SOU 1974:16
Bostadsbeskattning
Till Statsrådet och chefen för finansdepartementet
Genom Kungl. Maj:ts beslut den 8 september och den 6 oktober 1972 bemyndigades chefen för finansdepartementet att tillkalla högst tio sakkunniga med uppdrag att överse bostadsbeskattningen. Med stöd av dessa bemyndiganden tillkallades såsom sakkunniga generaldirektören Sten Walberg, tillika ordförande, departementssekreteraren Hans Alm- gren, riksdagsledamoten Rune Carlstein, förbundsordföranden Harry Dahl, civilingenjören Ernst Hellstedt, direktören Sven Jansson, direktören Per Landgren, riksdagsledamoten Sigvard Larsson, direktören Gunnar Leo och andre förbundsordföranden Åke Lindh,
De sakkunniga har antagit benämningen bostadsskattekommittén. Att såsom experter biträda kommittén förordnades den 6 oktober 1972 kammarrättsassessorn Per Anclow, kanslirådet Bertil Edlund och departementssekreteraren Ingmar Fries. Till sekreterare åt kommittén förordnades den 19 oktober 1972 kammarrättsfiskalen Klas Herrlin.
Sedan regeringen i november 1973 beslutat att kommitténs förslag i huvudfrågan att skapa bättre neutralitet i beskattningen av olika boendeformer skulle föreligga i mitten av mars 1974, har kommittén helt inriktat sig på att försöka lösa denna uppgift. Såsom en etapp i arbetet får alltså kommittén härmed vördsamt överlämna ett första betänkande rörande bostadsbeskattningen, Neutral bostadsbeskattning. Betänkandet omfattar förslag om ändringar i villabeskattningen, införande av ett allmänt avdrag för hyresgäster och bostadsrättshavare, avveckling av garantibeskattningen för bostadsfastigheter samt ändrat beskattningsår för avdrag för räntor som finansieras inom ramen för paritets- och räntelånesystemet. Återstående delar av uppdraget kommer att redo- visas under våren 1975.
Reservationer har avgivits av 1) herrar Walberg, Almgren, Carlstein och Jansson,
2) herrar Dahl, Hellstedt, Landgren och Larsson, 3) herrar Almgren, Carlstein, Jansson, Leo och Lindh. Reservation och särskilt yttrande har vidare avgivits av herr Dahl. Slutligen har särskilda yttranden lämnats av 1) herr Jansson, 2) herr Leo, 3) herr Lindh, 4) herrar Almgren och Carlstein, 5) herr Larsson.
Beträffande utredningsarbetets uppläggning och avgivna remissyttran- den hänvisas till kapitel 1. Stockholm den 19 februari 1974
Sten Walberg
Hans Almgren Rune Carlstein Harry Dahl Ernst Hellstedt Sven Jansson Per Landgren Sigvard Larsson Gunnar Leo Åke hLindh
/Klas Herrlin i
InnehåH
Sammanfattning ................................. Författningsförslag ...............................
Kapitel 1 Inledning ...............................
Kapitel 2 Gällande beskattningsregler ................... 2.1 Inledning .................................. 2.2 Fastighetstaxering ............................ 2.3 Beräkning av inkomst av annan fastighet ............. 2.3.1 Den konventionella metoden .................
2.3.2 Schablonmetoden ........................
En- och tvåfamiljsfastigheter ................. Fastigheter tillhöriga bostadsföreningar och bostads- aktiebolag samt allmännyttiga bostadsföretag ......
2.4 Bostad på jordbruksfastighet ..................... 2.5 Garantibeskattningen .......................... 2.6 Realisationsvinstbeskattningen .................... Kapitel 3 Tillkomsten av schablonreglerna m. m. ...........
3.1 Villafastigheter .............................. 3.2 Bostadsföreningar och bostadsaktiebolag ............. 3.3 Allmännyttiga bostadsföretag ..................... 3.4 Bostadsbeskattningsutredningen ...................
Kapitel 4 Bostadspolitiska åtgärder .................... 4.1 Statlig bostadslångivning ........................ 4.1.1 Den skattemässiga behandlingen av räntor som finansie-
rats genom statligt lån ......................
4.2 Bostadstillägg ............................... 4.2.1 Statligt och statskommunalt bostadstillägg ........ 4.2.2 Kommunalt bostadstillägg till folkpension ........ 4.3 Hyressättning ...............................
Kapitel 5 Bostadsskatt och boendekostnad ...............
11
27
31 31 32 33
34 35
36 37 37 38
40 40 42 43 44
45 45
Kapitel 6 Riktlinjer för en reformerad bostadsbeskattning ..... 60 6.1 Förutsättningar .............................. 60 6.2 Neutralitet i beskattningen ...................... 61 6.3 Våra förslag ................................ 66 6.4 Finansiella konsekvenser för stat och kommun ......... 76 Kapitel 7 Garantibeskattningen ....................... 78 7.1 Tidigare åtgärder och uttalanden rörande en avveckling av garantibeskattningen .......................... 78 7.2 Bedömning och förslag ......................... 80
Kapitel 8 Beskattningsår för avdrag för gäldrä'ntor som finansierats genom rän telån eller skuldo'kning vid paritetslån ............ 84
Kapitel 9 Specialmotivering ......................... 87
Bilaga 1 Inom kommittén upprättade kalkyler avseende skatteeffek-
ter och boendekostnader för villor i vissa orter m. m. . . . 91 Bilaga 2 Sammanställning av tillgänglig statistik. Garantibeskatt—
ningens betydelse för vissa kommuner ............. 103 Bilaga 3 Tabeller från småhusundersökningen .............. 1 19 Kommentarer till bilaga 1—3 ......................... 179
Reservationer och särskilda yttranden ................... 187
Sammanfattning
Bostadsskattekommittén har haft till uppgift att undersöka ekonomin för boendet i olika former och beskattningens inverkan på denna. På den grundvalen skulle kommittén föreslå sådana ändringar i skattereglerna att dessa blir neutrala för de olika boendeformerna. Samtidigt gavs i direktiven den anvisningen att gäldränteavdraget för villaägarna skulle vara kvar och att förslagen inte fick leda till påtagliga generella skärpningar av boendekostnaderna i villa för hushåll med måttliga bruttoinkomster.
Regeringens beslut i november 1973 att kommittén skulle framlägga sina förslag i huvudfrågan i mitten på mars 1974 har tvingat kommittén att avbryta sina undersökningar. Förslagen har i stort sett fått grundas på befintligt statistiskt material. En i samarbete med boendeutredningen anordnad statistisk undersökning av de ekonomiska villkoren för villor och andra småhus har slutförts och kunnat i viss mån jämföras med det befintliga statistiska materialet. Flertalet ståndpunkter har dock fått tagas, innan resultaten av denna undersökning var tillgängliga.
Enligt de kalkyler som kommittén kunnat göra på grundval av befintligt statistiskt material gynnas nyare villor och egna hem av den nuvarande schablonmässiga villabeskattningen. Skatten är sålunda avse- värt lägre än om villorna skulle beskattas efter 5. k. konventionell metod, där bostadsförmånerna tas upp som intäkt och de verkliga kostnaderna som avdrag. Vidare har framgått att den som bor i en nyare villa har en sammanlagd bostadskostnad som är 15—25 kr per m2 lägre än om han hyr en lika stor lägenhet i ett paritetsbelånat flerfamiljshus. Till hyran i flerfamiljshuset bör nämligen rättvisligen läggas vad staten tillskjuter enligt paritetslånesystemet och som belastar hyran i framtiden. 1 villaägarens bostadskostnad har då schablonmässigt räknats in både värdeminskning på byggnaden och ränta på eget kapital, medan å andra sidan skatteeffekten frånräknats.
När det gäller äldre fastigheter visar däremot kommitténs kalkyler inte någon nämnvärd skillnad i boendekostnaderna för enfamiljshus och flerfamiljshuslägenheter av samma storlek, ålder och standard, i vart fall om man ser förhållandena i ett längre tidsperspektiv. Kostnaderna i nuläget är obetydligt lägre för enfamiljshusen. Att resultaten har blivit så olika för nyare och äldre hus beror framför allt på att de avdragsgilla räntorna i nya villor är höga men underhållskostnaderna — som ju inte får
dras av i deklarationen — ganska små. I äldre egnahemsfastigheter är underhållskostnaderna större och räntorna i regel förhållandevis lägre.
Den jämförelse med resultaten från den förut nämnda småhusunder- sökningen som kommittén kunnat göra ger vid handen att de på basis av tillgängligt statistiskt material gjorda kalkylerna i stort sett är realistiska. När det gäller nyare hus kan man alltså konstatera en bristande neutralitet i beskattningen som motsvarar 15—25 kr per m2. Om ett bostadsföretag uppför småhus och hyr ut dem eller upplåter dem med bostadsrätt, blir skillnaden ännu större. Däremot har kommittén inte kunnat konstatera någon egentlig bristande neutralitet i beskattningen då det gäller äldre hus.
Kommittén föreslår i första hand, att den kommunala garantibeskatt- ningen avskaffas beträffande alla bostadsfastigheter utom fritidshus. Det förslaget betyder en minskad kostnad på 3—4 kr per rn2 i flerfamiljs- husen. Det medför också en avsevärd förenkling vid deklaration och taxering. I villorna tas enligt förslaget motsvarande lättnad tillbaka genom höjd intäktsprocent. Att fritidshusen undantagits beror på hänsyn till vederbörande kommuners ekonomi. Förslaget kostar kommunerna ca 700 milj. kr. Härav återkommer en del genom höjd intäktsprocent för egnahemsfastigheterna. — En ledamot av kommittén vill avskaffa garantibeskattningen även i fråga om fritidshus.
Paritetslånesystemet medför, att staten finansierar en del av räntorna genom län. Likväl får de villaägare som har paritetslån — och det är för dem som saken har betydelse — dra av sådana räntor som om de betalts kontant. I verkligheten innebär detta att ägarna får avdrag för utgifter som de inte har haft. Kommittén föreslår att avdragsrätten skall avskaffas för dylika räntor och att avdrag i stället skall erhållas när de lånade räntebeloppen betalas tillbaka. Genom förslaget ökar det allmännas skatteintäkter under de närmaste åren med 200—300 milj. kr., varav ca 100 milj. kr. kommer på kommunerna. Efter ett antal år minskar skatteintäkterna ungefär lika mycket.
Kommittén bygger sina förslag i övrigt på att den nuvarande schablonbeskattningen av egna hem skall bibehållas. När det gäller intäktsprocenten gör emellertid kommittén skillnad mellan nyare och äldre egnahemsfastigheter i anslutning till de förut redovisade kalkylerna.
För äldre villor föreslås endast, att intäktsprocenten höjes med vad som motsvarar den Skattelättnad som villaägaren får genom att garanti- beskattningen avskaffas. Denna lättnad motsvarar genomsnittligt ett tillägg på intäktsprocenten av 0,6—0,7 enheter. Samtidigt får hänsyn tas till att 1975 års allmänna fastighetstaxering enligt senast tillgängliga prognoser väntas höja taxeringsvärdena för det stora flertalet egna hem med omkring 30 procent. I överensstämmelse med vad som varit brukligt vid tidigare allmänna fastighetstaxeringar föreslår kommittén att tillägget i anledning av garantibeskattningens slopande avrundas nedåt till 0,5 procentenheter. Kommittén föreslår alltså att intäktsprocenten för äldre egna hem blir 2,5. De sammanlagda verkningarna av dessa förslag och de höjda taxeringsvärdena blir för egna hem i stockholmsområdet från 1950 och 1960 om 80—120 m2 bostadsyta en ökning av boendekostnaden
med 200—400 kr. om året, motsvarande 2—6 kr. per mz.
När det gäller villor som blir klara för inflyttning fr.o.m. den 1 januari 1975 föreslår kommittén, att intäktsprocenten blir 3,5 och gäller under villans första sex år. Skillnaden på en procentenhet motsvarar skillnaden i underhållskostna'der mellan äldre och nyare villor. I förhållande till nuläget blir kostnaderna på detta sätt 10—15 kr. per 1112 högre för de nya villorna. Den högre intäktsprocenten skall som nämnts gälla under sex år. Därefter stiger underhållskostnaderna, och kommittén har ansett att intäktsprocenten då bör bli densamma som för andra äldre villor.
Förslagen om intäktsprocent för villor är inte enhälliga. Fem av utredningens tio ledamöter anser att intäktsprocenten för nya villor inte skall sjunka efter sex år. Tre andra ledamöter vill inte göra någon skillnad mellan nyare och äldre villor; de anser att intäktsprocenten för samtliga villor skall vara 2,5. Dessutom framföres i särskilda yttranden från olika ledamöter avvikande uppfattningar rörande principerna för villabeskatt- ningen och därmed förbundna neutralitetsfrågor samt villabeskattningens förhållande till bostadsfinansieringen.
De särskilda reglerna om beskattning av lyxvillor föreslås ändrade i anslutning till de väntade resultaten av fastighetstaxeringen, så att reglerna omfattar i stort sett villor av samma storlek och standard som nu. Den lägre gränsen för lyxvillabeskattningen är alltså i förslaget höjd från 150 000 till 200 000 kr. och den högre från 225 000 till 300 000 kr. Inom det lägre skiktet blir höjningen av intäktsprocenten 2,5 enheter mot 2 för närvarande och i det högre skiktet 5,5 mot nu 6. Mellan 200 000 och 300 000 kr. blir alltså intäktsprocenten 5 för äldre villor och 6 för nyare villor. [ skiktet över 300000 kr. blir motsvarande procenttal 8 resp. 9.
Ändringarna i fråga om intäktsprocenten och de höjda taxeringsvär- dena medför enligt majoritetens förslag ökade skatteintäkter på längre sikt om 1 miljard kr., varav kommunerna får ca 400 milj. kr. Under det första året stannar intäktsökningen på grund av övergångsregeln vid 800 milj. kr., varav för kommunernas del ca 300 milj. kr.
Genomföres de förut angivna förslagen från kommitténs majoritet, reduceras skillnaden i reella bostadskostnader såvitt avser hus som blir färdiga för inflyttning efter den 1 januari 1975.
Enligt kommitténs mening bör den kvarstående bristen i neutralitet undanröjas. Kommittén föreslår, att ett nytt allmänt avdrag införes som är avsett att reducera hyresgästernas och bostadsrättsinnehavarnas kost- nader, och därmed skapa en motsvarighet till gäldränteavdraget för villaägare. Enligt förslaget skall avdrag erhållas med den del av hyran som överstiger 10 procent av den sammanräknade inkomsten före under— skottsavdrag och andra allmänna avdrag. För makar räknas avdraget på den högsta av makarnas inkomster. Avdraget är maximerat till 4 000 kr. för att det skall få godtagbara finansiella konsekvenser för stat och kommun och inte uppmuntra till bosättning i utpräglade lyxbostäder. Kommittén förutsätter, att reglerna om statskommunala bostadsbidrag jämkas, så att hänsyn till avdraget tas vid bostadsbidragets bestämmande
på samma sätt som man i fråga om villor tar hänsyn till effekten av gäldränteavdraget. Skattebortfallet uppskattas till omkring 1 miljard kr. per år, varav ca 400 milj. kr. kommunalskatt. — Två ledamöter som har röstat för avdragsrätt har dock förordat annan avdragskonstruktion.
Mot det föreslagna avdraget för hyra och årsavgift reserverar sig fyra ledamöter. De anser det lämpligare, att den kvarstående bristen i neutralitet till villaägarnas förmån neutraliseras genom åtgärder inom bostadsfinansieringens ram.
Samtliga förslag är avsedda att träda i kraft den 1 januari 1975 och tillämpas första gången vid 1976 års taxering.
Författningsförslag
1. Förslag till
nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
2 mom.
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928c370)
Härigenom förordnas att 5 5 2 mom., 9 5, 24 & 2 mom., 46 ä 2 mom., 64 & 1 mom., punkterna 2, 5 och 6 av anvisningarna till 5 % samt punkt 5 av anvisningarna till 25 & kommunalskattelagen (19281370) skall ha
55
Föreslagen lydelse
2 m 0 m. Fastighet som helt användes till bostad är undantagen från skatteplikt. Om annan fastig- het än jordbruksfastighet använ- des delvis till bostad, delvis för annat ändamål, är bostadsdelen fri från skatteplikt. Undantaget från skatteplikt gäller icke fastig- het, som avses i24 5 2 mom. och som nyttjas endast viss del av året eller tillfälligt, såsom sommarvilla, sportstuga eller jaktstuga, eller som utan att användas står till ägarens förfogande.
i För kanal, järnväg, spårväg eller annan farväg, som är avsedd eller upplåten för allmän trafik, så ock för allmän farled eller allmän flottled jämte till sagda kommunikationsanstalter hörande, för driftens omedel- bara behov avsedda byggnader, anläggningar och markområden föreligger ej heller skatteplikt.
951
T a x e ri n g s v ä r (1 e skall, om ej annat följer av tredje stycket,
åsättas varje taxeringsenhet.
' Senaste lydelse 1973:1099.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Taxeringsvärde skall åsättas till det belopp som motsvarar sjuttiofem procent av taxeringsenhetens marknadsvärde. Nämnda värde skall be- stämmas med hänsyn till det allmänna prisläget vid ingången av året före taxeringsåret i enlighet med de närmare föreskrifter riksskatteverket meddelar.
Taxeringsvärde skall ej åsättas taxeringsenhet, som innefattar en- dast från skatteplikt undantagen egendom. Föreligger skatteplikt för endast del av egendomens vär- de, skall egendomens hela taxe- ringsvärde angivas samt vad av det- ta som belöper på den icke skatte- pliktiga delen. Är den icke skat- tepliktiga delen att hänföra till egendom, som avses i 5 5 1 mom. första stycket c) eller 5 mom., skall dock taxeringsvärde åsättas endast den skattepliktiga delen.
(Se vidare anvisningarna.)
Taxeringsvärde skall ej åsättas taxeringsenhet, som innefattar en— dast från skatteplikt undantagen egen dom. Dock skall taxeringsvär- de åsättas egendom som användes till bostad och på den grunden enligt 5 _6 2 mom. första stycket är undantagen från skatteplikt. Föreligger skatteplikt för del av egendoms värde, skall egendomens hela taxeringsvärde angivas samt vad av detta som belöper på den icke skattepliktiga delen. Är den icke skattepliktiga delen att hän- föra till egendom, som avses i 5 5 1 mom. första stycket c) eller 5 mom., skall dock taxeringsvärde åsättas endast den skattepliktiga delen.
(Se vidare anvisningarna.)
24%
2 m 0 m.2 Är annan fastighet inrättad till bostad åt en familj jämte personliga tjänare (en- familjsfastighet) eller två familjer jämte personliga tjänare (två- familjsfastighet) och föreligger ej fall, som avses nedan i sista styc— ket, upptages såsom intäkt av fas- tigheten ett belopp motsvarande för helt år räknat två procent av den del av fastighetens taxerings— värde året näst före taxeringsåret som icke överstiger 150 000 kro- nor, fyra procent av den del av taxeringsvärdet som överstiger 150 000 kronor men icke 225 000 kronor och åtta procent av den
2 Senaste lydelse 1970:93.
2 mo m. Är annan fastighet inrättad till bostad åt en familj jämte personliga tjänare (en- familjsfastighet) eller två familjer jämte personliga tjänare (två- familjsfastighet) och föreligger ej fall, som avses nedan isista styc- ket, upptages såsom intäkt av fas- tigheten ett belopp motsvarande för helt år räknat två och en halv procent av den del av fastighetens taxeringsvärde året näst före taxe- ringsåret som icke överstiger 200000 kronor, fem procent av den del av taxeringsvärdet som överstiger 200000 kronor men icke 300 000 kronor och åtta pro-
Nuvarande lydelse
del av taxeringsvärdet som över- stiger 225 000 kronor. Finnes ej taxeringsvärde åsatt för året näst före taxeringsåret, beräknas intäk- ten på grundval av fastighetens värde, uppskattat enligt de grun— der, som gällt för åsättande av taxeringsvärde för året näst före taxeringsåret.
Föreslagen lydelse
cent av den del av taxeringsvärdet som överstiger 300000 kronor. Har fastigheten försetts med ny bostadsbyggnad inom sex år före beskattningsårets ingång, skola dock motsvarande procenttal vara tre och en halv, sex och nio. Fin- nes ej taxeringsvärde åsatt för året näst före taxeringsåret, beräknas
intäkten på grundval av fastighe- tens värde, uppskattat enligt de grunder, som gällt för åsättande av taxeringsvärde för året näst före taxeringsåret.
Vad i nästföregående stycke sagts skall gälla jämväl fastighet, som delvis använts i ägarens egen rörelse, därest fastigheten i övrigt är inrättad för ändamål som i nämnda stycke avses. I sådant fall skall till grund för beräkningen av intäkten av fastigheten läggas i nästföregående stycke avsedda värde å fastigheten minskat med den del av samma värde, som kan anses belöpa på den i rörelsen använda fastighetsdelen.
Har fastighet, som i första eller andra stycket sägs och som är avsedd för användning under hela året, på grund av eldsvåda eller därmed jämförlig händelse eller till följd av ägarens avflyttning från orten eller annan sådan särskild omständighet icke kunnat utnyttjas under viss tid eller har i sådan fastighet för uthyrning avsedd lägenhet icke kunnat uthyras, må den enligt första eller andra stycket beräknade intäkten nedsättas med hänsyn till den omfattning, vari fastigheten icke kunnat användas eller uthyras. Har så varit fallet under endast kortare tid av beskattningsåret, skall någon nedsättning dock icke ske.
Vad i detta moment stadgas skall icke äga tillämpning beträffande fastighet eller, i fall som i andra stycket avses, fastighetsdel, vilken i icke allenast ringa omfattning brukar i förvärvssyfte utnyttjas på annat sätt än för uthyrning till stadigvarande bostad eller såsom bostad för ägaren. Ej heller skola bestämmelserna i detta moment tillämpas beträffande publikt boställe.
465
2 m 0 m.3 I hemortskommunen äger skattskyldig, som varit här i riket bosatt under hela beskattningsåret, därjämte njuta avdrag:
1) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetal- ning, som icke får avdragas från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den utsträckning som framgår av punkt 5 av anvisningarna;
2) för d e 1 s sådan socialförsäkringsavgift till folkpensionen'ngen
3 Senaste lydelse 1973:1009 och1973:1113.
Nu varande lydelse Föreslagen lydelse
enligt 19 kap. 3 5 lagen ( 1962z38l) om allmän försäkring och tilläggspcn— sionsavgift, som påförts den skattskyldige under året näst före det taxeringsår varom fråga är, d e ls 0 c k avgift för pensionsförsäkring, som ej avses i 33 &, därest avgiften under beskattningsåret erlagts för försäkring, vilken äges av den skattskyldige själv eller, i förekommande fall, hans omyndiga barn;
3) för d e l s sådan sjukförsäkringsavgift enligt 19 kap. 2 5 lagen om allmän försäkring, som påförts den skattskyldige under året näst före det taxeringsår varom fråga är, d e l s 0 c k premier och andra avgifter, som skattskyldig erlagt för försäkringar av följande slag, vilka ägas av honom själv eller, i förekommande fall, hans make eller hans omyndiga barn, nämligen kapitalförsäkring, arbetslöshetsförsäkring samt sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring, därunder inbegripen avgift till sjukkassa för begrav- ningshjälp, som ej avses i 33 å och som ej utgör sjukförsäkring enligt 2—4 kap. lagen om allmän försäkring;
4) för belopp som den skattskyldige enligt vid självdeklarationen fogat intyg eller annat skriftligt bevis utgivit under beskattningsåret för underhåll av icke hemmavarande barn om barnet är under 18 år eller, såvitt gäller underhåll på grund av dom, oavsett barnets ålder, dock högst med 2 500 kronor för varje barn;
5) för sådan avgift enligt 45 5) för sådan avgift enligt 45 förordningen om allmän arbets- förordningen om allmän arbets- givaravgift, som påförts den skatt- givaravgift, som påförts den skatt- skyldige under året näst före det skyldige under året näst före det taxeringsår varom fråga är. taxeringsår varom fråga är;
6) för den del av årlig avgift till bostadsförening eller bostadsaktie- bolag eller av hyra som avser bostad för den skattskyldige och överstiger tio procent av det sam- manlagda beloppet av den skatt- skyldiges inkomst från en eller flera förvärvskällor, dock högst med 4 000 kr. Har den skattskyl- dige under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med sin make, göres avdraget från den högsta av makarnas inkomster. Till inkomsten skall läggas in- komst för vilken sjömansskatt skolat erläggas.
Har skattskyldig under beskatt— Har skattskyldig under beskatt- ningsåret varit skyldig erlägga sjö- ningsåret varit skyldig erlägga sjö- manskatt, skall avdrag för perio- mansskatt, skall avdrag för perio— diskt understöd, avgift för pen- diskt understöd, avgift för pen- sionsförsäkring, som ej avses i sionsförsäkring, som ej avses i
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
33 5, och underhållsbidrag, som i 33 %, underhållsbidrag, som i förs- första stycket 4) här ovan sägs, ta stycket 4) här ovan sägs, och åtnjutas allenast i den mån hänsyn årlig avgift till bostadsförening vid beräkningen av sjömansskatt eller bostadsaktiebolag samt hyra icke tagits till understödet, avgif- åtnjutas allenast i den mån hänsyn ten eller underhållsbidraget. vid beräkningen av sjömansskatt icke tagits till nämnda utgifter.
Därest skattskyldig endast under en del av beskattningsåret varit häri riket bosatt, skall avdrag, som nu sagts, åtnjutas allenast i den mån det belöper å nämnda tid.
Avdrag för premier och andra avgifter, som avses i första stycket 3) här ovan och som ej utgöra sjukförsäkringsavgift enligt 19 kap. 2 & lagen om allmän försäkring, må ej för skattskyldig åtnjutas till högre belopp än 250 kronor; dock att, om skattskyldig under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med andra maken, ifrågavarande avdrag för dem båda gemensamt må åtnjutas med högst 500 kronor. Avdrag, som nu sagts, med högst 500 kronor må vidare åtnjutas om skattskyldig under beskatt- ningsåret varit ogift (varmed jämställes änka, änkling eller frånskild) och haft hemmavarande barn under 18 år.
Avdrag för avgift för pensionsförsäkring som äges av den skattskyldige får ej åtnjutas till högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av inkomster från förvärvskällor, som äro skattepliktiga i hemortskommunen, och övriga avdrag enligt denna paragraf. Kan avdrag för avgift för pensionsförsäkring icke utnyttjas ihemortskommunen, må avdrag åtnjutas i annan kommun med belopp intill den där redovisade inkomsten, i förekommande fall efter andra avdrag enligt denna paragraf som åtnjutes vid taxeringen i kommunen. Vad som sålunda ej kunnat avdragas får den skattskyldige tillgodoföra sig genom avdrag senast vid taxering för sjätte beskattningsåret efter det år då avgiften erlades. Ej heller i sistnämnda fall får avdraget överstiga vad som återstår sedan övriga avdrag enligt denna paragraf åtnjutits.
64 's”
1 rn o m.4 Vid taxering till 1 m 0 111. Vid taxering till kommunal inkomstskatt skall med kommunal inkomstskatt skall med ägare av fastighet likställas den, ägare av fastighet likställas den, för vilken ehuru han icke är ägare för vilken ehuru han icke är ägare garantibelopp för fastighet likväl garantibelopp för fastighet likväl skall upptagas såsom skattepliktig skall upptagas såsom skattepliktig inkomst i enlighet med vad därom inkomst i enlighet med vad därom stadgas i 47 %. stadgas i 47 %. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning i frå- ga om innehavare av fastighet som
4 Senaste lydelse 19531400.
Nuvarande lydelse
Anvisningar
Föreslagen lydelse
användes till bostad oaktat fastig— heten på den grunden enligt 5 52 mom. första stycket är helt eller delvis undantagen från skatteplikt.
till 5 &
2.5 Stadgandet om skattefrihet för staten tillhörig för försvars- ändamål avsedd fastighet, i den mån den för sådant ändamål nytt- jas, innebär exempelvis, att, om ett staten tillhörigt örlogsvarv mera stadigvarande användes jäm- väl för byggande av fartyg, som ej avse försvarsändamål, vare sig det- ta sker för statens eller för annans räkning, skatteplikt skall föreligga för så stor del av varvsfastighetens värde, som prövas skäligt med hänsyn till denna verksamhets ge- nomsnittliga omfattning i förhål- lande till hela den å varvet bedriv— na verksamheten, samt att, om ett övningsfält upplåtes för jordbruk eller därmed jämförligt ändamål, skatteplikt föreligger för den del av övningsfältets värde, som skä- ligen kan anses utnyttjad genom upplåtelsen. Användes fastigheten endast i ringa utsträckning för annat än försvarsändamål, föran- leder detta ej skatteplikt; sålunda föreligger ej skatteplikt på den grund, att en mindre betesrätt upplåtes å en för militärövningar använd plats eller att på dylik plats sker skogsavverkning av mindre omfattning. Kasernbygg- nader och vaktstugor anses vara avsedda för försvarsändamål även i den män i dem äro inrymda bo- stadslägenheter för andra än man-
5 Senaste lydelse 1953:400.
2. Stadgandet om skattefrihet för staten tillhörig för försvars- ändamål avsedd fastighet, i den mån den för sådant ändamål nytt— jas, innebär exempelvis, att, om ett staten tillhörigt örlogsvarv mera stadigvarande användes jäm- väl för byggande av fartyg, som ej avse försvarsändamål, vare sig det- ta sker för statens eller för annans räkning, skatteplikt skall föreligga för så stor del av varvsfastighetens värde, som prövas skäligt med hänsyn till denna verksamhets ge- nomsnittliga omfattning i förhål- lande till hela den å varvet bedriv- na verksamheten, samt att, om ett övningsfält upplåtes för jordbruk eller därmed jämförligt ändamål, skatteplikt föreligger för den del av övningsfältets värde, som skä- ligen kan anses utnyttjad genom upplåtelsen. Användes fastigheten endast i ringa utsträckning för annat än försvarsändamål, föran- leder detta ej skatteplikt; sålunda föreligger ej skatteplikt på den grund, att en mindre betesrätt upplåtes å en för militärövningar använd plats eller att på dylik plats sker skogsavverkning av mindre omfattning.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
skap. Däremot anses ej andra byggnader, som i huvudsak nyttjas till tjänstebostader och uthyr— ningsbostäder, vara avsedda för försvarsändamål. Byggnader, av- sedda för mera tillfällig inkvarte- ring vid militära skolor, skjutfält o. dyl., anses nyttjade för för- svarsändamål, i den mån de an- vändas för dylik inkvartering, men ej i den mån de innehålla fasta bostäder för andra än vaktperso- nal Därest annan byggnad än ka- sernbyggnad eller vaktstuga i hu- ! vudsak nyttjas till försvarsändamål men i densamma tillika är inrymd en mera betydande tjänstebostad, är byggnaden underkastad skatte— plikt för så stor del av sitt värde, som kan anses skäligen belöpa på den till tjänstebostad nyttjade de- len av fastigheten. Beträffande tjänstebostäder vid militärt sjuk- hus skola gälla samma bestämmel- ser som för bostäder vid annat sjukhus (jfr punkt 5 här nedan).
För fristående industriell anläggning åtnjutes ej skattefrihet. Med dylik anläggning förstås här exempelvis sådan fabrik för tillverkning av vapen eller ammunition, som ej är sammankopplad med en försvarsanläggningi egentlig mening, såsom ett örlogsvarv eller en fästning. Ett kronobageri, som levererar bröd till truppförband å orten, är ej att anse såsom fristående industriell anläggning. Ej heller anses såsom fristående indu- striell anläggning ett vattenverk eller ett kraftverk, som är avsett för tillgodoseende av en försvarsanläggnings behov av vatten eller elektrisk kraft.
5.6 För att skattefrihet enligt 1 mom. d)—i) helt eller delvis skall åtnjutas för byggnad kräves, att den skall i väsentlig utsträckning nyttjas för ändamål, som föranle- der skattefrihet. Sålunda är exem- pelvis byggnad, som i huvudsak tjänar bostadsändamål, isin helhet skattepliktig, även om i densamma
6 Senaste lydelse 1954:44.
5. För att skattefrihet enligt 1 mom. d)—i) helt eller delvis skall åtnjutas för byggnad kräves, att den skall i väsentlig utsträckning nyttjas för ändamål, som föranle— der skattefrihet.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
finnes inrymd någon förvaltnings- lokal. Dock kan bostadsbyggnad vara att anse som sådan oskiljaktig del av en anläggning, att den frihet från skatteplikt, som åtnjutes för anläggningen, även bör gälla bo- stadsbyggnaden. Sålunda är exem- pelvis en inom ett lasaretts områ- de uppförd läkarbostad att anse såsom en del av lasarettsanlägg— ningen.
Föreskriften att, därest under 5 & 1 mom. d)—i) angiven fastighet jämväl användes för industriellt eller därmed jämförligt ändamål eller mot vederlag upplåtes åt annan till begagnande, fastigheten skall vara skatte- pliktig för däremot svarande del av dess värde, avser närmast det fall, att dylik fastighet delvis utarrenderas eller uthyres. Härmed är att jämställa exempelvis det fall, att en staten tillhörig byggnad användes dels för verksamhet, som medför frihet från skatteplikt, och dels för annan verksamhet. Om sålunda i en postverket tillhörig, huvudsakligen till postkontor avsedd fastighet vissa lokaler äro upplåtna till avdelningskon- tor för riksbanken, föreligger skatteplikt för en mot de upplåtna lokalerna svarande del av fastighetens värde. Upplåtas däremot i fastig- heten lokaler till telegrafstation, föranleder denna upplåtelse ej skatte- plikt. Det saknar härvid betydelse, huruvida upplåtelsen skett mot vederlag eller ej; så länge fastigheten användes för ägarens (i nyssnämnda fall statens) räkning, kommer det ändamål, vartill fastigheten användes, att bliva avgörande för skatteplikten. Upplåtes däremot fastighet till annan mot vederlag, medför detta skatteplikt, även om fastigheten användes till ändamål, vilket skulle föranleda skattefrihet, därest fastig- heten ägdes av den, som hyrt densamma. Med det förhållande, att del av fastighet upplåtes mot ersättning, bör likställas det fall, att lokal, som eljest nyttjas för ändamål, vilket föranleder frihet från skatteplikt, tidvis uthyres. ] dylikt fall skall vid bestämmandet av skatteplikten hänsyn tagas jämväl till den tidrymd, för vilken sådana upplåtelser ägt rum. Skatteplikt för viss del av fastighetens värde inträder dock endast om den användning, som skulle föranleda skatteplikten, ej är av alltför obetydlig omfattning. Den omständigheten, att i förvaltningsfastighet är inrymd bostad om ett eller annat rum för någon till vederbörande förvaltning hörande befattningshavare, medför sålunda ej skatteplikt för någon del av fastigheten. Likaså skola uthymingar föranleda skatteplikt endast om de äga rum mera regelmässigt. Om ett missionshus någon enstaka gång upplåtes till biograf— eller liknande föreställning eller ett församlingshus tillfälligtvis uthyres till samkväm eller dyl., är detta ej tillräcklig anled- ning att anse skatteplikt föreligga. Ej heller föreligger skatteplikt, därest uthyrning sker på sådana villkor, att erhållet vederlag i stort sett innebär endast ersättning för de med begagnandet av den upplåtna lokalen
Nuvarande lydelse
förenade särskilda kostnader såsom för uppvärmning, belysning m. m.,
Föreslagen lydelse
men icke inbegriper någon ersättning för själva begagnandet av lokalen.
6.7 För att till kommunika- tionsanstalt hörande byggnad eller annan anläggning skall vara skatte- fri erfordras, att den skall vara avsedd för driftens omedelbara be- hov, d.v.s. tjäna den löpande driften. Under denna bestämmelse falla stationshus, förvaltningsbygg- nader, godsmagasin, lokomotiv- stallar, banvaktstugor och andra vaktstugor, spårvagnshallar m. m. dyl. Däremot äro särskilda, för sta- tions- eller trafikpersonalen av— sedda bostadshus, som ej äro att hänföra till vaktstugor, under- kastade beskattning, evad de ligga inom eller utom det för drifteni anspråk tagna området. Skattefri- het åtnjutes icke för verkstad, där större reparationer eller nybygg- nadsarbeten utföras, men väl för sådan, där allenast mindre, så att säga löpande reparations- och till- synsarbeten utföras. Beträffande järnväg eller spårväg, som drives med elektrisk kraft, åtnjutes skat- tefrihet för stolpar och ledningar m. m., som höra till själva järn- vägs- eller spårvägsanläggningen, men däremot ej för kraftstation eller sådan transformatorstation, som får anses höra till kraftverks- anläggningen. Restaurations— eller hotellbyggnad, som tillhör en järn- väg och ligger inom dess område, är frikallad från skatteplikt om genom densamma huvudsakligen tillgodoses den å järnvägen resan— de allmänhetens behov. Om där- emot byggnaden tjänar ett mera självständigt ekonomiskt ändamål, i det den i större utsträckning
7 Senaste lydelse 1953:400.
6. För att till kommunika- tionsanstalt hörande byggnad eller annan anläggning skall vara skatte— fri erfordras, att den skall vara avsedd för driftens omedelbara be- hov, d. v. s. tjäna den löpande driften. Under denna bestämmelse falla stationshus, förvaltningsbygg- nader, godsmagasin, lokomotiv- stallar, banvaktstugor och andra vaktstugor, spårvagnshallar m. m. dyl. Däremot kunna icke särskil- da, för stations- eller trafikperso- nalen avsedda bostadshus, som ej äro att hänföra till vaktstugor, an- ses tjäna den löpande driften, evad de ligga inom eller utom det för driften i anspråk tagna området. Skattefrihet åtnjutes icke för verk- stad, där större reparationer eller nybyggnadsarbeten utföras, men väl för sådan, där allenast mindre, så att säga löpande reparations- och tillsynsarbeten utföras. Be- träffande järnväg eller spårväg, som drives med elektrisk kraft, åt- njutes skattefrihet för stolpar och ledningar m. m., som höra till själ- va järnvägs- eller spårvägsanlägg- ningen, men däremot ej för kraft- station eller sådan transformator- station, som får anses höra till kraftverksanläggningen. Restaura- tions- eller hotellbyggnad, som tillhör en järnväg och ligger inom dess område, är frikallad från skat- teplikt om genom densamma hu- vudsakligen tillgodoses den å järn- vägen resande allmänhetens be- hov. Om däremot byggnaden tjänar ett mera självständigt eko- nomiskt ändamål, i det den i stör-
Nuvarande lydelse
användes av personer på platsen eller eljest andra än de resande eller för resandes uppehåll under längre tid, är den underkastad be- skattning. Till kommunikations- anstalt hörande markområde, som ej upptages av någon anläggning, bör undantagas från skatteplikt i det fall, då området ej användes för uppläggning av gods under längre tid, utan allenast till förva- ring under kortare tid av gods, som fraktas å kommunikations- anstalten i fråga. För grustag till järnväg åtnjutes i regel ej skatte- frihet; dock skall ett invid järn- vägen beläget mindre grustag, som användes allenast till grusning av någon kort närliggande sträcka av järnvägen, ej vara underkastat skatteplikt.
Föreslagen lydelse
re utsträckning användes av per- soner på platsen eller eljest andra än de resande eller för resandes uppehåll under längre tid, är den underkastad beskattning. Till kommunikationsanstalt hörande markområde, som ej upptages av någon anläggning, bör undantagas från skatteplikt i det fall, då om- rådet ej användes för uppläggning av gods under längre tid, utan allenast till förvaring under korta- re tid av gods, som fraktas å kom- munikationsanstalten i fråga. För grustag till järnväg åtnjutes i regel ej skattefrihet; dock skall ett invid järnvägen beläget mindre grustag, som användes allenast till grusning av någon kort närliggande sträcka av järnvägen, ej vara underkastat skatteplikt.
till 25 ä
5.8 Den omständigheten att en vid inkomstberäkningen i och för sig avdragsgill omkostnad helt eller delvis guldits med bostadstillägg, som i 19 & omförmäles, må icke föranleda att avdrag vägras för omkostnaden i
fråga.
Har skattskyldig erhållit eftergift å ränta eller amortering å egnahems- lån eller tertiärlån eller ock annat bidrag, som avses i punkt 7 av anvisningarna till 24 &, må avdrag för ränta å lånat, i fastigheten nedlagt kapital däremot ske allenast med belopp varmed nämnda ränta överstigit beloppet av eftergiften eller bidraget.
Ränta på statligt bostadslån eller räntelån skall, till den del räntan lagts till låneskulden, anses betald då den debiterats. I den mån ränta på bostadslån eller annat statligt lån erhgts med hjälp av räntelån anses räntan betald då räntelånet betalats ut.
3 Senaste lydelse 1968z7 18.
[fastighet med statligt bostads- lån eller räntelän skall avdraget för räntor minskas med belopp som enligt bestämmelserna för sådana lån lagts till låneskulden eller mot— svarar erhållet räntelån. Överstiger nämnda belopp räntorna, skall mellanskillnaden upptagas som in- täkt. Sker amortering på sådana lån, skall amorteringen i första hand anses avse belopp, för vilka
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
enligt vad nyss sagts avdrag tidiga- re icke medgivits eller som uppta- gits som intäkt.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975 och tillämpas första gången vid allmän fastighetstaxering år 1975 och vid årlig taxering år 1976. För fastighet som försetts med ny bostadsbyggnad före ikraftträdandet skall vid tillämpning av 24 ä 2 mom. beräknas intäkt efter två och en halv, fem och åtta procent.
2. Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1947:576) om statlig inkomst— skatt
Härigenom förordnas att 4 & 1 mom. förordningen om statlig inkomst- skatt (1947:576) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 %
l m om.1 Från sammanlagda beloppet av den skattskyldiges in- komster från olika förvärvskällor får, med iakttagande av föreskriften i 22 5, avdrag ske för
underskott, som uppkommit vid beräkning av skattskyldigs inkomst från annan förvärvskälla än fastighet och rörelse i utlandet, dock att avdrag icke får göras för underskott i den mån hänsyn därtill tagits vid beräkning av sjömansskatt eller för underskott av rederi— eller luftfarts- rörelse i vidare mån än som följer av 46 ä 1 mom. tredje—sjätte styckena kommunalskattelagen, samt att avdrag för realisationsförlust får göras endast från realisationsvinst eller lotterivinst;
sådan socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen enligt 19 kap. 3 5 lagen (19622381) om allmän försäkring, tilläggspensionsavgift och avgift enligt 4å förordningen om allmän arbetsgivaravgift som påförts den skattskyldige under året näst före det taxeringsår, varom fråga är, i den mån avdrag icke åtnjutes enligt nästföljande stycke, samt, såvitt gäller annan skattskyldig än fysisk person, oskiftat dödsbo och familjestiftelse, allmän kommunalskatt, som påförts den skattskyldige under året näst före taxeringsåret.
Skattskyldig, som varit här i Skattskyldig, som varit här i riket bosatt under hela eller någon riket bosatt under hela eller någon del av beskattningsåret, äger jäm- del av beskattningsåret, äger jäm- väl åtnjuta avdrag för periodiskt. väl åtnjuta avdrag för periodiskt understöd eller därmed jämförlig understöd eller därmed jämförlig
1 Senaste lydelse 197321110 och 1973:lll4.
Nuvarande lydelse
periodisk utbetalning, för social- försäkringsavgift till folkpensione- ringen enligt 19 kap. Bä lagen (19621381) om allmän försäkring, tilläggspensionsavgifter och avgift enligt 4 5 förordningen om allmän arbetsgivaravgift samt för avgifter för pensionsförsäkring och för annan personförsäkring ävensom för underhåll åt ej hemmavarande barn, allt i den omfattning som i 46 5 2 mom. kommunalskatte- lagen sägs.
Föreslagen lydelse
periodisk utbetalning, för social- försäkringsavgift till folkpensione- ringen enligt 19 kap. 3å lagen (19621381) om allmän försäkring, tilläggspensionsavgifter och avgift enligt 4 % förordningen om allmän arbetsgivaravgift, för avgifter för pensionsförsäkring och för annan personförsäkring, för underhåll åt ej hemmavarande barn samt för årlig avgift till bostadsförening eller bostadsaktiebolag och för hyra, allt i den omfattning som i 465 2 mom. kommunalskatte- lagen sägs.
Har sådan fusion mellan aktiebolag eller föreningar ägt rum, som i 28 5 3 mom. första eller andra stycket kommunalskattelagen avses, äger moderbolaget eller den övertagande föreningen åtnjuta avdrag för sådan dotterbolagets eller den överlåtande föreningens skatt, vilken enligt första stycket skulle hava varit avdragsgill för dotterbolaget eller den överlå- tande föreningen. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning vid fusion mellan sparbanker enligt 785 lagen den 3 juni 1955 om spar- banker samt då ett bankaktiebolags hela bankrörelse övertagits av ett annat bankbolag eller ett försäkringsbolags hela försäkringsbestånd över- tagits av ett annan försäkringsbolag och det överlåtande bolaget avstår från att yrka avdraget i fråga.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1975 och tillämpas första gången vid 1976 års taxering.
3. Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1958z295) om sjömansskatt
Härigenom förordnas att 125 1 mom. förordningen (19582295) om sjömansskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
125
l m 0 m.2 Gör sjöman, som har att erlägga sjömansskatt enligt 7 &, sannolikt att han året efter beskattningsåret vid taxering enligt förord- ningen om statlig inkomstskatt skulle kunna påräkna avdrag för
a) underskott å egen eller makes förvärvskälla,
b) utbetalning av periodiskt understöd,
c) avgift för sådan pensionsförsäkring, som avses i 46 ä 2 mom. 2) kommunalskattelagen,
d) sådant underhåll av icke d) sådant underhåll av icke hemmavarande barn, som avses i 46 5 2 mom. 4) kommunalskatte- lagen, eller
ej nedsatt skatteförmåga
hemmavarande barn, som avses i 46 & 2 mom. 4) kommunalskatte- lagen,
e) årlig avgift till bostadsför- ening eller bostadsaktiebolag eller hyra, eller
f) nedsatt skatteförmåga
må genom beslut om jämkning föreskrivas, att den eljest beskattningsbara inkomsten skall minskas med belopp motsvarande vad av sådant avdrag kan antagas icke bliva utnyttjat vid nu nämnd taxering.
Jämkning i fall som avses vid a)—d) må dock endast medgivas, om den till sjömansskatt beskattningsbara inkomsten därigenom nedsättes med minst 600 kronor.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1975.
1 Förordningen omtryckt 19702933. 2 Senaste lydelse l973:1118.
4. Förslag till Lag om ändring i taxeringsförordningen (1956:623)
Härigenom förordnas i fråga om taxeringsförordningen (1956:623)l dels att 37 ä 1 mom. skall ha nedan angivna lydelse, dels att i förordningen skall införas en ny paragraf, 25 c 5, av nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 25 c _6
Har den skattskyldige yrkat av- drag enligt 46 ,6 2 mom. första stycket 6) kommunalskattelagen (I928.'370) skall han vid deklara- tionen foga intyg av hyresvärd, bostadsförening eller bostadsaktie- bolag angående beloppet av den under beskattningsåret erlagda hyran eller avgiften.
37 & Nuvarande lydelse
1 m 0 m.2 Till ledning vid inkomsttaxering skola varje år utan l anmaning uppgifter ( k 0 nt r o 1 1 u p p g i f t e r) för nästföregående kalenderår avlämnas på sätt framgår av följande uppställning:
Uppgiftsskyldig Vemuppgiften Vad uppgiften skall avse skallavse
1 Förordningen omtryckt 1971:399. 2 Senaste lydelse 1973:435.
l
8. Bostadsstyrelsen
vid 1976 års taxering.
skall avse
Den som haft stat- ligt bostadslån eller räntelån
Föreslagen lydelse
m 0 m. Till ledning vid inkomsttaxering skola varje år utan anma— ning uppgifter ( k 0 n t r o llu p p g i f t e r) för nästföregående kalen- derår avlämnas på sätt framgår av följande uppställning:
Uppgiftsskyldig Vemuppgiften Vad uppgiften
skall avse
Belopp som lagts till låneskulden eller motsva- rar utgivet räntelån eller som amorterats och som avser belopp för vilket avdrag ej erhållits eller som upptagits som intäkt enligt punkt 5 tredje stycket av anvisningarna till 255 kommunalskat- tehzgen (I928:370).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975 och tillämpas första gången
Inledning
Inkomst av annan fastighet beräknas antingen enligt konventionell metod såsom skillnaden mellan faktiska intäkter och kostnader eller enligt schablonmetod. Den konventionella metoden tillämpas för enskilt ägda hyresfastigheter, medan schablonmetoden tillämpas för en— och två- familjsfastigheter och för fastigheter som tillhör bostadsförening och bostadsaktiebolag eller allmännyttigt bostadsföretag. Schablonmetoden innebär, att som bruttointäkt beräknas ett belopp som motsvarar viss procent av fastighetens taxeringsvärde. Procenttalet är tre för andra fastighetskategorier än villor. För villor beräknas intäkten till 2 procent för den del av taxeringsvärdet som understiger 150 000 kr., 4 procent av den del som ligger mellan 150 000 och 225 000 kr. och 8 procent av den del som överstiger sistnämnda belopp. Avdrag medges för ränta på lånat , kapital, som lagts ned i fastigheten, och tomträttsavgäld eller liknande avgäld. I fråga om villorna gäller härutöver att ägare, som är fysisk person och mantalsskriven på fastigheten, får göra ytterligare avdrag med 500 kr.
Såvitt gäller den kommunala beskattningen berörs fastighetsinnehavet även av reglerna om garantibelopp för fastighet.
Vi erhöll vårt uppdrag under förhösten 1972. Vårt uppdrag innefattas i ett anförande till statsrådsprotokollet den 8 september 1972 av chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng.
I detta erinras om att det gjorts gällande att skattereglerna har ojämna verkningar på bostadskonsumtionens område. Kritiken sammanfattas i direktiven på följande sätt.
avdragsgilla. Däremot är kostnader för intäkternas förvärvande regel- mässigt avdragsgilla. Det allmännas omfattande engagemang i bostads- finansieringen innebär att goda bostäder kan tillhandahållas stora grupper utan alltför omfattande krav på insats av eget kapital och eget sparande. Detta gäller även bostadskonsumenter med eget fastighetsinnehav, dvs. villaägarna. De årliga kostnaderna i nyproduktionen utgörs till avsevärd del av kapitalkostnader i synnerhet räntekostnader. Räntekostnaderna är avdragsgilla såsom kostnader för intäkternas förvärvande.
När det gäller villaägarna framstår verkningarna av det nu sagda i praktiken som en rätt till avdrag vid beskattningen för en mycket
l beaktansvärd del av deras levnadskostnader, åtminstone under de första ' decennierna av villans livslängd. Till detta kommer att avdragsrätten till
följd av progressiviteten i skatteuttaget kan anses värdefullare ju högre villaägarens inkomst är. Uppfattningen att det här rör sig om en inte En huvudregel i svensk beskattningsrätt är att levnadskostnader inte är | 1 l l
oväsentlig förmån i beskattningshänseende förstärks ytterligare genom den omständigheten att intäktsschablonen, som för omkring 95 % av villabeståndet är 2 % av taxeringsvärdet och som är avsedd att represente- ra en rimligt beräknad ränta på det egna kapitalet i fastigheten, måste anses som låg i förhållande till den räntenivå som föreligger f. n. och som bestämmer avdragsrättens omfattning. Än mer accentuerat ter sig för- hållandet inom paritetslånesystemet, där avdragsrätt föreligger för det nominella räntebeloppet även om den under året gjorda räntebetalningen faktiskt varit lägre.
Resonemanget om bristande balans i ränteberäkningen på å ena sidan intäktssidan, å andra sidan kostnadssidan gäller liksom för villorna övriga fastighetskategorier som är underkastade schablon- metoden för inkomstberäkning. Men effekten blir en annan. Så- dana fastighetsägare — som ju oftast är bostadsrättsföreningar eller allmännyttiga bostadsföretag — har vanligtvis inte någon inkomst utöver vad som beräknats enligt intäktsschablonen. Eftersom denna är låg i förhållande till dagens ränteläge uppstår ett underskott. För dem som bor i dessa hus innebär detta att de får till föreningen eller företaget betala räntekostnader utan möjlighet till skatteavdrag.
Vårt huvuduppdrag formuleras på följande sätt.
Utredningen har att ta upp till principdiskussion den uppkomna motsätt- ningen mellan det generella förbudet mot avdrag i beskattningen för levnadskostnader och rätten till ränteavdrag för boendet i de olika former, där ränteavdraget enligt det nyss anförda medverkar till att bostadskostnaderna i viss utsträckning kan bestridas med Obeskattade medel. Även de ojämna verkningarna av denna avdragsrätt för olika boendeformer bör tas upp i diskussionen. Med hänsyn till att avdragsrätt för räntekostnader är en genomgående princip i vår skattelagstiftning, torde ett sätt att åstadkomma större likformighet vara att söka i den skattemässiga behandlingen av intäktssidan. Viktigt att beakta är i detta sammanhang å ena sidan den utveckling som ägt rum på grund av fastighetsvärdenas höjning enligt de återkommande fastighetstaxeringar- na, å andra sidan ränteutvecklingen sedan schablonsystemet infördes år 1953.
Utredningen bör vidare föreslå åtgärder i syfte att utjämna de skillnader, som här föreligger, så att beskattningseffekterna i möjligaste mån blir neutrala med avseende på boendeform. Då utredningen söker bedöma de individuella verkningarna av sina förslag för olika kategorier boende med hänsyn till förvaltningsform och inkomstnivå bör bedöm- ningen inkludera även effekterna av bostadsfinansieringssystemets ut- formning och bostadstilläggen till barnfamiljer och pensionärer, vilka tillägg också påverkar bostadskostnaderna. Utredningen bör därför hålla nära kontakt med bostadsfinansieringsutredningen samt med boendeut- redningen, i vars uppgifter det ingår att se över nuvarande stödåtgärder inom bostadspolitikens ram.
Utredningen kommer att möta frågan huruvida den nuvarande schab- lonmetoden alltjämt bör behållas som inkomstredovisningsmetod. Meto- den har vissa fördelar. Framför allt är den enkel i tillämpningen. Den torde dock inte vara förenlig med kravet på full likställdhet i beskatt— ningshänseende mellan olika boendekategorier. Det finns således anled- ning att undersöka om inte sättet att beräkna intäkter, dvs. iprocent av taxeringsvärdet, bör kunna ersättas med någon annan form av schablon, t.ex. lokala schabloner byggda på undersökningar av hyresnivån på orten. Därmed skulle då följa motsvarande rätt till avdrag för fastighetens förvaltning och omkostnader. Utgångspunkten bör därvid alltjämt vara
att vad som skall beskattas för den som inte bedriver yrkesmässig uthyrning är en på rimligt sätt beräknad avkastning av eget kapital som lagts ned i bostaden. Jag har redan nämnt en grundläggande utgångspunkt för utredningen, nämligen att göra beskattningseffekterna i möjligaste mån neutrala med avseende på boendeform. Vidare bör — särskilt med hänsyn till villaägandets stora spridning bland hushåll med måttliga bruttoinkomster, främst barnfamiljer och pensionärer — de åtgärder som utredningen föreslår inte få leda till påtagliga generella skärpningar av boendekostnaderna för sådana hushåll.
Vi är vidare ålagda att uppmärksamma andra problem på bostadsbe- skattningens område. Som exempel nämns i direktiven behandlingen i skattehänseende av lån i flerfamiljsfastighet som av skatteskäl överförts på delägare, andelsägare eller hyresgäst, frågan om beskattning vid uthyrning av schablontaxerade villor liksom frågan om behandlingen i skattehänseende av jordbruk, som innehas huvudsakligen i bostadssyfte.
Vårt arbete igångsattes i oktober 1972 med genomgång av gällande skattebestämmelser och den historiska bakgrunden till dessa, bostads- politiska åtgärder m. m. samt tillgängligt statistiskt material. lsamarbete med boendeutredningen planerades den statistiska undersökning om bostadskostnader m. m. ismåhus, som redovisas i bilaga 3.
Vår avsikt var att i mera egentlig bemärkelse angripa huvudfrågorna först sedan vi fått tillgång till tillräckligt statistiskt material, främst resultaten av den nämnda småhusundersökningen, att grunda våra be- dömanden på, vilket väntades ske i början av år 1974. Sedan den nyss nämnda genomgången avslutats inriktade vi därför vårt arbete på att finna principiella lösningar på sådana särskilda problem som vi i direk- tiven ålagts att uppmärksamma. För att få ett underlag för preliminära diskussioner i huvudfrågorna har vi emellertid, i avvaktan på resultaten av de statistiska undersökningarna, utarbetat exempel på hur bostadskostna- der m. m. kan förväntas gestalta sig för villor av olika storlek och ålder inom olika delar av landet. Avsikten var att liknande exempel skulle utarbetas för andra fastighetskategorier.
