemplen i kurshäftet.

Avsnittet »Projekteringsexempel» inleds med tre undervisningstimmar där flera av- snitt med tv och ljud ingår. Också de inslag

• Sida 36
•  Original

som enbart består av ljud finns på tv-bandet. Under ljudavsnitten är det meningen att tek- nologen skall följa med i det tryckta kurshäf- tet. Avsikten är att de studerande inte skall behöva ha tillgång till någon assistent under dessa tre timmar. De därpå följande tre timmarna är planerade för tillämpningsöv- ningar. Dessa bör genomföras under ledning av assistenter. Avsikten är att underlaget för dessa övningar skall tas fram lokalt vid resp institution.

5.3.12. Optimeringslära

Till kursen. som vid LiH totalt omfattar 50 undervisningstimmar, har producerats kurs- material avsett för avsnittet flödesmetoder ( 14 undervisningstimmar). Studiematerialet be- står av 6 tv—program samt kompendium och exempelsamling.

I det första tv-programmet ges en inledning till flödesmetoder och i de följande beskrivs typproblem och lösningsalgoritmer för dessa.

Kompendiet tar upp tv-programmens in- nehåll och kompletterar dessa bl a med bevis för att algoritmerna fungerar. Dessutom ingår ett kapitel om nätplanering och ett om duali- tet. Exempelsamlingen ger fullständiga lös- ningar till övningsexemplen.

5.3.13. Allmän ekonomi

För produktionen av läromedlet i allmän eko— nomi har ansvaret legat hos en projektgrupp som organisatoriskt är att hänföra till den sam- hällsvetenskapliga sektorn enligt TRU:s orga- nisation fram till utgången av 1972. Läromed- let ligger dock inom produktionsuppdraget för LiH och presenteras därför i detta samman- hang.

Materialet är avsett att täcka 52 undervis- ningstimmar och uppdelat i två avsnitt, ett nationalekonomiskt och ett företagsekono- miskt. För dessa har 43 tv-program, ett ljudband och tre kurshäften producerats. Kurshäftena är direkt relaterade till tv- programmen och stöder framställningen i dessa. De innehåller dessutom ett stort antal övningsuppgifter.

Detta projekt har inte, liksom inte heller Till- lämpad elektronik (5.3.15). ingått i TRU:s produktionsuppdrag för LiH.

Läromedlet är avsett för teknologer på ma- skinteknisk linje. De producerade inslagen täcker allmän kurs i mekanisk teknologi vid KTH. Läromedlet tar endast 12 undervis- ningstimmar i anspråk. medan kursen vid kon- ventionellt bedriven undervisning omfattar 18 timmar.

Till kursens 12 undervisningstimmar finns 10 tv-program. som innehåller avsnitt av va- rierande längd med mellanliggande assi- stentledd undervisning. I kursmaterialet ingår också häften. som dels innehåller det som framställs i tv-avsnitten och som skall räcka som kurslitteratur, dels frågor som skall dis- kuteras efter tv-avsnitten under ledning av en assistent. Några av pauserna mellan tv- avsnitten används också till att närmare stude- ra det som just genomgåtts i föregående tv- avsnitt. De 12 undervisningstimmar. då stu- diegrupperna arbetar med läromedlet. är alla assistentledda.

5.3.15. Tillämpad elektronik

Under åren 1967—1968 utvecklades ett komplett undervisningssystem i kursavsnittet transistorpulskretsar i ämnet elektronik på KTH. Systemet omfattade, förutom bandade tv-avsnitt. komplett kurslitteratur, program- merade diagnostiska prov. laborationer med god transfereffekt till de teoretiska avsnitten samt räkneövningar i grupp. Undervisnings- volymen omfattar 14 veckopaket om totalt 900 sidor text. Av dessa definierar 450 kur- sen. De återstående ger anpassning till andra ämnesområden och ingår alltså inte i grund- kursen.

Kursen Transistorpulskretsar tillkom suc- cessivt som en biprodukt från ett mer än tio- årigt samarbete mellan en forskargrupp på KTH och ett flertal industrier, institutioner och forskningscentra. Kursens ryggrad utgörs av kurslitteraturen, men för att nå Optimal effekt hade man från början tänkt använda olika medier i undervisningen.

• Sida 37
•  Original

Då tillfälle gavs genom TRU att göra en komplett tv-produktion valde man tv som »undervisningsmedium», men kompletterade detta med programmerade diagnostiska prov av objektiv typ. Proven är integrerade i under- visningskedjan och ger — utöver en högst vä- sentlig inlärningseffekt * »feedback» till både lärare och elever. Undervisningseffekten åstadkommes genom att rätt alternativ kan anges direkt efter frågan tack vare en elek- tronisk svarsregistrering.

Undervisningssystemet är mycket enhetligt så till vida att samtliga kurspaket är likformigt uppbyggda, vilket i hög grad underlättar admi— nistrationen. Varje kurspaket omfattar följan- de moment:

1. Inledande och motivationsskapande tv- program.

2. Självstudier av angivna sidor i kurs- böckerna.

3. Diagnostiska prov.

4. Diskussion om kurspaketet och tillrät- taläggande av de brister i undervisning eller studiearbete som framkommit genom det dia- gnostiska provet.

5. Repetition av tv-programmet.

6. Räkneövningar i grupp.

Vartannat kurspaket innehåller dessutom ett laborationsförsök.

• Sida 38
•  Original

Vuxenutbildning

] TRU-kommitténs direktiv framhålls bl a att eterdistribuerade undervisningsprogram är av speciellt intresse för vuxenutbildningen. Eter- medierna bör därför »i ökad omfattning kunna tillgodose efterfrågan på utbildning för vuxna» och ge möjligheter att nå ut till grupper som annars skulle förbli åsidosatta i utbildnings- hänseende. av geografiska eller andra skäl.

1 den proposition (1967z85) som låg till grund för inrättandet av TRU—kommitténs produktionsenhet föreslogs också en rad andra åtgärder som brukar sammanfattas i be- nämningen 1967 års vuxenutbildningsreform. Propositionen ger mycket tydliga anvisningar om att statens engagemang på vuxenutbild— ningsområdet skall omfatta — förutom den ar- betsmarknadsinriktade utbildningen — både utbildning motsvarande ungdomsskolans kursplaner och en mera allmänt inriktad vuxenutbildning av det slag som bedrivs av studieförbunden. För vuxensektorn inom TRU angavs i uppdraget att man i första hand skulle koncentrera insatserna till två kompetensinriktade kurser på gymnasienivå, engelska och företagsekonomi.

Av departementschefen tillkallade experter harbildaten expertgruppförvuxenutbildning, TRUVUX, som svarar för utbudets inrikt- ning. I expertgruppen ingår företrädare för såväl studieförbund som LO, SÖ och Sveriges Radio.

Genom sammansättningen av denna ex- pertgrupp, men också genom kontinuerliga kontakter med folkbildningsorganisationerna, har TRU—kommittén i enlighet med direktiven kunnat beakta »de resultat som uppnåtts i folkrörelsernas Studieverksamhet och hos de speciella grupper inom löntagarorganisationer som ägnar vuxenundervisningen särskilt in- tresse».

På samma sätt är representationen från Sveriges Radio i TRUVUX bara en av kon- taktpunkterna mellan TRU och Sveriges Radio. Frågor som rör sändningstider och sändningsrutiner kräver ständig kontakt mellan SR och TRU. Det förekommer vidare ett kontinuerligt samarbete. framför allt i fråga om planering och information, mellan vuxenutbildningsenheterna inom TRU och SR, delvis genom en särskild samarbetsgrupp.

I enlighet med utredningsuppdraget ut— gjordes alltså de första kurserna i TRU:s vuxenutbildning av två läroplansanpassade och kompetensinriktade kurser på gymnasie- nivå. De utformades så att de skulle kunna användas såväl i den kommunala vuxenutbild- ningen som i studiecirkelverksamheten. inom folkhögskolor och för enskilda studier. Efter förslag från TRUVUX kom emellertid ut- budet därefter successivt att inriktas på kurser av mer allmän karaktär och på grundkurser utan sikte på en speciell kompetens. An- ledningen härtill var en strävan att tillgodose behoven hos de från utbildningssynpunkt mest eftersatta grupperna, de vars teoretiska utbildning enbart omfattar 6—7-årig folkskola.

1 ett antal punkter ges nedan beskrivningar av de kurser som producerats to m våren 1972. En utförlig redovisning av sektorns verksamhet, bl a vad gäller planering. produk- tion och utprövning av projekt samt erfaren- heter av olika insatser, ges i bilaga 9, TRU:s vuxenutbildning 1967—1972. I detta sam- manhang hänvisas även till TRU-rapport nr 9, Lägesrapport från TRU:s sektor för vuxen- utbildning. Stocksund, december 1971.

6.1. Gymnasieengelska Programmen har producerats av Sveriges Radios vuxenundervisning och sändes i radio

• Sida 39
•  Original

första gången hösten 1968—hösten 1969 och i repris våren 1970—våren 1971.

Åsyftad försöksverksamhet

l TRU-uppdraget fanns angivet att en kurs i engelska på gymnasienivå, anpassad för vuxenstuderande. skulle produceras i det första skedet av verksamheten. Av särskilt intresse att undersöka var möjligheterna att distribuera en kompetensinriktad språkkurs med hjälp av radio till såväl enskilda studeran- . de som kursdeltagare i gruppstudier inom den kommunala vuxenutbildningen, studieförbun- den och folkhögskolorna.

Uppläggning och omfattning

Kursen omfattar tre terminers studier och ger kunskaper motsvarande ungdomsskolans gymnasiekurs i engelska. Den består av 94 radioprogram år 30 minuter. Det tryckta mate- rialet består av tre paket, ett för varje termin (årskurs) och innehåller textböcker. öv- ningsböcker och en grammatik. Till varje årskurs finns en lärarhandledning. Kursböck- erna har producerats av Hermods och öv- ningsböckerna av SR:s förlag. Hermods till- handahåller även brevundervisning i anslut- ning till kursen.

6.2. Företagsekonomi

Kursen sändes första gången i tv och radio hösten 1968—hösten 1969 och i repris hösten 1969—hösten 1970.

Åsyftadförsöksverksamhet

Även denna kurs var inskriven i TRU- uppdraget och syftet vari stort sett detsamma som ovan angivits för gymnasieengelskan.

Uppläggning och omfattning

Kursen består av tre delar. De två första mot- svarar kursfordringarna på gymnasiets eko- nomisk-språkliga gren, och samtliga delar motsvarar kursfordringarna på den ekono- miska linjens övriga grenar.

Till del I, som ger en allmän och grundläg- gande orientering och som kan läsas fri- stående, hör 13 tv- och 13 radioprogram a 30 minuter samt en kursbok.

Del 11 tar upp frågor som rör marknadsfö- ring och redovisning och omfattar 5 tv- och 25 radioprogram samt två kursböcker.

Del 111 ger en allmän översikt av det före- tagsadministrativa området och omfattar 3 tv- och 12 radioprogram samt en kursbok.

Samtliga kursböcker har producerats av Brevskolan, som också framställt en brevkurs i anslutning till det övriga materialet. Till varje kursbok finns en lärarhandledning.

Varje årskurs inleds med ett introduceran- de, motivationsskapande och målbelysande tv-program. Före del I sändes hösten 1968 ett tv-program med ett diagnostiskt prov.

Kursböckerna utgör det egentliga inlärnings- och arbetsmaterialet. De är delvis utformade som programmerad text. Till varje kapitel hör en uppföljningsdel. som består dels av ett radioprogram med verklighetsanknutna exempel, diskussioner etc, dels av en sam— manfattning i kursboken med uppgifter och diskussionsfrågor. I del 1 ger tv- och radio- programmen ungefär samma information. Ville man inte utnyttja både radio och tv kunde man följa kursen i enbart ett av medier- na.

6.3 Kemi

Kursen sändes i tv hösten 1969—våren 1970. Den var en repris ur skol-tv:s kurs för årskur- serna 8—9 på grundskolans högstadium. De 18 tv-programmen med tillhörande kursbok utgör en enhet, som tillsammans med elever- nas egna laborationer ger den samlade under- visningen. Kursen var avsedd att användas i kommunal vuxenutbildning med tillgång till ämneskunnig handledare för laborationerna. Kursen utgick från Nordiska kemikommitténs försöksverksamhet och syftade till kompetens för grundskolans kemi.

6.4 Brush—up Time

Kursen sändes första gången i radio hösten 1968 (som en Sveriges Radio-kurs) och i revi- derad form (av TRU) hösten 1969. Den har inköpts och sänts av Danmarks Radio.

• Sida 40
•  Original

Kursen omfattar i sin reviderade form 22 radioprogram a 25 minuter samt en kursbok och kan användas som förberedelse för gym- nasiala studier i engelska. Programmen produ- cerades inom vuxenundervisningen vid Sveri- ges Radio och kursbok framställdes av SR:s förlag.

6.5. Psykologi

Kursen sändes första gången i tv och radio 1969/70 och i repris 1970/71.

Åsyftaa'försöksverksamhet

1 del I av kursen prövades en starkt integrerad modell, där text. radio och tv var hårt länkade till varandra. I den andra delen var däremot sambandet mellan program och textmaterial svagare.

Uppläggning och omfattning

Kursen omfattar 16 tv-program a 30 minuter och 22 radioprogram a 20 minuter samt två kursböcker, producerade av TRU och distri- buerade av SR:s förlag. Kursen ger i hu- vuddrag innehållet i gymnasiets psykologi- kurs. Genom komplettering med viss angiven litteratur eller genom brevstudier är det möjligt att förbereda sig för särskild prövning för erhållande av gymnasiekompetens i ämnet.

6.6. Människor i samspel (Socialkunskap)

Kursen sändes första gången i tv och radio 1969/70 och i repris 1970/71 och 1971/72.

Åsyhadförsöksverksamhet

Detta nya gymnasieämne bedömdes vara av stort intresse för stora grupper av människor som aldrig haft tillfälle att studera ämnesområ- det. Etermedieinsatser skulle kunna un- derlätta för enskilda och grupper att bearbeta stoffet trots brist på kompetenta lärare.

Av särskilt värde bedömdes kursen kunna bli för vissa yrkesgrupper, t ex socialarbetare, vårdyrkesarbetande, lärare i samhällsämnen samt personer som förbereder sig för arbete inom dessa och närliggande yrken.

Kursen som består av två fristående delar utgör en fullständig gymnasiekurs i social- kunskap enligt fordringarna för årskurs 2 och 3 på gymnasieskolans humanistiska. sam— hällsvetenskapliga och ekonomiska linjer. Del 1 behandlar socialpsykologi och del II social— politik. Båda delarna består av vardera 3 tv- program. 13 radioprogram, en kursbok med studiehandledning, producerad av Utbild- ningsförlaget, samt en brevkurs som gjorts av Brevskolan.

Under planeringsarbetet konsulterade pro— jektgruppen ett stort antal representanter för organisationer som inom sig hade presumtiva kursdeltagare. Samtidigt gavs förhandsinfor— mation om kursen till studieförbund och andra organisationer som kunde förväntas intresse- ra sig för uppföljningsaktiviteter.

6.7 Matematik på nytt

Kursen sändes första gången i tv och radio 1969/70 och i repris 1970/71 och 1971/72.

Åsjftadförsöksverksamhet

Avsikten var att pröva ett vuxenanpassat läro- medelspaket i elementär matematik i kombi- nation med försök med nya former för infor- mation och rekrytering.

Planeringsgruppen byggde konstruktionen av kursen på ett antal antaganden. Man bedömde att man skulle kunna minska bortfal- let om man

a) inte krävde för mycket enskilt arbete av deltagarna

b) anpassade studietakten efter deltagarnas förmåga

c) startade på rätt nivå och undvek en ter- minologi som deltagarna inte förstod

d) gjorde medievalet så att deltagarna kände igen det mesta när de började arbeta med det tryckta materialet

e) tog vara på de vuxnas erfarenheter i ut- bildningssituationen

f) byggde upp innehållet från de roller som vuxna oftast har

• Sida 41
•  Original

— på arbetsplatsen, yrkes— och facklig roll, — som förälder, — som konsument.

Eftersom den avsedda målgruppen är svår att nå ville man dessutom pröva om en aktiv, uppsökande information av lokala studieorga- nisatörer på en arbetsplats kunde öka rekry- teringen till kursen.

Uppläggning och omfattning

Kursen lär ut matematik, som man har an- vändning av i vardagslivet, och motsvarar större delen av matematikkursen på grund- skolans högstadium. Kursen vänder sig till vuxna med kort teoretisk utbildning, som inte har studerat på länge. Den består av 20 tv- och 18 radioprogram samt 2 kursböcker. De senare har producerats av Brevskolan, som också tillhandahåller brevundervisning. Inför reprissändningen av del 2 våren 1971 kompletterades den med 2 radioprogram och ett kurshäfte om mängdlära. Brevskolan har producerat ytterligare två delar, del 3, som förbereder för gymnasiestudier. och del 4, som innehåller de återstående avsnitten av grundskolans matematik för dem som söker grundskolekompetens.

Vid medievalet utgick man från inlärnings- situationen. Eftersom en del deltagare kunde förväntas komma till lektioner och cirkelsam- mankomster olika förberedda, skulle radio- programmen ge dem samma utgångsläge.

Gången i ett kursavsnitt var följande:

1. Tv-programmet gav först en illustration till användningen av avsnittets kunskapsin- néhåll och därefter en genomgång av de svåraste momenten.

2. Nästa steg innebar att man skulle lösa vissa uppgifter med hjälp av radioprogram— met.

3. Därefter skulle man självständigt arbeta vidare med hjälp av det tryckta materialet under högst en timme.

Avgörande för medievalsmodellen var vetska- pen om att bandade tv-program i liten ut- sträckning fanns tillgängliga ute i landet.

Kursen, som omfattar två terminer, sändes i radio första gången 1969/70 och i repris 1970/71 och 1971/72. Den är en samproduk- tion mellan TRU, Sveriges Radios vuxenun- dervisning, Brevskolan och Hermods.

Uppläggning och omfattning

Kursen är en kurs i svenska motsvarande grundskolans högstadium med möjlighet till särskild prövning för grundskolekompetens i svenska efter avslutade studier. Den omfattar sex avsnitt, som också kan studeras var för srg:

1 Språkets byggstenar 2 Vardagsskrivelser 3 Lyssna och tala 4 Beskriva och berätta 5 Övertyga och utreda 6 Möte med författare.

Stoffet är fördelat på 32 radioprogram å 30 minuter och 6 studiehäften. Materialet kan även kombineras med brevstudier.

6.9 Jordbrukets byggnader

] anslutning till en studiekampanj för jord- brukare hösten 1969—våren 1970 producerade TRU en serie på tre tv-program a 30 minuter för statens lantbruksinformations räkning. Programserien gick under samma namn som studiekampanjen, Jordbrukets byggnader.

Programmen, som ej krävde särskilda för- kunskaper, vände sig i första hand till alla som arbetar med jordbruk.

6.10 Känn din jord

Kursen sändes i tv november 1970—februari 1971.

Uppläggning och omfattning

Kursen, som utarbetades i samarbete med jordbrukets organisationer och statens lant- bruksinformation, vände sig till lantbrukare och ingick i en studiecirkelkampanj för bättre

• Sida 42
•  Original

kännedom om marken och dess användning. Den bestod av 5 tv-program a 20 minuter, 5 kurshäften (ett till varje program) och en studieplan för gruppstudier. Kurshäftena pro- ducerades av Lantbruksförbundets korre- spondensskola. som också tillhandahöll brev- undervisning.

6.1 l Arbetsmarknadskunskap

Kursen sändes första gången i tv och radio 1970/71 och i repris 1971/72.

Åsyftadförsöksverksamhet

Syftet med kursen var att erbjuda en kurs, som gav elementära fakta om arbetsmarkna- den på ett lättillgängligt sätt, och som skulle kunna följas av enskilt studerande men spe- ciellt lämpa sig för gruppstudier. I anslutning till kursen skulle göras försök med uppsökan- de verksamhet.

Omfattning och uppläggning

Kursen sträcker sig över två terminer och omfattar sammanlagt 6 tv- och 16 radio- program å 20 minuter samt en kursbok, producerad i samarbete med Brevskolan, som också svarar för brevundervisning.

6.12. Ruotsin työmarkkinat (Arbetsmarknadskunskap på finska)

Kursen sändes i tv och radio första gången hösten 1970 och i repris våren 1971 och hösten 1971.

Åsyftadförsöksverksamhet

Syftet med kursen var att genom en förkortad version på finska av kursen Arbetsmarknads- kunskap nå ut med information om den svenska arbetsmarknaden till finskspråkiga invandrare och att i samband härmed göra försök med uppsökande verksamhet för re- krytering till studiecirklar.

Omfattning och uppläggning

Kursen omfattade ursprungligen 2 tv-program a 30 minuter och 2 radioprogram år 20 minuter

samt ett kurshäfte. Inför reprisen hösten 1971 reviderades den och kompletterades med 3 radioprogram år 20 minuter. Skolöverstyrelsen beviljade dispens för studiecirklar med endast 5 sammankomster.

I kursen behandlas: Organisationerna på ar- betsmarknaden. Löner och förhandlingar. ln- formation och beslut i företagen. Arbetsmil— jön. AMS — vad är det?

6.13 Det handlar om dig

Kursen sändes i tv 1970/71.

Åijtad försöksverksamhet

Genom att i tv presentera psykologiska feno- men i dramatisk form ville man pröva att nå en större grupp människor än man gör med konventionell. teoretisk psykologiundervis- ning och stimulera till diskussioner i familjen eller studiegruppen. Målet var att öka kunska- pen om de mekanismer som påverkar kon- takten mellan människor och ge underlag för förändring av det egna beteendet.

Omfattning och uppläggning

Kursen utgörs av sammanlagt 20 tv-program a 30 minuter, två kursböcker och ett program- häfte, som sammanfattar frågeställningarna i tv-programmen till del 1. Dessutom publicera- des manus till spelscener i del I, tex som underlag för diskussioner i studiecirklar.

Det tryckta materialet har producerats av Brevskolan.

De åtta första programmen och kursbok 1 behandlar allmänna samlevnadsproblem. De övriga programmen och kursbok 2 behandlar sexualkunskap och ekonomi (sju resp fem program). Programmen i del 1 är utformade som korta situationsspel, framställda av skå- despelare. Varje program innehåller också »miniscener», som i andra miljöer än pro- grammets huvudscen belyser de aktuella frå- geställningarna. Spelscenerna kommenteras av experter. Programmen i del 2 bygger på samtal med inslag av intervjuer.

• Sida 43
•  Original

Kursen sändes i tv och radio första gången hösten 1970. Tv-programmen sändes i repris våren 1972.

Åsyftudjärsöksverksamhet

Med kursen ville man i första hand vända sig till dem som inte var så väl insattai den tredje världens problem. försöka ge orientering och kunskaper. som kunde leda till större förståel- se och ändrade attityder. samt stimulera till fördjupade studier i studiecirklar.

Omfattning och uppläggning

Kursen består av 10 tv- och 10 radioprogram a 30 minuter. en kursbok samt en miniutställ- ning. som framställts och distribuerats av Riksutställningar. Kursboken har produce- rats av TRU och distribuerats av Brevskolan.

Kursen ger en allmän orientering om de problem som kan anses vara gemensamma för u—länder. Exempel på försök till lösningar hämtas från Ceylon. Indien. Kuba och Zam- bia. Tv-programmen är av översiktlig natur och behandlar bl a följande ämnesområ- den: Sociala förhållanden. jordbruk. handel. industri. storstadsplanering. politiska system, utbildning och bistånd. Det sista programmet är i debattform. Radioprogrammen tar upp samma frågor grundligare och exemplifierar genom intervjuer och diskussioner från Sveri- ge och de aktuella länderna.

6.15 Kom igen

Under denna rubrik sändes i tv en program- serie med sex program våren 1970. sex program hösten 1970 och fem våren 1971. Pro- gramlängden varierade mellan 15 och 30 minu- ter. Serien behandlade olika möjligheter till vuxenutbildning. frågor som rör studieteknik och studiehinder för vuxna, olika vägar för finansiering av vuxnas studier m m.

Till programserien utgavs inget tryckt mate- rial.

I anslutning till TRU-kvällen i TV 2 gjordes under hösten 1970 och våren 1971 ett försök att i 22 korta tv-program (10 minuter) ge för- klaring till en del vanligen förekommande främmande ord.

9 program sändes i repris i TV | sommaren 1971.

Flera undersökningar har visat att det ord— förråd som används i radio och tv innehåller många ord och begrepp som en stor del av svenska folket inte känner till. Programmen syftade till att i underhållande form med hjälp av kända personer förklara några av dem. ] varje program behandlades 4—6 ord eller be- grepp-

6. 17 Tema — politisk ordbok

Programserien sändes i TRU-kvällen i TV 2 hösten 1971 och programmen var 20 minu- ter långa. Eftersom syftet med och program— formen i Vet du vad-serien bedömdes värda att ta vara på och vidareutveckla. produ- cerades för sändning hösten 1971 10 tv- program i vilka politiska termer och begrepp förklarades av kända politiker och med hjälp av en samhällsvetenskaplig expert.

6.18. Turistpraktika för västerbottningar

Kursen sändes i radio regionalt över Västerbotten hösten 1971.

Åsyftad försöksverksamhet

Med detta projekt, som tillkommit i nära samarbete med Västerbottens Turisttraftk- förbund (VTTF), ville TRU pröva att framställa och distribuera en kurs för en av- gränsad målgrupp inom ett avgränsat område, nämligen turistvärdar i Västerbotten. Genom att låta representanter för målgruppen på ett tjugotal platser i länet delta i uppläggningen av kursen och därmed ge den en stark lokal förankring och genom samarbete med studie- förbunden hoppades man kunna stimulera till uppföljning i studiecirklar.

• Sida 44
•  Original

Omfattning och uppläggning Kursen består av 10 radioprogram it 25 minu- ter och ett kurshäfte. som producerats av TRU. I anslutning till kursen ställde Sveriges Radios distriktskontori Umeå tid till förfogan- de för tre »turistväktarprogram» . där en panel med representanter för länets myndigheter m fl under ledning av turistintendenten tog emot och besvarade telefonfrågor och synpunkter från studiecirklar och allmänhet.

I programmen och kursboken behandlas: bad och camping. stugor och stugbyar. hotell och pensionat.jakt och fiske, turistbyråer. tu- ristnämnder och utbildningsfrågor.

Mål för uppläggningen av projektet har varit

att ge råd och tips för det praktiska turistar- betet.

att med tyngdpunkt på Västerbotten ge fakta och insikt om turismens framväxt. upp- byggnad och funktion.

att stimulera till diskussion. samarbete och samhörighetskänsla mellan dem som arbetar inom turismen.

att öka medvetandet om turismens bety- delse för länet och

att försöka höja turistarbetets ofta låga sta— tus.

6. 19 Nationalekonomi

Kursen. som omfattar tre terminer. började sändas i tv och radio hösten 1971.

Våren 1972 startade kursen på nytt, då den första terminens program sändes i repris.

Målbestämning

Kursen avser att

— ge underlag för studier till 10 eller 20 poäng i universitetsämnet Nationalekonomi enligt gällande studieplan, — ge olika grad av orientering i ämnet för kurs- deltagare på olika ambitionsniv'åer.

Åsyftadförsöksverksamhet Projektet avser

— att undersöka om för universitetsstudier i första hand framställt kursmaterial även

kan användas på olika ambitionsnivåer i vuxenundervisningen, — att pröva olika läromedelskomponenter (kursböcker. tv. radio, brevkurs. studie— handledning) och studieformer (enskilda studier. gruppstudier med olika kategorier av lärare).

Uppläggning och omfattning

Kursmaterialet består av 31 tv- och 40 radio— program. Fem kursböcker har utarbetats av Utbildningsförlaget, som också distribuerat dem. Ungefär vartannat radioprogram funge- rar som återkoppling för kursdeltagarna. l dem tas frågor från deltagarna upp och där behandlas särskilt svåra avsnitt.

Kursen sträcker sig över tre terminer:

Termin ] Kursböcker. tv- och radiopro- gram. kompletterande kurslitteratur. Enskilda studier, studie- eller universitets- cirkel, tentamen. Termin 2 Lika med termin ]. Termin 3 Radioprogram. kurslitteratur. Enskilda studier. studie- eller universitets- cirkel.

Kompetensinriktade tenterar av fyra delkur- ser. Möjlighet till omtentamen har erbjudits.

Till kursen har utarbetats dels studiehand- ledningar, dels en brevkurs. av Utbildnings- förlaget respektive Brevskolan. Studiehand- ledningen består av »veckoblad», där man på en sida samlat alla uppgifter om vad man bör göra under veckan, t ex i fråga om förbe- redelse för programmen, programinnehåll, textbearbetning samt ett antal frågor för att underlätta inlärningen av veckans moment.

6.20 Små människor

Programserien sändes i tv första gången hösten 1971 och i repris våren 1972.

Omfattning och uppläggning

I anslutning till försöksverksamheten med tv- program för förskolebarn i samarbete med 1968 års barnstugeutredning har TRU produ- cerat 10 tv-program a 20 minuter för föräldrar med barn i förskoleåldern.

• Sida 45
•  Original

Tv-programmen tar upp vardagliga pro- blem, psykologiska och sociala, och disku- terar moraliska värderingar i samhället.

Till programserien har TRU producerat en programguide. som distribueras av Brevsko- lan. Förutom de frågeställningar, som tas upp i programmen. innehåller guiden citat ur och hänvisningar till olika böcker i barnpsykologi och samhällsfrågor. Den är utarbetad som un- derlag för diskussioner i studiecirklar och in- formella grupper.

6.21 Tellus — en naturgeografisk tv-serie om vår planet

Kursen sändes första gången i tv hösten 1971. (Repris hösten 1972.)

Åsyftad försöksverksamhet

Syftet med programserien var

att pröva att i tv-program ge en naturve- tenskaplig orientering, som inte krävde för- kunskaper hos tittarna och som inte förutsatte studier mellan programmen,

att ge dem som önskade en fördjupning av stoffet möjlighet härtill i lättlästa och prisbilli- ga kurshäften, med stoffet fördelat på fyra häften.

att pröva nya distributionsvägar tex tid- ningsförsäljningsställen. varuhus etc för att göra häftena lätt tillgängliga,

att mäta effekten av olika rekryteringsvä- gar.

Omfattning och uppläggning

Kursen består av 10 tv-program a 30 minuter, 7 i färg och 3 i svart—vitt. Det tryckta materialet består av fyra häften i flerfärgstryck a 32 sidor.

Varje tv-program kan ses som en fristående enhet. Vissa programgrupper kan dock ur- skiljas och kurshäftena ansluter till program- men på följande sätt:

Program 1—5 (häftena Tellus 1—2 och Tellus 3—5): J ordklotets uppbyggnad och landskapets utveckling.

Program 6—7 (häfte Tellus 6—7): Vattnet. Program 8—10 (häfte Tellus 8—10): Luften och rymden. Tv-programmen behandlar:

1 Jordklotet. 2 Uppbyggande och nedbrytan- de krafter. 3 Mineral och bergarter. 4 Is- tiden. 5 Jordens historia. 6 Vattnet. 7 Havet. 8 Luften. 9 Vädret. 10 Vår plats i universum. Förutom en till programmen väl ansluten text-bildframställning innehåller häftena också avdelningar av mer fristående karaktär.

tex

— Så trodde man förr. En liten idéhistorisk överblick. — Aktuellt. Presentation av aktuella forsk-

ningsprojekt.

— Testa dig själv. Frågor med facit och »be— tyg». - Bildkorsord. Lättsam kontroll skapsinhämtandet. med vinster.

av kun-

6.22 Arbetare -71

Programserien sändes i tv hösten 1971.

Parallellt med att LO och fackförbunden genomförde studiekampanjen »Medlem dri- ver på», producerade och sände TRU i TV 1 fem tv-program a 20 minuter, som behandla- de medlemmarnas förhållande till fackföre- ningen, LO:s roll i samhällsutvecklingen, den solidariska lönepolitiken och arbetsmiljön. Direkt efter fyra av programmen följde ett dis- kussionsinslag. Inget tryckt material gavs ut till programmen.

6.23 Att leda en studiecirkel

Inför kursstarten hösten 1971 sändes ett 20 minuters tv-program som vände sig till cirkel- ledare, »Att leda en studiecirkel». Program- met handlade om hur man använder AV- hjälpmedel i cirkelarbetet.

6.24 Kvinnor och arbete

Kursen sändes i radio våren 1972 och i repris hösten 1972. Parallellt med n'ksprogrammen sändes regionala program i Örebro och Norrbottens län.

Åsyftadförsöksverksamhet

Som ett led i TRU:s försöksverksamhet med regionala kurser producerades speciellt ut—

• Sida 46
•  Original

formade radioprogram och kompletterande tryckt material med lokal anknytning. Spe- ciella informationskonferenser anordnades hösten 1971 i de båda länen. Redan innan kurs- materialet fanns tillgängligt framställde och di- stribuerade TRU en detaljerad broschyr för organisatörer och cirkelledare. Syftet var också att undersöka om lokal anknytning av stoffet främjar intresset och stimulerar delta- garnas aktivitet.

Omfattning och uppläggning Kursen består av tio radioprogram it 20 minu- ter för rikssändning och tio regionala program för Örebro resp Norrbottens län. Det tryckta materialet består av en kursbok på 70 sidor jämte tilläggsmaterial i anslutning till de regio- nala programmen.

Kursen vänder sig till hemarbetande kvin- nor. Den behandlar följande huvudområden:

— Hur är arbetsfördelningen i hemmet? — Vilka arbetsvillkor har kvinnor på arbets- marknaden?

— Vad kan kvinnor göra för att förändra sin situation?

Inför reprissändningen hösten 1972 revidera- des radioprogrammen något för att uppgifter- na skulle vara aktuella.

6.25. TRU:s föräldraserie

Serien sändes i tv våren 1972, i anslutning till förskoleprogrammen OM.

Omfattning och uppläggning De tio programmen a 30 minuter ansluter direkt till förskoleprogrammen OM. I föräld- raprogrammen på måndagskvällarna visades avsnitt ur de OM-program. som sändes följan- de dags förmiddag och eftermiddag. Pro- gramavsnitten följdes upp i samtal mellan en barnpsykolog, en flerbarnsförälder/barn- bibliotekarie och programledaren.

Syftet var att ge föräldrar/vuxna möjlighet att på kvällstid se delar av de program som

barnen påföljande dag skulle ta del av. samt att fördjupa och bearbeta förskoleprogram- mens innehåll på ett saväl praktiskt som psy- kologiskt sätt genom ett samtal mellan en barnpsykolog och en flerbarnsförälder.

Något tryckt material producerades inte till denna kurs. men i varje program rekommen— derades olika böcker. dels barnböcker. dels böcker i barnpsykologi.

6.26 Dags att deklarera -72 Kursen sändes i tv ijanuari-februari l972.

Åswftad_Rirsöksverksamhet

Serien sändes genom samarbete mellan TRU och TV I/TV 2 och anslöt till den broschyr om den nya deklarationsblanketten som riksskatteverket delade ut till alla landets hushåll. Avsikten var att försöka göra en ut- bildningsinsats på ett område som direkt berör en stor del av befolkningen med hjälp av tv- program och en broschyr som distribuerats till alla de berörda.

Omfattning och uppläggning Serien bestod av fem tv-program. Det första var på 30 minuter, de övriga 15 minuter. Dessutom sändes en finskspråkig variant om- fattande tre program. Kursen vände sig främst till löntagare utan komplicerade skatteförhål- landen samt folkpensionärer med sidoin- komst.

De fem programmen hade följande rubriker:

7. Övrig försöksverksamhet

I föregående kapitel i avdelning ” beskrivs TRU:s försöksverksamhet med undervis- ningsplanering och läromedelskonstruktion. Utanför denna sektorbundna och produkt- inriktade verksamhet pågår ständigt tekniskt/ pedagogiskt utvecklingsarbete. Några av de mer omfattande insatserna av denna art redo- visas i detta kapitel. 1 två fall har det gällt bedömningar av ny teknisk utrustning. i ett fall medverkan vid utvecklandet av undervis- ningshjälpmedel och i ett fall genomförandet av en experimentell studie av effekten av olika informationsformer i medicinsk utbild- ning.

7.l Undersökning av videobandspelare för undervisningsändamål

TRU-kommittén har i sin försöksverksam- het vid universitet och högskolor kommit i nära kontakt med problemen kring standar- disering av videobandmaskiner. I stort sett alla de hittills på marknaden förekom- mande videobandmaskinerna har haft den gemensamma egenskapen. att det inte är möjligt att spela in eller kopiera ett pro- gram på en maskin av ett fabrikat och spela upp programmet på en maskin av ett annat fabrikat. Dv s maskiner av olika fabrikat är ej kompatibla.

För att kunna ge viss vägledning åt dem som har att fatta beslut om inköp av distri- butionsutrustningar för videobandade under- visningsinslag, genomförde TRU under hös- ten 1968 en teknisk-pedagogisk utvärdering av videobandmaskiner för undervisnings- ändamål. Undersökningen leddes av en ar- betsgrupp bestående av experter i fråga om tekniska hjälpmedel för undervisning från utrustningsnämnden för universitet och hög- skolor respektive skolöverstyrelsen samt ex- pertis från TRU.

Undersökningen följdes också av en ob-

servatörsgrupp med representanter från kommunförbundet. landstingsförbundet m fl organistationer.

Utvärderingen uppdelades i en huvudut- prövning omfattande kontroll av attityder. inlärande och de skilda maskinernas effekt på varseblivning (perception) samt en all- män konstruktionsbedömning av maskiner- nas mekaniska och elektriska uppbyggnad. servicebarhet och hanterbarhet.

För utvärderingen framställdes i TRU- kommitténs regi ett speciellt avpassat pro- gram. Detta inspelades med professionell tek- nisk utrustning och personal och varierades beträffande sina informativa egenskaper så att mätningar av skilda maskiners pedago- gisk-psykologiska effekter möjliggjordes.

Antalet prövade bandmaskiner var totalt 11 och de i huvudprövningen ingående för- sökspersonerna. tillsammans 360 stycken. fördelade på tre åldersgrupper: 10, 15 och 20 år. Varje apparat prövades på 10-11 för- sökspersoner ur vardera åldersgruppen. Ett flertal noggrant. utarbetade och standardi- serade mätinstrument utnyttjades för data- insamlingen.

De undersökta maskinerna kunde utifrån den pedagogisk-psykologiska prövningen rangordnas i fyra grupper. Maskiner i grup- perna I och II kunde rekommenderas som lämpliga i undervisningssammanhang, me- dan maskinerna i de två övriga grupperna inte kunde rekommenderas som lämpliga. Bedömningen av mekaniska och elektriska egenskaper gav inget skäl till ändring av gruppindelningen av de lämpliga maski- nerna.

Undersökningen i sin helhet beskrivs i TRU-rapport nr 2, Undersökning av video- bandspelare för undervisningsändamål. Stocksund, februari 1969. (Finns även i engelsk version.)

Sedan TRU offentliggjort sin rapport.

• Sida 48
•  Original

gjorde flera bandmaskinfabrikanter för- bättringar och kompletteringar av sina ma- skiner. TRU upprepade 1969 sin test. vilket medförde att ytterligare maskiner fördes in i grupp I och 11. Se TRU-rapport nr 3, Un- dersökning av videobandmaskiner för under- visningsändamål. Stocksund. februari 1970. (Finns även i engelsk version.)

Undersökningen har rönt stort interna- tionellt intresse och rapporterna har efter- frågats från ett stort antal intressenter i USA. England. Japan. Israel. Västtysk- land etc.

7.2. Elektroniskt svarssystem för undervisning

Olika arbeten med hjälpmedel för grupp- undervisning. bl a mentometerundersök- ningar. vid KTH initierade tankarna på ett mer nyanserat respondersystem med möjlig- heter till registrering av rätta svar såväl indi- viduellt som i grupp och fördelade på olika frågor. Utvecklingen av en prototyp för detta bekostades av TRU. Apparaten kallas Esau. vilket står för elektronisk svarsanalysator för undervisning. Esau består av en centralenhet som via en genomgående elevkabel är kopp- lad till ett antal elevtangentbord. Central- enheten är även kopplad till ett önskat antal tv-monitorer för presentation av resultat. Grundtanken med ett respondersystem är att det kan ge såväl elever som lärare en kontinuerlig överblick av utbildningens re- sultat. Väsentligt är att rätt svar presen- teras efter betänketidens slut medan pro- blemställningen ännu är aktuell. För att till- mötesgå dessa krav visas resultaten på bild- skärmar väl synliga för både elever och lä- rare. Varje elev har tilldelats en »ruta» på tv-skärmen svarande mot respektive tangent— bord. En elev kan lätt identifiera sin egen position på tv-skärmen och alltså följa sin egen poängställning vid exempelvis ett dia- gnostiskt prov och jämföra sig med övriga deltagare utan att känna sig utelämnad. Det är nämligen svårt för eleverna att hålla reda på varandras positioner på skärmen. Tan- gentbordens lägen på skärmen kan även

ändras från en mätning till en annan. Vid presentation av elevresultat är skärmen in- delad i 150 positioner.

Svarsresultatet från varje ny fråga skiftas successivt in på skärmen så att man samtidigt kan avläsa prestationerna på tidigare frågor för hela gruppen. Individuella resultat redo- visas fråga för fråga. En polaroidkamera med stativ ingår i systemet så att resultaten kan arkiveras genom fotografering av bildskär- men.

Esau har använts i ett flertal försök och också i reguljär undervisning. huvudsakligen med goda erfarenheter.

7.3 Experiment medfärg-tv i anatomi- undervisningen

Försökets huvudmålsättning var att jäm- föra den pedagogiska effekten av färg-tv med den av svart-vit tv. Man ville undersöka vilka effekter de olika påverkansituationerna hade på eleverna vad beträffar inlärning och upplevelse av undervisningssituationen. För- söksverksamheten förlades till Institutionen för anatomi och histologi vid Uppsala uni- versitet.

Vid institutionen producerades ett un- dervisningsavsnitt bestående av tre delar tv- ledd undervisning på tillsammans ca 40 mi- nuter och skriftligt material med funktion att vara »anteckningsersättande».

Tv—avsnitten kan visas för studenterna i såväl färg som svart-vitt utan nämnvärda tekniska kvalitetsskillnader. Materialet in- gick som ett naturligt led i den ordinarie undervisningen och utgjorde i sitt samman- hang en introduktion till kursavsnittet om halsens anatomi.

I samband med stoffvalet lades stor vikt vid att många olika typer av material som används inom anatomiundervisningen skulle komma med. Detta för att söka nå ett »ge- nomsnittsprogram», vad gäller visualise- ringar representativt för flera områden inom anatomin.

De mätinstrument som utvecklades för försöket var dels två attitydtest av Lickert- typ och två test för kunskapskontroll. Data

• Sida 49
•  Original

från en ordinarie tentamen på kursavsnit- tet användes också. Då jämförelser av denna art mellan olika presentationsformer endast gjorts i liten utsträckning tidigare, utveck- lades nya kriterier för effektmätning. Kun- skapsproven hade i denna undersökning en del. där frågor ställdes med hjälp av bilder.

I-Iuvudförsöket genomfördes vårterminen 1970. Som försökspersoner deltog 98 studen- ter ur äldre kursen vid den aktuella institu- tionen. Populationen medicinstuderande i Sverige är mycket homogen i för undersök- ningen relevanta variabler, varför Uppsala- studenterna kan anses utgöra ett represen- tativt sampel.

De 98 försökspersonerna fördelades slump- mässigt på experiment- och kontrollgrupper. 1/3 av gruppen tog del av undervisningen i färgversion. 1/3 i svart-vitt och 1/3 hade vid tillfället annan kontrollerad påverkan. När således 2/3 av studenterna erhållit under- visning på momentet mättes samtliga elevers attityder och kunskaper. Data från den tred- jedel av studenterna som ej deltagit i under- visningen tjänstgjorde som jämförelsemate- rial från mättillfället för en opåverkad grupp. Ungefär en månad efter visningstill- fallet företogs ytterligare mätningar av atti- tyder och kunskaper.

Resultat

Utfallet av den gjorda undersökningen var att det presenterade undervisningsprogrammet gav högre grad av behållning då det presen- terades i färg. De studenter som tog del av programmet i färg hade i genomsnitt 15% fler poäng på kunskapsprovet än de som tog del av det i svart-vitt. Vid mättillfället efter ungefär en månad var färggruppens poäng- relation till den svart-vita gruppen i stort sett densamma. De iakttagna skillnaderna var statistiskt Säkerställda.

Några påvisbara effekter av försöket kunde inte avläsas i de resultat som eleverna presterade vid det ordinarie tentamenstill- fallet på kursdelen om halsens anatomi. Ten- tamen innehöll dock endast två frågor på det aktuella undervisningsmomentet.

De studenter som tog del av undervisningen

i färg hade en mer positiv attityd till un- dervisningssituationen än de som fick se pro- grammet i svart-vitt. Färggruppens positiva attityd bestod vid upprepad mätning efter en månad.

För stora delar av anatomiundervisningen syns färg-tv vara ett effektivare läromedel än svart-vit tv. Vid bedömningen av under— sökningsresultaten har emellertid ingen hän- syn tagits till ekonomiska. personella eller organisatoriska aspekter på användningen av färg- eller svart-vit tv.

Anatomiska institutionen har vid sidan av försöksverksamheten använt tv-utrustningen i den ordinarie undervisningen. Institutio- nens erfarenheter är positiva och bl a kan vinster påvisas av såväl pedagogisk som eko- nomisk/organisatorisk natur. För en full- ständig redovisning se TRU-rapport nr 4. Försök med färgtelevision inom anatomi- undervisningen, Stocksund, oktober 1970. (Finns även i engelsk version.)

7.4 Försök med tv-kassetter

Användningen av bildkassetter i olika under- visningssammanhang har kommit att bli fö- remål för stort internationellt intresse. För att pröva den praktiska användningen av tv- kassetter genomförde TRU i samarbete med Svenska TV-kassett AB våren 1972 försök med det under punkt 5.2 nämnda materialet i propedeutisk obstetrik. Materialet har förts över för distribution via två olika tv-kassett— system: EVR och VCR.

Försöket genomfördes vid Karolinska sjuk- huset i Stockholm. Genom mätningar och observationer ville man bl a studera de tek- niska problemen kring användningen av de olika apparaterna. Försöket har främst syf- tat till att ge erfarenheter av hur under- visning kan organiseras med hjälpmedlet och ge tillfälle till kvalitetsbedömningar av de två tv-kassettsystemen, främst av teknisk natur.

Resultaten av försöken redovisas i en sär- skild rapport, Dokumentation av ett försök med tv-kassett-system i praktisk drift vid Ka- rolinska sjukhuset, Svenska TV-kassett AB — TRU-kommittén, Stocksund, februari

• Sida 50
•  Original

-l973. Sammanfattningsvis kan nämnas att apparatfunktioner som hanterlighet, bildkva- litet etc bedömdes vara acceptabla och att tv-kassetten upplevdes som ett värdefullt undervisningshjälpmedel och komplement till den traditionella katedrala undervisningen.

Möjligheterna att utnyttja tv-kassett-tek- niken också för höggradigt individualiserad undervisning sågs utifrån erfarenheterna från försöket som stora. Vid ett vidgat ut- nyttjande av denna typ av utrustning är det alltså rimligt att anta. att en för mediet spe— cialiserad produktion kommer till stånd. Den kan t ex ha formen av »lärarbitar», avsedda som illustrationer till en lärarledd fram- ställning. och »elevbitar», avsedda för stu- dier utan handledare.

Svenska TV-kassett AB har också gjort försök vid arbetsmarknadsutbildningen i Norrköping, i vilket TRU medverkat med programmaterial. Resultaten av detta försök redovisas i en rapport, Ett försök med tv- kassettsystem i undervisningen inom arbets- marknadsutbildningen, Svenska TV-kassett AB — Utbildningsförlaget.januari 1973.

• Sida 51
•  Original

III

Sammanfattande diskussion och

rekommendationer

I TRU-kommitténs direktiv finns två pro- blemkomplex sammanvävda, vilka styrt den försöksverksamhet som beskrivits i det före- gående och i de rapporter. som återfinns som bilagor till betänkandet.

Den ena frågan gäller hur man inom det reguljära utbildningsväsendet skall utnyttja de nya möjligheter som den tekniska utveckling- en. framför allt i fråga om radio/ljudband och tv/videoband, erbjuder för att effektivisera och rationalisera undervisningen. Redan i di- rektiven förutsattes att försöksverksamheten skulle kunna leda till »en genomgripande om- strukturering av undervisningssituationen». Både den pedagogiska forskningen och de praktiska erfarenheterna har dock gjort det mer och mer uppenbart, att undersökningar rörande effekterna av enskilda tekniska hjälp- medel eller medier måste underordnas en pla- nering av hela inlärningssituationen, om man skall få några vägledande resultat av praktiska försök.

TRU började redan på ett tidigt stadium att tillämpa det systematiska arbetssätt, som i mer genomförd form brukar betecknas som det undervisningsteknologiska, och som nu allmänt accepteras vid undervisningsplane- ring och läromedelskonstruktion. Genom att TRU:s försöksverksamhet haft så stor omfatt- ning och berört så många sektorer av utbild- ningsväsendet, har dessa centrala insatser verksamt bidragit till att detta synsätt slagit igenom vid planering och genomförande av undervisning.

Begreppet undervisningsteknologi, som används i detta sammanhang, missuppfattas ofta. Därmed avses inte någon teoretisk ve- tenskap utan ett arbetssätt, nämligen att man vid planering av undervisning beskriver un-

dervisningens mål, ramfaktorer, medel och resultat och beaktar samspelet mellan dessa. För en allmän undervisning enligt läro- och studieplanerna för ungdomsskolan och den högre utbildningen kan det härvid inte bli fråga om en detaljstyrning på samma sätt som vid viss befattningsutbildning. där det gäller att träna in bestämda arbetsuppgifter. Grundläg— gande är att man försöker arrangera effektiva inlärningssituationer och genom återkoppling låter resultatet påverka det fortsatta arbetet med mål och metoder. Även om undervis- ningsteknologi inte är ett helt entydigt be- grepp, är det nödvändigt att redan inlednings- vis varna för den vanliga missuppfattningen att därmed enbart avses utnyttjandet av appa— ratur och annan teknisk utrustning.

Det första problemkomplexet kan därför formuleras på följande sätt: Hur skall man planera undervisning och konstruera erfor- derliga läromedel för att höja undervisningens kvalitet eller på annat sätt öka dess effektivi— tet? Utnyttjandet av radio/ljudband och tv/vi- deoband har redan från försöksverksamhe- tens inledning underordnats den pedagogiska planeringen, men tillgången till dessa resurser är självfallet en nödvändig förutsättning för ett allsidigt medieval.

Det andra problemkomplexet gäller ut- nyttjandet av etersändning för distribution av utbildningsprogram. Motiven för etersänd- ning av program för det reguljära undervis— ningsväsendet, t ex ungdomsskolan, är i förs- ta hand praktiska. För vuxenundervisningen utnyttjas radio och tv däremot i stor ut- sträckning som massmedier i den meningen, att etersändningen är en möjlighet att nå fram till nya, stora grupper. Med försöksverksam- heten inom förskolesektorn och för vuxenut-

• Sida 52
•  Original

bildningen har TRU alltså sökt svar på följan- de fråga: Hur skall tv och radio som mass- medier mest effektivt utnyttjas i undervisning- en?

Redovisningen av försöksverksamheten har visat hur nära dessa frågor hänger sam- man: samma principer för undervisningspla- nering och Iäromedelskonstruktion tillämpas och samma produktionsresurser behövs. oavsett om inslagen av ljud och rörliga bilder etersänds eller distribueras som band. Utbudet av etersända skolradio- och skol- tv-program kan ses som en övergångsform mellan eter- och banddistribution. eftersom programmen utgör delar av läromedelssystem och ofta används i undervisningen i bandad form, sedan de spelats in på en AV-central (jfr s 8l). Det torde inte vara möjligt att låta distributionssättet.dvs etersändning ellericke etersändning. utgöra en avgränsning i produk- tionsarbetet. eftersom alla program kan distribueras och användas på olika sätt. Så har tex material, som i första hand produ- cerats för intern användning, utnyttjats som inslag i etersänd vuxenutbildning. Också det omvända förhållandet, att material för den »uppsökande» vuxenundervisningen använts inom skolväsendet, har förekommit.

