Statens offentliga utredningar SOU l974:76 Industridepartementet

Energiforskning

Expertmaterial utarbetat på uppdrag av Energiprogramkommittén

Avdelning D

Energianvändning för lokalkomfort och hushåll

Stockholm 1974

• Sida 2
•  Original

Omslag Håkan Lindström

ISBN 91-38—02081-5 Göteborgs Offsettryckeri AB Stockholm 1974

• Sida 3
•  Original

FÖRORD

Chefen för industridepartementet tillkallade den 28 december 1973 en programkommitté för att utarbeta förslag till forsk— nings— och utvecklingsprogram inom energiområdet. Kommittén, som antog namnet energiprogramkommittén, har genomfört dels en kartläggning av den forskning och utveckling (FOU) som bedrivs i dag inom energiområdet och de resurser som avsätts härför, dels en kartläggning och analys av behovet av FoU. Baserat på detta material har kommittén framlagt dels för— slag till mål och riktlinjer för de samlade FoU-insatserna inom energiområdet under den kommande tioårsperioden, dels också förslag till konkreta FoU—program med kostnadsangivel- ser för de närmaste åren. Därutöver har kommittén lagt vis— sa synpunkter på organisation och styrning av dessa forsk— ningsresurser. Arbetet har slutförts under september 1974

och presenteras i betänkandet Energiforskning (SOU 1974:72).

Energiprogramkommittén ser FOU inom energiområdet inte bara som ett medel att effektivisera energiproduktionssystemet och öka och säkra tillgången på utnyttjningsbar energi utan i lika stor utsträckning som ett medel att begränsa och ef— fektivisera samhällets energianvändning. Detta betyder att i princip alla samhällssektorer berörs av energiprogramkom— mitténs analyser. Som underlag för kommitténs förslag har därför vid sidan av betänkandet ett omfattande expertmate—

rial utarbetats. Det har strukturerats i fyra avdelningar:

A. Utvinning av energiråvaror och industriell energi— produktion

B. Näringslivets energianvändning

C. Energianvändning för transporter och samfärdsel

D. Energianvändning för lokalkomfort och hushåll

• Sida 4
•  Original

Expertmaterialet har utarbetats på kommitténs uppdrag av för olika områden ansvariga huvudmän (sponsorer). Avdel— ningarna A och B har härvid uppdelats på tre respektive sex

skilda områden. Huvudmännen har biträtts av facksekreterare.

Expertmaterialet bygger på underlag dels i form av svar på

en enkät som utsändes vid årsskiftet avseende pågående forsk— ning, forskningsresurser Och forskningsbehov, dels i form av ett antal hearings som genomförts inom varje expertområde un— der ledning av respektive områdes huvudman. Totalt har kom— mittén därigenom arrangerat ett 50—tal hearings vid vilka ca 400 representanter för forskning, förvaltning, näringsliv, konsumenter, anslagsgivande organ m m hörts. Dessutom har inom några expertområden vissa delar specialbelysts av sär- skilda författare. Sådant material presenteras som appendix

till respektive expertmaterial.

I expertmaterialet ges dels en mer allmän syn på respektive område ur energiförsörjningssynpunkt och de åtgärder som kan vidtas för att ur energisynpunkt förbättra det, dels presen- teras ett stort antal enskilda projektförslag inom området

liksom huvudmannens förslag till forskningsprogram.

De fyra avdelningarna redovisas i var sin volym (SOU 1974: 73—76). Till Näringslivets energianvändning (SOU 1974:74) har därvid även hänförts frågor rörande återvinning av ener—

gikrävande varor.

Som huvudmän för avdelning D har fungerat professorerna Bo

Adamson och Bengt Hidemark. Facksekreterare har varit civil—

ingenjör Arne Boysen.

På grund av den begränsade tid som kommittén haft till för- fogande har arbetet med expertmaterialet fått genomföras

under stark tidspress och med stora personliga uppoffringar. Jag vill å energiprogramkommitténs vägnar uttrycka vår upp—

skattning av och tack för det arbete som utförts.

Lars Lindmark

ordf.

• Sida 5
•  Original

INNEHÅLL:

Förord

Sammanfattning

1 Området

1.1 Områdesdefinition

1.2 Lokalkomfort

1.2.1 Områdesbeskrivning

1.2.2 Värmekomfort

1.2.3 Luftkomfort

1.2.4 Ljuskomfort

1.2.5 FoU-fronten i dag

1.3 Hushåll

1.3.1 Områdesbeskrivning

1.3.2 Historisk utveckling

1.3.3 Dagens teknik och förbrukning

1.3.4 FoU—fronten i dag

1.4 Områdets roll i energiförsörjningen

1.4.1 Byggnaden som energisystem

1.4.2 Drifttekniska frågor

1.4.3 Bebyggelse som energisystem

1.4.4 övriga faktorer som påverkar energiforskningen 1.4.5 Optimeringsproblem

2. Energi och effekt för ZokaZkomfbrt och hushåll 2.1 1972 års värden

2.1.1 Fördelning på slag av lokaler 2.1.2 Fördelning på användningsområden för energi 2.1.3 Delposter inom hushållssektorn

21 21 25 32 37 41

45 45 45 47 58

62 63 68 69 73 82

87 88 89 90

• Sida 6
•  Original

2.2. Olika framtidsalternativ

2.2.1. Framtidsalternativ för bostäder

2.2.2. Framtidsalternativ för industrilokaler

2.2.3. Framtidsalternativ för övriga lokaler

2.2.4. Framtidsalternativ för fritidshus

2.2.5. Sammanfattning

3. Mål och måluppfyllelse

3.1. Förändringsmål

3.2. Analys av möjligheter till måluppfyllelse

3.2.1. Allmänt

3.2.2. Villkoren i samband med förändringsmålen

3.2.3. Begränsa nettoenergin för lokalkomfort och hushåll till vad som nu används

3.2.4 öka verkningsgraden vid omvandling och distri— bution av energi

3.2.5. Ökat utnyttjande av solenergi

3.2.6. Minska landets beroende av importerade energislag

4. Program för forskning och utveckling

5. Organisation och resurser för FoU—verksamheten

5.1 Institutionella och personella resurser

5.1.1 Allmänt

5.1.2 Solenergi

5.1.3 IBUzs förslag beträffande FoU samt utbildning vid de tekniska högskolorna inom installationsområdet

5.2. Organisatoriska frågor

5.3 Materiella resurser

Appendix Synpunkter på administration och organisation

av FoU—verksamheten

92 92 95 96 96 97

104 104 106

123 130

151 153

• Sida 7
•  Original

SAMMANFATTNING

"Lokalkomfort och hushåll" har valts som benämning för den del av Sveriges energianvändning som inte gäller transport— uppgifter eller tillverkningsuppgifter utanför hemmen. Om man bortser från hushållens energianvändning för mathåll— ning, tvätt, hygien etc är det alltså energi för samtliga lokalers uppvärmning, ventilation och belysning som avses. Området är inte begränsat till bostäder och gemensamma lo— kaler i bostadsområden, utan gäller i princip lokaler av alla slag — kontor, sjukhus, skolor lika väl som fabriker och hantverkslokaler. Bostadsdelen svarar för cirka hälften

av energianvändningen inom området.

Gränsdragningen mellan energianvändningen för lokalkomfort och för andra uppgifter är i många fall helt teoretisk och saknar praktisk motsvarighet. Liksom man i hemmen kan dra nytta av hushållsenergin och låta värme från spis, kylskåp och andra apparater medverka i uppvärmningen är det inom

många industrier stora mängder spillvärme som kommer loka— lerna till del. Ändringar i den industriella verksamheten återverkar därför på lokalkomforten.

Verksamhet och lokalkomfort är inte bara kopplade till var— andra genom den energi som frigörs och utnyttjas av maski— ner och processer. Viktigare och svårare kopplingar finns

genom de människor som utnyttjar lokalerna - som uppehåller sig där eller arbetar i dem. Deras aktiviteter påverkar de— ras krav och behov av ett visst klimat. Och omvänt kan kli—

matet påverka deras livsföring, hälsa och sociala situation.

Ett program för forskning och utveckling inom detta område

måste alltså spänna över långt mer än enbart teknik.

• Sida 8
•  Original

I det program som här presenteras är redan vissa priori— teringar och begränsningar gjorda. Programmet täcker såle— des icke den forskning och utveckling som pågår inom indu— strin och som till sin karaktär är att betrakta som en nor— mal vidareutveckling av teknik och produkter, och de pro— jekt som föreslås skall ha en viss minimal påverkanseffekt på den svenska energihushållningen. Försöksvis har gränsen härvidlag tänkts ligga vid ungefär en promille av energi—

balansen i Sverige.

Som bakgrund till programmet, närmast avsett för den som inte tidigare är insatt i området och dess problem, ges i kapitel 1 en kort och översiktlig presentation av teknik och forskningsfront. Denna presentation sammanfattas icke

här.

1972 års förbrukning av energi har fördelats på olika slag av lokaler och på olika användningsområden (tabell 2.1).

Underlaget för denna fördelning är bristfälligt. Tillgäng— lig statistik ger inte den detaljerade information om ener—

gianvändningen som skulle behövas, och detta är i sig en

Tabell 2.1: Fördelning och uppskattning av 1972 års energiförbrukning inom "lokalkomfort och hushåll. Samtliga värden i TWh netto.

Totalt Venti— Totalt Elenergi Övrig uppvärmning netto lations- varav varav Totalt varav TWh värme belys- rnyttig varm— ning värme vatten Bostäder: Småhus 36,9 12 4,8 (0,6) — 20,1 3,7 Flerfamiljshus 33,3 11 5,4 (0,7) — 16,9 9,3 varav i gemensamma utrymmen (8,5) Fritidshus 2 ? ? ? Lokaler: Industri 30 15 3 (2) (1) 12,0 ? övriga lokaler 35,8 14 7,5 (5,0) (2) 14,3 ? Utomhuslokaler 0,8 — 0,8 (0,8) _ ' _ l38,8 52 21,5 (9,1) (3) 63,3 13

Anm: Energiförbrukningen i fritidshus har ej fördelats på olika användningsom— råden eftersom underlag helt saknas och energimängden är så liten att de slutsatser som kan dras av fördelningen enligt tabellen ej rubbas.

• Sida 9
•  Original

'Nettoenergiförbrukning (TWh/år)

%

/ /

/”

. , %

%

as igur 2.1. igt hålla ne ndr ram till

ga der vidt till TWh u omme ikt

, / / /

/,/ /////// // 27/5 // / ///

Zééi /. zAO/

• Sida 10
•  Original

Förändringsmål

Det är en fördel om förändringsmål för FoU—verksamheten kan ange såväl riktningen för den utveckling som önskas som hu; långt man önskar nå. Att precisera målen på detta sätt bör vara en fråga för diskussionen om vår energipolitik. Utan anknytning till en utformad energipolitik eller till annat

överordnat mål kan förändringsmålen inte fastställas.

Baserat på de uppgifter och informationer som lämnas i olika delar av rapporten är det dock möjligt att redan nu diskutera vissa mål. Denna diskussion utgår från följande

förslag till förändringsmål:

Målet är att under av samhället och enskilda med— borgare accepteradeilevnadsomständigheter,'utan o- önskade sociala, ekonomiska eller miljömässiga för— ändringar samt under iakttagande av de ramar som fastställts av samhället:

A begränsa nettoenergin för lokalkomfort och hus— håll till vad som nu användes,

B öka verkningsgraden vid omvandling— och distri— bution av energi för lokalkomfort och hushåll,

C öka utnyttjandet av solenergi och

D minska landets beroende av importerade energislag.

I en analys av möjligheterna att uppfylla dessa mål under— strykes vikten av att systematiskt utnyttja möjligheten att förkorta tiden mellan forskningsresultat och tillämpning. En stor del av den kortsiktiga FoU—verksamheten bör vara koncentrerad på detta genom att utnyttja demonstrationspro— jekt. I dessa skall man demonstrera nya principer, nya kon— struktioner, nya material och nya produkter vilka är väsent— liga för de mål som uppsatts av samhället. Demonstrations— projekten skall medvetet och intensivt utnyttjas i informa— tion och utbildning, och detta innebär således att en mot— svarande satsning behöver göras för att förstärka dessa aktiviteter. Detta är så angeläget, att erforderliga resur— ser för detta kortsiktigt kan hämtas ur de ramar som är

tänkta för mera direkt FoU—arbete.

Ett rationellt energiutnyttjande inom hushållen är genom

• Sida 11
•  Original

minska nettoenergiförbrukningen. Den FoU—verksamhet som är knuten till produktutvecklingen för hantering och beredning av livsmedel, disk, klädvård och personlig hygien bör be— drivas av industrier utan statligt stöd, medan vissa jämfö— relser av produktprestanda, jämförande metodstudier och dy— likt bör ske som statlig FoU—verksamhet, vilken bör kombi— neras med information. Eventuellt kan man tänka sig normer rörande energiförbrukning för produkter. Det torde emeller— tid vara svårt att nå ens ett bibehållande av elförbrukning—

en för nämnda aktiviteter. När det gäller disk och person— lig hygien bör FoU—verksamhet kunna bidra till en viss varmvattenenergibesparing eller åtminstone en begränsad ök— ning av nettoenergiförbrukningen. Inom denna sektor torde de största besparingarna kunna erhållas vid varmvattenpro—

duktionen, och då direkt påverka bruttoenergiförbrukningen.

Nettoenergiförbrukningen i nyproducerade byggnader kan re—

duceras genom att koncentrera FoU—verksamheten kring bygg— naders värmebalans, kring nya material och metoder för vär— meisolering av väggar, tak och grunder, kring fönsters energibalans samt kring byggnaders täthet. I övrigt behövs, såsom nämns nedan, FoU om ventilationsbehov och ventila— tionssystem, reglerings— och styrsystem samt bebyggelse— planläggning. Man behöver också genomföra ett antal projekt där mätningar bekräftar och åskådliggör de förutskickade energibesparingarna och lönsamheten. För att nå full genom— slagskraft behövs säkerligen goda lånemöjligheter och even— tuellt skärpta normer beträffande värmeisolering och täthet

hos nyproduktionen.

De befintliga byggnaderna kommer att utgöra en betydande

belastning när det gäller energibesparing, om man inte kan åtgärda dem. De är genomsnittligen dåligt värmeisolerade. Man behöver FoU rörande lämpliga metoder för tilläggsiso— lering, insättning av tre glas, tätning av byggnader samt reglersystem. Vidare behöver man projekt, där effekten av de energibesparande åtgärderna bekräftas och åskådliggörs, så att intresse för energibesparing i befintliga hus upp— står. Lånemöjligheter och bidrag måste säkert tillgripas för att nå önskad effekt.

• Sida 12
•  Original

Att tillvarataga möjligheterna att minska energiförbruk- ningen blir i många fall en uppgift för de personer och instanser som svarar för byggnadernas och försörjningssys— temens tekniska drift och underhåll. Vikten av att i alla projekt markera den drifttekniska aspekten måste därför be- tonas. Parallellt härmed krävs FoU—projekt med direkt syft— ning att utveckla driftteknik, driftens organisation, och hur hänsyn till driften skall påverka projektering, byggan—

de och de tekniska lösningarna.

En storleksbedömning görs i denna analys av de energimäng— der som kan sparas med insatser inom dessa områden och med insatser riktade mot försörjningssystemens utveckling och

rationella drift. Siffrorna återges ej i sammanfattningen.

På motsvarande sätt görs en analys av de FoU—uppgifter som

aktualiseras av de övriga förändringsmålen.

FoU—program

Olika förslag har sammanförts till 15 områden av vilka de

12 först nämnda avser problemorienterad verksamhet, och de 3 sist nämnda avser aktiviteter av annat slag. Områdena har därefter underindelats i olika frågor. I korta kommentarer

har ett försök gjorts att karakterisera dessa.

Driftfrågorna har inte separerats som ett självständigt FoU— område utan har nämnts som delområde inom "Byggnad". Drift— frågorna ingår dessutom som en självklar faktor att studera för de olika försörjningssystemen och deras komponenter,

och är en viktig faktor i utvecklingen av teknik, förvalt—

ning och underhåll.

Sammanställningen inleds med en översikt över områdena och en summarisk bedömning av resursbehov — materiellt, perso— nellt och finansiellt — samt tidsåtgång. Tidsåtgången är

angiven i tre klasser, varav

— klass 0 innebär att det finns omedelbart tillämpbara forskningsresultat som genom informationsåtgärder eller liknande snabbt bör föras ut till praktisk an— vändning

• Sida 13
•  Original

— klass 1 - 5 innebär att området i huvudsak kan vara slutbehandlat inom fem år efter start, med de pro— jekt som nu kan förutses

— klass 6 — 10 innebär att FoU—verksamheten kräver för— hållandevis lång tid efter start.

Hur många år som i verkligheten krävs för att genomföra det föreslagna programmet kan inte bedömas med mindre resurs- tillgångarna och resursanspråken penetreras i mer detalje— rad form samt tidpunkter för projektstart bestäms. Det för— utsätts att sådan detaljplanering nu tar vid inom forsk—

ningsråd, forskargrupper Och näringsliv.

Kostnadsbedömningen för de olika områdena är i huvudsak ba— serad på en uppskattning av det personal— och lokalbehov som bedöms uppstå. En sådan bedömning är naturligtvis mind— re noggrann än om kostnaderna kunde baseras på tids— och resursplanerade projekt, men avvägningen mellan de olika

områdena bör i sina huvuddrag vara korrekt. Figur 4.1.

När det gäller att bedöma kostnader år för år är underlaget _egentligen otillräckligt. Genom att inom de olika FoU-om— rådena uppskatta möjligheterna att rekrytera forskare, be— döma omfattningen av demonstrationsprojekt, och behovet av långvariga och resurskrävande studier av byggnader i drift är det dock möjligt att för planeringsområdet som helhet er— hålla en finansiell planering. Denna framgår av följande

tabell.

Tabell 4.1: Årsvis fördelning av FoU—verksamheten inom om— råde "Lokalkomfort och hushåll"

Mkr

B*! "!

15 17 18 18,5 18 17 15 14,5 14 14

ONDWNONUwaH

|_1

• Sida 14
•  Original

1. Klimathygienisk forskning

2 Modeller för energisystem

3 Byggnad

4 Värme

5 Ventilation

6. Belysning

7 Styr-, regler-, och mätteknik

8 Varmvatten

9 Livsmedels— hantering

10. Energi- ackumulering

1 1 Solenergi

A Styrmedel i samhället

8 Information och utbildning

C Internationella aktiviteter

Byggforskningens energiblock

Fig 4.1: Bedömning av kostnader för föreslaget FoU—program inom område "lokalkomfort och hushåll"

• Sida 15
•  Original

___—mmm

FoU—område

10 11

Klimathygienisk forskning

Modeller för energisystem

Byggnad

Varme

Ventilation Belysning

Styr—, regler— och mätteknik

Varmvatten Livsmedelshante- ring

Energiackumulering

Solenergi

Resursbedömning beträffande projektledning, utrustning och lokaler

Förstärkes personellt och mate— riellt

Personella resurser sannolikt tillräckliga men behöver omdiri— geras, datatid krävs

Stora personella + materiella re— surser erfordras för studier av

byggnader 1 drift

Föreslagen utökning av installa— tionsutbildning kopplad till mot— svarande förstärkning av labora— torier och övriga materiella re— surser är en förutsättning för FoU-programmets genomförande

Resursförstärkning, 1 huvudsak laboratorier

Il

Personella + materiella resurs— förstärkningar

Anmärkning

Tvärvetenskapliga grundförutsätt— ningar för hela området

Övergripande planeringsresurs med viss anknytning till energipro— duktion

Omedelbart aktuellt forsknings— område

FoU med anknytning till energi— produktion

Nytt FoU—område

Kostnader

och tidsåtgång 1

0

1—5

10

10

10

].

Mkr

6—10

10

:. ar

• Sida 16
•  Original

___—WWW

FoU—område Resursbedömning beträffande Anmärkning Kostnader i Mkr projektledning, utrustning Och tidsåtgång i år och lokaler 0 1_5 6—10

mmm—___

A Styrmedel i sam— Omedelbart aktuellt 3 hållet '

B Information och Personella resurser krävs Se ovan 4 — 7 X 5 5 utbildning

C Internationella Internationella kontakter 8 8 aktiviteter uppmuntras

D BFR:s energiblock Bl a fem kvalificerade forsknings— Ökat ansvarsområde och utökade 8 3 sekreterare med assistenter uppgifter enligt sponsores förslag

• Sida 17
•  Original

Resurser för FoU—verksamheten

Det föreslagna programmet förutsätter ökade resurser. En hänvisning görs till de nya professurer och till uppbygg— naden av de nya forskningsmiljöer, som föreslagits av in— stallationsbranschutredningen (SOU l974z47). Utöver detta föreslås en professur, knuten till teknisk högskola, inom området klimathygien, samt en förstärkning av de personella resurserna för forskningen beträffande solenergins utnytt—

jande för uppvärmningsändamål.

Dessa tjänster spelar en viktig roll för genomförandet av det FoU—program som föreslagits. De medför en sådan för— stärkning av basresurserna för högskoleforskningen att ar— betsbelastningen på de tillgängliga professorerna och fors— karna visserligen blir hög, men fortfarande möjlig att fö—

reslå.

Inom de tekniska högskolorna pågår en verksamhet som syf— tar till att samla och samordna resurserna inom energiom— rådet. Dessa energicentra, som är högskolornas egna organ, bedöms kunna göra en viktig insats för att förmedla infor— mation 0ch kunskaper över de gränser som finns inom orga— nisationen och som berörts ovan. De bör också kunna för— enkla och förmedla kontakterna mellan forskare och upp— dragsgivare. Dessa centra kan därigenom innebära en indi— rekt förstärkning av forskningen, och därför underlätta

genomförandet av FoU—programmet.

Vissa organisationsfrågor berörs i rapporten med utgångs— punkt från förslag från sponsores. Utbyggnaden bör kunna ske i två etapper, varav den första kan ske med forsknings— medel tills en permanent lösning kan genomföras i en andra etapp. För forskningsgrupperna är det då viktigt att tjäns— te— och utrustningsplaneringen blir mer långsiktig än vad som nu är vanligt. Ett system med långtidskontrakt mellan forskningsråd och högskoleinstitution skisseras. I detta system skulle på högskoleinstitutionen läggas ökat ansvar för långtidsplaneringen och på forskningsråd skulle läggas

ett delansvar för FoU—målens förverkligande.

• Sida 18
•  Original

FoU—verksamheten inom lokalkomfortområdet bör administre— ras av Statens Råd för Byggnadsforskning (BFR), som även bör ges reella möjligheter att bidra till utvecklingspro— jekt inom industri Energiomvandling i större system bör liksom nu i huvudsak handhas av STU, i samarbete med BFR där detta kan vara till fördel för projekten. BFR måste då för sina ökade uppgifter få disponera medel utöver nuva—

rande anslag och byggforskningsavgift.

Inom BFR finns redan ett "energiblock”. som kan vara ett lämpligt organ för att bereda och administrera forskningen samt ansvara för måluppfyllelsen. För att kunna aktivt del— ta i programutformning, forskningens genomförande och re— sultatens spridning och tillämpning bör rådets organisation förstärkas till minst fem forskningssekreterare inom energi— området. Dessa kan då arbeta tillsammans med forskande in- stitutioner, organisationer och företag och med dem vara ansvariga för måluppfyllelsen samt de enskilda forsknings— projektens planering eller genomförande. En effektivisering av kontaktverksamheten mellan olika forskare och mellan forskare och tillämpare måste också genomföras. Inom landet bör man t ex ha kontakt genom bl a årliga energikonferenser (energidagar) med klara skriftliga — och publicerade — re—

dovisningar av FoU—fronten.

Utöver de personella resurserna måste de materiella resur- serna — främst lokaler och utrustning men också t ex till— gången till datatid — förstärkas. Dessa behov kommer icke

att kunna tillgodoses inom rimlig tid, om de inte ges högs— ta prioritet i förhållande till många av de behov inom and— ra fält vilka redan nu är anmälda och inplanerade i högsko—

lornas långtidsplanering.

Kungl Maj:t bör därför ge de för lokal— och utrustnings- frågor ansvariga organen och myndigheterna i uppdrag att snarast framlägga förslag om hur en ökad FoU-verksamhet in— om energiområdet skall tillgodoses beträffande lokaler och

utrustning.

• Sida 19
•  Original

De internationella kontakterna betraktas också som en re— Surs, vilken kan leda till att forskningsresultat utifrån snabbt kan överföras till inhemska förhållanden, och till att den egna forskningen snabbare kan nå målet eller und—' vika att fastna i oväsentliga sidospår. Goda kontakter in— ternationellt kräver emellertid ett ömsesidigt utbyte, och det föreslås därför att olika initiativ bör prövas för att utomlands informera om svensk forskning och lägga en grund för mer direkta och personliga forskarkontakter.

• Sida 20
•  Original

l OMRÅDET l.l Områdesdefinition

"Lokalkomfort och hushåll" har valts som benämning för den del av Sveriges energianvändning som inte gäller transport— uppgifter eller tillverkningsuppgifter utanför hemmen. Om man bortser från hushållens energianvändning för mathåll— ning, tvätt, hygien etc är det alltså energi för samtliga lokalers uppvärmning, ventilation och belysning som avses. Området är inte begränsat till bostäder och gemensamma lo— kaler i bostadsområden, utan gäller i princip lokaler av alla slag — kontor, sjukhus, skolor lika väl som fabriker och hantverkslokaler. Bostadsdelen svarar för cirka hälften

av energianvändningen inom området.

Gränsdragningen mellan energianvändningen för lokalkomfort och för andra uppgifter är i många fall helt teoretisk och saknar praktisk motsvarighet. Liksom man i hemmen kan dra nytta av hushållsenergin och låta värme från spis, kylskåp och andra apparater medverka i uppvärmningen är det inom

många industrier stora mängder spillvärme som kommer loka— lerna till del. Ändringar i den industriella verksamheten

återverkar därför på lokalkomforten.

Verksamhet och lokalkomfort är inte bara kopplade till var— andra genom den energi som frigörs och utnyttjas av maski— ner och processer. Viktigare och svårare kopplingar finns genom de människor som utnyttjar lokalerna — som uppehåller sig där eller arbetar i dem. Deras aktiviteter påverkar de— ras krav och behov av ett visst klimat. Och omvänt kan kli—

matet påverka deras livsföring, hälsa och sociala situation.

• Sida 21
•  Original

Ett program för forskning och utveckling inom detta område

måste alltså spänna över långt mer än enbart teknik.

I det program som här presenteras är redan vissa priori— teringar och begränsningar gjorda. Programmet täcker såle— des icke den forskning och utveckling som pågår inom indu— strin och som till sin karaktär är att betrakta som en nor— mal vidareutveckling av teknik och produkter, och de pro— jekt som föreslås skall ha en viss minimal påverkanseffekt på den svenska energihushållningen. Försöksvis har gränsen härvidlag tänkts ligga vid ungefär en promille av energi—

balansen i Sverige.

Det kan förefalla förvånande att rapporten då uppehåller sig så mycket vid de olika hushållsapparaterna. Man måste emellertid komma ihåg att till och med ganska små och till synes obetydliga förändringar i det enskilda hushållets energianvändning kommer att få en kraftig genomslagseffekt när förändringarna blir generella för samtliga hushåll. An— talet hushåll är så stort, att det t ex räcker med en för— ändring av förbrukningen med 150 kWh/år per hushåll för att gränsen en promille skall uppnås. Detta kan jämföras med årsförbrukningen för ett kylskåp, som är 600 kWh, eller för belysningen i hemmen, som är 400 — 800 kWh per år och hus— håll.

l.2 Lokalkomfort 1 - 2 — 1 Qeråésåésäärizsiss

De flesta människor har nog en intuitiv förståelse för vad som avses med begreppet "lokalkomfort". För den fortsatta diskussionen i denna rapport måste vi dock försöka finna en

mer artikulerad definition, som är så klar och entydig som

möjligt.

Ordböckerna anger komfort = bekvämlighet, (hem)trevnad. I

de flesta fall innebär detta ett tillstånd med ett minimum

• Sida 22
•  Original

av yttre störningar. Temperaturen skall inte vara för låg och inte för hög, belysningen skall vara tillräcklig för den aktuella synprestationen men bör inte ge reflexer eller blända, ventilationen bör inte ge besvärande drag. Exemplen visar vilka svårigheter man har att finna en direkt defini— tion — i de flesta fall tvingas man att indirekt ange inne—

börden genom att påpeka vad som inte bör accepteras. Områ—

det mellan dessa gränsvärden kallas ofta "komfortemrådet".

överskrides gränsvärdena uppstår alltså ett obehag av något slag. Obehaget kan få påtagliga uttryck i form av t ex svettning om temperaturen är för hög, eller köldrysningar om den är för låg. Någon egentlig hälsorisk uppstår emeller— tid inte förrän man avlägsnat sig så långt från komfortom— rådet att ytterligare gränsvärden — de hygieniska gränsvär—

dena — passeras.

Hälsoriskerna är som regel medicinskt definierade och fast— lagda i normer och bestämmelser. Komfortgränserna är där— emot flytande. De varierar från individ till individ och från tid till annan. Ett tillfälligt överskridande medför icke några omedelbara och mera påtagliga följdverkningar. Gränsvärdena har karaktären av värden som man av hävd eller genom överenskommelse bestämt sig för att iakttaga. Av detta följer att komfortgränsernas riktighet alltid kan sättas i fråga, och att gränsdragningen påverkas av attityder och

uppfattningar.

En ytterligare svårighet är att komfort är en människans sammanvägning av en mängd intryck eller inflytanden, vilka påverkar henne både fysiskt Och psykiskt. Hur denna samver— kan går till är oklart, men att det psykiska inslaget är stort är otvetydigt. Med den rätta psykologiska motivatio— nen kan annars otänkbara förhållanden fördragas. Se figur

1.1.

Kommande redogörelse uppehåller sig främst kring värmeför- hållanden, kring frågor om ventilation och luftföroreningar och kring belysningsfrågor. Därmed berörs de fysikaliska

komfortfaktorer som har den största anknytningen till ener-

gi.

• Sida 23
•  Original

Fig 1.1:

Klimatfaktorer enligt professor Vagn Korsgaard, DTH.

Värme

Värmeintrycket eller värmeupplevelsen orsakas i första hand av lufttemperaturen och av temperaturen på olika ytor runt uppehållsplatsen. Yttemperaturerna har betydelse för värme— strålning från människokroppen — ibland finns också en så— dan direkt kontakt att värmeledning spelar en roll t ex be— träffande golv. Yttemperaturerna och lufttemperaturerna samverkar på så sätt att man för de flesta uppehållsplat— ser kan anse att Värmeintrycket bäst representeras av de— ras medelvärde. En låg lufttemperatur kan alltså kompense— ras av en motsvarande högre genomsnittlig yttemperatur och

omvänt.

Luftens hastighet inverkar också på människans värmeavgiv—

ning. Hög hastighet verkar avkylande vid normala rumstempe—

akusnsk

LJ

• Sida 24
•  Original

raturer och ett mer nyanserat uttryck för värmekänslan er— hålles alltså om man till lufttemperatur och yttemperatur

också lägger en faktor innehållande lufthastigheten.

ventilation

Ventilationens uppgift inom det 5 k komfortområdet är främst att säkerställa en låg halt av luftföroreningar. Det kan vara fråga om föroreningar från människor eller olika akti— viteter, t ex kroppsodörer, damm, fuktighet, eller om värme. Med hjälp av ventilationsluft transporteras dessa förore— ningar bort, varvid en motsvarande mängd ersättningsluft tillförs. Ersättningsluften hämtas helt eller delvis uti— från och måste därför under större delen av året värmas eller på annat sätt anpassas till uppgiften. Denna anpass— ning kräver stora energimängder, vilket senare kommer att

visas (avsnitt 2.1.2).

Ventilationsluften kan naturligtvis också utnyttjas för att tillföra någon viss kvalitet som saknas. Den kvalitet som

man oftast brukar diskutera i dessa sammanhang är fuktighet. Med de låga utetemperaturer vi har i Sverige under vintern blir luften torr. En eventuell befuktning av luften är

mycket energikrävande.

Belysning

Belysningsstyrkan är det belysningsmått som i första hand är knutet till energin. En hög belysningsstyrka är dock inte synonymt med en god belysning. Belysningskvaliteten avgörs också av sådana faktorer som ljusriktning, reflexer, bländning, skuggbildning och färgåtergivning. Behovet av ljus varierar starkt individer emellan, och ökar med ökande

ålder.

Den energi som representeras av belysningen omvandlas så småningom till värme. Det finns exempel på byggnader som nästan helt kan täcka sitt värmebehov denna väg. Omvänt in— ses lätt, att dessa stora värmemängder kan leda till besvä— rande höga temperaturer under årstider med lägre uppvärm—

ningsbehov.

• Sida 25
•  Original

Lokalbegreppet

Energianvändningen i våra bostäder utgör en betydande men icke enhetlig post i Sveriges energibalans. Inom bostaden förekommer olika aktiviteter, som ställer olika krav. Bo— staden är en arbetsplats likaväl som en plats för umgänge och för vila. Den skall också tidvis kunna fungera som en

Vårdplats för sjuka.

I stort sett hälften av energin inom området lokalkomfort och hushåll utnyttjas för lokaler och arbetsplatser utanför hemmet. Skolor, sjukhus, kontor, affärslokaler är exempel bland många. I fråga om industrilokaler kan det många gånger vara svårt att skilja mellan energi för lokalkomfort och energi för produktion. Spillvärme från olika industriella processer kan prägla lokalkomforten och i en del fall helt svara för värmeförsörjningen. I andra fall kan en viss lo— kaltemperatur eller viss luftkvalitet vara en förutsättning för den industriella processen eller aktiviteten. I följan— de framställning har det som en huvudregel förutsatts att de fall där lokalkomforten är en direkt följd av eller en direkt förutsättning för den industriella verksamheten be— handlas i samband med energidiskussionen för dessa verksam—

hetsgrenar.

Lokalkomforten som begrepp rör alltså så gott som alla olika lokaler inomhus. Inom området lokalkomfort behandlas också frågor om bebyggelseplanering i allmänhet, hur denna präg— las av lokala klimatförhållanden och skapar ett eget klimat. Vidare har bebyggelseplaneringen har en kontakt mot plane— ringen av försörjningssystemen i bebyggelsen — kraft, värme, vatten och avlopp. Energidistributionen är således också

ett sådant område som behandlas inom flera avdelningar.

1.2.2 Värmekomfort

Behov av historisk utveckling

I underlag för energiprognosutredningen (EPU) har överingen—

jör Jan Holmberg påpekat att "under Gustav III:s vacka och

• Sida 26
•  Original

härliga tid var rumstemperaturen i de kungliga slotten nå— got över 00 c vid blåsigt och kallt väder". Av detta bör man inte dra slutsatsen att hela befolkningen levde i denna bistra temperatur. Vanliga bostäder erbjöd säkert bättre förhållanden som följd av att värme från spis och lyktor lättare kunde göra sig gällande i de mindre utrymmena. I förhållande till dagens värmestandard var emellertid rums- temperaturerna mycket låga och anordningar uteslutande av—

sedda för rumsuppvärmning var mindre vanliga.

I själva verket är det inte länge sedan man i stort sett klarade sig utan kontinuerlig uppvärmning i sovutrymmen. Kanske är det därför som man ända till för några år sedan ansåg att hälsovårdsstadgornas gränsvärden +16o nattetid och +18o dagtid kunde räcka som hygieniska gränsvärden.

I praktiken accepteras ju inte dessa temperaturer längre. Från och med 1950—talet har rumstemperaturerna i våra bo— städer glidit mot allt högre värden. Från en dimensioneran— de innetemperatur av +18O har man via värdet +20O nu gått över till att ofta använda +220 C. Verkliga rumstemperatu— rer är ofta ytterligare någon grad högre, vilket konstate—

rats vid flera forskningsprojekt.