Den 14 november 1973 anmodades vi av regeringen att framlägga förslag i de centrala frågorna senast den 15 mars 1974. Detta nödvändig- gjorde en ändring av våra planer att göra våra överväganden på grundval av ett omfattande statistiskt underlag. Bl. a. fick vi uppge tanken att göra en statistisk undersökning avseende garantibeskattningen. Vi har varit tvungna att fatta våra preliminära beslut på befintligt material. Vid justeringen av betänkandet har dock en viss hänsyn kunnat tas till de preliminära resultaten av småhusundersökningen.
De särskilda frågor som vi även har att uppmärksamma, och som nämnts redan delvis behandlat, avses komma att senare upptas i ett slutligt betänkande.
Vi har avgivit remissyttranden över 1971 års fastighetstaxeringsutred- nings betänkande Fastighetstaxering (SOU 197314), utredningens om det skatterättsliga fastighetsbegreppet promemoria angående beskattningen av vissa gemensamhetsanläggningar (Ds Fi l972:1 1), promemoria angåen- de fastighetsbegreppet i skatterätten m.m., upprättad i februari 1973 inom finansdepartementet (Ds Fi 1973z7) samt boendeutredningens
betänkande Bostäder 1974—76 (SOU 197350).
Ett antal skrivelser har överlämnats eller riktats till oss. Under arbetets gång har samråd ägt rum med boendeutredningen och bostadsfinansieringsutredningen.
2. Gällande beskattningsregler
2.1. Inledning
Bostad innehas i Sverige huvudsakligen i tre rättsliga dispositionsformer, nämligen äganderätt, bostadsrätt och hyresrätt.
Äganderätt till en fastighet erhålls genom köp, arv eller på liknande sätt. Med äganderätt kan i stor utsträckning jämställas tomträtt, som är en nyttjanderätt till fastighet i allmän ägo för i princip obegränsad tid. Tomträttshavaren kan på samma sätt som en ägare disponera över rättigheten, t. ex. genom försäljning och inteckning. Den väsentligaste skillnaden är att tomträttshavaren har att utge en årlig avgäld.
Även bostadsrätt företer vissa likheter med äganderätt. Bostadsrätt är den rätt i bostadsrättsförening som tillkommer medlem på grund av upplåtelse till honom av nyttjanderätt till lägenhet i hus som tillhör föreningen. Sådan upplåtelse sker på obegränsad tid. Bostadsrättshavaren förfogar över det förmögenhetsvärde som bostadsrätten kan representera och får tillgodogöra sig detta genom överlåtelse av bostadsrätten. Vid upplåtelsen erlägger medlemmen en grundavgift. Genom årsavgifter bi- drar han till att täcka föreningens löpande utgifter.
Hyresrätt till lägenhet grundar sig på avtal mellan hyresvärd och hyresgäst. Avtalet innebär att hyresgästen mot ersättning får disponera lägenheten. I motsats till vad som är fallet med äganderätt och bostads- rätt representerar hyresrätten inte något legalt förmögenhetsvärde. Hyres- rätten skiljer sig även från de nämnda formerna för innehav av bostad på så sätt att hyran inte behöver motsvara kostnaderna för fastigheten. Av naturliga skäl föreligger dock ett indirekt samband mellan hyran och l kostnaderna. % Skatterättsligt föreligger principiella skillnader mellan de olika bostads- l formerna. Den ägda bostaden anses enligt kommunalskattelagen (KL) * utgöra eller ingå i förvärvskälla. Intäkten och utgiften för bostaden skall beräknas enligt reglerna för inkomstslaget annan fastighet. Resultatet av inkomstberäkningen, och därmed bostadsinnehavet, påverkar den boen- des skatt.
Även bostadsrätt är i skattelagarna principiellt sett utformad som en förvärvskälla, hänförlig till inkomstslaget kapital. Intäkten utgörs av hyresvärdet av bostaden och kostnaderna av avgifterna till föreningen utom kapitaltillskott. Medlemmen beskattas inte för hyresvärdet av
lägenheten, annat än om lägenheten är uthyrd. Däremot är bostadsrätts- föreningen i princip underkastad schablonbeskattning. Hyresrätt utgör enligt KL inte förvärvskälla, utan förhyrning av bostad betraktas skatte- mässigt såsom helt likställd med annan konsumtion.
2.2. Fastighetstaxering
Fastighetstaxeringen har väsentlig betydelse för inkomstbeskattningen av bostadsfastigheter, främst genom att taxeringsvärdet ligger till grund för den schablonmässiga inkomstberäkning, som sker för vissa bostadsfastig- heter, och genom att det bildar underlag för garantibeskattningen. Taxeringsvärdena kommer även till användning i vissa fall när det gäller att fastställa avskrivningsunderlag för byggnader och vid realisationsvinst- beskattningen samt kapitalbeskattningen.
Reglerna för fastighetstaxering, som under senare år varit föremål för en omfattande översyn, innebär följande.
Fastighet taxeras såsom jordbruksfastighet, då den används för jord- bruk eller skogsbruk, och som annan fastighet, då den används för annat ändamål, t. ex. för bostadsändamål. Med fastighet förstås i KL även byggnad, som ägs av annan än markägaren och således civilrättsligt sett utgör lös egendom, om inte annat särskilt föreskrivs.
Huvudregeln är att registerfastighet utgör taxeringsenhet. Om delar av fastighet används för sinsemellan väsentligen olika ändamål, skall uppdel- ning ske i sekundära enheter. Även sammanföring av fastigheter eller | delar av fastigheter till tertiära enheter kan förekomma. Byggnad på i mark, som av byggnadens ägare innehas med tomträtt, skall sammanföras & med marken till en taxeringsenhet. ]
Varje taxeringsenhet åsätts, med visst undantag, taxeringsvärde. Värdet | skall sättas till belopp som motsvarar 75 procent av taxeringsenhetens
]
marknadsvärde. Marknadsvärdet, dvs. det pris som taxeringsenheten sannolikt skulle betinga vid en försäljning, skall bestämmas med hänsyn till det allmänna prisläget vid ingången av året före taxeringsåret som det kommer till uttryck i den officiella fastighetsprisstatistiken. Taxerings- värdet uttrycker taxeringsenhetens totala värde. Vid fastighetstaxeringen redovisas emellertid även särskilda delvärden. För annan fastighet redo- visas delvärdena markvärde och byggnadsvärde.
Taxering av fastighet sker dels vid allmän fastighetstaxering, som skall ! verkställas vart femte år, och dels vid särskild fastighetstaxering, som sker l de år när allmän fastighetstaxering inte äger rum. Värde som fastställs vid i allmän fastighetstaxering skall, om inte särskilda omständigheter beträf— l fande fastigheten inträffat, gälla från ingången av det taxeringsår, då l allmän fastighetstaxering sker, till ingången av det taxeringsår då allmän fastighetstaxering sker nästa gång (den löpande taxeringsperioden).
Under löpande taxeringsperiod skall ny taxering ske bl. a. om
a) bebyggelse skett på taxeringsenhet, som förut varit obebyggd, eller bebyggelsen på en förut bebyggd taxeringsenhet rivits, brunnit ned eller förts bort eller
b) taxeringsenhetens värde ökat eller minskat genom förändringari fråga om byggnadsbeståndet eller markanläggning eller till följd av markarbete.
I fråga om fall som avses i b) skall ny taxering ske endast om taxeringsvärdet bör ökas eller minskas med minst en femtedel, dock med minst 10 000 kr. Har värdet ökat på grund av nedlagda kostnader, som uppgår till minst en miljon kronor, får emellertid ny taxering ändå ske. Till sådana förändringar i fråga om byggnadsbeståndet, som avses i b), hänförs inte åtgärder, som avser reparation eller underhåll av byggnad.
Vid ny taxering uppskattas taxeringsenhetens värde efter det allmänna prisläge och de uppskattningsgrunder i övrigt, som tillämpats vid den närmast föregående allmänna fastighetstaxeringen.
2.3 Beräkning av inkomst av annan fastighet
Vid beräkning av skattepliktig inkomst skall inkomst av varje särskild förvärvskälla uppskattas för sig. I fråga om annan fastighet anses såsom särskild förvärvskälla varje fastighet, fastighetsdel eller komplex av fastigheter, som är att anse som förvaltningsenhet. Till den del fastighet ingått i av ägaren bedriven rörelse skall den dock anses tillhöra förvärvs- källan rörelse.
I allmänhet utgörs förvaltningsenhet av taxeringsenhet. Flera taxerings— enheter kan bilda en förvärvskälla om de brukas tillsammans. Härför krävs inte bara att de har gemensam innehavare och står under över— inseende av denne, utan även att de står under gemensam förvaltning och drift på sådant sätt att de framträder, ekonomiskt sett, som en naturlig enhet. Fastighetsbolags fastighetsinnehav torde i regel utgöra en förvärvs— källa.
Reglerna om beräkning av inkomst av annan fastighet finns i 24—26 åå KL med anvisningar. Inkomstberäkningen, som i princip grundas på en kontantmässig redovisning av intäkter och utgifter, sker som redan nämnts antingen på konventionellt sätt eller enligt en särskild schablon- metod.
2.3.1. Den konventionella metoden
Inkomstberäkning enligt den konventionella metoden tillämpas framför allt för hyresfastigheter i enskild ägo. Beräkningen syftar såsom för förvärvskällor i allmänhet till att få fram ett netto mellan faktiska intäkter och kostnader.
Som intäkt upptas dels hyror och andra kontanta intäkter av fastig- heten, dels hyresvärdet av lägenhet, som ägaren använt för sin, sin familjs eller sina personliga tjänares räkning. Hyresvärdet beräknas med ledning av i orten gällande hyrespris eller, om möjlighet till sådan jämförelse saknas, efter annan lämplig grund.
Förmån av plantering eller trädgårdsland, som är att anse som tillbehör till egen bostadslägenhet och som används företrädesvis för ägarens
personliga trevnad, beaktas vid hyresvärdets bestämmande, och avkast- ningen av planteringen eller trädgårdslandet skall inte särskilt redovisas. Om däremot i större utsträckning försäljning av produkter från plantering eller trädgårdsland äger rum eller ägaren för eget eller sin familjs behovi mera avsevärd omfattning tillgodogör sig sådana produkter, skall intäkter- na genom försäljningen eller tillgodogörandet tas upp till beskattning.
Om fastighet används i ägarens rörelse anses fastigheten ingå i rörelsen, och någon särskild redovisning av fastighetsinkomsten sker inte. Används fastighet delvis i rörelse och delvis till egen bostad eller för uthyrning görs uppdelning mellan den del av fastigheten som används i rörelsen och den övriga delen.
Avdrag får göras för kostnader för driften av fastigheten, reparation och underhåll av byggnad, värdeminskning av byggnad och maskiner och andra inventarier som hör till fastigheten samt räntor och tomträttsavgäld eller liknande avgäld.
Har skattskyldig under ett beskattningsår haft kostnader för reparation och underhåll, som uppgår till 6 000 kr. eller mer, får han efter eget val göra avdrag för kostnaderna vid taxering för beskattningsåret i fråga eller för något av de två närmast följande beskattningsåren. Avdraget får även fördelas mellan dessa tre år på sätt den skattskyldige önskar.
Avdrag för värdeminskning av byggnad beräknas enligt avskrivnings— plan på byggnadens anskaffningsvärde. I anskaffningsvärdet inräknas kostnad för till— eller ombyggnad som nedlagts efter förvärvet av byggnaden. Det årliga värdeminskningsavdraget beräknas normalt efter 1,5 procent för byggnader av sten och liknande material och efter 1,75 procent för träbyggnader. För värmepannor, hissmaskinerier och jämför- lig maskinell utrustning medges avdrag efter högre procenttal än för byggnaden i övrigt, nämligen, enligt anvisningar av riksskattenämnden, 5 eller 10. Även beträffande lösa inventarier medges värdeminsknings- avdrag.
Avdrag för kostnad för underhåll av plantering eller trädgårdsland får inte göras i den mån planteringen eller trädgårdslandet är att anse endast såsom tillbehör till egen bostadslägenhet och används företrädesvis för ägarens personliga trevnad. I andra fall får avdrag göras högst med belopp som motsvarar intäkterna av planteringen eller trädgårdslandet.
2.3.2. Schablonmetoden
Inkomstberäkning enligt schablonmetoden innebär i huvudsak att intäk- ten av fastigheten beräknas till viss procent av fastighetens taxeringsvärde året näst före taxeringsåret samt att avdrag inte medges för andra kostnader än ränta på lånat kapital som nedlagts i fastigheten och för tomträttsavgäld eller liknande avgäld. Om fastigheten inte åsatts något taxeringsvärde för året närmast före taxeringsåret, skall intäkten beräknas på grundval av ett värde som uppskattats enligt de grunder som gällt för åsättande av taxeringsvärde nämnda år.
Schablonmetod för inkomstberäkningen tillämpas i fråga om fastighet som vid beskattningsårets utgång är inrättad till bostad åt en eller två
familjer med personliga tjänare samt fastighet som tillhör bostadsföre- ning, bostadsaktiebolag eller allmännyttigt bostadsföretag. Schablonen för en— eller tvåfamiljsfastighet (villaschablonen) skiljer sig i den närmare utformningen från vad som gäller för övriga här nämnda fastigheter.
En- och tvåfamiljsfastigheter
Villaschablonen innebär följande. Som intäkt av fastigheten tas upp ett belopp som motsvarar för helt år räknat 2 procent av den del av fastighetens taxeringsvärde eller motsvarande värde som inte överstiger 150 000 kr., 4 procent av den del som överstiger 150 000 kr. men inte 225 000 kr. och 8 procent av den del som överstiger 225 000 kr. ' Till grund för beräkningen av intäkt av fastighet, som delvis användsi ägarens rörelse, läggs taxeringsvärdet eller motsvarande värde minskat med den del därav, som kan anses belöpa på den i rörelsen använda delen av fastigheten. Har fastighet som är avsedd för användning under hela året på grund av eldsvåda eller därmed jämförlig händelse eller till följd av ägarens avflyttning från orten eller annan sådan särskild omständighet inte kunnat utnyttjas under viss tid, eller har i sådan fastighet för uthyrning avsedd lägenhet inte kunnat uthyras, må intäkten nedsättas med hänsyn till den omfattning, vari fastigheten inte kunnat användas eller uthyras. Har så varit fallet under endast kortare tid av beskattningsåret skall någon nedsättning dock icke ske. Förutom för ränta på lånat, i fastigheten nedlagt kapital samt tomt- rättsavgäld eller liknande avgäld åtnjuter fysisk person, som blivit för året & näst före taxeringsåret eller för taxeringsåret mantalsskriven på fastig- heten, ett extra avdrag med, för helt år räknat, 500 kr., dock högst med det belopp som skall upptas som intäkt av fastigheten. Äger den skattskyldige endast del av fastigheten skall avdraget nedsättas i mot- , svarande mån. Extra avdrag får åtnjutas även av oskiftat dödsbo under förutsättning att någon delägare i boet blivit mantalsskriven på fastig- heten.
Har fastighet delvis använts i ägarens rörelse, skall ränta och avgäld minskas med den del därav, som kan anses belöpa på den i rörelsen använda fastighetsdelen.
j Schablonmetoden är tillämplig även om fastigheten eller fastighets- delen, utöver utrymmen för bostad åt en eller två familjer, innehåller något enstaka rum för uthyrning eller i ringa omfattning kan användas för annat ändamål än som bostad.
Schablonmässig inkomstberäkning skall tillämpas 4 förutom för fastig- het som stadigvarande bebos av ägaren — även beträffande fastighet som nyttjas endast viss del av året eller tillfälligt, såsom sommarstuga och liknande, eller som utan att användas står till ägarens förfogande. Detsamma gäller beträffande fastighet som uthyrs till stadigvarande bostad.
Däremot är metoden inte tillämplig beträffande fastighet eller fastig- hetsdel, vilken i icke endast ringa omfattning brukar i förvärvssyfte
utnyttjas på annat sätt än för uthyrning till stadigvarande bostad eller såsom bostad för ägaren. På grund härav blir, under angivna förutsätt- ning, från tillämpning av metoden undantagna exempelvis fastigheter som under somrarna brukar uthyras till sommargäster men i övrigt bebos av ägarna, sommarstugor som regelbundet uthyrs under somrarna, fastig- heter vilka till viss del upplåts för upplagsplats, för rörelse e. d. samt fastigheter vilka utnyttjas för odling eller tillgodogörande av alster eller naturtillgångar från fastigheten. En fastighet anses i endast ringa omfatt- ning utnyttjad för sådant ändamål, som här avses, om den därigenom förvärvade årliga bruttointäkten uppgår till högst 1 200 kr. eller över- stiger nämnda belopp men inte 2 procent av fastighetens taxeringsvärde.
Fastigheter tillhöriga bostadsföreningar och bostadsaktiebolag samt allmännyttiga bostadsföretag
Som intäkt av fastighet som tillhör bostadsförening eller bostads- aktiebolag eller allmännyttigt bostadsföretag upptas 3 procent av fastig- hetens taxeringsvärde eller motsvarande värde.
Med bostadsförening eller bostadsaktiebolag förstås ekonomisk före- ning eller aktiebolag, vars verksamhet uteslutande eller huvudsakligen består i att åt föreningens medlemmar eller bolagets delägare bereda bostäder i hus, som ägs av föreningen eller bolaget.
I fråga om nytillkommande bostäder blir schablonen för bostadsföre- ningar och bostadsaktiebolag tillämplig endast på bostadsrättsförening. Det finns emellertid en del äldre ekonomiska föreningar och aktiebolag, som upplåter bostäder till medlemmar eller delägare, beträffande vilka föreningsschablonen är tillämplig. Ett exempel härpå är Stockholms Kooperativa Bostadsförening ek. för., bildad 1916, som har till ändamål att bedriva byggnadsverksamhet för att bereda hyreslägenheter åt före— ningens medlemmar.
Riksskattenämnden har meddelat anvisningar (nr l967:7 punkt 3) om gränsdragningen mellan sådana bostadsföreningar och bostadsaktiebolag ' som ovan avses (”äkta” bostadsföretag) och andra (”oäkta”) bostads- företag. Anvisningarna innebär i huvudsak, att för att ett företag skall anses som ”äkta” krävs dels att företagets fastighet (fastigheter) inrym- mer minst tre bostadslägenheter, dels att minst 60 procent av hela taxeringsvärdet för företagets fastighet (fastigheter) belöper på de till medlemmar eller delägare med bostads- eller hyresrätt upplåtna bostads— lägenheterna. Om företaget är ett ”äkta” bostadsföretag skall inkomsten av samtliga dess fastigheter beräknas enligt schablon. Har företaget dessutom en Villafastighet skall däremot inkomstberäkningen för denna ske efter villaschablonen.
För medlem eller delägare i bostadsförening eller bostadsaktiebolag medför bostadsinnehavet normalt inga omedelbara skattekonsekvenser bortsett från att han kan få betala förmögenhetsskatt för värdet av bostadsrätten. Om medlem eller delägare upplåter bostaden till annan skall han dock i vissa fall beskattas för inkomst av upplåtelsen. De närmare reglerna härom lämnas åsido i detta sammanhang.
Allmännyttigt bostadsföretag är bolag, förening eller stiftelse, som av bostadsstyrelsen eller länsbostadsnämnd erkänts som sådant företag. Enligt bostadslånekungörelsen (19671552) får bolag eller stiftelse, som arbetar utan enskilt vinstsyfte samt under samverkan med och tillsyn av kommunen, om vissa ytterligare förutsättningar är uppfyllda, av läns- bostadsnämnden godkännas som allmännyttigt bostadsföretag.
2.4. Bostad på jordbruksfastighet
Till intäkt av jordbruksfastighet hänförs bl. a. årliga värdet av bostad som den skattskyldige tillgodogjort sig för sin, sin familjs och sina personliga tjänares räkning. Till bostad hänförs även vad han använt för egen bekvämlighet och trevnad, såsom gästrum och garage för personligt behov. Värdet av bostadsförmån skall, liksom i fråga om annan fastighet, beräknas med ledning av hyrespriset i orten eller, om sådant saknas, efter annan lämplig grund, såsom hyrespriset i kringliggande orter. Är byggna- den avsevärt större än vad innehavaren med hänsyn till familjens storlek och skälig standard behöver, beaktas detta så att uppenbart rumsöverflöd inte värdesätts. Riksskatteverket meddelar årligen anvisningar för värde— ring av bostadsförmån på orter utan egentlig hyresmarknad.
Från bruttointäkten av jordbruksfastighet får avdrag göras för bl.a. kostnad för reparation och underhåll samt värdeminskning av bostads- byggnad.
2.5. Garantibeskattningen
Garantibeskattningen ingår som ett led i den kommunala inkomstbeskatt- ningen på följande sätt.
För skattepliktig fastighet beräknas garantibelopp till 2 procent av fastighetens taxeringsvärde. Garantibeloppet upptas inom den kommun där fastigheten är belägen såsom skattepliktig inkomst för fastighetens ägare. Med ägare jämställs bl. a. den som innehar fastighet med tomträtt. Vid beräkning av inkomst av förvärvskälla, vari ingår fastighet för vilken garantibelopp skall upptas som inkomst för den skattskyldige, får avdrag göras med belopp motsvarande garantibeloppet (procentavdrag). Enligt allmänna regler får vid den kommunala taxeringen avdrag för underskott av förvärvskälla göras från den skattskyldiges inkomster i samma kom- mun. Avdrag är emellertid inte medgivet för underskott som uppstått genom att procentavdrag överstigit nettointäkten av förvärvskällan. Om inkomsten av den skattskyldiges olika förvärvskällor inom fastighets- kommunen, minskad med de allmänna avdragen, skulle resultera i ett negativt tal, tillåts sådant underskott inte reducera garantibeloppet. Den taxerade inkomsten kommer därför alltid att uppgå till minst garantibe- loppets storlek.
Två exempel avseende villafastigheter kan illustrera innebörden av garantibeskattningen.
Taxeringsvärde 100 000 kr. ]) Fastigheten är belånad, räntorna utgör 5 000 kr.
Villaschablonen ger ett underskott av 3 500 kr. Eftersom procentavdrag inte får göras från underskott blir garantibeloppet (2/100 x 100 000 =) 2 000 kr. helt effektivt.
2) Fastigheten är obelånad.
Villaschablonen ger ett överskott av (2 000 — extra avdrag 500 =) 1 500 kr. Procentavdrag får göras med 1 500 kr. Garantibeloppet blir effektivt med (2 000 — 1 500 =) 500 kr.
2.6. Realisationsvinstbeskattningen
Med verkan fr. o. m. 1969 års taxering infördes en ”evig” beskattning av värdestegring på fastigheter. Lagstiftningen syftade till att åstadkomma ett ökat utbud av fastigheter och därigenom motverka omotiverade prisstegringar. Den avser framför allt att träffa spekulativa investeringari mark men lämna ordinära vinster vid avyttring av bl.a. egnahem och hyreshus utanför. Man undantog även vinster som beror på penning- värdets fall från beskattning. De angivna syftena realiserades genom följande system, som förutom på fastighet även är tillämpligt på tomträtt.
Avyttras fastighet, som innehafts mindre än två år, är hela realistations- vinsten skattepliktig. Har fastigheten innehafts två år eller mera beskattas 75 procent av vinsten. Om fastigheten förvärvats genom arv, gåva eller liknande fång, anses den förvärvad genom det köp, byte eller därmed jämförliga fång som skett närmast dessförinnan.
Vid beräkning av realisationsvinsten får avdrag ske för erlagd köpe- skilling, inköps- och försäljningskostnader, stämpelskatt m. m. Avdrag får vidare ske för förbättringskostnader, dvs. kostnader för ny-, till- eller ombyggnad. I fråga om schablontaxerade fastigheter får även kostnader för reparation och underhåll av fastigheten dras av i den mån egendomen på grund därav vid avyttringen befunnit sig i bättre skick än vid förvärvet. Förbättringskostnad och därmed jämförlig reparations- och underhålls- kostnad inräknas emellertid i de avdragsgilla omkostnaderna endast för år då de uppgått till minst 3 000 kr. Omkostnadsbeloppet skall minskas med avdrag som åtnjutits för värdeminskning av byggnad och fasta inventarier. Detta gäller dock inte för år då åtnjutet avdrag understigit 3 000 kr.
I stället för köpeskilling får den skattskyldige i tillämpliga fall vid vinstberäkningen efter eget val använda något av följande värden. Vid mer än tjugoårigt innehav 150 procent av fastighetens taxeringsvärde tjugo år före avyttringen. Vid förvärv 1914 eller tidigare 150 procent av taxeringsvärdet för 1914. Vid förvärv genom arv eller testamente eller bodelning i anledning av makes död 150 procent av boupptecknings- värdet.
Köpeskillingen eller motsvarande värde liksom avdragsgilla förbätt- rings- eller därmed jämförliga reparations- och underhållskostnader om- räknas efter det allmänna prisläget när avyttringen skedde. Omräkningen sker med ledning av en indexserie, grundad på konsumentprisindex och levnadskostnadsindex med 1914 som basår. Omräkningstalen fastställs årligen av riksskatteverket.
Har den avyttrade fastigheten omfattat byggnad, som i huvudsak varit avsedd att användas för bostadsändamål får från försäljningsvinsten dras ytterligare ett belopp — det s.k. fasta tillägget — av 3 000 kr. för varje påbörjat kalenderår som bostadsbyggnaden funnits på fastigheten under innehavstiden. Finns det mer än en bostadsbyggnad på fastigheten beräknas avdrag endast för huvudbyggnaden.
3. Tillkomsten av schablonreglerna m. m.
3.1. Villafastigheter
Fram till år 1954 gällde den konventionella metoden för alla fastigheter som taxerats som annan fastighet. I fråga om Villafastigheter ledde metoden till svårigheter i taxeringsarbetet. Svårigheterna hänförde sig framför allt till beräkningen av hyresvärde, vilket huvudsakligen berodde på att en egentlig hyresmarknad för villor, som kunde användas till ledning för bestämmande av ortens pris, saknades.
I brist på ortspris användes i stor utsträckning schablonmetoder för uppskattning av hyresvärde av villor i städer och andra tättbebyggda samhällen. I regel ansågs därvid hyresvärdet motsvara viss procent av fastighetens taxeringsvärde. Det hade även visat sig svårt att kontrollera riktigheten av i deklarationerna upptagna avdragsbelopp. Särskilt besvär- ligt var att skilja mellan å ena sidan avdragsgilla kostnader för underhåll av byggnad och å andra sidan icke avdragsgilla kostnader för till- eller ombyggnad.
Villaschablonen började tillämpas vid 1955 års taxering. I den prome- moria av 1950 års skattelagssakkunniga som låg till grund för lagstiftningen (PM den 31 december 1951) framhölls, att erfarenheterna gav vid handen att de bestämmelser, som reglerade beskattningen av Villafastigheter, behövde revideras i syfte att förenkla deklarations- och taxeringsförfarandet och för att möjliggöra ett riktigare och jämnare taxeringsresultat.
Teoretiskt motiverades Villaschablonen med att innehav av villafastig— het knappast kunde jämställas med innehav av förvärvskälla i egentlig mening. Villaägaren kunde snarare likställas med den som hyrde sin bostad. De sakkunniga framhöll emellertid att det förelåg en väsentlig skillnad, som hindrade att villafastigheterna helt uteslöts från skatte- mässig inkomstberäkning. Denna skillnad bestod i att villaägaren i regel hade ett eget kapital placerat i fastigheten, på vilket han inte behövde betala ränta. En hyresgäst däremot ägde inte någon del av det i lägenheten nedlagda kapitalet, och hans hyra inkluderade därför ränta på hela detta kapital. Med utgångspunkt från att värdet av fastighetens nyttjande sett på lång sikt motsvarade omkostnaderna för innehavet, däri inräknat skälig ränta på det egna kapitalet, borde man — för att åstadkomma likställdhet mellan hyresgäster och villaägare — beskatta
! ?
avkastningen av det i villafastigheten nedlagda egna kapitalet. Med tanke bl. a. på svårigheten att avgöra i vad mån ägarens skulder hänförde sig till fastigheten borde emellertid denna avkastning beräknas till viss i lagen angiven procent av fastighetens totala taxeringsvärde samt avdrag medges för skuldräntor.
Intäktsprocenten fastställdes ursprungligen till 3. I prop. 1953zl87 anförde departementschefen, att eftersom Villafastigheter knappast kun- de likställas med förvärvskällor i vanlig mening, borde värdet av den förmån, som ägarna kunde anses åtnjuta av det egna kapitalet i fastig- heterna, uppskattas efter ett jämförelsevis lågt procenttal. Det låg nära till hands att därvid anknyta till den avkastning ägaren skulle erhålla, om han placerade det jämförelsevis lilla kapital, som det vanligtvis rörde sig om, på ett sätt som eljest kunde ifrågakomma, exempelvis genom insättning i sparbank. Med utgångspunkt från då rådande förhållanden borde procenttalet i så fall lämpligen bestämmas till 3. Eftersom ränta på lånat kapital fick avdras med verkliga beloppet och sådan ränta i allmänhet utgick efter ett något högre procenttal blev resultatet, att den beräknade räntan på det egna kapitalet oftast kom att i realiteten understiga tre procent av detta kapital.
I propositionen anfördes även att på längre sikt borde utfallet av den nya metoden bli i stort sett detsamma som enligt den konventionella metoden.
Med verkan från och med 1958 års taxering sänktes intäktsprocenten från 3 till 2,5. Dessutom infördes ett extra avdrag om 200 kr. Åtgärderna föranleddes av en önskan att, såvitt avsåg villabeskattningen, neutralisera den höjning av taxeringsvärdena, som förväntades ske vid 1957 års allmänna fastighetstaxering. Av motsvarande skäl sänktes intäkts- procenten i samband med 1965 års allmänna fastighetstaxering från 2,5 till 2, med verkan från och med 1966 års taxering.
På grundval av förslag från villabeskattningsutredningen (stencil Fi 196614) infördes med verkan från och med 1968 års taxering de nuvarande differentierade procentsatserna för intäktsberäkningen. Skikt- gränsema sattes så att som intäkt skulle upptas 2 procent av den de] av taxeringsvärdet som inte översteg 100 000 kr., 4 procent av den del som översteg 100 000 men inte 200 000 kr. och 8 procent av den de] som översteg 200 000 kr.
Som skäl för reformen åberopades i första hand, att det vid fastighets- taxering tillämpade systemet med vida säkerhetsmarginaler ledde till att vid inkomstbeskattningen ett allt större kapital blev obeskattat ju mera påkostad en villa var. Departementschefen uttalade i prop. 19661151 att han inte kunde finna en sådan ordning godtagbar ur rättvisesynpunkt. För rena lyxvillor innebar systemet enligt departementschefen att taxe- ringsvärdet inte ens tillnärmelsevis återspeglade det nedlagda kapitalet.
Förutom de skattemässiga synpunkterna åberopades även bostads- sociala skäl. Tillgängliga resurser skulle, ansåg man, reserveras för att bygga bostäder som tillgodosåg det mer normala bostadsbehovet, och skattereglerna borde inte vara så utformade att de direkt stimulerade uppförandet av lyxbetonade villor.
För att undvika oskäliga verkningar av taxeringsvärdenas höjning vid 1970 års allmänna fastighetstaxering justerades med verkan fr.o.m. 1971 års taxering skiktgränserna för de olika procenttalen till 150 000 kr. och 225 000 kr. Dessutom höjdes det extra avdraget från 200 till 500 kr.
3.2. Bostadsföreningar och bostadsaktiebolag
1 Även schablonmetoden för bostadsföreningar och bostadsaktiebolag bör- l jade tillämpas vid 1955 års taxering. Dessförinnan gällde följande regler l för beräkning av inkomst av fastigheter tillhöriga sådana företag samt för * företagens medlemmar eller delägare (här bortses från de särskilda bestämmelserna om annan utdelning från föreningen eller bolaget än | bostad).
Medlem eller delägare skulle som intäkt ta upp hyresvärdet för bostad i | 1
eller annan förmån från fastigheten och fick göra avdrag för sådana avgifter och andra inbetalningar till föreningen eller bolaget, som inte var att anse som kapitaltillskott, liksom för andra omkostnader för lägen- heten, i den mån de bestritts av honom själv. Föreningen eller bolaget skulle som intäkt ta upp vad som influtit från fastigheten samt avgifter och andra inbetalningar från medlemmar eller delägare, till den del de inte var att anse som kapitaltillskott. Avdrag medgavs för omkostnader . för fastigheten, som bestritts av föreningen eller bolaget, och för [ värdeminskning av byggnad. Såväl för medlem eller delägare som för i föreningen eller bolaget var ifrågavarande inkomster hänförliga till in- 1 komstslaget annan fastighet. ] fråga om procentavdrag gällde att medlem ' eller delägare, som innehade lägenhet med bostadsrätt eller liknande j besittningsrätt, skulle tillgodonjuta den del av avdraget som belöpte på lägenheten. Återstoden av avdraget tillkom föreningen eller bolaget.
De i förarbetena till lagstiftningen om övergång till schablonmetod uttalade motiven var i huvudsak desamma, som de som åberopades för villaschablonen. De tidigare gällande bestämmelserna hade vållat betydan- de tillämpningssvårigheter. Medlem i bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag innehade som regel — i likhet med ägare av villafastig- het — inte sin lägenhet för att förvärva inkomst utan för att tillgodose | behovet av bostad. Genom schablonmetodens enklare beräkning av * fastighetsinkomsten bortföll i huvudsak det invecklade deklarations- och uppgiftsförfarande som nödvändiggjorts av tillämpningen av den konven- ! tionella metoden. |
Frågan om en schablonbeskattning av bostadsförenings och bostads- aktiebolags fastighet komplicerades emellertid av att fråga här var om två särskilda skattskyldiga, nämligen dels fastighetens ägare, dvs. bostads— föreningen eller bostadsaktiebolaget, och dels medlemmen eller delägaren som innehade lägenhet i fastigheten. Från principiella synpunkter fram- hölls som kanske riktigast att tillämpa den schablonmässiga inkomstbe- räkningen på medlemmen eller delägaren. Att förlägga schablonbeskatt- ningen till bostadsföreningen eller bostadsaktiebolaget kunde sägas inne-
bära att medlemmarnas eller delägarnas inkomst av sina lägenheter upptogs till gemensam beskattning hos bostadsföretaget. Härigenom kunde hänsyn inte tas till den individuella skatteförmågan hos varje medlem eller delägare. Den statliga inkomstskatten skulle komma att beräknas inte efter den för fysisk person gällande progressiva skatteskalan utan efter den för förening resp. aktiebolag föreskrivna proportionella skattesatsen. Den mest rationella lösningen för en förenkling ansågs emellertid vara att förlägga schablonbeskattningen till bostadsföreningen eller bostadsaktiebolaget. Verkningarna av schablonmetoden framhölls även såsom gynnsamma för de skattskyldiga ijämförelse med resultatet av den konventionella metoden.
3.3. Allmännyttiga bostadsföretag
Liksom för övriga berörda fastighetskategorier började schablonmetoden för de allmännyttiga bostadsföretagen att tillämpas vid 1955 års taxering. Metoden hade till en början en något annorlunda utformning än för närvarande. Intäkten beräknades sålunda till 3 procent av det belopp varmed fastighetens taxeringsvärde översteg det lånade kapital, som företaget genomsnittligt haft nedlagt i fastigheten under beskattningsåret. Om belåningen översteg taxeringsvärdet var företaget berättigat till underskottsavdrag med 3 procent av skillnaden. Annat omkostnadsavdrag än för tomträttsavgäld eller liknande avgäld kom inte i fråga.
Skälet till införandet av schablonmetod för de allmännyttiga bostads- företagen var i första hand att den konventionella metoden ledde till att skattemässiga överskott kunde uppkomma vissa år, trots att hyrorna författningsmässigt inte fick hållas högre än att de täckte de beräknade omkostnaderna jämnt fördelade på ett större antal år. Att överskott kunde uppkomma berodde främst på att hyrorna var avsedda att täcka låneamortering, vilken var något högre än medgivna värdeminskningsav- drag, och att underhållskostnaden de första åren var lägre än den genomsnittliga underhållskostnad, som låg till grund för fastställandet av hyrorna. Avsikten med schablonen var således att företagen inte skulle beskattas för annat än beräknad ränta på eget i fastigheterna nedlagt kapital.
Genom inträffad räntehöjning kom de allmännyttiga bostadsföretagen att framstå som missgynnade i beskattningshänseende i förhållande till bostadsföreningar och bostadsaktiebolag. Om nämligen den för dessa företag gällande schablonmetoden valts, skulle de ökade ränteutgifterna, som enligt den ursprungliga metoden inte alls påverkade taxeringen, i många fall ha kunnat utnyttjas och föranleda en lägre taxering. Med anledning härav ändrades reglerna med verkan fr. o. m. 1960 års taxering så att de kom att överensstämma med schablonen för bostadsföreningar- na och bostadsaktiebolagen.
3.4. Bostadsbeskattningsutredningen
I oktober 1971 avlämnade bostadsbeskattningsutredningen ett betänkan- de med förslag om ändrade beskattningsregler för bostadsföreningar och bostadsaktiebolag samt deras medlemmar eller delägare (Ds Fi 1971 :14). Betänkandet remissbehandlades men ledde inte till någon proposition till riksdagen.
l direktiven för utredningen framhölls, att en villaägare så gott som alltid kan dra av det underskott, som ofta uppkommer vid inkomstberäk- ningen av villan, från andra inkomster, medan ett underskott som uppkommer vid inkomstberäkningen för en bostadsförening däremot nästan aldrig kan utnyttjas mot andra inkomster. Utredningens uppdrag var att undersöka möjligheterna att ändra bestämmelserna om beskatt- ning av bostadsförenings och bostadsaktiebolags fastighet så att liknande skatteeffekter skulle uppkomma för medlemmarna eller delägarna som för villaägare. Utredningen borde också pröva om de regler som den kunde komma att föreslå även borde gälla för allmännyttiga bostadsföre- tag.
I syfte att undanröja den nyss angivna skillnaden i beskattningseffekt föreslog utredningen att bostadsförening och bostadsaktiebolag inte skulle taxeras för den del av inkomst av annan fastighet, som belöpte på bostäder som upplåtits till medlemmarna eller delägarna. I stället skulle skattskyldigheten åvila dessa. Genom konstruktionen skulle ett under- skott hos bostadsföretaget, såvitt det hänförde sig till bostäder som upplåtits till medlemmarna eller delägarna, komma att överföras på och kunna utnyttjas av dessa. Resultatet i vad det avsåg annat än upplåtelse av bostäder till medlemmar eller delägare skulle däremot alltjämt redo- visas av företaget. Beträffande de allmännyttiga bostadsföretagen före- slogs inte några motsvarande bestämmelser.
För att finansiera det skattebortfall för det allmänna som skulle blivit följden av ett genomförande av förslaget, föreslog utredningen en skärpning av villabeskattningen i form av en höjning av procentsatserna för intäktsberäkningen till 2,5, 5 och 10.
Vid remissbehandlingen tillstyrktes förslaget bl. a. av LO och TCO. Mot detsamma anfördes emellertid bl.a. av SABO och Hyresgästernas riksförbund att det visserligen innebar att större likformighet skulle tillskapas mellan villa och bostadsrätt, men att det även skulle leda till att klyftan blev större mellan de mera näraliggande boendeformerna bostads- rätt och hyresrätt. Förslaget kritiserades även för att det innebar en olämplig genombrytning av civilrättsliga regler vid beskattningen och för att det inte var ägnat att tillgodose olika bostadspolitiska önskemål.
4. Bostadspolitiska åtgärder
4.1. Statlig bostadslångivning
som kompletterar de bottenlån som erhålls hos olika kreditinstitut. Som förutsättning för bostadslån gäller vissa krav i fråga om husets och lägenheternas standard, den yttre bostadsmiljön m. m. Om kostnaderna för byggnadsföretaget bedöms vara alltför höga beviljas inte lån.
För att fastställa bostadslånets storlek beräknas enligt vissa schabloner ett låneunderlag och för att fastställa lånets läge ur säkerhetssynpunkt ett pantvärde. Bostadslån utgår med varierande andelar av låneunderlaget till olika kategorier av låntagare. Om låntagaren är kommun eller allmän- nyttigt bostadsföretag utgår lån med 30 procent av låneunderlaget, och det placeras inom 100 procent av pantvärdet. Övriga kategorier får mindre lån och måste således själva tillskjuta en egen insats. För bostadsrättsföreningar med kommunal kontroll är låneandelen 28 pro- cent av låneunderlaget, för småhus som skall bebos av ägaren 20 procent och för övriga låntagare i regel 15 procent, med placering inom 98, 90 resp. 85 procent av pantvärdet.
Räntesatsen för bostadslån fastställs årligen och skall motsvara statens kostnader för upplåning och administration av långivningen. För 1974 är bostadslåneräntan 7,25 procent.
Bostadslån till nybyggnad kan antingen vara nominellt lån, som skall återbetalas på 30 år, eller paritetslån, som kännetecknas av att kapital— kostnaderna omfördelas i tiden. Lån som avser bostäder i nybyggda flerfamiljshus och småhus, som skall hyras ut eller upplåtas med bostadsrätt, skall vara paritetslån. För bostadsrättsförening finns dock viss möjlighet att erhålla nominellt län. I fråga om egnahem får låntagaren välja låneform.
Genom paritetslån omfördelas som antytts kostnaderna för räntor och amorteringar för bottenlån och statligt bostadslån över lånetiden. Omför- delningen åstadkommes genom utnyttjande av två faktorer, basannuiteten och paritetstalet. Basannuiteten anger den procentandel av låneunder- laget för bostäder som tas ut som kapitalkostnad det första året. Basannuiteten är sedan systemets tillkomst 5,3 procent för egnahem och 5,1 procent för övriga fastigheter. Paritetstalet fastställs årligen av Kungl. Maj:t, i princip ett tal för varje årgång av hus. Det skall ge uttryck för Bostadslån enligt bostadslånekungörelsen (1967z552) är ett statligt lån i 1
utvecklingen av byggnadskostnaderna under den förflutna lånetiden med det avdrag för lägre bruksvärde som tidigare byggda lägenheter vid jämförelse med nybyggda lägenheter kan antas ha på grund av ålder och förslitning.
Bostadsstyrelsen beräknar för varje halvår låntagarens kostnad för ränta och amortering på den del av fastighetskapitalet, dvs. summan av underliggande kredit, bostadslånet och den egna insatsen, som belöper på låneunderlaget för bostäder. Beräkningen sker genom att nämnda låne- underlag multipliceras med basannuiteten och paritetstalet. Produkten benämnes baskostnad. Från baskostnaden avräknas räntor och amorte- ringar på den del av bottenlånet som belöper på låneunderlaget. Denna avräkning sker enligt en schablonmetod, som bl. a. innebär tillämpning av den från början gällande amorteringsplanen. Om bostadslån utgår med 30 procent av låneunderlaget skall det som efter denna avräkning återstår av baskostnaden användas till att förränta och amortera paritetslånet. Utgår bostadslån med 28, 20 eller 15 procent av låneunderlaget skall av nämnda återstod 28/30, 20/30 resp. 15/30 användas till betalning av ränta och amortering på paritetslånet.
Överstiger kostnaderna för bottenlånet baskostnaden skall — om låntagaren haft att prestera egen insats inom låneunderlaget — bristen fördelas proportionellt mellan paritetslånet och den egna insatsen efter dessa delars ursprungliga belopp. Vad som därvid faller på paritetslånet skall i första hand avräknas på ränta och amortering på annan i bostadslånet ingående lånedel (fördjupning eller lokaldel) och i övrigt betalas ut till låntagaren. Det avräknade och/eller utbetalade beloppet läggs till skulden på paritetslånet.
Så länge skillnaden mellan baskostnaden och de beräknade kostnader— na för bottenlånen — i förekommande fall proportionerad för egen insats — inte förslår till full förräntning enligt den nominella räntesatsen för bostadslånet, läggs felande belopp till paritetslånet, dvs. skulden till staten ökar. Skuldökningen skall förräntas på samma sätt som den ursprungliga låneskulden. När nämnda skillnad blir större än som mot- svarar nominell förräntning av bostadslånet, utgör överskjutande belopp amortering av paritetslånet.
Det med utgången av 1967 upphörande lånesystemet innefattade subventioner av två slag: dels räntebidrag, avsett att täcka viss del av räntekostnaderna för bottenlån, dels underränta på statslånet. Ett syfte med det nuvarande lånesystemet var bl.a. att göra det möjligt att avveckla de subventioner som tidigare utgick, utan någon omedelbar höjning av hyresnivån. De nya lånereglerna trädde i kraft den 1 januari 1968. För de hus som åtnjöt räntesubventioner när de nya lånereglerna trädde i kraft infördes särskilda regler för avveckling av subventionerna. Bestämmelserna berörde flertalet av de hus som tillkommit med statligt stöd efter 1957. Räntebidraget och underräntan på statslånet omvandla- des till statliga lån, räntelån. På liknande sätt som i paritetslånesystemet minskas de årliga lånebeloppen successivt. Lånen skall förräntas och betalas tillbaka så småningom. Takten i fråga om minskningen och återbetalningen bestäms av utvecklingen av paritetstalet.
4.1.1. Den skattemässiga behandlingen av räntor som finansierats genom statligt la'n
1 punkt 5, tredje stycket av anvisningarna till 25 & KL finns bestämmelser avseende räntor på statliga lån. Bestämmelserna innebär, att ränta på bostadslån eller räntelån skall, till den del räntan lagts till låneskulden, anses betald då den debiterats. I den mån ränta på bostadslån eller annat statligt lån erlagts med hjälp av räntelån anses räntan betald då räntelånet betalats ut.
I prop. 19672153, i vilken bestämmelserna föreslogs, anförde departe- mentschefen, att med hänsyn till konstruktionen av bostads- och ränte- lånen kunde tveksamhet uppkomma om vilket år avdrag borde göras vid beskattningen för ränta på sådana lån och för ränta på äldre lån som betalas med hjälp av räntelån. Enligt departementschefens mening borde räntan i dessa fall vara avdragsgill vid taxering för det beskattningsår då den debiterats eller räntelånet betalats ut. I fråga om icke statliga lån i berörda fastigheter anfördes, att räntekostnaderna blir avdragsgilla de år då de faktiskt betalas, oavsett om kostnaderna delvis kompenseras genom räntelån eller skuldökning på bostadslån.
4.2. Bostadstillägg
Bostadstillägg utgår i form av statligt bostadstillägg till barnfamiljer samt statskommunalt bostadstillägg till barnfamiljer och låginkomsttagare utan barn. Dessutom kan utgå kommunalt bostadstillägg till folkpension.
4.2.1. Statligt och statskommunalt bostadstillägg
Statligt bostadstillägg utgår till familj med barn under 17 år, som helt eller delvis försörjes inom familjen. Bostadstillägget är inkomstprövat. Oreducerat tillägg utgår med 75 kr. i månaden eller 900 kr. om året för varje barn. Sedan den ursprungliga anknytningen till bostadens storlek och standard upplösts år 1972 har det statliga bostadstillägget fått % karaktären av en inkomstprövad komplettering till det allmänna barn- [1 bidraget. | Statsbidrag med 70 procent av kostnaderna kan utgå till kommun, som * utger kompletterande bostadstillägg till barnfamiljer eller låginkomst- j tagare utan barn. För de statskommunala bostadstilläggen gäller följande regler.
Bostadstillägg utgår till familj med barn under 17 år, som helt eller delvis försörjes inom familjen, eller barn som åtnjuter förlängt barnbidrag eller studiehjälp, om bidrag utgick redan då barnet fyllde 17 år. Bostadstillägg till ensamstående utan barn eller makar utan barn utgår i allmänhet endast om den ensamstående eller en av makarna fyllt 20 år. Som krav för bostadstillägg gäller att sökanden skall ha egen bostad.
Inkomstprövningen för barnfamiljer sker efter samma grunder för de
statliga och statskommunala bostadstilläggen. Till grund för inkomstpröv— ningen ligger familjeförsörjarens eller, om denne är gift, båda makarnas till statlig inkomstskatt taxerade inkomst vid taxeringen året före bidragsåret. Om det sammanlagda avdraget för underskott i förvärvskälla överstiger 4 000 kr. läggs det överskjutande beloppet till den taxerade inkomsten, och om den sammanlagda förmögenheten överstiger 50 000 kr. läggs en femtedel av det överskjutande beloppet till nämnda inkomst.
Oreducerat bostadstillägg utgår om den taxerade inkomsten inte överstiger 23 000 kr. Om den taxerade inkomsten är högre, reduceras bostadstillägget med 12 procent av den taxerade inkomsten mellan 23 000 och 26 000 kr., med 18 procent av inkomsten mellan 26 000 och 36 000 kr. och med 24 procent av inkomsten över 36 000 kr. Vid reduce- ringen skall de statliga och statskommunala bostadstilläggen samman- räknas och det statliga tillägget reduceras i första hand.
Statskommunalt bostadstillägg till låginkomsttagare utan barn utgår med oreducerat belopp om den taxerade inkomsten inte överstiger 18 000 kr. Är den taxerade inkomsten högre, reduceras bostadstillägget med 12 procent av den taxerade inkomsten mellan 18 000 och 21 000 kr., med 18 procent av inkomsten mellan 21 000 och 31 000 kr. och med 24 procent av inkomsten över 31 000 kr.
Det statskommunala bostadstillägget är vidare anknutet till bostads- kostnaden på så sätt att statsbidrag utgår endast i den mån tillägget inte överstiger 80 procent av bostadskostnaden och denna ligger inom följande gränser.
Ensamstående utan barn 300—550 kr./mån. med ett eller två barn 300—650 kr./mån. med tre eller fyra barn 300—800 kr./mån. med fem eller flera barn 300—925 kr./mån. Makar utan barn 400— 650 kr./mån. med ett eller två barn 400— 750 kr./mån. med tre eller fyra barn 400— 900 kr./mån. med fem eller flera barn 400—1 025 kr./mån.
Bostadskostnaden kan reduceras om den är oskäligt hög i förhållande till kostnadsläget på orten eller bostaden delvis disponeras av annan än sökanden och hans familj eller om dessa disponerar alltför många rum.
Bostadsstyrelsen har meddelat anvisningar angående beräkning av bostadskostnaden för egnahem. Anvisningarna innebär bl. a. att drift- kostnaderna skall beräknas efter vissa schabloner samt att hänsyn skall tas till skatteminskning på grund av fastighetsinnehavet. I schablonerna ingår hänsynstagande till värdeminskning på byggnad. Beräknad ränta på eget i fastigheten nedlagt kapital medräknas inte bland kostnaderna. Om fastigheten är statligt belånad med paritetslån eller om räntelån utgår beaktas endast den ränta som faktiskt erlagts, inte den uppskjutna räntan.
Inom ett mindre antal kommuner, bl.a. Stockholm och Göteborg,
utgår ett särskilt bostadstillägg, som helt bekostas av kommunen. Detta tillägg, som anknyter till bestämmelserna för det statskommunala tilläg- get, utgör ett utökat stöd till familjer i lägre inkomstskikt och är avsett framför allt som ett stöd till de ensamstående föräldrarna, som dominerar i de lägre inkomstskikten.
4.2.2. Kommunalt bostadstillägg till folkpension
Kommunalt bostadstillägg kan utgå till den som uppbär folkpension i form av ålderspension, förtidspension eller änkepension eller som uppbär hustrutillägg. Det ankommer på kommunerna själva att bestämma om bostadstillägg skall utgå eller inte och efter vilka grunder tillägget skall utgå. Kommunerna måste dock följa vissa inkomstprövningsregler.
Alla kommuner har numera infört bostadstillägg, men de belopps- mässiga variationerna mellan de olika kommunerna är betydande. Vanli- gast är att tillägg utgår med dels ett grundbelopp, dels ett ytterligare belopp som anknyts till bostadskostnaden.
Inkomstprövningsreglerna innebär, att tillägg skall reduceras med hälften av den pensionsberättigades årsinkomst — utöver folkpension och vissa andra inkomster — i vad den överstiger för gift 1 500 kr. och för annan 2 000 kr. Har den pensionsberättigade förmögenhet skall till årsinko msten läggas 10 procent av förmögenheten i vad den överstiger för den som är gift 40 000 kr. och för annan 50 000 kr. I fråga om makar fördelas deras sammanlagda årsinkomst och förmögenhet med hälften på vardera maken. Därefter sker inkomstprövningen för vardera maken för sig.
4.3. Hyressättning
I fråga om egnahem är boendekostnaden direkt avhängig av kostnaderna för fastigheten. Detsamma kan sägas om lägenheter som innehas med bostadsrätt, eftersom årsavgifterna i princip skall täcka föreningens löpande utgifter och avsättningar till utgifter som inte är av löpande karaktär. I fråga om lägenheter som innehas med hyresrätt finns i allmänhet inte samma direkta samband mellan den boendes kostnader och kostnaderna för fastigheten, ehuru fastighetskostnaderna givetvis indirekt påverkar hyrorna.
Sedan den första oktober 1972 återstår hyresreglering inom 43 orter för lägenheter som färdigställts före utgången av år 1957. Regleringen gäller dock inte lägenheter som förvaltas av kommun eller allmännyttigt bostadsföretag.
I den mån hyresreglering inte gäller råder i princip avtalsfrihet beträffande hyrans storlek. Till skydd mot hyrespolitiskt som oacceptab- la bedömda anspråk på eller avtal om hyra för bostadslägenhet gäller dock regler, enligt vilka hyresgäst kan med bibehållen hyresrätt påkalla prövning av hyran — även efter uppsägning av avtalet från hyresgästens sida. Vid denna prövning skall skäligheten av anspråket bedömas. Ford-
rad hyra anses som oskälig om den väsentligt överstiger hyran för lägenheter, som med hänsyn till bruksvärdet är likvärdiga. Man har avsett, att denna hyresnivå skall påverkas i sänkande riktning genom att i jämförelsematerialet ingår hus tillhöriga allmännyttiga bostadsföretag. Hyrorna för dessa lägenheter bestäms isin tur efter förhandlingar mellan företagen och hyresgästorganisationerna. Förhandlingarna avser dels att fastställa ett företags samlade behov av hyresinkomster, dels att fördela dessa hyror på de enskilda lägenheterna.
För lägenheter som omfattas av hyresregleringen ligger en bashyra till grund för hyressättningen. Bashyran utgörs i regel av den hyra som gällde den 30 september 1972. Bashyran kan höjas om det är påkallat med hänsyn till att lägenhetens värde ökat genom ombyggnad eller reparation eller till att förvaltningskostnaderna stigit. Utöver bashyran får avtal träffas om skälig ersättning för värme och varmvatten, för vatten och avloppsavgifter och för standardförbättringar eller underhållsarbete. I fråga om värme eller varmvatten brukar parterna i allmänhet avtala att ersättning skall utgå efter självkostnad eller enligt någon uppställd bränsleklausul. Bashyra fastställs och ändras genom avtal mellan å ena sidan hyresvärd eller organisation av fastighetsägare och å andra sidan organisation av hyresgäster. Även hyresregleringssystemet har således knutits an till en avtalsreglering. l—Iar avtal inte träffats kan hyresnämnd pröva fastställande eller ändring av bashyran.
5. Bostadsskatt och boendekostnad
Vår uppgift i huvudfrågorna, sådan den framgår av våra direktiv, kan sammanfattas så, att vi skulle göra en grundlig undersökning av ekonomin för bostäder i olika upplåtelseformer och av skattereglernas inverkan på denna. På den grundvalen skulle vi lägga fram förslag som syftade till att göra beskattningen så neutral som möjligt för olika upplåtelseformer.
För att fylla denna uppgift hade vi påbörjat omfattande undersök- ningar av de allmännyttiga och kooperativa bostadsföretagens förhållan- den. Beträffande egna hem hade boendeutredningen, redan innan vi tillkallades, planerat att med statistiska centralbyråns hjälp göra en större undersökning, delvis baserad på fastighets— och inkomstbanden hos skattemyndigheterna, delvis grundad på uppgifter från ett antal med statistiska metoder utvalda egnahemsägare. Vi fick tillfälle att delta i denna undersökning och att komplettera undersökningsprogrammet med uppgifter som ansågs kunna ha betydelse för vårt arbete. Avsikten var vidare att undersöka de enskilt ägda flerfamiljshusens ekonomi. I pro- grammet ingick slutligen att göra jämförelser med förhållandena i ett antal främmande stater. För det ändamålet införskaffades material med hjälp av finansdepartementet. Med denna uppläggning kunde uppdraget — som även innefattade ett antal svårlösta skattetekniska problem — be- räknas ta hela 1974 och större delen av 1975 i anspråk.
i mitten av november 1973 erhöll vi emellertid från regeringen underhandsdirektiv, som innebar att förslag i huvudfrågorna måste avges av oss i mitten av mars 1974.