I det följande kommer de båda frågekom- plexen att renodlas i var sitt kapitel. I det första diskuteras utnyttjandet av läromedels- system inom främst gymnasieskolan och den högre undervisningen. Framställningen häri bygger i första hand på diskussionerna i de rapporter från expert- och samarbetsgrupper. som återfinns som bilagorna 2—8 i betänkan- det. I det andra behandlas främst utnyttjan- et av eterdistribuerade program för förskole- barn och för vuxenundervisningen. Utgångs— punkten är här diskussionen i rapporterna från expertgruppen för förskoleverksamheten respektive expertgruppen för vuxenutbild- ningen (TRUVUX) (bil I och 9).

• Sida 53
•  Original

8.I Nya angreppssätt på utbildningsproblem Utbildningssektorns expansion under de se- naste decennierna har medfört en rad pro- blem. som man försökt bemästra bl a genom inlärningspsykologisk forskning och ut- nyttjandet av de möjligheter som den tekniska utvecklingen erbjuder. Som exempel på hur man under senare år prövat olika vägar för att lösa undervisningsproblemen kan man hänvisa till några nyckelord i den pedagogiska diskussionen: I vissa fall har betoningen legat på läromedlen, [ ex programmerade läroböc- ker, i andra på den tekniska utrustningen. t ex AV-hjälpmedel och datorförmedlad undervis- ning, i andra åter på arbetsformerna, t ex be- ting, arbetsområdesmetodik, storklass med lärarlag. elevdemokrati. Under allt detta finns dock en spänning mellan olika krav på under- visningen, t ex den enskildes krav att under- visningen skall anpassas till hans individuella behov och förutsättningar och samhällets krav att den skall svara mot dess behov och resur- ser. Mellan planering och frihet finns en annan motsättning: Mot behovet på central nivå av noggrann planering och rationellt och rättvist utnyttjande av resurserna står kravet på anpassning till den aktuella situationen och på möjligheten att fritt utnyttja olika resurser på lokal nivå.

Också försöken att i den pedagogiska varda- gen tillämpa de 5 k undervisningsteknologiska principerna är förenade med sådana kompli- kationer. Det har visat sig vara svårare än man antagit att precisera och fastställa sådana gemensamma mål för undervisningen som direkt kan användas som utgångspunkt för lä- romedelskonstruktion, liksom att fastställa vilka metoder och medier som ger de bästa resultaten och att mäta dessa på ett relevant sätt. Det har också visat sig vara en längre

Läromedelsutveckling för utbildningsväsendet

väg mellan Utvecklingsarbetet och genom- förandet i full skala inom utbildningssektorn än inom många andra områden.

Hos vissa förespråkare för de nya idéerna har funnits en stor entusiasm förenad med högt ställda förhoppningar. att undervisnings- teknologin snabbt skulle medföra en genom- gripande förändring av hela undervisningssy— stemet. Samtidigt som man bland de ledande på området kan iaktta en mer avvägd inställ- ning, tillämpas nu de grundläggande idéerna i allt större utsträckning vid undervisningspla- nering och läromedelskonstruktion.

Om man i anslutning till dessa allmänna re- sonemang begränsar perspektivet till svenska förhållanden, kan man konstatera. att en sy- stematisk planering allt oftare tillämpas för att lösa utbildningsproblem, såväl utanför det reguljära utbildningsväsendet, tex vid för- svaret och företagsutbildning, som inom skol- väsendet och den högre utbildningen. Olika organisatoriska reformer har också stimulerat tillämpandet av ett sådant systematiskt an- greppssätt. Som exempel på skolans område kan nämnas planeringen för genomförandet av grundskolan och gymnasieskolan, ut— vecklingen av läroplanerna för dessa samt sådana modeller för undervisningsplanering som ingår i förslagen från betygsutredningen och läromedelsutredningen och som utmärker verksamheten inom utredningen rörande skolans inre arbete (SIA). Inom den högre utbildningen kan nämnas uppföljningen av förslagen från den universitetspedagogiska ut- redningen (UPU), t ex i fråga om universitets— lärarnas pedagogiska utbildning och över- synen av studieplanerna, samt de väntade förslagen från U 68. Viktiga organisatoriska frågor berörs också av den nyligen tillsatta utredningen om ansvarsfördelningen mellan

• Sida 54
•  Original

stat och kommun i fråga om grundskolan och gymnasieskolan (SSK) och försöksverksam- heten med programbudget inom den högre ut- bildningen. För den fortsatta utvecklingen är också FoU-verksamheten inom SÖ och UKÄ av den största betydelse.

För att karakterisera det gemensamma i alla dessa ansträngningar att höja undervisningens kvalitet och öka effektiviteten kan man nämna betoningen av målinriktning, elevaktivitet och återkoppling.

En rad återhållande faktorer försvårar dock ett allmänt och snabbt förverkligande av dessa ambitioner. Det finns, liksom i alla slag av institutionaliserat arbete, ett naturligt behov av stabilitet som kan uppfattas som en tröghet i själva utbildningssystemet vilket leder till negativa attityder mot förändringar. Genom- förandet av reformer kräver alltid en omfat- tande information till och i vissa fall utbildning av administratörer, lärare, elever, föräldrar och allmänhet och detta är ett pedagogiskt problem i sig.

En grundläggande svårighet är att utbild— ningsinstitutionernas val mellan olika under- visningssystem mer sällan bygger på ett un- derlag av kort- och långsiktiga kostnads- och effektberäkningar. Valet är också beroende av de bidrags- och budgetsystem man tilläm- par. Även om en reform kräver stora investe- ringar. kan en utbyggnad av det traditionella systemet vara mer oekonomiskt. Genom det ovan nämnda utrednings- och utvecklingsar— betet försöker man att successivt påverka också de här exemplifierade återhållande fak- torerna.

Frågor rörande undervisningsplanering och läromedelsutveckling aktualiseras genom flera av dessa utredningar. Inte minst beto- ningen av elevaktivitet och individualisering har lett till ett ökat samhällsansvar på detta område.

Tillkomsten av TRU-kommittén måste alltså ses som ett led i ett utvecklingsarbete på bred front. Kommitténs försöksverksam- het har successivt påverkats av och själv på- verkat den ovan antydda allmänna utveckling— en. Försöksverksamhetens resultat måste därför också sättas i relation till återhållande faktorer, av den typ som exemplifierats ovan.

TRU-kommitténs direktiv är ett uttryck för de förväntningar som i mitten av 1960-talet fanns inom vissa kretsar på olika håll i värl- den. att bandade radio- och tv-lektioner skulle ge omedelbara rationaliseringsvinster, främst i form av lärarbesparingar. En av huvudför- utsättningarna för försöksverksamheten var nämligen den stora bristen på lärare. vilken gjorde det svårt för utbildningsmyndigheterna att svara mot de aktuella utbildningsbehoven och än svårare att genomföra den planerade utökningen med nya metoder och ämnen och expansionen till nya grupper, framför allt inom vuxenutbildningen. Genom föränd- ringen i lärartillgången har en del av behoven av lärarbesparingar bortfallit och TRU:s för- söksverksamhet har då, i linje med den in- ledningsvis skisserade allmänna utveckling- en, kommit att inriktas på en systematisk un- dervisningsplanering och läromedelskon- struktion i syfte att höja undervisningens ef- fektivitet och kvalitet och att täcka behoven inom olika bristområden. Härigenom har för- söksverksamheten kommit att ingå i det peda- gogiska Utvecklingsarbetet inom de berörda sektorerna av utbildningsväsendet.

Liksom alltså förutsättningarna för för- söksverksamheten för den reguljära utbild- ningen i viss mån förändrats, har också de för de olika sektorerna specifika målen och förutsättningarna i några fall avsevärt för- ändrats. Några av de särdrag som utmärkt verksamheten inom de olika sektorerna an- ges i det följande.

— För försöksverksamheten inom gymnasieskolan valde man stora, för olika linjer centrala ämnen. för att få erfarenheter av ämnen med olika ka- raktär och med skilda krav på metoder och arbets- former. Projektgruppernas arbete har i tiden kommit att nära sammanfalla med införandet av nya läroplaner för gymnasium och fackskola och 1970 års läroplan för gymnasieskolan. En av ut- gångspunkterna för försöksverksamheten har varit en strävan att beakta inte bara de ämnesspe- cifika målen avseende kunskaper och färdigheter utan också de övergripande målen. Genom att tillgodose kraven på bl a större elevaktivitet, träning av elevernas samarbetsförmåga och större individualisering av undervisningen har TRUAS velat ge de nya läroplanerna verklighets- förankn'ng i klassrummet.

• Sida 55
•  Original

— TRU:s försöksverksamhet inom arbetsmark- nadsutbildningen (AMU) har huvudsakligen omfattat de teoretiska ämnena. I matematik och fysik-kemi har speciell produktion utar- betats och i svenska och arbetslivsorientering har man prövat material som ursprungligen avsetts för andra målgrupper. Genom AMU:s organisation med successiv intagning och den heterogena sammansättningen av deltagare har det ställts särskilda krav på läromedlen. Dessa bör så vitt möjligt medge en helt individuali- serad studiegång, vilket förutsätter att de i stor utsträckning bygger på självstudier.

— Beträffande den högre utbildningen började verk- samheten inom den samhällsvetenskapliga sektorn med två ämnen med utpräglad lärarbrist, nämligen företagsekonomi och nationalekonomi. De senare projekten inom sektorn har avsett yr- kesinriktade kurser (s k YRK-kurser). Det är här fråga om för universiteten helt nya studiekurser och det har därför varit brist på såväl lärare som läromedel. Eftersom kurserna är yrkesinriktade ställs det särskilda krav på att läromedlen skall ge tillfälle till färdighetsträning och innehålla till- lämpningsmoment.

— Verksamheten inom den medicinska sektorn var till en början främst inriktad på experiment röran- de användningen av färg-tv. Senare har bl a en kurs i försvars- och katastrofmedicin produce- rats. Liksom YRK-kursema är det ett nytt under- visningsämne. där det saknas både lärare och lä- romedel.

— TRU:s uppdrag att producera »bandade tv- lektioner» för den högre tekniska utbildningen i Linköping byggde på ett riksdagsbeslut från år l964 — alltså innan TRU-kommittén tillsatts — att undervisningen vid den nya tekniska högsko- lan skulle baseras på tvåskiftsystem och tv- undervisning, vilket förväntades ge påtagliga ra- tionaliseringsvinster. Till skillnad från den frivilli- ga försöksverksamheten inom övriga sektorer var utgångspunkten här alltså ett riksdagsbeslut om obligatorisk användning av produkterna. Att lä- romedlen skulle sättas in i samband med upp- byggnaden av en helt ny högskola medförde också en rad andra problem, t ex att de ansvariga ämnesrepresentantema tillsattes så sent att de inte fick möjlighet att i tillräcklig utsträckning delta i planeringsarbetet. TRU har alltså fått arbe- ta under en rad icke påverkbara förutsättningar, vilka lett till problem, som i sin tur återverkat på attitydema till och resultaten av försöksverk- samheten.

Den följande redovisningen av försöks- verksamhetens resultat är uppdelad i olika avsnitt. I det första behandlas formerna för

i

samarbetet i samband med planering och pro- duktion av kurserna, dels mellan olika utbild— ningsorgan och TRU, dels inom TRU:s pro- jektgrupper. Därefter diskuteras de pedago- giska erfarenheterna från de praktiska försö- ken. I ett särskilt avsnitt behandlas frågor rörande utprövning och utvärdering. I följan- de avsnitt diskuteras ekonomiska och organi— satoriska aspekter på försöksverksamheten, varefter kapitlet avslutas med ett resonemang om centralt och lokalt utvecklingsarbete.

8.3. Samarbete för planering och produktion

Central produktion av läromedel för den insti- tutionaliserade utbildningen kräver klara former för samarbete mellan utbildningsorgan och den producerande enheten. Detta samar— bete berör framförallt de första faserna i arbe— tet (målbeskrivning, elev- och metodanalys). En av TRU:s uppgifter har varit att inom de ovan nämnda områdena pröva ut lämpliga former för sådant samarbete. En annan uppgift har varit att finna arbetsformer för själva projektarbetet.

Arbetet med målbeskrivning, elev- och me— todanalys är integrerade under planeringsfa- sen, men behandlas här var för sig.

Arbetet med målbeskrivningar är grundläg- gande inte bara för undervisningsplanering och läromedelskonstruktion utan för all syste- matisk verksamhetsplanering. Utbildnings- myndigheterna har också under senare år lagt ner stora ansträngningar på att ta fram modeller för målbeskrivning och på att preci- sera målen i läroplaner och studieplaner. Gymnasieskolans huvudmoment anges i läro— planen, medan förslag till detaljmål och under- visningsplanering ges i Iäroplanssupplement. När det gäller AMU fastställer SÖ såväl hu- vudmoment som detaljmål. Inom UKÄ:s an- svarsområde har de lokala utbildningsnämn- derna större möjligheter att självständigt utar- beta studieplaner och utbildningsplaner inom ramen för en av UKÄ fastställd normalstudie- plan. För att utveckla nya eller revidera såda- na normalstudieplaner brukar UKÄ tillsätta särskilda expertgrupper. Sådana grupper av ämnesexperter har också utarbetat studiepla-

• Sida 56
•  Original

nerna för den tekniska utbildningen i Linkö- ping. vilka varit utgångspunkten för fullgöran- det av TRU:s produktionsuppdrag.

Vid läromedelskonstruktion av den typ TRU arbetat med måste målen vara mer detal- jerade än vad de är i de ofta vagt formulerade Iäro- och studieplanerna. Varje projekt har därför inletts med att en planeringsgrupp. be- stående av företrädare för dem som har intres- sen i hur kursen utformas, diskuterar sig fram till en gemensam detaljbeskrivning av de mål som ingår i kursen samt den relativa vikten hos dessa mål. Detta är en omständlig och mödosam process. eftersom det kan vara svårt att komma överens om en gemensam grundsyn och gemensamma avvägningar mellan olika Specialintressen.

Då TRU startade de första projekten in- nebar det något relativt nytt att man på detta sätt samlade olika ämnesföreträdare och andra intressenter kring en detaljdiskussion om målen för en hel kurs. Det fanns inga färdi- ga målbeskrivningsmodeller. som omedelbart kunde tillämpas i ett sådant praktiskt arbete, och TRU har under åren fått pröva olika alter- nativ. Formerna har varierat inte bara mellan sektorerna utan mellan projekten. eftersom de ämnesmässiga och personliga förutsätt— ningarna växlat. Erfarenheter från de tidigare projekten har också successivt omsatts i arbe- tet på nya projekt. så att allt effektivare arbets- modeller utvecklats.

För TRU har det också funnits ett särskilt motiv att satsa på utvecklandet av stringent formulerade mål. Dessa har nämligen un- derlättat kommunikationerna mellan alla dem som samverkat kring ett projekt, t ex ämnes- experter, producenter och administratörer. Måldiskussionen har fortsatt under hela pro- jektarbetet, eftersom den praktiska till- lämpningen av målen under läromedelskon- struktionen och utprövningen ofta föranlett att målen fått revideras.

Formerna för samarbetet mellan myndig- het, ämnesföreträdare och TRU:s pro- jektgrupp har alltså varierat, vilket givit många viktiga erfarenheter och lett fram till fungerande former. Relationerna mellan myn- digheter och andra intressenter och TRU har visserligen inte alltid formaliserats såsom en

tydiga kompetensområden. eftersom för- hållandena kan växla från projekt till projekt. Det gemensamma grunddraget är dock att ur- betet delas upp mellan en planerings/refe- rensgrupp med »beställarrepresentanter» och en projektgrupp, som består av de ämnesex- perter som är engagerade i konstruktionsarbe- tet och TRU:s specialister. 'Den förstnämnda gruppen har huvudansvaret under den första fasen. då det gäller målprecisering och kur- sens uppläggning i stort. TRU-medarbetare har härvid haft en konsultfunktion när det gäller lämpliga arbetsmetoder. Ansvaret för fastställandet av studie- respektive läroplaner ligger självklart på resp utbildningsmyndig- het. Projektgruppen har huvudansvaret un- der den senare fasen. dvs under själva läro- medelskonstruktionen. Under denna fas kan planerings/referensgruppen, särskilt om den innehåller företrädare för lärare och elever som skall använda läromedlet. ge viktiga syn- punkter på utformningen. Eftersom arbetet i grupperna delvis pågår parallellt. kan pla- neringsgruppen pröva olika förslag från pro- jektgruppen och låta erfarenheterna från för— test och utprövningar leda till en revidering av målen. Då man på detta sätt i praktiska försök med undervisning och läromedel prö- var om målen är realistiska. tillämpar man också en av de viktigaste principerna för undervisningsplanering.

Erfarenheterna har visat att det ställs stora krav på samarbetet vid utvecklandet av kom- plexa läromedel. Arbetet sträcker sig ofta över flera år och berör en rad experter på olika håll, vilket kräver att det finns en part som dels har erfarenhet av målbeskrivningsar- bete, dels kan hålla samman projektarbetet i alla dess faser och svara för att samarbetet mellan planerings/referensgrupp och pro- jektgrupp fungerar. Som ett aktuellt exempel på hur samarbetet kan utformas kan anföras det nu pågående projektet för YRK-kursen i hälso- och sjukvårdsadministration.

Sedan Svenska landstingsförbundet föreslagit UKÄ inrättandet av en yrkesinriktad 40—poängskurs i hälso— och sjukvårdsadministration, tillkallade UKÄ i juni 1971 en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta en studieplan för en sådan kurs. Gruppen gjorde bl a en ingående analys av målgrupper och

• Sida 57
•  Original

utbildningsbehov och utarbetade förslag till studie- planer. vilka överlämnades till UKÄ ijanuari 1972.

Sedan våren 1972 arbetar en läromedelsgrupp. tillsatt av UKÄ, med uppgift att utarbeta målbe- skrivningar. inventera befintliga läromedel. initiera läromedelsproduktion samt planera och utvärdera de första försökskurserna. I denna grupp ingår re- presentanter för de berörda yrkesgrupperna och alla tillsatta kursföreståndare samt en medarbetare från TRU. som dels medverkar i den pedagogiska plane- ringen. dels som kontaktman för den produktion som TRU skall utföra. Den pedagogiska plane- ringen har bla inneburit att TRU:s erfarenheter från framför allt andra YRK-kurser. ( ex i fråga om övergripande planering. val av arbetsformer och praktiskt utförande. kunnat överföras till läromedelsgruppens arbete.

Efter en noggrann inventering av befintliga läro- medel föreslog gruppen omfattande produktionsin- satser. Gruppen tilldelades för detta ändamål vissa medel från UKÄ och landstingsförbundet. TRU har vidare bidragit med dels den nämnda konsult- funktionen. vilket motsvarar ett engagemang av en producent på halvtid, dels med utvecklings- och produktionskostnader för en försöksproduktion av ett läromedelspaket i medicinsk orientering. Sedan kursuppläggning och försöksmaterial utprövats och reviderats kan de olika lärosätena erbjudas att ut- nyttja de delar av materialet man Önskar inom ramen för studieplanen och den övergripande pla— neringen.

En mängd ytterligare synpunkter på fördelar och problem vid arbetet med målbeskrivning- ar och utnyttjandet av dessa finns i expertrap- porterna, särskilt i TRUAS- och LiH- rapporterna. Kommittén kan sammanfatt- ningsvis instämma i TRUAS” uttalande: »Det är gruppens bestämda uppfattning att en ge- nomarbetad målbeskrivning är en förutsätt- ning för att ett väl fungerande läromedels- system skall kunna konstrueras» (Bilaga 4, p 4.3.2).

Elevanalysen avser att klargöra inte bara elevernas förväntade och verkliga förkunska- per utan också deras attityder till ämnet och till de metoder och medier man planerar att använda. Det har dock visat sig svårt att få detaljerad information om dessa förhållanden, varför man t ex inom TRUAS i vissa fall hu- vudsakligen fått lita till de i planerings- och projektarbetet deltagande lärarnas samlade erfarenhet. I detta sammanhang förtjänar det påpekas att det ingick i förutsättningarna för projektarbetet inom AMU, att sammansätt- ningen av deltagargruppen var mycket he-

terogen. Också elevgruppen i YRK-kurserna förutsattes bestå av deltagare med olika bak- grund, dels universitetsstuderande med minst 80 poäng. dels yrkesverksamma utan formell kompetens för högre studier. I detta fall har den varierande bakgrunden utnyttjats som en positiv faktor i planeringen, genom att man vid denna förutsatt visst erfarenhetsutbyte mellan de olika elevkategorierna.

Elevanalysen för LiH-projekten har varit förenad med särskilda problem. Vid plane- ringen av TRU-kurserna utgick man som nå- got självklart från att utbildningen vid LiH skulle vara likvärdig med annan högre tek- nisk utbildning. Någon speciell elevanalys gjordes ej, utan expertgrupperna antog att de blivande eleverna vid LiH skulle ha ungefär samma förkunskaper som eleverna dittills haft vid teknisk fakultet.

I LiH-rapporten framhålls det att intag- ningskapaciteten vid de tekniska fakulteter- na ökat, samtidigt som man kunnat iaktta ett avtagande intresse för teknisk utbildning bland de studerande. Samarbetsgruppen anför i anslutning till detta påpekande:

»Detta har medfört att de studerande genomsnitt— ligt har lägre intagningspoäng än tidigare. Förkun- skapema hos vissa elever i exempelvis matematik svarar därför inte mot de krav som traditionellt ställs inom utbildningen vid teknisk fakultet. Målanaly- serna och tv-kurserna konstruerades för elever med genomsnittligt bättre förkunskaper än de aktuella. Kurserna har därför av många elever och lärare vid LiH kommit att uppfattas som alltför svåra» (Bilaga 8, p 8.2. 1.3).

Syftet med metodanalysen är att bestämma. vilka undervisningsformer och arbetssätt som bör tillämpas. för att man skall nå målen. Läroplanen anger vissa principer för arbetet i skolan, vilka är vägledande för detta val, t ex motivation, aktivitet, konkretion, indivi- dualisering och samarbete. Arbetsformerna bör varieras och elevernas studieteknik bör ständigt utvecklas. Det måste betonas, att de övergripande målen inte kan uppnås enbart genom val av lämpligt stoff, utan att man också måste välja lämpliga metoder och ar— betsformer (Jfr bilaga 4, p 4.3.2). YRK-kursernas inriktning mot yrkes- verksamhet har lett till att man bl a strävat

• Sida 58
•  Original

efter att göra kurserna problemorienterade och tillämpningsbetonade. Man har därför i stor utsträckning byggt på grupparbeten med elevverksamhet kring praktikfall. Utgångspunkten för LiH-uppdraget gällde bl a metodvalet. En av avsikterna var att man genom att använda videobandade, välpla- nerade föreläsningar skulle kunna höja under- visningens kvalitet avsevärt. Genom en noggrann planering antogs också att föreläs- ningarna skulle kunna förkortas från 45 till 30 minuter. Redan vid inledande försök fann man vid TRU, att detta antagande byggde på en alltför optimistisk syn på tv-mediets möj- ligheter. »I stället började planeringen av kurserna från en annan utgångspunkt. . . . Vid planeringen ville man ompröva de tradi- tionella undervisningsformerna med föreläs- ningar, läsning av kompendier, övningar. laborationer, tentamensläsning och inrikta sig på planering där samtliga aktiviteter ses som delar av en helhet» (Bilaga 8, p 8.2.l.4). Inom såväl läromedelsutveckling i allmän- het som inom TRU:s försöksverksamhet har den naturliga utvecklingen blivit, att en kurs delas upp i flera studieenheter eller »maduler » och att dessa planeras som tämligen själv- ständiga enheter. Vid den översiktliga för- delningen av stoffet och valet av arbetsformer beaktar man också de övergripande målen. De framtagna läromedlen kan sedan möj- liggöra alternativa lösningar, där hela moduler kan bytas ut och där olika valmöjligheter finns angivna. Man kan välja mellan olika över- kurser till en gemensam grundkurs, (se tex TRUAS-kursen i teknologi, bilaga 4, p 3.1.3), mellan olika arbetsformer eller mellan olika sorters material, som ingåri läromedlet eller som hämtas från annat håll, (se t ex projektet Internationalisering av utbildningen, bilaga 6: 111, p 2.2). En modul kan också planeras så att den innehåller »bufferttimmar» där lärare och elever förutsätts välja egna tillämpnings- övningar eller rekommenderas att ta upp ak- tuellt material (se t ex TRUAS-kursen i före- tagsekonomi, bilaga 4, p 3.1.7). Genom att läromedelssystemen på detta sätt görs flex— ibla, får man en möjlighet att överbrygga den inledningsvis berörda motsättningen mellan styrning och frihet. Valfriheten för

lärare och elever kan göras större än vad som är vanligt med konventionella läromedel. Inom den ram som erhållits genom denna precisering av målen. elevanalysen och me- todanalysen, skall projektgruppen arbeta med stoffval, sekvensering, medieval och val av arbetsformer för studierna. Projektgrupperna består i allmänhet av ämnesexperter och me- dieproducenter. Någon av gruppens med- lemmar har fungerat som projektledare, vilken har en viktig uppgift som samordnare i projektet. Projektledaren har också ansvar för utprövningen och kontakterna med dem som använder läromedlen på försök. Efter- som planering, produktion och utprövning är så nära samordnade i projekten är det viktigt att samma personer deltar i alla faser. så att verksamheten kan hållas samman.

Kommittén konstaterar sammanfattnings- vis följande: Ett av försöksverksamhetens huvudresultat är att man kommit fram till fungerande samarbetsformer för planering och produktion av läromedelssystem. Jämfört med det tidigare vanliga sättet att utveckla läromedel innebär detta något nytt. Genom ett samarbete mellan en rad olika intressenter, vilket nödvändigt måste bli konstruktivt. ef- tersom det skall utmynna i en realistisk målbe- skrivning, har man möjlighet att beakta hela undervisningssituationen.

Läromedlet måste utformas så att man genom detta kan nå inte bara kunskapsmålen i fråga, utan även de övergripande målen om individens utveckling i stort. Läromedlets an- vändande leder nämligen till undervis- ningsformer och arbetssätt, vilka i sin tur för- väntas främja individens utveckling.

Man har funnit väl fungerande former för myndigheternas del i det utvecklingsarbete som föregår läromedelskonstruktionen. Genom planerings- och projektgruppernas verksamhet har man fått en genomtänkt plane- ring av undervisningen och möjlighet att pröva nya arbetsformer på ett sätt som inte torde ha varit möjligt utanför ramen av ett sam- hällsstött utvecklingsarbete.

Att lagarbetet i projektgrupperna fungerat så väl beror bl a på att medlemmarna genom samarbetet kommit fram till en i huvudsak

• Sida 59
•  Original

gemensam pedagogisk grundsyn och på att tekniska specialister och resurser funnits nära till hands. Man har haft möjligheter till förpro- duktion och man har kunnat samordna de pe- dagogiska och tekniska synpunkterna. Detta måste vara en viktig grund för kommande beslut om utnyttjandet av produkterna och organisationen av de samlade resurserna av kunnande och teknisk utrustning vid produk- tionsenheten.

8.4. Pedagogiska erfarenheter från de prak- tiska försöken

Genom praktiska prov i form av förtest och utprövningar kan man i långt högre grad än vid traditionell läromedelsproduktion utröna hur läromedlet fungerar och göra de för- bättringar som aktualiseras av erfarenheterna. I TRU:s försöksverksamhet har sådana prak- tiska försök med sikte på reguljär användning av stora kurspaket varit en av hörnstenarna. Verksamhetens stora omfattning har givit TRU en särställning i fråga om läromedelsut- veckling. Under åren 1967—72 har ett trettiotal av TRU framtagna läromedel varit föremål för praktisk prövning inom skolväsendet och den högre utbildningen.

Läromedelsutredningen (LU) nämner i sitt huvudbetänkande att ett femtontal läromedel utprövats på begäran av olika företag. sedan SÖ 1969 fått Kungl Maj:ts bemyndigande att ge tillstånd till och utfärda anvisningar för ut- prövning av undervisningssystem (lärome- delssystem). LU anser det vara väsentligt att utprövning på konstruktionsstadiet görs i betydligt större omfattning än hittills och föreslår att den skall kunna omfatta alla slags läromedel, varvid SÖ bör ha ansvaret för verksamheten medan producenterna bör beta- la de kostnader som direkt föranleds av ut- prövningama (SOU 1971 :91 , s 92—96). Det bör framhållas. att det här alltså gäller utprövning under konstruktionsstadiet och inte den av LU föreslagna »praktiska prövningen» av färdiga läromedel, som innebär rutiner för in- samlande och registrering av vissa uppgifter som underlag för val av läromedel.

Inte heller inom den högre utbildningen

finns många andra exempel på så omfattande praktiska försök med stora läromedelspaket. Projektet i undervisningsteknologi kan här ses som mönsterbildande i fråga om samspel mellan utprövningar och revisioner av läro- medlen.

Praktiska försök av denna typ förutsätter ett nära samarbete mellan myndigheter, pla- nerings/referensgrupp och projektgrupp. I föregående avsnitt diskuterades TRU:s er- farenheter i detta avseende. I det följande re- dovisas några av de pedagogiska erfarenheter- na från de praktiska försöken.

Problemen kring utpröVningsverksamheten kommer att diskuteras i följande avsnitt och det bör framhållas, att de erfarenheter av me- dier, arbetsformer och hela läromedelssy- stem. som redovisas i detta avsnitt, i första hand bygger på de iakttagelser och bedöm- ningar som samlats inom projekt- och expert- grupperna.

Det har flera gånger framhållits, att det sy- stematiska arbetssätt som TRU tillämpat i sitt utvecklingsarbete har medfört att inslagen av radio/ljudband och tv/videoband har under- ordnats en planering av hela undervisningssi- tuationen. I allmänhet har alltså inte de olika medierna utnyttjats separat utan de ingår som komponenter i multimediepaket, som också innehåller rekommendationer om olika ar- betsformer. I det följande belyses med två exempel från olika sektorer hur sådana sy- stem kan vara uppbyggda. Därefter diskute- ras några erfarenheter av mediekombinationer och enskilda medier samt olika arbetsformer.

— TRUAS' kurs i teknologi är uppdelad i studieen- heter om ca 10 undervisningstimmar. Under den första delen, förberedelsedelen, sker motivations- uppbyggnad, stoffkonkretisering och studiepla- nering. T v-program belyser målen, visar miljön kring arbetsexempel och presenterar uppdrag, som också finns angivna i etapphäften. Genom ljudbildband konkretiseras stoffet. Eleverna deltar aktivt i studieplaneringen. I inlärnings- och arbetsdelen växlar övningar och studier. Denna del är helt »självgående». Alla elever startar med en övning i grundkursen och använder därvid lä- robok och ljudbildband. Eleven rättar själv sin lösning efter en stordia. Beroende på rättningsre- sultatet fortsätter en del elever med komplet- terande studier, medan övriga arbetar med för- djupningsuppgifter. I uppföljningsdelen tillämpas

• Sida 60
•  Original

de inhämtade kunskaperna på ett verklighets- anknutet exempel. Underlaget härtill finns i etapphäftet och ev ingår också ett tv-program. Efter ett diagnostiskt prov. som eleven rättar själv, följer antingen kompletterings— eller för- djupningsstudier. (En utförligare beskrivning finns i bilaga 4. p 3.1.3.)

— YRK-kursen Arbetsmarknadsteknik med perso— naladministration är uppdelad i åtta block. Bloc- ken omfattar 2,5 år 3,5 veckor och avslutas med ett prov. Ungefär en tredjedel av den schema- lagda undervisningstiden utgörs av ej lärarledd undervisning. Tonvikten ligger på problemorien- tering och verklighetsanknytning. Läromedlen utformades med tanke på att de skulle ge en ge— mensam referensram av fakta och presentera olika problemställningar. De skall också ge möj— lighet till olika inlärnings- och uttrycksmöjlighe- ter för att olika studiemässig bakgrund och in- riktning hos deltagarna inte skall medföra svårig- heter att genomföra och fullfölja studierna. Tv- program. ljudband och textmaterial är i hög grad integrerade med varandra. Arbetspassen med de förproducerade läromedlen kan tex vara upp— byggda på följande sätt. Eleven får i ett tv- program en beskrivning av olika arbetsmiljöer. På ljudband presenteras intervjuer med agerande i tv-programmet. Dessa intervjuer kan bli mer inträngande och personligare än de som går att realisera framför en tv-kamera. I ett kompendium finns fakta från programmen och vissa frågor som skall besvaras genom ett grupparbete kring mate- rialet. Efter grupparbetet kan eleverna ta del av ytterligare ett ljudband. där de agerande i de tidi— gare programmen diskuterar de problem eleverna ställts inför och kommenterar sina egna tidigare uttalanden i olika avseenden. Man har försökt undvika alltför tidsbetonade inslag. Avsikten är att läromedlen i stället skall kompletteras med aktualitetspräglat stencilerat material, utarbetat av de lokala kursanordnarna. (En utförligare beskrivning finns i bilaga 5, kap 3.)

Kombinationer av medier och metoder har alltså här använts för att ge möjligheter till aktivt elevarbete, individuellt eller i grupp. Läromedlen har härvid övertagit en stor del av lärarens traditionella uppgift att ge informa- tion, så att läraren i stället kan fungera som handledare eller ge individuell undervisning. I båda de angivna exemplen har kombinatio- nen av medier också fått en speciell funktion, nämligen att ge en gemensam erfarenhets- bakgrund och miljöintryck som underlag för diskussioner och för arbetet med tillämpnings— uppgifter. Denna funktion behövs bl a för olika typer av grupparbeten och speciellt för

fallstudier och utbildningsspel. där de stu- derande enskilt eller i grupp skall bearbeta ett stoff eller lösa arbetsuppgifter.

Särskilt i YRK-kurserna har TRU prövat sådana och har fått positiva erfarenheter av grupparbeten kring praktikfall och studieakti— viteter som i olika grad bygger på simulering och spelmetodik. 1 stor utsträckning har ele- verna härvid arbetat med studiematerialet utan lärares ledning under schemalagda ar- betspass. Också i kursen i försvars- och kata- strofmedicin har sådana spel visat sig effekti- va. Material ur detta kurspaket kommer också att anpassas för vuxenundervisningen, varvid inte minst spelmetodiken synts svara mot de vuxnas behov.

I rapporten om materialet Internationalise- ring av utbildningen påpekas i anslutning till flera exempel på sådana inslag i TRU-paket: »Erfarenheter har också visat att kombinatio- nen av tryckt material. videoband och ljudband för grupparbete är särskilt lämplig i ämnen som inte endast inbegriper kunskaper utan också attityder och färdighe- ter. Konsekvensen har då varit att dessa kom- ponenteri läromedlen — i stället för att thu- manisera undervisningen — kunnat "för- mänskliga” den. dvs initierat och förmedlat mer av mänsklig kontakt och samhörighet till grupparbete» (Bilaga 6:III. p 2.1).

I rapporten om kursen i arbetsmarknadstek- nik, som har ungefär samma inriktning och uppläggning som det sistnämnda kurspaketet, uttalar sig samarbetsgruppen också om de kunskapsmässiga resultaten:

»Effekter av en kurs på kunskapsbeliåll- ningen kan relateras till en mängd faktorer och inte enbart till kursens utformning. Det är dock troligt att de arbetsformer som i och med det förproducerade läromedlet intrcdu- cerades har bidragit till en ökad grad av mål- uppfyllelse.

Studieframgången mätt med antal godkända resp väl godkända elever har samtliga tenni- ner kursen anordnats i Stockholm varit mycket god. Elevernas upplevelse av kursens form och innehåll har också genomgående varit mycket positiv. Efter TRU-paketets in- förande mättes vid ett tillfälle elevernas för- väntningar på kursen. De mycket höga för-

• Sida 61
•  Original

väntningar som kunde utläsas, visade sig vid kursslutet ha infriats och av många elever upplevdes kursen t o ni som bättre än de vän- tat sig vid kursstarten»(Bilaga 5, kap 7).

I sin sammanfattning om elevernas attityder till TRUAS' läromedelssystem konstaterar TRUAS:

» Elever som inte varit vana vid självständi- ga arbetsformer i grundskolan har genom- gående uppvisat sämre attityder till arbetsfor- mer och presentationssätt i TRUAS- projekten för gymnasieskolan. Erfarenheter- na tyder på att katederundervisningen fort- farande är en vanlig undervisningsform. och att ännu mycket arbete återstår innan kraven på att eleverna skall vara aktiva under inlär- ningsprocessen har uppfyllts.

Men utprövningarna har i stort visat posi- tiva bedömningar av de individualiserande ar- betsformerna. Slutmätningen för årskurs 1 i svenska hart ex visat att grupparbete har varit något mer populärt bland eleverna än indivi- duellt arbete men att båda formerna har upp- skattats högt. En utprövningsrapport i ämnet företagsekonomi — den första i årskurs 2 — har visat. att eleverna har mycket goda möjligheter att arbeta i egen takt, och att växlingen mellan klassundervisning. gruppar- bete och individuellt arbete har varit lämpligt avvägd. Tekniken att arbeta med flera medier i undervisningen har upplevts positivt av ele- verna» (Bilaga 4, p 4.8).

Inom arbetsmarknadsutbildningen (AMU) har kombinationen av ljudband och tryckt ma- terial gjort det möjligt att genomföra en starkt individualiserad undervisning i matematik. l hörlurar anslutna till en kassettbandspelare får kursdeltagaren informationer och instruk— tioner i direkt anslutning till det tryckta mate- rialet. Kursdeltagarna har alltså möjlighet att studera helt i sin egen takt och kan t ex spela tillbaka bandet om de vill ta om något avsnitt.

Utvecklingen i fråga om användningen av tv i LiH-paketen har i flera fall lett till en uppläggning där korta tv—inslag integrerats med självverksamhet i det tryckta materialet. För att ytterligare stimulera de studerande att på egen hand lösa problemen, har tex det tryckta materialet i mekanik försetts med »ledningar», som successivt ger den fullstän-

diga lösningen. En vanlig invändning mot systemet med tv-program med inlagda arbets- pauser är att studenterna har svårt att komma igång med problemlösningen och att det är svårt att finna en för alla lämplig pauslängd. Samarbetsgruppen konstaterar också sammanfattningsvis: »Den uppbygg- nad som TRU-kurserna har fått markerar ett viktigt steg i utvecklingen av mer indivi- dualiserade läromedel. vilka förutsätter aktivt deltagande från eleverna. Det fortsatta ut- vecklingsarbetet bör inriktas på att möjlig- göra för varje elev (eller en liten grupp av elever) att själv bestämma takten på under- visningen» (Bilaga 8. p 8.3).

De pedagogiska resultaten av TRU:s verksamhet för LiH torde vara den gren av försöksverksamheten som blivit mest diskute- rad. I och för sig är det naturligt att resultaten inte alltid är lika goda i en försöksverksamhet på delvis nya områden och under kontinuerlig utveckling. ] samarbetsgruppens rapport pekas också på en rad orsaker som bidragit till de svårigheter som förelegat. Delvis har diskussionen gällt frågan om »tv-kurserna» givit sämre resultat än andra kurser. Samar- betsgruppen uttalar härom efter ett påpekande om svårigheten att göra säkra jämförelser: »Av de undersökningar som gjorts kan kon— stateras att några signifikanta skillnader i ef- fekterna vid användning av TRU-material jämfört med ”konventionell” undervisning ej föreligger vare sig i positiv eller negativ rikt- ning. Någon skillnad i t ex tentamensresultat för TRU-kurser och andra kurser har ej kunnat registreras. Andra effekter, som vår- det av elevaktivitet, grupparbete och långtids- retention etc, är svåra att fastställa. På grund— val av de undersökningar som gjorts måste sålunda konstateras att inga avgörande skill- nader mellan TRU-kurserna och konventio- nell undervisning föreligger» (Bilaga 8, p 8.3).

Med tanke på de mindre goda förutsättning- ar som förelegat måste detta uttalande tolkas så att de pedagogiska resultaten av TRU- kurserna för LiH är tillfredsställande. Om man ser till hela försöksverksamheten för det reguljära utbildningsväsendet, kan man dock konstatera, att de bästa resultaten uppnåtts där brist på läromedel eller lärare förelegat

• Sida 62
•  Original

och där det på grund härav funnits ett mera innovationsvänligt klimat.

Går man till erfarenheterna från använd- ningen av de enskilda medierna finns det an- ledning att särskilt uppehålla sig vid utnytt- jandet av tv/videoband i undervisningen.

I TRUAS-rapporten sammanfattar ex- pertgruppen sina erfarenheter av tv:s roll i läromedelssystemen på följande sätt:

»Tv-avsnitten med sina möjligheter att skildra miljöer ger verklighetsanknytning och motivation för studierna. Vid introduktion och presentation av nya moment har tv- program fungerat väl som motivationsskapan- de inslag. I många fall ger ett tv-program bättre utbyte för eleverna än studiebesök. Tv- kameran kan t ex i ämnet teknologi ge möjlig— het att studera tekniska förlopp mycket mera ingående än om en grupp studerar dem på en industri. Genom trickfilm och annan avan- cerad tv-teknik kan komplicerade förlopp skildras. [ ämnet fysik har tv använts för bland annat experiment som av resursskäl inte kan utföras på skolorna. För vissa mo- ment är valet av tv givet. Det gäller tex avsnittet tv- och filmkunskap i ämnet sven- ska» (Bilaga 4, p 4.4.1.)

Expertgruppen framhåller vidare att man bedömer bandade lektioner av föreläs- ningstyp vara av mindre värde för skolan. Däremot har man funnit det vara mycket ef- fektivt att genom korta tv-avsnitt stimulera eleverna till egna aktiviteter enskilt eller i grupp. De har också bidragit till att vitalisera undervisningen.

»Tv-undervisningen» vid LiH har, som ovan framhållits, inte kommit att domineras av tv-inslag på det sätt som det ursprungligen var tänkt. Ändå har diskussionen om under- visningen vid LiH kommit att i hög grad gälla dessa tv-inslag. I LiH-rapporten påpekas också att åsikterna om tv-undervisningen kontra konventionell undervisning kommit att påverkas av speciella förhållanden. »En stor mängd både positiva och negativa synpunkter på båda undervisningsformema har under årens lopp kommit fram. Inställ- ningen tycks ha växlat allteftersom erfaren— heter av nya kurser tillkommit. Viss negativ opinionsbildning mot tv i undervisningen har

.skett

tidvis förekommit. Resultaten av utförda un- dersökningar möjliggör emellertid inte någon enkel slutsats som att flertalet elever eller lärare skulle vara för eller emot tv-under- visning» (Bilaga 8, p 82.32).

Elevernas inställning till tv-inslagen är i allmänhet mer positiv än negativ. Detta kan. som TRUAS påpekar, sammanhänga med ele- vernas medievanor utanför skolan och att tv spelar en central roll. när det gäller att forma ungdomarnas bild av tillvaron (Bilaga 4. p 4.10).

Användningen av tv i undervisningen har hittills krävt så komplicerad apparatur att det fulla utnyttjandet av tv:s möjligheter inte upp- nåtts. Det gäller särskilt då distributionen centralt genom en itv-anläggning. Utvecklingen av enkla bandmaskiner och tv- kassett-apparater kommer därför att öka tv:s möjligheter inom undervisningen. TRU- materialet kan här i vissa avseenden sägas ligga före tekniken. eftersom det i många fall bäst kommer till sin rätt vid individuell an- vändning. TRU kan också peka på positiva erfarenheter härvidlag. Vid utprövningen av universitetskursen i företagsekonomi vid Uppsala universitet hade således de studeran- de möjlighet att se tv-programmen vid den tidpunkt de själva valde. En del tv-program har också sänts vid LiH som repetition i samband med tentamina. I sådana situationer torde tv-inslagen också kunna vara både läng- re och innehålla mer teoretisk information än eljest. Våren 1972 deltog TRU i några försök med användning av tv-kassetter. Resultaten var övervägande positiva, inte minst i fråga om försöken vid AMU i Norrköping.

Direktiven framhåller också radio som medium för undervisningen. Det är dock rikti- gare att beträffande försöksverksamheten inom de nu behandlade sektorerna tala om ljudband, eftersom etersändning av program förekommit endast i enstaka fall. Liksom be- träffande tv-inslagen har inslagen av ljudband kommit att få en mindre betydelse i försöks- verksamheten än man antog i initialskedet. För vissa användningsområden har dock ljudband, som ovan framhållits, befunnits vara speciellt lämpliga, oftast dock i kom- bination med andra inslag.

• Sida 63
•  Original

Enligt de ursprungliga planerna skulle det tryckta materialet kunna inskränkas till enkla övningshäften o dyl. men som en konsekvens av utvecklingen har det tryckta materialet både vuxit i omfång och fått en i vissa sam- manhang ny karaktär. TRUAS fastslår tex att »stoffet som skall läras in bör till över- vägande del ligga i det tryckta materialet» (Bilaga 4. p 4.4. I). Det tryckta materialet kan också ge underlag till tillämpningsövningar, t ex i form av fallstudier och spel. Det är då inte fråga om att lära in visst stoff utan att få tillgång till fakta och bakgrundsmaterial för att lösa vissa uppgifter. Trycksaker av denna typ finns främst i YRK-kurserna. Stor be- tydelse har också elev— och lärarhäften med beskrivningar av kursens mål och uppläggning och instruktioner för studiearbetet.

När det gäller det tekniska utförandet på- pekar TRUAS att man i försöksverksamheten använt tekniskt sett mycket enkelt tryckt ma- terial i flera projekt utan att man kunnat re- gistrera några negativa effekter av detta. »I ämnet samhällskunskap har man av ekono- miska skäl efter första årets försöksverksam- het gått över från häften i flerfärgstryck till enkla häften i offset med enbart svart tryck. och detta har inte påverkat elevernas in- ställning till materialet» (Bilaga 4, p 4.4.I).

I studiepaketen har också funnits andra in- slag, såsom diabildserier (t ex i samhällskun- skap), stordiabilder (t ex i teknologi) och labo- rationssatser (t ex i fysik-kemi för AMU). I studiepaketen för fysik i gymnasieskolan ingår inte bara laborationssatser utan också minidatorer.

Sammanfattningsvis konstaterar kommit- tén följande såsom ett huvudresultat av för- söksverksamheten: De framtagna läromedels- systemen har visat sig fungera väl vid prak- tiska försök och de har givit goda ku nskapsre- sultat. Genom utnyttjandet av olika medier och arbetsformer har de stimulerat till sådana undervisnings- och arbetsformer som bedöms främja de övergripande målen för undervis- ningen. Försöksverksamheten har blivit ett led i strävan att höja kvaliteten på och öka effektiviteten av undervisningen. Genom en undervisningsplanering och läromedelskon- struktion av den typ som TRU utvecklat har

man kunnat åstadkomma en ökad valfrihet för lärare och elever i fråga om stoff och arbets- former. Man har också uppnått en aktivare inlärning och färdighetsträning genom indivi- duella studier eller grupparbeten kring studie- materialet.

8.5. Utprövning

Det har av flera skäl synts lämpligt att i denna framställning behandla utprövningen som en särskild punkt. skild från avsnittet om de pe— dagogiska erfarenheterna. Ett skäl är att TRU:s omfattande utprövningsverksamhet kan ses som ett utvecklingsarbete i sig, förenat med en rad problem, vilka bör diskuteras. Ett annat är att man i vissa sammanhang förefaller ha antagit att utprövningarna av försöksmate- rialet och utvärderingen av försöksverksam- heten skulle vara samma sak.

Enligt direktiven skulle försöksverksamhe- ten inte starta med forskningsmässiga ambi- tioner utan avsikten var att den skulle ut- mynna i en utvärdering av praktiska försök. En sådan utprövning av läromedlen under konstruktionsfasen i praktisk användning ingår också som ett naturligt led i modern läro— medelsutveckling. Både syften och metoder skiljer dock utvärdering från utprövning.

Det fanns vid försöksverksamhetens början — och även senare— stora förväntningar, att TRU-kommitténs utvärdering av försöks- verksamheten skulle kunna bestå av mätre- sultat, som skulle ge ett objektivt underlag såväl för revideringar av materialet som för en värdering av studieresultat, både absolut och i jämförelse med andra undervisningsfor- mer och hjälpmedel. Försökssituationen är dock så komplicerad, att den inte kan full- ständigt penetreras med hjälp av tillgängliga beteendevetenskapliga metoder.

Den utvärdering av försöksverksamheten, som kommittén redovisar i detta betänkande, bygger därför på en samlad bedömning utifrån såväl analyser av verksamhetens förutsätt— ningar som alla de iakttagelser och erfarenhe- ter av pedagogisk och annan art som gjorts. Syftet med utprövningarrra av det försöksma- terial som tagits fram inom de olika projekten

• Sida 64
•  Original

är däremot att undersöka hur de enskilda lä- romedlen fungerar och att få underlag till revi- deringar. De använda metoderna,t ex enkäter och intervjuer, är alltså i första hand inriktade på att samla in sådana pedagogiska erfarenhe- ter. som kan leda till förbättringar av de en- skilda läromedlen.

Både utvärderingen och utprövningarna på- verkas av faktorer i den komplexa försöks- situationen, och i det följande diskuteras några av de problem som sammanhänger där— med.

Några enkla och invändningsfn'a rutineräjr utprövning av det slag TRU bedrivit finns inte. De beteendevetenskapliga experter som TRU engagerat från olika institutioner har be- drivit ett omfattande utvecklingsarbete för att successivt utarbeta instrument och undersök- ningsmetoder. Det ligger dock i sakens natur. att man i prövningar av denna art alltid får omge sina resultat med väsentliga reservatio- ner.

Utprövningarna blev till en början också beroende av att hela försöksverksamheten ännu sökte sin form. Några fasta ut- gångspunkter att pröva instrumenten mot fanns inte. För att utfallet av mätningarna skulle kunna relateras till något krävdes preci- serade mål för undervisningen. och arbetet med målbeskrivningarna har varit en utveck- lingsinsats i sig. När man senare kom till de praktiska försöken med läromedlen i re- guljär undervisning uppträdde problem av det slag man alltid har att beakta i studier av denna art. Hur skall man tex kunna skilja mellan effekterna av lärarens insatser och läromedlet för undervisningsresultatet? Hur skall man kunna hålla de olika faktorer som påverkar en komplex undervisningssituation under kontroll? Man får här noga uppmärksamma skillnaden mellan Iaboratorieartade experi- ment med kontrollerade betingelser och mät- ningar vid praktiska försök i en normal klass- rumssituation. De förstnämnda kan ge säkra mätresultat, vilka dock ger osäkra slutsatser för den mer komplicerade klassrumssituatio- nen. De senare geri detta hänseende relevant information, vilka dock som regel inte kan bygga på statistiskt säkra resultat. I ingetdera fallet är generaliserbarheten invändningsfri.

Försöksverksamheten skulle också enligt direktiven avse centrala områden inom utbild- ningsväsendet. vilket innebar. att man stötte på intressemotsättningar inom och mellan olika intressenter såsom myndigheter. exper- ter, lärare, elever och intresseorganisationer.

Kommittén finner det uppenbart att en rad faktorer av sådan art påverkat försöks- verksamhetens resultat. Motsättningar inom en expertgrupp kan ha påverkat målbeskriv- ningarna. Negativa attityder kan ha funnits bland administratörer och lärare. och dessa attityder kan ha smittat av sig på eleverna.

Direktivens formulering om »Iärarersättan- de material» har också skapat problem. Många svårigheter hade kunnat undvikas, om begreppet »lärarersättning» hade preciserats mer ingående i direktiven. Vissa försök har mötts av misstänksamhet, därför att lärarna trodde. att verksamheten syftat till att bok- stavligen ta bort dem ur klassrummet.