Samtidigt med denna temperaturökning har utvecklingen av isolermaterial och isoleringsteknik lett till att väggtem—

peraturerna höjts.

Värmekomforten har således ändrats mera än vad enbart rums— temperaturerna indikerar. Det finns t o m tecken som tyder på att utvecklingen fört oss till närheten av, och i en del

fall tidvis över, den övre gränsen för komfortområdet.

De angivna temperaturvärdena gäller främst bostäder, kon— tor och liknande utrymmen. I utrymmen med större fysisk ak— tivitet behöver man lägre temperaturer för att hålla värme— komforten, såvida aktiviteten inte är kortvarig eller man

kan lätta på klädedräkten.

• Sida 27
•  Original

Värmeisolering

k—värde Rockwool Flerfam.hus LO» xi 1: H k l " _______ _ oc WOO Småhus & ?...... .....

_..........i-

Svenska x Riksbyggen xx

; 1 1 T 1 1 1 r 1 | 1 | ' *n 1 1910 20 30 40 50 60 70 År

Fig 1.2: Utvecklingen av väggisoleringar enligt Riksbyggen och Rockwool

Mycket mer kan naturligtvis sägas om vårt behov av värme— komfort och om hur detta utvecklas. Det sagda räcker emel— lertid för att erinra om att "behovet” av värme är ett ut— tryck för vår allmänna levnadsstandard och påverkat av bygg— nadsteknikens utveckling, klädedräkt, fysisk aktivitet för— utom av faktorerna ålder, kön, allmän ämnesomsättning m m.

Några av dessa samband brukar visas i diagramform, såsom

t ex i figur 1.3.

Diagrammet avser person i vila och med en beklädnad motsva— rande 1,0 clo, d v s kavajkostym med väst eller motsvarande. Om medelvärdet av yttemperaturerna i rummet (tmrt) = = lufttemperaturen (ta) anger diagrammet 230 C vid lufthastig- heten 0,1 m/s. Om personen i fråga i stället utför ett tungt arbete, och har lättare kläder (0,5 clo, d v s kortärmad skjorta, öppen i halsen, och lätta byxor), kan man i ett

. .. o . motsvarande diagram avlasa komforttemperaturen 13 C Vld

0,1 m/s och tmrt = ta.

• Sida 28
•  Original

Mean radiant temperature N o 5 Nl D

15 50 10 50 5 40

0 5 10 15 20 25 30 35 0C Air temperature

Sedentary

M/ADu = 50 kcal/(hr)(m2) Medium clothing |d=1pcm

Fig 1.3: Komfortdiagram enligt den danske forskaren Fanger, publicerat i ASHRAE Guide and Data Book, 1972 (USA).

Man måste slutligen också observera, att inte något värde på

omgivningstemperaturen är sådant att alla människor upplever

komfort. Vilket värde som än väljes finns det alltid

100 ——————____________l 0 =Obehagligt? _— 80 ———————— 20 % behagligt 60 X 40 % obehagligt 40 60 20 . Behaghgt 80 00 0 24 26 2 1 8 30 Gowempoc

Fig 1.4: Diagrammet anger resultat från en undersökning med en grupp manliga långvårdspatienter. Enligt Börje Löfstedt i konferensreferat "Bättre bruk av energin — i byggnader och byggd miljö", BFR 1974.

Globtemperatur mätes med en känselkropp i form av en svart flob med diameter 150 mm. Denna mätning anses ge en för människans värmelänsla riktig sam— manvägning av lufttemperatur och strålningstemperatur.

• Sida 29
•  Original

en grupp människor som är missnöjda. Värmeteknikerns upp— gift är att inom de ramar som ges av byggnad och samhälle skapa tekniska förutsättningar för att denna grupp skall

bli så liten som möjligt.

%MåmszäHw

För ca 200 år sedan gjordes i Sverige en betydande insats för ökad komfort och bränsleekonomi genom att vidareutveck- la kakelugnen. Nästa mera betydande steg i utvecklingen var införandet av centralvärme, vilket innebar att man genom eldning i en central värmepanna erhöll varmvatten, som fick cirkulera i ett rörsystem och till detta kopplade värmeele— ment, s k radiatorer. Dessa system började införas i början av 1900—talet. Cirkulation av varmvattnet åstadkoms genom att systemet byggts på ett sådant sätt att det kallare vatt— net kunde sjunka till systemets lägsta punkt, där pannan var placerad, och det varmare vattnet stiga uppåt till ra— diatorerna. Denna självcirkulation innebar stora begräns— ningar vid konstruktionen. Grova rör krävdes och de måste placeras så att det inte uppstod fickor med stillastående

vatten.

Numera används alltid en cirkulationspump i systemet. Tack vare denna har man erhållit en större frihet vid konstru— erandet. Man kan utnyttja klena rördimensioner som kan för— läggas i stort sett utan andra hänsyn än till läckrisker och till önskemål om att en avtappning skall vara möjlig. Pumptrycket har också inneburit att man kan införa tryck— krävande regleringsventiler och injusteringsmotstånd för

att på så sätt dirigera värmemediet till önskade ställen.

Reglering av värmeavgivningen i lokalerna kan ske på flera principiellt olika sätt. Värmemediets temperatur kan vari— eras eller också kan mängden av värmemediet per tidsenhet minskas eller ökas. Kombinationer av dessa två principer förekommer. En ytterligare möjlighet är att påverka radia— torytan antingen genom en variabel avskärmning eller genom att mer eller mindre forcera luftströmningen utmed radia— torn och på så sätt öka eller minska den av luftströmmen

till rummet överförda värmemängden (konvektionsvärme).

• Sida 30
•  Original

Genom dessa olika metoder är det i första hand två olika

regleringsbehov som skall tillfredsställas. Genom en fast

reglering, ofta i form av en strypning, justeras värmeav— givningen från olika radiatorer in i förhållande till var— andra, så att en jämn temperaturnivå erhålles i olika ut— rymmen. Genom en rörlig reglering anpassas värmeavgivningen till utetemperatur, solvärme, vind, personliga önskemål etc. Både injustering och Värmereglering är nödvändiga för att

ett värmesystem skall fungera tillfredsställande.

Ett dåligt fungerande värmesystem känns igen bl a på att temperaturerna i olika lokaler varierar mycket. För att undvika klagomål från den kallaste lokalen ökas temperatur— nivån i hela systemet. Med stor sannolikhet blir då tempe— raturen alltför hög i andra lokaler och det vanliga är då att man öppnar fönstren. Ett annat sätt att bli av med vär— meproblemet vore en nedreglering av värmeavgivningen, men detta alternativ förutsätter dels att det finns effektiva regleringsanordningar, dels att vederbörande vet hur dessa

skall utnyttjas.

Hyresgästen i den kallaste lägenheten avgör ofta eldningen i en fastighet.

Fig 1.5: Ur Byggforskningen Småskrift 19

• Sida 31
•  Original

Denna beskrivning av tekniken har gjorts relativt utförlig för att därigenom öka förståelsen för de forskningsförslag som senare kommer att presenteras. De principiella problem, som antydes i beskrivningen, är inte begränsade till just

det beskrivna värmesystemet utan gäller också för de flesta

andra.

Det finns nämligen många sätt att värma lokaler. Elenergi kan t ex utnyttjas direkt i varje lokal och värme frigöres i elradiatorer, eller i folier inlagda i taket. Varmluft kan ersätta varmvatten som värmemedium. I mer avancerade system har man ofta två medier, ett för kyla och ett för

värme.

Tekniken att mäta värmeåtgången har inte avancerat under de senaste 15 å 20 åren vad beträffar enskilda lägenheter i flerfamiljshus. Man kunde då visa (Reijner och Adamson: Prov med fördelningsmätare för värme och varmvatten, Sta— tens nämnd för Byggnadsforskning, Rapport 36, 1956) att noggranheten vid mätning med avdunstningsmätare på radia— torer var låg. En enskild hyresgäst kunde påverka mätningen på olika sätt och värmeflödet mellan två angränsande lägen— heter var så oförhindrat att en hyresgäst helt kunde stänga av sina radiatorer och ändå få en dräglig rumstemperatur.

I jämförelse med hus utan mätning minskade värmeförbruk— ningen med 10 — 15 procent. Kostnaden för mätningen motsva— rade i stort sett besparingen. Denna teknik för värmemät—

ning tillämpas knappast numera i Sverige.

Större precision uppnås genom att kombinera flödet av vär— memediet med temperaturdifferensen mellan fram— och åter— ledning. Denna mätprincip användes för de fall mätningar numera görs, t ex debiteringar i ett fjärrvärmesystem. Prin— cipen skulle i och för sig kunna användas också för enskilda lägenheter, om värmeförsörjningen till olika lägenheter var separerad. Fortfarande skulle dock värmeflödet genom lägen—

hetsskiljande väggar och bjälklag orsaka stora fel.

En förenklad variant av denna metod kan användas i system

där Värmemediets flöde hålles konstant. Det räcker då med

• Sida 32
•  Original

en tidsintegrerad mätning av mediets temperaturfall för att värmeåtgången skall kunna beräknas. Principen har försöksvis

kommit till användning.

Värmemätning vid direkt eluppvärmning kan göras med vanliga kWh—mätare och innebär således inga principiella svårigheter ur mätteknikssynpunkt. Felet med värmeflöde till eller från

grannlägenheter finns emellertid även i dessa system.

Beträffande varmvattenförbrukningen är förutsättningarna för korrekta mätningar större. Besparingen blir också stör— re. Undersökningar har visat att konsumtionen minskat med

ca 50 Z vid mätning. Varmvattenmätning har förekommit i viss utsträckning, men har på de flesta håll övergivits bl 3 där— för att kostnaderna för avläsning och för service och un—

derhåll på mätarna ansetts bli för stora.

1.2.3 Luftkomfort

Behov och historisk utveckling

Det har tidigare påpekats att ventilationens primära upp— gift är att bortföra luftföroreningar. Behovet av luftför— nyelse är således en fråga om i vilken takt luftförorening—

ar uppstår.

I äldre tider, när man för uppvärmning och matlagning hade en eldstad i rummet, sörjde ventilationen också för att förbränningsluft tillfördes. Detta behov förekommer numera sällan'utom i fråga om pannrum, fritidsstugor med kaminupp— värmning, husvagnar med gasolkök, bad med vedeldade bastu—

aggregat och liknande fall.

Vilka föroreningar är det då som dimensionerar ventila—

tionsbehovet?

För bostäder har luftfuktigheten förr varit ett allvarligt problem. Bristande ventilation medför ökad fuktighet, som kan bli så hög att kondensation sker på ytterväggar, föns— ter och andra ställen med låga temperaturer. Kondensatio—

nen tränger in i väggarna och försämrar värmeisoleringen,

• Sida 33
•  Original

detta ökar fuktutfällningen ytterligare och en cirkelpro— cess kommer i gång. Långvarig fuktighet drar med sig mögel— bildning och materialskador. Trångboddhet innebär ökad fuktavgiVning — från de boende själva, från matlagningen och från tvättgods - och skärper alltså anspråken på venti- lation. Numera har detta problem fått avsevärt mindre pro— portioner, men i småhus som byggts särskilt täta för att

lämpa sig för elvärme och i en del andra fall har kondensa— tion på fönstrens insidor visat att problemet kan förekomma även i modern bebyggelse. Tobaksrök är många gånger irri— terande, t o m för rökare och är den förorening som i dag

är dimensionerande för många lokaler.

Slutligen är det ofta lämpligt att betrakta värme över en

viss temperatur som en "luftförorening". Därigenom kan man lätt härleda ventilationsbehovet om man känner värmeavgiv—

ningen i en lokal och den högsta temperatur som accepteras.

Kroppsodörer, "smell of humanity", är annars den förorening som dimensionerar ventilationen. Erforderlig ventilation an— ges i SBN 67 (eller motsvarande), vanligen till ca 20 m3/

timme och person.

Tabell 1.1: Utdrag ur Svensk Byggnorm 67

___—W

Utrymme Min frånlufts— Godtagbara tvärsnittsytor flöde vid för luftintag och kanal vid fläktventilation självdragsventilation, cm2

3 m /h ___________________________________________________________ Utelufts— Kök 80 intag 30 Imkanal 200

Bad— eller Frånlufts—

duschrum 60 — kanal 150

Lägenhets—

tvättstuga 100 150 200

Torkrum

(strykrum)för

ett hushåll åt gången 100 200 250

Kontor 20 per person — —

Vårdanläggning

Flerpatient— rum 70 per person — — Väntrum 50 per person — —

________________...—————-——————————-——————-———

• Sida 34
•  Original

Tabell 1.2: Utdrag ur VVS—handboken, 1963. Förslag till ventilations— värden till ledning vid bedömandet av lämpligt-luftflöde. (Alla luftmängdsuppgifter gäller per timme.)

%

Utrymme

Luftmängd

Anm

___—W

Kontor, sommartid

Kontor, vintertid

WC—rum i kontor och industrilokaler

Duschrum Omklädningsrum

Restauranter

Restaurantkök

Biografer, teatrar, samlingslokaler

Garderober, kapprum Sjukrum Operationsrum Skolor, klassrum Gymnastiksalar

Affärslokaler, varuhus

Laboratorier

Simhallar

Skyddsrum

10—15 m3/m2 golvyta

50 m3/person. Om be— lysningseffekten ej nödvändiggör högre värde 100—150 m3/stol

150—200 m3/dusch 15—30 m3/skåp 40—50 m3/person

30—60 luftväxl/h 20—40 m3/person

10—15 m3/person 40-60 m3/bädd 25—35 m3/m2 15—25 m3/person 50—60 m3/person 25—35 m3/person vid rusningstid

räknat

25—30 m3/m2 eller 500—600 m3/pr drag— skåp med bredd ca 1 m

2—3 luftväxl

1,5 m3/person

Det högre värdet för söder— och västerlägen

Sommartid större mängd om värmetill— försel genom solstrål— ning

Belysningens värme— effekt blir i allmän— het dimensionerande

"___—__M—

I industrilokaler måste man ofta räkna med att lösningsme— del, arbetsmaterial eller arbetsmetoder är upphov till rent

toxiska föroreningar. Hälsovårdsmyndighets gränsvärden för tillåtna koncentrationer blir då oftast dimensionerande.

Underlaget för att fastställa tillåtna gränsvärden är inte

alltid så väl underbyggt. Det visar sig då och då att man

• Sida 35
•  Original

måste justera värdena. Ibland kanske för att kravet på luft— kvalitet ökat, ibland för att nya prov eller en ny mättek—

nik avslöjat risker som man tidigare inte vetat om.

Teknikens utveckling

Ventilationstekniken var ursprungligen en integrerad del av Värmeteknik genom att dess uppgift till stor del låg i att tillföra förbränningsluft. I och med att eldstaden försvann ur rummet försvann också huvudparten av drivkraften för ven— tilationen. Fortfarande föreskrevs ventilationskanaler och ventilationsöppningar, men den termiska drivkraften begrän— sades till temperaturskillnaden mellan rumsluft och uteluft och ej som förr till skillnaden mellan temperatur på rök— gaser och uteluft. Härav följde, att drivkraften ibland helt uteblev (sommartid) och att endast vindkraften åter— stod (se nedan). Värmeteknikens utveckling ledde alltså till en dramatisk minskning av ventilationen. Fortfarande accepterar myndigheterna denna form av ventilation för våra bostäder. Men självklart kan man inte med denna självdrags— ventilation säkerställa att koncentrationen av luftföro—

reningar hålles inom vissa gränser.

För att erhålla en säker drivkraft för ventilationen inför— des fläktar. Frånluftsfläktar för luftens utsugning och eventuellt tilluftsfläktar för luftens tillförsel till 10—

kalerna.

Vintertid kan man inte alltid tillföra uteluften som den år. En uppvärmning är nödvändig, och i en del fall (speciellt vissa industrier) också en befuktning. Denna behandling av

luften är energikrävande.

En ganska vanlig missuppfattning är att en självdragsventi— lation som saknar arrangemang för luftens förvärmning av detta skäl är mindre energikrävande. Uppvärmningen är emel— lertid lika kraftig — från utetemperatur till rumstempera- tur — och kräver samma energimängd om luftflödet är lika stort. När energiåtgången för självdragsventilation uppges bli mindre, är detta alltså ett utslag av att luftomsätt— ningen är lägre, och att luftkvaliteten i lokalen inte är

• Sida 36
•  Original

kWh/år3 För 1m /tim

Östersdnd

Stockhohn 40 Malmö

___T__ 10 2 4 6 8 Årsmedeltemp 0C

Fig 1.6: Årligt energibehov för uppvärmning av ventilations— luft utan befuktning. Beräknad enligt data ur VVS— handboken. Diagrammet förutsätter kontinuerlig ventilation dygnet om. Vid kortare drifttid juste— ras energibehovet i förhållande till drifttiden.

En annan naturlig drivkraft för ventilationen är naturligt— vis vinden. I nutida ventilationsanläggningar betraktas denna som en störning, vilken dels kan påverka luftintag och luftutsläpp, men framför allt skapar ett tryckfall från vindsida till läsida av en byggnad. Tryckfallet gör att luft sipprar in genom alla otätheter på vindsidan (t ex runt fönster och dörrar), och tränger ut genom otätheterna på läsidan. Denna s k ofrivilliga ventilation kan bli bety— dande, och kräver naturligtvis samma energimängder för upp— värmning som annan ventilation. Fönstervädring, kan till stor del p g a vindkrafterna, ge ett snabbt luftombyte i

en lokal, och intermittent fönstervädring har därför tidi— gare accepterats som ett alternativ till en kontinuerlig

ventilation i vissa lokaler, t ex skolor.

Om man kan samla upp och föra bort luftföroreningarna i koncentrerad form minskar behovet av ventilationsluft. En viktig del av ventilationstekniken sysslar med dessa frå— gor. Dragskåp, spishuvar och motsvarande anordningar är ut—

slag av denna strävan.

• Sida 37
•  Original

Motsvarigheten till detta är att tillföra luft på ett effektivt sätt, så att det i lokalernas s k upphållszon

(d v 5 där människor eller djur vistas) inte uppstår några farliga koncentrationer av föroreningar eller stora kon— centrationsvariationer. Luften måste dessutom tillföras på ett sådant sätt att man inte får obehag av höga lufthastig— heter eller av olämplig temperatur. Genom ventilationsgal— ler, luftspridare, perforerade tak och andra anordningar

försöker man tillgodose dessa krav.

En tredje viktig del av ventilationstekniken sysslar med luftrening. Kan luften befrias från sina föroreningar är det ju möjligt att återföra den till lokalen och på så sätt eliminera en energikrävande temperering och kanske befukt—

ning.

1.2.4 Ejuskomfort

Behov och historisk utveckling

Ända tills Thomas A Edison uppfann glödlampan för hundra år sedan var vi hänvisade till en öppen låga — blosset, talgdanken, stearinljuset, gaslågan, fotogenlampan — när dagsljuset blev otillräckligt. Några mer nyanserade belys—

ningskrav kunde då inte ställas.

Den elektriska glödlampan öppnade tekniska möjligheter att tillfredsställa mera varierande behov. Dessa uttrycktes som rent kvantitativa krav på viss belysningsnivå. Fortfarande har belysningstekniska normer i stor utsträckning denna begränsning. Andra egenskaper finns emellertid, som kan ha lika stor eller större inverkan på synprestationen. Ljus— riktning, kontraster, bländning, färgåtergivning, skugg—

bildning för formåtergivning är några av dessa.

Dessa andra egenskaper är svåra att mäta, och behoven är svåra att definiera och kvantifiera. Belysningsnivån är däremot ett mått som är lätt att handskas med, och troligen har man ibland ställt krav på enbart nivå, därför att man

inte kunnat formulera dessa andra karakteristika. Detta är

• Sida 38
•  Original

Tabell 1.3: Några exempel på rekommenderade belysningsstyrkor och bländtal

___—Mmm

Lägsta Högsta belysnings— bländtal styrka

___—m

Kontor

Skolor

Butiker och varuhus

Bilverk— städer

Gjuteriet

Kontroll— rum, labo— ratorier

Mekaniska verkstäder

Snickerier

Textil— industri

Källa: Luxtabell rekommenderad av Svenska Och Sydsvenska Belysningssällskapen

Ritarbete med smådetaljer och dålig kontrast

Vanlig maskinritning, teckning Hålkorts— och bokföringsmaskiner Vanligt kontorsarbete, maskinskrivning

Klassrum Handarbete och sömnad: mörkt fint material ljust grovt material Laboratorier Bibliotek, läsplatser

Allmänbelysning i självbetjäningsområden Lager med smådetaljer Lager med grova och färdigemballerade varor

Verkstadshall Smörjhall

Grovt arbete såsom rensning, aducering Fint gjutarbete, kärntillverkning, kontroll

Avläsning av precisionsinstrument Finare arbeten, tappning, vägning elektrolys Kontroll och provning

Mycket fint arbete, bl a inställning av svarvstål Fint maskin- och bänkarbete Medelfint maskin- och bänkarbete

Smida, borrning, svarvning, fräsning

Normalt arbete vid hyvelbänk, limning Fint arbete vid hyvelbänk

Balbrytning, rensning Spinning, tvinning, spolning Vävning, mörkt fint material Avsyning

...

Nb

,..-

000 000 000 500

300

000 500 300 500

500 500 80

000 500

150 500

000

500 500

000 000 000 300

300 500

150 500 000 000

16 16 19 19

10 10 16 16

22 22 25

25 28

28 25

25 19

19 22 25 28

22 22

25 25 19 19

samt ur bländtalstabell I.I.E.S. Code rekommenderad av Illuninating Engineering Society, England.

• Sida 39
•  Original

naturligtvis högst olyckligt. Bortsett från att olika ljus— källor och armaturer har olika ljusutbyte driver högre krav på belysningsnivån upp energianvändningen i stället

för att göra den mer effektiv.

Belysningskomforten är delvis en åldersfråga. Genom att människans synförmåga mattas med åldern kräver lokaler för äldre personer mera ljus än lokaler där yngre personer vis— tas. Skillnaderna är stora. Den s k luxtabellens minimivär— den avser åldrar upp till 40 år. För 50—åringar bör värdena ökas med 50 Z och för 60—åringar bör de fördubblas. '(Källa: Hultgren & Ottosson — Arbete Och belysning)

I arbetslokaler är belysningen lika mycket en produktions— faktor som en komfortfaktor. Man har kunnat visa hur ar—

betsprestationer ökat och fel minskat som ett resultat av

belysningen.

Teknikens utveckling

Glödlampor har ett relativt dåligt ljusutbyte — endast ca 9 Z av den tillförda energin omformas till ljus medan res— ten blir värme. Lysrören är avsevärt bättre, och omformar ca 20 % av den tillförda energin till ljus. Livslängden är

samtidigt avsevärt längre — 6 000 — 7 000 timmar mot 1 000

timmar.

Tabell 1.4: Gösta V Hultgren, Allan Ottosson Arbete och belysning, SAF, 1973

W

Färgrende— Lamptyp Lampeffekt Ljusutbyte Livslängd ringsindex w 1m/w h R a ________________..__________________________.____________________________ Glödlampa 25—1 000 10— 20 1 000 100 Halogenlampa 1 OOO—5 000 22 2 000 100 Na—lampa, gul 35— 180 80—140 5 000 11 Na—lampa, vit 275-1 000 90—105 6 000 Hg—lampa, klar 80—1 000 30— 50 6 000 14 Hg-lampa, vit 50—2 000 30— 60 6 000 Blandljuslampa 160— 500 20— 30 6 000 61 Hg-halogenlampa 400—2 000 70— 90 6 000 70—90 Lysrör, vit 2- 215 10— 60 7 500 66 Lysrör, varmvit 2— 215 10— 60 7 500 53 Xenonlampa, långbagstyp 6— 75kw 20— 25 5 000 98 M_—

• Sida 40
•  Original

Tabell 1.5: Gösta V Hultgren, Allan Ottosson Arbete och belysning, SAF, 1973

Glöd— Hg— Lysrör Högtrycks— lampa lampa s—Vit natrium

100 W 400 W 40 W 400 W UV—strålning % 0 2,1 0,5 0,3 Synlig strålning Z 9,0 14,8 18,8 30,0 IR—strålning % 84,0 58,6 40,7 47,2 Ledning och konvektion Z 7,0 24,5 40,0 22,5 Ljusutbyte lm/w 13,8 52,5 60,0 100,0 Lampeffekt som krävs för produktion av 1 000 lumen W 72,5 19,1 16,7 10,0

Ur energisynpunkt kan det synas som om frågan om ljusut— bytet var oviktigt — all energi till lampan blir ju så små— ningom Värme och begränsar således behovet av värme till— fört genom andra vägar. Detta är dock en alltför grov gene— ralisering. Det är mer undantagsfall än regel att belys— ningsvärmen kan nyttiggöras. Förutsättningen är att värme— systemets värmeavgivning kan regleras i takt med belysning— en och att belysningsvärmen inte är större än värmebehovet. Råder icke dessa förutsättningar kan belysningsvärmen för—

sämra lokalkomforten. Ljusutbytet blir då betydelsefullt.

För bl a kontorslokaler och affärslokaler har utvecklingen medfört att överskott på belysningsvärme blivit ett stort problem. Genom att värmen bara till en del avges som strål— ning har man dock möjligheten att kyla armaturerna med t ex den ventilationsluft som suges ut ur lokalerna. Värme kan då t o m transporteras till andra ställen i byggnaden, där

den kommer till bättre nytta.

Ljusutbytet och kylmöjligheterna påverkas av armaturernas konstruktion. Utvecklingen i övrigt sysslar med form och utseende för att ge armaturer som passar in bättre i bygg— nad och miljö. Svårigheterna att objektivt mäta och redo— visa armaturernas belysningsdata och att omsätta sådana mätetal i belysningsförhållanden för en lokal har hämmat

utvecklingen inom belysningstekniken.

• Sida 41
•  Original

Belysningsinstallationerna i lokaler har utvecklats från punktbelysning — vilket ju var fallet då man var hänvisad till levande ljus — till en allmänbelysning i taket med tillräcklig styrka och andra egenskaper för den synpresta— tion som förutsågs. Från denna allmänbelysning går nu ut— vecklingen vidare mot en högre andel av platsbelysning. Vi kan iaktta denna utveckling i bostäderna — taklampor är på avskrivning, och ofta saknas t o m lamputlopp i taket —

såväl som på kontor och arbetsplatser.

1-2-5 E99:2599559_i_ées

Att beskriva en FoU—front inom lokalkomfortområdet är inte möjligt. Området har alltför många fasetter, med samband

som är oklara. Snarare än att beskriva en forskningsfront skall därför anges några problemområden som nu står i för—

grunden.

Behovskriterier

Komfort skulle enligt vad som tidigare sagts kunna defini— eras som ett tillstånd av fysiologisk och psykologisk ba— lans på en låg störningsnivå. Detta tillstånd försöker vi skapa genom att påverka den omgivande fysiska miljön. Forsk- ningen har huvudsakligen arbetat med problemet att isolerat studera enskilda komfortfaktorer för att fastställa dels gränsvärden för komfortområdet, dels även de hygieniska gränsvärdena. Denna forskning har givit oss grunderna för utformningen av arbetarskydd och boendemiljö. Fortfarande

finns här mycket att göra.

På senare år har man också börjat studera kombinationer av enskilda faktorer. Denna forskning är ännu bara i sin bör—

jan.

Endast påbörjad är också en forskning beträffande nyanse— ringen av tidigare ställda krav och behovskriterier. Kom— fortområdets gränser behöver bli uttryckta inte i absoluta tal utan i värden relaterade till varaktighet. Detta gäller i synnerhet klimatkraven. Genom en sådan nyansering öppnas

möjligheter till en ny sorts diskussion av sätten att upp—

• Sida 42
•  Original

nå ställda mål, en diskussion som t ex kan ge riktigare jämförelser mellan å ena sidan energikrävande försörjnings— system och å andra sidan en byggnadsteknik som maximalt ut— nyttjar naturens förutsättningar. Utvecklingen av krav och kriterier kan också ge bättre möjligheter att ställa en kostnads— och resurskrävande klimatisering genom installa— tionstekniska och byggnadstekniska åtgärder mot den reella

nyttan, sedd över ett längre tidsperspektiv.

Den grundläggande klimatforskningen har som regel utförts med försökspersoner i vila eller med lätt arbete. Försök med personer som haft ett bestämt arbete att utföra har vi— sat att man då accepterat ett vidare komfortområde beträf—

fande rumstemperaturen.

När försök som dessa drives till sin ytterlighet blir forsk—

ningen lika mycket ett led i den medicinska stressforsk— ningen. Omvänt borde denna forskningsgren kunna ge resultat som ger en djupare förståelse för samspelet mellan psykolo— giska och fysiologiska komfortfaktorer.

Funktionsbestämning i miljö

Motpolen och komplementet till den forskning som sysselsät— ter sig med att definiera behov och behovskriterier är den forskning som sysselsätter sig med den uppnådda miljön samt

funktionen av byggnader och deras försörjningssystem.

En huvudfråga är hur man skall kunna mäta och objektivt be- stämma den erhållna funktionen. Utan sådana mätmetoder kan man ju aldrig korrigera de felaktigheter som kan ha upp— stått och man kan inte heller kontrollera om de insatta re— surserna lett till önskat resultat. Utveckling av dessa mät— och kontrollmetoder är således en grundförutsättning för att

utveckla lokalkomforttekniken.

Funktionsstudierna bedrivs såväl vid fältförsök som i labo— ratorier. På grund av svårigheterna med fältförsök — t ex

anskaffning av försöksobjekt, utvärdering och resultatana— lys, risker för skador - föredrages oftast laboratorieför-

sök. Dessa har fördelen att lätt kunna styras att stimulera

• Sida 43
•  Original

verkliga betingelser, men korreleringen till verkligheten blir då ett problem som måste lösas. S k fullskalelaborato- riet anses vara särskilt lämpliga, och sådana drivs av så—

väl forskarinstitutioner som tillverkare.

I verkligheten är resultatet i fråga om klimat och energiåt— gång beroende av dels hur byggnaden planeras, konstrueras, utförs och underhålls, dels hur byggnaden som tekniskt sys—

tem sätts i drift och hålles i drift.

Ett och samma resultat i fråga om klimat och energiåtgång

skulle kunna uppnås med en enkel konstruktion och en omfat— tande och kompetent driftsorganisation, eller med en avan- cerad automatik och begränsad driftpersonal. På motsvarande sätt kan ett Och samma resultat uppnås med olika avvägning—

ar av investering å ena sidan och underhåll å den andra.

Mätningar av funktion i betydelsen "klimat att vistas i" o s v kan därför aldrig ge en direkt kunskap om enbart byggfrågor utan ger alltid besked om hur den föreliggande

kombinationen av byggande och drift fungerar. Kunskap om

hur man skall bygga kan aldrig erhållas utan att också

driften studeras.

I övergången mellan byggande och drift skall man genomföra en injustering av klimatiseringssystemet i den levererade byggnaden, så att önskad funktion uppnås. Sådan injustering är mycket svår, särskilt när den måste utföras i en bebodd byggnad. Forskning runt detta problem är en naturlig pa— rallell till försöken att lösa problemet att objektivt be—

stämma funktionen.

Ett viktigt forskningsområde, som gränsar till de tidigare nämnda, är hur man skall kunna formulera funktionskrav, som dels är konsistenta med reella behov, dels kan vara utgångs— punkt för upphandling och detaljkonstruktion av byggnaden. Pådrivande inom detta område har under senare år varit to— talentreprenadupphandlingarna, och försöken att skriva byggbestämmelser som specificerat krav på funktion och där— med givit en större frihet att välja material och konstruk— tion. Även här måste emellertid driftfrågorna komma med i bilden om några i verklig mening användbara och nyttiga re—

• Sida 44
•  Original

Hjälpmedel för att förutsäga funktion och kostnader

I linje med de tidigare berörda forskningsområdena står

denna forskning, som avser att utveckla möjligheterna att i förväg, d v s i allmänhet redan vid projekteringen, be— stämma den funktion som kommer att erhållas i den färdiga

byggnaden och bebyggelsen.

Till sin ursprungliga karaktär var dessa prognosmetoder enkla konstruktionsberäkningar av hållfasthet och flöden. Man skulle kunna tro att forskningen för länge sedan borde ha lämnat detta stadium. Så är det emellertid inte. Nya ma— terial och nya materialkombinationer, ny arbetsteknik och nya konstruktionsidéer framtvingar en kontinuerlig påbygg— nad av beräkningsmetoderna. Nya beräkningshjälpmedel, som

t ex datorer och bordskalkylatorer. driver också på utveck— lingen. De allt större och mer komplicerade byggnadsprojek— ten har också utgjort en drivkraft för utvecklingen av be—

räkningsmetoder.

Inom lokalkomfortområdet har man att i prognoser om den framtida funktionen räkna med två irrationella storheter, nämligen dels det yttre klimatet, dels människors bruk av byggnaden och dess försörjningssystem. (Det senare berörs också av forskningen om behovskriterierna.) De enkla och otillfredsställande approximationer man förr var tvungen att nöja sig med har under senare år kunnat utvecklas till beräkningsmetoder med större precision. Hittills har dessa metoder huvudsakligen koncentrerats till att bestämma di— mensionerande effektdata, men under de senaste åren har intresset ökat för en utveckling av prognoser rörande års— funktioner, framför allt av årlig energianvändning och av

de rumsklimat som kan förväntas under olika årstider.

Driftfrågorna börjar också tilldra sig intresse. På samma sätt som man under 1960—talet började ta hänsyn till pro— duktionsfrågorna står man nu inför uppgiften att ta hänsyn till förvaltningen, dess organisation och resurser. Detta blir en tredje faktor som utan att vara en egentlig bygg— fråga ändå får ett stort inflytande på funktionen, och som på något sätt måste ingå i prognosunderlaget.

• Sida 45
•  Original

På olika sätt försöker man också koppla samman funktions— prognoser med kostnadsprognoser. Förhoppningen är att detta skall ge möjlighet till beräkningar av årliga totalkostna— der, vilka kan ligga till grund för investeringsbeslut som alternativ till beräkningar av enbart investeringskostna—

den. Forskningen inom detta område är ännu relativt ny.

1.3 H_ushåll

1-3-1 Qetåéestssttiyeies

Hushållet kan ha olika grader av privat eller kollektiv karaktär, och olika omfattning beroende på boendeform och hushållsstorlek. De boendeformer som behandlas här begrän— sas till småhus, lägenhet i flerfamiljshus eller i kollek— tivhus samt till fritidshus. Hotellverksamhet eller motsva— rande liksom mathållning i större skala faller ej under be— greppet hushåll.

Hushållets energianvändning begränsas till de apparater och försörjningssystem som är direkt knutna till matförvaring och matberedning, textilvård och lokalvård, personlig hy— gien, underhållning och hobbyverksamhet. Bostadens klimat— hållning med värme, ventilation och belysning hänförs till

lokalkomfortområdet. 1-3-2 Eiåtetiåt_s£!ssblies

Utvecklingen av dagens bostad till den storlek, disposition och utrustningsstandard den nu har, har skett genom en serie åtgärder med början i 1920—talets kommittéarbete för bestäm— ning av minimikraven för "smålägenheter byggda med allmänna medel". De riktlinjer som då drogs upp för ett funktionellt och hygieniskt boende har sedan genom olika bostadspolitis— ka åtgärder och genom utveckling inom industri och byggnads— företag givit oss allt bättre bostäder. Utifrån de defini— tioner som gjorts har trångboddheten minskat kraftigt. Rums— antalet och servicefunktionerna inom bostaden har stegvis ökat samtidigt som boendekostnaden sjunkit relativt övriga

• Sida 46
•  Original

utgifter i hushållsbudgeten. Familjehushållet har under ti— den gradvis förändrats. I en allt större grad arbetar nu husmödrar utom hemmen på halvtid och heltid. Detta har starkt bidragit till att öka och påverka utrustningen i hemmen för att i första hand effektivisera och underlätta inköp av mat, matberedning, diskning och tvätt men också

för att fördela hushållssysslorna på fler familjemedlemmar

eller till tider man själv förfogar över. Skafferiet har under hand ersatts med huvudsakligen eldrivna förvarings— enheter i form av sval, kyl och frysskåp/boxar i takt med att konserveringsmetoder, varusortiment, distribution och försäljning ändrats och därmed påverkat inköpsvanorna. Ved— spisar samt gaskök och gasspisar har i allt högre grad er—

satts av elspisar av varierande standard.