, Dessa underhandsdirektiv medförde en genomgripande omläggning av vårt arbete. Uppgiften att grundligt undersöka ekonomin för bostäder i olika upplåtelseformer kunde inte fullföljas. Det fanns sålunda inte tid att slutföra och bearbeta undersökningarna hos de allmännyttiga och kooperativa bostadsföretagen. Vi fick avstå från motsvarande arbete beträffande enskilt ägda flerfamiljshus. Småhusundersökningen skulle enligt planerna vara färdig vid årsskiftet 1973/74. Visst tabellmaterial erhölls i mitten av januari, det för vårt arbete mest relevanta materialet dock först i början av februari. Enligt den tidsplan som vi uppgjort var det emellertid nödvändigt att fatta preliminära beslut i huvudfrågorna redan omkring den 10 januari. Så skedde också. Småhusundersökningens resultat kunde alltså inte påverka de preliminära besluten. Även om dessa kunde jämkas i olika avseenden under arbetets fortsatta gång, ligger det i
sakens natur att i ett så pressat tidsprogram de preliminära besluten i stort sett måste bli bestämmande för uppläggningen av de slutliga. Ytterligare kan här nämnas att vi fick avstå från att bearbeta det material som vi erhållit från utlandet. De särskilda skattetekniska frågorna — t. ex. om s.k. andelshus, uthyrning av villor, gränsdragningen till rörelsebe— skattning, jordbrukets bostäder — fick skjutas över till en senare etapp i vårt arbete.
För bedömning av huvudfrågan, alltså möjligheterna att åstadkomma en neutral beskattning av bostäder i olika upplåtelseformer, blev vi på detta sätt i praktiken hänvisade till det statistiska material som redan var tillgängligt. Emellertid hade vi, för att i avbidan på resultaten av småhusundersökningen preliminärt kunnat sätta oss in i huvudfrågorna, med hjälp av tillgänglig taxerings- och hyresstatistik, upprättat kalkyler för boendekostnaderna, skatteeffekterna därvid inberäknade, iegna hem av olika storlek och åldrar i ett antal representativa orter i Sverige. Även om vissa kostnadsposter fick uppskattas med hjälp av den * erfarenhet som fanns i kommittén, kunde man räkna med att kalkylerna skulle ge en ungefärlig bild av kostnadsläget för egna hem och att denna bild skulle vara någorlunda rättvisande. Nu nämnda kalkyler komplettera- des med kalkyler för upplåtelser av motsvarande hus med hyresrätt och bostadsrätt. 1
Då kalkylerna i väsentlig mån legat till grund för vår bedömning av det 1 relativa kostnadsläget för bostäder av samma storlek, ålder och komfort i olika upplåtelseformer och därigenom även påverkat utformningen av j förslagen, skall kalkylerna och de synpunkter som inom kommittén ; anlagts i anslutning till dem redovisas här. Kalkylerna är införda ibilaga j 1. tabell 1—8. Det kan emellertid nämnas redan nu, att resultaten av småhusundersökningen, som i för oss relevanta delar fogats vid betänkan- det som bilaga 3, i det stora hela kan sägas bekräfta riktigheten av de antaganden som legat till grund för kalkylerna. Till detta återkommer vi i den följande framställningen.
Kalkylerna avser egnahem om 80, 120 resp. 200 m2 bostadsyta, färdigställda 1970, 1960 och 1950 i stockholmsområdet, Staffanstorp, Västerås och Örnsköldsvik. Hänsyn har tagits till varierande låneformer. Strävan har varit att få fram fastigheter som är av genomsnittlig typ för de olika grupperna. '
Arbetet med kalkylerna gjordes för att få underlag för en jämförelse mellan resultaten av nuvarande villaschablon och av en taxering efter strikt konventionell metod, där intäkterna består i förmånsvärdet av bostaden med biutrymmen, trädgård m. m. efter hyresläget på orten och avdragen utgöres av samtliga kostnader. I samband härmed uträknades ! skatteeffekten av nuvarande schablonmetod. Det kan anmärkas, att den '. metod som tillämpades före 1954 inte i alla delar var en konventionell metod i den bemärkelse som nyss angetts. Vissa inslag av schablon fanns redan då. Sålunda kvittades förmån av produkter från trädgård med kostnader för dessa. Hänsyn togs inte till uppvärmningskostnad. Än viktigare var, att man på de flesta håll ilandet uppskattade förmånsvärdet schablonmässigt med viss procent av fastighetens taxeringsvärde och
alltså inte efter individuell uppskattning.
Kostnadsposterna är i regel självklara. Eftersom bostadsbeskattningsut- redningen i sitt betänkande i motsvarande kalkyler inte medtog ränta på eget insatt kapital och inte heller värdeminskning på byggnaden och dessa poster inte heller återfinnes i boendeutredningens kostnadsjämförelse i dess hösten 1973 avgivna delbetänkande (SOU l973:50 s. 63), skall posterna i fråga här diskuteras något — givetvis endast såvitt gäller de bedömningar som är relevanta från skattesynpunkt.
När en egnahemsägare sätter in eget kapital i sin fastighet, tar han vanligen ut beloppet från bank. Han går då miste om den ränta som han skulle fått om beloppet stått kvar i banken. Enligt vår mening bör den ränta eller utdelning, som han avstått ifrån, vid en ekonomisk bedömning räknas såsom kostnad för fastigheten, dock endast med det belopp som kvarstår efter beskattning av räntan eller utdelningen efter genomsnittlig marginalskattesats, 60 procent, som gäller i inkomstskikten 35 000— 70 000 kr. I den mån räntan ryms inom schablonavdraget från inkomst av kapital blir kostnaden högre.
Vid taxering av inkomst av rörelse eller av fastighet enligt konventio- nell metod medges alltid avdrag för värdeminskning på byggnader och inventarier med längre varaktighet. Värdeminskningsavdrag kan enligt praxis i vissa fall medges även i inkomstkällan tjänst. Anledningen till att värdeminskningsavdrag — eller i rörelse avskrivningar — medges är, att byggnaderna och inventarierna har en begränsad livslängd. Det kapital som nedlagts i dem förbrukas således successivt. Systemet med värde- minskningsavdrag innebär, att ägaren fördelar anskaffningskostnaden på de år under vilka byggnaden eller inventariet användes. Vid beräkning av nettointäkten i förvärvskällan måste denna kostnad få avdragas likaväl som övriga kostnader. — Avdrag för värdeminskning på byggnad har beaktats vid bestämmande av intäktsprocenten i nuvarande villaintäkt- schablon. Vid beräkning av statskommunalt bostadsbidrag åt egnahems- ägare ingår värdeminskning på byggnad i en schablonmässigt bestämd kostnadspost.
Mot ett hänsynstagande till värdeminskning på byggnad på egnahems- fastighet har invänts att någon värdeminskning i verkligheten inte äger rum; ägaren kan i regel efter några år sälja fastigheten med god förtjänst. I anslutning härtill bör i första hand påpekas, att vinsten till betydande del hänför sig till tomten och således i den delen saknar intresse i sammanhanget. Självfallet beror priserna på egna hem också på olika förhållanden som påverkar tillgång och efterfrågan. Här kan särskilt erinras om att kommunernas politik i hög grad är bestämmande för möjligheterna att göra realisationsvinster på egna hem. Om kommunen håller tillbaka egnahemsbebyggelsen, leder detta erfarenhetsmässigt till höga priser och vice versa. I de fall då kommunerna subventionerar mark- och exploateringskostnader för egna hem har det stor betydelse för de berörda egnahemsägarnas ekonomi och har i många fall möjliggjort betydande försäljningsvinster. I det stora hela är emellertid de åsyftade vinsterna endast uttryck för penningvärdets fall —— och dess motsvarighet i ökade byggnadskostnader — de är således nominella. Vårt skattesystem
tar, bortsett från den "eviga” realisationsvinstbeskattningen på fastighe- ter, inte hänsyn till penningvärdeförändringar. Möjligheterna att göra nominella realisationsvinster på egna hem har motsvarighet i fråga om rörelsefastigheter, jordbruksfastigheter och, till en viss grad, även fler- familjshus i enskild ägo och har i fråga om dessa inte ansetts böra inverka på möjligheterna till värdeminskningsavdrag; tvärtom har möjligheterna att erhålla sådana avdrag på flerfamiljshus i enskild ägo vidgats under senare år. Den skillnaden föreligger dock att det indirekta avdrag för värdeminskning som är inbyggt i schablonmetoden inte återförs till beskattning vid realisationsvinstbeskattningen. Den omständigheten att nominella vinster kan göras på en egnahemsbyggnad under en stor del av dess livslängd hindrar inte att det i huset nedlagda kapitalet successivt förbrukas och att huset till slut när det stadium då det måste i en eller annan form renoveras eller, om så inte sker, får ett negativt värde, belastar tomtvärdet med rivningskostnaden.
Av dessa skäl har avskrivning på byggnaden medräknats i våra kalkyler över en- och tvåfamiljshusens ekonomi.
Kalkylerna visar, att nuvarande intäktsschablon är fördelaktigare än en taxering efter strikt konventionell metod. De anger också att den är fördelaktigare, om ock i mindre mån, än den i huvudsak konventionella men i vissa delar schablonmässiga inkomstberäkning som skedde före 1955. Ett undantag gäller för exemplet med en nyinköpt villa från 1950. Det beror på att tidigare ägare tagit ut den nominella värdestegring som beror på penningvärdets fall och att den nye ägaren därför har en förhållandevis hög räntekostnad. Samtidigt har han den högre kostnad för reparation och underhåll som följer med husets ålder. Beträffande övriga egnahemsfastigheter är det påfallande, att skillnaden mellan taxering efter konventionell metod och taxering enligt nuvarande scha- blonmetod är större ju yngre fastigheten är. Den nu gällande schablon- metoden framstår alltså vid denna jämförelse som fördelaktigare för nyare fastigheter än för äldre. Detta sammanhänger med att skuldräntor- na, som är avdragsgilla, dominerar bland kostnaderna för de nyare fastigheterna, medan de på grund av amorteringar betyder mindre i fråga om de äldre; i gengäld får man beträffande dessa räkna med större reparationskostnader, och de får inte avdragas enligt schablonmetoden.
Det bör emellertid anmärkas, att skillnaderna mellan schablonmetoden och den konventionella metoden genomgående framstår som större än de skulle bli om den konventionella metoden skulle tillämpas i praktiskt taxeringsarbete. Av förarbetena till schablonmetoden framgår nämligen, att taxeringsmyndigheterna vid tillämpning av den konventionella meto- den hade svårt att gentemot de skattskyldiga upprätthålla realistiska förmånsvärden. För att förmånsvärdena inte skulle bli för låga använde myndigheterna, som tidigare nämnts, schablonmässigt bestämda procent- tal av taxeringsvärdet, vilka av försiktighetsskäl fick hållas låga. Material som vi inhämtat från taxeringsprocesser rörande s. k. andelshus i Stock- holm — en fråga som vi återkommer till i nästa etapp av vårt arbete _ bekräftar, att taxeringsmyndigheterna har svårt att vid en individuell prövning av värdet av andelarna och de därmed förenade lägenheterna i
dessa hus upprätthålla realistiska förmånsvärden. Härtill kommer erfaren- heten att rätten till reparationsavdrag missbrukas av många skattskyldiga så att de försöker och ofta lyckas få avdrag för ombyggnads- eller förbättringsarbeten. Detta åberopades på sin tid som skäl för att övergå till nuvarande schablonmetod, och erfarenheter från talrika taxerings- tvzster om reparationer på byggnader ijordbruk, där sådana avdrag hela tiden varit tillåtna, ger bekräftelse på det. Schablonmetodens införande betraktades också på sin tid av många som en skatteskärpning, och denna uppfattning får stöd av att summan avdrag för underskott i förvärvskälla sjönk det närmaste året efter reformens införande. Att den nuvarande schablonmetoden likväl är fördelaktigare för egnahemsägarna än en" konventionell metod, särskilt i fråga om nyproducerade fastigheter, är ändå oomtvistligt. En naturlig förklaring till att så blivit fallet är att räntenivån stigit men intäktsprocenten sänkts från ursprungliga 3 till 2 genom beslut 1957 och 1965 för att minska verkningarna av höjda
taxeringsvärden.
Kalkylerna ger också visst material för en jämförelse mellan kost- naderna för en egnahemsfastighet och kostnaderna för en till utrymme, ålder och standard jämförlig hyreslägenhet, åtminstone i vad angår stockholmsområdet. Förmånsvärdena där är nämligen beräknade med ledning av tillgänglig hyresstatistik. Förmånsvärdet anger alltså kostnaden i hyra för en jämförlig hyreslägenhet.
Vad i fortsättningen sägs om hyreslägenheter gäller i stort sett också om lägenheter som upplåtits med bostadsrätt. En skillnad ligger däri att bostadsrättshavaren gjort en egen kapitalinsats och får avstå från räntan på detta kapital. Oftast svarar bostadsrättsinnehavarna direkt för vissa inre underhållskostnader.
Jämförelsen mellan kostnaden för egnahemsfastigheterna, sedan den med gäldränteavdraget följande skattereduktionen medräknats, och hy- ran för jämförliga hyreslägenheter visar en påfallande överensstämmelse. För flertalet egnahem i kalkylerna är kostnaderna något lägre än hyran för motsvarande hyreslägenhet, men det rör sig endast om något hundratal kronor. De största villorna är dock dyrare än hyreslägenhe- terna. Här inverkar nämligen de högre tal för intäktsprocenten som gäller för s. k. lyxvillor. Likaså är den nyinköpta äldre villan i kostnadshänseen- de dyrare än motsvarande hyreslägenhet av samma årgång.
l I fråga om egnahemsfastigheterna från 1950 torde den nämnda i överensstämmelsen, såvitt vi kunnat bedöma, motsvara de verkliga för- * hållandena. Däremot är jämförelsen för yngre villor behäftad med en påtaglig felkälla. Vi har nämligen i fråga om villorna i allmänhet räknat med nominella län. I ett par exempel förekommer visserligen paritetslån, men detta inverkar inte på kalkylen, därför att minskningen 'i kontanta utgifter för ägaren motsvaras av en skuldökning. ] ett hyreshus verkar däremot paritetslånesystemet så, att hyran sänkes med ett belopp motsvarande den amortering och den ränta som skjutits på framtiden, och nya flerfamiljhus är så gott som undantagslöst paritetsbelånade. Därför borde man för att få en korrekt jämförelse höja hyran i flerfamiljshuslägenheterna med ett belopp motsvarande paritetslåneeffek-
ten. Denna är svår att beräkna men torde inte understiga 2 OOO—4 000 kr. per lägenhet.
Att så måste vara fallet belyses ytterligare av de kalkyler som inom kommittén upprättats för uthyrning av Villafastigheter i allmännyt- tiga, kooperativa eller enskilda bostadsföretags regi, bilaga ], tabell 9—13. Den hyra som dessa företag måste betinga sig ligger nämligen ännu högre än för motsvarande lägenhet i flerfamiljshus. Att så måste bli fallet sammanhänger med att villafastigheterna i regel är dyrare att producera än motsvarande lägenheter i flerfamiljshus. Bl. a. är tomtkostnaden vanligen högre. Dessa merkostnader för produktionen kan egnahemsäga- ren kompensera sig för genom gäldränteavdraget.
Resultaten av kalkylerna och våra överväganden kring dessa kan sammanfattas på följande sätt. Den nuvarande schablonmetoden är i allmänhet fördelaktigare för egnahemsägaren än en taxering efter strikt konventionell metod och även något fördelaktigare än den taxering enligt konventionell metod med schablonmässiga inslag som tillämpades före 1954. Det sagda gäller emellertid företrädesvis nya egnahemsfastigheter. En jämförelse mellan egnahemsägarnas kostnader och kostnaderna för jämförliga lägenheter i flerfamiljshus visar i fråga om hus, som produce- rats 1960 och 1950 och behållits av ägaren, en påfallande överensstäm— melse. Däremot är kostnaderna i nyare egna hem, i exemplen från 1970, 2 OOO—4 000 kr. lägre än i motsvarande lägenheter i flerfamiljshus. Och skall ett bostadsföretag hyra ut villor, blir hyran i dessa högre än i motsvarande lägenheter i flerfamiljshus. Vad som sagts om hyreslägenhe- ter gäller i stort sett också bostadsrättslägenheter.
Av skäl som tidigare anförts har vi inte haft möjlighet att närmare analysera resultaten från småhusundersökningen. Eftersom, som redan nämnts, vissa kostnadsposter i våra kalkyler uppskattats med ledning av den erfarenhet som funnits i kommittén, vill vi emellertid redovisa de skillnader som i detta hänseende finns mellan våra kalkyler och småhus- undersökningen.
Vid jämförelsen får beaktas att våra kalkyler avser förhållandena 1973 och småhusundersökningen 1972. De skillnader som kan hänföras härtill torde dock vara begränsade. En helt adekvat jämförelse är även svår att göra bl. a. av det skälet att byggnadsår och lägenhetsytor inte sammanfal- ler i de olika materialen. Jämförelsen inskränker sig till stockholmsom- rådet, för vilket uppgifter finns både i våra kalkyler och småhusundersök— ningen.
Kostnaderna för reparation och underhåll har i våra kalkyler beräknats till 5 kr/kvm för hus byggda år 1970, 15 kr/kvm för hus byggda år 1960 och 25 kr/kvm för hus byggda år 1950. Detta innebär för våra olika exempel följande kostnader
Byggnadsår 80 kvm 120 kvm 200 kvm
1970 400 600 1 000 1960 1 200 1 800 3 000 1950 2 000 3 000 5 000
Enligt småhusundersökningen är motsvarande kostnader följande
Byggnadsår 86—120 kvm 121—160 kvm 161—200 kvm >200 kvm
1966—70 518 457 775 i 1178 1961—65 1383 1705 1540 1951—60 2056 2065 1637 , 2061 —l950 2067 2157 2224
Våra antaganden visar delvis en relativt god överensstämmelse med siffrorna från småhusundersökningen. Vissa uppenbara skillnader före- ligger dock. Dessa gäller framför allt villan på 120 kvm byggd 1950 och villan på 200 kvm byggd 1960 och 1950. Våra belopp synes här vara ungefär 1 000, 1 500 resp. 3 000 kr. för höga. Skillnaderna synes sammanhänga med att underhållskostnaderna enligt småhusundersök- ningen inte ökar med ökande ålder och yta i den omfattning som vi räknat med. I själva verket sjunker underhållskostnaderna i vissa fall med ökande yta, vilket framstår som svårförklarligt. En förklaring till att underhållskostnaderna stiger endast relativt måttligt med ökande ålder kan vara att reparationerna inte görs successivt, utan att det i stället sker en ombyggnad när förslitningen gått tillräckligt långt. I den mån detta är , riktigt torde våra siffror i denna del ge en ganska realistisk bild av l kostnadsläget. Vad gäller kostnaden för bränsle har vi i våra kalkyler räknat med samma kostnad för lika stora hus av olika ålder. Småhusundersökningen ; visar att detta antagande i stort sett är realistiskt. Vi har för den minsta i villan tagit upp 900 kr., vilket synes ganska väl överensstämma med ' småhusundersökningen. Vårt belopp för villan på 120 kvm —— 1 200 kr — | ligger drygt 100 kr. i överkant. För den största villan är vårt belopp 1 800 | kr. ungefär 300 kr. högre än vad småhusundersökningen ger vid handen. i De belopp som vi tagit upp för avgifter för vatten, renhållning, m. m., i visar en ganska god överensstämmelse med småhusundersökningen. | Sammanfattningsvis kan i fråga om de här diskuterade posterna sägas råda en relativt god överensstämmelse mellan våra kalkyler och småhus- undersökningen men att vissa avvikelser dock förekommer, framför allt vad gäller kostnaderna för reparation och underhåll. Resultaten från småhusundersökningen i sistnämnda hänseende framstår dock i viss mån som svårtolkade.
Vi skall här också redovisa vissa resultat från småhusundersökningen i fråga om den totala boendekostnadens storlek och även ställa dessa i relation till våra kalkyler. Vi vill emellertid först påpeka följande.
Som tidigare framhållits anser vi att hänsyn till värdeminskning av byggnad bör tagas om man skall få en realistisk bild av den verkliga boendekostnaden. Värdeminskningens storlek låter sig emellertid inte direkt mätas. Amorteringarna på lån i fastigheten kan dock iviss mån sägas vara ett uttryck för värdeminskningen. Vår avsikt var att värde- minskningen på detta sätt skulle redovisas i tabellerna från småhusunder- sökningen. På grund av ett tekniskt missöde som stått utanför vår kontroll kom amorteringarna inte att inflyta i tabellmaterialet. Vi har därför varit nödsakade att komplettera detta i ifrågavarande hänseende.
som där beräknats på anskaffningsvärdet.
Följande tabeller visar den genomsnittliga totala boendekostnaden i riket för villor av olika storlek och ålder, där ägarens egna i fastigheten
Den möjlighet som därvid har stått oss till buds är att beräkna värde- minskningen som en procentuell andel av taxerade byggnadsvärdet. Som procentsats har i överensstämmelse med våra egna kalkyler valts 1,75,
nedlagda kapital är känt. Fastigheterna har inte paritets- eller räntelån.
Tabell 1. Lägenhetsyta 86—120 kvm
Byggnadsår 1951—60 1961—65 1966—70 Taxeringsvärde 83 000 100 000 98 000 Varav byggnadsvärde 68 000 87 000 87 000 Köpeskilling el
produktionskostnad 100 000 100 000 120 000 Lån 59 000 66 000 87 000 Eget kapital 40 000 34 000 33 000 Ränta på län 4 318 4 856 6 301 Bränsle, avgifter,
underhåll 3 263 3 027 2 326 Värdeminskning 1 190 1 523 1 523 Nettoränta på eget
kapital efter verklig skatt 1 024 794 904 Skatt på garantibelopp 392 473 470 Skatteeffekt (verklig effekt) —1 745 -—1 956 —2 528 Boendekostnad 8 442 8 717 8 996 Tabell 2. Lägenhetsyta 121—160 kvm Byggnadsår 1951—60 1961—65 1966f70 Taxeringsvärde 110 000 138 000 142 000 Varav byggnadsvärde 91 000 119 000 123 000 Köpeskilling el.
produktionskostnad 140 000 158 000 196 000 Län 86 000 104 000 142 000 Eget kapital 54 000 54 000 53 000 Ränta på lån 6 565 7 395 10 652 Bränsle, avgifter,
underhåll 3 631 3 313 2 577 Värdeminskning ] 593 2 083 2 153 Nettoränta på eget
kapital efter verklig skatt 1 089 1 185 1 245 Skatt på garantibelopp 515 644 670 Skatteeffekt (verklig effekt) —2 884 —2 935 —4 600 Boendekostnad 10 509 11685 12 697
Tabell 3. Lägenhetsyta 161 ——200 kvm
Byggnadsår 1951—60 1961—65 1966—70
Taxeringsvärde 186 000 173 000 177 000 Varav byggnadsvärde 146 000 144 000 154 000 Köpeskilling el.
produktionskostnad 255 000 209 000 261 000 Län 180 000 140 000 191 000 Eget kapital 75 000 69 000 70 000 Ränta på län 13 388 10 275 13 933 Bränsle, avgifter,
underhåll 4 846 3 447 3 016 Värdeminskning 2 555 2 520 2 695 Nettoränta på eget
kapital efter verklig skatt 1 363 1 324 1 427 Skatt på garantibelopp 836 801 829 Skatteeffekt (verklig effekt) —5 988 —4 262 —6 256 Boendekostnad 17 000 14 105 15 644
Tabell 1—3 kan sammanfattas enligt följande
Tabell 4. Boendekostnad
Byggnadsår 86—120 kvm 121—160 kvm 161—200 kvm
1966—70 8996 12697 15 644 . 1960—65 8 717 11685 14105 » 1951_60 8442 10 509 17000
Enligt våra kalkyler för Staffanstorp, som är det av våra exempel som . kan antas ligga närmast riksgenomsnittet är boendekostnaden följande.
Tabell 5. Boendekostnad
Byggnadsår 80 kvm 120 kvm 200 kvm 1970 9 068 12 894 18 727 1960 7 405 10 414 15 420 1950 6 700 9 387 13 918
l [ Som framgår av en jämförelse mellan tabell 4 och 5 sjunker boende-
kostnaden enligt småhusundersökningen inte lika snabbt som i våra kalkyler. För de största villorna är den äldsta villan t. o. m. dyrast. Detta synes bl. a. sammanhänga med att vi i våra här återgivna exempel räknat med att de äldre villorna hela tiden varit i samme ägares hand, medan det i själva verket sker en tämligen snabb omsättning på villamarknaden. Sålunda omsätts en villa i genomsnitt ca vart femtonde år, vilket avspeglas i småhusundersökningen. Vid jämförelsen bör även hållas i minne att vi i våra kalkyler räknat med förmånsvärde av tomten och i konsekvens härmed även med kostnaderna för denna. Dessa kostnader torde inte komma till fullt uttryck i småhusundersökningen. Samman- taget visar emellertid beloppen i tabell 4 och 5 enligt vår uppfattning en så pass god överensstämmelse, att det finns skäl att anta att de kalkyler, som vi fått grunda våra förslag på, i stort sett är realistiska.
6. Riktlinjer för en reformerad bostadsbeskattning
6.1. Förutsättningar
När det gäller beskattningen kan man urskilja fyra huvudtyper av bostäder: självägda småhus, bostadsrättslägenheter, lägenheter hyrda hos , allmännyttiga bostadsföretag och lägenheter hyrda hos enskilda fastig- * hetsågare. Det finns bostäder, för vilka den juridiska konstruktionen i awiker något från dessa huvudtyper eller som intar en mellanställning, * t. ex. tvåfamiljshus, bostadsrättsföreningar, i vilka ansvarigheten för lånen i lagts på medlemmarna, och s. k. andelshus, dvs. fastigheter som ägs av de i där boende med ideella andelar. Alla dessa särskilda bostadstyper kan
dock enligt gällande regler hänföras till någon av de fyra huvudtyperna * och skall därför inte i detta sammanhang tas upp till särskild behandling.
Vissa av dem kommer emellertid att diskuteras under vårt fortsatta % arbete. 1
De tre först nämnda huvudgrupperna taxeras enligt schablon. Som intäkt tas upp viss procent av taxeringsvärdet, och avdrag medges endast för skuldräntor och ev. tomträttsavgäld. Egnahemmen beskattas hos ägaren, medan beskattningen av bostäder, som äges av bostadsrättsföre- ningar och allmännyttiga bostadsföretag, sker hos föreningen eller före- taget. Medlemmarna eller hyresgästerna beröres normalt inte av beskatt- ningen, bortsett från att medlem av bostadsrättsförening kan få betala förmögenhetsskatt för sin andel. Han kan också få betala inkomstskatt om han hyr ut sin lägenhet. Även egnahemsägaren kan behöva betala förmögenhetsskatt. I sammanhanget kan nämnas att egnahemsägaren är underkastad en ”evig” realisationsvinstbeskattning vid försäljning av villan. Reglerna är dock så generöst utformade att endast få villaförsälj— ningar resulterar i nämnvärda skattebelopp. Bostadsrätter kan däremot säljas skattefritt efter fem år.
Hyresgästen står i denna sin egenskap helt utanför beskattningen. Hyran betraktas enligt KL som levnadskostnad. — Det enskilt ägda ] flerfamiljshuset beskattas hos ägaren efter konventionell metod, dvs. med angivande av samtliga intäkter och utgifter, som i princip beräknas kontantmässigt.
Det har ålagts oss som en huvuduppgift att föreslå sådana regler, att beskattningen blir i möjligaste mån neutral för de olika boendeformerna. Två viktiga anvisningar har dock lämnats i direktiven. Rätten till
gäldränteavdrag skall kvarstå för egnahemsägarna, och förslagen får inte leda till påtagliga generella skärpningar av boendekostnaderna för hushåll med måttliga bruttoinkomster.
6.2. Neutralitet i beskattningen
Till en början kan det förtjäna diskuteras vad som menas med neutralitet i beskattningen av bostäder. Tydligt är, att man varken kan eller bör åstadkomma neutralitet i den meningen, att reglerna formellt blir i alla avseenden identiska. Hänsyn måste tagas till innehållet i de civilrättsliga regler som gäller för besittningen av bostaden. Den eftersträvade neutra- liteten bör i stället innebära, att beskattningen inte får sådana ekono- miska verkningar att en besittningsform framstår som påtagligt mera gynnad av skattelagstiftningen än de övriga. Konkurrensen mellan olika bostadsformer bör inte styras av beskattningen, så att utfallet av skattereglerna blir avgörande för valet av bostad. Bedömningen får emellertid inte avse ett enda eller ett fåtal år utan göras i ett längre tidsperspektiv. Den bör inte heller strikt begränsas till inkomstbeskatt- ningen av bostadsinnehavet, utan viss hänsyn får också tagas exempelvis till realisationsvinstbeskattningen och förmögenhetsbeskattningen. Viktiga i detta sammanhang är samhällets bostadssociala och bostads- politiska åtgärder. I fråga om dessa åtgärder kan här anmärkas, att de avser alla former av bostäder, bortsett från att viss maximering skett i » reglerna för de statskommunala bostadsbidragen, som begränsar möjlig- l heterna att få sådana bidrag till mera lyxbetonade villor. Beträffande » dessa bidrag kan vidare påpekas, att de är inkomstberoende och däri— genom har i viss mån individuell karaktär. Däremot kan man vid beskattningens utformning inte beakta kommunernas bostadspolitik, dvs. inriktningen på småhus resp. flerfamiljshus, subventionering av mark- och exploateringskostnader o.dyl. Denna politik har stor betydelse för bostadskostnaderna men växlar från kommun till kommun. Anmärkas kan, att den subventionering av småhusbebyggelse som förekommit på ; många håll numera börjar ställas under debatt. * Granskar man de nuvarande bostadsbeskattningsreglerna från nu % angivna utgångspunkter, finner man att beskattningen i formellt hänse- l ende är likartad för självägda egnahem, bostadsrättsföreningar och all- männyttiga bostadsföretag. Beskattningen sker som nämnts schablon- mässigt med viss procent av taxeringsvärdet, och avdrag får ske för skuldräntor och tomträttsavgälder. Den kommunala garantibeskattningen är helt lika. Skillnaderna består i att intäktsprocenten är 2 för egnahem och 3 för bostadsrättsföreningar och allmännyttiga bostadsföretag. Dessutom åtnjuter egnahemsägaren — dock inte sommarstugeägaren — ett schablonavdrag av 500 kr. Han kan å andra sidan bli beskattad för realisationsvinst vid försäljning av fastigheten och förmögenhetsbeskattas för skillnaden mellan taxeringsvärdet och inteckningsskulderna. Även bostadsrätten kan förmögenhetsbeskattas och vid försäljning realisations- vinstbeskattas. — Beträffande enskilt ägda flerfamiljshus gäller som nyss nämnts skatteregler som i formellt hänseende starkt avviker från de
schablonbeskattade fastigheterna.
Den bild av relativ formell överensstämmelse i beskattningen av schablonbeskattade fastigheter som här tecknats har också reell motsva- righet, när byggnadsbeståndet blivit äldre, lånen till betydande del avbetalats och egnahemsägaren, bostadsrättsföreningen eller det allmän- nyttiga bostadsföretaget visar taxeringsmässig vinst, dvs. den schablon- mässigt beräknade intäkten är större än skuldräntan och ev. tomträtts— avgälder. Detsamma kan i viss mån sägas om de sex år som förflutit innan vinst börjat uppkomma, eftersom de underskott som uppstått under dessa år får genom förlustavdrag avräknas från de efterföljande årens vinster. Såsom framgår av förarbetena till reglerna om schablonmässig inkomstberäkning av bostadsrättsföreningar, fanns det på 1950-talet åtskilliga föreningar och företag som visade vinst. Då var också hyrorna i äldre hus begränsade genom hyresreglering, vilken nu håller på att avvecklas, och betydande subventioner utgick till nyare hus fram till 1968.
Nu är bilden en annan. Den omfattande ökning och förnyelse av bostadsbeståndet som har ägt rum under de gångna 20 åren har medfört att ytterst få bostadsrättsföreningar och allmännyttiga bostadsföretag uppvisar taxeringsmässig vinst. De har i stället betydande underskott som inte kan utnyttjas av medlemmar eller hyresgäster. De betalar ingen skatt utom den kommunala garantibeskattningen, men avsaknaden av möjlig- het till underskottsavdrag leder till att räntekostnaden, som tas in i hyres- kalkylen, får betalas av medlemmar och hyresgäster med beskattade medel. I realiteten bestrides en betydande del av hyra och avgifter i nyare hus av statsmedel via paritetslånesystemet. I bostadsrättsföreningar och allmännyttiga bostadsföretag betalas genom paritetslånesystemet 35-40 kr. per m2 och år av staten mot 19-25 kr. för villor och enskilt ägda flerfamiljshus. Men paritetslånesystemet innebär ingen subventionering i egentlig mening, endast att betalningen skjutes på framtiden. Beloppen i fråga belastar fastigheterna som en skuld.
Bilden synes i fråga om enskilt ägda flerfamiljshus vara likartad med den som gäller för de allmännyttiga företagen. De skillnader som liggeri paritetslånesystemet har nyss påpekats. Därtill kommer, att vid den kontantmässiga inkomstberäkningen enligt konventionell metod skatte- pliktigt överskott kan uppkomma under de första åren av den anled- ningen, att reparationsvolymen är låg under dessa år, medan hyran även då innefattar en periodiserad ersättning för reparationer.
När schablonbeskattningen av egna hem infördes fr. o. m. 1954 inne— bar den, som nämnts 1 kap. 5, i realiteten en skatteskärpning i jämförelse med den tidigare konventionella taxeringen, som hade vissa inslag av schablon. Intäktsprocenten blev emellertid 3, och något extra avdrag fanns inte. Detta infördes med 200 kr. 1957, varvid intäktsprocenten samtidigt sänktes till 2,5. Dessa åtgärder vidtogs för att mildra verkning- arna av taxeringsvärdehöjningar. Samma motiv anfördes 1965 för att sänka intäktsprocenten till 2 och att höja det extra avdraget till 500 kr. 1970. Genom dessa åtgärder neutraliserades taxeringsvärdehöjningarna överlag för mindre egna hem, medan de höjda taxeringsvärdena delvis
slog igenom beträffande medelstora och större villor. Tendensen att behandla större villor strängare förstärktes, när den s. k. lyxvillabeskatt— ningen infördes år 1967, varvid intäktsprocenten blev 4 för den del av taxeringsvärdet som låg närmast över gränsen för denna beskattning och 8 i det högsta skiktet. Denna skärpning medförde vikande priser på de största villorna, och trots att lyxvillagränserna, ienlighet med vad som från början förutsattes, jämkades uppåt i anslutning till 1970 års fastighetstaxering, skedde ingen nämnvärd allmän höjning av värdena för de största villorna utan i åtskilliga fall tvärtom sänkningar.
Med sänkningarna av intäktsprocenten för normala egna hem är att sammanställa den allmänna räntehöjning som ägt rum sedan 1950-talets mitt. Intäktsprocenten fastställdes då under hänsynstagande till att räntan på bankernas långa inlåningsräkningar var 3 procent. I nuvarande ränteläge är den 5 procent. Låneräntorna på egnahemslån har utvecklats t.o.m. ännu kraftigare. De höjda räntorna har visserligen medfört utgiftsökningar för egnahemsägarna, men dessa ökningar har till bety- dande del kunnat kompenseras genom avdragsrätten för gäldräntor. Värdet av avdragsrätten har med tiden ökat genom den skatteprogres- sionsökning som ägt rum i anslutning till penningvärdets fall och som endast i förhållandevis låga inkomstlägen effektivt motverkats genom ändringar i den statliga inkomstskatteskalan. I samma riktning har de ökade produktionskostnaderna verkat.
Vid tiden för villaschablonens införande torde bostäder i egna hem och villor trots förekommande direkta kapitalsubventioner ha framstått som ett dyrare alternativ, jämfört med hyresreglerade äldre flerfamiljshus eller subventionerade nyare sådana hus. Till följd av bostadsbristen hölls villapriserna uppe. Ett uttryck för bostadsbristen men också för hyres- resp. bostadsrättsalternativets relativa ekonomiska förmånlighet var de ersättningar, understundom lagstridiga, många gånger på stora belopp, som allmänt betalades till avflyttande hyresgäster och bostadsrättsinne- havare. Sådana ersättningar betalades ännu under senare delen av 1960- talet. De tycks nu vara försvunna i mindre attraktiva lägen men kvarstår i vart fall i bättre lägen i storstäderna. Här förekommer alltjämt avträdes— ersättningar för hyreslägenheter, trots att de är lagstridiga, och köpeskil- lingar för bostadsrätter i extrema fall på 100 000 kr. eller mera.
Genom den utveckling som sålunda ägt rum å ena sidan i fråga om egnahemmen och å andra sidan på marknaden för hyreslägenheter och bostadsrättslägenheter har en betydande förändring i konkurrensläget skett. Det råder inte delade meningar om att det egna hemmet i dag framstår som ett ekonomiskt fördelaktigt alternativ. Den stegrade efter- frågan på självägda småhus och den vikande efterfrågan på lägenheter i flerfamiljshus talar sitt tydliga språk, även om andra faktorer medverkat: ”den gröna vågen”, benägenheten att pendla dagligen långa vägar mellan bostad och arbetsplats osv.
Det har gjorts gällande, att förskjutningen i konkurrensläget främst är en följd av beskattningen, att denna är oneutral. Därvid har man främst pekat på att intäktsprocenten sänkts, medan räntan och därmed ränte- avdraget höjts. Följden har blivit, har man sagt, att villaägaren till
betydande del kunnat betala sin boendekostnad med Obeskattade medel. Hyresgästen och bostadsrättsinnehavaren, å andra sidan, får iallt väsent- ligt bestrida samma kostnad med beskattade medel. Boendeutredningens betänkande (SOU 1973:50) och även i viss mån våra direktiv ger uttryck för denna tankegång. I den allmänna diskussionen har man ytterligare pekat på en speciell följd av paritetslånesystemet. Detta innebär, att en del av räntan finansieras genom skuldökning. Avdrag får emellertid enligt uttrycklig bestämmelse i kommunalskattelagen göras redan det år då räntan debiteras. Genom att avdrag på detta sätt erhålles för räntor som betalas först senare, erhålles en likviditetsmässig favör vid sidan av den som fås genom Skuldökningen. De kontanta utgifterna minskas häri- genom kraftigt under de första åren.
Såsom närmare utvecklats 1 kap. 5 hade vi avsett att genom grundliga undersökningar av ekonomin i olika boendeformer skapa underlag för en bedömning av riktigheten av den uppfattning som här redovisats. Rege- ringens beslut att vårt förslag i huvudfrågan skall avges redan i mitten av mars 1974 har omöjliggjort detta. Vi har därför varit hänvisade till de kalkyler som vi förberedelsevis upprättat för villor av olika ålder, storlek och belägenhet och som i främsta rummet varit avsedda att ge underlag för en jämförelse mellan de skattemässiga resultaten av nuvarande schablonmetod och en taxering efter konventionell metod med beräkning av marknadsmässiga förmånsvärden och verkliga kostnader.
Resultaten av dessa kalkyler har redovisats 1 kap. 5. Som där angivits ger kalkylerna även visst material för ungefärliga jämförelser mellan kostnaderna för egna hem och för hyreslägenheter av samma storlek, ålder och standard. Sådana jämförelser ger visst stöd att antaga att man, i fråga om de egna hem som anskaffats 1950 och 1960 och som alltjämt är i samma ägares hand, inte med fog kan göra gällande att de är speciellt gynnade. Boendekostnaden, sådan vi framräknat densamma inkluderande värdeminskningsavdrag m. m., är ungefär lika hög som hyran i jämförliga flerfamiljshuslägenheter.
Beträffande nyare hus är bilden en annan. De kontanta kostnaderna för de 1970 byggda, icke paritetsbelånade husen — jämte mistad ränta på eget kapital och värdeminskning — är visserligen ungefär lika stora som hyran för jämförliga lägenheter. Men hyran för dessa lägenheter är till följd av paritetslånesystemet lägre än den eljest skulle vara. Differensen uppgår åtminstone till 2 OOO—4 000 kr., motsvarande 15—25 kr. per rn2 bostadsyta. Gör man en jämförelse med kalkylerna för uthyrning av motsvarande villor, blir differensen ännu något större, beroende på att produktionskostnaden per m2 lägenhetsyta för en villa normalt är något större än för en jämförlig flerfamiljshuslägenhet. Även om man beaktar att egnahemsägaren åtminstone efter några år kan få betala förmögen- hetsskatt för det kapital som innestår i villan, att han kan beskattas för realisationsvinst vid en kommande försäljning, och att han kan få kostnadsökningar vid framtida taxeringsvärdehöjningar, är det uppenbart att beskattningen, såvitt gäller de nya villorna, inte är neutral. De är gynnade. Till detta kommer som vi framhållit i kap. 5 utvecklingen av villapriserna. De jämförelser vi gjort med resultaten av en taxering efter
konventionell metod pekar i samma riktning. Det sagda gäller små och medelstora egna hem. I fråga om större villor inverkar reglerna om lyxvillabeskattning, och skillnaden är där mindre.
1 boendeutredningens förut nämnda betänkande är skillnaden i boendekostnad mellan 1972 producerade statsbelånade gruppbebyggda egna hem och hyreslägenheter uppskattad till 30—40 kr. per m2. Härav beror enligt vad vi kunnat finna omkring 10 kr. per m2 på att räntor, vilkas betalning uppskjutes genom paritetslånesystemet, likväl får avdras redan under de år då de debiteras och sålunda minskar de kontanta ut- gifterna för bostaden under de första åren. Skillnaden beror i övrigt på att boendeutredningen i sin kalkyl inte medtagit ränta på eget kapital och inte heller värdeminskning men å andra sidan antagit marginalskatten vara 50 procent, medan vi räknat med en 60-procentig marginalskatt. Utjämnas dessa skillnader, blir resultatet av de båda kommittéernas be- räkningar ungefär detsamma.
Att våra kalkyler ger skilda resultat beträffande villor av olika årgång beror framför allt på att de avdragsgilla gäldräntorna dominerar bland kostnaderna för en ny egnahemsfastighet, medan de icke avdragsgilla kostnaderna för reparation och underhåll är små. När fastigheten inne- hafts ett antal år, har reparationskostnaderna blivit högre.
Kalkylen för en nyinköpt äldre villa avviker i viss mån från det här skildrade mönstret. Årskostnaden är klart större än för en flerfamiljshus- lägenhet av samma årgång. Detta beror på att ägaren fått betala säljaren för det ökade markvärde och den nominella ökning av byggnadsvärdet som uppkommit under dennes innehav. Priset har därför blivit ungefär detsamma som för en ny villa, och belåningen och räntekostnaden jämförliga. Å andra sidan har vi räknat med samma årliga reparations- kostnad som för andra villor av samma årgång. Om det är riktigt att räkna med så höga reparationskostnader, kan vara föremål för delade meningar. Vid köp av äldre villor torde det nämligen inte vara ovanligt att huset repareras före inflyttningen, och kostnaden för dessa reparationer utgör då i själva verket en del av anskaffningskostnaden. Att reparationskost- nader, som i verkligheten utgjorde anskaffningskostnader, betalades på en gång och ledde till höga reparationsavdrag påtalades vid 1953 års reform som en av nackdelarna med då gällande, iprincip konventionella taxeringsmetod. Minst lika ofta torde det emellertid förhålla sig så, att villaköpet tagit i anspråk alla de pengar som köparen kunnat anskaffa. De erforderliga reparationskostnaderna fördelas då under ett antal år efter förvärvet. Med dessa förutsättningar blir de av oss antagna årliga repara- tionskostnaderna ingalunda för höga. En samlad bedömning av här angivna förhållanden leder enligt vår mening fram till att ägare av nyinköpta äldre villor inte kan anses nämnvärt gynnade ijämförelse med ägare av andra äldre villor.
Det skall slutligen anmärkas, att konstaterandet av en bristande neutralitet i beskattningen till de nyproducerade villornas förmån inte motsäges av det förhållandet att kostnaden i kronor per m2 är högre i en nyare villa än för en äldre villa. Det beror på att äldre hus produceratsi ett högre penningvärde än de nya. Förhållandet är detsamma mellan
nyare och äldre flerfamiljshus. Den ojämnhet som kan ligga häri och som kan vara väl så stor som mellan nya egna hem och nyproducerade lägenheter i flerfamiljshus, är det inte beskattningens uppgift att försöka minska.
6.3. Våra förslag
Om man vill motverka den ojämnhet iverkningarna av beskattningen som vi förut ansett oss kunna konstatera och åstadkomma största möjliga neutralitet hos skattereglerna, är i princip två vägar tänkbara. Den ena är att skärpa beskattningen av egna hem, den andra att åstadkomma lättnader för medlemmar av bostadsrättsföreningar och för hyresgäster. Redan här bör emellertid erinras om att vi beträffande äldre egna hem inte ansett oss kunna konstatera någon nämnvärd bristande neutralitet i skattereglerna. Ev. skärpningar bör därför i princip inte träffa dem.
Innan vi framlägger vår syn på hur neutraliteten bör åstadkommas, synes det lämpligt att ta upp två delfrågor, som i viss mån är ägnade att påverka förutsättningarna för en lösning av huvudfrågorna.
Den ena gäller garantibeskattningen. Vi behandlar denna fråga närmare i kap. 7. I detta sammanhang kan vi inskränka oss till att framhålla följande. Den kommunala garantibeskattningen har länge kritiserats för sina ojämna verkningar. För hyresgäster och bostadsrättsinnehavare måste det kännas stötande att de via hyror och årsavgifter skall betala ' sådan skatt, oaktat bostadsrättsföreningen eller bostadsföretaget visar | stora taxeringsmässiga underskott som inte kan utnyttjas. Tidigare har I frågan om att avskaffa garantibeskattningen fallit på grund av åtgärdens kommunalekonomiska konsekvenser. Härvidlag har förutsättningarna ändrats, i vart fall såvitt angår bostadsfastigheter för permanent boende. Vi framlägger därför förslag om att garantibeskattningen för sådana fastigheter skall avskaffas. Härigenom åstadkommes en lättnad för hyres- gäster och bostadsrättsinnehavare, som för det stora flertalet motsvarar 3—4 kr. per m2.
Den andra delfrågan avser rätten till avdrag för sådana räntor som ej betalas kontant utan finansieras genom skuldökning enligt paritetslåne- systemet. När stadgandet om denna avdragsrätt infördes, torde man inte ha räknat med att övervältringen av räntor på framtiden skulle bli så omfattande som senare visat sig bli fallet. Man kunde därför välja en lösning som var enkel att tillämpa. Som det nu blivit framstår det som stötande att avdrag till betydande belopp medges för räntor, som skall | betalas först i en oviss framtid. Någon motsvarande möjlighet att I finansiera räntebetalning på privat väg torde inte finnas beträffande de i högt belånade egna hem det här gäller. Avdragsrätten bör därför över- ' flyttas till de år då räntorna verkligen betalas. Hur detta skall ske angesi | kap. 8. Här skall endast nämnas, att en sådan förskjutning i en nybyggd i villa om 120 m2 betyder en ökning av de aktuella kontanta utgifterna ' och en däremot svarande minskning i framtiden med omkring 1 200 kr. om året eller ca 10 kr. per mz. Då det här enbart rör sig om borttagande av en klart oberättigad förmån, har vi inte ansett oss böra föreslå
särskilda övergångsbestämmelser beträffande redan existerande paritets- belånade villor.
Därmed är några förutsättningar angivna för beskattningen i övrigt av egna hem. Borttages garantibeskattningen, bör rimligtvis den lättnad som härvid uppkommer för egna hem motsvaras av höjd intäktsprocent. Lättnaden motsvarar genomsnittligt 0,8 procentenheter för fastigheter med underskott, alltså egna hem för vilka garantibeskattningen är effektiv. För de egna hem som redovisar taxeringsmässiga överskott av någon betydelse, inträder däremot inte någon nämnvärd lättnad. Tages hänsyn även till dessa egna hem, motsvarar den genomsnittliga lättnaden 0,6—O,7 procentenheter. Någon annan praktisk möjlighet än att slå ut lättnaden med samma procenttal på hela beståndet av egnahemsfastig- heter torde inte finnas.
Förslaget om de på framtiden skjutna räntorna i paritetsbelånade hus medför på längre sikt inte någon ändring av skattebelastningen. Vid avvägning av skatten på egna hem får det oaktat beaktas, att ägarna av dessa hus får en tämligen kraftig likviditetsmässig försämring under de första åren av innehavet. Denna försämring kommer att inträda både för nya egna hem och för äldre, som har paritetslån eller räntelån.
Vi har i det föregående konstaterat, att äldre egna hem inte kan anses gynnade av beskattningen i nämnvärd mån ijämförelse med lägenheteri flerfamiljshus av samma storlek, ålder och standard. Beträffande dem innebär alltså nuvarande skatteregler knappast någon bristande neutra- litet till ägarens förmån. Ägarna av de äldre villorna bör därför i stort sett lämnas iorubbat bo. I fråga om dem skulle det därför inte behövas annan ändring än att höja intäktsprocenten så mycket som svarar mot den lättnad som erhålles genom att garantibeskattningen avskaffas. Den genomsnittliga lättnaden har tidigare angivits till 0,6—0,7 procentenheter.
Om man inte vill frångå den enkelhet, som nu kan tillämpas i deklarationsförfarandet, kan emellertid ett ojämnt procenttal knappast förordas. En avrundning nedåt till 2,5 eller uppåt till 3 bör därför övervägas.
Vid bedömning av denna fråga anser vi oss böra ta hänsyn till att en ny allmän fastighetstaxering skall äga rum 1975. Den får verkan fr. o. m. 1976 års taxering, då även de ändringar som kan bli resultat av vårt arbe- te kan väntas träda i kraft. [ samband med samtliga allmänna fastighets- taxeringar fr.o.m. 1957 har åtgärder vidtagits för att helt eller delvis neutralisera verkningarna av de höjda taxeringsvärdena.
Frågan huruvida motsvarande hänsyn bör tas i samband med avväg- ningen av våra förslag kan synas tveksam. Enligt senast tillgängliga prognoser väntas egnahemsfastigheternas taxeringsvärden stiga med omkring 30 procent bortsett från de större villorna, för vilka höjningarna kan stanna vid något lägre procenttal, 25—10 procent. Mot att särskild hänsyn tas till höjningarna talar, att egnahemmen överlag enligt vad våra kalkyler visar inte kan anses missgynnade. Att skatten på egna hem stiger något i anslutning till taxeringsvärdehöjningar som föranledes av sänkt penningvärde är något som egnahemsägarna enligt lagstiftningen har att räkna med.
Vi har därför inte funnit skäl att föreslå särskilda åtgärder för att neutralisera taxeringsvärdehöjningarna på sätt som skett vid de allmänna fastighetstaxeringarna 1957, 1965 och 1970. Däremot synes det motive- rat att låta de höjda taxeringsvärdena inverka på den nyss ställda frågan om intäktsprocenten för äldre villor skall avrundas nedåt till 2,5 eller uppåt till 3. Sättes intäktsprocenten till 3, får ägarna av äldre villor helt bära verkningarna av de höjda taxeringsvärdena och får dessutom en ytterligare skattehöjning motsvarande 0,2—O,4 procentenheter. Det bety- der enligt våra kalkyler för egna hem i stockholmsområdet på 80 m2, byggda 1960 och 1950, sammanlagda skattehöjningar om 640 resp. 573 kr. För motsvarande egna hem på 120 m2 skulle skattehöjningarna bli 924 resp. 877 kr. Sådana skattehöjningar skulle knappast stå i överens- stämmelse med den i våra direktiv uttalade grundsatsen att påtagliga generella skärpningar inte bör ske av boendekostnaderna för hushåll med måttliga bruttoinkomster.
Vi har därför stannat för att föreslå att intäktsprocenten för äldre egna hem efter avrundning nedåt bestämmes till 2,5. Även detta förslag innebär, att ägarna får bära huvuddelen av verkningarna av de höjda taxeringsvärdena. Men skattehöjningarna begränsas i de nyss angivna exemplen till 259, 237, 378 och 400 kr.
De höjda taxeringsvärdena aktualiserar vidare frågan om gränserna för den särskilda beskattningen av lyxvillor. Genom det ursprungliga beslutet 1967 får anses ha bestämts vilka villor som med hänsyn till storlek, standard m. m. bör anses som lyxvillor. Kategorin lyxvillor bör inte utvidgas enbart genom en allmän höjning av taxeringsvärdena, vilken i sin tur huvudsakligen är uttryck för penningvärdets fall. En uppjustering av gränserna för lyxvillabeskattningen skedde också i samband med 1970 års allmänna fastighetstaxering.
När det gäller ägare till nya villor har vi konstaterat att de till följd av skattereglernas utformning och ränteutvecklingen är gynnade både i jämförelse med hyresgäster och bostadsrättsinnehavare och i förhållande till ägare av äldre villor. En något högre beskattning är därför enligt vår mening motiverad. Därmed skapas större rättvisa inte bara ijämförelse med hyresgäster och bostadsrättsinnehavare utan också olika egnahems- ägare emellan. Å andra sidan bör vid utformningen av en högre beskatt— ning av nya villor beaktas, att förvärvet av en sådan villa åtskilliga år framöver i regel hårt anstränger köparens ekonomi och att omläggningen av rätten till avdrag för räntor, som finansieras genom skuldökning, de första åren innebär en ytterligare likviditetsmässig påfrestning i förhål- lande till de villkor som nu kan erhållas. Slutligen måste det tillses, att , skärpningen inte blir så kraftig att hushåll med små och måttliga ' bruttoinkomster hindras från att förvärva ett eget hem.
Det är de höga avdragsgilla räntorna och de låga icke avdragsgilla ! reparationskostnaderna som i fråga om nyare egna hem gör beskattningen l oneutral till ägarnas förmån. När räntorna efter ett antal år minskat genom amorteringar och reparationskostnaderna börjat öka, verkar enligt vår mening skattereglerna åter mera neutralt. Att då forsätta med den hårdare beskattningen skulle vara omotiverat. En fortsatt högre beskatt-
ning skulle även innebära praktiska olägenheter av allvarligt slag. Det skulle bli en kategoriklyvning av villabeståndet, som skulle fortsätta obestämd tid framöver, till dess lagstiftningen på nytt ändras. Vi anser alltså, att den högre beskattningen bör upphöra efter några år. Den bör inte fortsätta när reparationskostnaderna erfarenhetsmässigt börjar växa och amorteringarna inom olika låneformer kommit i gång på allvar. En lämplig tid synes vara sex år, inbegripet det år då inflyttningen äger rum.
Även om tiden begränsas till sex år, måste av förut angivna skäl det förhöjda skatteuttaget begränsas. En lämplig avvägning synes kunna erhållas, om skatteuttaget blir en procent högre än för övriga egna hem. Det motsvarar i skatt inom stockholmsområdet 900_1 600 kr. för hus med 80—200 m2 bostadsyta eller 8—ll kr. per m2. Den sammanlagda fördyringen under sex år blir 5 400»9 600 kr. Beloppen blir något lägre i andra delar av landet. Det kan förtjäna påpekas, att skillnaderna enbart i fråga om reparationsvolymen såväl enligt våra kalkyler som enligt den i samarbete med boendeutredningen utförda småhusundersökningen är så betydande. att de genomsnittligt motsvarar mera än den här förordade höjningen av intäktsprocenten med en procentenhet.
Inom vår kommitté har diskuterats en teknisk lösning som skulle ge direkt uttryck för tankegången bakom differentieringen mellan nypro- ducerade fastigheter, å ena, samt äldre Villafastigheter, å andra sidan. Denna lösning skulle innebära, att intäktsprocenten blir gemensam för alla egna hem och höjes en eller två procentenheter. I gengäld skulle ägarna av de äldre egnahemmen få ett särskilt schablonmässigt omkost- nadsavdrag, beräknat på det taxerade byggnadsvärdet och avpassat med hänsyn till reparationsnivån i äldre villor men också till värdeminskningen på bostadsbyggnaden; i gengäld skulle hälften av omkostnadsavdragen återföras till beskattning vid framtida realisationsvinstberäkning. Detta alternativ har flera fördelar. Eftersom avdraget beräknas på byggnads- värdet men intäktsprocenten på totala taxeringsvärdet, skulle de högre markvärdena i storstadsområden slå igenom i beskattningen och större rättvisa alltså åstadkommas mellan storstäderna och landet i övrigt. Med hänsyn till den jämförelsevis ringa differensen mellan reglerna för de olika villakategorierna skulle emellertid detta alternativ onödigt kompli- cera deklaration och taxering. Det kan därför inte förordas.
Vi har även övervägt möjligheten att i större utsträckning återgå till en taxering av villor efter konventionell metod, varvid vi också diskuterat den i våra direktiv angivna möjligheten att beräkna intäkten efter lokala schabloner med anknytning till hyresnivån i orten. En fördel med en sådan lösning skulle vara, att man fick bättre kontroll över taxeringen av dem som utför reparationer på villor. Den nyss nämnda invändningen gäller emellertid i än högre grad det nu diskuterade alternativet. En återgång till regler, som skulle innebära ett återupplivande av de talrika tvisterna om gränsdragningen mellan reparationer och förbättrings- eller ombyggnadsarbeten på villor, synes knappast kunna godtagas. Vad angår tanken på lokala schabloner för intåktsberäkningen visar såväl äldre erfarenheter och de låga schablonvärdena för bostäder ijordbruk som nu pågående tvister om taxeringen av s.k. andelshus, hur svårt det är att
finna en rättvis avvägning med anknytning till det lokala hyresläget.