På samma sätt har det förhållandet, att det förelegat ett obligatorium för LiH att använda tv-undervisning. försvårat introduktionen av TRU-kurserna. Samarbetsgruppen anger en rad orsaker som gör. att man ej kan tala om en strikt försökssituation och nämner bl a att en del lärare ej i tillräckligt hög grad haft möj- lighet att påverka utformningen av kurserna, vilket naturligt nog ej verkade i positiv riktning vid genomförandet av tv- undervisningen: »En del ansåg sig satta i en tvångssituation när det gällde användningen av TRU-materialet. Vidare var lärare och ele- ver ej tillräckligt inskolade på materialet och arbetsmetoderna. Under läsåret 1970—71 bedrevs undervisningen i provisoriska lokaler och med en provisorisk tv-anläggning, som ofta ej fungerade tillfredsställande. Detta medförde irritation och omöjliggjorde ibland utprövning av materialet» (Bilaga 8, p 8.2.3. 1).

Härutöver kan nämnas att också organisa- toriska förhållanden påverkat försökssitua- tionen. Så drabbade t ex arbetskonflikten våren l97l både försöken vid LiH och i gym- nasieskoloma.

Det kan vidare finnas skäl att här erinra om svårigheter man erfarenhetsmässigt har att beakta vid utvärderingar av detta slag. Å ena sidan får man räkna med den s k Hawthome-

• Sida 65
•  Original

effekten, dvs att själva nyhetsmomentet verkar så stimulerande att man får ett bättre resultat vid en utprövning än man erhåller vid reguljär användning. Å andra sidan kan ele— verna uppfatta mätningarna som en extra kun- skapskontroll och det kan snabbt uppstå en mätningströtthet, så att mätningarnas till- förlitlighet minskar. Mätsituationen kan vida- re uppfattas som en uppmaning till eleverna att visa sin kritiska förmåga i negativ riktning eller så kan mätningarna spegla vissa elevers negativa attityd till hela skolsituationen. Ingen av de här nämnda effekterna låter sig enkelt kontrolleras.

Även om det således varit svårt att dra en- tydiga slutsatser av utprövningarna, har de haft stor betydelse för projektarbetet. De har betraktats som en stimulans för ett verklig- hetsnära och rationellt arbete med lärome— delskonstruktion. Så konstaterar t ex TRUAS, att man »funnit utprövningarna vara en överlägsen återkopplingsresurs jäm- fört med vad som traditionellt står till buds i form av osystematiska elev- och läraromdö- men» (Bilaga 4, p 4.4.2).

När det gäller önskan att jämföra försöks- verksamheten med »traditionell undervis- ning» uttalade kommittén i sitt första betän- kande: »Det torde inte vara möjligt att med vetenskaplig säkerhet utvinna några resultat avjämförelser mellan konventionell undervis- ning och användning av nya läromedelssy- stem, då förutsättningarna ständigt föränd— ras» (SOU 197136, 5 10). I vissa sam- manhang har det ändock framförts kritik mot kommittén att den inte utfört några sådana jämförelser. Kommittén vidhåller sitt uttalan- de och konstaterar, att det i fall som dessa inte finns säkra undersökningsmetoder för att i entydiga data visa läromedlens effekter eller försöksverksamhetens resultat. Grunden härtill är ytterst, att olika bedömare utgår från olika värderingar och gör tolkningar från olika utgångspunkter. Där så sker blir även vad man från statistisk synpunkt finner säkerställt föremål för debatt.

Läromedelsutredningen uppehåller sig i sitt slutbetänkande bl a vid dessa svårigheter, framför allt i en bilaga Praktisk prövning av läromedel av Erik Wallin m fl (SOU l97lz9l,

bilaga 5). Man diskuterar där bl a möjligheter- na att mäta effekter av läromedel i fråga om kunskaper och färdigheter inom ramen för en praktisk prövning av färdiga läromedel och konstaterar: »Det är inte möjligt att i ett system för praktisk prövning genom observa— tioner av undervisning i olika klasser skaffa underlag för bedömning av ett läromedel och

inte heller att studera undervisningsre- sultaten som en funktion av använda lärome- del. Den utgångspunkt vi valt innebär att vi genom de valda kriterierna avser att få infor- mation om i vad mån läromedlet ger förutsätt- ningar atti undervisningen tillämpa de under- visningsprinciper och arbetssätt som läropla- nen anger skall tillämpas» (s 215).

Det är således en grundläggande miss- uppfattning att beteendevetenskapliga under— sökningar skulle kunna enkelt »bevisa» om det ena eller andra läromedlet är » bättre » eller »sämre». Frågor av denna art är endast delvis forskningsbara. De kan aldrig frikopplas från värderingar och målfrågor. Anser man det mera angeläget att öka elevernas medinflytan— de och självständighet än att öka deras mängd av reproducerbara faktakunskaper är det föga mening i att mäta bara de senare. Det har i svensk skola och utbildning länge ansetts angeläget att utveckla och främja ett arbets- sätt, som främjar individens utvecklingi vida- re avseende. TRU-försöken visar enligt kom- mitténs samlade bedömning, att det arbetssätt man eftersträvat kan främjas genom en med- veten satsning på undervisningsplanering och läromedel.

8.6. Ekonomiska och organisatoriska aspekter

Då det i kommitténs direktiv sägs att försöks- verksamheten skall syfta till att uppnå ratio- naliseringsvinster avses inte bara pedagogiska kvalitetsvinster utan också vinster ur ekono- miska och organisatoriska aspekter. Frågorna om de pedagogiska resultaten och möjlighe- terna att objektivt fastställa dem och jämföra dem med traditionell undervisning har be- handlats i de föregående avsnitten. Problemen är inte mindre när det gäller t ex sambandet mellan rationalisering och den ändrade lä-

• Sida 66
•  Original

rarrollen och därav följande implikationer på fackliga frågor och lärarutbildning. En beräk- ning av en ev vinst förutsätter också full- ständiga kostnadsjämförelser i alla led mellan »konventionell undervisning» och utnyttjan- det av läromedelssystemen. tillämpade re— guljärt i större skala. Det har inte varit möjligt för TRU att göra sådana fullständiga beräk- ningar, därför att de ekonomiska frågorna i hög grad är beroende av generella regler om t ex avtal. statsbidrag och budgetsystem. Några erfarenheter och synpunkter på de olika problemen kommer att redovisas i detta aVsnitt.

Kommittén instämmer i de sammanfattande synpunkter TRUAS' expertgrupp anför be- träffande sambandet mellan rationalisering och en förändrad lärarroll:

»Även om man i utvärderingen av TRUAS' undervisning systematiskt skulle vilja doku- mentera möjligheterna till lärarbesparing lig- ger det i öppen dag, att sådana effekter skulle bli mycket svåra att påvisa. Försöksverksam- heten har inte inneburit någon förändring av gällande timplaner och elevgrupperingar. TRUAS” slutsatser kan i denna del summeras på följande sätt: Förproducerad undervisning av den typ som TRUAS-projekten utgör er- bjuder klara möjligheter till ett rationellt ut— nyttjande av lärarens arbete. Detta har i och för sig mycket litet samband med att tv- program ingår i systemen. Planerade ar- betspass med grupparbeten och individuellt arbete antingen med stöd av tryckt material eller tv- och radioprogram kan naturligtvis friställa lärartid. Hur denna tid skall dispo- neras är något som bör regleras i politiska och administrativa beslut. Den bör enligt TRUAS” uppfattning främst användas för att lösa de ständigt aktuella individualiserings- problemen. Dessutom kan den användas för att lärarna skall få tid för allmänt elevvårdande insatser, för att arbeta med läromedelsutveck- ling och för egen fortbildning. Naturligtvis kan den friställda tiden tänkas använd för direkta besparingsåtgärder men då knappast utan en förändring av statsbidragssystemet, som låser bidragen till kommunerna till antalet lärar- tjänster» (Bilaga 4, p 4.7).

Som kommentarer till detta uttalande kan

man ta några exempel från olika TRUAS- projekt.

Den planerade kursen i företagsekonomi innebär ändringar i arbetsfördelningen mellan lärare och läromedelsproducent. Av lärarens traditionella uppgifter övertar TRUAS-kursen i huvudsak de som gäller:

- Målanalys — Planering av innehållet till en studiegång _ Konstruktion av material för princip- och me—

todinlärning

Konstruktion av arbetsuppgifter m m

— Konstruktion av prov. Därigenom är det en förhoppning att läraren

skall få mer tid för bl a dessa uppgifter: — Bevakning av nyheter i ämnet, aktuella händel- ser m m — Kontakter med företag, organisationer och myndigheter bl a för att skaffa autentiskt ma- terial, som är värdefullti undervisningen — Förberedelser för studiebesök. gästföreläs- ningar 0 s v — Handledning av enskilda elever eller grupper av elever — Planering och uppföljning av elevernas träning i självständigt arbete — Utvärdering av elevernas studieresultat (tex samarbetsförmåga)» (TRU-rapport nr 7, s 103).

Enligt teknologiprojektets erfarenheter genom ut- prövningar kan antalet Iärartimmar minskas. En- ligt läroplanen skall nämligen två elevtimmar un- dervisas som halvklass. vilket inte skett under för- söken. då materialet medgivit en motsvarande in- dividualisering av undervisningen. Härigenom skulle två veckotimmar lärarundervisning kunna inbesparas, samtidigt som bedömningar tyder på att undervisningens kvalitet höjts. En sådan minskning av lärartimmarna innebär en stor be- sparing, även om man tar hänsyn till projekt- kostnaderna och skolornas utgifter för teknisk ut- _rustning och TRU-materialet.

Frågor rörande rationaliseringsmöjligheterna och den ändrade lärarrollen torde också komma att aktualiseras av de pågående ut- redningarna om skolans inre arbete (SIA) och om skolan, staten och kommunerna (SSK). Man kan också hänvisa till ett uttalande i SÖ:s anslagsframställning för 1972/73:

»I viss utsträckning måste lärarna förändra sin tradi- tionella lärarroll. Detta har visat sig vara svårt, men om och i den mån det sker öppnar det sam- tidigt möjligheter för lärarna att förvärva en ny och mera tidsenlig lärarprofessionalism. Den känsla av främlingskap och maktlöshet som lärare

• Sida 67
•  Original

nu inte sällan vittnar om, avhjälps knappast genom ökade lärarinsatser eller resurser för elevvård och specialundervisning utan snarare genom en för- ändring av de fasta byggbitar och de fasta mönster som ännu anses vara omistliga i dagens skola» (5 17).

Inom den högre utbildningen räknade direkti- ven med att rationaliseringsresultat bl a skulle uppnås inom den samhällsvetenskapli- ga sektorn, där det i flera ämnen fanns stor lärarbrist och önskemål om undervisning på nya orter.

Universitetskursen i företagsekonomi star- tade med en omfattande måldiskussion med representanter för alla landets institutioner i ämnet: »Det visade sig att skillnaderna i in- nehåll och krav mellan institutionerna inte var så stora som studieplanerna gett intryck av. Dessutom visade det sig möjligt att ”rensa bort" en del av kursens moment, att minska och omfördela annat. Resultatet av detta blev ett gemensamt måldokument. . . . Genom att läromedlet byggdes upp kring de studerandes inlärningssituation kunde en del av under- visningen göras lärarfri (Bilaga 611, kap 2). »En av de mest intressanta erfarenheterna för TRU:s projektgrupp för Översiktskursen i företagsekonomi har varit att man genom en precisering av kursens mål och noggrann planering av undervisningen kunnat ned- bringa kursens omfång från ca 50 till 32 tim- mar och samtidigt kunnat höja andelen god- kända elever i kursen» (Bilaga 6:1, kap 4).

Användningen av TRU-paketet blev en för- utsättning för att undervisningen i företags- ekonomi vid universitetstilialen i Örebro över huvud kunde genomföras, eftersom man hade brist på lärare.

Arbetet med YRK-kurserna i undervis- ningsteknologi och arbetsmarknadsteknik var nära förbundet med utvecklandet av studie- planer och arbetsformer, som kunde passa för dessa nya ämnen med deras speciella yrkesinriktning och särskilda elevsamman- sättning. Utgångspunkten var alltså att en genom centrala insatser utförd undervisnings- planering i samband med läromedelsutveck- ling skulle underlätta introducerandet av kursen på olika universitetsorter.

Hösten 1972 uppnåddes beträffande under-

visningsteknologin det målet att kurser i ämnet kunde genomföras på alla landets uni- versitetsorter med användande av TRU- materialet. Utprövningen av kursen vid Uppsala universitet visade att antalet Iärar- ledda timmar kunde skäras ner. så att kursen följande termin kunde ges för en kostnad som var 30 procent lägre än det anslag som utgick enligt normerna för medelstilldelning för denna kurs. Samarbetsgruppen rörande kursen i arbetsmarknadsteknik pekar på mot- svarande vinster.

»Tilldelningen av Iärartimmar för universitetsun- dervisning följer vissa schabloner, vilket i stort sett medfört en oförändrad lärartilldelning ijämförelse mellan terminerna. Efter TRU-materialets införan— de har man dock med denna oförändrade resurs kunnat ge eleverna flera organiserade inlärningstill- fallen, med material men utan lärare, och i betydligt större utsträckning handledning.» (Bilaga 5. kap 7.)

För båda de nämnda YRK-kurserna gäller att mellan en tredjedel och hälften av de schema- lagda timmarna består av grupparbeten kring materialet utan lärares medverkan. Samar- betsgruppen rörande kursen i arbetsmark- nadsteknik påpekar ytterligare en rationali— seringsaspekt:

»Arbetet med att på institutionell nivå planera kursen i Arbetsmarknadsteknik med personaladmi- nistration i Stockholm har upplevts som mycket betungande. Kursledningen pekar dock på stora planeringsmässiga vinster i och med det förprodu- cerade materialets införande. Som en konkret effekt därav kan ses det minskade personalbehovet för kursledaruppgifter. Svårigheterna att samordna de många externt rekryterade lärarna minskade i och med införandet av kursmaterialet. Kompendiet kunde tjäna som ett hjälpmedel vid inskolningen av dessa.» (Bilaga 5. kap 7.)

Också när det gäller LiH-kurserna anser fler- talet av de intervjuade lärarna, att deras förbe- redelsearbete minskat genom TRU-materialet (bilaga 8, p 7.2). När det gäller försöken att minska lärarkostnaderna konstaterar samar- betsgruppen: »Vid planeringen av TRU- kurserna gjordes vissa antaganden om för- delning av kursernas schemalagda tid på olika undervisningsformer, gruppstorlekar samt lä- rartäthet. . . . Enligt de vid planeringen före- liggande antagandena förutsättes vid an- vändningen av TRU-kurser undervisningen

• Sida 68
•  Original

läggas upp i grupper om 30 och 60 elever per assistent. Vidare förutsättes övningstimmar utan lärare närvarande.»

I en tabell har för fyra av »TRU-kurserna» sammanställts lärarkostnaderna enligt kurs- paketets planering, för »konventionell kurs» och de faktiska kostnaderna l97l—72. Trots att antalet schemalagda timmar är detsamma, har omfördelningen gjort att kostnaderna skiljer sig åt. Lärarkostnaderna för de fyra kurserna skulle enligt kurspaketen kunna beräknas till 395 tkr. enligt »konventionell» modell till 475 tkr. medan de faktiska kostna- derna uppgick till 503 tkr.

Orsaken till skillnaden mellan de enligt kurspaketen planerade kostnaderna och de faktiska var »att man vid LiH i samband med undervisningens uppläggning på grund av olika pedagogiska och psykologiska skäl fann att den vid produktionen av TRU-materialet förutsatta lärartätheten måste frångås. Detta kom även att innebära att den totala lärarinsat- sen för berörd undervisning blev i paritet med den vid övriga tekniska fakulteter. Erfarenhe- terna från LiH pekar på att både lärare och elever föredrar en undervisningsform där lära- re är tillgängliga vid undervisningstillfällena» (Bilaga 8. p 8.2.3.3).

Då det i föregående citat hänvisas till »psy- kologiska skäl» till att man ej följde kurspake- tets plan torde det anspela på sådana faktorer som diskuterades i anslutning till avsnittet om utprövning, t ex fackliga hänsyn, negativa at- tityder hos administratörer, lärare och elever p g a obligatoriet etc. Exemplen från YRK- kurserna visar att det torde finnas större möj- ligheter att arrangera icke lärarledd undervis- ning kring ett väl planerat material än vad som framgår av uttalandet om lärarnas och elevernas attityder till en sådan undervis- ningsform.

Att förhållandena vid LiH varit mindre gynnsamma för introducerandet av TRU- kurserna kan också vara en av förklaringarna till att samma kurser vid utprövningar på andra tekniska fakulteter och vid FOA med framgång kunnat genomföras enligt den ur- sprungliga planen.

Liksom i fråga om möjligheten att påvisa goda pedagogiska resultat krävs det ett inno-

vationsvänligt klimat för att det skall vara möjligt att påvisa vissa rationaliseringsmöjlig- heter. [ vissa fall kan man å andra sidan grunda en bedömning på indicier. Genom klassrums- observationer kan man tex ha noterat att lärarens arbetsuppgifter ändrats i så väsentli- ga avseenden att en omorganisation av under- visningssituationen är motiverad.

TRU AS utvecklar denna synpunkt i anslut- ning till den i inledningen till detta avsnitt ci— terade diskussionen om rationalisering och lä- rarroll. Efter att bl a ha framhållit hur svårt det är att påvisa möjligheterna till lärarbespa- ringar, uttalar TRUAS:

»Det är dock enligt TRUAS-gruppens er- farenheter helt klart, att tillhandahållandet av förproducerad undervisning av den art TRUAS-programmen utgör underlättar lära— rens arbete. I enstaka situationer kan detta gå så långt, att läraren endast behöver ”knäppa på” och ”knäppa av' lektionerna och däremellan tillse, att programmet funge- rar rent tekniskt. Även om denna ytterlig- het endast sällan inträder, är det uppenbart, att läraren genomgående fått en 'lättare” arbetsuppgift och att läromedlet övertagit betydande delar av vad som tidigare betrak- tats som professionella lärarinsatser. Det vore fel att här förneka, att delar av vad läraren i detta förändrade läge fullgör, mycket väl kan fullgöras av lärarbiträden och teknisk personal» (Bilaga 4. p 4.7).

De ekonomiska aspekterna på undervis- ningen gäller inte enbart lärarkostnaderna. För att kunna få en bild av vilka ekonomi- ska, administrativa och organisatoriska frå- gor som aktualiseras vid användning av TRU- material i undervisningen tog TRU—kommittén i december 197] initiativ till ytterligare tre samarbetsgrupper kring användningen av TRU-material, utöver den redan tidigare in- rättade gruppen för TRU-materialet vid LiH. Det ingick i förutsättningarna för gruppernas arbete, att beskrivningarna skulle göras så konkreta som möjligt, även om de därigenom förlorade i generaliserbarhet. Gruppemas rapporter, vilka återges som bilagor till be- tänkandet, innehåller också intressant infor- mation för en kartläggning av konsekvenserna på lokal nivå vid utnyttjandet av TRU-pake-

• Sida 69
•  Original

ten. Ifråga om AMU i Norrköping och ar- betsmarknadstekniken i Stockholm har det varit fråga om reguljär användning av läro- medlen efter avslutad försöksverksamhet. Det har dock visat sig mycket svårt att be- räkna de totala kostnaderna för använd- ningen av TRU-materialet vid den enskilda utbildningsanstalten och att fördela dem så att man fått fram en kostnad per elev eller undervisningstillfälle.

När det gäller apparatkostnaderna kan ur rapporten från Västerhöjdsskolan i Skövde noteras, att den nödvändiga utrustningen för visning av tv-program redan fanns på skolan iform av en itv-anläggning från 1967/68. Inkö- pet av en »parallellutrustning» var alltså närmast en komplettering. Läsåret l97l/72 beräknades anläggningen användas för 200 uppspelningar av bandade program. Hälften av dessa avsåg TRU-program. Kostnaden per visning beräknas till ca 40 kr, men beräk- ningen karakteriseras som »både osäker och diskutabel» (Bilaga 2, p 6.2).

Också i rapporten från AMU i Norrköping diskuteras de olika utgiftsposterna för an- vändningen av TRU-materialet. Samar- betsgruppen anför sammanfattningsvis:

»Vid diskussionen om de ekonomiska aspek- terna på TRU-materialet redovisades olika fak- torer som försvårar eller omöjliggör en definitiv beräkning av kostnaden per kursdeltagare eller en jämförelse med 'konventionell undervisning”. Det bör noteras att bland de räkneexempel som anförs utgörs en av de största kostnaderna per deltagare av det tryckta materialet. Också kostnaderna för att utnyttja tv-programmen i fysik—kemi hör till de större posterna. Här är att märka att centret i Norrköping har en centraliserad distribution från en AV—central, men man kan också tänka sig att använda videobandspelare i klassrummet. Så länge man bara använder tv i ett ämne och i en läro— sal är naturligtvis det senare alternativet avsevärt billigare, men på längre sikt kan kostnaderna bli större. Man måste dock också väga in de peda- gogiska önskemålen att visningarna i så stor ut- sträckning som möjligt skall kunna styras av kurs- deltagarna själva eller av läraren i lärosalen. Olika sådana avvägningar kan också avgöra valet mellan att använda videoband och filmkopior. Programmen i fysik—kemipaketen finns också tillgängliga som filmkopior och används på många håll i den for- men.

Genom utvecklingen av nya distributionsformer, t ex tv-kassetter, kan programdistributionen

komma att förenklas. Också kostnaderna kan komma att bli lägre, tex genom den ökade an- vändningen av videoband. Med ett ökat program- utbud kan det bli möjligt att visa tv-program också i sammanhang där det i och för sig vore tveksamt av ekonomiska skäl, t ex med hänsyn till ett be— gränsat deltagarantal. De investeringar i utrust- ningen som man gjort för andra kurser kan näm- ligen komma att utnyttjas rationellt på detta sätt» (Bilaga 3, kap 7).

Vid kursen i arbetsmarknadsteknik i Stockholm användes en videobandspelare och annan utrustning, som utan kostnad utlå- nats från Läromedelscentralen vid Stock- holms universitet. Apparaturen sköttes av kursdeltagarna och någon särskild utgift för tekniker fanns alltså ej. Avskrivningskost- naden för utrustningen har inte gått att be- räkna och några kostnader för dessa appa- rater och driften av dem har inte drabbat kursanslaget.

ltv—anläggningen vid LiH anskaffades för en kostnad av ca 800 tkr för att täcka de distri- butionsbehov som skulle uppstå enligt den produktionsplan som fastställdes |969. Under l97l/72 användes bara en mindre del av an- läggningens kapacitet.

l LiH-rapporten finns en beskrivning av de lokala kostnaderna vid användandet av TRU- material. Undervisningskostnaderna har där delats upp i lärarkostnader och avskrivnings- kostnader. De totala distributionskostnaderna har i ett räkneexempel beräknats enligt olika alternativ. En av utgångspunkterna har varit användningen av distributionsanläggningen enligt den ursprungliga produktionsplanen resp faktiska användningen l97l—72. En annan utgångspunkt har varit en fördelning av avskrivningskostnaderna för distributions— anläggningen på fem resp tio år. I en tabell har dessa fyra alternativa distributionskostna- der ställts samman med de beräknade lärar- kostnaderna enligt planeringen för kurs- paketen resp de faktiska lärarkostnaderna l97l—72. Om dessa åtta alternativa kost- nader jämförs med kostnaden för »konven- tionell undervisning», vilken beräknats till 475 tkr, visar det sig att det billigaste alter- nativet är 20 tkr billigare och det dyraste 160 tkr dyrare. Man har alltså här ett under- lag för jämförelser mellan kostnaderna för

• Sida 70
•  Original

»konventionell undervisning» och undervis- ning enligt planeringen för TRU-kurserna. Samarbetsgruppen anför i anslutning härtill:

»Det måste framhållas att dessa beräkning— ar är räkneexempel där kostnadsaspekterna renodlats. De bakomliggande resonemangen innehåller olika antaganden. t ex i fråga om kostnaden för den del av distributionsanlägg- ningens totala kapacitet som utnyttjats, och det är enbart några av en mängd tänkbara alternativ som redovisas. Kostnaderna har heller inte kunnat ställas i relation till andra faktorer av betydelse för en totalvärdering. Utgifterna för "konventionell undervisning” avser tex enbart lärarkostnader för före- läsningar och gruppövningar. vilket inte torde svara mot de resurser som idag krävs för pla- nering och genomförande av en effektiv un- dervisning.

Vill man jämföra kostnaderna för ”konven- tionell undervisning” med de olika kostnadsal- ternativ som beräknats för användning av TRU-materialet bör man också ta hänsyn till t ex lärar- och elevtidsekonomi samt utbild- ningseffekter på kort och lång sikt. Först i ett sådant perspektiv blir det också rimligt att resonera om TRU:s produktionskostna- der. Något konkret underlag för sådana hel- täckande cost-benetit-beräkningar finns inte och torde inte heller kunna tas fram för ett utvecklingsarbete av denna typ.

Samarbetsgruppen, som enbart kan yttra sig om verksamheten vid LiH åren 1969—1972, måste konstatera att man i detta perspektiv inte kan peka på sådana påtagliga, kortsiktiga rationaliseringsvinster som syntes förutsättas i U 63zs rapport och TRU-kommitténs direk- tiv» (Bilaga 8. p 8.2.3.3).

TRU:s försöksverksamhet är ett led i det pedagogiska Utvecklingsarbetet och när det gäller bedömningen av kostnadernaför TRU:s produktion ochförsök ansluter sig kommittén därför i princip till det synsätt som kommer till uttryck i följande uttalande från TRUAS” expertgrupp:

»När man vill göra beräkningar av kostnaderna för hela TRUAS” försöksverksamhet är det väsent- ligt att betona projektens karaktär av utvecklings- arbete. Långt ifrån alla resurser som lagts ner på verksamheten har direkt resulterat i produktion

av läromedel. Det långa tids- och resurskrävande målanalysarbetet och planeringsarbetet för läro- medlen har ingen fullständig motsvarighet i kon- ventionell läromedelsproduktion utan hör samman med arbetet på läromedelsutveckling för skolan.

Efter en lång period av yttre reformarbete på skolans område torde alla vara eniga om att an- strängningar måste göras för att uppnå läroplanens mål och höja undervisningens kvalitet. Ett led i detta arbete är att satsa på läromedelsutveckling. Ställda i relation till vad samhället satsar totalt på läromedelsutveckling och framför allt till ut- bildningskostnaderna i samhället är de cirka tio millioner kronor som TRUAS hittills har kostat en blygsam summa.

Som närmare utvecklats i TRUAS” lägesrapport nr 2, s 7] , kan detta resonemang exemplifieras med ämnet företagsekonomi. De totala kostnaderna för projektet är cirka 750 000 kronor för en treårs- period. Utbildningen i gymnasieskolan i företags- ekonomi kostar samhället lågt räknat 200 millioner kronor per år. Man kan utgå ifrån att den mot- svarande inlärningen är värd så mycket för sam- hället. Enligt denna beräkning gör samhället en vinst på minst två millioner kronor per år för varje procent som inlärningseffekten ökas.

Det förefaller troligt, att man har långt till den gräns, där kostnaderna för utvecklingsarbete inte längre skulle uppvägas av väsentligt ökade intäkter genom höjd effektivitet. Observeras bör vidare att direktiven inte förutsätter någon reguljär pro- duktion av läromedel baserad på TRUAS' försöks- verksamhet. Med några få undantag kommer emel- lertid projektarbetet att resultera i läromedel för reguljär användning. Möjlighet finns för sam- hället att i samband med utgivning av läromedel ta tillbaka en del av utvecklingskostnadema» (Bi- laga 4, p 4.6).

I fråga om organisatoriska problem uttalar TRUAS sammanfattningsvis:

»Den hittillsvarande försöksverksamheten har inte i någon högre grad påverkat skolornas administration. Försöken har krävt tillgång till sådana audivisuella hjälpmedel, som de fles- ta moderna skolor redan förut har. 1 ett par fall har TRU lånat ut videobandspelare, eftersom sådana inte har funnits överallt. Inför försöksstarten för flera av projekten har hysts stora farhågor för att skolornas lokaltillgång inte skulle vara tillräcklig för den individualiserade undervisningen. Dessa problem har dock kunnat lösas utan stora svårigheter. Flera grupper har kunnat arbeta i samma rum utan att störa varandras arbete, och bristen på lokaler har inte medfört att projektens planerade arbetsformer har be-

• Sida 71
•  Original

hövt ändras. Endast undantagsvis har försö- ken hittills krävt schematekniska anpass- ningar.» (Bilaga 4, p 4.5.)

Vid Lil—l har däremot, enligt samar- betsgruppens rapport. schemaläggningen ganska kraftigt påverkats av att TRU- kurserna i vissa fall inte byggde på ett schema som var sig likt vecka efter vecka. (Bilaga 8, p 5.3.)

Till de organisatoriska frågorna kan man också räkna behovet av inskolning av lärare och elever i de nya undervisningsformema och läromedlen. För att svara mot detta behov behövs bl a insatser i fråga om lärarnas grundutbildning och fortbildning och resur- ser för information och inskolning. TRUAS framhåller härvidlag:

»TRUAS' erfarenheter visar att en grundlig information till lärarna om läromedelssyste- men behövs inför starten av varje projekt. ln- formationskonferensernas längd har varierat mellan två dagar och en vecka men har mycket sällan upplevts som tillräckligt djupgående. Sett i stort kanske detta kan tyda på att organi- serad fortbildning och nya inslag i lärarnas grundutbildning är nödvändiga, för att de skall vara väl förberedda för att handha en un- dervisning av detta slag.» (Bilaga 4, p 4.7.)

] LiH-rapporten beskrivs informations- insatserna inför kursstarten hösten 1970:

»Eftersom undervisning med hjälp av för— producerade läromedelspaket och tv i större skala infördes vid LiH först i och med 1970—1971 och då eleverna och många lärare kunde antas sakna all erfarenhet av sådana undervisningsformer, framstod klart behovet av grundläggande information till dessa inför höstterminsstarten.

För ändamålet framställdes en TRU—folder som distribuerades till de nyantagna tekno- logerna i samband med det definitiva antag— ningsbeskedet och övrigt material från hög- skolan. Denna folder spreds även till lärare och övrig LiH-personal. Under tiden 1971- 08-31—09-14 anordnades en utställning om TRU och läromedelsproduktionen i hög— skolans lokaler. Den besöktes av såväl elever som lärare och intresserad personal i övrigt. Direktinformation gavs till lärare, övrig per- sonal och teknologfaddrar under en infor-

mationsdag 08-31 och till de nya teknolo- gerna i anslutning till en kurs i studieteknik 09-03. Kursen i studieteknik var särskilt in- riktad på den speciella studiesituationen vid LiH.» (Bilaga 8, p 5.3.)

I anslutning till introduktionen av TRU- materialet i de två YRK-kurserna och i försvars- och katastrofmedicin anordnade UKÄ under l97l/72 inskolningskurser för kursledare och kursassistenter.

Kommittén konstaterar att arbetet med lä- romedelssystem av den typ TRU utvecklat förutsätter att läraren får en ny huvudfunk- tion. Lärarens främsta uppgift i denna under- visningssituation är inte att genom »kateder- undervisning» presentera ett stoff och för- medla kunskap, utan att motivera, handleda och ge återkoppling till enskilda elever, som studerar enskilt eller i mindre grupper. Inte minst ett naturligt motstånd hos många män- niskor mot innovationer och reformer gör att ett allmänt accepterande och tillämpande av denna nya lärarroll kräver insatser i fråga om lärarnas grundutbildning och fortbildning. Vidare behövs resurser för inskolning på nytt material samt för information t ex till elever- nas föräldrar.

Ytterligare aspekter på de ekonomiska och organisatoriska frågorna kan förväntas i samband med genomförandet av det samlade försöket vid några skolor, då flera av TRUAS” läromedelspaket skall användas parallellt.

Skall de utbildningsansvarigas val mellan olika undervisningsformer och läromedel vara rationella krävs inte bara informationer om de pedagogiska och ekonomiskt-organisa- toriska aspekterna i den mening de behand- lats här. Som TRU-kommittén anförde i sitt första betänkande torde ett villkor för att läromedelssystem skall komma till mer all- män användning inom utbildningsväsendet vara att de lokala undervisningsanordnarna får större möjligheter att välja mellan olika resurser. Försöksverksamhet med program- budget inom den högre utbildningen pågår också, och den har nu utvidgats till att även gälla LiH.

När det gäller skolväsendet har olikheterna i de statliga bidragsformerna till grundskola och gymnasieskola varit föremål för diskus-

• Sida 72
•  Original

sion, och den nyligen tillsatta utredningen om skolan, staten och kommunerna (SSK) harfått i uppgift att utreda ansvarsfördelningen mellan stat och kommun i fråga om grundsko- lan och gymnasieskolan. Förslagen från denna utredning kan, liksom förslagen från utred- ningen om skolans inre arbete (SIA), få en avgörande betydelse för införandet av nya undervisningsformer och läromedel inom skolväsendet. De nuvarande formerna för bi- drag och budget speglar nämligen ett äldre synsätt på undervisningen. Det har inte synts rimligt för kommittén att i detta läge när- mare ta ställning till vilket system som bäst skulle passa läromedelssystem av den typ TRU utvecklat. Även om många svårigheter kan undvikas genom de förslag som väntas från de båda utredningarna måste det dock konstateras att det torde vara fåfängt att räkna med att man skall kunna utföra cost— benefrt-beräkningar av den typ som man på vissa håll väntat sig beträffande TRU- materialets användning.

[ det föregående har en rad faktorer fram- hållits, vilka gjort det omöjligt för TRU att utföra sådana beräkningar med utgångspunkt i de förutsättningar som gällt för försöks- verksamheten. Här skall endast påminnas om att behovet av lärarbesparingar förändrats sedan direktiven skrevs, att de praktiska för- söken genomförts under samma resursbe- tingelser som konventionell undervisning samt att de ekonomiska konsekvenserna vid reguljär användning av läromedelssystemen är beroende av hur många som beslutar att använda dem. Kommittén fastslog redan i det första betänkandet att man inte förutsatt några ändringar i principerna för besluts- systemet för val av läromedel.

Kommittén konstaterar sammanfattnings- vis att förutsättningarna för försöksverksam- heten varit sådana att det är svårt att bedöma vilka direkta ekonomiska och organisatoriska vinster man kan uppnå genom att vid regul- jär undervisning utnyttja läromedelssystem av det slag TRU utvecklat. Det är också svårt att värdera de pedagogiska vinsterna av en ökad individualisering eller större elevaktivitet. Olika faktorer är avgörande för i vilken utsträckning man utnyttjar de

tillfällen till rationaliseringsvinster som läro- medelssystemen erbjuder.

] enlighet med de övergripande utbild- ningsmålen förutsättert ex de nya läromedlen att lärarens huvudfunktion förändras i riktning mot mer handledande uppgifter. Denna omställning kan vara förenad med vissa problem och det tar tid och kräver resurser att göra den nya lärarrollen allmänt spridd. TRU:s läromedelssystem kan i viss mån sägas vara före sin tid, eftersom man i allmänhet ännu inte haft förutsättningar att ta tillvara alla tillgängliga möjligheter till individualise- ring med hjälp av läromedelssystemen. Den tekniska utvecklingen, tex i fråga om tv- kassetter, kommer att ytterligare öka lä— romedlens användbarhet i detta avseende. Genom tillgången på apparater, som är billiga— re och enklare att handha än de som nu finns på marknaden, kan läromedlen med- verka till att lärare och elever får större val- frihet, t ex i fråga om organisationen av studi- erna.

Redan i samband med försöksverksamhe- ten har man dock i flera fall kunnat belägga påtagliga rationaliseringsvinster, inte bara genom lärarbesparingar utan också genom förkortad studietid, minskad planeringstid för kursledare och lärare, snabb spridning av nya kurser osv. I andra fall finns det klara indika- tioner på att lärarresurserna skulle kunna minskas eller omfördelas, även om det ej varit möjligt inom försöksverksamhetens ram att pröva annan lärartäthet än den som gällt enligt tilldelningsnormerna för konventionell under- visning.

Det torde inte vara möjligt att göra hel- täckande cost-beneflt—analyser för den typ av utvecklingsarbete som TRU bedrivit. De un— dersökningar som gjorts angående kostna- derna på mottagarsidan för teknisk utrust- ning, service, bandkopior osv har också visat att det visserligen går att få fram upp- gifter om investeringskostnaderna. men att det är mycket svårt att bestämma hur dessa skall fördelas, så att man t ex får en uppfatt- ning om kostnaden per elev eller per använd— ningstillfälle.

En viktig förutsättning för att läromedels— system skall kunna komma till allmän använd-

• Sida 73
•  Original

ning är att bidrags- och budgetsystemen änd- ras, så att beslutsfattarna kan göra ett friare val mellan olika undervisningsformer och lä- romedel. Först närt ex de väntade förslagen från de pågående utredningarna om skolans inre arbete (SIA) och skola, stat och kommun (SSK) genomförts och det nu påbörjade arbe- tet med programbudget för den högre ut- bildningen utvidgats, torde de ekonomiska och organisatoriska möjligheterna i lärome- delssystem av TRU-kursernas typ kunna ut- nyttjas i full utsträckning.

8.7 Central! och lokalt utvecklingsarbete

Ett av de motiv kommittén anförde i sitt första betänkande som stöd för förslaget om en samlad produktionsenhet var behovet av en central resurs för utbildningsmyndigheternas utvecklingsarbete. Denna skulle både kunna användas för central produktion och ge servi- ce åt lokala produktionsenheter (SOU l97lz36, s 82).

Då TRU tillkom fanns det många önskemål om anslag för uppbyggandet av lokala tv- studior för läromedelsproduktion. Det finns dock exempel på att tv-utrustning. som varit avsedd för lokal läromedelsproduktion, inte alls utnyttjas. eftersom man saknat såväl per- sonal för pedagogisk konstruktion som tekni- ker. Skapandet av TRU måste, med tanke på att alternativet innebar risker för sådana lokala felsatsningar. anses vara ekonomiskt fördelaktigt. TRU kan också ses som en motvikt mot de tendenser som funnits på vissa håll att anskaffa dyrbar teknisk utrustning, trots att det inte funnits något pedagogiskt material (»mjukvara») att använda den till.

Ur dessa synpunkter var koncentrationen av samhällets resurser till en central enhet väl motiverad. Den har varit särskilt viktig under en period, där det å ena sidan funnits en över- tro på tekniska hjälpmedel och å andra sidan begränsad tillgång på specialister av olika slag. TRU har inneburit, att man koncentrerat de speciella tekniska resurserna och olika spe- cialister och kring dem byggt upp ett samlat kunnande. där de tekniska resurserna under- ordnats den pedagogiska planeringen. Ge- nom internutbildning och samarbete har

man kunnat producera »mjukvara», som till- varatar de pedagogiska möjligheter som den tekniska utvecklingen erbjuder. Det har ovan (5 58) framhållits, att man genom TRU:s pro- jektarbete fått möjlighet att pröva nya läro- medel och arbetsformer på ett sätt, som inte torde ha varit möjligt utanför ramen av ett samhällsstött utvecklingsarbete.

Bredden i uppdraget och omfattningen av verksamheten har å ena sidan medfört en del problem men har å andra sidan medfört att erfarenheter genom TRU kunnat överföras från olika sektorer, så att utvecklingen inom dessa stimulerats. Det är också rimligt att anta, att just det rika erfarenhetsunderlaget har varit en av förutsättningarna för att ut- vecklingsarbetet kunnat föras till en nivå. som enligt expertis givit TRU en tätposition också internationellt sett.

TRU:s produktion har visserligen varit central i den meningen. att den byggt på sam- verkan med läroplansarbete och läromedels- utveckling på central nivå. Men också detta arbete har varit lokalt förankrat genom att re- presentanter för olika institutioner och skolor ingått i planerings- och referensgrupper. Själva utprövningsverksamheten har också givit en möjlighet för grupper av lärare och elever att påverka produktionen. Inom TRUAS” område har tex ett tjugotal för- söksskolor och ca 100 lärare medverkat i för- söken. Också en del av projekten inom den högre utbildningen har byggt på samarbete med lokala institutioner. Det gäller t ex kurs- paketen för YRK-kurserna.

TRU:s verksamhet har alltså fungerat som ett komplement till utbildningsmyndigheter- nas arbete med Iäroplansanalys och till deras forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU) på central och lokal nivå.

I sitt remissvar våren 1972 på läromedels- utredningens (LU) slutbetänkande påpekade TRU, att LU inte beaktat betydelsen av att utbildningsmyndigheternas FoU—verksamhet kombineras med läromedelskonstruktion och praktisk prövning, t ex vid en utvecklingsen- het av TRU:s typ. En sådan skulle inte ersätta utan komplettera de resurser för lokalt ut- vecklingsarbete och lokal produktion som också bör finnas. Att helt förlita sig på så-

• Sida 74
•  Original

dana lokala enheter torde dock inte vara ra- tionellt. Utbildningsmyndigheterna har ett centralt ansvar för utvecklingsarbetet i fråga om undervisningsplanering och läromedels- konstruktion och för detta behövs möjlig- heten att kunna vända sig till en central resurs för beställning av produktion och konsulttjänster för utvecklingsarbete som inte är direkt kommersiellt inriktat. Genom ett sådant samarbete kan man också bäst utnyttja det kvalificerade kunnandet och de tekniska resurserna vid TRU.

Utvecklingen av TRU:s verksamhet för Linköpings högskola (LiH) kan ses som ett exempel på detta. I sitt remissvar på det första TRU-betänkandet uttalade konsistoriet vid LiH. att man ansåg det finnas ett behov av en central resurs i enlighet med TRU:s för- slag. En av enhetens uppgifter skulle vara att hjälpa till vid lokal produktion av tv-program för undervisningen. Samarbetsgruppen LiH- UKÄ-TRU anför som en av slutsatserna i sin rapport, att den obligatoriska användningen av tv-kurserna vid Lil-I medfört vissa pro- blem. Gruppen rekommenderade att den fortsatta läromedelsutvecklingen vid LiH ba- seras på frivilliga överenskommelser. I sin ovan (s 8) refererade skrivelse till utbildnings- departementet föreslog också den nya TRU- kommittén, att obligatoriet skulle upphävas och att det fortsatta samarbetet mellan TRU och LiH skulle bygga på frivillighetens grund. Härmed skapas alltså nya möjligheter till en samverkan mellan lokalt och centralt utveck- lingsarbete. I skrivelsen anmäler också kom- mittén, att man avser att senare lämna förslag till en generell modell för sådant samarbete.

Försöksverksamheten har också varit ett komplement till läromedelsförlagens produk- tion av nya läromedel.

En viktig förutsättning för TRU har nämli- gen varit det nära samarbetet med olika förlag, inte bara i samband med olika insatser inom vuxenutbildningen utan också för det övriga utvecklingsarbetet. Till skillnad från mycket av det FoU-arbete som bedrivs vid olika insti- tutioner har TRU:s försöksverksamhet nämli- gen lett fram till produkter, som direkt kunnat komma det reguljära utbildningsväsendet till godo. I vissa fall har samarbetet med förlagen

avsett själva produktionen. i andra har den färdiga produkten mångfaldigats och mark- nadsförts genom avtal med olika förlag. Genom denna uppläggning är det möjligt att återvinna en del av samhällets utvecklings- kostnader. samtidigt som konkurrensförhål- landena på den kommersiella marknaden störs så litet som möjligt. Bland de projekt som lett till marknadsförda produkter kan nämnas några av kurspaketen för AMU. »Matematik i ljud och bild». vilket säljs av Hermods. samt »Fysik-kemi» och »Fordonsteknik». vilka marknadsförs av Utbildningsförlaget. Mate- rialet för gymnasiekursen i företagsekonomi och för YRK-kursen i undervisningsteknologi förläggs av Hermods och materialet för kursen i försvars- och katastrofmedicin av Utbild- ningsförlaget. Inom vuxenutbildningsområdet har samarbete på likartat sätt också bedrivits med Brevskolan.

Kursen i undervisningsteknologi är ett exempel på hur en kurs. som tagits fram för en bestämd målgrupp inom den institutionali- serade utbildningen, direkt eller efter en mindre anpassning kunnat utnyttjas på andra områden, t ex vid försvaret, av olika organisa- tioner och vid företagsutbildning. Liksom andra kurspaket har detta material också funnit intressenter i andra länder. Det faktum att TRU friköpt allt material underlättar en anpassning av materialet för nya målgrupper och kan dessutom förbilliga produkterna för konsumenterna.

Kommittén konstaterar sammanfattnings- vis följande: TRU har fungerat som en central resurs för det pedagogiska utvecklingsarbetet inom utbildningsmyndigheternas ansvarsom- råden.

Denna koncentration av resurser till en central enhet har gett möjlighet till ett omfat- tande och kvalificerat utvecklingsarbete, vilket också vid internationella jämförelser ligger på en mycket hög nivå. Försöksverk- samheten har fungerat som ett komplement både till utbildningsmyndigheternas centrala och lokala FoU-verksamhet och till lärome- delsförlagens produktion av nya läromedel.

Det är önskvärt att TRU:s resurser i form av färdiga produkter, det samlade pedago- giska och tekniska kunnandet och den tek-

• Sida 75
•  Original

niska utrustningen kommer till användning också för det fortsatta pedagogiska utveck- lingsarbetet inom såväl det reguljära utbild- ningsväsendet som för annan utbildning i sam- hällelig regi eller med samhällsstöd. Verksam- heten bör bygga på möjligheterna till samarbe- te mellan centralt och lokalt utvecklingsarbete och avse såväl produktionsuppgifter som kon- sultuppdrag. Kommittén anser att det också i fortsättningen kommer att behövas ett sådant komplement till myndigheternas utveck- lingsarbete och läromedelsförlagens produk- tron.

• Sida 76
•  Original

9. Eterdistribution och andra distributions- former i undervisningen

9. | Motiv för eterdistribution av

utbildningsprogram

Det finns många skäl till att man sänder utbild- ningsprogram i radio och tv, men något för- enklat kan man tala om två huvudmotiv. Det ena är att man vill utnyttja radio och tv som massmedier, vilka når ut till en stor del av befolkningen. Också människor, som inte aktivt söker sig till utbildningsutbudet och som alltså är svåra att nå på andra sätt. kan genom tv och radio få nya kunskaper och in- formeras om och stimuleras till att delta i olika studieaktiviteter. Det andra huvudmotivet är att eterdistributionen kan vara ett praktiskt sätt att transportera utbildningsprogram till konsumenter. som aktivt söker sig till utbu- det, antingen dessa tar emot programmen direkt vid sändningen eller indirekt. sedan de bandats på t ex en AV-central.

Oftast föreligger bägge dessa motiv, även om det ena eller det andra överväger. Eter- sändningen av skolprogram har inte bara varit betingad av praktiska skäl utan också av en uppsökande aspekt, eftersom man härigenom t ex underlättat spridningen av nya pedago- giska idéer. På samma sätt har vuxenutbild- ningsprogrammen inte bara varit uppsökande, utan de har också bandats på AV-centraler och bibliotek och därigenom kommit till användning i indirekt form.

Även om radio— och tv-program kan distri- bueras i andra former, t ex som ljudband, vi- deoband, filmer eller genom kabel, så kvarstår i många fall motiven för etersändning. Det kan gälla såväl den uppsökande aspekten som möjligheterna till direktmottagning för intres- serade som studerar enskilt eller i grupp. Av geografiska eller andra skäl kan eterdistribu- tionen för en del människor vara ett villkor

för att de skall kunna ta del av programmen, för andra kan den vara en praktisk och för- delaktig väg. I vissa sammanhang och för en del personer kan å andra sidan utnyttjandet av etersända utbildningsprogram medföra sådana svårigheter att andra distributionsfor- mer är att föredra. Att samma program kan distribueras och användas på olika sätt är alltså ytterligare en fördel och den tekniska utvecklingen, tex i fråga om kassetter, kan ge nya möjligheter härvidlag. Bland de olika sätten att använda programutbudet kan nämnas att man kan tillgodogöra sig ett program som separat enhet, som ingående i en serie eller som del av ett paket. vilket också innehåller andra inslag.

Det är nästan enbart för förskole- och vuxenutbildningsprogram som TRU utnyttjat eterdistribution, och det är i första hand re- sultaten från dessa områden, som kommer att diskuteras i detta kapitel. I båda fallen har den uppsökande aspekten dominerat, även om man samtidigt utnyttjat »transport- effekten». Kommittén har alltså inte anled- ning att närmare gå in på tex de tekniska och ekonomiska bedömningar som samman- hänger med den företrädesvis av praktiska skäl motiverade eterdistributionen av Sve— riges Radios egna skolradio— och skol-tv- program. Den fråga som skall diskuteras for- mulerades inledningsvis på följande sätt: Hur skall tv och radio som massmedier mest effektivt utnyttjas i undervisningen?

9.2 Förskoleverksamheten

9.2.1 Försöksverksamheten

Initiativet till att TRU 1969 fick i tilläggs- uppdrag att bedriva försöksverksamhet med

• Sida 77
•  Original

förskoleprogram kom från l968 års barnstuge- utredning (BU), som också i en skrivelse angav vissa riktlinjer för verksamheten (jfr bilaga ], kap I). I dessa riktlinjer betonas tre uppgifter för verksamheten.

Barnstugeorganisationen har en så be- gränsad räckvidd, att ungefär hälften av alla barn ej får del av förskolan före skolstarten. »De barn som är i särskilt behov av den sti- mulans förskolan ger — barn från ekonomiskt, socialt och kulturellt eftersatta miljöer och barn iglesbygder — har nu de sämsta möjlighe- terna att utnyttja den.» Genom program som medvetet är inriktade på »att levandegöra verkligheten, att förmedla kunskaper på ett sätt som engagerar och att stimulera barnen till — förderas utveckling — viktigaaktiviteter» kan tv och radio fylla en viktig uppgift »som komplement till förskolan — inte minst under förskolans utbyggnadsskede». TRU:s ex— pertgrupp för förskoleverksamheten har prio- riterat en mer specificerad målgrupp inom denna ram, nämligen »barn i hemmiljö, som ser programmen ensamma utan handledning». I andra hand inriktar man sig på »barn i hem- miljö med tillgång till handledare». Vidare har man beslutat att under verksamhetens första period satsa de tillgängliga resurserna på tv- program för 5—6-åringar.

Den andra uppgiften gäller barn i förskolan, eller enligt expertgruppens definition »barn i barnstugeorganisationer eller andra grupper med tillgång till lärare och handledare». BU framhåller att »verksamhet i förskola 'är särskilt väl lämpad för en anpassning till radio— och tv-sändningar» eftersom man inte har »den bundenhet till schema som kan vara problem i skolan». Programverksamheten torde »på sikt kunna komma att utgöra ett betydelsefullt fast inslag i förskolans verksam— het».

För det tredje nämns behovet av ett antal program som skall »ge information till barnens föräldrar om hur programmen bör följas upp».

Den inledningsvis nämnda massmedie- aspekten är alltså den dominerande i fråga om den första och tredje uppgiften, eftersom man genom radio och tv vill nå de barn som vistas i hemmen utan kontakt med barnstugeorgani- sationen samt deras föräldrar. I fråga om an-

vändningen av programmen inom förskolan torde motivet för eterdistribution i lika hög grad vara den praktiska transporten som den uppsökande effekten.

De experter som tillkallats för att leda för- söksverksamheten inom förskolesektorn har bildat en planeringsgrupp vilken utformat de närmare riktlinjerna för projektgruppens arbe- te. l planeringsgruppen har bl a ingått repre- sentanter för barnstugeutredningen och SÖ. Som pedagogiska rådgivare till projektet har också funnits en konsultgrupp bestående av lärare från olika stadier samt föräldrarepre- sentanter. Projektmedarbetarna har också sökt kontakt med förskollärare, t ex genom en enkät om önskemål beträffande program- mens innehåll. uppläggning. sändningstider m m.