Den arbetsuppgift inom hushållet som varit föremål för de mest omfattande undersökningarna är troligen tvättuppgif— ten. I ett antal utredningar har man studerat sätt för tvättning, tvättgodsets art, omfattning och dess tvättfrek— vens, tillgänglig tid för tvätt, tvättvanor etc. Detta har

i nyproduktionen givit upphov till alternativa utformningar för handhavandet av tvätten inom eller utanför bostaden. Tidigare planerades bostäderna huvudsakligen för tvätt i fastighetstvättstuga, tvättstuga i närliggande hus eller i kollektivtvättstuga, alternativt att den tyngre tvätten läm— nades bort. Under 1960—talet har bostäderna genom hushållets försorg utrustats med maskiner, så att allt mer av tvättan— det förlagts till bostaden. Detta har skett parallellt med en ökad andel syntetfiber i textilmaterialen. Med en ökad an— del tvätt i bostaden, ändrad tvättfrekvens för det lättare tvättgodset, ändrade kläd— och hygienvanor har också tork— ningsmomentet påverkat planeringen och utrustningen av den moderna bostaden. Torkningen av tvätt, som tidigare skedde företrädesvis fritt i badrummet, sker i allt större omfatt— ning i elektriskt uppvärmda och ventilerade torktumlare eller torkskåp. Detta kan effektivisera och nedbringa tiden för torkningen, samt gör badrummen mera tillgängliga för deras huvudsakliga funktion. Det traditionella strykjärnet kompletteras med strykmaskiner och varmmanglar för att un—

derlätta omhändertagandet av hela hushållstvätten.

• Sida 47
•  Original

På senare tid har diskmaskiner installerats i syfte att un— derlätta hushållsarbetet och reducera tidsåtgången eller fördela hushållsarbetet på fler individer inom familjen.

Bostadens hygienutrymmen har stegvis förbättrats genom in— förandet av toalett och tvättutrymmen i l920—talets smålä— genheter, genom tillkomsten av dusch och badrum på 1930—ta— let samt extratoalettens införande under 1960—talet i de större lägenheterna. Inom småhusbyggandet sker för närva— rande en komplettering av de hygieniska möjligheterna med tillkomsten av mindre bastuenheter, oftast uppvärmda med

elektriska aggregat.

övrig till hushållet hörande el—ansluten utrustning som bör nämnas i detta sammanhang utgöres av radioapparater, skiv— och bandspelare, svartvit och färg—TV samt mindre apparater

för hobbyverksamhet. 1-3 3 Qesses_sgteit_esb_tätttekeies

I följande avsnitt presenteras vissa synpunkter på dagens teknik och förbrukning. Möjligheterna att påverka energian— vändningen är beroende av hur frekvent den diskuterade ut— rustningen är — den s k mättnadsgraden — samt dess faktiska livslängd. Dessa uppgifter ges i den mån de varit tillgäng— liga. Mättnadsgraden säger emellertid ingenting om hur den aktuella utrustningen används. Försök att kartlägga för— brukningsmönster har tidigare gjorts i vissa fall, t ex be— träffande tvätt— och torkutrustning. Vilka faktorer som på— verkar förbrukningsmönstren, och vilka möjligheter detta ger att ändra energianvändningen i Sverige är emellertid i

stort sett okänt. Matförvaring, matberedning och disk, kylskåp och frysa?

Med övergången till en konserveringsmetod som bygger på kylning eller frysning av färskvaror strukturförändrades matvaruhanteringen på ett genomgripande sätt. Såväl inom produktion, distribution och försäljning som för matförva— ring i hemmen krävs numera kyl— och frysenheter, var och en

dimensionerad för sin godsmängd och funktion. Kylrum, frys—

• Sida 48
•  Original

rum, kyl och frysvagnar, butikens kyldiskar och frysboxar, hemmens svalningsutrymmen, kylskåp och frysboxar försörjes

i det närmaste hundraprocentigt genom elgenererad kyla. Med

det låga energipris som varit rådande under uppbyggnads- tiden för detta system av kyl— och frysenheter har mera sällan energiförbrukningen per enhet blivit dimensionerande för kapacitet eller isolering. Kyldiskens tillgänglighet

med möjligheter till en fri och öppen exponering av varorna och med en låg utnyttjandegrad av den tillgängliga volymen som följd har blivit den dimensionerande faktorn vid utform— ningen av diskar och boxar i detaljhandeln. Att detta också

påverkat lokalbehovet för handeln förefaller troligt.

Hushållens kyl— och frysenheter har växt i volym i och med ändrade köpvanor och beredningsformer, baserade på en ökad användning av industriellt framtagna varor och rätter. Någ— ra statistiskt—vetenskapliga studier över enheternas ut— nyttjandegrad är ej kända, men kylskåpen med sin snabba om— sättning av färskvaror och därtill hårda måttstyrning till en given inredningsstandard har troligen en god fyllnads— grad. Frysboxarna däremot med sina större mått och annor— lunda påfyllningsfrekvens når förmodligen en lägre utnytt— jandegrad av tillgänglig frysvolym. Det har också ifråga— satts om inte bostäder ibland utrustas med för stora frys- enheter i relation till förvaringsbehovet. Från USA redo— visas dock en i snitt mycket större kyld förvaringsvolym,

eller 400 l/hushåll mot 160 1 för svenska kylskåp.

Enligt EPU 1973 hade kylskåp och fryser i svenska hushåll 1970 en marknadsmättnadsgrad av 92 % respektive 48 Z och enligt FERA—utredningen 1969 var motsvarande mättnadsgrad för fritidsbostäder ca 38 % respektive 5 Z. Mättnadsgraden

här avser antal skåpenheter i relation till antal hushåll.

Framtida tillväxt kan dels öka mättnadsgraden, dels ge en volym/kapacitetsökning. Omsättningsgraden p g a förslitning, omodernitet eller byte till större enhet i befintligt hus- håll är inte känd men kan väl för inbyggnadsskåp jämföras med periodiciteten för ombyggnad/modernisering, d v s 10 — 20 år, och för fristående skåp och boxar troligen kortare

tid, 10 år.

• Sida 49
•  Original

Ett svenskt genomsnittshushåll och "normalfamilj", enligt EPU 1973, har kylskåp på 160 1 med effekten 100 W och en normal årsförbrukning av ca 600 kWh, för frysenhet gäller motsvarande 300 1, 150 W och 750 kWh. Ett mer välutrustat

hushåll har en förbrukning som är 10 — 15 % större.

Skåpens effektivitet sedd ur energiförbrukningssynpunkt, kWh/1 nyttovolym, är starkt varierande med fabrikat och funktion samt i hög grad beroende av avfrostningen i den praktiska användningen. På senare tid har automatisk av— frostning införts för att få ett bättre primärutbyte sam— tidigt som besväret med avfrostningen minskar. I gengäld ökar energiförbrukningen med avfrostningsmekanismen. Av amerikanska dataredovisningar framgår att en 400 l kyl med frysfack förbrukar 1 137 kWh/år, med avfrostningsutrustning 1 829 kWh/år eller en merförbrukning på 60 Z. Även för icke— automatisk avfrostning åtgår energi i samband med nedkyl— ningen av skåp och matvaror efter avfrostningen. Uppgift om

denna energimängd saknas.

Spisar

Dagens matlagning sker enligt FERA i 85 % av alla hushåll vid elspis, resterande 15 % vid gasspis. Spisarnas standard varierar men är allmänt av typen med 3 — 4 plattor och ugn. Andra spistyper, t ex bänkspis, elplattor, inbyggnadsugn, finns också att tillgå på marknaden för att täcka avvikande behov. Elspisens värmeöverförande element, hällarna, har samutvecklats med kokkärlen för att ge ett bättre värmeut— byte, Värmereglering i flera steg eller steglöst, samt di— mensionerats för att hushålla med energiförbrukningen. Ugnarnas egenskaper har med ändrade beredningsformer ut— vecklats med avseende på främst reglering och zonering av värmen samt utrustning för grillning. Den installerade effekten för en normal spis är stor i förhållande till and— ra hushållsapparater eller 8 000 W (EPU) och förbrukningen under året ca 600 kWh, d v s samma storleksordning som för ett kylskåp. I mer välutrustade hushåll är motsvarande för—

brukning 10 _ 15 % större.

• Sida 50
•  Original

Under senare tid har elektronugnarna kommit i marknaden, men sett utifrån dagens energiförbrukning i hushållen är

detta för närvarande av underordnat intresse.

Elspisar för fritidshushållet har installerats enligt FERA 1969 till 30 Z och elugnar till 20 Z.

Mättnadsgraden 85 Z elspisar i svenska hushåll är hög, om resterande 15 Z utgörs av gasspisar. Förändringar i framti— den är således beroende av gasdistributionens omfattning men kan också påskyndas av attitydförändringar och vane— mönster. Andra ändringar kan betingas av ändrade standard—

krav, produktutveckling etc.

Omsättningstiden p g a funktionsduglighet, behovsföränd— ringar etc är inte känd men får väl betecknas som lång i relation till en del andra hushållsapparater, d v s 10 - 20 år med nuvarande utveckling, förhållanden och kvalitet. Funktionsodugliga plattor kan ju lätt ersättas med nya med den konstruktion spisarna allmänt har utan att spisenheten

behöver bytas. Spisventilation med separat fläkt

Med ändrade levnadsvanor, öppnare planförhållande mellan kök, matrum, uppehållsrum och kommunikationer inom bostaden samt med kravet på enklare och mindre betungande skötsel av hushållet har under den senaste tioårsperioden i allt stör— re omfattning köksfläktar installerats för att ventilera bort vattenånga, stekfett och matos i direkt anslutning till matlagningen.

Köksfläktar av detta slag är i egentlig mening en lokalkom— fortinstallation men upptas här som hushållsapparat, efter— som den är så direkt knuten till matlagningsprocessen. Mättnadsgraden, FERA 1969, är av storleksordningen 25 2. Denna mättnadssiffra nämns här med en viss reservation. Ut— slaget på hela bostadsbeståndet förefaller siffran hög,

bl a därför att Spisfläktar endast får installeras där kö- ken har separat impipa. I en stor del av flerfamiljshusen

är emellertid impiporna gemensamma för flera kök.

• Sida 51
•  Original

Om den installerade effekten är 120 W blir den årsvisa för- brukningen vid ca 150 driftstimmar 18 kWh, d v 5 en rela—

tivt obetydlig förbrukning på hushållssidan.

Det är inte självklart att spisfläkten ökar den totala energiförbrukningen i hushållet. Mot fläktenergin och den värmeenergi som den utsugna luften innehåller skall nämli— gen ställas den besparing som är möjlig genom att behovet av fönstervädring minskar och genom att kökets kontinuer—

liga ventilation under andra tider på dygnet kan minskas.

Sammanfattningsvis bör man tills ytterligare data läggs fram kunna bortse från spisfläkten som en faktor i de svens—

ka hushållens energianvändning.

Diskning

Några vetenskapligt grundade data för jämförelse mellan energiåtgången vid å ena sidan handdisk i upptappat disk- och sköljvatten, alternativt diskning och sköljning i rin— nande vatten, och å andra sidan maskindisk av motsvarande diskgods i olika marknadsförda maskiner är inte kända. Mo- tivering till övergång till maskindisk kan sökas i tidsvinst och ökad trivsel. Diskmaskiners marknadsmättningsgrad var, enligt EPU 1973, 1970 6 Z, enligt FERA 1969 5 Z, fördelade på 8 Z på småhus och 3 Z på lägenheter.

Maskinernas värmeeffekt varierar enligt Konsumentverkets redovisning 1973 för olika maskiner mellan 1 500 och 2 000 w, och motoreffekten hos cirkulationspumpen mellan 300 och

850 W.

Flertalet maskiner anslutes till varmvattnet och förbruk— ningen varierar mellan 36 och 67 1 per jämförda diskprov

enligt Konsumentinstitutets undersökning.

Diskmaskiners driftstid kan sättas till 1 tim/dygn eller 300 — 350 tim/år. EPU 1973 anger för diskmaskiner en ener— giförbrukning av 200 kWh/år.

• Sida 52
•  Original

Matberedningsmaskiner

Allt fler beredningsmaskiner för hushållsbruk marknadsföras för att underlätta arbetet vid krävande moment såsom degbe— redning, malning, passering, pressning och vispning, speci— ellt för personer med svaga armar och händer. Flera maski— ner är av typen kombinationsmaskiner för samtliga funktio- ner av beredning. Effekten är 400 — 500 W för matbered—

ningsmaskiner, 100 — 150 W för elvispar. Mättnadsgraden var

enligt FERA 1969 16 Z respektive 37 Z.

Andra hjälpapparater för matberedning med elanslutning är kaffebryggare, Våffeljärn och brödrostar. Effekttal för mct— svarande 700. 900 och 1 000 W. Mättnadsgraden för de två sistnämnda är enligt FERA 1969 63 Z respektive 66 Z. Sam— manlagt för dessa redskap kan man räkna med en relativt

liten årlig energiförbrukning eller ca 100 — 200 kWh/år. Textilvård

Tvätt och efterbehandling inom hushållet har under senare år ökat starkt i omfattning till följd av dels en utveck— ling mot lättare textilmaterial, dels en till förhållandena anpassad marknad med utveckling av små maskinenheter för tvätt, avvattning, tork och slätgöring samt parallellt där—

med en utveckling av nya tvättmedel.

"God Bostad" anger i förslag till bostadsnormer etapp 1

1973 att lägenheter skall ha tillgång till utrymme och ut— rustning för tvätt i och/eller utanför lägenheten för dag— lig småtvätt, kulörtvätt varje vecka och vittvätt varannan vecka enligt några alternativa standardprinciper för kollek— tiv och/eller privattvätt, där framför allt småhus utrustas

för privat tvätt. Tvättmaskiner

Tvättmaskinen är oftast utrustad med fasta eller kombiner— bara program för automatisk tvätt. Vissa maskiner utför tvätt och avvattningsprocessen i samma maskin, andra steg—

vis i skilda maskiner.

• Sida 53
•  Original

Installerad effekt för tvättmaskin på 3 — 4 kg tvättkapaci—

tet jämte avvattningsenhet (centrifug) varierar mellan 2

och 6 kW med en medeleffekt på ca 3 kW. Elförbrukningen är för flertalet maskiner 0,7 — 1,0 kWh/kg vittvätt. För ett normalhushåll anger EPU 1973 3 000 W och en förbrukning av ca 500 kWh/år.

Mättnadsgraden enligt FERA 1969 visar att det 1969 fanns

41 Z tvättmaskiner i enskilda hushåll, och därtill hade 45 Z av hushållen tillgång till kollektiv tvättmaskinsutrustning. Mättnadsgraden i småhus var 70 Z. Omsättningsgraden med av— seende på slitage, kravändringar, produktutveckling är inte

känd.

Torkskåp och torktumlare

Beträffande torkning av tvättgodset ger centrifugering en effektiv avvattning före torkning, vilket innebär att tork— tiden avkortas och att energiförbrukningen minskas till in— emot hälften. Denna energivinst erhålles vare sig tvätten lufttorkas eller torkas i maskin eller torkrum. Vissa tex— tilier bör dock dropptorkas utan centrifugering för att nå ett gott resultat. Torkskåp har en luftomsättning på 50 m3/ h. Energiförbrukningen är 1,5 — 2 kWh/kg tvätt. Om två tred— jedelar av tvätten torkas via eltorkredskap erfordras 600 —

800 kWh/år, alternativt vid centrifugering 300 — 400 kWh/år.

För tumlare gäller data som ovan. Mättnadsgraden är i dag försumbar när det gäller hela installationsbeståndet, men denna princip för torkning ingår i "God Bostads" förslag för tvättutrustningar och kan i högre grad än nu bli aktuell

för nyproduktionen. SZätgöring

Efterbehandlingen av tvätten är en tidskrävande procedur i relation till maskintvätten, storleksordning 10 ggr. Den spelar dock ur energisynpunkt en obetydlig roll. Med den

utnyttjningstid som EPU 1973 visar, 1 tim/hushåll och vecka,

• Sida 54
•  Original

blir energiförbrukningen 50 kWh/år för strykjärn. Används strykmaskin under lika lång tid förbrukas 70 kWh/år, och används kallmangel blir förbrukningen endast 10 kWh/år för

användningsfrekvensen l tim/vecka.

Genom att övergå till strykfria material för kläder, bädd— linne och dukar vinner man främst i fråga om arbetstid. Energimässigt blir vinsten diskutabel om strykfriheten krä—

ver att textilierna ej centrifugeras. Bastuaggregat

Många småhus och fritidshus har under senare år utrustats med eller kommer troligen att förses med elbastuaggregat. Dessa aggregat har i dag en anslutningseffekt av ca 5 000 W. Vid en uppvärmningstid på 20 min och en badtid på 40 min blir energiförbrukningen 5 kWh/bad. Som en jämförelse kan nämnas att varmvattnet till ett badkar motsvarar ca 9 kWh/ bad och duschning 3 — 4 kWh/användningstillfälle. Bastubad med dusch förbrukar således lika mycket energi som ett kar— bad. Vid fler samtidigt badande blir bastubadet energimäs- sigt sett förmånligare.

Att uppskatta en årsförbrukning är vanskligt, eftersom bad— vanorna är olika familj för familj. Om man räknar med ett bad per vecka blir energiförbrukningen 250 kWh/år. Enligt FERA 1969 har Z Z av hushållen installerat bastuaggregat

och i fritidshusen hade 5 Z elektrisk bastuberedare. EZtanetter

Elektriskt anslutna toaletter blir allt vanligare i samband med fritidshusbebyggelse i och med nya krav på sanitär stan— dard för denna form av bebyggelse. Det pågår en intensiv produktutveckling efter en serie olika principer för omhän— dertagande, nedbrytning eller kemisk sanering. Flertalet av dessa toalettkonstruktioner förbrukar el, ett fåtal olja eller gasol för processen. I marknaden finns för närvarande frys— och förmultningstoaletter, paketerings— och förbrän—

ningstoaletter. Förbränningstoalettens effekt varierar från

• Sida 55
•  Original

2 200 till 2 800 W per apparat. De övriga elektriskt anslut-

na toaletterna har en installerad effekt av 120 — 380 W.

Energiförbrukningen är svår att uppskatta eftersom genom— snittlig användningstid och de olika apparaternas andelar av marknaden inte är känd. Också den totala marknadstäck— ningen är i dag okänd. Med krav på en ökad sanitär standard kan ett stort antal fritidshus eller avskilt belägna bo—

stadshus komma att förses med dessa typer av toaletter.

Apparater för underhållning och hobbyverksamhet

FERA 1969 redovisar följande mättnadsgrad för olika hithö— rande apparater: TV 83 Z (dubbelinnehav i 2 Z av hushållen), bandspelare 24 Z, skivspelare 29 Z, radiogrammofon 21 Z. Elanslutna radioapparater finns ej angivna, men man får för— moda att marknadstäckningen är 100 Z och att många hushåll har ett dubbelinnehav av apparater. Enligt EPU 1973 har ra— dioapparater en genomsnittlig effekt av 45 W, svartvit TV

200 W och dito färg 400 W.

Vid en uppskattning av energiförbrukningen har man räknat med i snitt 500 tim/år tittartid per hushåll, vilket för TV ger 100 respektive 200 kWh/år. För radio är motsvarande för—

brukning 50 kWh/år.

Skiv— eller bandspelare med förstärkaranläggning har ett effektuttag på ca 100 W. Energiförbrukningen vid en uppskat— tad speltid av 100 — 200 tim/år ger 10 - 20 kWh.

Hobbyverksamheten kräver ännu så länge endast försumbara energimängder eftersom apparater och verktyg endast i liten omfattning är elektrifierade och drifttiden därtill är

mycket begränsad.

Belysningsarmaturer

Den dominerande ljuskällan i bostäder är glödlampan, 95 Z.

Lysrör i kök förekommer till omfattning av 15 Z.

• Sida 56
•  Original

För svenska hushåll räknar man enligt EPU 1973 med en genom— snittlig energiförbrukning för belysning på 400 kWh/år. Detta får ses som ett medelvärde för alla hushåll, d v 3 stora som små hushåll, småhus och hushåll i hyreslägenheter,

,samt gällande för såväl äldre som yngre bostadsbestånd.

Bostäder i dagens nyproduktion ges normalt en sådan elut— tagsstandard att detta effektuttag troligen överskrids för

ett normalhushåll.

Enligt en preliminär energiprognos för belysning i bostäder, "Framtidens hem ur elektrisk synpunkt", utförd av FERA, be— räknas energiförbrukningen för belysningen vara genomsnitt— ligt 250 — 300 kWh/person och år inklusive ytterbelysning. Enligt samma källa anges att normalhushållet i snitt har

15 st glödlampor med en medeleffekt på 55 W och en uppskat— tad genomsnittlig utnyttjandetid på 1 000 tim/år. Detta ger

en energiförbrukning av ca 800 kWh/år.

Motorvärmare

För småhus med egen biluppställningsplats utomhus liksom för flerfamiljshus med tillgång till uppställningsplats utrus— tas dessa ibland med elektrisk motor— och/eller kupévärmar— uttag. Effektuttaget är för motorvärmare av storleksord— ningen 400 W och för kupévärmare 600 W. Drifttiden begrän— sas av vinterns längd i landets olika delar. Uppskattat an— tal installerade motorvärmare var 1973 ca 1 miljon och anta— let kupévärmare 0,2 miljon, enligt prognosutredningen av

Matts Strååt 1974.

Vid ett dygnsuttag om 15 timmar under en period av 100 dygn och 450 W uttagen medeleffekt ger detta en energiförbruk— ning av 700 kWh/år. Detta stämmer väl enligt de mätningar som gjorts i Luleå inom bostadsområde med separat elmätning. Vid kollektivmätning inom samma område gick det åt drygt det

dubbla eller 1 500 kWh/år.

• Sida 57
•  Original

Den snabba utbyggnaden av motorvärmarinstallationen har un— der senare tid stagnerat, varför enbart en svagare tillväxt förväntas. Annan utrustning för uppvärmning av sitsar och

rutor kan komma att reducera det framtida behovet av motor—

värmare.

Tappvarmvatten

Varmvattenförbrukningen för ett normalhushåll antas svara mot ca 30 Z av hushållets totala energiförbrukning inklusi- ve uppvärmning, enligt uppgift i EPU 1973. Den varierar dock mycket med hushållsstorleken, hygienvanor, sätt för diskning och omfattning av textiltvätt i bostaden. Jämfö— rande undersökningar under åren 1952 — 1961 har enligt SOU 1965:8 också visat 80 Z större vattenåtgång i flerfamiljs—

hus än i småhus.

I en redovisning i Teknisk tidskrift 1964 anges följande

hushållsförbrukning i l/dygn och person för år 1960:

Dricksvatten och matlagning 15

Diskning 20 WC 50 Hushållstvätt 20 Bad 35 Personlig hygien 15 Diverse _19

165

Under det senaste decenniet har dygnsbehovet ökat med 40 Z. Vattenförbrukningen ligger i dag på ca 230 l/person och dygn, varav varmvattensåtgången uppskattas till 30 Z eller 70 l/person och dygn. Varmvattenenergin kan för bostäder beräknas enligt formlen 4 300 + 700 (p-3) kWh/lgh och år, där p = antalet boende (BFR R9:1970).

Med utvecklingen av den moderna bostaden fick hushållen med början på 1930—talet tillgång till eget badrum eller dusch- rum. Under åren 1945 — 1970 har badrummen eller duschrummen

ökat från 21,3 Z av bostadsbeståndet till 78,2 Z. Källa sid

• Sida 58
•  Original

89 Att bo 3/73. Enligt EPU 1973 åtgår det ca 9 kWh för varm— vattenproduktion per upptappat bad. Samma energimängd räck—

er till 2 ä 3 duschningar.

Hur stor förbrukningen är för handdisk finns inte utrett, ej heller beteendet vid diskning och sköljning i upptappat alternativt rinnande vatten. Enligt en av Konsumentverket gjord redovisning kan man utläsa att det går åt fem gånger mer värmeenergi vid diskning i rinnande vatten än i upptap— pat. Jämförande vetenskapligt dokumenterade prov för olika tillvägagångssätt vid handdisk och maskindisk saknas för

att bedömning av vattenförbrukningen skall kunna göras. 1-3-4 Eeyzärestss_i_éas

Vid en beskrivning av FoU—fronten inom området hushåll mås— te man relatera pågående förändringar inom hushållets ram till samtida förändringar i samhällsstrukturen. Den fysiska planeringen, oftast grundad på komplexa beslutssituationer på många nivåer, spännande över artskilda intresseområden och över lång tid, därtill uppbunden av en mångfald förut— sättningar, styr och påverkar den yttre ramen för det en— skilda hushållets vardagssituation och dess andel i energi—

konsumtionen.

Politiska ambitioner såsom en förbättrad boendeservice, re— ducerad arbetstid och förbättrat kosthåll för att bara näm— na några för hushållsutvecklingen intressanta pågående ut- redningar exemplifierar krafter som framöver kan komma att påverka de dagliga livsbetingelserna och den miljö hushål—

len och dess medlemmar skall leva och verka i.

Andra krafter och intressen som i nära nog omärkliga steg påverkar hushållens vanor och där hushållen sällan kan sty— ra utvecklingen är de marknadsmässiga. Som exempel på för— ändringar av detta slag kan nämnas utvecklingen mot alltmer färdigberedda livsmedel, strukturförändringar till följd av förpacknings— och konserveringsteknik samt detaljhandelns

koncentration till färre inköpsställen.

• Sida 59
•  Original

Ser vi till andra ambitioner att förbättra boendemiljön

inte bara i närområdet utan också inom bostadens egna vägg— ar finner vi bl a ambitioner som syftar till att ge hushål— len ökade möjligheter till friare disposition och differen— tiering av bostaden och till ökad flexibilitet och elasti— citet samt till att ge de boende medbestämmanderätt vid för— ändringar inom bostaden. Detta för att bättre tillfredsstäl— la inom hushållet uppkomna behov av typen ändrad rumsindel- ning, kompletterande utrustningsstandard och dylikt. Pågå— ende utredningsarbete vid Statens institut för byggnads— forskning på detta område visar att hushållen kan ges möj— lighet att påverka sin egen boendemiljösituation. Detta i sin tur kan komma att påverka bl a upphandling av byggnader och utrustning, lagerhållning av standardenheter och hyres— sättning samtidigt som möjligheter ges till en fastighets— vård som kontinuerligt följer upp bostadens standard i re—

lation till bostadsmarknadens förändrade kravsituation.

Till de ramar som här behandlats som yttre förutsättningar för utvecklingen av hushållens framtida situation kommer också beroendet till de ekonomiska resurser hushållen har att förfoga över och till den ojämlikhetssituation detta kan innebära vid val av arbetsunderlättande och tidsbespa—

rande utrustningar för hushållsarbetet.

Forskning och utvecklingsarbete har under en tid koncentre— rats till att förbättra arbetssituationen i hushållen sär— skilt för de yrkesverksamma, vars begränsade tid för hus— hållsarbetet ställer krav på rationella metoder, ändamåls- enlig utrustning samt bättre råvaror och hjälpmedel. Ansva— riga för det pågående utvecklingsarbetet är främst statliga myndigheter och verksamheter med möjlighet att utföra forsk— ningsgrundande behovsstudier, studier av beteendemönster

och inventering av marknadsförda hushållsprodukter samt vär— deringar av deras bruksmässiga egenskaper i förhållande

till produktpris. Programmet omfattar också utveckling av hushållens arbetsmetoder samt av nya produkter. Arbetet

sker dels i form av fältarbete, dels i laboratorier vid

konsumentverket, högskolorna och byggforskningsinstitutet.

• Sida 60
•  Original

Parallellt härmed arbetar man inom industrin och dess branschorganisationer med förbättringar av befintliga pro— dukter Och utveckling av nya. Produktutvecklingen sker nor— malt i laboratorier knutna till respektive industrier eller branschinstitut.

Utredningen Konsumentteknik 1970 — 1971, från Styrelsen för teknisk utveckling Och Statens konsumentråd, anger i för— slag till FoU—verksamhet behov av konsumentteknisk forsk— ning som på ett antal områden indirekt och på olika sätt berör energikonsumtionen.

Ur energiförbrukningssynpunkt intressanta undersökningar är därvidlag följande: Olika hushållstypers förvaringsbehov, egenskapsbestämningar för förvaringsenheter, översyn av mat— varornas produktions— och distributionskedja, lämplig form på livsmedelsprodukter med avseende på effektiv förvaring inom hushållet till en acceptabel kostnad, förvaringsutrym— mets storlek i relation till hushållets storlek, inköps— frekvens och livsmedelssortiment samt till kort— Och lång— tidsförvaring. Mot bakgrund av detta FoU—arbete med syftet att utforma ändamålsenligare kyl— och frysenheter vore det intressant att utifrån aspekten energihushållning studera kyl— och frysenheternas isoleringsegenskaper med hänsyn till energiåtgången.

Arbetsfysiologiska och psykologiska mätningar inom skilda delar av hushålls- och bostadsvårdsarbetet i kombination med frekvens- och arbetsstudier som underlag för arbetsrä- tionaliseringsåtgärder kan utgöra underlag för FoU—arbete i syfte att minska förbrukningen och/eller reducera tempera— turen hos varmvattnet i diskprocessen relaterat till fakto— rer som är bestämmande för diskresultatet. Arbetet skulle därmed kunna ge underlag för ändrade dimensioneringsformer, ändrat beteende vid handdiskning samt kunskapsunderlag för konstruktion av maskiner — ett led i strävan mot en lägre

energiförbrukning.

Utredningen anger vidare på utrustningsområdet en förut— sättningslös studie av spisar och ugnar avsedd som innova—

• Sida 61
•  Original

tiv produktförnyelse. Maskintvättningsprocessen och tork— processen för småhusHåll kan på liknande sätt bli föremål för forskning och utveckling. Denna forskning borde i så fall kompletteras med studier av energiförbrukning vid olika former för uppvärmningsteknik och olika driftbetingelser, eftersom dagens utrustningar inte är optimerade med avseen— de på energibesparing.

l servicekommitténs betänkande, SOU 1973:23 , Boendeservice 7, behandlas de måltider som intas utanför hemmet och vilka till antal ständigt ökar. Under 1970 serverades över en mil— jard måltider genom storhushållen. För många människor är den måltid som intas utanför hemmet huvudmålet. Kommittén anför som en tänkbar utvecklingslinje till förmån för de yrkesverksamma att även familjemåltider, när det är lämp— ligt, intas utanför hemmet och då i nära anslutning till detta. Detta för att avlasta och tidsbegränsa hushållsar— betet. Hur en sådan utveckling skulle påverka hushållens utrustning och planering och vilka konsekvenser detta kunde få för energiförbrukningen vore intressant att vidareutveck—

la.

På sanitetsområdet pågår inom Statens institut för bygg— nadsforskning sedan några år ett utvecklingsarbete för framtagning av nya system och komponenter. Detta kan ge

möjligheter till en reducering av vattenförbrukningen.

Inreglering och kontroll av system samt utformning av reg— lerdon är för närvarande under arbete i syfte att utveckla hjälpmedel för en bättre övervakning av kall— och varmvat—

tenförbrukningen.

Vidare utarbetas kunskapsunderlag för dimensionering och

standardisering av systemkomponenter för att dels underlätta tillverknings— och montagearbetet, dels bidraga till en ut— veckling av effektivare och lättare komponenter för energi—

snålare system.

• Sida 62
•  Original

I samband med ombyggnad av äldre bostadshus prövas för när— varande i full skala bl a olika metoder för kompletterande varmvattenförsörjning liksom former för upprustning av hy— gienutrymmen eller för komplettering med nya bad— eller duschrum. Det pågående arbetet kan betraktas som ett utveck— lingsarbete som ökar kunskapen om rationella och icke stö— rande tillvägagångssätt med hänsyn till de kvarboende eller

till befintliga kvaliteter i husen.

Vilken forskning som pågår på produktutvecklingssidan finns inte dokumenterat, men det finns anledning förmoda att man inom marknaden för hushållsutrustning på olika sätt bevakar attitydförändringar, förändringar i konsumtionsvanor, föl— jer mättnadsgraden för olika produkter och deras fördelning på olika boendeformer samt följer normativa förändringar

och därtill medverkar till en marknadsanpassning av produk— ternas tekniska egenskaper, mått och anslutningsförhållan— den och därtill konstruerar och tillverkar produkter som är

konkurrenskraftiga med givna och valda förutsättningar.

I samspelet mellan samhällets FoU—insatser och marknadens produktutveckling måste man fortsättningsvis inte bara sträva efter att utveckla ändamålsenliga produkter med ett gott bruksvärde för nyttjare och samhälle utan också bevaka utvecklingen av hushållsprocesser och produkter med tanke

på energihushållningen.

1.4 Områdets roll i energiförsörjningen

I översikter över den svenska energiförsörjningen brukar "bostäder m m" utgöra en av de delar för vilka försörjning- en redovisas. Den är i EPUs rapportutkast angiven till 158,7 TWh, brutto för 1972, fördelat på el 26,5 TWh och bränslen 132,2 TWh och netto 109,2 TWh, vilket är 43 Z av

den totala nettoenergibalansen.

Att med någon större grad av exakthet göra ytterligare upp— delningar av värdena är svårt. Statistik saknas nämligen för olika delposter. EPU har dock kunnat göra följande för-

delning av nettoenergin för år 1972.

• Sida 63
•  Original

Bostäder 70,2 TWh Övriga lokaler 35,8 " Gatubelysning 0,8 " Fritidsbostäder 1,8 " Jordbruksdrift 0,6 " 109,2 TWh

Som underlag för diskussioner och avvägningar av ett FoU— program skulle det vara önskvärt med en mer detaljerad för— delning. En sådan måste dock f n baseras på antaganden och uppskattningar, eftersom de erforderliga statistiska upp— gifterna saknas. Trots de invändningar som alltså kan göras kommer en mer detaljerad fördelning att visas i kapitel 2 på sid 87. Först görs dock en i huvudsak kvalitativ presen—

tation av vissa samband mellan delposterna.

1 . 4 - 1 åxsgeeésmsemseszslersten

Genom en byggnads begränsningsyta mot omgivningen — ytter— väggar, fönster, yttertak, grund m m - pågår ett ständigt värmeflöde. Värmeisoleringen är i dagligt tal ett uttryck för att detta värmeflöde påverkas. Med en god värmeisolering erhålles en nedsättning av värmeflödet - värmegenomgångsta—

let, k—värdet, är litet alternativt värmemotståndet är stort.

I enkla värmeförlustberäkningar räknar man allmänt med sta— tionära värmeflöden. I verkligheten uppnås dessa stationära förhållanden sällan eller aldrig. Värmeflödet växlar stän— digt som en följd av dygnsrytmen i uteklimatet och i sättet att använda våra byggnader. De i enkla beräkningar använda värmemotstånden är att uppfatta som praktiska genomsnitts—

värden.

Väggens värmeisolering Påverkar också dess yttemperatur. Med given rumstemperatur och en låg utetemperatur blir tem— peraturen lägre på väggens insida ju sämre isoleringen är. Detta inverkar på den Värmekomfort som upplevs i rummet.