Den högre beskattningen av nyproducerade villor bör alltså enligt vår mening genomföras på det sättet att en högre intäktsprocent fastställes för dem. Vi förordar i enlighet med det anförda att intäktsprocenten för egna hem i allmänhet bestämmes till 2,5 och att för nyproducerade egna hem under de första sex åren skall gälla en intäktsprocent av 3,5.
Den högre intäktsprocenten bör helt naturligt inte tillämpas i fråga om egna hem, som är färdiga för inflyttning före den nya lagstiftningens ikraftträdande. Förvärvet av ett eget hem innebär ofta en ansträngning av förvärvarens ekonomi, och han bör därför inte genom beskattningens omläggning drabbas av större utgifter för fastigheten som han inte haft anledning kalkylera med. Någon tidigare ”stickdag” än dagen för de nya reglernas ikraftträdande synes inte vara försvarlig. Vi föreslår alltså, att egna hem, som är färdiga för inflyttning före ikraftträdandet, inte skall drabbas av den högre intäktsprocenten. Som förut antytts räknar vi med att de nya reglerna skall träda i kraft den 1 januari 1975 med tillämpning första gången vid 1976 års inkomsttaxering.
I fråga om villabeskattningen återstår att ta ställning till de särskilda reglerna för lyxvillor. Som tidigare nämnts bygger de nuvarande reglerna på att gränserna skall justeras ianslutning till de allmänna fastighetstaxe- ringarna, så att dessa regler även efter taxeringsvärdehöjningen kommer att omfatta villor av ungefär samma storlek och standard som tidigare. Då taxeringsvärdena väntas stiga med omkring 30 procent, synes det skäligt att höja den lägre gränsen från 150 000 till 200 000 kr. Med hänsyn till prisutvecklingen för de största villorna synes det vidare motiverat att sätta gränsen för det högst beskattade skiktet vid 300 000 kr. mot nuvarande 225 000 kr. I gengäld synes förhöjningen av intäktsprocenten i det lägre skiktet skäligen kunna bli 2,5 procentenheter mot nu 2 procentenheter. Vi förordar i enlighet härmed att för äldre villor intäktsprocenten blir 5 för den del av taxeringsvärdet som överstiger 200 000 men inte 300 000 kr. samt 8 för överskjutande del. I fråga om nya villor bör motsvarande procenttal bli 6 resp. 9.
Genom de förslag som framlagts i det föregående åstadkommes en relativ förskjutning i kostnadsläget för egna hem samt hyres- och bostadsrättslägenheter. Om garantiskatten slopas, går kostnaderna i hyres- och bostadsrättslägenheter ned med 3—4 kr. per m2 och år. Taxeringsvärdehöjningarna kommer inte att drabba hyresgäster och bostadsrättsinnehavare men ökar skatten för villaägarna. Fastigheter med 100 000—150 000 kr. i taxeringsvärde får höjningar av taxeringsvärdena med 30 000—45 000 kr. Med den föreslagna intäktsprocenten 2,5 inne- bär detta för vanligen förekommande egna hem av olika storlek en ökad skatt med 200—] 200 kr., motsvarande 2—6 kr. per m2 , i landsorten med något lägre belopp. För nyproducerade villor tillkommer som förut angivits 8—11 kr. per m2. De individuella verkningarna framgår vidare av efterföljande uppställningar. En sammanlagd förskjutning av konkurrens- läget kommer således att ske, såvitt angår äldre villor och motsvarande äldre flerfamiljshus, med 5—10 kr. per rn2 och, såvitt angår nya villor och nyare flerfamiljshus, med ca 12—20 kr. per mz. Beträffande paritets-
Skatteeffekten — frånsett ränteavdragen — för villor, dels enligt nuvarande regler, dels enligt vårt förslag. (= extra avdrag på 500 kr samt intäktsprocent för "gamla" villor på 2,5 %, 5 % och 8 % vid taxeringsvärde (200 000 kr., 200 000—300 000 kr. resp. >300 000 kr. och intäktsprocent för "nya" villor på 3,5 %, 6 % resp. 9 %).
1. Nuvarande taxeringsvärde. kr. 25 000 50 000 75 000 100 000 125 000 150 000 175 000 200 000 225 000 250 000 300 000 400 000 2. Taxeringsvärde år 1975, kr. 32 500 65 000 97 500 130 000 162 500 195 000 220 000 245 000 270 000 295 000 345 000 445 000 3. Taxeringsvärdehöjning, kr. 7 500 15 000 22 500 30 000 37 500 45 000 45 000 45 000 45 000 45 000 45 000 45 000
Skatteeffekten — frånsett ränteavdragen — för villor:
A. med helt effektiva garantibelopp 4. Enligt nuvarande regler och taxe-
ringsvärden 1 380 5. Enligt nuvarande regler och höjda
taxeringsvärden 1 884 6. Ökning (r5—r4) 504 7. Enligt vårt förslag för ”nya” villor 2 430 8. Ökning (r7—r4) 1 050 9. Enligt vårt förslag för ”gamla"
villor 1 650
10. Ökning (r94r4) 270
B. utan effektiva garantibelopp1 11. Enligt nuvarande regler och taxe-
ringsvärden 120 420 720 1020 1 320 1 620 2 100 2 700 3 300 4 500 6 900 11 700 12. Enligt nuvarande regler och höjda taxeringsvärden 210 600 990 1 380 1860 2 580 3 180 4 260 5 460 6 660 9 060 13 860 13. Ökning (r12—r11) 90 180 270 360 540 960 1 080 1 560 2 160 2 160 2 160 2 160 14. Enligt vårt förslag för ”nya” villor 382 1065 1 747 2 430 3 112 3 795 4 620 5 520 6 420 7 320 9 930 15 330 15. Ökning (r14—r11) 262 645 1027 1410 1792 2175 2 520 2 820 3 120 2 820 3 030 3 630 16. Enligt vårt förslag för "gamla”
villor 187 675 1 162 1650 2 137 2 625 3 300 4 050 4 800 5 550 7 860 12 660 17. Ökning (r16—r11) 67 255 442 630 817 1005 1200 1 350 1500 1050 960 960
1 Såsom villor utan effektivt garantibelopp har vi räknat även villor som visserligen är helt obelånade men till följd av det extra avdraget om 500 kr. har effektiv garantibeskattning med detta belopp. En del av exemplen under B. är mera teoretiska; villor med höga taxeringsvärden är så gott som undantagslöst belånade.
Skatteffekten av vårt förslag enligt våra kalkyler för villor i stockholmsområdet och Staffanstorp
Regler som Exempel Byggnads- Lägenhets— Nuvarande Taxerings- Räntor Skatteffekter enligt tillämpats år yta taxerings— värde år _ _ värde 197 5 nuvarande nuvarande ökning vårt regler och regler och (kol 9— förslag taxerings— höjda taxe- kol 8) värden ringsvärden 7 8 9 1 1
Stockholmsområdet
112 000 146 000 10 027 161 000 206 000 13420 223 000 268 000 19 160 112 000 146 000 10 027 161 000 206 000 13 420 223 000 268 000 19 160
98 000 127 000 3 930 140 000 182 000 5 540 193 000 238 000 8 050
86000 112000 1210 122 000 159 000 1670 122 000 159 000 10172 168 000 213 000 2 510
_D
Reglerna för ”nya” Villor
_D
Reglerna för ”gamla" villor
1 2 3 1 2 3 4 5 6 7 8 9 O
++++++++++
l
Staffanstorp
82 000 107 000 7 342 120 000 156 000 10 080 166 000 211000 14 730 82 000 107 000 7 342 120 000 156 000 10 080 166 000 211000 14 730 71 000 92 000 2 820 102 000 133 000 4 060 142 000 185 000 6150 60 000 78 000 850
87000 113000 1210
87 000 113 000 7 270 121000 157 000 1850
_D
Reglerna för ”nya" villor
+ _D
Reglerna för ,,gamla,, villor
+++++++ ++ HNM _vamxorxeomo
v—l
Skatteeffekten av vårt förslag enligt våra kalkyler för villor i Västerås och Örnsköldsvik
Regler som Exempel Byggnads- Lägenhets— Nuvarande Taxerings— Räntor Skatteffekter enligt tillämpats år yta taxerings- värde är .. värde 197 5 nuvarande nuvarande vart regler och regler och förslag taxerings- höjda taxe- värden ringsvärden 7 8 9 11
Västerås
112 000 7 727 161000 10 300 218 000 14 950 112 000 7 727 161 000 10 300 218 000 14 950 91 000 2 830 131 000 3 990 182 000 6 100
73 000 790 105 000 1 110 105 000 6 760 147 000 1 700
_D
Reglerna för ”nya" villor
_D
Reglerna för "gamla” villor
1 2 3 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0
++++++++++
1
Örnsköldsvik
94 000 6 435 139 000 8 920 195 000 12 840 94 000 6 435 139 000 8 920 195 000 12 840 82 000 2 520 120 000 3 650 166 000 5 650
69 000 720 103 000 1 110 103 000 6 540 143 000 1 730
_D
Reglerna för ”nya" villor
..O
Reglerna för ”gamla" villor
+++++++++ _.Nm _vannxorxoooxo
!—
belånade egna hem betyder omläggningen i tiden av rätten till avdrag för skuldfinansierade räntor en likviditetsmässig belastning motsvarande ca 10 kr. per m2.
Som tidigare nämnts har vi beträffande det äldre beståndet av egna hem kunnat konstatera att de är jämförelsevis gynnsamt behandlade i skattehänseende men att någon egentlig oneutralitet i beskattningen inte kunnat påvisas för deras vidkommande. Genomföres våra förslag, torde dessa egna hem inte längre kunna anses mera gynnsamt behandlade än bostäder i flerfamiljshus. Vad gäller nya villor har vi, som ovan fram- hållits, funnit, att kostnaderna i dessa till följd av beskattningen var 15—25 kr. per m2 lägre än ijämförliga flerfamiljshus. Denna skillnad utjämnas till större delen, om våra förslag genomföres. Men en kostnads- skillnad på ca 5 kr. per rn2 kvarstår till de nya villornas förmån och därmed en bristande neutralitet. Därtill kommer också att det även efter ett genomförande av förslagen blir praktiskt taget omöjligt för allmän- nyttiga, kooperativa och enskilda byggnadsföretag att till konkurrens- kraftiga priser uppföra småhus för uthyrning eller upplåtelse med bostadsrätt. Vad som ytterligare skulle erfordras för att åstadkomma fullständig utjämning är svårt att uppskatta men torde röra sig om tämligen betydande belopp.
Enligt vår mening bör den kvarstående bristen i neutralitet undanröjas. Eftersom vi genom våra direktiv har blivit ålagda att försöka föreslå åtgär- der för att åstadkomma största möjliga neutralitet i beskattningen, har det varit en naturlig ambition för oss att inom beskattningens ram för- söka åstadkomma den ytterligare utjämning som kan vara erforderlig.
Förutsättningarna för att verkställa en sådan utjämning är i och för sig olika beträffande hyresrätt och bostadsrätt. För hyresgästen är bostads- kostnaden enligt skattelagstiftningen en ren konsumtionsutgift. När han avflyttar efter uppsägning upphör alla rättigheter och skyldigheter å ömse sidor. Att han dessförinnan civilrättsligt intar en stark ställning och i kraft härav stundom kunnat betinga sig stora lagstridiga avträdesersätt- ningar rubbar inte giltigheten av det sagda. Bostadsrättshavaren däremot har gjort en insats och är alltså medelbar delägare i bostadsrättsföre- ningens fastigheter. Han är såtillvida likställd med en egnahemsägare, att han kan få vinst om bostadsrätten stiger i värde men också riskerar förlust vid värdefall. Han har alltså en förvärvskälla i skattelagarnas mening och behandlades helt i enlighet härmed i den lagstiftning, som gällde före år 1954 och behandlas alltjämt på samma sätt om han hyr ut sin lägenhet. Även bostadsbeskattningsutredningens förslag om att vinster och förluster på en bostadsrättsförenings bostadsbestånd skulle skatte- mässigt skiftas ut på delägarna bygger på att bostadsrättshavaren innehar en förvärvskälla. Denna utrednings förslag omfattade i enlighet härmed endast bostadsrättshavarna; hyresgästerna lämnades utanför. Att förslaget inte lett till proposition till riksdagen visar emellertid, att det inte'a'r en framkomlig väg att i nu aktuella sammanhang göra reell åtskillnad mellan bostadsrättshavare och hyresgäster.
Inom vår kommitté har framförts ett uppslag, som innebär, att både bostadsrättshavare och hyresgäster skulle likställas med egnahemsägare på
så sätt att viss procent av lägenhetens andel av fastighetens taxeringsvärde skulle tas upp som intäkt. Avdrag skulle medges för hyra eller årsavgift, den sistnämnda till den del den inte avser kapitaltillskott. Detta förslag skulle, i vad angår bostadsrätter, i och för sig vara möjligt att genomföra; det skulle anknyta till vad som tidigare gällt ifråga om bostadsrättsföre- ningar. Beträffande hyresrätterna skulle det däremot innebära, att man tillskapade en förvärvskälla som inte har någon motsvarighet i nuvarande skattesystem. Vi ansåg oss därför inte kunna arbeta vidare på detta upp- slag. Under våra diskussioner framkom emellertid ett annat uppslag, som vi ansett värt att pröva närmare. Det bygger på tanken att genom ett allmänt avdrag reducera hyror och årsavgifter och därmed skapa en viss motsvarighet till gäldränteavdraget för villaägare. Avdragets storlek skulle ställas i relation till årsinkomsten och maximeras. Från principiella utgångspunkter skulle det kunna sägas att avdraget för hyresgästernas del avser en ren konsumtionsutgift och alltså står i strid med det allmänna förbudet mot avdrag för sådana utgifter i 20 % KL. Men i realiteten är skillnaden inte så stor mellan hyra och villaägar- nas gäldräntor. Hyran används ju till större delen för att finansiera kapi- talutgifter. Om avdraget inte skall verka segregerande, dvs. hänvisa låginkomst- tagare till flerfamiljshus och höginkomsttagare till villor, måste det kunna åtnjutas i alla inkomstlägen i samma ordning som gäller gäldränteavdraget för villaägare. Med ledning av de här redovisade synpunkterna har vi kommit fram till ' att en lättnad för hyresgäster och bostadsrättsinnehavare bör åstad- kommas inom beskattningens ram och att denna bör få formen av ett allmänt avdrag för hyra och årsavgift. Avdraget bör avse den del av hyran i som överstiger viss andel av den skattskyldiges sammanlagda årsinkomst, dvs. den sammanräknade inkomsten från olika förvärvskällor före under— skottsavdrag och andra allmänna avdrag. Om den skattskyldige är gift och sammanbor med maken, bör man räkna med den högsta av makarnas årsinkomster och avdraget göras från denna. Avdraget bör avse den del av hyran eller årsavgiften, som överstiger 10 procent av den sammanräknade inkomsten av olika förvärvskällor. Nämnda relation torde genomsnittligt ge den effekten att den kvarstående förmånen i villaboendet neutrali- seras. Avdraget bör maximeras till 4 000 kr. för att det skall få godtagbara finansiella konsekvenser för stat och kommun och för att inte uppmuntra till bosättning i utpräglade lyxbostäder. Om en skattskyldig har en årsinkomst om 36 000 kr. och en hyra av 7 200 kr., får han dra av 3 600 kr., och skattelättnaden blir ca 2 000 kr. Om inkomsten är 60 000 kr. och hyran 9 000 kr., blir avdraget 3 000 kr. och skattelättnaden ca 1 900 kr. Som ett tredje exempel kan anföras en skattskyldig med 90 000 kr. i årsinkomst och en hyra av 15 000 kr. Han får på grund av maximeringsregeln endast dra av 4 000 kr. Skattelättnaden blir ca 2 800 kr. Som av exemplen framgår blir den faktiska boendekostnaden alltjämt vid likvärdiga lägenheter högre vid högre inkomst.
Vi förutsätter att reglerna om statskommunalt bostadsbidrag jämkas,
så att avdraget för hyra och årsavgift beaktas på samma sätt som villaägarnas gäldränteavdrag.
Författningsmässigt innebär det ifrågasatta avdraget inte större svårig- heter. Taxeringsmässigt torde inte heller nämnvärda svårigheter upp- komma, om, såsom vi föreslår, utredningen skall verkställas av den som yrkar avdraget.
Det kan anmärkas, att vi försökt ge avdraget sådan utformning, att det i det väsentligaste tillgodoser intresset av att progressiviteten i beskatt- ningen skall bestämmas enbart av den statliga inkomstskatteskalan och inte alltför mycket påverkas av regler på andra områden. En ännu bättre anpassning i detta hänseende skulle erhållas, om de statskommunala bostadsbidragen efter mönster av sjukpenningförsäkringen kunde höjas och beskattas. Vi avser att diskutera denna fråga i den fortsatta etappen av vårt arbete.
Som tidigare framhållits är det angeläget att avlägsna den kvarstående bristen i neutralitet i beskattningen. Det här diskuterade systemet med ett allmänt avdrag för hög hyra eller årsavgift är enligt vår mening överlägset andra tänkbara alternativ. Vi föreslår därför att detta avdrag införes.
6.4 Finansiella konsekvenser för stat och kommun
Det ligger i sakens natur, att en för praktiskt taget alla medborgare så betydelsefull fråga som bostadsbeskattningen inte kan lösas på ett tillfredsställande sätt utan att statens och kommunernas inkomster påverkas. Något krav på att inkomstökningar och inkomstminskningar för det allmänna skall balansera mot varandra kan inte uppställas. Direktivens tystnad i denna fråga får å andra sidan tolkas så, att förändringarna bör bli måttliga. [ den mån våra förslag har den inne- börden, att skatten ökar något för egnahemsägare och minskar för hyresgäster och bostadsrättshavare, är detta inte något som vi funnit i och för sig önskvärt. Det är en följd av kravet på bättre neutralitet i beskattningen och nödvändigheten att hålla Skattebortfallet inom rimliga gränser.
Förslaget att avskaffa garantibeskattningen på bostadsfastigheter inne- bär ett skattebortfall för kommunerna på ca 700 milj. kr., varav hälften avser Villafastigheter.
Omläggningen av rätten till avdrag för skuldräntor, som finansieras genom skuldökning enligt paritetslånesystemet, innebär på längre sikt ingen förändring. De första åren ökar emellertid det allmännas intäkter med 200 år 300 milj. kr., varav huvudparten hänför sig till villorna. Ca 100 milj. kr. kommer på kommunerna.
Omläggningen av villabeskattningen i övrigt samt höjningarna av taxeringsvärdena tillför det allmänna sammanlagt omkring 1 miljard kr. Av dessa tillfaller ca 400 milj. kr. kommunerna. Under det första året begränsas emellertid de ökade intäkterna på grund av övergångsregeln till ca 800 milj. kr., varav kommunerna får ca 300 milj. kr.
Verkningarna av den föreslagna nya avdragsrätten för hyresgäster och
bostadsrättsinnehavare är svåra att beräkna, eftersom senast tillgängliga statistik över hyra i kombination med inkomst är från år 1970. Vi har gjorts den uppskattningen att Skattebortfallet skulle bli omkring 1 mil- jard kr. Av Skattebortfallet skulle omkring 40 procent avse kommunal- skatt.
7. Garantibeskattningen
7.1. Tidigare åtgärder och uttalanden rörande en avveckling av garantibeskattningen
Beträffande innehållet i gällande regler om skatt på garantibelopp hänvisas till redogörelsen under 2.5. Garantibeskattningen erhöll sin nuvarande tekniska konstruktion år 1953 genom att den tidigare fristående fastighetsskatten inarbetades i inkomstskatten. Samtidigt sänktes repartitionstalet från 5 till 4. I samband härmed anförde departementschefen (prop. l953:l86), att ett avskaffande av fastighets- skatten skulle vara ägnat att undanröja den orättvisa fastighetsägarna emellan, som följde av att fastighetsskattens belastande inverkan i de särskilda fallen var beroende av om fastigheten lämnat avkastning av viss storleksordning. Med hänsyn till bl. a. kommunalekonomiska konsekven- ser ansåg sig departementschefen emellertid inte kunna förorda en omedelbar avveckling av fastighetsskatten. Han framhöll att de föreslagna åtgärderna kunde betraktas som ett led i en successiv avveckling av
l ! garantiskattesystemet. Liknande synpunkter anfördes av bevillningsut- | skottet (BeU 1953249), som även framhöll att fastighetsbeskattningen | inte längre kunde anses fylla sin tidigare funktion att utgöra garanti för ' tillräckligt skatteunderlag i kommunerna. ]
I samband med den allmänna fastighetstaxeringen år 1957 togs ett " ytterligare steg mot en avveckling av garantibeskattningen genom att ] repartitionstalet sänktes till 2,5. Vid behandlingen av frågan i riksdagen underströks angelägenheten av att garantibeskattningen avskaffades så snart förutsättningar därför förelåg (BeU 1957232).
Med anledning härav tillsattes en utredning med uppdrag att utreda frågan om en avveckling av garantibeskattningen. De sakkunniga, som antog benämningen 1957 års fastighetsskattesakkunniga, avlämnade betänkandet Fastighetsbeskattningen (SOU 196014). De sakkunnigas förslag, som remissbehandlades men inte ledde till någon proposition till riksdagen, innebar följande.
En total avveckling av garantibeskattningen skulle medföra att skillnaderna i skattetryck mellan kommunerna skulle komma att kraftigt skärpas samt att i vissa kommuner en betydande omfördelning av skattebördan från juridiska personer till fysiska personer skulle komma att äga rum. De sakkunniga övervägde om de antalsmässigt ganska få
kommuner, där garantibeskattningen var av större praktisk betydelse, skulle kunna kompenseras genom statsbidrag men fann, att ett system med statsbidrag inte var en lämplig anordning. De sakkunniga begränsade därför sitt förslag till att avse en partiell avveckling. Förslaget gick ut på att garantibeskattningen skulle avvecklas dels för samtliga fastigheter som ägdes av fysiska personer, dels beträffande fastigheter som tillhörde bostadsföreningar, bostadsaktiebolag och allmännyttiga bostadsföretag. Om förslaget genomförts skulle således garantibeskattningen behållits för fastigheter tillhörande övriga juridiska personer och för det allmännas fastighetsinnehav.
Beträffande sommarstugefastigheter föreslogs av förenklingsskäl att de skulle deklareras och inkomstbeskattas endast på ett ställe, nämligen i ägarens hemortskommun. För att tillgodose sommarstugekommunernas anspråk på visst skatteunderlag från sommarstugorna föreslog de sakkun- niga, att dessa kommuner skulle få tillgodoräkna sig ett skatteunderlag, som i princip motsvarade garantibelopp för fastigheterna. Skatten på detta belopp skulle tillföras kommunerna i samband med statsverkets utbetalning av kommunalskatt. I gengäld skulle staten behålla den kommunalskatt, som i hemortskommunen belöpte på sommarstugor. I ett hänseende innebar förslaget även en materiell ändring av beskattnings- reglerna, nämligen genom att avdrag för gäldränta hänförlig till sommar— stugor skulle få göras i hemortskommunen.
Någon oenighet bland remissinstanserna om att en avveckling av garantibeskattningen i princip borde ske förelåg inte. Från kommunhåll l invändes emellertid att kommunalekonomiska förutsättningar för ett 1 genomförande av förslaget då inte förelåg. Vidare framställdes erinringar i bl. a. mot att den föreslagna skattefriheten anknöt till vem som ägde l fastigheten, vilket man menade kunde leda till ojämnheter i beskattning-
en. Som ett alternativ till den föreslagna gränsdragningen framfördes tanken att man i stället direkt kunde anknyta till fastigheternas användningssätt. Även det särskilda förslaget beträffande sommarstugorna föranledde en del erinringar under remissbehandlingen. De huvudsakliga invändning- arna innebar, att det ansågs principiellt olämpligt att vid den kommunala beskattningen taxera förvärvskälla i annan kommun än där den är belägen och att det var förenat med olägenheter att inkomst av sommarstugefas- tighet och realisationsvinst vid överlåtelse av sådan fastighet skulle beskattas kommunalt i olika kommuner. Det ifrågasattes även om det verkligen förelåg något behov av kompensation för sommarstugekommu- nerna och om det föreslagna systemet skulle medföra någon arbetsbespa- ring av betydelse.
I samband med 1965 års allmänna fastighetstaxering sänktes reparti- tionstalet ytterligare, från 2,5 till 2. Åtgärden dikterades av en önskan att motverka effekten på garantibeskattningen av den väntade höjningen av taxeringsvärdena.
Även i samband med 1970 års allmänna fastighetstaxering aktualisera- des frågan om en sänkning av repartitionstalet. Departementschefen uttalade härom i prop. 1970249, att enligt hans mening var repartitionsta-
let redan så lågt att en ytterligare sänkning borde undvikas. Vid riksdagsbehandlingen av nämnda proposition yrkades i motioner dels att garantibeskattningen borde helt awecklas eller i vart fall repartitionstalet sänkas till 1, dels att repartitionstalet för Villafastigheter borde bestäm- mas till 1.5. Bevillningsutskottet (BeU l970:34), som avstyrkte motio- nerna, anförde att det fick antas att för vissa kommuner av speciell karaktär — exempelvis kommuner med stora kraftverksanläggningar och utpräglade fritidskommuner — en avveckling av garantibeskattningen skulle medföra ett betydande inkomstbortfall. Därtill ansåg utskottet att varje differentiering av repartitionstalet var ägnad att komplicera deklara- tions- och taxeringsförfarandet.
Vid 1971 års riksdag motionerades om sänkning av repartitionstalet till 1,5. Motionsyrkandet avstyrktes av skatteutskottet (SkU 1971129), som åberopade de av 1970 års bevillningsutskott anförda kommunalekono- miska skälen för att bibehålla garantibeskattningen vid nuvarande höjd. Även 1973 års skatteutskott (SkU 1973153) avvisade med anledning av motionsyrkande tanken på en sänkning av repartitionstalet.
7.2. Bedömning och förslag
1 de riktlinjer för den framtida bostadsbeskattningen som vi föreslagit i kap. 6 ingår att garantibeskattningen skall slopas beträffande bostadsfas- tigheter. Vi skall nu närmare redovisa våra överväganden i den frågan.
Den nyss lämnade redogörelsen visar, att garantiskattesystemet sedan länge varit föremål för kritik, grundad på att garantiskatt endast utgår för fastigheter som visat underskott eller obetydligt överskott och att systemet därigenom innebär en orättvisa mellan olika fastighetsägare.
Vi delar denna kritiska uppfattning. Kritiken synes ha särskild tyngd såvitt avser bostadsfastigheter. För sådana fastigheter innebär systemet ojämnheter i beskattningen, dels mellan olika fastighetskategorier, dels inom de olika kategorierna.
Garantibeloppet kan i stort sett sägas vara effektivt till den del det överstiger nettointäkten av fastigheten. Ojämnheten mellan fastighetska- tegorierna framgår av att effektiviteten är olika för olika kategorier. Vi har på grund av tidsbrist inte haft tillfälle att göra en närmare undersökning av effektiviteten. Den kan emellertid grovt uppskattas till för villor ca 85 procent, flerfamiljsfastigheter innehavda av allmännyttiga bostadsföretag och bostadsrättsföreningar ca 95 procent samt enskilt ägda hyresfastigheter ca 60 procent.
Inom de olika fastighetskategorierna föreligger skillnader främst mellan olika åldersgrupper av fastigheter. Denna skillnad är för schablon- taxerade fastigheter hänförlig till det förhållandet att skillnaden mellan taxeringsvärde och lån i fastigheten typiskt sett är större för äldre fastigheter än för nyare och att äldre fastigheter således i större utsträckning visar skattemässiga överskott, med därav följande minskning eller bortfall av effektiviteten i garantibeskattningen. För icke schablon- taxerade fastigheter är förhållandet mera svårbedömt, men tendensen
! l l l l !
torde vara densamma.
Garantiskatten sedd för sig har således ojämna verkningar såvitt avser olika bostadsformer och även inom de olika bostadsformerna. Redan detta utgör ett skäl att ifrågasätta om garantibeskattningen bör bibehållas för bostadsfastigheter. Till detta kommer emellertid en särskild syn- punkt.
Vårt uppdrag är att föreslå åtgärder för att i möjligaste mån utjämna skillnader i beskattningseffekter mellan olika boendeformer. Genom en avveckling av garantibeskattningen för bostadsfastigheter har man möjlig- het att i viss utsträckning åstadkomma en utjämning i beskattningshän- seende mellan å ena sidan villaägare och å andra sidan hyresgäster och bostadsrättshavare. Om nämligen effekterna av en avveckling beträffande villorna kompenseras genom en skärpning av inkomstbeskattningen av dessa, kommer för hyres- och bostadsrättsfastigheter att uppkomma — förutom en absolut Skattelättnad — även en relativ lättnad i förhållande till villorna. Skattelättnaden kan för de allmännyttiga bostadsföretagens och bostadsrättsföreningarnas fastighetsbestånd uppskattas till 3 år 4 kr./kvm.
En avveckling av garantibeskattningen för bostadsfastigheter efter de här uppdragna linjerna innebär en tekniskt framkomlig väg att åstadkom- ma en lättnad i beskattningen av flerfamiljshusen, som vi bedömer som önskvärd. Vi föreslår därför att en sådan åtgärd kommer till stånd. Ett genomförande av förslaget skulle även innebära att ytterligare ett steg tas mot den av statsmakterna i tidigare sammanhang förordade totala avvecklingen av garantibeskattningen.
En icke oviktig fördel med att ta bort garantibeskattningen för de närmare 2 milj. bostadsfastigheterna ilandet är att man skulle åstadkom- ma en avsevärd förenkling av deklaration och taxering. Man skulle vidare ta bort ett inslag i skattesystemet som, trots att det varit ikraft närmare 20 år, för många skattskyldiga på grund av den tekniska konstruktionen ter sig svårbegripligt.
Avvägningen av procentsatserna i den av oss föreslagna ändrade Villaschablonen har skett under hänsynstagande till att någon lättnad i beskattningen av villaägarna inte skall uppkomma genom en avveckling av garantibeskattningen.
Att vårt förslag endast avser bostadsfastigheter sammanhänger med att vårt uppdrag är begränsat till reglerna om beskattning av bostäder. På denna sektor har vi också kunnat förvissa oss om att mera beaktansvärt skattebortfall inte skall behöva uppkomma för någon kommun. Som framgår av kommentaren till tabell 17 i bilaga 2 har skatteunderlagsbort- fallet för hela riket beräknats till 3,4 procent. Procenttalet anger den reduktion av det totala skatteunderlaget (inklusive skatteutjämnings- bidrag) som kommuner med brist på skattekraft får vidkännas. Tabell 17 visar Skattebortfallet för kommuner med skattekraft större än skatte- kraftsgarantin. Det största Skattebortfallet skulle bli 4,6 procent. Det verkliga Skattebortfallet skulle emellertid bli mindre än vad siffrorna utvisar genom att vid beräkningarna hänsyn inte tagits till att garanti- beloppen endast delvis är effektiva.
En särskild fråga är om förslaget bör omfatta fastigheter som inte används som stadigvarande bostad. Även om en sådan fastighet inte kan anses utgöra bostadsfastighet i egentlig mening, skulle det ioch för sig vara av värde om villorna och fritidsfastigheterna kunde behandlas enhetligt, så att man inte behövde göra åtskillnad mellan dem. I fråga om fritidsfastigheterna gör sig emellertid särskilda förhållanden gällande.
Enligt de fram till den 1 januari 1974 gällande reglerna om Skatteutjämningsbidrag till kommunerna räknades garantibelopp på fritidsfastigheter in i kommunens skatteunderlag vid bestämmandet av tillskjutet skatteunderlag. Ägarna av fastigheterna räknades däremot inte in i det befolkningstal som låg till grund för beräkningen. Eftersom de kommuner, för vilka dessa fastigheter har betydelse, nästan genomgående hade brist på skatteunderlag, fick de inte några intäkter — bortsett från va—avgifter och liknande -— att bekosta de utgifter fastigheterna för med sig. Mot bakgrund härav gjordes vid den översyn av skatteutjämnings- systemet som lett till den nu gällande lagen (1973:433) om skatteutjäm- ningsbidrag den ändringen, att garantibelopp för fritidsfastigheter inte skall medräknas vid beräkning av kommuns skatteunderlag. Härigenom kommer skatteintäkterna från dessa fastigheter fritidskommunerna till godo.
Ett upphävande av garantibeskattningen för fritidsfastigheterna skulle, om inte särskilda åtgärder för att kompensera de berörda kommunerna vidtogs, stå i strid med grunden för det nyss redovisade, av statsmakterna nyligen gjorda ställningstagandet. Man skulle vara tillbaka i den situition som föranledde den särskilda regeln för fritidsfastigheter i lager. om skatteutjämningsbidrag.
Flera statliga utredningar har tidigare varit inne på frågan om att i andra former ge fritidskommunerna kompensation för de utgifter som föranledes av fritidsfastigheterna för brandförsvar m.m. Något resultat har dessa utredningar inte givit. 1 den mån det skulle vara möjligt att åstadkomma en sådan kompensation i andra former än genom de 1973 antagna reglerna om skatteutjämningsbidrag, har det inte varit möjligt för oss att inom den korta tid som stått oss till buds utarbeta förslag i ämnet. Vi föreslår därför att garantibeskattningen bibehålls för fritidsfastigheter.
Vissa fastigheter används både för bostadsändamål och annat ändamål. Detta gäller praktiskt taget undantagslöst för jordbruksfastigheter. Villafastighet kan delvis användas i ägarens rörelse eller delvis hyras 1.1 för annat ändamål än som bostad. Hyres- eller bostadsrättsfastighet kan inrymma affärs- eller kontorslokaler. På rörelsefastighet kan fnnas personalbostad.
Frågan om beskattning av jordbrukets bostäder tas inte upp i detta betänkande. Vi föreslår därför inte nu någon ändring av garantibesratt- ningen i fråga om jordbrukets bostäder. Frågan härom kan tas upp ivårt fortsatta arbete.
I fråga om övriga fastigheter med delad användning kan man tänka sig två principer. Den ena innebär att man bedömer frågan om garantibelopp skall upptas för fastigheten med hänsyn till fastighetens huvudsadiga användningssätt, den andra att man gör en uppdelning, så att garartibe-
skattningen bibehålls för den del av fastigheten som används på annat sätt än som bostad.
Ett huvudsaklighetskriterium skulle ställa sig enklast från taxeringssyn- punkt. Det skulle emellertid även kunna få icke önskvärda verkningar. I nya bostadsområden är det vanligt att lokaler för servicefunktioner — affä- rer o. dyl. —' förläggs till särskilda fastigheter, medan i äldre bebyggelse sådana lokaler i allmänhet är inrymda ibostadshus. Med ett huvudsak- lighetskriterium skulle i det förra fallet garantibelopp beräknas för lokalerna, i det senare inte. Det får anses olämpligt att stadsplanemässiga överväganden på sådant sätt får skattemässiga konsekvenser. Ett huvud- saklighetskriterium skulle även innebära att garantibelopp i vissa fall alltjämt skulle beräknas för bostäder, nämligen om fastigheten till övervägande del används för affärs- eller kontorsändamål. Vi har därför stannat vid att förorda att en uppdelning bör ske av fastigheter med olika användningssätt så att endast den del som används för bostadsändamål befrias från garantiskatt.
Frågan om och i vad mån en fastighet skall vara skattepliktig, dvs. om garantibelopp skall beräknas för fastigheten, bestäms enligt 4 & KL vid fastighetstaxering. [ 55 KL uppräknas olika fall där undantag från skatteplikt föreligger.
Vårt förslag innebär, att i 5 & KL bör införas en bestämmelse om att fastighet undantas från skatteplikt till den del den används för bostadsändamål. Taxeringsvärde skall likväl, enligt förslag till ändringi 9 &, åsättas i vanlig ordning.
Den av oss här föreslagna reformen kan beräknas medföra ett skattebortfall för kommunerna på ca 700 milj. kr., räknat på gällande taxeringsvärden och uppskattat fastighetsbestånd 1975. Härav belöper ca 350 milj. kr. på Villafastigheter och lika mycket på övriga bostadsfastighe- ter. De sammanlagda finansiella konsekvenserna för kommunerna har behandlats under 6.4.
8 Beskattningsår för avdrag för gäldräntor som finansierats ,genom räntelån eller skuldökning vid paritetslån
? Redogörelse för paritets- och räntelånesystemet samt därmed samman- : hängande skattebestämmelser har lämnats i avsnitt 4.1. Lånesystemet i innebär bl. a. att en del av räntekostnaderna för en fastighet inte drabbar fastighetsägaren som en utgift omedelbart, utan först vid ett framtida tillfälle. I beskattningshänseende gäller, att ränta på paritetslån eller räntelån är avdragsgill även om den inte betalats kontant utan lagtsttill låneskulden. Detsamma gäller för ränta på enskilt län eller annat statligt lån om räntan finansierats genom räntelån eller utbetalning av eller avräk- ning mot belopp som lagts till paritetslåneskuld.
Från rent skatteteoretisk synpunkt kan skäl anföras till förmån för den nuvarande ordningen. Det kan synas vara fastighetsägarens ensak om han finansierar de räntor som debiterats honom med egna disponibla medel eller genom ökad skuldsättning. Även den fastighetsägare som inte har statliga län har en åtminstone teoretisk möjlighet att finansiera sina räntebetalningar genom att ta upp nya lån. Praktiskt sett är dock möjligheterna härtill små, eftersom kreditinstituten är obenägna att gå in på sådana lånetransaktioner.
Från teoretiska utgångspunkter kan emellertid i fråga om villafastighe- ter även riktas invändningar mot den nuvarande ordningen. Inkomsttaxe- ringen av annan fastighet bygger åtminstone i princip på kontantprinci- r pen. Det förhållandet att avdrag medges för räntor som inte kontant be— l stritts under beskattningsåret kan i viss mån sägas strida mot nämnda ' princip. En regel av innebörd att avdrag för sådana räntor fick göras först när fastighetsägaren verkligen belastats med utgiften skulle alltså stå i bättre överensstämmelse med grunderna för inkomstberäkningen av annan fastighet.
De gällande reglerna innebär för en villaägare att han under ett antal år får avdrag för räntor som han reellt sett inte betalar. Den härigenom uppkomma skattelättnaden, som i våra i bilaga ], tabell 1—8 återgivna exempel avseende 1970 producerade villor med en yta av 80 och 120 kvm varierar mellan 800 och 1 600 kr. framstår som materiellt obefogad. Å andra sidan får den framtida kontanta betalningen av de uppskjutna räntorna ske med beskattade medel. Ur skatteförmågosynpunkt synes den omvända ordningen riktigare.
För de schablonbeskattade bostadsföretagen — bostadsrättsföreningar och allmännyttiga bostadsföretag — medför reglerna en särskild nackdel i
konkurrensen med de självägda småhusen. Medan villaägaren kan utnyttja avdragen för de av staten finansierade räntorna till ett underskottsavdrag, som avräknas mot tjänsteinkomst eller annan inkomst, saknar bostadsfö- retagen i allmänhet denna möjlighet. Under senare år, när de skulder som svarar mot de av staten finansierade räntorna skall återbetalas, kan bostadsföretaget vara i den situationen att det redovisar inkomst, men då erhålls inte avdrag för den uppskjutna räntebetalningen.
Den gällande ordningen för avdrag för ifrågavarande räntor är således diskutabel från teoretiska utgångspunkter, och dess materiella verkningar framstår som orättvisa. Enligt vår uppfattning bör därför beskattningsreg- lerna ändras, så att avdrag för räntor som finansierats genom statslån inte erhålls vid debiteringstillfället, utan först när de belastar fastighetsägaren i form av återbetalning av länet. Att i praktiken avsteg från denna princip måste kunna göras i bostadsföretag, som enligt praxis medges inkomstbe- räkning enligt bokföringsmässiga grunder, ligger i sakens natur.
En skuldökning på paritetslån, som motsvaras av utbetalning eller avräkning avseende kostnader för underliggande kredit, kan avse både ränta och amortering, och någon uppdelning är inte möjligt att göra. Den underliggande krediten utgörs emellertid normalt av ett annuitetslån, där amorteringsdelen av annuiteten är obetydlig under de första åren. Någon nämnvärd olägenhet kan därför inte anses vara förenad med en ordning, innebärande att avdrag för räntor schablonmässigt vägras med belopp som motsvarar hela ökningen av paritetslåneskulden. Om man så vill kan detta uttryckas så, att i beskattningshänseende skall utbetalning eller avräkning för kostnad för underliggande kredit anses avse räntor. En utjämning kommer i vart fall till stånd i ett senare skede när amortering sker, genom att avdrag då får göras för hela Skuldökningen.
Den av oss föreslagna ordningen innebär således följande. Om räntelån utgått eller skuldökning av paritetslån skett under beskattningsåret, är fastighetsägaren berättigad till avdrag för endast den del av räntorna för lån i fastigheten som överskjuter räntelånet eller Skuldökningen. De belopp för vilka avdrag inte erhållits ackumuleras successivt. När amortering av statslånet sedan kommer i gång erhålls # utöver för de årliga räntorna — avdrag även för amorteringarna. Amortering av paritetslån anses i första hand avse skuldökning. Avdragsrätten hänför sig givetvis endast till räntelån eller skuldökning av paritetslån som uppkom- mit efter ikraftträdandet av vårt förslag. I fråga om lån som beviljats före tidpunkten för ikraftträdandet upphör således avdragsrätten för amorte- ringar när skulden nedamorterats till det belopp den löd på vid denna tidpunkt. Självfallet får inte i något fall avdrag åtnjutas för amortering av ursprungligt paritetslånebelopp.
En särskild fråga är hur de ackumulerade skuldbelopp, för vilka rätt till avdrag föreligger när de så småningom amorteras, skall behandlas när fastighet överlåts och lånet övertas av köparen. En i princip tänkbar lösning vore att medge säljaren avdrag för ifrågavarande belopp för det beskattningsår under vilket överlåtelsen sker, eventuellt med rätt till fördelning mellan flera års taxeringar. Motiveringen för detta skulle vara att säljaren, genom den minskning av den kontanta köpeskillingen som
uppkommer genom att skulden avräknats från denna, fått vidkännas en ekonomisk belastning, som kan sägas vara jämförlig med en återbetalning av länet.
Ett annat sätt att lösa frågan är att köparen övertar säljarens rätt till framtida avdrag, dvs. att låta avdragsrätten tillkomma innehavaren av lånet. Denna lösning är enligt vår uppfattning naturligare än den nyss nämnda, som i viss mån bygger på en konstruktion. Man får en enhetlig regel för när de uppskjutna ränteutgifterna får dras av, nämligen när den däremot svarande delen av statslåneskulden amorteras. En lösning enligt det förstnämnda alternativet skulle dessutom komplicera den redovisning av storleken av Skuldökningen, som enligt vad nedan föreslås bör ankomma på bostadsstyrelsen. Vi förordar således det senare alternativet.
Debitering avseende räntelån och paritetslån eller utbetalning/avräk- ning mot ränta på andra statliga lån sker per utgången av kalenderhalvår genom bostadsstyrelsens försorg. Om således fastighet överlåts under senare delen av ett år, hänförs räntelån eller skuldökning på paritetslån den 30 juni till säljaren och den 31 december till köparen. Det kan emellertid ändå inträffa, att säljaren haft kostnad för bottenlånet medan utbetalning från statslånet, som avser sådan kostnad, tillfaller köparen. För att man skall undvika en diskontinuitet ibeskattningen bör i sådana fall utbetalningen utgöra skattepliktig intäkt för köparen, i den mån avräkning mot andra räntor för fastigheten inte kan ske. En särskild regel av denna innebörd bör införas.
För att det här föreslagna systemet inte skall medföra alltför stor belastning vid deklaration och taxeringskontroll torde erfordras att kontrolluppgifter lämnas av bostadsstyrelsen. Sådan kontrolluppgift bör, med hänsyn till överlåtelsefallen, avse varje debiterings—/utbetalningstill- fälle. Upplysning bör lämnas om utgivet räntelån och belopp som lagts till paritets- eller räntelåneskuld samt om amortering av räntelån eller skuldökning av paritetslån i den mån räntelånet utgått eller skuldökning- en uppkommit efter ikraftträdandet av vårt förslag.
För att underlätta för de skattskyldiga att bedöma storleken av det belopp för vilket rätt till framtida avdrag föreligger, bör kontrolluppgif- ten även innehålla upplysning om ursprungligt paritetslån samt, i förekommande fall, paritets- eller räntelåneskuld vid tidpunkten för ikraftträdandet av förslaget.
Ett genomförande av den här föreslagna reformen medför en förskjut— ning i skatteintäkterna. Sålunda erhåller det allmänna ökade skatteintäk- ter för beskattningsåret 1975 på mellan 200 och 300 milj. kr., varav huvudparten avser villorna. När amortering av belopp som motsvarar uppskjutna ränteutgifter sker, så kommer ett motsvarande skattebortfall att uppkomma.
Eftersom det här är fråga om borttagande av en klart oberättigad förmån, anser vi att de föreslagna reglerna bör omfatta även befintliga fastigheter med paritets- eller räntelån. Några särskilda övergångsbestäm- melser med avseende på dessa föreslår vi därför inte.
9. Specialmotivering
Kommunalskattelagen
5 39 2 mom. Momentet innehåller f. n. bestämmelser om att skatteplikt inte föreligger för vissa farvägar m.m. Vårt förslag om avveckling av garantibeskattningen för bostadsfastigheter utom fritidsfastigheter har kommit till uttryck i ett nytt första stycke, i vilket föreskrivs att sådan fastighet är undantagen från skatteplikt. Av 47 % följer motsättningsvis att vid sådant förhållande garantibelopp inte skall beräknas för fastighe- ten. De nuvarande bestämmelserna i momentet har överförts till ett andra stycke.
Frågan om till vilken del en fastighet används till bostad kan bedömas med ledning av antingen ytan av de utrymmen i byggnaden (byggnader- na) på fastigheten som används för olika ändamål eller storleken av den avkastning som de för olika ändamål disponerade delarna av fastigheten lämnar. Vilken metod som skall användas är en lämplighetsfråga. Vi vill för vår del förorda att ytan i samtliga fall där det är möjligt lägges till grund för fördelningen. Härvid bör biutrymmen till bostäder, såsom tvättstugor och garage, räknas till bostadsdelen även om de ligger ien annan byggnad, t. ex. i en gemensam servicebyggnad. Från helt obetydli- ga lokaler som används för annat ändamål än bostad, torde man kunna bortse. Gemensamhetsanläggning som utgör särskild taxeringsenhet bör anses använd för samma ändamål som de fastigheter för vilka den inrättats.
Användning till hotell eller pensionat anses inte i förevarande sammanhang som användning till bostad. Den omständigheten att en industrifastighet innehåller någon enstaka bostadsbyggnad bör inte föranleda att den delen utbryts som bostadsdel.
Enligt 7 & taxeras fastighet som jordbruksfastighet då den används för jordbruk eller skogsbruk och som annan fastighet då den används för annat ändamål. Riksskatteverket utfärdar anvisningar om hur i tveksam- ma fall gränsen skall dras mellanjordbruksfastigheter och Villafastigheter. Användningssättet bedöms enligt nämnda anvisningar utifrån vissa schabloner baserade på bl. a. storleken av arealen och ägoslagsfördelning- en. I och med att vid fastighetstaxeringen en fastighet med ledning av
anvisningarna bedöms vara jordbruksfastighet får även anses avgjort att fastigheten inte i nu aktuella sammanhang skall behandlas som bostad.
Bestämmelsen i tredje meningen avser en- eller tvåfamiljsfastigheter som inte används till stadigvarande bostad för ägaren eller uthyrs som bostad till annan. Frågan om ägaren använder fastigheten till stadigvaran- de bostad eller ej får i tveksamma fall bedömas med ledning av om han är mantalsskriven på fastigheten eller inte.
Fråga huruvida fastighet skall vara helt eller delvis undantagen från skatteplikt bedöms i anslutning till regeln i 45 tredje stycket efter förhållandena vid taxeringsårets ingång. Förändring under den löpande taxeringsperioden avseende skatteplikten utgör i vissa fall grund för ny taxering enligt 13 ä 1 mom.
9 5. I tredje stycket stadgas f.n. att taxeringsvärde inte skall åsättas taxeringsenhet, som innefattar endast från skatteplikt undantagen egen- dom. Att bostadsfastigheter undantas från skatteplikt innebär inte att taxeringsvärden för sådana fastigheter blir obehövliga. De behövs bl. a. för den schablonmässiga inkomstberäkningen och vid kapitalbeskattning- en. I nämnda stycke har därför intagits en bestämmelse av innebörd att bostadsfastigheter, oaktat de är undantagna från skatteplikt, likväl skall' åsättas taxeringsvärde.
24 ,så” 2 mom. De föreslagna reglerna för beräkning av intäkt av Villafastigheter har kommit till uttryck genom ändringar i första stycket.
Med ny bostadsbyggnad avses, utom sådan byggnad som tillkommit på förut obebyggd fastighet, även byggnad som ersatt tidigare byggnad vilken brunnit ned, rivits eller förts bort. Däremot medför i princip inte reparation eller till- eller ombyggnad att byggnaden skall anses som ny. Om på fastighet med bostadsbyggnad tillkommit ytterligare en sådan byggnad, skall fastigheten anses ha försetts med ny byggnad, såvida inte värdet av den tillkommande byggnaden understiger den ursprungliga byggnadens värde. Motsvarande betraktelsesätt torde få anläggas, om en till- eller ombyggnad är så omfattande att det kan ifrågasättas om det inte i själva verket föreligger en ny byggnad.
De högre procentsatserna skall tillämpas fr.o.m. det beskattningsår under vilket den nya byggnaden tillkommit. Avgörande blir därvid om ägaren flyttat in eller byggnaden under året blivit klar för inflyttning. På samma sätt avgörs om en villa tillkommit före den 1 januari 1975 och alltså enligt övergångsbestämmelserna skall följa reglerna för gamla villor, oaktat den i och för sig är ny.
46 5 2 mom. De föreslagna reglerna om avdrag för hyra eller avgift till bostadsförening eller bostadsaktiebolag har införts i ett nytt sjätte led i första stycket.
Med avgift avses endast löpande avgifter. I fråga om avgift till bostadsrättsförening får således avdrag göras för årsavgift, däremot inte för grundavgift eller upplåtelseavgift.
Till grund för beräkningen av avdraget bör av praktiska skäl läggas det till hyresvärden eller bostadsföreningen eller bostadsaktiebolaget erlagda beloppet. Om den skattskyldige genom uthyrning i andra hand nedbring— at sina faktiska kostnader för bostaden eller om i hyran eller avgiften
! |
ingår kostnad för garage e. d. föranleder detta således inte att hyran eller avgiften skall reduceras. Å andra sidan får skattskyldig som haft kostnad för lägenheten utöver hyran eller avgiften, t. ex. för uppvärmning, inte medräkna kostnaden vid beräkningen av avdraget.
Avdraget är för den skattskyldige eller, om han är gift, för makarna maximerat till 4 000 kr. Detta belopp får således inte överskridas om vederbörande har flera bostäder.
Till den skattskyldiges eller makes sammanräknade inkomster bör i förekommande fall läggas inkomst för vilken sjömansskatt skolat er- läggas.
Enligt vårt förslag till ändringi 12 ä 1 mom. sjömansskatteförordning- en (19582295) kan sjöman erhålla jämkning för hyra eller motsvarande avgift. Med anledning härav har till de utgifter som nämns i andra stycket, och för vilka avdrag får åtnjutas endast i den mån hänsyn till dem inte tagits vid beräkning av sjömansskatt, fogats hyra eller avgift till bostadsförening eller bostadsaktiebolag. Åtgärden har föranlett jämväl ändringar av redaktionell natur.
64 5 1 mom. I momentet stadgas f. n. att den, för vilken, ehuru han inte är ägare, garantibelopp för fastighet likväl skall upptas som skattepliktig inkomst enligt 47 &, skall likställas med ägare vid taxering till kommunal inkomstskatt. För att inte innehav av bostadsfastighet genom att sådan fastighet undantas från skatteplikt skall falla utanför tillämpningsområdet för bestämmelsen, har fogats en andra mening till momentet, av innebörd, att bestämmelsen skall äga motsvarande tillämp- ning i fråga om innehavare av bostadsfastighet.
Punkterna 2, 5 och 6 av anvisningarna till 5 5. I punkterna har gjorts ändringar av redaktionell natur.
Punkt 5 av anvisningarna till 25 5. Det i kapitel 8 föreslagna systemet i fråga om avdrag för vissa räntor för fastigheter med paritets- eller räntelån har kommit till uttryck genom ändrade regler i tredje stycket.
Förordningen om statlig inkomstskatt
4 5 1 mom. I andra stycket har i överensstämmelse med ändringen i 46 & KL intagits bestämmelse om rätt till avdrag för hyra eller avgift till bostadsförening eller bostadsaktiebolag.
Förordningen om sjömansskatt
1251 mom. I momentet föreskrivs att den eljest beskattningsbara inkomsten må jämkas på grund av underskott i förvärvskälla m. m. Detta bör gälla även i fråga om hyra eller motsvarande avgift. Bestämmelse härom har intagits under e).
25c5. För att kontrollen av det föreslagna avdraget för hyra eller motsvarande avgift inte onödigtvis skall betunga taxeringsorganisationen synes det lämpligt att de skattskyldiga, som yrkar sådant avdrag, vid deklarationen fogar intyg från hyresvärd eller bostadsförening eller bostadsaktiebolag om storleken av hyran respektive avgiften. En bestäm- melse härom har upptagits i paragrafen. Det får förutsättas, att bostadsföretagen utan särskild begäran tillställer de boende sådana intvg.
375] mom. 1 en ny punkt, 8, har föreskrivits skyldighet för bostadsstyrelsen att lämna kontrolluppgift avseende den som haft statligt bostadslån eller räntelån. Den närmare innebörden av bestämmelserna framgår av kapitel 8.
Bilaga 1. Inom kommittén upprättade kalkyler avseende skatteeffekter och boendekostnader för villor i vissa orter rn. m.
Tabell 1. Nettointäkt enligt konventionell metod och schablon för villa i stockholmsområdet.
Ex. la Ex. 1b Ex. 2a Ex 2b
Ex. 1 Ex. 2 Ex. 3
Hvamxo'txooaxa
u-irsim' v—(v—iv—t
14. 15. 16 17. 18. 19. 20. 21. 22. 23. 24. 25. 26. 27. 28
29
30. 31. 32. 33. 34. 35. 36. 37. 38. 39.
Byggnadsår
Standardklass
Lägenhetsyta, m2 Taxeringsvärde, byggnad Taxeringsvärde, mark
Totalt taxeringsvärde Anskaffningskostnad inkl. tomt Anskaffningskostnad exkl. tomt Bottenlån, ursprungligt belopp Bottenlån år 1973 Tilläggslån, ursprungligt belopp Tilläggslån år 1973
Uppskattat saluvärde år 1973 Ursprungligt investerat eget kapital
Under åren verkställda amorteringar
Insatt eget kapital
Värdestegring
Hyresvärdet av det egentliga bostadsutrymmet Hyresvärdet av gillestuga m. m.
Hyresvärdet av garage
Förmån av tomt m. m.
Reparation och underhåll av byggnader Värdeminskning på byggnader
Värme
Vatten, renhållning, sotning, försäkringar Normalt underhåll av tomt m. m.
Ränta på bottenlån Ränta på tilläggslån
Tomträttsavgäld
Ränta på insatt kapital
Nettointäkt enligt konventionell metod Nettointäkt enligt tidigare tillämpad metod Nettointäkt enligt schablonmetod Skatteeffekt exkl. garantiskatt
Garantiskatt
Summa förmåner
Boendekostnad
Skuldökning
Boendekostnad, kontant
1970 1970
6 6
80 80
82 000 82 000 30 000 30 000 112 000 112 000 149 000 149 000 109 100 109 100 107 200 107 200 112 051 105 271 30 000 30 000 24 000 24 000 157 000 157 000 11 800 11 800 1 149! 7 929 12 949 19 729 8 000 8 000
8 400 8 400 400 400 1 200 1 200 1 500 1 500 400 400 I 910 1 910 900 900 1 000 1 000 1 200 1 200 8 286 7 947 2 080 2 080 647 986
— 4 276 — 3 937 — 6 396 — 6 057 — 8 626 — 8 287 — 5 176 — 4 972 538 538
11 500 11 500 11 397 11 397 1 996 _
9 401 11 397
120 121 000 40 000 161 000 215 000 161 600 145 000 151 567 41 000 32 800 225 000 29 000 1 6332 30 633 10 000 12 400 600
1 200 2 000 600 2 830 1 200 1 200 1 600 11 208 2 840
1532 5 278 8 213 11 108 6 665 773 16 200 16 198 2 701 13 497
120 121 000 40 000 161 000 215 000 161 600 145 000 142 390 41 000 32 800 225 000 29 000 10 810 39 810 10 000 12 400 600
1 200
2 000 600 2 830
1 200 1 200 1 600 10 748 2 840
1990 4 818 7 753 10 648 6 389 773 16 200 16 198
16 198
1 Nettobelopp = under åren verkställda amorteringar — under åren sammanlagd skuldökning = 9 566—8 417. 2 Dito = 13 022—11389.