Planeringsgruppen har utöver den ovan nämnda prioriterade verksamheten med tv- program för 5—6-åringar i hem och i förskolan samt för deras föräldrar velat uppmärksamma de barn som är handikappade på olika sätt. Man har vidare velat se försöksverksamheten som ett led i en utbyggd samverkan mellan förskola och lågstadium. Planeringsgruppen har också funnit det önskvärt att de etersända programmen kompletteras med tex tryckt material, ljudkassetter m m samt att man prövar andra former för distribution av pro- grammen, t ex filmkopior. Gruppen har slutli- gen betonat betydelsen av en bred och lätt- tillgänglig information om verksamheten.

Några mer preciserade utgångspunkter för planeringen av programmens innehåll och form fanns inte angivna, sålänge BU inte hade avgivit sina förslag till målsättning för för- skolans inre arbete. Diskussionerna i de ovan angivna grupperna har därför legat till grund för utformningen av de program som hittills producerats. Målsättningen för dessa kan sammanfattas i följande punkter:

att stimulera barnens fantasi och ge uppslag till lek och aktivitet

att öka barns förståelse för människans olika villkor och möjligheter; i programmen ingår därför människor av olika ras, med olika språk och människor med handikapp

att sträva efter konkreta och verklighetsnä- ra produktioner och åstadkomma en ut-

• Sida 78
•  Original

vidgning och breddning inom ett bestämt äm- nesområde, tex genom en satsning på s k blockprogram, samt

att ge barnen tillfälle till begreppsbearbet- ning och språklig stimulans.

Verksamheten har under de första åren främst varit inriktad på att finna programfor- mer. som på bästa sätt svarar mot målen. Försöken hart ex gällt programmens tempo, sambandet ljud och bild. illustreringen av begrepp och programledarfunktionen.

Som exempel på behandlingen av ett äm- nesområde i ett s k blockprogram kan näm- nas de tre programmen Om våra tänder. Om ett besök hos tandläkaren och Om djuren och deras tänder. Avsikten med blocket var att förmedla fakta om människans och djurens tänder, om deras olika funktioner och om hur man sköter sina tänder. I programmen Om lek med händer och fötter, Om lek med armar och ben och Om lek med hela kroppen ville man stimulera barnen till skapande (dramatiska) lekar med hjälp endast av den egna kroppen. Man ville också visa att vuxna kan leka på samma villkor som barn.

En viktig fråga i försöksverksamheten har alltså varit att finna lämpliga programformer. För detta ändamål har ett flertal program tes- tats på daghem och lekskolor och på barn i hemmiljö. Dessa undersökningar har utförts i samarbete med Sveriges Radios avdelning för publik— och programforskning (SR/PUB). Genom observationer. som via tv-kamera spelats in på band, har barnens reaktioner på programmen och de olika programinslagen studerats. Vissa program har enbart produce- rats för försöksverksamheten. Övriga har re- viderats innan de sänts i etern. Samtidigt har erfarenheter av positiv och negativ art från försöken varit vägledande för den fortsatta produktionen. När det gäller den av plane- ringsgruppen rekommenderade verksamhe- ten vid sidan om själva produktionen av för- skoleprogram kan noteras, att sju av pro- grammen numera också distribueras som 16 mm filmkopior med optiskt ljud.

Någon reguljär produktion av ljudkassetter i anslutning till programmen eller av annat kompletterande material har ännu inte kunnat inrymmas i verksamheten, men på båda dessa

områden förekommer f n ett aktivt utveck- lingsarbete. Avsikten är att särskilt under- söka ljudkassetternas möjligheter ifråga om de synskadade barnen.

Ingående diskussioner har förts om hur man skulle kunna tillgodose behoven hos de barn. som är handikappade på något sätt. Man har funnit att man i första hand bör utforma det ordinarie utbudet så enkelt och åskådligt att det kan vara stimulerande och ”meningsfullt också för många av de handikappade barnen.

] anslutning till förskoleprogram men har två serier med föräldraprogram producerats inom ramen för TRU:s vuxenutbildning. Till den första. som kallades Små människor. produ- cerades en programguide. bl a som underlag för diskussioneri studiecirklar och informella grupper. Våren 1972 sändes en föräldraserie som direkt byggde på förskoleprogrammen. Syftet var att ge föräldrar/vuxna möjligheter att på kvällstid se delar av de program, som barnen påföljande dag skulle ta del av. samt att fördjupa och bearbeta förskoleprogram- mens innehåll på ett såväl praktiskt som psykologiskt sätt genom ett samtal mellan en barnpsykolog och en flerbarnsförälder.

»Som ett exempel på denna koppling kan näm- nas de två förskolprogrammen ”OM — att vänta ett syskon' och 'OM — att få ett syskon,. Ett barns förväntningar och förberedelser för det nya sysko- net presenterades i det första programmet. och i det följande fick tittaren uppleva barnets reaktion på det nya syskonet. då det kommer hem från sjuk- huset. I föräldraserien presenterades och kommen- terades förskolprogrammet. bl a genom att man på- visade betydelsen av att barnet förbereds på den nya familjesituationen och genom att man pekade på praktiska arrangemang som barnet kan delta i och genom att sådana problem som barns oförmå- ga/svårighet att vänta, mammans bortovaro, sys- konavundsjuka, syskongemenskap behandlades. Efter varje program — såväl barn- som föräldra— program — har litteratur med anknytning till inne- hållet anvisats via tv-rutan» (Bilaga 1, p 2.2).

9.2.2 Resultat

Etersändning av förskoleprogrammen började hösten 1971. Under tio veckor sändes då ett program varje tisdag fm med repris på em. Ytterligare tio program sändes våren 1972. Under 1972/73 har programutbudet ökats och våren 1973 sänds 16 program (två pro-

• Sida 79
•  Original

gram/vecka under åtta veckor). Varje pro- gram sänds vid tre olika tidpunkter.

Vid tre undersökningstillfällen våren 1972 fick ett riksrepresentativt slumpmässigt urval föräldrar till barn i förskoleåldern besvara ett antal frågor som rörde barnens tittande på TRU:s förskoleprogram. Härav framgick att i genomsnitt ca 55 000 barn i 3—6—års- åldern tittade på programmen, vilket mot- svarar 12% av hela åldersgruppen.

Efter en uppdelning på olika bakgrunds- variabler framkom bl a att 6-åringar såg på programmen i något högre utsträckning än övriga barn. liksom barn som var bosatta i glesbygdsområden eller i områden med låg tätortsbebyggelse. Några skillnader beträf- fande tittandet beroende på vilken utbildning föräldrarna hade. framkom inte.

Sammanfattningsvis framgick av resultaten att programseriens främsta målgrupp — de barn i 5—6-årsåldern som ej kommer till nå— gon förskola före skolstarten — såg program- men i något högre utsträckning än övriga barn.

Några systematiska uppgifter om i vilken mån målgruppen »barn i barnstugeorganisa- tioner» använder förskoleprogrammen före- ligger ännu inte. men hösten 1972 genom- fördes en brett upplagd undersökning i syfte att kartlägga förskolornas utnyttjande av dessa program m m. Resultaten av undersök- ningen bearbetas fn och de beräknas kunna publiceras våren 1973.

Publikräkningar visade att programmen i den föräldraserie som sändes våren 1972 i medeltal sågs av ca 200 000 personer i åldern 9—79 år. En specialundersökning visade att ca 10% av alla föräldrar till barn i åldern 3—6 år tittade på programmen, dvs ca 46 000 personer. Föräldragruppens omdömen om programmen var mycket positiva.

9.2.3 Bedömningar och rekommendationer

Expertgruppen för förskoleverksamheten av- gav i september 1972 en rapport om den dit- tillsvarande verksamheten (Bilaga 1). Grup- pen uttalade sammanfattningsvis:

»TRU:s förskolförsök är fortfarande inne i sitt upp- byggnadsskede. Det hart ex gällt att utbilda lämpli-

ga medarbetare och finna lämpliga ämnen. Man har velat pröva olika ämnesområden och olika program- former, som skulle kunna passa just de barn man vill nå.

Försöksverksamheten har varitav så begränsad omfattning och har pågått så kan tid att detär svårt att på detta stadium avge några sammanfattande omdömen. Enligt vad expertgruppen kunnat finna är dock de resultat man kunnat iaktta klart positiva. En stor del av de barn man velat nå har tittat på programmen. De har intresserat dem i hög grad och har stimulerat dem till en rad aktiviteter. Enligt tillgängliga informationer har programmen också uppskattats och visat sig användbara i många för— skolor. Även inom specialundervisningen har programmen kunnat användas.» (Bilaga 1. kap 5.)

Med hänvisning till barnstugeutredningens (BU) första betänkande »Förskolan». som publicerades våren 1972 ( SOU 1972:26 och 1972z27), uttalade expertgruppen sin allmänna anslutning till de förslag som framförts i betän- kandet. Samtidigt sammanfattade gruppen sina bedömningar av försöksverksamheten i ett antal rekommendationer (jfr s 1 12). De fles- ta av dessa rekommendationer har mer direkt ställts i relation till BU:s förslag i det re- missvar som den nya TRU-kommittén i december 1972 avgav på betänkandet »För- skolan». Eftersom inte bara de erfarenheter som expertgruppens rapport bygger på utan också TRU:s förskoleverksamhet under hösten 1972 har kunnat beaktas i detta svar, och då TRU-kommittén för sin del instämmer i de framförda synpunkterna. återges här de avsnitt som berör BU:s förslag beträffande den pedagogiska planen, användningen av eterdistribution och behovet av centrala resurser (avsnitten 3.2—3.4).

»3.2. Den pedagogiska planen

BU skisserar i betänkandets första del ett peda- gogiskt program för förskolan samt geri andra delen en rad organisatoriska förslag till förskolans ut- byggnad.

Utbyggnadsförslagen och de åtgärder som krävs för att uppfylla de pedagogiska målen kommer att nödvändiggöra omfattande resursinsatser från sam- hällets sida.

För att förverkliga de mål och delmål som dragits upp i det pedagogiska programmet ska förskolorna enligt EU:s förslag utrustas med ett rikt sortiment av material och hjälpmedel. BU förutsätter att mate- rialfrågan diskuteras fortlöpande i den försöks-

• Sida 80
•  Original

verksamhet som bl a ska bedrivas av socialstyrel- sen.

Under avsnittet AV-hjälpmedel och deras plats i det pedagogiska programmet (5.6.2) framhåller BU att tekniska hjälpmedel främst bör användas som komplement till andra informationskällor. Vad gäller radio- och tv-program anser BU att de i det pedagogiska programmet främst har betydelse som samhällsorienterande faktor vid sidan av övriga massmedier.

Kommittén vill uttala sitt stöd för de tankegångar som beskrivits i den pedagogiska planen och anser att dessa på olika sätt bör komma alla förskolbam till del, således även barn som är utestängda från den institutionaliserade förskolan.

Kommittén anser det orealistiskt att räkna med att varje förskola på kort sikt kan förses med mate- rial och hjälpmedel i den omfattning som BU föror- dar. Kommittén delar BU:s förslag om att materi- alfrågan tas upp till diskussion inom ramen för för- söksverksamheten.

Detta utvecklingsarbete bör bl a sikta till att ta fram material som kan komplettera och ersätta de konkreta verklighetsupplevelser som barnen inte kan få på annat sätt.

Kommittén vill i detta sammanhang peka på den stora betydelsen som bör tillmätas radio- och tv- program. TV-mediet kan i många fall vara en över- lägsen informationskälla. Detta gäller inte bara sam- hällsinformation utan även beträffande be- greppsträning och aktivitetsstimulans.

3.3 Användning av eterdistribution

BU omnämner i betänkandets inledning vissa an- vändningsområden för eterdistribution. nämligen i föräldrautbildningsprogram och förskolprogram. Försöken med föräldrautbildningsprogram i TRU:s regi anser BU bör breddas och vidareutvecklas. Beträffande förskolprogram i tv anför BU: 'Ytterli- gare några år framöver kommer det att vara angelä- get att nå den visserligen krympande men viktiga grupp av barn som ej får ta del av förskolan före skolstarten. På sikt blir det alltmer väsentligt att nå barnen under S-årsåldern samt att närmare beak- ta hur förskolprogram i tv kan och bör fungera som inslag i förskolans verksamhet.'

Kommittén vill för sin del framhålla ytterligare ett huvudanvändningsområde för radio och tv, nämligen i fortbildningen av förskolans personal.

1 det följande ges vissa kommentarer till dessa tre områden för eterdistribution.

3.3.1 Eterdistribution till förskolbam

För barn i förskolåldem kan eterdistribution enligt kommitténs mening fylla viktiga uppgifter. Kom- mittén gör nedan en uppdelning i uppgifter under förskolans utbyggnadsskede och perioden efter ut- byggnaden av en allmän förskola för alla sexåringar.

a) utbyggnadsskedet dels till förskolinstitutionema föra ut tankegångarna i det pedagogiska programmet

dels nå de barn som av olika skäl ej kan beredas plats i förskolan. Denna uppgift blir naturligtvis ännu viktigare om förskolans utbyggnad av ekono- miska orsaker inte kan realiseras i den takt som BU föreslår.

b) efter föreslagen utbyggnad

dels till förskolinstitutionema som komplement till och ersättning för konkreta verklighetsupplevelser i enlighet med vad som sagts under avsnitt 3.2. Även andra distributionsformer än etersända radio- och tv-program kan efter hand bli aktuella såsom tv—kassetter och iilmkopior. TRU avser att påbörja försöksverksamhet med framställning av tryckt ma- terial som komplement till förskolprogrammen i första hand avsett för förskolinstitutionema

dels som stöd till olika grupper av förskolbam som även efter en utbyggnad kommer att stå utanför den institutionaliserade heltidsförskolan. Detta gäller barn som vistas i familjedaghem. barn som gåri deltidsförskola, glesbygdsbarn, invandrarbarn och barn med särskilda behov såsom sjuka och handikappade barn. Härtill kommer en strävan att iden takt resurserna medger låta fyra— och femåring- ama ta del av förskolplanens pedagogiska tanke- gångar.

3.3.2 Föräldrautbildning i radio och tv

Radio— och tv-inslag bör enligt BU kunna komplette- ra den organiserade föräldrautbildningsverksam- heten. Härtill fordras enligt BU dels en programpla- nering i fråga om sändningstider så att småbarns- föräldrar ges tillfälle att se programmen, dels en samordning med övriga föräldrautbildningsakti- viteter. Den infallsvinkel som använts av TRU med direkt anknytning mellan barns och föräldrars program finner BU väsentlig, men anser att pro- gramtypen bör kompletteras med program som ger mer upplysning om barns kontinuerliga och dyna- miska utveckling.

Kommittén instämmer i BU:s synpunkter och har i sin anslagsframställning till Kungl Maj:t för bud- getåret 1973/74 pekat på nödvändigheten av att öka antalet föräldrautbildningsprogram.

3.3.3 Fortbildning av förskolans personal

Den av EU föreslagna utbyggnaden av den allmänna förskolan kommer att ställa stora krav på utbildning och fortbildning av förskolans personal.

För att utforma innehållet i kompletteringsut- bildningen förordar BU tillsättandet av en särskild planerings- och arbetsgrupp. Gruppen föreslås även få till uppgift att utarbeta en produktionsplan för framställning av programmerat kursmaterial.

• Sida 81
•  Original

Kommittén vill i detta sammanhang hänvisa till de positiva erfarenheter av användningen av radio i samband med den omfattande fortbildningen av lärare i matematik och engelska inom ramen för Sveriges Radios projekt Delta och Jet. Eterdistribu— tion framstod där som särskilt effektiv metod att få en snabb och vid spridning.

Det är sannolikt att radio och tv som komplement till annat kursmaterial skulle kunna bli effektiva och billiga läromedel i den omfattande utbildningsinsats som erfordras för förskolans personal.

3.4 Behov av centrala resurser

För att nå de mål som BU ställer upp beträffande såväl den pedagogiska planen som förskolans ut- byggnad är det nödvändigt med centrala resurser. Enligt BU skall den centrala tillsynsmyndigheten svara för tre basfunktioner, nämligen pedagogiskt utvecklingsarbete, social utvecklingsplanering och utbyggnads- och lokalplanering.

Kommittén anser med utgångspunkt i direktiven att TRU under utredningsperioden bör ses som en central resurs som på förskolområdet i samarbete med tillsynsmyndigheten kan svara för betydel- sefulla uppgifter framför allt beträffande det peda— gogiska utvecklingsarbetet (se p 3.2). Enligt kom- mitténs uppfattning har BU inte tillräckligt beaktat detta. Inte heller har BU tagit fasta på de möjligheter som eterdistributionen ger och där TRU i samarbete med tillsynsmyndigheten kan tjäna som en central resurs för samhällsstödd produktion för förskolan. »

[ direktiven till den nya TRU-kommittén prio- riteras bl a förskoleverksamheten. På kom- mitténs förslag konstituerades våren l973 en utökad expertgrupp för att leda verksamheten och ge underlag till de slutliga förslag om orga- nisation m ni som kommittén skall avge.

TRU-kommittén vill för sin del understryka de positiva erfarenheter som den hittillsvaran- de försöksverksamheten givit. I anslutning till genomförandet av BU:s förslag bör dessa kunna omsättas såväl i det fortsatta pedago- giska utvecklingsarbetet för förskolan som i ett ökat utnyttjande av etersändningar för di- stribution av program till barn utanför och inom barnstugeorganisationen. för föräldra- utbildning samt för fortbildningen av för- skolans personal.

9.3 Det reguljära utbildningsväsendet

TRU har inte etersänt undervisningsprogram för grundskolan eller gymnasieskolan med un- dantag för studie- och yrkesorienterande

program för gymnasieskolan. Inom ramen för samarbetet med SR/UTB har tv-programmen i projektet svenska etersänts liksom en del av programmen i fysik. I övrigt har inslagen av videoband och ljudband i TRUAS” lärome— delspaket alltså distribuerats på annat sätt.

TRU-kommittén uttalade i sitt första be- tänkande att man räknade med »att det så småningom blir nödvändigt med en successiv nedskärning av eterdistributionen av utbudet inom skolväsendet» (SOU |97l:36, s 57). Då diskussionen i detta kapitel huvudsakligen är inliktad på utnyttjandet av tv och radio som massmedier, har kommittén inte anledning att i detalj ta ställning till de praktiska och ekono- miska faktorer som är avgörande för frågan om man skall etersända skolradio- och skol- tv-program för direktmottagning och/eller bandning vid AV-centraler. I detta samman- hang kan dock kommittén instämma i de all- männa rekommendationer som uttalats av TRUAS, nämligen

»att tv- och radioavsnitt inom ungdomssko- lan och arbetsmarknadsutbildningen normalt bör distribueras som band eller i annan av direktmottagning i uppspelningsögonblicket oberoende form, samt

att möjligheter bör finnas till direktmottag- ning genom etersändning av program, som av distributionsmässiga, upphovsrättsliga och ekonomiska skäl anses behöva denna distribu- tionsform» (Bilaga 4, p 4.1 l).

Inom TRU:s försöksverksamhet för den högre utbildningen har eterdistribution utnytt- jats i samband med ett försök med lokalsänd- ning över Uppsala-området i anslutning till en kurs i företagsekonomi vid Uppsala univer- sitet. Avsikten var att de studerande skulle kunna välja mellan att ta emot tv-program på institutionen och i sina bostäder. Försöket gav ett positivt resultat såväl beträffande kunska- per som attityder. [ samband med att mer indi- vidualiserade undervisningsformer införs vid universitet och högskolor torde en utveckling av denna distributionsform kunna bli aktuell, i den män inte den tekniska utvecklingen i fråga om kassetter och kabel-tv ger bättre möj- ligheter härvidlag.

• Sida 82
•  Original

Inom ramen för TRU:s vuxenutbildning på— börjades hösten l97| sändningar av radio- och tv-program för en kurs i nationalekonomi på universitetsnivå. Kursen kan leda till tentami- na för 20 poäng. Kursen producerades ur- sprungligen med tanke på att användas vid den reguljära undervisningen vid universite- ten. Programmen utnyttjades då enbart i bandad form. Flera av de kurser TRU produ- cerat för den högre utbildningen skulle på detta sätt kunna anpassas för en decentrali- serad utbildning i samband med olika kom- pletterande insatser.

l968 års utbildningsutredning (U 68) har i sina debattskrifter. främst i Högre utbildning — funktion och struktur. redovisat en rad synpunkter som talar för att eterdistribuerad undervisning på sikt kan bli ett väsentligt moment i den högre utbildningen. TRU- kommittén noterar med tillfredsställelse att försöksverksamhet med olika av U 68 före- slagna modeller nu genomförs av UKÄ och hänvisar i övrigt till det resonemang om be— tydelsen av tv och radio i ett system för åter- kommande utbildning som kommittén för i det första betänkandet (SOU l97lz36. s 63).

Utnyttjandet av eterdistribution för det re— guljära utbildningsväsendet är beroende av en rad omständigheter till vilka TRU-kommittén för sin del inte haft möjlighet att ta ställning. Det måste därför ankomma på den nya TRU- kommittén att lämna förslag om hur TRU:s erfarenheter och resurser skall kunna ut— nyttjas i anslutning till de reformer som kan föranledas av förslagen från U 68 och RUT 69.

9.4 Vuxenutbildningen 9.4.1 Inriktning

] direktiven till TRU-kommittén angavs att tv och radio bör »i ökad omfattning kunna tillgodose efterfrågan på utbildning för vuxna» och ge möjligheter att nå ut till grupper som annars skulle förbli åsidosatta i utbildnings— hänseende, av geografiska eller andra skäl. I samband med 1967 års vuxenutbildnings— reform fick TRU i uppdrag att i första hand koncentrera insatserna till två kompetens-

inriktade kurser pa gymnasienivå i engelska och företagsekonomi. På förslag av TRU:s expertgrupp för vuxenutbildningen (TRUVUX) har huvudinriktningen av verk- samheten dock sedermera ändrats så att ut- budet inriktats på kurser av mer allmän ka- raktär och på grundkurser utan sikte på spe- ciell kompetens. Anledningen härtill var bl a en strävan att tillgodose behoven hos de från utbildningssynpunkt mest eftersatta grupper- na. de vars teoretiska utbildning enbart omfat- tar 6—7-årig folkskola.

Kurserna på gymnasienivå förutsatte att kursdeltagarna hade dels vissa förkunskaper. dels en beredvillighet och möjlighet till en ganska intensiv arbetsinsats för bearbetning av kursmaterialet. l de senare kurserna har ambitionen i första hand varit att försöka väcka intresse för studier och stimulera till aktiviteter också av annat slag än de tids- och arbetskrävande insatser som förutsattes i de mer kompetensinriktade kurserna. Detta kan ses som ett av uttrycken för den mångsidighet i fråga om inriktning och angreppssätt som präglat hela försöksverksamheten. Det har också varit en strävan att det framtagna mate- rialet skall kunna användas på ett mycket flexibelt sätt i olika sammanhang och på olika ambitionsnivåer. I båda dessa avseenden skiljer sig verksamheten inom vuxensektorn från försöken inom gymnasieskolan och den högre utbildningen. Detta faktum har också bidragit till att resultaten av insatserna för vuxenutbildningen inte kunnat studeras i samma form som de kontrollerade försöken inom det reguljära utbildningsväsendet.

T 0 m våren 1972 har TRU producerat och via etern distribuerat 24 kurser eller program- serier för vuxenutbildningen. Inriktningen har till följd av vad nyss sagts varit mycket varie— rande i fråga om sektorer inom vuxenutbild— ningen, målgrupper, ämnesområden, medie- och metodkombinationer etc. TRUVUX har sammanfattningsvis angivit att man efter- strävat att:

»sprida insatserna på olika sektorer inom vuxenut- bildningen (betygsutbildning. yrkesutbildning, folk- bildning)

producera kurser för målgrupper med olika ut-

• Sida 83
•  Original

bildningsbehov och utbildningsbakgrund med hu- vudvikt lagd på kortutbildade

ta fram kurser inom olika ämnesområden (färdig- hetsämnen som svenska och matematik. samhälls- orientering. ekonomi, naturvetenskaplig oriente- ring, psykologi och samlevnad etc)

pröva olika medie- och metodkombinationer (tv+kursbok, tv och/eller radio+kursbok+brev- kurs. regionalradio+regional kursbok etc)

göra kurserna användbara för både gruppstu- derande och enskilt studerande

ge kurserna en flexibel utformning (uppbyggnad i moduler. alternativa mediekombinationer etc) med möjlighet för deltagare med olika ambitionsnivåer att utnyttja dem.» (Bilaga 9, kap 2.)

I det följande skall dessa variationer belysas genom några exempel från de olika kurserna och programserierna.

Kursen i gymnasieengelska kan karakteri- seras som den mest renodlat kompetensin- riktade kursen. bl a med tanke på att den för- utsatte bestämda förkunskaper. Gymnasie— kursen i företagsekonomi kunde samtidigt anVändas som ett led i en yrkesutbildning. Den första delstudiekursen kunde studeras som en avslutad helhet och den har också i stor utsträckning använts på det sättet. Mer utpräglad yrkesinriktning har t ex utbudet för jordbrukare haft. De allra flesta av vuxenkurserna kan användas i folkbild- ningen. men flera kurser och programserier har som främsta syfte haft att tjäna just folkbildningen i vid mening. t ex Det handlar om dig, en diskussionskurs i familjekunskap, Vi kallar dom u-länder och Tellus, en natur- geografisk tv-serie om vår planet.

Med hänsyn till olika krav på förkunskaper och arbetsinsatser kan kurserna också förde- las på olika nivåer. Målet för tv-serien Kom igen var i första hand att informera om olika möjligheter till vuxenutbildning m m. De 5 k ordböckerna i tv, Vet du vad och Tema, hade till syfte att i underhållande form förklara en de] vanligen förekommande ord och begrepp. Varje program var en avslutad enhet och för- utsatte inte att någon särskild bearbetning skulle äga rum. Även om t ex varje program i u—landsserien också kunde ses som en se- parat enhet, var avsikten med kursen att den skulle ligga på en något högre ambitionsnivå, antingen så att man såg alla programmen och därigenom fick en viss överblick över ämnes-

området eller så att man bearbetade innehål- let i programmen med hjälp av det tryckta materialet. ev kompletterat med gruppstudier.

Kursen Matematik på nytt var också avsedd att ligga på en nivå som förutsatte aktiv bear— betning. Radio- och tv-kursen med anslutande tryckt material sträckte sig över två terminer och genom att komplettera med ytterligare två kursböcker kunde man nå fram till grundsko- lekompetens. Flera av de tidigast producerade kurserna kunde leda fram till gymnasiekom- petens och universitetskursen i nationaleko- nomi kan efter tre terminers studier leda till tentamen för 20 poäng.

Då kurserna fördelats på olika sektorer och nivåer har man samtidigt i viss mån inriktat sig på olika målgrupper, även om man i de flesta fall kan säga att hela den vuxna allmän- heten i större eller mindre utsträckning utgör målgruppen. Det finns å andra sidan fler exempel än de ovan nämnda jordbruks- programmen på att man i första hand vänt sig till specificerade grupper. Den regionala radiokursen för turistvärdar i Västerbotten. Turistpraktika. hade exempelvis en klart av- gränsad målgrupp.

Försöken att pröva olika medie- och metod— kombinationer har givetvis varit beroende av vilka olika ambitionsnivåer kurserna täckt. I den första delen av kursen i psykologi pröva- des en starkt integrerad modell (se skiss på s 347), där radio, tv och text var hårt länkade till varandra. med möjlighet till kompletteran- de studier i gymnasielärobok och brevkurs för studier i grupp eller enskilt. Till de allra flesta programserierna har någon form av tryckt ma- terial producerats med tanke på användning i studiecirklar. I anslutning till Tellus-serien publicerades ett antal häften, som bl a distri- buerades genom Pressbyrån, varuhus, to- bakister m fl, för att ge intresserade tittare en möjlighet att få en fördjupning av stoffet. Till några programserier, ( ex Kom igen och ordböckerna. har inte något tryckt material utgivits.

TRU har vidare prövat olika samarbetsfor- meri samband med planering, produktion och distribution av kurserna, liksom olika infor- mationsinsatser. En sammanfattande beskriv- ning av arbetsgången finns i kapitel 3 i TRU-

• Sida 84
•  Original

VUX' rapport. Där framhålls bl a betydelsen av kontakter med utbildningsmyndigheter. studieförbund och organisationer m fl. TRU—kommittén underströk i sitt första be- tänkande att produktionen och sändningen av vuxenutbildningsprogram måste åtföljas av omfattande åtgärder för information. service och uppsökande verksamhet. framför allt om man vill nå de ur utbildningssynpunkt eftersat- ta grupperna (ifrt ex SOU 1971 :36. s 55 o 62). TRUVUX beskriver i sin rapport (kap 5) tämligen utförligt vilka vägar man prövat i detta avseende. t ex distribution av olika ka- taloger och broschyrer. informationsprogram i radio och tv. informationsspridning via stu- dieförbund osv. Särskilt väsentliga ärde olika regionala försöken. dels genom regionala kurser eller kursvarianter. ( ex Turistpraktika och Kvinnor och arbete. dels genom försöket med regionala konsulenter från hösten 1972. TRU:s vuxenutbildning har varit förenad med en omfattande utvärderingsverksamhet. till största delen genomförd av Sveriges Radios avdelning för publik- och pro- gramforskning (SR/PUB). Eftersom verksam- heten inom vuxensektorn varit så mångsidig och då det saknats en fullständig metodik för undersökningar av denna typ (jfr avsnitt 8.5). har man fått pröva olika metoder. Målet för de första utvärderingarna var främst att ge en beskrivning av deltagarna i gymnasiekur- serna, deras bakgrund och resultat osv. I takt med att kursutbudet ändrade inriktning har andra frågor kommit att bli de dominerande. t ex rekryteringsvägar. effekten av olika di- stributionsvägar för tryckt material osv. Bland de viktigaste metoderna för utvärderingar kan nämnas postenkäter, telefonintervjuer. gruppenkäter och intervjuer. De presenteras närmare i kapitel 6 i TRUVUX” rapport, där också de problem diskuteras som dessa undersökningar, liksom de dagliga publik- räkningarna, är förknippade med.

9.4.2 Resultat

Den följande diskussionen av resultaten av TRU:s försöksverksamhet inom vuxen- sektorn bygger huvudsakligen på motsvaran- de avsnitt i TRUVUX' rapport (Bilaga 9, p

7.1 och 7.2). Vissa partier i det följande är direkt hämtade därifrån.

Det har redan påpekats att utvärderingarna försvårats av metodiska problem. Vidare har framhållits att en av de väsentligaste avsikter- na med utbudet har varit att informera och stimulera. vilket gör att utvärderingen inte kan ha samma karaktär som vid kompetensin- riktad utbildning. särskilt inte sådan som bedrivs i institutionaliserade former. Det vore olämpligt att grunda en utvärdering av de mer allmänt studieinriktade kurserna på ett av- gränsat deltagarbegrepp. t ex antalet brevstu— derande. Resultaten av försöksverksamheten måste i stället bedömas ur olika aspekter och man måste t ex också ta hänsyn till långtids— effekter som inte direkt kan återföras till en speciell kurs.

För att belysa några av dessa aspekter redo- visas i det följande vissa sifferuppgifter som avser hela försöksverksamheten. Dessa måste alltså omgärdas med reservationer och några exempel från olika kurser visar också hur olika aspekter betonats i dessa. (Detaljuppgif- ter om de olika kurspaketen finns samman- ställda i en tabell i TRUVUX' rapport. 5 368.)

Om man söker ett svar på frågan hur många som totalt har nåtts av kursutbudet, skulle man kunna börja med det totala antalet tittare på de olika tv-programmen, men det är inte meningsfullt att försöka göra några precise— ringar av detta antal. Dels har inte SR/PUB mätt alla sändningstillfällen, dels skulle en totalsiffra bygga på en summering av approxi- mationer och av det skälet vara relativt osä- ker. En tittarregistrering säger inte heller något om i vilken grad syftet med programmet har nåtts. Ett fullständigt passivt observeran- de av tv-rutan skulle bli jämställt med ett aktivt bearbetande av programinnehållet.

Som exempel kan anföras att i medeltal ca 600 000 personer såg de olika programmen i Tellus-serien hösten 1971. Varje enskilt program kan ge den uppmärksamme tittaren en mängd ny kunskap. Ju flera av seriens tio program man tagit del av, desto fullständigare blir den översikt man får över ämnesområdet. Det främsta syftet med Tellus—serien var just att ge en sådan översikt och först i andra hand räknade man med att en grupp av mer intres-

• Sida 85
•  Original

serade tittare skulle ta del av det tryckta häftesmaterialet. Att antalet tittare som såg åtta eller fler av seriens program kan upp- skattas till ca l25 000 är därför den grund— läggande uppgiften för en värdering av kur— sen och far alltsa ses som ett utbildningsre- sultat i mer kvalificerad mening. Det kan nämligen antas, att de flesta som sett så många av seriens program sökt sig till dem och aktivt tillgodogjort sig dem.

Beträffande serien Matematik på nytt är läget ett annat. När serien 1969/70 sändes första gången i tv och radio var den inte före- mål för SR/PUst rutinmässiga publikmät- ningar. Vid reprissändningen hösten l970 och våren 1971 sågs tv-programmen av i genom- snitt ca 225 000 respektive 360 000 personer (skillnaderna kan delvis förklaras av att sändningstiderna var olika). Då serien sändes ånyo l97l/72 på måndag fm med repris lördag fm, låg de utanför SR/PUB:s dagliga mätningar. Hur många som totalt sett pro- grammen låter sig alltså inte sägas. Även om en person som ser ett enstaka tv-program eller hela tv-serien också i detta fall kan ha ett visst utbyte. är inte tittarsiffrorna de av- görande för en bedömning av resultatet av denna kurs.

Det viktigaste syftet med kursen var i detta fall att stimulera människor att också bearbeta kunskaperna genom att använda kursböcker- na. ev också genom att delta i studiecirkel och/eller utnyttja brevkursen. Resultatet får därför i första hand bedömas utifrån sådana uppgifter som att de tre kursböckerna t o m juni 1972 sålts i ca 29 400, 13 000 respektive 2 700 exemplar och att ca |] 600 personer del- tagit i studiecirklar i anslutning till kursen.

Brevundervisning på de olika delarna hade utnyttjats i sammanlagt 4 100 fall. Det bör dessutom noteras att tv- och framför allt ra- dioprogrammen i många fall använts i ban- dad form, då kopior finns tillgängliga vid AV-centraler och bibliotek.

Även om antalet sålda exemplar av en bok inte ger en exakt bild av vilket resultat boken nått. betraktad som en utbildningsinsats, är det trots allt en mätare på bokens attraktivitet. Uppgiften att under perioden ht 1968-vt 1972 totalt 873 000 exemplar sålts av de kursböcker

och kurshäften som publicerats i anslutning till TRU:s vuxenkurser är alltså också ett viktigt underlag för en bedömning av resulta- ten. Andra totalsiffror av intresse är att under samma tid 56 000 studiecirkeldeltagare regist- rerats i studiecirklar som använt TRU- material, att det använts av 8 200 deltagare i kurser inom den kommunala vuxenutbild- ningen samt att 52 000 försålda brevkurser i anslutning till TRU—kurserna registrerats. 2 540 personer som avlagt gymnasiekompe— tens genom särskild prövning har utnyttjat möjligheten att göra det genom de särskilda prov som utarbetats i anslutning till TRU- kurserna i företagsekonomi och engelska.

Över huvud måste uppgifterna om tittare och deltagare i kurserna på olika ambitionsni- våer ses i sitt sammanhang. Att t ex jämföra antalet tittare på ett utbildningsprogram. som oftast sänds på mindre attraktiva tider. med ett underhållningsprogram på bästa sänd- ningstid och hävda att utbildningsprogrammet är ett misslyckande är inte relevant. Vid en sådan jämförelse är t ex antalet tittare på na- tionalekonomiserien mycket lågt. menjämfört med omfattningen av övrig undervisning i na- tionalekonomi på universitetsnivå måste det ses som en stor framgång att i genomsnitt ca 100000 personer såg programmen i del ] hösten 1971, ca 25 000 del 2 våren 1972 sam- tidigt som ca 25 000 såg en repris på del ]. Också uppgiften att 275 personer i augusti 1972 godkänts på tentamen på den första delen och 257 på den andra måste betraktas som uppmuntrande med tanke på den begränsade målgruppen och ijämförelse med antalet ten— tamina i ämnet vid den reguljära universitets— undervisningen.

Med den variation i fråga om inriktning och uppläggning som varit utmärkande för för— söksverksamheten kan resultaten diskuteras utifrån olika utgångspunkter. TRUVUX har i sin rapport valt att indela diskussionen ef— ter några av de viktigaste sätten som utbudet kan användas på, nämligen för »enbart pro- grammottagning», för enskilda studier, som inslag i studiecirkelarbete och som inslag i undervisningen vid folkhögskolor och inom den kommunala vuxenutbildningen.

• Sida 86
•  Original

»Enbart progralnmonagning » För det stora flertalet tittare och lyssnare. vilka tar del av enstaka utbildningsprogram eller hela serier utan att direkt kombinera programmen med andra studieaktiviteter. kan utbudet ses som folkbildningsinsatser. jäm- förbara med t ex föreläsningsverksamheten. Detta användningssätt betecknas här som »enbart programmottagning».

Det har tidigare framhållits att en del av utbudet har varit inriktat just på ett sådant användningssätt. Till flera av tv-serierna har sålunda inte producerats något uppföljnings- material. Programserien Kom igen gav tex information om vuxenutbildning, och den aktivitet man ville stimulera kunde t ex vara en kontakt med yrkesvägledningen eller en anmälan till en studiecirkel. Programmen sågs hösten 1970 av i genomsnitt ca 265 000 perso- ner och våren 1971 av ca 130 000 personer.

Det främsta syftet med t ex Vi kallar dom u-länder och Tellus var också »enbart pro- grammottagning». U-landsserien har visats i tre omgångar och det totala medeltalet tittare per program uppgår till ca 700 000. Tellus har visats i två omgångar och medeltalet tittare uppgår till ca 600 000. Ovan har anförts att ca 125 000 sett alla eller nästan alla program- men i serien. Om dessa publiksiffror läggs till grund för en bedömning av seriernas funktion som folkbildningsinsatser. måste resultatet enligt kommitténs mening betraktas som mycket positivt.

TRUVUX tar i detta sammanhang upp frågan om relationen mellan publiksiffrorna för utbildningsprogram i tv och sändningstider och programsättning. Vill man utnyttja tv:s massmedieeffekter måste utbildningspro- grammen sändas på de mest attraktiva kvälls- tiderna. Då kommer de å andra sidan i all- mänhet att konkurrera med program av un- derhållningstyp i den andra kanalen. Att publiksiffrorna varierar mellan olika utbild- ningsserier och att de i allmänhet är jämförel- sevis låga för utbildningsprogram beror givet- vis inte bara på sändningstider och program- sättning. Det är också ett uttryck för skillna- der i publikens intresse för olika ämnen och för programmens utformning. Aktuella under- sökningar inom Sveriges Radio visar dock att

många tittare. som i och för sig är intresserade av ett utbildningsprogram eller ett annat 5 k »smalt» program, i en valsituation tenderar att söka sig till program av underhållningska- raktär. TRUVUX konstaterar i anslutning härtill att »vill man nå många tittare skulle man i konsekvens härmed lägga två ”smala” program mot varandra. vilket dock från olika synpunkter kan verka stötande».

Enskilda studier

Avsikten med utbildningsprogrammen är självfallet att de skall leda till någon form av aktivitet hos mottagarna. I det föregående behandlas en del sådana aktiviteter. [ ex att man aktivt följde en hel programserie. Målet för flertalet av TRU:s vuxenkurser är dock i första hand att stimulera till studieaktiviteter genom bearbetning av stoffet med hjälp av tryckt material i form av kursböcker eller brevkurser. Många föredrar av olika skäl att bedriva sådana studier på egen hand. för andra kan enskilda studier leda över till gruppstudier i studiecirklar eller olika skolformer. Det finns en stor grupp människor som behöver hjälp att komma över tröskeln till organiserade stu- dier. Det mest effektiva sättet att ge sådan hjälp torde vara uppsökande verksamhet. t ex på arbetsplatsen, kombinerad med andra åt— gärder. TRU hari anslutning till programverk- samheten gjort olika försök för att finna vägar att bryta detta initialmotstånd.

En sådan väg är att inleda en kurs med diagnostiska prov. När det gällde kurserna i företagsekonomi och engelska på gymnasie- nivå var detta viktigt, både för att markera att kurserna krävde vissa förkunskaper och för att visa att dessa inte var större än att många som var osäkra skulle kunna följa kursen. Uppslutningen kring de inledande proven i dessa kurser hösten 1968 var för- vånansvärt stor. ] företagsekonomi kom inte mindre än 18000 svar in och i engelska 4 000.

Också utarbetandet av kompletterande tryckt material kan vara ett sätt att hjälpa och stimulera tittarna till en viss bearbetning av programmen. De fyra häften som publicera- des i anslutning till Tellus var just avsedda för detta ändamål. För att de skulle nå de

• Sida 87
•  Original

enskilda tittarna distribuerades de bl a genom Pressbyrån och de fick också en mycket stor spridning. Totalt hade 136 000 ex sålts t o m juni 1972.

Också genom särskilda program kan man försöka underlätta arbetet för de enskilt stu- derande. I nationalekonomikursen ingår t ex särskilda radioprogram. avsedda att ge stöd åt enskilt studerande. Ungefär vartannat radioprogram består av frågelådor. där frågor som sänts in av deltagarna besvaras. I anslut- ning till kurserna i engelska och företagseko- nomi prövades ett likartat förfarande med »te- lefonväktare». som besvarade frågor från kursdeltagare. En utveckling av försöken med olika program för enskilt studerande och cir- kelstuderande planeras i en kurs i elementär svenska.

De enskilt studerande kan. liksom de gruppstuderande, använda TRU:s kursmate- rial på olika ambitionsnivåer. Man kan ut- nyttja hela kurspaketet eller delar av det. och flera av kurserna kan leda fram till tentamina som ger kompetens. Ett exempel härpå är gymnasiekursen i företagsekonomi. En un- dersökning bland dem som sänt in svar på det diagnostiska provet visade. att i denna grupp hade 88 procent av dem som följt kur- sen studerat enskilt. Kursboken hade to m 1972 sålts i 63 000 ex och härav kan ca 45 000 uppskattas avse enskilt studerande. Att många utnyttjat kurspaketet i företagsekonomi för kompetensinriktade studier framgår av att under åren 1969—72 nära 1 300 personer av— lagt gymnasiekompetens genom de särskilda prov som utarbetats av SÖ i anslutning till kursen.

TRU samarbetar också med olika brev- skolor för att kunna erbjuda möjligheter till brevstudier i anslutning till flertalet av kurser- na. Totalt har 52 000 sådana brevkurser sålts under perioden 1968—72, och huvuddelen av dem har utnyttjats av enskilt studerande.

I det föregående framhölls att utbildnings- programmen måste sändas på attraktiva tider för att de skall kunna hävda sig i konkurrens med det övriga utbudet. När det gäller enskilt studerande är sändningstidsproblematiken delvis annorlunda. Här är inte rekryterings- aspekten avgörande utan det kan vara en

fördel att programmen sänds på tider. tex lördag och söndag morgon. då de inte konkur- rerar med andra verksamheter.

Det finns dock andra möjligheter för enskilt studerande att ta del av programmen. tex genom köp av ljudbandskopior. men det är också möjligt att låna både kursböcker och band på t ex bibliotek. På vissa bibliotek finns också uppspelningsmöjligheter. och det är önskvärt att bibliotek på detta sätt underlättar studiemöjligheterna för de enskilt studerande.

Studiecirklar

De personliga kontakterna i cirkeln ger sti- mulans och stadga åt studierna och minskar riskerna för studieavbrott. Dessa och andra argument har anförts då man i anslutning till etersändningarna uppmanat tittarna och lyss- narna att gå med i en studiecirkel. För att underlätta organiserandet av studiecirklar har TRU också sökt kontakt med studieförbun- den för ett nära samarbete och ömsesidig in- formation. I flera av kurspaketen ingår också separata studiehandledningar för gruppstudi- er och i vissa fall har särskilda program produ- cerats för cirkelstuderande. Totalt har kurspa- keten helt eller delvis använts av 56 000 delta- gare i studiecirklar under perioden ht 1968 .till vt 1972.

Gymnasiekursen i företagsekonomi är den av TRU:s kurser som hittills kommit att an- vändas i störst utsträckning av cirkelstuderan- de. Det måste dock framhållas att härmed avses användningen av såväl kurspaketet i sin helhet som delar av det, t ex en kursbok, efter- som den tillgängliga statistiken inte medger någon uppdelning. Totalt hade materialet ut- nyttjats av 13 300 deltagare. Motsvarande siff- ra för kursen Matematik på nytt var 11 600 deltagare och för jordbrukskursen Känn din jord 5 200 deltagare (enbart i anslutning till etersändningen vintern 1970/72).

Under försöksverksamhetens gång har från TRU:s sida allt större ansträngningar gjorts att sprida information till studieförbun- den på olika nivåer, centralt och lokalt. samt tidsmässigt samordnade med olika förberedel- sefaser på ömse håll. Det hösten 1969 genom- förda försöket med uppsökande rekrytering

• Sida 88
•  Original

till studiecirklar kring en TRU-kurs vid Rörstrands fabriker i Lidköping har beskrivits i olika sammanhang (t ex i SOU 1971:36. s 53 f). Resultatet av detta försök kom att på- verka uppläggningen av verksamheten inom kommittén för försöksverksamhet med vuxenutbildning (FÖVUX).

De båda radiokurserna Turistpraktika och Kvinnor och arbete(ht 1971 resp vt 1972) hade båda regional anknytning. Kursen Kvinnor och arbete bestod dels av en riksvariant med 10 radioprogram och en kursbok. dels av re- gionala program och kurshäften för Örebro respektive Norrbottens län. Kursen vände sig framför allt till hemarbetande kvinnor med barn i skolåldern. De regionala varianterna var dels avsedda att ge en lokal anpassning. dels underlätta rekryteringen av cirkeldeltaga- re.

Av de 135 cirklar som registrerades i hela Iandetfanns 70 i Norrbottens län och 11 cirklar i Örebro län. Undersökningar av cirklarna i Norrbotten kring kurserna Turistpraktika och Kvinnor och arbete gav bl a en bild av hur man utnyttjat materialet. Användningen av ra- dioprogrammen hade växlat. Hälften resp 2/3 av cirklarna hade spelat upp programmen som ljudband vid sammankomsterna. men be- träffande båda kurserna utnyttjades i övrigt direktmottagning av programmen i samband med etersändningen. antingen i hemmet före cirkelsammankomster eller som inledning till cirkelarbetet. I några fall hade man både lyssnat hemma och på banduppspelning eller växlat mellan olika sätt.

De varierande användningsssätten visar tydligt att behovet av etersändning kan kvarstå, trots att studiecirklarna kan utnyttja programmen på annat sätt. Härtill kommer givetvis etersändningens rekryterande och allmänt informerande effekter.

Sammanfattningsvis kan konstateras att studieförbundens möjligheter och intresse för att utnyttja flermediekurser i cirkelverksam- heten påverkas av flera faktorer. Grundläg- gande är dels tillgången på bandkopior av program och apparatur för uppspelning, dels cirkelledarnas vana vid och metodiska kun- nande i att använda kurser med inslag av radio och tv och dels att Studieförbunden i god tid

informeras om kursernas innehåll och upp- läggning m rn. Genom att TRU friköpt alla program och AV-centralerna i princip bandar alla undervisningsprogram. i varje fall radio- program. torde tillgången på band inte utgöra ett problem. Detsamma gäller ljudbandspela— re. Däremot är studieförbundens tillgång på videobandspelare starkt begränsad. TRU har därför prövat att föra över tv-programmen på film och erbjuda såväl köp som lån av filmko- pior.

När det gäller utbildningen av cirkelledare i användning av flermediekurser. utarbetar TRU i samarbete med studieförbund f 11 ett speciellt handledarpaket. Tillsättandet sommaren 1972 av regionala konsulenteri tre försökslän är också ett led i TRU:s strävanden att hjälpa organisationerna med denna del av cirkelledarutbildningen.

Genom konsulenterna prövas också en ut- ökad och fördjupad information av kursutbu- det. Tidig och god information har visat sig vara en nödvändig förutsättning för att stu- dieförbunden skall erbjuda cirkelstudier i anslutning till TRU:s kurser och bedriva den uppsökande verksamhet. som framför allt genom FÖVUX-verksamheten kommit att framstå som det effektivaste rekryteringssät- tet. speciellt när det gäller kortutbildade och studieovana.

Under 1970 tillsatte Folkbildningsförbundet en arbetsgrupp (FOKO-kommittén). som skulle utreda och redovisa folkbildningsor- ganisationernas möjligheter att utnyttja bl a etermedier och utställningari Studieverksam- heten och att över huvud utveckla flermedie- undervisningen i folkbildningsarbetet. Grup- pens rapport utmynnade i en rad förslag, som alla ytterst handlade om att åstadkomma den samverkan mellan »producenterna» (Sveriges Radio, TRU, de tre R:n) och »avnämama» (folkbildningsorganisationerna) som bedöm- des nödvändig. En del av dessa förslag har nu behandlats i Folkbildningsförbundets ledning och man planerar, bl a i samarbete med SR och TRU, en rad åtgärder som rör behovsinventering, information och distribu- tion samt utbildning av organisatörer och cir- kelledare.

• Sida 89
•  Original

Folkhögskolor och kommunal vuxenutbildning

Syftet med de första TRU—kurserna var bl a att undersöka möjligheterna att distribuera kompetensinriktade kurser med hjälp av eter- sändningar till såväl enskilt studerande som kursdeltagare i gruppstudier inom studieför- bunden, folkhögskolor och kommunal vuxen- utbildning. Under perioden ht 1968 till vt [972 har totalt ca l7 000 kursdeltagare vid folkhögskolor och i kommunal vuxenutbild— ning använt TRU—material. Denna statistik är dock delvis ofullständig eftersom enkäten bara utsänts en gång om året och en del delta- gare bara deltar i undervisning under kortare perioder. Tillgängliga uppgifter visar att de vanligaste kurserna är gymnasiekurserna i engelska (3 500 deltagare) och företagseko- nomi (3 100 deltagare).

Kursen Svenska nu har använts av totalt 2 700 deltagare. men den har haft en avsevärt större spridning inom en annan skolform för vuxenutbildning. nämligen arbetsmarknads- utbildningen. AMU. Sådana kurser utan lä- roplansanknytning och kompetensinnktning som Vi kallar dom u-länder och Tellus har också utnyttjats inom folkhögskolor och kom- munal vuxenutbildning. Vi kallar dom u- länder hart ex använts av drygt 300 studeran- de vid folkhögskolor under l97l/72. Tellus har använts av sammanlagt 500 studerande vid folkhögskolor och kommunal vuxenut- bildning, och universitetskursen i national- ekonomi av 100 studerande.

Väsentligt för utnyttjandet av TRU:s fler— mediekurser inom folkhögskolor och kom— munal vuxenutbildning har uppenbarligen varit att de kunnat användas flexibelt. Detta framgår tex av uppgifter om kursen Män— niskori samspel under l97l/72. Vid folkhög- skolorna utnyttjades kursen av totalt ] 194 deltagare. Knappt hälften använde endast det tryckta materialet. Några använde därutöver videoband. De återstående fördelar sig på tre ungefär lika stora grupper som använde radio- program/ljudband plus tryckt material, en- bart ljudband resp hela kurspaketet.

En ännu mer flexibel användning kan no- teras i fråga om kursen i psykologi, som ur-

sprungligen avsågs vara ett tämligen bundet system. Inom den kommunala vuxenut- bildningen användes l97l/72 inte bara paketet i sin helhet utan också enbart det tryckta mate- rialet. enbart videoband samt kombinationer— na videoband—tryckt material och videoband— ljudband. Inom folkhögskolan användes därutöver i något fall enbart ljudbanden.