Ytterväggen skall också vara vindtät, inte bara i den menin—

gen att väggen skall skydda mot omgivande yttre vindar. Den

• Sida 64
•  Original

måste också vara så tät att väggens inre inte blir onödigt ventilerad, vilket skulle minska dess värmeisolering. En

Viss Ventilation kan dock vara nödvändig för att avlägsna den fuktighet som kan tränga in i väggen. Dessa krav har i

en del moderna väggkonstruktioner fått ökad betydelse.

Man eftersträvar inte en byggnad med absolut täta väggar.

Ett visst mått av ventilation accepteras. Uttryckt i luftom— sättning är den s k ofrivilliga ventilationen genom otäthe— ter av storleksordningen 0,3—0,6 omsättningar (räknat på byggnadens totala inre volym) i nyproduktionen. I äldre bygg— nader är ventilationen större, ofta dubbelt så stor eller

mer.

Det ständigt varierande värmeflödet i ytterväggarna innebär att deras förmåga att magasinera värme blir en egenskap att ta hänsyn till. Fönstret har t ex en i praktiken försumbar ackumulering medan en vanlig yttervägg har en ackumulering som inte bara reducerar effekten av kortvariga temperatur— ändringar utan också kan ge upp till 1/2 dygns tidsförskjut—

ning av värmeflöden genom väggen.

Den ur komfortsynpunkt viktigaste ackumuleringen sker emel— lertid inte i ytterväggen utan i alla innerväggar och i

bjälklag. Dessa byggnadsdelar utgör den största värme— ackumulatorn. Hänsyn härtill har t ex tagits vid bestämning av den utetemperatur som ligger till grund för de Värmetek- niska beräkningarna av en byggnad. För lätta byggnader bör man använda lägre dimensionerande utetemperatur (DUT) än för tyngre byggnader. (Omvänt gäller om beräkningarna avser be-

stämning av erforderlig kylkapacitet.)

Värmeackumuleringen i byggnadsstommen och den olika tidsför— dröjningen i värmeflödet genom olika byggnadsdelar och i ventilationen gör det möjligt att spela ut olika delposter

i energibalansen mot varandra. En om dessa förhållanden med— veten byggnadsprojektering och en kunnig drift av byggnadens energiförsörjningssystem kan medföra stora energibesparingar. Detta ställer emellertid stora krav på projektörer och drift-

personal.

• Sida 65
•  Original

Solvärme spelar redan i dag en icke obetydlig roll för bygg— nadsuppvärmningen. Ep tillfredsställande bedömning för olika lokaler av hur mycket solvärme som utnyttjas har inte presen— terats. Mätningar från småhus med termostatstyrd elvärme vi— sar att solvärmen svarar för ca 15 % av energibehovet för lokaluppvärmning. Kanske kan man överslagsvis och t v använ— da samma siffra för all lokaluppvärmning. Denna andel bör dock kunna ökas betydligt. Dagens "solfångare" är framför allt fönstren. Vanligt fönsterglas släpper igenom solstrål— ningen utan större förluster, men det är ogenomträngligt för den mera långvågiga värmestrålningen från rummet. Den sol— värme som kommer in genom fönstren blir alltså kvar i bygg— naden, där den dels höjer rumstemperaturen, dels ackumuleras i byggnadsstommen. Mätningar i elvärmda byggnader visar myc— ket tydligt hur detta värmetillskott kan minska behovet av

annan energitillförsel för uppvärmning (fig 1.7).

Solvärmen genom fönstren uppfattas ibland som en belastning, som medför behov av ökad ventilation och ibland även av ar— tificiell kylning i byggnaden i de fall då temperaturök— ningen går över gränsen för komfortområdet. Genom olika arrangemang söker man då hålla solvärmen utanför, och i yt— terlighetsfallet har detta lett till fönsterlösa byggnader.

I gengäld ökar behovet av artificiell belysning, som även

den kan ge ett betydande energitillskott till lokalen.

I det energisystem som byggnaden med dess försörjningssystem utgör måste tidsfaktorn alltid beaktas. Olika delar av bygg- naden påverkas vid olika tidpunkter och då i olika grad av det yttre klimatet. Därtill kommer att behovssidan också har en tidsfaktor. Alla i byggnaden tänder inte ljuset samtidigt, för att nämna ett exempel. Hänsyn till dessa samtidighets— faktorer medför alltså att i praktiken det totala energi— och effektbehovet blir mindre än summan av de olika delpos—

terna.

För en nutida byggnad har energiaspekten främst påverkat olika detaljer, såsom väggkonstruktioner, fönsterytor, sol— avskärmning m m. Byggnaden som helhet är däremot mindre på— verkad av energihänsyn än av andra aspekter såsom sociala, ekonomiska eller produktionstekniska. Utan att förringa be—

• Sida 66
•  Original

Dygnsmedel- Molnighet (Klutmarken)1)

Datum temp oC medeltal 1300 och 1900 M 20/4 64 +4,5 6 Ti 21/4 +1,5 8 0 22/4 +1—,o 4 T 23/4 +3,5 1

1) 0= helt klart, 8= helt mulet _ Tlmmedaleffekt för värme, varmvatten och hushåll

3,5

21/4 22/4 3,0" : 2,5 ="; .i * E ; 24/4 1964

E E ; EE :... :--: - .. 2,0 : : ""...' :! | | L : ...- g :4'23/4 "'N-.. : ] a . . , - .. : : ...l )( lll. . & : ...: E ." % 1,5 0) E E |.

1,0

Medeleffekt för varmvatten 0,5

012 3 4 5 6 7 8 910111213141516f718l19120212223241 2 3 4 5 6 KLOCKAN

gig 1.7: Solvärmeeffekten framgår av en jämförelse mellan timmedeleffekten en mulen dag (Zl/4 1964) och en solig dag (23/4 1964). Enligt Adamson, STF:s kurs— verksamhet "projektering för och emot solinstrål— ning", 25/11 1965.

• Sida 67
•  Original

byggnadstekniska konsekvenser energiaspekten skulle kunna

medföra, om den fick en större roll.

En minimering av energibehovet skulle troligen innebära en byggnad med förhållandevis stor värmeackumulering och med liten omslutningsyta i förhållande till volymen. Man skulle undvika tjocka värmeisolerande mattor och ljuddämpande un- dertak, vilka hindrar värmen att tränga in i stommen och ackumuleras där. Norrfönster skulle också undvikas, medan däremot fönster mot söder skulle vara stora och försedda

med en variabel solavskärmning och värmeisolering.

Snabb reglering av den energiförsörjande installationen skul— le också kunna vara ett önskemål, antingen i samband med en total minimering av energibehovet eller i samband med att man söker öka möjligheten till individuell komfort. I det förra fallet kan argumentet vara att inte försörja de loka— ler i byggnaden som för tillfället är oanvända — bostäder där ingen är hemma, tomma hotellrum, samlingslokaler etc. 1 det senare fallet är argumentet att en ökad regleringsförmå— ga minskar antalet personer som ej är nöjda med den lokalkom—

fort som erbjudes av ett centralstyrt system — figur 1.8:

Missnöjda % 40

30

20

10

o o 1 2 soc

Fig 1.8: Andelen missnöjda med rumstemperatu— ren som funktion av det individuella regleringsområdets bredd (Oc).

Källa: Birger Franzén: Kontorsrummet 2 — en klimat- studie i nio kontorshus. Rapport 21/69 från Byggforskningen.

• Sida 68
•  Original

Det intressanta är att detta önskemål om snabb reglerings— förmåga i vissa avseenden leder till rakt motsatta konstruk— tionsprinciper än minimering av energibehovet. Byggnadsstom—

men skall alltså vara isolerad mot lokalerna, så att minsta

möjliga värmemängd hinner ackumuleras. Försörjningssystemet

skall kanske ha stora effektöverskott tillgängliga, etc.

1-4-2 Driftzekeiä55_££åsez

I tidigare avsnitt har drifttekniska problem och synpunkter berörts mer i förbigående — inte därför att de har liten be— tydelse utan därför att driften av byggnaden med dess för— sörjningssystem har en så självklar roll för den totala energiförbrukningen att de drifttekniska aspekterna blir

nödvändiga att beakta i så gott som varje FoU—uppgift.

Då det gäller att konstruera och uppföra byggnader borde detta göras med samma självklara hänsyn till driften. Så är emellertid sällan fallet. Historiskt kan detta kanske föras tillbaka till den tid då fastighetsförvaltandet och särskilt driftfrågorna var enkla och sköttes av den som brukade bygg— naden ungefär på det sätt som ännu gäller för enfamiljshuset med egen värmepanna. För större hus med en mångfald av hy— resgäster eller lokaler med olika användning är emellertid verkligheten numera, att förvaltandet av fastigheten och ansvaret för driften i de flesta fall är särskilda funktio—

ner.

Driften av stora byggnader är tekniskt komplicerad. Den kräver stora kunskaper både om de behov som brukaren tar

vid olika tidpunkter, och om de möjligheter och begräns— ningar att tillfredsställa dessa behov som byggts in i det tekniska system som byggnaden med dess försörjning utgör. Tillspetsat kan man påstå att kunskapen om dessa behov inte ger/underlag för att konstruera en byggnad. Man måste också känna till Vilken driftorganisation som kommer att firnas, vilken kapacitet och vilken kompetens den kommer att ges. Detta gäller i synnerhet för klimat— och energifrågor. Bygg— naden i sig kan i vårt klimat endast tillgodose de mest ele—

mentära behoven av klimatskydd. Först när driften tar vid

• Sida 69
•  Original

på ett sakkunnigt sätt ger lokalerna den miljö och den kom—

fort som motsvarar verksamhetens och brukarnas behov.

Det är en öppen fråga, vad som betyder mest för resultatet — byggandet eller driften. Normalt utgår man från att driften kan behandlas som en sorts underförstådd faktor som i efter— hand får anpassas till de villkor som byggandet lämnar efter sig. Detta leder lätt till att man vid konstruktion av bygg— nad och försörjningssystem förbiser behov av sådant som kan krävas för en effektiv och energiekonomisk drift, t ex in— delning av byggnaden i olika försörjningszoner, utrustning för driftövervakning och funktionskontroll, hjälpmedel och utrymmen för skötsel och underhåll. Ännu vanligare är att man undervärderar behovet av att informera om de hänsyn som tagits till driften, och av att ge de anvisningar och in— struktioner som konstruktionen kan föranleda. Att under sådana förhållanden åstadkomma en drift med ett minimum av förluster ställer höga krav på driftpersonalens intresse,

skicklighet och kunnande.

Ändå ägnas driftfrågorna liten uppmärksamhet i utbildning

och forskning. Utbildning på ingenjörsnivå saknas i stort

sett helt. Den driftutbildning som finns är med en kanske något tillspetsad formulering ensidigt inriktad på produk— tionen av energi och värme. Vad som behövs är en motsvarande utbildning i konsumtionen dvs att med de förutsättningar som ges av brukare, verksamhet, försörjningssystem och byggnad

förbruka ett minimum av resurser.

Inte heller i lagstiftningen är driftfrågorna uppmärksammade. Klimatkrav ställs, och svensk byggnorm ger bestämmelser och anvisningar för byggandet utan att gå in på hur driften skall kunna ta över och under byggnadens brukstid sörja för

att dess kvalitet och funktion skall bestå.

1 - 4- 3 BebxsssleasemseszsiexéEee

Värmeproduktionen i städer är betydande. I "Klimatdata för

Sverige" ges följande värden för New York och Montreal:

• Sida 70
•  Original

New York, Manhattan vinter 0,285 cal/cmz, min sommar 0,058 " Montreal vinter 0,218 "

sommar 0,081 "

Dessa värden kan jämföras med solinstrålningen. För Stock— holm har instrålningen under junimånaderna 1958—1959 varit i medeltal 0,356 cal/cmz, min (enligt tekn. dr Engelbrekt Isfält, KTH).

Värmeproduktionen kan alltså i storstäder ha samma storleks— ordning som solinstrålningen under en sommarmånad. Tempera- turen i en stadsbebyggelse är också högre än för omgivande landsbygd. "Klimatdata för Sverige" visar på ett överskåd—

ligt sätt denna temperaturpåverkan.

Dessa s k värmeöar är ett påtagligt bevis för att också be— byggelsen måste uppfattas som ett energisystem, beroende av olika faktorer med en ömsesidig påverkan, och med självklara kopplingar till de enskilda byggnaderna och till bebyggelse— planeringen. Några av dessa samband diskuteras i följande

text.

Vintertemperaturerna i en tätort är alltså högre än i om— givande stadsbygd. Skillnaderna uppgår till någon grad, och de är därför inte av någon avgörande betydelse för den to— tala energiförsörjningen. Någon hänsyn härtill brukar inte heller tas vid enskilda byggnaders utformning och projek-

tering.

Helt betydelselös är dock inte denna faktor för byggnader i de områden där värmeöar uppträder. I mellansvenskt klimat

medför en under värmesäsongen genomsnittlig höjning av ute— temperaturen med lOC att energibehovet för uppvärmning och ventilation minskar med ca 5 %. Problemet är f n att under—

lag saknas för bedömning av var dessa värmeöar uppträder,

hur stabila de är och vilken temperaturändring de medför.

Sommartemperaturerna påverkas också av tätortsbebyggelse. Som redan nämnts är ju byggnader i sig själva ganska effek—

tiva solfångare, och detsamma gäller gatumarken. Temperatur—

• Sida 71
•  Original

Lufttemp oC 0C 16 16 14 14 12 ]2 10- 10 8 8 6 6 ; & fl! é :: :] 75 m m Skm H——n Rel.fukt" % % 100 100 90 90 80 80 70 70 I. | ( ! [ !! ! =E !; ttjj 75m Om Skm e——a

Fig 1.9: a. Lufttemperaturens variation längs ett tvärsnitt genom London den 11 oktober 1961 kl 23.30. (Efter Chandler, 1965.) b. Relativa fuktighetens variation längs ett tvär— snitt genom London den 11 oktober 1961 kl 23.30. (Efter Chandler, 1965.)

höjningen av sol motverkas dock lokalt av parkmark och vege— tation, där solvärmen delvis tas i anspråk för förångning av vatten och där vegetationens skuggverkan minskar den i mare ken ackumulerade värmen. Inte heller denna klimateffekt av bebyggelsen brukar påverka dess utformning i högre grad. En sådan påverkan är dock inte på något sätt orimlig att räkna med, när kunskaperna om dessa förhållanden kunnat utvecklas. Den bebyggelsepåverkan klimatet i dag har orsakas av andra

faktorer.

I bostadsstyrelsens "God Bostad" anges t ex vissa krav på solighet i bostäder, och dessa har haft en kraftig inverkan på byggnadsutformning och byggnadernas orientering. För sko—

lor krävdes tidigare att lärosalar placerades med stora

• Sida 72
•  Original

fönsterytor mot soligt väderstreck, vilket i praktiken med- förde att skolorna orienterades mot sektorn SO—SV. Dessa

krav har dock mera motiverats av en önskan att tillvarataga de trevnadsvärden solljuset innebär för de flesta människor

än av hänsyn till rumstemperatur och energiförbrukning.

Solighetskraven medför att bebyggelsen sprids, att byggnader får i stort sett enhetliga orienteringar. Sannolikt motver—

kas härigenom uppkomsten av värmeöarna.

Bebyggelsens inverkan på vindförhållandena är mera känd, och en bebyggelseplanering med hänsyn härtill är mera van— lig. Den medeltida stadens förtätade form erbjuder ett gott Vindskydd. Modern bebyggelse har snarast motsatt effekt. Höghus bland lägre byggnader, eller friliggande punkthus, för ned de högre vindhastigheterna på högre nivåer till markytan och orsakar blåshål mellan byggnaderna. Vindkraf— ten på dessa blir större och därmed även den naturliga ven—

tilationen.

Bebyggelseplaneringen måste här gå en balansgång mellan å ena sidan önskemålet om vindskyddade uppehållsplatser och gångvägar och å andra sidan önskemålet att få sådana vind— rörelser att frisk luft ständigt tillförs och att stagna— tionspunkter undviks, där luftföroreningar eller kalluft

kan samlas.

Av källorna till luftföroreningar är det i dessa sammanhang naturligt att nämna värmecentraler och energiverk. Här av— ges rökgaser med sot och svavelföreningar. Koncentrerade ut— släpp förlägges därför med hänsyn till vindförhållandena

och i bebyggelsens utkant om detta går. Mot denna tendens står önskemålet att förenkla distributionen av värme och kraft, att få värmecentralen i centrum av bebyggelsen och

med kortast möjliga anslutningsledningar till byggnaderna.

Luftföroreningarna i bebyggelse är den faktor som hittills haft störst inverkan på energisystemen. Den har lett till en snabbare utbyggnad av fjärrvärmesystem och till krav på

svavelfattiga bränslen i tätorter.

• Sida 73
•  Original

Samhällets värmeförsörjning kan få sekundära effekter på lokalkomfort i vidare bemärkelse. Kombinerade kraftvärme— verk har den egenskapen att verkningsgraden i processen ökar om temperaturen på återledningen kan sänkas. I vissa fall kan det därför vara lockande att använda återlednings— vatten för att smälta snö på gator och gångvägar, om man därigenom kan slippa energiåtgången för normal snöröjning och borttransport av snön. Men framför allt leder detta till indirekta vinster i form av mindre halkolyckor och till en större trevnad i området - kanske också till mindre energiåtgång för rengöring i de byggnader som nås via torra

och varma leder.

Bebyggelseutvecklingen med hänsyn till lokalkomfort och energi har lett till tanken att kapsla in större områden inom ett yttre skal. Att bygga hela städer på detta sätt tillhör ännu ”science fiction", men i mindre skala finns många exempel. I kvartersskala har detta tillämpats vid Nordstadens sanering i Göteborg, som medförde att gatusys—

temet bibehölls men gjordes om till gågator inomhus. I

Malmö har man för det föreslagna stadshuset utvecklat prin— cipen ytterligare. Ett antal kontorshus är där tänkta som fritt placerade, ytterväggslösa byggnader inom ett gemen—

samt hölje av glasväggar. 1-4-4 9251aa_äeätezs5-299-Eåzeztez_eeszaiåezeteinsss

Den totala energikonsumtionen inom gruppen lokalkomfort och hushåll bestäms av en serie faktorer som har olika genom— slagskraft, olika inbördes beroenden i tid och rum och där— till högst varierande sammanlagringssituationer. Någon en— tydig bild av hur dessa faktorer sammantaget påverkar vår energiförbrukning kan inte tecknas, utan här väljs en be— handling av faktorernas roller i energiplaneringen jämte

exemplifieringar. Existerande bebyggelse Befintliga byggnader och anläggningar med tillhörande kom—

munikationer och försörjningssystem utgör i sig en faktor

med mycket stor genomslagskraft. Även om normal rivning

• Sida 74
•  Original

förutses kommer den kvantitet och kvalitet bebyggelsen i dag representerar, sedd utifrån aspekten energihushållning, att under mycket lång tid utgöra en broms för genomförandet av överordnade beslut i energihushållningsfrågan. Endast i begränsad omfattning och efter en ansenlig tidsperiod kan en ur energisynpunkt tillrättalagd nyproduktion påverka energibalansen inom området lokalkomfort och hushåll. Redan relativt marginella insatser i syfte att hushålla med ener— gin inom det befintliga lokalbeståndet kan å andra sidan ge en betydande minskning av framtida energiförbrukning. In— satser under den senaste energikrisen av detta slag, genom— förda med stor skyndsamhet och enkla medel, visade att rela— tivt stora energibesparingseffekter kan göras såväl på bo— stadssidan som på industrisidan.

Befintliga försörjningssystem är bindande både för ny be— byggelse och för ändringar i den befintliga. Värmedistribu— tionen är t ex ursprungligen dimensionerad för en viss tem—

peratur på värmemediet och ett visst temperaturfall, och alla delarna i systemet är valda med dessa utgångspunkter. När systemet skall utvidgas eller delar bytas ut kan man naturligtvis inte räkna med högre temperatur eller högre

pumptryck på värmemediet.

Ett annat exempel: Det diskuterades för en del år sedan om inte ytterligare byggnader skulle kunna anslutas till ett distributionsnät för gas för att på detta sätt erhålla bränsle för uppvärmning i stället för genom tankbilstrans— porter. Befintliga gasledningar skulle kunna klara den ext— ra gasdistributionen om man kunde höja gastrycket, men led—

ningarnas kondition gjorde inte detta tillrådligt.

Befintliga system påverkar alltså starkt såväl bebyggelsens lokalisering som dess tekniska utrustning. Denna påverkan blir allt starkare ju mer utbyggda försörjningssystemen blir. Introduktion av nya lösningar och nya principer för bebyggelsens försörjning blir allt svårare, vilket kan inne— bära en nackdel — t ex kan en anpassning försvåras till en ny situation inom energiområdet. Det bör dock även nämnas att de utbyggda systemen medför vissa fördelar med avseende

på den yttre miljön, luftföroreningar etc.

• Sida 75
•  Original

Normer och standard

Bland samhällets överordnade styrmedel för reglering av byggnadsverksamhet, arbetsmiljö och arbetarskydd, säkerhet, hälsovård och sjukvård, boendestandard liksom för barntill— syn och utbildning finns en serie bestämmelser som direkt

eller indirekt ger upphov till energikrävande åtgärder.

Med utformning av normer söker samhället bl a garantier för att samhällssystemet och varje byggnad i detta system blir utformade på ett ändamålsenligt sätt. Härmed har man avsett samordning och planering, personlig säkerhet och skydd mot olycksfall, sanitära olägenheter, miljöförstörande inverk— ningar, viss minimistandard o dyl, mera sällan energimässi— ga aspekter vid planering, produktion och drift. Det är där— för motiverat att i detta sammanhang ställa frågan, huru- vida vårt normsystem kan utnyttjas för en mer långsiktig styrning av energifrågorna, med en bättre energihushållning som resultat, eller om man för det ändamålet borde förändra systemets grunder. Kommer de höjda energipriserna tillsam— mans med erforderliga justeringar och kompletteringar av nu gällande normer att vara ett tillräckligt instrument för

att åstadkomma en bättre hushållning med energin eller krävs det åtgärder med bindande bestämmelser om begränsning av

energianvändningen?

De åtgärder som bör vidtas i första hand bör baseras på en översyn och effektivisering av befintligt normsystem men

inom ramen för dess nuvarande principer. Projekteringsreg— ler med värden på temperaturhållning, luftflöden, belysnings- styrkor m m bör kritiskt granskas ur såväl behovssynpunkt

som energimässigt sett. En selektiv förstärkning av marknads— mekanismerna kan ge effekt även på befintliga byggnader och

bör av det skälet övervägas.

En viktig förändring vore att åstadkomma och främja ett bättre hänsynstagande till drifttekniska aspekter redan på det stadium då en byggnad projekteras och då byggnadslån söks. För att nå en sådan effekt kan flera åtgärder tänkas, t ex krav på normerade driftkostnadskalkyler innan byggnads—

lov, lån, besiktningar e dyl utfärdas, mer noggrann specifi—

• Sida 76
•  Original

cering av byggnadens energikarakteristika till hjälp för

brukare och byggherrar att bedöma driftkostnaderna rätt.

Svensk standard inom byggnadssektorn är liksom våra normer primärt framtagen för att tillgodose krav och förhållanden som kräver styrning och samordning utifrån andra aspekter än de vi här behandlar. På sätt som antytts beträffande nor— merna bör man även vid utformningen av ny standard och vid översyn av befintlig ta hänsyn till energiaspekterna, främst

energiförbrukningen.

Beteenden, attityder och motiv

Det finns operativa och tekniska system där människan arbe— tar i fullständig integration med systemen och där hon ge—

nom upprepade träningsprocesser tvingas att kontrollera

sina relationer och beteenden för att helt behärska det sys— tem hon anförtrotts. Som exempel på människor i denna spe—

ciella situation kan nämnas trapetsartister, bilförare, flyg- ledare m fl, för vilka ett felgrepp eller en utebliven reak—

tion skulle kunna innebära en katastrof.

När det gäller att leva med våra hus, lokaler och utrust— ningar är situationen av förklarliga skäl en helt annan. För flertalet av oss är situationen den att vi lever och arbetar under andra förhållanden och med andra uppgifter än att ständigt och medvetet hålla systemet hus och bebyg—

gelse under kontroll.

Vi är heller inte speciellt utbildade härför, men vi har under vår uppväxttid eller senare skaffat oss erfarenheter av hur man bör umgås med de lokaler och utrustningar vi för— fogar över i vår vardag. Sett mot denna bakgrund är det helt förklarligt att våra beteenden i hemmet och på arbetsplatsen inte är uniforma eller alltid de rätta vad avser ett förnuf— tigt och praktiskt—ekonomiskt utnyttjande av tillgängliga resurser. Gjorde man en undersökning av våra beteendemönster, visande hur vi handhar de system som reglerar vår lokalkom— fort eller hur effektivt vi utnyttjar de utrustningar och medier som vi har till vår hjälp i t ex hushållet, skulle resultatet bli ett synnerligen brett register på våra beteen—

• Sida 77
•  Original

I linje med samhällets intresse och ingrepp i energikonsum— tionen för att föra en mer sparsam och hushållande linje i energifrågan kan hushållen medverka till att betydande be— sparingar kan göras genom att i första hand eliminera påtag— ligt slöseri och i andra hand medverka till att bringa ner överkonsumtionen till en konsumtionsnivå som står i rela— tion till en mot vår levnadsstandard svarande behovs— och

kvalitetssituation.

Även de som är satta att finansiera, planera, producera och driva vårt lokalbestånd måste ompröva sina värderingar och ändra sina beteenden för att var och en inom sitt fack på

ett aktivt sätt skall kunna bidra till en bättre energi—

användning.

Våra beteenden är med andra ord en viktig faktor bland and— ra faktorer som påverkar energibalansen. En faktor som lämp— ligen påverkas via utbildning och information. Massmedia borde vara en lämplig kanal för att göra oss allmänt energi—

medvetna.

Vår attityd till problemet energihushållning måste samtidigt påverkas i den riktningen att alla känner sig engagerade och finner det naturligt att inordna energihushållningen bland livsbetingelserna, var och en efter sin förmåga och sam— hällssituation. För att lyckas påverka våra beteenden och vår attityd i syfte att främja hushållningen med energi krävs en brett upplagd upplysning om varför och för vem —

en uppgift för våra politiker.

Det gäller inte bara att ha en positiv attityd till energi- sparandet, utan det gäller också att känna motiv för sitt handlande. Motiven kan vara av skilda slag, alltifrån tri— viala till sofistikerade. Ett motiv för småhusägare kan vara att begränsa kostnaderna på driftsidan. Genom att justera värmeanläggningen, täta fönstren, spara varmvatten, variera och anpassa temperaturhållningen i relation till klimatför— ändringarna och välja utrustning utifrån tillgängliga upp— gifter om energiförbrukning minskar bränslekostnaderna och

besparingen kan komma hushållet direkt till godo.

• Sida 78
•  Original

För hushållen i flerfamiljshuslägenheter kan behovet att begränsa kostnaderna för boendet vara lika starkt, men möj— ligheterna att tillgodose det är färre. Genom att frosta av kylskåpet, släcka onödig belysning eller liknande åtgärder kan man påverka elräkningen men knappast mer. Detta förut— sätter dessutom att elmätningen sker individuellt för varje lägenhet. Om elförbrukningen kollektivmäts har man inte ens den chansen till besparing. Att hushålla med kall— och varm— vatten, att reducera rumstemperaturen några grader eller

att minska på ventilationen i rum som inte nyttjas på ett tag, alternativt enbart en kort tid på dygnet, uppfattar man i allmänhet som meningslöst. Om man slösar, lever ordinärt eller sparsamt förändrar nämligen inte hyran. Om lägenheterna utrustades med lättreglerbara, kanske termo— statstyrda värmekroppar, förbrukningsmätare för kall— och varmvatten, enkla reglerdon med vilka ventilationen kunde anpassas till hushållets olika aktiviteter, och om lyse—

och energidebitering kunde baseras på lämpligt utformade klausuler, skulle även lägenhetshushållen kunna leva mera dynamiskt med avseende på boendekostnaderna. Energibesparin—

gar skulle automatiskt följa med dylika åtgärder.

Liknande exempel på motiverade insatser kan hämtas från mån— ga verksamhetsområden i dagens samhälle: från industri och handel, från vårdsektor och kontor, för att nämna några,

men också från överskärande problemområden såsom arbets—

miljö, arbetarskydd, luftvård m fl.

Utöver samhällets styrmedel såsom normer och stöd till FoU— verksamhet, marknadens prisregleringsmekanismer, frivilliga överenskommelser parter emellan, ideella eller affärsmässiga intressen och ambitioner kommer långivning, bidrag och sub— ventioner eller annat finansiellt stöd att behövas som sti— mulans till extra satsningar i energihushållande syfte. Finansiell medverkan från stat och kommun kan komma att om— fatta såväl befintlig som ny bebyggelse och stora såväl som små projekt att utgå till producenter lika väl som till en— skilda småhusbyggare eller konsumenter. Hur denna finansie— ring skall regleras och fördelas och på vilka villkor bör

bli föremål för en särskild utredning.

• Sida 79
•  Original

För energiförbrukningen i landet gäller i dag en mängd olika taxor. För leveranser från kommunala energiverk föreligger bestämda regler för hur taxorna skall utformas och vilken prisnivå de skall tillåtas ge. I regel gäller härvid en form av självkostnadsprincip som innebär att taxorna dels skall vara konstruerade med utgångspunkt från självkostnadernas allmänna utseende, dels också ge en prisnivå som inte medför någon påtaglig vinst för energiproducenten. Sådana taxor gäl— ler emellertid ibland endast mellan energiproducent och pri— märköpare. I fråga om vidareförsäljning från primärköpare till sekundärköpare — ett fall som t ex ofta förekommer inom den privata bostadssektorn — är reglerna för taxekonstruk— tionen betydligt suddigare. En sådan taxa kan t ex vara

helt fri från varje form av sparincitament i och med att en fastighetsägare kan överföra alla energikostnader oavsett storlek till hyresgästerna och genom att dessa genom medlem— skap i fastighetskollektivet knappast ser någon effekt av

en individuell besparing.

Man kan således generellt konstatera att oavsett om energi— priset normerats genom taxor av självkostnadstyp har inga energitaxor hittills konstruerats med någon form av spar— incitament. Denna situation föreligger för övrigt även i

fråga om vatten— och avloppstaxor.

Den blandning av normering och marknadsanpassning som så— lunda föreligger på taxeområdet har knappast främjat energi- hushållningsaspekten. Det måste därför anses vara en ange— lägen forsknings— och utredningsuppgift att göra en total översyn av taxeproblematiken och att undersöka självkost— nadsprincipernas tillämpning och konsekvenser. Genom att åstadkomma taxor med sparincitament torde man med gällande höga energipriser mycket snabbt kunna minska energiförbruk— ningen i landet. En sådan förändring av taxebilden kommer emellertid att medföra flera problem och stora konsekvenser och torde därför inte vara någon väg som kan beträdas utan omfattande analyser. Särskilt bör därvid beaktas att be— sparingsincitamenten riktas till alla parter. Vid förvalt— ning och drift av byggnad finns stora besparingsmöjligheter, som är utom räckhåll för den enskilde brukaren. Att till—

varata dessa bör vara ett krav innan andra besparingskrav

• Sida 80
•  Original

ställs. Dagens självkostnadstaxor saknar helt denna möjlig—

het att rikta incitamenten till drift och energiproducent.

I detta sammanhang måste också observeras att individuella besparingseffekter endast i undantagsfall kan uppnås om man inte kan mäta eller på annat sätt jämföra sin förbrukning från tid till annan. Taxor med sparincitament förutsätter därför att förbrukningen kan mätas eller på annat sätt föl— jas. För mindre förbrukare, t ex bostadskonsumenter, är villkoret endast i vissa fall uppfyllt, i regel t ex i fråga om elförbrukningen. Frågan om att införa krav på mätnings— möjligheter måste därför också studeras i detta sammanhang. Det måste därvid noga skiljas mellan olika typer av energi— förbrukning. I vissa fall kan man relativt enkelt mäta för— brukningen rättvist utan att åstadkomma administrativt be— tungande system, men i andra fall, t ex i fråga om energi för inomhusuppvärmning, måste man räkna med möjligheten av komplicerad teknisk apparatur och administrativt betungande och kostsamma system för rättvis mätning.

Principer för hyressättning jämte hyresklausulers konstruk— tion bör bli föremål för särskilt studium parallellt med energi relaterat utvecklingsarbete med normer, byggnaders klimathållande egenskaper, apparater och system, regler och mätanordningar samt med nya former för energileveranser och

taxekonstruktioner.

Ett konstruktivt samarbete över gränserna för parternas or— ganisationer och övriga berördas verksamhetsfält erfordras för att sociala, ekonomiska och tekniska aspekter skall bli företrädda vid utformningen av nya klausuler som bättre kan främja energihushållning, och tillika trygga en god levnads—

standard. Arkitektur och miljö

I den äldre bebyggelsen finns det många värden som inte får gå till spillo eller äventyras genom senare tiders ingrepp. Mycket av bebyggelsens karaktär är beroende av tidstypiska byggnadsformer, fasadmaterial, detaljlösningar, fönster—

ytors läge i relation till fasadliv etc. Ett hänsynstagande

• Sida 81
•  Original

till detta omöjliggör t ex en tilläggsisolering på byggna— dens utsida, även om den av tekniska, produktionsmässiga eller ekonomiska skäl skulle vara att föredra. En tilläggs— isolering måste i sådana fall appliceras på ytterväggens insida. Liknande estetiska bindningar kan gälla för andra åtgärder av energireducerande slag, t ex utvändig förlägg—

ning av ventilationskanaler, fasta solavskärmningar etc.

Vid ombyggnad och upprustning är den inre miljöns egenskaper lika känslig för störande ingrepp. Många detaljutformningar vid fönster, i fönsternischer eller på paneler och stuck— arbeten längs väggar och tak kan utgöra hinder för framdrag— ning av värmeledningar, uppsättning av värmeradiatorer o d. En hänsyn till rummets detaljer kanske inbjuder till andra tekniska lösningar och system än dem som utformats för ny— produktion. Kanske en installation med elektriska värme— kroppar blir skonsammare mot rummet och samtidigt mindre störande som arbetsoperation för de kvarboende. Lägre an— läggningskostnad och rationell ombyggnad kanske inte helt täcker merkostnaden i driftstadiet, utan kompensationsbi— drag i någon form kanske får införas för att utjämna even—

tuella merkostnader.

De två exemplen visar tillvägagångssätt där estetiska krav och miljö binder eller minskar valfrihet till tekniska lös- ningar. Estetiska, funktionella och miljömässiga krav kan lika väl leda till förenklingar eller förbättringar som tillika drar mindre kostnader. En estetisk färgsättning och armaturplacering eller öppen förläggning av ventilationssys— tem i stället för inbyggd placering kan medverka till sänk— ta energiuttag och samtidigt till lägre installationskost—

nader.

Upprustning av industrilokaler så att en god arbetsmiljö

skapas kan som tidigare nämnts innebära såväl ökad energi— konsumtion som likvärdig eller lägre, allt beroende på ut— gångsförutsättningarna. Här har vi ytterligare en miljöfrå— ga som blir styrande vid val av tekniska lösningar, genom— förande och drift. Slutresultatet blir inte alltid energi— besparande, men väl energihushållande och miljöbefrämjande samtidigt som det positivt påverkar de arbetandes livsbe—

• Sida 82
•  Original

1-4-5 Qesimsziesåersélss

Av de tidigare avsnitten i denna rapport framgår att lokal— komforten, och konsekvenserna i fråga om energi och effekt, hänger samman med en rad faktorer i större och mindre del— system. Vid byggnadsprojektering måste systemen planmässigt brytas ned i allt mindre och mindre delar till dess att man kan besluta om hur byggnadens olika detaljer skall göras

och vilka material och komponenter som skall väljas för att så småningom motsvara de krav som ställts på den fullborda— de byggnaden. Det är väl bekant att det i denna process är mycket vanligt att man hela tiden väljer den billigaste lös— ningen men att sannolikheten för att detta också skall ge det billigaste och förmånligaste slutresultatet är liten. Detta exempel åskådliggör hur de värderingar som kan finnas i ett led kan ha en begränsad giltighet. Den enskilde kon— struktören har troligen andra värderingar än byggherren/för— valtaren, vars värderingar kanske inte delas av hyresgästen

eller av samhället.