4 __ __4
r__ 1_ _ _L &_ ..__;L_x.u
82 000 30 000 112 000 149 000 109 100 101 000 97 800 30 000 24 000 157 000 18 000 9 200 27 200 8 000
8 400 400 1 200 1 500 400 1 910 900 1 000 1 200 7 420 2 080
1360 — 3410 — 5 530 — 7 760 —-4 656
538 11500 11336
11336
120 121 000 40 000 161 000 215 000 161 600 144 000 139 500 41 000 32 800 225 000 30 000 12 700 42 700 10 000 12 400 600
1 200 2 000 600 2 830 1 200 1 200 1 600 10 580 2 840
2130
— 4650 — 7585 10480
6 288 773
16 200 16187 16 187
200 173 000 50 000 223 000 322 000 249 800 206 000 199 600 58 000 46 400 312 000 58 000 18 000 76 000 - 10 000 17 700 900
1 800 2 500 1 000 4 370 1 800 1 500 2 000 15 140 4 020 3 800
— 6930 — 11535 — 13 740 — 8244 1070
22 900 24176 24 176
92
Tabell 2. Nettointäkt enligt konventionell metod och schablon för villa i stockholmsområdet.
Holme-invända?
än HH
13.
vlrlköh "HF-CH
18.
vid.—; v—NN
22. 23. 24. 25. 26. 27. 28. 29. 30. 31. 32. 33. 34. 35. 36. 37.
Byggnadsår
Standardklass
Lägenhetsyta, m2
Taxeringsvärde, byggnad Taxeringsvärde, mark
Totalt taxeringsvärde Anskaffningskostnad inkl. tomt Anskaffningskostnad exkl. tomt Bottenlån, ursprungligt belopp Bottenlån, år 1973 Tilläggslån, ursprungligt belopp Tilläggslån år 1973
Uppskattat saluvärde år 1973 Ursprungligt investerat eget kapital Under åren verkställda amorteringar Insatt eget kapital
Värdestegring
Hyresvärdet av det egentliga bostadsutrymmet Hyresvärdet av gillestuga m. m. Hyresvärdet av garage
Förmån av tomt rn. m.
Reparation och underhåll av byggnader Värdeminskning på byggnader
Värme
Vatten, renhållning, sotning, försäkringar Normalt underhåll av tomt m. m. Ränta på bottenlån
Ränta på tilläggslån
Tomträttsavgäld
Ränta på insatt kapital
Nettointäkt enligt konventionell metod Nettointäkt enligt tidigare tillämpad metod Nettointåkt enligt schablonmetod Skatteeffekt exkl. garantiskatt Garantiskatt
Summa förmåner
Boendekostnad
Ex. 4
1960
5
80
68 000 30 000 98 000 90 000 62 400 61 000 47 200 18 000 2 400 137 000 11 000 29 400 40 400 47 000 7 000 300
1 200 1 500 1 200 1 090 900 1 000 1 200 3 640 290 2 020
+ 680 — 850 — 2 470 — 1482 470
10 000 9 116
Ex. 5
1960
5
120 100 000 40 000 140 000 129 000 92 100 86 000 66 600 25 000 3 300 196 000 18 000 41 100 59 100 67 000 10 200 500
1 200 2 000 1 800 1 610 1 200 1 200 1 600 5 140 400 2 950 + 950 —— 1050 — 3 240 — 1 944 672
13 900 12 858
Ex. 6
1960
5
200 143 000 50 000 193 000 198 000 146 700 125 000 96 800 36 000 4 800 270 000 37 000 59 400 96 400 72 000 14 600 700
1 800 2 500 3 000 2 570 1 800 1 500 2 000_ 7 470 580 4 820 + 680 — 2 575 — 3 830 — 2 298 926
19 600 19 476
Ex. 7 1950 4
80 56 000 30 000 86 000 54 000 35 200 37 000 14 600 11 000
120 000 6 000 33 400 39 400 66 000 5 700 300
1 200 1 500 2 000 620 900 1 000 1 200 1 210
1970 +1770 + 760 + 10 + 4
8 700
Ex. 8
1950
4
120
82 000 40 000 122 000 77 000 51 800 51 000 20 100 15 000
171 000 11 000 45 900 56 900 94 000
8 400
400 1 200 2 000 3 000 910 1 200 1 200 1 600 1 704
2 840 + 2 386 + 1 116 + 236 + 85
586 12 000 11421
Ex. 9
1950
4
120
82 000 40 000 122 000 163 0001 109 6001 109 0001 105 600 31 0001 24 800 171 000 23 0001 9 600 32 600 8 000
8 400 400 1 200 2 000 3 000 1 920 1 200 1 200 1 600 8 020 2 150
— 7 090 — 8 360 — 8 230 — 4 938 586
12 000 15 390
Ex. 10
1950
4
200 118 000 50 000 168 000 122 000 85 700 77 000 30 300 22 000 235 000 23 000 68 700 91 700 113 000 12 100 600 1 200 2 500 5 000 1 500 1 800 1 500 2 000 2 510
4580 +2090 + 410 + 710 + 256
806 16400 17204
1 År 1970.
Tabell 3. Nettointäkt enligt konventionell metod och schablon för villa i Västerås.
Ex. la Ex. lb Ex. 2a Ex. 2b
Ex. 1 Ex. 2 Ex. 3
Hmmévåköhoo'ax
19. 20. 21. 22. 23. 24. 25. 26 27 28 29. 30. 31 32. 33. 34. 35. 36. 37. 38. 39.
Byggnadsår 1970 Standardklass 6 Lägenhetsyta, m2 80 Taxeringsvärde, byggnad 74 000 Taxeringsvärde, mark 12 000 Totalt taxeringsvärde 86 000 Anskaffningskostnad inkl. tomt 115 000 Anskaffningskostnad exkl. tomt 99 000 Bottenlån, ursprungligt belopp 82 700 Bottenlån år 1973 86 400 Tilläggslån, ursprungligt belopp 23 000 Tilläggslån år 1973 18 400 Uppskattat saluvärde år 1973 120 000 Ursprungligt investerat eget kapital 9 300 Under åren verkställda amorteringar 9001 Insatt eget kapital 10 200 Värdestegring 5 000 Hyresvärdet av det egentliga bostadsutrymmet 7 600 Hyresvärdet av gillestuga m. m. 400 Hyresvärdet av garage 1 100 Förmån av tomt m. m. 1500 Reparation och underhåll av byggnader 400 Värdeminskning på byggnader 1 730 Värme 900 Vatten, renhållning, sotning, försäkringar 1 000 Normalt underhåll av tomt m. m. 1 200 Ränta på bottenlån 6 389 Ränta på tilläggslån 1 590 Tomträttsavgäld — Ränta på insatt kapital 510 N ettointäkt enligt konventionell metod — 2 609 Nettointäkt enligt tidigare tillämpad metod — 5 949 Nettointäkt enligt schablonmetod — 6 759 Skatteeffekt exkl. garantiskatt — 4 055 Garantiskatt 413 Summa förmåner 10 600 Boendekostnad 9 771 Skuldökning 1 540 Boendekostnad, kontant 8 231
74 000 12 000 86 000 115 000 99 000 82 700 81 300 23 000 18 400 120 000 9 300
6 000 15 300 5 000 7 600 400
1 100 1 500 400 1 730 900 1 000 1 200 6 137 1 590 765 — 2 357 — 5 697 — 6 507 — 3 904 413
10 600 9 772
9 772
120 108 000 16 000 124 000 165 000 143 700 111 300 116 300 31 000 24 800 174 000 22 700
1 2002
23 900 9 000 11 100 600
1 100 2 000 500 2 510 1 200 1 200 1600 8 600 2 150
1195 — 2 960 —7 520 — 8 770 -— 5 262
595 14 800 13 571
2 073
11498
120 108 000 16 000 124 000 165 000 143 700 111 300 109 300 31 000 24 800 174 000 22 700 8 200 30 900 9 000 11 100 600
1 100 2 000 500 2 510 1 200 1 200 1 600 8 250 2 150
1545 — 2610 —7 170 — 8420 — 5 052
595 14 800 13 571
13571
1 Nettobelopp = under åren verkställda amorteringar — under åren sammanlagd skuldökning = 7 345 —6 445.
? Dito = 9 901—8 701.
74 000 12 000 86 000 115 000 99 000 78 200 75 700 23 000 18 400 120 000 13 800 7 100 20 900 5 000 7 600 400
1 100 1 500 400 1 730 900 1 000 1 200 5 740 1 590
1040 —1960 —5 300 — 6110 —3666
413 10600 9723
9 723
120 108 000 16 000 124 000 165 000 143 700 111 000 107 500 31 000 24 800 174 000 23 000 9 700 32 700 9 000 11 100 600
1 100
2 000 500 2 510
1 200 1 200 1 600 8 150 2 150
1630 — 2 510 _ 7 070 — 8 320 — 4 992
595 14 800 13 565
13565
200 153 000 20 000 173 000 246 000 217 600 162 000 157 000 44 000 35 200 242 000 40 000 13 800 53 800 — 4 000 15 700 800
1 600 2 500 900 3 810 1 800 1 500 2 000 11 900 3 050 2 690 — 4 360 — 10 780 — 11530 — 6918 830
20 600 19 948 19 948
Tabell 4. Nettointäkt enligt konventionell metod och schablon för villa i Västerås.
Ex. 4 Ex. 5 Ex. 6 Ex. 7 Ex. 8 Ex. 9
Ex. 10
Hmm—rurixohooox
30. 31. 32. 33. 34. 35. 36. 37.
Byggnadsår
Standardklass
Lägenhetsyta, m2
Taxeringsvärde, byggnad Taxeringsvärde, mark
Totalt taxeringsvärde Anskaffningskostnad inkl. tomt Anskaffningskostnad exkl. tomt Bottenlån, ursprungligt belopp Bottenlån år 1973 Tilläggslån, ursprungligt belopp Tilläggslån år 1973
Uppskattat saluvärde år 1973 Ursprungligt investerat eget kapital Under åren verkställda amorteringar Insatt eget kapital
Värdestegring
Hyresvärdet av det egentliga bostadsutrymmet Hyresvärdet av gillestuga m. m. Hyresvärdet av garage
Förmån av tomt m. m.
Reparation och underhåll av byggnader Värdeminskning på byggnader
Värme
Vatten, renhållning, sotning, försäkringar Normalt underhåll av tomt m. m. Ränta på bottenlån
Ränta på tilläggslån
Tom trättsavgäld
Ränta på insatt kapital
Nettointäkt enligt konventionell metod Nettointäkt enligt tidigare tillämpad metod Nettointäkt enligt schablonmetod Skatteeffekt exkl. garantiskatt Garantiskatt
Summa förmåner
Boendekostnad
1960
5
80
58 000 12 000 70 000 64 000 53 000 44 000 34 000 13 000 1 700 98 000 7 000 21 300 28 300 34 000 5 900 300
1 100 1 500 1 100 930 900 1 000 1 200 2 620 210
1410
840 1660 1 930 1 158 336 8 800 7 702
1960
5
120
85 000 16 000 101 000 93 000 78 300 62 000 48 000 18 000 2 400 141 000 13 000 29 600 42 600 48 000 8 700 400
1 100 2 000 1 600 1 370 1 200 1 200 1 600 3 700 290 2 130 +1 240 — 2 100 — 2 470 — 1482
484 12 200 10814
1960
5
200 120 000 20 000 140 000 144 000 123 400 95 000 73 600 26 000 3 500 196 000 23 000 43 900 66 900 52 000 12 300 600
1 600 2 500 2 700 2 160 1 800 1 500 2 000 5 680 420 3 340 + 740 — 4 060 — 3 800 — 2 280 672
17 000 15 988
1950
4
80
44 000 12 000 56 000 35 000 27 500 24 000 9 500 7 000 78 000 4 000 21 500 25 500 43 000 4 500 200
1 100 1 500 1 800 480 900 1 000 1 200 790
1270 +1 130 —— 710 —— 170 —- 102
7300 6845
6 1
1950 4
120 5 000 6 000
81000
5
1 000
40 900 34 000
1 1
11
3 400 0 000 3 000 7 000
30 600 37 600 62 000
+ + + 1
6 700
300 1 100 2 000 2 700 720 1 200 1 200 1 600 1 110
1880 1 570 870 10
4 389 0 100 9 675
1950 4
120 65 000 16 000 81 000 108 0001 86 7001 72 0001 69 800 21 000[ 16 800 113 000 15 0001 6 400 21 400 5 000 6 700 300 1 100 2 000 2 700 1 520 1 200 1 200 1 600 5 300 1 460
1070 —4 880 — 7 320 —5 640 — 3 384
389 10100 12413
1950 4
200
93 000 20 000 113 000 79 000 65 000 52 000 20 500 14 000
158 000 13 000 45 500 58 500 79 000
9 500
500 1 100 2 500 4 500 1 140 1 800 1 500 2 000 1 700
2 920 + 960 — 2 060 + 60 + 22 542
13 600 14 372
] År 1970.
Tabell 5. Nettointäkt enligt konventionell metod och schablon för villa i Staffanstorp.
Ex. Ia Ex. 1b Ex. 2a Ex. 2b Ex. 1 Ex. 2 Ex. 3
Byggnadsår 1970 1970 1970 1970 1970 1970 1970 Standardklass 6 6 6 6 6 6 6 Lägenhetsyta, m2 80 80 120 120 80 120 200 Taxeringsvärde, byggnad 67 000 67 000 100 000 100 000 67 000 100 000 141 000 Taxeringsvärde, mark 15 000 15 000 20 000 20 000 15 000 20 000 25 000 Totalt taxeringsvärde 82 000 82 000 120 000 120 000 82 000 120 000 166 000 Anskaffningskostnad inkl. tomt 109 000 109 000 160 000 160 000 109 000 160 000 236 000 Anskaffningskostnad exkl. tomt 89 100 89 100 133 300 133 300 89 100 133 300 200 500 Bottenlån, ursprungligt belopp 78 400 78 400 107 900 107 900 74 000 107 000 156 000 10. Bottenlån år1973 81948 76 989 112 787 105 958 71 700 103 700 151200 11. Tilläggslån, ursprungligt belopp 22 000 22 000 31 000 31 000 22 000 32 000 47 000 12. Tilläggslån år 1973 17 600 17 600 24 800 24 800 17 600 25 600 37 600 13. Uppskattat saluvärde år 1973 115 000 115 000 167 000 167 000 115 000 167 000 232 000 14. Ursprungligt investerat eget kapital 8 600 8 600 21 100 21 100 13 000 21 000 33 000 15. Under åren verkställda amorteringar 8521 5 811 1 3132 8 142 6 700 9 700 14 200 16. Insatt eget kapital 9 452 14 411 22 413 29 242 19 700 30 700 47 200 17. Värdestegring 6 000 6 000 7 000 7 000 6 000 7 000 ' — 4 000 18. Hyresvärdet av det egentliga bostadsutrymmet 6 900 6 900 10 200 10 200 6 900 10 200 14 400 19. Hyresvärdet av gillestuga m. m. 350 350 500 500 350 500 700 20. Hyresvärdet av garage ] 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 500 21. Förmån av tomt m. m. 1500 1500 2 000 2 000 1 500 2 000 2 500 22. Reparation och underhåll av byggnader 350 350 500 500 350 500 800 23. Värdeminskning på byggnader 1 560 1 560 2 330 2 330 1 560 2 330 3 510 24. Värme 700 700 900 900 700 900 1400 25. Vatten, renhållning, sotning, försäkringar 1 000 1 000 1 200 1 200 1 000 1 200 1 500 26. Normalt underhåll av tomt m. m. 1 200 1 200 1 600 1 600 1 200 1 600 2 000 27. Ränta på bottenlån 6 060 5 812 8 340 8 000 5 440 7 860 11 470 28. Ränta på tilläggslån 1 530 1 530 2 150 2 150 1530 2 220 3 260 29. Tomträttsavgäld — — — —- — — 30. Ränta på insatt kapital 473 721 1 121 1 462 980 1 540 2 360 31. Nettointäkt enligt konventionell metod - 2 650 -— 2 402 — 3 320 — 2 980 — 2 030 — 2 910 — 4 840 32. Nettointäkt enligt tidigare tillämpad metod — 5 870 — 5 622 — 8 020 - 7 680 — 5 250 — 7 610 — 11 600 33. Nettointäkt enligt schablonmetod — 6 450 — 6 202 — 8 590 — 8 250 — 5 830 — 8 180 — 11 590 34. Skatteeffekt exkl. garantiskatt — 3 870 — 3 721 — 5 154 — 4 950 — 3 498 — 4 908 — 6 954 35. Garantiskatt 394 394 576 576 394 576 797 36. Summa förmåner 9 750 9 750 13 700 13 700 9 750 13 700 19 100 37. Boendekostnad 9 113 9 113 12 890 12 891 9 068 12 894 18 727 38. Skuldökning 1 460 — 2 010 — — — 39. Boendekostnad, kontant 7 653 9 113 10 880 12 891 9 068 12 894 18 727
v-tNtv'iv-n'xarxodas
1 Nettobelopp = under åren verkställda amorteringar — under åren sammanlagd skuldökning = 7 006 -6 154. 2 Dito = 9 78548 472.
Tabell 6. Nettointäkt enligt konventionell metod och schablon för villa i Staffanstorp.
Ex. 4 Ex. 5 '. Ex. 7 Ex. 8 Ex. 9 Ex. 10
Byggnadsår 1960 1960 1950 1950 1950 1950 Standardklass 5 5 4 4 4 4 Lägenhetsyta, m2 80 120 80 120 120 200 Taxeringsvärde, byggnad , 56 000 82 000 45 000 67 000 67 000 96 000 Taxeringsvärde, mark 15 000 20 000 15 000 20 000 20 000 25 000 Totalt taxeringsvärde 71 000 102 000 60 000 87 000 87 000 121 000 Anskaffningskostnad inkl. tomt 65 000 94 000 38 000 55 000 116 0001 86 000 Anskaffningskostnad exkl. tomt 51 300 75 600 28 500 42 400 89 3001 68 200 Bottenlån, ursprungligt belopp 44 000 63 000 26 000 37 000 78 0001 57 000 Bottenlån år 1973 34 000 48 800 10 300 14 600 75 600 22 400 Tilläggslån, ursprungligt belopp 13 000 18 000 8 000 10 000 22 0001 15 000 Tilläggslån år 1973 1 700 2 400 — — 17 600 — Uppskattat saluvärde år 1973 99 000 143 000 84 000 122 000 122 000 169 000 Ursprungligt investerat eget kapital 8 000 13 000 4 000 8 000 16 0001 14 000 Under åren verkställda amorteringar 21 300 29 800 23 700 32 400 6 800 49 600 Insatt eget kapital 29 300 42 800 27 700 40 400 22 800 63 600 Värdestegring 34 000 49 000 46 000 67 000 6 000 83 000 Hyresvärdet av det egentliga bostadsutrymmet 5 700 8 400 4 600 6 900 6 900 9 800 Hyresvärdet av gillestuga m. m. 300 400 200 300 300 500 Hyresvärdet av garage 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 Förmån av tomt m. rn. 1 500 2 000 1 500 2 000 2 000 2 500 Reparation och underhåll av byggnader 1 000 1 500 1 700 2 500 2 500 4 100 Värdeminskning på byggnader 900 1 320 500 740 1 560 1 190 Värme 700 900 700 900 900 1 400 Vatten, renhållning, sotning, försäkringar 1 000 1 200 1 000 1 200 1 200 1 500 Normalt underhåll av tomt rn. m. 1 200 1 600 1 200 1 600 1 600 2 000 Ränta på bottenlån 2 620 3 770 850 1 210 5 740 1 850 Ränta på tilläggslån 200 290 — — 1 530 — Tomträttsavgäld _ _ _ _ _ _ Ränta på insatt kapital 1 460 2 140 1 380 2 020 1 140 3 180 Nettointäkt enligt konventionell metod + 880 1 220 + 1 350 + 2 050 — 4 830 + 1 760 Nettointäkt enligt tidigare tillämpad metod — 880 1 300 + 1 050 + 1 530 — 5 350 + 1 800 Nettointäkt enligt schablonmetod — 1 900 2 520 — 150 + 30 — 6 030 + 70 Skatteeffekt exkl. garantiskatt — 1 140 1 512 — 90 + 11 — 3 618 + 25 Garantiskatt 341 490 288 418 418 581 Summa förmåner 8 500 11 800 7 300 10 200 10 200 13 800 Boendekostnad 7 405 10 414 6 700 9 387 12 286 13 918
Hvavåxotxoom
1 År 1970.
Tabell 7. Nettointäkt enligt konventionell metod och schablon för villa i Örnsköldsvik.
Ex. la Ex. lb Ex. 2a Ex. 2b Ex. 1 Ex. 2 Ex. 3
1. Byggnadsår 1970 1970 1970 1970 1970 1970 1970 2. Standardklass 6 6 6 6 6 6 6 3. Lägenhetsyta, m2 80 80 120 120 80 120 200 4. Taxeringsvärde, byggnad 66 000 66 000 99 000 99 000 66 000 99 000 140 000 5. Taxeringsvärde, mark 6 000 6 000 8 000 8 000 6 000 8 000 10 000 6. Totalt taxeringsvärde 72 000 72 000 107 000 107 000 72 000 107 000 150 000 7 8 9
. Anskaffningskostnad inkl. tomt 96 000 96 000 143 000 143 000 96 000 143 000 215 000 . Anskaffningskostnad exkl. tomt 88 000 88 000 132 300 132 300 88 000 132 300 200 700 . Bottenlån, ursprungligt belopp 69 000 69 000 96 400 96 400 65 000 96 000 138 000 10. Bottenlån år1973 72 122 67 758 100 766 94 665 62 900 93 000 133 700 11. Tilläggslån ursprungligt belopp 19 000 19 000 27 000 27 000 19 000 27 000 39 000 12. Tilläggslån år1973 15 200 15 200 21 600 21 600 15 200 21 600 31 200 13. Uppskattat saluvärde år 1973 101 000 101 000 150 000 150 000 101 000 150 000 210 000 14. Ursprungligt investerat eget kapital 8 000 8 000 19 600 19 600 12 000 20 000 38 000 15. Under åren verkställda amorteringar 6781 5 042 1 0342 7 135 5 900 8 400 12 100 16. Insatt eget kapital 8 678 13 042 20 634 26 735 17 900 28 400 50 100 17. Värdestegring 5 000 5 000 7 000 7 000 5 000 7 000 — 5 000 18. Hyresvärdet av det egentliga bostadsutrymmet 6 800 6 800 10 100 10 100 6 800 10 100 14 300 19. Hyresvärdet av gillestuga m. rn. 350 350 500 500 350 500 700 20. Hyresvärdet av garage 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 500 21. Förmån av tomt m. m. 1500 1500 2 000 2 000 1500 2 000 2 500 22. Reparationoch underhåll av byggnader 350 350 500 500 350 500 800 23. Värdeminskning på byggnader 1 540 1 540 2 320 2 320 1 540 2 320 3 510 24. Värme 1 100 1 100 1 500 1 500 1 100 1 500 2 200 25. Vatten, renhållning, sotning, försäkringar 1 000 1 000 1 200 1 200 1 000 1 200 1 500 26 Normalt underhåll av tomt m. m. 1 200 1 200 1 600 1 600 1 200 1 600 2 000 27 Ränta på bottenlån 5 333 5 115 7 451 7 146 4 770 7 050 10140 28. Ränta på tilläggslån 1 320 1 320 1 870 1 870 1 320 1 870 2 700 29 Tomträttsavgäld — — _ — — _ — 30. Ränta på insatt kapital 434 652 1 032 1 337 900 1 420 2 500 31 Nettointäkt enligt konventionell metod — 2 193 — 1 975 — 2 841 — 2 536 — 1 630 — 2 440 — 3 850 32. Nettointäkt enligt tidigare tillämpad metod — 4 523 — 4 305 — 6 121 — 5 816 — 3 960 — 5 720 — 8 750 33. Nettointäkt enligt schablonmetod — 5 713 — 5 495 -— 7 681 — 7 376 — 5 150 — 7 280 — 10 340 34 Skatteeffekt exkl. garantiskatt — 3 428 — 3 297 — 4 609 — 4 426 — 3 090 — 4 368 6 204 35. Garantiskatt 346 346 514 514 346 514 720 36. Summa förmåner 9 650 9 650 13 600 13 600 9 650 13 600 19 000 37. Boendekostnad 8 935 8 935 12 759 12 759 8 896 12 754 18 366 38. Skuldökning 1 285 — 1 796
39. Boendekostnad, kontant 7 650 8 935 10 963 12 759 8 896 12 754 18 366
1 Nettobelopp = under åren verkställda amorteringar — under åren sammanlagd skuldökning = 6 109—5 431. 2 Dito = 8 506—7472.
Tabell 8. Nettointäkt enligt konventionell metod och schablon för villa i Örnsköldsvik.
Ex. 4 Ex. 5 Ex. 6 Ex. 7 Ex. 8 Ex. 9 Ex. 10
Byggnadsår 1960 1960 1960 1950 1950 1950 1950 Standardklass 5 5 5 4 4 4 4 Lägenhetsyta, m2 80 120 200 80 120 120 200 Taxeringsvärde, byggnad 57 000 84 000 118 000 47 000 71 000 71 000 100 000 Taxeringsvärde, mark 6 000 8 000 10 000 6 000 8 000 8 000 10 000 Totalt taxeringsvärde 63 000 92 000 128 000 53 000 79 000 79 000 110 000 Anskaffningskostnad inkl. tomt 58 000 85 000 133 000 33 000 50 000 105 0001 80 000 Anskaffningskostnad exkl. tomt 52 500 77 600 122 600 29 300 44 900 94 4001 72 700 Bottenlån, ursprungligt belopp 39 000 57 000 88 000 22 000 34 000 70 0001 53 000 Bottenlån år 1973 30 200 44 100 68 100 8 700 13 400 67 800 20 900 Tilläggslån, ursprungligt belopp 12 000 16 000 24 000 7 000 10 000 20 0001 14 000 Tilläggslån år 1973 1 600 2 100 3 200 — — 16 000 — Uppskattat saluvärde år 1973 88 000 129 000 179 000 74 000 111 000 111 000 154 000 Ursprungligt investerat eget kapital 7 000 12 000 21 000 4 000 6 000 15 0001 13 000 Under åren verkställda amorteringar 19 200 26 800 40 700 20 300 30 600 6 200 46 100 Insatt eget kapital 26 200 38 800 61 700 24 300 36 600 21 200 59 100 Värdestegring 30 000 44 000 46 000 41 000 61 000 6 000 74 000 Hyresvärdet av det egentliga bostadsutrymmet 5 800 8 600 12 100 4 800 7 300 7 300 10 200 Hyresvärdet av gillestuga m. m. 300 400 600 200 400 400 500 Hyresvärdet av garage 1 000 1 000 1 500 1 000 1 000 1 000 1 000 Förmån av tomt m. m. 1 500 2 000 2 500 1 500 2 000 2 000 2 500 22. Reparation och underhåll av byggnader 1 000 1 500 2 500 1 600 2 500 2 500 4 100 23 Värdeminskning på byggnader 920 1 360 2 150 510 790 1 650 1 270 24. Värme 1 100 1 500 2 200 1 100 1 500 1 500 2 200 25. Vatten, renhållning, sotning, försäkringar 1 000 1 200 1 500 1 000 1 200 1 200 1 500 26. Normalt underhåll av tomt m. m. 1 200 1 600 2 000 1 200 1600 1 600 2 000 27. Ränta på bottenlån 2 330 3 400 5 260 720 1 110 5 150 1730 28. Ränta på tilläggslån 190 250 390 — — 1 390 — 29. Tomträttsavgäld —— — — — — — — 30. Ränta på insatt kapital 1 310 1 940 3 080 1 220 1 830 1 060 2 960 31. Nettointäkt enligt konventionell metod + 860 + 1 190 + 700 + 1 370 + 2 000 = 4 290 1 400 32. Nettointäkt enligt tidigare tillämpad metod — 960 — 1 390 — 3 220 + 50 — 60 — 6 350 1 100 33. Nettointäkt enligt schablonmetod —- 1 760 — 2 310 — 3 590 — 160 — 30 — 5 460 30 34 Skatteeffekt exkl. garantiskatt — 1 056 —— 1 386 — 2 154 — 96 — 18 — 3 276 18 35. Garantiskatt 302 442 614 254 379 379 528 36. Summa förmåner 8 600 12 000 16 700 7 500 10 700 10 700 14 200 37. Boendekostnad 7 510 10 642 15 692 6 776 9 793 12 517 14 494
v—Nmsrtnso'tx'oocng
v—l v—1
12 13 14 15. 16 17 18 19
1 År 1970.
Tabell 9. Hyreskalkyl för exempel 2a utförd inom SABO. Paritetslån
Rad
Kap.— kostn. %
Kapitalkostnader
*Stockholmsområdet
Belopp
Kostnader
Staffanstorp
Belopp Kostnader
S:a kostnad Bottenlån (70 %) 130 200 97 200 Bostadslån (30 %) 55 800 41 700 9+ll Pantvärde (100 %) 5.457 186 000 10 150 138 900 7 580 14 Egen insats 8,0 29 000 2 320 12 470 21 100 1 688 9 268 7 Anskaffningskostnad 215 000 160 000 Underhåll 22 Byggnad 600 500 26 Tomt 1 600 2 200 1 600 2 100 Drifrkostnader 24 Värme 1 200 900 25 Vatten, som., renhålln., försäkr. 1 200 1 200 35 Skatt på gar.belopp 773 3 173 576 2 676 Erforderlig hyra 17 843 14 044 38 Skuldökn., par.-lån 2 701 2 010 S:a kostnad 20 544 16 054 Rad Kap.- Västerås Örnsköldsvik kostn. % Belopp Kostnader Belopp Kostnader Kapitalkostnader Bottenlån (70 %) 99 600 86 400 Bostadslån (30 %) 42 700 37 000 9+11 Pantvärde (100 %) 5,457 142 300 7 765 123 400 6 733 14 Egen insats 8,0 22 700 1 816 9 581 19 600 1 568 8 301 7 Anskaffningskostnad 165 000 143 000 Underhåll 22 Byggnad 500 500 26 Tomt 1 600 2 100 1 600 2 100 Driftkostnader 24 Värme 1 200 1 500 25 Vatten, som., renhålln., försäkr. 1 200 1 200 35 Skatt på gar.belopp 595 2 995 514 3 214 Erforderlig hyra 14 676 13 615 38 Skuldökn., par.-lån 2 073 1 796
Tabell 10. Hyreskalkyl för exempel 2 utförd inom SABO. Annuitetslån
Rad
Kap.-
kostn. %
Stockholmsområdet
Lånebel.
egen insats
Kostnader
Staffanstorp Lånebel. Kostnader egen
insats
Kapitalkostnader Bottenlån Tilläggslån Egen insats
S:a anskaffningskostnader
Underhåll, byggn.
144 000 41 000 30 000
12180 4510 2400 19 010
107 000 9 050 32 000 3 520 21000 1680 14 250
215 000
160 000
l i i 26 Underhåll, tomt 1 600 2 200 1 600 2 100 l; Driftkostnader 1 24 Värme 1 200 900 1 25 Vatten, som., renhålln., " försäkr. 1 200 1 200 i 35 Skatt på gar.belopp 773 3 173 576 2 676 3 Summa = erforderlig hyra 24 463 19 026 Rad Kap.- Västerås Örnsköldsvik kostn. % Lånebel. Kostnader Lånebel. Kostnader egen egen insats insats Kapitalkostnader 9 Bottenlån 8,46 111 000 9 390 96 000 8 120 11 Tilläggslån 11,0 31 000 3 410 27 000 2 970 14 Egen insats 8,0 23 000 I 840 14 640 20 000 1 600 12 690 7 S:a anskaffningskostnader 165 000 143 000 22 Underhåll, byggn. 500 500 26 Underhåll, tomt 1 600 2 100 1 600 2 100 Driftkostnader 24 Värme 1 200 1 500 25 Vatten, som., renhålln., försäkr. 1 200 1 200 35 Skatt på gar.belopp 595 2 995 514 3 214
Summa = erforderlig hyra
Tabell ll. Kalkyl över exempel 2a med bostadsrätt utförd inom HSB. Paritetslån
Stockholm Västerås Örnsköldsvik
Staffanstorp
Anskaffningskostnad inkl. tomt 215 000 165 000 160 000 143 000 Pantvärde (enligt slutligt lånebeslut) 186 000 142 300 138 900 123 400 Därav bottenlån 70 % 130 200 99 600 97 200 86 400 Därav bostadslån 28 % 52 100 39 800 38 900 34 600 Egen insats (inkl. överkostnad) 32 700 25 600 23 400 22 000 Kapitalkostnad, 5,457 % av pantvärdet 10 150 7 765 7 580 6 733 Yttre och inre underhåll 1 290 990 960 860 Värme 1 200 1 200 900 1 500 Vatten, renhållning, sotning, försäkringar 1 200 1 200 1 200 1 200 Diverse 360 345 355 350 Skatt på garantibelopp 800 600 575 510 Summa kostnader (= erforderlig hyra) 15 000 12 100 11 570 11 153 Skuldökning i paritetslån 2 650 2 000 1 970 1 760 Summa kostnader 17 650 14 100 13 540 12 913 Tabell 12. Hyreskalkyl för exempel 2 utförd inom Sveriges fastighetsägareförbund. Annuitetslån. Stockholm Västerås Staffanstorp Örnsköldsvik
Anskaffningskostnad inkl. tomt 215 000 165 000 160 000 143 000 Bottenlån 144 0001 111 0004 107 0004 96 0004 Tilläggslån 41 0002 31 0002 32 0002 27 0002 Egen insats 30 0003 23 0003 21 0003 20 0003 Kapitalkostnad, bottenlån 10 702 8 769 8 453 7 584 Kapitalkostnad, tilläggslån 3 690 2 790 2 880 2 430 Kapitalkostnad, egen insats 2 400 1 840 1 680 1 600 Underhåll av tomt och byggnad 2 200 2 100 2 100 2 100 Värme 1 200 1 200 900 1 500 Vatten m.m. 1 200 1 200 1 200 1 200 Skatt på garantibelopp 773 595 576 514 Summa årliga utgifter 22 165 18 494 17 789 16 928
1 SO-årigt annuitetslån, årskostnad 7,432 %. 2 25-årigt annuitetslån, årskostnad 9 %. 3Årskostnad 8 %. 440-årigt annuitetslån, årskostnad 7,9 %. Tabell 13. Hyreskalkyl för exempel 23 utförd inom Sveriges fastighetsägareförund. Paritetslån.
Stockholm Västerås Staffanstorp Örnsköldsvik
Anskaffningskostnad inkl. tomt 215 000 165 000 160 000 143 000 Pantvärde 186 000 142 300 138 900 123 400 Bottenlån 130 200 99 600 97 200 86 400 Bostadslån 27 900 21 350 20 850 18 500 Egen insats 56 900 44 050 41 950 38 100 Kapitalkostnad, bottenlån och bostadslånl 8 628 6 600 6 442 5 724 Kapitalkostnad, egen insats2 4 552 3 524 3 356 3 048 Underhåll av tomt och byggnad 2 200 2 100 2 100 2 100 Värme 1 200 1 200 900 1 500 Vatten m.m. 1 200 1 200 1 200 1 200 Skatt på garantibelopp 773 595 576 514 Summa årliga utgifter 18 553 15 219 14 574 14 086 Skuldökning i paritetslån 1 351 -1 037 1 005 898 Summa kostnader 19 904 16 256 15 579 14 984
1 Årskostnad 5,457 % av bottenlån och bostadslån. 2 Årskostnad 8 %.
Tabell 1.7 Taxeringsvärden, antal taxeringsenheter och genomsnittligt taxeringsvärde för skattepliktiga fastigheter åren 1970 och 1973
Fastighetsslag Totalt taxerings- Antal taxeringsen- Genomsnitt- värde, mkr. heter ligt taxe- ringsvärde, % 1 000 kr. | 1970 1973 1970 1973 1970 1973 1 2 3 4 5 6 7 Annan fastighet 224 660 262 671 1 726 999 1 888 552 130 139 Villafastigheter m. tl. 78 628 91412 1512 235 1667 972 52 55 Tomter för permanent bostad 1 196 1 102 82 887 84 762 14 13 Tomter för fritidsändamål 772 871 63 420 79 593 12 11 Småhusfastighet för fler än två familjer 424 452 2 330 2 325 182 194 Enfamiljsvilla 762 741 845 150 Tvåfamiljsvilla 83 623 82 744 Rad/Kedjehus 74 840 87 599 54 826 81 542 57 60 l'fritidshus 420 418 449 899 Annan småhusfastighet 935 954 14 475 14 452 65 66 Okänd användning 461 436 27 515 27 505 17 16 Hyres- och affarsfastigheter 91 628 106 941 114 555 114 421 800 935 Tomter 1 073 826 7 864 6 889 136 120 Bebyggda med bostadshus 55 752 66 432 65048 65 915 857 1 008 Bebyggda med kombinerat hus 17 993 19 569 22 842 22 628 788 865 Bebyggda med kontors- och affärshus 15 924 19 206 15 144 15 660 1 052 1 226 Okänd användning 885 907 3 657 3 329 242 272 industrifastigheter m.fl. 51 966 61 602 67 055 72 339 775 852
Exploateringsfastigheter 2 438 2 716 33 154 33 820 74 80
Tabell 2. Taxeringsvärden för skattepliktiga fastigheter och antal taxeringsenheter fördelade efter ägarekategori åren 1970 och 1973
Ägarekategori
Totalt taxeringsvärde, mkr.
Antal taxeringsenheter
Villa- Hyres- Industri- fastig- och af- fastig- heter fa'rsfas- heter m. 11. tigheter m. 11.
Exploa-
terings- fastig- heter
Villa- Hyres- Industri- fastig- och af- fastig- heter färsfas— heter m. 11. tigheter m. 11.
Exploa- terings- fastig- heter
2 3 4 5 7 8 9
10 11
Fysisk person Staten-
Borgerlig kommun Kyrkan
Dödsbo
Svenskt aktiebolag Bostadsrättsförening
Annan juridisk person
Ägare okänd
Samtliga ägare- kategorier
0 0 9 0
91412 106 941 78 628 91628
103 554 91 298 6 144 5 521 10 921 9 797 174 177
3 992 3 656 85 307 69 967 22 117 20 137 30460 24 093 4
262 671 224 660
1468 812 1 329 257 4 928 4 862 58 643 55 354 2 499 2 437 66 733 61 060 49 658 43 617 1 269 1 244 15 363 14 281 67 3 123 2
1667 972 114 421 1512 235 114 555
9 234 1543 958 9103 1405 807
451 461 15 533 15 045 245 247
1 701 1660 4 238 4 318 193 184 2 180 2 097 45 39
8 209 8 104 103 434 98 046 3 170 3 115 73 378 67 871 103 078 93 331 11 546 11 525 41 657 39 031 122 169
33 820 1888 552 33 154 1726 999
Tabell 3. Antal villa- och fritidsfastigheter enligt 1970 års allmänna fastighetstaxering fördelade efter taxeringsvärde samt summa taxeringsvärde, mkr.
Taxeringsvärde, Villafastigheter Fritidsfastigheter Samtliga fastigheter tkr.
Antal % Taxerings- % Antal % Taxerings- ' Antal % Taxerings— värde, mkr. värde, mkr. värde, mkr.
4 8 10 12 m _.
— 20,0 91 548 1 287,1 209 244 49,7 2 510,9 300 792 3 798,0 20,1— 35,0 125 775 3 530,7 104 490 24,8 2 925,7 230 265 6 456,4 35,1— 50,0 132 446 5 711,3 60 463 14,4 2 599,9 192 909 8 311,2 50,1—100,0 372 419 27 755,0 41698 9,9 2 752,1 414117 30 507,1
100,14125,0 92 518 10 387,5 2 425 0,6 271,6 94 943 10 659,1 125,1—150,0 43 405 5 982,1 1096 0,3 151,2 44 501 6133,3 150,1—200,0 29 960 5 150,3 788 0,2 136,3 30 748 5 286,6 200,1—225,0 5 465 1 163,8 145 0,0 30,9 5 610 1 194,7 225,1—300,0 6 032 1537,0 191 0,0 49,5 6 223 1586,5 300,1—400,0 1 035 351,5 86 0,0 30,4 1 121 381,9 400,1— 456 371,9 70 0,0 50,7 526 422,6
Summa 901059 100 63 228,2 420 696 100 11509,2 1321755 100 74 737,4
w—kD—ioomq r—txov-ano mao—ovoo ux—Noo
Tabell 4. Antal Villafastigheter enligt 1970 års allmänna fastighetstaxering i olika regioner fördelade efter taxeringsvärde Taxeringsvärde, AB-län O—län M-län Sa Storstadslän Skogslänl Övriga län tkr.
Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %
2 4 6 8 10 11 12 13
— 20,0 591 2 726 20,1— 35,0 2 284 6 020 35,1; 50,0 4 461 6 971 50,1—100,0 37 135 24 728
100,1_125,0 23 604 9 812 125,1—150,0 17 545 5 479 150,1—200,0 14 325 4 986 200,1—225,0 3 062 1011 225,1—300,0 3 495 1 096 300,1—400,0 616 132 111 859 121 0,0 400,14 223 40 52 315 94 0,0
Summa 107341 100 63 001 100 74600 100 244942 100 227752 100 428365 100
5 395 8 712 9 234 17 538 9 435 20 867 30 857 92 720 11433 44 849 4 169 27 193
2 798 22 109 507 4 580 609 5 200
38 037 44 799 10,5 44 511 63 726 14,9 41575 70 004 16,3 86 233 193466 45,2 11 643 36 026 8,4 12 475 2,9
6 225 1,5 740 0,2 689 0,2
MkD—tmxoä ONOFNH VON—051000 (NH—too NDNlnoxm—i OQHQH mhwhwu—l osv—NOD
' Värmlands och Kopparbergs län samt norrlandslänen.
komstårcn 1971 och 1972 Tabell 5. lnkomsttagarna fördelade efter storleken på underskottsavdragen in-
Underskottsavdrag, kr. Antal inkomsttagare
1971
0
, 1— 1 999 i 2 000— 3 999 , 4 000— 5 999 l 6 000— 7 999 1 8 000— 9 999
10 000—11 999 12 OOO—14 999 15 000—19 999 20 OOO—24 999 25 000—
Summa inkomsttagare Därav med underskottsavdrag
Summa underskottsavdrag, mkr. Genomsnittligt avdrag, kr.
3 778 948 1019 413 178 392 102 870 71940 40 527
19 888 13 587 i 33 475 .:, 16 231
5 241796 1462 848
3382,1 2312
3 566 682 1 064 529 184 034 106 594 84 501 48 533
37 473
8991 3105: 17057 4961
5 109 403 1542 721
3 643,5 2 362
Anm. Icke deklaranter samt O-taxerade ingår ej. På grund av ändrade deklarations- pliktsgränser för folkpensionärer har antalet inkomsttagare minskat med ca 168 000 från inkomståret 1971 till 1972. Endast ett fåtal av dessa inkomsttagare torde ha haft något underskottsavdrag och då avdrag förekommit torde det nästan undan— tagsvis ha varit av ringa storlek.
Tabell 6. Inkomsttagare med underskottsavdrag fördelade efter civilstånd, ålder och sammanräknad inkomst inkomståren 1971 och 1972
Summa under-
Civilständ, Antal inkomsttagare Genomsnittligt ålder, samman— med avdrag skottsavdrag, underskottsav- räknad inkomst ___—'— mkr. drag, kr. absoluta tal % 1971 1972 1972 1971 1972 1971 1972 1 2 3 4 5 6 7 8
Män och kvinnor Ogifta 240 624 277 320 21,5 200,9 241,7 835 872 Gifta 1 102144 1 134 361 34,9 3 015,4 3 217,0 2 736 2 836 Förut gifta 117 235 128 900 23,9 161,4 178,3 1 377 1 383 Summa män och kvinnor 1460 003 1540 581 30,3 3 377,8 3 637,1 2 314 2 361 —19 13975 .. .. 5,6 .. 401 20—34 474 219 .. .. 926,2 .. 1 953 35—49 474 944 .. .. 1470,0 .. 3 095 50—66 395 579 .. .. 838,9 .. 2121 674 101286 .. .. 137,1 .. 1354 Sammanräknad in— komst
1— 9 999 126 916 113 489 9,4 79,9 70,9 629 625 10 OOO—19 999 217 306 210 449 18,3 218,1 204,2 1004 970 20 000—29 999 401 336 364 303 32,7 594,7 510,0 1 482 1 400 30 000—39 999 384 717 439 726 47,4 818,7 901,2 2 128 2 050 40 000—59 999 225 892 284 394 57,9 784,0 950,0 3 471 3 340 60 OOO—99 999 80 272 100197 69,6 485,7 591,1 6 051 5 899 100 000— 23 564 28 023 73,7 396,7 409,6 16 835 14 617 Icke mantalsskriv-
na personer[ 2 845 2 140 6,8 4,4 6,4 1 530 2 991 Samtliga fysiska personer 1462 848 1542 721 30,2 3 382,1 3 643,5 2 312 2 362
1 lnkl. skattskyldiga som saknar hemortskommun i riket.
E ! s %
Tabell 7. Sammanräknad inkomst och underskott i förvärvskälla vid taxeringen till statlig inkomstskatt av fysiska personer m. fl. inkomståren 1953—1972, mkr.
lnkomstår Sammanräknad Underskott i förvärvskälla
inkomst, mkr. Mkr.
[ % av samman- räknad inkomst
1
2 3
1953 1954 1955 1956 1957
1958 1959 1960 1961 1962
1963 1964 1965 1966 1967
1968 1969 1970 1971 1972
28 002,5 202,7 29 829,71 136,5 32 627,8 [80,1 34 550,7 211.1 36 817,7 303,2 38 509,5 357,5 40 349,0 4052 44 654,3 454,6 48 825,2 503,9 53 165,1 523,4 57 689,3 577,7 64 032,9 743,5 70 967,4 97 3,8 78 215,6 12423 82 986,5 1 365,2 88 128,3 17626 95 796,2 2 348,7 106 932,5 2 962,6 115 943,5 3 391,8 124 145,5 3 653,4
___-,...... NNPNN sosooouro
' Exkl. eftertaxeringar för Stockholms stad uppgående till 2,5 mkr.
Tabell 8. Antal fysiska personer med schablontaxerad Villafastighet (villa eller fritidshus) vid 1973 års taxering fördelade efter fastighetens taxeringsvärde (schab- lonintäkt)
Schablonintäkt, kr. Motsvarande taxeringsvärde Antal fastighets-
ikr., för personer med ägare endast en schablontaxerad Villafastighet — 1000 _ 50 000 661989 1 000— 2 000 50 OOO—100 000 380 799 2 000— 3 000 100 OOO—150 000 148 672 3 000— 4 000 150 OOO—175 000 24 819 4 000— 5 000 175 OOO—200 000 11 136 5 000—10 000 200 OOO—275 000 12 350 10 000— 275 000— 2 535 Summa Summa 1 242 300
Tabell 9. Antal fysiska personer med schablontaxerad Villafastighet (villa eller fritidshus) vid 1973 års taxering fördelade efter ränteavdraget å fastigheten
Ränteavdrag, kr. Antal fastighetsägare
0 391 826
,1— 1000 219 355 1000— 2 000 151229 2 000— 3 000 91 344 3000— 4000 78113 4 000— 5 000 57105 5 OOO—10 000 185 866 10 000— 67 462 Summa 1 242 300
Tabell 10. Antal fysiska personer med schablontaxerad Villafastighet (villa eller fritidshus) vid 1973 års taxering fördelade efter fastighetens resultat (=schablon- intäkt — räntor — tomträttsavgäld — extra avdrag)
Fastighetens resultat, kr. Antal fastighetsägare S:a överskott re5p. underskott, mkr.
A. Fastigheter med
överskott 5 000— 1 097 + 17,4 3 000—5 000 1 780 + 6,8 2 OOO—3 000 4 631 + 11,0 1 000—2 000 31 336 + 42,3 —1 000 403 831 + 137,2 Summa 442 675 + 214,7 B. Fastigheter som varken har över— eller under- skott 0 35 869 — C. Fastigheter med underskott —1 000 247 929 — 109,7 1000—2 000 118 529 — 173,1 2 000—3 000 96 188 — 239,0 3 000—4 000 62 105 — 215,9 4 000—5 000 51 485 — 228,9 5 000—6 000 40 278 — 223,7 6 000—7 000 40 681 — 262,8 7 000— 106 561 — 1031,5 Summa 763 756 — 2 484,7
Samtliga fastigheter 1 242 300 — 2 270,0
Tabell 11. Antal hushåll i flerfamiljshus med hushållstöreständare under 65 är fördelade efter disponibel inkomst och hushållstyp, år 1970
Hushållstyp
Disponibel inkomst, kr.