Som exempel på hur kurspaket kan komma till användning inom folkhögskolan kan nämnas att de kan. som helhet eller i delar. utgöra inslag i längre kurser. att de kan an- vändas som stödkurs för individuella studier eller mindre grupper. eller som introduktion med eller utan handledning. De kan också ge möjligheter till nya kombinationer och sam- verkansformer. t ex mellan dagfolkhögskolor och studieförbund och för kortare kurser.

Beslutet om TRU:s uppdrag för vuxenut- bildningen var i tiden kopplat till inrättandet av den kommunala vuxenutbildningen. och det fanns vissa förväntningar att denna kom- bination skulle ge mycket påtagliga resultat. Olika faktorer har dock verkat hämmande på en sådan utveckling och de resultat som redovisats ovan kan inte sägas svara mot förväntningarna. Delvis kan detta sägas bero på att man tog ut en väntad ekonomisk vinst i förskott genom beslutet att sänka lärartill- delningen till den kommunala vuxenutbild- ningen i de fall man använde eterkurser. Den ändrade inriktningen av TRU:s vuxenutbud kom också att fjärma det från den kommu- nala vuxenutbildningens kursplaner.

Bristen på tekniska resurser och inskolning av organisatörer och lärare har också lagt hinderi vägen för ett utnyttjande i större skala av flermediepaketen inom kommunal vuxen- utbildning och vid folkhögskolor. Genom avtal med AV-centraler, översyn av bidrags- systemen, lärarutbildning och kontaktverk- samhet, tex genom regionala konsulenter, kan en inbrytning av nya inslag—i undervis— ningen ske också i dessa skolformer.

Sammanfattning

Utmärkande för TRU:s produktion för vuxen- utbildningen har varit mångsidigheten, t ex i fråga om ämnesvalet, och flexibiliteten, t ex i fråga om användningssätt. En gemensam ut-

• Sida 90
•  Original

gångspunkt för alla projekten har dock varit utnyttjandet av etersändningar. över riksnätet och/eller lokalt. Motivet för dessa har i större eller mindre grad varit massmedieaspekten. Den har varit särskilt dominerande beträffan- de de huvudsakligen informativa program— men. som inte direkt förutsatt någon bearbet- ning av stoffet, utan som varit avsedda att ge impulser och stimulans till olika studieakti— viteter.

Det är omöjligt att direkt mäta nagra resul- tat härvid. eftersom initiativen kan ta sig så varierande uttryck hos den enskilde tittaren/ lyssnaren. Det kan dock fastslås att TRU:s vuxenutbildning vid sidan av Sveriges Radios blivit ett allmänt känt begrepp och att den redan har. och i allt större utsträckning kom- mer att kunna få. en betydelsefull uppgift genom att stimulera till olika studieaktiviteter och genom att erbjuda den enskilde studeran- de och olika studieorganisationer ett flexibelt fungerande och aktiverande studiematerial.

Detta underlättas av att materialet kan ut- nyttjas på olika ambitionsnivåer. fullständigt eller delvis, med eller utan kompletterande inslag och i anslutning till olika arbetsformer. Också valfriheten i fråga om distributionsfor- mer är här en tillgång. Etersändning kan vara motiverad såväl m h t massmedieaspekten. för uppsökande information och stimulans, som med tanke på studerande, enskilt eller i grupp. för vilka etersändningen är praktiskt motiverad. Detta leder till ett behov av varie- rande sändningstider, men det är väsentligt att programmen också distribueras till de stu- derande på andra sätt, i form av ljudband/vi- deoband eller filmkopior, och genom olika mellanled, tex AV-centraler och bibliotek, med eller utan inslag av eterdistribution. Först härigenom tar man effektivt tillvara den tillgång som flermediepaketen utgör.

Erfarenheterna har visat att resultatet av verksamheten i hög grad är beroende av att insatserna inte begränsar sig till produktion och distribution av de olika inslagen i kurspa- keten utan i lika hög grad innefattar in- formation, kontaktverksamhet och utbildning av lärare/cirkelledare. För dessa uppgifter krävs särskilda resurser.

Parallellt med att TRU utvecklat formerna

för planering. produktion. information och di- stribution av vuxenkurser med inslag av eter- distribution. har nya aspekter på vuxenutbild— ningens roll aktualiserats. Samtidigt har de pedagogiska och tekniska förutsättningarna för utnyttjande av kurserna inom olika organi- serade vuxenstudieformer förändrats. De övervägande positiva resultaten av försöks- verksamheten. inte minst i fraga om de mest aktuella projekten.t ex försöken med regional förankring och nya samarbetsformer. moti- verar enligt TRU-kommitténs åsikt fortsatta insatser p.: detta område. ] direktiven till den nya TRU-kommittén prioriteras också vuxen- utbildningen. ] det följande utvecklas kom- mitténs rekommendation om fortsatta vuxen- utbildningsinsatser mer i detalj. bl a med tanke på samordningen med andra utredning- ar och reformer på det expanderande vuxenut- bildningsfältet.

9.4.3 Rekommendationer

TRUVUX avslutar sin rapport med Ställ- ningstaganden och rekommendationer (Bilaga 9. p 7.3). TRU-kommittén. som i allt väsent- ligt ansluter sig till expertgruppens bedöm- ningar, gör i det följande de viktigaste av gruppens rekommendationer till sina.

TRUVUX betonar inledningsvis att TRU:s fortsatta arbete måste ses i relation till de sär- skilda omständigheter och förhållanden som påverkar vuxenutbildningen i dess helhet. Vuxenutbildningen befinner sig ännu i ett in- ledande uppbyggnadsskede. Från samhällets sida krävs ett betydande planeringsarbete och en samordning mellan de många olika institu- tioner och organisationer som verkar inom vuxenutbildningen. Denna samordning avser att leda till ett bättre resursutnyttjande i fråga om insatser tex i form av radio- och tv- program, annan materialproduktion, lokaler och liknande.

Statsmakterna hari olika sammanhang mar- kerat att vuxenutbildningen som helhet skall prioriteras högre än den fortsatta utbyggnaden av ungdomsskolan. Då det i sin tur gäller den nödvändiga prioriteringen inom vuxenut- bildningen har det klart angetts att det är de utbildningsmässigt mest eftersatta som i första

• Sida 91
•  Original

hand bör bli föremål för samhällets satsningar.

Den stora variationen av utbildningsbehov och den organisatoriska uppsplittringen gör att samhällets vuxenutbildningspolitik också ställs inför en rad val med hänsyn till utbild- ningsmål och ämnen. Det finns nu en påtaglig tendens att gränserna mellan olika vuxenut- bildningsändamål och kurstyper håller på att genombrytas. Detta motiverar för det första att samhällets vuxenutbildningspolitik måste innefatta alla de tre huvudtyperna av vuxen— utbildning — den yrkesinriktade. den som utgår från skolans läroplaner och folkbild- ningen — i sin avvägning och planering. inte minst för att utnyttja de möjligheter till en effektivare resursanvändning. som en bättre samordning kan leda till. Det talar för det andra för att också TRU:s insatser måste in- ordnas i den övergripande planering och prio- ritering. som blirresultatet av samhällets över— väganden och beslut om den fortsatta vuxen- utbildningen. Det talar för det tredje för att TRU:s vuxenutbildningsutbud i princip måste omfatta samtliga tre huvudtyper av vuxenutbildning och inte låsas till en eller ett par av dem.

Målgrupper, kurstyper, ämnesval och metoder

Målet att ge förtur åt de utbildningsmässigt eftersatta behöver närmare preciseras, efter— som denna grupp självfallet består av många olika undergrupper, som i skiftande grad kunnat kompensera sitt handikapp. En del har dock praktiskt taget helt saknat möjligheter — eller av olika skäl avstått från — att komplet- tera sin grundutbildning och därmed hamnat i underläge i fråga om sysselsättning, inflytan- de, kontakter och möjligheter till en personligt vald och stimulerande fritid. Ur en annan syn- vinkel är det många faktorer i bosättnings- och familjeförhållanden, i arbetsvillkor, social miljö eller personlig utrustning som gjort att vissa grupper hamnat i ett särskilt ogynnsamt läge: geografisk isolering, dubbelarbete eller skiftarbete, bristande kulturell stimulans, fy- siska eller psykiska handikapp. TRU- kommittén vill för sin del betona det angelägna i att ge hög prioritet åtjust dessa grupper inom den stora gruppen av kortutbildade. Den ge-

mensamma riktpunkten för insatserna bör vara att medverka till en utjämning mellan och inom generationerna.

Men det är inte bara vissa målgrupper. som måste bli prioriterade. Med sikte på att undan- röja de utbildningshinder som försvårat delta- gandet från missgynnade grupper bör kurser- na ges ett innehåll och en pedagogisk ut- formning som är direkt anknutna till just de vuxnas behov och förutsättningar. Detta syfte kan inte uppnås om kurserna strikt följer läro- plansmodellerna från ungdomsskola och uni- versitet. Ett fortsatt utvecklingsarbete är an- geläget för att pröva ut alternativa modeller, som tar hänsyn till de vuxnas utbildningssitua- tion och till vuxenpedagogiska erfarenheter. Likaså blir det viktigt att sändningstider. re- prissändningar. tillgång till bandkopior och olika former av stödåtgärder genom möjlighe- ter till lärarledd undervisning. seminarier och gruppstudier ägnas särskild uppmärksamhet. Här aktualiseras alltså frågan om ett vidgat samarbete med olika avnämargrupper och andra vuxenutbildningsorgan. både i fråga om rekrytering och kompletterande studiefor- mer.

Inte minst begränsningar i fråga om resurser och sändningsutrymme gör det vidare nöd- vändigt att noga överväga ämnesvalet för ut- bildningsinsatser i radio och tv. Vid det urval som måste göras, framstår några ämnesgrup- per som särskilt betydelsefulla. Det är sam- hällsfrågori vid mening, som kan ge medbor- garna bättre möjligheter att ta tillvara sina so- ciala rättigheter och själva påverka sin situa- tion i samhälle och arbetsliv. Det är vidare förstärkning av grundläggande skolkunskaper i främst färdighetsämnen som svenska, mate- matik och främmande språk, men äveni orien- teringsämnen och i estetiska ämnen samt i beteendevetenskapliga ämnen. Det är slutli- gen komplettering och akwalisering av yrkes- kunskaper som kan motverka de kortutbilda- des underläge på arbetsmarknaden och un- derlätta anpassningar till en förändrad yrkes- struktur.

Det är viktigt att uppmärksamma att på- gående förändringar i utbildningsstrukturen leder till att tyngdpunkterna mellan dessa olika behov efterhand förskjuts. I samma mån

• Sida 92
•  Original

som allt större grupper får del av längre ung- domsutbildning blir det som kan kallas kom- pensationsbehoven mindre dominerande. I stället blir aktualisering och komplettering av kunskaper med hänsyn till nya forskningsrön och nya samhällsförhållanden något som bör få större utrymme. I samband därmed blir olika typer av återkommande utbildning och varvning mellan studier och arbete aktuella. Även kortare perioder av ledighet för koncen- trerade studier kan behövas för stora grupper, liksom studier parallellt med arbete eller under »delledighet» från detta. Denna ut- veckling har redan inletts och bör leda till att även denna typ av utbildningsbehov tillgodo— ses av TRU. Men ännu för ganska lång tid framöver gäller att den övervägande delen av den vuxna befolkningen släpar efter i fråga om rent grundläggande kunskaper och färdig- heter. varför kurser på denna nivå bör ges en central plats i utbudet.

Skall TRU:s utbud fungera som en aktiv stimulans för de grupper som ännu inte fått kontakt med någon form av vuxenstudier är det å andra sidan nödvändigt med ett ganska brett utbud. där man systematiskt prövar nya och okonventionella projekt.

Ytterligare en huvudsynpunkt måste vara vägledande för TRU:s urval och uppläggning av projekten. Den är att skapa ett friare och mera rörligt system med hänsyn till de eta— blerade nivåerna inom det reguljära utbild— ningsväsendet. Kurser på grundskole-, gymnasie- eller universitetsnivå får inte ut- formas som slutna system. där inträdet är en- sidigt betingat av formell utbildningsnivå eller slutmålet låses vid ett bestämt stadium. Tvärt- om bör det vara möjligt att skapa öppna »mo- dulsystem» där både inträdes- och slutnivå endast bestäms av reella förutsättningar att genomföra studierna och av de speciella behov av kunskaper som olika deltagargrup- per har.

Detta genombrytande av traditionella gränsdragningar gäller inte bara olika nivåer inom det reguljära utbildningsväsendet. Det bör också vara vägledande för urval och ut- formning med sikte på olika arrangörsgrupper inom vuxenutbildningen. Som tidigare visats finns det f n påtagliga tendenser till

övergångs- och blandformer mellan folkbild- ning. yrkesinriktad utbildning och läro- plansbunden eller betygsinriktad. Genom tidig samplanering mellan olika arrangörska- tegorier bör sådana »samprojekt» kunna bli en viktig del av TRU:s utbud. och de ovan nämnda försöken att utveckla för vuxna an- passade »byggkloss-system» även i de läro— plansbundna ämnena bör här verka underlät- tande.

I detta sammanhang bör också ett metod— problem diskuteras. nämligen den peda- gogiskt-metodiska inriktningen av de olika kursprojekten. Erfarenheter från praktiskt arbete och från pedagogisk forskning visar entydigt att enbart presentation och »kon- sumtion» av ett stoff inte leder till de mera djupgående effekter man eftersträvar. Det krävs en bearbetning av stoffet om det skall bli ens egendom. en bearbetning som kan ta olika former, genomgång av material. lösning av uppgifter, träning i färdighetsele- ment. samtal. kommentarer, försök till till- lämpningar, komplettering av själva »motta- gandet». Ju mer av en sådan aktiv bearbetning som kommer till stånd, desto starkare blir ef- fekterna.

I första hand bör därför utvecklingsarbetet med programutformning och stoffpresenta- tion fortsätta. TRU har en mängd erfarenheter av hur program skall utformas för att stimulera till ett aktivt arbete med stoffet. För det andra ställer det krav på kompletterande material, dels i form av kursböcker, studiehäften. tryckt arbetsmaterial, dels i form av tillgänglighet till bandkopior eller kassetter, som ger möjlig- het till repetition och efterbearbetning.

Dessa två medel för aktivisering av delta— garna ligger så att säga i nära anslutning till etermedierna. Å andra sidan innebär kraven på renodlat pedagogiskt inslag, komplette- ringsmaterial och kopior för förnyad ge- nomgång och bearbetning något som sträcker sig utöver de gängse formerna för allmänhe- tens användning av radio och tv. Det krävs stora ansträngningar för att få ett bredare ge- nombrott för redan detta första led i ett peda- gogiskt uppföljningsarbete. Kommittén vill för sin del starkt understryka att det fortsatta kursutbudet vidareutvecklar försöken att få

• Sida 93
•  Original

till stånd sådan kompletterande materialpro- duktion och användning av tryckt material och bandkopior.

1 nästa led innebär det pedagogiska kravet på att kurserna — själva programmen — bara ska utgöra första steget i en mångsidig inlär- ningsprocess. ett behov av anknytning till och komplettering med studier gruppvis, i cirklar, vid folkhögskolor. vid särskilda seminarier. i arbetsmarknadsutbildning och även andra typer av lärar- eller handledarledd undervis- ning. Tidigare har visats hur sådana koppling- ar har effekter redan på rekryteringssidan.

Även den pedagogiska effekten i form av bättre kunskaper och färdigheter ökar i de flesta fall starkt. om radio- och tv-pro— grammen och det enskilda arbetet kan föl- jas upp med samverkan mellan studiedelta- garna och mellan dessa och lokalt verksamma handledare och institutionella resurser. Inte minst de nya grupper av relativt studieovana. som en dominerande del av kursutbudet bör vända sig till, har behov av den hjälp i de direkta studierna som gruppsamtal. handled- ning, lärarinsatser kan ge. och de behöver också den sociala stimulans som samarbetet i en grupp brukar medföra.

Resurser och organisation

TRUVUX framhåller att det behövs resurser inte bara för en utbyggd produktion av vuxen- utbildningskurser i radio och tv, utan också för åtgärder för information och motiverande och aktivt uppsökande insatser. Kommittén vill liksom TRUVUX understryka att erfaren- heterna under de gångna åren, inte minst från FÖVUX' verksamhet, klart pekar på behovet av en resursförstärkning för dessa uppgifter »vid sidan om» den egentliga programproduk- tionen. Effekterna av de investeringar som görs i olika projekt bestäms till avgörande del av hur förberedelser och uppföljning kan ge- nomföras. Erfarenheterna av försöksverk- samheten med TRU-konsulenter i tre län pe- kar i samma riktning.

Det som här spelar in är att utnyttjandet av radio- och tv-program i anslutning till gruppstudier inom vuxenutbildningen ännu är något relativt nytt och oprövat. Ett bredare genomslag kan inte ske om inte arrangörer,

lärare och handledare får ökad hjälp att in- tegrera sådana inslag i kurser och studiecirk- lar.

Vid sidan om konsultverksamhet i regioner- na finns det ett stort behov av direkt utbildning för lärare och handledare i hur man ska ut- nyttja radio- och tv-inslag i utbildningen. Sådan kursverksamhet finansieras till vissa delar av respektive organisationer, men den ställer också krav på medverkan och material av olika slag från den programproducerande enheten. krav som har konsekvenser i fråga om tjänster och anslag för medverkan.

I samband med rekryteringen för kurserna föreligger också behov av medverkan vid ut- bildning av »uppsökare» och instruktionsma- terial för dessa. Huvudansvaret för att vuxen- utbildningen utnyttjar de möjligheter till sti- mulans. expertmedverkan och åskådlighet. som etermedierna kan ge, ligger till stor del hos det producerande organet: detta måste också komma till praktiskt uttryck när det gäller att utrusta detta organ med de därför behövliga personal- och produktionsresur- serna. En begränsning av dessa resurser till enbart den program- och materialproduce- rande delen leder till att den konkreta utdel- ningen i form av utnyttjande av utbudet starkt beskärs.

De ovan framförda rekommendationerna har också konsekvenser för organisationen. Som en naturlig konsekvens av att vuxenutbu- det bör breddas och samordnas med samhäl- lets övriga insatser, rekommenderade TRUVUX att den expertgrupp som skall leda TRU:s fortsatta verksamhet inom vuxen- sektorn skulle ges en breddad sammansätt- ning. I första hand avsåg då TRUVUX att företrädare för arbetsmarknadsutbildningen och den kommunala vuxenutbildningen skulle ingå i kommittén. Detta önskemål har också realiserats genom sammansättningen av den expertgrupp som på den nya TRU- kommitténs förslag tillkallats våren 1973. TRUVUX betonar också behovet av ett konti- nuerligt system för information och samord- ning med de organisationer och institutioner som skall använda TRU:s kurser ute på fältet. En på detta sätt, utbyggd kontakt- och sam- rådsverksamhet motiveras inte bara av att

• Sida 94
•  Original

planeringen i görligaste mån skall ske till- sammans med företrädare för »konsumenter- na» av de olika TRU-projekten. Ett utbyggt kontaktnät. som kan fungera både före. under och efter det att kurserna sänts, skulle leda till betydande fördelar i fråga om återkopp- lingen. dvs ett fortlöpande informationsutby— te om hur kurserna fungerar i praktiken. och därmed komplettera de resultat som kommer fram vid de vanliga utvärderingarna. TRU- VUX hänvisar i detta sammanhang också till försöksverksamheten med regionala konsu- lenter samt till genomförandet av de ovan nämnda förslagen från FOKO-kommittén inom Folkbildningsförbundet.

Det ankommer på den nya TRU-kommittén att avge slutliga förslag om hur verksamheten inom TRU:s vuxensektor skall organiseras så att resurserna utnyttjas på bästa sätt och så att insatserna samordnas med de kommande reformerna på vuxenutbildningsområdet. Det räcker här att hänvisa till en rad pågående utredningar. t ex U 68, RUT 69, FÖVUX och kommittén för studiestöd åt vuxna (SVUX). Vuxenutbildningens nära samverkan med den allmänna kulturverksamheten gör att också ställningstagandena till förslagen från kultur- rådet, filmutredningen och den av SÖ, Kom- munförbundet och Sveriges allmänna biblio- teksförening genomförda rationaliserings— utredningen rörande biblioteksarbetet bör uppmärksammas. Vidare bör den tekniska utvecklingen, framför allt beträffande tv- kassetter och kabeltelevision, noga följas. Kommittén skall också enligt sina direktiv ut- reda användningen av andra distributionsfor- mer än etersändning.

• Sida 95
•  Original

rekommendationer

TRU:s försöksverksamhet har berört flera olika sektorer av utbildningsväsendet. En del av produktionen har varit inriktad på insatser för barn i förskoleåldern och har framför allt bestått av etersända tv-program. Inom ung- domsskolan har TRU:s uppdrag i första hand avsett försök med läromedel av multimedie- typ för vissa ämnen i gymnasieskolan. Endast i något enstaka fall har denna verksamhet varit förenad med eterdistribution. Inom ramen för skolförsöken (TRUAS) har TRU vidare ut— vecklat några läromedelspaket för arbets- marknadsutbildningen. För den högre utbild- ningen har TRU:s insatser koncentrerats till några projekt inom de samhällsvetenskapliga och medicinska sektorerna samt på produk- tionsuppdraget för den tekniska fakulteten vid Linköpings Högskola. således direkt produ- cerade för bandad användning. För vuxenut- bildningen har TRU producerat en rad kur- ser och programserier. Dessas inriktning och utformning har växlat men de har alla inne- hållit inslag av etersända radio— och/eller tv- program.

Verksamheten från TRU-kommitténs tillkomst 1967 till sommaren 1972, då den nya kommittén övertog ansvaret för den fortsatta produktionen. har presenterats och diskute- rats dels i de rapporter från expert- och samar— betsgrupper, som återfinns som bilagor till be- tänkandet, dels i de föregående delarna av själva betänkandet. Det finns många gemen- samma drag i arbetet inom de olika sektorer— na, men med utgångspunkt i den delvis olikar- tade målsättningen har den sammanfattande diskussionen delats upp i två kapitel. I kapitel 8 diskuteras således i första hand resultaten från verksamheten för gymnasieskolan och den högre utbildningen, medan främst försko- leverksamheten och vuxenutbildningen be- handlas i kapitel 9.

Det reguljära utbildningsväsendet

I kommitténs direktiv betonades att ett av de viktigaste syftena med försöken inom skolvä- sendet och den högre utbildningen var att uppnå rationaliseringseffekter genom lärar— besparingar. Det måste understrykas, att ett av de viktigaste motiven härtill var den lärar- brist. som gjorde det svårt för utbildnings- myndigheterna att svara mot behoven och att genomföra en utbyggnad av utbildningsväsen— det. Med hjälp av radio och tv ville man bidra till möjligheterna att öka antalet utbildnings- tillfällen utan ökad insats av lärare. Härige- nom skulle lärarresurser bli tillgängliga för ex- panderande områden, tex vuxenutbildning- en. Genom förändringen i lärartillgången har en del av behoven av lärarbesparingar bort- fallit och resurserna har då frigjorts för användning i det pedagogiska utvecklingsar- betet med sikte på att höja undervisningens effektivitet och kvalitet och på att täcka beho- ven inom olika bristområden.

Verksamheten inom de sektorer av utbild- ningsväsendet som i första hand varit berörda kan därför karakteriseras på följande sätt.

Försöksverksamheten inom gymnasiesko- lan har kommit att sammanfalla med införan- det av nya läroplaner. TRU har velat ge de nya läroplanerna verklighetsförankring i klassrummet genom att tillgodose kraven på större elevaktivitet, betoning av elevernas samarbetsförmåga och större individuali- sering av undervisningen.

Inom arbetsmarknadsutbildningen (AMU) har det rått stor brist på läromedel, särskilt som AMU:s organisation med successiv in- tagning och heterogen sammansättning av del- tagargruppen förutsätter möjligheter till en in- dividualiserad studiegång. TRU:s insatser har huvudsakligen avsett några av de teoretiska

• Sida 96
•  Original

ämnen som är gemensamma för en stor del av kursdeltagarna.

I fråga om den högre utbildningen avsåg ett av de första projekten inom den samhälls- vetenskapliga sektorn halvterminskursen i företagsekonomi. bl a därför att lärarbristen skapat stora svårigheter att genomföra under- visningen. De senare projekten inom sektorn har avsett s k YRK-kurser. där det varit brist både på lärare och läromedel. eftersom det är fråga om för universiteten helt nya studie— kurser. I dessa yrkesinriktade kurser ställs särskilda krav på att läromedlen skall ge till- fälle till färdighetsträning och innehålla till— lämpningsmoment.

Den viktigaste faktorn bakom uppdraget att producera »bandade tv-lektioner» för den tek- niska fakulteten vid Linköpings Högskola (LiH) var strävan att med hjälp av tvåskift- system och tv kunna genomföra undewis— ningen vid den nya högskolan med lägre 10- kalkostnader och färre högre lärartjänster. Också inom denna sektor kom dock försöks- verksamheten tidigt att koncentreras på att göra de studerandes totala inlärningssituation så effektiv som möjligt.

Utmärkande för TRU:s försöksverksamhet som helhet har varit att man tillämpat moder- na och delvis oprövade metoder för undervis- ningsplanering och läromedelskonstruktion. En genomarbetad målbeskrivning är en för- utsättning för att ett väl fungerande lärome— delssystem skall kunna konstrueras. En ut- gångspunkt för projektarbetet har därför varit att utveckla och formulera sådana preciserade målbeskrivningar för kurserna. De flesta projekten inom den högre utbildningen har i detta avseende varit beroende av det arbete med att utveckla nya eller reviderade studie- planer, som bedrivits i särskilda, av UKÄ tillsatta, expertgrupper.

För arbetet med att precisera läro- och stu- dieplanerna i de målbeskrivningar som styrt projektarbetet har TRU engagerat planerings- grupper, företrädesvis bestående av lärare. Planeringsgruppen har sedan kunnat sam- verka med projektgruppen, bestående av äm- nesexperter och TRU:s specialister, så att målbeskrivning och projektarbete anpassats till varandra. För detta samarbete har, liksom

för lagarbetet i projektgruppen. allt bättre fungerande former utvecklats.

I allmänhet delas en kurs i flera studieenhe- ter eller »moduler». vilka planeras som tämli- gen självständiga enheter. En sådan upp- byggnad ger större valfrihet för lärare och ele- ver än konventionella läromedel. eftersom man för vissa delar av en kurs kan välja annat material och andra arbetsformer. Också inom modulerna kan stor valfrihet erbjudas.

Utnyttjandet i undervisningen av enskilda medier som radio/ljudband och tv/videoband har inordnats i en systematisk planering i vilken man inte bara beaktar hur ett stoff skall presenteras utan också hur det skall bearbetas och vilka arbetsformer som är lämpliga. för att undervisningsmålen skall nås. I allmänhet har därför projektarbetet utmynnat i multime- diesystem. som bl a innehåller rekommenda- tioner om olika arbetsformer.

Den uppgift som inslagen av ljudband och videoband har i mediekombinationerna är framför allt att stimulera och motivera samt att ge den konkretion som ljud och rörliga bilder kan ge åt undervisningen. Dessa inslag kan också ge upplevelser som berör attityder och kan därigenom ge undervisningen en mer personlig anknytning. Genom att ge de stu- derande gemensamma erfarenheter och nära kontakt med olika miljöer och människor kan de tjäna som utgångspunkt för engagerande diskussioner och aktivt grupparbete. Detta är särskilt viktigt i fallstudieroch utbildningsspel, där de studerande enskilt eller framför allt i grupp skall bearbeta ett stoff och lösa arbets- uppgifter. Särskilt i YRK-kurserna har TRU prövat sådana moment. delvis i form av sche- malagda arbetspass. där eleverna utan lärares ledning arbetar med studiematerialet. De posi- tiva erfarenheterna från försök med sådana grupparbeten kring praktikfall och andra stu- dieaktiviteter har lett till att TRU kommer att producera och pröva nya inslag som i olika grad bygger på simulering och spelmetodik.

Ytterligare ett skäl till valet av ljud- och videoband för vissa inslag är att dessa medier ökar möjligheterna till individualisering. Så hart ex kombinationen av ljudband och tryckt material gjort det möjligt att genomföra en starkt individualiserad undervisning inom AMU. SOU 1973: 19

• Sida 97
•  Original

Enligt direktiven skulle utvecklingsarbetet resultera i praktiska försök. Sådana försök ingår också som ett naturligt led i modern läro- medelskonstruktion. Avsikten med ut- prövningar av läromedel är främst att kon- trollera om målen för den meddelade under- visningen uppfyllts och att få underlag till en revidering av läromedlen. För TRU:s ut- prövningar har flera pedagogiska institutioner varit engagerade. Verksamheten har avsatt positiva resultat genom att den visat hur lä- romedlen fungerat och lett till att de successivt förbättrats. Det vore dock en felsyn att för- vänta att dessa utprövningar skulle kunna ge entydiga resultat som skulle »bevisa» att ett läromedel är »bättre» än traditionell undervis- ning. Inte heller kan utprövningar av försöks- material för olika kurser direkt tjäna som en utvärdering av hela försöksverksamheten. Allt för många faktorer är utom kontroll för att man med tillgängliga beteendevetenskapli- ga metoder skulle kunna få objektiva mått på alla resultat. TRU-kommittén grundar sin ut- värdering av verksamheten på en samlad be- dömning utifrån såväl analyser av försöks- verksamhetens förutsättningar som alla de iakttagelser och erfarenheter som redovisats.

Kommittén konstaterar att ett av huvudre- sultaten av försöksverksamheten är att TRU genom att tillämpa moderna metoder för un- dervisningsplanering och läromedelskon- struktion tagit fram läromedelssystem, med vilka man haft möjlighet att visa att läro— och studieplanernas övergripande mål kan reali- seras i undervisningen, samtidigt som kun- skapsresultaten varit goda.

[ flera fall har studieresultaten bedömts vara klart bättre än tidigare. Läromedelssystemen skiljer sig från de traditionella läroböckerna genom att de bygger på en total undervis- ningsplanering som t ex genom valet av ar- betsformer också beaktar de övergripande målen. TRU har kunnat utveckla och pröva nya och okonventionella läromedel, under- visnings- och arbetsformer i en utsträck- ning som inte torde ha varit möjlig om ut- vecklingsarbetet bedrivitsi sedvanligaformer.

Ett av de övergripande målen är en indivi— dualisering av undervisningen. Den enda väg som f n synes vara realistisk för att i avsevärd

utsträckning öka individualiseringen, är att ut- veckla läromedel och arbetsformer som medger stor variation. Som exempel från TRU:s produktion kan anföras den ovan nämnda undervisningen inom arbetsmark- nadsutbildningen och de positiva erfarenhe- terna från YRK—kurserna med grupparbeten utan lärares ledning kring praktikfall och ut- bildningsspel. Också uppbyggnaden av TRU- kurserna för LiH har av samarbetsgruppen LiH—UKÄ-TRU karakteriserats som ett viktigt steg i utvecklingen av mer individuali- serade läromedel. Av olika skäl har det hittills saknats förutsättningar att utnyttja alla de möjligheter läromedlen torde ge i detta avse- ende.

Ett av skälen härtill är att den mer indivi- dualiserade undervisningen kring ett studie- material förutsätter att läraren får en ny huvudfunktion. Den är inte längre att genom »katederundervisning» presentera ett stoff och förmedla kunskap utan att motivera. handleda och ge återkoppling till enskilda elever, som studerar enskilt eller i mindre grupper. Inte minst ett naturligt motstånd hos många människor mot innovationer och reformer gör att ett allmänt accepterande och tillämpande av denna nya lärarroll krä- ver insatser för fortbildning och inskolning i det aktuella materialet.

Den tekniska utvecklingen, t ex på tv—kas— settområdet, kommer uppenbarligen att göra det lättare att utnyttja läromedlen för en ökad individualisering. Den kan också ge de stu- derande större valfrihet, t ex i fråga om orga- nisationen av studierna, och tekniken kan vidare underlätta spridningen av utbildningen till nya orter.

Insatserna av resurser i form av lärare, läro- medel och teknisk utrustning måste grundas på bedömningar av olika rationaliseringsef- fekter. Några heltäckande cost-benefit-analy- ser går dock inte att genomföra för ett ut— vecklingsarbete av den typ TRU bedn'vit, eftersom det är svårt att mäta den peda- gogiska kvaliteten och andra sådana effekter.

I flera fall har dock användningen av TRU- produkterna redan givit påtagliga rationalise- ringsvinster. Genom en noggrann undervis— ningsplanering — främst vad'gäller målanalys-

• Sida 98
•  Original

arbetet — har kurser kunnat förkortas. in- satserna för lokal kursplanering har minskat etc. och genom att ge förutsättningar för självstudier. enskilt eller i grupp, har den lärarledda undervisningen kunnat minskas. Härigenom har en del av lärarnas arbetsinsat- ser kunnat överflyttas till andra områden. Som ett resultat av utvecklingsarbetet har också kurser kunnat införas på nya studie- orter snabbare än som annars varit möjligt. TRU:s praktiska försök har i de allra flesta fall genomförts under samma ekonomiska be- tingelser som konventionell undervisning i fråga om t ex lärartilldelning. Först när bidrags- och budgetsystemen ändrats. så att beslutsfattarna kan göra ett friare val mellan olika undervisningsformer och läromedel. kommer man att fullständigt kunna utnyttja de vinster som läromedlen erbjuder. Försöksverksamheten har byggt på en nära kontakt med olika utbildningsorgan och lära- re. t ex för utarbetandet av målbeskrivningar. Under försöksperioden har fungerande sam- arbetsformer härför utvecklats. vilket bör underlätta det fortsatta arbetet. TRU:s verksamhet kan ses som ett komplement såväl till utbildningsmyndigheternas arbete med Iä- roplansanalys och deras FoU-verksamhet. som till läromedelsförlagens produktion av nya läromedel. En förutsättning för TRU:s försök har varit en nära samverkan också med olika förlag. I vissa fall har samarbetet avsett själva produktionen. i andra har den färdiga produkten mångfaldigats och mark- nadsförts genom avtal med olika förlag. TRU:s försöksverksamhet har alltså genom sin uppläggning lett fram till produkter, som direkt kommit det reguljära utbildningsväsen- det till godo. Det förhållandet, att TRU fri- köpt allt material kan dels förbilliga produk- terna för konsumenterna, dels underlätta an- passningen av materialet för nya ändamål. Bland de projekt som redan lett till mark— nadsförda produkter kan nämnas två av kurspaketen för AMU, gymnasiekursen i företagsekonomi och YRK-kurseni undervis- ningsteknologi. Den senare är också ett exempel på hur en kurs som tagits fram för en bestämd målgrupp inom den institutio- naliserade utbildningen, direkt eller efter

en mindre anpassning. kunnat utnyttjas pa andra områden. tex vid försvaret. av olika organisationer och inom företagsutbildning inom och utom landet.

Vid en totalbedömning finner TRU- kommittén att försöksverksamheten givit sa positiva resultat, att kommittén rekommen- derar att man tar tillvara TRU:s resurser i form av färdiga produkter. samlade pedago- giska och tekniska kunnande och tekniska ut— rustning för fortsatt pedagogiskt utveck- lingsarbete för det reguljära utbildningsvä- sendet och för annan utbildningsverksamhet i samhällelig regi eller med samhälleligt stöd.

Utvecklingsarbetet bör utgå från de samar- betsformer mellan TRU och olika myndighe— ter m fl som nu fungerar och bygga på möjlig- heterna till samverkan mellan lokal och central produktion. TRU:s resurser kan därvid å ena sidan utnyttjas för uppdrag som avser hela projekt där central produktion är motiverad. Å andra sidan kan TRU samarbeta med lokala organ. antingen för produktion av vissa delar av läromedel eller som konsult. Det är viktigt att understryka att det kunnande och de resurser som finns samlade vid TRU inte begränsar sig till användning av radio/ ljudband och tv/videoband utan omfattar alla steg vid undervisningsplanering och läro- medelskonstruktion. Ljud- och bildinslag är väsentliga för all modern undervisning. om än i varierande omfattning. Tillgången till de »tunga medierna» radio/ljudband och tv/ videoband är därför en förutsättning för en allsidig verksamhet.

En central resurs för utvecklingsarbete av den typ TRU bedriver kan också behövas som en beredskap inför nya utbildningsbehov i samband med utbildningsväsendets ut— vidgning med nya elevgrupper och nya ämnen. inför utnyttjandet av en ny teknik eller nya distributionsformer eller i samband med organisatoriska reformer, t ex genomförandet av en återkommande utbildning.

F örskolesektorn

TRU:s försöksverksamhet inom förskole- sektorn har ännu inte hunnit få någon större omfattning, men resultaten hittills är klart po- sitiva. En stor del av de barn man velat nå,

• Sida 99
•  Original

dvs främst de barn i 5—6-årsåldern som inte kommer till någon förskola. har sett de av TRU producerade tv-programmen. De har också utnyttjats inom många förskolor. Programmen har i hög grad intresserat barnen och stimulerat dem till en rad aktiviteter. Också de föräldraserier. som producerats inom ramen för TRU:s vuxenutbildning men i nära anslutning till förskoleverksamheten, har blivit uppskattade.

Den nya TRU-kommittén har i sitt re-.

missvar på barnstugeutredningens första be- tänkande framhållit den stora betydelse. som bör tillmätas användningen av radio- och tv- program vid arbetet på att förverkliga den i betänkandet föreslagna pedagogiska planen för förskolan. TRU-kommittén ansluter sig till de rekommendationer som uttalas i remissva- ret. TRU bör ses som en central resurs. vilken i samarbete med tillsynsmyndigheten kan svara för betydelsefulla uppgifter i fråga om det pedagogiska utvecklingsarbetet och den samhällsstödda produktionen för förskolan. Detta gäller inte bara insatser, t ex radio- och tv—program och kompletterande material, för barn inom och utom barnstugeorganisationen, utan också för fortbildning av förskolans per- sonal och för föräldrautbildning.

Vuxenutbildningen

TRU:s försöksverksamhet inom vuxenut— bildningen har utmärkts av stor mångsidighet, t ex i fråga om val av ämnen, nivå och upp- läggning. De första kurserna var huvudsak- ligen inriktade på kompetensinriktade studier på gymnasienivå, men senare har målet för insatserna främst varit att försöka nå de ur utbildningssynpunkt mest eftersatta grup- perna och därmed bidra till samhällets an- strängningar att stimulera den överbryggan- de utbildningen. Utbudet har därför främst utgjorts av programserier av mer allmän ka- raktär och av grundkurser utan inriktning på speciell kompetens. Under hela försöksperio- den har kurser samtidigt producerats för sär- skilda målgrupper, t ex jordbrukare, hemar- betande kvinnor och sådana studerande som har förutsättningar och möjligheter att följa en kurs på universitetsnivå.

Inslagen av etersända radio- och tv-program

har varit den gemensamma nämnaren för alla insatserna. Radion och tv:n har härvid i första hand utnyttjats som massmedier. och avsik- ten har varit att nå hela allmänheten med uppsökande information om och stimulans till olika studieaktiviteter. Också en annan aspekt på eterdistributionen har varit aktuell. nämligen möjligheten att sända utbildnings- program till personer som. t ex av geografi- ska skäl, finner det praktiskt att täcka sitt utbildningsbehov på detta sätt.

För att ge möjlighet till en aktiv bearbetning av kursernas innehåll har tryckt material pro- ducerats till flertalet kurser. Genom samarbe- te med olika förlag och brevskolor har programmen i vissa fall kommit att utgöra delar av större kurspaket. En dominerande ambition i försöksverksamheten har varit att materialet skall stimulera till och vara av— passat för gruppstudier. antingen i studiecirk— lar eller i någon annan form av organiserad vuxenutbildning. Både planering. produktion och uppföljning har därför byggt på ett nära samarbete med framför allt de olika studieför- bunden.

Många av såväl de enskilt studerande som studiegrupperna har haft svårt att ta emot programmen direkt vid sändningstillfällena. och för alla dessa är det nödvändigt att programmen också finns tillgängliga i andra former, t ex som band. vilka kan lånas från AV-centraler. bibliotek etc.

Redan i det första betänkandet framhöll kommittén som ett huvudresultat av försöks- verksamheten inom vuxenutbildningen. att produktionen och sändningen måste åtföljas av omfattande åtgärder för information, servi- ce och uppsökande verksamhet. framför allt om man skall lyckas nå de från utbildnings— synpunkt mest eftersatta grupperna. Man har också inom TRU:s vuxenutbildning ständigt sökt nya och bättre vägar för sådan verksam- het vid sidan av själva produktionen. Så har t ex under de senaste åren flera initiativ tagits för att ge verksamheten en regional förank- ring, dels genom produktioner i samarbete med lokala och regionala organisationer. dels genom försök med regionala konsulenter.

Resultaten av de 24 kurser eller program- serier för vuxna. som TRU producerat och

• Sida 100
•  Original

distribuerat via etern under tiden 1967—72. kan inte preciseras i några enkla siffror. Det är tex omöjligt att veta hur många tittare och lyssnare programmen haft. vilken behållning programmen givit eller vilka studieaktivite- ter de stimulerat till. Tillgängliga statistik- uppgifter ger inte heller någon helt rättvisan- de bild av totalresultatet. men kommittén anser att en positiv bedömning av försöks- verksamheten bl a kan baseras på uppgiften att i fråga om flera av serierna i medeltal ca 250 000 personer sett på tv-programmen. För några serier har medeltalet tittare varit över 600 000. Vidare att under perioden ht 1968 till vt 1972 totalt 873 000 ex sålts av de kursböcker och häften som publicerats i anslutning till kurserna, att under samma tid 56 000 studiecirkeldeltagare hade registrerats i cirklar som använt TRU-material. att det använts av 17 000 kursdeltagare vid folkhög- skolor och inom kommunal vuxenutbildning och att det sålts 52 000 brevkurser i anslutning till TRU-kurserna.

Dessa siffror ingår alltså i kommitténs total- bedömning, att försöksverksamheten givit ett mycket gott resultat. TRU:s utbud av kurser utgör. och kommer i allt större utsträckning att kunna utgöra, en verksam del i samhällets insatser för att överbrygga utbildningsklyftor- na genom att stimulera till olika studieaktivite- ter och genom att erbjuda ett studiematerial. som kan utnyttjas på olika ambitionsnivåer och i anslutning till olika Studieformer, enskilt eller i grupp.

TRU-kommittén anser alltså att det under överskådlig tid kommer att finnas ett ökande behov av utbildningsprogram i radio och tv liksom av kompletterande insatser i anslut- ning till programmen. Det fortsatta arbetet bör samordnas med samhällets övriga insatser i fråga om de tre huvudtyperna av vuxenutbild- ning — den yrkesinriktade, den som bygger på skolans läroplaner och folkbildningen. In- satserna för de kortutbildade bör därvid ha högsta prioritet.

Vuxenutbildningsområdet är under expan- sion, och fortsatta reformer kan väntas under de närmaste åren. bl a som resultat av flera pågående utredningar. Organisationen av pro- duktionsresurserna för radio och tv i ut-

bildningen måste självfallet anpassas härtill.

Organisation

Rekommendationen att TRU skall utnyttjas som en central resurs fören del av utbildnings- väsendets och andra samhällsorgans behov av pedagogiskt utvecklingsarbete och lärome- delskonstruktion har organisatoriska konse- kvenser. som bl a sammanhänger med ge— nomförandet av Iäromedelsutredningens för- slag och förslagen från flera pågående utred- ningar. bl a U 68.

I enlighet med sitt förslag i det första be- tänkandet finner TRU-kommittén. att de sär- skilda samhälleliga resurserna på detta områ- de bör koncentreras till en enhet. Det ankom- mer dock på den nya TRU-kommittén att. enligt sina direktiv med utgångspunkt i TRU:s erfarenheter och förslag. lämna slutliga förslag om hur organisationsfrågorna skall lösas.

• Sida 101
•  Original

2. Bakgrund och förutsättningar

Västerhöjdsskolan i Skövde hade läsåret l97l/72 följande utbildningsvägar:

— Tre- och fyraåriga utbildningsvägar med samtliga linjer och varianter utom kemi- teknisk linje i åk 4 och elkraftteknisk va- riant

— Tvåårig distributions- och konstorslinje — Tvåårig ekonomisk linje

— Tvåårig social linje; tvåårig teknisk linje — Ekonomisk specialkurs med språklig, ka- meral distributiv gren samt i terminskurs 3 specialiseringen Ekonomi och revision — Teknisk specialkurs med maskinteknisk gren.

Skolan hade läsåret 1971/72 1 556 elever och 58 klasser. Skollokalema var institutions-

• Sida 118
•  Original

vis inrymda i sex olika byggnader och samar- bete sker — vad gäller vissa yrkesutbildande studievägar — med Kavelbroskolan.

Sedan läsåret 1967/68 har skolan en itv- anläggning, som tillåter utsändning av banda- de tv-program till samtliga lärosalar. An- läggningen var i första hand avsedd att an- vändas för bandning och vidareutsändning av etersända tv-program. utsändning av pro- gram ur egen itv-produktion samt program ingående i TRU:s 20-poängskurs i företags- ekonomi. som försöksvis användes i Skövde.

Vid den tiden fanns en bemannad AV-central vid skolan men i samband med organiseran- det av läns-AV-centraler fick skolans tek- niker vid sidan av andra arbetsuppgifter ta över ansvaret för itv-anläggningen.

Beslut om deltagande i försöksverksamhe- ten fattades i december 1968 av skolstyrel- sen i Skövde kommun. Beslutet, som även innefattade viss komplettering av skolans utrustning, föregicks av kontakter mellan TRU och skolans ledning och mellan TRU och representanter för Skolstyrelsen.

3.1. Företagsekonomi

TRUAS” kurs i företagsekonomi avseri första hand utbildningen på den tvååriga ekono- miska linjen i gymnasieskolan (linje 4).

TRUAS-kursen har planerats omfatta hela undervisningstiden i de två årskurserna, 9 veckotimmar i åk 1 och 8 veckotimmar i åk 2. Konstruktionsarbetet påbörjades i septem- ber 1970 och utprövningen av materialet star- tade ht 1971.

Tvåhundra mål för kursen har fördelats på tretton studieenheter. En studieenhet omfat- tar normalt 30—40 lektioner. Studieenheterna är uppbyggda kring situationer i privatliv och arbetsliv, som kan väntas inträffa för flertalet elever i en nära framtid.

Omkring två tredjedelar av tiden för varje studieenhet är gemensam del. För denna del finns bestämda mål och inlärningssituationer. Resten av enheten är tillvalsdel och buffert- del, där läraren och eleverna själva beslutar hur tiden ska användas. Tips, uppgifter och övrigt material att välja på för dessa delar finns tillgängligt.

Läromedelssystemet består av tryckt ma- terial, diaserier, tv-program och ljudband. Tyngdpunkten ligger på det tryckta materia—

let. Ryggraden i systemet är uppgiftshäften. Eleverna studerar vanligen först ett problem och lär sedan in de fakta och metoder som behövs för att lösa problemet.

Under läsåret 1971/72 utprövades materia- let — förutom vid Västerhöjdsskolan i Sköv- de — även vid Kungsholmens gymnasium i Stockholm, Katrinelundsgymnasiet i Göteborg och Lewgrenska gymnasiet i Göte- borg.

3.2 Samhällskunskap

TRUAS-material för ämnet samhällskunskap avser utbildningen på gymnasiets treåriga lin- jer.

3.2.1. Projektets ursprungliga målsättning

Materialet avsågs ursprungligen täcka hela lä- romedelsbehovet för de tre årskurserna. Planeringsarbetet påbörjades vt 1969 och utprövningsverksamheten startade ht 1970. Ett av målen för den ursprungliga projekt- ledningen var att åstadkomma en ämnesin- tegration av stoffet genom en årskursvis om- fördelning av läroplanens huvudmoment som avvek från den sedvanliga uppdelningen av

• Sida 119
•  Original

ämnet i huvudsakligen geografiskt stoff i åk ], nationalekonomiskt i åk 2 och statsve- tenskapligt i åk 3.

Till grund för konstruktionsarbetet utar- betades en ämnesbeskrivning med åtföljande gruppering av stoffet.

Av olika skäl, av vilka några redovisas under rubriken Pedagogiska effekter, uppstod i början av försöksverksamheten en rad svårbemästrade problem.

3.2.2. Projektets förändrade inriktning

De problem som uppstod under försöks- verksamhetens första skede kunde inte lösas genom att försöksverksamheten med projek- tet lades ner. Den omgruppering av stoffet mellan årskurserna som lagts som grund för studiet av ämnet inom försöksklasserna in- nebar förpliktelser för den nuvarande pro- jektledningen att producera läromedel och studieplaner så att studierna så småningom kunde »normaliseras».

Under vårterminen 1972 har nåtts ett läge, där TRUAS åligganden begränsats till visst kompletterande studiematerial för årskurser- na 2 och 3. Samtidigt med att projektet alltså ändrat karaktär från att gälla full lärome- delstäckning till mer punktuella insatser, har tyngdpunkten inom försöksverksamheten lagts på att utröna speciella effekter av radio och tv i undervisningen. Därvid har man inom olika programmodeller försökt finna ut- gångspunkter för jämförelser t ex mellan tv— program och radioprogram med diabilder, mellan olika typer av radioprogram och oli- ka typer av tv-program. Utöver radio- och tv- komponenterna har i producerat material ingått diabildserier, texthäften och förslag till studiegångar för lärare och elever som komp- lement till de olika läroböcker som använts.

Förutom Västerhöjdsskolan i Skövde deltog Borgarskolan i Gävle samt John Erics- sonsskolan och Wargentinskolan i Östersund i försöksverksamheten läsåret 1971/72.

4. Organisatoriska och planeringsmässiga konsekvenser av läromedlens införande i undervisningen läsåret 1971/72

4.2.1. Personal

Lärare som deltagit i försöket i samhälls- kunskap har erhållit nedsättning i tjänstgö- ringsskyldigheten med 0,5 veckotimmar under båda försöksåren. Nedsättningen moti- veras av det administrativa merarbete som orsakats av den utprövningsverksamhet som skett under försöken. Denna nedsättning har skett inom ramen för den fördelning av lärar- nas tjänstgöring som fastställs av rektor och

• Sida 120
•  Original

har inte medfört kostnader för stat och kom- mun.

Lärarna i företagsekonomi har inte erhållit motsvarande nedsättning i tjänstgöringsskyl- digheten.

Tekniker har anlitats för utsändning av de i försöken ingående tv-programmen. Om- fattningen av denna verksamhet och kostna- derna härför redovisas under rubriken Eko- nomiska konsekvenser.

Vaktmästare har i någon utsträckning anli- tats för distribution av undervisningsmaterial till försöksklasserna.

Kontorspersonal har i liten omfattning ut- nyttjats för utskrifter av sammanträdesproto- koll.

4.2.2 Utrustning Den typ av mångmediematerial som produ- cerats inom TRUAS förutsätter vid sin användning viss utrustning: ljudbandspelare, anordningar för reproduktion av rörlig bild och diaprojektorer. Dessa förutsättningar fanns som nämnts vid Västerhöjdsskolan i Skövde redan då beslut om deltagande i försöksverksamheten fattades men utrustningen kompletterades. Vidare iordningställdes utrymme för för- varing av försöksmaterial. Omfattningen och kostnader för dessa ny- anskaffningar redovisas under rubriken Eko- nomiska konsekvenser. De för försöket spe- ciellt iordningställda lärosalama utrustades med två tv-apparater, fem ljudbandspelare och två diaprojektorer.

4.2.3. Schemaläggning och lokaler

Undervisningen inom försöksämnena har som nämnts bedrivits i speciellt iordning- ställda lärosalar, en för vardera försöksäm- net. Av materialförvarings- och utrust- ningsskäl har alltså undervisningen bundits till en lärosal, något som i viss mån ökat de allmänna svårigheterna att finna lämpliga fördelningar av tillgängliga lokaler. Detta har i sin tur medfört ökade problem vid schema- läggningen, där man även haft att ta hänsyn till önskemål, som rört placeringen av timmarna inom försöksämnena.

Då försöksverksamheten varit av relativt ringa omfattning har dessa besvär kunnat hållas på rimlig nivå.