Det är därför viktigt att påpeka — och det kan inte uppre— pas för ofta — att vid planering och projektering av bygg— nad och bebyggelse med hänsyn till lokalkomfort och energi— försörjning alla frågor måste infogas i system som sinsemel— lan samverkar. Huset är ett sådant system, husets värmeför— sörjning ett annat, bränsleförsörjningen i samhället ett tredje, osv. Av praktiska skäl kan man dock inte föra detta resonemang hur långt som helst. Det av de sammanhängande delsystemen uppbyggda totala systemet blir så småningom så komplicerat att överblicken går förlorad, och alla beräk— ningar och bedömningar blir maskinmässiga operationer utan reell innebörd för operatören/projektören. En sådan utveck— ling kan leda till svårigheter vid avvägningen mellan å ena sidan det klimat som kommer att erhållas, och de uppoffrin— gar och resurser detta kräver, och å andra sidan det värde detta klimat kan ha eller få för den som skall vistas i

lokalen.

Ett visst mått av deloptimeringar måste därför accepteras och vissa delmål måste formuleras, även om detta med ett

rent teoretiskt perspektiv inte skulle ge den absolut bästa

• Sida 83
•  Original

lösningen. Energifrågornas aktualisering har medfört att tidigare använda delmål måste omprövas och att nya delmål

och deloptimeringar gör sig gällande.

Årskostnadskalkyler

Ett exempel på en optimering som nu aktualiserats är års— kostnadskalkyler, med vilkas hjälp man t ex vill studera alternativa bränslen och alternativa konstruktioner, samt

följdkostnaderna för anläggningen eller delar därav.

Egentligen är det emellertid inte tidsramen ett år som man behandlar, utan längre perioder — livslängden för byggnaden, försörjningssystemet eller vad nu beräkningen avser. Osäker— heten i dessa analyser känns nu större än någonsin. Vilka antaganden skall göras om utvecklingen beträffande bränsle— priser och energikostnader, beträffande tillgängligheten på lång sikt av den energiform som valts, beträffande samhäl-

lets utveckling och dess påverkan?

För den enskilde projektören och byggherren är dessa frågor svårbemästrade eller omöjliga att besvara. Och för samhäl— let som helhet kan felaktiga antaganden i projektörsledet, om de blir allmänna, till sina konsekvenser bli lika all— varliga som de kan bli för den enskilde byggherren eller

hans hyresgäster.

Statsmakterna har avsevärt större möjligheter än någon en— skild att få den överblick och de informationer som dessa problem kräver. Det är därför rimligt — har det framförts vid hearings — med ett statligt engagemang i dessa problem, kanske för att ge en rullande bedömning av faktorerna i dessa kalkyler eller på annat sätt medverka och hjälpa pro— jektörer och byggherrar till för samhället riktiga avgöran—

den. Modeller för energiförbrukningsberäkningar Beräkning av energiförbrukningen ger ju en del av underla—

get för årskostnadskalkylerna. Beräkningarna innehåller ock—

så bara en del av de osäkerhetsmoment som berördes ovan.

• Sida 84
•  Original

Ändå måste man konstatera att forskningen inte ens för det— ta mindre problemområde har några färdiga svar, utan här

är ett nästan obearbetat fält.

För det enskilda huset med dess innevånare eller brukare

har under senare år föreslagits några olika beräkningsmodel— ler, och EPU är ju engagerad i motsvarande beräkningar för hela riket. Men mycket litet görs för områden mellan dessa ytterlighetsfall.— för kvartersområden, stadsdelar, orter och regioner.

I första hand bör en datainsamling komma till stånd och där— efter en systematisk bearbetning, så att man får fram ett underlag för konstruktion och prognoser, för planering av zoner och regioner, för planering av distributionssystem och energiproduktion. Insamlingen och bearbetningen bör också ta sikte på politiska beslut och den bör kunna ge värdefulla bidrag för planering av vår försvarsberedskap. Energiplanering för en ort

Allt detta kan och bör ingå i den kommunala energiplanerin— gen. Kraven på att sådan planering kommer till stånd växer sig starkare och starkare. Även detta måste föregås av in— venteringar av befintligt byggnadsbestånd, dess konstruk— tioner, uppvärmningssätt och värmebehov, energibehov i öv— rigt m m och inte minst av den energi som kan nyttiggöras ur avfallsprodukter och Spillvärme.

Det finns många exempel på orter där stora delar av uppvärm— ningen kan hämtas ur Spillvärme eller brännbart avfall. Att utnyttja dessa möjligheter synes inte vara ett tekniskt pro— blem utan ett organisatoriskt. De årstidsmässiga variatio— nerna för uppvärmning har ju sällan en motsvarighet i den spillvärmealstrande processen, och är det möjligt att för

en permanent bebyggelse bli beroende av värme från en pro— cess som kanske måste läggas om med kort varsel? Vilka garantier måste ges, och vilka kompensationer för en sämre

ekonomi i delsystemet i avsikt att nå en bättre totalekonomi?

• Sida 85
•  Original

Den kommunala energiplaneringen kan inte isoleras från annan planering, t ex trafikplanering, social planering, miljöpla— nering. Den kommer att innebära att i dessa etablerade disci—

pliner införes nya impulser och nya styrelement. Hur skall

dessa kunna utnyttjas? Och kan detta ske utan allvarliga

rubbningar i den balans som nu uppnåtts?

• Sida 86
•  Original

• Sida 87
•  Original

2 ENERGI OCH EFFEKT FÖR LOKALKOMFORT OCH HUSHÅLL 2.1 1972 års värden

Trots de reservationer beträffande brister i dataunderlaget som tidigare gjorts görs nedan ett försök att fördela 1972 års energiförbrukning inom lokalkomfort och hushåll. För att anknyta till teknik— och komfortfaktorer har fördel— ningen gjorts i huvudgrupperna ventilationsvärme, elenergi, övrig uppvärmning. Av elenergin åtgår en del till belysning och en del kommer uppvärmningen till godo. Av uppvärmnings— energin kan behovet för varmvatten uppskattas inom bostads—

sektorn.

Tabell 2.1: Fördelning och uppskattning av 1972 års energiförbrukning inom "lokalkomfort och hushåll”. Samtliga värden i TWh netto.

________..___..__________.._____________________________.________________________

Totalt Venti— Totalt Elenergi Övrig uppvärmning

netto lations— varav varav Totalt varav TWh värme belys— nyttig varm— ning värme vatten

__________________________________________.__.___________________________________ Bostäder:

Småhus 36,9 12 4,8 (0,6) _ 20,1 3,7 Flerfamiljshus 33,3 11 5,4 (0,7) — 16,9 9,3 varav i gemensamma utrymmen (8,5) Fritidshus 2 ? ? ? Lokaler: Industri 30 15 3 (2) (1) 12,0 övriga lokaler 35,8 14 7,5 (5,0) (2) 14,3 ? Utomhuslokaler 0,8 — 0,8 (0,8) - — — 138,8 52 21,5 (9,1) (3) 63,3 13

Anm: Energiförbrukningen i fritidshusen har ej fördelats på olika användningsom— råden eftersom underlag helt saknas och energimängden är så liten att de slutsatser som kan dras av fördelningen enligt tabellen ej rubbas.

• Sida 88
•  Original

Fördelningen utgår från den av EPU gjorda beräkningen av nettoenergiförbrukning för bostäder 70,2 TWh och för övriga lokaler 35,8 TWh. I posten övriga lokaler ingår lokaler för offentlig förvaltning, skolor, sjukhus, handel, banker,

hantverk, samfärdsel etc.

2-1-1 lärsslsiss_2å_5lss_e!_lstsls£

Hur stor del av industrisektorn som kan hänföras till 10— kalkomfort är som nämnts mycket svårt att beräkna. Uppskatt— ningsvis utgör 25 Z av industrisektorns bruttoenergiför— brukning energi för direkt lokalkomfort, d v s 40 TWh. Nettoenergiförbrukningen kan uppskattas till 30 TWh. I den— na post ingår förbrukningen för lokalhållningen dels inom tillverkande industrier, dels inom näringsgrenar jordbruk, gruvor, el, gas och vattenförsörjning samt byggnadsindust— rin. Större delen av dessa lokaler är underställda normala

klimatkrav.

Bostäderna har i och för sig en liten övervikt i förhållan— de till lokaler. Jämfört med andra tabeller, som saknar posten för industriens lokaler, är övervikten obetydlig,

men också denna övervikt är diskutabel.

Syftemålet med en fördelning på olika slag av lokaler är att härigenom få indikationer på hur olika åtgärder att påverka energianvändningen kan eller bör riktas. Som tidi— gare nämnts spelar därvid drift och förvaltning en stor

roll. Ur dessa aspekter är bostadssektorn ej homogen.

En skiljelinje går mellan småhus och flerfamiljshus. I de förra är brukaren också som regel den som förvaltar och svarar för driften. Inom den ram som ges av teknik och kon— struktion har han alla möjligheter att följa energiförbruk— ningen, och försöka påverka den. Han får också direkt ta konsekvenserna i form av högre eller lägre kostnader, högre

eller lägre komfort.

• Sida 89
•  Original

I flerfamiljshusen är brukaren som regel skild från för—

valtning och drift. Ansvaret för energiförbrukningen delas av båda parter medan konsekvenserna oftast bäres endast av den ena, och paradoxalt nog av den part som har svårast att

överblicka och påverka förbrukningen.

Av förbrukningen i flerfamiljshusen faller gissningsvis

25 Z på lokaler som är gemensamma för hyresgästerna (trapp— hus, hiss, vind, källare, tvättstuga etc). Den energiför— brukning som sker i enskilda bostäder och hushåll är alltså något lägre än den som sker i kollektiva lokaler (46 % res— pektive 54 Z), och den förbrukning som äger rum under såda— na förhållanden att brukaren också råder över drift och

förvaltning är endast ca 27 Z.

Ventilationsenergin i bostäder anges i EPU:s lägesrapport 1973. För "övriga lokaler" anger EPU en lokalvolym av 356 miljoner m3. Här har antagits en genomsnittlig luftomsätt— ning av 1 oms/timme, vilket när lokalerna inte används ger utrymme för en luftomsättning av 0,5 — 0,8 per timme, och ett motsvarande högre luftomsättningstal när lokalerna an— vänds. Räknar man med ventilationsluftens uppvärmningsbe— hov 40 kWh/år för varje m3 byggnadsvolym och luftomsättning innebär detta ca 14 TWh/år för ventilation i ”övriga loka—

ler"

På motsvarande sätt kan ventilationsvärmen inom industrilo— kaler uppskattas. Lokalytan per anställd kan bedömas till 30 m2 (Holger Wästlund, lic-avhandling) vilket kan motsvara en lokalvolym om 250 Mm3. Med en genomsnittlig luftomsätt— ning av 1,5 per timme erhålles ett utrymme för ofrivillig ventilation som bör vara större än vad som antogs för "öv— riga lokaler". Med samma antagande om ventilationsluftens

uppvärmningsbehov som ovan innebär detta ca 15 TWh.

Elenergin för bostäder anges i EPU:s lägesrapport 1973 som

också uppskattar att hembelysningen svarar för 400 kWh per

• Sida 90
•  Original

bostad och år. Detta bedömes inte kunna utnyttjas för värme

beroende på att värmesystemens reglering inte kan sänka

värmeavgivningen i motsvarande grad.

För "övriga lokaler" uppskattas belysningen till i genom— snitt 20 W/m2 under 2 000 timmar per år, vilket kan ge 5 TWh.

Därtill åtgår elenergi för drift av diverse motorer (his— sar, pumpar, fläktar, smärre arbetsmaskiner etc) vilket an— tages svara för 2,5 TWh. Ventilations— och värmesystemens automatiska reglering medför att en del av elenergin nyt—

tiggörs som värme, vilket antages motsvara 2 TWh.

Motsvarande kan antagas för industrins lokaler, vilket med

den tidigare bedömningen av lokalernas storlek ger de i ta—

bellen givna siffrorna.

Posten övrig uppvärmning erhålles slutligen som en restpost sedan elenergi och ventilation borträknats från totala ener— giförbrukningen. Bedömningen av varmvattenenergin bygger dels på BFR:s rapport R9:1970, dels på SOU 196518, i vilken anges att varmvattenåtgången i flerfamiljshus är 80 % stör—

re än i småhus. 2-1-3 29129esgt_ises_hsstållsäsåsste

För att på en plats ha delposter inom hushållsenergiför— brukningen tillgängliga har i tabell 2.2 sammanförts upp— gifter från EPU:s lägesrapport 1973, FERAzs marknadsunder—

sökning 1969 samt de bedömningar som tidigare gjorts i av—

snitt 1.3.

• Sida 91
•  Original

Tabell 2.2: Delposter i hushållens energiförbrukning

Apparat Effekt Frekvens Årsenergi x)enl EPU—73 enl FERA—69 Kylskåp, 160 1 100 W 92 Z 600 kWh Frysenhet, 300 1 150 W 48 Z 750 kWh Elspis 8 000 W 85 Z 600 kWh Gasspis 15 Z Spisfläkt 120 w 25 ZX) 20 kWh (fläkt— motor) Diskmaskin 1 500— 2 000 W vär— 6 Z me 300—850 W pump 200 kWh Matberedningsmaskin 400—500 W 16 ZX) Elvisp 100—150 W 37 Z Kaffebryggare 700 W 100—200 kWh Våffeljärn 900 W 63 Z Brödrost 1 000 W 66 Z Tvättmaskin, 3—4 kg 3 000 w 41 zx) ) 500 kWh (småhus 7OZ)X Torkskåp, —tum1are 600—800 kWh Strykjärn 1 000 w 95 zx) 50 kWh Kallmangel 100—200 W 10 kWh Strykmaskin 1 100—1 850 W 70 kWh Elsymaskin 80 W 51 ZX) 5—10 kWh Dammsugare 550 W 89 Z 60 kWh Bastuaggregat 5 000 W Z Z )250 kWh (fritidshus SZ)x Förbränningstoalett 2 200—2 800 W Annan eltoalett 120—380 W TV, s/v 200 w 83 zx) 100 kWh TV, färg 400 W 200 kWh Radio 45 W >100 Z 50 kWh Skiv— eller band— 100 w 29 ZX) 10—20 kWh spelare med för— stärkare j Motorvärmare 400 W 1,0 x 102 st 700 kWh Kupévärmare 600 W 0,2 x 10 str Hobbymaskiner — Esetslzesissi

15 st glödlampor ä 55 w

Lysrör i kök

95 Z FERA—74 800 kWh 15 Z EPU—73 400 kWh

• Sida 92
•  Original

Apparat Effekt Frekvens Årsenergi

x) enl EPU—73

enl FERA—69 ååEEYEEQYEEESEi Badrum/duschrum 78,2 ZXX) Karbad 9 kWh/st Dusch 3—4 kWh/st Handdisk ? Maskindisk 36—67 l/disk XX)Fob—70 2.2 Olika framtidsalternativ

2 . 2 » 1 Emtiessltsrsetaåäz_äeszässr

EPU har angivit lägenhetsbeståndet för åren 1972, 1985 och 2000 samt dess fördelning på olika uppvärmningsformer. I ta— bell 2.1 visas sålunda folkmängden och antalet lägenheter i småhus och flerfamiljshus sammanställda med antagen nypro— duktion och rivning under perioderna 1973 — 1985 Och 1986 — 2000. Om man antar att antalet rumsenheter per lägenhet ut— vecklas enligt tabell 2.3 erhålles 1,50 rumsenheter per per— son för år 1972, 1,71 för år 1985 och 2,04 rumsenheter per person för år 2000. Motsvarande siffror enligt EPU är 1,52, 1,72 och 2,0. Antalet rumsenheter kan utvecklas antingen

som fler rum eller som större yta per rum.

I tabell 2.4 visas nettoenergiförbrukningen. För år 1972

har EPU angivit en total energiförbrukning på 26 900 kWh/ lägenhet i småhus och 17 500 kWh/lägenhet i flerfamiljshus. Hushållselförbrukningen är 3 460 respektive 2 860 kWh/lägen— het. Här antas att en mycket liten del av hushållselför— brukningen nyttiggöres i lägenheterna i form av värme bero— ende på att Värmereglering med rumstermostat är sällsynt

i dag. Den specifika förbrukningen för värme och varmvatten har därför satts som skillnaden mellan den totala förbruk—

ningen och hushållselförbrukningen, d v 5 för t ex småhus

Alla uppgifter från energiprognosutredningen (EPU) härrör från en preliminär ofullständig utgåva våren 1974.

• Sida 93
•  Original

26 900 — 3 460 = 23 440 kWh/lägenhet. Per rumsenhet blir energiförbrukningen för värme och varmvatten 5 210 kWh för

småhus och 4 575 kWh för lägenheter i flerfamiljshus.

Vid en extrapolerad utveckling för nettoenergiförbrukningen antas att den specifika förbrukningen per rumsenhet blir bestående fram till år 2000, medan antalet rumsenheter per lägenheter ökas (tabell 2.3). Antagandet att den specifika förbrukningen per rumsenhet skall vara bestående kan natur— ligtvis utsättas för kritik. Nyproduktionen är bättre värme— isolerad än det befintliga lägenhetsbeståndet, men i gen— gäld torde man ha rikligare ventilation och kanske högre rumstemperaturer i nyproduktionen i jämförelse med befint—

liga lägenheter. Den totala nettoenergiförbrukningen i lan— det blir då 70,2 TWh för år 1972, 88,6 TWh för år 1985 och 118,4 TWh för år 2000. Motsvarande siffror enligt EPU är 70,2, 94,0 respektive 118,6 TWh.

" kan man ställa

Som motpol till en "extrapolerad utveckling ett alternativ med extrem energibesparing. Längre fram i avsnittet kommer de erforderliga åtgärderna för extrem energibesparing att analyseras och diskuteras. Redan här skall emellertid visas ett alternativ för bibehållen total nettoenergiförbrukning — se tabell 2.5. De lägenheter i små— hus som 1972 förbrukade 5 210 kWh/rumsenhet antas år 1985 delvis vara tilläggsisolerade och på annat sätt åtgärdade

i energibesparande syfte, så att de år 1985 genomsnittligen förbrukar endast 4 700 kWh/rumsenhet. Genom rivning har an— talet småhuslägenheter byggda före 1972 minskats från 1,37 miljoner år 1972 till 1,06 miljoner år 1985. År 2000 har detta lägenhetsbestånd minskats till 0,72 miljoner med en genomsnittlig specifik förbrukning av 4 500 kWh/rumsenhet. Reglermöjligheterna i småhus byggda före år 1972 antas också öka, så att en del av hushållselförbrukningen kan tillgodo— göras för husets uppvärmning. Av de 5 000 kWh/lägenhet i hus— hållsel år 1985 tillgodogöres 2 000 kWh, så att den totala förbrukningen blir 21 000 + 5 000 — 2 000 = 24 000 kWh. År 2000 antas att 4 300 kWh av den till 7 800 kWh uppgående hushållsförbrukningen tillföres huset i form av värme. Ny— produktionen under perioden 1973 — 1985 får enligt antagan—

dena en specifik förbrukning för värme och varmvatten som

• Sida 94
•  Original

är 16 700 kWh per lägenhet och för nyproduktionen åren 1986 — 2000 13 000 kWh per lägenhet. Detta kan synas extremt lågt som genomsnitt för hela produktionen under perioden, men som

framgår av tabell 3.2 i avsnitt 3.2.3 kan man komma ner till

10 000 — 11 000 kWh per småhuslägenhet.

För flerfamiljshusen har antagits att lägenheterna byggda före 1972 får sin specifika förbrukning minskad från 4 575 kWh/rumsenhet till 4 100 kWh/rumsenhet år 1985 och till

3 900 kWh år 2000, delvis genom tilläggsisolering och andra energihushållande åtgärder. För nyproduktionen 1973 — 1985 antas 2 800 kWhlrumsenhet och för produktionen 1986 — 2000 antas 2 200 kWh/rumsenhet komma att åtgå. Tabellerna 3.2

och 3.3 visar att en sådan sänkning ej är orimlig.

Som framgår av tabell 2.8 skulle den totala nettoförbruk— ningen för bostäder kunna bibehållas fram till år 2000, om man sätter in tillräckligt med FoU, information, lockande ekonomiska villkor och bestämmelser. Genom det för närva— rande mer än fördubblade oljepriset i förhållande till 1972 kan man förvänta en viss enrgihushållning utan att nämn— värt förändra nuvarande FoU, lånevillkor och bestämmelser men för att uppnå "nolltillväxt" torde omfattande resurser

behöva insättas.

Vill man uppskatta bruttoenergiförbrukning, d v s bränsle och elenergi, behövs uppgifter på antalet lägenheter med olika uppvärmningsform och verkningsgrader. I tabell 2.7 visas en fördelning av lägenheterna på fjärrvärme, olje— panna och elvärme. Tabellen baserar sig på totalsiffror enligt EPU och omfattar både ett framtidsalternativ med kraftigt utbyggd fjärrvärme och ett alternativ med kraftigt utbyggd elvärme. I tabell 2.6 visas de verkningsgradssiff— ror som antas av EPU. Man ser att för fjärrvärme och el— värme antas att verkningsgraden ej förändras, till skill— nad från oljepannor, vars verkningsgrad genomsnittligen antas förbättras från år 1972 till år 2000. Denna förbätt— ring torde ej uppnås utan omfattande FoU, information, lock— ande ekonomiska villkor och bestämmelser. I tabell 2.8 vi— sas en beräkning av den totala bruttoenergiförbrukningen

i landet. Om de gjorda antagandena håller skulle denna

• Sida 95
•  Original

kunna sjunka från 106,7 TWh under år 1972 till mellan 75 och 80 TWh år 2000. Bruttoenergiförbrukningen för olje— pannor skulle minska från 88 TWh år 1972 till 30 — 34 år år 1985 och till 9 — 15 TWh år 2000.

Oljeförbrukningen har i så fall överförts till produktionen av fjärrvärme och el, av vilken i varje fall fjärrvärmepro— duktionen sker med bättre total verkningsgrad än värmeproduk—

tionen i enskilda pannor.

2-2 2 Ereetiésel59555££!_£ä£_ieéeszziletåls£

Som nämnts har man inga uppgifter om industrilokalernas energibehov för lokalkomfort. För 1972 har nettoenergibe— hovet gissats till 30 TWh.

Man kan förutse att arbetsmiljön kommer att förbättras i avseende på temperatur, ventilation, belysning och ljud. Det är emellertid svårt att bedöma om denna förbättring kommer att resultera i en ökad energiförbrukning. Under hearings har rapporterats att energisparandet under "ener— gikrisen" givit stora besparingar utan att miljön försäm— rats. Man har uppenbart haft onödigt hög temperatur, mycket ventilation eller stark belysning på vissa ställen inom industrilokalerna. Omvänt borde man således kunna nå en förbättrad arbetsmiljö utan ökad energiförbrukning genom en mera rationell energianvändning. Det ökade energipriset har också ökat industrins intresse för energibesparande åt— gärder. Lokalkomforten inom industri är till stora delar liknande komforten inom bostäder, kontor etc. Man torde kunna tillämpa de forskningsresultat som erhålls i samband med bostäder, kontor etc även för industrins lokaler och

nå liknande besparingsresultat. Om lokalytan antas ökas liksom i fråga om bostäder med ca 1,5 % per år, skulle man kunna tänka sig ett nolltillväxtalternativ även för indu—

strins lokaler.

Det bör observeras att detta alternativ inte får utesluta att arbetsmiljön för sådana industrilokaler som i dag är sämst försörjda förbättras så avsevärt att energiförbruk—

• Sida 96
•  Original

ningen ökar i dessa fall. I gengäld bör rationaliserings— möjligheterna vara större i andra fall, t ex bör tekniken

att utnyttja Spillvärme kunna förbättras högst betydande. 2 - 2 - 3 552929selgersesiriäaä!risalelselsr

Nettoenergiförbrukningen för övriga lokaler (kontor, handel, skolor, sjukhus etc) var 35,8 TWh år 1972. Enligt EPU kan lokalbeståndet utvecklas från 356 miljoner m3 byggnadsvo— lym år 1972 till 400 miljoner m3 år 1985 och till 467 miljo— ner 1113 år 2000. Denna ökning av lokalbeståndet är mindre än

vad som antagits för bostäder.

EPU antar att vid extrapolerad utveckling skulle nettoenergi— förbrukningen bli 35,8 TWh år 1972, 54 TWh år 1985 och 92,7 TWh år 2000. Med "starkare krav på rationell skötsel och förbättrade driftsinstruktioner m m i samband med all upp- värmning och ventilation" kan man enligt EPU begränsa netto— energibehovet till 44 TWh år 1985 och 56 TWh år 2000. En extrem energibesparing grundad på FoU, information, ekono- miska fördelar och bestämmelser borde liksom vid bostäder kunna räkna med nolltillväxt beträffande nettoenergin för

övriga lokaler.

EPU antar att verkningsgraden kan förbättras från 67 % år

1972 till 70 % år 1985 och till 72 2 år 2000.

2.2.4 Framtidsalternativ för fritidshus

För år 1972 anger EPU att de 500 000 fritidshusen förbruka— de 1,8 TWh netto— och 2,4 TWh bruttoenergi. Med antagande enligt EPU om att antalet fritidshus ökar till 800 000 år 1985 och till 1 200 000 år 2000 och att värmestandarden fördubblas till år 2000 erhålles följande förbrukningar —

verkningsgraden antas vara oförändrad:

Energiförbrukning TWh/år

netto brutto 1972 1,8 2.4 1985 4,3 5,8

• Sida 97
•  Original

Med energibesparande åtgärder borde en viss sänkning kunna ernås. Förbrukningarna är så små och prognoserna om värme— standard så osäkra — vad händer vid eventuell fyradagars arbetsvecka? — att det inte finns anledning att justera dessa siffror. Detta utesluter inte att FoU behövs beträf—

fande fritidshusens uppvärmning m m.

2 - 2 - 5 åaeassåazssiss

I figur 2.1 har nettoenergiförbrukningen åskådliggjorts en— ligt de två utvecklingsalternativen "Extrapolerad utveck— ling" och "Nolltillväxt". Den verkliga utvecklingen kommer sannolikt att återfinnas i fältet mellan dessa båda alter— nativ — var den kommer beror på bl a den framtida energi—

politiken.

• Sida 98
•  Original

• Sida 99
•  Original

Tabell 2.3: Antagen nyproduktion och rivning 1972 — 2000. Antal lägenheter enligt

EPU ________________._________________________________________________________________ År Lägenhet Antal Rumsenheter Folkmängd Rumsenheter

lägenheter per lägenhet per person __________________.______.________________________________________.______________ . . . 1) 1972 I smahus 1,37 mllj 4,5 1) I flerfamiljshus 1,90 " 3,2 Totalt 3,27 milj 8,15 milj 1,50 1985 I småhus — 1972 1,06 milj 4,5 1973—1985 0,59 " 4,9 I flerfamiljshus—1972 1,46 " 3,2 1973—1985 0,59 4,0 Totalt 3,70 milj 8,6 milj 1,71 2000 I småhus — 1972 0,72 milj 4,5 1973—1985 0,59 " 4,9 1986—2000 0,69 " 5,2 I flerfamiljshus—1972 0,92 " 3,2 1973—1985 0,59 " 4,0 1986—2000 0,69 " 4,6 Totalt 4,40 milj 8,9 milj 2,04 _________________________________________________.__________________________________ 1) Enligt EPU

Tabell 2.4: Antagen nettoenergiförbrukning vid extrapolerad utveckling

_._________________________.________._._______.___.______.________________________ År Lägenhet ' Rumsen— Specifik förbrukning Totalför— heter brukning i per lä- Värme o varmv Hushålls— Totalt landet genhet —————-—————————— el

Per Per rums— lägen— enhet het kWh/år kWh/år kWh/år kWh/år TWh/år _______________________________________________.__________________________ , 1) 1) 1) 1972 I smahus 4,5 5 210 23 440 3 4601) 26 9001) 36,91) I flerfamiljshus 3,2 4 575 14 640 2 860 17 500 33,3 Totalt 70,2 1985 I småhus 4,65 5 200 24 200 5 00013 29 200 48,2 I flerfamiljshus 3,45 4 500 15 500 4 200 19 700 40 4 Totalt * 88,6 2000 I småhus 4,85 5 200 25 200 7 800å; 33 000 66,0 I flerfamiljshus 3,85 4 500 17 300 6 500 23 800 52,4 Totalt 118,4

1) Enligt EPU

• Sida 100
•  Original

Tabell 2.5: Antagen nettoenergiförbrukning vid "nolltillväxt". Antalet lägenheter

År

enligt EPU

Lägenhet

I småhus I flerfamiljshus

Totalt

I småhus — 1972 "_ 1973—1985 I flerf.hus—1972 "_ 1973—1985 Totalt

I småhus — 1972 "— 1973—1985 "— 1986—2000 I flerf.hus—l972 "— 1973—1985 "— 1986—2000 Totalt

Fjärrvärme

Oljepanna, småhus

Elvärme

Antal lägen— heter

1,37 milj 1,90 "

1,06 milj 0,59 " 1,46 " 0,59 "

0,72 milj 0,59 " 0,69 " 0,92 " 0,59 " 0,69 "

Oljepanna, flerfamiljshus

Rums— enhe— ter per lägen— het

4,5 3,2

4,5 4,9 3,2 4,0

4,5 4,9 5,2 3,2 4,0 4,6

Specifik förbrukning

Värme o varmv

Per

rums—

enhet

kWh/år

wa-P

NNWNw—b

210 575

700 400 100 800

500 400 500 900 800 200

1972

85 2 58 65 100

Per lägen- het kWh/år

23 14

21 16 13 11

20 16 13 12 11 10

440 640

000 700 100 200

300 700 000 500 200 100

1985

Hus— hållsel

kWh/år

bbUIUI

0050qu

85 %

65 70 100

460 860

000 000 200 200

800 800 800 500 500 500

kräver FoU.

Totalt

kWh/år

26 17

24 18 15 12

23 19 14 15 13 11

900 500

000 700 600 700

800 700 500 000 800 600

2000

85. X 70 75

100

Total för- bruk— ning

landet

TWh/år

36,9 33,3

70,2

25,5 11,0 22,8

7,5 66,8

17,1 11,6 10,0 13,8

8,2

8,0 68,7

Tabell 2.6: Antagna totalverkningsgrader vid olika värmeproduktion enligt EPU. Framtida verkningsgrader för oljepanna

• Sida 101
•  Original

Tabell 2.7: Antagen fördelning av lägenheter på uppvärmningsform. Totalsiffror enligt EPU

År Alter— Lägenhet Totalt Med fjärr— Med olje— Med el— nativ värme panna värme 1972 Nuv I småhus 1,37 milj 0,01 milj 1,16 milj 0,20 milj I flerfamiljshus 1,90 " 0,60 " 1,27 " 0,03 " 1985 Fjärrv I småhus 1972 1,06 milj 0,01 milj 0,48 milj 0,57 milj "_ 1973—1985 0,59 " 0,32 " 0,10 " 0,17 " Totalt 1,65 " 0,33 " 0,58 " 0,74 "

I flerfamiljshus 1972 1,46 milj 0,93 milj 0,50 milj 0,03 milj

"— 1973—1985 0,59 " 0,44 " 0,10 " 0,05 "

Totalt 2,05 " 1,37 " 0,60 " 0,08 " Elvärme I Småhus 1972 1,06 milj 0,01 milj 0,42 milj 0,63 milj

"_ 1973—1985 0,59 " 0,19 " 0,03 " 0,37 "

Totalt 1,65 " 0,20 " 0,45 " 1,00 ”

I flerfamiljshus 1972 1,46 milj 0,93 milj 0,50 milj 0,03 milj

"_ 1973—1985 0,59 " 0,29 " 0,10 " 0,20 " Totalt 1,65 " 1,22 " 0,60 " 0,23 " 2000 Fjärrv I småhus 1972 0,72 milj 0,01 milj 0,20 milj 0,51 milj "— 1973—1985 0,59 " 0,32 " 0,10 " 0,17 " "— 1986—2000 0,69 " 0,37 " — 0,32 "

Totalt 2,00 " 0,70 " 0,30 " 1,00 "

I flerfamiljshus 1972 0,92 milj 0,69 milj 0,20 milj 0,03 milj

"— 1973—1985 0,59 " 0,44 " 0,10 " 0,05 " "— 1986—2000 0,69 " 0,62 " — 0,07 " Totalt 2,20 " 1,75 " 0,30 " 0,15 " Elvärme I småhus 1972 0,72 milj 0,01 milj 0,07 milj 0,64 milj "— 1973—1985 0,59 " 0,19 " 0,03 " 0,37 " "— 1986—2000 0,69 " 0,10 " — 0,59 " Totalt 2,00 " 0,30 " 0,10 " 1,60 "

I flerfamiljshus 1972 0,92 milj 0,69 milj 0,20 milj 0,03 milj

"_ 1973—1985 0,59 " 0,29 " 0,10 " 0,20 " "— 1986—2000 0,69 " 0,42 " — 0,27 " Totalt 2,20 " 1,40 " 0,30 " 0,50 "

___—mm

• Sida 102
•  Original

Tabell 2.8:

Beräknad bruttoenergiförbrukning för bostäder år 1972, 1985 och 2000, de senare åren för dels fjärrvärmealternativ, dels e1.alter— nativ. Lägenhetsfördelning och verkningsgrader (se tabell 2.6) enligt EPU.

År

Alternativ Lägenhet i

Nuv

Fjärrv

El

Fjärrv

El

Småhus, fjärrvärme " oljepanna " el

Flerfam.hus, fjärrvärme " oljepanna " el

Totalt

Småhus, fjärrvärme " oljepanna " el

Flerfam.hus, fjärrvärme " oljepanna " el

Totalt

Småhus, fjärrvärme " oljepanna || el

Flerfam.hus, fjärrvärme " oljepanna ll el

Totalt

Småhus, fjärrvärme " oljepanna " el

Flerfam.hus, fjärrvärme " oljepanna || el

Totalt

Småhus, fjärrvärme " oljepanna " el

Flerfam.hus, fjärrvärme " oljepanna " el

Totalt

Antal

lägenheter

0,01 1,16 0,20

0,60 1,27 0,03

0,20 0,45 1,00

1,22 0,60 0,23

0,70 0,30 1,00

1,75 0,30 0,15

0,30 0,10 1,60

1,40 0,30 0,50

milj " " milj ||

milj " " milj "

milj " " milj "

milj II " milj 'I

'I

milj Il "

milj "

Netto totalför- brukning TWh/år

U.)

ONO Uli—'D

NH nu. nu. MNW PMU)

Xl 0 ,.a

H H H o o & w o

. . . FHI—* ÖON N

NH & Xl menu

|_4 wxooo NHL:)

nu. &nu

OON Nit—lm G)

& NI . OD

...

nu»

N N wa OQO—'

ON oo Muu vo vuu wa Hw—bNIOJ-NON HNIXO H 05ka HNU'I

vou.

0 oo ». NI

Brutto totalför—

brukning TWh/år

UI uu».

Ule bmi-*

bab—' OPM kni-DC)

nu.