0
1_ 5 000 5 000— 10 000
10 000— 15 000 15 000— 20 000 20 0002 25 000 25 0004 30 000 30 000— 35 000 35 000— 60 000—
40 000
40 000— 50 000 50 000— 60 000
Summa
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14
Gifta samboende utan barn Gifta samboende med 1 barn Gifta samboende med 2 barn Gifta samboende med 3+ barn Ensamstående män med eller utan barn Ensamstående kvin- nor utan barn Ensamstående kvin- nor med 1+ barn Övriga hushåll Samtliga hushåll
75 11 206 11 145 1 263 9 840
40 942
471 3 389 3 584 1 353 2 276 2 580
9 849 7 351
30 853
4 917 2 067 804 974 14 584 30 245 3 374 20 664
77 629
14 805 37 677 7 319 23 307 3 640 13 749
1237 3 839
27 581 39 071 53 969 35 577
9 841 42 700
161092
17 063 40841
211124
60 655 43 680 40 826 11 827 15 401 10 904
8 572 13 769
205 634
65 703 43 674 39 607 15 788 5 383 3 039
1 971 3 804
178 969
45 096 31 007 25 568 10 849 2 256 902
475 1 295
117448
20 790 14 029 4 084 3 316 15 550 9 845 2 394 1693
12 327 8 025 2178 1431 5 335 3178 961 752
1 079 947 344 427 385 240 93 111
127 69 29 18 5 88 427 202 187 56 181 36 760 10 285 7 935
277 353 185 159 152 108 56 168 120 555 149 190
52651 141668
1 134 852
Tabell 12. Genomsnittlig årshyra/årsavgift år 1970 för hushåll i flerfamiljshus med hushållsföreståndare under 65 är fördelade efter disponibel inkomst och hushållstyp Hushållstyp Disponibel inkomst, kr. ' Samtliga
0 1— 5 000— 10 000— 15 000— 20 000— 25 000— 30 000— 35 000— 40 000— 50 000— 60 000» 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 50 000 60 000
3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
Gifta samboende utan barn Gifta samboende med 1 barn Gifta samboende med 2 barn Gifta samboende med 3+ barn Ensamstående män med eller utan barn Ensamstående kvin- nor utan barn Ensamstående kvin- nor med I+ barn Övriga hushåll Samtliga hushåll
Tabell 13. Antal hushåll efter sammanräknad inkomst, hushållstyp, hustyp och antal boende år 1970
Sammanräknad Antal hushåll Därav i Antal boende Därav i småhus, % inkomst småhus, %
A1 A1 B1 —2 —2 3 4
2 4 5 6 10 11 12
0 66 125 164 374 59,2 34,4 164 354 31481 19 450 15 214 38,2 45,3
1— 5 000 1 287 5 562 59,5 37,4 4 288 1 357 704 500 41,0 36,1
5 000—10 000 24 937 261 580 66,9 43,0 255 060 19 643 7 216 4 598 42,3 66,0 10 000—15 000 146 659 179 380 65,1 27,9 254 985 40 988 17 528 12 538 39,4 60,5 15 000—20 000 116 799 144 193 59,4 23,9 182 006 40 286 22 021 16 679 31,7 51,6 20 OOO—25 000 148 072 151 630 57,7 20,7 186 105 52 528 35 473 25 596 48,0 25 000—30 000 205 051 122 189 53,0 19,6 166 599 66 597 57 495 36 549 45,7 30 000—35 000 222 541 71 647 48,3 19,0 121 103 68 512 66 985 37 588 42,7 35 OOO—40 000 204 282 37 737 45,5 18,9 86 668 62 431 60 977 31 943 40,9 40 OOO—50 000 320 409 31444 43,9 21,7 119 411 96 851 91 317 44 274 40,5 50 000—60 000 180 080 11451 45,0 25,7 64 086 53 118 50 887 23 440 41,6 60 000— 219 563 13 096 57,5 32,4 69 026 56 536 67 049 40 048 51,8 Samtliga 1 855 805 1 194 283 51,9 28,9 1673 691 590 328 497 102 288 967 46,5
1 Hushåll med gift samboende man som husföreståndare 2 Övriga hushåll
Tabell 14. Antal hushåll efter sammanräknad inkomst, hushållstyp och upplåtelseform år 1970
Sammanräknad Hushållsföreståndaren innehar lägenheten med inkomst
Äganderätt Bostadsrätt Hyresrätt Övrigt
A1 32 A! 32 Al Al Al 32
2 3 4 5 6 8 10 11
0 32 605 37 200 5 876 11958 22 849 93 429 4 795 21 787 66 125 164 374 1— 5 000 707 1615 86 565 411 2 650 83 732 1287 5 562
5 000—10 000 14 261 88 476 1452 25 754 7 480 125 107 1744 22 243 24 937 261 580 10 000—15 000 82 684 38 264 12 352 25 291 43 753 100 031 7 870 15 794 146 659 179 380 15 000—20 000 59 841 24 702 11 127 20 312 39 865 82 269 5 966 16 910 116 799 144 193 20 000—25 000 71288 21247 15 474 23151 53 615 87 913 7 695 19 319 148 072 151630 25 OOO—30 000 90 916 16 559 25 799 19 857 78 407 70 744 9 929 15 029 205 051 122 189 30 000—35 000 90 816 9 711 32 677 12 353 88 858 40 993 10190 8 590 222 541 71647 35 000—40 000 79 002 5 172 32 483 6 519 83 414 21 754 9 383 4 292 204 282 37 737 40 000—50 000 119 920 5 129 54 834 5 296 131304 17 603 14 351 3 416 320 409 31444 50 OOO—60 000 69 471 2 370 30 416 1775 71 593 6 145 8 600 1 161 180 080 11451 60 000— 109 332 3 597 25 803 1585 73 134 6 594 11294 1320 219 563 13 096
Samtliga 820 843 254 042 248 379 154 416 694 683 655 232 91900 130 593 1855 805 1 194 283 Medianinkomst 34 095 12 395 38 430 19 830 36 410 18 230 35 040 19 625 35 720 17 375
1 Hushå1l med gift samboende man som husföreståndare ? Övriga hushåll
Tabell 15. Genomsnittlig årsavgift i bostadsrättslägenheter år 1969 efter region, byggnadsperiod och lägenhetsstorlek
Region Lägenhetsstorlek Samtliga Byggnads- _. period 1 rum 2 rum 3 rum 4 rum 5+ rum Ovriga
0 kök 0 kök 0 kök 0 kök
2 3
Region A
41940 1346 2 094 2 944 3 517 4 881 1733 1974 1941—1950 2 219 2 977 3 427 4 241 5 275 2 063 2 982 1951—1960 2 823 3 980 4 612 5 695 6 853 2 565 4 315 1961—1965 3 085 4 207 5 425 6 634 7 614 3 050 4 988 1966—1968 3 804 5 338 6 756 7 323 9 254 3 645 6 550
Samtliga
Region B
—1940 1283 1 798 2 326 2 904 4 854 1417 1708 1941—1950 2190 2 872 3 946 4187 7 600 2 885 2 998 1951f1960 2 728 3 604 4 304 5 355 7 070 2 353 3 909 1961—1965 3 327 4 254 4 931 6 379 7 800 2 841 4 843 196641968 3 656 5 120 6 107 7 556 9 937 3 233 5 806
Samtliga 2 182 3 440 4 786 6 132 8 156 2 589 4 025
Region C
—1940 1 404 1 890 2 496 3 362 4 653 1404 1 808 194141950 1927 2 539 3 417 4167 5 508 1615 2 648 1951—1960 2 476 3 235 4108 4 916 6 296 2 053 3 532 1961—1965 2 757 3 849 4 636 5 656 7155 2 466 4 351 1966—1968 3 353 4 615 5 817 6 824 8 204 3 042 5 554
Samtliga 2 059 3 059 4 506 5 480 6 704 1983 3 587
Region D —1940 1 492 1 882 2 324 2 887 4 547 1572 1839 1941—1950 1962 2 606 3 289 4 028 5 152 1988 2 693 1951—1960 2 447 3 262 4 107 5 059 5 897 1939 3 389 1961—1965 2 768 3 772 4 501 5 529 6 653 2 290 3 985 , 1966—1968 3 184 4 391 5 472 6 438 7 968 3 107 4 987
Samtliga 2 427 3 318 4 328 5 375 6 203 2 079 3 573
Hela riket
41940 1 370 1 966 2 660 3 387 4 803 1615 1880 1941—1950 2 006 2 669 3 396 4 136 5 424 1893 2 750 1951—1960 2515 3 350 4218 5180 6414 2088 3604
' 1961—1965 2 850 3 898 4 781 5 980 7 260 2 566 4 374 1966—1968 3 375 4 694 5 881 6 984 8 783 3 185 5 580
Samtliga 2189 3 252 4 552 5 739 6 816 2119 3 691 Antal lägen- heter 1 000— tal 52,5 150,0 120,8 32,7 8,4 33,4 397,8
Tabell 16. Antal hyreslägenheter efter ägarekategori, årshym 1 kr. per m2 är 1972 samt byggnadsperiod
Ägarekate— Byggnadsperiod Samtliga ori gÅl-shyrai —1900 1901— 1921— 1941— 1951— 1961— 1966— 1966— kr. per m2 1920 1940 1950 1960 1965 1971 1970 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Allmän- nyttiga — 49 662 1 375 1 272 —— A — —— 4 3 309 50— 54 89 688 1071 1628 135 — — — 3 612 55— 59 310 361 2144 1672 1870 219 # - 6 576 60— 64 135 191 1 242 3 978 9 454 825 — — 15 825 65— 69 126 244 1056 7 258 20 079 6 339 4 443 4 378 39 543 70; 74 — 74 3175 11898 30 811 11893 9 579 7 986 67 430 75— 79 — 92 1737 7 653 36 283 24 987 28 074 23 627 98 827 80— 84 — — 265 7 759 33 780 28 141 42 999 37 689 112 944 85— 89 15 393 — 2 031 20 696 19 669 34 613 29 270 77 417 90— 94 75 24 619 144 8 262 13 105 29 739 23 126 51967 95— 99 — 146 116 — 1 899 4 354 30 555 24 922 37 069 100—104 30 — —— 257 870 2 351 13 550 10148 17 059 105)109 30 , - 30 542 1436 7 954 5 155 9 991 110—114 — — ; — 508 654 3 110 2101 4 272 115—119 — — — — 378 132 1848 1245 2 358 120—124 — — — — — 219 936 277 1 155 125— — — — — 44 82 3 067 1 825 3 192 Samtliga 1 471 3 589 12 697 44 307 165 609 114 406 210 466 171 748 552 546 Enskilda -— 29 2 066 3 349 1 541 -— 135 — — — 7 091 30— 34 4 007 4 859 3 589 836 63 — — — 13 354 35— 39 5 974 7 439 7 105 1 396 — — — — 21914 40— 44 7 275 10 659 18 228 3 395 584 41 — — 40 182 45— 49 8 928 12 086 20 923 6 614 929 —- - — 49 481 50— 54 7 020 8 597 21 940 9 672 2 365 166 — — 49 760 55— 59 3 570 7 340 23 859 21638 4 919 556 — — 61883 60# 64 3 129 5 069 18 226 21972 10 979 1 316 300 300 60 992 65— 69 1604 4 107 15 606 21337 14 682 5 004 257 257 62 596 70— 74 1864 2 386 14195 18 333 15 404 9 274 1 117 1 106 62 575 75— 79 1445 1534 9 734 7 753 16183 10 820 6 472 6 186 53 942 80— 84 732 1515 7 703 3 326 11942 9 987 10 878 9 467 46 083 85— 89 212 934 5 400 1966 2 922 6 417 12 338 10 215 30189 90— 94 651 1 137 2 422 2180 1619 3 785 9 591 8 007 21385 95— 99 189 335 4 228 710 1286 2 889 8 417 7 363 18 053 1004104 335 260 834 420 305 1 315 8 091 6 861 11 561 105—109 324 426 683 76 658 1516 3 494 2 670 7 176 110—114 34 168 795 82 241 1069 2 788 2 180 5 176 115—119 119 183 -— 257 521 456 3 064 1703 4 600 120—124 30 108 127 — 56 389 1412 1 109 2 122 125—129 118 125 -— — —- 850 995 461 2 088 130—134 89 106 ' 257 — 181 1 315 841 1948 135; 192 515 1237 f 56 175 3 563 2119 5 740 Samtliga 49 908 73 239 178 375 122 222 85 849 56 205 74 094 60 845 639 891
Ägarekate- Byggnadsperiod Samtliga gori Årshyrai —1900 1901— 1921— 1941— 1951— 1961— 1966— 1966— kr. per m2 1920 1940 1950 _1960 1965 1971 1970
1 3 4 5 6 7 8 9
Övriga
— 34 1 521 1 586 797 343 263 — — — 4 509 354 39 1 631 967 818 142 584 88 — — 4 230 40— 44 1757 1 837 1016 426 473 — — — 5 510 45— 49 989 1 905 957 858 202 — — — 4 911 504 54 1416 1 184 1 119 1906 381 13 — — 6 020 55- 59 366 1 415 1 209 427 1402 219 293 293 5 331 60— 64 913 497 975 793 890 42 — — 4 110 65— 69 434 787 450 2 346 486 219 — — 4 722 70— 74 119 73 —— 2 830 753 265 — — 4 041 75— 79 240 — 331 587 840 378 767 744 3 144 80— 84 290 73 192 422 22 — 621 621 1620 85— 89 170 227 83 607 92 44 399 88 1621 904 94 — — 1 079 257 120 501 497 497 2 455 95— 76 333 257 — — 64 741 456 1471
Samtliga 9 922 10 885 9 283 11 944 6 509 1 834 3 317 2 698 53 694 1 Samtliga
ägarekate—
gorier 61 302 87 713 200 355 178 472 257 967 172 445 287 877 235 292 1 246 131
Antal rum
1 rum () kök 18 897 28 552 69 472 29 379 24 464 16 282 23 805 19 418 210 851 2 rum 0 kök 19 301 28 047 62 783 82 495 101098 49 062 79 834 63 659 422 618 3 rum 0 kök 8 745 12 670 23 761 32 902 71 778 63 997 117 221 96 360 331 074 4 rum 0 kök 3 747 5 311 9 044 8 288 20 408 17 599 32 099 27 865 96 497 5+ rum 0 kök 4 512 6 898 4 955 2 092 5 696 4 640 6 085 5 590 34 878 Övriga 6 100 6 7.34 30 340 23 316 34 523 20 866 28 834 22 399 150 214
Tabell 17. Garantibeskattningens betydelse för kommuner med skattekraft över skattkraftsgarantinl
Län Nr. Kommunblock Folkmängd Egen skatte- Skatte- Totalt skatte- Därav garantibeloppför Skatte-
73-01—01 kraft i % av krafts- underlag enligt fastighet bortfall medelskatte- garanti 1973 års taxe- i % kraften i% av ring, skr. _
medel- Totalt Por vrllor skatte- och flerfa- kraften miljshus Skr. % Skr. % 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 01 01 Stockholm 699 238 156,67 95,08 147 047 317 5 851 141 4,0 4 782 489 3,3 05 Sigtuna 27 492 104,46 95,20 3 854 725 196 034 5,1 145 174 3,8 06 Vallentuna 13 881 96,29 95,78 1 794 065 109 819 6,1 73 786 3,9 09 Upplands—Väsby 22 874 99,09 95,13 3 042 385 180 889 5,9 148 005 4,0 10 Järfälla 52 166 127,63 95,11 8 936 984 395 090 4,4 319 081 3,6 11 Sollentuna 40 020 125,08 95,23 6 719 220 329 942 4,9 273 314 4,1 12 Solna/Sundbyberg 84 419 148,81 95,11 16 862 390 741 114 4,4 587 645 3,5 1 13 Ekerö 13 900 108,87 96,68 2 031 326 134 349 6,6 79 638 3,9 1 14 Täby 38 991 132,56 95,38 6 937 771 347 434 5,0 296 895 4,3 i 15 Danderyd 27 867 164,47 95,04 6 152 110 277 715 4,5 255 530 4,2 ; 16 Lidingö 35 485 163,84 95,35 7 804 027 309 594 4,0 254 442 3,3 , 18 Nacka 51 776 133,51 " 95,76 9 278 682 505 904 5,5 365 032 3,9 1 19 Tyresö 28 884 103,88 95,94 4 027 620 226 025 5,6 178 377 4,4 1 21 Huddinge 56 391 112,51 95,58 8 516 526 453 439 5,3 356 642 4,2 23 Nynäshamn 18 588 106,80 96,18 2 664 779 172 488 6,5 119 693 4,5 24 Södertälje 77 875 109,20 95,16 11414 341 573 701 5,0 422 519 3,7 26 Upplands-Bro 12 755 98,78 95,63 1 691 189 104 616 6,2 55 031 3,2 03 03 Uppsala 135 409 101,75 95,09 18 493 968 920 923 5,0 718 097 3,9 04 02 Oxelösund 14 560 109,53 95,21 2 140 735 195 971 9,2 71 355 3,3 05 08 Linköping 106 628 105,59 95,03 15 113 172 732 539 4,8 545 159 3,6 06 01 Jönköping 108 429 95,82 95,04 13 946 234 683 383 4,9 515 207 3,7 07 05 Växjö 60 892 96,84 95,07 7 915 512 428 462 5,4 307 876 3,9 12 02 Helsingborg 101 176 102,01 95,04 13 854 250 685 609 4,9 439 977 3,2 04 Landskrona 38 134 96,45 95,09 4 937 026 277 696 5,6 174 482 3,5 : 07 Lund 85 983 95,70 95,09 11 045 191 629 814 5,7 466 094 4,0 , 09 Malmö 283 463 111,30 95,04 42 347 623 2 025 105 4,8 1482 713 3,5 1 14 02 Partille 26 484 101,06 95,22 3 592 613 201 335 5,6 164 186 4,6 03 Mölndal 46 288 105,39 95,17 6 547 919 350 601 5,4 243 819 3,7 04 Göteborg 457 837 117,65 95,06 72 301 322 3 621 702 5,0 2 694 209 3,7 15 05 Vänersborg 33 102 95,98 95,16 4 264 580 213 713 5,0 129 610 3,0 06 Trollhättan 49 090 97,35 95,07 6 414 653 303 998 4,7 210 428 3,3 13 Ulricehamn 21 266 99,42 95,10 2 838 055 117 227 4,1 67 492 2,4 14 Tranemo 11603 105,01 95,09 1635 504 59 757 3,7 32 592 2,0 16 13 Skövde 44 721 95,06 95,03 5 706 632 279 921 4,9 178 335 3,1 17 04 Karlstad 72 488 100,71 95,04 9 798 790 494 087 5,0 378 227 3,9 18 01 Örebro 118 147 98,75 95,06 15 661 348 806 867 5,2 604 371 3,9 08 Karlskoga 38 536 100,99 95,01 5 223 754 256 150 4,9 170 149 3,3 19 01 Västerås 117 946 103,25 95,04 16 346 834 825 721 5,1 605 265 3,7 02 Hallstahammar 19 056 95,10 95,03 2 432 495 108 758 4,5 72 149 3,0 04 Köping 28 474 95,31 95,06 3 642 860 201 505 5,5 115 804 3,2 07 Fagersta 16 495 102,03 95,08 2 259 142 132 301 5,9 66 741 3,0 20 01 Falun 47 070 95,83 95,11 6 054 910 299 302 4,9 217 292 3,6 21 01 Gävle 84 537 98,69 95,00 11 198 877 592 433 5,3 400 441 3,6
Bilaga 3. Tabeller från småhusundersökningen
Tabell 1. Antal hus efter totalt taxeringsvärde, hushållstyp och sammanräknad inkomst
Sammanräknad inkomst,kr. —49 50474 75—99 100—124 125—149 1504224 225— Summa
% 1 Hushållstyp Totalt taxeringsvärde, 1 000 kr. i % , Makar, 0 barn
i
i
0—19 900 42148 12 376 3 455 904 353 113 9 59 360
20 000—29 900 19 394 10 758 3 962 2 095 828 354 22 37 414 30 000—39 900 12 202 17 264 6 957 3 258 631 447 5 40 764 40 000—49 900 7 433 8 733 8 213 4 432 1 048 699 11 30 569 50 000—59 900 6 115 9 082 9 865 3 509 1 414 720 49 30 754 60 OOO—99 900 2 987 4 825 9 436 8 137 3 654 4 037 401 33 479 100 000— 651 114 1 204 1 651 1622 3 849 933 10 025 Summa 90 931 63 152 43 092 23 988 9 551 10 220 1432 242 365
Makar, 1 barn
0—19 900 1 649 1 349 553 62 195 68 65 3 942
20 000—29 900 3 415 3 030 1027 818 55 178 — 8 524 30 000439 900 4 859 3 212 5 467 1306 343 313 14 15 515 40 000—49 900 3 408 5 893 7 017 3 337 1 099 287 20 21 061 50 000—59 900 1691 3 532 5 531 3135 1610 978 14 16 491 60 000—99 900 3 206 3 813 6 485 4 583 3 540 2 346 142 24 116 100 000— — — 543 829 1 384 1923 418 5 097 Summa 18 230 20 830 26 623 14 071 8 226 6 095 673 94 748
Makar, 2 barn
0—19 900 1 027 992 825 180 386 54 7 3 473
20 000—29 900 1919 1878 2 639 838 441 107 14 7 836 30 OOO—39 900 4 091 6 308 9 755 4 283 748 354 10 25 550 40 000—49 900 3 421 5 587 8 074 6 785 1 350 320 — 25 537 50 OOO—59 900 2 022 2135 7 522 5 521 2 477 590 29 20 297 60 000—99 900 449 3 586 7 113 10 370 4 953 2 966 216 29 653 100 000; -— — 1 153 1717 2 716 3 096 654 9 336 Summa 12 929 20 487 37 082 29 695 13 071 7 487 930 121682
Makar, 3+barn
0—19 900 114 832 5 208 350 117 4 1630
20 000—29 900 732 1787 1477 515 109 148 51 4 819 30 OOO—39 900 2 891 4166 3 618 2 015 328 199 7 13 225 40 000—49 900 839 3 432 2 683 3 061 599 180 5 10 801 50 000459 900 740 555 2 743 1578 752 385 18 6 771 60 000—99 900 34 2 329 2 207 4 123 1739 2 265 205 12 901 100 0004 — — 641 1 222 1 099 1 801 571 5 334 Summa 5 350 13100 13 374 12 723 4 976 5 096 861 55 481
120
Hushållstyp Sammanräknad inkomst, kr.
Totalt taxeringsvärde, 1 000 kr.
_49 50—74 75—99 100—124 125—149 150—224 225— Summa
Makar, samtliga 0—19 900 20 OOO—29 900 30 OOO—39 900 40 OOO—49 900 50 OOO—59 900 60 000—99 900 100 000—
Summa
Övriga hh, 0 barn
0—19 900 20 000—29 900 30 000—49 900 50 000—
Summa
Övriga hh, 1 barn
0—19 900 20 000429 900 30 OOO—49 900 50 000—
Summa
Övriga, hh 2+barn
0—19 900 20 OOO—29 900 30 OOO—49 900 50 000—
Summa
Övriga hh, samtliga 0— 19 900
20 OOO—29 900 30 000—49 900 50 000—
Summa
Samtliga hh, 0 barn 0—19 900
20 000—29 900 30 000—39 900 40 OOO—49 900 50 000—59 900 60 000—99 900 100 000— Uppg. saknas
Summa
44 939 25 461 24 044 15 101 10 568 6 676 651
127 440
31701 8643 4 194
44 538
1 592 760 109
2461
601 651
1 252
33 894 9 403 4 955
48 251
.73 849 28 038 15 169 8 660 6 115 2 987 651 3 065
138 535
15 550 17 453 30 951 23 645 15 303 14 553
114
117 569
5 612 3177 3403
894
13 087
865 705 752
2 321
6 481 3 908 4 221
894
15 503
17 989 13 935 20216 9 184 9911 4 890
114 1 941
78 180
4 839 9 105 25 798 25 987 25 660 25 241 3 541
120172
3 326 1 897 1 326
516
7 065
36 186 376 145
743
36 50 26 30
143
3 398 2 134 1 729
691
7951
6 781 5 859 8 065 8 431 10 248 9 569 1204 2 030
52 188
1 355 4 266 10 862 17 616 13 744 27 214 5 419
80 477
1 083
771 1 585 1 286
4 725
74 314 492 555
1434
120 112 497 121
850
1278 1196 2 574 1961
7 009
1 987 2 866 4 326 4 950 4 649 8 284 1 651
575
29 288
1 284 1433 2 051 4 096 6 252 13 886 6 821
35 825
441 307 203 285
236 ...
85 109 196
390
110
44 209 209
572
550 435 522 690
2198
794 —1 134 739 1 143 1 475 3 852 1 649 303
11090
353 787 1 312 1 486 2 674 11 614 10 670
28 897
298 106 410 379
194 o—A
118 39
160
68 45 214 231
558
366 155 742 649
1913
412 461 638 918 763 4 321 3 901 323
11737
85
37 36 110 964 2 576
3 896 11 22
52 85
68 405 58 592 95 054 87 968 74 313 100 150 29 793
514 276
42 473 14 924 11122 3 412
71931
2 566 2 053 2 018
939
7 576
939 276 1 664 605
3 484
45 977 17 253 14 803 4 957
82 991
101832 52 338 49159 33 296 33 211 34 350 10110
8 264
322 560
1 )
Hushållstyp
Totalt taxeringsvärde, 1 000 kr.
Sammanräknad inkomst, kr. _49 50—74 75—99 100—124 125—149 150—224 225— Summa
Samtliga hh, 1 barn
0—19 900 3 241 20 OOO—29 900 4 175 30 OOO—39 900 4 969 40 OOO—49 900 3 408 50 OOO—59 900 1691 60 000499 900 3 206 100 000— — Uppg. saknas 61 Summa 20 752 Samtliga hh, 2 barn 0—19 900 1 628 20 000429 900 1 919 30 000—39 900 4 742 40 OOO—49 900 3 421 50 OOO—59 900 2 022 60 000—99 900 449 100 000— — Uppg. saknas 709 Summa 14 891 Samtliga hh, 3+barn 0— 19 900 114 20 000—29 900 732 30 000—39 900 2 891 40 000—49 900 839 50 000—59 900 740 60 OOO—99 900 34 100 000— — Uppg. saknas 1 123 Summa 6 474 Samtliga hh, summa 0—19 900 78 833 20 000—29 900 34 864 30 000—39 900 27 771 40 OOO—49 900 16 328 50 OOO—59 900 10 568 60 000—99 900 6 676 100 000» 651 Uppg. saknas 4 959 Summa 180 651
2214 3735 3729 6128 3532 3 813
1261 24 412
992 1 903 6 308 5 587 2 135 3 586
109 20 622
835 1 787 4 232 3 432 555 2 329
1213 14 383
22 030 21 361 34 485 24 330 16 133 14 618 114 4 525
137 596
589 1213 5 771 7 089 5 632 6 529
543 629
27 995
861 2 689 9 755 8 074 7 522 7 143 1 153 1 327
38 526
5 1477 3 618 2 710 2 743 2 207
641 491
13 892
8 237 11 238 27 210 26 304 26 145 25 447
3 541 4 478
132 601
136 1 132 1 523 3 612 3 424 4 849
829 1 350
16 855
266 949 4 307 6 874 5 521 10 442 1 717 1 127
31204
243 515 2 399 3 061 1627 4123 1222 711
13 901
2633 5 462 12 555 18498 15 221 27 698 5 419 3 761
91 248
195 140 343 1 208 1 726 3 563 1 440 196
8 812
428 471 930 1 377 2 545 5 095 2 716 703
14 265
418 123 328 599 752 1 739 1 099 410
5 468
1 835 1 868 2 341 4 328 6 498 14 248 6 904 1 613
39 635
68 182 403 314 978 2 385 1 923 153
6 408
122 142 373 400 590 3 123 3 135 113
8001
117 157 299 194 400 2 284 1 801 232
5 486
719 943 1714 1826 2 733 12113 10761 822
31631
65 25 70 19 142 418 55
14 10
29 216 654
22 215 571
96 109 48 86 119 1 021 2 583 141
4 204
6 509 10 577 16 764 21 830 17 003 24 488
5 153 3 704
106 028
4 305 8 089 26 427 25 734 20 365 30 054 9 375 4 123
128 472
1 737 4 842 13 775 10 841 6 838 12 931 5 334 4 209
60 507
114 383 75 846 106 124 91 701 77 418 101 822 29 973 20 299
617 567
Tabell 2. Genomsnittlig bostadsutgift (exkl. amort.) kr. efter totalt taxeringsvärde, hushållstyp och samman- räknad inkomst
Hushållstyp
Sammanräknad inkomst,kr. —49 50—74 75—99 100—124 1254149 1504224 225— Summa
Totalt taxeringsvärde, 1 000 kr.
Makar, 0 barn
0—19 900 2 568 3 503 5 371 5 806 5 624 5 588 10166 3 000
20 OOO—29 900 2 907 4 723 5 677 5 684 4 831 8 829 4 201 3 978 30 000f39 900 3 760 4 309 6 300 7 055 6 869 9 523 9 802 4 801 40 OOO—49 900 3 735 4 720 6 037 7 340 8 035 11059 6 769 5 474 50 OOO—59 900 3 462 5 832 7 307 7 004 8 216 11015 12129 6 208 60 000—99 900 7 728 4 884 7 565 9 137 10109 11072 16 477 8 383 100 000— 4 569 3 248 7 809 10186 9 362 13 384 16 991 11 185 Summa 3139 4 539 6 668 7 855 8 637 11731 16 333 5 255
Makar, 1 barn 0—19 900 2 857 4 860 10 752 7 866 11227 8 976 18 950 5 514 20 000429 900 4 035 4 495 5 527 9 044 5 957 16 207 — 5 126 30 OOO—39 900 5 397 5 739 7 724 9 822 10 929 13 408 17 006 6 955 ; 40 000—49 900 3 796 6 244 7 859 7 917 12 594 10 325 24 417 7 055 50 OOO—59 900 5 959 6123 8 018 9 616 11880 11455 18 532 8 295 60 000—99 900 2 770 8 243 8 702 10 493 12 206 15 957 18 244 9 457 100 000— — — 9 335 9 510 13 485 17 046 23 487 14 560
Summa 4 203 6 168 8 070 9 471 12 290 15 111 21730 8 032
Makar, 2 barn 0v19 900 6 261 6 698 6 574 9161 11934 13 347 26159 7 393 20 OOO—29 900 2 944 8 074 8 486 9 753 12 809 11685 21 689 7 476 30 OOO—39 900 4 605 6 438 8 591 10 598 11683 16 320 14198 7 957 40 000—49 900 5 444 6 457 8 951 9 782 12 816 14 076 — 8 425 50 000—59 900 4 486 7 080 8 231 11234 12 496 15 462 22 837 9 305 60 000—99 900 8 865 7 269 9 803 11 291 12 660 15 394 19 748 11 112 100 000— — — 7 794 11538 13163 17 523 24 001 14 406
Summa 4 841 6 818 8 752 10 793 12 677 16 200 22 848 9 497
Makar, 3+barn 0—19 900 7 936 6169 6 822 10 841 9 769 15 354 9 734 8 332 20 000—29 900 7 827 6 772 7 434 9 670 11060 8 502 13 973 7 671 30 000—39 900 7 977 7 120 9 143 10 868 10 234 12 783 19 783 8 601 40 000—49 900 5 712 6 363 8 654 11488 12112 11225 10187 8 736 50 000—59 900 6 061 8 821 8 760 11742 14 042 13119 22180 10 035 60 OOO—99 900 6 866 10 241 8 276 11538 13 070 16 300 20 701 11922 100 000— — — 9 091 11123 14168 19 266 23 824 15 617
Summa 7 328 7 441 8 631 11318 12 881 16 543 22 285 10 160
Makar, samtliga
0—19 900 2 676 3 968 6193 7121 9 501 10 671 18180 3 495 20 OOO—29 900 3 203 5 254 6 759 7 608 7 804 10 827 12 720 4 916 30 OOO—39 900 4 742 5 270 7 867 9 492 9 844 12 775 15 686 6 530 40 000—49 900 4 246 5 749 7 705 9111 11430 11587 17 005 7110 50 000—59 900 4 239 6181 7 886 9 843 11555 12 461 17 382 7 866 60 000—99 900 5 419 7 209 8 550 10 550 11924 14182 18 367 9 905 100 000— 4 569 3 248 8 270 10 722 12 486 16 238 21339 13 565
3 640 5 548 7 840 9 769 11539 14 450 20136 7 300
Summa
Hushållslyp Sammanräknad inkomst, kr.
Totalt taxeringsvärde, 1 000 kr.
—49 50—74 75—99 100—124 125—149 150—224 225— Summa
Övriga hh, 0 barn
0— 19 900 20 000f29 900 30 OOO—49 900 50 000—
Summa
Övriga hh, 1 barn
0— 19 900 20 OOO—29 900 30 OOO—49 900 50 000—
Summa
Övriga hh, 2+barn
0—19 900 20 000,29 900 30 000—49 900 50 000—
Summa
Övriga hh, samtliga
0f19 900 20 OOO—29 900 30 000f49 900 50 000—
Summa
Samtliga hh, 0 barn 0— 19 900
20 OOO—29 900 30 OOO—39 900 40 000—49 900 50 000—59 900 60 OOO—99 900 100 000— Uppg. saknas
Summa
Samtliga hh, 1 barn 0— 19 900
20 OOO—29 900 30 000,39 900 40 OOO—49 900 50 OOO—59 900 60 OOO—99 900 100 000— Uppg. saknas
Summa
2 194 2 486 3 374
2 362
1690 3 245 5 718
2 349
5 626
1 029
3 235
2231 2547 3117
2 384
2 407 2 778 3 604 3 824 3 462 7 728 4 569 2 219
2 869
2 284 3 891 5 404 3 796 5 959 2 770
8 672 3 996
2 988 3 836 5 679 3 606
3 936
11 837 5 238 7 867
8 548
8 895 10 943 6 296
7 649
4172 4135 6 078 3 606
4 649
3 343 4 521 4 492 4 804 5 655 4 846 3 248 4 094
4 427
7 585 4 635 6 028 6 310 6123 8 243
7 043 6 439
5 015 5 229 5 625 8 207
5 420
10205 6 029 7 533 9 604
7 690
3 072 11 474 7 647 9 946
8 326
5 050 5 446 6 071 8 576
5 685
5 196 5 532 6 221 6 013 7 355 7 559 7 809 8 726
6 579
10 719 5 604 7 641 7 916 8019 8 732 9 335 10 259
8109
4112 7322 7416 6 740
6 459
7 252 8 432 9 894 8 747
8 995
11 706 10 975 10 963 7 691
10 606
5 010 7 954 8 574 7 366
7481
4 883 6 124 7 110 7 378 6 966 9 080 10 186 9 686
7 666
7 533 8 874 9 803 8 080 9 605 10 353 9 510 10 045
9 476
9031 7106 11112 10463
9 226
14 227 9 384 12 142
11822
10 343 16 926 12 795 14 128
13129
9 292 9 482 11 424 12 049
10 702
7 515 5 446 7 053 8 573 8 700 9 980 9 373 11 764
8 788
11227 10959 10929 12 304 11988 12 209 13 315 13 545
12 298
7 317 7 538 10055 11874
9 724
12 771 11258 9 576
10 886
19152 13452 13 541 15 471
15 014
9 511 9385 11253 13017
11365
6 841 8 531 8 941 11336 11065 11078 13416 13 900
11587
8 976 16 135 12 908 10 428 11455 15 853 17 046 15 036
15 003
16 431 6 097
12405 11267
11917 14224
12 087
19 814 19 814
16431 6 097 11917 14 036
12 346
13 503 5 147 9 802 6 769 12 129 16 000 16 988 18 886
16 098
18 950
19 563 13 705 17 427 18 244 23 487 16 055
2679 3 508 5 312 7109
3 468
5 388 5 446 8 586 9 650
6 784
7 851 12410 7400 13 287
8 942
2 936 3 881 5 993 8 345
4 001
2 866 3 844 4 829 5 548 6 229 8 378 11 209 5 637
4 867
5 465 5188 7 027 7147 8 351 9451 14501 9 517
7 995
Hushållstyp Sammanräknad inkomst, kr.
Totalt taxeringsvärde, 1 000 kr.
_49 50—74 75—99 100—124 125—149 150—224 225-— Summa
0—19 900 20 OOO—29 900 30 OOO—39 900 40 000—49 900 50 000459 900 60 000—99 900 100 0004 Uppg. saknas
Summa
Samtliga hh, 3+barn
0—19 900 20 000—29 900 30 OOO—39 900 40 000—49 900 50 000—59 900 60 OOO—99 900 100 000— Uppg. saknas
Summa
Samtliga hh, summa
0— 19 900 20 000—29 900 30 000439 900 40 OOO—49 900 50 000459 900 60 000—99 900 100 000— Uppg. saknas
Summa Samtliga hh, 2 barn
6 026 2 944 4 114 5 444 4 486 8 865
5 397 4 732
7 936 7 827 7 977 5 712 6 061 6 866
5 963 7 091
2 485 3 026 4 469 4 255 4 239 5 419 4 569 3 601
3 303
6 698 8 113 6 438 6 457 7 080 7 269
5 778 6818
6181 6772 7107 6 363 8821 10241
6 958 7 395
4 028 5 049 5 335 5 783 6 055 7 186 3 248 5 724
5 453
6 428 8 542 8 591 8 951 8 231 9 804 7 794 9 077
8 762
6 822 7 434 9 143 8 644 8 760 8 276 9 091 11 128
8 718
5 721 6 510 7 761 7 699 7 897 8 552 8 270 9309
7 760
9 995 9 896 10 593 9 850 11234 11271 11 538 11 923
10 843
10949 9 670 10745 11488 11587 11538 11 123 10030
11203
6 097 7 684 9 326 9 114 9 602 10 495 10 722 10 550
9 626
11226 13173 11843 12 854 12 554 12 694 13163 11314
12 622
10 428 11 325 10 234 12 112 14 042 13 070 14 168 15 222
13 069
9 438 8195 9 971 11467 11701 11885 12 449 12 665
11539
16 572 12 360 15 800 13 761 15 462 15 342 17 514 18 510
16 155
15 354 8 587 13 583 11694 13 271 16 335 19 266 18 100
16 591
10 080 10 589 12 179 11 749 12 478 14 109 16 238 15 935
14 302
26 159 21 689 14 198
22 837 19 748 24 001 22 748
22 845
9 734 13 973 19 783 10187 22 900 20541 23 824 20641
22196
17 986 11377 17 324 12 631 17 544 18 064 21327 19 041
7 356 7 631 7 818 8 467 9 323 11 134 14 416 9 886
9 483
8 613 7 692 8 680 8 745 10035 11939 15 617 9 206
10108
3 271 4 681 6 421 7 126 7 845 9 902 13 562 7 948
Tabell 3. Hushåll med förmögenhet efter totalt taxeringsvärde, hushållstyp och sammanräknad inkomst
Hushållstyp
Sammanräknad inkomst,kr. —49 50—74 75—99 100—124 125—149 150-224 225— Summa
Totalt taxeringsvärde, 1 000 kr
Makar, 0 barn
0—19 900 41728 12 283 2 861 904 353 113 5 58 249
20 000—29 900 17 487 9 895 3 781 2 072 805 354 22 34 417 30 OOO—39 900 11586 16 788 6 339 3 087 539 364 5 38 710 40 OOO—49 900 7 305 8 240 7 736 4 225 1000 681 11 29 197 50 000—59 900 6 011 6 982 9 627 3 322 1314 656 49 27 961 60 000—99 900 2 923 4 539 8 929 7 501 3 468 3 671 367 31399 100 000— 651 114 1 128 1630 1578 3 564 9 576
Summa 87 692 58 841 40 401 22 741 9 057 9 404 229 509
Makar, 1 barn
0—19 900 1 599 1 349 443 62 126 54 65 3 699
20 000—29 900 3 373 2 334 991 669 55 130 — 7 553 30 OOO—39 900 4 831 3 000 4 796 1 050 275 313 5 14 270 40 000—49 900 3 280 5 519 5 658 2 800 921 287 20 18 485 50 OOO—59 900 894 2 726 5 248 2 541 1438 961 14 13 823
, 60 OOO—99 900 3 206 3 190 5 322 3 920 3 041 1 890 128 20 698 ) 100 0004 — 4 388 737 1286 1759 350 4 520 ? Summa 17184 18119 22 846 11780 7 143 5 395 581 83 049 Makar, 2 barn
0—19 900 905 647 770 159 386 54 , 2 923
20 OOO—29 900 1 688 1 736 1 662 492 363 107 14 6 061 30 OOO—39 900 2 412 5 411 7 420 3 324 551 175 10 1.9 304 40 000449 900 3 259 4 104 6 244 5 515 1043 277 — 20 443 50 OOO—59 900 1837 1948 6 164 3 745 2 210 334 22 16 261 60 000—99 900 200 3 409 5 274 8 172 3 919 2 582 176 23 733 100 000— —— — 807 1 630 2 475 2 649 638 8 200
Summa 10 301 17 256 28 342 23 039 10 947 6 180 861 96 925
Makar, 3+barn
0419 900 69 597 5 208 222 117 4 1223
20 OOO—29 900 94 1013 1 138 . 437 109 148 51 2 990 30 OOO—39 900 1 628 2 674 3 062 852 301 171 7 8 696 40 000449 900 797 3 205 1 872 1 524 302 168 5 7 874 50 000f59 900 74 46 1 781 952 529 362 11 3 754 60 OOO—99 900 — 1 333 1 834 3 396 1444 1 600 205 9 812 100 000 — — 513 1002 763 1317 453 4 048 Summa 2 662 8 870 10 205 8 373 3 670 3 882 736 38 397
Makar, samtliga
0—19 900 44 301 14 877 4 079 1 334 1 088 339 74 66 093
20 000429 900 22 642 14 979 7 572 3 670 1 332 739 87 51 022 30 OOO—39 900 20 458 27 874 21617 8 314 1665 1023 28 80 980 40 OOO—49 900 14 641 21068 21510 14 065 3 265 1414 36 76 000 50 000—59 900 8 817 11703 22 820 10 560 5 491 2 313 96 61800 60 OOO—99 900 6 329 12 471 21 359 22 990 11 872 9 744 876 85 642 100 000— 651 114 2 837 4 998 6 102 9 289 2 353 26 344 Summa 117 840 103 086 101794 65 932 30 817 447 881
Hushållstyp Sammanräknad inkomst, kr.
Övriga hh, 0 barn
0— 19 900 20 000—29 900 30 000'49 900 50 000—
Summa
Övriga hh, 1 barn
0—19 900 20 000—29 900 30 000—49 900 50 000—
Summa
Övriga hh, 2+barn
0— 19 900 20 000—29 900 30 000—49 900 50 000—
Summa
Övriga hh, samtliga 0— 19 900 20 000— 29 900
30 000—49 900 50 000—
Summa
Samtliga hh, 0 barn 0—19 900
20 000—29 900 30 OOO—39 900 40 OOO—49 900 50 OOO—59 900 60 OOO—99 900 100 000—
Uppg. saknas
Summa
Samtliga hh, 1 barn 0—19 900
20 OOO—29 900 30 000—39 900 40 000—49 900 50 000—59 900 60 OOO—99 900 100 000— Uppg. saknas
Summa
Totalt taxeringsvärde, 1 000 kr
_49
30 599 8 539 3 753
42 890
1 592 760 61
2412
601 651
1252
32 792 9 298 4 465
46 555
72 327 26 026 14 112 8 532 6 011 2 923 651 3 065
133 648
3 191 4 133 4 892 3 280
894 3 206
61 19 657
50—74
5 573 3 040 3 403
894
12911
213 705 261
1179
5 787 3 749 3 730
894
14159
17 857 12 936 19 741 8691 7 811 4 603
114 1707
73 459
1 562 3 039 3 026 5 754 2 726 3 190
1 261 20 559
75—99
3 234 1 885 1 326
426
6 871
36 163 372 114
686
36 28 26 30
121
3 306 2 077 1 725
570
7 678
6 095 5 666 7 447 7 954 9 921 9 062 1 128 2 030
49 303
479 1 155 5 097 5 730 5 350 5 334 388 423
23 955
1004124
1 080 681 1 523 973
4 256
52 314 421 492
1 279
75 68 423 121
687
1207 1063 2 367 1 585
6 223
1984 2 753 4 141 4 694 4 148 7 648 1 630
390
27 387
114 982 1 267 3 004 2 768 4 186 737 1 123
14 183
125—149
254 307
84 285
931
85 109 147
341
42 14 102 195
352
296 405 295 628
1 625
608 1 111 600 1 024 1 375 3 666 1 605 303
10291
126 140 275 1 030 1 506 3 065 1 342 166
7651
150—224 225—
298 106 406 357
168 >..
118 39
160
45 200 203
449
298 155 724 599
1 777
412 461 551 900 699 3 933 3 615 263
10 835
54 134 403 314 961 1 929 1 759 88
5 643
11 22
47 79
58
63
16 44
11 49 407 918 26
1478
65 16 66 19 128 350 46
690
Summa
41 050 14 580 10 495
2 981
69 108
1 893 2 030 ] 400
797
6120
754 159 1 468 564
2 945
43 697 16 770 13 364 4 343
78123
99 299 48 998 46 597 31 805 30 015 32 241
9 661 7 784
306 401
5 592 9 583 14 976 19180 14 225 21038 4 576 3 168
92 338
| i l 1 | i l !
Hushållstyp
Totalt taxeringsvärde, 1 000 kr
Sammanräknad inkomst, kr. _49 50—74 75—99 100—124 125—149 150—224 225— Summa
Samtliga hh, 2 barn
0— 19 900 1 506 20 000—29 900 1 688 30 000—39 900 3 063 40 000—49 900 3 259 50 000—59 900 1837 60 OOO—99 900 200 100 000— — Uppg. saknas 709 Summa 12 263 Samtliga hh, 3+barn 0—19 900 69 20 000—29 900 94 30 OOO—39 900 1628 40 OOO—49 900 797 50 000—59 900 74 60 OOO—99 900 — 100 000— — Uppg. saknas 877 Summa 3 539 Samtliga hh, summa 0—19 900 77 093 20 000—29 900 31941 30 000—39 900 23 696 40 OOO—49 900 15 868 50 000—59 900 8 817 60 OOO—99 900 6 329 100 000— 651 Uppg. saknas 4 713 Summa 169 108
647 1 740 5 411 4 104 1 948 3 409
105 17 364
597 1013 2 740 3 205
46 1333
705 9 640
20 664 18 728 30 918 21754 12 532 12 536 114 3 777
121023
806 1 690 7 420 6 244 6 164 5 304
807 1 145
29 582
5
1 138 3 062 1899 1781 1834 513 35
10 266
7 385 9 649 23 025 21827 23 215 21 534 2 837 3 634
113106
204 561 3 345 5 604 3 745 8 244 1 630 915
24 248
240 437 1 165 1 524 1000 3 396 1 002 667
9 433
2 541 4 733 9 919 14 827 11662 23 474 4 998 3 096
75 251
428 363 652 1 043 2 278 4 047 2 475 605
11891
222 123 301 302 529 1 444 763 325
4 008
1 384 1737 1 827 3 399 5 688 12 221 6 185 1 399
33 840
54 142 195 358 334 2 726 2 689 99
6 599
117 157 258 182 377 1605 1317 218
4 230
638 895 1408 1 754 2 371 10194 9 380 668
27 306
14 10
22 176 638
85 109 39 82 105 927 2 360 131
3 838
3 645 6 198 20 097 20 612 16 329 24 107 8 239 3 612
102 839
1254 3 013 9161 7 914 3 822 9 828 4048 2 853
109 790 67 792 90 832 79 511 64 391 87 214 26 525 17 417
543 472
Tabell 4. Hushåll med förmögenhet. Genomsnittlig förmögenhet 1 000 kr. efter totalt taxeringsvärde, hus- hållstyp och sammanräknad inkomst
Hushållstyp Sammanräknad inkomst, kr.
Makar, 0 barn 0— 19 900 20 000429 900 30 OOO—39 900 40 OOO—49 900 50 000—59 900 60 OOO—99 900 100 000—
Summa
Makar, 1 barn 0—19 900 20 OOO—29 900 30 OOO—39 900 40 000—49 900 50 000—59 900 60 000—99 900 100 000—
Summa
Makar, 2 barn 0— 19 900 20 000—29 900 30 OOO—39 900 40 OOO—49 900 50 OOO—59 900 60 OOO—99 900 100 0004
Summa
Makar, 3+barn 0- 19 900 20 OOO—29 900 30 OOO—39 900 40 000—49 900 50 OOO—59 900 60 000—99 900 100 000—
Summa
Makar, samtliga 0—19 900 20 OOO—29 900 30 000—39 900 40 OOO—49 900 50 OOO—59 900 60 000—99 900 100 000—
Summa
Totalt taxeringsvärde, 1 000 kr.
—49
56 26 30 50 26 51
39
16 13 40 21 28 65
26
37 45 53
32 46 175
50—74
74 73 77 75 71 86 394
76
41 58 49 60 52 109
64
87 49 34 51 39 68
49
69
62 60 61 85 394
75—99
88 75 86 98 81 108 199
94
87 80 60 54 47 64 172
60
39 51 66 39 46 61 286
60
50 35 37 64 34 103 548
79
79 64 66 67 60 85 283
75
1004124
85 97 112 106 96 97 176
106
62 78 80 70 70 75 129
77
19 61 57 43 35 66 135
64
67 85 78 71 71 78 135
125—149
177 169 140 165 173 116 348
179
65 42 56 29 53 76 96
69
150-224
623 151 189 161 156 206 280
230
208 131 107 106 101 154 272
178
65 92 85 86 92 100 167
127
263 133 130 130 111 157 223
225—
1611 573 384 336 265 303 1 176
892
147 53 128 63 320 371
316
23 157
99 210 619
507
226 399 93
210 255 286
281
260 383 167 185 191 275 734
Summa
50 67 31 87 76 110 344
86
58 50
59 59 82 214
71
28 62 38 46 39 89 193
71
sou 1974:16 Bilaga 3 129 Hushållstyp Totalt taxeringsvärde, 1 000 kr. Sammanräknad ] inkomst, kr. —49 50—74 75—99 100—124 125—149 150—224 225— Summa Övriga hh, 0 barn 0—19900 42 93 102 119 132 136 110 57 20 000429 900 37 85 141 138 163 231 873 71 30 OOO—49 900 41 53 105 95 98 274 — 70 50 000 — — 163 226 660 130 369 720 364 Summa 41 85 121 237 139 264 681 75 Övriga hh, 1 barn 0—19 900 38 47 49 84 — — — 40 20 OOO—29 900 48 32 76 80 148 82 — 54 30 000449 900 44 54 49 78 97 311 430 100 50 0004 — — 155 135 181 70 533 145 Summa 41 40 73 100 146 247 438 72 Övriga hh, 2+barn 0—19900 14 — 93 53 133 — — 28 20 000—29 900 — 105 80 38 37 122 — 71 30 000——49 900 73 12 28 55 268 94 — 81 50 000— — — 127 93 84 105 288 101 Summa 45 17 84 60 141 102- 288 70 Övriga hh, samtliga 0—19900 41 91 102 113 133 136 110 56 20 OOO—29 900 38 75 135 114 155 195 873 69 30 000—49 900 46 52 92 85 156 230 430 74 50 000— — 163 207 454 127 260 611 290 Summa 41 81 116 189 141 221 547 75 Samtliga hh, 0 barn 0—19 900 39 80 96 103 158 270 623 53 20 OOO—29 900 47 76 97 107 168 169 723 68 30 OOO—39 900 66 74 87 110 139 264 384 80 40 OOO—49 900 54 73 100 103 162 160 336 84 50 OOO—59 900 34 81 83 224 171 157 265 98 60 OOO—99 900 38 87 112 99 116 221 346 115 100 0004 175 394 199 176 346 280 1 172 343 Uppg. saknas 110 52 147 121 170 172 300 112 Summa 46 77 100 126 175 232 870 84 Samtliga hh, 1 barn 0— 19 900 47 42 84 72 64 208 147 52 20 000»29 900 30 52 79 79 113 130 * 51 30 OOO—39 900 30 49 60 86 62 162 91 53 40 000—49 900 50 60 54 68 66 112 394 60 50 OOO—59 900 26 52 49 72 83 101 183 60 60 OOO—99 900 51 109 63 81 75 152 320 83 100 000— — — 172 129 162 272 371 216 Uppg. saknas 14 64 10 109 46 211 505 81 Summa 39 63 59 81 90 180 340 71
Hushållstyp Sammanräknad inkomst, kr.
0—19 900 20 OOO—29 900 30 OOO—39 900 40 000—49 900 50 OOO—59 900 60 OOO—99 900 100 000— Uppg. saknas
Summa
Samtliga hh, 3+barn
0— 19 900 20 000—29 900 30 OOO—39 900 40 OOO—49 900 50 OOO—59 900 60 OOO—99 900 100 000— Uppg. saknas
Summa
Samtliga hh, summa
0419 900 20 OOO—29 900 30 OOO—39 900 40 000449 900 50 000—59 900 60 000—99 900 100 0004 Uppg. saknas
Summa
Totalt taxeringsvärde, 1 000 kr.
Samtliga hh, 2 barn
-49
15 13 47 21 28 65
24 28
30 16 13 19
15 15
39 43 53 45 32 46 175
78 44
50—74
87 50 34 51 39 68
14 49
17 73 36 32 33 69
43 43
75 69 61 59 68 86 394 53
68
75—99
41 52 66 39 46 62 286 39
59
50 35 37 63 34 103 548 71
78
89 79 68 67 62 87 283 96
79
100—124
35 58 51 51 57 68 97 61
61
24 61 56 43 36 66 135 667
106
89 91 81 70 118
135 216
94
125—149
72 42 89 29 55 76 96 68
71
70 38 94 147 37 66 109 377
103
109 128 102 91 89 86 177 159
111
150—224
65 97 96 99 92 100 166 88
126
203 144 177 134 113 163 223 303
182
225—
23 157
99 210 619 131
493
226 399
93 96 195 259 286 176
277
241 482 150 367 206 296 734 305
567
Summa
42 41 53 43 48 73 178 48
64
29 62 38 46 40 90 193 262
84
Tabell 5. Hus med känt eget kapital efter lägenhetsyta, byggnadsår samt kapital- och driftskostnader (exkl. amort.), kr. per hus
Lånetyp Genomsnitt per hus Lägenhetsyta Byggnadsår Taxvärde Köpesk. Kapitalskuld Eget Ränta Skatt Bränsle Avg. Un- Fast. Skatte- Netto- Boen- Antal hus el. prod- kap. på gar. m.m. der- resul- effekt ränta de- TOL Byggn. kostn. flumma Hus med belopp håll tat kostn. UW- UPP!- us ___—_
Tomtr. Ägr. Tkr. Tkr. Tkr. Tkr. Tkr. Tkr. . Kr. Kr. Kr. Kr. Kr. Kr.
NomJån Ly —85 kvm Stgr 0—2 3—9
Summa
Ly 86—120 —1950 1951—60 1961—65 1966—70
Summa
Ly 121—160 —1950 1951—60 1961—65 1966—70
Summa
Lånetyp Genomsnitt per hus Lägenhetsyta _ , _ Byggnadsår Taxvärde Köpesk. Kapitalskuld Eget Ränta Bränsle . Skattc- Netto- Antal hus el.pr0d- *— W_ kap. effekt ränta Tot. Byggn. kostn. Summa Hus med tat _ Urv. Uppr.
hus
Tomtr. Ägr. Tkr. Tkr. Tkr. Tkr. Tkr. Tkr. . . Kr.
Ly 161—200 —1950 128 94 198 126 201 118 _ 6949 1788 1951—60 186 146 255 180 184 179 — 9092 281 1961—65 173 144 209 140 122 141 _ 6501 1310 1966—70 177 154 261 191 197 191 —10128 2 214
Summa 161 132 229 158 187 156 8 210 5 594 Ly > 200 kvm —1960 150 113 212 154 209 144 8 260 768 1961—70 213 180 291 197 216 195 7 762 1291 Summa 190 155 261 181 213 177 7 948 2 059
Byggnadsår —1950 61 46 75 45 90 42 2 595 32 951 1951—60 83 68 104 63 76 61 3 392 15 193 1961—65 100 86 108 70 83 69 3 389 22 606 1966—68 118 153 105 111 105 5 430 14 638 1969—70 132 133 138 8 020 12 340
Summa 91 74 97 72 4 012 97 728
Paritets- el. räntelån 101 89 88 5 014 103 567
Samtliga 96 82 80 4 528 201 295
Tabell 6. Hus med känt eget kapital efter lägenhetsyta, byggnadsår samt kapital- och driftskostnader (exkl. amort.), kr. per hus. Region A (Storstockholm)
Lånetyp Genomsnitt per hus Lägenhetsyta _ , Byggnadsår Taxeringsvärde Köpesk. Kapitalskuld Eget Ränta Skatt Föwäwsår el. prod. kap. på gar. Tot. Byggn. kostn. Summa Hus med belopp hus tomtr. ägr. tkr. tkr. tkr. tkr. tkr. tkr. tkr. kr. kr. Nom. lån Summa 144 108 190 126 96 133 63 9 368 645 Ly —85 kvm. 88 54 103 53 48 55 49 4 221 400 Ly 86-120 119 87 143 94 80 97 49 6 917 540 Ly 121—160 162 127 216 148 101 156 68 10 966 725 Ly 161—200 195 147 301 206 198 207 95 15 073 864 Ly >200 kvm. 235 177 326 229 213 232 97 16 845 1015 Byggnadsår —1950 122 76 159 97 97 96 63 7 512 540 1951—60 123 92 162 98 88 100 65 7 165 558 1961—65 158 126 181 117 83 120 64 8 295 710 1966—68 179 145 250 175 94 183 75 12 406 797 1969—70 164 133 236 188 125 196 48 14 302 738 Förv. år 1961—65 138 101 136 76 49 82 60 5 338 619 Förv. år 1966—68 150 115 209 132 91 141 77 9 430 676 Förv.år1969—71 144 107 214 158 142 160 57 12 086 643 Paritets- eller räntelån 132 109 151 117 105 121 35 8 832 603
Samtliga
Bränsle Fast. Skatte- Netto- Boende- Antal hus resultat effekt ränta kostn.
Urv. Uppr.
Tabell 7. Hus med känt eget kapital efter lägenhetsyta, byggnadsår samt kapital- och driftskostnader (exkl. amort.), kr. per hus. Region B (Storgöteborg)
Lånetyp Lägenhetsyta Byggnadsår Förvärvsår
Genomsnitt per hus
Taxeringsvärde Tot. Byggn. tkr. tkr.
Köpesk. Kapitalskuld el. prod. kostn.
tkr.
Summa hus
tkr.
Hus med
10111 11' .
tkr.
ägr. tkr.
Eget kap.
tkr.
Ränta
kr.
Skatt '
pä gar. belopp
kr.
Nom. lån Summa
Ly —85 kvm. Ly 86—120 Ly 121—160 Ly 161—200 Ly >200 kvm.
Byggnadsår —1950 1951—60 1961v65 1966—68 1969—70
Förv. år1961—65 Förv. år1966—68 Förv. är1969—71
Paritets— eller räntelån
Samtliga
73 107 147 197 225
98 118 139 147 141
126 137 127
109
58 89 126 168 191
75 98 119 128 124
105 115 109
102
157
80 127 174 258 324
114 147 148 190 195
121 172 177
138
110 53
125 183 230
75 93 95 140 156
69 122 137
105
108
88 86 133 165 265
90
102 123 153
87 109 124
95
110 44
124 184 224
72 92 94 143 156
66 124 139
106
47 26 49 76 95
39 54 53 49 39
51
40
33
8 093
4 280 6 393 9 227 13136 17 066
5 698 6 622 6 876 10 079 11 917
4 933 8 767 10 384
7 749
586
328 485 668 888 1 010
435 529 626 670 652
565 621 579
533
Bränsle Fast. Skatte- Netto- Boende- Antal hus resultat effekt ränta kostn.
Urv. Uppr.
Tabell 8. Hus med känt eget kapital efter lägenhetsyta, byggnadsår samt kapital- och driftskostnader (exkl. amort. ), kr. per hus. Region C (Övriga kommuner med minst 50 000' mv. )
Lånetyp Genomsnitt per hus Lägenhetsyta Byggnadsår Taxeringsvärde Köpesk. Kapitalskuld Eget Ränta Skatt Förvärvsår el. prod. kap. på gar. Tot. Byggn. kostn. Summa Hus med belopp hus tomtr. ägr. , tkr. tkr. tkr. tkr. tkr. tkr. tkr. kr. kr. Nom. lån Summa 109 91 137 92 96 92 44 6 846 523 Ly —85 kvm. 59 46 70 32 24 34 37 2 465 295 Ly 86—120 90 75 106 70 84 67 36 5 205 433 Ly 121—160 126 107 161 115 129 113 46 8622 606 Ly 161—200 177 145 239 169 179 168 71 12 656 836 Ly >200 kvm. 201 164 287 185 186 185 102 12 605 964 Byggnadsår —-1950 72 52 92 54 51 55 38 4 130 343 1951—60 97 81 123 79 59 86 44 5 805 468 1961—65 128 109 144 95 86 97 49 6 760 616 1966468 136 120 181 131 111 135 50 9442 652 1969—70 149 129 199 156 154 156 44 12 120 714 Förv.år1961—65 104 85 99 58 52 58 41 4 022 498 Förv.är1966—68 114 95 149 100 89 103 48 7 286 552 Föw.år1969—71 110 92 157 114 122 112 44 8 703 525 Paritets- eller räntelån 113 99 128 98 98 98 29 7 262 552
Samtliga
sou 1974:16 Bilaga 3 Bränsle Avg. Under- Fast. Skatte- Netto- Boende- Antal hus m. m. håll resultat effekt ränta kostn. Urv. Uppr. kr. kr. kr. kr. kr. kr. kr.
1 080 905 1 085 45 018 2 942 1 032 8 530 414 13 243 808 682 832 —1 778 913 1 142 5 311 39 1780 976 882 1262 —3 894 2110 923 7 571 109 5 530 1 164 910 1007 —6 457 3 843 924 9 391 140 4 357 1449 1 204 1068 —9 001 5 961 1240 12 487 79 1 154 1 725 1 295 678 —7 662 4 846 2 554 14 974 47 422
1023 757 1091 —3 157 1698 1078 6 721 90 4173 1020 798 1615 —4 300 2 347 957 8 317 53 2180 1048 970 1 359 —4 475 2 779 991 8 966 110 3 319 1 141 1 007 820 —6 996 4 286 1 189 9 963 78 1 846 1293 1 168 155 —9 354 5 577 931 10 803 83 1725
1035 884 1 233 —2 308 1400 967 7 239 120 4 228 1060 888 928 ——5 353 3 266 1 110 8 558 115 3 387 1 127 932 1 067 —6 853 3 905 1 035 9 484 179 5 628
1040 862 750 —5 457 3 155 633 7 939 366 13 307
1060 884 917 —5 238 3 049 832 8 234 780 26 550
Tabell 9. Hus med känt eget kapital efter lägenhetsyta, byggnadsår samt kapital- och driftskostnader (exkl. amort.), kr. per hus. Region D (Kommuner med mindre än 50 000 inv.)
Genomsnitt per hus
Lånetyp Lägenhetsyta Byggnadsår Taxeringsvärde Köpesk. Kapitalskuld Eget Ränta Skatt Föwärvsår _— el. prod. ___—__" kap. på gar. Tot. Byggn. kostn. Summa Hus med belopp hus _—
tomtr. ägr.
tkr. tkr. tkr. tkr.
Nom. lån
Summa 70 61 84 53 89 53 31 3 927 340 ! Ly —85 kvm. 37 31 47 25 — 25 22 1 872 183 l Ly 86—120 76 67 85 55 75 54 30 4 012 368 * Ly 121—160 102 90 128 86 133 85 42 6 431 497 Ly 161—200 115 102 159 108 — 108 51 7 910 558 l Ly >200 kvm. 137 121 177 126 150 126 5] 8 572 644 l Byggnadsår i —1950 43 35 51 30 — 30 22 2 267 214 i 1951—60 66 56 80 47 — 47 33 3 435 316 l 1961—65 76 67 79 50 58 50 29 3 704 367 1 1966—68 94 85 117 76 122 76 41 5 398 456 1 1969—70 117 106 160 114 107 114 47 8 463 573 Förv. år 1961—65 59 51 56 33 58 32 23 2 392 287 Förv.år1966468 77 68 94 55 122 54 39 3 934 377 l Förv.år1969—71 77 68 111 78 107 78 33 5 885 377 ] Paritets- eller räntelån 91 82 106 81 101 81 25 5 903 445 Samtliga
Bränsle Fast. Netto- Boende- Antal hus resultat ränta kostn.
Urv. Uppr.