Det är självklart att dimensioneringen av nödig utrustning har ett direkt samband med lokalorganisation och arbetsplanering (schema o dyl); knappa resurser medför bind- ningar. ökade resurstillgångar ökar friheten men medför normalt högre kostnader. Frågan berörs närmare i sammanfattningsdelen.

4.2.4. Informationsfrågor

Det är naturligt att skolledningen inom ett försök av den typ som bedrivits vid Väster- höjdsskolan ofta varit en förmedlande länk i den ström av information som löpt i båda riktningar mellan producent och lärare/ele- ver. Informationstillfällena var också självklart tätare under försöksverksamhetens inledningsskede; skolledningens kontakter med lärare och elever beträffande försöket hade vid tiden för denna undersökning minskat till att utgöra en mindre del i den informations- och kontaktverksamhet som skolledningen utövat.

4.3 TRUAS-materialet och berörda lärare

Beslut om TRUAS-läromedlets försöksvisa användning vid skolan fattades på en särskild ämneskonferens. 1 övrigt berördes inte äm- neskonferensen av försöket.

Försöket berör två av sju lärare i ämnet. När försöket i företagsekonomi startade år 1971 anordnades en för alla deltagande skolor gemensam konferens, där information om projektet lämnades, material gicks igenom osv.

Under försöket hölls löpande kontakter med TRUAS i form av personlig kontakt, telefonsamtal, brev m m.

4.3 .2 Samhällskunskap

Innan läromedlet i samhällskunskap togs i bruk tog skolans ledning kontakt med lärarna inom ämnet och information lämnades också av representanter för TRUAS och av den

• Sida 121
•  Original

första projektledningen vid besök på skolan vt 1970.

Fyra av åtta lärare i samhällskunskap berördes läsåret 1971/72 av försöket.

Under läsåret 1971/72 anordnades en för alla deltagande skolor gemensam konferens med deltagande av samtliga inom försöks— verksamheten verksamma Iärare samt elev- representanter (en elev från varje försöks- klass). Vidare har anordnats en mer re- gionalt betonad konferens, där Väster- höjdsskolan representerades av rektor, en av lärarna och av en elev från varje försöks— klass.

I övrigt har kontaktmönstret varit liknande det som utbildats inom projektet i företags- ekonomi. Lärarhandledningar och elevin- struktioner kan också ses som en del av pro- jektledningens informationsgivning.

Som ovan framgått har lärarna i samhälls- kunskap haft viss nedsättning i tjänstgö-

ringsskyldigheten för det administrativa mer- arbetet med utprövningsverksamheten. An- vändningen av TRUAS-materialet som sådant har inte — enligt berörda lärares upp- gifter — orsakat merarbete.

4.4. TRUAS-materialet och berörda elever

Projektledningarnas kontakter med försöks- verksamheten har också innefattat informa- tion riktad till eleverna och samtal med dessa om projekten i stort och deras enskildheter. Mera systematiskt har elevernas åsikter om materialets utformning och innehåll, rekom- menderade arbetsformer, svårighetsgrad osv inhämtats inom utprövningsverksamheten. Dessa åsikter har tillsammans med lärarnas bedömningar och iakttagelser legat — eller kommer att ligga — till grund för revideringar av materialet.

5.2. Samhällskunskap

Samarbetsgruppens uppgift har varit att ut- värdera försöken i samhällskunskap som de utformats och utfallit under läsåret l97l/72. Då emellertid skeendet under försökets tidi- gare skede bundit projektledningen fram till tiden för den här aktuella undersökningen och av allt att döma även påverkat lärares och elevers hållning till producerat material även sedan projektet fått en annan inriktning, kan det vara lämpligt att något beröra även detta tidigare skede.

Det ursprungliga projektet utsattes — som tidigare nämnts — för negativ kritik från lära- res och elevers sida. Några av orsakerna till denna negativa hållning tycks ha varit den nämnda omfördelningen av de sedvanliga årskursmomenten, brister i läromedlet i fö— rening med ovana vid rekommenderade ar- betsformer och upplevelsen av tidspress, som i sin tur delvis stod i samband med onormalt stort bortfall av undervisningstid p g a skriv- ningar. Otillfredsställande information före och under försöksverksamhetens inledande skede kan ha varit en ytterligare orsak.

• Sida 124
•  Original

Försöksverksamheten inom samhälls- kunskap hade under läsåret 1971/72 närmast karaktären av jämförande studier och försök med alternativa läromedelslösningar. Den ut- prövningsverksamhet som utförts tjänade i första hand som underlag för projektgruppens fortsatta arbete. Den information som dessa utprövningar gett, är dock många gånger motsägelsefylld och svår att tolka.

Troligt är också att initialsvårigheterna från första försöksåret färgat bedömningar och attityder även sedan projektet ändrat ka- raktär och de ursprungliga irritationsgrunder- na undanröjts. Den praktiska prövning av för- söksmaterialet som företagits utanför den egentliga försöksverksamheten, bl a vid försöks- och demonstrationsskolorna i Lin- köping, Malmö och Umeå, där man inte varit beroende av åk l-materialet, visar resultat i positiv riktning som kan tydas så att från- varon eller förekomsten av sådant beroende har haft betydelse för lärares och elevers in- ställning till försöksverksamheten och till producerat material.

Speciella pedagogiska och arbetsmässiga problem har också uppstått i samband med att ett tiotal elever, som inte deltagit i för-

söksverksamhet i åk 1 och således studerat ämnet enligt en annan studieuppläggning, fr o m åk 2 placerats i en av försöksklasser- na.

Trots att bedömningen av materialet för- svåras av omständigheterna enligt ovan blir huvudintrycket att de positiva värderingarna varit övervägande under projektets andra år. Som positiva omdömen av mer allmänt slag kan noteras att man upplevt försöksverksam- heten som en stimulans i den pedagogiska debatten, att rekommenderade arbetsformer gett goda tillfällen till träning och tillämpning av önskvärda färdigheter samt skapat ökat samarbete elever emellan och mellan lärare och elever. Mera kritisk är man mot t ex am- bitionen inom projektet att vilja styra in mot diskussioner, klassvis eller i grupp, kring frå- geställningar som aktualiserats i presenterat material; denna form av färdighetsträning anges ofta som mindre meningsfull eller som alltför tidskrävande.

Den tidspress som enligt lärarnas mening försvårade kontakten lärare—elev under första försöksåret har lättat, den bundenhet vid materialet, som enligt lärarnas mening försvårade deras möjligheter att påverka un— dervisningen utifrån egna kunskaper och in- tressen upplevs inte längre besvärande.

6. Ekonomiska konsekvenser

Kostnaderna för en försöksverksamhet av den typ som utförs inom TRUAS kan indelas i

— utvecklings- och produktionskostnader: innefattar kostnader för planering och för produktion av tv- och radioprogram, an- nat bild- och ljudmaterial samt text- material

— försökskostnader: innefattar kostnader för framtagning av utprövningsinstrument samt insamling, bearbetning och samman- ställning av utprövningsdata, kostnader för informations- och kontaktverksamhet riktad mot skolledningen, lärare och ele- ver, samt kostnader för framtagning av de videobandkopior av tv-programmen som tillställts försöksskoloma.

Gruppen väljer här att redovisa kostnader-

• Sida 125
•  Original

na för försöksverksamheten inom ämnet före- tagsekonomi. Beloppen innefattar kostnader- na för Iäsåren 1969/70, 1970/71 och 1971/72 samt budgeterade kostnader för läsåret 1972/73, då materialet för årskurs 2 kommer att färdigställas:

Utvecklings- och produktionskost-

nader 738 000 kr Försökskostnader 71 000 kr 809 000 kr

Det är av många skäl svårt att värdera kost- nader för den typ av läromedelsproduktion som utförs inom TRUAS. Arbetet inom TRUAS skiljer sig från annan läromedelspro- duktion — med undantag för den verksamhet, som bedrivs inom Sveriges Radios Utbild- ningsprogramenhet — dels genom att man inom produktionen haft tillgång till resurser för framställning av rörlig bild. dels — och framförallt — genom att arbetet haft markera- de drag av utvecklingsarbete: den effektivise- ring av undervisningen varom direktiven talar har man sökt åstadkomma genom att ut- veckla pedagogiska systemlösningar i ett ar- bete som i många stycken ligger nära allmänt forsknings- och utvecklingsarbete. Den me- todik för läromedelskonstruktion som man därvid utvecklat avviker påtagligt från tradi- tionell läromedelsframställning bl a på det sättet att man sökt ge undervisningens inne— håll, arbetssätt och organisation en fastare form genom läromedlens utformning.

Jämförelser med kostnader inom tradi- tionell läromedelsproduktion är alltså inte möjlig eftersom man där inte har samma typ av utvecklingskostnader. Det man närmast skulle kunna jämföra med vore de kostnader som man har inom de forsknings— och ut- vecklingsprojekt, där man bedriver ett pro- duktinriktat utvecklingsarbete.

Gruppen kan konstatera, att de erfarenhe- ter som vunnits inom projektets planeringsfas ger allmänna kunskaper, som bör kunna komma annan läromedelsproduktion tillgodo men också återföras och nyttiggöras inom lä- roplansarbete och läroplansuppföljning.

Att redovisa dylika nyttigheter i ekono- miska termer låter sig dock svårligen göras. Likaså torde det inte vara möjligt att i ekono-

miska mått mäta den effektivisering av under- visningen i ämnet som säkras genom läro— medlet.

Gruppen har heller ingen möjlighet att be— döma huruvida utvecklingskostnaderna vid en framtida försäljning av läromedlet kan återtas och återföras till det allmänna.

6.2 Försöksskolans kostnader

Samtliga komponenter i försöksmaterielen har av TRU levererats till försöksskolorna direkt och utan kostnad. Detta gäller även radio- och tv-komponenterna: eterdistribu- tion eller distribution via AV-central har inte förekommit.

Västerhöjdsskolan hade som tidigare nämnts redan då beslut om deltagande i försöksverksamheten fattades nödig ut- rustning för reproduktion av tv-program, ljudprogram och bildserier. Viss komplette- ring gjordes dock. Kompletteringarna har, när det gäller itv-utrustningen. närmast ka- raktären av »parallellutrustning», som gav möjlighet till samtidig utsändning av två tv- program och en viss garanti för att försökssi- tuationen inte stördes av tekniska haverier.

Kostnaderna för kompletteringsutrustning- arna var följande

I Ampex 5103 (videobandspelare) 11 600: — Kablar+monteringstillbehör 625: — 6 Tv-mottagare ä 1 400: — 8 400: — l Fördelningsförstärkare 1 200: — 5 Bandspelare med hörlurar ä 1 200: — 6 000: — 1 Småbildsprojektor 750: -— Förvaringsskåp Bokhyllor 2 000: — 30 275: —

Uppspelning av tv-programmen samt service och underhåll av itv-utrustningen har skötts av en tekniker. Kostnaderna härför har av skolledningen beräknats till ca 3 000 kr*/år (se 2 Bakgrund och förutsättningar).

Under läsåret l97l/72 har skett drygt 200 uppspelningar av bandade tv-program. Cirka hälften av dessa har varit tv-program ingående i försöksmaterialen. Övriga program har varit dels bandade eterburna skol-tv-program (större delen) dels program ur egen produktion (en mindre del). I övrigt

• Sida 126
•  Original

har centralantennanläggningen använts även för direktmottagning av etersända skol- tv-program. De kostnader som hänför sig till reproduktion av bandade tv-program och som uppstått i anslutning till försöksverksam- heten kan — som framgår av uppställningen ovan — alltså beräknas till ca 22 000 kronor. Om man med en avskrivningstid på sju år anger årskostnaden till ca 3 000 kronor och därtill lägger räntekostnader på ca 2 000 kronor och kostnader för tekniker (upp- spelning, service och underhåll) på ca 3 000 kronor blir den totala årskostnaden ungefär 8 000 kronor. Dividerat med antalet uppspel- ningar (200) skulle kostnaden per uppspel- ning belöpa sig till ca 40 kronor. Ovanstående typ av beräkning är naturligt- vis både osäker och diskutabel. Graden av kapacitetsutnyttjande kan tex öka eller minska från ett år till ett annat. Den extra kostnad som kommunen här tagit på sig kan också — som tidigare nämnts — ses som ett uttryck för en strävan att säkra försökssitua- tionen: man säkrade genom anskaffningen, att den funktionella utprövningen av försöks- materialen kunde ske fri från störningar i form av kollisioner mellan olika uppspelnings-

7.1. Allmänna synpunkter

De två försöksmaterialen ger som tidigare nämnts uttryck för en ambition inom TRUAS att starkt betona den typ av utvecklingsarbete som vuxit fram under de senaste åren. Grup- pen finner att insatserna inom försöksämnena omfattar problemstudium och problemlös- ning inom såväl planeringsfasen — målbe- stämning, elevanalys, ramanalys — som konstruktionsfasen — stoffbestämning, stoff- sekvensering, metod- och medieanalys, ut- prövning, revidering. Arbetet har dock inte skett utifrån enhetliga utgångspunkter; sättet att planera, metoder för målbestämning och

Gruppen har små möjligheter att bedöma om de kostnader man i Skövde haft för upp- spelning av tv-programmen är representati- va. Storleken av gjorda investeringar kan vara lokalt betingade och graden av kapaci- tetsutnyttjande kan skifta från skola till skola. Vidare har man vid Västerhöjdsskolan använt sig av s k entumsteknik, som var do- minerande vid den tid då utrustningen anskaf- fades, vilken ställer sig något dyrare än den s k halvtumsteknik, som numera är den vanli- gaste.

Man har av olika skäl inom försöks- verksamheten inte kunnat göra jämförelser mellan olika distributions- och överfö- ringsformer vad gäller kostnader, hanterlig- het osv. Under försöksverksamheten har dock systemet med överföring av de rörliga bild—produkterna på videoband haft givna för- delar, bl a av revideringsskäl. Vid en mer allmän användning av framställda läromedel torde det dock vara nödvändigt att noggrant pröva olika distributions- och överfö- ringsformers ekonomiska konsekvenser innan val av sådan sker.

utprövningar är olika för de båda ämnena och olika problemområden betonas också olika. Inom ämnet företagsekonomi är t ex arbetet med målfrågoma speciellt intressanta. I TRUAS” lägesrapport från sept 1971 (nr 7 i TRU:s rapportserie) redovisas den mängd problem som kan uppstå då man söker preci- sera de krav på utbildningen inom ämnet, som ställs av elever, samhälle, kommande arbetsgivare och mottagande skolor. Arbetet inom samhällskunskapsprojektet belyser på ett konkret och för det fortsatta utveck- lingsarbetet betydelsefullt sätt svårigheterna att under krav på bästa möjliga resultat fastställa metoder och medier.

• Sida 127
•  Original

Gruppen kan inte finna att det förhållandet att projekten ej haft gemensamma ut- gångspunkter vad gäller planering och kon- struktion haft negativa effekter. Följderna har tvärtom varit positiva i den meningen att man fått tillfälle att pröva olika plane- ringsmodeller och haft frihet att tillgodose ämnesspecifika krav. att man har kunnat variera och pröva olika metoder för medie- val. utprövning osv.

7.2 Organisatoriska effekter Försöksverksamheten har genom sin be- gränsade omfattning fått tämligen obetydliga planeringsmässiga och organisatoriska kon- sekvenser om man bortser från utprövnings- verksamheten som kan sägas ha orsakat direkt merarbete för berörda lärare och ele- ver.

Man kan dock konstatera att den typ av läromedel det här är fråga om och som i högre grad än mera konventionella läromedel ingri- per i och påverkar undervisningen kräver sin särskilda introduktion.

Planering och material måste presenteras för skolledning, lärare och elever på sådant sätt att missförstånd beträffande sättet att an- vända läromedlet inte uppstår. De former TRUAS därvid använt förefaller ändamåls- enliga och erfarenheterna från försöks- verksamheten bör därför bli värdefulla vid en mer allmän beskrivning av de åtgärder som måste föregå introduktionen av lärome- delssystem.

Ett särskilt intresse knyts till frågor som rör val av teknisk lösning för distribution av rörlig bild, den tekniska utrustningens dimen- sionering och de praktiska följder som uppstår genom att undervisningen i vissa lägen blir bunden av denna tekniska utrust- ning.

Inom TRUAS” försöksverksamhet har de ingående tv-programmen överförts till skolorna i form av videobandkopior på öppna spolar. TRU har levererat dessa bandkopior utan kostnad för skolorna och enligt skolor- nas val av apparattyp. Tre olika apparattyper har förekommit, två typer för entumsband — sinsemellan ej utbytbara — och en typ för halvtumsband.

Arrangemangen för uppspelning har skif- tat från skola till skola men i huvudsak skett på ett av följande två sätt:

— de lärosalar som avdelats för försöket har försetts med videobandspelare, som läraren själv skött vid uppspelning av programmen — utsändning har skett från en eller flera centralt placerad(e) videobandspelare och bilden har via skolans centralantennan- läggning förts ut till de lärosalar där mot- tagning kunnat ske.

Inom försöksverksamheten vid Väster- höjdsskolan har man sänt ut tv-programmen via centralantennanläggningen från centralt placerade videobandspelare av entumstyp. Tekniker har anlitats för denna utsändning och möjlighet till kommunikation lärare- —tekniker via lokaltelefon har funnits.

Som tidigare påpekats under 4.2.3 kan di- mensioneringen av teknisk utrustning och valet av teknisk lösning vid reproduktion av rörliga bild-program få konsekvenser för 10- kalorganisation och arbetsplanering.

Inom försöksverksamheten i Skövde har man inte — utom i något undantagsfall — upplevt begränsningar och svårigheter när det gäller uppspelning av tv-programmen. Det som i någon mån skapat bindningar har varit behovet av fast placering av övrig för- söksmaterial — texter, diabilder, ljudpro- gram. Den variation av arbetsformerna, som användningen av försöksläromedlen initierat, har naturligtvis också skapat vissa lokal- mässiga problem, tex svårigheter att i till- räcklig utsträckning finna lämpliga utrymmen för gruppstudier.

Försöket i Skövde ger dock genom sin re- lativt ringa omfattning inget egentligt un- derlag för bedömning av hur man idealt bör utrusta en gymnasieskola för att garantera att mångmediematerial av den typ TRUAS producerar kan användas utan alltför stora olägenheter vid lokalorganisation och vid ar- betsplanering. Utrustningens dimensionering och valet av teknisk lösning för reproduktion av rörlig bild är tex i hög grad beroende av lokala förhållanden — skolans storlek, av-

• Sida 128
•  Original

stånd mellan i skolenheten ingående byggna- der osv. Vidare blir de ekonomiska faktorer- na självfallet ofta en avgörande faktor när det gäller insatser som rör anordningar för reproduktion av rörlig bild liksom producen- tens val av form för överföring av den rörliga bilden till skolan (videoband, kassett, film, etersändning osv) något som i sin tur i stor utsträckning beror av den tekniska utveck- lingen inom registrerings- och kopieringstek- nikerna.

7.3. Pedagogiska effekter

7.3.1. Företagsekonomi

Gruppens iakttagelser beträffande försöks- verksamheten i företagsekonomi redovisas under rubriken Försöksmaterialen i undervis- ningen. Av denna redovisning framgår, att läromedelssystemet i företagsekonomi fun- gerat väl.

Det har mötts av positiva uttalanden av såväl lärare som elever. Det är gruppens upp- fattning, att ett allmänt införande av detta läromedelssystem skulle kunna höja effektivi- teten i utbildning i ämnet företagsekonomi på den tvååriga ekonomiska linjen i gym- nasieskolan.

7.3.2. Samhällskunskap

Den försöksverksamhet som bedrivits inom ämnet samhällskunskap läsåret 1971/72 har haft annan karaktär än den som ursprungligen påbörjades.

Inom den nya försöksverksamheten — vars mål redovisas under 3.2.2 Projektets nu- varande inriktning — har producerats ma- terial av komplementkaraktär, som väl låtit sig infogas i den undervisning, som man inom försöksskolan bedrivit inom ämnet samhälls- kunskap.

Försöksverksamheten med att speciellt studera radio- och tv-mediernas roller och betydelse vad gäller informationsförmedling, individualisering, konkretisering osv (liksom dessa mediers olika praktiska/ekonomiska följder vid användning i undervisningen) har vid tiden för denna undersökning ännu inte hunnit avsätta resultat som tillåter bestämda

slutsatser. De resultat som nåtts under den relativt korta tid som den nya projektled- ningen givits tillfälle att studera dessa pro- blem uppmuntrar dock till ett fortsatt stu- dium av nämnda mediers effekter. Ett fort- satt studium förmodas kunna ske inom ra- men för de försök med samtidig användning av flera inom TRUAS producerade lärome- del som planeras ske vid ett antal gymna- sieskolor läsåret 1973/74.

7.4 Ekonomiska konsekvenser

Efter att ha studerat två av försöksmateria- len, såsom de använts och utprövats vid en av försöksskolorna, anser sig gruppen inte ha underlag för slutsatser av allmän räck- vidd vad gäller de ekonomiska konsekven- serna av en allmän användning av den typ av läromedel TRUAS producerar. En ned- brytning av kostnaderna inom försöksverk- samheten i kostnader per elev eller kostna- der per lärare är föga meningsfull, eftersom ett sådant förfarande inte säger någonting om vad läromedlen vid en allmän använd- ning skulle kosta. Även försöksskolans kost- nader har i hög grad varit betingade av de speciella krav försökssituationen ställt: dessa kostnader har till stor del varit en följd av behovet av att säkra förutsättningarna för en störningsfri utprövning av försöksmate- rialen.

• Sida 129
•  Original

Bilaga 3 TRU-material i arbetsmarknadsutbildningen

i Norrköping

Rapport från samarbetsgruppen rörande användningen av TRU-material inom arbets- marknadsutbildningen i Norrköping våren 1972

September 1972

• Sida 130
•  Original

InnehåH

1 Inledning . ........................... . . . . . . 131 2 Bakgrund och förutsättningar . .................... . . . . 131 2.1 Arbetsmarknadsutbildningens omfattning, uppläggning och innehåll . . . . . . 131 2. 2 Krav på utbildningen vid AMU-kurser ........ . . ........ . 132 2.3 Kurstyper ..... . . .............. . . . . 134 2. 4 Kurser | vilka TRU- material används . . . . . . . . . ........ . 134 2 .5 Undersökningar vid införandet av allmänna ämnen ............ . 135 3 TRU-materialets konstruktion och användning . . . . . . . . ..... . . . . 135 3.1 Konstruktion ...... . . . . . . .............. . . . . 135 3. 2 Försöksverksamhet . . . ....................... 137 4 Planering, organisation och erfarenheter av undervisningen med TRU- material våren 1972 ................................ . . . . 138 4.1 Verksamhetens omfattning ................ . . . . . . . . 138 4.2 Lokaler ............................. . . . . 138 4.3 Lärare ......................... . . . . . . . . 139 4.4 Kursdeltagare ...................... . . . . . . . . 140 5 Pedagogiska effekter ............................ . 140 6 Ekonomiska effekter ......................... . . . . 141 6.1 Kostnader för produktion av TRU-materialet ............... . 141 6.2 Lärarkostnader ............................ . 142 6.3 Apparatkostnader . . . . .................... . . . . 142 6.4 Mjukvarukostnader . . . ........................ 142 6.5 Kostnader för service och distribution .................. . 143 6.6 Slutsatser ............................ . . . . 143 7 Sammanfattande resonemang . ....................... . 144

• Sida 131
•  Original

Sammanfattningsvis kan sägas att lärare och kursdeltagare i allmänhet uppskattade denna typ av läromedel. Man skulle dock ha föredragit en mindre hård styrning av mate- rialet. Läromedlen medför en viss omfördel- ning av lärarens insatser vilket ger större ut- rymme för en individualisering av undervis- ningen.

• Sida 138
•  Original

6.3. Apparatkostnader

Kostnaderna för teknisk utrustning i lärosa- larna varierar beroende på om enbart ljudband eller både ljudband och videoband används i undervisningen.

För lärosal med enbart ljudband har följande investeringar gjorts:

20 kassettbandspelare (EL 3302))

20 hörlurar (MBK 61) 4 500 kr ] förvaringsskåp 800 kr 5 300 kr

För lärosal med både ljud- och videoband kan kostnaderna variera beroende på hur vi- deobanden används. För AMU-centret i Norrköping gäller att tv-programmen sänds från en AV-central. Följande investeringar har gjorts i lärosal resp AV-central:

Lärosal

20 kassettbandspelare (EL 3302) 20 hörlurar (MBK 61) l 4 500 kr ] förvaringsskåp 800 kr 2 tv-apparater 3 000 kr

8 300 kr

AV-central 2 videobandspelare 21 000 kr 1 snabbtelefonanläggning ! 500 kr Installation, ledningar, omkopplare, förstärkare 5 000 kr 27 500 kr Eftersom utrustningen för tillfället endast används för detta material blir kostnaden med en beräknad avskrivningstid av fem år för lärosal med enbart ljudband ca 1 060 kr och för lärosal med både ljudband och tv ca 1 660 kr. Kostnaden för AV-centralen blir ca 5 500 kr/år.

Under beräkningsåret används nio lek- tionssalar för de sammanlagt ca 720 kursdel- tagarna som läste matematik och svenska. Apparatkostnaden blir därmed ca 13 kr per deltagare. För undervisningen i fysik-kemi användes en lektionssal för tillsammans ca 400 deltagare. Apparatkostnaden för denna sal plus kostnaden för AV-centralen blir då ca 18 kr per deltagare. Redan en förlängning med ett år av avskrivningstiden för AV- centralen skulle sänka den senare kostnaden till 15:60 kr per deltagare. En ändring av antalet deltagare kommer också att ha särskilt stor effekt på denna kostnad.

6.4 Mjukvarukostnader Mjukvarukostnaderna omfattar dels häften till deltagarna, dels lärosalsuppsättning med band och olika tillbehör. Genom att utveck- lingsarbetet ingått i TRU-kommitténs för- söksverksamhet avser mjukvarukostnaderna i första hand mångfaldigandet av det tryckta materialet och ljud- och videobanden. Marknadsföringen sker numera ej av TRU utan av Utbildningsförlaget för fysik-kemi och Hermods för matematik och svenska. Priset för ett häfte, ett ljudband, ett video- band eller en filmkopia framgår av tabellen nedan.

Ljud- Video- Film-

Läromedel Häfte band band kopia Fysik-kemi 3: 30 14: — 400: —1 275: — Matematik i

ljud 0. bild 4: —

1—4 30: — 5—10 20: — 11—17 25: — Svenska nu 4: 80 6: 40

' 325: — kr vid köp av två kopior

• Sida 143
•  Original

Häfteskostnaden för en deltagare blir i fysik-kemi 49: 50 kr, i matematik 68 kr och i svenska 28: 80 kr. Häftena förbrukas av del- tagaren.

Ljud och videoband alternativt filmkopior kan användas av flera deltagare under en längre tid. Det är svårt att fastställa någon speciell avskrivningstid, men man bör kunna räkna med att ett videoband skall avskrivas efter 50—100 gångers användning och att en filmkopia är slut efter 125 gånger. Som ett approximativt värde beträffande avskrivning av band och filmer kan ett år användas.

Den lärosalsuppsättning som användes i de nio lärosalama för undervisning i matematik och svenska omfattade förutom ljudband även räknestickor och ordböcker m m. Kost- naden för en sådan lärosalsuppsättning uppgick till ca 6 100 kr. Om dessa uppgifter och antaganden sammanställs med det beräk- nade antalet kursdeltagare i matematik och svenska under 1972 kan kostnaden för ljudband och tillbehör uppskattas till ca 38 kr per deltagare och ämne om ett år här används som avskrivningstid.

Lärosalsuppsättningen för fysik-kemi om- fattade förutom ljud- och videoband även la- borationsutrustning till en sammanlagd kostnad av 22 200 kr. Utrustningen omfattar både stadigvarande material och förbruk— ningsmaterial. Som ett approximativt värde på avskrivningstiden kan tre år användas. Denna uppsättning användes under det ak- tuella året av ca 400 deltagare. Kostnaden per deltagare kan då uppskattas till ca 19 kr.

Sammanfattningsvis finner samarbetsgrup- pen att användandet av TRU-materialet inom AMU medfört en förbättring av läromedelssi- tuationen. Utnyttjandet av dessa läromedel vid AMU-centret i Norrköping våren 1972 har inte varit förenad med några nämnvärda organisatoriska problem. Kursdeltagamas at- tityder till läromedlen och de arbetsformer som de förutsätter är övervägande positiva.

• Sida 146
•  Original

De pedagogiska resultaten har inte kunnat bli föremål för regelrätta mätningar, men- enligt vad gruppen kunnat finna har de överlag bedömts som goda.

Det har inneburit en klar rationalisering att man genom dessa läromedel kunnat i hög grad individualisera undervisningen och sti- mulera kursdeltagarnas självverksamhet. Studieresultaten bedöms allmänt vara bättre än vad man kunde uppnå med de läromedel man använde tidigare. De speciella förhållan- dena inom AMU gör det önskvärt med ett fortsatt utvecklingsarbete så att läromedlen görs ännu mer anpassade till kursdeltagarna genom att medge nivågruppering och indivi- duell studietakt.

• Sida 147
•  Original

w_wwwpuwwww

.l. .1. .1. .l .l. .1. .l .1. .1.

upplägg-

Teknologi .......

. 149

149

. 152 . . 152 . . 153 . 153

. . 153 . 154

. . 154 . . 155 . 156 . 156 . . 157 . 158 . 158 . 160

162 164

. 167 . . 169 . 173 . 176

179

. 180

3.1.11 Studie- och yrkesoriente- ring . 180 3. 2 Projekt inom vårdnyrkesuitbild- ningen . ...... . . . 182 3.2.1 Anatomi—fysiologi . 182 3.3 Projekt för arbetsmarknadsut- bildningen ........ 183 3.3.1 Fysik-kemi . . 183 3.3.2 Matematik . . 185 Erfarenheter, slutsatser och rekom- mendationer . . . 187 4.1 TRUAS arbetsområden . 187 4. 2 TRUAS arbetssätt . 188 4. 3 Erfarenheter från projektarbetet . 190 4.3.1 Förutsättningar ..... 190 4.3.2 Mål- och arbetsformer . 190 4.3.3 Bedömning av elevförut- sättningar . . ...... 191 4.3.4 Projekt- och planerings- grupper ...... . 193 4. 4 Erfarenheter från produktions- fasen ........ 193 4.4.1 Stofil och medieval, sek- vensering ..... . 193 4. 4. 2 Utprövning och revision . 196 4.5 Organisatoriska aspekter . . . . 196 4.6 Ekonomiska aspekter ..... 197 4.7 Lärarrollen .......... 197 4. 8 Elevattityder ......... 199 4. 9 Slutsatser ...... . 200 4. 10 Tv och radio 1 undervisningen . 201 4.11 Rekommendationer ..... 202 Underbilaga Utprövningarna av TRUAS” läromedels- system. Av fil kand Leif Lindberg . 203 SOU 1973: 19

• Sida 149
•  Original

1.3. Projektval

När TRUAS vid starten för verksamheten diskuterat vilka ämnen, som försöksverksam- heten inom gymnasieskolan borde omfatta, har det framstått som väsentligt att välja ämnen av olika karaktär: humanistiska, sam- hällsorienterande, naturvetenskapliga och tekniska. I allmänhet har då valts stora, för olika linjer centrala ämnen, för att försöks- verksamheten skulle ge så allsidiga erfaren- heter som möjligt av hur undervisnings- system med inslag av tv och radio borde ut- formas i ämnen med skilda krav på metoder och arbetsformer. Gruppen har efter ingåen- de diskussioner beslutat att inkludera även ämnet ryska med syfte att täcka ett bristom- råde, där särskilt i årskurs 3 elevgruppema ofta varit så små, att den lärarledda under- visningen fått skäras ner. I den situationen har ett heltäckande läromedel med individua-

liserande arbetsformer bedömts i hög grad kunna bidra till att höja undervisningens ef- fektivitet.

Inom arbetsmarknadsutbildningen har ar- betet inriktats på att framställa läromedels- system för de teoretiska ämnesstudier som inleder många av de längre yrkesutbildnings- kurserna.

I samarbete med Svenska Landstings- förbundet har gruppen beslutat att utarbeta ett försöksmaterial i anatomi-fysiologi. Ämnet är gemensamt för alla former av vårdyrkesutbildning, och det hade länge rått lärarbrist inom ämnet. Svenska Landstings- förbundet hade dessutom redan tidigare med framgång bedrivit försöksverksamhet med tv- undervisning inom sitt verksamhetsområde.

1.4. Försöksverksamhetens uppläggning

Försöksverksamheten inom TRUAS har gi- vits följande inriktning: De efterhand fram- tagna undervisningssystemen har prövats vart för sig eller parvis vid några skolen- heter. Efter revision skall sedan flera av sys- temen prövas parallellt vid några skolenhe— ter. Uppläggningen har beskrivits successivt i petita, översiktligt i TRU:s första betänkan- de och mer utförligt i två lägesrapporter. Fram till den ljuli l972 — den tid som denna rapport omfattar — har systemen prövats enskilt eller parvis. Under l972/73 revideras systemen i svenska, engelska, företagsekono- mi, samhällskunskap, teknologi och fysik för att enligt planerna ingå i ett samlat försök i årskurs 1 under läsåret 1973/74. Först där- efter kan pedagogiska, organisatoriska och ekonomiska effekter av användning av TRUAS” läromedelssystem i större skala re- dovisas.

1.5 Val av försöksskolor

Så snart som beslut om försöksämnen fattats har TRUAS skickat ut förfrågningar till en rad skolstyrelser om intresse funnits inom kommunens skolor att delta i försöksverk- samheten. Skolstyrelserna har sedan efter dis- kussion med berörda skolledare och lärare

• Sida 151
•  Original

Ämne Antal Start för skolform skolor Försöksskolor försöket Arbetslivsorientering 4 Sollentuna. Rudbecksskolan 1969/70 Yrkesskola Östersund. Centrala verkstadsskolan Arbetsmarknadsutbildning Hedemora. AMU- centret vt 1970 Norrköping: AMU—centret Fordonsteknik 3 Handen: Centrala verkstadsskolan 1969/70 Yrkesskola Sollentuna: Rudbeckskolan Arbetsmarknadsutbildning Kristinehamn: AMU-centret Fysik/Kemi 2 Hedemora: AMU-centret vt 1970 Matematik Norrköping: AMU-centret Arbetsmarknadsutbildning Anatomi—fysiologi 3 Jönköping: Centrala vårdskolan vt 1969 Vårdyrkesutbildning Kristianstad: Centrala vårdskolan Linköping: Birgittaskolan Teknologi 3 Kalmar: Erik Dahlbergsskolan 1969/70 Gymnasieskolans 4-åriga Sundsvall: Västermalms skola tekniska linje Borlänge: Soltorgsskolan 1970/71 Svenska 2 Täby: Tibbleskolan 1970/71 Gymnasieskolans 2— och Östersund: John Ericssonsskolan 3-åriga linjer samt 4-årig teknisk linje Samhällskunskap 4 Gävle: Borgarskolan 1970/71 Gymnasieskolans 3-åriga Skövde. Västerhöjdsskolan linjer Östersund. John Ericssonsskolan Östersund. Wargentinsskolan Engelska 5 Sollentuna: Rudbecksskolan ht 1971 Gymnasieskolans 2-åriga Stockholm: Enskede gårds gymnasium förförsök linjer Täby: Tibbleskolan Östersund: Centrala verkstadsskolan Linköping: Ljungstedtska skolan 1972/73 Företagsekonomi 4 Skövde: Västerhöjdsskolan l97l/72 Gymnasieskolans 2-åriga Stockholm: Kungsholmens gymnasium ekonomiska linje Göteborg: Katrinelundsgymnasiet Göteborg: Lewgrenska gymnasiet Fysik 4 Kalmar: Stagneliusskolan (end. l97l/72) l97l/72 Gymnasieskolans 3-åriga Malmö:_Pauliskolan naturvetenskapliga och Umeå: Ostra gymnasieskolan 4-åriga tekniska linje Linköping: Berzeliusskolan l972/73 Ryska — Försöks- och demonstrations- l972/73 Gymnasieskolans 3-åriga verksamheten vid Lärarhögskolan linjer i Uppsala Yrkesvägledning 5 Borås: Bäckängsskolan l969/70 Gymnasium Borlänge: Hagaskolan Fackskola Gävle: Borgarskolan Nybro: Åkrahällskolan Solna: Solna gymnasium Studie- och yrkes- 6 Filipstad. Spångbergsgymnasiet l97l/72

orientering Gymnasieskolan

Nybro: Åkrahällskolan

Stockholm: Enskede gårds gymnasium Täby: Tibbleskolan (end. l97l/72) Östersund. Centrala verkstadsskolan Umeå: Dragonskolan 1972/73

Anmärkning: För försök som avslutats före gymnasieskolans införande har de äldre beteckningarna fackskola och gymnasium bibehållits i tabellen.

• Sida 152
•  Original

tagit ställning i frågan. Vid det slutliga valet bland intresserade skolor har det varit en strävan att sprida försöksverksamheten till olika delar av landet och att engagera skolor av olika typer, äldre och nyare skolor och skolor på större och mindre gymnasieorter.

1.6. Försöksverksamhetens omfattning

Av tabell 1 framgår vilka ämnen som för- söksverksamheten omfattat, vilka skolfor- mer den förlagts till, vilka försöksskolor som deltagit samt vilket år utprövningen börjat.

l.7 Resurser för TRUAS-verksamheten

TRUAS-projekten har haft tillgång till me- diekunnig personal och tekniska resurser för produktion av tv- och radioprogram vid TRU:s produktionsenhet i Stocksund. I flera av projekten har TRUAS samarbetat med Sveriges Radios Utbildningsprogramenhet (fortsättningsvis förkortat SR/UTB). och i sådana projekt har personella och tekniska resurser enligt gemensam planering kunnat utnyttjas inom de båda producerande enhe- terna.

De ekonomiska resurserna för TRUAS” verksamhet har fastställts som delram inom TRU:s totala anslag. I det regleringsbrev som anger medelstilldelningen för kommande

budgetår har, med undantag för budgetåret l972/73, aldrig fördelningen på de olika sek- torerna angivits. TRU—kommittén har efter förslag av försöksledarna på sektorerna godkänt en intern budget med sektorsvis för- delning av medlen, och det har åvilat kommit- tén att inför varje nytt budgetår uppgöra ett förslag till produktionsplan som fastställts av Kungl. Maj:t.

För TRUAS” del har inte medelsfördel- ningen under de första verksamhetsår-en inne- burit några problem. De stora gymnasie— projekten befann sig då ännu under plane- ring. Efter hand har dock för vissa delar av produktionen de ekonomiska resurserna be- gränsats, så att det var nödvändigt att göra inskränkningar i verksamheten. För TRUAS' del har detta inneburit att resurserna för projektet i ryska skars ner till ungefär 10 procent av vad som varit nödvändigt för att kunna producera ett läromedelssystem enligt den ursprungliga planeringen. I petita för l97l/72 gjordes från TRUAS en framställning om att särskilda medel, med hänsyn till äm- nets speciella karaktär av bristområde, skulle ställas till förfogande för projektet i ryska, men denna anhållan medförde ingen åtgärd från utbildningsdepartementets sida. De trängre ekonomiska ramarna har också med- fört, att försöksstarten för fysikprojektet fått flyttas ett år framåt.

2.2. Planeringsgrupperna

Sedan beslut fattats om försöksämnen har för varje ämne utsetts en planeringsgrupp, be- stående av personer, vilka ämnesmässigt, metodiskt och pedagogiskt företräder ämnets olika delar. Till denna grupp har också hu- vudlärarna vid försöksskolorna kallats för att delta i planeringen av projektet och för att fungera som kontaktperson mellan projektet och försökslärarna.

2.3. Projektgrupperna

Ur de större planeringsgrupperna har efter den förberedande planeringen konstituerats projektgrupper, som gjort detaljplanering och konstruerat läromedlen. I projektgrup- perna har ingått lärare med aktuell undervis- ningserfarenhet, radio- och tv-producenter, en trycksaksredaktör för det skriftliga mate- rialet och en fackpedagog för utprövningen av läromedelssystemet. Planeringsgruppen har kvarstått som en referensgrupp, vilken under arbetets gång tagit del av planeringen och produktionen och kontinuerligt delgivit projektgruppen sina synpunkter. TRUAS-projekten har under alla faser — från planering till revision — varit ett lagarbe- te. Alla komponenter i läromedelssystemen har underordnats den övergripande plane- ringen och ingen har haft »frihet» att själv utforma insatserna utan hänsyn till deras pe- dagogiska funktioner i systemet. Under den

praktiska prövningen har projektgruppen skött kontakterna med försöksskolornas lära- re och elever.

Projektledarna har regelbundet samlats till samrådskonferenser, där de tillsammans med försöksledaren har diskuterat gemensamma frågor. Denna diskussion kan ha gällt ekono- miska frågor. speciellt vid fastställandet av projektens budgetramar, eller gemensamma pedagogiska problem. Speciellt värdefullt har det varit att projektledarna för de tidi- gast startade projekten har kunnat delge de övriga projektledarna sina erfarenheter. Pro- jektledarna har ansvarat för att projektens budgetramar inte överskridits.

2.4. Utgångspunkter för projektarbetet

Projektgruppernas arbete har i tiden kommit att nära sammanfalla med införandet av nya läroplaner för gymnasiet och fackskolan. Dessa har tillämpats fr o m läsåret 1966/67 och inneburit relativt långtgående krav på omstrukturering av skolans sätt att arbeta. I 1970 års Läroplan för gymnasieskolan har de utbildningsvägar, som tidigare kallats gymnasium, fackskola och yrkesskola, inord- nats i en enda gymnasial skolform. I den nya läroplanen betonas starkt elevernas aktiva medverkan i undervisningsprocessen. Förut- om de ämnesspecifika målen avseende kunskaper och färdigheter skall även de över- gripande målen för hela skolans verksamhet beaktas, där elevens individuella och sociala utveckling ställs i centrum. För att tillgodo- se kraven på bland annat större elevaktivitet, träning av elevernas samarbetsförmåga och större individualisering av undervisningen måste den av samhället bedrivna läromedels- utvecklingen ses som ett led i det pedago- giska utvecklingsarbetet på skolans område. För TRUAS' projektgrupper har detta inne- burit, att det varit svårt att direkt produ- cera vad direktiven kallar »lämpligt försöks- material». Det har varit nödvändigt att först noggrant analysera läroplanemas övergripan- de mål och de för de olika ämnena angivna målen, huvudmomenten och delmomenten samt kommentarer och anvisningar i vad gäller lärostoff och verksamhetsformer.

• Sida 154
•  Original

Det praktiska arbetet i projekten har gjort det nödvändigt att tillämpa en såd.:n hel- hetssyn på undervisningsprocessen. uar sam- ordningen av de ingående komponenterna måste ägnas stor uppmärksamhet om under- visningens samlade mål skall kunna uppnås. Sådana samordningsproblem har blivit föremål för konsekvent uppmärksamhet inom den gren av pedagogiken som brukar kallas undervisningsteknologi. TRUAS-grupperna har i varierande usträckning dragit praktisk nytta av modeller, tekniker och principer av undervisningsteknologisk art.

Ytterligare utgångspunkt för arbetet har varit TRUAS, tolkning av de delar av direkti- ven för TRU-kommittén som berör sektorns verksamhet. I direktiven heter det » Tiden är nu inne för att starta en samlad och mer mål- medveten produktion av lärarersättande radio- och televisionsprogram inom skolvä- sendet. Erfarenheter saknas dock av hur un- dervisning med dessa medier bör utformas för att totalt sett ett rationaliseringsresultat skall kunna utvinnas». De i detta avsnitt tidi- gare redovisade förutsättningarna för TRUAS-verksamheten, dvs läroplanemas krav på undervisningens utformning och den genom det pedagogiska utvecklingsarbetet betingade synen på helhetslösningar på un- dervisningsprocessen, gjorde det angeläget att se dessa medier som komponenter i undervis- ningssystemen. Successivt har en modifierad syn på rationalisering av undervisningen växt fram inom TRUAS” arbetsgrupper. Rationali- sering behöver inte innebära att läraren bokstavligt talat i sina funktioner i klassrum- met ersätts av radio- och televisionsprogram. TRUAS menar snarare, att en mera effektiv och rationell undervisning skall kunna åstad- kommas, om man utvecklar läromedels- system där tv- och radioinslagen integreras med lärarinsatser, tryckt material, smådiase- rier, arbetsprojektormaterial och övriga komponenter som kan tänkas ingå i undervis- ning i olika ämnen. Det har i projekten varit en strävan att tilldela olika komponenter i systemen specifika och väl definierade upp- gifter i syfte att möjliggöra en rationell och effektiv undervisning.

I vissa situationer har det ändock ansetts

befogat att i direkt undervisningsbärande syfte använda radio- och tv-program. Så har varit fallet inom området yrkesvägledning, där utbildad personal saknats för att helt täcka behovet av kollektiv vägledning. Lik- nande situationer har betingat lärarersättande tv- och radioprogram inom ämnen där stora centrala fortbildningsinsatser varit nödvändi- ga. Exempel på sådana insatser är de av SR/UTB producerade programmen i Delta- och Jet-projekten, vilka gällde fortbildning av lärare i matematik och engelska. TRUAS redovisar i kapitel 4 i denna rapport erfaren- heter och slutsatser kring sitt uppdrag att ut— veckla läromedel som möjliggör en både ra- tionell och ejfektiv undervisning.

2.5. Arbetsgång iprojekten

2.5.1. Inledande resursresonemang

Några detaljerade anvisningar för hur planerings- och projektgrupperna skall arbeta inom de olika ämnena har inte utgått från expertgruppen. Karaktären av pionjärarbete betonas på flera ställen i direktiven. Ex- pertgruppen har funnit att de varierande ar- betssätten inom projekten tillför utveck- lingsarbetet värdefulla erfarenheter för framtiden. I några projekt har projektledarna varit heltidsanställda, och har då varit hu- vudansvariga för kursmaterialet. I andra pro— jekt har projektledarna varit deltidsanställda, och arbetet med manuskript har delats upp på flera personer. Ansvaret för tv- och ra- diomanus har delats mellan de ämnessakkun- niga och producenterna. Likaså har utvär- deringen planerats och genomförts i samar- bete mellan fackpedagogen och de övriga medlemmarna i projektgruppen.

Det är en väsentlig uppgift att inom ett utvecklingsarbete av TRUAS” karaktär in- ventera och nyttiggöra insatser som redan gjorts och som görs på skilda håll. Den erfa- renhet av radio- och tv-undervisning som finns inom SR/UTB har kommit TRUAS till godo genom att företrädare därifrån har del- tagit i projektarbetet. I vissa projekt har de varit medlemmar i planeringsgruppen och i andra har de varit tv- eller radioproducenter. Arbetet med UTE-materialet Teknologi för

• Sida 155
•  Original

fackskolan har fatt en direkt fortsättning inom TRUAS. eftersom de för detta projekt ansvariga anställts för projektet i teknologi för gymnasieskolans fyraåriga tekniska linje. TRUAS-projektet i svenska har varit ett sam- projekt med UTB, där vissa delar etersänts och erbjudits till alla skolor. I samtliga projekt har representanter för SÖ deltagit i varierande utsträckning. I de flesta fall har de varit medlemmar i planeringsgrupperna, och i tre av projekten har de varit projektle- dare.

Arbetet inom varje projekt har skett i fyra faser: planering, produktion, utprövning och revision. Eftersom undervisningssystemen i de flesta fall täckt mer än en årskurs, har projekten ofta befunnit sig i flera faser samti- digt. Ämnet svenska kan tas som exempel. Samtidigt som årskurs l-materialet utprövats vid försöksskolorna, har årskurs 2-materialet konstruerats. När årskurs 3-materialet utprö- vats har materialet för årskurs ] reviderats. I den följande redogörelsen beskrivs de fyra arbetsstegen i tur och ordning och mycket kortfattat, eftersom erfarenheter och slutsat- ser av arbetet kommer att redovisas i kapitel 4.

2.5.2. Planering

Det för projekten gemensamma målet har varit att i ett läromedelssystem. med hänsyn tagen till projektens tidsramar och ekono- miska resurser, förverkliga läroplanens inten- tioner. Den första uppgiften har då blivit att göra ett antal analyser för planering av den undervisning för vilken läromedelssystemet skall produceras. Visserligen har planerings- arbetet alltid utgjort en samlad helhet, där olika faser i analysarbetet gripit in i och på- verkat varandra, men i redogörelsen har pla- neringsfasen delats upp i fem avsnitt: elev- analys. målanalys, stoffval, metodval och me- dieval.

Elevanalys

Elevanalysen har syftat till att kartlägga faktorer hos elevgruppen, vilka kan tänkas påverka utformningen av den tilltänkta un- dervisningen. Den har omfattat undersök- ningar av elevernas redan inhämtade kunska-

per och färdigheter i försöksämnet och i ämnen där kunskaper likaledes är nödvändiga för att följa undervisningen i försöksämnet. Det har också ansetts väsentligt att få en bild av elevernas attityder till det aktuella ämnet och till de metoder och medier man planerar att använda. De arbetsvanor, som eleverna har tillägnat sig i underliggande skolformer, kan också påverka utformningen av den pla- nerade undervisningen. TRUAS har också gjort försök att analysera elevernas medie— vanor utanför skolan.

Målanalys

Målanalys kan beskrivas som en process där man bestämmer, preciserar och i så entydigt kommunicerbara termer som möjligt beskri- ver undervisningsmål. l läroplanens inledande kapitel anges övergripande mål och riktlinjer, vilka skall genomsyra all undervisning i gym— nasieskolan. Det är knappast realistiskt att anta att man i varje undervisningssituation finner anledning att särskilt betona alla över- gripande mål, men de måste ständigt beaktas och få olika stark accentuering i olika moment av undervisningen. För varje ämne finns dessutom kursplaner med målangivel- ser. Målen är ofta vagt formulerade, vilket gör att olika tolkningsmöjligheter ges. För att fungera som underlag för konstruktion av ett läromedelssystem måste emellertid en mål- beskrivning vara stringent. Med kursplanerna som utgångspunkt formuleras målen för un- dervisningen först som huvudmål, vilka sedan bryts ner i delmål.

Målen kan kategoriseras på olika sätt. Inom TRUAS har man främst arbetat med mål avseende kunskaper och färdigheter och även sökt beakta de övergripande målen. Målanalysen har visat sig vara en tidskrävan- de del av arbetet. Inom TRUAS-projekten har målbeskrivningama upplevts som väsent- liga, därför att de gett underlag för den fortsatta undervisningsplaneringen och för konstruktionen av läromedelssystemet. De har vidare klargjort undervisningens syfte för elever och lärare och använts som underlag för kontroll av undervisningens effektivitet vid utprövningen.

• Sida 156
•  Original

Under denna fas väljs stoff för det arbete som skall föra eleverna fram till de uppställda målen. För vissa mål indikeras klart vilket stoff som skall användas. För andra mål, särskilt de ämnesövergripande, har det ofta gällt att välja ett stoff som kan disponeras och struktureras så att det lämpar sig för de arbetsformer som skall leda fram till målet. Vissa kriterier kan vara tillämpliga på allt stoff, t ex att det skall vara stimulerande och motivera eleverna till arbete. Kraven på opartiskhet och saklighet skall beaktas. Stof- fet skall vara anpassat till elevernas mog- nadsgrad och till för momenten gällande tidsramar.

I arbetsmarknadsutbildningen gäller inte samma tidsstyrning. utan kursdeltagarna ar— betar i individuell takt.

Metodval

Metodanalysen har syftat till att bestämma de undervisningsformer och arbetssätt som bör tillämpas för att nå målen. Läroplanen anger vissa principer för arbetet i skolan, vilka är vägledande vid val av arbetsformer. De avser motivation, aktivitet, konkretion, individualisering och samarbete. Arbetsfor- merna bör varieras och den tillgängliga un- dervisningstiden utnyttjas rationellt. Elever- nas studieteknik bör ständigt vidareutveck- las. Vid den metodiska planeringen av un- dervisningen bör lärarens och elevernas upp- gifter och arbetssätt klart framgå.