,.- oo HN HN o Hugg.) xly—lxl ON

..».— uu— ..»... u HCG! bwh) xi

H N N H w N H N N c— w

. . . jo © &_ & H m —4

Hm ,_|

'I». & ON

N N NUIXI OkOå

vuuwu—ou OkDmI—IQO

N La.) (”'—AN HWONXD

www

WNOGN HUD—bb

Nl Ul ». O

• Sida 103
•  Original

3 MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE

3.1 Förändringsmål

Det är en fördel om förändringsmål för FoU-verksamheten kan ange såväl riktningen för den utveckling man önskar som hur långt man önskar nå. Detta underlättar bedömningen av den satsning som måste göras i form av FoU—resurser, bristande föreskrifter och incitament som ekonomiska eller andra för—

delar.

Att precisera målen på detta sätt bör vara en fråga för diskussionen om vår energipolitik. Utan anknytning till en utformad energipolitik eller till annat överordnat mål kan

förändringsmålen inte fastställas.

Det program för FoU—verksamheten som nu kan presenteras tjänar huvudsakligen som ett underlag för och en bakgrund till denna diskussion. Det bör inrymma de målalternativ som är aktuella, och ge den information som behövs för att stäl-

la målen mot de resurser och åtgärder som krävs.

Det område som behandlas i denna rapport är så omfattande att det inte varit möjligt att konkretisera programmet på detta fullständiga sätt. Arbetet härmed måste fortsätta in—

om de forskningsråd och andra institutioner som berörs.

Baserat på de uppgifter Och informationer som lämnats i ti— digare delar av rapporten är det dock möjligt att redan nu diskutera vissa mål. Denna diskussion utgår från följande

förslag till förändringsmål:

• Sida 104
•  Original

Målet är att under av samhället och enskilda med- borgare accepterade levnadsomständigheter, utan 0— önskade sociala, ekonomiska eller miljömässiga för— ändringar samt under iakttagande av de ramar som fastställts av samhället:

A begränsa nettoenergin för lokalkomfort och hus— håll, till vad som nu användes

B öka verkningsgraden vid omvandling och distribu— tion av energi för lokalkomfort och hushåll

C öka utnyttjandet av solenergi och

D minska landets beroende av importerade energislag.

De fyra delmålen är ej sinsemellan uteslutande. Således är A och delvis B beroende av C samt D beroende av A, B och C. Delmålen har emellertid befunnits vara lämpliga vid den

analys av måluppfyllelse som följer nedan och kan lätt an—

knytas till FoU—programmet.

3.2 Analys av möjligheter till måluppfyllelse

3 - 2 - 1 élleäet

Möjligheterna att nå de uppställda förändringsmålen är starkt beroende av den utveckling som äger rum vid sidan om energiområdet. De prioriteringar från samhällets och den enskildes sida som vi närmast betraktat som självklara kan inom något eller några årtionden kraftigt förändras. Livs— mönstret kan ändras på ett sätt som i dag kan förefalla

främmande men som väsentligt påverkar energikonsumtion och

energiförsörjning.

Samhällsutvecklingen påverkar i hög grad energikonsumtio— nen inom området lokalkomfort och hushåll, liksom även in— om områdena transporter och energiförsörjning. Forskning rörande olika samhällsutvecklingsalternativ och deras kon— sekvenser är således av utomordentlig vikt för energiområ— det. Denna forskning kommer att påverka det framlagda FoU— programmet, som därför måste hållas levande genom en debatt om framtidsalternativen. När dessa ändras måste man följa upp med förändringar i det framlagda FoU—programmet.

• Sida 105
•  Original

Vid en analys av möjligheter till uppfyllelse av föränd— ringsmålen genom FoU—verksamhet bör man hålla i minnet att forskning innefattar skapande och sammanställande av kun— skaper, som kan utgöra underlag med inriktning mot över— gripande mål och strukturer samt utveckling och tillämpning av olika teknologier, medan utveckling innefattar ändring av befintlig teknik och organisation med direkt mätbara resultat. Detta innebär att framtagande av forskningsresul— tat endast är en del av forskningen, som måste komplette— ras med kurser, information och andra åtgärder som medver— kar till en ökad tillämpning av redan framtagen kunskap. Man har i många sammanhang framfört att om man bara tilläm— pade resultaten och erfarenheterna från redan utförd forsk— ning skulle ett område ta ett stort kliv framåt. I och för sig ligger det inte något uppseendeväckande i ett sådant påpekande. Det har alltid varit ett glapp mellan forsk— ningsresultat och mera utbredd tillämpning, vilket i regel kan vara acceptabelt. I samband med snabba och oväntade förändringar i samhället kan man emellertid snabbare uppnå väsentliga mål genom att systematiskt utnyttja möjligheten att förkorta tiden mellan forskningsresultat och tillämp— ning. Detta gäller i dag för energiområdet. Däför bör en stor del av den kortsiktiga FoU—verksamheten vara koncent— rerad på att nå en snabb tillämpning av redan framtagna forskningsresultat genom demonstrationsprojekt. I dessa projekt skall man demonstrera nya principer, nya konstruk— tioner, nya material och produkter, vilka är väsentliga för de mål som uppsatts av samhället. Demonstrationsprojekten skall medvetet och intensivt utnyttjas i information och utbildning, och detta innebär således att en motsvarande

satsning behöver göras för att förstärka dessa aktiviteter.

Vi anser denna förstärkning av information och utbildning vara så angelägen att vi föreslår att erforderliga resur— ser härför kan hämtas ur de ramar som är tänkta för mera direkt FoU—arbete. Samtidigt vill vi emellertid varna för att låta detta inkräkta på den mera traditionella formen för forskning, ty då står vi utan tillämpbara forsknings—

resultat om några år.

• Sida 106
•  Original

För att öka tillämpningen av forskningsresultat har man många vägar från allmän information till standard, normer

och lagar. Valet av väg bör också inräknas i FoU—verksam—

heten. 3 - 2 — 2 Yilltersmåeatenéeséiéräaérissåeålss

Förändringsmålen är förbundna med flera övergripande vill— kor, nämligen att levnadsomständigheterna skall vara accep— terade, att inga oönskade sociala, ekonomiska och miljömäs— siga förändringar erhålles och att man iakttar de ramar som samhället förutsättes uppställa. Dessa villkor kan synas självklara, men om man försöker bryta ner dem i kvantitati—

va termer finner man att kunskapsunderlaget är svagt och FoU—verksamhet är påkallad.

Accepterade levnadsomständigheter kräver en förklaring av dels vem som accepterar och vad som menas med levnadsom- ständigheter. De senare måste kunna accepteras av de en— skilda människorna men också av samhället. Man kan tänka sig att vissa grupper av människor lever under omständighe— ter som de själva accepterar, kanske omedvetna om riskerna,

men som samhället inte kan acceptera att medborgare är ut—

satta för.

Levnadsomständigheter är ett mångfasetterat begrepp, som vi i detta fall har att se från energisynpunkt. På de två ni— våerna byggd miljö och byggnader kan man dela upp levnads— omständigheterna i l) klimat, 2) struktur och samhällsnyt—

tigheter, 3) sociala kontakter och 4) frihet att välja.

Det inte klimatet omfattar som nämnts i avsnitt 1.2.1 en

mängd faktorer.

Vid SIB:s klimatlaboratorium i Lund, placerad i anslutning till tekniska högskolans arkitektursektion, pågår forskning inom detta område. Trots att denna forskning lämnat värde— fulla bidrag till vår kunskap om hur temperaturen påverkar

människors upplevelse och prestationsförmåga, hur kombina—

• Sida 107
•  Original

tionen mellan temperatur— och ljusförhållanden påverkar prestationsförmånga och om flera andra klimatfysiologiska problem,är forskningen ännu bara i sin början. Problemens överskärande karaktär kräver ett intimt samarbete mellan klimatforskare, arkitekter och tekniker. Forskning rörande industrins arbetshygieniska problem bedrivs vid arbetar— skyddsstyrelsens arbetsmedicinska avdelning (tidigare ar— betsmedicinska institutet) samt de hygieniska institutio— nerna vid universiteten och stöds av bl a arbetarskyddsfon— den. Arbetarskyddsfonden har också tillsatt en programgrupp som arbetar med arbetsmiljöfrågornas lokalaspekt. Även i utlandet bedrivs forskning rörande klimatets inverkan på

människors hälsa, upplevelse och prestationsförmåga.

Eftersom detta utgör ett villkor för måluppfyllelse måste man på kort tid nå väsentliga resultat. Detta borde vara möjligt genom en kraftig förstärkning av forskningen inom landet och ett vidgat samarbete med utlandet. I syfte att säkerställa forskning på längre sikt torde en särskild pro—

fessur vara nödvändig.

Baserat på erfarenheterna från det ömsesidigt befruktande samarbetet mellan forskarna vid SIB:s klimatlaboratorium och vid tekniska högskolans arkitektursektion är det lämp— ligt att denna professur placeras vid en teknisk högskola Därmed skapas en förutsättning för att frågor om den inre miljön och klimatiseringsproblem ges en allsidig behand—

ling.

Det yttre klimatet påverkar bruket av samhället. Kunskaper— na är hitintills obetydliga och har begränsats till vind—, ljus— och ljudförhållanden. Sett från energisynpunkt kan man naturligtvis hävda att gatubelysningen svarar för en liten del av energikonsumtionen (0,5 % av övrigsektorn 1972), men med den ökning som förutses är det av vikt att belysningsproblemen inom samhället studeras. Liksom forsk— ningen rörande inomhusbelysningen bör denna forskning an—

knytas till arkitekt— och klimatfysiologisidan.

• Sida 108
•  Original

Struktur och samhällsnyttigheter innefattar den fysiska planeringen av rum, byggnader och samhällen och de nyttig— heter i form av vatten, avlopp, hushållsgas, hushållsel, telekommunikationer etc som samhället tillhandahåller, Energiförbrukningen påverkas naturligtvis av lägenhets—, arbetslokals— och samhällsutformning, och det är nödvändigt att energikonsekvenserna av olika utformningsalternativ studeras. Dessa hänger emellertid så väl samman med problem som kommer att behandlas nedan att de ej behöver behandlas

här.

Sociala kontakter och den individuella valfriheten är vik— tiga ingredienser i acceptabla 1evnadsomständigheter. En forskning rörande hela detta forskningsfält kan knappast initieras av energiforskning. Man kan emellertid urskilja en del problem som nära hänger samman med energiområdet. Samhällets fysiska utformning i stort utgör en syntes med utgångspunkt från olika önskvärda mål, varav energihushåll— ning nu är ett och måste samordnas med bl a sociala mål. Denna nya aspekt medför att metoder för och omfattningen av hänsynstagande till energihushållning är en forskningsupp— gift av uppenbar betydelse. Valfrihet är en faktor av stor psykologisk betydelse. Dess mest påtagliga anknytning till energifrågan utgör möjligheterna att skapa lokalklimat som är påverkbara av den enskilda individen. Forskningen bör bedrivas av psykologer. klimatfysiologer, arkitekter och tekniker gemensamt Och omfatta bl 3 olika klimatiserings— systems psykologiska inverkan på människor och möjligheter—

na att kombinera valfrihet och energihushållning.

De sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av hushållande åtgärder får naturligtvis inte vara oacceptabla varken för den enskilde eller samhället. Å andra sidan kan energibesparande åtgärder ge inte bara accepterade utan

t o m önskvärda konsekvenser för den enskilde och samhället. Det är därför knappast tillräckligt att enbart pröva olika åtgärders konsekvenser. Man bör dessutom studera hur önsk— värda sociala ekonomiska och miljömässiga effekter skall

främjas genom åtgärder inom energiområdet. Sådan forskning

är angelägen och har tvärvetenskaplig karaktär.

• Sida 109
•  Original

Samhällets ramar kan vara av ekonomisk, handelspolitisk eller annan natur och utgör grunden för förändringsmålen. Emellertid kan det vara svårt att uppställa ramar utan att känna till konsekvenserna av dessa. På samma sätt som för- ändringsmålen kan undergå förändring kan samhällets ramar förändras. Det är därför viktigt att sambandet mellan mål och ramar noga observeras, så att inte dissonans uppträder

i samhällets agerande.

3.2.3 Begränsa nettoenergin för lokalkomfort och hushåll till vad som nu används

RationeZZt energiutnyttjande för hushåll

Hushållsel svarade 1972 för 10,2 TWh, vilket motsvarar när— mare 15 Z av nettoenergiförbrukningen i bostadshus. I bygg— nader med en sådan reglering av den tillförda energin för värme (t ex termostater i olika rum) att värmesystemet reg- leras ned när annan värme finns tillgänglig, medför en ök— ning av hushållselförbrukningen att en besparing görs i värmetillförseln. Under uppvärmningssäsongen behöver i så fall en ökad hushållselförbrukning inte betyda att den to- tala nettoenergiförbrukningen ökar. Det är emellertid ännu endast en mindre del av bostadsbeståndet som har denna reg— lering, Och under alla förhållanden innebär ökad hushålls— elförbrukning en merförbrukning netto för de tider på året då uppvärmningssystemet ej är i drift. Ett rationellt ut— nyttjande av energiförbrukningen för hushållande verksam— het är därför av betydelse när det gäller att minska netto—

energiförbrukningen.

I hushåll användes energi för hantering och beredning av livsmedel, för kläder och klädvård Och för personlig hygi— en. Energi för livsmedel är fördelad på många led från rå— varan över förädlandet inom industrier, distribution och lagring till beredandet i gemensamhetslokaler (restauranger och kollektivkök) eller i enskilda kök. Att man inom denna kedja kan göra totala energibesparingar förefaller uppen—

bart, men det är inte säkert att dessa blir av betydande

• Sida 110
•  Original

storlek om man skall hålla förändringarna inom vad enskilda och samhället menar med acceptabla levnadsomständigheter. En studie är här nödvändig för att skapa underlag för en

vidare debatt.

Inom bostaden svarar förvaringen och beredningen av livsme— del för en betydande del av hushållselförbrukningen, ca

40 %. Genom nya lösningar för förvaring och beredning borde man kunna nedbringa denna med 300 — 500 kWh per hushåll, när dessa lösningar slår igenom i hela lägenhetsbeståndet. Det är emellertid osannolikt att så skulle ske inom den här behandlade planeringsperioden 1975 — 1985. Behovet av att med statlig forskning på produktsidan komplettera den nor— mala produktutvecklingen inom industrin bedöms som litet. Jämförande av produktprestanda, energimätning i projekt med varierande förvaring och beredning samt information torde vara de vägar som bör väljas för den statliga FoU—verksam—

heten.

I samband med förvaring och beredning av livsmedel bör också disk behandlas. Den skiljer sig från de förra aktiviteterna genom att energiförbrukningen är knuten till varmvatten. Varmvattenbesparande diskmetoder är därför direkt energibe— sparande. Incitament till industrins apparatutveckling bör ges, men därutöver kan det tänkas att ett direkt stöd bör

ges för en mera processinriktad forskning.

Kläder och klädvård svarar för ca 30 % av hushållselför— brukningen. Gemensamma eller enskilda anläggningar för kläd— vård kan här diskuteras liksom även metoderna för klädvår— den. Även här är det svårt att se något större behov av en statlig forskning på produktsidan. Jämförande av produkt— prestanda, energimätning och information är också här vägar för en omedelbar statlig FoU—verksamhet. Den mera långsik—

tande forskningen bör ägnas processfrågor.

Den personliga hygienen består förutom av klädvård framför allt av personlig tvätt, dusch, bad och bastu, varav ener—

giförbrukningen för personlig tvätt och bad är knuten till

• Sida 111
•  Original

varmvattenförbrukning. De besparingar som kan nås förutsät— ter till stor del information, attitydpåverkningar och and— ra mera generellt verkande åtgärder. Även här borde FoU,

inkluderande energimätning i projekt där man söker få olika metoder för personlig hygien provad samt information kunna

ge vissa besparingar.

Sammanfattningsvis kan sägas att den FoU—verksamhet som är knuten till produktutvecklingen för hantering och beredning av livsmedel, disk, klädvård och personlig hygien bör be— drivas av industrier utan statligt stöd, medan vissa jämfö— relser av produktprestanda, jämförande metodstudier och dy— likt bör ske som statlig FoU—verksamhet, vilken bör kombi— neras med information. Eventuellt kan man tänka sig normer rörande energiförbrukning för produkter. Det torde emeller— tid vara svårt att nå ens ett bibehållande av elförbruk— ningen för nämnda aktiviteter. När det gäller disk och per— sonlig hygien bör FoU-verksamhet kunna bidra till en viss varmvattenenergibesparing eller åtminstone en begränsad ök— ning av nettoenergiförbrukningen. Inom denna sektor torde de största besparingarna kunna erhållas vid varmvattenpro—

duktionen, och då direkt påverka bruttoenergiförbrukningen. Belysning

Om regleringsmöjligheterna för uppvärmningsenergin inte motsvarar regleringsmöjligheterna för belysningen kommer be— lysningsenergin ej byggnadens uppvärmning till godo, varför det blir ett primärt intresse att hushålla med denna. Inom bostadssektorn torde det vara svårt att minska energiåtgång— en direkt. Bättre reglering och tillgodogörande av belys— ningsvärme är där lösningen. Beträffande arbetslokaler, gav elbesparingskampanjen under den gångna vintern intressanta resultat. Det har vid hearings rapporterats att den minsk— ning av den totala belysningsnivån som vidtogs i såväl kon— tor som fabrikslokaler ofta upplevdes som en förbättring av belysningsförhållandena och att de anställda i några fall inte önskade en återgång till det gamla. Minskningen av den totala belysningsnivån har i regel sammankopplats med en

mera accentuerad arbetsplatsbelysning.

• Sida 112
•  Original

FoU—verksamhet angående rationell användning av belysnings— energi är nödvändig från såväl hygieniska som energiekono— miska synpunkter. Mätningar på projekt är av stort infor— mativt värde. Kvalitativt goda och energisnåla lösningar kan få god genomslagskraft för kontor, skolor och sjukhus samt tillverkningslokaler. Energibesparingen torde i dagens

läge vara 1 — 2 TWh/år. Byggnad

I tabell 3.1 visas den årliga värmebalansen för ett källar— löst småhus (125 m2 bostadsyta) i Stockholm vid nuvarande tekniska standard, beräknad av professor Bo Adamson. Tabel— len är uppdelad i två delar, där tabellens a-del motsvarar något bättre värmeisolering än Svensk byggnorm 1967 före— skriver och där manuell reglering eller dålig termostatreg— lering användes för att styra värmetillförseln. Detta resul— terar ofta i en onödigt hög rumstemperatur — över 2100 — och man har endast begränsad nytta av tillförd energi från hus— hållsel, varmvatten, personer och instrålning _ endast 3000 kWh antas kunna tillgodogöras. Den totala nettoenergitill— förseln behöver då vara 33 000 kWh. I tabell 3.1 b visas alternativet med mycket god teknisk standard och termostat— reglering av energitillförseln i varje rum. Då kan värme ut- nyttjas från hushållsel, personer och instrålning samt i viss mån även varmvatten — hela 9 000 kWh antas kunna till— godogöras. Den totala nettoenergitillförseln för uppvärm— ning och varmvatten blir då ej mer än 23 000 kWh/år. Netto- 2 energitillförseln varierar således mellan 184 och 264 kWh/m

bostadsyta.

För lägenheter (ca 75 m2 lägenhetsyta) i flerfamiljshus i Stockholm blir — tabell 3.2, också enligt Bo Adamson - vid normal teknisk standard och utan särskild reglering netto— energiförbrukningen ca 16 000 kWh, dvs 220 kWh/m2 lägenhets— yta, och vid mycket god standard och reglering till rums- temperaturen +210C nettoenergiförbrukningen ca 11 000 kWh, dvs 150 kWh/mz.

Man ser av tabellerna att det redan nu finns stora varia— tioner i nettoenergiförbrukningen vid nybyggda bostäder.

• Sida 113
•  Original

energiförbrukningen vid nybyggnationen. I tabell 3.3 visas sålunda värmebalansen för ett småhus med extremt låg energi— förbrukning. Den har uppgjorts för två alternativ på hus— hållsel— och varmvattenförbrukning, nämligen &) nuvarande

3 500 kWh för hushållsel och 5 000 kWh för varmvattnet samt b) 7 800 kWh för hushållsel och 7 500 kWh för varmvatten, vilket kan gälla år 2000 vid ohämmad tillväxt. Ventilations— förlusterna har nedbringats från 10 500 kWh till 5 000 kWh genom värmeväxlare eller annan anordning, transmissionsför— lusterna genom väggar, tak och grund har minskats från

10 500 kWh vid nuvarande mycket god standard (tabell 3.1b) till 7 000 kWh genom ökad värmeisolering — till k = ca 0,20 W/OC9m2 — och transmissionsfötlusterna genom fönster har reducerats från 6 000 kWh till 4 000 kWh genom utnyttjande av treglasfönster. På tillförselsidan har energitillförseln på grund av instrålning genom fönster ökats från 4 000 till 6 000 kWh genom att fönstren huvudsakligast orienteras åt söder. Nettoenergitillförseln för uppvärmning och varmvatten blir då ej mer än 10 000 kWh, dvs 80 kWh/m2 bostadsyta. Den totala nettoenergiförbrukningen, dvs inklusive hushållsel, har då minskat från 26 500 kWh till 13 500 kWh. I tabell 3.3b har den ökade energiförbrukningen för hushållsel och varmvatten resulterat i ett ökat värmetillskott — från 4000 kWh till 7 500 kWh. Nettoenergibehovet för uppvärmning och varmvatten blir då ca 9 000 kWh och det totala behovet in— klusive hushållsel 16.800 kWh. På liknande sätt kan man visa att nettoenergiförbrukningen för värme och varmvatten för flerfamiljshuslägenheter kan sänkas från 11 000 kWh (147 kWh/m2 lägenhetsyta) vid nuvarande mycket god standard (tabell 3.2b) till 4 600 kWh (61 kWh/m2 lägenhetsyta) vid extremt låg energiförbrukning (tabell 3.4a). Inklusive hus— hållsel blir den totala nettoenergiförbrukningen 13 900 kWh respektive 7 500 kWh/lägenhet och år. Vid ohämmad tillväxt för hushållsel och varmvatten blir enligt tabell 3.4b den totala nettoenergiförbrukningen inklusive hushållsel 9 300

kWh.

För att man vid nyproduktionen skall kunna nedbringa netto- energiförbrukningen som tabellerna 3.3 och 3.4 visar krävs naturligtvis en omfattande FoU—verksamhet. För byggnadens

del måste denna FoU—verksamhet koncentreras kring byggna—

• Sida 114
•  Original

ders värmebalans, kring nya material och metoder för värme- isolering av väggar, tak och grunder, kring fönsters energi— balans samt kring byggnaders täthet. I övrigt behövs, såsom nämns nedan, FoU om ventilationsbehov och ventilationssys— tem, reglerings— och styrsystem samt bebyggelseplanläggning. Man behöver också genomföra ett antal projekt där mätningar bekräftar och åskådliggör de förutskickade energibesparin— garna och lönsamheten. För att nå full genomslagskraft be— hövs säkerligen goda lånemöjligheter och eventuellt skärpta normer beträffande värmeisolering och täthet hos nyproduk—

tionen.

De befintliga byggnaderna kommer att utgöra en betydande be— lastning när det gäller energibesparing, om man inte kan åt— gärda dem. De är genomsnittligen dåligt värmeisolerade. En utredning som utförts av AB Rockwool visar att ca 50 % av ytterväggarna inom befintliga bostäder har k—värden som är sämre än ca 0,8 W/OC, m2. En extra värmeisolering med k—vär— desförbättringen — 0,5 W/OC, m2 skulle för alla sådana ytterväggar innebära ca 6 TWh i energibesparing per år. Med förbättring av takisoleringen skulle denna siffra stiga till 10 TWh per år. Treglasfönster i hälften av de befint— liga byggnaderna ger ca 2-3 TWh i energibesparing. Man be— höver FoU rörande lämpliga metoder för tilläggsisolering, insättning av tre glas, tätning av byggnader samt regler— system. Vidare behöver man projekt, där effekten av de energibesparande åtgärderna bekräftas och åskådliggörs, så att intresse för energibesparing i befintliga hus uppstår. Lånemöjligheter och bidrag måste säkert tillgripas för att

nå önskad effekt. Ventilation

Ventilation upptar som tabell 2.1 visar betydande delar av

värmebalansen för en byggnad.

Erforderlig ventilationsmängd för bostäder, kontor, skolor etc regleras av Svensk byggnorm. Vid andra lokaler än bostä— der används ofta mer ventilation än normen kräver. De nor—

merade luftmängderna har ifrågasatts, och man torde behöva

mer klimathygienisk forskning för att klargöra erforderlig

• Sida 115
•  Original

friskluftsmängd och möjligheterna att under viss tid minska eller helt avbryta ventilationen. Från energikrisen har rapporterats att den sänkta rumstemperaturen resulterade i ett minskat behov av fönstervädring. Klimathygienisk forsk— ning måste också sättas in på användning av returluft och filtrering av luft, så att man kan utvärdera ventilerings—

systemen från hygieniska synpunkter.

Bland metoder att minska ventilationsförlusterna intar näm—

ligen en sänkning av ventilationsgraden den främsta platsen.

Om man vid befintlig bebyggelse och nyproduktion genom tät- ningar av byggnader och strypning av ventilationen kunde nedbringa ventilationen med 20 Z skulle detta innebära en besparing med 10 TWh/år. Under energikrisen har sådana redu— ceringar utförts utan att de boende eller arbetande alltid uppmärksammat det. I en del fall har dock reduceringarna medfört kondensation av fukt på fönster och andra kallytor. Mätningar och studier på projekt borde ge mycket värdefulla erfarenheter och tillhör den form av FOU som här rekommen- deras. Informationsvärdet av sådana projekt är väsentligt. Temporär sänkning av ventilationen under de tider av året då det är kallast ute kan också ge energivinster på 4—6 TWh/

år. FoU—verksamhet i form av projektstudier är också här en

lämplig form.

Värmeåtervinning från ventilationsluften kan ske på olika sätt. Redan nu finns ett flertal system och produkter i marknaden Och flera torde vara under utveckling. Endast i ett fåtal fall har man närmare studerat dessa systems funk— tion i projekt och genom ingående mätningar påvisat deras effekt i praktisk drift. Sådana studier har framför allt gällt elvärmda flerfamiljshus och villor. Jämförande stu— dier i ett projekt där villor utrustade med olika värme- växlingssystem studeras före och efter inflyttning har före— slagits av civilingenjör Nils—Eric Lindskoug. Även mät— ningar på flerfamiljshusprojekt med olika system för värme— växling är väsentliga FoU—uppgifter. Med verkningsgrader på 60—80 % skulle en årlig tillämpning under 20 år på 50 000 nybyggda lägenheter per år ge en besparing av 6 TWh/år vid

full utbyggnad.

• Sida 116
•  Original

Rening av luft i filter och returkörning är en annan, och där den kan tillämpas mycket effektiv, metod att minska ventilationsförlusterna. FoU krävs, men det är svårt att

närmare ange resultatet av forskningsverksamheten.

Man har föreslagit att "ventilation när det behövs"—system utvecklas och deras konsekvenser för byggnader och dessas

energiförsörjning studeras. Detta är en framåtpekande FoU— uppgift, vars energibesparingsvärde det är svårt att över—

blicka.

Funktionsstudier av olika ventilationssystem är värdefulla

för vidareutveckling av ventilationstekniken. Dessa studier kan liksom nu företas i fullskalelaboratorier, men studier

på byggnader i drift är också nödvändiga, bl a för att ge

underlag för utveckling inom driftsektorn.

För att ett ventilationssystem skall fungera väl under drift måste det vara försett med mätmöjligheter så att funk— tionsdata kan mätas. Injusteringen av systemet måste vara noggrant utförd och leveranskontrollen rätt genomförd. För ett riktigt utförande av injustering och leveranskontroll liksom sedermera driftkontroll krävs FoU, som troligen bör

resultera i normer.

Att tillvarataga de möjligheter att minska energiförbruk— ningen som här antytts blir i många fall en uppgift för de personer och instanser som svarar för byggnadernas och för— sörjningssystemens tekniska drift och underhåll. Vikten av att i alla projekt markera den drifttekniska aspekten måste därför återigen betonas. Parallellt härmed krävs FoU—pro— jekt med direkt syftning att utveckla driftteknik, driftens organisation, och hur hänsyn till driften skall påverka pro—

jektering, byggande och de tekniska lösningarna.

Sammanfattningsvis kan sägas att FoU, huvudsakligen genom projektstudier i samband med befintlig bebyggelse, åtföljda av gynnsamma lånemöjligheter, normer och information, skul— le för den befintliga bostadsbebyggelsen kunna resultera i energibesparing på 4—6 TWh (netto) per år och efter 20 år

• Sida 117
•  Original

för nyproduktionen med 6 TWh (netto) per år. övriga lokaler

kan också ge minst lika stora besparingar.

Uppvärmningssystem

Normalt sker rumsuppvärmning i Sverige med varmvattenradia— torer eller direktverkande elradiatorer. Ur energibespa- ringssynpunkt kan man tänka sig ett intresse för uppvärm— ning med stora varma ytor (delar av golv, tak och väggar). Teoretiskt skulle då lufttemperaturen kunna sänkas något, och det är en FoU—uppgift att närmare undersöka de praktis—

ka konsekvenserna.

Strålningsuppvärmning är en intressant uppvärmningsform,

som kan utnyttjas vid zonuppvärmning i stora lokaler liksom även i lokaler där låg lufttemperatur önskas. FoU—verksam—

het är önskvärd.

Man kan tänka sig ett slags "slå på värme vid behov"—system. Om ett sådant system och byggnaden finge liten värmekapaci— tet skulle man kunna tillämpa det. Man kan förutskicka att solvärmen skulle orsaka högre rumstemperaturer, men proble— met är väl värt ett FoU—arbete. Konsekvenserna beträffande

energiförbrukningen är i dag svåra att överblicka.

Funktionsstudier i laboratorier och i projekt är även för uppvärmningssystemen värdefulla liksom FoU—verksamhet och information rörande mätmöjligheter samt inreglering och

kontroll av uppvärmningssystem. Vad som tidigare sagts om

driften gäller även värmesystemen. Reglering av energitillförsel

Som nämnts ovan utgör reglering av värmetillförsel en vä— sentlig förutsättning för energibesparing. Om man reglerade in landets 3,3 miljoner lägenheter till max +210C skulle man sannolikt göra en besparing på 10—20 TWh/år. I dag är det främst elvärmda småhus med rumstermostater som har en tillfredsställande reglering. FoU rörande olika reglersys- tem för småhus och flerfamiljshus samt mätningar på projekt är i högsta grad påkallat både beträffande nyproduktion och

• Sida 118
•  Original

Även i andra försörjningssystem bör regleringsmöjligheterna utvecklas. Ur besparingssynpunkt borde principen med indivi— duell reglering vara att föredra framför centralreglering. En arbetsplats eller en lokal som står tom bör inte behöva förbruka energi i samma takt som om den var i fullt bruk, och förbrukningen bör inom rimliga gränser kunna anpassas till det individuella behovet. Risken finns givetvis att individuellt reglerade system genom tanklöst eller omedve— tet bruk resulterar i högre energiförbrukning i stället för i en besparing. Information Och utbildning måste därför be—

aktas i detta sammanhang.

Rätt tillämpad innebär individuell reglering troligen också en ökad tillfredsställelse med lokalkomforten. Även detta är en anledning att utveckla denna princip för värmesyste—

men, ventilationen och belysningen. Mätning

Mätning av värme och varmvatten har ofta framförts som me— del att hålla energiförbrukningen nere. Rättvisande värme— mätning är utomordentligt svår att göra och får eventuellt förenas med byggnadstekniska åtgärder för att förhindra värmeöverföring till eller från kringliggande lägenheter med annan rumstemperatur än den aktuella lägenhetens. FoU är här nödvändig och kan ge viss energibesparing, som dock

till viss del uppnås genom reglering (se ovan).

Utveckling och införandet av energimätning är inte i sig en besparingsåtgärd, utan är endast ett hjälpmedel som krävs för att andra åtgärder skall leda till avsedda resul— tat. Dessa kan ge betydande energibesparing i flerfamiljs—

hus — upp till 4 TWh/år — om de når allmän tillämpning. Byggnaders och bebyggelsens utfbnwning

Som tidigare nämnts kan man nå energibesparing om fönster orienteras åt söder och energitillförseln regleras med rumstermostater. Det finns emellertid andra sätt att på—

verka nettoenergiförbrukningen per m2 lägenhetsyta. Sålunda

• Sida 119
•  Original

har småhus normalt större specifik förbrukning än flerfa— miljshus vid samma tekniska standard. Likaledes bör ett små— hus i l l/2-plan ha lägre specifik energiförbrukning än ett l—plans småhus. Enligt tidigare avsnitt har även bebyggel— sens utformning inverkan på energiförbrukningen. FoU—verk- samhet om energiförbrukning och andra konsekvenser för oli— ka utformning av byggnader och bebyggelse bör utgöra ett visst underlag vid samhällsplaneringen. För att indikera inverkan på nettoenergiförbrukningen kan nämnas att om

10 000 småhus som ursprungligen varit tänkta i ett plan i stället utföres i 1 1/2 plan kan den årliga energibesparin— gen bli 0,01 TWh. Om 10 000 lägenheter i småhus byts ut mot 10 000 lika stora lägenheter i åttavåningars flerfamiljshus

kan nettoenergibesparingen bli 0,02 TWh.

3.2.4 Öka verkningsgraden vid omvandling och distribution

Gemensam energiomvandling

Vid gemensam energiomvandling i kraftverk och kraftvärmeverk kan energiförsörjning och energikonsumtion sammanföras till ett stort energisystem för kraft— och varmvattenproduktion. Det är naturligtvis önskvärt att detta system är utformat så, att man når god totalekonomi. För att möjliggöra studier av olika faktorers inverkan på totalekonomin för stora sys— tem måste de ingående delarna kunna uttryckas i matematiska termer och så att man kan representera dem i ett datorpro— gram. Således måste en byggnads effektbehov vid varje till- fälle kunna beskrivas med utgångspunkt från uteklimat, dag och timme. Genom att så sammanföra byggnader med distribu— tionssystem och energiomvandlingsanläggningar kan man i da— torprogramform få en beskrivning av ett stort energisystem. Genom variationer i indata vid datakörningen kan olika effek— ter studeras. För byggnadernas del kan önskemål uppstå om energiförsörjning under viss del av dygnet, om begränsning av energiuttaget vid vissa klimatiska förutsättningar, om viss typ av nyproduktion osv. FoU om byggnaders energibehov, både matematiskt och genom mätningar på befintliga hus, är här mycket väsentligt. Genom sitt sammanhang med energidis— tribution och energiomvandling utgör den ett incitament till

• Sida 120
•  Original

ökat samarbete mellan energikonsumtions- och energiförsörj—

ningssidan — ett nog så viktigt resultat.

Vid större energisystem utgör energiackumulering en väsent— lig del av systemet. Denna ackumulering kan förläggas på olika ställen i systemet, från ackumulering av bränsle Och älvarnas vatten före omvandlingen till ackumulering i varm— vattencisterner i byggnaden, i byggnadsstommen eller i vår— marna. FoU rörande ackumulering sker i dag delvis genom el— producenter men behöver utvidgas beträffande möjligheterna att bl a lagra energi inom byggnaden. Utnyttjande av nattel är också en viktig FoU—uppgift med stora konsekvenser för energiförsörjningen. Energimätning på projekt torde utgöra en viktig del av FoU—verksamheten, liksom utveckling av ackumuleringssystem inom befintliga och nyproducerade bygg—

nader.

I samband med kraftvärmeproduktion kan man tänka sig utnytt— jande av hetvatten med olika temperaturer. Normal fjärrvär- me lämnar verket med 80—1200 C temperatur. I värmeväxlare överförs värmen till tappvarmvatten och till byggnadens vär— mesystem. Hetvattnet återvänder till verket med 50—700 C. Det skulle snarast vara en fördel om returvattnet återvände med lägre temperatur, då man i så fall, om ånga finns till— gänglig, skulle kunna producera mer el. Utnyttjandet av låg: tempererat vatten (SO—70o C) skulle således medföra ett

bättre energiutnyttjande. Ett omfattande FoU—arbete med pro— duktutveckling, konstruktion och demonstrationsprojekt är här påkallat. Vinsterna är påfallande, även om systemet i regel endast kan användas för nybyggda eller helt ombyggda fjärrvärmda hus. Om 10 000 lägenheter varje år i 25 år skul— le anslutas till lågtempererat returvatten skulle bränsle

motsvarande ca 5 TWh (netto) årligen ha sparats vid perio—

dens slut.