20 229 27 805 10 824 2 136 - 778
22 285 9 617 14 016 8 816 7 038
25 374 16 561 19 837
70 795 132 567
Tabell 10. Hus med känt eget kapital efter förvärvsår, byggnadsår samt kapital- och driftskostnader (exkl. amort.), kr. per hus
Lånetyp Genomsnitt per hus Förvärvsår Byggnadsår Taxeringsvärde Köpesk. Kapitalskuld Eget Ränta Skatt __ el. prod. _ kap. på gar. Tot. Byggn. kostn. Summa Hus med belopp
us
tomtr. tkr. tkr. tkr. tkr. tkr. . . kr.
Nom. lån
Köp 1961—65 Byggnår —1960 1961—65
Byggt 1961—65
Köp 1966468 Byggnår —1960 1961—65 1966—68
Byggt 1966—68
Köp 1969471 Byggnår —1960 1961—65 1966—68 1969—70
Byggt 1969—70
Samtl. byggnär Förvärvsår 1961—65 1966—68 1969—71
Paritets- eller räntelån
Samtliga
Bränsle Fast. Netto- Boende- Antal hus resultat ränta kostn.
Urv. Uppr.
36 697 26 201 34 831
103 567 201 295
Tabell 11. Hus med känt eget kapital efter totalt taxeringsvärde samt kapital- och driftskostnader (exkl. amort.), kr. per hus
Lånetyp Genomsnitt per hus Totalt taxerings- värde, 1 000 kr. Taxeringsvärde Köpesk. Kapitalskuld Ränta Skatt _ el. prod. ___— . på gar. Tot. Byggn. kostn. Summa Hus med belopp hus __
tomtr. . tkr. tkr. tkr. tkr. tkr. . . . kr.
Nom. lån
_ 49 50— 74 75— 99 100—124 125—149 150—224 2254 Summa
Paritets- eller räntelån
Samtliga
Bränsle Fast. Skatte— Boende- Antal hus resultat effekt kostn.
Urv. Uppr.
21698 18 825 18 667 15 870
9 917 11 102
1649 97 728
103 567 201 295
Tabell 12. Hus med känt eget kapital efter hushållstyp, sammanräknad inkomst samt kapital- och driftskostnader (exkl. amort.), kr. per hus
Lånetyp Genomsnitt per hus Hushållstyp Sammanräknad Taxeringsvärde Köpesk. Kapitalskuld Eget Ränta Skatt inkomst _— el. prod. kap. på gar. Tot. Byggn. kostn. åägnma Hus med belopp tomtr. ägr. tkr. tkr. tkr. tkr. tkr. tkr. tkr. kr. kr. Nom. lån Makar Mannen —64 år 0—19 900 98 84 115 76 78 76 39 5 660 460 20 OOO—29 900 55 47 62 32 128 30 30 2 309 268 30 OOO—39 900 80 69 93 63 65 63 30 4 604 390 40 000—49 900 77 65 92 59 86 58 33 4 504 367 50 000—59 900 88 74 103 73 93 72 30 5 441 423 60 000—99 900 117 97 151 109 103 110 42 8 032 546 100 000— 172 140 235 165 168 165 70 12 208 781 Summa 98 82 122 84 102 82 38 6 182 461 Makar Mannen 65— år 0—19 900 37 24 46 16 — 17 30 1 242 180 20 OOO—29 900 75 62 87 26 — 26 61 1 911 369 30 000—49 900 75 65 83 30 22 31 52 2 296 362 50 000— 155 126 178 93 104 89 85 6 266 730 Summa 67 54 77 30 60 28 47 2 182 322 Övriga HF ——64 år 0—19 900 54 46 71 32 113 29 39 2 193 263 20 000—29 900 48 40 56 29 — 29 27 2 135 222 30 OOO—49 900 85 69 96 64 69 63 32 4 647 409 50 000— 141 117 184 111 66 122 73 7 984 655 Summa 75 63 91 53 71 52 38 3 846 357 Övriga HF 65— år 0—19 900 32 28 35 5 _ 5 30 368 155 20 OOO—29 900 91 78 88 52 — 52 36 3 578 413 30 OOO—49 900 92 68 85 28 — 28 57 1 736 430 50 000— 182 157 280 133 — 133 146 9 851 856 Summa 39 34 43 11 _ 11 32 743 187 Paritets- eller räntelån 101 89 116 89 101 88 _27 6 558 484
Samtliga
Bränsle Avg. Fast. Skatte- Netto- Boende- Antal hus m. m. resultat effekt ränta kostn.
Urv. Uppr.
4 309 402 77 44
4 832
1 379 103 567 3 019 201 295
Tabell 13 Antal hus efter lägenhetsyta, byggnadsår samt fastighetens resultat och Skatteeffekt
Lånetyp Lägenhetsyta Byggnadsåx Förvärvsår
Fastighetens resultat
Skatteeffekt
Summa hus
>O (0
Urv. Uppr.
Summa hus
>0
Antal Kr. per hus Kr. per Urv. Uppr. hus
Antal
Kr. per hus
Nom. lån
Ly —85 kvm. 5th 0—2 Stgr 3—9
Summa
Ly 86—120 —1950 1951—60 1961—65 1966—70
Summa
Ly 121—160 —1950 1951—60 1961—65 1966—70
Summa
Ly 161—200 _1950 1951—60 1961-65 1966—70
Summa Ly > 200 kvm.
—1960 1961—70
Summa
62 464 112 431
174 896
97 672 57 885 17 853 20487 193 896 46 710 18 050 9 933 18 086 92 779
11958 2 806 2 132 3 878
20 774
5 972 2 055 8 027
34 752 83 599
118 351
64 760 53 264 17 294 19 387
154 705
30 483 16 316 9 684 17 697 74 180
9 218 2 363 2 025 3 756
17 363
5 036 1 828 6 864
60 485 110 732
171217
94 449 56 921 17 404 20 069
188 844
44 643 17 394
9 632 16 947
88 616
11235 2 689 2 034 3 602
19 560
5 854 1 920 7 774
30 587 80 573
111159
59 849 51 721 16 399 18 945
146 914
28 052 14 699
9 314 16 686
68 749
8 370 2 236 1 922 3 449
15 976
4 664 1 701 6 365
Lånetyp Fastighetens resultat Skatteeffekt
Lägenhetsyta Byggnadsår Summa hus > 0 Summa hus ( 0
Förvärvsår
Urv. Uppr. Antal Kr. per Urv. Uppr. Antal Kr. per Kr. per hus hus hus
Byggnadsår —1950 296 433 568 193 299 287 486 178 563 941 1951—60 109 428 681 99 838 107 120 95 824 1070 1961—65 39 252 1312 35 575 38 087 33 928 2 479 1966—68 24 480 721 22 446 23 299 21 281 3 804 1969—70 20 778 1907 20 304 20 019 19 567 4 668
Summa 490 372 603 371463 476 011 349 164 1 509
Förvärvsår —1950 143 606 551 70 257 141593 66 940 273 1951—60 145 661 573 117129 142 382 110 518 670 1961—65 74 686 861 66 516 70 988 60 524 1566 1966—68 58 146 1013 52 813 55 873 50 033 2 496 1969—71 68162 819 64 636 65 064 61 038 3 524
Paritets- eller räntelån 127 195 1 329 126 836 121 249 119 530 2 776
Samtliga 617 567 606 498 299 597 260 468 694 1 833
Tabell 14. Antal hus efter lägenhetsyta, byggnadsår samt fastighetens resultat och Skatteeffekt. Region A (Storstockholm)
Lånetyp Lägenhetsyta Byggnadsår Förvärvsår
Nom. lån Summa Ly —85 kvm.
Ly 86—120 kvm. Ly 121—160 kvm. Ly 161—200 kvm. Ly 200— kvm.
Byggnadsår —1950 1951—60 1961—65 1966—68 1969—70
Förvärvsår —1950 1951—60 1961—65 1966—68 1969—71
Paritets— eller räntelån
Samtliga
Fastighetens resultat
Summa hus
>0 (0
Antal
Urv; Uppr.
Antal
Kr. per hus
Skatteeffekt
Summa hus ( 0
Antal Urv. 1353
201 412 438 214
88
Antal Kr. per
Uppr. hus
55 976 14 103 20 290 14 936 5 069 1 579 32 284 11 105 5 359 3 461 3 767 15 150 13 577 9 453 7 010 10 786 13 455 69 431
Tabell 15. Antal hus efter lägenhetsyta, byggnadsår samt fastighetens resultat och Skatteeffekt. Region B (Storgöteborg)
Lånetyp Lägenhetsyta Byggnadsår Förvärvsår
Fastighetens resultat
Skatteeffekt
Summa hus Antal
Urv. Uppr.
>0 (0
Antal Summa hus Antal Urv. Uppr.
(0
Antal
Nom. lån Summa
Ly —85 kvm.
Ly 86—120 kvm. Ly 121—160 kvm. Ly 161—200 kvm. Ly 200— kvm.
Byggnadsår —1950 1951—60 1961—65 1966—68 1969—70
Förvärvsår —l950 1951—60 1961—65 1966—68 1969—71
Paritets- eller räntelån
Samtliga
34 047 10 101 12 703 8 315
2 028
900
17 718 6 689 4 343 3 078 2 220
7 697 9 296 5 720 5 451 5 773 7 752 41 800
Tabell 16. Antal hus efter lägenhetsyta, byggnadsår samt fastighetens resultat och skatteeffekt. Region C (Övriga kommuner med minst 50 000 inv.)
Lånetyp Lägenhetsyta Byggnadsår Förvärvsår
Fastighetens resultat
Skatteeffekt
Summa hus
>0 (0
Antal
Urv. Uppr.
Antal
Summa hus ( 0 > 0
Antal Antal
Urv. Uppr.
Nom. lån Summa
Ly —85 kvm.
Ly 86—120 kvm. Ly 121—160 kvm. Ly 161—200 kvm. Ly 200— kvm.
Byggnadsår —1950 1951—60 1961—65 1966—68 1969—70
Förvärvsår —1950 1951—60 1961—65 1966—68 1969—71
Paritets- eller räntelån
Samtliga
Tabell 17. Antal hus efter lägenhetsyta, byggnadsår samt fastighetens resultat och skatteeffekt. Region D (Kommuner med mindre än 50 000 inv.)
Lånetyp Lägenhetsyta Byggnad sår Förvärvsår
Fastighetens resultat
Skatteeffekt
Summa hus >O
Antal
Urv. Uppr.
Antal
Kr. per hus
( 0 Antal
Kr. per hus
Summa hus Antal Urv. Uppr.
( 0 Antal > 0 Antal
Nom. lån Summa
Ly —85 kvm.
Ly 86—120 kvm. Ly 121—160 kvm. Ly 161—200 kvm. Ly 200— kvm.
Byggnadsår —1950 1951—60 1961—65 1966—68 1969—70
Förvärvsår —1950 1951—60 1961—65 1966—68 1969—71
Paritets- eller räntelån
Samtliga
344 944
136 157 137 763 57 007 9 927 4 090 219 241 76 361 23 334 14 275 11 733
110526 105 421 50111 37 416 41471
89 044 433 988
263 219
96 432 110 846 43 668 8 486
3 787
148 163 70 811 20 342 12 543 11 359
59 598 87 339 44 694 32 838 38 750
- 88 805 22 962 352 023
334 165 133 244 133 799 53 998 9 161 3 963
211952 74 742 22633 13 526 11311
109 249 102 878 47 060 35 783 39 195
84 178 418 343
25 930 11 645 4 556 1 239 1 243
567 45 180
246 470
90 324 104 960 39 895 7 693
3 598
136 338 67 986 19 335 11 750 11 060
57 349 82 166 39 616 30 951 36 387 82 752 329 222
Tabell 18 Hus med känt eget kapital efter lägenhetsyta och byggnadsår samt kontant bostadsutgift—skatte- effekt
Lånetyp Lägenhetsyta Byggnadsår Summa hus > 0 el. = 0 ( 0
Antal Bostadsutgift (exkl. amort) — skatteeffekt
Antal
Urv. Uppr. Urv. Uppr.
Nom. lån Ly 485 kvm.
Stgr 0—2 20 7 876 6 2 096 1 456 14 5 780 2 288 Stgr 3—9 131 16 471 15 2 749 2 297 116 13 723 5 033 Summa 151 24 348 21 4 844 1933 130 19 503 4 219
Ly 86—120 kvm.
—1950 93 11941 10 1570 2 843 83 10 371 5 665 1951—60 83 8 928 1 226 2 937 82 8 702 6 313 i 1961—65 135 10 084 6 488 2 927 129 9 596 6 577 1966—70 153 11655 7 1034 2 015 146 10 622 7 013 1 Summa 464 42 607 24 3 317 2 604 440 39 290 6 396 Ly 121—160 kvm.
—1950 80 5 158 9 496 5 951 71 4 662 6 690 1951—60 51 1860 2 16 8 511 49 1844 7 821 1961—65 161 5 039 6 106 5 764 155 4 933 8 474 1966—70 258 11064 5 204 2 908 253 10 859 9 421 1
Summa 550 23 120 22 822 5 220 528 22 298 8 508 l Ly 161—200 kvm. ]
—l950 45 1788 1 11 17 578 44 1778 11221 1951—60 30 281 — — — 30 281 13 082 1961—65 90 1310 4 54 5 635 86 1257 10 458 . 1966—70 138 2 214 2 39 7108 136 2 175 11603 1
Summa 303 5 594 7 104 7 418 296 5 490 11 293 ; l Ly >200 kvm.
—1960 35 768 1 28 7 343 34 740 12 050 1961—70 137 1291 18 157 12654 119 1133 13434 , Summa 172 2 059 19 185 11849 153 1874 12 887 i Byggnadsår
41950 294 32 951 31 3 684 3 156 263 29 267 5 542 1951—60 195 15 193 3 242 3 306 192 14 951 6 422 1961—65 470 22 606 33 3191 1979 437 19 416 6 971 1966—68 352 14 638 17 1828 2 936 335 12 809 8 416 1969—70 329 12 340 9 327 3 509 320 12 013 8 997
Summa 1 640 97 728 93 9 273 2 724 1 547 88 456 6 890 Paritets— eller räntelån 1 379 103 567 15 442 4 896 1 364 103 125 6 807
Samtliga 3 019 201295 108 9 715 2 823 2 911 191580 6 845
Tabell 19 Antal hus efter byggnadsår och förvärvsår samt fastighetens resultat och Skatteeffekt
Lånetyp Byggnadsår Förvärvsår Summa hus > 0 = ( 0
Antal ___ Antal Antal
Fastighetens resultat
Antal
Urv. Uppr. Urv. Uppr. Urv. Uppr. Urv. Uppr.
Nom. län
| !
Byggnadsår *
Förvärvsår '
—l950 1 -1950 858 143 606 485 59 915 551 25 13 434 348 70 257
1951—60 471 61599 158 14 573 498 11 5 715 302 41311 | 1961—65 315 35 587 49 3176 768 3 714 263 31696
| 1 | |
1966—71 541 55 531 38 4151 904 4 1456 499 49 924 Summa 2186 296 433 730 81815 568 43 21319 1413 193 299 1951—60
1951—60 876 84 049 163 7 670 716 2 560 711 75 819 1961—65 109 9 058 6 723 208 — — 103 8 334 1966—71 251 16 322 4 411 865 1 226 246 15 685 Summa 1236 109 428 173 8 804 681 3 786 1 060 99 838 1961—65 1961—65 519 24 728 39 1711 1262 1 1748 479 21269 - 1966—71 169 6 681 5 102 1751 — 4 164 6 578 ; Summa 689 31422 45 1 827 1 282 1 1 748 643 27 847 , 1966—70 884 34 722 38 2 481 901 # — 846 32 241 Samtliga byggår
—l950 858 143 606 485 59 915 551 25 13 434 348 70 257 1951—60 1348 145 661 322 22 256 573 13 6 276 1013 117129 1961—65 943 69 372 94 5 610 846 4 2 462 845 61 300 1969—71 1010 59 729 36 3 016 783 1 491 973 56 222 Summa 4 995 472 006 986 94 928 601 47 23 853 3 962 353 225 Paritets— eller räntelån 1 984 145 561 20 487 1 640 — — 1 964 145 074
Samtliga 6 979 617 567 1006 95 415 606 47 23 853 5 926 498 299
1966—68 835 53 526 49 4 130 1 008 4 1 191 782 48 206
Skatteeffekt
hus
Summa hus Antal
Urv.
Uppr.
Urv. Uppr.
* 565 —1 036 —1 792 —3 904
—1729
—1 346 —1 947 —4 669
—1918
—3 403 —6 665
—4 174 —7 419
— 565 —1237 —2372 —4293 —6122 l
—2 495
—5 158
838 459 305 514
2117
856 105 240
1201
499 166
666 835
838 1 316 909 799 956
4819
1 903
141 593 59 974 32 976 52 832
287 486
82 394 8 825 15 901
107 120
24 061 6 395
30 470 32 998
141 593 142 382 65 862 51 394 56 733
458 075
139 186 597 260
395 135 45 38
613
146
156
38
43 36
395 281 89 45 38
848
25 873
43 684 10114 2 923 3 775
60 496
7 357 723 411
8491
1 681 102
1 783 2 243
43 684 17 471 5 327 4 167 2 365
73 014
1117 74131
— 358 —- 212 — 450 — 940
— 374
— 223
_ 94 _ 204
— 437 — 337
— 431
— 588
— 358 — 217 — 394 — 663 —— 922
— 362
—5 249 — 436
128 44
17 198
...
35
mao—ax
128 76 16 13
246
12 258
30 969 11 881 2 772 2 805
48 427
2493 42 265
2 805
2210 34
2 258 182
30 969 14 393 5 024 1 651 1 636
53 672
763 54 435
315 280 251 459
1 306
679 98 233
1010
455 160
615 794
315 959 804 741 905
3 725
1 866 5 591
66 940 37 979 27 281 46 252
178 563
72 539 8 060 15 225
95 824
20 170 6 258
26 428 30 573
66 940 110 518 55 512 45 576 52 732
137 305 468 694
273 553 1279 2 031
731 1069 2 686
1 070
2 040 3 950
2 492 4 277
273 670 1 525 2 397 3 434
2 852 1 833
Tabell 20. Hus med känt eget kapital efter byggnadsår och förvärvsår samt boendekostnad (exkl. amort.)
Lånetyp Boendekostnad, kr. Byggnadsår Förvärvsår Summa hus >0 el. = 0 (0 Antal Antal Kr. per Antal Kr. per _— hus __ hus Urv. Uppr. Urv. Uppr. Urv. Uppr.
Nom. lån
Byggnadsår Förvärvsår 41950 —1950 — — — — — _ — ; 1951460 — — —- _ — — — _ 1961—65 102 13 606 18 1035 6196 84 12 570 4 521 1966—71 192 19 346 13 2 649 4 524 179 16 697 7 580 Summa 294 32 951 31 3 684 4 994 263 29 267 6 266 1951—60 1951—60 — — — — — — — — 1961—65 54 5138 1 11 15 642 53 5127 6 236 1966—71 141 10 055 2 230 9 048 139 9 824 7 884 Summa 195 15 193 3 242 9 361 192 14 951 7 318 1 1961—65 1961—65 348 17 953 30 3133 3 768 318 14 820 7175 1966—71 122 4 653 3 57 6 995 119 4 596 9 645 Summa 470 22 606 33 3191 3 827 437 19 416 7 759 1966—70 681 26 978 26 2 156 6 059 655 24 822 9 696 Samtliga byggår —l950 — — — — — — — — 1951—60 — — — — — — — — 1961—65 504 36 697 49 4180 4 402 455 32 517 6 001 1966—68 477 26 201 25 3 273 5 476 452 22 927 8 500 1969—71 659 34 831 19 1819 5 280 640 33 012 8 910 Summa 1640 97 728 93 9 273 4 954 1 547 88 456 7 734 ! Paritets- eller I räntelån 1 379 103 567 15 442 9 371 1 364 103 125 7 418
Samtliga 3 019 201295 108 9 715 5 155 2 911 191580 7 564
Tabell 21 Antal hus efter totalt taxeringsvärde samt fastighetens resultat och Skatteeffekt
Lånetyp Fastighetens resultat Totalt taxerings- värde, 1 000 kr. Summa hus > 0 "
Antal "___—___— Antal —— Antal
Urv. "Uppr. Urv. . Urv. Uppr. . Uppr.
Nom. lån
— 49 178 745 23 446 119 577 50— 74 121615 — 93 518 75— 99 80 388 262 66 921 100—124 51905 3 43 268 125—149 25 397 142 21 474 150—224 28 230 — 23 627 225— 4 092 — 3 077
Summa 490 372 371463
Paritets— eller räntelån 127 195 126 836
Skatteeffekt
Summa hus Antal
hus __— hus Urv. Uppr. Urv. Uppr. Urv. Uppr. Urv. Uppr.
173 741 110 090 —1 768 715 118 107 156 23 750 — 405 54 5 238 505 89 120 987 | —2 687 904 78 240 166 12 864 — 350 31 2 120 707 63 255 1433 f —4 337 871 50163 133 7 479 — 641 27 1763 711 40 922 2 438 , —5 962 598 24 354 79 3 528 — 350 16 703 503 20 124 3 349 i —7 727 1 274 27 454 171 4 295 — 945 16 439 1 087 22 720 4 744 ; —9 488 358 3 950 70 979 —2 028 5 38 283 2 934 6 266 »! —2 662 5 198 476 011 859 73 144 — 370 249 53 703 4 090 349 164 1 509 —S 050 1524 121249 14 987 ——5 324 9 732 1501 119 530 2 776
Tabell 22. Hus med känt eget kapital efter totalt taxeringsvärde samt boendekostnad (exkl. amort.)
Lånetyp Boendekostnad, kr. Totalt taxerings- värde, 1 000 kr. Summa hus >0 el. = 0 (0 Antal Antal Kr. per Antal Kr. per _ hus ___—_— hus Urv. Uppr. Urv. Uppr. Urv. Uppr. Nom. lån — 49 72 21698 20 6 250 3 452 52 15 448 4 050 504 74 129 18 825 8 1345 5 357 121 17 479 5 739 754 99 229 18 667 8 454 7 492 221 18 214 7 251 100—124 269 15 870 13 383 8 084 256 15 487 8 329 125—149 210 9 917 6 286 8 858 204 9 631 10 093 150—224 560 11 102 18 332 11 337 542 10 770 12 757 225— 171 1 649 20 223 19 556 151 1425 17 960 Summa 1 640 97 728 93 9 273 4 954 1 547 88 456 7 734 Paritets- eller räntelån 1 379 103 567 15 442 9 371 1 364 103 125 7 418
Samtliga 3 019 201295 108 9 715 5 155 2 911 191580 7 564
Tabell 23 Antal hus efter hushållstyp, hushållsföreståndarens ålder och sammanräknad inkomst samt fastighetens resultat och Skatteeffekt
Lånetyp Fastighetens resultat
Hushållsty Ålder p Summa hus >0 = (0 " Antal __ Antal årgngraknad _ Antal 511128 per _ Antal , Urv. Uppr. Urv. Uppr. Urv. Uppr. Urv. Uppr. ; Nom. lån l Makar Mannen —64 år 0—19 900 103 16 581 20 2 637 469 5 3 523 78 10 420 20 OOO—29 900 235 34 330 42 4 311 455 2 295 191 29 725 30 OOO—39 900 449 60 132 67 7 084 464 3 221 379 52 827 , 40 000—49 900 541 54 085 85 9 645 614 — — 456 44 440 ; 50 OOO—59 900 505 48 486 56 3 782 643 — — 449 44 703 ' 60 OOO—99 900 1252 67 892 117 6 369 816 — — 1 135 61 523 100 000— 964 23 428 91 2 256 1918 1 73 872 21 099 1 Summa 4 049 304 933 478 36 085 675 11 4 111 3 560 264 738 ; Makar 1 Mannen 65— år 0—19 900 176 48 676 94 17 090 343 15 8 816 67 22 769 20 000—29 900 102 16 573 56 6 848 601 3 1 682 43 8 044 _30 OOO—49 000 162 17 910 85 7 597 620 1 3 76 10 309 50 000— 150 8 176 70 3 504 1 372 — — 80 4 672 Summa 590 91 335 305 35 040 556 19 10 501 266 45 794 Övriga HF —64 år 0—19 900 70 14 100 25 3 920 348 1 64 44 10 115 20 000—29 900 70 12 122 12 1 550 509 1 1 748 57 8 824 30 000—49 900 122 11043 31 1411 666 2 762 89 8 870 50 000— 81 3 188 10 243 2 651 — — 71 2 945 Summa 343 40 453 78 7 124 525 4 2 574 261 30 754 Övriga HF 65— år 0—19 900 137 31318 75 12149 438 8 5 547 54 13 622 20 OOO—29 900 45 4 475 25 1 520 889 1 297 19 2 659 30 000—49 900 23 2 414 12 802 1 047 1 50 000— 11 1 089 7 995 1 190 — — 4 93
Summa
; i 644 10 969 l :
Skatteeffekt
Summa hus Antal
Urv. Uppr.
16 629 8 886 34 330 27 152 60 235 52 379 54 085 44 087 48 486 44 335 67 892 60 802 23 428 20 805
305 085 258 447
Tabell 24. Hus med känt eget kapital efter hushållstyp, hushållsföreståndarens ålder och sammanräknad inkomst samt boendekostnad (exkl. amort.)
Lånetyp Boendekostnad, kr.
Hushållstyp Ålder Summa hus >0 el. = 0 (0 " Antal Sårarrr'rlzgmaknad Antal Kr. per Antal Kr. per ___—__ hus __ hus Urv. Uppr. Urv. Uppr. Urv. Uppr. | Nom. lån 1 Makar : Mannen —64 år * 0—19 900 19 1371 1 5 38 091 18 1 366 9 267 ! 20 OOO—29 900 65 9 005 7 1 072 6 541 58 7 933 5 405 ' 30 OOO—39 900 121 12 397 4 159 5 543 117 12 238 6 810 40 OOO—49 900 154 14 272 9 1475 4 919 145 12 797 6 906 i 50 OOO—59 900 164 13 187 5 304 6 195 159 12 883 7 219 60 000—99 900 512 20 605 11 281 9 020 501 20 324 9 153 | 100 000— 417 8 427 18 276 14 217 399 8 151 12 069 | Summa 1452 79 265 55 3 573 6 634 1 397 75 691 7 988 Makar Mannen 65— år , 0—19 900 14 2 866 7 395 5 980 7 2 470 3 396 20 000—29 900 12 821 3 245 6 749 9 576 7 378 30 000—49 900 21 2 674 4 609 4 588 17 2 064 6 478 50 000— 27 639 5 69 14 062 22 571 9 597 Summa 74 7 000 19 1 318 5 900 55 5 682 5 543 Övriga HF —64 år 0—19 900 9 1509 2 584 6 335 7 925 7 285 20 OOO—29 900 14 1 862 1 11 15 642 13 1 850 5 527 30 000—49 900 39 2 342 5 152 3 728 34 2 190 6 733 50 000— 31 919 2 27 22 734 29 892 9 793 Summa 93 6 632 10 775 6 531 83 5 857 6 905 Övriga HF 65— år 0— 19 900 12 4 309 9 3 606 2 604 3 702 5 482 i 20 OOO—29 900 5 402 — — — 5 402 6 965 _» 30 000—49 900 2 77 — — — 2 77 4 206 : 50 000— 2 44 — — — 2 44 13 051 Summa 21 4 832 9 3 606 2 604 12 1226 6 161 ! Paritets— eller räntelån 1 379 103 567 15 442 9 371 1 364 103 125 7 418 |
Samtliga 3 019 201295 108 9 715 5 155 2 911 191580 7 564
Tabell 25. Antal hus efter lägenhetsyta, byggnadsår och fastighetens resultat
Lägenhetsyta Summa Fastighetens resultat, kr.
B dsår hus ygg na + + + _ — Uppg.
3000— 1000— 1— 1— 1000— 7000— 12000— saknas 2999 999 999 2999 6999 8999
Ly —85 kvm. Stgr 0—2 71237 403 10 658 29 415 3 859 364 — Stgr 3—9 124 489 2 342 24 648 49 000 27 457 2 703 1014
Summa 195 726 2 744 35 306 78 415 31 317 3 068 1014
Ly 86—120 kvm.
—l950 102 371 4 026 25 411 36 716 18 988 1780 883 1951—60 58 237 373 4 012 24 577 19 714 2 657 769 1961—65 58 164 117 407 1478 26 803 4 238 1464 1966—70 69 383 114 986 865 3 230 28 813 15 279 Summa 288 155 4 629 30 816 63 636 68 735 37 489 18 396
Ly 121—160 kvm.
—1950 48 760 2 361 11604 8 803 12 731 2 282 1982 1951—60 18 382 349 1316 4 951 6 600 996 1293 1961—65 19 595 104 299 462 4 685 3 719 1560 1966—70 39 601 397 30 9 1248 9 797 11 377 Summa 126 339 3 211 13 250 14 226 25 265 16 795 16 212
Ly 161—200 kvm.
—1950 12 427 713 1677 1053 2 464 989 936 1951—60 2 929 118 256 813 632 86 159 1961—65 3 248 50 54 95 850 736 249 1966—70 6 262 52 14 30 39 841 1501
Summa 24 866 933 2 000 1 991 3 986 2 652 2 844
Ly > 200 kvm. —1960 6 319 307 280 1212 1279 417 398 1961—70 2 288 47 22 10 85 183 264 Summa 8 607 354 302 1 223 1 364 599 662
Byggnadsår —1950 314 782 9 915 70 557 113 967 44 717 7 286 5 039 1951—60 112 590 1027 7 671 42 338 40157 4104 2 339 1961—65 95 989 332 1610 2 266 40 853 9111 3 360 1966—68 65 514 230 1706 516 3 772 22 183 9 267 1969—70 54 818 367 130 404 1 167 17 918 19121
Summa 643 694 11 872 81674 159 490 130 665 60 603 39 127
Tabell 26. Antal hus efter lägenhetsyta, byggnadsår och fastighetens resultat
Lägenhetsyta Summa Fastighetens Skatteeffekt, kr. Byggnadsår hus
+ + + _ _ _— — — — — 1000— 500— 1- 0 1— 500— 1000— 2000— 3000— 4000— 6000—— 999 499 499 999 1999 2999 3999 5999
Ly —85 kvm. Stgr 0—2 60 485 — — 3 992 25 906 26 019 2 631 782 984 170 — Stgr 3—9 117 734 66 318 21152 8 859 47 253 15 718 16 502 5 119 1507 1099 140
Summa 178 219 318 25 144 73 273 18 349 17 284 6 103 1 677 1099 140
Ly 86-120 kvm. —1950 94 449 1 169 1030 21995 10 406 36 382 7 944 9 027 4 353 976 879 288 1951—60 56 921 — 92 4 060 1 048 22 091 14 408 7 490 4 003 2 071 1484 174 1961—65 55 018 162 — 524 512 2 218 7 438 26 471 11806 2 859 2 209 818 1966—70 65 174 315 — 1056 68 891 2 158 8 557 16 506 19 112 14 930 1582
271563 27 636 61582 31948 51545 36 667 25 018 19 503 2 861
Summa
Ly 121—160 kvm. —1950 44 643 453 694 9 732 5 713 8 717 6 568 5 864 2 316 1429 2134 1024 1951—60 17 394 41 82 1 846 727 4 626 3 613 2 444 1 162 1 013 1 367 473 1961—65 18 359 68 74 342 69 607 1567 4 818 4 367 2 016 2 903 1529 1966—70 36 316 197 22 246 438 23 425 3 203 5 758 6 827 13 047 6 130
116 712 13 974 12173 16 329 13 602 11284 19 452 9157
Summa
Ly 161—200 kvm. —1950 11235 456 174 1858 376 1568 616 1738 1495 614 1 126 1212 1951—60 2 689 37 96 298 22 817 145 526 217 113 208 210 1961—65 3 095 45 16 79 10 76 194 663 656 376 407 574 1966—70 5 767 137 21 — 31 42 49 206 210 918 1926 2 227
Summa 22 787 675 307 2 235 440 2 503 1 005 3 133 2 578 2 021 3 667 4 223
Ly >200 kvm. —-1960 5 854 426 253 290 220 1 156 1 007 316 546 327 547 765 1961—70 2 126 149 32 35 29 10 32 163 265 135 325 950
7 980 575 285 325 249 1 167 1039 479 811 462 872 1 716
Summa
Byggnadsår —1950 287 486 2 542 2 451 55 502 48 427 109 704 22 096 23 117 10 831 4 019 5 591 3 205 1951—60 107120 105 274 8113 2 805 38 651 28 808 13 847 6 820 3 534 3159 1005 1961—65 90 615 336 114 1822 2 584 3163 10 883 38 806 18 299 5 827 5 652 3 128 1966—68 60 421 674 36 1721 489 576 1967 10 575 15 251 14 228 10 610 4 294 1969—70 51618 64 29 348 129 404 759 2 424 8 560 12 854 19 581 6 465
Summa 597 260 3 721 2 904 67 506 54 435 152 498 64 513 88 769 59 761 40 462 44 593 18 098
Tabell 27. Antal hus efter hushållstyp, hushållsforeståndarens ålder och sammanräknad inkom st samt fastighetens resultat
Hushållstyp Summa Fastighetens resultat, kr. Hushållsföre- hus ståndarens ålder "" + "" Sammanräknad 3000— 1000— 1— inkomst 2999 999
1000— 3000— 5000— 2999 4999 6999
12000—
Uppg- saknas
Makar Mannen —64 år 0—19 900 19 468 20 OOO—29 900 43 114 30 000—39 900 84 268 40 000—49 900 82 466 50 000—59 900 70 909 60 000—99 900 99 424 100 000— 29 506
Summa 429 155
Makar
Mannen 65 — år 0—19 900
20 000—29 900 30 000—49 900
50 000—
Summa
Övriga HF —64 år
0—19 900 20 000—29 900 30 OOO—49 900 50 000—
Summa
Övriga HF 65— år
0—19 900 20 OOO-29 900 30 OOO—49 900 50 000—
Summa
223 815
4 354 5 492 6 261 14 820 3 279
35 243
286 101 813 1573 2 241 6 714 4 873
16 602
Tabell 28. Hus med känt eget kapital efter lägenhetsyta, byggnaer och region samt boendekostnad (exkl. amort.)
Lånetyp Summa Boendekostnad, kr. Lägenhetsyta hus Byggnadsår —1999 2000— 3000— 4000— 6000— 8000— 10000— 12000—15000— Region 2999 3999 5999 7999 9999 11999 14999
Nom. lån Riket
Ly —85 kvm. Strg 0—2 7 876 1 287 5 417 70 387 709 5 — — — '. Stgr 3—9 16 471 1 135 157 1783 7 666 3 810 1529 179 212 — ; Summa 24 348 2 422 5 574 1 854 8 053 4 519 1 533 179 212 # i l
Ly 86—120 kvm.
Ly 121—160 kvm.
—1950 11941 — 1 818 812 4 295 2 795 1044 677 224 275 | 1951—60 8 928 — 103 535 2 380 3 161 1724 903 121 — ”, 1961—65 10 084 — 232 347 1900 4 319 2 565 523 176 22 i 1966—70 11 655 — — 664 840 6 235 2 643 1 072 132 68 ! Summa 42 607 — 2 153 2 358 9 415 16 510 7 976 3 175 653 366 | i
—1950 5 158 — 297 510 1222 1275 877 666 159 151 ! 1951—60 1 860 — — - 36 947 336 291 138 111 1961—65 5 039 — — —— 856 962 1 074 731 1 239 176 1966—70 11 064 — - -— 511 1 898 2 990 2 592 2 044 1 029
Summa 23 120 — 297 510 2 626 5 082 5 278 4 281 3 580 1 467
Ly 161—200 kvm.
—1950 1 788 — — — 214 127 440 59 364 584 1951—60 281 — — — — 5 27 46 107 95 1961—65 1 310 — — — 86 197 194 256 331 246 1966—70 2 214 — — —— — 81 408 267 1 013 445
Summa 5 594 — — — 300 409 1 069 630 1 814 1 371 Ly >200 kvm.
—1960 768 — 34 34 39 103 40 132 102 284
1961—70 1 291 - — — — 127 39 199 308 616 Summa 2 059 — 34 34 39 231 80 332 410 900 Byggnadsår
—1950 32 951 1778 5 975 1541 10 021 6 139 3 648 1681 942 1225 1951—60 15 193 — 103 535 3 869 6 366 2 293 1 266 485 274 1961—65 22 606 644 1979 1965 4 322 5 868 3 875 1550 1 815 588 1966—68 14 638 — — 715 1 824 4 597 2 860 1 989 1562 1 091 1969—70 12 340 — — — 397 3 781 3 261 2 110 1 865 925 Summa 97 728 2 422 8 058 4 756 20 433 26 752 15 937 8 597 6 670 4 103
Region A 13 585 — 108 — 351 2 613 3 005 2 841 2 548 2118 Region B 9 128 — 20 189 1014 2 165 2 318 1 539 1078 806 Region C 13 243 — 401 234 2 614 3 236 2 803 1 952 1 388 614 Region D 61772 2 422 7 529 4 333 16 454 18 737 7 812 2 265 1656 565
Paritets- eller räntelån 103 567 — 692 709 22 975 47 315 22 973 5 759 2 398 746 Samtliga 201295 2422 8750 5465 43408 74067 38911 14355 9068 4849
Tabell 29. Hus med känt eget kapital efter förvärvsår och byggnadsår samt boendekostnad (exkl. amort.)
Lånetyp Summa Boendekostnad, kr. Förvärvsår hus Byggnadsår —1999 2000— 3000— 4000— 6000— 8000— 10000— 12000—15000—
2999 3999 5999 7999 9999 11999 14999
Nom. lån
Köp 1961—65
Byggnadsår —1960 18176 644 4 850 1345 6115 2 960 1578 325 222 138 1961-65 4 281 — — 232 970 1 290 830 394 363 202
Byggt 1961v65 13 672 644 1 979 1685 2 983 3 387 1583 613 587 209
1 | Köp 1966—68 . Byggnadsår ; —1960 10 792 644 — 698 4 105 2 215 1401 767 374 587 ; 1961—65 2 000 — — —— 62 795 395 125 586 37 i 1966—68 3 330 — — — 45 1 140 682 647 513 303 * Byggt 1966—68 9 575 — — 713 1 778 3 075 1648 1054 835 471 ) Köp 1969—71 , Byggnadsår | —1960 18 106 491 1 229 34 3 150 7 069 2 673 1854 831 774 1961—65 2 603 —— — — 307 394 1 067 419 278 138 1966—68 1 724 — — 2 — 383 529 279 214 317 1969—70 5 056 — — _ 112 1329 1450 1093 692 379 Byggt1969—70 7 284 — — — 285 2 451 1811 1018 1 173 546 Samtliga byggnadsår Förvärvsår 1961—65 36 697 1 287 6 829 3 261 10 588 7 672 4 006 1 332 1 172 549 1966—68 26 201 644 — 1 459 5 991 7 453 4 352 2 593 2 309 1400 1969—71 34 831 491 1229 36 3 854 11627 7 579 4 672 3 188 2154 Paritets— eller räntelån 103 567 — 692 709 22 975 47 315 22 973 5 759 2 398 746 , Samtliga 201 295 2 422 8 750 5 465 43 408 74 067 38 911 14 355 9 068 4 849
Tabell 30. Hus med känt eget kapital efter totalt taxeringsvärde och boendekostnad (exkl. amort.)
Lånetyp Summa Boendekostnad, kr. Totalt taxc- hus ringsvärde, ——1999 2000— 3000— 4000— 6000— 8000— 10000— 12000— 15000— 1 1 000 kr. 2999 3999 5999 7999 9999 11999 14999 ] Nom. lån — 49 21698 2 422 7 827 1 889 6 246 2 520 752 42 — — 50— 74 18 825 - 232 2 383 8 548 6 417 1089 156 — — 75— 99 18 667 -— — 484 3 439 10131 3 129 987 266 232 100—124 15 870 —— — — 2105 5 618 5 209 2180 619 138 125—149 9 917 — — —— 96 1608 4 352 1 864 1 526 470 150—224 11 102 — - — — 458 1405 3 316 3 860 2 062 225— 1 649 — — — — — — 50 398 1 200 Summa 97 728 2 422 8 058 4 756 20 433 26 752 15 937 8 597 6 670 4 103 Paritets- eller räntelån 103 567 — 692 709 22 975 47 315 22 973 5 759 2 398 746
Samtliga 201295 2 422 8 750 5 465 43 408 74 067 38 911 14 355 9 068 4 849
Tabell 31. Hus med känt eget kapital efter hushållstyp, hushållsföreståndarens ålder och sammanräknad inkomst samt boendekostnad (exkl. amort.)
Lånetyp Hushållstyp Ålder Sammanräknad "inkomst
Summa hus
Boendekostnad, kr.
—1999 2000— 3000— 4000— 2999 3999 5999
6000— 7999
8000— 9999
10000— 12000— 15000— 14999 11999
Nom. lån
Makar Mannen —64 år 0—19 900
20 OOO—29 900 30 OOO—39 900 40 OOO—49 900 50 OOO—59 900 60 OOO—99 900 100 000—
Summa
Makar Mannen 65— år 0—19 900 20 000—29 900 30 OOO—49 900 50 000—
Summa
Övriga
HF —64 år 0—19 900 20 OOO—29 900 30 OOO—49 900 50 000—
Summa
Övriga
HF 65— år 0—19 900 20 OOO—29 900 30 OOO—49 900 50 000—
Summa
Paritets- eller räntelån
Samtliga
1 371 9 005 12 397 14 272 13 187 20 605 8 427
79 265
2 866 821 2 674 639
7 000
1 509 1 862 2 342
919
6 632
4309 402 77 44
4 832
103 567
201 295
107 2 83 2 382 556 1985 597 210 3 235 969 1485 4170 153 1 107 3 190 — 283 2 311
— — 120
4 208 3 643 15 096
1 748 117 571 69 _ 127 — 535 1098 — — 59
1 816 653 1 856
_ — 684 _ 50 1576 286 15 388
286 65 2 648
1748 395 708 _ _ 49 — _ 77
1 748 395 834
518 1485 4 607 4 782 4 544 5 712
984
22 633
331 377 743 103
1 553
584 110 1 161 155
2010
300 254
554
42 1 396 1 349 1 250 2 629 5 723 1 870
14 259
85 239 185 251
759
71 324 421
820
99
99
692 709 22 975 47 315 22 973 8 750 5 465 43 408 74 067 38 911
16 268 1087 401 1 252 3 510 1538
8 073
14 78 126 218
11 40 232
283
23
23
5 759 14 355
515 119 492 672 234 1963 2 278
6 273
127
109 23
269
2 398 9 068
110 33 19 88
251
746 4 849
Tabell 32. Antal hus efter region och lägenhetsyta procentuellt fördelade efter taxeringsvärde år 1972
Region Antal Däravi%med taxeringsvärde, Öv- Genom— Lägenhets- hus, 1 OOO-tal kr. riga snittligt yta, m2 1 000- taxerings- ta] 50— 75— 100— 125— 150— 225— väl-de, kr.
124 6
149 224 7 8 9
_49 74
4
99 5
,... o 11
l
Region A
— 70 6 10 39 42 9 — — — 1 74 300 71— 85 8 — 17 34 38 8 2 — 1 97 300 86—100 13 — 2 35 35 18 8 — 2 109 500 101—120 15 1 3 11 37 28 19 — 2 125 400 121—140 17 — — 5 30 37 26 1 1 137 000 141—160 6 —— — 2 14 23 47 11 2 166 300 161—200 6 — — 1 5 7 67 17 3 188 300 201— 2 -— — — — 1 53 40 6 222 200 Region B — 70 5 26 44 18 6 — — — 7 61400 71— 85 6 14 32 28 17 4 — — 4 77 000 86—100 8 8 14 30 32 11 2 - 4 93 200 101—120 11 2 9 30 31 14 10 — 3 107 900 121—140 8 2 5 15 31 21 24 1 2 124100 141—160 4 2 1 10 18 16 43 3 8 144 900 161—200 2 1 4 5 10 10 55 12 4 173 400 I 201- l —— — 26 2' 4 27 36 4 188 400 Region C — 70 6 47 37 9 — — — —— 7 50 000 . 71— 85 10 29 40 25 4 — — — 2 61300 ' 86—100 16 15 19 48 15 1 — — 2 78 300 1 101—120 18 7 10 25 38 14 3 — 3 98 900 . 121—140 13 5 7 16 35 24 12 — 1 112 900 1 141—160 5 2 13 11 26 15 30 1 2 124 500 i 161—200 4 1 6 3 12 21 48 7 1 156 000 | 201— 2 — 2 2 5 6 57 22 6 186 300 | Region D — 70 90 77 12 — — — —— — 11 28 000 i 71— 85 79 55 34 6 _ _ _ _ 4 44100 | 86—100 116 30 30 31 5 — —— — 5 63 300 ! 101—120 103 14 24 33 22 2 —— — 4 79 300 i 121—140 57 22 22 21 18 11 2 — 4 80 900 1 1414160 20 22 22 19 19 8 3 — 7 80100 161—200 13 17 15 22 21 14 7 — 3 94 200 201— 5 21 18 12 12 5 17 4 11 104 900 Hela riket * — 70 107 69 16 4 1 — — — 10 33 900 1 71— 85 103 46 33 11 5 1 — — 4 52 200 86—100 152 25 25 33 10 2 1 — 4 70 500 101—120 147 12 19 30 26 7 3 — 3 88 700 121—140 97 14 15 17 23 18 9 — 3 99 500 141—160 34 13 15 14 19 12 19 2 6 109 000 161—200 26 9 9 12 15 13 32 6 3 133100 201— 9 11 10 9 7 4 32 18 8 153 800
Tabell 33. Antal hus procentuellt fördelade efter storlek i m2 ly regionsvis
Region
1 OOO-tal
Antal hus, Därav i% med ly . . . m2
71— 86— 85 100
101— 120
121— 141— 161— 2014 160 200
4 5 6
8 9
Region A 74 B 46 C 74 D 482
12 19
15 23 11 18 14 17 13 21 16 24
22 20 24 23 19 25 18 21 12
åqoooom mannen.;
Tabell 34. Antal hus procentuth fördelade efter byggnaer samt medelyta per hus
D
Region Samtliga Byggnadsår —1950 1951—60 1961—65 1966—70 1 2 3 4 5 6 Lägenheter i % Riket 100 51 17 14 18 Region A 100 47 16 13 25 B 100 44 16 15 25 C 100 39 21 18 22 D 100 54 17 14 16 Medelyta, m2 Riket 103 96 102 107 120 RegionA 117 112 108 121 129 B 112 104 108 116 125 C 113 106 105 116 128
i% Tabell 35. Antal hus efter region, hustyp och byggnadsår,
Hustyp Byggnadsperiod
Antal hus i %
Region
A
Riket
1
2
Friliggande hus —1950 1951—1960 1961—1965 1966 —l970
Summa
Rad— och kedjehus —1950 1951—1960 1961—1965 1966 —1970
Summa Totalt
46 12
10 75
,...
ODIN-h
100
38 17 12 15
82
ooo-.nu—
18
100
53 16 13 13
95
Ur Ni—lu—lt—c
100
50 15 12 13
90
VINN!—
10
100
Tabell 36. Antal hus efter hustyp och ålder procentuellt fördelade efter tomtyta
Hustyp Antal Med uppgift om taxeringsvärde för både mark och byggnad Byggnads— hus, _ _ period 1 000- Antal Därav 1% med tomtyta, m2 hus, tal 1 000- —399 400— 600— 800— 1000— 2000— 5000— okänd Summa tal 599 799 999 1999 4999 1 2 3 4 5 6 7 8 9 12 Friliggande hus —1950 337 309 l 6 9 13 45 18 8 100 1951—1960 103 102 1 4 15 25 43 11 2 100 1961—1965 80 79 l 5 19 32 38 3 1 100 1966—1970 90 90 — 4 21 34 36 3 2 100 Summa 611 579 l 5 13 21 42 12 5 100 Rad- och kedjehus —1950 6 6 70 14 3 1 13 — 100 1951—1960 11 11 44 39 12 4 — — 100 1961—1965 17 17 47 40 13 — — — 100 1966—1970 31 31 64 26 8 2 — — 100 Summa 65 64 57 31 9 2 1 — 100 Samtliga hus —1950 343 315 3 6 9 12 44 17 8 100 1951—1960 114 113 5 7 15 23 39 10 2 100 1961—1965 97 96 9 11 18 26 32 3 1 100 1966—1970 122 120 17 10 18 25 27 2 1 100 Summa 676 644 7 8 13 19 38 11 5 100
Tabell 37. Antal hus efter region och byggnadsår procentuellt fördelade efter lägenhetsstorlek
Region Antal hus, Därav i % Antal rum Byggnadsår 1 OOO-tal per 100 —2 rum 3 rum 4 rum 5 rum 6+ rum hus 0 kök 0 kök 0 kök 0 kök
1 2 3 4 5 6 7 8
Region A _ I —1950 35 5 30 24 18 24 548 1951—1960 12 2 20 34 21 24 557 1961—1965 10 1 4 31 42 23 591 1966—1970 18 0 1 29 44 26 600 Region B —1950 20 7 30 27 19 18 528 1951—1960 7 2 16 36 26 20 554 1961—1965 7 1 12 35 29 23 571 1966—1970 12 0 3 33 42 21 590 Region C 1 —1950 29 10 30 30 16 14 508 ; 1951—1960 15 2 22 37 27 12 530 ; 1961—1965 13 — 6 39 36 19 576 1966—1970 16 — 1 34 38 27 600 Region D —1950 260 18 30 32 12 9 464 1951—1960 80 2 24 41 25 7 515 1961—1965 67 4 12 53 24 7 521 1966—1970 75 — 6 53 30 11 548 Hela riket —1950 343 15 30 30 13 11 480 [951—1960 114 2 23 40 25 10 523 i 1961—1965 97 3 10 48 28 12 539 1966—1970 122 — 5 45 34 16 567
Tabell 38. Antal hus efter region procentuellt fördelade efter förvärvsår
Region Antal hus, Därav i % förvärvade åren
1000-tal —1950 1951—60 1961—65 1966—68 1969—71
1 2 3 4 5 6 7 A 73 21 19 18 17 25 B 44 19 22 19 20 21 C 72 14 24 21 19 22 D
| 455 27 24 19 14 16 ; 24 24 19 15 18 ;
Tabell 39. Antal hus efter region procentuellt fördelade efter slag av fång
Region Antal hus, Därav i % som förvärvats genom 1 OOO-tal släkt- annat arv, att inne- annat okänt köp köp gåva havaren fång för- själv värvs- byggt
4 6
A 74 3 62 2 30 3 B 46 5 52 4 38 — 1 C 74 5 51 3 39 O 3 D 482 8 41 3 47 0 2 Summa 676 7 45 3 43 0 2
Tabell 40. Antal hus efter taxeringsvärde procentuellt fördelade efter förekomst av extra utrustningi bostadshuset
| & Totalt Antal Antal hus i% med extra utrustning i bostadshuset |
taxerings— hus, _ väl-de, 1000. gille- extra bastu varm- lst 2 st 3 st alla ingen 1 000 kr. tal stuga bad- (3) garage av av av ut- av ; (1) rum (4) (1); (1)— (1)— rustn. (1)— i (2) (4) (4) (4) (1)_ (4) (4) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 * —— 24 59 — — — — 1 — — — 99 i 25— 49 139 2 1 2 13 15 1 — — 84 ; 50— 74 141 7 l 3 36 37 4 — — 59 75— 99 135 20 2 6 52 48 12 2 — 38 , 100—124 93 33 2 13 51 40 21 5 — 34 i 125—149 40 34 2 18 55 35 23 9 -— 33 , 150—224 33 36 4 26 67 41 29 11 — 19 225— 4 35 16 45 73 26 32 21 4 17 Summa 644 15 1 7 36 32 10 3 — 56 Övriga 32 5 1 8 9 15 3 1 — 81 Totalt 676 15 1 7 35 31 10 2 — 57 i i 1 Tabell 41. Antal hus efter region och extra utrustning i bostadshuset i procent i i Region Antal Antal hus i % med extra utrustning i byggnad nr. 1 hus, 1000. gille- extra bastu varm- lst 2 st 3 st alla ingen * tal stuga bad- (3) garage av av av ut- av (1) rum (4) (1)—— (1)— (1)— rustn. (1)— (2) (4) (4) (4) (1)— (4) (4) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 A 74 15 2 9 49 39 13 3 — 45 B 46 15 2 9 33 30 11 2 - 57 C 74 19 1 10 42 34 14 3 — 49 D 482 14 1 6 32 29 8 2 — 60 1 2 57
Tabell 42. Antal hus efter taxeringsvärde procentuellt fördelade efter förekomst av särskild fristående byggnad för olika aktiviteter
Totalt Antal därav hus i% med särskild byggnad taxerings— hus, värde, 1000- totalt garagebastu uthus tvätt- gäst- hobby-ladu- WC, 1000 kr. tal stuga stuga stuga gård TC
2 3 4 5 6 7 8 9 10 11
1
— 24 59 62 14 — 52 — — — 3 1 254 49 139 63 27 — 41 4 1 — 6 f 50— 74 141 47 30 — 19 2 — 1 2 — 75— 99 135 44 35 — 11 4 — — 1 — 100—124 93 50 45 — 7 — — — 1 — 125—149 40 49 44 — 7 — — 1 — — 150—224 33 39 34 — 7 — A 2 1 , 225— 4 34 31 — 3 — 1 2 1 — Summa 644 51 32 — 22 2 — — 2 — Övriga 32 72 29 5 37 5 — — 12 — Totalt 676 52 32 — 23 2 — — 3 _
Tabell 43. Antal hus efter region med särskild fristående byggnad för olika aktivi- teter i procent
Region Antal därav hus i% med särskild byggnad
hus, 1000. totalt garage bastu uthus tvätt- gäst- hobby-ladu- WC, tal stuga stuga stuga gård TC 1 A 74 33 24 — 12 — — 1 1 _ B 46 40 27 — 15 1 1 _ 2 _ C 74 1 1 1 1 — D 3 , _ 3 2 3
! i i i i i i ! 234567891011 !
Tabell 44 Genomsnittlig sammanräknad inkomst år 1972 efter hushållstyp och byggnadsår, [ 000 kr.
Region Byggnadsår Sam t— Hushållst lia W —1950 1951_ 1961— 1966— 3
1960 1965 1970
utan med badrum badrum
2 3
1
Region A 38,5 62,6 Endast makar 34,3 56,0 59,7 75,3 77,7 58,2 Bf —64 år 43,3 64,4 67,1 80,5 78,6 67,1
* 65— 25,0 47,3 36,1 47,2 34,1 44,4 , Makar med barn —17 år 64,6 75,6 76,6 77,9 70,4 73,8 * 1 barn 68,1 70,4 63,4 74,8 70,8 69,4 2 barn 60,3 77,8 90,6 78,0 67,6 74,5 3+ barn 66,2 77,2 72,8 80,4 76,3 76,7 Övriga makar 52,0 82,7 84,2 88,4 81,8 83,4 Övriga hushåll 23,3 25,7 50,2 42,8 39,3 32,7 Bf —64 år 33,9 31,7 58,7 44,8 39,4 40,3
65- 13,5 19,9 17,2 25,3 12,0 18,6
Region B 25,4 47,5 55,9 67,7 59,6 52,8 Endast makar 18,6 50,2 48,6 67,7 63,6 50,6 Bf —64 år 29,1 65,2 52,3 70,8 64,4 61,9
65— 13,7 32,3 34,8 53,0 46,0 30,6
, Makar med barn — 17 år 48,0 54,9 64,1 70,7 57,9 60,3 i 1 barn 48,2 47,6 64,7 74,6 56,5 58,9 1 2 barn 49,2 61,5 63,6 68,9 58,6 61,5 1 3+ barn 46,8 52,1 63,9 70,2 57,9 59,8 i Övriga makar 37,9 52,8 62,2 70,6 74,9 59,8 1 Övriga hushåll 13,8 23,0 22,5 36,3 39,0 22,7 ; Bl” —64 år 21,7 29,7 23,1 37,8 39,4 28,9 i 65— 6,9 16,4 18,9 19,9 36,9 13,5 Region C 27,9 46,9 56,8 68,6 68,2 56,0 Endast makar 26,9 43,6 53,7 77,6 84,7 51,4 Bf—64 år 36,1 51,5 53,8 78,8 88,8 58,8
65— 16,8 31,7 53,3 68,1 44,1 33,4 Makar med barn —17 år 31,9 59,2 62,8 65,5 64,9 62,3 1 barn 36,1 48,6 55,6 63,8 61,4 56,6 2 barn 31,8 64,6 68,7 63,0 68,8 65,2
* 3+ barn 28,5 68,3 68,1 71,9 60,4 64,2 Övriga makar 43,3 52,9 59,2 76,4 78,6 62,2 Övriga hushåll 17,9 20,5 39,1 42,3 35,5 26,8 Bf —64 år 28,6 25 1 40,6 47,0 42,3 34,7
65_ 12,1 1614
Region Hushållstyp
Byggnadsår
—1950
utan badrum
19664 1970 med badrum
Sam t- liga
1
2 3
Region D
Endast makar Bf —64 år 65— Makar med barn —17 år 1 barn 2 barn 3+ barn
Övriga makar Övriga hushåll Bf —64 år 65—
Riket
Endast makar Bf —64 år 65— Makar med barn —17 år 1 barn 2 barn 3+ bam Övriga makar Övriga hushåll Bf —64 år 65—
33,9 33,5 42,8 25,8 45,1 44,6 44,4 47,4
40,5 18,4 21,7 15,0
39,9 38,4 48,3 29,3 53,3 48,9 55,6 56,7
48,0 19,5 23,3 15,7
Kommentarer till bilaga 1—3
Bilaga 1
TabellI—8. Nettointäkt år 1973 enligt konventionell metod och schablon för villa i stockholmsområdet, Västerås, Staffanstorp och Örnsköldsvik. Samtliga exempel avser hus med två våningar och källare utan inredd vind. Beräkningarna har utförts enligt följande förutsätt— ningar (siffrorna hänvisar till radnummer i tabellerna).