Medieval

Medieanalys har avsett valet av de medier, med vilkas hjälp de olika målen skall uppnås. Man har i en medievalssituation att utifrån pedagogisk och metodisk erfarenhet bedöma vilket eller vilka medier som effektivast och på kortaste tid fyller dessa funktioner. Me- dievalet har inte varit begränsat till tv och radio utan har även avsett tryckt material, arbetsprojektormaterial, smådiabilder, tv, ljudband, ljudbildband och laborativt mate— rial. Medievalet är beroende av organisato- riska och ekonomiska begränsningar.

Produktionen av undervisningsmaterialet har ombesörjts av de medlemmar inom pro- jektgruppen som är specialister på trycksaks— respektive radio- och tv-produktion. De tek- niska resurserna för tv- och radioproduktion har som tidigare nämnts utgjorts av TRU:s produktionsenhet och i förekommande fall SR. Ett ramavtal mellan det allmänägda Utbildningsförlaget och TRU har gjort det möjligt att producera det tryckta materialet där. Ibland har det visat sig ekonomiskt för- delaktigare att vid enkel produktion och i så små försöksupplagor som det här rör sig om sköta den redaktionella bearbetningen helt inom projektgruppen och sedan lämna ut den tekniska produktionen till ett tryckeri.

2.5.4. Utvärdering och revision

Utvärderingen har planerats parallellt med analysarbetet i projekten genom samverkan mellan fackpedagogen och de övriga med- lemmarna i projektgruppen. Den utvärdering, som hittills skett i TRUAS-projekten, är så kallad formativ utvärdering med syfte att ge de projektansvariga ett underlag för revide- ring av läromedlen. Redan under analysarbe- tet har det visat sig nödvändigt att pröva delar av materialet för att se om vissa antaganden om svårighetsgrad, arbetsformer etc är realis- tiska. Förförsök har då genomförts med detta syfte under medverkan av fackpedago- gen. Sådana förförsök har inom TRUAS varit av varierande omfång. I ämnet ryska har prövats ett material för fyra lektioner och i fysik-kemi ett tv-program och ett un- dervisningshäfte med tillhörande ljudband. I engelska och teknologi har förförsöken om- fattat komplett undervisningsmaterial för en termins studier.

För utvärderingama i TRUAS-projekten har anställts en grupp fackpedagoger vid pe- dagogiska institutionen vid universitetet i Umeå. Under utprövningsfasen i projekten har deras arbetsinsatser motsvarat ungefär en halvtidsanställning per projekt. Under övriga faser har deras insatser i stort sett begränsats till att delta i sammanträden i projekten. Utvärderingsarbetet har dokumenterats i ett

• Sida 157
•  Original

stort antal rapporter. Förutom till pro- jektgruppernas medlemmar har rapporterna skickats till försöksskolornas lärare. Några exemplar har funnits tillgängliga för intres- serade elever. Eftersom rapportemas primä— ra syfte varit att ge konstruktörerna underlag för revisionsåtgärder, har redovisningarna främst avsett en rad för detta ändamål vä- sentliga data. Utvärderarna har i allmän- het avstått från resultattolkningar och över- låtit dessa åt konstruktörerna. Det har också ansetts vara väsentligare att rapporterna kommer fram snabbt än att utformningen varit perfekt. I rapportserien ingår även några trebetygsuppsatser i pedagogik, vilka initie- rats genom problem i TRUAS-arbetet. Ett par av TRUAS" fackpedagoger har skrivit en omfattande uppsats om läromedelsframställ- ning utifrån undervisningsteknologiska ut- gångspunkter, och denna uppsats har visat sig vara av stor nytta under arbetet.

Den formaliserade utvärderingen har avsett mätningar av attityder till ämnena och läromedelssystemens olika komponenter, uppfyllelsen av kunskaps- och färdighetsmål och vissa ramfaktorer, såsom tidsdisposition och skolornas lokal- och apparattillgång. Vid mätning av kunskaper och färdigheter har i de flesta fall använts målrelaterade prov, utarbetade av ämnesexpertema i samråd med fackpedagogema. I proven har till övervägan- de del använts flervalsfrågor men även så kallade öppna frågor. Attityderna har mätts med hjälp av skattningsskalor.

Förutom dessa mätningar har vissa obser- vationer gjorts av undervisningssituationer såväl av fackpedagoger som av ämnesexper-

ter. Intervjuer av lärare och elever har skett stickprovsmässigt under försökens gång och dessa har ofta sparats i bandad form.

Ett viktigt led i utvärderingsarbetet har varit de konferenser som ordnats mellan medlemmar i projektgruppen och försöks- skolornas lärare och elever. Vid dessa har of— ta väsentliga synpunkter kommit fram, vil- ka inte belysts i utprövningsrapporterna. Dessutom har det varit av psykologiskt värde att deltagarna i försöksskolorna upplevt att de inte primärt är försöksobjekt utan aktiva deltagare i ett utvecklingsarbete. Särskilt i början av försöksverksamheten kunde också många missförstånd klaras upp vid dessa konferenser. Det fanns åtskilliga lärare som då tolkade direktiven för TRUAS' arbete så att syftet skulle vara att bokstavligen ta bort dem ur klassrummet.

I de fall utvärderingen visat att materialet i sin helhet fungerat otillfredsställande har det omarbetats. Vid en sådan total revision har det gällt att först finna eventuella brister och felaktigheter i de utförda analyserna. Ar- betet har då resulterat i nya planeringsmodel- ler och utifrån dessa har nytt material kon- struerats, vilket i en andra omgång fått ut- sättas för förnyad utvärdering.

I de fall utvärderingen visat att materialet för ett visst avsnitt varit behäftat med klart definierbara svagheter, har det ankommit på projektgruppen att revidera och på nytt ut- pröva det.

När revisionen avslutats kan i ett senare skede en summativ utvärdering ske för att ge konsumenten beslutsunderlag för val av läromedel.

Innehåll och inriktning:

— Utbildningsvägar. Behörighet och merit- värdering. — Studie- och yrkesvalsteori. — Informationsbehandling och beslutsprocess. — Arbetsmarknaden och dess utvecklings- tendenser. Arbetsmarknadsstyrelsens orga- nisation och arbetssätt. Arbetsmarkna- dens parter.

— Arbetsliv och arbetsmiljö. Samspel män- niska — miljö. Arbetskrav. Löneformer och lönesystem.

-— Studiesociala frågor.

Läromedel

Kursmaterialet för årskurs 1 omfattar föl- jande delar:

— faktahäftet Att välja Studieväg — träningshäftet Lär dig välja i gymnasie- skolan

— broschyrserien Efter gymnasieskolan

- jorton radioprogram

— ett tv-program — en lärarhandledning.

Utprövning Vid fem modellskolor gjordes under perioden december 1971 — mars 1972 en detaljerad ut- värdering av kurspaketet på drygt 1 000 ele— ver i årskurs 1. Den framtagna rapporten ger arbetsgruppen god vägledning inför det fortsatta revisions- och konstruktionsarbetet. Undersökningen omfattade en för- och en ef— termätning av såväl kunskaper som attityder. Det gavs möjligheter till fria elevkommen- tarer, och många värdefulla synpunkter kom fram. De deltagande lärarna har också redo- visat sina synpunkter, vilka ingår i rapporten. Den formella utvärderingen kompletterades av att medlemmar i arbetsgruppen besökte modellskolorna för att genom konferenser med berörda lärare och elever få komplet- terande synpunkter på materialet och önske- mål inför nästa års produktion. Utvärderingen visar, att inställningen till syo-insatsen i sin helhet är i stort positiv bland både lärare och elever. Brister i distri- butionen har dock på många håll medfört svå- righeter att utnyttja materialet enligt plane- ringen.

Syo-materialet har ansetts bra, men mycket stort. Omfattningen av syo- undervisningen har varierat i skolorna. Många har hållit sig till den föreslagna ramen på sex lektioner, men avsevärt högre timantal har förekommit. Även i skolor som lagt ner ett mycket stort antal lektionstimmar på syon har timantalet ansetts otillräckligt.

• Sida 182
•  Original

Det har ansetts, att materialet lämpar sig bäst för mindre grupper, där det finns möjlig— het att aktivera eleverna. Man har också önskat en bättre tidsmässig koncentration av lektionerna, eftersom elevernai slutet av lek- tionsserien hunnit glömma en del av det, som behandlades under de första lektionerna.

Syo-materialet för gymnasieskolans första årskurs kan beräknas bli ungefär detsamma under nästa läsår. Vissa justeringar kommer att göras på grundval av resultaten av utvär- deringen.

Under läsåret 1972/73 äger fortsatt för- söksverksamhet och utvärdering rum. Det har ansetts, att det vore speciellt värdefullt att studera hur syon fungerar i den nya or- ganisationen, samordningen mellan olika ämnen, behov av material och komplette- rande insatser.

TRUAS' arbetsgrupp planerar därför vissa specialinsatser vid några försöksskolor, för att få erfarenheter av vilka behov och önske- mål man i framtiden kan ha i fråga om centralt producerat material.

Eftersom försöksverksamheten vid mo- dellskolorna kommer att koncentreras på ut- veckling av material och undervisnings- modeller för framtiden, förläggs den endast till skolor som har syo-konsulenter. Dra- gonskolan i Umeå har ombetts att deltaga för att arbetsgruppen skall kunna knyta grundutbildningen av syo-konsulentema, vil- ken bland annat är förlagd till Umeå, till försöksverksamheten. Det är arbetsgruppens avsikt att i samarbete med syo-konsulenter- na vid försöksskolorna utarbeta studieplaner för gymnasieskolans olika linjer, varvid un- dervisningen bygger på en detaljerad mål- skrivning med angivna kravnivåer. Läro- stoffet kan då anknytas till målbeskriv- ningarna och det bör finnas större möjligheter att göra relevanta kunskapsprov på materia- let för att kontrollera inlämingseffekten.

Erfarenheterna av försöksverksamheten bör vara av värde för ett planerat supplement i syo till läroplanen för gymnasieskolan. I uppgifterna för försöksverksamheten ingår också att närmare undersöka och precisera syo-konsulentemas insatser för den kollek- tiva syon.

Syons organisation i skolan och sam- ordningen med andra ämnen måste därför ägnas särskild uppmärksamhet. En viktig uppgift för försöksverksamheten är att se hur olika praktiska modeller för syon fungerar i årskurs 2 på linjer utan timmar till förfogan- de.

3.2 Projekt inom vårdyrkesutbildningen

3.2.1 Anatomi-fysiologi Planering

På grund av den expansion som sker inom hälso- och sjukvården har behovet av ut- bildad vårdpersonal ökat. Elevantalet har under de senaste åren vuxit och särskilda kurser tillkommit för allt fler yrkesgrupper.

Kapaciteten är emellertid fortfarande otillräcklig och täcker inte behoven. Resulta- tet har blivit en hög andel vakanser och/eller ett stort inslag av otillräckligt utbildad perso- nal. Andelen adekvat utbildade bland hel- och deltidsanställda i landstingstjänst var den 30.9.1967 för avdelningssköterskor 18 %, för underssköterskor 64 % och för sjukvårds- biträden 27 %.

Mot denna bakgrund och efter över- läggningar med TRU-kommittén kunde Svenska landstingsförbundets styrelse och TRU-kommittén år 1968 besluta om ett förbe- redande analysarbete för en försöksverksam- het med tv inom vårdyrkesutbildningen.

Följande omständigheter talade för att för- söket borde ligga inom ämnesgruppen ana- tomi och fysiologi:

— Ämnena erbjuder och kommer i fram- tiden ännu mera att erbjuda svårlösta or- ganisatoriska problem. Timlärare/läkare utnyttjas i stor utsträckning för under- visningen. — Ämnesinnehållet är helt eller delvis det- samma i en rad vårdutbildningar, vilket ger en hög spridningseffekt. — Ämnesinnehållet är relativt från år till år. — Ämnesinnehållet kan till stora delar an- ses lämpligt att förmedla via tv.

konstant

• Sida 183
•  Original

Läromedel En genomgående tanke i projektet har varit att så många delar som möjligt av det lärome- delssystem som skall framställas skall kunna användas dels inom olika nivåer av vårdut- bildningen, dels inom olika utbildningar inom samma nivå. Under planeringsarbetet har denna ambition visat sig vara komplicerad att praktiskt genomföra och därför löstes problemet under förförsöken så att tv- programmen var gemensamma men textma- terial, övningsuppgifter etc differentierades mellan olika nivåer.

Förutom tv-programmen utarbetades tryckt material. Med hjälp av detta skulle ele- ven självständigt i anslutning till tv-pro— grammen aktiveras till att inhämta kom- pletterande fakta och lösa övningsuppgifter.

Olika kombinationer av bland annat ar- betspassens längd. arten av tryckt material, aktiveringar av olika slag m ni skulle prövas på eleven för att få fram bästa möjliga kombi- nation av de olika komponenter som skulle ingå i arbetspasset.

Eleverna skulle därefter ges tillfälle att, t ex i form av seminarier, träffa kvalificerade lärare och då diskutera tidigare genomgånget material samt att ställa frågor. Försöket skall bland annat visa om man på detta sätt kan nedbringa antalet undervisningstimmar för kvalificerade lärare/läkare.

Utprövning

TRUAS-materialet ingick i flera modell- försök inom landstingsförbundets utveck— lings- och utredningsarbete angående an- vändning av tv inom vårdyrkesutbildning- en. För en fullständig redovisning av för- söken hänvisas till Svenska landstingsförbun- det, utbildningsavdelningen: UTV försöks- verksamhet 1969/71 Intern TV nr 6. Projek- tet gav emellertid erfarenheter som kan vara av vikt vid en mer omfattande produktion av utbildningsmaterial av denna karaktär.

Sammanfattningsvis kan följande slutsatser dras:

— tv upplevs mest positivt av eleverna då »vårdmiljön» visas — materialet önskas som komplement till annan undervisning

— vid teoretiska avsnitt önskas lärare för att möjligheter till fler frågor skall ges — eleverna upplever kontakten med läkare som lärare positiv, då lektionsundervis- ningen underlättar kontakten med läkaren på sjukhuset - materialet är till en viss del läkarersät- tande

— materialet är till en viss del lärarersät- tande om läraren väl känner till innehål- let i utbildningsmaterialet — eleverna kan till en viss del arbeta själv- ständigt utan lärare — en hel dag med »programmerad» under- visning upplevs för tröttsam — de tv-tekniska systemen måste (inom rimliga ekonomiska gränser) vara så kon- struerade att dessa inte begränsar möjlig- heterna till flexibilitet i undervisningen

— manusarbetet kräver omfattande arbete med målanalyser

— svårigheter uppstår att begränsa materia- lets innehåll motsvarande den undervis- ningstid som enligt läroplanen står till för- fogande för ämnet — produktion av utbildningsmaterial kräver lång tid och stora ekonomiska resurser.

3.3 Projekt för arbetsmarknadsu!bildningen

I en rapport från en samarbetsgrupp rörande användningen av TRU-material vid AMU- centret i Norrköping beskrivs bakgrunden till projektvalen och användningen av läromed- len i fysik-kemi och matematik. Se bilaga 3 till betänkandet.

3.3.1 Fysik-kemi Planering

Den målanalys som ligger till grund för fysik- kemi-materialet baserar sig på ett stort antal läroplaner som SÖ tagit fram för arbets- marknadsutbildningens olika verkstadstek- niskt inriktade kurser.

De övergripande mål mot vilka målana- lysens delmål syftar är

att ge viss naturvetenskaplig allmänbild- ning

• Sida 184
•  Original

att skapa intresse för vidare studier inom de naturvetenskapliga ämnesområdena

att ge kunskap om problem av fysikalisk och kemisk natur som kan uppträda i en verkstadsmiljö eller i vardagslivet i övrigt

att peka på de riskmoment med fysikalisk- kemisk anknytning som uppträder i en verk- stadsmiljö (tex risk för brand, explosion. förgiftning, el-skador. ras på grund av in- stabilt staplade varor etc).

I målanalysen anges tre kunskapsnivåer; att känna igen (A), att redogöra för (13), att förklara och dra slutsatser (C). 1 en kurs av denna karaktär är det naturligt att nivåerna A och B överväger.

De tre kunskapsnivåerna har definierats enligt följande:

A: att känna igen= att välja rätt alternativ, att associera rätt då ett begrepp eller en term används, att känna igen en situation eller ett re- sonemang

B: att redogöra för: att kunna beskriva vad som kommer att ske utan nämnvärd kunskap om varför, att hjälpligt kunna definiera termer och begrepp

C: att kunna förklara och dra slutsatser: att kunna tala om varför något händer, att kunna analysera problemställningar och föreslå lämpliga lösningsmetoder, att kunna lösa problem, att kunna tillämpa sin kunskap.

Målanalysen utgår från de huvudmoment som enligt SÖ:s läroplan bör ingå i kursen. Analysarbetet gav en stoffstrukturering enligt följande:

Kursen delades upp i 15 studieavsnitt med möjlighet till en naturlig delning vid åtta eller tretton avsnitt. Varje studieavsnitt beräknas ta 2—3 lektionstimmar.

Fysik- och kemimomenten integrerades där så var möjligt. De första åtta studieavsnit-

ten innehåller dock stoff som till övervägande del har med kemi att göra, medan resterande delar huvudsakligen behandlar fysikmoment.

Vid analyser och kursuppläggning togs hänsyn till följande faktorer:

— stor variation i förkunskaper från inga förkunskaper alls till goda grundskole- kunskaper — stor variation i studieförutsättningar på grund av varierande ålder, läsförmåga, in- telligens etc — stor variation i studiemotivation på grund av att ämnet inte är kompetensgivande, intresset för fysik och kemi är mycket va- rierande etc

— successiv intagning, vilken omöjliggör samlad klassundervisning.

Läromedel

Kursens femton studieavsnitt har följande ru- briker: Inledningsprogram, Materiens för- mer, Blandning, kemisk förening, Luften och vattnet, Oxidation och reduktion, Syror, baser och salter, Materiens struktur, Or- ganisk kemi, Elektrokemi, Fysikens hjälpme- del, Kraft och rörelse, Krafters samverkan, Jämvikt, Tryck, Elektricitetslära och elektrisk energi.

Varje studieavsnitt inleds med ett 10—15 minuters tv-program. Programmet är i första hand av motiverande karaktär och är ofta anknutet till verkstadsmiljö. All den informa- tion som lämnas i tv—programmet återkom- mer i det övriga kursmaterialet. Tv- programmet avslutas med att några centrala frågor ställs. Dessa frågor besvaras i det skriftliga materialet.

Till varje studieavsnitt hör ett texthäfte. Textavsnitten är korta och skrivna på enkelt språk. Kemiska och fysikaliska symboler och formler har endast använts i liten utsträck- ning. Texten är skriven för att i möjligaste mån täcka målbeskrivningen. Häftet inne- håller även laborationsanvisningar, bildserier till ljudbanden och testa-dig-själv-frågor. De sistnämnda är direkt anknutna till målbe— skrivningen. De laborativa inslagen är enkla och noga utprövade.

• Sida 185
•  Original

Avsnitt av mer resonerande karaktär pre- senteras med hjälp av ljudband för kassett- bandspelare med hörlurar samt bildserier i texthäftena.

Materialet är självinstruerande och medger att kursdeltagaren studerar i egen takt inom ramen för de två respektive tre timmar som står till förfogande. Han har dessutom möjlig- het att vid ett senare tillfälle gå igenom stu- dieavsnitten igen om han så önskar.

Utprövning

Materialet utprövades vid två AMU-center våren 1970. Utprövningen omfattade un- dersökning av kursdeltagarnas kunskaper samt lärarnas och kursdeltagarnas attityder till undervisningsmaterialet.

Resultatet av 18 flervalsfrågor visar en total kunskapsuppnåelse på 59,8 %. Detta kan betraktas med reservation, då en del av kursdeltagarna inte hunnit med allt material. Utöver dessa 18 frågor ingick i provet 16 öppna frågor, där kursdeltagarna i stället för att välja ett svarsalternativ fick skriva ner svaren. Resultatet av dessa frågor visar en total kunskapsuppnåelse på 37 %, vilket kan anses vara lågt.

Attitydundersökningen visar att kursdelta- garna anser:

— att de har fått läsa in alltför mycket na- turvetenskapligt stoff på alltför kort tid (6 veckor, 8—9 veckotimmar) — att de därför har känt behov av mer lärarstöd och funnit studiepassen för korta (dock gick nästan varje gång alla kurs- deltagare innan de olika studiepassens tid gått ut) — att deras kunskaper efter kursens slut inte har varit tillfredsställande.

För lärarnas del visar attitydundersök- ningen:

— att studiematerialet och studieupplägg— ningen har fungerat tillfredsställande — att tv-programmen är intressanta och väl- gjorda, men att deras nödvändighet kan diskuteras

—att ljudband med tillhörande bildserie har upplevts positivt av deltagarna — att tid för repetitioner och diskussioner måste läggas in mellan de olika studie- avsnitten.

Med utprövningen som underlag modifie- rades kursuppläggning och material enligt följande:

— Kurstiden förlängs så att högst två stu— diepass körs per vecka. — Efter vart tredje studiepass läggs en re- petitionskomponent in. Den ger kursdel- tagarna möjlighet att diskutera vad man hittills lärt och att ytterligare studera mo- menten och deras tillämpningar i prak- tiska livet.

— Kursens inriktning som en orienterande kurs i naturvetenskapliga problemställ- ningar understryks i förhandsinformatio- nen. — Vissa testa-dig-själv-frågor omformule- ras och vissa laborationer förenklas ytter- ligare. — En utförlig lärarhandledning kommer att produceras, i vilken praktiska tips om metodik och kursinnehåll ges.

3.3.2 Matematik

Planering

Det kursmaterial som tidigare användes i ämnet matematik inom arbetsmarknadsut- bildningen bestod huvudsakligen av läroböc- ker för ungdomsskolan eller brevkurser. Något material speciellt avpassat för denna typ av matematikundervisning har inte exis- terat. Det material som använts har i regel krävt stora förkunskaper och har varit för omfattande med tanke på arbetsmarknadsut- bildningens behov.

Förkunskaperna hos kursdeltagarna inom denna utbildning är högst varierande och samma gäller åldern samt intresset för mate- matikämnet. Många av kursdeltagarna har också svårigheter att tillgodogöra sig ett tryckt studiematerial, eftersom deras läs- förmåga är mindre god. Ett annat speciellt

• Sida 186
•  Original

problem är att kursdeltagarna rekryteras suc- cessivt, varför det ställs stora krav på att det undervisningsmaterial som används är så långt möjligt självinstruerande. Matematik- studierna måste bedrivas i stor utsträckning som enskilt arbete på grund av ovannämnda förhållanden.

Mot denna bakgrund bestämde TRU- kommittén under 1969 att man skulle produ- cera ett undervisningsmaterial i matematik, speciellt avsett för arbetsmarknadsutbild- ningen.

Under sommaren 1969 framställdes en målanalys för projektet. I målanalysen togs bland annat hänsyn till då gällande kursplaner i matematik för arbetsmarknadsutbildningen samt den nya kursplan i matematik, som skulle tas i bruk i ungdomsskolan från och med hösten 1970 med början i årskurs 7. Vidare beaktades önskemål från lärare i till- lämpningsämnen i arbetsmarknadsutbild- ningen. Målanalysen bearbetades av en ar- betsgrupp som bestod av representanter för AMS. byrån för arbetsmarknadsutbildning på sö samt TRUAS.

Målanalysarbetet resulterade i ett antal målkriterier för varje huvudmoment. Dessa beskrivs med hjälp av termer som »känna till», »kunna använda», »kunna rita» osv.

Kraven på det matematikläromedel som framställdes var bland andra:

— att materialet skulle vara självinstrue- rande i så stor utsträckning som möjligt (den »successiva» rekryteringen av kurs- deltagare) — att materialet skulle vara anpassbart till kursdeltagarnas varierande förkunskaper och yrkesinriktning — att materialet inte skulle fordra någon större läsvana hos kursdeltagarna.

Den metod som valdes bygger på ett intimt samspel mellan ljud och tryckta bilder, som finns i studiematerialet. Praktiskt taget all in- formation i kursen, som fick namnet »Ma- tematik i ljud och bild», ges via ljudband.

Informationen på ljudbanden är aktiveran- de, vilket innebär att kursdeltagarna under tiden de lyssnar på ett ljudband får i uppgift

att fylla i tex sifferuppgifter som saknas i bildrutorna i studiehäftet.

Varje kursdeltagare förfogar över en kas- settbandspelare försedd med hörlurar.

Sedan en kursdeltagare en eller flera gånger lyssnat på den ljudinformation som hör till ett visst avsnitt i ett studiehäfte arbe- tar han eller hon med de övningsuppgifter som hör till avsnittet. Övningsuppgifterna är i regel gjorda så att svar kan lämnas direkt i häftet. I en bilaga till varje studiehäfte finns lösningar till samtliga övningsuppgifter.

Fördelarna med förproducerad ljudinfor- mation syns vara att:

— alla kursdeltagare får samma informa- tion

— en kursdeltagare kan repetera varje av— snitt ett flertal gånger — läraren får tid att ge individuell hand- ledning åt kursdeltagare som stött på svå- righeter — kursdeltagarna kan arbeta i sin egen takt. Härigenom undviks »spilltid» — kursdeltagare med dålig läsvana behöver inte komma på efterkälken.

När en kursdeltagare anser sig vara klar med ett studiehäfte gör han eller hon ett diagnostiskt prov, som testar om kursdelta- garen har nått det uppsatta målet för häftet. De diagnostiska proven rättas av läraren, som också ger repetitionsanvisningar till kursdeltagare som har misslyckats med någon eller några uppgifter på ett diagnostiskt prov.

Läromedel

Matematik i ljud och bild består sammanlagt av 17 studiehäften, ett för varje huvudmo- ment. Dessa är: Tal och symboler, Addition, Subtraktion, Variabler och utsagor, Multipli— kation, Division, Räknestickan, Förhållande och procent, Potenser, Kvadratrötter, Ekva- tioner av första graden, Funktioner, Geome- tri, Area och likformighet, Mer om variabler och ekvationer. Rymdgeometri, Pytagoras” sats och trigonometri. Till varje studiehäfte hör ett kassettband, vars längd varierar

• Sida 187
•  Original

mellan 30 och 50 minuter. Varje ljudavsnitt är dock högst 10 minuter långt. Sammanlagt beräknas materialet täcka cirka 80 timmars undervisning.

Utprövning

Utprövning av försöksupplagan startade i början av april 1970 och avslutades i mitten av juni samma år. Utprövningsgruppen bestod totalt av cirka 50 personer vid AMU- center i Hedemora och Norrköping. Man mätte bland annat attityder till kursmaterialet hos kursdeltagare och lärare. Med hjälp av ett kunskapsprov testades också kursdelta- garnas behållning av kursen.

Erfarenheterna från utprövningen av Mate- matik i ljud och bild är mycket goda.

Resultat på kunskapsprovet visar att 68 % svarade rätt på de tio första frågorna. Dessa frågor täckte de häftesavsnitt som alla elever hunnit gå igenom. Lösningsfrekvensen på de tio andra frågorna, som bara en del av elever- na besvarat. var 64 %.

Såväl lärare som kursdeltagare fann sig väl tillrätta med studiemetodiken och kursmate- rialet. Det stora problemet syns vara att det antal timmar som är anslagna till matema- tikundervisning är för litet i förhållande till kursens totala omfång. Kursen kommer emellertid i framtiden att differentieras med tanke på kursdeltagarnas fortsatta utbildning. Vidare kommer man att ta hänsyn'till kursens omfattning när man reviderar kursplanerna i matematik för arbetsmarknadsutbildningen.

Utprövningen visade behov av en utförlig lärarhandledning. (De lärare som medverka- de vid utprövningen hade fått uteslutande muntliga informationer.)

Materialet revideras under senare hälften av år 1972 och baseras på en revisionsplan, gjord under en konferens i början av juni 1972. Revisionsplanen innehåller bland annat följande rekommendationer:

— Repetitionsaspekten bör tillgodoses bättre. Till materialets 17 häften utarbe- tas därför tre repetitionshäften. som i huvudsak skall innehålla tillämpningsupp- gifter. — Till varje bildruta utarbetas en kort sammanfattande text, som innehåller det mest väsentliga av det som sägs i till- hörande ljudavsnitt. — Antalet ifyllnadsuppgifter skärs ner ra- dikalt. — Ingrepp i ljudbanden bör göras i så liten utsträckning som möjligt. (En detaljerad granskning visade att maximalt tre ljud- band behöver nyproduceras.) - Hela materialet detaljrevideras med led- ning av synpunkter från kursdeltagare och lärare. - Materialet utökas med tre till fyra häf- ten, som skall innehålla moment som be- döms som speciellt viktiga för vissa yrkes- kategorier. En målanalys för dessa mo- ment skall utarbetas.

4.5. Organisatoriska aspekter

Försöksverksamheten inom TRUAS har varit inriktad på att läromedelssystemen prövas vart för sig eller parvis vid några skol- enheter med sikte på ett samlat försök med reviderat material i en andra försöksomgång. Enligt planerna skall det samlade försöket äga rum under läsåret 1973—74 i årskurs 1 vid ett par gymnasieskolor. Parallellt skall då TRUAS” läromedelssystem i teknologi, svenska, engelska, fysik, företagsekonomi och samhällskunskap användas. Försöks- klasserna kommer att använda två, tre eller fyra av läromedlen. Först när det samlade försöket har genomförts finns möjligheter att närmare redovisa pedagogiska, organisato- riska och ekonomiska effekter av en vidare användning av läromedelssystemen.

Den hittillsvarande försöksverksamheten har inte i någon högre grad påverkat skolor- nas administration. Försöken har krävt tillgång till sådana audivisuella hjälpmedel, som de flesta moderna skolor redan förut har. I ett par fall har TRU lånat ut videobandspe- lare, eftersom sådana inte har funnits över- allt. Inför försöksstarten för flera av projek- ten har hysts stora farhågor för att skolornas

• Sida 197
•  Original

lokaltillgång inte skulle vara tillräcklig för den individualiserade undervisningen. Dessa problem har dock kunnat lösas utan stora svårigheter. Flera grupper har kunnat arbeta i samma rum utan att störa varandras arbete, och bristen på lokaler har inte medfört att projektens planerade arbetsformer har behövt ändras. Endast undantagsvis har för- söken hittills krävt schematekniska anpass- ningar.

Två samarbetsgrupper, tillkallade på ini- tiativ av TRU-kommittén, har specialstude- rat användningen av några av TRUAS' lä— romedelssystem under våren 1972 vid Väster- höjdsskolan i Skövde och vid AMU-centret i Norrköping. Rapporterna från dessa grup- per ingår i detta betänkande, och ytterligare aspekter på dessa frågor kan studeras där. Avslutningsvis bör framhållas att försöks— skolorna inte har valts på grund av att de varit speciellt väl utrustade med lokaler och audivisuella hjälpmedel. Resurserna har varit mycket varierande.

4.6. Ekonomiska aspekter

Vissa beräkningar av kostnaderna för skolor- na att utnyttja TRUAS” läromedelssystem finns i de tidigare nämnda rapporterna från Skövde och Norrköping.

När man vill göra beräkningar av kostna- derna för hela TRUAS' försöksverksamhet är det väsentligt att betona projektens ka- raktär av utvecklingsarbete. Långt ifrån alla resurser som lagts ner på verksamheten har direkt resulterat i produktion av läromedel. Det långa tids- och resurskrävande målana- lysarbetet och planeringsarbetet för läromed- len har ingen fullständig motsvarighet i kon- ventionell läromedelsproduktion utan hör samman med arbetet på läromedelsutveck- ling för skolan.

Efter en lång period av yttre reformarbete på skolans område torde alla vara eniga om att ansträngningar måste göras för att uppnå läroplanens mål och höja undervisningens kvalitet. Ett led i detta arbete är att satsa på läromedelsutveckling. Ställdai relation till vad samhället satsar totalt på läromedels- utveckling och framför allt till utbild-

ningskostnaderna i samhället är de cirka tio millioner kronor som TRUAS hittills har kostat en blygsam summa.

Som närmare utvecklats i TRUAS” läges- rapport nr 2, s 71, kan detta resonemang exemplifieras med ämnet företagsekonomi. De totala kostnaderna för projektet är cirka 750 000 kronor för en treårsperiod. Utbildningen i gymnasieskolan i företagseko- nomi kostar samhället lågt räknat 200 millio- ner kronor per år. Man kan utgå ifrån att den motsvarande inlärningen är värd så mycket för samhället. Enligt denna beräkning gör samhället en vinst på minst två millioner kronor per år för varje procent som inlär- ningseffekten ökas.

Det förefaller troligt, att man har långt till den gräns, där kostnaderna för utvecklingsar- bete inte längre skulle uppvägas av väsentligt ökade intäkter genom höjd effektivitet. Ob- serveras bör vidare att direktiven inte för- utsätter någon reguljär produktion av läro- medel baserad på TRUAS' försöksverksam- het. Med några få undantag kommer emeller- tid projektarbetet att resultera i läromedel för reguljär användning. Möjlighet finns för samhället att i samband med utgivning av lä- romedel ta tillbaka en del av utvecklings- kostnaderna.

4.7 Lärarrollen

De läromedel som utvecklats inom ramen för TRUAS” verksamhet har inneburit försök att förverkliga undervisningsmålen för de en- skilda ämnena men också läroplanernas över— gripande mål för social utveckling och kritisk fostran samt att tillgodose principerna om motivation, aktivitet, konkretion, individuali- sering och samverkan i undervisningsproces- sen. Med de stora krav som läroplanerna ställer på lärarna i den radikalt förändrade undervisningssituationen kan ifrågasättas om de genom egen planering har en reell möjlig- het att svara upp mot kraven.

En ofta förekommande invändning mot användning av läromedelssystem är att de be- rövar lärare och elever friheten att planera sin undervisning. Det kan emellertid ifrå- gasättas hur långt denna frihet egentligen

• Sida 198
•  Original

sträcker sig. I verkligheten bestämmer läro- böckerna i mycket stor utsträckning inte bara undervisningens innehåll utan även hur un- dervisningen skall bedrivas. Utformningen av läroböckerna och därmed undervisningen är i allmänhet styrd av ämnesinnehållet och inte av en analys av de inlärningssituationer som skall leda eleverna till undervisningsmålen. Det är en strävan att systemen skall ge möj- lighet till modifieringar enligt det resonemang som tidigare förts på sidan 190 i detta kapitel. Den enskilde läraren hinner ofta inte utföra det planeringsarbete och den material- framställning som krävs för frigörelse från läroboken. Lärarna bör också ges tid till fortbildning för att kunna följa med utveck- lingen inom det egna ämnet eller ämnena. TRUAS” erfarenheter visar att en grundlig information till lärarna om läromedelssyste- men behövs inför starten av varje projekt. Informationskonferensernas längd har varie- rat mellan två dagar och en vecka men har mycket sällan upplevts som tillräckligt djup- gående. Sett i stort kanske detta kan tyda på att organiserad fortbildning och nya inslag i lärarnas grundutbildning är nödvändiga, för att de skall vara väl förberedda för att handha en undervisning av detta slag. Rationalisering av undervisningen kan ses ur flera synvinklar. Hittills har TRUAS sett rationalisering i termer av ökad inlärnings- effekt inom givna resursramar. Men i direkti- ven för verksamheten talas om lärarersättan- de produktion av tv- och radioprogram. Även om man i utvärderingen av TRUAS” un- dervisning systematiskt skulle vilja dokumen- tera möjligheterna till lärarbesparing ligger det i öppen dag, att sådana effekter skulle bli mycket svåra att påvisa. Försöksverksam- heten har inte inneburit någon förändring av gällande timplaner och elevgrupperingar. TRUAS” slutsatser kan i denna del summeras på följande sätt: Förproducerad undervisning av den typ som TRUAS-projekten utgör er- bjuder klara möjligheter till ett rationellt ut- nyttjande av lärarens arbete. Detta har i och för sig mycket litet samband med att tv- program ingår i systemen. Planerade ar- betspass med grupparbeten och individuellt arbete antingen med stöd av tryckt material

eller tv- och radioprogram kan naturligtvis friställa lärartid. Hur denna tid skall dispo- neras är något som bör regleras i politiska och administrativa beslut. Den bör enligt TRUAS” uppfattning främst användas för att lösa de ständigt aktuella individualiserings- problemen. Dessutom kan den användas för att lärarna skall få tid för allmänt elevvårdan- de insatser, för att arbeta med läromedels— utveckling och för egen fortbildning. Natur— ligtvis kan den friställda tiden tänkas använd för direkta besparingsåtgärder men då knappast utan en förändring av statsbidrags- systemet, som låser bidragen till kommuner- na till antalet lärartjänster.

Det är dock enligt TRUAS-gruppens er- farenheter helt klart, att tillhandahållandet av förproducerad undervisning av den art TRUAS-programmen utgör, underlättar lära- rens arbete. I enstaka situationer kan detta gå så långt, att läraren endast behöver »knäppa på» och »knäppa av» lektionerna och däremellan tillse, att programmet fun- gerar rent tekniskt. Även om denna ytterlig- het endast sällan inträder, är det uppenbart, att läraren genomgående fått en »lättare» ar- betsuppgift och att läromedlet övertagit be- tydande delar av vad som tidigare betraktats som professionella lärarinsatser. Det vore fel att här förneka, att delar av vad läraren i detta förändrade läge fullgör, mycket väl kan fullgöras av lärarbiträden och teknisk personal.

Utifrån försökserfarenhetema och med be- aktande av undervisningssituationen i gym- nasieskolan vill TRUAS redovisa följande sammanfattande resonemang kring lärarrol- len: Eftersom så stor procent av årskullarna söker sig till vidare utbildning efter grundsko- lan, får gymnasieskolan i stort sett motta samma elever, som lämnar grundskolan. I denna skolform har en markant satsning gjorts på att lösa individualiserings- problemen. Bland åtgärderna kan nämnas olika former av specialundervisning, bland annat i kliniker, och resurstimmar, som lärar- lagen disponerar för individualiserings- åtgärder. Det är för närvarande inte rea- listiskt att anta att motsvarande resurser kan ställas till förfogande för gymnasieskolan,

• Sida 199
•  Original

utan problemen måste där lösas inom de givna ekonomiska ramarna. Ett viktigt led i detta arbete är att göra en detaljerad plane- ring av undervisningen. antingen centralt eller lokalt i lärarlag på skolorna. En förpla- nering med periodvis indelning av under- visningen bör omfatta måldokument och pla- nering av undervisningsprocessen med an- givande av stoff, bjudningssätt och arbetsfor— mer. 1 planeringen och det material som eventuellt konstrueras i anslutning därtill skall de övergripande målen för skolans verksamhet finnas inbyggda och accentuera- de på olika sätt, beroende bland annat på ämnets karaktär och valet av stoff. En syste- matiskt uppbyggd färdighetsträning möjliggör att denna kan beaktas i olika ämnen. Genom förplaneringen kan lärarna frigöras för indivi- duell handledning och rådgivning och får till- fälle att lära känna de enskilda eleverna. På kort sikt är en sådan satsning på planering av undervisning och läromedel den enda möjliga individualiseringstekniken. Frågan är dock om detta inte också kräver fasta arbets- tider för lärarna, så att gemensam planering och gemensamma konferenser kan ske under arbetstid. Lärarnas inflytande över arbets- processen i skolan skulle ytterligare öka, om någon form av rambudgetering bestämde skolans ekonomiska resurser.

4.8. Elevattityder

Vägledande för all undervisningsplanering och så även för TRUAS” arbete har varit varje elevs rätt till en meningsfull undervis- ning. Läromedlen har traditionellt betraktats som hjälpmedel vid undervisningens genom- förande, men med gymnasieskolans hetero- gena elevgrupper har kraven ökat på läro- medlen. Om principerna om motivation, akti- vitet, konkretion, individualisering och sam- arbete skall kunna genomföras, behöver lärarna till sin hjälp ha en kvalificerad plane- ring av undervisningen inbyggd i läromedlen, så att dessa kan bli en länk mellan läroplanen och läraren och upplevas som ett konkret uttryck för skolans mål.

Elevernas attityder till TRUAS” lärome-

delssystem har i stor utsträckning speglat lä- rarattityderna till materialet och arbetsfor- merna. Mycket ofta har också elevernas at- tityder bestämts av deras tidigare undervis- ningserfarenheter. Elever som inte varit vana vid självständiga arbetsformer i grundskolan har genomgående uppvisat sämre attityder till arbetsformer och presentationssätt i TRUAS— projekten för gymnasieskolan. Erfarenheter- na tyder på att katederundervisningen fort- farande är en vanlig undervisningsform, och att ännu mycket arbete återstår innan kraven på att eleverna skall vara aktiva under inlär- ningsprocessen har uppfyllts.

Men utprövningarna har i stort visat posi- tiva bedömningar av de individualiserande ar- betsformerna. Slutmätningen för årskurs 1 i svenska har tex visat att grupparbete har varit något mer populärt bland eleverna än individuellt arbete men att båda formerna har uppskattats högt. De flesta ville ha mer grupparbete. medan de ansåg sig ha fått la- gom mycket individuellt arbete. Vid slutmät- ningen för årskurs 2 har kunnat konstateras att eleverna i större utsträckning föredragit individuellt arbete framför grupparbete. En utprövningsrapport i ämnet företagsekono— mi — den första i årskurs 2 -— har visat, att eleverna har mycket goda möjligheter att arbeta i egen takt, och att växlingen mellan klassundervisning, grupparbete och indivi- duellt arbete har varit lämpligt avvägd. Tek- niken att arbeta med flera medier i under- visningen har upplevts positivt av eleverna.

I många avseenden har elevattityderna också speglat ett rådande opinionsläge. I ut- prövningsrapporterna i ämnet svenska har tex ofta förekommit krav från eleverna på »mer grammatik». I en situation där osäker- het råder om vilka relationer som finns mellan »grammatisk kunskap» och färdighe- ten att använda modersmålet. har det varit svårt att veta om önskemålen bör tillgodoses. Elevernas attityder har vidare ofta visat miss- tänksamhet mot centralt tillsatta och arbetan- de grupper, vilket sannolikt också sam- manhänger med den allmänna debatten. Stör- re resurser skulle ha behövts för att ge elever- na mer information om verksamhetens syfte för att undanröja missförstånd.

• Sida 200
•  Original

Ovanstående resonemang gäller inte ar- betsmarknadsutbildningen, där de individua- liserade arbetsformerna redan före TRUAS- försöken var förhärskande.

4.9 Slutsatser

På grundval av de redovisade erfarenheterna av TRUAS” försöksverksamhet vill gruppen i detta avsnitt dra några sammanfattande slutsatser.

TRUAS-verksamheten har använt nya principer för utbildningsplanering och läro- medelsproduktion. I alla faser av arbetet — från målanalys till revision — har verksamhe- ten varit ett lagarbete. där ämnesexperter, metodiker. producenter för tv, radio och tryckt material underordnat sig den gemen- samma planeringen för att uppnå bästa möjli- ga resultat.

Direktiven att för försöksverksamheten »producera lämpligt försöksmaterial» har in- neburit ett arbete i många led, där TRUAS anser planeringsfasen vara mycket viktig.

TRUAS-verksamheten bör ses som en del av samhällets satsningar på läromedels- utveckling — ett förhållande som kan anses verifierat genom SÖ:s ansvarsövertagande för verksamheten den 1 juli 1972. Genom TRUAS' arbete har utvecklingsarbetet tillförts värdefulla erfarenheter och praktiskt prövade planeringsmodeller.

Verksamheten har dokumenterats i två lä- gesrapporter: TRU-rapport nr 7. september 1971, Läromedelskonstruktion. Lägesrapport från TRUAS och TRU-rapport nr 11. juli 1972, Läromedelskonstruktion. Lägesrapport nr 2 från TRUAS, i ett stort antal utpröv- ningsrapporter samt i de framtagna läromed- len. I stor utsträckning har vidare medarbe- tarna i TRUAS-projekten engagerats i läro- plansarbete och provkonstruktion inom SÖ. De har medverkat vid konferenser och stu- diedagar och på så sätt kunnat sprida erfa- renheterna vidare.

Vid flera konferenser, anordnade av Euro- parådet, har TRUAS-medarbetare deltagit, framför allt för läromedelsutveckling inom undervisningen i språk och samhällskunskap. För det senare ämnet har TRUAS' läromedel

presenterats vid ett par konferenser och önskemål har uttryckts om samarbete med projektet och om att få använda delar av ma- terialet. I ämnet teknologi har samarbete inletts med skolmyndigheterna i Danmark. Delar av teknologimaterialet prövas vid några skolenheter, och projektledaren i teknologi medverkar i läroplansarbetet för reformer inom den tekniska utbildningen i Danmark. Projektet i samhällskunskap har haft kontakt med försöksverksamhet inom norskt skolvä- sen, och visst material har utprövats vid för- söksgymnasiet i Oslo. Likaså har projektet haft kontakt med pedagogiskt utvecklingsar- bete i Finland.

På försöksskolorna, som är ungefär 20 till antalet, har enligt TRUAS” mening försöks- verksamheten stimulerat lärarna till diskus- sion av pedagogiska frågor och bidragit till att utveckla ämneskonferenserna, vilket är en väsentlig uppgift för pedagogiskt utveck- lingsarbete. Alltför ofta utformas ännu i dag terminsplaneringar genom angivnade av ett antal sidor eller kapitel i använd lärobok. Det är också gruppens övertygelse att deltagande i försöksverksamhet har skapat större med- vetenhet hos eleverna och ökat deras krav på en genomarbetad planering av undervis- ningen. Efter en viss inskolningsperiod för eleverna har de i hög grad kunnat bidra med tips och synpunkter av stort värde för pro- jektgrupperna i deras fortsatta konstruk- tionsarbete.

Rationell och systematisk undervisnings- planering och läromedelsutveckling kräver tid och resurser. Om omfattningen av arbetet i projekten helt hade kunnat överblickas vid starten för verksamheten, är det möjligt att antalet projekt hade bort vara mindre. Många bristfälligheter hade kunnat undvikas, om projekten haft mer tid på sig för planeringen.

Arbetssättet inom TRUAS har gjort det möjligt att ta till vara kreativa begåvningar bland lärarna. När TRUAS under hösten 1968 i ett nummer av Aktuellt från Skolöver- styrelsen presenterat verksamheten och upp- manat intresserade lärare att kontakta TRUAS har anslutningen blivit så stor, att gruppen inte på långt när kunnat utnyttja alla erbjudanden om medverkan. Det har legat

• Sida 201
•  Original

ett stort värde i att få aktiva lärare med ak- tuell undervisningserfarenhet att delta i ut- vecklingsarbetet.

TRUAS-arbetet bör också ses som ett led i arbetet med att utveckla läroplanerna. Som tidigare nämnts har t ex arbetet med läropla- nerna i fysik-kemi och matematik för arbets- marknadsutbildningen skett parallellt med planeringen av läromedlen. Supplementet till läroplanen i arbetslivsorientering har byggt direkt på erfarenheterna från projektarbetet.

Eftersom utprövningen i projekten syftat till att studera själva undervisningsprocessen och inte bara läromedlen kan verksamheten också ses som ett led i utvärderingen av skolans inre arbete i sin strävan att ge läropla- nerna verklighetsförankring i klassrummet.

Det är naturligt, att TRUAS-verksamheten har haft många svårigheter att övervinna. Många av dem hade kunnat undvikas om begreppen »lärarersättning» hade preciserats mer ingående i direktiven. TRUAS har på många håll mötts av misstänksamhet, därför att lärarna trodde, att verksamheten bok- stavligen syftat till att ta bort dem ur klass- rummet. Synen på direktiven har dock suc- cessivt modifierats och TRUAS har upplevt betydligt större gensvar i arbetet bland lärar- na under de senaste åren. Misstänksamheten har dessutom alltid varit störst bland de lära- re som inte deltagit i försöksverksamheten. Om man emellertid från statsmakternas sida önskar göra ett försök, där man skär ner anta- let Iärartimmar i ett antal försöksämnen, finns naturligtvis den möjligheten att göra ytterliga- re ett samlat försök med detta syfte. Men det förutsätter ett politiskt ställningstagande, utbildningsmyndighetens aktiva medverkan och ett positivt gensvar från lärarnas fackliga organisationer.

Enligt direktiven har TRUAS inte bedrivit forskning utan praktisk försöksverksamhet. Dock ståri direktiven: »En systemforskning kan då göras mer meningsfull i ett senare skede när de första erfarenheterna vunnits.» På en rad punkter har TRUAS upplevt brist på stöd av forskningsresultat, och det vore värdefullt för framtida utvecklingsarbete om en koppling till pedagogiskt forskningsarbete kunde ske.

Spridning av innovationer på skolans område är ett probem som ständigt är ak- tuellt för dem som sysslar med utvecklingsar- bete. Eftersom TRUAS” försöksverksamhet har skett i ständig dialog med dem som med- verkat i försöken, och eftersom de har varit jämförelsevis många, cirka 20 skolor med ungefär 100 försökslärare, har TRUAS haft goda möjligheter att få information om verk- samheten spridd bland lärarna. Det är enligt TRUAS” mening viktigt att många ute i skolorna får kännedom om centralt planerad och ledd verksamhet för att inga klyftor skall uppstå mellan centralt och lokalt utveck- lingsarbete på skolans område. Men för att ett nytänkande verkligen skall få genomslags- kraft behövs naturligtvis mer än detta. För TRUAS-verksamheten hade det varit av värde, om den från början knutits till SÖ:s olika verksamhetsgrenar som berör tex lä- rarutbildning, lärarfortbildning och läro- plansarbete. Denna bindning har i viss mån funnits men inte i institutionaliserade for- mer.

4.10 Tv och radio i undervisningen

Eftersom TRUAS är en del av en utredning om tv:s och radios roll i undervisningen kan det synas märkligt, att tyngdpunkten i redo- visningen ligger på undervisningsplanering och inte på medierna i sig. Själva före- komsten av medierna och resurserna för att producera i dem framtvingade en planering av undervisningsprocessen. Det är en av pro- jektgruppens uppgifter att skaffa fram un- derlag till rationella medieval. Men valet av medier ligger långt fram i en kedja av beslut i planeringsfasen och är liksom övriga beslut underordnat målen för undervisningen och den totala planeringen av ämnet. Här bör yt- terligare betonas lagarbetets betydelse för att ta fram läromedel av multimedietyp. Det ligger nära till hands att den som arbetar med ett medium ser det budskap han för fram som ett budskap, som är riktat till sådana som vet lika mycket om mediets möjligheter som han själv. Men det väsentliga för alla i det arbetslag, som projektgruppen utgjort har varit mottagarnas situation, vilka behov som

• Sida 202
•  Original

finns hos eleverna och vilka beteenden man vill uppnå hos dem. Radio eller för TRUAS” verksamhet adek- vatare uttryckt ljudband, ofta kombinerade med olika former av bilder har såväl i TRUAS-projekten som i övriga läromedel redan fast etablerats i undervisningen, varför någon ytterligare motivering för deras användning knappast kan anses nödvändig.

Men även tv är en viktig komponent i un- dervisningen. I samhället spelar tv en central roll, när det gäller att forma ungdomarnas bild av tillvaron. I dag ifrågasätter ingen det tryckta ordet men när det tillfördes under- visningen skedde det säkert inte utan pro- blem. Möjligheterna att producera och distri- buera rörlig bild för undervisningsändamål kommer att vidareutvecklas, varför det fak- tum, att användning av tv i dag är kostnads- krävande inte får stå i vägen för pedagogiskt utvecklingsarbete. Läromedelsutveckling måste sikta framåt och kan inte låsas till dagens situation.

Det måste anses vara en väsentlig uppgift för skolan att dra fördel av all den informa- tion och träning eleven får utanför den i skolan planlagda verksamheten. För de ung- domar, som i dag får sin utbildning, innebär tv i sig ingenting nytt. De har vuxit upp med den och med det speciella språk som den talar. tv får i undervisningen inte spela rollen av en ny förpackning att stoppa gammalt in- nehåll i. Om tv används för att duplicera den katederundervisande läraren måste detta in- nebära att utvecklingen avstannar eller i sämsta fall tar ett steg tillbaka.