I mindre och medelstora städer kommer man allt framgent att få räkna med hetvattenscentraler. FoU-verksamhet angående

konstruktion och drift är här nödvändigt och lönsamt. Om man uppnår en 10—procentig verkningsgradsförbättring för 250 000

lägenheter motsvarar detta 0,5 TWh (netto) årligen.

• Sida 121
•  Original

FoU rörande funktionsdata för olika system är en nödvändig— het för fortsatt utveckling inom detta område. Sådan forsk— ning kan inte direkt lönsamhetsberäknas men utgör en väsent—

lig grund för utvärdering och vidare arbete. ökad verkningsgrad i befintliga byggnader

I befintliga byggnader omvandlade man 1972 olja till värme

i 1,16 miljoner småhus och i 1,26 miljoner flerfamiljshus— lägenheter. Dessa förbrukade 12,3 miljoner m3 oljeprodukter. Många av pannaanläggningarna är gamla, och de flesta är 0— tillfredsställande instrumenterade. Skötseln är av flera skäl dålig. Enligt rapporter vid hearings borde man kunna förbättra verkningsgraden med 10—20 Z. Om en förbättring med 15 % genomfördes på halva bostadsbeståndet skulle man spara närmare 20 TWh (brutto) per år. Besparingsmöjligheter— na är stora och snabbt tillgängliga, och FoU rörande för— bättring, instrumentering, registrering, skötsel, driftfrå— gor och kontroll av pannanläggningar är utomordentligt lön— samt. För att nå full effekt måste denna FoU—verksamhet kom- bineras med lånemöjligheter, bestämmelser, förhandlingar på arbetsmarknaden, organisationsstudier inom förvaltningsom— rådet, överenskommelser mellan hyresmarknadens parter osv — ett stort komplex, som i sig är FoU. En omfattande demon— strations— och informationsverksamhet blir också nödvändig.

Enligt EPU kan man för småhusens del vänta sig en omfattande

konvertering från enskild oljeeldning till uppvärmning med

fjärrvärme eller el. Det är naturligtvis väsentligt att den— na konvertering utförs så, att man får ett gott energiutnytt— jande. FoU inkluderande mätningar på projekt och omfattande

information är här påkallat.

Energiomvandling i nyproducerade byggnader och byggnadsgrup—

per

Energiomvandling i byggnader eller grupper av byggnader sker i allmänhet från olja eller gas till varmvatten. Normalt har sådana anläggningar goda leveransverkningsgrader, men de försämras ofta snabbt under drift. Nya anläggningar borde

• Sida 122
•  Original

vara konstruerade och utrustade så att verkningsgrad och driftsresultat snabbt indikeras och registreras. Det är en viktig FoU—uppgift att ta itu med detta problem, och lönsam—

heten är synnerligen god.

Värmepumpen erbjuder möjligheter till energibesparing som ännu bara prövats i relativt liten omfattning. Värmepump— ning innebär att man med en uppoffring av energi (vanligen el) överför en del av den värme som finns i t ex uteluften, avloppsvatten, sjöar och vattendrag till ett medium med högre temperatur, vilket kan utnyttjas; i detta fall för lokaluppvärmning, uppvärmning av ventilationsluft och varm— vattenproduktion. Energibesparingen ligger däri, att den ut— nyttjningsbara energin är större — ibland flera gånger stör—

re — än den energi som driver pumpen. Tekniken är väl känd

(kylskåpet är t ex en värmepump) och har förekommit för vissa applikationer i Sverige, men de största erfarenheter— na finns utomlands. Orsaken härtill är bl a att utbytet är beroende av temperaturnivån på värmekällan. Utnyttjar man uteluften — som ju är det överallt tillgängliga mediet — är det vintertid här i Sverige i vissa fall svårt att sänka dess temperatur ytterligare. Beroende på värmepumpens kon— struktion kan det vara nödvändigt att offra lika mycket energi som den som återvinns. Lönsamheten är därmed tveksam.

Tekniken kan ännu inte betecknas som generellt tillämpbar.

För uppvärmning av lokaler kan förutsättningarna vara mera fördelaktiga — industrins Spillvärme kunde kanske i vissa

fall utnyttjas.

Besparingspotentialen är omöjlig att beräkna i dag. Ändå anses det vara fullt klart att man måste studera värmepum— pens möjligheter för uppvärmning av lokaler och bostäder. Utländska erfarenheter måste tillvaratas. Visar sig prin— cipen utvecklingsbar för en mer allmän tillämpning bör ett omfattande FoU—arbete etableras i samarbete med energipro— ducenter och fabrikanter. Liksom för andra system är under— sökningar nödvändiga i såväl laboratorier som i tillämp—

ningsprojekt.

• Sida 123
•  Original

3—2-5 åkas_a£2x5512992_ez_åslsssrsi

Utnyttjande av solenergi har satts som ett primärt föränd— ringsmål. Anledningen är att vi i framtiden sannolikt måste utnyttja solenergi i ökad utsträckning för att minska vårt övriga energibehov. Graden av utnyttjande blir beroende av ekonomi och energipolitik, men man måste redan nu sätta in

FoU för att ha en beredskap.

Vid utnyttjande av solenergi kan man skilja mellan elpro- duktion och värmeproduktion. Elproduktion bör ej hemma inom området "lokalkomfort och hushåll" och lämnas därför utan— för. Värmeproduktion från solenergi kan ske direkt till rums— luften eller till uppvärmt vatten. Det förra fallet är van— ligast vid solvärme genom fönster, det senare vid användan-

det av solfångare. Solvärme genom fönster

Av den sol— och himmelsstrålning som träffar ett fönster un— der uppvärmningssäsongen kan man tillgodogöra sig praktiskt taget all energi som passerar glaspartiet. Villkoret är att byggnad och uppvärmningssystem är utformade på ett riktigt sätt. Söderfönster har då under uppvärmningssäsongen inga energiförluster, utan tillför i stället ca 100 kWh/m2 glas— yta för byggnadens uppvärmning. I kombination med energibe— sparing på ventilations— och transmissionssidan samt nog— grann reglering av energitillförseln kan intressanta lös— ningar skönjas. Till problemet hör också solskydd under som- maren. FoU—verksamhet och experimenthus med noggrann upp—

följning behövs. Solvärmt varmvatten

Solvärmt varmvatten utnyttjas utomlands och kan vara en intressant lösning både för permanentbostäder och för fritids— hus. Teknologin är enkel. Behovet av påkallade FoU—insatser torde vara måttlig. Provningar och jämförelser av prestanda för olika konstruktioner kan liksom demonstrationsprojekt

bli aktuella.

• Sida 124
•  Original

Solfångare för rumsuppvärmning samt långtidsackumulering

I figur 3.1 jämförs behovet av nettoenergi för uppvärmning och produktion av varmvatten till en villa i Stockholm med den sol— och himmelsstrålningsenergi som kan tillvaratas ge— nom en 50 m2 solfångare åt söder. Denna figur visar en del av svårigheterna med solvärmda hus. Man behöver stora fasad— och takytor, täckta av solfångare, om man skall få tillräck— lig solenergi för normalt energibehov för uppvärmning och varmvatten. Om man gör huset extremt energisnålt reduceras detta problem i motsvarande grad. Kvar står problemet med effekttoppen i december. Om denna skall minskas krävs en energilagring under flera månader. I mycket gynnsamma fall är energilagringsbehovet 6 000 kWh. vilket med 600 C i tem— peraturhöjning kräver närmare 100 m3 vatten. FoU behövs be— träffande såväl solfångare som lagringssystem, och man måste utnyttja alla möjligheter till energibesparing i övrigt inom byggnaden. Även om helt solvärmda byggnader under lång tid kommer att vara experiment måste man satsa på denna FoU—verk—

samhet. Experimenthus

FoU—verksamheten för solenergins utnyttjande bör omfatta någ— ra noggrant mätta experimenthus i olika delar av landet. Des- sa bör drivas under flera år och kunna vara föremål för fort—

satta systemmodifieringar. Till EPK inlämnade förslag till FoU—projekt:

EPK dnr 126 Uppvärmning av byggnader med kombination av värmepump och solvärme

EPK dnr 145 Projekt "soluppvärmda hus"

EPK dnr 198 Varmgasmaskin för utnyttjande av bl a solener— gi EPK dnr 206 Solenergi ger tillsatskraft för värmepump

EPK dnr 208 Prefabricerat väggelement för sol— och elupp— värmning av byggnader

• Sida 125
•  Original

Nettoenergi kWh/dygn Energibehov för uppvärmning 0. 120 vannvanen -—— I & I, xx ' I & Solenergi ...i ,

Solenergi

Figur 3.1: Nettoenergi för uppvärmning och varmvatten (kWh/dygn) under året för villa i Stockholm (22 000 kWh/år) i jämförelse med tillvarata— gen solenergi i 50 mz-solfångare åt söder (vattentemperatur i solfångaren = 400 C). Enligt Isfält.

• Sida 126
•  Original

Tabell 3.1: Årlig värmebalans för uppvärmning 0 h varmvatten för ett källarlöst småhus (ca 125 m bostadsyta) i Stockholm vid nuvarande tekniska standard

a) Medelgod standard, ingen termostatreglering

W

Bort kWh Till kWh _________________________________________._________________

Ventilation 10 500 Värme från hushållsel Tak 5 500 och varmvatten 1 500 Väggar 5 500 Varme fran personer 500 Grund 3 500 Fonster, instralning 1 000

_ Energi för uppvärmning Fonster, brutto 6 000 och varmvatten 33 000 Varmvatten 5 000 ____._..______._..__.___________________.___________________ Summa 36 000 Summa 36 000

mm..—___.

b) Mycket god standard, rumstermostater

_______..__.____.________.__________________________________ Bort kWh Till kWh ______________________________________________.________________

Ventilation 10 500 Värme från hushållsel Tak 4 000 och varmvatten 4 000 Väggar 4 000 Varme fran personer 1 000 Grund 2 500 Fonster, instralning 4 000

" Energi för uppvärmning Fonster, brutto 6 000 och varmvatten 23 000 Varmvatten 5 000 ____________._____._________________.________________________ Summa 32 000 Summa 32 000 W

• Sida 127
•  Original

Tabell 3.2: Ärlig värmebalans för uppvärmning och varmvat— ten för en lägenhet (ca 75 m2 ly) i ett 8—vån flerfamiljshus i Stockholm vid nuvarande tek— nisk standard

a) Medelgod standard, rumstemperatur: 23—25o C

___—M Bort kWh Till kWh ____,___.___.__________.._______________._____________.______ Ventilation 6 200 Värme från hushållsel _ och varmvatten 500 Tak. vaggar, grund 4 200 Fönster, brutto 2 900 Varme fran personer 400 Varmvatten 4 000 Fonster, instralning — Energi för uppvärmning och varmvatten 16 400 Summa 17 300 Summa 17 300 ___________________.________._-_.—————————-——————

b) Mycket god standard, rumstemperatur: 210 C

___—M Bort kWh Till kWh __________________.._________.__________._____________________ Ventilation 6 200 Värme från hushållsel Tak, väggar, grund 3 500 och varmvatten 3 000 Fönster, brutto 2 900 Varme fran personer 800 Varmvatten 4 000 Fonster, instrålning 1 800

Energi för uppvärmning och varmvatten 11 000

Summa 16 600 Summa 16 600 W

• Sida 128
•  Original

Tabell 3.3: Årlig värmebalans för uppvärmning och varm— vatten för ett källarlöst småhus (ca 125 m2 bostadsyta) i Stockholm vid extremt låg ener— giförbrukning och rumstemperatur = 210 C.

a) Vid nuvarande hushållsel (3 500 kWh) och varmvatten— förbrukning (5 000 kWh)

WW

Bort kWh Till kWh

___—W

Ventilation, netto 5 000 Värme från hushållsel Tak 2 500 och varmvatten 4 000 Vaggar 2 500 Varme fran personer 1 000 Grund 2 000 Fonster, instralning 6 000

" Energi för uppvärmning Fonster, brutto 4 000 och varmvatten 10 000 Varmvatten 5 000

Summa 21 000 Summa 21 000

mmm—'_'—

b) Vid framtida hushållsel (7 800 kWh år 2000) och varm— vattenförbrukning (7 500 år 2000)

Bort kWh Till kWh Ventilation, netto 5 000 Värme från hushållsel Tak 2 500 och varmvatten 7 500 Väggar 2 500 Varme fran personer 1 000 Grund 2 000 Fönster, instrålning 6 000 Fönster 4 000 Energi för uppvärmning

och varmvatten 9 000 Varmvatten 7 500

Summa 23 500 Summa 23 500

• Sida 129
•  Original

Tabell 3.4: Årlig värmebalans för uppvärmning och varmvatten för en lägenhet (ca 75 m2 ly) i ett 8 vån. fler— familjshus i Stockholm vid extrgmt låg energiför— brukning och rumstemperatur +21 C.

a) Vid nuvarande hushållsel (2 900 kWh och varmvattenför—

brukning ____.___...___.____..._____.._.____...___.____________________ Bort kWh Till kWh __._._____._______..__._____._______________._.________________ Ventilation, netto 2 500 Värme från hushållsel Tak, väggar,grund 1 800 och varmvatten 3 000 Fönster, brutto 1 900 Varme fran personer 800 Varmvatten 4 000 Fonster, instralnlng 1 800 Energi för uppvärmning och varmvatten 4 600 Summa 10 200 Summa 10 200

___—W

b) Vid framtida hushållsel (6 500 kWh år 2000) och varmvat— tenförbrukning (S 000 kWh år 2000)

W

Bort kWh Till kWh _____________,_.___________.___________.__._____....___________ Ventilation, netto 2 500 Värme från hushållsel

" och varmvatten 6 000 Tak, vaggar, grund 1 800 Fönster, brutto 1 900 Varme fran personer 600 Varmvatten 5 000 Fonster, instralning 1 800

Energi för uppvärmning och varmvatten 2 800

WWW

Summa 11 200 Summa 11 200

___—W

• Sida 130
•  Original

3 - 2 - 6 Mieekaleeész2_Esä995193!_ieeetåezeée_eas£giälég

Självklart medför varje besparing i energiförbrukningen att en motsvarande mindre energiimport erfordras. Beroendet kan

emellertid påverkas också med mera direkta åtgärder.

Övergång till inhemsk energi skulle för lokalkomfort och hushåll för närvarande innebära en övergång till ved eller vattenkraftsbaserad elenergi. En sådan övergång får dock an— ses vara helt orealistisk under vanliga förhållanden. (För— hållandena under en extrem avspärrning eller krigstillstånd

diskuteras här icke.)

En övergång till importbränsle av annat slag eller från and— ra leverantörsländer skulle sprida vårt beroende och därmed kanske minska riskerna. Vad som då närmast förefaller vara

tänkbart är ökad uppvärmning baserad på kol eller koks eller

uppvärmning baserad på gas.

övergång till annat bränsle berör värmeproduktionen mer än konsumtionen. Olika FoU—åtgärder är diskuterade i annan rap— port. Metanol anges där vara ett bränsle som är möjligt att erhålla ur olika råvaror, t ex kol, ved, torv, hushållsav— fall, jordbruksavfall och med olika processer. Förutsättning— arna för en inhemsk metanolproduktion föreslås bli undersök— ta bl a med tanke på att metanol kan användas för lokalupp—

värmning.

I anslutning till denna och andra utredningar av icke—kon—

ventionella bränslen, som kan användas för lokaluppvärmning, är det nödvändigt att också studera följdeffekter. Här avses i första hand om en övergång till dessa bränslen medför krav på lokalernas uppvärmningssystem, på säkerhetsanordningar,

på byggnadsteknik, byggnadsutformning och samhällsplanering. Dessa studier bör inkluderas i FoU—programmet för "lokalkom-

fort och hushåll", även om de initieras av FoU—verksamhet

inom annat program.

Ytterligare en aspekt som kan läggas på val av alternativa

bränslen för uppvärmningsändamål är vilka andra användnings—

• Sida 131
•  Original

möjligheter respektive bränsle kan ha. Ekonomin för sådan

annan användning kan vara överlägsen användningen som bräns—

le, och detta kan då ändra valet av bränslealternativ. Frå— gor av denna art torde normalt höra hemma inom delområde A, men de bör dessutom uppmärksammas i anslutning till att frå— gan om bränslealternativ studeras för område "lokalkomfort

och hushåll".

Värmesystemen och principerna för hur lokalkomforten vidmakt— hålls kan underlätta övergången till annat bränsle. För den enskilde villaägaren ger system baserade på cirkulerande varmvatten vissa möjligheter att använda alternativbränslen

i den egna pannan. För byggnader anslutna till fjärrvärme— system kan den enskilde husägaren eller förvaltaren inte på— verka bränslevalet,utandetta behärskas helt i fjärrvärme—

centralen. Motsvarande gäller för elvärmda byggnader.

Kravet att kanske behöva övergå till annat bränsle medför så- ledes ett behov av att undersöka olika alternativa bränslens följdverkningar. Några generella FoU—problem att beakta i detta sammanhang kan inte förutses, utan de synpunkter och

förslag som givits tidigare täcker väl behovet.

I detta sammanhang är det dock angeläget att påpeka en helt absurd konsekvens av den gångna vinterns besparingskampanj. Denna baserades som bekant på tidigare förbrukning, och sto- ra besparingar visade sig vara möjliga med enkla effektivi— tetshöjande åtgärder. Det har funnits röster för att man skulle sätta en ineffektiv energianvändning i system, dvs medvetet hålla systemet vid låg verkningsgrad för att där—

med få ett bättre utgångsläge vid en ny krissituation.

Skulle en sådan inställning vinna terräng är en kraftig FoU—

satsning för att öka effektiviteten tämligen meningslös.

Ett bättre alternativ till denna metod att skapa en ökad sä- kerhet är naturligtvis en ökad bränslelagring hos den enskil— de bränslekonsumenten. De problem detta kan skapa bör därför analyseras. Vilket bränsleslag skall lagras, hur mycket,

finns lämpliga utrymmen för detta, innebär lagringen några

• Sida 132
•  Original

ekonomiska problem, etc?

Prioriteringen av en sådan uppgift är för närvarande låg

men kan öka beroende på den attitydutveckling som kommer

att äga rum.

• Sida 133
•  Original

& PROGRAM FÖR FORSKNING OCH UTVECKLING

Underlag för följande förslag till FoU—program har erhållits under de nio hearings som anordnats. Endast i några enstaka undantagsfall ställdes förslag i mer utvecklad form och be— dömning av erforderlig tid för uppgiften, resursåtgång i öv— ring och en mer detaljerad presentation av förslagen har ge— nomgående saknats.

Förslagen har sammanförts till femton områden, av vilka de tolv först nämnda avser problemorienterad verksamhet och de tre sist nämnda avser aktiviteter av annat slag. Områdena har därefter underindelats i olika frågor. I korta kommenta— rer har ett försök gjorts att karakterisera dessa. I många fall finns en mer detaljerad diskussion av problemen i tidi—

gare kapitel 1-3.

Driftfrågorna har inte separerats som ett självständigt FoU— område utan har nämnts som delområde inom "Byggnad". Drift— frågorna ingår dessutom som en självklar faktor att studera för de olika försörjningssystemen och deras komponenter och som en viktig faktor i utvecklingen av teknik, förvaltning

och underhåll.

Sammanställningen inleds med en översikt över områdena och en summarisk bedömning av resursbehov — materiellt, perso— nellt och finansiellt — samt tidsåtgång. Tidsåtgången är an—

given i tre klasser, varav

— klass 0 innebär att det finns omedelbart tillämpbara forskningsresultat, som genom infor— mationsåtgärder eller liknande snabbt bör föras ut till praktisk användning,

- klass 1—5 " att området i huvudsak kan vara slut—

behandlat inom fem år efter start, med de projekt som nu kan förutses,

• Sida 134
•  Original

— klass 6—10 innebär att FoU—verksamheten kräver för— hållandevis lång tid efter start.

Hur många år som i verkligheten krävs för att genomföra det föreslagna programmet kan inte bedömas med mindre resurstill— gångarna och resursanspråken penetreras i mer detaljerad

form samt tidpunkter för projektstart bestäms. Det förutsätts att sådan detaljplanering nu tar vid inom forskningsråd,

forskargrupper och näringsliv.

Kostnadsbedömningen för de olika områdena är i huvudsak base— rad på en uppskattning av det personal— och lokalbehov som bedöms uppstå. En sådan bedömning är naturligtvis mindre nog— grann än om kostnaderna skulle baseras på tids— och resurs— planerade projekt, men avvägningen mellan de olika områdena

bör i sina huvuddrag vara korrekt. Figur 4.1.

Då det gäller att bedöma kostnader år för år är underlagetv ; egentligen otillräckligt. Genom att inom de olika FoU—områ—

dena uppskatta möjligheterna att rekrytera forskare, bedöma omfattningen av demonstrationsprojekt och behovet av långva— riga och resurskrävande studier av byggnader i drift är det . dock möjligt att för planeringsområdet som helhet erhålla en

finansiell planering. Denna framgår av följande tabell:

Tabell 4.1: Årsvis fördelning av FoU—verksamheten inom om— råde "Lokalkomfort och hushåll"

År Mkr 1 15 2 17 3 18 4 18,5 5 18 6 17 7 15 8 14,5 9 14 10 14

Summa 161 Mkr

• Sida 135
•  Original

1

10

11

C

Klimathygienisk forskning

Modeller för energisystem

Byggnad

Värme

Ventilation

Belysning

Styr-, regler-, och mätteknik

Varmvatten

Livsmedels— hantering

Energi— ackumulering

Solenergi

Styrmedel i samhället

Information och utbildning

Internationella aktiviteter

Byggforskningens energiblock

1—5 65—10

• Sida 136
•  Original

Kostnader i Mkr och Resursbedömning betr projektled— Anmärkningar Tidsåtgång i år ning, utrustning och lokaler 0 1—5 6—10

_____________...____._____._______________________________________________________._____________________________

FoU—område

8. Varmvatten

9. Livsmedelshantering 10 Energiackumulering

Förstärkes personellt och materiellt

Personella resurser sannolikt tillräck— liga, men behöver omdirigeras; datatid krävs

Stora personella + materiella resurser

erfordras för studier av byggnader 1 drift; datatid krävs

Föreslagen utökning av installationsut— bildning kopplad till motsvarande för— stärkning av laboratorier och övriga ma- teriella resurser är en förutsättning för FoU—programmets genomförande

Resursförstärkning, i huvudsak labora- torier

Tvärvetenskapliga grundför— utsättningar för hela områ— det *

Övergripande planeringsre— surs med viss anknytning till energiproduktion

Omedelbart aktuellt forsk— ningsområde

FoU med anknytning till ener— giproduktion

Anmärkningar

Kostnader i Mkr och Tidsåtgång i år 1—5 6—10

0

11. Solenergi

Personella + materiella resursför— stärkningar

A Styrmedel i samhället

B Information och ut— Personella resurser krävs

bildning C Internationella aktiviteter

D BFst energiblock

Internationella kontakter uppmuntras

Bl a 5 kvalificerade forskningssekre— terare med assistenter

Nytt FoU—område

Omedelbart aktuellt

Se ovan 4 — 7

Ökat ansvarsområde och ut- ökade uppgifter enligt sponsores förslag

5 X

m N nn x

CD

5 X

in x

W X

• Sida 138
•  Original

FoU—område

Klimathygienisk forskning

Sammanlagring av flera kli— matfaktorer

Ventilation Kvalitetsnormer för rumsluft Ventilation Gränsvärden för luftförore— ningar inom industri

Värme Kvalitetsnormer

Kommentarer Anmärkn.

m,m—___

Temperatur—ljus-ljud är exempel på tre fak— torer som var för sig har anknytning till energi. I forskning rörande effekter av flera klimatfaktorers samvariation och sam— band bör metodutveckling troligen få en stor roll. Som mål för denna uppgift står utvecklingen av ett totalt lokalklimatbe— grepp och normer för detta.

Ventilationsnormer förankrade i luftkvalitet i stället för i luftflöde skulle minska mycket av den tveksamhet som nu råder. Ut— veckling av ett kvalitetsbegrepp och därur härledda prestandakrav för ventilationssys— temet är därför en mycket angelägen uppgift. Kvalitetsbegreppet skulle kunna innehålla kvantifierade värden för luftrörelse, tem— peratur, fuktighet, frihet från förorening— ar, elektriska egenskaper etc. Om erforder— ligt separeras olika lokaltyper. En konse— kvens av en kvalitetsnormering blir att man kan bedöma alternativa metoder för att hål—

la en viss kvalitet, t ex 1 vilken grad rums— volym kan ersätta ventilation.

Hygieniska och toxiska gränsvärden för luft— föroreningar inom industri behöver faststäl— las och hållas kontinuerligt aktuella. Utveckling av ett kvalitetsbegrepp för värme ger möjlighet att därur härleda prestandakrav på byggnad och olika försörjningssystem (t ex v—rme, ventilation, belysning)

• Sida 139
•  Original

FoU—område

Klimathygienisk forskning (forts.)

Modeller för ener— gisystem

Värme Samband ventilationskrav— värmekrav Värme

Vilka temperaturvariationer accepteras?

Arbetsbelysning

byggnad och försörjnings— system

Byggnad

Bebyggelse

Kommunala energiplaner

Kommentarer Anmärkn.

Erfarenhetsmässigt vet man att det finns starka kopplingar medllan dessa två kli— matfaktorer. Då de dessutom är starkt kopp— lade till energifrågorna bör deras inbördes samband och beroenden närmare studeras. Kan t ex ventilationen minskas i ett svalare rum? Kan ventilationen minskas vid lägre utetemperatur?

Energiförbrukningen är omvänt proportionell mot den temperaturvariation som tillåts.

Funktionsrelaterade normer och kriterier behöver utvecklas för skilda arbetsmiljö— er, såsom t ex kontor, skolor, sjukhus och

industri

Byggnadens olika delar och byggnaden som helhet ingår i och påverkas av energiför— sörjningen. De modeller som beskriver des— sa samband behöver utvecklas och knytas samman till större system, vilka möjliggör mer nyanserade analyser och funktionsprog—

noser

Modeller för energiförsörjningen i bebyg— Projektför— gelse behöver knytas ihop med å ena sidan slag från VBB

modeller av byggnader och deras inre sys— — Dnr 229 tem och drift samt å andra sidan modeller av energiproduktion till instrument för

bedömning av de genomgående sambanden

Såsom på en gång mål och förutsättning för totala modeller av energisystem i bebyggel—

se behöver kommunala energiplaner utarbetas

• Sida 140
•  Original

FoU—område

___—WW

Modeller för ener— gisystem (forts.)

Byggnad

Basdata

Drift, byggnadsform och bygg— nadskonstruktion med energi— konsekvenser

Beredskap för fullskalestu— dier

Lokalanvändning

Kommentarer Anmärkn.

Exempel på basdata som behöver insamlas, bearbetas och redovisas i för olika be— räkningsmodeller lämplig form är klimat— data, kostnadsdata och data beträffande driften, användningen och funktionen av

delarna 1 energisystemet

Energikonsekvenserna utreds t ex med

hjälp av de modeller som föreslås bli utvecklade. Av särskilt intresse är att studera dels extremt värmetröga byggna- der, dels byggnader med sådana egenska— per att intermittent uppvärmning och ven— tilation är lämpliga. Driftformer och and— ra förutsättningar för driften bör ingå både som separat FoU—uppgift och som para— meter 1 andra studier.

Nya material, konstruktioner och produkter behöver utvärderas genom prov i full skala och i "naturlig" miljö, innefattande olika realistiska driftbetingelser. Beredskapen att genomföra dessa fullskaleprov behöver höjas genom förstärkta resurser beträffan— de lokaler, utrustning och personal. Beträffande Kondistionstestning: Se "Styr—

regler och mätteknik"

I befintliga byggnader bör lokalanvändningen studeras, dels med avseende på möjligheterna till dubbelanvändning, dels med avseende på förutsättningarna att spara energi genom att stänga av energiförsörjningen vid de till-

fällen då lokalen ej används.

• Sida 141
•  Original

FoU—område

Byggnad (forts.) Fönster

Isolering Ombyggnad

Hushållsavfall

Kommentarer

Viktigaste fönsterproblemet är att uppnå bättre vindtäthet. För nyproduktionen är tätare fönster med inåtgående bågar ett väsentligt utvecklingsmål. För befintlig bebyggelse är demonstrationsprojekt av tätningsmetoder angelägna för att sprida information och öka intresset för tillämp- ning. Kan täthetskraven mötas med begrän- sat öppningsbara konstruktioner? Isoleran- de fönsterluckor bör provas i fullskale— projekt.

Isolermetoder för högisolerade konstruktio— ner i nyproduktion och för tilläggsisole— ring i befintliga byggnader utvecklas och testas. Tillämpningar visas i demonstra-

tionsprojekt.

Ombyggnad kräver utveckling av särskild kunskap och färdighet rörande installa— tion av energiförsörjande system, isole— ringsförbättringar, val av lämpliga och ekonomiska lösningar, arbetenas organisa- tion och genomförande, hänsyn till bygg— nad och miljö m m.

Olika återvinningsteknik ställer olika krav på hushållsavfallets insamling, liksom på byggnadens och bebyggelsens anpassning till dessa. Dessa samband bör studeras och ana— lyseras. I uppgiften ingår ej att utveckla tekniken för själva återvinningen av energi och/eller material. Dessa frågor bearbetas i annat sammanhang

Anmärkn.

• Sida 142
•  Original

FoU—område

mmm—___—

Värme

Normer och kriterier

Fullskaleförsök

Kontroll

Reglering och injustering

Strålningsvärmesystem

Kommentarer

Se "Klimathygienisk forskning" Principiellt nya värmesystem, konstruk— tioner och produkter bör testas i objek— tiva fullskaleförsök, innefattande olika realistiska driftbetingelser. Stort in— tresse visas för värmesystem med snabb— reglerad lokaltemperatur och för värme— system för lågtempererade värmemedia.

Med utgångspunkt från accepterade normer och kriterier Beträffande rumsklimat ut— vecklas metoder och medel att kontrolle— ra om ställda krav uppfylls. Andra vikti— ga kontrollfunktioner avser förbrukning av värme och bränsle. Speciell tyngdpunkt ligger på metoder och medel för "hyres— gästens" egen kontroll. Fasta mätuttag

bör ingå l nyproducerade byggnader.

Metoder och hjälpmedel att reglera och in— justera värmesystem. Särskilt beaktas pro— blem vid olika fall av intermittent upp— värmning, t ex värmeeffekt styrd till låg— lastperioder, värmeeffekt i fas med solvär- me eller värmeavgivande processer och vår— me till tidvis outnyttjade lokaler.

Strålningsvärme är ofta lämplig i industri— lokaler. hallar och för uppehållsplatser utomhus. Applicering av denna Värmeteknik

.

i olika lokaler bör studeras.

Anmärkn.

• Sida 143
•  Original

FoU—område

Värme (forts.)

Lågtemperatursystem

Värmepump

Värmeåtervinnare'

Drift— och resultanalyser panncentraler

Villapannor

1.

Kommentarer Anmärkn.

Utvecklingen av systemet kan delas upp i olika faser. Utveckling av apparater och produkter. Undersökning av hur dessa bör appliceras i byggnader och bebyggelse.

Pilotprojekt funktionsbedöms och testas.

Tillämpning av värmepumpar för byggnads— och varmvattenuppvärmning studeras. Bero— ende av resultaten kan utveckling av appa— rater och systemkonstruktioner stödjas.

Förutsättningar för Värmeåtervinning stödjes.

Metoder, instrument och andra hjälpmedel bör utvecklas. I ett inledningsskede bör en kraftig satsning göras för att snabbt föra ut detta i praktisk tillämpning.

Obs att befintliga centraler är ett väl så viktigt område som nyproduktionen!

Prognoser pekar på en snabb minskning av villapannemarknaden. Den prioriterade FoU— verksamheten bör därför riktas mot frågor beträffande konvertering av befintliga an— läggningar för en övergång, helt eller delvis, till andra bränslen än olja, främst el och gas, samt till kompletteringar av

befintliga anläggningar I syfte att höja deras verkningsgrad.

• Sida 144
•  Original

FoU-område

Ventilation

Normer och kriterier

Fullskaleförsök

Reglering, kontroll, in— justering

Allmänventilation inom in— dustrin

Värmeåtervinning ur ventila— tionsluft

Kommentarer Anmärkn. Se "Klimathygienisk forskning"

Principiellt nya metoder och apparater bör

testas 1 objektiva fullskaleförsök, inne- fattande olika realistiska driftbetingelser.

Metoder och hjälpmedel utvecklas att reg— lera och injustera ventilationssystem. Sär— skilt beaktas problemen vid intermittent ventilation. Kontrollmöjligheter utvecklas, dvs mätning, registrering och information beträffande ventilationens funktion.

Särskilt angeläget anses det vara att utveck— la lösningar på problemet att ventilera sto- ra hallar. Punktutsugning vid luftförorenan—

de arbetsoperationer är också en metod som be— höver utvecklas ytterligare.

Olika tekniska lösningar bör studeras och utvärderas i praktisk tillämpning.

• Sida 145
•  Original

FoU—område Kommentarer Anmärkn.

%

Belysning Normer och kriterier Se "Klimathygienisk forskning — arbetsbelys— ning"

Installationsplanering Hjälpmedel och underlag för att underlätta projektering av kvalitativt goda belysnings— anläggningar, såsom t ex modeller för beräk— ning av ljuskvalitet i lokaler, dagsljusets utnyttjande, objektiv redovisning av arma— turdata m m. Belysningens värmeeffekter får i detta sammanhang inte försummas.

Skötsel och drift Rätt skötsel och drift av belysningsanlägg— ningen kan öka livslängden hos ljuskällorna och vidmakthålla belysningens kvalitet. Hjälpmedel och rutiner för armaturrengöring— en inom industrier är viktiga utvecklings— projekt.

Punktformad urladdnings— Främsta hindret mot att i större utsträck— lampa ning använda urladdningslampor i hemmen förefaller vara deras rörform. En kraftig minskning av belysningsförbrukningen kunde

nås om urladdningslampor kunde sättas in 1 lamphållare och armaturer för glödlampor.

• Sida 146
•  Original

FoU—område

Styr—, regler— och mätteknik

Varmvatten

Kommentarer

Rumsklimatmätning

Konditionstestning av byggnader

Värme— och varmvatten— mätning

Instrument, apparater och reglerdon

Sociala effekter och hän— syn vid begränsad varm— vattenförsörjning

Hur påverka beteendemönster och attityder?

Förbrukning

Tvätt— och diskprocesser

I

Metoder att mäta och kontrollera rumsklimat

bör utvecklas för att möta väntade funktions—

krav.

Metoder och utrustning för konditionstest— ning av byggnader och deras försörjnings— system utvecklas. Hur bör byggnader och system förberedas för sådan testning?

Utveckling av apparater, metoder, värme— system och byggnader för att kunna genom— föra mätning av värme och/eller varmvatten— förbrukning bör uppmuntras.

Industrins utvecklingsarbete stimuleras. Funktionsprov och egenskapsredovisning av produkter inom området utvecklas.

Genom förbrukningsstudier fastställs hur mycket olika faktorer påverkar t ex hushål— lens sammansättning, bostäders storlek och utrustning, normer och standard. Av stort intresse är energiförbrukningen av ledning— en för varmvattencirkulation.