2. Standardklass (enligt handledningen för fastighetstaxeringsnämn- derna) 6 = normal standard för ett 60-talshus: Hög köksstandard, centralvärme (olja, gas eller el), badrum med kakel e. d., inbyggt badkar, bidé, separat toalett, grovkök eller tvättstuga med tvättmaskin. 5 = normal standard för ett 50-talshus: Normal köksstandard, centralvärme (olja, gas eller el), [inbyggt bad- kar, separat toalett, grovkök eller tvättstuga med tvättmaskin. 4 = normal standard för ett 40-talshus:
& Normal köksstandard, centralvärme (olja, gas eller el), enkelt badrum med WC.
3. Lägenhetsyta: Våningsplanens yta minskad med ytan för ytterväggar, bärande innerväggar, skorstensstock c. d. Utrymme för trappa med— räknas endast i det ena planet. (Enl. definition i handledningen).
4. Taxeringsvärde för byggnad. Enligt den för ifrågavarande område tillämpliga byggnadsvärdetabellen. lnterpolation har gjorts med avse- ende på ålder och lägenhetsyta.
5. Taxeringsvärde för mark. De genomsnittliga taxeringsvärdena på obebyggda villatomter enligt 1970 års fastighetstaxering har lagts till grund för dessa uppgifter. '
7. Anskaffningskostnad inkl. tomt. Framräknat för ex. 1 och 2 utifrån antagandet att taxeringsvärdet utgör 75 % av anskaffningskostnaden. [ ex. 3 har i Stockholmsområdet tillagts 25 000 kr. m. h. t. ”lyx- värde". För övriga orter har tillägget satts till ca 10 % av det totala
taxeringsvärdet. Ex. 4—9 har beräknats utifrån ex. 1—3 m. h. t. byggnadskostnads- index och markvärdestegring.
. Anskaffningskostnad exkl. tomt. Denna kostnad har förutsatts utgöra
10. 11.
12. 13.
14. 15. 16. 17. 18.
20.
21.
22.
23.
24.
. Vatten, renhållning, sotning, försäkringar. Beloppen har satts lika i
samma andel av den totala anskaffningskostnaden som taxerings- värdet å byggnad utgör av det totala taxeringsvärdet.
.Bottenlån, ursprungligt belopp. Drygt 2/3 av anskaffningskostnaden.
För ex. 3, 6 och 9 dock endast 63 a 64 %. 30-årigt annuitetslån. Räntesatser: 1950—59 4 %, 1960—69 6 % och 1970—73 7,5 %. 1 ex. la, lb, 2a och 2b 40-årigt bottenlån och 30-årigt bostadslån. Ex. Ia och 2a paritetslån. I ex. 1b och 2b har bostadslånet betraktats som annuitetslån. Bottenlån är 1973. Se anmärkning till rad 9. Tilläggslån, ursprungligt belopp. Beräknat utifrån antagande om egen kontantinsats av ca 13 %, dock i ex. 3, 6 och 9 ca 18 %. 157årig amortering. Tilläggslån år 1973. Se anmärkning till rad 1 1. Uppskattat saluvärde år 1973. Enligt köpeskillingsstatistiken för 1970: 18 390 köp av småhus till ett genomsnittligt överpris av 42 %. År 1973 kan saluvärdet beräknas överstiga taxeringsvärdet med genomsnittligt 60 %. I tabellen har försiktigtvis räknats med 40 %. Ursprungligt investerat eget kapital. Rad 7—9—1 1. Under åren verkställda amorteringar. Rad 9—10+1 1—12. Insatt eget kapital. Rad l4+15.
Värdestegring från byggnadsåret till år 1973, rad 13—7.
Hyresvärdet av det egentliga bostadsutrymmet. Ca 10,24 % av bygg- nadsvärdet. .Hyresvärde av gillestuga, bastu, bordtennisutrymme o. d. Ifråga-
varande utrymme har uppskattats till 15 % av lägenhetsytan; hyres- värdet har uppskattats till 1/3 av motsvarande yta ivåningsplan. Rad 19 blir således 5 % av rad 18. Hyresvärde av garage. Uppskattad garagehyra för boende i hyreshus. I Stockholmsområdet har värdet satts till 1 200 kr. utom i ex. 3 och 6 där det satts till 1 800 kr. Dessa exempelvillor har förutsatts ha dubbelgarage. För övriga orter har hyresvärdet satts i proportion till taxeringsvärdet å byggnad i ex. 2. Förmån av tomt m. m. I Stockholmsområdet har förmånsvärdet satts till 5 % av det taxerade markvärdet. I övriga orter har förmånsvärdet upptagits till samma belopp i kronor räknat som i Stockholms- området. Reparation och underhåll av byggnader: I Stockholmsområdet har kostnaderna upptagits till 5 kr./m2 för hus byggda år 1970 till 15 kr./m2 för hus byggda år 1960 och till 25 kr./m2 för hus byggda år 1950. I övriga orter har kostnaderna — med utgångspunkt från beloppen i Stockholmsområdet satts i proportion till taxeringsvärdet å byggnad i ex. 2. Värdeminskning av byggnader. 1,75 % av byggnadens anskaffnings- värde.
Värme. Kostnaderna har satts lika för Västerås och stockholms- området, lägre i Staffanstorp och högre i Örnsköldsvik.
alla orter.
26. Normalt underhåll av tomt m. m. I Stockholmsområdet har beloppen upptagits till 4% av det taxerade markvärdet. I övriga orter har kostnaderna upptagits till samma belopp i kronor räknat som i Stockholmsområdet.
28. Ränta på tilläggslån. 8 %. 30. Ränta på insatt kapital. 5 %. (Skattebesparingen ej beaktad här). 31.Nettointäkt enligt konventionell metod. Rad 18+l9+20+21—22— 23—24—25—26—27—28—29.
32. Nettointäkt enligt tidigare tillämpad schablonmetod. Metoden som före år 1954 — med då rådande låga ränteläge — tillämpades på egnahemsfastigheter i Bromma, Brännkyrka och Enskede försam- lingar innebar att som förmånsvärde av bostaden i ouppvärmt skick . togs upp 6,5 % av taxeringsvärdet. Rad 32 = 0,065 ' rad 6 — rad
» 22 — rad 23 — rad 25 — rad 27 —— rad 28 — rad 29.
I Malmöhus län var intäktsschablonen 4 % av taxeringsvärdet med avdrag för värdeminskning, räntor och tomträttsavgäld dvs. 0,04 ' rad 6— rad 23 — rad 27 — rad 28 — rad 29.
I Västerås beräknades intäkten till 5 å 6 % av taxeringsvärdet med avdrag för reparation och underhåll, värdeminskning, vatten m.m., räntor och tomträttsavgäld dvs. 0,06 - rad 6 — rad 22 — rad 23 —— rad 25 — rad 27 — rad 28 — rad 29.
l Västernorrlands län beräknades intäkten till 6 % av taxeringsvärdet med avdrag för reparation och underhåll, värdeminskning, försäk— ringar, räntor och tomträttsavgäld dvs. 0,06 - rad 6 _ rad 22 — rad 23 — försäkringar — rad 27 —— rad 28 — rad 29.
33. Nettointäkt enligt schablonmetod. 2 (4 resp. 8) % av taxeringsvärdet — skuldräntor — 500 kr. 34. Skatteeffekt exkl. garantiskatt. Schablonmetoden. 60 % marginal- skatt.
35. Garantiskatt. Utdebitering. 24 kr. 36. Summa förmåner. Rad 18+l9+20+21. 37. Boendekostnad. Rad 22+23+24+25+26+27+28+29+30+34+35. Rän- ta på insatt kapital har endast medräknats med 40 % m. h. t. skatte- effekten. 38. Skuldökning. Belopp som lagts till paritetslåneskulden. 39. Boendekostnad kontant. Rad 37—38.
Tabell 9 och 10. Hyreskalkyl för exempel 23 och 2 utförd inom SABO. Siffrorna i första kolumnen hänvisar till radnummer i tabellerna 1—8.
Tabell 9. Exempel 2a: Hyreskalkyl för villa på vissa orter.
Allmänna förutsättningar
I. Kalkylerna gäller kommitténs exempel nr. 2a i Stockholm, Staffans- torp, Örnsköldsvik och Västerås.
2. Byggnadsår: 1970 Yta: 120 m2
3. Ägare: Allmännyttigt bostadsföretag, fastigheten uthyres.
4. Belåning med statliga lån, paritetslån, enligt bestämmelserna för allmännyttigt bostadsföretag.
5. Förutsättning för finansiering (siffror inom ( ) hänvisar till rad i kommitténs exempel 2a).
Pantvärde enligt slutligt lånebeslut (9+1 1) därav: bottenlån 70 %
bostadslån 30 %
Egen insats eller toppfinansiering (= ”överkostnad") (14)
Summa finansiering = anskaffningskostnad (7)
Paritetstal 1973: 1,07
7. ”Överkostnad” (14) kapitaliseras i kalkylen efter 8 %, vilket motsvarar en annuitet på 25 år vid 6,5 % ränta.
8. Underhåll och driftkostnader enligt resp. rader i kommitténs exempel.
9. Kostnaderna för fastighetsskötsel och administration som tillkommer vid uthyrning, har förutsatts kunna bli täckta av det beräknade beloppet för underhåll (rad 22+26).
| 6. Basannuitet = 5,1 %
(I SABOs ”normalkalkyler” kalkyleras vanligen med för underhåll ca 13:—/m2 ly för fastighetsskötsel 3 å 4:—/m2 ly för administration ca 150:—/uthyrningsenhet)
Tabell 10. Exempel 2: Hyreskalkyl för villa på vissa orter. Allmänna förutsättningar
I. Kalkylerna gäller kommitténs exempel nr 2 i Stockholm, Staffanstorp Örnsköldsvik och Västerås. ' 2. Byggnadsår: 1970 Yta 120 rn2 ! 3. Sifferuppgifterna hämtade från exemplets rad 7, 9, 11 och ]4 för l beräkning av kapitalkostnaderna. För beräkning av underhållskost- % naderna användes rad 22 och 26 samt för övriga driftkostnader rad 24, ] 25 och 35. 4. Kostnaderna för fastighetsskötsel och administration, som tillkommer | vid uthyrning, har förutsatts kunna bli täckta av det beräknade ! beloppet för underhåll (rad 22+26). ;
1 Anmärkning: . .. . ., . , _ Bottenlånet förutsättes 5.Kap1ta1kostnaderna beraknas som en annultet (pa ursprungliga lane enligt anvisningarna till belopp resp. egen 1nsats) enligt följande:
exem let ( 9) vara ett , , annuilfetslåå på 30 år. Bottenlan: 7,5 % — 30 ar = 8,46 % Tilläggslånet har däre- Tilläggslån: 8,0 % _ 15 år = 11,0 %1 mot (p 11) fast amorte- ring på 15 år. I en hyres- kalkyl bör man räkna
med annuitet för att få __ " " _ ett fast hyresuttag för Tabell 1]. Kalkyl over exempel 2a med bostadsratt utforda mom HSB.
kapitalet varje år. Avser hus byggt år 1970 med lägenhetsytan 120 m2. Basannuitet 5,1 %
Egen insats: 6,5 % — 25 år= 8,0 %
och paritetstal år 1973 1,07. Ränta på eget insatt kapital eller ränta och amortering på upplånat insatt kapital ej beräknad.
Tabell 12 och 13. Hyreskalkyl för exempel 2 och 2a utförd inom Sveriges fastighetsägareförbund. Förutsättningarna för beräkningarna framgår av noter till tabellerna.
Bilaga 2
Tabell 1—4. Uppgifter från 1970 och 1973 års fastighetstaxering.
Tabell 5 och 6. Uppgifter från inkomststatistiken över antalet inkomst- tagare med underskottsavdrag, avdragens storlek samt summa under- skottsavdrag. Tabellerna omfattar inkomsttagare som deklarerat och haft en statlig taxerad inkomst med lägst 4 500 kr. För makar avser beloppet sammanlagda taxerade inkomsten.
Tabell 7. Uppgifter från statistiken över taxeringsutfallet.
Tabell 8—10. Uppgifter från riksrevisionsverkets taxeringsstatistik. I tabellerna redovisas antalet fysiska personer med intäkt av schablontaxe- rad villafastighet (villa eller fritidshus). I de fall då olika personer redo- visar intäkten och ränteavdragen från en fastighet har endast den förre medräknats. I tabellerna har ej beaktats om en person är delägare i en fastighet eller ägare till mer än en fastighet. I tabell 8 redovisas således den av varje ägare deklarerade totala schablonintäkten från Villafastighet oavsett om den kommer från en del av fastighet eller flera fastigheter. Taxeringsvärdet i tabell 8 har beräknats från schablonintäkten under förutsättning att intäkten kommer från en fastighet.
I tabell 10 under B. redovisas 35 869 personer som varken haft över- eller underskott från sitt fastighetsinnehav. Dessa personer har haft villa— fastighet (ej fritidshus) med taxeringsvärde som ej överstigit 25 000 kr.
Tabell 11—14. Uppgifter från 1970 års folk- och bostadsräkning. Tabel- lerna 11 och 12 omfattar flerfamiljshus med centralvärme. Tabellerna 13 och 14 omfattar samtliga hushåll.
Tabell 1]. Med disponibel inkomst avses sammanräknad nettoinkomst minus inbetald preliminär skatt (inkl. ev. fyllnadsinbetalning) plus barn- bidrag och bostadstillägg. För gifta samboende redovisas sammanlagda disponibla inkomsten.
Tabell 12. Med årshyra/årsavgift avses bostadskostnad inkl. alla obligato- riska tillägg såsom bränsle, varmvatten och i förekommande fall egna utgifter för bränsle och varmvatten. Hyra för garage, bilplats eller annan lokal som ej används för bostadsändamål ingår ej i bostadskostnaden.
184 Kommentarer SOU 1974:16 Tabell 15. Uppgifter från 1969 års bostads— och hyresundersökning.
Tabell 16. Uppgifter från 1972 års bostads— och hyresundersökning.
Tabell 17. Avskaffas garantibeskattningen för bostadsfastigheter utom fritidsfastigheter uppstår ett visst bortfall av skatteunderlag i samtliga kommuner. Här bortses från verkningarna av övriga av oss framförda förslag som påverkar kommunernas skatteunderlag. Garantibe- skattningens slopande medför då att medelskattekraften i riket minskar. Detta medför att alla kommuner med skattekraft lägre än skattekraftsgarantin enligt lagen om skatteutjämningsbidrag kommer att ! drabbas på ett helt likartat sätt. Om en dylik kommun får ett stort ' faktiskt bortfall av skatteunderlag så påverkas tillskottet av skatteunder— lag i för kommunen fördelaktig riktning så att det totala skatteunderlaget endast reduceras med samma procenttal som riksgenomsnittet.
För kommuner med skattekraft större än skattekraftsgarantin är för- hållandet emellertid annorlunda. En dylik kommun som får ett stort faktiskt skatteunderlagsbortfall får bära detta helt själv. Endast i den mån skattekraften sjunker under skattekraftsgarantin sker en begränsning av det skatteunderlagsbortfall som kommunen får bära själv. I
I tabellen som omfattar kommuner med skattekraft över skattekrafts- garantin har beräknats det bortfall av skatteunderlag som uppstår genom att beskattningen av garantibelopp för bostadsfastigheter utom fritids- fastigheter avskaffas. Någon beräkning av effektiviteten av garantibeskatt- ningen har ej utförts. Uppgifterna i kol. 8 och 9 i tabellen återger därför bortfallet vid helt effektiva garantibelopp. Hänsyn har ej heller kunnat tas till att fastigheter i viss utsträckning har delad användning dvs. både som bostads— och affärsfastighet.
På motsvarande sätt har skatteunderlagsbortfallet för hela riket beräknats till 3,4 %. Detta procenttal anger alltså den reduktion av det totala skatteunderlaget som kommuner med brist på skattekraft får vidkännas om hänsyn ej tas till våra övriga förslag samt under förutsättning att garantibeskattningen för de berörda fastigheterna är 100-procentigt effektiv.
Bilaga 3
Tabell 1-44. I tabellerna redovisas resultat från den småhusundersökning som utförts i samarbete med boendeutredningen. Undersökningen omfat- tar enfamiljshus byggda senast år 1970, taxerade som annan fastighet och bebodda av ägaren. Hus som använts i ägarens rörelse ingår ej. Uppgif- terna har inhämtats från en postenkät omfattande 7 406 småhusägare samt från taxeringsmaterial. Undersökningen avser inkomståret 1972. Samtliga uppgifter om boendekostnad avser kostnaden exkl. amorte— ringar eller avskrivningar. På grund av ett tekniskt missöde har amorte— ringarna år 1972 ej beräknats. I de tabeller där hus med känt eget kapital redovisas ingår i boendekostnaden ränta på eget kapital efter skatt.
Definitioner
Avgifter m. m. (A vg. m. m.)
Tomträttsavgäld eller motsvarande, villaförsäkring, avgifter för sotning, sophämtning och annan renhållning, vatten och avlopp samt samfällig- hetsavgifter.
Boendekostnad
l boendekostnaden ingår ränta på lånat i fastigheten nedlagt kapital, skatt på garantibelopp, bränsleutgifter, avgifter m. m., utgifter för underhåll samt ränta på eget i fastigheten nedlagt kapital efter skatt (nettoränta) minus skatteeffekten.
Eget kapital (Eget kap. ) ? Köpeskilling eller produktionskostnad efter avdrag för kapitalskuld.
Fastighetens resultat (Fast. resultat)
Fastighetens schablonintäkt med avdrag för ränta på lånat i fastigheten nedlagt kapital och extra avdrag.
F örvärvsår ( F örv. år) Garantibelopp (Gar. belopp)
2 % av fastighetens taxeringsvärde.
Hus med känt eget kapital
Fastighet som förvärvats efter år 1960 och efter förvärvet ej varit föremål för mer omfattande om- eller tillbyggnad.
Hushåll ( Hh. ) Lägenhetsyta (Ly. ) Nettoränta
S% ränta på eget kapital efter avdrag för den inkomstskatt som fastighetsägaren skulle ha blivit påförd på en lika stor inkomst. Extra avdrag från inkomst av kapital har antagits vara helt utnyttjat före beräkningen av nettoräntan.
Ränta
Ränta på lånat i fastigheten nedlagt kapital.
Skatteeffekt
Skatt på inkomst av fastigheten eller skatteminskning vid underskott (fastighetens resultat negativt).
Standardgrupp ( Stgr.)
Stgr. 0—2 avser hus utan bad och stgr. 3—9 avser hus med bad.
Tom trätt ( Tomtr. ) Underhåll
byggnaden i dess ursprungliga skick t. ex. ommålning, omtapetsering, lagning av väggar eller golv, omläggning av tak, reparation av värmepanna, utbyte av spis, kylskåp, tvättmaskin m. m.
Uppräknat antal ( Uppr. )
1 Utgifter för underhålls- och reparationsarbeten som avser att bevara Antalet iurvalet uppräknat till totalantal.
Urvalet ( Urv. )
Antal i urvalet. %
Äganderätt ( Ägr.)
Reservationer och särskilda yttranden
l Reservation av herrar Walberg, Almgren, Carlstein och Jansson mot förslaget om allmänt avdrag för hyror och årsavgifter
Vi anser i likhet med majoriteten, att den brist i neutralitet ibeskattningen som kvarstår efter de föreslagna ändringarna beträffande egna hem och villor bör undanröjas. Eftersom den bristande neutraliteten hänför sig till beskattningen, har vi funnit det i och för sig naturligt att försöka lösa denna fråga inom beskattningens ram. Vi har också undersökt olika tänkbara alternativ för en sådan lösning. Emellertid har vi funnit samtliga alternativ vara förenade med så allvarliga svagheter, att vi inte har kunnat ställa oss bakom något av dem. Det gäller också det förslag till allmänt avdrag för hyror och årsavgifter som framläggs av kommitténs majoritet.
Till en början kan erinras om att den kvarstående bristen i neutralitet är störst beträffande nyare hus med höga kapitalkostnader. Även om avdraget i första hand torde vara inriktat på dessa är det inte anknutet till kapitalkostnaderna. De föreslagna reglerna innebär inte någon garanti mot att avdrag erhålles i fall, då det från neutralitetssynpunkt framstår som oberättigat. Villkoret för avdraget är ju endast att hyran är högi förhållande till inkomsten. Avdrag kan fås, även om hyran är låg i förhållande till storlek och standard men ändå är hög i förhållande till den inkomst som redovisas till beskattning. I de enskilda fallen kan skattelättnaden också bli större än som framstår som motiverat. Redan de av majoriteten anförda exemplen antyder lättnader om 20 kronor per m2 och år eller mera. Omvänt kan den som har en mindre lägenhet, som på grund av höga kapitalkostnader är dyr i förhållande till lägenhetsytan, få ett otillräckligt avdrag eller bli helt utan. Det kan över huvud taget konstateras, att avdraget från bostadspolitisk synpunkt är ett trubbigt instrument med verkningar och konsekvenser som är omöjliga att styra och kontrollera.
Att uppställa något enhetligt begrepp för hyra och avgifter, t. ex. baserat på kallhyran för bostadsutrymmena, torde av praktiska skäl vara omöjligt. Därför kan avdraget verka ojämnt och därmed bli orättvist. I de hyres- och avgiftsbetalningar som enligt majoritetens förslag skall ligga till grund för avdraget ingår vanligen ersättning för värme och vatten. Men så är inte alltid fallet. Det är ganska vanligt, att hyran eller avgiften innefattar även ersättning för elektrisk ström. I moderna hus med parkeringsplatser eller garage inbegriper ofta hyran eller avgiften dess-
utom hyra för sådana förmåner. Även i övrigt kan servicegraden variera kraftigt. Mellan i övrigt jämförbara fall — lägenheter som är lika stora, har samma standard och samma kapitalkostnader — kan på grund härav den hyra eller avgift som ligger till grund för avdraget och därmed avdraget självt variera med avsevärda belopp.
Till bilden hör, att hyreshöjningar kan komma att drabba mycket ojämnt. Somliga hyresgäster kan få avdrag för hela hyreshöjningen och på detta sätt kompensera sig till omkring 60 procent på det allmännas bekostnad. Andra hyresgäster saknar denna möjlighet, därför att hyran är för låg i förhållande till inkomsten eller de, såsom folkpensionärer, saknar beskattningsbara inkomster.
I detta sammanhang kan förtjäna påpekas, att avdraget i första hand får betydelse för större inkomsttagare och förhållandevis högklassiga lägenheter, vilket även framgår av majoritetens exempel. Även om maximeringen innebär en viss spärr, hindrar den inte att den som t. ex. har en inkomst på 200000 kr. och en hyra på 24000 kr. får en Skattelättnad på 3120 kr. I detta exempel rör det sig om en klar överkonsumtion, som är så mycket mindre värd att stödja som motsvarande överkonsumtion på villasidan beskattas genom lyxvilla- beskattningen.
Från skattemässiga utgångspunkter måste allvarliga betänkligheter anföras mot majoritetens förslag. Avdraget avser i fråga om hyra en ren konsumtionsutgift, och för sådana utgifter medger skattelagstiftningen inte avdrag. Det kan visserligen invändas, att avdrag lagligen är medgivet för vissa utgifter som har ett starkt inslag av konsumtion, exempelvis försäkringsavdraget och avdrag för periodiska understöd, men dessa avvikelser, som för övrigt inte ärjämförliga, manar inte till efterföljd.
Införandet av ett nytt allmänt avdrag motverkar strävandena att försöka förenkla skattesystemet. Det föreslagna avdraget kommer även att beröra ett stort antal skattskyldiga och minskar möjligheterna för skattemyndigheterna att ägna sig åt väsentligt kontrollarbete. För skatt- skyldiga, som genom tillåten förtäckt resultatutjämning eller på annat sätt själva kan bestämma hur stora intäkter de vill taga fram till beskattning, innebär det föreslagna avdraget nya möjligheter att uppnå särskilda skatteförmåner.
De betänkligheter mot förslaget om allmänt avdrag för hyra och årsavgifter som här redovisats är så allvarliga, att förslaget enligt vår mening inte bör genomföras. Något bättre förslag att inom beskatt- ningens ram avlägsna den kvarstående bristen i neutralitet inom bostads- beskattningen har under den korta tid som vi haft till förfogande inte kunnat utarbetas. Vi vill i stället förorda, att frågan löses inom bostadsfinansieringens ram. En lösning efter sådana linjer har klara fördelar. De bostadspolitiska insatserna blir inte splittrade. De kan sammanhållas bättre och kontrolleras till verkningar och finansiella konsekvenser.
2 Reservation av herrar Dahl, Hellstedt, Landgren och Larsson mot förslaget om höjd intäktsprocent för nya egna hem
Bostadsskattekommittén har enligt sina direktiv som huvuduppgift att föreslå sådana regler beträffande beskattningen, att denna blir i möjli- gaste mån neutral för de olika boendeformerna. Kommittén har vid sitt arbete funnit, att den eftersträvade neutraliteten bör ges den innebörden, att beskattningen inte får medföra sådana ekonomiska verkningar, att en boendeform framstår som påtagligt mera gynnad av skattelagstiftningen än de övriga. Konkurrensen mellan olika bostadsformer bör inte styras av beskattningen, så att utfallet av skattereglerna blir avgörande för valet av bostad. ; Enligt majoriteten av ledamöterna i kommittén är nyare villor och » egna hem påtagligt gynnade av beskattningsreglerna. För att utjämna ; denna förmenta fördel föreslår man, att en högre procentintäkt skall 4 beräknas för nyproducerade villor än vad som skall tillämpas för äldre. i Kommittén har under sitt arbete sammanställt en rad kostnadskalkyler I för villor av olika storlek och olika årgång. Kalkylerna visar att boendekostnaderna för ägaren till ett nytt egnahem inte är lägre än den hyra, som han haft att erlägga om han hade hyrt motsvarande bostad. Villaägaren är därför inte gynnad i jämförelse med hyresgästen. Det är inte rimligt att vid en undersökning av neutraliteten mellan boendefor- merna jämföra kostnaderna för villaboendet med den hyra som hyres- gästen skulle ha erlagt om inte staten genom bostadspolitiska åtgärder överfört denna hyra på framtiden. Dagens hyresgäst ikläder sig inte någon som helst betalningsskyldighet för den skuldökning för bostadsföretagen som blir följden av paritetslånesystemet. Eftersom den verkliga kostna- den för bostadskonsumenten således är i stort sett densamma vid båda boendeformerna kan inte med fog hävdas att utfallet av skattereglerna är avgörande för valet av bostad.
Vad beträffar jämförelsen mellan äldre och nyare hus är det visserligen sant, att de löpande utbetalningarna för underhåll är något högre i de äldre husen. Avgörande vid en kostnadsjämförelse är emellertid inte dessa löpande betalningar, utan kostnaderna för det underhåll, som måste utföras med vissa intervall under husets hela livslängd. Ägaren till den nya villan måste — liksom ägaren till den äldre — beakta, att förslitningen av byggnader och anläggningar sker kontinuerligt och därför avsätta erforder- liga medel för framtida underhåll. Den kostnadsfördel för de nya villorna, som kommittén anser sig ha funnit, är därför närmast att betrakta som fiktiv och i varje fall inte av en sådan storlek och karaktär att den motiverar en höjning av intäktsprocenten med en procentenhet. Enligt vår mening ger den således icke underlag för en olika behandling av hus beroende på om de är mer eller mindre än sex år gamla. Utredningsmajoritetens förslag skulle komma att motverka nyproduk- tionen av småhus och försvåra för inkomsttagare med måttliga inkomster att förvärva sådana hus. Detta torde inte stå i överensstämmelse med kommitténs direktiv. Majoriteten har för övrigt uttalat i betänkandet, att det måste tillses ”att skärpningen inte blir så kraftig att hushåll med små
och måttliga bruttoinkomster hindras från att förvärva ett eget hem”.
Mot bakgrund av det anförda anser vi oss inte kunna instämma i majoritetens förslag att genom en skärpt beskattning med en procent- enhet öka boendekostnaderna i nya Villafastigheter. Vi föreslår att procentintäkten för samtliga årgångar av en- eller tvåfamiljshus beräknas efter 2,5, 5 respektive 8 procent av taxeringsvärdet.
3 Reservation av herrar Almgren, Carlstein, Jansson, Leo och Lindh mot förslaget om 6-årsgräns för höjd intäktsprocent på nya egna hem
Majoritetens förslag om 6-årsgräns i intäktsschablonerna motverkar enligt vår mening den eftersträvade neutraliteten i skattehänseende mellan olika upplåtelseformer. Vi reserverar oss därför mot införandet av en sådan
l ! ! gräns.
4 Reservation och särskilt yttrande av herr Dahl
Majoriteten har föreslagit, att ett nytt allmänt avdrag för hyra m.m. införes för hyresgäster och bostadsrättshavare. Mot detta avdrag kan bl.a. den invändningen resas, att hyresgäster och bostadsrättshavare skulle kunna bli överkompenserade i förhållande till innehavare av egna hem. Att så kan bli fallet i vissa lägen vill jag inte direkt bestrida. Jag anser emellertid för egen del, att det föreslagna avdraget för det stora flertalet fall utgör ett välbehövligt komplement till de övriga regler, som föreslagits för att söka uppnå en neutral bostadsbeskattning.
Gent emot majoritetens förslag att behålla garantibeskattningen för fritidsfastigheter får jag anföra följande reservation.
Förslaget att avskaffa garantibeskattningen för bostadsfastigheter anser jag vara ytterst tillfredsställande. Majoriteten har dock gjort ett i mitt tycke omotiverat undantag för fritidsfastigheter. För dessa skall enligt förslaget garantibeskattningen bibehållas. Det huvudsakliga skälet härför uppges vara omtanke om berörda kommuners ekonomi.
För det första vill jag framhålla, att garantibeskattningen av fritidsfas- l tighetema knappast har någon nämnvärd betydelse för berörda kommu- ners ekonomi. Ett slopande av garantibeskattningen skulle endast medföra ett inkomstbortfall på några promille av kommunernas totala skatteunderlag. Det bör observeras, att garantibeskattningen sällan är effektiv när det gäller fritidsfastigheter.
För det andra vill jag starkt betona, att berörda kommuner inte heller på annat sätt brukar åsamkas särskilda kostnader för fritidsfastigheterna. Kommunala kostnader för planering, renhållning m.m. brukar regel- mässigt tas ut av vederbörande fastighetsägare. Kostnader för byggnad och underhåll av enskilda vägar, som sedermera övertas av vederbörande kommun, bekostas till stor del av fritidshusägare. Det är följaktligen inte det bofasta fritidsfolket, som åsamkar kommunerna kostnader. Iden mån kostnader för fritidsfolk uppstår är det fråga om den så kallade rörliga delen därav. Det bofasta fritidsfolket utgör tvärtom en värdefull
ekonomisk tillgång för kommunerna både på kortare och längre sikt. Ekonomiska undersökningar, som verkställts bl. a. på kommunal nivå, bekräftar riktigheten av det nu sagda.
För det tredje medför majoritetens förslag icke önskvärda effekter för personer med måttliga inkomster. Ett bibehållande av garantibeskatt- ningen i förening med den höjda intäktsprocenten och de ökade taxeringsvärdena kommer att motverka möjligheterna för denna kategori att skaffa sig ett fritidshus.
Avslutningsvis vill jag nämna att om någon kommun i enstaka fall lyckas visa, att den fått vidkännas betydande kostnader på grund av fritidsfastigheter, kan det finnas skäl att beakta detta inom skatteutjäm- ningssystemets ram. Jag tänker därvid i första hand på den extra bidragsgivningen.
På grund av det anförda anser jag, att garantibeskattningen skall slopas för samtliga bostadsfastigheter, således även för fritidsfastigheter.
5 Särskilt yttrande av herr Jansson
Kommitténs arbete har i hög grad varit inriktat på frågor om bostadskost- nadsnivåer inom olika upplåtelseformer. Skattereglernas betydelse för kostnadsnivåerna har, bl. a. på grund av tidspressen, enligt min mening, inte fått den centrala plats i arbetet som torde varit avsikten när kommittén tillsattes.
I exemplen i bilaga 1 har bostadsförmånen beräknats med utgångs- punkt i tillgänglig hyresstatistik för bostäder i flerfamiljshus. Denna metod ger en missvisande bild. Boendevärdet för bostäder i självägda småhus bör naturligtvis beräknas med utgångspunkt i de samlade kostnaderna för vederbörande hus (hyreskalkyler för bostäder i fler- familjshus upprättas efter denna princip). Att de totala kostnaderna betalas på olika sätt och av olika ”personer” är i kostnads—/boendevärde- sammanhang en underordnad fråga. Om ex. vis. den totala kostnaden för ett småhus under ett år, är 19 000 kronor, får en boende/ägare, som inte har paritetslån och inte bostadstillägg och inte möjlighet att vid deklarationen utnyttja ev. uppkommet underskott, betala hela kostnaden med beskattade medel. Vederbörande måste då rimligen beräkna boende- värdet till 19 000 kronor. Detta boendevärde kan inte förändras av att betalningen sker på ett annorlunda sätt t. ex. med skuldökning p. g. a. paritetslån, bostadstillägg, skattereduktion p. g. a. gäldränteavdrag samt den boendes kontanta utgifter under året. Den, som hävdar att boendevärdet minskar vid sådan betalningsspridning, hävdar samtidigt att samhällets insatser — paritetslån, bostadstillägg, lägre skatt — saknar egentligt värde för den boende eftersom de täcker kostnader, som anses ligga ovanför bostadens värde. Ett sådant sätt att se på frågan innebär, medvetet eller omedvetet, att den förmån som gäldränteavdragsrätten är förringas. Dess verkliga värde framgår då endast i sådana sammanhang då dess existens helt eller delvis ifrågasätts.
Kommittén konstaterar att det även i fortsättningen blir mycket svårt att till konkurrenskraftiga priser upplåta småhus med hyres- eller
bostadsrätt. Kalkyler i bilaga ], tabell 9 och 10, i betänkandet visar att de hus, som kommittén har som underlag för ex. 23 och 2 i bilaga 1 och som enligt kommitténs beräkningar efter skattereduktion kostar 13 497 resp. 16 187 kr. i Stockholmsområdet om de boende äger husen, skulle betinga årshyror på 17 843 resp. 24 463 kr. om de skulle ägas av ett allmännyttigt bostadsföretag och hyras ut. Skillnaden beror nästan helt på skattereduktionen. 1 ex. 221 är skattereduktionen för ägt småhus 6 665 1 kr. och i ex. 2 är den 6 288 kr. Skillnaderna i övrigt beror på olika | lånevillkor samt på olika sätt att täcka vissa driftkostnader. De olika ! årskostnaderna säger inget om effektiviteten hos de olika upplåtelsefor- ' merna. Dessutom måste det understrykas att kalkylerna endast har . intresse som jämförelsematerial. Ett allmännyttigt företag har nämligen | ingen möjlighet att anskaffa det kapital, som i kalkylerna benämnes egen | insats. |
Om inte detta ojämlika förhållande ändras, får det fortsatta negativa konsekvenser för utveckling och prisbildning på småhusmarknaden. Det korrektiv, som de allmännyttiga och kooperativa företagen utgör när det gäller bostäder i flerfamiljshus, kommer då även ifortsättningen att så gott som helt saknas för småhus. Utformning och pris kan då i alltför stor utsträckning bestämmas av mark- och produktionsleden, utan konkurrens från företagsformer, som är fria från vinstintressen. Ur konsumenternas synpunkt är detta beklagligt.
Det marginella förändringar på småhussidan, som kommittén föreslår, kanske av en del av de nuvarande småhusägarna uppfattas som betungande. När det gäller kärnfrågan — neutralitet i beskattningshän- seende mellan olika boendeformer — får de dock ingen annan effekt än att ojämlikheten krymper med några kronor per m2 , medan den principiella skillnaden — möjlighet att utnyttja ränteavdrag för ägda småhus men ingen sådan möjlighet för hyresrätt och bostadsrätt — kvarstår, liksom olikheter på grund av belåningsgrad och inkomstskillna- der mellan småhusägare inbördes.
För småhusägare, som inte har ränteutgifter och därmed saknar , möjlighet att utnyttja avdragsförmånen, får kommitténs förslag disku- * tabla konsekvenser. Detta belyser svagheten i det nu gällande skattesyste- met för bostäder. Kommitténs förslag, som innebär måttliga och ur många synpunkter önskvärda förändringar för småhus där det finns' möjlighet att utnyttja avdragsrätten, får som konsekvens ur neutralitets— _ synpunkt omotiverade bostadskostnadshöjningar för hushåll i skuldfria ' småhus. Detta är beklagligt, men kan knappast undvikas inom ramen för nuvarande system.
Förmånen — gäldränteavdragsrätt — påverkar den boendes utgifter i ett självägt småhus i varierande grad beroende på vilka kostnaderna är för de lån, som upptagits för fastigheten. Tekniskt är det lätt att minska eller eliminera denna förmån genom att höja schablonavkastningen så att räntor och avkastning närmar sig eller tar ut varandra. Samhällets ansvar för de boende, som skaffat sig sina hus med utgångspunkt i nu gällande regler, torde dock utesluta en långtgående sådan förändring. Enda möjligheten att uppnå skatteneutralitet mellan olika boendeformer torde
alltså vara att angripa räntornas inverkan på boendekostnaderna. Om småhusägarnas räntekostnader sjunker, minskar underskotten och där- med förmånen. Likaväl som avkastning och ränta kan ta ut varandra på en hög nivå kan de göra det på en lägre eller låg sådan. Det borde alltså vara möjligt att eliminera den klara ojämlikhet i skattehänseende, som nu finns mellan olika boendeformer, utan att detta medför oönskade konsekvenser för dem, som nu bor i småhus.
Kommittémajoritetens förslag om att införa ett allmänt avdrag för hyres— och bostadsrätt får ses mot bakgrunden av nödvändigheten att skapa större jämlikhet mellan boendeformerna. Om denna nödvändighet råder enighet. Förslaget har dock en mer allmänt kostnadssänkande effekt än en utjämnande sådan sett ur skatteneutral synpunkt. Även den kostnadssänkande effekten blir individuell och ojämn beroende på de boendes varierande inkomster. Segregationen i boendet motverkas inte av förslaget och möjligheterna att upplåta småhus med hyres- eller bostads- rätt ökar inte nämnvärt. En utjämning via finansieringen är därför att föredraga.
I fråga om storleken av värdeminskning/avskrivning vid beräkning av kostnader för småhus bör hänsyn även tas till en motverkande faktor nämligen värdeökning, som inte beror på penningvärdets fall. Detta gäller även byggnad. ”Gamla” småhus, som byter ägare, betingar inte sällan priser och anses inteckningsbara för lån, som i stort motsvarar kostnader och lån för nya hus. I ett sådant fall kan säljaren, om han önskar, anskaffa ett nytt hus för i stort sett det belopp han erhållit för det ”gamla”. Den värdeökning, som då inträffat utöver kompensation för penningvärdets fall, har under brukningstiden kunnat ske utan att påverka kostnads-/intäktssidan.
Småhusägare, som placerar eget kapital i sina hus, anses böra få räkna ränta på detta kapital som kostnad. Detta är rimligt. Men eftersom den egna insatsen i så gott som alla hus under många år av husets livslängd ligger ovanför taxeringsvärdet, räknas ingen som helst avkastning och sker heller ingen beskattning av den boendeförmån, som ägaren njuter av sitt kapital. Vid taxering redovisas ränteförlusten/kostnaden under det att boendeförmånen/inkomsten inte redovisas. Skall kostnaden/ränteför- lusten beaktas bör detsamma gälla intäkten/boendeförmånen.
Avsikten med beskattning av en— och tvåfamiljshus i förvärvskällan ”annan fastighet” är att beskatta räntan på av ägaren i fastigheten nedlagt kapital. Resultatet är ofta det rakt motsatta. I så gott som alla småhus, som byggts under de 10—15 senaste åren, torde ägarnas egna kapitalinsat- ser ligga ovanför taxeringsvärdet. Detta innebär i praktiken att någon avkastning inte räknas på detta kapital. Avdragsrätten för gäldräntor medför emellertid att det som en gång var tänkt som en skatt — en inkomst för samhället - har blivit ett skattebortfall — en utgift för samhället — på omkring en och en halv miljard kr. per år. Om det ägda småhuset gick att i egentlig mening jämföra med rörelse, skulle dock allt vara i sin ordning. Men eftersom att bo i småhus är bostadskonsumtion, på samma sätt och i samma syfte som konsumtion av hyres- och bostadsrättslägenheter, är förhållandet anmärkningsvärt. Vår skattelag-
stiftning innehåller ju bestämmelser om förbud mot avdrag för levnads- kostnader dvs. privat konsumtion.
Det torde knappast råda något tvivel om att gäldränteavdragsrätten i kombination med den låga avkastningsprocenten vid nuvarande räntenivå är ett oavsiktligt men effektivt medel när det gäller såväl småhusproduk- tionens omfattning som dess inriktning mot allt större och allt dyrare hus. Det senare är mycket betänkligt. Formellt är det köparna/konsu- menterna, som betalar, men de flesta skulle inte kunna klara kostnaderna för dagens produktion, om inte samhället var garant för att de får betala den väsentligaste delen av kostnaderna, nämligen räntorna, med obeskat- tade medel. Det är alltså i realiteten inte konsumenterna utan produk- tions— och finansieringsleden som metodiskt utnyttjar avdragsrätten. Men detta sker i skydd av konsumenterna och det hela får därmed ett socialt drag. Samhället anses slå vakt om småhusfolket. Iverkligheten torde det vara så att samhället nödgas att skydda småhusfolket, när producenter och finansiärer har fått sitt.
Om det rådde likhet mellan upplåtelseformerna och det därmed vore möjligt för allmännyttiga och kooperativa företag att producera och upplåta även småhus med hyres- resp. bostadsrätt skulle denna för konsumenterna onödiga och för samhället kostsamma utveckling kunna brytas. Dom, som så önskar, skulle även i fortsättningen kunna bo i småhus — självägda, hyrda eller med bostadsrätt. Konsumenternas valmöjligheter skulle öka om upplåtelse- och företagsformer fick tillfälle att arbeta under någorlunda lika förutsättningar.
6 Särskilt yttrande av herr Leo
Det huvudproblem, som föreligger i fråga om beskattningsreglernas neutralitet i förhållande till boendekostnad är, att villaägare så gott som alltid kan dra av det underskott, som ofta uppkommer vid inkomstberäk- ningen av villan, från andra inkomster.
Det råder inte delade meningar om att enfamiljshuset och tvåfamiljs- huset i dag framstår som ett ekonomiskt fördelaktigt alternativ vid val av boendeform. Utfallet av skattereglerna blir avgörande för valet av bostad.
De kostnadskalkyler som redovisats irom kommittén och som lagts till grund för bedömandet av vilka åtgärder som erfordras för att skapa neutralitet innebär enligt min mening dels en alltför ogynnsam bedöm- ning av vilka kostnader och förmåner som inkluderas i villaboendet, dels ett antagande av investeringsmässiga bedömningar hos villaägaren, som inte rimligen kommer till användning i praktisk handling och som bortser från de reella — inte endast nominella — vinster som utvecklingen generellt inneburit.
En något högre beskattning av enfamiljshus och tvåfamiljshus är därför godtagbar. Denna bör tillämpas generellt för alla nyförvärv och inte vara tidsbegränsad.
Den föreslagna avdragsrätten från hyra och årsavgift kan godtagas som ett första steg mot undanröjandet av den kvarstående bristen på neutralitet. De finansiella konsekvenserna blir inte av samma storleksord-
ning som det sammanlagda underskottsavdraget för enfamiljshus och tvåfamiljshus. Den avdragsgräns vid 4000 kronor som satts får ses i relation till nu föreliggande allmänna boendekostnads— och inkomst- nivåer.
Ätgärder i fråga om kostnadsneutralitet mellan skilda upplåtelseformer kan naturligtvis genomföras i annan ordning. Det har icke legat inom ramen för våra direktiv att pröva sådana lösningar.
7 Särskilt yttrande av herr Lindh
Det förhållandet att beskattningssystemet icke är ”neutralt” har redan nu, i betydande omfattning, påverkat förhållandena på bostadsmarkna- den. Främst har bostadsproduktionens inriktning påverkats så att antalet större lägenheter i flerfamiljshus minskat. Samtidigt kan en mätbar segregation i boendet, dvs. uppdelning av inkomstgrupperna i olika boendeformer, dokumenteras. En fortsatt sådan utveckling måste anses strida mot samhällets bostadssociala målsättningar. Samtidigt finns behov av kraftfullt verkande hyressänkande åtgärder för hyresgäster och bostadsrättshavare.
Intäktsprocent — räntenivå
Vid övergången till den s. k. schablonmetoden, vid taxering av villafastig- het, vilket skedde med tillämpning från 1955 års taxering, fastställdes intäktsprocenten till 3,0. Riksbankens diskonto var då 2,75 procent. Det fanns således en viss paritet mellan det värde som bestämde intäkt från * fastighet och det uppkomna gäldränteavdrag som ägaren kunde tillgodo- göra sig i sin självdeklaration. Därmed blev samhällets subvention till villaägaren av mindre omfattning. Utvecklingen efter år 1955 har emellertid kraftigt ändrat relationerna * mellan dessa båda tal. Dels har riksbankens diskonto nästan fördubblats och dels har intäktsprocenten sänkts. Det har medfört att samhällets intäkter relativt minskat medan den skattemässiga subventionen ökat mycket kraftigt.
Skattesubventionens storlek
Vid 1973 års taxering av Villafastigheter utgjorde de sammanlagda underskottsavdragen 2,3 miljarder kronor. Det är då fråga om nettobe- lopp dvs. avdrag för räntor, tomträttsavgäld och det så kallade extra avdraget på 500 kr. som tillkommer villaägare. Summan avdrag har reducerats med schablonintäkten. Då progressiviteten i skatten för berörda inkomstgrupper, icke understiger 60 procent fick ägarna till Villafastigheter en skattesubvention på 1,4 miljarder kronor det året. Den stora subventionen utgår för varje år med ständigt stigande belopp. De grupper av bostadskonsumenter som icke har samma förmåner, hyres- gäster och bostadsrättshavare, är med och betalar denna subvention. Hyresgäster och bostadsrättshavare kan under inga förhållanden tolerera
att valet av boendeform skall medföra skatteorättvisa av sådana dimensio- ner. Dessa grupper tvingas att över sina boendekostnader betala bosta- dens räntekostnader till bruttoränta.
Paritet mellan intäktsprocent — räntenivå
Neutralitet mellan olika boendeformer i skattehänseende kan åstadkom- mas antingen genom att intäktsprocentens storlek bestäms med utgångs- punkt från gällande räntenivå eller genom att avdragsrätten utökas till ; samtliga konsumentgrupper. Alternativet, gäldränteavdragets totala slo- * pande, synes med nuvarande skattelagstiftning uteslutet. Kommitténs ! majoritet har valt att, för redan befintliga villainnehav, föreslå höjd i intäktsprocent från nuvarande 2,0 till 2,5. Då kommittén i sin helhet | samtidigt föreslår en aweckling av garantibeskattningen för alla bostads— | fastigheter medför åtgärden inget steg mot skatteneutralitet. För nytill- ' komna hus föreslår majoriteten att intäktsprocenten blir 3,5. Icke heller | den åtgärden åstadkommer neutralitet de sex år då detta skall gälla. Det är därtill helt orimligt att majoriteten anser att talet efter sex års innehav skall sänkas till 2,5 procent.
Utökad avdragsrätt
Då kommitténs majoritet ej föreslår neutraliserande åtgärder över högre intäktsprocent kompletteras förslaget med begränsad avdragsrätt för bostadsrättshavare och hyresgäster. Även detta förslag har betydande brister och åstadkommer icke den önskvärda neutraliteten mellan olika boendeformer. Det kan dessutom medföra att de bäst behövande missgynnas. Om exempelvis en hyresgäst eller bostadsrättshavare med 30 000 kr. i inkomst har en bostadskostnad på 700 kr. per månad kan han tillgodogöra sig ett avdrag på 4 000 kr. medan den som har 80 000 kr. i inkomst och 1 000 kr. månatlig boendekostnad kan få göra lika stort avdrag dvs. 4 000 kr. Skatteprogressiviteten ger då höginkomsttagaren ett större bidrag. För hyresgäster och bostadsrättshavare med låga inkomster och höga hyror kan emellertid förslaget om avdragsrätt ha betydelse och jag har därför anslutit mig till det.
Neutral beskattning
Det har inom kommittén nåtts enighet i frågan om att det egenägda småhusboendet har betydande subventioner från samhällets sida. Då har icke inräknats, de förmåner som de generösa reglerna om beskattning av realisationsvinst utgör då hus avyttras. Det råder emellertid icke full enighet om skattesubventionens storlek per hus eller per kvadratmeter lägenhetsyta. Av den anledningen uppstår betydande skiljaktigheter rörande behovet av åtgärder för att åstadkomma neutralitet i skattehän- seende mellan olika boendeformer.
Jag förordar en ändring av intäktsprocentens storlek till en nivå intill gällande diskonto. Åtgärden bör beröra alla småhus som färdigställs efter
den 1 januari 1975 men också de småhus som byter ägare efter den tidpunkten. De därigenom minskade subventionerna till småhusen används till generellt hyressänkande åtgärder för såväl hyresgäster och bostadsrättshavare som de i småhus boende hushållen.
För redan befintliga småhus förordar jag kommittémajoritetens förslag som icke medför egentliga förändringar för de nuvarande ägarna.
Därest dessa åtgärder ej vidtas föreslår jag ett generellt avdrag på 10 procent av utg. hyra eller årsavgift för alla hyresgäster och bostadsrätts- havare. Avdraget skall göras från skattebeloppet sedan taxeringen verkställts och således ej påverkas av progressiviteten i skatteskalan. Därmed blir avdragets storlek och skattereduktionen alltid 10 procent av utgående hyra eller årsavgift.
Samråd med andra utredningar
l kommitténs direktiv har ingått att samråda med bostadsfinansierings- och boendeutredningen. Den starkt komprimerade utredningstiden har icke medgivit ett sådant samråd i tillfredsställande omfattning. Det kan därför icke helt uteslutas att önskad kostnadsneutralitet mellan olika boendeformer kan erhållas genom exempelvis direkta subventioner på bostadsfinansieringens område. I såväl rättvise- som i administrativt hänseende kan finansieringsåtgärder vara att förorda före utökade åtgärder på taxeringens område.
8 Särskilt yttrande av herrar Almgren och Carlstein
Vi har i reservation mot förslaget om allmänt avdrag för hyror och årsavgifter uttalat att den kvarstående bristen i neutralitet mellan upplåtelseformerna bör lösas via reformer i bostadsfinansieringssystemet.
Emellertid har bostadsfinansieringsfrågorna visst samband med be- skattningsreglerna vilket motiverar att vi något vill belysa dessa frågor.
En av de möjligheter som står till buds är att differentiera stödåtgär- derna till villor och flerfamiljshus på sådant sätt att man uppnår en ekonomisk effekt motsvarande den kvarstående neutralitetsbristen.
Vill man emellertid undvika en olika behandling av olika upplåtelse- former finns även andra tekniska lösningar att tillgå.
Valet av teknisk lösning av bostadsfinansieringen spelar stor roll för de beskattningsregler som vår kommitté haft till uppgift att utforma. Vi skall med ett exempel påvisa detta beroende.
För villaägare innebär nuvarande beskattningsregler att intäkterna beräknas till en låg procentsats av taxeringsvärdet samtidigt som räntorna på upplånat kapital är förhållandevis höga. Stora avdragsgilla underskott uppkommer härigenom. Nettoeffekten av underskottsavdragen blir att villaägaren idag i en nyare villa betalar en reell ränta på i genomsnitt ca 4,5—5 % på lånen (lägre ränta ju högre marginalskatt). För en inkomst- tagare med måttliga inkomster och normalt belånad villa saknar det sålunda betydelse om han genom avdrag kan reducera räntekostnaden eller om bruttoräntan sattes lägre och intäktsprocenten högre. Även för
det allmänna är det från beskattningssynpunkt likvärdigt om den ena eller andra metoden tillämpas.
En sänkning av räntan kan däremot få stor betydelse för upplåtelse- formerna hyresrätt och bostadsrätt både beträffande skuldökningens utveckling och möjligheterna att rekonstruera paritetslånesystemet eller ersätta det med någon annan typ av finansieringssystem.
Det är inte vår utrednings uppgift att lämna förslag på hur bostads- , finansieringen skall utformas. Vi har med detta exempel endast velat visa : vad som händer om man vill närma sig neutralitetsproblemet utan att l utnyttja nya konstruktioner för avdrag vid beskattningen eller behandla upplåtelseformerna olika. Exemplet visar att när man vill skapa en ökad neutralitet finns det ett direkt samband mellan intäktsprocent och åtgärder på finansieringssidan. I det angivna exemplet skulle sålunda varje procentenhets sänkning av räntorna på upplånat kapital kunna kombine- ras med en höjning av intäktsprocenten med omkring en procentenhet utan att detta får oförmånliga effekter på bostadskostnaderna för egnahemsägare med normala inkomster.
För beskattningens vidkommande skulle en dylik kombination av åtgärder minska underskottens storlek, något som vi från principiella l utgångspunkter anser vara positivt eftersom de individuella effekterna av l underskott vid taxeringen varierar mycket kraftigt. '
9 Särskilt yttrande av herr Larsson
De förslag som framlägges av Bostadsskattekommittén innebär avsevärda skattebortfall för kommunerna.
Borttagandet av garantiskatten för bostadshus jämte den föreslagna regeln om reducering av inkomstskatten vid hög hyreskostnad för boende i flerfamiljshus, kan genom höjd intäktsprocent för egnahem eller genom höjda taxeringsvärden inte kompensera kommunerna för det inkomst- bortfall som kommer att uppstå för deras del.
Då de av Bostadsskattekommittén framlagda förslagen innebär en avsevärd ekonomisk belastning för kommunerna anser jag att kommittén bort som sin mening uttala, att kommunerna genom statsbidrag bör erhålla full kompensation för de skattebortfall som kommer att uppstå för deras del genom de av Bostadsskattekommittén framlagda förslagen.
Statens offentliga utredningar 1974
Kronologisk förteckning
Orter i regional samverkan. A. Ortsbundna levnadsvillkor. A. Regionala prognoser i planeringens tjänst. A. Ortsbundna produktionskostnaden A. Boken. Litteraturutredningens huvudbetänk- ande.U. Förenklad konkurs m.m. Ju. Barn- och ungdomsvård. S. Rättegången i arbetstvister. A. Samhälle och trossamfund. Sammanställning av remissyttranden över betänkanden av 1968 års beredning om stat och kyrka. U. . Data och näringspolitik. |. . Svenskindusut Dekappon L . Svensk industri. Delrapport 2. . Svensk industri. Delrapport 3. . Svensk industri. Delrapport 4. . Sänkt pensionsålder m. m. S.
Neutral bostadsbeskattning. Fi.
SDPN!” PPPN?
Statens offentliga utredningar 1974
Systematisk förteckning
Justitiedepartementet Förenklad konkurs m. m. [6]
Socialdepartementet Barn- och ungdomsvård. [7] Sänkt pensionsålder rn. m. 15]
Finansdepartementet Neutral bostadsbeskattning. [16]
Utbildningsdapartementet
Boken. Litteraturutredningens huvudbetänkande. [51 Samhälle och trossamfund. Sammanställning av remissyttranden över betänkanden av 1968 års be- redning om stat och kyrka. [9]
Arbetsmarknadsdepartementet
Expertgruppen för regional utredningsverksamhet. 1. Orter | regional samverkan. [1] 2. Ortsbundna levnadsvillkor. [2] 3. Regionala prognoser i plane- ringens tjänst. [3] 4. Ortsbundne produktions- kostnader. [4] Rättegången i arbetstvister. [8]
lndustridepartementet
Data och näringspolitik. [10] lndustristrukturutredningen. 1. Svensk industri. Delrapport 1. [11] 2. Svensk industri. Delrapport 2. [12] 3. Svensk industri. Delrapport 3. [13] 4. Svensk industri. Delrapport 4. [14]
Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningens nummer i den kronologiska förteckningen