För att skolan skall kunna bidra till elever- nas utveckling till fungerande och självständi- ga medlemmar i ett ekonomiskt utvecklat samhälle måste den till sitt förfogande ha hela den arsenal av informationskanaler, som samhället i övrigt bjuder. På visst sätt befin- ner sig ju alla människor alltid under utbild- ning. Vi lär oss ständigt nya ting och de perio- der man befinner sig under utbildning i insti- tutionaliserade former kan ses som koncent- rationsperioder i utbildningen, antingen i ungdomsskolan eller under olika former av återkommande utbildning. Det är då viktigt att samma bjudningsformer för information

alltid finns tillgängliga. Skolan har hittills kanske för mycket beaktat hur kunskaper och färdigheter skall läras ut och för litet hur de lärs in såväl i skolan som i samhället i övrigt.

4.11. Rekommendationer

TRUAS utgår från att samhället behöver ge stöd till läromedelsutveckling som en av åt- gärderna för att förverkliga skolans mål. På grund härav förutsätter gruppen, att SÖ an- svarar för att övergripande behovsanalyser för läromedelsutveckling görs för de utbild- ningsformer, som SÖ ansvarar för, och att SÖ centralt administrerar sådana projekt som prioriterats för läromedelsutveckling. Resur- ser för såväl utveckling av planeringsmodel- ler som för produktinriktat utvecklingsarbete bör ställas till SÖ:s förfogande.

På grundval av redovisade erfarenheter och slutsatser av TRUAS-verksamheten vill expertgruppen rekommendera:

att SÖ för varje projekt, som avser ut- veckling av läromedel, tillsätter en planerings- grupp som med beaktande av organisation och ekonomi, gör en övergripande planering, vilken omfattar fastställande av mål, bestäm- ning av tidsplan samt beräkning av de resur- ser som erfordras,

att projektarbetet utförs i en projektgrupp, inom eller utom verket, som planerar hela projektet med målbeskrivningar, metod-, medie- och stoffval, sekvensering, utpröv- ning och revision,

att möjligheter till produktion i så kallade tunga medier — i första hand rörlig bild —- skall finnas för av SÖ finansierade utveck- lingsprojekt,

att tv- och radioavsnitt inom ungdomssko- lan och arbetsmarknadsutbildningen normalt bör distribueras som band eller i annan av direktmottagning i uppspelningsögonblicket oberoende form,

att möjligheter bör finnas till direktmottag- ning genom etersändning av program, som av distributionsmässiga, upphovsrättsliga och ekonomiska skäl anses behöva denna distributionsform.

• Sida 203
•  Original

Utprövningarna av TRUAS, läromedelssystem

Ar'fil kand LeifLindberg

Leif Lindberg har varit engagerad som till- fälligt anlitad expert åt TRU-kommittén un- der tiden 1 juli — 30 november 1972. Denna undersökning ingår i något annorlunda form i Leif Lindbergs rapport Några aspekter på

Undersökningens uppläggning

Inledningsvis formuleras undersökningens syfte. Därefter presenteras angivna syften med utprövningarna av TRUAS' läromedels- system. I tredje avsnittet beskrivs utpröv- ningarnas allmänna uppläggning. l fjärde avsnittet beskrivs genomförda utprövningar med avseende på förutsättningar, material-

b—i'

Slut vt

Eftermätning

Slut vt

Start ht T [ Studieenhetsvisa mätningar Förmätning 1a IL | 1 l l l 1 : Start ht T T T Start vt T T T 1b Studieenhetsvisa mätningar

Figur I a och b. Läsårsvis utprövningsuppläggning

får de tex besvara samma kunskapsprov som vid förmätningen och samma frågor om sin inställning till ämnet och bjudningssättet samt kanske en del frågor om materialet. Design III innebär i utgångsläget samma sak som Design Il utom i ett väsentligt av- seende nämligen att kontrollgruppen ej får

Design ! tid

Läromedelssystemet LMS

exakt samma läromedelssystem men i övrigt är stoff etc, för— och eftermätningar lika mellan båda grupperna. Försöks- och kon- trollgruppen är slumpmässigt (OSU) ut- tagna. Detaljuppläggningen av dessa tre de- signer i TRUAS' utprövningar har givetvis varierat.

Försöksgrupp

&

EFTERMÄTNING

Design ||

Lä romedelssystemet LMS

FÖRMÄTNING

Design |||

Lä romedelssystemet LMS

t1

|_ |

Försöksgrupp

EFTERMÄTNING

Försöksgrupp

_.

Kontrollgrupp

» Alternativ till läromedelssystemet LMS FÖRMÄTNING EFTERMÄTNING

Figur 2. Studieenhetsvis utprövningsuppläggning

• Sida 206
•  Original

I detta avsnitt beskrivs flertalet av de ut- prövningar som genomförts inom TRUAS. (Motiveringar till varför några uteslutits ges efter tabell 1). Utprövningarna sammanfat- tas till undersökningsenheter. En sådan en- het karaktäriseras av att den bildar en av- slutad helhet.2 Den kan bestå av enbart en utprövning. Den kan även bestå av en serie utprövningar som gjorts av ett läromedels- system under ett läsår.

Vilka undersökningsenheter som ingår i beskrivningen framgår av tabell 1 nedan. I tabellen framgår även vilka budgetår försö- ket bedrivits, vilket ämne som avses samt en kommentar om vad för typ av material utprövningarna omfattat.

Efter tabellen framgår motiveringar till varför vissa undersökningsenheter uteslutits från fortsatt beskrivning.

Tabell ]. Sammanfattning av undersökningsenheter, försöksår, ämnen

Undersöknings-

enhet nr Budgetår Ämne Kommentar ] 1968/69 Anatomi-fysiologi Försöksmaterial (vårdyrkesutb) 2 1968/69 Fysik/kemi Försöksmaterial (omskolning) 3 1969/70 Anatomi-fysiologi Försöksmaterial (vårdyrkesutb) 4 1969/70 Teknologi Delar av läro- (gymnasiet) medelssystem 5 1969/70 Fysik-kemi, Läromedelssystem Matematik, Arbetslivsorien- tering (omskol- ning) 6 1969/70 Arbetslivsorien- Läromedelssystem tering (yrkesskola) 7 1970/71 Svenska Läromedelssystem (gymn/fackskola) 8 1970/71 Engelska Testutprövning3 (gymnasiet) 9 1970/71 Ryska Försöksmaterial4 (gymnasiet) ]O 1970/71 Teknologi Läromedelssystem (gymnasiet) ll 1970/71 Samhällskunskap Läromedelssystem (gymnasiet) 12 1971/72 Företagsekonomi Läromedelssystem (fackskola) 13 1971/72 Svenska Läromedelssystem (gymnasiet) 14 l97l/72 Studie- o yrkes- Lektioner orientering (SYO) — (gymnasiet) 15 1971/72 Fysik Heltäckande (gymnasiet) undervisnings- material 16 1971/72 Engelska Läromedelssystem (gymnasiet) 17 1971/72 Samhällskunskap Läromedel5 (gymnasiet) 18 l97l/72 Teknologi Läromedelssystema (gymnasiet)

• Sida 207
•  Original

Undersökningsenheterna beskrivs med hjälp av nedanstående rubriker.

A. Förutsättningar

1 Försöksämnenas timtal enligt Lgy 70. 2 Försöksämnenas uppskattade faktiska tim- tal. 3 Antalet försökspersoner.

B. Materialomfattning

Antal timmar som försöksmaterialet an-

vänts (kompl till A.2). 2 Försöksmaterialets täckning av lärome- dels- och mediebehovet i avsedd årskurs. 3 Textmaterialets omfattning. 4 Antalet tv-program. 5 Antal ljudband. 6 Antal ljudbildband (motsv). 7 Antal stordias. 8 Antal smådias.

9 Förekomst av elevinstruktioner. 10 Förekomst av laborationsmaterial. 11 Förekomst av lärarhandledning. 12 Förekomst av prov (med prov avses diagnostiska prov eller prov efter genom- gånget prov efter genomgånget avsnitt. Ej prov som använts för utprövning primärt). 13 Förekomst av lösningar (till prov under

12).

] Design. Under denna rubrik används be- teckningarna x. 0 samt PANEL.

x står för läromedelssystemet eller för- söksmaterialet.

0 står för observation. T ex ett kun- skapsprov eller ett frågeformulär.

PANEL står för en undersökning som gjorts före respektive efter hela det ma- terial som ingått i undersökningsenheten.

Som beteckningarna används här mot- svarar de den schematiska beskrivningen av utprövningsdesignerna i kapitlets bör- jan. 2 Datauppsättningar. Denna rubrik är delad i två underrubriker VAD och HUR. »VAD» står för vilken typ av data som insamlats. »HUR» står för tillvägagångssättet för datainsamlingen. »VAD» har i sin tur två underrubriker nämligen »kontroll» och »effekt». Dessa anger insamlade datas primära syfte.

Data presenteras i två tabeller. Den första omfattar punkterna under rubrikerna FÖR- UTSÄTTNINGAR och MATERIALOM— FATTNING (A, B), tabell 2. Efter tabell 2 följer en kommentar. Den andra omfattar punkterna under rubriken DESIGN och DATAUPPSÄTTNINGAR (C). tabell 3.

7 Beskrivningen innebär alltså en precisering av de tidigare presenterade designema (se sid 205).

2 Med helhet avses att enheten utgör ett beslutsun- derlag för revidering. 3 Utprövningen omfattar testkonstruktion ej ut- prövning av material. (Medtas ej i tabell 2 och tabell 3 nedan.) 4 Behandlas ej. material från utprövningen saknas. (Medtas ej i tabell 2 och tabell 3 nedan.)

5 Behandlas ej eftersom undersökningarna hittills varit av preliminär och explorativ karaktär. (Medtas dock i tabell 2 nedan.) ” Behandling ej beroende på att projektgruppeni hu- vudsak självständigt ombesörjt utprövningen av materialet. (Medtas dock i tabell 2 nedan.)

• Sida 208
•  Original

Tabell 2. Förutsättningar och materialomfattning

]. Undersökningsenhet nr; Ämne 4. Antal skolor 2. Timtal enl läroplan

. Antal fpp

5 6. Antal tim som mat använts

8. Antal tv-program

10. Antal ljudband 11. Ljudbildband 12. Stordias 13. Smådias 14. Labmat

15. Elevinstmktioner 16. Lärarhandledning

17. Prov 18. Lösningar

Förutsättningar

Materialomfattni ng

6 7

17

.—

Anatomi-

fysiologi

11. Samhälls- kunskap åk 1

12. Företagseko- nomi åk 1

13. Svenska åk 2 14 Studie- o yrkesorient3

16. Engelska åk 15

240 ca 200 32 30 36 35 40 120 ca 100 240 ca 200 120 ca 100 360 ca 290 120 ca 100

100 ca 80 60 (1 term) ca 50 120 ca 100

240 ca 200

NNNN NN

"XV?

240 1 9 295 147 34 34 34 34 36+ 33 660 390 200 600

¹ 100 240 225

390

Hel Hel Hel Hel Hel

32. Hel Hel

Del- vis

Hel Hel

Del- vis

355A4 1 häft 35sA4 22 häft 17 häft 15 häft

⁶ häft ² häft ² häft 10 häft ⁷ häft ca 30 häft ca 15 häft

⁴ mat ⁹ häft se _anm ⁹ häft

17 15 30

sah] in (*I

mm

(*I

14 10 42

8(160b) ja

ja ja

8(150b)

ja

80 425

(*I

1(27 b)

ja ja ja ja ja

ja ja ja ja ja

ja ja ja ja ja

ja ja ja ja ja ja

ja(l)

ja ja

ja ja ja

jatl)

' Reviderad version av försöksmaterialet undersökningsenhet l.

2 Revidering och komplettering av undersökningsenhet 4,

3 Mat består av broschyrer från olika myndigheter.

* Datorer ingår i laborationssatsema.

5 Bredvidläsningsböcker, textantologier. häftesmat, lS-övn.

" Mat ska betraktas som komplement till lärobok.

7 Se undersökningsenhet 10 och 4.

• Sida 209
•  Original

Kommentarer till tabell 2. Förutsättningar och Materialomfattning

A. ] Timtal enligt läroplanen finns ej an- givet p g a att:

Materialet i anatomi-fysiologi var ej avsett för reguljärt bruk utan har endast använts för försök.

Materialet för omskolningsverksamheten har anpassats till det behov av allmänbild- ning som anses föreligga för omskolning.

Kurserna pågår under åtta veckor. Un- dervisningen är i huvudsak individualiserad. Efter åtta veckor avbryts undervisningen oberoende av elevernas kunskapsnivå.

A. 2 Försöksämnenas uppskattade faktiska timtal.

För gymnasieämnena har en minskning med ungefär 20 % av det i läroplanen an- givna timtalet gjorts. Procentsatsens storlek grundas på projektgruppernas uppskatt— ningar av tidsbortfall.

Det nu erhållna timantalet anses ge en bättre uppfattning om hur många timmar eleverna organiserat i skolan ägnar sig åt ämnet. För undersökningsenhet nr 5 däremot är det fak- tiska timtalet angivet.

A. 3 Motiven för val av försöksskolor fram- går av kapitel 2 ovan.

A. 4 Försökspersonernas antal varierar mellan undersökningsenheterna.

l utprövningarna av omskolningsmateria- len för försökspersonernas antal omkring 30. Detta sammanhänger bl a med att kon- tinuerlig intagning till omskolningskurserna tillämpas och att man där ej samtidigt kan följa fler elever än ett trettiotal på ett om- skolningscenter. I gymnasieprojekten varie- rar antal försökspersoner mellan 200 och 660 med undantag av SYO-utprövningen som hade 1 100 försökspersoner, för att någor- lunda täcka alla linjer.

B. 1 Denna rubrik ska ses som ett komple- ment till faktiska timtal (A.2).

Denna tidsomfattning framgår av de ut- prövningsrapporter som tillhör respektive undersökningsenhet.

B. 2 Försöksmaterialets täckning av läro- medels- och mediebehovet i avsedd årskurs.

Som framgår av tabellen är det enbart i ämnet samhällskunskap som heltäckning i fråga om läromedels- och medieinsatser ej eftersträvats.

B. 3 Textmaterialets omfattning.

Textmaterialen ersätter lärobok när mate- rialen är heltäckande. Textmaterialen är sid- mässigt mer omfångsrika än en lärobok. Detta beror bl a på att elevinstruktioner, målbeskrivningar m m ingår i textmateria- len.

B. 4 Antal tv-program.

Tv-programmens längd varierar i huvudsak mellan 10 och 25 min. Hur stort utrymme insatsen av tv svarar för kan illustreras med ämnet fysik. Ämnet har av gymnasieprojek- ten det lägsta faktiska timtalet samt det största antalet tv-program. Den faktiska vis- ningstiden är ca 3 timmar och 10 minuter. I % av de timmar som undervisningen be- drivs svarar programmen för knappt 4.

B. 5 Antal ljudband.

I tre av de fall (undersökningsenheterna 7, 11, 13) där antalet ljudband klart över- stiger antalet videoband kommer ändå för den enskilde eleven antalet video- och ljud- band att vara ungefär lika stort. Detta be- ror på att ljudbanden är parallella, dvs en grupp elever har haft ett ljudband med ett visst innehåll en annan med ett annat osv.

Vidare kommentarer av tabellen görs ej eftersom dessa ej är av gemensam natur.

• Sida 210
•  Original

datauppsättningar Undersökningsenhet Design Datauppsättning Vad Hur Kontroll Effekt 1 Anatomi—fysiologi 0 x 0 Bakgrundsdata Från register och Begåvning elevkort av elevinställn Begåvningstext (WlT 111) Gruppintervjuer Kunskaper ldentiska för- och Inställn till efterprov försöksmat Frågeformulär identis- ka vid för- och efter- mätningen 2 Fysik-kemi x 0 Begåvning Begåvningstest (WlT lll) Inställn till Frågeformulär omskolning och ämnet Kunskaper Efterprov lnställn till Frågeformulär bjudningssätt och material Elevinställning Gruppintervjuer 3 Anatomi—fysiologi 0 x 0 lnställn till Frågeformulär före 0 O ämnet och efter av elevinställn Gruppintervjuer efter av und visnings- försöket matzs funktion Systematiska obs Kunskaper ldentiska för- och Inställn till efterprov undervisn och Frågeformulär före materialet och efter försöket 4 Teknologi x 0 lnställn till Frågeformulär efter studieenheterna avslutad undervisning och und Panel lnställn till Frågeformulär, iden- ämnet, und- tiska frågor före former m m och efter undersökn 5 Matematik, 0 x 0 Bakgrundsdata Frågeformulär Fysik-kemi lnställn till Frågeformulär före Svenska kunskaper och och efter försöket Arbetslivsorient ämnen Efterprov Kunskaper Frågeformulär före Inställn till och efter försöket bjudningssätt Diskussion med elever, lärare, ämneskunniga 6 Arbetslivsorien- 0 x 0 Inställn till Frågeformulär före — tering ämnet och kun- efter skaper Frågeformulär Inställn till Frågeformulär före — bjudningssätt efter Kunskaper Efterprov Inställn till Lärarkommentarer materialet 7 Svenska x 0 Medievanor Frågeformulär före Bakgrundsdata Frågeformulär före Kunskaper Efterprov lnställn till Frågeformulär efter bjudningssätt

• Sida 211
•  Original

Undersökningsenhet Design Datauppsättning Vad Hur Kontroll Effekt Panel lnställn till Frågeformulär kunskaper och före—efter ämnet 10 Teknologi x 0 lnställn till Frågeformulär efter bjudningssätt och läromedels— systemets upp- byggnad och genomförande Panel lnställn till Frågeformulär före ämnet och tek- och efter försöket nikens roll i samhället 1 1 Samhällskunskap x 0 lnställn till Frågeformulär och materialets critical-incident uppläggning teknik och användning lnställning till försöket Intervjuer med lärare och elever 12 Företagsekonomi x 0 Språkfärdighet SWE provet Kunskaper Efterprov Inställn till Frågeformulär efter studieenhetens Studieenheten uppläggning o genomförande lnställn till Elevkommentarer som försöket avgetts i fråge- formuläret 13 Svenska x 0 Kunskaper Ett efterprov (I en studieenhet) Färdigheter Ett efterprov (I en studieenhet) lnställn till Frågeformulär efter Studieenheten varje studieenhet bjudningssätt arbetsformer tidsåtgång etc Panel lnställn till Frågeformulär vid ämnet. bjud- årskursens slut ningssätt. ar- betsformer samt deltagandet i försöksverksam- heten 14 Studie- och yr- x 0 Kunskaper Kunskapsprov efter kesorientering varje ljudband (SYO) lnställn till Frågeformulär efter tv-program o tv-programmet och ljudband ljudbanden Panel Kunskaper Kunskapsprov före och efter försöks- materialet Attityder Frågeformulär före och efter försöks- materialet Attityder Frågeformulär till lärare efter försöket SOU 1973: 19 211

• Sida 212
•  Original

Undersökningsenhet Design Datauppsättning Vad Hur Kontroll Effekt 15 Fysik x 0 Bakgrundsdata Frågeformulär före försöket Medievanor Frågeformulär före och efter försöket Kunskaper Efterprov efter genom- gångna moduler lnställn till Frågeformulär efter bjudningssätt genomgångna moduler och material lnställn till Elev- och lärarsyn— försöket punkter i anslutning till frågeformulären samt elev- och lärar— dagböcker Panel lnställn till Frågeformulär före ämnet, kunskaper och efter försöket färdigheter och bjudningssätt 16 Engelska 0 x 0 lnställn till Synpunktsblad från försöksmateria- lärarna efter av- let slutade etapper Kunskaper För— och efterprov (identiska) med av- seende icke material- bundna kunskaper Inställn till Frågeformulär före- engelska och efter etapperna 5 I Vilken utsträckning kan erhållna resultat tillskrivas

TRUAS” läromedelssystem?

I detta avsnitt behandlas utprövningarnas tillförlitlighet med avseende på den utsträck- ning erhållna resultat kan tillskrivas läro- medelssystemen samt typer av problem som måste bemästras för att detta ska vara möj- ligt.

Om man vill erhålla information om i vil- ken utsträckning erhållna resultat kan till- skrivas TRUAS” läromedelssystem måste man utgå från undersökningsenhetemas de- signer och datauppsättningar, eftersom

— designema ger information om erhållna resultat kan tillskrivas läromedelssyste- men.

— datauppsättningama ger information om

vilken »typ» av resultat som kan tillskri- vas läromedelssystemen.

I en artikel av Campbell & Stanley (1965) framgår att de säkraste tolkningarna av un- dersökningsresultat fås med en experimen- tell design, dvs en design som innebär att en- dast en variabel varieras medan övriga vari- abler hålls under kontroll. Denna typ av de- sign är i de flesta fall svår att använda i komplexa situationer tex skolsituationen. Man blir i stället hänvisad till att använda någon typ av quasi-experimentella designer. Detta innebär dock inte att det är omöjligt att göra tolkningar. Även med dessa desig- ner kan tolkningar göras om man tillsett att

• Sida 213
•  Original

de faktorer som äventyrar validiteten utsätts för någon form av analys eller kontroll. Vilka några av dessa faktorer är framgår av en analys av varje enskild design (nedan). Den fullständiga analysen återfinns i Camp- bell & Stanley's artikel.

Sammanfattningsvis innebär detta att:

— när man väljer en quasi-experimentell de- sign måste man även ta reda på vilka de okontrollerade faktorerna som kan även- tyra validiteten är samt — hur man ska bemästra problemen med alternativa tolkningar p g a dessa okontrol- lerade faktorer.

Metod

Utgångspunkten är den beskrivning som gjorts med avseende på design och dataupp— sättningar. (Tabell 3. DESIGNER och DATAUPPSÄTTNINGAR ovan).

Designerna analyseras med avseende på »intern validitet» dvs i vilken utsträckning designema möjliggör kontroll av alternativa förklaringar till visst resultat.

Designerna relateras till undersöknings- enhetema för kommentar i relation till data- uppsättningarna.

Designernas interna validitet

Campbell & Stanley (1965) anger två huvud- klasser av faktorer som äventyrar en under- sökares möjligheter att dra rimliga slutsat- ser från sina data. Den ena klassen benämns intern validitet, den andra extern validitet. Den senare klassen av faktorer berör i vilken utsträckning data kan generaliseras. Den klassen berörs ej här eftersom generalisering ej ingått i förutsättningarna för TRUAS' försöksverksamhet.

Klassen faktorer som benämns intern vali— ditet måste kontrolleras för att försök ska vara möjliga att tolka. Campbell & Stanley (1965) anger 8 typer av faktorer som om de ej kontrolleras i undersökningsdesignen kan producera sådana effekter som kan sam- manblandas med den behandling (i detta fall försöksmaterial eller läromedelssystem) som ges försökspersonerna. Av dessa 8 typer av

faktorer har 4 typer bedömts som relevanta i detta sammanhang. Typerna är:

»Historia» (History). De specifika händel- ser som inträffar mellan första och andra observationstillfället (för- och eftermät- ning) och som har anknytning till läro- medelssystemet. 2 »Mognad» (Maturation). Processer inom eleverna som opererar som en funktion av tiden (ej specifika händelser) tex att bli äldre, hungrigare, tröttare etc. 3 »Testeffekter» (Testing). Effekterna av att bli testad på resultatet av ytterligare en testning. T ex kan man erhålla en högre testpoäng på ett begåvningsprov vid ett andra tillfälle jämfört med det första test- tillfället. 4 »Instrument effekter» (Instrumentation).

Förändringar i kalibreringen av ett mät- instrument eller förändringar hos en ob— servatör eller en provrättare kan produce- ra förändringar i erhållna mätresultat.

Dessa fyra typer av faktorer relateras till de designer som förekommit vid TRUAS' utprövningar i tabell 4.

Tabell 4. Tre designer och fyra faktorer som äventyrar den interna validiteten

» Testnings- »Instrument- effekter»

»Histona» »Mognad» effekter»

Pre-experimentella designer Design I x 0 — — Design II 0 x 0 _ — _ _ Experimentell design Design Ill OSU 0 x 0 OSU 0 x 0 + + + +

Teckenförklaring O=observation (mätning) x=behandling (t ex läromedel)

OSU=obundet slumpmässigt urval av försöks- personer —=indikerar en definitiv svaghet + =indikerar att faktorn är kontrollerad blank indikerar att faktorn ej är kontrollerad

• Sida 214
•  Original

Kommentarer till tabell 4 I tabellens högra del kan man utläsa vilka faktorer (med andra ord vilka alternativa förklaringar till en viss effekt) som kan kon- trolleras. Hur dessa kontroller bör utföras berörs ej.

Design [ som framgår av tabellen har två definitiva svagheter. »Historie»-faktorn kan ej kontrolleras. Det kan alltså föreligga en annan orsak till ett visst utfall vid ett mät- tillfälle än det läromedel eller läromedels- system som tros åstadkomma utfallet. Sam- ma förhållande kan gälla för mognadsfak- torn.

Design 11 visar minustecken för de fyra faktorerna. Det innebär alltså att designen ger små möjligheter till kontroll av altema- tiva förklaringar till ett visst utfall. Beträf- fande »Historia» torde sannolikheten öka för alternativa förklaringar om tidsrymden är stor mellan för- och eftermätning. Om ett försöksmaterial utprövas under loppet av en dag torde dock denna risk vara liten. »Mog- nad» kan ej kontrolleras tillfredsställande. Om tiden mellan mätningarna är lång kan kvalitativa förändringar av försökspersoner- na inträffa exempelvis till följd av undervis- ningen i andra ämnen i skolan eller person- liga förhållanden. Inte heller den tredje fak- torn kan kontrolleras tillfredsställande. Test- effekter är problematiska eftersom en för- mätning kan ge eleverna en uppfattning om vad som är väsentligt att kunna vid studie- enhetens slut. Det som är otillfredsställande är att försökspersonerna kan få en ej pla- nerad hjälp på traven dels genom att de kan inriktas mot vad som är väsentligt i under- visningen dels genom att ett intresse väcks hos försökspersonerna, något som kan ta uttryck i individuellt fördjupade studier.

Den fjärde faktorn som ej kan kontrolle- ras tillfredsställande nämligen »Instrument- effekten» torde ej i TRUAS-utprövningarna vara särskilt sannolika framför allt beroende på att de mätningar som görs är i hög ut- sträckning standardiserade genom att tex flervalsfrågor används vid kunskapsprov och skattningsskalor vid attitydmätningar samt att uppgjorda mallar legat till grund för rättning av prov och registrering av attityder.

Design lII ger möjligheter att kontrollera de fyra faktorerna som kan utgöra alternativa förklaringar till ett visst utfall. Dock bör här påpekas att avvikelser från standardi- serat undervisningsförfarande inte kan kon- trolleras. Ett exempel kan vara en ej plane- rad diskussion av studieenhetens mål och innehåll.

Design 11 kan ge fasta utgångspunkter för en diskussion om alternativa förklaringars rimlighet. Det som är komplicerat är att det fordrar information utöver designen för att effekter sannolikt ska kunna tillskrivas läromedelssystemet. »Historiefaktorn» skulle förmodligen kunna bemästras genom ett systematiskt sökande efter händelser som kan ha påverkat utfallet. Exempel på sådana händelser är att läraren gått utöver de an- visningar som getts eller att i samhällskun- skap samtidigt som en studieenhet behandlar politiska partier och organisationer har ett val pågått osv.

»Mognadsfaktorn» och »testeffektsfak- torn» kan knappast bemästras på detta sätt.

Design lll ger möjligheter de fyra fak- torerna som äventyrar tolkningen av ett ut- fall.

Vad kan de tre designema ge med avseende på avsnittets rubrik?

Design l anses mindre lämplig i detta av- seende. Dock kan den ge utgångspunkter för tolkning av resultat. För att denna ska vara möjlig fordras dock en uppsättning anta- ganden om resultatens relation till försöks- material och försökspersoner. Dessa anta- ganden bör dessutom vara empiriskt för- ankrade.

Designer och effekter

De två tidigare stegen kan nu sammanföras för att ge en översikt över vilka läromedels- system som kan tillskrivas effekter med ut- gångspunkt från utprövningsdata.

En sammanfattning presenteras i tabell 5 nedan.

Av tabellen framgår att de flesta effek- terna konstaterats med hjälp av design 1, ett mindre antal med design II och en med de- sign III.

• Sida 215
•  Original

II III

Design Resultat 1 Kunskaper Undersökningsenhet nr 2, 5,6, 7,12,13, 14, 15 Inställning till Undersökningsenhet

Undersökningsenhet nr 3

Undersökningsenhet nr 1. 3. 16

Undersökningsenhet Undersökningsenhet

läromedelssystemets nr 2, 4, 7, 10, 11, nr 1. 3. 5.6. 16 nr uppbyggnad och 12, 13, 14. 15 genomförande

Referenser

Campbell. D. T. & Stanley, J. C. (1965) Experi- mental and Quasiexperimental Designs for Re- search on Teaching. I N. L. Gage (Ed) Handbook of Research on Teaching. Fourth printing Chicago Rand Mc Nally & Company. Sid 171—241. Dahllöf. U. & Wallin, E. (1969) Läromedlen i un- dervisningsprocessen.

1. U. Dahllöf & E. Wallin (red) Läromedels- forskning och Lmdervisningsplanering. Nordiska utredningar 1969: 16. Stockholm. Sid 10.

• Sida 216
•  Original

ii! mir alltd. ' "le nagg-limit" | ' Jil

"lh: PIQÅINP'M Ulm "vw-.:attigilh w,

. "| __| ' ' ._. |_, |: |".

___ |',;' ."'...' .. i..l'l * .|,u.,.+g|| . | ., ., . .. _ | , _

” ' |

;.-hndé:*'iuum ,w.y.rag,,, _ ,... .,_ .,|, , _ __,__. _ , l| _ | ._"| =|_, få: , |t r | . |, _

..,,_..||,|.,|..|_.,|||I_||_,=t,;'lt'___,15%-#5 ,, lämlig; ' _.j,,| l' "' , , ,,,_.,| — _ ,,. |". |__ _,, "ti _,,,t aff-E' 'I ,. ""-T'. ' " "1? | |,IZ, rJ ,|I||,- lltl'jI-l'l '%'M | ,, ll . '—' ' .- ' ' -.'.,1." . '_.:lg.-.=*—,- -,.'—-I- "J.. :| I' — " _ r ||, 12 .. ':' ,(-|_ ' ' _,,f'i. JTH,". %: _.=J""'|" . :'l'. ..'i|l -'....|_',,",'_.i ||.P'

• Sida 217
•  Original

Sammanfattningsvis finner samarbetsgrup- pen, att användningen av TRU-material i kursen Arbetsmarknadsteknik med personal- administration i Stockholm avhjälpt bristsi- tuationen vad gäller lämpliga läromedel inom området. Det har också kraftigt underlättat organisation av undervisning i kursen, och den undervisning som anordnats har genom- gående mött ett mycket positivt mottagande från elevhåll.

• Sida 243
•  Original

Bilaga 6 Rapport om projekten inom TRU:s samhällsvetenskapliga sektor

] denna bilaga ges projektvisa beskrivningar av TRU:s åtaganden inom sektorn för samhällsvetenskap. De projekt som drivits under tiden 1967— 1972 inom denna sektor är Översiktskurs i företagsekonomi, Undervis- ningsteknologi. Arbetsmarknadsteknik med personaladministration, Na- tionalekonomi och Internationalisering av utbildningen.

Av dessa rapporteras Arbetsmarknadsteknik med personaladministration i särskild bilaga (bilaga 5). Projektet Nationalekonomi har i första hand kommit att fungera som ett vuxenutbildningsprojekt. varför det rappor- teras bland övriga etersända kurser (bilaga 9).

• Sida 244
•  Original

II Undervisningsteknologi

ORA-hl.»

De flesta böcker tas under kursens gång upp till diskussion under lärares ledning.

Diskussionen bedrives i form av ett exa- minatorium, där en viss aspekt tas upp till behandling och där det ställs krav på aktivt deltagande från elevernas sida.

Kunskaperna från kurslitteraturen redo- visas förutom i samband med ovan nämnda diskussioneri samband med obligatoriska ten- tamina. Dessa tentamina utgörs antingen av provuppgifter tagna ur frågekatalogen eller av förproducerade examinationsuppgifter av praktikfallskaraktär.

• Sida 254
•  Original

I Litteraturstudier

2 Arbete med självinstruerande material 3 Avlyssning av ljudband (beror på tillgång- en på bandspelare) 4 Arbetsuppgifter som utgör del av olika grupparbeten.

Öi'ningsnppgifternu och pruklikfullen avser att ge eleverna tillfälle att tillämpa de teo- retiska kunskaperna. De utgör också en lämplig träning inför det avslutande arbe- tet med utbildningsspelen i den sista del- kursen. Övningsuppgifterna och praktikfal- len består av skriftligt bakgrundsmaterial, arbetsuppgifter samt diverse text- eller sif— fermaterial att arbeta med. I vissa praktik- fall ingår också ljudband. Övningsuppgifter- na tar 1—4 timmars arbete i anspråk me- dan praktikfallen tar l—3 dagar.

De sex sista veckorna (dvs delkurs 7) äg- nas åt utbildningsspel. Syftet är att försöka ge eleverna tillfälle till en integrerad tillämp- ning av de kunskaper och färdigheter som de förvärvat tidigare i kursen. Eleverna får arbeta med problem alltifrån behovs- och målanalys till evaluering och revidering. Även ekonomiska och lokalmässiga planerings- problem tas upp. Eleverna får arbeta i finge- rade projektgrupper. Ny gruppindelning sker inför varje spel. Samtliga elever börjar med att gå igenom ett spel. Därefter sker en upp- delning på två linjer, en av allmänutbild-

ningskaraktär och en av befattningsutbild- ningskaraktär. (För dem som så önskar finns dock möjlighet att hoppa mellan lin- jerna.) Alla elever skall gå igenom fyra spel.

1 spelen ges bakgrundsinformation plus faktamaterial att arbeta med. arbetsuppgifter i viss sekvens samt information om hur lös- ningarna såg ut i verkligheten. Samtliga ut- bildningsspel bygger nämligen på utbild- ningsprojekt som utförts i verkligheten och där riklig dokumentation finns.

Spelen tar 1—2 veckor vardera att genom- föra. Presentationen är lärarledd. Därefter följer grupparbete och successiv redovisning och diskussion av de lösta arbetsuppgifterna. Skriftlig redovisning lämnas in till ansvarig lärare eller assistent dagen före respektive diskussion. Mellan redovisningstillfällena kan vid behov tillfällen för lärarledd handledning sprängas in. Spelet avslutas med en lärarledd slutdiskussion där spelet och lösningarna i sin helhet diskuteras.

Även tv-program och ljudband ingår som bakgrundsmaterial till spelen.

För de utbildningsadministratörer och lä- rare som använder systemet har utarbetats en metodisk handledning. Denna ger infor- mation om systemets uppbyggnad och an- vändning. Praktiska erfarenheter och syn- punkter från den första försökskursen finns också redovisade.

För eleverna i kursen finns en studiehand- ledning.

Internationalisering av utbildningen

Behovet av internationalisering av utbild- ningen kan enligt UKÄ:s direktiv till inter- nationaliseringsutredningen indelas i tre hu- vudgrupper:

1 Utbildning för internationell eller annan utlandstjänst (t ex inom ramen för det svenska utvecklingsbiståndet, internatio- nella organisationer eller svenskt närings- liv). 2 Kunskaper om främmande länders förhål- landen och internationella problem för viss yrkesverksamhet i Sverige, t ex lärare, journalister, personer med yrkesmässiga

• Sida 258
•  Original

utlandskontakter inom offentlig förvalt- ning, privata företag och utlänningsad- ministrationen. 3 Internationell orientering i vidare mening, som syftar till ökad förståelse för andra länders förhållanden och ökat internatio- nellt ansvar; behov av internationell orien— tering på 1980-talet.

I Sverige har utbildning med denna ka- raktär ökat i omfattning under 60- och 70- talen. huvudsakligen vid universitet och hög- skolor och för företagspersonal med arbets- uppgifter utom landet. Fn planerar även löntagarorganisationernas och övriga folk— rörelsers studieförbund en omfattande stu- dieverksamhet i internationella frågor.

Inom olika institutioner och organisatio- ner har projekt initierats för att förbättra läromedlen i ungdomsskolan. i samarbete med bl a SIDA. Svenska FN-förbundet och Svenska UNESCO-kommittén.

kontinuerligt

Enstaka initiativ har också tagits på andra områden. Studieförbunden framställer material med internationellt perspektiv.

En inventering visar dock att det allmänt sett råder brist på hjälpmedel, speciellt un- derlag för diskussion och grupparbete. för en internationalisering av utbildningen på alla nivåer.

Enligt planeringsrådet för utbildningsfrå- gor bör en internationalisering av undervis- ningen syfta till »att främja en medveten internationell solidaritets- och utjämnings- politik».

Detta har ansetts innebära:

1 Förmedla de kunskaper som är nödvändiga för förståelse av andra folk och för per- sonliga internationella insatser.

2 Skapa förutsättningar för utbildning och forskning med direkt inriktning på inter- nationella problem.

Bilaga 7 TRU:s verksamhet inom medicinsk utbildning 1968—1972

Rapport från TRU:s medicinska expertgrupp

December 1972

• Sida 262
•  Original

InnehåH

] Inledning .......... . . .....

2 Uppdrag att utreda frågan om tv i medicinsk undervisning ...... 2.1 Bakgrund .....................

2.2 Direktiven ......................... 2.3 Övriga faktorer som har påverkat verksamhetens inriktning . . . 2.4 Kommentar till direktiven ............. 2.4.1 Utbildningsteknologiskt synsätt ........ . . . 24. 2 Handlingsprogram m m . . . . . ..........

3 Resultat av utredningen . . . ...........

3.1 Försök med medicinsk läromedelsproduktion (projektbeskrivningar) . . . 3.1.1 Centrala nervsystemets anatomi (CNS) .......... 3.1.2 Propedeutisk obstetrik ............. 3.1.3 Försvars- och katastrofmedicin . ....... . 3.2 Experiment med färg-tv i anatomiundervisningen . . . ..... 3.3 Teknisk-pedagogisk utveckling . . . . .......... . . 3.3.1 Försök med tv och stillfilm ............... 3.3.2 Försök med video-diatakter ............... 3.3.3 Försök med tv-kassetter . . . . . . ........ 3.4 Allmän utredningsverksamhet ..... . . ........ 3.4.1 Inventering av'läromedelsbehov . . . ........ 3. 4. 2 Information och stöd åt lokal verksamhet .....

. 263

. 263

. 263

. 264 . . 265 . 265

. 265 . 265

. 266

266

. 266

267

. 268 . 269 . 270

. 270

. 271 . . 271 . . 271 . 271

4 Medicinska expertgruppens kommentarer och slutsatser med anledning av försöks-

verksamheten ........................

272

273

• Sida 263
•  Original

I TRU—kommitténs ursprungliga direktiv fanns inte något särskilt uppdrag om ut- redning av användningen av tv eller radio i den medicinska utbildningen omnämnt. Kungl Maj:t utfärdade emellertid i februari 1968 tilläggsdirektiv, i vilka UKÄ och TRU fick i uppdrag att gemensamt utreda frågan om användningen av tv i medicinsk utbild- ning. En särskild expertgrupp tillkallades för detta ändamål.

Den medicinska expertgruppen har haft följande ledamöter:

Professor Gunnar Ström, ordförande Med kand Jan Alm Professor Sam Brody Försöksledare Frans-Olof Brunzell Professor Lars-Erik Böttiger Professor Ebba Cedergren Docent Ejnar Eriksson Bitr professor Gunnar Grant Professor Bertil Lindquist Docent Erik von Rosen Medicinalrådet Gunnar Wennström Professor Gerdt Wretmark

Byrådirektör Bengt Eklundh var varit grup- pens sekreterare och byrådirektören Barbro Hedman har fungerat som gruppens kon- taktman med UKÄ.

TRU anhöll i en skrivelse till Kungl Maj:t våren 1971 om anslag för inköp av en sk mobil färg-tv-enhet för att möjlig- göra en utvidgning av försöks- och utred- ningsverksamheten inom den medicinska sektorn. I skrivelsen gavs bla en utförlig redogörelse för TRU:s omfattande arbete med att inventera erfarenheter från olika lä- romedelsproducenter såväl inom som utom landet. Denna skrivelse får betraktas som en första delrapport rörande TRU:s utred- ningsuppdrag beträffande det medicinska utbildningsområdet. I TRU:s rapport nr 4, oktober 1970 gavs vidare en separat redo- visning av ett fältförsök med färg-tv inom anatomiutbildningen som genomfördes un— der verksamhetsåret 1969/70. Verksamheten med medicinsk läromedelsproduktion vid TRU har dock ännu inte givits någon sam- lad redovisning. En sådan framlägges här- med.

2.1. Bakgrund

Tilläggsuppdraget om försöksverksamhet inom den medicinska undervisningen kom ungefär ett år efter det att TRU hade fått sina huvuddirektiv. En av anledningarna till att detta nya uppdrag gavs var ett ökat in- tresse från olika medicinska institutioner att införskaffa tv-utrustning. Här skall endast pekas på några faktorer som bidragit till in- stitutionernas intresse för användningen av tv och andra läromedel i undervisningen.

I de översiktliga undersökningar som TRU har gjort om användningen av tv i universitetsundervisning utanför Sverige tycks de medicinska fakulteterna inta en tät- position. Det finns flera orsaker till detta. En är den förbättrade anslagstilldelningen till den medicinska undervisningen i sam- band med bl a ökningen av antalet stude- rande.

En annan orsak är ämnesområdets lämp- lighet för v'isualisering och tv-mediets möj- lighet att i vissa situationer öka undervis-

• Sida 264
•  Original

ningskvaliteten genom närhet utan störning, förstoring. etc. En tredje orsak kan vara att läkemedelsindustrin låtit producera eller gi- vit ekonomiskt stöd till produktion av fram- för allt medicinska undervisningsfilmer. Den internationella aspekten förtjänar även att omnämnas: medicinskt studiematerial — fr a på engelska språket — har en stor internatio- nell marknad p g a den medicinska kunska- pens och teknikens allmängiltighet.

Dessa faktorer har haft en avgjort stimu- lerande inverkan även på vissa svenska före- trädare för medicinsk undervisning och de- ras intresse för pedagogiskt utvecklings- arbete inom det egna ämnet. Intresset har härvid i första hand varit inriktad på an- vändningen av tv i undervisningen som en kvalitetshöjande faktor.

Olika impulser har alltså föranlett an- slagsäskanden från flera medicinska fakul- teter om medel för anskaffning av tv-utrust- ning.

I samband med att institutionen för ana- tomi och histologi vid Uppsala universitet projekterade nya lokaler i det 5 k biomedi- cinska centrum framkom tanken på använd- ningen av tv i undervisningen av de medicine studerande enligt modeller som praktisera- des framför allt i USA. Påpekas bör också att vid den nämnda tidpunkten tillgången på humant dissektionsmaterial var starkt begränsad och att tv-sändning av särskilda obduktionsdemonstrationer skulle kunna er- sätta en del av dissektionerna. I förslaget in- gick även att obduktionsdemonstrationer skulle kunna sändas till Akademiska sjuk- huset.

Flera skäl ansågs tala för att man vid pla- neringen av de nya lokalerna borde frångå den konventionella lokalkonstruktionen med en stor dissektionssal och i stället dela upp studenterna i mindre grupprum. Dessa skulle användas för laborativa moment, överläs- ning, examination m fl ändamål. Härigenom erhölls enligt gjorda beräkningar en avse- värd besparing av lokalytor.

En effektiv kommunikationsanläggning mellan de studerande och läraren ansågs dock utgöra en nödvändig förutsättning för att denna lokalkonstruktion skulle kunna

fungera i undervisningssituationen. Tv be- dömdes kunna fungera som överförare av audivisuell kommunikation mellan elever och lärare. Tv-utrustningen borde då vara kompletterad med någon form av två-vägs ljudkommunikationsanläggning. l framställ- ningen förutsattes vidare att viss del av tv- informationen gavs i färg, eftersom färgen inom den anatomiska och histologiska un- dervisningen skulle ha en avgörande peda- gogisk betydelse.

Kungl Maj:t ansåg sig emellertid inte kunna bifalla nyssnämnda framställning. Kungl Maj:t uppdrog emellertid åt TRU och UKÄ att gemensamt utreda frågan om användningen av tv i den medicinska under- visningen. Uppdraget hade dock en mycket större spännvidd och högre ambitionsnivå än att enbart utreda frågor som hängde samman med förhöjning av undervisningens kvalitet.

2.2 Direktiven

I en till utredningsuppdraget fogad prome- moria angavs följande: 1 Med hänsyn till de höga drifts- och in- vesteringskostnaderna för färg-tv jämfört med svart-vit tv bör man, innan ett mer omfattande utredningsarbete påbörjas, sö- ka klarlägga om det finns anledning att räkna med att fördelarna med färg-tv står i rimlig proportion till merkostnaderna. 2 Utredningsarbetet måste självfallet bygga på de erfarenheter som hittills vunnits av utnyttjande av tv i bl a medicinsk utbild- ning. 3 Utredningsarbetet och en eventuell för- söksverksamhet bör inriktas så att kon— sekvenserna av utnyttjande av tv som hjälpmedel i utbildningen kartläggs såväl vad gäller effekterna på utbildningen, t ex i form av kortare studietider, som vad gäller de ekonomiska konsekvenserna, t ex i fråga om kostnaderna för lärare och an- nan personal, förbrukningsmaterial, loka- ler och utrustning. Möjligheterna att be- gränsa behovet av anatomiskt material bör särskilt uppmärksammas.

• Sida 265
•  Original

4 Vid införande av tv som hjälpmedel i ut- bildningen torde krävas en genomgripande omläggning av utbildningen om hjälp- medlets möjligheter skall kunna tillvaratas helt. Det omfattande arbete som blir nöd- vändigt för att åstadkomma en sådan om- läggning måste utföras så att resultaten kan utnyttjas vid samtliga läroanstalter i landet. I sammanhanget bör iakttagas önskvärdheten av ett närmande i fråga om den medicinska grundutbildningen mellan de nordiska länderna. 5 Om en försöksverksamhet befinns moti- verad bör ingående övervägas hur en så- dan verksamhet bör läggas upp samt inom vilka ämnen och på vilken eller vilka orter den bör bedrivas. En försöksverksamhet bör inledningsvis ges begränsad omfatt- ning och Iäggas upp så att den kan byggas ut efter hand som erfarenheter vinns. 6 Utredningsarbetet och en eventuell för- söksverksamhet bör bedrivas i nära sam- arbete med de lokal- och utrustningspla- nerande organen.

REVIDERING

ARRANGE- RANDE AV INLÄRNINGS- SITUATIONER

4—

tid, ekonomi, personella och produktionstekniska resurser m.m.

RAMFAKTORER

UTVÄRDERING

Av elevprestationer och

REVIDERING

INSTALLATION

Utformning av installationsrutin Inskolning

UNDERVISNING

nuerlig utvärdering

läromedel/läromedelssystem i samband med att undervisning genomföres på försök

Av inlärningssituation och läromedel/läromedelssystem

Inlärningssituationer och läromedel/läromedelssystem re- videras fortlöpande med ledning av resultat från en konti-

UTVÄRDERING

ÅTERKOPPLING

UNDERVISNING "—

Fig. [. Utbildningsteknologisk modell.

En standardmodell för detta »språkliga» samband, vilken utvecklades under 60-talet och som TRU nu använder sig av, redovisas i fig 1. Det är självklart, att en sådan modell måste användas med försiktighet och modi- fieras efter behov och nödvändighet. Model- len kan karakteriseras som utbildningstek- nologisk och kan alltså ses som ett uttryck för det synsätt, som varit utmärkande för

TRU:s verksamhet (se 2.4.1). Genom in- flytelser från olika håll har dessa principer numera blivit alltmer accepterade och till- lämpade vid undervisningsplanering och läromedelsframställning.

Den utbildningsteknologiska modellen är också ett instrument för att hitta oriente- ringspunkter och riktlinjer för det fortsatta Utredningsarbetet, samt för att identifiera

• Sida 276
•  Original

problem, att ställa frågor, att föreslå meto-

der för att få samt att

peka ut den eller de som bäst kan besvara dem. En beskrivning av utredningsarbetet som det planerats och hittills har bedrivits visar också hur modellen med nödvändighet måste successivtjusteras och kompletteras.

Det analys- och planeringsarbete som beskrivits har i den praktiska tillämpningen visat sig ge ledtrådar och incitament för dels hur det fortsatta praktiska produktions- arbetet kan bedrivas, dels vilka »ramfakto- rer» som då behöver påverkas för att åstad- komma de genomgripande förändringar, som direktiven kan sägas efterlysa.

Härvid kan följande kommentarer göras:

I Det saknas en analys av var och i vilken turordning insatser skall göras med läro- medelsproduktion inom de medicinska fa- kulteterna. Medicinska expertgruppens undersökning visar också på svårigheterna att åstadkomma en samlad och total be- hovsanalys. (Se pkt 3.4.1) 2 Det krävs omfattande information till och

inskolning av lärare, administratörer och producenter för att åstadkomma en peda- gogisk helhetssyn i enlighet med den ar- betsmodell, som bl a TRU använder. Som tidigare påvisats gäller problemet inte att producera ett antal tv-program utan att med olika läromedelsinsatser åstadkomma en relevant och effektiv un- dervisning. För att över huvud taget ha en chans att använda samma läromedel vid olika läroanstalter är det ett minimi- krav, att en samordning i fråga om ge- mensamma mål åstadkommes. TRU har med skiftande framgång, vilket bl a redo- göres för i denna rapport, prövat olika metoder för att åstadkomma gemensamma måldokument inför en läromedelsproduk- tion. 3 Det gällande systemet för medelstilldel- ning gynnar inte insatser med undervis- ningssystem och förproducerade lärome- del. En aktivare och positivare skrivning av bestämmelserna i riktning mot att tex kunna använda tv i stället för lärare måste till för att göra det möjligt med sådana insatser.

svar på frågorna

Här gäller det givetvis också att åstad- komma en attitydförändring hos myndig- heter, lärare och elever. 4 I nära anslutning till medelstilldelnings- frågorna ligger möjligheterna att stimulera lärare och institutioner att medverka i framställning av läromedelssystem av denna karaktär. Stimulansen kan ske i form av gynnsammare regler för tjänst- ledighet respektive möjligheter för insti- tutioner att få fördelar av läromedlens an- vändning, t ex att i viss mån utnyttja »ra- tionaliseringsvinster». Här bör även på- pekas angelägenheten av att undervis- ningsinsatser ges ett större meritvärde än fri i förhållande till värdet av forsk- ningsmeriter.

Slutsatserna av den medicinska expert— gruppens utredning och av TRU:s medi- cinska försöksverksamhet är:

att tv-program och kompletterande andra undervisnings- och studiematerial kan ge så- väl kvalitetshöjning som — fr a på längre sikt — rationaliseringsvinster,

att i vissa fall färg-tv är nödvändig eller av väsentlig fördel,

att produktionen av dylika hjälpmedel fordrar ett väl fungerande samarbete mellan ämnesexperter, programproducenter och ut- bildningsmyndigheter,

att produktionen bör följa utbildnings- teknologiska principer,

att den internationella utvecklingen är snabb och svåröverskådlig men samtidigt ger stora potentiella fördelar om den kan utnyttjas, och

att organisatoriska åtgärder behövs för att säkra ett effektivt utnyttjande av såväl utländska som inhemska dylika hjälpmedel i den medicinska utbildningen och vårdyr- kesutbildningen.

• Sida 277
•  Original

Bilaga 8 Tv-undervisning vid Tekniska fakulteten vid LiH 1969—1972

Rapport från Samarbet sgruppen LiH-UKA-TRU

November 1972

• Sida 278
•  Original