Metoder utvecklas att tvätta och torka med mindre energiåtgång, t ex genom processer utan behov av varmvatten (hemkem?). En ana— log utveckling beträffande diskning bör

Anmärkn.

• Sida 147
•  Original

FoU—område

(Varmvatten — forts)

Livsmedelshantering

Energiackumulering

(Tvätt— och diskprocesser, forts)

Värmeåtervinning ur avloppsvatten

Apparaturutveckling

Kyllagring

Objektiva produkt— och apparatjämförelser

Incitament till apparat— utveckling

Ackumulering 1 total— systemet

Kommentarer Anmärkn.

___—WWW

stödjas. Energiförbrukning för tvätt behöver relateras till olika slag av textilier.

Teknik och apparater för Värmeåtervinning ur avloppsvatten bör utvecklas.

Utformning av avloppssystemen, uppdelning med hänsyn till föroreningsgrad, återanvändning av avloppsvatten och andra utvecklingar med energikonsekvenser studeras.

Energiformulerade delmål för utveckling av varmvattenförbrukande apparater uppställes.

Sjalva utvecklingsarbetet bedrivs av industrin.

Som bakgrund till vidare åtgärder behöver ener— giåtgången i de olika leden av förvaring/distri— bution kartläggas och relateras till hygienkrav. Energisnålare alternativ till fryskonservering och kylförvaring bör studeras och vidareutvecklas.

I förslaget ingår såväl konkret testning av olika fabrikat som utveckling av sådan information som objektivt belyser apparaters egenskaper och funk— tion.

Hushållsapparaters utveckling bör påverkas i energibesparande riktning genom att samhällets och brukarnas attityder till apparaternas energi— data påverkas. I det totala energiförsörjningssystemet kan energi ackumuleras i olika led och i olika former. Hela denna ackumuleringsfunktion bör analyseras. Har ackumulering i ett visst led

• Sida 148
•  Original

FoU—område __________________..________________________________________________________________.___________________________ (Energiackumulering — forts)

Solenergi

(Ackumulering i total- systemet — forts)

Värmeackumulering i byggnad

Nattsvackans utnyttjande för byggnadsuppvärmning

Solvärmeackumulering

Topografiska och klimakto— logiska förutsättningar för solvärmeutnyttjning

Solvärmesystem

Byggnader och bebyggelse för högre solvärmeutnyttj— ning

Kommentarer

och en viss form någon omistlig, unik egen— skap? I vad mån kan olika ackumulerings— principer ersätta och komplettera varandra?

Principer, metoder och lösningar för värme— ackumulering i befintliga och nyproducerade byggnader bör utarbetas. Såväl ackumulering i byggnadsstomme som i särskilda ackumulato— rer avses.

Olika förutsättningar beträffande natt— svackans storlek och utveckling kan väntas ge olika tekniska lösningar. Utnyttjande för uppvärmning bör ställas mot andra ändamål. Se "Solenergi, Solvärmesystem"

I denna uppgift ingår FoU rörande värme— systemens komponenter solfångare och värme— ackumulatorer såväl som konstruktion av kompletta system och funktionsstudier av dessa. Forskning bör bedrivas med sikte på såväl begränsade system — t ex för varm- vattengenerering — som totala uppvärmnings— system.

I denna uppgift ingår att studera och ut— veckla såväl enskilda byggnadsdelar och material som byggnaders och bebyggelsens allmänna planering, orientering och loka— lisering.

Anmärkn.

EPK dnr 126 198 206 EPK dnr 145 208

• Sida 149
•  Original

FoU—område

(Solenergi — forts)

Styrmedel 1 sam— hället

Information och utbildning

Internationella aktiviteter

Solskydd

Normer och standard

Finansieringsstöd

Taxor

Demonstrationsprojekt Medel för attitydföränd— ringar

Systematisk bevakning och erfarenhetsinsamling

Internationell samverkan

Kommentarer Anmärkn. ____________________________________________________________________________________________i______________________

Effektiva solskydd kan innebära att energi— krävande artificiell kylning kan undvaras. Testning och utvärdering prioriteras fram— för produktutveckling. Vegetation kan i vissa fall och förnuftigt utnyttjad ha lik— nande värde för energibesparing. Kunskaper om mOJligheter, metoder och effekter saknas

emellertid 1 stor utsträckning.

Lämplig utformning bör utvecklas för att uppnå viss styreffekt inom ramen för en över— ordnad målsättning.

Villkor och utformning undersökes och utveck— las. Stödet kan avse såväl befintlig som pla— nerad bebyggelse, såväl större producenter som enskilda småhusbyggare och konsumenter. Självkostnadsprincipens tillämpning och konse— kvenser bör studeras, liksom olika mOJligheter att konstruera taxor med riktat sparincitament.

Hur bör dessa utnyttjas för att ge ett maxi— malt utbyte?

Formerna för internationella FoU—projekt behöver utvecklas. Kan den internationella forskningen örmås att behandla frågor som är inhemskt priori- terade, frigöres egna resurser som kan länkas över till andra projekt. Är en rapportserie på engelska

den lämpligaste kontaktformen?

• Sida 150
•  Original

• Sida 151
•  Original

S()Ll l974:76 5 ORGANISATION OCH RESURSER FÖR FoU—VERKSAMHETEN 5.1 Institutionella och personella resurser

5 1-1 allmänt

Lokalkomfort skapas och upprätthålls av en mängd element, inte vart och ett för sig utan i samverkan. FoU—programmet för lokalkomfortområdet måste därför — vilket har framgått av tidigare avsnitt — innehålla verksamhet som syftar till att ge bättre kunskaper som själva samverkansprocessen. Men för att förstå denna måste vi ha kunskaper också om de en—

skilda elementen.

Av hävd har studiet av de enskilda elementen dominerat. De tekniska högskolornas organisation — liksom även den övriga akademiska världens — präglas därför av institutioner för forskning och utveckling av dessa elementa. Den knappt till— mätta tiden för att förbereda och skriva denna rapport har inte medgivit någon mera omfattande inventering och analys av dessa institutioner, och sådana sammanställningar pågår dessutom på annat håll. Här skall därför endast göras vissa

påpekanden.

Vad beträffar frågor rörande de enskilda elementens samver- kan är den traditionellt uppbyggda och sektionsindelade hög— skolan handikappad, eftersom dessa frågor skär rätt över gränserna mellan institutioner, sektioner och fakulteter. Re— krytering av forskare försvåras av att en naturlig och etab—

lerad forskningsmiljö och forskningstradition saknas.

Detta svåra problem har uppmärksammats av Installations—

• Sida 152
•  Original

branschutredningen (IBU), som föreslagit en kraftig utbyggnad av forskning och undervisning inom installationsområdet och att detta formas till en uppbyggnad av kompletta forsknings— miljöer vid i första hand KTH och CTH, med samverkan över sektionerna A, V, E och M. Beträffande LTH föreslås att ut— vecklingen inom ämnet Byggnadskonstruktionslära konfirmeras genom en bitr professur i installationsteknik, vilket banar väg för en senare komplettering till en med KTH och CTH fullt

jämförbar forsknings— och utbildningsmiljö.

Klimatiserings— och försörjningsteknik är ett begrepp som täcker tekniken för konstruktion och drift av byggnader med deras försörjningssystem, och som alltså till mycket stor del avser att skapa lokalkomfort och en god arbetsmiljö. Inom kli— matiserings— och försörjningsområdet har installationssektorn, eller sektorn för tekniska försörjningssystem som den också skulle kunna kallas, en betydelse som inte tillnärmelsevis motsvaras av dess resurser. Installationsområdet täcker na— turligtvis mer än enbart energifrågor, men dessa utgör en så stor del av området att det bör vara angeläget för EPK att an— sluta sig till och stödja IBU:s analys och förslag. Dessa har nu publicerats i SOU l974:47. Förslaget berörs i efterföljande

avsnitt 5.1.3.

Den klimathygieniska forskningen ger oss grunderna för kli— matuppfattningen och ökar vår förståelse för komfortbehoven. Den viktigaste institutionen inom detta område är det klimat— laboratorium inom Statens institut för byggnadsforskning, som är placerat i Lund. Verksamheten är en direkt fortsättning av den forskning i ämnet hygien som framlidne professor Ronge tidigare hade byggt upp inom Lunds universitet med stöd bl a från Byggforskningen. Verksamheten hämmas av trånga lokaler, vilket bl a innebär svårigheter att studera grupper av männi— skor i arbete. Forskningen har därför en ganska stark prägel av grundforskning rörande mekanismerna för den enskilda män— niskans uppfattning av olika klimatfaktorer. Placeringen i Lund har förenklat dels samarbetet med den tekniska högskolan där, dels också ett samarbete med forskare vid tekniska hög— skolan i Köpenhamn. Detta samarbete får betecknas som synner—

ligen viktigt för att trots laboratoriets knappa resurser än—

• Sida 153
•  Original

då täcka de delfrågor som behöver penetreras. Ett konkret re- sultat av detta samarbete är de svenska forskarnas medverkan

i det program för inomhusklimatforskning som utarbetades i Danmark 1973.

Forskarna vid SIB:s klimatlaboratorium har medverkat i olika fältundersökningar av klimatfrågor för arbetsplatser, t ex kontor, skolor, sjukhus. En mer omfattande forskning rörande arbetsplatsers lokalkomfort har skett inom arbetsmedicinska institutet, nu arbetarskyddsstyrelsen. Tillkomsten av arbe— tarskyddsfonden och inriktningen på ergonomifrågor vid teknis— ka högskolan i Luleå har öppnat möjligheter för en ökad verk— samhet. Vad som inom högskolesystemet är mest angeläget är förstärkningar på det personella planet. En ny professur med inriktning mot klimathygieniska frågor bör därför snarast

komma till stånd.

Olika alternativ kan tänkas rörande placeringen av denna pro— fessur. Övervägande skäl talar dock för en placering vid tek— nisk högskola, som med en sådan komplettering av de tekniska specialiteterna får kompetens och möjligheter att behandla

lokalmiljöfrågorna ur alla aspekter.

Inom de tekniska högskolorna pågår en verksamhet som syftar till att samla och samordna resurserna inom energiområdet. Dessa energicentra, som är högskolornas egna organ, bedöms kunna göra en viktig insats för att förmedla information och kunskaper över de gränser som finns inom organisationen och som berörts ovan. De bör också kunna förenkla och förmedla kontakterna mellan forskare och uppdragsgivare. Dessa centra kan därigenom innebära en indirekt förstärkning av forskning—

en och därför underlätta genomförandet av FoU—programmet.

5-1-2 åslsssssi

Tidigare har forskningen beträffande solenergin mest avsett att klarlägga mängden av till en byggnad instrålad energi och hur man skall kunna hindra instrålningen och eliminera följ— derna. Solenergin har med andra ord uppfattats som en i de

flesta fall skadlig belastning.

• Sida 154
•  Original

Nu föreslås i stället att forskningen skall syssla med pro— blemet hur solenergin skall tillvaratas för lokaluppvärmning och varmvattenförsörjning. Detta är i huvudsak ett nytt forsk—

ningsområde för Sverige.

Basdata för utvecklingen finns i den tidigare forskningen, och detta liksom erfarenheten hos de forskare som hittills ägnat sig åt dessa frågor måste utgöra grunden för det fortsatta ar— betet. Man kan dock inte räkna med att detta blir tillräck— ligt. En personförstärkning måste ske tämligen snart men kan

å andra sidan inte förverkligas förrän verksamheten inom om— rådet fått klarare konturer. Det är sannolikt att det på läng— re sikt kommer att visa sig önskvärt att skapa fasta forskar— tjänster med laboratorier och utrustning inom området. Tills vidare bör dock en finansiering via forskningsråd vara till—

räcklig.

Det bör ankomma på byggforskningsrådet att ägna en särskild uppmärksamhet åt att samla det stora intresse som finns för dessa FoU—problem och att verka för samordnade insatser. Det är en uppenbar risk att det annars kan uppstå ett icke önskat dubbelarbete, vilket försvårar och försenar en gynnsam ut—

veckling.

5.l.3 IBU:s förslag beträffande FoU samt utbildning vid de

Eskeiälsahégslssleraa_iseeisszellesiesseszåést _______

IBU:s analys av situationen beträffande forskning och utbild— ning behöver inte återges här. Det bör vara tillräckligt att återge den sammanfattande tabellen över föreslagna professu—

rer och lärartjänster (tabell 5:1).

Inom installationsområdet finns genom olika initiativ en så omfattande planering vid högskolorna att förslag motsvarande IBUzs bör kunna framläggas redan i 1975 års statsverkspropo— sition. Dessa tjänster spelar en viktig roll för genomföran— det av det FoU—program som föreslagits i kapitel 4. De medför en sådan förstärkning av basresurserna för högskoleforskningen att arbetsbelastningen på de tillgängliga professorerna och forskarna visserligen blir hög, men fortfarande möjlig att fö—

reslå;

• Sida 155
•  Original

Det måste å andra sidan också betonas att IBU:s förslag hu- vudsakligen motiveras av andra skäl än den rådande situatio- nen inom energiområdet. För att energiprogrammet skall kunna förverkligas fordras det därför att man centralt följer forsk— ningens inriktning och behov och är beredd att föreslå de om— disponeringar eller den utökning av forskarkåren som kan er— fordras. Driftfrågorna har t ex ännu inte fått det utrymme som motiveras av deras betydelse för energiekonomin och den rätta

funktionen hos byggnader och försörjningssystem.

5.2 Organisatoriska frågor

Forskningskapaciteten behöver enligt vad som anförts tidiga—

re en kraftig ökning, vilket också gäller för information

Tabell 5:12 Installationsbranschutredningens förslag till nya

tjänster vid de tekniska högskolorna

Sektion

KTH lektorat i uppvärmnings- och ventilations— teknik för att öka utbildningsre— surser och frigöra forskningspe— tential KTH lektorat i installationsteknik, på sikt utvecklat till professur KTH (KTH) professur i belysningsteknik KTH lektorat i installationsteknik CTH lektorat i uppvärmnings— och ventilations— teknik, snarast utvecklat till professur CTH bitr. i VA—teknik med installationstek— professur nisk inriktning CTH lektorat i installations— och belysnings— teknik

CTH lektorat i installationsteknik LTH lektorat i installationsteknik

LTH bitr. i installationsteknik professur

• Sida 156
•  Original

och utbildning. En översyn av FoU—arbetets organisation och

administration blir därmed viktig, och detta har föranlett

sponsores att framföra synpunkter och förslag i ett brev ställt till facksekreteraren för området. Brevet återges i

appendix och ligger till grund för följande text.

Utbyggnaden av kapaciteten kan ske i två etapper. Den första sker med forskningsmedel som ställs till förfogande i en så— dan utsträckning att högt kvalificerade forskare kan rekryte— ras. De bör organisatoriskt knytas till någon redan existe— rande forskargrupp och kunna utnyttja den forskningsmiljö som redan finns etablerad. I en senare etapp, vilken i en del fall bör komma tämligen omgående, bör den utvidgade verksamheten permanentas av UKÄ, som då kan utnyttja forskningsresultat och erfarenheter från den första etappen för att bedöma den

lämpligaste etableringen av den permanentade verksamheten.

För forskningsgrupperna är det då viktigt att tjänste— och utrustningsplaneringen blir mera långsiktig än som nu är van— ligt. Detta är svårt att förena med en projektvis forsknings— finansiering. Som komplement till denna kan man tänka sig långtidskontrakt mellan forskningsråd och högskoleinstitu— tion, genom vilken forskningsplaneringen görs rullande och anpassas till annan forskningsverksamhet. Ansvaret för den rullande planeringen måste delas mellan institution och råd, och en viss utbyggnad av forskningsgruppens administration och långtidsplanering blir i många fall nödvändig. För rådets del ställs ökade krav på en kontinuerlig kontakt med forskar— na och en effektivare arbetsplanering, Vilket bl a medför den fördelen att projekt som inte ger förväntade resultat kan av— brytas medan tid är och innan kostnaderna blivit alltför sto—

ra.

FoU—verksamheten inom lokalkomfortområdet bör administreras av BFR, som även bör ges reella möjligheter att bidra till utvecklingsprojekt inom industri. Energiomvandling i större system bör liksom nu i huvudsak handhas av STU, i samarbete med BFR där detta kan vara till fördel för projekten. BFR måste då för sina ökade uppgifter få disponera medel utöver

nuvarande anslag och byggforskningsavgift.

• Sida 157
•  Original

Inom BFR finns redan ett "energiblock", som kan vara ett lämpligt organ för att bereda och administrera forskningen samt ansvara för måluppfyllelsen. För att kunna aktivt delta i programutformning, forskningens genomförande och resulta— tens spridning och tillämpning bör rådets organisation för— stärkas till minst fem forskningssekreterare inom energiom— rådet. Dessa kan då arbeta tillsammans med forskande insti— tutioner, organisationer och företag och med dem vara ansvari— ga för måluppfyllelsen samt de enskilda forskningsprojektens planering eller genomförande. En effektivisering av kontakt— verksamheten mellan olika forskare och mellan forskare och tillämpare måste också genomföras. Inom landet bör man t ex ha kontakt genom bl a årliga energikonferenser (energidagar) med klara skriftliga — och publicerade — redovisningar av

FoU—fronten.

Inom högskolorna har man gjort en början för att samordna energiforskningen. Vid KTH har det bildats ett "Energicent—

rum", som skall underlätta och initiera samarbetet inom hög—

skolan. En motsvarande formell organisation har ännu ej (augusti 1974) kommit till stånd vid CTH eller LTH, men dis— kussioner pågår om att man vid vardera högskolan skall bilda en sådan. Dessa centrumbildningar är respektive högskolans eget organ för forskarnas inbördes samverkan och är ett ut— tryck för det behov av överskärande forskningsuppgifter som tidigare påpekats i denna rapport.

5.3 Materiella resurser

De i avsnitt 5.1 föreslagna nya professurerna kräver materiel— la resurser i form av lokaler och utrustning. Mindre uppen— bart men lika klart är det att även inom existerande institu—

tioner och avdelningar kommer en utökning av forskningen i energifrågor att medföra behov av ökade materiella resurser. Dessa behov kommer icke att kunna tillgodoses inom rimlig tid, om de inte ges högsta prioritet i förhållande till många av de behov inom andra fält vilka redan nu är anmälda och inpla—

nerade i högskolornas långtidsplanering.

• Sida 158
•  Original

Kungl. Maj:t bör därför ge de för lokal— och utrustningsfrå— gor ansvariga organen och myndigheterna i uppdrag att sna—

rast framlägga förslag om hur en ökad FoU—verksamhet inom energiområdet skall tillgodoses beträffande lokaler och ut—

rustning.

Byggforskningsinstitutets flyttning till Gävle 1976 medför en förstärkning av SIB:s möjligheter att driva laborativa och experimentella undersökningar. Dessa förstärkningar sam— manfaller med FoU—programmet, som ju föreslår fullskaleprov, demonstrationsprojekt och andra studier av byggnader i funk— tion. Man kan dock inte räkna med — och det är heller inte önskvärt — att SIB ensam skall svara för detta program. En hel del bör också komma på högskolornas lott, vilket kommer att öppna nya vägar för ömsesidiga kontakter och information mellan forskare med huvudsakligen praktisk respektive teore-

tisk inriktning.

För den FoU som arbetar med energianvändningens och lokalkom— fortens modeller är tillgång på datorer och datortid en abso— lut förutsättning. Under det senaste året har det emellertid inte ens varit möjligt att få de resurser som den nu pågåen— de verksamheten kräver, utan man har med hjälp av tillfälliga nödlösningar försökt att ändå genomföra sina forskningspro— gram. Men det skall t ex inte behöva förekomma att en forska— re görs personligt betalningsansvarig för den datortid som krävs i projekt som godkänts av både högskola och forsknings— råd. Den tillgängliga datortiden behöver alltså ökas, och det

finns ännu outnyttjad maskinkapacitet som kan tas i anspråk.

En annan resurs som troligen kan utnyttjas bättre är de inter— nationella kontakterna. Dessa betraktas här som en resurs, ef— tersom de — rätt utnyttjade - kan leda till att forskningsre— sultat utifrån snabbt kan överföras till inhemska förhållan— den och till att den egna forskningen kan dra nytta av utländ— ska erfarenheter, snabbare nå målet eller undvika sidospår

som ej kan utvecklas till något väsentligt. En förutsättning för dessa kontakter är emellertid att utbytet kan bli ömse—

sidigt. Det räcker inte med att i ökad utsträckning översät—

• Sida 159
•  Original

ta utländska rapporter. Den svenska forskningen behöver föras ut i större skala, vilket bl a leder till att fler rapporter måste översättas och publiceras på främmande språk. Byggforsk— ningen har tidigt insett detta och har en omfattande publice— ring av rapport—summaries och documents. Ytterligare initiativ kan emellertid prövas. Medverkan av svenska forskare i utländ— ska tidskrifter skapar automatiskt en grund för kontakter med utländska kolleger och borde kunna förekomma i betydligt stör— re utsträckning. Inom energiområdet skulle man kunna pröva att

systematiskt och medvetet stödja både översättningsarbete och

publicering utomlands.

• Sida 160
•  Original

• Sida 161
•  Original

APPENDIX 1974—06—20

Facksekreteraren för området Lokalkomfort och hushåll Energiprogramkommittén Industridepartementet Fack 103 10 Stockholm 2

SYNPUNKTER PÅ ADMINISTRATION OCH ORGANISATION AV FOU—VERKSAMHETEN

FoU—verksamhet kan artindelas i åtta grupper, nämligen

l. teoretisk och experimentell institutionsforskning

2. systemutveckling

3. funktionsstudier i fullskalelaboratorier och i projekt &. utveckling av mätnings—, injusterings— och kon— trollmetodik

5. projekt med tillämpning av FoU jämte mätningar,

driftsmässig och ekonomisk värdering

6. metoder för omedelbar tillämpning av viss energi— sparande teknologi

7. utformning av normer, bestämmelser, anvisningar och bidrag eller andra former för stimulansinsatser och konsekvenserna för energihushållningen

8. information, utbildning, erfarenhetsåterföring etc.

FoU—verksamheten inom grupperna l, 3, 4 samt mätningar inom grupp 5 kan lämpligen förläggas till universitet, högskolor eller andra forskningsinstitutioner. Detta kommer att kräva en utökning av denna forskningskapacitet. Installations— branschutredningen (IBU) har föreslagit en utvidgning av forsknings— och utbildningsresurserna i form av tjänster, lokaler och utrustning vid de tekniska högskolorna. Denna utvidgning bör genomföras snarast och ingå som en del i den utbyggda energiforskningen. Vi ser det som angeläget att snarast utöver IBU:s förslag till utvidgning även förstärka den klimathygieniska forskningen vid de tekniska högskolor— na liksom att inom en nära framtid tillgodose behovet av solenergiforskning inom byggnads— och bebyggelseområdet. En viss utbyggnad av övriga institutioner som bidrar till ener— giforskningen kan också aktualiseras när detaljprogramarbe— tet närmare kan konkretisera ett behov därav.

Här diskuterade utbyggnader av forskning och utbildning innefattar såväl tjänster som lokaler och utrustning, som

• Sida 162
•  Original

på ett klart och entydigt sätt bör destineras till energi— forskningen. Denna utbyggnad kan ske i två etapper, nämli— gen först en utbyggnad med forskningsmedel och därefter en permanentning över UKÄ. Eftersom energiforskningen kommer att vara minst lika aktuell i framtiden som nu är det vik— tigt att man får till stånd en långsiktig tjänste— och ut— rustningsplanering. I anslutning härtill kan man tänka sig en samarbetsform baserad på långtidskontrakt mellan hög— skoleinstitutioner och forskningsråd där forskningsplane— ringen görs rullande och anpassningsbar till annan forsk— ningsverksamhet och dess krav. Detta bör ge en säkrare bas för anställning av forskare såväl som planering av lokal— och utrustningsresurserna.

Vi anser att energiforskningen beträffande byggnader och lokalklimat bör sammanhållas och administreras av BFR, som även bör ges möjlighet att bidra till utvecklingsprojekt inom industrin. Energiomvandling i större system bör dock liksom nu behandlas av STU, eventuellt i samarbete med BFR.

Inom BFR finns redan ett energiblock som kan vara ett lämp— ligt beredande och forskningsadministrerande organ. BFR måste i så fall tillskjutas medel utöver nuvarande anslag och byggforskningsavgift för en vidgad energiforskning in— om byggnads— och bebyggelseområdet. För att energiblocket skall kunna genomföra här diskuterad forskningsadministrer— ande verksamhet anser vi att en kraftig personell utbyggnad krävs. Mot bakgrund av redovisat forskningsprogram inom sponsorområdet — lokalkomfort och hushåll — och för de de— lar av sponsorområdet — byggnadsverksamhet — som berör byggandet föreslår vi att energiblocket inom BFR utbyggs med minst fem sekreterare som aktivt skall medverka i pro— gramutformning, forskningens genomförande samt forsknings- resultatens spridning och tillämpning. Dessa sekreterare skall arbeta tillsammans med fristående forskare, forskande institutioner, organisationer och företag och tillsammans med dem inför energiblocket ansvara för måluppfyllelsen. Motiv för den föreslagna personförstärkningen är dels forsk— ningsinsatsens storlek, dels dess bredd och tvärvetenskap— liga karaktär och dels möjligheten att effektivt täcka skil— da arbetsuppgifter till art och innehåll. Utan att före— gripa uppbyggnaden och organisationen av detta administrer— ande organ inom BFR kan vi tänka oss följande indelning av sekreterarnas arbetsområden:

PPFQPPPN?

10. . Svensk industri. Delrapport 1. I. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. 23. 24. 25. 26. 27. 28. 29. 30. 31. 32. 33. 34. 35. 36. 37. 38. 39. 40. 41.

42. 43. 44. 45. 46. 47. 48, 49. 50.

51. 52. 53. 54. 55. 56. 57. 58. 59. 60. 61. 62.

Orter i regional samverkan. A. Ortsbundna levnadsvillkor. A. Produktionskostnader och regionala produktionsaystem. A. Regionala prognoser i planeringens tjänst. A. Boken Litteraturutredningens huvudbetänkande. U. Förenklad konkurs m.m. Ju. Barn- och ungdomsvård. S. Rättegången i arbetstvister. A. Samhälle och trossamfund. Sammanställning av remiss- yttranden över betänkanden av 1988 års beredning om stat och kyrka. U. Data och näringspolitik |.

Svensk industri. Delrapport 2. | Svensk industri. Delrapport 3. |. Svensk industri. Delrapport 4. !. Sänkt pensionsålder m.m. S. Neutral bostadsbeskattning. Fi. Solidarisk bostadspolitik B. Solidarisk bostadspolitik Bilagor. 8. Högskoleutbildning. Läkarutbildning för sjuksköterskor. U. Förslag till skatteomläggning m.m. Fi. Markanvändning och byggande. B. Vattenkraft och miljö. 8. Reklam V. Information i reklamen. U. Förslag till hamnlag. K Fri sterilisering. Ju. Motorredskap. K. Mindre brott. Ju. Räntelag. Ju. Att utvärdera arbetsrnarknadspolitik A. Jordbruk i samverkan. Jo. Unga lagöverträdare V. Ju. Solidarisk bostadspolitik Följdfrägor. B. Att översätta Gamla testamentet. U. Grafisk industri i omvandling. l. Spridning av kemiska medel. Jo. Skolan, staten och kommunerna. U. Mut— och bestickningsansvaret. Ju. FFV. Förenade fabriksverken. I. Socialvärden. Mål och medel. S. Socialvärden. Mål och medel. Sammanfattning. 5. Statsbidrag till kommunal färdtjänst, hemhjälp och familje- daghemsverksamhet. Fi. Barns fritid. $. Utställningar. U. Effekter av förpackningsavgiften. Jo. Samordnad traktamentsbeskattning. Fi. Befordringsförfarandet inom krigsmakten. Fö. Installationssaktorn. I. Installationssektorn. Bilagor. l. Bevissakringslag för skatte- och avgiftsprocessen. Fi. Information och medverkan i kommunal planering. Rapport. Kn. Utbildning i förvaltning inom försvaret. Del 1. Fö. Utbildning i förvaltning inom försvaret. Del 2. F6. Skolans arbetsmiljö. U. Vidgad vuxenutbildning. U. Utsökningsrätt Xlll. Ju. Närförläggning av kämkreftverk. |. Lägenhetsreserv. 8. Skolans arbetsmiljö. Bilagor. U. Sexual- och samlevnadsundervisning. U. Trafikbuller. Del I. Vägtrafikbullar. K Trafikbuller. Bilagedel. K Studiestöd ät vuxna. U.

63. 64. 65. 66.

67.

68.

69. 70. 71. 72. 73.

74.

75.

76.

Internationellt petentsamarbete l. H. Energi 1985, 2000. I. Energi 1985, 2000. Bilaga. I. Svenska kyrkans gudstjänst. Huvudgudstjänster och övriga gudstjänster. Band 1. Gudstjänstordning m.m. U. Svenska kyrkans gudstjänst. Huvudgudstjänster och övriga gudstjänster. Bilaga 1. Gudstjänst i dag. Liturgiska utveck- lingslinjar. U. Svenska kyrkans gudstjänst. Huvudgudstiäneter och övriga gudstjänster. Bilaga 2. Den liturgiska försökaverkaamheten 1969—1972. U. Invandrarutredningen 3. Invandrarna och minoriteterna. A. lnvandrarutredningen 4. Bilagor. A Om antagning till högskolan. U. Energiforskning. Program för forskning och utveckling. I. Energiforskning. Expertmeterial utarbetat på uppdrag av Energiprogramkommittén. Avdelning A. Utvinning av ener— girävaror och industriell energiproduktion. |. Energiforskning. Expertmaterial utarbetat på uppdrag av Energiprogramkommitten. Avdelning B. Näringslivets ener- gianvändning. !. Energiforskning. Expertmaterial utarbetat på uppdrag av Energiprogramkommitten. Avdelning C. Transporter och samfärdsel. I. Energiforskning. Expertmaterial utarbetat på uppdrag av Energiprogramkommitten. Avdelning D. Lokalkome och hushåll. I.

• Sida 166
•  Original

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

Förenklad konkurs m.m. [6] Fri sterilisering. [25] Mindre brott. [27]

Räntelag. [28] Unga lagöverträdare V. [31]

Mut— och bestickningsansvaret. [37] Utsökningsrätt XIII. [55]

Försvarsdepartementet

Befordringsförfarandet inom krigsmakten. [46] Krigsmaktans förvaltningsutbildningsutredning. 1. Utbildning i för- valtning inom försvaret. Del. 1. [51]

2. Utbildning i förvaltning inom försvaret. Del 2. [52]

Socialdepartementet

Barn- och ungdomsvård. [7] Sänkt pensionsålder m.m. [15] Socialutradningen. 1.Socialvärden. Mål och medel. [39]

2. Socialvärden. Mål och medel. Sammanfattning. [40] Barns fritid. [42]

Kommunikationsdepartementet

Förslag till hamnlag. [24] Motorredskap. [26] Trafikbullerutredningen. 1. Trafikbuller. Del I. Vägtrafikbuller. [60] 2. Trafikbuller. Bilagadel. [61]

Finansdepartementet

Neutral bostadsbeskettning. [16] Förslag till skatteomläggning m.m. [20] Statsbidrag till kommunal färdtjänst. hemhjälp och familjedag— hemsverksamhet. [41] Samordnad traktamentsbeskattning. [45] Bevissäkringslag för skatte— och avgiftaprooessen. [49]

Utbildningsdepartementet

Boken. Litteraturutredningena huvudbetänkande. [5] Samhälle och trommfund. Sammanställning av remissyttranden över betänkanden av 1968 äts beredning om stat och kyrka. [9] Högskoleutbildning. Läkarutbildning för sjuksköterskor. [19] Reklam V. Information i reklamen. [23] Att översätta Gamla testamentet. [33] Skolan, staten och kommunerna. [36] Utställningar. [43] Skolans inre arbete. 1. Skolans arbetsmiljö. [53] 2. Skolans arbets- miljö. Bilagor. [58] Vidgad vuxenutbildning. [54] Sexual- och samlevnadsundervisning. [59] Studiestöd ät vuxna. [62] 1968 års kyrkohandbokskommitté. 1. Svenska kyrkans gudstjänst. Huvudgudstjänster och övriga gudstjänster. Band 1. Gudstjän- stordning rn. m. [66] 2. Svenska kyrkans gudstjänst. Huvudguds- tjänster och övriga gudstjänster. Bilaga 1. Gudstjänst i dag. Li- turgiska utvecklingslinjer. [67] 3. Svenska kyrkans gudstjänst. Hu— vudgudstjänster och övriga gudstjänster. Bilaga 2. Den liturgiska försöksverksamheten 1969—1972. [68] Om antagning till högskolan. [71]

Jordbruksdepartementet

Jordbruk i samverkan [30] Spridning av kemiska medel. [35] Effekter av förpeckningsavgiften. [44]

Handelsdepartementet Internationellt patentsamarbete I. [63]

Arbetsmarknadsdepertementet

Expertgruppen för regional utredningsverksamhet. 1. Orter i re- gional samverkan. [1] 2. Ortsbundna levnadsvillkor. [2] 3. Produk- tionskostnader och regionala produktionssystem. [3] 4. Regionala prognoser i planeringens tjänst. [4] Rättegången i arbetstvister. [8] Att utvärdera arbetsmarknadspolitik. [29] Invandrarutredningen. 1. Invandrarutredningen 3. Invandrarna och minoriteterna. [69] 2. Invandrarutredningen 4. Bilagor. [70]

Bostadsdepartementet

Boende— och bostadsfinansieringsutredningarna. 1. Solidarisk bos— tadspolitik [17] 2. Solidarisk bostadspolitik. Bilagor. [18] 3. So- lidarisk bostadspolitik Följdfrägor. [32] 4. Lägenhetereserv. [57] Markanvändning och byggande. [21] Vattenkraft och miljö. [22]

Industridepartementet

Data och näringspolitik [10] Industristrukturutredningen. 1. Svensk industri. Delrapport 1. [1 1] 2. Svensk industri. Delrapport 2. [12] 3. Svensk industri. Delrapport 3. [131 4. Svensk industri. Delrapport 4. [14] Grafisk industri i omvandling. [34] FFV. Förenade fabriksverken. [38] Installationsbrand'lutredningen. 1. Inatallationsaektom. [47] 2. In- stallationssaktorn. Bilagor. [48] Närförläggande av kärnkraftverk. [56] Energiprognosutredningen. 1. Energi 1985. 2000. [64] 2. Energi 1985, 2000. Bilaga. [65] Energiprogramkommittän. 1. Energiforskning. Program för forsk- ning och utveckling. [72] 2. Energiforekning. Expertmaterial ut- arbetat pä uppdrag av Energiprogramkommitten. Avdelning A. Ut- vinning av energirävaror och industriell energiproduktion. [73] 3. Energiforskning. Expertmaterial utarbetat pä uppdrag av Energi- programkommittän. Avdelning B. Näringslivets energianvändning. [74] 4. Energiforskning. Expertmaterial utarbetat på uppdrag av Energiprogramkommittén. Avdelning C. Transporter och samfärd- sel. [..] 5. Energiforskning. Expertmaterial utarbetat på uppdrag av Energiprogramkommittän. Avdelning D. Lokalkomfort och hus- häll. [76]

Kommundepartementet Information och medverkan i kommunal planering. Rapport. [50]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen

• Sida 167
•  Original

Kronologisk förteckning

1. Sverigefinnarna och deras organisationer Naturorientorando ämnen igrundskolan i Norden. årskurserna 1-6 Förslag till Nordisk tontamensgyldighod Grunnskolen i Norden Spesialundervisning i Norden Farayene i Norden Hayare utdunning av sykopleiore Äldres integration i samhället Kontrollpolitik och narkotika

wwspw99

• Sida 168
•  Original

• Sida 169
•  Original

• Sida 170
•  Original

% lil LiberFörlag ISBN 91-38-02081-5

Allmänna Förlaget